':f:S3£HS:ir;c$X:v^: MEDDELANDEN SOCIETAS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA. SJUNDE HÄFTET. ■*^iä^^ HELSINGFORS, ]. s I M K LII A R F V I N G A il S T R V C K li U I , 1881. Inneliäll: Sahlberg, J. Emimeratio Hemipterorum Gymnoceratorum Fenniae Sid. 1. Waren, E. J. lakttagelser oin däggdjur och foglav i Suonen- joki och Viitasaari sarat Valkeala socknar . . > 111. Collan, U. Om förekomsten ai" en Podurid (Isotoma sp.) i Stor mängd pii snun i Januari 1880 ^ 127. Palmen, J. A. Tvenne Opistobranchiater frän Finska Viken » 129. Sahlberg, J. En ny art af Coleopter slägtet Zilora Muls. af Melandryidernas farailj ' 132. Äström, H. B. Nägra lakttagelser angäende Hackspettarnes födoämnen j 185. Reuter, O. M. En ny art Aradiis frän Lappland . . . . » 139. Palmön, J. A. Anser ruficoUis funnen i Finland . . . » 144. > Cobitis fossilis L., en nykomling tili finska fiskfannan > 148. Kiljander, L. Bidrag tili kännedom om Finlands Nenroptera planipennia > 152. Mc Lacblan, R. Finska Trichoptera > 157. Reuter, O. M. Rilttelser tili Nya bidrag tili Äbo och Älands skärgurds Hemipterfauna > 190. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881} . ENUMERATIO HEMIPTERORUM GYMNOCERATORUM FENNIAE. JOHN SAHLBERG. (Societati exhibita die 10 Aprilis 1880.) u. ti tvenne tidigare arbeten, Ofversigt af Finlands och den Skandinaviska halföns Cicadariw sarat Sijnopsis Amphibi- corisarum et Hydrocorisarum Fennice, iuförda i Notiser ur Sällskapets pro Fauna et F^lora fennica förhandlingar 'Kll (1871) och XIV (1875), har jag värit i tillfälle att redogöra för Cicadariernas sarat de i vatten lefvande Heteropteras fö- rekomst och utbredniDg iuora Finlands naturhistoriska om- räde. Hvad de pä land lefvande Heteroptera angär, hafva de sedän en längre tid ädragit sig vara eutoraologers uppmärk- samhet och värit föreraäl för bearbetuing. Redan är 1848 utkom neraligen ett arbete af min fader E,. F. Sahlberg imder titel af Monograpltia Geocorisarum Fenniaa, uti hvil- ket vara denna tid kända hithörande former äro beskrifna pä för sin tid raycket förtjenstfullt sätt, och pä senare tider har isynnerhet O. Reuter genora nägra raed kritik och i öfver- ensstäramelse med vetenskapens uuvarande fordriugar utarbe- tade öfversigter öfver vissa af Finlands och Skandinaviens hithörande familjer (ss. Antltocoridm och Capsidxe) bidragit att sprida Ijus öfver denna del af vär insektfauna. Da likväl förut mindre uppraärksamhet egnats ät arter- nas geografiska utbredning och da en stor del af vara Hemi- ptera icke blifvit änyo bearbetad sedän 1848 sarat dessutom ätskilliga nya insaralingar i skilda delar af värt land blifvit gjorda pä de seuaste ären, har jag ansett det vara skäl att för Sällskapets pro Fauna et Flora fennica »Meddelanden» uppgöra en fullständig utbredningsförteckning öfver alla vara Hemipfera Gijmnocerata, sä mycket mer som jag, delvis med understöd af sällskapet, värit i tillfälle att sjelf studera oeh insamla af dessa insekter i alla de provinser, hvari man in- delat värt naturhistoriska omräde. Genom en sadan saraman- ställning- af det, som redan är bekant, blifva luckorna i vur kännedora lättare skönjbara och mana tili vidare undersök- ningar. Utaf alla Hemiptera äro Gymnocerata utan tvifvel de bäst bearbetade, och under de senaste ären hafva i tiera euro- peiska länder utkommit utmärkta faunor ocli handböcker, hvarför äfven bestäramandet af vara hithörande forraer, med högst fa undantag, icke är förenadt med nägra svärigheter. Det liar derför synts mig tillfyllestgörande att endast citera de vigtigaste nyare arbeten fiir att gifva tillkänna, hvilken art med hvarje anfördt namn förstäs, utan att lemna nagra diagnoser eller descriptiva anmävkningar. I uppställningen liar liufvudsakligast af praktiska skäl Putons Catalogue des Hemipteres cVEurope, 2:e edition, blifvit följd, ehuru det af honom antagna systemet ingalunda kan anses för nagot fulländadt eller fullkoraligt. Tvertom synes det ganska troligt, att vi snart hafva att emotse en ge- noragripande oragestaltning af Hemipteras systematiska upp- ställning, hvartill is5'nnerhet Sehiödtes intressanta afhand- ling: Nogle nye Hovedsaetninrjer af Ehynchoternes Morpho- logi og Systeniatik, införd i Naturliistorisk Tidsskrift III R.; 6 B., 1870, torde gifva anledning. För iitredandet af arternas utbredning inom vart land hafva följande personer lemnat bidrag genora af dera gjorda Insamlingar, som blifvit af mig begagnade och tili en stor del öfverlemnade tili Universitetets Finska ^[useum: docen- ten O. Reuter, som under flera är undersökt Alands och Abo skärgärdar förnämligast Pargas socken och ätVen lemnat iiägra bidrag frän Nyland; aflidne professoren C. R. Sahl- berg ocli doktorn R. F. Sahlberg, författarens farfader «ch fader, hvilka • hufvudsakligast gjort insamlingar i Yläne kapell, men äfveu iiuder resor pä Aland, i Abo-trakteu, i Ta- vastland och den senare äfveu i Lapplaud upptäckt fiera in- tressanta arter; aflidne haudlauden F. D. Wasastjerua, hvilken under flera ars tid i eutomologiskt afseende under- sökt siidra Osterbotten, förnämligast Wasa trakten, och äfven af Hemiptera sammanbragt en ganska betydlig samling, hvil- ken uumera blifvit öfverlemnad tili Helsingfors museum; pro- fessor AV. Nylander, hvilken med ifver samlat isynnerhet i trakten af Uleäborg, i södra Karelen samt vid Helsingfors ; professor F. W. Mäkiin, som gjordt insamlingar i Karelen, ^ödra Savolaks, Nyland, Tavastland och norra Osterbotten; doktor J. M. J. af Tengström, hvilken samlat i södra Karelen, pa Aland och i Nyland; studerandeu Bj. AVasa- ^tjerna, sora med ifver och framgäng samlat i trakten af Helsingfors, i Tavastland och Egentliga Finland; forstmästaren A. Gilnther, som en längre tid samlat i trakten af Petro- savodsk; docenten A. Palmen, som gjort insamlingar i Nj-- land, Savolaks och Torueä Lappmark; doktor C. Lund- ström, hvilken samlat i närheten af Aho samt i norra Sa- volaks; magister AV. AA^oldstedt, som gjort insamlingar huf- vudsakligast i skilda delar af Karelen och norra Tavastland; magister E. Sievers, hvilken samlat isynnerhet pa Hog- laud och Aland; statsrädet E. J. Bonsdorff, som samlat i Uskela och Jockis; doktor E. Grönvik, hvilken insamlat Hemiptera under en resa i norra Karelen ; doktor F. Häll- ström, som samlat i trakten af Gamla Karleby; professor Pipping och doktor Appelberg, som medfört Hemiptera frän Ladogatrakten ; professor O. Hjelt frän Tavastland; magister E. Bergroth frän Nyland och Tavastland; doktor 6 C. Lundahl Mu trakten af Tammerfors; magister Blank frän Lappland; studeranden W. Heimbiirger fräu Nyland; studeranden E. W. Blom fräu Lojo; studeranden H. In- «•elius frän Äbo Iän; studeranden R. Envald frän Ryskä Lappmarken; kandidaten E. J. Waren frän Savolaks ra. H., ock är det mig kärt att här ofFentligen uttala min tacksam- het tili alla dessa herrar för den stora lijelp, de beredt mig genom deras insamlingar och iakttagelser. Dä sälunda en mängd skilda samlare egnat uppmärk- samhet at Hemiptera Gymnocerata synes ifrägavarande in- sektgrupp för närvarande vara en blaud de bäst kända inom värt land, eliuru visserligen änuu en eller annan art inom omrädet framdeles torde komma att upptäckas. Antalet af i efterföljande förteckning upptagna species utgör 360, af hvilka omkr. 150 blifvit upptäckta härstädes sedän R. F. Sahlbergs ofvan omnärauda arbete utkora. Att detta antal kan anses säsom ganska tillfredsställande för vara förliällanden, silrskildt raed afseende fästadt vid landets kiimat och uordliga läge, kan ses af en jemförelse med det kända antalet frän nägra andra delar af Europa, livilkas Hemiptera pä senare tid blif- vit bearbetade. Enligt nyaste källor aro nemligeu kända af Hemiptera Gymnocerata : frän Sverige omkring^) 350 arter » Norge^) 185 » ;> Danmark^) 280 >> ') Dä vi ej hafva nrigon nyare samiuanfattande bearbcming eller förteckning öfver Sveriges hithörande fonner, är det ganska troligt att detta antal icke motsvarar alla soin finnas förvarade i svenska samlingar. -) Enligt Siebke Catalogus Hcmipterorum Norvegice samt Scho- yen Supplement til Siebkes Emmeratio Bisedorum Norvegicorum f ase. I-II, 1879 m. fl. ') Enligt Scbiödte Fortegnelse over de i Danmark lefvende Tceger, Kjöbenhavu 1870. 7 frän Livland^) 304 arter s Moskowska guvernementet^) . 213 » » Britanuien^) 390 » » Elsass och Lothringen*) . . . 492 » " » Belgieu^) 337 » Inom värt land hafva en stor mängd Hemiptera sin nordgräns. Da det för insektgeografin raaste vara af vigt att lära kanna denna, har jag viunlagt mig om att kunna anföra de nordligaste lokaler för hvarje species med angifven unge- färlig breddgrad. I allmänhet hafva dock tidigare samlare och författare egnat föga orasorg och samvetsgrannhet vid an- gifvandet af fyndorter, hvarför jag ofta värit tvungen att i detta afseende noja mig med egna iakttagelser. Sädana upp- gifter, t. ex. hos Zetterstedt och Reuter, som »habitat in Lap- ponia rarius», >in Lapponia habitare fertur», »in Lapponiam usqve passim» synes mig förtjena föga tillit, da ej nägon be- stämd fj^ndort angifves eller i samlingarna finnas exemplar frän sä nordliga trakter. Mera tveksam har jag dock värit angäende huru förfaras borde med äldre bestämda uppgifter, hvilka synas otroliga. Sä t. ex. funnos i F. D. Wasastjer- nas samling ätskilliga arter uppgifna frän Österbotten, hvilka pä senare tider funnits endast inom Ekregionen i sydvestra Finland och nägra uppgifvas vara tagna af C. Sahlberg i ') Enligt Flor Rhynchoten Livlands II, 1861. -) Enligt Oschanih i VLle fomen af Kejserl. sällskapets för Natuvknnnigliet, Antropologi och Etnografi skrifter, 1870. ') Enligt Douglas och Scott A Catalogue of British Hemiptera and Homoptera 1876, Saunders Synopsis of British Hemiptera He- teroptera 1875—1876 m. fl. *) Enligt Reiber och Puton Catalogue des Hemipteres-Hete- ropteres de VAlsace et de la Lorraine 1876 och Supplementet dertill i Bullet. d. l. Societe d'histoire naturelle de Colmar 1880. ') Enligt Lethierry et Pierret Ann. ent. Belg. Tom. XXII, 1879. 8 Yläne, ehuru de pä senare tider befuunits vara egua iör hafs- kusten. Att misstag härvid kunnat begäs är ganska tvoligt, dä ju äldre entomologer lade sä ringa vigt pä noggrannt angifvande af fyndorter. Emellertid kan en sadan falsk uppgift ofta göra vetenskapen en stor skada.^) Jag liar derfur oftast med ett '? eller ! försökt antyda de uppgifter, sora särskildt synts mig förtjena bekräftelse. Ora nordgränsen härigenora skenbart blifvit nägot nedflyttad, sä blir det väl lätt att framdeles pä grund af nyare undersökningar och bestärada och tillförlitliga fakta flytta deu tillbaka uorrut. För att bättre kuuna uppfatta värt lands iusektfauua är det af vigt att känua nägot ora de bos oss fuuna arternas utbredning äfven utora värt omräde. Jag bar derför sökt att i korthet angifva denna utbredning särskildt i Europa och Sibirien efter de nyaste och mest tillförlitliga källor utau att dock liäruti göra ansprak pä nägon fuUständighet. Ora vi jemföra vär fauna med grannländeruas, sä finna vi den största öfverensstämmelse raed Sveriges. Af vara He- raiptera Gymnocerata äro endast följande 44 arter veterligen ännu icke funna inom Sverige och bland dera äro de raed cursiv stil utmärkta hos oss fuuna endast i landets östra del: Phiraodera fennica, Serenthia femoralis, Aelia Klugii, Monanthia Lupuli, Neottiglossa ohscura^ Aradus anisotomus, Clinocoris Fieberi, A. signaticornis, Geocoris atra, A. sirailliraus, Philomyrmex insignis, A. laeviusculus, Lamproplax pieea, A. angusticollis, ') Det kan dertor icke nog läggas iinga samlare pä hjertal, att ge- nast eller sit fort tillfälle dertill gifves genom tydliga etiketter eller nuin- ror angifva lyndorterna för af dem insamlade insekter. En saniling utan lokaluppgifter lujiste nu för tiden anses sakna niistän alit vetenskapligt värde 9 Teratocoris hyperboreus, T. viridis. Actitocoris siguatus, Calocoris biclavatus, C. annulieornis, Lygus iuuotatus, Ortho2)s j^ellucidus, Pilopborus eoufusus, Halticus pusillus, Platypsalliis acanth ioules. Orthoeephalus brevis, Eu ) 'ijop icor is nitidus, Diplaciis alhoornatiis. Tytthus geminus, Ortbotvlus flavinervis. Conostethus salinus, Macrotylus cruciatus, Apocremnus Kolenati, Piezostetlius parvulus, Pachi/coleus ru/escens, Cryptostemnia pusillimum, Saida lapponica, S. C-album, S. melanoscela^ S. fiicicola, S. Sahlbergi^ S. aliricola, Nabis boops, Micro veliä Scbneideri, Meso veliä furcata. Af dessa förekomraa närmast: i Ostersjöproviuserna: Aelia Klugii, Clinocoris Fieberi, Geoeoris atra, Laraproplax picea, Sereiithia femoralis, Aradus sigimticoruis. Calocoris biclavatus, i Nor^e: Pilopborus eoufusus, Ortbocephalus brevis, Euryopicoris nitidus, Tytthus geminus, Apocrerauus Kolenati, •Saida C-albuni ; Saida alpicola; i Tyskland: Ortbops pellucidus, Halticus pusillus. i Britannieu: Teratocoris viridis. Conostethus salinus, i det inre af Ryssland: Diplacus alboornatus, i Daumark: Nabis l)Oops; Ortbotvlus fiaviuervis, Microvelia Scbneideri ; Saida fucicola, Mesovelia furcata; Macrotylus cruciatus ;/^ 10 i arktiska Sibirien: Teratocoris hyperboreus, Platypsallus acanthioides; i sydligare Europas fjelltrakter : Pacbyeoleus rufescens, Saida melanoscela. Cryptostemma pusilliraum, De öfriga 14 ilro veterligen ännu ej funna utom värt omräde. Om mau kastar en blick pä ifrägavarande insekters ut- bredning inom omradet, sä finner man lätt, att de säsom myc- ket beroende af klimatet, ofantligt aftaga i artantal mot nor- deu. Sälunda äro fräu bältet söder om 61° käuda 330 spe- cies och fräu hela orarädet emellan Gl° — 66° omkr. 260 spe- cies, men uorr om 66° eudast 79 arter hittills funna. Att derför det sä kallade högnordiska elemeutet i vär Gymuocerata-fauna mäste vara högst svagt represeuteradt, är säledes belt naturligt. Endast följaude (10) species äro inom värt omräde hittills tagna uteslutande norr ora polcirkelu och böra med skäl anses för rent arktiska, neraligeu: Teratocoris hyperboreus, Agalliastes . "Wilkinsoui, Stiphrosoma steganoides, Pacbyeoleus rufescens, Platypsallus acanthioides, Saida lapponica, Orthotylus boreellus, S. bifasciata, Agalliastes signatus, S. alpioola. Härtill kommer äunu deu temligeu osäkra Aradus an- (justicollis, som är beskrifven efter ett enda exemplar. Att de jemte nägra andra arter, hvilka hittills äro funna endast i arktiska Sverige och Norge, samt flera andra, som hafva utbredt sig söderut tili mellersta eiler t. o. m. tili södra Finland, hafva sitt utbrednings-centrum i deu skandinaviska nordens fjelltrakter, synes vara temligeu säkert och öfverens- 11 stämmer äfven med hvad efter ali sanuolikhet är förhällan- det med audra iusektgmpper.^) Det ojernförligt största antalet af vara Hemiptera Grym- nocerata har deremot pä senave tider iuvandrat tili värt om- rade dels öfver sydöstra höruet frän Östra och mellersta Europa, dels fräu Sverige öfver det sydvestra liörnet, livilket förr vä- rit landfast förenadt med Skandinavien och medelbart med Tyskland. Da dessa arter likväl under tidernas lopp smä- uiugom sammanblandats, är det svärt att uumera ätskilja dessa tvenne olika element i faunan. Emellertid visar sig ännu en ganska stor olikhet emellan faunan i sydvestra och östra delen af omrädet. Sälunda äro följande arter funna i sydvestra Finland men föga utbredda utom ekens region i denna del af landet : a) allmännare förekommande, om ock pä inskränkt lokal : Sehirus bicolor, C. flavo-qvadrimaculatus, Calocoris striatellus, Systellonotus triguttatus, Phylus melanocephalus, Psallus diminutus, Apocremnus variabilis, Saida pilosella, Cyllecoris histrionicus, S. marginalis. b) sällsynta arter: Sehirus dubius, Actitocoris signatus, Tropicoris rufipes, Pantilius tunicatus, Spathocera Dalmanni, Phytocoris Ulmi, Verlusia rhombea, Calocoris bipuuctatus, Corizus maculatus, Lygus innotatus, Oxycarenus Preyssleri, L. Spinolae, Orthotylus striicornis, Lyctocoris campestris, O. flavinervis, Myrraedonia coleoptrata, ^) Pa samma siltt hav jag visat (Bidrag tili nordvestra Sibiriens insektfauna, Kongi. Vet. Ak. Handl. XVI, 4j att Hemipterlaunan inom arktiska Sibiriens tundra-omväde vid Jenissej, som hyser 56 Vo för Europa tVämmande former, tyder pä ett eller flera särskilda utbredningscentra för insektfaunan inom den höga norden i Asien. 12 Psallus aluicola, Micropliysa elegantula, Ps. lepidus, Nabis lineatus. Pö. variaris, De flesta af dessa fOrekomraa äfveu i Sverige. A andra sidan äro följande arter hittills funna endast i Östra deleu af omrädet: a) allmäuuare förekommande, oni ock pa iuskränkt lokal : Aelia Klugii, Monanthia Lu])ull, Aradus oiuuamomeus, Calocoris 6-guttatus, Dicyplius gloljulifer, IMacocliilus seladouicus. h) sällsYuta arter: Diplonotus luridus, Pionosomus varius, Oncotylus punctipes, Stlienar\is Roseri, Saida C-album, Microvelia Sclmeideri, Veliä currens, Diplacus alboornatus. Neocoris Boheraani, Anthoeoris linibatus, Gouianotus raargiue-puuctatuö, Tetraphleps vittata^ Lygus nigro-nasutus, Cryptostemma pusilliiuiim, Ortliops pellucidus, Saida melauoscela, Orthoceplialus Lrevis, S. Sahlbergi. Ortbotylus fuscescens, Flera af dessa äro lielt ocb liället fremmaude för deu Skandinaviska lialfön, nien förekomma deremot i Ostersjöpro- vinserua, audra äro funna endast i den allra sydligaste de- len af Sverige. Angäende omradets begränsning oeb iiideluing i proviu- ser fär jag bänvisa tili min Ö/verslr/t af Fiitlands ovh den SL-c(ndinai:isl'a lial/öns Cicadaria'. Series GEOCORISAE. Fam. Pentatoniides. 1. Phimodera fennica J. Sahlb. Meddel. Soc. Faun. et Flor. fenn. II, 199 (1878). — Ph. lapponica F. Sahlb. Mon. Geoc. Fenn. 16, 1, uec Tetyra ead. Zett. Högst sällsynt i raellersta oeli nordligare del en af Fin- land. Endast tvenne honexeraplai' äro hittills funna, nemli- gen ett för flera är sedän den 13 Juni i närheten af Uleäborg (65^) af W. Nylander ocli ett i Suonenjoki socken i norra Savolax är 1877 af E. J. Waren, enligt hvars uppgift den lefver pä sandmarker. — U. F. M. 2. Eurygaster maura L. — F. Sahlb. M. G. F. 15, 1. — Fieb. Eur. Ilem. 370, 3. Temligen sällsynt i södra och inellersta Finland pä Ca- rices, Salices och Epilobium an(jiistifoUum; nordligast har jag funnit den vid Tiudie i Ryskä Karelen (62° 40')- — Ut- bredd öfver större deleu af Europa, norra Asien och norra Afrika. — U. F. M. )>. Corimelaena scarabaeoides L. — Fieb. E. H. 365, 1. - Coreome/as F. Sahlb. M G. F. 17, 1. Sällsynt pä sandmarker; funnen nägra gänger i närhe- ten af Kolinumnii by i Yläne af F. Sahlberg samt i Oster- botten af F. D. Wasastjerna enl. uppgift i dennes sara- ling. — Utbredd öfver större delen af Europa. — U. F. M. 4. Sehirus luctuosus Muls. et Rey. Pun. Fr. Pentat. 52. — ^". morio F. Sahlb. M. G. F. 20, 1. — Fieb. E. H. 367, 2. (nec L.) Temligen sällsynt i sydvestra Finland under stenar pä 14 torra, sandiga backar; i Pargas har Reuter funnit deu talrik pä kalkbrotten; vid Helsingfors är den tagen af R. Sievers; skall äfven vara funneu i Osterbotten af F. D. Wasastjerua. — Utbredd öfver större delen af Europa. — V. F. M. 5. S. dubius Scop. — Fieb. E. H. 368., 5. — S. ai- homarglnatus F. S ah Ib. M. G. F. 21, 2. Ett exemplar är funnet för flera är sedän i närheten af Äbo af F. Sahlberg. — Utbredd öfver m. och s. Eur. — U. F. M. 6. S. bicolor L. — Fieb. E. H. 368. 7. — Tritome- (jas F. Sahlb. M. G. F. 21, 1. Ej sällsynt pä Alaud pä äkerrenar och fältbackar; i F. D. AVasastjernas samling fiirvaras exemplar enligt uppgift frän Osterbotten. — Utbredd öfver större delen af Eur. och Sibirien. — U. F. M. 7. S. biguttatus L. — Fieb. E. H. 367. 4. — Tri- tomeyas F. Sahlb. M. G. F. Allmän under mossa och stenar i skogar samt niellan rötterna af Callima vulgaris i södra och mellersta Finland. Norrut förekominer den ätminstone iinda tili Uleäborg (Gö'^) och Sotkamo, der den är tagen af W. X)'lander. — Hela Eur. — U. F. M. 8. Sciocoris microphthalmus Flor. — Rlnjncli. Liri. 114., 2. — >S'6'. HUihrtnus Fieb. Eur. Hem. 358. 10. Sällsynt under raossa och löf pä skogsbackar, men tro- ligen utbredd öfver större delen af omrädet. — Hela Eur. och n. Sib. — U. F. M. 0. Se. umbpinus Wolff. — F. Sahlb. M. G. F. 23, 1. — Se. hrevicolUs Fieb. E. H. 358, 9. — Se. Fieheri Flor. lih. L. 115, 3. Temligen sällsynt i södra och mellersta Finland isyn- nerhet under raossa och hörosk pä ängsbackar. — Hela Eur. och Sib. - U. F. M. An m. Denna ocli föregäende arts utbredning inom vart omräde hav ej närmare kunnat angifvas, eraedan de flesta insamlade exemplar af detta sliigte blifvit lanade at en ITemipterolog, hvilken iinnu ej aterställt dem. Möjligen liafva vi iinnu i Finland en tredje art. 15 lö. Aelia acuminata L. — Fieb. Verh. cl. Zool. hof. Ges. in Wien 1868, 467, 1. Ta f. V, f. 1. — F. S ah Ib. M. G. F. 27, l.—Ae. pallida Kilst. — Fieb. E. II. 352, 5. Ganska allmän bland gräs och örter pä skogsängar och svedjebackar i södra och mellersta Fiuland. Nordligast har jag funnit deu i Idensalmi (63*^ 30')- — Hela Eur., Sib. och n. Afrika. — U. F. M. 11. Ae. Klugii Hahn. — F. Sahlb. M. G. F. 28,2. — Fieb. E. H. 352, 4. — Verh. Zool. hot. Ges. in Wien 1868, 3, t. 5, f. 3. Högst sällsyut bland gräs pä sandiga fältbackar pä Ka- relska näset. Ett exemplar är funnet af Pipping i närhe- ten af Ladoga; jag har tagit den i Rautiis den 25 Juni och i Sakkola den 6 Juli 186(3. — Utbredd öfver s. Sib. samt en stor del af m. Eur. — U. F. M. 12. Neottiglossa inflexa Wolff. — Aelia F. Sahlb. M. G. F. 29. 3. — Plahjsolen Fieb. E. H. 354, ... Ej sällsynt bland gräs pä torra ängar och fältbackar i södra och mellersta Finland under hela s(, mmaren ; nordligast är den funnen i Österbotten af AVasastjerna samt vid Dvo- retz i Ryskä Karelen (62°). — Hela Eur., Sib. — U. F. M. 13. N. obscura J. Sahlb. — Platysolen J. Sahlb. Not. F. et. FL fenn. XL 281, 4 (1870). Sällsynt bland Carices pä kärrängar i norra Finland; jag har funnit enstaka exemplar vid Parantava invid floden Wig i Eyska Karelen d. 23 Juli 1869, vid Kantalaks (67^) d. 24 Juni 1870 samt sydligast vid Haapajärvi i Nurmis socken i norra Karelen (63° 40') d. 19 Juli 1875. — U. F. M. 14. Peribalus vernalis Wolff. — Mu Is. et Rey Pun. de Fr. 27, 1. — Pentatonia F. Sahlb. M. G. F. 26, 2, — Cimex Fieb. E. H. 389, 1. Högst sällsynt; uppgifves vara funnen en gäng i när- heten af Äbo enl. F. Sahlberg; i närheten af Helsingfors är den tagen af Björn Wasastjerna; i F. D. Wasastjer- nas samling funnos äfven exemplar angifna säsom tagna i Österbotten. — Större delen af Eur. och Sib. — U. F. M. 16 lö. Carpocoris nigricornis Woll'f. — Mormidea F. S ah Ib. M. G. F. SO, 1. — Fieb. E. H. 335, 3. AUmän pä ätskilliga blommor pä ungsbackar och äker- renar isyunerliet i Jiini och Juli i södra Finland; i meller- sta Finland förekommer den betydligt sparsammare och gär norrut knappt högve än tili trakten af Wasa (()3*^). — Hela Eur. och södra Sib. — l'. F. M. K). C. baccarum L. — Pentatoma F. Sahlb. M. G. F. 26, 1. — Mormidea Fieb. E. 11. 335, 1. Allraän i södra och mellersta Finland pä ängar, talt- backar och akrar, inen torde norrut icke ga läugre än före- gäende. Larveu träffas ofta pä smultron, säväl vi Ida som i trädgärdar odlade. — Hela Eur. och Sib., med uudantag af nordligaste delen. — U. F. M. 17. Pentatoma juniperina L. — F. Sahlb. M. G. F. 26, 3. - Fiel). E. H. 336. 3. Temligen sällsynt pä Junlpertis coinmanls, men utbredd öfver större delen af onirädet. Nordliga.st har jag funuit den (en larv) pä Sonostrotf i Ryskä Lappmarken (66'^). — Hela Rur. — IJ. F. M. 18. P. pinicola :\[uls. et Rey. — Fieb. E. H. 336, 2. — P. planinscula Reut. Not. F. et FL fenn. XIV, 32S, 1 (1875). — P- juniperina rar. longirostris Flor. Rhijnch. Livl. I 133. Sällsynt pä Pinus stjlvestris; ett exeniplar togs pä en ensamt stäeude tali vid Moriaberg utanför Abo d. 12 Okto- ber 18(52 af C. Lundström, i F. D. Wasastjernas sam- ling ftirvarades exemplar frän Österbotten. — Spridd i ra. Europa. — U. F. ]\[. 19. Tropicoris rufipes L. — Fieb. E. H. — Cimex F. Sahlb. M. G. F. 31, 1. Sällsynt i sydvestra Finland; fuunen i Hera exemplar pä Aland af F. Sahlberg. I F. D. Wasastjernas sam- ling funnos exemplar frän Österbotten. Den uppgifves före- komma pä träd och buskar isyunerhet ai och björk. — Ut- bredd öfver nastan hela Eur. — U. F. M. 17 An m. F. Sahlbergs uppgift 1. c. om denna art »Per totam Fenniani; Lapponiae qvoqve incola* syne3 helt sUkert vara oriktig; arten har pä senare tider hvarken af mig eller andra nu lefvande entomologer blifvit fiterfunnen. 20. Strachia festiva L. — Fieb. E. H. 342, 1. — Eurijdema omata F. Sahlb. M. G. F. 24, 1. Sällsynt i trädgärdar ocli lundar pä UmheUater. Fun- uen i Tavastland af O. Hjelt, vid Ladoga af Pipping, i Nyland och vid Sakkola prestgärd pä Karelska näset af J. M. J. af Tengström och nordligast vid Petrosawodsk (62°) af A. Giinther. — Större delen af Eur. och Sib. — U. F. M. 21. Str. oleracea L. — Fieb. E. H. 345, 9. — Eury- dema F. Sahlb. M. G. F. 24, 2. Högst allmän i trädgärdar, pä äkrar och i lundar isyn- uerhet pä Cruciferer under Juni och Juli raänader i södra och mellersta Finland; nordligast är den tagen vid Gamla Karleby i södra Österbotten (64 '^) af Hellström. Är stun- dora skadlig för blomster- och köksträdgärdar genom sitt tal- rika iippträdande redan tidigt pä vären. — Utbredd öfver hela Eur. och angränsande delar af As. och Afr. — U. F. M. 22. Clinocoris ferrugatus Fabr. — Sastragala ferru- gator Fieb. E. H. 327, 1. — Sastr. hispina F. Sahlb. M, G. F. 33, 1. Sällsynt pä Myrtillus nigra i södra Finland, Funnen i Uskela af E. J. Bonsdorff, i Nyland af Blank och Schulman, i Janakkala af F. Sahlberg. Vid norra ku- sten af Ladoga har jag funnit den temligen talrik och nord- ligast i Parikkala (62^). — Spridd öfver en stor del af Eur.; äfven funnen i m. Sib. — U. F. M. 23. CL Fleberi Jako vi. — J. Sahlb. Nordv. Sib. Rein. 16, 25. — Elasmostethus Ja k. Kasaus. Univ. 1864, 125. — Acanthosoma griseum var. Flor. Rhynch. Livl. I, 103, 3. Sällsynt; funnen i Nyland af Björn Wasastjerna; jag har tagit den vid Kirjola pä Karelska näset i Aug. 1866, i Ruovesi (62?) d. 14 Juni 1874 sarat i Teisko d. 21 Aug. 2 18 1880. Den synes lefva pä Abies excelsa ocli har troligen ofta blifvit förblandad med nästföljande art. — Sibir., Ryss- land och Frankrike. — U. F. M. 24. Cl. gpiseus L. — Elasniostethus Fieb. E. H. S22, 2. — Acanthosoma F. Salilb. M. G. F. 33, 2 (partim). AUraän pä Betula alba i södra och mellersta Finland; nordligast bar jag observerat den i Nurmis socken i uorra Karelen (63° 40'); i Österbotteu är den tagen af F. D. Wa- sastjerna. — Hela Eur., Sibir. — U. F. M. 25. Elasmostethus dentatus De Geer. — Fieb. Eur. Hem. 328, 1- — Acantliosonia Jiaematogaster F. Sahlb. M. G. F. 32, 1. Nägot sällsyntare än föregäende art pä Betula alba och Pojjulus treniula med samma utbredning inom värt omräde. — Hela Eur. och Sib. ända tili Amur. — U. F. M. 26. Picromerus bidens L. — F. Sahlb. M. G. F. 18, 1. — Fieb. E. H. 349, 1. Ej sällsynt bland örter och buskar i luudar och pä sve- djebackar i södra och mellersta Finland. Nordligast är den funnen i Osterbotten af F. D. Wasastjerna och i Polvi- järvi i norra Karelen (63°) af E. Grön vi k. — Hela Eur. och Östra Sib. — TL F. M. 27. Asopus punctatus L. — Zicrona F. Sahlb. M. G. F. 19, 1. - Rhacognathus Fieb. E. H. 347, L Temligen sällsynt pä öppna platser i skogar isynnerhet pä Betula alba, Salices och Epilobium angustifoUian, men utbredd öfver större delen af omrädet ätminstone ända tili Uleäborg (65°), der den är tagen af W. Nylander, och Torneä Lappmark enl. Zetterstedt. — Hela Eur. och ve- stra Asian. — U. F. M. 28. Zicrona caerulea L. — F. Sahlb. M. G. F. 19, 2. — Fieb. E. H. 346, 1. Temligen sällsynt pä Betula alba och B. nana vid kan- ien af mossar och myrar, men utbredd öfver nastan hela om- rädet. Nordligast har jag funnit den i Muonioniska. kvrkoby (67°). — Hela Eur., Sib. — U. F. M. 19 Fam. Coreides. 29. Spathocera Dalmanni Schill. — Fieb. E. H. 216, 2. — Pseudophloeus F. S ah Ib. M. G. F. 49, 1. Högst sällsynt; tre exemplar äro funna för flera är se- dän i Fiuström sockeu pä Aland af C. R. Sahlberg samt ett i Esbo i Nyland af W. Heimbiirger. Uppgifves före- komraa pä sandiga ställen under Artemisia. — Äfven fun- nen pä Öland, i Tyskl., Frankr., Engl. och Ryssl, — U. F. M. 30. Arenocoris spinipes F ali. — F. S ah Ib. M. G. F. 48, L — Fieb. E. H. 216, 1. Sällsynt; funnen nägra gänger vid Abo, i Yläne och vid Helsingfors af F. Sahlberg, C. Lundström, W. Ny- lander och furf., hvilken äfven tagit den vid Angilä i Pa- rikkala (62") i xAug. 1872. — Funnen i Sverige, Tyskland och Frankr. — U. F. M. Ob s. Reuter anför, Not. F. et Fl. fcnn. XIV, p. o34, Bathy- solen nuhilus Fall. säsom af mig funnen pä Eckerö. Denna uppgift kan jag ej förklara pu annat sätt, iin att en namnförvexling egt rum, ty hittills iir ingen art at' sliigtet Bafhysolen mig veterligen funnen i Finland. 31. Nemocoris Fallenil F. S ah Ib. M. G. F. 42, 1. — Aoploscelis niarginatus Fieb. E. H. 218, 1. Högst sällsynt. Tre exemplar äro tagna för flera är «edan i Yläne af C. R. Sahlberg, nyligen är den äterfun- nen pä Kuusti) närä Abo af C. Lundström. — Funnen i Sverige, Frankr., Tyskl. och Ttalien. — U. F. M. 32. Syromastes marginatus L. — F. S ah Ib. M. G. F. 37, 1. - Fieb. E. H. 228, 1. Ej sällsynt isynnerhet pä Ruhus idaeus ä svedjebackar i södra och raellersta Finland. Norrut förekommer den ät- minstone ända tili Uleäborg (65°), der den är tagen af TV. Nylander. — Hela Eur., vestra As. — U. F. M. 33. Verlusia rhombea L. — Fieb. E. H. 229, 3. — V. qvadrata F. S ah Ib. i¥. G. F. 35, 1. Ett exemplar uppgifves vara taget i södra Finland enl. F. Sahlberg. Pä senare tider icke aterfunnen. — Funnen i^Sv. och pä spridda ställen i ra. Eur. — U. F. M. 20 34. Alydus calcaratus L. — F. S ah Ib. M. G. F. 38, 2, — Fieb. E. IL 226, 1. Sällsynt pä torra fältbackar i södra Finland. Skall fö- rekomma talrikare i Abo och Alands yttre skärgärd enl. Reu- ter. Nordligast bar jag funuit den i Parikkala i Ladoga Karelen (62°). — Hela Eur., s. Sib. — U. F. M. 35. Therapha HyoscyamI L. — F. S ah Ib. M. G. F. M, 1. — Fieb. K H. 232, 1. Ej sällsynt i södra och mellersta Finland isynnerhet pä Synanthereer pä svedjebackar och i trädgärdar ; äfven funnen i Österbotten af F. D. Wasastjerna. — Hela Eur., Sib. — U. F. M. Lana: nigro-fusca, rufo-v^ariegata, satis fortiter nigro- setosa, segmentis singulis abdominalibus lateribus spinulo flava armatis. 36. Corizus abutilon Rossi. — Sign. Aiui. ent. Fr. 1859, 72, 2. — Rhopahis Fieb. E. H. 233, 2. — E h. mac/nieorn/s F. S ah Ib. M. G. F. 45, 2. Ej sällsynt pä fältbackar i trakten af Abo, äfven fun- nen i Lojo af E. W. Blom, vid Kexholm och pä Äland af J. M. J. af Tengström samt vid Svir och Kirjavalaks af förf. I F. D. Wasastjeruas samling förvarades exeraplar, hvilka skola vara tagna i Östei-botten. — Större delen af Eur., Sibir. - U. F. M. 37. C. crassicornis L. — Sign. Ann. ent. Fr. 1859, 79, 5. — Lthopalus F. S ah Ib. M. G. F. 56, X — Fieb. E. H. 234, 3. Mycket allmän pä fältbackar, Ijunghedar och myrar i södra och mellersta Finland. Nordligast är den funnen i Österbotten och norra Karelen (63°). — Hela Eur., m. Sib. — U. F. M. 38. C. maculatus Fieb. E. H. 235, i. — Sign. Ann. ent Fr. 1859, 29. — Rhopalus F. S ah Ib. M. G. F. 46, 3. — C. Ledl Bob. Ö/v. Vet. A/c. för h. 1852, 51, 3. Sällsynt; funnen i närheten af Abo för flera är sedän af C. Sahlberg, Den förekoramer isynnerhet pä Lediim palustre. — Större delen af Eur. — U. F. M. 21 39. C. capitatus Fabr. — Sign. Ann. ent. Fr. 1859, 80, 9. — Fieb. E. H. 235, 2. — Bhopalus F. Sahlb. M. G. F. 46, 4. Var. b: merabrana raaculis circiter 15 distinctis roseis notata. Sällsynt pä fältbackar och i lundar under Juli o. Augusti; funnen vid Abo af C. Sahlberg, i Thusby af O. Engström, vid Imatra af W. Nylander; jag bar tagit den vid Helsing- fors, i Teisko i södra Tavastlaud, vid Saima kanal närä Rät- tijärvi, vid Imatra äfvensom nordligast vid Kirjavalaks (62°). Af varieteten, som gör intryck af att vara en skild art, har jag funnit ett euda exemplar i Teisko i södra Tavastland d. 7 Aug. 1880. — Funnen i Sverige och spridd kring ra. ocb s. Eur. — U. F. M. Larva: fusca, flavo-variegata, nigro-setosa et inaeqvaliter tuberculata, antennis articulo ultimo excepto flavis, segmentis singulis abdomiualibus lateribiis spina bicolori armatis. 40. C. parumpunctatus Scbill. — Sign. Annal. ent. Fr. 1859, 85, 13. - Fieb. Eur. Hem. 236, 4. Temligen sällsynt under Juli ocb Augusti mänader i södra Finland pä torra sandiga backar. Funnen pä Aland, vid Abo, i Nyland samt pä flera ställen i Karelen, der den synes vara mindre sällsynt. Nordligast har jag tagit den vid Maaselgä i Ryskä Karelen (63° 10'). — Hela Eur., m. Sib. — U. F. M. ? C. conspersus Fieb. Eur. H. 336, 3. I J. M. J. af Tengströms samling funnos exemplar, hvilka för- raodades vara funna vid Kexholm. Arten mäste dock anses för nägot osäker finsk medborgare. — Funnen i Frankr., Tyskl. och Ryssland. — U. F. M. 41. Myrmus miriformis F ali. — Fieb. E. H. 228. — Chorosoma F. Sahlb. i¥. G. F. 39, 1. Allmän pä torra steniga backar isynnerhet pä Calama- grostis-avter och utbredd öfver större delen af omrädet, ät- minstone ända tili Uleäborg (65°), der den är funnen af W. Nylander. Forma macroptera förekommer sparsammare isynnerhet i nordligare delar af omrädet. — Hela Eur., ve- stra Sib. — U. F. M. '?9 fam. Ber)1i(Jes. 42. Neides tipularius L. — F. S ah Ib. M. G. F. 40^ 1. — Fieb. E. //. 209, 3. — Reut. Öfi\ K. Vef. Ak^ förh. 1870, 597, 1. Sällsynt pä sandigti backar; furmeii i Yläne af C. Sahl- berg och vid Helsingfors af J. M. J. af Tengström. Jag har fuuuit eu larv pä Hyoscyamiis niger vid Sakkola prest- gärd pä Karelska näset d. 26 Aug. 1878. Ett exeniphir en- ligt uppgift frän Österbotteu (63^) förvarades i F. D. Wa- sastjernas samiing. — Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M. 43. Berytus clavipes Fabr. — Fieb. E. H. 211, J- — Eeut. Ö/v. Vet. AL: förh. 1870, 599, 1. Sällsynt pä svedjebackar i södra Finland. Jag har fun- nit den närä Elijärvi i Yläne d. 20 Juni 1868 och den 9 Juli 1877 äfvensom vid Tiudie (62° 20') d. 2—3 Juli och vid floden Svir d. 6 sept. 1869; i F. D. AVasastjernas sam- iing funnos exem])lar frän Österbotteu. — Större delen af Eur. och Sib. — U. F. M. 44. B. minor H. Sch. — Fieb. E. H. 211,7. — ^quL Öfv. K. Vet. Ah: för Ii. 1870, 000, 3. — Neides clavipes F.. S ah Ib. M. G. F. 41, 2. Ej sällsynt mellan gräsrötter pä fältbackar i mellersta och södra Finland; uordligast är den funnen vid Uleäborg (65"^) af W. Nylander. Den längvingade formen är hos oss mycket sällsynt, och hittills veterligen tageu endast i Par- gas af O. Keuter samt i Parikkala d. 2 Juni 1873 af förf. — Hela Eur., m. Sib. — U. F. M. 45. B. cognatus Fieb. E. II. 211, 4. — Reut. Ö/r. K. Vet. Ah: förh. 1870, 601, 4. Sällsynt; jag har funnit den vid Kirjavalaks i Ladoga Karelen d. 4 Aug. 1879 och i Teisko i södra Tavastland d, 7 Aug. 1880. — Funnen äfven i Sv. samt pä spridda ställen i m. Eur. - U. F. M. 23 46. B. crassipes H. Se h. — Fieb. E. H. 211, 6. — Reut. Ö/v. K. Vet. Ak. förh. 1870, 602, 7. Siillsynt pä torra fältbackar; funnen af O. Reuter i Finström pa Äland d. 20 Juli 1871; jag har tagit den vid Dvoretz i Ryskä Karelen d. 18 Aug. 1870, vid floden Svir d. 18 Juui 1875, i Parikkala och nordligast vid Kirjavalaks (62'^) i Aug. 1872. — Funnen i Sv. och spridd öfver m. Eur. — U. F. M. 47. Metatpopis rufescens H. S cli. — Fieb. E. H. 213. Sällsynt pä blommorna af Linnaea horeaUs; funnen vid Kolva i Yläne af C. Sahlberg, pä Kuustö närä Abo af C. Lundström; i Osterbotten af F. D. Wasastjerna. Jag har tagit den flera gänger i Juli mänad i Yläne, Teisko och Ruovesi. — Pä spridda ställen i n, och ra. Eur. — U. F. M. Larva: flavesceus, obsolete fusco-variegata, antennis, ti- biis tarsisqve infuscatis, femoribus flavis, dense fusco-maculatis. Fara. Lvgaeides. 48. Lygaeus eqvestris L. — F. Sahlb. M. G. F. 53, 1. — Fieb. E. H. 166, 1. Sällsynt vid hafskusten i sydvestra Finland; funnen i Nyland af W. Nylander, i Osterbotten enl. exemplar i F. D. Wasastjernas saraling, pä Vänö i Kiraito af Lina Reuter, vid Nädendal af K. Ingelius, i Uskela af E. J. Bonsdorff samt i Kökar pä Äland af O. Reuter, enligt hvilkeus uppgift den träffas pä soliga bergsklackar och pä Ci/naiichum. vincetoxicum i Juli och Augusti. — Utbredd öfver större delen af Eur., n. Afrika och s. Sibir. — U. F. M. 49. Nyslus Jacobeae S chili. — Fieb. Eur. H. 166, 5. — Horv. Mon. Ly(j. Huncj. 22, 1. — Pachymerus Fra- (jariae Bo h. Öfv. Vet. AI: förh. 1852, 52, 4. Allmän pä fältbackar och bergsluttningar isynnerhet pä Fragarla vesca och utbredd öfver nastan hela omrädet; nord- ligast har jag funnit den vid Umba i Ryskä Lappmarken (66° 40'). Den längvingade formen är mycket sällsynt och 24 har blifvit funnen endast i sydligare delen af omrädet och nordligast i Teisko (61° 50'). — Norra och mellersta Eur. och södra Sib. — U. F. M. 50. N. Thymi AVolff. — Fieb. E. H. 169, 3. — Horv. 3Ion. Ly g. Hung. 22, 2. — Heterogaster F. Sahlb. M. G. F. 52, 2. Allmän pä fältbackar öfver hela omrädet ända upp pä fjellens sidor i Lappmarken (69*^). — Hela Eur. och Sib. — U. F. M. 51. N. helveticus H. Sch. — Horv. Mon. Lyg. Hung. 23, 4. — N. ohsoletiis Fieb. E. U. 170, 9. — Heteroga- ster Ericae Bob. Vet. AL Handl. 1850, 245. — N.puncti- pennis S täi. Ö/v. Vet. AL förh. 1862, 213, 2. Temligen sällsynt pä Calluna vulgaris i södra Finland under Juli och Augusti. Funnen pä Aland och i Pargas af O. Reuter, jag har ofta tagit den i Yläne samt nordligast vid Kontschosero i Ryskä Karelen (62° 10'). — Funnen i Sv. och pä spridda ställen i m. Eur. — U. F. M. 52. N. punctipennis H. Sch. (?) — Fieb. E. H. 170, 8. — Horv. Hi] on. Lyg. Hung. 24, 5. — N. imhescens J. Sahlb. Not. F. et FL fenn. IX, 170. Temligen allmän pä torra sandiga backar i sydöstra Finland, der jag- funnit den pä flera ställen pä Karelska nä- set, i trakten af Svir och nordligast i Parikkala (62°). I vestligare delar af omrädet är den sällsynt och funnen endast i Nagu af O. Reuter och invid Helsingfors af förf. — Ut- bredd öfver större delen af Eur. — U. F. M. 53. Cymus glandicolor Hahn. — Fieb. E. H. 203, i. — Horv. Mon. Lyg. Hung. 21, 1. — C. claviculus (F ali. ?) F. Sahlb. M. G. F. 72, 2. Högst allmän pä sumpiga ängar bland Crtr^^-arter i södra oeh mellersta Finland. Nordligast är den funnen vid Uleäborg (65°) af W. Nylander. — Hela Eur. och angrän- sande delar af Asien. — U. F. M. 54. C. claviculus Hahn. — Fieb. E. H. 204, 3. — Horv. Mon. Lyg. Hung. 26, 3. 25 Sällsynt bland gräs pä torra ilngar i södra Finland. Fun- nen i Pargas af O. Reuter; jag har tagit den vid Helsing- fors, närä Mjatusow vid iloden Svir samt nordligast i Parik- kala i Ladoga Karelen (62°). — Hela Eur. och raellersta Sib. — U. F. M. 55. Kleidocerus didymus Zett. — Put. Syn. Hem. Het. de France 19, 1. — Ischnorlu/nchus Fieb. E. H. 199, 1, _ Cipuus Besedae F. S ah Ib. M. G. F. 71, 1. — Klei- docerus Horv. Mon. Ly g. Hung. 27, 1. Temligen sällsynt pä Ledum palustre i södra och mel- lersta Finland; nordligast har jag funnit den i Lappajärvi socken i södra Österbotten (63° 20')- — Hela Eur. — U. F. M. 56. Geocoris lapponicus Zett. — OphtJialmicus Fieb. E. H. 175, 2. - O. alblpennis F. S ah Ib. M. G. F. 73, 2. Temligen sällsynt pä torra fältbackar i södra och mel- lersta Finland. Nordligare än vid Uleäborg (65°) är den icke funnen hos oss, men väl norr om polcirkeln i Norge vid Salten, der jag anträfFat den äfven inoni tjellregionen. — Fun- nen äfven pä Skandinaviska halfön. — U. F. M. 57. G. ater Fabr. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 26, 5. — Ophthalmicus Fieb. E. H. 177, 10. - F. Sahlb. M. G. F. 73, 1. Temligen sällsynt pä torra fältbackar i södra Finland. Nordligast har jag funnit den vid Kontschosero i Ryskä Ka- relen (62° 10'). — Funnen i Danm. och pä spridda orter i m. Eur. — U. F. M. 58. Philomyrmex insignis F. Sahlb. M. G. F. 83, 1. Högst sällsynt; funnen tillsammans med Formica rufa (i Viborgs Iän?) af Mäkiin; ett exemplar frän Österbotten (63°) förvarades i F. D. TVasastjernas samling; jag har funnit ett dödt och skadadt exemplar pä en saudig strand pä Konevits holme i Ladoga sjö i Juni 1869. — U. F. M. 59. Oxycarenus modestus F a 11. — Horv. Mo7i. Ly g. Hung. 43, 1. — Fieb. /:;;. H. 206, i. — Stenogaster Fal- lenii F. Sahlb. M. G. F. 69, 1. Sällsynt; funnen i stor mängd tidigt om vären pä Alnus 26 (jlutinosa viJ Röfvarholms-grottan uära Abo af C. ocli F. Sahlberg, i Uskela pä Alnns incana af O. Reuter, i Kan- gasala i Tavastlaud at' Bj. AVasastjerna, vid Kexholra af J. M. J. af Teugströin samt uägra gänger pä Pinus syl- oestris i Parikkala (()2'-) af forf. — Fuuneu i Sv^ ooh i m. Eur. — U. F. M. 00. O. Preyssleri Fieb. — Put Sijn. Hem. Het. Fr. SO, 5. — Macroplax Fieb. E. IL 207, 1. — Ho rv. Mon. Lyij. Hhikj 45, 1. — Stenor/aster fusco-veiiosus Dahlb. Vet. Ale. Ilandl. 1850, 221. Högst sällsynt: funneii pä Bergö pä Aland d. 18 JuU 1871 af O. Reuter. — Funneu pä Gotland och pä spridda ställeu i m. Eur. — F. F. M. 01. Ischnodemus sabuleti Fall. — Fieb. E. H. 163, 2. — Horv. Mou Lyy. Ihing. 29, 1. Sällsyut pä saudiga liafsstränder vid roteu af Elymus arenarius och andra strandgräs. Jag har funnit den kortviu- gade formeu i stor niäugd och ett exemplar af deu längviu- gade pä Souostrolf holme i Ryskä Lappmarken (60^) d. 30 — 31 .Tuli 1870. Deu kortviugade formen är äfven funnen pä eu liten holme i Orfjärdeu i Pargas socken samt pä Idön i Kökars kapell pä Alaud i Aug. 1870 af O. Reuter. — Utbredd öfver nästau hela Eur. — U. F. M. 02. Plociomerus sylvestris L. — Sahlb. M. G. F. 70, 1. — Fieb. E. IL 171, 1. — Liyyrocoris sylvestris Horv. Mon. Eyy- Iluiiy. 50, 1. Allmän öfver hela omrädet; jag har fuuuit den talri- kast pä juyrar och kärr isyuuerhet pä Betula >iana och Le- dum pahistre. Nordligast iir den funneu vid Muonioniska kyrkoby (08°) af A. Palmen. — Ej siillsynt i norra Europa, sällsynt i mellersta Eur. och i Sibir. — TJ. F. M. Oi). Dipionotus fracticollis S chili. — Horv. Mon. Lyy. Iluny. 40, 1. — Plociomerus F. Sahlb. M. G. F. 70, 1. — Fieb. E. II. 182, 3. Temligeu siillsynt pä myrar och kärr pä Cyperaceer i södra Finland. Vid Helsingfors har jag ofta fuuuit deu; 27 nordligast vid Willmanstrand (Gl°20'). — Utbredd öfver m. och n. Eur. - U. F. M. 04. D, luridus Hahn. — Flociomenis Fieb. E. H. 172, 4. — Put. Sijn. Hem. Het. Fr. 40, 4. Högst sällsynt pä saudiga stränder. Jag har funuit den pä stranden af Pyhäjärvi sjö pä Karelska näset d. 5 Juni samt pä Konevits holme i Ladoga d. O Juni 1875. Pä Hog- land är den äfveu tagen af E.. Sievers. — Fuunen i södra Sv. samt pä enskilda lokaler i m. Eur. — U. F. M. 65. Rhyparochromus chiragra Fabr. — F. S ah Ib. M. G. F. 63, 15. — Ho rv. Mon. Ly g. Hung. 54, 5. — Me- galonotus Fieb. E. H. 182, 7. Temligen sällsynt pä torra fältbackar i södra Finland. Nordligast har jag funnit den i Parikkala socken i Ladoga Karelen (62'^). — Större delen af Eur., n. Afr. och m. Sib. - U. F. M. ()0. Rh. antennatus S chili. — F. Sahlb. M. G. F. 04, 16. — Ho rv. Mon. Li/g. Huug. 53, 1. — Megalonotas Fieb. E. H. 181, 1. Sällsynt pä sandmarker under nedfallna löf och emellan rötterna af Callioia vulgaris, meu utbredd öfver större delen af omrädet. Nordligast är den funnen i Kuusamo (67^) af Mäkiin. Fonna uiacroptera är ytterst sällsynt; jag har ta- git ett exemplar pä Konevits holme i Ladoga d. 14 Juni 1869. — Utbredd öfver en stor del af Eur. — U. F. ]\I. 67. Pterotmetus staphylinoides Burm. — Fieb. E. H. 183, 2. — Horv. Mon. Ly g. Hung. 56, 1. Temligen sällsynt pä Calluna vulgaris i södra och rael- lersta Finland. Nordligast är den funnen i Osterbotten af F. D. Wasastjerna. Fonna macroptera är hos oss ytterst sällsynt: jag har deraf funnit ett exemplar vid Hatanpää närä Tammerfors d. 2 Juni 1874, ett exemplar är äfven fun- net vid Petrosawodsk af A. Giinther. — Utbredd öfver större delen af Eur. och Sib. — U. F. M. 'o^. Ischnocoris hemipterus S chili. — Horv. Mon. Lyg. Hung. 84, 1. — Isc/ru. pallid/pennis Fieb. E. H. 28 180, 2. — Fachymerus angustiilus Bo h. Öfv. Vet. Ak. förh. 1852, 56, 10. — Pacli. oculatus Flor. Uhynch. Livl. 257, 16. Teraligen sällsyut pä Calluna vidgaris i sudra Finland. Nordligast har jag tagit den vid Kontschosero i E,3'ska Ka- relen (62^ 10'). Forma macroptera., hvilken är ytterst säll- synt, har jag tagit vid Abo, vid Svir ocli i Parikkala. — Ut- bredd öfver hela Eur. — U. F. M. G9. Macrodema micropterum Curt. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 47, 1. — M. hirsutiUa Fieb. F. H. 180, 1. — Pachymerus hetn>2jferus Flor. B/iynch. Livl. I, 261. — Pferoftyiefus Menetriesil Kouschakev. Ftudes ent. red.par Motschulsky //, 1854, 23, 2. Sällsynt pä Ijunghedar raellan rötterna af och i blom- morna tili Calluna viilgaris under Augusti mänad i södra Finland. Funnen nägra gänger i Pargas af O. Reuter och vid Kontschosero i Ryskä Karelen (62° 10') af A. Giinther. Jag har tagit den i Nykyrka och Pyhäjärvi sockuar pä Ka- relska näset, i närheten af floden Svir sarat vid Helsingfors. Hos oss har endast /o/v«a brachyptera blifvit funnen ; af den sällsynta /orma macroptera (M. subaeneum H. S ch.) har jag erhällit ett exemplar frän södra Sverige af Dr. Haglund. — Spridd öfver sturre delen af Eur. — U. F. M. 70. Pionosomus varius Wolff. — Fieb. F. E. 185, 1. — Mdcrodema Horv. Moii. Ly g. Hiing. 57, 1. Högst sällsynt; jag har funnit ett enda exemplar pä en sandig strand pä Konevits holrae i Ladoga (61*^) d. 6. Juni 1875. — Utbredd (ifver större delen af Eur. — U. F. M. 71. Plinthisus pusillus Scholz. — Fieb. Verh. Zool.-bot. Ges. in Wien 1876, 726, 3. — E. H. 178, 1. — Horv. Mon. Lyg. Lliuig. 59, 1. — Rhyparocliromus coleoptratus F. Sahlb. M. G. F. 60, 10. — Plinthisus latus Reut. Not, F. et FL fenn. XI, 1870, 320, 1 (= forma macropttera). Ej sällsynt emellan gräsrötter pä torra sandiga fältbac- kar i södra och raellersta Finland. Nordligast är den funnen i södra Österbotten af F. D. Wasastjerna. Den längvin- gade formen är ytterst sällsynt och hittills hos oss funnen en- 29 dast i Pargas socken* Bära Kapellstrand d. 7 Aug. 1868 sarat i Pyhäjärvi pä Karelska näset d. 24 Aug. 1878 af förf. — Fornia brachyptera är utbredd öfver n. och m. Eur., af forma macroptera är utora värt omräde veterligen endast ett exeraplar fuunet, neml. i Osterrike. — U. F. M. A n m. Dii nntidens utraärktaste kännare af Lygeiderna Dr Kor- vat h , livilken särskildt bearbetat slägtet Plinthisus, förklarat Pl. latus Reut., livaraf han sett typexemplaret, vara den längvingade formen tili Pl. pusillus Scholz, sä har jag följt honom, ehuru den ifrägavarande formen visar ganska betydliga afvikelser friin /. brachyptera, som äro svära att förklara endast säsom en följd af dimorpliism. Tilläggas bör derjemte alt äfven Puton och Reuter anslutit sig tili Horvaths asigt. 72. Acompus rufipes Wolff. — Fieb. E. H. 186, 1. — Horv. Mon. Ly g. Huny. 62, 1. — Beosus clavatus F. Sahlb. M. G. F. 67, 4. — Pachymerus hisignatiis Boh. Vet. AL Handl. 1850, 104. Sällsynt i sydvestra Finland pä skogsängar; funnen i Pargas af O. Reuter samt i Yläne af F. Sahlberg ooh förf. Af forma macroptera är veterligen endast ett exem- plar hos oss funnet. — Större deleu af Eur., Sib. — U. F. M. 73. Stygnus rusticus Fall. — Fieb. E. H, 186, 1. — Beosus F. Sahlb. M G. F. 67, 3. — Stygnocoris Horv. Mon. Lyg. Hung. 64, 1. Ganska allmän pä odlade trakter i södra och mellersta Finland, ätminstone äuda tili Tuidie i Hyska Karelen (62° 30'). Forma macroptera (= Stethotiopis incana Fieb.) är gan- ska sällsynt utom i sydligaste del en af landet, der den vissa (varma och torra) somrar anträffas mindre sparsamt. Nord- ligast har jag tagit den i Teisko i södra Tavastland (61^40') d. 3 Aug. 1880. — Utbredd öfver hela Eur. — II. F. M. 74. St. arenarius Hahn. - Fieb. E. H. 187, 3. — lihijpatochromus F. Sahlb. M. G. F. 59, S. — Stygnocoris Horv. Mon. Lyg. Hung. 65, 3. Sällsynt pä sandmarker i södra Finland. Funnen flera gänger i Yläne och vid Helsingfors sarat nordligast i Parik- kala i Ladoga Karelen (61° 40'). — Utbredd öfver större de- len af Eur. - U. F. M. 75. St. pedestris Fall. — Stygnocoris Horv. Mon. 30 Lyi. Iliinrj. 64, 2. — 5'^. sahulosus Fieb. E. 11. 187, 2. — Rhyparochromus F. S ah Ib. M. G. F. 58, 7. Ej sällsynt pä faltljiickar oeli hedar i södra och ineller- sta Finland. Nordligast bar jag tagit den i närlieten af sta- den Keni (*)5'^) vid Hvita bafvet. — Utbredd öfver lieki Eur. ocb Sib. — V. F. M. 76. St. pygmaeus F. Sablb. — Put. Syn. Heru Het. Fr. 54, obs. — R/ri/parochrornus F. Sablb. M. G. F. 60, 9. — Lyrjaeus p/losuius Tboms. 0])iisc. eiit. 188. 19. Temligen sällsynt })ä CaUunci vidgaris, men utbredd öfver större deleu af omrädet. Nordligast är den funnen i Kuusamo (G6^) af IVIäklin. — Af\'en funnen i Sverige. — U. F. M. 77. Peritrechus angusticollis F. Sablb. — Fieb. F. H. 18S, 1. — Put. Syii. Hem. Het. Fr. 56. 4. — Beosu.^ F. Sablb. M. G. F. 66. Temligen sällsynt pä sumpiga ängar ocb vid stränder emellan Scirpiis- och Juhcus-HYter, men utl)redd öfver hebi oraradet. Nordligast är den funnen i Lappland af F. Sahl- berg. — Funnen äfven i Sv., Danm.. Tyskl. ocb Frankr. — U. F. M. 78. P. geniculatus Hahn. — Horv. Mon. Ly g. Hung. 66, 2. — Ly (jae HS puiicticep? Tlioms. Opiisc. ent. 193. 31. — Beosiis nuhilus F. Sablb. M. G. F. 65, 1. Sällsynt i sydvestra Finland pa torra fältbackar; funnen i södra Finland af C. Sahlberg; jag bar funnit den pä Alaud, i Yläne (61*^) samt flera ganger i närlieten af Helsingfors. — Spridd öfver en stor del af Eur. ocb n. Afr. — U. F. M. 79. P. nubilus F ali.?, Tlioms. — Horv. Mon- Lyy. Ihing. 66, 1. — Lygaeus Thoms. Opusc. ent. 193, 30. Högst sällsynt; jag har funnit ett exemplar i närheten af Helsingfors. — Utbredning troligen säsom föregäende arts. — V. F. M. 80. Trapezonotus anorus Flor. — Pachymenis Flor. lihynch. Livl. 263, 10. — Tr. nigripes Fieb. E. H. 191, 2. Temligen sällsynt pä torra fältbackar i siklra och mel- 31 lersta Finland; nordligast har jag funnit den i Jämsä i Tavast- land sarat i uärheten af Petrosawodsk (62*^). Vid Helsingfors förekommer den niindre sparsamt. Fornia macroptera är mycket sällsynt; jag har tagit den pa Konevits liolrae i La- doga samt i Parikkala. — Funuen äfven i Sv., Tyskl., Livl. ocli Sib. — IT. F. M. 81. Tr. nebulosus Fall. — Fieb. E. H. 190, 1. — Horv. Mon. Lyg. Hung. 67, J. — liliijparochromus F. Sahlb. M. G. F. 56, S. Ej siillsyut pä torra sandmarker i södra Finland. Jag har äfven funnit den pä flera ställen i Onega Karelen ; i Öster- botten (63°) är den tagen af F. D. Wasastjerna. — Spridd öfver större delen af norra heraisfären, ehuru den är säll- synt. — U. F. M. 82. Tr. distinguendus Flor. — Stal. Ö/v. Vet. Ah: förli. 1872, 55, 42, hh, c. — Pachymerus Flor. Bli. Livl. 266, 21. Sällsynt pä sandiga hafsstränder under torkad Fucus, der den är ganska svär att upptäcka tili följd af sin. färgteck- niugs likhet med lokalens. Fuuneu pä Aland af R. Sievers och O. Reuter; jag har tagit den i mängd pä Mjölön närä Helsingfors i Maj 1879 sarat pä en liten ö i Hvita hafvet i närheten af Tschuja by (04^40') d. 2 Aug. 1809. — Sve- rige, Danm., Ryssl, Brit. och Sib. — U. F. M. Anni. Säsom Stfil pu anfui-dt stUlle visat, är denna art viii .skild frän Tr. coninvus St ui, med livilken jag förr sammanblandat den, ocli dei'f(h- npptagit den i Ryskä Karelens Hemiptera Heferoptera under nanin af Tr. convivus Stal. Hvardera arten förekommei- ilh- lesten i Sibirien. 83. Tr. agrestis Fall. — Fieb. E. H. 191, S. — Stal. Öfv. Vet. Ak. förh. 1872, 56. — Horv. Mon. Lyg. Himg. 68, 2. — Uliyparocliromus F. Sahlb. M. G. F. 56,4. Allraän pä torra fältbackar, hedar och moar öfver hela omrädet. Nordligast har jag funnit den vid Pializa i Ilyska Lappmarken (66° 40')- — Hela Eur. och angränsande delar af As. och Afr. — U. F. M. 84. Pachymerus Pinl L. — Horv. 3Ion. Lyg. Hung. 32 75, 6. — Rhyparochromus F. Sahlb. M. G. F. 55, 1. — Fieb. E. H. 195, 8. Allmän pä moraarker och i barrskogar iifvensoin ofta pä torra sandiga fältbackar och utbredd öfver nastan hela om- rädet ätminstone ända tili Vasa och Ilomants (63°). — Ut- bredd (ifver hela Eur. och Sib. — U. F. M. 85. Pachymerus qvadratus Fabr. — Horv. Mon. Lyg. Hung. 73, 4. — lihyparochromus F. Sahlb. M. G. F. 55, 2. - Beosus Fieb. E. H. 196, 2. Ett exeraplar, som förvarats i C. E.. Sahlbergs samling, anses af F. Sahlberg p. a. st. troligen vara funnet i södra Finland. Af uyare entoraologer är arten hos oss icke äter- funnen. Den uppgifves förekomraa hufvudsakligast pä flyg- sandsfält. — Utbredd öfver en stor del af Eur. samt äfven funnen i norra Afr. och Miudre Asien. — U. F. M. 8G. Gonianotus margine-punctatus Wolff. — Fieb. E. H. 147, 1. — Horv. Mon. Lycj. Huny. 83, 1. Funnen i flera exemplar under Thymiis serpi/lliim pä gamla begrafningsplanen vid Kexholm d. 14 och 19 Juli 1866 af J. M. J. af Teugströra och förf. Senare bar jag förgäf- ves eftersökt den pä samma ställe. — Funnen i södra Sv. samt utbredd öfver ra. och s. Eur. samt norra Afr. — U. F. M. 87. Eremecoris erraticus Fabr. — Fieb. E. H. 188, 1, _ Rhyparochromus F. Sahlb. M. G. F. 62, 12. — Ere- mecoris podayricus Horv. Mon. Lyg. Huny. 90, 3. AUraän i tallskogar och pä moar öfver hela omrädet sä längt tallen bildar skog. Trilflas ofta äfven i sällskap med Formica rufa. — Hela Eur., Sib. och norra Afr. — U. F. M. 88. E. plebejus Fall. - Fieb. E. H. 188, 2. — B.orv. Mon. Lyg. Hung. 89, 1. — Fliyparochromus F. Sahlb. M. G. F. 61, 1. Temligen sällsynt under mossa och stenar i barrskogar i södra och raellersta Finland. Nordligast är den funnen i Osterbotten af F. D. "VVasastjerna. — Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M. 33 89. Drymus sylvaticus Fabr. — Fieb. E. H. 179, 2. — Horv. Mon. Lyy. Himg. 91, 1. — Rhypai-ochromus F. Sahlb. M. G. F. 57, 5. Högst allmäu under mossa och löf i barrskogar öfver hela mellersta och södra Finland. Frän nordligare lokal än Jyväskylä (62° 10') har jag dock icke exemplar. — Hela Eur., Sib. och norra Afr. — U. F. M. 90. Drymus brunneus F. Sahlb. — Stäl Ö/v. Vet. Ak. för h. 1862, 217, ^. — Horv. Mon. Ly g. Himcj. 92, 2. — Rhijparochromiis F. Sahlb. M. G. F. 57, 6. — Dnjmus notatus Fieb. E. H. 179, 3. Temligen sällsynt under mossa i skogar, men utbredd öfver nastan hela omrädet. Funnen i Lappland af F. Sahl- berg. — Utbredd öfver norra och mellersta Eur. samt Sib. — U. F. M. 91. Lamproplax picea Flor. — Pachymerus Flor. Rhynch. Livl. 251, 12. — Lamproplax Sliarpi Dougl. et Scott. Ent. Montl, May. 1868, 265 (sec. spec. typicum). Högst sällsynt under mossa pä tufvor vid kanten af skogskärr. Jag har funnit ett exemplar i närheten af Hoplax träsk närä Helsingfors i Oktober 1875 samt ett annat ej längt frän Sortanlaks by i Pyhäjärvi socken pä Karelska näset (61°) den 6 Sept. 1878. — Anträffad endast i enstaka exemplar i Livland, Engl. och vestra Sib. — U. F. M. 92. Scolopostethus pictus SchilL — Fieb. E. H. 189, o. — Horv. Mon. Lyy. Hiiny. 86, 1. — Rhyparochromus F. Sahlb. M. G. F. 63, 13. Temligen allmän vid hafsstränder under uppkastad Phrag- mites och torr Fiicus i södra Finland. Jag har äfven funnit den inne i landet vid Kuolemajärvi sjö pä Karelska näset samt vid Pyhäjärvi sjö i Yläne. Nordligast är den funnen vid Vasa (63°) af F. D. Wasastjerna. — Utbredd öfver nastan hela Eur. och Medelhafvets kuster. — U. F. M. 93. Se. affinis SchilL — Reut. Ann. Soc. ent. Fr 1874, 561, S. — Horv. Mon. Lyy. Huny. 86, 2. — Lyyaeus podayricus Thoms. Opusc. ent. 201, 55. 8 34 Allraän i södra ooh mellersta Finland pä odlade ställen isynnerhet mellan Urtica dioica och Rubus idaeiis. Nordli- gast är den funnen i södra Osterbotten af F. D. AVasastjerna. Den längvingade formen är mycket sällsynt. — Utbredd öf- ver hela Eur. och angränsande delar af Asien och Afrika. — IT. F. M. 94. Se. epicetopum Leth. Cat. Hem. dep. du Nord. 25. — Se. decoratus Reut. Ann. Soc. ent. de France 1874, 561, 7. — Horv. Mon. Lyg. Himg.^7, 4. — Rhyparochro- mus F. Sahlb. M. G. F. 63, 14 (partim). — Lygaeiis me- lanoceriis T h ora s. Opusc. ent. 202, 56. Ej sällsynt blaud Calliina vulgaris pa torra backar i södra Finland. Nordligast har jag funnit den i Parikkala i Ladoga Karelen och i Teisko i södra Tavastland (61° 40'). — Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M. 95. Se. pilosus Reut. Ann. ent. France 1874, 562. 10. — Horv. Mon. Lyg. Hung. 88, 5. — Se. affinis Fieb. Eur. Hem. 180, 6. — Lygaeiis Thoms. Opusc. ent. 201, 52. Temligen sällsynt under mossa och löf pä fuktiga stäl- len i skogar i södra och mellersta Finland; jag har funnit flera exemplar i Yläne närä Huvitus, vid Hoplax träsk närä Helsingfors, i Pyhäjärvi pä Karelska uäset och nordligast i Parikkala i Ladoga Karelen (61° 30') sarat vid Lahtis jern- vägsstation i södra Tavastland. — Spridd öfver norra och mellersta Eur., raen förekomraer sparsamt; äfven funnen i m. Sib. — U. F. M. 96. Gastpodes abietis L. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 80, 2. — Homalodema Fieb. E. H. 187, 1. — Platygaster Horv. Mon. Lyg. Hung. 94, 1. Sällsynt under bark af Pinus sylvestris och Abies ex- celsa i södra Finland. Funnen i Yläne och södra Karelen sarat oftare i närheten af Helsingfors och nordligast i Kan- gasala i södra Tavastland (61° 20") af Bj. AVasastjerna. — Utbredd öfver h. Eur. — U. F. M. 97. G. feppugineus L. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 80, 1. — Rhyparochromus F. Sahlb. M. G. F. 64, 17. — 35 Homalodema Fieb. E. H. 187, 2. — Platygaster Horv. Mon. Ly g. Himg. 94, 2. Ej sällsyut i stidra och mellersta Finland under barken af Piniis sylvestris och Abies exce^s« ; nordligast bar jag fuu- nit den vid Tuovilanlaks i norra Savolax (63° 20')- — Ut- bredd öfver h. Eur. — U. F. M. 98. Hetepogaster Urticae Fabr. — F. Salilb. M. G. F. 52, 1. — Horv. Mon. Lyg. Hung. 100, 4. — Phygadi- cus Fieb. E. H. 202, 4. Sällsynt pä Urtica dioica i sydvestra Finland. Funnen i Yläne och vid Abo enl. F. Sahlberg, pä Hogland af E,. Sievers och pä Aland af J. M. J. af Tengström, O. Reu- ter och förf. — Utbredd iifver h. Eur. och n. Afr. — U. F. M. Fam. Tingilides. 99. Piesma maculata Lap. — Put. Syn. Heni. Het. Fr. 86, 4. — Zosmenus Laportei Fieb. Ent. Mon. 33, 3, t. 2, f. 17. — E. H. 117, G (forma niacroptera). — Z. anti- cus Fieb. Ent. Mon. 34, 5, t. 2, f. 19 (forma brachyptera). — F. Sahlb. M. G. F. 128, 2. Ej sällsynt pä Chenopodiaceer i södra och mellersta Fin- land. Nordligast bar jag funnit den vid Tiudie i Ryskä Ka- relen (()2^ 30'). Forma macroptera är ej sällsyntare än /. bracliyptera och förekonimer ofta tillsammans med denna. — Utbredd öfver h. Eur. och Sib. — U. F. M. 100. P. capitata Wolff. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 87, 5. — Zosmenus Fieb. Ent. Mon. 34, 4, t. 2, f. 18. — E. H. 117, 5. — F. Sahlb. M. G. F. 128, 1 (forma ma- croptera). — Zosmenus Stephensi Fieb. Ent. Mon. 35, 6, t. 2, f. 20. — E. H. 117, 7 (forma brachyptera). Allmän pä Chenopodiaceer i mellersta och södra Fin- land och utbredd emot norden ätminstone lika längt som fö- regäeude art. Hvardera formen förekonimer ungefär lika talrikt hos oss. — Utbredd öfver hela Eur. och m. Sib. — U. F. M. 36 101. Serenthia femoralis Thoms. — Agramma Thoms. Opusc. ent. 397 (1871). — Äfji^amma laetum Flor. Rhynch. Livl. I, 324, 1. Ej sällsynt pä Eriophorum angnstifoUum pä Karelska näset; jag har äfven funnit deu vid floden Svir samt uordli- gast i Parikkala i Ladoga Karelen (61° 40')- I Thusby i Ny- land är deii tagen af O. Engström. — Äfven funuen i Liv- land och Sibirien samt i en nägot afvikande form (var. con- fusa Put.) i Frankr. och Spanien. — U. F. M. 102. Orthosteira cepvina Germ. — Fieb. Ent. Mon. 48, 2, t. 4, f. 1—3. — E. H. 130, 2. — F. S ah Ib. M. G. F. 129, 1. — Put. Si/n. Hem. Het. Fr. 96, 5. Temligen sällsynt under mossa och löf pä ängsbackar, men utbredd öfver nastan hela omrädet. Nordligast har jag funnit den i Kuusamo samt vid Kantalaks i Ryskä Lappmar- ken (67'-'). Endast for ma hrachyptera är hittills käud. — Utbredd öfver större deleu af Eur. — U. F. M. 103. O. platychila Fieb. Ent. Mon. 53, 5, t. 4, f. 15 —18. — E. H. 130, 3. — Put. Si/n. Hem Het. Fr. 07, 6. — O. intermedia Flor. Rhynch. Livl. I, 339, 4. Temligen sällsynt pä torra fältbackar och hedar i sö- dra och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit deu i Ruovesi, vid Nyslott sarat vid Svätnavlok i Ryskä Karelen (62° 30'). Den längvingade formen är hos oss mycket säll- syntare äu den kortvingade. — Funnen nägra gänger i Sib., Ryssl., Sv., Tyskl. och Frankr. — U. F. M. 104. O. nigrina Fall. — Fieb. E. H. 131, 7. — Put. Sijn. Hem. Het. Fr. 98, 7. — O. cinerea Fieb. Ent. Mon. 52, 4, t. 4, f. 11. - F. Sahlb. M. G. F. 130, 3 (Jorma hrachyptera). Temligen sällsynt bland raossa i löfskogar i södra och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit den i Ideusalmi (63° 40'). — Forma macroptera är mycket sällsynt hos oss och hittills funnen endast i sydvestra Finland, nemligen pä Äland, i Pargas och i Yläne. — Utbredd öfver större delen af Eur. - U. F. M. 37 105. O. macrophthalma Fieb. Ent. Mon. 49, 3, t. 4, f. 4—7. — F. Sahib. M. G. F. 129, ^. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 98, 8. — O. piisillä Fieb. E. H. 131, 8. — O. ci/Undriconiis Thoms. Opusc. ent. 401, 4. Temligen sällsynt i södra och mellersta Finland under mossa och gräsrötter pä torra sandiga backar; nordligast har jag funnit den i Kuusamo {dm))i-AYteT i södra och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit den i Idensalmi (63^ 40'). Forma mneropfera är ganska säll- synt. — Utbredd öfver n. och mellersta Eur. — U. F. M. 199. Pilophorus cinnamopterus Kirschb. — Camaro- notus Fieb. E. 11. 314, 1. — Pilophorus bi/asciatus Reut. Rev. Caps. Se. 85, 1 (nec Capsus id. Fabr.). Temligen sällsynt pä Finus syhestris i södra och mel- lersta Finland. Nordligast är den tageu i Kangasala i södra Tavastland (Gl" 30') af Bj. Wasastjerna. — Spridd öfver större delen af Eur. — U. F. M. 200. P. clavatus L. — Reut. Rev. Caps. Se. 86, 2. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 91, 1. — Camaronotus Fieb. 59 E. H. 31H, 2. — Cimex hifasciatiis Fabr. sec. Schi0dte Naturh. Tldskr. III, 6, 219, 240. Ej sällsyut pä stammar af särskilda löfträd och buskar säsom Populus tremula, Älnus glutinosa, Betula alba ra. fl. i södra och mellersta Finland. Nordligast bar jag funnit den vid Perguba i Ryskä Karelen (63°). Arten imiterar Formica fusca i anseende tili fiirg, kroppsform och rörelsesätt. — Utbredd öfver hela Eur. — U. F. M. 201. P. confusus Kirschb. — Reut. Rev. Caps. Se. 86, 3. — CamaroHotus Fieb. E. H. 314, 3. Sällsynt pä Alnus glutinosa, Ä. incana och Salix-a^rier vid sjöstränder i södra och mellersta Finland. Funnen i Us- kela af O. Reuter; jag har tagit den i Yläne, i Rautus och Sakkola pä Karelska näset, i Parikkala och Ruskeala i La- doga Karelen samt nordligast i Nurmis i norra Karelen (63° 40'). — - Spridd öfver större delen af Eur., äfven funnen i Sib. — U. F. M. 202. Stiphrosoma leucocephalum L. — Fieb. E. H. 280, 1. — Reut. Rev. Caps. Se. 88, 1. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 117, 59. Allmän bland gräs och örter pä torra ängar och utbredd öfver större delen af omrädet. Nordligast har jag funnit den vid Sonostroflf i Ryskä Lappmarken (66"). — Allmän öfver nastan hela Eur. — U. F. M. 203. St. steganoides J. Sahlb. Not. Faun. et Fl. /emi. förh. XIV, 306. — Reut. Rev. Caps. Se. 88, 2. Sällsynt pä blommor pä torra fältbackar i Ryskä Lapp- marken, hvarest jag funnit den talrik vid Kantalaks samt i enstaka exemplar vid Tschapoma och Ponoj (67°) i Juni och Juli 1870. — Skall enligt meddelande af O. Reuter äfven vara funnen i Sv. i närheten af Stockholm. — U. F. M. 204. Halticus apterus L. — Reut. Rev. Caps. Se. 90, 1. — Capsus imllieornis F. Sahlb. M. G. F. 118, 62. — Halticus Fieb. E. H. 282, 3. Ej sällsynt pä torra fältbackar bland gräs och örter i södra och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit den 60 i Ryskä Karelen (62° 30'), i Osterbotten är den äfven tagen af F. D. W!isastjerna. For ma macroptera är vanligtvis mycket sä Isynt hos oss, rnen förekommer inindre sparsarnt uuder torra och varma somrur t. o. in. i mellersta Fiuland, t. ex. i Teisko (61° 50'). — Utbredd öfver hela Eur., äfven funnen i Sib. — U. F. M. 205. H. pusillus H. Sch. — Reut. Medd. Soc. Faiin. et FL fenn. V, 170, 72. — H. intricatus Fieb. Wien. ent. Mona f se hr. 1864. Högst sällsynt i sydvestra Fiuland. Tagen vid Jollas i Helsiiige i Nyland i Juli 1868 af A. Palmen. Nugra exemplar funna pä Stor- och Lilltervo öar i Pargas somraa- ren 1879 af O. Reuter. — För öfrigt veterligen fuunen en- dast i Tysklaud. — U. F. M. 206. Platypsallus acanthioi"des J. S ah Ib. Not. Soc. Faun. et FL fenn XIV, 308. — Reut. Rev. Caps. Se 92, 1. - J. S ah Ib. Vet. Ak. HandL XVI, 4, 27, 122 (forma macroptera). Sällsynt mellan gräsrötter och under stenar pa torra backar inom Ryskä Lappmarkeus subalpina region; jag har funnit flera exemplar af Jonna bracJnjptera vid Ponoj (67*^) d. 10 — 21 Aug. 1870. — För resteu är den funnen endast inom tundra omrädet i arktiska Sibirien*) vid nedra Jenissej (69 25'— 70° 40'), der jag äfven hmmi forma macroptera. - U. F. M. 207. Orthocephalus brevis Pan/. — Reut. Bev. Caps. Se. 04, 1. — O. Panzeri Fieb. E. H. 294, 29. Sällsynt pä torra fältbackar i sydöstra Finland; jag har funnit en hanne i Sakkola pa Karelska näset d. 6 Juli 1866 samt en kortvingad hona i Parikkala i Ladoga Karelen (61° 30') d. 26 Juli 1872. — Äfven funnen i mellersta och södra Eur. - U. F. M. *) Denna avt är utan tvifvel den mest högnonliska Ilemiptev uti Europa och det oaktadt riiknar Reuter i sin polemiska uppsats (Öfver- sigt af Vetensk. Soc. Förh XXI) den icke bland de 11 rent arktiska Semiptera Hetcroptera, som lian p. 40 säger att Europa skulle ega. 61 208. O. saltator Hahn. — Fieb. E. H. 291, 6. — Reut. lifiiK Caps. Se. 95, 3. — Capf^us mutabilis F. Sahlb. M. G. F. 120, 65. Allmän bUuid gräs och örter pä fältbackar, torra äiigar och äkerrenar i sudra och mellersta Finland. Nordligast är den funnen i Iloraants i uorra Kareleu af W. Woldstedt (63^). — Utbredd öfver norra och mell. Eur. — U. F. M. 209. O. vittipennis H. Sch. — Fieb. E. H. 293, 5. — Reut. lii^v. Caps. Se. 06, 4. — Capnus F. Sahlb. M. G. F. 120, 66. Ej sällsynt pä torra fältbackar i östligare delen af S()dra och mellersta Finland. Nordligast har jag fuunit den i Kih- telysvaara i Norra Karelen (62 30') och vestligast i Yläne, der den likväl är ganska sällsynt. — Afven funnen i Skand., Danm., Ryssl., Tyskl., Österrike och Schweiz. - U. F. M. 210. Labops Sahlbergii Fall. —Fieb. Eur. H. 294, 1. — Reut. /iV/;. Cajjs. Se. 97, 1. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 118, 61. Ej sällsynt pä fuktiga ängar isynnerhet bland Carices och utbredd öfver större delen af omrädet. Nordligast har jag funnit den pä Sonostroff i Ryskä Lappniarken {GG ). Fotma inaeroptcra af honan är sällsynt. — Afven funnen i Sv., Ryssl. och Frankr. — U. F. M. 211. Euryopicoris nitidus Mey. — Reut. Bfv. Caps. Se. 99, 1. — Orthoeephal.is Fieb. E. H. 293, 7. Sällsynt bland gräs pä äkerrenar och torra ängar i nord- östra delen af omrädet. Funnen vid Pudosk i Ryskä Knre- len af A. Giinther; jag har träffat den talrik i Kuusamo kyrkoby samt vid Imandra i Ryskä Lappniarken (68 ). Forma niacropfera är ännu icke känd. — Afven funnen i Ryssl. och fjelltrakter i Österrike, Schweiz och Frankrike sarat ut- bredd öfver Sib. — U. F. M. 212. Diplacus alboornatus Stäl. — J. Sahlb. Nnt. Soc. Faun. et Fl. fenn. XI, 389, 69, fig. 2 (f orina brachy- p^era). — Reut. licv. Caps. Se. 100, 1. — Myrnieeophyes Oschanini Fieb. Verh. Zool.-bot. Ges. in Wien 1870, 11. 62 Sällsynt; jag har funnit flera exeraplar bland gräs pä en hög, toiT och sandig backe vid Maaselgä d. 11 — 12 Juli 1869. Hos oss är funnen endast forma brachyptera, hvil- ken hoppar ganska bögt och snabbt. — För öfrigt funneu endast i Rysslaud och Sibirien. — U. F. M. 213. Myrmecoris gracilis F. S ah Ib. — Fieb. E. H. 239, 1. — Reut. Uev. Caps. Se. 102. 1. — Glohiceps F. Sahlb. M. G. F. 123, 1. Sällsynt pä torra skogs- och ängsbackar, ofta i uärheten af myrstackar, men utbredd öfver större delen af omrädet ät- minstone ända tili trakten af Uleäborg (65°), der deu är fun- nen af W. Xylander. Af forma macroptera äro hittills endast 2 exemplar funua. neraligen vid Uleäborg af W. Ny- lander och vid Raasijärvi i Yläue af förf. — Afven funnen i Sv., Ryssl., Tyskl. och Frankr. — U. F. M. 214. Pithanus Märkelii H. Sch. — Fieb. K. H. 239, 1. — Reut. Rev. Caps. Se. 103, 1. — ■ Capsiis Jlavo-Umha- tus Bob. Koncjl. Vet.-Äk. Handl. 1850, 252 (forma ma- croptera). Var. h 5 (forma macroptera): hemielytris nigro-fuscis, margiue laterali anguste pallidiore. Ej siillsynt bland gräs pä ängar och utbredd öfver na- stan hela omrädet, nordligast har jag funnit den vid Iman- dra i Ryskä Lappmarken (68°). Forma macroptera är myc- ket sällsynt hos oss och hittills funneu endast pä Aland af O. Reuter och förf., som äfven tagit deu i Teisko i södra Tavastland, sanat i närheten af Helsiugfors af A. Palmen. — Utbredd öfver uorra och niellersta Eur. — U. F. M. 21Ö. Systellonotus triguttatus L. —Fieb. E. H. 323. — Reut. Bev. Caps. Se. 105, 1. — Capsiis F. Sahlb. M. G. F. 92, 2. Ej sällsynt bland gräs pä torra fältbackar i sydvestli- gaste Finland. Nordligast har jag funnit deu i Virrao i Aho Iän (60° 50'), ostligast är den tagen vid Sörnäs närä Helsing- fors af Bj. Wasastjerna. Honan, som är känd endast sä- som kortvingad, träifas under stenar och vid trädrötter tili- 63 sammans nied Lnsius ni;/er, hvilken den iraiterar i auseende tili kroppsform, rörelsesätt och färg. — Utbredd öfver större delen af Europa. — U. F. M. 216. Eroticoris rufescens Burra. — Reut. Bev. Caps. Se. 107, 1. — Allodapii^ coryzoidefi Fieb. E. H. 262, 1. ~ Capsus brachypterm 'Qoh. Kongi. Vet.-Ak. Handl. 1850,254. Sällsynt under mossa och löf pä skogsängar i södra Fin- land. Funnen pä Aland och i Pargas af O. Reuter, i Vi- borgs Iän af Mäkiin; jag har tagit den i Yläne, i Säkylä i södra Satakunta sarnt nordligast i Ruskeala i Ladoga Karelen och i Teisko i södra Tavastlaud (61° ÖO')- Enligt Reuters uppgift fängas denna art lättast med bäf solnedgängstideu, da den kryper fram frän sinä gömställen. Forma macroptera är mycket sällsynt. — Spridd öfver en stor del af Eur. — U. F. M. 217. Cremnocephalus umbratilis Fabr. — Fieb. E. H. 246, 1. — Reut. Rev. Caps. Se. 108, 1. — Capsics F. S ah Ib. M. G. F. 98, 15. Sällsynt pä Pinus sylvestrls i sydvestra Finland. Fun- nen pä Aland af F. Sahlberg, i Pargas, vid Abo, i Nagu och Kyrkslätt af O. Reuter sarat pä Kuustö, i Yläne och nordligast i Ruovesi i Tavastland (62°) af förf. — Äfven fun- nen i Sv., Tyskl., Schweiz och Frankr. — U. F. M. 218. Dicyphus globulifer Fall. — Reut. Rev. Caps. Se. 111, 1, — Brachycemea Fieb. E. H. 325, 4. Sällsynt; jag har funnit den pä ruderat-växter pä äker- renar i Ryskä Karelen, neml. vid Tiudie (62° 30') den 14 och vid Dvorets d. 18 Aug. 1869, pä senare stället i stor mängd. — Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M. 219. D. pallidus H. Sch. — Fieb. E. H. 325, 2.— Reut. Rev. Caps. Se. 112, 3. — Capsus constrictus Bo h. Konyl. Vet. Ak. Handl. 1852, 74, 32. Sällsynt pä U) tieä dioiea och andra örter i skuggrika lundar i S()dra Finland. Funnen i Pargas af O. Reuter och nägra gänger vid Helsingfors af W. Nylander och förf., 64 som tagit flera exemplar i Kaisaniemi park i September raä- nad. — Utbredd ufver större delen af Eur. — U. F. M. 220. Cyilecoris histrionicus L. — Fieb. E. H. 282, 1. — Reut. Rev. Caps. Se. 115, 1. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 96, 6. Ej sällsynt i ekskogar i Abo skärgärd ; äfveu fuDnen pä Bergö pä Alaud af O. Reuter och förf. Enligt exemplar för- varade i F. D. Wasastjernas samling skulle den äfven vara tagen i Österbotten, en uppgift hvilken dock torde bero pä nägon lokalförvexling. — Utbredd öfver Europas ekskogsre- gion. — U. F. M. 221. C. flavo-qvadrimaculatus De Geer. — Cyilecoris flavo-notattts Reut. Ent. Monthl. Mag. XV, 113. — Glo- biceps id. Fieb. E. H. 263, 4. — Reut. Rev. Caps. Se. 121, 4. Ej sällsynt i ekskogar i sydvestra Finland, säsom pä Aland, i Purgas, pä Runsala och Kuustö. Om exemplaren i F. D. Wasastjernas samling, som uppgifvas vara frän Österbotten, gäller detsararaa som om föregäende art. — Ut- bredd öfver hela Europas ekskogsregion. — U. F. M. 222. Globiceps dispar Boh. — Fieb. E. H. 283, 3. — Reut. Reo. Caps. Se. 120, 3. Sällsynt blaud gräs pä tufviga skogsängar i södra och mellersta Finland. Funnen pä flera ställen pä Aland af O. Reuter och förf., i Kimito af O. Reuter; jag har dessutom tagit den i Yläue, vid Vojatsch och Maaselgä i Ryskä Ka- relen samt i Kihtelysvaara och nordligast i Nurmis i norra Karelen (G3° 40'). Honan är hittills käud eudast säsom kort- vingad. — Äfven funnen i Sv., Norge och Ryssl. — U. F. M. 223. Gl. selectus Fieb. E. II. 211, 4. - Reut. Medd. Soe. Faun. et FL fenn. V, 174, 81. — Capsus Jiavo-macu- latus F. Sahlb. M. G. F. 06, 10. — Globiceps id. Reut. Ren. Caps Se. 117, 1. AUmän bland gräs pä skogsängar i södra och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit den i Ryskä Karelen 65 (64°). Af honau är hos oss eudast forma brachyptera fun- iien. — Utbvedd öfver hela Eur. — II. F. M. 224. Gl. salicicola Reut. Medcl. Soc. Faun. et Fl, fenn. V, 171, 80. — Gl. fulvipes Reut. Bev. Caps. Se. 118, 2. — Capsus fiavo-inacidntus var. 1 F. Sahlb. M. G. F. 1)6, 10. Ej sällsynt pä Salix rosmarinifolia och Betula nana i södra och mellersta Finland. Nordligast är den fimnen i Kuusamo {i\Q°) af W. Nylander. Honans forma macroptera är ytterst sällsynt och endast en gäng funnen i Pargas i Juli 1879 af O. Reuter. — Afven funnen i Norge, Britannien, och mellersta Europas fjelltrakter. — U. F. M. 225. Aetorhinus angulatus Fabr. — Fieb. E. H. 285, 1. — Reut. Rev. Caps. 122, 1. — Capstis F. Sahlb. M. G. F. U7, 12. Ej sällsynt pä löfträd isynnerhet Betula och Älnus glu- tinosa i södra och mellersta Finland; nordligast har jag fun- nit den vid Jalguba i Ryskä Karelen (62°). — Utbredd öf- ver hela Eur. — U. F. M. 226. IVlalacocoris chiorizans Block. — Fieb. E. H. 822, l. — Uex\t Rev. Caps. Se. 123, 1. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. OS, 13. Temligen sällsynt pä Corylus avellana i södra Finland. I trakten af Abo är den ej sällsynt, dessutom funnen pä Aland af O. Reuter och förf., i Yläne enligt F. Sahlberg samt i Valkjärvi socken pä Karelska näset (60° 50') af förf. — Utbredd öfver större delen af Eur. — II. F. M. 227. Chiamydatus ambulans Fall. — Reut. i?et;. Caps. Se. 124, 1. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 94, 1. - Me- romma Fieb. E. H. 234, 1. Ej sällsynt bland gräs pä skogsängar och i lundar, samt utbredd öfver hela omrädet. Nordligast har jag funnit den vid Imandra (68°) i Ryskä Lappmarken. Honans forma macroptera, som är ytterst sällsynt, är funnen i Pargas af O. Reuter. — Allmän i nordligare delen af Eur., sällsynt i mellersta Eur. — U. F. M. 66 228. Cyptorhinus Caricis F a 11. — Capms F. S ah 11). M. G. F. 02, 3. - Chlamydatus Reut. Rev. Cajjs. Se. 128. 5. — Cijrtorhinits eUgantulus Fieb. E. H. 285, 1. Ej sällsynt pä Carex vesicaria ooh Heleocharis loalii- stris pä gungfly och vid stränder i södra och mellersta Fin- land. Nordligast är den funnen vid Uleäborg (65°) af W. Nylander. — Utbredd öfver norra Eur., sällsynt i meller- sta Eur. — U. F. M. 229. C. pygmaeus Zett. — Capsiis Flor. Rh. Lwl. I, 605, 83. — TijUuä Fieb. Wien. ejit. Monatschr. VII, 58. — Chlcanydatiis Reut. Rev. Caps. Se. 127, 4. — Tyttus insignis Dougl. et Se. Ent. monthl. mag. 1866, 247. — Capsus pellucens Bo h. Öfv. Vet. Ak. För h. 1852, 76, 34. Sällsynt pä Carex vesicaria pä gungfly i södva Finland; funnen pä Aland, i Pargas och Sagu af O. Reuter; jag har tagit den i Rautus pä Karelska näset, vid Helsingfors samt nordligast i Yläne (61°). — Afven funnen i Sv., Livl., Brit. och Frankr. — U. F. M. 230. C. geminus Flor. — Cap.vts Flor. Rliynch. Livl. I, 606, 84. — Chlamydatus Reut. Rev. Caps. Se. 126, 3. Sällsynt pä Carex vesicaria pä gungfly i södra Finland. Funnen i Pargas och Sagu af O. Reuter; jag har tagit den i stor mängd vid Hoplax träsk närä Helsingfors i September 1879 äfvensom i Rautus pä Karelska näset och nordligast vid Dvorez i Ryskä Karelen (62° 20'). Forma macroptera är mycket sällsynt. — Afven funnen i Livland. — U. F. M. 2.31. C. flaveolus Reut. — Tijttiis Reut. ^'ot. Soc. Faun. et FL fenn. XI, 323, 4. — Chlamydatus Reut. Medd. Soc. Faun. et FL fenn. V, 175, 82. — Chlamydatus insignis Reut. Rev. Caps. Se. 126, 2. Sällsynt bland Carex-arter pä sumpiga äugar i sydve- stra Finland. Funnen pä Sottunga pä Aland, i Pargas, vid Ispois närä Abo (60° 30') samt i Uskela af O. Reuter; jag har tagit ett exemplar vid Hoplax träsk närä Helsingfors i Sept. 1879. Af forma macroptera är endast ett exemplar 67 tunnet pä Alaud af O. Reuter. — Äfven funnen en gäng i mellersta Sverige. — U. F. M. 232. Orthotylus flavo-sparsus Sahlb. — Fieb. E. H. 288, 2. — Reut. Bev. Caps. Se. 135, 8. — Capsiis F. Sahlb. M. G. F. 103, 26. Ej sällsynt pä Chenopodiaceer is5aiuerhet vid hafskuster öfver större delen af orarädet. Nordligast bar jag funuit den vid Hvita bafvet pä Sonostvofi' ooh vid Kantalaks i Ryskä Lapp- marken (67°). — Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M. 233. O. flavinervis Kirschb. — Fieb. E. H. 289, 3. — Reut. Medd. Soc. Faun. et Fl. fenn. V, 176, 86. Högst sällsynt pä Alnus glutinosa i södra Finland; fun- nen pä Sandholmen i Pargas (60° 20') i Augusti 1877 af O. Reuter samt vid Dalsbruk i Kimito i Aug. 1875 af förf. — Äfven funnen i Tyskl. och Frankr. - U. F. M. 234. O. nassatus Fabr. — Fieb. E. H. 289, 6. — Reut. Rev. Caps. Se. 132, 4. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 102, 24. Ej sällsynt pä Alnus (/(utinosa och Salix-arter i södra och mellersta Finland. Nordligast är den tagen vid Yigflo- den i Ryskä Karelen och vid Uleäborg (65°), der W. Ny- lander funnit den. — Utbredd öfver hela Eur. — U. F. M. 235. O. virens F a 11. — Reut. Rev. Caps. Se. 131, 3, _ Capsus F. Sahlb. M. G. F. 95, 7. — Flor. Bhyuch. Livl. I, 617, 93. Temligen sällsynt pä Salix pentandra i södra Finland. Nordligast är den funnen i Viitasaari i norra Tavastland (63") af W. Woldstedt. — Äfven funnen i Sv. och Livl. — U. F. M. 236. O. fuscescens Kirschb. — Capsus Kirschb. Bhyuch. Wiesh. 139. — OvthoUjlus luridus Reut. Bev. Caps. Se. 137, 10. Sällsynt; jag har funnit den pä Karelska näset, nemli- gen vid Konnitsa i Pybäjärvi (61') d. 30 Juli och vid Ki- viniemi i Sakkola d. 2 Aug. 1866. — Äfven funnen i Sv., Tyskl. och Frankr. — U. F. M. 68 237. O. bilineatus Fall. — Reut. Rev. Caps. Se. 130. 2. — Caimis F. Sahlb. M. G. F. 94, 6. — Capsus Kirsch- hauml Flor. Rhijnch. Livl. I, 614, 90. Teraligen sällsynt pä Popuhis tremula och Sorhus cmcii- paria i södra Finland. I Kaisaniemi park i Helsingfors fö- rekommer den raindre sparsamt. Enligt F. Sahlberg är den äfven funnen i Tavastland. — Afven tagen i Sv., Norge (63° 30'), Livl, Brit. och Frankr. — U. F. M. 238. O. boreellus Zett. — Reut. Bev. Caps. Sr. 130, 1. Sällsynt i Lappmarken; jag har funnit nägra exemplar pä Salices vid Rautukurkio fors inom subalpina regionen uti Torneä Lappmark (G8° 50') d. 30 Aug. 1867. — Äfven fun- nen i norra Sverige. — U. F. M. 239. O. striicopnis Kirschb. — Reut. Bev. Caps. Se. 134, 7. — Fieb. E. H. 289, 7. Högst sällsynt; ett exemplar är funnet pä Tilki parvi^ folia vid Röfvarholmsgrottan närä Abo i Juli 1869 af O. Reuter. — Afven funnen i Sv. och pä nägra ställen i mel- lersta Eur. — V. F. :\r. 240. O. viridinervis Kirschb. — Reut. Rev. Caps. Se. 134. Sällsynt; ett exemplar taget vid Eriksberg i Uskela (60° 30') i Juli 1879 af Bj. AVasastjerna. — Äfven funnen i Sv. och raellersta Eur. — U. F. M. A n m. Exoniplaret, sora är mindre väl konserveradt, afviker nfi- got i afseende ä fiivgen fran exemplar frAii mellersta Europa, furvarade i O. Reuters samling, men kan ej gerna föras tili nägon annan be- skrifven art. 241. Litocoris ericetorum Fall. — Fieb. E. H. 287, 1. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 104, 28. — Orthotylus Reut. Rrv. Caps. Se. 138, 11. AUmän pä Calluna vulgaris i södra och mellersta Fin- land. Nordligast har jag funnit den i Ryskä Karelen (62° 40'). — Utbredd öfver hela Eur. — U. F. M. 242. Hoplomachus Thunbergii Fall. — Fieb. E. H. 69 316, 1. — Reut. liev. Caps. Se. 189, 1. — Hem. Gymn. Eur. U39, 1. -^ Capsus F. Sahlb. M. G. F. 110, 4L Ej sälls^^nt pu torra ängar isyuuerliet pä Chrysanthe- mum oeh Hieracia i södra ocli mellersta Finlaud; uordligast liar jag fuuuit deu i Ideusalmi ocli Nurmis (63° 40')- — Ut- bredd öfver uiistau hela Eur. — U. F. M. 243. Placochilus seladonicus Fall. — Fieb. E. H. 317, 1. — Reut. Hem. Gymn. Eur. 251, 1. — Hoplomachus Reut. Bev. Caps. Se. 140, 2. Teraligeu sällsj-nt pä Centaurea scabiosa i sydöstra Fin- land; uordligast har jag fuunit deu vid Tiudie i Ryskä Ka- releu (62° 30') samt i Ruskeala ) Ladoga Karelen. — Ut- bredd öfver Östra Eur. — U. F. M. 244. Conostethus salinus J. Sahlb. — Reut. Rev. €aps. Se. Ml, 1. — Hem. Gymn. Eur. 265, 1. Sällsynt; jag har funuit flera exemplar pä Glyceria di- stans var. pulvinata vid strandeu af Hvita hafvet uära Tschuja by i Ryskä Karelen (64° 400 d. 27 Juli 1869. — Föröfrigt funnen endast i Brit., Uugarn och pä Pyreneiska halfön. — U. F. M. 245. Onychumenus decolor Fall. — Reut. Hem. Gymn. Eur. 287, 1. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 95, 8. - On- cotylus Fieb. E. H. 298, 1. — Reut. Rev. Caps. Se. 142, 1. Ej sällsynt pä torra ängar och fältbackar isynnerhet pä Synanthereer i södra och mellersta Finland. Nordligast är den funnen i Ryskä Karelen (63°). — XJtbredd öfver större deleu af Eur. — U. F. M. 246. Oncotylus punctipes Reut. Rev. Caps. Se. 144, 3. — Hem. Gymn. Eur. 279, 6, t. V, f. 4. — Oncotylus Tanaeeti Fieb. E. H. 299, 3. Sällsynt; jag har funnit den i stor mängd pä Tanace- tum vulgare vid Sakkola prestgärd pä Karelska näset (60° 40') d. 6 Juli och 3 Aug. 1866 samt d. 26 Aug. 1878. — Äfven funnen pä Öland, i Ryssl., Tyskl, Österrike och Frkr. — IT. F. M. 70 247. Macrotylus cruciatus F. Sahlb. — Reut. Hem. Gymn. Eur. 198, 4. — Lojnis F. Sahlb. M. G. F 80, 3. — Macrocoleus Reut. Rev. Caps. Se. 140, 3. Sällsynt pä Spiraea uimaria och Chrysanthemum leuc- anthemiim under Juli och Augusti i raellersta Finland. Fun- nen i Yläne enligt F. Sahlberg och i Vichtis af Mäkiin; jag har tagit den i Teisko och Ruovesi i Tavastland, i Iden- salmi i uorra Savolaks (63° 40'), i Nurmis i norra Karelen sarat vid Maaselgä och Paadaua i Ryskä Karelen. - För- öfrigt funnen endast vid Ural och i Sibirien. ~ U. F. M. 248. IVlacrocoleus mollicuius Fall. — Fieb. E. H. 321, 7. — Reut. Rev. Caps. Se. 145, 2- — Hem. Gymn. Eur. 226, 9. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 103, 25. Temligen sällsynt pä Tanacetum vulgare, Ächillea mil- lefoUuni och audra Synatithereer i södra och raellersta Fin- land. Nordligast har jag funnit den vid Hvita hafvet i Ry- skä Karelen (64° 40'). — Utbredd öfver nastan hela Europa. — U. F. M. 249. M. Tanaceti Fall — Reut. Rev. Caps. Se. 145, 1. — Hem. Gymn. Eur. 223, 6 i-t Ädcl 305. — M. sorcli- dus Kirschb. — Fieb. E. H. 328, 4. — M. aureolus Fieb. E. H. 320, 4. Sällsynt;, funnen i Kökars pä Aland 1679 af O. Reu- ter; jag har tagit flera exemplar pä Tanacetum vulgare vid Sakkola prestgärd pä Karelska näset (60° 40') d. 3 Aug. 1866 sarat d. 26 Aug. 1878. — Äfven funnen pä enskilda lokaler i södra Sverige och raellersta Eur. — U. F. M. 250. Bypsoptera rufifrons Fall. — Reut. Rev. Caps, Se. 151, 1. — Hem. Gymn. Eur. 166, 1. — Bryocoris F. Sahlb. M. G. F. 124, 1. — Malthacus Caricis Fieb. F H. 312, 1. Teraligen sällsynt pä Urtica dioica och Humulus lupu- lus i södra Finland. Nordligast är den funnen vid Taramer- fors (61° 30') af C. Lundahl. -- Utbredd öfver större deleu af Eur. — U. F. M. 251. Phylus melanocephalus L. — Fieb. E^ H. 314, 71 o. — Reiit. Bev. Gaps. Se. 153, ;L — Heni. Gymn. Eur. i60, 2. — Capsus F. S a h Ib. M. G. F. 99, 17. ' ^ Sällsyut pa Corylus avellana pä Aland och i Abo skär- gärd. iJNoi-dligast äi" den fuuneu i Yläne (61°) af F, Sahl- berg. — Utbredd öfver större deleu af Eur. — II. F. M. 252. Phylus Coryii L. — Fieb. E. H. 814, 4. - Reut. Bev. Caps. Se. 152, 1- — Hani. Gymn. Eur. 161, 4. — Capsus F. 8 ah Ib. M. G. F. 98, 16. Ej sällsyut pä Corylus avellana i sydvestligaste Fin- laud. Jag har äfven funnit den i Valkjärvi socken pä Ka- relska iiäset (GC^ 50'). - Utbredd öfver större delen af Eur. - U. F. M. 253. Brachyapthrum limitatum Fieb. E. H. 301, 1. — Reut. Hem. Gymn. Eur. 164, 1, t. VIII, f. 5. — Phylus Reut. Bev. Caps. Se. 154, 3. — Phytocoris niyrieeps Boh. Öfi\ Vet. Ak. förh. 1852, 67, 21. Högst sällsynt i parker och luiidar i södra Finland. Fuuneu i Pargas pä Spiraea salicifoHa i Aug. 1872 af O. Reuter samt i Kangasala i södra Tavastland (61° 20') i Juli 1880 af Bj. Wasastjerna. — Föröfrigt är den veterligen funnen eudast i mellersta Sverige och i Böhmeu. - U. F. M. 254. Plesiodema pinetellum Zett. — Reut. Hem. Gymn. Eur. 156, 1. — Rev. Caps. Se. 155, 1. — Plagioynathus pallidipennis J. S ah Ib. Not. Soc. Faun. et Fl. fenn. IX, 178, 101 (o). — Acjalliastes luguhris Fieb. E. H. 312, Sällsyut pä Pinus sylvestris i södra Finland. Funnen pä Aland af Ingelius, M. v. Essen och förf., i Nagu och Pargas af O. Reuter samt pä Karelska näset och pä Va- lamo ö i Ladoga (61° 30') af AV. Nylander och förf. — Spridd kriug norra och mellersta Eur. — U. F. M. 255. Atractotomus magnicornis Fall. — Fieb. E. H. 294, 8. — Reut. Rev. Caps. Se. 157, 1. — Hem. Gymn. Eur. 100, 12, t. VI, f. 2. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 122, 70. Teniligen sällsyut pä Abies exeelsa i södra Finland. 72 Nordligast har jag fuunit den i Yläue ((51 ~). — Utbredd (»f- ver norra och mellersta Eur. — U. F. M. 256. Apocremnus Kolenatii Flor. — Capsus Flor Bhynch. Livl. I, 585, 68. — Fsallus Reut. Hem. Gymn. Eur. 101, 1. — Ätractotomus dehilicornis Eeut. Het. Caps. Se. 158, 2. Högst sällsynt; jag har funnit ett enda exemplar blaud buskav i en djup dal vid Kaidanoja i Yläiie (00° 50') d. 11 Aug. 1865. — F(')röfrigt iii- den funneu eudast i Livlaud och Schweiz. — U. F. M. 257. A. ambiguus Fall. — Fieb. E. H. 305, 2. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. lU, 51. — Psallus Reut. Rev. Caps. Se. 162, 4. — Hem. Gijmn. Eur. 105, 4. Allmän pa Alnus ineana öfver större delen af omvä- det; nordhgast har jag funnit den vid Jakobstad och i Nur- mis (63° 40'). — Utbredd ()fver hela Eur. — F. F. M. 258. A. Betuleti Fall. — Fieb. E. H. 305, 2. — F. Sahlb. M. G. F. 114, 52. — Psallus Reut. Kev. Caps. Se. 160, 2. — Hem. Gymn. Eur. 110, 8, t. 7, f. 9. Ej sällsynt pä Betula alba och Alnus gltitinosa i södra Finland; äfven funneu vid Uleäborg (65°) af AV. Nylander. — Utbredd öfver hela Eur. — U. F. M. 259. A. graminicola TaqH. ~ Psallus Reut. liev. Caps. Se. 163, 5. - - Hem. Gymn. Eur. 108, 6. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 115, 53. Sällsynt pä myrniarker bland gräs och pä Betula nana. Funneu af F. Sahlberg i Lappland; jag har funnit den i Yläne (61°), vid Tschuja och Kem i Ryskä Karelen, i Iden- salmi i norra Savolaks, i Kuusamo, vid Tschapoma i Ryskä Lappmarkeu saiut nordligast vid Kilpisjärvi i Torneä Lapp- mark (69°). — Afven funuen i Svenska Lappmarkerna. — U. F. M. 260. A. aethiops Zett.— Psallus Reut. Hem. Gymn. Eur. 176. — Rev. Caps. Se. 161, 3. — Capsus intermedius F. Sahlb. M. G. F. 116, 58. - Psallus Reut. Rev. Caps. Se. 159, 1. 16 Högst allinän pä Äa/^a^-arter i Lappmarkerua äncla upp tili siibalpina region (69°); i mellersta ocli södra Finland är den sällsyutare och derstädes funnen endast i de mörkare va- rieteterna. — Utbredd öfver norra Eur. och Sib. — U. F. M. 2(51. A. obscurellus Fall. - Psalliis^^Vit Bev. Caps. Se. 164, 6. — Medd. Soc. Faiirt. et FL fenn. V, 180. Temligeu sällsynt pä Pimis sylvestris i södra Finland; uordligast har jag funnit den i Teisko i södra Tavastland (61° 40'); i uärheten af Abo och pä Karelska uäset förekom- mer deu niindre sparsamt. — Utbredd öfver större deleu af Eur. — U. F. M. 262. A. variabilis Falk - Fieb. E. H. 804, 4. ~ Capsus F. Sahlb. M. G. F. 115, 54. - Psallus Reut. Bev. Caps. Se. 165, 7. — Mcdd. Soc. Faun. et Fl. fenn. V, 180. — Ps. simillimus Reut. liev. Caps. Se. 166, 5 (neo Kirschb.). Ej sällsynt pä Qvercus rohur i Abo skärgärd; äfven fun- nen pä Bergö pä Aland af O. Reuter. — Utbredd öfver hela Europas ekregiou. — U. F. M. A n m. I Medd. af Soc. Faun. et Fl. fenn. V, p. 188 säger O. Reuter, att alla titi den der meddelade öfversigten upptagna arter utom Ps. graminicola förekomma i Alands och Abo skärgärdar. Detta borde da äfven giiUa om Ps. simillimus Kirschb. Du likvUl författaren ej upp- gifver nägon speciel lokal eller ens säger sig hafva funnit den, har jag ej kunnat upptaga arten sasom hurande tili vär fauna. 263. Psallus ainicola Dougl. et Se. — Reut. Rev. Caps. Se. 167, 10. — Medd. Soc. Faun. et Fl. fenn. 182. Sällsynt; funnen vid Kathrinedal närä Abo pä Alnus glutmosa af O. Reuter; jag har äfven funnit ett exeraplar för flera är sedän i trakten af Abo. — Äfven funnen i Sve- rige och Britannien. — U. F. M. 264. Ps. lepidus Fieb. E. H. 307, 7. — Reut. Rev. Caps. Se. 168, 11. — Medd. Soc. Faun. et Fl. fenn. V, 182. — Ps. saiicis Reut. Hem. Gymn. Eur. 129, 24. Sällsynt; funnen i flera exemplar pä Fraxinus excelsior i skilda delar af Aland af O. Reuter, hvilken äfven funnit ett exemplar pä Sorhus aria vid Ispois närä Abo. — Äfven 74 funnen i Sverige och utbredd öfvei- större delen af mellersta Eur. - U. F. M. 265. Psallus Scholtzi Fieb. E. H. 306, 4. — Reut. Rev. Caps. Se. 169, 12. — Medcl. Soc. Faun. et FL fenn. V, 181. — Hem. Öymn. Eur. 12.5, 21, t. VI, f. 9. Sällsynt pä Alnits incana och Betula alba i södra och mellersta Finland; funnen i Uskela i Abo Iän och i Kyrk- slätt i Nyland af O. Keuter; jag har tagit deu i Yläue, flera gänger i Teisko i södra Tavastland, i Valkjärvi pä Karel- ska näset äfvensom i Parikkala och vid Kirjavalaks i Ladoga Karelen (61° 50'). — Afven funnen i Sv., Tyskl., Sch\veiz och Frkr. — U. F. M. 266. Ps. roseus Fabr. — Fieb. E. IL 308, 12. — Reut. Bev, Caps. Se. 170., 13. — Hem. Gijmn. Eur. 131, 26. — Medd. Soc. Faun. et FL fenn. 181. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. Ej sällsynt pa Betula alba och Salix caprea i sydve- stra Finland. Nordligast är den funnen i Pielis (63^) af E. Grön vi k. — Utbredd öfver norra och mellersta Europa. — U. F. M. 267. Ps. varians Mey. — Fieb. E. H. 318, 5. — Reut. Rev. Caps. Se. 172, 15. — Hetn. Gymn. Eur. 139, 33, t. 1, f. 18. — Medd. Soc. Faun. et FL fenn. 182. Högst sällsynt pä Qvercus robur i sydvestra Finland. Endast funnen i nägra exeniplar pä Bei'gö pä Aland d. 18 Juli 1871 af O. Reuter. — Afven funnen i södra Sv. och Danm. samt pä flera ställen i mellersta och södra Europa. — U. F. M. 268. Ps. diminutus Kirschb. — Fieh. E. H. 309, 16. — Reut. Bev. Caps. Se. 174, 16. ~ Hem. Gymn. Eur. 140, .35, t. VI, f. 4. — Medd. Soc. Faun. et FL fenn. V, 182. Sällsynt pä Qvercus robur i sydvestra Finland; funnen mindre sparsanit i Pargas samt vid Abo stad af O. Reuter. Jag hiar äfven funnit den i Esbo skärgärd i Nyland. — Ut- bredd öfver större delen af Europas ekskogsregion. — U. F. M. 261). Ps. Aini Fabr. —Reut. Hem. Gymn. Eur. 144, 75 39. — Medd. Faun. et FL fenn. V, 181. — Capsus san- guineus F. Salilb. M. G. F. 107, 36. — Psallus id. Pieb. E. H. 306, 3. — Reut. Rev. Caps. Se. 175, 18. — Capsus Qverceti F. S ah Ib. M. G. F. 108, 37. — Psallus id. Fieb. E. H. 306, 4. Ej sällsynt pä >S'a^/.a;-arter isj^nnerhet S. aiirita i södra och mellersta Finlaud. Nordligast bar jag funnit den vid sö- dra ändan af Pielisjärvi i norra Karelen (63°). — Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M. 270. Cpiocoris 4-maculatus Fall. — Reut. Hem. Gymn. Eur. 87, 5. — Capsus F. Sahlb. M. G. F. 122, 69. ■ — Plagiognathus Reut. Rev. Caps. Se. 177, 1. Temligen sällsynt pä fältbackar isynnerhet pä Galiunt boreale i södra och mellersta Fiulaud. Nordligast har jag funnit den vid Petrosawodsk (62*^). — Äfven funnen i Sv., Ryssl. och Sib. — U. F. M. 271. Sthenarus Roseri H. Sch. — Fieb. E. H. 309, 1. — Reut. Hem. Gymn. Eur. i7, o. — Plagiognathus Reut. Rev. Caps. Se. 178. — Capsus geniculatus S täi Öfv. Vet.-Ak. Förh. 1858, 355, 4 (cT). — Capsus saliceticola Stäl Öfo. Vet.-Ak. Förh. 1858, 355, 3 ($). Sällsynt pä Salix-HixiQV isynnerhet S. a urita i östra Fin- land. Funnen af A. Giinther vid Petrosawodsk ; jag har tagit den pä Valamo ö i Ladoga d. 10 Juli 1866, i Parik- kala d. 25 Juli 1872, i Ruskeala d. 30 Juli och nordligast i Nurmis i norra Karelen (63° 40') d. 24 Juli 1875. — Säll- svnt, men spridd öfver större delen af Eur. — U. F. M. An in. Exemplaret frän Valamo är af mig npptaget under namn at' Apocremnus (?) nigritulus Zett. (Not- Soc Faim. et Fl. fenn. IX, 178, 103) och af Reuter Tinder namn at Plagiognathus nigritulus Zett. (Rev. Caps. Se. 18.5, 9). 272. Phoenicocoris modestus Mey. — Agalliastes Fieb. E. H. 312, 8. — Plagiognathus Reut. Rev. Caps. Se. 179, 3. — Sthenarus Reut. Hem. Gymn. Eur. 43, 1. Sällsynt pä Pinus sylvestris i södra Finland. Funnen i Pargas och Nagu af O. Reuter saint i Pyhäjärvi och Sak- kola pä Karelska näset samt nordligast pä Valamo ö i La- 76 doga (61° 30) af förf. — Afveu fuuuen i Sv., samt pä nägra stullen i mellersta Eur. — V. F. M. 273. Plagiognathus arbustorum Fabv. — Fieb. E H. 302, 1. — Reut. Bev. Caj)s. Se. ISl, 6. — Ilem. Gymn. Eur. 78, 8. — Capsus F. S ah Ib. M. G. E. 115, 55. Ailmuu isyuuerhet pä Urfica dioica och Umhellater öf- ver större delen af omradet; iiordligast har jag funnit den i Kuusamo (66° 30'). — Utbredd (ifver hela Eur. — U. F. M. 274. Pl. viridulus Fall. — Fieb. E. II. 302, 4. — Reut. Hev. Caps. Se. 180, 4. — Hem. Gymn. Eur. 74, 4, t. IV, f. 5 et 6. — Capsus F. S ah Ib. M. G. E. 103, 27. Högst aUmän pä torra äugar och fältbackar i södra och niellersta Finland. Xovdligast har jag funnit den vid Hvita hafvet (65°). — Utbredd öfver hela Eur. — U. F. M. 275. P!. albipennis Fall. — Reut. liev. Caps. Se. 182, 7. — Heru. Gijmn. Eur. 80, 10. — Agalliastes Fieb. E. II. 311, 2. Ej sällsyut pä saudiga fältbackar isyunerhet pä Arte- misia-iiYter i östra Finland ända tili Helsiugfors-trakten ; nord- ligast har jag funnit den vid Orihvesi i Savolaks (62° 20') och vestligast i Teisko i södra Tavastlaud. — Utbredd öfver större delen af Eur. och södra Sib. — U. F. M. 276. Neocoris nigritulus Zeit. —Reut. Hem. Gymn. Eur. 50, 1, t. III, f. 7. — Plagiognathus Reut. Rev. Caps. Se. 185, 0. — Capsiis puUcartus var. 1 F. Sahlb. M. G. F. 119, 63. Temligeu sidlsynt pä Salix rosmarinlfolia i södra och mellersta Finland. I Abo skärgärd och i Yläne är deu nä- gra gänger funnen i stor mängd; jag har dessutom tagit deu i Kivinebb pä Karelska näset, i Ruovesi i Tavastlaud samt nordligast vid Vigflodeu i Ryskä Karelen (64°). — Spridd öfver uorra och mellersta Eur. — U. F. M. 277. N. Bohemani Fall. — Reut. Hem. Gymn. Eur. 57, 2.— Plagiognathus Fieb. E. II. 303, 5. —Reut. Bev. Caps. Se. 184, 8. Högst sällsynt pä Salix-arter. Jag har funnit ett enda 77 exemplar vid Vojatsch i Ryskä Karelen (63" 50') cl. 22 Juli 1869. — Spridd öfver större delen af Eur. och Sib. — U. F. M. 278. Agalliastes saltitans Fall. — Fieb. E. H. 311, 3. — R,eut. Hem. G?jmn. Eur. 64, 4. — Plagiognathus Reiit. Rev. Caps. Se. 188, 13. — Capsus F. S ah Ib. M. G. F. 119, 64. Temligen sällsynt pa torra sandiga fältbackar, men ut- bredd öfver bela omrädet; nordligast bar jag funnit den vid Palojoki i Torneä Lappmark (68° 20') samt vid Kantalaks i Ryskä Lappmarken. Fon)ia macroptera är raycket sällsynt. — Utbredd öfver större delen af Eur. — U. F. M. 279. A. signatus J. S ah Ib. — Reut. Hem. Gymn. Eur. 62, 3. — Plagiognathus Reut. Rev. Caps. Se. 187, 12. Ej sällsynt pä torra sandiga fältbackar i Lappmarkerna. Jag bar funnit flera exemplar vid Hetta, Palojoki, Kare- suando och Kilpisjärvi i Torneä Lappmark (69°) äfvensora vid Kantalaks i Ryskä Lappmarken (67°). Forma macro- ptera är mycket sällsynt. — Föröfrigt funnen endast i Sven- ska Lappmarken. — U. F. M. 280. A. Wilkinsoni Dougl. et Se. — Reut. Hem. Gymn. Eur. 65, 5, t. IV, f. 1 et 2. — Plagiognathus Reut. Rev. Caps. Se. 189, 14. Sällsynt under mossa och mellan smä stenar pä torra backar i norra Finland; jag har funnit den i Ryskä Lapp- marken vid Kantalaks d. 23 Juli och vid Ponoj (67°) d. 10 Aug. 1870 äfvensom i Kuusamo vid Tavajärvi d. 13, vid Paanajärvi d. 24 samt vid Kyrkobyn {66" 10') d. 29 Juli 1873. Endast forma hrachyptera är hittills funnen inom omrädet. — Föröfrigt är den funnen endast i arktiska Sibi- rien, norra Sverige och Norge samt i Britannien. — U. F. M. 281. A. pulicarius Fall. — Fieb. E. H. 427, 1. — Reut. Hem. Gymn. Eur. 60, 1, t. lU, f. 8. — Capsus F. S ah Ib. M. G. F. 119, 63. — Plagiognathus Reut. Rev. Caps. Se. 186, 10. Var. c: subopacus, femoribus infuscatis, articulo secundo antennarura in inai'e crassiore. (An distincta species?) Allmän pä torra fältbackar öfver hela omrädet ända tili Lappniaikernas subalpina region (68° 40'). Varieteten c har jag funnit i E,5'ska Lappmarken vid Kantalaks d. 16 och vid Kouta d. 24 Juli 1870. — Arteu är allmän öfver liela Eur. — U. F. M. 282. A. pullus Reut. Hem. Gi/mit. Eur. 61, 2. — Plagiogiiathus Reut. Bev. Caps. Se. 186, 11. Sällsynt bland Ern])etrum nigrum pa torra sandiga bac- kar och bergssluttningar isynnerhet vid hafs- och sjöstränder, men iitbredd öfver större delen af omrädet. Fimuen pä Aland och i Pargas af O. Reuter, i Tavastland af "W. Woldstedt samt vid Sonostroff och Kantalaks i Ryskä Lappmarken (67°) af förf. — Äfven funnen i Sv. och pä enskilda ställen i mel- lersta Eur. samt i Sib. — U. F. M. Fani, Aiitliocorides. 28a. Tetraphleps vittata Fieb. Eur. Hem. 136, 1. — Reut. Öfv. Vet.-Ak. Eörh. 1871, 1. Högst sällsynt; jag har funnit tvä exemplar i trädgär- den vid Toubila i Pyhäjärvi socken pä Karelska näset (60° 50') d. 26 Juli 1866". — Äfven funnen i Sv. och pä flera ställen i mellersta "Eur. — T. F. M. 284. Temnostethus pusillus H. Sch. — Fieb. E. H. 156, 1. — Reut. Ö/v. Vei. AL Förh. 1871, 417, 2. — Änthocoris luguhris Boh. Öfv. Vei. Äk. Förh. 1852, 58, 13. Temligen sällsynt pä löfträd i lundar och parker i södra och mellersta Finland. Nordligast har jag funnit den pä Keliak holme utanför Kem i Hvita hafvet (65°). Forma macroptera iir lios oss ytterst sällsynt och veterligen funnen endast i Pargas af O. Reuter och i Österbotten af F. D. Wasastjerna. — Utbredd öfver större delen af Europa. — U. F. M. 79 285. T. stigmatellus Zett. — Eeut. Ö/v. Vet. Ak. Förh. 1871, 418, 3. — Anthocoris longiceps F. Sahlb. M. G. F. 76, 3. Högst sällsyut; funueu i Nyland af F. Sahlberg, i Österbotten af F. D. Wasastjerna samt i närheten af Nagu kyrka pä Pinus sylvestris i Aug. 1876 af O. Reuter. Jag bar tagit den i en lund vid Kirjavalaks i Ladoga Karelen d. 4 Aug. 1872 samt nordligast vid Sonostroff i Ryskä Lapp- marken {m°) den 30 Juli 1870. — Föröfrigt funnen i Sv. och Tyskland. — U. F. M. 286. T. nigpellus Zett — Eeut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 1871, 418, 4. — Anthocoris F. Sahlb. M. G. F. 76, 4. Högst sällsynt; funnen endast i Kuusamo {QQ°) af Mäk- iin och i närheten af Helsingfors af Bj. Wasastjerna. — Föröfrigt funnen i nordligare Sv. och Norge. — U. F. M. 287. Acompocoris alpinus Reut. Bihang tili Vet. Ak, Handl. III, 1, 03. — Temnostethus pygmaeus var. h Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 1871, 417, 1. Sällsynt pä Abies excelsa; jag bar funnit den uägra gän- ger vid Kolva i Yläne och i Torneä Lappmark (68° 20')- — Äfven funnen i Sv. och Sib. — U. F. M. 288. A. nemoralis Fabr. sec. Schiödte Nat. Ticlskr. III, 6, 223, 264. — Temnostethus lucorum Fieb. E. H. 136, 2 — Anthocoris F. Sahlb. M. G. F. 77, 5. - Te- mnostethus pygmaeus Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 1871, 417, 1. Temligen sällsynt pä Pinus sylvestris och Abies ex- celsa, men utbredd öfver hela omrädet. Nordligast har jag funnit den vid Kätkesuando i Torneä Lappmark (68° 40') och vid Kouta i Ryskä Lappmarken. — Utbredd öfver större delen af Eur. och Sib. — U. F. M. 289. A. nigricornis Zett. — Temnostethus Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 1871, 419, 5. Högst sällsynt i södra Finland; funnen endast i Pargas af O. Reuter och i närheten af Helsingfors af Bj. "VVasa- BO stierna. — Afven funnen i Umeä Lappmark och i Scliweiz. - U. F. M. 290. Anthocoris nemorum L. — F. S ali Ib. M. G. F. 75, 1. - Fieb. E. H. 138, 4. — Reut. Ö/v. Vef. AL Förh, 1871, 419, 1. Högst allmiin pä löfträd ocb buskav öfver bela onirädet ända upp tili videregionen i Lappmarkevna t. ex. vid Kil- pisjärvi (69°) och PoDoj. — Utbredd öfver hela Europa och Sib. - U. F. M. 291. A. limbatus Fieb. E. H. 137, 3. — Reut. Öfv. Vet.%Ah. Förh. 1871, 420, 2. — A. fasciatus Stfil Öfv. Vet. AL Förh. 1858, 355, 1. Högst sällsynt; jag har fiiuuit deu pa en Salix-huske vid Saoseria i Ryskä Karelen (62°) d. 26 Aug. 1869. — Ut- bredd öfver större delen af Eur. och Sib. — U. F. M. 292. A. austriacus Fabr. sec. Schiödte Nat. Tiiiskr. III, 6, 224, 266. — A. nemoralis Fabr. — F. S ah Ib. M. G. F. 75, 2. — Fieb. E. H. 137, 2. — Reut. Öfo. Vet. Ak. Förh. 1871, 420, 3. Temligeu sällsynt i sj^dvestra Finland. Nordligast är den funnen i Yläne (61°) och östligast vid Helsingfors. — Utbredd öfver stiirre delen af Eur. — U. F. M. 293. A. pratensis Fabr. — Fieb. E. H. 138, 5. — Reut. Medd. Soc. Faun. et FL fenn. V, 183, 110. Temligen sällsynt pä löfträd i lundar och parker i sö- dra Finland. Funnen pä Vlmus vid Lofsdal i Pargas af O. Reuter samt flera gänger i närheten af Helsingfors, der den blifvit funnen i stor niängd vintertiden uuder barken af löf- träd i alleerna i Brunusparkeu af Schulman. — Troligen utbredd öfver större delen af Eur., ehuru ofta förvexlad raed föregäende art. — U. F. M. 294. Lyctocoris campestris Fabr. — Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 400, 1. — Xylocoris domesticus F. Sahlb. M. G. F. 80, 1. — Lyctocoris id. Fieb. E. H. 139, 1. Högst sällsynt i boningsrum, der den skall lefva af men- niskans blod i likhet ined Acanthia lectularia. Hittills fun- 81 nen eudast i Abo enligt F. Sahlberg och i Yläne af förf. — Utbredd öfver en stor del af Eur. — U. F. M. 295. Piezostethus lativentris J. Sahlb. Not. Soc. Faun. et FL /e fin. XI, 367, 01, t. I, f. 1. — Reut. Ö/v. Vet. Ak. Förh. 410, 1. Hugst sällsynt pä torra fältbackar. Ett exeraplar är funnet vid roten af eu stor björk vid Södernäs närä Helsing- fors d. 25 Sept. 1880 af Bj. 'Wasastjerna; jag bar funnit 2 individer i Rj^ska Karelen, nemligen ett vid Petrosawodsk under ruttuande vegetabilier d. 2G Aug. 1869 och ett vid Kontschosero (G2° 20') under en sten pä en Ijungbacke d. 21 Aug. s. a. — Afven funnen pä Oland. — U. F. M. 296. P. galactinus Fieb. E. H. 139, J. — Reut. Ö/v. Vet. Ak. Förh. 1871, 411, 2. Högst sällsynt i södra Finland. Jag liar funnit 2 exem- plar under ruttnande vegetabilier vid Kaidauoja i Yläne (61°) d. 4 Aug. 1864. — Äfven funnen i Sv., Danm. och pä nä- gra ställen i mellersta Eur. — U. F. M. » 297. P. cursitans FaU. — Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 1871, 411, 3. — Xylocoris F. Sahlb. M. G. F. 80, 3. — Piezostethus hicolor Fieb. E. H. 139, 3 (fortna macroptera). — P. rujipennis Fieb. E. H. 139, 4 (forma hrachyptera). Ej sällsynt under bark af träd isynnerhet af Pinus syl- V es fr is nti södra och mellersta Finland. Nordligast bar jag funnit den i Ruovesi i Tavastland och vid Tiudie i Ryskä Karelen (62° 30'). Forma macroptera är nägot sällsyntare och träffas ofta i sällskap med forma hrachyptera. — Ut- bredd öfver större delen af Eur.,' äfven funnen i Sib. — U. F. M. 298. P. papvulus Reut. Not. Soc. Faun. et Fl. fenn. XI, 321, 2. — Öfr. Vei. Ak. Förh. 1871, 412, 4. Högst sällsynt under raossa i sydvestra Finland. Nägra exeraplar äro funna pä Lenholraen i -Pargas i Aug. 1869 (60° 25') sarat pä Wän() i Kimito och pä Juddö i Föglö pä Äland af O. Reuter; jag har äfven funnit ett exeraplar i närheten af Helsingfors. — U. F. M. 6 82 299. P. formicetorum E o h. — Pieb. E. H. 139, 2. — Reut. Ö/o. Vet. Ah. För h. 1871, 412, 5. — Xiflocoris formiceticola F. S ah Ib. M. G. F. 82, 6. Teraligeu sällsynt i stackar af Formica rufa, nien ut- bredd öfver hela omrädet. Xordligast bar jag funnit den vid Muonioniska i Torneä Lappmark samt närä sjöu Imaudra i Ryskä Lappmarken (68'^). — Utbredd öfver uordligare de- len af Eur. — U. F. M. 300. Scoloposcelis pulchella Zett. — Reut. Ö/v. Vet. Äk. Förh. 1871, 413, 2. — Xylocoris F. S ah Ib. M. G. F. 80, 2. — Xylocoris crassijjes Flor. Ehyiich. Livl. I, 670, 4. Sällsynt uuder barken af Äbies excelsa i mellersta Fin- land. Funnen talrik i Kangasala i södra Tavastlaud i Juli 1880 af Bj. Wasastjerna; jag bar tagit den nägra gäuger i Yläne (61'') sarat flera exemplar vid Pekkala i Ruovesi i Tavastland (62°) d. 18 Juli 1874. — Afven funnen i uorra Sv. och Livl. - U. F. M. • 301. Se. obscurella Zett. —Reut. Öfv. Vet. Ah. Förh. 1871, 413, 1. — Xylocoris F. Sahlb. M. G. F. 81, 3. — Xylocoris ater Flor. Rhyiich. Liri. I, 667, 1. — Xylocoris ferrugineus F. Sahlb. M. G. F\ 81, 5 (spee. immat.). Siillsynt undor barken af barrtrud i södra och mellersta Finland. Funnen vid Helsingfors af AV. Nylander och tiera gänger i Yläne af F. Sahlberg och förf., som äfvon tagit den i Metsäpirtti pa Karelska näset, pa Kouevits i Ladoga samt nordligast i Ruovesi i Tavastland (62"^). I Kangasala är den funnen af Bj. IVasastjerna. — Afven funnen i Sv., ])anm. och Livl. — U. F. M. 302. Triphleps niger Wolff. ~ Reut. Öfv. Vet. Ah. Förh. 1871, 415, 2. — Fieb. E. H. 140, 2. — Anthocoris compressicornis F. Sahlb. M. G. F. 77, 7. — Anthocoris obscnrus F. Sahlb. M. G. F. 77, 6. Ej sällsynt blaud gräs pä fältbackar i södra och meller- sta Finland. Nordligast har jag funnit den vid Kuopio (63°). — Utbredd öfver nastan hela Eur. — U. F. _M. 303. Myrmedobia coleoptrata F ali. — Reut. Öfv. 83 Vet. Äk. För h. 1871, 424. — Fieb. E. H. 133, 2 {q.). — Idiotropus exilis Fieb. E. H. 133, 2 (cf). Högst sällsynt i södra Finland. Bäda köneu funna vid sällning af mossa frän en af Las/us fuliginosus bebodd ek- rot i Föglö sockeu pa Äland (60^) af O. Reuter. — Ut- bredd öfver större delen af Europas ekskogsregion. — U. F. M. 304. M. tenella Zett. — Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 1871, 425, 2. — Änthocoris siihtilis F. Sahlb. M. G, F. 79, O (cf). — Idiotrojms tr is f Is Fieb. E. H. 133, 1 ((f). Ej sällsynt pa skogsängar bland gräs öfver nastan hela omrädet. Nordligast liar jag funnit den vid Kantalaks i Ry- skä Lappmarken (67°) och vid Paanajärvi i Kuusamo. Ho- nau träffas ofta i sällskap raed myror. — Utbredd öfver nord- ligare delen af Eur.. — U. F. M. 305. Microphysa pselaphiformis AV"estw. — Reut. Öfv. Vet. Äk. Förh. 1871, 422, 1. — Ztjgonotus stigma Fieb. E. H.J34, 2. — AntJiocorls exilis F. Sahlb. M. G. F. 78, 8. Temligeu sällsynt bland gräs pä skogsängar och svedje- backar i södra och mellersta Finland; jag har äfven funnit den vid Sonostroft och Kantalaks (67'^) i Ryskä Lappmar- ken. Houan träffas oftast under bark af torkade barrträd. — Öpridd öfver en stor del af norra och mellersta Eur. — U. F. M. 306. M. eiegantula Baer. — Reut. Öfv. Vet. Äk. Förh. 1871, 423, 2. — Fieb. E. H. 135, 3 (cT). Högst sällsynt i södra Finland. En hona är funneu pii Juddö pä Aland i Juli 1879 af O. Reuter; jag har ta- git en hane i en klippremna vid Böle by pä Eckerö pä Aland (60° 10') den 7 Juli 1864. — Äfven funnen i Sv. och pa uägra ställen i mellersta Eur. — U. F. M. 307. Acanthia lectularia L. — F. Sahlb. M. G. F. 145, 1. — Fieb. E. H. 135, 1. — Reut. Öfv. Vet. Äk. Förh. 1871, 408, 1. Allmän i boningshusen öfver hela omrädet ända tili dess nordligaste delar. T de tili Ryssland hörande delarna af om- 84 rädet förekommer den i fasaväckande mängd isynnerhet i Ry- skä Karelen. Hos oss är arten alltid vinglös, inen uppgifves i Indien, derifrun arten skall vara införd tili Europa, nägon gäng förekorama beviugad. — Synes vara kosmopolit. — U. F. M. 308. A. Hirundinis Jenyns. — Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 1871, 408, 2. Sällsynt i svalbon. Funnen i Osterbotten af F. D. Wa- sastjerna. — Afven funnen i Sv. och i mellersta Eur. — U. F. M. 309. Ceratocombus coleoptratus Zett. — Reut. Not. Soc. Faun. et FL fenn. XI, 325, f. 7. — Öfv. Vet. Ak. Förh. 406, 1. — Ceratocombus niuscoruni Fieb. E. H. 143. Sällsynt under mossa och trästycken pä skogsängar. Flera exemplar, deraf ett större antal af forma tnacrojitera, funna i Pargas af O. Reuter. Jag bar funnit forma hra- chijptera i Teisko i södra Tavastland d. 1 Sept. 1880 samt vid Dvorez i Ryskä Karelen (62° 20') d. 19 Aug. 1869. — Spridd öfver norra och mellersta Eur. — U. F. M. 310. Pachycoleus rufescens J. Sahlb. Not. Soc. Faun. et FL fenn. XIV, 305 (1875). Högst siillsynt; jag bar funnit tre kortvingade exemplar under tufvor af Ilypnum splendetis invid en bäck, Mäntv- joki, i djup granskog närä intill Paanajärvi i Kuusamo (66° 50') d. 24 och 25 Juli 1873. — Skall äfven vara funnen i södra Frankrike. — IT. F. M. 311. Cryptostemma pusillimum J. Sahlb. — Dipso- coris J. Sahlb. Not. Soc. Faun. et FL fenn. XI, 288,68. — Reut. Öfv. Vet. Ak. Förh. 1871, 407, 1. Högst sällsynt. Af denna, den minsta af alla kända Hemiptera Heteroptera, har jag funnit ett enda exemplar pä ett sumpigt ställe vid stranden af Munosero sjö närä Dvorez i Ryskä Karelen (62° 20') d. 18 Aug. 1869. — Skall äfven vara funnen pä ön Corsica och i södra Frankrike. — U. F. M. 85 Fani. Saldides. 312. Saida pilosa Fall. — Thoms. Opusc. ent. 404, 6. — Sauud. Trans. ent. soc. 1876, 630, l,i)l.XII,f.ll. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 202, 15. Sällsynt; tunnen vid stranden af Hvita hafvet i Ryskä Karelen och Ryskä Lappmarken af R. Envald ocb fövfatta- ren, livilken tagit deu nordligast vid Umba (66°). Exem- plaren äro betydligt större och mörkare än de jag sett frän Östersjöns stränder. — Äfveu funnen vid Ostersjöns och Nord- sjöns stränder. — U. F. M. 313. S. lateralis Fall. — F. Sahlb. M. G. F. 153, 6. — Thoms. Opusc. ent. 405, 8. — Saund. Trans. ent. soc. 1876, 630, 2. — Put. Syn. Hem. Het. Fr. 203, 16. — Fieb. E. H. 144, 2. — S. eburnea Fieb. E. H. 144, 3. - S. pulchella. Fieb. E. H. 144, 3. Temligen allmän vid hafsstränder i Abo och Alands skärgärd; äfven funnen vid Uleäborg af W. Nylander; jag har äfven anträffat den vid Hvita hafvet i Ryskä Karelen och i Ryskä Lappmarken (66°). Exemplaren vid Hvita haf- vet äro vanligtvis större än de frän vär södra skärgärd. En- ligt F. Sahlberg förekoramer den äfven vid sjOstränder i Tavastland ('?). — Utbredd öfver större delen af Europa. — U. F. M. 314. S. orthochila Fieb. E. H. 145, 6. - Thoms. Opusc. ent. 406, 12. — Saund. Trans, ent soc. 1876, 632, 7, pl. XII, f. 3. - Put. Syn. Hem. Het. Fr. 197, 7. Ej sällsynt under mossa och mellan gräsrötter pä fält- backar och berg öfver hela omrädet ända tili Muonioniska (68°) och Kantalaks i Lappmarkerna. — Utbredd öfver nord- ligare delen af Eur. och Sib. samt mellersta Europas bergs- trakter. — U. F. M. 315. S. lapponica n. sp. Obovata, nigra, prothorace subaeneo-micante, tenuissime aureo-pubescens, pedibus flavis, obsolete nigro-punctatis et ni- gro-spinulosis, femoribus subtus nigro-vittatis, tibiis basi api- 86 ceqve anguste nigris, capitis apice anteuuisqve articulis duo- bus basalibus raaxima et parte flavis, secuudo primo duplo longiore pilis destituto; acetabulis anticis antice albido-niargi- natis; prothorace miaus fortiter transverso, lateribus subrectis, distincte explaiiatls; beinielytris strigis duabus costalibus, au- teriore longiore, maeula ocellata disci, liueolis guttulisqve non- nullis corii et anteapicali clavi flavo-albidis ; membrana albida, venis crassis maculisqve 1 vei 2 oblougis areolarum nigris. Long. IV4 Iin. Species parva, protboracis forma coloreqve pedum et autennaruin S. orthochilae Fieb. affinis, sed differt anteu- uarum articulo secuudo primo duplo tantura longiore, pilis longis destituto coloreqve. A S. C-albo Fieb. et ^j«/«y. 70. 71. 72. 73. 74. 75. 76. 79. 80. 81. 82. 83. 84. 85. 86. 87. 88. 89. 90. 91. 92. 93. 94. 95. 96. 97, 98, A. St. A. St. A. St. A. . AI. AI. AI. A. St. A. St. A. St. A. St. Macrodana inicropterum Curt. . A. . X. Pionosomus raritts Wolff Flinthisus pusillus S c h o 1 1 z Acompus rujipes Wolff Stygnus rusticus Fall AI St. arenarius Hahn St. pedestris Fall St. pygmaeus F. Sahlb. Peritrcchus angusticollis S a Ii P. geniculatus Hahn P. nubilus Fall, Th o m s. Trapezonotus anorus F 1 o i- Tr. nebulosus Fall. . A St, Tr. disthiguendus Flor AI. . Tr. agrestis Fall. AL Pachymerus Pini L. AI. P. qvadratus Fabr. Gonianotus margine-punctatus Wolff . Eremocoris erraticus F a b r E. plebejus Fall. Drymus sylvaticus F a b r. Dr. brunneus F. Sahlb. Lamproplax picea Flor Scolojjostethus pidus S c h i 1 1. Se. afjinis S chili., Reiit. Se. ericetorum Leth. Sc- pilosus R e u t. Gastrodes Abietis L. G. ferrugineus L. AI Heterogaster Urtieae F a b r. Ai N. . N. . N. T. N. . Ka. . Ka. . Ka. K. N. . N. T. X. . N. . . Ka. K. . . K. S Ka. K. . Ka. . . Ka. K. N. . N. T. N. . N. . S. Ka. K. . Ka. . A. St. A. St. A ?. N. T. N. T. . Ka. K. S. Ka. K. Kb Ai. AI. A. St. A. St. A. St A. St. N. T. N. . N. T. N. T. N. . . Ka. S. Ka. . Ka. S. Ka. S. Ku. . Ka. K. Kl K K K. Kb A. St. A. St. A. St. . St. . St. A. St. A. . N. . N. T. N. T. N. T. N. T. N. . N. . Ka. Ka. Ka. Ka. Ka. S. . Oa. Kr. Kr. Oa. . Kr. . O. Kr. Oa. L Kr. . Kr. Oa. Kr. . Kr. Oa. Kr. Oa. ). Kr. Oa. O Kr. Oa. Kr. . Kr. Oa. . Oa Kr. Oa. Kr. Lr. Lr. Fani. Tiii^ilides. 99. Piesma maculata L a p. . A. St. N. T . Ka. . . Kr. Oa. \m. P. capitata\NQ\{{ . A. . N. T. . Ka. K. . Kr. . 101. Serenthia femoralis Thoms. . . . N. . . Ka. K. . Kr. . 102. OrtJiostira cervina Gerin 103. O. platychila F i e b. 104. O. nigrina Fall. 105. O. macrophthalma Fieb. 106. O. parvula Fall. 107. O. gracilis Fieb. AI. A St. N. T. S. . K. Kb. Kr. . O. . Lr. AI. A St. N. T. S. . K. . Kr AI. A. St. N. T. S. Ka. . . Kr .A K. . Kr. Oa. O. • Lr. . A. St. N. . . Ka. K. . Kr. Oa. . . . AI Ka. K. .Kr K 8. Dictyonota crassicornis Fall. AI. A. St. . T. . Ka. K. Kb. Oa. 103 109. D. erythrophthalma Germ. no. Derephysia foUacea F a 1 1. 111. Galeatus sjnnifrons Fall. 112. Tingis Oberti Kolen. 110. Monanthia Cardui L. 114. M. 4-maculata Wolff 115. i¥. costafa Fabr. 116. M Wolfjii Fieb. 117. M. Lupuli H.- Se h. 118. M. niimnli Fabr. .A AI. A. St. N. T. S. Ka. . . A. St. . T. . Ka. . h b. . . A. St. . T. . Ka. K. Kr. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kr. . A. St. N. T. . Ka. K. Kr. AI. A. St. N. . . Ka. K. .A Kr . . St. . T. . Ka. . Fam. iradides. 119. Ä7-adiis cmnamomeus Panz. . Kb. Ki 120. A. dejn-essus Fabr. . A. St. . t; i. Ka. K. Oa. . 121. A. erosus Fall. . . St. . 122. A. hrevicolUs Fall. . A. St. . Oa. . 123. A. corticalis L. . A. St. N. T. K. Oa. . 124. A. betulinus Fall, . . St. . T. Oa. 0. 125. A. anisotomus Pnt. . . St. . 126. A. siynatieornis F. S ah Ib. . . St. . K'. 127. A. crenaticoUis F. S a h 1 b. . . St. . T. Kr . 0. 128. A. simillimus Reut. . . St. . 129. A. laeviiisculus Eeut. . . St. . 130. A. luyubris Fall . A. St X T.h i. Ka. K. Kr Oa. 0. L Li 131. A. angusticollis R e n t . . L. 182. .4. Betulae L. AI. A. St. N. T. S V Ka. K. Kr Oa. 0. . . 133. A. variiis Fabr. . A. St. . 134. Aneurus laevis Fabr. . A. . . ^l\ Ka Oa. . Fam. Capsides. 135. Miris calcaratus Fall. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr- Oa. . . 136. M. virens L. AL A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr. Oa. . . . 137. M. holsatus Fabr. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. L. . 138. Notostira erratica L. AI. A. St. N. T. . Ka. K. . Kr 139. Triyonotyliis ruficornis Fall. AI A. St N. T. . Ka. K. . Kr. Oa. . . Lr. 140. Teratocoris antennafus Bo h. . A. . N 141. T. hyperhoreus J. Sahlb. L Lr. 142. T. i7nV?JsDougl. et Se, Reut Oa. O. . . 143. T. Saundersi Dougl. et Se. ALA. . N, . S. . . . Kr. Oa. . Lr. 144. T paludum J. Sahlb. ALA. . N. T. . , K. . Kr 145. Actitocoris signatus Reut. .A 146. Leptopternu fen-ugatu Fall. AL A. St. X. T. S Ka. K Kb. . . . L. Lr. 104 147. L. dolahrata L. 148. Pantilms tunicutus Fabr. 149. Lopus gothicus L. 150. Phytocoris Populi L. 151. Ph. Tiliae Fabr. 152. Ph. longipennis Flor 153. Ph. dimidiatus Kirschb. 154. Ph. intricatus Flor 155. Ph. Pini Kirselib. 156. Ph. Ulmi L. 157. Closferotomus hiclacatus H. Se h. 158. Calocoris striatelluH Fabr. 159. C. 6-guttatus Fabr. 1 OO. C. fulvomaculatus ]) e G ^' e r Kjl. C. Chenopodii F ali. 162. C. anmdicornis F. Salilli. 163. C. hipunctatus Fabr. 164. C seticornis Fabr. 165. Homodcmus roseo-maculatus De G e e r 16G. Pycnopterna striata L. 167. Oncognathm hinotatus Fabr. 168. Dicrooscytus rufipctinis F a 11. 169. Plesiocoris rugicollis F ali. 170. Lygns praten-is Fabr. 171. L. canqjestris L. 172. L. ruhrkatus Fall. 173. L. hinotatus Reut. 174. L. contaminatus Fall. 175. L. viridis Fall. 176. L. limhatus Fall. 177. L. nigronasutus Reut. 178. L. lucorum Meyer 179. L. Spinolae Meyer 180. L. 2^ol)ulinus L. 181. Orthops Pastinacae Fall. 182. O. pelluddus Fieb. 183. O. Kalmii L. 184. O. cervmus H.- Se h. 185. Hadrodema pinastri Fall. 186. Cyphodema rubicmidmn Fall. 187. Ch aragochilus Gyllenhalii F ali. 188. Systratiotus nigritus Fall. 189. Poeciloscyfus unifnscinfus F. AI. A. St. N. T. . . . Kb. Kr. Oa. . L. Lr. AI. A Oa.V . . . . A. St. N. . . Oa. . . . -A Oa. . . . . . . N. . Ka. K. . . A. . . . . A. St. N. . Ka. K. . Kr. AI. A. St. N. . . K. . .A AI. A. St. N. . . Ka. K. Kb. Kr. \1. A. . N. . . Ka. K. . AI. A. St. N. T. !- •>. Ka. K. Kb. Kr Oa. 0. L.Lr AI. A. St. N. T. Ka. K. Kb. Kr. . . St. . . AI AI. A. St. X. T. Ka. K. . Kr Ai. A. . . T. . Ka. K. Kb AI. A. St. N. . AI . . K. . Ki . Oa. . . . AI. A. St. X. T. . Ka. K. Kb AI. A. St. N. T. ^ ^. Ka. K. Kb Kr Oa. . L. Ia AI. A. St. N. T. !: V Ka. K. Kb Kr Oa. . . . AI. A, St. N. T. i i. Ka. K. Kb Kr . Oa. . L. Li AI. A. St. X. T. ^ >. Ka. K. Kb Kr . O. . . . A. . . . AI. A. St. X. T. ^ V Ka. K. Kb Kr . 0. . . . A.St.X. . AI. A. St. X. . . Ka. . . K. Kr . A . X. T. S. Ka. K. . Ki . A. . . . AI. A. St. X. T. f >. Ka. K. Kb Kr ..().. AI. A. St. X. . Kr Kr Oa. . . . Ai, A. St. X. T. . Ka. K . Kr Oa. . . . Oa.?. . . . .V. St. N. T. . Ka. K. . AI. A. St. N. T. . Ka. K. Kb Ki AI. A. St. N T. . Ka. K. . Kr AI. A. St. N. T. . Ka. K. . AI. A. St. N T. 3. Ka. K. Kb Kr Oa. . . Lr 105 190. Camptohrochis punctulata Fall. . .N Kr 191. Liocoris tripustulatus F ab r. AI. A. . N Oa. . . 192. Capsus laniarius L. Ka. . . . Oa.? . . 193. C. scutellaris Fabr. . A. . N. T. . Ka. . . Kr 194. Bothynotus pilosus Bo h. . A. . . T 195. Allocotomus gofhicus Fall. . A. . N 196. Rhopalotonms ater L. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. . . . 197. Monalocoris filicis L. AL A. St. N. T. S. Ka. K. .Kr \^^. Bryocoris Pteridis V&\\. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr 199. Pilophorus cinnamopterusYieh.AX. A..'&'i'^.li'. . Ka. . . Kr 200. P. clavatus L. AI. A. St. N. T. . Ka. K. . Kr 201. P. conf usus Kirschh. . A. St. . . . Ka. K. Kb 202. Stiphrosoma leucocephahim \j. AI. A. St. X. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. . . Ia: 203. St. steganoides J. S ah 11». Lr. 204. Halticus apterus L. AI. A. St. N. T. . Ka. . . Kr. Oa. . . . 205. H. pusillus H.-Scli. . A. . N 206. Platypsallus acanthioides J. S ah Ib Lr. 207. Orthocephalus brevis Panz. Ka. K 208. O. saltator Riih n AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr 209. O. vittipennis H.-Sch. . . St. N. T. . Ka. K. Kb. Kr 210. Labops Sahlbergii Fall. . A. St. N. T. . . K. Kb Lr. 211. Euryopicoris nitidus Mey. Kr. . O. . Lr. 212. Diplacus albo-ornatus Stäl Kr 218. ifi/nnecom ^rradZis F. Sah Ib. AI. A. St. . T. . Ka. K. Kb. Kr. . O. . . 214. Pithanus Märkelii H.- Se h. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. . Lr. 215. Systellonotus triguttatus L. AI. A. . N 216. Eroticoris rufescens Burui. AL A. St. . . . Ka. K 217. Cremnocephalus umbratilis Fabr. AL A. St. N. T 218. Dicyphus globulifer Fall. Kr 219. D. pallidusB..-^c\\. . A. . N 220. Cyllecoris histrionicus L. AL A Oa.? . . 221. C. flavo-qvadrimaculatus De Geer AL A Oa.? . . . 222. Globiceps dis2}ar Bob. AL A. St Kb. Kr 22S. Gl. selecfus F ieh. AL A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr 224. Gl. salicicola R e ut. . A. St. . . . Ka. K. Kb. Kr. . O. . . 225. Aeforhiniis migvlatus Fabr. AL A. St. N. T. . Ka. • • Kr 226. Malacocoris chlorizans Fall. ALA Ka 227. Chlamydatus ambulan s F ix\\. AL A. St. X. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. . Lr 228. Cyrforhinus Caricis F ii \\. AL A. St. X. T. . Ka. K. . Kr. . O. . . 229. C. pygmaeus Zett. ALA. . X. . . Ka 230. C. geminus Flor . A. . X. . . Ka. . . Kr lOG 231. Cy7-torhinus flaveolus Reut. AI. A. . N. 232. OrthotylusflavosparsusSsihlh.Al. A.Sfi^i. T. . Ka. . . Kr. . . . Li-. 233. O. flavinervis Kirschb. .A 234. O. nassatus F a b r. AI. A. St. N Kr. . O. . . 235. O virens FaM. AI. A. St. N. T. .Ka 236. O. fuscescens Kirsclib. Ka 237. O. hilineatus F ali. . A. . N. T 238. O- boreelhiS Zett. L. . 239. O. striicornis Kirschb. .A 240. O. viridinervis Kirschb. .A 241. Litocoris ericetonim F a 11. AI. A. St. N. T. . Ka. K. . Kr 242. Hoplomnchus Thunbergii F a\\. AI A. St. 1>^.T. S. Ka. K. Kh. Kv 243. Placochilus seladonicus Fall Ka. K. . Kr 244. Conostethus salimis J. Sahlb Kr 245. Onychumenus decolor Fall. AI. A. St. N. '1'. . Ka. K. . Kr 24G. Oncotylus punctipes Reut. Ka 247. Macrotylus cruciatus Sahlb. . . St. N. T. S. . . Kb. Kr 248. Macrocoleus molliculus Fall. AI. A. St. N, T. . Ka. K. . Kr 249. M. Tanaceti Fall., Thoms. AI Ka 250. Byrsoptera rujifrons Fall. AI. A. St. N. . . Ka 251. Phyhis melanocephalus L. AI. A 252. Ph. Coryli L. AI. A Ka 25Z. BrachyarthrumlimitatumYieh. . A. . . T 254. Plcsiodema pinetellum Zett. AI. A Ka. K 255. AtractotomusmagnicornisF a\\.A\. A.Si.^. . . Ka 256. Apocremnus Kolenatii Flor .A 257. A. amhiguus Fall. AI. A. St. N. T. . Ka. K Kb. Kr. Oa. . . . 258. A. Betuleti F a.U. . A. St. N O. . . 259. A. graminicola Zett. . . St. . . S. . . . Kr. . O. L. Lr. 2m. A. aethiops Zeii. . A. St. . T. S. . . Kb. Kr. Oa. O. L. Lr. 261. A. obscurellus F &\l AI. A. St. . T. . Ka 2G2. A. variabilis F a\l. AI. A 263. Psallus alnicola Dougl. et Se. .A 264. Ps. lepidus Fieb. AI 265. Ps. Scholtzii F ieh. . A. St. N. T. . Ka. K 266. Ps.yoseus Fahv. . A. St. N Kb 267. Ps. varians Mey. AI 268. Ps. diminutus Kirschb. AI. A. . N 269. Ps. ^^ni Fabr. AI. A. St. N. T. . Ka. K. Kb. Kr 270. Criocoris 4-maculatus F a\\. AI. A. St. N. T. . Ka. K. . Kr 271. Sthenarus Roseri H.- Se h. K. Kli. Kr Phoenicocoris modestus Mey. .A Ka. K Plagiognathus arbustoruni, Fabr. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr. Oa. O. . . 107 274:. Plagiognathus viridulus V ali. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr 275. FL albipennis F a\l ... N. T. S. Ka. K 276. Neocoris nigritulus Zett. . A. St. . T. . Ka 277. N. Bohemanni F ali. Kr 27^. Agalliastes saltitans ¥z,\\. AI. A. St. N. T. . Ka. . . Kr. . O. L. Lr. 279. A. signatns J. Sahlb. L. Lr. 280. A. XVilkinsoni Dougl. et Se O. . Lr. 281. A. pulicarius F ai 1. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. . O. L. Lr. 282. A. pullus Reut. AI. A. . . T Lr. Fam. Anlhocorides. 283. Tetraphleps viitata Fieb. Ka 284. Temnostethus pusillus B.. S ch. Ai. A. St. N. T Kr. Oa. . . 285. T. stigmatellm Zett. . A. . N. . . . K. . . Oa. O. . Lr. 286. T. nigrelliis Zett. ... N. ....... O. . . 287. Acompocoris alpinus Reut. . .St Oa. O.L. . 288. A. nemoralis Fabr. .A Ka L. Lr. 289. A. nigricornis Zett., Reut. . A. . N 290. Anthocoris nemorum L. AI. A, St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. L. Lr. 291. A. limbatus Fieb. Kr 292. A. austriacus Fabr. . A. St. N 293. A. pratensis Fabr. . A. . N 294. Lyctocoris campestris Fabr. .A 295. Piezostethus lativentris J. Sahlb. . . .N Kr 296. F. galaetinus Fieb. .A 297. P. CMmYans F ali. AI. A. St. N. T. . Ka. K. .Kr 298. F. parvulus Reut. Ai. A. . N 299. F. f ormicetortim Bo h. . A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr. . O. L. Lr. 300. Scoloposcelis pulchella Zett. . A. St. . T 301. Se. obscurella Zett. 302. Triphleps niger Wolfl' 303. Myrmedonia coleoptrata F ai .304. ilf. feneZZa Zett. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr. . O. . Lr. 305. Microphysa pselaphiformis Westw. AI. A. St. N. T. . Ka. K. Kb Lr. 306. M. elegantula Baer. AI 307. Acanthid lectularia L. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Ki-. Oa. O. L. Lr. 308. A. hirundinis Jenyns Oa. . . 309. Coratocombus coleoptratus Z ett. . A. . . T Ki- 310. Fachycoleus mfescens J . Sahlb O. . . 311. Cryptostemma pusillmum J. Sahlb Ki- . A. st. N. T. . Ka. . . Kr. AI. A. St. N. . s. Ka. K. . Kr. AI AI. A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr. 108 Fam. Saldides. 312. Saida pilosa F ali. Kr. . . . Lv. '.iV-i. S. lateralisYiiU. AI. A. . . T.? . . . . Kr. . O. . Lr. .314. Ä orf/toc/uto Fieb. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr. . O. L. Lr. 31.5. S. lapjionica J. Sahlb. L. Lr. 316. S. saltatoria L. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. L. Lr. 317. S. fucicola J. Sahlb. Kr. . . . Lr. 318. S. x^alUpes Fabr. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. L. Lr- 319. S. pilosdlaThoma. AI. A 320. .S', opacula Zett. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. . . L. . 321. S. arenicola Se h oitis . A. St. . T. . . K. . Kr 322. S. c-album Fieb. • Kr 323. S. melanoscela Fieb. K 324. S. littoralis L. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. L. Lr. 325. Äyifm>es Fabr. • AI. A. St. N. T. . Ka. K. Kb. Kr 326. S. morio Zett. AI. A. .N Kb. Kr 327. S. scotica Curt. Kr. . . . Lr. 328. S. Sahlbergi Reut. K .329. S. riparia F &n. . A. St. . . S. . K. Kb. . . O. . Lr- 330. S. bifasciata Thoms. L. . 331. S. marginalis Fall. ALA 332. S. alpicola J. Sahlb. Lr. '6Z^. S. ekgantula ¥ Vi\\. . A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr 334. S. cincta H.- Se h. . A. . N. . . Ka. . .Kr Fam. Kediiviides. 335. Nabis lineatus Dahlb. .A .336. iV^. ;im&«#MS Dahl b. Ai. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr 327. N. Jiavo-marginatus Scholiz AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. . . L. Lr. 338. N. hoops Schiödte ... N. .. Ka 339. N. ferus L. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. . O. . Lr. 340. iV. rugosus L., Reut. . A. . N. T. . . K. . Kr ■Hl. N. brevis S eholtz AI. A. St. N. T. . Ka. K. .Kr 342. N. vagans Fahv. AI. A. St. N. . . Ka. . . Kr 343. Coranus nubapterus De Geer AI. A. St. . T. . Ka. K. . Kr. . . ' . 344. Reduvius annulatus L. .A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr 345. Ploiaria vagabimda L. . A. St. . T * . . O. . 346. Fl. ctiliciformis De Geer . A. . N Fam. Hydronietrides. 347. Hydrometra stagnorv/m L. . . . . T. S. . K. . Kr. Oa. . . . 109 Fam. Hebrides. 348. Hebnis pusillus Fall. M. A. St. N. T. . Ka. K. Kb. Kr. . . L.? . 349. H. ruficeps Thoms. . A. . N. T. . . K Fam. Yeliides. 350. Mia-ovelia Schneideri 'ii ch.o\iz Ka. K. . Ki- 351. Veliä currens Fabr. Ka. K. . Kr 352. iliesoi7e?ia/urc«fa Muls. et Rey AI. A. St. . T. S. Ka. K. .Kr Fam. Gerrides. 353. Gerris rufo-scidellata hnii: AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. . . . Lr. 354. G. paludum F ah i: . A. St. N. T. . Ka 355. G. najas De Geev . . . . T. S. Ka. K. . Kr. Oa. . . . 356. G. thoradca Schumm. AI. A. . N 357. G. aspera Fi e b. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. . Kr. Oa. O. L. Lr. 358. G. lacustris L. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. L. Lr. 359. G. odontogaster Z et t. AI. A. St. N. T. S. Ka. K. Kb. Kr. Oa. O. L. Lr. 360. G. argentata Schumm. . . . N. T. . Ka. K. . Kr. Sälunda äro, da de tvifvelaktiga uppgifterna borträknas, hittills anträffade; inom Aland 172 arter > Egentliga Finland 262 » » Satakunta 194 » » Nyland 218 > > Tavastland 162 » > Savolax 88 > -» Södra Karelen 195 » > Ladoga Karelen 171 » » Norra Karelen 81 > > Ryskä Karelen 189 > k Södra Österbotten 91 > > Norra Österbotten 56 > » Finska Lappmarken 38 > > Ryskä Lappmarken 60 > --#- (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.) lakttagelser om Däggdjux* och. Foglar i Suonenjoki och Viitasaari samt Valkeala socknar af E. J. W A R E N. (Anmäldt den 6 april 1878.) Ar 1875 om vären sattes jag genom benäget understöd af sällskapet pro Fauna et Flora Fennica i tillfälle att fure- taga en resa tili Viitasaari i faunistiskt, hufvudsakligast or- nitologiskt, syfte, ehuru det äfven var miu afsigt att samia insekter sä mycket som omständigheterna medgäfve. Häruu- der hade jag nöjet att fa magister L. Kiljander tili res- sällskap. Yi anlände tili Viitasaari den 21 maj, alltsä för sent att iakttaga flyttfäglars ankomst, hvilka ocksä nastan samteliga redan hade inträffat ä orten. Sedän Kiljander, som egnat siu tid uteslutande at insekterna, rest hem den 19 juni, qvarblef jag ännu i Viitasaari tili den 27 juni. En följd af ärstiden var, att de derstädes observerade foglarne kanske utan undantag voro häckande. I följande förteckning äro iaktta- gelserna uuder förenämnda resa förenade med dylika, samlade under flere är i min hemort Suonenjoki, fem mii sydvest frän Kuopio, hvarvid det sagda gäller hvardera orteu, i fall annorlunda ej skildt uppgifves. Det torde knappt behöfva päpekas, att endast af mig sjelf gjorda eller eljest fullkomligt säkra observationer här anföras, hvarföre mängen art ännu torde kuuna derstädes upptäckas. Här upptagas äfven nägra andra uppgifter om däggdjur, bvilkas utbredning hos oss ännu delvis är mindre fullständigt käud. Af allmogen pä orten begagnade finska namn äro jemväl anförda. 112 Däggdjur. Plecotus auritiis L. Yöräpäkkö; denna finska benäm- ning brukas för alla flädermöss. En gäng fäugad i Suonen- joki vid en gärd i början af augusti. Vesperugo Borealis Nilss. Förekommer ymnigt vid gärdar, sedän nätterna blifvit mörkare, men ur derförinnan svär att linna. Arten blef ej sedd i Viitasaari, men mäste utan tvifvel vara den, som omtalades af allmogen vara före- mäl för följande vidskepliga tro: oni nämligen nägon med obetäckt hand vidrör en lilderlapp, sä lyckas ej mera nägon säning med samma hand ; oni äter nägon försigtigt med hand- ske eller täng insticker djuret i en nottyngd, sä medför det för noten god fisklycka, men pä samnia ställe för andra nöt- ter otur. Vespertilio mystacinus Leisl. En drägtig hona fän- gades i Suonenjoki den 21 juli 1876 och inlemuades jemte fostret tili Universitetets finska museum (U. F. M.)- V. Dauhentonii Leisl. Enstaka exemplar förekomma i Suonenjoki äi'ligen vid en mindre insjö, Kaatro, närä kyr- kan; nägra liafva erhällits i juni mänad. Sägs ej i Viita- saari oaktadt särskild efterforskning. Cfossopus fodiens Pall. Päästäinen. Tagen ätskilliga gänger i Suonenjoki. Sciuropterus volans L. Siipiorava. Här och der i Suo- nenjoki. Sciurus vulgaris L. Orava. AUmän. Mas decumanus Pall. Iso rotta. Fanns blott i kyr- kobyn i Viitasaari; i Suonenjoki allmän. M. musculus L. Hiiri. Allmän. M. sylvaticus L. Hiiri, rotta. Skall i flere gärdar i Viitasaari, säsom t. ex. Muikunlaks, der stora rättau ännu ej finnes, hela äret om företräda henue. Jag infängade flere ex. frän stallet. Exemplar inl. tili U. F. M. M. nimutus Pall. Hiiri. Ofta anträtfad i Suonenjoki um vintern under sädesstackar. 113 Arvicola rufocanus Suudev. Ett ex. blef taget i Suo- nenjoki i augusti 1875. A. amphihius L. Mykrä, Ojahiiri. Temligeu allmäu i Suonenjoki. A. agrestis L. Hiiri. Allmän. Lepus timkhis L. Jänis. Allmilu. Felis lynx L. Ilves. Temligen allmän. I medlet af juni 1874 hittades i Suonenjoki tre späda ungar, som nyss fätt ögonen öppna; de lägo under en stor sten i en hala, som ej pä nägot sätt var inredd tili lya. En af dessa, en houa, uppföddes i mitt hem tili sju inänader gamnial, livarunder hon fick fritt ga omkriug samt blef fullkomligt tam; hennes vilda obändiga lyune visade sig dock alltid oförminskadt efter det lion erhällit omtyckt föda. Med en lika stor och gam- nial hund kom lion särdeles väl öfvereus, när det ej gällde mältider. Meles faxus Pall. Metsäsika. Förekonimer nog all- mänt, ehuru lian under sin nattliga verksamliet tili störstu delen undgär uppmärksaraheten. Mtcstela martes L. Näätä. Sälls^-nt. Foetorius erminea L. Kärppä. Allmäu. F. lutreola L. Vesikko. Temligen allmän. Lutra viihjaris Erxl. Saukko. Spridd liär ocli der. Canis lupus L. Susi. Under de 18 är jag liaft mitt hem i Suonenjoki, hafva vargar med säkerliet anträffats i trakterua deromkriug endast aven 1878 — 79. Dessa är an- ställdes sommartid skallgäng efter dem, nien förgäfves. Der- emot tyckes det a orten traditionela jagtsättet att oni vintern förfölja vargen pä skidor nastan ofelbart leda tili öuskadt resultat. C. vitlpes L. Kettu, repo. Allmän. Ursus arctos L. Karhu. Enstaka exemplar uppehälla sig här och der i större ödemarker. Cerviis alces L. Hirvi. Sommaren 1879 sägs i Suonen- joki af nägra bönder ett djur, sora efter deras beskrifning kunde hafva värit antin^en el": eller ren. 114 Foglar. Luscinia ruhecula L. Allmän. Sjunger den Ijusaste tiden hela natten igenom. Agg frän Suonenjoki iul. tili U. F. M. L. phoenicuriis L. Leppälintu. Allmän. Förföljes ofta af oförständ, emedan den anses förorsaka rödsot hos kor ge- nom att flyga under deras buk. Saxicola oenanthe L. Raunioruntti, rauniotassi. All- män. Flygga ungar sägos i Viitasaari den 22 juni. S. ruhetra L. Allmän. Ankom tili Viitasaari den 24 maj. Turdus musicus L. Laulurastas, lahorastas. Allmän. Tycktes i Viitasaari vara den allmäunaste trastarten. T. viscivorus ,L. Kulorastas. Ganska allmän; före- kommer nägot sparsammare i Viitasaari. T. pilaris L. Räkättirastas. I Viitasaari pä längt när ej sä allmän som i Suonenjoki; bar ej blifvit sedd om vintern. T. iliacus L. Rastas. Allmän i synnerbet i bland- skogar. Flygga ungar sägos i Viitasaari den 13 juni. Cinclus aquaticus Becbst. Koskikara. Här ocb der om vintern i öppna strömmar. Regidus cristatus Kocb. Ofta sedd om bösteu i Suo- nenjoki. Sylvia hortoisls Gm. 1 Viitasaari kanske ej sä all- män, sora i Suonenjoki, kgg frän sistnämnda ort inl. tili U. F. M. S. curruca L. Ganska allmän. S. cinerea Latb. Allmän. Phyllopseustes trochilus L. Uunilintu, byitti. x\llmän. Ph. ru/us Gmel. Tilt-talti, oluentiputtaja. Temligen allmän i granskogar. Muscicapa grisola L. Allmän. Ankom tili Viitasaari den 7 juni. 3/. atricapilla L. Ganska allmän i Viitasaari i gröfre blandskogar, der bon fiitigt läter böra sin ytterst enkla säng. 115 Lanius excubitor L. Isompi lepinkäinen. I slutet af augusti samt senare pä hösten här och der i Suonenjoki. L. collurio L. Pienempi lepinkäinen. Häckar fler- städes i Suonenjoki; endast tvenne par blefvo sedda i Viita- saari. Parus major L, Pakaistiainen, talitiainen. Om vintern allmän vid gärdar; ses säilän om soramaren. P. horealis De Selys. Tiainen, hömmötiainen. Högst allmän hela äret om. P. cristatiis L. Allmän. Acredula caudata L. Förekommer i Suonenjoki hela aret om ströfvande, utom under häcktiden, omkring i flockar, men är alltför orolig för att vänta pä sällskap af andra mesar. Motacilla alba L. Västäräkki. Allmän. Var ofta jemte följande art den enda fogeln pä mindre holmar i Keitele. M. Jiava L. Kelta- västäräkki. Allmän. Agg fräu Suo- nenjoki inl. tili U. F. M. Änthiis i^ratensis L. Allmän. A. trivialis L. {arboreus Bechst.) M5'cket allmän. Corvus corax L. Korppi. Temligen allmän hela äret om. Vistas om sommaren med förkärlek vid stränderna af större sjöar. C. cornix L. Varis. Mycket allmän. Beskylles lika- som föregäende art af allmogen för äggplundring. Öfverallt försöker man att afliälla de ofta tallösa kräkskarorna frän bräddäkrar genom utsättande af menniskolika bilder, s. k. ':. C. frugilegus L. Enstaka exemplar sedda tillsammans med kräkor vissa är tidigare om varen i Suonenjoki. Cleptes pica L. Harakka. Allmän. Garruliis ylandarius L. Närhi. Allmän. Har utom sitt vanliga sträfva skrik äfven ett jamande läte, som nägot päminner om ormvräkens; kan. äfven sjunga, hvarvid dess sakta qvitter tyckes vara en efterhärmning af flere andra foglars, säsom t. ex. björktrastens säng. 116 G. infaustus L. Kuussauka. Ej alltför sällsynt i djupa skogar. Den 13 Juni sägs i Viitasaari en flock af flygga ungar, hvilka närmade .sig oss nyfiket pa tre alnars afständ samt drogo sedän vidare. Nägra af dem, hvilka blefvo skjutna, hade i näbben större Elater-avtev. Plundrar ofta fogelfäu- garnes giller och anses af allmogen förebäda olycka. Oriolus fjalhula L. Kuhankeittäjä. Enstaka par torde ärligen häcka i Suonenjoki. Sägs ej i Viitasaari och allmo- gen visste heller ingenting oni deuna lätt igenkänliga fogel. Sturmis vtdgaris L. Skall ej förut hafva blifvit sedd i Viitasaari, men denua sommar hade ett par byggt bo vid prestgärden; aldrig anträffad i Suonenjoki. Loxia 2)ityopsittacns Bechst. Käpylintu. Ej sällsynt i Suonenjoki i större barrskogar, men blef ej sedd i Viita- saari, ehuru han utan tvifvel förekommer der. L. curvirostra L. Om denna art gäller det samina soni om föregäende. Pyrrhula ruhicilla Pall. Leivonen. Enstaka par häcka här och der. Dess bo har tvenne gänger blifvit fuunet i Suonenjoki i början af juni. Agg inl. tili U. F. M. Passer domesticus \j. Varpunen. Saknas endast vid aflägsnare gärdar och tor]). Fringilla coclehs L. Peippo. Allmän. Den 13 Juni sägs i Viitasaari ett bo raed nyss utkläckta uugar samt ett annat med tvä 'd^^. Fr. tnontifrirKjilla L. I Suonenjoki sedd blott vid flytt- ningstider, men i Viitasaari ströko stora skaror omkring under hela juni; nägra par syntes äfven hafva bygt bo, ehuru intet sädant anträftades. Fr. chloris L. Temligen allmän i Suonenjoki, men tycktes vara sällsyntare i Viitasaari. Fr. linarla L. Urpiainen. Om sommaren i Suonen- joki mycket sällsynt; sägs flerstädes i Viitasaari. Fr. spinus L. Allmän. Den 25 juni anträfiades i Vii- tasaari tiygga ungar. 117 Emheriza citrinella L. Keltasirkka. Allmän. Den 9 juni fanns i Viitasaari ett bo med nyss utkläckta ungar; den 20 i samma mänad anträfFades flygga ungar. E. hortnlana L. Har ej blifvit sedd i Suonenjoki, men anträffades här ocli der i Viitasaari pä steniga äkrar. E. schoeniclus L. Allraän. E. rustica Pall. Aldrig sedd i Suonenjoki. Den 21 juni anträffades i Viitasaari vid stranden af ett träsk en kuli med nyss utflugna ungar, livarvid begge gamla foglarne skö- tos, samt icke längt derifrän ä videbevuxen kärrmark ännu en annan kuli, af hvilken en unge fasttogs. De sälunda er- bällna foglarne konserverades, men blefvo senare förstörda geuom väda. Plectrophanes lapponicm L. Sedd i Suonenjoki om vfiren. PL nivalis L. Pulmunen. Förekommer i skaror höst ocli vär. Hirundo rustica L. Haarapääskynen. Allmän. H. riparia L. Sällsyut. Skall bebo en sandbrink vid Kolimajärvis sydvestra strand; andra häckställen äro ej kända. H. urbica L. Pilkkapääskynen, räystäspääskynen. All- män. Häller sig med furkärlek tili gärdar, som ej äro alltför afiägsna frän vatten, samt i synnerliet der man utsatt bräden eller andra stöd för dess bo under takröstet. Ampelis (jarrulus L. Tilhi. Förekommer om hösten i Stora skaror. Enstaka par torde vissa är bäcka i Suonen- joki; ätminstone har jag nägra gänger i augusti trott mig se ensamma sidensvansar, ehuru jag ej fätt skjuta nägon. Älauda arvensis L. Ivivenvika eller kivenviha. Myc ket allmän. Den 22 juni hördes hennes säng i Viitasaari ännu klockan l\\ e. m.; kl. 12 om uatten hade sänglärkan tystnat, men da sjöngo Luscinia rnhecula och phoenicunis, Turdus musiciis, Saxicola riibetra och Sylvia cinerea. Piciis martius L. Palokärki. Allmän. P. leuconotiis Bechst. En gäng sedd i Suonenjoki om viutern. 118 P. major L. Tikka. Denna finska benämning använ- des af allmogen för alla andra Picus-axtev utom spillkrakan. Mycket allmäu alla ärstider. Den 26 juui anträffades i Vii- tasaari tvenne bon, med närä flygfärdiga ungar; begge voro iuhuggna i växande träd fyra ä sex famnar fräu markeu. P. minor L. ocli P. tridactylus L. Teraligen allmäuna i Suonenjoki i synnerhet ora vintern, men ej sedda i Viitasaari. lynx torquilla L. Teml. allmän. Den 12 juni anträf- fades i Viitasaari ett bo med ätta lialflegade -d^^. Cuculus canorus L. Käki. Allmän. Jag säg deu 14 juni huru en gökhane flög tili en skogsdunge, der en liona lockade (qvittrade), samt huru frän samma skogsdunge en annan hane flög emot den första, hvarunder begge golo desto ifrigare ju mera de närmade sig hvarandra. Slutligen begaf sig den första pä flykten, förföljd af deu andra, utau att de drabbade tillsammans. Honan tycktes gifva noga akt pa kam- pen och följde efter, da de försvuuno ur synkretsen. Caprlnmlgus europaeus L. Mycket sällsynt i Suonen- joki; i Viitasaari tyckte jag mig en gäng höra dess läte. Cypselus apus L. Tervapääskynen. Allmän. Anlände tili Viitasaari den 5 juni. Coracias garrula L. En gäng skjuten i Rautalampi. Falco ^j^re(/r/wi 11 Almula arvensia . » 13 Luscinia ruhecitla . > Mergus merganser ■> ' Motacilla alba . . 1 Sturnus vulgaris . 5 s (Jolumha palumbus > » Turäus musicus . > T. jnlaris .... t > T. viscivorus. . . » Numeniiis arcuaia » 10. Tnrdus iliacus . . > 19. Buteo vulgaris . . i 22. Scolopax riisticula > » Saxicola oenanfhe . . > 23. Colymhus septen frionc dis » 24. Falco tinnunculus . . . Apri 1 25. Aiias 2^enelo2)e . . . . '. » Totanus ochropiis . . ^ 2G. Luscinia phoenicurus i 30. lynx torquilla . . . Maj (j. Cuculus canorus . ■ i 8. Totanus glottis . . . •- 12. Actitis hypoleucos 14. Fandion haliactus > Cliaradrius apricarius ) Phyllopseustes trochiltis 10. Ortyyometra crex . . . 23. Cap7-imulgus europaeus . Hirundo rustica . . 24. H. urhica 26. Corvus frngilegus . . . 3 C. monedula > Lanius collurio. . . 27 Oriolus galbnla . . . . > — ^ (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.) Om förekomsten af en Podiirid (Isot oma sp.) i Stor mängd pä snön i Januari 1880. Meddelaclt d. 13 Maj 1880 af UNO COLLAN. I fräga varande insekter päträffades af mig pä Toppjoki i Halikko första gängen ungefär den 10 jan. 1880 pä vidpass 10 cm. djup snö, vid en temperatur af -|~ 3 ä 4° C. och vid dimmig väderlek. De voro dä temligeu jemnt fördelade pä en yta af omkring 70 — 80 qvadratmeter, sä att pä hvarje qvadratcentimetei' förekommo ung. 1 — 2 stycken (ställvis kau- ske tätare). Grunden under snön utgjordes hufvudsakligen af berg. I de allra närmaste omgifningarne kunde jag ej dä upptäcka nägra dylika djur. Vid en den 11 jan. företagen resa observerade jag äuyo vid pass 4 verst frän nämnda ställe pä och vid landsvägen liknande insekter, och det pä flere olika ställen, ätminstone pä 3 — 4 versts sträckning af vägen; dock tycktes de samma förekomma nägot ojemnt och i spridda större fläckar, samt i allmänhet ej sä tätt, som pä den första fyndorten. Tempe- raturen var denna dag omkring 0°, men sjönk senare tili — 4 ä 5° C. Den 13 och 14 jan. päträffade jag den största mängden af dessa djur, och detta ungefär en half verst frän det ställe, der jag först observerat af dem. De förekommo här i stor massa, hufvudsakligen pä snön pä en temligen litet trafikerad väg, gäende frän SV t. NO, och pä norra sidan begränsad af ett gärde. Pä södra sidan af detta gärde förefunnos de, pä en sträckning af omkr. \ verst af nämnda väg, i stor mängd, dock ojemnt, sä att de i allmänhet mest uppsökt fördjupuin- garne i snön, säsom släd- och fotspär, under det att de för- 128 öfrigt betäckte markeu lika tätt som der de först päträfiades. I 3 eller 4 fotspär funnos de i verkliga iKigar; i en af dessa fanns ätminstone | Hter af djuren. Nagot som skulle lockat dera i dessa gropar kuude jag ej päträfta, ej lieller hade, sä vidt jag minnes, blästen de närmaste dagarna värit nämu- värd. Temperaturen torde i skuggan värit ungefär 0°, men solen sken klart och tycktes jemviil utöfva ett ganska be- tydligt inflytande pä insekternas redan annars stora lifligliet. Afveu pä ett annat ställe af samraa väg förekommo djuren ganska talrikt. Huruvida deras utbredning var större kunde ej utrönas, emedan de närmast liggande akrarne tili största delen voro bara, lika litet som jag kan pämiuua mig om nägou neder- börd egt rum dagarne innan jag först paträffade djuren. Vid nägon dag senare inträffadt sniifall med lägre teraperatur för- svunno djuren, dock kunde jag under snön upptäeka nägot af de samma, hvarvid de föreföllo mig vara döda. Ungefär en mänad senare päträffades de likväl änyo vid stark blida pä samma ställen, der jag senast sett dem, och uu pä alldeles samraa sätt och i nastan lika stor massa. --4^ (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881 ) Tvenne Opistobranchiater frän finska vlken. Medd. d. 9 nor. 187S af J. A. PALMEN. Om luan uudautager vart orarädes andel af ishafskusten eger fiuska molluskfaunan att uppvisa nastan endast land- och sötvattensformer. Af den marina fauna, som befolkar Nord- sjöns kuster oeli delvis intränger ännu i södra Östersjön, äter- stär neraligen vid vara sydliga innanliafskuster endast tarfliga rester. Exempelvis finuas här bland snäekdjuren slägtena Pa- ludinella och Liftorina, bland musslorna slägtena Mi/a, Tel- lina, Cardium och Mijtilus. af hvarje endast en art. Uti djurklassen Gasteropoda bildas säledes hufvuddelen utaf fau- nan af Pulmonater och en ringa del af Prosobranchiater, me- dan vi hittills ej egt nägon enda representant för gruppen Opistobranchiata, ehuru densamma rikligen furekomraer uti angränsande större haf. Sä anförde Meyer och Möbius*) är 1865 nitton arter frän Kielerbugten. Norska kusten erbju- der ännu flere och frän britiska kusterna voro redan pä 1850-talet öfver 115 arter bekantgjorda. Det synes mig derfiire vara skäl att här nieddela fyndet af tvenne arter, ej blott eraedan de öka autalet af vär fäta- liga marina molluskfauna. utan hellre emedau derigenom en skild systematisk djurgrupp. Opistohranchiata, vinner inträde i vär fauna, nemligen Poiifoliniaor capitatiis Miill. af famil- jeu Pontolimacidae och Einblefonia pallida Aid. & H an k. af fam. Aeolididae. begge arterna af mig anträffade under oktober mänad 1878 i närmaste omgifniiigarna af Helsingfors. Pontoliniax capitains ]\Iull. anträffades vid häfning bland hafsalger, vid Pltyarjniites, pä gamla stockar och alle- ") Meyer und Mul>ius, Fauna der Kieler Buchl 130 handa dylika fiiremäl, som fuunos spridda längs stränderna af Tölö viken och norra hamnen; arten förekom här jem- förelsevis föga talrikt, men var deremot vida allmännare vid stranden nedanför Lappviks sjukhus. Tili yttre utseendet företer djuret, som sakuar gälar och skal, en viss likhet med en krypande Limax. Man märkte exemplaren icke alltid ge- nast vid imdersökning af det uppliäfvade, ty de sammandrogo sig ocli sjönko ned bland slammet; men sedän de i lugn kru- pit upp längs glasets väggar eller pä gröna alger o. d., falla de lätt i ögonen genom sin rörelse och kroppens svartgröna färg med gulaktiga fram- och bakspetsar. Beträffande storle- ken öfverensstämde de erhällna exemplaren i allmänhet med de frän Kiel beskrifna; dock u{)pnädde de största af dem ej de sistnämndas sKirsta längd, utan mätte i utsträckt tillständ orakr. 7 mill. Hälinä uti vatten med gröna hafsalger lefde de veckotal i fängenskap, t. o. m. da vattnet blef ganska orent. — Arten är euligt Meyer och Möbius utbredd om- kring britiska kusterna, Norge, i Kattegat, vid Dauska ku- sterna och Kiel, samt finnes äunu vid Bornholm; men sa vidt jag känner är deu ännu icke anförd frän Östersjöus öfriga kuster. Likvisst antyder dess talrikhet vid Helsingfors att arten väl med framgäug b()r kuuna efterspanas äfven aunor- städes vid vara innauhafs kuster. Emhletonia pallida Aid. & Ha n k. fann jag vid an- förda tillfälle endast i det renare vatten, som sköljer stranden af Lappviksudden, men icke i Tölö viken eller i hamnarne, der vattnet för tillfället var grumligt; det torde likväl ej kun- na betviflas, att arten förekommer äfven der*). Exemplaren erhöllos vid häfning liksom föregäende art, men förekommo vida fätaligare, endast 8 ;\ 10 st. Det är likväl möjligt att det ringare utbytet hellre berodde deraf, att individerna vid häfvandet dolde sig sammandragua och orörliga bland slam- *) Enligt iif pvoi". Mäkiin benäget medtlclad uppgift skall fram- liflne statsnidet AI. v. Nordmann för manga ar sedän iiti Tc)lö viken fnnnit ett Aeolidieartadt djur, utun att han derom otfentliggjort nagot. Prol". Mäkiin ansilg sig dock ej kunna afgöra, om detta i allo liknat de af mig funna eller tillhört nägon annan art. 131 met, hvarigenom deras riitta förekomstställe säledes ej genast kunde uterfinnas och noggraunare undersökas. Sannolikast dock erhöllos de flesta individerna vid häfning pä nägra fä fots djup omkring eu gammal rutteu stock, uppä hvilken fanns eu riklig mängd af andra organismer {Cordylophora, Meni- branlpora, Spongilla, smä ex. af Balanus, alger m. m.). Först sedän glaskärlet med det tillvaratagna stätt i lugn nä- gon dag, kröpo djureu upp längs kärlets viiggar och alger, samt derefter längs vattenytan liksom planarier. Kroppens färg var först rent bvitaktig, men öfvei-gick efter nägra dagars fängenskap i dagsljus uppä ryggsidan tili Ijust violett. Exera- plaren öfvereusstämde med de frän Kiel beskrifna och afbil- dade samt uppnädde 7 — 8 mill. längd. I krypande tillständ päminte äfven denua art om en krypande snigel eller plana- ria; likvisst äro de pä ryggens sidor utstäende gälbladen genast i ögonen fallande. Ehuru Möbius afbildat exemplar med ända tili 4 gälblad i de främre grupperna, fann jag hos vara fa iudivider blott 2 — 3 uti de fyra främre grupperna och bakom dem 3 ensamma blad, hvilken olikhet dock icke synes vara väsendtlig. — Arteu var ätminstone är 1865, enligt Möbius, fuuneu blott vid Liverpool, der den är 1853 blef upptäckt, samt vid Kiel och tvenne smä öar i Kattegat. Pä dessa orter förekom djuret uppä sjögräs och täng vid 4 — 5 famnars djup. Sistnämnda omständighet äfvensom djurens färgombyte i fängenskap tyckes antyda, att arten möjligen uorraalt eller under annan ärstid vore äfven hos oss att söka pä större djup, än vid den grunda strand, der jag anträffade d ensamma. Fyndet af dessa tva arter utaf en för var fauna knap- past päräknad grupp synes antyda att vara finska kusters fauna af lägre hafsdjur vore värd en större uppmärksamhet äu hittills kömmit densamma tili del, och att en tidsenlig undersökninj: inralunda blefve lönlös. --<^ (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.) En ny art af Coleopter-slägtet ZILORA Muls. af Melandryidernas familj f annen i Finland och beskrifven af JOHN SAHLBERG. fAmnäldt den ö Mars l8Sl.) Det torde knappt fiunas nagra lokaler, som för eutomo- logen, särskildt Coleopterologen, erbjuda ett större intresse än vara gamla, djupa granskogar. Uti sädana trakter, der nyodlarens yxa ännu icke harjat ooh marken ligger betäekt af vindfälleu af alla äldrar och fuktighetsgrader, och smä vattensamlingar med iskallt vatten af de tätä trädens grenar skyddas för soleiis brännande stralar, lefva icke fä insektarter. som förgäfves eftersökas pa andra lokaler och hvilka här ge- nom generationer fortlefvat sedän förgängna tider. Det är ocksä i sydligare delen af Finland pä sädana lokaler, som icke allenast flera h()gnordiska arter blifvit fiinna. utan äfven de flesta arter, hvilka ännu icke äro kända frän Sverige eller andra delar af Europa, blifvit upptäckta. Under senaste sommar var jag i tillfälle att ofta besöka en dylik skogstrakt i Teisko invid Näsijärvi, och dervid hade jag lyckan att upptäcka en ny art af största intresse. Den hör tili slägtet Zilora, hvaraf en- dast en europeisk art hittills är känd, neral. den äfven hos oss funna, ehuru öfverallt högst sällsynta, Z. ferruyinea Payk. Arten fanns i 10 exemplar under barken af en granstam af samma beskaffenhet som de, hvilka herbergera Pytho ahieti- cola och i sällskap med densamma. Ehuru under par vec- kors tid ätskilliga alldeles lika beskaffade trädstammar i samraa skog af mig afskalades lyckades jag dock icke senare äter- finna ett enda exemplar af denna Zilora-iixi. Da emellertid arten för hvilken föresläs namnet Z. elougata förtjenar efter- 133 sökas, ber jag att fä tili sällskapets »Meddelanden» lemna en beskrifning pä densamma. Zilora elongata n. sp. Liueari-elongata, convexa, nitida, fusco-ferruginea, capite prothoraceqve saepe piceis, antennis, palpis pedibusqve pallide ferrugineis; supra longius fiavo-pilosa et parce fusco-hirtella, dense satis fortiter punctata; prothorace confertim punctulato, lateribus ante angulos posticos distincte sinuatis. Long. 1^* -3 Iin. Species distiuctissima, Z. ferruyinea Payk. angustior et magis convexa, punctura praesertim in prothorace densiore, hoe minus transverso, lateribus ante augulos posticos distin- cte sinuatis coloreqve magis in luridum vergente facile distin- guenda. Caput parvura, inflexum, nigro-fuscura vei fusco-fer- rugineum, qvam in Z. ferrurjinea paullo densius punctatum, pallide pilosura ; mandibulis nigricantibus ; oculis oblongis, pro- minulis, nigris, prothoracis margineni anticura haud attingen- tibus. Palpi pallide ferruginei, pilosi, structura omnino ut in Z. ferruginea, sed palpi maxillares paullo longiores. An- tennae prothoracis basin paullo superantes, pallide ferrugineae, dense pubescentes et pilosae, extrorsura paullo crassiores et obsoletissirae subserratae; articulo secundo parvo, subtrans- verso; 3:o hoe fere Va longiore, obconico, 4:o praecedenti di- stincte longiore et latiore, 5 — 10 subaeqvalibus 4:o distincte brevioribus, longitudine fere brevioribus, apice obtuse suban- gulariter dilatatis, ultimo oblongo-ovato penultimo sesqvi lon- giore. Prothorax qvam in Z. ferruginea minus transversus, basi longitudine circiter ^/j latior, ante medium dilatatus, ba- sin versus qvam in Z. ferruginea magis angustatus, lateribus ante angulos posticos distincte sinuatis, his rectis, satis pro- minentibus, angulis anticis obtusis, valde deflexis, basi margi- nato; supra antice fortiter convexus, utrinqve ante medium obsoletissime bituberculatus, postice late transversim impres- sus et utrinqve profunde et late foveolatus, dense satis forti- ter punctatus, linea angusta media laevi posterius distinctiore, fuscus, nitidus, longius pallide pilosus setisqve nonnullis erec- 134 tis munitus. Scutellura breve, rotundatum, sublaeve, fuscum. Elytra prothorace distincte latiora et qvadruplo longiora, sub- linearia, apice rotundata, buraeris subgibbosis; supra trausver- sim valde convexa, fusca vei obscure ferruginea, postice saepe infuscata, nitida, densius et qvam in Z. ferruginea minus pro- funde punctata, punctis in disco interiore subseriatim positis, interstitiis transversim rugulosis et longitudinaliter obsoletis- sime subcarinatis, densius et longius flavo-pilosa et setis ere- ctis fuscis subseriatim positis munita. Corpus subtus dilutius ferrugiueum, densius subtiliter punctatum, flavo-pubescens, me. sosterno inter coxas intermedias valde angusto, metasterno postice tenuiter canaliculato. Pedes pallide ferruginei, flavo- pilosi, tarsis subtus sericeo-tomentosis, posticis tibiarum lon- gitudine. Habitat in abiegnis Fenniae mediae rarissime. Sub cortice trunci sicci abietis horizontaliter jacentis in societate cum Pythone ahieticola J. Sablb. prope lacum Hirvijärvi in paroecia Teisko, Tavastiae, d. 14 Aug. 1880 specimina nonnuUa (10) inveni. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.) Nagra iaötaielser aiaenäe Hackspettarnes fMöänineii. Af H. B. ASTRO M. (Inlemnade i maj 1880.) Enligt sarastämmiga uppgifter uti handböcker om vär fauna lifnära sig hackspettarne med larver och insekter, sär- deles sädana, som lefva under barken af särskilda trädslag, delvis äfven med fröu. Deras näbb är äfveu, sasom bekaiit, väl afpassad för förstnämnda ändamäl, i det deu geuom siu styrka och kilformiga spets är ett särdeles lämpligt verktyg att bräcka och afskala trädens bark. Under den varraare ärs- tiden läter detta i allmänhet äfven lätt göra sig, men under vintern kunna förhällandena vara anuorluuda. Da träden äro starkt frusna och ofta nog isbelagda blir det nemligen för de mindre arterna besvärligt, om ej omöjligt, att bortskahi bar- ken, hvarför de äro tvungna att se sig om efter annan föda; och de tillgripa da ofta enligt min erfarenhet frön af barrträd. Om man under vintern, sa godt sig göra läter, följer nägon af de mindre hackspettarne, är man ofta i tillfälle att observera, huru han härvid beter sig. Han uppsöker ett na- got skadadt träd samt börjar att hacka pä ett och samma ställe af dess stam, tills ett litet häl uppstätt, samt beger sig sedän tili ett närstäende barrträd och uppsöker nägon kotte frän de yttersta grenarne. Sä snart han lyckats bemäktiga sig en sadan, ätervänder han med kotten i näbben tili den förra trädstammen, fäster kotten i det deri gjorda hälet, samt börjar att ifrigt bearbeta den med sin näbb. Undersöker man de kottar, som ligga nedanför detta träd pä marken, finner man lätt, att alla äro beröfvade sinä frön. Pä helt närä häll har jag sjelf observerat en Picus major verkligen förtära de frön, som han genom ett sädant beteende fätt ut ur en kotte. 136 Bland de aiter af slägtet, som tillhöra viir fauna*), har jag sett P. major, leuconotus, minor och tridactylus flyga med kottar af bairträd i näbbeii; och enhvar, som med öppen blick för natuven vaudrat i väva skogar, har ofta uog pä ruttna stammar observerat eu kotte inkilad i en springa och nedau- för pä markeu en hei massa dylika, alla beröfvade siua frön- Att detta värit lemuingar efter uägon hackspetts nialtid, der- pä kan man vara fullt säker. Jag är saledes öfvertygad der- oni, att de mindre arterna af slägtet Picus tili en väsendtlig del under vintern lifuära sig med barrträds frön. Da spillkrakan (Picus martlus) af alla vara hackspet- tar är den största och starkaste, kunde mau förmoda att hon ej vore bes^^ärad deraf, att trädeu aro frusna under vintern, utan hela äret ora kunde lifnära sig med insekter och larver frän trädstammarna. Ef'terf()ljande iakttagelser göra det emel- lertid sannolikt, att äfven denna art under den kalla ärstiden tillgriper andra födoämueu. Da jag i början af mars 1873 vandrade i en skog uti Thusby socken, säg jag en spillkraka krypa in i en ihälig trädstnra genom ett hai, sora var beläget orakring en famn frän marken. När fogeln efter eu stund flög bort, uärmade jag mig trädet i afsigt att undersöka, ora den här hade sitt bo. Spillkrakan visade sig härvid raycket orolig och närgän- gen, hvilket gaf mig anledning förmoda, det hou redan hade iigg, ehuru ärstiden derför var alltför tidig. Hälet var sä stort, att jag med lätthet fick handen in och sälunda kunde kanna, att derstädes ännu icke funnos ägg. Da redet kän- des ovanligt mjukt, beslöt jag att undersöka, hvilket raaterial fägeln hade begagnat. Det öfre mjuka lagret befimns dä be- stä af fjäder och ryggskinn af mesar, bland hvilka jag igen- kände Parus horealis och ater. Detta n^anade tili vtterli- *) Picus canus lorekommer hos oss mera säilän, hvarför jag ej sä noga kunnat iakttaga hans lefnadssätt under andra ärstider, än om vären, ila han litet talrikare infinner sig pä den trakt, der jag vistats. Genom sitt sorgsna läte har denna art liitt ädragit sig min nppmärksanihet, nien f>ndast observcrats klättrande pä nägon trädstam afskalande dess bark för att konima ät larver. 137 gave imdersökning ocli innau kort liade jag en besynnerlig sainling af näbbar, fötter, stjertar och skinnlappar af ofvan- nämnde mesar framför mig pä marken. Hade spillkräkan gjort denna samling? Och hvad hade hou gjort med krop- \)iirna af dessa smäfoglar, hvilkas lemuiugar utgjorde hennes vede? Härpä fick jag da ej nägon förklaring. Den 30 januari är 1880 begaf jag mig för att mätä ved i en djup skog nägra verst fräu mitt hem i Thusby socken. Mau höll der som bäst pä att säga en redan fäld björk tili kastved. En spillkräka llög fram och äter öfver arbetarenes hufvudeu och visade sig mycket intresserad af deras arbete. Detta gaf mig anledning att undersöka det fälda trädet, som hade kolossala dimensioner. Omkring 8 famnar frän roteu fann jag pä stammen ett häl och, dä karlarne afsägade trädet ] i aln nedanom hälet, kom en intressant samling af döda djur i dagen. Emedan köiden värit stark, hade alltsammans fru- sit tili en klump, men likväl kunde man upptäcka, att stör- sta deleu bestod af dels hela, dels halfätna möss, mest näbb- möss. Ytterligare stärkt i minä misstankar mot spillkräkan, hvilken fortfarande visade sig intresserad af arbetet och skrek ilsket i närheten, bad jag karlarne aflägsna sig litet och tog nägra af näbbmössen frän deu frusna klumpen, lade dem pä den kullstjelpta stammen, samt gömde mig i närheten. Det räckte en stund innan spillkräkan vägade sig ned pä stam- men, men dä hon väl kom dit, fick hon genast sigte pä näbb- mössen, tog ett i näbben och for skriande derifrän. Efter nägra minuter ätervände hon och upprepade samma manöver. Häraf blef jag öfvertygad om att det var spillkräkans förräds- rum, man hade förstört. Vid närmare uudersökning, befanns den ofvannämda klumpen innehälla omkring GO kroppar af möss och smäfoglar. Största delen voro näbbmöss (Sorex vidgaris), men der fanus äfven 15 sorkar (2 st. Ärvicola agrestis och 13 st. Ärv. glareolus), 2 exemplar af Reyulus cristatus, och 1 Parus horealis. Ar det säledes möjligt att spillkräkan viutertid lefver af annan animalisk föda än in- sekter V För säkerhets vinnande undersökte jag spären pä den nyssfallna snön omkring stället, men kunde ej finna andra iin 138 af hare och möss. Märd finnes ej i hela trakten och ekorre hade man ej sett, ej heller funnos der nägra spär af dessa djur. Jag anser det derför säsora otvifvelaktigt, att ätminstone denna spillkräka dödat och samlat ihop dessa varmblodiga smädjur tili föda at sig under den kalla ärstiden, och det är ganska troligt, att framtida undersökuingar skola visa, att detta ej var nägot undantag, utan att andra spillkräkor under lika förhällanden gura pä samma sätt. (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.) En ny art Aradus frän Lappland, beskrifven af O. M. REUTER. (Anmäldt den 5 Mars 1881.) De tili hemipterslägtet Aradus Fabr. liörande arter, livilka alla vistas under trädens bark eller pä trädsvampar, synas öfver hufvud taget vara blaud de mest sällsynta half- vingar och likasä synes utbredningsomrädet för ganska mänga af dem vara särdeles iuskränkt. Inom nästau alla hemipter- samlingar är just denna grupp den allra fattigast represeute- rade och mänga arter äro hittills kända blott i ett eller pav exemplar. De species, hvilka utmärkas af en frän en fin bas mot spetsen tilltjocknande andra antennled, torde tili största delen fö anses säsom nordiska eller ostliga arter; och den europeiska norden, särskildt Skandinavieu och Finland, har visat en ovän- tad rikedom af hithurande former. Med den allmännaste ar- ten, A. luguhris Fall., hafva nemiigen en mängd andra, lik- väl synnerligen väl skilda, blifvit sammanblandade. Sälunda fann jag i Svenska Riksmusei samlingar tre arter under detta namn, nemiigen den rätta A. luguhris och tvänne utmärkta nya arter, dem jag beskrifvit säsqm A. himacidatus och A. moestus, den förra funnen i Smäland och norra Lappland, den senare vid Stockholm. Yid undersökning af aflidne Dr F. Sahlbergs finska hemiptersamling päträffades äfven der under namn af A. lugubrls Fall. tre arter, hvilka, utom af denna, utgjordes af en af Douglas och Scott ifrän England beskrifven A. aterrimus och en ny art, som jag beskrifvit under namn af A. simillimus. För nägon tid sedän upp- täckte Doc. J. Sahlberg i Yläne äunu en särdeles intressant 140 art, som af alla stra- uärraast A. luguhris, och hvilken jag iu- lurt i Xliv faiiua under namu af A. laeviusculus. Under en grauskuing af de i universitetets finska mu- seum förvarade Hemiptera heteroptera öfverraskades jag af att bland individer af A. luyiibris ytterligare upptäcka en ny, icke miudre intressaut art af ofvan berörda Aradus-^r\x\)\). Detta frän alla föregäende väl skilda species, som ifräu Tor- neä Lappmark hitförts af Doc. Sahlberg, har jag pä grund af dess päfallande smala pronotura benämnt A. a)igusticollis och det är för dess beskrifuiug, jag härraed anhtiller om plats i Sällskapets Meddelauden. Aradus angusticollis n. sp. Niger, opacus, superue margiuibus loboriun lateralium abdominis ferrugineis; capite cum oculis apice pronoti fere latiore, inter antennas longe producto, latitudine basali di- stincte longiore, prolougatioue teretiuscula, spiuis laterali- bus latiusculis, deuticulo minuto, tuberculo anteoculari ob- tuso; rostro ferrugineo coxas auticas attingente; antennis ar- ticulo secundo a basi sensim leviter incrassato, ipsa basi tu- raidiuscula, articulo tertio secundo ^/- breviore, qvarto tertio nonnihil breviore, apice acuminato, albo-sericeo; prouoto heme- lytrorum basi paullulum angustiore, basi longitudine circiter duplo latiore, lateribus vix dilatatis ab angulis basalibus ob- tuse truncato-rotuudatis, paullo ultra medium parallelis, dein apicem versus subito fortiter angustatis, levissime sinuatis, margine laterali sub-integro, carinis discoidalibus intermediis in impressione transversali convergentibus, lateralibus paralle- lis; scutelli margiuibus ac^ite elevatis mox ante basin abrup- tis; heraelytris basi levissime, sed tameu distincte ampliatis, apicem versus abdomine angustioribus, costulis transversalibus sordide fusco-testaceis; tibiis basiqve tarsorum fusco-ferrugi- neis. Long. 9 5V.5 mm. Unicum speciraen in Lapponia Torneeusi ad Muouioni- ska invenit D. J. Sahlberg. A. moesto Reut. et A. aterrimo Dougl. et Se. simi- lis, antennis aliter constructis, capite pone oculos brevius con- 141 stricto, splnis lateralibus latiusciilis raiuus acuminatis prolon- gatioueqve antica pauUo brevioribus, oculis minus exsertis, pronoto angustiore, ejus lateribus multo minus dilatatis et non nisi antice reflexis, basin versus parallelis, hemelytris basi ad- huc levius ampliatis, costulis trausversalibus pallidis, lobis lateralibus abdominis in dorso marginibus postieis (non soluin in angulis) testaceis, structura segmentorum genitalium femi- nae etc. distiuctus. Ab Ä. lugubri Fall. et laevinsculo Reut. hemelytris abdomiue angustioribus mox distingvendus. Cor- pus nigrum, opacum, feminae sub-ovale. Caput cum oculis pronoti apice fere latius et ejusdem latitudine maxima circi- ter Vt angustius, paullo longius qvam cum oculis latum, ante oculos longe prolongata, prolongatione teretiiiscula, lateribus sub-parallela et apice circiter '^/^ basales articuli antennarum se- cundi attingeute; pone oculos satis breve et basin versus subito fortiter angustatum; disco verticis utriuqve ad oculum sulco lato parum profundo instructo; deute ante-oculari parvulo, obtuso; spinis lateralibus parum divergentibus, latiusculis, apice medium articuli primi antennarum attingente, margine externo basin versus denticulo minuto instructis. Rostrum coxas anticas, haud tamen apicem prosterui attingens, fuscum. articulo primo medium oculorum attingente. Oculi promi- nuli, fusci. Antennae pronoto et capite usqve ad prolonga- tionem simul sumtis longitudine sub-aeqvales, articulo secundo primo circiter qvadruplo longiore, basi primo graciliore, api- cem versus ab ipsa basi paullulum tumidiuscula sensim in- crassato, etiam apice articulo primo nonnihil graciliore, arti- culo tertio secundo paullo minus qvam duplo (circiter ^/-j) bre- viore, apice truncato articulo primo fere paullo crassiore, ar- ticulo ultimo fuscescente, tertio fere V4 breviore, fusiformi, apice fortiter acuminato ibiqve albido-sericeo. Pronotum hem- elytrorum parte basali ampliata distincte angustius, basi lon- gitudine parum magis qvam duplo latius, margine postica supra scutellum latius sinuatum, lobis lateralibus basalibus basi scutelli angustioribus, parum productis, late rotundatis ; lateribus a basi paullo ultra medium vei usqve ad impressio - nem transversalem disci parallelis, dein apicem versus subito 142 angustatis, vix nisi levissirae siuuatis, angulis anticis obtusis, apice basi circiter ^j-j angustiore; margine laterali sub-integro (vei omniuni subtilissirae crenulato); disco horizontali, trans- versim subtiliter ruguloso, carinis sat elevatis, interraediis mox pone impressionem transversalem convergentibus deinqve ite- rum divergentibus, apicem versus qvam basi tamen multo magis approximatis, lateralibiis sub-parallelis, ad impressionem transversalem evanescentibus et abruptis. tuberculo utrinqve ad angulum basalera minus elevato. Scutellum pronoto et capiti usqve ad spinas laterales simul sumtis longitudine sub- aeqvale, acuminato-triangulare, marginibus acute elevatis, mar- gine elevato paullo aute basin abrupto, disco fere piano, ba- sin versus siib-granuloso, granulis depressis, apicem versus transversim rugoso. Hemelytra nigra vei fuscescenti-nigra, apicem versus sensim abdomine angustiora ($), basi margine externo leviter, sed distincte ampliata, nigra, coriacea, costis nigris, costulis transversalibus fusco-testaceis; membrana fusca sutura clavi circiter ^1^ longiore, venis griseo-cinctis. Pectus nigrum. Abdomeu nigrum, dorso mai'ginibus loborum latera- lium ferrugiueis, ventre suturis inter lobos medios et margi- nales, spiraculis augulisqve posticis loborum marginalium fer- rugiueis; feminae ovale, modice ampliatum, lobis discoidali- bus segmenti ventralis quinti margine communi apicali me- dio recto et liuea media lougitudinali longiore, margine ex- terno loborum lateralium buic lineae longitudine aeqvali, lobo laterali lobo discoidali utrinqve paullo angustiore ; segmento sexto abdominali lobis discoidalibus .segmento qvinto circiter dimidio longioribus, medio margine communi basali recto circiter aeqve longo, apice communi raedio angulariter et late emarginato lateribusqve versus utrinqve ibrtiter obliqve sinuato-truncato (h. e. lobo utroqve apice angulato, augulo obtuso), lobis late- ralibus angulis apicalibus externis nounihil prominentibus, li- neam transversalem ad apicem segmenti seeundi genitalis ductam sub-attingentibus, margine exteriore linea media lo- borum discoidalium brevioribus; segmentis genitali])us duobus simul sumtis segmento sexto abdominali circiter duplo bre- vioribus, primo lobo utroqve latere externo sinuato qvam 143 medio fere duplo lougiore, angulo apicali externo nonnihil producto; lobis lateralibus margine externo obtusissirae an- gulato, margiue apicali toto sat late distantibus; segmento se- cundo genitali primo parum breviore. Pedes fusci, coxis tes- taceis, tibiis tarsisqve fusco-ferrugineis. -^- (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.) Anser ruficollis funnen i Finland. Meddeladt den 18 okf. 1879 af J, A. PALMEN. Autalet af de fogelarter, hvilka tillfälligtvis gästat värt omrade och derunder blifvit ertappade, har nyligen blifvit förökadt ined eu anraärkningsvärd art, Anser (Bernicla) ru- ficollis Pall., af hvilkeu ett exempkr erhallits i Sääminge socken närä Nyslott. Tillgängen vid fogelns tillvaratagande förtjenar att bibelmllas i minne säsora ett skiende prof liuru naturalhistoriska sällsyntlieter, äfven om deras ovaulighet iiv i ögonen fallande, lätt kunua ga, fcirlorade, om ioke tillfällig- heter ftira dem i sakkunniges liänder. Uti tiduingeu Savon- linna (N:o 41 ar 1879) lemnar rektor Em. Fr. Lackström om fyndet följande upplysningai*. Den 6 oktober 1870 liade eu gosse vid uamn Makko- nen pä Pullinlahti egendom i Säämiuge socken fängat det i fräga varande exemplaret förmedelst en snara. utsatt pä en äker belägen närä intill en strand. Fogeln saldes följande dag i Nyslott ät en skolelev, och höUs der lefvande äuda tili d. 10 oktober, da den halshöggs för att anväudas tili föda. Om den fremmande fogeln lemnade likväl en annan elev notis ät rektor Lackström, sora lyckligtvis ännu haun fä se densamraa oplockad och Iät frän sophögen äter iippsöka det bortkastade hufvudet. Exemplaret räddades sälunda frän det hotande ödet och öfversilndes säsora gafva tili uuiversitetets liuska fogelsaniling. Det var en fuUt utbildad fogel. Hvarje närmare beskrifniug af arten torde, ])ä gruud af hvad vara handböcker redau innehälla, hiir vara öfverflödig; dereraot mä uägra uppgifter om dess geografiska utbredniug fiuua plats. 145 Arten hächar uti ett ganska inskränkt omräde. Pal- las säger, att den finnes talrikt vid Obflodens mynning och enligt Middendorff häckar den ännu i Taimyrlandet vid Pasina och Boganida. I följd häraf är den äfven under sinä Jiyttnmgstäg föga spridd och förekommer föga talrikt redan pä sinä nor- mala vägar sarat ganska säilän pä andra orter. Arten färdas utau alit tvifvel regelbundet längs Obfloden (möjligen äfven Jenissei) och mätte genom södra Ural (enl. Sabanajeff) komma genora Jekaterinenburgska guvernementet tili Urals och Yolgas flodomräden ; ty fogeln iakttages ärligen tili ringa autal vid Sarepta (Bogdanow) samt under regelmässigt ge- nomtäg vid Orenburg (Eversmann). Genom Astrachan (Hablitzl, Pallas) passerar den i slutet af februari och början af mars, ibland ännu i maj. Arten flyttar vidare, enligt Severzow, regelbundet genom nordvestra delen af Aralo-Tianschanska omrädet längs vissa sträckningar nedät Amu-Daria. Dess vinterstationer torde sälunda befinna sig i trakterna öster och sydost om Kaspiska hafvet och Aral- traktens stepper. Frän dessa artens regelmässiga flyttningsvägar förirra sig enskilda exemplar, nägongäng t. o. m. flockar, inät Eu- ropa. Vid S varta hafvet (Nordmann) och Orel (Da n il o ff) har nägon enstaka iudivid iakttagits; dock torde dylika till- fälliga genomtäg här ske oftare, än man pä grund af fynden skuUe tro; ty i Galizien skall arten, enl. L. Martin (Journ. f. Orn. 1856, p. 95), ibland förekomma och en gang erhölls ett ex. derstädes ur en flock af omkring 50 stycken. öti Sach- sen (Naumann), vid Boppingen i östra "VViirtemberg (Heuglin), vid Stra.ssburg (Vieillot), ja t. o. ra. vid Flo- rens (The Ibis 1869) den 12 febr. 1869 har raan erhällit hvar sitt vilsekomraet exemplar. Uti öfriga delar af södra Europa är ännu intet exemplar veterligen ertappadt. Men nagot litet oftare är arten funnen längs kustländerna vid Ö- stersjön och ISTordsjön, utan tvifvel hit vilsekommen frän Norra Rysslands kuster; exemplaren hafva säledes kömmit bort frän normala vägen redan vid färdens början: de hafva 10 146 frän häckplatserna vid Obs mynning begifvit sig vesterut längs kusten, i stället för söderut längs floderna. Arten är visserligen ännu icke funnen i Östersjöprovinserna, ej Heller tidigare uti Finland; men väl hafva i Sverige enl. Nilsson erhällits ett ex. i Mörkö skärgärd om vären 1838, ett vid Oskars- haran, ett vid Lund i okt. 1793 och ett vid Ystad pä sen- hösten 1830. Pä ön Koos i Poramern har arten blifvit iakt- tagen ett par gänger, pä Nord-Sjelland en gäng en flock af 6 st., vid Ribe och pä F5'en mycket säilän (KjaerböUing). I Holland har arten visat sigtemligen sällsynt, nägongäng en flock af flere exemplar (Schlegel); i Belgien blott en gäng (enl. N auma n n), och nägon gäng har ett exemplar vinter- tid kömmit tili Frankrike, tili kusten af Normandie, Caen och Rochefort (Degl. & Gerbe). Pä Britiska öarne har man vintertid anträffat arten flerstädes pä södra och östra kusterna, ätminstone (Yarrell) vid mynningen af Tweed, i Yorkshire, Cambridgeshire, Norfolk och Devonshire. — Dä nu fogeln aldrig visat sig i norra Europa eller vid Norge, men väl jemförelsevis mindre säilän pä orter i en räcka längs Öster- och Nordsjöns kuster, än i mellersta Europas inre de- lar, mäste det värit just längs besagda kuster, som indivi- derna anländt tili Britiska öarne; och att de kunnat ertap- pas oftare här, än annorstädes i Europa, förklaras deraf, att de här dröjt längre tid, än under hastigt och obemärkt ge- nomtäg annorstädes. Värt exemplar har säledes icke iuslagit artens normala flyttningsväg D-Da (se kartan tili miu ufhandling om fog- larnes flyttningsvägar), utan genast frän början kömmit öfver tili linien C, men under färden längs denna har detsamma afvikit nägot och hamnat tili ett inre vattendrag vid sidan. Linien C är deremot den normala flyttningsvägen för en af artens samslägtingar, Anser (Bernicla) torqvatiis, och äfven denna art har, ehuru säilän, gjort dylika afsteg frän sin tili tusendetal besökta linie. Exempelvis blef just samma höst (i slutet af november är 1879) ett exemplar skjutet äfvenle- des i Säärainge (Utrasniemi by) vid Nyslott, och märkligt nog ätföljdes detta, enligt meddelande af hr rektor Lack- 147 ström, af en annan lika stor raen skyggare och rödhalsad fogel, §om dock ej blef skjuten, — mähända en Anser ruji- collis. I sädant fall hade möjligen begge tillhört en och samma vilsekorana flock. Ett dylikt fall inträffade nyligen i Norge, da Cygnus minor frän linien C eller D vilsekoni tili linien B längs norska kusten, och erhölls derstädesvid llere tillfällen under vintern (Stejneger). --^- (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.) Cobitis (Misgurnus) fossilis L, en nykomling tili finska fiskfaunan. AI" J. A. Palm e u. (Meddeladt d. 8 nov. 1879.J Tili finska museum insändes är 1872 af fru pastorskan K. Anteli uti Ra utu s tvenne derstädes fäugade fiskar, hvilka genom tillfälliga omständiglieter blefvo ouudersökta och anto- gos vara Cobitis harhatula. Fran sarama träsk Kirkko- lampi erhöU senare raag. M. Anteli ett lefvande exemplar i medlet af juli 1879, som efter nägon tids fangenskap tillsän- des museet och pä hösten genom väda orakom. Arten be- fanns vara en annan, Cobitis (Misgurnus) fossilis Linne, hvilken hittills blifvit auträffad hvarkeu uti värt oinräde eller ens pa skandinaviska halfou. Da hvarje upph^sning om densamraa saknas i vara faunistiska liandböcker, torde efterföljande anteckningar derom förtjena meddelas. Cobitis fossilis Linne. Dyätaren eller Stora grijnlingen. Linnd, Syst. Nat., Ed. X (1Y58) p. 303; Ed. XIII (G m elin 1788) p. 1351. Pallas, Zoogr. rosso-asiat. , III p. 166. Bloch, Oeconom. Nat. gesch. d. Fische Deulschl., I p. 216. Cuvier et Valencienne, Hist. nat. des poissons, XVIII, p. 35; Pa- ris 1846. Blanchard, Les poissons des eaux douces p. 289. V. Siebold, Die Susswasserfische von Mitteleuropa, p. 335. Heckel & Kner, Die Susswasserfische der Oest. Monarchie, p. 298. Giinther, Catalogue of Fish, VIII p. 844. Kessler, Onncanie pufii, KOTopwa BciptMaioTca bt, B0.iiax"fc c. Ilerep- öyprcKiiii ryöepiiiH. Petersburg 1864. p 192. Kessler, Pbiöu noxnmxsi.ca ii BciptMaromiHca bt. ApaJio-KacniiCKo- XIoHTiricKoii iixTiojiorinecKoii oö.iacTn. Petersburg 1877, p. 270. 149 Seidlitz, Fauna baltica; die Fische der Ostseeprovinzen ; Dorpat 1877, p. 108. Mela, Vertebrata fennica; Suomen luurankoiset eläimet; Helsingfors 1881, p. 312 fMiitokala eller kivennuoliainen). Kroppen raycket längsträckt, framtill nägot trind, baktill hoptryckt frän sidorna. Skäggträdarne omkring munnen 10, nemligen 4 medelstora pä öfverläppen och 2 länga vid mun- giporna, samt 4 sma pä underläppen. Bentaggen under ögat enkel, spetsig och läng, men helt och hället dold af huden (underslägtet Misgiirnus de la Cepede). Ryggfenan har 3-j-6 strälar och börjar obetydligt framom midten mallan nos- och stjertspetsen (icke stjertroten). Bröst- fenan har l-|-9 och bukfenan 6 strälar, den sistnämnda stär under ryggfenans midt. Analfenan ligger framom midten mellan rygg- och stjertfenan, samt har 8 strälar; stjertfenan är afrundad samt räcker ofvan och undertill ett stycke framät. Svalgtänderna ilro 12 — 14, sammantryckta, med trubbade spetsar. Kroppens färg är ofvan svartbrun undertill orangegul; sidorna äro pä botten af sistnämnda färg tecknade längs mid- ten med ett bredt och uedtill med ett smalt svartbrunt längs- band, det sistnämnda bandet baktill afbrutet, likasom äfven längst nedtill spären af ett smalt, uti försvinnande fläckar upplöst längsband; rygg-, stjert- och analfenorna tecknade med mörka fläckar. Hela kroppen är ibland blekare. De insända exemplaren äro 5V2 — ^^U verktum länga, men enligt utländska författare skall arten kunna uppnä en fots längd. — Köttet skall vara särdeles välsmakligt. Dyätaren lefver uti stillastäende vattensamlingar, säsom träsk och pölar med dybotten, i hvilken den gerna gräfver sig in och förblir liggande. Synnerligen seglifvad häller den sig väl i fängenskap; om vattnet i kärilet blir alltför skämdt och syrefattigt, plägar nemligen denna art, liksom dess sam- slägtingar snappa luft frän vattenytan och nedsvälja densam ma; den raka tarmkanalen fär dä tjenstgöra säsom syreab- sorberande organ eller ett slags lunga, hvarefter den öfver- flödiga gasen afgär genom tarmens bakre mynning. Uti naturen 150 kan samma process för sig gä, när pölen, hvari fisken lefver, värit allför grund och uttorkat; djuret lefver dä helt och hället ingräfdt uti den fuktiga bottendyn, tilltrycker gälloc- ken och fyller tarmen med luft. Antagligen har denna dess förmäga att lefva i fuktig jord, derifrän man utgräft exem- plar, gett anledning tili dess species namn, liksom äfven tili en gammal sägen, att fisken egentligen lefde i jorden, men genora öfversvämningar kommer uti vattensamlingar. Syn- nerligen känslig för atmosferiska förhällauden vid oväder, blir fisken orolig redan ett dygn före dessas utbrott och kan sälunda i fängenskap förutspä vexlingar i väderleken. Arten lefver af smä vattendjur, säsom insektlarver, smäkräftor o. d., samt af växtämneu ur dyn. Dess fortplantning uppgifves in- träffa i mellersta Europa under april och maj manader. Denna arts geografiska utbredning är en annan, äu de bäda samslägtingarnes. Begge dessa förekommer uti nastan hela Europa och Sibirien; (norrut gar Cob. tcenia dock i Skandinavien blott tili dess mellersta delar och i Finland tili Viborgs Iän, Coh. harhatula äter allenast tili Skäne, i Fin- land äter ända upp tili Uleäborgstrakten). Men dyätaren in- skränker sig tili endast de mellersta delarne af Europa, och gär icke ens der vestligare än tili Rhen. Arten finnes nem- ligen alldeles icke pä Britiska öarne och i största delen af Frankrike, ej heller i Danmark och pä Skandiuaviska halfön. Men pä kontinenten uppträder den redan frän Alsace och Lorraine (Blanchard) uti omrädet af alla floder, som falla uti Nord- och Östersjim Af v. Siebold auföres den uem- ligen frän Rhengebitet och Schweiziska sjöarne, frän Weser-, Elbe-, Weichsel-, och Pregel-omrädena samt Ost- och Vest- preussiska sjöarne. Arten finnes äfveuledes i Diiua omrädet och Östersjöprovinsernas vatten, t. ex. Embach enligt Seid- litz och i Peipus. I Petersburgska guvernementet finnes den enligt Kessler mycket sällsynt, isynnerhet i dess Östra delar, men nägot oftare i »Kronstadtska viken», hvarest salt- halten sä godt som upphört. Fyndorten Bautus i värt om- räde är säledes en nordlig utpost frän Östersjöprovinserna, ty arten finnes veterligen icke mera uti de vattendrag i Norra Byss- 151 land, som mynna at H vita och Ishafvet. Deremot fortsättes det medeleuropeiska utbredningsomrädet genom hela meller- sta Ryssland uti alla de floders omräden, som utmynna i Svarta hafvet, nemligen Volga, Dneper, Dnester och Don, ända tili hafskusten. Uti Kaspiska bassinens floder är ar- ten icke raera fuUt hemmastadd; den finnes dock sällsynt i Uralflodens omräde, meu osäkert är om den finnes i Terek och Kuban. Uti Aralvattnen ersättes arten af flera andra; med orätt har man upptagit den för Irtisch, ty fisken sak- nas veterligen i hela Sibirien, liksom äfven i Transkaukasien. Uti Donau finnes arten ej blott, säsom redan angafs, vid mynuingen, utan i hela flodomrädet (Wien, Lintz, Mur, Neu- siedlersjön, Plattensjön, Siebenbiirgen, Baiern). Deremot sak- nas arten äter uti de vattendrag, som strömma nedät Medel- hafvet. Pä grund af sitt lefnadssätt och sin vistelseort kan denna art med lätthet undga uppmärksamheten pä de orter, der den är sällsynt. Det vore derftjre af synnerligt intresse att erfara, om den icke hos oss, ätminstone i Viborgs Iän, förekommer uti audra dylika träsk, än Kirkkolampi uti Rau- tus socken. -^^- (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.) Bidrag tili käiinedom oin Finlaiuls Neuroptera Planipennia. Af Ludvig' Kiljaiider. (Anmäldt den 13 maj 1881.) Dä ingen hiirintills sysselsatt sig med studiet af värt lauds neuroptera iJla^^ipennia, att döma deraf att nägot i den vägen ännu icke blifvit publiceradt, har jag gjort ett försök att utre- da representanteruas för denua grupp förekomst och utbred- ning inom värt naturhistoriska oraräde. Dä emellertid dessa insekter öfverhufvudtaget uppträda i ovanligt ringa antal och vara entoraologer härintills i större eller miudre grad förbi- sett dera, inses lätteligeu, att denna furteckniug ioke kau göra anspräk pä fuUständighet, och att salunda ätskilliga arter, som här icke ingä, under ärens lopp skola kunua inregistre- ras bland de finska. Afsigten med denna förteckning är ocksä att fästa uppmärksamheten vid dessa vackra insekter, och dyraedelst uppmana vara entoraologer att, i bredd med sinä egna speciela forskningar, äfven egna nägon tid at dessa. U tom pä egna iakttagelser stöda minä uppgifter sig för- nämligast pä det material, som af olika personer blifvit in- samladt och öfverlemnadt tili universitetets finska museum (U. F. M.). Äfven har jag värit i tillfälle att begagna nä- gra privata samlingar af säväl inhemska som utläudska arter. Denna förteckning innehäller 19 arter, fördelade pä 6 slägten och 4 familjer; antalet utgör dock endast nägot raera än hälften af det, som sannolikt förekommer i värt land, och det är min afsigt att framdeles, ora tid och krafter förunnas mig, pä samraa sätt bearbeta de äterstäende familjerna. Af dessa 19 hos oss förekommande arter saknas blott tvenne 153 i Skaudiuavien, nemligen Panorpa alpina Ramb. samt den af mig beskrifna n)^a arten Chrysopa miiuma, da sarama omräde för öfrigt har 7 arter mera än Finland. Af öfriga länder har England 23 species, säledes 2 mindre än Skandi- navien samt Osterrike icke mindre än 38. Vid bestämmandet af arterna har jag användt följande arbeten : Fr. Brauer (Franz Löv). Neuroptera Äustriaca. H. D. J. Wallengren. Skandinaviens Neuroptera. Första afd. Neuroptera Planipennia. (Kongi. Sv. Vetensk. Akad. Handlingar, Band. 9, N:o 8). R. Mc Lachlau. A Monograph of the British Neu- roptera Planipennia. (Transactions of the Entomological Society of London, 1868). E.. Mc Lachlan. Synopsis of the Species of Panorpa occurrlng In Europe and the adjolnlny countries; (ibid. 1869). Myrmeleon formicarius Linn. Sällsynt isynnerhet som imago. Larver funna i Uskela af E. J. Bonsdorff, i Yläne af J. Sahlberg under juli mänad, vid Hyvinge af O. Hjelt samt enligt muntlig uppgift af F. Hellström i G:la Karleby (64 °). Imago tagen af Bonsdorff" i Uskela och Gunther i Petrosawodsk. — Förekommer i Skandinavien, England och Osterrike. — U. F. M. Chrysopa perla Linn. Allmän i löf- och blandskog un- der juni, juli och augusti mänader. Tagen i Helsinge af J. A. Palmen den ""^Ve G8, i PetrosaAvodsk af A. Gunther och J. Sahlberg ^'/e 69, i Ladoga-Karelen af J. Chydenius ^-"/e 56, i Tavastland af O. Hjelt och Lundahl (Tammer- fors), i Nyslott af Carleuius, i Eno af Grönvik ^^7 65, i Kou- tiolaks af Woldstedt ^i/g 65, i Nilsiä af författaren frän slu- tet af juni tili medlet af augusti mänader, samt i G:la Kar- leby af Hellström (64 ^). — Förekommer i Skandinavien allmänt ända in i Lappmarken och är äfven allmän i Eng- land och Osterrike. — U. F. M. C. phyllochroma Wesm. Sällsynt. Funnen i H:fors af Tengström, i Petrosavodsk af Gunther samt i Tavastland 154 af Hjelt och Tammerfors af Lundahl (61 ^). — Sällsynt i södra Sverige äfvensom i England och Osterrike. — U. F. M. C. abbreviata Curt. Ganska sällsynt. Funnen i H:fors af Tengström, i södra Karelen af Appelberg, i Nyslott af Carlenius, samt af förf. i blandskog i Nilsiä (G3 *^) ^7: '^9- — Sällsynt väl i södra Sverige, men ej i Osterrike och Eng- land. — U. F. M. C. minima nov. sp. Färgen i allmänhet gulgrön; hjes- san utan fläckar; emellan anteunerna en svart fläck, en pä hvardera sidan af clypeus och en pä hvardera kinden. An- teunernas första led af hufvudets färg, den audra svart kring hela den inre hälfteu. Palperua gröugula med svarta ringar. Första tvärnerven emellan subradial- och ulnargrenen träf- far den seduare innanför tredje ulnarfältets mindre hälft. Bäde längd och tväruerverna gröna, nagon euda här och der med svartaktig anstrykning. Klorna enkla. — Den rninsta härintills funna finska art; framvingens längd 9 mm. Funnen i Nyslott (62 ^) af Carlenius samt i Parikkala af J. Sahlberg i medlet af juni 1878. — U. F. M. C. ventraiis Curt. Sällsynt. Tagen i H:forsaf J.M. J. af Tengström, i Pargas af O. Reuter samt i Nyslott (62 °) af Carlenius. — Förekommer i Skandinavien, England och Osterrike. — U. F. M. C. septempunctata Wesm. Sällsynt. Endast en gäng funnen i Tammerfors af Lundahl (61 ^). — Ytterst sällsynt i Skandinavien och icke heller allmän i England och Oster- rike. - U. F. M. C. vittata "\Vesm. Ej sällsynt. Funnen i Helsinge af J. A. Palmen, i Ladoga-Karelen af J. Chydenius samt i Petrosawodsk af A. Giinther i ätskilliga exemplai-. — Tem- meligen allmän i Skandinavien och England, men ytterst sällsynt i (")sterrike. — U. F. M. C. vulgaris Schneid. Allmän i södra Finland, men af- tager starkt ät norden. Funnen i Helsinge af J. A. Pal- man 21-26/^ gg^ 16/^ g9 i Vichtis af förf., i Kuopio af A. J. Mela samt i G:la Karleby (64°) af F. Hellström. 155 — Allmän i södra Sverige samt likaledes i England och ()- sterrike. — U. F. M. Sialis lutaria Linn. Allmän i närheten af vatten under juni mänad. Tagen i Helsinge af A. Palmen i börj. af juni 68, i Uskela af Bonsdorff, i Petrosawodsk af A. Gunther, i Muola af J. Sahlberg ^/g 6Q, i Laukkas och Jyväskylä af ~\V. 'Woldstedt, i Leppävirta af C. Lundström '/e 65, af J. A. Palmen i Kuopio ^^/g 65, i Nilsiä af förf., i Idensalmi af J. Sahlberg, i Libelits af E. Grönvik ^Ve 65, i Nykarle- by af F. Hellström, i Muonioniska ^^/-^ och ^/q 67 samt Enontekis (68 °) af A. Palmen och J. Sahlberg. — Allmän äfven i Skandinavien, England och (jsterrike. — U. F. M. S. fuliginosa Piet. Sällsynt. Endast ett exemplar har blifvit funnet i Enontekis (68 °) af J. Sahlberg. — Fö- rekommer i Skandinavien och är icke sällsynt i England och Österrike. — U. F. M. Raphidia notata Fabr. Sällsynt. Funnen i Uskela af E. J. Bonsdorff och i Yläne (60 <^) af J. Sahlberg ^Vg 77. — Ganska allmän i södra och mellersta Sverige, men säll- synt i Lappmarken. Finnes äfven i Österrike och är i Eng- land den allmännaste arten. — U. F. M. R. ophiopsis Linn., Schumm. Sällsynt. Funnen i H:fors af Tengström samt i Byska Karelen af Gunther. — Sällsynt äfven i Skandinavien sarat Österrike, och saknas i England. — U. F. M. R. xanthostigma Schumm. Ej sällsynt. Tagen i H:fors af J. M. J. af Tengström och A. Palmen (Jollas) ^«-"/g 69, i Uskela af Bonsdorff, i Yläne af J. Sahlberg, i ryskä Karelen af A. Gtiuther och J. Sahlberg (Jalguba och Tjudie) ^^/g och */7 69; i Ladoga-Karelen af J. Chydenius ^"/s oöh ^/e 56 och Sahlberg (Kexholm) Ve 69, i Ruovesi, Teisko och Parikkala af J. Sahlberg '7? 74, ^8 ^0 och i början af juni 78 samt i Jyväskylä (62 °) af W. Woldstedt. — Skandina- vien, England och Österrike. — U. F. M. Panorpa communis Linn. Allmän. Tagen ä Eriks- berg af Bonsdorff och Palmen i börj. af Juni 68, i Petro- 156 sawodsk af Giinther, i södra Karelen af Appelberg, i Teisko af J. Sahlberg "/g 80, 'Ve-V? 78. - Allmän i Skandina- vien, men icke i Lappmarken, samt förekomraer allmänt äf- ven i England och Osterrike. — U. F. M. A n m. Honorna af detta slägtes arter äro ytterst svära att med säkerhet bestämma, emedan de sista abdominalsegiuenten, pä hvilkas färg och relativa storlek diagnoserna studa sig, hos toikade exemplar myc- ket förändras. Uppgifterna ora dessa arters utbredning inom v&rt om- räde komma sälunda att blifva nägot bristfälliga, isynnerhet som fin- ska museets samling af Panorpa-arter tili stoi- del bestär at honor. Här- ifrän undantages dock P. alpina, hvars hona pä annat siltt kan igen- kännas. P. cognata Uamb. Sällsynt. Funnen pä Jollas i Hel- singe af Palmen ^^J^ 68, i södra Karelen af Appelberg samt i Eno (63 °) af E. Grönvik. — Sällsynt i Skandinavien och Osterrike, men temmeligen allmän i södra England. — U. F, M. P. germanica Linn. Sällsynt. Funnen i Petrosawodsk af Giinther och i G:la Karleby (64 °) af F. Hellström. — — Ganska allmän i södra Sverige äfvensom i Österrikes bergstrakter, samt förekommer i öfverflöd i hela England. — U. F. M. P. alpina Ramb. Ej sällsynt. Tagen i södra Karelen af Appelberg, i Pyhäjärvi af J. Sahlberg ^Vt 80, i Tammer- fors af Lundahl, samt i Teisko "/g 80 och Jyväskylä (62 °) ^-/e 72 af J. Sahlberg. — Har icke blifvit funneu i Sverige ej heller i England; är icke allmän i Österrikes bergstrak- ter. — U. F. M. Boreus hiemalis Ramb. Allmän atmiustone i trakten af Helsingfors, der den blifvit tagen af Tengström, Sahlberg och Palmen, äfvensom i Lappmarken under raaj mänad der den funnits af J. Sahlberg. — Ej sällsynt i Skandinavien och norra England, men förekommer sparsarat i Osterrike. — U. F. M. -^- (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 7: 1881.) Finska Trichoptera bestämda af Rob. M^ Lachlan, F.R.S., F.L.S. {Anmäldf den 2 april 1881.) --#-- I ijä Mr. Rob. Mc Lachlan är 1874 ofFentliggjorde en önskan att erhälla tili bearbetning europeiska Trichoptera, funnos uti finska museum ganska fä (omkring 14 ä 16) arter riktigt be- stämda; deremot fanns i förräd ett icke obetydligt material, som dock ännu ej var sammanställdt eller undersökt. Sedän undertecknad verkställt det furra, och dertill ännu kömmit prof. W. Nj^anders, sedermera tili museet öfverlätna, Tricho- pterer, kunde i november är 1874 en samling af närä 1,000 finska exemplar afgä tili London. I den raon Mr. Mc Lach- lan i nio häften utgaf sitt omfattande verk A Monographic Revision & Synopsis of the Trichoptera of the European Fauna (dec. 1874 — juni 1880) blef värt material begagnadt och ätersändt. Under samma tid öfversände jemväl docen- terne J. B,. Sahlberg och O. M. Reuter af dem gjorda sam- lingar. Ehuru ingen i värt laud förr närmare studerat eller ens särskildt insamlat Trichoptera, innehöllo dock de granskade samlingarne mycket nytt och sä mänga arter, att Mr. Mc Lachlan om det frän Finland tili buds stäende ma- terialet i sitt arbete (Suppl. p. XCIII) sjelf yttrar: »From this productive country I have been favoured by the oppor- tunity of examining an enormous mass of materials, from the collections formed by Palmen, Sahlberg, Reuter, Nylander, Hellström, "VVoldstedt, and a host of others, and to such an extent, that it is probable I have seen more insects from Finland than from any other country, excepting the British Isles. Finland necessarily lacks foi-ms that affect mountainous regions; on the other hand, it is extraordinarily rich in arctic or boreal speeies of Phryganeidce and Limnophilidce, and is well-provided with those Leptoceridce that affect low-lying districts. In the Limnophilidce very many discoveries have, no doubt, yet to be made, still further to augment the already rich list. For the other families, it is possible thai not much remains to be discovered. My vrarmest thanks are freely given to that generous band of Finnish entomologists who have so greatly as- sisted me<. Af lätt insedda skäl hafva uti det omfattande verket speciella fyndorter och data blifvit raeddelade blott för en- IGO skilda anmärkningsvärda arter. Men för deu iuhemska de- taljforskningen angäende arternas utbredning och flygtid i olika delav af landet äro dock noggratinare uppgifter af inidou. Sär- skildt synes det vara af vigt, att det af en monograf bestämda materialet äfven i detta afseende tillgodogöres, för att fram- deles andra mä dertill foga sinä tillägg. Mr. Mc Lachlan har ocksä tillmötesgätt en af mig gjord franiställning härom och tillätit mig sammanställa en sadan detaljerad förteckning, att offentliggöras nti Sällskapets Meddelanden, grundad ute- slutande pä hans ofvan citerade verk och de af honom sjelf bestämda samlingarne. För jemförelsens skull raeddelas här den uti arbetet (Suppl. p. XCII) lemuade tabelleu öfver art- antalet i olika läuder; kolumneu Finland har dock här, i öfverensstämraelse med efterföljande förteckning, att uppvisa fem arter mindre, äu i originalet, af orsak, att ätminstone dessa fem, om ocksä exemplar ej anträfiats, af förf. ansägos med visshet tillhöra faunan. Familjer. W cc ?7" O r 50 5' o c: 3 EC TS »5 SS P P •^ < O- 0) CD 3 CD D 18 9 14 14 9 176 51 71 60 27 64 9 7 8 6 61 31 24 30 14 75 30 26 23 7 62 8 ! 4 6 4? 18 10 2? 5 8 U o. te w 2 I P Phryganeidoe . . Limnophilidce . Sericostomatidce Leptocerido' . . . Hydropsychidce . Rhyacophilidce . Hydroptilidce . . 47 16 36 31 12 4 Sumina |474|l48;i48]l46; 70 |155;ill 183;20l!l02 110 Visserligeu kunde redan nu nägra arter och ett autal fyndorter tillfogas ; men dessa uppgifter förbehällas hellre frara- tiden, dä man kan hoppas att en kompetent inhemsk forskare skall behandla ämnet pä grund af egna studier. Trichopte- rerna förtjena för öfrigt nu sä mycket större uppmärksamhet ilfven hos oss, dä AV^allengren nyligen meddelat sin afsigt att ä nyo behandla Sveriges fauna af samraa gru])p. J. A. Palmen. Fara. Pliryganeidae. 1. Neuronia ruficrus Scop. — Mc Lchl. p. 15. — Funneu under juui mänad uti södra och mellersta Finland ända tili G3^. Eriksberg i Uskela E. J. Bonsdorff. Kyrk- slätt i juni 1880 O. Beiiter, Helsingfors ^Ve ^^ ■ Nylander och vid Djurgärdsdammen nyss utkläckt ^"Ve ^^ ^- l'n^tnen; vid floden Svir ^^/g "^'^ ^ Sahlberg; Nyslott Carlenius, Laukkas, Kontiolaks 22/^ och Evo ^t/^ 65 W. Woldstedt, sarat vid Kuopio '^/g 73 af J. Sahlberg. — Utbredd öfver hela mellersta och norra Europa. — TJ. F. M. 2. N. lapponica H a g. — Mc Lchl. p. 16. — Före- kommer öfver hela omrädet. Södra Karelen Appelberg, La- doga-Karelen J. J. Chydenius, Kivinebb ^Ve 66 J. Sahl- berg; närä Onega sjön enligt Mc Lachlan; Laukkas Wold- sfedt, Ilomants ^/v 65 pä kärrängar funnen af E. Granvik; Osterbotten enl. Wasastjernas samling, Kuusamo ^7 73 J. Sahlberg; Kittilä vid Ounasjoki ^^^^V? och Enontekis i sub- alpina regionen af fjellet Leutsuvaara närä Kilpisjärvi ^Vs 67 A. Palmen. — N. Eur. ända ned i Ostersjöprovinserna, Sibi- rien. — U. F. M. 3. N. reticulata L. — Mc Lchl. p. 17. — Utbredd öfver större delen af landet. Ladoga-Karelen Chyde)iius, vid floden Svir ^^e 75 J. Sahlberg; Hollola O. Hjelt; Lep- pilvirta ^""/e 65 Lundström och Palmen, Muonioniska ^J-j 67 Sahlberg och Pahnen. — Europas norra och ostliga meller- sta delar. — U. F. M. 4. N. clathrata Koi. — Mc Lchl. p. 18. — Anträf- fad norrut ända tili (}G° under juni och juli manader. Kläf- skär af södra Aland ^^/'e 72 R. Sievers; Vänö i Hiitis ^e-^»/^ 79 samt Pargas O. Reuter; Uskela i slutet af juli 1869 A. Palmen, Helsingfors ^^e Nylander, Kivijärvi i Tavastland Woldstedt, Nyslott Carlenius; Ilomants 'Vt 65 Woldstedt; 11 162 Petrosavodsk Ä. Giinther, Jalguba i ryskä Karelen ^^^^^/g J. Sahlberg; Österbotten H'asas(;>n2«s samling, G:la Karleby F. Hellström; Kuusamo vid Tavajärvi ^Y? '''^ J- Sahlberg; — N. Eur., Tyskl., Österrike, Schweiz. — U. F. M. 5. N. phalsenoides L. — Mc Lchl. p. 19. — Ursprung- ligen beskrifven enligt exemplar fran Ilmola i södra ()ster- botten, omtalade redan lir 1753 af Uddman, har denna ut- märkta art sedermera anträffats hos oss i Ladoga-Karelen af J. J- Chydenius, pä Valamo ^""^V? 56 Lindberg, vid Petrosawodsk nägra gänger af A. Giinther, uti ()sterbotten tre ex. af F. D. Wasastjerna, Uleaborg trenne ex. ^V? ^^ W. Nylander och i Kiiminki (65° 10') närä sistnämnda ort 22/g 70 tvenne ex., tagna pä en fuktig äng vid en bäck af J. Sahlberg. — Arten är funnen i Europas östra hälft, Si- birien, Kaukasus och Turkestan; (genom misstag har fynd- orten Ilmola i Finland af nägra författare blifvit orätt kallad «Imola» och förlagd uti Italien, der arten dock icke före- koramer). — U. F. M. 6. N. atpata (jrmel. — Mc Lchl. p. 20. — Denna nordiska art (Europa, Sibirien) är funnen öfver större delen af värt omräde. I Kuusamo (66°) fann J. Sahlberg 4 ex. vid Mäskysjoki -^Ve, sarat ett pä livaara ^1-,, och ett vid Koi- tila ^/g 73; i F. D. Wasastjernas samling fanns ett ex. frän Östei'botten ; Pielavesi uti Korkeakoski däld af Tuovilanlaks by ^/7 65 tvenne ex. tagna af A. Palmen; Tavastlaud O. Hjelt; Ladoga-Karelen J. J. Chydenius, Valamo ^^ 'Vv ^6 Lindberg; i fiuska museum har ett ex. förvarats, enligt an- teckning taget vid Helsingfors. — Utbredd i norra Skand., n. Hyssl, Sibirien. — U. F. M. 7. Phryganea grandis L. — Mc Lchl. p. 21. — Sö- dra och mellersta Finland. Äland Tengström och A, Moberg, Pargas Reuter, Helsingfors V? 46 W. Nylander och y^ 71 E. Sievers; s. Karelen Appelberg, Petrosawodsk .^. Giinther, Ruovesi ^Vo 67 J. Sahlberg, Österbotten \\asastjerna. — Utbredd öfver nastan hela Europa. — U. F. M. 8. Phr. striata L. — Mc Lchl. p. 23. — Ymnigt 163 förekommaiide iincler juni ocli juli manader och utbredd uord- ligare itu föreg. art, nämligeu ända tili Lappmarkens gränser. Uskela E. J. Bonsdorff; Yläne J. Sahlberg; Pargas, Kyrk- slätt i juni 1880 Reuter; Helsiugforstrakten 3-17, 68 Ä. Pal- men; s. Kareleu Äpjielberg, Ladoga-Karelen Chydenius; Svir ^^/elb J. Sahlberg; Saarijärvi Woldstedt; ()sterbotteu Wasa- stjerna, Gr:la Karleby Hellström, Jakobstad ^Vg 72 J. Sahl- berg; Libelits ^"/g och Ilomants ^7? 65 Woldstedt, Bvo ^-'Z, 65 Grönvik; Petrosawodsk Giinther; Kuusamo pä flere ställen under förra bälften af juli 1873, samt vid Imandra V7 '^0 '^• Sahlberg. — Hela Europa, Turkestan, Sibirien. — U. F. M. 9. Phr. varia Fabr. — Mc Lchl. p. 24, Suppl. I p. 2. — Ehuru denna art förekommer öfver nastan hela Eu- ropa (äfven i Skandinavien), synes den i värt omräde i det uärmaste ersättas af föregäende art. Inom omrädet äro funna ett par uti Kökars pä Aland ^"-^Vs ^0 samt ett i Pargas, begge tagna af O. Reuter, samt ett ex. taget i Yläne af J. Sahlberg; (Zetterstedt omtalar arten säsom funnen vid Ka- resuanto, men har under detta namn inblandat jemväl föl- jande art). 10. Phr. obsoleta (Hag.) Mc Lchl; p. 26. —Före- kommer under juni — augusti öfver hela omrädet, dock in- om trädgränsen. Aland Moherg; Vänö i Hiitis ^^-"29/^ 79^ Pargas O. Reuter, Uskela E. J. Bonsdorff och i slutet af juli 1869 A. Palmen; Hollola O. Hjelt; s. Karelen Äppel- berg, Punkaharju ^7? •'^2, Parikkala V?» Nurmes ^^/^, Ruske- ala 30/^ 1875 J. Sahlberg; Juuka ^^/s 65 Woldstedt; Öster- botten Wasastjerna, G:la Karleby Hellström, Karlö och Uleäborg 2'/, W. Nylander; i Kuusamo flerstädes, säsom vid Tavajärvi ^Vt^ pä fjellet Nuorunen ^'Z, 73, vid Hannila ^7? 73 samt i ryskä lappm. vid Kantalaks ^^Ze och Hiipiuä ^""-^^Z? 70 och slutligen i Muonioniska ^7: ö7 af J. Sahlberg. — N. Eur., Tyskl, Schweiz, Sibirien. — U. F. M. 11. Phr. minop Curt. — Mc Lchl. p. 27. — Pä Juddö uti Föglö i slutet af juli 1880, Vänö i Hiitis vid samnia tid 1879 och i Kyrksliitt i juni 1880 tagen af O. 164 Beuter. Tvenne ex. äro funna pä Eriksberg i Uskela, det ena af E. J. Bonsdorff, det andra i slutet af juli 1869 af A. Palmen; ett ex. fann W. Woldstedt i Iloraants ^7? 65. — Spridd i n. och mell. Eiir. ~ U. F. M. 12. Agrypnia pieta Kolen. — Mc Lchl. p. 28. — Kläfskär af södra Aland ^Vs och ^^/g 72 R. Sievers; södra Karelen Appelherg; Eno V? 65 E. Grönvik och Ilomants ^7? 65 W. Woldstedt; Kuusamo vid Tavajärvi Vt "^^ J- Sahlberg. — Nordliga och östra Europa. — U. F. M. 13. A. pagetana Curt. — Mc Lchl. p. 29. — Fin- nes uti större delen af omrädet i juni — augusti. Pargas samt Kyrkslätt i juni 1880 O. Beuter; Jollas i Helsinge 7- 68 A. Palmen; Helsingfors, Punkaharju ^Vs ''^2, S\'ir ^^j^lb J. Sahlberg; Lad. -Karelen J. J. Chydenius; Österbotten Wa- sastjerna; G:la Karleby Hellström, och Jakobstad "Ve 72 samt i Kuusamo d. 7 (Tavajärvi) och 15 juli 1873 äf\'ensom i södra Enontekis vid Palojoki i skogsregionen ^l- 67 och nordligare vid Kilpisjärvi Vs 67, /. Sahlberg. (Frän Enontekis beskrif- ves (Suppl. I p. 2) en, sedermera äfven uti vestra Sibirieu (Suppl. II p 15) af Sahlberg funnen form, som dock ej er- hällit särskildt namn.) — Arten är spridd antagligen öfver centrala och norra Europa samt i vestra Sibirien och Tur- kestan. — U. F. M. 14. Agrypnetes crassicornis Mc Lchl. (Suppl. lp. 2). — Slägtet och arten äro beskrifna efter ett enda exemplar, en hane, taget ^jrj 68 af A. Palmen pä Jollas egendom uppä Degerö holrae närä Helsingfors, förvaradt uti U. F. M. Fam. Limnopliilidae. 15. Colpotaulius incisus Curt. — Mc Lchl. p. 35. — Södra och mellersta Finland ända tili mell. Österbotten (64 —65°). Kläfskär af södra Äland "/g 72 B. Sievers; Kökars i biirjau af aug. 1880 sarat Abo och Pargas O. Beuter, Us- kela och Jockis i Tammela E. J. Bonsdorff, Yläne, Svir ^7? och Nurmes ^^j-, ai J. Sahlberg; Österbotten JVasasfJerna, G:la Karleby /*'. Hellström, Jakobstad ^Ve ^^ ^- Sahlberg; 165 Vytegra vid Onega OiUjanin; Eno */? och Polvijärvi vid Höytiuinens stränder ^'"^V?; samt Juuka ^Vs 65 Woldstedt och Grönvik. — De finska exemplaren äro ovanligt niörka. Arten är för öfrigt utbredd öfver mell. och nordliga Europa samt vestra Sibirien. — U. F. M. (Grammotaulius nitidus Miill. — Mc Lchl. p. 38 — förekommer öfver hela Europa och gär i Skandinavien ända upp i Lappland. Ehuru nägot exemplar uti de begagnade samliugarne ej finnes uppfördt under denna art, viii Mc Lach- lau dock minnas sig hafva sett nägot och anser, att arten mäste förekomma i landet.) IG. Grammotaulius atomarius Fabr. — Mc Lchl. p. 39. — Funnen i Sottunga och pä Juddö i Föglö i slutet af juli 1880, af O. Reuter samt vid Vahvajärvi i Ruskeala den ^7? ''^5 af J- SaJdberg. — För öfrigt utbredd frän Lappland tili Italien. 17. Gr. sibipicus Mc Lchl; p. 40, Suppl. I p. 4, II p. 16. — Appelherg fann är 1841 tvä ex. uti södra Kare- len och J. Sahlberg en hona vid Jalguba i Onega Karelen. — Funnen dessutom i östra Sibirien. — U. F. M. 18. Gr. signatipennis Mc Lchl.; Suppl. I p. 4, II p. 17. — J. Sahlberg bar tagit en hane i Rautus ^Vsi ^n an- nan vid Jalguba i ryskä Karelen och en tredje vid Devea- toi närä Ponoj i ryskä lappmarken; enligt Kolenati har Schönherr funnit arten vid Torneä. — För öfrigt funnen blott vid Perm och Jenisseisk. — U. F. M. 19. Glyphotaslius punctato-lineatus Retz. — Mc Lchl. p. 41, Suppl. I p. 5. — Prän den i Tyskland funna formeu afvika nägot de som äro funna i Finland, neraligen af Teng- ström utan anteckuad lokal, i Österbotten flere ex. af Wasa- stjerna, och vid G:la Karleby af Hellström. — Hufvudarten är för öfrigt funnen i Sverige och Tyskland. — U. F. M. — var. frigidus H a g. — Mc Lchl., 1. c. — Nylan- der har funnit tvenue exemplar vid Uleäborg och J. Sahl- berg ett Ve 66 i Muola samt ett annat närä Mjatusow vid 1G6 Svir ^Ve ^&! ooh Appelberrj ett i södra Kareleu. — För öfrigt funueu blott vid Umea. — U. F. M. 20. Gl. pellucidus Retz. — Mc Lchl., p. 44. — Eu hona tagen af O. Beuter i juni 1880 i Kyrkslätt; dessutom funnen ^^/-^ 78 i Idensalmi af J. Sahlberg. — Utbr. öfver nästau hela Europa. 21. Limnophilus rhombicus L. — Mc Lchl. p. 48. — Utbredd öfver hela laudet äuda tili skogsgränseu ooh flyger under större delen af sommaren. Pä Aland tageu i Joraah» (Dalkarlby) 24/g 72 af E. Sievers, i Föglö (Juddö) i slutet af juli och Kökars i början af aug. 1880 samt i Hiitis (Yänö) 26-29/, 79, Pargas och i Kyrkslätt i juni 1880 af O. /^ew/er,- Uskela E. J. Bonsdorff, Helsingfors ^"^Ve samt Vs '^^^ ^^■ Nylander och Tengström; södra Kareleu Appelherg; Maaselgä i r. Kareleu ^V? 69 J. Sahlberg; Osterbotteu Wa$astjerna, G:la Karleby Hellström; Kuusamo Vt "^^^ J- Sahlberg; Muo- uioniska Zetterstedt, Kittilä vid Ounasjoki 2'-24/, sarat Euon- tekis (68^-°) vid skogsgränseu Vs ^^ ^^- Palmen. — Hela Eur. utora dess sydligaste delar, Turkestan och v. Sib. — U. F. M. 22. L. borealis Zett. — Mc Lchl. p. 50. — Denna uordiska art är tageu i Hollola af O. Hjelt, södra Kareleu af Appelberg; Pielis ^'/s G5 Granvik, Osterbotteu IVasastJerna. G:la Karleby F. Hellström; Muoniouiska Zetterstedt; Tscha- poma uti ryskä lappm. ^o/^ 70 J. Sahlberg. — Arten är auträffad äfven i Sverige, vid Petersburg, pä Kirgiser step- perua, sarat i Tyskland och Skotland. — U. F. M. 23. L. subcentralis Brauer. — Mc Lchl. p. 64, Suppl. II p. 18. — Allmän euligt J. Sahlberg uti Pyhäjärvi i sö- dra Kareleu. Ett exemplar funnet i Osterbotteu af /''. L>. Wasastjerna. — Förekommer i Östra Tyskl., Sch^veiz och möjligeu äfven i Sverige. — U. F. M. 24. L flavicornis Fabr. — Mc Lchl. p. 52. — Sö- dra Finland tili (11°. Pä lland funnen ä Kläfskär ^jfi2 Ii. Sievers, samt Bolstadholm i Getha kapell A. Moberg och i Kökars ^-^Vg 1880 O. lienfer; Uskela i slutet af juli 69 A. Palmen; Hollola O. Hjelt; södra Karelen Ai-)pelberg. — 167 Mellersta och nordl. Europa, Kaukasus och Egypten. — U. F. M. 25. L. decipiens Koi. — Mc Lchl. p. 53. — Pargas och Uskela Beutev; vid Helsingfors har W. Nijlander tagit arteu d. 15 och 29 sept. samt 5 okt. och 15 nov.; Ladoga-Ka- releu ./. J. Chydenius; Österbotten Wasastjerna, G:la Kar- leby Hellström, och Uleähorg (65°) W. Nylander. — För öfrigt tagen pä Brit. öarne och i Östra Europas mellersta och södra delar. — U. F. M. 26. L marmoratus Curt. — Mc Lchl. p. 54. — Funuen blott i sydligaste delarne af landet. Pä Aland tagen i Föglö (Juddö) i slutet af juli och i Kökars i början af aug. 1880, derjemte i Hiitis (Vänö) ^6-29/^ 79^ i Pargas och Uskela af O. Reuter, äfveusora vid Helsingfors ^Z, 46 af Tr. Nylander. — För öfrigt funnen uti mellersta och norra Europas vestra delar. — U. F. M. 27. L. congener Mc Lchl.; p. 56. — Vid G:la Kar- leby har F. Hellström fuunit en hona. — För öfrigt funuen blott vid Petersburg, Archangel och vestra Sibirien samt kanske en varietet i N. Amerika. — U. F. M. 28. L. stigma Curt. — Mc Lchl. p. 57. — Södra och mell. Finl. ätmiustone tili 64°. Pä Aland tagen i Föglö (Juddö) i slutet af juli och i Kökars i början af aug. 1880, vidare i Hiitis (Vänö) 26-29^/^ 79^ }^\,q^ Pargas och Helsing- fors af O. Reuter, Jollas i Helsinge ^Ve 69 A. Palmen, Yläne och Parikkala J. Sahlberg \ Ilomants ^Vv 65 Woldstedt, Kiu- ruvesi pä Juncus-stränder (Kaislanen träsk) ^"/g 65 Lund- ström och Palmen. — Ceutrala och nordliga Europa (utom nordligaste delen), östra Sibirien. — U. F. M. 29. L. xanthodes Mc Lchl.; p. 60. — Ett ex. funnet vid Helsingfors af A. Palmen, ett annat vid Petrosawodsk af A. Giinther. — Utbredd uti mellersta Eur., Brit. och Sverige — U. F. M. 30. L lunatus Curt. — Mc Lchl. p. 61. — Funnen vid Helsingfors af W. Nylander och i okt. 1880 af O. Reuter; i Hollola af O. Hjelt, i Pyhäjärvi ^Vs ^8 och i Parikkala 168 (Juvankoski) ^/g 72 af J. Sahlberg. — AUmän och spridd öfver hela Europa, Mindre Asien, Persien och Central- Asien. — U. F. M. 31. L. elegans Curt. — Mc Lchl. p. Qiio. — Gär ända iu i uordliga Finland. Funnen pä Hogland af M. Bren- ner och senare vid Suurkylä derstudes ^^"^Ve ^^ af -B. Sievers; Uskela E. J. Bonsdorff; Svir ^Vg och Nurmes ^^-^i/^ 75 J. Sahlberg; Osterbotten Wasastjerna och Vasa V7 72 samt Kuusamo ^Ve ''^ af J. Sahlberg; Libelits ^^/g 65 Grötivik. — Norra Europa ända tili n. Tyskland, Iskind, v. Sibirien. — U. F. M. 32. L. politus Mc Lchl.; p. 68. — Funnen i aug. — okt. i Yläne och vid Helsingfors af J. Sahlberg, pä senare orten äfven af A. Palmen. — Flyger höstetid vida spridd i n. Eur. och Asien. — U. F. M. 33. L pantodapus Mc Lchl; p. 70. — Af denna — blott i Skandinavien, Finland och vestra Sibirien funna — art bar J. J. Chgdenius tagit ett ex. i Ladoga-Karelen, JVold- stedt ett i Saarijärvi och J. Sahlberg ett i Pielis ^^j-^ 75 och tre uti Kuusamo ^"V? ^3- En särskild varietet är af Mc Lachlan beskrifven, hemtad fnai Lappland af .ö/a;<^, och af A. Palmen funnen i Muonionisku uti barrskog ^^7 t)7. — U. F. M. 34. L. nebulosus Kirby. — Mc Lchl. p. 71. — En nordisk art, funnen i Södra Enontekis (Yuontisjärvi) ^Vt af J. Sahlberg samt vid Ounasjoki vid Kittilä 21-24/^ 57 af A. Paimen; dessutom vid Kantalaks vik af Hvita h af v et tre ex. tagna ^^"^Ve '^0 ot-h vid Soukelo af ryskä Karelen ^Ve 70 af J. Sahlberg; i finska Karelen har Granvik tagit ett ex. uti Ilomants ^"^V? 65. — För öfrigt är arten funnen vid Umeä och uti Amerikas nordliga delar. — U. F. M. 35. L. fuscinervis Zett. — Mc Lchl. p. 74, Suppl. I p. 6, II p. 20. — J. Sahlberg har tagit arten i Ruskeala ^V? 75 och vid Vuoksen i Räisälä ^/g 78 samt i ryskä Ka- relen; W. Woldstedt uti Pielis i norra finska Karelen ^^s 65; äfven Fedtschenko uppgifves hafva funnit arten i Finland 1G9 (säledes möjligen vid Helsingfors eller i Uskela?). — Utom i Skaudinavieu är arteu fuuueu ännu i Poleu ocli ustra Tysk- laud. — U. F. M. 3G. L. ignavus Mc Lchl., p. 76, Suppl. II p. 20. — Funnen i Yläue i augusti af J. Sahlberg. — För öfrigt ut- bredd i Europas ceutrala länder, Schweiz och Turkestan. — U. F. M. 37. L nigriceps Zett. — Mc Lchl. p. 47. — /. Sahlberg liar tagit deuna art vid Helsingfors i september och november, samt O. Hjelt ett ex. i Hollola. — Anträffad eu- dast pä spridda ställen uti norra och raellersta Europa. — U. F. M. 38. L. picturatus Mc Lchl; p. 78, Suppl. II p. 21. — Utaf artens hufvudform uppges Ouljaiiin hafva tagit en hona «uti norra Ryssland, autagligen uti Ouega distriktet». — Yra- uigare är arteu fuuueu vid Jeuisseis nedra lopp. Eu varietet af arteu beskrifver Mc Lachlan enligt en hona, tageu i Tammela (Jockis) af södra Tavastiaud af E. J. Bonsdorff. — U. F. M. 39. L centralis Curt. — Mc Lchl. p. 79. — Utbredd i Finland uti norra Karelen ända öfver 63^. Aland, Jomala ^Vc ^7 och Hogland, Kiiskiukylä ^^Z, 73 R. Sievers; Pargas, Kyrkslätt i juni 1880 O. Reuter, Jollas vid Helsingfors ^Ve 68 och ^Ve ö9 ^- Palmen; i Yläne, Parikkala och i Huovesi V? 74 J. Sahlberg; Nilsiä bland gräs ^Ve Lundström, Ilo- mauts ^^'-, Eno flera ex. i-'/, och Juuka ^^-^Vs ^^5 Wold- stedt och Granvik. — Förekommer öfver större delen af Europa, mest i norden och i Schweiz. — U. F. M. 40. L. vittatus Fabr. — Mc Lchl. p. 81. — Är fun- nen norrut ända öfver polcirkeln (66|-'^). Pä Aland i Föglö (Juddö) i slutet af juli och i Kökars i början af aug. 1880, Pargas och Uskela O. Reuter. Appelberg har anträlfat exem- plar i Uguniemi, JVasastjerna i Österbotten och Nylander vid Uleäborg i augusti och d. 11 sept.; vid Porjeguba ä Kola halföns sydvestra sti*and fann J. Sahlberg arteu "'j^ 70. — Allmän i större delen af Europa, raiudre Asien. — U. F. M. 170 41. L. affinis Curt. — Mc Le hl. p. 82. - Tagen blolt i sydvestliga Finland, nemligen af O. Reuter pä Äland uti Kökais 1-1 Vs 80, uti Hiitis (Yänö) 26-29/^ 79^ i p.^y. ffas sanit vid x\.bo ocb i Uskela. — Utbredd i de flesta delar af Europa och n. Asien ända tili Island, Madeira, Per- sien ocb Amur. 42. L. auricula Gurt. - Mc Lcbl. p. 84. — Anträf- fad pä Älaud (Sottuuga) i slutet af juli 1880, vid Äbo i Us- kela och Helsingfors i okt. 1880 af O. BeiUer, Brändholmen vester om Helsingfors ^Ve 69 A. Palmen; Nyslott Carlenius. — Uppgifves f()r öfrigt vara vida utbredd uti centrala och norra Europa. — U. F. M. 43. L. griseus L. — Mc Lchl. p. 85. — Södra och mellersta Finland utminstone tili 63°; förekommer under hela sommareu. Reuter bar tagit arten pä Aland uti Sottunga i slutet af juli och uti Kökar i hurjan af aug. 1880, och Sle- vers pä kläfskär \'^ 72 samt pä Hogland (Suurkylä) ^^-^V^ 73. Yimö i Hiitis 26-29/. 79^ Kyrkslätt i juni, Pargas och Helsingfors i okt. 1880 O. Reuter; vid Helsingfors fuu- neu ymnigt äfveu af Tengström och J. Sahlberg, och 1% samt ^Vio ^^- J^ylander, äfvensom pä Jollas ^Ve ö9 A. Pal- onen; Uskela E. J. Bonsdorff; Ruovesi ^Vt '^^ Sahlberg, Nyslott Carlenius, södra Karelen Appelberg, Muola ^Ve 66 Sahlberg, Petrosawodsk Gilnther; Eno ^a/g Woldstedt och Österbotten rnänga ex. Wasostjerna. ■ — Utbredd öfver större delen af Europa, mindre Asien, Kaukasus, Sibirien och möj- ligen N. Anierika. — U. F. M. 44. L bipunctatus Curt. — Mc Lchl. p. 87. — Fun- neu i Aho, Pargas, Uskela och i juni 1880 uti Kyrkslätt af O. Reuter; W. Nylander bar erhällit arten (autagligeu) vid Helsingfors; och ett ex. fanns i F. D. Wasasfjernas samliug, taget i ()sterbotteu. — Vida utbredd i Europa, men sparsamt förekommande; tagen ända i Lappland och mindre Asien. — U. F. M. 45. L miser Mc Lchl.; p. 89, Suppl. II p. 23. — Funuen i Finland vid Helsingfors ^Vq ^^ ^^ • Nylander, uti 171 Osterbotten äfven ett ex. af Wasastjerna; i Idensalmi ej säll- sj^nt pä Carices och Eqviseta i juli niänad (exemplaren nagot afvikande) funnen af J. Sahlberg, som äfven tog ett ex. vid Deveatoi närä Ponoj i ryskä Lappmarken ^~^/g 70. Äfven vid Haaparanta är ön hane tagen. — För öfrigt är arten funnen i Finmarken, pä Island och i N. Amerika. — U. F. M. 4G. L. despectus Walk. — Mc Lchl. p. 90, Suppl. II p. 23. — Funnen i Finland ätminstone tili 631^. Pä Aland har O. Reuter funnit arten i Sottunga i slutet af juli, nti Kökars i början af aug. och likasa uti Pargas, Kyrk- slätt i juni 1880, samt i Hiitis (Väuö) 26-29/^ 79^ Yläne i juli och aug. J. Saldbery ; Helsingfors A. PalmeHy Oster- botten Wasastjerna och Ilomants ^^7 ^^ ^f Woldstedt ; Nur- mes ^^1-, 75 af ./. Sahlberg. — För öfrigt anträffad blott vid Königsberg och i N. Amerika, samt i Sch\veiz vid 6000 fots höjd (se Mc Lachlan, Ent. Monthly Mag., March 1881 p. 219). — U. F. M. 47. L. extrlcatus Mc Lchl.; p. 91. — Utbredd i landet tili 66—67^. Äland, Getha (Bolstadholm) A. Moberg, Föglö (Juddö) i slutet af juli, Pargas, Kyrkslätt i juni 1880 O. Reuter; Helsingfors Tengström; södra Karelen Appelberg; Nyslott Carlenius, Saarijärvi Woldstedt; Osterbotten Wasa- stjerna, Uleäborg Nylander, Kuusamo ^-7 73 samt Kanta- laks allraän ^^j^ 70 J . Sahlberg. — Antagligen utbredd öfver hela norra och mellersta Europa; nordiska exemplar äro vau- ligeii mörkare. — U. F. M. 48. L sparsus Curt. — Mc Lchl. p. 94. — Gär uti omrädet ätminstone tili 63° och anträffas under juni och juli mänader. Pä Aland tagen af O. Reuter uti Föglö (Juddö)- och Sottunga i slutet af juli, uti Kökars i början af aug., äfvensä uti Hiitis (Väuö) '■^^~^^/\j 79, Abo och Pargas. Hog- land, Suurkylä ^^"^Ve '^^ ^- Sievers; Jollas vid Helsing- fors y, 68 och 21/g G9 A. Palmen; i Pyhäjärvi 27^ 78, vid Svir ^'"^Ve "^5 af J. Sahlberg; Nyslott Carlenius, Viitasaari Woldstedt; Osterbotten iVasasfJerna; Nilsiä ^Ve 65 Lund- ström; Ilomants 2% t)5 IVoldsfedt och Polvijärvi (Kinahmo) 172 ^/g 65 Grönvik; ryskä Kareleu vid Jalguba ^"^^^Ve 69 J- Sahiberrj. — Mellersta och norra Europa, allmäunare emot norden. — U. F. M. 40. L. trimaculatus Zett. — Mc Lchl. p. 95. — Fuuuen i norru och en del af mellersta Fiuland. Blank med- förde ex. fräu Lappland, Zetterstedt fann arteu vid Karesu- anto, J. Sahlbenj tog ett ex. i Enontekis mellau Maunu och Kelottijärvi i björkregionen sanat tvä uti Kuusamo ""Z- 73; uti norra Karelen fann Granvik ex. i Ilomants d. 11 och 20 samt Woldstedt 8 juli 1865. — För öfrigt fuunen blott i svenska Lappmarken och Dalarne. — U. F. M. 50. L. dispar Mc Lchl.; p. 97. — J- Sahlberg har fuuuit en haue i Kuusamo "Ve^^- (Ouljanln uppgifves hafva lunnit en annan hane i norra Ryssland, — antagligen säledes uti Ouega Kareleu, i likhet raed tlere andra lika citerade fyud.) — För öfrigt tagen i Lithauen, Posen och Schlesien. — U. F. M. 51. L fuscicornis Ra mb. — Mc Lchl. p. 99. — Funnen öfver niustan hela omrädet iuom skogsgränsen. Hel- singfors, Tali "U 'J^- Emsalö Vs 46 W. Nylander; Öster- botten IVasasfJerna; Kristinestad Ve ''^-^ Kuusamo, Tavajärvi '-^2/- 73 samt Vuontisjärvi uti södra Enontekis ^V" ^7 J. Sahl- berg. — Ar utbredd uti mellersta och norra Europa, men förekommer mer eller mindre lokalt ; ilyger under senare hälf- ten af sommaren, särdeles nattetid. — LT. F. M. 52. Anabolia sororcula Mc Lchl.; Suppl. I p. 8 (sX)Por Mc Lchl. p. 104). — Funnen vid Helsingfors i okt. 1880 af Reuter och jemväl af J. Sahlberg, som tagit arten ocksä i Pyhäjärvi uti södra Karelen "Vs 78; Nglander har äfven tagit tva exemplar vid Kajana och Sotkamo. — En ostlig art, fuunen utom Finland i Östra Preusseu, Lithauen och vid Petersburg. — II. F. M. 53. A. laevis Zett. — Mc Lchl. Suppl. II p. 25. (A. fupcata Hag.; Mc Lchl. p. 105). — Zetterstedt uppger denna art finnas «passini in Lapponia Tornensi; ad Kengis frequeuter ^""^Vs i" copula capta»; da stllunda arteu är ali- 173 män just vid omrädets gräns, synes den raed skäl böra anses tillhöra dess fauna. — Funnen hufvudsakligen i Östra Europa. 54. Phacopteryx brevipennis Curt. — Mc Lchl. p. 106. — En nordisk art, funnen ända vid skogsgränsen, vid Karesuanto af Zetterstedt, som tagit den äfven vid Turtola; vid Sonostroff (66°) i r. Lappmarken ^^j-, 70 och i Kuusamo Vg 73 af J. Sahlberg, i Kiuruvesi (Korpijoki) ^^/g 65 af Lundström, i Juuka ^^g 65 af Woldstedt, äfvensom i Rau- tus ^Vs 68, i Parikkala 7? och i Nurmes ^^Z, 75 af J. Sahl- berg. — Gär i Europa söderut ända tili Belgien; vestra Si- hirien. — U. F. M. 55. Arctoecia dualis Mc Lchl.; p. 108, Suppl. II p. 25. — Denna nordiska art, bildande ett nytt slägte, är funnen i Lappland (möjligen finska?) af Keitel, samt i Osterbotten, en hane, af F. D. Wasastjerna, sarat i Yläne och Pyhäjärvi, der J . Sahlberg fann den vara icke sällsynt i augusti. En del af honorna hafva korta, andra längre vingar. — Funnen för öfrigt blott i ett ex. uti Sveriges södra Lappmarker. — r. F. M. (Asynarchus fusorius Mc Lchl., p. 116, Suppl. II p. 26, är funnen i svenska Lappmarken, men ännu ej inom fin- ska omrädet.) 56. Asynarchus Thedenii AVallengr. — Mc Lchl., Suppl. II p. 27. — Funnen endast i Pyhäjärvi socken pä de steniga stränderna af Ladoga d. 5 och 6 sept. 1878 af J. Sahlberg; arten uppträdde här i tusentals exemplar. Afveu nägra af denna arts honor hade korta vingar och torde arten vara hetero-dimorf. De finska exemplaren öfverensstämma icke fullt med de skandinaviska; mähända tillhöra de en egen art. — Funnen för öfrigt blott i svenska Lappmarken och vid Stockholm. 57. A. coenosus Curt. — Mc Lchl. p. 117; Steno- phylax Suppl. II p. 31. — .7. Sahlberg bar funnit denna art i Kuusamo, Tavajärvi (66°) ^"/t ^^ och i Yläne i juli samt en nagot afvikande ^ uti Idensalmi ^V? ^^i ^- ^- ^'^" 174 sasfjerna har tagit ett ex. i Osterbotten. — Utbvedd frun Lappland tili mellersta Europa ocli Scliweiz. — U. F. M. 58. Stenophylax impar Mc Lchl.; Suppl. II p. 31. — A. Palmen fann en hona uti Euonteki.s iiära skogsregionens gräns, raellan Palojoki och Karesuanto d. 1 eller 2 aug. 1867. - För öfrigt funnen blott vid Jenissei. — U. F. M. Ö9. St. alpestris Koi. — Mc Lchl. p. 119. — Funnen under juni och juli mänader; tränger norrut ända tili 67^°, hvare.st J. Sahlberg vid Sascheika, i ryskä Lappmarkeu närä Imandra, fann arten */, 70; likasä af honora funnen i Kuu- samo flere gänger ^"-^^/t 73; i Osterbotten har Wasastjerna och F. Hellström tagit arten, den senare vid G:la Karleby; i Savolaks fann Lundström exeraplar i Xilsiä ^Ve ocli Pal- men i Leppävirta (Hartikansalo) ^/g 65; i n. Karelen togo Woldstedt och Granvik arten flere gänger i Kontiolaks ^^"^V» pä fuktiga lokaler och i skog, samt i Eno ^^/^ 65; Nyslott Carlenius; vid Svir ^7„ 75 J. Sahlberg; Kyrkslätt ijuni 1880 O. Reuter; Jollas vid Helsingfors '^Vg 69 A. Palmen. — Norra Europa, ställvis i mellersta, och äter rikligare i Schweiz' och Osterrikes alptrakter. — U. F. M. 60. St. cpudus Mc Lchl. p. 121. — Beskrifven efter tvenne ex. tagna i Kuusamo af J. SaJdherg den 2 och 5 juli 1873. - il. F. M. 61. St. infumatus Mc Lchl, p. 124. — Inom omrä- det är endast en hona funnen i liuovesi ^^Z, 74 af Sahlberg. — För öfrigt tagen pä Brit. öarne, i Belgien och Sachsen. — U. F. M. 62. St. nigricornis Piet. — Mc Lchl. p. 127, Suppl. T ]). 10. — Af hufvudformeu utaf denna art är här tagen endast en hane i Nurmes ^V? 1875 af J. Sahlberg. — Före- kommer uti mellersta Europa, men äfven funnen i Lappland. - r. F. M. • — var. testaceus Zett. — Mc Lchl. p. 128. — Utaf denna Ijusare varietet är en hane tagen vid G:la Kar- leby af F. Hellström. - För öfrigt funnen i svenska Lapp- 175 raarken, i Frankrikes fjelltvakter samt mcijligeu i Kraiu. — U. F. M. 63. St. stellatus Curt. — Mc Lchl. p. 128. — Ut- bredd i landet ända tili 08 i° inom skogsregiouen och antriif- fad uuder juli och augusti. Hollola O. Hjelt, Österbotten IVasastjerna, G:la Karleby F. Hellström, Uleäborg ^/g W. Nylanchr; Pielis ^"/s 65 Granvik; Petrosawodsk A. Gilnther, Kem vid Hvita hafvet ^% 69 och Kouta ^V? "^'^ samt Kuu- samo (Tavajärvi) ^''"^^A 73 tagen af J. Saldberg; uti södra Enontekis funuen ilere ganger af Sahlberg och Palmen 25-3o/^ 67. — Vida utbredd i Europas olika lilnder samt i vestra Sibirien. — U. F. M. {AI Stenophylax concentricus Zett., som enligt Mc Laeh- lan p. 135 är spridd antagligen öfver hela Europa och jem- väl är funnen i Sverige, förefiuiies iutet exemplar i den uu- dersökta samliugen.) 64. Micropterna lateralis Steph. — Mc Lchl. p. 142. — Funueu i Finland blott tili 62°. Hogland, Suur- saari ^^"^"^/e 73 tre ex. tagua af E. Sievers; Nyslott Car- lenius; Petrosaodwsk A. Gibither; dessa ex. fran omrädet äro stora och af Ijus färg. — Brit., Sachseu, Schweiz, Krain. — U. F. M. 65. M. sequax Mc Lchl. p. 14. — Tva ex. fran Hog- land (Suurkylä) tagna ^»/.^ 73 af B. Sievers hafva blifvit hiln- förda tili denna art, ehuru med osäkerhet. — För öfrigt iir den funnen pä spridda ställen i Europa, iifven i Sverige. — U. F. M. ^^y. Halesus interpunctatus Zett. — Mc Lchl. Suppl. II p. 37 (padiatus Leach, Mc Lchl., p. 148 part.) — Vid en liten skogsbäck i Pyhäjärvi pä Karelska näset tog ./. Sahl- berg en hane ^^/g 78; nägra ex. äro funna i Österbotten af F. D. IVasastjerna, och Zetterstedt anför arteu fran Muo- nioniska tagen ^''/g. — Är antagligen utbredd öfver hela norra ocli mell. Ruropa, utom i Storbritanien. — U. F. M, ()7. H. tessellatus Ramb. — Mc Lchl. p. 150, Suppl. II p. ;)8. — J. Sahlberg fann flere par vid en fors i Muola 176 ''/g 78. — Dessutom funnen pä utskilliga ställen i mellersta Europa. 68. H. digitatus Schrk. — Mc Le hl. p. 150. — Ta- gen uti Enontekis vid Kuttaseukylä (68^ 20') V9 67 af J. Sahlberg. — Förekommer uti Europas mellersta och södra delar, samt enligt nyssnämnda fynd antagligen äfven uti nor- den. - U. F. M. 69. Chilostigma Sieboldi Mc Lchl. p. 188. — Denna anmärkningsvärda art ar fuunen säväl i sydliga Finland tidigt om vären, som ock i Lappraarken krypande pä snön. W. Nylander liar tagit ett ex. vid Helsingfors; J. Sahlberg ett i Lampi pä snödrifva ^^4 67; S:t Michel ^"^5 65 A. Palmea; uti Muonioniska togo Sahlberg och Palmen flere ex. pä snön ^^"^^/s f>7- — Arten lärer dessutom vara tagen i Sverge och vid Danzig. — U. F. M. 70. Chaetopteryx villosa Fabr. — Mc Lchl. p. 193. — Funnen af O. Hjelt i Hollola samt af Wasasfjerna i Österbotten. — Arten är för öfrigt vida utbredd i uorra och mellersta Europa. — U. F. M. 71. Ch. Sahlbergi Mc Lchl.; p. 195. — Arten är be- skrifven efter trenue exemplar, tagua af J. Sahlberg, nemli- gen en hane i Muonioniska (68^) "/g 67 och ett par, taget vid Soukelo sjö under polcirkelu, inom ryskä Karelen ^^/^lO; W. Nylander har äfven tagit en hane vid Uleäborg ^Vai hvilken dock visar nägon afvikelse. — U. F. M. 72. Apatania \A/allengreni Mc Lchl.; p. 211. — En nordisk art, inom omrädet ej sydligare än 62^^. Muonioniska bland gräs ^^/g och ^^7 67 A. Pabnen; Kuusnmo ^j-^ 73 och Soukelo (Vartiolampi) i ryskä Karelen ^Ve 70 sarat Jakob- stad 22/g 72 J. Sahlberg ;'Kox^i\o\-A\i& ^^'^^^ C5 Woldstedt; Leppävirta (Timosalo) pä fuktiga ängar ^/g 65 A.. Palmen; Petrosawodsk A. Giinfher. — För öfrigt funnen i svenska Lappmarken och i Storbritanien. — U. F. M. 73. A. stigmatella Zett. — Mc Lchl. p. 213. — Zetfersfedt säger om denna art: 'in floribus Salicis prope ripara fluminis Tornensis ad Muonioniska ^Ve — Vs ^^ copula 177 frequenter capta», — Förutom i svenska Lappmarken är arten funnen vid Alten och i N. Amerika. 74. A. arctica Boh. — Mc Lchl. p. 216, Suppl. I p. 12. — Ett ex. ($) är taget af J. Sahlberg vid Paana- iärvi i Kuusamo den ^V? "^3; vidare hänför Mc Lachlan hit möjligen ett ex. taget af Sahlberg vid Jalguba i ryskä Ka- relen ^^""^Vs 1869. (Ett par andra ex. äro ätersända säsom Apatania sp. ?). — Arten är för öfrigt högarktisk, funnen pä Spetsbergen, Novaja Semlja och Island; den förmodas fort- planta sig partenogenetiskt. — TJ. F. M. Fam. Sericostomalidae. 75. Sericostoma personatum (Spence) Mc Lchl., p. 226. — Endast tvenne ex. äro funna i landet, begge vid Petro- sawodsk, nemligen en hona af A. Giinther och en hane d. ^% 69 af J. Sahlberg. — Är utbredd i mellersta Europa och ^är norrut tili södra svenska Lappmarken, söderut tili Ita- iien. — TJ. F. M. 76. Notidobia ciliaris L. — Mc Lchl. p. 238. — Torde förekomma spridd öfver större delen af landet. I Uskela har E. J. Bonsdorff tagit ett ex., likasä J. Sahlberg d. ^Vs '^^ ettvid Svir och A. Giinther ett i Petrosawodsk ; Osterbotten Wasastjerna ; i W. Nylanders samling anträffades 3 ex. an- tagligen frän Finland, men utan angifven lokal. Zetterstedt uppger sig d. 15 — 17 aug. hafva tagit arten i Muonioniska. — Utbredd öfver hela norra och mellersta Europa. — U. F. M. 77. Goera pilosa Fabr. — Mc Lchl. p. 241. — Gär norrut ända tili 66°. Uskela i slutet af juli 1869 A. Palmen, Jockis i Tammela E. J. Bonsdorff', Helsingfors d. V? 46 och *'/e 48 W. Nylander, som tagit tre ex. äfven uti Ilomants d. 22—28 juli 1844; Petrosawodsk A. Giinther; Kuusamo, pä livaara d. ^|^ 73 /. Sahlberg. — Hela Europa, utom dess sydligaste delar; Kaukasus. — U. F. M. 78. Silo pallipes Fabr. - Mc Lchl. p. 245. — Tagen 12 178 blott vid Petrosawodsk i tvenne ex. d. ^Ve 69 af J. Sahl- berg. — Mellersta och uordliga Europa. — U. F. M. 79. Brachycentrus subnubilus Curt. — Mc Lchl. p. 255. — J. Sahlberg fann arten vara mycket allmän pä strän- derna af Onega uti ryskä Karelen d. ^Ve ^^ och i Parikkala d. Ve ^'^\ ^ti F. D. Wasasfjernas samling förefanus tre ex, bland de talrika trichopterer, som ej voro försedda med lokalan- teckning, men högst sannolikt tagna uti C)sterbotten. — Före- kommer vid Neva ytterst ymnigt i augusti och för öfrigt funnen i hela Europa och ända pä Novaja Semlja. — U. F. M. 80. Bp. albescens Mc Lchl., p. 257. — Kolenati mpTpgif- ver denna art förekorama vid Petersburg, i Fiuland vid La- doga sjön samt vid Peterhof och Oranienbaum. 81. Micrasema gelidum Mc Lchl., p. 263. — Synesföre- komma i mycket olika delar af omrädet. O. Hjelt har tagit en cf i Hollola, W. Woldstedt eu 2 i Saarijärvi; i Idensalmi tog J. Sahlberg en hona d. '^Z, 78 och vid Hetta i Enon- tekis södra skogbevuxna del en hane d. ^^s ö7; (finska?) lapp- markeu Kricheldorff. — För öfrigt funnen blott i vestra Si- birien. — U. F. M. 82. Lepidostoma hirtum Fabr. — Mc Lchl. p. 274. — Funnen i juli och augusti ända tili trädgränsen i Lappland. Hiitis (Vänö) d. 26 — 29 juli 1879, samt Pargas O. Reuter; Helsingfors den ^^/g 46 W. Nylander; södra Karelen Appel- berg, Laukkas Woldstedt, och Petrosawodsk A. Giinther; Osterbotten Wasastjerna, Uleäborg Nylander; i Eno d. ^V? och Nurmes d. ^7? ^^^ samt i Kuusamo (Paanajärvi) d. ^^7 73 och uti Enontekis inom skogsregionen mellan den ^7? och Vg ett ex. taget af J. Sahlberg. — Förekommer öfver nastan hela Europa. — U. F. M. Faiu. Leptoceridae. 83. Beraea pullata Curt. — Mc Lchl. p. 492; Suppl. U, p. 63. — Tagen i Parikkala i medlet af juni 1878 och vid Jyväskylä d. "/g 72 samt vid Jalguba i ryskä Karelen d. 179 23 — 26 juni 1869 af ./. Sahlberg äfvensom af A. Gunther vid Petrosa\vodsk. — För öfrigt funnen i mellersta Europas länder och i Portugal. — U. F. M. 84. Molanna angustata Retz. — Mc Lchl. p. 284. — Ar funneu ända tili trädgränsen i Lappmarken. Vid Jollas närä Helsingfors d. ^^"^Ve ^'8 allmän A. Palmen; i södra Karelen Appelherg; Österbotten Wasastjerna, G-:la Karleby F. Hellström; af J. Sahlberg tagen säväl i ryskä Karelen vid Soroka d. Vs 69, som i Kuusamo d. ^""^V, 73 och uti Bnontekis närä Karesuanto inom skogsregionen d. ^/g 67. Zetterstedt uppger sig (Plir. albicans; Mc Lchl. p. 205) hafva funnit arten ej blott vid Karesuanto, utan ända uppe vid Koutokeino ej sälls. d. 13 — 1.5 aug. — Allmän öfver hela norra Europa; flyger nattetid. — U. F. M. 85. M. submapginalis Mc Lchl, p. 286. — Södra och mell. Finland. Parikkala d. Vs '^- Sahlberg ; Laukkas och Saarijärvi W. Woldstedt; Österbotten Wasastjerna. — För öfrigt funnen vid AVologda. — U. F. M. 86. M. carbonaria Mc Lchl., p. 287. — Beskrifven efter en hane tagen vid Petrosawodsk af A. Gunther och ett par taget af J. Sahlberg i Kuusamo (Tavajärvi) d. Vs 73. (I fall arten är synonym med Phr. nigra Zett., sä vore den af Zetterstedt funnen äfven i Muonioniska i augusti). — U. F. M. 87. M. palpata Mc Lchl. p. 287. — Funnen i södra och mell. Finland ända tili QQ ^. Vid Yläne ymnigt i augusti enl. /. Sahlberg; södra Karelen Apjielberg; Ilomants d. ^V? 65 Grönvik; Kiuruvesi vid träsket Kaislaneu d. Vs 65 pä Juncus C. Limdström; Jakobstad d. ^Vg '^2 samt i Kuusamo (Paanajärvi) d. ^^/g 73 tagen af J. Sahlberg. — Utom om- rädet tagen blott vid Petersburg och Jenissei samt i Skot- land. — U. F. M. 88. Molannodes Zeileri Mc Lchl., p. 288. — Funnen af J. Sahlberg i Kihtelysvaara i norra Karelen d. ^'Z, 75 och vid Nyslott d. ^^/^ jg, — Dessutom funnen i Tyskland, Li- thauen och möjligen i Sverige. 180 89. M. Steinii Mc Lchl., p. 289. — Utbredd inora om- rädets nastan hela utsträckniug inom skogsgränsen. Uskela E. J. Bonsdorff, Fagervik flere ex. i slutet af juli 1869 A. Palmen; Hollola O. Hjelt; Kuusamo (Tavajärvi) d. ^V? 73 äfvensom Enoutekis vid Hetta i skogsregionen d. ^'^Z, 67 J. Sahlberg. — De finska exemplaren afvika nägot frän tyska tagna i Schlesien, det enda ställe der arten är funnen; mä- hända utgöra de hellre en varietet af föregäende art. — U. F. M. 90. Leptocerus nigronervosus De Geer. — Mc Lchl. p. 296. — 1 nordliga delen af omrädet ända tili trädgränsen ; utan tvifvel äfven i sydligare delarne. Blank har hemfört arten frän Lappmarken, emellan Karesuanto och Palojoki in- om skogsregion 1—2 aug. 1867 A. Palmen; emellan Iman- dra och Kantalaks d. 14 — 15 juli 1870 och i Kuusamo d. 2/7 73 samt vid Jyväskylä d. '^/g 72 J. Sahlberg; Österbot- ten flere ex. Wasastjerna. Uti W. Nylanders samling fanns ett ex. utan närmare angifven lokal, men trollgen frän Fin- land. — Arten bebor hela norra och mell. Europa; flyger snabbt längs rinnande vattens yta. — U. F. M. 91. L senilis Burm. — Mc Lchl. p. 299. — Tagen blott i sydliga Finland, nemligen i Uskela, vid Eriksberg tvä ex. i slutet af juli 1869 af A. Palmen och ett i Hollola af O. Hjelt. — Norra och mell. Europa, Sibirien. — U. F. M. 92. L. annulicornis Steph. — Mc Lchl. p. 301. — Äu- träffad pä Hoglaud d. ^Vt "^^ ^^ ^- Sievers och i flere exem- plar uti Österbotten af Wasasfjerna samt vid Uleäborg af Nylander. — Förekommer för öfrigt uti mellersta Europa. - U. F. M. 93. L perplexus Mc Lchl., p. 302. — Funnen endast i Österbotten af F. D. Wasastjerna samt i Kuusamo (Tava- järvi) d. ^7, 73 af J. Sahlberg. — Dessutora blott vid Pe- tersburg. — U. F. M. 94. L aterrimus De Geer var. perfuscus Steph. — Mc Lchl. p. 302. — F. D. Wasastjerna har tagit ett ex. uti Österbotten och -/. Sahlberg nägra i Nurmes d. ^7? ^8. — 181 Utbredd öfver nastan hela Europa, och förekommande pä stillastäende vattensamlingar. — U. F. M. 95. L. cinereus Curt. — Mc Lclil. p. 304. — Utbredd ätminstone tili mellersta delarne (63 — 64 '^) af omrädet. Alaud (Juddö i Föglö) i slutet af juli 1880, samt Vänö i Hiitis vid samma tid 1879, Reuter; Uskela E. J. Bonsdorff, Yläne i juli 1877 J. Sahlberg; Hollola O. Hjelt; södra Karelen ^2^- pelberg, Kexholm, Parikkala, Pyhäjärvi d. 27, 78 Sahlberg; Petrosawodsk A. Giinther, Soroka under Fucus pä stranden af Hvita hafvet d. ^5/^ 69 samt i Nurmes d. 1—24 juli 1875 och vid Jakobstad d. ^Ve 72 J. Sahlberg, Junga d. ^^8 och Pielis d. ^Vs ^5 Woldstedt och Grönvik; i Österbotten tal- rikt funnen af Wasastjerna. — Arten varierar i hög grad, och de finska exemplaren afvika nägot frän öfriga. — Före- kommer vid floder uti hela Europa. — U. F. M. 96. L albifrons L. —Mc Lchl. p. 307. — Norra och Östra Finland. — Zetterstedt fann arten allmänt vid Kare- suanto, Muonioniska och Kengis under augusti mänad. Uti Enontekis d. -^j^ — ^/g 67 och Kuusamo (Paanajärvi) d. ^V? 73 tagen af Sahlberg; G:la Karleby F. Hellström, Österbot- ten Wasastjerna; Petrosawodsk A. Gunther. — Antagligen utbredd uti hela norra och mellersta Europa, vid strömmar. — U. F. M. 97. L commutatus Mc Lchl, p. 308. -- Utbredd uorrut tili mellersta eller nordliga delen af omrädet. — Hel- singfors ./. M. J. af Tengström^ södra Karelen Ajypelberg, Österbotten Wasastjerna ; frän Hyrynsalmi förefinnes ett möj- ligen hithörande exemplar taget af W. Nylander. — För öf- rigt är arten känd blott frän enstaka ställen i Storbritannien, Frankrike, Sachsen och Preussen. — U. F. M. 98. L. bilineatus L. — Mc Lchl. p. 308. — Tvenne exemplar äro tagna vid Petrosawodsk af A. Gunther. — Svär- mar om aftnarne i solskenet pä strömmar, ibland ymnigt, samt är utbredd öfver större delen af Europa samt Turkestan. — U. F. M. 99. L dissimilis Steph. — Mc Lchl. p. 311. — Uti 182 samlingen förefunuos blott tvenne exemplar, tagna i Hollola af O. Hjelt och i Osterbotten af Wasastjerna. — Nordliga och mellersta Europa. — U. F. M. 100. Mystacides nigpa L. — Mc Lchl. p. 314. — Funnen blott i Tuovilanlaks vid Pielavesi d. ^% 65 af C. Lundström och vid Petrosawodsk af A. Giinther. — Utbredd antagligeu r»fver hela Europa sarat v. Sibirien. — U. F. M. 101. M. azurea L. — Mc Lchl. p. 315. —Utbredd äuda tili mellersta och nordliga Finland. — Allmän pä Jollas vid Helsingfors d. 2% 68 och vid Fagervik i medlet af juli ] 860 Ä. Palmen, vid Lovisa juli 1871 af J. Sahlberg ; 'H.oMola. O. Hjelt, Saarijärvi och Viitasaari W. Woldsie'dt; Osterbotten Wasastjerna; vid Petrosawodsk Ä. Giinther och vid Kouta invid Hvita hafvet (67°) d. '^V? 60 ./. Sahlberg. Zetterstedt faun arten vara allmän i Muonioniska och Karesuanto d. ^^7 — ^''/g och gä längs elfven ända tili Koutokeino. — Synes vara utbredd öfver hela Europa. — U. F. M. 102. M. longicornis L. — Mc Lchl. p. 316. — Utbredd norrut längt in i Lappmarken. Uskela i slutet af juli 1869 A. Palmen; Helsingfors Tengström:, södra Karelen Appel- herg, Ladoga-Karelen Chydenius, Valamo d. 10 — 14 juli 1866, Ruskeala och Nurmes i juli 1875 ./. Sahlberg ; Vetro- sa\vodsk A. Giinther; Kiuruvesi (Korpijoki) d. ^^/g 65 C. Lundström; Viitasaari Woldstedt; Osterbotten Wasasfjerna, Pudasjärvi Ny lande)', Jakobstad d. ^% 72 samt Kuusamo d. 2"/- 73 J. Sahlberg; Zetterstedt fann arten (Phr. 4-fasci- ata) allmän i aug. ännu i Karesuanto. — Hela Europa utora dess sydligaste länder. — V . F. M. 103. Triaenodes bicolor Curt. — Mc Lchl. p. 320. — Fyra ex. tagna i slutet af juli pa Eriksberg i Uskela af A. Palmen samt ett i Taipale i Karelen d. ^"Z, 49*af W. Ny- lander. — Antages vara utbredd öfver norra och mellersta Europa. -— U. F. M. 104. Tp. conspepsa Ramb. — Mc Lchl. p. 323. — Uti norra Finland har W. Nylander tagit ett ex. i Kianto och J. Sahlberg ett annat i Kuusamo (Tavajärvi) d. ^V? 73. 183 Finska och tyska ex. afvika nagot frän de öfriga. — Utbredd uti nastan alla länder af Europa. — U. F. M. 105. Tr. Reuteri Mc LcliL, Suppl. II, p. 65. — En hane är tagen af O. Reuter pä Kökars af Aland d. 1 — 10 aug. 1880, och en annan vid Borgä (Emsalö) den ^/g 46 af W. Nylander. — En tredje funnen i Ostergötland. — U. F. M. 106. Tr. unanimis Mc Lchl., p. 324.— W. Woldstedt bar tagit en hane i Saarijärvi i norra Tavastland och W. Ny- lander en hona i Sotkamo. — För öfrigt är blott en hona ta- gen pä Ösel. — U. F. M. 107. Erotesis baltica Mc Lchl., p. 326. — Tveune hanar äro tagna uti omrädet nemligen en i Saarijärvi af Wold' stedt och en annan vid Petrosawodsk af A. Gilnther. — Af denna enda art utaf det nybildade slägtet äro äfvenledes en- dast hanar tagna pä Ösel och i England. — U. F. M. 108. CEcetis ochracea Curt. — Mc Lchl. p. 331. — Grär norrut ätminstone tili 65°. Helsingfors Tengström och ^^/g W. Nylander; Petrosawodsk A. Gilnther; Ilomants d. 19—21 juli 1865 Woldstedt och Granvik; Saarijärvi Wold- stedt, Österbotten Wasastjerna, Kajana ^j^ och Uleäborg ^Vs ^- Nylander. — Pä sjöar och vattensamlingar uti norra och mell. Europa. — U. F. M. 109. CE. furva Ramb. — Mc Lchl. p. 332. — Södra och mell. Finland. Reuter har funnit en hona i Pargas, W. Ny- lander fann arten vid Helsingfors d. 19 juli och A. Palmen. vid Jollas d. ^7? 68 och Fagervik i medl. af juli 1869, Öster- botten IVasastjerna. — Synes hufvudsakligen förekomma i mellersta Europa. — U. F. M. 110. (E. lacustris Piet. — Mc Lchl. p. 333. —Funnen norrut ända tili 65°. Fagervik i medlet af juli 1869 A. Palmen; södra Karelen Appelberg; Saarijärvi Woldstedt; i Nurmes ^^/^ 1875 af J. Sahlberg, Österbotten Wasastjerna, Uleäborg ^% 44 W. Nylander. — Pä stäende vattensam- lingar uti hela Europa. — U. F M. 111. CE. notata Ramb. —Mc Lchl. p. 335. — ^. Grön- 184 vik har tagit ett ex. i Pielis d. ^■'/g 65 uti björkskog. — Funnen flerstädes i mell. Europa. — U. F. M. 112. (E. testacea Curt. — Mc Lchl. p. 336. —Ett ex., taget af Woldstedt uti Ilomants d. ^^Z, 65 bland gräs, tillhör möjligen denna art, som för öfrigt är funnen hufvudsakligen i mellersta Europa. — U. F. M. (Setodes punctata Fabr. — Mc Lchl. p. 343 — är ut- bredd i hela mellersta Europa sarat funnen i Sverige och vid Petersburg, men änuu ej i Finland.) Fam. Uydropsychida;. 113. Hydropsyche pellucidula Curt. — Mc Lchl. p. 358. — Exemplar finnas i saralingeu blott frän mellersta Finland. Österbotten Wasastjerna flere ex.; Saarijärvi och Ilomants ^V? 65 Woldstedt och Granvik, Jyväskylä ^^/e ^2 /. Sahl- hery; Petrosawodsk A. Giinther. — Utbredd öfver hela Eu- ropa och n. Asien, frän Medelhafvets öar och Mindre Asien tili Novaja Semlja. — U. F. M. 114. H. angustipennis Curt. — Mc Lchl. p. 361. — Sö- dra och mellersta Finland. -lockis uti Tammela E. J. Bons- dorff, i Yläne 'V8 ^7 af J. Sahlberg; Hollola O. Hjelt, Ilomants ^^j-, 65 Woldstedt, Österbotten Wasastjerna. — Hela Europa. — U. F. M. 115. H. guttata Piet. — Mc Lchl. p. 364. — Tageu i Eno d. 1^7 '^5 och vid Nyslott d. 'V^ 78 af J. Sahlberg. — Utbredd öfver nastan hela Europa. 116. H. instabilis Curt. — Mc Lchl. p. 365. — Södra och mellersta Finland. Jockis £. J. Bonsdoi-f, Hollola O. Hjelt, Ilomants d, ^V? 6ö Granvik, ()sterbotten Wasastjerna, G:la Karleby F. Hellström. — Utbredd uti nastan alla Eu- ropas länder. — U. F. M. 117. H. Nevae Koi. — Mc Lchl. p. 369. — Funnen i mängd vid Petersburg; utan tvifvel torde det värit denna art, som J. Sahlberg fann vid Ladoga och Onega, vid Svir 185 och Neva sä ymnigt i juni, att han under f a minuter kunde dermed fylla sin hatt. Var.? fennica Mc Lchl., p. 369. — Funnen i ryskä Ka- relen, vid Petrosawodsk af A. Giinther, i Saarijärvi af Wold- stedt, samt vid Uleäborg af W. Nijlander. — För öfrigt ta- gen blott i Sverige. — U. F. M. 118. H. lepida Piet. —Mc Lchl. p. 371. — Södra och mellersta Finland. Fagervik i medlet af juli 1869 A. Pal- men; Ilomants ^^(-j 65 Woldstedt och Grönvik; Österbot- ten Wasastjerna, samt Kajana V? '^ ^- ^ylcinder. — Hela Europa utom dess sydligaste delar. — U. F. M. 119. Arctopsyche ladogensis Koi. — Mc Lchl. p. 378, Suppl. n p. 71. — Funnen af Kolenati vid Ladoga och Neva floden. Tagen vid Imatra af A. Helenius. Uti W. Ntjlan- ders samling funnos tre exemplar antagligen frän Finland, men utan lokaluppgift, och Mc Lachlan har erhällit en hane frän Finland af Rostock. Emellan Kantalaks och Imandra (67°) har J. Sahlberg tagit tre ex. d. 14—15 juli 1870. — För öfrigt tagen i Sverige, n. Ryssl., Östra Sibirien och Hud- sons-Bay länderna. — U. F. M. 120. Wormaldia subnigra Mc Lchl., p. 391. — Inom omrädet är i Kirjavalaks vid Ladogas norra strand ett ex. taget ^/g 72 af J. Sahlberg, samt tvenne ex. uti Österbot- ten af F. D. Wasastjerna. — Mellersta och norra Europa. — U. F. M. 121. Neureclipsis bimaculata L. — Mc Lchl. p. 392. — Spridd öfver hela landet ända tili skogsgränsen. Kyrkslätt i juni 1880 O. Reuter, Helsingfors vid Emsalö Vs 46 W. Nylander; Hollola O. Hjelt; Petrosawodsk Giinther; Ilomants ^Vt, Pielis ^^-^Vs och Juuga ^Vg 65 allmän W. Wold- stedt och Granvik; Eno och Nurmes d. 12 — 20 juli J. Sahlberg, Österbotten JVasasfjerna, Jakobstad ^Ve '^2 samt i Enontekis mellan Palojoki och Karesuanto i slutet af juli tagen af J. Sahlberg. — Utbredd öfver hela Europa särde- les dess mellersta och södra delar, v. Sibirien, n. Amerika. — U. F. M. 186 122. Plectrocnemis conspersa Curt. — Mc Lclil. p. 394. — Laukkas samt Ilomants d. ^^Z, 65 och Pielis d. ^Vs 65 WoldstecU, PetrosaAvodsk A. Giinther och i ryskä lappraar- ken vid Ekostroff (6°') d. 7, 70 tagen af J. Sahlberg. — Utbredd öfver hela Europa. — U. F. M. 123. Polycentropus flavomaculatus Piet. — Mc Lchl. p. 398. — Stiger norrut ända tili skogsgränsen. — Hiitis (Vänö) d. 26—29 juli 1879 O. Beuter; Yläue juli och aug. 1877, Svir d. ^'/g och Nurmes d. 23-24/^ j Sahlberg; Juuga d. ^Vs 65 Granvik; Viitasaari Woldstedt; Österbotten Wasa- stjerna, Enontekis emellan Palojoki och Karesuanto d. '/g 67 J. Sahlberg. — Förekommer frän Lapplaud ända tili Kor- sika. — U. F. M. 124. P. multlguttatus Curt. — Mc Lchl. p. 399. — Ett ex. taget pä Eriksberg i Uskela af E. J. Bonsdorff. — An- tagligeu utbredd säsom föregäende art, men mera lokalt före- kommande. — V. F. M. 125. Holocentropus dubius Ramb. — Mc Lchl. p. 401. — Tvenne ex. äro tagna pä Fagervik i medlet af juli 1869 af A. Palmen och ett vid Tali närä Helsingfors d. ^"/g 50 af W. Nylander; Kantalaks J. Sahlberg. — Förekommer öfver hela norra och mell. Europa samt i Sibirien. — U. F. M. 126. H. picicopnis Steph. —Mc Lchl. p. 402. —Tagen vid Rausijärvi i Yläne d. "/« 77 och vid Kexholm d. 7? "^5 af J. Sahlberg., samt i Ruokolaks af A. Helenius. — Utbredd uti norra och mellersta Europa ända tili Ungern. 127. H. auratus Koi. — Mc Lchl. p. 403. — Spridd öf- ver största delen af omrädet. Helsingfors Fedtschenko; Pie- lavesi d. ^^/7 65 Lundström; Enontekis raellan Palojoki och Karesuanto i slutet af juli 1867 ,/. Sahlberg. — Funnen fler- städes i Europas nordliga hälft. — U. F. M. 128. Cyrnus trimaculatus Curt. — Mc Lchl. p. 406. — Tre ex. äro funna i Uskela i slutet af juli 1869 af A. Pal- men; Yläne d. ^Vt ^^ J- Sahlberg; tvenne ex. i ()sterbotten tagna af F. 1). Wasastjerna. — Utbredd frän Schweiz tili Lappland. — U. F. M. 187 129. C. flavidus Mc Le hl., p. 407. — Inom omrädet ta- geu i sydvestra Finland af O. Reuter, i Parikkala i juni 1878 och vid Kantalaks d. ^Ve "^^ tvenne ex. af J. Sahlberg. — För öfrigt funnen i Storbritannien, Holland, Sachsen och vid Petersburg. — U. F. M. 130. Ecnomus tenellus Ramb. — Mc Lchl. p. 410. — Endast en hane är funnen i Pargas af O. Reuter. — Arten är funnen äfven vid Petersburg och i Sverige, samt i nastan alla Europas mellersta och sydliga delar, mindre Asien och Tur- kestan. 131. Tinodes NA/aeneri L. — Mc Lchl. p. 413. —Fun- nen vid sjöstränder i Yläne d. ^V? — ^/s '^^ af /. Sahlberg. ZetterstecU anträffade arten i Enontekis emellan Karesuanto och Kontokeino, ^^"^Vs föga sällsyut. — TJtbredd öfver hela Europa. 132. T. aureola Zeti; Mc Lchl. p. 415. — Är funnen af ZetterstecU d. ^Vs "^'icl Karesuanto i Torneä lappmark, säle- des vid omrädets gräns, men fanns ej i finska samlingen. — Utbredd för öfrigt ända ned tili Sicilien. 133. Lype phaeopa Steph.— Mc Lchl. p. 423. — Sö- dra och mell. Finland. Uskela tvenne ex. tagna i slutet af juli 1869 af A. Palmen; Ruovesi d. ^2/^ 74 J. Sahlberg, Viita- saari JVoldstedt; Österbotten flere ex. tagna af Wasastjerna. — Hela Europa. — U. F. M. 134. L sinuata Mc Lchl., p. 424. — Tagen i ett ex. (cf) uti Viitasaari af W. Woldsteclt. — En enda annan hane är funnen i Osterrike. — U. F. M. 135. Psychomyia pusilla Fabr. — Mc Lchl. p. 426. — Vid Petrosavodsk har A. Gilnther tagit ett ex., och vid Ulea- borg W. Nylander ett annat. — Är utbredd öfver hela Eu- ropa utom dess nordligaste del; Mindre Asien. — U. F. M. Fam. Rliyacophilidse. 136. Chlmarrha marginata L. — Mc Lchl. p. 431. — Förekommer vid forsar. Tagen i Ruskeala d. ^V? '<& af J. Sahlberg. — Hela mellei^ta och norra Europa. 188 1H7. Rhyacophiia nubila Zett. — Mc Lchl. p. 441. — Förekommer i juli och augusti allmänt vid forsar, antagligen öfver hela omrädet. Uskela Reuter; Yläne d. ^Vs "^"^^ Rau- tus d. ^^/g och Mohla d. ''/g 66 samt Ruskeala d. ^^Z, 75 J. Sahlberg; Hollola O. Hjelt; Petrosawodsk Ä. Giinther: Ilo- raants d. ^^Z, och Juuga d. ^^/g 65 Woldstedt och Granvik; Österbotten Wasastjerna, G:la Karleby F. Hellström; Uleä- borg d. V7 41 W. Nylander, Kuusamo (Koitila) d. Vs ^^ och vid Ponoj i ryskä lappmarken d. ^Vs ^^^ J- Sahlberg; vid Kengis invid Muonio och Torneä elfvars förening fann Zetterstedt arten allmän d. 22 aug. — Norra och östra Eu- ropa, men ej längre än tili Rhen och Karpaterna. — U. F. M. 138. Rh. septentrionis Mc Lchl; p. 444. - Tagen blott i Pyhäjärvi vid Ladoga d. Vo 78 af J. Sahlberg och i Tuo- vilanlaks uti Pielavesi d. '^j^ G5 af C. Lundström. — Vida utbredd uti Europas mellersta länder. — U. F. M. 139. Glossosoma vernale Piet. — Mc Lchl. p. 472. — Tvenne ex. äro tagna vid Petrosa-\vodsk af A. Giinther. — — Mellersta Europas länder, Armenien. — U. F. M. 140. Gl. Nylandepi Mc Lchl., p. 474. — Beskrifven efter ett par, taget af W. Nglander vid Uleäborg. — U. F. M. A n m. Mc L ac lilan fäster p. 474 iippmärksamheten pä ett i Fin- land funnet ex. (en hona, förvarad i en samling uti Dorpat), hvilken antagligen hör tili en skild art Glossosoma, näi-mande sig tili Agaxietxis; 1 saknad at hänen har arten dock ej blifvit definitivt r.ppställd. 14L Agapetus comatusPict. — Mc Lchl. p. 479. — Vid Uleäborg bar W. Nylander f uunit ett exemplar och äfvenle- des ett i Karelen d. ^% 44, utan närmare angifven lokal. — För öfrigt förekommer arten i mellersta Europas länder. — U. F. M. Fam. Hydroptilid.T. 142. Agraulea multipunctata Curt. — Mc Lchl. p. 506. — Fem ex. äro funna d. 8 och 24 juli 1869 pä Jollas närä Helsingfors af A. Palmen. — Storbrit., Holland, Sachsen, Preussen, Petersburg. — U. F. M. 189 143. A. cognatella Mc Lchl., p. 507. — Beskrifven efter tre hanar tagna af W. Nylander vid Uleäborg d. ^Vs 44 och i Enontekis skogsregion mellan Hetta och Karesuanto d. ^^/-j —2/8 af J. Sahlberg. — II. F. M. 144. Hydroptila sparsa Curt. — Mc Lchl. p. 511. — Tvenne ex. äro funna i landet, nemligen ett pä Eriksberg i Uskela i slutet af juli 1869 af A. Palmen och ett vid Uleä- borg af W. Nylander; (Phr. tineoides Zett. fran Muonio- niska är möjligen synonym med denna). — Utbredd öfver norra och mell. Europa, och i norra Italien. — U. F. M. 145. H. femoralis Eat. — Mc Lachlan hänför p. 513 tili denna art, ehuru ej med säkerhet, tvenne ex. tagna af J. Sahlberg, nemligen d. ^'/e 67 i Muonioniska och d. ^^e 69 vid Petrosawodsk. — England, Sverige, n. Italien. — U. F. M. 146. Oxyethira distinctella Mc Lchl., p. 521. — Beskrif- ven efter tre hanexemplar tagna vid Fager vik i medlet af juli 1869 af A. Palmen. ~ U. F. M. -^■~ Rättelser tili o o Nya bidrag tili Abo och Alands skärgärds Hemipterfauna af O. M. Reuter. I femte elelen af Meddelanden af Societas pro Fauna et Flora Fennica har jag offentlig gjort en uppsats med ofvan- stäende rubrik (pagg. 160 — 236). Nägra satser i par deri in- gäende artöfversigter hafva emellertid vid sättningen af ma- nuskriptet kömmit pä orätt och vilseledande plats och äfven par andra tryckfel i artbeskrifningarne insmugit sig, hvilka äro af den art, att de ovilkorligen fordra att blifva rättade, ifall de beskrifna arterna rätt skola kunna tydas. Jag utber mig derföre att här fä meddela följande ändringar med an- hällan att den, som begagnar arbetet, i detsamma med första ville info ra dem. Pag. 187 nedtill stär: 2. (1). Pedes tihiis salteni parte testaceis. Antennae arti- culis duobiis primis saltem ad pai tem nlyris. 3. (10). Nigri vei niyro-rubiginosi, interdum colore palli- diore rubiglnoso vei ochraceo variantes. Detta bör heta: 2. (1.) Pedes tibiis saltem parte testaceis. 3. (10). Antennae articiilis duobus primis saltem ad par- tem nigris. Nigri vei nigro-rubiginosi etc. Pag. 215 upptill finnes en dylik omkastning. Der läses: 7. (6). Commissura tegminum pallida; area intermedia api- calis latitudine basali triplo longiore. 8. (9). Elongatus. Vertex sublunatus etc. Detta bör vara: 7 ((j). Commissura tegminum pallida. 191 8. (9). Elongatus. Area intermedia apicalis latitudine ba- sali triplo longior\ Vertex suhlunatus etc. Pag. 222, rad 3 ofvanlrän stär: Valvilla , sefjmento ultimo ventrali duplo hre- viore, ohtusangulariter rotundato, hvilket bör heta: Valvilla — , segmento ultimo ventrali duplo hre- vior, obtusangiilariter rotiindata. Slutligen pag. 227, läses: 42. (45). Vertex margine interoculari dimidio longitudine haud etc, hvilket bättre ätergifves: 42. (45). Vertex dimidio margine interoculari longitudine haud etc. Samina pag. stär i beskrifningen af den nya Athysanus prominulus, rad 2 nedifrän: margine interoculari, hvilket bör vara dimidio margine interoculari. -<{>€>0~ MEDDELANDEN s o (! 1 E T A s PRO FAUNA KT FLORA FENNICA. ,o^l SJUNDE HÄFTET. ■^-■ '1/ ^- HELSINGFORS. s 1 M E L I I A R F V I N G A R S T R Y C K E R I , 1S81. I Inneliall: Sahlberg, J. Emimevatio riemipteroruin Gyiunoceratormu Fennia} Sid. 1 Waren, E. J. lakttagelser oni diiggdjur och ioglar i Suonen- joki och Viitasaari samt Valkeala socknar . 111 Collan, U. Om furekouisten af en Podnrid (Isotonia .-[i. i stor^mängd pä snöu i Januari 1880 . • 1-7 Palmen, J. A. Tvenne Oipistohranchiater fran Finska \'iki>n Vi'.» Sahlberg', J. En nj- ^rt, ai" Coleopter slägtet Xiiora Mnls. ai Melandiyiderna.s familj l-"-' Aström, H. B. Xagi-a iaktfagelser angaende Hackspettarnf> iiidoäninen ■ : l'i'> Reuter, O. M. En ny art Aradus ivan Lai)j)land > 1 -".'■' Palmen, J. A. Anser ruficollis innnen i Finland .... 1 11 s Cobitis fossilis T.., en nykomling tili lin.ska tiskfannan U^ Kiljander, L. Bidrag tiil kiiunedom oni l<'iidands Xeurojitera |)lanipennia ' lö"2 Mc Lachlan, R. Finska Triehopteia ' l')7 Reuter, O. M. Rättelser tili Nya bidrag lill Abo och Aland.-^ .skärgilrds HemipteHauna . ... .... > IHO