meddf:landen AF SOCIETAS rRO FAUNA ET FLORA FENNICA. FEMTONDE HÄFTET. -:x@^Qy>o- HELSINGFORS, J SIMELTI ARFVINGARS BOKTIiVCKERF-AKTIEBOLAG, 1883-1889. Innehäll. Sid. Enwal(lj R.j Ornitologiska anteckningar, gjorda i norra elelen af finska naturhistoriska omrädet 1 — 23. Bonsdorff, A. v.j Ornitologiska iakttagelser, gjorda hvif- vudsakligast inom Salmis socken om vären 1881 24 — 43. Backiiiau, H., Anteckningar om foglarne nti Salmis härad 44— 50. Lindforss, C. Ph., Sulkava sockens foglar 51 — 81. Hollmerus, A, L., Ornitologiska iakttagelser i Sotkamo och Kuhmoniemi socknar ären 1863 — 1885 82 — 96. Brauder, C, Parkano sockens foglar 97 — 128. Walleeii, M., Ornitologiska iakttagelser, gjorda under vä- ren och sommaren 1886 pä Ivarelska näset 129 — 153. Reuter, O. M., En ny Ceratocombus frän Finland 154 — 157. Berg^roth, E., Om Finlands Ptychopteridae ocli Dixidse-- 158—166. Sahlberg, J., Catalogns praecursorius Hymenopterornm Antophilorum Fenniae 167 — 178. Meddelanden fran Sällskapets sammanträden den 2 okto- ber 1886— den 13 maj 1888 179—235. L'accroissement de la bibliotlieque par des publications re9ues k titre d'echange du 1 janvier 1888 an 1 mai 1889 236—247. Register tili häftets ornitologiska meddelanden 248 — 253. ,, „ Meddelanden frän sammanträdena 254 — 257. (Meddel. ai" Societas pro Fauna et Flora fennica, 15: 1886.) Ornitologiska anteckningar, gjorda i norra delen af finska naturhistoriska omrädet Af Reinhold Enwald. (Amnäldt den 3 April 1886.) Nedanstäende anteckningar äro sammanstälda efter obser- vationer, gjorda under de entomologiska resor jag företagit tili vara lappmarker *). Somrarne ären 1880, 1882 och 1883 har jag med imder- stöd af Societas i)ro Fauna et Flora fennica i entomologiskt afseende berest skilda delar af de tili Finlands naturhistoriska omräde hörande Lappmarkerna. Ar 1880 besökte jag, med lyceisten Knabe som reskamrat, de ostligaste delarne af Kola halfön. Färden gick öfver S:t Petersburg, Petrosawodsk, Po- wenets och Suma tili Solowetska klostret samt derifränjöfver Arkangelsk tili byn Ponoj i ryskä Lappmarken. Härifrän gjorde jag en utfärd tili byarna Jokouga och Lumbofski pä Murmanska kusten och besökte derunder fyrbaken vid Svja- toinos. Aterfärden skedde samma väg. Somraaren är 1882 tilldelade Sällskapet mig äter rese- understöd. Mälet för min färd denna gäng var östra delen af Kemi Lappmark. Med ängfartyget >Vega» for jag kustvägeu tili Uleäborg. Härifrän fortsattes resan öfver Pudasjärvi och *) Manuskriptet tili denna afhandling har blifvit meddeladt att be- gagnas uti det nyligen utkomna arbetet: P^esfce, Ubersicht der Sängethiere und Vogel der Kola Halbinsel. II. Vogel; Nachtrag s. 439-493. (Beitr. z. Kenntn. d. Russ. Reiches. Zvveite Folge. 1886.) Kuusamo tili Kuolajärvi kyrkoby, der ett längre uppehäll gjordes. Ifräu Kuolajärvi företogs en längre exkursion tili sjön Hirvasjärvi inom ryskä Lappmarken. Hemvägen togs öfver Kemiträsk, Kemi och Uleäborg tili Idensalmi. Soramaren är 1883 besökte jag, i sällskap raed stud. H. Hollmen, ryskä Lappmarkens vestliga delar. Tagande vägen öfver Kuusamo och Kantalaks, uppehöllo vi oss vid Imandra en längre tid. Härifrän fortsattes färden tili Kola och hvalfänget Jeretik vid Ishafskusten. Den 19 juli fär- dades vi uppför Tuloma elf tili sjön Nuortijärvi, der vi uppehöllo oss en hei rnänads tid. Hemfärdeu skedde uppför Nuortijoki och nedför Kemielf tili Kemiträsk och Kemi samt vidare öfver Uleäborg och Idensalmi tili Kuopio. — Uuder dessa, hufvudsakligast i eutomologiskt afseende företagna fär- der, bar jag äfven gjort ornitologiska anteckningar. Detta bar värit sä mycket lättare, som jag nastan alltid värit för- sedd raed skjutgevär. Bland lokaler, hvilka näranas i nedanstäende antecknin- gar, torde följande behöfva närmare angifvas tili läget: Pääjärvi Kuntijold Kuukasjärvi Koutajärvi Sassheika är belägen vid sydliga stranden af Imandra. Maaselgä \ Kolosero (Guollaur) / äro belägna mellan Imandra och Kola. Kitsa ) Ora fjord, vid hvars mynning Jeretik ligger, är belägen omkr. 7 mii norr om Kola. Launanjoki en liten flod, hvilken infaller i Kola-fjorden 2 mii norrom stadeu Kola. Tennijoki en elf i Kuolajärvi s:n, biflod tili Kemi-elf. . äro belägna mellan Kuusamo och Knjäsha. Luscinia suecica L. Sä längt norrut den samman- hängande skogen gar, anträffas denna sängare inom Ryskä Lappmarken. Redan i Pudasjärvi läter den om nätterna höra sin säng, ^/eSS. I Kuusamo är den ej heller sällsynt, ^YfiSS. I Kuolajävvi Lappmark är den en af de allmännaste sängare, ^Vei Vv» V?» V? ^2. Nordligast observerades arten vid Guollaur, omkring 5 mii söderom Kola ^^/eSS. En houa obser- A-erades ^VsSS i ett Salix-buskage vid stranden af Nuortijoki. Luscinia phoenicurus L. Denna art tyckes ej gä sa nordligt som den föregäende. Vid JekostrofF vid Iraandra observerades den flere gänger t. ex. ^^/g, ^^/q8Z; äfven anträf- fad eraellan Kantalaks och Sassheika ^Ve^S. I sydligare de- len af Ryskä Lappmarken är den allmännare, Kuutijoki ^/g, Koutajärvi ^VeS^. I Pudasjärvi, Kuusamo, Kuolajärvi ocb Kemiträsk är den ej heller sällsynt. Pudasjärvi %, Ve^S; Kuusamo 21/^82; Kuolajärvi 24/g82; Kemiträsk 23/^82; Ter- vola 27,82. Saxicola oenanthe L. Ar en af de fä Passeres, som gär inom fjällregionen. Pä fjällen vid Imandra är den ännu allmäu vid en höjd af 2,000—2,500 fot: Dschyn ^Ve, Chibinä 22/^88. Ifrän Kola liar jag ej nägon anteekning om dess förekorast. Yid ishafskusten förekommer den inom fjällregionen mellan Ponoj ocb Svjatoinos; anträfFades vid Jeretik ^Yt^S samt pä fjällen emellan Ora och Kola. Inom skogsregionen i Ryskä lappmarken är den sällsyntare, om den alls förekommer der. Vid Nuortijärvi anträffades den hvarken pä fjällen eller inom skogsregionen. Inom Pudasjärvi, Kuusamo, Kuolajärvi, Ke- miträsk ocb Rovanniemi socknar förekommer den allmänt. Saxicola rubetra L. I Pudasjärvi observerades arten VeSS, i Kuusamo, Kitka 23/^82 och i Rovanniemi 24/,82. Huruvida arten förekommer inom Lappmarkerna, kan jag ej säga^ nägon anteekning om dess förekomst här eger jag ej. Turdus musicus L. I sydligare delen af Ryskä Lapp- marken observerades sängtrasten ej; vid JekostrofF den "^/gSo, vid Kitsa 3 mii söderom Kola ungefär tvä mii söderom skogs- gränsen 28/^83. Vid Nuortijärvi förekommer arten äfven, Lutto 29/^83. Inom Pudasjärvi, Kuusamo ocb Kuolajärvi socknar är den en af de allmännaste foglar. Pudasjärvi ^Ve^^, 4 ^/eSS, Kuusamo ^/g, Ve^S, Kuolajärvi ^Vei Tuntsa * 7, Rovan- niemi ''^'^^2. Turdus iliacus L. Gär nordligare än föregäende art och är lika allmän i de sydligare delarne af Ryskä Lappmarken som invid Ishafskusten. Vid Jekostroff anträffades ^^l^^2 ett bo med fem dunklädda ungar. Boet var beläget pä marken under en mindre gran. Äfveu utom skogsgränsen förekom- mer arten och tyckes häcka här i vide-buskager. Inoni Östra delen af Kemi lappmark likaledes allmän. Antecknades som förekommande päj följande ställen: Pudasjärvi ^%82, ^/eSS; Kuolajärvi 2*^82, Tuntsa V782, Jekostroff ^VgSS, Kola-fjor- den 3/7, Ora ^U, Tuloma 20/,, Lutto 29/,83. Turdus viscivorus L. I Lappmarkerna är den sällsynfc. Observerades endast en gäng i Kuolajärvi 2%82, der den af allmogen kallas »metsärastas». Enligt uppgift af Martin Pekka skall den förekomma vid Nuortijärvi, ehuru mycket Sallan. Turdus pilaris L. Björktrasten är allmän i Ryskä lapp- marken äunu norr om gränsen för den sammanhängande barr- skogen. Anträffades vid Ora by ^V?) Kitsa ^Ve» Jekostroff ^^6, Nuortijärvi. Lutto ^Yt^S ; i trakten af Hirvasjärvi obser- verades arten V782. Inom Kuusamo och Kuolajärvi försam- lingar tycktes den ej heller vara sällsynt: Kuusamo ^^682; Kuolajärvi 27^82. Hydrobata cinclus L. Inom skogsregionen i Ryskä lapp- marken anträffades strömstaren flere gänger vid mindre Vat- tenfall i trakterna af Koutajärvi ^/VSS, Launanjoki, tvä och en half mii norrom Kola ^^7, vid Nuortijärvi ^'g och ^^83; pä alla dessa ställen observerades endast enstaka individer. Ehuru jag ej var lycklig nog att finna nägot bo, är det lik- väl troligt att arten häckar pä alla ofvau anförda ställen. Sylvia curruca L. I Kuusamo anträffades arten ^/gSS. Phyllopseustes trochilus L. Arten förekommer allmänt inom inom Ryskä lappmarkens skogiga delar. Inom östra delarne af Kemi lappmark tyckes den deremot vara nägot sällsyntare. Antecknades i Pudasjärvi ^'^IS'^1 Ve^^, Kuusamo 2V682, 6 683, Kuolajärvi, Tuntsa Vt, '7702, Chibinä 22/^^ Kitsa 28/g, Nuortijärvi 27,, 30/^ alit 1883. Anträffades äfven vid Hirvasjärvi '/782. Änm. Vid Nuortijärvi observerade jag Ys^S en mindre Ph5dlopseustes, hvilken troligen ej var denna art (kanske Ph. borealis Blas.?). Tyvärr var jag vid tillMlet ej försedd med bössa, sä att jag ej kunde erhälla den. Foglarne voro i en djup granskog, hoppade frän gren tili gren och tycktes söka insekter fran trädgrenarue. Phyllopseustes collybita Vieill. Inom Ryskä lappmarken bar jag hört den endast vid Kuntijoki ^/gSS. Musclcapa grisola L. Anträffades vid vägen mellan Uleäborg och Pudasjärvi ^Ve^^, i Kuusamo vid Kitkajärvi ^^/e och i Idensalmi ^3/^82. Muscicapa atricapilla L. I Kuusamo 2<'/,82. I Ryskä lappmarken bar jag ej fuunit denna art. Lanius excubitor L. I trakten af Nuortijärvi anträffa- des töruskatau flere gänger ^^/g, 2^/g83 och en gäng vid 'Wuot tubielf ^^/gSS. Fogeln tyckes med en viss förkärlek söka torra träd, pä hvilka den alltid sitter pä den högsta toppen. Flyg- ten paminuer om backspettarnes. Parus borealis De Sei. Observerades emellan Uleäborg och Pudasjärvi ^Ve^^, samt i Kuolajärvi V?^^. Likasä som- maren 1883 endast en gäng i Ryskä lappmarken vid floden Nuorti 21/g. Tyckes vara i lappmarkerua vida sällsyntare än följande art. Parus cinctus Boddaert, I Ryskä lappmarkens barr- .skogar den vanligaste fogeln. Antecknades pä följande stäl- len: Sassheika ^Ve» Jekostroff ^Ve. ^^ med stora fjäderbe- klädda ungar ^Vei Rasnavolok ^^/q, Launajoki vid Kola fjor- den ^^/7, Nuortijärvi ^V?) ^^/vj Vs anträffades flygande ungar vid Nuortijoki ^o/g, alit 83. Förekommer lika allmänt inom Kuolajärvi församling. Ett bo med nyss utkläckta ungar er- hölls i Kuolajärvi församling ^^1^82. Antecknades vidare här- ifrän V,, Tunts a}'^/^, Kuolajärvi ^^782, Pudasjärvi y^SS tro- ligtvis häckande. Motacilla alba L. Allmän bäde inom Ryskä lappmar- ken ända tili Ishafskusten och inom östra delen af Kemi lappmark. Fuljande anteckningar om dess förekorast hafva blifvit gjorda 1882: Pudasjärvi ^3/^^ Kuusamo 21/g, 25/^^ j^^q. lajärvi ■^ 7) Tuntsa V7, Hirvasjärvi %. 1883: pä en mindre holme i Pääjärvi "/g, Rasnavolok ^^Jq, Jeretik ^V?» 0^^ ^Ve» Tuloma ^V?» Nuortijärvi ^^7» Kemiträsk ^/g. Motacilla flava L. Hufvudformen anträffades ännu i Pudasjärvi VgSB, ^VeSS, Kuusamo %83, 21/^82. En nägot raörkare (var. horealis Sundev. ?) förekom deremot nordli- gare: Rasnavolok 2^/683, Nuortijärvi ^^ '783, Kuolajärvi, Tuntsa V7, ^7782. Anthus pratensis L. Förekommer mera allmänt bäde inom Ryskä lappmarken, der den gär upp pä fjällen jämte föl- jande art, och iuom Kemi lappmarks östra hälft. I de ostli- gaste delarne af Kola halfön förekommer artenpä tundrorna i stor mängd jämte följande art. I det inre af halfön är den sällsyutare. Kuusamo */683, ^^/682, Nuortijärvi ^^/^SS, Hir- vasjärvi '7782. Anthus cervinus Pall. Är allmän i de ostligaste de- larne af Kola halfön, pä tundrorna frän Ponoj tili Svjatoinos, likasä vid Ishafskusten vid Jeretik ^V?^^- Anträffas äfven pä fjällen mellan Ora fjord och Kola ^'^/783. Pä Dschyn fjället observerades fiere individer inom fjällregionen ^^/q. Pä fjällen vid Nuortijärvi tyckes arten ej förekomma. Anthus trivialis L. Anträffades ej nordligare än vid södra stranden af Imandra, Nivajoki ^Ve- Sydligare säsom i Kuu- samo tycktes den ej vara sällsynt */683; ^^/q, 2^/082, Pudas- järvi ^/eSo. Sällsyntare deremot i Kuolajärvi ^/782. CorVUS COrax L. Inom Ryskä lappmarken anträffades korpen frän Ponoj ända tili Svjatoinos invid hafskusten eller endast ett kortare stycke in pä land. Pä stranden af Kola fjorden observerad V783; anträffades ej pä den öppna Ishafs- kusten. I trakterna af Imandra blef den ej heller antecknad, men väl vid Koutajärvi ^•'/g, Kantalaks ^Vs) Nuortijärvi ^7? och Vuottu ^VsSS. Inom Kuolajärvi socken observerades den 1/7 och 1V782. Corvus cornix L. I de ostliga, skoglösa delarne af Kola halfön saknas kräkan. Likasä anträffades den ej heller vid Imandra. Tvä par häckade deremot i Kola stads kyrkotorn. Vid Nuortijärvi förekorumer den i stort antal '' /gSo och obser- verades äfven vid Hirvasjärvi V? 1882. Inora Kuusamo oeh Kuolajilrvi är deu allmän : Kuusamo ^/eSS, Kuolajärvi V782 (en stor skock). Stora skaror observerades äfven i Kemiträsk Vs» V983. Vid Rovanniemi voro ungarne fullvuxna ^*/782. Corvus monedula L. I Ryskä karelen är kajan allmän. Vosnesenie 9/680, Petrosawodsk ^7680, Povenetz ^VeSO och anträfFades talrikt vid byu Suma pa Hvitahafskusten ^^/qSO. Cleptes pica L. AnträfFades ej nordligare än vid Kan- talaks ^Vb) ^VeSS der den förekom talrikt. I Kuolajärvi är skatan sällsyntare, observerades endast -V782. Fullvuxna fly- gande ungar anträfFades ^^^82 i Rovanniemi, Utajärvi ^^7782. Garrulus infaustus L. Norrom sjön Onega i Ryskä ka- relen förekommer den talrikt. Exemplar erhöUos närä Vi- gosero 'VeSO. Ar allmän inom barrskogsregionen i lappmarkeu. Anträffades i en dalsänkning pä fjällen mellan Kola och Ora fjord ^7:83, säledes norrom den sammanhängande barrskogen. Vid Chibinä sagos fiere individer ^^683 pä gränsen tili fjäll- regionen. Furekora äfven allmänt i Kemi lappmark samt i Pu- dasjärvi, Kuusamo, Kiiminki och Kemiträsk socknar. I trak- ten af Hirvasjärvi sjö observerades den dagligen ; likasä vid Nuortijärvi, Imaudra, Koutajärvi och Kantalaks. I Pudas- järvi voro ungarne fullvuxna V683. Loxia pityopsittacus Bechst. Inom Lappmarkerna har jag träffat den endast vid byn Knjäsha ^/gSS. Loxia curvirostra L. Är ej sällsynt vid Imandra och Nuortijärvi, Kantalaks ^^/g, ^^e» Sassheika ^^ei ^Vei Kitsa ^^/6, Nuortijärvi ^s» ^^883. Inom Kuolajärvi och Kuusamo förekommer arteu äfvenledes allmänt. Kuusamo ^"/ei Kuola- järvi 26/g, 15/,, en skock ^y,S2. Pinicola enucleator L. Ehuru arten ej observerades vid Imandra, förekommer den troligtvis dock der. Vid Nuor- tijärvi finues den stundom. I Pudasjärvi observerades den Vb) * 683. Inom Kuolajärvi församling syues arten vara mera sällsynt; observerades endast ett par tre gänger sommaren 8 1882, alla gänger enstaka exeraplar, Tuntsa %, ^% samt vid Tenniöjoki ^^t- Carpodacus erythrinus Pall. Vid Petrosawodsk i Olonetz Kävelen sköt jag ^'/qSO tvä styckeu, (f och S. Passer domesticus L. I Kuolajärvi församlino; fans den visserligen ehuru raycket sällsynt; byn Kuvsu ^V?^^, Kemi- träsk kyrkoby ^^'^S- och i Utajärvi ^Vv^S sägs den äfven. Fringilla coelebs L. I Kuusamo obseiverades arteu «/fiSS, i Pudasjärvi ^Ve, '^682. Fringilla montifringilla L. Inom de skogiga delarne i det inre af Ryskä lappraarken är bergfinkeu allmän. Före- kommer lika allmänt i de ostliga delarne af Kemi lappmark. Nordligaste orten, der jag anträffat arten, är Kitsa ^Ve^S och Tulema 2" 788. Linaria sp. I de ostligaste delarne af Kola halfön före- kom grasiskan ännu allmänt inom tundra-regionen mellan Po- uoj och Svjatoinos 1880 i juli och augusti. Häckar antag- ligen här, liksom pä TriostrofF, hvilkeu pä nägra videbuskar när saknar ali trädvegetatiou, i bergskrefvor och under stenar, I de skogiga delarne af Ryskä lappraarken förekom den all- mänt vid Hirvasjärvi '^,''782, Kantalaks by ^^/g, ^Ve^S, Sas- sheika ^Ve^S, Jekostroff vid Imaudra ^Ve- Chibinä ^Ve, Kitsa ^^6- I Kola erhölls ^/^Sd ett bo med legade ägg. Förekom vidare pä fjällen vid Kola fjorden ^f^; ett bo med flygvuxna ungar erhölls pä fjällen raellan Ora by och Kola ^%. Au- träffades äfven vid Nuortijävvi bäde inom skogsregionen ^*/7, 27,, % och pä de höga fjällen Tuatasch Vs, alit 1883. Un- der vägen mellan Pudasjärvi och Uleäborg antecknades arteu ^2/g82, anträffades i Pudasjärvi kyrkoby "/682, Kuusamo ^Vg, Kuolajärvi ^^g, 2%, ^/„H2. Tuntsa ^V,, ^V? samt i Salmijärvi by af Kuolajärvi socken ^77^2. Förekommer sälunda äfven allmänt inom de ostliga delarna af Kemi lappmark, Hvil- keu underart dessa af mig antecknade foglar tillhöra, vägar jag ej afgöra. Fringilla spinus L. Finnes, ehuru sällsynt, i Ryskä lapp- markens skogiga delar: Kitsa 2ä/g83, Nuortijärvi ^^/g. 9 Emberiza citrinella L. Inom Lappmarkevua är gulsparf- ven sällsynt oeh tyckes förekomma endast der man börjat med odling. Förekora sälunda inom Kuolajärvi endast vid Kursu by ^^'782. Vid Kemiträsk var deu allmäu 2%82 ocb likasä vid Rovanniemi ^'^I'fi2. Inom Ryskä lappmarkerna bar jag ej funuit arteu. Emberiza schoeniclus L. Förekoramer allmänt inom Lappmarkernas skogsregion: Kuolajärvi ^*/682, Tuntsa V?: ",'782, Kuusamo iVgSS, Lutto 29/788, Nuortijärvi ^3/^, 29/^83, Plectrophanes lapponicus L. I de ostligaste delarne af Ryskä lappmarken fans den i stor mäugd i juli och augusti 1880 mellan Ponoj och Svjatoinos, der den likasom ftireträder Emheriza schoeniclus. Eburu jag ej värit lycklig nog att finna nägot bo af arten, häckar den likväl helt säkert bär. Deremot förekom den bvarken vid Imandra eller pä fjällen vid Nuortijärvi. Plectrophanes nivalis L. Inom Ryskä lappmarken bar jag funnit snösparfven, antagiigen bäckande, pä de brauta klipporna vid Triostroff ocb Svjatoinos, i slutet af juli ocb början af augusti 1880, samt vidare kullar, bestaende af flygande ungar, pä toppen af de böga fjällen Tuatascb vid Xuortijärvi VsS^. Pä fjällen vid Imandra fans den deremot ej ocb ej beller vid Isbafskusten i närbeteu af Kola ocb Jeretik. Hirundo rusiica L. Förekommer ännu allmänt i Pu- dasjärvi ^^6^2, Ve^S. I Ryskä lappmarken och likasä i Ke- mi lappmark torde denna art ej förekomma, utan följande. Atminstone bar den ej observerats der 1882 och 1883. Hirundo urbica L. Inom R3'ska lappmarken förekom hussvalan i stor mängd vid Kantalaks by ^Vs^^ samt vid Nuortijärvi vid kyrkan 24/^83. Hirundo riparia L. I norra (jsterbotten är den ej säll- synt, Uleäborg ^'^Iq^2, Pudasjärvi ^Ve» ^Vei Rovauniemi ^Vt- Utajärvi 2y.S2. Pä en mindre holme i Nuortijärvi observe- rades ^*'/783 en stor skock strandsvalor bäde fuUvuxua och ungar. 10 Ampelis garrulus L. I Ryskä karelen truffades siden- svanseu ^•'/6''^0 pä eu bjiirkbevuxen holme närä floden Telekinas utlopp i Wigsjön. I Pudasjärvi sägs ^^1^82 en mindre skock närä liuattijärvi i en granskog, likasä närä Kuolajärvi kyr- koby i eu tallskog ^^/782. luom Ryskä lappmarken har jag funnit den närä Hirvasjärvi, vid floden Tupujoki ^f-, ^1^82. Vid Nuortijärvi har Martin Pekka funnit ett bo raed olegade •dgg Ve^S i en granskog närä sjön. Flere par observerades V78I pä Vuokatti i Sotkamo i en djup granskog. Älauda arvensis L. Förekom i Pudasjärvi Ve^S, Kuu- samo ^^,'6^2, Kemi ^V?^^, sjöng ännu i Muhos ^Vv^^. Alauda alpestris L. Endast en gäng har jag anträfFat berglärkan i Lappmarkerna; ^78^ träffade jag en ensam fogel pä ett fjäll vid Kola fjorden ett par mii frän öppna Ishafs- kusten. Picus martius L. Inom de skogiga delarne af Lappmar- kerna har jag tväfiat den i Kuolajärvi ^7782 och vid Hirvas- järvi i Ryskä lappmarken Vtj V?^^, vid byn Taavonsuu ''/qSS, Nuortijärvi ^s. ^Vs^S samt vid byn Martti i Sodankylä ^"/g82. Un der vistelsen (i början af augusti 1880) vid byn Jokonga pä Kola halföns norra kust säg jag vid en lapp- kota ett hufvud af spillkräkan. Det skulle tyda pä att fogeln äfven nägongäng gär norrom skogsgränsen, ty sagda by Hgger helt och hället utom skogsgränsen. Picus major L. Träffas oftast i tallskogar. I Kuola- järvi anträffades arten ^'^/qS'2. Picus tridactyius L. AUmän i de skogiga delarne af Kemi lappmark och Ryskä lappmarken: Hirvasjärvi V782, Kuolajärvi ^Vt, "A, ^7:82, Sassheika ^'1^83, Jekostroff ^^/e^3, Rasnavolok ^e/g, Kola floden ^''/S^, Tuatasch (regio sylva- tica) ^883, Nuortijoki ^s/g cf och $. Cuculus canorus L. Inom lappmarkernas skogsregiou förekommer den allmäut. Antecknad pä följande ställen: Kuu- samo =^76, 'V682, Kuolajärvi 21/682, Tuntsa Vt, '7782 (sjöng ännu här), Hirvasjärvi i Ryskä lappmarken ^Z,, ^/782, Kemi- träsk 2V782 (sjöng äfven här ännu). Samt dessutora somma- 11 ren 1883: Pudasjärvi ^e. Kuusamo ^g, Kuutijoki ^/g, Kou- tajävvi %, Chibinä vid Imandra ^^/g, Rasuavolok ^Ve^ Kitsa ^«/6, Tuloma ^o/,. Cypselus apus L. Inom lappmarkerua är den ej säll- synt. Observerades här pä fleve ställeu : Tuntsa ^j-^, '^,782, Kuolajärvi ^7,82, Kantalaks ^VgSS, Nuortijärvi ^V^SS. (Falco gyrfalco L. Hvarkeu pä fjällen i Kuolajärvi, vid Nuortijärvi eller pä dem vid Imandra har jag träffat jagtfal- ken. Ej heller sägs den inom Ryskä lappmarkens tundra omräden i dess ostliga hälft 1880.) Falco tinnunculus L. Pä fjället Chibinä i Ryskä lapp- marken anträffades arten ^Ve'*^^. I de ostliga skoglösa delarna af Kola halfön har jag deremot ej funnit den. Aquila chrysaetus L. Under färden uppför floden Tuntsa i Kemi lappmark sägos flere stycken af denna fogel */?) ^V?^^. Likasä observerades den i Rvska lappmarken vid Nuorti- järvi 20/,, ^«/sSS. Pandion haliaetus L. Inom Kuolajärvi socken sägos flere stycken V78-; vid Nuortijärvi förekommer den da och da "/gSS. Buteo vulgaris Beckst. Inom Lappmarkerua anteckna- des den endast vid Nuortijärvi i Ryskä lappmarken ''/§, ^/gSS. Archibuteo lagopus Brlinn. En af de allmännaste foglar i Östra delarne af Ryskä lappmarken tyckes fjösbenta vräken vara. Pä trakter der dalsänkningar omvexla med skoglösa tundror kau man vara säker pä att finna den. Om fägeln bar sitt näste i trakten eller ej, kan man snart komma un- derfund med. I förra fallet flaxar den som oftast öfver den dalsänkning, vid hvars klippiga sluttning boet är beläget. När man vandrar ute pä tundran, komma bäda föräldrarne under skrik flygande emot. Om man dä följer den riktning, hvar- ifrän foglarne kömmit, finner man lätt boet. Pä den första utskjutande och mera svärt tillgängliga klippafsats kan man dä vara temmeligen säker pä att finna det. I fall klipporna äro nedsmutsade af exkrementer, sä underlättar det mycket 12 sökandet. De bon jag sommaren 1880 fann i de ostliga de- larna af Kola halfön voro bygda af risqvistar och mossa satnt belägna pä utskjutande, mycket svärt tillgängliga klippafsatsev. I ett bo vid Ponoj ^Vv^O voro de 4 ungarne dunklädda och likasä i ett annat med 3 ungar den 17 i samma niänad. Da jag närmade raig boet, visade foglarna en utoraordeutlig djerf- het. Ifrän en högre belägen klippspets kommo föräldrarne pilsuabbt nedflygande, nastan snuddande med sinä vingar vid hatten. Ehuru vräkarne ej just äro kända som nagra ut- niärkta flygare, mäste nian likväl beundra den snabbhet i vändningarna de visade prof pä vid detta tillfälle. Ett längt stycke följde föräldrarne pä tundran, sedän de blifvit beröf- vade sinä ungar. Vid byn Jokonga pä Murmanska kusten erhölls Vs^O en fullvuxen unge, som nastan kunde fiyga, frän boet. Detta bo var beläget pä en stor sten raidt pä tundran. Pä Chibinä fjällen vid Imandra observerades arten ^Ve^S, vid Kola cf och 9- V?^^ samt pä fjällen mellan Ora fjorden och staden Kola ''^Z,, ^^/783 och likasä inom Kuolajärvi sockeu vid floden Tuntsa 7,82. Strix bubo L. I Pudasjärvi hade man funnit i hurjan af Juni 1882 bo med tvä dunungar pä berget Syöte närä linattijärvi. I Kuolajärvi sägs arten ^/782 och likasä i Pu- dasjärvi Ve^S. Surnia nyctea L. Vid Ponoj anträfiades fjällugglan 15/7! 880. Surnia ulula L. Vid Nuortijoki sköt jag en 9- ^^/gSd frän toppen af en gran. Under loppet af samraa natt hördes flere audra iudivider. Syrnium funerum L. (Tengmalmi Om.). Vid Nuorti- joki sköts ett exeraplar ^V883. Ett annat observerades vid Pelkosenniemi by i Sodankylä socken ^^ /s "/eSS. Jekostroff 22/^83, Tuloma ^V^SS, Lutto ^77^3, Nuorti Vs) ^78^3. Förekom äfven, ehuru mindre all- raänt, inom Lappska halföns tundraomräde mellan Ponoj och Jokonga 1880. Bo med tvä ixgg togs pä stranden af en min- dre vattensamling pä tundran vid Ponoj ^O/^SO. Fans äfven vid Kola fjorden */,8S och Jeretik ^^7^3. Colymbus lumme Briinn. Inom Lappmarkerna förekom- mer den allmänt bäde inom skogsregionen och tundraomrädet i Östra Lappmarkerna: Kuolajärvi V?) V?» '"A^-) Kemiträsk 21/782, Kantalaks ^Ve, 'V683, Niva ^VeSS, Rasnovolok 26/683, Kola floden 27g83, Kola fjorden V,, V783, Jeretik '^/,8S, Kola "/783, Tuloma 'V,, ^y^8S, Nuortijärvi 27,83, Lutto 23 ^^/'jSS. Mellan Ponoj och Jokonga var den äfven allmän. Vid Jokonga togs ^/gSO en dununge frän en mindre vatten- samling pä tundran. Uria grylle L. Förekom allmänt vid Kantalaks ^VeS^, pä Lappska balföns östra kust mellan Ponoj och Jokonga 1880 och vid Kola fjorden V783. -€>-- (Meddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 15: 1886) Ornitologiska iakttagelser, gjorda hufvudsakligast inom Salmis socken om vären 1881. Af Adolf von Bonsdorff. (Anmäldt den 4 mars 1882.) Ora väreu 1881 erhöll jag af Societas pro Fauna et Flora Fennica ett understöd, för att undersöka fogelfaunan i Salmis under värflyttningen med särskild häusyn tili Mautsinsaari, samt för att derefter i socknarue Salmis ocli Impilaks göra iusamlingar af Coleoptera och Lepidoptera. Fräu Helsingfors afreste jag den 9 maj och anUlnde ef- ter en regnig färd den 14 tili Salmis kyrkoby. Här ansägs det dock vara omöjligt att komma öfver tili Mautsinsaari, tv Ladogas istäcke lag äunu och hvarken bar eller bröt. Att komma öfver tili den 3 verst frän fastlaudet belägna ön Lun- kulansaari lyckades dock; der slog jag mig ned i Ulahto by. Den norra delen af ön lider stor brist pä skog, äfven- som den är mycket sumpig och flack, hvilket sistuämnda äfven ilr fallet med öns södra del, som är bevuxeu dels med björk- dungar dels med gles grauskog. Sjelfva Ulahto by ligger pä hvardera sidan om en läng och smal vik. Deuna vik har ytterst sumpiga och svärt tillgängliga sträuder, är tätt be- vuxen med säf och vass, sä att den blott här och der lem- nar en smal farled för roddaren. Jordmauen kring nämda by är äfven auuars mycket sumpig, men var det änuu raera vären 1881, ty viutern hade värit ytterst suörik och snö- smältningen pägick som bäst, da jag anlände tili orten. Alla dessa omständigheter gjorde ön tili eu särdeles lämplig uppe- hällsort för vadai'e och simfoglar. Men, da isen ännu ej gif- 25 vit vika ute pa sjelfva Ladoga, voro sirafoglarne hänvisade att säsom hviloplatsei' antiugen väljä de smä vattensamlin- garna pä ön eller den smala rand af öppet vatten, som fans kring stränderna. Detta förhällande verkade ytterst raenligt pä iakttagandet af större simfoglar, särskildt gässen, hvilka, da de ej funno passande liviloplatser, drogo vidare norrut, utan att skx ned vid ön. — Da Ladoga i allmänhet raera sent afkastar sin is, tror jag det vore vida mera gynsamt, om man tili tid för iakttagelser af flyttfogelfaunau i Salmis valde hösten och ej vären. Sedän det blifvit öppet vatten, bröt jag den 29 maj upp och begaf mig öfver tili Mantsinsaari. Anländ tili ön, tilläts jag efter en läng rädplägning med byns äldste att siä ned minä bopälar derstädes, dock med det uttryckliga vilkoret att jag ej skuUe göra nägot försök att förgifta folkets boskap. Mantsinsaari är af ungefär samma storlek som Lunkulan- saari, men af helt annat utseende. Den sistnämda är, säsom ofvanföre blifvit anfördt, flack och sumpig, den ena delen skog. lös, den andra bevuxen med skog. Mantsinsaari deremot är mera kuperad, ser ut som en längsträckt äs, har sandig och stenig jordmän, och är fattig pä skog, samt tili stor del be- vuxen blott med buskar. Den yttre sidan af ön har sand- stränder, medan den inre ät fasta landet belägna stranden är stenig. I följd af alla dessa orsaker är fogelverlden pä Man- tsinsaari ej fuUkomligt den samma som pä Lunkulansaari. Den tid jag egnade ät iakttagelser af fogelfaunan varade frän den 15 maj tili inemot den 10 juni. Det var derför hufvudsakligast ortens flyttfogelfauna, hvarmed jag blef be- kant och, dä jag redan den 12 juni lemnade öarne och begaf mig tili fasta landet, är det en mängd foglar, angäende^hvilka jag ej kan yttra mig, huruvida de häcka i trakten eller ej. Dock försummade jag ingalunda att sä mycket som möjligt göra mig bekant med fogelverlden i de trakter, i hvilka jag senare under sommarens lopp vistades. — Dä säledes iaktta- gelserna öfver ortens fogelfauna ej kunna vara annat än frag- mentariska, kan jag här lemna endast en förteckning öfver arterna, samt för hvarje särskild art meddela hvad jag iakt- 26 tagit angäende den samma. Af en del arter hemfördes kon- serverade exemplar tili Universitetets Finska Museum (an- tecknadt genom U. F. M.). Soramaren 1876 företog herr R. Enwald en resa i Ka- relen och gjorde dervid ornitologiska anteckuingar. Da dessa ha stälts tili mitt förfogande, koramer jag att föi' hvarje an- förd art angifva de socknar, der arten af Enwald antecknats säsora förekommande. Turdus viscivorus L. Hvarken pä öarne Lunkulansaari och Mautsinsaari eller annorstädes iuom Salmis socken obser- verades deuna fogel. Furst senare pä sommaren i medlet af juli mäuad under min vistelse inom Kitelä kapell af Impi- laks socken fann jag den i stor mängd omkring Nietjärvi by. Fogeln kau säledes räknas tili de i trakterna kring norra La- doga häckande foglarne. Enligt R. En"wald förekommer fo- geln i Ruskeala, Sordavala och Kides. T. pilaris L. Allmän i trakten kring Ladoga och häckar der pä för den samma tjenliga platser. Isynnerhet pä bäda öarne inom Salmis fann jag den talrikt häckande. Enl. En- wald i Ruskeala, Sordavala, Impilaks, Säärainge, Kides, Pelg- järvi och Tohmajärvi. T. musicus L. Allmän öfverallt kring norra Ladoga och kläcker der. Enl. Enwald i Ruskeala, Sordavala, Sää- minge, Kides, Pelgjärvi och Tohmajärvi. T. iliacus L. Angäende denna trastart kan sägas, att den anträfFas vida oftare i Östra Finland, än i denvestliga delen. Enligt hvad jag fann, förekom den häckande säväl Öster sora vester oni Ladoga, men tror jag mig kunna pästä talrikare pä vestra kusten, ehuru den dock ingalunda är nä- gou sällsynthet i Salmis och Impilaks. Enligt Enwald i Rus- keala, Sordavala, Säärainge och Kides. Saxicola oenanthe L. En af de allraännaste foglar i Ladoga-Karelen, der den häckar öfverallt pä öppna sten- bundna marker. Enligt Enwald i Ruskeala, Sordavala, Impi- laks, Kides, Pelgjärvi och Tohmajärvi. 27 S. rubetra L. Förekommer, ehuru ej allraänt, häckande bäde i Salrais och Impilaks. Sägs äfven vester om Ladoga. Enl. Enwald i Ruskeala, SordavaLi, Pelgjärvi och Tohmajärvi. Luscinia philomela Bechst. Att näktergaleu häckar i socknarne vester om Ladoga är otvifvelaktigt, m en huruvida detta är fallet i de Östra socknarne, kan jag ej uppgifva; mä- hända är det fallet i Impilaks, raen, säsom jag tror, ej inom Salmis. Blott under de första dagarne af juni mänad hörde jag den ett par gänger siä sinä driller pä Mantsinsaari. L. phoenicurus L. Allraän i hela östra Finland och häckar talrikt bäde inom Salrais och Impilaks. Enl. Enwald i Sordavala, Impilaks, Sääminge och Kides. L. suecica L. Uppgifves af mag. Hj. Schulman säsom förekommande under flyttningstiden kring norra Ladoga; af mig päträffades den dock ej. L. rubecula L. Anträffades endast fä gänger pä Luu- kulansaari; annorstädes sägs den ej. Dock antager jag att den, ehuru i ringa antal, häckar i dessa trakter. Enl. Enwald i Ruskeala, Sordavala, Impilaks, Valamo och Kides. Regulus Cristatus Koch. Förekommer allmänt i Salmis bäde pä fastlandet och öarna, isynnerhet pä det skogrikare Lunkulansaari. Sylvia hortensis Gm. Finnes ganska talrikt i trak- terna kring norra Ladoga, och anträffades häckande bäde inom Salrais och Impilaks. Enl. Enwald i Sordavala och Impilaks. S. cinerea Lath. Uppträdde under häckningstiden tal- rikt öfverallt i Salmis. Enligt Enwald i Ruskeala, Sordavala, Impilaks, Kides och Pelgjärvi. S. curruca L. För denna säugare gäller ungefär det- samraa, sora är sagdt om närmast föregäende art, ehuru dock ärtsängaren ej är lika talrikt representerad sora törn- sängaren. Enl. Enwald i Sordavala, Sääminge, Kides, Rus- keala, Pelgjärvi och Tohmajärvi. S. sibilatrix Bechst. Redau före min resa hade jag ofta tänkt pä, om det ej vore möjligt, att denna fogel kunde an- träffas i Salmis. Under minä exkursioner derstädes var det städse min lifligaste öuskan, att fa sigte pä densamma. Det 28 beredde mig derför stor glädje, da jag en dag i maj tyckte mig upptäcka tvänne exemplar af denne vackra sängare hop- pande pä stranden af Lunkulansaari i sällskap raed nägra löf- sungare. Det lyckades mig att fälla den ena iudividen, och fann jag da, att min förraodan besannade sig, ty fogeln var verkligen en S. sihilatrix. Huruvida den häckar i trakten kan jag ej uppgifva, dä jag under sommarens lopp ej vidare säg eller hörde nägon skogssängare. Exemplaret är iulem- nadt tili U. F. M. S. trochiius L. Furekom ymnigt bäde iuom Salmis och Impilaks under hela sommaren, isynnerhet var den all- män i de björkdungar, som här och der funnos pä Lunku- lansaari. U. F. M. Enl. Euwald i Sordavala, Impilaks, Sää- minge, Kides, Pelgjärvi och Tohmajärvi. S. schoenobaenus L. Bland säfven och vassen kring stränderna af Lunkulansaaris uorra del hade säfsangareu fun- nit en för sig särdeles passande häckplats. Under de sista da- garne af maj och de första af juni liito hanarne dygnet ige- nom höra sinä besynnerliga skärrande toner. Härunder voro de ständigt i rurelse, än sutto de i topparne af nägra vass- strän, än höllo de sig dolda. Da nägon fara nalkades, voro de städse pä siu vakt, tystnade genast och gömde sig i det höga gräset. U. F. M. Muscicapa grisola L. Förekom, ehuru ej talrikt, och häckade här och der bäde i Salmis och Impilaks. Enligt En- "vvald i Sordavala och Pelgjärvi. M. atricapilla L. I vestra Finland är denna art raera sällsynt än den närraast föregäende; i de Östra delarne af landet och isynnerhet i trakterna öster om Ladoga anträffas M. atricapilla deremot mycket oftare än M. grisola, ja den förstnämda kan t. o. m. anses säsom en af i dessa trakter allmännast häckande foglar. Enligt Enwald pä Valamo. Oriolus galbula L. I socknarne vester om Ladoga säsom t. ex. i Krouoborg och Jaakimvaara höres dess väl bekanta läte sommaren om och i Parikkala socken är den särdeles all- män; men öster om Ladoga, i Salmis och Impilaks, hvarken 29 säg eller hörde jag denna tbgel. Enligt uppgift skall den dock förekomma inom Impilaks. Enl. Enwald i Sordavala. Lanius COllurio L. Redan under de sista dagarne af min vistelse i Salmis säg jag nägra individer. Afven senare pa sommaren paträffade jag den da och da, hvarföre den torde kunua räkuas tili i trakten häckande foglar. U. F. M. En- ligt Enwald i Sordavala. Äccentor modularis L. Jernsparfveu, som i värt land onekligen är en sällsynt fogel, hade jag den lyckan att an- träffa pä Lunkulansaari den 19 niaj. Da jag vandrade i den trakten af ön, der det fans gröfre och större skog, hörde jag ett för mig alldeles obekaut fogelläte fiere gänger upprepas. Det väckte min nyfikenhet att fä se fogeln, som frambragte dessa toner. Men denna var ytterst skygg, sä att hvarje gäng jag hade kömmit det träd inom skotthäll, hvarifrän lätet tyck- tes komma, tystnade fogeln och Iät först efter en läng stuud äter höra sinä egendomliga toner flere hundra steg frän det ställe, der den nyss suttit. Tili slut kröutes dock min möda med framgäng, ty, da fogeln slog sinä driller, sittande i toppen af en hög grau, kunde jag komma den inom skotthäll. Da fogeln blifvit skjuten, fann jag tili min förväning att det var en Ä. modularis. Huruvida den häckar i trakten, kan jag ej uppgifva, ty för jernsparfven gäller detsamma, som ofvan blifvit anfördt om Sylvia sibilatrix, att den blott en enda gäng under resan anträffades. Exemplaret är inlemnadt tili U. F. M. Parus major L. Denna och följande art voro de enda representanter för raesslägtet, som jag fann i Salmis och Im- pilaks. Under min vistelse pä öarne kunde jag märkvärdigt nog ej en enda gäng anteckna talgoxen. Enligt Enwald i Sor- davala och Impilaks. P. borealis De Selys. Är mycket allmännare än före- gäende och finnes i stor mäugd öfverallt. Enligt Enwald i Ruskeala, Sordavala, Impilaks, Valamo och Kides. Anthus pratensis L. Fans sommaren om i Salmis och uppträdde isynnerhet talrikt pä bäda öarne. U. F. M. En- ligt Euwald i Sordavala och Kerimäki. 30 A. cervinus Pall. En fogel, som ganska säilän anträf- fas i värt land, ätminstone i dess södra och mellersta delar. Min förväning var derföre stor nog, da jag under en exkursion den 23 raaj pä Lunkulansaari säg ett par af denna fogel, Det lyckades mig att fälla den ena individen. Da arten sä- som häckningsort väljer de norra delarne af landet, var helt säkert detta par pä färd tili nordligare trakter. Exeraplaret är inlemnadt tili U. F. M. A. trivialis L. Är att räknas tili en af de allmän- naste stnäfoglar, hvilka bygga och bo i trakterna kring norra Ladoga, der öfverallt uuder försommaren hänen hördes siä sinä behagliga drillar. Mer än en gäng päträfiade jag dess bo bland gräs och buskar. Enligt Enwald i Ruskeala, Sorda- vala, Irapilaks, Valamo, Sääminge, Kerimäki, Kides, Pelgjärvi och Tohmajärvi. Motacilla alba L. Allmän i hela Ladoga trakten. En- ligt Enwald i Ruskeala, Sordavala, Impilaks, Valamo, Sää- minge, Kides, Pelgjärvi och Tohmajärvi. M. flava L. Likasä talrikt som föregäende art fans kring menniskobouingar, lika ymnigt säg jag denna pä ängar och odlade marker samt säsom annorstädes kring den betande bo- skapen. U. F. M. Enligt Enwald i Sordavala, Kerimäki och Tohmajärvi. Hirundo rustica L. Hade anländt tili Salrais redan vid min ankomst dit och fans der hela sommaren om. Enligt En- wald i Ruskeala, Sordavala, Impilaks, Valamo, Sääminge, Ke- rimäki, Kides, Pelgjärvi och Tohmajärvi. H. riparia L. Salmis kyrka är uppbygd pä en högsand- backe, och här bygger en mängd strandsvalor ärligen sinä bon i sanden. Senare pä sommaren fann jag nägra par af denna fogel häckande äfven vid höga sandsträuder af en större bäck i södra deleu af Impilaks. Enligt Enwald förekommer den i Kides. H. urbica L. Säsom ladusvalan fans ock hussvalan i närheten af alla menniskoboningar, ehuru den dock ingalunda uppträdde sä allmänt som den förstnämda. Enligt Enwald 31 i Ruskeala, Sordavala, Impilaks, Valamo, Sääminge, Kerimäki, Kides, Pelgjärvi och Tohmajärvi. Sturnus vulgaris L. Den 10 och 11 maj under min resa längs Ladogas vestra kust säg jag flockar af starar pä ett par ställen, men öster om Ladoga päträffade jag fogeln hvarken i Salrais eller Impilaks. Garrulus glandarius L. Uppträdde spridd här och der, men ingenstädes allraänt. Pica caudata L. I närheten af alla byar fans skatan allmänt. Euligt Euwald i Huskeala, Sordavala, Impilaks, Sää- minge, Kerimäki, Kides, Pelgjärvi och Tohmajärvi. Corvus COrnix L. I Salmis och Impilaks likasom öfverallt annorstädes i värt laud ytterst allmän. Enl. Enwald i Sorda- vala, Impilaks, Valamo, Kerimäki, Kides, Pelgjärvi och Tohmajärvi. C. monedula L. Förekommer häckande i Sordavala stad. Pä Lunkulansaari säg jag under en exkursion den 20 maj en större flock kajor, men dessa uppehöllo sig der blott en kort tid. Enligt Euwald i Sordavala, Valamo och Pelgjärvi. Loxia curvirostra L. I Salmis fann jag denna fogel hvarken pä öarne eller fasta landet. Senare pä sommaren inom juli mänad under min vistelse i Nietjärvi by af Kitelä kapell sägs den i mängd i de stora skogarne kring byn, der säsom ofvan blifvit nämndt dubbeltrasten vistades. Ob s. Enwald har antecknat Loxia pityopsittacus sä- som förekomraande i Sordavala socken. Pyrrhula vulgaris Briss. Pä Lunkulansaari uppträdde fogeln talrikt i medlet af maj, men, ju längre det led, desto sparsammare fans den i trakten. Säväl i Salmis som Impi- laks synes den dock häcka pä sädana lokaler, der större skog finnes.' U. F. M. Fringilla coelebs L. I Ladoga-karelen häckar bofinken talrikt. Enligt Enwald i Sääminge, Kerimäki, Kides, Ruskeala, Sordavala, Impilaks, Pelgjärvi, Tohmajärvi och pä Valamo. Fr. montifringilla L. Vid min ankomst tili Salmis upp- trädde fogeln der i stora skaror och var dä under en kort tid kanske den allmännaste af traktens smäfoglar; men redan i 32 slutet af maj minskades antalet, och i böijan af juni syctes blott enstaka individer da och da. Redan deu 12 juni, dä jag lemnade öarne, hade bergfinken alldeles lemnat orten och dragit sig tili nordligare trakter. Enligt Emvald i Kides och Sordavala. Fr. domestica L. I trakterna rester och öster om La- doga är antalet af gräsparfvar kring raenniskoboningarna vida mindre än man är van att se i landets vestra och södra delar. I Salmis och Irapilaks saknas den dock ingenstädes. Enligt Enwald i Sääminge, Kerimäki, Kides, Ruskeala, Sor- davala, Impilaks, Pelgjärvi, Tohmajärvi och pä Valamo. Fr. montana L. Redan i socknarne vester om Ladoga är pilfinken talrik, ja pä sinä ställen uppträder den t. o. m. i vida större antal än föregäende art. Sä t. ex. sag jag pä Mantsinsaari knapt nägot exemplar af gräsparfven, men pil- finkar funuos der talrikt vid alla byar. Fr. cannabina L. Blott ett par gänger under min vistelse pä Lunkulansaari säg jag mindre flockar af hämplingen. Huru- vida fogeln häckar i dessa trakter är mig omöjligt att afgöra, ty senare pä sommaren hvarken säg jag densamma eller hörde dess lätt igenkända läte. U. F. M. Fr. chioris L. Under maj mänad fans grönfinken i massa pä bäda fastlandet och öarne, men i slutet af mänaden hade dess antal betydligt minskats. Att arten dock häckar i trak- teu är nastan säkert, ty under sommaren säg jag den ofta. U. F. M. Fr. erythrina Pall. Denna fogel bör egentligen anses säsom en representaut för värt lands sydostliga fogelfauna. Vis- serligen uppträder den här och der i södra Finland ganska vestligt; t. ex. i trakten af Helsingfors häckar den ej säilän; men dess egentliga hemvist är dock, säsom nämudt, i de ostligaste delarne af landet. Längs hela kustvägen öster om Ladoga fans den allmänt och häckade talrikt isynnerhet pä de bäda öarne inom Salmis. Pä försommaren uppehäller den sig i större svärraar, men, dä häcktiden varar, finner man den par- vis, alltid i närheten af vattendrag. U. F. M. 33 Fr. spinus L. Förekom under flyttningstiden i större ellei- mindre svärmar pä öarne. Äfven under häcktiden upp- trädde den här och der parvis i skogarne, men ingenstädes allmänt, tvärtom träfFade jag den blott fä gänger; skälet dertill torde kanske ligga deri, att de trakter, i hvilka jag un- der sommaren vistades, voro fattiga pä granskog, och fogeln säledes der ej päträffade nägra tjenliga uppehällsorter. Enligt Enwald i Ruskeala, Sordavala och Valamo. Fr. linaria L. päträffade jag eget nog ej. Enligt Enwald i Pelgjärvi. Emberiza citrinella L. Allmän i Salmis säsom annor- städes, och häckar i odlade trakter. Enligt EnAvald i Sääminge, Kerimäki, Kides, Sordavala, Impilaks, Pelgjärvi, Tohmajärvi och Valamo. E. schoeniclus L. Fans bade pä Lunkulansaari och Mantsinsaari, pä den seuare ön dock ytterst sparsamt. Pä fasta landet säg jag den icke. Pä den förstnämnda öns norra del, der marken är sumpig, och der öfverallt finnas större eller mindre vatteusamlingar kantade med tätä videbuskar, uppträdde säfsparfven i massa. Dagarue igenom hördes här hanens nägot entoniga, men dock behagliga säng. Redan vid min ankomst tili ön var säfsparfven der ytterst allmän och dess antal tyckes ej heller hafva minskats vid mitt sista besök pä ön den 17 juni. U. F. M. Enligt Enwald i Ruskeala och Sordavala. E. lapponica L. Pä Lunkulansaari sköt jag under en exkursion den 17 maj eu hane. Under senare delen af maj uppehöllo sig nägra individer af samma fogel pä ön. Annu den 10 juni anträffade jag pä samma ö ett par lappsparfvar. De voro ej det ringaste skygga, utan, först dä jag närmade mig dem alldeles närä, flögo de ett stycke längre bort, men blott för att, sä snart jag nägot aflägsnade raig, äterkomma tili samma buskar. Detta upprepades flere gänger. Jag miss- tänkte att de raöjligen kunde hafva bygt sig bo derstädes, men oaktadt ifrigt sökande, fann jag det ej. Dä lapp- sparfven vanligen häckar i nordligare trakter, voro dessa tvänne individer väl stadda pä flyttning norrut, ehuru jag 3 34 finner det ganska egendomligt, att ett enstaka par ännu sä sent som den 10 juni uppeliöll sig pä on. Exemplaret är inlemnadt tili U. F. M. Alauda arvensis L. Är ganska talrikt spiidd i Ladoga trakterna. Isynuerliet pä de bäda öarne inom Salmis, der öppna odlade platser äro de förherskaude, var fogeln ytterst allmän. U. F. M. Enligt Enwald i Kerimäki, Kides, Sorda- vala, Impilaks, Pelgjärvi och Tohmajärvi. A. arborea L. Eu enda den 25 maj observerad. Cuculus canorus L. Afven i trakterna Öster om Ladoga är göken säsom annorstädes i vart land allmän. Enligt En- ■\yald i Sääminge, Kerimäki, Kides, Ruskeala, Sordavala, Im- pilaks, Pelgjärvi och Tohmajärvi. Picus major L., minor L. och martius L. Dä de trak- ter af Salmis, der de ornitologiska undersökuingarna bedref- vos, öfverhufvudtaget Iida brist pä gröfre och äldre skog, är det lätt förklarligt, att blott fä arter hackspettar af mig kunnat antecknas. De voro Picus major L., P. minor L. och P. martius L.; ocksä dessa förekoromo sparsamt. Enligt Enwald förekommer P. major i Sordavala och pä Valamo. lynx torquilla L. Förekom isj-nnerhet under flyttnings- tiden allmäut bäde pä fasta landet och öarne inom Salmis, men saknades ej heller under häcktiden derstädes. Enligt En- wald i Sordavala och Impilaks. Caprimulgus europaeus L. Under senare delen af juni mänad, dä jag vistades i Uusikylä by af Salmis socken, säg jag hvarje qväll individer af denna fogel flyga omkriug, sä- snart mörkret inbrutit. Enligt Enwald förekommer fogeln i Kides. Cypselus apus L. Fans spridd öfverallt och var isyn- nerhet allmän kring Salmis kyrkoby. Enligt Eu-svald i Sää- minge, Kerimäki, Kides, Tohmajärvi och Valamo. Columba palumbus L. Uppträdde under flyttningstiden ganska allmänt pä Luukulansaari. Afven syntes den pä fasta landet under häcktiden, ehuru der dock ganska sparsamt. Falco subbuteo L. Ar onekligen den allmännaste rof- fogeln i Salmis. Isynnerhet fans den talrikt häckande pä Lun- 35 kulansaari, pa hvars södra del större skog gränsade tili ängar och odlade fält. U. F. M. Enligt Enwald i Impilaks. F. aesalon Tunst. Att denna falk ej häckar nägonstädes iuom Salmis autager jag för gifvet. Ty denna socken erbju- dei' ej sädana tillbäll, i hvilka dvergfalken skulle trifvas och härtill komraer ännu traktens alltför sydliga läge. Dock an- träffade jag en individ af fogeln den 19 maj pä Lunkulan- saari, ehuru jag ej lyckades fälla ^en. Under färden norrut ätföljde den troligen de stora svärmar af Fringilla montifrin- gilla, som-samtidigt gästade orten. Enligt Euwald i Sordavala. F. tinnunculus L. Under min resa tili Salmis syutes individer af denna falkart temligen allmänt i socknarne vester om Ladoga. Österut var dess antal vida mindre. Likväl sag jag den i Salmis under maj mänad bäde pä fastlandet och öarna. Arten häckar autagligen ej i trakten, ty senare pä som- maren anträfFade jag den icke. Enligt Enwald i Impilaks och Pelgjärvi. Astur palumbarius L. Uppträdde mycket sparsamt i Salmis. Enligt Enwald pä Valamo och i Sääminge. Flertalet större roffoglar säsom Aqiiila chrysaetiis L., Pandion haliaetus L., Pernis apivorus L., Buteo vulgaris Becbst. kunde af mig ej antecknas. Enligt Enwald förekom- mer ormvräken i Pelgjärvi och Tohmajärvi. Haliaetus albicilla L. Af denna öm syntes da och da enstaka individer kretsa öfver Ladoga. Da trakterna, i hvilka jag vistades, säsom redan nämndt, saknade stor skog, var det ej förvänansvärdt, att jag under hela sommareu icke auträffade en enda representant för slägtet Strix. Sommaren om halla de sig dolda i skogarues djup, och furst under vintern blifva de synliga. dä de korama i när- heten af menniskoboniugarna. Enligt D:r Backman i Impilaks och mag. Schulman förekomma dock arter af uggleslägtet häckaude i trakterna norr om Ladoga, och jag antager derför att en del arter funnos representerade äfven i Salmis, eburu jag hade den oturen att ej fä sigte pä nägon derstädes. Tetrao urogallus L. Hvarken pä öarne eller i trakten af de byar längs kusten, hvilka jag besökte, funnos sädana '^ LIBR. 36 skogar, i hvilka tjädern skulle trifvas. Enligt allmogens upip- gift finnes den dock talrikt i de större skogarne nägra mii inät landet. Enligt Enwald vid Sordavala. T. tetrix L. Isynnerhet pä Lunkulansaari är orren mycket allmän och tyckes äfven finnas ganska ymnigt pä fastlandöt af Salmis. U. F. M. T. bonasia L. Häckande fann jag den, ehuru i ringa antal, kring Uusikylä by. Enligt En\vald i Kides. Lagopus albus Gmei. Denna fogel fans bäde pä Lun- kulansaari och Mantsinsaari, isynnerhet pä den förstnämda un var den särdeles allmän i de kärrtrakter, som funnos inora den sydligare och skogrikare delen. Charadrius hiaticula L. Redan under de första dagarne af min vistelse pä Lunkulansaari syntes individer af denna vadare springa pä sträuderna. Deras antal var dock ej stort. Senare deremot, dä jag uppehöU mig pä Mantsinsaari, fans fogeln der särdeles talrikt pä de sandstränder af ön, som vet- tade utät Ladoga. flär bildade den tillsammans med Tringa alinna större eller mindre flockar, i hvilka dock oftast Cli. hiaticula var talrikare representerad än JV. alpina. U. F. M. Ch. minor Meyer. Afven denna art förekom pä bäda öarne ganska allmänt. Huruvida denna och föregäende art häcka i dessa trak- ter kan jag ej afgöra, dä jag, säsom ofta är nämndt, redan i början af juni lemnade Mantsinsaari, der dessa arter isynner- het uppehälla sig. Af Ch. minor aro trenne exemplar inlem- nade tili U. F. M. Ch. apricarius L. Förekom under värflyttningen särdeles allmänt i Salmis. Stora flockar af fogeln gästade dä bäda öarne. Deras vanligaste uppehällsort var rägbroddarne. Ju mera maj mänad nalkades sitt slut, desto sällsyntare var det att päträffa fogeln. Den sista gängen jag kunde anteckna mig hafva sett en större flock var den 27 maj. U. F. M. Numenius arcuata L. Pä Lunkulansaari var storspofven ovanligt allmän. Dä mau rodde i den läuga med vass och säf bevuxna viken vid öns norra del, flögo skaror af fogeln upp, meu blott säilän inom skotthäll. Oräkneliga gänger sökte 37 jag komma fogelu pä närä hali, raen minä försök kröntes aldrig raed framgäng, ty storspofven tyckes vara en af de ,raest skygga och vaksamma foglar. Den häckade i stort an- tal i de kärr, som funnos i närheten af Uusikylä by i Sal- mis. Ecligt Enwald i Ruskeala, Sordavala och Impilaks. N. phaeopus L. Äfven denna art uppehöll sig under flyttningstiden pä öarna, ehui'u pä längt när ej sä talrikt som den föregäende ; senare pä sommaren säg jag den icke. Machetes pugnax L. Syntes under maj mänad i stora flockar pä stränderna af Lunkulansaari. I dessa funnos hanar utrustade med brokiga halskragar af de mest olika färgskift- gar, sä att man knappast kunde fä en angenämare syn än en flock af brushanar, dä de om hvarandra sprungo pä strän- derna. Att fogeln äfven häckar i trakten skulle jag vilja an- taga, ty ännu den 11 juni säg jag eustaka exemplaraf den- samma. U. F. M. Totanus glottis L. Synes under värflyttningen finnas allraänt i hela Ladoga trakten, sä ock i Salmis. Der fans den pä öarne ytterst talrikt, men redan i slutet af maj hade den helt och hallet försvunnit, sä att arten ej synes häcka i trakten, ätminstone ej pä öarne Lunkalansaari och Mantsin- saari. Dä gluttsnäppan uppträdde i flock, var den ytterst skygg och omöjlig att komma inom skotthäU. IJ. F. M. En- ligt Enwald i Kerimäki och Kides. T. fuscus L. Äfven denna vadare är en af de fog- lar, som gästar Salmis under värflyttningen. Frän och med den 17 tili och med den 26 maj uppehöllo sig stora flockar pä Lunkulansaari. De vistades pä enahanda lokaler, som före- gäende art och ofta i sällskap med den. Dä individer af hvar- dera arten voro i samma sällskap, var det alltid T. glottis, som var den vaksammare, och som städse gaf signal tili upp- brott, dä nägon fara var förhanden. U. F. M. T. glareola L. Af alla vadare, som under sinä flyttnin- ffar funnos i trakten var denna onekligen den allmäunaste. Öfverallt bäde ä Lunkulansaari, Mantsinsaari och fastlandet anträffade man flockar af fogeln. I hopp ora att den när- stäende arten T. ochrojms L. skulle päträffas, fälde jag en 38 mängd individer, da jag ej med säkerhet visste, om det var T. glareola, som jag hade fraraför mig, raen tyvärr var detta alltid fallet. Äfven under häcktiden synes arten ingalunda vara sällsynt. I de stora kurrtrakter, hvilka funnos i uärhe- ten af Uusikylä by i Salmis, der äfveu storspofven kläckte, hade en mängd individer af kärrsnäppau bygt sinä bou. Da man nalkades det ställe der de hade sinä Si^^ eller ungar, flögo de en stund oinkriug en, nien satte sig sedän i nägot närstäende träd och lato derifrän höra sinä ängsliga toner. U. F. M. Enligt Enwald i Kerimäki. Actitis hypoleucus L. Pä Lunkulansaari, der stränderna tili största delen äro sumpiga eller ställvis sandiga, uppehöll sig arten i' ytterst ringa antal. Pä Mantsinsaaris steniga strän- der var den deremot allmän. Fogeln häckade äfven i trak- ten. Enligt Enwald i Kides och Impilaks. Scolopax gallinago L. Fans ätminstone under flyttnings- tiden allmäut i Salmis. Eul. Enwald i Kerimäki och Ruskeala. Sc. gallinula L. Af deuna art anträflfade jag ett enstaka exemplar pä Lunkulansaari den 18 maj. Tringa aipina L. Under hela den tid jag vistades pä öarne, var fogeln derstädes ganska allmänt förekommande. I synnerhet pä de sandiga stränderna af Mantsinsaari upp- trädde den talrikt och städse i sällskap med individer af Cha- radrius läaticula. Det haude ofta att man träifade flockar, som bestodo endast af större strandpipare, men aldrig säg jag nägon individ af spofsnäppan, utan att den var ätföljd af en eller vanligtvis flere individer af C. Jäaticula. U. F. M. Tr. Temminckii Leisl. Ungefär pä enahanda lokaler och ungefär lika ofta som föregäende art anträfFade jag denna pä bäda öarne. Äfven i sällskap med mosnäppan uppehöllo sig oftast individer af sti'aadpipare, men alltid af den mindre ar- ten Ch. minor. Förgäfves sökte jag päträffa nägot exemplar af den närstäende formen Tr. minuta Leisl. U. F. M. Ortygomeira porzana L. Uuder nätterna den 24 och 25 maj hörde jag dess lätt igenkända enformigt hvisslande läte pä Lunkulansaari, der fogeln fann en lämplig vistelseort i de sumpiga med högt gräs bevuxna stränderna. I början af 39 juni hördes fogeln ater och ännu deu 17 i samraa mänad, da jag äter gästade ön, uppehöU den sig pä samma ställe. Jag gjorde flere försök att skjuta fogeln, men, da den höll sig väl dold i det höga gräset, lyckades jag ej fälla nägot exeraplar. Enligt Enwald förekommer fogeln i Ruskeala. 0. crex Nilss. Häckar gauska allmänt ätminstone längs kusterna af Salmis och Impilaks. Enligt Enwald i Impilaks. Grus communis Bechst. I de ofvan omtalade stora kärr- trakterna i närheten af Uusikylä by, der bäde storspofven och käiTsnäppan häckade, hade ocksä flere par af trauan bygt sig bon. De uppehöUo sig alltid sa i midten af karret som möjligt, der marken var mycket sank och för menniskor omöj- lig att beträda. Enligt allmogens uppgift finnas de derstädes häckande h var j e är. Sterna hirundo Grmel. Pä de smä klippiga holmar, hvilka äro belägna mellan öarue Mantsiusaari och Lunkulansari sy- nes fogeln häcka. I början af min vistelse pä nämda öar uppträdde arten ytterst allmänt, men dess antal minskades, ju längre det led. Den största delen af skarorna drog vidare norrut, och endast ett mindre antal stannade qvar. U. F. M. Larus ridibundus L. Af denna art, sä lätt igenkänd genom sitt mörka hufvud, sägs den 17 maj en större flock flyga i närheten af Lunkulansaari i ostlig riktning. L. canus L. Är en i norra delarne af Ladoga allmänt häckande fogel. U. F. M. Enligt Enwald pä Valamo. L. fuscus L. Denna art är talrikt represeuterad bäde under försommaren och häcktiden vid kusterna af Salmis. Enligt Enwald i Impilaks och pä Valamo. L argentatus Briinn. Uppträdde allmänt vid min an- komst tili Salmis; dess antal minskades dock dag för dag. Huruvida grätruten häckar i dessa trakter, kan jag ej bestämma. Dä Ladoga ännu under större delen af maj mänad är isbelagd, voro alla de stora skaror af mäsar, sora för tillfället gästade trakten, hänvisade tili att söka sin föda i de smala sträckor af öppet vatten, som bildade sig kring fastlandet och öarne. Ofver dessa kretsade dagarne igenom mäsar i mängd. Den art som härvid var talrikast represeuterad var onekligen 40 L. f useus. — Pä isen sutto ofta rader af mäsar, fogel vid fogel. De voro ytterst skygga och omöjliga att komraa inom skotthäll. Lestris parasitica L. Den 28 maj säg jag för första gängen denna fogel. Trenne individer kretsade da i min när- het, men försvunno efter en stund ur min äsyn, da de flögo at fastlandet tili. Den 6 juni sägs arten äter uppträda i trak- ten och da i stor myckenhet. Trenne dagar kretsade skaror af labbar kring öarue, men drogo derefter bort. Enstaka in- divider säg jag dock ännu under de närmast följande dagarne. Podiceps cristatus L. Blott en gäng den 20 maj kunde jag anteckna mig hafva sett fogeln, och äfven da blott nägra individer. Enligt Enwald i Kerimäki, Puruvesi och Valamo. P. rubricollis Lath. Fogeln förekom vid Lunkulansaari bäde under flyttnings- och häcktiden. Under de första da- garne af min vistelse derstädes uppträdde den i mängd längs kusterna, der öppet vatten fans. Da maj mänad nalkades sitt slut, började foglarne alit mer att vistas i den länga viken vid öns norra del. Här i de smala sträckor af öppet vatten, som funnos mellan den tätä säfven och vassen, hade de f uu- nit tjenliga häckplatser. I slutet af maj och början af juni mänader, da paruingstiden autagligen pägick, förde doppin- garne ett verkligen förfärligt oväsen. Isynnerhet under nät- terna latu de utan uppehäll höra sitt obehagliga, starka läte. Ehuru ätminstone ett tiotal par af fogeln häckade ä Lunku- lansaari, lyckades jag ej finna nägot bo, ty denna art likasom alla andra doppingar tyckas utmärkt väl första att dölja sitt näste. U. F. M. Colymbus arcticus L. Fans ätminstone under värflytt- ningen i Salmis. Huruvida det är denna eller följande art, som enligt allmogens öfverensstämmande uppgifter kläcker i de mindre träsk inom Salmis, som ligga nägra mii inät landet, kan jag ej afgöra. Enligt Enwald i Kerimäki och Puruvesi. C. septentrionalis L. Äfven denna art uppehaller sig i Salmis och häckar der. Sä t. ex. bygga sig flere par bon vid stränderna af ett litet träsk pä ön Luukulansaaris södra del. U. F. M. Enligt Enwald vid Sordavala. 41 Mergus serrator L. I Salmis är prackau en allmän fo- gel. Under medlet af maj uppehöll den sig i större flockar, men redan i slutet af mänadeu upptmdde den parvis. U. F. M. Euligt Enwald vid Sordavala och i Inipilaks. Cygnus musicus Bechst. Dä mag. Hj. Schulman under är 1881 företagit ornitologiska undersökningar i Ladoga-kare- len, omtalade han vid sin liemkorast, att allmogeu der i trakten för honom berättat, att större flockar af svanen ärli- gen under sinä färder söderut gästa trakten kriug öu Mant- sinsaari. Äfven jag hörde allmogen öfverallt i Salmis omtala att svanen i niängd under en kortare tid ora hösten uppehäller sig kring Mantsinsaari och Lunkulansaari. Under sin färd norrut om väi-en syntes svanen dock ej i dessa trakter, ty, dä den redan i slutet af april eller senast under förra hälften af maj passerar södra och sydöstra delarna af landet, finner den ingen tjenlig hviloplats i trakten kring nämda öar, dä Ladoga vid den tiden ännu är isbelagd. Änser segetum Gmel. (f. arvensis Naum.?). I högsta grad ogynsamt verkade den sena vären 1881 pä observerandet af slägtet Anser. Mer än en gäng hände det att jag fick se Stora skaror af gäss (antagligen just ofvanstäende form) flyga öfver i riktningen sydvest-nordost; ett par gänger slogo skaror ned att hvila pä isen, men, dä denna var svag och fog- larna voro skygga, var det omöjligt att komma ät dem. Ville m an taga reda pä hvilka arter af slägtet Anser, som gästa norra Ladoga, vore hösten en vida lämpligare ärs- tid än vären, ty likasom svanor sä skola enligt uppgift äfven gäss dä i mängd vistas kring öarue Lunkulansaari och Mantsinsaari. Anas clypeata L. Pä Lunkulansaari vid de sumpiga och med dybotten försedda stränderna var skedanden under maj mänad ytterst allmän. Huruvida den häckar i trakten är mig omöjligt att afgöra. U. F. M. A. penelope L. Är utan tvifvel näst A. crecca L. den i trakten allmännast förekommande representant för slägtet, ätminstone under häckningtiden. Enligt EuAvald pä Valamo. 42 A. querquedula L. Blott en enda gäng lyckades jag pä- träfFa denna i värt land ganska sällsynta and-art. Under en exkursion den 18 maj pä Lunkulansaari säg jag fyra exemplar af densamraa. Tyvärr blott skadsköt jag en af foglarne. A. boschas L. Var isynnerhet flyttningstiden allraän, raen saknades ej heller under häcktiden. IJ. F. M. En- ligt Enwald i Kerimäki, Ruskeala, Sordavala, Impilaks och pä Valamo. A. acuta L. Pä Lunkulansaari under värflyttningen före- kom stjertanden i stor mängd, men stannade ej qvar derstä- des för att häcka; skedde det, mäste det ätminstone värit ytterst fätaligt. A. crecca L, Ar onekligen under alla tider den allmän- naste Anas-arten inom Salmis. U. F. M. Enligt Enwald vid Sordavala. Fuligula fusca L. Kring kusterna af ön Mantsinsaari fans fogelu i stora skockar. Da jag den 6 juui lemnade ön, voro skarorna ännu lika talrika. Den närstäende arten F. nigra L. päträffade jag ej. Enligt Enwald förekommer F. fusca vid Valamo F. clangula L. Förekom likt föregäende art i om möj- ligt ännu större flockar kring kusterna af öarne. Enligt Eu- wald vid Valamo. F. glacialis L. Annu den 6 juui uppträdde allan i stort antal kring kusterna af Mantsinsaari. U. F. M. F. cristata Steph. I Kuopiotraktens fogelfauna af J. von Wright heter det om viggen : »Hon tillbringar sommaren och kläcker vid sädana mindre träsk med flacka sträuder, som hafva grundt vatten och muddrig gyttjebotten och hvilkas vatteuspegel är öfverväxt med gräs och bladväxter». Sä be- skaffade voro ock de lokaler pä Lunkulansaari. som viggen valde tili uppehällsort; der förekom den i sällskap med Po- diceps ruhricollis Lath. i den omtalade viken vid öns norra del. Tillsammans med Colynibus septentrionalis L. kläckte den i de smä skogträsk, sora funnos i öns södra del. Allmo- gen beskattar dess Q.^g. U. F. M. 43 Att Salmis socken och isynnerhet öarne Lunkulansaari och Mantsinsaari äro utmärkta orter för dem, som vilja iakt- taga foglarne stadda pä flyttning, är säkert. Skulle ett par ornitologer samtidigt vistas här, en pä hvardera ön, bäde en vär och en liöst, och om väreu vore tidig, blefve deras re- sultat helt säkert utmärkta. För en enda person är arbetet för drygt, ty den tid flyttfoglarne gästa trakterua är ganska kort, och faunan pä öarne är da sä olika hvarandra. (Meddel. af Societatis pro Fauna et Flora fennica, 15: 1886.) Anteckningar om foglarne uti Salmis härad af H. Backman. (Anmäldt den 6 mars 1886.) Nedan stäende anteckningar *) äro gjorda inom Salmis Mrad (60° 14' — 62° 30' n. br.) vid norra delen af Ladoga, omfattande följande socknar: Impilalis socken, med djupt inskjutande vikar af Ladoga och bergholmar, bestär af tili 200 fot böga berg med riktning ifrän norr och nordvest tili syd och sydost, tili en del tätare tili en del glest bevuxna med träd eller ock kala; emellan bergen ligga djupa och bördiga dalsäukningar med bäckar och ymnig vegetation, högst fä kärr och sumpmarker; sädant vid kusten. Norrut finnas skogbeklädda höjder och en och annan insjö i dalsänkningarna; vegetationen är klenare, skogbevuxna momarker öfvervägande. Annu finnas äldre barrskogar, der tjädern och orren trifvas väl. Vid kusten lönn, lind, t. o. re. alm, Cotoneaster m. m. Salmis socken har vid kusten af Ladoga ett smalt bälte af bördigare jord, der lönn och lind ännu förekomma; för öfrigt skogbevuxna moar med barrträd och björk samt ai pä svedjeländer; flodstränderna (Uukhi kirkko och Tulemajoki) och dalsänkningarna bördigare, med lerjord. — Flodernas lopp frän nord-nordvest tili syd-sydost. *) Bosatt i Impilaks säsom provinciallilkare, har d:r H. Backman iinder en längre följd af är gjort anteckningar om foglarnas flyttnings- tider, ätskilliga växters bladbildning och blomning, samt om temperatnren. Ehuru dessa anteckningar blifvit insända tili Finska Vetenskaps-Societe- ten och ar efter Tir ingäit uti dess publikationer, torde denna samman- stUlluing, som författaren tillsändt mig jemte 1885 ärs iakttagelser, vara af intresse i anslutning tili nästföregäende uppsats. J. A. Palmen. 45 Suistamo socken med spridda höjder, sandäsar i samma riktniiig ifrän norr tili söder, nägot kävr- och sumpmarker samt insjöar i mängd; blandad barr- och löfskog; har ännu tili en del samma vegetation som Impilaks, men ringare antal individer (en del vexter saknas redan, säsom Strutliiopte- ris germanica, Äconitimi lycodomim, Campanula tracheUum, Anemone m. fl.). Korpiselkä socken. Sandäsar och moar med barr- och löfträd, dock öfvervägande barrskog. Kärr- och sumpmarker tilltaga i mängd och areal, äro dock af ringa bördighet, da alfven bestär af grus (icke lera). Vegetationen klen, starrängar och dälig äkerjord (sand), sjöar i mängd och bäckar. Suojärvi bestär tili en stor areal af kärr och sumpmar- ker samt sandmoar och kuUar med klen vegetation. Barr- skogen öfvervägande, endast i närheten af byarne löfskog och svedjeländer; ödsliga insjöar i de djupa barrskogarne. — Sva- nen och gäsen häcka här äfvensom sidensvansen (Äyläjärvi by). Vegetationen klen och torftig. Luscinia philomela Bechst. (f. satakieli). Förekommer rätt talrikt häckande vid Ladogas stränder, men gär inom omrädet ej nordligare äu tili Koirinvaara gästgifveri i Rus- keala; fiunes ej mera i Korpiselkä eller Suojärvi. Synnerli- gen talrik i Parikkala pä Simpeles stränder. Ankom tili Impilaks om vären: 1869 V 21 1873 V 27 1879 V 22 1884 V 27 70 V 15 75 V 24 80 V 26 85 V 25 71 IV 2 76 V 25 81 V 27 72 V 11 78 V 20 82 V 25 L. suecica L. Observerad 1876 IV 13, sedermera är- ligen i början af maj (d. 3 — 6). Ar 1882 sköts en hane pä Viipalanniemi ännu i juni; ej sedd om hösteu. L. phoenicurus L. (f. leppälintu). Förekommer ytterst allmänt som häckfogel och bortflyttar vanligen i början eller medlet af september; värper säkert blott en gäng. Anlände är : 46 1867 V 27 1872 IV 29 1877 V 9 1882 IV 23 68 V 6 73 V 6 78 V 11 83 IV 29 69 IV 30 74 IV 11 79 V 3 84 V 1 70 V 1 75 V 7 80 V 10 85 V 6. 71 V 14 76 V 2 81 V 4 Saxicola oenanthe (f. rauniorutschka, iisakki). Ytterst all- män häckfogel; bortflyttar i början eller medlet af sept. Ank.: 1867 V 24 1872 IV 27 1877 V 2 1882 IV 25 68 V 17 73 V 7 78 V 10 83 V 2 69 IV 26 74 V 8 79 V 8 84 IV 30 70 V 1 75 V 7 80 IV 28 85 V 2, 71 V 6 76 IV 22 81 IV 28 Turdus musicus L. (f. laulurastas). Förekommer här sparsamt i följd af bristen pä äldre skog, men häckar dock ärligen. Anlände 1870 IV 23 1881 V 7 1884 IV 26 71 V 8 83 IV 29 85 V 2. T. pilaris L. Torde i likhet med T. viscivorus icke flytta läugt härifrän, ty ofta ser mau skockar af trastar vistas här större delen af viutern; att bland dem äfven T. pilaris förekommer kan man anse som säkert. T. iliacus L. (f. punasiipirastas). Förekommer här spar- samt och äfveu häckaude. Hydrobata cinclus L. (f. koskikara) observeras endast om vintern i strömmar och aar med rinnande vatten; sällsynt. Sylvia trochilus L. (f. uunilintu). Häckar allmänt; fin- nes ej nieru i septeraber. Ankom 1874 V 19 1877 V 23 1880 IV 30 1885 V 2. 75 V 14 79 IV 28 81 V 6 Phyllopseiistes sibilatrix Bechst. Finnes i min trädgärd i Impilaks hvarje sommar. Äcredula caudata L. Uppenbarar sig högst oregelbundet pä värvintern i större flockar, men dröjer ej mänga dagar. Motacilla alba L. (f. västäräkki). Ytterst allmän ; bort- flyttar i början af oktober i större flockar. Anlände är 47 1867 IV 26 1873 V 2 1878 IV 30 1883 IV 28 69 IV 23 74 IV 21 79 IV 19 84 IV 26 70 IV 21 75 V 2 80 IV 23 85 IV 25. 71 IV 27 76 IV 20 81 IV 27 72 IV 23 77 IV 28 82 IV 26 Corvus cornix L. Flyttar emot inidviuteru bort frän öde- marksbj^arne tili Ladogas kuster, der den finner mera föda. Är en säker och förarglig fiskare : pä iseu varpar han upp af fiskarene utlagda krokar för att komma ät betet, hvilket ser högst löjligt ut. Oriolus galbula L. (f. kuhankeittajä). Fövekommer här sparsamt och bar icke blifvit hörd i Korpiselkä och Suojärvi. Nägra par bäcka i närheten af min bostad och försöka bärma uäktergalen, men misslj^ckas naturligtvis, medan deremot näk- tergalen ofta l)'ckas ästadkomma toner liknaude sommargyl- lingens. Tiratals söka de öfverrösta hvaraudra. Leken slu- tas vanligen sä, att Oriolus i vredesmod utstöter sitt sträfva »tschää» och slutar tvärt. Fogeln ankommer senast af alla flyttfoglar, nemligen 1871 VI 1 1874 VI 72 V 21 75 VI 73 V 30 76 VI Sturnus vulgaris L, (f. kottarainen). Ehurn talrikt före- kommaude i Sordavala, der den bäckar invid kyrkan, ses endast nägra par ärligen i Impilaks och torde icke gä nord- ligare. Jag bar utsatt holkar för starar, men de bosätta sig icke deri; dock bäcka de ärligen i tvenne granngärdar. 1875 V 5 1877 V 6 1879 IV 15 76 V 2 78 IV 15 80 IV 16. Pinicola enucleator L. Förekommer, men bar ej blifvit Eärmare autecknad. Carpodacus erythrinus Pall. (f. leivo), är en allmänt före- kommaude stanufogel och bäckar i hela distriktet. Passer montanus L. Uppträder bäde skildt för sig och i skock med vanliga gräsparfven^ är högst trätgirig och oför- skämd samt nastan alltid i slagsmäl med sinä grannar och gelikar. Stannfogel. 6 1878 IV 12 1884 VI 15 6 79 V 27 85 VI 18 9 Fringilla coelebs L. (f. peippo). Ytterst allmUn: bort- flyttar i rnedlet af oktober i stora skaror. Ankom : 1867 IV 17 o" 1872 IV 14 cf 1877 IV 15 cf 1882 HI 30 c^ 68 IV 16 cf 73 IV 8cf 78 IV 8 83 IV 12, 18 69 IV 12 74 IV 9 79 IV 20 cf 84 lY 1 ka Garrulus glandarius „ infaustus (Loxia pityopsiUacus) (Pinicola enudeator) Pyrrliula ruhicilla Passer domesticus (Fringilla linaria) art. Emberiza citnnella Ampelis garrulus Picus martius „ major „ minor (Asfur palumharius) Strix buho Sumia ulula „ passerina Äsio otus (Syrnium uralense ?) „ funereum Tetrastes honasia] Tetrao tetrix „ urogallus Lagopus albus Starna perdix. 12, --#-- (Meddelanden af Societas pro Fauna et Flora fennica; 15: 1889). Ornitologiska iakttagelser, gjorda under varen och soramaren 1886 pa Karelska näset. Af M. Walleen. (Meddeladt den 2 Febr. 1889.) Seclan jag af Societas pro Fauna et Flora fennica om vären 1886 erhällit ett stipendium för en ornitologisk cxkursionsresa i sydöstra Finland, inom socknarna Mohla, Räisälä, Keksholm, Pyhäjärvi och Sakkola, anträdde jag min iärd den 27:de april och inträffade dagen derpä vid min för- sta undersökningsstation Äyräpääjärvi i norra Mohla. Min afsigt hade värit att der cfter en bestämd ' pian föra nog- granna anteckningar öfver flyttfoglarnas ankomsttid, men dels hade mänga foglar, lockade af den tidiga vären, an- kommit tili platseii före mig, dels fann jag snart att Äyrä- pääjärvi är en för vidsträckt lokal att af en enda observa- tor ordentligt daghgen kunna enligt denna pian undersökas. Da jag fann att minä anteckningar vid Äyräpääjärvi af ofvanantydt skäl icke kunde blifva sä fullständiga, som jag önskat, använde jag flere dagar under min vistelse här tili längre vandringar i omnejden och har sälunda kömmit att besöka flere lokaler samt strÖfvat vidsträcktare omkring i norra Mohla, än jag ursprungligen afsett. Yläjoki och Kannilanjoki ha sälunda blifvit följda längs hela deras lopp, trakten mellan Kyyrölä, Suvenoja och Kuusa har i skilda riktningar blifvit genomströfvad, hvarjemte en vandring ge- nom skogarna mellan Puumusjärvi och Keksholmska vägen 9 130 blifvit företagen. Bäst hafva omgifningarna kring Kuusa gärd, i hvars närhet vi hade värt qvarter, blifvit under- sökta. Den 9:de juni lemnade vi Mohla och inträffade i Räi- sälä pä tvä skilda vägar; min medhjelpare reste landvägen, öfver Vuosalmi, jag äter paddlade i kanot utmed Vuoksen. I Räisälä hade vi värt högqvarter närä kyrkan, hvarför trak- terna häromkring oftast genomströfvades. Vi besökte dock äfven mänga aflägsnare delar af socknen, gjorde flere turer nedför Vuoksen at Keksholm tili, ströfvade upprepade gän- ger omkring i Räisälä gärds vidlyftiga, präktiga blandskogar, paddlade omkring Härskinsaari, besökte Helisevänjärvi och Sirlaks. Da tiden led och mitt undersökningsomräde var för stort för att ordentligt hinna undersökas pä en sä kort tid, som den jag hade att förfoga öfver, beslöt jag att endast flygtigt genomresa Keksholms socken, emedan fogeliakttagel- ser härifrän redan förut blifvit offentliggjorda. Sedän vi ännu en vecka vistats inom Räisälä, vid Melnitsanpelto by, bröto vi upp den 8:de juli. Jag for i kanot via Keksholm tili Sortanlaks, värt blifvande högqvarter i Pyhäjärvi socken, under det att min medhjelpare reste landvägen. Frän det skogvaktarboställe, der vi bodde, gjorde vi vara exkursioner säväl tili fots som i bät och ströfvade vidt omkring i denna Stora socken, besökte sjön af socknens namn, vidare Kii- majärvi, Kahvenitsanjärvi, Hanhilampi, Yläjärvi, Rahkajärvi. I Sakkola, dit vi anlände d. 28:de juli, vistades vi endast 4 ä 5 dagar, men genomforo under denna tid socknen i dess längdriktning, i det att en kanottur gjordes ned- och uppför Suvanto; Mutalampi, Kuninkaanristi by och Huvi- saari besöktes och de närmaste trakterna kring Sakkola kyrkoby genomtrampades. Den 2:dra aug. anlände jag äter tili Äyräpääjärvi och vistades der en vecka; derefter ätervände jag tili Helsingfors med 274 exx. konservcrade foglar och ägg af 14 arter. Da jag första gängen anlände tili Äyräpääjärvi d. 28 april, hade värmen, som rädt en tid förut och som bragt 131 drifvorna och isen sä ovanligt hastigt att smälta, redan iipphört. Vädret var ganska ruskigt, nätterna voro kalla, köiden hotade t. o. m. att äter isbelägga sjön, som sedän ett par veckor värit isfri. De här under de första dagarna observerade flyttfoglarna voro följande: Turdiis musicns. T. iliacus. T. viscivorus. Motacilla alha. AtdJins iJrftig-^.sis. Corvus monedula. Stiirnus vidgaris. Fringilla ccelehs. Fr. montif ringillä. Etnberiza schceniclus. Älauda arvensis. Falco tinnuHcidus. Astur nisus. Pandion haliaetus. Columha i^alumbus. Numenius arcnata. N. phceopus. Griis commiinis. Cygnus mnsicus. Änser segetum. Spatula clypeata. Änas boschas. Änas penelope. Ä. acuta. A. querquedida. A. crecca. Fidigida cristata. Glcmcion clangtda. Mergus merganser. Larus ridibimdus. L. canus. L. f useus. De skilda arternas förekomst inom det undersökta om- rädet framgär ur följande förteckning. Luscinia philomela Bechst. hördes första gängen d. 18 maj vid Äyräpääjärvi och var allmän, i synnerhet i Räisälä, der den frän de mänga snärfyllda holmarna och löfrika strän- derna Iät höra sin tjusarstämma. Da jag den 9 jimi padd- lade mig ned längs Vuoksen hörde jag hela tiden under den flere mii länga färden ätminstone en näktergal, rnen vid pas- serandet af Hovinsaari, en stärre holme, omgifven af en hei arkipelag af smä holmar kunde jag samtidigt urskilja 6 st., hvilka alla sökte öfverrösta hvarandra. Efter de första heta dagarna i medlet af juni mänad kunde man tydhgt märkä ett aftagande i näktergalens sänglust. Denna minskades se- nare mer och mer, sä att man efter midsommar endast undantagsvis fick höra nägra aflDrutna strofer. Den 30 juni sköts en ungfogel ur en kuli, som uppehöU sig i en tät ung björkskog. De unga hade ett karaktäristiskt läte — en ef- terhärmning af de gamlas huit — scherr . . . Att skjuta 132 näktergalar är lättast gjordt om dagcn. Der hänen hörs sjunga om nätterna päträffar man lätt de rödstjertade smä foglarna, sedän solen uppstigit och gjutit sitt sken öfver den skumma, tätä smäskogen. Vi fingo sälunda utan stor möda 5 exx. skjutna. Luscinia rubecula L. var en allmänt förekommande fo- gel i hela mitt undersökningsomräde. Frän och med den 3 maj, dä vi första gängen hörde rödhaken, Ijöd dess morgon- friska trefliga säng nastan ständigt i vara öron vid vandrin- gen, säväl i yngre som äldre blandskogar inom Mohla, Räi- sälä, Pyhäjärvi och Sakkola. Luscinia suecica L. Den 15 maj skadsköts en 5, som derpä gömde sig i en stengärd och undslapp. Luscinia leucocyanea Br. Sä sent som den 6 juni öfver- raskades jag vid en paddling uppför Kannilanjoki af en herr- Hg fogelsäng, som befanns komma iir strupen af en blähake, tillhörande den sydhga formen med hvit fläck i bröstet. Det skjutna exemplarets hona hördes ännu en stund efter skot- tet, men flyttade sig snart längre bort och kunde i den rä- dande qvällskymningen ej ätkommas. Det hemförda exem- plarets bröstfläck är liten, men alldeles rent hvit. — Säsom kändt har denna blähake sitt hemland sydligare, i mellersta Europa och ända upp i Östersjöprovinserna, der den enligt Russo]w fmnes vid bäckar uti ai- och videbuskar, ehuru ej öfverallt; han uppger den häcka här och vara vid Dorpat allmän. Hvarken i Finland eller Skandinavien är den hittills funnen. Den fullkomligt fläcklösa formen, var. Wolffil Br., är anträffad en gäng vid Reval och en gäng förflugen norrut ute pä haiVct melian Kolgujev och Novaja Semlja. Luscinia phoenicurus L. väntade vi länge förgäfves. Först den 11 maj kunde jag anteckna denna art som anländ tili orten och under äterstäende delen af denna mänad sägo vi den ej ofta inom Mohla. Deremot päträffades den allmänt i Räisälä, Pyhäjärvi och Sakkola. Den 12 juni hittades i Räisälä ett rödstjertbo, placeradt i en rcmna af en sten. Det innehöU 3 färska 'ix^g. 133 Saxicola oenanthe L. var talrik pä de steniga odlings- markerna i Mohla, Räisälä och Pyhäjärvi samt var öfver- hufviidtaffct en allmän fogel i hela undersökningsomrädct. Saxicola rubetra L. var aUmän i synnerhet pä busk- bevuxna ängar och vid kanterna af de odlade fälten. Turdus musicus L. var en allmän fogel, som äfven här gaf de djiipa barr- och blandskogarna deras rätta karaktär. Turdus iliacus L. I sällskap med föreg. art päträffades denna pä strändorna af Äyräpääjärvi om vären, kort efter det de anländt. Der sägos de fouragera pä de snöfria stäl- len, som solen värmt och luckrat iipp. Gick man denna tid längs stränderna kunde man skrämma iipp flere tiotal pä en gäng. Dessa sjöstränder voro denna tid dessutom en omtyckt plats för smäfoglar af flere slag, främst sädesärlor och ängspiplärkor. Rödvingetrasten var för öfrigt en aflmän häckfogel i Mohla, Räisälä och Pyhäjärvi. Den 19 juni funno vi 6 ägg i ett bo, tillhörande denna fogel. Den 27 hittades tvenne bon med dimimgar. Turdus viscivorus L. hördes flere gänger pä skilda stäl- len säväl i Mohla som Räisälä. I Pyhäjärvi observerades flygvuxen iingfogel Turdus pilaris L. var allmän öfverallt. Regulus cristatus Koch. päträffades i grof skog inom säväl Räisälä, som Pyhäjärvi. Sylvia hortensis Gm. var aflmän öfver hela omrädet. Sylvia atricapilla L. observerades först i Mohla den 4 jnni och päträffades sedermera ofta i Räisälä. I de präk- tiga, gamla blandskogarna vid Ladogas strand syntes svart- hättan vara en allestädes närvarande fogel, som med sinä angenäma toner hfvade iipp de äldriga löfhvalfven. Sylvia curruca L. var allmän öfver hela midersöknings- omrädet. Sylvia cinerea Lath. likasä. Phyllopseustes sibilatrix Bechst. anträffades pä flere stäl- len, alltid pä enahanda lokaler, nämligen i yngre blandskog. Här Iät den om vären höra sin säng, som af Nilsson träf- fande förliknas vid det Ijud, som ett sflfvermynt ästadkom- 134 mer, da det pä kanten omkring tvinnas pä ett bord och sä smäningom nedfaller pä flatsidan. Utom detta Ijud hörde jag ett annat, som ofta föregär det här ofvan antydda ooh hvilket har likhct med grämesens vanliga lockljud. 5 exx. tillvaratagna. Phyllopseustes trochilus L. var talrik öfver hela under- sökningsomrädet. Phyllopseustes coIlybitaVieill. hördes första gängen d. 18 niaj i ett rent tallbcständ, mcn päträffades sedermera alltid i granskog eller blandskog med granar. Gransängaren sak- nades säilän ä sädana lokaler. I Pyhäjärvis gamla, mörka skogar var arten talrikt representerad. Chioropeta hippolais L. inträffade i Kuusa park den 28 maj och Iät oss sedermera ofta beundra sin mästerliga säng. I Räisälä gärds härligt belägna park med höga, se- kelgamla björkar, hvilkas löfhvalf var ett kärt tillhäll för mänga arter sängfoglar, var gulbröstade sängaren en af de allmännaste. Calamoherpe schcenobaenus L. var allmän i Äyräpääjärvis vassar och gräsdmigar samt hördes för öfrigt ofta äfven inom Räisälä, der den pä sinä ställen t. ex. vid Melnitsan- pelto var rätt allmän. Calamoherpe dumetorum Blyth. Det var i Räisälä jag först blef bekant med dcnna sängare. En vacker juni qväll, da jag slagit mig ned utanför var bostad enkom för att lyssna pä nattfogel Ijud, blef jag öfverraskad af en ovanhg säng. Jag var ej sen att hasta ned tili stranden och snabt paddla mig tili den lilla holmen, hvarifrän de märkvärdiga tonerna kommo. Nattskymningen var allaredan sä stark att jag hade svärt att upptäcka sängaren i den medelstora björk, der han satt. Ett par gänger flyttade den sig ned i nägra smäbjörkar vid stranden, men upphörde ej en minut med sin säng och väl var det, ty den sjöng sä vackert och sä egendomligt att man gerna kunde höra pä den. Dess säng gör intrycket af att vara en improvisation — ätmin- stone dä man hör den första gängen. Det skärrande Ijud, vid livilket den liksom samlar sig, ixr ett Calamoherpeljud d. 135 V. s. likt medslägtingarnas t. ex. af C. schcenohcemis. Emellan dessa skärrandc Ijud, som icke äro obehagliga, kommer den sedän fram med allehanda vackra, öfverraskande melodiska strofer, hvaribland mä framhällas en tersgäng uppät af 5 to- ner i den mcst lefnadsgkida tonart. Hapen blef jag, da jag fick höra en ton, hvilkcn ej hördes längt, men var af en sä ren metallklang, att jag mäste gä omkring trädet ett helt hvarf för att riktigt öfvertyga mig om att Ijudet kom frän den lilla sängarens strupe. Jag gjorde tyst för mig en jem- förelse mellan vär passionerade näktergal ooh denne, och kom derunder tili den slutsatsen, att om oek den förra för- vänar genom sinä starka Ijud, sinä klocktoner, sitt älskliga hyy-itt och sitt skärrande smackande, sä förtjenar den se- nare guldmedalj för sängens omvexling och Ijufva behag. Jag fick slutligen ögonen pä min lilla fogel och nedsköt den. Exemplaret är konserveradt och inlemnadt tili Finska museum. Oaktadt holmen noga undersöktes dagen derpä för att finna honan eller boet, hittades intet. Holmen var be- täckt med en yppig vegetation af tätä, ogenomträngliga hai- lonbuskar och famnshöga nässlor, för resten fuU af ungbjörk och vide. Pä en alldeles liknande lokal anträtfades den 29 juni eller 18 dagar senare längre ned ät Vuoksen äfven inom Räisälä, pä en udde af Hovinsaari, en sjungande busksän- gare, som äfven efter stora svärigheter i följd af den rä- dande skymningen sköts, men som var omöjlig att igen- fmna i den hopgyttring af gammalt ris och lefvande växter, dit den lilla fogeln föll ned. Calamoherpe locustella Lath. {Locnstella nmvia Bodd.). Denna för Finlands fauna nya art anträffades de första dagarna af juli inom Räisälä i närheten af Melnitsanpelto by, der den om nätterna Iät höra sin enformiga säng förvillande lik syr- sans. Pä de sanka ängarna fick man här, alltid frän nägon videbuske, höra detta läte, ofta frän flere strupar pä en gäng; 4 exx. tillvaratogos. Den 3 aug. hördes en fogel af denna art pä en äng med videbuskar invid Äyräpääjärvi 136 sjö. (I Skandinavien är dcnna medeleuropeiska art ännu ickc funneri). Muscicapa grisola L. hördes första gängcn den 24 maj i Kuusa park. I juni anlräffades ett bo med 4 färska 'dgg. I Räisälä och Pyhäjärvi observerades arten pä flore ställen, Muscicapa atricapilla L. hördes första gängen den 9 maj i Mohla. Den 13 juni anträffades bo med 7 ägg i Räisälä gärds park. Inom de äldre blandskogarna ä nämnda egen- dom var arten allmän. Lanius collurio L. anträffades icke i Mohla, ehiiru lämp- liga lokaler för denna fogel ej saknades. Först efter passe- randet af Vuoksen observerades arten ä Vendelä den 10 juni, Härefter iakttogs törnskatan flerfaldiga gänger inom Räisälä och Pyhäjärvi. Anorthura troglodytes L. Den 19 juni öfverraskade vi en kuli at denna art ä ett ställe, fullt med kullfälda träd midt inne i Räisälä gärds storskog. Pä enahanda lokaler observerades gärdsmygen sedermera ofta inom Pyhäjärvi socken. Parus major L. Den 10 juni observerades nägra talg- oxar ä Vendelä. Den 20 juli sköts en ung fogel i Pyhäjärvi och den 2(S juli iakttogs arten inom Sakkola. Parus ater L. Den 20 juli sköts en ung fogel i Pyhäjärvi. Parus borealis De Sei. Observerades oftare än nägon af de öfriga mesarna inom alla de undersökta socknarna. Parus cristatus L. antecknades den 5 maj i Mohla ; den 10 juni i Pyhäjärvi och den 28 juli i Sakkola. Acredula caudata L. Den 10 juli observerades nägra individer vid en mosslagg inom Pyhäjärvi. Certhia familiaris L. anträffades i Räisälä den 19 juni; i Pyhäjärvi den 10 och 22 juli. Motacilla alba L. Den 29 april förekommo stora floc- kar pä Äyräpääjärvis stränder, der de under de kalla da- garna tycktes hafva lättast att komma ät sin föda. Var för öfrigt en allmän häckfogel i hela undersökningsomrädet. Motacilla flava L. Den 10 maj observerades första gul- ärlorna i Mohla. Fogeln anträffades ofta pä buskbevuxna 137 iingar och i kanterna af odlingsmarkerna. Den 5 juli togs en flygvuxen unge lefvande i Räisälä. Anthus pratensis L. Stora flockar observerades vid Äy- räpääjärvi dcn 29 april. Arten anträffades för öfrigt vid flere tillfällen pä ängsmark och sjöstränder. Anthus trivialis L. Den 30 maj observerades flere in- dividcr i IMolila. I Räisälä var arten allmän. Corvus corax L. Den 19 juni hördes korpens skrik i Räisälä. Den 14 juli observerades en kuli af 6 ä 7 stycken individer a Ladogas strand inom Pyhäjärvi. Corvus cornix L. saknades ingenstädes. Den 8 maj fanns ett bo mcd 3 färska ngg vid Ayräpääjärvi. Corvus monedula L. Den 28 april observerades kajor vid Kyyrölä. Samma dag hittades ett färskt rede utan ägg i en hälighet af en gamnial lind, knapt en famn frän mar- ken. Vid Kuusa häckade flere par. Cleptes pica L. sägs ofta. Garrulus glandarius L. En kuli, hvarur en ung fogel sköts, päträffades i Räisälä gärds storskog den 19 juni. Oriolus galbula L. hördes första gängen den 27 maj i Mohla, hvarefter tiera par observerades omkring Kuusa. Längs Vuoksen var fogeln allmän. Sturnus vulgaris L. observerad inom Mohla pä ett par ställen. I Räisälä var fogeln allmän. Den 12 juni sägos första gängen flygviLxna ungar. Loxia pitiopsittacus Rechst. Den 21 juni observerades med säkerhet en flock af denna art och vid nägra andra tillfällen, da vi kommo foglarna helt närä, kunde äfven kon- stateras att de tillhörde den större arten; men tili hvilken af vara tvenne korsnäbb-arter de foglar hörde, som högt uppe i de höga granarne nastan vid hvarje steg inom de gamla blandskogarna i Pyhäjärvi sägos fouragera, kan jag ej afgöra, ty Ijud och sätt att bete sig äro sä lika, att det fordras större erfarenhet än hvad vi egde, för att kunna be- stämma detta. Jag tror emellertid att Loxia curvirostra L. är talrikare representerad. 138 Pyrrhula rubicilla Pall. Den 10 juli observerades en +d i Pyhäjärvi soeken. Carpodacus erythrinus Pall. Den 22 maj hördiMohla; 16 juni observerad i Räisälä. Passer domesticus L. förekom vid gärdar i Räisälä, men •ingenstädcs talrikt. Passer montanus L. Observerad pä par ställen inom Räisälä. Fringilla coelebs L. talrik öfverallt. Fringilla montifringilla L. Nägra enstaka individer i sällskap med bofinkar observerades den 28 april och 2 aug. i Mohla. Fringilla chioris L. observerad den 1) maj och 2 aug. inom Mohla; flere gänger inom Räisälä och Pyhäjärvi. Fringilla cannabina L. Pä steniga äkerbackar omkring Kuusa observerades i början af maj smä flockar af denna fogel. hivid värt högqvarter i Räisälä hade vi tillfälle att hvarje dag iakttaga hämplingar pä en med hampfrö besädd täppa utanför vara fönster. Arten antecknades dessutom frän nägra andra ställen inom Räisälä och sägs ätven inom Py- häjärvi. Fringilla linaria L. Den 20 juli observerades i nägra alträd en mindre llock af denna art inom Pyhäjärvi. Den 2 aug. sägos nägra individer i Mohla.i Fringilla spinus L. observerad, ehuru ytterst sparsamt, säväl i Mohla som Räisälä. Emberiza citrinella L. Allmän kring odlade platser i hela omrädet. Emberiza schoeniclus L. tycktes vara allmän i videsnä- ren pä läga, vattendränkta stränder säväl omkring Äyrä- pääjärvi .^om inom Räisälä och Pyhäjärvi. Plectrophanes lapponicus L. Af denna art anträffades en flock af 5 individer pä en stubbäker invid Kuusa. En cf sköts och ingick i samlingen. Plectrophanes nivalis L. (Tierikko) anträffades ej, men förtjenar omnämnas derför att den i mycket stor mängd vid flyttningstiden om vären sträcker öfver karelska näset. 139 Öfverallt, der jag frägade efter denna fogel, var don känd under namnet „Tierikko". Den tid, da vägalaget om vären blir däligt, uppenbarar sig siiösparf-flockarna; deraf det fin- ska namnet. Jag har mig bekant att fogeln pä isarna och vägarna inom Kivinebb och Nykyrka under denna tid upp- träder i flockar af flere hundra stycken. Pä de gamla is- vägarna mellan Kronstadt och Petersburg utgör snösparfven föremäl för jagt. Hela slädpartier fara ut i detta syfte. Hirundo rustica L. var aUmän vid och i närheten af nienniskoboningar. lakttogs första gängen den 15 maj. Hirundo riparia L. anträffades häckande i smärre och större kolonier vid äbranter inom Mohla och i tvära sand- stränder vid Vuoksen. Var för öfrigt en aUmän fogel i hela undersökningsomrädet. Hirundo urbica L. Den 12 maj observerades en flytt- flock af hussvalan öfver Äyräpääjärvi. Nägra dagar gingo förr än vi hade arten i husknutarna vid Kuusa. För öfrigt allmän i alla de vattenrika socknar vi besökte. Alauda arvensis L. allmän. Picus martius L. saknades ej der gröfre barrskog före- fans. Picus leuconotus Bechst. En ungfogel af denna art sköts i Räisälä gärds park den 21 juni. Picus major L. var den allmännaste hackspettarten inom omrädet och päträffades ofta. I Räisälä funno vi den 13 juni ett bo med späda ungar; 21 juni ett annat med 5, knapt flygvuxna ungfoglar. I denna kuli voro alla fem honor. Picus minor L. Den 9 maj hördcs denna arts trumning pä trädstam närä Kyyrölä. lynx torquilla L. hördes ofta. Cuculus canorus L. Den 13 maj hördes göken första gängen, men redan nägra dagar förut stötte vi upp en 9 frän marken pä en torr tallmalm. Göken var mycket all- män öfver hela omrädet. Caprimulgus europaeus L. Den 15 maj hördes nattskär- ran första gängen. Efter denna tid hörde vi den ofta. Den 9 juli sköt jag en 9- med ett hvitt hand öfver buken. 140 Cypselus apus L. Den 17 maj observerades de första tornsvalorna vid Äyräpääjärvi. Fogeln var allmän öfver hela imdersökningsomrädet. Coracias garrula L. Vid färd längs Ladogas vestra Strand nedät Sortanlaks, hörde jag bläkräkans Ijud. Fem dagar senare eller den 13 juli päträfTades vid en äng närä Vernitsä hofläger gtt par foglar af nämnda art. Säväl dessa, som fyra imgar och ett ägg tillvaratogos. Boet var tillredt i en hälighet af en gammal ai, temligen högt frän marken. Senare hörde vi af ett par fiskare frän Pyhäjärvi by att ett par bläkräkor uppehällit sig vid kanten af en äng närä deras by. Arten päträfTades af oss icke utom Pyhäjärvi socken. Falco peregrinus Tunst. Da jag en dag i maj exkurre- rade vid Äyräpääjärvi, öfverraskades jag af ett sas i luften och en mörk fogel, som blixtsnabt störtade sig nedät vat- tenytan. Alit gick i en blink, sä att jag först efterät kom att reflektera öfver att det var en pilgrimsfalk jag hade sett, Falco subbuteo L. observerades ofta. Falco gyrfalco L. Vid Äyräpääjärvi trodde vi oss vid flere tillfällcn igenkänna denna art. Observationerna voro dock osäkra. Den 17 maj lyckades vi göra en säker obser- vation, da vi helt oförmodadt kommo fogeln ganska närä, i det att den flög snedt öfver oss iippät Ylöjoki. Falco tinnunculus L. Den 28 april observerades ett par tornfalkar under ett tätt snöfall. Öfver Kuusa äkrar syntes ett par ständigt bläkta. Arten observerades dessutom ett par gängcr inom Räisälä och en gäng i Pyhäjärvi socken. Falco vespertinus L. anträiTades ej af oss. Arten har dock för nägra är sedän förekommit i Pyhäjärvi och min följesven H. Jahnsson har under sin skogvaktaretid i Kivi- nebb skjutit flere cxx. af fogeln. Astur palumbarius L. Att dufhöken, oaktadt icke pä- träffad af oss, dock förekommer. bevisas af det konserve- rade excmplar, vi hemtat med oss. Det bragtes oss af en kari, som slagit ihjäl iingfogeln med en stör, da den som bäst höll pä att spisa en hare. 141 Astur nisus L. observerades vid Kyyrölä d. 28:de och vid Kuusa d. 29 april. Aquila chrysaetus L. Äyräpääjärvi var en god fogel- sump att taga ifrän för en kungsörn, som nog vissto huru den bar sig at. Respekten var ocksä allmän, da majestä- tet visade sig, ty varskodda af de öfriga flydde t. o, m. sva- narne, hvilket ej skedde för nägon annan roffogel. Nastan dagligen under maj mänad sägo vi en kungsörn göra sin rund kring sjön. Ett par gänger observerades fogeln i Räisälä. Haliaetus albicilla L. anträffades ofta öfver de talrika vatten vi besökte. Buteo vulgaris Bechst. Antecknad frän Mohla den 8, 9 o. 29 maj; frän Räisälä den 19 jnni och frän Pyhäjärvi 13, 18, 19 och 29 juh. Circus pygargus L. Den 5 maj observerades en kärr- hök, da den slog ned pä en kricka, soni genom dykning räddade sig, Strix bubo L. Den 2 maj blefvo vi af ett par pojkar lotsade tili en ,, kallio", der bergufven flere är ä rad haft bo och hvarest för jemnt tvä veckor sedän funnits rede med 3 ägg. Framkomna tili stället, en läg sandäs bevuxen med tallar, sägo vi en 2 alnar hög sten — detta var ,, kal- lion" — och bredvid stenen en nrkrafsad, grund fördjupning med fjäder af berguf, men ulan ägg. Dessa hade antag- ligen blifvit förstörda af menniskohand, hvilket man kunde sluta af dc skalfragment, som lägo kringspridda pä marken. Asio otus L. Den 29 juni anträffades i Räisälä en hei kuli af denna art i en tallbacke. 2 ungfoglar skötos. Columba palumbus L. var allmän. Columba oenas Gm. Den 19 o. 22 juni observerades denna art inom Räisälä. Tetrastes bonasia L. De uthuggna, skrala skogar vi genomströfvade i Mohla, kunde icke vara hemvist för denna fogel. Den päträffades ej heller der. Deremot anträffades hjerpen i Räisälä. Talrikt var arten representerad i de präk- tiga kronoskogarna i Pyhäjärvi längs Ladogas strand. Här 142 uppstötte jag t. ex. den 10 juli 4 fuUtaliga kuUar inom ett bra litat omräde. Vid en kort vandring den 13 juli at an- nat hali frän värt qvarter, räkade jag pä 3 äfvenledes stora kullar. I dessa skogar ringaktas hjerpen som villebräd af skogvaktarne. De spara sitt skott för tjädern, som äfven har sitt tillhäll i dessa djupa skogar. Tetrao urogallus L. I trakten af Kuusa idkas spelskytte om vären, ty jag säg fyra fälda tjädertuppar under vär vi- stelse vid Kuusa. Att dessa ieke blifvit skjutna i Kuusas närmaste omgifningar tar jag för gifvet, ty tjäderskog fin- nes först närmare Walkjärvi soekens gräns at ett häll och Kyyrölä kronopark at ett annat. I Pyhäjärvis storskogar förekommer tjädern ganska allmänt. Tetrao tetrix L. Omkring Kuusa var orren den allmän- naste vildhönsfogeln. Man talade om en berömd lekplats, en vidlyftig mosse i närheten, der förr i tiden flere hundra orrar gjorde platsen liflig och der äfvenledes hundra- ja tusental fätt släppa tili lifvet, menniskan tili nytta. Att ännu denna vär, är 1886, en och annan grann orrtupp pä samma lek- plats med döden fätt plikta för sin blinda kärlekspassion har jag mig bekant. I Räisälä funno vi den 14 juni ett orrbo med 10 ägg. Här och i Pyhäjärvi skall orren äfven vara allmän. Lagopus albus Gm, Den 15 maj hördes under ett ströf- täg inom Walkjärvi omräde en riptupp. Den 30 juni pä- träffades en kuli med späda ungar inom Räisälä. Charadrius hiaticula L. Den 30 maj observerades nägra af denna art i sällskap med Tringor (alpina) vid Äyräpääjärvi. Charadrius curonlcus Beseke. Den 17 maj observerades den första af denna art vid Äyräpääjärvi. Senare sägos nägra smä flockar med inblandade individer af Trinf/a Temminckii. Pä sandstränder vid Ladoga observerades endast denna art. Likasä upptäckte vi ingan af föregäende art bland de strand- rullingar, som .sägos vid Vuoksen inom Sakkola. Haematopus ostralegus L. Ett par observerades den 17 maj vid Äyräpääjärvi och ett rede med 3 färska digg hittades samma dag pä ett stengrund ute i sjön. Alla tre äggen tili- 143 varatogos och dcn 30 maj hadc foglarna tillredt ett nytt rede pä ett stenigt grund hclt närä det förra stället och der änyo lagt ett ägg, som af oss lemnades, men af traktens farligaste rofdjur — vallpojkarna — nägra dagar derefter togs som rof. Foglarna sägos härefter ännu flere gänger vid olika ställen af sjön, men hade blifvit ytterst skygga. Strandskatan är bekant som flyttfogel vid nedra Vuoksen (i Sakkola). Vanellus cristatus M. et W. Den 17 maj observerades 3 tofsvipor vid Äyräpääjärvis utflöde. En af dessa sköts. Fogeln är för öfrigt känd af skyttarna vid sjön under namn af „Hullulintu". Numenius arcuata L. var allmän vid Ayräpääjärvi; ob- serverades häckande i Räisälä och Pyhäjärvi. Numenius phoeopus L. är antecknad vid Kyyrölä den 28 april. Machetes pugnax L. förekom pä vären vid Ayräpääjärvi i smä flockar af 3—4 individer. I början af aug. observe- rades störrc flockar af 10 — 15 st. Totanus fuscus L. antecknades den 28 juni, da 3 indi- vider observerades inom Räisälä. Vid Ayräpääjärvi konsta- terade vi arten endast under höstflyttningen näml. 3 aug., da en flock af c. 10 individer antecknades, och den 5 aug. da ett par flockar af samma storlek iakttogos. Totanus ochropus L. Under maj mänad observerades denna snäppa enstaka eUer i smä flockar pä 3 — 4 st. säväl ä ett litet skogsträsk i Mohla, som vid tvenne äar, utmyn- nande i Ayräpääjärvi. Inom Räisälä och Pyhäjärvi träffa- des gropsnäppan häckande. Totanus glareoia L. antecknades i maj vid Ayräpääjärvi nägra fä gänger och anträffades fätaligt inom Räisälä och Pyhäjärvi. De första dagarna af augusti deremot var arten ymnigt representerad vid Ayräpääjärvi. Totanus glottis L. iakttogs ofta. Hördes d. 7 och 8 maj, sägs i flock d. 12 maj. Den 27 juni observerades en ungkull vid Sirlaks (Räisälä). Den 15 och 18 juli fullt flygvuxna ung- 144 kullar pä skilda ställen inom Pyhäjärvi. I början af aug. var äfven dcnna art talrikt representerad vid Äyräpääjärvi. Actitis hypoleucus L. var allmän öfver hela undersök- ningsomrädet. Scolopax rusticola L. Den 15 maj hördes morkullan första gängen under ett ströftäg i Walkjärvi socken. Den 14 juni iakttogs ett morkullsträek i Räisälä och ännu den 9 och 10 juli sträckte morkuUorna ifrigt närä Sortanlaks. De begynte da omkring kl. V2 10 pä qvällen. Telmatias major Gm. observerades endast 3 gänger och som häckfogel i dessa trakter är väl fogehi sällsynt. Der- emot utgöra dubbla beckasinerna eller ,,Tuppent", som de af aUmogen i Sakkola och Mohla kallas, ett hkasä lätt för- värfvadt, som efterlängtadt byte under höstflyttningen, da arten af gammalt l^egagnar Sakkola äkerfält samt de numera genom Vuoksens fällning torrlagda ängarna omkring Suvan- tos iitlopp tili rastplatser efter färden öfver Ladoga; ty all- mänt antages här att „tuppelit" komma direkte öfver frän häckplatserna — vidsträekta kärr — pä ryskä sidan om La- doga. Alexandersdagen anses för en medeltid, da „tuppe- lit" infinna sig pä Karelska näset, och under ett par veckor skjutas här ännu flere hundra, kanske tusental af dessa feta foglar, som i Petersburg betinga sig ett pris af 1 rbl paret. AUmänt klagas dock öfver att tillgängen pä de senare ären betydligt aftagit. Telmatias gallinago L. var allmän öfver hela undersök- ningsomrädet, der lämpliga lokaler förefunnos. Ankom den 3 maj. Telmatias gallinula L. iakttagen säväl i maj som aug. vid Äyräpääjärvi. Tringa alpina L. En flock af 10 ä 15 st. observerades vid Äyräpääjärvi om vären. Tringa Temminckii Leisl. Ett par gänger observerades smä flockar af donna art vid Äyräpääjärvi. Ortygometra crex L. allmän. Ortygometra porzana L. var allmän vid Äyräpääjärvi och anträffades llorc gänger i Räisälä och Pyhäjärvi. 145 Grus corn m uni s Bechst. uppträdde mot slutet af maj mänad i större ocli mindrc skaror vid Äyräpääjärvi. De största flockar, som observerades, bestodo af circa 40 indi- vidor. Den 16 juli och 27 juli observerades tranor partals inom Räisälä och Pyhäjärvi. Ardea clnerea L. Den 13 och 14 juli observerades en individ af denna art inom Pyhäjärvi, men var och förblef för oss oätkomlig. Cygnus musicus Bechst. Under vär vistelse vid Äyrä- pääjärvi hade vi, sä godt som hela tiden, att glädja oss at svanarne. Deras egendomliga säng, säsom ock deras stätliga, sköna iippenbarelse gäfvo sin originella prägel at denna lo- kal, som genom deras fränvaro icke hade för naturvännen och jägaren värit detsamma, den nii var. Antalet vexlade dock betydhgt under värens lopp och understeg enligt kring- boende allmogens försäkran vida de under sommaren genom ungfogel förstärkta skaror, hvilka höstetid uppehälla sig här. Vi sägo genast vid vär ankomst flockar af dessa foglar. Den 2 maj räknade vi 150 ^stycken, som vi frän vär tillfäl- liga utsigtspunkt kunde varseblifva. Härvid var dock Vähä- Äyräpääjärvi dold för vara blickar. Denna del af sjön, sora vid högt vattenständ genom ett kort sund skiljes frän den större sjön, är dock en mycket vidsträckt lokal äfven den, och der uppehälla sig svanar lika gerna som i hufvudsjön. Skulle jag uppskatta antalet svanar i denna del — samma dag vi räknade 150 foglar — tili 100, sä torde detta icke vara öfverdrifvet. Säledes summa 250 stycken. Häraf kan man lätt komma tili ett tai, som skulle representera sva- narnes antal höstetid i denna sjö, och man kan, fränsedt alla möjliga öfverdrifter i allmogemännens berättelser, som gä ut pä att „hela sjön är hvit af svanar" o. dyl, pästä att denna lokal höstetid pä en gäng kan hysa 750 — 1,000 svanar. En vacker syn redan det. Den 5 maj var antalet redan minskadt. Den 8 räknade vi endast 3; den 17 blott tvenne; den 31 syntes äter 9; den 4 juni observerades 5. Vid vär äterkomst tili Äyräpääjärvi i augusti kunde vi icke anteckna nägon svan. Sommaren förut hade ett par sva- 10 146 nar uppehällit sig hela sommaren vid sjön. Om de häckat der visste ingen. Deremot hörde jag af en skomakare i Kuusa by att svanägg blifvit af en vallpojke funna här för nägra är sedän. Anser segetum Gm. f. arvensis Br., Naiim. Gäss, hörande tili denna art, iakttogos om vären vid Äyräpääjärvi. Den 29 april t. ex. räknade vi 53 i en flock, som flög öfver oss, men pä hvilka vara hagelbössor visade sig vanmäktiga. Flere gänger kommo vi gässen pä lodhäll genom försigtigt krypande, men da vi ickc hade nägon lodbössa med oss, blef heller ingen gäs af oss skjuten. Äfven skola gässen höste- tid förekomma vid Äyräpääjärvi i myeket stora skaror. De utgöra da föremäl för ett slags sträckskytte, i det att de, i synnerhet om qvällarna, dä de uppsöka vissa kända ställen i sjön för att der tillbringa natten, af allmogojägarena, som här äro kimniga i flygtskytte, nedskjiitas, dä de i större el- ler mindre flockar i skymningsstunden sträcka öfver vas- sarna ellcr förbi uddar och laggar, der skyttarna halla sig dolda. En ung „pyssymies" berättade mig att han sälunda i bolag med en kamrat senaste höst skjutit 50 par gäss, för hvilka de i Wiborgs restaurationer erhällit 1 rub. paret. Pä frägan huruvida han kände flera slag af gäss, sade han att endast „harmaita" (grä) blifvit skjutna senaste höst i de gräsiga vikar, som hgga närä Muolajokis utflöde. Svarta gäss hade han visst hört talas om, men af egen erfarenhet kände han dem icke. Anser bernicia L. Den 3 maj observerade vi 5 stycken mörka gäss, troligen af denna art, sträcka öfver oss längs Äyräpääjärvi s utflöde. Spatula clypeata L. iakttogs endast trenne gänger näml. vid Äyräpääjärvi den 28 april, dä nägra observerades ; vi- dare den 18 maj 3 st. och den 4 juni ett par. Anas boschas L. var allmän vid Äyräpääjärvi. Den 28 april sägos gräsänder i flockar. Den 11 maj päträfTades ett gräsands- bo med 11 'Agg; dagen derpä ett annnat med 8 ägg. Den 27 maj hittades ett rede med 10 ägg. De sista dagarna af maj och 147 dc första af jimi sägos gräsandstiippar i skaror pä 20 — 50 st. och mera; de voro da mycket skygga. Den 4 juni hade nägra vallpojkar sett de nysskläekta gräsandsungarna frän ett bo, som vi kände tili, utkrypa frän sina skal tili stor förnöjelse för pojkarna. Egct nog lato de dem vara i fred, troligen tack väre det komiska i scenen, som mycket tycktes hafva anslagit dem. Samma dag den 4 juni sägo vi nysskläekta gräsandsungar ä en annan del af sjön. I Räisälä sägo vi den 20 nägra hanar. Under ett par andjagter i Pyhäjärvi förhöllo sig bland de skjutna foglarna, gräsänder, bläsänder och krickor tili hvarandra som resp. talen 32, 5 och 32. Den 18 skjöts en gräsandstupp, iklädd sin nya, vackra sommar- drägt. Frän Pyhäjärvi mä ännu anföras nägot, som kan vara belysande nog. Kahvenitsa sjö, en typisk och ej sä liten andsjö, var anmärkningsvärdt fattig pä andkuUar, men desto rikare pä doppingar, säväl grästrupiga och hvitstru- piga som cornutus. Detta är ett faktum, „som ser ut som en tanke". I denna samma sjö har förr i tiden gjorts Stor massaker ä ungänder; huruvida doppingarna dä voro lika talrika som nu, är mig obekant. Vid vär äterkomst tili Äyräpääjärvi nppehöllo sig der under början af aug. Stora skaror — pä flere hundra — gräsänder, som i all- mänhet voro ytterst skygga och oätkomliga. Anas penelope L. tycktes i allmänhet vara vida säll- syntare än gräsanden. Den observerades vid Äyräpääjärvi i flockar den 28 april. Den 3 1 maj anträffades denna art (?) med 5 di^g. Den 1 juni observerades i strandgräset vid Äyrä- pääjärvi 4 st. ungar af denna art (?). Den 14 juli sägos nägra bläsänder i Räisälä. Den 27 juni observerades en flygviLxen ungkull vid Sirlaks i Räisälä. För öfrigt skötos af oss en- dast fä af denna art i Pyhäjärvi; likasä under aug. vid Äyräpääjärvi. Anas acuta L. Den 27 juh sköts en $ i Pyhäjärvi. För öfrigt observerades arten säilän. Om vären sägo vi nägra i äarna, som mynna ut i Äyräpääjärvi. 148 Anas querquedula L. Den 28 april sägos nägra af denna art a Äyräpääjärvi. För öfrigt upptecknad den 11 maj och den 29 maj; hvardera gängen observerades endast en individ. Anas crecca L. var allmän. Om vären uppträdde den i Stora skaror vid Äyräpääjärvi och anträffades derefter ofta säväl i Mohla som i Pyhäjärvi. Den 23 maj hittades ett bo med 9 ägg. Dagen derpä, vid exkursion i den af oss kallade sumpen (deltalandet vid Kamiilanjokis utflöde), trampade jag i ett krickbo och krossade 2 ägg; de öfriga 5 togo vi tili vara. Oidemia fusca L. Den 8 juli observerades exemplar pä Ladoga och den 20 juh anträffades der tvenne kullar med dunmigar. Den 2 aug. sägs en flock af 12 stycken styra kurs öfver Vuoksen. Oidemia nigra L. Af denna art sägos flockar af honor den 20 juh pä Ladoga. Fuligula cristata Steph. tycktes vara en ganska aUmän fogel i dessa trakter. A Äyräpääjärvi förekom den om vä- ren i större och mindre flockar. Att den äfven häckade der är säkert, ty vi sägo ungar partals senare i slutet af maj och början af juni a flere ställen af sjön, vanligen da pä de svärast ätkomhga delarna, der bottnen var blötast, säsom vid ämynningarnas deltaland. Den 9 juni observerade vi en ungkull med späda ungar vid Äyräpääjärvis utflöde i Vuoksen. I Pyhäjärvi anträffades ofta kullar. I Sakkola ob- serverades arten likasä häckandc. Fuligula ferina L. Don 27 juh skötos tvenne foglar af denna art i Kahvenitsa sjö. För öfrigt cj iakttagen. Glaucion clangula L. förekom i stora flockar vid Äyrä- pääjärvi om vären och var för öfrigt i hela undersöknings- omrädet en allmän fogel. Den 20 maj togos 16 ägg frän ett knipredc i ett ihäligt träd (Mohla). Annu den 21 juni observerades en kniphona flyga ut ur ett ihäligt träd a Räi- sälä park. Den 19 juni hade vi emellertid redan sett en ungkull och i Räisälä sägo vi senare flere. Ä Ladoga an- träffades knipkullar; sä den 20 juli, da jag vid paddlande 149 längs Ladogas strand inoin en kort stund stöttc pä 3 kul- lar, hvilka vid donna tid redan voro ganska utvuxna. Harelda hiemalis L. Den 20 jiili observerades 3 allor ä Ladoga. En hane bland dessa sköts, Under flyttnings- tiden om hösten skola allorna vara särdeles talrika pä La- doga. I synnerhet lära de skocka sig vissa är och vid vissa vindar och väderleksförhällanden i miljoner i sydvcstra La- doga, förr än de begifva sig ölver Karelska näset tili Fin- ska viken. Mergus merganser L. antecknades icke förr än den 9 juni, dä nägra par observerades ä Vuoksen. A Ladoga an- träffades flere kullar. I Pyhäjärvi sjö skrämde jag, vid padd- lande, ut frän strandstenarne en kuli pä 18 — 20 stycken. I Sakkola observerades ocksä nägra kullar. Sterna hirundo L. Vanliga tärnor anträffades pä mänga ställen partals cller familjevis säväl vid Äyräpääjärvi som i Räisälä och Pyhäjärvi. Pä ett ställe vid Ladogas strand pä- träffades en koloni af denna art, med insprängda individer af rödnäbbade tärnan, pä en 15 — 20 par. Sterna paradisea Briinn. Den 20 jali urskildes bland tärnorna i ofvannämnda koloni nägra individer. En .sköts och blof konserverad. Larus minutus Pall. Den 18 maj observerades ä Äy- räpääjärvi en flock af icke mindre än 200 stycken. De voro i högsta grad närgängna: sköt man en, sä kommo mänga af de andra sä godt som alldeles inpä en. Vid första mo- tot med flocken sköt jag frän samma fläck med flere skott ned 11 stycken, hvilka alla blefvo konserverade. Hade jag känt dessa foglar förut, sä skulle jag ej gjort mig sä brädt att ladda och skjuta, ty erfarenheten visade att de verkligen voro ovanhgt tama. De kommo alltid med fullt förtroende oss närä; och sedän vi lärt oss kanna dem, lato vi oss icke heller komma tili last att visa oss ovärdiga detta förtroende, enär vi alltid framdeles bemötte dem med skonsamhet. De voro som odygdiga, glada barn, hvilka genom sitt glädtiga Ijud „keiku", „keiku" och sin luftiga uppenbarelse alltid stämde oss väl tili mods. Flockens antal minskades efterhand ögon- 150 skenligt. Arten anträffades äfven i Pyhäjärvi, der den häc- kade vid Kahvenitsa sjö och Haukilampi, Vid äterkomsten tili Äyräpääjärvi sägos flygvuxna ungar. Larus ridibundus L. förekom i smärre flockar i Äyrä- pääjärvi om vären. I Pyhäjärvi socken observerades ä Kah- venitsa sjö den 27 juli ett par skrattmäsar. De hade här antingen bo eller sm a ungar, ty detta förrädde de genom sitt beteende. Den 5 aug. sägo vi flygvuxcn ungfogel af denna art vid Äyräpääjärvi. Larus canus L. sägs i flockar om vären vid Äyräpää- järvi, der den häckade. Den 21 och 25 maj hittades reden med 3 ä 4 ägg. Arten observerades den 14juni i Räisälä. Den 29 juli sägs en flock pä c. 20 stycken af äldre och yngre foglar i Sakkola. Larus f useus L. observerades den 29 april ä Äyräpääjärvi, den 14 juni i Räisälä och den 30 juli i Sakkola; säledes ej ofta. Larus argentatus Briinn. Den 28 april antecknades nägra och den 24 maj observerades en vid Äyräpääjärvi. Podiceps cristatus L. anträffades pä flere ställen inom Räisälä och Pyhäjiirvi. I Kahvenitsa sjö, rik pä doppingar i allmänhet, tycktes denna art vara rätt talrikt represen- terad. Podiceps griseigena Bodd. observerades ä Ladoga den lo juli. Den 18 juli sägs ett par med 2 dunungar i Rak- kajärvi. I Kahvenitsa sjö var äfven denna art talrikt repre- senterad. Podiceps auritus L., som i Räisälä och Pyhäjärvi an- träffades oftare än nägon annan doppingart, var och förblef i likhet med dessa för oss osynlig vid Äyräpääjärvi. Rede med 5 olegade ägg hittades i Räisälä den 21 juni. Den 15juh sägos tvenne par med sinä ungar. I Kahvenitsa var denna hila dopping bäst representerad. Der fans en mängd af dem. Frän Sakkola antecknades äfven arten. Colymbus arcticus L. observerades med säkerhet endast en gäng, nämligen den 20 juli, da vid paddlande pä Ladoga 151 en individ af denna art, vid passerandet af en udde, dök upp alldeles närä mig. Colymbus lumme Brunn. (septentrionalis L.) antecknades oftare. Den 18 maj sägs en i Mohla. Den 9 juli flögo 3 smälomar öfver mig vid färd pä Vuoksen. Den 28 juni obscrverades nägra par i Räisälä; den 16 juli tvenne par i Pyhäjärvi. Ren 18 juli antecknades äfven lomar (arten tvif- velaktig). Den 26 juli sägs en skara af 6 stycken i Pyhä- järvi sjö. Ofvan meddelade iakttagelser, gjorda under vären och sommaren, lato förmoda, att äfven höstflyttningen kunde er- bjuda allehanda af intresse, särskildt gäsarter, hvilkas flytt- ningssträtar torde (Finl. Fogl. II) korsa hvarandra pä Ka- relska näset. Af sadan anledning vidtalades pä enskild väg min ledsagare, skogsvakten H. Jahnson, att under septem- ber och förra hälften af oktober 1886 göra iakttagelser vid Äyräpääjärvi. I det följande meddelas hvad han under denna sin vistelse i nejden eriarit. Lanius excubitor, ett ex. den 17 sept., tre den 15 okt. Corvus monedula, ett ex. sköts d. 17 sept. Fringilla montifringilla, tvenne exx. d. 17 sept. Plectrophanes nivaliSj en stor flock d. 15 okt. Ämpelis garrulus, de första sedda d. 16 okt. Falco subbuteo sköts d. 10 sept. Aqvila chrysaetus, ett ex. iakttogs d. 13 ett annat d. 21 sept. Pandion haliaetus, tvenne exx. d. 5—7 sept. Columba palumbus sköts d. 14 sept. Charadrius curonicus, en mindre flock fans qvar den 5 — 7 sept. sanit den 13 sept. Charadrius apricarius, tvenne exx. skötos d. 27 sept. Machetes pugnax, nägra exx. skötos d. 5 — 6 och 10 — 13 sept., samt d. 1 — 13 okt. Scolopax gallinago och gallinula funnos i mängd den 5 — 7 — 10 sept. samt under 1 — 14 okt. 152 Tringa (minuta?; sannolikt Tr. Temminckii), 2 flockar d. 13 scpt.: scdcl äfven i böijan af okt. Cygnus musicus Bechst. Den 5 — 7 sept. sägos endast sex svanar. En fäldes d. 12 sept.; dagen derpä visade sig tre flockar om 20 — 30 st., kommando frän NO tili Äyräpääjärvi. D. 19 — 25 flögo flockar dagligcn meUan Äyräpääjärvi, der de dröjde öfver natten, tifl Muolajärvi, der de vistades om dagen, oätkomliga i följd af strändernas beskaffenhet. De flögo mest utom skotthäll; ett fäldt ex. vägde 36^/4 S". Svanarne vistades här hela förra hälften af oktober — den 16 okt. räknades 165 st. — och dröjde troligen ännu länge pä orten. Cygnus minor Pall. Äfven denna art förckom. Ett ex. ansköts förgäfves d. 13 sept.; ett fäldes den 20 sept. vid Kop- rala by, ett annat af handl. I. Gratschoff d. 13 okt.; tyvärr blefvo de icke tillvaratagna för finska museet. Anser segetum Gm. f. arvensis Naum. I början af sept. fans blott en mindre flock af omkring 20 st.; men frän d. 8 — 9 sept. kommo gäss dagligen vid mörkrets inbrott och vistades, liksom svanarne, om dagen vid Muolalampi om natten ute pä Äyräpääjärvi. Särskildt syntes de tili natt- qvarter använda sumpiga och nastan bara fläckar (Muta- luoto) ute i sjön i närheten af Kaukilanlahti. Skytten an- tingen vadade i god tid ut tili en grästofs eller rodde ut med bät, samt dolde sig och bäten förmedels medförda al- qvistar. Foglarna kommo fran NO kort före solnedgängen, men höflo sig mest utom häU, tills mörkret hindrade jagten. Sälunda blefvo exemplar endast skadskjutna d. 8 — 13 sept. och undkommo ; utan skidor kan man nemligen icke gä pä det blöta bottnet, och med skidor hinner man ej sä tort framät som fogeln simmar. Slutligen erhöllos d. 14 sept. vid mynningen af Yläjoki tvenne foglar; dessa tillhörde for- men A. arvensis N. Under sinä dagliga turer passerade flockarna öfver en läng udde ncdanför Koprala by, men voro äfven här nastan oätkomliga. Dagligen syntes stora flockar pä ohka stäUen. Ännu ett ex. sköts d. 28 sept, och den 15 okt. räknades närmare 100 st. Allmogen hade under denna 153 tid fätt skjutna endast fä gäss, och pläga försälja dem för 70 kopek st.; man sade sig icke hafva sett eller skjutit nä- gon annan art än denna. Änder fiinnos den 5 — 7 sept. i hundradetal, mest af Änas boschas oeh crecca ; de syntes och skötos dagligen un- der hela vistelsen. Anas acuta sköts d. 13 sept. oeh 14 okt. Glaucion clangula, nägra mmdre flockar d. 13 och 30 sept. samt ända tili slutet af vistelsen. Mergus serrator, en flock d. 13 och 25 sept. Mäsarne hade försvunnit redan före d. 4 sept. -^«^- (Meddelanden af Societas pro Fauna et Flora fennica 15: 1889). En ny Ceratocombus frän Finland, beskrifven af O. M. Reuter. (Anmäld den 3 Mars 1888.) Da jag för par är sedän var sysselsatt med gransknin- gen af de i imiversitetets museum befintliga hemiptera och därvid fick mig tili bestämning öfverlemnade ocksä de af e. o. professor J. R. Sahlberg under de sista ären samlade, tili denna grupp hörande insekter, fann jag bland dessa äf- ven en synnerligen intressant, hittills obeskrifven art af den lilla, märkvärdiga familjen Ceratocojnbidae, hvilken hittills inom den palearktiska faunan värit representerad af blott fem species, Ocksä frän öfriga delar af jordklotet äro en- dast ytterst fä hit hörande arter beskrifna ooh mänga af dem, men i än högre grad flere af de obeskrifna exotiska former, hvilkas bearbetning jag nyss päbörjat, äro onekli- gen bland de mest egendomliga företeelserna inom hela he- mipter-ordningen. Inom vär fauna äro hittills tre arter funna, nämligen Ceratocombus coleoptraUis Zett., Pachycoleus rufescens J. S ah Ib. och Cryptostemma 2)'iisillinmm J. Sahlb., af hvilka de tvä senare blifvit tagna endast i Östra delarna af landet, nämligen Pachycoleus i Kuusamo och Cryptostemma närä Dworetz i Ryskä Karelen. Ceratocombus mnscorum äter före- kommer, ehuru glest spridd, här och där i södra delen af landet och är enligt Sahlberg nordligast observerad i Teisko i södra Tavastland. 155 Den nya arten tillhör äfven detta slägte. Da C. musco- rum anträffas hufvudsakligen iinder mossa och affallna löf, vid häfning i gräs pä fuktiga ställen och vid stränder, o. s. V., hafva de tvä hittills fiinna exemplaren af denna art blifvit tagna under barken af en stubbe, nämligen i Yläne. Den afviker i flera väsentliga karaktärer frän den förut bekanta, säsom genom den tydliga ringformiga afsnörningen af pronoti framkant, bristen pä borst vid pronoti sidor och genom pronoti hela form för öfrigt, i det denna baktill är mycket bredare, äfvensom genom hemielytras struktm' ; dessa hafva nämhgen blott sjelfva utkanten smalt förtjockad och försedd med en fin, helt kort inskärning i fjerde apikalde- len, päminnande om den hos Cryptostemma; corii brachial- nerv är enkel, membranen är ända tili utkanten iridesce- rande, dess längdcell mycket mer afläng och den öfre af marginalcellerna betydligt längre än den undre. För jämförelses skull meddelas nedan en beskrifning af de bäda hittills hos oss (och i Em^opa) funna Ceratocombus- arterna. 1. Ceratocoinbus coleoptratus Zett. Fuscus, opaculus vei levissime nitidulus, subglaber, ca- pite versus apicem setoso, antennis, rostro pedibusque pal- lide flaventibus; pronoto strictura apicaU solum lateribus hneola vei fovea impressa discreta, medio latissime inter- rupta, angulis apicalibus lateribusqve prope basin et api- cem setä exserta instructis; hemielytris limbo exteriore us- que in apicem membranae latius incrassato, coriaceo, con- tinuo, fractura non nisi omnium obsoletissima abrupto, mar- gine interiore latissime bisinuato ; clavo vena distincta ; corio formse macropterse venis brachiali et cubitali distinctis, illa mox infra medium ramum exteriorem in suturam membra- nae a vena cubitali pauUo remote excurrentem emittente, hae medio fortiter curvato, venis formse brachypterae pa- rum distinctis; membrana formae macropterae areis fusce- scentibus, opacuhs, solum interne iridescente, areola inferiore marginali superioris longitudine, formse brachypterae an- 156 gusta, tota coriacea, fusca, areola inferiore marginali supe- riore longiore. Long. macr. 2, brach. P/s mm. In Fennia meridionali sub muscis et foliis, in gramine locis iimbrosis et paludosis, ad litora, etc. rarus, Caput cum oculis apice pronoti paruni latius. Anten- nse articulo secundo primo triplo longiore. Rostrum coxas posticas attingens. Pronotuni capitis longitudine vei capite fere nonnihil longius, longitudine latitudine capitis fere lon- giore et margine basali paruni magis qvani V* breviore, basi levissime sinuata, lateribus subrectis, angtilis anticis deelivibus a latere visis acutis, posticis obtusis, disco linea tenuissima media impressa ante apicem abbreviata. Tibiae setis longe et satis fortiter spinulosse. Forma hrachyptera differt pronoto basi longitudini seqve lato et apice tantum paullulum latiore, lateribus versus apicem levissime rotun- datis, hemielytris apice divaricatis, anguste rotundatis, parte membranse inferiore anguste subcoriacea. 2.. Ceratocombiis corticalis n. sp. Fuscus, leviter nitidulus, sub-glaber, solum capite longe setoso; rostro, antennis pedibusque pallide flaventibus; pro- noto versus apicem fortiter declivi, apice strictura integra annuliformi instructo, hoe utrinque pila marginali brevi prae- dita, lateribus ante apicem sinuatis, setis exsertis destitutis; hemielytris solum ipso margine laterali exteriore toto an- guste lineariter incrassato et usque ad incisuram brevissi- mam ad quartam apicalem parteni corii positam reflexo; clavo vena distincta; corio (formse macropterse) venis bra- chiali et cubitali distinctis, illa versus apicem a sutura clavi fortius divergente, simplici, venam externam haud emittentc, cubitali omnium levissime curvata ; membrana (macropter») cum areis tota iridescente, sutura usque ad venam brachia- leni recta, dein in angulum subrectum prorainente, vena in- feriore arese longitudinalis ab hoe angulo emissä, areola marginali superiore inferiore niulto longiore. Long. 2 mm. Duo specimina macroptera a D:o Prof. J. R. Sahlberg sub cortice in Yläne inventa. 157 Caput cum oculis apice pronoti parum latius. Anten- nae articulo sociindo primo paullo magis qvam duplo lon- giore. Rostrum coxas posticas attingens. Pronotum capitis longitudine, latitudini apicis longitudille seqvale, apice mar- gine basali saltem ^/^ angustiore, margine basali medio late sinuato, disco linea media tenui longitudinali impressa. Ti- bise longe sctosse. ~^siy^Cp^<^^^ (Meddelanden af Societas pro Fauna et Flora Fennica 15: 1 Om Finlands Ptychopteridae och Dixidae. Af E. Bergroth. (Inlemnadt den 3 Februari 1889). Familjen Tipulidse bildar inom tvävingarnes ordning ett välbegränsadt helt. Det är endast tvenne slägten, Pty- choptera (jemte nägra närbeslägtade exotiska former) och Dixa, hvilkas ställning inom denna familj värit tvifvel un- derkastad. Sistnämnda genus har af Macquart, West- wood, Rondani och van der Wulp förts tili Tipiiliderna, medan Meigen och Zetterstedt ansägo det tillhöra My- cetophiliderna; Haliday äter förde Dixa jemte slägtet Or- phnepliila Hai. tili en särskild grupp, som han gaf namnet Heteroclitce. Numera synes man dock allmänt ha enats ora att anse Dixa bilda en särskild familj, som icke stär Tipuliderna synnerligen närä. Mindre meningsolikhet har herrskat an- gäende Ptychoptera. Detta genus fördes allmänt tili Tipuli- derna ända tili dess Brauer i sitt nya Dipter-system sär- skildt pä grund af larvens byggnad ansäg slägtet tillhöra en skild familj, närmare beslägtad med svampmyggorna än med harkrankarna. Ehuru den vetenskapliga polemik, som med an- ledning häraf under de senaste ärcn uppstätt mellan Osten- Sacken, nutidens förnämsta Tipulidkännare, och Brauer, ännu icke torde kunna anscs ha fört tili ett definitivt resul- tat, synes dock Brauer, understödd af Mik, ha frambragt giltigare skäl för sin äsigt än Osten-Sacken för sin mot- 159 satta ständpunkt. Sysselsatt med en bearbetning af Finlands Tipulider, har jag derför ansett vara skäl att i en särskild uppsats redogöra för de hos oss förekommande arterna af dessa bäda slägten. Ptyehopteridernas familj innefattar f. n. fyra genera: Ftf/choptera Meig., Bittaconiorpha Westw., Tanyderus Phil. och Protoplasta O. S. (Idioplasta O. S.), hvartill kommer det endast i bernsten funna slägtet MacrochUe Loew. De äro företrädesvis utbredda öfver de tempererade delarna af bäda hemisfärerna. I Europa förekommer endast slägtet Ptycho- ptera ^), representeradt af fem arter, af hvilka tre äro funna hos oss; sannolikt finnas dock alla fem arterna i Finland. Dessutom förekommer slägtet i Nord-Amerikaj^^der fyra arter äro funna, samt i södra delen af Syd-Amerika. Det skiljes med lätthet frän Tipuliderna genom att det har endast sex längdnerver samt genom närvaron af tvä longitudinela färor ä thorax. Larverna, som lefva i vatten och andas genom en läng analtub, hafva redan tidigt ädragit sig naturforskar- nes uppmärksamhet. Redan Reaumur (Mem. p. serv. ä riiist. des ins. Voi. V) och Lyönet (Recherches sur Tanat- et les metam. de diff. esp. d"ins., Tab. XVIII) hafva afbildat dem. I senare tider ha de närmare beskrifvits af van der Wulp2), Beling^) och Brauer*), samt i anatomiskt hän- seende af Grobben^). De skilja sig frän Tipulidlarverna genom att hufvudet icke är insänkt i thoracal-huden. De fullbildade insekterna träffas oftast vid bäckar, der de vandra af och an pä växternas blad och sälunda i sitt beteende helt och hället skilja sig frän Tipuliderna, som aldrig be- gagna benen tili lokomotionsorgan i annat fall än när vin- garna äro förkrympta. *) Slägtet Ctenoceria Rond. torde nämligen vara grundadt pä ett falsificat: hufvudet af en Ctenophora, limmadt pfi kroppen af Ptyclio- ptera ccntaminata. -) Händel. Nederl. entom. Ver. I, p. 31. 3) Verhandl. zool.-bot. Gesellsch. Wien XXXVI, p. 171. *) Denkschr. Acad. d. Wiss. in Wien Voi. XLVII. *) Sitzungsber. Acad. Wiss. Wien Voi. LXXII. 160 1. Ptychoptera coiitamiiiata L. Linn., Syst. Nat, ed. X, II, 972 (sub Tipula). — Meig., Eur. zwoifl. Ins. I, 205 et VI, 290. — Macq., Dipt. Nord. Fr. p. 65; Idem, Hist. nat. Dipt. I, 76.— Zett., Dipt. Scand. X, 4025. — Schin., Faun. Austr. II, 497. — v. d. Wulp, Dipt. Neerl. I, 344. — Wall., Ent. Tidskr. III, 29. Sällsynt; funnen pä Aland af Tengström och i Kuu- samo (66°) af Mäkiin. — För öfrigt utbredd öfver hela norra och mellersta Europa. 2. Ptychoptera paludosa Meig. Meig., Klass. eur. Dipt. I, 82 ; Idem, Eur. zweifl. Ins. I, 207 et VI, 290. — Macq., Hist. nat. Dipt. I, 76. — Schin., Faun. Austr. II, 497. — \Vall., Ent. Tidskr. III, 30. Sällsynt; hos oss funnen endast vid Sortavala samt af J. Sahlberg i Kuusamo. — Utbredd öfver mellersta och äfven funnen pä spridda ställen i norra Europa. A nm. Pt. lacustris Meig., som skiljer sig frän paludosa genom gul skutell och tvfi gula tvärband pä bakkroppen, kan möjligen anträf- fas i södra Finland. 3. Ptyclioptera scutellaris Wied. Wied. in Meig., Eur. zweifl. Ins. I, 206. — Meig., ibi- dem VI, 290. — Zett., Dipt. Scand. X, 4029. — Schin., Faun. Austr. II, 497. — v. d. Wulp, Dipt. Neerl. I, 344. — Wall., Ent. Tidskr. III, 29. AUmän öfver hela landet ända upp i Lappland. — Den är allmän i norra, men sällsynt i mellersta Europa. A n m. Pt. albimana Fabr., som skiljer sig frän alla samslägtin- gar genom hvit metatars ä bakbenen, finnes möjligen pä Aland. De tre fmska arterna skiljas frän hvarandra genom följande karakteror: 1 (4) Bröstsidorna hvitskimrande. Skutellen gul. 2 (3) Svart, glänsande, bakkroppen med 2 (säilän 3 eller 4) gula tvärband, hos honan vanligen endast antydda af sidofläckar. Vingarna med en brun fläck vid basen, vid andra längdnervens ursprung, vid hjelpnervens samt 161 första och andra längdnervons mynning äfvensom vid bascn af andra och fjerde längdnervens gafTel; dess- utom ett brunt tvärband ölVer tvärnerverna; prsefurca närä tre gänger längre än bakre tvärnerven. contaminata L. o (2) Svart, glänsande, bakkroppon utan tvärband eller fläc- kar. Vingar ofläckade; pra3furca dubbelt längre än bakre tvärnerven. scideUaris Wied. 4 (1) Bröstsidorna svarta, glänsande, utan hvitt skimmer. Skutellen svart. Bakkroppen enfärgadt svart. Vingarna med samina färgteckning som hos co7itaminata, men prsefurea endast en half gäng längre an bakre tvär- nerven, hvarigenom fläcken vid dess bas sammansmäl- ter med vingens tvärband. ixihidosa Meig. Familjen Dixida^ utgöres endast af slägtet Dlxa Meig., tillhörande den palöearktiska och nearktiska regionen. Frän Europa känner man hittills tio arter, af hvilka dock tvä äro bristfälligt beskrifna och mycket osäkra; tili detta antal kom- ma de i denna uppsats nybeskrifna arterna. Nord-Amerika eger ätta arter. D/.ra-arterna skiljas lätt frän öfriga mygg- familjer genom vingarnas nervförgrening. Hjelpnerven ut- mynnar närä midten af vingens framkant. Andra längdner- ven utgär frän den första närä dess midt, gär först snedt nedät, derefter i bäge uppät, hvarefter den grenar sig; tredje längdnerven utgör en fortsättning i samma riktning af andra längdnervens basalportion ; den fjerde grenar sig i tvä, af hvilka den främre yttermera är gaftelgrenad. Den egendom- liga D?.rrt-larven är första gängen beskrifven redan af De Geer i hans „Memoires" samt har derefter utförligare be- handlats af Steeger^), Gercke^) och Meinert^). Man träffar de hästskoformigt böjda larverna vid sjelfva randen af vattensamlingar med hufvudet och analändan i vattnet. Z)/a;«-arterna äro alla sällsynta. Att de sä säilän an- >) Naturh. Tidsskrift 1842, p. 202—204. -) Wiener entora. Zeitung III, p. 166—171. ^) Danske Vidensk. Selsk. Skrifter ifi) III, 4. Kjöbenhavn 1886. Il 162 träffas beror väl i nägon män pä, att de om dagen halla sig dolda i skuggiga gropar och jordskref och framkomma först vid solnedgängen, da m an stundom träifar dem dansande upp och ned i luften i klart väder. Genom sin habitus och de borstformiga antennerna päminna de mycket om arterna af slägtet Trichocera. I imiversitctets samlingar funnos äf- vcn tvä hithörande arter bestämda säsom Trichocera-dociev- I Finland äro sex arter af slägtet Dixa funna, sälunda flere än i de flesta andra länder. Detta relativt höga art- antal beror pä att den högre norden eger ett par för den- samma egendomliga, hittills okända arter. 1. Dixa aprilina Meig. Meig., Eur. z\veifl. his. I, 218. — Macq., Hist. nat. Dipt. I, 116. — Zett., Dipt. Scand. X, 4049. — Schin., Faun. Austr. II, 642. — D. (estivalis Meig. et Macq. 11. cc. - V. d. Wulp, Dipt. Neerl. I, 342. Fimnen i Esbo hage d. 7 jiili 1866 af Palmen samt i Mäntsälä; ett exemplar utan närmare lokaluppgift fmnes äf- ven i miivcrsitetets finska samlingar. — Utbredd öfver norra och mellersta Europa. 2. Dixa serotina Wied. Wied. in Meig., Eur. z\veifl. Ins. I, 217. Denna vackra och högst sällsynta art är funnen vid Svir af J. Sahlberg. En äfven af Wiedemann beskrif- ven varietet med enfärgad bakkropp och vingarna med en knapt märkbar skuggning vid främre tvärnerven och femte längdnervens basalhälft är funnen vid Mukkavuoma i Enon- tekis lappmark af Palmen d. 17 aug. 1867 i björkregio- nen. — Artcn beskrefs för^ mer än sjuttio är sedän frän trakten af Berlin, men hade sedän dess ingenstädes äter- funnits. 3. Dixa maculata Meig. Meig., Eur. zweifl. Ins. I, 2\'^\ — Macq., Hist. nat. Dipt. I, 117. — Zett.. Dipt. Scand. X, 4050. — Schin., Faun. Austr. II, 642. — I). nehuJosa Meig., libr. cit. VI, 293. 163 — Zett, 1. c. p. 4051. — Schin., 1. c. p. 643. — D. pu- herula Loew, Stett. ent. Zeit. X, 347. Var. a. Vitta f usea subcurvata secundum quadrantcm basalem venae intercalaris, venas transversas trientomque basalem petiolise cellulae submarginalis prima usque ad ve- nam longitudinalem primam pertracta. Bases furcarnm am- barum fuscomaculatöe, qua3 maculse, imprimis posterior, in- terdiim plus minusve obsoletae sunt. Dimidium basale cel- lute analis fusco-iimbratum. Var. h. iit «, sed vitta transversa media ultra trientem basalem petioli cellulse submarginalis primge haud conti- nuata. (Exemplaria originalia nehulosce Meigenii in museo Lundensi). Var. c. ut h, sed maculae ad bases furcarum deficien- tes, vitta transversa media ultra venas transversas vix ex- cedcns {puherula Loew). Var. d. ut c, sed vitta media fusca venam transversam anteriorem et trientem basalem petioli cellulae submarginalis primse amplectens. Vena transversa posterior haud fusco- limbata. Var. e. ut c, sed dimidium basale cellulae analis hya- linum {maculata Meig.). Var. /. ut e, sed vense transversas modo obsoletis- sime fusco-limbatee. Funnen i Ilomants af Grönvik och i Kittilä lappmark (67° 5') af Edw. Nylander. Zetterstedt erhöll henne äfven frän Finland genom Sahlberg sr. — Utbredd öfver en Stor del af Europa. 4. Dixa obscura hoQw. Loew, Stett. ent. Zeit. X, 348. Denna genom vingarnas nervförgrening lätt skiljda art är funnen vid Helsingfors samt af J. Sahlberg i Torneä Lappmark. — Förut anträffad i Ostpreussen, Ryssland och Sibirien. 5. Dixa liyperborea n. sp, Caput nigrum. Thorax cum pleuris niger, limbo lato- 164 rali pallide flavo, ssepe etiam limbo fere concolore, tantum vesligio coloris flavi prsedito. Scutellum fuscum vei nigrum. Metanotum testaceiim, liiiea nigra benc determinata longitu- dinaliter dimidiatum. Alae cinereo-umbratse, venis tenui- bus, cellula submarginali prima petiolo suo duplo fere lon- giore. Halteres luridi, clava fusca. Pedos fusci, interdum coxis et femoribus apice excepto testaceis. Abdomen totum nigrum. Long. corp. 2 — 2,5 mm.; alse 3,5 — 4 mm. Species parva, D. nmphihife De G. (nigrse Staeg.) alis umbratis sat similis, sed his cinereis nec fuscescentibus, colore corporis alia cellulaque submarginali prima longiore faeillime distincta. D. Immili Ruthe statura similis, sed me- tanoto luteo medio nigrolineato mox distinguenda. Funnen i Enontekis Lappmark (68° 5') af J. Sahlberg, ä en annan icke närmare uppgifven lokal i Lappland af Pal- men samt vid Nejden invid Varanger-fjord (69° 1') af Ed\v. N y 1 an d e r. 6. Dixa aquilonaris n. sp. Corpus totum cum capite nigrum, concolor, opacum. Thorax postice medio area cinerea notatus, qua3 lineolas duas parallelas cinercas medium thoracis nonnihil superan- tes emittit. Ate sublimpida^, vena transversa anteriore le- viter fusco-limbata, cellula submarginali prima petiolo suo evidenter longiore. Halteres sordide testacei. Pedes toti fusci, coxis nigris. Long. corp. 3 mm.; alae 4,5 mm. D. lineatw Macq. affinis, sed obscurior, pictura thora- cis ac vena transversa anteriore fusco-notata distincta, Funnen af Palmen den 10 juni 1867 pä en med kräk- ris bevuxen backe i Muonioniska. De hos oss funna Di.rrtr-arterna ätskiljas genom föl- jande känneteckcn. 1 (10) Främre tvärnerven utgär frän samma punkt, der tredje längdnerven vidlager. Andra submarginalcellen sälun- da sessil. 2 (7) Thorax' grundfärg gulaktig med tre mörka längdband. 3 (4) Vingarna fliickado, med variorande teckning. Hos exem- plar med fulll utbildade fläckar löper ett brunt, nägot 165 bägböjdt band öfver tvärnerverna upp tili första längd- nerven, andra och fjerde längdnervens gafflar äro vid basen brunfläckade och basalhälften af analcellen är brunskuggad. Dcnna teckning kan gradvis reduceras, tili dess endast tvärnerverna äro mer eller mindre tyd- ligt brimkantade. maciilata Mcig. 4 (3) Vingarna ofläckade. 5 (6) Thorax framför sidobanden med en sned brun fläck, hvars bas ligger vid främro ändan af sidobandet och hvars spets är riktad mot midtelbandets främre ända, och som stimdom berör dessa band. Abdominalseg- menten baktill vanligen Ijiisare. serotina Wied. G (5) Thorax framför sidobanden ofläckad. Abdominalseg- menten enfärgadt mörka. aprilina Meig. 7 (2) Thorax' grundfärg svart. 8 (9) Thorax med ofta otydligt Ijusgul sidorand. Metanotum lergul med en svart längdlinie i midten. Vingarna grä- skuggade med ofläckad främre tvärnerv. Benen bruna, höfterna och lären med undantag af spetsen stimdom lergula. hyperhorea Bergr. 9 (8) Thorax äfven pä sidorna svart, men framför skutellen med en grä fläck, som ntsänder tvä smala parallela hnier af samma färg, hvilka upphöra ett godt stycke bakom thorax' framrand. Metanotum enfärgadt svart. Vingarna nastan klara, med främre tvärnerven Ijust brunkantad. Benen helt och hället bruna, höfterna svarta. aqiiilouaris Bergr. K) (1) Främre tvärnerven utgär ett stycke framför tredje längdnervens bas; andra submarginalcellen derigenom tydligt skaftad. Kroppsfärgen svartbrun. Thorax med gul sidorand och tre smala gula rygglinier, af hvilka endast den mellersta när thorax' framkant. Bröstsi- dorna brokiga af gult och mörkbrunt. Vingar ofläc- kade. ohscura Loew. -c^Jo- (Meddelanden af Societas pro P\auna et Flora fennica, 15: 1889.) Catalogus praecursorius Hymenopterorum Anthophilorum Fennia. Auctore John Sahlberg. {Exhibit. die 2 Martii 1889.) Genom William Nylanders arbeten: Ädnotationes in expositionem monographicmn Apum horealmm, Stip)plenientum adnotatiommi in expositionem Apum horealmm och Revisio synoptica Apum borealium comparatis speciebus Europjce me- dice, införda i I oeh II häftena af Notiser ur Sällskapets pro Fauna et Flora fennica förhandlingar 1848 — 1852 hafva Finlands Honungsteklar blifvit bearbetade med en skarp- synthet och noggranhet, som med rätta förskaffat dessa ar- beten en framstäende plats inom den entomologiska littera- tm^en. Det material af fmska bin, som da stod författaren tili buds, var dock ganska ringa och utgjordes nastan endast af hans egna insamlingar i närheten af Helsingfors och Uleä- borg, en mycket rik samling gjord af doktor Appelberg im- der en med understöd af Sällskapet pro Fauna et Flora fennica företagen resa i sydöstra Karelen samt nägra min- dre samlingar frän Tavastland och södra Österbotten, hvar- för den bild, som lemnas af vär bifauna i dessa arbeten, är ganska ofuUständig. Emellertid gaf arbetet genast impuls tili nya forskningar inom landet. Arkiater E. J. Bonsdorff började sälunda med stor ifver och framgäng insamla af dessa insekter i Uskela och professor Mäkiin egnade dem 168 ock ganska stor uppmärksamhet iinder sinä resor i skilda delar af landet. Deras arbete fortsattes sedän af en mängd unga forskare, hvilka, utsända af Societas pro Fauna et Flora fennica tili de mest skilda delar af värt naturhisioriska omräde för iitredande af vär insektfauna, tili finska museum hemförde stora massor af insekter af skilda ordningar, och ehurii ingen bland dem specielt egnat sig at ett alvarligare studium af ifrägavarande insekter, hafva de dock tillsammans hopbragt ett betydligt material tili kännedom äfven af denna del af fosterlandets fauna. Särskildt förtjenar att i detta afseende nämnas herrar W. Woldstedt, R. Hammarström, R. Sievers, W. Snellman, O. ooh E. Reuter samt R. Envald, hvilka alla med förkärlek insamlat bin. Likaledes har stats- rädet A. Giinther i Petrosavodsk insändt tili museum icke fä arter frän Ryskä Karelen och doktor hiberg frän Kexholm. Den af framlidne handlanden Wasastjerna tili Universitetets zoologiska museum skänkta samling innehäller äfven ett betydligt antal bin, hvaribland en mängd enligt uppgift äro insamlade i Österbotten. Da emellertid fyndorten icke sär- skildt fmnes antecknadt för hvarje exemplar, mäste uppgif- terna hemtade frän nämnda samling anses för nägot opälitliga. Emellertid hade kännedomen om dessa insekter i ut- landet gjort stora och tili en del oväntade framsteg, dels beträffande arternas säkra begränsning, dels i afseende ä hela familjens systematik. Uti genitalsegmentens byggnad hade man sälunda funnit särdeles konstanta kännetecken för att ätskilja de tili det yttre ofta mycket liknande hanarne af närstäende arter, pä samma gäng man i vingnervernas direktion och benens beväpning, mandiblernas form o. s. v. fann goda karaktärer säväl för större grupper, som enskilda arter. Bland forskare, som sälunda särskildt bidragit tili att föra vetenskäpen om de biartade insekterna framät, kunna nämnas A. Schenck i Weilburg, F. Morawitz i St. Peters- burg och G. Thomson i Lund, hvilken sistnämnda genom offentliggörandet af II delen af sitt arbete Hymenoptera Scan- dinavia' 1872, lemnat oss en utmärkt handbok för bestäm- mande af vara hithörandc insekter. 169 Värt rika material af inliemska bin lag dock tili en Stor del ännu obearbetadt, da Dr. F. Morawitz är 1883 hade godhetcn, att erbjuda sig att bestämma vara pä senare är gjorda insamlingar. Större delen af dessa insändes sedän tili honom och bar i början af detta är äterkommit med omsorg hestämdt. I anledning häraf företog jag mig att sammanställa alla i musei ego befintliga finska bin, hvartill äfven Nylanders privatsamling genom köp förvärfvats, tili en större geografiskt ordnad collektion. De pä senaste ären tillkomna samt alla i musei varjo befintliga gamla samlingar blefvo derför änyo af mig granskade hufvudsakligast med tillhjelp af Thomsons ofvannämnda arbete samt Schmiede- knechts nyss utkomna Apides eiiropcece Tom. I — // och F. Morawitz i Horce Societatis entomologice rossicce 1865 och följ. samt i Mekuiges hiologiques tires du Bulletin de l'Äca- demie imperiale des sciences de Sf. Petershourg införda af- handlingar öfver Rysslands bin. Härigenom har ett stort antal för vär fauna nya arter tillkommit, hvarigenom totalantalet stigit tili 157 arter, under det Nylander är 1852 upptager 104 finska arter, hvilket an- tal dock mäste rediiceras tiU 101, enär trenne befunnits vara varieteter af andra arter och derför blifvit indragna af senare författare. Dä tiUika kännedomen om arternas geografiska utbred- ning vunnit en betydlig tillväxt, och vär biläima ännu länge torde fä vänta pä en competent bearbetare, har jag ansett att tills vidare en provisorisk förteckning, upplagande det vi hittills kanna, kunde vara af intresse för vännerna af vär fauna. Den som känner, huru ofantligt Honungsteklarna tili artantalet aftaga mot norden, skall icke sä mycket förväna sig öfver, att vär fauna är fattig i förhällande tili hvad man känner om den Skandinaviska halfön, derifrän Thomson är 1872 anför 212 species (under det Morawitz är 1873 frän Petersburgska guvernementet kände 128). Bland vara arter äro ock redan alla funna inom Skandinaviska halfön med undantag af följande 7 species, som ännu ej äro anförda derifrän nemligen: Bomhus cognatus Steph., Halictus 170 gracilis Moraw., Sphecodes fiiscipennis Germ., Änthidkim stric/osum Panz., Nomada fuscicornis Nyi., Megachile bom- hycina Pall. och Chelostoma rohista Nyi, bland hvilka nä- gra hafva temligen stor utbredning i värt land. Ett vida större antal arter med vidsträckt utbredning inom den Skan- dinaviska halfön har ännu ej blifvit funnet hos oss, hvarför det är att hoppas, att vär fauna ännu skall vinna tillökning genom fortsatta forskningar, isynnerhet om de anställas i sandiga trakter i sydligaste delen af värt omräde. Äfven i norra delen af St. Petersburgska guvernementet närä Finlands gräns har Dr. F. Mora\vitz funnit ett antal bin, som hittills icke anträffats inom värt gebit, men hvilka helt säkert förekomma ätminstone pä Karelska näset. Sä- som bihang bifogas derför en förteckning öfver dessa arter enligt uppgifter, som godhetsfuUt meddelats af herr Morawitz i bref af den 27 Mars 1889. I efterföljande tabellariska uppställning äro provinserna betecknade säsom i Tengströms Catalogus Lepidopterorinn Faunce Fennicce p)7'cecursorius 1864. Apis L. 1. A. mellifica L. . A N T Boinbus Fabr. 2. B. consobrinus Dahlb. K . Kr . . . Lr. 3. B. bortorum L. . A N T S . K . Kr Oa O L Lr. 4. B. subterraneus L. .... S Ka . . . Oa . . . 5. B. distinguendus Mora\v. . x\ N T S Ka K Kb Kr Oa O . . 6. B. Thomsoni AI A N T S Ka K Kb Kr Oa O . . 7. B. cognatus Steph. AI A . . S . K . Kr . . . . 8. B. muscorum L. . A N T S Ka K Kb Kr Oa O . . var. arcticus Dablb. .... S . . . Kr . O . Lr. var. Francillonella Kirby AI . N Oa O . . 9. B. arenicola Thoms. AI A N T . Ka K . Kr .... 10. B. Rajellus Kirby . A N T S Ka K Kb Kr .... var. montana Lep. . . A N T . . . . Kr Oa . • . n. B. terrestris L. AI A N T S Ka K Kb Kr Oa O L Lr. var. autumnalis Fabr. . A . . . Ka var. sporadicus Nyi. .AN Kr . . L . 12. B. hyperboreus Schönh. Lr. 13. B. nivalis Dablb. L Lr. 14. B. alpinus Dahlb. L Lr. 15. B. sorceensis Fabr. . A N T . . K . Kr Oa . . . 16. B. lapidarius L. . A N T S Ka K Kb Kr . . . . 17. B. pratorum L. AI A N T S Ka K Kb Kr Oa O L Lr. 18. B. hypnorum L. . A N T S Ka K Kb Kr Oa O L Lr. var. cingulatus Wablb O L . 2) In fioribus Äconito septentrionalis saepins captus. — 4) Isth- mus Karelicus (Appelberg), Kangasniemi (Sundman). Wasa (Coll. Wasastj.). — 5) B. fragrans Nyi. — 6) B. muscorum Thoms. Hi/m. Sk. 28. Moraw. Melang. biol. 1881, 119. — 7) Cum prtecedenti confusa in Fennia meridionali et media minus freqventer occurrit. — 8) B. agrorum Fabr. — 9) Locis arenosis in Fennia meridionali usque ad lacum Jä- nisjärvi rarius occurrit. — 10; Var. montana Lep. (= B. sylvarum Nyi.) in Nylandia Siepius capta, usqve ad Wasam occurrit. — 12) Variis locis ad litus Murmanicum legit R. Envald. — 13) In Parcecia Kuohijärvi et ad lacum Imandra legit R. Envald. — 14) Per totam Lapponiani satis freqventer occurrit. — 18) Var. cingulatus Wahlb. Marem ad Karesu- ando legit Mäkiin, feminam in paroäcia Sodankylä cepit Sundman, in Kuusamo auctor. 172 19. B. lapponicus Fabr. O L Lr. 20. B. Schrimshirranus Dahlb. . A N T S . K Kb Kr Oa O L Lr. Apathus Ne\vm. 21. A. rupestris Fabr. . . N . S Ka 22. A. campestris Panz. . . N . . . K 23. A. vestalis Kirby. . A N T S Ka K Kb Kr Oa O . Lr. 24. A. rossiellus Kirby . A N . S . . Kb 25. A. globosus Thoms. ..NT. . K Kb . Oa . . . 26. A. silvestris Lep. . . N T S 27. A. lissonurus Thoms. O . Lr. Megilla Fabr. 28. M. quadrimaculata Panz. .ANT 29. M. furcata Panz. Ai A N T S Ka K Kb . Oa . . . Eucera Se op. 30. E. longicornis L. . A N T S Ka . . Kr . . . . var. linguaria Pauz. .AN Macropis Panz. 31. M. labiata Panz. . A . T S Ka K . . . O . . Dasypoda Fabr. 32. D. hirtipes Fabr. Kr . . . . Cilissa Leacli. 33. C. hiemorrhoidalis Fabr. . A N . S . K 34. C. leporina Panz. .A Ändreiia F a b r. 35. A. Hattorfiana Fabr. . A N . S Ka K 36. A. albicans Miill. . A N T S Ka K Kb Kr Oa O . . 37. A. pilipes Kirby . A N . S Ka 38. A, nigrospina Thoms. .A 39. A. cineraria L. AI A N . . Ka K . Ki- Oa . . . 40. A. pratensis Miill. . A N T S Ka K Kl) . . O . . 19) Per totam Lapponiam et regiones montanas Ostrobottniae borealis freqventer occurrit. — 20) In Fennia boreali freqventissima specieij. — 22) Prope Helsingforsiam (Mäkiin et Appelberg) ad Sorta- valam (Appelberg), ad Kirjavalaks et in Suistamo (Hammarström). — 24) Rarius usqve ad paroeciam Eno occurrit. — 25) In Fennia meri- dionali et media haud infreqvens. — 26) Uskela (Bonsdorff), Lojo (Eng- ström), Padasjoki lEhnberg), Nilsiä (Levander). — 27) Marem ad lacum Nuortijärvi legit Envald, feminam in Kuusamo auctor. — 28) In insula Kimito legit O. Reuter, in parcecia Wihtis et in Tavastia Mäkiin, in parojcia Karislojo in muro argillaceo freqventer nidificantem invenit auctor. — 32) Prope oppidum Petrosavodsk ab A. Giinther bis capta. — 33) Kirbya chrysura Nyi. — 34) In parcjecia Uskela unicum specimen legit E. J. Bonsdorff. — 35) In Karelia australi sa^pius capta. — 37) Pargas (O. Reuter), Uskela (E. J. Bonsdorff'), Tenala (M. v. Essen), Karelia australis (Appelberg), Karislojo (auctor), Taipalsaari (Mäkiin). — 38) In parö5cia Pargas ab O. Reuter et in paroecia Uskela ab J. A. Palmen capta. 173 41. A. i)ectoralis Perez. 42. A. Trimmerana Kirby 43. A. nigriceps Kirby 44. A. fuscipes Kirby 45. A. Listerella Kirby 46. A. Clarkella Kirby 47. A. belvola L. 48. A. varians Rossi 49. A. fucata Smith 50. A. lapponica Zett. 51. A. violascens Thöms. 52. A. ruficrus Nyi. 53. A. albicrus Kirby 54. A. proxima Nyi. 55. A. tarsata Nyi. 56. A. Shavella Kirby 57. A. parvula Kirby 58. A. nana Kirby 59. A. xanthura Kirby 60. A. convexiuscula Kirby 61. A. fulvescens Smith. Panurgus Panz. 62. P. calcaratus Scop. Ropbites Spin. 63. R. dentiventris Nyi. 64. R. inermis Nyi. HylaBus Fabr. 65. H. genalis Thoms. 66. H. confusus Nyi. 67. H. brevicornis Nyi. 68. H. communis Nyi. 69. H. annulatus L. . A . . . Ka . . Ka . AI A N T S . K . AI A N T S Ka K Kl) . A N T S Ka K Kb Kr Oa 0 L . .... S Ka . Kb . . Li AI . N . . Ka . . Oa . A N T S Ka K Kb Oa 0 . . .... S . K Kb . K . Oa 0 L Li . A N T S Ka . . Oa 0 . . AI A N T S Ka . Oa 0 . . . . N . . AI A . T S . K Kb . A . T . . K . 0 . . AI A N . S . K . . K . Kr Oa 0 . . . . N . . . K . . A N T S Oa . .NT. Ka . . Oa A N T S Ka K . . . . A N T S Ka K . Kr . . ... S A Kr Oa . A N T S Ka . . . Oa . A AN A N T S Ka . . . Oa O 41) In paroecia Pargas uuicum specimen legit O. Reuter, alterum in paroecia Uskela Mäkiin. — 42) Unicum specimen ad oppedum Kex- holm captum determinavit dr. Moravitz. — 51) Ad lacum Jänisjärvi in paroecia Suistamo d. 6 Julii 1884 unicum specimen (2) capit Hammar- ström. — 54) In insula Hogland in Sinu fennico specimina nonnulla utriusque sexus cepit R. Sievers. — 59) In insula Hogland nonnulla spe- cimina legit R. Sievers. — 64) Unicum specimen in Taipalsaari a Mäk- iin captum determinavit dr. Morawitz. — 65) Marem ad oppidum Gamla Karleby ab Hellström captum et feminam in Kai-elia rossica inventam determinavit dr. Morawitz. — 67) In paroecia Pargas feminam nnicam invenit E. Reuter. 174 Halictus Latr. 70. H. rubicundus Kirby AI A N T S Ka K Kb Kr Oa 0 . . 71. H. lencozonins Schrank . A N T . Ka K . 72. H. Zonuhis Smith. . A N T . . K . 73. H. cylindricus Fabr. AI A N T S Ka K Kb . Oa 0 . . 74. H. albipes Fabr. . A N T S . .Kb Kr Oa . . . 75. H. LtvIs Kirby . A N T S . K Kb Kr Oa 0 . Lr 76. H. punctulatus Kirby 77. H. nitidiusculus Kirby .A . Oa . L . 78. H. minutus Kirby . A N T . . . . Kr Oa 0 . . 79. H. gracilis Moraw. K . 80. H. flavipes Fabr. AI A N T S Ka K Kb Kr Oa 0 . . 81. H. leucopus Kirby AI A N T S Ka K . Kr . 0 . . 82. H. raorio Fabr. .A Sphecodes Latr. 83. Sph. fuscipenuis Germ. Ka . . 84. Sph. gibbus L. . A N . . Ka . . Kr Oa . . . 85. Sph. subqvadratus Smith. . Oa . . . 86. Sph. similis Wesm. AI . NT. Ka . . Kr . 0 . . 87. Sph. pilifrons Thoms, .AN.. Ka . . 88. Sph. crassus Thoms. . A N . . Ka K . 89. Sph. Geoffrelhis Kirby AI A N . . Ka . . Kr .... Colletes Latr. 90. C. cunicularius L. . A N T S Ka K . Kr ... . 91. C. Daviesanus Smith. . A N . S . . . 92. C. impunctatus Nyi. . . N . . . .Kb . . 0 . . 93. C. succinctus L. AI A N T . . . . . Oa . . . 94. C. balteatus Latr. .A Melittoxeua M us. 95. M. truucata Nyi. . A . T . Ka . . . Oa 0 . . No mada Fabr. 96. N. Solidaginis Kirby . A N T . Ka . . . Oa . . . 97. N. Jacobe;e Panz. .AN.. Ka K . . Oa . . . 98. K Marshamella Kirby AI 76) In paroecia Pargas specimina tria legit E. Reuter. — 77) Ad oppidum Gamla Karleby ab Hellström et in paroecia Turtola Lappo- niaa ab auctnre captus. — 79) In paroecia Parikkala d. 16 Julii 1884 unicum specimen inveni. — 82) In paroecia Pargas ab O. Reuter captus. — 83) Unicum ad oppidum Kexholm ab Inberg captum specimen determi- navit Morawitz. — 85) Ad oppidum Gamla Karleby ab Hellström captus. — 87) In paroecia Uskela ab E. J. Bonsdorff, ad oppidum Kexholm ab Inberg et prope Helsingforsiam ab auctore captus. — 88) Unicum spe- cimen in paroecia Pelgjärvi initio mensis Junii 1884 cepit Hammarström. — 94) Feminam unicam in partecia Karislojo invenit auctor. — 98) In Alandia nonnulla specimina legit E. Reuter. 175 99. N. subcornuta Kirby .AN 100. N. rufiventris Kirby . . N T S . K Kb . . . . 101. N. 5-spinosa Thoms. AI A N Oa O . 102. N. l»ta Thoms. AI . X Kr Oa . . 103. N. ruficornis L. . . N 104. N. glabella Thoms. .AX.. Ka K Kb Kr Oa O L 105. X. borealis Zett. . . X T . . K Kb . . O . 106. X. pimctiscuta Thoms. , A X T 107. X. bifida Thoms. . . X Kr . O . 108. X. obscura Zett. O . 109. X. armata H. Sch. . . X . . Ka K 110. X. ferruginata Kirby . . X^ 111. X. minuta Fabr. . A X T . Ka K Kb . Oa . . 112. X^. fuscicornis X^yl. Ka 113. X. Robertjeotana Panz. . A X T S . K 114. N. obtusifrons Xyl. . A .... K Kb . ... Epeoliis Latr. 115. E. productus Thoms. .A 116. E. rufipes Thoms. . . X . . Ka 117. E. variegatus L. . A X T . Ka . . Kr Oa O . Authidiniii Fab r. 118. A. manicatum L. . A X T . Ka . . Kr . . . 119. A. punctatum Latr. . A X T . Ka K 120. A. strigatam Panz. AI A Megachile L a t r. 121. M. lagopoda L. . A X T S Ka 122. M. Willoughbiella Kirby AI A X T S Ka K Kb .... 123. M. curvicrus Thoms. . . X . . . K 99) Ad oppidum Ekenäs a Modeen, in parcecia Pargas ab O. Reuter capta. — 102) Locis arenosis hinc inde usqve ad oppidum Gamla Karleby provenit. — 103) Secundum Xylander ad Helsingforsiam capta. — 104) Apud nos freqventius qvam species affines occurrit. — 106) In Fennia meridionali et media haud infreqvens. — 107) Ad Helsingforsiam a Mäkiin, in Karelia rossica a Giinther et prope Uleäborg a Xylander capta. — 108) Prope oppidum Uleäborg a Xylander et in parcecia Kuu- samo ab auctore capta. — 109) In Isthmo karelico ScTpius capta, ad oppidum Ekenäs marem invenit Modeen. — 110) Ad prajdium Pikkala in paroecia Sjundeä marem legit Mäkiin. — 112) Hucusqve tantum in parcecia Sakkola ab Appelberg capta. — 114) Rarius per Fenniani me- ridionalem et mediani occurit. — 115) Unicum specimen in paro3cia Uskela invenit E. J. Bonsdorff. — 116) Specimina duo ad Helsingforsiam capta sub nomine E. variegato in collectione Nylander! vidi. — 119) Per totam Fenniani meridionalem rarius occurrit. — 120) In Alandia a Lund, in parcecia Pargas ab O. Reuter et in Yläne a C. Sahlberg et auctore captum. — 123) In paroecia Kyrkslätt unicum specimen invenit W. Snellman, marem et feminam ad läcum Jänisjärvi m. Junii et Julii 1884 legit Hammarström ; in parcecia Jaakimvaara medio mensis Au- gusti 1881 plura specimina in trunco betulino nidificantia observavi. 176 124. M. circumcincta Kirby . . N . S . . . . Oa . . . 125. M. analis Nyi. . A X T . Ka . . . . O . . 126. M. bombycina Pallas. . . N . S 127. M. ligniseca Kirby . A . . S 128. M, lapponica Thoms. .AN Kr . O L . 129. M. centuncularis L. AI A N T S Ka K Kb Kr Oa . . . Dipliysis Lep. 130. D. Serratula^ Panz. AI A N .. Ka K Osmia Latr. 131. O. bicornis L. Oa . . . 132. O. Solskyi Moraw'. . A N T 133. O. ceerulescens L. Oa . . . 134. O. angustula Zett. . . N . S Ka K Kb . Oa . . . 135. O. inermis Zett. AI O . . 136. O. unciuata Gerst. Lr. 137. O. bicolor Schransk. Oa . . . 138. O. nigriventris Zett. AI A N T . . K Kl) Kr Oa O L Lr. 139. O. claviventris Thoms. AI A N T S Ka K . . Oa . . . 140. O. tuberculata Nyi. .AN.. . . Kb . Oa . . . Chelostoma Latr. 141. Ch. maxillosa L. AI A N Oa . . . 142. Ch. robusta Nyi. . A N T . . K Kb (jyrodroma Thoms. 143. G. nigricornis Nyi. . A N T S Ka K Kb . Oa O . . 144. G. florisomnis L. . A N T S Ka K Heriades Latr. 145. H. trimcorum Kirby AI A N T S Ka Stelis Latr. 146. St. aterrima I'anz. .A 147. St. phceoptera Kirby . A . T S Ka K . . Oa . . . 148. St. pusilla Spin. .... S 126) Uniciim specimen in paroecia Taipalsaari a Mäkiin captum determinavit dr. Mora\vitz, alterum 10 Aug. 1848 ad Helsingforsiani captum sub nomine M. centuncularis nmjor nianu Nylanderi notatum in collectione quadam vetusta vidi. — 127j Per totam Fenniani meridionalem rarius occurrit. — 128) Per totam Fenniam minus freqvens. — 130) In Fennia nieridionali sa^pius capta. — 131 et 133) Specimina nonnulla in collectione Wasastjern« asservantur. — 132) O. truncatula Thoms. — 135) Ad oppidum Uleäborg a Nylander et in Alandia ab E. Reuter capta. — 136) Ad flumen Kolaiinse d. 7 Julii 1883 duo specimina legit Envald. — 137) Specimen unicum e collectione Wasastjern<¥. — 139) Per Fen- niam meridionalem et mediani usqve ad oppidum Ganila Kai'leby satis freqventcr occurrit. — 140} In Ostrobottnia srepius capta, in insula Hogland unicuni specimen invenit Sievers. — 142) Per totam Fenniam meridionalem et mediam usqve ad parceciam Laukkas et Ilomants ra- rius occurrit. — 146; In parrecia Uskela ab E. J. Bonsdorff capta. — 148) Unicum in paroecia Taipalsaari a Mäkiin captum specimen deter- minavit dr. Morawitz. 177 Dioxys Lap. 149. D. tridentata Xyl. Ka Copilioxys Latr. 150. C. conica L. . A N T . Ka K Kb . . O 151. C. rufescens Lep. . . . T . Ka 152. C. hebescens Xyl. .A 153. C. obtiisispina Thoms. . . N 154. C. simplex Nyi. .AN 155. C. aciiminata Nyi. .A O 156. C. mandibularis Nyi. . . N . S Ka K . . . . 157. C. lanceolata Nvl. . . N 149) Hucusqve solummodo in parcecia Sakkola ab Appelberg capta. — 151) In Tavastia et in territorio Viburgensi a Mäkiin, ad oppidum Uleäborg a Nylander capta. — 152) Cum Megilla 4-macnlata cobabitans in paro3cia Karislojo Siepius ab auctore capta. — 153j Unicum ad Helsingforsiani a Nylander captiim marem determinavit dr. Morawitz. — 154) Uskela (E. J. Bonsdorff), Kyrksliltt (W. Snellman), Palkjärvi (Hamniarström). — 155) Helsingfors (Nylander), Tenala (M. v. Essen), Uleäborg (coll. Mäkiin). — 156) In Fennia orientali stepius capta. — 157) Unicum marem ad Helsingfors captum inter C conicam immixtum in collectione Nylander! vidi. 12 Appendix. Species Hymenopterorum Anthophilorum in parte bo- reali territorii Potropolitani a Dom. Dre F. Mora\vitz collecta?, quse nondum in Fennia inventse sunt. 1. Megilla horealis F. M o r. — In collibus arenosis inter Farosckino et Jukki copiose occurrit. 2. Andrena tihialis K i r b }■. — Lewascliowo. 3. A. simiUima Smith. — Ad vicum Kolomäggi inter Leva- schowo et oppidum Kexholm. 4. A. argentata Smith. — Kolomäggi. 5. A. labiata Kirby. — In hicu ad Schuvalovo prope Pargala haud infreqvens. 6. A. Cetii Schrank. — In tioribus „Scabiosce" ad Pargala passim freqventer occurrit. 7. Rophites (Dufourea) vulgaris S cli e n k. — Ad margines viarum inter vicum Ije\vaschovo et oppidum Kexholm copiose occurrit» in collibus argillaceis nictitans, nutrix Nomadce fuscicornis Nyi. 8. Hylceus Rinki Gorski (= Gerstceckeri Hens.). — Ad vicum Pargala rarissime captus. 9. H. gracilicornis F. M o r. — In vicinitate Urbis ad institutum silvilogicum rarissimus. 10. Halictus fulvicornis Kirby (= subfasciatus Nyi.). — Ubiqve frequentissime occurrit. 11. H. tumulorum L. — Ad vicum Pargala. 12. Epeoloides ccecutiens Fabr. — Ad vicum Pargala apud Macropem labiatam hospitans. 13. Nomada brevicornis Mocsärj'. — Ad vicum Pargala apud Andrenam Cetii hospitans. 14. Megachile genalis F. Mor. — Species hpec insignis, secun- dum specimina ab illustrissimo Dom. Przewalsky e Tjan-Schan Asise centralis reportata primum descripta et postea in Caucasu et Huugaria capta ad vicum Kolomäggi inter Lewaschovo et oppidum Kexholm in- venta est. 15. Osmia confusa F. Mor. — In vicinitate Urbis in lucu ad institutum silvilogicum rarissima. Pr«terea hucusqve tantum in jugo Alpium Helvetiaj capta. 16. Stelis 8-maculata Smith. — Ad vicum Pargala apud Osmi- am claviventrcm hospitans. Mecldelanden frän Sällskapets sam- manträden. Den 2 oktober 1886. Herr Palmen tillkännagaf, att Sällskapet iinder som- maren förlorat sin hedersledamot, den näst sista iDland dess äterstäende stiftare, doktor Fredrik Gabriel Sanmark, hvil- ken afled i Helsingfors den 4 augusti i sitt 88:de lefnadsär. Med nägra ord framhöUs den varma omsorg, mcd hvilken den aflidne ständigt omhuldat Sällskapet, ädagalagd bland annat genom frikostiga donationer ät detsamma, samt omnämndes att Sällskapets fätaliga om sommaren i staden varande medlemmar samlats vid jordfästningen för att be- visa sin hedersledamot en sista hyllning och nedlagt säsom taeksamhetsgärd en enkel krans pä hans graf. Vidare meddelade samma föredragare, att han under sommaren pä Furuholmen i Esbo skärgärd kmmi den för Finlands fauna nya spinnarefjäriln Lithosia rubricollis L., hvilken förut var funnen närmast vid S:t Petersburg samt i Sverige var utbredd ända tili Upland. Samma art var un- der sommaren äfven tagen i Helsinge af stud. Harald Wa- sastjerna. Herr E. Reuter förevisade talrika exemplar af den vackra dagfjäriln Pieris daplidice L., hvilka senaste som- mar blifvit fängade nedanför ryskä kasernen i Abo stad, der den först upptäcktes af eleven J. E. Montell. Donna art, som förut inom värt omräde var tagen endast i ryskä Karelen och troligen säsom larv lefver pä kälplantor, hade under sommaren äfvenledes blifvit funnen pä en äker ej 180 längt frän Malm siation i Helsinge af .stiid. Harald Wasa- stjerna. Herr J. Sahlberg aiiförde säsom ett intressant exem- pel pä periodiskt uppträdande fjärilar, den stora, vackra, pä myrmarkcr öfvcr en stor del af landet flygande dagfjäriln (Eneis Jutta Hb. Föredragaren hade näml. i skilda delar af landet ofta träffat den i stor mängd pä samma kärr, der han äret förut och sedermera det följande äret förgäfves sökt densamma. Sälimda hade den i Karislojo och Sam- matti fliigit ären 1882. 84 och 86, men ej ären 1883 och 85; i Parikkala ären 1872, 78 och 84, men ej 1873, 75, 81 o. s. V. Öfverhufvudtaget hade han observerat den ären 1872, 74, 78, 80, 82, 84 och 86, men icke sett ett enda exemplar ären 1873, 75, 77, 81, 83 och 85, hvaraf han. drog den slutsats, att denna fjärilart behöfver 2 är för att genomgä sin förvandling och att den säsom fuUbildad iipp- träder endast de ärtal, som slutas pä jemn siffra. Att denna periodicitet ej är inskränkt tili ett litet omräde, hade före- dragaren lunnit under sinä resor senaste sommar, dä han observerat, att den samtidigt hade sitt flygär i Egentliga Finland, Nyland, södra Karelen, Tavastland och södra Öster- botten. För ytterligare pröfning af den uttalade äsigten ön- skades upplysning, om nägon samlare i värt land eller an- norstädes funnit i fräga varande fjäril under ärtal slutande pä udda siffror. Herr Kihlman omnämnde, att possessionaten J. O. Bomansson pä Aland i september 1885 anträffat den hos oss hittills blott frän Lappmarken kända ormbunken Cry- ptogramme crispa (L.) i; en springa pä en brant klippvägg vid Vargata by af Värdö socken. Enligt hvad herr Bo- mansson i bref meddelat föredragaren uppträdde den här mycket sparsamt, växande i en mindre tufva i sällskap med den pä samma ställe ymnigt förekommande Asplenium trichomones L. Cryptogramme tillhör egentligen den alpina och subalpina regionen och är blott jemförelsevis säilän an- träffad i lägre bergstrakter, ss. vid Rambruck i Luxemburg och i norra England. Den äländska lokalen kunde närmast 181 jemföras med fyndorterna längs norska vestkusten, der ar- ten uppträdcr ganska allmänt och cj längt frän hafvet unda ncd lill Stavanger. AfsLändet inellan Värdö och närmaste käiida fyndort, fjellbygden mellan Dalarne och Österdalen i Norge är mer än 400 kilometer. Vidare meddelade föredragaren, att ,,vattcnpesten" Elo- dea canadensis, som pä väreii 1884 af dr Elfving utplante- rats i en dam i Kajsaniemi, numera förökat sig derstädes sä ansenhgt, att den af parkbotjeningen betraktades som ett besvärhgt vattenogräs. Föredr. hade anträffat endast sterila exx. Härpä framlade talaren excmplar af silfveraspen Po- jnilus tremula var. villosa Lang,, som förut ej var angifven frän värt flora-omräde. Den var tagen af herr Hj. Hjelt i Karkku 1884 och af föredragaren i Evois kronopark (flerst.) samt i skogstrakten mellan Lampis och Tuulois. Den växte oftast i sällskap med den vanliga aspen, frän hvilken den redan pä längt häll skilde sig genom sinä pä hvardera si- dan tätt hvitludna blad. Herr Scelan förevisade en i Finland mycket sällsynt fröväxt, Potamogeton nitens Web., funnen pä Äland i Sunds socken af stud. John Linden. Exemplar, som troligen hörde tili samma art, funnos i fmska samlingen frän Onega-Kare- len, tagna vid Tiudie af herr J. P. Norrlin. Arten förekom- mer för öfrigt i norra och mellersta Tyskland, Skottland, Irland, Danmark, Island och Sverige ända tili Helsingland samt Norge ända tili Trondhjem äfvensom i mellersta Ryss- land vid floden Duna. Derjemte anmälte herr Scelan följande för värt land nya ruderat- och barlastväxter : Stachys annua L., funnen pä en gärd i Viborg af E. Gustafsson. Förekommer pä äkrar och torra fält i central Europa ända tili Danmark, Bornholm, i England samt i mel- lersta och södra Ryssland ända tili Kaukasus och uppgifves äfven för Petersburg af Ruprecht. Herniaria hirsuta L., tagen i likhet med de tre föl- jande vid Abo slott af herr John Linden. Förekommer i 182 södra och mcllersta Europa, i mellersta Ryssland ända tili Kaukasus och södra Ural samt i Abyssinien; ej observerad i Skandinavien. Euphorhia exigua Ehrh. Uppträder i Europa ända tili mellersta Sverige (Upland) och mellersta Ryssland samt Kaukasus, Ural och Sibirien. Jimcus glaucus Ehrh. Förekommer i Europa ända tili Danmark, södra Sverige, pä Oland och Gotland samt i mellersta Ryssland. Linaria supina L. Förekommer i vestra Europa, Por- tugal, Spanien och Frankrike samt uppträder tillfälligtvi» som barlastväxt i Sverige. Psamma arenaria (L.), tagen pä barlastplatser invid Bomarsund pä Aland af herr Linden. Herr Wainio förevisade ett monströst päron, i hvars spets hade utvecklat sig friska säväl ört- som foderblad, och hvilket blifvit insändt tili sällskapets samlingar af herr rektor K. A. Cajander frän Nystad. Herr Hult meddelade, att han vid gräfningar i Lojo lunnit inbäddade uti sötvattenslera under ett torflager, som ansägs hafva en betydlig älder, talrika lemningar afgranar, hvaraf han drog den slutsats, att detta trädslag troligen in- kommit tidigare tili Finland än tili den skandinaviska halfön. Den 6 november 1886. Herr O. Collin förevisade ett bo af lafskrikan, Gar- rulus infaustuSy som han tagit i närheten af Kuurila sta- tion i slutet af sistlidne mars mänad. — I anledning häraf meddelade herr Hillebard, att han funnit ett bo med 2 flyg- vuxna ungar af samma fogel i maj mänad i Masku socken närä Aho, hvilket torde vara den sydligaste ort, der den hos oss blifvit funnen häckande. — Om samma fogel med- delade vidare herr W. Spoof, att den smäningom tyckes blifva alit allmännare i mellersta Finland samt förekommer nu mycket talrikt pä Siikanevankangas i Ruovesi. Herr Palmen höU ett medelst förevisade exomplar be- 183 lyst föredrag om dcn i Finland förekommande skrikör- nen, Aquila clanga. Talaren orinrade derom, att nägra i Finland lorsl gjorda iynd af skrikörnar bliiVit mer eller mindre osäkert hänförda tili Aquila ncevia, medan äter en om vären 1884 i Wasatrakten anträffad och genom justi- tierädmannen Kr. Svanljung tili iinska museum insänd kuli af tvä 'iigg antogs tillhöra A. clanga. Om hösten samma är insändes af magister G. Grönfeldt en i Björneborgstrak- ten fäld fullvuxen unge af A. danga, hvilken duck först nu föreATisades. Innevarande är den 28 juni hade f. d. indelte soldaten Kast äfven nu mellan Wasa och Qveflax anträffat ett bo med tvenne dunungar, hvarjemte modren blifvit fäld den 5 juli. Alla tre blefvo genom herr Svanljungs försorg insända — ungarne lefvande. Af dessa förevisades nu ho- nan och en dununge uppstoppade, hvaremot den andra un- gen fortfarande befann sig vid lif säsom fullvuxen ungfogel. Nägot oxemplar af den rätta A. ncevia hade hittills hos oss icke tillvaratagits. Vidare förevisade herr Palmen ett exemplar af en kärr- hök, Circus ceruginosus, skjutet pä Södersunds egor i Lu- via kapell vid Kumo elfs mynning samt insändt tili finska museum af magister G. Grönfeldt. — Fogeln, som förut ej var med visshet funnen i landet, skall hafva vistats pä en ganska inskränkt areal, der den daghgen värit synlig. Herr Sahlberg framlade en för vär fauna ny skalbagge, FJilceophagus spadix Herbst., hvilken blifvit funnen sistlidne sommar i Kivinebb socken af herr A. Boman. Denna art, som föres tili ett hos oss förut ej anmärkt slägte bland Curculioniderna, var förut funnen närmast i Kurland samt södra Sverige. Herr A. Boman förevisade trenne för finska samhngen nya fjärilar, hvilka han senaste sommar funnit i Kivinebb socken i södra Karelen. Af dessa voro tvenne, Cceno- nympha Hero L. och Bapta temerata S. V., nya för vär fauna och närmast kända frän Petersburgstrakten ; den tre- dje, den stora och vackra blävingen Lyaena arion L., var enligt uppgift af v. Nordmann tagen för längre tid sedän i 184 Lojo. — Vidare framlade föredragaren en äfvenledes för vär fauna ny gräshoppa, Stenohotlirus geniculatus Ewers., hvaraf han senaste sommar funnit nägra exemplar at säväl han- som hon-kön i Kivinebb. Denna gräshoppa, som utmärker sig genom sinä vackert röda bakben med svarta knän och genom sinä korta vingar, var förut veterligen tagen endast i Ryssland, der den först upptäcktes i trakten af Kasan. Herr H. Wasastjerna förevisade en hos oss förut ej anträffad fjäril, Acronycta alni, hvilken han senaste som- mar tagit i Helsinge socken. Af denna art, som förekom- mer äfven vid S:t Petersburg och i södra Sverige, hade ett exemplar af den särdeles egendomligt bygda och derför lätt igenkänhga larven för nägon tid sedän bUfvit observerad i Abo-trakten af herr O. Reuter. Ordföranden herr Lindberg förevisade blommande exem- plar af den sä kallade vattenpesten Elodea canadensis Michx., som under senare hälften af september och nastan hela ok- tober blommade ymnigt nog säväl i Kajsaniemi som ock inom botaniska trädgärden, hvarest, liksom öfverallt i vär verldsdel, endast honväxten förekommer. Vidare meddelade Ordföranden följande bidrag tili kän- nedomen om nordiska fröväxter och mossor: „i. Sisymhrium altissimum L. observerades pä Mon- gola mark inom Lojo by för 7 är tillbaka samt bar sedän den tiden oj allenast bibehällit sig utan ock tilltagit i exem- plarens antal. Den bar under senare är blifvit iakttagen bäde i Danmark, Sverige och Norge, sä att i fräga varande ruderatväxt torde möjligcn inom en närä liggande framtid kunna räknas tili de mindre sällsynta och fullt acklimatise- rade utländingarna af vär flora. Troligen inkommen med höfrö frän Ryssland. 2. S. Lceselii L. Ett enda vackert busklikt ständ an- träffadt likaledes pä Mongola mark, men sedt blott i är (1886). S. Nasturtium silvestre (L.) Rr. Talrika, men säker- ligen blott förvildade exemplar päträfiades i ett klöfverland närä Majkala i juli detta är af min son Harald. 4. Lathrcea squamaria L. uppgifvcs enligt muntligt 185 meddelande af sjelfva upptäckarcn, dr Axel Lille, vara vä- ren 1864 eller 1865 funnen pä hassolrötter i en liten lund invid och pä vestra sidan om Kynnarfb Lillträsk i Sjundeä socken. Den samtidigt lemnade beskrifningen pä växten slog tili alla delar in pä denna egendomliga parasit, som hittills värit ett j^ium desiderium för det landfasta Finland. 1. Frullania fragilifolia Tayl. har hittills haft att uppvisa cndast sterila honplantor, men i är hafva säväl han- som sporogonii-exemplar blifvit funna vid Tjömö i Norge af dr N. Bryhn. 2. Catharinea anomala Bryhn, nyligen beskrifven i Botaniska Notiser, är ensam i sitt slag, d, v. s. i afseende ä könsförhällandena, Den synoika inflorescensen är i sjelfva centrum steril och genomborras af den uppät växande stam- spetsen med dess vegetativa blad, som nasta är i sin tur utvecklar likartad inllorescens, sä att man pä ett och samma skott kan räkna ända tili fyra skilda etager af frukter (eller deras lemningar) frän olika är — ett förhällande, som förut var kändt blott hos familjens hanplanta. — Redan förut vid ett par tillfällen har jag päpekat oriktigheten af att kalla C. undulata par oi k, emedan rena honplantor äro allmän- nare. Vid närmare granskning af exemplar här i botaniska trädgärden, i hvars gamla och skuggiga ängsmark med ler- botten hon är mycket ymnig, befans att de paroika stam- marne utgjordes i medeltal af 25 ^/o, men de öfriga 75 "/o sam- fäldt af rena honstammar. Ouppblandad hanstam, är der- emot ganska sällsynt och, sä vidt mig är bekant, uppmärk- sammad blott i Angermanland (Arnell) och vid Tjömö (Bryhn) samt lätt igenkänd pä sinä ovanligt stora roslika inflorescen- ser, hvilka i midten proliferera, alldeles som om den vore en äkta björnmossa, med ända tili fyra skilda etager. — C. tenella är dereraot städse dioilc, samt han- och honexx. lika allmänna. Blott härigenom är hon skild frän C. undu- lata, ty alla andra kännetecken äro väl mycket relativa, hvarför jag tinner henne lämpligast böra anses säsom en underart af denna senare. 3. Bryum turbinatum (Hedw.) Schvv^aegr. synes vara 186 vida sällsyntare än hvad hittills antagits, ty de enda säkra exemplar jag sett äro frän: Norge, Nordlanden (Sommerfelts exsicc. 1 88) ; SveHge, Österg. Vennerstad (Hj. Holmgren) och Gotl. Visby (S. 0. L.); Finland, Äland, Saltviks prestgärd (J. O. Bomansson) och Pargas (Fr. Elfving) samt nägra fä ställen inom Danmark. 4. Bryum latifolium Schleich. /S tenerius (Schw8egr.) Lindb. (= Br. Schlekheri « Schimp. Synops. ed. 2) finnes blott frän Mycklaby pä Öland, livarest jag i maj 18G5 pä- träffade sterila honexemplar, ymnigt pä sluttande väta berg- hällar af akinskiffer. Alla andra nordiska exx. äro orätt be- stämda, för sä vidt jag värit i tillfälle alt granska dem. o, Schistophijllum adiantoides (L.) La Pyi. är en tem- ligen varierande ärt. Säsom dess mest afvikande form (un- derart) torde böra anses Sch. collinum (Mitt.) Lindb., hvil- ken jag anträffade den 19 jimi LS65 vid Kittelviken närä Hoburgen pä Gotland. 6. Sdi. decipiens (De N.) mäste kallas Sch. cristatum (Wils.) Lindb., ty dess älsta namn är Fissidens cristatus Wils. 1857; F. decipiens är äter af är 1863. Exx. dS F. cristatus frän Java och Ostindien stämma tili fullo öfvcrens med F. decipiens, hvilken af alla europeiska arter synes hafVa den största utbrodningen utom vär verldsdel, hvilket äter vällar att äfven hon uppträder imder nägot olika for- mer, som dock näppeligen förtjena att anses ens säsom varieteter. 7. Sch. Haraldi Lindb. n. sp. upptäcktes d. 14 okt. 1883 pä en fiiktig dikeskant i en leräker pä Anttila mark nedanför villan Solhem invid Lojo kyrkoby af min son Ha- rald och mig. Star närmast Sch. incurviun, men är lätt skild genom följande korta diagnos: planta mollior, folia remota, breviora et latiora, tenuiter et non incrassate limhata, limbo superne plus minusve remote serraio-dentato, nervo multo tenuiore et in apice acutiusculo dissoluto, cellulis multo ma- joribus, laxiorihus etc. En fullständig beskrifning skall snart lemnas i sammanhang med en utredning af alla de nordi- 187 ska arterna inom det ytterst naturliga, intrasslade och art- rika slägtet. 8. Sch. alpestre Liiidb. är en ny underart af den mängformiga ScJi. hryoldes, hvilken jag fann växande i sprin- gor pä glimmerskiffer i öfversta delen af björkregionen in- vid Sprenbäeken norr om Kongsvold pä Dovrefjeld i Norge (d. 19 JLili 1882). Hon skiljes frän artens typ genom: folio, angustiora, summa fere Unearia, breviter acuta, (nec obtu- siuscula et acuminata), liniho tenui et fere ubique serrulato, ad ajncem longius iyifra dissoluto ut et nervo tenuiore. Na- stan alldeles typisk Sch. hryokles samlade jag den 23 juni 1882 i en skuggig klipphäla invid ett litet Vattenfall i skogs- regionen Öster om järnvägsstationen Lille Elvedalen vid ba- nan upp tili Trondhjem; exemplaren voro dock mycket smä, med ovanligt trubbiga blad, nien i alit annat öfverensstäm- mande. ,9. Hyimum scahridum Lindb. n. sp. Denna genom sitt uppräta växtsiätt och nägot trädlika förgrening med bäg- likt nedät böjda grenar samt korta och breda, mycket kort spetsiga blad, som pä undersidan äro sträfva genom den iitskjutande öfverändan af cellerna, lätt igenkända art har i största mängd blifvit upptäckt af dr N. Bryhn pä rötter af löfträd, mellan gräs och starr pä torfjord samt äfven pä klippor flerestädes i omnejden af Tjömö närä Tönsberg, hvarest de första exemplaren insamlades i maj detta är. Obetydligt senare har herr J. Hagen funnit henne pä ett par ställen i trakten af Frederikstad. Ehuru bäde han- och hon- plantor observerats, är hon likväl hittills känd endast full- komligt steril. Dess rätta naturliga plats kan derför ej ännu afgöras, likväl mäste hon vara antingen en Eurrhynchium- eller Isothecium-ari, dock sannolikt det förra. 10. Fontinalis squamosa L. är i aug. 1886 första gän- gen funnen i Skandinaviens floromräde, i det kand. B. Kaa- laas dä päträffade henne i bäcken vid Dördal i Stavan- ger amt," Herr M. Brenner förevisade och beskref en egendom- lig' missbildning hos den säsom buskväxt allmänt odlade 188 Hydrangea hortensis L., hvilken niissbildning först iakt- tagits af eleven L. Heimberger. — Pä en gren af nämda växt hade nämligen i stället för det öfversta bladparot ut- vecklats tre blad, af hvilka tvä sannolikt af brist pä utrym- me säväl tili bladskaft soin ungefär ^/^ af bladskifvans huf- vudnerv sammanhängde och säluiida bildade ett af de fyra fria bladhalfvorna bildadt rätvinkligt kors, hvilket upptill ät- skiljts i tvä fullkomligt fria, ungefär ^/g af bladskifvan upp- tagande bladspetsar, sälunda att hvarje spets bildats af hvar sin hälft af de i öfrigt sammanhängande bladens spetsar. Det förenade bladparet hade tydligen med förenade krafter tillgodogjort sig största delen af den tili hands varande nä- ringen, ty hvartdera af de bäda bladon var mer än tre gän- ger större än det motsatta fria ensamma bladet, hvilket jemte toppknoppen trängts undan at ena sidan. — Enligt eleven Heimbergers uppgift hade tidigare pä sommaren pä samma buske anträffats ett annat dylikt bladkors, men be- stäende af endast trenne bladhalfvor. Herr Scelan anmälde äter nägra förut hos oss ej ob- serverade barlast- och ruderatväxter : Valerianella riniosa Bast., funnen af herr John Linden vid Abo slott; förekommer pä äkrar i Europa ända tili norra Tyskland. Lupinus angustifolius L., tagen af herr Linden vid Abo ; förekommer pä äkrar i södra och vestra Europa, men likasom föregäende ännu ej anträffad pä skandinaviska halfön. TJlex europceus L., funnen i ett sterilt ex. likaledes vid Abo af herr Linden; förekommer i Europa ända tili södra Sverige. Medicago denticulata Willd., anträffad pä Observatorii- berget i Helsingfors af herr J. A. Tamlander. Förekommer i vestra och mellersta Europa; icke förut observerad inom Skandinavien. Schedonorus erectus Huds., päträffad af föredragaren pä en odlad gräsplan i botaniska trädgärden härstädes 189 växande tillsammans med Lolium perenne och Ävena ela- tior. Förekommer i Europa ända tili mellcrsta Sverige. Herr H. Hollmen meddelade, att haii funnit Nastur- tium silvestre äfven i Lojo samt förevisade talrika exemplar af Rubus idceus var. simpliclfolms Blytt, som han tagit pä en torr backe i LoJo. I sammanhang härmed omnämde hr Sahlberg, att han observerat en buske med hvitgula bär af samma växtart nägra är ä rad vildtväxande i en bränd skog pä Karkkali i Karislojo. En dylik varietet hade herr Brenner ock för flere är sedän anträffat pä en holme närä Helsingfors. Den 4 December 1886. Herr J. Sahlberg förevisade och anmälde nägra ny- komlingar tili vär insektfauna. — Uti en af herr Gilnther i Petrosavodsk tili bestämning insänd samling hade päträffats tvenne för Finland nya Hemiptera: Jalla dumosa L. en bland vara största och vackraste Pentatomider, som äfven förekommer i moUersta och södra Sverige — tagen i ett enda exemplar i Petrosavodsk — samt en förut obeskrifven art af Capsidslägtet OrtJiotylas, för hvilken föreslogs namnet O. croceus. Denna art, som var tagen i 3 exemplar vid Dvorets i Ryskä Karelen af herr A. Gilnther, stod närä den allmänna O. ericetoriun. Fall. genom sin länga sugsnabel och svarta behäring, men utmärkte sig bland alla vara Gapsider genom sin bjärt gula färg. Frän sist nämda art skilde den sig dessutom genom kortare prothorax och derigenom, att clypeus icke var afsatt medels en tydlig, intryckt Knie säsom hos denna. — Vidare visade föredragaren tvenne för vär fauna nya skalbaggar af trägnagarnes familj, Bostrichidce, hvilka han funnit senaste sommar, dä han särskildt vinn- lagt sig om att studera insektfaunan i vara djupa skogar. Den ena af dem, den äkta Hylastes opacus Er., hvilken skil- jer sig frän den temligen allmänna H. angustatas Hbst. i= H. opacus Thoms.) genom ej kölad bröstsköld och grä- luden kropp samt var förut känd frän Tyskland, fans i ett exemplar pä Tiirismaa höjd i Hollola i början af juni mä- 190 nad. Den andra, hvilken utgjorde en representant för ett hos oss förut ej anmärkt slägle, Glyptoderes Unodulus Ratz., fans i flere exemplar under barken af en stor tili hälften torkad asp i Kolva skog i Yläne under senare hälften af juli. Denna art, som orätt blifvit kallad Gl. asperatus Gyll., var äfvcn funnen i Sverige. En denna ganska närastäende insekt, Ernoporus Eatzehurgi Ferr., hvilken icke finnes an- förd i Thomsons arbete öfver Skandinaviens Coleoptera, hade föredragaren funnit för flere är sedän i Haga park närä Stockholm. — Desefter framlade föredragaren tili päseende ett exemplar af den stora ooh mycket eftersökta nattfjäriln catocala adultera Menetr., hvilken redan för längre tid se- dän var funnen i Finland, men hittills alit ännu saknats i den inhemska samlingen och nu blifvit funnen i tvenne exemplar vid Dvorets i ryskä Karelen af herr A. Gilnther, som godhetsfuUt afstätt det ena at Sällskapet. Herr A. Boman förevisade en ägg-grupp af den be- kanta spinnarefjärilen Orgyia antiqua, hvilken han i par tim- mars tid torkat i en varm ugn, men frän hvilken det oak- tadt nägon mänad senare flere larfver utkläckts och börjat krypa omkring i den ask, deri boet förvarades. Härefter lemnades nägra meddelanden om särskilda insekthärjningar i värt land under senaste sommar. Flere meddelanden päpekade den ovanligt talrika förekomsten af malfjärilslägtet Hyponomeuta säsom H. padella, evonymella och malinella, hvilka skadat ätskilliga trädslag och tili stor del bära skulden för ärets dähga äppelskörd i flere delar af sydligaste Finland. — Herrar Sselan och E. Reuter anmärkte, att ekarna pä Runsala och andra öar i närheten af Abo blefvo nastan alldeles aflöfvade af Tortricidlarver, ätminstone tili största delcn tillhörande Tortrix viridana. — Herr Sahl- berg meddelade, att i Teisko och andra trakter norr om Tammerfors björkarne pä stora sträckor i slutet af augusti stodo med torkade, gulnade löf tili följd deraf att Tenthre- dinidlarver afgnagat bladens undre sida. — Att plommon- skörden t. ex. i Karislojo helt och hället felslog dctta är, ansägs deremot vara en följd af att en art bladlöss före- 191 gäende sommar vid blomningstiden uppträdt i ofantlig mängd och utmattat träden, sä att inga blomknoppar kunnat ut- vecklas, hvarför träden detta är icke ens kömmit tili blom- ning. Herr M. Brenner förevisade en varietet af Peuceda- num palustre af honom benämnd var. selinifolium pä grund af den likhct dess blad ega med dem hos Selinum carvi- folia, i det deras flikar liksom hos denna äro korta och aflänga och icke smalt jemnbreda säsom hos hufvudformen. Bladflikarna sakna hkväl den Ijusa sylhvassa spetsen, som fmnes hos Selinum, och äro som hos hufvudformen kort och trubbigt uddspetsade. Af denna varietet anträffades sistlidne sommar tvä blommande och fruktbärande exemplar pä en sandig insjöstrand i Kyrkslätt. Herr TJi. Scelan anmälde en förut hos oss icke funnen barlastväxt Marrubium vulgare L., tagen vid Sörnäs af hr Ernst Estlander, samt omnämnde, att den nyligen frän Lojo anförda ruderatväxten Sisymbrium altissimum L. blifvit fun- nen äfven vid Wasa af hr W. Lauren och att RudhecMa hirtä af hr Knabe anträffats pä universitets bibliotekets gärd härstädes i exemplar, hvilka afveko frän de normala deri- genom, att strälblommorna icke voro fullt utvecklade, utan mycket starkthäriga och nastan bladlika. — Tillika om- nämnde hr Sselan, att fröken Backman tili fmska museum förärat exemplar af den sällsynta och vackra orchideen Epipogon aphyllus. Vidare förevisade föredragaren sektio- ner af ätskilliga odlade träd och buskar frän Fiskars bruk, der de uppnätt betydliga dimensioner, och hvilka blifvit förärade tili botaniska museum af hr brukspatron E. L. von Julin. I sammanhang härmed anmärkte förevisaren, att Fiskars bruk troligen var den nordligaste ort, der Afven- boken odlades eller ätminstone bildade sä kraftiga och höga buskar, att stammarnes största diameter kunde gä upp tili 22,4 centimeter. Herr baron E. Hisinger inlemnade tili publikation en afhandling „Recherches sur les tubercules du Buppia ros- tellata et du Zanichellia polycarpa pirovoques par le Tetra- 192 myxa parasitica^\ hvilken ätföljdes af 10 litografiska taflor, samt redogjorde för innehället af detta arbetc och sinä mäng- äriga iindersökningar angäende ifrägavarande knölbildningar, hvilka slutligen befunnits härröra af en i vatien lefvande Myxoniycet, hvars utveckling ännu ickc bliiVit fullständigt utredd. Föredraget belystes af de redan tili större delen färdiggjorda litografierna. Den 5 februari 1887. Herr J. A. Palmen iöredrog en af lionom och herrar V» F. Brotherus, R. Envald och O. Kihl manundertecknad tili Säll- skapet stäld skrifvelse, innehällande en redogörelse för samt ansökan om understöd för en tilltänkt naturhistorisk expe- dition iinder instimdande sommar genom det inre af Kola- halfön. För att möjliggöra en redan länge pätänkt imder- sökning af dessa okända trakter hade ofvannämde med- lemmar af Sällskapet uppgjort en reseplan samt redan vid- tagit ätskilliga förberedande ätgärder för dess realiserande. Dä det nu gälde att genomtränga och hela sommaren uppe- hälla sig i ett vidsträckt omräde, hvilket ätminstone denna ärstid var nastan helt och hället obebodt, hvarför lifsmedel, instrument och öfriga förnödenheter länga sträckor mäste framskaffas längs obanade vägar, och dä meningen var att i enlighet med det uppgjorda programmet göra imdersök- ningen sä mängsidig som möjligt, hade omkostnaderna för denna expedition beräknats tili omkring 12,000 mark, hvil- ken summa betydligt skuUe öfverstiga Siillskapets tillgängar. Derför hade iifven deltagarne i den tilltänkta expeditionen försökt att pä enskild väg anskaifa bidrag tili företaget. Ett antal för saken intresserade landsmän hade ocksä redan härtill utlofvat ett sammanlagdt belopp af omkring 6000 mark ; frän Universitetet hade man för afsigt att ansöka 3000 mark, hvarför frän Sällskapet nu begärdes den äterstäende behöfliga summan, 3000 F:mk. Sedän hr Palmen derefter noggrannare redogjort för den uppstälda reseplanen, förtydligande densamma medelst särskildt anskaffade kartor öfver Kola-halfön samt tiUika 193 meddelat, att imdcrtecknarena vore villige att sjelfva ätaga siff don naturalhistoriska delen af de tilltänkta iindersöknin- garna, nemligen hrr Brotherus ocli Kihlman säsom botanister samt Enwald och Pahiien säsom zoologer, och att de vidare lyckats säsom deltagare vinna magister V. Ramsay säsom geolog och stud. A. Petrehus säsom geodet, samt att kapten D. Sjöstrand lofvat medfölja för att i praktiskt afseende vara expeditionen behjelpHg, afträdde sökandena, hvarefter Säll- skapet skrcd tili diskussion om detta reseföretag samt afgö- rande om det begärda reseunderstödet. Härvid uttalades allmänt glädje och tillfredsställelse öf- ver att den sä länge af Sällskapet med längtan emotsedda vigtiga undersökningen af det inre af den rysk-lappska halfön nu stod sä närä sitt förverkligande ; och dä Sällskapet ansäg de personer, som tagit detta reseföretag om hand, för de utan tvifvel härför lämpligaste i värt land, och dä alla för- beredelser för resan gjorts med största omsorg, och dä vi- dare större delen af de beräknade kostnaderna öfvertagits af enskilda för vetenskapen nitälskande medborgare, beslöt Sällskapet enhälligt att med nöje äfven för sin del under- stöda företaget och dertill be vilja den begärda summan af 3000 fmk. I enlighet med ett erhället uppdrag af enkefru dokto- rinnan Sofie Sanmark meddelade herr Sahlberg att Sällska- pets numera aflidne hedersmedlem, doktor F. G. Sanmark genom ett med hans maka i lifstiden uppgjordt inbördes tes- tamente bestämt, att efter hvarderas död af boets kvarlä- tenskap en summa af 4,000 inark skuUe tillfalla Sällskapet. Den del af det äberopade testamentet, hvilket blifvit beva- kadt vid rädstufvurätten i Helsingfors den 21 oktober 1886 och som handlar om i fräga varande disposition, hade följande ordalydelse: »Ledde af ömsesidig tillgifvenhet och omtanke för framtiden hafva undertecknade äkta makar om sin efterlem- nade förmögenhet velat göra följande testamentariska för- ordnande: Den af oss, som den andra öfverlefver, skall för- blifva i orubbad beslttning af förmögenheten tili sin död. Efter bädas bortgäng erhäller Sällskapet pro Fauna et Flora 13 194 fennica (4,000) fyratusen finska mark, att användas för Säll- skapets ändamäU . Da Sällskapet sälimda i kraft häraf eftcr doktorinnan Sanmarks död skiiUe hafva att lyfta en summa af 4,000 mk, förfrägade sig gifvarinnan uti en särskild skrifvelse, huruvida Sällskapet nu redan ville öfvertaga nämda summa, emot förbindelse att under hennes äterstäende lifstid ärligen tili henne erlägga räntä för den samma efter 5 procent om äret. Detta förslag bifölls enhälligt och uppdrogs at en ko- mite bestäende af ordföranden, skattmästaren och sekre- teraren att tili doktorinnan Sanmark frambära Sällskapets tacksägelse för donationen samt att hos henne lyfta den ut- lofvade penningesumman, hvilken derpä under namn af den Sanmarkska donationen skuUe föras tili sällskapets stäende fond. En af Sällskapets äldre mcdlemmar, arkiater O. Hjelt, anhöll genom en skrifvelse att tili det samma fä förära ett antal botaniska och zoologiska böcker, tillsammantagna 60 särskilda arbeten, hvilken gäfva Sällskapet med tacksamhet emottog. Herr J. A. Palmen raeddelade att den art Colymhus, som blifvit skjuten vid Murmanska kusten pä ön Kiidin och hvilken hittills blifvit anförd under namn af C. glacialis L. enligt det i S:t Petersburg förvarade exemplaret, säsom d:r Pleske nyligen ädagalagt, var C. Adamsi Gray, som skilde sig frän den grönländska, äkta C. glacialis bl. a. genom be- tydligare storlck och hvitaktig • näbb. Samma art var äfven funnen i norska Finmarken, i Taimyrlandet, Tschuktscher- halfön och vid Nordamerikas Ishafskust. I följd häraf ansäg föredr. säsom ganska möjligt, att den rätta C. glacialis icke alls tillhörde den skandinaviska faunan. Vidare förevisade samma föredragarc ett exemplar af den sällsynta riporren, bastad mellan orre och ripa, hvilket nyligen erhällits tili finska samlingen frän Jyväskylä trakten, samt ett exemplar af Falco gyrfalco frän Hankasalmi; bäda förärade af farmaciestuderanden J. Sucksdorff. 195 Slutligen företeddes för Sällskapet ett exemplar af mal- fisken, Silurus glanis frän Kymmene, skänkt af professor Malmgren. Ordförunden herr Lindberg lemnade nägra nya bidrag tili den skandinaviska mossfloran: Säsom för floran nya arter anmältes: Cesia crassifolia, funnen i Opdal i Norge af pastor Kaurin; C. andreceoides n. sp., funnen pä Ekenäshästen i Norge af dr Wulfsberg samt Isopteryijium Maileri, tagen i Norge af hr Kaalaas. Den i Skandinavien förekommande under namn af Jungermania Hornschuchii kända mossan uppstäldes säsom en ny art«7. lophocoleoides Lindb., enär den form, som af Nees beskrifvits under detta namn var en steril form tili en annan art J. hantryensis Hook. — J. Beichardti Gottsche, som var fun- nen i Norge af dr Bryhn, var äter en form af J. Michauxii Web. och Cephalozia Ekstrandi Limpr, var en steril C. ple- niceps Aust. — ScJiistopihyllum pusillum Wils. ansäg föredr. för en hybrid mellan den ursprungligen frän Nordamerika beskrifna Scii. minutulum, som numera var funnen äfven i Finland pä Aland och i Sverige, och nägon annan art. — Den frän skilda delar af Finland, Lappland och Norge kända Soiithhya fennica Gottsche hade föredragaren sett frän flere orter vid Jenissej i Sibirien äfven med inflorescens och en kalk, hvilken hade formen af en nedhängande päse, pä grund hvaraf den bildade ett eget slägte Arnellia Lindb., hvilket tillhörde en grupp, som eljes förekom endast i tropikerna. En utförlig uppsats om dessa mossor inlemnades tili publi- kation i Meddelandena under titel af Smä bidrag tili nor- dens mossflora I. Likaledes iniemnade herr Lindberg tili Acta voi, III en athandling: ScJiistophylla scandinavica revisa. Herr O, Kihlman meddelade nägra notiser om den finska fanerogamfloran: Den i Lapplands och norra Österbottens större floder aUmänt och ymnigt förekommande Potaniogeton af gruppen Heteropliylli var den d& Laestadius i Vet. Akad. Handl. 1824 omnämnda P. gramineus var. borealis och borde, dä den var specifikt skild frän P. gramineus auctt., upptagas som 196 art under namn af P. horealis Lsest. Af nordiska florister uppfattades denna form mycket olika, enligt XVahlenberg och E. Fries är den Linnes P. rjraniineus latiuscidus (Fl. lapp.). Är 1827 beskrefs den af Wolfgang i Schultes Mäntissä III säsom P. gracilis (originaloxx. i Stevens herbarium) och följande är af Fries i hans Novitise under namn af P. gra- mineus graminifolius ; under detta namn ligga talrika exem- plar frän Neva i G. A, Meyers och Ledebours hcrbarier. I Fischers herbarium fmnes ett exemplar fr. Finland beskrif- vet säsom P. elongatus. Äfven P= nigrescens Fr. Mant. III torde ätminstone tili stor del afse denna form säsom citatet af lappska fyndorter och exx. i Herb. norm. utvisade. Der- emot hörde P. salicifolius enl. Wolfgangs originalexemplar i Stevens herbarium icke hit, och denna i Hartmans flora och äfven af nägra fmska författare använda benämning var säledes oriktig. P. horealis Leest. var konstant och säkert skild frän P. heterophyllus Schreb. (= P. gramineus auctt.) genom gröfre växt, sent och sparsamt utvecklade flytande blad och mera utdragen form samt isynnerhet genom frukterna, som voro lägt men tydligt kölade, ej som hos sistnämnda art med rundad rygg. Tvärsnittet af frukten vid embryots vidfäst- ning var ungefär dubbelt sä längt som bredt. P. hetero- phyllus hade ungefär lika breda nötter, men tvärsnittets längd var här en fjerdedel kortare. Tili växtsätt liknade P horealis stundom P rufescens, hvilken skildes bland an- nat genom trubbiga blad, stcirre (högre), skarpare kölade frukter och rödaktig färg. P horealis mörknade lätt vid torkning. — Utom frän Finland hade föredr, sett exemplar frän svenska Lappmarken och sjön Ljusnan, frän Tomsk, Le- nas nedra lopp och flodon Kava i Östra Sibirien. Uti fmska muscets lierbarium förvarades talrika exem- plar af Festuca glauca Lam., vanligen inlemnade säsom F. duriuscula ellcr nägon gäng säsom F. ovina. I Inger- manland var denna art (i Hackels Monographia säsom var. af F. ovina) en karaktärsväxt för lösa sandfält. Att döma af cxemplarens talrikhct torde den äfven vara af fysiogno- 197 misk betydelse pä sandiga stränder kring Ladoga (exx. fr. Konevits, Pyhäjärvi, Kronoborg och Valamo); dessutom funnos exx. fr. Lavansaari och Hangöudd. F. glauca skil- jes frän F. ovina genom betydUgt gröfre och styfvare växt, blekt gulaktig färg, pruinösa sHdor (d. ä. öfverdragna med vaxbeläggning) samt mycket större vippa och blomfjäll. Skitligen meddelade föredragaren, att den pä Ladogas Östra kust anträffade Sempervivum-arien ej var S. tectorum utan S. soboliferum, hörande tili en annan afdelning af släg- tet och iitmärkt genom talrika, slutligen affallande längskaf- tade innovationer, sextahga blomdelar, uppräta klocklikt sam- manstäende gulaktiga kronblad o. s. v. Tili publikation i Acta voi. III anmäldes: Schistophylla scandinavica revisa af S. O. Lindberg, samt i Meddelandena : Smä meddelanden tili nordens mossfiora i, af S. O. Lind- berg, Symbolce ad Mycologiam fennicam XIX af P. A. Kar- sten och Bidrag tili kännedom om Ladogasjöns Crustace- fauna af Osk. Nordqvist. Den 5 mars 1887. Skattmästaren, herr 8. Elmgren, tillkännagaf att den pä senaste möte utsedda komiten nu ä Sällskapets vägnar af doktorinnan Sanmark lyftat den donerade summan 4,000 mark mot förbindelse att för densamma ät gifvarinnan im- der hennes lifstid erlägga räntä efter 5 procent om äret. Härvid hade en ömsesidig skriftlig förbindelse upprättats och underskrifvits säväl af fru Sanmark som ä Sällskapets väg- nar af herrar S. O. Lindberg, S. Elmgren och John Sahl- berg. Herr Mela förevisade tvenne foglar af stort intresse, hvilka nyligen erhällits tili finska samlingen säsom gäfva af preparator Forssell . Den ena var en hona af bastarden mellan orre och tjäder, eller den s. k. Rackelhönan, hvilken lorut helt och hället saknats a universitetets museum. Exem- plaret uppköptes i Helsingfors frän ett lass med skogsfogel hemtadt frän Österbotten. — Den andra var en hvitbrokig orrhöna frän Hirvensalmi. 198 HeiT SaJilberg förevisade tvennc nykomlingar tili vär Dipter-fauna. — Den ena var Laphria lapponka Zett., som skilde sig frän alla andra finska artcr genom sinä blodröda bakben. Af denna art, som förut var känd endast frän sven- ska Lappmarken och Sibirien, hadc föredragaren funnit ett par vid Paanajärvi i Kuusamo. — Den andra var en bland de vackrast tecknade flugor och utgjorde ett för norra Eu- ropa nytt slägte bland Trypetiderna, Hemilea dimidiata Costa. Af denna art, som skiljer sig frän alla öfriga inom familjen derigenom, att främre hälften af kroppen är gul, den bakre svart, samt att vingarnes costalhälft är vackert svart med en liten hvit fläck vid kanten, och hvilken huf- vudsakligast förekommer i södra Italien, men äfven blifvit funnen nägon gäng vid Alperna, togos tvenne exemplar bland bredbladiga växter i en mörk skogslund i Karkkali i Karislojo socken. I sammanhang härmed förevisade samme föredragare ett exemplar af den märkvärdiga flugan Epidopus venaticus Hai, hvilken helt och hället saknar vingar och svängkolf- var (halteres) och derigenom starkt päminner om PuUci- derna. — Exemplaret fans af föredr. i en murken björk- stubbe i Saltdalen i Norge redan är 1879. Förut var denna fluga, som i systematiskt hänseende erbjuder sä stort in- tresse, funnen endast i Britannien och Tyskland. Herr M. Oker-Blom förevisade ocli inlemnade tili sam- lingarna flere exemplar af Distomum hepaticum^ tagna frän inelfvorna af en hare (Lepus variahilis) skjuten i Wiborgs- trakten. Herr O. Kihlman framlade exemplar af den för Euro- pas flora förut okända Potamogeton vaginatus Turcz., när- mast beslägtad med P. pectinatus L., men specifikt skild bl. a. genom trubbiga blad, 5 — 11 kransar i axet och mindre frukter. I svenska och finska herbarier hade föredragaren funnit arten betecknad dels ss. P. pectinatus dels ss, P. zo- steraceiis och insamlad frän 5 skilda lokaler vid kusterna af bottniska viken, i hvars norra del den torde vara temligen utbredd. De sydUgaste fyndorlerna äro Oravais pä finska 199 och Bygdeä pä svenska sidan. Utom frän trakterna söder om Baikalsjön, der den först upptäcktes af Turczaninow, är arten känd jämväl frän floden Saskatschavan i Canada. — En utförligare notis härom utlofvades tili Meddelandcna. Herr Brenner framhöU vigten deraf att enskilda säll- synta finska växter bevarades frän undergäng. Särskildt voro nägra utmärkta former af vara trädslag, som iipptäckts och beskrifvits i värt land efter enstaka träd eller buskar, vitsatta för faran att helt och hället utdö eller utrotas, om man ej pä nägot sätt drog försorg om deras skyddande eller fortplantning. Säsom exempel härpä anförde föredragaren Betula verrucosa var. Birkalensis Mela, funnen i ett exem- plar i Birkkala och Alnus incana var. pinnati-partita Norrl. frän Asikkala, af hvilka den förra uppgafs redan hafva dött ut, den senare halla pä att göra detsamma. Pä grimd häraf uppmanade hr Brenner de botanister, som voro i tillfälle dertill, att försöka genom ympning pä fredade platser t. ex. i härvarande botaniska trädgärd fortplanta dylika utmärkta varieteter. — Nägra andra pä mötet närvarande botanister ville i sammanhang härmed äfven varna samlare att icke genom oförsigtigt och omättligt plockande frän värt land utrota de växtarter, hvilka här äro funna pä endast en eller högst fä fyndorter. Tili publikation inlemnades: Monographia universalis Cladoniarum, I, af E. Wainio; Symboloi ad Mycologiam fen- nicam XX och XXI af P. A. Karsten, samt Om en för den skandinaviska floran ny fröväxt: Eritrichium villosum (Led.) Bunge af Th. Sgelan. Den 2 april 1887. Herr Sahlberg meddelade att han nyligen slutfört gransk- ningen af i värt land funna Coleoptera af familjen Crypto- phagidd', hvarvid han begagnat sig af alla tillgängliga fin- ska samlingar af denna insektgrupp. Dä ett mycket stort material häraf var sammanfördt, enär säväl Mannerheim och Mäkiin som föredr. sjelf med stor ifver samlat af dem, hade antalet af i Finland funna former bhfvit oväntadt stort. Tili- 200 sammantagna voro säluiida frän värt land kända öfver 70 särskilda species, da Thomson frän skandinavjska halfön an- för endast omkr. 60, om man begränsar dem pä samma sätt. Säsom särskildt anmärkningsvärdt anfördes, att nägra species, som ännii ej voro kända frän Skandinavien, hos oss hade en ganska stor utbredning, t. ex. den stora och vackra Anchicera cognata Er., som var funnen pä flere lokaler frän Abo tili Ladoga och Hvita hafvet, Anchicera Hislopi WolL frän Karislojo, Jaakkimvaara o. s. v. — Tvenne nor- diska species hade af nyare entolomoger blifvit alldeles orätt tolkade näml. CryptopJiagiis lapponicus GylL, hvilken hade intet att skaffa med CV. puhescens Sturm., utan var en egen art närmast beslägtad med Cr. validus Kraatz, och före- kom allmänt i Lappland, men var ej heller sällsynt i sko- gar i mellersta och södra Finland. Likaledes var Atomaria affinis F. Sahlb. en utmärkt art, väl skild frän A. umhrina GylL, med hvilken den af alla nyare författare blifvit sam- manförd, icke allenast genom sin vackra teckning utan äf- ven genom antennernas form och elytras punktur. Den var funnen nägra gänger i trädsvampar i sydligaro Finlands sko- gar — stundom ganska talrikt. I det föredragaren reser- verade för sin Enumeratio Coleopterorum en utförligare re- dogörelse om de för Finland nya arterna samt om deras utbredning inom omrädet, ville han nu endast i förbigäende nämna säsom en bland de för värt land mest oväntade arterna den i sä mänga afseenden utmärkta Anchicera impressa Er., förut känd endast frän mellersta Europa, men af föredraga- ren senaste sommar funnen i Yläne. Herr A. Poppius förevisade ett antal af honom prepa- rerade fjärillarver och redogjorde för sitt tillvägagäende vid deras fläende samt vid hudens uppbläsning. Herr W. Lauren inlemnade en rescberättelse öfver en sommaren 1885 med understöd af Sällskapet företagen bo- tanisk resa uti de föga undersökta gränstrakterna mcllan mellersta och södra Österbotten, hufvudsakligen landsträc- kan emellan Nykarleby och Kyrö clfvar. Af berättelsen som skuUe efterföljas af en utförligare publikation i Medde- 201 landena, framgick bl. a. att Barbarea vulgaris, Arabis sue- rica, Potentilla verna, Galium trifiorum, Gagea minima och Spergula vernalis voro för Södra Österbotten nya artcr. Tili publikation anmäldes: Finlands Dendrometridce beskrifna af Alfred Poppius, och Om förekoinsten af Festuca diiriuscula L. i Finland af M. Brenner. o Arsmötet den 13 maj 1887, Ärsmötet öppnades pä föreskrifvet sätt af ordföranden herr Lindberg med en kort framställning öfver sällskapets verksamhet iinder det förflutna äret: Säsom det för Societas pro Fauna et Flora fennica mest betydelsefulla nnder det nii tilländagängna äret mäste jag betrakta den gäfva af 4,000 F:mk, hvilken enkefru dok- torinnan Sofie Sanmark i eget och sin aflidne mans namn den 9 februari 1887 öfverlemnat tili Sällskapet »att för dess ändaraäl användas» mot förpligtelsen att tili gifvarinnan un- der hennes äterstäende lifstid ärligen erlägga 5 ^Iq ranta. Sagda kapital skall enligt sällskapets beslut förvaltas i sam- manhang med den stäende fonden, men nnder egen benäm- ning: Sanmarkska donations fonden, sä att framdeles blott räntorna deraf kunna disponeras. Mätte denna frikostiga gäfva för den inhemska naturforskningen verka alit det goda de begge ädla gifvarena dermed afsett! Likaledes har prof. emer. Otto Hjelt, ledd af intresse för Sällskapets uppgift och sträfvanden, behagat öka dess bibliotek med en mängd värdefiiUa böcker och afhandlingar af zoologiskt och botaniskt innehäll. Sistlidne höst utkom af Sällskapets Meddelanden det 13 häftet, bestäende af diverse uppsatser af herrar Brenner, Karsten och Sahlberg samt dessutom af utdrag frän proto- koUen förda vid sällskapet mänatliga möten, de zoologiska samlingarnas tillväxt med för dem nya arter frän den 13 maj 1883 tili samma dag 1886, bibliotekets tillväxt genom byte frän den 1 mars 1885 tili den 1 juni 1886, och regi- 202 ster tili protokoUsutdragen införda i 9 och 13 häftena af samma publikationsserie. Sedän senaste ärsmöte hafva följande uppsatser inlem- iiats tili intagande dels i Acta dels i Meddelandena : M. Bren- ner: Om förekomsten af Festuca duriuscula L. i Finland; E. Hisinger: Recherches sur les tubercules du Ruppia rostel- lata et du Zannichellia ])olycm-pa, provoques par le Tetra- myxa parasitica I, Notice preliminaire ; P. A. Karsten: Sym- holce ad Mycologiam fennicam, Partes XIX — XXII; S. O. Lindberg : Bidrag tili nordens mossfiora, I och II samt Schisto- phylla scandinavica revisa; Osk. Nordqvist: Bidrag tili kän- nedomen om Ladoga sjöns krustacefauna ; A. Poppius: Fin- lands Dendrometridce ; Th. Saelan: Om en för vär flora ny fröväxt, EritricJiium villosum (Ledeb.) Bunge; samt E. Wai- nio: Monographia imiversalis Cladoniarum I. Af dessa af- handlingar äro ätskilliga redan befordrade tili tryekning. Vid mötet den 5 februari detta är hafva herrar V. F. Brotherus, B. Enwald, O. Kihlman och J. A. Palmen inlem- nat anhällan om ett bidrag frän Sällskapets fonder, stort 3,000 F:mk, för den af dem under nästinstundande sommar tillämnade undersökningen af den inre, hittills i alla hänseen- den nastan alldeles okända delen af Kola-halfön, hvilken anhällan med acklamation beviljades af alla de vid mötet närvarande. — I sammanhang härmed bör jag meddela, att i dag tili mig inkommit en tili Sällskapet stäld och af herrar K. K. Edgren och K. M, Levander undertecknad skrift, hvari bemälde herrar begära en summa af 1,200 mark för att, samtidigt med nyss nämda expedition tili Kola-halföns inre, i faunistiskt hänseende undersöka dess södra (s. k. Terska) kust samt de Solovetska öarna. Denna resa vore af vigt att komplettera undersökningarna i halföns inre delar. Beseberättelser hafva intlutit frän hrr V. Lauren och K. K. Edgren, af hvilka den förre redogör för de fynd han sommaren 1885 gjorde i gränstrakterna mellan raellersta och södra Österbotten, den senare äter för sinä insamlingar pä Kola-halfön och vid Ishafskusten samma sommar. Hr Ed- 203 grens redogörelse ätföljdes dessutom af en fullständig för- teckning öfver alla iinder resan inhöstade skalbaggar. Mänadssammankomsterna hafva värit talrikt besökta och föredrag dervid hällits af hrr Boman, Brenner, O. Collin, H. Hollmen, Hult, Kihlman, Lindberg, Mela, Oker-Blom, A. Palmen, Poppius, E. Reuter, Sselan, Sahlberg, Wainio och H. Wasastjerna. Da pä grund af expeditionen tili Kola-halfön bibUote- karien Kihlman mäste lemna staden, utsägs pä hans förslag hrr K. M. Levander att tili maj mänads utgäng bestrida de sagde tjenst tillkommande äliggandena. Tili utländsk ledamot har invalts dr Th. Pleske i S:t Petersburg och tili inländske: referendarie sekreteraren Wald. Spoof, studd. Max Björksten, Alexander Gadolin, Fr. Graeffe, L. Holm, K. M. Levander, John Linden, E. O. Malmberg, Erik Rettig, Harald Wasastjerna samt sjökapten David Sjö- strand. Deremot har sällskapet att beklaga förlusten af den nästsiste af sinä stiftare, med. o. kir. doktorn Fredrik Ga- briel Sanmark, hvilken den 4 augusti 1886 afled i sitt 88:de lefnadsär. Redan i yngre är ifrig samlare af naturföremäl företog dr Sanmark i sällskap med dr Prytz är 1819 en resa genom de fmska lappmarkerna ända upp tili Nordkap och besökte äret derefter, ätföljd af dr Dammert, äfven han en af sällskapets 10 stiftare, Östra delen af sagda lapp- marker. Sedän Societas pro Fauna et Flora fennica den 1 november 1821 blifvit konstitueradt säsom ett vetenskap- lig samfund, var Sanmark en af dess ifrigaste medlemmar för att grundlägga och öka dess samlingar, hvilka dock ty- värr vid Ab o brand blefvo lägornas rof. Efter det sällska- pet pä nytt organiserats i Helsingfors och äfven dr Sanmark ditflyttat, förblef han en af dess mest nitiske medlemmar, och ännu pä gamla dagar följde han med ungdomligt in- tresse dess verksamhet och besökte flitigt dess samman- komster, sälänge hans krafter stodo bi. Äfven en längre tid hade han säsom skattmästare värd om sällskapets penninge- angelägenheter och vid firandet af dess 50-äriga tillvaro hade 204 han jemte doktor Frans Johan Rabbe ihägkommit Sällska- pet med en större penningesumma, samt sedermera slädse visat oafbruten omsorg om delta sitt skötebarn. I anledning af den stora taeksamhetsskuld, i hvilken Sällskapet stod tili denna sin aflidne hedersledamot och hängifne gynnare hade dess i staden varande medlemmar samlals och vid jordfäst- ningen bevisat honom sin sista hyllning, hvarjemte herr Palmen i /Societas' pro Fauna et Flora fennica namn pä hans graf lade en enkel krans. — Minnet af Fredrik Gabriel Sanmark skall iortlefva sä länge värt Sällskap bestär och skulle göra det äfven om han icke i sinä sista lefnadsdagar ve- lat visa sin kärlek och tillgifvenhet genom att i samräd med sin maka uppoffra en för deras förhällanden ganska stor summa, för att sätta Sällskapet i ständ tili att med ökad energi sträfva för sin vetenskapliga och fosterländska upp- gift. Och vi hedra de begge frikostige gifvarene bäst och mest genom att arbeta i sanningens och Ijusets tjenst med ögat oaflätligt fästadt pä naturforskningens höga mäl Intendenten för de zoologiska samlingarna, herr A. J. Mela afgaf följande ärsberättelse : De zoologiska samlingarnas tillväxt under senast för- flutna redovisningsär belöper sig i rimd summa tili 1,800 exemplar, hvaraf det ojemförligt största antalet näml, 770 arter och väl 1,775 exemplar iitgöres af insekter. Den lilla bräkdel, som äterstär för vertebrater, innefattar dock äfven denna gäng för vär fauna nya former: en kärrhöksart, Cir- cus ceruginosus, skjuten i Luvia kapell, förärad af magister G. Grönfeldt samt enriporre. Tetraa lagopokles Nilss. frän Jy- väskylä, förärad af farmaceuten Sucksdorff. Af stort intresse äro äfven ett af samme gifvare tillvarataget exemplar af jagtfalken, Falco gyrfako, frän Hankasalmi, tvenne dunun- gar af Agvila clanga, hvilka jemte deras moder cifversändes frän Wasa trakten af rädman Kr. övanljung, samt en hvit- brokig orrhöna frän Hirvensalmi förärad af preparator Fors- sell, som äfven ihägkommit Sällskapets samlingar med en rackelhöna, Tetrao urogalloides 2, hvarjemte af kollegan O. Collin erhällits en orre med hvitbrokigt hufvud samt af fyr- 205 mästaren pä Söderskär Liljefors 9 stycken foglar, hvilka sla- git ihjäl sig raot fyren, näml: 2 exx. Luscinia rubectda, 1 ex. Lusc. pJio?nicnriis, 2 exx. Saxkola oenanthe, 1 ex. Turdus pilaris, 1 ex. Muscicapa atricajnlla, 1 ex. Sturnus vulgaris ooh 1 ex. Plectrojohanes nivalis. Af däggdjur äro att anteckna 1 ex. Halkhcerus gry- pus, härlös varietet, frän Mickelskär — inköpt af lotsarna derstädes; 2 exx. af en vacker, grä och hvit individuel va- rietet af vanliga ekorren, Sciiirus vulgaris, hvardera frän Viborgstrakten — det ena föräradt af herr Schulman, det andra af herr Berner: 1 ex. ekorrunge frän Esbo af prepa- rator Forssell; 2 exx. ungar af Scinropterus volans, döda i fängenskap i Helsingfors, gifna af apotekar A. Ahnger; 1 ex. Crossopiis fodiens frän Sumparen vid Helsingfors af herr G. Sundman sarat 1 ex. Foetorius lutreola frän Korpi af herr H. Elragren. Doktor Aug. Hillbom har tili samlingarna öfverlemnat en ödla raed tvenne svansar, anträffad utanför Länga bron vid Helsingfors. — Den inhemska fisksaralingen har ökats med en raalfisk, Silurus glanis, erhällen i Kymmene och förärad af fiskeriinspektorn Malmgren samt en skärbraxen, Felecus cuUratus frän Ladoga af kollegan O. Collin. Insektsamlingen har, säsom redan närants, ökats raed omkr. 770 arter, deraf 42 äro nya för densarama. — De rikligaste bidragen äro inleranade af professor Sahlberg, d. V. s. 200 species Coleoptera frän särskilda delar af omrädet i 700 exx. och 150 arter Hemiptera i 400 exx., och af stud. Boman omkr. 350 arter insekter (190 Coleoptera, 12 Ortlio- ptera, 100 Lepidoptera och 35 Hemiptera) — tillsamraans 600 exx. Studeranden H. Wasastjerna har förärat 30 ar- ter Lepidoptera och 30 arter Hemiptera mest frän Nyland; stud. Grseffe 10 arter insekter af diverse ordningar, frän trakten af Helsingfors. Af de för saralingen nya insekterna äro 28 Coleoptera, af hvilka en, Phlceophagus spadix är inlemnad af stud. Bo- man, de öfriga 27 af herr Sahlberg näml. Conothassa hre- vicollis, Corticaria Mannerheimi, C. Polypori n. sp., Tel- 206 matophilus Schönherri, Crypto])hagus crenatus, Cr. puncti- pennis, Cr. distinguendas?, Cr. umhratus, Cr. parallelus, Cr. quercinus, Cr. Populi'^, Cr. depressus, Cr. villosulus, Ccenoscelis ferruginea, Atomaria pundicollis, A. elonga- tiila, A. atrata, A. alpina. Anclncera impressa, A. casta- nea, A. ])usilla, A. ruhricollis, A. Hislopl, Episthemus ni- gridavis, Alexia pilosa, Mycetophagus atomarius, M. 4- guttatus. — Tili Lepidoptera höra 7 arlcr af hvilka 3 äro förärade af herr Boman, näml. Ccenongmpha Hero, Lyccena Arion och Bapta temerata; 1 ex. Catocala adiiUera ai herr Giinther, Pieris daplidice af herr E. Reuter, Lithosia rubri- collis af herr A. Pahnen och Acronycta Aini af herr H. Wasastjerna. - — En art tillhör Ortlioptera näml. Stenobotlirus (jeniculatus förärad af herr Boman. — De äterstäende höra tili ordningen Hemiptera. näml. Jalla durnosa och Orthoty- lus croceus förärade af herr Gunther. — Under senaste vin- ter har professor Sahlberg granskat serien Fungicola bland Coleoptera, hvaribland fimnos 5 obeskrifna. — Vid insektsam- lingarnas ordnande och etikettering har äfven detta är frö- ken Elin Elmgren värit behjelplig. Botaniska intendenten herr Fr. Elfving afgaf derpä föl- jande ärsberättelse : Under det förflutna äret hafva de botaniska samlin- garna ökats med 839 kärlväxter, 573 mossor, 2 svampar, 80 nummer tili den karpologiska samlingen samt 6 stam- sektioner. För dessa gäfvor har sällskapet att tacka herrar : magister R. Boldt, magister A. v. Bonsdorff, rektor M. Bren- ner, doktor V. F. Brotherus, rektor Cajander, magister O. Collin, student A. Gadolin, lektor Hj. Hjelt, student H. HoU- men, brukspatron E. L. von Julin, doktor O. Kihlman, stu- dent V. Lauren, lyceist H. Lindberg, professor J. A. Pal- men, lektor K. J. W. Unonius samt magister F. v. Wright. Främst bland dessa bidrag bör framhällas en af doktor Brotherus gjord och inlemnad rik samling af mossor frän ryskä Lappmarken, vidare student Laurens kärlväxter frän Äland, Af kärlväxter har ingen nv art under äret tillkommit, 207 af mossor deremot icke färre än 11 arter, alla fiinna af dr Brotherus i ryskä Lappmarken. Tjenstförrättande bibliotekarien herr K. M. Levander afgaf derefter en sä lydande redogörelse för boksamlingens tillväxt : Biblioteket har imder äret 1886—1887 ökats med till- sammantagna 514 numror, hvaraf Zoologi 60 Botanik 80 Geologi oeh PahTeontologi 20 Geografi 19 Skrifter af blandadt innehäll .... 307 Diverse mindre arbeten 28 Antalet vetenskapliga institutioner, med hvilka utbyte af skrifter skett, uppgär för närvarande tili 160, hvaraf föl- jande 3 sedän senaste ärsmöte tillkommit: Redazione della Notarisia i Venedig, Societas historico-naturalis croatica i Agram, Äccadeinia delle Scienze fisiche e matematiche i Napoli. I form af gäfvor har tili biblioteket förärats en större värdefull boksamling at herr arkiater O. Hjelt samt en mängd piiblikationer, för hvilka Sällskapet stär i förbindelse tili hrr O. Collin, J. Steenstrup, Th. Pleske, M. Martiano- witsch, W. Lilljeborg, A. Stuxberg, M. Brenner och A. Por- tschinsky. Skattmästaren, herr S. Elmgren, uppläste en redogö- relse öfver kassans förvaltning under äret, hvarur framgick att den stäende fonden iitgör 31,551 mark 85 p. Härefter skreds tili vai af funktionärer för instundande är, hvarvid, sedän skattmästaren herr Elmgren oeh sekre- terarcn herr Sahlberg anliällit att vara befriade, tili ordförande valdes prof. Lindberg, tili vice-ordförande prof. Sselan, tili sekreterare docent Hult och tili skattmästare direktör Fell- man. — Tili medlemmar i redaktionsutskottet, utom ordfö- randen och intendenterna, som äro sjelfskrifna, utsägos proff. Palmen, Norrlin och Sahlberg samt tili deras supplean- 208 ter rektor Brenner, docent Kihlman och med. kand. En- vald. — Intendenlen för de zoologiska samlingarna, mag. Mela, för de botaniska, docent Elfving, samt bibliotekarien docent Kihlman qvarstodo. — TIU kassarevisorer utsägos statsrädet Moberg och dircktor Nordenskiöld. Ordföranden, herr Lindberg^ föredrog härefter en skrif- velse undertecknad af magister K. Edgren och studeranden K. M. Levander, hvari desse anmälde sig sinnade att in- stundande sommar företaga en zoologisk forskningsresa tili de Solovetska öarna i Hvita hafvet och tili södra delen af Kola halfön, följande dess södra eller s. k. Terska kust, der- vid företagande exkiirsioner at det inre af landet, för att samtidigt med det, den stora expeditionen genomtägar half- öns midt, försöka vinna kännedom om faunan nti ifräga- varande del och sälunda komplettera den sist nämndas ar- bete. — För resan, som skuUe anträdas genast efter med- let af maj och utsträckas tili början af september anhöUs om ett understöd af 1,200 mark, hvartill Sällskapet enhäl- ligt biföll, dock mider förbehäll, att exkurrenterna, sä vidt tiden medgäfve, äfven skulle egna uppmärksamhet at floran i dessa trakter. Tili Sällskapet inlemnades en af herr K. Edgren af- gifven reseberättelse öfver en af honom med Sällskapets un- derstöd sommaren 1885 företagen entomologisk resa tili ryskä Lappmarken och Hvita hafvets kust. Resan skedde i sällskap med herr V. F. Brotherus, som i samma trakter verkstälde bryologiska undersökningar, och anträddes den 4 juni öfver Uleäborg tili Kuusamo. Pä vä- gen mellan dessa orter uppehöllos exkurrenterna i tre dygn af en häftig snöstorm, sä att de först den 15 juni anlände tili Kuusamo kyrkoby. Här exkurrerades en vecka under högst ogynsam väderlek, hvarefter resan fortsattes dels med bät, dels tili fots tili Knjäsa by vid Hvita hafvet och derifrän tili Kantalaks. Här gjordes äter ett mindre uppe- häll, hvarunder flere intressanta fynd gjordes, bland annat af en för den finska faunan ny Staphylinid, Disochara lu- {/iihris Kraatz. — Den 6 juli anträddes vandringen norrut 209 tili Imandra sjö, der de väldiga fjällcn Dschyn och Chibinä besöktes. Utom flere för dessa nordliga trakter förut okända arter togs pä sist nämda fjäll en förut obeskrifven skal- bagge, Mycetoporus confusus J. Sahlb. — Tili Kola skedde ankomsten den 21 juli. Under en bätresa norrut gjordes par dagars exkursioner vid Srodni, der den för hela den nordligare delen af Europa nya Oalleruca aptera Bon. an- träffades. Sedermera undersöktes ön Kiidin och Jeretik be- läget vid ingängen tili Ora fjorden, hvardera dock endast flyktigt under färden tili Fiskarhalfön, som uppnäddes den 29 juli. Här uppehöllo sig vara resande ända tili den 19 augusti, hvarunder flere skilda orter undersöktes, säsom Tsipnavolok, Vaide-Guba, Suboska och Bumeni. Bland intressanta fynd frän dessa trakter förtjenar nämnas, Pelo- pJiila ochotica, förut känd endast frän Sibirien. — Hemre- san anträddes öfver Vadsö och med ängbät tili Trondhjem samt vidare med jernväg och ängbät öfver Sundsvall tili Wasa, som uppnäddes den 30 augusti. Reseberättelsen, som innehäller flere intressanta upp- gifter om natur- och kulturförhällandena i den besökta de- len af ryskä Lappmarken, ätföljes af en förteckning af pä resan insamlade Coleoptera, hvaraf framgär, att antalet funna species utgör 291, hvaraf 76 för ryskä Lappmarken nya och bland dem 4 nykomhngar för finska faunan. Den 8 oktober 1887. Herr J. Sahlberg förevisade en nattfjäril, Toxocampa craccce F., tiflhörando ett för den finska faunan nytt slägte. Den hade af honom blifvit funnen pä Karkkali udde i Lojo (Nyland). I Sverige är den utbredd norrut tili Upland. Herr E. Reuter förevisade nägra dels för Finland nya, dels i andra afseenden intressanta nattfjärilar och medde- lade om dem följande notiser: Arsilonche venosa Bkh., förut tagen i ett exemplar af Tengström närä Helsingfors, hade föredr. flere gänger fun- nit säsom larv pä olika stäUen i Abo skärgärd i Pargas och Nagu. Den saknades i universitetets finska museum. 14 210 Agrotis polygona Bkh. förut tageii i Kexliolm af Teng- ström, har af föredr. blifvit tagcii i tvenno exemplar pä Lofsdal i Pargas den 2 septembor 1887. Mamestra persicarice L., ny för faunan, togs i Abo dcn 9 augusti 1887 af herr kontoristen R. Lundh. Taxocampa craccce F., ny för faunan, (se J. Sahlbergs meddelande) togs den 22 juli 1886 pä Vaarniemi i en träd- gärd, och blef dctta är änyo funncn pä samma ställe af lyceisten H. Hjelt. Orrhodia vaccinii L. ab. spadkea, ny för faunan, togs af föredr. säsom larv pä Lofsdal i Pargas. Fjärilen utkom den 1 september 1887. Den skiljer sig frän hufvudfornien genom tydliga svarta tvärband, mera glänsande framvingar och mindre storlok. Calocampa exoleta L. togs säsom larv af herr konto- risten Lundh pä Papaver. I universitetets finska museum finnas tvenne exemplar, det ena taget af Bonsdorff i Kaks- kerta, det andra i larvstadium af föredr. broder, prof. O. M. Reuter, pä spenat. Arten har blifvit förvexlad med C. ve- tusta, frän hvilken den skiljer sig genom tillvaron af en sä kallad ringfläck, genom mörkare framkant pä framvingarne, äfvensom genom tvärbandet pä bakvingarnes undersida, hvilket tvärband är taggigare hos C. exoleta än hos C. ve- tusta. Derjemte äro ribborna pä undersidan af bakvin- garne hos C. exoleta svartpudrade, hvilket icke är fallet hos C. vatusta. Larven af C. vetusta är grön med en gul längslinie pä sidorna samt hvita punktrader pä ryggcn, tro pä hvarjc segment. Deremot är larven af C. exoleta större, äfvenlcdcs grönfärgad, mon med en röd, gulkanlad längsli- nie pä sidorna, en gul längslinie liögro upp pä hvardera sidan samt mellan den röda och den gula längslinien hvita punkter, fyra j)ä hvarje segment, tre i rad och en ofvanom den mcllersta af dessa tre. Ofvanom den gula längslinien fmnas pä hvardera sidan af hvarje segment tvä hvita ocel- ler omgifna af svart och förcnade medelst en svart linie, som gär frän den främre ocellens undre tili den bakrcs öfre kant, bildande vidstäende figur: Qy^ 211 HeiT A. Boman förcvisade en fjäril, TJiecla Pruni L., denna sommar tagen i Kivinebb af honom sjelf, förut inom värt fauna-omrädc bekant endast frän ryskä Karelen. Herr Mela förevisade en brokig färgförändring af hare anträffad i Taipalsaari den 17 augiisti af magister Arthur Relander. Dess framkropp och ena öra äro hvita, föröfrigt är dess sommardrägt normal. — Vidare förevisade herr Mela en Ijus varietet af Tetrastes honasia L., skjuten af apotekar Ahnger närä Helsingfors. Herr Ä. Arrlienius förevisade nägra frän Finland hit- tills icke kilnda "F?oZa-hybrider, som han sommaren 1885 funnit pä Aland. Samtliga former hade blifvit granskado och bestämda af en bland Sveriges främste Viola-kännare, fil. kand. Sv. Murheck i Lund. De förevisade formerna voro : 1. Viola miraUlls L. x Riviniana Reich. Af denna form anträffade föredr. vid Grelsby i Finström en individ, växande vid utkanten af en hassellund, der jemte spridda exx. af F. canina Reich. och V. rupestris Smidt stamar- terna talrikt förekommo. Habituelt stär hybriden temligen intermediärt med hänsyn tili dessa. Den är lika soni V. Hiviniana treaxlig och saknar de för V. mirahilis (värfor- men) karakteristiska i rosettbladens vinklar stäende läng- skaftade blommorna. Oni den förra erinra vidare de lan- cettlika franstandade lägbladen, endast här och der finnes ett eller annat här. Bladformen är intermediär eller när- mar sig hos ett blad mer T". })iirabilis, hos ett annat äter V. Riviniana. Bladfärgen är Ijusare än den hos V. Rivi- niana. Af V. mmibilis tydligen ärfda karaktärer äro: de bredt syllika nastan helbräddade härkantade stiplerna, de breda foderbladen med sinä kraftiga bihang samt stjelkar- nas och bladskaftens här, som dock hos hufvudarten stä mycket tätare. Blommorna voro halit vissnade, men tyck- tes hafva värit Ijusare än hos V. Riviniana. 2. V. Riviniana Reich. x rupestris Schmidt. Pä of- vannämda lokal anträffades nägra exx. af denna liybrid. Tili växtsätt samt blommornas storlek och färg visa dessa stor likhet med V. Riviniana, genom den tätä härbekläd- 212 nadcn pä blaclskaft, stjelkar och blomskaft samt genoin de rclativt korta breda stiplerna päminna de äter starkt om V. rupestris. Bladens form och färg vexla hos olika blad och närma sig än mer den ena, än den andra af föräldrar- nas. — En annan nägot spädare form af denna hybrid fann föredr. växande i stor mängd bland stamarterna pä en ängsbacke vid Mariehamn. Växtsältet, bladens form och färg, blommornas storlek samt kronbladens färg äro mest V. Bivinianas, under det den starka härigheten, stiplernas form och den smala rödvioletta sporren vid första ögonka- stet röja V. rupestris. 3. V. canina Rcich. x Biviniana Reich. Äfven denna hybrid togs vid Grelsby. De insamlade exemplaren äro tili sinä karaktärer intermediära. Hit höra möjligen. nägra former, som fmnas i H. M. F. under namn af V. sil- vatica. Slutligen meddelade hr Arrhenius, att han vid gran- skandet af de i H. M. F. befmtliga Violce bland dessa icke funnit en enda typisk V. silvestris Reich. Pä grund af denna omständighet i förening med det faktum, att nämda arts utbredning i Sverige är inskränkt tili de sydligaste provin- serna, ansäg föredr., att V. silvestris tills vidare mäste be- traktas som en icke fmsk art. Alla de former fmske fyto- grafer hittills kallat V. silvestris cller silvatica tillhöra V. Biviniana Reich., en enligt nyare äsigter frän V. silvestris Reich. väl skild art. Ordföranden meddelade följande iipplysningar om mjöl- drygan. Den äkla mjöldrygan, Claviceps purpurea, öfver- vintrar, som bekant, pä räg och Bromus secalinus samt till- fälligtvis pä andra gräs. Vissa är finner man den i större mängd, andra är är den sparsam. Den sporbärande svam- pen är icke funnen i Finland, och föredragarens odlingsför- sök med sklerotierna hafva alltid strandat. Sistlidna somraar fann föredr. pä Ekenäs strand Heleocharis palustris angripen af en Claviceps, och äfven pä sin villa i Lojo päträffade han talrika mjöldrygor pä strandens ÄeZeocAans-inflorescen- ser. Artens litenhet och andra yttre kännetecken göra det 213 sannolikt, att den i fräga varande arten är en annan iin den äkta mjöldrygan, hvarför föredragaren uppmanade Säll- skapets medlemmar tili vidare undersökningar. — Med an- ledning häraf anmärkte herr Sadan, att han den 23 augu- sti detta är iakttog samma fenomen pä Heleocharis palu- stris vid Barkarila i Lappvesi närä Villmanstrand. Hr Scelan förevisade nägra af herr E. L. von Julin in- lemnade exemplar af nordiska tryffeln, ElapJiomyces granu- latus, frän trakten kring Ekenäs. Sedän de medlemmar af expeditionen tili halfön Kola, hvilka kunde väntas tili detta sammanträde, infunnit sig, helsade Ordföranden expeditionen välkommen äter. Hels- ningen besvarades derpä af professor J. A. Palmen. Pä uppmaning af ordföranden afgäfvo derefter herrar Palmen och Kihlman vexelvis en utförlig och med intresse ähörd berättelse om resans förlopp och allmännaste resultat, illustre- rad af ett kartutkast öfver den genomresta Kolahalfön. Berättelsen, hvilken skuUe afslutas af herr Brotherus, mä- ste dock denna gäng afbrytas i följd af den längt fram- skridna tiden. Tili införande i Sällskapets Meddelanden anmäldes : P. A. Karsten: Symbola' ad mycologiam fennkam XXIII et XXIV; R. Hult: Die alpinen P/ianzenformationen des nördlichsten Finlands. Den 5 november 1887. Herr J. Sahlberg meddelade att han under sistlidne augusti och förra hälften af september företog en entomo- logisk exkursionsresa tili norra Österbotten och Lappland följande Torneä och Muonio elfvar upp tili Muonioniska. Pä uppresan gjordes exkursioner i Töysä, i Karunki, vid Aava- saksa, i Turtola och Kolari samt vid Muonio kyrkoby, der- ifrän Qällen Olostunturi och Pallastunturit bestegos i sällskap med biskop Johansson, hvilken icke allenast bekostade re- san utan äfven hjelpte tili vid samlandet. Under hela fär- den var väderleken högst ogynsam, i det knapt en enda tili exkursioner egnad dag aflopp utan regn, hvilket föU i sä- 214 dan ymnighet, att elfven steg sä högt öfver sinä bräddar som säilän ens under värflödet plägar vara fallet. Resulta- tct af insamlingarna, hvilka verkstäldes med vattenhäf, blef dock temligen tillfrcdsställande, och icke fä arter, som af föredragaren blifvit bcskrifna efter enstaka exemplar, erhöl- los nu i stort individantal. Säsom för Finlands fauna nya anmäldes följande Coleoptera, hvilka voro sä godt som de sista äterstäcnde arter, som voro kända frän nordligaste Skandinaviens fjälltraktor och ännu ej ertappats inoni värt omräde : Eudectus Oiraudi Redt., funncn i ett enda exemplar af biskop Johansson under barken af björk i en bränd skog i Kolari. Förut inom Skandinavien funnen endast i Dalar- nes fjälltrakter. • Megatoma pubescens Zett, tagen i en murken aspstam i Muonioniska närä Pallastunturit. Förut funnen under bar- ken af gran i Lappland af Zetterstedt sarat i Sibirien, Dorytomus lapponicus n. sp. närbcslägtad med den si- biriska imheciJlus Faust., tagen i flere exemplar pä smä nöd- vuxna buskar af Salix lapponum pä Pallastunturit. Förut känd frän arktiska Sibirien och Daurien. Ädania arctica Schneit., tagen pä högsta toppen af Keräskerä inom Pallastunturit af biskop Johansson. Förut funnen endast i nordligaste delen af Sveriges Lappmark. Vidare förevisade herr Sahlberg en intressant nykom- ling tili vär bifauna, Dasypoda hirtipes Fabr., tagen af stats- rädet Giinther vid Petrosavodsk. Denna art representerar ett för värt land nytt slägte och är utmärkt isynnerhet gc- nom honans yfvigt länghäriga, nastan busklika, bakfötter och genom vanan att ligga pä sandfält i mynningen af sin häla spelande med sinä vackra fötter i solskenet. Herr Palmen meddelade nägra notiser om Nucifraga, caryotatades och dcss vandringar. Denna fogcl förekom- mer nämligen i tvenne former, en tjocknäbbad med vestlig och en klennäbbad med östlig utbrcdning. Af dessa var det den sistnämda, som är 1885 förctog sin stora vandring vestcrut, dä den tili och med häckade i Korpo. — Före- 215 clragaren iippmanade vidare herrar zoologer att insända uppgifter om artens förekomst under det snart tili ända gängna äret. Derjemtc förevisade herr Palmen en hvitspräcklig orre frän &onoby, skänkt af stationsinspektor AI. Geitel, samt ett exemplar af Anas rutila frän Esbo skärgärd föräradt af preparator Forssell, begge inlemnade tili Sällskapet att inför- lifvas med samlingarna i universitetets museum. Herr E. Reuter förevisade en för den finska floran ny växt, Fritillaria meleagris L., hvilken lyceisten J. E. Mon- tell funnit i mängd växande, antagligen spontant, pä en fuk- tig äng lydande under Bolstaholm i Geta pä Aland. I Sve- rige gär den enligt Hartman mot norr upp tili Gestrikland (Gefle), Vestmanland och Vermland. Herr John Linden förevisade en i Finland förut icke antecknad barlastviixt, Ballota nigra jS fa-tida (Lam.), som han anträffat pä Räfsö barlastplats. I Sverige gär den upp tili Gefle. Herr Robert Boldt framlade tiU päseende tvenne algo- logiska märkvärdigheter: Nostoc i)riiniforme (L.) Ag. forma maxima, af honom tagen i Humppila vik af Hornavesi i Lojo, der den förekom- mer i klumpar af ända tili fem cm. tvärmätt, samt en tapetartad algvegetation frän ett af vattenledningens filtra vid Gammelstaden. Detta papperartade öfverdrag hade af ingeniör Huber blifvit lemnadt tifl undersökning för utrö- nandet af dess möjliga vädlighet för rörledningarna, och hade hr Boldt funnit detsamma bestä af följande former: Conferva (sannolikt stagnalis); utgör hufvudmassan. Oedogonium undulatum, sparsamt inströdda ceUer. Oedogonmm sp., stor och grof, jemte Conferva sp. all- männast, Spirogyra sp., steril, .^-^\rA^ Xanthidium antilopceum, /\^ ^L Cosmarium margaritiferum, /vp' y^o'^®^?^,. C. botrytis, ett ex. närmande sig C. Turpiniii^ /^ -^h.- C. ornatum var. lithauka Racib., (l^lLIORÄf- 216 Closteriiim acerosum, Diatomacece, 3 exx. 4 artcr, Palmella-sididimn. I denna massa finnas nägra Crustaceer inblandade i ganska stort individantal, hvilka blifvit granskade af dr O. Nord- qvist och befminits utgöra Eurycerus lamellatus, Simoceplialus vetulus, ? Sida crystcUlina, Cyclops sp. Med anledning af dctta föredrag upplyste hr Elfving, att grunden tili oron för vattenledningen värit den för nägra är sedän inträffade ,,Wassercalamität in Berlin", orsakad af en svamp, Cladotlirix Kilhniana, hvilken inträngt i och till- täppt vattenledningsrören i Berlin. Herr Sadan förevisade exemplar af Sherardia arven- sis L., tagna 1884 af lektor Strömborg pä en gärdsplan i Borgä, der artcn sedän dess hallit sig qvar. Herr E. Reu- ter och Arrlienius sade sig hafva sett samma art pä flere gärdar i Abp. Pä förslag af hr Arrlienius beslöt Sällskapet söka fä den botaniska delen af mötesförhandlingarna refererad i Bo- tanisches Centralblatt. Förslagsställaren anmodades att pä Sällskapets vägnar fortsätta sin päbörjade korrespondens härom med bladets utgifvare, dr Uhhvorm. Referent blef förslagsställaren hr Arrhenius. Den 3 december 1887. Herr Sjöstrand förevisade tvenne exemplar af Tringa maritima Briinn., af honom skjutna vid Bogskär, och gaf om fogelns förekomst följande upplysningar: Förut är Tringa maritima inom Finland känd endast frän Ishafvets närhet, i det enligt uppgift i Finl. Fogl. II, professor Malm den 9 oktober 1841 skjutit ett exemplar i Utsjoki. Derjemte förvaras i fmska fogelsamlingen ett exem- plar frän sydkusten utan uppgifven lokal. Det antages vara skjutet i Helsingforstrakten och befans af v. Wright vid en 217 1858 företagen revision af samlingon tillhöra denna art. Dess förekomst i södra Finland kunde nu bekräftas af före- dragaren, hvilken hvarje höst i tre ars tid observerat och skjutit fogeln vid Bogskär. Ar 1884 sköt han 3 exemplar, 3 885 sköt han ett och aflidne arkitekten Nylander ett annat exemplar, Ar 1886 sköt föredragaren 5 stycken af det tju- gutal, han mider oktober och novcmber mänader iakttog vid fyren. Det sista exemplaret sköts den 17 november, men ännu sä sent som den 23 november sägs ett exemplar. Ar 1884 sägos fyra i en flock, men sedermera visade sig foglarnc endast en eller tvä i sender, ntom en gäng, da de voro tre tillsammans. Föredragaren antager att ett ringa antal af denna art vid flyttningen tager vägen längs vara kuster, ehurn de hittills imdgätt uppmärksamheten i följd af sin sena flyttningstid och sin vana att endast halla sig längt ute vid de yttersta skären. Herr Mela förcvisade en vacker samling af 51 arter parasitmashar jemte ätföljande förteckning och ett häfte teckningar i förstorad skala, alit hopbragdt och tili Sällska- pet föräradt af studenterna fröknar Eskelin och Rosqvist. Vidare framvisade herr Mela tvenne skinn af späda räfungar, ^till Sällskapet förärade af magister G. Grönfeldt, ordförande för Björn eborgs jagtförening. Herr O. M. Reuter förevisade en för Finlands fauna ny microlepidopter af familjen Chilanidce, Sclicenohins gi- gantellus Schiff., hvars larf lefver pä Phragmites. En hane af denna art hade han funnit i augiisti 1885 vid stranden af en utskärsholme i Pargas och af honan hade han tagit flere exemplar under olika tider af augusti senaste sommar, flygande längs vasskanten utanför Gullö i Karis, der arten icke syntes vara särdeles sällsynt. Dess hemland är egent- ligen Centralenropa, men den har äfven blifvit funnen i sö- dra Ryssland och i Sverige. Herr E. Reuter förevisade tvenne för finska fjärilfaiman nya nattfjärilar Mamestra Genistce Bkh. och Dryohota Pro- tea Bkh., af hvilka den förra blifvit af föredragaren funnen i juni mänad 1885 pä Lofsdal i Pargas äfvensom pä Äland. 218 Den tillhör egentligen mollersta Europa, mcn har äfvcn blif- vit funnen i Livland och vid S:t Petersburg samt gär i Sve- rige tili Upland. Den senare äter anträffades af föredragaren förlidne sommar säsom larv pä ek. Larven var enfärgadt grön med en svag dragning i gult samt försedd med en gulhvit linie längs ryggen och en dylik pä hvardera sidan. Den förpuppade sig den 26 juni och blef imago den 16 au- gusti. Arten har sitt hemland i sydvestra och mellersta Europa, men har likasom den förra äfven anträffats i Liv- land och Sverige, i hvilket senare land dess nordgräns äf- venledes är Upland. Dessutom förevisade herr E. Reuter en för fmska fjä- rilsamhngen ny art, Hadena gemina Hb., hvilken förut blil- vit tagen i Nyland, men under senaste sommar anträffats af lyceisten Ivar Aminoff pä Tenhola i Lemo socken. Herr Edgren afgaf en utförlig berättelse öfver den forskningsresa, som han jemte herr Levander sommaren 1887 pä Sällskapets bekostnad företagit tili Solovetska öarne och Terska kusten. Tili publikation i Meddelandena anmäldes af S. O. Lindberg: Bidrag tili nordens mossflora. Pars III. Den 4 februari 1888. Herr H. Wasastjerna förevisade en af herr Björn Wa- sastjerna i Helsinge funnen och för vär fauna ny fjäril, Leucania ohsoleta, förut anträffad i norra Tyskland, i Sve- rie och vid S:t Petersburg. Herr M. Brenner förevisade följande anmärkningsvärda, synbarligen utifrän införda växter, tagna af elever vid här- varande realskola: Paparer argemone (Hangö, badhusparken), en smalbladig och smäblommig form af Potentilla fruticosUy Trifolium fragiferum (Gamla Karleby, barlastplats) och Ajuga reptans (Gamla Karleby). I sammanhang härmed omnämde herr A. V. Oadolin att han för fyra är sedän lunnit Papaver argemone pä en barlastplats vid Borgä, Herr E. Boldt inlemnade tili offentliggörande en upp- 219 sats: ,,Iakttagel$er öfver Jiönsförhällandena hos lännen"- samt redogjorde för dess innehäll. HeiT Arrlienius förevisade exx. af Polygonnm Rayi Bab. f. horeoMs A. Arrh., tagna af honom sonimaren 1880 vid Nyborg i Varanger. Arten hade tidigare blifvit funnen af hr liandlandcn Nordvi vid det närbelägna Nesseby. Ut- förligare nieddelande härom lofvade föredr. inom kort offent- liggöra. Herr Arrhenius tillkännagaf, att dr Uhhvorm med nöje samtyckt tili införande af referat af Sällskapets möten i Bo- tanisches Centralblatt pä sätt soin pä senaste novembermöte afhandlats; och beslöts det, att tills vidare i enlighet med dr Uhhvorms förslag taga 250 ex. af de särtryek af referaten, som dr Uhhvorm förbundit sig att vid ärets slut lemna tili ett pris af 18 Rmk pr tryckark, Den 3 mars 1888. Herr Hj. Hjelt anmälde, att det arbete om utbrediiin- gen af Fiiilands kärlväxter, hvilket han för flere är tillbaka amnält tili tryckning, omsider är tryekfärdigt, och kommer dess titel att blifva Conspectus florce fennicce. Ännii under tryckningen, hvilken börjar med Filices och afslutas med Dicotyledonese, mottager herr Hjelt med tacksamhet hvarje upplysning om växternas utbredning i landet och nya växt- lokaler. Herr Scelan förevisade Scrophularia nodosa med gul- gröna blommor, fmma pä Rimsala vid Abo af dr A. R. Spoof och af honom inflyttad i trädgärd, der färgvarieteten bibehällit sig. Herr O. M. Reuter inlemnade tili införande i Sällska- pets Meddelanden en uppsats med titeln: En ny Cerato- combus frän Finland. Följande arbeten inlemnades dessutom tili publikation af J. P. Norrlin: Bidray tili Hieramimfioran i skandinavi- ska halföns mellersta delar och af P. A. Karsten: Symholce ad mycologiam fennicam, Pars XXV. 220 Den 7 april 1888. Inom utsatt tid hade reseunderstöd för instimdande sommar ansökts af fil. kand. E. V. Blom, som i botaniskt afseendc ärnade undersöka trakterna söder om Brahestad, student John Linden, hvilken hade alt i samma syfte un- dersöka den del af Östra Karelen, som i söder begränsas af Vuoksen och i norr af Hiitola ä, samt student J. A. Sand- man för ornitologiska exkursioner i Kittilä. — Emedan i följd af särskilda omständigheter fuU visshet angäende de för exkursioner disponibla medlen för tillfället icke kunde fas, beslöt Sällskapet, efter det dr Kihlman yrkat pä frägans be- redandc af ett skildt utskott, att at tryckningskomiten upp- draga att tili Sällskapet inkomma med förslag i anledning af dessa ansökningar, rörande hvilka pä grund af ärendets brädskande natur beslut skulle fattas pä ett extra möte. Tillika beslöts, att tryckningskomiten äfven framdeles vid fräga om reseunderstöd skall förbereda ärendena. Herr O. Sundman öfverlemnade tili Sällskapet de sista plancherna af sitt nu slutförda arbete „Finska fogelägg" samt rcdogjorde för ett sammanhang, som lian trott sig fmna mellan färgen af fjäderbeklädnaden och vissa färger ä ägget. Herr J. SaJdherg anmälde och förevisade tre för vär fauna nya fjärilar: Melita^a Muna Dalm., tagen af A. Pal- men i tvä exx. vid Voroninsk (Kola-expeditionen) den 14 juli 1887, förut anträffad i arktiska Norge och Sverige. — Acronycta cuspis Hb. fmnes i ett exemplar frän Helsingfors i Universitetets finska samling, men har värit förvexlad med A. Psi L., frän hvilken den skiljer sig genom renare hvit färg pä framvingarne och mörka bakvingar — nägra smärre olikheter i teckningen att förtiga. Den förekommer i Sve- rige ända upp tili Dalarne samt i södra Norge. Agrotis vitta Hb., tagen i Karislojo sistUdne sommar af föredraga- ren ; anträffad 1 södra och mellersta Sverige. — Plusia pul- chrina Ull, funnen h. o. d. 1 södra och mellersta Finland, 221 men förut hos oss förvexlad med Pl. Jota L., hvilken i värt land är funnen endast pä Aland af Tengström. Vid granskning af de finska formerna af den föga art- rika coleopterfamiljen Eucnemidce hade anträffats nägra för faunan nya arter. Af slägtet Troscus finnes hos oss, utom den förut kända Tr. derme^toides L., hvilken synes vara in- skränkt tili landets sydvestligaste hörn, äfven Tr. carini- frons Bonv, i södra ooh mellersta Finland (förekommer äf- ven i Norge, Östersjöprovinserna och mellersta Europa) samt Tr. hrevicollis Bonv., som är 1865 togs vid Kuopio af G. Lundström. Denna art är ny för Skandinavien och norra Europa, men vidt utbredd i Tyskland och Frankrike. Af slägtet Dirliagiis tillkommer D. lepidus Rosenh,, funnen nägra gänger i Yläne och Karislojo, förut känd en- dast frän nägra lokaler i mellersta Europas bergstrakter. Den stär närä D. pygmceus F., men är större och utmärkt genom längre kamtänder pä kammens atenner, djupare in- tryckningar pä prothorax m. m. — I saramanhang härmed nämdes att Hypocadiis attenuatus Mäkiin, som förts dels tili slägtet Hypoccelus, dels tili Nematodes, enligt typexem- plaret hör tili Dirhagus och är identisk med den nägot se- nare beskrifna D. longkornis Hampe frän mellersta Europa, hvilken derför bör kallas D. attenuatus Mäki. Af detta slägte ega vi i Finland säledes fyra arter, medan Thomson frän Sverige upptar endast en, hvilket utgör ett nytt exempel pä värt lands rikedom pä skogsinsekter. Bland de frän Kola halfön sistlidne sommar medförda samlingarna hade redan anträffats tre nya arter skalbaggar: Bemhidiuni Palmeni J. Sahlb., tagen i ett exemplar pä Lu- jaurfjällen af Palmen och i ett exemplar vid Kola af En- wald. Arten stär närä B. Fellmani Manrh., men utmärker sig genom sin plattryckta, svarta kropp samt päminner der- igenom om B. Hasti Sahlb. — Hydroporus imnctatulus J. Sahlb. tagen vid Tschavanga i tvä exemplar af herr Levan- der. Den stär närä H. fuscipennis Schaum., men är dub- belt mindre, smalare samt utmärkt genom mycket tät och grof punktur. — Hijdroporus Levanderi J. Sahlb., vid för- 222 sta päseendet lik föregäende, äfvenledes med tät och grof punktur pä elytra, men stäende närmare H. glahriusculus Aubi. Den skiljes lätt frän alla närstäende gcnom nastan okantad prothorax med rundade sidor och trubbiga bakvink- lar. Arten blef tagen af herr Levander i tre exemplar vid Kusomen och Varsuga i juli oclf i augusti. Herr Ä. Petreliiis förevisade en efter forskningarna se- naste sommar uppgjord karta öfver Kola halfön, i skalan 1 : 81G000, hvilken jemförd med ryskä generalstabens kartor frän 1865 — 1871 i en mängd punkter beriktigade dessa. I sammanhang härmed tillkännagaf herr Palmen att dessa ryskä kartor icke voro de nyaste öfver denna trakt, säsom man inom expeditionen trott pä den grund alt just dessa erhällits vid rekvisition frän det officiela försäljnings- stället för generalstabens kartor i S:t Petersburg. Frän ären 1871 — 1878 fmnas andra, Hkaledes af ryskä generalstaben upprättade kartor öfver Kola halfön, hvilka föredragaren kort före mötets början fätt del af och ä hvilka flere af de nu af den fmska expeditionen gjorda rättelserna redan blif- vit i nägon män utförda. Herr Sadan förevisade tre inom landet förut icke an- träffade barlastväxter, hvilka af kand. V. Lauren tagits vid Wasa: Sisymbrium austriactim Jacq., hemma i mellersta Europa, R(fmeria hyhrida DG. frän medelhafsländerna samt Silene muscijmla Gmel. frän samma trakter. Tili juiblikation anmäldes för Ada : Anatomisch-systema- tische Studien iiher skandinavische Juncaceen von Axel Arrhenius, samt Fenologiska antechningar gjorda i Sodan- kylä socken sommaren 1882 af E. V. Blom, äfvensom Bi- drag tili kännedomen om ftorayi i Sodankylä socken af den- sarame. Arsmötet den 12 maj 1888. Ordförandens ärsberättelse var af följande lydelse: Undcr det sista äret hafva tvenne tilldragelscr af all- männare intresse för Societas pro Fau7ia et Flora fennica inträffat, den cna af Ijus, den andra af mörk färg. 223 Den föira hcstär derufi att alla medlemmarne af Kola- expeditionen välbehällna äterkommo frän sin mödosamma och nägon gäng farliga färd, samt att de tili större delen lyckats förverkliga siii föresatta reseplan; att de icke i alit hade önskad framgäng beror dock ej pä nägon uraktläten- het frän deras sida, utan pä naturhinder, dem ingen mensk- lig makt kunnat undanrödja ellcr förekomma. För att iit- trycka sin glädje öfver att ätcr i sin brödrakrets fä helsa resandena friska och arbetskraftiga säsom förut, höll Säll- skapets öfriga medlemmar för dem en enkel kollation, hvars intryck nog länge skall fortlefva säväl i värdarnes som i he- dersgästernas minne. Att de under resan inhöstade samlin- garna ej ännu hunnit sofras och vederbörhgen bearbetas ligger i öppen dag, dä alla deltagarne haft mängahanda andra värf att tili först taga vara pä. I afsigt att göra all- mänheten ätminstone ytligt underkunnig om resans resulta- ter, anordnade expeditionen en utställning af sädana före- mäl, som kunde vara lättfattligare eller af mera omfat- tande intresse, hvilken utställning i sanning gjorde insam- larne och utställarene ali heder oeh derför äfven kunde glädja sig ät rätt talrika besök. Den senare, den mörka punkten är utgängen vid snart slutande landtdag af frägan om fördelningen af medel frän Längmanska donationsfonden. Under senaste triennium ät- njöt Sällskapet frän nämda fond ett ärligt understöd af 2,000 fmk och hade hoppats att fortsättningsvis bibehäl- las dervid, hvilken förhoppning dock olyckligtvis slog fel. Jag säger »olyckligtvis», och det med full rätt, ty Sällskapet har ätagit sig tryckning af flera för den inhemska natur- forskningen vigtiga afhandlingar, hvilka komma att kräfva stor penningeuppofTring, säsom t. ex. herr Hj. Hjelts omfat- tande verk öfver de fmska kärlväxternas utbredning, det der ensamt för sig torde fordra en utgift af minst 4,000 fmk och hvars tryckning redan är päbörjad samt icke kan af- brytas. Enda botemedlen för den förlägenhet, i hvilken Säll- skapet utan nägon egen förskyllan nu kömmit, äro: att un- der näffra är framät alla inlemnade skrifter strängare än 224 hittills granskas, innan de befordras tili tryckning; att inga reseimderstöd tillsvidare iitdelas, sä vida ej nägon uppgift af största vigt föreligger; att i fall af behof förskott tagcs frän den stäende fonden, för att med görligaste första tili densamma äterbetalas; samt slutligen att den enskilda offer- villigheton tages i anspräk. Härigenom vägar jag hoppas, att Sällskapet i en snar framtid äter skall komma in i de gamla mindre tränga skrufgängorna. Under ärets lopp hafva publicerats: 4:de delen af Sällska- pets Acta, som hei ooh hallen upptages af herr Wainio"s Monographia universalis Cladoniarum, P. I, samt 14:de häf- tet af dess Meddelanden, innehällande uppsatser af herrar IVainio, Brenner, Hisinger, Lindberg, Karsten, Kihlman, Nordqvist, Scelan och Hult. Säsom understöd tili under sommaren detta är tillernade resor bar Sällskapet pä derom gjord skriftlig anhällan tillde- lat kand. E. V. Blom en summa af 350 fmk för botanisk undersökning af trakten söder om Brahestad, at stud. John Linden 400 fmk, pä det denne mätte sättas i tillfälle att studera vegetationen i vissa delar af Östra Karelen, samt en lika stor summa at stud. J. A. Sandman för anställande af en ornitologisk resa inom trakterna kring Kittilä. Följande afhandlingar hafva influtit af R. Hult: Die alpi- nen Pflanzenformationen des nördlichsten Finlands; J. P. Norrlin: Bidrag tili Hieradumfioran i Skandinaviska half- öns mellersta delar; P. A. Karsten: Symbolce ad Mycologiam fennicam, P. XXIII — XXV. S. O. Lindberg: Bidrag tili nor- dens mossflora, P. III.; A. Arrhenius: Anatomisch-systema- tische Studien ilher skandinavische Juncaceen. Dessutom hafva tili arkivet öfverlemnats ätskilliga re- seberättelser, nämligen af herr Brotherus öfver en tili Kola- halfön under sommaren 1887 företagen botanisk resa; af herr Edgren en skildring af den färd han jemte herr Le- vander under samma sommar företog tili Solovetska klo- stret och Terska kusten; af herr V. Lauren redogörelse angäende den af honom sommaren 1886 anstälda resan tili Äland, hvilka alla forskare af Sällskapet erhällit reseunder- 225 stöcl. Slutligen liar af herr E. W. Blom aflemnats tvennc uppsatser, den eiia imder titel af »Fenologiska anteckningar gjorda i Sodankylä socken sommaren 1882», den andra af »Bidrag tili kännedomen oni floran inom Sodankylä socken». Mänadsmötena hafva värit talrikare besökta än nägon- sin förut och dervid föredrag hällits af hrr A. Arrhenius, Rob. Boldt, A. Boman, M. Brenner, Hj. Hjelt, O. Kihlman, S. O. Lindberg, J. Linden, A. J. Mela, J. A. Palmen, A. Pe- trelins, Enzio Reuter, O. M. Reuter, Th. Sselan, J. Sahlberg, Sjöstrand, G. Sundman samt H. "VVasastjerna. Den botaniska delen af förhandlingarna vid mötena skall, i enlighet med Sällskapets beslut, hädanefter ingä i dr TJhhvorms Botanisches Centralblatt; tili referenter härför utsägos hrr Arrhenius och Kihlman, hvilken senare dock afsade sig uppdraget. Tili nya medlemmar af värt samfund hafva kallats frökn. K. S. Eskelin och J. A. Rosqvist, kand. V. Ramsay, studd. E. Butzo\v, A. G. Petrelius, E. Sandell och P. A. Thune- berg, vaktm. G. Nyberg samt preparator G. V. Forssell. Intendentens för de zoologiska samlingarna A. J. Mela ärsberättelse var af följande lydelse: Om vi undantaga Kola expeditionens rikhaltiga skör- dar hvilka ännu ej blifvit med samlingarne införlifvade, bar vertebratsamlingen tillvuxit jemförelsevis litet. Den bar ihäg- kommits med gäfvor (dels i utbyte) af herrar A, v. Bons- dorff, O. Collin, Forssell, Helaakoski, V. Lindman, Arth. Relander, Sandman, Sjöstrand och Zidbäck. Nägra af dessa gäfvor äro ganska intressanta, säsom: Larus eburneus fran Uleäborg af lektor Zidbäck, Vulpanser casarca frän Esbo af hr Forssell, Anser alhifrons frän Fredrikshamn af baron V. Bonsdorff, Anser minutus frän Tammerfors af mag. Helaa- koski, Vtdpanse?' tadorna frän Virdois af mag. Collin, samt Columha turtur frän Pudasjärvi af doktor Verner Lindman. Expeditionen tili Kola halföns sydkust, hvilken företogs af herrar Edgren och Levander, bar hemfört en hei mängd intressanta saker bland annat 34 arter foglar af herr Ed- gren och 15 arter fiskär af herr Levander (se förteckningen längre fram). Bland dessa fiskar mä särskildt framhällas 15 226 följande för Hvita hafvet härtills okända: Pliobetor 2}istilli- ger frän Solovetsk, Lumpenus lampetrceformis frän Solo- vetsk, Cenironotus gunellus, Ammodytes lancea och I^leu- ronectes limanda. De inhemska insektsamlingarna hafva imder äret vim- nit en synneiiigen rik lillväxt särskildt genom den mängd insekter af skilda ordningar som frän Kola halfön medförts af professor A. Palmen, magister R. En\vald, studeranden M. Levander, kandidat KL Edgren och docenten O. Kihlman. Af dessa hafva hittills dock endast större delen af Coleo- ptera blifvit bestämda. Af sistnämda ordning har likaledes en mängd blifvit inlemnad af professor J. Sahlberg, hvilken tili samlingen öfverlemnat talrika exemplar af de grupper, han under äret granskat, insamlade i skilda delar af omrä- det. Fjärilsamlingen har förökats hiifvudsakligast genom gäfvor af herrar studd. E. Reuter, Rj. och H. Wasastjerna. DessLitom har statsrädet A. Giinther riktat insektsamliDgarna med flera värdefulla arter frän ryskä Karelen, hvarjemte mindre omfattande bidrag lemnats af fröken E. Elmgren, prof. O. Reuter, magister K. J. Ehnberg, studerandene A. Roman och H. Hollmen, lyceisterna I. Aminoff och H. Hjelt och kontoristen R. Lundh. Genom alla dessa gäfvor hafva ifrägavarande samlin- gar förökats med följande antal för desamma nya arter: af Hymenopterci 1 art inlemnad af herr A. Giinther, af Co- leoptera 41 arter (deraf 26 inlemnade af J. Sahlberg, 7 bland hvilka S förut obeskrifna af M. Levander, 3 af A. Giinther, 2 af A. Palmen, 2 af R. Enwald, 1 af O. Kihlman) och af Lepidoptera 13 arter (deraf 4 inlemnade af E. Reuter, 2 af H. Lundh, 1 af O. Reuter, 1 af J. Sahlberg, 1 af I. Aminoff, 1 af H. Hjelt samt 3 förut förvarade i de fmska samlin- garna, ehuru med närstäende arter sammanblandade) eller tillsammans 55 för samlingen nya insektarter. Granskningen af Coleoptersamlingen har under äret fortskridit, hvarvid serien Serricornia har blifvit genom- gängen, hvarjemte den nya geografiskt ordnade uppställnin- gen af denna insektordning ökats med familjerna Bu- prestidie ocli Elateridie. 227 Slutligen förtjenar omnämnas den värdefulla gäfva af parasitmaskar utgörande 51 arter, som förärats af stiidd. fröknarna K. S. Eskelin och A. J. Rosqvist. Intendenten för de botaniska samlingarna herr Fr. Elf- ving uppläste följande ärsberättelse: Samlingen af finska växter har under äret förökats med 343 kärl växter, 45 mossor, en alg och tre svampar; den karpologiska samlingen har ökats med 102 nummer. Dessutom har Sällskapet fätt emottaga en samling sprit- preparat af finska kärlväxter samt en stamsektion. De mest omfattande bidragen hafva lemnats af dr A. O. Kihlman (frön frän ryskä Lappmarken m. m.), kandidat E, V. Blom (kärl- växter frän Sodankylä) samt magister R. Boldt (spritprepa- rat). För öfriga gäfvor har Sällskapet att tacka herrar mag. A. Arrhenius, stud. Ch. E. Boldt, frih. R. de la Chapelle, mag. O. Collin, kand. V. Lauren, professor S. O. Lindberg, stud. J. Linden, lyceist J. Montell, professor J. P. Norrlin, prof. Th. Saelan, dr A. R. Spoof, lektor J. E. Strömborg, stud. E. Rettig, magister H. Zidbäck; dessutom har genom rektor M. Brenner, lektor K. J. W. Unonius och magister H. Zid- bäck växter, insamlade af elever vid läroverk i Helsingfors och Uleäborg, tili samlingarna öfverlemnats. Enligt gammal sed bör slutligen framhällas bland de inlemnade finska fröväxterna Fritillaria meleagris samt flere Viola- och Salix-hYhrider säsom icke förut i landet an- träffade. Om bibliotekets tillväxt afgaf bibhotekarien herr Ä. O. Kihlman följande redogörelse: Sällskapets bibliotek har undor äret ökats med 491 numror; häraf skrifter af blandadt innehäll .... 286, botanik 105, zoologi 43, geologi och palseontologi 10, geografi 19, diverse mindre arbeten 28. 228 En mer än vanligt bctydande del af detta antal utgö- res af delvis mycket värdcfulla gäfvor, som Sällskapct fätt emottaga af följande enskilda författare: proff. S. O. Lind- berg, W. Nylander, J. A. Palmen och O. M. Reuter, drr Fr. Elfving, P. A. Karsten, H. Lojander, A. Lundström, O. Nord- stedt och Th. Pleske, samt konsul G. Sundman. Det stora flertalet nytillkomna skrifter har dock erhällits genom byte med de vetenskapliga institutioner, för närvarande 165 tili antalet, med hvilka Sällskapet af gammalt underhällit förbin- delse. Sedän senaste ärsmöte har aftal om utbyte af skrif- ter träffats med: R. Instituto botanico di Ronia, Real Aca- demia de Ciencias exactas, fisicas y naturales de Madrid, The Wagner free Institut of Science of Philadelphia, Ber- gens Museum och Medicinische-naturwissenschaftliche Sec- tion des siebenbiirgischen Museum-Vereins in Klausenburg. Af skattmästaren senator L Fellmans redovisning för kassaförvaltningen under äret framgick att stäende fonden, i följd af utlottning utaf en obligation, utgör Smf. 30,807: 85. Sällskapets samtlige funktionärer blefvo ätervalda för nästkommande är. Tili revisorer för Sällskapets räkenska- per utsägos statsrädet A. Moberg och rektor M, Brenner. Tili publikation inlemnades Symbolm ad Mycologiani fennicam, Pars XXVI af P. A. Karsten. Herr Sahlberg anmälde och förevisade tvenne bland de intressantaste nykomlingarne tili vär Coleopter-fauna, hvilka senaste sommar hemförts frän Kola halfön, näml. Tlianato- philus trituherculatus Kirby och Euhrycliius velatus Gyll. — Den förra af dessa tvä h()r tili familjen Silphidte. Arten har först blifvit beskrifven frän Nord Amerika och har se- dän äterfunnits i Östra Sibirien samt af föredragaren vid Poloj invid nedra loppet af Jenisej floden, derifrän ett par sändes tili granskning at herr Reitter i Wien, hvilken dä för nillfället utarbetade en bestämningstabcU öfver palearktiska Silphidcr. Genom ett missförständ af lokalen uppförde emel- lertid herr Reitter arten säsom Europeisk och uppgaf senare i „Wiener entomologische Zeitschrift" att den var tagen af föredr. i ryskä Lappmarken. H an hade troligen förvexlat 229 lokalen Poloj med Ponoj. Det blef derför nödvändigt att rätta uppgiften, och i ett senare häfte af nämda tidning blef arten derför iitstruken ur Europas fauna. Knapt hade cmellertid detta skett, förr än den blef upptäckt säsom eu- ropeisk, i det herr Levander lyckades fmna tvä exemplar pä södra kusten af rysk-Lappska halfön vid Varsuga och vid Tschavanga. Arten stär närmast Th. dispar Herbst, men är mindre och smalare, högst otydligt finhärig samt har täckvingarnes kölar baktill afkortade — den yttersta slu- tande i sjelfva apikal tuberkeln. Hos honan är dessutom elytras sutural hörn nägot mer utdraget' än hos detta kön af Th. dispar. — Den andra arten EubrijcMus velatus Gyll. är en representant af ett hos oss förut ej funnet Gurculio- nidslägte. Djuret simmar pä vattenytan med tillhjelp af sinä pä tibiernas insida belägna länga simhär. Af denna lilla insekt, som äfven förekommer i södra och mellersta Sve- rige, togs ett exemplar vid Kusomen af herr Levander. Herr Kl. Edgren inlemnade en skrift med titel „Nä- gra bidrag tili kännedomen om Solovetska öarnes och Kola halföns vertebratfauna enligt anteckningar gjorda under re- san tili i fräga varande trakter sommaren 1887" samt ne- danstäende ,,Förteckning öfver foglar, insamlade af Kl. Ed- gren under resan tili Solovetsk och Terska kusten somma- ren 1887." 1. Luscinia siiecica L, — En hona frän Kaschka- rantsa ^^z,. 2. Saxicola nihetra L. — Sermaks. 3. Tiirdus torquatus L.? — Nysskläckt unge, Suma V?- 4. Sylvia cmerea Lath. — Sermaks. 5. Calamoherpe sccenohcenus L. — Tvä knapt flyg- vuxna ungar, den ena frän Kaschkarantsa ^Vt^ c^^n andra frän Kusomen VsJ en fuUvuxen fogel frän Sermaks. 6. Anthus pratensis L. — Varsuga ^"Z,. 7. Anthus trivialis L. — Kanosero V?- 8. Fringilla niontifringilla L. — Solovetsk "/, (cf). 9. Fringilla linaria L. ('forma alnorum). — Solovetsk, hane och hona ^^/g; Kusräka ^^z,. 230 10. Emheriza schoeniclus L. — Arsunge frän Kano- sero ^/v; fullvuxcn fogcl fr. Kaschkarantsa ^^'7. 11. Älauda alpesbis L. — Varsuga ^"/V 12. Charadrius hiaticula L. — FuUvuxen fr. Kasch- karantsa 2^7 och fr. Solovetsk ^^/e- Frän Kaschkarantsa en knapt flygv. unge och frän Tetrinä ^"/s en nastan fullvuxen. 13. Charadrius ajjricarius L. — Tschavanga "'[^ 14. Ldniosa lapponica L. — Kaschkarantsa ^i/, ; Tscha- poma .^Vs- 15. Nimienius phceopus L. — Kusräka ^^Z,. 16. Totanus fuscus L. — Kaschkarantsa 2^/7 ; Tscha- vanga ^/g. 17. Totanus calidris L. — Tschavanga '^/g. 18. Totanus glareola L. — Kaschkarantsa ^V? 5 Tscha- vanga Vg. 19. Totanus glottis L. — Kusomen ^/g. 20. Actitis hypoleiicus L. — Kusräka ^^Z,. 21. Phalaropus liyperhoreus L. — Kusräka; Kasch- karantsa 27?; Tetrinä ^^Zs- 22. Tringa alpina L. — Kaschkarantsa ^^ 7; Kuso- men 2/g. 23. Tringa minuta Leisl. — Tetrinä ^^Zs- 24. Tringa Temminckii Leisl. — Varsuga ^/g; Tet- rinä ^^/g. 25. JLwaö^ crecca L. — Kusräka ^^,7 (dununge). 26. FuUgula nigra L. — Hufvud och ben af en gam- mal $, Varsuga Vs- 27. FuUgula marila L. — Hufvudet af en ung fogel; Tschavanga ^g. 28. FuUgula clangula L. — Kaschkarantsa -^Z? (dun- unge). 29. Sterna arctica Temm. — Kusomen Vs- 30. Larus fuscus L. — Solovetsk ^Ve- 31. Larus argentatus Briinn. — Kaschkarantsa ^^/■j. 32. Lestris cepplius Brunn. — Solovetsk 'Ve! Tscha- vanga ^^Zs- 231 33. Lestris Buffonii Boie. — Kusomen °j^. 34. Uria grylle L. — Solovetsk ^Ve- Summa 34 arter i 49 exemplar. Herr K. M. Levander inlemnade ,,Nägra antcckningar öfver fiskfaunan i nordostliga delen af Finkxnds naUirhisto- riska omräde" samt följande „Förteckning öfver fiskar frän H vita hafvet". Coitus quadricornis L. — 1 ex. frän Solovetsk. Cottus scorpius L. — 6 exx. frän Solovetsk ^^/qSI. Phohetor pistilliger Pall. — 1 ex. frän Solovetsk. Gasterosteus aculeatus L. forma trachurus Guv. — 3 exx. frän Solovetsk; 1 ex. frän Umba (frän sött vatten). Gasterosteus pungitius L. — 1 ex. frän Solovetsk j 2 exx. frän Kusräka (fr. sött vatten). Lumpenus lampetrceformis Walbaum — 4 exx. frän Solovetsk. Centronotus gunellus L. — 2 exx. frän Solovetsk. Zoarces vivipariis L, — 2 exx. frän Solovetsk. Ammodytes lancea Cuv. — 7 exx. frän Solovetsk. Cyclopterus lumpus L. — 1 ex. frän Solovetsk. Fleuronectes dvinensis Lilljeborg — 1 ex. frän So- lovetsk. Pleuronectes limanda L. — 2 exx. frän Kusräka. Gadus morrhua L. — 1 ex. frän Tetrinä. Gadus navaga Koelreuter — 1 ex. fr, Kusräka, 1 ex. frän Solovetsk. Anarrhicas minor Olofsen — 2 exx. frän Solovetsk. Herr M. Brenner föredrog om de i Finland förekom- mande formerna af Linnes ursprungliga Juncus articulatus Fl, Suec, Spec. plant. edit I. Han hade sommaren 1886 i nordligaste delen af Kyrkslätt pä en läg, tidtals öfversväm- mad insjöstrand anträffat flere mycket tätä och frodiga tuf- vor af J. lamp7'ocarpus Ehrh. med mycket spelsiga inre och yttre kalkfjäll och jemnt afsmalnande frukter, af J. fusco- ater Schreb. {alpinus Vili. ex. p.), samt af tvenne nägot frän 232 den sistnämda afvikandc former, den ena med mycket smä mörka hufvuden och frukter, päminnande om J. Gerardi Lois., den andra med plattade och tydligt ledade blad samt öfverhufvud gröfre växt. Säväl den först- som sistnämde hade dessutom anträffats äfven pä andra lokaler i trakten samt vid granskning af i Universitetets samlingar befintliga Junci igenkänts i exemplar frän olika lokaler i värt land. Föredragaren framhöU vidare, jemtc det han förevisade dessa former, att han genom en imdersökning af kalkfjällens byg- nad, helst med mikroskop, lyckats med säkerhet särskilja eljes med lätthet förvexlade former af J. lamprocarpus och fusco-ater, i det han funnit dessa fjälls hinnkant och tili en del äfven den örtartade delen hos dessa bäda arter vara väsentligen olika, hvilket äfven förevisades. Genom en sa- dan imdersökning hade han kunnat konstatera en i Univer- sitets samlingen försiggängen förvexling af dessa tvä arter, i det han bland annat funnit att alla norr om Karkku, Evois, Villmanstrand och Ladoga, med undantag af ett frän Kuo- pio, tagna exx. tillhöra J. fusco-ater. Äfven med J. sujn- nus Moench hade en förvexling egt rum, i det flytande for- mer af densamma förts tili J. lamprocarjms. Af säsom acu- tifiorus Ehrh. bestämda exx. tillhörde nastan alla den of- vannämda smalspetsiga formen af J. lamprocarpus; endast tvä frän Sund pä Äland kunde möjligen höra tili acutiflo- rus, hvars arträtt i förhällande tili lamprocarpus för öfrigt vore lika osäker, som dess förekomst i Finland. En utförligare redogörelse för dessa former i samman- hang med en framställning af den rädande olika tolkningen och användningen af Linnes namn J. articulatus, J. aqua- ticiis och J. silvaticus, Villars' J. alpinus och Drejers J. atricapillus inlemnades härjemte tili publikation. Herr Kihlman talade omförekomsten af i^es^Mca^Zattca i Finland: För mer än ett är sedän omnämde jag pä ett af Sällskapets möten en i sydöstra Finland förekommande Fe- stuca, som jag antog vara en form af den äfven i Inger- manland uppträdande F. ylauca (Lam.) eller, som den kan- 233 ske rättare bör benämnas F. glauca Hack. I motsats här- till bar hr M. Brenner i en i senast iitkomna häfte (XIV) af Meddelandena intagen uppsats bänfört denna form tili F. duriuscula och iippstält densamma som en ny imderva- rietet deraf : F. litoralis. Da emellertid en förvexling af F. glauca och F. duriuscula genom imdersökning endast af herbariematerial icke kan med säkerhet förebyggas och da vidare F. duriuscula är en art med öfvervägande vestlig, resp. sydvestlig utbredning, sä att den redan i Sverige en- dast undantagsvis förckommcr, mcdan F. glauca, säsora re- dan nämts, under vexlande former sträcker sig längt in i norra och mellersta Ryssland, syntes raig hr Brenners be- stämning icke tillräckligt motiverad. Af denna anledning har jag sökt inhemta den kände i^es^Mca-monografen prof. Hackels äsigt om vär finska form och tillsände honom ett ex. deraf frän Ladoga-trakten. Med stöd deraf har prof. Hackel nyligen i bref bekräftat min förmodan och förklarat detsamma tillhöra en form, som är identisk med den äfven i Ingermanland förekommande F. glauca subvar. ccBsia. Denna form är utmärkt genom en ofta utomordentligt tunn vaxbeläggning, som pä herbarie-exx. t. o. m. alldeles försvin- ner, och närmar sig sälunda i detta afseende F. duriuscula. I en konstlad grupppering kunde den derför äfven hänföras tili denna senare, men säväl i geografiskt som morfologiskt afseende närmar den sig mera F. glauca, med hvilken den äfven sannolikt genetiskt sammanhör". Mot föredragarens framställning anmärkte hr Brenner, att för den händelse prof. Hackel, hvilken säsom slägtets mo- nograf ju mäste anses säsom auktoritet i frägan, verkligen .förklarat den i fräga varande formen vara F. glauca (Lam.), sä vore det väl vägadt att motsäga honom, dock mäste han i sädant fall hafva ändrat äsigt sedän han utgaf sin MonograpJäa Festucarum europcearum, ty enligt den be- skrifning han här gifver af nämda art, eller enligt honom var. af F. ovina, och hvilken icke allenast beträffande vax- öfverdraget utan äfven med afseende ä sträet, vippan och blomfjällen bestämdt afviker frän den finska formen, kmma 234 dessa tvä former ej vara identiska. Icke heller med de i Herb. norm. utdelade exx. fräii Öland, hvilka af Hackel upp- gifvas vara den med F. glauca närä beslägtade F. ccesia Sm., öfverensstämmer den finska formen, säsom i den i Sällskapets Meddelanden publicerade uppsatsen redan an- gifvits. Hvad äter det frän den geografiska utbredningen hemtade skälet vidkommer, sä talar det snarare för F. du- riuscula än för F. glauca, da den omtvistade formens fynd- orter, det sydligaste Finlands kuster och öar, äro vida när- mare den förut kända närmaste fyndorten för den förra, näml. Upland, än Pfalz, södra Schweiz och Böhmen, hvilka enligt Hackel äro den senares nordligaste fyndorter. För öfrigt vore en fyndorts större eller mindre afständ frän en växts förut kända utbredningsomräde icke nägot tillräckligt skäl att bestrida riktigheten af en pä morfologiskä grunder gjord bestämning. Excmpel pä dylika aflägsna fyndorter för andra växter vore ju nog kända. Men som sagdt, är det verkligen prof. Hackels äsigt, att denna form är F. glauca (Lam.), sä torde den väl vara det; i sädant fall vore dock beskrifningen i hans monografi ej tillförlitlig. — Hr Brenner förbehöll sig att ytterligare fä äterkomma tili frägan. Herr Ä. ArrJienius förevisade en hittills obeskrifven Stellaria-Siri frän rysk-lappska halfön, hvilken växt blifvit förvexlad med Ruprechts St. liebecalyx. Föredr. kallade den nya arten St. ponojensis ; närmare skuUe härom meddelas i en skild uppsats. Herr Hult meddelade, att öfverforstmästaren von Zweyg- bergh i sin trädgärd i Jyväskylä eger en vacker grupp af Salix alba L., sannolikt den nordligaste i Finland. Grup- pen bestär af tre träd. Det högsta när 12 meters höjd och eger tre stammar, hvilkas omkrets en meter öfver . marken den 22 juli 1887 var 79,5 cm., 64 cm. och 60 cm. Det andrä trädet är äfvenledes tre-stammigt, och stammarna mätte samma dag pä samma höjd 70 cm., 68 cm. och 17,5 cm. Det tredje trädet är enstammigt med en omkrets af 47 cm. Träden bilda medelpunkten i en tät och frodig grupp af björk, lind, lönn och lärkträd, öfver hvilkas top- 235 par Salix-kronornB, betydligt höja sig. Jyväskylä ligger pä 62° 17' n. br. I Sverige torde hvitpilen icke odlas norr om Gefletrakten (60° 40') och i Norge känner Schiibeler cj dess förekomst nordligare än pä Inderöen i Trondhjems fjord (63° 52' n. br.), men man finner der stammar, som nä ända tili 2,8 meter i omkrets. — o0- HELSINGFORS, J. SIMELII ARFVINGAKS BOKTUYCKEUI-AKTIEBOLAG, 1888-1889. Innehäll. Sid. Entvaldj R., Ornitologiska anteckningar, gjorda i norra delen af finska natux-liistoriska omrädet 1 — 23. Bonsdorff, A. v., Ornitologiska iakttagelser, gjorda huf- vudsakligast inom Salmis socken om vären 1881 24 — 43. BackninU; H., Anteckningar om foglarne uti Salmis härad 44 — 50. Lindforss, C. Ph., Sulkava sockens foglar 51 — 81. Holliiieras, A, L., Ornitologiska iakttagelser i Sotkamo och Kuhmoniemi socknar ciren 18G3 — 1885 82 — 9(>. Brauder, C, Parkano sockens foglar 97 — 128. "VValleeii, M., Ornitologiska iakttagelser, gjorda iinder vä- ren och sommaren 188G pä Karelska näset 129 — l.'i3. Reuter, O. M., En ny Ceratocombus frän Finland 154 — 157. Bergroth, E., Om Finlands Ptychopteridfe och DixidEe-- 158 — 160. Sahlberg, J., Catalogus prsecursorius Hymenopterorum Antophilorum Fenniaa 107 — 178. Meddelanden frän Sällskapets sammanträden den 2 okto- ber 1886— den 13 mnj 1888 179—235. L'accroissement de la bibliotheqne par des publications re9ues ä titre d'echange du 1 janvier 1888 au 1 mai 1889 236—247. Register tili häftets ornitologiska meddelanden 248 — 253. „ ,, Meddelanden frän saramanträdcna 254 — 257.