MEDDELANDEN

AF

SOCIETAS

PRO FAUNA ET FLORA FENNICA.

TJUGONDE HÄFTET.

MIT EINER DEUTSCHEN UEBERSICHT,

-<5s^!ci^«^-

HELSINGFORS,

J. SIMELII ARFVIMGARS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG,

1894.

meddelandp:n

AF

SOCIETAS

PRO FAUNA ET FLORA FENNICA.

TJUGONDE HÄFTET.

MIT EINER DEUTSCHEX UEBERSICHT.

HELSINGFORS,

J. SIMELTI ARFVINGAUS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG,

1894.

Söcietas jro faöDa et flora feniiica

1893-94

Hedersordförande :
Herr professor W. Nyländer.

Ordförande :
Friherre professor J. A. Palmen.

Viceord förande :
Herr professor F. Elfving.

Sekreterare:
Herr doktor R. Boldt.

Skattmästare:
Herr bankodirektör L. v. Pfaler.

Bibliotekarie :
Herr magister A. Arrhenius.

Intendent för de Zoologiska samlingarna:
Herr kandidat K. ]\I. Levander.

Intendeyit för de botaniska samlingarna:
Herr docent A. O. Kihlman.

Tryckning skomité :
Herrar professor J. A. Palmen, kandidat K. I\I. Levander,
docent A. O. Kihlman, professorer J. Sahlberg, Th. Sselan och
J. P. Norrlin. — Suppleanter: Herrar professorer O. M. Reuter,
F. Elfving och rektor M. Brenner.

Mötet den 7 oktober 1893.

Från följande samfund hade ingått j åkande svar å Sällska-
pets anhållan om skriftutbyte:

Museum d'histoire naturelle de Lyon;

Societa di Natiiralisti in Napoli;

Geographische Gesellschaft und Naturhistorisches Museum
in Liibeck;

Entomological Society, Washington.

Till publikation anmäldes Zur Kentniss einigey' Ciliaten von
K. M. Lcvander samt Nurmijärven pitäjän Siemen- ja Saniais-
kasvisto, kirjoittanut K. E. Stenroos.

Herr professor J. Sahlberg förevisade några intressanta
fjärilar som inlemnats till finska samlingen.

l:o. En för samlingen ny vacker dagfjäril Colias Hyale^
fångad af föredragarens dotter Avena Sahlberg i ett nykläckt
ef exemplar på en åker nära Kukkasniemi i Karislojo den 29
augusti. Arten upptages såsom finsk med ? af Tengström, eme-
dan Statsrådet v. Nordmann uppgifvit sig hafva funnit den i Nyland.

2:o. Harpya bicuspis Borkh., äfvenledes ny för samlingarna,
utkläckt ur en larv tagen vid Wasa af den tyske lepidopterologen
A. Hoffmann.

2:o. GastrojjacJia Cratcegi var. Ärice Hiibn. Utkläckt ur
larv tagen i Kuusamo af den samme.

4:o. Aplecta speciosa var. arctica, som förut varit känd
endast från norra Finland, men senaste sommar togs i flera
exemplar af föredragaren i barrskog i Wånå och Janakkala
socknar.

Herr magister E. Reuter förevisade exemplar af den syn-
nerligen vackra och sällsynta nattfjäriln Hadena amica Tr., den
20 september detta år utkläckt ur puppa, funnen i Sjundeå soc-

Mötet den 7 uktober 1^93. 3

ken af folkskoleelevcn Viktoria Vahlberg. Arten, som förekom-
mer liufvudsakligast i norra och mellersta Ryssland, i Uralgebitet
samt i Sibirien, hade hos oss förut blifvit anträffad endast i Ka-
relen. I Skandinavien har den blifvit funnen endast på Dovre.
Arten hade saknats i finska samlingen, till hvilken exemplaret
nu öfverlenmades.

Herr student Harald Lindberg förevisade och inlemnade
lill samlingarna exemplar af följande för floran nya former:

1) Verhasnim lychnitis X nigrum (Schiede) {V. ScJdedeanum
Koch), anträffad i Lojo på en gräsbevuxen skogsbacke vid Mon-
gola trädgård, där den förekom i ett exemplar bland talrik F.
nifjnim. V. Lychnitis har sedan flere år håUit sig på en gräs-
linda i ofvannämda trädgård o ä 400 steg från den plats där
hybriden blef tagen. — Enligt Lange är den anträffad i Sorö aka-
demiträdgård och vid Fredriksdal. På den Skandinaviska halfön
är den tillsvidare ej funnen. (Beskrifning på denna hybrid skall
framdeles lemnas).

2) Salix vägans X LfApponum, en enstaka honbuske fun-
nen i Kevätlampi kärr invid Järvikylä gård i Jorois socken;
den förekom därstädes tillsammans med 8. Lapponum; om S. va-
gans äfven fans där observerades ej. Denna hybrid torde ej förr
vara anträffad.

3) Erysimum cheiranthoides var. /S nodosum (Fr.), anträffad
sparsamt på Kumpuranta sandbro 3 kilometer från Järvikylä gård
i Jorois socken. Denna form är, så vidt föredragaren bekant,
förut endast anträffad i Skåne (Gyllerup i Hörup socken. Fries) och
i Östergötland (Kullen i Kärna socken). Till habitus närmar sig
denna form betydligt E. liieraciifolium, är liksom denna tvåårig
med hög, styft upprat stjälk, hvilken vid basen är knölfor migt
uppsväld och uppbär de gula, vissnade bladen från första årets
bladrosett. Blomman och skidan öfverrensstämma med dem hos
E. cheiranthoides.

För Savonia borealis anmäldes följande nya fanerogamer
tagna sistlidne sommar i Jorois: Bidens platycephalus Oerst. från
stranden af Valvatos sjö och Potamogeton pectinatus L. och Ba-
trachium confervoides Fr. från själfva sjön. De två senare äro
förut inom landet bekanta endast från kusttrakterna.

4 Mötet (U-n 7 oktober löiVå.

Slutligen Icinnadcs meddelanden om utbredningen inom lan-
det af Bldenx platycephalus Oerst. och tripartitus L. samt Ve-
ronica agrestis L., opaca Fr. och polita Fr., hvilka arter voro i
musei samlingar synnerligen hopblandade.

Enligt föredragarens granskning voro de i museet repres(;n-
terade på följande sätt:

Bidens tripartitus L. AL Sund, Skarpans 7^59, J. R. Chydenius ;
Finström, 'V758, Molander o. Hoffström; d:o Kyrkträsket, Bergstrand; d:o
^7g78, Arrhenins o. Kililman; Ab.: Nystad, ang. 81, Hollmén, -V7''^8, Hollmén;
Lojo, H. Lg; Pargas, ^Vs'^^^, Arrlienius; Nyl.: Helsingfors, ^Vs'*^'^. Kihlman; Pyt-
tis, -*/756, Strömborg o. Sfelan; Lovisa, ^-/^i^^ G. R. Björksten; Ka.: Lavan-
saari, "ASl, Edv. Nyländer; SL- Karkku, '7J5, Hjelt; Ta.- Jämsä, "/s^l,
Unonius; Sysmä, ^^'/ry^, Sielan; Janakkala, 'Vio'^^, Hollmén; Sa.; Ruokolaks,
^y.,18. Hult; KL: Ruskeala, 7878, Hugo Zilliacus; 01.: Petrosavodsk, 7V>3,
Th. Simming; Oa..- Kvarken, i"///.), A. J. Malmgren; Vasa, 7778, Onni Hall-
sten; Om.: G:la Karleby, Hellström ; Sb.: Kuopio, Vv^^'^! L. M. Runeberg; Kb.:
Libelits, ^Vt''^! Europa^us o. Hcällström; Kides, -77*33, A. Bränder.

Bidens platycephalus Oerst. Ab.: Lojo, aug. DO— 93, H. Lg; Ik..-
Pyhäjärvi, ^V,':!), A. J. Malmberg; St: Karkku, ^^iO och 17570, Hjelt; Ta.:
Tavastehus, Collin; Tb.: Jyväskylä, 78^*^*? Brotherus; Sa.: Uguniemi, "/t^jI,
E. Kiklander; Sb.-. Jorois, ^"^QS, H. Lg; Ob.: Ijo, 18Ö4, B. A. Nyberg; 27,(34,
M. Brenner; Simo, Vs^"; Brenuer.

Veronica agrestis L. Al..- Godby, in agro. -7781, Arrhenins; Eckerö.
Marby, -^Iq^2, H. Lg. (v. camosula); Ab.: Korpo, ^^/r^G, L Ringbom; Piikkis,
Radelma, 76')0, H. Lg.; 17993, Hildur Rettig; Uskela, Karlberg, 78.51, K. E. v.
Bonsdorff; Halikko. åker å Toppjoki gård, '7:^^» U. Collan; Lojo, prestgår-
den, -7393, H. Lg.; NyL- Helsingfors, Bot. trädg., 7gS2, H. Lg.; Ta.: Vånå, Säiiks-
mäki, Hattula, 1840, Kekoni; Sa.: Imatra, ^7806, A. J. Malmberg; S:t Michel.
^78^'j själfsådd i blomsterparterr sedan år 1880, K. V. Ehnberg; Z^.; Sorda-
vala, Yhinlahti egendom, -778I, I. Hasselblatt; (Om.): G:la Karleby, 1842, Fr.
Hellström; (Ob.J: Uleåborg. ballastplats, -738!, S. W. Liljeblom.

V. opaca Fr. Al: Getha, (år ?), A. W. Liijenstrand; Eckerö, Stor-
by, 4, 25 juni 92, Öfverby, 28 juni 92, H. Lg.; Finström, Godby, "/578, Arrhe-
nius o. Kihlman, '778I, Arrhenius; Ab.: Lojo, Kiviniemi, potatisland, n/gSS
och aug. 93, H. Lg., Paloniemi, H. Lg.; Karis, Svarta, "7852, E. Hisinger;
Nyl: Ingå, Fagervik, 1861, H. E. Nilsson; Helsingfors, gården N:o 1 Ban-
gatan, 79'^'^! ^- Stålström, gårdsplan, ^*/9S3, Volter Panzar; (Oa.): Wasa, vid
ångkvarnen, 1879, Onni Hallsten.

V. polita Fr. (Stj: Karkku, Järventaka, 1/77O, Hjelt.

Mötet ileu 7 oktober 181)3. 5

Herr professor O- M. Reuter föredrog om:
Sitodrepa panicea L. förtärande lakrits. Kändl är alt denna
till Anobiernas familj hörande skalbagge, som erhållit sitt namn
efter sin förekomst i gamla brödkakor, också på annat sätt upp-
trädt såsom skadedjur. Sålunda förstör den stundom insektsam-
lingar och herbarier, och i Entomologisk Tidskrift 1892, p. 254,
berättar C. D. E. Roth om ett herbarium, innehållande omkring
8,000 arter, i hvilket knappast en enda växt befans oskadad.
Särskildt skadlig är denna skalbagge bland apoteksdroger, och i
samma tidskrift, 1892, p. 53, omtalas ock ödeläggeisen på apo-
teket i Ivalmar, där den alldeles uppätit 25 kilo spiskummin och
till och med angripit spanska flugor. I en i Archiv der Pharma-
cie, XXIV, 18, införd uppsats „Ueber Insekten, welche Drogen
zerstören" omnämner äfven dr H. Lojander dess angrepp på ett
så giftigt ämne, som spansk fluga. I dessa dagar har jag från
ett apotek härstädes erhållit prof på engelsk lakrits, af hvilket
ett större parti blifvit helt och hållet förstördt af Sitodrepa pa-
7iicea. Arten är icke ursprungligen inhemsk hos oss och före-
kommer mig veterligen icke i fria naturen här, lika litet som i
Skandinavien. Till sin utbredning är den kosmopolitisk.
— Herr professor O. M. Reuter föredrog ytterligare:
Om massvis förekomst af Coccinella-arter. Under vissa för-
hållanden sammansluta sig talrika individer af insektarter, hvilka
vanligen uppträda endast mer eller mindre enstaka. Stundom
företaga sådana arter flyttningståg af flere tusende individer, så-
som fallet är med kålfjärilar och trollsländor. Liknande före-
teelser äro emellertid sällsynta bland skalbaggar. Dock eger
man flere anteckningar om ett dylikt massvist uppträdande af
Coccinella-arier. Så omnämnas från några orter i England
redan af Kirby och Spence i deras Introduction to Entomo-
logy, XVI, p. 295 (1867) enorma sammanskockningar af
Coccinella septempunctata. J. H. Fabre berättar i sina Souve-
nirs entomologiques, pp. 204 och 205 (1879) att han obser-
verat en koloni af samma art, hvilken bokstafligen betäckt det
vid 1905 meters höjd belägna kapellet på Mont Ventoux (Alpes
du Dauphiné) och en annan mindre talrik vid en höjd af 734
meter på piedestalen af det kors, som reser sig på platån Saint-
Amans. 1 redogörelsen för Italienska Entomologiska Societetens

(j Mötet den 7 oktober 1893.

sammanträde den 21 december 1879 anföras ytterligare följande
data beträffande detta ämne: Targioni fann år 1876 kolonier af
coccineller under stenar på höga bärgstoppar; Garanna likaså
på nästan alla de högre bärgstoppar, han besökte åren 1877.
1878 och 1879, varierande i höjd från 1U40 till 2729 meter;
Osten-Sacken vid 1830 meters höjd på toppen af Mount Wa-
shington i New-Hampshire (Nordamerika), och slutligen fann äf-
ven Lorenzo Camerano 1877 en mycket tät koloni af cocci-
neller vid löga mer än 1000 meters höjd på toppen af Monte
Asarino. Ofvan anförda kolonier innehöUo från några hundra
ända till tusental individer.

Också innevarande sommar har en iakttagelse beträffande
ett massvist uppträdande af en coccinellid blifvit gjord i Frank-
rike och omnämnd vid sammanträdet af Société entomologique
de France den 26 juli. Herr E. Brabant meddelar nämligen från
Bagnéres de Bigorre att han den 20 juli vid 1258 meters höjd
på toppen af Mouné funnit ett ofantligt antal individer, omkring
2000, af Adonia 11-notata, hopgyttrade på en liten fläck af
bärget.

Man har frågat sig hvarifrån dessa massor af individer kom-
mit till ställen, där de annars icke uppträda. Kirby och Spence
hafva förmodat att de varit stadda på flyttning efter emigrerade
bladlössflockar, hvilka såsom bekant utgöra deras föda. Och man
har trott att de af något skydrag förts upp till bärgstopparna,
där de, såsom af det föregående framgår, oftast blifvit iakttagna.
I flere af de anförda fallen hafva observationerna gjorts kort efter
en storm.

Också ifrån vårt land föreligger numera en observation be-
träffande massvis förekomst af coccineller, och då denna skiljer
sig från de hittills gjorda därigenom att den gjorts ute på hafvet
torde den förtjäna att räddas från glömskan. Den anföres där-
för ordagrant, sådan den meddelats af iakttagaren, literatören
Söderholm, som därom i Abo Tidning berättar: „Då segelkanoten
Amie (som fördes af observatorn) söndagen den 6 augusti passerade
Ålands haf, syntes detta tätt beströdt med exemplar af den kända
skalbaggen Jungfru Marie Nyckelpiga. Dessa kunde observeras
endast då ingen kåre krusade vattnet, hvilket hände först då
Amie kommit i sikte af Lågskärs fyr, men antagligen funnos de

Mötet den 7 oktober 1893. 7

redan närmare svenska kusten. Hvarje gång vindslilla sedan in-
trällade, syntes skalbaggarna, af hvilka tvänne arter, Coccinella
septenqmnctata och C. decempunctata iakttogos samt flere tiotal
uppiiskades och bärgades, så tätt att nära nog på hvarje kvadrat-
meter af halsytan någon af dem, men ofta ett tiotal eller flere
anträffades. Närmare åländska kusten påträlfades endast enstaka
exemplar. Då djuren sannolikt förekommo icke blott i Amies
stråt, utan äfven å öfriga delar af hafvet, kan man antaga att
miljoner af dem under de föregående dagarnas starka vind blif-
vit drifna till hafs. Hvarifrån de härstammade är svårt att af-
göra. Vinden hade under veckan varit sydlig med dragning till
E och W. Då djuren kommo om bord på båten, lågo de först
en stund dufna, men kryade snart till sig och började muntert
ströfva omkring, undersökande fall och ändor. De som upptogos
närmare Åland, syntes mera medtagna af vistelsen på hafvet, än
de som först uppfiskades. Äfven andra insekter, såsom nattfjä-
rilar, nätvingar och steklar sågos drifva på hafvet, men endast i
enstaka exemplar, icke i den orimliga mängd som Coccinella-
ar terna."

Detta deras massvisa uppträdande här ute på hafvet, långt
från land tyckes tala för det antagande att ett i flygt befintligt
flyttningståg af coccineller blifvit hit vinddrifvet och att förekom-
sten af individgyttringarna på bärgstopparna beror på samma
orsaker.

flerr student K. E. Him gjorde följande meddelande om
Växtfynd i Kuusamo:

Under mina exkursioner sistliden sommar (189o) i Kuusamo,
där jag vistades för idkande af algologiska och floristiska studier,
lycliades det mig att göra några i växtgeografiskt afseende in-
tressanta fynd. Jag hade under färden från Kuusamo kyrkoby
till Paanajärvi kommit till Juuma gård vid stranden af Alajuuma-
järvi, hvarigenom Kitkajoki flyter. Då jag hört dessa trakter och
i synnerhet stränderna af nämda flod omtalas för sina egendom-
liga bergformationer, beslöt jag att en kortare tid härstädes kvar-
stanna för att exkurrera i trakten, hvarför jag för några dagar
inkvarterade mig på Juuma. Under de utflykter jag här gjorde,
undersökte jag bland annat norra stranden af Kitkajoki i närheten af

S Mötet (len 7 oktober 1893.

det vackra fallet Jyrävänkoski. Stranden här, liksom hela
trakten är mycket bergig; på flera ställen höja sig klippväggarna
alldeles invid flodstranden flere tiotal fot nästan lodrätt uppåt. I
allmänhet tyckas bergen sträcka sig i riktning från öster till ve-
ster, bildande på några ställen emellan sig djupa, smala och
långsträckta dalsänkningar. Dessa dälder, hvilka enligt ungefärhg
beräkning torde hafva en längd af 1 ä l'/2 km synas utgöra
samlingsplatser för nordliga växtformer. Här anträffar man i
mosstäcket (företrädesvis bestående af Hyimum) som betäcker
den steniga dalbottnen, former, sådana som Saxi fråga ccespitosa,
Draha liirta, Equisetum scirpoides. Asplenium crenatum och Cy-
stopteris montana höja sig öfver den lägre ört- och risvegetatio-
nen, hvilken sistnämda företrädesvis utgöres af Arctostaphylos
och Vaccinnim vitis idcea. Af här förekommande buskar må
nämnas Salix vagans ^ cinerascens samt Salix hastata. På stäl-
len, där dalsänkningen är bredare, hafva granar och enstaka
björkar fattat fotfäste. De branta klippväggarna åter beklädas af
stora massor af Saxifraga aizoides samt Cerastitim alpinum och
mera enstaka exemplar af Saxifraga nivalis, hvarjämte Asple-
nium viride äfven härstädes förekommer. I en dylik dalsänkning
känd under namnet Jäkälävuoma, hvilken på bägge sidor be-
gränsades af höga, på sina ställen nästan lodräta klippväggar
eller ock branta, steniga sluttningar anträffade jag de högnor-
diska formerna: Arnica alpina Olin, Dryas octopetala L., Salix
reticulata L. och Carex rupestris All. Af dessa voro Salix och
Dryas mycket rikligt representerade, den förra krypande bland
mossan på dalbottnen företrädesvis vid stranden af ett par mindre
vattensamlingar, den senare dels nere på dalbottnen dels beklä-
dande de angränsande bergväggarna. Arnica förekom i enstaka
och C. rupestris endast i ytterst få exemplar. Otvifvelaktigt äro
dessa former relikter, hvilka vittna om dessa växters forntida rik-
liga förekomst i trakten, därifrån de till följe af klimatologiska
förändringar nödgats draga sig längre norrut. Deras utbrednings-
område är, enligt uppgifter hemtade ur den botaniska litera-
turen, för närvarande inom vårt Flora-område följande:

Arnica alpina är endast angifven från fjällen vid Nuotjaur
(Enwald & Hollmén), från Umptek (Brotherus) samt från Lujaur-
urt (Kihlman).

Mötet (len 7 oktober 1SII3. 9

Dryas förekommer allmänt och ymnigt längs Ishafskusten
ända till Deveatoj nära Ponoj flodens mynning samt dessutom på
Umptek-fjällcn, på Tshun-fjällen vid Imandra, Tuatask vid Nuot-
jaur och Pallastunturit samt på Snolaselkä (Raulutunturit) i So-
dankylä.

Nästan samma utbredningsområde hdiV Salix reticulata, hvilken
anträffas allmänt på fjällen vid Ishafskusten enda till Ponoj, före-
kommer dessutom ymnig på Umptck- och Tshunfjällen vid Iman-
dra och är äfven känd från Tuatask vid Nuotjaur.

Längre söderut går däremot Carex rupestris. Utom på klip-
porna vid Ishafskusten, i Utsjoki, vid Katschkow^a nära Ponoj
samt på Umptek-fjällen är den äfven anträffad på Shelesnaja
fjällhöjd vid Kantalaks (Mela, Brotherus) samt på Päänuorunen i
O u länka (Wainio).

Bland öfriga för provinsen nya växter, dem jag i Kuusamo
förliden sommar anträffade, förtjenar Veronica saxatilis L. fil. att
omnämnas. Den förekom ymnigt på en brant, grusig bergslutt-
ning vid Mäntyniemi gård på norra stranden af Paanajärvi. Denna
Veronica-aii är inom vårt Flora-område tagen endast på Sheles-
naja fjällhöjd vid Kantalaks (Mela, Brotherus).

Utom ofvannämda former äro för Kuusamo Flora nya äfven
följande: Juncus triglumis L., Carex tenuifiora Whlnb., C. läxa
Whlnb., Banunculus hyperhoreus Rottb., Hieracium spliacelatum
Norrl., Viola tricolor L., Melandrium ruhrum (Weig.), Ägro-
stemma githago L., Vida sativa L., Polygonum lapathifolium Ait.
och Sagina procumhens L.

Herr kandidat K. M. Le van der redogjorde för

Några märkligare faunistiska fynd i Esbo skärgård.

Så vidt föredragaren har sig bekant finnes det icke i litte-
raturen några andra uppgifter om föreJiomsten af Spongier i fin-
ska viken, än att Dybowsky funnit Spongilla lacustris vid Pe-
tersburg. I sitt 1884 utkomna, för kännedom om finska vikens
evertebralfauna viktiga arbete „Physikahsche und biologische Un-
tersuchungen im westlichen Theile des finnischen Meerbusens"
säger Braun (p. 106), att han hade sin speciella uppmärksamhet
riktad på spongierna, utan att dock kunna finna något spår utaf

10 Mötet (len 7 oktobei- 1893.

dem, och sluter däraf att de saknas i vestra delen af Finska viken.
I den nyligen af G. Kosehevnikolf uppgjorda sammanställnin-
gen M af evertebratfaunan i Östersjöns östra del finnes ej heller
andra uppgifter än ofvannämda Dybowskys fynd. Det saknar således
ej intresse att föredragaren sommaren 1892 anträffade på .Fuaii:'
å tvänne olika lokaliteter i Esbo skärgård (i sundet mellan Stor-
och Lill-Aisarn i yttre mynningen af Esbo viken samt i sundet
mellan Ryss- och Birisholmen utanför Finnoviken) mindre krust-
tormiga spongier, hvilka konserverades och sedermera sändes till en
specialist, Herr Dr Weltner i Berlin, hvilken vänligast åtog sig att
undersöka desamma. Enligt meddelande af Herr Dr Weltner till-
hörde de i frågavarande spongierna, hos hvilka dock de för art-
bestämning viktiga gemmulae ännu icke voro utvecklade, arten
Ephydatia fluviatilis, hvilken är allmän i sött vatten, men äfven
förut blifvit funnen i bräckt vatten. Då några bestämningar rö-
rande vattnets salthalt å fyndorterna i Esbo skärgård icke blefvo
företagna, ville föredragaren påpeka, att många af de i skärgården
vanliga marina formerna såsom Gamma7'us löcusta, laera marina,
Mijtilus eclidis, Cardium edule anträffades jämte sötvattensdjur
såsom Äselhts aquaticiis tillsammans med exemplar af nämda
spongillid. — Sedermera sade föredragaren sig ha funnit å Zoologiska
Museum i sprit bevarade spongier, hvilka enligt vidfästad etikett
blifvit tagna vid Porkkala af preparator Meriläinen. Dessa liknade
till det yttre de ofvan omtalade exemplaren af Eplujdatia fluviatilis.
Att någon skulle ha undersökt Meriläinens exemplar eller bekant-
gjort dem, därom sade föredragaren sig icke ha någon kännedom.
Det andra meddelandet gällde fyndet af två foraminifer-ar-
ter i Esbo skärgård, hvilka af föredragaren upptäckts i ett i alkohol
bevaradt bottenprof, taget 1893 i en grund, snart tilllandande vik,
den s. k. Byviken vid mynningen af Esboviken. Af enkammriga eller
monothalamasötvattensrhizopoderhade föredragaren visserhgen fun-
nit flera arter i saltsjön, men att våra vatten äfven kunde härbergera
representanter af värkliga mångkammriga polythalama rhizopoder
eller foraminiferer, som i oceanen utvecklas i en sådan mångfald
af former, kunde knappast på förhand förmodas. Antagligen äro

1) G. Kojevnikov, La Faune de la mer Baltique orientale et les
problémes des explorations prochaines de cette faune.

Mötet den 7 oktober 18;]3. 11

dessa i Esbo funna foraminilerer brakvattcnsformer och kanske
äro de, åtminstone den ena arten, identisk med en äfven i södra
delen af Östersjön funnen form. Mikroskopiska preparat af bägge
arterna ha nyligen blifvit tillsända en Iramstående specialist till
undersökning.

Slutligen meddelade föredragaren, att han under sistlidna
sommar lyckats tinna en för finska faunan ny marin hydro-
polyp, Camixmularia fiexuosa. Denna förekom särdeles talrik på
Fucus i Tullandssundet vid Porkkala på några meters djup, men
har icke blifvit iakttagen i Esbo skärgård, ehuru den därstädes
blifvit af föredragaren eftersökt. Campanularia ftexuosa är vid
Reval mycket allmän enligt Braun. I sammanhang härmed näm-
des slutligen att en förut från Helsingforstrakten känd hydropolyp,
Cordylophora lacustris, i riklig mängd denna höst fanns växande
på vass i Ramsö-Svinö sunden i Esbo inre skärgård.

Herr kandidat Gh. Emil Boldt förevisade och inlem nade
till samlingen exemplar af tvännc mossor, Hijlocomium loreum,
förut hos oss anträffad endast på Åland, och Grimaldia fragrans,
förut känd från Karelen, båda af föredragaren tagna i trakten
af Lojo sjö.

Herr student P. Hj. Olsson föredrog om

Några anmärkningsvärda fogelfynd i Kimito.

Under min vistelse senaste sommar i Kimito hade jag på
uppmaning af professor Palmen äfven fäst min uppmärksamhet
vid fåglarnas förekomst därstädes, och antecknade jag sålunda
såsom förekommande å Kimito ö med omkringliggande skärgård
116 arter, öfver hvilka jag framdeles till Sällskapet skaU inlemna
förteckning. — Emellertid vill jag redan nu omnämna några säll-
synta fåglar, som jag lyckats iakttaga.

Då jag den 6 juni på en exkursion till de oländiga bärg-
och kärrmarker, hvilka uppfylla den del af Kimito, som, belägen
N och W om de fruktbara slätterna vid Sunnanå, Rosendal och
Mattkärr, i N — SW begränsas af Norrlångvik och Gullkrona fjärd,
stannade vid en kärrpöl uppe på ett högt bärg i närheten af

12 ]M()tet den / oktobor 1803.

Lämnas by, för att bemäktiga mig några Carex-tuhor, fästes min
uppmärksamhet vid tvänne tranor, hvilka med sina långa näbbar
i allsköns ro undersökte kärrbottnen. Vid det buller, som någon
oförsiktig rörelse af mig åstadkom, blefvo de skrämda och
flögo upp, utstötande gälla skri. Denna varningssignal hade som
följd att ytterligare en fågel, hvars närvaro jag förut ej observe-
rat, ,,lyfte" och följde de andra med lätt och sväfvande flykt.
Dess längd kunde vara vid pass en meter. Kroppsfärgen var hvit
med svarta vingar, näbb och ben grannröda. Ehuru jag knap-
past kunde tro mina ögon, blef jag dock slutligen öfvertygad om
att den främmande gästen var ett exemplar af Hvita Storken
(Ciconia alha), som nu ensam och öfvergifven delade sitt „bröd"
med några tranor i de finska ödemarkerna. Hvita storken har
dock äfven förut förirrat sig till Finland. Mcla anför i „Vertebrata
fennica" att den blifvit skjuten tvänne och dessutom sedd ett par
tre gånger i vårt land.

Ett annat icke mindre anmärkningsvärdt fynd gjorde jag
två dagar senare, den 8 juni. Vid en exkursion söderut från
mitt dåvarande högkvarter i Påfvalsby passerade jag förbi ett
torp underlydande Bjensböle gård. Här hade man öfver stalls-
. dörren uppspikat en uggla, hvilken enligt allmogens åsikt skall
bevara stallets invånare för sjukdomar och troll. Intresserad af
att se hvilken art af slägtet Sirix jag hade framför mig, under-
sökte jag exemplaret närmare. Då fågeln redan var i det när-
maste uppäten af maskar, kunde jag ej tillvarataga annat än
klorna, hvarjämte jag så noggrannt som möjligt antecknade föl-
jande karaktärer: Hufvudet mycket stort. Ögonkretsarna ljusgrå,
framåt hvitaktiga, delvis spräckliga, ögon stora. Oronöppning
stor. Näbb gulaktig, föga synlig bland de styfva, borstlika fjäd-
rarna, näbbhuden stötande i grönt. Kroppen kort och kraftig.
Öfre sidan en blandning af rostgult, grått och hvitt, tecknad med
långsgående mörkbruna fläckar. Under hvitaktig med långsgående
mörkbruna, i kanterna rostgula, vattrade fläckar. Vingpennor
med gråbruna fläckar. Längd 38 cm, mellan vingspetsarna 85
cm. Stjärten afrundad, 14 cm lång, 4 cm utom vingarna. Stjärt-
pennor med bruna — grå fläckar, bildande tvärband, spetsen
hvit. Ben och tår beklädda med gråhvita, fläckiga dunfjädrar.
Tårna vid spetsen nakna, med gulaktiga — svarta klor.

Mötet den 7 oktober 1893. 13

Vid jämförelse mellan dessa antecknade karaktärer och be-
skrilningar i Nilssons, Wrights och Melas faunor samt med exem-
plar i museet har jag konstaterat att i fråga varande exemplar måste
hänföras till Syrnium aliico L. Befolkningen i Kimito kallade den
mycket riktigt till Kattuggla, men med detta namn beteckna de
ofta ugglor i allmänhet o^h särskildt Slagugglan (Si/rnium ura-
lenne Pall.), hvilken också till habitus mycket påminner om aluco.
Den förra skiljer sig dock genom en längre, vigglik stjärt och
genom breda hvita fjäderkanter. Syrnmm aluco, hvilken för öf-
rigt förekommer i hela Europa, Mindre Asien, Syrien, Palästina
och Norra Afrika, iiar, ehuru den ar den allmännaste arten i
Sverige, ej blifvit observerad hos oss mer än tvänne gånger. För-
sta gången blef den skjuten i närheten af Helsingfors år 1875,
och andra gången hittades ett bo på Runsala vid.Abo 1878. Det
ofvanbeskrifna exemplaret var skjutet omkring den 10 maj 1803
i närheten af Bjensböle gård.

Sedan årsmötet hade de zoologiska samlingarna fått emot-
taga följande gåfvor:

Vertebrater. Foetorius lutreola, död å Högholmen, af träd-
gårdsmästare Cedergren; Sminthus subtilis, från Nurmijärvi, af fil.
kand. K. E. Stcnroos: Lams canus, skjuten den 2 februari 1893 i
Ingo socken, Degerby kapell af Ivar Hindersson; Falco tinnun-
culns, från Svarta den 28 juni 1893 af baron F. Linder; Niici-
fraga caryocatades, skjuten den 7 september i Sibbo af dr E.
Hougberg; Scolopax gallinula, skjuten den 1 augusti å en till-
landningsholme i Vuoksen elf al stud. W. Fabritius; Astur pa-
lumharius, från Lyly station den 1 augusti af ingeniör Hildén.

Insekter. Af eleven Avena Sahlberg en för finska samlingen
ny dagijäril, Colias Hyale, från Karislojo; af folkskoleeleven
Victoria Vahlberg en för samlingen ny nattfjäril Hadena amica
från Sjundeå; af vaktmästare G. Nyberg omkring 101) arter fjärilar
och skalbaggar från Helsingfors: af doktor A.Poppius en rar
mätare från östra Finland.

Krustacéer och andra lägre vattendjur. Omkring 450 i alkohol
konserverade prof af entomostracéer och små vattenorganismer,
största delen från Esbo skärgård och Helsingfors trakten, af fil.
kand. K. M. Levander, delvis också från Nurmijärvi af fil. kand.

/ .± ^3-*.

lLl_i / . . » ._ .

U Mötet .len 7 oktober 1893.

K. E. Stenroos, Irån sjöar i Savolaks af fil. kand. A. Westeilimd,
Hvita Hafvet och Kola-halfön af dr A. O. Kihlman, Kuolajärvi
Lappmark af stud. E. Nyholm, Korpo skärgård af med. stud, L. 1.
Piingbom, Karttula af med. lic. G. W. Levander, samt ytterligare
omkring 180 dylika prof tagna senaste sommar dels i Esbo skärgård
af fil. kand. K. M. Levander, Kuopio trakten af fil. kand. A. Wester-
lund och föreg., Nurmijärvi af fil. kand. K. E. Stenroos, Ranta-
salmi af fil. kand. Westerlund, Lojo af fil. kand. D. A. Wikström,
Tohmajärvi och Eno socken af stud. H. Stenberg, Jyväskylä och
Kuusamo af stud. K. E. Hirn, Mäntsälä af stud. E. Nordenskiöld,
Borgå skärgård af stud. Th. Nyholm, Pargas af mag. E. Reuter.
Ett mindre antal lumbricider i sprit från Mäntsälä af stud.
E. Nordenskiöld.

Sedan årsmötet hade de botaniska samlingarna fått emot-
taga följande gåfvor:

Gentiana uliginosa och Pkea excelsa var. viminalis fr. Par-
gas af mag. A. Arrhcnius. Tallgren med hypertrofisk kottebild-
ning från Åbo-trakten genom mag. E. Reuter. 10 algprof och 1(3
fröprof Irån södra Finland af dr A. O. Kihlman. 5 kärlväxter
från Nurmijärvi, deribland Carex microstachya ny för provinsen af
mag. K. E. Stenroos. Fndlania dilatata från Helsingfors af dr
E. Wainio. 10 svampar från Helsingfors och Mustiala af herr O.
Karsten. 23 fanerogamer från Lojo och Jorois, deribland nya för
samlingen Verhascum. lychnitis X nigrum, Salix Lcq^ponum X va-
gans och Erysimum clieirantlioides var. nodosum Fr. samt flere
för provinserna nya arter af stud. H. Lindberg.

Till biblioteket hade herr doktor- Iver us i Viborg insändt
ett af honom utgifvet arbete: Beskrivning över Västmanlands
Fanerogamer och Thallophyter. Upsala 1877.

Till medlem af Sällskapet antogs på förslag af herr profes-
sor J. Sahlberg herr student Wäinö Borg.

Mötet den 4 november 1893.

Om skriftbyte hade Natnrwissenschaftlicher Verein des Tren-
csiner Gomitates i Trencsin (Ungern) anhållit, hvartill bifölls.

— Efter anhållan af föreståndaren för ^Läroverket för gos-
sar och flickor" i Helsingfors, herr )3astor K. T. Broberg, beslöts
till nämda läroverk öfverlåta ett exemplar af Sällskapets publi-
kationer.

Bibliotekarien, herr magister A. Arrhenius inlemnade full-
ständigt Inventarium ufver det Sodetas pro fauna et flora fen-
nka den 4 november 1893 tillhöriga boklager.

Herr docent A. O. Kihlman yttrade att vid utarbetandet af
andra och tredje delarne af Herbarium musei fennici talrika luc-
kor hade visat sig i kännedomen om en del provinsers möss- och
laf-flora. Särskildt gälde detta Isthmus karelicus. Hr Kihlman
hade därför, åtföljd af studeranden Harald Lindberg och magister
Ch. E. Boldt, företagit en exkursion till nämda trakt, för insamling
af mossor och lafver. Genom kommunikationschefens friherre G.
v. Alfthans tillmötesgående hade en fribiljett erhållits. Resten af
resekostnaderna hade utanordnats af sällskapets ordförande prof.
Palmen. Till samlingarna hade hr Lindberg redan inlämnat 128
arter mossor, hvilket i betraktande af det undersökta områdets
enformighet och afsaknad af flere för mossor gynsamma stånd-
orter, kunde betraktas såsom ett godt resultat. Hr Kihlman häm-
stälde därför, huruvida sällskapet ej ville bestrida de för denna
resa gjorda omkostnaderna. Och beslöt Sällskapet enhälligt där-
till bifalla.

Herr student Harald Lindberg inlämnade 128 arter mos-
sor i 155 exemplar) från Muola och Nykyrka socknar på Karel-
ska näset. Förutom den för Finland nya Lesquereuxia paténs
(Lind.), Lindb. förut tagen i Vestergötland 1880 af S. 0. Lindberg
och på några ställen i Norge, gjordes följande mer eller mindre

1(3 Mötet den 4 novemlier 1893.

anmärkningsvärda fynd: Riccia so?'ocarpa Bisch., Ceplialozia Heller?
(Nees), Harpanthus Flotoirii (Nees), Polytrichum Sivartzii (Hartm.),
Bryimi proliferum (L.) med synnerligen vackra frukter, Discelmm
Tiiidiim (Dicks.) med frukt på två ställen, Dicranum montamim
Hedv^. o. flagellare Hedw. hvardera med frukt, Anisothecmm riife-
scens (Dicks.) o. liumile (Ruthe) med frukt, Dkranella secunda
(Sw.) (cfr.), Dicranella crispa (Ehrh.) (cfr.), Ditridmm liomomallum
(Hedw.) o. tortile /? xmsilhim (Hedw.) bägge med vackra frukter,
Amhlystegium ochraceum (Turn.), Hypnum striatum Sohreb., Hylo-
comium calvescens (Wils.) (spårs, med frukt). Stereodon Haldanei
(Grev.) med frukt på två ställen, Isopterygium pratense (Br. eur.),
Plagiotliedum latebricola (Wils.), Homalia trichomanoides (Schreb.)
(cfr.) och Dichelyma falcatum (Hedw\) (cfr.). — Inalles hade an-
träffats 150 a 160 arter; en del af dessa hade ännu ej kunnat
granskas, hvarför de ännu ej kunde lemnas till samlingarna.

Ytterligare föredrog herr Lindberg om

Förekomsten af Pulmonaria augustifolia i Finland.

Som bekant finner man i Alcenii Hora en uppgift om att
Pulmonaria angnstifolia vore anträffad i östra Finland („Pulmo-
naria angustifolia med alla blad lancettlika är funnen någonstä-
des i östra Finland, p. 1<S7"). Äfven i Brenners flora återfinner
man samma uppgift, äfvenledes här utan närmare uppgift om
fyndorten. Under ett antal år hade till särskilda skolor härstädes
inlemnats en växt från Huutokoski bruk i Jorois socken (Sb) un-
der namn af Pulmonaria afigustifolia. Senaste sommar be-
sökte föredragaren ofvannämda ställe och anträffade äfven växten
i 2 å 3 exemplar på en gräsbevuxen brant inom det för några
år sedan nedlagda brukets område. Vid närmare granskning vi-
sade det sig att växten tillhörde den ej förr i norden anträffade
Nonnea pulla DC, som under ett flertal år med säkerhet har
hållit sig. Denna arts egentliga hemland är Österrike, Ungern,
Tyskland och mellersta Ryssland, från hvilket sistnämda land den
förmodades ha inkommit till Jorois. Föredragaren förmodade att
möjligen denna Nonnea-diTi gifvit upphof åt notisen om Pulmo-
naria angustifolias förekomst i östra Finland och hade af denna
orsak ansett det vara af intresse att anmäla om fvndet.

Mötet den 4 november 1893. 17

Slutligen förevisade herr Lindberg larver af hallonmasken
tagna i Lojo i början af augusti. Omkring den 20 augusti hade
flertalet krupit ned i jorden i och för förpuppningen, och en må-
nad senare voro de förpuppadc. I slutet på oktober framkom
den fullbildade insekten och visade sig tillhöra Byturus cestivus.
Kaltenbach (Pflanzenfeinde) lemnar följande meddelanden om lar-
ven af Byturus tomentosus Schh. (p. 239) „Die Larve lebt nach
Bouché (Naturg. d. Insecten I p. 189) Ende Juni und im Juli in
den Friichten der Himbeeren. Ich fmde dieselbe Larve, doch
minder häufig als in Himbeeren, einzeln in den Fruktköpfchen
von Geum urhanum, deren reifende Samen sie verzehrt. Die
Verwandlung geschieht in der Erde und die Entwickelung des
Käfers im folgenden Fruhling, zu welcher Zeit derselbe dann al-
lenthalben in den Blumen genannter Pflanzen, doch auch in Cra-
tceyus und Obstbläthen angetroffen wird. Die Zucht ist mir noch
nicht gelungen. Nach Prof. Leunis soll aus dieser Larve ein Da-
sytes hervorgehen. Dasytes plumheus wird eben so häufig als
Byturus fumatus in den Blumen verschiedenen Bosacéen beobach-
tet; auch ist die Grösse der Larve mehr zu Dasytes als zu Bytu-
rus passend". Och pag. 231: „Dasytes 7iiyer Fab. Die Larve soll
nach Prof. Leunis der allbekannte Himbeerwurm sein, der im
kegelförmigen Fruchtboden der reifen Himbeen lebt."

Föredragaren hade senaste sommar funnit imago af Bytu-
rus cestivus allmänt i början af juni i blommorna af Bibes arter,
men äfven i blommorna af Cratwgus och Brunnas serotinus, i
hvilka blommor den syntes lifnära sig af honung.

Herr docent E. Wainio förevisade ett exemplar af sitt ex-
siccat verk Liclienes Brasilieyises exsiccati I & II samt redo-
gjorde för

Några mindre kända eller för Finland nya lafvar.

Cladonia coralloidea (Ach.), hvars synonymer enligt af föredra-
garen granskade originalexemplar äro Cenomyce corolloidea Ach.,
Lich. Univ. (1810) p. 528, Cl. neglecta scyphosa polycejjhala Schaer.,
Enum. Lich. Eur. (1850) p. 192, Cenomyce symphicarpa var. my-
riocarpa Del. (Schaer., 1. c). Cl. athelia Nyl., Fl. 1858 p. 378, CL

2

18 Mötet deu 4 november 1893.

alcicornis f. cryjjtochlora Th. Fr., Lich. Scancl. (1871) p. 95 (enL
beskrifningen), Cl. polybotrya Nyl, Fl. lf^87 p. 130. Dessutom
ser man i exsiccater och andra samlingar exemplar af denna art
förda till Cl. degenerans, Cl. soholifera, Cl. cervicornis, Cl. fur-
cata o. s. v. I Acharii herbarium förekommer Cl. coralloidea från
Sverige jemte exemplar af Cl. hellidiflora från Schweitz och Cl.
crisjyata utan angifven lokal, men den ursprungliga beskrifningen
hänför sig endast till det svenska exemplaret, hvarföre denna arts
rätta namn är Cl. coralloidea. Acharii Cenomyce coralloidea har
utgjort en gåta för lichenologerna, emedan man hittills icke lyc-
kats upptäcka dess karaktäristiska kännetecken. Nästan hvarje
lichenolog har haft sin skilda hypothes derom. Den är dock en
mycket god art, skild såväl genom sin anatomiska byggnad som
en reaktion, hvilken ej iakttagits hos någon annan laf, förutom af
Th. Fr. hos Cl. alcicornis f. cryptochlora, hvilken otvifvelaktigt äf-
ven hör hit. Dess podetier och thallus färgas nemligen intensivt
blågröna med Calciumhypochlorit efter föregående behandling med
kalihydrat. Dess podetier sakna scypher och hafva i medullarlag-
ret stratum chondroideum och myelohyphicum blandade inom
hvarandra. Den förekommer i Kyrkslätt och vid Helsingfors. De
Kyrkslättska exemplaren i Mus. Fenn. äro af Th. Fr. oriktigt be-
stämda till Cl. alcicornis och af Nyländer till Cl. cervicornis. Exem-
plaren från Helsingfors hafva af Nyländer bestämts till Cl. soholi-
fera. Dessutom äger jag talrika exemplar deraf från Oldenburg,
Lothringen och andra delar af Tyskland, Frankrike, Förenta sta-
terna och Jamaica, och förekommer den äfven enligt mina an-
teckningar i Sverige, Danmark, England och Mexico.

Cladonia alpicola (Flöt.) Wainio (= Cl. macrophylla Nyl.).

Var. foliosa (Sommerf.^ Wainio f. macrophylla (Schaer.) Wai-
nio med långa enkla fertila podetier.

f Mougeotii (Del.) Wainio med förgrenade, ofta sterila po-
detier.

f. minor Wainio med kortare (17 — 3 millim. långa) podetier.
Vid Pankajärvi i Lieksa.

f. Ehrliardtiana Wainio. Podetier förkrympta (omkr. 2 nmi.
långa). I Tyskland tagen af Ehrhardt (hb. Floerk.). Förekommer
antagligen äfven i Finland.

Var. Karelica Wainio. Redan i Adj. I p. 108 beskrifven.

Mötet den 4 november 1893 19

Cl. cariosa (Ach.) Spreng.

Var. cribrosa (Wallr.) Wainio. Podetia bene evoluta, cortice
clisperso. Den allmänna formen.

Var. pruniformis Norm. Podetia cvanescentia. Vid Hel-
singfors och på Högland.

Var. corticata Wainio. Podetia bene evoluta, cortice par-
tim subcontinuo. I Suojärvi i Ryska Karelen samt i Tyskland
och Schweiz.

Cl. gracilis (L.) Willd.

Var. dilatata (Hoffm.) Wainio. Podetia crassiuscula, squamis
destituta, apicibus scyphiferis, scyphis regularibus. En i Finland
allmän form.

Subf. suhprolifera Wainio, apicibus nonnullis subulatis a var.
dilatata differens. I HoUola och Muonioniska.

Var. dilacerata Floerk. Podetia crassa, squamosa, scyphis
irregularibus. Korpilahti, Hollola, Asikkala, Lojo, Högland.

Subf. platydactyla (Wallr.) Wainio tagen vid Wiborg. Är
en mellanform mellan dilacerata och var. chordalis (Floerk.) Schaer.

Var. chordalis (Floerk.) Schaer.

Subf. aspera Floerk. ganska allm.

Var. gracillima Norrl. i Hollola. Uppges äfven från England
och Skottland.

Var. elongata (Jacqu.) Floerk. I fjälltrakter i Europa samt
allm. i Lappland. Anträffad äfven vid Evois.

En för landet ny art är äfven Collema vespertilio (Lightf.)
Wainio, Etud. Lich. Brésil I p. 235, anträffad flerestädes i södra
delen af Finland, men förvexlad med C. nigrescens.

Herr professor J, A. Palmen föredrog om

Fynd af Cursorius gallicus i Finland.

I slutet af oktober insände fil. mag. J. Roos från Fredriks-
hamn till Universitetets zoologiska museum en fogel, som vid an-
stäld undersökning befanns vara en yngre hane af Cursorius
galliens Gm., en steppfogelart som veterligen aldrig förr visat sig
inom den europeiska norden. Fogeln hade anträffats af bonde-
sonen Oskar Muuri den 13 oktober 1893 i Willnäs by af Wekke-
laks socken, således i kusttrakten ett par km i SE från Fred-

20 Mötet den 4 november 1893.

rikshamn. Den iakttogs först springande på en bygata och sköts
på en närhggande åker; det obekania bytet upphängde skytten
i en sjöbod, hvarest efter några dagar det bemärktes af eleven
G. Bask, genom hvars omtanke fogeln blef hemtad till Fredriks-
hamn. Exemplaret öfverlemnades till Universitetets finska museum,
och befann sig vid ankomsten i tämligen långt gången förvand-
ling, men kunde dock tillvaratagas.

Då denna art är en högst oväntad gäst i vårt land må några
uppgifter om dess utbredning meddelas efter Dressers Birds of
Europa. Fogeln är hemma i sandöknarne uti Norra Afrika
och vestra Asien. Anträffad på Ganariska öarne, där den är all-
män, i Marocko och Algeriet, tyckes fogeln dock vara mera ut-
bredd i nordöstra Afrika, i Egypten, Nubien, Abyssinien och
Kordofan samt längs Röda hafvets kuster; den finnes vidare i
Palestina, i Arabia petroea, är funnen i Persien och Beludschistan
samt utbredd ännu i nordvestra delen af Indiska halfön. Från
vissa delar af detla sitt utbredningsområde synes fogeln regel-
bundet flytta sydligare; men allenast undantagsvis förirra sig en-
staka exemplar till nordligare trakter. Blott ett par gånger er-
tappad på spanska halfön, har den däremot ej sällan infunnit sig
sommartid å Malta, oregelbundet på Sicilien och någon gång i
andra delar af Italien. Såsom tillfälliga fyndorter uppräknar Dresser
ett par orter i södra och nära ett dussin orter i nordöstra Frankrike,
äfvensom Amsterdam. Att arten på brittiska öarne under de se-
naste etthundra åren anträffats icke mindre än 19 gånger må väl
delvis vara förorsakadt af landets tillgång på goda observatörer
som meddelat sina observationer; fynden hafva, såvidt tiden an-
gifvits, städse blifvit gjorda i oktober månad, blott en gång i no-
vember och en gång i april. Till Tyskland har fogeln kommit
ytterst sällan, nemligen till Elbfeld vid Rhen, Darmstadt och Meck-
lenburg. Uti östra Europa har arten veterligen ej anträffats mer
än en gång vid Jekaterinoslaw af A. v. Nordmann, hvarjämte en
mindre flock af den iakttagits uti Abhasien. Uti norra Europa är
fyndet i Finland tillsvidare det enda.

Såsom redan nämdes vistas fogeln på sandiga delvis busk-
bevuxna stepper; den rör sig kvickt springande på marken och
förtär gräshoppor och andra större insekter.

Mötet den 4 november 1893. 21

Såsom bekant hör logeln till charadriidernas familj, hvari
slägtet Cursorius utmärker sig genom näbbens tillspetsade, svagt
nedböjda form och dess längd, som knappast uppnår hufvudets; vin-
garne långa, deras andra penna obetydligt längre än den första och
tredje; benen höga, beklädda framtill med tvarsköldar, tibia naken
i dess nedra tredjedel; baktår saknas, framtårna korta, de yttre
förbundna med ett litet hudveck. Färgen är isabellagul, vingarna
helsvarta; gamla fogeln har nacken askgrå, omsluten af ett
svartkantadt hvitt band som räcker genom ögonen. De yngre
foglarna sakna denna nackteckning och hafva på öfverkroppcns
fjädrar ett svagt mörkare band innanför spetsen. Det finska
exemplaret hade följande dimensioner: Vingen 160 mm, stjärten
62, näbben från pannan 23, från munviken 33, tarsen 60, mel-
lantån med klo 26 mm.

Herr magister E. Re ut er föredrog

Om några för finska faunan nya macrolepidoptera.

Vid en senaste vår företagen ingående granskning af det i
universitetetels samlingar befintliga förrådet af finska macrole-
pidoptera konstaterades att ett flertal arter hittills varit förväx-
lade med andra. Till de rättelser, hvilka jag tidigare vid Sällska-
pets möten meddelat, är jag nu i tillfälle att bifoga några ytter-
ligare tillägg. Ett antal svårbestämda och kritiska former hatva
nämfigen i och för ett säkert identifierande varit understälda pro-
fessor Aurivillius' benägna granskning, och ber jag att få med-
dela resultatet af densamma. Dessutom ber jag att få förevisa
några för faunan nya, delvis förut obeskrifna varieteter.

1. Antlirocera meliloti Esp. Kandidat K. J. Ehnberg har
till först påpekat att denna art hittils hos oss varit förblandad
med den närstående och ytterst lika A. trifolii Esp. Såsom skilje-
tecken mellan dessa artar anför Aurivillius i sitt arbete „Nordens
fjärilar" bland annat att hos meliloti bakvingarnes subcostalribba
är ett kort stycke i midten förenad med främre midtribban, me-
dan hos trifolii subcostalribban genom en kort tvärribba är för-
bunden med sistnämda ribba. Denna karaktär är dock hos me-

22 Mötet don 4 november 1893.

liloti mycket variabel och närmar sig hos cri del exemplar för-
hållandet hos trifolii, hvarigenom särskiljandet af de båda ar-
terna betydligt försvåras. Professor Aurivillius har i bref medde-
lat mig, att tyska och sydeuropeiska exemplar af trifolii äro långt
större än våra finska och^mera lika A. lonicerce samt att skill-
naden mellan meliloti och de finska exx. af trifolii är mycket
svår att angifva. Efter ytterligare noggrann granskning af våra
hithörande former har jag kommit till den öfvertygelsen, att vi i
Finland ega bägge arterna. Den förut här ej anmärkta meliloti
synes vara mindre sällsynt och har blifvit anträffad å särskilda
ställen i Tavastland och Nyland. Den är utbredd öfver nästan
hela Europa; i Skandinavien förekommer den i Danmark och
södra Sverige till Stockholm och Vestmanland.

2. A. meliloti Esp. var. Elinhergi n. var. I samman-
hang härmed ber jag att få förevisa en egendomlig form af samma
släkte, hvilken af kand. K. J. Ehnberg anträffats vid Pasi gäst-
gifveri i Kuhmois i ett enda hanexemplar den 21 juli 1882 samt
af honom förmodats tillhöra var. Syracusia Z. af ^. trifolii.
Prof. Aurivillius anser den vara en säregen varietet af A. meli-
loti. Den synes närma sig den i sydöstra Sibirien förekommande
var. dahurica Boisd., men torde dock näppeligen vara identisk
med densamma. Den skiljer sig från hufvudformcn förnämligast
genom mindre storlek, smärre fläckar å framvingarne samt ge-
nom en bred svart bård å bakvingarnes utkant. Varieteten har
af mig blifvit uppkallad efter dess upptäckare K. J. Ehnberg.

3. Agrotis cursoria Hufn. var. ohscura. Bland i universi-
tetets ego befintliga exemplar af den synnerligen kritiska och va-
rierande A. tritici L. funnos utom hufvudformcn och varieteterna
vitta Esp. och aquilina Schiff., äfven några individer af A. cur-
soria Hufn. och dess förut hos oss icke anmärkta varietet ohscura
Stgr. Denna varietet är känd från tvänne vidt skilda orter, näm-
ligen Kexholm och Gamla Karleby och synes på hvartdera stället
hafva anträffats tillsammans med hufvudformen.

4. A. sagitta Hb. En i Tengströms katalog omnämd egen-
domlig varietet från Kexholm, hvilken af honom benämts Agr.
Thymi, är enligt prof. Aurivillius en typisk Agr. sagitta. Denna

Mötet den 4 november 1893. 23

anses af Staudinger såsom endast en form af cursoria, men skall
dock enligt Aurivillius alltid vara lätt att skilja från den senare.

5. Ä. sagitta Hb. var. hninnea n. var. Mörkare än huf-
VLidformen, framvingarne rödbruna. Denna egendomliga form,
som af Aurivillius ansetts utgöra en ovanligt mörk varietet af
sagitta, öfverensstämmer till teckningen alldeles med hufvudfor-
men, medan den till färgen närmar sig var. obscura af Ä. cursoria
och endast genom närvaron af ett svart streck i fältet 1 b mellan
roten och inre tvärlinjen samt tydlig tappfläck skiljer sig från
■en del exemplar af sistnämda varietet. Exemplaret härstammar
från Gamla Karleby.

6. Mamestra clissimilis Knoch. var. Ireta n. var. Betydligt
ljusare och mer brokigt tecknad än hufvudformen. Bland de tal-
rika exemplaren af M. clissimilis i universitetets fmska fjärilsara-
ling skilja sig några sig emellan fullkomligt hka individer genom
ofvan angifna färgteckning märkbart från alla öfriga former af
denna varierande art. De torde därför förtjäna att uppföras så-
som en särskild varietet, så mycket hällre som — enligt hvad
professor Aurivillius meddelat mig ■ — en likadan form äfven före-
kommer i Sverige. Exemplar af varieteten förefinnas från S:t
Michel, Kangasniemi och Kristinestad.

7. Ducania imllens L. var. ectypa Hb. Ett ganska mörkt
och starkt rödfärgadt exemplar från Tiudie i ryska Karelen anses
af prof. Aurivillius såsom väl utpräglad ectypa. Fullkomligt lik-
nande exemplar hafva äfven enligt Aurivillius anträffats i Sverige
på Gotland och Öland.

8. Coradrina Lepigone Möschl. Professor Aurivillius sä-
ger att exemplaret fullkomligt stämmer med en individ från Sa-
repta. Arten är ny för Skandinavien, dess egentliga hemvist är
Sarepta och Armenien. Exemplaret är taget i Kemi stad af F.
Hellström j:r den 27 juni 1880.

9. Cheimatohia boreata Hb. Denna art torde numera vara
att anses såsom finsk. Ett slitet hanexemplar, taget af professor
J. A. Palmen i Helsingfors, har granskats af professor Aurivillius
och återsändts med det utlåtande, att analklaffarne stämma med
boreata's.

10. Cidaria flitctuata L. var. incanata n. var. Denna rätt
egendomhga form skiljer sig från hufvudformen genom mörkare

24 IMutct den 4 november 1893.

och isynnerhet å framvingarne i biägrått stötande färg samt där-
igenom, att dessas midtfält är tydligt ända fram till inkanten.
Endast att exemplar har tillsvidare blifvit anträffadt, nämligen å
Solovetsk af K. Edgrcn.

11. Eupitheda sinuosaria Ev. Denna synnerligen sällsynta
och vackra art anföres af Staudinger i hans katalog såsom före-
kommande enda.st i Irkutsk i östra Sibirien. Enligt meddelande
af Otto Bohatsch i Wien, som godhetsfullt bestämt ett af kand.
K. J. Ehnberg den 11 augusti 1892 i Valkjärvi kronopark anträf-
fadt exemplar, har arten dock de senare åren anträffats jämväl i
S:t Petersburg.

Herr student Art. Thesleff förevisade och inlämnade till
samhngarna exemplar af en på flygsand vid Vuoksen, Kiviniemi,
växande form af PJiragmites communis Trin. med vidt krypande,
vanligen af den fina sanden takt strå och med små hvassa, styfva
och spetsiga blad; vid bladfästena skjuta rötter ut. Denna form
bidrager mäktigt till att binda flygsanden; den bildar mindre
kullar af omkring 1 m i diameter. Dess utlöpare bli flere meter
långa, shngra sig i afla riktningar mellan och öfver hvarandra.
Warming omnämner den från Manö, Buchenau från de ost-
frisiska öarne. Äfven i Sverige förekommer denna af ståndorten
förorsakade form.

— Vidare inlämnade herr Thesleff exemplar af den för fin-
ska floran nya polyporén Trametes suaveolens (Linn.) Fr., tagen
hösten 1893 i Helsingfors i hörnet af Hagasunds- och Alexanders-
gatan på en gammal stam af Salix fragilis.

— Slutfigen förevisade herr Thesleff prof på torf från ett
å Vernitsa donationsgods i Pyhäjärvi socken beläget kärr, liggande
ungefär 1 km från Ladogas strand och efter ungefärlig uppskatt-
ning 10 m öfver Ladogas vattennivå. Den mot Ladoga vältande
kanten af kärret är täckt af ett omkring 2 m eller däröfver mäk-
tigt gruslager, en gammal strandvall, som Ladoga kastat upp.
Denna strandvall har prässat torfven synnerligen starkt så att
trädstammar, hvilka voro däri inbäddade, blifvit tillplattade. Då
ett dike gräfdes ned mot sjön stötte man efter genomgräfningen
af gruslagret på den hårdt packade torfven, hvilken endast med
yxa kunde fäs sönder. Torflagret var anmärkningsvärdt för sin

Mötet den 4 november 1893. 25

stora rikedom på organiska lämningar, såsom växtfrön, skal af
coleoptera m. m.

I anledning af detta meddelande framhöll ordföranden nöd-
vändigheten af att det högeligen intressanta torflagret blefve af
sakkunnig person noggrant undersökt och beskrifvet innan torf-
ven måhända blefve använd för praktiska behof För frågans
närmare öfvervägande tillsattes en komité bestående af herrar
Norrlin, Palmen, Hult och Herlin, hvarjämte herr Thesleff åtog
sig att stå komitén till tjänst med erforderliga upplysningar.

Herr professor O. M. Re ut er föredrog om ett misstänkligt
fall af arrhenoid höna under demonstration af den i fråga
varande fogeln jämte äggskal, enligt uppgift lagda af densamma
(se sid. 28).

Herr student Justus E. Montell förevisade följande för
finska faunan nya macrolepidoptera, tagna å Bolstaholm på Åland:

Craniophora (Acronycta) ligustri Fabr. funnen såsom larv
på Fraxinus i början af september 1892. Imago. utkom i början
af juli 1893. Arten är utbredd öfver mellersta och norra Europa.
I Skandinavien är den funnen till 61°.

Hadena iUyrica Freyer, tagen i park den 1 juli 1891. Denna
sällsynta Ijäril förekommer i Österrike, Schweiz och Piemonts
bärgstrakter och i Ungern, äfvensom i Skandinavien där den är
tagen i Uppland och i Norge vid Naes järnvärk och i Odalen.

Eupithecia inturbata Hiibn. {subciliata Gren.) anträffad i tal-
rika exemplar från senare hälften af augusti till medlet af sep-
tember de tre senaste åren. Arten är hittills i Skandinavien iakt-
tagen endast i Norge, vid Naes järnvärk och vid Kristiania.

Herr professor Fr. Elfving yttrade:

Flere gånger ha under senaste decennium inom Sällskapet,
särskildt af vår vordne ordförande, professor Th. Saelan, fram-
håUits önskvärdheten af att kulturväxterna i landet gjordes till
föremål för närmare studium. Enstaka meddelanden i detta af-
seende ha ock vid mötena blifvit gjorda, och under tidernas lopp
har en liten samling kulturväxter sammanbragts, hvilken å Mu-

26 ' Mötet den 4 novemlier 1893.

scum förvaras. Men något vidare har icke från Sällskapets sida
tiilgjorts.

På 1870-talet tog Statistiska byrån initiativ till insamlande
af uppgifter härom och utsände i landet tryckta frågeblanketter.
De upplysningar, som på detta sätt vunnos, ligga till grund för
lektor J. E. Furuhjelms hithörande framställning i Ignatii Geografi.
Grunddragen af kulturväxternas utbredning finnas här på några
sidor angifna, men hvar och en som haft anledning att närmare
befatta sig med frågan, skall medgifva att dessa uppgifter äro allt
för summariska för att man icke skalle önska se dem förfullstän-
digade. Någon annan sammanställning finnes tyvärr icke att tifigå.

Kännedomen om kulturväxterna i ett land är emellertid af
vigt såsom belysande dess klimat och allmänna naturförhållanden,
och dessutom har den ett betydande kulturhistoriskt intresse, ty
en bättre gradmätare på kulturens allmänna ståndpunkt i ett land
kan väl knappast fås än af de odlade växternas art och utbredning,
särskildt om olika tider med hvarandra jämföras. Att i vårt land
ännu mycket återstår att uträtta i detta afseende är obestridligt,
och just med hänsyn till hvad för framtiden borde göras skulle
en noggrann utredning af de närvarande förhållandena erbjuda
nödiga fingervisningar.

Då landets ekonomiska flora väl icke kan anses ligga utom
området för Sällskapets verksamhet, vågar jag föreslå att Säll-
skapet måtte på sitt arbetsprogram upptaga en undersökning af
kulturväxternas i Finland närvarande utbredning.

Den metod, som af Statistiska byrån inslogs är utan tvifvel
den riktiga. Genom att ställa sig i förbindelse med kunnige och
intresserade trädgårdsodlare och jordbrukare i olika landsdelar,
bör Sällskapet erhålla en mängd uppgifter, hvilka sammanstälda
med hvarandra och med de tidigare meddelandena från 1S70-
talet, hvilka å Statistiska byrån förvaras, skola lämna en något
så när fullständig bild af förhållandena. De luckor, som däri
finnas, böra sedan genom särskilda efterforskningar fyllas, liksom
öfver hufvud undersökningens vidare gång helt säkert skaU gifva
sig själf när den grundläggande början en gång blifvit gjord.

Ett närmare utlåtande om detta förslag, event. om sättet
för dess reaUserande torde lämpligast afgifvas af ett utskott inom
Sällskapet.

Mötet den 4 november 1893. 27

Förslaget understöddes i allo af professor Norrlin, som ytt-
rade att den föreslagna undersökningen bort göras redan långt
före detta, samt af ordföranden, och beslöt Sällskapet att för
frågans beredande tillsätta ett utskott, i hvilket invaldes herrar
Saelan, Norrlin, Elfving och Kihlman.

Till de zoologiska samlingarna hade inlemnats: af magister
E. Reuter 16 arter lepidoptora från Åland och Åbo skärgård,
deraf 12 för faunan, och en därtill för finska samlingen, nya arter;
af fröken Nenne Moberg en sällsynt fjäril från Sjundeå, förut fun-
nen endast i Karelen; af kand. K. J. Ehnberg tvenne fjärilar, däraf
den ena ny för faunan, från Valkjärvi, den andra utgörande en
förut obeskrifven varietet från Kuhmois.

Till de botaniska samlingarna hade följande bidrag influtit:
125 arter bladmossor från södra Karelen af mag. J. Linden;
Rhynchospora fusca fr. Hangö och Ophioglossiim vidqatum från
Lojo af stud. J. A. af Hällström; 9 fröväxter från Österbotten af
dr W. Laurén; Oeum rivale med genomvuxen blomma från Tohma-
järvi af stud. O. Hakulinen; 33 kärlväxter från Nyland (Kyrkslätt
& Helsingfors) af rektor M. Brenner; en laf, en alg och 4 fanero-
gamer från Viborgs trakten och Karelska näset samt Trametes
suaveolens (L.) från H:fors, ny för floran af stud. A. Thesleff; 128
arter mossor i 155 exx. från Karelska näset samt Nonnea 2ndla
från Jorois af stud. H. Lindberg; 5 arter kärlväxter från olika
delar af landet, deribland Verhasciim nigrum X thapsus från södra
Ta västland, samt Diantlius areiiariiis från Kajana Österbotten
(nya för resp. provinser) af kollegan H. Zidbäck.

Till medlem af Sällskapet invaldes etter förslag af herr pro-
fessor Th. Saelan herr doktor Johan Edvard D:son Iverus
i Viborg.

-^»^^

Ett misstänkligt fall af arrhenoidie

hos en höna.

Redan forna tidens författare, såsom Aristoteles och Aelia-
niis, veta att berätta om märkvärdiga förvandlingar, hvarigenom
en höna småningom ombildats till en tupp eller tvärtom. I andra
fall har själfva metamorfosen icke observerats eller inträdt redan
i kycklingsåldern, och man har då förvånats öfver det egendom-
liga fenomenet af ,,tuppar, som lagt ägg'". Ar 1672 berättar D.
Zwinger om en åttaårig tupp, som inom 13 dagar lade 10 ab-
normt små ägg utan gula. Ar 1697 utkom i Ulm en skrift afE.
Gockel öfver detta ämne under titel „Der eyerlegend Hahn sampt
seinem jiingst gelegten Hahnen- öder Basilisken-Ey." Dylika
ägg voro föremål för mycken vidskepelse. Äfven i de skandina-
viska länderna hafva flere sådana fall iakttagits och gifvit anled-
ning till diverse historier. Också hos oss får man icke sällan
höra allmogen tala om tuppägg, hvilkas ursprung dock mången
gång icke närmare konstaterats.

Våra dagars ornitologi har emellertid utredt att dessa ägg
naturligtvis icke härröra från tuppar, utan från hönor, hvilka i
högre eller lägre grad, stundom fullständigt, antagit tuppens yttre
skaprjad och färgdrägt. Professor A. Brandt har gjort detta egen-
domliga förhållande till föremål för en utförlig afhandling i Zeit-
schrift fur wissenschaftliche Zoologie XLVIII (1889) pp. 100—190
med rubrik „Anatomisches und allgemeines iiber die sogenannto
Hahnenfedrigkcit und iiber anderweitige Geschlechtsanomalien
bei Vögeln" och föreslår däri för detsamma den vetenskapliga
termen arrhenoidie, „han-likhet" samt för det motsatta förhål-

Ett misstänkligt fall af arrhenoidie hos en höna. 29

■

landet, då hanen uppträder i honans kostym thelyidie, „hon-
likhet".

Arrhenoidien är icke någon så sällsynt företeelse inom få-
gelvärlden, som man vore böjd att antaga. Hufvudsakligcn har
den observerats bland arter, hvilkas kön utmärkas af starkt ut-
präglade sekundära könskaraktärer, men torde äfven vara utbredd
bland andra, ehuru den hos dem naturligtvis icke faller lika lätt
i ögonen.

Brandt uppräknar följande arter, hos hvilka den blifvit iakt-
tagen. Bland simfåglar: Anas hoscJuis domestka (flere fall); bland
vadare: Macheies pugnax; bland klätterfåglar: Cuculus canorus,
Edolius glandarius; bland sparffåglar: Fringilla ccelehs, Pyrrlmla
vidgaris, coccinea, Loxia chloris, Turdus merula, Baticilla phw-
nicurus, ochrura, chrysogastra, Cyanecula Wolffii, Sturnus vid-
garis samt AmiJelis cotinga; bland hönsfåglar: Gallus banldva
domesticus, Phasianus pictus, torquatus, colchicus, mongolicus, nyct-
liemerus, Pavo cristatus domesticus. Meleagris gallopavo domesti-
cus. Perdix cinerea, Tetrao urogallus. tetrix och bonasia.

Talrikast uppträder arrhenoidien bland hönsfåglarna och man
känner många sådana fall icke blott bland de ofvan nämnda tama,
utan äfven bland de vilda arterna ^).

Honans antagande af hanens dräkt och utseende kan emel-
lertid vara mer eller mindre fullständigt. En ofullständig arrhe-
noidie har iakttagits i de mest olika utvecklingsgrader. Ju tidi-
gare den inträdt, desto större synas utsikterna vara för dess för-
fullkomnande efter senare fjäderfällningar. Stundom bibehåller
hönan sin normala dräkt, eller erhåller endast enskilda mer ly-
sande fläckar, hvaremot andra sekundära könskaraktärer, såsom
sporrar, förstorade kammar, sjungande eller galande stämmor och
dylikt antyda arrhenoidien. Man har för öfrigt äfven exempel pä
arrhenoidie i rent iysiologisk mening utan motsvarande morfolo-
giska förändringar. Gamla hönor skola sålunda gala under nat-
ten och hönskycklingar göra ej sällan försök i denna riktning-

^) Se härom bland skandinaviska författare: Nilsson, Illuminerade fi-
gurer till Skandinaviens fauna II, pl. 21 (gallhöna af tjäder) samt Sunde-
vall, Sterila hönor af orre och höns i Öfv. Vet. Akad. Förh. II, 1845. p, 130,
och Svenska foglarna p. 245, 249 (orre), 256 (tjäder) och 275 (höns).

30 O. M. Meuter.

Man har till och med sett vanhga hönor, hvilka efter tuppens död
öfvertagit dennes rol, galat och sammankallat de öfriga hönorna
kring maten samt trampat dem, likasom tuppen vid parningen,
alt under det de själfva vid denna tid upphört att lägga ägg.
Detta beteende eger älVen allmänt rum med de morfologiskt ar-
rhenoida hönorna. Att dylika gala, sammankalla öfriga hönor och
äfven trampa dem är ofta konstateradt. Detta sista fenomen
grundar sig troligen på något slags retning i kloaken. Arrhe-
noida hönor skola äfven af tupparne betraktas såsom tuppar och
förföljas af dem. Do uppsöka i allmänhet icke häller tupparne
utan fly dem fastmer. Emellertid äro äfven fall bekanta, då de
uppfört sig alldeles liksom vanliga hönor.

Arrhenoidien uppträder vanligen först vid högre ålder, men
man känner äfven några fall, då den inträdt hos helt unga indi-
vider, redan under de första månaderna af deras lif. I enskilda
fall har arrhenoidien varit öfvergående och efterföljts af normal
kostymering.

Arrhenoidien sammanfaller icke sällan med en inträdande
sterilitet. Dock ingalunda alltid. Tvärtom känner man ett fall,
då hönan, som vid andra fjäderombytet erhöll tuppdräkt, först
då började lägga ägg. Och antalet observationer af lagda ,,tupp-
ägg''' motsäger det en tid allmänna, äfven af Nilsson och Sunde-
vall hysta antagandet att en arrhenoid individ eo ipso vore steril.
Men vanligen äro äggen små och på ett eller annat sätt miss-
bildade, så att arrhenoidien likväl åtminstone i de flesta fall torde
kunna sammanställas med sjukliga förändringar i äggstockarna.

De anatomiska undersökningar af arrhenoida fågelhonor,
som i detta hänseende blifvit gjorda, hafva äfven ådagalagt all
äggslocken i de flesta fall varit mer eller mindre atrofierad eller
sjukligt förändrad (Yarrell, Nilsson, Sundevall, Bogdanovv, Eberlh,
Henke, Korschelt, Leuckarl, Pfitzner, Landois, Tichomirow, Lo-
renz, Brandl, m. fl.), stundom så oblitererad all den ej kunde
upptäckas (Mandnyt). Någon gång har ovariet varit nästan nor-
malt, men däremot äggledaren delvis oblitererad (Brandt: Buti-
dlia phcenicurus). Äggslockarna synas för resten stundom icke
genom senare nrocesser hafva alrofierais, utan torde deras ut-
veckling 1 dessu fall redan tidigt hämmats och afslannat. Hunter
har emellertid funnit hos arrhenoida fasanhonor äfven fullt ut-

Ett misstänkligt fall af arrhenoidie hos en höna. 31

vecklade hanliga könsdclar, och Cooke redogör för förekomsten
af ett stort antal ägg i äggstocken af en arrhenoid höna. Att
sådana alltid måste anträffas, då arrhenoidien icke utesluter fer-
tilitct, är själffallet. Emellertid synas dylika fall vara sällsynta.

Såväl Tichomirow som Brandt själf hafva vidare i flere fall
funnit arrhenoidien stå i samband med en mer eller mindre ut-
bildad hermafroditism. Stundom hafva jämte ovarium hanliga
genitalpapiller förekommit (någon gång till och med med lumen af
ductus ejaculatorius) eller har genitalkörteln förutom reducerade
äggfolliklar äfven innehållit genitalsträngar, hvilka antydt dess öf-
vergång till testikeln; äggledare saknades. 1 ett fall, som af Brandt
tolkats såsom thelyidie jämte hermafroditism, funnos två genital-
körllar, till formen stående midt emellan ovarium och testikel,
till sin byggnad liknande testiklar; oviduct förekom, men inga
väsa deferentia.

Efter utförliga komparativa undersökningar af likartade före-
teelser bland däggdjuren, äfven hos människan själf, sammanfat-
tar Brandt sina åsikter angående detta ämne i följande satser:

Arrhenoidie uppkommer genom differentiering af de yttre
karaktärerna hos honor af sådana arter, hos hvilka honkönet
med afseende å dessa karaktärers utveckling normalt icke hinner
så långt fram som hankönet.

Thelyidie åter beror därpå, att differentieringen af de yttre
karaktärer, hvilka den normala hanen eger framom den normala
honan, på ett eller annat sätt hämmats. Thelyidien samman-
faller med den indifferenta, infantila typen och kunde därför äf-
ven betecknas såsom pädidie.

Arrhenoidie och thelyidie uppträda ofta korrelativt såsom
symptom af en abnormitet hos genitalierna.

I detta fall kan den vara medfödd eller förvärfvad. Det
förra inträffar i förening med hermafroditism eller andra miss-
bildningar af könsdelarna. Det senare eger åter rum till följd af
dessas förlust eller degeneration. Oftast betingas hos fåglarna
arrhenoidien af en senil, af sterilitet åtföljd degeneration af ova-
riet eller obliteration af äggledaren. Och i dessa fall torde ett
numera förefintligt öfverskott af bildningsmateriel å nyo framkalla
det latenta differentieringssträfvandet med afseende å artens yttre
karaktärer.

32 O. M. Reiiter.

Emellertid kunna arrhenoidic och thelyidie förekomma äfven
oberoende af en förändring i genitalierna, såsom uttryck för en
själfständig, variabilitet hos de yttre karaktärerna.

Slutligen uppfattar Brandt arrhcnoidicn resp. thelyidien så-
som normala företeelser hos de talrika fågelarter, af hvilka båda
könen äro antingen lika brokiga eller lika oansenligt färgade.

Jag har i korthet redogjort för detta ämne, emedan ett fall
af arrhenoidie nyligen möjligtvis blifvit iakttaget hos oss, där ar-
ten af dylika företeelser i allmänhet torde vara föga känd.

Då jag sommaren 1892 vistades i Lovisa, omtalades för mig
•och förevisades å därvarande skolas museum en „tupp", hvilken
enligt uppgift befunnits lägga 'iigg. „Tuppen" hade för anatomisk
undersökning blifvit sänd till Helsingfors, hvarifrån den återskic-
kats enligt anmodan uppstoppad samt med den förklaring att
dissektionen vid handen gifvit att den egde „alldeles oklanderliga
hanliga könsorganer, men intet spår af honliga, var således en
veritabel tupp, hvarför dess visade manliga könsdrift var alldeles
naturlig". Beträffande de värpta äggen, hvilka icke blifvit sända
till Helsingfors, uttalades den misstanke att de vore „förhårdnade
bollar af den eljes halfflytande urinmassan, hvilken uti kloaken
klumpat sig till en boll, som afgått tillika med andra exkremen-
ter under en viss grad af obstruktion".

Såväl den i fråga varande „tuppen", som de af den enligt
uppgift lagda äggen hafva numera blifvit mig tillsända af herr ma-
gister Artur Relander i Lovisa, som om den meddelat följande:

„Tuppen var född på vårsommaren L'^00 på Plolmgård egen-
dom nära Lovisa och fördes därifrån till Kulla gård, som eges
af enkefru J. Simolin. Den utvecklade sig under sommaren och
vintern såsom normal tuppkyckling, galade och visade brunst.
Våren 1891, således vid ett års ålder, begynte den visa sig sjuk-
lig och till lynnet nedstämd. Jämte gårdens Öfriga höns var den
inlogerad i en afdelning af fähuset, som är apterad till hönshus;
vårdades jämte öfriga höns af ladugårdspersonalen. En dag i
början af februari upphämtade en ladugårdsflicka ett ovanligt li-
tet ägg, som hon med säkerhet antog härstamma från tuppen \).

') J^o päminnor om våra allmoges allmänt gängse benämning „tnpp-

ägg" för dylika små hönsägg.

Ett misstänkligt fall af ari-henoidie hos en höna. 33

Denna hade emellertid visat sig alt sjukligare, galandet och brun-
sten hade aftagit och den anträffades mest på golfvet i sittande
ställning, sä att stjärten mer och mer började slitas. Den I mars
1891 observerades den af flere personer, däribland ägarinnan och
mig själf, uppkrupen på en pinne i en bur med andra höns
under tydliga krystningar. Några ögonblick senare påträffades
på golfvet ett litet ägg, som af mig märktes med datum. Själfva
äggets framkomst observerades visserligen icke, men allt gaf vid
handen att det härstammade från ,,tuppen", hvilket heller ingen
betvillade. „Tuppen" inspärrades därpå ensam i en bur och hölls
där under observation. Ungefär tre veckor senare påträffades på
golfvet i buren det sista, minsta ägget, som sålunda med absolut
visshet härstammade från „tuppen'''. Någon tid därpå dödade jag
djuret med kloroform."

Ofvanstående meddelande synes gifva vid handen att äggen
värkhgen blifvit lagda af tuppen. Det utesluter emellertid icke helt
och hållet möjligheten af ett bedrägeri från någon af bevaknin-
gen, men dels vore afsikten med ett sådant tämligen ofattlig, dels
äro sådana små hönsägg jämförelsevis sällsynta, så att möjlig-
heten att inom så kort tid anskaffa tre sådana skulle bero på
ett ganska egendomligt sammanträffande af tillfälligheter till för-
mån för bedrägeriet.

Att äggen värkligen åtminstone i viss mening äro ägg och
icke några förhårdnade bollar af urinmassa bevisas af deras be-
skaffenhet. Till formen hkna de vanliga ägg och skalet liknar
det hos ordinära hönsägg, utom att det möjligen är något glat-
tare. Det första ägget är jämfördt med hönsäggstypen något bre-
dare och kortare och mäter i längd 31 mm samt i bredd 25 mm,
det andra och tredje äro mer äggrunda än äggformiga och visa
följande mått, det andra i längd 30 och i bredd 22 mm, det
tredje i längd 16 och i bredd 14 mm.

Det egendomliga med dem är att de alla äro så godt
som tomma. Vanliga ägg, hvilka utan att på något sätt kon-
serveras, hafva stått från februari eller mars 1891 till denna tid,
skulle längesedan hafva ruttnat. Dessa ägg däremot hafva al-
drig visat tecken härtill och äro så lätta, att det största väger en-
dast 2,4 5 7 g det därnäst 2 g och det minsta blott 0,47 5 g. Det

3

34 O. M Eeuter.

sistnämda har jag öppnat och funnit det tomt, så när som på
en tunn gulaktig hinna vid öfre polen. Jag erinrar här om att
redan Zwinger 1672 fann de af den af honom omtalade åttaåriga
tuppen lagda äggen sakna gula.

Vända vi oss nu till den så kallade tuppen s.jälf, så liknar
denna visserligen i hög grad en veritabel tupp.

Emellertid stöter antagandet af att här förelåge ett fall af
arrhenoid höna mot de meddelade resultaten af den anatomiska
undersökningen ^).

Vi befinna oss sålunda inför ett dilemma och nödgas antaga
antingen att uppgifterna om tuppens äggläggning, hvilka kunde
finna stöd äfven i äggens egendomliga beskaffenhet, bero på ett
misstag, eller ock att ett sådant vidhäftar den anatomiska under-
sökningen, hvartill möjligheten icke är alldeles utesluten, om denna
varit endast makroskopisk. Ty fall äro kända, då äfven honans
genitalkörtlar varit pariga, och stundom har endast en mikrosko-
pisk undersökning kunnat afgöra huruvida dessa varit ovarier
eller testiklar (se Brandt, 1. c. pp. 137 — 144). Hade äggen med-
sändts och de detaljer, som nu delgifvits, meddelats den, som
obducerade tuppen, så skulle antagligen en mikroskopisk un-
dersökning af genitalierna egt rum. Skäl hade varit att lägga
lika stor vikt vid dessas konserverande, som vid själfva tuppens.

Föreligger här värkligen i alla händelser ett fall af arrhe-
noid höna, hvilket antagande, såsom vi se, icke är alldeles omöj-
ligt, så eger detta ett särskildt intresse.

För det första hörde arrhenoidien till det i hög grad ut-
präglade slaget.

För det andra hörde detta till de sällsynta fall, där arrhe-
noidien inträdt i en mycket tidig lefnadsperiod.

För det tredje vore den arrhenoida hönan icke fullkomligt
steril, då den lagt ägg, om också ofullständiga. Äggläggningen
skulle vidare halva observerats först efter arrhenoidiens utbild-
ning. Endast ett motstycke härtill är mig veterligen kändt inom
literaturen (R. Meyer).

^) Under diskussionen rörande detta meddelande upplyste professor Pal-
men att undersökningen af exemplai'et inskränkt sig till makroskopisk gransk-
ning.

Ett misätiinkligt tall af arrbenoidie hos en huna. 35

Ehuru nu i fråga varande fall på intet sätt kan sägas vara
sfäldt på det klara, har jag dock velat begagna mig däraf för
att fästa uppmärksamheten vid möjligen förekommande likartade
företeelser hos oss i framtiden. Det är möjligt att folkets tal om
..tuppägg" någon gång kan bero på en på sätt och vis riktig ob-
servation och att arrhenoidien åtminstone ställvis hos oss, lika-
som i vissa trakter af Sverige, t. ex. Bohuslän, icke är alldeles
sällsynt.

Mötet den 2 december 1893.

Ordföranden framlade nittonde häftet af Sällskapets Medde-
landen, hvars sammanställning och tryckning professor Elfving
ombesörjt. Häftet, försedt med en tysk öfversigt, innehåller refe-
rat af förhandlingarna vid Sällskapets sammanträden från okto-
ber 1891 till maj 1893, kortare vetenskapliga uppsatser samt re-
dogörelse för bibliotekets tillväxt under nämda tidrvmd. Priset

o t.

bestämdes till 2 mk.

Herr docent E. Vainio inlemnade till publikation Mono-
graphia Cladoniarum universalis. Pars secunda.

— Herr kandidat O. Bergroth anmälde till tryckning An-
teckningar om vegetationen i gränstrakterna mellan Åland och
Åho området samt redogjorde i korthet för de resultat, hvartill
han såsom Sällskapets stipendiat sommaren 1891 kommit i afse-
ende å floran och vegetationen i dessa nejder.

Området, som förelåg till undersökning, och som omfattade
Gustafs, Iniö, Brandö och Kumlinge socknar äfvensom smärre
delar af Töfsala och Houtskär, delades af föredragaren i trenne
områden, afvikande från hvarandra genom vegationen. Till det
östra höra Töfsala, Gustafs och större delen af hiiö skärgård.
TiU det mellersta höra Brandö skärgård mellan Lappvesi och
Skiftet äfvensom vestra delen af Iniö skärgård. Det vestra om-
rådet slutligen bildas af Kumlinge vester om Lappvesi.

Det mellersta området är anmärkningsvärd! hufvudsakligen
därigenom, att det till största delen saknar barrskog. Sålunda
finnes i hela Brandö barrskog endast i den nordostligaste delen
på Jurmo och några kringliggande holmar äfvensom på den lilla
holmen Granö midt i det barrskogslösa området. Att så likväl
icke ursprungligen förhållit sig, utan att barrträden här i forna
tider haft större utbredning, framgår bland annat däraf att på
Brandö kyrkland anträffades i en mosse flere trästubbar, hvilka
vid mikroskopisk undersökning befunnos tillhöra tall. På ön i

Mötet tlea 2 december 1893. 37

fråg-a linnes för närvarande icke en enda växande tall. Enligt
tolktraditionen på orten skola ryssarna under stora ofredens da-
gar ha brännt upp skogen här.

Iniö-andelen af det mellersta området är icke i lika hög
grad i afsaknad af barrskog, men skiljer sig likväl ganska skarpt
från den östra delen af samma skärgård. Vi.ssa ståndorter, som
på de löfskog-klädda holmarna i Brandö äro dominerande, finnas
nämligen äfven här allmänt och väl utpräglade, med en vegetation
som fullkomligt stämmer öfverens med motsvarande i Brandö.
Bland dem förtjäna främst att nämnas de friska, steniga fältbac-
karna vid holmarnas strandsluttningar, hvarest man anträffar åt-
skilliga arter, som äro främmande för det östra området eller
där förekomma ytterst sällsynt. Sådana arter äro Rhamnus
cathartica, Geranium sanguineum, Cynanchum (endast på tvänne
ställen sparsamt i Gustafs), Melampyrum cristatum, Origanum,
Clinopodium, Agrimonia m. fl., hvilka här tämligen samfäldt
uppträda. Äfven frodiga hassellunder äro utmärkande för det
mellersta området. Af deras arter må nämnas Fraxinus, som
här blir ymnig medan den i östra området förekommer på ett
par ställen i enstaka exemplar; vidare Acer, Campanula trache-
lium och Platanthera chlorantJia. — Vester om Skiftet tillkomma
ytterligare Orcliis sambucina, Dentaria, Allium scorodoprasum^
Laserpitiiim m. fl.; äfvensom af öfriga anmärkningsvärda arter
Prunus spinosa, Ranunculus hulhosus o. a.

Det vestra- eller Kumlinge-området afviker åter från det
mellersta därigenom att det hyser rikhgt barrskog. För öf-
rigt anträffas här ytterligare några arter, som bidraga att gifva
tloran en åländsk prägel. Sådana äro utom alla de redan uppräk-
nade, hvilka samtliga förekomma allmänt på fasta Åland och så-
ledes kunna sägas utgöra karaktärsväxter för detsamma, ännu
följande: Sedum album (teml. allm), Uelianthenmm. Polygala vul-
garis, Carlina. (Hypericum hirsutum), Brachypodium piymatum
(r). Crakegus monogyna (r) äfvensom af äkta åländska arter Sa-
niciila och Lcqjpa iyitermedia, den senare dock äfven tagen på
ett ställe i Brandö. Några anmärkningsvärdare arter förekomma
äfven allmännare här än i Brandö. Sådana äro t. ex. Primida
farinosa, Carex disticha, Ranunculus hulhosus, Orcliis sambucina,
Dentaria, Campanula trachelium.

38 Mötet den 2 december 1893.

Såsom af det sagda framgår, utgör Lappvesi i växtgeogra-
fiskt afseende en naturligare gräns än den nuvarande, eller Skif-
tet. Å andra sidan afviker Kumlinge-floran starkt från fasta
Ålands, då af de 47 arter som äro kända blott från Åland, en-
dast tvänne hittills anträffats i Kumlinge. Man kunde därför möj-
ligen sätta i fråga att framskjuta gränsen mellan Åbo-området
och Åland än längre vesterut till Delet. I stort sedt sker emel-
lertid öfvergången mellan fastlandets och Ålands flora så små-
ningom, och under sädana förhållanden blir det måhända lämpli-
gast att bibehålla den af ålder antagna gränsen.

Föredraget illustrerades af en karta, där gränshnjerna för
de tre områdena voro närmare utmärkta. Kartan öfverlämnades
till arkivet.

o

Som nya arter för Abo området anfördes: Primida fari-
nosci, anträffad ymnigt vid Vehaks i Töfsala äfvensom vid Godel-
sjö i Gustafs, Camininula traclielium (Salmis i Iniö), Sparganium
affine (Åpplö i Houtskär) och Galium aparine (Lypörtö och Katt-
kuru i Gustafs). För åländska området nya hade insamlats: Hie-
raciiim umhellatum, Hunmlus lupmlus (några ställen i Brandö
och Kumlinge), Callitriclie polymorpha (Lappo i Brandö), Asple-
nium ruta muraria (Harholm i Brandö), Crambe maritima (ym-
nigt på Sandskär i Sottunga), Polygonum lapatliifolium var. in-
canum (Jurmo i Brandö).

Vidare förevisades exemplar af Carex (Ederi var. wdocarpa,
tagna vid Vissings i Kumlinge. Till jämförelse framlades exemplar
af samma varietet, tagna af Elfving i Sagu.

Herr rektor M. Brenner yttrade: I anledning af det lifliga
intresse en af Sällskapets yngre medlemmar på senaste sam-
manträde ådagalade för en i min Floristiska handbok för läro-
verken förekommande uppgift angående Fidmonaria angustifoliaa
förekomst någonstädes i Östra Finland, har jag sökt taga reda
på anledningen till denna uppgift, utan att dock med säkerhet
kunna påminna mig den.

Under en långvarig lärarevärksamhet i två af stadens sko-
lor har jag haft tillfälle att genomgå och granska hundratal
växtsamlingar från olika delar af landet och har dervid funnit
flere för vårt land nya eller annars intressanta växter, ehuru ej

Mötet den 2 december 1893. 39

alltid sådana att de kunnat få plats i Herhariiini Musei Fennici.
Bland sådana påminner jag mig exempelvis Campamda latifolia,
Veronica latifolia, Salvia pratensis, Pimpinella magna och She-
mrdia arvensis, alla från östra Finland, och är det ej alls omöj-
ligt att äfven Pulmonaria angustifolia i någon af dessa samlin-
gar påträffats, ehuru jag numera ej kan påminna mig det. Dock
vill jag ej förneka att min bestämning i sådant fall, påverkad af
tidigare uppgifter om samma växt, kan hafva varit felaktig, och
att växten i fråga kan hafva varit Nonnea pulla. Men äfven om
så ej varit fallet, skulle jag, som med min floristiska handbok
för läroverken ej åsyftat en utredning eller framställning af Fin-
lands flora, utan, såsom jag också i företalet framhållit, en hjälp-
reda för nybegynnaren att lära känna den honom omgifvande
växtvärlden, mycket väl blott på grund af i litteraturen förekom-
mande uppgifter hafva kunnat upptaga denna växt för att föran-
leda dess uppsökande samt vid dess möjliga påträffande underlätta
dess igenkännande. Redan den i andra, men ej i första upplagan
af Alcenii kärlväxter intagna uppgiften härom innebär en anledning
till den ifrågavarande aitens upptagande i uppgifvet syfte, hvar-
förutom den finnes uppgifven från Finland i Fries' Summa Vegeta-
hilium. att ej nämna A. Nylanders uppgift i Stn-pes Parmcice
Po jo, hvilken uppgift af W. Nyländer förklarats vara oriktig.

Äfven magister O. Alcenius, hvars åsikt i saken jag varit
i tillfälle att inhemta, har förklarat sig icke kunna minnas orsa-
ken till artens omnämnande i hans ,, Kärlväxter" ehuru han antog
det som en sjäffallen sak att detta ej skett utan anledning.

Herr rektor Brenner gjorde vidare följande meddelande

Om de finska formerna af Orchis angustifolia Reichenb.
Uti en nyligen utgifven skrift. Revision der Orchis cordigera Fries
und Orchis angustifolia Echb., har magister Johannes Klinge i
Dorpat särskilt en mängd former af den äfven i norra och
östra Finland förekommande OrcJiis angustifolia Rchnb. (O.
Traunsteineri Saut.), till hvilken äfven han hänför O. curvifolia
Nyl., skild från alla öfriga former af denna art genom sina hvitt
hinnkantade fruktämnen. Intresserad af att se huruvida någon
annan af de af honom särskilda formerna än denna var. curvi-
folia och en annan af honom för vårt floraområde uppgifven var.

40 Mötet den 2 december lSi)3.

Nylandrii vore anträffad hos oss, har jag granskat vårt univer-
sitets exemplar af denna art och därvid, så vidt det med ledning
af de angifna diagnoserna varit möjligt, kommit till följande re-
sultat. Af de s. k. Erecke, med upprätta blad, hafva vi endast
den ofvan nämda var. Nylandrii, utmärkt genom ofläckade, smala,
trubbiga blad, bredast på midten eller mot spetsen, från Kar.
auslr., .Sippola, och Karel. Oneg., Käpselkä; af Klinge efter Fr.
Nyländer uppgifven från Karel. Oneg., Tiudie. Af öfriga Erecke,
med smala, spetsiga, mot basen bredare blad, var. Traunsteinerii,
eller med kortare och bredare blad, var. Blyitii, hafva vi ej några
exemplar. De flesta af våra former tillhöra de s. k. Becurvre,
med mer eller mindre starkt tillbakaböjda blad. Här hafva vi af
var. recurva, liten och späd med bladen vanligen bredast på mid-
ten, f. Fichtenberyii med lindrigt utåtböjda blad, från Ostrob
austr., Perho, Ostrob. Kajan., Sotkamo, och Kar. Oneg., Tjudie och
Mundjärvi, samt f. Schmidtii med starkt bågböjda, dubbelvikna
blad och blomskärm af blommornas längd, från Ostrob. bor.,
Kemi, och Karel. Oneg., Tjudie. Af den mycket formrika var.
Russotvii, storväxt och grof, med längre och bredare blad, öfver-
hufvudtaget bredast på midten och mot spetsen, hafva vi af a.
Patuke, med lindrigt bågböjda blad och fruktämnet utan hinnaktiga
lister, f. paténs, med svagt böjd stjelk och slappt utböjda, mycket
långa blad, från Ostrob. bor., Kemi, och Ostrob. Kajan., Sotkamo,
Kar. med., Uguniemi, och Kar. Oneg., Tjudie och Mundjärvi, samt f.
stricki, med styft upprat stjelk, styft utböjda blad och intensivt
mörkröda blommor, från Ostrob. Kajan., Puolanko, och Kar.
Oneg., Mundjärvi, och af b. Suhcurvifolice, med alla eller blott de
nedersta bladen starkare bågböjda och fruktämnet som hos Pa-
tulae, f. curvakt, styft upprat, robust och bredbladig, med endast
de nedersta bladen bågböjda, från Ostrob. bor., Muhos, och af c.
Memhranacete, med mycket smala hinnkanter på fruktämnet, f.
inkrmedia, med blott svagt båglikt utböjda blad, från Ostrob. bor.,
Muhos, och Kar. Oneg., Käpselkä, samt f. Grunerii, med starkare
bågböjda blad, från Kar. Oneg., Petrosawodsk och Käpselkä. På
grund af de bågböjda bladen hafva flera af de nyss nämda for-
merna förvexlats med var, curvifoUa, af hvilken exemplar hos oss
förekomma från Ostrob. bor., Kiiminki, Kuusamo, Kar. Oneg.,
Tjudie och Käpselkä, samt Kar. Ölen., Mandroga. De från Ostrob.

Mötet den 2 december 1893. 41

Kajan., Puolanko, uppgifna exemplaren hafva befunnits tillhöra i-
strida af var. Bussouii, liksom äfven den i dess sällskap om-
nämda O. latifolla icke torde vara denna, utan var. cruenta af
O. incarnata. Andra uppgifter från vårt land, såsom en angående
var. curvifolia från Ostr. media, Kronoby, äfvensom en annan
om en öfvergångsform till O. maculata från Kar. austr,, Wekke-
laks, hafva på grund af bristande exemplar ej kunnat blifva före-
mål för granskning.

Herr professor Th. S se lan förevisade exemplar samt teck-
ning af Nympluea candida Casp. forma, insända af dr J. E.
Iverus, hvilken tagit nämda form i Tohmajärvi.

Herr student E. Th. Nyholm redogjorde under förevisning
af kartor för

Rotatoriefaunan i Borga skärgård sommaren 1893.

Under segelfärder senaste sommar var jag i tillfälle att
samla pelagisk plankton från skären inom Borgå och i en del
af Pernå socken samt från Finska viken söder om Pellinge samt
Onas ögrupper. Dessa exkursioner, som företogos under tiden
mellan den 20 juni och 7 september, gåfvo till resultat omkring
90 prof med stöd af hvilka kartorna uppgjorts. Undersökningarna
gjordes med kontinuitet under tidsperioderna ^'^/(i~-^/^ och ^^s — Va?
och vid jämförelse mellan fynden under dessa tider finner man
en tydlig förändring i faunan efter årstiden. Rotat orier nämligen
som på högsommaren voro i högsta grad karaktäristiska för om-
rådet voro delvis eller helt och hållet försvunna på sensommaren,
och andra arter uppträdde i öfvervägande mängd. Så var t. ex.
fallet med Änurcm acideata var. med bågböjda analspröt, samt
Anunea cocJdearis. Hvardera af dessa uppträdde i sådan mängd
nuder högsommarmånaderna att ej ett enda prof togs däri ej dessa
skulle utgjort hufvudståndsdelen nämligen af djur som tillhörde
rotatoriegruppen. På sensommaren voro arterna i utdöende så
att bland öfriga rotatorier nu och då blott enstaka exemplar an-
träffades. Däremot tyckes SyncJueta haltica (?) mot hösten hafva
tilltagit i individantal ej allenast i den inre utan äfven i den yttre

42 Mötet deii 2 december 1893.

skärgården. — De rotatorier som inom området förekommo voro
följande.

Anurcea aculeata var. med böjda analsprut anträffades un-
der hela sommaren öfver hela gebitet. Jämsides med denna före-
kom Anunm cochlearis. Hvardera arten gick ut i Finska viken
så långt som undersökningarne sträckte sig, d. v. s. ungefär 2 mil
söder om de yttersta kubbarne. Den andra varieteten af Anunea
aculeata med raka analspröt visade sig under hela sommaren
ehuru jämförelsevis sparsamt i den inre skärgården. Dessutom
visa trenne prof att den äfven i slutet af juni förekom i sun-
den och på fjärdarne öster om Pellinge. Anurcea cochlearis synes
under augusti och september månader hafva uppträdt inom området
företrädesvis där vattnet haft jämförelsevis liten salthalt såsom i
mynningen af Borgå å samt öster om Svinö och Kaunissaari och på
Haikå-fjärd. Dessutom visar ett prof att arten anträffats i södra
delen af Vålaks fjärden mellan Ramsholmen och Grennäs. Liksom
Anurcea cochlearis uppträdde äfven Anurcea serrulata under senaste
sommar först i slutet af augusti och början af september. Dess
utbredningområde synes vara nog vidsträkt i det att individer af
denna art ofta anträffades i prof tagna från inre skärgården samt
dessutom från yttre, ehuru den här förefaller att vara mera säll-
synt. Synchceta haltica (?), hvaraf tvänne former förekomma, är
mycket allmän. Den mindre formen tyckes dock såväl till indi-
vidantalet som till utbredningens vidsträckthet prevalera. Så t. ex.
anträffades den i Finska viken söder om Pellinge ögrupp samt
söder om Kalkskärs samt Söderskärs bakar. Talrikast förekom dock
hvardera formen inomskärs i vikbotten och på dylika ställen. Jäm-
förelsevis accessoriskt förekom inom området Triarthra loncjiseta
och Notholca thalassia. Den förra af dessa synes till uppehållsort
hafva valt den s. k. Fladan, ett smalt och grundt sund emellan
Stensböle fjärd och Krogsnäsviken å ena sidan samt Seitlaks fjär-
den å andra. Då strömfåran är mycket smal samt strandens
vattenvegetation riklig är det svårt att afgöra huruvida arten här
är peiagisk eller littoral. För det förra förhållandet tala två
prof. På hvartdera stället där dessa äro tagna äro farvattnen
jämförelsevis breda och djupa så att ren peiagisk plankton
kan erhållas. Notholea talassia tyckes vistas företrädesvis i inre
skären.

Mötet den 2 december 1893. 43

Herr magister K. E. Stenroos förevisade ett exemplar af
Turäus nierula, skjutet i Nurmijärvi den 17 juli 1893. 1 boet,
som befann sig nära marken på en stubbe i ett alkärr, hade
anträffats fyra ungar, af livilka en lemnats till Högholmens djur-
samling.

Herr magister E. Re ut er förevisade tvänne för finska fau-
nan nya noctuider:

Den ena, Ägrotis norvegica Stgr, har för lång tid tillbaka
blifvit anträffad i Petrosawodsk af statsrådet A. Glinther. Exem-
plaret, som stod i Tengströms samling utan namn, har varit till-
sändt konservator W. M. Schöyen i Kristiania till påseende och
af honom med säkerhet konstaterats tillhöra nämda art. Förut
är den funnen endast på enstaka ställen i Norge. — Den andra
nattfjäriln var en Pliisia-n.rt, hvilken enligt uppgift af prof Chr.
Aurivillius i Stockholm, för hvilken exemplaret förctetts, förut
icke är beskrifven. Den har i ett enstaka, tyvärr af vatten illa
medfaret han-exemplar, anträffats af kand. K. M. Levander i
Tetrina i Ryska lappmarken sommaren 1888. Arten har af mig
beskrifvits under namn af Plusia horealis. Den synes stå när-
mast till Pl. macrogamma Ev., men påminnner äfven något om
Pl. hractea F. och Pl. excelsa. Från alla dessa, likasom från
öfriga Plusia-Sirier, skiljer den sig dock lätt genom det karak-
täristiska guldtecknet i framvingarne. De hanhga genitaliernas
sidoklaffar äro rännformiga med nästan rak öfre kant och jämnt
svängd undre kant samt med uppåtböjd, hvass spets, något på-
minnande om bettet hos en slidknif.

Sekreteraren bad att få påminna om ett fotografialbum,
som en af Sällskapets äldsta medlemmar vid halfsekelfesten 1871
öfverlemnat till detsamma med uppmaning till medlemmarne att
däri nedlägga sina porträtt, men i hvilket album tillsvidare endast
några få fotografier fått sin plats; samt anhöll om tillstånd att i
Sällskapets namn få vända sig till medlemmarne med förnyad
uppmaning att efterkomma donators önskan. Hvartill Sällskapet
enhälligt biföll.

Till de botaniska samlingarna hade inlemnats: 152 kärl-
växter i 161 väl konserverade exemplar från Kuusamo, norra

4-4 Mötet den 3 februari 1894.

Österbotten och Karelia keretina af stud. K. Him; 36 kärlväx-
ter i 70 exemplar samt 76 mossor i 92 exemplar från Åland och
Åbo-trakten af mag. I. O. Bergroth; 25 kärlväxter från mellersta
Österbotten af fröken H. Tennander; 11 exx. Rosce, bestämda af
M. Crépin, från Åland och Åbo-trakten af mag. Axel Arrheniiis; 6
Carerr-arter från Lujaurtrakten i Lapponia Imandra af stud 0.
Ekstam; Masurbildning (björk) från Taivalkoski af byggmästare Aug.
Karling.

Till medlem af Sällskapet invaldes på förslag af herr pro-
fesssor Palmen herr student Oskar Alarik Hornborg.

Mötet den 3 februari 1894.

Föredrogs en skrifvelse från M. Bouviet i Paris, som, jämte
det han underrättade om grundläggandet af ett Museum munici-
pal i nämda stad, anhåller hos Sällskapet om bidrag till museet
i form af gåfvor eller byte.

På förslag af herr dr Kihlman beslöts att i mån af bok-
lagrets tillgångar sända Sällskapets publikationer till Botaniska
trädgården i Baitenzorg (Java) jämte anhållan om skriftbyte.

Herr professor O. M. Re ut er föreslog att Sällskapet vid
lediganslåendet af resestipendierna för instundande sommar måtte
särskildt framhålla de frågor, som syntes mest förtjänta att af
stipendiaterna beaktas. Sedan herr Elfving framhållit att äfven
hittils i de flesta fall stipendiaternas reseplaner uppgjorts i samråd
med äldre och erfarnare personer, innan de inlemnats till Säll-
skapets bedömande, beslöts lemna frågan beroende till nästa
möte, då medlemmarne voro i tillfälle att väcka förslag om
undersökningar, som syntes dem särskildt maktpåliggande.

Herr professor O. M. Reuter redogjorde för förekomsten af
strömming i träsk på några ställen i Åbo skärgård samt för den

Möret deu 3 februari 1894. 45

i vår skärgård om vintern och försommaren förekommande så
kallade sillen (se sid. 52).

Rektor M. Brenner omnämde, i anslutning till prof. Reuters
andragande, att han år 1888 fångat sill på långref med daggmask
i Strömsby fiskevatten i Pikkala viken af Kyrkslätt socken.

Herr professor Re u ter redogjorde vidare för en ny upj»-
ställning af arterna inom neiiropter-släktet Hemerohius, grundad
på till största delen hittills obeaktade karaktärer, och skulle upp-
sats härom ingå såsom bihang till den af föredragaren senaste vår
till publikation inlemnade, men ännu ej offentliggjorda uppsatsen
Neurop ter a fennica .

Herr professor J. Sahlberg föredrog om:

Triboliiim ferrugineum Fabr. i Finland.

Icke sällan har det hos oss inträffat att insektarter, som
förut icke varit kända såsom förekommande i vårt land, med
ens funnits uppträdande i sådan mängd, att de åstadkommit
märkbar skada eller på ett eller annat sätt blifvit till besvär eller
förargelse. Detta gäller äfven den rekryt i vår coleopterfauna,
jag nu har äran att för Sällskapet presentera.

En af de första dagarna af januari månad lemnades mig af
fängelsepredikanten Lundell några lefvande exemplar af en liten
skalbagge jemte larf af densamma, hvilka lifligt kröpo omkring i
ett litet parti kornmjöl. Den uppgafs förekomma i stor mängd
bland kornmjöl uti ett magasin i fängelset på Skatudden här vid
Helsingfors. Mjölet hade inkommit sistlidne oktober månad från
Hiitola i Ladoga Karelen, der det blifvit maladt, men kornet upp-
gafs vara inköpt från Ryssland. Först i medlet af december hade
insekterna observerats.

Vid undersökning befunnes dessa insekter vara Triholium
ferrugineum Fabr. (castaneum Hbst.), tillhörande tenebrionider-
nas familj. Denna art, som hittills veterligen icke blifvit anträf-
fad i Finland, anses hafva sitt egentliga hemland i Ostindien,
men den har på senare tid spridt sig med handelsvaror uti alla
verldsdelar. I nordligare Europa uppgifves den vara anträffad
hufvudsakligast i handelsbodar införd med mandelkistor och lif-

46 Mötet den 3 februari 1894.

närande sig af förskämd mandel; den har observerats uti handelsstä-
der i södra Sverige samt i Riga. Dock är denna insekt i sin diet
ingalunda inskränkt till mandel. Den kan lifnära sig på många-
handa sätt och är i sydligare länder funnen i mjöl och gryner,
uti naturalie-samlingar, förstörande torkade insekter och hudar,
under barken af torkade träd o. s. v.

Så vidt jag af litteraturen kunnat finna, har den emeller-
tid ingenstädes gjort sig bemärkt såsom förekommande i på något
sätt oroande mängd såsom skadedjur för matvaror.

Angående dess lefnadssätt och förvandling har en fransman
Lucas redan år 1855, uti Annales de la société entomologique
de France, III ser. 3 tomen p. 249, lemnat en utförlig beskrifning,
åtföljd af afbildningar, på såväl larv som puppa. Lucas fann den
i stor mängd uti ett parti torkade i papperstrutar förvarade fjä-
rilar, som han emottagit trån Abyssinien och hvilka till stor del
voro förstörda af denna insekt. Han anför såsom anmärknings-
värdt, att den ovanligt hastigt eller på något öfver två dygn un-
dergår förvandling från larv till imago. Då larven är fullvuxen,
vandrar den oroligt omkring sökande en lämplig plats till förpupp-
ning, vanligtvis någon springa eller hörn i det kärl däri den inne-
slutes. På grand häraf kan man vänta, att denna art har talrika
generationer, och om den vore lika fruktsam som till exempel dess
nära samslägtingar mjölmasken Tenebrio molitor och Cerandria cor-
niita kunde man lätt tänka, att den under gynnsamma förhållan-
den kunde blifva skadlig. Särskildt hade man att befara detta
nu, då arten träffats midt om vintern både som larv och imago.

I anledning häraf begaf jag mig till Sörnäs fängelse för att
nogare taga reda på insekten och öfverväga huruvida några åt-
gärder kunde anses vara nödvändiga för dess utrotande. Af fän-
gelse inspektorn Viktor Nybergh beledsagades jag till platsen, där
skalbaggen förekom. I jordvåningen fanns invid bagarstugan ett
större magasin, där fängelsets mjölförröd var upplagdt dels uti en
mängd på hvarandra uppstaplade säckar dels uti några tämligen
nya hvita trälårar. Af ett längs golfvet ledt värmeledningsrör
hölls magasinet vid tämligen hög temperatur, föga understigande
vanlig husvärme, och någorlunda torrt. Vid närmare undersök-
ning funnos här och där i hela magasinet kringhoppande en-
staka exemplar af skalbaggen hufvudsakligast på sjelfva lärarnas

Mötet cien 3 febnuiri 1894. 47

väggar och botton samt på mjölsäckarna, men äfven på ytan af
mjölförrådet, hufvudsakligast på kornmjöl, som legat öfver som-
maren. Äfven på rågmjölet funnes några exemplar. I de un-
dre lagren i mjölmassan träffades skalbaggen icke, ej heller
lyckades jag finna en enda larv. Ehuru trälårarna voro öfver
hufvud väl gjorde med släta väggar funnos mellan bräden sprin-
gor särdeles lämpliga till den lilla skalbaggens förpuppning.

Af allt syntes framgå alt skalbaggen förut funnits i magasi-
net och icke medföljt med det mjöl, som senast införts från Hii-
tola och bland hvilket det först observerats. Då magasinet året
om hållits varmt, kan man förstå, att förhållandena varit gynn-
samma för artens fortplantning och det är derför möjligt att de
första exemplaren redan för en längre tid sedan inkommit på ett
eller annat sätt.

Genast insågs att här icke var fråga om någon nämnvärd
skada eller hotande fara. Exemplaren voro icke synnerligen tal-
rika. Många andra insekter t. ex. Ptiniis- och Sitodrepa-^cciQv
förekomma sommartid nästan i lika stor mängd i magasiner
och skafferier och inkomma lätt i maten, och då ifrågava-
rande Triholium är betydligt mindre, är den af föga betydelse.
Också var den enda olägenhet, som hittills försports, att några
fångar klagat öfver „att det fanns maskar i drickat." Man hade
nemligen sållat mjölet och användt det gröfre kliet till brygd, och
då skalbaggarna stannat bland detta hade några exemplar visat
sig i dryckeskärlen.

Några åtgärder för insektens utrotande syntes därför ej vara
nödvändiga; men om den skulle blifva bes\ ärlig torde de medel,
blifvit använda mot den så kallade kornvifveln {Calandra gra-
naria) vara de ändamålsenligaste.

Vidare föredrog talaren om

Berosus lapponicus J. Sahlb. n.sp.
Under min senaste resa till Lappland 1887 fann jag i Ratas-
joki, en biflod till Torneå elf, belägen midt under polcirkeln i
Turtola socken, den 7 september tvenne exemplar af en Berosus,
hvilken genom sin storlek och färgteckning genast visade sig af-
vika från den enda lörut kända finska arter af detta slägte,
B. luriäus L. Vid jämförelse med andra hittills beskrifna euro-

4Ö Mötet den 3 februari 1094.

peiska arter af delta slägte fanns lätt att vi här liade framför oss
en ny art. Till storlek och färg har den en viss yttre likhet med
B. signaticoUis Charp., hvilken förekommer i södra Sverige
och äfven i norra Sibirien, men skiljer sig genom ännu ljusare
färg och elytras punktur samt den egendomligt formade metal-
liska fläcken på prothorax och byggnaden af genitalsegmenten
hos hannen. Från B. luridus afviker den genom dubbel storlek
och ljusare färg och genitalsegmentens byggnad. En utförli-
gare beskrifning kommer att ingå uti Enumeratio Coleopteroruon
FennicB.

Herr doktor Kihlman redogjorde för

De finska formerna af slägtet Rosa.

De i Herbarium Musei fennici förvarade Rosce hade under
senaste sommar blifvit granskade af den illustre i^osö-kännaren, di-
rektor Crépin i Brussel. Som resultat af denna revision framgick
att de hos oss med namnen R. canina L. och B. dometorum Thuill.
betecknade formerna rätteligen tillhörde resp. B. glauca Vill. och
B. coriifolia Fries. Den i Herb. Mus. fenn. ed. II upptagna var.
Raui (Traut.) är en trädgårdsform af it'. ruhrifoliaYill; den rätta
B. iomentosa (Sm.) är ej heller funnen hos oss, utan hvad som
så kallats är en form af B. mollis Sm. {B. villosa L. i H. M. F.).

Beträffande arternas utbredning så vidt densamma för när-
varande är känd är att märka följande.

Bom glauca Vill. är känd från kusttrakterna mellan Åland
och Koivisto samt från Ladogas stränder (Pyhäjärvi socken och
Sortavala trakten); är äfven funnen i Kvarken och finnes troligen
jämväl längs kusten söderut. Inåt landet aftager den hastigt i
ymmighet och går knapt högre än till Lojo sjö och Nummenkylä
i Sjundeå. Öfriga uppgifter bero antingen på förvexling med B,
cinnamomea eller äro af annan orsak ej säkra.

B. coriifolia (Fr.) synes hafva en tämligen likartad utbred-
ning som föregående; dock saknas exemplar från Ladoga och
finnas ej heller längre norrifrån än från Raumo.

B. mollis Sm. finnas från skärgårdstrakterna mellan Raumo
och Helsinge samt från Lojo.

I afseende å B. cinnamomea och B. acicularis är ingent
ing väsentligt att tillägga.

Mötet den 3 februari 1894. 49

Direktor Crépins meddelande i bref till föredragaren är så
vidt det är af allmännare intresse af följande lydelse:

— — „Gomme vous le verrez quand ces matériaux

seront de retour dans votre Musée, vous aurez ä supprimer, pour
la Finlande, les R. canina avec variétés, Raui, dumetorum et du-
malis, ainsi que le R. tomentosa."

„Vous n'avez en Finlande que les R. glauca Vill., R. corii-
folia Fries, R. mollis Sm. (= R. mollissima Fries non Willd.), R.
cinnamomea L. et R. acicularis Lindl. (= R. carelica Fries). Je
n'avais pas besoin de consulter vos herbiers pour savoir que
vous ne possédez pas les R. canina et R. tomentosa."

„Le R. canina des plais ou des collins du midi et du centre
de FEurope devient de plus en plus rare ä mesure qu'on s'éléve
vers le Nord, ou il finit par disparaitre pour étre remplacé par les
R. glauca Vill. et R. coriifolia. Le méme fait se reproduit dans
nos Alpes, ou le R. canina est ordinairement remplacé plus ou
moins complétement par les R. glauca et R. coriifolia, qui sont
deux espéces subordonnées montacjnardes du R. canina de la
plaine. Fries s'est également trompé au sujet du R. glauca qu'il
avait méconnu en Scandinavie. Swartz avait distingué celui-ci
sous le nom de R. venosa."

„Mon ami Scheutz avait également méconnu le fait de la
disposition des R. glauca et coriifolia vers le Nord et, trompé par
des apparences, il a déterminé des R. coriifolia sous les noms de
R. canina et R. dumetorum."

„Vous avez en Finlande le R. glauca habituellement ä dents
simples, trés-rarement å dents doubles ou composés. Il est pro-
bable qu'on trouvera des variations ä pedicelles hispides-glandu-
leux. Méme chose pour le R. coriifolia. Je considére ce dernier
comme Tétat perlusant du R. glauca."

„Parmi vos nombreux spécimens du R. cinnamomea, je n"ai
pas vu la var. glabrifolia, forme curieuse qui existe dans plu-
sieurs gouvernements de la Russie."

„J'oubliais de vous dire que je n'ai point cherché å mettre
des noms de variétés aux spécimens de votre coUection. Cest
lä une chose difficile ä faire ä cause de la multitude de varia-
tions."

4

50 Mötet den 3 februari 1894.

Herr dr K i hl man anmälde vidare att herr rektor S. Almqvist
i Stockholm ånyo reviderat vissa former af de finska Carices distig-
maticcB och i flere punkter kommit till en från sin tidigare fram-
ställning afvikande uppfattning: särskildt gälde detta gruppen
salince. Då en utförligare redogörelse af herr Almqvist själf
inom kort vore att förvänta, ville föredragaren under hänvis-
ning till meddelandet i Botaniska Notiser för 1891 endast fram-
hålla att den arktiska var. stans Dr. af C. aquatilis uppvisats ega
en stor utbredning på Kola halfön; att hybrider af Carix rigida
med varr. flavicans och iKematoltpis af C. salina igenkänts bland
F. Nylanders samlingar från Jokonga och Litsa samt att den rätta
C. halophila F. Nyl. befunnits utgöra en hybrid mellan C. aquatilis^
och C. salina cuspidata, medan de österbottniska former, som gått
under detta namn, äro att anses såsom former af C. salina cuspi-
data. Älven en hybrid af C. juncella med C. salina finnes från.
Hvitahafskusten, äfven den tagen af F. Nyländer.

Slutligen tillkännagaf herr dr Kl him an att han af herr
bergsingeniören A. F. Tigerstedt emottagit ett mundtligt medde-
lande angående förekomsten af Dryas i Kuusamo.

Under en embetsresa senaste sommar hade herr Tigerstedt
besökt öfre loppet af Oulanganjoki och därvid anträffat Dryas i
närheten af gränsen mot Kuolajärvi vid flodens utlopp i Savi-
iampi sjö. Arten uppträdde här i stor ymnighet, ofta täckande
marken på den mycket höga och branta södra elfstranden; den
iakttogs på en sträcka af 2 — 300 steg uppför floden, men torde,
att döma af terrängförhållandena, finnas på flere lokaliteter högre
upp. Jemte Dryas, som vid tiden för herr Tigerstedts besök den 1 0
augusti bar nästan mogna frukter, iakttogos rikliga krypviden, hvilka
dock af brist på exemplar tyvärr icke kunnat till arten bestäm-
mas. — Äfven på ett annat ställe nämligen vid den sista stora
forsen före elfvens utfall i Paanajärvi hade Dryas visat sig, äfven
här på södra stranden.

Den öfverraskande förekomsten af en utpräglad Dryas-iov-
mation inom Kuusamo barrskogsregion, hvarom hr K. E. Hirns
meddelande på Sällskapets oktobermöte lemnade första underrättel-
sen, framstår genom dessa nära nog samtidigt med hr Hirn gjorda
iakttagelser i delvis ny belysning. Den af hr Hirn upptäckta

Mötet den 3 februari 1894. 51

fyndorten synes nämligen vara att anse som en yttersta förpost
af en Dryas-reliki, hvilken möjligen i do oundersökta skogstrak-
terna längre mot NW kan hafva en icke alldeles obetydande ut-
bredning. I de här förekommande, ravinlikt inskurna ström- och
bäckdalarna med deras ansenliga, långt fram på sommaren kvar-
liggande snömassor torde formationen funnit sin säkraste till-
flyktsort. Enligt herr Tigerstedt är marken här öfveralt impregne-
rad med kalk, och såväl kalk som dolomil uppträder i fast klyft.
I hvad mån denna markens sammansättning måhända influerar
på utbredningen af Z)rz/as-formationen kan för närvande icke af-
göras. En närmare undersökning af denna för vårt land förut
okända växtformation vore utan tvifvel högehgen önskvärd, så
mycket mer som densamma genom sin typiska förekomst inom
skogsregionen träder i ett annat och intimare förhållande till denna
senare än hvad fallet vanligen är i högfjällen.

Herr magister K. M. Le van der förevisade en uppstoppad
Pinicola enudeator rf, hvars ursprungligen klart röda färg under
vistelse i bur (hos vaktmästare Nyberg) under ett års tid blifvit
gulaktig och de gråa färgerna mörka. Några honor af samma art,
som samtidigt fångats och hållits i bur lika länge, hade icke
förändrat sig. »

Till de zoologiska samlingarna har inlemnats: Cypselus apus,
tagen i en bagarstuga i Helsingfors den 7 november 1893, af
pedell Wikström: Syrnium uralense, skjuten å Svarta egendom,
gifven af baron F. Linder; Turdus merula unge, tagen den 17
juli 1893 i Nurmijärvi af magister K. E. Stenroos; Pinicola enu-
deator, mörk burfågel, af vaktmästare G. Nyberg.

-.^-.x-vx-.-.----

Om förekomst af strömming i träsk

jämte några ord

om den i var skärgärd iångade „silleii"

af
O. M. Re ut er.

Det är en i allmänhet sällsynt företeelse att värkliga hafs-
fiskar trifvas och lefva i fullständigt sött vatten, under det där-
emot åtskilliga sådana förekomma i bräckt vatten med ringa
salthalt. Emellertid har man sig bekant att flundran (Pleii-
ronedes flesus) lefver i flere af Norges och Danmarks elfvar och
färskvattenssjöar, äfvensom i par träsk på Gotland. Hos oss an-
träffas den likväl i allmänhet icke ens i vår inre skärgård, åt-
minstone icke i trakterna kring Åbo. Redaktör Ossian Reuter
har dock meddelat mig att han en gång för omkring 25 år sedan
på långref i det s. k. ,,Mörby-hafvet", det djupaste ocb bredaste
stället af Pojo-viken, erhållit en flundra och tre eller fyra torskar.
Han anmärker emeUertid att hafsvattnet måhända då steg oftare
upp i viken, än nu är fallet. 1 norra delen af Rotniska viken,
där vattnets salthalt äfvenledes är högst obetydlig, aftaga båda
ofvan nämnda fiskarter i antal alt mera, och på Ulkogrunni fisk-
läge omkring 30 kilometer utanför Ijo elfs mynning, där stort ström-
mingsfiske bedrifves, visste man, enligt samma meddelares upp-
gift, berätta att endast en flundra för många år sedan där blifvit
sedd, medan torsken är fullkomligt obekant på platsen.

Däremot har man hos oss i träsk funnit en annan hafsfisk,
som för öfrigt ingenstädes anträffats under sådana förhållanden,

Om förekomst af strömmiiiff i träsk

o

nämligen strömmingen (Clupea harengus var. memhras). Såsom af
nedanstående framgår, är det dock tvifvel underkastadt, huru-
vida vattnet i dessa träsk är fullständigt sött. Några prof däraf
hafva icke tagits.

1 sina år 1878 publicerade „ Anteckningar om Korpo och
Houtskärs socknar p. 289 (Bidrag till kännedom om Finlands
natur och folk, XXVIII) berättar nämligen dr L. V. Fagerlund att
på Björkö i Korpo yttre skär förekommer en „varietet" af ström-
ming i ett träsk. , .Sannolikt har träsket", yttrar han, ,, fordom
stått i förbindelse med hafvet, men gör det ej mera. Omgifvet
på de flesta sidor af höga brant stupande klippväggar, skiljes det
från hafvot på ett ställe i nordväst af en landttunga, så pass låg
och smal alt vid högt vattenstånd, stark blåst och ovanligt hög
sjögång något skum från vågornas toppar kan stänka in i träsket.
Detta är omkring 10 famnar djupt och för strömmingens fån>
gande utlägges skötor i detsamma." Vid Societas pro Fauna et
Flora Fennica sammanträde den 13 maj 1878 inlämnade dr Fa-
gerlund till samlingarna två exemplar af denna strömming och
upplyste därvid att den landttunga, som skiljer träsket från hafvet
höjde sig omkring en och en half faran öfver hafsytan och sluttade
at båda sidor", men, heter det vidare, „äfven på detta ställe har
bärget flere famnars bredd." Den i träsket befintliga strömmin-
gen skiljes älven af allmogen både till smak och skapnad från
hafsströmming (Meddel. Soc. F. et Fl. Fenn. VI, p. 205).

Genom herr kyrkoherden H. H. Snellmans benägna förmed-
ling har jag om nämnda träsk erhållit ytterligare följande upp-
lysningar. Dess storlek har uppskattats olika, från fyra till flere
tunnlands vidd. På somhga ställen är det ända till 12 å 13 fam-
nar djupt. Man antager att det för 100 ä 200 år sedan stått i
förbindelse med hafvet. Dess yta ligger omkring 6 fot högre än
hafvets, och traditionen förmäler att när det stormar på hafvet
råkar äfven träsket i stort uppror. Vid ovanligt högt vattenstånd
senaste vinter hade sjön skvalpat inåt träsket. Vattnet där torde
icke ens nu vara fullkomligt sött, men dock på långt när icke så
saltigt som vattnet i hafvet — „det kan i nödfall användas till
dricksvatten."

„Strömmingen i träsket", skrifver herr Snellman, „har min-
skats år för år. På senare tider torde det knapt lönat sig att

54 O. M. Eeuter.

fiska. För par decennier tillbaka fångades några åltingar om året.
Sista höst fångades under tre nätter endast par tiotal. Uppgif-
ten att fisken skulle sakna rom har visat sig falsk. Emellertid är
denna strömming fetare och smakligare än annan. Befolkningen
kallar den „sill'' och menar sig om våren ibland fånga en allde-
les hknande fisk i hafvet. Gädda och aborre hafva äfven påträf-
fats i träsket, men är mager och fångas sällan."

Kyrkoherden Snellman har benäget till universitets finska
museum insändt några exemplar strömmingar, fångade senaste
höst i träsket på Björkö.

Sk långt herr Snellman.

Enligt hvad jag erfarit, skulle strömming förekomma inom
Åbo skärgård ytterligare på två andra ställen i färskt vatten. Jag
har om dessa lyckats erhålla följande närmare underrättelser.

Det ena stället är ett träsk vid Medelby i Houtskär socken.
Kyrkoherden Max Lagerbohm har lämnat nedanstående redogö-
relse för detta och strömmingens förekomst däri.

Träsket är ungefär ^/^ verst långt och V4 verst bredt, om-
kring 7 ä 8 famn djupt. Numera står det ej ens under högt
vatten i förening med sjön, men för omkring 40 år sedan ledde
ett dike från träsket till hafvet. För omkring 90 ä 100 år sedan
kunde man komma med båt från hafvet till träsket. Numera är
vattnet alldeles sött \), men ännu för omkring 40 år sedan var det
så saftigt att det ej kunde användas till dryck. Emellan träsket
och närmaste hafsstrand torde vara omkring 100 famnar. Bottnen
är gyttjig och mjuk, stränderna djupa och bärgiga, ställvis växer
dock vass. Träsket är fiskrikt. Där förekomma gädda, abborre,
lake, ål, mört, löja; till och med lax har anträffats.

Strömming erhölls för omkring 40 år sedan — så länge trä-
sket genom diket stod i förbindelse med hafvet — några åttingar
och fjärdingar i stöten. Sista gången strömming ficks, var fång-
sten blott två exemplar.

,,Till utseendet var strömmingen enligt uppgift af häradsdo-
maren på stället ej olik andra, men väl till smaken, i det den

*) Enligt up[)gift. Detsamma har äfven uppgifvits om vattnet i trä-
sket på Björkö, men enligt kyrkoherden Snellman är denna uppgift ej alldeles
korrekt

Om förekomst af strömming i träsk. 55

var mycket bättre. Den var så fet, yttrade han, „att när den
stektes i panna behöfdes aldrig smör". Någon mjölke eller rom
fann man aldrig, utan var det såsom om ister funnits i stället." ^)
Yttermera har man anträffat strömming i den s. k. „insjön"
vid Västerholmarna å Högsar i Nagu, hvarom stud. P. Hj. Olsson
välvilligt meddelat följande:

„Insjöns" största djup är vid pass 20 fot, dess höjd öfver
hafvet vid normalt vattenstånd 1 ^j^ fot. Vid högvatten, vare sig
i hafvet eller i träsket, rinner vattnet öfver på tvänne ställen. På
det ena af dessa är afståndet från hafvet 6 famnar. Bottnen är
gyttjig, stränderna omväxlande djupa och grunda. Vass växer
blott på några ställen. Skog, äng och äfven branta bärg stöta
till träsket. Skilnaden i salthalt mellan träskets och hafvets vat-
ten är märkbar. I träsket förekomma gädda, mört, abborre,
braxen, id, ruda, lake, ål, gös m. fl.

Af strömmingen fångas endast till husbehof någon tunna i
september — oktober. Den utmärker sig genom en delikatsmak
och är mycket fetare än hafsströmming. Lektiden är obekant."
Herr Olsson har till samlingarna inlemnat några exemplar
^f denna strömming, hvilka jag har äran förevisa och hvilka ut-
märka sig genom sin ovanliga fetma. Vid företagen undersök-
ning har hos dem funnits väl utbildad rom.

Af de tre träsk, i hvilka strömming fångats, är salthalten
åtminstone på Björkö visserligen minimal, men förefinnes dock;
hvad Högsar träsket beträffar säges att skilnaden mellan träskets
och hafvets salthalt är märkbar, hvaraf den slutsats torde få dra-
gas alt vattnet äfven i träsket dock icke är fullkomligt sött; upp-
giften från Medelby åter torde fordra bekräftelse.

Att strömming skulle trifvas i alldeles sött vatten kan på
grund af ofvanstående icke anses ådagalagdt. Också i de tre
träsk, i hvilka den nu iakttagits, har den år för år förminskats
till antal. De orsaker, hvilka härtill hafva kunnat medvärka,
kunna icke utan vidare undersökningar angifvas. Möjhgen hafva de

^) Denna uppgift bör mottagas med reservation, ty alldeles det samma
har äfven meddelats om strömmingen i träsket på Björkö, men befunnits
vara oriktigt. Huru osäkra allmogens uppgifter i dylika fall äro framgår
äfven däraf att man t. ex. ganska allmänt här påstår att hvassbuken aldrig
fås med rom vid våra kuster. O. M. R.

56 O. M. Reuter.

i träsken förekommande roffiskarna därtill bidragit. På grund af
de oriktiga uppgifterna att strömmingen skulle blifva steril i dessa
träsk, hvilka uppgifter i fiskens ovanliga fetma ega ett sken-
bart stöd, trodde jag en tid att steriliteten medvärkat till dess
minskning, men detta antagande synes på grund af senare in-
hemtade upplysningar hafva varit förhastadt. Alldeles omöjligt
är dock icke att uppgifterna om steriliteten icke äro alldeles
gripna ur luften och att rom värkligen icke förekommer så all-
mänt och rikligt som hos hafsströmmingen samt sålunda nämda
antagande till någon del likväl kan vara grundadt. Jag är dock
icke i tillfälle att närmare undersöka förhållandet. Här må blott
omnämnas att ett gängse påstående låter äfven den feta ström-
mingen från inre delen af Pojo-viken, i handeln allmänt känd.
under namn af „Baggby-strömming", vara steril. Om värkliga
skäl för detta påstående finnas kan jag icke nu afgöra.

Emellertid synes strömmingen, om den äfven icke tilltagit i
antal, dock trifvas godt i de ofvan anförda träsken, att dömma
af dess förvånande fetthalt. Orsaken till denna fetma, som icke
får sökes i steriliteten, då äfven de till museet inlemnade rom-
stinna honorna från Högsar äro i hög grad feta, ligger måhända
i rikhg tillgång på någon viss föda. Men hittills äro alla under-
sökningar beträffande våra vattens planktonhalt så ofullständiga,
att några gissningar i detta afseende icke ens kunna komma i
fråga.

På grund af det ekonomiska värde, denna feta träskström-
ming utan tvifvel eger, har man uttalat tanken att det vore en
möjlighet att öfverföra strömming i våra insjöar och där upp-
draga en sådan fet form. Jag vill icke uttala mig i denna fråga,
då existensförhållandena för strömmingens fortkomst äfven i de
tre träsk, där den hittills iakttagits, synes mig så ofullständigt
utredda. Frågan förefaller i alla händelser icke alldeles tanklöst
framkastad och nog förtjänt af en allsidigare utredning.

Huruvida den i färskt vatten funna strömmingen företer
några konstanta formafvikelser från hafsströmmingen, har jag
naturligtvis icke kunnat afgöra med det för handen varande ringa
materialet.

Om förekomst af strömming i träsk. 57

I sammanliang med frågan om olika strömmingsformer i vår
skärgård må det slutligen tillåtas mig att — om ätven något
utanför ämnet för denna uppsats — här fästa uppmärksamheten
vid den af vår allmoge med namn af sill betecknade stora form,
om hvilken äfven R. Lundberg talar i sina ,, Bidrag till kännedo-
men om strömmingen i Stockholms skärgård" (Bihang Vet. Akad.
Handl. III, N:o 4, 1875). Nämnde författare är böjd för att betrakta
den såsom endast stora, fullt utvuxna individer af vanlig ström-
ming. Han medger dock att don vore förtjänt af en närmare
undersökning (p. 7). Malmgren omnämner äfven densamma i
,, Kritisk Öfvcrsikt af Finlands Fiskfauna" och uppgör dess
längd från 13 till 15 tum eller 325 — 375 mm. samt anför att den
finnes vid vår södra och västra kust ända upp till Kvarken. „Den
utgör", yttrar han, „säkert en egon från strömmingen skild ras,
ty den lefver alltid skild från strömmingen och begagnar alltid
skilda lekplatser." I Kälfjärd uppgifves dess lektid inträffa under
tiden mellan Johanne och Jakobsmässa, vid Helsingfors på sen-
liusten.

Emellertid har lika Htet jag, som någon annan, hvilken jag
i detta afseende tillsport, sett „sill" från trakten kring Helsingfors
torgföras under andra tider än våren och försommaren. En-
ligt redaktör Ossian Reuter fångas denna sill på vissa ställen
kring Helsingfors med särskilda sillskötar (med större maskor än
strömmingsskötorna) i slutet af maj och början af juni. Äfven
i Kökar på Åland och på Korpo-Utö användas enligt samma
meddelare särskilda sillskötar. För resten förekommer „sillen"
äfven enligt hr Reuter tillsamman med den strömming, som på
försommaren stiger upp att leka. Sålunda har han meddelat mig
att man i Horslök och Härkäpää byar på Sarfsalö i Pernå tidtals
under denna tid med strömmingsnot erhållit ^'3 ,,sill" och att
,, sillen" utgjort i Lovisa viken i medlet af juni \ 5 af den där i
storryssjor fångade strömmingen. Särskildt framhölls att äfven
här några mellanformer hvad storleken beträffar saknades mellan
den vanliga strömmingen och „sillen."

Då jag i juni sistlidne sommar besökte Kyrkslätts skärgård,
bedrefs som bäst ifrigt strömmingsfiske. En och annan sill hade
äfven fåtts och man hade inalles insamlat något mer än en tunna
sådana. Jag uppmätte dem och fann deras längd i allmänhet

58 O. M. Reuter. Om förekomst af strömming i träsk.

uppgå till 370 mm. Redan midsommartiden begynte de försvinna,
under det däremot den vanliga strömmingen erhölls ännu länge
därefter. Enligt uppgift af landthushållaren Åberg fångades de
enstaka bland öfrig strömmmg, dock hade man en gång vid Jun-
kars i ett enda notvarp erhållit en hel tunna s. k. sill; andra
tider än om försommaren visade sig ,, sillen" icke häller här-
städes.

Äfven i den yttre skärgården utanför Åbo förekommer, så-
som af ofvanstående rader framgått, samma sillform. Kapten E.
Eriksén meddelar mig därom att den t. ex. vid Nagu-Sandö ,,i
miclten af juni börjar visa sig hland vanlig strömming och er-
hålles till juni månads slut, hvaremot den nästan aldrig mer låter
se sig i juli månad." De största exemplar, som fångats, hafva
mätit 12 tum i längd. Enligt hans förmodan förelågo här en
större ras, som förvillat sig bland vanlig strömming.

Att döma af dessa uppgifter, äfvensom däraf att denna sill
ofta anträffas i enstaka exemplar bland vanlig utanför Helsingfors
i maj fångade strömming, men mig veterligen icke under hösten,
synes Malmgrens uppgift om dess lektid icke bekräftas, lika htet
som att den skulle hålla sig i särskilda stim från vanlig ström-
ming. Då den emellertid tyckes komma till våra kuster endast
en kort begränsad tid på året och då mellanformer i storlek
mellan denna ,,sill" och vanlig strömming under dessa tider icke
anträffas, torde denna forms natur helt visst ännu icke kunna
anses vara utredd, utan väl förtjänt att närmare undersökas af
våra iktyologer ex professo.

Mötet den 3 mars 1894.

Cansas Academy of Science i Topeca hade insändt sina
publikationer och anhållit om skriftbyte, hvartill bifölls.

BibHotekarien herr magister A. Arrhenius omnämnde att
en hylla i universitetets-bibliotekets läserum af herr professor
Bolin upplåtits för till Sällskapet senast anländ literatur, hvilken
altså kommer att där vara tillgänglig under en månads tid, hvar-
efter den utbytes mot nyanlända publikationer.

Beslöts att genom annonser uppmana hugade exkurrenter.
att inom mars månad inlemna sina ansökningar till ordföranden.

Herr professor O. M. Reuter inlemnade till ^cto en uppsats
med titel ..Apterygogena fennica. Finlands CoUembola och Thy-
sanura'' och redogjorde för dessa djurs förekomst i Finland.

Herr professor O. M. Reuter fäste uppmärksamheten på det
intresse ett noggrant studium af floran och faunan på våra ut-
skärs klippor skulle äga och uttalade förhoppningen att någon
kompetent person ville åtaga sig undersökningen. Som ett sär-
skildt lämpligt område framhöll hr Reuter skärgården söder om
Kökar, samt Kökar, Utö, Jurmo, Vänö jämte kringliggande smärre
klippor. Det väckta förslaget gaf anledning till ett meningsutbyte
mellan herrar Reuter, Elfving, Palmen, Sahlberg och Norrlin.

Ordföranden professor J. A. Palmen meddelade, att den af
Sällskapet i anledning af torf-fynden i östra Finland tillsatta ko-
mitén ansett nämda torflager förtjänta af noggrann undersökning
samt beslutit föreslå att forstmästare R. Herlin blefve satt i till-
fälle att på ort och ställe göra naturhistoriska iakttagelser samt
insamla för närmare undersökning behöfligt material. På förslag
af mag. Herlin, som önskade införskaffa närmare upplysningar om

60 Mötet don 3 mars 1894.

clot metodiska tillvägagåendot vid undersökningen, besluts att upp-
skjuta saken till nästa möte, då frågan skulle upptagas i sam-
band med andra anslagsfrågor.

Herr professor Fr. Elf vin g yttrade: Vid november mötet
hade uppdragits åt en komité att inkomma med yttrande i an-
ledning af ett af mig väckt förslag om att söka vinna utred-
ning rörande kulturväxternas utbredning i landet. Denna ko-
mité har ansett att tanken synts väl förtjänt af att reali-
seras och att lämpligt vore att till en början utsända fråge-
bref till intresserade personer i landsorten för att af dem erhålla
upplysningar. Komitén hade tänkt sig dylika frågebref af två
olika kategorier, de ena afsedda att tillställas så många personer
som möjligt älven af allmogeklassen samt omlattande endast
sädesslag och ängsväxter, fruktträd och bärbuskar samt de vikti-
gaste köksväxterna, de andra, hufvudsakligen afsedda för jord-
brukare af herremannaklasscn, upptagande de mindre allmänt
spridda kulturväxterna.

Med godkännande häraf öfverlämnade Sällskapet åt komite-
rade att vidtaga alla för undersökningens bedrifvande nödiga
åtgärder.

Friherre E. H is inger förevisade samt inlemnade till sam-
lingarna galläpplebildningar tagna på Quercus ilicifolia i trädgår-
den på Fagervik, hvilka något liknade dem som cynipiden An-
dricus fopcundatrix förorsakar. Föredragaren uppmanade herrar ex-
kurrenter att gifva akt på huruvida äfven vanlig ek visar dylika
bildningar. Herr professor Sahlberg uttalade förmodan att två
slags galläpplen, förorsakade af olika generationer af samma cy-
nipidart kunde finnas på samma ek, emedan gallbildarcn troligen
hörde till dem, som hafva växlande generationer.

Herr doktor A. O. Kihlman förevisade en egendomlig ma-
surbildning på björk, funnen i Taivalkoski och inlemnad af herr
byggmästare Aug. Karling.

Herr magister A. Arrhenius förevisade exemplar af /Stec/iz/s
anniia L., tagna af lyceist Thuring vid Perkjärvi station i Mohla
socken på en öppen, sandig plats i skog. Herr professor Saelan

Mötet den 3 mars 1894. 61

upplyste om alt denna art tagits hos oss en gång förut, nämli-
gen som ruderatväxt på en gård i Viborg.

Herr student H. Lindberg anmälde att den hos oss endast
på Åland anträffade Sphagnum imlricatum senaste sommar ta-
gits af herr student P. Hj. Olsson i Kimito socken, som utgör
artens nordostligaste kända fyndort.

Till de zoologiska samlingarna hade blifvit inlemnade:
Coluber austriacus Laur. från Åland, Geta, juK 1892, af herr
K. 0. Bomansson (genom H. Lindberg); Centronotus gunellus ivkn
Bottniska viken utanför Kaskö, erhållen i .strömmingssköta, juli
1892 af fiskaren J. Nisén (genom mag. J. Linden); 10 arter fiskar
från Esbo och Kyrkslält skärgård af fil. kand. K. M. Lcvander samt
2 arter fiskar från Helsinge skärgård, sommaren 1893, af vakt-
mästare G. Nyberg; 8 arter sällsynta skalbaggar från Hausjärvi
och Helsingfors af stud. Stenius, samt omkring 10 arter skalbaggar
ifrån Kristina socken af stud. Streng; Palcemon squilla från Mej-
lans vid Helsingfors, tagen i augusti 1893 af vaktmästare G. Ny-
berg; tång (Fiiais) med talrika fastsittande exemplar ai Balanus
improvisus från Helsingfors skärgård af fil. kand. K. M Levander.

De botaniska samlingarna hade fått emottaga följande gåfvor:
35 exemplar Hieracier fr. Vihti af mag. J. A. Fhnk; 11 kärl-
växter från Karkku af dr Hj. Hjelt; 48 lefvermossor och 18 hvit-
mossor från Karelska näset af stud. H. Lindberg; Elodea cana-
densis fr. Siestarjoki af stud. H. Lindberg; Peziza ceruginosa från
HoUola af dr Wainio; 165 mossor från Kimito, deribland Hy-
pnum sarmentosiim, ny för provinsen, af stud. P. Hj. Olsson.

Till korresponderande medlem invaldes på förslag af herr
professor Elfving professoren i botanik i Montpellier herr Charles
Flahault, närmast på grund af hans förtjänster om den finska
algfloran.

Mötet den 7 april 1894.

Ordföranden föredrog de fem ansökningar om understöd för
naturalhisloriska exkursioner, som inom utsatt tid inlemnats, samt
anmälde att forstmästaren R. Herlin förklarat sig villig att under-
söka torflagren i Pyhäjärvi socken vid Ladoga samt för ändamå-
let anhållit om ett resebidrag af 200 mark.

På förslag af tryckningsutskottet beslöt Sällskapet bevilja
herr student H. Lindberg 350 mk för botaniska forskningar på
Karelska näset, herr forstmästare R. Herlin 200 mk i nyss angif-
vet syfte, herr student V. Borg 100 mk för botaniska exkursioner
i Kalvola socken samt herr student Hj. Olsson 120 mk för flori-
stisk undersökning af Nagu socken med uppmärksamheten sär-
skildt fästad vid hafsstrandens vegetation.

Ordföranden meddelade att den af Sällskapet tillsatta komi-
tén för uppgörande af förslag till nya stadgar numera fullgjort
sitt uppdrag samt utdelade till de närvarande komiténs i tryck
föreliggande förslag. Detta stode att erhålla å zoologiska och
botaniska museerna äfvensum i Universitetsbibliotekets läserum.

Till publikation anmäldes af herr doktor K. M. Le v an der:
Beiträge zur Kentniss der Pedalion- Arten, utgörande en anato-
misk beskrifning af det egendomliga hjuldjurslägtet Pedalion, af
hvilket man hittills känt endast en art, men af hvilket författaren
lyckats uppdaga en ny art, den han benämt P. fennicum; vidare
Materialien zur Kenntniss der Wasserfauna in der Umgehung
von Helsingfors. I. Sarcodina, Mastig oplior a, Infusoria, upptagande
omkring 200 arter, bland dem ett tiotal för vetenskapen nya;
samt slutligen Kleine Beiträge zur Kenntniss des Thierlehens un-
ter dicker Eisdecke in einigen Oewässern Finlands. Likaledes
inlemnades af herr kandidat K. E. Stenroos att offentliggöras
Die Cladoceren der Umgehung von Helsingfors, upptagande 52
till största delen för Finland nya arter, samt Cladocerfaunan i
Nurmijärvi sjö.

Mötet den T april 1894. 63

På förslag af bibliotekarien beslöts om skriftbyte med Ve-
rein der Freunde der Naturgeschichte in Mecklenburg, Muceo
national de Montevideos samt Wisconsin Academy of sciences,
arts and letters i Madison, af hvilka de två förstnämda insändt
publikationer och det tredje anhållit om skriftbyte.

Föredrogs

Förteckning öfver Hydrachnider, samlade i Helsingfors vestra
skärgärd och bestämda af Erik Nordenskiöld ^).

Ätax crassipes Mtill. Esbo, träsk på ön Pentala, ISVsSS.
E. Nordenskiöld. (Kuusamonjärvi äfvensom i sjöar nära Kuopio
enligt Koenike).

Atax spinipes Miill. Esbo, inre skärgård bland vass 18^^893.
K. M. Levander. (Kuusamonjärvi enligt Koenike).

Nescea coccinea Koch. Esbo, Ramsö sund IS^^e och ^*/^9S.
E. N — d. (Kallavesi enligt Koenike).

Nescea longicornis Koch. Esbo inre skärgård bland Chara
182% och 24/,93. E. N— d.

Hydrochoreuthes cruciger Koch. Esbo inre skärgård bland
Chara IS^e'^ och 24/^93. e. N— d.

Hydrochoreuthes ungiilatiis Koch. Esbo, Ramsö sund 182*/,93.
E. N— d.

Hygrohates impressus Neuman. Esbo inre skärgård, bland
vass ISVsÖO. K. M. Levander.

Axona versicolor Kramer. c^ och $. Esbo, Ramsö sund,
Chara, IS^V^QS. E. N— d.

Arrhenurus emarginator Koch. (f och 2. Esbo, Ramsö
sund 182%89. K. M. Levander. (Några små sjöar vid Kuopio
enUgt Koenike).

Limnesia histrionica Bruz. Esbo, träsk på ön Pentala iSVgQS.
E. N-d.

Limnesia pardi^ia Neum. Esbo, Ramsö sund IS^VvSS. E.

^) Augående Finlands Hydrachnider har förut publicerats: „Verzeichniss
finaländischer Hydrachniden" af prof. Koenike i Abhandlungen des natur-
wiss. Vereins in Bremen" Bd. X, 1H89. Förteckningen upptager 14 arter,
bestämda efter exemplar, samlade af dr. O. Xordqvist.

64 Mötet den 7 ai)ril 1894.

N — d. (Äfvcn tagen i Hermanonkimaanjärvi och Sääksjärvi i
Mäntsillä af E. N— d).

Eylais extendens Latr. Esbo, lergrafvar vid Skälörn IS^^^/^OS,
Pentala träsk IS^/^dS. E. N— d. (Yli-Kitkajärvi, Kallavesi och
Sarnmakkolampi enl. Koenike. Bäck vid Kuopio, K. M. Levander).

Limnochares holosericeus Latr. Esbo, lergraf vid Skälörn
1827,93. E. N— d. Sammastädes 1892, A. Westerlund. Pentala
träsk 18*/893. E. N— d.

Underfamiljen Halacaridse.

Äletes Seahami Hodge. Esbo, söder om Gåsgrundet, 10
ra. djup, på alger. ISVs^S. E. N— d.

Halacarus spinifer Lohmann. Lokal och tid som föregående.

Herr professor J. Sahlberg förevisade och anmälte en för
vår fauna ny carabicid, Bemhidium adustum Schaum., hvilken han
funnit vid den sandiga stranden af ett tillflöde till floden Svir vid
Gorki midsommartiden 1884. Denna art, som stod nära den ny-
ligen såsom rekryt för vår fauna anmälda B. varium Oliv., men
var mindre och hade vid basen bredare prothorax, starkare mar-
kerade strimmor samt mera utbredda gula teckningar på elytra,
var ännu icke anträffad på Skandinaviska hallon, men förekom
ganska allmänt i Östersjöprovinserna, norra Pxyssland och Sibirien.
I sammanhang härmed förevisade herr Sahlberg en annan ny
skandinavisk carabicid, hvilken dock icke hörde till vår fauna.
Det var Oodes gracilis Villa, hvaraf föredragaren för många år
sedan under en kortare tids vistelse i Stockholm i juli månad
1863 fann tvenne exemplar under uppkastad Pliragmites vid
stranden af ett litet träsk vid Bellevue i närheten af Haga park.
Exemplaren hade länge stått obestämda i föredragarens samling,
men hade nu genom jämförelse med exemplar från sydligare Eu-
ropa kunnat med säkerhet bestämmas. Arten är betydligt mera
långsträckt än Oodes helopioides Fabr., har prothorax smalare,
vid basen något afsmalnande samt föga punkterade sidor af me-
tasternum. Förut var den känd från södra och mellersta Eu-
ropa, men icke funnen nordligare än vid Berlin.

Ordföranden förevisade en af hr doktor A. R. Spoof i Abo
insänd honkräfta med första paret abdominalfötter utbildade så-
som hos hankräftor.

Mötet den 7 april 1894. 65

Sekreteraren framlade till påseende ett antal af professor
J. A. Palmen och rektor M. Brenner skänkta fotografiporträtt af
Sällskapets medlemmar.

Då Flora-dagen, den 13 maj, i år infaller på pingstdagen,
beslöt Sällskapet att begå sin årsdag lördagen den 5 maj samt
på förslag af sekreteraren att i enlighet med gammal sed inom
Sällskapet efter mötet samlas till ett enkelt samkväm, hvars an-
ordning uppdrogs åt herrar K. M. Levander och R. Boldt.

Till de zoologiska samlingarna hade inlemnats af studeran-
den Hj. Olsson omkring 700 exemplar skalbaggar från Kimito, af
professor J. Sahlberg omkring 400 arter skalbaggar mest från Karis-
lojo, Helsingfors, Tavastland och Uleåborg, däribland 6 för finska
samlingen nya arter.

De botaniska samlingarna hade af student K. E. Hirn fått
emottaga Junciis balticus från Saltvik på Åland, ny för pro-
vinsen.

Kleiue Beiträge ziir Kenntniss des Thierlebeiis

imter dicker Eisdecke in eiiiigeii

Gewässern Finlands.

Von
K. M. Levander.

(Vorgelegt am 7 April IS 94).

Um eine Vorstellnng von dem Thierleben in unseren Gewäs-
sern während der Winterzeit zu gewinnen, haben auf meine Bitte
einige meiner Freunde und ich selbst dann und wann bei Gele-
genheit mit Netzen von Miiller-Gaze Proben aus Eislöchern gefischt.
Als Resultate meiner Untersuchiingen will ich folgendes mittheilen.
I. Maljalampi und Valkeinen sind zwei Teiche bei Kiiopio
(63° n. L.) mit Ausfluss in den Kallavesi. Sie wurden im Neu-
jahr lfi91 von mir besucht und waren zu dieser Zeit mit dicker
Eisdecke bedeckt. Mit einem an einem 2 m langen Stock be-
festigten pelagischen Netze wurden folgende Arten gefangen:
Protozoa. Vorticella sp., freischwimmende Colonie. Maljalampi.
Ro t a tor i a. Conochilus volvox Ebg. Maljalampi.

Polijarthra sp. Mit schmalen und langen Cuticula-

Anhängen; Maljalampi.
Triarthra longiseta Ebg. Maljalampi, Valkeinen.
Anuraea cochlearis Gosse. Maljalampi, Valkeinen.

„ aculeata Ebg. Maljalampi, Valkeinen.
Notholca loiigispina Kellicott. Maljalampi, Valkeinen.
AqMnchna ijriodonta Gosse var. helveiica Imh.
Maljalampi, Valkeinen.

Das Thierleben unter dicker Eisdecke. 67

Turbellaria. Einc kleine Rhahdocode, Maljalampi.
Gladocera. Daplinia cristata G. O. S. Maljalampi.

Bosmina longirostris O. F. M. Maljalampi, Val-
keinen.

Acrojjerus leucocephalus Koch. Maljalampi.

Pleuroxus nanus Baird. Maljalampi.
Copepoda, Cijdops sp. Maljalampi, Valkeinen.

Diaptomus gracilis G. O. S. Maljalampi.

Nanplii. Maljalampi, Valkeinen.
Insecta. Limnopldlus'? Larva. Maljalampi.

Dio Proben waren, dank dem Umstande, dass das Fischen
in einem kleinen Eislochc eine grosse Åusbeute nicht gestattet,
meistens quantitativ klein, was besonders in Betreff der einzigen
Probe gilt, die ich aus dem Valkeinen bei sehr niedriger Temperatur
( — 15° C.) erhielt. Von gewissen Formen enthielten sie jedoch
zahlreiche Individuen und zwar von Änurcea cochlearis, Notholca
longispina, Asplanchna priodonta var. helvetica, Bosmina longi-
rostris, Pleuroxus nanus, Cgclops sp. und Diaptomus gracilis.
Die Räderlhiere trugen häufig Sommereier, die Aspjla7ichna-Y ovm
sowohl Sommereier, resp. Embryonen, wie auch dickschalige Dauer-
eier. Besonders bemerkenswerth ist, dass die Bosminen sich noch
in dieser Zeit fortpflanzten und zwar durch Sommereier.

Am Ende Februar 1892 erhielt ich durch Herrn Cand. Med.
E. Therman wiedcr eine Probe aus dem Teiche Maljalampi. Die
Zusammensetzung der Fauna schien um diese Zeit des Winters
ganz dieselbe zu sein, wie in der Neujahrszeit 1891, indem die-
selben Arten w^ieder vertreten waren. Sehr zahlreich waren wie-
der Anurwa cochlearis, Bosmina longirostris, Pleuroxus nanus,
Cgclops sp. und Diaptomus gracilis. Auch jetzt waren bei mehr-
eren Exemplaren der Bosmina longirostris Sommereier, resp.
Embryonen im Brutraume zu sehen.

II. Auf einer Reise in der Gemeinde Karttula ca. 40 km
W. von Kuopio hatte ich d. 20 December 1893 Gelegenheit das
pelagische Netz fur einige ^linuten in einen offenen, Hirvenkoski
benannten Ström, durch welchen das Wasser aus einem Wald-
teiche in den Binnensee Virmavesi fliesst, zu tauchen. Da der
genannte Ström ganz flach ist, und daher das Wasser eine starke
Strömung hat, friert er im Winter nicht zu, w^ährend alle Teiche

68 K. M. Levander.

und Seen mit dicker Eisdeckc bedeckt sind. Die Temperatur der

Luft bctrug bei der Gelegenhcit — 15° C. Die Probe, welche

sogleich conservirt wurdo, enthält folgende Räderthier-und

Krebsthier-Arten.

Rotatoria. Synchwta sp. Mehrere Exemplare.

Änurcea cochlearis Gosse. Sehr zahlroich.
„ aculeata Ebg. Einzelne Exemplare.

Notholca longispina Kellicott. Zahlreich.
Cladocera. DapJinia cristata G. O. S. „

Bosmina longirostris O. F. M. „

Pleuroxus nanus Baird. Einzelne Exemplare.
Copepoda. Cydops sp. Einzelne Exemplare.

Diaptomus graciUs G. O. S. Einzelne Exemplare.
Die meisten Individuen von der Bosmina longirosb-is sind
mit lecrem Brutraum, wenige trägen Eier und zwar Dauereier.

III. Aus Mittel-Finland habe ich noch zwei Proben anzu-
fuhren, welche ich Herrn Magister A. Westerlund verdanke. Sie
sind aus einem in der Gemeinde Rantasalmi gelegenen Teiche,
Kosulanlampi, und einem aus ihm entspringenden Bache d. 10
Januar 1893 aus Eislöchern gefischt und weisen folgende Spe-
cies auf.

Rotatoria. Polyarthra platyptera Ebg. Einzelne Exemplare.

Änurcea cochlearis Gosse.

Notholca longisinna Kellicott.
Cladocera. Daxihnia galeata G. O. S.

„ lacustris? G. O. S.

Pleuroxus nanus Baird. Einzelne Exemplare.

Diaptomus gracilis G. O. S. Sehr zahlreich.

IV. Aus dem in Stid-Finland gelegenen, seichten, zum Theil
mit Schilf und Binsen bewachscnen Binnensee Nurmijärvi hat
Herr Magister K. E. Stenroos d. 24 April 1892 einige Proben aus
einem Eisloche genommen. Die Eisdecke war nach seiner An-
gabe mehr als V2 '^ dick; die Tiefe des Wassers unter der
Eisdecke erreichte nicht 1 m. Die Proben enthalten nur eine
Cyclops-Åi% aber in sehr grosser Anzahl, sowie Nauplien von
derselben.

Aus den oben zusammengestellten Daten känn man also
ersehen, dass eine grosse Anzahl der pelagischen Thiere, inclu-

Das Thierleben unter dicker Eisclecke. <i9

sive der pelagischen Claclocercn, in den Binnenseen und Tei-
ehen iinseres Ländes während der kalten Jahreszeit, wo jene
sich mit dicker Eisdecke iiberzogen haben, ununtcrbrochon
fortleben.

V. Um etwas tiber die Zusammensetzung der niikroskopi-
schen Thierwelt während der Winterzeit in dem Seewasser unse-
rer eisbedecklen Kiisle zu erfahren, habe ich mit dem pelagischen
Netze im Winter der Jahre 1890—91 und 1892—93 in der Um-
gebung von Helsingfors einige Fänge gemacht, aus dencn lolgende
Liste resultirt:

Dinoflagellala. Peridinium catenatum mihi ^). Kotten von je

zwei Individuen. Helsingfors, ans einem
grossen Eisloche im Sandvikshafen, 18 ^''/2 91.
Eisdecke sehr dick.

Dinojohysis acuta Ebg. Aus dem oflbnen Sunde
zwischen Sveaborg und dem Stadttlieil Brunns-
parken, 18 22/2 91-
C i Ii a t a. Nassula? sp. („Eine braune, an eine Nassula

erinnerndc Holotriche" nach meinen Noti-
zen). Zusammen mit der vorigen Art.

Loxophyllum meleagre Ebg. Helsingfors, Slid-
hafen, aus einem kleinen Eisloche bei der
Insel Blekholmen, 18 7,91.

Codonella tuhulosa mihi (= C. ventralis Nord-
qvist). Zwischen Sveaborg und Brunnspar-
ken 18 22/2 91; Sandvikshafen 18 ^^'a 91; bei
der Insel Esbo-Löfö, aus einem kleinen
Loche in dickem Eise, 18 ^2/3 93.

Codonella Brandtii Nordqxist Esbo-Löfö 18 *^/3 93.

Euplotes sp. Sandvikshafen 18 ^"/g 91.

Vorticella sp. Auf Algenfäden festsitzend, zwi-
schen Sveaborg und Brunnsparken, 18 22/2 91.

Acineta tiiberosa Ebg. Zahlreiche grosse Exem-
plare auf Algenfäden, zwischen Sveaborg und

^) Le van (ler, Peridinium catenatum n.sp. Eine kettenbildende Peri-
diaee im linnischen Meerbusen. In Acta Soc. pro
F. & Fl. Fenn. IX, n:o 10, 1894. 18 ss. 1 Tafel.

70 K. M. Levander.

Brunnsparken iS^^gOl. (In meincm friiherGn
Aufsatze „Mikrofaunistiska anteckningar" Aci-
neta grandis genannt).
Rotatoria. SyyicJmta baltka Ebg. Zvvischen Sveaborg und

Brunnsparken 18^V2i'l; Esbo-Lölo IS^VgDS.
Äniircea aculeataEbg. Helsingfors, SLidhafen 18 VgOl,

Esbo-Löfö 18 173 93.
A. sp. (wahrscheinlich eine unbeschriebene Form,
ähnlich A. teda Gosse.) Esbo-Löfö IS^Va^S
Gladocera. Ob Bosmina maritima P. E. Muller auch im Winter

im Seewasser boi uns vorkommt, ist mir fest-
zustellen nicht gelungen.
Copepoda. Eine Harxjacticiden-kvi mit Eiern; auch Nauplien.

Mehrere Exemplaro zwischen Sveaborg und
Brunnsparken 18 ^72^1 •
Cyclops sp.
Dias bifilosus Giesb. Einzehie Exemplare zwischen

Sveaborg und Brunnsparken 18 2% 91.
Temorella affinis Poppe var. hirundoides Nordqvist.
An derselben Stelle, wie die vorigeArt, I822/29I;
einzelne junge Individuen. Wahrscheinlich ge-
hören zu dieser Form auch die nicht voll aus-
gebildeten Galaniden und Nauplien, die ich aus
dem Sandvikshalen 1 8 "Y2 *-*3 erhielt.
Ostracoda. Einen lebenden Ostracoden, der nicht bestimmt wurde,

erhielt ich aus dem Stidhafen von Helsing-
fors 18 1/2 91.
Amphipoda. Oammarus locusta Fabr. Zahlreiche Exemplare

aus einem Eisloche bei Esbo-Löfö 18 ^^'3 ^3.
Einige Individuen wurden auch im Sunde zwi-
schen Sveaborg und Brunnsparken 18^72 91
beobachtet.
An der letzterwähnten Stelle erhielt ich noch eine 1 cm.
länge rhabdocoele Turbellarie von weisslicher Farbe, mit einem
Otolithen im Vordertheile des sch målen und langgestreckten Kör-
pers und dem Munde in der hinteren Körperhälfte. Ferner eine
Nematode und einzelne Ghironomiden-Larven. Aus dem Eisloche
bei Esbo-Löfö wurde IB^^a^S auch eine Hydrachnide gefangen.

Das Thierleben unter dickor P^isdecke. 71

Nachschrift. Beim Drucken dieser Mittheilung ist mir eine
Åbhandlung von R. Laulerborn „Uber die Winterfaima einiger
Gewässer der Oberrheinebenc. Mit Beschreibungen neuer Proto-
zoen" ^), welche der Verfasser mir gutigst zugesandt hat, in die
Hände gekommen. Herr Laulerborn konstatirt ,,das Vorhanden-
sein einer an Arten und teilweise auch an Individuen sehr reichen
Tierwelt, sowohl im Schlamme am Grunde der Gewässer als auch
in den freien Wasserflächen unmittelbar unter der Eisdeckc" und
fiihrt als Beleg hierfur eine stattliche Reihe von Rhizopoden, He-
liozoen, Flagellaten, Ciliaten, Rotatorien, Grustaceen und Tardi-
graden an.

') Biologisches Centralblatt, Bd. XIV, Nr il, 1894, p. 390—398.

Årsmötet den 5 maj 1894.

Ordföranden, professor J. A. Palmen afgaf följande årsbe-
rättelse :

När uti ett vetenskapligt samfunds årsberättelse vanligen år
efter år uti ingressen upprepas att det förgångna året förlupit i
all stillhet, så kan det måhända förefalla stereotypt, men det be-
höfver därför icke vara intetsägande. Man erfar ju i politiska
lifvet huru „discordia res maximge dilabuntur", och det samma
kunde ju också i ett vetenskapligt sällskap vara fallet; att intet
sådant passerat är ju derföre en lycka som förtjänar antecknas.
Finnes nämligen verklig lifaktighet i ett samfund, så blir årets
stillhet liktydig med ett jämnt och ostördt framåtskridande, ett
sådant som just är det mest önskliga för vetenskaplig forskning.
I detta afseende kan vårt Sällskap blicka tillbaka med tillfredstäl-
lelse och med känsla af att efter måttet af sina krafter hafva fyllt
sin pligt.

Vid ett tillfälle som detta egna vi gerna främst vår tanke
åt de män som lemnat våra led och lagt sig ned för alltid. Li-
kasom förut har nämligen sällskapet förlorat några både utländ-
ska och inhemska ledamöter.

Af utländska ledamöter har Sällskapet förlorat Richard
Spruce, den fräjdade exkurrenten inom Syd-Amerikas tropikverld.
Född 1817 egnade sig Spruce tidigt åt studiet af Stor Britanniens
mossflora samt dokumenterade sig genom sina pubUkationer om
Pyrenéernas muscinéer som en synnerligen framstående bryolog.
Sitt verldsrykte vann han dock genom sina under sexton år
(1849—64) fortsatte botaniska undersökningar inom Syd-Ame-
rika. Begynnande med Rio Negros och Orinokos flodområden ut-
sträckte han sina forskningsresor mot vester till Anderna, hvilkas
höjdsträckningar och dalar han noggrannare än någon botanist
före eller efter honom undersökt. Med bruten helsa och efter att
hafva förlorat hela sin förmögenhet nödgades han 1864 återvända

Årsmötet den "> maj 1894, 73

till England där regeringen anslog honom en pension. De sam-
lingar lian under dessa färder sammanbragte voro ofantliga; be-
arbetningen däraf öfverlemnade han åt olika specialister, och
enstämmigt intyga dessa att Spruce varit en af alla liders mest
skarpsynta samlare. Själf förbehöll han sig lefvermossorna och
har om den publicerat sitt hufvudarbete Hepaticce amazonicce et
andenses (1884—85) rikt icke blott på iakttagelser rörande detal-
jer beträffande denna i tropikerna så månggestaltade grupp, utan
äfven på allmänna synpunkter för deras systematik. En talrik
mängd afhandlingar vittna äfven om hans skarpsynthet. Föresla-
gen af vår bryolog professor Lindberg, var han medlem af vårt
sällskap sedan år 1871. Han afled den 28 december 1893.

Med döden har afgått jämväl lektor Knut Fredrik Thede-
nius i Stockholm den 4 mars 1894. Född år 1814 sökte han,
ehuru intresserad naturhistoriker, till en början under 1840- och
1850-talen vinna sin utkomst genom apotekareyrket, men fortsatte
därjämte städse sina studier i naturalliistoria. Ar 1852 öfvertog
han en lärareplats i Stockholm och egnade sig snart odeladt åt
denna verksamhet, tills han såsom lektor tog afsked år 1886-
Sjelf ytterst hängifven naturen förstod han i hög grad att väcka
sina elevers intresse. Under lediga tider gjorde han resor i bota-
niskt syfte, och såsom författare har han gjort sig bekant för-
nämligast genom 'Svensk Skolbotanik' och 'Flora öfver Upplands
och Södermanlands fanerogamer." Förutom denna växtgrupp var
det förnämligast mossorna Thedenius studerade, och många vär-
defulla bidrag lemnade han till kännedom om deras utbredning i
Sverige; som ett erkännande af hans förtjänster om sistnämda
växtgrupp må anses att utaf Schimper efter honom uppkallats ett
slägte. Till medlem af vårt samfund föreslogs han år 1871 af sin
forne elev professor Lindberg. Under senare år var den gamle
mannen lifligt sysselsatt också med insektverlden, särskildt fjäri-
larna, af hvilka han samlat sig en vacker kollektion, och han del-
tog med ifver i Entomologiska föreningens i Stockholm samman-
träden och verksamhet. På enhvar, som kom i beröring med den
humane och enkla mannen, måste hans hjärtegoda väsende och
hela personlighet verka tilldragande, hvarföre ock den vänkrets,
som den bortgångna tillvunnit sig, är utsträckt vida utöfver hans
närmaste verkningskrets.

74 Årsmötet den 5 maj 1894.

Bland inhemska ledamöter som ailidit under året. hör främst
nämnas nestorn hland finska forskare professor Henrik Gustaf
Borenius, som uppnådde den vördnadsvärda åldern af 92 år och
afled den 5 mars 1894. Han egnade sin verksamhet åt de meteo-
rologiska observationerna i vårt land, och detta arbete har medel-
bart ländt äfven den inhemska naturhistorien till gagn; denna
forskningsriktning gaf han år 1850 sitt erkännande därigenom
att han enligt den tidens sed inträdde såsom medlem i vårt samfund.

En annan naturforskare-veteran, senator Adolf Edvard
Arppe, var medlem af Sällskapet sedan år 1837, och afsomnade
i Helsingfors den 13 april 1894 i sitt 76:te lefnads år. Hans ve-
tenskapliga och mångsidiga medborgerliga verksamhet var riktad
åt annat håll, men likvisst har naturalhistorien icke varit honom
fremmande, ty i egenskap af Universitetets Rektor under en särde-
les lång tid hade han tillfälle att handlägga en mängd ärenden,
som nära berört bland annat de naturhistoriska samlingarna. Dä
vårt sällskap år 1857 beslöt öfverlemna sina samlingar åt Univer-
sitetet mot förbindelse att detta å sin sida skulle upprätthålla ett
finskt naturalhistoriskt museum, uppdrog Consistorium åt ett utskott
af tre personer, hvaribland rektor, att yttra sig, och såsom resul-
tat framgick senare den öfverenskonniielse af den 17 februari
1858, som ännu är giltig.

Från ett verksamt lif har vidare bortgått Sällskapets medlem
filosofie magister Oskar Ernst Viktor Fredrik Rönnbäck.
Såsom student lifligt intresserad af botanik inträdde han år 1859
i vårt sällskap och lemnade många bidrag till kännedom af
floran i Satakunta. Senare inslog han en mera praktisk rikt-
ning, som dock icke är främmande för naturalhistorien ; med in-
tresse omfattande landets modernäring, jordbruket, utvecklade han
såsom mångårig sekreterare i Finska hushållningssällskapet myc-
ken energi: vid sitt den 23 november 1893 timade frånfälle lem-
nade han sin plats svår att fylla.

Likaledes åt annan riktning än den naturalhistoriska egnade
sig Waldemar Spoof. Redan under sin studiitid var han en
varm naturvän, men först senare såsom juridisk tjänsteman begynte
han att bilda och med icke obetydliga kostnader vidmakthålla
en egen samling af finska foglar, deras ägg och ])on, äfvensom
af fiskar i .sprit. En ekonomiskt gynnsam ställning tillät honom

Arsmiitet den 5 maj 1894. 75

att tillfi-edsställa sitt intresse oj blott i delta al.seende utan ock
att till sina samlingar foga värdefulla zoologiska praktverk. Att
han var en af dem som genom penningebidrag möjliggjorde 1887
års Kola-expedition bör också här antecknas. Sina samlingar
uppställde han på sitt gods på Kakskerta ö, dit han efter erhål-
let afsked från sin innchafda referendariesekreterare-tjänst drog
sig tillbaka till följd af en tilltagande .sjuklighet, för hvilken han
helt nyligen dukade under den IG april 1894. Om ock hans efter-
lemnade kollektioner icke äro af vetenskaplig betydelse, äro de
dock för våra förhållande anmärkningsvärda nog att undandra-
gas det oblida öde, för hvilket privatsamlingar mången gång äro
utsatta.

I stället för de med döden afgångna rekryterar sig Sällska-
pets led årligen med nya medlemmar. Under året hafva dock
endast två tillkommit, nämligen dr J. E. D. Iverus och stu-
dent V. Borg.

Sina sammanträden har Sällskapet i vanlig ordning hållit
till ett antal af sju och därunder utvecklat samma lifaktighet som
tillförene. Förevisningar hafva till stort antal omvexlat med med-
delanden om nya fynd eller iakttagelser, hvilka nedlagts i Sällska-
pets protokoll. Till det vetenskapliga lifvet vid Sällskapets möten
hafva sålunda bidragit herrar Arrhenius, Bergroth, Gh. E. Boldt,
R. Boldt, Brenner, Hirn, Hisinger, Kihlman, Levander, Lindberg,
Montell, Nordenskiöld, Nyholm, Olsson, Palmen, E. Reuter, O.
Reuter, Sselan, Sahlberg, Thesleff och Wainio, några af desse fler-
faldiga gånger.

Några af meddelandena hafva tagit form af afhandlingar
eller mera omfattande arbeten, som inlemnats till publikation,
nämhgen :
Bergroth, Anteckningar om vegetationen i gränstrakterna mellan

Åland och Abo- området.
Ch. E. Boldt. Vegetationen vid Lojo sjö.
Levander, Peridinium catenatum n. sp. Eine kettenbildende Peri-

dinee im finnischen Meerbusen.
Levander, Zur Kenntniss einiger Giliaten.
Levander, Beiträge zur Kenntniss der Pedalion-arten.
Levander. Beiträge zur Kenntniss der Wasserfauna in der Um-

gebung von Helsingfors, I.

76 Årsmötet den "i maj 1894.

O. M. Reuter, Dispositio nova specierum fennicarum generis

Hcmerobius.
O. M. Reuter, Aptorygogenoa Fennica. Finlands Goliembola och

Thysanura.
Stenroos, Nurmijärven pitäjän siemen- ja saniais-kasvisto.
Stenroos, Die Gladoceren der Umgebung von Helsingfors.
Wainio, Monographia Cladoniarum universalis. Pars secunda.

Af Sällskapets „Meddelanden" har 19:dc häftet sett dagen,
innehållande förhandlingarna och en del smärre meddelanden.
Nionde bandet af „Acta" är just färdigt och innehåller elfva afhand-
lingar, nämligen af herrar Karsten, Westcrlund, Sahlberg, O. M.
Reuter, Brenner, E. Reuter, Levander och Stenroos. Det 10:de
bandet af ,,Acta" är halffärdigt, innehållande afslutning af hr Wai-
nios stora monografi af Gladonierna; det ll:te bandet slutligen
är just påbörjadt.

Det meddelande rörande acklimatisering af växter, som
Sällskapet för ett år sedan från Forstföreningen emottog, väntar
ännu på slutlig behandling. Ett annat långvarigt företag, lektor Hj-
Hjelts stora Conspedus Florrv fennicce, som tidigare blifvit af sär-
skild anledning något uppehållet, har åter kunnat fortskrida, sedan
de i föregående årsberättelse omnämnda hindren numera blifvit
öfvervunna, hvarföre tryckningen under denna vår åter vidtagit.
Monokotyledonerna äro nyligen slutligt redigerade i manuskript,
hvadan ett häfte åter kan snarligcn vänlas blifva tryckt.

Inom Sällskapet har under året väckts förslag att på ett in-
gående sätt utreda våra kulturväxter och med dem i sammanhang
stående frågor. Ett utskott har handlagt ärendet och dess förslag
blifvit af Sällskapet godkändt till verkställighet. Utskottet har
jämväl dragit försorg om affattande af frågeblanketter, som skola
spridas till ett stort antal landsmän. För att härvid undgå betun-
gande porto, har å Sällskapets vägnar till styrelsen inlemnats en
anhållan att Sällskapet måtte få för dylika ändamål åtnjuta por-
tofrihet, hvilken anhållan dock ännu beror på afgörande.

Under förliden sommar utfördes på föranstaltande af Säll-
skapet tvenne exkursioner nämligen af herr Olsson i botaniskt
syfte på Kimito och hr Montell i entomologiskt afseende i La-
doga Karelen.

Efter det anmälan hos Sällskapet blifvit under året gjord om
att nära Ladogas vestra strand finnas intressanta lager af torf, hårdt

Årsmötet den 5 maj 1894. 77

hoppressad af öfverlagrandc grusskikt, har Sällskapet beslutit låta
i nästa sommar undersöka dessa och lör detta ändamål tilldelat
Ibrstmästaren magister R. H er lin ett reseunderstöd aC 200 mk.
Vidare har tilldelats herr H. Lindberg ett understöd af 350 mk
för botaniska forskningar på Karelska näset, 100 mk för enahanda
ändamål åt herr P. Hj. Olsson i Abo yttre skärgård och åt herr
V. Borg i Kalvola.

Vidare har Sällskapet gifvit uppdrag åt särskilda ledamöter att
åstadkomma register öfver dess förhandlingar och publikationer,
samt att förteckna finsk botanisk och zoologisk literatur, närmast
med synpunkt på den tid då Sällskapet haft sin tillvaro i 75 år.
En påtänkt historik öfver den då förgångna tiden är tillsvidare
beroende.

Ehuru Sällskapets skattmästare kommer att redogöra för
samfundets ekonomi.ska tillgångar, må det ej anses olämpligt att
här erinra om den uppmuntran till fortsatt arbete som vi gerna
anse ligga uti det anslag ur Längmanska fonden, hvilket landets
ständer synas erna tilldela äfven värt samlund.

Till sist må ännu nämnas, att under året vidtagits åtgärden
att trycka nya kallelsebref för utländska ledamöter, och att i
enlighet med senaste årsmötes beslut en komité öfverlagt om
grunderna för och lydelsen af nya stadgar för Sällskapet, hvilka
jämväl blifvit utdelade tryckta och i dag skola statutenligt under-
kastas diskussion.

Intendenten för de zoologiska samlingarna, herr dr K. M.
Le v and er lemnade följande redogörelse för deras tillväxt:

Sedan senaste årsmöte hafva vertebratsamlingarna ökats med
2 arter däggdjur, 11 fåglar, bland dessa en ökenfågel, Cursorin^
galliens, som veterligen icke förut visat sig inom den skandina-
viska norden, 1 sällsynt orm, 14 arter fiskar, bland dem rödspot-
lan, Pleuronedes platessa, hvilken förut icke blifvit iakttagen i
Finska viken. Af dessa gåfvor äro förut icke anmälda Larus
tridactylus, skjuten vid Uleåborg den 12 april och förärad till sam-
lingarna af lektor H. Zidbäck, samt sistnämda flundreart, fångad
med not den 15 april 1894 i Helsinge skärgård vid Löfö af vakt-
mästaren G. Nyberg, äfvensom ett exemplar af teistefisken, Centro-
notus gunellus, fångad den 4 dennes vid Esbo-Adholm af Askaren

78 Årsmötet den 5 maj 1894.

Siindholm. För gåfvorna till vertebratsamlingarna står Sällskapet
i tacksamhetsförbindelse till följande personer: skoleleven G. Bask,
hr K. O. Ijomansson, trädgårdsmästare Gedergren, student W.
Fabritius, ingeniör Hildén, herr I. Hindersson, dr E. Hoiigberg,
iilosolie licentiat K. M. Levander, magister J. Linden, baron F. Lin-
der, baron C. Munck, bondesonen Oskar Muurila, fiskare J. Nisén,
vaktmästare G. Nyberg, magistrarnc J. Roos och K. E. Stenroos,
tiskarc Sundholm, pedell Wikström, lektor H. Zidbäck.

Finska insektsamlingen har under det förflutna året icke vunnit
synnerligen rik tillväxt. Dock hafva de af Coleoptera och Lepido-
ptera äfven denna gång fått emottaga några bidrag af stort intresse.
Af sistnämnda ordning medförde studeranden J. Montell, som med
understöd af Sällskapet sistlidne sommar färdades i Ladoga Kare-
len, en ganska vacker samling isynnerhet af Microlepidoptera,
hvilken dock ännu ej blifvit granskad och bestämd. Af samma
(ordning hafva inlcmnats mindre, men högst värdefulla bidrag af
magister E. Router från sydvestra Finland, magister K. F. Ehn-
berg från Savolaks, af dr A. Poppius, student W. Poppius, fröken
Nenne Moberg, eleverna Viktoria Wahlberg och Avena Sahlberg
samt vaktmästare G. Nyberg från skilda lokaler i södra Finland.
Härigenom hafva inalles tillkommit 16 för finska samlingen nya arter.

Af skalbaggar hafva de betydligaste bidragen inlemnats af
student P. Hj. Olsson från Kimito och af professor J. Sahlberg från
Karislojo, Helsingfors, Tavastland och norra Österbotten. Mindre bi-
drag hafva erhållits af vaktmästare G. Nyberg, samt af studenterna
Streng, Stenius, Tscharnetsky m. fl. En ganska rikhaltig samling
skalbaggar från sydvestra Finland har sedan senaste månadsmöte
förärats af O. M. Reuter, däribland ett stort antal curculionider,
bestämda af ingeniör J. Faust, och af student Stenius 5 sällsynta
skalbaggar från Helsingfors-trakten. Genom alla dessa bidrag ha
samlingarna erhållit G för faunan nya arter.

Af krustacéer och små vattenorganismer har ett betydligt
material till museum inlemnats af undertecknad från Esbo skär-
gård och Helsingfors-trakten, af filosofie kandidat K. E. Stenroos
från Nurmijärvi, filosofie kandidat A. Westerlund från sjöar i
Savolaks, i synnerhet från Rantasalmi och Kuopio-trakten, student
K. E. Hirn från Jyväskylä och Kuusamo, filosofie kandidat Tli.
Nyholm från Kuolajärvi Lappmark och Borgå skärgård, student

Årsmötet den 5 maj 1S94. 79

K. Stenberg från Tohmajärvi och Eno socknar, magister E. Reuter
från Pargas, dr A. O. Kihlman från Kola-halfön och Hvita
hafvet, medicine studerande L. I. Ringbom från Korpo skärgård,
medicine licentiat G. W. Levander från Karttula, magister D. A.
Wikström från Lojo, student E. Nordenskiöld från Mäntsälä. Det
sålunda sammanbragta materialet torde numera omfatta ungefär
700 särskilda prof.

Med några mycket intressanta gåfvor har krustacé-samlin-
gen ihogkomrnits af dr A. R. Spoof och vaktmästare G. Nyberg.

Museels finska konkyliesamling har godhetsfullt blifvit gran-
skad af den kände malakologen dr C. A. Westerlund i Ronneby,
hvilken däri funnit en stor mängd arter och varieteter, hvilka i
literaturen icke ännu äro angifna från Finland. Afven några för
den skandinaviska norden nya och obeskrifna arter och varieteter
hafva af dr Westerlund upptäckts i den af honom genomgångna
samlingen. En värdefull tillökning har denna vunnit genom för-
äringar af sötvattensmusslor från Lojo sjö af lektor Hj. Schulman,
från Sjundeå af student S. Perklén, från Mäntsälä af studerande E.
Nordenskiöld, från Nurmijärvi af filosofie kandidat K. E. Stenroos,
från Suonnejoki, Suontienselkä och lisvesi af medicine kandidat
T. Lailinen, från Helsinge å af intendenten.

Ett antal i sprit bevarade Lumbricider hafva inlemnats af
student E. Nordenskiöld från Mäntsälä.

För do botaniska samlingarnas tillväxt lemnade intendenten
herr dr Å. 0. Kihlman följande redogörelse:

Under det förflutna året har ingen anmärkningsvärdare för-
ändring i vården af det finska herbariet inträffat. Restämningen
och uppställningen af de inlemnade kärlväxterna har fortgått på
enahanda sätt som förut. Ett ovärderligt tillskott till museels
ordinarie krafter har dock härvid lemnats af professor J. P. Norrlin,
som åter egnat mycken tid åt bearbetningen af de finska Hiera-
da. Afven fremmande forskares medverkan har museet haft för-
månen åtnjuta i del alt direktor Grépin i Rruxelles granskat våra
rosor och rektor Almqvist i Stockholm reviderat sina tidigare
bestämningar af särskilda Carices distigmaticce, hufvudsakligun
C. salina.

Kalalogiscringen af mossorna för den nya upplagan af Her-
harhim Musei Fennici har fortskridit så långt alt denna del af

80 Årsmötet den 5 maj 18*J4.

arbetet, redigerad af dr V. F. Brotherus och possessionat J. O.
Bomansson, redan är lagd under pressen och sanolikt kan utkomma
på hösten. — Äfven katalogiseringen af lafsamlingen har påbör-
jats under ledning af professor Norrlin.

Bland öfriga kryptogamafdelningar kunna i detta samman-
hang omnämnas vissa familjer af trådalgerna (Zijgnemacece och
(Edogoniacece). Dessa hos oss ännu tämligen förbisedda växter
hafva i student Karl E. Hirn funnit en noggrann och flitig iaktta-
gare, som med ospard möda genomgått och granskat en mängd
såväl äldre som yngre kollektiorer från olika delar af vårt område.
Till samlingarna hafva förärats 400 kärlväxter, 1719 mossor,
1 laf, 11 svampar, 87 algprof och 17 nummer för den karpolo-
giska kollektionen. Sålom nya för floran kunna bland kärlväxterna
denna gång endast framhållas Salix Lcqjpomwi X vagans från
Jorois och Verbascum lychnitis X nigrum från Lojo, båda af
stud. H. Lindberg, äfvensom måhända Stachys annua från Muola,
hvars indigena natur likväl icke kan anses tillräckligt konstaterad.
De mest omfattande och vigtigaste bidragen hafva lemnats
af rektor J. Linden (mossor från södra Karelen), student Harald
Lindberg (mossor från Karelska näset), student Karl E. Hirn (kärl-
växter från Kuusamo), student P. Hj. Olsson (mossor från Kimito)
och dr A. O. Kihlman (mossor från Ryska Lappmarken).

För öfriga delvis rätt vigtiga bidrag stannar museum i för-
bindelse till fröken H. Tennander, drr Hj. Hjelt, J. B. Iverus och
E. Wainio, rektorerne M. Brenner och H. Zilliacus, lektor K. J. W.
Unonius, kollegan H. Zidbäck, magistrarne A. Arrhcnius, Gh. E.
Boldt, L O. Bergroth, J. A. Flinck, E. Reuter och K. E. Stenroos,
possessionaten J. O. Bomansson, studenterne O. Ekstam (Upsala),
O. Hakulinen, J. A. af Hällström, O. Karsten och A. Thesleff
samt byggmästare A. Karling.

Bibliotekarien, herr magister A. Arrhenius, afgaf följande
årsberättelse:

Sällskapets bibliotek har sedan senaste årsmöte vunnit en
tillökning af 710 numror, fördelade med hänsyn till de särskilda
vetenskapsgrenarne på nedanstående sätt:

Naturvetenskap i allmänhet 395

Botanik 135

Årsmötet den 5 maj 1894. 81

Zoologi 95

Geografi 22

Geologi, paläontologi 20

Antropologi 8

Meteorologi, fysik 4

Diverse skrifter af blandadt innehåll 31

Det öfvervägande flertalet publikationer har äfven nu, lik-
som tillförene, erhållits af de lärda samfund och de tidskriftsredak-
tioner, hvilka med Sällskapet underhålla regelbundet skriftutbyte.
Dessa uppgå för närvarande till 237, och af dem hafva under det
förflutna värksamhetsåret tillkommit följande nio:
Vercin der Freunde der Nalurgeschichte in

Mecklenburg i Giistrow.

Geographische Gesellschaft und iiaturhisto-

risches Museum Liibeck.

Museo Nacional Montevideo.

Wisconsin Academy of Sciences, Arts and

Lettres Madison.

Societä di Naturalisti Napoli.

Kansas Academy of Science Topeka.

Naturwissenschaftlicher Verein der Trencse-

ner Comitates Trencsen, Ung.

Entomological Society Washington.

Tufts College, Massachusetts

För välvilliga bokgåfvor står Sällskapet dessutom i tacksam-
hetsskuld till: Bestyreisen för 10:de Allmänna finska landtbruksmö-
tet i Wasa, till Finska Landtbruksstyrelsen, till herrar S. Almqvist,
A. Blytt, J. E. D:son Iverus, J. Klinge, K. M. Levander, M. Micheli,
Sv. Murbeck, P. A. Nordstedt & Söner, E. Reuter och E. Schulze.

Sällskapets boksamling, som flitigt anlitats, befinner sig så-
lunda altjämt i snabb tillväxt och torde för närvarande enligt
ungefärlig uppskattning omfatta 9 ä 10,000 numror. Det förtjä-
nar emellertid framhållas att det utrymme Sällskapet för detta
ändamål disponerar med hvarje dag visar sig alt mer otillräck-
ligt. Redan nu är det förenadt med stora svårigheter att bereda
plats för inkommande literatur, en omständighet, som naturligtvis
måste invärka synnerligen menligt på bibliotekets skötsel, icke
minst på utlåningen.

6

82 Årsmötet den 5 maj 1894.

Slutligen må nämnas att genom professor Bolins tillmötes-
gående för Sällskapets räkning en hylla upplåtits i Universitets-
bibliotekets läsrum, där på hvarje möte framlagd literatur härefter
hålles tillgänglig intill närmast därpå följande möte.

Skattmästaren, hr bankdirektör L. v. Pfaler, hade lemnat

följande:

Arsräkning för år 1893.

Dehet
Behållning från föregående år:
Stående fonden.
Hypoteksföreningens 4V2 Vo obl.

%if 10,000 10,141: 20

Finska statens 4V2 "/o donations-

obl. af år 1875 ^nf 100. . 94: 50

Helsingfors stads 4-/2 ^'o obl. af

1882 ^/tf 5,500 5,455: —

Helsingfors stads 41/2 Vo obl. af

1892 %: 3,000 2,880: —

Å depositionsräkning i Nordiska

Aktiebanken 8,750: —

D:o d:o (af dep. bevis å 2,000 5%:) 500: — 27,820: 70

Sanmarkska fonden.
Utlånadt till herr John Sahlberg

mot revers af den 1 mars

1892 ä 5% 2,000: —

D:o d:o ä 5 0/0 2,000: — 4,000: —

o

Arskassan.
Å depositionsräkning i Nordiska

Aktiebanken (af dep. bevis

å 2,000 ^) 1,500: —

Å löpande räkning i d:o 1,760: 87 3,260: 87 35,081:57

Inkomster under året.
Statsanslaget, 4:de kvartalet för 1892 samt

l:sta— 3:dje kvartalen för 1 893 å 750 Shf 3,000^—

Transport ^mf 3,000:— 35,081:57

Arsmutet den 5 maj 1894. 83

Transport ^. 3,000:— 35,081:57

Influtna räntor:

A Hypoteksföreningens obligat.

S^. 10,000 ä 41/2 7o . . . . 450: —
,, Finska statens don. obligat.

S^nf 100 ä 4V2 7o 4: 50

„ Helsingfors stads obl. af 1882

STnf 5,500 ä 41/2 7o 247: 50

„ d:o d:o af 1892 S^f. 3,000

ä 4S'2 7o 135: -

o

A bankdepositioner:

^ 8,000 ä 5 7o fr. Vi—

3Vi2'93 400: —

„ 750 å 5 7o fr. Vi—

3Vi2'i^3 37: 50

„ 2,000 ä 5% fr- V.-

7/93 26: 67

„ 2,880 ä 5 7o fr- V4—

3i/i2'93 104: 80

A löpande räkning 35: 24

„ John Sahlbergs skuldsedlar

Skf 4,000 ä 5 7o : 200: _ i,64i: 21

Ledarn o tsafgifter:

Af Hj. Olsson 12: —

„ K. E. Hirn 12. — 24: —

För försålda skrifter:

Genom E. Wainio 6: — 4 671:21

Summa 6mf 39,752: 78

Kredit.
Utgifter under året.

Arvode åt bibliotekarien 300

d:o ,, sekreteraren 300

d:o „ vaktmästaren 100

Transport ^nf 700

84 Årsmötet den 5 maj 1894.

Transport ^f 700: —

Reseunderstöd åt P. Hj. Olsson 175: —

D:o „ Justus Montell 200: —

Ränta å Sanmarkska fonden till Enkefru S.

Sanmark 200: —

Tryckningskostnader :

Till J. Simelii arfv. tryckeri ... 3,123: 50
„ G. Sundmans lith. atelier . . 193: —
„ F. Lievendahls lith. tryckeri . 128: — 3,444: 50

Annonser 119:45

Porto- och fraktkostnader m. m 111:67 4,950:62

Behållning till år 1894.
Stående fonden.

Hypoteksföreningens 472% obl.

5^ 10,000 10,141: 20

Finska Statens 4\ 2 "/o don. obl.

af 1875 5%: 100 94: 50

Helsingfors stads 4V2 Vo obl. af

1882 ^^ 5,500 5,455: —

Helsingfors stads 4V2 Vo oh\. af

1892 5^ 3,000 2,880: —

o

A depositions räkning:

I Nordiska Aktiebanken 8,000: —

D:o d:o 750: —

D:o d:o (af bevis

å 5^/ 2,880: -) 500: - 27,820: 70

Sanmarkska fonden.

Utlånadt till hr John Sahlberg

mot revers af den 1 mars

1892 ä 5 7o 2,000: —

D:o d:o ä 5 % 2,000: — 4,000: —

Transport ^c 31,820: 70 4,950: 62

Årsmötet den 5 maj 1894, 85

Transport 5^ 31,820: 70 4,950:62

Arskassan.

Å depositions-räkning i Nordiska

Aktiebanken (af dep. bevis

å 5^ 2,880) 2,380: —

Å löpande räkning i d:o d:o . . . 595: 46

Kontant 6: — 2,981:46 34,802: 16

Summa Skf 39,752: 78

På förslag af revisorerne beviljades skattmästaren full de-
charge.

Likaledes på förslag af revisorerne beslöts att till stående
fonden lägga en summa stor ^mf 179: 30, hvarigenom fondens
belopp komme att uppgå till jämt 28,000 ^mf.

Vid härå förrättadt val af funktionärer återvaldes till ord-
förande friherre professor J. A. Palmen, till vice-ordförande herr
professor F. Elfving, till skattmästare herr bankdirektör L. v. Pfa-
ler, till bibliotekarie herr magister A. Arrhenius; till sekreterare
valdes, efter det herr doktor R. Boldt undanbedt sig återval, herr
magister I. O. Bergroth.

Till ledamöter i tryckningskomitén, där herrar Palmen, Le-
vander och Kihlman äro själfskrifna, invaldes herrar Norrlin,
Saelan och Sahlberg och till suppleanter herrar Elfving, O. M. Reu-
ter och Brenner.

Till revisorer utsagos herrar Sselan och Brenner.

Den vid senaste årsmöte tillsatta komitén för uppgörande
af förslag till nya stadgar hade, såsom redan på aprilmötet blif-
vit för Sällskapet anmäldt, inlemnat sitt förslag. Detta genom-
gicks nu och antogs i hufvudsak oförändradt, hvadan förslaget
till nya stadgar, sådant det af ordföranden skall till högvederbörlig
ort inlemnas med anhållan om stadfästelse, erhöll följande lydelse.

SällsJiCipets ändamål och sammansättning.

§ 1-
Societas pro Fauna et Flora fennica har till ändamål att
befordra kännedomen af Finlands djur- och växtvärld.

86 Årsmötet den 5 maj 1894.

§2.
Till inhemsk medlem äger enhvar af Sällskapels medlemmar
i motiveradt yttrande föreslå personer, hvilka nitälska för dess
syften. Sådant förslag upptages af Sällskapet på nästföljande
ordinarie möte och afgöres antingen genom acklamation eller,
där så yrkas, genom sluten omröstning.

§ 3.
Sålunda invald medlem erlägger till Sällskapets kassa en
inskrifningsafgift af 15 fmk.

§4.

Till korresponderande ledamot kan utses utländsk vetenskaps-
idkare, hvilken antingen medverkat till utredandet af den finska
faunan eller floran, eller ock på annat sätt utötvat inflytande på
forskningen härom. I sådant afseende väckt förslag afgöres på
nästföljande ordinarie möte, sedan Bestyreisen sig däröfver yttrat.

Till hedersledamot kan Sällskapet på enahanda sätt invälja
naturforskare, utmärkta för synnerliga förtjänster.

Styrelse och förvaltning.

§5-
Sällskapets angelägenheter handhafvas af en ordförande, en
vice-ordförande, en sekreterare, en skattmästare, en bibliotekarie,
minst två intendenter samt en bestyrelse. Dessa funktionärer väl-
jas på årsmöte med slutna sedlar, de fyra förstnämnda för ett år,
bibliotekarien och intendenterna för tre år, bestyreisen åter på sätt
som i § 11 stadgas.

§6.

Ordföranden eller, vid förfall för honom, vice-ordföranden
tillkommer:

att handhafva ledningen af Sällskapets allmänna angelä-
genheter ;

att vid dess möten föra ordet;

att å Sällskapets vägnar underteckna alla bref och utgående
expeditioner, så ock alla anvisningar på Sällskapets kassa; äfvensom

Årsmötet den 5 maj 1894. 87

att till årsmötet afgifva berättelse öfver Sällskapets verksam-
het under året.

§ 7.

Sekreteraren åligger:

att vid sammanträdena föra protokoll;

att uppsätta och kontrasignera utgående skrifvelser;

att föra Sällskapets matrikel och vårda dess arkiv; samt

att ombesörja sådana löpande ärenden, hvilka ej tillkomma
någon af öfriga funktionärer.

§8-
Skattmästaren ansvarar för förvaltningen af Sällskapets pen-
ningemedel, i öfverenstämmelse med dessa stadgar och Sällska-
pets förfoganden, samt bör vid månadsmötena redogöra för kas-
sabeståndet äfvensom inom utgången af mars månad afgifva redo-
visning för föregående år.

§ 9.

Bibliotekarien är pligtig:

att vårda boklagret och biblioteket;

att hålla det senare tillgängligt i öfverensstämmelse med af
Sällskapet gifna föreskrifter och på tider som af Sällskapet god-
kännas;

att öfvervaka försäljningen af Sällskapets skrifter; och

att ombesörja expeditionen af dessa till Sällskapets korre-
spondenter äfvensom all biblioteket rörande skriftvexling.

§ 10.
Intendenterna äga att emottaga till Sällskapet öfverlem-
nade naturföremål och afgifva redogörelse för dem äfvensom för
vården af finska museet.

§ 11-

Bestyreisen utgöres af ordföranden, vice-ordföranden och
fem medlemmar, af hvilka senare årligen en i tur afgår.

Bestyreisen, hvars förhandlingar ledas ai Sällskapets ordfö-
rande och vid hvars möten tjänstemännen äga rätt att närvara,
är beslutför, så snart fem af dess medlemmar äro tillstädes.

88 Årsmötet den 5 maj 1894.

Bestyreisen tillkommer:

att granska inlemnade manuskript;

att besluta om deras publikation och om utgifvandet af Säll-
skapets skrifter; samt

att förbereda alla viktigare ärenden, såsom bortgifvandet af
stipendier, uppgörandet af program för vetenskapliga undersöknin-
gar, förslag till ändring af stadgarna m. m.

Sällskapets möten.

§ 12.
Sällskapet sammanträder till ordinarie möte under Univer-
sitetets läseterminer en gång i månaden. Extra möte sammankallas
af ordföranden vid behof eller då minst 10 medlemmar därpå yrka.

§ 13.

Sällskapet är beslutfört, om vid mötet minst 10 medlemmar
äro närvarande; dock kunna vetenskapliga meddelanden göras
och förslag väckas äfven om antalet deltagare är mindre.

Vid omröstning afgör enkel röstöfvervikt, dock med iakt-
tagande af bestämningarna i §§ 21 och 22. Vid lika röstetal
afgöres val genom lottning, men i andra frågor gälle den mening,
som biträdes af ordföranden.

§ 14.
Årligen den 13 maj, Floras dag, eller om hinder då möter
någon annan dag i maj månad sammanträder Sällskapet till be-
gående af sin årsdag.

Vid årsmötet föredragas:

1) ordförandens berättelse öfver Sällskapets verksamhet se-
dan senaste årsmöte;

2) skattmästarens redogörelse för förvaltningen af Sällskapets
penningemedel under föregående år, samt revisorernes med anled-
ning däraf afgifna utlåtande;

3) intendenternas och bibliotekariens redogörelse för samlin-
garnas och bibUotekets tillstånd och förkofran.

Därefter besluter Sällskapet:

4) om ansvarsfrihet för Sällskapets penningeförvaltning;

Årsmötet den 5 maj 1894, 89

5) om stående fondens ökning i händelse förslag härom
blifvit väckt;

6) om alla öfriga Sällskapets organisation eller förvaltning-
rörande frågor, hvilka blifvit i vederbörlig ordning väckta och
förberedda.

Slutligen företages:

7) val af funktionärer i enlighet med §§ 5 och 11 samt dess-
utom af två revisorer för det löpande årets räkenskaper.

Sällskapets fonder.

§ 15.
Sällskapets penningetillgångar utgöras af:

1) stående fonden;

2) fonder, som blifvit till Sällskapet donerade för särskilda
ändamål; samt

3) årskassan.

§ 16.
Stående fonden, som för närvarande uppgår till 28,000 Fmk,
må icke genom någon Sällskapets åtgärd nedbringas under detta
belopp. Skulle så hända att en minskning uppkommes genom för-
luster, som icke kunnat förekommas, böra räntorna å det åter-
stående beloppet så länge kapitaliseras, tills fonden åter uppnår
denna storlek.

§ 17.
De till Sällskapet donerade fonderna böra förvaltas i enlig-
het med de för dem gifna föreskrifter.

§ 18.
Till årskassan, hvarmed bestridas årets samtliga löpande ut-
gifter, föras:

1) räntan af stående fonden, så vidt den ej tages i anspråk
för sådant ändamål, som i § 16 finnes förutsedt;

2) gåfvor eller understöd, hvilka donerats eller tilldelats Säll-
skapet utan närmare föreskrift för deras användning;

3) inskrifningsafgifter;

90 Årsmötet den 5 maj 1894.

4) inkomsten från försäljningen af Sällskapets publikatio-
ner; och

5) öfriga tilKälliga inkomster.

§ 19.

Bestyreisen åligger att årligen pröfva, huruvida Sällskapets
penningeställning medgifver en ökning af stående fonden, samt att.
därest den så finner lämpligt, framställa förslag härom för att
på årsmötet afgöras. Hvad som enligt därvid fattadt beslut blif-
vit med stående fonden förenadt må icke framdeles för andra
ändamål användas, utan skall förvaltas enhgt samma grunder, som
i § 16 finnes stadgadt, Sällskapet dock obetaget att vid möjligen
uppkommen kapitalförlust fritt disponera årsräntan, så länge dess
tillgångar motsvara det ursprungliga beloppet af 28,000 mark, äf-
vensom behållningen i öfriga förefintliga fasta fonder.

§ 20.

Sällskapets räkenskaper afslutas den 31 december. De för
året utsedda revisorerna böra senast inom april månad till Besty-
reisen afgifva berättelse om sin granskning af räkenskaperna.

Om ändring af stadgarna och om Sällskapets upplösning.

§ 21.

Beslut om ändring af dessa stadgar skall, för att anses gäl-
lande, fattas på årsmöte efter föregående behandling af Bestyrei-
sen och med ett röstetal utgörande minst 2/3 af samtliga afgifna
röster.

§ 22.

Uppkommer fråga om väsentligare omorganisation af Säll-
skapet eller om upplösning af detsamma är beslut härom giltigt
endast såvida det fattats på sätt i § 21 angifves samt yttermera
bekräftats vid ett under påföljande hösttermin försiggånget ordi-
narie möte. Till detta möte bör kallelse med angifvande af än-
damålet införas minst två veckor tidigare i fyra af landets mest
spridda tidningar.

Årsmötet den 5 maj 1894. 91

Vinner sådant beslut laga kraft, då skall Sällskapets stående
fond och dess öfriga tillgångar användas till befrämjande af ar-
beten, livilka afse undersökning och utredning af Finlands Fauna
och Flora.

Emot lydelsen af det nu antagna förslaget till stadgar an-
mäldes tvenne reservationer, den ena af

herr professor J. Sahlbcrg, som till § i „Societas pro fauna
et flora fennica har till ändamål att befordra kännedomen af Fin-
lands djur- och växtverk!" velat foga tillägget „genom att insamla
alla slags finska organiska naturalster oeh förskaffa sig uppgifter
rörande dem samt dessa offentliggöra"; den andra af

herr dr R. Boldt, som önskat att bestämmelsen i de gällande
stadgarna § 8: „Ej må ledamot flere än ett embete på en gång
innehafva", hvilken bestämmelse tydligen afser att försvåra upp-
komsten af en otillbörlig maktconcentration inom Sällskapet, hade
intagits äfven i förslaget till nya stadgar.

Ordföranden framlade nionde tomen af ,,Acta", som just
utkommit, äfvensom det nya kallelsebrefvet för heders- och kor-
responderande ledamöter.

Beslöts att i medlet af månaden sammanträda till justering
af nu fattade beslut, samt att till detta sammanträde uppskjuta
de för detta möte afsedda vetenskapliga meddelandena.

-.•-----X"._--vv-.~

Mötet den 19 maj 1894.

Det vid årsmötet antagna förslaget till nya stadgar godkän-
des nu definitivt.

Till publikation inlemnades af herr M. Brenner: Spridda
bidrag till kännedom af Finlands Hieracie-former. III. Nyländska
Piloselloidea.

Herr Rektor M. Brenner uttalade med anledning af det
höga pris Sällskapets Ada i följd af sitt digra omfång måste
åsättas den förmodan att mången, som för en eller annan
afhandlings skull önskade blifva egare af enskilda volymer, i
följd af dessa pris afhölles derifrån, och föreslog på sådan grund
att Ada framdeles skulle utgifvas i mindre och prisbilligare
volymer med, såvidt de inlemnade manuskripten det medgåfve,
uteslutande antingen zoologiskt eller botaniskt innehåll, hvilket
förslag af Sällskapet hänsköts till Tryckningskomitén.

Herr doktor K. M. Levander föredrog

Om förekomsten af Pleuronectes platessa i Finska viken.

För icke många dagar tillbaka inlemnade vaktmästaren G.
Nyberg till Zoologiska Museum tvänne af honom i Helsingfors
västra skärgård fångade flundror, den ena utgörande den vid vår
kust vanliga Pleuronedes flesus, den andra däremot, hvilken ådrog
sig uppmärksamhet genom sina klart rostbruna fläckar å den
mörkfärgade kroppssidan och genom sin släta hud, hvilken allde-
es saknade de för den vanliga flundran karaktäristiska taggvår-
torna, förmodades vara en rödspätta, Pleuronedes platessa, förut
icke med säkerhet bekant från finska viken.

Vid jämförande af sistnämda exemplar med beskrifningar
öfver Pl. flesus och platessa, hvilka äro kända såsom särdeles

Mötet den 19 maj 1894.

93

föränderliga arter och hvilka stundom i hög grad kunna Ukna
hvarandra, äfvensom med i härvarande samKngar befmth'ga exem-
plar af desamma, befanns den förmodade rödspättan vara en
värklig sådan, hvilket framgår af följande omständigheter.

Antalet strålar i de särskilda fenorna visar en större öfver-
ensstämmelse med uppgifterna för Pl. platessa än med dem för
Fl. fiesus såsom ses af denna af mig sammanstälda tabell.

'Mronectes platessa.

ligt Möbius *)
„ Lilljeborg'')
„ Smitt')
M e 1 a *)

[p.
[P-
[P-

242

358

392

[p. 3U7'

s föreliggande exemplar,

mronectes flesus.

ligt Möbius 1) [p. 243]

„ Lilljeborg^) [p. 376J
Smitt 3) [p. 398J

„ M e 1 a *) [p. 306]

s exemplaret från Helsingfors.

Ry

ggfena.

Analfena.

Bröst- Buk- !

i

fena. fena.

Stjärtfena.

60—80
61—77

46—61
47—57

63—76 (77) (47)52-57(61)

67—77
68

55 — 62
53—62
53—62
52—62
56

45—57
51

38—45
38-45
37—42
37—46
40

6

9—13

6

10—12

6

9

6

12

6

6

10—11

6

9-11

6

10

6

9

6

3—4: 13—16; 3

x; 13—16. X

20

20

3-fl2+3

X+I24-X
18
17

Hufvudet eger en djup intryckning i ryggkanten vid öfra ögat.

Bakom ögat befinner sig en rad glatta knölar, af hvilka så-
som vanhgt hos rödspättan, den näst bakersta är störst. Också
ligger framför öfra vinkeln af nedra ögat en benknöl.

Ögonen äro betydligt större än hos lika stora exemplar af
Pl. flesus.

*) Möbhis, K. & Heincke, F., Die Fische der Ostsee. Vierter Bericht
der Commission jjur wissenschaftliclier Untersuchung der deutschen Meere
in Kiel 1883.

-) Lilljeborg, W., Sveriges och Norges Fauna. Fiskarne. 2:dra delen.
Upsala 1891.

*) Smitt, F. A., Skandinaviens fiskar målade af W. von Wriglit, be-
skrifne af Fries, Ekström ocli Sundevall. Andra upplagan. Stockholm 1893.

*} Mela, A. J., Yertebrata fennica. Suomen luurankoiset. Helsing-
fors 1892.

Mötet den 19 maj 1894.

Det vid årsmötet antagna förslaget till nya stadgar godkän-
des nu definitivt.

Till publikation inlemnades af herr M. Brenner: Spridda
bidrag till kännedom af Finlands Hieracie-former. III. Nyländska
Piloselloidea.

Herr Rektor M. Brenner uttalade med anledning af det
höga pris Sällskapets Ada i följd af sitt digra omfång måste
åsättas den förmodan att mången, som för en eller annan
afhandlings skull önskade blifva egare af enskilda volymer, i
följd af dessa pris afhöUes derifrån, och föreslog på sådan grund
att Ada framdeles skulle utgifvas i mindre och prisbilligare
volymer med, såvidt de inlemnade manuskripten det medgåfve,
uteslutande antingen zoologiskt eller botaniskt innehåll, hvilket
förslag af Sällskapet hänsköts till Tryckningskomitén.

Herr doktor K. M. Levander föredrog

Om förekomsten af Pleuronectes platessa i Finska viken.

För icke många dagar tillbaka inlemnade vaktmästaren G.
Nyberg till Zoologiska Museum tvänne af honom i Helsingfors
västra skärgård fångade flundror, den ena utgörande den vid vår
kust vanliga Pleuronedes fiesus, den andra däremot, hvilken ådrog
sig uppmärksamhet genom sina klart rostbruna fläckar å den
mörkfärgade kroppssidan och genom sin släta hud, hvilken allde-
es saknade de för den vanliga flundran karaktäristiska taggvår-
torna, förmodades vara en rödspätta, Pleuronedes platessa, förut
icke med säkerhet bekant från finska viken.

Vid jämförande af sistnämda exemplar med beskrifningar
öfver Pl. fiesus och platessa, hvilka äro kända såsom särdeles

Mötet den 19 maj 1894.

93

föränderliga arter och hvilka stundom i hög grad kunna Ukna
hvarandra, äfvensom med i härvarande samlingar befintliga exem-
plar af desamma, befanns den förmodade rödspättan vara en
värklig sådan, hvilket framgår af följande omständigheter.

Antalet strålar i de särskilda fenorna visar en större öfver-
ensstämmelse med uppgifterna för Pl. platessa än med dem för
Pl. fiesiis såsom ses af denna af mig sammanstälda tabell.

^kuronectes platessa.

Miligt Möbius») [p. 242]

„ Lilljeborg-^) [p. 358]
„ Smitt ^) [p. 392]

„ Mela*) [p. 307]

ios föreliggande exemplar.

?leuronectes flesus.

-Inligt Mö b i US ')
„ Lilljeborg^)
„ Smitt 3)
M e 1 a *j

[p. 243'
[p. 376
[p. 398'
[p. 306'

los exemplaret från Helsingfors.

Ry

ggfena.

Analfena.

Bröst- 1 Buk-
fena, i fena.

Stjärtfena.

60—80 46—61

61—77 47—57

63— 76 (77) (47)52-57 (61)
67—77 I 45—57
G8 51

55 — 62
53—62
53—62
52—62
5G

38—45
38-45
37—42
37—46
40

6

9—13

6

10—12

6

9

6

12

6

6

10—11

6

9—11

6

10

6

9

6

3—4: 13—16; 3

x; 13-16. X

20

20

3-fl2+3

x4-12-hx
18
17

Hufvudet eger en djup intryekning i ryggkanten vid öfra ögat.

Bakom ögat befinner sig en rad glatta knölar, af hvilka så-
som vanligt hos rödspättan, den näst bakersta är störst. Också
ligger framför öfra vinkeln af nedra ögat en benknöl.

Ögonen äro betydligt större än hos lika stora exemplar af
Pl. flesus.

') Möbhis, K. & Heincke, F., Die Fische der Ostsee. Vierter Bericht
der Commission zur wissenschaftlicher Untersuchung der deutschen Meere
in Kiel 1883.

-) Lilljeborg, W., Sveriges ocli Norges Fauna. Fiskarne. 2:dra delen.
Upsala 1891.

») Smitt, F. A., Skandinaviens fiskar målade af W. von Wriglit, be-
skrifne af Fries, Ekström och Sundevall. Andra upplagan. Stockholm 1893.

•*) Mela, A. J.. Yertebrata fennica. Suomen luurankoiset, Helsing-
fors 1892.

94 Mötet den 19 maj 1894.

Enligt Wrights planscher i Smitts nya upplaga är bakre
kroppshällten hos rödspättan mer utdragen än hos vanliga flun-
dran, där afsmalningen emot stjärtfenan sker hastigare, ett för-
hållande, som äfven besannar sig å exemplaren af de båda fisk-
arterna på vårt museum och som äfven tydligen kan iakttagas
hos ifrågavarande exemplar, om man jämför detta med det lika-
stora exemplaret af den vanliga flundran, som af vaktmästare Ny-
berg samtidigt med det förra inlemnades till museum.

Vid företagen uppmätning erhölls följande dimensioner för
i fråga varande rödspätta.
Afståndet mellan nosspetsen och stjärtfenans yttre ände 263 mm.

Ivroppens längd 213 „

Hufvudets längd 53 „

Kroppens största höjd 150 „

„ minsta höjd 21 ,,

Längden af hufvudets postorbitala del 29 „

„ ,, blindsidans underkäksgren 21 ,,

„ ,, ögonsidans underkäksgren 20 „

„ „ ryggfenans bas 178 „

„ „ analfenans bas 139 „

Analfenans afstånd från nosspetsen 81 n

Längden af ögonsidans bröstfena 32 „

bukfena 24 „

mellersta stjärtfenstrålarna 50 „

■>■> 55 H

11 11

Anteckningar om färgen i lefvande tillstånd blefvo icke gjorda,
dock har jag det intrycket, att grundfärgen å ögonsidan var mörk-
brun med granna roströda fläckar, hvilka blefvo mörka sedan
fisken blef lagd i sprit.

Exemplaret erhölls i braxennät den 15 april i Helsinge inre
skärgård vid Löfön af vaktmästare G. Nyberg, som äfvenledes
förärat detsamma till Zoologiska Museum.

Hvad slutligen rödspättans förekomst i Östersjöområdet be-
träffar, veta vi, att hon icke är sällsynt vid preussiska kusten samt
äfven fångats någon gång i Stockholms skärgård. Om hennes
förekomst i Finska viken finnas härförinnan inga säkra uppgifter.

Vidare förevisade doktor Le v änder en samling lefvande
plattmaskar och iglar från Thusby, Träskända.

Mötet den 19 maj 1894. 95

Herr magister E. Re ut er förvisade bo och utkläckta exem-
plar af en solitär getingart, Ancistrocerus parietinus. Boet,
hvilket till struktur och förekomstsätt fullkomligt öfverensstämde
med det af professor J. Sahlberg vid mötet den 3 december 1892
förevisade (jfr. Medd. F. Fl. h. 19, p. 63), var nämligen äfven nu
bygdt mellan de utstående kanterna af permarna på en inbun-
den bok. Högst antagligt är att det af professor Sahlberg före-
tedda boet tillhörde denna art, hvilken för öfrigt endast en gång
förut anträffats i Finland.

Herr doktor R. Böld t förevisade och inlemnade till samlin-
garne Ajiiga reptans, tagen af lyceisten Ernst Häyrén på en
fuktig äng invid Ekenäs den 24 juni 1892.

Till de botaniska samlingarna hade sedan aprilmötet inlem-
nats : 2 fanerogamer från Nyland, insamlade af elever vid svenska
Normallyceum genom lektor K. J. V. Unonius: 190 lefvermossor,
42 hvitmossor och 175 bladmossor från Ryska Lappmarken, där-
ibland nya för floran Sauteria aljnna och Grimmia mollis med
var. aqiiatica samt huiVudformen af Amhlystegium molle. äfven-
som nya för Ryska Lappmarken: Prasanthus suecicus, Scapania
curta, Mylia anomala, Southhya ohovata, Jungerm. Wenzelii, J.
longidens, J. lopliocoleokles, J. hadensis, J. lieterocolpos. Ceplia-
lozia fiiätans, C. pleniceps, C. connivens, C. catenulata, C. leu-
cantha, Blepharozia pulclie7'rima, Cheiloschyphiis polyanthus, Ra-
dula complanata, Pellia JSeesii, P. epiphylla, Clevea hyalina,
Hypnum piliferum, H. curtum, Heterodadium xjayillosum, Iso-
thecium myosuroides, Thyidium recognitum, Mnium silvaticum,.
Grimmia sudetica, Anisothecium rufescens af doktor A. Osw. Kihl-
man; samt 722 mossdoubletter från Ryska Lappmarken fördelade
på fem samlingar, af doktor Kihlman.

Till korresponderande medlem föreslog herr magister E.
Reuter å professor J. Sahlbergs vägnar herr kapten Claes Grill i
Stockholm.

—i— k:><

Bulletin Bibliographique

Ouvrages regus par la Société du 13 mai 1893 au 13 mai 1894.

Tous les livrés indiqués sont des in 8:o, sauf indicatioii contraire.

1. Publicatioiis des Sociétés correspoiidautes.

Algérie.

Alger: Société des sciences physiques, naturelles et climato-

logiques.

Bulletin:
Böne: Académie d'Hippone.

Bulletin :

Comptes rendus: 1893.

Allemagne.

Augsburg: Naturhistorischer Verein fiir Schwaben u. Neuburg (a. V.)

Bericht :
Berlin: K. Akademie der Wissenschaften.

Sitzungsberichte : 1890, 22; 1893.

— Gesellschaft naturforschender Freunde.

Sitzungsberichte :

— Botaniseher Verein der Provinz Brandenburg.

Verhandlungen:
Bonn: Naturhistorischer Verein der preussischen Rheinlande und

Westfalens.

Verhandlungen :
Braunschweig" : Verein fiir Naturwissenschaft.

Jahresbericht: 7. 1889—91.

Bremen: NaturwissenschaftKcher Verein.
Abhandlungen: XIII, 1. 1894.

Buclienau : Ueber Einheitlichkeit der botanischen Kunstaus-
driicke. Bremen. 1893.

Axel Arrhenius. Bulletin Bibliographique. 97

Breslau: Schlcsische Gesellschalt ilir valerländische Cultur.
.Jaliresbcricht: 70. 1892.

Partsch, Litteratur d. Ländes- u. Volkskunde d. Provlnz
Schlesien. 11. 1893.
— Verein fiir schlesische Inseklenkunde.

Zeitscliritt fiir KiitoiiKiloKit', Nciie Folye : XVIII. 1893.

Chemnitz : Naturwissenschaftliche Geselischaft.

Berieht :
Colmar: Société dliistoire naturelle.

Bulletin (Mittheilungen) Nouv. Sér. :
Danzig": Naturforschende Geselischaft.

Schriften, Xeue Folge:
Dresden: Naturwissenschaftliche Geselischaft „Isis".

SitzunKsberifhte : 1892: 1893, 1.
Erlangen : Physikalisch-medicinische Societät.

Sitzungsberichte :
Frankfurt a. M.: Senckenbergische naturforschende Geselischaft.

Berieht: 1893.

Boettger, Katalog d. Reptilien-Sammlung. 1. 1893.

Frankfurt a. d 0.: Naturwissenschaftlicher Verein.

Hellos: X, 10—12. 1893; XI, 1-12. 1893-94.

Ernst Huth.

Socletatum Litterae: VII, 1-12. 1893; VIII, 1-3. 1894.
Freiburg" i B.: Naturforschende Geselischaft.

Berieht: VII, 1-2. 1893.
Giessen: Oberhessische Geselischaft fiir Natur- und Heilkunde.

Berieht: 29. 1893.
Görlitz: Naturforschende Geselischaft.

Abhandlungen :
Götting"en: K. Geselischaft der Wissenschaften und der Georg

August Universität.

Naehriehten: 1892; 1893, 1 21; 1894, 1.

Greifswald: Geographische Geselischaft.
Jahre^bericht: V. 1890-93.
— Naturwissenschaftlicher Verein fiir Neu-Vorpommern

und Riigen.
Mittheilungen: XXV. 1893.

Guben: hiternationeller entomologischer Verein.
Entomologisehe Zeitung :

Gustrow: Verein der Freunde der Naturgeschichte in Meck-
lenburg.
Archief: 47, 1—2. 1893.

98 Axel Ärrhenius.

Halle: K. I.oopoldinisch-Carolinisch Deutsche Akadeniic der Nalur-

fbrscher.

Nova Acta: LVII, 1892; LVIH, 1893. 4:o.
Katalog der Bibliotek: II, 5.
Hamburg: NaLurwissenschaftlicher Verein.
AliliaiulliiiiKfn :

— Die llamburgisclien wissenscliafilielion Anslallen.

Jahrbuch: X, 1—2. 1892—93.

VoUer, Das Gnindwasser iii Hainlniix- I- 1892. 4:o.

— Verein fiir nalurwissensehaftliclier Unterhaltung.

Verhandlungen :
Hanau: Wetterauische Gesellschaft fiir die gesaminle Nalurkunde.

Beridit :
Karlsruhe : Naturwissenscliaftlicher Verein.

Verhandlungen :
Kassel: Verein fiir Naturkunde.

Bericht:
Kiel: Naturwissenschaftlicher Verein fiir Schleswig-Holstein.

Sehriften :
Königsberg: in Pr.: Physikalisch-ökonomi.sche Gesellschaft.

Sehriften: II, 2. 1861; VI, 1. 1805; XVI, 2. 1875; XXX. 1892.
Landshut: Botanischer Verein.

Bericht:
Liibeck: Geographische Gesellschaft und Naturhistorisches Museum.

^littheilungen: II, 4-6. 1892—93.
Mag^deburg" : Naturwissenschaftlicher Verein.

Jahresbericht : 1892.
Marburg": Gesellschaft zur Beförderung der gesamniten Naturwis-

senschaften.

Sitzungsberichte :
Metz: Société d'histoire naturelle.

Bulletin :
Munchen: K. B. Akademie der Wissenschaften. Mathematisch-

physikalische (II:e) Classe.
Abhandlungen: XVIII, 1—2. 1893. 4:o.
Sitzungsberichte : 1893, 1—2.
Inhaltsverzeichniss :
Almanach :

Goebel, Gedächtnissrede auf Karl von Niigeli. 1893. 4:o.
BiiiUnger, Ueher die Wege und Zi(>le der Hirntui-rfcluing
1893. 4:u.

Bulletin Bibliograijhique. 99

Miinchen: Bayerischc Botanische Gescllschaft.

lieriflite:
Munster: Westfälischer Provinzial-Vcreiii fiir Wissensehaft und

Kunst.

Jahrosberkin: II. 1892.
Nurnberg-: Natiirhistorische Gescllschaft.

Abhandlungen : X, 1. 1893.

Jubrt-sbericht : 1892.
Osnabriick: Naturwissenschaftlicher Vcrein.

Jabresbericbt:
Passau: Naturhistorischer Verein.

Bericht :
Reg-ensburg": Naturwissenschaftlicher Verein.

Berichle :
Stettin: Entomologischer Verein.

Entomulogische Zeitung:
Strassburg- in E.: K. Universitäts- und Ländes Bibliothek.
Stuttgart: Verein fur vaterländische Naturkunde in Wiirtemberg.

Jahreshefte :
Zwickau: Verein fiir Naturkunde.

Jahresbericht :

Australie.

Brisbane: The Queensland Museum.

Auuals :

Ännu al Report:
Melbourne: National Gallery of Victoria.

Mc Coy, Prodromus of the Zoology of Victoria :
Sydney: Linnean Society of New South Wales.

Proceedings, 2:e Ser. : VII, 1^4. 1892-93: VIII, 1. 1893.
— The Australian Museum.

Recurds: II, 5. 1893.

Report: 1892.

Autriche-Hongrie.

Bistritz : Gewerbeschule.

Jahresbericht: XVII. 1892; XVIII. 1893.

IM Axel Arrhenius.

Briinn: Nalurforschender Verein.

Verlmndlungen : XXX. 1891.

Bericht der Meteorolog. Coramission: X. 1890.

Buda-Pest: Magyar Tudomänyos Akadémia (Ungarlsche Acadc-
mie der Wissenschafton).
Kuzlemények: XXV, 1—3. 1892—93.
Ertekezések a termöszettudom. körebul: XXII, 4—8. 1892;

XXIII, 1—2. 1893.
Ertekezések a mathemat.tudoman. köreböl : XV, 2—3. 1893.
Mathemat. és természettudom. ertesltö: X, 8—9. 1892;

XI, 1—5. 1892—1893.
Mathemat. und naturwiss. Berichte aus Ungarn: X, 1—2.

1892-93.
Almanach: 1893. 16:o.
Kapport: 1892.

Däday, Literatura zoologica Hungarica. 1881-'90. 1891.
Herman, Petényi, der Begriinder der wissenschaftlicheii

Oi'nithoIogie in Ungarn. 1891. 4:o.
Pungur, Gryllodea regni Hungariaj. 1891. 4:o.

— Magyar Nemzeti Muzéum.

Természetrajzi Fiizetek: XVI. 1893—94.
Cracovie: Académie des Sciences. (Akademija Umiejelnossci.)
Sprowozdania komisyi fizujograficznej :
Rozpravy wydsial matem. przyrod:
Bulletin International: 1893, 4-10; 1895, 1—3.

Graz: Naturwissenschaftlicher Verein flir Steiermark,

MittheiUmgen:

Hermannstadt : Siebenbiirgischer Verein fur Naturvvissenschaften.

Verhandlungen und Mitthcilungen : XLII. 1893.

Iglö: Ungarischer Karpathen- Verein. (Magyarorszägi Kårpätegye-
siilet).
Jahrbuch :

Innsbruck : Naturwissenschaftlich-medicinischer Verein.
Berichte :

Kolozsvärt (Klausenburg") : Rédaction de „Magyar Növcnytani
Lapok".

Evlolyam :

— Erdélyi Museurn-Egylet. Orwos Természettudomänyi

Szakosztälyäböl. (Siebenbiirgischer Museum-Verein.

Medicinisch-naturwissensehaflliche Section.)
Értesitö (Sitzungsberichte): XVIII, 1-3. 1893.

Bulletin niltli()grai)hi(iuc. KU

Prag": K. Böhmische Gesellseliart der Wisscnschaftcn. Mathoma-
tisch-naturwissenschaftliche Classc.
Abhandhmgen, VII Folge:
Sitzungsberichte: 1892.
Jahresbcrlcht : 1892.
Verzeiohniss d. Mitglieder:

— Natiirhistorischer Verein „Lotos".

Lotos, Nene Folge: XIV. 1894.
Trencsén, Ung*.: Trencsén Wärmegyoi Természettiidomänyi
Egylet. (Naturwissenschaftlicher Vcrcin d. Trcncséncr

Comitates).

Évkönyre (Jahroshoft): 1892-93.
Triest; Miiseo civico di Storia Naturale.

Atti :
Wien: K. Akadcmic der Wissenschaften. Mathematisch-naturwis-

senschaftliche Classe.

Sitzungsberichte, Abth. I: Cl. 7—10. 1892; CII. 1-7. 1893.

Anzeiger: XXX, 1-27. 1893: XXXI, 1-8. 1894.

— K. k. Naturhistorisches Hofmuseum.

Aniialen: VIII, 1—4. 1893.

— K. k. zoologiseh-botanische Gesellschaft.

Verhandlungen : XLIII, 1—4. 1893.

— K. k. geographische Gesellschaft.

Mittheilungen: XXXVI (N. F. XXVI). 1893.

— Verein zur Verbreitung naturwissenschaftlicher Kenntnisse.

Schriften : XXXII. 1891—92; XXXIII. 1892-93. 16:o.

— D:r R. v. Wettstein, Profess.

Oesterreichische Botanische Zeitschrift: XLllI, 6—12. 1893;
XLIV, 1-2. 1894.
Zagreb: Societas Historico-naturalis Croatica.
Glasnik :

Belgique.

Bruxelles: Académie royale des sciences.

Bulletin, 3:me Sér.: XXII (61:me Ann.). 1891: XXII— XXIV

(62:me Ann.). 1892; XXV (63:me Ann.). 1893.
Annuaire: 1892; 1893. 16:o.

— Société royale de botanique.

Bulletin :

— Société entomologique de Belgique.

Annales: XXVIII. 1884.
Table générale des Annales:

102 Axel Ärrhenius.

Bruxelles: Société royale malacologique do Bclgiquo.

Aniiales :
Procés-Verbal :
— Société royale Linnéenne.

Brésil.

Rio di Janeiro: Museum national.

Archivos :

Canada.

Halifax, N. S.: Nova Scotian Institute of Natural Science.
Proceedings and Transactions, Sér. 2: I, 2. 1891—92.

Chili.

SantiagfO: Société scientifique du Chili.

Actes: 11, 3. 1892; 111, 1—2. 1893.

Costa Rica.

San José: Museo national. Republica de Costa Rica.

Anales :

Danemark.

Kiöbenhavn: K. Danske Videnskabcrnes Selskab.

Skrifter (Mcmoirs). 6:te Ra;kke, naturvidenskab. og mathem.

Afdeln.: VI, 3. 1892.
Oversigt: 1892, 3; 1893, 1.

— Naturhistorisk Förening.
Videnskabelige Mcddelelser: 1893.

— Botanisk Förening.

Botanisk Tidskrift: XVIII, 2, 3, 1. 1892—93.
Mcddelelser :

— Entomologisk Förening.

Espagne.

Madrid: R. Academia de ciencias.
Memorias :
Revista :

Bulletin Bililiographique. 103

États Unis.

Boston: American Academy of Arts and Sciences.

Proceedings, New Ser. : XIX. (Wh. Ser. XXVIl). 1892.
— Boston Society of Natural History.
Memoirs: IV, 10—11. 1892—93. 4:o.
Proceedings: XXV, 3—4. 1892; XXVI, 1, 1893.
Occasinnal Papers: IV. 1893.

Bridgeport, Conn. : Bridgeport Scientific Society.

List of B rids:
Cambridg-e, U. S. A.: Museum of Comparative Zoölogy.

.Memoirs: XIV, 3. 1893.

Bulletin: XI, 4. 1863: XVI, 12—14. 1893: XXIV, 3—7. 1893;
XXV, 1-6. 1893—94.

Annual Report: 1892—93.
Champaig-n, 111.: Illinois State Laboratory of Natural History.

Bulletin :
Chapel Hill, N. C: Elisha Mitchell Scientific Society.

Journal: IX, 2. 1892.

Davenport, lowa: Academy of Natural Sciences.

Proceedings: V, 2. 1885-89.
Madison, Wisc. : Wisconsin Academy of Sciences, Arts and Lettres.

Transactions :
Meriden, Conn.: Scientific Association.

Proceedings :

Annual Address: 1892.
New-Brighton : Natural Science Association of Staten Island.

Proceedings: Mai 1893— Sept. 1893.

Special: 14—15. 1893.
New-Haven: Connecticut Academy of Arts and Sciences.

Transactions:
New-York: New-York Academy of Sciences.

Annals: VII, 1—5. 1893; VIII, 1-^3. 1893.

Transactions :

Index :
Normal, 111.: Illinois State Laboratory of Natural History.

Bulletin :

Artide: XIV. 1893.
Philadelphla : Academy of Natural Sciences.

Proceedings: 1892, 23; 1893, 1—3.
— American Philosophical Society.

Proceedings: XXX, 139. 1892: XXXI, 140-141. 1893.

Report:

104 Axel Arrhenius.

Subjoct Ivogistor:
Supplement Kegister:

Philadelphia : Wagner Free Institut ol" Science.

Transactions : III, 2. 1892.

Rochester, N. Y. : Academy of Science.
Proceedings: II, 1—2. 1802 1)3.

San Francisco: Galifornia Academy ol' Sciences.
Memoirs:

Proceedings, Scc. Ser. :
Occasional Papers: III. 1893; IV. 1893.

S:t Louis: Academy of Science.

Transactions: VI, 2—4. 1892—93.

Topeka, Kans. : Kansas Academy of Science.
Transactions: XIII. 1891—92.
Smyth, Check List of the Plants of Kansas.

Trenton, N. J.: The Trcnton Natural History Society.

Journal:

Tufts College, Mass.: Tufts College.

studies: I. 1894.
Washington: Departement of interiör (Ö. S. Geological Survey).

Bulletin: 82— 86. 1892; 9U-96. 1892.

Monographs: XVII. 1892; XVIII. 1892; XX. 1892. 4:o.

Annual Report: 1889—90, 1—2. 4:o.

Mineral Resources: 1891.

Atlas. Geology of the Eureka District Nevada. 1883. FoI.

— Departement of Agriculture.
Report: 1891.

— Division of Ornithology and Mammalogy.

North American Fauna: VII, 2. 1893.
Bulletin: 3. 1893.

— Division of Economic Ornithology and Mammalogy.
Bulletin: 4. 1893.

— Smithsonian Institutlon (U. S. National Museum).
Annual Report: 1891.

Report of the U. S. National Museum :

Bulletin of the U. S. National Museum: N:o 45. 1893.

— Anthropological Society.

The American Anthropologist: VI,' 1—4. 1893.

— Entomological Society.

Proceedings: II, 2-4. 1892—93; 111, 1. 1893.

Bulletin Bibliographiqiie.

105

Finlande.

Helsingfors: Finska Vctcnskaps-Societcten (Société des Sciences
de Finlande).
Acta: XIX. 1893. 4:o.
Bidrag-: 52, 1893: 53, 1893.
ÖtVcrsiKt: XXV. 1892-93.
Ohservatinns météorologiques:

— Geografiska Föreningen.
Tidskrift:

— Sällskapet för Finlands Geografi (Société de Géogra-
phie de P'inlande).

Fonnia: VIII. 1893.

— Universitets-Bibfioteket.

France.

Amiens: Société Linnéenne du Nord do la France.

.Mémoiros:
Bulletin :

Ångers: Société d'étiides scientifiqiies.

Bulletin, Nouv. Sér.: XXI, 1891: XXII. 1892.
Béziers: Société des sciences naturelles.

Bulletin: XV. 1892.
Bordeaux: Société Linnéenne.

Actes: XLV (5 Sér. T. V). 1891-92.
Caen : Société Linnéenne de Normandie.

Bulletin, 4:e Sér.: VI. 1892.
Cherbourg: Société nationale des sciences naturelles et

matiques.

.Mémoires:
La Rochelle: Académie. Section des sciences naturelles.

Annales:
Lille: La Rédaction de „Revue Biologiquc" du Nord de la

Revue Biologique: V, 8—12. 1893; VI, 1— G. 1893-
Lyon: Société Linnéenne.

Annales:

— Museum d'histoire naturelie.

Archives: V. 1892. Fol.

— Société botanique de Lyon.

Annales: 18. 1891—92.
Bulletin : XI, 1—2. 1893.

mathé-

France.
91.

106 Axel Arrhenius.

Marseille: Miisce d"liistoire naturcllc.
Annalcs, Zoologic :

Montpellier: Académie des sciences et leltres.

Mémoires de la soction de inödcM-iiio, 2:e Sér. : I, I. 1893.
Mémoires de la section des sciences, 2:e Sér.: I, 1—2.
18{)3.

Nancy: Sociélé des sciences.

Bulletin, 2:e Sér.: XII, 27 (25:e Ann.). 1892.
Bnlletin des séances :
Nantes: Société des sciences naturelles de I'Ouest de la France.

Bulletin: 111, 1—4. 1893.
— Société académique de Nantes,

Annales, 7:e Sér.: III, 2. 1892.
Nimes: Société d'étude des sciences naturelles.

Bulletin : XXI. 1—1. 1893.

Supplement: 1893.
Paris: Société botanique de France.

Bulletin:

— Société entomologique de France.

Annales: LXl, 1—4. 1892.

— Société zoologique de France.

Mémoires: V, 3—5. 1892.

— Museum d'histoire naturelie.

— Société de Géographie.

Bulletin, 7:e Sér.: 1892, 4: 1893, 1—3.
Comptes rendus: 1893, 10—18: 1894, 1—6.

— Rédaction de „la Feuille des jeunes naturalistes".

Feuille, 3:e Sér.: XXIII, 272—276. 1893; XXIV, 277—280.
1893—94; XXIV, 291—282. 1894.

Reims: Société d'étude des sciences naturelles.

Bulletin, 3:e Sér. :

Comptes rendus:

Travaux: II, 2—8. 1893.

Procés verbaux: II, 2. 1893.
Rouen: Société des arais des sciences naturelles.

Bulletin, 3:e Sér.: XXVllI, 1-2. 1892.
Toulouse: Société d'histoire naturelle.

Bulletin: XXV. 1892; XXVI, 1. 1893.

— Société des sciences physiques et naturelles.

Bulletin :

— Société frangaise de Botanique.

Revue de Botanique : IX, 107^108. 1891; X, 109—120. 1892
XI, 121—129. 1893.

Htiilotin Bibliujfrapliitiue. 107

Hes Britanniques.

Edinburg-h: Royal Socicty.

Trausactions: XXXVIl, J— 2. 1891-92. 4:o.
Proceerlings: XIX. 1891—92.
— Botanical Society.

Transactions :
Proceedings:
Transactions and Proceedings: XIX, Sess. LVI— LVII. 1892

—93.
Annual Report:
— La Rédaclion de „The Annals of Scottish Natural

History".
Annals:

Glasgow: Natural History Society.

Proceedings and Transactions, N. S. : III, 3. 1889—92.
London; Royal Society.

Proceedings: LIII. 321—325. 1893; LIV, 326—331. 1893—94.

— Linnean Society.

Journal, Botany: XXIX, 202—204. 1893.
Journal, Zoology : XXIV, 152—154. 1893.
List of the Society: 1892—93.
Proceedings :
London: Royal Gardens, Kew.

Bulletin: 1887, 1889, 1890, 1891, 1892, 1893.

— Harting, J. E.

The Zoologist: XVII, 200—203. 1893; XVIII, 204-208.
1893—94.

Newcastle-upon-Tyne: Natural History Society.

Transactions:
Plymouth: Marine Biological Association.

Journal, New Ser.: III, 1-2. 1893—94.

Italie.

Bolog-na: Accademia delle scienze.

Memorie, Ser. 5: II, 1—4. 1892. 4:o.

Indici generali :
Catania: Accademia Gioenia di scienze naturali.

Atti, Ser. 4: Vol. 5, Anno LXIX. 1892—93. 4:o.

Bolletino mensile, Nuovo Ser: 29—32. 1893.

Flrenze: Societä entomologica italiana.

Bolletino: XXV, 1—4. 1893—94; XXVI, 1. 1894.

108 Axel Arrhcnius.

Genova: Miiseo civico di storia naturalo.

Annali, Ser. 2:a: XII (XXXIl). 1892.

— Direzione del Gioriiale „Malpighia".

Malpighia: 1— VI: VII, 1—2. 1887—93.
Milano: Societå italiana di scienzc naturali.

Atli: XXIX— XXXII: XXXIII, 1—2. 1886-91. XXXIV, 1-3.
1893.

Modena: R. Accademia delle scienzc naturali.
Memorie, Ser. 2: VIII. 1892. 4:o.
Opere inciata alla R. Accad.:

— Societå dei Naturalisti.

Atti, Ser. 3: XII (Anno 27), 1—2. 1893.
Napoli; Accademia dello scienzc, fisiche c mathematiclie.
Atti, Ser. 2:a: V. 1893. 4:o.

Rendiconto, Ser. 2: VII (Anno 32), 4—12. 1893: VIII (Anno
33), 1—2. 1893—94. 4:o.

— Societå africana d'italia.

Bolletino: XII. 1—8. 1893.

— Societå di Naturalisti.

Bolletino, Ser. I: VI. 2. 1892: VII, 1—2. 1893.
Padova: Societå veneto-trentina di scienzc naturali.
Atti, Ser. 2:a: I, 2. 1894.
Bolletino:

— Redattorc della „La Nuova Notarisia".

L. N. Notarisia:
Palermo: Redazione dclla „Naturalista Siciliano''.

II Natur. Sicil: XII. 7—8: 10—12. 1893: XIII, 1—6. 1893-94.
Pisa: Societå toscana di scienzc naturali.

Memorie: XII. 1893: XIII. 1894.

Processi verbali: VIII. 1893; IX. 1893-94.
Roma: R. Istituto botanico.

Annuario : V, 2—3. 1893.

— Bibliotcca nazionalc centralc Vittorio-Emanuele.

Bolletino:
Indice: VII. 1892.

— Societå Romana per gli studi zoologici.

Bolletino:
Varese: Societå Crittogamologica Italiana.
Memorie :
Atti:

Venezia: Redazione della „Nolarisia".
Notarisia: 1893, 1—4, 6.
Sommario: 1893. A, B.

Bulletin Bibliographiqiie. 109

Japon.

Tokyo: Science College, Iinperial University.

Joiii-iial: V, 4. 1893: VI, 1—3. 1893.

Les Indes occidentales.

King-ston: The Inslilute of Jamaica.

J(juni;il: II, 6—7. 1893.

Les Indes orientales.

Calcutta: Asiatic Society of Bengal.

Journal, P. I: LXI, 4, Extra N:o. 1892; LXII, 1—3. 1893.
Journal, P. II: LXI,4. 1893: LXII, 1—3. 1893.
Journal, P. III: LXII, 1—3. 1893.
Proceedings: 1892, 10; 1893, 1—9.

Luxembourg.

Luxembourg-: Société botanique.

Receuil des Mémoires et des Travaux:

— „Fauna", Verein Luxeniburger Naturfreunde (Société
des Naturalistes Luxembourgeois).

Mittheiluugen (Comptes Rendus): 1892, 1—3: 1893, 1— G.

Norwége.

Berg"en: Bergens Museum,

Aarsbog: 1892.
Aarsberetning:
Christiania : Universitet.

— Videnskabs Selskabet.
Forhandlinger :

Nyt Magazin for Naturvidenskaberne. :

Stavang-er: Stavanger Museum.

Aarsberetning: 1892.
Throndhjem: K. Norske Videnskabers Selskab.

Skrifter: 1891, 1892.
Tromsö: Museum.

Aai'shefter:

Aai'sberetulng:

110 Axel Arrhenius.

Pay S-Bas.

Amsterdam: K. Akademie van Wetenschappon.

VorhaiKlelingcii, Afd. Natiiurkuiiiio :

VerslHK(^ii and McdcdeeliiiKen, Afd. Natuurk., 4:de Rceks
Jaarboek:

Prodnmuis Florse Batnvae: II, 1. Ed. 2. lcS93.
— (Jenoolschap ter Bevordcring voor Natur-, Genees-

on Heelkunde. Sectie voor Natuurvvetcnseliappen.

Maaiulblad: XVIH, 4—5, 7. 181)3—94.

Groning-en: Nalurkundig Genootschap.

Verslag: 1892.
Harlem: La Société hollandaise des sciences.

Archives néerlandaises: XXVII, 1—3. 1893.
Leiden: Nederlandsche dierkundige Vereenigiug.

Tijdschrift, 2:d(' Sér.: IV, 1. 1893.

Catalogus d. Bibliothek:
Nijmegen: Nederlandsche botanische Vereeniging.

N. Kniidkundig Archief, 2:de Sér: VI, 2. 1893.
S'Gravenhag'e : Nederlandsche entomologische Vereeniging.

Tijdschrift: XXXV, 3—4. 1891—92.

Utrecht: Société provineial des arts et sciences.

Verslag :
Aanteekeningen: 1892.

Portugal.

Lisboa: Academia real das sciencias. Glasse de scienc, mathem.,
physic. e. natur.

Memorias, Nova Ser. :
Jornal :

République Argentine.

Buenos Aires: Sociedad cientifica Argentina.

Anales: XXXV, 1—3. 1893.

— La Rédaction de ,,Revista Argentina de Historia
Natural".
Revista :

— Museo de Productos Argentinos.
Bulftlii:

Bulletin Bibliographiqiie. 111

Buenos Aires : Musco nacional de Buenos Aires. (Gi-devant Museo

Publico).

Anales: II— XVIII. 18G6— 93.
Cordoba: Academia nacional de ciéneias.

Actas :

Boletin :

La Platå: Mu.seo de la Platå.

Rfvista :

Russie.

Doppat: Naturforscher-Gesellschafl.

Schriften :

Archiv :

SitziuiK^borichte: X, 1. 1892.
Kharkow: Soeiété de naturalistes å lUniversité Impériale de

Kharkow.

Travaiix (Trudi):
Kiew: Soeiété des naturalistes de Kiew.

Mémoires: XIII, 1—2. 1S9J.

P^oces-^'erbaI :

Minusinsk: Museum.

Moscou: Soeiété Impériale des naturalistes.

Xouvaux Mémoires:

Bulletin: 1893, 1—3.

Meteorologische Beobachtungen :
Odessa: Soeiété des naturalistes de la Nouvelle Russie.

Mémoires: XVIII, 1. 1893.
Rig"a: Naturforschender Verein.

Correspondenzblatt : XXXVI. 1893.

Arbeiten, Neue Folge:
S:t Pétersbourg" : Académie Impériale des sciences.

Mémoires, 7:e Sér.: XXXVIII, 12—13. 1892; XL, 1. 1892. 4:o.
Mélanges biologiques :
Bulletin, Nouv. Sér.: III, 2. (XXXV) 1892.
Czerniavsky, W., Monographia Mysidarum inprimis Imp.
rossici. I. 1887.

— Hortus botanicus.
Acta: XIII, 1. 1893.

— Societas Entomologica rossica.
Horae:

— La Soeiété des nalurali.stes de S:t Pétersbourg.
Trudi (Travaux): XXI. 1890; XXII. 1891; XXlll. 1893.

112 -^ajc/ Arrhenius.

Supplement: 1— VI. 1875—1889.

Section de Botanique.
Travaux : XXIII. 1893.

Section de Zoologic et de Physiolou-ie.
Truvaux: XXIII, 2. 1892.

Sectidii de Géologie et .MiinM^alogie.
Travaux: XXII. 2. 1893.

Suéde.

Göteborg: K. Vetenskaps och Vitterhels Samhället.

Handlingar :
Lund: Universitetet.

Aeta (ÅrsskritY): XXIX, 1892—93. Al'd. 11. Fysiugrafiska Säll-
skapets Handlingar. 4:o.

— La Rédaction de „Botaniska Notiser".

Botaniska Notiser: 1893, 3—6; 1894, 1—2.
Stockholm: K. Svenska Vetenskaps- Akademien.
Handlingar:

Bihang, Afdeln. 3. Botanik: 17, 1892; 18, 1893.
Bihang, Afdeln. 4. Zoologi : 17. 1892; 18. 1893.
Öfversigt: 48. 1891; 49. 1892.
Lefnadsteckningar :

— Entomologiska Föreningen.
Entomologisk Tidskrift : XIV. 1—4. 1893.

— Bergianska Stiftelsen.
Aeta Horti Bergiani:

Upsala: R. Societas scientiarum.

Nova Aeta, Ser. 3.: XVI. 1892. 4:o.
— Kongl. Universitetet, (par Mr le Bibliothécaire, Prof. An-

nerstedt.)

Lidforss, B., Studier öfver elaiosferer i örtbladens mesotyiL
Ak. Afh. Lund. 1893. 4:o.

Suisse.

Basel: Naturforschende Gesellschaft.

Verhandlungen : X. 1. 1892.

— La Société botanique suisse (Schweizerische botanische

Gesellschaft).
Bulletin (Berichte):
Bern: Naturforschende Gesellschaft.

Mittheikingen 1892, Nr. 1279-13(M.

Bulletin Bibliographiqiie. 113

Chur: Naturforschende Gesellschaft Graubiindens.

Jalirt^sbericht, Neiie Folge : XXXVI. 1891—93.
Lausanne ; Sociélé vaudoise des sciences naturelies.

Bulletin, 3:ine Sér. : XXIX, Nr 110—112. 1893.
Neuchåtel: Société des sciences naturelles.

Bulletin: XVII— XX. 1889—92.

St. Gallen : Naturwissenschaftliche Gesellschaft.
Berifht: 1891—92.

SchafFhausen: Schweizerische entomologische Gesellschaft (So-
ciété entomologique suisse).
Mittheilungen (Bulletin): IX, 1—2. 1893—94.

ZUrich: Naturforschende Gesellschaft.

Uruguay.

Montevldeo: Museo Nacional.
Anales: I, 1. 1894.

2. Piiblications doiiués par de« persoiiiies privées.

Almqvist, S., Berättelse om en resa i Jämtland sommaren 1868. (Öfversigt-
af Kgl. Sv. Vet. Ak. Handl. 1869. N:o 3).

— Om de skandina^^ska arterna af lafsläktena Schismatomma,

Opegraplia och Bactrospora. Ak. Afh. Upsala 1869.

— Berättelse om en resa i Ångermanland, Medelpad och Jämt-

land sommaren 1873. (Öfv. af Kgl. Sv. Vet. Ak. Handl.
1874. N:o 3).

— Om den floristiska behandlingen af polymorfa släkten. (Botan

Notiser J880). Lund.

— Monographia Arthoniarum Scandinavige (Kgl. Sv. Vet. Handl.

Bd. 17). Stockholm 1880. 4:o.

— Studier öfver släktet Hieracium. Stockholm 1881. 4:o.

— Plusieurs notes sur les genres Carex, Potamogeton, Pla-

tanthera etc.
Blytt, A., Zur Geschichte der nordeuropäischen Flora (Englers Bot. Jahrb.

XVII., 2-4). 1893.
Bestyreisen för 10:de Allmänna finska landtbruksmötet i Wasa 1893.

Program (Ohjelma).

Inbj udning (Kutsumus).
Iverns, J. E. D.son, Beskrifning öfver Västmanlands fanerogamer och thal-

logamer. Upsala 1877.
Elinge, J., Re^ision der Orchis cordigera und O. angustifolia. In. Diss.

Dorpat 1893.
Landthriiksstyrelsen (Maanviljelyshallitns).

Meddelanden (Tiedonantoja):

8

114 Axel Arrhenms. Bulletin Bibliographiqiie.

I. Enckell, K, Berättelse öfver en med understöd af allmänna medel
företagen resa 1 Tyskland, Holland och Sverige 1891. Hel-
singfors 1893.
Id. en flnnois.

IV. Kommissionens för undersökning af frostfenomenet och skj^ddsmedlen
mot frostskada betänkande. Helsingfors 1893.
Id. en flnnois.

Levandet; K. M., Einige biologische Beobachtungen liber Sminthurus api-
calis Reut. (Acta Soc. pro Fauna et Fl. fenn. IX). Hel-
singfors 1894.

— Peridinium catenatum n. sp. Eine kettenbildende Peri-
dine in Finnischen Meerbusen. (1. c.) Helsingfors 1894.

— Beiträge zur Kenntniss einiger Ciliaten. (1. c.) In. Diss.
Helsingfors 1894.

Micheli, AL, Alphonse de CandoUe et son oeuvre scientiflque. (Arch. d. Se.
phys. et natur. T. XXX). Geneve 1893.

Murbeck, Sv., Neue öder wenig bekannte Hybriden in dem botan. Garten
Bergiilund. (Acta Horti Bergiani. IL N:o 5). Stockholm 1894.

P. A. Norstedt & Söner, Skandinaviens Fisk;ir, målade af W. v. Wright,
beskrifna af B. Fries, C. U. Ekström och C. Sundevall. 2:dra
uppL, utgifv. af F. A. Smitt. I. 1—2. Stockholm 1893. 4:o.

Beuter, Enzio, Tortrix Paleana Hb. En ny fiende till våra ängar och åkrar.
(Societas pro Fauna et Fl. fenn. Meddelanden 19). Helsing-
fors 1893.

Schulze, Erw.,¥'åi,}xnd. Saxoniae Mammalia. (Zeitschr. f Naturmss.). Halse 1891.

Helsingfors le 13 Mai 1894.

Axel Arrhenius.

Bibliothécaire.

■ ■

Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen

1893—94.

L Zoologie.

Aves.

Neu fiir das Gebiet.

Cursorius galliens Lpm., in Wekkelaks (Säd-Karelen) den 1 3
Oktober 1893 gesehossen; friiher niemals im nördlichen Eu-
ropa beobachtet. J. A. Palmen S. 19^21.

Wichtigere neue Fundorte.

Ciconia alha, beobachtet den 6 Juni 1893 in Kimito (Åbo Skä-
ren): P. Hj. Olsson (S. 12— 13j.

Syrnium aluco L., in Kimito gesehossen: P. Hj. Olsson (ebenda).

Turdiis merula, in Nurmijärvi (Nyland) gesehossen: K. E. Sten-
roos S. 43.

Vorgelegt wurde:

Pinicola enucleator ef, dessen Farbe sich in der Gefangenschaft
verändert hatte: K. M. Levander S. 51.

— Uber Arrhenoidie öder Hahnenfedrigkeit gab Herr Prof.
O. M. Reuter eine historisehe Ubersicht und erwähnte einen
muthmasslichen Fall dieser Erscheinung be i einer Henne.

118 Ubersicht der wichtigcren Mitteilungen.

Oastropaclia Cratcegi L. var. Arice Hiibn. Kuusamo: Aug. Hoff-

mann. S. 2.
Hadena iUyrica Freyer. Åland, Bolstaholm: J. E. Montell. S. 35.
Leucania pallens L. var. edypa Hb. Russisch Karelen, Tiudie:

J. M. J. af Tengström. S. 23.
Mamestra dissimiUs Knoch. var. Iwta n. var. E. Router; viel

heller iind bunter gefärbt als die Stammform. Savolaks,

Kangasniemi: Sundman; S:t Michel: K. J. Ehnberg; Kristine-

stad: K. Sjöberg. S. 13.
Plusia horecUis n. sp. E. Reuter. Russisch Lappland, Tetrina: K.

M. Levander. S. 43.

Wichtig-ere neue Fundorte.

Äplecta speciosa Hb. var. arctica Zelt. Tavastland, Wånå und Janak-

kala: J. Sahlberg. S. 2.
Colias Hyale L. Nyland, Karislojo: Avena Sahlberg. S. 2.
Hadena amica Tr. Nyland, Sjundeå: Viktoria Wahlberg. S. 2.
Ha/ipyia hicuspis Borkh. Wasa: Aug. Hoflinann. S. 2.

Coleoptera.

Vermisehte Notizen.

Von Sitodrepa pankea L. wurde eine grössere Partie engli-
scher Lakritze vollkommen zerstört. (O. M. Reuter, S. 5).

ijber massenhaftes Vorkommen von Coccinella-Arten berichtete
Herr Prof. O. M. Reuter. Bei einer Uberfahrt iiber Ålands haf
(das Meer zwischen der w^estlichen Kiiste Schvvedens und dem
åländischen Archipel) den 6 August 1893 in einem kleinen Segel-
kanoe wurde von Herrn Söderholm beobachtet, dass dasselbe auf
einer weiten Strecke mit noch lebenden Individuen von Coccinella
septemjninctata und C. decemix)unctata so dicht bestreut war,
dass beinahe auf jedem Quadral meter der Meeresoberfläche wenig-
stens ein, öfters aber zehn öder noch mehr Stiicke zu fmden
waren. Die Tiere waren wahrscheinlich millionenweise von den
starken, vorherrschend slidlichen Winden der nächst vorherge-
henden Tage zum Meere hinaus getrieben worden. Auch andere
Insekten, wie Eulen, Netzfliigler und Hautfliigler wurden auf der

Ubersicht der ^vichtigeren Mitteilungen. 119

Meeresoberfläche hcrumtreibend, aber nur in einzelnen Exempla-
ren, gesehen. S. 5 — 7.

Die als ,,Himbeer\vurm" allbekante Käferlarve, ^veIehe von
Herrn H. Lindberg in grosser Menge geztichtet wurde, erwies
sich als By tums cestiviis angehörend. S. 17.

Oodes gracilis Villa wurde von Herrn Prof. J. Sahlberg bei
Stockholm in Schweden gefangen. Neu fiir Skandinavien. S. 64.

N e u f ii r d a s G e b i e t.

Bemhidmin adustum Sehaum. Russisch Karelen, Gorki:
J. Sahlberg. S. 64.

Berosiis lapponiciis n. sp. J. Sahlberg; zeigt in Grösse und
Farbe gewisse Ähnlichkeit mit B. signaticoUis Charp., unterschei-
det sich aber von dieser Art durch noch hellere Farbe und die
Punctur der Deckflligel, durch den eigentiimlich gezeichneten
metallischen Fleck auf dem Prothorax, sowie durch den Bau der
Genitalsegmente des Männchens. Von B. luridus weicht die neue
Art durch doppelte Grösse, hellere Farbe und den Bau der Geni-
talsegmente ab. Lappland, Kirchspiel Turtola, in dem Flusse Ratas-
joki unter dem Polarkreis, zwei Exemplare (J. Sahlberg, S. 47 — 48).

TrihoUum ferrughwum Fabr. (castaneum Hbst) trät in einem
Speicher in Helsingfors massenhaft auf, eine Partie von Gersten-
mehl beschädigend. (J. Sahlberg, S. 45 — 47).

Xeiiroptera.

Eine grösstenteils auf bisher unberiicksichtigte Merkmale
begriindete neue Aufstellung der Arten der Gattung Hemerohius
wurde von Herrn Prot. O. M. Reuter relatirt. S. 45.

ColleiiiViola und Tliysanura.

tjber das Vorkommen dieser Tiere in Finland gab Herr
Prof. Reuter eine kurze Mitteilung. S. 59.

^e-

Acarina.

Ein Verzeichnis iiber in den westlichen Skären von Hel-
singfors eingesammelte Hydrachniden wurde von Herrn E. Nor-
denskiöld eingereicht. S. 63—64.

120 Ubersicht der wichtigercn Mittciliingen.

Cruslacea.

Vorgelegt wurde ein Weibehen von Astacus fliwiatilis, bei
dem das erste Paar der Abdominalextremitäten wie boim Männchen
ausgebildet war. (A. R. Spoof, S. 64).

Rotatoria.

Eine durch Karten illustrirle Ubersicht iibcr die Rotatorien-
fauna in den Borgåer Skären im Somraer 1893 wurde von Herrn E.
Th. Nyholm gegeben. Folgende Rotatorien wurden in dem unter-
suchten Gebiete angetroffen: Anurcea aculeata sowohl mit gehoge-
nen als geraden Analsprossen, An. stipitata, An. cocJilearis,
An. seryatula, Synchivta haltica, Triarthra longiseta und Notho-
lea thalassia. S. 41 — 42.

Veriiies.

Eine Anzahl lebender Plattwiirmer und Egeln wurden von
Herrn K. M. Levander vorgelegt. S. 94.

o^

Zoophjta.

Herr K. M. Levander teilte mit, dass von ihm im Sommer
1892 in den Esboer Skären, unweit der Stadt Helsingfors, auf Fucus
eine kleine krustenförraige Spongie angetroffen wurde, welche von
Herrn D:r Weltner in Berlin als die vorwiegend in Siisswasser
lebende Ephydatia fluviatiUs bestimmt wurde. E. fuviatllis und
die von Dybow.sky bei Petersburg gefundene Spongilla laciistris
stellen die einzigen bisher in dem Finnischen Meerbusen beobach-
teten Spongien dar. S. 9 — 10.

Eine fiir die Fauna Finlands neue marine Hydromeduse
Campanularia flexuosa wurde von Herrn K. M. Levander bei
Porkkala (Nyland) in einer Meerestiefe von einigen Metern auf
Fucus massenhaft beobachtet. Die friiher aus der Umgebung von
Helsingfors bekannte Cordijlopliora lacustris kam in den inneren
Skären von Esbo auf Phragmttes comnmnis zahlreich vor. S. 11.

Rhizopoda.

Von Herrn K. M. Levander wurden in den Esboer Skären in
einem kleinen seichten Meerbusen zwei For aminif er en- Avlen.

Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. 121

angetroffen, deren Identität nocli niclit festgestellt worden war.
Bei uns wurdeii bisher keine polythalainen Rhizopoden gefunden.
S. 10—11.

II. Botanik.

Plantan vasculares.

Vermisehte Notizen.

Orchis angusUfolia. Die in Finland vorkommenden Formen
wurden von M. Brenner im Anschluss an Klinges Revision der
Orchis cordigera Fries und Orchis angustifoha Rchb. behandelt
S. 39.

Phragniites communis. Eine eigentumUche Fkigsandform
aus dem Vuoksen-Gebiet stammend: A. Thesleff. S. 24.

Eosa. Die in Herbarium Musei Fennici befmdlichen Exem-
plare sind von F. Crépin bestimmt. S. 48 — 49.

Veronica agrestis, V. opaca und V. polita. Verbreitung in
Finland S. 4.

Neu fiir das Gebiet.

Erysimum cheiranthoides /? nodosum (Fr.) Savolaks, Jorois: H.

Lindberg.
Salix vagans X Lappomnn. Savolaks, Jorois: H. Lindberg.
Verbascum Igchnltis X nigrum. Nyland, Lojo: H. Lindberg S. o.

Verwildert öder eingesehleppt.

Nonnea pidla (fälschlich als Pidmonaria angiistifolla bezeich-
net) hat sich seil mehreren Jahren in Jorois (nördliches Sa-
volaks) eingebiirgert. S. 16.

Äjuga reptans. Ekenäs: E. Häyren.

Elodea canadensis. Im Grenzfluss Siestarjoki: H. Lindberg.

Stachys annua. Isthmus Karelicus: Thuring.

Wichtigere neiie Fundorte.

Ägrostemma githago. Kuusamo: K. Hirn.
Arnlca alpina. Kuusamo: H. Hirn.

122 Ubersicht der wichtifferen Mitteilungen

j^^.V.*. i.^.ULV.WLl.lgV

Asjjlenium ruta muraria. Åland: O. Bergroth.
Batrachiwn confervoides Fr. Savolaks, Jorois: H. Lindberg.
Biäens plafycephalus CErst. Savolaks, Jorois: H. Lindberg. Die

Verbreitung dieser Art und der verwandtcn B. tripartitus

im Lande S. 4.
CaUitriche polymorpha. Åland: O. Bergroth.

o

Campanida frachelium. Provinz Abo: O. Bergroth.

Carex läxa. Kuusamo: K. Hirn.

C. microstachi/a. Nyland, Nurmijärvi: K. E. Stenroos.

c. Oederi var. oeäocarpa. Åland: O. Bergroth.

C. rupestris. Kuusamo: K. Hirn.

C. tenuiflora. Kuusamo: K. Hirn.

Cramhe maritima. Åland." O. Bergroth.

Dianthus arenarius. Kajana: H. Zidbäck.

Dryas octopetala. Kuusamo: K. Hirn (S. 8) & A. Tigerstedt (S. 50).

Galium aparine. Provin/ Åbo: O. Bergroth.

Gentiana idiginosa. Åbo, Pargas: A. Arrhenius.

Hieramim sphacelatum Norrl. Kuusamo: K. Hirn.

H. vmhellattim. Åland: O. Bergroth.

Hvmnlus hipuhis. Åland: O. Bergroth.

JnncKs haUicits. Åland: K. Hirn.

J. triglumis. Kuusamo: K. Hirn.

Melandrium ruhrum. Kuusamo: K. Hirn.

Nympluea candida forma. Karelen, Tohmajärvi: I. E. Iverus.

Polygomtm lapathifolimn. Kuusamo: K. Hirn.

Polygonum lapathifolium var. incanum. Åland: O. Bergroth.

Potamogeton ptectinatns. Savolaks: H. Lindberg.

Primida farinosa. Provinz Åbo: O. Bergroth.

Ranuiiculus hyperJjoreus. Kuusamo: K. Hirn.

Sagina procumhens. Kuusamo: K. Hirn.

Salix reticulata. Kuusamo: K. Hirn.

Sparganium affine. Provinz Åbo: O. Bergroth.

Verhascum nigrum X thapsus. Tavastland: H. Zidbäck.

Veronica saxatiUs. Kuusamo: K. Hirn.

Vicia sativa. Kuusamo: K. Hirn.

Viola tricolor. Kuusamo: K. Hirn.

Ubersicbt der wichtigeren MitteiUmgen. 123

If,^»V,U i.iIUl/Vi>>^lUQ

]\liis<*i.

Neue öder seltene Arten.

Amhlystegkim molle. Russisch Lappland: A. O. Kihlman.

Orimaldia fragrans. Nyland, Lojo: Gh. E. Boldt.

Grimmia mollis cum var. aquatica. Russisch Lappland: A. O.

Kihlman.
Hylocomium lorewn. Nyland, Lojo: Ch. E. Boldt.
Hyjmnni sarmentoswn. Åbo, Kimito: P. Hj. Olsson.
Lesquereuxia 2Jatens. Isthmus Karelicus: H. Lindberg.
Sauteria aljpina. Russisch Lappland: A. O. Kihlman.
Sphagnum imhricaknn. Åbo, Kimito: P. Hj. Olsson.

Eine Anzahl seltener Moose wird S. 16 aus Isthmus Kare-
licus (H. Lindberg) sowie aus Russisch Lappland (A. O. Kihlman).
S. 95 gemeldet.

liiclienes.

ClcuJonia coralloidea (Ach), Cl. alpkola, Cl. cariosa, Cl. gracilis:

Synonomie und Verbreitung S. 17 — 19.
CoUema vesjjerfilio (Lightf.j, friiher mit C. nigrcscens verwechselt,

findet sich an mehreren Localitäten in Siid-Finland (Wainio).

Funj>i.

Trametes ftuaveolens L.) Fr. Helsingfors, neu fiir das Gebiet: A.
Thesleff.

Register

öfver

de vetenskapliga meddelandena.

Sid.

Mötet den 7 oktober 1893.

J. Sahlberg: Fyra intressanta fjärilarter 2

E. Reuter: Hadena amica frän Sjundeå „

H. Lindberg: Anmärkningsvärda fanerogamer 3

„ Utbredningen af vissa Bidens- och Feronica-arter ... 4

O. M. Reuter: Sitodrepa panicea förtärande lakrits 5

„ Massvis förekomst af CoccineUa-drter ....... „

K. E. Hirn: Växtfynd i Kuusamo ^

K. M. Levander: Några märkligare faunistiska fynd i Esbo skärgård 9

Ch. E. Boldt: Två sällsynta mossor 11

P. Hj. Olsson: Några anmärkningsvärda fogelfynd i Kimito .... „

Mötet (leu 4 novembei' 1893.

H. Lindberg: Sällsynta mossor från Karelska näset 15

„ Förekomsten af Palmonnria angiistifolia i Finland ... 16

„ Hallonmaskan (Byturus cesfivus} , ... 17

E. Wainio : Några mindre kända eller för Finland nya iafvar . . . „

J. A. Palmen: Fynd af Cursorius gallicus i Finland 19

E. Reuter: Några för finska faunan nya macrolepidoptera 21

A. TheslefiP: Form af Phragmiies communis 24

„ Trametes suaveolens från Helsingfors „

„ Torfiynd vid Ladoga . . . „

J. E. Montell: Nya macrolepidoptera 25

O. M. Reuter: Ett misstänkiigt fall af arrlienoidie hos en höna . . 28

Mötet den 2 deceuiber 1893.

O. Bergroth: Vegetationen i gränstrakterna mellan Åland och Abo-

området 36

M. Brenner: Pulmonaria angiistifolia 38

„ De finska formerna af Orchis angiistifolia Reichenb . . 39

Th. Sselan: Nymphcea candida från Tohmajärvi 41

E. Th. Nyholm: Rotatorie-faunan i Borgå skärgård sommaren 1893 . „

K. E. Stenroos: Turdus merula från Nurmijärvi 43

E. Reuter: Tvenne nya noctuider „

Mötet (leu 3 februari 1894.

J. Sahlberg: Tribolium ferrugineum Fabr. i Finland 45

„ Berosus lapponicus n. sp. . 47

A. O. Kihlman; De finska formerna af slägtet Rosa '48

„ Förekomsten af Dryas i Kuusanio 50

K. M. Levander: Färgförändring bos Pmicola enucleator 51

O. M. Reuter: Om förekomst ai strömming i träsk 52

Mötet (len 3 mars 1S94.

£. Hisinger: Galläplebildningar på Qjtercus ilicifolia 61

A. O. Kihlman: Masurbildning på björk „

A. Arrbenius: Stachys annua från Mobla „

H. Lindberg; Sphagnum imbricatiim från Kimito 60

Mötet den 7 april 1894.

E. Nordenskiöld: Hj^dracbnider från Helsingfors vestra skärgård . . 63

J. Sablberg: Bembidiitm adustum från Svir 64

J. A. Palmen: Abnorm bon kräfta „

K. M. Levander: Kleine Beiträge zur Kentniss des Tbierlebens unter

dicker Eisdecke in einigen Gewässern Finlands . . 66

Årsmötet den 5 maj 1894.

K. M. Levander: Redogörelse för de zoologiska samlingarna ... 77

A. O. Kiblman : Berättelse om de botaniska samlingarna 79

Mötet den 19 maj 1894.

K. M. Levander: Pleuronectes platessa i Finska viken 92

„ Plattmaskar och iglar från T husby 94

E. Reuter: Ancistrocerus parietinus . 95

R. Boldt : Ajuga reptans från Ekenäs „

Rättelser.

Sid. 2 rad 12 nedifrån står Harpya, läs Harpyia.

„ Ducania, läs Leueania.

„ Coradrina, läs Caradrina.

„ Gren. läs Gvien.

„ blifvit, läs som l)lifvit.

,, Åpterygogena, läs Apterygogenea.

23

„ 17

11

TI

r 12

11

25

„ 11

)i

47

„ 10

11

59

„ 12

uppifrån

MBL WHOI LIBRARY

UH n

IK