':f:S3£HS:ir;c$X:v^:

MEDDELANDEN

SOCIETAS

PRO FAUNA ET FLORA FENNICA.

SJUNDE HÄFTET.

■*^iä^^

HELSINGFORS,

]. s I M K LII A R F V I N G A il S T R V C K li U I ,
1881.

Inneliäll:

Sahlberg, J. Emimeratio Hemipterorum Gymnoceratorum

Fenniae Sid. 1.

Waren, E. J. lakttagelser oin däggdjur och foglav i Suonen-
joki och Viitasaari sarat Valkeala socknar . . > 111.

Collan, U. Om förekomsten ai" en Podurid (Isotoma sp.) i

Stor mängd pii snun i Januari 1880 ^ 127.

Palmen, J. A. Tvenne Opistobranchiater frän Finska Viken » 129.

Sahlberg, J. En ny art af Coleopter slägtet Zilora Muls. af

Melandryidernas farailj ' 132.

Äström, H. B. Nägra lakttagelser angäende Hackspettarnes

födoämnen j 185.

Reuter, O. M. En ny art Aradiis frän Lappland . . . . » 139.

Palmön, J. A. Anser ruficoUis funnen i Finland . . . » 144.

> Cobitis fossilis L., en nykomling tili finska

fiskfannan > 148.

Kiljander, L. Bidrag tili kännedom om Finlands Nenroptera

planipennia > 152.

Mc Lacblan, R. Finska Trichoptera > 157.

Reuter, O. M. Rilttelser tili Nya bidrag tili Äbo och Älands

skärgurds Hemipterfauna > 190.

(Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881}

. ENUMERATIO

HEMIPTERORUM GYMNOCERATORUM

FENNIAE.

JOHN SAHLBERG.

(Societati exhibita die 10 Aprilis 1880.)

u.

ti tvenne tidigare arbeten, Ofversigt af Finlands och den
Skandinaviska halföns Cicadariw sarat Sijnopsis Amphibi-
corisarum et Hydrocorisarum Fennice, iuförda i Notiser ur
Sällskapets pro Fauna et F^lora fennica förhandlingar 'Kll
(1871) och XIV (1875), har jag värit i tillfälle att redogöra
för Cicadariernas sarat de i vatten lefvande Heteropteras fö-
rekomst och utbredniDg iuora Finlands naturhistoriska om-
räde. Hvad de pä land lefvande Heteroptera angär, hafva
de sedän en längre tid ädragit sig vara eutoraologers uppmärk-
samhet och värit föreraäl för bearbetuing. Redan är 1848
utkom neraligen ett arbete af min fader E,. F. Sahlberg
imder titel af Monograpltia Geocorisarum Fenniaa, uti hvil-
ket vara denna tid kända hithörande former äro beskrifna pä
för sin tid raycket förtjenstfullt sätt, och pä senare tider har
isynnerhet O. Reuter genora nägra raed kritik och i öfver-
ensstäramelse med vetenskapens uuvarande fordriugar utarbe-
tade öfversigter öfver vissa af Finlands och Skandinaviens
hithörande familjer (ss. Antltocoridm och Capsidxe) bidragit
att sprida Ijus öfver denna del af vär insektfauna.

Da likväl förut mindre uppraärksamhet egnats ät arter-
nas geografiska utbredning och da en stor del af vara Hemi-
ptera icke blifvit änyo bearbetad sedän 1848 sarat dessutom
ätskilliga nya insaralingar i skilda delar af värt land blifvit
gjorda pä de seuaste ären, har jag ansett det vara skäl att
för Sällskapets pro Fauna et Flora fennica »Meddelanden»
uppgöra en fullständig utbredningsförteckning öfver alla vara

Hemipfera Gijmnocerata, sä mycket mer som jag, delvis med
understöd af sällskapet, värit i tillfälle att sjelf studera oeh
insamla af dessa insekter i alla de provinser, hvari man in-
delat värt naturhistoriska omräde. Genom en sadan saraman-
ställning- af det, som redan är bekant, blifva luckorna i vur
kännedora lättare skönjbara och mana tili vidare undersök-
ningar.

Utaf alla Hemiptera äro Gymnocerata utan tvifvel de
bäst bearbetade, och under de senaste ären hafva i tiera euro-
peiska länder utkommit utmärkta faunor ocli handböcker,
hvarför äfven bestäramandet af vara hithörande forraer, med
högst fa undantag, icke är förenadt med nägra svärigheter.
Det liar derför synts mig tillfyllestgörande att endast citera
de vigtigaste nyare arbeten fiir att gifva tillkänna, hvilken
art med hvarje anfördt namn förstäs, utan att lemna nagra
diagnoser eller descriptiva anmävkningar.

I uppställningen liar liufvudsakligast af praktiska skäl
Putons Catalogue des Hemipteres cVEurope, 2:e edition,
blifvit följd, ehuru det af honom antagna systemet ingalunda
kan anses för nagot fulländadt eller fullkoraligt. Tvertom
synes det ganska troligt, att vi snart hafva att emotse en ge-
noragripande oragestaltning af Hemipteras systematiska upp-
ställning, hvartill is5'nnerhet Sehiödtes intressanta afhand-
ling: Nogle nye Hovedsaetninrjer af Ehynchoternes Morpho-
logi og Systeniatik, införd i Naturliistorisk Tidsskrift III
R.; 6 B., 1870, torde gifva anledning.

För iitredandet af arternas utbredning inom vart land
hafva följande personer lemnat bidrag genora af dera gjorda
Insamlingar, som blifvit af mig begagnade och tili en stor
del öfverlemnade tili Universitetets Finska ^[useum: docen-
ten O. Reuter, som under flera är undersökt Alands och
Abo skärgärdar förnämligast Pargas socken och ätVen lemnat

iiägra bidrag frän Nyland; aflidne professoren C. R. Sahl-
berg ocli doktorn R. F. Sahlberg, författarens farfader
«ch fader, hvilka • hufvudsakligast gjort insamlingar i Yläne
kapell, men äfveu iiuder resor pä Aland, i Abo-trakteu, i Ta-
vastland och den senare äfveu i Lapplaud upptäckt fiera in-
tressanta arter; aflidne haudlauden F. D. Wasastjerua,
hvilken under flera ars tid i eutomologiskt afseende under-
sökt siidra Osterbotten, förnämligast Wasa trakten, och äfven
af Hemiptera sammanbragt en ganska betydlig samling, hvil-
ken uumera blifvit öfverlemnad tili Helsingfors museum; pro-
fessor AV. Nylander, hvilken med ifver samlat isynnerhet
i trakten af Uleäborg, i södra Karelen samt vid Helsingfors ;
professor F. W. Mäkiin, som gjordt insamlingar i Karelen,
^ödra Savolaks, Nyland, Tavastland och norra Osterbotten;
doktor J. M. J. af Tengström, hvilken samlat i södra
Karelen, pa Aland och i Nyland; studerandeu Bj. AVasa-
^tjerna, sora med ifver och framgäng samlat i trakten af
Helsingfors, i Tavastland och Egentliga Finland; forstmästaren
A. Gilnther, som en längre tid samlat i trakten af Petro-
savodsk; docenten A. Palmen, som gjort insamlingar i Nj--
land, Savolaks och Torueä Lappmark; doktor C. Lund-
ström, hvilken samlat i närheten af Aho samt i norra Sa-
volaks; magister AV. AA^oldstedt, som gjort insamlingar huf-
vudsakligast i skilda delar af Karelen och norra Tavastland;
magister E. Sievers, hvilken samlat isynnerhet pa Hog-
laud och Aland; statsrädet E. J. Bonsdorff, som samlat i
Uskela och Jockis; doktor E. Grönvik, hvilken insamlat
Hemiptera under en resa i norra Karelen ; doktor F. Häll-
ström, som samlat i trakten af Gamla Karleby; professor
Pipping och doktor Appelberg, som medfört Hemiptera
frän Ladogatrakten ; professor O. Hjelt frän Tavastland;
magister E. Bergroth frän Nyland och Tavastland; doktor

6

C. Lundahl Mu trakten af Tammerfors; magister Blank
frän Lappland; studeranden W. Heimbiirger fräu Nyland;
studeranden E. W. Blom fräu Lojo; studeranden H. In-
«•elius frän Äbo Iän; studeranden R. Envald frän Ryskä
Lappmarken; kandidaten E. J. Waren frän Savolaks ra. H.,
ock är det mig kärt att här ofFentligen uttala min tacksam-
het tili alla dessa herrar för den stora lijelp, de beredt mig
genom deras insamlingar och iakttagelser.

Dä sälunda en mängd skilda samlare egnat uppmärk-
samhet at Hemiptera Gymnocerata synes ifrägavarande in-
sektgrupp för närvarande vara en blaud de bäst kända inom
värt land, eliuru visserligen änuu en eller annan art inom
omrädet framdeles torde komma att upptäckas. Antalet af
i efterföljande förteckning upptagna species utgör 360, af hvilka
omkr. 150 blifvit upptäckta härstädes sedän R. F. Sahlbergs
ofvan omnärauda arbete utkora. Att detta antal kan anses
säsom ganska tillfredsställande för vara förliällanden, silrskildt
raed afseende fästadt vid landets kiimat och uordliga läge,
kan ses af en jemförelse med det kända antalet frän nägra
andra delar af Europa, livilkas Hemiptera pä senare tid blif-
vit bearbetade.

Enligt nyaste källor aro nemligeu kända af Hemiptera
Gymnocerata :

frän Sverige omkring^) 350 arter

» Norge^) 185 »

;> Danmark^) 280 >>

') Dä vi ej hafva nrigon nyare samiuanfattande bearbcming eller
förteckning öfver Sveriges hithörande fonner, är det ganska troligt att
detta antal icke motsvarar alla soin finnas förvarade i svenska samlingar.

-) Enligt Siebke Catalogus Hcmipterorum Norvegice samt Scho-
yen Supplement til Siebkes Emmeratio Bisedorum Norvegicorum
f ase. I-II, 1879 m. fl.

') Enligt Scbiödte Fortegnelse over de i Danmark lefvende
Tceger, Kjöbenhavu 1870.

7

frän Livland^) 304 arter

s Moskowska guvernementet^) . 213 »

» Britanuien^) 390 »

» Elsass och Lothringen*) . . . 492 »

" » Belgieu^) 337 »

Inom värt land hafva en stor mängd Hemiptera sin
nordgräns. Da det för insektgeografin raaste vara af vigt att
lära kanna denna, har jag viunlagt mig om att kunna anföra
de nordligaste lokaler för hvarje species med angifven unge-
färlig breddgrad. I allmänhet hafva dock tidigare samlare
och författare egnat föga orasorg och samvetsgrannhet vid an-
gifvandet af fyndorter, hvarför jag ofta värit tvungen att i
detta afseende noja mig med egna iakttagelser. Sädana upp-
gifter, t. ex. hos Zetterstedt och Reuter, som »habitat in Lap-
ponia rarius», >in Lapponia habitare fertur», »in Lapponiam
usqve passim» synes mig förtjena föga tillit, da ej nägon be-
stämd fj^ndort angifves eller i samlingarna finnas exemplar
frän sä nordliga trakter. Mera tveksam har jag dock värit
angäende huru förfaras borde med äldre bestämda uppgifter,
hvilka synas otroliga. Sä t. ex. funnos i F. D. Wasastjer-
nas samling ätskilliga arter uppgifna frän Österbotten, hvilka
pä senare tider funnits endast inom Ekregionen i sydvestra
Finland och nägra uppgifvas vara tagna af C. Sahlberg i

') Enligt Flor Rhynchoten Livlands II, 1861.

-) Enligt Oschanih i VLle fomen af Kejserl. sällskapets för
Natuvknnnigliet, Antropologi och Etnografi skrifter, 1870.

') Enligt Douglas och Scott A Catalogue of British Hemiptera
and Homoptera 1876, Saunders Synopsis of British Hemiptera He-
teroptera 1875—1876 m. fl.

*) Enligt Reiber och Puton Catalogue des Hemipteres-Hete-
ropteres de VAlsace et de la Lorraine 1876 och Supplementet dertill i
Bullet. d. l. Societe d'histoire naturelle de Colmar 1880.

') Enligt Lethierry et Pierret Ann. ent. Belg. Tom. XXII,
1879.

8

Yläne, ehuru de pä senare tider befuunits vara egua iör hafs-
kusten. Att misstag härvid kunnat begäs är ganska tvoligt, dä
ju äldre entomologer lade sä ringa vigt pä noggrannt angifvande
af fyndorter. Emellertid kan en sadan falsk uppgift ofta
göra vetenskapen en stor skada.^) Jag liar derfur oftast med
ett '? eller ! försökt antyda de uppgifter, sora särskildt synts
mig förtjena bekräftelse. Ora nordgränsen härigenora skenbart
blifvit nägot nedflyttad, sä blir det väl lätt att framdeles pä
grund af nyare undersökningar och bestärada och tillförlitliga
fakta flytta deu tillbaka uorrut.

För att bättre kuuna uppfatta värt lands iusektfauua är
det af vigt att känua nägot ora de bos oss fuuna arternas
utbredning äfven utora värt omräde. Jag bar derför sökt
att i korthet angifva denna utbredning särskildt i Europa och
Sibirien efter de nyaste och mest tillförlitliga källor utau att
dock liäruti göra ansprak pä nägon fuUständighet.

Ora vi jemföra vär fauna med grannländeruas, sä finna
vi den största öfverensstämmelse raed Sveriges. Af vara He-
raiptera Gymnocerata äro endast följande 44 arter veterligen
ännu icke funna inom Sverige och bland dera äro de raed
cursiv stil utmärkta hos oss fuuna endast i landets östra del:

Phiraodera fennica, Serenthia femoralis,

Aelia Klugii, Monanthia Lupuli,

Neottiglossa ohscura^ Aradus anisotomus,

Clinocoris Fieberi, A. signaticornis,

Geocoris atra, A. sirailliraus,

Philomyrmex insignis, A. laeviusculus,

Lamproplax pieea, A. angusticollis,

') Det kan dertor icke nog läggas iinga samlare pä hjertal, att ge-
nast eller sit fort tillfälle dertill gifves genom tydliga etiketter eller nuin-
ror angifva lyndorterna för af dem insamlade insekter. En saniling utan
lokaluppgifter lujiste nu för tiden anses sakna niistän alit vetenskapligt
värde

9

Teratocoris hyperboreus,
T. viridis.

Actitocoris siguatus,
Calocoris biclavatus,
C. annulieornis,
Lygus iuuotatus,
Ortho2)s j^ellucidus,
Pilopborus eoufusus,
Halticus pusillus,
Platypsalliis acanth ioules.
Orthoeephalus brevis,
Eu ) 'ijop icor is nitidus,
Diplaciis alhoornatiis.
Tytthus geminus,
Ortbotvlus flavinervis.

Conostethus salinus,

Macrotylus cruciatus,

Apocremnus Kolenati,

Piezostetlius parvulus,

Pachi/coleus ru/escens,

Cryptostemnia pusillimum,

Saida lapponica,

S. C-album,

S. melanoscela^

S. fiicicola,

S. Sahlbergi^

S. aliricola,

Nabis boops,

Micro veliä Scbneideri,

Meso veliä furcata.

Af dessa förekomraa närmast:

i Ostersjöproviuserna:

Aelia Klugii,
Clinocoris Fieberi,
Geoeoris atra,
Laraproplax picea,
Sereiithia femoralis,
Aradus sigimticoruis.
Calocoris biclavatus,

i Nor^e:

Pilopborus eoufusus,
Ortbocephalus brevis,
Euryopicoris nitidus,
Tytthus geminus,
Apocrerauus Kolenati,
•Saida C-albuni ;

Saida alpicola;
i Tyskland:

Ortbops pellucidus,
Halticus pusillus.

i Britannieu:
Teratocoris viridis.
Conostethus salinus,

i det inre af Ryssland:
Diplacus alboornatus,

i Daumark:
Nabis l)Oops;

Ortbotvlus fiaviuervis,
Microvelia Scbneideri ;

Saida fucicola,
Mesovelia furcata;

Macrotylus cruciatus ;/^

10

i arktiska Sibirien:

Teratocoris hyperboreus, Platypsallus acanthioides;

i sydligare Europas fjelltrakter :

Pacbyeoleus rufescens, Saida melanoscela.

Cryptostemma pusilliraum,

De öfriga 14 ilro veterligen ännu ej funna utom värt
omräde.

Om mau kastar en blick pä ifrägavarande insekters ut-
bredning inom omradet, sä finner man lätt, att de säsom myc-
ket beroende af klimatet, ofantligt aftaga i artantal mot nor-
deu. Sälunda äro fräu bältet söder om 61° käuda 330 spe-
cies och fräu hela orarädet emellan Gl° — 66° omkr. 260 spe-
cies, men uorr om 66° eudast 79 arter hittills funna.

Att derför det sä kallade högnordiska elemeutet i vär
Gymuocerata-fauna mäste vara högst svagt represeuteradt, är
säledes belt naturligt. Endast följaude (10) species äro inom
värt omräde hittills tagna uteslutande norr ora polcirkelu och
böra med skäl anses för rent arktiska, neraligeu:

Teratocoris hyperboreus, Agalliastes . "Wilkinsoui,

Stiphrosoma steganoides, Pacbyeoleus rufescens,

Platypsallus acanthioides, Saida lapponica,

Orthotylus boreellus, S. bifasciata,

Agalliastes signatus, S. alpioola.

Härtill kommer äunu deu temligeu osäkra Aradus an-
(justicollis, som är beskrifven efter ett enda exemplar.

Att de jemte nägra andra arter, hvilka hittills äro funna
endast i arktiska Sverige och Norge, samt flera andra, som
hafva utbredt sig söderut tili mellersta eiler t. o. m. tili södra
Finland, hafva sitt utbrednings-centrum i deu skandinaviska
nordens fjelltrakter, synes vara temligeu säkert och öfverens-

11

stämmer äfven med hvad efter ali sanuolikhet är förhällan-
det med audra iusektgmpper.^)

Det ojernförligt största antalet af vara Hemiptera Grym-
nocerata har deremot pä senave tider iuvandrat tili värt om-
rade dels öfver sydöstra höruet frän Östra och mellersta Europa,
dels fräu Sverige öfver det sydvestra liörnet, livilket förr vä-
rit landfast förenadt med Skandinavien och medelbart med
Tyskland. Da dessa arter likväl under tidernas lopp smä-
uiugom sammanblandats, är det svärt att uumera ätskilja dessa
tvenne olika element i faunan. Emellertid visar sig ännu
en ganska stor olikhet emellan faunan i sydvestra och östra
delen af omrädet.

Sälunda äro följande arter funna i sydvestra Finland
men föga utbredda utom ekens region i denna del af landet :

a) allmännare förekommande, om ock pä inskränkt lokal :
Sehirus bicolor, C. flavo-qvadrimaculatus,
Calocoris striatellus, Systellonotus triguttatus,
Phylus melanocephalus, Psallus diminutus,
Apocremnus variabilis, Saida pilosella,
Cyllecoris histrionicus, S. marginalis.

b) sällsynta arter:

Sehirus dubius, Actitocoris signatus,

Tropicoris rufipes, Pantilius tunicatus,

Spathocera Dalmanni, Phytocoris Ulmi,

Verlusia rhombea, Calocoris bipuuctatus,

Corizus maculatus, Lygus innotatus,

Oxycarenus Preyssleri, L. Spinolae,

Orthotylus striicornis, Lyctocoris campestris,

O. flavinervis, Myrraedonia coleoptrata,

^) Pa samma siltt hav jag visat (Bidrag tili nordvestra Sibiriens
insektfauna, Kongi. Vet. Ak. Handl. XVI, 4j att Hemipterlaunan inom
arktiska Sibiriens tundra-omväde vid Jenissej, som hyser 56 Vo för Europa
tVämmande former, tyder pä ett eller flera särskilda utbredningscentra för
insektfaunan inom den höga norden i Asien.

12

Psallus aluicola, Micropliysa elegantula,

Ps. lepidus, Nabis lineatus.

Pö. variaris,

De flesta af dessa fOrekomraa äfveu i Sverige.
A andra sidan äro följande arter hittills funna endast i
Östra deleu af omrädet:
a) allmäuuare förekommande, oni ock pa iuskränkt lokal :

Aelia Klugii,
Monanthia Lu])ull,
Aradus oiuuamomeus,
Calocoris 6-guttatus,
Dicyplius gloljulifer,
IMacocliilus seladouicus.

h) sällsYuta arter:
Diplonotus luridus,
Pionosomus varius,

Oncotylus punctipes,
Stlienar\is Roseri,
Saida C-album,
Microvelia Sclmeideri,
Veliä currens,
Diplacus alboornatus.

Neocoris Boheraani,
Anthoeoris linibatus,

Gouianotus raargiue-puuctatuö, Tetraphleps vittata^
Lygus nigro-nasutus, Cryptostemma pusilliiuiim,

Ortliops pellucidus, Saida melauoscela,

Orthoceplialus Lrevis, S. Sahlbergi.

Ortbotylus fuscescens,

Flera af dessa äro lielt ocb liället fremmaude för deu

Skandinaviska lialfön, nien förekomma deremot i Ostersjöpro-

vinserua, audra äro funna endast i den allra sydligaste de-

len af Sverige.

Angäende omradets begränsning oeb iiideluing i proviu-

ser fär jag bänvisa tili min Ö/verslr/t af Fiitlands ovh den

SL-c(ndinai:isl'a lial/öns Cicadaria'.

Series GEOCORISAE.

Fam. Pentatoniides.

1. Phimodera fennica J. Sahlb. Meddel. Soc. Faun.
et Flor. fenn. II, 199 (1878). — Ph. lapponica F. Sahlb.
Mon. Geoc. Fenn. 16, 1, uec Tetyra ead. Zett.

Högst sällsynt i raellersta oeli nordligare del en af Fin-
land. Endast tvenne honexeraplai' äro hittills funna, nemli-
gen ett för flera är sedän den 13 Juni i närheten af Uleäborg
(65^) af W. Nylander ocli ett i Suonenjoki socken i norra
Savolax är 1877 af E. J. Waren, enligt hvars uppgift den
lefver pä sandmarker. — U. F. M.

2. Eurygaster maura L. — F. Sahlb. M. G. F. 15, 1.
— Fieb. Eur. Ilem. 370, 3.

Temligen sällsynt i södra och inellersta Finland pä Ca-
rices, Salices och Epilobium an(jiistifoUum; nordligast har
jag funnit den vid Tiudie i Ryskä Karelen (62° 40')- — Ut-
bredd öfver större deleu af Europa, norra Asien och norra
Afrika. — U. F. M.

)>. Corimelaena scarabaeoides L. — Fieb. E. H. 365,
1. - Coreome/as F. Sahlb. M G. F. 17, 1.

Sällsynt pä sandmarker; funnen nägra gänger i närhe-
ten af Kolinumnii by i Yläne af F. Sahlberg samt i Oster-
botten af F. D. Wasastjerna enl. uppgift i dennes sara-
ling. — Utbredd öfver större delen af Europa. — U. F. M.

4. Sehirus luctuosus Muls. et Rey. Pun. Fr. Pentat.
52. — ^". morio F. Sahlb. M. G. F. 20, 1. — Fieb. E.
H. 367, 2. (nec L.)

Temligen sällsynt i sydvestra Finland under stenar pä

14

torra, sandiga backar; i Pargas har Reuter funnit deu talrik
pä kalkbrotten; vid Helsingfors är den tagen af R. Sievers;
skall äfven vara funneu i Osterbotten af F. D. Wasastjerua.

— Utbredd öfver större delen af Europa. — V. F. M.

5. S. dubius Scop. — Fieb. E. H. 368., 5. — S. ai-
homarglnatus F. S ah Ib. M. G. F. 21, 2.

Ett exemplar är funnet för flera är sedän i närheten
af Äbo af F. Sahlberg. — Utbredd öfver m. och s. Eur.

— U. F. M.

6. S. bicolor L. — Fieb. E. H. 368. 7. — Tritome-
(jas F. Sahlb. M. G. F. 21, 1.

Ej sällsynt pä Alaud pä äkerrenar och fältbackar; i F.
D. AVasastjernas samling fiirvaras exemplar enligt uppgift
frän Osterbotten. — Utbredd öfver större delen af Eur. och
Sibirien. — U. F. M.

7. S. biguttatus L. — Fieb. E. H. 367. 4. — Tri-
tomeyas F. Sahlb. M. G. F.

Allmän under mossa och stenar i skogar samt niellan
rötterna af Callima vulgaris i södra och mellersta Finland.
Norrut förekominer den ätminstone iinda tili Uleäborg (Gö'^)
och Sotkamo, der den är tagen af W. X)'lander. — Hela
Eur. — U. F. M.

8. Sciocoris microphthalmus Flor. — Rlnjncli. Liri.
114., 2. — >S'6'. HUihrtnus Fieb. Eur. Hem. 358. 10.

Sällsynt under raossa och löf pä skogsbackar, men tro-
ligen utbredd öfver större delen af omrädet. — Hela Eur.
och n. Sib. — U. F. M.

0. Se. umbpinus Wolff. — F. Sahlb. M. G. F. 23,
1. — Se. hrevicolUs Fieb. E. H. 358, 9. — Se. Fieheri
Flor. lih. L. 115, 3.

Temligen sällsynt i södra och mellersta Finland isyn-
nerhet under raossa och hörosk pä ängsbackar. — Hela Eur.
och Sib. - U. F. M.

An m. Denna ocli föregäende arts utbredning inom vart omräde
hav ej närmare kunnat angifvas, eraedan de flesta insamlade exemplar af
detta sliigte blifvit lanade at en ITemipterolog, hvilken iinnu ej aterställt
dem. Möjligen liafva vi iinnu i Finland en tredje art.

15

lö. Aelia acuminata L. — Fieb. Verh. cl. Zool. hof.
Ges. in Wien 1868, 467, 1. Ta f. V, f. 1. — F. S ah Ib.
M. G. F. 27, l.—Ae. pallida Kilst. — Fieb. E. II. 352, 5.

Ganska allmän bland gräs och örter pä skogsängar och
svedjebackar i södra och mellersta Fiuland. Nordligast har
jag funnit deu i Idensalmi (63*^ 30')- — Hela Eur., Sib. och
n. Afrika. — U. F. M.

11. Ae. Klugii Hahn. — F. Sahlb. M. G. F. 28,2.
— Fieb. E. H. 352, 4. — Verh. Zool. hot. Ges. in Wien
1868, 3, t. 5, f. 3.

Högst sällsyut bland gräs pä sandiga fältbackar pä Ka-
relska näset. Ett exemplar är funnet af Pipping i närhe-
ten af Ladoga; jag har tagit den i Rautiis den 25 Juni och
i Sakkola den 6 Juli 186(3. — Utbredd öfver s. Sib. samt
en stor del af m. Eur. — U. F. M.

12. Neottiglossa inflexa Wolff. — Aelia F. Sahlb.
M. G. F. 29. 3. — Plahjsolen Fieb. E. H. 354, ...

Ej sällsynt bland gräs pä torra ängar och fältbackar i
södra och mellersta Finland under hela s(, mmaren ; nordligast
är den funnen i Österbotten af AVasastjerna samt vid Dvo-
retz i Ryskä Karelen (62°). — Hela Eur., Sib. — U. F. M.

13. N. obscura J. Sahlb. — Platysolen J. Sahlb.
Not. F. et. FL fenn. XL 281, 4 (1870).

Sällsynt bland Carices pä kärrängar i norra Finland;
jag har funnit enstaka exemplar vid Parantava invid floden
Wig i Eyska Karelen d. 23 Juli 1869, vid Kantalaks (67^)
d. 24 Juni 1870 samt sydligast vid Haapajärvi i Nurmis
socken i norra Karelen (63° 40') d. 19 Juli 1875. — U. F. M.

14. Peribalus vernalis Wolff. — Mu Is. et Rey
Pun. de Fr. 27, 1. — Pentatonia F. Sahlb. M. G. F. 26,
2, — Cimex Fieb. E. H. 389, 1.

Högst sällsynt; uppgifves vara funnen en gäng i när-
heten af Äbo enl. F. Sahlberg; i närheten af Helsingfors
är den tagen af Björn Wasastjerna; i F. D. Wasastjer-
nas samling funnos äfven exemplar angifna säsom tagna i
Österbotten. — Större delen af Eur. och Sib. — U. F. M.

16

lö. Carpocoris nigricornis Woll'f. — Mormidea F.
S ah Ib. M. G. F. SO, 1. — Fieb. E. H. 335, 3.

AUmän pä ätskilliga blommor pä ungsbackar och äker-
renar isyunerliet i Jiini och Juli i södra Finland; i meller-
sta Finland förekommer den betydligt sparsammare och gär
norrut knappt högve än tili trakten af Wasa (()3*^). — Hela
Eur. och södra Sib. — l'. F. M.

K). C. baccarum L. — Pentatoma F. Sahlb. M. G.
F. 26, 1. — Mormidea Fieb. E. 11. 335, 1.

Allraän i södra och mellersta Finland pä ängar, talt-
backar och akrar, inen torde norrut icke ga läugre än före-
gäende. Larveu träffas ofta pä smultron, säväl vi Ida som i
trädgärdar odlade. — Hela Eur. och Sib., med uudantag af
nordligaste delen. — U. F. M.

17. Pentatoma juniperina L. — F. Sahlb. M. G. F.
26, 3. - Fiel). E. H. 336. 3.

Temligen sällsynt pä Junlpertis coinmanls, men utbredd
öfver större delen af onirädet. Nordliga.st har jag funuit den
(en larv) pä Sonostrotf i Ryskä Lappmarken (66'^). — Hela
Rur. — IJ. F. M.

18. P. pinicola :\[uls. et Rey. — Fieb. E. H. 336,
2. — P. planinscula Reut. Not. F. et FL fenn. XIV,
32S, 1 (1875). — P- juniperina rar. longirostris Flor.
Rhijnch. Livl. I 133.

Sällsynt pä Pinus stjlvestris; ett exeniplar togs pä en
ensamt stäeude tali vid Moriaberg utanför Abo d. 12 Okto-
ber 18(52 af C. Lundström, i F. D. Wasastjernas sam-
ling ftirvarades exemplar frän Österbotten. — Spridd i ra.
Europa. — U. F. ]\[.

19. Tropicoris rufipes L. — Fieb. E. H. — Cimex
F. Sahlb. M. G. F. 31, 1.

Sällsynt i sydvestra Finland; fuunen i Hera exemplar
pä Aland af F. Sahlberg. I F. D. Wasastjernas sam-
ling funnos exemplar frän Österbotten. Den uppgifves före-
komma pä träd och buskar isyunerhet ai och björk. — Ut-
bredd öfver nastan hela Eur. — U. F. M.

17

An m. F. Sahlbergs uppgift 1. c. om denna art »Per totam
Fenniani; Lapponiae qvoqve incola* syne3 helt sUkert vara oriktig; arten
har pä senare tider hvarken af mig eller andra nu lefvande entomologer
blifvit fiterfunnen.

20. Strachia festiva L. — Fieb. E. H. 342, 1. —
Eurijdema omata F. Sahlb. M. G. F. 24, 1.

Sällsynt i trädgärdar ocli lundar pä UmheUater. Fun-
uen i Tavastland af O. Hjelt, vid Ladoga af Pipping, i
Nyland och vid Sakkola prestgärd pä Karelska näset af J.
M. J. af Tengström och nordligast vid Petrosawodsk (62°)
af A. Giinther. — Större delen af Eur. och Sib. — U.
F. M.

21. Str. oleracea L. — Fieb. E. H. 345, 9. — Eury-
dema F. Sahlb. M. G. F. 24, 2.

Högst allmän i trädgärdar, pä äkrar och i lundar isyn-
uerhet pä Cruciferer under Juni och Juli raänader i södra
och mellersta Finland; nordligast är den tagen vid Gamla
Karleby i södra Österbotten (64 '^) af Hellström. Är stun-
dora skadlig för blomster- och köksträdgärdar genom sitt tal-
rika iippträdande redan tidigt pä vären. — Utbredd öfver
hela Eur. och angränsande delar af As. och Afr. — U. F. M.

22. Clinocoris ferrugatus Fabr. — Sastragala ferru-
gator Fieb. E. H. 327, 1. — Sastr. hispina F. Sahlb.
M, G. F. 33, 1.

Sällsynt pä Myrtillus nigra i södra Finland, Funnen
i Uskela af E. J. Bonsdorff, i Nyland af Blank och
Schulman, i Janakkala af F. Sahlberg. Vid norra ku-
sten af Ladoga har jag funnit den temligen talrik och nord-
ligast i Parikkala (62^). — Spridd öfver en stor del af Eur.;
äfven funnen i m. Sib. — U. F. M.

23. CL Fleberi Jako vi. — J. Sahlb. Nordv. Sib.
Rein. 16, 25. — Elasmostethus Ja k. Kasaus. Univ. 1864,
125. — Acanthosoma griseum var. Flor. Rhynch. Livl. I,
103, 3.

Sällsynt; funnen i Nyland af Björn Wasastjerna;
jag har tagit den vid Kirjola pä Karelska näset i Aug. 1866,
i Ruovesi (62?) d. 14 Juni 1874 sarat i Teisko d. 21 Aug.

2

18

1880. Den synes lefva pä Abies excelsa ocli har troligen
ofta blifvit förblandad med nästföljande art. — Sibir., Ryss-
land och Frankrike. — U. F. M.

24. Cl. gpiseus L. — Elasniostethus Fieb. E. H. S22,
2. — Acanthosoma F. Salilb. M. G. F. 33, 2 (partim).

AUraän pä Betula alba i södra och mellersta Finland;
nordligast bar jag observerat den i Nurmis socken i uorra
Karelen (63° 40'); i Österbotteu är den tagen af F. D. Wa-
sastjerna. — Hela Eur., Sibir. — U. F. M.

25. Elasmostethus dentatus De Geer. — Fieb. Eur.
Hem. 328, 1- — Acantliosonia Jiaematogaster F. Sahlb.
M. G. F. 32, 1.

Nägot sällsyntare än föregäende art pä Betula alba och
Pojjulus treniula med samma utbredning inom värt omräde.
— Hela Eur. och Sib. ända tili Amur. — U. F. M.

26. Picromerus bidens L. — F. Sahlb. M. G. F.
18, 1. — Fieb. E. H. 349, 1.

Ej sällsynt bland örter och buskar i luudar och pä sve-
djebackar i södra och mellersta Finland. Nordligast är den
funnen i Osterbotten af F. D. Wasastjerna och i Polvi-
järvi i norra Karelen (63°) af E. Grön vi k. — Hela Eur.
och Östra Sib. — TL F. M.

27. Asopus punctatus L. — Zicrona F. Sahlb. M.
G. F. 19, 1. - Rhacognathus Fieb. E. H. 347, L

Temligen sällsynt pä öppna platser i skogar isynnerhet
pä Betula alba, Salices och Epilobium angustifoUian, men
utbredd öfver större delen af omrädet ätminstone ända tili
Uleäborg (65°), der den är tagen af W. Nylander, och
Torneä Lappmark enl. Zetterstedt. — Hela Eur. och ve-
stra Asian. — U. F. M.

28. Zicrona caerulea L. — F. Sahlb. M. G. F. 19,
2. — Fieb. E. H. 346, 1.

Temligen sällsynt pä Betula alba och B. nana vid kan-
ien af mossar och myrar, men utbredd öfver nastan hela om-
rädet. Nordligast har jag funnit den i Muonioniska. kvrkoby
(67°). — Hela Eur., Sib. — U. F. M.

19

Fam. Coreides.

29. Spathocera Dalmanni Schill. — Fieb. E. H.
216, 2. — Pseudophloeus F. S ah Ib. M. G. F. 49, 1.

Högst sällsynt; tre exemplar äro funna för flera är se-
dän i Fiuström sockeu pä Aland af C. R. Sahlberg samt
ett i Esbo i Nyland af W. Heimbiirger. Uppgifves före-
komraa pä sandiga ställen under Artemisia. — Äfven fun-
nen pä Öland, i Tyskl., Frankr., Engl. och Ryssl, — U. F. M.

30. Arenocoris spinipes F ali. — F. S ah Ib. M. G.
F. 48, L — Fieb. E. H. 216, 1.

Sällsynt; funnen nägra gänger vid Abo, i Yläne och
vid Helsingfors af F. Sahlberg, C. Lundström, W. Ny-
lander och furf., hvilken äfven tagit den vid Angilä i Pa-
rikkala (62") i xAug. 1872. — Funnen i Sverige, Tyskland
och Frankr. — U. F. M.

Ob s. Reuter anför, Not. F. et Fl. fcnn. XIV, p. o34, Bathy-
solen nuhilus Fall. säsom af mig funnen pä Eckerö. Denna uppgift
kan jag ej förklara pu annat sätt, iin att en namnförvexling egt rum, ty
hittills iir ingen art at' sliigtet Bafhysolen mig veterligen funnen i Finland.

31. Nemocoris Fallenil F. S ah Ib. M. G. F. 42, 1. —

Aoploscelis niarginatus Fieb. E. H. 218, 1.

Högst sällsynt. Tre exemplar äro tagna för flera är
«edan i Yläne af C. R. Sahlberg, nyligen är den äterfun-
nen pä Kuusti) närä Abo af C. Lundström. — Funnen i
Sverige, Frankr., Tyskl. och Ttalien. — U. F. M.

32. Syromastes marginatus L. — F. S ah Ib. M. G.
F. 37, 1. - Fieb. E. H. 228, 1.

Ej sällsynt isynnerhet pä Ruhus idaeus ä svedjebackar
i södra och raellersta Finland. Norrut förekommer den ät-
minstone ända tili Uleäborg (65°), der den är tagen af TV.
Nylander. — Hela Eur., vestra As. — U. F. M.

33. Verlusia rhombea L. — Fieb. E. H. 229, 3. —
V. qvadrata F. S ah Ib. i¥. G. F. 35, 1.

Ett exemplar uppgifves vara taget i södra Finland enl.
F. Sahlberg. Pä senare tider icke aterfunnen. — Funnen
i^Sv. och pä spridda ställen i ra. Eur. — U. F. M.

20

34. Alydus calcaratus L. — F. S ah Ib. M. G. F. 38,
2, — Fieb. E. IL 226, 1.

Sällsynt pä torra fältbackar i södra Finland. Skall fö-
rekomma talrikare i Abo och Alands yttre skärgärd enl. Reu-
ter. Nordligast bar jag funuit den i Parikkala i Ladoga
Karelen (62°). — Hela Eur., s. Sib. — U. F. M.

35. Therapha HyoscyamI L. — F. S ah Ib. M. G. F.

M, 1. — Fieb. K H. 232, 1.

Ej sällsynt i södra och mellersta Finland isynnerhet pä
Synanthereer pä svedjebackar och i trädgärdar ; äfven funnen
i Österbotten af F. D. Wasastjerna. — Hela Eur., Sib.

— U. F. M.

Lana: nigro-fusca, rufo-v^ariegata, satis fortiter nigro-
setosa, segmentis singulis abdominalibus lateribus spinulo flava
armatis.

36. Corizus abutilon Rossi. — Sign. Aiui. ent. Fr.
1859, 72, 2. — Rhopahis Fieb. E. H. 233, 2. — E h.
mac/nieorn/s F. S ah Ib. M. G. F. 45, 2.

Ej sällsynt pä fältbackar i trakten af Abo, äfven fun-
nen i Lojo af E. W. Blom, vid Kexholm och pä Äland af
J. M. J. af Tengström samt vid Svir och Kirjavalaks af
förf. I F. D. Wasastjeruas samling förvarades exeraplar,
hvilka skola vara tagna i Östei-botten. — Större delen af
Eur., Sibir. - U. F. M.

37. C. crassicornis L. — Sign. Ann. ent. Fr. 1859,
79, 5. — Lthopalus F. S ah Ib. M. G. F. 56, X — Fieb.
E. H. 234, 3.

Mycket allmän pä fältbackar, Ijunghedar och myrar i södra
och mellersta Finland. Nordligast är den funnen i Österbotten
och norra Karelen (63°). — Hela Eur., m. Sib. — U. F. M.

38. C. maculatus Fieb. E. H. 235, i. — Sign. Ann.
ent Fr. 1859, 29. — Rhopalus F. S ah Ib. M. G. F. 46, 3.

— C. Ledl Bob. Ö/v. Vet. A/c. för h. 1852, 51, 3.

Sällsynt; funnen i närheten af Abo för flera är sedän
af C. Sahlberg, Den förekoramer isynnerhet pä Lediim
palustre. — Större delen af Eur. — U. F. M.

21

39. C. capitatus Fabr. — Sign. Ann. ent. Fr. 1859,
80, 9. — Fieb. E. H. 235, 2. — Bhopalus F. Sahlb. M.
G. F. 46, 4.

Var. b: merabrana raaculis circiter 15 distinctis roseis
notata.

Sällsynt pä fältbackar och i lundar under Juli o. Augusti;
funnen vid Abo af C. Sahlberg, i Thusby af O. Engström,
vid Imatra af W. Nylander; jag bar tagit den vid Helsing-
fors, i Teisko i södra Tavastlaud, vid Saima kanal närä Rät-
tijärvi, vid Imatra äfvensom nordligast vid Kirjavalaks (62°).
Af varieteten, som gör intryck af att vara en skild art, har
jag funnit ett euda exemplar i Teisko i södra Tavastland d.
7 Aug. 1880. — Funnen i Sverige och spridd kring ra. ocb
s. Eur. — U. F. M.

Larva: fusca, flavo-variegata, nigro-setosa et inaeqvaliter
tuberculata, antennis articulo ultimo excepto flavis, segmentis
singulis abdomiualibus lateribiis spina bicolori armatis.

40. C. parumpunctatus Scbill. — Sign. Annal. ent.
Fr. 1859, 85, 13. - Fieb. Eur. Hem. 236, 4.

Temligen sällsynt under Juli ocb Augusti mänader i
södra Finland pä torra sandiga backar. Funnen pä Aland,
vid Abo, i Nyland samt pä flera ställen i Karelen, der den
synes vara mindre sällsynt. Nordligast har jag tagit den vid
Maaselgä i Ryskä Karelen (63° 10'). — Hela Eur., m. Sib.

— U. F. M.

? C. conspersus Fieb. Eur. H. 336, 3.

I J. M. J. af Tengströms samling funnos exemplar, hvilka för-
raodades vara funna vid Kexholm. Arten mäste dock anses för nägot
osäker finsk medborgare. — Funnen i Frankr., Tyskl. och Ryssland. —
U. F. M.

41. Myrmus miriformis F ali. — Fieb. E. H. 228.

— Chorosoma F. Sahlb. i¥. G. F. 39, 1.

Allmän pä torra steniga backar isynnerhet pä Calama-
grostis-avter och utbredd öfver större delen af omrädet, ät-
minstone ända tili Uleäborg (65°), der den är funnen af W.
Nylander. Forma macroptera förekommer sparsammare
isynnerhet i nordligare delar af omrädet. — Hela Eur., ve-
stra Sib. — U. F. M.

'?9

fam. Ber)1i(Jes.

42. Neides tipularius L. — F. S ah Ib. M. G. F. 40^
1. — Fieb. E. //. 209, 3. — Reut. Öfi\ K. Vef. Ak^
förh. 1870, 597, 1.

Sällsynt pä sandigti backar; furmeii i Yläne af C. Sahl-
berg och vid Helsingfors af J. M. J. af Tengström. Jag
har fuuuit eu larv pä Hyoscyamiis niger vid Sakkola prest-
gärd pä Karelska näset d. 26 Aug. 1878. Ett exeniphir en-
ligt uppgift frän Österbotteu (63^) förvarades i F. D. Wa-
sastjernas samiing. — Utbredd öfver större delen af Eur.

— U. F. M.

43. Berytus clavipes Fabr. — Fieb. E. H. 211, J-

— Eeut. Ö/v. Vet. AL: förh. 1870, 599, 1.

Sällsynt pä svedjebackar i södra Finland. Jag har fun-
nit den närä Elijärvi i Yläne d. 20 Juni 1868 och den 9
Juli 1877 äfvensom vid Tiudie (62° 20') d. 2—3 Juli och
vid floden Svir d. 6 sept. 1869; i F. D. AVasastjernas sam-
iing funnos exem])lar frän Österbotteu. — Större delen af
Eur. och Sib. — U. F. M.

44. B. minor H. Sch. — Fieb. E. H. 211,7. — ^quL
Öfv. K. Vet. Ah: för Ii. 1870, 000, 3. — Neides clavipes F..
S ah Ib. M. G. F. 41, 2.

Ej sällsynt mellan gräsrötter pä fältbackar i mellersta
och södra Finland; uordligast är den funnen vid Uleäborg
(65"^) af W. Nylander. Den längvingade formen är hos
oss mycket sällsynt, och hittills veterligen tageu endast i Par-
gas af O. Keuter samt i Parikkala d. 2 Juni 1873 af förf.

— Hela Eur., m. Sib. — U. F. M.

45. B. cognatus Fieb. E. II. 211, 4. — Reut. Ö/r.
K. Vet. Ah: förh. 1870, 601, 4.

Sällsynt; jag har funnit den vid Kirjavalaks i Ladoga
Karelen d. 4 Aug. 1879 och i Teisko i södra Tavastland d,
7 Aug. 1880. — Funnen äfven i Sv. samt pä spridda ställen
i m. Eur. - U. F. M.

23

46. B. crassipes H. Se h. — Fieb. E. H. 211, 6. —

Reut. Ö/v. K. Vet. Ak. förh. 1870, 602, 7.

Siillsynt pä torra fältbackar; funnen af O. Reuter i
Finström pa Äland d. 20 Juli 1871; jag har tagit den vid
Dvoretz i Ryskä Karelen d. 18 Aug. 1870, vid floden Svir
d. 18 Juui 1875, i Parikkala och nordligast vid Kirjavalaks
(62'^) i Aug. 1872. — Funnen i Sv. och spridd öfver m. Eur.
— U. F. M.

47. Metatpopis rufescens H. S cli. — Fieb. E. H. 213.
Sällsynt pä blommorna af Linnaea horeaUs; funnen vid

Kolva i Yläne af C. Sahlberg, pä Kuustö närä Abo af C.
Lundström; i Osterbotten af F. D. Wasastjerna. Jag
har tagit den flera gänger i Juli mänad i Yläne, Teisko och
Ruovesi. — Pä spridda ställen i n, och ra. Eur. — U. F. M.
Larva: flavesceus, obsolete fusco-variegata, antennis, ti-
biis tarsisqve infuscatis, femoribus flavis, dense fusco-maculatis.

Fara. Lvgaeides.

48. Lygaeus eqvestris L. — F. Sahlb. M. G. F. 53,
1. — Fieb. E. H. 166, 1.

Sällsynt vid hafskusten i sydvestra Finland; funnen i
Nyland af W. Nylander, i Osterbotten enl. exemplar i F.
D. Wasastjernas saraling, pä Vänö i Kiraito af Lina
Reuter, vid Nädendal af K. Ingelius, i Uskela af E. J.
Bonsdorff samt i Kökar pä Äland af O. Reuter, enligt
hvilkeus uppgift den träffas pä soliga bergsklackar och pä
Ci/naiichum. vincetoxicum i Juli och Augusti. — Utbredd öfver
större delen af Eur., n. Afrika och s. Sibir. — U. F. M.

49. Nyslus Jacobeae S chili. — Fieb. Eur. H. 166,
5. — Horv. Mon. Ly(j. Huncj. 22, 1. — Pachymerus Fra-
(jariae Bo h. Öfv. Vet. AI: förh. 1852, 52, 4.

Allmän pä fältbackar och bergsluttningar isynnerhet pä
Fragarla vesca och utbredd öfver nastan hela omrädet; nord-
ligast har jag funnit den vid Umba i Ryskä Lappmarken
(66° 40'). Den längvingade formen är mycket sällsynt och

24

har blifvit funnen endast i sydligare delen af omrädet och
nordligast i Teisko (61° 50'). — Norra och mellersta Eur.
och södra Sib. — U. F. M.

50. N. Thymi AVolff. — Fieb. E. H. 169, 3. —
Horv. 3Ion. Ly g. Hung. 22, 2. — Heterogaster F. Sahlb.
M. G. F. 52, 2.

Allmän pä fältbackar öfver hela omrädet ända upp pä
fjellens sidor i Lappmarken (69*^). — Hela Eur. och Sib. —
U. F. M.

51. N. helveticus H. Sch. — Horv. Mon. Lyg. Hung.
23, 4. — N. ohsoletiis Fieb. E. U. 170, 9. — Heteroga-
ster Ericae Bob. Vet. AL Handl. 1850, 245. — N.puncti-
pennis S täi. Ö/v. Vet. AL förh. 1862, 213, 2.

Temligen sällsynt pä Calluna vulgaris i södra Finland
under Juli och Augusti. Funnen pä Aland och i Pargas af
O. Reuter, jag har ofta tagit den i Yläne samt nordligast
vid Kontschosero i Ryskä Karelen (62° 10'). — Funnen i
Sv. och pä spridda ställen i m. Eur. — U. F. M.

52. N. punctipennis H. Sch. (?) — Fieb. E. H. 170,
8. — Horv. Hi] on. Lyg. Hung. 24, 5. — N. imhescens J.
Sahlb. Not. F. et FL fenn. IX, 170.

Temligen allmän pä torra sandiga backar i sydöstra
Finland, der jag- funnit den pä flera ställen pä Karelska nä-
set, i trakten af Svir och nordligast i Parikkala (62°). I
vestligare delar af omrädet är den sällsynt och funnen endast
i Nagu af O. Reuter och invid Helsingfors af förf. — Ut-
bredd öfver större delen af Eur. — U. F. M.

53. Cymus glandicolor Hahn. — Fieb. E. H. 203,
i. — Horv. Mon. Lyg. Hung. 21, 1. — C. claviculus (F ali. ?)
F. Sahlb. M. G. F. 72, 2.

Högst allmän pä sumpiga ängar bland Crtr^^-arter i
södra oeh mellersta Finland. Nordligast är den funnen vid
Uleäborg (65°) af W. Nylander. — Hela Eur. och angrän-
sande delar af Asien. — U. F. M.

54. C. claviculus Hahn. — Fieb. E. H. 204, 3. —
Horv. Mon. Lyg. Hung. 26, 3.

25

Sällsynt bland gräs pä torra ilngar i södra Finland. Fun-
nen i Pargas af O. Reuter; jag har tagit den vid Helsing-
fors, närä Mjatusow vid iloden Svir samt nordligast i Parik-
kala i Ladoga Karelen (62°). — Hela Eur. och raellersta
Sib. — U. F. M.

55. Kleidocerus didymus Zett. — Put. Syn. Hem.
Het. de France 19, 1. — Ischnorlu/nchus Fieb. E. H. 199,
1, _ Cipuus Besedae F. S ah Ib. M. G. F. 71, 1. — Klei-
docerus Horv. Mon. Ly g. Hung. 27, 1.

Temligen sällsynt pä Ledum palustre i södra och mel-
lersta Finland; nordligast har jag funnit den i Lappajärvi
socken i södra Österbotten (63° 20')- — Hela Eur. — U. F. M.

56. Geocoris lapponicus Zett. — OphtJialmicus Fieb.
E. H. 175, 2. - O. alblpennis F. S ah Ib. M. G. F. 73, 2.

Temligen sällsynt pä torra fältbackar i södra och mel-
lersta Finland. Nordligare än vid Uleäborg (65°) är den
icke funnen hos oss, men väl norr om polcirkeln i Norge vid
Salten, der jag anträfFat den äfven inoni tjellregionen. — Fun-
nen äfven pä Skandinaviska halfön. — U. F. M.

57. G. ater Fabr. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 26,
5. — Ophthalmicus Fieb. E. H. 177, 10. - F. Sahlb.
M. G. F. 73, 1.

Temligen sällsynt pä torra fältbackar i södra Finland.
Nordligast har jag funnit den vid Kontschosero i Ryskä Ka-
relen (62° 10'). — Funnen i Danm. och pä spridda orter i
m. Eur. — U. F. M.

58. Philomyrmex insignis F. Sahlb. M. G. F. 83, 1.

Högst sällsynt; funnen tillsammans med Formica rufa
(i Viborgs Iän?) af Mäkiin; ett exemplar frän Österbotten
(63°) förvarades i F. D. TVasastjernas samling; jag har
funnit ett dödt och skadadt exemplar pä en saudig strand
pä Konevits holme i Ladoga sjö i Juni 1869. — U. F. M.

59. Oxycarenus modestus F a 11. — Horv. Mo7i. Ly g.
Hung. 43, 1. — Fieb. /:;;. H. 206, i. — Stenogaster Fal-
lenii F. Sahlb. M. G. F. 69, 1.

Sällsynt; funnen i stor mängd tidigt om vären pä Alnus

26

(jlutinosa viJ Röfvarholms-grottan uära Abo af C. ocli F.
Sahlberg, i Uskela pä Alnns incana af O. Reuter, i Kan-
gasala i Tavastlaud at' Bj. AVasastjerna, vid Kexholra af
J. M. J. af Teugströin samt uägra gänger pä Pinus syl-
oestris i Parikkala (()2'-) af forf. — Fuuneu i Sv^ ooh i m.
Eur. — U. F. M.

00. O. Preyssleri Fieb. — Put Sijn. Hem. Het. Fr.
SO, 5. — Macroplax Fieb. E. IL 207, 1. — Ho rv. Mon.
Lyij. Hhikj 45, 1. — Stenor/aster fusco-veiiosus Dahlb.
Vet. Ale. Ilandl. 1850, 221.

Högst sällsynt: funneii pä Bergö pä Aland d. 18 JuU
1871 af O. Reuter. — Funneu pä Gotland och pä spridda
ställeu i m. Eur. — F. F. M.

01. Ischnodemus sabuleti Fall. — Fieb. E. H. 163,
2. — Horv. Mou Lyy. Ihing. 29, 1.

Sällsyut pä saudiga liafsstränder vid roteu af Elymus
arenarius och andra strandgräs. Jag har funnit den kortviu-
gade formeu i stor niäugd och ett exemplar af deu längviu-
gade pä Souostrolf holme i Ryskä Lappmarken (60^) d. 30
— 31 .Tuli 1870. Deu kortviugade formen är äfven funnen
pä eu liten holme i Orfjärdeu i Pargas socken samt pä Idön
i Kökars kapell pä Alaud i Aug. 1870 af O. Reuter. —
Utbredd öfver nästau hela Eur. — U. F. M.

02. Plociomerus sylvestris L. — Sahlb. M. G. F. 70,
1. — Fieb. E. IL 171, 1. — Liyyrocoris sylvestris Horv.
Mon. Eyy- Iluiiy. 50, 1.

Allmän öfver hela omrädet; jag har fuuuit den talri-
kast pä juyrar och kärr isyuuerhet pä Betula >iana och Le-
dum pahistre. Nordligast iir den funneu vid Muonioniska
kyrkoby (08°) af A. Palmen. — Ej siillsynt i norra Europa,
sällsynt i mellersta Eur. och i Sibir. — TJ. F. M.

Oi). Dipionotus fracticollis S chili. — Horv. Mon.
Lyy. Iluny. 40, 1. — Plociomerus F. Sahlb. M. G. F. 70,
1. — Fieb. E. II. 182, 3.

Temligeu siillsynt pä myrar och kärr pä Cyperaceer i
södra Finland. Vid Helsingfors har jag ofta fuuuit deu;

27

nordligast vid Willmanstrand (Gl°20'). — Utbredd öfver m.
och n. Eur. - U. F. M.

04. D, luridus Hahn. — Flociomenis Fieb. E. H.
172, 4. — Put. Sijn. Hem. Het. Fr. 40, 4.

Högst sällsynt pä saudiga stränder. Jag har funuit den
pä stranden af Pyhäjärvi sjö pä Karelska näset d. 5 Juni
samt pä Konevits holme i Ladoga d. O Juni 1875. Pä Hog-
land är den äfveu tagen af E.. Sievers. — Fuunen i södra
Sv. samt pä enskilda lokaler i m. Eur. — U. F. M.

65. Rhyparochromus chiragra Fabr. — F. S ah Ib. M.
G. F. 63, 15. — Ho rv. Mon. Ly g. Hung. 54, 5. — Me-
galonotus Fieb. E. H. 182, 7.

Temligen sällsynt pä torra fältbackar i södra Finland.
Nordligast har jag funnit den i Parikkala socken i Ladoga
Karelen (62'^). — Större delen af Eur., n. Afr. och m. Sib.
- U. F. M.

()0. Rh. antennatus S chili. — F. Sahlb. M. G. F.
04, 16. — Ho rv. Mon. Li/g. Huug. 53, 1. — Megalonotas
Fieb. E. H. 181, 1.

Sällsynt pä sandmarker under nedfallna löf och emellan
rötterna af Callioia vulgaris, meu utbredd öfver större delen
af omrädet. Nordligast är den funnen i Kuusamo (67^) af
Mäkiin. Fonna uiacroptera är ytterst sällsynt; jag har ta-
git ett exemplar pä Konevits holme i Ladoga d. 14 Juni
1869. — Utbredd öfver en stor del af Eur. — U. F. ]\I.

67. Pterotmetus staphylinoides Burm. — Fieb. E.
H. 183, 2. — Horv. Mon. Ly g. Hung. 56, 1.

Temligen sällsynt pä Calluna vulgaris i södra och rael-
lersta Finland. Nordligast är den funnen i Osterbotten af
F. D. Wasastjerna. Fonna macroptera är hos oss ytterst
sällsynt: jag har deraf funnit ett exemplar vid Hatanpää
närä Tammerfors d. 2 Juni 1874, ett exemplar är äfven fun-
net vid Petrosawodsk af A. Giinther. — Utbredd öfver större
delen af Eur. och Sib. — U. F. M.

'o^. Ischnocoris hemipterus S chili. — Horv. Mon.
Lyg. Hung. 84, 1. — Isc/ru. pallid/pennis Fieb. E. H.

28

180, 2. — Fachymerus angustiilus Bo h. Öfv. Vet. Ak. förh.
1852, 56, 10. — Pacli. oculatus Flor. Uhynch. Livl. 257, 16.
Teraligen sällsyut pä Calluna vidgaris i sudra Finland.
Nordligast har jag tagit den vid Kontschosero i E,3'ska Ka-
relen (62^ 10'). Forma macroptera., hvilken är ytterst säll-
synt, har jag tagit vid Abo, vid Svir ocli i Parikkala. — Ut-
bredd öfver hela Eur. — U. F. M.

G9. Macrodema micropterum Curt. — Put. Syn. Hem.
Het. Fr. 47, 1. — M. hirsutiUa Fieb. F. H. 180, 1. —
Pachymerus hetn>2jferus Flor. B/iynch. Livl. I, 261. —
Pferoftyiefus Menetriesil Kouschakev. Ftudes ent. red.par
Motschulsky //, 1854, 23, 2.

Sällsynt pä Ijunghedar raellan rötterna af och i blom-
morna tili Calluna viilgaris under Augusti mänad i södra
Finland. Funnen nägra gänger i Pargas af O. Reuter och
vid Kontschosero i Ryskä Karelen (62° 10') af A. Giinther.
Jag har tagit den i Nykyrka och Pyhäjärvi sockuar pä Ka-
relska näset, i närheten af floden Svir sarat vid Helsingfors.
Hos oss har endast /o/v«a brachyptera blifvit funnen ; af den
sällsynta /orma macroptera (M. subaeneum H. S ch.) har jag
erhällit ett exemplar frän södra Sverige af Dr. Haglund. —
Spridd öfver sturre delen af Eur. — U. F. M.

70. Pionosomus varius Wolff. — Fieb. F. E. 185,
1. — Mdcrodema Horv. Moii. Ly g. Hiing. 57, 1.

Högst sällsynt; jag har funnit ett enda exemplar pä en
sandig strand pä Konevits holrae i Ladoga (61*^) d. 6. Juni
1875. — Utbredd (ifver större delen af Eur. — U. F. M.

71. Plinthisus pusillus Scholz. — Fieb. Verh. Zool.-bot.
Ges. in Wien 1876, 726, 3. — E. H. 178, 1. — Horv.
Mon. Lyg. Lliuig. 59, 1. — Rhyparocliromus coleoptratus
F. Sahlb. M. G. F. 60, 10. — Plinthisus latus Reut. Not,
F. et FL fenn. XI, 1870, 320, 1 (= forma macropttera).

Ej sällsynt emellan gräsrötter pä torra sandiga fältbac-
kar i södra och raellersta Finland. Nordligast är den funnen
i södra Österbotten af F. D. Wasastjerna. Den längvin-
gade formen är ytterst sällsynt och hittills hos oss funnen en-

29

dast i Pargas socken* Bära Kapellstrand d. 7 Aug. 1868 sarat
i Pyhäjärvi pä Karelska näset d. 24 Aug. 1878 af förf. —
Fornia brachyptera är utbredd öfver n. och m. Eur., af
forma macroptera är utora värt omräde veterligen endast ett
exeraplar fuunet, neml. i Osterrike. — U. F. M.

A n m. Dii nntidens utraärktaste kännare af Lygeiderna Dr Kor-
vat h , livilken särskildt bearbetat slägtet Plinthisus, förklarat Pl. latus
Reut., livaraf han sett typexemplaret, vara den längvingade formen tili
Pl. pusillus Scholz, sä har jag följt honom, ehuru den ifrägavarande
formen visar ganska betydliga afvikelser friin /. brachyptera, som äro
svära att förklara endast säsom en följd af dimorpliism. Tilläggas bör
derjemte alt äfven Puton och Reuter anslutit sig tili Horvaths asigt.

72. Acompus rufipes Wolff. — Fieb. E. H. 186, 1.
— Horv. Mon. Ly g. Huny. 62, 1. — Beosus clavatus F.
Sahlb. M. G. F. 67, 4. — Pachymerus hisignatiis Boh.
Vet. AL Handl. 1850, 104.

Sällsynt i sydvestra Finland pä skogsängar; funnen i
Pargas af O. Reuter samt i Yläne af F. Sahlberg ooh
förf. Af forma macroptera är veterligen endast ett exem-
plar hos oss funnet. — Större deleu af Eur., Sib. — U. F. M.

73. Stygnus rusticus Fall. — Fieb. E. H, 186, 1. —
Beosus F. Sahlb. M G. F. 67, 3. — Stygnocoris Horv.
Mon. Lyg. Hung. 64, 1.

Ganska allmän pä odlade trakter i södra och mellersta
Finland, ätminstone äuda tili Tuidie i Hyska Karelen (62° 30').
Forma macroptera (= Stethotiopis incana Fieb.) är gan-
ska sällsynt utom i sydligaste del en af landet, der den vissa
(varma och torra) somrar anträffas mindre sparsamt. Nord-
ligast har jag tagit den i Teisko i södra Tavastland (61^40')
d. 3 Aug. 1880. — Utbredd öfver hela Eur. — II. F. M.

74. St. arenarius Hahn. - Fieb. E. H. 187, 3. —
lihijpatochromus F. Sahlb. M. G. F. 59, S. — Stygnocoris
Horv. Mon. Lyg. Hung. 65, 3.

Sällsynt pä sandmarker i södra Finland. Funnen flera
gänger i Yläne och vid Helsingfors sarat nordligast i Parik-
kala i Ladoga Karelen (61° 40'). — Utbredd öfver större de-
len af Eur. - U. F. M.

75. St. pedestris Fall. — Stygnocoris Horv. Mon.

30

Lyi. Iliinrj. 64, 2. — 5'^. sahulosus Fieb. E. 11. 187, 2.

— Rhyparochromus F. S ah Ib. M. G. F. 58, 7.

Ej sällsynt pä faltljiickar oeli hedar i södra och ineller-
sta Finland. Nordligast bar jag tagit den i närlieten af sta-
den Keni (*)5'^) vid Hvita bafvet. — Utbredd öfver lieki Eur.
ocb Sib. — V. F. M.

76. St. pygmaeus F. Sablb. — Put. Syn. Heru Het.
Fr. 54, obs. — R/ri/parochrornus F. Sablb. M. G. F. 60, 9.

— Lyrjaeus p/losuius Tboms. 0])iisc. eiit. 188. 19.

Temligen sällsynt })ä CaUunci vidgaris, men utbredd
öfver större deleu af omrädet. Nordligast är den funnen i
Kuusamo (G6^) af IVIäklin. — Af\'en funnen i Sverige. —
U. F. M.

77. Peritrechus angusticollis F. Sablb. — Fieb. F.
H. 18S, 1. — Put. Syii. Hem. Het. Fr. 56. 4. — Beosu.^
F. Sablb. M. G. F. 66.

Temligen sällsynt pä sumpiga ängar ocb vid stränder
emellan Scirpiis- och Juhcus-HYter, men utl)redd öfver hebi
oraradet. Nordligast är den funnen i Lappland af F. Sahl-
berg. — Funnen äfven i Sv., Danm.. Tyskl. ocb Frankr.

— U. F. M.

78. P. geniculatus Hahn. — Horv. Mon. Ly g. Hung.
66, 2. — Ly (jae HS puiicticep? Tlioms. Opiisc. ent. 193. 31.

— Beosiis nuhilus F. Sablb. M. G. F. 65, 1.

Sällsynt i sydvestra Finland pa torra fältbackar; funnen
i södra Finland af C. Sahlberg; jag bar funnit den pä Alaud,
i Yläne (61*^) samt flera ganger i närlieten af Helsingfors.

— Spridd öfver en stor del af Eur. ocb n. Afr. — U. F. M.

79. P. nubilus F ali.?, Tlioms. — Horv. Mon- Lyy.
Ihing. 66, 1. — Lygaeus Thoms. Opusc. ent. 193, 30.

Högst sällsynt; jag har funnit ett exemplar i närheten
af Helsingfors. — Utbredning troligen säsom föregäende arts.

— V. F. M.

80. Trapezonotus anorus Flor. — Pachymenis Flor.
lihynch. Livl. 263, 10. — Tr. nigripes Fieb. E. H. 191, 2.

Temligen sällsynt pä torra fältbackar i siklra och mel-

31

lersta Finland; nordligast har jag funnit den i Jämsä i Tavast-
land sarat i uärheten af Petrosawodsk (62*^). Vid Helsingfors
förekommer den niindre sparsamt. Fornia macroptera är
mycket sällsynt; jag har tagit den pa Konevits liolrae i La-
doga samt i Parikkala. — Funuen äfven i Sv., Tyskl., Livl.
ocli Sib. — IT. F. M.

81. Tr. nebulosus Fall. — Fieb. E. H. 190, 1. —
Horv. Mon. Lyg. Hung. 67, J. — liliijparochromus F. Sahlb.
M. G. F. 56, S.

Ej siillsyut pä torra sandmarker i södra Finland. Jag
har äfven funnit den pä flera ställen i Onega Karelen ; i Öster-
botten (63°) är den tagen af F. D. Wasastjerna. — Spridd
öfver större delen af norra heraisfären, ehuru den är säll-
synt. — U. F. M.

82. Tr. distinguendus Flor. — Stal. Ö/v. Vet. Ah:
förli. 1872, 55, 42, hh, c. — Pachymerus Flor. Bli. Livl.
266, 21.

Sällsynt pä sandiga hafsstränder under torkad Fucus,
der den är ganska svär att upptäcka tili följd af sin. färgteck-
niugs likhet med lokalens. Fuuneu pä Aland af R. Sievers
och O. Reuter; jag har tagit den i mängd pä Mjölön närä
Helsingfors i Maj 1879 sarat pä en liten ö i Hvita hafvet i
närheten af Tschuja by (04^40') d. 2 Aug. 1809. — Sve-
rige, Danm., Ryssl, Brit. och Sib. — U. F. M.

Anni. Säsom Stfil pu anfui-dt stUlle visat, är denna art viii .skild
frän Tr. coninvus St ui, med livilken jag förr sammanblandat den, ocli
dei'f(h- npptagit den i Ryskä Karelens Hemiptera Heferoptera under nanin
af Tr. convivus Stal. Hvardera arten förekommei- ilh- lesten i Sibirien.

83. Tr. agrestis Fall. — Fieb. E. H. 191, S. —
Stal. Öfv. Vet. Ak. förh. 1872, 56. — Horv. Mon. Lyg.
Himg. 68, 2. — Uliyparocliromus F. Sahlb. M. G. F. 56,4.

Allraän pä torra fältbackar, hedar och moar öfver hela
omrädet. Nordligast har jag funnit den vid Pializa i Ilyska
Lappmarken (66° 40')- — Hela Eur. och angränsande delar
af As. och Afr. — U. F. M.

84. Pachymerus Pinl L. — Horv. 3Ion. Lyg. Hung.

32

75, 6. — Rhyparochromus F. Sahlb. M. G. F. 55, 1. —
Fieb. E. H. 195, 8.

Allmän pä moraarker och i barrskogar iifvensoin ofta
pä torra sandiga fältbackar och utbredd öfver nastan hela om-
rädet ätminstone ända tili Vasa och Ilomants (63°). — Ut-
bredd (ifver hela Eur. och Sib. — U. F. M.

85. Pachymerus qvadratus Fabr. — Horv. Mon. Lyg.
Hung. 73, 4. — lihyparochromus F. Sahlb. M. G. F. 55,
2. - Beosus Fieb. E. H. 196, 2.

Ett exeraplar, som förvarats i C. E.. Sahlbergs samling,
anses af F. Sahlberg p. a. st. troligen vara funnet i södra
Finland. Af uyare entoraologer är arten hos oss icke äter-
funnen. Den uppgifves förekomraa hufvudsakligast pä flyg-
sandsfält. — Utbredd öfver en stor del af Eur. samt äfven
funnen i norra Afr. och Miudre Asien. — U. F. M.

8G. Gonianotus margine-punctatus Wolff. — Fieb.
E. H. 147, 1. — Horv. Mon. Lycj. Huny. 83, 1.

Funnen i flera exemplar under Thymiis serpi/lliim pä
gamla begrafningsplanen vid Kexholm d. 14 och 19 Juli 1866
af J. M. J. af Teugströra och förf. Senare bar jag förgäf-
ves eftersökt den pä samma ställe. — Funnen i södra Sv.
samt utbredd öfver ra. och s. Eur. samt norra Afr. — U. F. M.

87. Eremecoris erraticus Fabr. — Fieb. E. H. 188,
1, _ Rhyparochromus F. Sahlb. M. G. F. 62, 12. — Ere-
mecoris podayricus Horv. Mon. Lyg. Huny. 90, 3.

AUraän i tallskogar och pä moar öfver hela omrädet sä
längt tallen bildar skog. Trilflas ofta äfven i sällskap med
Formica rufa. — Hela Eur., Sib. och norra Afr. — U. F. M.

88. E. plebejus Fall. - Fieb. E. H. 188, 2. — B.orv.
Mon. Lyg. Hung. 89, 1. — Fliyparochromus F. Sahlb. M.
G. F. 61, 1.

Temligen sällsynt under mossa och stenar i barrskogar
i södra och raellersta Finland. Nordligast är den funnen i
Osterbotten af F. D. "VVasastjerna. — Utbredd öfver större
delen af Eur. — U. F. M.

33

89. Drymus sylvaticus Fabr. — Fieb. E. H. 179, 2.

— Horv. Mon. Lyy. Himg. 91, 1. — Rhypai-ochromus F.
Sahlb. M. G. F. 57, 5.

Högst allmäu under mossa och löf i barrskogar öfver
hela mellersta och södra Finland. Frän nordligare lokal än
Jyväskylä (62° 10') har jag dock icke exemplar. — Hela
Eur., Sib. och norra Afr. — U. F. M.

90. Drymus brunneus F. Sahlb. — Stäl Ö/v. Vet.
Ak. för h. 1862, 217, ^. — Horv. Mon. Ly g. Himcj. 92, 2.

— Rhijparochromiis F. Sahlb. M. G. F. 57, 6. — Dnjmus
notatus Fieb. E. H. 179, 3.

Temligen sällsynt under mossa i skogar, men utbredd
öfver nastan hela omrädet. Funnen i Lappland af F. Sahl-
berg. — Utbredd öfver norra och mellersta Eur. samt Sib.

— U. F. M.

91. Lamproplax picea Flor. — Pachymerus Flor.
Rhynch. Livl. 251, 12. — Lamproplax Sliarpi Dougl. et
Scott. Ent. Montl, May. 1868, 265 (sec. spec. typicum).

Högst sällsynt under mossa pä tufvor vid kanten af
skogskärr. Jag har funnit ett exemplar i närheten af Hoplax
träsk närä Helsingfors i Oktober 1875 samt ett annat ej längt
frän Sortanlaks by i Pyhäjärvi socken pä Karelska näset (61°)
den 6 Sept. 1878. — Anträffad endast i enstaka exemplar i
Livland, Engl. och vestra Sib. — U. F. M.

92. Scolopostethus pictus SchilL — Fieb. E. H. 189,
o. — Horv. Mon. Lyy. Hiiny. 86, 1. — Rhyparochromus
F. Sahlb. M. G. F. 63, 13.

Temligen allmän vid hafsstränder under uppkastad Phrag-
mites och torr Fiicus i södra Finland. Jag har äfven funnit
den inne i landet vid Kuolemajärvi sjö pä Karelska näset
samt vid Pyhäjärvi sjö i Yläne. Nordligast är den funnen
vid Vasa (63°) af F. D. Wasastjerna. — Utbredd öfver
nastan hela Eur. och Medelhafvets kuster. — U. F. M.

93. Se. affinis SchilL — Reut. Ann. Soc. ent. Fr
1874, 561, S. — Horv. Mon. Lyy. Huny. 86, 2. — Lyyaeus
podayricus Thoms. Opusc. ent. 201, 55.

8

34

Allraän i södra ooh mellersta Finland pä odlade ställen
isynnerhet mellan Urtica dioica och Rubus idaeiis. Nordli-
gast är den funnen i södra Osterbotten af F. D. AVasastjerna.
Den längvingade formen är mycket sällsynt. — Utbredd öf-
ver hela Eur. och angränsande delar af Asien och Afrika.

— IT. F. M.

94. Se. epicetopum Leth. Cat. Hem. dep. du Nord.
25. — Se. decoratus Reut. Ann. Soc. ent. de France 1874,
561, 7. — Horv. Mon. Lyg. Himg.^7, 4. — Rhyparochro-
mus F. Sahlb. M. G. F. 63, 14 (partim). — Lygaeiis me-
lanoceriis T h ora s. Opusc. ent. 202, 56.

Ej sällsynt blaud Calliina vulgaris pa torra backar i
södra Finland. Nordligast har jag funnit den i Parikkala i
Ladoga Karelen och i Teisko i södra Tavastland (61° 40').

— Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M.

95. Se. pilosus Reut. Ann. ent. France 1874, 562.
10. — Horv. Mon. Lyg. Hung. 88, 5. — Se. affinis Fieb.
Eur. Hem. 180, 6. — Lygaeiis Thoms. Opusc. ent. 201, 52.

Temligen sällsynt under mossa och löf pä fuktiga stäl-
len i skogar i södra och mellersta Finland; jag har funnit
flera exemplar i Yläne närä Huvitus, vid Hoplax träsk närä
Helsingfors, i Pyhäjärvi pä Karelska uäset och nordligast i
Parikkala i Ladoga Karelen (61° 30') sarat vid Lahtis jern-
vägsstation i södra Tavastland. — Spridd öfver norra och
mellersta Eur., raen förekomraer sparsamt; äfven funnen i m.
Sib. — U. F. M.

96. Gastpodes abietis L. — Put. Syn. Hem. Het. Fr.
80, 2. — Homalodema Fieb. E. H. 187, 1. — Platygaster
Horv. Mon. Lyg. Hung. 94, 1.

Sällsynt under bark af Pinus sylvestris och Abies ex-
celsa i södra Finland. Funnen i Yläne och södra Karelen
sarat oftare i närheten af Helsingfors och nordligast i Kan-
gasala i södra Tavastland (61° 20") af Bj. AVasastjerna. —
Utbredd öfver h. Eur. — U. F. M.

97. G. feppugineus L. — Put. Syn. Hem. Het. Fr.
80, 1. — Rhyparochromus F. Sahlb. M. G. F. 64, 17. —

35

Homalodema Fieb. E. H. 187, 2. — Platygaster Horv.
Mon. Ly g. Himg. 94, 2.

Ej sällsyut i stidra och mellersta Finland under barken
af Piniis sylvestris och Abies exce^s« ; nordligast bar jag fuu-
nit den vid Tuovilanlaks i norra Savolax (63° 20')- — Ut-
bredd öfver h. Eur. — U. F. M.

98. Hetepogaster Urticae Fabr. — F. Salilb. M. G.
F. 52, 1. — Horv. Mon. Lyg. Hung. 100, 4. — Phygadi-
cus Fieb. E. H. 202, 4.

Sällsynt pä Urtica dioica i sydvestra Finland. Funnen
i Yläne och vid Abo enl. F. Sahlberg, pä Hogland af E,.
Sievers och pä Aland af J. M. J. af Tengström, O. Reu-
ter och förf. — Utbredd iifver h. Eur. och n. Afr. — U. F. M.

Fam. Tingilides.

99. Piesma maculata Lap. — Put. Syn. Heni. Het.
Fr. 86, 4. — Zosmenus Laportei Fieb. Ent. Mon. 33, 3, t.
2, f. 17. — E. H. 117, G (forma niacroptera). — Z. anti-
cus Fieb. Ent. Mon. 34, 5, t. 2, f. 19 (forma brachyptera).
— F. Sahlb. M. G. F. 128, 2.

Ej sällsynt pä Chenopodiaceer i södra och mellersta Fin-
land. Nordligast bar jag funnit den vid Tiudie i Ryskä Ka-
relen (()2^ 30'). Forma macroptera är ej sällsyntare än /.
bracliyptera och förekonimer ofta tillsammans med denna. —
Utbredd öfver h. Eur. och Sib. — U. F. M.

100. P. capitata Wolff. — Put. Syn. Hem. Het. Fr.
87, 5. — Zosmenus Fieb. Ent. Mon. 34, 4, t. 2, f. 18. —
E. H. 117, 5. — F. Sahlb. M. G. F. 128, 1 (forma ma-
croptera). — Zosmenus Stephensi Fieb. Ent. Mon. 35, 6,
t. 2, f. 20. — E. H. 117, 7 (forma brachyptera).

Allmän pä Chenopodiaceer i mellersta och södra Fin-
land och utbredd emot norden ätminstone lika längt som fö-
regäeude art. Hvardera formen förekonimer ungefär lika
talrikt hos oss. — Utbredd öfver hela Eur. och m. Sib. —
U. F. M.

36

101. Serenthia femoralis Thoms. — Agramma Thoms.
Opusc. ent. 397 (1871). — Äfji^amma laetum Flor. Rhynch.
Livl. I, 324, 1.

Ej sällsynt pä Eriophorum angnstifoUum pä Karelska
näset; jag har äfven funnit deu vid floden Svir samt uordli-
gast i Parikkala i Ladoga Karelen (61° 40')- I Thusby i Ny-
land är deii tagen af O. Engström. — Äfven funuen i Liv-
land och Sibirien samt i en nägot afvikande form (var. con-
fusa Put.) i Frankr. och Spanien. — U. F. M.

102. Orthosteira cepvina Germ. — Fieb. Ent. Mon.
48, 2, t. 4, f. 1—3. — E. H. 130, 2. — F. S ah Ib. M. G.
F. 129, 1. — Put. Si/n. Hem. Het. Fr. 96, 5.

Temligen sällsynt under mossa och löf pä ängsbackar,
men utbredd öfver nastan hela omrädet. Nordligast har jag
funnit den i Kuusamo samt vid Kantalaks i Ryskä Lappmar-
ken (67'-'). Endast for ma hrachyptera är hittills käud. —
Utbredd öfver större deleu af Eur. — U. F. M.

103. O. platychila Fieb. Ent. Mon. 53, 5, t. 4, f. 15
—18. — E. H. 130, 3. — Put. Si/n. Hem Het. Fr. 07, 6.
— O. intermedia Flor. Rhynch. Livl. I, 339, 4.

Temligen sällsynt pä torra fältbackar och hedar i sö-
dra och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit deu i
Ruovesi, vid Nyslott sarat vid Svätnavlok i Ryskä Karelen
(62° 30'). Den längvingade formen är hos oss mycket säll-
syntare äu den kortvingade. — Funnen nägra gänger i Sib.,
Ryssl., Sv., Tyskl. och Frankr. — U. F. M.

104. O. nigrina Fall. — Fieb. E. H. 131, 7. — Put.
Sijn. Hem. Het. Fr. 98, 7. — O. cinerea Fieb. Ent. Mon.
52, 4, t. 4, f. 11. - F. Sahlb. M. G. F. 130, 3 (Jorma
hrachyptera).

Temligen sällsynt bland raossa i löfskogar i södra och
mellersta Finland. Nordligast har jag funnit den i Ideusalmi
(63° 40'). — Forma macroptera är mycket sällsynt hos oss
och hittills funnen endast i sydvestra Finland, nemligen pä
Äland, i Pargas och i Yläne. — Utbredd öfver större delen
af Eur. - U. F. M.

37

105. O. macrophthalma Fieb. Ent. Mon. 49, 3, t. 4,
f. 4—7. — F. Sahib. M. G. F. 129, ^. — Put. Syn. Hem.
Het. Fr. 98, 8. — O. piisillä Fieb. E. H. 131, 8. — O.
ci/Undriconiis Thoms. Opusc. ent. 401, 4.

Temligen sällsynt i södra och mellersta Finland under
mossa och gräsrötter pä torra sandiga backar; nordligast har
jag funnit den i Kuusamo {<oQ° 40'). Endast forma hrachy-
ptera är hos oss hittills funnen. — Utbredd öfver större de-
leu af Eur. — U. F. M.

106. O. parvula Fall. — Flor. Bhynch. Livl. I, 335,
2. — Thoms. Opiisc. ent. 401, 5. — Put. Syn. Hem. Het.
Fr. 99, 10. — O. ohscura Fieb. Ent. Mon. 54, 7, t. 4, f.
22—25. — F. S ah Ib. M. G. F. 130, 4.

Temligen sällsynt pä torra sandiga fältbackar under
mossa och smästenar i södra Finland; pä Ryssbacken i Abo
förekommer den mindre sparsamt. Nordligast har jag tagit
den i närheten af Kexholm (61°). Forma macroptera är
raycket sällsynt. — Utbredd öfver större delen af Eur. —
U. F. M.

107. O. gracilis Fieb. Ent. Mon. 54, 6, t. 4, f. 19—21.
— E. H. 131, 4. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 99, 9. —
O. biseriata Thoms. Opusc. ent. 402, 6 (forma hrachy-
ptera). — O. recticosta Thoms. Opusc. ent. 402, 7 (forma
intermedia).

Sällsynt i södra Finland pä torra steniga fältbackar bland
mossa och gräs. Tagen i stor mängd i Rautus pä Karelska
näset af W. Nylander. Jag har funnit den pä flera stäl-
len pä Karelska näset, i Parikkala i Ladoga Karelen samt
pä par ställeu i Ryskä Karelen, nordligast vid Kontschosero
(62° 20'). Pä Sottunga pä Alaud är ett nägot afvikande exem-
plar af forma macroptera funnet af O. Reuter, hvilken
närmare beskrifvit det i Meddel. Soc. pro Fauna et Flor.
fenn. V, 166. Forma brachyptera förekommer talrikare än
intermedia och macroptera, af hvilka jag funnit den förra i
Parikkala, den senare nägra gänger pä Karelska näset och i
Ryskä Karelen. — Utbredd öfver större delen af Eur. —
U. F. M.

38

108. Dictyonota crassicornis Pall. — ¥\eh. Ent. M077.
92, 1, t. 7, f. 42—47. — E. IL 127, 3. — F. Sahlb. M.
G. F. 134, 1. — Pui Sijn. Hem. Het. Fr. 100, 1 (forte).

Temligen sällsynt pä torra fältbackar och hedar i södra
octi mellersta Finland. Nordligast har jag fuunit den i Kih-
telysvaara i norra Karelen (02^^ 30')- Den förekomraer ofta
äfven tillsammans med Lasiiis niger. — Utbredd öfver hela
Eur. — U. F. M.

109. D. erythrophthalma Germ. — Fieb. Ent. Mon.
94, 2, t. 8, f. 1-3. — E. H. 127, 2.

Sälls}^!: jag har funnit ett exemplar vid stranden af
Yläne a d. 14 Juli 1862. — För öfrigt är den med säkerhet
funnen endast i Tyskland ooh (jsterrike. — U. F. M.

A n m. Anses af Puton och Reuter säsoni en varietet af före-
guende art, men m:ihUnda hafva dessa författare haft för sig endast ny-
kläckta exemplar af denna och ej den rätta D. erythrophthalma, hvilken
är väl karakteriserad af Fieb e r p. a. st.

110. Derephysia foliacea Fall. — Fieb. Ent. Mon.
99, 1, t. 7, f. 23. — E. H. 128, 1. — F. Sahlb. M. G.
F. 135, 1. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 104, 1.

Ej sällsynt pä skogsängar och i lundar i södra Finland.
Nordligast är den funnen vid Tuovilanlaks i norra Savolaks
(63° 20') af C. Lundström. Euligt O. Reuters observa-
tion förekommer den äfven bland Lasi us niger. — Utbredd
öfver hela Eur. — U. F. M.

111. Galeatus spinifrons Fall. — Tingis Fall. Hem.
Sv. 148, 11. — Tingis a/finis H. Sch. — Fieb. Ent. Mon.
106, 6, t. 9, f. 13. — k H. 124, 9. — F. Sahlb. M. G.
F. 136, 2. — Flor. Rhijnch. Livl. I, 367, 3.

Ej sällsynt pä svedjebackar och i skogslundar isynner-
het pä Hieracium-arteY och Calluna vulgaris i södra och
mellersta Finland. Nordligast har j:ig funnit den i Nurmis
i norra Karelen (63° 40'). — Äfven funnen i Sv., Hyssl. och
Tyskl. — U. F. M.

112. Tingis Oberti Koi. — Flor. Rhynch. IJvl I,
369, 4. — Tingis Pyri F. Sahlb. M. G. F. 136, 1.

E] sällsynt i södra och mellersta Finland, der den ofta

39

förekommer i ymnighet i barrskogar ocli myrar isynuerhet
pä Lecliim palustre, Myrtilhis nigra och Calluna viUgaris.
Nordligast har jag fuunit den vid Tiudie i Ryskä Karelen
(62° 30'). — Äfveu fuunen i Sv., Ryssl. och Kaukasien. —
U. F. M.

113. Monanthia Cardui L. — Fieb. Ent. Mon. 61, 3,
t. 5, f. 1—8. — E. H. 120, 4. — F. S ah Ib. M. G. F. 131,

1. — Put. Sijn. He m. Het. Fr. 108, 2.

Allmän pä Cirsiiim lanceolatum i södra och mellersta
Finland. Nordligast har jag anträfFat deu vid Tiudie i Ry-
skä Karelen (62° .30'), men den gär troligen ännu nordligare
sä längt uäringsplantan allmänuare förekommer. — Utbredd
öfver hela Eur., äfven funnen i Sib. — U. F. M.

114. M. 4-maculata Wolff. — Fieb. Ent. Mon. 81,
24, t. 7, f. 1—3. — E. H. 124, 22. — F. Sahlb. M. G.

F. 132, 3. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 120, 22.

Sällsynt i löfskogar och lundar, men utbredd öfver hela
södra och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit den
vid Dvoretz i Ryskä Karelen (62° 20'). — Utbredd öfver
nastan hela Eur., äfven funnen i mellersta Sib. — U. F. M.

115. M. costata Fabr. — Fieb. Ent. Mon. 72, 15, t.

G, f. 10. — E. H. 123, 14. — F. Sahlb. M. G. F. 132,

2. - Put. Sijn. Hem. Het. Fr. 117, 17.

Temligeu sällsynt pä ängar och i lundar i södra Fin-
land. Nordligast har jag funnit den i Parikkala i Ladoga
Karelen (61° 30'). I F. D. Wasastjernas samling förva-
rades exemplar enligt uppgiffc frän Osterbotten. — Utbredd
öfver större delen af Eur. — U. F. M.

116. M. Wo!ffii Fieb. — Ent. Mon. 86, 30, t. 7, f.
22. — E. H. 125, 20. — F. Sahlb. M. G. F. 133, 4. —
Put. Si/n. Hem. Het. Fr. 120, 24.

Sällsynt; fuunen i Yläne enL F. Sahlberg. Skall
lefva pä Borragineer isynnerhet pä Echium vulgare. — Ut-
bredd öfver mellersta Eur.; äfven funnen i Sv. och Danm.
- U. F. M.

117. M. Lupuli Kunze. — Fieb. Ent. Mon. 85, 29,

40

t. 7, f. 19—21. - H. E. 126, 28. - Flor. lihynch. LivL
I, 354, 11. — Put. Syn. Hem. Het. Fr, 121, 25.

Sällsynt pä tufviga sumpiga ställen i lundar; jag har
funnit den talrik under raossa närä Mjatusov vid Svir d. 7
Sept. och ett exemplar vid Tiudie i Ryskä Karelen (62° 30')
d. 15 Aug. 1869. — Utbredd öfver större delen af Eur. och
norra Afr. — U. F. M.

118. M. Humuli Fabr. — Fieb. Enf. Mon. 84, 28, t.
7, f. 17. — E. H. 125, 57. — Flor. Rhynch. Livl. I, 356,
12. - Put. Syn. Hem. Het. Fr. 122, 27.

Sällsynt pä Myosotis jjalustris och M. lingnlata vid
sjöstränder pä lergrund. Funnen i Hauho af E. Bergroth;
jag har tagit den i Pyhäjärvi pä Karelska näset, vid Tam-
merfors och nordligast i Teisko (61° 50') i södra Tavastland,
der den förekommer i stor mängd längs stränderna af Kirko-
järvi och Kalatein i Augusti mänad. — Utbredd öfver större
delen af Eur. — U. F. M.

Larva: Nigerrima, valide nigro-spinosa, capite spinis 6,
thoracis lateribus utrinqve 6, abdominis utrinqve 7, segmento
3:o et 6:o raedio unica rudimentisqve hemielytrorum 3 mino-
ribus armatis.

Fam. Aradides.

119. Aradus cinnamomeus Panz. — Fieb. E. H. 111,
3. - Reut. Ö/o. Vet. Ak. Förh. 1872, 49. 1. — Put. Syn.
Hem. Het. Fr. 130, 2.

Sällsynt pä Pimis sylvestris; jag har funnit nägra kort-
vingade honexemplar pä sandvallar närä Gorki by vid Svir
d. 11 och 12 Juni 1875 samt nägra individer af hvartdera
könet säväl forma macroptera som /. brachyptera i kädan
pä tjärträd vid Haapajärvi i Nurrais i norra Karelen (63° 40')
i Juli s. ä. — Äfveu funnen i Sv., Livl., Tyskl. och Frkr.
- U. F. M.

120. A. depressus Fabr. - Fieb. E. H 112, 5. — F.
Sahlb. M. G. F. 144, 11. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 130, 3.

41

Temligeu sällsyut pä svedjebackar i sydligare delen af
Finlaud. Nordligast är den liittills fiinnen i Leppävirta (62"
40') i norra Savolaks af A. Palmen. Finnes oftast med
häf fräu gräset. — Utbredd öfver nastan hela Eur., äfven
funnen i vestra Sib. — U. F. M.

121. A. erosus F ali. - F. Sahlb. M. G. F. 143, 10.

— Fieb. E. H. 112, 7. - Reut. Öfv. Vet. AL Förh.
1872, 51, 3.

Högst sällsynt; endast en baune är fuuueu i Yläue af
C. R. Sahlberg. — Afven funnen en gäug i Sv. och i Tyskl.

— U. F. M.

122. A. bpevicollis Fall. - F. Sahlb. M. G. F. 143,
9. — Flor. Ehynch. Livl I, 390, 6. — Reut. Öfc. Vet.
Äh. Förh. 1872, 62, 4.

Sällsynt under barken af barrträd. Funnen flera gän-
ger i närheteu af Abo af C. Sahlberg, O. Reuter och för-
fattaren, som äfven tagit den i Yläne. I närheteu af Vasa
(63°) är den tagen af F. D. Wasastjerna. — Afven fun-
nen i Sv. och Ostersjöprovinserna. — 11. F. M.

123. A. copticalis L. — F. Sahlb. M. G. F. 142, 8.

— Fieb. E. H. 112, 9. — Put. Si/n. Hem. Het. Fr. 133,
8. — Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 1872, 54, 7.

Ej sällsynt pä Polyporus pinicola och troligen utbredd
öfver större delen af omradet. Inom Lappmarkerua bar jag
dock icke f uunit den, men den förekommer der dock enligt
Reuters uppgift. Det nordligaste exemplar jag sett är fran
Vasa-trakten (63°) taget af F. D. Wasastjerna. — Ut-
bredd öfver hela Eur. och äfven funnen i Sib. — U. F. M.

124. A. betulinus Fall. - F. Sahlb. M. G. F. 142,
7. — Fieb. E. H. 113, 11. — Put. Syn. Hem. Het. Fr.
133, 9.

Sällsynt pä björksvampar. Funnen i sydvestra Finland
af C. och F. Sahlberg; jag har tagit den i Yläne, i Teisko
i södra Tavastland samt nordligast vid Kuusamo kyrkobj'
(66°) d. 2 Juli 1873. — Äfven funnen i Sv., Tyskl, Schweiz
och Sib. - U. F. M.

42

125. A. anisotomus Put. — Syn. Heni. Het. Fr. 137.

— A. annulicornis F. Salilb. M. G. F. 140, 6. — Reut.
Ö/v. Vet. Ah. FörJi. 1872, 60, 15. - J. S ah Ib. Vet. AL
Handl. XVI, 4, 22, 85 (nec A. annulicornis Fabr.).

Högst sällsynt ; ett exemplar är taget för flera är sedän
i Yläne af F. Sahlberg; jag har äfven funuit ett exemplar
i samma socken under bark af Pinus sylvestris i en bränd
skog i Juli 1863. — Afven funnen i närheten af Tomsk i
Sib. — U. F. M.

126. A. signaticornis F. Sahlb. — M. G. F. 141, 5.

— Reut. Öffi. Vet. Ak. Förh. 1872, 61, 16. — F nt Syn.
Hem. Het. Fr. 137.

Högst sällsynt. Af denna utmärkta art äro hittills funna
endast 2 exemplar, af hvilka det ena är taget för flera är se-
dän i Yläne af C. R. Sahlberg och det andra af författa-
reu, som funnit den pä ett nyligeu brändt gräftlaud pä Te-
trisuo kärr i Parikkala socken i Ladoga Karelen (61° 30')
d. 21 Juni 1878. — Föröfrigt är den veterligen funnen en-
dast i trakten af Petersburg samt dessutom en puppa, som
ansetts höra hit, i Livlaud. — U. F. M.

127. A. cpenaticollis F. Sahlb. — M. G. F. 139, 3.

— Flor. Rhynch. Livl. I, 381, i. — Reut. Öfv. Vet. Ak.
Förh. 1872, 58, 11. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 137.

Sällsynt; funnen i Jokkis af E. J. Bonsdorff, i Yläne
af F. Sahlberg och furf., i Laukkas i norra Tavastland af
W. Woldstedt, vid Petrosawodsk af A. Giinther och förf.
samt nordligast vid Uleäborg (65°) af W. Nylander. — Af-
ven funnen i Livland och vid Jeuissej i Sib. — U. F. M.

128. A. simiilimus Reut. Not. Soc. Faun. et Fl. fenn.
XIV, 828, 2.

Ett exemplar förvaradt i F. Sahlb ergs samling och
troligen taget i södra Finland har blifvit beskrifvet under
detta namn af O. Reuter.

129. A. laeviusculus Reut. Xot. Soc. Faun. et Fl.
fenn. XIV, 32U, 3.

Det af O. Reuter beskrifna typexemplaret har jag fun-

43

uit medelst sällning af mossa i granskog vid Huvitus i Yläue
i Januari mänad 1874.

An ra. De tvenne sist antorda avtenia äro uppförda pä O. Reu-
ters auktovitet. Mig synas de vara föga skilda frän A. lugubris Fall.,
isynnerhet giiller detta om den senare.

A. aterrimus Dougl. et Se. Br. Rem. 274, 3.

Af denna art funnos nägra exemplar utan uppgifven fyndort i C.
och F. Sahlbergs samlingar blandade med A. lugubris Fall. Hu-
ruvida de liro tagna i Finland eller ej, Hr osäkert.

130. A. lugubris Fall. — F. Sahlb. M. G. F. 141,
6. — Reut. Ö/v. Vet Ak. Förh. 1872, 60, 14. — Put.
Si/n. Hem. Het. Fr. 136, 13.

Allmän uuder barken af tali samt pä väggar af bonings-
rum ocli utbredd öfver hela omrädet; nordligast har jag tagit
den vid Kilpisjärvi (69°) i Torneä Lappmark. Vid Jokonga
pa Murmanska kusten af E,yska Lappmarken är den tagen af
E,. En vai d. — Utbredd öfver nordligare delen af Eur. och.
V. Sib. — U. F. M.

131. A. angusticollis Reut. — Ajmd Societatem pro
Fauna et Flora fennica Mnj 1879; descrlptio v. in/ra.

Typexemplaret är funnet af mig vid Muonioniska i Tor-
neä Lappmark. — U. F. M.

132. A. Betulae L. — F. Sahlb. M. G. F. 138, 1.

— Fieb. E. H. 114, 20. — Reut. Öfo. Vet. Ak. Förh.
1872, 56, 9. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 138, 16.

Allmän pä stammen af Betula alba isynnerhet vid och
pä fnöskesvampar, der man ofta ser den familjevis af alla
utvecklingsstadier. Utbredd öfver hela omrädet ätminstone
ända tili Kuusamo (66° 30'), der jag ännu funnit den talrik.

— Utbredd öfver norra och mellersta Eur., äfven funnen i
Sib. - U. F. M.

133. A. varius Fabr. — F. Sahlb. M. G. F. 138, 2,

— Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 1872, 57, 10.

Sällsynt i sydvestra Finland pä Betula alba. Funnen
i flera exemplar i Yläne (61°) af C. och F. Sahlberg samt
i Pargas af O. Reuter. — Utbredd öfver större delen af
Eur. och n. Sib. — U. F. M.

44

134. Aneurus laevis Fabr. — Fieb. E. H. 116, 1. —
Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 62, 62, 1. — Pui Syn. Hem.
Het. Fr. 130, 1.

Sällsynt under barken af Betula alba. Funnen troli-
geu i trakten af Abo af Pippingsköld, i Jokkis i södra Ta-
vastland af E. J. Bonsdorff, i Räisälä pä Karelska näset
af förf. samt nordligast i närheten af Vasa (63^) af F. D.
"Wasastjerna. — Utbredd öfver större delen af Eur. —
U. F. M.

Fani. Capsides.

135. Miris calcaratus FaU. — F. Sahlb. M. G. F.
86, 1. — Reut. Rev. Caps. Scand. 1, 1. — Brachytropis
calcarata Fieb. E. H. 241, 1.

Allmäu pä torra ängar öfver större deleu af omrädet;
frän nordligare ort äu Gamla Karleby (64^), der den är ta-
gen af F. Hellström, har jag ej sett den. — Utbredd öfver
hela Eur. och vestra Sib. — U. F. M.

136. M. virens L. — F. Sahlb. M. G. F. 86, 3. —
E,eut. Rev. Caps. Se. 2, 2. — Lohostethus virens Fieb.
E. H. 243, 1.

Var. d, lateralis J. Sahlb.: heraielytris intus late fu-
scescentibus, limbo toto pallide testaceo.

Allmän pa akrar och ängar öfver större deleu af om-
rädet; nordligast har jag tagit den vid Jakol)stad i Osterbot-
ten (63"^ 50'). Varieteteu d, som tili färgen aldeles liknar M.
holsatus Fabr., har jag funnit vid Svir i Juni 1875. — Ut-
bredd öfver hela Eur. och Sib. — U. F. M.

137. M. holsatus Fabr. — F. Sahlb. M. G. F. 86,
2. — Fieb. E. H. 239, 3. — Reut. Rev. Caps. Se. 4, 4.

Allmän bland gräs pä ängar och äkrar öfver hela om-
rädet. Nordligast har jag funnit den i Torneä Lappmark
(68° 30'). — Utbredd öfver hela Eur. och Sib. — U. F. M.

138. Notostira erratica L. — Fieb. E. II. 242, 1. —

45

Miris F. S ah Ib. M. G. F. 87, 4. — Megaloceraea Reut.
Rev. Caps. Se. 5, 1.

Ej sällsynt pä- äkerrenar samt blaud Phragmites vid
stränder i södra och mellersta Finland. Nordligast har jag
funnit den vid Kontschosero i Ryskä Karelen (62° 20'). —
Utbredd öfver större delen af Eur. och Sib. — U. F. M.

139. Trigonotylus ruficornis Fall. — Fieb. E. H.
243, 1. — Miris F. Sahlb. M. G. F. 87, 6. — Megaloce-
raea Reut. Rev. Caps. Se. 7, 3.

Var. b, alhescens J. Sahlb.: corpore subtiis cum he-
mielytris totis albidis.

Allmän pä sumpiga ängar och vid stränder öfver hela
omrädet. Nordligast har jag funnit den vid Kantalaks i Ry-
skä Lappmarken (67°). — Utbredd öfver norra och meller-
sta Eur^ och Sib. — U. F. M.

A n m. Denna och näistäende arter, livilka öfvervintra säsom imago,
träffas om värsommaren med bjevtare färger, ofta rent gröna, hvilket sy-
nes bero derpä, att fäigen hos dem längsamt utvecklas, hvarför äfven
nykläckta exemplar länge förblifva bleka.

140. Teratocoris antennatus Boh. — Fieb. E. H. 246,
1. — Reut. Rev. Caps. Se. 8, 1.

Femina: sqvama genitali nulla,

Var. e (cf ) : capite postice maculis duabus interdum con-
fluentibus, pronoto scutelloqve nigris, immaculatis, hemiely-
tris nigris, macula corii basali et apicali margineqve anguste
flavis.

Sällsynt bland Phragmites i sydvestra Finland; funnen
i fiera exemplar i Pargas och vid Helsingfors af O. Reuter
och förf. — Afven funnen vid Sveriges Östra kust och i norra
Tyskland. — C. F. M.

141. T. hyperboreus J. Sahlb. — Reut. Rev. Caps.
Se. 9, 2. -— J. Sahlb. Yet. Ak. Handl. XVI, 4, 24, 93.

Temligen sällsynt bland Carices i Lappmarkerna. Jag
har funnit den pä flera ställen i Torneä Lappmark ända inom
ätibalpina regionen (68° 40') samt vid Kantalaks och pä tund-
ran närä Ponoj i Ryskä Lappmarken. — Afven funnen i
arktiska Sibirien ända tili Tolstoinos (70° 10'). — U. F. M.

46

142. T. viridis Dougl. et Se. (?) — Reiit. Bev. Caps.
Se. 10, 3.

Sällsynt bland Carices i nordligare delen af Finland.
Jag har funnit deu i Muonioniska, i Kuusamo, vid Jakob-
stad och vid Paadana i Ilyska Karelen. — Afven funnen i
Britannien. — XJ. F. M.

A n m. Denna art öfverenssstämmer med föregaende tili byggnaden
af sävUl hanens soni honans genitalsegment. Mähända är denna endast
en högnordisk form af närvarande art, utmUrkt genora mindre storlek och
kortare antenner, hvilket är mest märkbart pä deras fiirsta led. Reu-
ters uppgifl om denna arts förekomst i Ryskä Lappmarken beror pä
oriktig bestämning af de exemplar, jag medfört fran Imandra och hvilka
aro T. Saundersi Dougl. et Se, säsora byggnaden af hanens genital-
segment tydligt visar.

143. T. Saundersi Dougl. et Se. Ent. Monthl. Mag.
1869, 260, 2. — Reut. Rev. Caps. 11, 14. — J. S a li Ib.
Vet. Äk. Handl. XVI, 4, 24, 94. — T. Flori J. S ah Ib.
Not. Faim. et FL fenn. 1870, 290, 79. — Miris longicor-
nis F. S ah Ib. M. G. F. 87, 5.

Allmän bland Phragmites och Heleochnvts pä hafssträn-
der vid Finska och Bottniska viken. Jag har äfven funnit
den vid Hvita hafvet samt nordligast vid Imandra sjö (68°)
i Ryskä Lappmarken, der den förekom ymnigt bland Buhus
idaeus och Calamagrostis invid Ekostroffs stations koja. • —
Äfven funnen i Sv., Norge, Danm., Brit., Ryssl. och Sib.

— U. F. M.

144. T. paludum J. Sahlb. — Reut. Rev. Caps.
Se. 12, 5.

Femina: segmento ultimo ventrali ad basin sqvamae
abrupte sinuato, sqvama apiceni versus angustata, apice sub-
acurainata.

Temligen sällsynt pä Carex vesicarla pä sanka kärräu-
gar, men oftast förekommande i mäugd. Funnen i Pargas
och pä Äland af O. Reuter; jag har tagit deu vid Helsing-
fors, talrikast vid Hoplax-träsk, i Teisko i södra Tavastland,
i Parikkala i Ladoga Karelen samt nordligast vid Dvoretz i
Ryskä Karelen (62° 20'). — Äfven funnen i Sv. och R5^ssl.

— U. F. M.

47

145. Actitocoris signatus Reut. Medd. Soc. Faun.
et Fl. f emi. II, 194.

Af denna utmärkta art bar hittills endast ett kortviu-
gadt exemplar blifvit funnet vid stranden af Djupsundet i
Pargas d. 17 Juli 1877 af O. Reuter, hvilken förmodar,
att den mähäuda lefver pa Phragmites. — U. F. M.

146. Leptopterna ferrugata F a il. — 'R^xxi. Bev. Caps.
Se. 14, 1. — Medd. Soc. Faun. et FL fenn. V, 167. —
Lopus F. S ah Ib. M. G. F. 89, 2.

Ej sällsynt bland gräs ocb örter pä torra sandiga mar-
ker ocb utbredd öfver hela orarädet. Nordligast bar jag fun-
nit den vid Iraaudra ocb Kilpisjärvi (69°). Af bonau är
forma macroptera sällsyut; banen förekommer deremot i all-
mäubet med normalt utvecklade vingar, ett exemplar af detta
kön med nägot förkortade vingar (forma hrachyptera cf) är
taget i Haliko af Bj. Wasastjerna. — Utbredd öfver hela
n. Eur. ocb äfven funnen i Sib. — U. F. M.

147. L doiabrata L.— Fieb. E. H. M4, l. — Uexxt.
Rev. Caps. Se. 15, 2. — Lopus F. S ab Ib. M. G. F. 15, 2.

Allmän bland gräs ocb örter i södra ocb mellersta Fin-
land: i nordligare delen af omrädet är den sällsyntare än fö-
regaende art ocb mig veterligen icke funneu nordligare än
vid Sonostroff i Ryskä Lappmarken {^^]i°). Honaus forma
macroptera är temligen sällsynt. Hannen är känd endast sä-
som längvingad. — Utbredd iifver bela Eur. ocb Sib. —
U. F. M.

148. Pantilius tunicatus Fabr. — Reut. Bev. Caps.
Se. 17, 1. — Conometopus Fieb. E. H. 249, 1.

Sällsynt pä Corylus avellana ooh Älnus rjlutinosa i
sydvestra Finland. Funnen endast pä Aland af Lund ocb
vid Ispois ocb Katbrinedal närä Abo af O. Reuter, bvil-
keu funnit säväl fullbildade exemplar som larver i Septem-
ber 1879. — Funnen i södra Sv. ocb utbredd öfver meller-
sta ocb södra Eur. — U. F. M.

149. Lopus gothicus L. — Reut. Rev. Caps. Se. 18,
1. — Fieb. E. H. 266, 3.

48

Exemplar euligt uppgift funna i Osterbotten förvarades
i F. D. Wasastjernas samling. För resten är den icke ta-
gen inom omrädet, hvarför den mäste anses säsom nägot osä-
ker finsk raedborgare. — Afven funnen i mellersta och södra
Sv. samt utbredd öfver en stor del af Eur. -- U. F. M.

150. Phytocoris Populi L. — F. Sablb. M. G. F.
90, i: - Fieb. E. H. 260, 8. — Reut. Rev. Caps. Se.
20, 1.

Sällsynt pä Populus balsami/erä ocli Alnus incana i
sydvestra Finland. Funnen i Yläne (61'^) af F. Sahlberg, i
Nyland af W. Nylander och O. Reuter samt i Pargas af
O. Reuter och förf. Enligt Reuters uppgift skall den äfven
förekomma pä Salix caprea och Sorbus aucuparia. — Af-
ven funnen i Sv. och pä tiera ställen i ra. Eur. — U. F. M

151. Ph. Tiliae Fabr. — Fieb. £". H. 260, 10. —
Reut. Rev. Caps. Se. 28, 3. — Capsus F. S ah Ib. M. G
F. 98, U.

Sällsynt pä stammar af Qvercus och Tiliä. Funnen :
närheten af Abo af F. Sahlberg samt i Osterbotten af F
D. Wasastjerna. — Utbredd öfver sturre delen af Eur. —
U. F. M.

152. Ph. longipennis Flor. — Reut. Rev. Caps. Se.

24, 4.

Sällsynt pä stammar af löfträd isynnerhet Tiliä i södra
Finland. Jag har funnit den i Kaisaniemi park i Helsing-
fors, vid Konnitsa i Pyhäjärvi socken pä Karelska näset samt
nordligast i Parikkala sooken i Ladoga Karelen (61° 30')- —
Äfven funnen i Sv. och pä flera ställen i m. Eur. — U. F. M.

153. Ph. dimidiatus Kirschb. — Reut. Annal. Ent.
Fr. 1877, 17, 6. — Meddel. Soc. Faun. et FL fenn. V, 168.

Sällsynt; ett enda exemplar togs i slutet af Juni 1878
i en björkdunge pä Wänö i Kimito utskärgärd af fru Lina
Reuter. — Afven funnen i Sv., Britt., Tyskl., Schweiz och
Frankr. - U. F. M.

154. Ph. intricatus Flor. — Reut. Rev. Caps. Se.

25, 5.

49

Sällsynt pä Abies excelsa i södra Finland. Tagen vid
Petrosawodsk af A. Griiutlier; jag har funnit den i Pargas,
i Yläue, vid Helsingfors, pä nägra ställen pä Karelska näset
sarat i Parikkala och nordligast vid Kivatsch i B,yska Kare-
len (62^ 20'). — Äfven funnen i Sv. och Livl. — U. F. M.

155. Ph. Pini Kirsclib. — Reut. Rev. Caps. Se. 26,
6. — Ph. crassipes Flor. lih. Livl. II, 606, 8. ~ öapsus
minor Thoms. Opusc. ent. IV, 418, 3 (forte).

Sällsynt pä Piniis syhestris i södra Finland; funnen
pä Aland, i Pargas och Nagu af O. Reuter, pä Kuustö
närä Abo af C. Lundström, vid Helsingfors af 'W. Nylan-
der; jag har funnit den i Yläne och nordligast i Parikkala
i Ladoga Kareleu (61° 30'). — Utbredd öfver n. och m. Eur.
— U. F. M.

156. Ph. Ulml L. - Reut. Rev. Caps. Se. 27, 7. —
Ph. divergens Flor. Rhynch. Livl. I, 415, 2. — Fieb. E.
H. 259, 6.

Högst sällsynt; jag har funnit ett exemplar uti Muh-
kuri ekskog invid Abo den 25 Sept. 1874. — Utbredd öfver
större delen af Eur. — U. F. M.

157. Closterotomus biclavatus H. Sch. (1835). — Ca-
locoris Reut. Ent. Monthl. Mag. 1878, 244.— Cl bifascia-
tus Hahn. — Fieb. E. H. 261, 1. — Capsus F. S ah Ib.
M. G. F. 121. — Calocoris variegatus Reut. Rev. Caps.
Se. 32, 3.

Ej sällsynt pä Alniis ineana och Salix-ortQx öfver större
delen af omradet. Nordligast är den funnen i Kuusamo {Qtiy^)
af Mäkiin. — Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M.

158. Calocoris striatellus Fabr. — Fieb. E. H. 251,
1. — Reut. Rev. Caps. Se. 30, 1. — Capsus F. S ah Ib.
M. G. F. 105, 3.

Sällsynt pä Qvercus rohiir i sydvestra Finland. Fun-
nen nägra gänger pä Aland af O. Reuter och förf., i Abo
skärgärd, hvarest den är mindre sällsynt uti ekskogar, af O.
Reuter samt i Nylands skärgärd af E. Bergroth. I Yläne
skall den äfven vara funnen nägra gänger enligt F. Sahl-

4

50

berg, hvilket dock torde bero af nägou lokal förblandning,
du arten synes uteslutaude lefva i ekskogar. — Utbredd öf-
ver större delen af Europas ekregion. — U. F. M.

159. C. sexguttatus Fabr. — Fieb. E. H. 251, 4. ~
Reut. Rev. Caps. Se. 31, 2.

Sällsynt bland Melampyrum och andra örter i skuggiga
lundar i sydöstra Finland. Jag bar funnit den raindre spar-
samt pa Valamo ö i Ladoga, vid Sortanlaks i Pyhäjärvi soc-
ken samt nordligast vid Kirjavalaks i Ladoga Karelen (61°
45')- — Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M.

160. C. fulvo-maculatus De Greer. — Fieb. E. H.
235, o. — Reut. Rev. Caps. Se. 33, 4. — Capsus F. S ah Ib.
M. G. F. 109, 50.

AUmän pä Salix- och Älnus-axiex samt pä JJrtica dloica
öfver hela omradet ända tili Kilpisjärvi (69°). De mörka
varieteterna förekomma i Lappraarkerna. — Utbredd öfver
hela Eur. och Sib. — U. F. M.

161. C. Chenopodii Fall. — Fieb. E. H. 255,12.-
Reut. Rev. Caps. Se. 38, 8. — Ca2}sus F. S ah Ib. M. G.
F. 100, 18.

Ej sällsynt pä atskilliga högväxtare örter vid vägkanter
och pa äkerrenar och fältbackar i södra Finland. Pä Karel-
ska näset är den mycket allmäu. Nordligast bar jag funnit
den vid Ruskeala i norra Karelen (62°). — Utbredd öfver
hela Eur. och Sib. — U. F. M.

162. C. annulicornis F. S ah Ib. — Capsus F. Sahlb.
M. G. F. 100, 10. — Calocoris Chenopodii *annulicornis
Reut. Rev. Caps. Se. 38.

Sällsynt; funnen i Yläne af F. Sahlberg och förf. —
Äfven funnen i Sib. — U. F. M.

Ob s. A praecedente statura praesertim in prothorace
multo latiore, pubescentia fusca coloreqve antennarum bene
distincta species.

163. C. bipunctatus Fabr. - Fieb. E. H. 254, 10.
Reut. Rev. Caps. Se. 37, 7.

Högst sällsynt; endast ett exemplar är funnet pä en

51

fältbacke pä Hamnö i Kökars pä Aland d. 2 Aug. 1879 af
O. Reuter. Uppgiften att den vore funuen vid Helsingfors
af W. Nylander är utan tvifvel falsk och beror pä orätt
bestämning af exemplar, hvilka äro Lygiis lucorum Mey.,
säsom Nylanders samling utvisar. — Utbredd öfver Eur.
— U. f/ M.

164. C. seticornis Fabr. — Fieb. E. H. 251,19. —
Reut. Rev. Caps. Se. 34, 5.— Capsus lateralis F. S ah Ib.
M. G. F. 108, 38.

Temligen sällsynt bland gräs ocli örter pä torra fältbac-
kar och bergsafsatser i södra Finland ; nordligast har jag fun-
nit den A-id Kontschosero i Ryskä Karelen (62° 20'). — Ut-
bredd (ifver hela Eur. — U. F. M.

165. Homodemus roseo-maculatus De Greer. — Cap-
sus Thoms. Opusc. ent. IV, 421, 15. — Calocoris Reut.
Bev. Caps. Se. 36, 6. — Homodemus ferriigatus Fieb. E.
H. 249, 1. — Cajmis F. S ah Ib. M. G. F. 104, 29.

Allmän pä Chn/santhemum leucanthemiitn och andra
örter pä äkerrenar och fältbackar pä Karelska näset samt pä
Aland. Afven fuuneu i Abo-trakten, Ladoga Karelen, Ryskä
Karelen och i Padasjoki i Tavastland samt nordligast i Pol-
vijärvi i norra Karelen (6.3°) af E. Grönvik. — Utbredd
öfver större delen af Eur. — U. F. M.

166. Pycnopterna striata L. -- Fieh. E. H. 263, 1.
Capsus F. S ah Ib. M. G. F. 97. 11. — Caloeoris Reut.
Bev. Caps. Se. 39, 9.

Sällsynt pä löfträd isynuerhet Alnns glutinosa i syd-
vestra Finland, pä Runsala holme närä Aho förekomnier den
mindre sparsamt. Nordligast har jag funnit den vid stranden
af Pyhäjärvi sjö i Yläne (61°), o.stligast vid Helsingfors. —
Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M.

167. Oncognathus binotatus Fabr. — Fieb. E. H.
246, 1. - Reut. Rev. Caps. Se. 41, 1.

Sällsynt bland gräs och örter vid vägar och öppna plat-
ser i skogar. Funuen pä Aland af O. Reuter och förf., i
Viborgs Iän af Mäkiin, vid Petrosawodsk af A. Giinther

52

samt i Parikkala och vid Kirjavalaks i Ryskä Knrelfin af
förf. I Österbotten är den äfven funneu af F. D. Wasa-
stjerna. — Utbredd öfver nastan hela Eur. — U. F. M.

168. Dicpooscytus rufipennis Fall. — Fieb. E. H.
369, i. — Reut. Rev. Cajjs. Se. 42, 1. -CapsusY. Sahlb.
M G. F. 105, 31.

Ej sällsynt pä Pituis sylvestris i södra och raellersta
Finland. Nordligast är den tagen i Hyrynsalmi i norra Öster-
botten (Gö'^ 40) af W. Nylander. — Utbredd öfver norra
och mellersta Eur. — U. F. M.

169. Plesiocoris rugicollis Fall. — Fieb. E. H. 272,
1. — Reut. Bev. Caps. Se. 43, 1. — Capf^us F. Sahlb. M.
G. F. 102, 23.

Alhnän pä Salix-arteT öfver hela omrädet ända upp i
Lappniarkerna, der den förekoramer äfven inora buskregio-
nen (69*^). — Utbredd öfver norra och mellersta Eur. och
Sib. — U. F. M.

170. Lygus pratensis L. — Fieb. E. H. 273, 1. —
Capsu^ F. Sahlb. M. G. F. UI, 43. — L. pratensis tijpi-
ctis Reut. Jiev. Caps. Se. 55. — L. pratensis pmictatiis
Reut. l. c. — Capsus punctatus F. Sahlb. M. G. F.
110, 42.

Högst allmän under hela sommaren pä ängar och äkrar
öfver större delen af omrädet. Formen punctatus förekom-
mer allmänt pä Calluna vulgnrls. Inom Lappmarkerua har
jag dock icke funnit denna art. — Allmän öfver hela Eur.
och Sib. — U. F. M.

171. L. campestris L. — Fieb. E. H. 273, 2. — Cop-
sus F. Sahlb. M. G. F. 111, 44. — L. pratensis *cain-
pestris Reut. Bev. Caps. Se. 56.

Högst allmän bland gräs och buskar pä äkrar och torra
ängsbackar öfver hela omrädet ätminstone ända tili Karesuando
(68^' 30') och Ponoj. I likhet med föregäende, öfvervintrar
denna art säsora imago och träffas derföre tuUbildad nastan
hela sommaren. — Allmän öfver hela Europa och Sib. —
U. F. M.

53

172. L. rubricatus Fall. — Fieb. E. H. 274, 3. —
Reut. Rev. Caps. Se. 47, 3. — Capsus F. S ah Ib. M. G.

F. 106, 34.

Alltoän pä Abies exceUa och P/nus sylvesfris i södra
och mellersta Finland. Nordligast är den tagen i Hyrynsalmi
(65° 40') af W. Nylander. — Utbredd öfver norra och mel-
lersta Eur. — U. F. M.

173. L innotatus Reut. Not. Soc. Faun. et FL fenn.
XI, 322, 3. — Rev. Caps. Se. 49, 5.

Högst sällsynt; jag har funnit ett enda exemplar pä
Betula alba i en all(5 vid Kapellstrand i Pargas d. 7 Aug.
1868. — U. F. M.

174. L contaminatus Fall. — Fieb. -£/. Ä 274, 5.

— Reut. Rev. Caps. Se. 40, 6. — Capsus F. Sahlb. M.

G. F. 102, 22.

Ej sällsynt pä Betula alba och Alnus glutinosa öfver
större delen af orarädet. Nordligast har jag funnit den vid
Aulangonjoki i Kuusamo (66° 20). — Utbredd öfver hela
Eur. — U. F. M.

Ob s. Variat colore spinularum tibiarum plus minusve
fuscescenti et a L. sulcifronte Kirschb. vix distinguenda
species videtur.

175. L virldis Fall. — Reut. Rev. Caps. Se. 50, 7.

— Capsus F. Sahlb. M. G. F. 106, 32. — Lygus commu-
tatus Fieb. E H. 274, 6. — Capsus sulcifrons Thoms.
Opusc. ent. 425, 26.

Temligen sällsynt pä löfträd is5mnerhet Sorbus aiieu-
paria i sydvestra Finland. Afven funnen vid Helsingfors af
TV. Nylandei". Nordligast har jag tagit den i Yläne (61°).

— Äfven funnen i Sv. och pä spridda ställen i mellersta
Eur. — U. F. M.

176. L limbatus Fall. — Fieb. E. H. 274, 4. —
Reut. Rev. Caps. Se. 51, 8. — Capsus F. Sahlb. M. G.
F. 106, 33.

Var. d: supra lurido-testaceus, pronoto postice plagaqve
indeterminata in angulo postico hemielytrorum fuscis.

54

Teraligen sällsyut pä ÄaZ/a^-arter i södra Finland; nord-
ligast är den funneu vid Petrosawodsk af A. Giinther. I
Abo-trakten förekonimer den raindre sparsamt. Den nybe-
skrifna varieteten cl, hvilken har ett ganska afvikande ut-
seende, bar jag tagit vid Helsingfors. — Utbredd öfver norra
och raellersta Eur. — U. F. M.

177. L. nigronasutus Reut. liev. Caps. Se. 53, 10
(nec Dcraeocoris id. 8 täi 676. Heyn. 184, 76).

Sällsynt; jag bar funnit ett exemplar vid Soloraina i
Ryskä Karelen (62<^) d. 28 Aug. 1869. — U. F. M.

178. L lucorum Meyer. — Fieb. E. H. 215, 9. —
Reut. Rev. Caps. Se. — Capsiis bipunetatus F. S ah Ib. M.
G. F. 101, 20.

Ej sällsynt pä Artetnisia vulgaris och A. ahsinthium i
sydligare delen af Finland. Nordligast är deu funneu i Teisko,
Parikkala samt vid Petrosawodsk (62^^). — Utbredd öfver
norra och mellersta Eur. — U. F. M.

179. L. Spinolae Mey. — Fieb. E. IL 275, 8. —
Reut. Hev. Caps. Se. 53, 11.

Sällsynt pä Spiraea salieifoUa i sydvestra Finland.
Funnen i Pargas af O. Reuter och vid Äbo af förf. — Äf-
ven funnen i Sverige och Norge samt pä spridda ställen i
mellersta Eur. — U. F. M.

180. L pabulinus L. — Fieb. E. H. 276, 10. —
Reut. Rev. Caps. Se. 45, 1. — Capsiis F. S ah Ib. M. G.
F. 101, 21.

Var. h: totus luteus.

Allmän pä Aspidium-aTter och Urtica dioiea pä skugg-
rika ställen i lundar isynnerhet i bäckdalar öfver större delen
af orarädet. Nordligast har jag funuit den vid Kaitila i Kuu-
samo socken (06*^). Varieteten är tagen pä Kuustö närä.
Äbo af C. Lundström. — Utbredd öfver hela Eur. och Sib.
— U. F. M.

181. Orthops Pastinacae Fall. - Fieb. E. H. 279,
3. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 113, 48. — Ly gus trans-

55

versalis Reut. Bev. Caps. 59, 15. — Capsus transversus
Thoms. Opusc. ent. 427, 34.

Temligen sällsynt pä Umhellater i sydligare Finland;
i Ryskä Karelen är den temligen allmän och nordligast fun-
nen vid Vigsjön (63° 40'). — TItbredd öfver hela Eur. och
vestra Sib. — U. F. M.

182. O. pellucidus Fieb. E. H. 279, 4. —Lygiis Reut.
Bev. Caps. Se. 59, 14.

Sällsynt pä TJmhellnter; fuunen i Ryskä Karelen vid
Petrosawodsk af A. Giinther och vid Koutschosero (G2° 20')
af förf. — Äfven fimnen i Schweiz och Frankrike. — U.
F. M.

Aniu. Synes vara föga skild friin föregaende art.

183. O. Kalmii L. — Fieb. E. H. 280, 7. — Lygus
Reut. Bev. Caps. Se. 58, 13. — Capsus F. S ah Ib. M. G.
F. 112, 47. — O. flavovarms Fieb. E. H 280, 6.

Allmän pä TJmhellater i södra och raellersta Finland;
nordligast är den funnen vid Vasa (63°) af F. D. Wasa-
stjerua. — Utbredd öfver hela Eur. och vestra Sib. — U. F. M.

184. O. cervinus H. Sch. — Fieb. E. H. 278, 5. —
Lygus Reut. Rev. Caps. Se. 48, 4. — Phytoeorns lueorum
Bo h. Nya So. Hem. 67, 20.

Sällsynt; funnen i Österbotten enligt exemplar i F. D.
AVasastjernas samling. Uppgifves lefva pä Tiliä. — Äfven
funnen i Sv. och raellersta Eur. — U. F. M.

185. Hadrodema pinastri Fall. — Fieb. E. H. 278,
3. — Reut. Bev. Caps. Se. 61, 2. — Capsus F. Sahlb.
M. G. F. 118, 60.

Ej sällsynt pä Pinus sylvestris i södra och raellersta
Finland; nordligast har jag funnit den i Teisko i Tavastland
och i Ruskeala i Ladoga-Karelen (61° 50'). — Utbredd öfver
norra och raellersta Eur. — IJ. F. M.

186. Cyphodema rubicundum Fall. — Reut. Bev.
Caps. Se. 63, 1. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 111, 45.
— Hadrodema Fieb. E. H. 278, 2.

Ej sällsynt pä Salix-2irier i södra och raellersta Fin-

56

land. Nordligast har jag funnit den i Nurmis i norra Kare-
len (G3^ 40'). — Utbredd öfver hela Eur. och Sib. — U. F. M.

187. Charagochilus Gyllenhall Fall. — Fieb. E. H.
271, 1. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 116, 5. — Poeci-
loscytus E,eut. Rev. Caps. Se. 65, 1.

Femina: vertice oculo diraidio latiore, segmento geni-
tali in raargine sinistro fere rectangulariter sinuato, lobo api-
cali apice late rotundato.

Ej sällsynt pä torra sandiga fältbackar isynnerhet pä
Galhim vermn i södra och mellersta Finland. Nordligast
har jag funnit den vid Tiudie i Ryskä Karelen (62° 40'). —
Utbredd öfver större delen af Eur, och s. Sib. — U. F. M.

188. Systratiotus nigritus Fall. — Capsus F. Sahlb.
31. G. F. 116, 56. — Pohjmerus Fieb. E. H. 391, 2. —
PoeciJoscytus Reut. liev. Caps. Se. 65, 2.

Temligen sällsynt pä Galliim-nvter i södra Finland, nien
ofta förekommande sällskapligt. Nordligast har jag funnit
den i Parikkala (61'^ 40 ). — Utbredd öfver norra och mel-
lersta Eur. samt vestra Sib. — U. F. M.

189. Poeciloscytus unifasciatus Fabr. —Fieb. E. H.
276, 1. — Reut. Jiev. Caps. Se. 66, 3. — Capsiis ¥. S ahlh.
M. G. F. 108, 39.

Allmän pä Galium vermn och utbredd öfver större de-
len af onirädet. Nordligast har jag funnit den vid Tscha-
poma i Ryskä Lappmarken (66°). — Utbredd öfver hela
Eur. och Sib. — U. F. M.

100, Camptobrochis punctulatus Fall. — Reut. Bev.
Caps. Se. 69, 1. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 112, 46. -
Camptobrochis Falleni Fieb. E. H. 248. 1.

Sällsynt i södra Finland; funnen i närheten af Helsing-
fors pä Tar,aceium vulgare af W. Nylander samt vid Jal-
guba i Ryskä Karelen (62°) pä Äehillea millefolium af förf
— Sällsynt, men spridd öfver större delen af Eur., äfven
funnen i mellersta Sib. — U. F. M.

191. Liocoris tripustulatus Fabr. — Fieb. E. U.

57

270, Z — Reut. Rev. Caps. Se. 70, 1. — Capsus F. S a h Ib.
M. G. F. 113, 49.

Ej sällsynt pä Urtica dioica pä skuggrika ställen i syd-
vestra Finland. Skall äfven vara tagen i Osterbotten enl.
exemplar förvarade i F. D. Wasastjernas samling. — Ut-
bredd öfver hela Eur. — U. F. M.

192. Capsus ianiarius L. — Deraeocoris Reut. Rev.
Ccqjs. Se. 72, 1. — Capsus capillaris Fieb. E. H. 264, 10.
— Thoms. Op. ent. 430, 44.

Sällsynt; jag har funnit den pä Cardmis crispus och
andra ruderatväxter pä Karelska näset, neml. vid Sakkola
prestgärd d. 4 och vid Pasuri i Valkjärvi d, 5 Aug. 1866.
I F. D. Wasastjernas samling förvarades exemplar enligt
uppgift frän Osterbotten. — Utbredd öfver större delen af
Eur. — U. F. M.

193. Capsus scutellaris Fabr. — Fieb. E. H. 266,
9. — Eeut. Rev. Caps. Se. 73, 2.

Sällsynt pä moar blaud Calhma vulgari^ i södra och
mellersta Finland. Funnen i Thusby i Nyland af O. Eng-
ström, vid Kontschosero i Ryskä Karelen (62° 20') af A.
Giiuther; jag har tagit den i Yläne, i Pyhäjärvi pä Ka-
relska näset samt i Ruovesi i Tavastland. — Sällsynt, men
spridd öfver nastan hela Eur. — U. F. M.

194. Bothynotus pilosus Bo h. — Reut. Rev. Caps.
Se. 75, 1. — J. S uh Ib. Christiania vidensk.-selsk. forh.
1880, N:o 9, 5 (femina et forma braehyptera).

Högst sällsynt: ett exemplar är funnet pä Ähies excelsa
i Paroras i Aug:. 1873 af O. Reuter och ett annat i Kan-
gasala i södra Tavastland (61° 30') sommaren 1880 af Bj.
TVasastjerna. — Funnen äfven i Sv., Norge, Tyskl. och
Frankr. — U. F. M.

195. Alloeotomus gothicus F ali. —Fieb. E. H. 247,
1. — Reut. Reo. Caps. Se. 76, 1. — Capsus pii ij^es Thoms.
Opiisc. ent. 429, 41.

Högst sällsynt pä Pinus sylvestris i södra Finland. En-
dast funnen i närheten af Nagu kyrka i Aug. 1878 af O.

58

Keuter samt pä Mjulön utanför Helsingfors (60° 10') i Sep-
tember samma är af förf. — Funnen äfveu i Sv. och pu nä-
gra ställen i niellersta Eur. — U. F. M.

190. Rhopalotomus ater L. — Fieb. E. H. 263, 1. —
Capsus F. Sahlb. M. G. F. 121, 67.— Reut. Rev. Caps.
Se. 78, 1.

Högst allmän bland gräs pä ängar och fältbackar samt
i lundar i södra och mellersta Finland. Nordligast är den
funnen vid Uleäborg (05"^) och vid Hvita Hafvet i Ryskä
Karelen. ■— Utbredd öfver hela Eur. — U. F. M.

197. IVIonalocoris Filicis L. — Fieb. E. H. 237, 1.

— Reut. Rev. Caps. Se. 79, 1. — Capsiis F. Sahlb. M.
G. F. 113, 50.

Högst allmän pä Pteris aqvlllna, Aspidimn-arter och
andra ormbuukar isynnerhet i bäckdalar i södra och meller-
sta Finland. Nordligare än vid Solomina i Ryskä Karelen
(62"^) har jag ej tagit den. — Utbredd öfver hela Eur. och
vestra Sib. — U. F. M.

198. Bryocoris Pteridis Fall. — Fieb. E. H. 238, 1.

— F. Sahlb. M. G. F. 124, 2. - Reut. Rev. CaiJS. Se.
80, 1. — Capsiis pulche?' F. Sahlb. Af. G. F. 93, 4 (Jonna
rnacroptera).

Högst allmän pä Pteris agviliiia och As/)>dm))i-AYteT i
södra och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit den
i Idensalmi (63^ 40'). Forma mneropfera är ganska säll-
synt. — Utbredd öfver n. och mellersta Eur. — U. F. M.

199. Pilophorus cinnamopterus Kirschb. — Camaro-
notus Fieb. E. 11. 314, 1. — Pilophorus bi/asciatus Reut.
Rev. Caps. Se. 85, 1 (nec Capsus id. Fabr.).

Temligen sällsynt pä Finus syhestris i södra och mel-
lersta Finland. Nordligast är den tageu i Kangasala i södra
Tavastland (Gl" 30') af Bj. Wasastjerna. — Spridd öfver
större delen af Eur. — U. F. M.

200. P. clavatus L. — Reut. Rev. Caps. Se. 86, 2. —
Capsus F. Sahlb. M. G. F. 91, 1. — Camaronotus Fieb.

59

E. H. 31H, 2. — Cimex hifasciatiis Fabr. sec. Schi0dte
Naturh. Tldskr. III, 6, 219, 240.

Ej sällsyut pä stammar af särskilda löfträd och buskar
säsom Populus tremula, Älnus glutinosa, Betula alba ra. fl.
i södra och mellersta Finland. Nordligast bar jag funnit den
vid Perguba i Ryskä Karelen (63°). Arten imiterar Formica
fusca i anseende tili fiirg, kroppsform och rörelsesätt. —
Utbredd öfver hela Eur. — U. F. M.

201. P. confusus Kirschb. — Reut. Rev. Caps. Se.
86, 3. — CamaroHotus Fieb. E. H. 314, 3.

Sällsynt pä Alnus glutinosa, Ä. incana och Salix-a^rier
vid sjöstränder i södra och mellersta Finland. Funnen i Us-
kela af O. Reuter; jag har tagit den i Yläne, i Rautus och
Sakkola pä Karelska näset, i Parikkala och Ruskeala i La-
doga Karelen samt nordligast i Nurmis i norra Karelen (63°
40'). — - Spridd öfver större delen af Eur., äfven funnen i
Sib. — U. F. M.

202. Stiphrosoma leucocephalum L. — Fieb. E. H.
280, 1. — Reut. Rev. Caps. Se. 88, 1. — Capsus F. Sahlb.
M. G. F. 117, 59.

Allmän bland gräs och örter pä torra ängar och utbredd
öfver större delen af omrädet. Nordligast har jag funnit den
vid Sonostroflf i Ryskä Lappmarken (66"). — Allmän öfver
nastan hela Eur. — U. F. M.

203. St. steganoides J. Sahlb. Not. Faun. et Fl. /emi.
förh. XIV, 306. — Reut. Rev. Caps. Se. 88, 2.

Sällsynt pä blommor pä torra fältbackar i Ryskä Lapp-
marken, hvarest jag funnit den talrik vid Kantalaks samt i
enstaka exemplar vid Tschapoma och Ponoj (67°) i Juni och
Juli 1870. — Skall enligt meddelande af O. Reuter äfven
vara funnen i Sv. i närheten af Stockholm. — U. F. M.

204. Halticus apterus L. — Reut. Rev. Caps. Se. 90,
1. — Capsus imllieornis F. Sahlb. M. G. F. 118, 62. —
Halticus Fieb. E. H. 282, 3.

Ej sällsynt pä torra fältbackar bland gräs och örter i
södra och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit den

60

i Ryskä Karelen (62° 30'), i Osterbotten är den äfven tagen
af F. D. W!isastjerna. For ma macroptera är vanligtvis
mycket sä Isynt hos oss, rnen förekommer inindre sparsarnt
uuder torra och varma somrur t. o. in. i mellersta Fiuland,
t. ex. i Teisko (61° 50'). — Utbredd öfver hela Eur., äfven
funnen i Sib. — U. F. M.

205. H. pusillus H. Sch. — Reut. Medd. Soc. Faiin.
et FL fenn. V, 170, 72. — H. intricatus Fieb. Wien. ent.
Mona f se hr. 1864.

Högst sällsynt i sydvestra Fiuland. Tagen vid Jollas
i Helsiiige i Nyland i Juli 1868 af A. Palmen. Nugra
exemplar funna pä Stor- och Lilltervo öar i Pargas somraa-
ren 1879 af O. Reuter. — För öfrigt veterligen fuunen en-
dast i Tysklaud. — U. F. M.

206. Platypsallus acanthioi"des J. S ah Ib. Not. Soc.
Faun. et FL fenn XIV, 308. — Reut. Rev. Caps. Se 92,
1. - J. S ah Ib. Vet. Ak. HandL XVI, 4, 27, 122 (forma
macroptera).

Sällsynt mellan gräsrötter och under stenar pa torra
backar inom Ryskä Lappmarkeus subalpina region; jag har
funnit flera exemplar af Jonna bracJnjptera vid Ponoj (67*^)
d. 10 — 21 Aug. 1870. — För resteu är den funnen endast
inom tundra omrädet i arktiska Sibirien*) vid nedra Jenissej
(69 25'— 70° 40'), der jag äfven hmmi forma macroptera.
- U. F. M.

207. Orthocephalus brevis Pan/. — Reut. Bev. Caps.
Se. 04, 1. — O. Panzeri Fieb. E. H. 294, 29.

Sällsynt pä torra fältbackar i sydöstra Finland; jag har
funnit en hanne i Sakkola pa Karelska näset d. 6 Juli 1866
samt en kortvingad hona i Parikkala i Ladoga Karelen (61°
30') d. 26 Juli 1872. — Äfven funnen i mellersta och södra
Eur. - U. F. M.

*) Denna avt är utan tvifvel den mest högnonliska Ilemiptev uti
Europa och det oaktadt riiknar Reuter i sin polemiska uppsats (Öfver-
sigt af Vetensk. Soc. Förh XXI) den icke bland de 11 rent arktiska
Semiptera Hetcroptera, som lian p. 40 säger att Europa skulle ega.

61

208. O. saltator Hahn. — Fieb. E. H. 291, 6. —
Reut. lifiiK Caps. Se. 95, 3. — Capf^us mutabilis F. Sahlb.
M. G. F. 120, 65.

Allmän bUuid gräs och örter pä fältbackar, torra äiigar
och äkerrenar i sudra och mellersta Finland. Nordligast är
den funnen i Iloraants i uorra Kareleu af W. Woldstedt
(63^). — Utbredd öfver norra och mell. Eur. — U. F. M.

209. O. vittipennis H. Sch. — Fieb. E. H. 293, 5. —
Reut. lii^v. Caps. Se. 06, 4. — Capnus F. Sahlb. M. G.
F. 120, 66.

Ej sällsynt pä torra fältbackar i östligare delen af S()dra
och mellersta Finland. Nordligast har jag fuunit den i Kih-
telysvaara i Norra Karelen (62 30') och vestligast i Yläne,
der den likväl är ganska sällsynt. — Afven funnen i Skand.,
Danm., Ryssl., Tyskl., Österrike och Schweiz. - U. F. M.

210. Labops Sahlbergii Fall. —Fieb. Eur. H. 294,
1. — Reut. /iV/;. Cajjs. Se. 97, 1. — Capsus F. Sahlb.
M. G. F. 118, 61.

Ej sällsynt pä fuktiga ängar isynnerhet bland Carices
och utbredd öfver större delen af omrädet. Nordligast har
jag funnit den pä Sonostroff i Ryskä Lappniarken {GG ).
Fotma inaeroptcra af honan är sällsynt. — Afven funnen i
Sv., Ryssl. och Frankr. — U. F. M.

211. Euryopicoris nitidus Mey. — Reut. Bfv. Caps.
Se. 99, 1. — Orthoeephal.is Fieb. E. H. 293, 7.

Sällsynt bland gräs pä äkerrenar och torra ängar i nord-
östra delen af omrädet. Funnen vid Pudosk i Ryskä Knre-
len af A. Giinther; jag har träffat den talrik i Kuusamo
kyrkoby samt vid Imandra i Ryskä Lappniarken (68 ). Forma
niacropfera är ännu icke känd. — Afven funnen i Ryssl.
och fjelltrakter i Österrike, Schweiz och Frankrike sarat ut-
bredd öfver Sib. — U. F. M.

212. Diplacus alboornatus Stäl. — J. Sahlb. Nnt.
Soc. Faun. et Fl. fenn. XI, 389, 69, fig. 2 (f orina brachy-
p^era). — Reut. licv. Caps. Se. 100, 1. — Myrnieeophyes
Oschanini Fieb. Verh. Zool.-bot. Ges. in Wien 1870, 11.

62

Sällsynt; jag har funnit flera exeraplar bland gräs pä
en hög, toiT och sandig backe vid Maaselgä d. 11 — 12 Juli
1869. Hos oss är funnen endast forma brachyptera, hvil-
ken hoppar ganska bögt och snabbt. — För öfrigt funneu
endast i Rysslaud och Sibirien. — U. F. M.

213. Myrmecoris gracilis F. S ah Ib. — Fieb. E. H.
239, 1. — Reut. Uev. Caps. Se. 102. 1. — Glohiceps F.
Sahlb. M. G. F. 123, 1.

Sällsynt pä torra skogs- och ängsbackar, ofta i uärheten
af myrstackar, men utbredd öfver större delen af omrädet ät-
minstone ända tili trakten af Uleäborg (65°), der deu är fun-
nen af W. Xylander. Af forma macroptera äro hittills
endast 2 exemplar funua. neraligen vid Uleäborg af W. Ny-
lander och vid Raasijärvi i Yläue af förf. — Afven funnen
i Sv., Ryssl., Tyskl. och Frankr. — U. F. M.

214. Pithanus Märkelii H. Sch. — Fieb. K. H. 239,
1. — Reut. Rev. Caps. Se. 103, 1. — ■ Capsiis Jlavo-Umha-
tus Bob. Koncjl. Vet.-Äk. Handl. 1850, 252 (forma ma-
croptera).

Var. h 5 (forma macroptera): hemielytris nigro-fuscis,
margiue laterali anguste pallidiore.

Ej siillsynt bland gräs pä ängar och utbredd öfver na-
stan hela omrädet, nordligast har jag funnit den vid Iman-
dra i Ryskä Lappmarken (68°). Forma macroptera är myc-
ket sällsynt hos oss och hittills funneu endast pä Aland af
O. Reuter och förf., som äfven tagit deu i Teisko i södra
Tavastland, sanat i närheten af Helsiugfors af A. Palmen.

— Utbredd öfver uorra och niellersta Eur. — U. F. M.

21Ö. Systellonotus triguttatus L. —Fieb. E. H. 323.

— Reut. Bev. Caps. Se. 105, 1. — Capsiis F. Sahlb. M.
G. F. 92, 2.

Ej sällsynt bland gräs pä torra fältbackar i sydvestli-
gaste Finland. Nordligast har jag funnit deu i Virrao i Aho
Iän (60° 50'), ostligast är den tagen vid Sörnäs närä Helsing-
fors af Bj. Wasastjerna. Honan, som är känd endast sä-
som kortvingad, träifas under stenar och vid trädrötter tili-

63

sammans nied Lnsius ni;/er, hvilken den iraiterar i auseende
tili kroppsform, rörelsesätt och färg. — Utbredd öfver större
delen af Europa. — U. F. M.

216. Eroticoris rufescens Burra. — Reut. Bev. Caps.
Se. 107, 1. — Allodapii^ coryzoidefi Fieb. E. H. 262, 1. ~
Capsus brachypterm 'Qoh. Kongi. Vet.-Ak. Handl. 1850,254.

Sällsynt under mossa och löf pä skogsängar i södra Fin-
land. Funnen pä Aland och i Pargas af O. Reuter, i Vi-
borgs Iän af Mäkiin; jag har tagit den i Yläne, i Säkylä i
södra Satakunta sarnt nordligast i Ruskeala i Ladoga Karelen
och i Teisko i södra Tavastlaud (61° ÖO')- Enligt Reuters
uppgift fängas denna art lättast med bäf solnedgängstideu, da
den kryper fram frän sinä gömställen. Forma macroptera
är mycket sällsynt. — Spridd öfver en stor del af Eur. —
U. F. M.

217. Cremnocephalus umbratilis Fabr. — Fieb. E.
H. 246, 1. — Reut. Rev. Caps. Se. 108, 1. — Capsics F.
S ah Ib. M. G. F. 98, 15.

Sällsynt pä Pinus sylvestrls i sydvestra Finland. Fun-
nen pä Aland af F. Sahlberg, i Pargas, vid Abo, i Nagu
och Kyrkslätt af O. Reuter sarat pä Kuustö, i Yläne och
nordligast i Ruovesi i Tavastland (62°) af förf. — Äfven fun-
nen i Sv., Tyskl., Schweiz och Frankr. — U. F. M.

218. Dicyphus globulifer Fall. — Reut. Rev. Caps.
Se. 111, 1, — Brachycemea Fieb. E. H. 325, 4.

Sällsynt; jag har funnit den pä ruderat-växter pä äker-
renar i Ryskä Karelen, neml. vid Tiudie (62° 30') den 14
och vid Dvorets d. 18 Aug. 1869, pä senare stället i stor
mängd. — Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M.

219. D. pallidus H. Sch. — Fieb. E. H. 325, 2.—
Reut. Rev. Caps. Se. 112, 3. — Capsus constrictus Bo h.
Konyl. Vet. Ak. Handl. 1852, 74, 32.

Sällsynt pä U) tieä dioiea och andra örter i skuggrika
lundar i S()dra Finland. Funnen i Pargas af O. Reuter och
nägra gänger vid Helsingfors af W. Nylander och förf.,

64

som tagit flera exemplar i Kaisaniemi park i September raä-
nad. — Utbredd ufver större delen af Eur. — U. F. M.

220. Cyilecoris histrionicus L. — Fieb. E. H. 282, 1.

— Reut. Rev. Caps. Se. 115, 1. — Capsus F. Sahlb. M.
G. F. 96, 6.

Ej sällsynt i ekskogar i Abo skärgärd ; äfveu fuDnen pä
Bergö pä Alaud af O. Reuter och förf. Enligt exemplar för-
varade i F. D. Wasastjernas samling skulle den äfven vara
tagen i Österbotten, en uppgift hvilken dock torde bero pä
nägon lokalförvexling. — Utbredd öfver Europas ekskogsre-
gion. — U. F. M.

221. C. flavo-qvadrimaculatus De Geer. — Cyilecoris
flavo-notattts Reut. Ent. Monthl. Mag. XV, 113. — Glo-
biceps id. Fieb. E. H. 263, 4. — Reut. Rev. Caps. Se.
121, 4.

Ej sällsynt i ekskogar i sydvestra Finland, säsom pä
Aland, i Purgas, pä Runsala och Kuustö. Om exemplaren
i F. D. Wasastjernas samling, som uppgifvas vara frän
Österbotten, gäller detsararaa som om föregäende art. — Ut-
bredd öfver hela Europas ekskogsregion. — U. F. M.

222. Globiceps dispar Boh. — Fieb. E. H. 283, 3.

— Reut. Reo. Caps. Se. 120, 3.

Sällsynt blaud gräs pä tufviga skogsängar i södra och
mellersta Finland. Funnen pä flera ställen pä Aland af O.
Reuter och förf., i Kimito af O. Reuter; jag har dessutom
tagit den i Yläue, vid Vojatsch och Maaselgä i Ryskä Ka-
relen samt i Kihtelysvaara och nordligast i Nurmis i norra
Karelen (G3° 40'). Honan är hittills käud eudast säsom kort-
vingad. — Äfven funnen i Sv., Norge och Ryssl. — U. F. M.

223. Gl. selectus Fieb. E. II. 211, 4. - Reut. Medd.
Soe. Faun. et FL fenn. V, 174, 81. — Capsus Jiavo-macu-
latus F. Sahlb. M. G. F. 06, 10. — Globiceps id. Reut.
Ren. Caps Se. 117, 1.

AUmän bland gräs pä skogsängar i södra och mellersta
Finland. Nordligast har jag funnit den i Ryskä Karelen

65

(64°). Af honau är hos oss eudast forma brachyptera fun-
iien. — Utbvedd öfver hela Eur. — II. F. M.

224. Gl. salicicola Reut. Medcl. Soc. Faun. et Fl, fenn.
V, 171, 80. — Gl. fulvipes Reut. Bev. Caps. Se. 118, 2.
— Capsus fiavo-inacidntus var. 1 F. Sahlb. M. G. F.
1)6, 10.

Ej sällsynt pä Salix rosmarinifolia och Betula nana
i södra och mellersta Finland. Nordligast är den fimnen i
Kuusamo {i\Q°) af W. Nylander. Honans forma macroptera
är ytterst sällsynt och endast en gäng funnen i Pargas i Juli
1879 af O. Reuter. — Afven funnen i Norge, Britannien,
och mellersta Europas fjelltrakter. — U. F. M.

225. Aetorhinus angulatus Fabr. — Fieb. E. H. 285,
1. — Reut. Rev. Caps. 122, 1. — Capstis F. Sahlb. M.
G. F. U7, 12.

Ej sällsynt pä löfträd isynnerhet Betula och Älnus glu-
tinosa i södra och mellersta Finland; nordligast har jag fun-
nit den vid Jalguba i Ryskä Karelen (62°). — Utbredd öf-
ver hela Eur. — U. F. M.

226. IVlalacocoris chiorizans Block. — Fieb. E. H.
822, l. — Uex\t Rev. Caps. Se. 123, 1. — Capsus F. Sahlb.
M. G. F. OS, 13.

Temligen sällsynt pä Corylus avellana i södra Finland.
I trakten af Abo är den ej sällsynt, dessutom funnen pä Aland
af O. Reuter och förf., i Yläne enligt F. Sahlberg samt
i Valkjärvi socken pä Karelska näset (60° 50') af förf. —
Utbredd öfver större delen af Eur. — II. F. M.

227. Chiamydatus ambulans Fall. — Reut. i?et;. Caps.
Se. 124, 1. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 94, 1. - Me-
romma Fieb. E. H. 234, 1.

Ej sällsynt bland gräs pä skogsängar och i lundar, samt
utbredd öfver hela omrädet. Nordligast har jag funnit den
vid Imandra (68°) i Ryskä Lappmarken. Honans forma
macroptera, som är ytterst sällsynt, är funnen i Pargas af
O. Reuter. — Allmän i nordligare delen af Eur., sällsynt
i mellersta Eur. — U. F. M.

66

228. Cyptorhinus Caricis F a 11. — Capms F. S ah 11).
M. G. F. 02, 3. - Chlamydatus Reut. Rev. Cajjs. Se. 128.
5. — Cijrtorhinits eUgantulus Fieb. E. H. 285, 1.

Ej sällsynt pä Carex vesicaria ooh Heleocharis loalii-
stris pä gungfly och vid stränder i södra och mellersta Fin-
land. Nordligast är den funnen vid Uleäborg (65°) af W.
Nylander. — Utbredd öfver norra Eur., sällsynt i meller-
sta Eur. — U. F. M.

229. C. pygmaeus Zett. — Capsiis Flor. Rh. Lwl.
I, 605, 83. — TijUuä Fieb. Wien. ejit. Monatschr. VII,
58. — Chlcanydatiis Reut. Rev. Caps. Se. 127, 4. — Tyttus
insignis Dougl. et Se. Ent. monthl. mag. 1866, 247. —
Capsus pellucens Bo h. Öfv. Vet. Ak. För h. 1852, 76, 34.

Sällsynt pä Carex vesicaria pä gungfly i södva Finland;
funnen pä Aland, i Pargas och Sagu af O. Reuter; jag har
tagit den i Rautus pä Karelska näset, vid Helsingfors samt
nordligast i Yläne (61°). — Afven funnen i Sv., Livl., Brit.
och Frankr. — U. F. M.

230. C. geminus Flor. — Cap.vts Flor. Rliynch. Livl.
I, 606, 84. — Chlamydatus Reut. Rev. Caps. Se. 126, 3.

Sällsynt pä Carex vesicaria pä gungfly i södra Finland.
Funnen i Pargas och Sagu af O. Reuter; jag har tagit den
i stor mängd vid Hoplax träsk närä Helsingfors i September
1879 äfvensom i Rautus pä Karelska näset och nordligast
vid Dvorez i Ryskä Karelen (62° 20'). Forma macroptera
är mycket sällsynt. — Afven funnen i Livland. — U. F. M.

2.31. C. flaveolus Reut. — Tijttiis Reut. ^'ot. Soc.
Faun. et FL fenn. XI, 323, 4. — Chlamydatus Reut.
Medd. Soc. Faun. et FL fenn. V, 175, 82. — Chlamydatus
insignis Reut. Rev. Caps. Se. 126, 2.

Sällsynt bland Carex-arter pä sumpiga äugar i sydve-
stra Finland. Funnen pä Sottunga pä Aland, i Pargas, vid
Ispois närä Abo (60° 30') samt i Uskela af O. Reuter; jag
har tagit ett exemplar vid Hoplax träsk närä Helsingfors i
Sept. 1879. Af forma macroptera är endast ett exemplar

67

tunnet pä Alaud af O. Reuter. — Äfven funnen en gäng i
mellersta Sverige. — U. F. M.

232. Orthotylus flavo-sparsus Sahlb. — Fieb. E.
H. 288, 2. — Reut. Bev. Caps. Se. 135, 8. — Capsiis F.
Sahlb. M. G. F. 103, 26.

Ej sällsynt pä Chenopodiaceer is5aiuerhet vid hafskuster
öfver större delen af orarädet. Nordligast bar jag funuit den vid
Hvita bafvet pä Sonostvofi' ooh vid Kantalaks i Ryskä Lapp-
marken (67°). — Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M.

233. O. flavinervis Kirschb. — Fieb. E. H. 289, 3.

— Reut. Medd. Soc. Faun. et Fl. fenn. V, 176, 86.

Högst sällsynt pä Alnus glutinosa i södra Finland; fun-
nen pä Sandholmen i Pargas (60° 20') i Augusti 1877 af O.
Reuter samt vid Dalsbruk i Kimito i Aug. 1875 af förf.

— Äfven funnen i Tyskl. och Frankr. - U. F. M.

234. O. nassatus Fabr. — Fieb. E. H. 289, 6. —
Reut. Rev. Caps. Se. 132, 4. — Capsus F. Sahlb. M. G.
F. 102, 24.

Ej sällsynt pä Alnus (/(utinosa och Salix-arter i södra
och mellersta Finland. Nordligast är den tagen vid Yigflo-
den i Ryskä Karelen och vid Uleäborg (65°), der W. Ny-
lander funnit den. — Utbredd öfver hela Eur. — U. F. M.

235. O. virens F a 11. — Reut. Rev. Caps. Se. 131,
3, _ Capsus F. Sahlb. M. G. F. 95, 7. — Flor. Bhyuch.
Livl. I, 617, 93.

Temligen sällsynt pä Salix pentandra i södra Finland.
Nordligast är den funnen i Viitasaari i norra Tavastland
(63") af W. Woldstedt. — Äfven funnen i Sv. och Livl.

— U. F. M.

236. O. fuscescens Kirschb. — Capsus Kirschb.
Bhyuch. Wiesh. 139. — OvthoUjlus luridus Reut. Bev. Caps.
Se. 137, 10.

Sällsynt; jag har funnit den pä Karelska näset, nemli-
gen vid Konnitsa i Pybäjärvi (61') d. 30 Juli och vid Ki-
viniemi i Sakkola d. 2 Aug. 1866. — Äfven funnen i Sv.,
Tyskl. och Frankr. — U. F. M.

68

237. O. bilineatus Fall. — Reut. Rev. Caps. Se. 130.
2. — Caimis F. Sahlb. M. G. F. 94, 6. — Capsus Kirsch-
hauml Flor. Rhijnch. Livl. I, 614, 90.

Teraligen sällsynt pä Popuhis tremula och Sorhus cmcii-
paria i södra Finland. I Kaisaniemi park i Helsingfors fö-
rekommer den raindre sparsamt. Enligt F. Sahlberg är
den äfven funnen i Tavastland. — Afven tagen i Sv., Norge
(63° 30'), Livl, Brit. och Frankr. — U. F. M.

238. O. boreellus Zett. — Reut. Bev. Caps. Sr.
130, 1.

Sällsynt i Lappmarken; jag har funnit nägra exemplar
pä Salices vid Rautukurkio fors inom subalpina regionen uti
Torneä Lappmark (G8° 50') d. 30 Aug. 1867. — Äfven fun-
nen i norra Sverige. — U. F. M.

239. O. striicopnis Kirschb. — Reut. Bev. Caps.
Se. 134, 7. — Fieb. E. H. 289, 7.

Högst sällsynt; ett exemplar är funnet pä Tilki parvi^
folia vid Röfvarholmsgrottan närä Abo i Juli 1869 af O.
Reuter. — Afven funnen i Sv. och pä nägra ställen i mel-
lersta Eur. — V. F. :\r.

240. O. viridinervis Kirschb. — Reut. Rev. Caps.
Se. 134.

Sällsynt; ett exemplar taget vid Eriksberg i Uskela
(60° 30') i Juli 1879 af Bj. AVasastjerna. — Äfven funnen
i Sv. och raellersta Eur. — U. F. M.

A n m. Exoniplaret, sora är mindre väl konserveradt, afviker nfi-
got i afseende ä fiivgen fran exemplar frAii mellersta Europa, furvarade
i O. Reuters samling, men kan ej gerna föras tili nägon annan be-
skrifven art.

241. Litocoris ericetorum Fall. — Fieb. E. H. 287,
1. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 104, 28. — Orthotylus
Reut. Rrv. Caps. Se. 138, 11.

AUmän pä Calluna vulgaris i södra och mellersta Fin-
land. Nordligast har jag funnit den i Ryskä Karelen (62° 40').
— Utbredd öfver hela Eur. — U. F. M.

242. Hoplomachus Thunbergii Fall. — Fieb. E. H.

69

316, 1. — Reut. liev. Caps. Se. 189, 1. — Hem. Gymn.
Eur. U39, 1. -^ Capsus F. Sahlb. M. G. F. 110, 4L

Ej sälls^^nt pu torra ängar isyuuerliet pä Chrysanthe-
mum oeh Hieracia i södra ocli mellersta Finlaud; uordligast
liar jag fuuuit deu i Ideusalmi ocli Nurmis (63° 40')- — Ut-
bredd öfver uiistau hela Eur. — U. F. M.

243. Placochilus seladonicus Fall. — Fieb. E. H. 317,
1. — Reut. Hem. Gymn. Eur. 251, 1. — Hoplomachus
Reut. Bev. Caps. Se. 140, 2.

Teraligeu sällsj-nt pä Centaurea scabiosa i sydöstra Fin-
land; uordligast har jag fuunit deu vid Tiudie i Ryskä Ka-
releu (62° 30') samt i Ruskeala ) Ladoga Karelen. — Ut-
bredd öfver Östra Eur. — U. F. M.

244. Conostethus salinus J. Sahlb. — Reut. Rev.
€aps. Se. Ml, 1. — Hem. Gymn. Eur. 265, 1.

Sällsynt; jag har funuit flera exemplar pä Glyceria di-
stans var. pulvinata vid strandeu af Hvita hafvet uära Tschuja
by i Ryskä Karelen (64° 400 d. 27 Juli 1869. — Föröfrigt
funnen endast i Brit., Uugarn och pä Pyreneiska halfön. —
U. F. M.

245. Onychumenus decolor Fall. — Reut. Hem. Gymn.
Eur. 287, 1. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 95, 8. - On-
cotylus Fieb. E. H. 298, 1. — Reut. Rev. Caps. Se.
142, 1.

Ej sällsynt pä torra ängar och fältbackar isynnerhet pä

Synanthereer i södra och mellersta Finland. Nordligast är

den funnen i Ryskä Karelen (63°). — XJtbredd öfver större
deleu af Eur. — U. F. M.

246. Oncotylus punctipes Reut. Rev. Caps. Se. 144,
3. — Hem. Gymn. Eur. 279, 6, t. V, f. 4. — Oncotylus
Tanaeeti Fieb. E. H. 299, 3.

Sällsynt; jag har funnit den i stor mängd pä Tanace-
tum vulgare vid Sakkola prestgärd pä Karelska näset (60°
40') d. 6 Juli och 3 Aug. 1866 samt d. 26 Aug. 1878. —
Äfven funnen pä Öland, i Ryssl., Tyskl, Österrike och Frkr.
— IT. F. M.

70

247. Macrotylus cruciatus F. Sahlb. — Reut. Hem.
Gymn. Eur. 198, 4. — Lojnis F. Sahlb. M. G. F 80, 3.

— Macrocoleus Reut. Rev. Caps. Se. 140, 3.

Sällsynt pä Spiraea uimaria och Chrysanthemum leuc-
anthemiim under Juli och Augusti i raellersta Finland. Fun-
nen i Yläne enligt F. Sahlberg och i Vichtis af Mäkiin;
jag har tagit den i Teisko och Ruovesi i Tavastland, i Iden-
salmi i uorra Savolaks (63° 40'), i Nurmis i norra Karelen
sarat vid Maaselgä och Paadaua i Ryskä Karelen. - För-
öfrigt funnen endast vid Ural och i Sibirien. ~ U. F. M.

248. IVlacrocoleus mollicuius Fall. — Fieb. E. H.
321, 7. — Reut. Rev. Caps. Se. 145, 2- — Hem. Gymn.
Eur. 226, 9. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 103, 25.

Temligen sällsynt pä Tanacetum vulgare, Ächillea mil-
lefoUuni och audra Synatithereer i södra och raellersta Fin-
land. Nordligast har jag funnit den vid Hvita hafvet i Ry-
skä Karelen (64° 40'). — Utbredd öfver nastan hela Europa.

— U. F. M.

249. M. Tanaceti Fall — Reut. Rev. Caps. Se. 145,
1. — Hem. Gymn. Eur. 223, 6 i-t Ädcl 305. — M. sorcli-
dus Kirschb. — Fieb. E. H. 328, 4. — M. aureolus Fieb.
E. H. 320, 4.

Sällsynt;, funnen i Kökars pä Aland 1679 af O. Reu-
ter; jag har tagit flera exemplar pä Tanacetum vulgare vid
Sakkola prestgärd pä Karelska näset (60° 40') d. 3 Aug.
1866 sarat d. 26 Aug. 1878. — Äfven funnen pä enskilda
lokaler i södra Sverige och raellersta Eur. — U. F. M.

250. Bypsoptera rufifrons Fall. — Reut. Rev. Caps,
Se. 151, 1. — Hem. Gymn. Eur. 166, 1. — Bryocoris F.
Sahlb. M. G. F. 124, 1. — Malthacus Caricis Fieb. F
H. 312, 1.

Teraligen sällsynt pä Urtica dioica och Humulus lupu-
lus i södra Finland. Nordligast är den funnen vid Taramer-
fors (61° 30') af C. Lundahl. -- Utbredd öfver större deleu
af Eur. — U. F. M.

251. Phylus melanocephalus L. — Fieb. E^ H. 314,

71

o. — Reiit. Bev. Gaps. Se. 153, ;L — Heni. Gymn. Eur.
i60, 2. — Capsus F. S a h Ib. M. G. F. 99, 17. ' ^

Sällsyut pa Corylus avellana pä Aland och i Abo skär-
gärd. iJNoi-dligast äi" den fuuneu i Yläne (61°) af F, Sahl-
berg. — Utbredd öfver större deleu af Eur. — II. F. M.

252. Phylus Coryii L. — Fieb. E. H. 814, 4. - Reut.
Bev. Caps. Se. 152, 1- — Hani. Gymn. Eur. 161, 4. —
Capsus F. 8 ah Ib. M. G. F. 98, 16.

Ej sällsyut pä Corylus avellana i sydvestligaste Fin-
laud. Jag har äfven funnit den i Valkjärvi socken pä Ka-
relska iiäset (GC^ 50'). - Utbredd öfver större delen af Eur.
- U. F. M.

253. Brachyapthrum limitatum Fieb. E. H. 301, 1. —
Reut. Hem. Gymn. Eur. 164, 1, t. VIII, f. 5. — Phylus
Reut. Bev. Caps. Se. 154, 3. — Phytocoris niyrieeps Boh.
Öfi\ Vet. Ak. förh. 1852, 67, 21.

Högst sällsynt i parker och luiidar i södra Finland.
Fuuneu i Pargas pä Spiraea salicifoHa i Aug. 1872 af O.
Reuter samt i Kangasala i södra Tavastland (61° 20') i Juli
1880 af Bj. Wasastjerna. — Föröfrigt är den veterligen
funnen eudast i mellersta Sverige och i Böhmeu. - U. F. M.

254. Plesiodema pinetellum Zett. — Reut. Hem. Gymn.
Eur. 156, 1. — Rev. Caps. Se. 155, 1. — Plagioynathus
pallidipennis J. S ah Ib. Not. Soc. Faun. et Fl. fenn. IX,
178, 101 (o). — Acjalliastes luguhris Fieb. E. H. 312,

Sällsyut pä Pinus sylvestris i södra Finland. Funnen
pä Aland af Ingelius, M. v. Essen och förf., i Nagu och
Pargas af O. Reuter samt pä Karelska näset och pä Va-
lamo ö i Ladoga (61° 30') af AV. Nylander och förf. —
Spridd kriug norra och mellersta Eur. — U. F. M.

255. Atractotomus magnicornis Fall. — Fieb. E. H.
294, 8. — Reut. Rev. Caps. Se. 157, 1. — Hem. Gymn.
Eur. 100, 12, t. VI, f. 2. — Capsus F. Sahlb. M. G. F.
122, 70.

Teniligen sällsyut pä Abies exeelsa i södra Finland.

72

Nordligast har jag fuunit den i Yläue ((51 ~). — Utbredd (»f-
ver norra och mellersta Eur. — U. F. M.

256. Apocremnus Kolenatii Flor. — Capsus Flor
Bhynch. Livl. I, 585, 68. — Fsallus Reut. Hem. Gymn.
Eur. 101, 1. — Ätractotomus dehilicornis Eeut. Het. Caps.
Se. 158, 2.

Högst sällsynt; jag har funnit ett enda exemplar blaud
buskav i en djup dal vid Kaidanoja i Yläiie (00° 50') d. 11
Aug. 1865. — F(')röfrigt iii- den funneu eudast i Livlaud och
Schweiz. — U. F. M.

257. A. ambiguus Fall. — Fieb. E. H. 305, 2. —
Capsus F. Sahlb. M. G. F. lU, 51. — Psallus Reut.
Rev. Caps. Se. 162, 4. — Hem. Gijmn. Eur. 105, 4.

Allmän pa Alnus ineana öfver större delen af omvä-
det; nordhgast har jag funnit den vid Jakobstad och i Nur-
mis (63° 40'). — Utbredd ()fver hela Eur. — F. F. M.

258. A. Betuleti Fall. — Fieb. E. H. 305, 2. — F.
Sahlb. M. G. F. 114, 52. — Psallus Reut. Kev. Caps.
Se. 160, 2. — Hem. Gymn. Eur. 110, 8, t. 7, f. 9.

Ej sällsynt pä Betula alba och Alnus gltitinosa i södra
Finland; äfven funneu vid Uleäborg (65°) af AV. Nylander.
— Utbredd öfver hela Eur. — U. F. M.

259. A. graminicola TaqH. ~ Psallus Reut. liev. Caps.
Se. 163, 5. - - Hem. Gymn. Eur. 108, 6. — Capsus F. Sahlb.
M. G. F. 115, 53.

Sällsynt pä myrniarker bland gräs och pä Betula nana.
Funneu af F. Sahlberg i Lappland; jag har funnit den i
Yläne (61°), vid Tschuja och Kem i Ryskä Karelen, i Iden-
salmi i norra Savolaks, i Kuusamo, vid Tschapoma i Ryskä
Lappmarkeu saiut nordligast vid Kilpisjärvi i Torneä Lapp-
mark (69°). — Afven funuen i Svenska Lappmarkerna. —
U. F. M.

260. A. aethiops Zett.— Psallus Reut. Hem. Gymn.
Eur. 176. — Rev. Caps. Se. 161, 3. — Capsus intermedius
F. Sahlb. M. G. F. 116, 58. - Psallus Reut. Rev. Caps.
Se. 159, 1.

16

Högst allinän pä Äa/^a^-arter i Lappmarkerua äncla upp
tili siibalpina region (69°); i mellersta ocli södra Finland är
den sällsyutare och derstädes funnen endast i de mörkare va-
rieteterna. — Utbredd öfver norra Eur. och Sib. — U. F. M.

2(51. A. obscurellus Fall. - Psalliis^^Vit Bev. Caps.
Se. 164, 6. — Medd. Soc. Faiirt. et FL fenn. V, 180.

Temligeu sällsynt pä Pimis sylvestris i södra Finland;
uordligast har jag funnit den i Teisko i södra Tavastland
(61° 40'); i uärheten af Abo och pä Karelska uäset förekom-
mer deu niindre sparsamt. — Utbredd öfver större deleu af
Eur. — U. F. M.

262. A. variabilis Falk - Fieb. E. H. 804, 4. ~
Capsus F. Sahlb. M. G. F. 115, 54. - Psallus Reut.
Bev. Caps. Se. 165, 7. — Mcdd. Soc. Faun. et Fl. fenn.
V, 180. — Ps. simillimus Reut. liev. Caps. Se. 166, 5 (neo
Kirschb.).

Ej sällsynt pä Qvercus rohur i Abo skärgärd; äfven fun-
nen pä Bergö pä Aland af O. Reuter. — Utbredd öfver
hela Europas ekregiou. — U. F. M.

A n m. I Medd. af Soc. Faun. et Fl. fenn. V, p. 188 säger O.
Reuter, att alla titi den der meddelade öfversigten upptagna arter utom
Ps. graminicola förekomma i Alands och Abo skärgärdar. Detta borde da
äfven giiUa om Ps. simillimus Kirschb. Du likvUl författaren ej upp-
gifver nägon speciel lokal eller ens säger sig hafva funnit den, har jag
ej kunnat upptaga arten sasom hurande tili vär fauna.

263. Psallus ainicola Dougl. et Se. — Reut. Rev.
Caps. Se. 167, 10. — Medd. Soc. Faun. et Fl. fenn. 182.

Sällsynt; funnen vid Kathrinedal närä Abo pä Alnus
glutmosa af O. Reuter; jag har äfven funnit ett exeraplar
för flera är sedän i trakten af Abo. — Äfven funnen i Sve-
rige och Britannien. — U. F. M.

264. Ps. lepidus Fieb. E. H. 307, 7. — Reut. Rev.
Caps. Se. 168, 11. — Medd. Soc. Faun. et Fl. fenn. V,
182. — Ps. saiicis Reut. Hem. Gymn. Eur. 129, 24.

Sällsynt; funnen i flera exemplar pä Fraxinus excelsior
i skilda delar af Aland af O. Reuter, hvilken äfven funnit
ett exemplar pä Sorhus aria vid Ispois närä Abo. — Äfven

74

funnen i Sverige och utbredd öfvei- större delen af mellersta
Eur. - U. F. M.

265. Psallus Scholtzi Fieb. E. H. 306, 4. — Reut.
Rev. Caps. Se. 169, 12. — Medcl. Soc. Faun. et FL fenn.
V, 181. — Hem. Öymn. Eur. 12.5, 21, t. VI, f. 9.

Sällsynt pä Alnits incana och Betula alba i södra och
mellersta Finland; funnen i Uskela i Abo Iän och i Kyrk-
slätt i Nyland af O. Keuter; jag har tagit deu i Yläue, flera
gänger i Teisko i södra Tavastland, i Valkjärvi pä Karel-
ska näset äfvensom i Parikkala och vid Kirjavalaks i Ladoga
Karelen (61° 50'). — Afven funnen i Sv., Tyskl., Sch\veiz
och Frkr. — U. F. M.

266. Ps. roseus Fabr. — Fieb. E. IL 308, 12. —
Reut. Bev, Caps. Se. 170., 13. — Hem. Gijmn. Eur. 131,
26. — Medd. Soc. Faun. et FL fenn. 181. — Capsus F.
Sahlb. M. G. F.

Ej sällsynt pa Betula alba och Salix caprea i sydve-
stra Finland. Nordligast är den funnen i Pielis (63^) af E.
Grön vi k. — Utbredd öfver norra och mellersta Europa. —
U. F. M.

267. Ps. varians Mey. — Fieb. E. H. 318, 5. — Reut.
Rev. Caps. Se. 172, 15. — Hetn. Gymn. Eur. 139, 33, t. 1,
f. 18. — Medd. Soc. Faun. et FL fenn. 182.

Högst sällsynt pä Qvercus robur i sydvestra Finland.
Endast funnen i nägra exeniplar pä Bei'gö pä Aland d. 18
Juli 1871 af O. Reuter. — Afven funnen i södra Sv. och
Danm. samt pä flera ställen i mellersta och södra Europa.

— U. F. M.

268. Ps. diminutus Kirschb. — Fieh. E. H. 309, 16.

— Reut. Bev. Caps. Se. 174, 16. ~ Hem. Gymn. Eur. 140,
.35, t. VI, f. 4. — Medd. Soc. Faun. et FL fenn. V, 182.

Sällsynt pä Qvercus robur i sydvestra Finland; funnen
mindre sparsanit i Pargas samt vid Abo stad af O. Reuter.
Jag hiar äfven funnit den i Esbo skärgärd i Nyland. — Ut-
bredd öfver större delen af Europas ekskogsregion. — U. F. M.

261). Ps. Aini Fabr. —Reut. Hem. Gymn. Eur. 144,

75

39. — Medd. Faun. et FL fenn. V, 181. — Capsus san-
guineus F. Salilb. M. G. F. 107, 36. — Psallus id. Pieb.
E. H. 306, 3. — Reut. Rev. Caps. Se. 175, 18. — Capsus
Qverceti F. S ah Ib. M. G. F. 108, 37. — Psallus id. Fieb.
E. H. 306, 4.

Ej sällsynt pä >S'a^/.a;-arter isj^nnerhet S. aiirita i södra
och mellersta Finlaud. Nordligast bar jag funnit den vid sö-
dra ändan af Pielisjärvi i norra Karelen (63°). — Utbredd
öfver större delen af Eur. — U. F. M.

270. Cpiocoris 4-maculatus Fall. — Reut. Hem.
Gymn. Eur. 87, 5. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 122, 69.
■ — Plagiognathus Reut. Rev. Caps. Se. 177, 1.

Temligen sällsynt pä fältbackar isynnerhet pä Galiunt

boreale i södra och mellersta Fiulaud. Nordligast har jag

funnit den vid Petrosawodsk (62*^). — Äfven funnen i Sv.,

Ryssl. och Sib. — U. F. M.

271. Sthenarus Roseri H. Sch. — Fieb. E. H. 309,
1. — Reut. Hem. Gymn. Eur. i7, o. — Plagiognathus
Reut. Rev. Caps. Se. 178. — Capsus geniculatus S täi Öfv.
Vet.-Ak. Förh. 1858, 355, 4 (cT). — Capsus saliceticola
Stäl Öfo. Vet.-Ak. Förh. 1858, 355, 3 ($).

Sällsynt pä Salix-HixiQV isynnerhet S. a urita i östra Fin-
land. Funnen af A. Giinther vid Petrosawodsk ; jag har
tagit den pä Valamo ö i Ladoga d. 10 Juli 1866, i Parik-
kala d. 25 Juli 1872, i Ruskeala d. 30 Juli och nordligast
i Nurmis i norra Karelen (63° 40') d. 24 Juli 1875. — Säll-
svnt, men spridd öfver större delen af Eur. — U. F. M.

An in. Exemplaret frän Valamo är af mig npptaget under namn
at' Apocremnus (?) nigritulus Zett. (Not- Soc Faim. et Fl. fenn. IX,
178, 103) och af Reuter Tinder namn at Plagiognathus nigritulus Zett.
(Rev. Caps. Se. 18.5, 9).

272. Phoenicocoris modestus Mey. — Agalliastes Fieb.
E. H. 312, 8. — Plagiognathus Reut. Rev. Caps. Se. 179,
3. — Sthenarus Reut. Hem. Gymn. Eur. 43, 1.

Sällsynt pä Pinus sylvestris i södra Finland. Funnen
i Pargas och Nagu af O. Reuter saint i Pyhäjärvi och Sak-
kola pä Karelska näset samt nordligast pä Valamo ö i La-

76

doga (61° 30) af förf. — Afveu fuuuen i Sv., samt pä nägra
stullen i mellersta Eur. — V. F. M.

273. Plagiognathus arbustorum Fabv. — Fieb. E H.
302, 1. — Reut. Bev. Caj)s. Se. ISl, 6. — Ilem. Gymn.
Eur. 78, 8. — Capsus F. S ah Ib. M. G. E. 115, 55.

Ailmuu isyuuerhet pä Urfica dioica och Umhellater öf-
ver större delen af omradet; iiordligast har jag funnit den i
Kuusamo (66° 30'). — Utbredd (ifver hela Eur. — U. F. M.

274. Pl. viridulus Fall. — Fieb. E. II. 302, 4. —
Reut. Hev. Caps. Se. 180, 4. — Hem. Gymn. Eur. 74, 4,
t. IV, f. 5 et 6. — Capsus F. S ah Ib. M. G. E. 103, 27.

Högst aUmän pä torra äugar och fältbackar i södra och
niellersta Finland. Xovdligast har jag funnit den vid Hvita
hafvet (65°). — Utbredd öfver hela Eur. — U. F. M.

275. P!. albipennis Fall. — Reut. liev. Caps. Se.
182, 7. — Heru. Gijmn. Eur. 80, 10. — Agalliastes Fieb.

E. II. 311, 2.

Ej sällsyut pä saudiga fältbackar isyunerhet pä Arte-
misia-iiYter i östra Finland ända tili Helsiugfors-trakten ; nord-
ligast har jag funnit den vid Orihvesi i Savolaks (62° 20')
och vestligast i Teisko i södra Tavastlaud. — Utbredd öfver
större delen af Eur. och södra Sib. — U. F. M.

276. Neocoris nigritulus Zeit. —Reut. Hem. Gymn.
Eur. 50, 1, t. III, f. 7. — Plagiognathus Reut. Rev. Caps.
Se. 185, 0. — Capsiis puUcartus var. 1 F. Sahlb. M. G.

F. 119, 63.

Temligeu sidlsynt pä Salix rosmarinlfolia i södra och
mellersta Finland. I Abo skärgärd och i Yläne är deu nä-
gra gänger funnen i stor mängd; jag har dessutom tagit deu
i Kivinebb pä Karelska näset, i Ruovesi i Tavastlaud samt
nordligast vid Vigflodeu i Ryskä Karelen (64°). — Spridd
öfver uorra och mellersta Eur. — U. F. M.

277. N. Bohemani Fall. — Reut. Hem. Gymn. Eur.
57, 2.— Plagiognathus Fieb. E. II. 303, 5. —Reut. Bev.
Caps. Se. 184, 8.

Högst sällsynt pä Salix-arter. Jag har funnit ett enda

77

exemplar vid Vojatsch i Ryskä Karelen (63" 50') cl. 22 Juli
1869. — Spridd öfver större delen af Eur. och Sib. —
U. F. M.

278. Agalliastes saltitans Fall. — Fieb. E. H. 311,
3. — R,eut. Hem. G?jmn. Eur. 64, 4. — Plagiognathus
Reiit. Rev. Caps. Se. 188, 13. — Capsus F. S ah Ib. M.
G. F. 119, 64.

Temligen sällsynt pa torra sandiga fältbackar, men ut-
bredd öfver bela omrädet; nordligast bar jag funnit den vid
Palojoki i Torneä Lappmark (68° 20') samt vid Kantalaks i
Ryskä Lappmarken. Fon)ia macroptera är raycket sällsynt.
— Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M.

279. A. signatus J. S ah Ib. — Reut. Hem. Gymn.
Eur. 62, 3. — Plagiognathus Reut. Rev. Caps. Se. 187, 12.

Ej sällsynt pä torra sandiga fältbackar i Lappmarkerna.
Jag bar funnit flera exemplar vid Hetta, Palojoki, Kare-
suando och Kilpisjärvi i Torneä Lappmark (69°) äfvensora
vid Kantalaks i Ryskä Lappmarken (67°). Forma macro-
ptera är mycket sällsynt. — Föröfrigt funnen endast i Sven-
ska Lappmarken. — U. F. M.

280. A. Wilkinsoni Dougl. et Se. — Reut. Hem.
Gymn. Eur. 65, 5, t. IV, f. 1 et 2. — Plagiognathus Reut.
Rev. Caps. Se. 189, 14.

Sällsynt under mossa och mellan smä stenar pä torra
backar i norra Finland; jag har funnit den i Ryskä Lapp-
marken vid Kantalaks d. 23 Juli och vid Ponoj (67°) d. 10
Aug. 1870 äfvensom i Kuusamo vid Tavajärvi d. 13, vid
Paanajärvi d. 24 samt vid Kyrkobyn {66" 10') d. 29 Juli
1873. Endast forma hrachyptera är hittills funnen inom
omrädet. — Föröfrigt är den funnen endast i arktiska Sibi-
rien, norra Sverige och Norge samt i Britannien. — U. F. M.

281. A. pulicarius Fall. — Fieb. E. H. 427, 1. —
Reut. Hem. Gymn. Eur. 60, 1, t. lU, f. 8. — Capsus
F. S ah Ib. M. G. F. 119, 63. — Plagiognathus Reut. Rev.
Caps. Se. 186, 10.

Var. c: subopacus, femoribus infuscatis, articulo secundo
antennarura in inai'e crassiore. (An distincta species?)

Allmän pä torra fältbackar öfver hela omrädet ända tili
Lappniaikernas subalpina region (68° 40'). Varieteten c har
jag funnit i E,5'ska Lappmarken vid Kantalaks d. 16 och vid
Kouta d. 24 Juli 1870. — Arteu är allmän öfver liela Eur.
— U. F. M.

282. A. pullus Reut. Hem. Gi/mit. Eur. 61, 2. —
Plagiogiiathus Reut. Bev. Caps. Se. 186, 11.

Sällsynt bland Ern])etrum nigrum pa torra sandiga bac-
kar och bergssluttningar isynnerhet vid hafs- och sjöstränder,
men iitbredd öfver större delen af omrädet. Fimuen pä Aland
och i Pargas af O. Reuter, i Tavastland af "W. Woldstedt
samt vid Sonostroff och Kantalaks i Ryskä Lappmarken (67°)
af förf. — Äfven funnen i Sv. och pä enskilda ställen i mel-
lersta Eur. samt i Sib. — U. F. M.

Fani, Aiitliocorides.

28a. Tetraphleps vittata Fieb. Eur. Hem. 136, 1. —
Reut. Öfv. Vet.-Ak. Eörh. 1871, 1.

Högst sällsynt; jag har funnit tvä exemplar i trädgär-
den vid Toubila i Pyhäjärvi socken pä Karelska näset (60°
50') d. 26 Juli 1866". — Äfven funnen i Sv. och pä flera
ställen i mellersta "Eur. — T. F. M.

284. Temnostethus pusillus H. Sch. — Fieb. E. H.
156, 1. — Reut. Ö/v. Vei. AL Förh. 1871, 417, 2. —
Änthocoris luguhris Boh. Öfv. Vei. Äk. Förh. 1852, 58, 13.

Temligen sällsynt pä löfträd i lundar och parker i södra
och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit den pä
Keliak holme utanför Kem i Hvita hafvet (65°). Forma
macroptera iir lios oss ytterst sällsynt och veterligen funnen
endast i Pargas af O. Reuter och i Österbotten af F. D.
Wasastjerna. — Utbredd öfver större delen af Europa. —
U. F. M.

79

285. T. stigmatellus Zett. — Eeut. Ö/v. Vet. Ak.
Förh. 1871, 418, 3. — Anthocoris longiceps F. Sahlb. M.
G. F. 76, 3.

Högst sällsyut; funueu i Nyland af F. Sahlberg, i
Österbotten af F. D. Wasastjerna samt i närheten af Nagu
kyrka pä Pinus sylvestris i Aug. 1876 af O. Reuter. Jag
bar tagit den i en lund vid Kirjavalaks i Ladoga Karelen d.
4 Aug. 1872 samt nordligast vid Sonostroff i Ryskä Lapp-
marken {m°) den 30 Juli 1870. — Föröfrigt funnen i Sv.
och Tyskland. — U. F. M.

286. T. nigpellus Zett — Eeut. Öfv. Vet. Ak. Förh.
1871, 418, 4. — Anthocoris F. Sahlb. M. G. F. 76, 4.

Högst sällsynt; funnen endast i Kuusamo {QQ°) af Mäk-
iin och i närheten af Helsingfors af Bj. Wasastjerna. —
Föröfrigt funnen i nordligare Sv. och Norge. — U. F. M.

287. Acompocoris alpinus Reut. Bihang tili Vet. Ak,
Handl. III, 1, 03. — Temnostethus pygmaeus var. h Reut.
Öfv. Vet. Ak. Förh. 1871, 417, 1.

Sällsynt pä Abies excelsa; jag bar funnit den uägra gän-
ger vid Kolva i Yläne och i Torneä Lappmark (68° 20')- —
Äfven funnen i Sv. och Sib. — U. F. M.

288. A. nemoralis Fabr. sec. Schiödte Nat. Ticlskr.
III, 6, 223, 264. — Temnostethus lucorum Fieb. E. H.
136, 2 — Anthocoris F. Sahlb. M. G. F. 77, 5. - Te-
mnostethus pygmaeus Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 1871,
417, 1.

Temligen sällsynt pä Pinus sylvestris och Abies ex-
celsa, men utbredd öfver hela omrädet. Nordligast har jag
funnit den vid Kätkesuando i Torneä Lappmark (68° 40')
och vid Kouta i Ryskä Lappmarken. — Utbredd öfver större
delen af Eur. och Sib. — U. F. M.

289. A. nigricornis Zett. — Temnostethus Reut. Öfv.
Vet. Ak. Förh. 1871, 419, 5.

Högst sällsynt i södra Finland; funnen endast i Pargas
af O. Reuter och i närheten af Helsingfors af Bj. "VVasa-

BO

stierna. — Afven funnen i Umeä Lappmark och i Scliweiz.
- U. F. M.

290. Anthocoris nemorum L. — F. S ali Ib. M. G. F.
75, 1. - Fieb. E. H. 138, 4. — Reut. Ö/v. Vef. AL
Förh, 1871, 419, 1.

Högst allmiin pä löfträd ocb buskav öfver bela onirädet
ända upp tili videregionen i Lappmarkevna t. ex. vid Kil-
pisjärvi (69°) och PoDoj. — Utbredd öfver hela Europa och
Sib. - U. F. M.

291. A. limbatus Fieb. E. H. 137, 3. — Reut. Öfv.
Vet.%Ah. Förh. 1871, 420, 2. — A. fasciatus Stfil Öfv.
Vet. AL Förh. 1858, 355, 1.

Högst sällsynt; jag har fiiuuit deu pa en Salix-huske
vid Saoseria i Ryskä Karelen (62°) d. 26 Aug. 1869. — Ut-
bredd öfver större delen af Eur. och Sib. — U. F. M.

292. A. austriacus Fabr. sec. Schiödte Nat. Tiiiskr.
III, 6, 224, 266. — A. nemoralis Fabr. — F. S ah Ib. M.
G. F. 75, 2. — Fieb. E. H. 137, 2. — Reut. Öfo. Vet.
Ak. Förh. 1871, 420, 3.

Temligeu sällsynt i sj^dvestra Finland. Nordligast är
den funnen i Yläne (61°) och östligast vid Helsingfors. —
Utbredd öfver stiirre delen af Eur. — U. F. M.

293. A. pratensis Fabr. — Fieb. E. H. 138, 5. —
Reut. Medd. Soc. Faun. et FL fenn. V, 183, 110.

Temligen sällsynt pä löfträd i lundar och parker i sö-
dra Finland. Funnen pä Vlmus vid Lofsdal i Pargas af O.
Reuter samt flera gänger i närheten af Helsingfors, der den
blifvit funnen i stor niängd vintertiden uuder barken af löf-
träd i alleerna i Brunusparkeu af Schulman. — Troligen
utbredd öfver större delen af Eur., ehuru ofta förvexlad raed
föregäende art. — U. F. M.

294. Lyctocoris campestris Fabr. — Reut. Öfv. Vet.
Ak. Förh. 400, 1. — Xylocoris domesticus F. Sahlb. M.
G. F. 80, 1. — Lyctocoris id. Fieb. E. H. 139, 1.

Högst sällsynt i boningsrum, der den skall lefva af men-
niskans blod i likhet ined Acanthia lectularia. Hittills fun-

81

nen eudast i Abo enligt F. Sahlberg och i Yläne af förf.

— Utbredd öfver en stor del af Eur. — U. F. M.

295. Piezostethus lativentris J. Sahlb. Not. Soc. Faun.
et FL /e fin. XI, 367, 01, t. I, f. 1. — Reut. Ö/v. Vet.
Ak. Förh. 410, 1.

Hugst sällsynt pä torra fältbackar. Ett exeraplar är
funnet vid roten af eu stor björk vid Södernäs närä Helsing-
fors d. 25 Sept. 1880 af Bj. 'Wasastjerna; jag bar funnit
2 individer i Rj^ska Karelen, nemligen ett vid Petrosawodsk
under ruttuande vegetabilier d. 2G Aug. 1869 och ett vid
Kontschosero (G2° 20') under en sten pä en Ijungbacke d. 21
Aug. s. a. — Afven funnen pä Oland. — U. F. M.

296. P. galactinus Fieb. E. H. 139, J. — Reut. Ö/v.
Vet. Ak. Förh. 1871, 411, 2.

Högst sällsynt i södra Finland. Jag liar funnit 2 exem-
plar under ruttnande vegetabilier vid Kaidauoja i Yläne (61°)
d. 4 Aug. 1864. — Äfven funnen i Sv., Danm. och pä nä-
gra ställen i mellersta Eur. — U. F. M. »

297. P. cursitans FaU. — Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh.
1871, 411, 3. — Xylocoris F. Sahlb. M. G. F. 80, 3. —
Piezostethus hicolor Fieb. E. H. 139, 3 (fortna macroptera).

— P. rujipennis Fieb. E. H. 139, 4 (forma hrachyptera).

Ej sällsynt under bark af träd isynnerhet af Pinus syl-
V es fr is nti södra och mellersta Finland. Nordligast bar jag
funnit den i Ruovesi i Tavastland och vid Tiudie i Ryskä
Karelen (62° 30'). Forma macroptera är nägot sällsyntare
och träffas ofta i sällskap med forma hrachyptera. — Ut-
bredd öfver större delen af Eur.,' äfven funnen i Sib. —
U. F. M.

298. P. papvulus Reut. Not. Soc. Faun. et Fl. fenn.
XI, 321, 2. — Öfr. Vei. Ak. Förh. 1871, 412, 4.

Högst sällsynt under raossa i sydvestra Finland. Nägra
exeraplar äro funna pä Lenholraen i -Pargas i Aug. 1869
(60° 25') sarat pä Wän() i Kimito och pä Juddö i Föglö pä
Äland af O. Reuter; jag har äfven funnit ett exeraplar i
närheten af Helsingfors. — U. F. M.

6

82

299. P. formicetorum E o h. — Pieb. E. H. 139, 2.
— Reut. Ö/o. Vet. Ah. För h. 1871, 412, 5. — Xiflocoris
formiceticola F. S ah Ib. M. G. F. 82, 6.

Teraligeu sällsynt i stackar af Formica rufa, nien ut-
bredd öfver hela omrädet. Xordligast bar jag funnit den vid
Muonioniska i Torneä Lappmark samt närä sjöu Imaudra i
Ryskä Lappmarken (68'^). — Utbredd öfver uordligare de-
len af Eur. — U. F. M.

300. Scoloposcelis pulchella Zett. — Reut. Ö/v. Vet.
Äk. Förh. 1871, 413, 2. — Xylocoris F. S ah Ib. M. G. F.
80, 2. — Xylocoris crassijjes Flor. Ehyiich. Livl. I, 670, 4.

Sällsynt uuder barken af Äbies excelsa i mellersta Fin-
land. Funnen talrik i Kangasala i södra Tavastlaud i Juli
1880 af Bj. Wasastjerna; jag bar tagit den nägra gäuger
i Yläne (61'') sarat flera exemplar vid Pekkala i Ruovesi i
Tavastland (62°) d. 18 Juli 1874. — Afven funnen i uorra
Sv. och Livl. - U. F. M.

• 301. Se. obscurella Zett. —Reut. Öfv. Vet. Ah. Förh.
1871, 413, 1. — Xylocoris F. Sahlb. M. G. F. 81, 3. —
Xylocoris ater Flor. Rhyiich. Liri. I, 667, 1. — Xylocoris
ferrugineus F. Sahlb. M. G. F\ 81, 5 (spee. immat.).

Siillsynt undor barken af barrtrud i södra och mellersta
Finland. Funnen vid Helsingfors af AV. Nylander och tiera
gänger i Yläne af F. Sahlberg och förf., som äfvon tagit
den i Metsäpirtti pa Karelska näset, pa Kouevits i Ladoga
samt nordligast i Ruovesi i Tavastland (62"^). I Kangasala
är den funnen af Bj. IVasastjerna. — Afven funnen i Sv.,
])anm. och Livl. — U. F. M.

302. Triphleps niger Wolff. ~ Reut. Öfv. Vet. Ah.
Förh. 1871, 415, 2. — Fieb. E. H. 140, 2. — Anthocoris
compressicornis F. Sahlb. M. G. F. 77, 7. — Anthocoris
obscnrus F. Sahlb. M. G. F. 77, 6.

Ej sällsynt blaud gräs pä fältbackar i södra och meller-
sta Finland. Nordligast har jag funnit den vid Kuopio (63°).
— Utbredd öfver nastan hela Eur. — U. F. _M.

303. Myrmedobia coleoptrata F ali. — Reut. Öfv.

83

Vet. Äk. För h. 1871, 424. — Fieb. E. H. 133, 2 {q.). —
Idiotropus exilis Fieb. E. H. 133, 2 (cf).

Högst sällsynt i södra Finland. Bäda köneu funna vid
sällning af mossa frän en af Las/us fuliginosus bebodd ek-
rot i Föglö sockeu pa Äland (60^) af O. Reuter. — Ut-
bredd öfver större delen af Europas ekskogsregion. — U. F. M.

304. M. tenella Zett. — Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh.
1871, 425, 2. — Änthocoris siihtilis F. Sahlb. M. G, F.
79, O (cf). — Idiotrojms tr is f Is Fieb. E. H. 133, 1 ((f).

Ej sällsynt pa skogsängar bland gräs öfver nastan hela
omrädet. Nordligast liar jag funnit den vid Kantalaks i Ry-
skä Lappmarken (67°) och vid Paanajärvi i Kuusamo. Ho-
nau träffas ofta i sällskap raed myror. — Utbredd öfver nord-
ligare delen af Eur.. — U. F. M.

305. Microphysa pselaphiformis AV"estw. — Reut.
Öfv. Vet. Äk. Förh. 1871, 422, 1. — Ztjgonotus stigma
Fieb. E. H.J34, 2. — AntJiocorls exilis F. Sahlb. M. G.
F. 78, 8.

Temligeu sällsynt bland gräs pä skogsängar och svedje-
backar i södra och mellersta Finland; jag har äfven funnit
den vid Sonostroft och Kantalaks (67'^) i Ryskä Lappmar-
ken. Houan träffas oftast under bark af torkade barrträd.
— Öpridd öfver en stor del af norra och mellersta Eur. —
U. F. M.

306. M. eiegantula Baer. — Reut. Öfv. Vet. Äk.
Förh. 1871, 423, 2. — Fieb. E. H. 135, 3 (cT).

Högst sällsynt i södra Finland. En hona är funneu
pii Juddö pä Aland i Juli 1879 af O. Reuter; jag har ta-
git en hane i en klippremna vid Böle by pä Eckerö pä Aland
(60° 10') den 7 Juli 1864. — Äfven funnen i Sv. och pa
uägra ställen i mellersta Eur. — U. F. M.

307. Acanthia lectularia L. — F. Sahlb. M. G. F.
145, 1. — Fieb. E. H. 135, 1. — Reut. Öfv. Vet. Äk.
Förh. 1871, 408, 1.

Allmän i boningshusen öfver hela omrädet ända tili dess
nordligaste delar. T de tili Ryssland hörande delarna af om-

84

rädet förekommer den i fasaväckande mängd isynnerhet i Ry-
skä Karelen. Hos oss är arten alltid vinglös, inen uppgifves
i Indien, derifrun arten skall vara införd tili Europa, nägon
gäng förekorama beviugad. — Synes vara kosmopolit. —
U. F. M.

308. A. Hirundinis Jenyns. — Reut. Öfv. Vet. Ak.
Förh. 1871, 408, 2.

Sällsynt i svalbon. Funnen i Osterbotten af F. D. Wa-
sastjerna. — Afven funnen i Sv. och i mellersta Eur. —
U. F. M.

309. Ceratocombus coleoptratus Zett. — Reut. Not.
Soc. Faun. et FL fenn. XI, 325, f. 7. — Öfv. Vet. Ak.
Förh. 406, 1. — Ceratocombus niuscoruni Fieb. E. H. 143.

Sällsynt under mossa och trästycken pä skogsängar.
Flera exemplar, deraf ett större antal af forma tnacrojitera,
funna i Pargas af O. Reuter. Jag bar funnit forma hra-
chijptera i Teisko i södra Tavastland d. 1 Sept. 1880 samt
vid Dvorez i Ryskä Karelen (62° 20') d. 19 Aug. 1869. —
Spridd öfver norra och mellersta Eur. — U. F. M.

310. Pachycoleus rufescens J. Sahlb. Not. Soc. Faun.
et FL fenn. XIV, 305 (1875).

Högst siillsynt; jag bar funnit tre kortvingade exemplar
under tufvor af Ilypnum splendetis invid en bäck, Mäntv-
joki, i djup granskog närä intill Paanajärvi i Kuusamo (66°
50') d. 24 och 25 Juli 1873. — Skall äfven vara funnen i
södra Frankrike. — IT. F. M.

311. Cryptostemma pusillimum J. Sahlb. — Dipso-
coris J. Sahlb. Not. Soc. Faun. et FL fenn. XI, 288,68.
— Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 1871, 407, 1.

Högst sällsynt. Af denna, den minsta af alla kända
Hemiptera Heteroptera, har jag funnit ett enda exemplar pä
ett sumpigt ställe vid stranden af Munosero sjö närä Dvorez
i Ryskä Karelen (62° 20') d. 18 Aug. 1869. — Skall äfven
vara funnen pä ön Corsica och i södra Frankrike. — U. F. M.

85
Fani. Saldides.

312. Saida pilosa Fall. — Thoms. Opusc. ent. 404,
6. — Sauud. Trans. ent. soc. 1876, 630, l,i)l.XII,f.ll.

— Put. Syn. Hem. Het. Fr. 202, 15.

Sällsynt; tunnen vid stranden af Hvita hafvet i Ryskä
Karelen och Ryskä Lappmarken af R. Envald ocb fövfatta-
ren, livilken tagit deu nordligast vid Umba (66°). Exem-
plaren äro betydligt större och mörkare än de jag sett frän
Östersjöns stränder. — Äfveu funnen vid Ostersjöns och Nord-
sjöns stränder. — U. F. M.

313. S. lateralis Fall. — F. Sahlb. M. G. F. 153,

6. — Thoms. Opusc. ent. 405, 8. — Saund. Trans. ent.
soc. 1876, 630, 2. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 203, 16. —
Fieb. E. H. 144, 2. — S. eburnea Fieb. E. H. 144, 3.

- S. pulchella. Fieb. E. H. 144, 3.

Temligen allmän vid hafsstränder i Abo och Alands
skärgärd; äfven funnen vid Uleäborg af W. Nylander; jag
har äfven anträffat den vid Hvita hafvet i Ryskä Karelen
och i Ryskä Lappmarken (66°). Exemplaren vid Hvita haf-
vet äro vanligtvis större än de frän vär södra skärgärd. En-
ligt F. Sahlberg förekoramer den äfven vid sjOstränder i
Tavastland ('?). — Utbredd öfver större delen af Europa. —
U. F. M.

314. S. orthochila Fieb. E. H. 145, 6. - Thoms.
Opusc. ent. 406, 12. — Saund. Trans, ent soc. 1876, 632,

7, pl. XII, f. 3. - Put. Syn. Hem. Het. Fr. 197, 7.

Ej sällsynt under mossa och mellan gräsrötter pä fält-
backar och berg öfver hela omrädet ända tili Muonioniska
(68°) och Kantalaks i Lappmarkerna. — Utbredd öfver nord-
ligare delen af Eur. och Sib. samt mellersta Europas bergs-
trakter. — U. F. M.

315. S. lapponica n. sp.

Obovata, nigra, prothorace subaeneo-micante, tenuissime
aureo-pubescens, pedibus flavis, obsolete nigro-punctatis et ni-
gro-spinulosis, femoribus subtus nigro-vittatis, tibiis basi api-

86

ceqve anguste nigris, capitis apice anteuuisqve articulis duo-
bus basalibus raaxima et parte flavis, secuudo primo duplo
longiore pilis destituto; acetabulis anticis antice albido-niargi-
natis; prothorace miaus fortiter transverso, lateribus subrectis,
distincte explaiiatls; beinielytris strigis duabus costalibus, au-
teriore longiore, maeula ocellata disci, liueolis guttulisqve non-
nullis corii et anteapicali clavi flavo-albidis ; membrana albida,
venis crassis maculisqve 1 vei 2 oblougis areolarum nigris.
Long. IV4 Iin.

Species parva, protboracis forma coloreqve pedum et
autennaruin S. orthochilae Fieb. affinis, sed differt anteu-
uarum articulo secuudo primo duplo tantura longiore, pilis
longis destituto coloreqve. A S. C-albo Fieb. et ^j«/«<s^;v'
Dougl. et Se. statura protboracis coloreqve tibiarum antica-
rum mox distiiigueuda. Caput protboracis apice paullo la-
tius, nigro-fuscum, punctulatum, aureo-pubescens, clypeo ma-
culisqve callosis genarum flavis. Rostrum apicera coxarum
anticarum superans, attenuatum, nitidum, ferrugineum, basi
apiceqve piceum. Oculi antrorsura convergeutes. Ocelli di-
stantes. Anteunae tenues, breviusculae, articulis duobus ba-
salibus flavis, articulo ])rimo subtus vittula picea uotato, fu-
ciformi, secundo boc duplo et 3:o dimidio longiore, tenui, le-
viter arcuato, pallide pubesceute, 0:0 et 4:o nigro-piceis, pilo-
sellis, ultirao penultimo paullo longiore. Prouotum brevissi-
mum, basi late parum profunde emargiuatum, marginibus la-
teralibus explanatis, subrectis, callo antico medium pronoti
excedente, foveolato, callo bumerali parvo; supra obsoletissime
punctulatum et tenuiter aureo-pubescens. Scutellum obsolete
punctatum et pubescens, nigro-fuscum, apice elevato, flavo.
Hemielytra subopaca, fusco-nigra, tenuiter ])unctulata et fulvo-
pubescentia; clavo ante apicem maeula parva oblonga fulva
plaga holosericeo-atra termiuata; corio omnino ut in S. sal-
tatoria signato, sed siguaturis pallidis anterioribus magis di-
latatis et fere conflueutibus, fasciam latam formautibus; mem-
brana breviuscula, sordide byalina, late nigro-venosa, areis
omnibus maeula oblonga atro-bolosericea uotatis, angulo basali
late nigro, vitta margiuali coriacea picea, medio flava. Cor-

87

pus subtiis nigro-fuscum, margine antico acetabulorum antico-
rum anguste albido. Pedes breviusculi, flavo-testacei, femo-
ribus subtus anguste nigro-vittatis, tibiis basi apiceqve augii-
ste piceis, articulo ultimo tarsorum apice infuscato.

Sällsynt i Lappmarkerna; jag liar fiinnit den nägra gän-
ger i Muonioniska (68°) i Juni 1867 samt vid Ponoj i Ry-
skä Lappraarken (67°) d. 15 Aug. 1810. — U. F. M.

316. S. saltatoria L. — F. Sahlb. M. G. F. 151, S.

— Thoms. Opnsc. ent. 407, 14. — Fieb. E. H. 145, 7.

— ä'. marglnella Fieb. E. H. 145, 8.

Allmän pä fuktiga ställen öfver hela omrädet ända tili
Torneä Lappmark (67°). — Utbredd öfver hela Eur. och
Sib. — U. F. M.

317. S. fucicola J. Sahlb. Not. Soc. Faun. et FL
fenn. XI, 301, 162.

Ej sällsynt under Fucus vid Hvita hafvets sydligare
stränder; jag har funnit den vid Soroka, Tschuja och Kem
(65°) i Ryskä Karelen i Juli och Augusti 1869, senare
äterfuunen i stor mängd vid Suma, Solovetsk och Archau-
gelsk 1880 af R. Euvald. — Äfven funneu i Britannien.

— U. F. M.

318. S. pallipes Fabr. — F. Sahlb. M. G. F. 152,
4. — Fieb. E. H. 146, 12. — Saund. Trans, ent- soc.
1876, 634, 13. — Thoms. 0/jmsc. ent. 407, 15. — Put.
Stjn. Hem. Het. Fr. 200, 12.

Allmän vid sandiga sjö- och hafsstränder öfver hela om-
rädet ända tili Torneä Lappmark (68° 20') och Imandra i
Ryskä Lappmarken. — Utbredd öfver hela Eur. och Sib. —
U^ F. M.

310. S. pilosella Thoms. Opusc. ent. 407, 16. —
Saund. Trans. ent. soc. 1876, 631, 6, pl. XII, f. 12. —
Reut. Medcl. Soc. Faun. et FL fenn. V, 187. — 6'. 2^Mi.-
pes rar. Put. Syn. Hem. Het. Fr. 200, 12.

Sällsynt vid hafsstränder i sydvestra Finland; funnen
pä Lilltervo ö och Mattholm i Pargas (60° 20') af O. Reuter
och förf., sarat i Nagu och i Kökars socken pä Aland af O.

Reuter. — Spridd öfver nordligare Europas kuster. —
U. F. M.

320. S. opacula Zett. — Thoms. Opusc. ent. 407,
13. — Saund. Trans. ent. soc. 1876, 633, 10, pl. XII, f.
13. — Reut. Medd. Soc. Faun. et FL fenn. V, 186.— S.
costalis F. Sahlb. M. G. F. 152, 5.

Var. c: duplo major, corpore supra valde opaca et paullo
densius pubescente.

Ej sällsynt vid fuktiga stränder isynnerhet pä gungfly
och utbredd öfver hela omrädet ända tili Muouioniska i Lapp-
land (68''). Varieteten, soin gör intryck af en skild art, har
jag funnit i Parikkala d. 3 Jimi 1873. — Utbredd öfver
uorra Eur. och Sib. — U. F. M.

321. S. apenicola Scholtz. — Fieb. E. H. 146, 9.
— Thorus. Opiisc. ent. 408, 17. — Saund. Trans. ent.
soc. 1876, 634, 12, pl. XII, f. 5. — Put. Syn. Hem. Het.
Fr. 201, 13.

Sällsynt pa sandiga stränder; funnen i Pargas af O.
Reuter, jag har tagit den vid Pyhäjärvi i Yläne, vid floden
Svir samt nordligast vid Argusjärvi i Parikkala i Ladoga
Karelen (61° 30')- Ar betydligt snabbare i sinä rurelser och
gör längre skutt än S. pallipes Fabr., fran hvilken den är
väl skild. — Spridd öfver större deleu af Eur. — U. F. M.

322. S. C-album Fieb. E. H. 146, 10. — Saund.
Trans. ent. soc. 1876, 633, 11, pl. XII, f. 2. — Put. Syn.
Hem. Het. Fr. 198, 8. — S. stellata Dougl. et Se. Brit.
Hem. 526, 7. — Reut. Meddel. Soc. Faun. et FL fenn. V,
186, not. — S. vestita Dougl. et Se. Ent. Monthl. May. AY,
11 (=forma macroptera). — S. arenicola Flor. Rhynch.
Livl. I, 718, 7.

Högst sällsynt. Jag har funnit flera exemplar ^{ forma
brachyptera pä sandblandad lerjord vid en biliod tili Svir
(6O°3O0 närä Gorki by d. 11—14 Juli 1875 samt ett exem-
plar af forrna macroptera ej längt derifran vid Sermaks by
den 21 Juni s. ä. — Spridd öfver meUersta Eur. — U.
F. M.

89

323. S. meianoscela Fieb. E. H. 146, 11. — Put.
Syn. Hem. Het. Fr. 199, 10.

Högst sällsj-nt; jag liar funnit ett enda exemplar vid
en kalkpöl iiiom Huskeala raarmorbrott i Ladoga Karelen
(01° 45') d. 28 Juli 1875. — Föröfrigt fiiunen i Österrike,
Frankr. och Schweiz. — U. F. M.

324. S. littopalis L. — Thoms. Opusc. ent. 403, 1.
— Saund. Trans. ent. soc. 1876, 631, 4, pl. XII, f. 1. —
Put. Sijn. Hem. Het. Fr. 194, 1. — S. Zosferae F. Sahlh.
M. G. F. 150, 1. — S. Jiavipes Fieb. E. H. 147, 14.

Högst allmän vid hafs- och sjöstränder öfver hela om-
rädet äuda tili Ishafvets kust (70'^). — Utbredd öfver norra
ocli mellersta Eur., äfven fuuneu i Sib. — U. F. M.

325. S. flavipes Fabr. — Thoms. Opusc. ent. 403,
9, _ Put. Syn. Hem. Het. Fr. 194, 2. — S. Zosterae var.
l.—F. S ah Ib. 31. G. F. 151.— S. morio Saund. Trans,
ent. soc. 1876, 631, 5, pd. XII, f. 4 (verisimiliter).

Temligen sällsynt pä faktig svartmylla, isynnerhet pä
odlade kärr, men utbredd öfver hela södra och mellersta Fin-
land. Nordligast har jag funnit den i Nurmis i norra Kare-
len (63° 40'). Forma macroptera är mycket sällsynt och
liittills tagen endast i Pargas af O. Reuter och pä Tetrisuo
i Parikkala af förf. — Afven funnen i Sv. och pä par stäl-
len i mellersta Eur. — U. F. M.

326. S. morio Zett. — Thoms. Opusc. ent. 403, 3.

Sällsynt pä svartmylla invid vattengropar pä kärr i sö-
dra och mellersta Finland. Jag har funnit den pä Aland i
Juli 1864, närä Kapellstrand i Pargas i Aug. 1868, nägra
gänger i Yläne, vid Hoplax träsk närä Helsingfors i Sept.
1879, vid Haapajärvi i Nurmis i norra Karelen (63^ 40') d.
19 Juli 1875 äfvensom nägra gänger i Ryskä Karelen neml.
vid Tiudie d. 2, vid Juustjärvi d. 7 och 8 samt nordligast
vid Vigfloden (64°) d. 23 Juli 1869. — Äfven funnen i norra
Sverige och enl. Horvath i Belgien. — U. F. M.

327. S. scotica Curt. — Thoms. Opusc. ent. 406,
11. — Saund. Trans. ent. soc. 1876, 631, 5, pl. XII, f.

90

12. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 196, 4. — S. hirsutida
Flor, Bhynch. LaL 708, 1. — S. littoralis Fiel). E. H.
147, 15.

Sällsynt vid klippigu liafs- och sjöstrunder i nordligare
delen af omrädet; jag har fuimit den i stor mäiigd vid stran-
den af Hvita liafvet närä Soroka i Ryskä Karelen d. 25
Juli och 3 Aug. 18G9 samt i Ryskä Lappmarken vid Sono-
stroff d. 30 Juli och nordligast vid Imandra (G8^) d. 12 Juli
1870. Ar ytterst suabb i siua rörelser och gör läDgre skutt
an nägra andra af vara större Saida-nvter. — Afveu funnen
i Svenska Lappmarkerna, pä Ösel, i Skotland och i meller-
sta Europas bergstrakter. — U. F. M.

328. S. Sahlberg! Reut. Not. Soc. Faun. etFl.fenn.
XI, 330, 4.

Högst sällsynt; jag har fuunit tvenne exemplar vid stran-
deu af Ladoga närä Kexholra d. 8 Juli 186G samt ett vid
stranden af samma sjö vid Kirjavalaks (61° 40') d. 2 Aug.
1872. - U. F. xM.

O b s. Denna art har jag furi- antagit vara S. affinis Z e 1 1. och
under detta namii upptagit bland Karelska nusets Hemiptera Not. Soc.
Faun. et Flor. fcnn. IX, 183, 147. Genom undersökning af typexem-
phar, förvaradc i Lund, har dock Reuter utredt, att den Zetterstedtska
arten ej ilr skild fran den tidigare under namn af S- riparia F a 11. be-
skrifna.

329. S. riparia Fall. — F. Sahlb. M. G. F. 151,
2. — Thoms. Opusc. ent. 404, 4. — Put. Si/n. He m. Het.
Fr. 196, 3. — S. luteipes Fieb. E. H. 147, 17. - S. af-
finis Zett. Ins. Lapp. 267, 2. — S. conspicua Saund.
Trans. ent. soc. 1876, 632, 8 (verisimiliter).

Var. b: signaturis pallidis elytrorum dilatatis, macula
anteriori costali praeter maculam anteapicalem satis magna.

Temligen sällsynt i skogar krypande pä torra och isyn-
nerhet brända trädstammar och stubbar, raen utbredd öfver
större delen af omrädet. Nordligast har jag funnit den vid
Imandra i Ryskä Lappmarken (68°). Forma macroptera är
mycket sällsynt; jag har deraf funnit nägra exemplar i en
sved vid sluttningeu af fjellet Nuorunen i Kuusamo i Juli

91

1873. Varieteten b har jag tagit vid Kantalaks i Ryskä Lapp-
marken d. 23 Juli 1870. — Afven funnen i Sv., Norge, Brit.
och pä par ställen i mellersta Eur. — U. F. M.

330. S. bifasciata Thoms. Opusc. ent. 404, 5. — S.
rlparia var. 1 F. S ah Ib. M. G. F. 151, 2.

Sällsynt; nagra exemplar äro fuuna i Lappland för flera
är sedau af Blank. Lefver troligen inom fjellregionen. —
Afven funneu i Svenska Lappmarken och enligt uppgift af
Puton i Ungern(!). — U. F. M.

331. S. marginaiis Fall. — F. Sahlb. M. G. F. 154,
9. — Saiind. Trans. ent. soc. 1876, 633, 8, pl. XII, f. 6.

— S. opacula Flor, Ehynch.. Livl. I, 710, 8.

Sällsynt pä leriga stränder i sydvestra Finland. Före-
kommer flerstädes i stor myckenhet inom Pargas och Nagu
socknar enl. O. Reuter, hvilken äfven tagit den pä Vänö i
Kimito samt i Föglö och Sottunga pä Aland. Skall äfven
vara anträffad i Yläne (61°) af C. Sahlberg enl. F. Sahl-
berg (?). — Äfven funnen i Sv., Livl. och Brit. — II. F. M.

332. S. alpicola J. Sahlb. Chrisfiania Vidensk. selsk.
Forh. 1880, X:o 9, 8.

Högst sällsynt; af denna utmärkta art är endast ett
exemplar funnet inom fjellregionen närä Svjätoinos pa norra
kusten af Ryskä Lappmarken (68^) i Augusti 1880 af R.
Envald. — Föröfrigt funnen endast pä toppen af Bätfjellet
i arktiska Norge. Endast forma hracliyptera är hittills kiind.

- U. F. M.

333. S. elegantula Fall. ^- F. Sahlb. M. G. F. 153,
8. — Fieh. E. H. 148, 19. — Thoms. Opiisc. ent. 408,
18. — Saund. Trans. ent. soc. 1876, 635, 15, pl. XII, f.
14. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 205, 19.

Ej sällsynt pä Sphaynum-kiin' och guugflyn öfver större
delen af omrädet; nordligast har jag funnit den i Idensalmi
(63° 40'). Forma macroptera är ytterst sällsynt; jag har ta-
git den endast i södra Kareleu. — Utbredd öfver större delen
af Eur. och vestra Sib. — II. F. M.

334. S. cincta H. Sch. — F. Sahlb. M. G. F. 153,

92

7. — Fieb. E. H. 148, 20. — Thoras. Opusc. enf. 409,
20. — Saund. Trans. ent. soc 1876, 636, 17, pl XII, f.
9. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 204, 18-

Sällsynt pä Sphn(/iiuin-'k-drr och guiigflyu i södra Fin-
land. Vid Hoplax triisk närä Helsingfors förekommer den
mindre sparsamt; jag bar ätVen faunit den i Pargas, i när-
beten af Abo, i Rautus, Mobla ocb Pybäjärvi soeknar pä
Karelska näset sarat uordligast vid Dvorez i Ryskä Karelen
(62^ 20'). — Utbredd öfver en stor del af Eur. ocb meller-
sta Sib. — U. F. M.

O b s. Species a praecedenti dictiaotissima, nec dimorpha uti illa.

Fam. Reduviides.

335. Nabis lineatus Dablb. Vet. Ah: Handl. 1850,
228. — Put. Syn. Ihm. Het. Fr. 186. 6. — N. Hariolns
Scbiödte. Natarh. Tidsskr. III, 6, 201, 150 (/omia macro-
ptera). — N. Poveri Saund. Trans. ent. soc. 1876, 627, 6.

Sällsynt; flera exemplar af f omia brachyptera funna
vid Ispois närä Äbo (60° 20') pä Phragmites communis är
1879 af O. Reuter. — Föröfrigt funnen pä Gotland, i Danm.,
Brit. ocb Frkr. - U. F. M.

33G. N. limbatus Dablb. — Flor, Rhynch. Livl. I,
695, 2. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 186, 5.

Allmäu bland grils ocb örter i lundar ocb trädgärdar i
södra ocb mellersta Finland; nordligast bar jag funnit den i
Idensalmi i norra Savolaks (63" 40')- Fomia macroptera är
ytterst sällsynt, funnen i Pargas af O. Reuter samt vid Hel-
singfors ocb vid Kirjavalaks i Ladoga Karelen af förf. —
Utbredd öfver norra ocb mellersta Eur., äfven funnen i Sib.
— U. F. M.

337. N. flavo-marginatus Scbolz. — Fieb. E. IL 161,
j. _Put. Syn. Hem. ILt. Fr. 186, 4. - N. nervosus B oh.
Ö/v. Vet. Ak. Förh. 1852, 77, 35 (forma macroptera). —
y. dorsatus Dablb. Vet. Ak. Handl. 1850, 227 (forma
brachyptera).

93

Ej sällsynt pä skogsängar och svedjebackar öfver hela
omrädet; nordligast har jag funuit deu i Muonioaiska i Tor-
neä Lappmark (08^). Forma macroptera är temligen säll-
synt och endast funnen i södra delen af omrädet. — Utbredd
öfver större delen af Eur. och Sib. — U. F. M.

338. N. boops Schiödte, Nat. Tidsskr. III, 6,200,
147 sec. spec. typ. — Sf alia boops E,eut. Ent. Monthl.
Ma g. 1880, 175. "

Högst sällsynt. Forma brac/ii/pfcra funnen i uärheten
af Helsingfors af O. Reuter och förf., som tagit ett exem-
plar i September 1875 pä en odlad äng närä Fredriksberg.
Jag har äfven funnit den i Nykyrka pä Karelska näset d. 21
Aug. 186G samt 2 individer af /orina macroptera vid stran-
den af Ladoga sjö i Pyhäjärvi socken (60° 50') d. G Sept.
1878. Hos oss har hittills endast honan blifvit funnen. —
Äfven funnen i Danm. — U. F. M.

Anni. Denna art har förut blifvit införd i vfir fauna under tvenne
oriktiga benämningar. Först skedde det under nainn af Nahis lativen-
tris af mig i Not. Soc. Faim. et FL fenn IX, 1S2, 143 (1868) och af O,
Reuter i Öfv. af Skandinaviens och Finlands Nahider, Öfv- Vet. Ah.
Förh 1872, 68. Da Reuter funnit dctta misstag och skulle rätta det i
Medd. Soc. Faun. et FL fenn. I, 138, 3 begick han ett nytt, i det hau
uppförde den under nam n af Coriscus major Costa (= Nab' s jMosulus
Fieb.). Jag har i föregäende häfte af Meddelandena (mötesförhandlin-
gar för d. 5 Februari 1879) redogjort för de karaktärer, som med siiker-
het skilja var art fran denna sistnämnda, samt sistlidne sommar genom
undersökning af i Köpenhamn iorvarade typexeniplar af Nahis hoops
Schiödte öfvertygat mig om, att var finska art iir identisk med denna.

339. N. ferus L. — F. S ah Ib. M. G. F. 147, 1 (par-
tim). — Fieb. E. H. 161, 9. -Vnt Sijn. Hem. Het. Fr.
188, 8. — Coriscus Reut. Medd. Soc. Faim. et FL fenn.
V, 189.

Temligen allmän pä ängar och äkerrenar öfver nastan
hela omrädet; nordligast har jag funnit den vid Sonostroff i
Ryskä Lappmarken (Gö'^). Forma brachyptera, som är myc-
ket sällsynt, är funnen i sydvestra Finland af O. Reuter.
— Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M.

340. N. rugosus L. — Put. Sijn. Hem. Het. Fr. 189,
9. — Coriscus Reut. Medd. Soc. Faun. et Fl. fenn. V, 190.

94

Temligen sällsynt bland gräs i lundar i sudra Finland;
nordligast har jag funnit den vid Kirjavalaks i Ladoga Ka-
relen (61° 40')- Endast forma brachyptera är hittills fun-
nen. — Utbredd öfver större delen af Eur., äfven funuen i
Sib. — U. F. M.

341. N. bpevis Scholt/. — Fieb. E. H. 160, 2. —
Put. Syn. Hem. Het. Fr. 190, 11. — Coriscus Reut.
Medd. Soc. Faun. et FL fenn. V, 190. — Nabis minor
Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 1872, 76.

AUmäu bland gräs pfx ängar, fältbackar och svedjebac-
kar i södra ocb mellersta Finland. Xordligast har jag funnit
den i Ryskä Karelen (63°). Forma macroptera, sora är yt-
terst sällsynt, är funuen i Pargas af O. Reuter. — Utbredd
iifver norra och mellersta Eur. och södra Sib. — U. F. M.

342. N. vagans Fabv. — Cimex Fabr. Mantiss. Ins.
II, 307 sec. Sehiödte Nat. Tidsskr. III, 6, 202, 153. —
X. ericetorum Scholz. — Fieb. £". //. 160, 4. — Put.
Si/n. Hem. Het. Fr. 190, 10. — Coriscus Reut. Meddel.
Soc. Faun. et FL fenn. V, 190.

Temligen sällsynt pä Calluna vulgar is i södra Finland;
nordligast har jag funnit den vid Dvorez i Ryskä Karelen
(62° 20')- Endast forma brachyptera hittills funnen hos oss.

— Utbredd öfver norra och mellersta Eur. — U. F. M.

xV n m. Dii Sehiödte infört Fabricii benuuining, troligen pii
.t;nind af typexemplar, har jag ansett mig biira följa hononi, ehuru det
kanske hade vavit bättre, om detta namn blifvit lemnadt ilt glömskan,
da Fabricii beskrifning lika väl kan hänföras tili nagon af de tvenne,före-
guende arterna.

343. Coranus subapterus De Geer. — Xabis F. Sahlb.
.1/. G. F. 147, 2. — CoUiocoris pedestris Fieb. E. H.
155, 4.

Temligen sällsynt pä torra sandiga fältbackar; nordli-
gast har jag funnit den i Parikkala i Ladoga Karelen (61°
30'), der jag äfven tagit forma macroptera. — Utbredd öf-
ver större delen af Eur. — U. F. M.

344. Reduvius annulatus L. — Fieb. E. H. 154, 18.

— Harpactor F. Sahlb. M. G. F. 148, 1.

95

Temligen sällsynt i mellersta ocli södra Finland; nord-
ligast är den funnen vid Kuopio (63^) af C. Lundström.

— Utbredd öfver större delen af Eur., äfven funnen i Sib.

— U. F. M.

345. Ploiaria vagabunda L. — Fieb. E. H. 150, 4.

— Reut. Öfv. Vet. Äk. För/i. 1872, 65, 1. — Fl. erratka
F. Sahlb. M. G. F. 149, 1.

Ej sällsynt pä barrträd samt pä träväggar i skugga i syd-
vestra Finland; jag liar äfven funnit den i Rautalampi soc-
ken i norra Tavastland. Nordligast är den tagen i Uleäborg
(65*^) af W. Nylander. — Utbredd öfver större delen af
Eur. — U. F. M.

34G. Pl. culiciformis DeGeer. — Reut. Öfv. Vet.
Äk. Förh. 1872, 66, 2. — Put. Sijn. Hem. Het. Fr. 165,
2. — Pl. erratica Fieb. E. H. 149, 2.

Högst sällsynt pä träväggar i södra Finland; endast fun-
nen i Äbo (60° 30') af O. Reuter och i Helsingfors af förf.,
som tagit ett exemplar i boningsrum i början af September
1880. — Äfven funnen i Sv. samt pä flera ställen i meller-
sta och södra Eur. — U. F. M.

Fam. Iljdroraelrides.

347. Hydrometra stagnorum L. — Put. Syn. Hem.
Het. Fr. 148, 1. — Limnobates Fieb. E. H. 103. — J.
Sahlb. Syn. Amphih. et Hydroc. Fenn., Not. Soc. Faun.
et Fl. fenn. XIV, 268, 1.

Sällsynt i träsk bland vattenväxter i södra och meller-
sta Finland; i F. D. Wasastjernas samliug finuas exemplar
frän Österbotten; jag har funnit den i Teisko i Tavastland,

96

vid Latvajärvi sjö invid Pulsa jernvägsstation i södra Savo-
laks, i Parikkala i Ladoga Karelen samt vid iloden Svir.
Hittills hafva endast vinglösa exemplar blifvit anträfiade hos
oss. — Äfven funneu i Sv. och Sib. och utbredd öfver mel-
lersta Eur.

Fani. Ilebrides.

348. Hebrus pusillus Fall. — F. S ah Ib. M. G. F.
127, 1. — Fieb. E. IL 104, 1. - J. Sahlb. Si/n. Amph.
et Hijdr. Fenii. 266, 1.

Temligen sällsyut invid stränder af stillastaeude vatteii.
der deu ses l()pa pä vattenväxter, isyinicrliet Le}Hna-ixvie\\
meu utbredd öfver hela omrädet atminstone ända tili Muo-
nioniska (G8°). — Utbredd öfver större deleu af Eur. —
U. F. M.

349. H. ruficeps Thoras. — .1. Sahlb. Syn. Aniph.
et Hydr. Fenn. 266, 2.

Ej sällsyut pa Sphaynum-\i\x\'i iuvid vatteusaralingar
närä Helsingfors; i Pargas är deu tagen af O. Reuter. Jag
har äfven funnit den i Hollola i södra Tavastland saiut i
Parikkala i Ladoga Karelen (Gl°40'\ Fovma macroptera
är mycket sällsyut. — Afven funneu i Sverige. — U. F. M.

Fam. Veliides.

350. Microvelia Schneideri Scholtz. — J. Sahlb.
Medd. Soc. Fann. et FL fenn. I, 80. — Put. Syn. Hem.
Het. Fr. 149, 2.

Sällsyut pä stillastaeude vatteu i sydöstra Finland. Jag
har funnit den uära Gorki och Serniak vid Svir d. 11 och
21 Juni 1875, i Pyhäjärvi pa Karelska uäset d. 24 Aug.
1878 sarat i stor mängd vid Siikanlaks i Parikkala (Gl°40)
d. 17 — 19 Aug. s. ä. Ai Jonna ;rtatvOj(9^cra hafva endast nä-
gra fä exemplar hos oss funuits. — Äfven antriifliid i södra Sv.
och Livl. sarat pä uägra ställeu i raellersta Eur. — U. F. M.

97

351. Veliä cuppens Fabr. — J. Sahlb. Syn. Ämph.
et Hydroc. Fenn. 263, 1.

Sällsynt pä ytan af forsande bäckar i sydöstra Finland.
Den vinglösa formeu bar jag funnit i mängd i Rautus och
Valkjärvi socknar pä Karelska näset i Aug. 1866, vid flo-
den Svir närä Gorki by d. 9 Juni 1875 samt nordligast vid
Kirjavalaks (61° 50') i Aug. 1872. Af forma macroptera
faun jag efter ihärdigt sökande ett enda exemplar tillsam-
mans med ett stort antal af forma hrachyptera i Rautus d.
27 Aug. 1878. — Fuuuen i Sv. ocb utbredd öfver meller-
sta och södra Eur. — U. F. M.

352. Mesovelia fupcata M ui s. et Rey. — Put. Sy)i.
Hem. Het. Fr. 146, 1. sec. spec. — M. Par ra J. Sahlb.
Syn. Anipli. et Hydr. Fenn. 260, 1.

Ej sällsynt pä vattenytan af skogsträsk i sydöstra Fin-
land; nordligast har jag funnit deu i Idensalmi i norra Sa-
volaks (63° 40'). I vestra Finland är den fuunen i Pargas
och pä Kökars af O. Reuter samt i Yläue och i Teisko af
förf. Hos oss är endast forma aptera hittills funnen. —
Spridd öfver större deleu af Eur. — II. F. M.

A n m. Ehuru de mätt, som Mulsant och Rey uppgifva för siii
Mesovelia furcata, tj^da pä att de liaft för sig en dubbelt större insfkt
än vär art, och beskrifningen samt figuren pä hufvudets fonn ej öiVer-
ensstämma med denna, har jag dock genora jemförelse med af Put on
meddelade obevingade exemplar frän Frankrike ötvertygat mig om, att
de hura tili samma species.

Fam. GeiTides.

353. Geppis pufoscutellata Latr. — Hydrometra J.
Sahlb. Syn. Ainp/i. et Hydr. Fenn. 250, 1.

Ej sällsynt pä stillastäende och längsamt rinnande vat-
ten öfver hela orarädet ätminstone ända tili Kantalaks i Ry-
skä Lappmarken (67°). — Utbredd öfver norra och meller-
sta Eur. samt Sib. — U. F. M.

354. G. paludum Fabr.— Hydrometra J. Sahlb. Syn.
Amph. et Hydr. Fenn, 25, 2.

7

98

Sällsynt pä stillastäende vatten; funnen i Pargas af O.
Reuter oeh förf., i Nylaud af Juslin, i Pyhäjärvi i södra
Karelen samt iiordligast pä ytau af ett skogsträsk i Teisko i
södra Tavastland ((51° 50') af förf. — Ftbredd öfver hela Eur.
— U. F. M.

355. G. najas De Geer. — Hydrometra J. Sahlb.
Syn. Amph. et Hydr. Fenn. 252, 3.

Högst allmän pä forsande floder och bäckar i sydöstra
Finland. Nordligast är deu tageu vid Leppävirta i Savolaks
(62° 40'). I vestra Finland har jag anträffat den endast i
Teisko i södra Tavastland. I F. D. "Wasastjernas samling
finnas exemplar fran (Jsterbotten. Af fonna macroptera, som
är ytterst sällsynt, har jag funnit nägra honexemplar vid Kir-
javalaks i Ladoga Karelen i Aug. 1872. — Utbredd öfver
nastan hela Eur. — U. F. M.

356. G. thoracica Sehuram. — Put. Syn. Hem. Het.
256, 5. — Hydrometra J. Sahlb. Syn. Amph. et Hydr.
Fenn. 253, 4 ($). — Limnotrechus plehejus Horv. Termesz.
fiizet. II, 1878, 8, t. VI, f. 4.

Sällsynt pä lergrund i södra Finland; funnen pä Aland
och i Pargas af O. Reuter samt i närheten af Helsingfors
af förf. — Funnen äfven i Sv. och Sib. samt utbredd öfver
mellersta Eur.. — U. F. M.

357. G. aspera Fieb. — Hydrometra J. Sahlb. Syn.
Anqjh. et Hydr. Fenn. 254, 5.

Ej sällsynt öfver hela omrädet ända tili Lappmarkerna
(69°), der den dock mest förekommer viuglös. — Afven fun-
nen i Sv., Österrike och norra Sib. — U. F. M.

358. G. lacustris L. — Hydrometra J. Sahlb. Syn.
Amph. et Hydr. Fenn. 255, 6.

Allmän pä stillastäende och rinnande vatten öfver hela
omrädet. I nordligare delen af landet förekommer den äfven
vinglös. — Utbredd öfver hela Eur. och Sib. — U. F. M.

359. G. odontogaster Zett. — Hydrometra J. Sahlb.
Syn. Amph. et Hydr. Fenn. 257, 7.

AUmän öfver hela omrädet pä stillastäende och rinnande

99

vatteii. I södra Finland förekommer deu talvikast vid liafs-
kusterna. Inora norra Finland är forma hrachyptera allmäu-
nare. — Utbredd öfver norra och mellersta Eur. samt Sib.
— U. F. M.

360. G. argentata Schumm. — Hydrometra J. S a h Ib.
Syn. Amphib. et Hyclr. Feiin. 258, 8.

Sällsynt pä ytan af skogsträsk i södra och mellersta Fin-
land. Jag har fuunit deu i Teisko i södra Tavastland, vid
Helsingfors, vid Pulsa jernvägsstation i södra Savolaks, pa
nägra ställen pä Karelska näset, i Parikkala i Ladoga Kare-
len samt nordligast vid Tiiidie i Ryskä Karelen (62° 30')- —
Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M.

T i 1 1 ä g g.

27. Asopus punctatus L. En larv, sora utan tvifvel hör
tili denna art, har jag funnit vid Kantalaks i Ryskä Lapp-
marken (67°).

106. Orthosteipa parvula Fall. Är funnen nordligast
vid Vasa (63 ) af F. D. Wasastjerna.

120. Aradus depressus Fabr. Funnen nordligast vid
Vasa af F. D. AVasastjerna.

150. Phytocopis Populi L. Äfven funnen vid Tammer-
fors af C. Lundahl och nordligast i södra Österbotten (63°)
af F. D. "Wasastjerna.

225. Aetophinus angulatus Fabr. Nordligast är den
funnen vid Vasa (63°) af C. Brander.

343. Copanus subapterus De Geer. Forma hrachy-
ptera är funnen nordligast i södra Österbotten (63°) af F. D.
Wasastjerna.

Tabellarisk öfversigt af arteriias iitbrecliiiiisa:.

Fam. Pentalomides.

1. Phiniodera fennica J. SahU).

S 0. .

2. Eurygaster maura L.

AI. A. St. X. T. . Ka. K. . Kr. . .

3. Corimelaena scarabaeoicles L,

. .St Oa. .

4. Sehirus luctuosus Mnls. et R.

AI. A. St. N Oa.? .

5. S. dubius Se op.

6. S. bicolor L.

.A

AI Oa.? .

7. -S. biguttatus L.

AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. .

8. Sciocoris microphthalmus F 1 o r

AI. A Kb Kr. Oa.

'.). Se. nmbrinus "VVolff

. A. . N. T

10. Aelia acuminatn L.

AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. .

11. Ae. Klugii Hahn

Ka.

12. Neotfiglossa infiexa Woirf

AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa.

13. N. obscura J. Sahlb.

Kb. Kr. .

Li

14. Peribalus vernalis Woli'f

. A. . N Oa.? .

15. Carpocoris nigricornis W o \\' l'

AI. A. St. N. T. . Ka K. Kr. Oa.

l(i. C. baccarum L.

AL A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. .

I.i

17. Pentatoma juniperina h.

A. St. N. T. . . , Kb. Kr. Oa. .

18. P pinicola M\ils. et R.

. A Oa. .

19. Tropicoris rufipes L.

AI. A Oa.? .

20. Strachia festiva L.

. . . N. T. .Ka

21. Str. oleracea L.

AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kr. Oa. .

22. Clinocoris ferrngata Fabr.

. A. . N. . . Ka. K

23. Cl. Fieberi Jako vi.

. ... N. T. . Ka

24. CL interstinctus L.

AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. .

26. ElasmostetJmsdetitatus De (t per ■ A. St. N. T. S. . K. . Kr. Oa.

2(). Picromeriis bidens L.

AI. A. St N. . . Ka K. Kb. Kr. Oa. .

27. Asopus pnnetatus L.

AI. A. St. N. . . Ka. K. Kb. Kr. . 0.

. Li

28. Zicrona caerulea L.

. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. . T

j.

Fam. Coreides.

29. Spathoccra Dalmanvi Schil

30. Arenocoris spinipes F a 11.

31. Nemocoris Fallenii Sahlb.

AI. . . N.
. A. St. N.
, . St. .

101

AI.

A.

St.

N.

T.

S.

Ka.

K.

Kb.

Kr.

Oa. .

A.

AI.

A.

St.

N.

Ka.

K.

AL

A.

St

N.

T.

Ka.

K.

Kr

Oa.

AI.

A.

N.

K.

Kr

. Oa.

AI

A.
A
A.

St

N.
N.

1'
T

S
S.

Ka
Ka

K.
K.

Kb

Kr

Oa.

AI

A.

N.

Ka.

K.

Kr

AI

A.

St

N.

T.

S

Ka

K.

Kb

Ki

. Oa. 0.

3*2. Sijromastes marginatus L.

33. Verlusia rhombea L.

34. Alyäus calcaratus L.

35. TJierapha Hyoscyami L.

36. Corizus abutilon Ro.ss.

37. C. crassicornis L.

38. C. maculntus Fieb.

39. C. capitattis Fabr.

40. C. parumpunctatus S c h i 1 1

41. Myrmus mirifonnis F ali.

Fam. Berytides.

42. Neides tipularius L. . A. . N. . . Ka

43. Berytus clavipes Fabr. . . St Kr

44. B. minor H.- Se h. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. . .

45. B. cognatus Fieb. . . . . T. . . K

46. B. crassipes H.- Se h. AI. . . . T. . . K. . Kr

47. Metatropis 7-ufescens H.- S e h. . A. St. . T Oa. . .

Fam. Lygaeides.

48. Lygaeus eqvestris L. AI. A. . N Oa. .

49. Nysius Jacoheac. Se hi 1 1, AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. . Lr.
60. N. Thymi Wolff AI A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr- Oa. O. L. .

^\. N. helveticus R.-^ch. AI. A. St Kr

.52 N. pimctipennis H.-Sch. . A. . N. . . Ka. K. . Kr

53. Cymus glandicolor Hahn. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. . . .

54. C. claviculus F ali. . A. . N. . . . K. . Kr

•55. Kleidocerus didymus Zett. . A. St. N. . S. Ka. . Kr. Oa. . .

56. Geocoris lapponiciis Zett. . A. St. N. . . Ka K Kb Kr. Oa O. .

57. G. afer Fabr. . A. St. N. . . Ka. K. . Kr

ö**. Philomyrmex msignis F . Sahlb. . . N. . . Ka. . . Oa. .

59. Oncycarenus modestus F ali. . A. . . T. . Ka. K

60. O. Preyssleri Fieb. AI

61. Ischnodemus sdbuleti F ali. AI. A Lr.

62. Plociomerus sylvestris L. Ai. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. L. Lr.

63. Diplonotus fracticollis Schill. Ai. A. . N. . S. Ka. . Kr

64. D. luridus Hahn . . . N. . . Ka.

65. Rhy2)aroch7-omHS chiragraYa.hr. A\. A. . N. . . Ka. K

66. Rh. antennatus Sehill. . A. St. N. . . Ka. . . Kr. . O. . .

67. Pterotmetus staphylinoides

Burm. AI. A. St. N. . . Ka. K. . Kr. Oa. . . .

68. Ischnocoris hemipterus Schill. . A. St. N. . . Ka. K. Kr

102

t'>y.
70.
71.
72.
73.
74.
75.
76.

79.
80.
81.
82.
83.
84.
85.
86.

87.
88.
89.
90.
91.
92.
93.
94.
95.
96.
97,
98,

A. St.
A. St.
A. St.
A. .

AI.
AI.

AI.

A. St.
A. St.
A. St.
A. St.

Macrodana inicropterum Curt. . A. . X.

Pionosomus raritts Wolff

Flinthisus pusillus S c h o 1 1 z

Acompus rujipes Wolff

Stygnus rusticus Fall AI

St. arenarius Hahn

St. pedestris Fall

St. pygmaeus F. Sahlb.

Peritrcchus angusticollis S a Ii

P. geniculatus Hahn

P. nubilus Fall, Th o m s.

Trapezonotus anorus F 1 o i-

Tr. nebulosus Fall. . A St,

Tr. disthiguendus Flor AI. .

Tr. agrestis Fall. AL

Pachymerus Pini L. AI.

P. qvadratus Fabr.

Gonianotus margine-punctatus

Wolff .
Eremocoris erraticus F a b r
E. plebejus Fall.
Drymus sylvaticus F a b r.
Dr. brunneus F. Sahlb.
Lamproplax picea Flor
Scolojjostethus pidus S c h i 1 1.
Se. afjinis S chili., Reiit.
Se. ericetorum Leth.
Sc- pilosus R e u t.
Gastrodes Abietis L.
G. ferrugineus L. AI

Heterogaster Urtieae F a b r. Ai

N. .
N. .
N. T.
N. .

Ka. .
Ka. .
Ka. K.

N. .

N. T.
X. .

N. .

. Ka. K.
. . K.
S Ka. K.
. Ka. .
. Ka. K.

N. .

N. T.
N. .
N. .

S. Ka. K.
. Ka. .

A. St.
A. St.
A ?.

N. T.
N. T.

. Ka. K.
S. Ka. K.

Kb

Ai.

AI.

A. St.
A. St.
A. St
A. St.

N. T.

N. .
N. T.
N. T.

N. .

. Ka.
S. Ka.
. Ka.
S. Ka.
S. Ku.
. Ka.

K. Kl
K
K
K. Kb

A. St.
A. St.
A. St.

. St.

. St.
A. St.
A. .

N. .

N. T.
N. T.
N. T.
N. T.

N. .
N. .

Ka.
Ka.
Ka.
Ka.
Ka.

S.

. Oa.

Kr.

Kr. Oa. .
Kr. . O.
Kr. Oa. L

Kr. .
Kr. Oa.
Kr. .

Kr. Oa.
Kr. Oa.

). Kr. Oa. O
Kr. Oa.
Kr. .
Kr. Oa.

. Oa
Kr. Oa.

Kr.

Lr.

Lr.

Fani. Tiii^ilides.

99. Piesma maculata L a p. . A. St. N. T . Ka. . . Kr. Oa.

\m. P. capitata\NQ\{{ . A. . N. T. . Ka. K. . Kr. .

101. Serenthia femoralis Thoms. . . . N. . . Ka. K. . Kr. .

102. OrtJiostira cervina Gerin

103. O. platychila F i e b.

104. O. nigrina Fall.

105. O. macrophthalma Fieb.

106. O. parvula Fall.

107. O. gracilis Fieb.

AI. A St. N. T. S. . K. Kb. Kr. . O. . Lr.

AI. A St. N. T. S. . K. . Kr

AI. A. St. N. T. S. Ka. . . Kr

.A K. . Kr. Oa. O. • Lr.

. A. St. N. . . Ka. K. . Kr. Oa. . . .
AI Ka. K. .Kr

K 8. Dictyonota crassicornis Fall. AI. A. St. . T. . Ka. K. Kb.

Oa.

103

109. D. erythrophthalma Germ.
no. Derephysia foUacea F a 1 1.

111. Galeatus sjnnifrons Fall.

112. Tingis Oberti Kolen.

110. Monanthia Cardui L.

114. M. 4-maculata Wolff

115. i¥. costafa Fabr.

116. M Wolfjii Fieb.

117. M. Lupuli H.- Se h.

118. M. niimnli Fabr.

.A

AI. A. St. N. T. S. Ka. .

. A. St. . T. . Ka. . h

b. .

. A. St. . T. . Ka. K.

Kr.

AI. A. St. N. T. S. Ka. K.

Kr.

. A. St. N. T. . Ka. K.

Kr.

AI. A. St. N. . . Ka. K.

.A

Kr

. . St. . T. . Ka. .

Fam. iradides.

119. Ä7-adiis cmnamomeus Panz.

. Kb. Ki

120. A.

dejn-essus Fabr.

. A. St. .

t;

i. Ka.

K.

Oa. .

121. A.

erosus Fall.

. . St. .

122. A.

hrevicolUs Fall.

. A. St. .

Oa. .

123. A.

corticalis L.

. A. St. N.

T.

K.

Oa. .

124. A.

betulinus Fall,

. . St. .

T.

Oa. 0.

125. A.

anisotomus Pnt.

. . St. .

126. A.

siynatieornis F. S ah Ib.

. . St. .

K'.

127. A.

crenaticoUis F. S a h 1 b.

. . St. .

T.

Kr

. 0.

128. A.

simillimus Reut.

. . St. .

129. A.

laeviiisculus Eeut.

. . St. .

130. A.

luyubris Fall

. A. St X

T.h

i. Ka.

K.

Kr

Oa. 0. L Li

131. A.

angusticollis R e n t .

. L.

182. .4.

Betulae L.

AI. A. St. N.

T. S

V Ka.

K.

Kr

Oa. 0. . .

133. A.

variiis Fabr.

. A. St. .

134. Aneurus laevis Fabr.

. A. . .

^l\

Ka

Oa. .

Fam. Capsides.

135. Miris calcaratus Fall. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr- Oa. . .

136. M. virens L. AL A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr. Oa. . . .

137. M. holsatus Fabr. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. L. .

138. Notostira erratica L. AI. A. St. N. T. . Ka. K. . Kr

139. Triyonotyliis ruficornis Fall. AI A. St N. T. . Ka. K. . Kr. Oa. . . Lr.

140. Teratocoris antennafus Bo h. . A. . N

141. T. hyperhoreus J. Sahlb. L Lr.

142. T. i7nV?JsDougl. et Se, Reut Oa. O. . .

143. T. Saundersi Dougl. et Se. ALA. . N, . S. . . . Kr. Oa. . Lr.

144. T paludum J. Sahlb. ALA. . N. T. . , K. . Kr

145. Actitocoris signatus Reut. .A

146. Leptopternu fen-ugatu Fall. AL A. St. X. T. S Ka. K Kb. . . . L. Lr.

104

147. L. dolahrata L.

148. Pantilms tunicutus Fabr.

149. Lopus gothicus L.

150. Phytocoris Populi L.

151. Ph. Tiliae Fabr.

152. Ph. longipennis Flor

153. Ph. dimidiatus Kirschb.

154. Ph. intricatus Flor

155. Ph. Pini Kirselib.

156. Ph. Ulmi L.

157. Closferotomus hiclacatus H. Se h.

158. Calocoris striatelluH Fabr.

159. C. 6-guttatus Fabr.

1 OO. C. fulvomaculatus ]) e G ^' e r
Kjl. C. Chenopodii F ali.

162. C. anmdicornis F. Salilli.

163. C. hipunctatus Fabr.

164. C seticornis Fabr.

165. Homodcmus roseo-maculatus

De G e e r
16G. Pycnopterna striata L.

167. Oncognathm hinotatus Fabr.

168. Dicrooscytus rufipctinis F a 11.

169. Plesiocoris rugicollis F ali.

170. Lygns praten-is Fabr.

171. L. canqjestris L.

172. L. ruhrkatus Fall.

173. L. hinotatus Reut.

174. L. contaminatus Fall.

175. L. viridis Fall.

176. L. limhatus Fall.

177. L. nigronasutus Reut.

178. L. lucorum Meyer

179. L. Spinolae Meyer

180. L. 2^ol)ulinus L.

181. Orthops Pastinacae Fall.

182. O. pelluddus Fieb.

183. O. Kalmii L.

184. O. cervmus H.- Se h.

185. Hadrodema pinastri Fall.

186. Cyphodema rubicmidmn Fall.

187. Ch aragochilus Gyllenhalii F ali.

188. Systratiotus nigritus Fall.

189. Poeciloscyfus unifnscinfus F.

AI. A. St. N. T. .

. . Kb.

Kr.

Oa. . L. Lr.

AI. A

Oa.V . . .

. A. St. N. . .

Oa. . . .

-A

Oa. . . .

. . . N. .

Ka. K. .

. A. . . .

. A. St. N. .

Ka. K. .

Kr.

AI. A. St. N. .

. K. .

.A

AI. A. St. N. . .

Ka. K. Kb.

Kr.

\1. A. . N. . .

Ka. K. .

AI. A. St. N. T. !-

•>. Ka. K. Kb.

Kr

Oa. 0. L.Lr

AI. A. St. N. T.

Ka. K. Kb.

Kr.

. . St. . .

AI

AI. A. St. X. T.

Ka. K. .

Kr

Ai. A. . . T.

. Ka. K. Kb

AI. A. St. N. .

AI

. . K. .

Ki

. Oa. . . .

AI. A. St. X. T.

. Ka. K. Kb

AI. A. St. N. T. ^

^. Ka. K. Kb

Kr

Oa. . L. Ia

AI. A. St. N. T. !:

V Ka. K. Kb

Kr

Oa. . . .

AI. A, St. N. T. i

i. Ka. K. Kb

Kr

. Oa. . L. Li

AI. A. St. X. T. ^

>. Ka. K. Kb

Kr

. O. . .

. A. . . .

AI. A. St. X. T. ^

V Ka. K. Kb

Kr

. 0. . .

. A.St.X. .

AI. A. St. X. .

. Ka. . .

K.

Kr

. A . X. T.

S. Ka. K. .

Ki

. A. . . .

AI. A. St. X. T. f

>. Ka. K. Kb

Kr

..()..

AI. A. St. X. .

Kr
Kr

Oa. . . .

Ai, A. St. X. T.

. Ka. K .

Kr

Oa. . . .
Oa.?. . .

. .V. St. N. T.

. Ka. K. .

AI. A. St. N. T.

. Ka. K. Kb

Ki

AI. A. St. N T.

. Ka. K. .

Kr

AI. A. St. N. T.

. Ka. K. .

AI. A. St. N T.

3. Ka. K. Kb

Kr

Oa. . . Lr

105

190. Camptohrochis punctulata Fall. . .N Kr

191. Liocoris tripustulatus F ab r. AI. A. . N Oa. . .

192. Capsus laniarius L. Ka. . . . Oa.? . .

193. C. scutellaris Fabr. . A. . N. T. . Ka. . . Kr

194. Bothynotus pilosus Bo h. . A. . . T

195. Allocotomus gofhicus Fall. . A. . N

196. Rhopalotonms ater L. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. . . .

197. Monalocoris filicis L. AL A. St. N. T. S. Ka. K. .Kr

\^^. Bryocoris Pteridis V&\\. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr

199. Pilophorus cinnamopterusYieh.AX. A..'&'i'^.li'. . Ka. . . Kr

200. P. clavatus L. AI. A. St. N. T. . Ka. K. . Kr

201. P. conf usus Kirschh. . A. St. . . . Ka. K. Kb

202. Stiphrosoma leucocephahim \j. AI. A. St. X. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. . . Ia:

203. St. steganoides J. S ah 11». Lr.

204. Halticus apterus L. AI. A. St. N. T. . Ka. . . Kr. Oa. . . .

205. H. pusillus H.-Scli. . A. . N

206. Platypsallus acanthioides

J. S ah Ib Lr.

207. Orthocephalus brevis Panz. Ka. K

208. O. saltator Riih n AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr

209. O. vittipennis H.-Sch. . . St. N. T. . Ka. K. Kb. Kr

210. Labops Sahlbergii Fall. . A. St. N. T. . . K. Kb Lr.

211. Euryopicoris nitidus Mey. Kr. . O. . Lr.

212. Diplacus albo-ornatus Stäl Kr

218. ifi/nnecom ^rradZis F. Sah Ib. AI. A. St. . T. . Ka. K. Kb. Kr. . O. . .

214. Pithanus Märkelii H.- Se h. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. . Lr.

215. Systellonotus triguttatus L. AI. A. . N

216. Eroticoris rufescens Burui. AL A. St. . . . Ka. K

217. Cremnocephalus umbratilis

Fabr. AL A. St. N. T

218. Dicyphus globulifer Fall. Kr

219. D. pallidusB..-^c\\. . A. . N

220. Cyllecoris histrionicus L. AL A Oa.? . .

221. C. flavo-qvadrimaculatus

De Geer AL A Oa.? . . .

222. Globiceps dis2}ar Bob. AL A. St Kb. Kr

22S. Gl. selecfus F ieh. AL A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr

224. Gl. salicicola R e ut. . A. St. . . . Ka. K. Kb. Kr. . O. . .

225. Aeforhiniis migvlatus Fabr. AL A. St. N. T. . Ka. • • Kr

226. Malacocoris chlorizans Fall. ALA Ka

227. Chlamydatus ambulan s F ix\\. AL A. St. X. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. . Lr

228. Cyrforhinus Caricis F ii \\. AL A. St. X. T. . Ka. K. . Kr. . O. . .

229. C. pygmaeus Zett. ALA. . X. . . Ka

230. C. geminus Flor . A. . X. . . Ka. . . Kr

lOG

231. Cy7-torhinus flaveolus Reut. AI. A. . N.

232. OrthotylusflavosparsusSsihlh.Al. A.Sfi^i. T. . Ka. . . Kr. . . . Li-.

233. O. flavinervis Kirschb. .A

234. O. nassatus F a b r. AI. A. St. N Kr. . O. . .

235. O virens FaM. AI. A. St. N. T. .Ka

236. O. fuscescens Kirsclib. Ka

237. O. hilineatus F ali. . A. . N. T

238. O- boreelhiS Zett. L. .

239. O. striicornis Kirschb. .A

240. O. viridinervis Kirschb. .A

241. Litocoris ericetonim F a 11. AI. A. St. N. T. . Ka. K. . Kr

242. Hoplomnchus Thunbergii F a\\. AI A. St. 1>^.T. S. Ka. K. Kh. Kv

243. Placochilus seladonicus Fall Ka. K. . Kr

244. Conostethus salimis J. Sahlb Kr

245. Onychumenus decolor Fall. AI. A. St. N. '1'. . Ka. K. . Kr

24G. Oncotylus punctipes Reut. Ka

247. Macrotylus cruciatus Sahlb. . . St. N. T. S. . . Kb. Kr

248. Macrocoleus molliculus Fall. AI. A. St. N, T. . Ka. K. . Kr

249. M. Tanaceti Fall., Thoms. AI Ka

250. Byrsoptera rujifrons Fall. AI. A. St. N. . . Ka

251. Phyhis melanocephalus L. AI. A

252. Ph. Coryli L. AI. A Ka

25Z. BrachyarthrumlimitatumYieh. . A. . . T

254. Plcsiodema pinetellum Zett. AI. A Ka. K

255. AtractotomusmagnicornisF a\\.A\. A.Si.^. . . Ka

256. Apocremnus Kolenatii Flor .A

257. A. amhiguus Fall. AI. A. St. N. T. . Ka. K Kb. Kr. Oa. . . .

258. A. Betuleti F a.U. . A. St. N O. . .

259. A. graminicola Zett. . . St. . . S. . . . Kr. . O. L. Lr.
2m. A. aethiops Zeii. . A. St. . T. S. . . Kb. Kr. Oa. O. L. Lr.

261. A. obscurellus F &\l AI. A. St. . T. . Ka

2G2. A. variabilis F a\l. AI. A

263. Psallus alnicola Dougl. et Se. .A

264. Ps. lepidus Fieb. AI

265. Ps. Scholtzii F ieh. . A. St. N. T. . Ka. K

266. Ps.yoseus Fahv. . A. St. N Kb

267. Ps. varians Mey. AI

268. Ps. diminutus Kirschb. AI. A. . N

269. Ps. ^^ni Fabr. AI. A. St. N. T. . Ka. K. Kb. Kr

270. Criocoris 4-maculatus F a\\. AI. A. St. N. T. . Ka. K. . Kr

271. Sthenarus Roseri H.- Se h. K. Kli. Kr

Phoenicocoris modestus Mey. .A Ka. K

Plagiognathus arbustoruni,

Fabr. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr. Oa. O. . .

107

274:. Plagiognathus viridulus V ali. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr

275. FL albipennis F a\l ... N. T. S. Ka. K

276. Neocoris nigritulus Zett. . A. St. . T. . Ka

277. N. Bohemanni F ali. Kr

27^. Agalliastes saltitans ¥z,\\. AI. A. St. N. T. . Ka. . . Kr. . O. L. Lr.

279. A. signatns J. Sahlb. L. Lr.

280. A. XVilkinsoni Dougl. et Se O. . Lr.

281. A. pulicarius F ai 1. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. . O. L. Lr.

282. A. pullus Reut. AI. A. . . T Lr.

Fam. Anlhocorides.

283. Tetraphleps viitata Fieb. Ka

284. Temnostethus pusillus B.. S ch. Ai. A. St. N. T Kr. Oa. . .

285. T. stigmatellm Zett. . A. . N. . . . K. . . Oa. O. . Lr.

286. T. nigrelliis Zett. ... N. ....... O. . .

287. Acompocoris alpinus Reut. . .St Oa. O.L. .

288. A. nemoralis Fabr. .A Ka L. Lr.

289. A. nigricornis Zett., Reut. . A. . N

290. Anthocoris nemorum L. AI. A, St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. L. Lr.

291. A. limbatus Fieb. Kr

292. A. austriacus Fabr. . A. St. N

293. A. pratensis Fabr. . A. . N

294. Lyctocoris campestris Fabr. .A

295. Piezostethus lativentris

J. Sahlb. . . .N Kr

296. F. galaetinus Fieb. .A

297. P. CMmYans F ali. AI. A. St. N. T. . Ka. K. .Kr

298. F. parvulus Reut. Ai. A. . N

299. F. f ormicetortim Bo h. . A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr. . O. L. Lr.

300. Scoloposcelis pulchella Zett. . A. St. . T

301. Se. obscurella Zett.

302. Triphleps niger Wolfl'

303. Myrmedonia coleoptrata F ai
.304. ilf. feneZZa Zett. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr. . O. . Lr.

305. Microphysa pselaphiformis

Westw. AI. A. St. N. T. . Ka. K. Kb Lr.

306. M. elegantula Baer. AI

307. Acanthid lectularia L. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Ki-. Oa. O. L. Lr.

308. A. hirundinis Jenyns Oa. . .

309. Coratocombus coleoptratus Z ett. . A. . . T Ki-

310. Fachycoleus mfescens J . Sahlb O. . .

311. Cryptostemma pusillmum

J. Sahlb Ki-

. A. st. N. T. . Ka. .

. Kr.

AI. A. St. N. . s. Ka. K.

. Kr.

AI

AI. A. St. N. T. S. Ka. K.

. Kr.

108

Fam. Saldides.

312. Saida pilosa F ali. Kr. . . . Lv.

'.iV-i. S. lateralisYiiU. AI. A. . . T.? . . . . Kr. . O. . Lr.

.314. Ä orf/toc/uto Fieb. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr. . O. L. Lr.

31.5. S. lapjionica J. Sahlb. L. Lr.

316. S. saltatoria L. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. L. Lr.

317. S. fucicola J. Sahlb. Kr. . . . Lr.

318. S. x^alUpes Fabr. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. L. Lr-

319. S. pilosdlaThoma. AI. A

320. .S', opacula Zett. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. . . L. .

321. S. arenicola Se h oitis . A. St. . T. . . K. . Kr

322. S. c-album Fieb. • Kr

323. S. melanoscela Fieb. K

324. S. littoralis L. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. L. Lr.

325. Äyifm>es Fabr. • AI. A. St. N. T. . Ka. K. Kb. Kr

326. S. morio Zett. AI. A. .N Kb. Kr

327. S. scotica Curt. Kr. . . . Lr.

328. S. Sahlbergi Reut. K

.329. S. riparia F &n. . A. St. . . S. . K. Kb. . . O. . Lr-

330. S. bifasciata Thoms. L. .

331. S. marginalis Fall. ALA

332. S. alpicola J. Sahlb. Lr.

'6Z^. S. ekgantula ¥ Vi\\. . A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr

334. S. cincta H.- Se h. . A. . N. . . Ka. . .Kr

Fam. Kediiviides.

335. Nabis lineatus Dahlb. .A

.336. iV^. ;im&«#MS Dahl b. Ai. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr

327. N. Jiavo-marginatus Scholiz AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. . . L. Lr.

338. N. hoops Schiödte ... N. .. Ka

339. N. ferus L. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. . O. . Lr.

340. iV. rugosus L., Reut. . A. . N. T. . . K. . Kr

■Hl. N. brevis S eholtz AI. A. St. N. T. . Ka. K. .Kr

342. N. vagans Fahv. AI. A. St. N. . . Ka. . . Kr

343. Coranus nubapterus De Geer AI. A. St. . T. . Ka. K. . Kr. . . ' .

344. Reduvius annulatus L. .A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr

345. Ploiaria vagabimda L. . A. St. . T * . . O. .

346. Fl. ctiliciformis De Geer . A. . N

Fam. Hydronietrides.

347. Hydrometra stagnorv/m L. . . . . T. S. . K. . Kr. Oa. . . .

109
Fam. Hebrides.

348. Hebnis pusillus Fall. M. A. St. N. T. . Ka. K. Kb. Kr. . . L.? .

349. H. ruficeps Thoms. . A. . N. T. . . K

Fam. Yeliides.

350. Mia-ovelia Schneideri 'ii ch.o\iz Ka. K. . Ki-

351. Veliä currens Fabr. Ka. K. . Kr

352. iliesoi7e?ia/urc«fa Muls. et Rey AI. A. St. . T. S. Ka. K. .Kr

Fam. Gerrides.

353. Gerris rufo-scidellata hnii: AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. . . . Lr.

354. G. paludum F ah i: . A. St. N. T. . Ka

355. G. najas De Geev . . . . T. S. Ka. K. . Kr. Oa. . . .

356. G. thoradca Schumm. AI. A. . N

357. G. aspera Fi e b. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr. Oa. O. L. Lr.

358. G. lacustris L. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. L. Lr.

359. G. odontogaster Z et t. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. L. Lr.

360. G. argentata Schumm. . . . N. T. . Ka. K. . Kr.

Sälunda äro, da de tvifvelaktiga uppgifterna borträknas, hittills anträffade;

inom Aland 172 arter

> Egentliga Finland 262 »

» Satakunta 194 »

» Nyland 218 >

> Tavastland 162 »

> Savolax 88 >

-» Södra Karelen 195 »

> Ladoga Karelen 171 »

» Norra Karelen 81 >

> Ryskä Karelen 189 >

k Södra Österbotten 91 >

> Norra Österbotten 56 >

» Finska Lappmarken 38 >

> Ryskä Lappmarken 60 >

--#-

(Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.)

lakttagelser

om

Däggdjux* och. Foglar

i Suonenjoki och Viitasaari samt Valkeala socknar

af
E. J. W A R E N.

(Anmäldt den 6 april 1878.)

Ar 1875 om vären sattes jag genom benäget understöd
af sällskapet pro Fauna et Flora Fennica i tillfälle att fure-
taga en resa tili Viitasaari i faunistiskt, hufvudsakligast or-
nitologiskt, syfte, ehuru det äfven var miu afsigt att samia
insekter sä mycket som omständigheterna medgäfve. Häruu-
der hade jag nöjet att fa magister L. Kiljander tili res-
sällskap. Yi anlände tili Viitasaari den 21 maj, alltsä för
sent att iakttaga flyttfäglars ankomst, hvilka ocksä nastan
samteliga redan hade inträffat ä orten. Sedän Kiljander, som
egnat siu tid uteslutande at insekterna, rest hem den 19 juni,
qvarblef jag ännu i Viitasaari tili den 27 juni. En följd af
ärstiden var, att de derstädes observerade foglarne kanske utan
undantag voro häckande. I följande förteckning äro iaktta-
gelserna uuder förenämnda resa förenade med dylika, samlade
under flere är i min hemort Suonenjoki, fem mii sydvest
frän Kuopio, hvarvid det sagda gäller hvardera orteu, i fall
annorlunda ej skildt uppgifves. Det torde knappt behöfva
päpekas, att endast af mig sjelf gjorda eller eljest fullkomligt
säkra observationer här anföras, hvarföre mängen art ännu
torde kuuna derstädes upptäckas. Här upptagas äfven nägra
andra uppgifter om däggdjur, bvilkas utbredning hos oss ännu
delvis är mindre fullständigt käud. Af allmogen pä orten
begagnade finska namn äro jemväl anförda.

112

Däggdjur.

Plecotus auritiis L. Yöräpäkkö; denna finska benäm-
ning brukas för alla flädermöss. En gäng fäugad i Suonen-
joki vid en gärd i början af augusti.

Vesperugo Borealis Nilss. Förekommer ymnigt vid
gärdar, sedän nätterna blifvit mörkare, men ur derförinnan
svär att linna. Arten blef ej sedd i Viitasaari, men mäste
utan tvifvel vara den, som omtalades af allmogen vara före-
mäl för följande vidskepliga tro: oni nämligen nägon med
obetäckt hand vidrör en lilderlapp, sä lyckas ej mera nägon
säning med samma hand ; oni äter nägon försigtigt med hand-
ske eller täng insticker djuret i en nottyngd, sä medför det
för noten god fisklycka, men pä samnia ställe för andra nöt-
ter otur.

Vespertilio mystacinus Leisl. En drägtig hona fän-
gades i Suonenjoki den 21 juli 1876 och inlemuades jemte
fostret tili Universitetets finska museum (U. F. M.)-

V. Dauhentonii Leisl. Enstaka exemplar förekomma
i Suonenjoki äi'ligen vid en mindre insjö, Kaatro, närä kyr-
kan; nägra liafva erhällits i juni mänad. Sägs ej i Viita-
saari oaktadt särskild efterforskning.

Cfossopus fodiens Pall. Päästäinen. Tagen ätskilliga
gänger i Suonenjoki.

Sciuropterus volans L. Siipiorava. Här och der i Suo-
nenjoki.

Sciurus vulgaris L. Orava. AUmän.

Mas decumanus Pall. Iso rotta. Fanns blott i kyr-
kobyn i Viitasaari; i Suonenjoki allmän.

M. musculus L. Hiiri. Allmän.

M. sylvaticus L. Hiiri, rotta. Skall i flere gärdar i
Viitasaari, säsom t. ex. Muikunlaks, der stora rättau ännu ej
finnes, hela äret om företräda henue. Jag infängade flere ex.
frän stallet. Exemplar inl. tili U. F. M.

M. nimutus Pall. Hiiri. Ofta anträtfad i Suonenjoki
um vintern under sädesstackar.

113

Arvicola rufocanus Suudev. Ett ex. blef taget i Suo-
nenjoki i augusti 1875.

A. amphihius L. Mykrä, Ojahiiri. Temligeu allmäu i
Suonenjoki.

A. agrestis L. Hiiri. Allmän.

Lepus timkhis L. Jänis. Allmilu.

Felis lynx L. Ilves. Temligen allmän. I medlet af
juni 1874 hittades i Suonenjoki tre späda ungar, som nyss
fätt ögonen öppna; de lägo under en stor sten i en hala, som
ej pä nägot sätt var inredd tili lya. En af dessa, en houa,
uppföddes i mitt hem tili sju inänader gamnial, livarunder
hon fick fritt ga omkriug samt blef fullkomligt tam; hennes
vilda obändiga lyune visade sig dock alltid oförminskadt efter
det lion erhällit omtyckt föda. Med en lika stor och gam-
nial hund kom lion särdeles väl öfvereus, när det ej gällde
mältider.

Meles faxus Pall. Metsäsika. Förekonimer nog all-
mänt, ehuru lian under sin nattliga verksamliet tili störstu
delen undgär uppmärksaraheten.

Mtcstela martes L. Näätä. Sälls^-nt.

Foetorius erminea L. Kärppä. Allmäu.

F. lutreola L. Vesikko. Temligen allmän.

Lutra viihjaris Erxl. Saukko. Spridd liär ocli der.

Canis lupus L. Susi. Under de 18 är jag liaft mitt
hem i Suonenjoki, hafva vargar med säkerliet anträffats i
trakterua deromkriug endast aven 1878 — 79. Dessa är an-
ställdes sommartid skallgäng efter dem, nien förgäfves. Der-
emot tyckes det a orten traditionela jagtsättet att oni vintern
förfölja vargen pä skidor nastan ofelbart leda tili öuskadt
resultat.

C. vitlpes L. Kettu, repo. Allmän.

Ursus arctos L. Karhu. Enstaka exemplar uppehälla
sig här och der i större ödemarker.

Cerviis alces L. Hirvi. Sommaren 1879 sägs i Suonen-
joki af nägra bönder ett djur, sora efter deras beskrifning
kunde hafva värit antin^en el": eller ren.

114

Foglar.
Luscinia ruhecula L. Allmän. Sjunger den Ijusaste
tiden hela natten igenom. Agg frän Suonenjoki iul. tili
U. F. M.

L. phoenicuriis L. Leppälintu. Allmän. Förföljes ofta
af oförständ, emedan den anses förorsaka rödsot hos kor ge-
nom att flyga under deras buk.

Saxicola oenanthe L. Raunioruntti, rauniotassi. All-
män. Flygga ungar sägos i Viitasaari den 22 juni.

S. ruhetra L. Allmän. Ankom tili Viitasaari den 24
maj.

Turdus musicus L. Laulurastas, lahorastas. Allmän.
Tycktes i Viitasaari vara den allmäunaste trastarten.

T. viscivorus ,L. Kulorastas. Ganska allmän; före-
kommer nägot sparsammare i Viitasaari.

T. pilaris L. Räkättirastas. I Viitasaari pä längt när
ej sä allmän som i Suonenjoki; bar ej blifvit sedd om vintern.

T. iliacus L. Rastas. Allmän i synnerbet i bland-
skogar. Flygga ungar sägos i Viitasaari den 13 juni.

Cinclus aquaticus Becbst. Koskikara. Här ocb der
om vintern i öppna strömmar.

Regidus cristatus Kocb. Ofta sedd om bösteu i Suo-
nenjoki.

Sylvia hortoisls Gm. 1 Viitasaari kanske ej sä all-
män, sora i Suonenjoki, kgg frän sistnämnda ort inl. tili
U. F. M.

S. curruca L. Ganska allmän.

S. cinerea Latb. Allmän.

Phyllopseustes trochilus L. Uunilintu, byitti. x\llmän.

Ph. ru/us Gmel. Tilt-talti, oluentiputtaja. Temligen
allmän i granskogar.

Muscicapa grisola L. Allmän. Ankom tili Viitasaari
den 7 juni.

3/. atricapilla L. Ganska allmän i Viitasaari i gröfre
blandskogar, der bon fiitigt läter böra sin ytterst enkla säng.

115

Lanius excubitor L. Isompi lepinkäinen. I slutet af
augusti samt senare pä hösten här och der i Suonenjoki.

L. collurio L. Pienempi lepinkäinen. Häckar fler-
städes i Suonenjoki; endast tvenne par blefvo sedda i Viita-
saari.

Parus major L, Pakaistiainen, talitiainen. Om vintern
allmän vid gärdar; ses säilän om soramaren.

P. horealis De Selys. Tiainen, hömmötiainen. Högst
allmän hela äret om.

P. cristatiis L. Allmän.

Acredula caudata L. Förekommer i Suonenjoki hela
aret om ströfvande, utom under häcktiden, omkring i flockar,
men är alltför orolig för att vänta pä sällskap af andra mesar.

Motacilla alba L. Västäräkki. Allmän. Var ofta jemte
följande art den enda fogeln pä mindre holmar i Keitele.

M. Jiava L. Kelta- västäräkki. Allmän. Agg fräu Suo-
nenjoki inl. tili U. F. M.

Änthiis i^ratensis L. Allmän.

A. trivialis L. {arboreus Bechst.) M5'cket allmän.

Corvus corax L. Korppi. Temligen allmän hela äret
om. Vistas om sommaren med förkärlek vid stränderna af
större sjöar.

C. cornix L. Varis. Mycket allmän. Beskylles lika-
som föregäende art af allmogen för äggplundring. Öfverallt
försöker man att afliälla de ofta tallösa kräkskarorna frän
bräddäkrar genom utsättande af menniskolika bilder, s. k.
':<variksenpelkoja;>.

C. frugilegus L. Enstaka exemplar sedda tillsammans
med kräkor vissa är tidigare om varen i Suonenjoki.

Cleptes pica L. Harakka. Allmän.

Garruliis ylandarius L. Närhi. Allmän. Har utom
sitt vanliga sträfva skrik äfven ett jamande läte, som nägot
päminner om ormvräkens; kan. äfven sjunga, hvarvid dess
sakta qvitter tyckes vara en efterhärmning af flere andra
foglars, säsom t. ex. björktrastens säng.

116

G. infaustus L. Kuussauka. Ej alltför sällsynt i djupa
skogar. Den 13 Juni sägs i Viitasaari en flock af flygga
ungar, hvilka närmade .sig oss nyfiket pa tre alnars afständ
samt drogo sedän vidare. Nägra af dem, hvilka blefvo skjutna,
hade i näbben större Elater-avtev. Plundrar ofta fogelfäu-
garnes giller och anses af allmogen förebäda olycka.

Oriolus fjalhula L. Kuhankeittäjä. Enstaka par torde
ärligen häcka i Suonenjoki. Sägs ej i Viitasaari och allmo-
gen visste heller ingenting oni deuna lätt igenkänliga fogel.

Sturmis vtdgaris L. Skall ej förut hafva blifvit sedd
i Viitasaari, men denua sommar hade ett par byggt bo vid
prestgärden; aldrig anträffad i Suonenjoki.

Loxia 2)ityopsittacns Bechst. Käpylintu. Ej sällsynt
i Suonenjoki i större barrskogar, men blef ej sedd i Viita-
saari, ehuru han utan tvifvel förekommer der.

L. curvirostra L. Om denna art gäller det samina soni
om föregäende.

Pyrrhula ruhicilla Pall. Leivonen. Enstaka par häcka
här och der. Dess bo har tvenne gänger blifvit fuunet i
Suonenjoki i början af juni. Agg inl. tili U. F. M.

Passer domesticus \j. Varpunen. Saknas endast vid
aflägsnare gärdar och tor]).

Fringilla coclehs L. Peippo. Allmän. Den 13 Juni
sägs i Viitasaari ett bo raed nyss utkläckta uugar samt ett
annat med tvä 'd^^.

Fr. tnontifrirKjilla L. I Suonenjoki sedd blott vid flytt-
ningstider, men i Viitasaari ströko stora skaror omkring under
hela juni; nägra par syntes äfven hafva bygt bo, ehuru intet
sädant anträftades.

Fr. chloris L. Temligen allmän i Suonenjoki, men
tycktes vara sällsyntare i Viitasaari.

Fr. linarla L. Urpiainen. Om sommaren i Suonen-
joki mycket sällsynt; sägs flerstädes i Viitasaari.

Fr. spinus L. Allmän. Den 25 juni anträfiades i Vii-
tasaari tiygga ungar.

117

Emheriza citrinella L. Keltasirkka. Allmän. Den 9
juni fanns i Viitasaari ett bo med nyss utkläckta ungar; den
20 i samma mänad anträfFades flygga ungar.

E. hortnlana L. Har ej blifvit sedd i Suonenjoki, men
anträffades här ocli der i Viitasaari pä steniga äkrar.

E. schoeniclus L. Allraän.

E. rustica Pall. Aldrig sedd i Suonenjoki. Den 21
juni anträffades i Viitasaari vid stranden af ett träsk en kuli
med nyss utflugna ungar, livarvid begge gamla foglarne skö-
tos, samt icke längt derifrän ä videbevuxen kärrmark ännu
en annan kuli, af hvilken en unge fasttogs. De sälunda er-
bällna foglarne konserverades, men blefvo senare förstörda
geuom väda.

Plectrophanes lapponicm L. Sedd i Suonenjoki om
vfiren.

PL nivalis L. Pulmunen. Förekommer i skaror höst
ocli vär.

Hirundo rustica L. Haarapääskynen. Allmän.

H. riparia L. Sällsyut. Skall bebo en sandbrink vid
Kolimajärvis sydvestra strand; andra häckställen äro ej kända.

H. urbica L. Pilkkapääskynen, räystäspääskynen. All-
män. Häller sig med furkärlek tili gärdar, som ej äro alltför
afiägsna frän vatten, samt i synnerliet der man utsatt bräden
eller andra stöd för dess bo under takröstet.

Ampelis (jarrulus L. Tilhi. Förekommer om hösten
i Stora skaror. Enstaka par torde vissa är bäcka i Suonen-
joki; ätminstone har jag nägra gänger i augusti trott mig se
ensamma sidensvansar, ehuru jag ej fätt skjuta nägon.

Älauda arvensis L. Ivivenvika eller kivenviha. Myc
ket allmän. Den 22 juni hördes hennes säng i Viitasaari
ännu klockan l\\ e. m.; kl. 12 om uatten hade sänglärkan
tystnat, men da sjöngo Luscinia rnhecula och phoenicunis,
Turdus musiciis, Saxicola riibetra och Sylvia cinerea.

Piciis martius L. Palokärki. Allmän.

P. leuconotiis Bechst. En gäng sedd i Suonenjoki om
viutern.

118

P. major L. Tikka. Denna finska benämning använ-
des af allmogen för alla andra Picus-axtev utom spillkrakan.
Mycket allmäu alla ärstider. Den 26 juui anträffades i Vii-
tasaari tvenne bon, med närä flygfärdiga ungar; begge voro
iuhuggna i växande träd fyra ä sex famnar fräu markeu.

P. minor L. ocli P. tridactylus L. Teraligen allmäuna
i Suonenjoki i synnerhet ora vintern, men ej sedda i Viitasaari.

lynx torquilla L. Teml. allmän. Den 12 juni anträf-
fades i Viitasaari ett bo med ätta lialflegade -d^^.

Cuculus canorus L. Käki. Allmän. Jag säg deu 14
juni huru en gökhane flög tili en skogsdunge, der en liona
lockade (qvittrade), samt huru frän samma skogsdunge en
annan hane flög emot den första, hvarunder begge golo desto
ifrigare ju mera de närmade sig hvarandra. Slutligen begaf
sig den första pä flykten, förföljd af deu andra, utau att de
drabbade tillsammans. Honan tycktes gifva noga akt pa kam-
pen och följde efter, da de försvuuno ur synkretsen.

Caprlnmlgus europaeus L. Mycket sällsynt i Suonen-
joki; i Viitasaari tyckte jag mig en gäng höra dess läte.

Cypselus apus L. Tervapääskynen. Allmän. Anlände
tili Viitasaari den 5 juni.

Coracias garrula L. En gäng skjuten i Rautalampi.

Falco ^j^re(/r/wi<s Tunst. Skall en gäng hafva slagit
ned pä en orrbulvan om hösteu i Suonenjoki; eljest bar han
ej blifvit anträfiad.

F. subbuteo L. Häckar bär och der i Suonenjoki, men
blef ej säkert observerad i Viitasaari.

F. aesalon Tunst. Nägra gänger under augusti mänad
auträÖad i Suonenjoki; blef ej iakttageu i Viitasaari.

F. tinmmciihi^Jj. Tuulihaukka, tuulenjäpi. Allmän.

Ästur paliimharius Jj. Töyrihaukka, kanahaukka. Tem-
ligen allmän.

A. nisiis L. Temligen allmäu.

Aquila chrysaetus L. Kokko eller kotka. Här och
der hela äret om.

119

Pandion haliaetus L. Kalasääski eller kalahaukka.
Häckar här och der. Om fiskgjusen berättades mig ä Mui-
kunlaks gärd följande egendomliga fall: frän viken invid gär-
den liördes starkt plaskande samt sägs huru en fiskgjuse, soiu
satt pä ryggen af en stor gädda, efter tvä hvarf redan bör-
jade sjunka, da en annan, som sväfrat i luften, slog ned pä
samma gädda bakoni den första, men efter fem hvarf blefvo
begge smäuiugom dragua under vattenytan, der de omkoramo.

Pernis apivoriis L. Icke sällsynt i Suonenjoki, der
flera bon under senare hälften af maj anträffades; sägs äfveu
en gäng i Viitasaari. Agg inl. tili U. F. M.

Buteo viilgaris^ e chst Poutahaukka, Allmän. Vär-
per i Suonenjoki i medlet af maj. Att ormvräken ej är sä
oskadlig som mau vanligtvis antager, bevisas deraf, att jag
en gäng i dess bo fann lemningar efter en fuUvuxen orrhona.

Circus pygargiis L. {cyaneus L.) Aldrig anträffad i
Suonenjoki, men den 13 juni säg jag i Viitasaari en fogel,
som ej gerna kunde vara nägon annan än denne.

Strix huho L. Huuhkainen. Temligen allmän. Vär-
per i Suonenjoki under sednare hälften af april. Agg inl. tili
U. F. M.

Sumia nyctea L. Tvenue gänger skjuten i Suonen-
joki under skilda är i november.

S. ulilla L. (nisoria Mey.) I maj togs i Suonenjoki
af en bonde sju stycken ägg frän ett och samma bo, hvilka
tyckas vara hökugglans; eljest ej med säkerhet observerad.
Ägg inl. tili U. F. M.

S. passerina L. En gäng skjuten i Suonenjoki i de-
cember.

Syrnium funereum L. {Tengmalmi G m.) Kissapiikkö,
kissapöllö. Denna finska benämning begaguas för alla mindre
ugglearter. Temligen allmän.

S. uralense Pall. Skjuten i Suonenjoki i oktober
1880.

Columha jJalumbus L. Kyyhkynen. Allmän. Färska
ixgg funna i Suonenjoki i början af juni.

120

Tetrastes honasia L. Pyy. AUmän, ehuru hau pa
senare är högst betydligt aftagit.

Tetrao iirorjallus L. cf Melito, <^ koppelo, Temligen
allmän, men är i starkt aftagande, emedan allmogen alit äniiu
ej viii veta af nägon jagtvärd. Det är isynuerhet dagsver-
kare, inliyseskarlar ocli dylika, som lura ett skouingslöst ut-
rotningskrig emot tjäderu ocli skjuta liouom öfverallt om
vären pä spel. Tjäderns likasoni audra raatnyttiga foglars
antal minskas dessutom genom besinuingslös äggplundring,
livilkeu likaledes bedrifves af lösa persoiier. Bland gärds-
egare är dock i detta hänseende redan nägon slags oratanke
att förmärka.

Tetrao tetrix L. Töyri. Allmän, men har äfvenledes
raycket aftagit, isynnerhet genom bulvanskytte. Agg frän
Suonenjoki inl. tili U. F. M.

— urogallides N il s s. Korpimetso. Nägra exemplar
hafva nastan ärligen skjutits frän orrfiockar.

Lagopus albus Gm. {suhalpimis Nilss.)- Metsäkana.
Allmän. En snickare, Nikulainen, frän Rautalampi berättade
mig, att han är 1855 i december skjutit frän en hjerpkulle
först sju hjerpar samt sedän en ättoude fogel, som tili storlek
och utseende eljest liknade hjerpen ocli satt i träd liksom
denne, men bade fötterua och viugpennorna säsom hos snö-
ripan. Andra dylika fall käuner jag icke. Agg frän Suo-
nenjoki inl. tili U. F. M.

Starna perdix L. Turkinpyy. Här och der under
vissa är., Agg frän Suonenjoki inl. tili U. F. M.

Charadrius hiaticula L. En gäug skjuten i Suonen-
joki om vären.

Ch. apricarius L. Peltokana, peltopyy. Temligen stora
skaror passera Suonenjoki hiist och vär, men endast en gäng,
den 31 maj 1871, anträftades ett par som stannat och häc-
kade. \gg inl. tili U. F. M.

Strepsilas interpres L. Ett ungt exemplar skjöts i
Suonenjoki den 27 augusti 1875 och inlemnades tili U. F. M.

121

Nitmenhis arcuata L. Benämnes liksom fijljaude art
af ullmogen suokuiri. Temligen allmän i Suonenjoki. Sägs
ej i Viitasaari; inen vicl Pää gästgifveri, närä gränsen tili
Rautalampi, anträffades äggskal ä ett kärr.

jY. phaeopus L. Ganska allmän; äfven i Suonenjoki
allmännare än föregäende art. Häckar ä sistnämnda ställe,
likasom storspofven i slutet af maj. k^^ inl. tili U. F. M.

MacJietes pugnax L. Suokukko. Fiirekommer i Suo-
nenjoki skarvis höst ocli vär samt torde äfven stundom häcka.
Atrainstone har jag der skjutit ungfoglar den 24 juli 1875.

Totanus fiiscus Bechst. Ar 1871 fanns ett par häc-
kande i Suonenjoki.

T. calidris L. Icke sällsyut i Suonenjoki; sägs ej i
Viitasaari.

T. ocliropus L. Här och der i Suonenjoki samt tem-
ligen allmän i Viitasaari. Hon vistas med furkärlek vid fuk-
tiga ängar, som genomflytas af en a, och vid gräsrika sjö-
stränder. Denna snäppa är skyggare och svärare att skjuta
än nägon annan af hela slägtet. Den 22 juni fasttogs i Vii-
tasaari en halfvuxen unge frän en ä, der den simmade. Vid
stranden af samma ä häckade tre par gräbenta snäppor. Den
ofvannämnda ungen inl. tili U. F. M.

T. glareola L. Vilulintu. Allmän ä nastan liknande
lokaler som föregäende art, men tyckes ej vara sä beroende
af vattensamlingar. Dunungar frän Suonenjoki inl. tili U.
F. M.

T. ylottis L. Vikla. Temligen allmän. I Suonenjoki
hemtade en bonde en gang tili mig sju -d^^, tagna frän sam-
ma bo. Annu icke flygvuxna ungar af gluttsnäppan, likasom
af beslägtade foglar i allmänhet, dölja sig ytterst väl och
kunna derföre ej lätt päträffas. Sallan häcka flere än ett par
gluttsnäppor ä samma plats.

Actitis hypoleucos L. Rantasipi. Mycket allmän vid
alla steniga sjöstränder. k^^ frän Suonenjoki inl. tili U. F. M.

Scolopax rusticula L. Kyntölintu. Temligen allmän
i Suonenjoki; anträffades ej i Viitasaari.

122

Telmatias (jallinago L. Taivaan vuohi, vanha piika.
Allmän. Agg frän Suonenjoki inl. tili U. F. M.

Tringa canutus L. Den 1 oktober 1873 sägs i Suo-
nenjoki tre stycken, af hvilka tvä skjötos. Exemplar inl. tili
U. F. M.

Ortygometra crex L. Ruisrääkkä. Här och der under
vissa är.

O. 2^orza)ia L. Tvänne ganger ehuru med flera ars
mellanrum anträffad i Suonenjoki ä samma ställe i medlet
af juni; den senare gängen är 1879 sköts en hane, hvarefter
honan uppehöll sig ä platsen tili medlet af augusti. En gäng
hörd i Rautalampi.

Grus communis Bechst. Kurki. Temligen allmän.
Agg anträffas i Suonenjoki under senare delen af maj. Annu
den 23 maj sags i Viitasaari en skara af 30 stycken sträcka
norrut. Den 27 i samma mänad säg jag fyra tranor, hvilka
änuu voro rent askgräa. Den 15 juni fann jag ä ett mindre
kärr tvä nysskläckta ungar, som dock ej mera befunuo sig i
boet. Fiiräldrarna voro tili färgen rostbrunaktigt gräa samt
j^tterst fih-sigtiga och skygga, ehuru tranan dock stundom
skall modigt försvara sinä ungar mot angrepp. Exemplar af
ofvannämnda dunungar inlemnades tili TJ. F. M.

Cygnus musicus Bechst. Joutsen. Förekommer höst
och vär. Ett exemplar sägs ä Konnevesi den 26 augusti 1876.

Änser minutus Naum. I Rautalampi sköts omkr. är
1870 frän en större skara ett exemplar, sora möjligtvis var
af denna art. Stundom kunna skaror af gäss höras flytta
öfver, men de siä ej ned och kunna derföre icke igenkännas.
I Viitasaari skola i en mindre, mycket grund iusjö, Suvanto-
järvi, ärligen i november stora skaror af gäss och äfven sva-
nor uppehälla sig under nägra dagar.

Arias hoschas L. Sinisorsa. Allmän. Den 13 juni säg
jag i Viitasaari sex hanar i en flock, alla ännu i värdrägt.
Samma dag anträffades äfven en hona med nyss kläckta ungar.
Den 25 juni sägs en hane i sommardrägt.

123

Ä. penelope L. Haapana. Allmän. Den 24 juni sägs
i Viitasaari en hona med nyss kläckta ungar.

A. acuta L. Jouhisorsa, miekkasorsa. Häckar i mängd
vid ett träsk (Haukijärvi) i Suonenjoki; eljest spridd.

A. crecca L. Tavi. Allmän.

Fuligula cristata Steph. Kallas af allmogen ofta me-
ritöyri. Temligen allmän. Den 28 juni fann jag i Rauta-
lampi vid Ahveninen gästgifveri i en sjö af samma namn
flere par häckande; ett bo anträffades ä en starrgrästufva i
sjön med ätta nägot legade 'A^^. Viggen skall värpa äfven
tidigare, men äggen blifva nastan ofelbart uppätna af kräkor
sä länge starrgräset ännu är kort.

Glaucion clangula L. Telkkä. Mycket allmän. Den
9 juni voro hanarne i Viitasaari ännu i ren värdrägt. Honor
ses stundom om värsommaren stryka omkring i skaror af
öfver 10 stycken. Den 16 juni sköt jag frän en dylik skara
iva honor, hvilka voro temligen magra. Den 23 juni sägs i
Viitasaari en hona med nyss kläckta ungar.

Harelda hiemalis L. {rjlaeialls L.). Alli. Skall för nägra
tiotal är tillbaka hafva förekommit i oräkneliga skaror under
tlyttningstiderna, men har numera blifvit temligen sällsynt.

Mer(jiis merganser L. Lautakoskelo. Här och der.

M. serrator L. Jouhikoskelo. Allmän. Vistas lika-
som föregäende med förkärlek vid länggrunda stränder och
strömmar. Jag räknade en gäng omkring 00 ungar, som
följde en hona; förmodligen hade de öfriga gamla foglarne
blifvit skjutna. Ungarne äro i allmänhet ännu i början af
september icke flygfärdiga.

Phalacrocorax cayho L. Enstaka foglar hafva vissa är
blifvit sedda vid Kymenkoski i Viitasaari, alltid sent om hö-
sten. I början af november 1872 hade ett ungt exemplar
blifvit skjutet och uppspikadt öfver en stallsdörr, der jag
fann det.

Sfenia hirundo L., G m. Tiira. Här och der i Suo-
nenjoki; pä Keitele ganska allmän. Den 10 juni voro äggen
i tvenne bon i Kolimajärvi nägot legade.

124

Lanis f useus L. Kalalokki. TeniHgen allmäu pä större
fjärdar.

PotUceps (jriseigena Bodd. (ruhricollis G m el.) Gan-
ska sällsyut. Skall af v.-häradsböfding Y. Blomqvist eu gäng
hafva blifvit skjuteu i Viitasaari. Jag kunde ej päträfFa der-
städes nägon doppiiigart, oaktadt särskild efterforskning.

P. a uritus L., Sundev. Muikkulintu. Här ocli der
i Suouenjoki.

Colymhus arcticus L. Kuikka. Allmiiu. Värper under
förra delen af juiii. Den 28 juni fauu jag eu nysskläckt
uuge, sora ännu befauu sig i boet, meu slutligen gick i vat-
uet efter raodreu och dök undau ungefär tvä famuar i sen-
der. Pä laudet lioppade deu som eu groda. Denua duuunge
inlemuades tili U. F. M.

C. lumme Briinu. {septentrionalis L.). Kaakko, kaak-
kuri. Allmäu. Häckar ofta vid mycket smä skogsträsk.

Strödda iakttagelser fräii Valkeala sockeii

(olctober 1875— juni 1876).

Lutra vulgaris Erxl. Atmiustone fyra uttrar u])pe-
liöUo sig under vintern i Jyrä-Jokela ä. Af dessa dudades
tvä och köttet ansägs af böuderua välsmakligt.

Sciuropterus volmts L. Mycket allmännare än i Savo-
laks. Deu 4 juni fauus i ett ihäligt träd ett bo med tre
nastan halfvuxna ungar.

Turdus pilaris L. Yar ytterst allmäu oni liösteu, meu
i slutet af oktober försvunno de flesta, sä att endast nägra
enstaka individer sägos om vintern. Efter den 13 april iu-
funno de sig äter i massa.

Cinclus aquaticus Bechst. Hela vintern teraligen all-
mäu. Jag iakttog, att, da tunna kringsimmaude isflisor skafva

#

125

emot hvarandra, sä uppstar derutaf ofta ett Ijud, som är för-
villande likt strömstareiis lockton.

Acredula caudata L. Sägs i flockar hela hösten ocli
ännu i december.

Certliia familiaris L. Temligeu allmiin. Nästau med
hvarje flock af mesar fuljde nagou trädkrypare.

Sitta europaea L. Sägs tva gänger i november, ätföl-
jande en flock mesar.

Corviis cornix L. Största deleu af kräkor försvaiin efter
mediat af november. Endast vid byarue uppehiillo sig nägra
öfver hela vintern; blefvo äter talrika i medlet af mars.

C. fnigilegiis L. och monedula L. tycktes ej häcka.

Oriolus (jalbula L. Ganska allmän vid omgifningarne
af prestgärden.

Sturnus vulyayls L. Allmän.

Ampelis (jarrulus L. Förekom i stora skaror frän
medlet af oktober tili slutet af mars.

Ffingilla linaria L. Den 20 oktober sköt jag frän en
skara l(j gräsiskor, af hvilka en hade stor näbb, tvä liten
och hos de öfriga 13 funnos öfvergängar tili hvardera formen.

lynx torquilla L. Allmän.

Caprimidgus europaeus L. Allmän.

Sumia passerina L. Icke sällsynt.

Syrnliim fimereum L. {Tengmalml G ra.). Allmän.

Numenins arcuata L. Ganska allmän. Tycktes vara
den enda spofarten.

Scolopax rusticula L. Mycket allmän. Tre eller fyra
morkullor sträckte i slutet af maj hvarje afton (ifver prest-
gärden.

Ortygometra crex L. Mycket allmiin.

126

Följaude flyttfoglars
blefvo af mig antecknade:

ankomstdagar tili Valkeala är 1876

Cygnus musicus .

. Mars

19

Fringilla coelebs (f

Apri

1 3

Glancion clangula

"

G

Anas hoschas . .

. ■'

:

Grus communis

>

11

Almula arvensia .

»

13

Luscinia ruhecitla .

>

Mergus merganser

■>

'

Motacilla alba . .

1

Sturnus vulgaris .

5

s

(Jolumha palumbus

>

»

Turäus musicus .

>

T. jnlaris ....

t

>

T. viscivorus. . .

»

Numeniiis arcuaia

»

10.

Tnrdus iliacus . .

>

19.

Buteo vulgaris . .

i

22.

Scolopax riisticula

>

»

Saxicola oenanfhe . .

>

23.

Colymhus septen frionc

dis

»

24.

Falco tinnunculus . .

. Apri

1 25.

Aiias 2^enelo2)e . . .

. '.

»

Totanus ochropiis . .

^

2G.

Luscinia phoenicurus

i

30.

lynx torquilla . . .

Maj

(j.

Cuculus canorus . ■

i

8.

Totanus glottis . . .

•-

12.

Actitis hypoleucos

14.

Fandion haliactus

>

Cliaradrius apricarius

)

Phyllopseustes trochiltis

10.

Ortyyometra crex . . .

23.

Cap7-imulgus europaeus .

Hirundo rustica . .

24.

H. urhica

26.

Corvus frngilegus . . .

3

C. monedula

>

Lanius collurio. . .

27

Oriolus galbnla . . .

.

>

— ^

(Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.)

Om förekomsten af en Podiirid (Isot oma sp.)

i Stor mängd pä snön i Januari 1880.

Meddelaclt d. 13 Maj 1880 af
UNO COLLAN.

I fräga varande insekter päträffades af mig pä Toppjoki
i Halikko första gängen ungefär den 10 jan. 1880 pä vidpass
10 cm. djup snö, vid en temperatur af -|~ 3 ä 4° C. och vid
dimmig väderlek. De voro dä temligeu jemnt fördelade pä
en yta af omkring 70 — 80 qvadratmeter, sä att pä hvarje
qvadratcentimetei' förekommo ung. 1 — 2 stycken (ställvis kau-
ske tätare). Grunden under snön utgjordes hufvudsakligen
af berg. I de allra närmaste omgifningarne kunde jag ej dä
upptäcka nägra dylika djur.

Vid en den 11 jan. företagen resa observerade jag äuyo
vid pass 4 verst frän nämnda ställe pä och vid landsvägen
liknande insekter, och det pä flere olika ställen, ätminstone
pä 3 — 4 versts sträckning af vägen; dock tycktes de samma
förekomma nägot ojemnt och i spridda större fläckar, samt i
allmänhet ej sä tätt, som pä den första fyndorten. Tempe-
raturen var denna dag omkring 0°, men sjönk senare tili
— 4 ä 5° C.

Den 13 och 14 jan. päträffade jag den största mängden
af dessa djur, och detta ungefär en half verst frän det ställe,
der jag först observerat af dem. De förekommo här i stor
massa, hufvudsakligen pä snön pä en temligen litet trafikerad
väg, gäende frän SV t. NO, och pä norra sidan begränsad af
ett gärde. Pä södra sidan af detta gärde förefunnos de, pä
en sträckning af omkr. \ verst af nämnda väg, i stor mängd,
dock ojemnt, sä att de i allmänhet mest uppsökt fördjupuin-
garne i snön, säsom släd- och fotspär, under det att de för-

128

öfrigt betäckte markeu lika tätt som der de först päträfiades.
I 3 eller 4 fotspär funnos de i verkliga iKigar; i en af dessa
fanns ätminstone | Hter af djuren. Nagot som skulle lockat
dera i dessa gropar kuude jag ej päträfta, ej lieller hade, sä
vidt jag minnes, blästen de närmaste dagarna värit nämu-
värd. Temperaturen torde i skuggan värit ungefär 0°, men
solen sken klart och tycktes jemviil utöfva ett ganska be-
tydligt inflytande pä insekternas redan annars stora lifligliet.
Afveu pä ett annat ställe af samraa väg förekommo djuren
ganska talrikt.

Huruvida deras utbredning var större kunde ej utrönas,
emedan de närmast liggande akrarne tili största delen voro
bara, lika litet som jag kan pämiuua mig om nägou neder-
börd egt rum dagarne innan jag först paträffade djuren. Vid
nägon dag senare inträffadt sniifall med lägre teraperatur för-
svunno djuren, dock kunde jag under snön upptäeka nägot af
de samma, hvarvid de föreföllo mig vara döda.

Ungefär en mänad senare päträffades de likväl änyo
vid stark blida pä samma ställen, der jag senast sett dem,
och uu pä alldeles samraa sätt och i nastan lika stor massa.

--4^

(Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881 )

Tvenne Opistobranchiater frän finska vlken.

Medd. d. 9 nor. 187S af
J. A. PALMEN.

Om luan uudautager vart orarädes andel af ishafskusten
eger fiuska molluskfaunan att uppvisa nastan endast land- och
sötvattensformer. Af den marina fauna, som befolkar Nord-
sjöns kuster oeli delvis intränger ännu i södra Östersjön, äter-
stär neraligen vid vara sydliga innanliafskuster endast tarfliga
rester. Exempelvis finuas här bland snäekdjuren slägtena Pa-
ludinella och Liftorina, bland musslorna slägtena Mi/a, Tel-
lina, Cardium och Mijtilus. af hvarje endast en art. Uti
djurklassen Gasteropoda bildas säledes hufvuddelen utaf fau-
nan af Pulmonater och en ringa del af Prosobranchiater, me-
dan vi hittills ej egt nägon enda representant för gruppen
Opistobranchiata, ehuru densamma rikligen furekomraer uti
angränsande större haf. Sä anförde Meyer och Möbius*)
är 1865 nitton arter frän Kielerbugten. Norska kusten erbju-
der ännu flere och frän britiska kusterna voro redan pä
1850-talet öfver 115 arter bekantgjorda.

Det synes mig derfiire vara skäl att här nieddela fyndet
af tvenne arter, ej blott eraedan de öka autalet af vär fäta-
liga marina molluskfauna. utan hellre emedau derigenom en
skild systematisk djurgrupp. Opistohranchiata, vinner inträde
i vär fauna, nemligen Poiifoliniaor capitatiis Miill. af famil-
jeu Pontolimacidae och Einblefonia pallida Aid. & H an k.
af fam. Aeolididae. begge arterna af mig anträffade under
oktober mänad 1878 i närmaste omgifniiigarna af Helsingfors.

Pontoliniax capitains ]\Iull. anträffades vid häfning
bland hafsalger, vid Pltyarjniites, pä gamla stockar och alle-

") Meyer und Mul>ius, Fauna der Kieler Buchl

130

handa dylika fiiremäl, som fuunos spridda längs stränderna
af Tölö viken och norra hamnen; arten förekom här jem-
förelsevis föga talrikt, men var deremot vida allmännare vid
stranden nedanför Lappviks sjukhus. Tili yttre utseendet
företer djuret, som sakuar gälar och skal, en viss likhet med
en krypande Limax. Man märkte exemplaren icke alltid ge-
nast vid imdersökning af det uppliäfvade, ty de sammandrogo
sig ocli sjönko ned bland slammet; men sedän de i lugn kru-
pit upp längs glasets väggar eller pä gröna alger o. d., falla
de lätt i ögonen genom sin rörelse och kroppens svartgröna
färg med gulaktiga fram- och bakspetsar. Beträffande storle-
ken öfverensstämde de erhällna exemplaren i allmänhet med
de frän Kiel beskrifna; dock u{)pnädde de största af dem ej
de sistnämndas sKirsta längd, utan mätte i utsträckt tillständ
orakr. 7 mill. Hälinä uti vatten med gröna hafsalger lefde
de veckotal i fängenskap, t. o. m. da vattnet blef ganska
orent. — Arten är euligt Meyer och Möbius utbredd om-
kring britiska kusterna, Norge, i Kattegat, vid Dauska ku-
sterna och Kiel, samt finnes äunu vid Bornholm; men sa
vidt jag känner är deu ännu icke anförd frän Östersjöus öfriga
kuster. Likvisst antyder dess talrikhet vid Helsingfors att
arten väl med framgäug b()r kuuna efterspanas äfven aunor-
städes vid vara innauhafs kuster.

Emhletonia pallida Aid. & Ha n k. fann jag vid an-
förda tillfälle endast i det renare vatten, som sköljer stranden
af Lappviksudden, men icke i Tölö viken eller i hamnarne,
der vattnet för tillfället var grumligt; det torde likväl ej kun-
na betviflas, att arten förekommer äfven der*). Exemplaren
erhöllos vid häfning liksom föregäende art, men förekommo
vida fätaligare, endast 8 ;\ 10 st. Det är likväl möjligt att
det ringare utbytet hellre berodde deraf, att individerna vid
häfvandet dolde sig sammandragua och orörliga bland slam-

*) Enligt iif pvoi". Mäkiin benäget medtlclad uppgift skall fram-
liflne statsnidet AI. v. Nordmann för manga ar sedän iiti Tc)lö viken
fnnnit ett Aeolidieartadt djur, utun att han derom otfentliggjort nagot.
Prol". Mäkiin ansilg sig dock ej kunna afgöra, om detta i allo liknat de
af mig funna eller tillhört nägon annan art.

131

met, hvarigenom deras riitta förekomstställe säledes ej genast
kunde uterfinnas och noggraunare undersökas. Sannolikast
dock erhöllos de flesta individerna vid häfning pä nägra fä
fots djup omkring eu gammal rutteu stock, uppä hvilken fanns
eu riklig mängd af andra organismer {Cordylophora, Meni-
branlpora, Spongilla, smä ex. af Balanus, alger m. m.).
Först sedän glaskärlet med det tillvaratagna stätt i lugn nä-
gon dag, kröpo djureu upp längs kärlets viiggar och alger,
samt derefter längs vattenytan liksom planarier. Kroppens
färg var först rent bvitaktig, men öfvei-gick efter nägra dagars
fängenskap i dagsljus uppä ryggsidan tili Ijust violett. Exera-
plaren öfvereusstämde med de frän Kiel beskrifna och afbil-
dade samt uppnädde 7 — 8 mill. längd. I krypande tillständ
päminte äfven denua art om en krypande snigel eller plana-
ria; likvisst äro de pä ryggens sidor utstäende gälbladen
genast i ögonen fallande. Ehuru Möbius afbildat exemplar
med ända tili 4 gälblad i de främre grupperna, fann jag hos
vara fa iudivider blott 2 — 3 uti de fyra främre grupperna
och bakom dem 3 ensamma blad, hvilken olikhet dock icke
synes vara väsendtlig. — Arteu var ätminstone är 1865, enligt
Möbius, fuuneu blott vid Liverpool, der den är 1853 blef
upptäckt, samt vid Kiel och tvenne smä öar i Kattegat. Pä
dessa orter förekom djuret uppä sjögräs och täng vid 4 — 5
famnars djup. Sistnämnda omständighet äfvensom djurens
färgombyte i fängenskap tyckes antyda, att arten möjligen
uorraalt eller under annan ärstid vore äfven hos oss att söka
pä större djup, än vid den grunda strand, der jag anträffade
d ensamma.

Fyndet af dessa tva arter utaf en för var fauna knap-
past päräknad grupp synes antyda att vara finska kusters
fauna af lägre hafsdjur vore värd en större uppmärksamhet
äu hittills kömmit densamma tili del, och att en tidsenlig
undersökninj: inralunda blefve lönlös.

--<^

(Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.)

En ny art af Coleopter-slägtet ZILORA Muls.
af Melandryidernas familj

f annen i Finland och beskrifven af
JOHN SAHLBERG.

fAmnäldt den ö Mars l8Sl.)

Det torde knappt fiunas nagra lokaler, som för eutomo-
logen, särskildt Coleopterologen, erbjuda ett större intresse
än vara gamla, djupa granskogar. Uti sädana trakter, der
nyodlarens yxa ännu icke harjat ooh marken ligger betäekt
af vindfälleu af alla äldrar och fuktighetsgrader, och smä
vattensamlingar med iskallt vatten af de tätä trädens grenar
skyddas för soleiis brännande stralar, lefva icke fä insektarter.
som förgäfves eftersökas pa andra lokaler och hvilka här ge-
nom generationer fortlefvat sedän förgängna tider. Det är
ocksä i sydligare delen af Finland pä sädana lokaler, som
icke allenast flera h()gnordiska arter blifvit fiinna. utan äfven
de flesta arter, hvilka ännu icke äro kända frän Sverige eller
andra delar af Europa, blifvit upptäckta. Under senaste sommar
var jag i tillfälle att ofta besöka en dylik skogstrakt i Teisko
invid Näsijärvi, och dervid hade jag lyckan att upptäcka en ny
art af största intresse. Den hör tili slägtet Zilora, hvaraf en-
dast en europeisk art hittills är känd, neral. den äfven hos oss
funna, ehuru öfverallt högst sällsynta, Z. ferruyinea Payk.
Arten fanns i 10 exemplar under barken af en granstam af
samma beskaffenhet som de, hvilka herbergera Pytho ahieti-
cola och i sällskap med densamma. Ehuru under par vec-
kors tid ätskilliga alldeles lika beskaffade trädstammar i samraa
skog af mig afskalades lyckades jag dock icke senare äter-
finna ett enda exemplar af denna Zilora-iixi. Da emellertid
arten för hvilken föresläs namnet Z. elougata förtjenar efter-

133

sökas, ber jag att fä tili sällskapets »Meddelanden» lemna en
beskrifning pä densamma.

Zilora elongata n. sp.

Liueari-elongata, convexa, nitida, fusco-ferruginea, capite
prothoraceqve saepe piceis, antennis, palpis pedibusqve pallide
ferrugineis; supra longius fiavo-pilosa et parce fusco-hirtella,
dense satis fortiter punctata; prothorace confertim punctulato,
lateribus ante angulos posticos distincte sinuatis. Long. 1^*
-3 Iin.

Species distiuctissima, Z. ferruyinea Payk. angustior
et magis convexa, punctura praesertim in prothorace densiore,
hoe minus transverso, lateribus ante augulos posticos distin-
cte sinuatis coloreqve magis in luridum vergente facile distin-
guenda. Caput parvura, inflexum, nigro-fuscura vei fusco-fer-
rugineum, qvam in Z. ferrurjinea paullo densius punctatum,
pallide pilosura ; mandibulis nigricantibus ; oculis oblongis, pro-
minulis, nigris, prothoracis margineni anticura haud attingen-
tibus. Palpi pallide ferruginei, pilosi, structura omnino ut
in Z. ferruginea, sed palpi maxillares paullo longiores. An-
tennae prothoracis basin paullo superantes, pallide ferrugineae,
dense pubescentes et pilosae, extrorsura paullo crassiores et
obsoletissirae subserratae; articulo secundo parvo, subtrans-
verso; 3:o hoe fere Va longiore, obconico, 4:o praecedenti di-
stincte longiore et latiore, 5 — 10 subaeqvalibus 4:o distincte
brevioribus, longitudine fere brevioribus, apice obtuse suban-
gulariter dilatatis, ultimo oblongo-ovato penultimo sesqvi lon-
giore. Prothorax qvam in Z. ferruginea minus transversus,
basi longitudine circiter ^/j latior, ante medium dilatatus, ba-
sin versus qvam in Z. ferruginea magis angustatus, lateribus
ante angulos posticos distincte sinuatis, his rectis, satis pro-
minentibus, angulis anticis obtusis, valde deflexis, basi margi-
nato; supra antice fortiter convexus, utrinqve ante medium
obsoletissime bituberculatus, postice late transversim impres-
sus et utrinqve profunde et late foveolatus, dense satis forti-
ter punctatus, linea angusta media laevi posterius distinctiore,
fuscus, nitidus, longius pallide pilosus setisqve nonnullis erec-

134

tis munitus. Scutellura breve, rotundatum, sublaeve, fuscum.
Elytra prothorace distincte latiora et qvadruplo longiora, sub-
linearia, apice rotundata, buraeris subgibbosis; supra trausver-
sim valde convexa, fusca vei obscure ferruginea, postice saepe
infuscata, nitida, densius et qvam in Z. ferruginea minus pro-
funde punctata, punctis in disco interiore subseriatim positis,
interstitiis transversim rugulosis et longitudinaliter obsoletis-
sime subcarinatis, densius et longius flavo-pilosa et setis ere-
ctis fuscis subseriatim positis munita. Corpus subtus dilutius
ferrugiueum, densius subtiliter punctatum, flavo-pubescens, me.
sosterno inter coxas intermedias valde angusto, metasterno
postice tenuiter canaliculato. Pedes pallide ferruginei, flavo-
pilosi, tarsis subtus sericeo-tomentosis, posticis tibiarum lon-
gitudine.

Habitat in abiegnis Fenniae mediae rarissime. Sub
cortice trunci sicci abietis horizontaliter jacentis in societate
cum Pythone ahieticola J. Sablb. prope lacum Hirvijärvi
in paroecia Teisko, Tavastiae, d. 14 Aug. 1880 specimina
nonnuUa (10) inveni.

(Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.)

Nagra iaötaielser aiaenäe Hackspettarnes fMöänineii.

Af

H. B. ASTRO M.

(Inlemnade i maj 1880.)

Enligt sarastämmiga uppgifter uti handböcker om vär
fauna lifnära sig hackspettarne med larver och insekter, sär-
deles sädana, som lefva under barken af särskilda trädslag,
delvis äfven med fröu. Deras näbb är äfveu, sasom bekaiit,
väl afpassad för förstnämnda ändamäl, i det deu geuom siu
styrka och kilformiga spets är ett särdeles lämpligt verktyg
att bräcka och afskala trädens bark. Under den varraare ärs-
tiden läter detta i allmänhet äfven lätt göra sig, men under
vintern kunna förhällandena vara anuorluuda. Da träden äro
starkt frusna och ofta nog isbelagda blir det nemligen för de
mindre arterna besvärligt, om ej omöjligt, att bortskahi bar-
ken, hvarför de äro tvungna att se sig om efter annan föda;
och de tillgripa da ofta enligt min erfarenhet frön af barrträd.

Om man under vintern, sa godt sig göra läter, följer
nägon af de mindre hackspettarne, är man ofta i tillfälle att
observera, huru han härvid beter sig. Han uppsöker ett na-
got skadadt träd samt börjar att hacka pä ett och samma
ställe af dess stam, tills ett litet häl uppstätt, samt beger sig
sedän tili ett närstäende barrträd och uppsöker nägon kotte
frän de yttersta grenarne. Sä snart han lyckats bemäktiga
sig en sadan, ätervänder han med kotten i näbben tili den
förra trädstammen, fäster kotten i det deri gjorda hälet, samt
börjar att ifrigt bearbeta den med sin näbb. Undersöker man
de kottar, som ligga nedanför detta träd pä marken, finner
man lätt, att alla äro beröfvade sinä frön. Pä helt närä häll
har jag sjelf observerat en Picus major verkligen förtära de
frön, som han genom ett sädant beteende fätt ut ur en kotte.

136

Bland de aiter af slägtet, som tillhöra viir fauna*), har jag
sett P. major, leuconotus, minor och tridactylus flyga med
kottar af bairträd i näbbeii; och enhvar, som med öppen
blick för natuven vaudrat i väva skogar, har ofta uog pä ruttna
stammar observerat eu kotte inkilad i en springa och nedau-
för pä markeu en hei massa dylika, alla beröfvade siua frön-
Att detta värit lemuingar efter uägon hackspetts nialtid, der-
pä kan man vara fullt säker. Jag är saledes öfvertygad der-
oni, att de mindre arterna af slägtet Picus tili en väsendtlig
del under vintern lifuära sig med barrträds frön.

Da spillkrakan (Picus martlus) af alla vara hackspet-
tar är den största och starkaste, kunde mau förmoda att hon
ej vore bes^^ärad deraf, att trädeu aro frusna under vintern,
utan hela äret ora kunde lifnära sig med insekter och larver
frän trädstammarna. Ef'terf()ljande iakttagelser göra det emel-
lertid sannolikt, att äfven denna art under den kalla ärstiden
tillgriper andra födoämueu.

Da jag i början af mars 1873 vandrade i en skog uti
Thusby socken, säg jag en spillkraka krypa in i en ihälig
trädstnra genom ett hai, sora var beläget orakring en famn
frän marken. När fogeln efter eu stund flög bort, uärmade
jag mig trädet i afsigt att undersöka, ora den här hade sitt
bo. Spillkrakan visade sig härvid raycket orolig och närgän-
gen, hvilket gaf mig anledning förmoda, det hou redan hade
iigg, ehuru ärstiden derför var alltför tidig. Hälet var sä
stort, att jag med lätthet fick handen in och sälunda kunde
kanna, att derstädes ännu icke funnos ägg. Da redet kän-
des ovanligt mjukt, beslöt jag att undersöka, hvilket raaterial
fägeln hade begagnat. Det öfre mjuka lagret befimns dä be-
stä af fjäder och ryggskinn af mesar, bland hvilka jag igen-
kände Parus horealis och ater. Detta n^anade tili vtterli-

*) Picus canus lorekommer hos oss mera säilän, hvarför jag ej sä
noga kunnat iakttaga hans lefnadssätt under andra ärstider, än om vären,
ila han litet talrikare infinner sig pä den trakt, der jag vistats. Genom
sitt sorgsna läte har denna art liitt ädragit sig min nppmärksanihet, nien
f>ndast observcrats klättrande pä nägon trädstam afskalande dess bark för
att konima ät larver.

137

gave imdersökning ocli innau kort liade jag en besynnerlig
sainling af näbbar, fötter, stjertar och skinnlappar af ofvan-
nämnde mesar framför mig pä marken. Hade spillkräkan
gjort denna samling? Och hvad hade hou gjort med krop-
\)iirna af dessa smäfoglar, hvilkas lemuiugar utgjorde hennes
vede? Härpä fick jag da ej nägon förklaring.

Den 30 januari är 1880 begaf jag mig för att mätä ved
i en djup skog nägra verst fräu mitt hem i Thusby socken.
Mau höll der som bäst pä att säga en redan fäld björk tili
kastved. En spillkräka llög fram och äter öfver arbetarenes
hufvudeu och visade sig mycket intresserad af deras arbete.
Detta gaf mig anledning att undersöka det fälda trädet, som
hade kolossala dimensioner. Omkring 8 famnar frän roteu
fann jag pä stammen ett häl och, dä karlarne afsägade trädet
] i aln nedanom hälet, kom en intressant samling af döda djur
i dagen. Emedan köiden värit stark, hade alltsammans fru-
sit tili en klump, men likväl kunde man upptäcka, att stör-
sta deleu bestod af dels hela, dels halfätna möss, mest näbb-
möss. Ytterligare stärkt i minä misstankar mot spillkräkan,
hvilken fortfarande visade sig intresserad af arbetet och skrek
ilsket i närheten, bad jag karlarne aflägsna sig litet och tog
nägra af näbbmössen frän deu frusna klumpen, lade dem pä
den kullstjelpta stammen, samt gömde mig i närheten. Det
räckte en stund innan spillkräkan vägade sig ned pä stam-
men, men dä hon väl kom dit, fick hon genast sigte pä näbb-
mössen, tog ett i näbben och for skriande derifrän. Efter
nägra minuter ätervände hon och upprepade samma manöver.
Häraf blef jag öfvertygad om att det var spillkräkans förräds-
rum, man hade förstört. Vid närmare uudersökning, befanns
den ofvannämda klumpen innehälla omkring GO kroppar af
möss och smäfoglar. Största delen voro näbbmöss (Sorex
vidgaris), men der fanus äfven 15 sorkar (2 st. Ärvicola
agrestis och 13 st. Ärv. glareolus), 2 exemplar af Reyulus
cristatus, och 1 Parus horealis. Ar det säledes möjligt att
spillkräkan viutertid lefver af annan animalisk föda än in-
sekter V För säkerhets vinnande undersökte jag spären pä den
nyssfallna snön omkring stället, men kunde ej finna andra iin

138

af hare och möss. Märd finnes ej i hela trakten och ekorre
hade man ej sett, ej heller funnos der nägra spär af dessa djur.
Jag anser det derför säsora otvifvelaktigt, att ätminstone
denna spillkräka dödat och samlat ihop dessa varmblodiga
smädjur tili föda at sig under den kalla ärstiden, och det är
ganska troligt, att framtida undersökuingar skola visa, att
detta ej var nägot undantag, utan att andra spillkräkor under
lika förhällanden gura pä samma sätt.

(Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.)

En ny art Aradus frän Lappland,

beskrifven af
O. M. REUTER.

(Anmäldt den 5 Mars 1881.)

De tili hemipterslägtet Aradus Fabr. liörande arter,
livilka alla vistas under trädens bark eller pä trädsvampar,
synas öfver hufvud taget vara blaud de mest sällsynta half-
vingar och likasä synes utbredningsomrädet för ganska mänga
af dem vara särdeles iuskränkt. Inom nästau alla hemipter-
samlingar är just denna grupp den allra fattigast represeute-
rade och mänga arter äro hittills kända blott i ett eller pav
exemplar.

De species, hvilka utmärkas af en frän en fin bas mot
spetsen tilltjocknande andra antennled, torde tili största delen
fö anses säsom nordiska eller ostliga arter; och den europeiska
norden, särskildt Skandinavieu och Finland, har visat en ovän-
tad rikedom af hithurande former. Med den allmännaste ar-
ten, A. luguhris Fall., hafva nemiigen en mängd andra, lik-
väl synnerligen väl skilda, blifvit sammanblandade. Sälunda
fann jag i Svenska Riksmusei samlingar tre arter under detta
namn, nemiigen den rätta A. luguhris och tvänne utmärkta
nya arter, dem jag beskrifvit säsqm A. himacidatus och A.
moestus, den förra funnen i Smäland och norra Lappland,
den senare vid Stockholm. Yid undersökning af aflidne Dr
F. Sahlbergs finska hemiptersamling päträffades äfven der
under namn af A. lugubrls Fall. tre arter, hvilka, utom af
denna, utgjordes af en af Douglas och Scott ifrän England
beskrifven A. aterrimus och en ny art, som jag beskrifvit
under namn af A. simillimus. För nägon tid sedän upp-
täckte Doc. J. Sahlberg i Yläne äunu en särdeles intressant

140

art, som af alla stra- uärraast A. luguhris, och hvilken jag iu-
lurt i Xliv faiiua under namu af A. laeviusculus.

Under en grauskuing af de i universitetets finska mu-
seum förvarade Hemiptera heteroptera öfverraskades jag af att
bland individer af A. luyiibris ytterligare upptäcka en ny,
icke miudre intressaut art af ofvan berörda Aradus-^r\x\)\).
Detta frän alla föregäende väl skilda species, som ifräu Tor-
neä Lappmark hitförts af Doc. Sahlberg, har jag pä grund
af dess päfallande smala pronotura benämnt A. a)igusticollis
och det är för dess beskrifuiug, jag härraed anhtiller om plats
i Sällskapets Meddelauden.

Aradus angusticollis n. sp.

Niger, opacus, superue margiuibus loboriun lateralium
abdominis ferrugineis; capite cum oculis apice pronoti fere
latiore, inter antennas longe producto, latitudine basali di-
stincte longiore, prolougatioue teretiuscula, spiuis laterali-
bus latiusculis, deuticulo minuto, tuberculo anteoculari ob-
tuso; rostro ferrugineo coxas auticas attingente; antennis ar-
ticulo secundo a basi sensim leviter incrassato, ipsa basi tu-
raidiuscula, articulo tertio secundo ^/- breviore, qvarto tertio
nonnihil breviore, apice acuminato, albo-sericeo; prouoto heme-
lytrorum basi paullulum angustiore, basi longitudine circiter
duplo latiore, lateribus vix dilatatis ab angulis basalibus ob-
tuse truncato-rotuudatis, paullo ultra medium parallelis, dein
apicem versus subito fortiter angustatis, levissime sinuatis,
margine laterali sub-integro, carinis discoidalibus intermediis
in impressione transversali convergentibus, lateralibus paralle-
lis; scutelli margiuibus ac^ite elevatis mox ante basin abrup-
tis; heraelytris basi levissime, sed tameu distincte ampliatis,
apicem versus abdomine angustioribus, costulis transversalibus
sordide fusco-testaceis; tibiis basiqve tarsorum fusco-ferrugi-
neis. Long. 9 5V.5 mm.

Unicum speciraen in Lapponia Torneeusi ad Muouioni-
ska invenit D. J. Sahlberg.

A. moesto Reut. et A. aterrimo Dougl. et Se. simi-
lis, antennis aliter constructis, capite pone oculos brevius con-

141

stricto, splnis lateralibus latiusciilis raiuus acuminatis prolon-
gatioueqve antica pauUo brevioribus, oculis minus exsertis,
pronoto angustiore, ejus lateribus multo minus dilatatis et non
nisi antice reflexis, basin versus parallelis, hemelytris basi ad-
huc levius ampliatis, costulis trausversalibus pallidis, lobis
lateralibus abdominis in dorso marginibus postieis (non soluin
in angulis) testaceis, structura segmentorum genitalium femi-
nae etc. distiuctus. Ab Ä. lugubri Fall. et laevinsculo Reut.
hemelytris abdomiue angustioribus mox distingvendus. Cor-
pus nigrum, opacum, feminae sub-ovale. Caput cum oculis
pronoti apice fere latius et ejusdem latitudine maxima circi-
ter Vt angustius, paullo longius qvam cum oculis latum, ante
oculos longe prolongata, prolongatione teretiiiscula, lateribus
sub-parallela et apice circiter '^/^ basales articuli antennarum se-
cundi attingeute; pone oculos satis breve et basin versus subito
fortiter angustatum; disco verticis utriuqve ad oculum sulco
lato parum profundo instructo; deute ante-oculari parvulo,
obtuso; spinis lateralibus parum divergentibus, latiusculis,
apice medium articuli primi antennarum attingente, margine
externo basin versus denticulo minuto instructis. Rostrum
coxas anticas, haud tamen apicem prosterui attingens, fuscum.
articulo primo medium oculorum attingente. Oculi promi-
nuli, fusci. Antennae pronoto et capite usqve ad prolonga-
tionem simul sumtis longitudine sub-aeqvales, articulo secundo
primo circiter qvadruplo longiore, basi primo graciliore, api-
cem versus ab ipsa basi paullulum tumidiuscula sensim in-
crassato, etiam apice articulo primo nonnihil graciliore, arti-
culo tertio secundo paullo minus qvam duplo (circiter ^/-j) bre-
viore, apice truncato articulo primo fere paullo crassiore, ar-
ticulo ultimo fuscescente, tertio fere V4 breviore, fusiformi,
apice fortiter acuminato ibiqve albido-sericeo. Pronotum hem-
elytrorum parte basali ampliata distincte angustius, basi lon-
gitudine parum magis qvam duplo latius, margine postica
supra scutellum latius sinuatum, lobis lateralibus basalibus
basi scutelli angustioribus, parum productis, late rotundatis ;
lateribus a basi paullo ultra medium vei usqve ad impressio -
nem transversalem disci parallelis, dein apicem versus subito

142

angustatis, vix nisi levissirae siuuatis, angulis anticis obtusis,
apice basi circiter ^j-j angustiore; margine laterali sub-integro
(vei omniuni subtilissirae crenulato); disco horizontali, trans-
versim subtiliter ruguloso, carinis sat elevatis, interraediis mox
pone impressionem transversalem convergentibus deinqve ite-
rum divergentibus, apicem versus qvam basi tamen multo
magis approximatis, lateralibiis sub-parallelis, ad impressionem
transversalem evanescentibus et abruptis. tuberculo utrinqve
ad angulum basalera minus elevato. Scutellum pronoto et
capiti usqve ad spinas laterales simul sumtis longitudine sub-
aeqvale, acuminato-triangulare, marginibus acute elevatis, mar-
gine elevato paullo aute basin abrupto, disco fere piano, ba-
sin versus siib-granuloso, granulis depressis, apicem versus
transversim rugoso. Hemelytra nigra vei fuscescenti-nigra,
apicem versus sensim abdomine angustiora ($), basi margine
externo leviter, sed distincte ampliata, nigra, coriacea, costis
nigris, costulis transversalibus fusco-testaceis; membrana fusca
sutura clavi circiter ^1^ longiore, venis griseo-cinctis. Pectus
nigrum. Abdomeu nigrum, dorso mai'ginibus loborum latera-
lium ferrugiueis, ventre suturis inter lobos medios et margi-
nales, spiraculis augulisqve posticis loborum marginalium fer-
rugiueis; feminae ovale, modice ampliatum, lobis discoidali-
bus segmenti ventralis quinti margine communi apicali me-
dio recto et liuea media lougitudinali longiore, margine ex-
terno loborum lateralium buic lineae longitudine aeqvali, lobo
laterali lobo discoidali utrinqve paullo angustiore ; segmento sexto
abdominali lobis discoidalibus .segmento qvinto circiter dimidio
longioribus, medio margine communi basali recto circiter aeqve
longo, apice communi raedio angulariter et late emarginato
lateribusqve versus utrinqve ibrtiter obliqve sinuato-truncato
(h. e. lobo utroqve apice angulato, augulo obtuso), lobis late-
ralibus angulis apicalibus externis nounihil prominentibus, li-
neam transversalem ad apicem segmenti seeundi genitalis
ductam sub-attingentibus, margine exteriore linea media lo-
borum discoidalium brevioribus; segmentis genitali])us duobus
simul sumtis segmento sexto abdominali circiter duplo bre-
vioribus, primo lobo utroqve latere externo sinuato qvam

143

medio fere duplo lougiore, angulo apicali externo nonnihil
producto; lobis lateralibus margine externo obtusissirae an-
gulato, margiue apicali toto sat late distantibus; segmento se-
cundo genitali primo parum breviore. Pedes fusci, coxis tes-
taceis, tibiis tarsisqve fusco-ferrugineis.

-^-

(Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.)

Anser ruficollis funnen i Finland.

Meddeladt den 18 okf. 1879 af
J, A. PALMEN.

Autalet af de fogelarter, hvilka tillfälligtvis gästat värt
omrade och derunder blifvit ertappade, har nyligen blifvit
förökadt ined eu anraärkningsvärd art, Anser (Bernicla) ru-
ficollis Pall., af hvilkeu ett exempkr erhallits i Sääminge
socken närä Nyslott. Tillgängen vid fogelns tillvaratagande
förtjenar att bibelmllas i minne säsora ett skiende prof liuru
naturalhistoriska sällsyntlieter, äfven om deras ovaulighet iiv
i ögonen fallande, lätt kunua ga, fcirlorade, om ioke tillfällig-
heter ftira dem i sakkunniges liänder. Uti tiduingeu Savon-
linna (N:o 41 ar 1879) lemnar rektor Em. Fr. Lackström
om fyndet följande upplysningai*.

Den 6 oktober 1870 liade eu gosse vid uamn Makko-
nen pä Pullinlahti egendom i Säämiuge socken fängat det i
fräga varande exemplaret förmedelst en snara. utsatt pä en
äker belägen närä intill en strand. Fogeln saldes följande
dag i Nyslott ät en skolelev, och höUs der lefvande äuda tili
d. 10 oktober, da den halshöggs för att anväudas tili föda.
Om den fremmande fogeln lemnade likväl en annan elev
notis ät rektor Lackström, sora lyckligtvis ännu haun fä se
densamraa oplockad och Iät frän sophögen äter iippsöka det
bortkastade hufvudet. Exemplaret räddades sälunda frän det
hotande ödet och öfversilndes säsora gafva tili uuiversitetets
liuska fogelsaniling. Det var en fuUt utbildad fogel.

Hvarje närmare beskrifniug af arten torde, ])ä gruud af
hvad vara handböcker redau innehälla, hiir vara öfverflödig;
dereraot mä uägra uppgifter om dess geografiska utbredniug
fiuua plats.

145

Arten hächar uti ett ganska inskränkt omräde. Pal-
las säger, att den finnes talrikt vid Obflodens mynning och
enligt Middendorff häckar den ännu i Taimyrlandet vid
Pasina och Boganida.

I följd häraf är den äfven under sinä Jiyttnmgstäg
föga spridd och förekommer föga talrikt redan pä sinä nor-
mala vägar sarat ganska säilän pä andra orter. Arten färdas
utau alit tvifvel regelbundet längs Obfloden (möjligen äfven
Jenissei) och mätte genom södra Ural (enl. Sabanajeff)
komma genora Jekaterinenburgska guvernementet tili Urals
och Yolgas flodomräden ; ty fogeln iakttages ärligen tili ringa
autal vid Sarepta (Bogdanow) samt under regelmässigt ge-
nomtäg vid Orenburg (Eversmann). Genom Astrachan
(Hablitzl, Pallas) passerar den i slutet af februari och
början af mars, ibland ännu i maj. Arten flyttar vidare,
enligt Severzow, regelbundet genom nordvestra delen af
Aralo-Tianschanska omrädet längs vissa sträckningar nedät
Amu-Daria. Dess vinterstationer torde sälunda befinna sig
i trakterna öster och sydost om Kaspiska hafvet och Aral-
traktens stepper.

Frän dessa artens regelmässiga flyttningsvägar förirra
sig enskilda exemplar, nägongäng t. o. m. flockar, inät Eu-
ropa. Vid S varta hafvet (Nordmann) och Orel (Da n il o ff)
har nägon enstaka iudivid iakttagits; dock torde dylika till-
fälliga genomtäg här ske oftare, än man pä grund af fynden
skuUe tro; ty i Galizien skall arten, enl. L. Martin (Journ.
f. Orn. 1856, p. 95), ibland förekomma och en gang erhölls ett
ex. derstädes ur en flock af omkring 50 stycken. öti Sach-
sen (Naumann), vid Boppingen i östra "VViirtemberg
(Heuglin), vid Stra.ssburg (Vieillot), ja t. o. ra. vid Flo-
rens (The Ibis 1869) den 12 febr. 1869 har raan erhällit
hvar sitt vilsekomraet exemplar. Uti öfriga delar af södra
Europa är ännu intet exemplar veterligen ertappadt. Men
nagot litet oftare är arten funnen längs kustländerna vid Ö-
stersjön och ISTordsjön, utan tvifvel hit vilsekommen frän
Norra Rysslands kuster; exemplaren hafva säledes kömmit
bort frän normala vägen redan vid färdens början: de hafva

10

146

frän häckplatserna vid Obs mynning begifvit sig vesterut
längs kusten, i stället för söderut längs floderna. Arten är
visserligen ännu icke funnen i Östersjöprovinserna, ej Heller
tidigare uti Finland; men väl hafva i Sverige enl. Nilsson
erhällits ett ex. i Mörkö skärgärd om vären 1838, ett vid Oskars-
haran, ett vid Lund i okt. 1793 och ett vid Ystad pä sen-
hösten 1830. Pä ön Koos i Poramern har arten blifvit iakt-
tagen ett par gänger, pä Nord-Sjelland en gäng en flock af
6 st., vid Ribe och pä F5'en mycket säilän (KjaerböUing).
I Holland har arten visat sigtemligen sällsynt, nägongäng en
flock af flere exemplar (Schlegel); i Belgien blott en gäng
(enl. N auma n n), och nägon gäng har ett exemplar vinter-
tid kömmit tili Frankrike, tili kusten af Normandie, Caen
och Rochefort (Degl. & Gerbe). Pä Britiska öarne har
man vintertid anträffat arten flerstädes pä södra och östra
kusterna, ätminstone (Yarrell) vid mynningen af Tweed, i
Yorkshire, Cambridgeshire, Norfolk och Devonshire. — Dä
nu fogeln aldrig visat sig i norra Europa eller vid Norge,
men väl jemförelsevis mindre säilän pä orter i en räcka längs
Öster- och Nordsjöns kuster, än i mellersta Europas inre de-
lar, mäste det värit just längs besagda kuster, som indivi-
derna anländt tili Britiska öarne; och att de kunnat ertap-
pas oftare här, än annorstädes i Europa, förklaras deraf, att
de här dröjt längre tid, än under hastigt och obemärkt ge-
nomtäg annorstädes.

Värt exemplar har säledes icke iuslagit artens normala
flyttningsväg D-Da (se kartan tili miu ufhandling om fog-
larnes flyttningsvägar), utan genast frän början kömmit öfver
tili linien C, men under färden längs denna har detsamma
afvikit nägot och hamnat tili ett inre vattendrag vid sidan.
Linien C är deremot den normala flyttningsvägen för en af
artens samslägtingar, Anser (Bernicla) torqvatiis, och äfven
denna art har, ehuru säilän, gjort dylika afsteg frän sin tili
tusendetal besökta linie. Exempelvis blef just samma höst
(i slutet af november är 1879) ett exemplar skjutet äfvenle-
des i Säärainge (Utrasniemi by) vid Nyslott, och märkligt
nog ätföljdes detta, enligt meddelande af hr rektor Lack-

147

ström, af en annan lika stor raen skyggare och rödhalsad
fogel, §om dock ej blef skjuten, — mähända en Anser ruji-
collis. I sädant fall hade möjligen begge tillhört en och
samma vilsekorana flock. Ett dylikt fall inträffade nyligen
i Norge, da Cygnus minor frän linien C eller D vilsekoni
tili linien B längs norska kusten, och erhölls derstädesvid
llere tillfällen under vintern (Stejneger).

--^-

(Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.)

Cobitis (Misgurnus) fossilis L,

en nykomling tili finska fiskfaunan.

AI"

J. A. Palm e u.

(Meddeladt d. 8 nov. 1879.J

Tili finska museum insändes är 1872 af fru pastorskan
K. Anteli uti Ra utu s tvenne derstädes fäugade fiskar, hvilka
genom tillfälliga omständiglieter blefvo ouudersökta och anto-
gos vara Cobitis harhatula. Fran sarama träsk Kirkko-
lampi erhöU senare raag. M. Anteli ett lefvande exemplar i
medlet af juli 1879, som efter nägon tids fangenskap tillsän-
des museet och pä hösten genom väda orakom. Arten be-
fanns vara en annan, Cobitis (Misgurnus) fossilis Linne,
hvilken hittills blifvit auträffad hvarkeu uti värt oinräde
eller ens pa skandinaviska halfou. Da hvarje upph^sning
om densamraa saknas i vara faunistiska liandböcker, torde
efterföljande anteckningar derom förtjena meddelas.

Cobitis fossilis Linne. Dyätaren eller Stora grijnlingen.

Linnd, Syst. Nat., Ed. X (1Y58) p. 303; Ed. XIII (G m elin 1788) p. 1351.

Pallas, Zoogr. rosso-asiat. , III p. 166.

Bloch, Oeconom. Nat. gesch. d. Fische Deulschl., I p. 216.

Cuvier et Valencienne, Hist. nat. des poissons, XVIII, p. 35; Pa-

ris 1846.
Blanchard, Les poissons des eaux douces p. 289.
V. Siebold, Die Susswasserfische von Mitteleuropa, p. 335.
Heckel & Kner, Die Susswasserfische der Oest. Monarchie, p. 298.
Giinther, Catalogue of Fish, VIII p. 844.
Kessler, Onncanie pufii, KOTopwa BciptMaioTca bt, B0.iiax"fc c. Ilerep-

öyprcKiiii ryöepiiiH. Petersburg 1864. p 192.
Kessler, Pbiöu noxnmxsi.ca ii BciptMaromiHca bt. ApaJio-KacniiCKo-

XIoHTiricKoii iixTiojiorinecKoii oö.iacTn. Petersburg 1877, p. 270.

149

Seidlitz, Fauna baltica; die Fische der Ostseeprovinzen ; Dorpat 1877,

p. 108.
Mela, Vertebrata fennica; Suomen luurankoiset eläimet; Helsingfors

1881, p. 312 fMiitokala eller kivennuoliainen).

Kroppen raycket längsträckt, framtill nägot trind, baktill
hoptryckt frän sidorna. Skäggträdarne omkring munnen 10,
nemligen 4 medelstora pä öfverläppen och 2 länga vid mun-
giporna, samt 4 sma pä underläppen. Bentaggen under ögat
enkel, spetsig och läng, men helt och hället dold af huden
(underslägtet Misgiirnus de la Cepede).

Ryggfenan har 3-j-6 strälar och börjar obetydligt framom
midten mallan nos- och stjertspetsen (icke stjertroten). Bröst-
fenan har l-|-9 och bukfenan 6 strälar, den sistnämnda stär
under ryggfenans midt. Analfenan ligger framom midten
mellan rygg- och stjertfenan, samt har 8 strälar; stjertfenan
är afrundad samt räcker ofvan och undertill ett stycke framät.
Svalgtänderna ilro 12 — 14, sammantryckta, med trubbade
spetsar.

Kroppens färg är ofvan svartbrun undertill orangegul;
sidorna äro pä botten af sistnämnda färg tecknade längs mid-
ten med ett bredt och uedtill med ett smalt svartbrunt längs-
band, det sistnämnda bandet baktill afbrutet, likasom äfven
längst nedtill spären af ett smalt, uti försvinnande fläckar
upplöst längsband; rygg-, stjert- och analfenorna tecknade
med mörka fläckar. Hela kroppen är ibland blekare.

De insända exemplaren äro 5V2 — ^^U verktum länga,
men enligt utländska författare skall arten kunna uppnä en
fots längd. — Köttet skall vara särdeles välsmakligt.

Dyätaren lefver uti stillastäende vattensamlingar, säsom
träsk och pölar med dybotten, i hvilken den gerna gräfver
sig in och förblir liggande. Synnerligen seglifvad häller den
sig väl i fängenskap; om vattnet i kärilet blir alltför skämdt
och syrefattigt, plägar nemligen denna art, liksom dess sam-
slägtingar snappa luft frän vattenytan och nedsvälja densam
ma; den raka tarmkanalen fär dä tjenstgöra säsom syreab-
sorberande organ eller ett slags lunga, hvarefter den öfver-
flödiga gasen afgär genom tarmens bakre mynning. Uti naturen

150

kan samma process för sig gä, när pölen, hvari fisken lefver,
värit allför grund och uttorkat; djuret lefver dä helt och
hället ingräfdt uti den fuktiga bottendyn, tilltrycker gälloc-
ken och fyller tarmen med luft. Antagligen har denna dess
förmäga att lefva i fuktig jord, derifrän man utgräft exem-
plar, gett anledning tili dess species namn, liksom äfven tili
en gammal sägen, att fisken egentligen lefde i jorden, men
genora öfversvämningar kommer uti vattensamlingar. Syn-
nerligen känslig för atmosferiska förhällauden vid oväder,
blir fisken orolig redan ett dygn före dessas utbrott och kan
sälunda i fängenskap förutspä vexlingar i väderleken. Arten
lefver af smä vattendjur, säsom insektlarver, smäkräftor o. d.,
samt af växtämneu ur dyn. Dess fortplantning uppgifves in-
träffa i mellersta Europa under april och maj manader.

Denna arts geografiska utbredning är en annan, äu de
bäda samslägtingarnes. Begge dessa förekommer uti nastan
hela Europa och Sibirien; (norrut gar Cob. tcenia dock i
Skandinavien blott tili dess mellersta delar och i Finland tili
Viborgs Iän, Coh. harhatula äter allenast tili Skäne, i Fin-
land äter ända upp tili Uleäborgstrakten). Men dyätaren in-
skränker sig tili endast de mellersta delarne af Europa, och
gär icke ens der vestligare än tili Rhen. Arten finnes nem-
ligen alldeles icke pä Britiska öarne och i största delen af
Frankrike, ej heller i Danmark och pä Skandiuaviska halfön.
Men pä kontinenten uppträder den redan frän Alsace och
Lorraine (Blanchard) uti omrädet af alla floder, som falla
uti Nord- och Östersjim Af v. Siebold auföres den uem-
ligen frän Rhengebitet och Schweiziska sjöarne, frän Weser-,
Elbe-, Weichsel-, och Pregel-omrädena samt Ost- och Vest-
preussiska sjöarne. Arten finnes äfveuledes i Diiua omrädet
och Östersjöprovinsernas vatten, t. ex. Embach enligt Seid-
litz och i Peipus. I Petersburgska guvernementet finnes
den enligt Kessler mycket sällsynt, isynnerhet i dess Östra
delar, men nägot oftare i »Kronstadtska viken», hvarest salt-
halten sä godt som upphört. Fyndorten Bautus i värt om-
räde är säledes en nordlig utpost frän Östersjöprovinserna, ty
arten finnes veterligen icke mera uti de vattendrag i Norra Byss-

151

land, som mynna at H vita och Ishafvet. Deremot fortsättes
det medeleuropeiska utbredningsomrädet genom hela meller-
sta Ryssland uti alla de floders omräden, som utmynna i
Svarta hafvet, nemligen Volga, Dneper, Dnester och Don,
ända tili hafskusten. Uti Kaspiska bassinens floder är ar-
ten icke raera fuUt hemmastadd; den finnes dock sällsynt
i Uralflodens omräde, meu osäkert är om den finnes i Terek
och Kuban. Uti Aralvattnen ersättes arten af flera andra;
med orätt har man upptagit den för Irtisch, ty fisken sak-
nas veterligen i hela Sibirien, liksom äfven i Transkaukasien.
Uti Donau finnes arten ej blott, säsom redan angafs, vid
mynuingen, utan i hela flodomrädet (Wien, Lintz, Mur, Neu-
siedlersjön, Plattensjön, Siebenbiirgen, Baiern). Deremot sak-
nas arten äter uti de vattendrag, som strömma nedät Medel-
hafvet.

Pä grund af sitt lefnadssätt och sin vistelseort kan denna
art med lätthet undga uppmärksamheten pä de orter, der
den är sällsynt. Det vore derftjre af synnerligt intresse
att erfara, om den icke hos oss, ätminstone i Viborgs Iän,
förekommer uti audra dylika träsk, än Kirkkolampi uti Rau-
tus socken.

-^^-

(Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.)

Bidrag tili käiinedom oin Finlaiuls
Neuroptera Planipennia.

Af
Ludvig' Kiljaiider.

(Anmäldt den 13 maj 1881.)

Dä ingen hiirintills sysselsatt sig med studiet af värt lauds
neuroptera iJla^^ipennia, att döma deraf att nägot i den vägen
ännu icke blifvit publiceradt, har jag gjort ett försök att utre-
da representanteruas för denua grupp förekomst och utbred-
ning inom värt naturhistoriska oraräde. Dä emellertid dessa
insekter öfverhufvudtaget uppträda i ovanligt ringa antal och
vara entoraologer härintills i större eller miudre grad förbi-
sett dera, inses lätteligeu, att denna furteckniug ioke kau göra
anspräk pä fuUständighet, och att salunda ätskilliga arter,
som här icke ingä, under ärens lopp skola kunua inregistre-
ras bland de finska. Afsigten med denna förteckning är
ocksä att fästa uppmärksamheten vid dessa vackra insekter,
och dyraedelst uppmana vara entoraologer att, i bredd med
sinä egna speciela forskningar, äfven egna nägon tid at dessa.

U tom pä egna iakttagelser stöda minä uppgifter sig för-
nämligast pä det material, som af olika personer blifvit in-
samladt och öfverlemnadt tili universitetets finska museum
(U. F. M.). Äfven har jag värit i tillfälle att begagna nä-
gra privata samlingar af säväl inhemska som utläudska arter.

Denna förteckning innehäller 19 arter, fördelade pä 6
slägten och 4 familjer; antalet utgör dock endast nägot raera
än hälften af det, som sannolikt förekommer i värt land, och
det är min afsigt att framdeles, ora tid och krafter förunnas
mig, pä samraa sätt bearbeta de äterstäende familjerna. Af
dessa 19 hos oss förekommande arter saknas blott tvenne

153

i Skaudiuavien, nemligen Panorpa alpina Ramb. samt den
af mig beskrifna n)^a arten Chrysopa miiuma, da sarama
omräde för öfrigt har 7 arter mera än Finland. Af öfriga
länder har England 23 species, säledes 2 mindre än Skandi-
navien samt Osterrike icke mindre än 38.

Vid bestämmandet af arterna har jag användt följande
arbeten :

Fr. Brauer (Franz Löv). Neuroptera Äustriaca.

H. D. J. Wallengren. Skandinaviens Neuroptera.
Första afd. Neuroptera Planipennia. (Kongi. Sv. Vetensk.
Akad. Handlingar, Band. 9, N:o 8).

R. Mc Lachlau. A Monograph of the British Neu-
roptera Planipennia. (Transactions of the Entomological
Society of London, 1868).

E.. Mc Lachlan. Synopsis of the Species of Panorpa
occurrlng In Europe and the adjolnlny countries; (ibid. 1869).

Myrmeleon formicarius Linn. Sällsynt isynnerhet som
imago. Larver funna i Uskela af E. J. Bonsdorff, i Yläne
af J. Sahlberg under juli mänad, vid Hyvinge af O. Hjelt
samt enligt muntlig uppgift af F. Hellström i G:la Karleby
(64 °). Imago tagen af Bonsdorff" i Uskela och Gunther i
Petrosawodsk. — Förekommer i Skandinavien, England och
Osterrike. — U. F. M.

Chrysopa perla Linn. Allmän i löf- och blandskog un-
der juni, juli och augusti mänader. Tagen i Helsinge af J.
A. Palmen den ""^Ve G8, i PetrosaAvodsk af A. Gunther
och J. Sahlberg ^'/e 69, i Ladoga-Karelen af J. Chydenius
^-"/e 56, i Tavastland af O. Hjelt och Lundahl (Tammer-
fors), i Nyslott af Carleuius, i Eno af Grönvik ^^7 65, i Kou-
tiolaks af Woldstedt ^i/g 65, i Nilsiä af författaren frän slu-
tet af juni tili medlet af augusti mänader, samt i G:la Kar-
leby af Hellström (64 ^). — Förekommer i Skandinavien
allmänt ända in i Lappmarken och är äfven allmän i Eng-
land och Osterrike. — U. F. M.

C. phyllochroma Wesm. Sällsynt. Funnen i H:fors
af Tengström, i Petrosavodsk af Gunther samt i Tavastland

154

af Hjelt och Tammerfors af Lundahl (61 ^). — Sällsynt i
södra Sverige äfvensom i England och Osterrike. — U. F. M.

C. abbreviata Curt. Ganska sällsynt. Funnen i H:fors
af Tengström, i södra Karelen af Appelberg, i Nyslott af
Carlenius, samt af förf. i blandskog i Nilsiä (G3 *^) ^7: '^9-
— Sällsynt väl i södra Sverige, men ej i Osterrike och Eng-
land. — U. F. M.

C. minima nov. sp. Färgen i allmänhet gulgrön; hjes-
san utan fläckar; emellan anteunerna en svart fläck, en pä
hvardera sidan af clypeus och en pä hvardera kinden. An-
teunernas första led af hufvudets färg, den audra svart kring
hela den inre hälfteu. Palperua gröugula med svarta ringar.
Första tvärnerven emellan subradial- och ulnargrenen träf-
far den seduare innanför tredje ulnarfältets mindre hälft.
Bäde längd och tväruerverna gröna, nagon euda här och der
med svartaktig anstrykning. Klorna enkla. — Den rninsta
härintills funna finska art; framvingens längd 9 mm.

Funnen i Nyslott (62 ^) af Carlenius samt i Parikkala
af J. Sahlberg i medlet af juni 1878. — U. F. M.

C. ventraiis Curt. Sällsynt. Tagen i H:forsaf J.M.
J. af Tengström, i Pargas af O. Reuter samt i Nyslott (62 °)
af Carlenius. — Förekommer i Skandinavien, England och
Osterrike. — U. F. M.

C. septempunctata Wesm. Sällsynt. Endast en gäng
funnen i Tammerfors af Lundahl (61 ^). — Ytterst sällsynt
i Skandinavien och icke heller allmän i England och Oster-
rike. - U. F. M.

C. vittata "\Vesm. Ej sällsynt. Funnen i Helsinge af
J. A. Palmen, i Ladoga-Karelen af J. Chydenius samt i
Petrosawodsk af A. Giinther i ätskilliga exemplai-. — Tem-
meligen allmän i Skandinavien och England, men ytterst
sällsynt i (")sterrike. — U. F. M.

C. vulgaris Schneid. Allmän i södra Finland, men af-
tager starkt ät norden. Funnen i Helsinge af J. A. Pal-
man 21-26/^ gg^ 16/^ g9 i Vichtis af förf., i Kuopio af A.
J. Mela samt i G:la Karleby (64°) af F. Hellström.

155

— Allmän i södra Sverige samt likaledes i England och ()-
sterrike. — U. F. M.

Sialis lutaria Linn. Allmän i närheten af vatten under
juni mänad. Tagen i Helsinge af A. Palmen i börj. af juni

68, i Uskela af Bonsdorff, i Petrosawodsk af A. Gunther, i
Muola af J. Sahlberg ^/g 6Q, i Laukkas och Jyväskylä af
~\V. 'Woldstedt, i Leppävirta af C. Lundström '/e 65, af J.
A. Palmen i Kuopio ^^/g 65, i Nilsiä af förf., i Idensalmi
af J. Sahlberg, i Libelits af E. Grönvik ^Ve 65, i Nykarle-
by af F. Hellström, i Muonioniska ^^/-^ och ^/q 67 samt
Enontekis (68 °) af A. Palmen och J. Sahlberg. — Allmän
äfven i Skandinavien, England och (jsterrike. — U. F. M.

S. fuliginosa Piet. Sällsynt. Endast ett exemplar
har blifvit funnet i Enontekis (68 °) af J. Sahlberg. — Fö-
rekommer i Skandinavien och är icke sällsynt i England och
Österrike. — U. F. M.

Raphidia notata Fabr. Sällsynt. Funnen i Uskela
af E. J. Bonsdorff och i Yläne (60 <^) af J. Sahlberg ^Vg 77.

— Ganska allmän i södra och mellersta Sverige, men säll-
synt i Lappmarken. Finnes äfven i Österrike och är i Eng-
land den allmännaste arten. — U. F. M.

R. ophiopsis Linn., Schumm. Sällsynt. Funnen i
H:fors af Tengström samt i Byska Karelen af Gunther. —
Sällsynt äfven i Skandinavien sarat Österrike, och saknas i
England. — U. F. M.

R. xanthostigma Schumm. Ej sällsynt. Tagen i H:fors
af J. M. J. af Tengström och A. Palmen (Jollas) ^«-"/g

69, i Uskela af Bonsdorff, i Yläne af J. Sahlberg, i ryskä
Karelen af A. Gtiuther och J. Sahlberg (Jalguba och Tjudie)
^^/g och */7 69; i Ladoga-Karelen af J. Chydenius ^"/s oöh
^/e 56 och Sahlberg (Kexholm) Ve 69, i Ruovesi, Teisko och
Parikkala af J. Sahlberg '7? 74, ^8 ^0 och i början af juni
78 samt i Jyväskylä (62 °) af W. Woldstedt. — Skandina-
vien, England och Österrike. — U. F. M.

Panorpa communis Linn. Allmän. Tagen ä Eriks-
berg af Bonsdorff och Palmen i börj. af Juni 68, i Petro-

156

sawodsk af Giinther, i södra Karelen af Appelberg, i Teisko
af J. Sahlberg "/g 80, 'Ve-V? 78. - Allmän i Skandina-
vien, men icke i Lappmarken, samt förekomraer allmänt äf-
ven i England och Osterrike. — U. F. M.

A n m. Honorna af detta slägtes arter äro ytterst svära att med
säkerhet bestämma, emedan de sista abdominalsegiuenten, pä hvilkas färg
och relativa storlek diagnoserna studa sig, hos toikade exemplar myc-
ket förändras. Uppgifterna ora dessa arters utbredning inom v&rt om-
räde komma sälunda att blifva nägot bristfälliga, isynnerhet som fin-
ska museets samling af Panorpa-arter tili stoi- del bestär at honor. Här-
ifrän undantages dock P. alpina, hvars hona pä annat siltt kan igen-
kännas.

P. cognata Uamb. Sällsynt. Funnen pä Jollas i Hel-
singe af Palmen ^^J^ 68, i södra Karelen af Appelberg samt
i Eno (63 °) af E. Grönvik. — Sällsynt i Skandinavien och
Osterrike, men temmeligen allmän i södra England. — U. F, M.

P. germanica Linn. Sällsynt. Funnen i Petrosawodsk
af Giinther och i G:la Karleby (64 °) af F. Hellström. —

— Ganska allmän i södra Sverige äfvensom i Österrikes
bergstrakter, samt förekommer i öfverflöd i hela England.

— U. F. M.

P. alpina Ramb. Ej sällsynt. Tagen i södra Karelen
af Appelberg, i Pyhäjärvi af J. Sahlberg ^Vt 80, i Tammer-
fors af Lundahl, samt i Teisko "/g 80 och Jyväskylä (62 °)
^-/e 72 af J. Sahlberg. — Har icke blifvit funneu i Sverige
ej heller i England; är icke allmän i Österrikes bergstrak-
ter. — U. F. M.

Boreus hiemalis Ramb. Allmän atmiustone i trakten af
Helsingfors, der den blifvit tagen af Tengström, Sahlberg
och Palmen, äfvensom i Lappmarken under raaj mänad der
den funnits af J. Sahlberg. — Ej sällsynt i Skandinavien
och norra England, men förekommer sparsarat i Osterrike.

— U. F. M.

-^-

(Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.)

Finska Trichoptera

bestämda af

Rob. M^ Lachlan, F.R.S., F.L.S.

{Anmäldf den 2 april 1881.)

--#--

I

ijä Mr. Rob. Mc Lachlan är 1874 ofFentliggjorde en önskan
att erhälla tili bearbetning europeiska Trichoptera, funnos uti
finska museum ganska fä (omkring 14 ä 16) arter riktigt be-
stämda; deremot fanns i förräd ett icke obetydligt material,
som dock ännu ej var sammanställdt eller undersökt. Sedän
undertecknad verkställt det furra, och dertill ännu kömmit
prof. W. Nj^anders, sedermera tili museet öfverlätna, Tricho-
pterer, kunde i november är 1874 en samling af närä 1,000
finska exemplar afgä tili London. I den raon Mr. Mc Lach-
lan i nio häften utgaf sitt omfattande verk A Monographic
Revision & Synopsis of the Trichoptera of the European
Fauna (dec. 1874 — juni 1880) blef värt material begagnadt
och ätersändt. Under samma tid öfversände jemväl docen-
terne J. B,. Sahlberg och O. M. Reuter af dem gjorda sam-
lingar. Ehuru ingen i värt laud förr närmare studerat
eller ens särskildt insamlat Trichoptera, innehöllo dock de
granskade samlingarne mycket nytt och sä mänga arter, att
Mr. Mc Lachlan om det frän Finland tili buds stäende ma-
terialet i sitt arbete (Suppl. p. XCIII) sjelf yttrar:

»From this productive country I have been favoured by the oppor-
tunity of examining an enormous mass of materials, from the collections
formed by Palmen, Sahlberg, Reuter, Nylander, Hellström, "VVoldstedt,
and a host of others, and to such an extent, that it is probable I have
seen more insects from Finland than from any other country, excepting
the British Isles. Finland necessarily lacks foi-ms that affect mountainous
regions; on the other hand, it is extraordinarily rich in arctic or boreal
speeies of Phryganeidce and Limnophilidce, and is well-provided with
those Leptoceridce that affect low-lying districts. In the Limnophilidce
very many discoveries have, no doubt, yet to be made, still further to
augment the already rich list. For the other families, it is possible thai
not much remains to be discovered. My vrarmest thanks are freely given
to that generous band of Finnish entomologists who have so greatly as-
sisted me<.

Af lätt insedda skäl hafva uti det omfattande verket
speciella fyndorter och data blifvit raeddelade blott för en-

IGO

skilda anmärkningsvärda arter. Men för deu iuhemska de-
taljforskningen angäende arternas utbredning och flygtid i olika
delav af landet äro dock noggratinare uppgifter af inidou. Sär-
skildt synes det vara af vigt, att det af en monograf bestämda
materialet äfven i detta afseende tillgodogöres, för att fram-
deles andra mä dertill foga sinä tillägg. Mr. Mc Lachlan
har ocksä tillmötesgätt en af mig gjord franiställning härom
och tillätit mig sammanställa en sadan detaljerad förteckning,
att offentliggöras nti Sällskapets Meddelanden, grundad ute-
slutande pä hans ofvan citerade verk och de af honom sjelf
bestämda samlingarne. För jemförelsens skull raeddelas här
den uti arbetet (Suppl. p. XCII) lemuade tabelleu öfver art-
antalet i olika läuder; kolumneu Finland har dock här, i
öfverensstämraelse med efterföljande förteckning, att uppvisa
fem arter mindre, äu i originalet, af orsak, att ätminstone
dessa fem, om ocksä exemplar ej anträfiats, af förf. ansägos
med visshet tillhöra faunan.

Familjer.

W

cc

?7"

O

r

50

5'

o

c:

3

EC

TS

»5

SS

P

P

•^

<

O-

0)

CD

3

CD
D

18

9

14

14

9

176

51

71

60

27

64

9

7

8

6

61

31

24

30

14

75

30 26

23

7

62

8 ! 4

6

4?

18

10

2?

5

8

U o.

te w

2 I P

Phryganeidoe . .
Limnophilidce .
Sericostomatidce
Leptocerido' . . .
Hydropsychidce .
Rhyacophilidce .
Hydroptilidce . .

47
16
36
31
12
4

Sumina |474|l48;i48]l46; 70 |155;ill 183;20l!l02 110
Visserligeu kunde redan nu nägra arter och ett autal
fyndorter tillfogas ; men dessa uppgifter förbehällas hellre frara-
tiden, dä man kan hoppas att en kompetent inhemsk forskare
skall behandla ämnet pä grund af egna studier. Trichopte-
rerna förtjena för öfrigt nu sä mycket större uppmärksamhet
ilfven hos oss, dä AV^allengren nyligen meddelat sin afsigt att
ä nyo behandla Sveriges fauna af samraa gru])p.

J. A. Palmen.

Fara. Pliryganeidae.

1. Neuronia ruficrus Scop. — Mc Lchl. p. 15. —
Funneu under juui mänad uti södra och mellersta Finland
ända tili G3^. Eriksberg i Uskela E. J. Bonsdorff. Kyrk-
slätt i juni 1880 O. Beiiter, Helsingfors ^Ve ^^ ■ Nylander
och vid Djurgärdsdammen nyss utkläckt ^"Ve ^^ ^- l'n^tnen;
vid floden Svir ^^/g "^'^ ^ Sahlberg; Nyslott Carlenius,
Laukkas, Kontiolaks 22/^ och Evo ^t/^ 65 W. Woldstedt,
sarat vid Kuopio '^/g 73 af J. Sahlberg. — Utbredd öfver
hela mellersta och norra Europa. — TJ. F. M.

2. N. lapponica H a g. — Mc Lchl. p. 16. — Före-
kommer öfver hela omrädet. Södra Karelen Appelberg, La-
doga-Karelen J. J. Chydenius, Kivinebb ^Ve 66 J. Sahl-
berg; närä Onega sjön enligt Mc Lachlan; Laukkas Wold-
sfedt, Ilomants ^/v 65 pä kärrängar funnen af E. Granvik;
Osterbotten enl. Wasastjernas samling, Kuusamo ^7 73 J.
Sahlberg; Kittilä vid Ounasjoki ^^^^V? och Enontekis i sub-
alpina regionen af fjellet Leutsuvaara närä Kilpisjärvi ^Vs 67
A. Palmen. — N. Eur. ända ned i Ostersjöprovinserna, Sibi-
rien. — U. F. M.

3. N. reticulata L. — Mc Lchl. p. 17. — Utbredd
öfver större delen af landet. Ladoga-Karelen Chyde)iius,
vid floden Svir ^^e 75 J. Sahlberg; Hollola O. Hjelt; Lep-
pilvirta ^""/e 65 Lundström och Palmen, Muonioniska ^J-j 67
Sahlberg och Pahnen. — Europas norra och ostliga meller-
sta delar. — U. F. M.

4. N. clathrata Koi. — Mc Lchl. p. 18. — Anträf-
fad norrut ända tili (}G° under juni och juli manader. Kläf-
skär af södra Aland ^^/'e 72 R. Sievers; Vänö i Hiitis ^e-^»/^
79 samt Pargas O. Reuter; Uskela i slutet af juli 1869
A. Palmen, Helsingfors ^^e Nylander, Kivijärvi i Tavastland
Woldstedt, Nyslott Carlenius; Ilomants 'Vt 65 Woldstedt;

11

162

Petrosavodsk Ä. Giinther, Jalguba i ryskä Karelen ^^^^^/g
J. Sahlberg; Österbotten H'asas(;>n2«s samling, G:la Karleby
F. Hellström; Kuusamo vid Tavajärvi ^Y? '''^ J- Sahlberg;
— N. Eur., Tyskl., Österrike, Schweiz. — U. F. M.

5. N. phalsenoides L. — Mc Lchl. p. 19. — Ursprung-
ligen beskrifven enligt exemplar fran Ilmola i södra ()ster-
botten, omtalade redan lir 1753 af Uddman, har denna ut-
märkta art sedermera anträffats hos oss i Ladoga-Karelen
af J. J- Chydenius, pä Valamo ^""^V? 56 Lindberg, vid
Petrosawodsk nägra gänger af A. Giinther, uti ()sterbotten
tre ex. af F. D. Wasastjerna, Uleaborg trenne ex. ^V? ^^
W. Nylander och i Kiiminki (65° 10') närä sistnämnda ort
22/g 70 tvenne ex., tagna pä en fuktig äng vid en bäck af
J. Sahlberg. — Arten är funnen i Europas östra hälft, Si-
birien, Kaukasus och Turkestan; (genom misstag har fynd-
orten Ilmola i Finland af nägra författare blifvit orätt kallad
«Imola» och förlagd uti Italien, der arten dock icke före-
koramer). — U. F. M.

6. N. atpata (jrmel. — Mc Lchl. p. 20. — Denna
nordiska art (Europa, Sibirien) är funnen öfver större delen
af värt omräde. I Kuusamo (66°) fann J. Sahlberg 4 ex.
vid Mäskysjoki -^Ve, sarat ett pä livaara ^1-,, och ett vid Koi-
tila ^/g 73; i F. D. Wasastjernas samling fanns ett ex. frän
Östei'botten ; Pielavesi uti Korkeakoski däld af Tuovilanlaks
by ^/7 65 tvenne ex. tagna af A. Palmen; Tavastlaud O.
Hjelt; Ladoga-Karelen J. J. Chydenius, Valamo ^^ 'Vv ^6
Lindberg; i fiuska museum har ett ex. förvarats, enligt an-
teckning taget vid Helsingfors. — Utbredd i norra Skand.,
n. Hyssl, Sibirien. — U. F. M.

7. Phryganea grandis L. — Mc Lchl. p. 21. — Sö-
dra och mellersta Finland. Äland Tengström och A, Moberg,
Pargas Reuter, Helsingfors V? 46 W. Nylander och y^ 71
E. Sievers; s. Karelen Appelberg, Petrosawodsk .^. Giinther,
Ruovesi ^Vo 67 J. Sahlberg, Österbotten \\asastjerna. —
Utbredd öfver nastan hela Europa. — U. F. M.

8. Phr. striata L. — Mc Lchl. p. 23. — Ymnigt

163

förekommaiide iincler juni ocli juli manader och utbredd uord-
ligare itu föreg. art, nämligeu ända tili Lappmarkens gränser.
Uskela E. J. Bonsdorff; Yläne J. Sahlberg; Pargas, Kyrk-
slätt i juni 1880 Reuter; Helsiugforstrakten 3-17, 68 Ä. Pal-
men; s. Kareleu Äpjielberg, Ladoga-Karelen Chydenius; Svir
^^/elb J. Sahlberg; Saarijärvi Woldstedt; ()sterbotteu Wasa-
stjerna, Gr:la Karleby Hellström, Jakobstad ^Vg 72 J. Sahl-
berg; Libelits ^"/g och Ilomants ^7? 65 Woldstedt, Bvo ^-'Z,
65 Grönvik; Petrosawodsk Giinther; Kuusamo pä flere ställen
under förra bälften af juli 1873, samt vid Imandra V7 '^0 '^•
Sahlberg. — Hela Europa, Turkestan, Sibirien. — U. F. M.

9. Phr. varia Fabr. — Mc Lchl. p. 24, Suppl. I
p. 2. — Ehuru denna art förekommer öfver nastan hela Eu-
ropa (äfven i Skandinavien), synes den i värt omräde i det
uärmaste ersättas af föregäende art. Inom omrädet äro funna
ett par uti Kökars pä Aland ^"-^Vs ^0 samt ett i Pargas,
begge tagna af O. Reuter, samt ett ex. taget i Yläne af J.
Sahlberg; (Zetterstedt omtalar arten säsom funnen vid Ka-
resuanto, men har under detta namn inblandat jemväl föl-
jande art).

10. Phr. obsoleta (Hag.) Mc Lchl; p. 26. —Före-
kommer under juni — augusti öfver hela omrädet, dock in-
om trädgränsen. Aland Moherg; Vänö i Hiitis ^^-"29/^ 79^
Pargas O. Reuter, Uskela E. J. Bonsdorff och i slutet af
juli 1869 A. Palmen; Hollola O. Hjelt; s. Karelen Äppel-
berg, Punkaharju ^7? •'^2, Parikkala V?» Nurmes ^^/^, Ruske-
ala 30/^ 1875 J. Sahlberg; Juuka ^^/s 65 Woldstedt; Öster-
botten Wasastjerna, G:la Karleby Hellström, Karlö och
Uleäborg 2'/, W. Nylander; i Kuusamo flerstädes, säsom vid
Tavajärvi ^Vt^ pä fjellet Nuorunen ^'Z, 73, vid Hannila ^7?
73 samt i ryskä lappm. vid Kantalaks ^^Ze och Hiipiuä ^""-^^Z?
70 och slutligen i Muonioniska ^7: ö7 af J. Sahlberg. —
N. Eur., Tyskl, Schweiz, Sibirien. — U. F. M.

11. Phr. minop Curt. — Mc Lchl. p. 27. — Pä
Juddö uti Föglö i slutet af juli 1880, Vänö i Hiitis vid
samnia tid 1879 och i Kyrksliitt i juni 1880 tagen af O.

164

Beuter. Tvenne ex. äro funna pä Eriksberg i Uskela, det
ena af E. J. Bonsdorff, det andra i slutet af juli 1869 af
A. Palmen; ett ex. fann W. Woldstedt i Iloraants ^7? 65.

— Spridd i n. och mell. Eiir. ~ U. F. M.

12. Agrypnia pieta Kolen. — Mc Lchl. p. 28. —
Kläfskär af södra Aland ^Vs och ^^/g 72 R. Sievers; södra
Karelen Appelherg; Eno V? 65 E. Grönvik och Ilomants
^7? 65 W. Woldstedt; Kuusamo vid Tavajärvi Vt "^^ J-
Sahlberg. — Nordliga och östra Europa. — U. F. M.

13. A. pagetana Curt. — Mc Lchl. p. 29. — Fin-
nes uti större delen af omrädet i juni — augusti. Pargas samt
Kyrkslätt i juni 1880 O. Beuter; Jollas i Helsinge 7- 68
A. Palmen; Helsingfors, Punkaharju ^Vs ''^2, S\'ir ^^j^lb J.
Sahlberg; Lad. -Karelen J. J. Chydenius; Österbotten Wa-
sastjerna; G:la Karleby Hellström, och Jakobstad "Ve 72 samt
i Kuusamo d. 7 (Tavajärvi) och 15 juli 1873 äf\'ensom i södra
Enontekis vid Palojoki i skogsregionen ^l- 67 och nordligare
vid Kilpisjärvi Vs 67, /. Sahlberg. (Frän Enontekis beskrif-
ves (Suppl. I p. 2) en, sedermera äfven uti vestra Sibirieu
(Suppl. II p 15) af Sahlberg funnen form, som dock ej er-
hällit särskildt namn.) — Arten är spridd antagligen öfver
centrala och norra Europa samt i vestra Sibirien och Tur-
kestan. — U. F. M.

14. Agrypnetes crassicornis Mc Lchl. (Suppl. lp. 2).

— Slägtet och arten äro beskrifna efter ett enda exemplar,
en hane, taget ^jrj 68 af A. Palmen pä Jollas egendom uppä
Degerö holrae närä Helsingfors, förvaradt uti U. F. M.

Fam. Limnopliilidae.

15. Colpotaulius incisus Curt. — Mc Lchl. p. 35. —
Södra och mellersta Finland ända tili mell. Österbotten (64
—65°). Kläfskär af södra Äland "/g 72 B. Sievers; Kökars
i biirjau af aug. 1880 sarat Abo och Pargas O. Beuter, Us-
kela och Jockis i Tammela E. J. Bonsdorff, Yläne, Svir
^7? och Nurmes ^^j-, ai J. Sahlberg; Österbotten JVasasfJerna,
G:la Karleby /*'. Hellström, Jakobstad ^Ve ^^ ^- Sahlberg;

165

Vytegra vid Onega OiUjanin; Eno */? och Polvijärvi vid
Höytiuinens stränder ^'"^V?; samt Juuka ^Vs 65 Woldstedt
och Grönvik. — De finska exemplaren äro ovanligt niörka.
Arten är för öfrigt utbredd öfver mell. och nordliga Europa
samt vestra Sibirien. — U. F. M.

(Grammotaulius nitidus Miill. — Mc Lchl. p. 38 —
förekommer öfver hela Europa och gär i Skandinavien ända
upp i Lappland. Ehuru nägot exemplar uti de begagnade
samliugarne ej finnes uppfördt under denna art, viii Mc Lach-
lau dock minnas sig hafva sett nägot och anser, att arten
mäste förekomma i landet.)

IG. Grammotaulius atomarius Fabr. — Mc Lchl. p.
39. — Funnen i Sottunga och pä Juddö i Föglö i slutet af
juli 1880, af O. Reuter samt vid Vahvajärvi i Ruskeala den
^7? ''^5 af J- SaJdberg. — För öfrigt utbredd frän Lappland
tili Italien.

17. Gr. sibipicus Mc Lchl; p. 40, Suppl. I p. 4, II
p. 16. — Appelherg fann är 1841 tvä ex. uti södra Kare-
len och J. Sahlberg en hona vid Jalguba i Onega Karelen.
— Funnen dessutom i östra Sibirien. — U. F. M.

18. Gr. signatipennis Mc Lchl.; Suppl. I p. 4, II p.
17. — J. Sahlberg bar tagit en hane i Rautus ^Vsi ^n an-
nan vid Jalguba i ryskä Karelen och en tredje vid Devea-
toi närä Ponoj i ryskä lappmarken; enligt Kolenati har
Schönherr funnit arten vid Torneä. — För öfrigt funnen blott
vid Perm och Jenisseisk. — U. F. M.

19. Glyphotaslius punctato-lineatus Retz. — Mc Lchl.
p. 41, Suppl. I p. 5. — Prän den i Tyskland funna formeu
afvika nägot de som äro funna i Finland, neraligen af Teng-
ström utan anteckuad lokal, i Österbotten flere ex. af Wasa-
stjerna, och vid G:la Karleby af Hellström. — Hufvudarten
är för öfrigt funnen i Sverige och Tyskland. — U. F. M.

— var. frigidus H a g. — Mc Lchl., 1. c. — Nylan-
der har funnit tvenue exemplar vid Uleäborg och J. Sahl-
berg ett Ve 66 i Muola samt ett annat närä Mjatusow vid

1G6

Svir ^Ve ^&! ooh Appelberrj ett i södra Kareleu. — För öfrigt
funueu blott vid Umea. — U. F. M.

20. Gl. pellucidus Retz. — Mc Lchl., p. 44. — Eu
hona tagen af O. Beuter i juni 1880 i Kyrkslätt; dessutom
funnen ^^/-^ 78 i Idensalmi af J. Sahlberg. — Utbr. öfver
nästau hela Europa.

21. Limnophilus rhombicus L. — Mc Lchl. p. 48. —
Utbredd öfver hela laudet äuda tili skogsgränseu ooh flyger
under större delen af sommaren. Pä Aland tageu i Joraah»
(Dalkarlby) 24/g 72 af E. Sievers, i Föglö (Juddö) i slutet af
juli och Kökars i början af aug. 1880 samt i Hiitis (Yänö)
26-29/, 79, Pargas och i Kyrkslätt i juni 1880 af O. /^ew/er,-
Uskela E. J. Bonsdorff, Helsingfors ^"^Ve samt Vs '^^^ ^^■
Nylander och Tengström; södra Kareleu Appelherg; Maaselgä
i r. Kareleu ^V? 69 J. Sahlberg; Osterbotteu Wa$astjerna,
G:la Karleby Hellström; Kuusamo Vt "^^^ J- Sahlberg; Muo-
uioniska Zetterstedt, Kittilä vid Ounasjoki 2'-24/, sarat Euon-
tekis (68^-°) vid skogsgränseu Vs ^^ ^^- Palmen. — Hela Eur.
utora dess sydligaste delar, Turkestan och v. Sib. — U. F. M.

22. L. borealis Zett. — Mc Lchl. p. 50. — Denna
uordiska art är tageu i Hollola af O. Hjelt, södra Kareleu
af Appelberg; Pielis ^'/s G5 Granvik, Osterbotteu IVasastJerna.
G:la Karleby F. Hellström; Muoniouiska Zetterstedt; Tscha-
poma uti ryskä lappm. ^o/^ 70 J. Sahlberg. — Arten är
auträffad äfven i Sverige, vid Petersburg, pä Kirgiser step-
perua, sarat i Tyskland och Skotland. — U. F. M.

23. L. subcentralis Brauer. — Mc Lchl. p. 64, Suppl.
II p. 18. — Allmän euligt J. Sahlberg uti Pyhäjärvi i sö-
dra Kareleu. Ett exemplar funnet i Osterbotteu af /''. L>.
Wasastjerna. — Förekommer i Östra Tyskl., Sch^veiz och
möjligeu äfven i Sverige. — U. F. M.

24. L flavicornis Fabr. — Mc Lchl. p. 52. — Sö-
dra Finland tili (11°. Pä lland funnen ä Kläfskär ^jfi2
Ii. Sievers, samt Bolstadholm i Getha kapell A. Moberg och
i Kökars ^-^Vg 1880 O. lienfer; Uskela i slutet af juli 69
A. Palmen; Hollola O. Hjelt; södra Karelen Ai-)pelberg. —

167

Mellersta och nordl. Europa, Kaukasus och Egypten. —
U. F. M.

25. L. decipiens Koi. — Mc Lchl. p. 53. — Pargas
och Uskela Beutev; vid Helsingfors har W. Nijlander tagit
arteu d. 15 och 29 sept. samt 5 okt. och 15 nov.; Ladoga-Ka-
releu ./. J. Chydenius; Österbotten Wasastjerna, G:la Kar-
leby Hellström, och Uleähorg (65°) W. Nylander. — För
öfrigt tagen pä Brit. öarne och i Östra Europas mellersta och
södra delar. — U. F. M.

26. L marmoratus Curt. — Mc Lchl. p. 54. —
Funuen blott i sydligaste delarne af landet. Pä Aland tagen
i Föglö (Juddö) i slutet af juli och i Kökars i början af
aug. 1880, derjemte i Hiitis (Vänö) ^6-29/^ 79^ i Pargas
och Uskela af O. Reuter, äfveusora vid Helsingfors ^Z, 46 af
Tr. Nylander. — För öfrigt funnen uti mellersta och norra

Europas vestra delar. — U. F. M.

27. L. congener Mc Lchl.; p. 56. — Vid G:la Kar-
leby har F. Hellström fuunit en hona. — För öfrigt funuen
blott vid Petersburg, Archangel och vestra Sibirien samt
kanske en varietet i N. Amerika. — U. F. M.

28. L. stigma Curt. — Mc Lchl. p. 57. — Södra
och mell. Finl. ätmiustone tili 64°. Pä Aland tagen i Föglö
(Juddö) i slutet af juli och i Kökars i början af aug. 1880,
vidare i Hiitis (Vänö) 26-29^/^ 79^ }^\,q^ Pargas och Helsing-
fors af O. Reuter, Jollas i Helsinge ^Ve 69 A. Palmen, Yläne
och Parikkala J. Sahlberg \ Ilomants ^Vv 65 Woldstedt, Kiu-
ruvesi pä Juncus-stränder (Kaislanen träsk) ^"/g 65 Lund-
ström och Palmen. — Ceutrala och nordliga Europa (utom
nordligaste delen), östra Sibirien. — U. F. M.

29. L. xanthodes Mc Lchl.; p. 60. — Ett ex. funnet
vid Helsingfors af A. Palmen, ett annat vid Petrosawodsk af
A. Giinther. — Utbredd uti mellersta Eur., Brit. och Sverige
— U. F. M.

30. L lunatus Curt. — Mc Lchl. p. 61. — Funnen
vid Helsingfors af W. Nylander och i okt. 1880 af O. Reuter;
i Hollola af O. Hjelt, i Pyhäjärvi ^Vs ^8 och i Parikkala

168

(Juvankoski) ^/g 72 af J. Sahlberg. — AUmän och spridd öfver
hela Europa, Mindre Asien, Persien och Central- Asien. —
U. F. M.

31. L. elegans Curt. — Mc Lchl. p. Qiio. — Gär
ända iu i uordliga Finland. Funnen pä Hogland af M. Bren-
ner och senare vid Suurkylä derstudes ^^"^Ve ^^ af -B. Sievers;
Uskela E. J. Bonsdorff; Svir ^Vg och Nurmes ^^-^i/^ 75
J. Sahlberg; Osterbotten Wasastjerna och Vasa V7 72 samt
Kuusamo ^Ve ''^ af J. Sahlberg; Libelits ^^/g 65 Grötivik.

— Norra Europa ända tili n. Tyskland, Iskind, v. Sibirien.

— U. F. M.

32. L. politus Mc Lchl.; p. 68. — Funnen i aug. —
okt. i Yläne och vid Helsingfors af J. Sahlberg, pä senare
orten äfven af A. Palmen. — Flyger höstetid vida spridd i
n. Eur. och Asien. — U. F. M.

33. L pantodapus Mc Lchl; p. 70. — Af denna —
blott i Skandinavien, Finland och vestra Sibirien funna — art
bar J. J. Chgdenius tagit ett ex. i Ladoga-Karelen, JVold-
stedt ett i Saarijärvi och J. Sahlberg ett i Pielis ^^j-^ 75 och
tre uti Kuusamo ^"V? ^3- En särskild varietet är af Mc
Lachlan beskrifven, hemtad fnai Lappland af .ö/a;<^, och af
A. Palmen funnen i Muonionisku uti barrskog ^^7 t)7. —
U. F. M.

34. L. nebulosus Kirby. — Mc Lchl. p. 71. — En
nordisk art, funnen i Södra Enontekis (Yuontisjärvi) ^Vt af
J. Sahlberg samt vid Ounasjoki vid Kittilä 21-24/^ 57 af
A. Paimen; dessutom vid Kantalaks vik af Hvita h af v et tre
ex. tagna ^^"^Ve '^0 ot-h vid Soukelo af ryskä Karelen ^Ve
70 af J. Sahlberg; i finska Karelen har Granvik tagit ett
ex. uti Ilomants ^"^V? 65. — För öfrigt är arten funnen vid
Umeä och uti Amerikas nordliga delar. — U. F. M.

35. L. fuscinervis Zett. — Mc Lchl. p. 74, Suppl.
I p. 6, II p. 20. — J. Sahlberg har tagit arten i Ruskeala
^V? 75 och vid Vuoksen i Räisälä ^/g 78 samt i ryskä Ka-
relen; W. Woldstedt uti Pielis i norra finska Karelen ^^s 65;
äfven Fedtschenko uppgifves hafva funnit arten i Finland

1G9

(säledes möjligen vid Helsingfors eller i Uskela?). — Utom
i Skaudinavieu är arteu fuuueu ännu i Poleu ocli ustra Tysk-
laud. — U. F. M.

3G. L. ignavus Mc Lchl., p. 76, Suppl. II p. 20. —
Funnen i Yläue i augusti af J. Sahlberg. — För öfrigt ut-
bredd i Europas ceutrala länder, Schweiz och Turkestan. —
U. F. M.

37. L nigriceps Zett. — Mc Lchl. p. 47. — /.
Sahlberg liar tagit deuna art vid Helsingfors i september och
november, samt O. Hjelt ett ex. i Hollola. — Anträffad eu-
dast pä spridda ställen uti norra och raellersta Europa. —
U. F. M.

38. L. picturatus Mc Lchl; p. 78, Suppl. II p. 21. —
Utaf artens hufvudform uppges Ouljaiiin hafva tagit en hona
«uti norra Ryssland, autagligen uti Ouega distriktet». — Yra-
uigare är arteu fuuueu vid Jeuisseis nedra lopp.

Eu varietet af arteu beskrifver Mc Lachlan enligt en
hona, tageu i Tammela (Jockis) af södra Tavastiaud af E. J.
Bonsdorff. — U. F. M.

39. L centralis Curt. — Mc Lchl. p. 79. — Utbredd
i Finland uti norra Karelen ända öfver 63^. Aland, Jomala
^Vc ^7 och Hogland, Kiiskiukylä ^^Z, 73 R. Sievers; Pargas,
Kyrkslätt i juni 1880 O. Reuter, Jollas vid Helsingfors ^Ve
68 och ^Ve ö9 ^- Palmen; i Yläne, Parikkala och i Huovesi
V? 74 J. Sahlberg; Nilsiä bland gräs ^Ve Lundström, Ilo-
mauts ^^'-, Eno flera ex. i-'/, och Juuka ^^-^Vs ^^5 Wold-
stedt och Granvik. — Förekommer öfver större delen af
Europa, mest i norden och i Schweiz. — U. F. M.

40. L. vittatus Fabr. — Mc Lchl. p. 81. — Är fun-
nen norrut ända öfver polcirkeln (66|-'^). Pä Aland i Föglö
(Juddö) i slutet af juli och i Kökars i början af aug. 1880,
Pargas och Uskela O. Reuter. Appelberg har anträlfat exem-
plar i Uguniemi, JVasastjerna i Österbotten och Nylander
vid Uleäborg i augusti och d. 11 sept.; vid Porjeguba ä Kola
halföns sydvestra sti*and fann J. Sahlberg arteu "'j^ 70. —
Allmän i större delen af Europa, raiudre Asien. — U. F. M.

170

41. L. affinis Curt. — Mc Le hl. p. 82. - Tagen
blolt i sydvestliga Finland, nemligen af O. Reuter pä Äland
uti Kökais 1-1 Vs 80, uti Hiitis (Yänö) 26-29/^ 79^ i p.^y.
ffas sanit vid x\.bo ocb i Uskela. — Utbredd i de flesta
delar af Europa och n. Asien ända tili Island, Madeira, Per-
sien ocb Amur.

42. L. auricula Gurt. - Mc Lcbl. p. 84. — Anträf-
fad pä Älaud (Sottuuga) i slutet af juli 1880, vid Äbo i Us-
kela och Helsingfors i okt. 1880 af O. BeiUer, Brändholmen
vester om Helsingfors ^Ve 69 A. Palmen; Nyslott Carlenius.
— Uppgifves f()r öfrigt vara vida utbredd uti centrala och
norra Europa. — U. F. M.

43. L. griseus L. — Mc Lchl. p. 85. — Södra och
mellersta Finland utminstone tili 63°; förekommer under hela
sommareu. Reuter bar tagit arten pä Aland uti Sottunga i
slutet af juli och uti Kökar i hurjan af aug. 1880, och Sle-
vers pä kläfskär \'^ 72 samt pä Hogland (Suurkylä) ^^-^V^
73. Yimö i Hiitis 26-29/. 79^ Kyrkslätt i juni, Pargas
och Helsingfors i okt. 1880 O. Reuter; vid Helsingfors fuu-
neu ymnigt äfveu af Tengström och J. Sahlberg, och 1%
samt ^Vio ^^- J^ylander, äfvensom pä Jollas ^Ve ö9 A. Pal-
onen; Uskela E. J. Bonsdorff; Ruovesi ^Vt '^^ Sahlberg,
Nyslott Carlenius, södra Karelen Appelberg, Muola ^Ve 66
Sahlberg, Petrosawodsk Gilnther; Eno ^a/g Woldstedt och
Österbotten rnänga ex. Wasostjerna. ■ — Utbredd öfver större
delen af Europa, mindre Asien, Kaukasus, Sibirien och möj-
ligen N. Anierika. — U. F. M.

44. L bipunctatus Curt. — Mc Lchl. p. 87. — Fun-
neu i Aho, Pargas, Uskela och i juni 1880 uti Kyrkslätt af
O. Reuter; W. Nylander bar erhällit arten (autagligeu) vid
Helsingfors; och ett ex. fanns i F. D. Wasasfjernas samliug,
taget i ()sterbotteu. — Vida utbredd i Europa, men sparsamt
förekommande; tagen ända i Lappland och mindre Asien. —
U. F. M.

45. L miser Mc Lchl.; p. 89, Suppl. II p. 23. —
Funuen i Finland vid Helsingfors ^Vq ^^ ^^ • Nylander, uti

171

Osterbotten äfven ett ex. af Wasastjerna; i Idensalmi ej säll-
sj^nt pä Carices och Eqviseta i juli niänad (exemplaren nagot
afvikande) funnen af J. Sahlberg, som äfven tog ett ex. vid
Deveatoi närä Ponoj i ryskä Lappmarken ^~^/g 70. Äfven
vid Haaparanta är ön hane tagen. — För öfrigt är arten
funnen i Finmarken, pä Island och i N. Amerika. — U. F. M.

4G. L. despectus Walk. — Mc Lchl. p. 90, Suppl.
II p. 23. — Funnen i Finland ätminstone tili 631^. Pä
Aland har O. Reuter funnit arten i Sottunga i slutet af juli,
nti Kökars i början af aug. och likasa uti Pargas, Kyrk-
slätt i juni 1880, samt i Hiitis (Väuö) 26-29/^ 79^ Yläne
i juli och aug. J. Saldbery ; Helsingfors A. PalmeHy Oster-
botten Wasastjerna och Ilomants ^^7 ^^ ^f Woldstedt ; Nur-
mes ^^1-, 75 af ./. Sahlberg. — För öfrigt anträffad blott vid
Königsberg och i N. Amerika, samt i Sch\veiz vid 6000 fots
höjd (se Mc Lachlan, Ent. Monthly Mag., March 1881 p.
219). — U. F. M.

47. L. extrlcatus Mc Lchl.; p. 91. — Utbredd i landet
tili 66—67^. Äland, Getha (Bolstadholm) A. Moberg, Föglö
(Juddö) i slutet af juli, Pargas, Kyrkslätt i juni 1880 O.
Reuter; Helsingfors Tengström; södra Karelen Appelberg;
Nyslott Carlenius, Saarijärvi Woldstedt; Osterbotten Wasa-
stjerna, Uleäborg Nylander, Kuusamo ^-7 73 samt Kanta-
laks allraän ^^j^ 70 J . Sahlberg. — Antagligen utbredd öfver
hela norra och mellersta Europa; nordiska exemplar äro vau-
ligeii mörkare. — U. F. M.

48. L sparsus Curt. — Mc Lchl. p. 94. — Gär
uti omrädet ätminstone tili 63° och anträffas under juni och
juli mänader. Pä Aland tagen af O. Reuter uti Föglö (Juddö)-
och Sottunga i slutet af juli, uti Kökars i början af aug.,
äfvensä uti Hiitis (Väuö) '■^^~^^/\j 79, Abo och Pargas. Hog-
land, Suurkylä ^^"^Ve '^^ ^- Sievers; Jollas vid Helsing-
fors y, 68 och 21/g G9 A. Palmen; i Pyhäjärvi 27^ 78, vid
Svir ^'"^Ve "^5 af J. Sahlberg; Nyslott Carlenius, Viitasaari
Woldstedt; Osterbotten iVasasfJerna; Nilsiä ^Ve 65 Lund-
ström; Ilomants 2% t)5 IVoldsfedt och Polvijärvi (Kinahmo)

172

^/g 65 Grönvik; ryskä Kareleu vid Jalguba ^"^^^Ve 69 J-
Sahiberrj. — Mellersta och norra Europa, allmäunare emot
norden. — U. F. M.

40. L. trimaculatus Zett. — Mc Lchl. p. 95. —
Fuuuen i norru och en del af mellersta Fiuland. Blank med-
förde ex. fräu Lappland, Zetterstedt fann arteu vid Karesu-
anto, J. Sahlbenj tog ett ex. i Enontekis mellau Maunu och
Kelottijärvi i björkregionen sanat tvä uti Kuusamo ""Z- 73; uti
norra Karelen fann Granvik ex. i Ilomants d. 11 och 20 samt
Woldstedt 8 juli 1865. — För öfrigt fuunen blott i svenska
Lappmarken och Dalarne. — U. F. M.

50. L. dispar Mc Lchl.; p. 97. — J- Sahlberg har
fuuuit en haue i Kuusamo "Ve^^- (Ouljanln uppgifves hafva
lunnit en annan hane i norra Ryssland, — antagligen säledes
uti Ouega Kareleu, i likhet raed tlere andra lika citerade
fyud.) — För öfrigt tagen i Lithauen, Posen och Schlesien.
— U. F. M.

51. L fuscicornis Ra mb. — Mc Lchl. p. 99. —
Funnen öfver niustan hela omrädet iuom skogsgränsen. Hel-
singfors, Tali "U 'J^- Emsalö Vs 46 W. Nylander; Öster-
botten IVasasfJerna; Kristinestad Ve ''^-^ Kuusamo, Tavajärvi
'-^2/- 73 samt Vuontisjärvi uti södra Enontekis ^V" ^7 J. Sahl-
berg. — Ar utbredd uti mellersta och norra Europa, men
förekommer mer eller mindre lokalt ; ilyger under senare hälf-
ten af sommaren, särdeles nattetid. — LT. F. M.

52. Anabolia sororcula Mc Lchl.; Suppl. I p. 8 (sX)Por
Mc Lchl. p. 104). — Funnen vid Helsingfors i okt. 1880
af Reuter och jemväl af J. Sahlberg, som tagit arten ocksä
i Pyhäjärvi uti södra Karelen "Vs 78; Nglander har äfven
tagit tva exemplar vid Kajana och Sotkamo. — En ostlig
art, fuunen utom Finland i Östra Preusseu, Lithauen och vid
Petersburg. — II. F. M.

53. A. laevis Zett. — Mc Lchl. Suppl. II p. 25.
(A. fupcata Hag.; Mc Lchl. p. 105). — Zetterstedt uppger
denna art finnas «passini in Lapponia Tornensi; ad Kengis
frequeuter ^""^Vs i" copula capta»; da stllunda arteu är ali-

173

män just vid omrädets gräns, synes den raed skäl böra anses
tillhöra dess fauna. — Funnen hufvudsakligen i Östra Europa.

54. Phacopteryx brevipennis Curt. — Mc Lchl. p.
106. — En nordisk art, funnen ända vid skogsgränsen, vid
Karesuanto af Zetterstedt, som tagit den äfven vid Turtola;
vid Sonostroff (66°) i r. Lappmarken ^^j-, 70 och i Kuusamo
Vg 73 af J. Sahlberg, i Kiuruvesi (Korpijoki) ^^/g 65 af
Lundström, i Juuka ^^g 65 af Woldstedt, äfvensom i Rau-
tus ^Vs 68, i Parikkala 7? och i Nurmes ^^Z, 75 af J. Sahl-
berg. — Gär i Europa söderut ända tili Belgien; vestra Si-
hirien. — U. F. M.

55. Arctoecia dualis Mc Lchl.; p. 108, Suppl. II p.
25. — Denna nordiska art, bildande ett nytt slägte, är funnen
i Lappland (möjligen finska?) af Keitel, samt i Osterbotten,
en hane, af F. D. Wasastjerna, sarat i Yläne och Pyhäjärvi,
der J . Sahlberg fann den vara icke sällsynt i augusti. En
del af honorna hafva korta, andra längre vingar. — Funnen
för öfrigt blott i ett ex. uti Sveriges södra Lappmarker. —

r. F. M.

(Asynarchus fusorius Mc Lchl., p. 116, Suppl. II p. 26,
är funnen i svenska Lappmarken, men ännu ej inom fin-
ska omrädet.)

56. Asynarchus Thedenii AVallengr. — Mc Lchl.,
Suppl. II p. 27. — Funnen endast i Pyhäjärvi socken pä
de steniga stränderna af Ladoga d. 5 och 6 sept. 1878 af J.
Sahlberg; arten uppträdde här i tusentals exemplar. Afveu
nägra af denna arts honor hade korta vingar och torde arten
vara hetero-dimorf. De finska exemplaren öfverensstämma
icke fullt med de skandinaviska; mähända tillhöra de en egen
art. — Funnen för öfrigt blott i svenska Lappmarken och
vid Stockholm.

57. A. coenosus Curt. — Mc Lchl. p. 117; Steno-
phylax Suppl. II p. 31. — .7. Sahlberg bar funnit denna
art i Kuusamo, Tavajärvi (66°) ^"/t ^^ och i Yläne i juli
samt en nagot afvikande ^ uti Idensalmi ^V? ^^i ^- ^- ^'^"

174

sasfjerna har tagit ett ex. i Osterbotten. — Utbvedd frun
Lappland tili mellersta Europa ocli Scliweiz. — U. F. M.

58. Stenophylax impar Mc Lchl.; Suppl. II p. 31. —
A. Palmen fann en hona uti Euonteki.s iiära skogsregionens
gräns, raellan Palojoki och Karesuanto d. 1 eller 2 aug. 1867.
- För öfrigt funnen blott vid Jenissei. — U. F. M.

Ö9. St. alpestris Koi. — Mc Lchl. p. 119. — Funnen
under juni och juli mänader; tränger norrut ända tili 67^°,
hvare.st J. Sahlberg vid Sascheika, i ryskä Lappmarkeu närä
Imandra, fann arten */, 70; likasä af honora funnen i Kuu-
samo flere gänger ^"-^^/t 73; i Osterbotten har Wasastjerna
och F. Hellström tagit arten, den senare vid G:la Karleby;
i Savolaks fann Lundström exeraplar i Xilsiä ^Ve ocli Pal-
men i Leppävirta (Hartikansalo) ^/g 65; i n. Karelen togo
Woldstedt och Granvik arten flere gänger i Kontiolaks ^^"^V»
pä fuktiga lokaler och i skog, samt i Eno ^^/^ 65; Nyslott
Carlenius; vid Svir ^7„ 75 J. Sahlberg; Kyrkslätt ijuni
1880 O. Reuter; Jollas vid Helsingfors '^Vg 69 A. Palmen.

— Norra Europa, ställvis i mellersta, och äter rikligare i
Schweiz' och Osterrikes alptrakter. — U. F. M.

60. St. cpudus Mc Lchl. p. 121. — Beskrifven efter
tvenne ex. tagna i Kuusamo af J. SaJdherg den 2 och 5
juli 1873. - il. F. M.

61. St. infumatus Mc Lchl, p. 124. — Inom omrä-
det är endast en hona funnen i liuovesi ^^Z, 74 af Sahlberg.

— För öfrigt tagen pä Brit. öarne, i Belgien och Sachsen.

— U. F. M.

62. St. nigricornis Piet. — Mc Lchl. p. 127, Suppl.
T ]). 10. — Af hufvudformeu utaf denna art är här tagen
endast en hane i Nurmes ^V? 1875 af J. Sahlberg. — Före-
kommer uti mellersta Europa, men äfven funnen i Lappland.

- r. F. M.

• — var. testaceus Zett. — Mc Lchl. p. 128. —
Utaf denna Ijusare varietet är en hane tagen vid G:la Kar-
leby af F. Hellström. - För öfrigt funnen i svenska Lapp-

175

raarken, i Frankrikes fjelltvakter samt mcijligeu i Kraiu. —
U. F. M.

63. St. stellatus Curt. — Mc Lchl. p. 128. — Ut-
bredd i landet ända tili 08 i° inom skogsregiouen och antriif-
fad uuder juli och augusti. Hollola O. Hjelt, Österbotten
IVasastjerna, G:la Karleby F. Hellström, Uleäborg ^/g W.

Nylanchr; Pielis ^"/s 65 Granvik; Petrosawodsk A. Gilnther,
Kem vid Hvita hafvet ^% 69 och Kouta ^V? "^'^ samt Kuu-
samo (Tavajärvi) ^''"^^A 73 tagen af J. Saldberg; uti södra
Enontekis funuen ilere ganger af Sahlberg och Palmen 25-3o/^
67. — Vida utbredd i Europas olika lilnder samt i vestra
Sibirien. — U. F. M.

{AI Stenophylax concentricus Zett., som enligt Mc Laeh-
lan p. 135 är spridd antagligen öfver hela Europa och jem-
väl är funnen i Sverige, förefiuiies iutet exemplar i den uu-
dersökta samliugen.)

64. Micropterna lateralis Steph. — Mc Lchl. p.
142. — Funueu i Finland blott tili 62°. Hogland, Suur-
saari ^^"^"^/e 73 tre ex. tagua af E. Sievers; Nyslott Car-
lenius; Petrosaodwsk A. Gibither; dessa ex. fran omrädet
äro stora och af Ijus färg. — Brit., Sachseu, Schweiz, Krain.
— U. F. M.

65. M. sequax Mc Lchl. p. 14. — Tva ex. fran Hog-
land (Suurkylä) tagna ^»/.^ 73 af B. Sievers hafva blifvit hiln-
förda tili denna art, ehuru med osäkerhet. — För öfrigt iir
den funnen pä spridda ställen i Europa, iifven i Sverige. —
U. F. M.

^^y. Halesus interpunctatus Zett. — Mc Lchl. Suppl.
II p. 37 (padiatus Leach, Mc Lchl., p. 148 part.) — Vid
en liten skogsbäck i Pyhäjärvi pä Karelska näset tog ./. Sahl-
berg en hane ^^/g 78; nägra ex. äro funna i Österbotten af
F. D. IVasastjerna, och Zetterstedt anför arteu fran Muo-
nioniska tagen ^''/g. — Är antagligen utbredd öfver hela norra
ocli mell. Ruropa, utom i Storbritanien. — U. F. M,

()7. H. tessellatus Ramb. — Mc Lchl. p. 150, Suppl.
II p. ;)8. — J. Sahlberg fann flere par vid en fors i Muola

176

''/g 78. — Dessutom funnen pä utskilliga ställen i mellersta
Europa.

68. H. digitatus Schrk. — Mc Le hl. p. 150. — Ta-
gen uti Enontekis vid Kuttaseukylä (68^ 20') V9 67 af J.
Sahlberg. — Förekommer uti Europas mellersta och södra
delar, samt enligt nyssnämnda fynd antagligen äfven uti nor-
den. - U. F. M.

69. Chilostigma Sieboldi Mc Lchl. p. 188. — Denna
anmärkningsvärda art ar fuunen säväl i sydliga Finland tidigt
om vären, som ock i Lappraarken krypande pä snön. W.
Nylander liar tagit ett ex. vid Helsingfors; J. Sahlberg ett
i Lampi pä snödrifva ^^4 67; S:t Michel ^"^5 65 A. Palmea;
uti Muonioniska togo Sahlberg och Palmen flere ex. pä snön
^^"^^/s f>7- — Arten lärer dessutom vara tagen i Sverge
och vid Danzig. — U. F. M.

70. Chaetopteryx villosa Fabr. — Mc Lchl. p. 193.
— Funnen af O. Hjelt i Hollola samt af Wasasfjerna i
Österbotten. — Arten är för öfrigt vida utbredd i uorra och
mellersta Europa. — U. F. M.

71. Ch. Sahlbergi Mc Lchl.; p. 195. — Arten är be-
skrifven efter trenue exemplar, tagua af J. Sahlberg, nemli-
gen en hane i Muonioniska (68^) "/g 67 och ett par, taget
vid Soukelo sjö under polcirkelu, inom ryskä Karelen ^^/^lO;
W. Nylander har äfven tagit en hane vid Uleäborg ^Vai
hvilken dock visar nägon afvikelse. — U. F. M.

72. Apatania \A/allengreni Mc Lchl.; p. 211. — En
nordisk art, inom omrädet ej sydligare än 62^^. Muonioniska
bland gräs ^^/g och ^^7 67 A. Pabnen; Kuusnmo ^j-^ 73 och
Soukelo (Vartiolampi) i ryskä Karelen ^Ve 70 sarat Jakob-
stad 22/g 72 J. Sahlberg ;'Kox^i\o\-A\i& ^^'^^^ C5 Woldstedt;
Leppävirta (Timosalo) pä fuktiga ängar ^/g 65 A.. Palmen;
Petrosawodsk A. Giinfher. — För öfrigt funnen i svenska
Lappmarken och i Storbritanien. — U. F. M.

73. A. stigmatella Zett. — Mc Lchl. p. 213. —
Zetfersfedt säger om denna art: 'in floribus Salicis prope
ripara fluminis Tornensis ad Muonioniska ^Ve — Vs ^^ copula

177

frequenter capta», — Förutom i svenska Lappmarken är
arten funnen vid Alten och i N. Amerika.

74. A. arctica Boh. — Mc Lchl. p. 216, Suppl. I
p. 12. — Ett ex. ($) är taget af J. Sahlberg vid Paana-
iärvi i Kuusamo den ^V? "^3; vidare hänför Mc Lachlan hit
möjligen ett ex. taget af Sahlberg vid Jalguba i ryskä Ka-
relen ^^""^Vs 1869. (Ett par andra ex. äro ätersända säsom
Apatania sp. ?). — Arten är för öfrigt högarktisk, funnen pä
Spetsbergen, Novaja Semlja och Island; den förmodas fort-
planta sig partenogenetiskt. — TJ. F. M.

Fam. Sericostomalidae.

75. Sericostoma personatum (Spence) Mc Lchl., p.
226. — Endast tvenne ex. äro funna i landet, begge vid Petro-
sawodsk, nemligen en hona af A. Giinther och en hane d. ^%
69 af J. Sahlberg. — Är utbredd i mellersta Europa och
^är norrut tili södra svenska Lappmarken, söderut tili Ita-
iien. — TJ. F. M.

76. Notidobia ciliaris L. — Mc Lchl. p. 238. — Torde
förekomma spridd öfver större delen af landet. I Uskela har
E. J. Bonsdorff tagit ett ex., likasä J. Sahlberg d. ^Vs '^^
ettvid Svir och A. Giinther ett i Petrosawodsk ; Osterbotten
Wasastjerna ; i W. Nylanders samling anträffades 3 ex. an-
tagligen frän Finland, men utan angifven lokal. Zetterstedt
uppger sig d. 15 — 17 aug. hafva tagit arten i Muonioniska.
— Utbredd öfver hela norra och mellersta Europa. — U. F. M.

77. Goera pilosa Fabr. — Mc Lchl. p. 241. — Gär
norrut ända tili 66°. Uskela i slutet af juli 1869 A. Palmen,
Jockis i Tammela E. J. Bonsdorff', Helsingfors d. V? 46 och
*'/e 48 W. Nylander, som tagit tre ex. äfven uti Ilomants
d. 22—28 juli 1844; Petrosawodsk A. Giinther; Kuusamo,
pä livaara d. ^|^ 73 /. Sahlberg. — Hela Europa, utom dess
sydligaste delar; Kaukasus. — U. F. M.

78. Silo pallipes Fabr. - Mc Lchl. p. 245. — Tagen

12

178

blott vid Petrosawodsk i tvenne ex. d. ^Ve 69 af J. Sahl-
berg. — Mellersta och uordliga Europa. — U. F. M.

79. Brachycentrus subnubilus Curt. — Mc Lchl. p.
255. — J. Sahlberg fann arten vara mycket allmän pä strän-
derna af Onega uti ryskä Karelen d. ^Ve ^^ och i Parikkala
d. Ve ^'^\ ^ti F. D. Wasasfjernas samling förefanus tre ex,
bland de talrika trichopterer, som ej voro försedda med lokalan-
teckning, men högst sannolikt tagna uti C)sterbotten. — Före-
kommer vid Neva ytterst ymnigt i augusti och för öfrigt
funnen i hela Europa och ända pä Novaja Semlja. — U. F. M.

80. Bp. albescens Mc Lchl., p. 257. — Kolenati mpTpgif-
ver denna art förekorama vid Petersburg, i Fiuland vid La-
doga sjön samt vid Peterhof och Oranienbaum.

81. Micrasema gelidum Mc Lchl., p. 263. — Synesföre-
komma i mycket olika delar af omrädet. O. Hjelt har tagit
en cf i Hollola, W. Woldstedt eu 2 i Saarijärvi; i Idensalmi
tog J. Sahlberg en hona d. '^Z, 78 och vid Hetta i Enon-
tekis södra skogbevuxna del en hane d. ^^s ö7; (finska?) lapp-
markeu Kricheldorff. — För öfrigt funnen blott i vestra Si-
birien. — U. F. M.

82. Lepidostoma hirtum Fabr. — Mc Lchl. p. 274. —
Funnen i juli och augusti ända tili trädgränsen i Lappland.
Hiitis (Vänö) d. 26 — 29 juli 1879, samt Pargas O. Reuter;
Helsingfors den ^^/g 46 W. Nylander; södra Karelen Appel-
berg, Laukkas Woldstedt, och Petrosawodsk A. Giinther;
Osterbotten Wasastjerna, Uleäborg Nylander; i Eno d. ^V?
och Nurmes d. ^7? ^^^ samt i Kuusamo (Paanajärvi) d. ^^7
73 och uti Enontekis inom skogsregionen mellan den ^7? och
Vg ett ex. taget af J. Sahlberg. — Förekommer öfver nastan
hela Europa. — U. F. M.

Faiu. Leptoceridae.

83. Beraea pullata Curt. — Mc Lchl. p. 492; Suppl.
U, p. 63. — Tagen i Parikkala i medlet af juni 1878 och vid
Jyväskylä d. "/g 72 samt vid Jalguba i ryskä Karelen d.

179

23 — 26 juni 1869 af ./. Sahlberg äfvensom af A. Gunther
vid Petrosa\vodsk. — För öfrigt funnen i mellersta Europas
länder och i Portugal. — U. F. M.

84. Molanna angustata Retz. — Mc Lchl. p. 284. —
Ar funneu ända tili trädgränsen i Lappmarken. Vid Jollas
närä Helsingfors d. ^^"^Ve ^'8 allmän A. Palmen; i södra
Karelen Appelherg; Österbotten Wasastjerna, G-:la Karleby
F. Hellström; af J. Sahlberg tagen säväl i ryskä Karelen
vid Soroka d. Vs 69, som i Kuusamo d. ^""^V, 73 och uti
Bnontekis närä Karesuanto inom skogsregionen d. ^/g 67.
Zetterstedt uppger sig (Plir. albicans; Mc Lchl. p. 205)
hafva funnit arten ej blott vid Karesuanto, utan ända uppe
vid Koutokeino ej sälls. d. 13 — 1.5 aug. — Allmän öfver hela
norra Europa; flyger nattetid. — U. F. M.

85. M. submapginalis Mc Lchl, p. 286. — Södra och
mell. Finland. Parikkala d. Vs '^- Sahlberg ; Laukkas och
Saarijärvi W. Woldstedt; Österbotten Wasastjerna. — För
öfrigt funnen vid AVologda. — U. F. M.

86. M. carbonaria Mc Lchl., p. 287. — Beskrifven efter
en hane tagen vid Petrosawodsk af A. Gunther och ett par
taget af J. Sahlberg i Kuusamo (Tavajärvi) d. Vs 73. (I
fall arten är synonym med Phr. nigra Zett., sä vore den
af Zetterstedt funnen äfven i Muonioniska i augusti). —
U. F. M.

87. M. palpata Mc Lchl. p. 287. — Funnen i södra
och mell. Finland ända tili QQ ^. Vid Yläne ymnigt i augusti
enl. /. Sahlberg; södra Karelen Apjielberg; Ilomants d. ^V?
65 Grönvik; Kiuruvesi vid träsket Kaislaneu d. Vs 65 pä
Juncus C. Limdström; Jakobstad d. ^Vg '^2 samt i Kuusamo
(Paanajärvi) d. ^^/g 73 tagen af J. Sahlberg. — Utom om-
rädet tagen blott vid Petersburg och Jenissei samt i Skot-
land. — U. F. M.

88. Molannodes Zeileri Mc Lchl., p. 288. — Funnen af
J. Sahlberg i Kihtelysvaara i norra Karelen d. ^'Z, 75 och
vid Nyslott d. ^^/^ jg, — Dessutom funnen i Tyskland, Li-
thauen och möjligen i Sverige.

180

89. M. Steinii Mc Lchl., p. 289. — Utbredd inora om-
rädets nastan hela utsträckniug inom skogsgränsen. Uskela
E. J. Bonsdorff, Fagervik flere ex. i slutet af juli 1869 A.
Palmen; Hollola O. Hjelt; Kuusamo (Tavajärvi) d. ^V? 73
äfvensom Enoutekis vid Hetta i skogsregionen d. ^'^Z, 67 J.
Sahlberg. — De finska exemplaren afvika nägot frän tyska
tagna i Schlesien, det enda ställe der arten är funnen; mä-
hända utgöra de hellre en varietet af föregäende art. —
U. F. M.

90. Leptocerus nigronervosus De Geer. — Mc Lchl.
p. 296. — 1 nordliga delen af omrädet ända tili trädgränsen ;
utan tvifvel äfven i sydligare delarne. Blank har hemfört
arten frän Lappmarken, emellan Karesuanto och Palojoki in-
om skogsregion 1—2 aug. 1867 A. Palmen; emellan Iman-
dra och Kantalaks d. 14 — 15 juli 1870 och i Kuusamo d.
2/7 73 samt vid Jyväskylä d. '^/g 72 J. Sahlberg; Österbot-
ten flere ex. Wasastjerna. Uti W. Nylanders samling fanns
ett ex. utan närmare angifven lokal, men trollgen frän Fin-
land. — Arten bebor hela norra och mell. Europa; flyger
snabbt längs rinnande vattens yta. — U. F. M.

91. L senilis Burm. — Mc Lchl. p. 299. — Tagen blott
i sydliga Finland, nemligen i Uskela, vid Eriksberg tvä ex. i
slutet af juli 1869 af A. Palmen och ett i Hollola af O.
Hjelt. — Norra och mell. Europa, Sibirien. — U. F. M.

92. L. annulicornis Steph. — Mc Lchl. p. 301. — Äu-
träffad pä Hoglaud d. ^Vt "^^ ^^ ^- Sievers och i flere exem-
plar uti Österbotten af Wasasfjerna samt vid Uleäborg af
Nylander. — Förekommer för öfrigt uti mellersta Europa.
- U. F. M.

93. L perplexus Mc Lchl., p. 302. — Funnen endast
i Österbotten af F. D. Wasastjerna samt i Kuusamo (Tava-
järvi) d. ^7, 73 af J. Sahlberg. — Dessutora blott vid Pe-
tersburg. — U. F. M.

94. L aterrimus De Geer var. perfuscus Steph. —
Mc Lchl. p. 302. — F. D. Wasastjerna har tagit ett ex. uti
Österbotten och -/. Sahlberg nägra i Nurmes d. ^7? ^8. —

181

Utbredd öfver nastan hela Europa, och förekommande pä
stillastäende vattensamlingar. — U. F. M.

95. L. cinereus Curt. — Mc Lclil. p. 304. — Utbredd
ätminstone tili mellersta delarne (63 — 64 '^) af omrädet. Alaud
(Juddö i Föglö) i slutet af juli 1880, samt Vänö i Hiitis vid
samma tid 1879, Reuter; Uskela E. J. Bonsdorff, Yläne i
juli 1877 J. Sahlberg; Hollola O. Hjelt; södra Karelen ^2^-
pelberg, Kexholm, Parikkala, Pyhäjärvi d. 27, 78 Sahlberg;
Petrosawodsk A. Giinther, Soroka under Fucus pä stranden
af Hvita hafvet d. ^5/^ 69 samt i Nurmes d. 1—24 juli 1875
och vid Jakobstad d. ^Ve 72 J. Sahlberg, Junga d. ^^8 och
Pielis d. ^Vs ^5 Woldstedt och Grönvik; i Österbotten tal-
rikt funnen af Wasastjerna. — Arten varierar i hög grad,
och de finska exemplaren afvika nägot frän öfriga. — Före-
kommer vid floder uti hela Europa. — U. F. M.

96. L albifrons L. —Mc Lchl. p. 307. — Norra och
Östra Finland. — Zetterstedt fann arten allmänt vid Kare-
suanto, Muonioniska och Kengis under augusti mänad. Uti
Enontekis d. -^j^ — ^/g 67 och Kuusamo (Paanajärvi) d. ^V?
73 tagen af Sahlberg; G:la Karleby F. Hellström, Österbot-
ten Wasastjerna; Petrosawodsk A. Gunther. — Antagligen
utbredd uti hela norra och mellersta Europa, vid strömmar.
— U. F. M.

97. L commutatus Mc Lchl, p. 308. -- Utbredd
uorrut tili mellersta eller nordliga delen af omrädet. — Hel-
singfors ./. M. J. af Tengström^ södra Karelen Ajypelberg,
Österbotten Wasastjerna ; frän Hyrynsalmi förefinnes ett möj-
ligen hithörande exemplar taget af W. Nylander. — För öf-
rigt är arten känd blott frän enstaka ställen i Storbritannien,
Frankrike, Sachsen och Preussen. — U. F. M.

98. L. bilineatus L. — Mc Lchl. p. 308. — Tvenne
exemplar äro tagna vid Petrosawodsk af A. Gunther. — Svär-
mar om aftnarne i solskenet pä strömmar, ibland ymnigt, samt
är utbredd öfver större delen af Europa samt Turkestan. —
U. F. M.

99. L dissimilis Steph. — Mc Lchl. p. 311. — Uti

182

samlingen förefunuos blott tvenne exemplar, tagna i Hollola
af O. Hjelt och i Osterbotten af Wasastjerna. — Nordliga
och mellersta Europa. — U. F. M.

100. Mystacides nigpa L. — Mc Lchl. p. 314. — Funnen
blott i Tuovilanlaks vid Pielavesi d. ^% 65 af C. Lundström
och vid Petrosawodsk af A. Giinther. — Utbredd antagligeu
r»fver hela Europa sarat v. Sibirien. — U. F. M.

101. M. azurea L. — Mc Lchl. p. 315. —Utbredd äuda
tili mellersta och nordliga Finland. — Allmän pä Jollas vid
Helsingfors d. 2% 68 och vid Fagervik i medlet af juli ] 860
Ä. Palmen, vid Lovisa juli 1871 af J. Sahlberg ; 'H.oMola. O.
Hjelt, Saarijärvi och Viitasaari W. Woldsie'dt; Osterbotten
Wasastjerna; vid Petrosawodsk Ä. Giinther och vid Kouta
invid Hvita hafvet (67°) d. '^V? 60 ./. Sahlberg. Zetterstedt
faun arten vara allmän i Muonioniska och Karesuanto d.
^^7 — ^''/g och gä längs elfven ända tili Koutokeino. — Synes
vara utbredd öfver hela Europa. — U. F. M.

102. M. longicornis L. — Mc Lchl. p. 316. — Utbredd
norrut längt in i Lappmarken. Uskela i slutet af juli 1869
A. Palmen; Helsingfors Tengström:, södra Karelen Appel-
herg, Ladoga-Karelen Chydenius, Valamo d. 10 — 14 juli
1866, Ruskeala och Nurmes i juli 1875 ./. Sahlberg ; Vetro-
sa\vodsk A. Giinther; Kiuruvesi (Korpijoki) d. ^^/g 65 C.
Lundström; Viitasaari Woldstedt; Osterbotten Wasasfjerna,
Pudasjärvi Ny lande)', Jakobstad d. ^% 72 samt Kuusamo d.
2"/- 73 J. Sahlberg; Zetterstedt fann arten (Phr. 4-fasci-
ata) allmän i aug. ännu i Karesuanto. — Hela Europa utora
dess sydligaste länder. — V . F. M.

103. Triaenodes bicolor Curt. — Mc Lchl. p. 320. —
Fyra ex. tagna i slutet af juli pa Eriksberg i Uskela af A.
Palmen samt ett i Taipale i Karelen d. ^"Z, 49*af W. Ny-
lander. — Antages vara utbredd öfver norra och mellersta
Europa. -— U. F. M.

104. Tp. conspepsa Ramb. — Mc Lchl. p. 323. — Uti
norra Finland har W. Nylander tagit ett ex. i Kianto och
J. Sahlberg ett annat i Kuusamo (Tavajärvi) d. ^V? 73.

183

Finska och tyska ex. afvika nagot frän de öfriga. — Utbredd
uti nastan alla länder af Europa. — U. F. M.

105. Tr. Reuteri Mc LcliL, Suppl. II, p. 65. — En
hane är tagen af O. Reuter pä Kökars af Aland d. 1 — 10
aug. 1880, och en annan vid Borgä (Emsalö) den ^/g 46
af W. Nylander. — En tredje funnen i Ostergötland. —
U. F. M.

106. Tr. unanimis Mc Lchl., p. 324.— W. Woldstedt
bar tagit en hane i Saarijärvi i norra Tavastland och W. Ny-
lander en hona i Sotkamo. — För öfrigt är blott en hona ta-
gen pä Ösel. — U. F. M.

107. Erotesis baltica Mc Lchl., p. 326. — Tveune hanar
äro tagna uti omrädet nemligen en i Saarijärvi af Wold'
stedt och en annan vid Petrosawodsk af A. Gilnther. — Af
denna enda art utaf det nybildade slägtet äro äfvenledes en-
dast hanar tagna pä Ösel och i England. — U. F. M.

108. CEcetis ochracea Curt. — Mc Lchl. p. 331. —
Grär norrut ätminstone tili 65°. Helsingfors Tengström och
^^/g W. Nylander; Petrosawodsk A. Gilnther; Ilomants d.
19—21 juli 1865 Woldstedt och Granvik; Saarijärvi Wold-
stedt, Österbotten Wasastjerna, Kajana ^j^ och Uleäborg
^Vs ^- Nylander. — Pä sjöar och vattensamlingar uti norra
och mell. Europa. — U. F. M.

109. CE. furva Ramb. — Mc Lchl. p. 332. — Södra och
mell. Finland. Reuter har funnit en hona i Pargas, W. Ny-
lander fann arten vid Helsingfors d. 19 juli och A. Palmen.
vid Jollas d. ^7? 68 och Fagervik i medl. af juli 1869, Öster-
botten IVasastjerna. — Synes hufvudsakligen förekomma i
mellersta Europa. — U. F. M.

110. (E. lacustris Piet. — Mc Lchl. p. 333. —Funnen
norrut ända tili 65°. Fagervik i medlet af juli 1869 A.
Palmen; södra Karelen Appelberg; Saarijärvi Woldstedt; i
Nurmes ^^/^ 1875 af J. Sahlberg, Österbotten Wasastjerna,
Uleäborg ^% 44 W. Nylander. — Pä stäende vattensam-
lingar uti hela Europa. — U. F M.

111. CE. notata Ramb. —Mc Lchl. p. 335. — ^. Grön-

184

vik har tagit ett ex. i Pielis d. ^■'/g 65 uti björkskog. —
Funnen flerstädes i mell. Europa. — U. F. M.

112. (E. testacea Curt. — Mc Lchl. p. 336. —Ett ex.,
taget af Woldstedt uti Ilomants d. ^^Z, 65 bland gräs, tillhör
möjligen denna art, som för öfrigt är funnen hufvudsakligen
i mellersta Europa. — U. F. M.

(Setodes punctata Fabr. — Mc Lchl. p. 343 — är ut-
bredd i hela mellersta Europa sarat funnen i Sverige och vid
Petersburg, men änuu ej i Finland.)

Fam. Uydropsychida;.

113. Hydropsyche pellucidula Curt. — Mc Lchl. p. 358.
— Exemplar finnas i saralingeu blott frän mellersta Finland.
Österbotten Wasastjerna flere ex.; Saarijärvi och Ilomants
^V? 65 Woldstedt och Granvik, Jyväskylä ^^/e ^2 /. Sahl-
hery; Petrosawodsk A. Giinther. — Utbredd öfver hela Eu-
ropa och n. Asien, frän Medelhafvets öar och Mindre Asien
tili Novaja Semlja. — U. F. M.

114. H. angustipennis Curt. — Mc Lchl. p. 361. — Sö-
dra och mellersta Finland. -lockis uti Tammela E. J. Bons-
dorff, i Yläne 'V8 ^7 af J. Sahlberg; Hollola O. Hjelt,
Ilomants ^^j-, 65 Woldstedt, Österbotten Wasastjerna. —
Hela Europa. — U. F. M.

115. H. guttata Piet. — Mc Lchl. p. 364. — Tageu i
Eno d. 1^7 '^5 och vid Nyslott d. 'V^ 78 af J. Sahlberg. —
Utbredd öfver nastan hela Europa.

116. H. instabilis Curt. — Mc Lchl. p. 365. — Södra
och mellersta Finland. Jockis £. J. Bonsdoi-f, Hollola O.
Hjelt, Ilomants d, ^V? 6ö Granvik, ()sterbotten Wasastjerna,
G:la Karleby F. Hellström. — Utbredd uti nastan alla Eu-
ropas länder. — U. F. M.

117. H. Nevae Koi. — Mc Lchl. p. 369. — Funnen
i mängd vid Petersburg; utan tvifvel torde det värit denna
art, som J. Sahlberg fann vid Ladoga och Onega, vid Svir

185

och Neva sä ymnigt i juni, att han under f a minuter kunde
dermed fylla sin hatt.

Var.? fennica Mc Lchl., p. 369. — Funnen i ryskä Ka-
relen, vid Petrosawodsk af A. Giinther, i Saarijärvi af Wold-
stedt, samt vid Uleäborg af W. Nijlander. — För öfrigt ta-
gen blott i Sverige. — U. F. M.

118. H. lepida Piet. —Mc Lchl. p. 371. — Södra och
mellersta Finland. Fagervik i medlet af juli 1869 A. Pal-
men; Ilomants ^^(-j 65 Woldstedt och Grönvik; Österbot-
ten Wasastjerna, samt Kajana V? '^ ^- ^ylcinder. —
Hela Europa utom dess sydligaste delar. — U. F. M.

119. Arctopsyche ladogensis Koi. — Mc Lchl. p. 378,
Suppl. n p. 71. — Funnen af Kolenati vid Ladoga och Neva
floden. Tagen vid Imatra af A. Helenius. Uti W. Ntjlan-
ders samling funnos tre exemplar antagligen frän Finland,
men utan lokaluppgift, och Mc Lachlan har erhällit en hane
frän Finland af Rostock. Emellan Kantalaks och Imandra
(67°) har J. Sahlberg tagit tre ex. d. 14—15 juli 1870. —
För öfrigt tagen i Sverige, n. Ryssl., Östra Sibirien och Hud-
sons-Bay länderna. — U. F. M.

120. Wormaldia subnigra Mc Lchl., p. 391. — Inom
omrädet är i Kirjavalaks vid Ladogas norra strand ett ex.
taget ^/g 72 af J. Sahlberg, samt tvenne ex. uti Österbot-
ten af F. D. Wasastjerna. — Mellersta och norra Europa.

— U. F. M.

121. Neureclipsis bimaculata L. — Mc Lchl. p. 392. —
Spridd öfver hela landet ända tili skogsgränsen. Kyrkslätt i
juni 1880 O. Reuter, Helsingfors vid Emsalö Vs 46 W.
Nylander; Hollola O. Hjelt; Petrosawodsk Giinther; Ilomants
^Vt, Pielis ^^-^Vs och Juuga ^Vg 65 allmän W. Wold-
stedt och Granvik; Eno och Nurmes d. 12 — 20 juli J.
Sahlberg, Österbotten JVasasfjerna, Jakobstad ^Ve '^2 samt
i Enontekis mellan Palojoki och Karesuanto i slutet af juli
tagen af J. Sahlberg. — Utbredd öfver hela Europa särde-
les dess mellersta och södra delar, v. Sibirien, n. Amerika.

— U. F. M.

186

122. Plectrocnemis conspersa Curt. — Mc Lclil. p. 394.

— Laukkas samt Ilomants d. ^^Z, 65 och Pielis d. ^Vs 65
WoldstecU, PetrosaAvodsk A. Giinther och i ryskä lappraar-
ken vid Ekostroff (6°') d. 7, 70 tagen af J. Sahlberg. —
Utbredd öfver hela Europa. — U. F. M.

123. Polycentropus flavomaculatus Piet. — Mc Lchl. p.
398. — Stiger norrut ända tili skogsgränsen. — Hiitis (Vänö)
d. 26—29 juli 1879 O. Beuter; Yläue juli och aug. 1877,
Svir d. ^'/g och Nurmes d. 23-24/^ j Sahlberg; Juuga d.
^Vs 65 Granvik; Viitasaari Woldstedt; Österbotten Wasa-
stjerna, Enontekis emellan Palojoki och Karesuanto d. '/g 67
J. Sahlberg. — Förekommer frän Lapplaud ända tili Kor-
sika. — U. F. M.

124. P. multlguttatus Curt. — Mc Lchl. p. 399. — Ett
ex. taget pä Eriksberg i Uskela af E. J. Bonsdorff. — An-
tagligeu utbredd säsom föregäende art, men mera lokalt före-
kommande. — V. F. M.

125. Holocentropus dubius Ramb. — Mc Lchl. p. 401.

— Tvenne ex. äro tagna pä Fagervik i medlet af juli 1869
af A. Palmen och ett vid Tali närä Helsingfors d. ^"/g 50
af W. Nylander; Kantalaks J. Sahlberg. — Förekommer
öfver hela norra och mell. Europa samt i Sibirien. — U. F. M.

126. H. picicopnis Steph. —Mc Lchl. p. 402. —Tagen
vid Rausijärvi i Yläne d. "/« 77 och vid Kexholm d. 7? "^5
af J. Sahlberg., samt i Ruokolaks af A. Helenius. — Utbredd
uti norra och mellersta Europa ända tili Ungern.

127. H. auratus Koi. — Mc Lchl. p. 403. — Spridd öf-
ver största delen af omrädet. Helsingfors Fedtschenko; Pie-
lavesi d. ^^/7 65 Lundström; Enontekis raellan Palojoki och
Karesuanto i slutet af juli 1867 ,/. Sahlberg. — Funnen fler-
städes i Europas nordliga hälft. — U. F. M.

128. Cyrnus trimaculatus Curt. — Mc Lchl. p. 406. —
Tre ex. äro funna i Uskela i slutet af juli 1869 af A. Pal-
men; Yläne d. ^Vt ^^ J- Sahlberg; tvenne ex. i ()sterbotten
tagna af F. 1). Wasastjerna. — Utbredd frän Schweiz tili
Lappland. — U. F. M.

187

129. C. flavidus Mc Le hl., p. 407. — Inom omrädet ta-
geu i sydvestra Finland af O. Reuter, i Parikkala i juni 1878
och vid Kantalaks d. ^Ve "^^ tvenne ex. af J. Sahlberg. —
För öfrigt funnen i Storbritannien, Holland, Sachsen och vid
Petersburg. — U. F. M.

130. Ecnomus tenellus Ramb. — Mc Lchl. p. 410. —
Endast en hane är funnen i Pargas af O. Reuter. — Arten är
funnen äfven vid Petersburg och i Sverige, samt i nastan alla
Europas mellersta och sydliga delar, mindre Asien och Tur-
kestan.

131. Tinodes NA/aeneri L. — Mc Lchl. p. 413. —Fun-
nen vid sjöstränder i Yläne d. ^V? — ^/s '^^ af /. Sahlberg.
ZetterstecU anträffade arten i Enontekis emellan Karesuanto
och Kontokeino, ^^"^Vs föga sällsyut. — TJtbredd öfver hela
Europa.

132. T. aureola Zeti; Mc Lchl. p. 415. — Är funnen
af ZetterstecU d. ^Vs "^'icl Karesuanto i Torneä lappmark, säle-
des vid omrädets gräns, men fanns ej i finska samlingen. —
Utbredd för öfrigt ända ned tili Sicilien.

133. Lype phaeopa Steph.— Mc Lchl. p. 423. — Sö-
dra och mell. Finland. Uskela tvenne ex. tagna i slutet af juli
1869 af A. Palmen; Ruovesi d. ^2/^ 74 J. Sahlberg, Viita-
saari JVoldstedt; Österbotten flere ex. tagna af Wasastjerna.
— Hela Europa. — U. F. M.

134. L sinuata Mc Lchl., p. 424. — Tagen i ett ex. (cf)
uti Viitasaari af W. Woldsteclt. — En enda annan hane är
funnen i Osterrike. — U. F. M.

135. Psychomyia pusilla Fabr. — Mc Lchl. p. 426. —
Vid Petrosavodsk har A. Gilnther tagit ett ex., och vid Ulea-
borg W. Nylander ett annat. — Är utbredd öfver hela Eu-
ropa utom dess nordligaste del; Mindre Asien. — U. F. M.

Fam. Rliyacophilidse.

136. Chlmarrha marginata L. — Mc Lchl. p. 431. —
Förekommer vid forsar. Tagen i Ruskeala d. ^V? '<& af J.
Sahlberg. — Hela mellei^ta och norra Europa.

188

1H7. Rhyacophiia nubila Zett. — Mc Lchl. p. 441. —
Förekommer i juli och augusti allmänt vid forsar, antagligen
öfver hela omrädet. Uskela Reuter; Yläne d. ^Vs "^"^^ Rau-
tus d. ^^/g och Mohla d. ''/g 66 samt Ruskeala d. ^^Z, 75 J.
Sahlberg; Hollola O. Hjelt; Petrosawodsk Ä. Giinther: Ilo-
raants d. ^^Z, och Juuga d. ^^/g 65 Woldstedt och Granvik;
Österbotten Wasastjerna, G:la Karleby F. Hellström; Uleä-
borg d. V7 41 W. Nylander, Kuusamo (Koitila) d. Vs ^^
och vid Ponoj i ryskä lappmarken d. ^Vs ^^^ J- Sahlberg;
vid Kengis invid Muonio och Torneä elfvars förening fann
Zetterstedt arten allmän d. 22 aug. — Norra och östra Eu-
ropa, men ej längre än tili Rhen och Karpaterna. — U. F. M.

138. Rh. septentrionis Mc Lchl; p. 444. - Tagen blott
i Pyhäjärvi vid Ladoga d. Vo 78 af J. Sahlberg och i Tuo-
vilanlaks uti Pielavesi d. '^j^ G5 af C. Lundström. — Vida
utbredd uti Europas mellersta länder. — U. F. M.

139. Glossosoma vernale Piet. — Mc Lchl. p. 472. —
Tvenne ex. äro tagna vid Petrosa-\vodsk af A. Giinther. —
— Mellersta Europas länder, Armenien. — U. F. M.

140. Gl. Nylandepi Mc Lchl., p. 474. — Beskrifven efter
ett par, taget af W. Nglander vid Uleäborg. — U. F. M.

A n m. Mc L ac lilan fäster p. 474 iippmärksamheten pä ett i Fin-
land funnet ex. (en hona, förvarad i en samling uti Dorpat), hvilken
antagligen hör tili en skild art Glossosoma, näi-mande sig tili Agaxietxis;
1 saknad at hänen har arten dock ej blifvit definitivt r.ppställd.

14L Agapetus comatusPict. — Mc Lchl. p. 479. — Vid
Uleäborg bar W. Nylander f uunit ett exemplar och äfvenle-
des ett i Karelen d. ^% 44, utan närmare angifven lokal. —
För öfrigt förekommer arten i mellersta Europas länder. —
U. F. M.

Fam. Hydroptilid.T.

142. Agraulea multipunctata Curt. — Mc Lchl. p. 506.
— Fem ex. äro funna d. 8 och 24 juli 1869 pä Jollas närä
Helsingfors af A. Palmen. — Storbrit., Holland, Sachsen,
Preussen, Petersburg. — U. F. M.

189

143. A. cognatella Mc Lchl., p. 507. — Beskrifven efter
tre hanar tagna af W. Nylander vid Uleäborg d. ^Vs 44 och
i Enontekis skogsregion mellan Hetta och Karesuanto d. ^^/-j
—2/8 af J. Sahlberg. — II. F. M.

144. Hydroptila sparsa Curt. — Mc Lchl. p. 511. —
Tvenne ex. äro funna i landet, nemligen ett pä Eriksberg i
Uskela i slutet af juli 1869 af A. Palmen och ett vid Uleä-
borg af W. Nylander; (Phr. tineoides Zett. fran Muonio-
niska är möjligen synonym med denna). — Utbredd öfver
norra och mell. Europa, och i norra Italien. — U. F. M.

145. H. femoralis Eat. — Mc Lachlan hänför p. 513
tili denna art, ehuru ej med säkerhet, tvenne ex. tagna af
J. Sahlberg, nemligen d. ^'/e 67 i Muonioniska och d. ^^e
69 vid Petrosawodsk. — England, Sverige, n. Italien. —
U. F. M.

146. Oxyethira distinctella Mc Lchl., p. 521. — Beskrif-
ven efter tre hanexemplar tagna vid Fager vik i medlet af juli
1869 af A. Palmen. ~ U. F. M.

-^■~

Rättelser

tili

o o

Nya bidrag tili Abo och Alands skärgärds Hemipterfauna

af
O. M. Reuter.

I femte elelen af Meddelanden af Societas pro Fauna et
Flora Fennica har jag offentlig gjort en uppsats med ofvan-
stäende rubrik (pagg. 160 — 236). Nägra satser i par deri in-
gäende artöfversigter hafva emellertid vid sättningen af ma-
nuskriptet kömmit pä orätt och vilseledande plats och äfven
par andra tryckfel i artbeskrifningarne insmugit sig, hvilka
äro af den art, att de ovilkorligen fordra att blifva rättade,
ifall de beskrifna arterna rätt skola kunna tydas. Jag utber
mig derföre att här fä meddela följande ändringar med an-
hällan att den, som begagnar arbetet, i detsamma med första
ville info ra dem.

Pag. 187 nedtill stär:

2. (1). Pedes tihiis salteni parte testaceis. Antennae arti-

culis duobiis primis saltem ad pai tem nlyris.

3. (10). Nigri vei niyro-rubiginosi, interdum colore palli-

diore rubiglnoso vei ochraceo variantes.
Detta bör heta:

2. (1.) Pedes tibiis saltem parte testaceis.

3. (10). Antennae articiilis duobus primis saltem ad par-

tem nigris. Nigri vei nigro-rubiginosi etc.

Pag. 215 upptill finnes en dylik omkastning. Der läses:

7. (6). Commissura tegminum pallida; area intermedia api-

calis latitudine basali triplo longiore.

8. (9). Elongatus. Vertex sublunatus etc.

Detta bör vara:
7 ((j). Commissura tegminum pallida.

191

8. (9). Elongatus. Area intermedia apicalis latitudine ba-
sali triplo longior\ Vertex suhlunatus etc.

Pag. 222, rad 3 ofvanlrän stär:

Valvilla , sefjmento ultimo ventrali duplo hre-

viore, ohtusangulariter rotundato,

hvilket bör heta:

Valvilla — , segmento ultimo ventrali duplo hre-

vior, obtusangiilariter rotiindata.

Slutligen pag. 227, läses:
42. (45). Vertex margine interoculari dimidio longitudine

haud etc,

hvilket bättre ätergifves:
42. (45). Vertex dimidio margine interoculari longitudine

haud etc.

Samina pag. stär i beskrifningen af den nya Athysanus
prominulus, rad 2 nedifrän: margine interoculari, hvilket
bör vara dimidio margine interoculari.

-<{>€>0~

MEDDELANDEN

s o (! 1 E T A s

PRO FAUNA KT FLORA FENNICA.

,o^l

SJUNDE HÄFTET.

■^-■

'1/

^-

HELSINGFORS.

s 1 M E L I I A R F V I N G A R S T R Y C K E R I ,

1S81.

I

Inneliall:

Sahlberg, J. Emimevatio riemipteroruin Gyiunoceratormu

Fennia} Sid. 1

Waren, E. J. lakttagelser oni diiggdjur och ioglar i Suonen-
joki och Viitasaari samt Valkeala socknar . 111

Collan, U. Om furekouisten af en Podnrid (Isotonia .-[i. i

stor^mängd pä snöu i Januari 1880 . • 1-7

Palmen, J. A. Tvenne Oipistohranchiater fran Finska \'iki>n Vi'.»

Sahlberg', J. En nj- ^rt, ai" Coleopter slägtet Xiiora Mnls. ai

Melandiyiderna.s familj l-"-'

Aström, H. B. Xagi-a iaktfagelser angaende Hackspettarnf>

iiidoäninen ■ : l'i'>

Reuter, O. M. En ny art Aradus ivan Lai)j)land > 1 -".'■'

Palmen, J. A. Anser ruficollis innnen i Finland .... 1 11

s Cobitis fossilis T.., en nykomling tili lin.ska

tiskfannan U^

Kiljander, L. Bidrag tiil kiiunedom oni l<'iidands Xeurojitera

|)lanipennia ' lö"2

Mc Lachlan, R. Finska Triehopteia ' l')7

Reuter, O. M. Rättelser tili Nya bidrag lill Abo och Aland.-^

.skärgilrds HemipteHauna . ... .... > IHO