MEDDELANDEN AF SOCIETAS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA. TRETTIONDETREDJE HÄ.PTET 1906—1907. MED EN KARTA OOH TRE FIGURER I TEXTEN. MIT EINER DEUTSCHEN UBERSICHT. HELSINGFORS 1907. HELSINGFORS .1. SIMBL.II AKf^VINGARS BOKTRYCKKUI AKTIEBOLAG 1908 Societas pro Fauna et Flora Fennica 1906—1907. Ordförande: Professor J. A. Palmen. Vice-ordförande: Professor Fr. Elfving. Sehreterare: Magister Harry Federley. Skattmästare: Dolvtor V. F. Brotherus. Bihliotekarie : Doktor E. Reuter. Intendenter : för de zoologiska samlingarna: i)ocent Alex. Luther, t. f.: Fil. kand. Ake Nordström; för de hotaniska sam- Ihigarna: Amanuens Harald Lindberg. Bestijrelse: Professorer J. A. Palmen, Fr. Elfving, O. M Reuter, J. Sahlberg, J. P. Norrlin, Doktorer K. M. Levander, V. F. Brotherus. — Suppleanter : Amanuens Harald Lindberg, Doktor E. Reuter. Mötet den 6 oktober 1906. Tili intendent för de zoologiska samlingarna iinder den tid ordinarie intendenteu, docent A. Luther, var stadd pä ut- rikesresa, utsägs fil. kand. Ake Nordström. Sällskapets ordföraude, professor J. A. Palmen, medde- lade, att han ä Sällskapets vägnar tili .professor V. Lillje- borg i Upsala afsändt ett lyckönskningstelegram i anledning af dennes 90-ärsdag. Af Sällskapets Acta framlades volymen 27, för hvilken bokhandelspriset fastställdes tili V2 mark, af Sällskapets Med- delanden liäftet 31 för verksamhetsäret 1904—05, redigeradt af fil. mag. Harry Federley, äfvensom häftet 32 för verk- samhetsäret 1905—06, redigeradt af fil. kand. Ernst Häyren. Nämnde redaktörer tackade särskilda af Sällskapets medlemmar för den hjälp de vid arbetet fätt röna. Bokhandelspriset fast- ställdes för hvartdera häftet Meddelanden tili 2 mark. Anhällan om skriftutbyte hade ingätt frän Biolo- gi se h e Wolga-Station i Saratov och frän BeccapaöcKoe oömecTBO ecTecTBOiicnBiTaTe.neii i Kischinev, och beslöt Sällskapet tili denna anhällan bifalla. Enligt af skattmästaren afgifven kassarapport utvisade Sällskapets rörliga kapital en behällning af Fmk 7726: 21. Tili de botaniska samlingarna hade sedän senaste ärsmöte inlämnats gäfvor af student A. Palmgren, prof. E. 6. X. 190(). Forssell. — Ekman. —■ Suomalainen. 3 Sundvik, fröknar Greta Andersin, S. Lagerstam, L. Strandberg ooh K. Aström, ingeniör Herm. Ad. Printz, student A. A. Sola, forstm. F. Silen, fil. mag. A. Leinberg, student (x. v. Frenckell ocli amannens Harald Lindberg. Preparator G-, W. Forssell förevisade Ett svart exemplar af Lepus tiraidus L. Exemplaret, som af kousul Bruno AVendelin skänkts tili samiingarna, var skjutet den I sept. 190(3 i Lappfjärd soc- ken af herr Matti Olin. Enligt uppgift skulle ett annat svart exemplar hafva skjutits i trakten af Björueborg vid sarama tid. I anslutning härtill meddelade student G. Ekman, att lian för 7 är sedän i Rantasalmi socken observerat en svart hara. Ylioppilas E. W. Suomalainen antoi tietoja kahdesta harvinaisesta linnusta, Phalaropus fulicarius L. ja Coracias garrula L. Leveänokkaisen vesipääskysen oli esittäjä löytänyt kuol- leena Kuopion pitäjässä Puijonsarven huvilalla hietarannalta L VIIL 1906. Lintu, vanha kesäpukuinen koiras, oli luultavasti kuollut aivan äskettäin, koskapa se, silloin vallinneista kuu- mista ilmoista huolimatta oli niin hyvässä kunnossa, että se vaikeudetta voitiin täyttää. Paino ainoastaan 0,0 2 5 kg. Lukuunottamatta Jäämeren rannikkoa on tätä harvinaista lintua tavattu ainoastaan kahdesti ennen alallamme, molem- milla kerroilla myöhään syksyllä: ^^/ji 1851 Espoo; ^Vii 190^ Tirhälle, Helsingin itäinen saaristo. (Kts. Meddel. 31, siv. 64). Sininärhen luita, pj-rstösulkia ja höyheniä oli esittäjä löy- tänyt 14. VIII. 1906 lähellä Kuopion kaupunkia. Linnun oli joku haukka repinyt. Sininärhi on kerran ennenkin eksynyt Kuopioon. Kesäkuussa 1900 näki sen yhteiskoulun oppilas Einar Sahlstein Puijon juurella Julkulan maantiellä. 4 Sola. — Brenner. 6. X. 1906. Ylioppilas A. A. Sola ilmotti Kaksi huomattavaa jäkälälöytöä: Rhi20carpo7i rnhescens Th. Fr. ja Cladonia pyxidata Fr. f. pachyphy liina Wallr. Edellisen, joka on maakunnalle uusi, esittäjä oli löytänyt Ylöjärveltä St ^^Z, 1905; ennen tunnettu Lieksasta Kb: Lecidea rnhescens (Th. Fr.) Nyi. f. dispersa Wai- nio, katso Wainio, Adjum. ad Lichenogr. Lapp. fenn. atque Fenu. bor. II, Medd. Soc. pro Fauna et Fl. Fenn. 10, siv. 140. Jälkimäisen hän oli löytänyt Espoosta N ^Vs 1906; ennen se luonnontieteellisellä alueellamme on tavattu ainoastaan Lapissa. Rektor M. Brenner lämnade följande meddelande ora Sorbus hybrida L. 1 Inga. Bland den västeuropeiska florans nordöstra förposter i värt land, hvaraf under det senaste decenniet fiere nya arter inom västra Nyland uppdagats, är jag denna gäng i tillfälle att om- nämna Sorhiis hyhrida L. (S. fennica Kalm), under senaste sommar af min son Thord upptäckt pä Svartbäck rusthäll i Inga. Den förekommer liär säsom ett litet, 2 m högt, sterilt träd af omkring 20 ä 25 ars älder, bland enbuskar i en gles ungskog af tali, gran, björk, rönn, asp och sälg pä den steniga Östra sluttningen af en i den s. k. oxhagen befintlig bergsrygg, pä en knapp kilometers afständ frän den tili Fagervik framträn- gande hafsviken. Säsom af här företedda kvist framgär, är det funna exemplaret mycket smäbladigt oeli äfven eljes klent tili växten. Fyndet är af intresse säsom ädagaläggande artens före- komst i vildt tillständ äfven pä Finlands fastland. Säsom kändt är trädet tidigare, utom pä Aland och i Abo skärgärd, funnet pä en holme, Lökholraen, i Lovisa skärgärd i Östra Nyland och för öfrigt odladt i södra Finland, bland annat sä nordligt som vid Björneborg. Rektor M. Brenner demonstrerade vidare 6. X. 1906. Bremier, Former af Sorbus aiicuparia L. 5 Formep af Sorbus aucuparia L. i Finland. Den vanliga rönnen uppträder hos oss under nägra med atseende ä bladforruen olika modifikationer, hvilka jag ber att bär fä förevisa. Härvid är först att märkä, att dessa olikheter hufvudsakligen förefinnas hos de fertila skottens blad, hvaremot dessa hos de sterila äro mer likformiga. Ofverhufvudtaget äro dessa senares smäblad hos de skilda rönnformerna aflänga — äggrundt laucettlika med smal spets samt jämut hvassägade eller pä de egentliga n^^skotten och sterila träd starkt dubbel- sägade eller inskurna — nastan Hikade. Att pä grund af de sterila skotten igenkänna de torefintliga formerna läter sig där- för icke göra. De fertila skottens smäblad däremot äro antingen af samma form och tandning som hos de sterila (f. liomomorpha) eller mer jämnbreda — omvändt äggrunda med helbräddade kanter antingen eudast pä bashälften eller ända tili ett stycke ofvanom midten (f. heteromorpha). Emellan dessa ytterligheter kan man särskilja en mellanform, där de olika skottens smäblad mera likna hvarandra, med endast litet högre upp helbräddade kan- ter hos de fertila skotten (f. suhheteromorpha). För öfrigt kunna smäbladen hos f. homomorplia vara jämnt smäsägade med enkla tänder eller groft dubbelsägade (subf. didyma) samt hos f. heteroinorpha och f. suhheteromorpha antin- gen bredspetsade, nastan trubbiga (subfP. platyglossa och platy- phylla), eller smalspetsade (subff. stenoglossa och stenophylla). Uddbladen hos dessa former variera i hög grad, äfven pä samma kvist. Hos alla formerna blifva bladen och bladskaften pä sen- sommaren mycket ofta glatta — nastan glatta, men knopparna äro dock hvitt eller grätt filtludna (f. lanuginosa Schur). De i hvarandra öfvergäende f. homomorpha och f. suhhete- romorpha synas hos oss vara de allmännast förekommande, den senare i Helsingfors och i södra Enontekis vid foten af Ounas- tunturi äfven funnen med glatta knoppar (f. calvata). Den hos oss sällsyntare f. heteromorpha, med endast ofvan midten sägade smäblad, motsvarar enligt Beck von Mannagetta, Flora von Nieder-Oesterreich, pag. 708, S. suhserrata Opiz och synes, att döma af diagnoserna i Hart man s Skand. Flora G Brenne.r. — Lindberg. — E. Reuter. 6. X. 1906. ll:te uppl. och Meinshausens Flora Ingrica, säväl i väster som Öster om oss vara den vanligaste formen. Amanneas Harald Lindberg förevisade följande Fanerog-amer frän sydvästra Finland. 1. Cratcegus monogyrms Jacq., uuder sistlidne sommar pä Aland päträffad pä flere nya fyndorter. Likväl är, säsom i ett tidigare meddelande framhällits (Medd. Soc. pro Fauna et FL Fenn. 31, sid. 7), Cratcegus calycinus Peterm. vida allmännare pä fasta Aland och i den aländska skärgärden än förstnämnda art. 2. Blommande exemplar af Sorhus aucuparia X Fennica, insamlad i Geta, Dänö. 3. En lususform af Betula verrucosa Ehrh. frän Hammar- land, Skarpnätö. 4. Pirus malus L. frän särskilda ställen pä Aland, och redo- gjordes i sammanhang härmed för olikheten mellan den ur- sprungliga, vilda formen och den förvildade. 5. Särskilda AlchimiUce, däribland A. ohtusa Bus. frän Hammarland, ny för Aland, samt A. acutklens Bus. och A. glomerulans Bus. frän Lojo, nya för Regio Aboensis. I anledning af den förevisade lususformen af Betula ver- rucosa omnämnde doktor Enzio Reuter, att samma egen- domliga bladform för flere är sedän iakttagits hos ett par i Pargas skärgärd växande träd, men hade densamma seder. mera öfvergätt i den normala, sä att träden nu knappast kunna skiljas frän hufvudformen. Föredragaren konstaterade, att detta fall bevisade formens lususkaraktär. Doktor Enzio Reuter meddelade följande Mykologiska notiser. 1. Cladosporium cucumerinum Eli. & Arth. I likhet med den s. k. amerikanska krusbärsmjöldaggen. 6. X. 1906. E. Reuter, Mykologiska notiser. 7 Sphcerotheca mors nvce (Schwein.) Berk., har äfveu Cladosporkim cucumerinum för icke länge sedän frän Amerika invandrat tili Europa ocli här spridt sig tili tiera olika länder. Först är 1889 blef denna art i Amerika beskrifveu af Ellis och Arthur och redan är 1892 anträffades den i växthus i Berlin samt be- skrefs här som ny af Frank under namn af Clad. cucumeris. Sedermera har den iakttagits jämväl pä andra orter i Tyskland, säsom i Breslau och Hannover. Annu senare blef arten känd i Skandinavien. I sin är 1902 utkomna „Plantepatologi" anför prof. E. Rostrup den ännu icke frän Danmark. Enligt skriftligt meddelande af ho- uom (sommaren 1906) har sagda snjdtsvamp emellertid under de senaste par ären uppträdt rätt skadligt pä gurkor ilerstädes i Danmark. I Norge iakttogs denna svamp veterligen första gängen är 1905, dä den enligb Schöyen i medlet af augusti sä starkt angrep frilandsgurkorna i en handelsträdgärd i Bae- rum, att alla gurkfrukter mer eller mindre ödelades af den- samma. Huruvida den observerats äfven i Sverige, har jag mig ej bekant. I Finland blef denna som det synes rätt skadliga parasit- svamps förekomst konstaterad sommaren 1906, men den torde dock hafva uppträdt här redan tidigare. Frän föreständarinnan för Sippola trädgärdsskola, fröken Jenny Elfving, erhöll jag i medlet af sistlidne augusti mänad nägra ännu unga, starkt fläckiga gurkfrukter jämte meddelande om att den sjukdom, som angripit desamma, under flere somrar anställt stora förö- delser pä gurkorna i ofvannämnda trädgärd. Artens identitet har blifvit fastställd af prof. E. Rostrup, som erhällit prof tili päseende, och som med sitt kända, välvilliga tillmötesgäende äfven bestämt de tvenne öfriga i detta meddelande omnämnda parasi tsvamparna. Den af Clad. cucumerinum förorsakade sjukdomen yttrade sig enligt fröken Elfving däri, att gurkämnena antingen ge- nast ruttnade eller, om de ock utvecklade sig nägot, erhölio talrika större eller mindre mörka, insjunkna fläckar samt delvis ruttnade, vanligen i den nedre ändan. 8 E. Reuter. — Federley. 6. X. 1906. 2. Olceosporlum Lmdemuthicmum Sacc. & Magn. Enligt meddelande af fröken J. Elfving uppträdde i Sip- pola trädgärdsskola pä störbönor en rätt svärartad sjukdom, som angrep säväl blad som baljor, och hvilken visade sig vara förorsakad af ofvannämuda svamp. Speciellfc ä baljorna är sjukdomsbilden synnerligen kai-aktäristisk och utmärkes däri- genom att desamma, medan de ännu äro uuga och halfutveck- lade, erhälla mer eller miudre taliika, i midten insjunkna fläc- kar, hvilka omgifvas af en förtjockad rand. Dessa fläckar kanna förekomma spridda eller ock delvis sammanflyta med hvarandra. Själfva svampen intränger ofta tili de i baljan inneslutna bönorna, hvilka erhälla liknande fläckar; om seder- mera dessa angripua bönor begagnas tili utsäde, sprides sjuk- domen med detta. Arten är sedän gammalt känd säväl i Europa som Ame- rika och betraktas säsom en för bönodlingen rätt farlig parasit- svamp. I Skandinavien har den särskilda gänger uppträdt skadligt. Angäende dess förekomst i Finland hafva mig veter- ligen icke nägra uppgifter hittills värit synliga i litteraturen. o. Graphiola Phoenicis (Moug.). Denna tili Ustilaginacece hörande svamp uppträder pä bla- den af dadelpalmer {Phmnix sp.) i växthus. Enligt Rostrup (Plantepatologi, 1902) bildar den pä bladen „talrika smä, svarta, härda behällare, hvilka innehälla den blekgula spormassan, be- stäende af de mycket smä, klotformade, nastan färglösa spo- rerna." Intill är 1902 hade den anträfifats pä ett par ställen i Danmark, men enligt skriftligt meddelande af prof. Rostrup (i januari 1906) har den de sista ären därstädes uppträdt icke sä alldeles sällsynt pä P/itt^n/a-palmer säväl i växthus som bo- ningsrum utan att dock göra nägon större skada. Af denna svamp angripna Phoanix-hlo-d hafva insändts frän en handelsträdgärd härstädes, som importerat paimen i fräga frän Tyskland. 1 anledning af ofvanstäende meddelande upplyste fil. mag. Harry Federley, att nämnda svamp af lionom observerats pä ett ifrän Lilbeck är 1901 importeradt exemplar af en Phomix-art. 6. X. 1906. Häyrni, Kampen euiellan rönn och tali. 9 Fil. kand. Ernst Häyren meddelade följande iakttagel- ser om Kampen emellan rönn och tali. Sommaren 1905 gjorde mig lektor Jonatan Reuter, ägare tili Loviksund villaparcell i Tvärminne Björkskär, Eke- näs landstbrsamling, uppmärksam därpä, alt rönnen under ärens lopp i betydlig grad förökat sig pä platsen, och att detta del- vis skett pä tallens bekostnad. En närmare granskning visade, att flerstädes pä villaomrädet funnos grupper om ett eller ett par tiotal unga röunar, 2 — 4 m höga. Stnndom bildade rön- narna själfständiga beständ, oftare omgäfvo de i en krans en eller ett par äldre tallar med yfvig krona. Rönnarna sköto itpp emellan tallarnas grenar ocli mängenstädes tvärs genom det rätt tätä barrverket. Pä sädana beskiiggade platser före- kom ett större antal rönnar än ute pä öppnare ställen, sä att rönnarna tydligen trifdes väl i tallarnas skugga. Tvärsöfver omrädet sträckte sig en dalsänka, pä hvars norra sida, där sluttningen upp emot berget vidtog, fanns en fritt stäende grupp af en rönn, en tali och en vildrosbuske (Rosa glauca Vili.). Busken var gles och syntes icke hafva gjort nägot men at träden, Afständet mellan dessa var pä marken omkr. 0,5 m. Bäda voro omkr. 4,5 m höga. Rönnen bestod af 4 rotstammar; 3 af dem mätte nedtill 5 och den fjärde 2 cm i diam. Trädet var nägot yfvigare pä den fräu tallen vända sidan, d. v. s. grenarna bildade större vinklar med stammen och sträckte sig därför längre utät, men äfven in mot tallen sträckte sig talrika grenar med friska gröna blad. — Den 18 är gamla tallen, hvars stam vid basen mätte omkr. 1,5 dm i diam., var däremot synnerligen osymmetrisk. Vid 8 ärs älder hade nämligen dess topp, tydligen tili följd af rönnens beskugg- ning, böjt sig ät sidan och sedermera vuxit blott längsamt; nu var den fnllkomligt oskadade toppen blott nägot öfver 1 m läng och vid basen omkr. 2 cm i diam. Af de 5 grenskott, som samma är utvecklades, hade tvä, som växte i riktning frän rönnen, riklig tillgäng tili Ijus och blefvo därför kraftiga. De böjde sig senare uppät och fungerade sommaren 1905 säsom toppar, medan tvä andra grenskott, som växte in mot rönnen, 10 Häyren, Kampen eraellan rönn och tali. 6. X. 1906 blifvit helt smä och slutligen förtorkat (resp. 2 och 4 dm läoga och vid basen omkr. 1 cm i diam.). Det femte skottet växte ut ät sidan tili en omkr. 2 m läng gren. Bäde ofvaaom och nedanför detta sialle finnas greuar af säväl försia som högre ordning, hvilka dels böjt sig undan rönnen, dels tili följd af dess beskuggning blifvit helt korta och lidande eller alldeles förtorkat. An mer instruktiv var en högre npp i dalsänkan ungefär midt emellan de bäda sluttningarna belägen giapp af en rönn, en tali och en brakvedsbuske. Afständet mellan rönnen och tallen var pä marken 1 m, mellan rönnen och brakvedsbusken närä 2 m och mellan den sisLnämnda och tallen 1,4 m. Rön- nen bestod af tvä rolstammar, hvilka vid basen voro resp. 9 och 6 cm i diam.. och af hvilka den kraftigare befann sig när- mast tallen. Den var vidare närä 1 m högre än sin granne och sände talrika, löfrika grenar in i dennas krona. Tallens stam böjer sig redan under sjunde äreb (diam. 4 cm) nagot litet, under ättonde (diam. 2,5 cm) och nionde (diam. 1 cm) ären däremot rätt betydligt i riktning frän rönnen. Under tionde äret borttorkar slutligen toppskottet, hvilket för öfrigt icke lidit af nagot yttre väld och ej heller synes angripefc af insekter. Det tionde ärets sidoskott äro tvä, det ena 1 dm längt och det andra, som sommaren 1905 fungerade säsom topp, omkr. 4,5 dm. Pä den nya toppen fuunos tvä väningar tills vidare väl utvecklade greuar. Af de lägre ned befintliga gre- narna voro endast de väl utvecklade, som vuxit i riktning frän rönnen. De rakt mot rönnen väuda grenarna hade, efter det de vanligen i mer eller mindre skarp vinkel böjts frän deuna, tili stor del förtorkat eller ätminstone blifvit helt .smä. Mänga hade borltorkad topp, och i detta fall hade en gren af andra ordningen intagit toppeus plats. Egendomlig var en läng och spenslig sadan gren. som böjt sig hit och dit emellan rönnens grenar, men ännu icke funnit vägen ut tili Ijusel. De grenar slutligen, hvilka frän hufvudstammen utgätt i en riktning vin- kelrät emot de förut nämnda, hade äfven de för det mesta böjts ut mot Ijuset och därför vanligen blifvit relativt korta. — Brakvedsbusken stod pä relativt längt afständ frän tallen och hade icke utöfvat nägot större inflytande pä dennas växtsätt. 6. X. 1906, Häyrcn. — Frey. 11 Redau dessa tvä exempel visa, att rönnen bättre trifves i skugga än tallen, hvilken skyr t. o. m. den förstnämndas be- skuggning. Det förefaller vidare, som om rönnen pä den fri- ska mark, där iakttagelserna gjordes, i sinom tid sknlle för- kväfva om ej alla, sä dock en stor mängd tallar. I stället skulle da ntbildas en lundartad vegetation, snarlik den pä den när- belägna Lotsholmen. Ett villkor härför är emellertid, att om- rädet liksom hittills fredas för säväl betande djiir som löfsam- lande människor. Student Richard Frey förevisade Nemosoma elongatum L. frän Finland. Jag ber att fä förevisa en särdeles intressant medlem af vär coleopter-fauna, nämligen Kemosoma elongatum Linne. Den hör tili Thomsons serie Platysoma, fam. Trogositidce, enligt Seidlitz tili fam. Peltidce, griipp Nemosomini. Arten uppgif- ves lefva pä ek i tomicidernas gängar, hvartill äfven dess smala kroppsbyggnad tyckes göra den lämplig. Fyndet är intressant äfven därför, att det bekräftar artens existensrätt i den finska faunan. Arten är nämligen enligt en gammal uppgift för ett halft sekel sedän tagen af von Essen under dennes skoltid i Abo pä tali, men har exemplaret gätt okända öden tili mötes. Det här demonstrerade exemplaret är taget af underteck- nad sistlidne sommar pä Aland i Sund socken, Tranvik, den 28 maj genom häfniug i gräs. Student Richard Frey lämnade vidare följande medde- lande: ijbep Helophilus consimilis Malm und ihre Vepwandten. Die von A. W. Malm in seiner Arbeit „Anteckningar öfver S^^rphici", Seite 80, beschriebene Helophilus-Art, H. con- similis, ist während langer Zeit vollkommen unbeachtet und verkannt ge\vesen, ist aber, meiner Ansicht nach, eine sehr gute und leicht erkennbare Art. Dadurch dass sie eine recht 12 Frey, Uber Helopbilus consiiiiilis Malm. 6. X. 1906. grosse Verbreitung in Finnland zu haben scheiut und stellen- weise sogar sehr häufig vorkommen kann, habe ich Gelegenheit gehabt eine grössere Anzahl Exemplare derselben zu untersuchen. Sie gehört zu der kleinen, 'vvohlbegrenzten fnitetorum-G:Y\\^^Q, die durch die einfarbig rothen Fiihler und die hauptsächlich nach der pendulus Gruppe angeordneteu Flecke des Hinterlei- bes charakterisiert ist. Daher vvollte ich mit diesen Zeilen eine genauere Beschreibung derselben geben, vor Allem im Zusam- menhang mit ihren nächsten Verwandten, H. frutetorum Fabr. und H. versicolor Fabr., welche beide auch in Finnland ge- funden sind. Die Zweifel an der Existenzberechtigung dieser Art riihren otfenbar davon her, dass Malm in seiner Arbeit die z\vei Arten, H. frutetorum ocli H. versicolor, mit einander verwechselt und dadurch einigermassen unrichtige Vergleichkombinationen gemacht hat, was auch Verrall in seinem Werke „Syrphidae of Great Britain", S. 539, koustatiert. Dieser spricht deshalb auch den AVunsch aus, dass man durch eine grössere Material- bearbeitung dieser Gruppe auseinandersetzen möge, wie es sich mit H. consimilis Malm verhalte. Wenn man nuu melirere Exemplare dieser drei Arten zuni Vergleich besitzt, fällt sogleich ihre verschiedene Grundfarbe in die Augen. Während H. frutetorum und H. versicolor durch ihre matte, von der reichlichen gelben Behaarung bedingte, etwas ins Gelbe ziehende, sclnvarze Farbe einander gleichen, weicht H. consimilis durch ihre rein sammetschwarze Grundfarbe ab. Auch in anderen Beziehungen weicht H. consimilis mehr von H. frutetorum und H. versicolor als diese gegenseitig von einander ab. So ist das Gesicht der H. consimilis bedeutend mehr vorgezogen als das der zuletzterwähnten, deren Männ- chen an den Hinterschenkeln charakteristische Haarblischel be- sitzt, während das Männchen der H. consimilis keine, keineswegs eine aulfallende Behaarung an den Hinterschenkeln, höchstens eine Gruppe äusserst kurzer Haare an der Basis derselben hat. Ausserdem ist das Schildchen bei alien Exeraplaren, die ich gesehen habe, von oben betrachtet, an der Basis schwarzgläa- zeud, wälirend es bei den beideu anderen Arten stets einfarbig, gelblich erscheint. 6. X. 1906. Frey, Uber Helophilus consiniilis Malm. 13 Icb glaube, dass die Verschiedenbeiten dieser drei Arteii am besten durcb nacbfolgende Tabelle der bedeutendsten Grleicb- und Ungleichbeiten bervortreten werden. E.frutetorumYdhx. H. versicolor Fabr. Die Grundfarbe scbwarz, mit einem Sticb ins Gelbe. Mund nicbt länger vorgezogen als der Fiiblerhöcker (von der Seite betracbtet). Vorderscbieuen einfarbig rotgelb. Stirn iiber den Fiiblern einfarbig 55chwarzbebaart, hinter den Augen gelbbaarig mit ei- ner Reihe weniger scbwarzer Borsten. Stirn stellenweise gelbbaarig, binter den Augen einfar- big gelbbebaart. ^) H. consimilis Malm. Grundfarbe dunk- ler, rein sammet- scbwarz. Mund länger vor- gezogen als der Fiiblerhöcker, Vorderschienen gegen die Spitze scbwarzgeringelt. Stirn einfarbig schwarzbebaart, binter den Augen einfarbig gelbbaa- rig. Die Seitenflecken der zweiten und dritten Einge des Hinterleibs von ein- ander getrennt. Das vierte Seg- meut fast einfarbig gelb mit einer schwarzen Strieme in der Mitte. Hinterscbenkel an der Basis der deutlicb zusammenbängend. scbwarz mit drei deutlicben gelben Flecken. Hinterscbenkel an der Basis der Wie bei H. fru- tetorum ! Hinterscbenkel einfacb, ohne auf- *jlch kenne das Weibchen der H. versicolor nicht, es uiuss aber nach dea Beschreibungen eine ebenso gefärbte Stirnbehaarung haben. 14 Frey, Uber Helophilus consimilis Malm. 6. X. 1906. H.fnitetorimiYdihv. H. verskolor Fabr. H. consimilis Malm. iinteren Seite mit einem sehr auffal- lenden Biischel dichter, allein schwarz gefärbter, auf einem deutlich vortretenden klei- nen Höcker sitzen- der Haare. Innenseite mit ei- ner auffallenden Gruppe dilnner, längerer, haupt- sächlich gelb, aber auch eiuiger schwarz gefärbten Haare. fallende Behaa- rung. Erster Hinter- leibsring mit einem einzigen, grauen, balbmondförmigen Flecke. Wie bei fruteto- rum (nach Verrall fig. 369). 9. Erster Hinter- leibsring beider- seits mit zwei ge- trennteu grauen Fleckeu. Yerhreiiimg in Fiyiland. Relophilus fndetorum Fabr. Prov. Alandia. 2 cfcf und 2 $5 am 11. Juni 1906 auf bliihendem Flieder etc. im Kirch- dorfe Finström vom Verfasser und 1 o"" ebenda von Stud. med. E. Forsius gefangen. Helophilus versicolor Fabr. Prov. Alandia. 3 cTcf mit der vorigen an demselben Orte vom Verfasser gefangen. Helophilus consimilis Malm. Prov. Alandia. 1 $ von Stud, med. R. Forsius mit der vorigen und an demselben Orte gefangen. — Prov. Ostrobothnia media. 1 $, Pro f. J. Sahl. berg (in den Sammluugen der Universität Helsingfors unter dem Namen H. fniietorum Fabr. aufbewalirt). — Prov. Kare- lia. In zahlreichen Exemplaren bei Kexholm vom Förster F. Silen und 1 cf daselbst von Prof J. Sahlberg gesammelt (in den Sammlungen der Universität Helsingfors unter dem Namen H. versicolor Fabr.) 6. X. 1906. Nyman, Kertomus lapinmatkasta v 1905. 15 Ylioppilas Armas Nyman luki seuraavan kertomuksen Seuran apurahalla maisteri Rolf Krogeruksen ja ylioppilas U. Sahlbergin seurassa v. 1905 tekemästänsä retkestä Ounas- ja Tenojoen seuduille: Kertomus lapinmatkasta kesällä v. 1905. Jo kesällä v. 1904 suunnittelimme matkaa Lappiin kesäksi 1905. Kesän tullen kävimme tuumiamme toteuttamaan. Seu- ralta pyysimme matkaavustusta 250 mk miestä kohti. Mat- kamme ilmoitimme ennen muuta aiheutuvan halustamme saada tutustua Lapin luontoon, sen eläimistöön ja kasvistoon. Sti- pendianomustamme taas perustelimme pääasiallisesti sillä, että suunnittelema matkamme kävi Ounasjoen latvajokiseutujen ja Tenojoen yläjuoksun kautta, joitten seutujen fauna lienee ver- rattain vähän tutkittu. Seura suostui stipendihakemukseemme. Lienee sen vuoksi kohtuullista, että nyt aluksi yleispiirteisesti teemme matkastamme Seuralle selvää. Aivan kesäkuun ensi päivinä lähti meistä Rolf Kroge- rus Kittilään toivoen ehtivänsä sinne kevättulvaajaksi. Ajoissa tulikin hän Kittilään. Pajut kukkivat ja lehdet puhkeilivat puihin. Saalis kevättulvien rannalle ajamista kovakuoriaisista oli kuitenkin niukanlainen. Kesäkuun 7 päivänä lähdimme me muut liikkeelle ko- toamme. Kittilään saavuimme varhain aamulla saman kuun 13 päivänä. Jo hevosmatkallamme Kemistä Kittilään pysäh- dyimme useita kertoja majataloihin muutamiksi tunniksi saa- daksemme tilaisuuksia retkeillä niitten lähimmässä ympäristössä. Jo täällä aloimme tehdä havaintoja siiran {Asellus) ja katkan (Gamtnarus) esiintymisesrä ja ottaa myös näytteitä niistä. Hyönteistoukkia, moUuskeja ja muita luurangotiomia aloimme keräiä. Kalabavaintoja aloimme tehdä, mikäli tuo oli mahdol- lista, sekä tiedustella kalastajilta, mitä kaloja tiesivät kussakin järvessä löytyvän. Pian tulimme huomaamaan, etcä he ainakin oman luulonsa mukaan erittäin hyvin tunsivat järviensä ja jo- kiensa kalat. Kuitenkin tunsivat he vain niitten järvien kalat, joissa lÖ3'tyi suurempia, syötäviksi kelpaavia kaloja. Vain tä- mänlaisille järville ovat he omien tiedonantojensa mukaan 16 Nyman. Kertomus lapinmatkasta v. 1905. 6. X. 1906. nimiä antaneet. Niinpä väitti Tarkiaisen isäntä (talo noin 5 km Rovaniemen kirkolta), että kuhia löytyy Unarin järvessä, joten kuhan pohjoisin olinpaikka siirtyisi 66° 47':sta 67° 25':tiin. Tiedonanto lienee oikea, sillä, kun panimme miehen selittämään, minkälainen kala se kuha on, selitti hän sen sangen hyvästi, joten hän siis tunsi kuhan. Näitä kalahavaintoja ja kalaluet- teloja teimme noin 15 eri järvestä. Myöhemmin teemme niistä tarkemmin selkoa, sillä ainakin Melan Suomen Luurankoisiiu sisältävät ne jonkun verran täydennyksiä. Niinpä esim. mitä tulee kolmipiikkiseen rautakalaan [Gasterosteus acnleatus tra- churus), jota tapasimme Utsjoella sekä metsälammissa että ko- vien könkäitten yläpuolia Tenojoessa. Kittilässä sijoituimme asumaan majataloon jotenkin kes- kelle kirkonkylää. Ensi päivänä sinne tulomme jälkeen retkei- lirame kylässä ja sen lähimmässä ympäristössä, Erehia disa'A ja E. lappona'Si lenteli tällöin runsaasti. Teimme sitten retken Kätkätunturille, joka on noin 1 72 peninkulman päässä kirkonkylän majatalosta. Muutaman kilo- metrin päässä Kätkätunturista jonkun verran kaakossa maan- tien toisella puolella on Levitunturi. Aivan erilaisia ovat nämä tunturit, Levitunturi on ikäänkuin tavaton kiviröykkiö, Kätkä- tunturi taasen tavallisen suomalaisen tunturityypin tapainen moreenisorakumpu. Kauniita metsälampia on Kätkätunturin juurella; tunturipurojakin lirisee sen rinteillä, joita rehevät metsät peittävät. Tunturin laella lenteli Anarta melanopa lukuisena. Vain harvoja exemplareja saimme kuitenkin kiinni, sillä tavattoman taidokasta on sen lento, ja maahan jäkälille kun se laskeutuu, on sitä mahdoton löytää. Retken teimme Kittilän kirkonkylästä myös Aakenustun- turille, joka on majatalosta noin 2^/2 penikulmaa miltei suoraan länteen. Suoraan suurien jänkien poikki, pitkin vaarain rinteitä sinne riensimme. Tunturin juurelle tulimme, sen laelle nou- simme. Hyvin sympaatiselta tuntui loivarinteinen tunturimme, jonka itäistä rinnettä useat pajukkorantaiset tunturipurot kos- tuttelivat. Tunturin läntisellä juurella ovat Pyhäjärvi ja Kukas- järvi, jonka viimemainitun rannalla on pienoinen talo. Kovakuo- riastuloksemme täällä olivat runsaanlaiset. Ruparantaisesta Kukasjärvestä kokoilimme hydrofaunistista materiaalia: spou- (i. X. 1906. Nyman, Kertomus lapinmatkasta v. 1905. 17 gillideja, oligochaeteja, liirudinideja y. m. Paliiiimatkamme oli sangen vaivaloinen, sillä jänkiä polviin asti vajoten saimme kulkea. Tien viittaajanamme oli vain kompassi. Jonkinlaisia ihmisten astumia polkuja lie täälläkin ollut, mutta niitä emme osanneet poron poluista eroittaa ja niin turvauduimme j^ksin ilmansuunnan näyttäjään. Kesäkuun 19:sta päivänä aloimme nousta Ounasjokea jat- kaaksemme matkaamme Enont.ekiääu. Matkallamme ratkei- limme miltei koko ajan jokirannoilla sieltä hyönteisiä etsien. Alakyrön kylään pysähdyimme leiriytyen kiertokoulutaloon. Maksuttoman, erittäin tilavan asunnon täällä saimme. Kah- deksan päivää viivyimme näillä mailla. Retken teimme myös Pallastunturille. SaivakeroUa tapasimme ensi kerran Diapen- sia lapponlccCn kukkivana. Oeneis hore'n ja Psodos coracma'n saimme täältä. Hyvin lukuisasti esiintyi SaivakeroUa regio al- pinassa Lagopus mutus^ia, joka niin muodoin elelee jo Kittilän pitäjän pohjoisosissa. Saivakeron vieressä oleva Jäkäläkero näytti hyvin kuivalta ja köyhältä. Juhannuksen vietimme länteen loivanlaisesti, itään jyrkästi viettävällä laaja- ja tasalakisella Taivaskerolla. Kukkivina tapasimme täällä Sihbaldia procum- be7is'in ja Cardamine heUidifoUa'n sekä Scdix herbacea'n. Tai- vaskeron ylimmillä kivikkorinteillä kasvoi paljon Allosurus crispus\ai. Vatiojan kurussa, jossa Oxyria digyna juuri alkoi kukkia, juoksevasta purosta kokoilimme korkealla regio alpi- nassa planarioita, koska on mahdollista, että täällä lö^^tyisi al- peilla tavattavaa Planaria cornutaa.. Muuallakin, kuten esim. Utsjoen Ailigastunturilla kokoilimme planarioita korkealla regio alpina seudussa. Niitä ei ole kuitenkaan vielä määrätty, joten ei voida sanoa, mitä lajeja ne ovat. Pallasjärvellä kävimme. Autiona entisten asujantensa hylkäämänä on järven rannalla talo. Pieni hökkeli on siellä kalastajien käytettävänä ja myös matkustajille avaa se ystävälUsesti ovensa. Täällä päivän ret- keiltyämme lähdimme paluumatkalle Alakyröön. Kylän lähis- töllä retkeilimme vielä pari päivää ja lähdimme sitten jatka- maan matkaamme Enontekiään. Noin 3 penikulmaa Alakyröstä pohjoiseen on Ketomellan kylä. Täällä olevan Ketomellakosken pohjoispuolella loppui- vat kuuset miltei yhtäkkiä. Kosken alapuolella näimme tuon 2 18 Nyman, Kertoimis lapinniatkasta v. 1905. 6. X. 1906. taostakin vielä kuusiryhmiä; sen yläpuolella emme niitä enää ensinkään nähneet. Hauska oli venemiesterame varmuus ha- vaintojensa oikeudesta. Veneensä lupasivat meille, jos olisimme löytäneet kuusia vielä sen jälkeen, kuin he sanoivat, tässä näette viimeiset kuuset. Ounasj arven koiliskulman puolla kuu- lui joitakuita kuusia löytyvän. Myös Peltovuomassa kuuluu löytyvän kuusitäpliä. Saavuimme sitten Hettaan. Täältä teimme retken Ounastunturille. Tuulinen oli päivä, jona tänne tulimme, joten perhoset eivät piilopaikoistaan ol- leet halukkaat liikkeelle lähtemään. Mutta yön tunturilla vietettyämme valkeui toinen, oikea perhosten ilopäivä. Ilma oli tyyni, aurinko paistoi mitä lämpimimmiu. Hyvin runsaasti lenteli täällä Argynnis charicleata, tuota harvinaista pohjan per- hosta. Vielä monilukuisemmin kuin Argynnis chariclea ta, len- teli täällä Suomen faunalle uutta Anarta st au äin g eri a. Argyn- 7iis chariclea t2i saimme 3'hteensä noin 60 exemplaria. Jälkimäi- siä emme ottaneet niin runsaasti, syystä että useimmat olivat huonoja exemplaveja, niitten lentoaika kun alkoi olla jo lo- pussa. Myös tapasimme täällä muutamia Argynnis polaris'e]di. Parhain, hauskin päivä koko matkallamme oli tuo päivä. Hettaasta teimme retken myös Näkkälään, joka on 3 pe- nik. Hettaasta jotenkin suoraan pohjoiseen. Hyvin ovat jänkäi- siä ja runsasjärvisiä Näkkälän seudut. Tämän kanssa yhteydessä on varmaan Näkkälän sääskirikkaus, josta seutu on kuulu. Tänne matkallamme huomasimme mäntyjen loppuvan. Paljon toivoimme täältä löytävämme löydettävän arvoista, siellä ei ennen liene luonnontutkijoita käynyt. Mutta tyhjiin raukesi- vat toiveemme, sillä pahoin sade meitä hätyytteli, joten emme, vaikka retkiä teimmekin, paljon löytäneet. Yhtäkään sateetonta päivää emme täällä saaneet, vaikka viikon siellä viivyimme. Kalaparasiitteja kokoilimme noina sateisina päiviuä. Paitsi näitä retkiä teimme kirkonkylän lähistölle useita retkiä. Heinäkuun 1 1 päivänä lähdimme Hettaasta Peltovuomaan jatkaaksemme sieltä matkaamme Kalmakaltion autiotuvalle, joka on noin 4 penikulmaa Peltovuomasta koiliseen. Ennen läh- töämme Hettaasta hankimme siellä itsellemme oman veneen, sillä sellainen täytyy olla, kun Maanselän poikki kulkee. Ve- neellemme annoimme ensi koskia laskiessamme nimen Gyrinus. 6. X. 1906. Nyman, Kertomus lapininatkasta v. 1905. 19 Peltovuomaan tultuamme taukosi satamasta. Yhden päivän täällä retkeilimme ja jatkoimme sitten matkaamme Kalmakaltioon. Puolimatkassa Nunnasen ja Kalmakaltion välillä tulimme hyvin laajalle hiekkakentälle, jolla oli runsaasti hiekkadyynejä. Tut- kimme niitä, mutta kovin vähän huomasimme niillä eloa. Koko S3'mpatisia retkeilj^maita ovat Kalmakaltion ympäristöt: Kalma- kaltio- ja Käkkälöjoen vuoroin kivikko-, vuoroin hiekka-, vuoroin pensasreunaiset rannat, lehtimetsäiset vaarat ja jäkäläpeitteiset tunturilaet. Itse tulimme Jalkasin Kalmakaltioon; kun vene- miehemme muutaman päivän perästä^saapuivat veneinemme ja he- vosineen, aloimme paikkapaikoin muotkien kulkea Maanselän yli. Lähin päämäärämme oli nyt Skietschemjoen autiotupa. Maanselän yli tultuamme teimme sen havainnon, ettei enää metsälammissa ja lätäköissä löytynyt siiroja. Viimeksi tapa- simme niitä Maanselän eteläpuolella Näkkälässä ja Maltijär- vessä Käkkälöjoessa. Näyttää siltä kuin olisi Maanselkä vesi- siiran levenemisen pohjoisraja. Skietschemjoen laaksossa tapa- simme kukkivina muun muassa Saxifraga nivalisen, Thalictrum l-emensen ja Th. alpiimynm. Matkamme varrella retkeilimme pitkin jokirantamia. Skietschemjoen autiotuvalta lähdettyämme alkoi mäntyjä taas esiintyä, ja niitten mukana kuusanka ((?«>'- rulus infaustus). Augelin (V^iopionsuun) otimme sitten seuraavaksi pysäys- j paikaksemme. Sinne saavuimme 21 päivänä heinäk. Täältä * teimme eri tahoille useampia pieniä retkiä. Ensi kerran tapa- simme nyt matkallamme Erebia i)olaris'en. Löytöpaikka paljoa [ eteläisempi kuin mikään tähän astisista meidän maassamme. '■ Myöhemmin tapasimme sitä pitkin Tenojoen jokirantaa aina Njuorgamiiu, Suomen pohjoisimpaan kylään asti. Heinäkuun 24 päivänä lähdimme Angelista Ranttilaan. Ranttilasta pari penikulmaa sisämaahan päin on Kuossavaara, jolla kasvaa kuusia. Emme niitä kuitenkaan löytäneet. Rantti- lan kun jätimme, lähti Rolf Krogerus tunturitse Niittyvuo- pioon, me muut joitse. Mitään erityistä ei tunturilta löytynyt. Venematkallamme me huomasimme Co/('"a6'-perhosia lentelevän rannalla. Riensimme niitä pyydystämään ja huomasimme ne Co- Uas hecla'iksi, joita Suomessa ei ennen ole varmuudella tavattu. Jotenkin yleisenä lenteli se paikkapaikoin jokirannoilla täältä 20 liymnn. Kertomus lapiumatkasta v. 1905. 6. X. 1906. aina Uulasuulaan asti. Vain harvoja koiraksia tapasimme niit- ten joukossa. Niittyvuopiosta jatkoimme matkaamme Otitakoskelle. Täällä otti lappalaissynt3'inen kansakoulunopettaja Josef Gut- torm meidät ystävällisesti vastaan ja antoi koulussaan meille asunnon. Täältä teimme päivän kestävän retken Paistunturin länsipuolisille rinteille. Siellä oli laajoja suomaita, joissa lu- kuisia matalia lammikolta. Viivyimme Outakosken kansakou- lulla aina viidenteen päivään elokuuta. Täältä jatkoimme mat- kaamme Utsjoen nimismiehen puustelliin. Matkan varrella pysähdyimme kuitenkin Sparresuoloon kahdeksi päivää ret- keilemään sekä kävimme myös Rastekaisalla, jonne käyn- tiin niinikään meni pari päivää. Utsjoen nimismiehen puus- tellista teimme retkiä läheisille tuntureille, jokirantamille ja Mandojärvelle. Tämän leiripaikkamme jätimme 13 pmä elok. Njuorgamiin pysähdyimme vielä Suomen puolla pariksi päivää ja jatkoimme sitten matkaamme Vesisaareen. Skippakuruun kuljimme veneellä. Siellä kuletti hevonen maanteitse tavaramme Vesisaareen. Itse marssimme jalan tuon 7 penikulmaa. Vesisaaresta teimme erittäin hauskan retken Etelä-\aran- kiin. Siellä löysi Unio Sahlberg jo sehttämänsä tieteelle uu- den kovakuoriaisen Agabus fjelidusen. Palasimme takaisin pitkin Norjan rannikkoa Narvikiin, tieltä Luulajaan ja täältä Tornioon sekä sieltä kotiin. Paluu- matkalla viivähdimme Tromsössä 3 päivää, jossa kaupungin museota tutkimme, varsinkin sen palearktista kovakuoriaisko- koelmaa. Kotiin saavuimme syyskuun ensipäivinä, joten mat- kamme kesti jotenkin 3 kuukautta. Lyhyesti olemme tässä tehneet selkoa matkamme kulusta. Sen tuloksista emme vielä voi selvää tehdä, sillä kaikilla meillä matkalla olleilla on ollut niin kiireisiä puuhia, ettemme vielä ole sieltä tuomia kokoelmiamme ehtineet tutkia. Hyönteisiä kokosimme alun toistakymmentä tuhatta yhteensä. 6. X. 1906. O. M. Reuter, Cbrysocbraon, Sällsynta skalbaggar. 21 Professor O. M. Reuter lämnade följande meddelande: Chrysochraon poppiusi Mirani, en för finska omrädet ny orthopter. De Universitetets samlingar tillhöriga sibiriska räfcvingarna Jiafva nyligen värit sända tili St. Petersburgs K. Vetenskaps- Akademis zoologiska musenm, där de bearbetats af fröken E. Miram, som tili publikation i Ofversikt af Finska Vetenskaps- Societetens Förhandlingar sändt en afhandling öfver desamma. I samlingen finnas exemplar äfven frän nägra europeiska loka- ler, ett par ocksä frän Finlands naturhistoriska omräde. Vid den af fröken Miram företagna granskningen har det befun- nits, att härifrän finnes t. o. m. en hittills obeskrifven art, Chrysocliraon poppiusi Miram, afvikande frän andra samsläk- tingar genom päfallande smalare kropp ooh hos hänen upp- blästa, breda, vid spetsen snedt aftrubbade vingar. Arteu tyckes liafva en vidsträckt utbredning. I Petersburgs museum finnes den fi'äu Tunguska ooh Petschora, i värt frän Schigansk vid floden Lena (B. Poppius), de Abakanska bergverken i Minusinskakretsen(Ehnberg ochHammarström), Arkanghnsk (Envald) och Olenitsa (Levander), livilken sistnämnda ort redan ligger inom Finlands naturhistoriska gränser. Professor O. M. Reuter meddelade vidare nägra notiser om Tvenne sällsynta skalbag-g-ar, äterfunna vid Äbo. I närheten af Abo togos pä C. R. Sahlbergs tid ätskilliga skalbaggar, hvilka senare alls icke eller blott efter flere decen- niers mellantid blifvit där äterfunna. Detta är särskildt fallet med nägra hittills hos oss blott pä Runsala funna, delvis stora och i ögouen fallande ekskogsarter, säsom Calosoma inquisitor L., Dendroxena qvadripunctata L. och Osmoderma eremifa L. Den sistnämnda, som för omkring tre decennier sedän äterfanns pä Runsala af numera aflidne mag. H. Ingelius, har äter i sommar därstädes blifvit tagen i tvä exemplar, detenaafmed 22 O. M. Beuter, Oceller, felslagna hos en Ijgivid. 6. X. 1906. dr A, Gruner, i hvars rum det flög in genom ett öppet fön- ster, det andra under eklöf af reallyceisten W. Helien. En annan skalbagge, som enligt Insecta Fennica blifvit tageu vid Abo, men senare endast anträfifats för flere tiotal är sedän pä Ispois närä nämnda stad af kir. mag. Pippingsköld, är Aphodius viUosus Gyll. Af denna art fann jag senaste som- mar ett exemplar vid häfning pä en torr backe pä Alön i Par- gas. Enligt muntligt meddelande af prof J. Sahlberg torde den egentligen förekomma under i upplösning stadd sjötäng vid liafsstränder. Professor O. M. Reuter föredrog: Oeeller, felslagfna hos en lygseid (Aphanus phoeniceus Rossi). Bland de snart liundra exemplar, som jag samlat af denua sällsynta hemipter under Arctostapliylos-tnh^ov pä den sandiga stranden af Sandö i Nagu, utniärker sig ett, i öfrigt 1'allstän- digt normalt, därigenom att ocellerna icke utbildats; det sak- nar sälunda en för familjen Lijgceidce väsentlig karaktär. Pä ocellernas plats finnas tili höger nägra intiyckta pankter, tili vänster en nägot utbredd, rund, svagt upphöjd, chagrinerad fläck. Detta fynd är af intresse därför, att det bestyrker en förmodan, som jag länge hyst beträfifande naturen af pä samma ställen hos vissa capsider förekommande runda, tili skulpturen frän omgifningen afvikande fiäckar eller (hos andra) tydliga punktformiga intryckningar eller gropar, hvilka ofta hos svarta arter äro stötande i lergult, med andra ord icke hafva utbildat pigmentet. De anträfifas i s^mnerhet hos arter af divisionen L ab op ar ia, men äfven hos nägra släkten af andra lägre stäende divisioner {Globiceps, Mecormna, Heterocordylus, PdopJiorut<). Utan tvifvel böra de tolkas säsom rester frän en tid, da ocel- ler typiskt tillhörde de former, frän hvilka de nuvarande, all- tid oceller saknande capsiderna härstarama. Da jag pä annat ställe närmare skall utlägga detta ämne, har jag här velat om- nämna fallet med en oceller saknande Aphamis säsom ett exem- pel pä huru missbildningar stundom kunna vara af betydelse vid tolkningen af morfologiska frägor. 6. X. 1906. O. M. Reuter. „Sotare" bland bina. 23 Annu meddelade professor O. M. Reuter nägra iakttagel- ser om „Sotare" bland bina. För mänga är sedän visade mig doktor A. Krook i Abo ett antal kolsvarta bin af släktet Ai)is, som iiugit mot fönstret iune i hans runi och kort därpä dött. Jag kom dock ej att tillvarataga nägot af dem, hvilket efterät mängen gäng grämt mig, da säsom kändt ännu ingen helfärgadt kolsvart ras at honungsbiet är bekant. Tili min glädje visade mig professor C. Lundström nyligen nägra alldeles dylika bin, hvilka han hade tagit pä JuUas i Kustö, där de tili ett antal af inemot 20 flugit mot fönstren inne i ett rum och, likasom de af dr Krook observerade, likaledes iiiom kort dött. Vid den närmare undersökning af dessa bin, som företogs af mag. B. Poppius och mig, kommo vi emellertid snart tili det öfverraskande re- sultat, att den jämna kolsvarta färgen lios dem i siälfva ver- ket härrörde af sot och lossnade vid beröriug med ett faktigt föremäl. Denna iakttagelse saknar emellertid icke sitt lilla bio- logiska intresse, i det den visar, att alla dessa bin sökt sig in i rummen den ovauliga vägeu genom skorsteuspipan och under vägen blifvit sä inpyrda med sot, som nägonsin en mäusklig sotare. Orsaken tili deras död lag utan tvifvel däri, att sotet inträngt äfven genom stigmerna i tracheerna. Egendomligt är, att i Universitetets finska museum fauns ett dylikt „sotarebi", redan för mer an trettio är tillbaka funnet pä Jullas af prof. Lundström. Dessa bin äterkalla för öfrigt i minnet det af mig förut för Sällskapet relaterade fallet (se Meddel. XXX, p. 83), dä bin byggde bo i en skorstenspipa pä Ispois, hvilket äger icke riuga intresse därför, att der visar huru instinkten att inträda iboet pä liorisontal väg (genom flustret) genom omständigheterna kan för- ändras. Antagligt är nämligen knappast, att nägonspringa i skor- stensmureu agerat fluster, utan hafva bina i detta fall, för att komma i boet, nödgats flyga vertikalt nedät. Af stort intresse hade värit att erfara, huru kakorna i sädant fall värit place- rade, hvilket emellertid omöjliggjordes däraf, att de samtligen 24 O. M. Reuter. — A. Poppius. 6. X. 1906. vid spjällets öppnaiide om hösten föllo ned i kakelugnen. En- ligt uppgift af min broder, agronom A. Reuter, har han för öfrigt flere gänger observerat bin komma inflygande i rummen pä Ispois genom kakelugnsluokorna. I sammanhang liärmed mä erinras om det kända fall, dä en tysk entomolog, som pä sitt bord hade en hona af bombyciden Lasiocampa queixus, fann denna omsvärmad af hanar, oaktadt dörrar och fönster tili i-ummet voro tillslutna, och slutligen säg huru hanarna kommo in genom kakelugnen, tili hvilken spjället stod öppet. I delta fall vägleddes de af honlukten. Hvad som däremot lockat bina att söka sig fram den länga vägen genom kakelugnsrören är tills vidare okändt. I anslutning tili sistnämnda meddelande omnämde doktor A. Poppius, att han äfven värit i tillfäile att iakttaga ett bi- samhälle i en skorsten i närheten af Abo. Bina hade äfven inkommit i rummen, och begagnade de sig i detta fall af skor- stensmynningen för att nä boet. Slutligen inlämnade professor O. M. Reuter tili publika- tion i Meddelandena: Nya anteckning-ar om finska Neuroptera. Ar 1894 publicerade jag i Acta Soc. pro Fauna et Flora Fennica IX (N:o 8) en förteckning och beskrifning öfver Fin- lands dä kända neuropterer, inalles 36 arter, Ar 1895 kom- pletterades denna afhandling i Medd. af Soc. pro Fauna et Flora Fennica 21, p. 62 rned nägra anteckningar om finska neuropterer, i hvilka den förut säsom varietet af Chrysopa perla anförda Chr. JValkeri Brauer upptogs säsom själfständig art. hvarigenom antalet arter steg tili 37. För ett par är sedän sammanställde dr Siltala alit senare samladt material af denna grupp och sände det jämte ett par i prof. Mäklins samlingar funna arter att bestämmas af en specialist i Österrike, dr Kempn}', som nägon tid därefter skickade det tillbaka med bifogade namn. Nu här nedan of- 6. X. 1906. O. M. Eenter, Nva anteckningar om tinska Xeuroptera. 25 fentliggjorda anteckningar, genom hvilka kunskapen om vara arters utbredning i synnerhet at norr i icke ringa män ökas, stöda sig tili största delen pä dessa bestämningar. Antalet fiuska Neuroptera ökas genom dem tili 42. Coniopterygiderna hafva granskats af dr Enderlein, som liaft dem tili päseende i ocli för utarbetandet af sin monografi öfver samma grupp. Vid ätersändandet gick största delen af samlingen förlorad, hvarför det vore af vikt att samlare ville ägna dessa smädjur uppmärksamhet och genom nya fynd fylla luckorna i sam- Imgen. Svärast bestämda äro arterna af släktet Hemerohius. Mc Lachlan har i Entom. Monthl. Mag. (2) XII, 1901, underkastat dem en revision, i hvilken särskildt den karaktäristiska olika byggnaden af genitalbihangeu hos de skilda arternas hanar framhälles. Jag har i efterföljande anteckningar ätergifvit dessa karaktärer, med tillhjälp af hvilka, sammanställda med beskrifningarna i min förteckning af är 1894, alla arter böra kunna med säkerhet igenkännas. 1. Myrmeleon formicarlus L. Jorois i juli 1889 (ur A. Westerlund s samling). 2. Chrysopa perla L. St. Andreae (Lydecken); Mohlais, Lappvesi, Rantasalmi (Siltala); Kirjavalaks (Poppius); Karelia rossica (Stenroos); Jalguba (Poppius); Jakobstad (Poppius); Kajana (Aro). * 3. Chr. dorsalis Burm., Reut., Acta F. et Fl. F. IX, N:o 8, p. 18, not. 1. Ett exemplar, bestämdt af Kempny, taget i Uskela (Mäkiin). 4. Chr. ahhreviata Curt. Uskela (Bonsdorff); Rantasalmi (AVesterlund). 5. Chr. phyllochroma Wesm. Aland pä Eckerö (Lydecken); Uskela (Mäkiin); Ny- slott (Lydecken). ^' <6. Chr. prasina Burm., Reut., 1. c. p. 20, not. 1. Tvä exemplar, bestämda af Kempny, frän Uskela (Mäk- iin). 7. Chr. septempunctata Wesm. Sordavala (Siltala). 26 O. M. Reuter, Nya anteckningar om tinska Neuroptera. 6. X. 1906. 8. Chr. viitata Wesm. Lappvesi (Siltala). 9. Sisyra fuscata F. Lappvesi (Siltala); Kirjavalaks (Po ppius); Enare, Nuort- järvi, vid Lutto-floden (Po ppius). 10. Micromus aphicUvorus S chr. Kirjavalaks (Po ppius); Dianova gora, Kosmosero, Velikaja Guba (Poppius). 11. Megalotomus hirtns L. Kirjavalaks (Poppius). 12. Drepanoptenjx phalcenoides L. Tavastland (Lundell). 13. Hemerohius inco7ispicuus Mc Lachl. — Mc Lachl., Ent. Monthl. Mag. (2) XII, 1901, p. 222. Hanens genitalbihang tvägrenade, öfre grenen (frän si- dan sedd) hakformigt tillspetsad, undre greneu i spetsen kluf- ven med undre grenen nedätböjd. Subgenitalpläten läng, i spetsen uppätböjd. En närastäende, ätVen i Skandinavien funnen art är H. pelliicidus Walk., som afviker genom gräaktiga, icke rökbruna vingar med oftast largade trappstegsnerver. Hanens subgeui- talplat är mycket kortare, spetsen af genitalbihangens öfre gren nastan rak och undre grenens bäda grenar nastan pa- rallella. 14. Hcmerohkis niiiduhisF. — Mc Lachl., Ent. Monthl. Mag. (2) X, 1899, p. 184. Förekommer hufvudsakligen pä barrträd. Denna och följande art hafva vanligen öppet postcostal- fält. Hanens genitalbihang, sedda frän sidan, bredare, i spet- sen bredt tväklufna med öfre grenen helt kort, slutande i en mycket hvass, inät vänd spets; nedre grenen med bred spets; urbuktningen mellan grenai-na trubbig. =M5. H. micans 01. — Reut., 1. c, p. 24, not. Mc Lachl., 1. c, p. 185. Ett exemplar frän Pargas (Eeuter), bestämdt af Kempny. Hanens genitalbihang aflänga, breda vid basen, men smä- ningom afsmalnande mot spetsen, som är svagt utvidgad och tväklufven med starkt divergerande, korta grenar, den öfre läng- 6. X. 1906. O. M. Reuter. Nya anteckningar om linska Neuroptera. 27 re och linare med spetsen hvass och starkt inät vänd, den undre kortare och tjockare med trubbig spets. IG. H. limhatellus Zett. — Mc LacliL, Ent. Monthl. Mag. (2) X, 1899, p. J51. Saariselkä (Poppius). 17. H. pini Steph. — Mc LacliL, 1. c, p. 150. Yläne (Sahlberg); Kangasniemi (Sundman) ; vid Enare träsk (P.); Ryskä Lappmarken (Sahlb.), Volikka Ijuba (P.). 18. H. atrifrons Mc Lachl. — Mc Lachl., 1. c, p. 152. Sordavala (Siltala). De tre sista arterna torde icke vara annat än raser af en och samma; hanens genitalbihang äro hos alla lika byggda, frän sidan sedda i spetsen klufna med öfre grenen mycket spetsig med spetsen vänd uppät och inät; den undre grenen lika läng som deu öfre eller nägot längre. 19. H. stigma Steph. — Mc Lachl., 1. c, p. 150. — H. strigosus Reut., 1. c, p. 12. Skiljes frän föreg. geiiom de af mig 1. c. framhällna ka- raktärer, särdeles genom den olika förgreningen af vingner- verna. Hanens genitalbihang likna dessa arters, men deras undre gren är kortare än den öfre. 20. H. orotypus Wallengr. — Mc Lachl., 1. c, p. 131. Rantasa Imi (AV e s t e r 1 u n d.). Skiljes frän de tre följande lätt genom sin längsträcktare form. Pronotum kortare än hos dessa, transversellt. Abdomen ofvan svartaktig. Framvingar afiängt-ovala, den svarta iiäcken närä basen mycket tydlig. Hanens genitalbihang mycket breda, i spetsen tvägreniga med djup urbuktning emellan grenarna, den öfre starkare, i spetsen uppät och inät böjd, slutande i en klolik hake, den undre rak, fingerlik. 21. H. hinnuli L. — Mc Lachl., 1. c, p. 130. Petrosavodsk (Giinther); Patsjoki, Enare (Poppius); Dianova gora (Poppius). Abdomen vauligen svartaktig hos torra exemplar. Fram- vingar bredt ovala, mer gräaktiga än hos följande, den svarta tläcken närä vingbasen vanligen mycket tydlig. Hanens geni- talbihang tämligen breda, i spetsen klufna med bred urbukt- ning mellan grenarna, af hvilka den öfre bred, i spetsen tvär- 28 O. M. Reuter, Nya anteckningar om finska Neuroptera. (J. X. 1906. hnggen med det iiedre hörnet hvasst och det öfre utdraget i en utät och uppät riktad tagg; Lindre greneii sned och kort. *22. H. hdescens Steph. — Mc Lachl., 1. c, p. 129. Tvä exx., etiketterade „rennia", bestämda af Kemp ny, likasä ett fräu Kontiolaks (Li n naniem i). Liknar följande. Abdoinen vanligen gulaktig Jios torra exemplar, upptill pä hvardera sidan med en rad mörka fläckar. Framvingar bredt ovala; deu svarta fläcken närä basen tydlig; costalfältet smalt. Hanens genitalbihang fi'än sidan sedda af- langa, tjocka, utvidgade vid basen och spetsen med öfre ran* den nastan rät, den uudre starkt urbuktad, spetsen nastan tvär- huggen, dess öfre hörn med en inätvänd hake. 23. B. marginatus Steph. — Mc Lachh, J. c, p. 128. Saariselkä (Poppius); Enare träsk, floden Lutto (Popp.). Tili färgen lik föreg., men abdomen vanligen brun hos torra exemplar. Framvingar bredt ovala, den svarta fläcken närä basen liten och ofta otydlig; subcostalfältet vid basen mycket bredare än hos de tre föregäende arterna. Hanens genitalbihang enkla, bestäende af tvä aflänga, böjda, i spetsen trubbiga, ntvändigt konvexa, inät konkava valvler, som invän- digt före spetsen bära rader af smä svarta tänder. 24. H. suhnehiilosus Steph. — Mc Lachl., 1. c, p. 79. Hanens genitalbihang breda och tämligen korta, den tvärt afstötta spetsen (frän sidan sedd) inät under rät vinkel iitdra- geu i ett längt, böjdt, tillspetsadt och om en metkrok pämin- nande utskott, hvars hnlling i utkanten är fint sägad. "O O 25. H. nervosus F. — Mc Lachl., 1. c, p. 78. Lik föreg., men vanligen med framvingarna starkare fläc- kiga. Hanens genitalbihang länga och tämligen smala, mot spetsen plötsligt starkt inätböjda, före själfva spetsen i inkan- ten fint sägade. 26. H. conchinus Steph. — Morton, Ent. Monthl. Mag. (2) XII, 1901, p. 1<)P.. Patsjoki (Poppius). Hanens genitalbihang breda, smäningom tillspetsade med den öfre, svagt urbuktade randen m^^cket längre än den undre. 27. H. quadrifasciatus lieut. — Hemerohius conchinun var. 6. X. 1906. O. M. Eenier. Nya anteckningar om finska Xeuroptera. 29 quadrifasciaius He at., 1, c, p. 12. Ut species: Morton, 1. c, p. 164. Morton taster 1. c. nppmärksaraheten därpa att denna, som han betraktar säsom god art, ehuru den med hänsyn tili hanens genitalbihang visar stor öfverensstämmelse med föreg., dock afviker ej blott genom den mycket olika färgen och de starka teckniugarna, utan ätVen i bildningen af ett inre utskott, som utmynnar i spetsen af liauens abdomen (sedd ofvanifrän) och hvilket bos H. quadrifasciatus i själfva spetsen är enkelt, spetsigt, men däremot hos H. conclnnus bredare och klufvet. H. quadrifasciatus förekommer i höga norden samt flerstädes i Brittannien och i kontinentens tjälltrakter. Den förekommer enl. Mc Lachlan (Ent. Monthl. Mag. (2) XII, 1901, p. 201) icke tillsammans med H. concinnus. 28. Rayliidia notata F. Kirjavalaks (Poppins). 29. R. opJi.io2)sis L., Öchumm. Knolemajärvi (Siltala); Enare träsk (P oppi us). 30. R. xanthostigma S c h u m m. Nykyrka, Knolemajärvi (Siltala); Varkaus, Rantasalmi (AVes terlund); Jakobstad (Poppius). 31. Sialis fiavilatera L. Rantasalmi (AVesterlu nd); floden Lutto (Poppius). 32. S. fuliginosa Piet. Kuolajärvi (Linnaniemi); Enare sjö (Poppius). 33. Coniopterijx fuscipennis Reut., Acta Soc. F. et FL Fenn. IX, N:o 8, 1894, p. 13, 35. Tuli g r., Ark. ZooL III, N:o 5, p. 13. Parasemidalis id,. ^\idieY\.,2iOo\. Jahrb. XXIII, H. 2, 1906, p. 219, f. 20 b. Parasemidalis anna? En d eri., Wien. Ent. Zeit. XXIV, 1905, p. 198, f. 1. Zool. Jahrb. XXIII, H. 2, 1906, p. 218, f. 20. Jag delar Tullgrens äsikt att den ringa olikheten mel- lan min C. fuscipennis ofh P. annce är rent individuell. Da exemplar finnas (J. Sahlbergs frän Sammatti), hos hvilka tvärnerven mellan radius och dess sektor när sektorns för- greningspunkt, är detta en tydlig mellanlänk mellan sädana, lios hvilka den när dess skaft eller dess öfre skänkel. Vingar- nas starkare eller svagare iridisering är väl af ingen specifik betydelse. C. fuscipe7inis, som icke heller synes mig sä olik 30 O. M. Reuter, Nya anteckningar oin fiiiska Neuroptera. 6. X. 1906. de öfriga Conio2)teryjc-a,rterna, att den förtjänar bilda ett skildt släkte, är numera funneii äfveu i Sverige (Gotland), Tyskland (Berlin) och Schweiz. AtVen vid Petersburg af herr Bianchi. 34. C. tineifonnis Curt., Brit. Entom. XI, T. 528. Eu- derl., Zool. Jahrb. XXIII, H. 2, 1906, p. 197, f. 3, 35,37,54, 59, 60. Tullgr., Ark. Zool. III, N:o 5, p. 10, f. 4. C. Indea Löw, Sitz. Ber. Akad. Wiss. Wien, math. naturw. Classe XCI, 1885, p. 86, T. 1, f. 19. Reut., Act. Soc. F. et FL Fenn. IX, N:o 8, 1894, p. 14, 33. Medd. Soc. F. et Fl. Fenn. XXI, 1895, p. 64. Denna art är utan tvifvel ho.s oss den af alla coniopte- rygider vanligaste. Jag har funnit den i Pargas icke blott pä gran och tali, utan äfven pä ek, poppel och alm. J. Sahl- berg har tagit den vid Kexholm och i Kirjavalaks. * 35. Conire7it.i'ia pineticola Enderl., Ber. west-preuss. bot.-zool. Ver. 26—27, 1905, p. 10, f. 1. Zool. Anz. XXIX, 1905, p. 226. Zool. Jahrb. XXIII, H. 2, 1906, p. 193, f. 2 et 45. — Coniopteryx psociformis F. Löw, Sitz. Ber. Ak. Wiss. Wien. math. nat. Classe XCI, Abt. 1, 1885, p. 84 (:; ), T. 1, f. 18 (nec Curt.). Coniopteryx reticulata Tullgr., Ark. Zool. III, N:o 5, p. 14, f. 9. Jakobstad, 1 ^ (Poppius). Släktet Co7iwentzla har 1. c. 1905 uppställts af Enderlein för Coniopteryx psociformis Curt. och pineticola n. sp., hvilka frän öfriga arter afvika därigenom att bakvingarna aro betyd- ligt kortare och smalare än framvingarna och deras nervför- grening mycket reducerad. C. pineticola End., den hos oss funna arten, som äfven nyligen af Tullgr en 1. c. beskrifvits frän Stockholm under namn af Coniopteryx reticulata, skiljer sig frän C. psociformis genom fätaiigare antennleder (28 — 34 i stället för 38 — 43), hvilka i gisseln äro längre än breda, sva- gare förtjockade baktibier och annan bildning af tarserna, hvilkas bäda första leder förhälla sig tili hvarandra säsom 10:4 (cf) eller 8:3 (v) i stället för 14:4. Nervförgreuingen är nägot variabel, dock träffar tvärnerven mellan radius och dess sektor (pä framvingarna) vanligen själfva sektorn eller dess förgreningspunkt, icke, säsom hos C. psociformis Curt., den öfre skänkeln. Att pä grund af smä olikheter i vingförgrenin- Mötet (ien ;? noveinber 1906. 31 gen uppställa särskilda ,,varieteter", säsom varr. furcilla och te- tensi Enderl., synes mig vara att förväxla variationsbegreppet med individuell aberration. Vid Stockholm uppträder arten normalt med den nervförgrening, som utmärker var. tetensi, eller lios h vii ken tvänierven mellan radius och dess sektor träffar själfva radialgaflelns förgreningspunkt. och detta är fal- let äfven med exemplaret frän Jakobstad. Mötet den 3 november 1906. Eniigt af skattmästaren afgifven k a s s a r a p p o r t utvi- sade Sällskapets rörliga kapital en behällnicg af Fmk. 7,569:33. Pä förslag af professor O. M. Reuter beslöt Sällskapet att ingä med anhällan om skr iftu tby te tili Th e Mary 1 and Academy ofSciences samt The New-York entomologi- cal Society. Tili de zoologiska samlingarna hade sedän senaste ärs- möteinlämnats gäfvor af följande personer: lektor JohnLinden, forstm. M. W. Waenerberg, doktor A. J. Siltala, herr L. Hohenthal, preparator O. Sorsakoski, konsul B. Wendelin, folkhögskoleföreständare J. Tegengren, tullförvaltare H. Hint- ze, borgmästare H. Söderman, professor O. M. Reuter, magister B. Poppius, filosofiekandidater E. Häyren, A. Ilmo- nen, T. H. Järvi och A. Palmgren, studenter A. Ensio, G. Fabritius, R. Frey, E. Holm, T. Koskenhovi, E. W. Suo- malainen och I. Välikangas. Sedän senaste möte hade gäfvor tili de botaniska sam- lingarna inlämnats af prof. P. A. Karsten, fil. mag. Harry 32 Sola. — Wegelivs. — Elfriyrg. 3. XI. 1906. | Federley, fröken L. Högman, elev Gunnar Marklund, sta- j tionsinsp. Axel Lindfors, ingeniör Herm. Ad, Printz, prof. I Fr. Elfving, doktor V. F. Brotherus, fil. mag. O. Collin, rektor M. Brenner, amanuens Harald Lindberg samt stu- denter G. von Frenckell, R. Frey, Eva Segersträle, H. I Snellman och J. K. V. Tuominen. Ylioppilas A. A. Sola lahjoitti dosentti A. K. Cajan- derin nimessä Seuralle A. J. Melan Suomen kasvion viiden- nen painoksen. Student A. Wegelius inlämnade tili samlingarna en skalbagge, Trechus discus Fabr., ny för Finland. Denna skalbagge hade föredragaren anträffat i Hattula socken. Pofessor Fr. Elfving redogjorde i ett af skioptikonbilder illustreradt föredrag för förekomsten af Phallus impudicus L. i Finland. De enda i litteraturen tillgängliga uppgifterna om denna svamps förekomst i värt land härstamma frän Pehr Adrian Gadd, som för 151 är tillbaka iakttagit den i Raumotrakten. (Se härom A. Thesleffs meddelande, Meddel. Soc. pro F. FL Fenn. 21 (1895), s. 85). Senaste sommar hade emellertid med. stud. Henry Snellman i närheten af Jomala prästgärd pä Aland iusamlai nägra exemplar af ifrägavarande svamp. Hau säger sig dessutom med säkerhet hafva tidigare observerat den- samma i Korpo. 3. XI. 1906. Palmgren. — Lindberg. 33 Fil. kand. Alvar Palmgren demonstrerade Tvenne sällsynta hybridep frän Äland. 1. Fragaria vesca L. X viridisDxxch. {collina'EA\Yh.). Ta- gen af föredragaren är 1902 pä tre holmar och är 1904 pä eii fjärde holme i Lemlands skärgärd. Hybriden växte tillsam- mans med föräldrarna och uppträdde ymnigare än dessa. Är tidigare ej funnen i Finland, däremot omnämnd i tyska och svenska arbeten. 2. Gentkma amarella L. * lingulata C. A. Ag. X cam- pestris L. "^ Suecica Murb. Tagen af föredragaren är 1899 i tvä exemplar pä Ramsholmen i Jomala socken pä Aland. Torde tidigare vara känd i endast ett exemplar, äfven detta taget i Finland, nämligen är 1 7. VII. 06, Jomala Södersunda (ipse!). — Larven är hittills obeskrifven. Lefver mähända pä Rosa, enär samtliga ofvannämnda exemplar togos pä rosenbuskar. Arten har en vidsträckt utbreduiug i Europa och torde knappast saknas i vara södra provinser. 2. III. 1907. Forsius, Bidrag tili kännedoraen om Finlands Chalastogastra. 97 11. Cladius comari Stein. Ent. Nachr., Voi. 12, p. 35, 1886. — Karaktäriseras af starkt rökiga vingar med Ijusare spets. Hos cT bär därjämte ättonde antennleden ett svagt ut- spräng pä dorsalsidan, Om vingfärgen gäller detsamma som om Cl. crassicornis Steph. Cl. comari Stein stär för öfrigt rätt uära Cl. pectinieoniis Fourcr. ooh är märkbart mindre än Cl. crassicornis Steph. En cf, 6. VI. 06, Godby, pä en exkursion vid Godby träsk (ipse !). Tidigare känd frän ett fätal orter i mellersta Europa. Lefver som larv pä Comarum palustre L. 12. Dolerus arcticola Kiaer. Tromso Mus. Aarsh., Voi. 19, p. 58, 1898. — Stär synnerligen närä D. arcticus Ths. och är mähända endast en form af denna; ätminstone anträflPas indivjder, som i viss män bilda en öfvergäng mellan dessa arter. ])ä emellertid Fr. W. Konow fortfarande upptager denna art och själf bestämt det exemplar jag här nedan anför säsom D. arcticola Kiaer, har jag icke tvekat att upptaga densamma säsom fiusk. D. arcticola Kiaer karaktäriseras tili skillnad frän D. arcticus Ths. genom tätare och mera regelbunden punktering pä hufvudet och thorax, hvarjämte bakhufvudet är utan tydliga sidofäror och vingarna nastan hyalina. L. 6,5 — 8,5 mm. Tidigare känd frän Norge. Mig bekant frän följande fyndorter : en cf frän Lappland (Palmen), en cf frän Enare Lappmark (J. Sahlberg), en cT frän Fl. Lutto och 3 i^ $ frän Nuortijärvi (B. P oppi us) samt 5 92 frän Kittilä (R. Krogerus). Exemplaren frän Kittilä variera dock nägot hvad punkturen beträflfar, 13. D. rufotorquatus Costa. Ann. Mus. Zool. Napoli, Voi. 2, p. 97, 1864. — Tidigare endast känd frän Italien och ett fätal orter i Mellaneuropa. Pronotum och mesonoti midtellob mörkröda; kroppen i öfrigt likasom extremiteterna svart. L.9 mm. En .9 frän Lappland (J. Sahlberg) utan närmare lokalan- teckniug. Har härintills icke blifvit observerad i Fenuoscandia. 14. Loderus ornaiidus Konow. Wien. Ent. Zeitschr., Voi. 16, p. 184, 1897. — Päminner rätt mycket om vär tämligen all- männa L. gilvipes Klug, ehuru den stär närmast L. pratorum Fall., med hvilken den öfverensstämmer i afseende ä anten- nernas byggnad. Har tväfärgadt stigma, men saknar rödt 7 98 Forsius, Bidrag tili kännedomen oni Finlaads Chalastogastra. 2. III. 1907. tvärband pä abdomen. L. 5 — 6 mm. Arten är beskrifven frän Sibirien är 1 S97 och hade är 1905 ännii icke observerats annanstädes. Frän värt uaturhistoriska omräde har jag sett endast en 9 frän Saarijärvi (Woldstedt), 12 22»5- VI. 06, frän Sunds kyrkoby och 2 o 9, 8. VI. OG, frän Finström Amnäs (ipse!). 15 Macrophya punctum alhum L. Syst. Nat., ed. 12, Voi. I, p. 924, 1764. — Star rätt närä den hos oss vidt ut- bredda M. 4-macidata Fabr., men har scutellum och pronoti lober gulhvita, kroppen svart, baklären röda och tibierna bak- till hvitkantade. L. 7 mm. En o, 11. VI. 06, pä en asktelning utanför kyrkogärden i Finström (ipse!). Utbredd öfver nastan hela Europa; larven lefver pä ask och liguster. I den skandinaviska litteraturen har det icke lyckats mig att finna nägon uppgift om att följande sju arter tidigare hade annoterats frän Fennoscandia: Pamphilius sertatus Knw, Janus luteipes Lep., Trichiosoma opaca Knw, Tr. sericea Knw, Claäius comari Stein, Dolerus riifotorquatus Costa ooh Loderus ornatulus Knw. Af dessa äro dessutom Trichiosoma oj^aca Knw, Tr. sericea Knw och Loderus ornatuhis Knw helt säkert icke tidigare omnämnda frän europeiskt omräde. Däremot har jag icke lyckats i litteraturen finna nägon uppgift därom, huruvida Konow beskrifvit Pamphilius sertatus frän Europa eller Asien; dock bör väl uppgiften „Ural" fä tolkas säsom hänförande sig tili europeiska Ryssland. Ehuru i litteraturen notiser om finska Chalastogastra pä- träfPas tili ytterlighet sparsamt, hafva dock ett antal oriktig- heter insmugit sig bland de publicerade uppgifterna. Jag är numera i tillfälle att rätta nägra af dessa, främst med ledning af de upplysningar, som gifvits mig af pastor Fr. W. Konow, som välvilligt granskat ett antal finska arter, som jag i januari detta är tillsände honom. 2. III. 1907. Forsius, Bidrag tili kännedomen om Finlands Chalastogastra. 99 1, Eedan tidigare (Medd. af Soc. pro Fauna et Fl. Fenn. 32, p. 137) har jag värit i tillfälle att varna för tilltro tili upp- gifter om fiuska Chalastogastra, som baserats pä Ed. Andres determinationer. Det skuUe mähända pä denna grund kunna anses öfverflödigt att äterkomma tili dessa uppgifter, ifall de ej iiade gifvit upphof tili notiser tili ooh med i utländska, ve- tenskapliga tidskrifter. Sä har jag i Entomologisk tidskrift, Stockholm, funnit en uppsats af prof. O. M. Reuter, i hvilken bekautgöras fynden af 21 för Skandinavien nya „växtsteklar", härstammande frän värt naturhistoriska omräde. Uppsatsen bär rubriken „Entomologiska meddelanden frän Societas pro Fauna et Flora Fennicas sammanträden ären 1882 — 1884" och äterfinnes pä sidan 165 i ärgäng 5, 1884. I denna uppsats häuvisas tili vara Meddelanden. Dock päträffas i Meddelanden 9, p. 139, 1882, endast en aumälan af Ed. Andres nyss utkomna arbete Species des Hymenopteres d'Europe I, och i detta sammanhang omnämnas de tre arter, som Andre be- skrifvit frän Finland. Af de i Ent. tidskrift uppräknade 21 arterna äro emellertid ett stort antal oriktigt bestämda. Pastor Konow rättar dem säsom af följande sammanställning ses: Dolerus fiimosus Zadd. = D. nigratus Miill. §. — asper Zadd. — „nicht erkennbar" ; dock ej D. asper Zadd. — ravus Zadd. (= £>. sanguinkoUis Klug var. ravus Zadd.) = D. carinatus Knw. — mutillatus Klug (= D. anthracinus Ths.) = D. lioga- ster Ths. — leucopterus Zadd. (== D. ijicipes Klug) = D. nigratus Miill. — örevisZadd. (= D. sangidnicollis Klug var. ravus Zadd.) =: Loderus palmatus Klug. Nematus hypoxanthus Först. (= Pteronus hypox. F.) = Pteronus miliaris Pz. cf. — dispar Zadd. (Andre) (= Pteronus hergmanni Dahlb.) = Pteronus myosotidis Fabr. cf. Eriocampa repanda Klug {= ?) = Phyllotoma spec. Cephus pumilus Mocs. — numera indragen under C. pilosulus Ths. 100 Forsius, Bidrag tili kännedomen om Finlauds Chalastogastra. 2. III. 1907 Uugefär pä samma sätt förhäller det sig med Andres öfriga defcerminationer i den af O. M. Reuter hopbragta sam- lingen. De kunna pä grund häraf tillmätas ingen som helst betydelse. 2. Tvenne af typexemplaren i Reuters samling förtjäna ytterligare att beröras, enär de hvardera visat sig böra indragas. Huru den tredje „nya arten", Phijllcecus eburneus Andre, bör tydas, har jag redan tidigare visat (Medd. af Soc. pro Fauna et Fl. Fenn. 32, p. 137). Om typen för Dolerus fennicus Andre säger Konow: „Dolerus fennicus Andre ist Dolerus j^ratensis L. var. nigripes Knw $ mit zufälliger, sicher nicht konstanter Färbung des Mesonotum." Denna art bör sälunda uppföras säsom synonym tili D. praiensis L. Emellertid synas mig Andres typexemplar och äfven ett antal andra exemplar, som befinna sig i ento- mologiska museets i Helsingfors ägo, vara sä pass karaktäristiska tili sin färgteckning, att det mähända vore skäl att fortfarande bibehälla namnet fennicus Andre för den färgvarietet, som Andre höll för en egen art. Nematus fennicus Andre förklarar Konow vara Lepto- cercus {Platy campus) luridiventris Fall. 9. — Pä sid. 136 i Zeitschrift fiir systematische Hymenopterologie und Dipterologie, Volym 1, säger Konow (som dä endast kände N. fennicus Andre genom Andres beskrifning) om denna art bland annat: „Zu Pontania collactanea Först. wurde auch Ä\ fennicus Andre zu rechnen sein . . ." Samma uppgift päträffas ocksä i Wutz- manns katalog öfver Chalastogastra och rättas härmedels i likhet med föregäende. 3. I Medd. af Soc. pro Fauna et Fl. Fenn. 30, sid. 63, 1904, har jag säsom för landet ny anmält Trichiosoma hetuleti Klug frän Solowetsk. Det har emellertid (se förra delen af denna uppsats !) visat sig, att de ifrägavarande exemplaren böra hänföras tili en annan art, som af Konow är 1906 af- skiljts frän den förstnämnda och beskrifvits uuder namnet Tr. nigricoma enligt exemplar tagna pä Solowetsk-öarna och till- höriga kejs. naturh. mus. i S:t Petersburg. — I detta sammanhang förtjänar omnämnas, att Tr. hetuleti Klug likasom hufvudarten, Tr. lucorum L., hos oss, mig veterligt, päträffats endast i en (f, 26. V. 06, i Sund, Löfvik (ipse!). Mötet den 6 april 1907. 101 Mötet den 6 april 1907. Tili inhemsk medlem invaldes student W. Pekkola (före- slagen af doktor K. M. Levander). Enligt af skattmästaren afgifven kassarapport utvisade Sällskapets rörliga kapital en behällning af Fmk 8,042: 00. Sällskapet biföll ett af skattmästaren framställdt förslag om fondering af räntorna frän Palmenska och Sanmarkska fonderna. Frän Svenska reallyceum i Helsingfors hade genom dess rektor tili sällskapet riktats en förfrägan, huruvida nämnda läroverk kunde för sitt bibliotek emotse ett exemplar af Säll- skapets skrifter, och beslöt Sällskapet att tillställa nämnda bibliotek framdeles utkommande publikationer äfvensom, sävida upplagornas storlek det medgäfve, äldre ärgängar af Acta och Meddelanden. Tili publikation anmäldes: Carl Lundström, Beiträge zur Kenntnis der Dipteren Finlands III. Cylindrotoraidce und Limnobiidse. Resestipendier tilldelades pä ansökan och i enlighet med bestyrelsens förslag följande personer tili nedanstäende belopp: student F. W. Klingstedt 200 mark för en undersökning af floran uti skärgärden väster om Porkkala; fil, kand. Ernst Häyren 250 mark för studium af växt- lifvet och dess villkor i hafsbandet i Ekenäs skärgärd; fil. kand. Alvar Palmgren 400 mark för floristiska och topografiska undersökningar i Alands skärgärd. Tili Sällskapet hade anländt inbjudning att sända dele- gerade tili sjunde internationella zoologkongressen, som 102 Mötet den 6 april 1907. skulle afhällas i Boston, Massachusetts, den 19 — 23 augusti 1907, ooh beslöt Sällskapet at bestyrelsen uppdraga att vid- taga de ätgärder, hvartill ärendet kunde föranleda. Sällskapet hade likasä fätt emottaga inbjudning att Iata sig representeras vid den äminnelsehögtid, som i anledning af 300:de ärsdagen af Aldrovandis död skulle afhällas i Bologna den 12 juni 1907, och beslöt Sällskapet tili nämnda fest afsända ett telegram. Frän Kongliga Universitetet i Upsala och frän Kongliga Svenska Vetenskapsakademien i Stockholm hade tili Sällskapet iiigätt inbjudning tili deltagande i de högtidligheter, som i anledning af att 200 är förflutit sedän Carl von Linnes fö- delse skulle föranstaltas i Upsala och Stockholm den 23 — 25 maj 1907. Sällskapet beslöt att vid nämnda tillfällen Iata sig repre- senteras af professor O. M. Reuter eller, i händelse af förfall för denne, af amanuens Harald Lindberg. Tili de zoologiska samlingarna hade sedän senaste möte gäfvor inlämnats af kronolänsman J. Koe k, doktor A. G. Helenius, lektor Hj. Schulman och student I. Välikangas. De botaniska samlingarna hade sedän novembermötet ökats genom gäfvor af professor Fr. Elfving, rektor M. Brenner, doktorer A. Luther och G. Schneider, amanuens Harald Lindberg, magistrar W. M. Linnaniemi, G. Lang och J. A. Wecksell, gymnastiklärare B. Florström, forst- mästare Edv. af Hällström och A. Torckell, trädgärds- mästare H. Wasastjerna, studenter P. Brofeldt, H. Buch, E. Frey, W. Hornborg, Eljas af Hällström, F. W. Kling- stedt och C. J. Tigerstedt samt skolelever Dora Collan (genom doktor A. Poppius), N. Johansson (genom fil. kand A. Palmgren) och O. Setri (genom fil. kand. Laura Högman). Professor J. A. Palmen uppmanade ä professor C. Lund- ströms vägnar intresserade entomologer att under kommande somrar insamla Diptera af följande grupper: 6 IV. 1907. Palmen. — Välikangas. — Lang. 103 1. Bibionidce. (Zetterstedts Hirtea, Scatopse etc). 2. Chironomidce. För bestämningeu af arter, tillhörande denna familj, mäste främsta benparets tarser och antennerna vara oskadade. 3. Culicidce. Emedan Culex pipiens L. öfverhufvudtaget synes vara mindre allraän i Finland och alls icke är hemförd frän Fiuska och Ryskä lappmarkerna, vore det af intresse att vinna utredning om särskildt denna arts utbredning. Artens färg har en dragning i gulbrunt, da den vanliga myggans {Culex nemorosus Meig.) färg är tämligen rent grä. — Alla andra tili familjen hörande arter böra naturligtvis äfven tagas. 4. SimulidcB. 5. Mycetophilidce. 6. Tipididce. 7. Limnohiidce. För de naindre arterna böra lägsta näluummer användas eller ock fina silfverträdar. Yliopp. I. Välikangas näytti sisävesiemme relikti-eläi- mistöön kuuluvan äyriäisen, Pallasiella quadrispinosa G. O. S. Sitä on tavatta useammista paikoin Saimaan vesistöä m. m. Maaningan järvestä, mutta syvältä, usein monen kymmenen metrin syvyydestä. Näytteillä olevat yksilöt olivat sen sijaan tammik. 10. p:nä otetut Savonlinnan kaupungin vieressä ole- vasta Kyrönsalmesta, n. s. Linnanvirrasta — mikä muuten ei juuri koskaan jäädy — aivan rantakivien alta, missä niitä näytti olevan sangen runsaasti. Forstmästare fil. mag. G. Lang hade genomgätt och be- stämt en del af botaniska museets i Helsingfors lichenologiska samling och härvid anträffat Tvä anmärkningsvärda lafvar. 1. Rhizocarpon Rittohensis (Hellb.) Th. Fr. Funnen af forstmästare F. Silen i Lapponia Inarensis. Tidigare inom 104 Lang. — Lindberg. — Palmgren. — von Frenckell. 6. IV. 1907. värt floraomräde tagen af E. Wainio i Ryskä lappmarken, sä- lunda icke inom politiska Finland. För öfrigt känd frän norra Sverige, Tyrolen och Nordamerika, men uppträder öfverallt sparsamt. 2. Stereocmdon coralloides Fr. Tagen af K. Linkola ä Suovesi vid Kuopio. Nordligast hos oss funnen i Nurmes af E. Wainio. Amanuens Harald Lindberg förevisade Hypericum montanum L. frän Lojo. De första och enda fiuska exemplaren af denna växt hade är 1888 anträffats vid Sedola, Lojo, af doktor E. Stenberg. Senaste sommar hade elev O. Setri i fä exemplar äterfunnit arten i samma socken, antagligen i närheten af den plats där den tidigare förekommit, och hade exemplar af deusamma ge- nom fil. kand. fröken Laura Högman iulämnats tili sam- lingarna. Fil. kand. Alvar Palmgren förevisade följande Fanerog^amer frän Äland. 1. Orchis masculus L. Funnen ä ny lokal i Lemland af lyceist Nandor Johansson. 2. Vicia lathyroides L. Funnen i Lemlands skärgärd pä tvenne holmar är 1902 af föredragaren, tidigare endast an- träfPad pä ett ställe i Sund. 3. Ajuga reptans L. Funnen i Jomala ä Möckelö närä Mariehamn af Uno Widlund. Antagligen inkommen. Med anledning af detta meddelade omnämnde student G-. von Frenckell, att Orchis masculus förekommer pä en kai klippa i Geta, där den har anpassat sig efter den otjänliga ständorten sälunda, att följande ärets rotknöl är föreuad med växten genom en läng trädlik bildning. 6. IV. 1907. Scelan. — Lindberg. — Forsius. 105 Professor Th. Sselan förevisade exemplar af Nymphaea candida Presl. f. rosea och anförde : Professor Emil Hougberg hade vänligheten att sistlidne sommar skicka ät mig talrika, lefvande exemplar af denna ut- märkt vackra Nymphcea-form., som han under en resa tili Ladoga-Karelen sistlidne sommar päträffat i en insjö, Näkkä- länjärvi, vid Karisalmi järnvägsstation 16 kilom. nordost frän Wiborg närä gränsen tili S:t AndresB socken. Enligt medde- lande af prof Hougberg växte den tillsammans med den vanliga N. alba (eller möjligen hufvudformen af N. candida). Ty värr blefvo icke nägra exemplar af den senare tillvaratagna. Professor Th. S asian anmälde vidare, att han under föregäende och sistlidne sommar päträffat tvä ständ af Amelanchier canadensis (L.) i Kyrkslätt socken. Ständen växte i en blandskog vid en gängstig mellan Fasa och Goddarsböle gärdar ganska aflägset frän människo- boningar. Det ena ständet var af manshöjd, väl utveckladt, och bar ej allenast blommor och frukt, utan hade äfven mogna. grobara frön. Det andra, växande omkring hundra steg därifrän, var litet och starkt förgrenadt genom att hararna af- bitit toppskotten. Hvarifrän de hämtats tili detta ställe, kan jag icke förklara, ty denna växt odlas alls icke i närheten. Fyndet utvisar emellertid, att Amelanchier canadensis trifves väl i värt kiimat. I anslutning härtill meddelade amanuens Harald Lind- berg, att han pä Karelska näset i Valkjärvi socken, cirka 1 km frän Veikkola gärd, päträffat tvä blommande buskar af Ame- lanchier canadensis. Med. scud. R. Forsius sade sig äfven i Veckelaks socken af nämnda art hafva sett ilere blommande exemplar, af hvilka ett nätt manshöjd. Exemplaren växte vid Kvarnby ä pä ett afständ af cirka en half kilometer frän Kvarnby gärd. 106 B. Popjnus, Zwei neue Stenus-Arten aus Lappland. 6. IV. 1907. Amanuens B. Poppius anmälde tili publikation: Zwei neue Stenus-Arten aus Lappland 1. Stenus (Nestus) suharcUcus n. sp. Tiefschwarz, stark glänzeud, weitläufig und kurz anlie- gend weisslich behaart. Der Kopf ist breiter als der Hals- schild, jedoch schmäler als die Fliigeldecken aa der Basis, die Augen sind gross und vorspringend. Die Stirnfurcheu mässig tief, nach vorne konvergierend, die Stirn zwisclien. denselben deutlich erhobeu Die Punktur ist fein und weitläufig, feiner und besonders weitläufiger als auf dem Halsschilde. Die Fiihler sind ziemlich gestreckt,gegen die Spitze schwach verdickt, die zwei ersten Glieder verdickt, gleicli lang. Das dritte Grlied ist etwas länger als das vierte, dieses läuger als das funfte; die drei letzten Glieder quer und verdickt. Der Halsschild ist mässig stark, aber weitläufig, feiner and undichter punktiert als die Fliigeldecken, scliwach herz- förmig, an den Seiten ziemlich seicht gerundet, diese vor den schwach stumpfen Hinterecken nicht ausgeschweift. Mittelfurche fehlt. Die Fliigeldecken sind fast doppelt länger als der Hals- schild, dichter und kräftiger punktiert, etwas uneben, nach hinten schwach erweitert, am Hinterrande breit ausgesch"weift. Die Dorsalsegmente sind fein und weitläufig, wie der Halsschild punktiert, an der Basis der Quere nach ziemlich tief eingedriickt. Die vorderen ohne Längskielchen. Die Fiisse sind von normaler Lange, das vierte Tarsenglied ist einfach. — Long. 2,8 mm. cf unbekannt. Eine sehr ausgezeichnete Art, die durch den Mangel kleiner Längskielchen an der Basis der vorderen Dorsalsegmente wohl am nächsten mit ineanus Er. verwandt ist, sich aber be- sonders durch den stark glänzenden, rein schwarzen, weitläufig punktierten Körper sofort unterscheidet. Fundort: Ein Exemplar am oberen Lutto-Flusse in der Nähe von Komsiovaara, Enare, am 15. VHL 1899 unter Steinen am FJussufer von mir erbeatet. — Mas. Helsingf 6. IV. 1907. B. Poppius. Z\vei neue Stenus-Arten aus Lappland. 107 2. Stenus (Nesiiis) bernhaueri n. sp. Schwarz, deutlich bleiglänzend, ziemlich glänzend, weit- läufig und kurz anliegend Weiss behaart. Der Kopf ist gross, viel breiter als der Halsschild, kaum schmäler als die Fliigeldecken an der Basis. Die Augen sind gross und vorspringend. Die Stirnfurciien sind tief und nacli vorne schwach konvergierend; zwischen denselben ist die Stirn kielförmig erhoben. Die Punktur ist ziemlich fem, dicht, fei- ner aber als auf demHalsscliilde. DieFiihler sind gegen die Spitze schwach erweitert, das dritte Glied fast doppelt länger als das vierte, die folgenden allmählich ktirzer werdend, das achte schwach quer, die folgenden stärker quer und verdickt. Der Halsschild ist sciiwach herztormig, etwa so lang als breit, an den Seiten seidit gerundet, nach vorne kräftiger als nach hinten, vor den schwach stumpfen Hinterecken kaum aus- gesch\veitt. Die Scheibe ist dicht und ziemlich fein, feiner punktiert als die Fliigeldecken, Die Mittelfurche fehlt. Die Fliigeldecken sind um etwa ein Drittel länger als der Halsschild, etwas gewölbt, schwach uneben, nach hinten seicht erweitert. Die Scheibe ist dicht, gröber punktiert als der Halsschild. Der Hinterkörper ist oben feiner und weitläufiger punk- tiert als die Fliigeldecken, dick gerandet. In den Quereindriicken der vorderen Dorsalsegmente fehlen Längskielchen. Die Tarsen sind von gewöhnlicher Lange, das vorletzte Glied ist einfach. — Long. '6,5 mm. (f unbekannt. In Körperform dem ^S*^. morio Grav. sehr ähnlich, unter- scheidet sich aber u, a. durch die tiefen Stirnfurchen und durch das Fehlen der Längskielchen in den Querfurchen der vorderen Dorsalsegmente. In dieser Hinsicht näher mit St. mendicus Er. und St. incanus Er. verwandt. Von der erstgenanuten Art zu unterscheiden durch gestrecktere Körperform, feinere und be- sonders undichtere Punktur der Oberseite, durch etwas grös- seren Kopf, durch schmäleren und gestreckteren, an den Seiten seichter gerundeten Halsschild, sowie durch längere und weni- ger unebene Fliigeldecken. Von mcanus zu unterscheiden durch grösseren Körper und stärker glänzende Oberseite. Der 108 B. Poppius. — Brenner. 6. IV. 1907. Kopf ist bedeutend grösser, der Halsschild ist verhältnismässig schmäler und die Flligeldecken läuger. Die Behaarung ist "vveitläufiger. Fundort: Ein § zusammen mit der vorigen Art, — Mus. Helsingf. Rektor M. Brenner förevisade samt föredrog om Nägra lapska Tapaxacum-former. Genom herr forstmästaren Justus Monte] Is upplysta intresse har jag blifvit satt i tillfälle att taga kännedom om af honom i Kemi ooh Enontekis lappmarker äfvensom i an- gränsande delar af Sverige insamlade Taraxacum-ioYTaer. Da dessa trakters iiora hvad släktet Taraxacum beträffar ännu är fullkomligt okänd, och ifrägavarande samliug, utom nägra förut urskilda former, innehäller fyra hittills okända, har jag trott mig böra tili för saken intresserades tjänst bekant- göra hvad härom ur denna samling kunnat inhämtas. Af de insamlade formerna, tili största delen representerade i talrika exemplar, tillhöra tvä, T.Hjeltii och T. simulum, den formgrupp, som gätt under benämningen T. ceratoiihoriim (Led.) DC, eller T. officinale var. eller subsp. ceratophorum (Led.) och är 1889 i Medd. af Soc. pro Fauna et Flora Fenn., 16, af mig pä grund af de korta och breda utstäende ytterholk- fjällen betecknades som f. ceratophorum af T. officinale var. patulum Brenn., tili ätskillnad frän den stundom hos oss här- med hopblandade s. k. T. officinale var. eller subsp. cornicu- lahini (Kit.), d. v. s. den med ett hornlikt bihang pä holk- fjällen försedda formen af T. Icevigatum (Willd.). Sedän dess har den förra, redan 1885 af Hj. Hjelt säsom T. officinale var. boreale beskrifna och 1905 af H. Dahlstedt T. cerato- phortim *Hjeltii benämnda formen, i likhet med öfriga T. cera- tophorum-former och i öfverensstämmelse med den uppfattuing om Taraxacum- f orTaema, öfver hufvud sistnämnda författare i Botaniska Studier tillägnade F. E. Kjellman uttalat, af honoin 6. rv. 1907. Brenner, Nägra lapska Taraxacum-former. 109 är 1906 i Arkiv för Botanik, 5, uppställts säsom en egen art, T. Hjeltii Dahlst. I förhällande tili denna ocli öfriga af Dahl- stedt i Arkiv för Botanik, 5, anförda T. ceratophorum-f orvner intagande en fuUkomligt själfständig ställning, mäste äfven den senare tili nämnda griipp hörande formen, T. simulum, säsom en egen art anses. De tre öfriga nu nybeskrifna formerna, T. lobulatum, T. jjarcifiorum ooh T. oxylolniim äter intaga sin plats i närheten af T. croceum Dahlst., af livilken jämte T. repletum Dahlst. äfven exemplar i denna samling ingä. T. Hjeltii Dahlst. — Fenn. Lapp. Kem., Enontekis, pag. Hetta in prato; Suec. Norrb., Muonionalusta in prato juxta montem Muonionvaara. T. simulum. Eadix tennis — sat crassa; folia 3 — 20 cm longa, 1- — o cm Iata, obscure — lutescenti-viridia, breviter parcipilosa — subglabra, costa pallida vei fuscescente vei basin versus rufescente, late petiolata — subsessilia vei anguste pe- tiolata, sat late obovato — angustius lingulata, acuta — sub- obtusa, integra, irregulariter argute dentata, dentibus patulis — reversis, vei runcinata laciniis brevibus triangularibus latis — sat angastis, patentibus — retroversis, integerrimis, lobo terminali brevi deltoideo vei in foliis intimis sublanceolatis interdum elongato hastato subsagittatove, integerrimo — re- pando; scapi 1 — 4, erecti, folia parum superantes vei breviores, ubique vei superne vinose rufescentes, plus minusve araneo- pilosi — glabri, apicem versus attenuati ; capitula 25 — 35 mm Iata, breviter — vix radiantia, angustiflora, ligulis subtus late brunneo-violaceo vittatis; involucrum 12 — 18 mm longum, fusco-virescens, squamis 13, raro 21, apice obscuriore leviter corniculatis — ecornutis; squamae involucelli breves, ovatae — lanceolato-ovatae, immarginatae, ad apicem attenuatum di- stincte breviter cornutae, erecto-patentes — subrecurvae; antherae pallidae, polliniferae; stigmata fuscescentia; achenia 2,7 5 mm longa, 0,7 5 — 1 mm Iata, pallide lutescentia vei flaves- centia, striata, iu ipso apice breviter pauci-muricellata, ceterum laevia, appendice brevi, anguste conica, pappo albo. — Quoad folia T. brachyceras Dahlst. adsimilans, squamae involucelli autem distinctius cornutae, patentes, antherae pallidae ache- 110 Brenner, Nägra lapska Taraxacum-former. 6, niaque laeviora. — Fenn. Lapp. Kem., Enontekis, pag. Hetta in campo graminoso pratisque, Palojoensuu in pago; Lapp. Enontek. in prato juxta lacum Suonttajärvi et ad Wähäniva ad lat. bor. 68 ° 25 '. T. lobulatum. Rad ix tenuis; folia 5 — 20,5, interdum 25 cm longa, 8 — 15 mm Iata, tenuia, laete viridia, sicca lutes- centia, glabra, costa pallida, exteriora anguste petiolata, lin- gulata, parce teuui — sat grosse dentata. acuta vei subobtusa, cetera late vei in umbrosis anguste petiolata, lingulata vei raro obovato-lingulata — late linearia, irregulariter tenui vei grosse dentata — regulariter pinnatipartita, marginibus in parte in- feriore subulato-dentatis — subintegerrimis, laciniis brevibus angustis patentibus vei latis retroversis triangularibus, oppositis vei alternis, vulgo integerrimis, loboque terminali elongato, hastato sagittatove, acuto, marginibus convexis integerrimis; scapi 1 — 5, erecti, saepe curvati, folia superantes — duplo iongiores, brunneo-virescentes vei in parte superiore saltem fere badii, glaberrimi vei juniores parce pilosi, apicem versus attenuati; capitula magna, ligulis subtus late brunneo-vittatis; invr)lucrum 12 — 20 mm longum, angustum, laete virens, in- terdum basi violaceo-pruinosum, squamis 13, raro 19, apice vulgo rufescentibus; squamae involucelli erecto-patentes, breves, ovatae — ovato-lanceolatae vei exteriores subcordato-ovatae apice vulgo attenuato obtusae, membranaceo-albido-marginatae — immarginatae ; antherae lutescentes, polliniferae; stigmata obscura; achenia 3,5 mm longa, 1 mm Iata. apicem versus leviter dilatata, pallide lutescentia, striata, rugulosa, apice leviter spinulosa, appendice brevi, anguste conica, pappo albo. — Differt a T. repleto Dahlst. squamis involucelli firmi- oribus, latioribus erectioribusque, stigmatibus obscurioribus, acheniis laevioribus foliisque latius laciniatis, minus dentatis, lobo terminali dissimili longiori. — Fenn. Lapp. Enontek. inter Hetta et Lappajärvi in nemore ; Lapp. Kem. Pallastun- turi in reg. betulina, Muonio, ad Nulusjärvi et praed. Mella in pratis; Suec. Norrb., Muonionvaara et Muonionalusta in prato juxta Muonionvaara. f. coUatatum, foliis latioribus, obovato-lingu latis, grosse dentatis. — Fenn. Lapp. Kem., Muonio Ylikylä, in prato. 6. TV. 1907. Brenner, Nägra lapska Taraxacuin-former. 111 T. parciflorum. Rad ix longa, crassa; folia 3 — 12 cm longa, 8 — 35 mm Iata, tenuia, laete viridia, sicca lutescentia, vei rufe- scentia, glabra, costa pallida vei fuscescente vei interdum rufe- sceute, anguste — late petiolata, anguste lingalata vei lanceolata, paucideutata dentibus reversis vei pinnatipartita laciniis sat brevibus anguste triangularibus integerrimis, vulgo forte retro- versis, saepe subunciuatis, lobo terminali elongato sagittato acuto, saepe cochleariformi, marginibus rectis vei convexis; scapi 1 — 6, erecti, saepe sigmoidei, folia superantes — duplo longiores, virescentes vei e basi virescente badio-fusci, plus minusve albi-pilosi — subglabri vei denique glaberrimi, apicem versus atteuuati; capitula magna, longe radiantia, ligulis an- gustis, subtus obscure vittatis, parcis; involucrum 12 — 17 mm longum, angustum, fuscovirens, interdum basi violaceo-pruino- sum, squamis vulgo 13, raro 14, 19 vei 23, sat augustis, apice vulgo obscuris; squamae involucelli erecto-patentes — patulae, breves, ovatae — ovato-lauceolatae vei lanceolatae, inlimae saepe angustae, apice acuto vei subobtuso subito vei sensim attenuatae, immarginatae; antherae lutescentes, poUi- niferae ; stigmata obscura; achenia 3,75 — 4 mm longa, 1,25 mm Iata, pallide lutescentia — flavescentia, Jtriata, forte rugosa, superne spinulosa, appendice brevi, conica, pappo albo. — Planta minore, foliis anguste laciniatis, laciniis forte reversis, ligulis parcis angustis remote radiantibus obscuris, squamis involucelli vulgo angustioribus patentioribus acheniisque rago- sioribus a T. lohulato praecedente diversum, habitu autem, foliis forte runciuatis, capitulis amplioribus longe remote radi- antibus squamisque involucelli firmioribus a T. repleto difPerens. — Fenn. Lapp. Kem., Muonio, in ripa fluminis juxta pagum Ylikylä, Enontekis in pago Palojoensuu et in ripa arenosa flum. Palojoki ad. lat. bor. c. 68° 15'; Lapp. Enontek., in ripa fluminis Muonio prope Karesuanto ad lat. bor. c. 68 ° 30 ' et inter Palojoensuu et Kuttanen in pratoque juxta lacum Suont- tajärvi. T. oxylobium. Ra dix tenuis; folia 4,5 — 20 cm longa, 1 — 6 cm Iata, tenuia, exteriora breviter alato-petiolata — ses- silia, interiora longius angustiusque petiolata, laete viridia, raro obscuriora, sicca flavescentia, glabra vei breviter parcipi- 112 Brenner, Nägra lapska Taraxacum-former. 6. IV. 1907. losa, interdum densius longiusque pilosa, costa pallida, basi vulgo rufescente, liugulata vei obovato-lingulata, acuta — subob- tusa, irregulariter argute, interdum uucinato- dentata vei lyrata vei lanceolata — lingulato-lanceolata, incisa — pinnatipartita, lobo terminali triaugulari acuto basi sagittata hastatave, laciniis trian- gularibus, acutis — acutissimis, patentibus vei leviter reversis, integerrimis vei margine superiore plus minusve subulato-dentatis, interdum angustioribu.? leviter recurvis, dentibus subulatis se- paratis; scapi 1 — 4, erecti vei sigmoideo-adscendentes vei de- cumbantes, foliis aequilongi — dupio longiores, badio-fusci vei in parte inferiore virescentes, araneo-villosi vei vulgo leviter pilosi — glabri, apicem versus attenuati; capitula mediocria, radiantia, ligulis parcis; invoiucrum 13 — 17 ram longum, an- gustum, laetius vei obscurius fusco-virens, squamis vulgo 13, raro 11, 19 vei 21, sat angustis, apice obscuris; squamae involucelli erecto-patentes — patulae, ovatae — ovato-lan- ceolatae, acutae — acutissimae, saepe rufescentes, immarginatae ; antherae pallidae, polliniferae ; stigmata obscura; achenia 3 — 3,5 mm longa, 0,7 5 — 1 mm Iata, apicem versus vix dilatata, straminea, striata, rugosa, apice spinulosa, appendice brevi, le- viter conica, pappo albo. — Differt a 2\ repleto foliis vulgo latioribus, regulariter pinnatipartitis vei incisis, laciniis longi- oribus acutioribusque, a T. parcifloro foliis latioribus, laciniis patentioribus loboque terminali triangulari piano bene distincta. — Fenn. Lapp. Kem., in pratis ad pag. Hetta et ad Puolitai- pale par. Enontekis, in prato ad Nulusjärvi et ad praedium Mella par. Muonio ad montemque Pallastunturi in regione subalpina; Lapp. Enontek. in prato juxta lacum Suonttajärvi et juxta flum. Muonio inter Palojoensuu et Kuttanen. T. repletum Dahlst. — Fetm. Lapp. Kem., par. Enontekis, in prato ad pag. Hetta, ad Puolitaipale, ad montem Pallastun- turi juxta rivulum uivale, inter Ounas- et Suvastunturi, in ripa arenosa fluminis Palojoki; Lapp. Enont., in prato juxta lacum Suonttajärvi; Siiec. Lapp. Törn., Karesuanto in clivo ripario fluminis juxta pag. Kuttainen ; Ross. Lapp. or., ad pag. Ponoj juxta rivulum. T. croceum Dahlst. — Fefin. Lapp. Kem., par. Muonio, m prato praed. Mella. 6. IV. 1907. Klingstedt, Beiträge zur Kenntnis der Oscillatoriaceen Finlands. 113 Student F. "W. Klingstedt inlämnade tili publikation: ■» Beiträge zur Kenntnis der Oscillatoriaceen Finlands. Die Verbreitung der Oscillatoriaceen in Finland ist vorher nicht Gegenstand der Untersuchung gewesen. Angaben iiber diese Algen habe ich in unserer floristischen Litteratur iiber- haupt nicht finden können. Nur zwei Arten werden von K. M. Levander') in den Bericbten iiber seine Untersuchungen der Vegetation in Kleinge"wässern auf den Schäreninseln Esbo's erwähnt. Da keine grösseren, das ganze Land umfassenden Sammlungen vorlagen, giebt nachstehendes, von mir zusammen- gestelltes Verzeichnis iiber unsere Oscillatoriaceen ein aller- dings unvollständiges Bild von dem Vorkommen dieser Algen im Florengebiete. Zuerst mögen diejenigen naturgeschicht- lichen Provinzen ^) erwähnt werden, von denen mir Material jener Cyanophyceen zu Gebote stand, ferner sei die Verteilung des Materials auf die respekti ven Gebiete angegeben. AI, einige von mir gesammelte Proben. Ab, von prof. F. Elfving in der Umgegend von Abo gesammeltes Material nebst einigen von mir in den Abo- Schären gesammelten Proben; eme grössere von Dr, A. Luther in Lojo zusammengebrachte Sammlung, N, in der Umgegend von Helsingfors, von den proff. W. Nylander und F. Elfving, Dr. A. Luther, u. a., ein paar von Rektor M. Brenner auf der Insel Hogland gesammelte Proben. Drei Proben von Ta und eme von Sa. Aus den Untersuchungen, die etwa 90 Algenproben um- fassten, ergiebt sich, dass aus finnischen Gebieten 26 Arten, auf 7 Gattungen verteilt, gegenwärtig bekannt sind. Einige Arten werden ausserdem durch einige verschiedene Formen vertreten. Natiirlich habe ich im Verzeichnis nur solche Arten und For- men erwähnt, von denen eine zuverlässige Bestimmung auf ') K. M. Levander, Zur Kenntnis des Lebens in den stehenden Klein- gewässern Finlands. Acta Soe. pro Fauna et Flora Fennica XVIII (1900). ^) Die Frovinzeiuteilung ist dieselbe ■wie in Herbarium Musei Fennici. 114 Klingsteät, Beiträge zur Keantais der Oscillatoriaceen Finlands. 6. IV. 1907. Grund des verfugbareu Materials möglich war. Aus den oben erwähuten Umstäiiden ist ersichtlich, dass man liber die Ver- breitung der verschiedenen Arteii in Finland keine bestimmten Schliisse ziehen kann. Mehrere neue Arten können noch ge- funden werden, und von den hier erwähnten werden sich wohl viele als ziemlich allgemein verbreitete ervveisen. Im Vergleich mit der skandiuavischen und dänischen Flora, die beide etwa 60 Arten zahlen, erscheint also unsere Flora als recht arm an Arten. Dieser Umstand findet zum Teil darin seine Erklärnng, dass diese Pflanzengruppe bei uns bisher nur wenig griindlich untersucht worden ist. Andererseits muss hervorgehoben werden, dass viele von den in Dänemark und Schweden gefundenen Arten reiue Meeresformen sind, die höhere Ansprticlie an den Salzgehalt des Wassers machen, als dass sie an unseren Kusten vorkommen könnten. Bei der Bestimmung des Algenmaterials habe ich M. Gomont's Monographie des Oscillariees und ein Werk iiber die Blaualgen Dänemarks von J. Schmidt^) benutzt. In nachstehendem Verzeichnisse sind bei einigen Arten Umstände verzeichnet worden, die in irgend einer Hinsicht fiir dieselben bemerkenswert sind. Fam. Oscillatoriacese. Trlbus I. Vaginarieae Gomont. Schizotrix Ktitz. 1. Sch. Friesii (Ag.) Gom. — Ah. Karuna (F. Elfving). Ta. Janakkala (F. Elfving). 2. Sch. Miilleri Näg. - Ah. Lojo (A. Luther). -^ Microcoleus Desmazieres. 3. M. vaginatus (Vauch.) Gom. var. a Vaucheri Gom. — Ah. Lojo (A. Luther). ') Johs Schmidt, Danmarks blaagreaae Alger. Ssertryk af Bot. Tidsskr., 22 Bind, 3 Hette. Kjebenhavn 1899. 6. IV". 1907. Klingstedt, Beiträge zur Kenntnis der Oscillatoriaceen Finlands. 115 Tribus II. Lyngbyeae Goinont. Symploca Kiitz, 4. 8. muscorum (Ag.) Gom. — AI. Jomala, Kungsö (H. Buch); Lemland, Granö (F. W. K.). — Ah. Kakskerta (F. Elfving); Wichtis (W. Nylander). Lynghya Ag. 5. L. cestuarii (Mert.) Liebman. — AL Jomala, Kungsö (H. Buch). — Ab. Reso, Ekestensholm (F. W. K.). — N. Tvärminne (G. Schneider); Kyrkslätt, Värström (F. W. K.); Esbo, Löfö (F. Elfving). Phormidium Kiitz. 6. Ph. luridum (Kiitz.) Gom. — AI. Geta, im Kirchdorfe, am Rande eines Grabens auf feuchter Erde, die zeitweise von fliessendem Wasser liberspiilt wird (F. "W. K.). 7. Ph. tenne (Menegh.) Gom. — Ah. Karislojo, Nickus (A. Luther); Lojo, Linkulla (A. Luther); Lojo, Kiviniemi (A. Luther); Lojo, beim Pfarrhause (A. Luther); Lojo, Pit- käniemi (A. Luther). An alien diesen Fundorten kam die Art mit Ph. Corium (Ag.) Gom. und Ph. autumnale (Ag.) Gom. emend. vor. 8. Ph. Corium (Ag.) Gom. — AL Lemland, Granö (F. W. K.). — Ah. Abo, Samppalinna (F. Elfving); Abo, Hallis (F. Elfving); Lojo, Kiviniemi; Linkulla; Hiittis; Karkkali; beim Pfarrhause; bei der Brauerei (A. Luther); Karislojo, Nickus (A. Luther). — N. Helsingfors (W. Nylander); Hel- singfors, Djurgärden (F. W. K.). 9. Ph. Retdi (Ag.) Gom. — AL Geta, bei Djupviksgrottan (F. W. K.). — Ah. Abo, Lemo (F. Elfving); Abo, Hallis (F. Elfving); Lojo, auf Holz im Lojo-See (F. Elfving). 10. Ph. favosiim (Bory) Gom. — N. Helsingfors, bei Alphyddan (F. W. K.). 11. Ph. suhfusmm Kiitz. var a. — N. Helsingfors, Observatoriebergen (W. Ny- lander); Helsingfors, Brunnsparken(?); Sibbo, Kalkholmen (H. Buch). 116 Klingstedt, Beiträge zur Kenntnis der Oscillatoriaceea Finlands. 6. IV. 1907. var. /3, Joannianum Gom. — N. Helsingfors, auf Holz in den Teichen in Djurgärden (F. W. K.). 12. Ph. aiitumnale (Ag.) Gom. emend. — AL Geta, am Wege nach Bolstaholm (F. W. K); Lemland, Granö (F. W. K.). — Ah. Äbo, auf Erde (F. Elfving); Äbo, Samppalinna (F. Elfving); Abo, Hallis (F. Elfving); Äbo, auf einer kleinen Insel, uamens Ruskarin-poro, in Erstan (F. W. K.); Karislojo, Nickus (A. Luther); Lojo, Kiviniemi; Linkulla; Hiittis; Pit- käniemi; Linnais; Karkkali; bei Pfarrhause; bei der Brauerei (A. Luther), — N. Helsingfors (W. Nylander); Helsingfors, in Sandvikshamnen auf Steinen, auf einer Steinmauer in der Elisabetsstrasse, unter anderen Osxillatoria-Artea bei dem Kloakendolen in Tölö-viken schwimmend, au mehreren Orten auf Felsenwänden in Djurgärden (F. W. K.); Rödbergen (A. Luther). — Ta. Janakkala (F. Elfving). Ist gewiss sehr allgemein verbreitet. Von dieser Art habe ich, wie ersichtlich, die Gelegenheit gehabt, ein recht bedeu- tendes Material, teils getrocknetes, teils lebendes, zu unter- suchen und kann ich nicht umhin die Ansicht Herrn Schmidt's zu unterstiitzen, dass die zwei Gomont'schen Arten. Ph. unci- natum und Ph. auhimnale, nicht aufrecht erhalten werden können, sondern in eine Art vereinigt werden miissen. Oscillatoria Vaucher. 13. Ofic. ruhescens De Candolle. — Ta. Messaby, Kauko- järvi (R. Grahn). 14. Osc. Agardhii Gom. — N. Helsingfors, Tölö-viken (F. W. K.). 15. Osc. princeps Vaucher. 1 — N. Esbo, Löfö, in Siiss- wasseraquarium (F. Elfving). In einem mikroskopischen Cyanophyceen-Präparate des obenerwähnten Aquariums gab es drei kurze Fäden einer dicken Oscillatoria-Art, (83 fi), die ich fiir Osc. princeps halten muss. Da die fiir die Art charakteristischen Endzellen fehlten, muss die Bestimmung als etwas unsicher gelten. 16. Osc. liniosa Ag. — Ab. Abo, Hallis in Pfutzen beim Wasserfalle (F. Elfving). 6. IV. 1907. Klingstedt, Beiträge zur Kenntnis der Oscillatoriaceen Finlands. 117 17. Osc. curviceps Ag. — N. Helsingfors, Djurgärden, in den Teichen unterhalb Alphyddan (F. 'W. K.); Kyrkslätt, Johannevik (F. W. K.). 18. Osc. anguina Bory. — N. Tytärsaari (M. Brenner); Esbo, Löfö, in Suss"wasseraquarium (F. Elfving). — Sa. S:t Michel (Signe Grenman). 19. Osc. irrigua Kiitz. — Ah. Lojo, in einem von den Ojamo-Quellen kommenden Bache (A. Luther). 20. Osc. tennis Ag. — N. Esbo (K. M. Levander); Esbo, Löfö, in Aquarium (F. Elfving). var. a natans Gom. — Ab. Merimasku, Kyrklandet (F. W. K.); Reso, Ekestensholm (F. W. K.). — N. Kyrkslätt, Johannevik (F. W. K.); Helsingfors, Tölö-viken (F. W. K.). var. (j fergestina Rabenhorst. — AL Geta, am Wege nach Bolstaholm (F. W. K). — Ah. Reso, Ekestensholm (F. W. K.); Lojo, in der Nähe vom Badehause der Brauerei (A. Luther). — N. Helsingfors, Tölö-viken (F. W. K.). 21. Osc. amphibia Ag. — Ah. Lojo, in einem von den Ojamo-Quellen kommenden Bache (A. Luther). — N. Kyrk- slätt, Värström (F. W. K.); Esbo (K. M. Levander); Helsing- fors, Tölö-viken, bei dem Abwasserdolen in Djurgärden (F.W.K.). 22. Osc. chlorina Kiitz. — N. Helsingfors, Tölö-viken, bei dem Abwasserdolen (F. W. K.). 23. Osc. splendida Greville. — Ah. Lojo, in der Nähe der Dampschiffbrucke (A. Luther); Abo, Hallis in Pfiitzen beim AVasserfalle (F. Elfving). — N. Kyrkslätt, Bergstad (F. W.K.); Esbo, Löfö, in Susswasseraquarium (F. Elfving); Helsingfors, Djurgärdsdammarna und in Fredriksberg (F. W. K.). 24. Osc. chalyhcea Mertens. — Ah. Reso, Ekestensholm, Pitkälahti (F. W. K.). — N. Helsingfors, bei dem Abwasser- dolen in Tölö-viken (F. W. K.). Spirulina Turpin. 25. 8p. major Kiitz. — N. Kyrkslätt, Värström, zusammen mit L. cestuarii (F. W. K.). 26. Sp. Norclstedtii Gom. — N. Helsingfors, Tölö-viken, bei dem Abwasserdolen in Djurgärden (F. W. K.). 118 Mötet den 4 maj 1907. Mötet den 4 maj 1907. Sällskapets rörliga kapital utvisade enligt af skattmästaren afgifven kassarapport en behällning af Fmk 6,144: 30. Tili Sällskapet hade iugätt en anhällan om skriftutbyte frän Deutsche entomologische Gesellschaft i Berlin, och beslöt Sällskapet med bifall tili deuna anhällan i utbyte sända siua Acta och Meddelanden. Frän Museum national d'historie naturelle i Paris hade Sällskapet emottagit en skrifvelse jämte ätföljande sub- skriptionslista i och för tecknande af bidrag tili ett tillämnadt monument öfver den berömda filosofen och naturforskaren Lamarck, hvilket monument skulle resas i Jardin des Plantes i nämnda stad. Tili publikation anmäldes: Ernst Häyren, Bidrag tili Björneborgstraktens kärlväxt- flora. J. I. Liro, Kulturversuche mit finnischen Rostpilzen 11. K. Siitoin, Sarajärven eläimistö. Tili de zoologiska samlingarna hade sedau senaste möte inlämnats gäfvor af provisor O. Hägg, forstmästare M. W. Waenerberg, fil. kand. A. Nordström, student E. W. Suo- malainen, doktor E. Fabritius, student R. Forsius och agrouom L. He r le vi. Tili de botaniska samlingarna hade sedän senaste möte gäfvor inlämnats af Helsingfors botaniska bytesförening och amanuens Harald Lindberg. Ylioppilas E. W. Suomalainen ilmoitti, että hän viime vuonna ei nostanut Seuran hänelle antamaa apurahaa, koska hän sairauden takia oli estetty tekemästä retkeä. 4. V. 1907. Forssell. — Levander. — Ekström. 119 Preparator G. W. Forssell förevisade ett exemplar af Otis tetrax L. frän trakten af S:t Michel. Exemplaret var skjutet senaste vinter ocii hade af magister E, G. Akesson inlämnats tili samlingarna i utbyte mot dubb- lettexemplar af hos oss allmännare arter. Doktor K. M. Levander demonstrerade en Halacarid frän Tusby träsk. Exemplaret hade af föredragaren anträffats den 27 juni 1906 lefvande bland alger, tagna frän stranden af nämnda, 30 km N om Helsingfors belägna insjö. Fyndet är af iutresse, emedau representanter för ifrägavarande marina djurgrupp blott ytterst säilän blifvit hittills i sött vatten iakttagna. En- ligt doktor Erik Nordenskiöld, som granskat det af före- dragaren förfärdigade preparatet, tillhör arten icke nägondera af de tvä halacaridformer, Rhomhognathus seahani Hodge och Halacarus spinifer Lohmann, hvilka som bekant blifvit an- träffade i Finska vikeus bräckta vatten. Professor J. A. Palmen anförde i anledning af detta meddelande, att doktor A. Spnof tili samlingarna inlämnat en halacarid frän Abo-trakten. Forstmästare J. E. Ekström lämnade Tvä zoologciska notiser. 1. Uti Laihajärvi sjö i Hinkuenmaa beuämnda krono- park i Jämsä socken förekommer ett anmärkningsvärdt stort antal abborrar behäftade med ryggradskrökning (skolios). Enligt forstmästare E. Malmborgs uppgift är det nämligen ovanligt att i nämnda sjö erhälla raka abborrar, och torde de krokigas antal uppgä ätminstone tili 70 7o- Ryggradens krök- 120 Ekström. — Frey. — Brenner. 4. V. 1907. ning är dock ej spiralformig, utan vägformig i fiskens vertikal- eller horisontalplaa. Aiidra fiskar i samma sjö äro normalt vuxna. Uti närbelägna sjöar äro abborrarna likasä af vanligfc utseende. 2. Ett exemplar af Astacus fluviatUis, iuköpt pä torget i Helsingfors, bar pä ena klon ett monströst taggatskott. Ytterst säilän ser man äfven tvä djdika utskott. Student R. Frey förevisade följande af honom funua Föp Finland nya dipterer. CyrtoneAira {Morellia) podagrica Lw. En cf funnen den 10 augusti 1906 i Teisko, Tavasfclaud. Förut omnämnd ifrän Mellaneuropas alptrakter. Chilosia pini Beck. En cf tagen tidigt pä vären är 1905 pä blommande Salix invid kärr i Hoplaks i närheten af Hel- singfors. Tidigare är denna art känd ifrän alpregionerna i Osterrike. Ch. velutina Lw. Fannen i flera exemplar i Messuby och Hattula socknar i mellersta Tavastland. Arfcen är utbredd öfver mellersta och norra Europa. Ch. crassiseta Lw. En cf infängades den 16 juni 1906 i Hammarlaud socken pä Aland. Förut känd frän Dalmatien. Ch. cynocephala Lw. Päträfifades den 15 juni 1906 i ett ^-exemplar i Hammarland. Är for öfrigt utbredd öfver större delen af Europa. Samtliga förevisade Chilosia-a,vteY hafva granskats af den framstäende kännaren af hithörande former, stadsarkitekten Th. Becker i Liegnitz. Rektor M. Brenner föredrog : Tili fpägan om natupfornminnens fpedande. För tvä är sedän omnämnde jag bland äunu kvarstäende lämningar frän halfön Helsingnäs' eller det nuvarande Helsing- 4. V. 1907. Brenner, Tili frägan om naturfornminnens fredande. 121 fors' tidigare flora äfven hasseln i Ulrikasborgs brunnspark. Denna, en högväxt och starkt förgrenad, kraftig biiske, be- lägeu invid lindbersän pä nordsluttniugen af det västra bat- teriberget, hvilken under mänga är utgjort föremäl för fenoio- giska observationer, har numera under denna vinter, jämte ett antal tallar, rönnar och häggar, äfven dessa relikter frän forna tider, drabbats af ödet att nödgas vika för de pä platsen pä- gäende försköningarna, de där skouingslöst nedhuggande och. nivellerande sjmas sträfva mot utplänandet af alit, som pä- minner om traktens naturtillständ. I och med denna buskes fall har hasseln upphört att tillhöra Helsingfors stads flora, ty de exemplar, som ännu annorstädes, säsom i Botaniska trädgärden och pä den gamla begrafningsplatsen vid Boulevardsgatan, förefinnas, äro där planterade. Äfven den lilla kulien emellan stora alien och nämuda batteriberg med sin rika Ero2)hila-vegetSition har bortsprängts, sannolikt för att lämna rum för nägon pian och platt artificiell gräsmatta. I anledning af dessa och tidigare likartade tilldragelser torde det kanske vara skäl att vidtaga nägon ätgärd därhän, att i ett eller annat hänseende intressanta naturföremäl ej utan tvingande skäl skadas eller förstöras. Skadan kan väl i detta fall anses vara obetydlig; i andra fall kan förlusteu blifva större och borde därför sävidt möjligt förebyggas. Atminstone da det gäller oifentliga funktionärer, säsom i detta fall stadens trädgärdsmästare eller trädgärdsnämnd, borde det väl, da det är fräga om nägot tillärnadt ingrepp i de bestäende naturför- hällandena, ej vara svärt att ästadkomma en kommunikation med redan existerande eller möjligen för ändamälet uppstäende föreningar. Jag har tänkt, att mähända Societas pro Fauna et Flora Fennica, nu närmast med afseende ä stadens utvidg- ning och däraf framkallade planeringar, hos vederbörande myu- digheter kunde anhälla om att fä del af de tillärnade för- ändringarna och sälunda möjligen blefve i tillfälle att frän förstöring rädda nägot intressant naturfornminne samt därnäst ville gä i författning om sakens bedrifvande pä andra orter, 122 Ärsmötet den 13 maj 1907. hvarvid väl närmast föreningarna för hembygdsforskniug borde komma i ätanke. Det af rektor Brenner väckta förslaget hänsköts i och för beredrnng tili Sällskapets bestyrelse. o Ärsmötet den 13 maj 1907. Sällskapets ordförande, professor J. A. Palmen, uppläste följande Ärsberättelse rörande Sällskapets verksamhet 1906—1907. Nu, likasom sä ofta förut, sammanträda vi tili ärsraöte i värbrytningens tid för att blicka tillbaka pä det förgängna ärets arbete och reda oss för det nästföljande. Nu stär ocksä hela värt land i värbrytuiagens tid, beredaiide sig ej blott för den stundande sommarens växt och frukt, utan ock för en hei läng framtid. I dennas sköte kan ligga mycket godt, meu ocksä mängen oanad motgäng. Den sociala islossoing, som hos oss pägär, bringar genom osynliga men mäktiga krafter upp ur samhällslifvets djup mycket nytt och oförsökt. Detta kan, liksom flodvattnet, väl alstra fruktbarhet, men kan ocksä öde- lägga fruktbara tegar. Hafva vi under ofärdsären sett, att det stilla vetenskapliga arbetet hämmats, sä kan resultatet bli lik- nande äfven nu, när landets hela framtid ter sig som ett stort frägetecken. Frägorna fä emellertid snart sinä svar. Mä vi hoppas, att hufvuddelen af värt folk ej skall förlora den sans, som hittills kännetecknat detsamma. Kanske skall redan nasta höst ädaga- lägga, att värt samballe stär pä stadiga, historiskt rotfasta stöttor, Iät ocksä vara att nägra af de gamla ge vika och andra nya mäste anbringas. Sannolikt skall framtideus mera folkeliga samballe ställa pä naturforskningen andra fordriugar 18. V. 1907. Ordförandens ärsberättelse. 123 än hittills. Men den skall, tror jag, vara nog praktiskt an- lagd att ej beröfva en nyttig forskning dess nödvändiga vill- kor. Gärna mä vär iuhemska forskning framdeles mera än förr ägna sig at praktiska frägor; men vara rent vetenskapliga, idealla mäl fä vi aldrig svika, utan böra de städse i forsknings- arbetet behälla ledningen. Vär krets har äfven i är lidit förliister. Bland utländska ledamöter har nyligen med döden afgätt professor Frans R. Kjellman i Upsala, i en älder af 60 är. Hans hufvudverk- samhet var riklad ät stndiet af algerna och ät biologiska spörsmäl. I dessa hänseendeu, äfvensom i floristiskt afseende, liade han rikligt tillfälle tili observation under de arktiska färder, hvari han deltog, expeditionen tili Jenissei 1875 och Vegas färd. Värt floristiska omräde beröres särskildt uti ett af hans arbeten, det om Murmanska hafvets algflora. Ben af- lidnes finska vänner skola städse bevara i angenäm hägkomst hans sympatiska persoulighet. Bland inhemska naturkunnige, som under äret slutat sin lefnad, näddes den högsta äldern af Ferdinand von Wright, född närä Kuopio pä släktgodset Haminanlaks den 19 mars 1822 och aiiiden därsammastädes den 31 juli 1906. I sällskap med sinä bröder Magnus, Wilhelm och Julius gjorde han sig förtrogen med vär djurvärld, särskildt fäglarna. Hvad som iakttogs blef dock ej af honom upptecknadt med pennan, utan med penselu, som han förde äunu i sena älderdomen. Hans tafior äro spridda hos talrika konst- och naturvännar och af dem högt värderade. Den inhemska botaniska forskningen har förlorat tvenne högt skattade medarbetare. Den äldre af dem, Johan Oskar Bomansson, född den 4 december 1838, afled den 26 juli 1906 pä sin egendom Kvarnbo i Saltvik socken pä Aland. Under mera än fyra ärtionden har han med framstäende sak- kuuskap, utomordentlig ifver och med stor framgäng ägnat sig ät studiet af Älands mossor, hvaröfver han offentliggjort en värdefuU afhandling. Genom hans verksamhet har Aland blifvit den i bryologiskt afseende kanske bäst kända deleu af värt land. Om hans bryologiska kunskaper och vidsträcktare in- 124 Ordförandens ärsberättelse. 13. V 1907. tressea vittnar likaledes hans andel i utarbetandet af andra delen af Herbarium Musei Fennici. En svär förlust har Sällskapet lidit genom fränfället af doktor K. E. Hirn. Prof. F. Elfving har haft vänligheten att om lionom nedskrifva följande eftermäle: „Karl Engelbrecht Hirn föddes i Jyväskylä den 21 maj 1872. Hans föräldrar voro skolläraren fil. mag. Richard Hirn ooh Aurore Westzynthius. Student med betyg frän Jyväskylä lyceum 1891, filosofiekandidat 1895. T. f. lektor i naturalhistoria vid Jyväskylä l3''ceum värterminen 1897. Utnämnd kollega i naturalhistoria, geografi och historia vid Jyväskylä lyceum 1899. Filosofielicentiat och doktor 1901. Död den 16 april 1907 i Jyväskylä. Se där de enkla, föga sägande konturerna af ett lif, som den finska naturforskningen djupt begräteri Hirn fick tidigt ett fast grepp pä sitt lifsarbete. Redan mot slutet af sitt första studentär började han intressera sig för de hos oss alltför litet studerade sötvattensalgerna, bland dem särskildt Oedogoniaceernas familj. Denna familj, inora hvars systematik, trots Pringsheims grundläggande arbeten, Stor oreda länge rädt, hade af den svenske algologen Wittrock blifvit pä ett utmärkt sätt bearbetad. Under tidigare är hade den som skrifver dessa rader sammanbragt ett icke alldeles obe- tydligt material af finska Oedogoniaceer, hvilket delvis gran- skats af professor AVittrock. Detta blef utgängspunkten för Hirns algologiska studier. Pä egen hand samlade han vidare, gjorde oväntade, intressanta fynd och blef mer och mer fängslad af dessa mängformiga alger och deras systematik. Afven sär- skilda frägor i deras utvecklingshistoria studerade han. I sin afhandling pro gradu för filosofiekandidatexamen kunde han redan framlägga ett ganska omfattaude arbete om de finska formerna. Det var i hufvudsak denna afhandling som lag tili grund för hans „Verzeichnis finländischer Oedogoniaceen" i Sällskapets i^cta T. XI (1895). Härtill ausluter sig en liten uppsats „Algologische Notizen I & II" i Finska Vetenskaps Societetens Ofversigt. Han hade da bearbetat alit det material, som fanns i det härvarande museet, däri inbegripet hvad han 13. V. 1907. Ordfötandens ärsberättelse. 125 själf samlat, särskildt sommaren 1893 i Kuusamo, dit han reste med understöd af värfc Sällskap och därifrän han äfven hem- förde en hei del intressanta och väl konserverade fanerogam- samlingar. Frän denna tid är äfven afhandlingen „Die fin- ländischen Zygnemaceen" i vara Acta T. XI (1895). . Efter af- lagd fil. kandidatexamen vären 1895 reste han med stipendium frän universitetet tili Basel för att hos prof. Klebs göra sig förtrogen med metoderna för kultur af sötvattensalger; han tillbragte där sommarsemestern. Under sensommaren exkur- rerade han med ett litet understöd af Sällskapet pä Aland, där han äfven ett par föregäeude somrar botaniserat. Sedän Hirn studerat alit det Oedogoniace-material, som stod tili buds i hemlandet, reste han 1896 tili Sverige och till- bragte i det närmaste ett halft är i Lund hos den kunniga algologen prof. O. Nordstedt, hvars rika samlingar han fick studera under ätnjutande af vänskapsfuU ledning. I slutet af nämnda är och under senare delen af 1897 uppehöll sig Hirn i Stockholm, där han genomgick prof. Wittrocks mycket stora samlingar. Själf hade Hirn trädt i förbindelse med en mängd algologer i utlandet, sä det material han efter hand kom i till- fälle att studera var mycket omfattande. Under sin vistelse i Sverige utförde Hirn de undersökningar, som senare publi- cerades i „Finska Characeer" (Meddel. Soc. F. Fl. Feun. h. 26), „Finländische Vaucheriaceen", Ibid., och „Zur Kenntnis der Desmidiaceen Fiulands" (Acta Soc. F. Fl. Fenn. T. 25). Huf- vudresultaten af sinä fieräriga, trägna arbeten publicerade han i sin Stora „Monographie und Iconographie der Oedogoniaceen" (1900), hvilken med sinä 395 sidor text och 64 taflor in 4:o fyller den 27 tomen af Finska Vetenskaps Societetens Acta. Detta arbete kommer att för mycket läng tid framät räknas tili den systematiska algologiens standard ivorks, tack väre sin nog- grannhet och fuUständighet. Det innehäller inga nya uppslag i fräga om dessa växters byggnad eller systematiska uppställ- ning, men det innehäller en sä fuUständig framställning af det, som för tiden var kändt, att det gör en stor del af det som förut skrifvits öfverflödig. Icke sä som om här blott skuUe föreligga en sammanställning af hvad andra gjort; öfverallt ser mau att författaren „pröfvat alit och behällit det bästa" och 126 Ordförandens ärsberättelse. 13. V. 1907. att han själf gjort ofautligt mycket. Antalet arter är sedän Wittrocks tid sä godt som fördubbladt, Detta arbeLe kommer att vara den grimd, pä hvilken oedogoniace-studiet under ätminstone ett halft sekel, sannolikt längre, kommer att bygga. Dessa värdefuUa egenskaper beaktades af Academie des Sciences i Paris, som är 1902 tilldelade detsamma Prix Desmazieres, hvilket utdelas för det under äret utkomna arbete, som mesi bidragit tili kännedomen om kryptogamerna. I för- bigäende mä nämnas, att af nordiska forskare W. Nylander, S. O. Lindberg och Jakob Eriksson erhällit samma pris. Afven Finska Vetenskaps Societeten ihägkom detta arbete vid utdelningen af prisen ur Läugmanska fonden är 1904. En ur detta arbete utbruten del under titel „Beiträge zur Kenntnis der Oedogoniaceen" använde Hirn som specimen for filosofielicentiatgrad, hvilken han vann 1901. Nu hade maa väntat, att han skuUe söka vinna anställning vid universitetet, där han med sin vetenskapliga anläggning värit alldeles pä sin plats, men han afböjde ett förslag i sadan riktning och före- drog att verka som skollärare vid lyceum i sin hemstad. Tili en del var detta väl orsakadt af familjeförhällanden, tili en del berodde det af hans mycket stora anspräkslöshet — ty denna egenskap besatt han i ovanligt hög grad. Af sin verksamhet som kollega vid Jyväskylä lyceum blef han snart mycket intresserad, och bland hans elever iinnes icke mer än ett omdöme om honom som lärare och människa. Han fattade den stora betydelse som äskädningen har vid natural- historieundervisningen ocli var efter hvad jag tror den första elementarlärare i Finland, som tili sitt lyceum anskafiade en skioptikonapparat och konsekvent använde den samfc äfven försökte intressera andra lärare därför. Afven drog han för- sorg om anskaffande af samlingar för undervisningens behof, och dessa höU han i utraärkt skick, liksom alit hans görande präglades af sinne för ordning och prydlighet. Näst efter botaniken intresserade honom geografin. Redan under sin exkursion tili Kuusamo 1893 sysslade han raed geo- grafiska iakttagelser och publicerade en del höjdbestämningar i Geografiska föreuingens tidskrift. I denna förening var han 1895—96 sekreterare. Som pedagog fick han ytterligare anled- 13. V. 1907. Ordförandens ärsberättelse. 127 ning att iutressera sig för geograiin, och han ätog sig ombe- sörjandet af ett nytt kartverk, men detta haun hau icke utgifva. Trots alla sinä omsorger som pedagog förblef Hirn siua alger trogeu. „Suomen Näkinpartaiset" (Vanomon Kirjat) är skrifven i Jyväskylä, och seuaste jul kunde han utsända „Stu- dien iiber Oedogoniaceen I" i F. V. S. Acta, en afhandliug som utgjorde en direkt fortsättning tili hans monografi; det var hans afsikt att tid efter aunan offentliggöra sädana sam- manfattande öfversikter. Men annorlunda var bestämdt. AU- deles plötsligt afled han i hjärtförlamning den 16 sistlidne april uppe pä sitt läroverk. Alla som kände honom mäste värdera hans gedigna, frid- samma och auspräkslösa personlighet. Frän tidens upprifvande politiska spörsmäl höll han sig fjärrau, men da hans rätts- käusla kände sig sarad, gaf han oförbehällsamt uttryck därät; sä i det misstroendevotum som skollärare i Jyväskylä tillsände Skolöfverstyrelsen. Hvad Karl Engelbrecht Hirn säsom algolog uträttat skall länge med tacksamhet minnas, tv det hör tili det dug- ligaste som i värt land blifvit ästadkommet." Ytterligare hafva aflidit tvenne af Sällskapets ledamöter, som ägnat sig at studium af var djurvärld, Den 14 februari 1907 afled i Haapavesi provinsialläkaren doktor Axel Gabriel Helenius, 50 är gammal, hvilken i sin ungdom var intresserad af entomologiska samlingar och tidtals äfven senare sysselsatte sig därmed. Den 17 maj 1906 afsomnade, efter nägra ars ohälsa, filosofiekandidaten Karl Oskar Hynen, nägot öfver 40 är gammal. Varm vän af naturen och i besittning af fram- stäende förmäga att samvetsgrant skildra deusamma, har den afiidne gjort sig känd bäde som mycket duglig lärare och som skönlitterär författare. Pä sitt sjukläger i Nummela sanatorium hyste han änuu önskan att i skrift och tryck ätergifva fäglars säng, — deras som i ungdomstid allra mest fröjdat honom; men den härjande sjukdomen omintetgjorde planen. Det gängna äret har i Sällskapets inre lif icke afvikit frän de nästföregäende. Vid de regelbundna ätta mänadsmötena hafva närvarit det vanliga antalet deltagare. Nägot öfver ett 128 Ordförandens ärsberättelse. 13. V. 1907. halft liLindrade andraganden hafva hällits, livilka nägorlunda jämnt fördelat sig pä de bäda facken äfvensom pä de 16 ä 17 föredragarena. Pä zoologiskt hali ha uppträdt herrar J. E. Ekström, G. Fabritius, G. W. Forssell, R Forsius, E. Frey, A. W. Granit, K. M. Levander, C. Lundström, A. Palmgren, Alfred Poppius, Bertel Poppius, Enzio Reuter, John Sahlberg, E. W. Suomalainen, I. Väli- kangas och A. AVegelius. Pä botaniskt hali äter hafva meddelanden gjorts af herrar A. Backman, M. Brenner, H. Buch, Fr. Elfving, G. v. Frenckell, E. Häyren, F. W. Kliugstedt, H. Lindberg, G. Lang, A. Palmgren, Enzio Reuter, Th. Sselan, A. A. Sola, E. Sundvik och I. Väli- kangas. Enskilda ledamöter ha dessutom i anledning af nägot andragande gjort särskilda inlägg under uppkommen diskussion. Förslag har af herr M. Brenner väckts att i Helsingfors- trakten ästadkomma lokalt skydd för vissa af undergäng hotade växtarter. Ett viktigt inlägg har herr H. Lindberg gjort med anledning af uti Kajana-trakten i mosse gjorda fynd af hafs- straudväxter vid 160 m höjd öfver nuvarande hafsyta, — ett fynd, som kan hafva en betydande bärvidd för frägan om kvartärflorans utveckling i Finland. Tvenne föredrag slutligen hafva värit af säreget slag. Det ena, af lektor D. A. Wik- ström, har berört naturalhistoriens ställning i den föreslagna nya läroplanen uti vara läroverk. Det andra är hället af ingeniör C. T, Eriksson, som i fjärran Afrika haft tillfälle att göra sig förtrogen med dess högdjur och jaktvildt. Vid Sällskapets möten ha tili publikation anmälts ätskil- liga uppsatser och af handlingar, nämligen : O. M. Reuter, Nya anteckningar om finska Neuroptera. R. Frey, Uber Helophilus consimilis Malm und ihre Ver- "wandten. B. Poppius, Zur Kenntnis der finländischen Arten der Gattung Notiophihis Dum. R. Frey, tre uppsatser. H. Lindberg, Bidrag tili kännedom om Finlands kvar- tärflora. R. Forsius, Bidrag tili kännedom om Finlands Chalasto- gastra. 13. V. 1907. Ordförandens ärsberättelse. 129 H. Bucli, Männliche Pflanzen von A^iisothecium, humile. B. Poppius, Zur Synooymik einiger nord-europäischer und sibirischer Carabiden. B. Poppius, Zwei neue 8teyms-a.vien aus Lappland. C. Lundström, Beiträge zur Kenntnis der Dipteren Fin- lands. III. Ci/Undrotomkke und LimnohiidcB. F. W. Kliugstedt, Beiträge zur Kenntnis der Oscilla- toriaceen Finlands. J. I. Liro, Kulturversuche mit finnischen Rostpilzen. IL Ernst Häyren, Bidrag tili Björneborgstraktens kärlväxt- flora. K. Siitoin, Sarajärven eläimistö. Frän trycket hafva tvenne band af Acta utkommit: N:o 27 (9 taflor, 1 1 fig. ocli 379 sidor text) med afhandlingar af K, M. Levander, A. J. Silfvenius (3), A. L. Forssell, P. A. Karsten, Enzio Reuter och Guido Schneider; N:o 28 (4 taflor, 2 kartor, 490 sidor text) innehällande afhandlingar af K. M. Levander, Walter M. Axelson, B, Poppius (2), A. J. Silfvenius-Siltala (2). Desslikes hafva utkommit afSäll- skapets Meddelanden häftet 31 med förhandlingarna 1904—05 (227 sidor) och häftet 32 med förhandlingarna 1905-06 (^OS sidor), det förra redigeradt af doktor H. Federley och det senare af fil. kand. E. Häyren. Stipendier för sommaren 1907 har Sällskapet lämnat at: stud. F. 'W. Klingstedt, 200 mk för floristiska under- sökningar i skärgärden väster om Porkkala udde; fil. kand. Ernst Häyren, 250 mk för studier af växt- lifvet och dess villkor i Ekenäs yttersta skärgärd ; fil. kand. Alvar Palmgren, 400 mk för floristiska och växttopografiska undersökningar i Alands skärgärd. Reseberättelser hafva föredragits af herrar A. Nyman, E. Krogerus och U. Sahlberg frän deras färd 1905 tili Ounasjoki och Tenojoki. Säsom medlemmar i Sällskapet hafva under äret inträdc prosten Anselm Nyström, student J. K. V. Tuominen, ingeniör C. T. Eriksson, gymnastiklärare Bruno Flor- ström och student W. Pekkola. Sällskapet har under äret inbjudits att genom represen- 130 Ordföraadens arsberättelse. 13. V. 1907. tanter deltaga uti 7:de internationella zoolog-kongressen i Boston den 19 — 23 augusti 1907 och i en äminnelsefest deu 12 juni 1907 uti Bologna i aniedning af 300-ärsdagen af Ulysses Aldrovandis död samt slutligen i de minnesfester, som af Svenska Vetenskaps Akademien och Universitetet i Upsala firas den 23 — 25 maj i aniedning af Linn es födelse för tvä sekler tillbaka. Vid sistnämnda fester hade Sällskapet hoppats se sig företrädas af prof. O. M. Reuter, som dock är hindrad, hvar- för mag. H. Lindberg träder i hans ställe. Minnet af Carl von Linne för oss alldeles otvunget till- baka tili flydda tider och tili en jämförelse af svärigheterna för forskare förr och nu. Linnes lärorikaste resa i hemlandet var den lapska är 1732. När man genomläser Linnes egna anteckningar om denna resa, som han företog med ringa till- gängar och utan rädgifvare beträfFande resemetoden i de okända trakterna, och vidare om alla de faror han därunder fick utstä, sä kan man knappast fatta, huru han hade kraft och uthällighet att färdas under sädana förhällanden; än mindre förstär man, huru han kunde göra sädana massor af skarpa iakttagelser pä de mest olika omräden, anteckna dem samvets- grant och ytterligare tillvarataga och hemföra samlingar. Ett vetande, som vunnits under sädana besvärligheter, represen- terar ett inlägg, som aldrig kan nog högt uppskattas. Tanka vi yttermera pä alla andra svärigheter Linne nödgats öfver- vinna under sin verksamma, banbrytande lefnad, sä blir hans lifsgärning ännu dyrbarare, hans minne ännu mera vördnads- värdt. Det är han, som lagt grunden för efterföljarenas ar- beten. Han är jätten, som pä sinä skuldror bär upp dvär- garna under länga tider, och bär dem alit ännu. Mä vara att nya tider ställt upp nya spörsmäl, mä vara att ocksä vär tid. likasom Linnes, är en vetenskapens vär- brytningstid. Det vore dock svart otacksamhet, om nutiden ej erkände sig arbeta pä Linnes grundvalar. Det är antingen okunnighet eller vanvett att — säsom mänga i utlandet gjort — ringakta Linnes förtjänster, förmenande dem värit endast formella. jämförda med inläggen i nutidens mera ideella frägor. Hvarje tid har ju sinä fordringar, och hvarje forskare bör be- dömas efter sin tids mätt, Och om det stär fast, att „ 13. V. 1907. Skattmästarens arsräkning. 131 wer deii Besten seiner Zeit genug gethan, der hat gelebt fiir alle Zeiten," — sä gäller detta mängdubbelt den, som gjort mer än nog för sekler. Linne har lefvat äfven för oss finnar och särskildt för Societas pro Fauua et Flora Fennica. Att han genomrest en del af Finland betyder ännu icke synnerligt. Men att han genom sinä resor uti sitt svenska fädernesland, hvars natur är lik vär, lagt grunden för inhemsk forskning om faunan och floran, betyder för oss fiunar sä mycket mera. Och att han gett impuls tili fosterländsk vetenskaplig forskning öfver hufvud har ännu större betydelse. Ty satsen „känn dig själf" gäller säväl den enskilde som ett folk. Slutligen är Linnes forskare- personlighet oss ett föredöme: anspräkslöst och samvetsgrant sträfvade han efter sakliga kunskaper, men utöfver dem fattade han naturen ocksä i dess sammanhang. Och som mäuniska är han ett föredöme i naturlig fiärdlöshet, utan sken och präl, desslikes ock ett föredöme som redlig fosterlandsvän. Föredrogs följande af skattmästaren, doktor V. F. Bro- therus, sammanställda Arsräkning: för är 1906, ur hvilken lämnas följande utdrag: Del) et Behällning frän är 1905. Stäende fonden 28,000 Senator J. Ph. Palmens fond 10,000 Sanmarkska fonden 4,000 Arskassan 9,774: 62 51,774: Q2 Inkomster under äret. Ötatsanslag för äret 6,000: — Influtna räntor 2,506: 98 Uppsagd deposition 5,000: — Ledamotsafgifter 225: — lulösta kuponger frän 1905 67: 50 13,799: 43 Summa Fmk 65,574: 05 132 Botanices-inteadentens arsredogörelse. 13. V. 1907. K r e d i t. Utgifter under äret. Arvoden: ät sekreteraren 450: — - bibliotekarien 200: — - vaktmästaren 125: — 775 Reseunderstöd 1,600 Lektor Hj. Hjelt 380 Tryckningskostnader 10,507 Frakt, annonser, renskrifning m. m. ■ • 121 Behällning tili är 1907. Stäende foDden 28.000 Senator J. Ph. Palmens fond 10,000 Sanmarkska fonden 4,000 Ärskassan 10,18y •)7 i9 13,384: 46 59 52,189: 59 Summa Fmk 65,574: 05 Pä tillstyrkan af revisorerna, herrar M. Brenner och O. Alcenius, beviljades bärpä skattmästaren full ansvarsfrihet för hans förvaltning af Sällskapets medel. Inteudenten, amanuens Harald Lindberg, afgaf följaude Ärspedog-öpelse öfver de botaniska samling-arnas tillväxt. Likasom under lidigare är stär Sällskapet äfven nu i tacksamhetsskuld tili särskilda personer för större eller miudre bidrag tili de botaniska samlingarna. Dä pä gruud af Säll- skapets beslut nägon specifikatiou af de inlämuade gäfvorna ä mänadsmötena ej lämnas, mä här följande fullständigare ars- redogörelse föredragas. Samlingarna hafva förökats genom tillkomsten af 1,660 exemplar, och fördela sig dessa ä de särskilda växtgrupperna sälunda: 13. V. 1907. Botanices-intendentens arsredogörelse. 133 Kärlväxter 1,394 exx. Mossor 7'^ „ Svampar 69 „ Lafvar 61 ., Alger • 58 nummer. De största bidragen hafva lämnats af Helsingfors botaniska bytesförening, magister Alvar Palmgren, rektor M. Brenner, student H. Rancken samt underteckuad Kärlväxtsamlingen har ökats genom följande gäfvor af nedaa- nämnda personer : Fröken Lydia S t r a n d b e r g 59 exx. rosor samt Cra- fcegus monogynus och calydnus fräu Aland, Haminarland. — Fröken S i g a e Lagerstam 5 exx. rosor frän N., Lovisa, och Cephnlanthera xiphophyllum fräa AI, Appelö. — Fröken Greta Andersin Merita arvensis v. litoralis fran Sa., Kerimäki. — Fröken Karin Aströra 3 exx. Viola frän Ta., Päl- käne. — Fröken Eva Segersträle 8 exx. Hieracia samt Picris frän N., Perna. — Fröken Laura Högman 33 exx. Hieracia frän AI. och Ab. — Forstmästare F. S i 1 e n 19 exx. Hieracia frän Kl., Kexholm. — Rektor M. Brenner 103 exx., däribland särskildt former af Pirus aticuparia, Hieracia, Taraxnca och Violce, frän N., Inga och Helsingfors. — Lektor E. J. B u d d e n 9 arter frän Sb., Sa. och OK. — Stationsinspektor A. Lindfors Stachys annuus frän Ka., Sippola, och Sisymbrium Wolgense frän Sat., Suoniemi. — Ingeniör H. A. P r i n t z 30 exx. frän AL, N. och Sat., däribland Veronica opaca, Poten- filla Goldbachii, Lamium intermedium, Carexloevirostris samt Bromus Madritensis (inkommen) nya för Satakunta, äfvensom Carex aristata frän N., Tusby. — Mag. O. Collin 15 arter i 48 exemplar frän Ta. — Mag. W. M. Linn a- niemi Plantago major, monströs form, frän KL, Sortavala. — Mag. J. A. W e pk s eli 2 arter frän Ab., Vihti och 8 dito frän N., Tvärminne. — Mag. A. Palmgren 250 exemplar frän Aland. däribland de för floran nya Geranium cnlumbinum och Fragaria collina X vesca. — Forstmästare Edv. af Häll- ström 29 exx. frän Tb., däribland Luzula hybrida, ny för provinsen, — Forstmästare A. T o r c k e 1 1 och stud. A. Renvall 40 exx. frän Lp., Lt. och Li. samt 2 exx. frän AL — Trädgärdsmästare H. Wasastjerna Chsium oleraceum frän Helsingfors, Gumtäckt, inkommen. — Mag. A. Leinberg Menta Arrhenii och M. gentilis traa Ta., Luhanko. — Mag. H. Federley 3 exx. frän KL, Jaakkima. — Gymnastiklärare B. Florström 4 arter frän AL — Student H. B u c h 32 exx. frän AI och Sa. — Stud. A. A. Sola 6 exx. Alchimilla frän Ta., däribland A. plicata och A. glomerulans nya för provin- sen. — Student R. Frey Lamium intermedium frän St., Messuby, samt 3 arter frän AL — Student G. von Frenckell 12 arter frän IS., Perna, där- il)land Centanrea jacea forma (af M. Brenner bestämd tili C. jacea X phryyia, cfr. Meddel. Soc. F. FL Fenn. 32, p. 7) och Ranuncidus acer (af M. Brenner bestämd tili R. acer X polyanthemos. cfr. 1. c), samt Rubus c— 5. 4:o. Nachrichten, Geschäftliche Mitrheilungen: 1906, 1. 4:o. Greifsvvald: Geographische Gesellschaft. Jahresbericht : X. 1905—1906. — Naturwissenschaftlicher Verein fur Neu-Vorpomraern und Rtigen. Mittheilungen: XXXVII. 1905. Guben: Internatioueller Entomologischer Verein. Entomologische Zeitschrift: Giistrovv: Verein der Freunde der Naturgeschichte in Mecklen- burg. Archiv: 59, 2. 1905; 60, 1. 1906. Halle: K. Leopoldinisch-Carolinisch Deutsche Akademie der Naturforscher. Nova Acta: LXXXII— LXXXIV. 1904-1905. 4:o. Repertoriura : Katalog der Bibliotek: III, 1. 1905. Hamburg: Naturwissenschaftlicher Verein. Abhaudlungen : Verhandlungen, 3:e Folge: XIII. 1906. — Die Hamburgischen Wissenschaftlichen Anstalten. Jahrbuch: XXIII u. Beih. 1-5. 1906. — Verein fur Naturwissenschaftliche Unterhaltung. Verhandlungen: Hannau: "NVetteranische Gesellschaft fiir die gesaramte Natur- kunde. Bericht : Hannover: Naturhistorische Gesellschaft. Jahresbericht: Helgoland: K. Biologische Anstalt. Wissenschaftliche Meeresuntersuchungen, Abteilung Helgoland, Neue Folge: VII, 2. 1906; VIII. 1 1906. 4:o. Hirschberg in Schles.: Riesougebirgsverein. Karlsruhe: Naturwissenschaftiicher Verein. Verhandlungen: XIX. 1905-1906. Kassel: Verein fiir Naturkunde. Abhandlungen und Bericht: LXX. 1906. 10 146 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Kiel: Kommission zur Wissenschaf'tlichen Uutersuchungen der Deutschen Meere (voy. Helgoland). Wissenschaftliclie Meeresiintersuchungen, Abteiluug' Kiel, Neue Folge: IX. 1906. 4:o. — Naturwissenschaftlicher Verein fiir Schlesvig-Holstein. Schriften: XIII, 2. 1906. KÖnigsberg in Pr.: Physikalisch-ökonomische Gesellscliaft. Schriften: XLVI. 1905. 4:o. Landshut: Botanischer Verein. Bericht. Lubeck: Geographische Gesellschaft und Naturhistorisches Mu- seum. Mittheihmgen : II, 21. 1906. Die Geographische Gesellschaft in Liibeck 1882—1907. Liibeck 1907. Magdeburg: Naturwissenscliaftliclier Verein. Jahresbericht und Abhandlungen: — Museum fiir Natur- und Heimatkunde. Abhandlungen und Berichte: I, 2—3. 1906. Marburg: Gesellschaft zur Beförderung der gesammten Natur- wissenschaften. Sitzungsberichte: 1905; 1906. Nletz: Societe d'Historie Naturalle. Bulletin: XXIV. 1905 MUnchen: K. B. Akademie der \Vissenschaften. Mathematisch- physikalische (II:e) Classe. Abhandlungen: XXII, 3. 1906; XXIII. 1. 1906. 4:o. Sitzungsberichte: 1906, 1—3. Almanach : Goehel, K., Zur Erinnerung an K. F. Ph. v. Martens. Gedächt- nisrede. Miinchen 1905. 4:o. Rothpletz, A., Gedächtnisrede auf Karl Alfred von Zittel. Miin- chen 1905. 4:0. — Bayerische Botanische Gesellschaft. Berichte : Mitteilungen : 40. 1906; Bd. II, 1—2. 1906—1907. — Ornithologische Gesellschaft. Verhandluugen : VI. 1905 MUnster: Westfälischer Provinzial-Verein fiir Wissenschafc und Kunst. Jahresbericht. Enzio Reuter, Bulletin Bibliographiqiie. 147 NUrnberg: Naturhistorischer Gesellschaft. Ahhandlungen: XV, 3. 1905. Jahresbericht: 1904. Osnabriick: Natui"wisseuschaftlicher Verein. Jahresbericht: Passau: Naturhistorischer Verein. ^ Bcricht : Regensburg: Naturwissenschaftlicher Verein. Bericht: X. 1903—1904, nebst Beilag-e. Correspondenz-Blatt : Stettin: Entomologischer Verein. Entomologische Zeitung: 67, 1. 1906. Strassburg in E.: K. Universitäts- und Landes-Bibliotek. Stuttgart; Verein fiir Vaterländische Naturkunde in AVlirttem- berg. .Jahreshef te : 62. 1906, nebst Beilage. Wiesbaden: Nassauischer Verein fiir Naturkunde. .Jahrbiicher : 59. 1906. Zvvickau: Verein fiir Naturkunde. Jahresbericht: XXXIV— XXXV. 1904—1905. Australie. Brisbane: The Queensland Museum. Annals : Annual Report: Melbourne: Public Library, Museums and National Gallery of Victoria. Memoirs of the National Museum, Melbourne: X:o 1. 1906. 4:o. Catalogue of the Exhibition of Old, rare, and curious Books, Manuscripts, Autographs etc. Melbourne 1906. Armstrong, Edmund la ToucJie, The Book of the Public Library, Museums, and National Gallery of Victoria 1856-1906. Mel- bourne 1906. Turner, H. G., Adress of the President Melbourne 1906. Sidney: Linnean Society of New South Wales. Proceedings, 2:e Ser.: — The Australian Museum. Records: VI, 3-4. 1906-1907. Report : 1906. 4:o. — Departement of Fisheries of New South Wales. Annal Report of the Board of Fisheries: 1905. 4:o. Stend, D. G., Fishes of Australia. 1906. 148 Enzio Reuter. Bulletin Bibliog:raphique. Autpiche-Hong-rie. Bistritz: Gewerbeschule. Jahresbericht: XXXI. 1904. BriJnn: Naturforschender Verein. Verhandlungen: XLIII. 1904. Bericht der Meteorologischea Commission: XXIII. 1903. Buda-Pest: Magyar Tadomäuyos Akademia (Ungarische Akade- mie der Naturwisseaschaften). Matheinatikai es termeszettudomänyi közlemenyek: XXVIII, 4. 1906. Ertekezesek a termeszettudom. köreböl: Ertekezesek a mathemat. tudoniän. köreböl: Mathemat. es termeszettudom. ertesitö: XXIII, 3-5. 1905; XXIV, 1—2. 1906. Mathematische und naturwissenschaftliche Berichte aus Ungarn: Almanach: 1906. Rapport : 1905. Herman, Otto, Recensio critica automatica of the Doctrine of Bird-Migration. Budapest 1905. llosvay, Lajos, Bevezetes a szerves Chemiäba. I. Szenhidrogenek. Budapest 1905. Klein, Gyula, A Növenyviläg es az Ember. Budapest 1905. Nuricsdn, Jozsef, Utrautato a Chemiai Kiserletezesben. Budapest 1906. — Magyar Nemzeti Miizeum (Ungarisches National- Museum). Annales historieo-naturales: IV, 1—2. 1906. Termeszetrajzi Fiizetek : Aquila. Jourual pour 1'Ornithologie: XII. 1905; XIII. 1906. 4:o. — La Redaction de „R;Ovartani Lapok". Rovartani Lapok: XIH. 5-10. 1906; XIV, 1—2. 1907. — La Redaction de „Bulletin botanique hongrois". Cracovle: Academie des Sciences. (Akademija Uraiejetiiossci). Sprawozdanie komisyi tizyograficznej : XXXIX. 1906 -\- Atlas in 4:o. Rozpravy wydzialu matem. przyrod, 3:c Ser. : 5 A, 5 B. 1906. Bulletin international: 1905, 8—10; 1906, 1—10. Catalogue of Polisli Sientific literature: V, 3—4. 1905; VI, 1-2, 1906. Zapnlotolcz, H., Conspectus Florae Galiciae criticus. Voi. I. Krakowie 1906. Graz: Naturwissenschat'tlicher Verein fur Steiermark. Mittheilungen: 1905. Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 149 Hermannstadt: Siebeubiirgischer Verein fiir Natiirwissenschaften. Verhandlungen und Mitteilungea: LIV. 1904; LV. 1905. igid: Ungarischer Karpathen- Verein. (Magyarorszägi Karpate- gyesiilet). Jahrbuch: XXXIII. 1906. Innsbruck: Naturwissenschaftlich-Medicinischer Verein. Berichte: XXX. 1905/1906—1906/1907. KoJozvär (Klausenburg): Redaction de .,Magyar Növenytani Lapok". Evlolyam : — Erdelyi Museum-Egylet. Orvos Termeszettudomanyi Szakosztalyäbol. (Siebenbiirgischer Museum-Verein. Medicinisch-Naturwissensahaftliche Section). II. TermeszettudomäDyi szak(Naturwissensch. Abth.): Bd. XXVII (Jahrg. XXX), 1-3. 1905. Ertesitiö (Sitzungsberichte): III. Nepszerii szak. Ertesitö (Sitzungsberichte): Prag: K. Böhmische Gesellschaft der Wissenschaften. Matbe- matisch-Natur"wissenschaftliche Classe. Adhandlungen, VII Folge: Sitzungsberichte: 1906. Jahresbericht: 1904; 1906. Verzeichniss der Mitglieder: — Deutscher naturwisseuschaftlich-medicinischer Verein fiir Böhmen „Lotos". Sitzungsberichte, Neue Folge: XXV. 1905. — Societas Entomologica Bohemife. Acta: m, 2—4. 1906; IV, 1. 1907. Trencsen, Ung.: TrencsenWärmegyeiTermeszettiidomänyiEgylet. (Naturwissenschaftlicher Verein der Trencsener Comitates). Evkönyre (Jahresheft): XXVII— XXVIII. 1904/1905. Triest: Museo Civico di Storia Naturale. Atti, Ser. Nuova: Wien: K. Akademie der WissenscJiaften. Mathematisch-Natur- wissensahaftliche Classe. Sitzungsberichte, Abth. I: CXIV, 1—10. 1905. Anzeiger: 1906, 11 — 27, Titel u. Index. Mittheilungen der Erdbeben-Comniission, Neue Folge: XXVIII— XXX. 1905-1906. 150 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Wien: K. k. Naturhistorisches Hofmuseum Annalen: XX, 1-4. 1905; XXL 1. 1906. — K. k. Zoologisch-Botanische Gesellschaft. Verhandlungen : LVI. 1906. — K. k. Geographische Gesellschaft. Mittlieilungen: XLIX, 1-12. 1906. Abhandlungen: — Verein zur Verbreitung Natarwissenschaftlicher Kennt- nisse. Schriftea: XLVL 1905/1906. — Dr. E. V. VVettstein, Professeur. Oesterreichische Botanische Zeitschrift: LVI, 1 — 12. 1906. Zagreb: Societas Historico-natiiralis Croatica. Glasnik: XVII, 2. 1906; XVIII, 1—2. 1906. Belg-ique. Bruxelies: Academie Royale de Belgique. Classe des Sciences. Bulletin, 3:me Ser. : 1905, 6—12; 1906, 1—4. Annuaire: 1906. — Societe Royale de Botanique. Bulletin: XLII, 3. 1904—1905. — Societe Eutomologique de Belgique. Annales: XLIX. 1905. Table generale des Annales: Memoires: XII -XIV. 1906. — Societe Royale Malacologique de Belgique. Annales: Proces-Verbaux : Memoires: Bulletin: — Societe Royal Liniieenne. Bulletin: XXXI, 4, 5, 7, 8. 1906-1907. Bresil. Rio de Janeiro: Muceum National Archivos. Canada. Halifax, N. S.: Nova Scotian Institute of Science. Proceedings and Transactions : Enzio Reuter, Bulletin Ribliographique. 151 Chili. Santiago: Societe Scientifique du Chili. Actes : Costa Rica. San Jose: Museo National. Eepublica de Costa Rica. Anuales : Danemarc. Disko (Grönland): Den danske arktiske station Disko. Kjöbenhavn: K. Danske Videnskabernes Selskab. Skrifter (Memoires). 7:de Raekke, naturvidenskab. og mathein. Afdeln.: III, 1. 1906. 4:o. Oversigt: 1906, 2—6; 1907, 1. — Naturhistorisk Foreuing. Videnskabelige Meddelelser: 1906. — Botanisk Forening. Botanisk Tidsskrift: XXVII, 2-3. 1906. Meddelelser : Medlemsliste: — Entomologisk Forening, Entomologiske Meddelelser. Anden Ruekke: III, 2. 1906. — Bureau du Conseil permanent international pour Pexploration de la mer. Bulletin, Annee: 1905—1906, 2-4. 4:o. Bulletin statistique des Peches raaritiraes des Pays du Nord de l'Europe. Voi. I. 1903-1904. Copenh. 1906. 4:o. Publications des circonstance: 13 C. 1906; 35. 1906; 36. 1907. Rapports et Proces-verbaux des Reunions: V. 1906; VI. 1905— 1906. 4:0. — Kommissiouen for Havundersögelser. Meddelelser, Serie Plankton: I, 4. 1906. 4:o. Espagne. Madrid: R. Academica de Ciencias, Memorias: XXIV. 1906. Revista: III, 6. 1905; IV, 1-6. 1906; V, 1-3. 1906. Zaragoza: Sociedad Aragonesa de Ciencias naturales. Boletin: V, 3-10. 1906; VI, 1-4. 1907 152 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Etats-Unis. Ann Arbor, Nlich : Michigan Academy of Science. Aunual Report: Austin, Texas: University of Texas. Bulletin: 57. 1905; 59. 1905; 60. 1905; 65. 1905; 76. 1906. Baltimore, Md.: Johns Hopkins University. Circulars: 182 (1905, n:o 9); 184 (1906, n:o 2). Meraoirs froni the Biological Laboratory: Berkeley, Cal.: University of California. Publications, Zoology: II, 4-8. 1905—1906; III, 1. 1906. Publications, Botany. II. 7—11 1905—1906. Boston, Mass.: American Academy of Arts and Sciences. Proceedings: XLI, 14—35. 1905—1906; XLII. 1—9. 1906. — Boston Society of Natural History. Memoirs : Proceedings: Occasional Papers: Bridgefjort, Conn.: Brigdeport Scientific Society. List of Birds: Brooklyn, N. Y.: Museum of the Booklyn Institute of Arts and Sciences. Memoirs of Natural Sciences: Science Bulletin: I, 7—8. 1905-1906. Cold Spring Harbor Monograplis: VI. 1906. Cambrigde, Mass.: Museum of Comparative Zoölogy. Memoirs: XXX, 3. 1906; XXXIII. 1906. 4:o. Bulletin: XLIII, 4-5. 1906; XLVI, 14. 1906: XLVIII, 3. 1906; XLIX (Geol. Ser. Voi. VIII, n:o 4), 1906; L, 1-5, 8 1906— 1907. Annual Report: 1905—1906. Chapel Hill, N. C: EUsha Mitchell Scientific Society. Journal: XXII, 2-4 1906. Chicago III.: Academy of Sciences. Bulletin: Bulletin of the Geological and Natural History Survey. Bulletin of the Natural History Survey: Special Publieation : Annual Report : ■ — Field Columbian Museum. CincinnattI, Ohio: Society of Natural History. Journal: XX, 5—7. 1906. Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. löH Cincinnati, Ohio: Lloyd Library of Botany, Pharmacy and Materia medica. Bulletin: Mycological Notes: Davenport, lowa: Academy of Natural Sciences. Proceediags: Lawrence, Kans.: Kansas University, Quarterly: Ser. A. Science and Mathematics : Science Bulletin: 1—10. 1905—1906. Annual Report of the Experiment station: Lincoln, Nebr.: Botanical Society of America. — Tiie Uuiversit}'^ of Nebraska, Zoological Laboratory. Studies : IVIadison, VVisc: Wisconsin Academy of Sciences, Arts and Lettres. Transactions : — Geological and Natural History Survey. Bulletin: IV (Ec. Ser. n:o 2). 1898; XIV (Ec. Ser. n:o 9). 190(5. Meriden, Conn.: Scientific Association. Transactions : Proceedings : Annual Address: Minneapolis, Minn.: Geological and Natural History Survey of Minnesota. Reports, Zoological Series: Nevvark, Delaw.: Delaware College Agricultural Experiment Station, Entomological Department. Annual Report: Bulletin: New-Brigton, N. Y.: Staten Island Association of Arts and Sciences. Proceedings: IX, Index. 1905: N. Ser. I, 1-3. 1906 + Atlas in 4;o; Meniorial Nuniber. 1907; History. 1906. Special: New-Haven, Conn.: Connecticut Academy of Arts and Sciences. Transactions : Nevv-York, N. Y.: New-York Academy of Sciencis. Meraoirs : Annals: Transactions: Index : 154 Enzifi Reuter, Bulletin Bibliographique. New-York, N. Y.: New- York Botanical Garden. Bulletin: IV, 13. 1906; V, 16. 1906. Philadelphia, Pa.: Academy of Natural Sciences. Proceedings : LVII, 3. 1905; LVIII, 1. 1906. — American Philosophicai Society. Proceedings: Report : Subject Register: Supplement Register: — Wagner Free Institut of Science. Transactions : — University of Pensylvania. Contributions from the Botanical laboratory : — Free Museum of Science and Art, Department of Archaeology, University Pennsylvania. Bulletin : Portland, Maine: Society of Natural History. Proceedings : Rochester, N. Y.: Academy of Science. Proceedings: III, p. 231-344. 1906; IV, p. 203—231, Pl. XX- XXV. 1906. San Francisco, Cal.: California Academy of Sciences. Menioirs: Proceedings, 3. Ser. : Botany : Zoology : Geology: Math Phys.: Occasional Papers: — The Hopkins Seaside Laboratory of the Leland Stan- ford Jr. University. Contributions to Biology: Annual Register: Springfjeld, III.: The State Entomologist of the Illinois. Report: 23. 1905. S:t Louis, Mo.: Academy of Science. Transactions: — Missouri Botanical Garden. Annual Report: Topeka, Kans.: Kansas Academy of Science. Transactions : Enzio Reuter, Bulletia Bibliographique. 155 Trenton, N. J.: N6W Jersey Natural History Society (formerly The Trenton Natural History Society). Journal : Tufts College, Mass.: Tufts College. Studies: II, 1—2 (Scientif. Ser.). 1905-1906. Urbana, III.: Illinois State Laboratory of Natural History. Bulletin: VIL 6—7. 1906-1907. Article: Bienniel Report : Washington, D. C: Department of Interior (U. S. Geological Survey). Monographs: Bulletin : Annual Report: Miueral Resources: Water-Supply and Irrigation Papers: Professional Papers: — Department of Agriculture. Report : Yearbook: 1905. — Division of Ornithology and Mammology. Bulletin: — Division of Economic Ornithology and Mammology. Bulletin: — Division of Chemistry. Bulletin: — Division of Biological Survey. Bulletin: North American Fauna: — Smithsonian Instutition (U. S. National Museum). Annual Report: Report of the U. S. National Museum: 1905; 1906. From the Smithsonian Report: Bulletin of the U. S. National Museum: — Anthropological Society. ' The American Anthropologist. Special Papers: Entomological Society. Proceedings: VIII, 1 2. 1906. — Carnegie Institution of Washington. Publications: (Papers of the Station for Experimental Evolution at Cold Spring Harbor, New- York. N:rs 5—7. 1906. 15() Enzio Beuter^ Bulletin Bibliographique. Finlande. Helsingfors: Finska Vetenskaps-Societeten (Societe des Sciences de Fiulande). Acta: Bidrag : Öfversigt: XLVIII. 1905-1906. Observations ineteorologiques : — Geografiska Föreningeu. Meddelanden : VII. 1904—1906. Tidskrift: XVIII, 4—6. 1906; XIX, 1. 1907. — Sällskapet för Finlaiids Geografi (Societe de Geographie de Finlande). Fennia: 22. 1904-1906. — Universitets-Biblioteket. — - Finska Forstföreningen. Meddelanden: XXIII, l-iJ + supplem. 1906. Ströskrifter : Metsän Ystävä: XIII, J— 4. 1907. — Fiskeriföreningen i Finland. fiskeritidskrift: XV, 4-12. 1906; XVI, 1-3, 1907. Suonien Kalastuslehti: XV, 4—12. 1906; XVI, 1—3. 1907. — La Redaction de „Tidskrift för jägare och fiskare" Tidskrift: XIV, 3—6. 1906; XV, 1—2. 1907. France. Amiens: Societe Linneenne du Nord de la France. Memoires: Bulletin: XVII 357—368. 1904—1905. Angers: Societe d'Etudes Scientifiques. Bulletin: Nouv. Ser. : XXXIV. 1904. Beziers: Societe d'Etude des Sciences Naturelles. Bulletin: XXVII. 1904. Bordeaux: Societe Linneenne, Actes: Caen: Societe Linneenne de Normandie. Bulletin: 5:e Ser.: Cherbourg: Societe Nationale des Sciences Naturelles et Mathe- matiques. Memoires: Langres: Societe de Sciences Naturelles de la Haute-Marne. Bulletin: III, 10-13. 1906—1907; IV, 14. 1907. » \ Enzio Beufer, Bulletin Bibliographique. 157 La Rochelle: Academie. Societe des Sciences Naturelles. Annales: Lyon: Societe Linneenne. Annales, N. Ser. : LII. 1905. — Museum d'Historie Naturelle. Archives: — Societe Botanique de Lyon. Annales: XXX. 1905. Bulletin: — Academie des scieuses, belles-lettres et arts. Sciences et lettres. Memoires, 3:e Ser.: — Societe d'Agnculture, sciences et industrie. Annales 7:de Ser. : 1905. Marseille: Musee d'Historie Naturelle. Annales, Zoologie: Annales: IX, 2. 1904-1905. 4:o. Bulletin, 2:e Ser. : Montpellier: Academie des Sciences et Lettres. Memoires de la section de medecine, 2:e Ser.: Memoires de la section des sciences, 2:e Ser.: Nancy: Societe des Sciences (Ci-devant Societe des Sciences Naturelles de Strasbourg). Bulletin, 2:e Ser.: Bulletin des seances, Ser, VI, 3-4. 1905; VII, 1. 1906. Nantes: Societe des Sciences Naturelles de TOuest de la France. Bulletin, 2:e Ser.: — Societe Academique de Nantes. Annales, 8:e Ser.: V, 4. 1905; VI. 1905. NImes: Societe d'Ltude des Sciences Naturelles. Bulletin: Suppleuient: Paris: Societe Entomologique de France. Annales : Bulletin : — Societe Zoologique de France. Memoires: Bulletin: XXX. 1905. — Museum d'Historie Naturelles. — Societe de Geographic. La Geographie: XII, 5-6 1905; XIII, 1-6 1906; XIV. 1. 1907. 158 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique Paris: Redaction de „La Feuille des jeunes naturalistes". Feuille, 4:e Ser. : XXXV, 428-431. 1906; XXXVI, 432. 1906: XXXVII. 433—439. 1906—1907. Reims: Sooiete d'Etude des Sciences Naturelles. Bulletin, 3:e Ser.: XIV, 1-4. 1905. Coraptes rendus : Travaux: Proces verbaux: Rennes: L'Universite. Travaux scientiöques: I, 1—3. 1902; II. 1903; IV. 1905. Rouen: Societe des Amis des Sciences Naturelles. Bulletin, 4:e Ser.: XL, 1-2. 1904. Toulouse: Societe d'Historie Naturelle. Bulletin: XXXIX, 3-4. 1905. — Societe des Sciences Physiques et Naturelles. Bulletin: — Societe Francaise Botanique. Revue de Botanique. Villefranche: Station viticole. Grande-Bretag-ne et Irlande. Cambridge: Cambridge Philosophical Society. Proceedings: XIII, 1-6. 1905-1906; XIV, 1. 1906. Edinburgh: Royal Society. Transactions: XL, 3—4. 1902—1904; XLI. 1903—1905; XLIIL 1905; XLV, 1. 1905—1906. Proceedings: XXIV. 1901/02 1902/03 ; XXV, 1—2. 1903-1905; XXVI, 1-6. 1905-1906. — Botanical Society. Transactions: Proceedings : Transactions and Proceedings: XXHI, 2. 1906. Annual Report: — La Redaction de „The Annals of Scottish Natural History", Annals. Glasgow: Nataral History Society. Proceedings and Transactions, N. S.: VII, P. III. 1904-1905. Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 159 London: Royal Society. Proceedings: Ser. A. Voi. 77. N:o A. 519—520. 1906; Voi. 78. N:o A. 521—526. 1906; Voi. 79. N:o A. 527—528. 1907. — Ser. B. Voi. 77. N:o B. 520-521. 1906; Voi. 78. N:o B. 522— 527. 1906; Voi. 79. N:o B. 528—530. 1907. Reports of the Sleeping Sickness Comniission: Reports to the Evolution Committee. Report III. I-ondon 1906. Obituary Notices: — Linnean Society. Journal, Botany: XXXVII, 260—262. 1906. Journal, Zoology: XXIX, 194. 1906. Proceedings: 1905—1906. List: 1906—1907. Royal Gardens, Kew. Bulletin : 1906. — Distant, W. L. The Zoologist, 4 Ser. : Newcastle-upon-Tyne: Natural History Society of Northumber- land, Durham and Newcastle-upon-Tyne. Transactions: New Ser.: II. 1906. Plymouth: Marine Biological Association. Journal, New Ser.: VII, .^-5 1906. Italia. Bologna: R. Accademia delle Scienze. Memoire, Ser, 5 : Indici generali: Rendiconti. N. Ser.: Catania: Accademia Gioenia di Scienze Naturali. Atti, Ser. 4: XVIII. 1905. 4:o. BuUetino mensile, Nuovo Ser: 88—92. 1906—1907. Firenze: Societä Entomologica Italiana, Bulletino: XXXVII, 2—4. 1905. — Redazione della „Redia", Giornale di Entomologia. Rediä: II, 2. 1904; III, 1. 1905, Genova: Museo Civico di Storia Naturale. Annali, Ser, 3:a: — Direzioue del Giornale „Malpighia". Malpighia: XX, 1—9. 1906. 160 Enzio Benter, Bulletin Bihliographique. Milano: Societä Italiana di Scienze Naturali e del Museo Ci- vico di Storia Naturale. Atti: XLV, 1—3. 1906—1907. Meraorie : Elenco dei Soci. — Istituti scientifici correspondenti. Indice generale. 1906. Modena: R. Accademia di Scienze, Lettere ed Arti. Memoire, Ser. 3: — Societä dei Naturalisti e Matematici. Atti, Ser. -4: — Redactore della „La Nouva Notarisia". L. M. Notarisia: XVII, 3-4. 1906; XVIII, 1-2. 1907. Napoli: R. Accademia delle Scienze Fisiche e Matematiche. Atti, Ser. 2: XII. 1905. Rendiconto, Ser. 8: XI, 4—12. 1905; XII, 1—4. 1906. — Societä Africana d'Italia. Bolletino: XXIV, 12. 1905; XXV, 3-4, 6—12. 1906; XXVI, 1—2. 1907. — Societä di Naturalisti. Bolletino, Ser. I: — Museo Zoologico della R. Universitä. Annuario (N. Ser.J: II, 1—16. 1905—1906: Padova: Accademia scientilica Veneto-Trentino-Istriana (ci-de- vant Societä Veneto-Trentina di Scienze Naturali). Atti, Nuova Ser: II, 2. 1905 Bulletino: Palermo: Redazione della „Naturalista Siciliano". Il Natur. Sicil, N. Ser.: — R. Orto Botanico di Palermo. Bolletino : — R. Instituto Botanico di Palermo. Contribuzioni alla Biologia vegetale: Pisa: Societä Toscana di Scienze Naturali. Memorie: XXI. 1905. Processi verbali: XIV, 9—10. 1905; XV, 1—5. 1906; XVI. 1-2, 1906—1907. Roma: R. Instituto Botanico. Annuario: Annali di Botanica: IV, 3-4. 1906; V, 1-3. 1906—1907. — Biblioteca Nazionale Centrale Vittorio-Emanuele. Bolletino: Indice: Enzio Reuter. Bulletin Bibliographique. 161 Roma: Societä Zoologica Italiana. (Ci-devant Societä Romana per gli Studi Zoologici). Bolletino, Ser. 2: VI, 7—8. 1905; VII, 1—6. 1906. — R. Accademia dei Lincei. Atti: XV, 7—12 (l:o Sera.). 1906; XV, 1—12 (2:o Sem.). 1906; XVI, 1-7 (1:0 Sem.). 1907. Varese: Societä Crittogamologica Italiana. Memorie : Atti : Venezia: Redazione della „Notarisia". Notarisia, Serie Notarisia-Neptunia: Sommario: Japon. Kyöto: College of Science and Engineering, Kyöto Imperial University. Memoirs : TÖkyö : College of Science, Imperial University. Journal: XX, 11—12. 1905; XXI, 1. 1906. Les Indes occidentales. Kingston: The Institute of Jamaica. Journal: Annual Report : Les Indes orientales. Calcutta: Asiatic Society of Bengal. Journal, P. I: .Journal, P. II: Journal, P III: Proceedings : Journal & Proceedings: Index: Annual Address: Luxembourg". Luxembourg: Societe Botanique. Recueil des Memoires et des Travaux: XVI. 1902—1903. ,,Fauna", Verein Luxemburger Naturfreunde (Societe des Naturalistes Luxembourgeois). Mittheilungen (Coniptes Rendus): XVI. 1906. - 11 162 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Norvege. Bergen: Bergens Museum. Aarbog: 1906, 1—3; 1907. 1. Äarsberetning: 1906. Sars, G. O, An account of the Crustacea of Norway: V, 13— 16» 1906. 4:0. Meeresfauna von Bergen: 2—3. 1906. — Norges Fiskeristyrelse (Direction des peches de la Norvege). Äarsberetning: 1905, 4—5; 1906, 2 -4; 1907, 1. Christiania: Universitetet. — Videnskabs Selskabet. Forhandlinger : Nyt Magazin for Natiirvidenskaberne. Stavanger: Stavanger Museum. Aarshefte: 1905. Trondhjem: K. Norske Videnskabers Selskab. Skrifter: 1905. Tromsö: Museum. Aarshefter: 28. 1905. Äarsberetning: 1005. Pays-Bas. Anfisterdam: K. Akademie van Wetenschappen. Verhandelingen. Afd. Natuurkunde, Tweede Sectie: XII, 3 — 4. 1906. Verslagen and Mededeelingen, Afd. Natiiurk., 3:e Reeks: Register of de Verslagen and Mededeelingen: Verslag van de Gewone Vergaderingen der Wis- en Natuur- kundige Afdeeling: XIV, 1-2. 1905-1906. Proceedings of the Section of Sciences: VIII, 1-2. 1905—1906. .Taarboek : 1905. — Genootschap ter Bevordering van Natuur-, Genees- en Heelkunde. Sectie voor Natuurwetenschappen. Maandblad: Werken Tweede Seric: V, 5. 1907. Groningen: Natuurkundig Genootschap. Verslag: 1905. Harlem: La Societe Hollandaise des Sciences. Archives neerlandaises, Ser. 2: XI, 3-5. 1906; XII, 1-2. 1907. Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 163 Leiden: Nederlandsche Dierkuudige Vereeiniging. Tijdschrift, 2:de Ser.: X, 1—2. 1906. Catalogus d. Bibliothek: Nijmegen: Nederlandsche Botanische Vereenigiag. N. Kruidkundig Archief, 2:de Ser.: 1906. Recueil des Travaux Botaniques Neerlandais : II, 3—4. 1906 ; III, 1—2. 1907. Prodromus Florae Batavae: s'Gravenhage: Nederlandsche Entomologische Vereeniging. Tijdschrift: XLIX, 2-3. 1906. Entomologische Berichten: 25—30. 1905—1906. Utrecht: Societe Provincial des Arts et Sciences. Verslag: 1906. Aanteekeningen : 1906. Naaiulijst. : 1906. Eegisters 1845-1905. Portug-al. Lisboa: Academia Eeal das Sciencias. Classe de science, ma- them., physic. e. natur. Memorias, Nova Ser.: Journal : Republique Argentine. Buenos Aires: Sociedad Cientifica Argentina. Anales: LXI, 2—6. 1906; LXII, 1. 1906. — La Redaction de „E,evista Argentina deHistoriaNatural". Eevistä : — Museo de Productos Argentinos. Boletin : — Museo Nacional de Buenos Aires. (Ci-devant Museo Publico). Anales, Ser. 3: V. 1905. Comunicaciones : Cördoba: Academia Nacional de Ciencias, Actas: Boletin : La Plata: Museo de la Plata. Eevistä: — Universidad de La Plata. Fucnitad de Ciencias Fisico- Matematicas. Publicaciones : 164 Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. Roumanie. Bucarest: L'Herbier de Tlnstitut botanique. Bulletin: Russie. Dorpat: Naturforscher-Gi-esellschaft. Schriften: XVII. 1906. 4:o Archiv, 2:te Ser.: Sitzungsberichte: XIV, 2. 1905; XV, 1—3. 1906. Verzeichnis der Editionen-General-Namenregister zu III (1869) bis XIV (1905) incl. der Sitzungsberichte. 1906. Irkutsk: La Direction du Musee. Jakutsk: La Directiou du Musee. Kasan: Societe des Naturalistes a rUniversite Imperiale de Kasan. Travaux (Trudi): XXXVIII, 4-6. 1905. Coraptes rendues: Kharkovv: Societe des Naturalistes ä rUniversite Imperiale de Kharkow. Travaux (Trudi): XXXIX, 1—2. 1904-1905; XL, 1. 1905. Kiew: Societe des Naturalistes de Kiew. Memoires: XX, 2. 1906. Proces- Verbal: Kischineff: Societe des Naturalistes Bessarabiens, Travaux: I, 1. 1904—1906. Minusinsk: Museum. OnxeTt : Moscou: Societe Imperiale des Naturalistes. Nouvaux Memoires : Bulletin: 1905, 1—4; 1906, 1—2. Meteorologische Beobach tungen: — Directorium der K. Universitäts-Bibliothek. Gelehrte Nachrichten (Naturhist. Abth.): Nikoisk: Hydrobiologisches Laboratorium der Fischzuchtanstalt Nikolsk. Aus der Fischzuchtanstalt Nikolsk: Odessa: Societe des Naturalistes de la Nouvelle Russie. Memoires: XXIX. 1906. Riga: Naturforschender Verein. Korrespondenzblatt: XLIX. 1906. Arbeiten, Neue Folge: Enzio Reuter, Bulletin Bibliographique. 165 Saratovv: Station biologique du Wolga. Travaux des vacances: 1902. Compte-rendu: 1901. Bericht: 1905. S:t Petersbourg: Academie Imperiale des Sciences. Memoires, 7:e Ser.: Memoires, 8:e Ser.: XVI, 4-5, 7—8, 11. 1904—1905; XVII, 1—2. 1905: XVIII, 1. 1905. Melanges biologiques: Bulletin, Nouv. Ser. : Bulletin, V:e Seer.: XXII. 1905; XXIII. 1905. Bulletin, VI:e Ser.: 1907, 1—7. 4:o. Annuaire du Musee zoologique: X, 3—4. 1905; Beilage zu Bd. XI. 1906. Bibliotheca zoologica rossica: I. 1905. Travaux du Musee botanique: Aunckm, BoiaHiiHecKie ca^H Ma;ipHAa, JlJiccaöona h Kbio, C. neTep6. 1906. Schedae ad Herbariuin Florae Rossicae. — Hort.us Botaniqus. (Jardin Imperial botanique). Acta: XXIV, 3. 1905; XXVI, 1. 1906. Bulletin: OTHST-b : 1905. — Societas Entomologica Rossica. Horse: XXXVII. 1904—1905. — La Societe Imperiale des Naturalistes de S:t Petersbourg. Trudi (Travaux): Travaux de TExpedition Aralo-Caspienne: VII. 1905. Section Botanique. Travaux: XXXV, 3. 1906. Journal botanique: 1906, 1 — 5. Section de Zoologie et de Pbysiologie. Travaux: XXXVI, 2. 1906; XXXVII, 4. 1906. Section de Geologie et Mineralogie. Travaux: XXXIV, 5. 1906. Coraptes rendus: XXXVII, 1. N:o 3—8. 1906; XXXVIIl, 1. N:o 1. 1907. Tiflis: Kaukasisches Museum. Mitteilungen : II, 2-4. 1905. Suede. Göteborg: K. Vetenskaps och Vitterhets Samhället. Handlingar, 4:de Följden: VII -IX. 1906. ,166 Enzio Beuter, Bulletin Bibliographique. Lund: Universitetet. Acta (Arsskrift). Afd. II. K. Fjsiografiska Sällskapets Hand- lingar: XL. 1904. 4:o Acta, Nj följd. Afd. II. Medicin samt matematiska och natur- vetenskapliga äranen: I. 1905. 4:o. — La Redaction de „Botaniska Notiser". Botaniska Notiser: 1906, 3-6; 1907, 1—2. Stockholm: K. Svenska Vetenskaps- Akademien. Handlingar, Ny följd: 40, 1, 4—5. 1906; 41, 1—3, 5-7. 1906; 42, 1. 1906. 4:0. Arkiv för Botanik: V. 3-4. 1906; VI, 1-2 1906. Arkiv för Zoologi: III, 2. 1906. Öf versigt : Arsbok : 1906. Lefnadsteckningar: — Entomologiska Föreningen. Entomologisk Tidskrift: 27. 1906 — Bergianska Stiftelsen. Acta Horti Borgiani: — Statens skogsförsöksaustalt. Meddelanden : 3. 1906. 4:o. Uppsala: R. Societas Scientarium. Nova Acta, 8er. 4: I, 4-6. 1906—1907. 4:o. — Kongi. Universitetet (par Mr le Bibliothecaire, Prof. Annerstedt). Redogörelse: 1905—1906. Botaniska studier tillägnade F. R. Kjellman dea 4 noveiiiber 1906. Upsala 1906. Rosander, H. A., Studier öfver bladraossornas organisation. Mössa. vaginula och sporogon. Ak. afh. Uppsala 1906. Witte, H., Tili de svenska alfvarväxternas ekologi. Ak. afh. Uppsala 1906. Bulletin of the Geological Institution: VII, 13-14. 1904-1905. Suisse. Basel: Naturforschende Gesellschatt. Verhandlungen: XVIII, 3. 1906. Bern: Naturforschende Gesellscbaft. Mittheilungen: 1591-1608. 1906. — La Societe Botanique Suisse (Schweizerische Botanisclie Gresellschaft). Bulletin (Berichte): Enzio Reuter. Bulletin Bibliographique. 167 Chambesy pres Ceneve: L'Herbier Boissier. Bulletin, 2:e Ser. : VI, 6—12. 1906; VII, 1—5. 1907. Memoires : Chur: Naturforschende Gesellschaft Graubiindens. Jahresbericht, Neue Folge: XLVIII. 19C5/06. Geneve: Societe de Pliysique et d'Histoire Naturelle. Memoires: XXXV, 2. 1906. 4:o. — La Direction du Conservatoire et du Jardin botaniques. Annuaire: Lausanne.' Societe Vaudoi.se des Sciences Naturelles. Bulletin, 5:me Ser.: XLII, 155—156. 1906. Neuchätel: Societe des Sciences Naturelles. Bulletin: XXXII, 1903-1904. Schaffhausen: Schweizerische Entomologische Gesellschaft (So- ciete Entomologique Suisse). Mittheilungen (Bulletin): XI, 4—5. 1906. St. Gallen: Naturvissenschaftliche Gesellschaft. Bericht: Jahrbuch : 1905. VVinterthur: Naturwissenschaftliche Gesellschaft. Mitteilungen: VI. 1905/1906. Ziirich: Naturforschende Gesellschaft. Uruguay. Montevideo: Museo Nacional. Anales, Ser 2 : Anales, Secciön historico-filosofica : Arechavaleta, J., Flora Uruguaya: III, 1. 1906. 4:o. 2. Dons. Koninklijk Nederlandsch Meteorologisch Instituut, Utrecht. Meteorologisch Jaarboek (Annuaire meteorologique) : 1904. A. Meteorologie. 1906. 4:o. B. Magnetisme terrestre. 1906. 4:o. Mededeelingen en Verhandelingen. 1—4. Utrecht 1905—1906. The John Crerar Lihrary, Chicago. Eleventh annual Eeport for the year 1905. Chicago 1906. Tiouisifma State Unicersity and A. & M. College, Agricultnral Experiment Station. Bulletin N:o 85, 86, 89. Baton Rouge, La. 1906. 168 Enzio Reuter. Bulletin Bibliographique. Institut Agronomique de Moscou. Observations faites ä TObservatoire Meteorologique 1905. Moscou 1906. HMnepai. pyccKoe oömecTBo aKKJiiiMaxiiaaitiH jkheothmxtj ii pecTeniö. XtneBHiiK-b OT,TliJia HxxiiOJioriii. II. 7. Moskva 1906. Finska Landthruksstyrelsen (Suom. Maauviljelyshallitus). Meddelanden (Tiedonantoja): LII. Bredenberg, G. A., 1. Meddelanden frän smörlaboratoriet i Hangö för är 1904. Helsingfors 1906. 4:o. Id. en flnnois. Tietoja Englannin Meijerituote- ja Margariinimarkkinoista kym- menvuotiskautena 1896—1905. Julaissut Suomen Meijeri- yhdistys. Helsingissä. 1906. 4:o. Janet, Ch., Description du materiel d'une petite installation scientifique. 1. Partie. Limoges 1905. — Anatomie de la tete du Lasius niger. Limoges 1905. Mockrzecki, S. A., Onex-b no ecxecTBeHHO-iicxopHHecKOMy Myseio TaBpiiH- ecKaro ryöepncKaro seMcxaa 3a 1906 roat- Fgai». VII. CiiM^eponoJib 1906. — OiHext e jxhnTejihnocTH pyöepHCKaro anxoMOJiora Tae- puHecKaro aeivicTBa 3a 1906 roö'6. XIV. 1906. Helsingfors le 13 mai 1907. Enzio Reuter, Bibliothecaire. Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen 1906—1907. I. Zoologie. Bericht iiber seine in Gesellschaft mit den Herren Cand. phil. R. Krogerus und Stud. TJ. Sahlberg hauptsach- lich zu entomologischem Zweck im Sommer 1905 unter- nommene Reise uacb Lapponia kemensis, enontekeusis und inarensis erstattet Herr Stud. Armas Nyman. S. 15-20. Mammalia. Lepus timidus L. Ein vollständig scbwarzes, in Lappfjärd, Ostrobottnia australis, geschossenes Exemplar wurde von Herrn Präparator G. W. Forssell vorgelegt. Herr Student G. Ekman teilte mit, dass er in Rantasalmi, Savonia australis, im Jahre 1899 einen melanistischeu Ha- sen beobachtet hatte. Auch in der Umgebung von Björ- neborg, Satakunta, soU ein ähnliches Individuum vorge- kommen sein. S. 3. Ubersicht der \vichtigeren Mitteilungen. Aves. Vermischte Notizen. tJber die Vogel als Verhreiter der Eiche sprach Herr Professor E. E. S u n d V i k. Durch Untersuchuiigen zahlreicher Standorte junger Eioheu war Herr S u n d v i k zu der Uberzeugung gekommen, dass verschiedene Vogel, ■wie Nucifraga carijocatactes L., Sitta europcea L. uud ver- mutlich auch Oarrulus- Arten, bei der Verbreitung der Eiche eine grosse Rolle spielen. Die scheuen Vogel wa- gen die Eicheln nicht in der Nähe von Wohnhäusern zu verzehren, sondern fliegen mit den Eicheln in den Wald, wo dieselben oft verloren gehen und später keimen. Auch solien die Vogel die Eicheln, wenn sie zu hart sind, in der Erde verstecken um dieselben später, wenn sie bei der Keimung weich werden, aufzusuchen und zu verzehren ; dabei werden aber die Verstecke oft vergessen, und aus der Eichel entwickelt sich eine Eiche. S. 61 — 63. — Herr Cand. phil. A. Palmgren bestätigte die obigen Beob- achtungen; aaf den Alands-Inseln ist Nucifraga cargoca- tactes L. der Bevölkerung gut bekannt, und seine Gewohn- heit Eicheln und Haselniisse zu begraben hat sogar zu ei- ner Redensart Veranlassung gegeben. S. 63 — 64. Uber das Vorkommen von Larns ca^ius L. im Hafea von Helsingfors während des Winters 1906 — 1907 teilte Herr Student E. W. Suomalainen einige Beobach- tungen mit. Trotz der strengen Kälte. welclie alle Häfen uud das Meer weit hinaus mit Eis belegte, wurden ein- zelne Möven beobachtet, die in den durch die öchitfahrt gebildeten freien Wasserflächen ihre Nahrung suchten. Neu fur das Gebiet. Teirao urogallus L. f. lugens Lönnb. Herr Dozent K. M. Le- vander teilte mit, dass Herr Professor Einar Lönn- berg in Stockholm nacli finländischen Exemplaren in I Ubersicht der wichtigeren Mitteikingen. 171 „Ibis* 1906 eine neue Form lugens des Auerhuhns be- schriebeii hat. S. 141 — 142. Seltenheiten. — Wichtigere neue Fuadorte. Coracias garrula L. Savonia borealis, Kuopio. Federn wurden von Herrn Stud. E. W. Suomalainen am 14. August 1906 gefunden. Im Juni 1900 wurde die Art bei Puijo von Herrn E. Sahlstein beobachtet. S. 3. Cygnus beivickii Yarrell. Isthmus karelicus, Ayräpääjärvi. Im Herbst 1905 zogen nur Individuen dieser Art, "vvährend Cygnus mnsicus L. fehlte. Nach A 1 p h e r a k i. K. M. Levander. S. 141. Nifcifraga caryocatactes L. Regio aboensis, Korpo. Die Art isb hier nistend gefunden worden. J. A. P a 1 m e n. S. 64. Otis tetrax L. Savonia australis. S:t Michel. Im Winter 1906 wurde ein Exemplar von Herrn Mag. phil. E. G. Akes- son geschossen. G. W. Forssell. S. 119. Phalaroims fidicarius L. Savonia borealis, Kuopio. Ein totes Exemplar fand Herr E. W. Suomalainen den 1 . Au- gust 1906. S. 3. Pisces. Vermischte Notizen. Alhurnus lucidus Heckel & Kner. Zwei bei Mariehamn, Alan- dia, den 8. November 1906 gefangene Exemplare mit Sko- liose wurden von Herrn Dozenten K. M. Levander vorgelegt. S. 53. Ptvca fluviatilis L. Skelette mit hochgradiger AVirbelsäulen- verkriimmung wurden von Herrn Förster J. E. Ekström gezeigt. Nach Angaben des Herrn Förster E. Malm- borg solien TOVo der Barsche im See Laihajärvi, Tavas- tia australis, an Skoliose leiden. S. 119. Lucioperca sandra Cuv. Unarinjärvi, Lapponia kemensis, 67° 25' nördl. Breite. Der nördlichste Fundort dieses Fisches. A. Nyman, E. K r o g e r u s , U. S a h 1 b e r g. S. 16. 172 tihersicht der wichtigereii Mitteilungen. Insecta. Coleoptera. Vermischte Notizen. Cynegetis impunctata L. Biologische Beobachtungen iiber diese Art wurden von den Herren Stud, med. R. Forsius und Cand. phil, A. Nordström auf Aland gemacht. Als Futterpflanze ist Avena elatior anzuseheu, deren Blät- ter von dem Käfer benagt vvurden. Der Käfer war haupt- sächlich am Nachraittag iu Bewegung und liess sich, wenn er beunruhigt wurde, zu Boden fallen, wo er unbeweg- lich liegen blieb. Die Kopulation fand im Juni statt, wo- rauf die Art verschvvand um im August wieder zablreich zum Vorschein zu kommen. Die Larven wurden nicht beobachtet. R. Forsius. S. 39—40- Micruria melanocephala Marsh, Ein in Mobla gefundenes, zu dieser Art gezogenes Exemplar soU nacb einer Unter- suchung von Herrn Stud. med. R. Forsius ein Heterhe- lus solani Heer sein. Erstgenannte Art ist also aus der finländiscben Fauna zu streichen. S. 40. Eine neue Philonihus-Art aus Nord-Russland: B. P o p p i u s. S. 46—47. Zur Kenntnis der finländischen Arten der Oatiung Notiophihis Dum.: B. P o p p i u s. S. 47 — 51. Zur Synonymih einiger nord-europäischer und sibirischer Cara- hiden: B. P o p p i u s. S. 82 — 85. Zwei neue Stenus-Arten aus Lappla^id: B. P o p p i u s. S. 106—108. NeufiirdasGebiet. Brachypterus glaher Newm. Regio aboensis, Abo: H. S ö d e r- m a n. S. 53. Cynegetis impunctata L. Alandia, Sund: R. Frey, R. For- sius, A.Nordström. S. 39— 40. Heterocerus ohsoletus Curtis. Alandia, Finström: R. Frey, R. Forsius. S. 40. Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. 173 Notiophilus fasciaius Mäki. Karelia borealis, Nurmes: J. Sahl- berg; Kar. onegensis, Dianovagora: B. P o p p i u s ; Kuusamo: J. S a h 1 b e r g; Lapponia inarensis, Tana-Fluss: B. P o p p i u s ; Lapp. imandrse, Kantalaks: Edgren, Konosero : Levander^ Imandra, Umba, Nuortjaur, Hibinä; Lapp. ponojensis: J. Sahlberg. S. 49 — 51. N. hypocrita Putz. Uber das ganze Gebiet verbreitet. S. 49. N. jiifsiUus "Waterh. Nylandia, Helsingfors: K. M. Levan- der. S. 48. Stenus hernhaueri n. sp. Lapponia inarensis, Komsiovaara: B. Poppius. S. 107. Stenus suhardicus n. sp. Lapponia inarensis, Komsiovaara: B. Poppius. S. 106. Trechus discus Fabr. Tavastia ausfcralis, Hattula : A. W e g e - lius. S. 32. Seltentaeiten. — VVichtigere neue Fundorte. Agrihis integerrimus Ratzb. Regio aboensis, Karislojo: R. Krogerus, A. Nordström. S. 40. Äphodius villosus G-yll. Regio aboensis, Pargas: O. M. Reu- ter. S. 22. Hylesinus fraxini Panz. Nylandia, Helsingfors; Regio aboensis, Nystad: H. S ö d e r m a n. S. 53. Nemosoma elo7igatum L. Alandia, Sund: R. F r e y. S. 11. Osmoderma eremita L. Regio aboensis, Runsala: A. G- r u n e r, W. Helien. S. 21—22. Hymeuoptera. Vermischte Notizen. Forstentomologisches: E. Reuter. S. 45. Schivarze Bienen wurden von Herrn Professor O. M. Reuter vorgelegt. In dem entomologischen Museum der Univer- sität steht schon seit 30 Jahren eine schwarze Biene und zwar wie die jetzt demonstrierten aus Kustö, Regio abo- ensis. Eine Untersuchung der Bienen zeigte aber, dass 174 Ubersicht der -vvichtigeren Mitteilungen. dieselben niclit melanistisch, sondern von Russ schwarz geworden waren. Sie waren durch den Schornstein in ein Zimmer gelangt, wo sie gestorben waren; ver- mutlicl-i dadufch dass die Stigmen durch den Russ ver- stopft waren. — Der Vortragende erinnerte an eine ältere Mitteilung iiber ein Bienennest in einem Schornstein, in welchem die Bienen also in vertika^er Richtung eindringen mussten. — Herr A. P o p p i u s hatte auch ein Bienennest in einem Schornstein beobachtet, und die Bienen kanien auch in diesem Fall durch den Ofen in das Zimmer. S. 23-24. Odijnerus parietum (L.) Latr. Herr Doktor E. Reuter teilte mit, dass er ein Nest von dieser A rt in dem Schloss einer Kommodenlade in einem "VYohnzimmer in Sjundeä, Nylandia, beobachtet hatte. S. 61. Uber Rosenschädlinge unter den Tenthrediniden sprach Herr Professor J. Sahlberg. Mit einem Hinweis auf einen friiheren Aufsatz in Medd. af Soc. pro Fauna et Flora Fenn. 21, p. 10 — 12, teilte der Vortragende mit, dass er im Mai 1906 in Karislojo, Regio aboensis, ausser den allgemein verbreiteten Hylotoma rosarum und Emphytus cinctus noch folgende, in unserem Lande friiher nicht be- kannte Arten beobachtet hatte: Ardis plana Klug, c. 50 eierlegende Exemplare; Eriocampoides cethiops Fabr. mit der vorigen Art zusammen, aber seltener; Lygceone- matus punctifrons Thoms., nur 6 Exemplare; Ardis hipunctata Khig, 1 Individuum. S. 55 — 56. — Anläss- lich dieser Mitteilung berichtete Herr Stud. med. Runar Forsius, dass Ardis plana Klug (= Blennocampa ro- sarum Brischke) aus Nylandia, Helsinge, und Alandia, Finström und Hammarland, bekannt ist, und dass Erio- campoides cethiops Fabr. eine ziemlich grosse Verbreitung im Lande hat. S. 56 — 57. Berichtigungen iiber falscheBestimmungeu finländischerCÄa/a^^o- gastra wurden auf S. 99 — 100 von Herrn Stud. med. R. Forsius gegeben. Besonders wurde die Aufmerksamkeit auf die unzuverlässigen Bestimmungen von Herrn E d. Andre gerichtet, welche sehon Ursache mehrerer ganz falscher Augaben in der Litteratur gewesen siud. Herr Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. 175 Forsius hatte sein Material von Chalastogastra von Herrn Pastor Fr. W. K o n o w in Mecklenburg determi- nieren lassen. S. 98 — 100. Neu fiirdas Gebiet. Cladius comari Stein. Alandia, Godby : R. F o r s i u s. S. 97. Cladius crassicornis Stephens. Alandia, Hammarland, Jomala: E. Forsius. S. 96. Dolerus arcticola Kiaer. Lapponia: J. A. Palmen; Lapp. inarensis: J. Sahlberg; Lapp. tulomensis, FL Lutto und Nuortijärvi: B. Poppius; Lapp. kemensis, Kittilä: E. Kr og er us. S. 97. Dolerus rufotorquatus Costa. Lapponia : J. Sahlberg. S. 97. Janus luteipes Lepelletier. Eegio aboeusis, Uskela: Mäkiin? S. 94. Loderus or7iatulus Konow. Alandia, Sund, Finström: E. For- sius; Tavastia borealis, Saarijärvi : Woldstedt. S. 98. Lyda hieroglyphica Christ. Eegio aboensis, Karislojo: A, Nordström. S. 94. Macrophya pimctum album L. Alandia, Finström: E. For- sius. S. 98. Pampkilius halteatus Fallen. Alandia, mehrere Lokale: A. Nordström, E. Forsius, E. Frey; Nylandia, Esbo-Löfö : A. W e s t e r 1 u n d. S. 93. P. inanitus Villiers. Alandia, mehrere Lokale: A. Nord- ström, E. F o r s i u s , E. F r e y. S. 94. P. sertatus Konow. Savonia borealis, Nilsiä: C. Lund- ström; Ostrobottnia orientalis: Coll. Wasastjerna; Karelia ouegensis, Petrosawodsk: J. Sahlberg. S. 93. Praia taczanows]cii Ed. Andre. Lapponia imandrse, Kantalahti: J. S a h 1 b e r g. S. 95. Trichiosoma nigricoma Konow. Karelia pomorica, Solowetsk: K. M. L e V a n d e r. S. 95. Tr. opaca Konow. Lapponia: J. A. Palmen, B 1 a n k. S. 95. 176 tJbersicht der wichtigeren Mitteilungen. Tr. sericea Konow. Regio aboensis, Karislojo: E,. Forsius S. 96. Diptera. Vermischte Notizen. Uher Helophilus consimilis Malm und ihre Verivandten: R. Frey. S. 11 — 14. Beiträge zur Kenntnis der Dipter en- Fauna Finlands: R. F r e y. S. 67-69. Neu furdasGebiet. Chilosia crassiseta Lw. Alandia, Hammarland: R. Frey S. 120. Ch. cynocephala Lw. Alandia, Hammarland: R. Frey. S. 120 Ch. pini Beck, Nylandia, Helsingfors: R, F r e 3^ S. 120. Ch. velutina Lw. Tavastia australis, Hattula, Messuby: R. Frey S. 120. Cyrtoneura podagrica Lw. Tavastia australis, Teisko: R. Frey S. 120. Hilaria barhipes n. sp. Savonia borealis, Tuovilanlaks : C Lundström; Tavastia australis, Monala: R. Frey S. 67. Meromyza decora n. sp. Tavastia australis. Kangasala : R. Frey. S. 68. Platychirus scutatus Mg. var pygmceus n. var. Tavastia austra- lis, Tammerfors: R. Frey. S. 69. Lepidopfera. Vermischte Notizen. Forstentomologisches : E. R e u t e r. S. 44 — 45. Botys cerealifi SV. wird von Tengström in seinera Katalog als eine finläudisclie Art verzeichnet. Die Angabe beruht offenbar auf einem Druckfehler, denn auf dem Exemplar in der Tengströmschen Samlung steht deutlich B. cenealis tJbersicht der wichtigeren Mitteilungen. 177 SV. IJbrigens gibt es keine B. cerealis SV., sondern eine B. cerealis Hb; letztere Art ist also in Finland nicht ge- funden worden. A. P o p p i u s. S. 54. Cidaria dilutata Borkh. Die Art trat im Simo-Flusstal von Ende August bis Anfang Oktober 1906 in kolossalen Mengen auf, so dass man im "Walde den Eindruck von Schneefall batte. Von der friiberen Hälfte des Juli bis Anfang August ricbteten die Raupen an den Birken Scbaden an, indem sie mancbe Birken fast kabl frassen. Auf weiten Strecken standen die Birken balb kabl. Im allgemeinen scbienen die Bäume jedocb nicbt viel unter dem Angriff gelitten zu baben; mebrere der ganz kabl- gefressenen werden wabrscbeinlicb docb absterben. A. W. Granit. S. 57. Neu fiir das Gebiet. Caradrina selini B. Savonia borealis, Kuopio: G. F a b r i - t i u s. S. 52. Acidalia trigeminata Hw. Emige Exemplare wurden in einer Apotheke in Helsingfors im Mai 1906 gefunden. Sie waren offenbar mit Drogen importiert worden. A. P o p p i u s. S. 54. Hydrilla lepigone Möscbl. N3dandia, Ekenäs: G. F a b r i t i u s ; Ostrobottnia media, Jakobstad: B. P o p p i u s. 8. 52. Rhynchota. Vermiscbte Notizen. Uher die Ocellen hei der Lygmide Aphanus phmiiceus Rossi spracb Herr Professor O. M. E e u t e r. Der Vortragende batte von dieser Art ein Exemplar gefunden, welcbes keine Ocellen besass, sondern anstatt derselben bnks einen etwas ausgebreiteten, runden, schwacb erhabenen, cbagri- nierten Fleck, recbts dagegen einige eingedrtickte Piinkt- cben trug. Diese Beobacbtung war von Bedeutung, da sie Licbt auf die Natur äbnlicber Flecke und Griibcben 12 178 Ubersicht der wichtigeren Mitteiliingen. bei verschiedenen Capsiden wirft. Diese Unebenheiten, welche bei schwarzen Arten oft heller, lehmgelb sind, d. h. weniger Pigment besitzen, miissen offenbar als Rudimente der Ocellen gedeutet werden, iu welcher Deutung man dadurch noch bestärkt ■wird, dass solche Eudimente nur bei den niedrigst stehenden Capsiden angetroifen werden, während bekanntlich den höher differenzierten im allgemeinen die Ocellen vollständig fehlen. S. 22. Neu fiir das Gebiet. Phenacoccus aceris (Sign.) trat auf Apfelbäumeu im Garten des Gutes Herrenäs im Kirchspiel Hattula, Tavastia australis, im Juli 1904 auf. E. R e u t e r. S. 78. Neivsteadia fioccosa (De Geer). Die Art wurde auf der Unter- seite von Polyporus oviniis beobachtet, von welchem Pilze sie sich nährt. Eegio aboensis, Pargas. E. Reuter. S. 78. Neuroptera. In „Nya antechningar om finska Neuroptera'^ giebt Herr Pro- fessor O. M. Reuter einen Nachtrag zu seinen frtiheren Arbeiten iiber iinländische Neuropteren (Acta Soc. pro Fauna et Flora Fennica IX, N:o 8, und Meddel. af Soc. pro Fauna et Flora Fennica 21, p. 62). Die Anzahl der in Finland vorkommenden Arten ist auf 42 gestiegen, von welchen folgende iu dem finländischen Faunengebiet friiher nicht bekannt waren: Chrysopa dorsalis Burm. Regio aboensis, Uskela: Mäkiin. S. 25. Chr. prasina Burm. Regio aboensis, Uskela: Mäkiin. S. 25. Contventzia pmeticola Enderl. Ostrobottnia media, Jakobstad: B. Poppius. S. 30. Hemerohius lutescens Steph. Karelia borealis, Kontiolaks: W. M. Linn a niemi. S. 28. H. micans 01. Regio aboensis, Pargas. O. M. Reuter. S. 26. tJbersicht der wichtigeren Mitteilungen. 179 Orthoptera. Chrysochraoyi poppiusi Miram. Diese von Fräulein E. M i r a m in S:t Petersburg neu beschriebene Art scheint eine ziem- lieh grosse Verbreitung in Sibirien zu haben, kommt aber auch im finländischen Faunengebiet vor, wo sie in Ole nitsa, Lapponia varsugse, von Herrn Dozenten K. M. Levander gefunden worden ist. O. M. Reuter. S. 2L Acarina. Eine im Susswasser, Tusby träsk, Nylandia, lebende Species der sonst marinen Gattung Halacarus wurde von Herrn Dozenten K. M. Levander vorgelegt. S. 119. Crustacea. Pallasiella qnadrispinosa G. O. S. Die Art kommt in den Saima-Gewässern als Relikti brm vor und zwar meistens in grossen Tiefen. I. Välikangas. S. 103. Ästacus fluviatilis L. Eine deformierte Schere wurde von Herrn Förster J. E. Ekström vorgelegt. S. 120. Vermes. Halicryptus spiniilosiis. v. 8ieb. Ein ungewöhnlich grosses Ex- emplar dieser Art, das bei Grähara, Helsingfors, in einer Tiefe von 30 Päden gefangen war, wurde von Herrn Prof. J. A. Palmen demonstriert. S. 141. Protozoa, Euglena sanguinea Ehrenb. In der Nähe von Kuopio, Savonia borealis, war die Oberfläche eines kleinen Sees durch diese Art rot gefärbt. I. Välikangas. S, 64. — Herr 180 tjbersicht der wiehtigeren Mitteilungen. Dozent K. M. Levander giebt eine eiugehende Be- schreibung der finländischen Exemplare, die nicht ganz mit den Abbildungen von Dangeard libereinstimmen. S. 64—66. II. Botanik. Reiseberichte. Die Stipendiaten, Herren A. Nyman, R. Krogerus imd U. Sabl b erg, berichteten iiber ihre im Sommer 1905 unter- nommene Reise in den Gegenden von Ounasjoki und Tenojoki in Lappland. S. 15 — 20. Plantae vasculares. Systematische Notizen. Sorhus auciqjarla-Formeu in Finland. Von Herrn Rektor M. Brenner werden auf Grund der Verschiedenheiten der Blätter der fertilen Sprosse einige Formen des gemeinen Vogelbeerbaumesaufgestellt, und zwar folgende. — F. homo- morpha: die Kleinblätter der fertilen Sprosse haben die- selbe Form und sind ebenso gezähnt wie die der sterilen. Hierher Subf. didyma mit grob doppelt gesägten Klein- blättern. — F. heteromorpha : die Blätter der fertilen Sprosse mehr gleichbreit bis verkehrt eiförmig und mit Rändern, die entweder nur in der basaleu Hälfte des Blattes oder ein wenig iiber die Mitte ganzrandig sind. Hier kann man zwei Subformen, Subf. platyglossa mit breit zugespitzten, beinahe stumpfen, und Subf. steno- glossa mit schmal zugespitzten Kleinblättern unterschei- den. — F. subheteromorpha: Zwischeuform mit den Blät- tern der fertilen Sprosse nur wenig weiter gegen die Spitze ganzrandig. Hierher die Subformen }}latyphylla und stenophylla, die wie die entsprechenden Subformen der Form heteromorpha gekennzeichnet sind. — F. calvata: die Knospen glatt. — S. 5. tjbersicht der wichtigeren Mitteilungen. 181 Taraxacum. Von Herrn Eektor M. B r e n n e r werden einige lappländischen Taraxacum-YoYiQ.e\i erwähnt und dabei vier Arten als neu beschrieben. S. 108 — 112. Neu fur das Gebiet. Fragaria vesca X viridis. Alandia, Geta, vier verschiedene In- seln: A. P a 1 m g r e n. S. 33 und 133. Potentilla Egedi. Auf verschiedenen Plätzen am Eismeer und an der Kiiste des Weissen Meeres und auch, aber in schwächer ausgeprägten Formen, am nördlichsten Teil des Bottnischen Meerbusens: H. Lindberg. S. 54. Sparganmm ramosmn X simplex. Alandia, Geta : F. W. Kling- s t e d t und A. P a 1 m g r e n. S. 52. Taraxacum-FoYTden : T. Balticum Dahlst. kommt anvielen Stellen in Alan- dia und selten in den Schären von Abo vor. T. litorale Raunk. ist nur von einer einzigen Lokalität in Alandia bekannt. Diese Formen "waren von Herrn Custos H. D a h 1- s t e d t in Stockholm determiniert : H. L i n d b e r g. S. 33. T. Dahlstedtä Lindb. fil., T. hcematopus Liudb. fil. und T. intermedium Eaunk. werden von Herrn Custos H. Lindberg vorgelegt. S. 55. T. Iceticolor Dahlst. Nj^landia, Helsingfors: M. B r e n- n e r. S. 75. T. Hjeltii Dahlst., T. simuliim Brenn., T. lohidaium Brenn. nebst f. coUatatum Brenn., T. parcifiorum Brenn., T. oxylohium Brenn., T. replettim Dahlst. und T. croceum Dahlst., von Herrn Förster J. Montell in verschiede- nen Gegenden im schwedischen und finnischeu Lappland erbeutet, wurden von Herrn Rektor M. B r e n n e r vor- gelegt. Die Fundstätten sind S. 109 — 112 verzeichnet. Seltenbeiten. — Wichtigere Fundorte. Alchimilla acutidens. Regio Aboensis, Lojo: H. Lindberg. S. 6. 182 Ubersicht der Avichtigeren Mitteiluugen. A. glomerulans. Eegio Aboensis, Lojo: H. Lindberg. S. 6. — Tavastia australis: A. A. Sola. S. 133. A. ohtusa. Alandia, Hammarland: H. L i n d b e r g. S. 6. A. plicata. Tavastia australis : A. A. S o 1 a. S. 133. Aspidium lonchitis. Karelia Keretina, Kivakkatunturi: W. Kokko. S. 35. Aspidium Robertianum. Kuusamo, Jäkälä vuoma unweit Juu- ma am Flusse Kitkajoki: A. Backman. S. 34. Carex Icevirostris. Satakunta: H. A. Printz. S. 133. C. rupestris. Karelia Keretina, Kivakkatunturi: W. Kokko. S. 35. Centaurea jacea f. pallens. Nylandia, Perna: G. von Frenc- kell. S. 76. Cephalanthera xiphophyllum. Alandia, Äppelö :SigneLager- s ta m. S. 133. Cratcegus monogynus. Mehrere neue Fundorte dieser Art wur' den von Herrn Custos H. Lindberg in Alandia ent- deckt. Doch ist Cr. calycinus viel gemeiner in Alandia als die erstgenannte Art (cfr. Medd. Soc. F. et Fl. Fenn. 31, S. 7). S. 6. Epilohium alsinifolium X palustre. Ostrobottnia Kajanensis, Suomussalmi : O. K y y h k y n e n. S. 34. E. Lamyi. Eegio Aboensis, Nagu, Själö: G. Marklund. S. 134. Epipogon aphyllus. Savonia borealis. Maaninka: O. Kyyh- kynen. S. 34. Gentiana amarella * lingulata X campestris * Suecica. Alan- dia, Jomala Eamsholm, im Jahre 1899 in zwei Exempla- ren : A. P a 1 m g r e n. S. 33. Hypericum montanum. Regio Aboensis, Lojo: O. Setri. S. 104 und 134. Lamium intermedium. Satakunta: H. A. Printz. S. 133. — Sat., Messuby: E. Frey. S. 133. Luzula hybrida (L. multiflora X Siideticd). Tavastia borealis : Ed V. af Hällström. S. 133. L. yVahlenbergii. Lapponia Kemensis, Pallastunturit: W. Kokko. S. 35. Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. 183 Menta Ärrhenii. Tavastia borealis. Luhanko : A. L e i n b e r g. S. 133. Nymplicea candida f. rosea. Karelia australis, Näkkälänjärvi: E. Hougberg. S. 105. Picea excelsa. Einige Angaben fraherer Forscher betreifs der Nordgrenze der Fichte (sielie z. B. die Karte von H. A. Sandberg in Finska Forstföreningens Meddelanden XV, 1899) werden von Herran A. Nyman, E,. Kroge- rus und U. Sahlberg bestätigt. So ist am Flusse Ounasjoki die Nordgrenze des geuanuten Baumes am Was- serfall Ketomellakoski (ungefähr 68° 1 7' n. Br.) gelegen. Unterhalb dieses Falles wurden im Sommer 19U5 noch hier und da Fichtenbestände beobachtet, oberhalb des- selben aber nicht. — Am nordostlichen Teil des Sees Ounasjärvi (beinahe 68° 25') solien auch einige Fichtea vorkommen, ebenso einige Gruppen am Dorfe Peltovuoma (ungefähr 68° 24' 30"). — Die Fichten. die auf dem Fjelde Kuossavaara in Lapponia Inarensis vorkommen solien (vgl. Sandberg 1. c, Seile 143), vvurden nicht gefunden. — S. 17 — 19. P. excelsa f. oligoclada. Nylandia, Inga, Svartbäck und Jodd- böle, drei Bäume : M. B r e n n e r. S. 37 — 38. P. excelsa f. virgata. Nylandia, Snappertuna, Fagernäs, in ei- nem Garten : M. B r e n n e r. S. 38 — 39. Pirus mah(S. Alandia, mehrere Lokalen : H. Lindberg. S. 6. Ranuncidus Cassuhicus. Savonia borealis, Kuopio und Nilsiä: O. Kyy h ky n en. S. 34. Ruhiis arcticus X saxatilis. Ostrobottnia Kajanensis, Suomus- salmi: O. Kyyhkynen. S. 34, Ruppia spiralis. Alandia ; Jomala, Lemland und Eckerö : A. Palmgren. S. 53. — Alandia, Sund: P. Brofeldt. S. 134. — Eegio Aboensis, Luonnonmaa: Dora Col- lan. S. 134. Sorhus ancujjaria X Fennica. Alandia, Geta Dänö: H. Lind- berg. S. 6. S. Fennica. Nylandia, Inga. Ein einziger, 2 m hoher, steriler Baum : T h o r d B r e n n e r. S. 4. Torilis anthrisciis. Alandia, Hammarland : A. Palmgren. S. 53- 184 Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. Veronica opaca. Satakunta: H. A. P r i n t z. S. 133. V. saxatilis. Karelia Keretina, Kivakkatuuturi: W. Kokko. S. 35. Vicia lathyroides. Alandia, Lemland : A. Palmgren. S. 104. Verwildert oder eingescbleppt. Ajuga reptans. Alandia, Jomala Möckelö: U. W i d 1 u n d. S. 104 und 134. Amelanchier canadensis. Nylandia, Kyrkslätt, zwei Exemplaren : T h. S se l a n. — Isthmus Karelicus, Valkjärvi, zwei Sträucber: H. Lindberg. — Karelia australis, Vecke- laks: R. Forsius. S. 105. Bromus Madritensis. Satakunta: H. A. Printz. S. 183. Cirsium oleraceiim. Nylandia, Helsingfors : H. AVasastjerna. S. 133. Corynephorus canescens. Alandia, Sund : P, B r o f e l d t. S. 134. Lysimachia pundata. Regio Aboensis, Luonnonmaa: Dora Collan. S. 134. Menta geyitilis. Tavastia borealis, Luhanko : A. L e i n b e r g. S. 1.33. Potentilla Goldhachii. Satakunta: H. A. Printz. S. 133. Sisymbrium Wolf/ense. Satakunta, Karkku Suoniemi : A. Lind- fors. S. 33. Stachys annuus. Karelia australis, Sippola : A. L i n d f o r s. S. 133. Monstrositäten und Formen. Acer platanoides. Ein von Taphrma acerina hervorgerufener Hexenbesen aus Nylandia, Helsingfors, wird von Herrn Doktor E. E e u t e r beschrieben und abgebildet. S. 58 — 60. Betula verrucosa. Ein Lusus aus Alandia, Hammarland, wird von Herrn Castos H. Lindberg vorgelegt. — Dieselbe eigentiimliche Form an den Blättern wurde vor mehreren Jahren an ein Paar Bäumen in den Schären von Pargas, Regio Aboensis, von Herrn Doktor E. Reuter beobach- tJbersicht der wichtigeren Mitteilungen. 185 tet ; cliese Blattform war indessen später in die normale iibergangeu, und jetzt köanen die genannten Bäume kaum von der Hauptform unterscliieden werden, was den Lusus- charakter der Form bestätigt. S. 6. Die Jcurznadeligen Formen der Kiefer und der Fichte. Die Formen hrevifoUa oder hrachyphylla und lapponica von der Kiefer und die Form hrevifoUa der Fichte sind nach Herrn Rektor M. B r e n n e r manchmal, vielleicht sogar in den meisten Fällen, durch äussere Verhältnisse, z. B. Nahrungsverhältnisse, hervorgerufen. ö. 35 — 37. Fflanzenteratologische Notizen wurden von Herrn Doktor E. Reuter betrefFs zehn verschiedener Phanerogamen in deutscher Sprache mitgeteilt. Einige Prolifikationen von TrifoUum repens wurden abgebildet. S. 41 — 43. Synonymiscbe Notizen und Berichtigungen. Die Synonymik einiger Formen von den G-attungen Hieracium, Eiiphrasia, Chenopodium, Alnus und Juncus "wird von Herrn Rektor M. B r e n n e r besprochen. S, 86 — 92. Centaurea jacea. Die von Herrn Rektor M. B r e n n e r als Centaurea jacea X phnjgia gedeutete Pflanze aus Ny- landia. Perna (siehe Meddel. Soc. pro Fauna et Flora Fenu. 32, S. 7 und 199), wird von Herrn Custos H. L i n d- berg als eine Form von C. jacea betrachtet. S. 133. Ranunculus acer. Die Pflanze aus Nylandia, Perna, die von Herrn Rektor M. B r e n n e r als Ranunculus acer X po- lyanthemos betrachtet wurde (Meddel. Soc. pro Fauna et Flora Fenn. 32, S. 7 und 200), ist nach Herrn Custos H. Lindberg R. acer. S. 133. Ruhus ccesius X saxatilis. Die Pflanze aus Alandia, Geta (nicht Lemland), die von Herrn Rektor M. B r e n n e r Ruhus Idieus f. suhviridis benannt wurde (Meddel. Soc, pro Fauna et Flora Fenn. 32, S. 7 und 200), ist nach Herrn Custos H. Lindberg ein Bastard zwischen R. ccesius und R. saxatilis. S. 133. Sorhus suhserrata Opiz entspricht nach Herrn Rektor M. B r e n- n e r dem S. aucuparia L. f. heteromorpha Brenn. S. 5. 186 Ubersicht der wichtigeren Mitteilungen. Taraxacum. Die Synonymik einiger Taraxacum-FoYvaen wur- de von den Herren Rektor M. B r e n n e r (S. 70 — 74 und 90 — 91) uud Custos H. Lindberg (S. 55) besprochen. VermischteNotizen. Der Kampf ztvischen Sorhus auciqiaria tmd Piyms silvesiris. Herr Cand. E. Häyren teilt aus Nylandia, Ekenäs, Tvärminne, an der Kiiste des Einnischen Meerbusens, zwei Fälle mit, wo die Kiefer von heranwachsenden Zweigen von Sorhus auciqjaria bei Seite gedrängt wird. S. 9—11. Herhstfärhung hei Alchimilla-Blättern. Von Herrn Castos H. Lindberg wurde demonstriert, wie die Blätter der Al- chimilla-Avten im Herbst konstante und fiir jede Art cha- rakteristische Flecken und Verfärbungen bekommen. Da die Blätter von Pflauzen herrlihrten, die sämtlich auf demselben Platze im botanischen Grarten der Universität Helsingfors kultiviert und daselbst während zweier Jahre denselben äusseren Einfliissen_ ausgese^t waren, wollt Herr Lindberg diesen Veränderungen eine gewisse systematische Bedeutung zumessen. S. 33 — 34. Samenverhreitung von Quercus pedunculata. In Regio Abo- ensis, Lojo, Pulli, beobachtete Herr Professor E. E. Sundvik, wie junge, gleichalterige Eichensprösslinge massenhaft um die verschiedensten Bäume herum, uicht aber an freien Plätzen emporwuclisen. Aller Wahrschein- lichkeit nach stamaiten diese Pilanzen aus Eicheln, welche in den Bäumen sitzende Vogel hatten herunter fallen las- sen. Beteiligt hieran waren vermutlich Niicifraga caryo- catactes, Sitta europcea und vvahrscheinlich auch Qarrulus. Unmöglich wäre es auch nicht, dass die Vogel die Eicheln in die Erde eingraben und dann vergessen. — Ähnliche Beobachtungen wurden auch aus Äland von Herrn Cand. A. Palmgren erwähnt. — S. 61 — 64. Plantce Finlandien Exsiccatce. Von diesem Exsiccatwerk, das VO m Botanischen Museum der Universität Helsingfors tjbersicht der wichtigeren Mitteihmgen. 187 versandfc wird (sielie Meddel. Soc. pro Fauna et Flora Fenn. 32, S. 203), wurden acht Fascikeln (n:ris 1—400) von Herrn Custos H. Lindberg vorgelegt. S. 76. Die Entivichelung der Kvartärflora in Finland wurde von Herrn Custos H. Lindberg besprochen. U. a. hatte Vortr. im inneren Finland iu Ostrobottnia Kajanensis, Sotkamo, 160 m. li. d. M., einige bemerkenswerte Pflan- zenfossilien gefunden, und zwar teils Brackwasserpflan- zen, wie ZannicheUia polycarpa und Ceratophyllum demer- sum, teils Formeu wie Carex pseudocypems^ die in Fin- land ausgeprägt sudlicli sind. Besonders wurde hervorge- hoben, wie schwer es sei, die in Finland gewonnenen phytopaläontologischen Resultate mit der von schwedi- schen Geologen aufgestellten Theorie eines grossen und siissen, postgiacialen Binnenmeeres, des Ancylus-Sees, iu Einklang zu briugen. S. 76 — 77. TJher den Schiitz von Naturdenkmälern sprach Herr Rektor M. Brenner. S. 120 — 122. — Die von der Gesellschaft ergriffenen Massregeln sind S. 140 — 141 erwähnt. Musci. Männliche Pfianzen von Anisothecium humile (Ruthe) Lindh., mit einer Figur im Texte : H. B u c h. S.'; 79 — 81. Bryum Hagenii und Dicranum stridum aus Nylandia, Borgä, und Bryum tumididum aus Nylandia, Sibbo : V, F. B r o- t heru s. S. 134. Lichenes. Neu fur das Gebiet. Äledoria Fremontii. Karelia borealis, Lieksa :| G-. L an g. S. 52 und 134. Seitein heite n. - Wichtigere Fundorte. Cladonia pyxidata f. pachyphyllina. Nylandia, Espoo : A. A. S o 1 a. S. 4. Bhizocarpon Bittohensis. Lapponia Inarensis: F. S i 1 e n. S. 103. 188 tJbersicht der wichtigereii Mitteilungen. Rh.ruhescens. Satakunta, Ylöjärvi: A. A. Sola. S. 4und 134. Stereocaulon coralloides. Savonia borealis. Kuopio, Suovesi: K. Linkola. S. 104. Algae. Beiträge znr Kenntnis der Oscillatoriaceen Finlcinds. Von die- ser in Finland friiher nicbt näher untersuchten Algen- gruppe werden 26 Arten von 7 Gattungen aufgezählt : F. W. Klingstedt. S. 113—117. Fungi. Cladosporuim cucumerinum, bisher nicht in Finland beobachtet, ist nach Mitteilung von Fräulein JennyElfving wäii- rend mehrerer Sommer auf jungen Grurken in der Garten- schule Sippola in Karelia australis verlieerend autgetreten. Im Sommer 1906 wurde die Identität der Art von Herrn Professor E. Rostrup in Kopenhagen festgestellt: E n- zio Reuter. S. 6 — 7. Oloeospormm Lindemuthianum, neu fiir Finland, wurde nach Mitteilung von Fräulein Jenny Elfving Ursache einer recht schweren Krankheit sowohl der Blätter als der Friiclite von Phaseolus vtdgaris in der Gartenschule Sippola. Der Pilz wurde von Herrn Professor E. R o s t- r u p bestimmt: E n z i o R e u t e r. S. S. Graphiola Phmnicis wurde auf Blättern von aus Deutschland eingefuhrten P/iö?>zfic-Palmen beobachtet: Enzio Reu- ter und H a r r y F e d e r 1 e y. S. 8. Phallus impudicus, seit 1755 nicht in Finland beobachtet, wur- de im Sommer 1906 in Alandia, Jomala, in einigen Exem- plaren von Herrn Stud. Med. Henry Snellman gesammelt. Friiher von Herrn Snellman auch in Re- gio Aboensis, Korpo, beobachtet: Fr. Elfving. S. 32. Tapiirina acerina. Ein von diesem in Finland nicht friiher beobachteten Pilze smf Acer platanoides hervorgerufener und von Herrn Professor J, A. Palmen in Nylandia, tJbersicht der wichtigeren Mitteilungen. 189 Helsingfors, gefundener Hexenbesen wird von Herrn Dok- tor E. Reuter beschrieben und abgebildet. Die Ansicht, das der Hexenbesen von dem genannten Pilze hervorge- rufen ^ar, wurde auch von Herrn Professor E. R o s t r u p vertreten. Zugleich berichtigt Herr Reuter eine Notiz von Solereder in Naturwiss. Zeitschr. f. Land- u. Forst- wirtsch., Jalirg. 3, 1905, S. 18, welcher angiebt, dass nach Eliasson Tapiirina aeerina auf Acer tataricum Hexen- besen bilden soll. Auf Acer tataricum kommt zwar nach Eliasson eine Taphrina-Art vor, diese ist aber T. poly- spora und bildet uicht Hexenbesen. In der That diirfte T. aeerina die einzige Art sein, von welcher man mit voller Gewissheit Weiss, dass sie Hexenbesen auf Acer hervorruft, und zwar, soweit jetzt bekannt ist, nur auf A. platanoides L. S. 58 — 60. R c^ is t cr öfver de vetenskapliga meddelandena. Mötet den 6 oktober 1906. Sid. Forssell, G. W, Ett svart exeraplar af Lejnis timidiis L 3 Suomalainen, E. W. Phalaropus fulicorins L. ja Coracias gar- rula L • 3 Sola, A. A. Kaksi huomattavaa jäkälälöytöä 4 Brenner, M. Sorhus hyhrida L. i Inga i — Former af Sorhus ancuparia L. i Finland 5 Lindberg, Harald. Fanerogamer f rän sydvästra Finland ... 6 Reuter, Enzio. Mykologiska notiser 6 Häyren, Ernst. Kampen emellan rönn och tali 9 Frey, Richard. Nemosomn elongatum L. frän Finland 11 — tJber Helophilus consimilis Malm und ihre Verwandten . 11 Nyman, Armas, Kertomus lapinmatkasta kesällä v. 1905 .... 15 Reuter, O. M. Chrysochraon poppinsi Mirani, en för finska omrädet ny orthopter 21 — Tvenne sällsynta skalbaggar, aterfunna vid Abo .... 21 — Oceller, felslagna hos en lyg*id (Aphanus phoeniceus Rossi) 22 — „Sotare" bland bina 23 — Nya anteckningar om finska Neuroptera 24 Mötet den 3 november 1906. Wegelius, A. Trcchus discus Fabr., ny för Finland 32 Elfving, Fr. Phallus impudicus L. i Finland 32 Palmgren, Alvar. Tvenne sällsynta hybrider frän Aland ... 33 191 Sid. Lindberg, Harald. Anmärkniugsvärda fanerogamer 33 — Hösttargning hos AIcJiimilla-hlRd 33 Backman. Alb. Anmärkningsvärda kärlväxter 34 Brenner, M. Om tallens och granens kortbarriga former .... 3.5 — Picea excelsa f. oligodada Brenn. i Inga och f. rirgata Jacq. i Snappertuna 37 Forsius, Runar. Coleopterologiska meddelanden 39 Reuter. Enzio. Ptlanzenteratologische Notizen 41 — Forstentomologisches 44 P o p p i u s , B. Eine neue Philonthus- Art aus Nord-Russland .... 46 — Zur Kenntnis der finländischen Arten der Gattung Notio- philus Dum 47 Mötet den 1 december 1906. Lang, G. Alectoria Fremo7itii Tuckerra 52 K 1 i n g s t e d t , F. W. Sparganium ramosum Huds. X simplex Huds. 52 Fabritius, G. Tvenne sällsynta fjärilar 52 Levander, K. M. Ryggradskrökning eller skolios 53 Palmgren, Alvar. Tvenne fanerogamfynd 53 Poppius, B. Tvä anmärkningsvärda coleopterer 53 Poppius, Alfred. Tvenne lepidopterologiska notiser 54 Lindberg, Harald. Anmärkningsvärda fanerogamer frän Finland 54 Sahlberg, J. Nägra pä odlade Bosa-arter lefvaude tenthredinider 55 Granit, A. W. Härjningar af Cidaria dilutata Borkh 57 Reuter, Enzio. Häxkvast pä Acer platanoides L., förorsakad af Tapiirina acerina Eliass 58 — En egendomlig plats för boet af Odynerus pariettim (L.) Latr 61 Sundvik, Ernst Edv. Ett af sätten för ekens spridning i värt land . 61 Välikangas, L Englena sanguinea Ehrenb. Pohjois-Savossa ... 64 Frey, Richard. Beiträge zur Kenntnis der Dipteren-Fauna Finlands 67 Mötet den 2 februari 1907. Brenner, M. En af namnförbistring hotad Taraxacum-iorm. Gamla former med nya namn 70 — En för Finland ny Taraxacum officinale-torm, T. Iceticolor Dahlst 75 192 Mötet den 2 mars 1907. Sid. von Frenckell, G. Fanerogamer frän Nyland 76 Li nd b erg, H arald. Plantse Finlandise Exsiccatae 76 — Kvartärflorans utveckling i Finland 76 Suomalainen, E. W. Kalalokkeja (Larus canus L.) talvella Hel- singin satamassa . 77 Reuter, E. Tvenne för finska faunan nya sköldlöss 78 Buch, Hans. Männliche Pflanzen von Anisofheciuni humile (Ruthe) Lindb 79 Poppius, B. Zur Synonyraik einiger nord-europäischer und sibiri- soher Carabiden . 82 Brenner, M. Nägra växtsynonymiska data . 86 Forsius, Runar. Bidrag tili kännedoraen om Finlands Chalasto- gastrn 92 Mötet den 6 april 1907. Välikangas, I. Pallasiella quadrispinosa G. O. S 103 Lang, G. Tvä anmärkningsvärda lafvar 103 Lindberg, Harald. Hypericum montamim L. frän Lojo . . . . lO-i Palmgren, Alvar. Fanerogamer fran Aland 104 S 36 1 a n , Th. Nymphcea candida Presl. f. rosen 105 — Amelovchier canndensis (L.) i Kyrkslätt socken .... 105 Poppius, B. Zwei neue Stenus- Avten aus Lappland 106 Brenner, M. Nägra lapska TaraxncHm-iovmer 108 Klingstedt, F. W. Beiträge zur Kenntnis der Oscillatoriaceen Finlands 113 Mötet den 4 maj 1907. Forssell, G. W. O/^is fei^rax L. fi-än trakten af S:t Michel ... 119 Levander, K. M. Halacarid frän Tusby träsk 119 Ekström, J. E. Tvä zoologiska notiser 119 Frey, R. För Finland nya dipterer 120 Brenner, M. Tili frägan om naturfornminnens fredande .... 120 Ärsmötet den 13 maj 1907. Palmen, J. A. Halicnjptus spitmlosns frän Grähara 141 Levander, K. M. Tvenne ornitologiska notiser 141 193 Tjänstemännens ärsredogörelser. Sid. ( »rdfömiidcns arsberättelse 122 Skattinästareos ärsräkning 131 Botanifcs-intendenteas ärsredogörelsc 132 Zoologie-intendentcns ärsredogörelse 135 Bibliotekarieus arsberättelse 139 Bulletin Bibliographique 143 Ubersicht der xviclitigereQ Mitteilungeu 1906—1907 . 169 Ab = Regio aboensis Kton = AI = Alandia Ks Ik = Isthmus karelicus Ksv Ka = Karelia australis Le Kb = Karelia borealis Li Kk = Karelia keretina Lim = Kl == Karelia ladogensis Lkem^ Koi = Karelia olonetsensis Linur = Kon ^ Karelia onegensis Lp Kpoc = Karelia pomorica occidentalis Lt Kpor = Karelia pomorica orientalis Lv Karelia transonegensis N Kuusamo Oa Karelia svirensis Ob Lapponia enontekiensis Ok Lapponia inarensis Om Lapponia Imandrae Sa Lapponia kemensis Sb Lapponia murmanica St Lapponia ponojensis Ta Lapponia tulomensis Tb Lapponia Varsugae Nylandia Ostrobothnia australis Ostrobothnia borealis Ostrobothnia kajanensis Ostrobothnia media Savonia australis Savonia borealis Satakunta Tavastia australis Tavastia borealis Pris 2: — Fmk. MEDDELANDEN SOCIETAS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA. TRETTIONDETRED.TE HÄFTET 1906—1907. MBD EN KARTA OCH TRE FIGURER I TBXTEN. MIT EINER DEUTSCHEN UBERSICHT. HELSINGFORS 1907. Publications de la Societas pro Fauna et Flora Fennica en vente chez Bdlundska bokhandeln (les Freres Hjorth), Librairie, ä Helsingfors. Notiser iir Sällsk:s pro Fauna et, jMeddelanden af Societas pro Fauna Flora Fennica förhandlingar: \ et Flora Fennica: 8:de häftet (1864-69, 1882) 74) 9:de n (1^68) 10:de „ (1869) ll:te , (1871) 12:te , (1874) 13:de , , (1871- 14:de , , (1875) ä Fmk 2 ., 4 50 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica: Voi. Voi. Voi. Voi. Voi. Voi. Voi. Voi. Voi. Voi. Voi. Voi. Voi. Voi. Voi Voi. Voi. Voi Voi. Voi Voi. Voi. Voi. Voi. Voi. Voi. Voi. Voi I (1875—77) , II (1881 -85) III (1886—88) IV (1887) . . V. 1, I-III -95) (1888 VI (1889—90) . VII (1890) . . . VIII (1890—93) . IX (1893-94) . X (1894) . . . XI (1895). . . XII (1894—95) . XIII (1897) . . . XIV (1897-98) . XV (1898-99) . XVI (1897—1900) XVII (1898-99) . XVIII (1899—1900) XIX (1900) . . . XX (1900-1901) 21 (1901—1902) 22 (1901-1902) 23 (1901 — 1902) 25 (1903 -1904) 26 (1903-1904) 27 (1905—1906) 28 (190.5—1906) 30 (1904-1906) ä Fmk 10 8 10 10: 6 15 10 10 12 10 12 8 8 8 10; 8: 9 7 9 50 50 l:sta häftet 2:dra „ 3:djc „ 4:de 5:te 6:te 7:dc „ 8:de 9:de 10:de ll:te 12:te 13:de 14:de 15:de - „ 16:dc I7:de 18:de 19:de 20:de 21:sta 22:dra „ 23:d.jc „ 24:de „ 25:te 26:te 27:dc 28:de 29:de 30:de 31:sta „ 32:dra 33:dje (1876) (1878) (1878) (18781 (1880) (1881) (1881) (1881) (1883) (1883) (1885) (1885) . (1886) (1888) , (1889) (1891) (1892) , (1892) . (1893) . (1894) . (1895) . (1896) . (1898) . (1897— (1898- (1899- (1900- (1901- (1902- 1,1903- (1904- (1905- (19U6 98) 99) 1900) -1901) -1902) 1903) ■1904) 1905) ■1906) 1907) il Fmk Herbarium Musei Fennici: I. Planta; vascularcs (1889) ä Fmk II. Musci (1894) . . . . „ „ 1:50 2; 2: — 2:50 3: — 2; 2- 2: — 2:- 2: 50 3: — 3:- 3: — 3: — 3: — 3: — 3: .50 1:50 1:25 1:75 l!50 2:50 1:50 2: 2; 1:75 2: __ 2: _ 2: — 2: — 2: — 3: — 1:50 Pris 2: — Fmk. Q^' >1 1.II1U.\H1 UH niN E i Pi ii f I iliiii ii