ar ABS åesn sn Mesretaladk ind MöögS-egr RR tU AS — Va NY å S AA =, =P) sin |l; SE Gepesmb 1892) FR N-GIUSON- Im AS SV NV W-Gilson-invt 2745 hi), | — 4.18 = — sm 4 lev: Fer —St Aj Or YR - Pr å 5 t >> a 4 NV Ne RAA SE SL j Jag SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916 MED 1374 SIDORS TEXT OCH BILAGOR SAMT 212 ILLUSTRATIONER (DÄRAV 24 HELSIDESBILDER), 19 KARTSKISSER, 13 PORTRÄTT OCH 1 PLANSCH I FÄRGER FJORTONDE ARGANGEN UTGIVEN AN SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD STOCKEIOEM 1010 Redaktörer: SCHOTTE, GUNNAR, f. d. Jägmästare, Professor, Chef för Statens Skogsför- söksanstalt och föreståndare för dess skogsavdelning, Föreningens sekreterare, ansvarig utgivare. HESSELMAN, HENRIK, Fil. D:r, Professor, Föreståndare för Naturveten- skapliga avdelningen vid Statens Skogsförsöksanstalt. CENTRALTRYCKEKIET, STOCKHOLM I 916 s INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Uppsatser, referat m. m. DOMÄNSTYRELSEN : Cirkulär, beslut, framställningar och yttranden 112, 321, 438, 506, 576, 634, 709, 773, KIRKE NJA OM TSKOgSbOKfömn eg Och Skopsvärdering ,.:s..se,ooscicbossassssrvufndeaneNener SkOpsmäsmnprOchiskopgsvärderine (Ylls) verlserserskodin ste röster kses SKER ATN Mere 551, ANDERSSON, GUNNAR: Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska krono- af dlDarn [SIA Pader RR Ref FER RN CE Er BERNS ESPN PRE IE 5 480, 301; Kiftparkskopsmarksanalyser: frän: BOhusläl .c.lisssss son dö dKnN Ar RAr po Rkd tres DNs sr Ty MIRVAS)EBERVäd INortbottens” lappmaris kan: producera, soksenssosarorseeessbesens issn se nes BARTHELSON, C. G.: Lagförslaget om fridlysning av kottar, bär m. m (föredrag) ... Slödgsvardrden SkOEStörvalning? (fÖrEOTAR ads node dens sl aside kåk tag SRA dn gp Ret ons ARSS Eks KASS TÅL PD JAA kar PRE Lå ET AA VSRY TT bf rk TRA TEPE RF ANG ALLA PRENSA: SR 469, FÖR GOM, EA Skogsvard. ock skopgstförvaltDing (yllE.). —s....se.eressesölödervesaseisopssresede FINT LINE lg FL (RI I [a 5 arb 00 EE EA Oe gg AE åå är FDR SRA AL SE RSA AR 1 CARBONNIER, H.: Skogspolitiken och skogsarbetarefrågan (yttr.)............... 364, 369, PJÄRIESREN ELI CV: OSSIAN Om svenska Juniperus-jättar. .o..s...ssersessseersivteeseerdörent DANIELSSON, UNO: Huru tillväxa skogarna inom södra Kalmar län oiosssssssssressorsass BRM ANA VsiSkopsbraudförsäkringsfraågan (Ytlk.).:,.,,...s.sseoisobesbecsisssörerderesnnt rdr r de EKMAN, W.: Om byte av träkol för minskning af fraktkostnad och undvikande av Ö vagnsbrist SoA SoA 3 BIE ET AR ER ALMAS ASSA GEL SLET LYSA SSA OP PSENFR Er EEE Eee Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna (yttr.) ............ ELrtiotT, HuGo: Betänkande rörande grunderna för fördelning av till kungl. statskon- toret redovisade skogsvårdsavgifter (tillsammans med Hugo Fahlén och Gunnar SEGT TEN mord er ES Ses TRA DR CET TT RESA RSS EE SKE ES RA AES KAR ENGHOLM, G.: Apropå avverkningsberäkningar (skogspolitiska inlägg).............s..sss-> FAHLÉN, HuGO: Betänkande rörande grunderna för fördelning av till kungl. statskon- toret redovisade skogsvårdsavgifter (tillsammans med Hugo Elliot och Gunnar SEAN AE) ye dr ASA fe Eg rr fe Ar BR SAS FIS ERS pe PER BE ET FSA KASSE SR EEE) FR Se RR NN rn ma SR RR va a er taga Ner ale bps skon ser RAR be FREDENBERG, KARL: Skogspolitiken och skogsarbetarefrågan (yttr.) —..sssosssssosssssoss fölkopsvard Och SKOSStförvällning. (YilE:).:.s.ss.sen dee vene eder ss ek eb revs e rr SKER RAN 479, GUSTAFSSON, C. A.: Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna (yttr.) FREIRE Ce. VAT BER:DS Rarskt eller lagrat. SKOgSffÖ mod sbededbn okavå petad resa sserkkr Dä ran es, HAMMARSTRAND, E. V.: Skogspolitiken och skogsarbetarefrågan (yttr.) .................. (HELLSTRÖ)M, O.: Trävarumarknaden............... 108, 303,-433; 499; 571, 630, 708; dT TT EE a (ran AU per fys erg YAIR a Af NG a RAP IR BARS ER ee EE SAR APS CE er IRK ÅG LR ELR BA SÅG ÄTS a sr 0 SS Ng GE Nor od SDN a UA spred eko ck dad breda MÄNS RNESTA STA EA LISE RES ES LIED Era ARS sla bros ds dT SR De OSAGT LA RK ve ed ö krok eRne be Ks S SEE ERDLKEN FÖRR MELINS Pio: sSkogsbrandförsakringsfrågan. (ylI:). ........>>isesesssssöss,estessvdisdödarnat Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna (yttr.) ............ HESSELMAN, HENRIK: Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt under år 1915. 1I. Naturvetenskapliga avdelningen ...............sstsessssseseseres Om: Berakningen. av. medelfelen i Värmlandstaxeringen | ..sis:sessensdeodensössretssigas HISSING, I.: Om arealberäkningsfel och huru de kunna bedömas,.........sssrsrerssesernss HOLMGREN, A.: Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna UIOKE TER HIG SNr SS oa MADE EN os ba SA SEEDS ek be BN ERA UT Seel a SN Ne v UR oe er ER AR abe k ARR SANS NARE EN EE RS MER ERNA RR RAT ST SA RNE SÄ DNE dl oa fe RE oa lege Ö NR alöör le Köl a fobrn Gu oe DNA A RR SRESD DEN 394, HoLMQuisST, FR.: Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna UR rr Ar RR LA SEE SNI FÖRRA TK EE Sd NES TEES OS SER RESAN RE SRR TE 01 390, RINCENER "CLS Sköpsvard: och. skogsförvaltning: (yltfi)!:::sse..seresressäsdanknäRNYREsknete se INAFORSSON; "LORS Om. beräkning. av tillväxtprocenteD,;......ssscosssvsavevsndbrstinenbökseseese JONSON, TOR: FSYKORSVUrE OCKASKOPSIOTVÄLINE (YLES) vara se sens ver SestbeNSRENESN ks GET seven Skopsmächinpgsöckh skogsvärdering "(Yyttf:) lic. cesvessstssöseraköddreisdes see Hor ere 550, IV INNEHÅLLSFÖRTECKNING. JONSSON, OLOF: Betänkande rörande grunderna för fördelning av till kungl. statskon- tlöret. redovisade skogsvärdsavgifter,:(yllf.)| s...s..ss oss. doses can RKS KALLIN, KARL ERIK: Om skyddsskogslagen och dess brister med förslag till lag- KOPPletterinig. ock oboe oss esse sr she Te fr ASSA KOLMODIN, G.: Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna (yttr.) KUYLENSTIERNA, G.: Skogsindelning och"skogsvärdering (föredrag) -.................... 0452 35) [ESR SA SS RNE RESAS sn ERA AA RR a a a a aa saa saa KYLIN, HARALD: Några kritiska synpunkter på beståndsanalyser (tillsammans med Gunnar SamUuelssOD) | ::.3:sstes pss slanka ses Ios åöre nr Ne rs NRA LAGERBERG, TORSTEN: »Några kritiska synpunkter vid beståndsanalyser» av H. Kylin och IG: Samuelsson. JEtt genmale, .o.cc.skeser skins od ens ge a se REAR EEE LINDBERG, FERD.: Säckspinnarestekeln: Lyda CAmpestris] <:.s..ss..s-6 5.0 csn Se OR LINDEBERG, IWAR: Norra europeiska Rysslands skogstillgångar och sågverksindustri Statens domäners fond samt dess inkomster och utgifter under de tio första måna- derna är OTO söcscrsokvepa bese sct so ken arne friis cr kon Läte Kaisa lstfe porer RF STA Domänförvaltningens bokföring. Kort redogörelse för skogsbokföringskommitténs betänkande; TE Om sssss svan scars deal 4 ala enes sfel Böres 2 ka AE EEE AREA LUNDGREN, Di. FE:: Skogsbrandförsakringsfragan (ytr:)u. -.-.s...s asset RE 189, C(UBEC)E) KR: Från skopsvårdsstyrelsefna. g.s .oosse.t sn. sil. före sen SLE 100, Ma rTSSON,; I. : Hjälpreda vid aptering: av standskOg......-.s. 00, 5de EN Tifferaturanmälningat(..o.-ac steps sod es sorts see nåja bas s5 a se sr ENSE REA AE 759, MELTTSTRÖM, GÖSTA : Skogstradens frösättning ar 1010 ....w....ss- Sep ee 941, MÖRNER, AXEL: Skogsvard ochskogstörvaltning (yllE:) 2... ... so. dec see EE NORDQUIST, M.: Några synpunkter rörande rundvirkets intumning och verksamheten vid; de''s: kl virkesmattingstörenin gamlas... .:sds. ss sn smårdee ss sSSENE ER SA EAEEEENE FÄtteraturanmälän.. os.ss-4d soi st end noe erna ti Se Sic las arr vn ANS EDER NYTANDER) ERNST): Skogsbrandförsäkringen i Finland, >... «ds ssses5-s re SES EE EN PETERSON; ER. G. HJ: Skogsvard och skogsförvaltning! (yfl-):. == ss. sssoe ee PETRINI, SVEN: Om trävaruprisernas stegring och inverkan härav på skogsbrukets TÄNtaDIllföb ooo ocesbalge SR ee tara beer see rd GA alert Jr föl eo EEE KRANEN REN VON PosT, T.: Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna (yttr.) ERYTZ, Ci Vi: Sydsverrigs Skoye og dansk SKkovbrug. .....s..orssocvs see PryTZ, H.: Til Spörgsmaalet om Kubering af runde Tömmerstokke s..sssnsssossosessnaa REUTERSKIOLD, 1: Skogsbrandförsakringsfragan. (yttb.) > .:-..-.-.sss-- =E RONCGE,; ERIC: Grafiska. massa- och avsmalmngstabeller 54 ...s......:des css RES ROSEN, ROB. VON: Skogsbrandförsäkringsfrågan (yttr.) ..............s-----sssss0- 186, 190, SAMUELSSON, GUNNAR: Några kritiska synpunkter på beståndsanalyser (tillsammans med; "Elarald KY) M:s 0sedrsnts one oc baka on de des vc ber fbe ot RR SN ENE S(AM)Z(ETTU)S) EN(UGO): Ia memoriam..e. ei EE 174, 179, 696, 697, För hrr jägmästare att noga beakta (NOtiS) | -:s.smsson ss stos ene aisklnet SES Från. skogsvärdsstyrelserDå .;s..:..ssds.ustosdbsetgrgecn eksåe ber eler eg SSE RENARE ER SERIEN T-AtleTaturAmmnAlAR: cs äss l Os olet då klen ars eetes big öR det ee a rtöd ke AI NI SF 763, Professor, Iidbecks » Tal om Blanteringafr? scc.sse.. senses screen eSATA S(CHAGE)R,. (NILS): In. memoriam .::ss.sses.+osesss5:ses beat sen enad SEE ANNE SCHOTTE, GUNNAR: Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt under. år 1915; I. "Skogsavdelningen......s....=ssss52sbvsss. ord Se EE ES In 0 EIN OTIAMN/ [ERa SEE bs fe ekele piga ee Eje ba ne pfa lea « Nere ATS SS AN 17505 US Ire Betänkande rörande grunderna för fördelning av till Kungl. statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter (tillsammans med Hugo Fahlén och Hugo Elliot)............... (YLE 0) a eta dejds gm re TIL og sa Boy ERE a al IRA Sd be Bo beer äss AE ef a ej 63 SE Lagförslaget om fridlysning av kottar, bär m, m. (yttr.) —::csosoco fe Från Skogsvårdsföreningens tionde exkursion sommaren 10400 50004 eye Rae Förteckning over nyutkomna BOCkEer <;.....ssssssoscccobus, Le 104, 30S8, 435, 569, 705, Skogsundervisningen och skogslitteraturen under kriget (notis) .......................- Försök till utvinning av harts och terpentin ur skogarna i Tyskland ............... Lätteraturanmmälälle pos. dc LR eE oc send ljus 2 de sr es äre Ser 754; 756; Om snöskadorna i södra och mellersta Sveriges skogar år 1915—19106 ............ SYLVÉN, HJALMAR : Något om våra märgborrarters skadegörelse och utvecklingsmöjligheter SYLVÉN, Nirs: Den nordsvenska tallen: ::s....4s.s.sosces 286 one ser sn REISE TAMM, GÖS'TA : Skogsbrandförsäktingsfrågan (yttt.)....:.....--.s6 sco ö n.se EES Betänkande rörande grunderna för fördelning av till Kungl. statskontoret redovisade skogsvärdsavgilter” (Ytll:)....... ses. smssseeer cr slenerie den ne a sf TEESE INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Skogspolitiken och skogsarbetarefrågan (föredrag) ........... sscseesesessesetenrerenrnna RR SRVArd SOON EKORSOTVALlDINEA (YI) osv öde. des öl «visare ära ng pd Fa kkns nr RK EEG SR RS SKER Domänstyrelsens och distriktstyrelsernas organisation (föredrag TIGERSCHIÖLD, HUGO: Skogsbrandförsäkringsfrågan (yttr.) - sved, sersöser sas enes bn s SRA Ae 550, WELANDER, ADOLF: Barkborrens förmåga att döda friska granar experimentellt bevisad INR ISA OVOrESdrIfe A Statens skopar JODANUERS. = .> «sees dere ie retro sine SARS RS FRA NEN AAA NVREANDER, P- 0: Skogsvärd och skogsförvaltning. (yttf.) :......s.ss-ssssa,s8e5r öre 476, DE VERDIER, B. A.: Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna FE RR Rn EA An Rn RR a Ad nd de sea Vendes da nar KRESY SVS PER AAA 395, WESTMAN, E.: En acrocona-form av gran Svenska Skogsvårdsföreningens förhandlingar m. m. SINenSEa sr SköpSVärdstoöreningens dArsWWöÖle: —s..o...sr..sstnssdeps rens mppk des eg re seder onrrt Svenska Skogsvårdsföreningens publikationer Skogsbrandförsäkringsfrågan. I. Inledande anförande vid Svenska Skogsvårdsföreningens extra sammanträde UEKTOGHGEC NO TS AVN EIENNING VW ACHTMELISTER sö deass bn 2055 desde srnengdare na IKE Diskussion: Yttrande av ROB. VON ROÖSEN.svsscosocersiesindadeosnnstssa 186, 190, » LOKE ESA TEN D GER: JEN = So fAr er db vor RES Sa SNART R 189, » KATIE BERIT A IN a dör dd ot CR UR 6 SRA ne ERENS ENATS FR TUSEN SJS OEM as nl ordto kl ee åns ode Sa ana a BA DA ARS $ KT FIRAR EE RM Fa LANDING SR ola rö jar slöa SA ARNE ADA SS VN VÄRKEN SVENUG OMII GTRS GKIOLD = vc sa oves 5 IFAKE a A RSE SS SSSK på » G. TAMM RR Rn Rn NR orgrsr. a Bära fr SR KA NA IR JA KARE 0 GL RKS RENOVAS ELITEN SR No oro o kö scar a San bloia Ås oh Möte DS so BA Ne KARE Lagförslaget om fridlysning av kottar, bär m. m. I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens extra sammanträde den MOÖMINARESV DRG AVN Er Gr DAR PIELS ON des 6ets oa eve bedd skena vv orm kkr FRE FRANSKAN TPI EDiSkusston: (Yttrande, av. GUNNAR: SCHOTTE a s.vdedadeceesr vonsksr vedor aooase nd nd Betänkande rörande grunderna för fördelning av till Kungl. statskontoret redovisade SKO KSS A SV PURELEINE AR Lt BRA be, MA SE SER Soc osa So a S SÄND bea ä oa ud ve Då eV a RER FDA INGA NIEFANGdE SN Baroven av” ELUG ONE ARON 2, os 3 odd eagovir enl Heba seal apr Drev RR ARN 216, > » ET VITA OR HJO NSS ON a odlades s eb orken e do Mage vote oe rr R ARR VRT > » RE AR SKIEN TEA se on I gta OR a De a ola a 8 la ö ere d red dr RANE DSS > > RR TIN ERA RASER ED TEN säs np SAG ör abe böor scr ere ps re RFe RER SESDR STEN > » >» H. WACHTMEISTER Från Skogsvårdsföreningens tionde exkursion sommaren 1914 av GUNNAR SCHOTTE Skogspolitiken och skogsarbetarefrågan. I anslutning till de sakkunnigas för södra Sverige betänkande. I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 21 mars RER ON AGE EIS DAVA BA MIG 0 bind Dade FR oh SG SUR shia 205 de dn KATE RS SEDAN SEAN eN Ir Diskusstone. ovttranderav Hl, CARBONNIER .:dekevscndseesestsaäskiss ben 364, 369, » 40 Kö Vas ERAMMARSTRAÄND: /ölo oda 5906 03 nd fbd di aa no VE VI INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Yttrande av H. TIGERSCHIÖLD » 20: EF REDENBERG felstavat ee fe förses ASSA 370 Behovet av fasta skogsarbetare för de norrländska kronoparkerna. I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 21 mars 1916 av AND: FHOTMGREN 7 ojebess det sälar sås bjöl eat el see als era RNE ENN 371 II: Diskussion. . Yttrande avi GUNNAR ANDERSSON bov oss bör esse 388, 391, 397 » ANV SE ROMAN oa fle a vbn dir arsenal fo RR RS EEEAREE 389 > SU ERSVELOTMOQUIST I tar oosk aids föds AR 390, 394 > 0 HCRARNGUSTAESSOÖN, om daree a see ejer no eta sr AE AE 392 ; $I VON IPÖST a ögsn sg lae åsså serierna öar sr ARTE EAA 393 > 5. VÄNDE SELOTMGREN «dög 2 di efoer os er Ae NER 394, 398 » (FUST SK OLMODIN döden done en ac ste ne elsgn RR SER RNE 394 > FABIA SIDE TV ERDIER 203 oc sö ös diesel a SN SRA 395, 397 » »: UNO: WALEMO oj daga v eve 0äl8d ee es ol ks er AASN 396 > 2 EE, ELERMELIN 00 o0« 0 uftsejeo7o sg öje 050 Eje SSE SR KEANE 398 Skogsvård och skogsförvaltning. Enligt de skogssakkunnigas för södra Sverige be- tänkande. I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 21 mars 1916; av :Ci Gi BARTEERSON fö0 ss ömsp eocen siennas erste erat ENE 447 IT: Diskussion... Yttrande jav UNOSNWADEMO sö oss skog dealer 460, 482 > i SER. Go FJ. PETERSSON /ovsgo öden 0 SE 468 > ss (CE BARTHELSON, go o9? oo door ds SS SETS RASA 469, 480 » SC) BJÖRKBOM = 5400 esse vsdg selen oe ERS AN 470 > 3 ELUG OM TIGERS CHIÖLD fa us etc forte NS SN 473, 483 > VATOR:. JONSON gut els/ss ee ajöss oss 6 sfösj esk NG feg RARE RER 475 TF öP5 O. WELANDER”. a osotddeso vego SES ANAR 476, 483 KARL EREDENBERG, oc loge 5e EES SN 479, 483 » MS MPAMMo, don see je] ojare)a Slade Sj eln Jea4 mf el TR ESEENNNE 479 » MÖRNER oooevisglasess sen a oh a se AEA TNG 481 SR FIÄCKNER. 4 acxss ös sö erdtesn sie olen ee SAS RN 483 Domänstyrelsens och distryktstyrelsens organisation. I anslutning till de skogssak- kunwigas för södra Sverige betänkande. I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 22 mars TOLO AVI GO SIA NIAMIM I Er saa es a ER a AR da a a dr ss a Flse Oh 527 II. Diskussion. Yttrande av UNO WALLMO- ..smeeibasese sa ca a EA 536 Skogsindelning och skogsvärdering. Enligt de skogssakkunnigas för södra Sverige betänkande. I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 22 mars 19:16 av Gi KUSLENSTIERNA «as goobesecrd oden bonsa dos des ass AS SO 546 II.” Diskussion: Yttrande-av UNO WALLMO maossaes0s- sega oss SR AR 550, 555 » MTORIJONSON dör spöka nee 0 sseeiser Se se TRE 550, 556 J AS AMIEON 0ooc.s senere sge bslem AE 551, 555 (3. UK UNDENSTIERNA sö. «vasc0a en 2ise one oe ee ERRIN 555 Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt, Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt under år 1915. I: Skogsavdelningen. av. GUNNAR! SCHOTTB se. scs4ssses5 core SAR 163 II. Naturvetenskapliga avdelningen av HENRIK HESSELMAN s.osssssssssssssserrrr rr 168 III. Skogsentomologiska laboratoriet av IVAR TRÄGÅRDH ......... BIEN RE sket 170 Den nordsvenska' tallen "av. NILS SVIMEN. (id:es.s«esstssheks eos bön HSE R RNE 783 Om snöskadorna i södra och mellersta Sveriges skogar' åren 1915—1916 av GUNNAR SCHOTTE ev dspsdr ser sep as ls buenl drs säjer NA ADR sea sljer se a år ERE 885 Skogsträdens” frösättning ar 1016 av GÖSTA MELLSTRÖM . ..ss..s ss. 005 see 941 In memoriam. E: J. Ljungberg av G(unnar) SCH (Offe)-=.....msusssdeslese sed Sas nanei v ve REAR gp Frederik Immanuel Andersen av G(unnar) Sch(otte) Sösles a senares ssje ein AED RAlS EES SKR REEERERE 173 Nils Sjöberg av Fl(ugo) S(äm)z(elilt)S...s...s..ss.ssotesesois a sälen då oe nde dee se FEN VIA Karl Staaff av G(unnar) Sch (Otle)-is.=noss rese ses esse de eko easeir bin sea san SERA id INNEHÅLLSFÖRTECKNING. VH FI KLOT Se fr RV (S(UTNAL) 2 OM (OLG) spön vo ös Un Varb sa Vår krle RDR Kef ar do Cao VAR Tr S REN ers eR RING s Ve 179 FER VYSEROSAnHere: Av. FA (UgO) S(AM(Z)GÄUS siiscidderkopeesedrsr sönd öde Fräs ob reset rk ns Ve SER RKA saa 179 KRANIET SllStröra Avi ET (LD) CS (ADM )A(GlI)S vossareere ed dos steg ec FäKERErR NES Veg Free os NETA rr Naos 696 BER VEEt Selberg nav! KUR OB (2M)Z(OlLU)S:: ser. vveseoerenren navet vd än Ive RNND Fer be dekN SPAIN Ane 697 BURE RRD ERTUSE GVA (RU AS ) IS( GA ES) ei sosertö der vo ber be ns UK da FANAN SNS FY Fär Ab bar ERA VI KPN SARA Bee 699 ANTAR a trand (av FI (URO0)-B (ao )2(SIU)ST areor sa vennes van reet san nod Ad SR «sd ARN IS or NSR Aras ks 701 ERE RE äte 0 SR UR MEON EA MJ ÄG DECP)IEET ERE på ba seen vå antaa ga Verb ers « SYS RYRA ANA NÄS ARR RAS VERS EDI S KOSS 738 Skogspolitiska inlägg. KSNTODE avverkningsberakningar av Gr. KNGHOLM,. .y:csecissessssvasöss sås nos vers ss sons vsäREen 293 Smärre iakttagelser och naturminnen. KNEATENT ELR OS Daran Ge fÖPPSROELT ia cdi adden anv eder era ön kodas okede be SR NAR ENKEAASARSA APR AN AHN A AA 425 SERIE VINES) PTANTOLIÖ: "Ar opsas5 sc keda 0 da RAR SAVE kö A brer vd VARG AV ARE RON SRS NS G de NNK ANKARA RES 425 BK dÖrO EON Estorm Fav GTan AN VILRIK VVESTMAN. cccsvavisenendepervonr tt sna Ken RRN eka NA eran od 628 NarnNörcbottens, lappmark kan: producera av: Br A(RVAS) «iresiessresessudsoestsssstiössösnas 702 Säckspinnarestekeln, Lyda campestris av FERD. LINDBERG -..istsorsresssevssessssrossnerere 963 Från skogsvårdsstyrelserna. Rättegångar och juridiska spörsmål. 21. Tillämpningen av lagen angående vård av enskildes skogar a s.k. egnahemslotter av RR; E(UBEC)K :o.d.:cidnwesedscdorssevsnss 100 22. Skogsodling av vilken art som helst på tredskandes bekostnad. Ett hov- rättens utslag av prejudikatnatur av H(UGO) S(AM)Z(ELIU)S oissmsssssssssrser ansa ra 703 Pensionering av Skogsvårdsstyrelsens personal av R. L(ÖBEC)K.....sssssessssssssssroennnrna 566 Berättelser för år 1915 från skogsvårdsstyrelsen inom: Bilaga 1. Bilaga 2. Stockholms läns landstingsområde ... I Hallands — läns = landstingsområde 169 Uppsala ) SE 12 Göteborgs och Bohus läns » 187 Södermanlands läns PENN Älvsborgs läns 200 Östergötlands 0 40 Skaraborgs » D 219 Jönköpings ) » oder SN Värmlands » | 231 Kronobergs > ERA OR Örebro 251 Kalwar läns norra landstingsområde 101 Västmanlands läns 261 > » södra » 115 Kopparbergs = >» 27 Gottlands = läns » 139 Gävleborgs 293 Blekinge » » 148 Västernorrlands » 313 Kristianstads » > 157 Jämtlands > 345 Malmöhus > » 163 Tabellsammandrasg. Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänstepersonal och SRS Re S TEST RAN AA EE ET a ra an a a arvet vla san 4 dög sn RANN Bilaga 1 374 Skogsodlingar utförda under skogsvårdsstyrelsernas ledning sisssseeeseeses » 375 ANNE fenskilä narksutförd: SkögsOUlinpyi issn. ssse seende skar din elen kk osa ö ss AR > 376 tgärder för spridning av kunskaper i skogsvård.........:sss.sesseesstsöress 377 tgärder, mot SKkOpSavvetkhinlgal c.ssre.sasseVesses des dan vs ser kek sn Väsen AARA SER , 377 Baäckrensning, Aknng. och markberedning? sas: des .sedevseanv as veraksnksn dk » 378 [INO NEF LTT fa NRP AT PR ra CR er ASPEN cr ERE IE PR PSA EA SENARE OR ; 378 KE CSE SUR ONS ad Se ds ONA sd eK kort ARNE Sea br AS NE REDS SS vd Köa SER VAR UNS STRESSA RANA Ryn rs AE CNS OS » 379 SIRO BS PÅGILOR Fv SoL oe ska Rs NRA bEbs MSE SMR ek RNA NS dn ann ers SANS NS NR RSKAR SA Wes RE rSSNFAA , 380 Skogsvårdsstyrelsernas inkomster och utgifter 1915. ..sssssssssrersersersnress > 382 Skogsvårdsstyrelsernas tillgångar och skulder 1915 susssssssssesssserenerenena » 382 FIRD BS GICK Nr or SAR ses sleven Ugse sne ma UAV ERA TLUSd sees RNSSGSRSRANAR Vos KAVP SÄS GN SSA SR NAS 384 Från 1916 års riksdag. Ur statsverkspropositionen: Statens skogsförsöksanstalt. ...:..w:sssvessssveueuassesnussnstnsovosessrsrrskeskenes sneda en 101, 967 SIROPSHORSKÖlRD «coh n rte bh kos dar rasen SFV re Selv sö bee Teo NSGR So SRVFS ÄN Kå KRM AR SANS SINNE SNI TRA 102, 967 VILI INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Börberedander kursen” vid, Garpenberos s-9.- Bsp ee Ner eeR Tse 102, 967 Fortsättningsskola för lärjungar från statens skogsskolor ......................ss2- 102, 967 Övriga anslag rörande skogsväsendet... =... 55 esp 102, 967 Reglering tavidlottleder vm. sasse. us odd Ane RSA TSE EL SARA E ANS ANOS O AE 102, 967 Kungl. propositioner rörande skogsfrågor: Driftkoöstnader för (Statens COMMA ERE a a es RS a ara IT SR SIENA 296, 967 Förnyelsefond för aterväxtkostna dens. s.ssc sees se Se areas 296, 968 Alderstillägg at. jägmästare mGreleund Debs a ss AR AE SE 299, 968 Jag ang. värd av enskildes skogan:a fÖJanGR vsk ss 430, 968 Tag Om. (expropriatiOB ms ses. Are se se lystels sh är dee Se SRS r TE AE 430, 968 Ändrade grunder för tillgodogörande av kronans jakträtt = ......snssnsossssooonoa 431, 968 Bidrag ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond till vägbyggnader ............ 431, 968 Anordnande av. Jägmästarebostadempessseeeesso ara sanne a SN 431, 968 Alderstillägg ät preparatorn wvidiSkogshögskolan ... =... == 506.500 432, 968 Understöd Jät kronojägare' IL.v BE, Engelmarks DAN o.....s.... 0.00 SEEN 432, 968 Krigstidshjälp.. ..=.:.s? 5350 sosse tg EE bejfje hå o eeofedreå E AEA ETEEA 967 Anställande av extra skogsingenjörer och extra tillsyningsmän under år 1916 ... 967 Pensionsåldern för skogsförvaltningen och skogvaktare vid Uppsala universitet ... 968 Ifrågasatt överlåtelse till lantförsvaret av Tierps kronöpark. — sa so. SöSK- EEE SARK 968 Motioner, som mer eller mindre beröra skogshushållningen: Andring 1 förordningen! ang; .skogsvardsavgittet ....:s 3... ss. 299, 969 Ökade medel till skogsvärdsnaämnedernas verksamhet. J.s.. t.om 299, 969 Aspodling :å, statens. skögsmarköl:..s..s=s.0-cu..sso eds ts säd sr EEE 299, 969 Anläggande av transportabla sågverk å kronans domäner soosmsmmsmmsssrssessrsrra 299 969 Med till övre Norrlands städer frän kronoskogarna. ,.......... sd fe 300, 969 Ökad vedavyerkning fransstatsskogarhar .... da. so. .m.rbre E 300, 969 Snar, och effektiv Jagringfavi branSlöj 4: .s-0assse sc oss sola se ERE ENN 300, 969 Upplåtande av odlingsbar: kronojord i NOrrlanGn . ..... 0 oas se 00, 969 Försäljning av kronans jordbruksegendomar för beredande av medel till inköp av tör skogsodling; Janopligttaank Fa aan saa arna RESET ENN 301, 969 Underlättande av vintertrafiken på de norrländska hamnarna ....sssssssssessersa na 302, 969 Förslag om tillsättande av en jordkömmission Ö..ssosesssdevriese enn 302, 969 Missförhallanden inom cellulosamdustrien ..<:....w...ssscoo soo 302, 969 Tilläggspension ät krönojagare amt. css... ao sees rr rr ERE 302, 969 Skydd. för Vissa fågelarter sm. dsdd le. skada gta dala Nea een ae is renrssa RE 302, 969 Förbud mot jakt 2. sön Och: helgUapö -mocesssspos ss slöa ks ARR 3093, 969 Ändring i kungörelse ang. skatt för hundars .... wc... ss. co. 303, 969 Trävarumarknaden. Trävarumarknaden av (O. Hellströjm ......... 103, 303, 433, 499, 571, 630; 108, 1060-1970 Trämassemarknaden. av (OM EIellstföjla s50 so. sccs-smsssi en sea re naelen na RENEE 305 Notiser. De extra jägmästarnas. fÖrDUDG gm. musd seen år rar se rie eg SA ETERN 316 Den nya skogsbhögskolan tagen:1 bruks C(30SCE. osscass ss ss sa se as REA 316 Föreningen! Sveriges, ordinarie. jägmastares. arsMÖte ...........-.-«..s- oo 316 För hrr jägmästare att noga beakta av HUGO SAMZELIVS svs. smsscce s RE EA 4306 Förvaltningen ay vissa kronan tillhöriga vattenfåll dum smoss:+«-sa.. ss ser ERE OJ Elottningskompmyittéh=3ossgss sens sv Une ene dela sf roa era slet 105 Kommitté för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrkofonden = sossmssssssssssssseaaa 318 KrönolägenhetskommisslOmel Wu si4. sgel.ssbk semdenpinsnsde da sure dj Bet na sr AAA 108 Fänsjägmästarnas fÖrenllE: do. skdn ses oss ne rare er iälr 5 öre (AE ERE 316 Ny: matrikel för SkOgSStalelh boss esse seat isens e sele sjön kafara dla is (abe lrar R 318 Omfattningen av bolags jordförvärv i mellersta och södra delarna av riket,.............. 106 Revision av skiftesstadgan jämte därmed sammanhängande författningar .................. 107 Skogsbokföringskommitfén /..-5=5=.-... Stas sees nss aber ein ba des bin een ann je aa EE 109 SkogslagstiftningskopmmittÖln....s- Ks secs, eds. taoas ie Mjass aja neej Nenne ec sea ri RR NEE 108 Skogsundervisningen och skogslitteraturen under kriget av G. SCH..............sssossosrsat SPY ns nn nn INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Mu sns kan Horstmästareförbundets APsmÖtG. ——i:es isrec res sts Iben vert ser dies de arr SKER sr RS NÅN odd HyPnska=Skopsvärdsföreningens Publikationer | ;..::,:s;isisstrevecsstsstedesnterronkebenr öres rider Fvenaka Skopsvärdstöreningens årsmöte” .v.,.sseis,ersesidsadderuvervierksese kos öre VigerN ks 105, FRE TER SIR ART OTO AR RR RTO TES UTACL NE 3 a Red å bd nn Ye aln od Kr Nord KORAD SA SEPAS RR ASKAN DRS A Vero I o FR Ave db uRR ÖRRSET SERA NT SS AE EN ST 1 CT RES RÖ SKÄNKA RT fra kö da RR pa Ses da ap mn NAND ae AR RENT BRADURA NANA NÄR KARTA bu SR AVR SAN NG SRS FEN LL ATA Nr NS AT CV ORK RA fre CA Er ar JT ET BERG Fr BE NNE AL SER Erp ROD EPS AA SENAT SAVE VA Uppgörande av förslag till plan för en allmän undersökning rörande statens för kolo- nisationsändamål tillgängliga marktillgångar inom de sex nordligaste länen,..... Utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser om utanordning av kronans HOTA VEG (ONT ha bor a Fk Ck FAT CT gp Dr LASER REA TSE EL SLA DER An SR AN är SA SR BER Utredning med anledning av avvittringar i Västerbottens läns lappmarker -..sssssssssss Utredning i fråga om tillgodogörande av kronans fisken samt jakten å viss kronomark Utredningen rörande grunderna för fördelning av till statskontoret redovisade skogs- VEDAGEL AS UREA sorter FAP ARE SAT EN DEER UR BASSE SENS RR MRS RE Ändring PERESLäm mu GISEt TäNpr0 CI KOMPASS 7 idoler kd pa evv enad an ssd tl UNVRNGA dekret e deeds RINAFARHetNINE av fOrSlag tull My vatlenlAR fe scktanVetna sv dest orerar ds ök ons hå betr TA ed rr rp TEA Nd Litteratur. Förteckning över nyutkomna böcker ,.................... 104, 308, 435, 569, 705, 764, Skogsskötsel (rec. G[UNNAR] SCH[OTTE)). TuHv. KieRrR. Meddelelser fra den forstlige Forsoksstation paa Solberg i Loiten INTE ÅN Hörn ta OR NGA AL AD Br DT TA ROR RETT PE NF PER MA SSR HomMI SHIRASAWA and MiTsUo KOYAMA. Experiments on the preservation of prin- (YT AS TJENA AG mr pu BADA rei ÖRE TEE FET EEE EA I Ef RR AO BL Le HOMI SHIRASAWA. Investigation of tree seeds in relation to the producing districts FR EIYSEINOER GT7 tF EES ANP EA GIN UCS CEN es nosa ole eds als a Ne R fed KR rer ere don URLS EKRAR OLLI HEIKINHEIMO. Kaskiviljelyksen vaikutus Suomen metsiin — Metsähallituksen Julkaiserja II. (Svedjebrukets inverkan på Finlands skogar) rec. T.J. BLOMQVIST Skogsuppskattning (rec. L. M[ATTSSON)). ARNE RYDBECK, Grafiska tabeller för beräkning av timmerutbytet ur stående skog WERNER CAJANUS. Ueber die Entwicklung gleichaltiger Waldbestände............ PHILIPP FLURY. Untersuchungen iiber die Sortimentsverhältnisse der Fichte, Weiss- EN (EAS G VALS ÄE (2) Peas odon öra SN SAR EE DEAR TARA Ssd AREA KARA rer EN Skogsteknologi (rec. M. [NORDQUIST]). GuUsTAV LANG: Das Holz als Baustoff, sein Wachstum und seine Anwendung 20 LSE DIET EN 0 (0 sött or SER Er Vi Ena er SR PR EFT AR ER ELSE SRS ee ST Skogsentomologi (rec. IVAR TRÄGÅRDH). RIVEREDIA LAUSfdemibeben:des!BirkensplintkäferSt ;...sv.s:sestackretesserinbödessrere Matriklar (rec. H[uGo] S[amfz[ELIuJS). GUNNAR WisTRÖM. Kungl. Domänstyrelsen, Skogsstaten, Skogshögskolan och Statens, Skopgsförsöksanstalt; "Matrikel 1IOLO: sis. ssvseusocttssdereofesskurbieeerwrik nt WILHELM DYBECK,. Matrikel över Sveriges skogsvårdsstyrelser, ledamöter och KLAS TO FISTS Om SS Ar rn a RR SR sn Rn oe mb DS odarR EN dot S be SAST Skogsadministrationen. Förhandlingarna vid överjägmästarnas sammanträde i Domänstyrelsen den 1—4 nov. 1915 Livsmedelskommissionens förslag till ordnande av vedförhållandena och tryggandet av NÄTTER [EA fraser ARS TAG Kr ret BE kö RR SER ER LA EEE PR SE PN RE 0 FT Lagar, kungl. förordningar och beslut. Förteckning över i Svensk Författningssamling kungjorda lagar och förordningar 573, Statsinköp av det av H. Samzelius utgivna arbetet »Jägeristaten»,..................ssssersa bnfkostbaderaa för statens: domaner är AOIO I...ssuse. cctssenerersbenosserskönesvidr ns skorssrnsr Ifrågasatta lättnader beträffande jägmästarnas inbetalande av skatterna för de allmänna SHÅECIE SEK KA BIR AIN ol, ERT re plRN «an RO CRV et RN v UC nr PASSA bla SASK dd ner be do dp td Raerr korv KYSS RRSEE EE OS KA Förvaltningsutgifterna från biskopslönefonden år I916,......ssssssersssrsssrrrrtrrrs rer rer rss | Avgiftsfri flottning under 1916 för kronans virkesköpare i vissa kronans flottleder...... CI GarER UNNUnnANGE: ll eXtrA: JAGIAZStare ” 0, scderevorbedsPeverrkerineikesevevetbisnäg dr skr RKAAAN Revirassistenternas i Gävle—Dala distrikt rätt till dagarvoden -....ssssssrssersssssrerrerrra Avstående eller upplåtande i vissa fall av mark från kronoegendomar,............s.ssssss Ökat antal elever vid skogshögskolans jägmästarekurs oo ..sssmmmssessrrsssrrrrrrerrr ers rrerr ara 974 754 756 759 306 759 761 970 972 434 703 7604 500 572 NK INNEHÅLLSFÖRTECKNING. föjidigare. utnämnande; till extra jägmästale i35s ssd css sd ses ssbie stelna es REN Reglering av Domänstyrelsens och skögsstatens Höper HXö Eee as as es se ss ess RA ESNENE Utgivandet av populära läroböcker och planscher berörande skogshushållningen ...... Prejudikat rörande arrendators rätt till fröträd å mot skogsarrende utarrenderade krono- AOI AMC SP oss br kuale ms ste sfär andr sker DE sne Erde ST ör kaesoy joke fe ef syret T RNE Föreskrifter om kassabokföringen vid domänförvaltningeD ss ssssmssssosssrssassrrrrrssssrr saa Eventuell förhöjning av kontraktsbestämda arbetspriser å kronans skogar ............... Reseersättning åt assistenter, som från annat distrikt förordnas att tjänstgöra i Norr- och Västerbottens: län /samti]aämtlanidl bast os. sasse sens vete g AASE RER Medel till skogsodlingsarbeten i Bohuslän för beredande av arbetstillfällen åt arbetslösa stenarbetare a. »sss:ngres ess ts see Esser erkee pre ADSENSE ATEN Anvisande av medel till Sydvästra Sveriges skogssällskap för anordnande av skogs- odlingsarbeten för stenarbetale des uno. sas öcisenr sens see dels sjöele ana slelr Fin TA IS ELIT EES Användande ay props och massaved mi hushallsbränslet 55555 55555555 05 De extra skogsingenjörernas Löpeforhallamden. os .....sss.s-ss>os ss css ee RR Rätt för skogsingenjörer och tillsyningsmän att begagna tjänstefrimärken = .issssssssssss De nya jägmastarebostäderna 1, Mappmarken vs. . «4.5 sesese side sars ERNER NERE Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och yttranden. Sättet för kungörandet av extra kronojagarebefattningall mol ooos ss ste ENSE Sättet för rekvisition. av förvaltningsmedel till! FeVileho om os sosse ER ERNA Ändrad lydelse: av odlingskontrakfen m-.-so-.u.s5s-ssssosnse essens ERE Kronoskogvaktares; rätt att avstämpla torkande träd Uls.ssssss. ses ec sbleo less Ny! matrikel över SKOgSStalem es orre ess sele lejrleteinie suskeirka Assa pc krdäd ne letas SEE ES ERA ef SERENA Skogsvårdsstyrelses befogenhet att å skyddskogsområde lämna anslag för kulturåtgärder Medavyerkningarna 4 ktronoskög almar be. ss seb es se. OAS EET Ses ar GA SRS SNURRA NEN Föreskrifter om arrendeuppgifterna i årsberättelserna för år IOI5..............sssssosocsaes Försäljning av aspvirke från kronoskogarna till de svenska tändsticksfabrikerna,........ Behovet av arbetare under innevarande vinters avverkningar, i ...............-sossosssrsarorr Den föreslagna lagen om rätt tilll kott" och bärplockning = :,--s EES Ifrågasatt ändring i stängselförordningeD = oss..ss--sssssss sele sees sena Ale SER I SE ESSANEEE Tidigare! utnämnande till extra. jAgmästar€/ ol dens seas dee ss = eds sens Fördelningen av till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter,.................sesoeresr02a Fördelning av anslaget till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet ......... Anskaffande av läroböcker och planschverk rörande skogshushållning och skogsvård Upplåtande av lägenheter ovan odlingsgränsen i vissa delar av lappmarken .i.....e..s. Reglering av löneförhållandena för domänförvaltningens Personal. .isssssssssssesssrsrsas na Praktiska övningar vid skogsskolorna rörande uppskattning av rotstående skog ......... Nya Skögsindelningstäxäl Ci. s..-ondeyesessmislen sne s ie sjelale eb eine en dr AR er SERENA Utannonserandet; av kronansiskOga: ss. .sss. sted sksee dee es å päls eler SANTI Re le EEE FENA Förslag om kollektiv försäkring av kronans; skogsarbetare... .sd.....odssssseas soda EEE Delgivande av föreskrifter om bosättningar å kronans marker ovan odlingsgränsen ... Föreslagen modernisering, av skogsstatens uniförDå cclossssss.e esse» sasse else sd SARA Leverans av frö till de södra distrikten. 4 0... ss ss sessionssal ole iae sa See eis les RNA Skogsstatspersonalens, befrielse” från pmobilisenNS) us c. ss. a- es. ssd NERE Bestämmandet av kassamaxima a LTevirel /.-.ss-ws- sosse) c ke nin orieiske ns REFER E Revirförvaltarnas befattning med utarbetandet av förvaltningsmedel vid vissa grupper allmänna SKOgAL. oss. diss sis salt weje sla d ialla lea (Se de ola 616 lä sjore sbrsyare erörnsej nina ref SLE j TEESE ERA ERE Ifrågasatta bestämmelser ang. skogsstatspersonalens befattningstagande med vissa privat- UPPÅTARL sv os ckepen sö Heslöspicidin se sia så Ae null Ris fen laretnin. fr one EN ETEN Jägmästarnas skyldighet att verifiera värkestedogörelserna ..s.....sddsesoek sk EEERNEERNE 1915 års finansiella resultat av domäntondens förvaltning -s...sc--.. ds Cec TEESE Rätt för skogsingenjörer, tillsyningsmän och flottledspersonal att använda tjänstefrimärken Föreskrifter rörande wvissa utgiftstitlar + revirens: bokföfiliga....ss.e. so. -s de EEE ERE Inventering av vedtillgängen a de allmänna skogarna. i. .......s.--ss0- 000 ERRIN Ifrågasatt användning av. pappersved och props till bränsle =, ds dSSE SSE Vedförsäljningarna från de allmänna, SKOgArDA. .... esse css ana sva es sins eRREERREEE Förslag rörande: tryggandet av braänsletill gängen, .........»ssss.»s ss snsjc see ARTEN Domänstyrelsens underdåniga utlåtande den 8 maj 1916 rörande i riksdagen väckta motioner. om åtgärder för ökad vedtillgäng/ i... .s-.s.ss.s se. ssa = srs RR EEEE Föreskriven inventering av vedförråden åa statens skogar .......ssss=.s-s0ssns0ees sk SU 575 631 632 634 709 709 768 709 770 771 vr 771 112 112 112 13 LI3 114 INNEHÅLLSFÖRTECKNING, Inventering av vedförrädet & de. allmänna skOogarNå..........s.s..ssederereeovieepnrrassesr te eden Insamlande av uppgifter om disponibla förråd av pappersved och props å de allmänna TIO ETT börser Na ör bg VR LEO IG FARS EE NGN REA BES 95 fr DR 2 SERNER 1 DYGN BE NANNE Anställande av permitterad militär för vVedhuggning .-..ssssrosertosseeevesssösesösenernpestsö Framställning om reseersättning för assistenter, som från annat distrikt förordnas att tjänstgöra i Norr- och Västerbottens län eller Jämtland .,.............sssessossrössrseset Revirförvaltarnas närvaro vid de sammanträden, som hållas i samband med odlings- FRV E BIS DE REGI CA O5 0 see MAT se po CNN alba or DANS ReR en ao a SARAS RS ARSA ATNE TD ES TERS SS RS RKNN Tr Skogstaxatorernas deltagande i en praktisk instruktionskurs angående inventering av SELIN SSL OTE IE NOPNED CN OCKH HI SlSKDG Vs egt er oc sko sedd secs Fr Tr Ane rer RATAR ERAN TAKES GFK Revirasssistent äger ej åtnjuta dagarvode vid tingsuppvaktning s...sssssssssssrssssrersrsr rss .Revirassistenters rätt till dagarvode, då de tjänstgöra å revirexpedition, belägen utom KÄRE NKF 1 MID STA CIS OK LT Arr Sed sr mår gir Då VON pig bsrrid ock 6 öh ra dann SA RA RN AKS ÄA NIGER KORSAR Cirkulär om ändring av reglementariska föreskrifterna punkt 9gÖ—97 s.......sssssssseresa Skopsindelningsarbetets bedrivande i de: nordliga distrikten ..;....sev:sesssecudsssatetonenst Ifrågasatt dagarvode åt revirassistenter, extra skogsingenjörer och skyddsskogsassistenter, ävensom arvodesförhöjning åt överjägmästareassistenter och amanuenser i Domän- BU ISAU ER LE ETTAN NR RR nr Tr RN sa Ar ma RR ra nn Mr a date 2 oda R RENEE NES SEAN Ifrågasatt dagarvode och hyresbidrag åt revirförvaltare, skogsskoleföreståndare och HESSEN DE SM JÖSEE (09: 204 reor aselras ekt sen krisar RDR SR STAL FEV EET ock OR Brr FiSpositcnensav veden: a de; allmänna SKOgANA.4......vecseeossorsobbiestdiöeseieet nns or is eds UNRTRSRTIHSETOM PrOvtetadstägDingar Vid. stäpapllO8:.4.s.a....sseceiaserrecreoevsslnsete seen s SK RAD Cirkulär törande den allmänna vedinventeringen i riket,..................sessstesssssssssssss Kungl. Domänsstyrelsens cirkulär till samtliga förvaltande skogstjänstemän ang. viss ändring. i formuläret till hyreskontrakt; givet den 22 juni 1916 ...... scccssesessear Statsförslagslag för domänfondens driftkostnader år 1918 sisssmsssssssesssstressrrrsrsrersnr eta ana AP HO SURIS N AEA PUL ATK GIN Av scböns vs sksgir sees avse sr SSA Fälnn kan dfn oM NOAA ks RAS NS SERA AA Överläggningsämnena vid överjägmästaremötet i Domänstyrelsen 6—11 november...... Statistik över de mängder ved, som sålts till statsinstitutioner eller reserverats för orts- I OTIS NNUSrnes oro AES ES ANAR SEA äg dr RER SENEE RTR AA UNNA Användandet av props, massa- och kolved å de allmänna skogarna till hushållsbränsle Sättet för betalningen av ved, som levererats till statens livsmedelskommission ......... Införskaffande till Kungl. Maj:t av material för beräknande av värdet av prästernas ERT RTR FIER AES NLA CE Ar AA SR ros ra ten ARA SRA a dr da Or Cföela pe serdl Sä eek ä sek rr FN ÅNS Anslag till undervisningsverksamhet rörande skogsvård i Norrbottens län ..............- Hydrografiska undersökningar i gränsälvarna mot Finland.............ssssseessstsresssrsarsa Fördelningen av arbetet å Domänstyrelsens fyra skogsbyråer s..ssssssssssrrsrsoersereee ren Bestämmelser rörande de ecklesiastiska skogarnas gruppering vid förvaltningsförslagens FERRAN LTT NR RN a TR ERA AS Stl As ej ar är SAN reldia 0S vr Ske OVE bg så ARA ad a ned VR RASER SENS Ifrågasatt kostnadsfritt utlämnande till den behövande ortsbefolkningen i Norrbotten ÖVERS LAI SVAR ER fra me KFO NO SKO SATIR öde bite sis sd dress lane ina ot oja NN Rd SR eo sikb gar b Ren SER NRA PETERS TRA EGT TAS ATDASN AEVO CISA NS cava pie ed 4 ake eos a AR Sno pe ikelöee an on snake kirke Pa sn RTL Statsförslag för år 1918 i fråga om anslag till skogsskolorna och befrämjande”av skogs- [RTES I UTE Er CAN LEE AK € Ur Sr on ca sb Bader dar änn Fe Ved era bä rr ade res ösa AANNER Ytterligare medel för tillsyn å enskildes skogar i Norr- och Västerbottens läns kustland MN GSn AN förkvirkesauktionernas Nallande i NOIrfand tv ..ssesesssstssrsoäcsenesrdanur koret, erste Meddelanden från skogsbokföringskommitten. OR Lena a nn Na oa 0 tue sou vä fd verks SANS SS ANAR KUTS HORN UEESTALSSKO PArDAS Vär UCI ar son si sr sv seg ys GAA RA ox äd väder on bä od eder Se kur SKEN RNE ERA Arr a rn a Uj mr mr oroa oh. Vie oj djörajala VE 05 5 SAKNAS FAN [AR RNE SA RR SR ora RR RA nn a ara S asd e.e sie a.) SR R6 sin SE HA ASSA RT SRA RA Sr Ra a RR Rn a de ad törer tners enes at a over vast Ren SEN RER ERAN a En rn Rn aan AA arr a four auöl iv iege Ujva 4 €kAS BRAS an RANN RAMAR SENS Tiänster och förordnanden. Kungl. Domänstyrelsen. Ombudsman och fiskal. ................. AMUADUENSEL: « scecner ie ser ske 17, 341, 444 Semester 117, 341, 444, 509, 644, SEI RETC WISULEI su slea se sade eko r ed denkanvrne 444 716, 781, Inspektionsresor 117, 341, 444, 509, Et FBYRACDEE, vca eneste REN 644, 716, 985 Tjänstledighet 341, 3509, 510, 644, NEIL GON mad ekebbiadad fe bend RN AA4,. TS 716, 781, 641 709 NET 711 ÄT 7173 774 Kr 778 778 779 780 977 978 975 978 XII Skogsstaten. Avlönade assistenter 341, 444, NIO, SÖ, OA I, Biträdande jägmästare ......... .. Biträden åt skogstaxatorer 510, IBjurDaCkelS Te VI soc css dioder st BLACKS I RAS ökar RATE IDOTOLCA a lar Di, penne er Enköpings Fö ror RAS Extra jägmästare............ 445, Extra skogsingenjörer...... 645, Elottledsingenjoöreft” bo. beses (FOLADAS sTCVIT vaga som ess SSE Görjeå Fri sa sslsle as ÄRR SERENA Helårsassistenter...... 444, 510, Idre FÖVIT sögs de be ra RA JUCka5järvid 49, oo. drere sek ke Jönköpings IRAS Jagas 1.€5 5 FN ROR a Karlstads a äre EAS SER Luleå skogsvårdsområde ......... MalpomajS) Mala, öv, 040 0 fr RESER Nysätra skogsvårdsområde ...... Revirassistenter 341, 444, 445, 581, 645, 717, Skellefteå skogsvårdsområde ... Skogsindelningsassistenter 343, Skogstaxatorer ...... 118, 341, Skyddsskogsassistenter 510, 645, Sockenallmänningsassistenter Storbackens revir Storlandets Särna » Södra Sorsele » Tjänstledighet 343, 446, 510, 646, 717, 9386 341 645 118 581 118 581 782 782 119 118 117 645 118 I 782 117 717 118 118 TIY TI7 117 118 986 118 581 986 986 I 19 581 781 444 Gig 986 INNEHÅLLSFÖRTECKNING, "Transtränds TeVir =... 57: soker SORT Töre skogsvårdsområde Umeå (distrikt = oc... soc. st Umeå skogsvårdsområde ............... Vargiså FL VIN > om cec br VESA Vinlidens » Västra Stensele > Västra Åsele D | gr ser RETURER OEE Aterkallade förordnanden ............... Örbyhus TÖVÄL vt r st AENE Örå » Östra Åsele 2» 5. Ne Övre Norrbottens distrikt ............ Över-Torneå skogsvårdsområde ...... Överjägmästareassistenter — 119, 444, Skogshögskolan. Professur Statens skogsförsöksanstalt. Chefsbefattningen 35 reses ses Assistent Skogsvärdsstyrelserna. é Länsjägmästarebefattningen i Östergöt- lands: Tän 3:45 oske. «de Je OR erG Länsjägmästarebefattningen i Örebro JET «UR SN Ag aa Skogsskolorna. Bjurfors skogsskola ............ 782, Resestipendieri «sms de sr NEN 120, Lediga tjänster 119, 344, 446, 510, 582, : före Enskilda tjänster. Skogsförvaltare:. =... Me Chef för inmätningsförening Skogschefef = sas ssssss sas sl er NRNEEA Sakkunnig i skogsfrågor Disponenter | GUNNAR HALLS ARDS FÖRENINGENS = AN OO & Aa dn ETS Se 1 RA TIDSKRIFT 14:e ÅRG. 1916 JANUARI HÄFT. 1 (Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B,. Nordiska Bokhandeln, Stockholm.) EKMAN, WILH.: Om byte av träkol Skogbokföringskommittén............ "för minskning av fraktkostnader Utredning beträffande ändringar. i och undvikande av fraktkostnader » 93 gällande hestämmelser om utan- WAHLGREN, A.: Genmäle till över- ordning av kronans jordbruksdo- MEDDELANDEN FRÅN Ale KOGSFÖRSÖKSANSTAI - UTGIVES AV SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. PROFESSORN, FIL. DIR HENRIK HESSELMAN. FIL. D:R NILS SYLVEN, REDAKTIONSSEKRETERARE. Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhålles KV tidskriften Skogen) allenast 10 kr. MN Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4, Rikstelefon 22 90. Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11 f. m.) och efter kl. 1/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 219. Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp- satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill — erhållits av redaktionen. ; INNEHÅLL: KALLIN, KARL ERIK: Om skydds- Revision av skiftesstadgan jämte skogslagen och dess brister med därmed sammanhängande författ- förslag till lagkomplettering (med VÄN GAL Gao oo vr a ense sb GE E 27 fp 2 do BREDDE SR AS DES er åar sid. I Förvaltningen av vissa kronan till- AMILON, J. A.: Om skogsbokföring höriga.; vattenfall? SCENE S och skogsvärdering (med 4 fig.)... » 50 Skogslagstiftningskommittén ...... ; TENOW, A.: Några ord om »fyrskärning Kronolägenhetskommissionen ...... eller genomskärning» (med 2 fig.) » 388 Sydsvenska skogskommittén,........ jägmästare U. Wallmo ............... » 95 IM ÄN ÖL ”ögo roa dör sr NIGER NNE AES SAGA > IIO Från skogsvårdsstyrelserna: Utredning med anledning av avvitt- y Rättegån gar och juridiskaspörsmål: ringar i Västerbottens läns lapp- ; 21. Tillämpningen av lagen ang. INArKer code gr nen rare kr Anee SAR ANDA PTE vård av enskildas skogar ås. k. - Uppgörande av förslag till plan för : egnahemslotter av R: L—K ......... > 100 en allmän undersökning rörande Från 1916 års riksdag: - statens för kolonisationsändamål Ur Statsverkspropositionen .,........ MOE tillgängliga marktillgångar inom ) Trävarumarknaden av —M ...... FUAEO3 de sex nordligaste länen ....... RR ND 6 I Litteratur: . Utredningen rörande grunderna för ; Nyutkomna böcker ..........sossirse rea > 104 fördelningen av till statskontoret Notiser: ? ; redovisade skogsvårdsavgifter ... >» Svenska Skogsvårdsföreniugens års- Utredning i fråga om tillgodogöran-. 202 (5) & DERE RE VE RE TS a > 105 det av kronans fisken samt jakten Svenska Skogsvårdsföreningens å& viss kron Omark sesam > SOPUDHEatUONer. 32 faces SA NE SAL > 105 | Skogsadministrationen: 2 Flottningskommittén .................. > 105 Lagar, kungl. förordningar o, beslut >» Omfattningen av bolagsjordförvärvi Domänstyrelsens cirkulär, beslut, mellersta o. södra delarna av riket » 106 framställningar och yttranden >» ' Ändring i bestämmelser ang, fidei- - Meddelanden från skogsbokförings- KOMITIS ISA vc v 5 SNS SNS KATNR > 106 KOMIMIEtCN 7 äro ccsser TS LR SANS SANN DEN Överarbetving av förslag till ny Tjänster och förordnanden ..... BEMER SAR VAL lENlA öga rs RAN Te MENS TIER > 107 s KUNGÖRE LSE. LÄNSJÄGMÄSTAREBEFATTNINGEN i i Österg ötlands län kungöres härmed till ansökan ledig, att tillträdas å tid, varom ören kan träff: Lön, lägst kr. 3,500. För expeditionslokal, som av länsjägmästaren skall upplåtas, läm styrelsen kr. 500 i ersättning pr år. Reseersättning utgår enligt IV. klassen i resereg mentet, Befattningshavaren äger skyldighet att efter stadgade grunder ansluta sig till sl vårdsstyrelsens pensionskassa. > Ansökningar, åtföljda av avskrifter av betyg från skogsinstitutet, uppgift om lönea : m. m;, skola insändas till skogsvårdsstyrelsen före den 10. februari 1916. vå Linköping den 10. januari 1916, För Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands läns landstingsområde Z GUNNAR ERE LUNDE 2/60 Se e EUS YA AA SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. Hi I: Om skyddsskogslagen och dess brister med förslag till lagkomplettering. Av KARL ERIK KALLIN. Vid avfattningen av Lag ang. skyddsskogar den 24 juli 1903 gick man tydligen ut ifrån den uppfattningen, att skogen i fjälltrakterna skulle vara effektivt skyddad genom bestämmelsen om utsyningstvång. Litet var av de skogsstatstjänstemän, som haft lagens tillämpning om hand, hava emellertid fått svåra betänkligheter i detta fall. Redan år 1908, således efter endast 3 års tillämpning af lagen, hävdade e. jägmästaren WILH. LOTHIGIUS på ett möte i Östersund av »Föreningen för Skogs- vård i Norrland» den åsikten, att för vissa arealer af skyddsskogsom- rådet enbart utsyningstvång ej skulle kunna bevara skogarnas bestånd. Han framhöll med skärpa vikten av att vissa beståndsvårdsåtgärder i sådana fall borde vidtagas. I en uppsats »Om skyddsskogar» anser jäg- mästaren N. K. BERLIN, att skyddsskogarnas framtid är »synnerligen oviss» samt att »skyddsskogslagen i sitt nuvarande skick är allt för ofullständig». Han uttalar önskvärdheten av att ingående undersökningar om skyddsskogarnas livsbetingelser genom statens försorg snarast igang- sättas, efter vilkas afslutande han anser ändrade lagbestämmelser kunna påräknas.' I ovanstående uttalanden om skyddsskogslagens ofullständighet vill jag livligt instämma. Jag kan dock ej finna det nödvändigt eller ens väl- betänkt att uppskjuta en revision av lagen till efter afslutandet av ifråga- varande biologiska undersökningar, detta så mycket mindre, som någon tvekan ej kan råda om i vilken riktning en revision av lagen bör gå. Det är nämligen att märka, att omtalade biologiska undersökningar, vilka under alla förhållanden äro synnerligen nödvändiga för utredandet av en del för skyddsskogarnas rationella skötsel betydelsefulla frågor, givetvis komma att taga rätt lång tid i anspråk. Under denna tid kommer skyddsskogarnas virkeskapital att avsevärt reduceras, i all syn- nerhet som forcerade avverkningar helt säkert kunna påräknas, sedan ! Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, häfte I, årg. 1915. I. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 2 KARL ERIK KALLIN. lugnare förhållanden inträtt i det utrikespolitiska läget. Möjligheten att på de under tiden med avverkning övergångna trakterna åstadkomma förutsättningar för ett förbättrande av det framtida allmänna skogstill- ståndet kommer härigenom att förminskas. En revision av skyddsskogslagen bör snarast komma till stånd. De erfarenheter, som förvärvats av de med skyddsskogslagens tillämpning år efter år sysselsatta skogstjänstemännen, måste därvid tillmätas en viss betydelse. Efter 7 års tjänstgöring inom skyddsskogsområdet av Frost- vikens revir, och sedan jag under sistförflutna sommar med statsunder- stöd företagit en studieresa till Åre, Hallens och Rätans revirs skydds- skogar, vågar jag, medveten om det läge, saken för närvarande har, till offentligheten framlägga en kritik över den nuvarande skyddsskogslagen och dess handhavande liksom ock ett förslag om, huru påpekade brister enligt min mening kunna i möjligaste mån avhjälpas. Då jag ej äger några erfarenheter om skyddsskogarna i Kopparbergs län, avser min efterföljande framställning endast förhållandena inom skydds- skogsområdet av Jämtlands län. Kort historik över skyddsskogslagens tillkomst och skydds- skogsområdets begränsning. Den kungl. kommitté, som på grund av riksdagens skrivelse den 13 maj 1896 tillsattes med uppdrag att utreda, vilka åtgärder lämpligen kunde vidtagas för vinnande av en tillfredsställande vård av de enskilda skogarna, och att uppgöra de förslag, vartill denna utredning med hänsyn till de inom olika landsdelar rådande förhållandena gåve anledning, ägnade även sin uppmärksamhet åt skogarna i fjällens närhet. Om skogarna utefter den lappländska fjällkedjan uttalade kommittén den åsikten, att avverkning till avsalu i skogsgränsens närhet sällan förekommer, och att, då utsyningstvång därstädes gällde, vid avverknin- garna iakttoges sådan försiktighet, att fara ej uppstode för rubbning av denna gräns. Sammalunda vore förhållandet med den del av Kopparbergs län, som omfattar fjällskogsområdet, Särna socken med Idre kapell, då även här gällde föreskrift om utsyning av saluvirke. I övriga delar av länet vore hemmansskogarna i allmänhet utlagda å de lägre skogstrakterna, och då skogsgränsen till allra största delen fölle inom kronoparkerna, kunde denna gräns anses vara väl bevarad. Annorlunda vore förhållandet inom Jämtlands län. Här befanns själva skogsgränsen till största delen av sin sträckning falla inom -området för hemmansskogarna. Som någon inskränkning i den enskildes förfogande- OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 3 rätt över sin skog ej här funnes, kunde detta förhållande ej annat än med- föra faror för själva skogsgränsens bevarande, och kunde kommittén jämväl konstatera, att timmeravverkning ofta bedrivits så långt upp på fjällsluttnin- garna, som timmerskog funnes, samt att därvid ej önskvärd varsamhet iakttagits. Som därjämte på rätt stora trakter under senare tider hade tillkommit en stark avverkning av mindre virke, kunde ej bestridas, att skogarnas bestånd i skogsgränsens närhet på ett allvarsamt sätt vore hotad. På ett möte, som kommittén höll med allmänheten i Östersund, yrkades därför på snara åtgärder mot den hänsynslösa avverkningen i fjällskogarna. För att åstadkomma ändring i berörda missförhållanden uppgjorde kommittén ett förslag till »lag angående fjällskogar och skyddsskogar», vilket förslag efter en del smärre förändringar antogs av riksdagen den 24 juli 1903 under namn av »lag angående skyddsskogar». Kärnpunkten i denna lag, som tillämpats sedan den 1 januari 1905, lyder sålunda: »För bibehållande av skogar, vilkas bestånd erfordras till skydd mot flygsandsfält och fjällgränsens nedgående må efter föregående syn och undersökning Konungen förordna, att annan avverkning än till husbehov må äga rum endast efter utsyning, som på statens bekostnad av skogsstatens tjänste- män verkställes.» Tydligt är, att denna lag innebär ett avsevärt ingrepp i den enskildes äganderätt. Detta erkännes jämväl av kommittén, som dock på följande sätt motiverar sitt lagförslag: » Kommittén har vid uppgörande av förslag till lagstiftning angående den enskilda skogshushållningen utgått från den allmänna uppfattningen, att enligt rådande föreställningssätt skogsägaren bör hava frihet att till- godogöra sig det befintliga skogskapitalet utan hänsyn till uthållig af- kastning, blott med den inskränkning att skogens föryngring icke även- tyras. Där emellertid i följd av särskilda naturförhållanden skogsföryng- ringen är förenad med synnerliga svårigheter, som stegras i den mån de uppväxande plantorna sakna skydd av äldre skog, där är en efter rationella grunder ordnad avverkning det enda medlet att bibehålla skogsmarkens produktionsförmåga. Det kan ej betvivlas, att staten äger rätt och plikt att i sådana fall ingripa för att förhindra, att betydande områden för- vandlas till skoglösa ödemarker, utan möjlighet att återvinnas för landets produktion. Sådana förhållanden råda i vårt land särskilt i närheten av fjällen. Utglesnas där befintliga skogar i någon högre grad, så förstöras de yngre plantorna av fjällvindar, och marken undergår vanligen därjämte en försumpning, som gör den otjänlig till skogsbörd. TI följd härav flyttar sig då barrskogsgränsen allt lägre ned på fjällsidorna. På sätt är om- 4 KARL ERIK KALLIN. förmält i sammanhang med redogörelsen om skogarnas tillstånd, åtnjuter en stor del av landets fjällområde i gällande lagstiftning och i statens skogsinnehav ett nöjaktigt skydd mot denna fara. Inom Jämtlands län är den däremot flerstädes för handen. Kommittén har därför funnit nödigt att för dylika trakter föreslå en undantagslagstiftning, enligt vilken Kungl. Maj:t skulle äga att på framställning av vederbörande skogs- vårdsstyrelse och efter det erforderliga undersökningar blivit verkställda, för de skogar, där sådant av nu anförda skäl befinnes erforderligt, stadga, att avverkning annorledes än till husbehov icke får äga rum annat än efter utsyning av skogsstatens tjänstemän. På det att den sålunda föreslagna inskränkningen i dispositionsrätten till skogen ej skall bliva större, än behovet kräver, samt skogsägaren kunna utan förlust träffa anordningar för virkets utdrivning och framflottande, har kommittén dock ansett honom böra vara berättigad att på en gång erhålla utstämpling för flera år i så stor utsträckning, som är förenligt med skogens föryng- ring och framtida bestånd.» Väl inseende, att stor skyndsamhet var av nöden, vidtog Kungl. Domän- styrelsen strax efter det lagen utfärdats åtgärder att bringa den i verk- ställighet. På våren 1904 erhöllo överjagmästaren E. F- GROTH och fil. doktor GUNNAR ANDERSSON förordnande att med biträde av e. jäg- mästarna C. BJÖRKBOM och G. SVENSSON företaga de för bestämmande av skyddsskogsområdets omfattning nödiga undersökningarna inom länet. Innan dessa förrättningsmän började sitt arbete, hade de först att klar- göra, vad som menades med lagens ord »skogar, vilkas bestånd erfordras till skydd mot fjällgränsens nedgående». Härom skriver professor G. ANDERSSON :! »Sedan vi tillsammans besiktigat en del av länet och ute i skogen oupphörligen diskuterat dessa frågor, blev det oss allt klarare, att ovan- nämnda skogar ovillkorligen måste anses utgöra de delar av den övre barrskogsregionen, där skogen en gång förödd, antingen aldrig åter- kommer, eller ock först efter mycket långa tider och då knappast av en beskaffenhet motsvarande den avverkades. Just härför behöver fjäll- trakternas skogsbestånd ovillkorligen det sakkunniga ögats hjälp och den skickligt förda yxans vårdande ans. Längre ned i det stora skogslandet kan vid avverkning visserligen förstöras en skogsgeneration eller t. o. m. den nästas uppkomst fördröjas, men skogen kommer dock oemotståndligt äter; tager man däremot i fjällbandet allt användbart virke uppstår aldrig någonsin någon skog. Detta har sin djupast liggande orsak i de klimatiska förhållandena och den förändring, dessa under de senaste ärtusendena undergatt. ..<...... Där säsomöntalnmasterna " Förslaget till skyddsskogar inom Jämtlands län. Skogsv.-fören. Tidskr. årg. 1905. OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 5 tallen och granen framträngt så långt klimatet under sitt gynnsammaste stadium det tillät, ställdes uppenbarligen barrskogen på indragningsstat, då klimatförsämringen inträdde. De talrika fynd av trädlämningar ovan skogsgränsen, som inom vårt lands alla fjälltrakter äro gjorda, visa ock hurusom skogen åter fått slå till reträtt. Men det är naturligen ej blott inom de delar av fjällens sluttningar, varifrån den helt försvunnit, som klimatförsämringens inflytande gjort sig gällande, utan ock i ett brett bälte där nedanför. Det är detta bälte, som bör intagas såsom skydds- skogar, det är där en rationell skogsvård måste stödja skogen, om den skall kunna hålla ut i den annars ojämna striden mot klimatets vidrigheter. Sådan har vår utgångspunkt varit, och därför ha vi ock vetat oss vara i överensstämmelse med dem, som stiftat lagen. Som skyddsskog ha vi således betraktat områdena mellan kalfjället och de områden nedanför detta, där granen eller tallen nå normal utveckling. För att utröna, var denna gräns ungefärligen går fram, ha vi undersökt skogen, studerat dess tillväxthastighet i höjd och tjocklek, dess ljusbehov sådant detta framträder i dess täthet och grenbildning, dess föryngrings- förhållanden m. m. Vi ha ock ansett, att den skog, som skall skyddas mot förintelse, icke blott äro de usla marbuskar eller förkrympta jättar, som stå kvar längst uppe i fjällbandet och som icke äga något större värde, utan även den för trävaruindustrien användbara skog, som växer på högplatåerna i fjällens inre, utmed dess dalsidor eller på dess slutt- ningar, men som hänsynslöst och kritiklöst avverkad aldrig åter växer upp i lika god kvalitet. Men det är ej blott till de skilda beståndens växlande beskaffenhet, som hänsyn måste tagas vid avsättandet av skyddsskogsområdena, utan ock till de allmänna geografiska förhållandena i trakten. Där vidsträckta kalfjällsområden omgiva högt liggande skogsområden med en kanske karg mark, är uppenbarligen faran för skogens förstörande i hög grad för handen, även om vackra bestånd för närvarande kunna finnas över stora sträckor av dessa inre högslätter...... Ovan i korthet anförda skäl göra, att lagens ord om »skogar till skydd mot fjällgränsens nedgående» synts oss böra fattas så, att de avse ej endast själva kalfjällets fortgående utbredning nedåt, utan även skydd mot den från skogsekonomisk synpunkt fullgoda skogens försvinnande genom olämplig avverkning från om- råden i fjälltrakterna, då den nu finnes, och densammas er- sättande med värdelös, oväxtlig fjällskog.» Efter denna tydning av lagorden blev skyddsskogsområdets omfattning föreslagen, och förordnade Konungens Befallningshavande strax om en ! Kursiv. av mig. 6 KARL ÖERIKO ATLINS interimistisk skyddsskogsgräns, vilken sedermera, sedan en del mindre förändringar i gränsens sträckning vidtagits, fastställdes av Kungl. Maj:t den 21 december 1906 och den 31 december 1909. Härigenom blev såsom skyddsskog avsatt ett område av 11,000 kv.-km., kaltjäll däri ej inberäknade. I Domänstyrelsens berättelse för år 1908 angives skydds- skogarnas omfattning i Jämtlands län till 4,600 kv.-km. duglig skogsmark. Foto A. Lundholm. Fig. 1. Björkgränsen å fjället Mammoken c:a 610 m. ö. h. I bakgrunden Silkentjakk. Frostvikens socken. Skyddsskogarnas naturbeskaffenhet med särskild hänsyn till slutenhet och föryngring. Den egentliga fjällskogen. Av det till skyddsskog avsatta området upptager emellertid endast en ringa del den egentliga fjällskogen. Huvudparten upptages av det vid- sträckta skogsområde, som lämpligen skulle kunna benämnas det pro- duktiwva skyddsskogsområdet. Den egentliga fjällskogen består dels av skogsbältena närmast kal- fjällen, dels av skogar i höjdlägen av med de förra överensstämmande natur. Nedåt övergå dessa delar av skyddsskogsområdet så småningom OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 7 i det produktiva skyddsskogslandet. Bredden på det egentliga fjäll- skogsbältet i fjällens sluttningar är mycket olika, beroende på exposition, läge, marklutning och markbeskaffenhet, och kan således variera från ett eller annat hundratal meter till flera kilometer. Smalast är detta bälte vanligen i sydligt och sydostligt läge med stark lutning på marken, bredast i nordligt och nordvästligt läge med svagare lutning. Skogsbestånden utgöras i allmänhet av starkt björkblandade granskogar. Dessa övergå ofta mot fjället i rena björkbestånd med god slutenhet. Foto förf Fig. 2. Yppig markvegetation i subalpin björkskog nära fjällgränsen. Hem- manet Jormlien, Frostvikens socken. I starkare sluttningar kan jordmånen i denna subalpina björkskog vara mycket bördig, varpå en riklig örtvegetation ger bevis. Fig. 2. Det mest karaktäristiska för den egentliga fjällskogens björkblandade granskogar är deras stora gleshet, minimala växtlighet och deras sva- righet att reproducera sig på fruktifikativ väg. Föryngringen skeri regel genom s. k. avläggare, rotslående grenar, vilka av snön nedpressats mot marken och där utbildat vegetativa skott. Träden äro korta, 8—10 meter, synnerligen rotgrova, risiga och ha ofta torra toppar. Ehuru så- ledes dessa skogar förete en mycket tröstlös anblick, giver dock ett närmare studium av skogsträdens egenskaper och förekomstsätt vid han- S KARL ERIK KALLIN. den, att de med stor envishet och smidighet söka anpassa sig efter de yttre förhållandena. Den synnerligen hårda kampen för tillvaron har i dessa höjdlägen utbildat betydligt härdiga former. Lämnade orörda av yxan måste dessa skogar därför anses kunna framgångsrikt uthärda i kampen mot klimatets stränghet och de skarpa fjällvindarna. A andra sidan kan varje om än aldrig så försiktig avverkning härstädes ha till följd ett äventyrande av skogsbeståndens tillvaro. För att blott och bart förhindra den geografiska skogsgränsens ned- gående torde det därför hava varit tillfyllest att avsätta till skyddsskog efter förhållandena avpassade, mer eller mindre breda bälten åa fjäll- Foto A. Lundholm. Fig. 3. Fjällskogstyp å Frostberget, 650 m. ö. h. I bakgrunden Fiskåfjället, Frostvikens socken. sluttningarna nedom kalfjällen samt förekommande högplatåer, där en avverkning av skogen skulle kunna ha till följd, att desamma för all framtid gjordes improduktiva. Därigenom skulle det nuvarande vidsträckta, sammanhängande skyddsskogsområdet hava förbytts till en mångfald smärre skyddsskogsbälten, vilka sålunda skulle ha bestått av fjällens björkregion jämte de oväxtliga, relativt värdelösa och från transport- lederna längst aflägsna fjällskogarna. Genom att inom dessa områden förbjuda varje avverkning skulle den nuvarande geografiska skogsgränsen i fjälltrakterna hava varit väl skyddad. Vid skyddsskogsområdets avsättning tolkades emellertid lagen, som ovan påvisats, i betydligt vidsträcktare mening, så att den ej endast skulle bereda värn för den geografiska skogsgränsen utan jämväl lämna garantier mot nedgående av gränsen för den tekniskt och ekonomiskt OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 9 dugliga skogen. Härigenom utökades skyddsskogsområdet till sin nu- varande omfattning. Inom Frostvikens revir fick skyddsskogsområdet sålunda en bredd av ända till 3 mil. Det är denna utökning av skydds- skogsområdet, tillkommen på grund av den vidsträcktare tolkningen av lagen, som här benämnts det produktiva skyddsskogsområdet. Författaren vill redan nu framålla sin uppfattning, att den nuvarande skyddsskogslagen genom sin bestämmelse om utsyningstvång av salu- virke får anses lämna goda garantier mot fjällgränsens nedgående, i synnerhet då avverkningar till husbehov mindre ofta förekomma uppe i fjällbandet. Under det jag sålunda finner lagen i stort sett ändamålsenlig för den egentliga fjällskogen, har jag däremot vad beträffar dess verkningar och tillämpning inom det produktiva skyddsskogsområdet, där uthålligt skogs- bruk bör hunna bedrivas, funnit densamma vara behäftad med många brister. Det är sålunda på detta område jag inriktat mitt intresse, och det är detta, min efterföljande framställning av förhållandena huvud- sakligen berör. ' Det produktiva skyddsskogsområdet. 1. Allmän beskrivning. I stort sett finner man den produktiva skyddsskogen å skyddsskogs- områdets lägre nivåer. Den begränsas således nedåt av skyddsskogs- gränsen eller huvudvattendragen och uppåt av ovan karaktäriserade fjäll- skogstyp. Huvudparten av det produktiva skyddsskogsområdet eller den del av detsamma, som är belägen inom Jämtland och angränsande del av Härjeådalen, upptages av granskogar ofta med större eller mindre in- blandning av björk. Inom detta vidsträckta område förekommer tallen såsom beståndsbildande trädslag mycket sparsamt. Sin största utbred- ning har den härstädes i östra delen av Ströms och Hotagens vattu- dalar. Söder därom förekommer den i bestånd endast å smärre områden såsom vid vattendelaren mellan sjön Anjan och St. Rensjön. Den har emellertid en gång i tiden intagit en mera dominerande plats, men så småningom fått vika för den framträngande granen, varvid den förutom a ovan angivna lokaler förmått bibehålla sig endast å öppna lägen såsom här och var å myrar, bergbackar och efter sjöstränder. Inom södra delen av skyddsskogsområdet eller Härjeådalens fjälltrakter är tallen det förhärskande trädslaget och bildar här ofta synnerligen vackra bestånd. I0O KARL ERIK KALLIN. Ovan i stora drag angivna utbredningsområden för de bägge träd- slagen giver vid handen, att granen måste vara det trädslag, vid vilket huvudintresset måste knytas vid ett studium av de allmänna skydds- skogsförhållandena. Den efterföljande framställningen kommer därför endast att behandla granskogarna. Dessa kunna uppdelas i trenne huvudtyper, mellan vilka dock alla övergångsformer kunna påträffas. De kunna allt efter de dominerande markväxterna benämnas: Den vrisrika granskogen. Karaktärsväxter:" Mossor t. a., lavar fl., blåbärsris d., lingonris fl., kråkris t. a., Cornus suecica t. a., Solidago Virgaurea spr., Geum rivale e., AZira flexuosa spr., björk t. a., rönn spr., Salixarter gr. Skogen är gles och luckig med dålig växtlighet. Ett exempel på denna skogstyp ger provytan N:r I, sid. 15. Den mossrika granskogen. Karaktärsväxter: Mossor d., blåbärsris t. a., Trientalis europea spr., Hieracum spec. spr., Solidago Virgaurea spr., Melampyrum pratense e., Epilobium angustifolium e., Majanthemum bifolium e., Luzula pilosa spr., Aira flexuosa spr., ormbunkar fl., Geranium silva- ticum spr., Lycopodium H., björk e. Skogen är jämn och vacker med god växtlighet. Den örtrika granskogen. Karaktärsväxter: Dominerande storbladiga örter sasom Mulgedium, Aconitum, Spirea, Geranium silvaticum m. 1. (Se sid. 25.) Denna skogstyp, som endast förekommer aå de bördigaste markerna — vanligtvis å sydsluttningar, ofta nära fjällgränsen — har en utomordentligt stor växtlighet, och kunna träden här nå avsevärda dimen- SiOMef: ro SE MEAr Av dessa skogstyper intager den först karaktäriserade med dess över- gångsformer till den mossrika granskogen otvivelaktigt den största arealen. Det är således i allmänhet rätt glesa, björkblandade, mer eller mindre trögväxande skogsbestånd, som förhärska. Dock påträffar man ställvis utmärkt vackra skogsbestånd, fullt jämförbara med de allra bästa av låglandets granskogar. Stora björkbrännor förekomma här och var — rikligast i norra Jämtland — och dessa hava i regel givit upphov till synnerligen vackra granföryngringar. Försumpning av skogsmarken är ett mycket vanligt fenomen. Inom den egentliga fjällskogen förekomma sålunda ofta stora myrkomplex, vilka kunna utgöra riktiga försumpnings- härdar för långt nedanför belägna trakter. ! Beteckningar: dominerande = cl gruppvis = gr. allmän =E Sprida EE NSPprE tämligen allmän = t.a. enstaka = e. fläckvis = inl OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING 1 Ofta ha bestånden före skyddsskogslagens tillkomst genomgåtts med dimensionshuggningar. Någon nöjaktig återväxt efter dessa avverkningar kan i allmänhet icke iakttagas. Det produktiva skyddsskogsomraådet kan i motsats till den egentliga tjällskogen avvinnas en ej ringa virkesskörd. Det är också rätt avsevärda virkesmassor, som sedan skyddsskogslagen började tillämpas, uttagits ur Foto fört. Fig. 4. Stamskiva av gran, avsågad I fot från marken, 42 tum i medeldiameter, 164 årsringar, c:a 650 m. ö. h. i örtrik granskog å sydsluttning av fjället Kjeliken, Frostvikens socken. skyddsskogsområdet i Jämtlands län. Under 10-årsperioden 1905—1914 har sålunda från ifrågavarande område enligt GEETE utstämplats 14,549,898 träd motsvarande 4,53 10,468 kbm. fast mått eller i medeltal per år 1,459,990 träd motsvarande 451,047 kbm. fast mått." Under det att inom den egentliga fjällskogen det utan tvivel är de klimatiska förhållandena — särskilt vindarna -— som få tillskrivas den ! ERIK GEETE, Om Jlämtlands skyddsskogar. Skogen. Arg. 2, häft. 3. IRA KARL ERIK KALLIN. direkta orsaken till denna skogstyps oväxtlighet och ringa slutenhet, torde det för nu avhandlade område vara de edafiska förhållandena — till en del, men ej uteslutande betingade av de förra — som synas spela huvudrollen vid skogstypernas utbildning. Ibland har den uppfattningen uttalats, att det skulle vara skogsträdens ökade ljusbehov ju längre norrut och ju högre över havet man kommer, som är huvudorsaken till fjällskogarnas gleshet. Att ljuset såsom varande förutsättning för assimilationen till viss grad måste inverka på skogarnas slutenhet är ju ett allmänt känt faktum. Utan att vilja förneka att jämväl andra ännu outredda faktorer därå kunna utöva inflytande, håller för- fattaren dock före, att det beträffande ifrågavarande del av skyddsskogs- området är vissa jordmånsförhållanden, som är huvudorsaken till de glesa och ojämna skogstypernas utbildning. Skulle ljusbehovsteorien vara riktig, finnas föga utsikter att ästadkomma någon förbättring i ifrågavarande skogars allmänna tillstånd. Om däremot den åsikt, ovan uttalats, visar sig vara med verkliga förhållandet överens- stämmande, då har skogsvårdaren inom större delen av skyddsskogsom- rådet en stor mission att fylla. Då mitt efterföljande förslag till lagkomplettering är grundad på denna uppfattning om möjligheten och nödvändigheten att genom vissa skogs- vårds- och markvårdsarbeten förbättra det allmänna skogstillståndet inom det produktiva skyddsskogsområdet, anser jag mig skyldig redogöra för de skäl, jag funnit vara utslagsgivande. 2. JFJordmånens betydelse för skyddsskogarnas slutenhet och föryngring. Jordmånsförhållandena äro som bekant av avgörande betydelse för växtsamhällets utbildning, varför man ju av dettas beskaffenhet kan sluta sig till jordmånens bördighet eller markboniteten. Lättförvittrade berg- arter, såsom grovkorniga graniter och gnejser, siluriska kalkstenar m. fl. giva i allmänhet upphov till en djup och näringsrik jordmån, svårför- vittrade bergarter, såsom finkorniga graniter och gnejser, porfyrer, kvart- sitiska sandstenar m. fl. alstra en mager jordmån. Emellertid är det ej endast de mineraliska beståndsdelarna i marken, som utöva inflytande på jordmånens beskaffenhet. De förmultnade, från växt- och djurorga- nismerna härrörande organiska beståndsdelarna — humusämnena — in- verka avsevärt på jordmånens bördighet och detta i allt högre grad ju kallare klimat, som är för handen. "Jämför ANDERS HOLMGREN, Bidrag till kännedom om norra Jämtlands skyddsskogar. Skogsv.-fören. tidskr, årg. 1908. OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 13 Förutsättningarna för en god humifiering äro ju ett visst värmeminimum, lagom fuktighet, lufttillträde samt ett rikt organiskt liv i och på marken. Hög marktemperatur, genomsilande syrerikt vatten, ett växtkraftigt skogs- bestånd, en riklig örtvegetation, bakterier, svampar, maskar och ett otal insekter gynna en god förmultning. Vidare inverkar en lättförvittrad, näringsrik mineraljordmån påskyndande på förmultningen, under det en grund och mager mineraljordman synes hämma densamma. När ovannämnda förutsättningar för en god förmultning saknas, sker humifieringen mer eller mindre ofullständigt och s. k. rålumus uppstår. Vissa växter synas hava särskild benägenhet att bilda råhumus. Bland dem intager inom skyddsskogsområdet blåbärsriset den förnämsta rollen. Markens råhumuslager ter sig som en från mineraljorden skarpt avskild, av sammantrasslade rottrådar hopfiltad skorpa, i vilkens översta skikt lätt kunna urskiljas de oförmultnade växtdelar, av vilka den bildats. . Rå- humuslagren kunna nå betydligt olika mäktighet. Sålunda har jag inom olika skogsbestånd inom skyddsskogsområdet uppmätt råhumuslager, som varierat i mäktighet från några centimeter till 4—5 decimeter. Råhumusbildningarna utöva en synnerligen ogynnsam inverkan på jordmånen. RAMANN! har sålunda påvisat, dels att högst betydliga kemiska förändringar inträda i jordmånen under ett råhumustäcke, vari- genom markens näringsvärde förminskas, dels att jordlagren under ett råhumustäcke utsättas för en fortgående försämring i fysikaliskt hän- seende, varigenom näringsupptagandet för växterna försvaras. De genom rahumusbildningen inträdande kemiska och fysikaliska förändringarna i den friska skogsmarken förminska således jordmånens näringsförmåga, oavsett av vilka mineraliska beståndsdelar skogsmarken är uppbyggd. Ehuru det kalla klimat, som är rådande inom skyddsskogsområdet, får anses minska förutsättningarna för en god förmultning, i det att ringa värmemängd kommer marken till godo under de korta, ofta kalla som- rarna, får man dock ej tillskriva uteslutande värmebrist skulden till rå- humusbildningarnas förekomst därstädes. Det är först när flera på för- multningsprocessen nedstämmande faktorer, sådana som minskad närings- omsättning på grund av skogens genom ålder avtagande livsverksamhet, uppkomsten av en mer eller mindre tät markbetäckning av blåbärsris, markytans försumpning eller uttorkning tillkomma, som råhumusbildnin- garna komma till stånd. Det är således på förlindrandet av uppkomsten av dessa på förmultningen nedstämmande faktorer och på gynnandet av alla förutsättningar för en god humifiering, som skogsmannen har att inrikta sina bemödanden. 1! E. RAMANN, Bodenkunde, Berlin 1911. 14 KARL ERIK KALLIN. Flera skäl synas tala för, att det är nu avhandlade råhumusbildningar med åtföljande försämring av marken, som äro de huvudsakliga orsakerna till skogsbeståndens gleshet och frånvaron av föryngring. 1) Å skogsmarker med mild och god humus äro skogsbestånden väl slutna och föryngringen i förekommande luckor vanligtvis god, för så vida ej en yppig markvegetation härstädes infunnit sig och genom sin ymnighet omöjliggjort föryngringens uppkomst. Fig. 5. 3 = a ba Foto förf. Fig. 5. Oavverkad, olikåldrig granskog å Renålandets kronopark inom skyddsskogsgränsen. Vacker återväxt i mindre lucka. C:a 400 m, ö. h. i skyddat läge, ostlutning. 2) Å marker med råhumusbildning endera saknas föryngring eller före- kommer den endast ställvis å multnade lågor och stubbar, tätt under insprängda björkar samt i form av vegetativa skott. 3) A marker med starkare råhumusbildning äro trädens rotsystem sär- deles extensiva, tydande på behovet av vidsträckt område för närings- upptagandet, varigenom näringskonkurrensen mellan de enskilda träd- individerna blir stor och sålunda markens virkesproducerande förmåga ringa. 4) Å skogsmarker, där ett förutvarande råhumuslager av yttre anlednin- gar, t. ex. genom skogseld, försvunnit, hava täta skogsbestånd ofta uppvuxit. skogsbeståndets slutenhet och dess reproduktion lämnas här utdrag ur OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. un För att något illustrera förhållandet mellan jordmånsbeskaffenheten, anteckningar över en del å Frostvikens revirs skyddsskogar och ren- betesfjäll företagna undersökningar av provytor i olika oavverkade skogs- bestånd. I Provytans storlek 25 ar. Se fig. 6. Fig, 6. Risrik, björkblandad granskog. Del av provytan I. Jordmån : Råhumuslager c:a 8 cm. djupt, därunder urlakad blekjord. Markbetäckning : Mossor, olika slag, a., blåbärsris d., gräs e. Skogsbestånd: Starkt björkblandad granskog. Ojämnt, glest och luckigt. Huvudbeståndets medelhöjd 15 m. Olikåldrigt. Huvudbeståndet 300 år. Murfjällstraktens skattefjäll vid Dunnervattnet c:a 430 m. ö. h. Plan mark. 16 KARL ERIK KALLIN. Dimensionsfördelning. Eng. tum i brösthöjd. Ted AA 23 Är Sv (CA AR 8 OM 10" fö | (GJ 13 TS EN S:ma Gran Ir 20.1 LÖJEOL 4 9 5 FN) 6 2 5 2 I I 123 Björk” 74” TA 19478 2 0 00 4 Ar RNA Sma. Si 42: 27017 DESSA 0 ATA 6 2 5 2 I I 192 itilG III. LV. Antal träd pr har från 1 eng. tum i brösth. av gran 492 st. » Sd NES NE BA NR SU RN >: DJÖrkre OL ISE Föryngring: Å ytan funnos följande antal observerade plantor, som ej uppnått I eng. tum 1 brösthöjd: uppvuxna på och intill nedruttnade lågor ............ T2 Ost Fellerktöo; or 26 VEZetati vajskO bena est SAR SA a bear bene a AA 2/5 TNSTÖR LG. tätt. Tin def) OT KAR sg FEDERER NN FVNSKERAES 2500 möjligen uppvuxna köra bhimuslagtet. cs... BRANT ia VAG Summa 150 st. 1.001 26 Antal plantor i medeltal per har 600 st. Å en 19 fot lång låga inom ytan uppräknades 17 stycken plantor och ungträd. Hemmanet Svaningen, Rönnhögen, c:a 300 m. ö. h. Friskt till torrt läge. Nordlutning. ; fJordmån: 1-—4 dm. djupt råhumuslager, därunder blekjord. Markbetäckning: Mossor a., blåbärsris d. Skogsbestånd: 0,6 gran, o,4 björk, luckigt, glest och ojämnt. Ålder å huvudbeståndet 200—300 år. Föryngring: Enstaka plantor här och vari beståndets större öppningar. Av 40 stycken godtyckligt valda, undersökta plantor kunde konstateras o att 38 st. eller 95 2 hade uppvuxit å nedruttnat virke. Hemmanet Munsvattnet. Stark sydsluttning av fjället Orrknösen på c:a (ÖT vu DÅ IN fJordmån: Bördig mylla av växlande djup. Markbetäckmng: Mulgedium, Aconitum, Geum, gräs. Skogsbestånd : Vacker växtlig granskog, olikåldrig. Föryngring: I förefintliga mindre luckor god föryngring. Hemmanet Jougdaberg, söder om sjön Jougdan, svag nordsluttning, c:a 500 MOM EKOntRASE Jordmån;: Råhumuslager 2—3 cm. djupt, därunder blekjord. Markbetäckning : Hylocomium och lavar, Vaccinium Myrtillus, Empetrum, gräs. Skogsbestånd : 0,8 gran, o,2 björk. Olikåldrigt, glest och ojämnt. Granarna växande gruppvis 4—10 i gruppen. Trädens rötter mycket extensiva och i ytan, somliga granar med 7—38 meter långa rötter. Föryngring: Denna var synnerligen dålig och skedde huvudsakligast på vegetativ väg. Vid undersökning visade det sig, att 90 2 av plantorna härrörde från vegetativa skott. Fruktifikativ föryngring iakttogs endast å nedruttnade lågor. Vegetativ föryngring av 3:dje generationen kunde på ett par ställen iakttagas. OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG - TILL LAGKOMPLETTERING. I 7 Dessa och en mångfald andra å olika höjder över havet företagna under- sökningar visa tydligen det nära sambandet mellan jordmånens beskaffen- het och skogsbeståndens slutenhet och reproduktionsförmåga. Under det sålunda marker med genom råhumusbildning försämrad jordmån bära glesa, luckiga skogsbestånd med obetydlig föryngring även på lägre höjder över havet, kunna med god humus försedda marker även på Foto förf. Fig. 7. Björkbränna med vacker granåterväxt å hemmanet Junsternäset, c:a 350 m. ö. h. Frostvikens socken. relativt betydliga höjder över havet producera vackra, täta skogsbestånd med god föryngring i beståndens småluckor. De synnerligen växtliga, vackra skogsbestånd, som uppväxa i de inom skyddsskogsområdet talrikt förekommande björkbrännorna, utgöra goda bevis för det översta marklagrets stora betydelse för skogsträdens trevnad och föryngringsförmåga. Särskilt påtagligt blir detta, om man uppsöker gränsen av björkbrännan. Det är nämligen då ej ovanligt, att man finner 2 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 18 KARL ERIK KALLIN. den glesa, oväxtliga, risrika granskogen taga vid, där man även i större luckor kan förgäves få leta efter plantor. Undersöker man då respektive skogsbestånds humuslager, skall man finna detsamma betydligt olika. Skogsmarken i brännan har en mild och god humus, under det man i det gamla skogsbeståndet finner den karaktäristiska råhumusen. Orsaken till det förra beståndets slutenhet ligger givetvis i en genom branden och björkbeståndet förbättrad jordmån. Möjligt kan vara, att den genom branden uppkomna askan neutraliserat i jordmånen förekommande fria humussyror. Icke långt efter branden börjar björken invandra på brand- P 5 5 - ; ja, FÖRRA JR SER An & Foto förf. Fig. 8. Skogsbestånd uppvuxet i björkbränna å hemmanet Svansele, c:a 440 m. ö. h. Frostvikens socken. Björken är avverkad till husbehovsved. fältet, och snart har ett slutet björkbestånd tagit fältet i besittning. Det rikliga lövavfallet, som årligen hopas å marken, och som lätt förmultnar, förbättrar denna allt mer, och en 20 å 30 år efter branden börja enstaka barrträd invandra. Är björkbrärnan mycket stor, torde det vara dessa, som bilda moderträd till en senare inträffande, riklig underväxt; är åter brännan av mindre utsträckning, utför den omgivande skogen besåningen. Orsakerna till råhumuslagrets olämplighet som grobädd äro ännu ej fullt utredda. Det vill dock synas, som om det trådiga, hopfiltade rå- humustäcket skulle utgöra ett mekaniskt hinder för groddarnas ned- trängande till näringsduglig jordmån. De organiska ämnen, som bilda råhumusen, torde därjämte på grund av osönderdelad konsistens befinna OM SKOGSSKYDDSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 19 sig i en till växtnäring oduglig form. Härtill kommer, att den ofta täta markbetäckningen av husmossa och blåbärsris måste försvåra fröets ned- fallande till markytan. Under senare tider har dessutom den teorien uppställts, att i råhumus förefintliga fria humussyror genom sina anti- ceptiska egenskaper skulle nedstämma eller omintetgöra groningspro- cessen." Av allt att döma, erbjuder råhumusen således såväl fysikaliska som kemiska hinder för föryngringen. De ställen å råhumusmarker, där fröet synes kunna gro och plantor ÖA Vej NH AS 3 NS 4 4 Lå (SA Nå Ft to fc rf. Fig. 9. A multnad låga uppvuxna 14 st. plantor och ungträd, c:a 425 m. ö, h. Hemmanet Sandnäset, Frostvikens socken, förmå utvecklas, äro Zz första hand å nedmultnade lågor, vidare tätt under björkar, samt å fläckar, där råhumuslagret blivit undanskaffat (t. ex. vid rotvalv) eller av en eller annan orsak omvandlat till mild humus. Överallt i Norrlands granskogar äro de nedmultnade lågorna och stubbarna av stor betydelse för den naturliga föryngringen, en sak som redan länge varit känd och ofta påvisad. Särskilt vill jag emellertid framhålla denna betydelse för skyddsskogsområdets glesa, risrika gran- ! RAFAEL HERLIN. En studie i biologisk växtgeografi. Årsskrift från Föreningen för Skogsvård i Norrland 1913. I. ” Möjligen beroende på björkrötternas välgörande inverkan på skogsmarken samt ett rik- ligare anhopande av björklöven närmast stammarna, 20 KARL ERIK KALLIN. skogar. De allra flesta (80o—100 2) av mig i detta hänseende under- sökta plantor hava nämligen visat sig vara rotade i nedmultnat virke, endera på lågor och grövre grenar eller på gamla stubbar och grövre rotarmar (fig. 9 och 10). Inom skyddsskogsområdets kalla klimat er- fordras en avsevärd tidrymd — säkerligen minst 50 å 60 år — innan ett till marken kullblåst träd når det upplösningstillstånd, att det bildar den lämpliga grobädden. Detta tillstånd torde emellertid vara uppnått, då lågorna börja överväxas med ett tunt mosstäcke, i vilket så små- Foto förf. Fig. 10. På multnade granrötter kring stubbe uppvuxna plantor. ningom infinna sig enstaka lavar och lingonris. De på lågorna upp- vuxna plantorna hava i regel förvånansvärt långa rötter, vanligtvis två åt var sitt håll i lågornas längdriktning löpande huvudrötter (se fig. 11). Även de plantor och ungträd, som till synes uppvuxit i jordmånen invid lågorna, bava vanligtvis spirat på en nedmultnad gren och har sedan en eller ett par smala rötter arbetat sig in i lågan, vilken de helt eller delvis genomlöpa.' " Det förhållandet, att jag därtill funnit, att även äldre träds rötter, vilka under utväxandet påträffa en låga, med förkärlek synas leta sig in i lågan och med ändring av förutvarande växtriktning genomlöpa denna som smala, jämntjocka rottrådar, ger mig anledning till fram- kastandet av den förmodan, att granen har vissa saprofytiska tendenser. OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 21 Det luckiga, glesa och ojämna tillståndet hos den risrika granskogen måste således tillskrivas den sedan långa tider tillbaka förefintliga för- yngringssvårigheten, huvudsakligen förorsakad av så småningom inträdande råhumusbiidning. Ehuru efter allt att döma råhumusbildningarna utgöra de avgjort största hindren för föryngringen, kunna som bidragande orsaker till föryngringssvårigheten nämnas skogens av ålder i viss grad nedsatta förmåga att producera grobart frö, långa intervaller mellan rika fröår, inträffande olämplig väderlek på våren efter fröår, vidare kalamiteter, Foto förf. Fig. 11. På nedmultnad låga uppvuxen, 18 år gammal planta, 5 dm. hög; II dm. lång i lågans längdriktning löpande rot. som hota de späda plantorna genom uppfrysning, snötryck, frost m. m., samt slutligen plantornas svårighet att utveckla sig förr än omkringstående träd av ålder eller annan orsak skattat åt förgängelsen. Resultatet av den ytterligt långsamt fortlöpande föryngring, som i trots av alla dessa svårigheter under generationer ägt rum i urskogen, blir dennas upp- delning i en massa små trädgrupper i koncentrerad eller utsträckt form med stora öppningar mellan grupperna. Dennai ögonen fallande grupp visa uppdelning av skogen får sin förklaring dels i ovan omtalade för- hållande, att skogsfröet endast gror å vissa angivna grobäddar, där så ledes rikligt med plantor kunna uppväxa, dels ställvis i utbildandet av vegetativa skott. Fig. 12. KARL ERIK KALLIN. NN NN I anslutning till förestående resonemang kan man uppkonstruera den glesa, svårföryngrade granurskogens av människan opåverkade utvecklings- serie sålunda:' 1) Förr eller senare antänder åskan den med vindfällen och torrskog bemängda urskogen och en bränna uppstår. Foto förf. Fig. 12. Grupp av vegetativ föryngring c:a 480 m. ö. h. Den längsta plantan år och 3,25 m. lång. Stubben efter S F Jd S moderträdet synes till vänster å bilden. 2) Björken invandrar å brännan, vilken snart upptages av ren björk- UNGSkog. 3) Granen invandrar i björkbrännan som underväxt i björkskogen. 4) Granen arbetar sig fram genom och mellan björkarnas kronor och den björkblandade, växtliga granskogen uppkommer. 5) Björken dör ut, och den medelålders, likåldriga, mossrika granskogen har tagit den forna brännan i besittning. ! Härvid bortses från sådana impedimentartade marker, som på grund av jordmånens grunda eller näringsfattiga beskaffenhet aldrig förmå producera annat än ett glest oväxtligt skogsbestånd. NN (SE OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 6) Granskogen börjar nå sin högsta levnadsålder, rötskador uppträda, vindfällen uppstå, enstaka eller gruppvis, varigenom skogen utglesnas, blåbärsriset når en ymnig utveckling i luckornas halvskugga, humuslagret försämras, och råhumus uppstår, vilken omöjliggör föryngring å mark- ytan. På de nedmultnande lågorna börja däremot enstaka plantor spira. Foto förf. Fig. 13. Avverkningslucka, 12 ar, efter avverkning år 1898. Återväxten försvårad genom ymnig ogräsvegetation, 6 plantor kunde påträffas, samtliga på lågor. Hemmanet Jormlien, Frostvikens socken. Skogstypen har utbildats till den likåldriga, glesa, risrika urskogen med HS YP Sd ES S S£ruppvis föryngring på lågor. 7) Den första grangenerationen efter brännans uppkomst har utdött. En andra och tredje generation har uppkommit och skogen fått sin upp- delning i smärre trädgrupper. Föryngringen fortlöper ytterst långsamt, huvudsakligast på lågor, ställvis genom vegetativa skott. Den olikåldriga, 24 KARL ERIK KALLIN. gruppvisa, risrika granskogen har nått sin utveckling och slutserien där- med uppnåtts. Sedan i det föregående framhållits jordmånens betydelse för skogarnas slutenhet och föryngring, varvid endast oavverkade skogar gjorts till föremål för undersökning, återstår nu att avgöra, vad avverkningarna, Foto förf. Fig. 14. Rik örtvegetation å en c:a 15 ar stor lucka, c:a 400 m. ö. h. Hemmanet Jormvattnet, Frostvikens socken. såväl de som företagits före skyddsskogslagens tillkomst, som ock i den mån så låter sig göra efter lagens ikraftträdande, haft för inverkan på skogarna. 3. Före skyddsskogslagens tillkomst utförda avverkningars inverkan på det allmänna skogstillståndet. Äldre tiders avverkningar ha så gott som utan undantag förts utan någon som helst tanke på skogsvårdens fordringar; det tillfälliga timmerbehovet OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 25 har uteslutande fått vara bestämmande för huggningarnas styrka. Sålunda ha avverkningarna förts som dimensionshuggningar, varvid skogarna ställvis upprepade gånger genomblädats till avsättningsbar minimi- dimension. Det efter dylika huggningar kvarvarande beståndet utgöres ofta av gamla, skadade eller eljest trögväxande träd, som på de sämre ståndorterna trots friställningen ej förmått avsätta någon ökad tillväxt. Dylika bestånd förete ett trasigt, glest och ojämnt utseende. Om jordmånen i dessa starkt utglesade bestånd är av bördig, myllrik beskaffenhet, uppträder särskilt i fuktiga lägen en örtvegetation av den »”d Å å 7? "ER 3 Foto förf. Fig. 15. Rik Epilobrumvegetation å hygge c:a 300 m. ö. h. Hemmanet Junster- näset, Frostvikens socken. mest yppiga beskaffenhet. BERLIN har i sin förut omnämnda uppsats meddelat några ståndortsanteckningar från denna skogstyp, och framgår av dessa vilken ofantlig artrikedom dylika ståndorter kunna uppvisa. På några kvadratmeters yta i en 15 ar stor lucka (fig. 14) i ett genom hård dimensionshuggning år 1900 spolierat skogsbestånd, fann jag följande Artet: Högsta fältskiktet. ÅAconitum septentrionale, Epilobium angustifolium, Spirea ulmaria, Valeriana excelsa, Crepis paludosa, Rumex acetosa, Rubus idens, Calamagrostis spec., Geum rivale, Mulgedium alpinum. 26 KARL ERIK KALLIN. Mellersta fältskiktet. Solidago virgaurea, Geranium silvaticum, Trollius europeus, Alche- milla vulgaris, Equisetum silvaticum, Rubus saxatilis. Lägsta fältskiktet. Phegopteris Dryopteris, Viola biflora, Oxalis acetosella. Bottenskiktet. Mossor (spr.). Foto förf. Fig. 16. Hemmanet Jormvattnet, Frostvikens socken. Ymnig örtvegetation, Aconitum, Spirea, Solidago m. fl., å hygge avverkat år 1890. Dessa med yppig örtvegetation beväxta hyggen erbjuda givetvis mycket stora svårigheter för självföryngringen. Förutom det mekaniska hinder, som denna markbetäckning lägger för skogsfröets nedfallande till gro- bädden, verkar den vid nedvissnandet förkvävande på spirande små- plantor. De enstaka plantor, som möjligen förefinnas här och var å dylika hyggen, hava i allmänhet uppkommit före avverkningen. Ljusare te sig föryngringsutsikterna på dessa myllrika marker i sådana bestånd, som svagt utglesats genom avverkning av uteslutande grövre träd. I de småluckor, som därvid uppstått, har örtvegetationens ut- veckling något förhindrats, varför ofta fullt nöjaktig återväxt uppkom- MmitT EIS IE OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. N > I den mossrika granskogen åa medelgod skogsmark ställer sig saken nagot annorlunda. Där dylika skogsbestånd utsatts för dimensions- huggningar förete de samma ojämna söndertrasade utseende som den nyss beskrivna skogstypen. Markbetäckningen synes så tillvida ha förändrat sin ursprungliga karaktär, att blåbärsriset nått en ymnigare Foto förf. Fig. 17. Återväxtlucka å hemmanet Svaningen vid Abborr- vattnet, Frostvikens revir. Sluttning söder, c:a 330 m. ö. h. Luckan c:a 2,5 ar. Granåterväxten 1—5 m. hög, 1 planta 1,3 m. hög 50 år, I planta 2 m. 60 år. Omgivande skogen 200—250 ar, 22—25 m. utbredning. Någon tillfredsställande återväxt efter avverkningarna före- kommer i regel ej å andra platser än å av en eller annan anledning uppkomna större luckor eller hyggen. (Fig. 18.) Om man ger akt på det sätt, varpå plantorna uppkommit i luckorna, finner man vanligen, att största antalet och kraftigaste exemplaren växa i luckornas mitt eller i deras norra kant, med andra ord å de platser, där ljustillgången är störst. 28 KARL ERIK KALLIN. Sålunda finnner man i regel den rikligaste återväxten å de största luc- korna. Vid undersökning av plantornas ålder kan man ofta konstatera, att en del av plantorna äro äldre än avverkningen. Dessa ha således upp- kommit inne i skogsbeståndet, men förmått hastigt utveckla sig efter friställningen. Vidstående fotografi (fig. 19) ger en god illustration av detta förhållande. Fotografien är tagen å hemmanet Svaningen inom skyddsskogsområdet av Frostvikens revir, c:a 385 m. ö. h., svag västlutning. Enligt uppgift av Foto förf. Fig. 18. Vacker granåterväxt uppkommen efter husbehovsavverkning å hemmanet g g PP g Jormvattnet, Frostvikens socken. Skogens ålder c:a 30 år. H. ö.h. c:a 450 m. kronojägaren P. WILLMAN hade hygget, som är omkring 3/4 har stort, uppkommit genom vindfällning år 1897. År 1895 hade trakten övergåtts med dimensionsstämpling. År 1898 hade de vindfällda träden jämte en del å hygget kvarstående bortskaffats. Strax efter hyggets uppkomst hade gräs och örter börjat invandra på detsamma, detta givetvis tydande på en omvandling av råhumuslagret. Vacker återväxt hade därefter upp- kommit. En hel del förut undertryckta plantor hade dessutom repat sig och kraftigt skjutit i höjden. Efter den år 1895 i den omgivande skogen utförda dimensionsavverkningen kunde vid mitt besök å platsen icke iakttagas uppkomsten av återväxt, ej heller att förefintliga plantor rönt något avgörande inflytande av utglesningen. OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 20 I den glesa, risrika granskogen med mer eller mindre djupt råhumus- lager ställa sig föryngringsförhållandena än ogynnsammare. Någon återväxt efter även de äldsta avverkningarna kan ytterst sällan iakttagas annorstädes än här och var på de nedmultnade, mer än halvsekelgamla lågorna samt invid multnande stubbar. Salir-arter samt björk- och rönnplantor ha däremot ställvis funnit gynnsam jordmån och därstädes infunnit sig i spridda grupper. Som man med till visshet gränsande sannolikhet kan antaga, att fröproduktionen i dylika skogsbestånd är Foto förf. Fig. 19. Återväxt å hygge uppkommet efter vindfällning med efterföljande avverkning. Hemmanet Svaningen, Frostvikens revir. ringa och det möjligen alstrade fröet av mycket dålig beskaffenhet, måste man anse denna skogstyp som den mest hopplösa. Som exempel på, huru förhållandena kunna te sig i dessa skogar, meddelas här nedan anteckningar över provytor från skilda trakter av skyddsskogsområdet. I. Hemmanet Munsvattnet. Svag sydsluttning, c:a 530 m. ö, h. Frost- vikens socken. fJordmån: Råhumuslager 5—10 cm. djupt. Markbetäckning: Hylocomium och Vaccinium Myrtillus. Skogsbeståndet: Gles och luckig gammal gran med björkinblandning. Skogen dimensionsavverkad två gånger till 14 fot 10 tum, dels år 1874, dels år 1894. IC KARL ERIK KALLIN. Föryngring: Någon återväxt uppkommen efter avverkningarna kunde ej iakttagas. Stubbarna och lumparna efter till och med den första avverkningen voro ej tillräckligt multnade, för att återväxt härstädes skulle kunna uppkomma. Hemmanet Jougdaberg, norr om sjön Jougdan, Frostvikens socken. En lucka om c:a 6 ar, uppkommen efter dimensionsavverkning för c:a 40 är sedan. Sydskttninporc:desookm:t OT Ny eko Foto förf. Fig: 20. ferovytan Ner HN Iacka efter för fA0Tar sedan företagen avverkning. Ingen återväxt. Hemmanet Jougdaberg, Frostvikens socken. Jordmån: Råhumuslager 1—2 cm. djupt, därunder blekjord, sten i dagen. Markbetäcknirg: Hylocomium, Polytrichum, lavar, Vaccinium Myrtillus och V. Vitis idea, gräs, Cornus, Solidago, Epuobium. Skogsbeståndet: Gammal gran med stark inblandning av björk och något rönn. Glest och luckigt. Föryngring: I luckan kunde ingen barrträdsplanta uppletas, däremot hade björk- och rönnplantor spirat. OM SKOGSSKYDDSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 31 III. Hemmanet Svaningen, Ströms socken. Sydväst om torpet » Väst viken». Nordlutning. En lucka 6 ar, c:a 350 m, ö. h., uppkommen efter dimen- sionsavverkning år 1894. Jordmån: ”Råhumuslager 5—'7 cm. djupt, därunder blekjord 11 cm., därunder rostjord och morängrus. Markbetäckning : Hylocomium och Vaccinium Myrtillus, Skogsbeständet : Gles och luckig, olikåldrig granskog med björkinbland- ning. Huvudbeståndets ålder 220—250 år. Föryngring: I luckan funnos 16 plantor, uppvuxna på lågor, och 4 tätt intill lågor. Av dessa plantor voro 13 äldre än avverkningen. Trots noggrann undersökning hittades inga plantor uppvuxna i humuslagret. IV. Hemmanet Jormvattnet, Litt. E, Frostvikens socken. En lucka i olikåldrig granskog, c:a 8 ar stor, uppkommen vid avverkning för c:a 30 år sedan. Svag västsluttning. fJordmån: Råhumuslager c:a 4 cm. djupt, därunder ett 10 cm. djupt blekjordslager. Markbetäckning: Husmossa d., blåbärsris a., ÅAira flexuosa e., Phegopteris Dryopteris spr., Epuobium angustifolium e., m. fl. Föryngring: Ingen återväxt hade uppkommit efter avverkningen. Å luckan funnos 12 plantor uppvuxna före avverkningen, samtliga rotade å multnade lågor. V. Hemmanet Jormvattnet, väster om Jormsjön, Frostvikens socken. En yta uppkommen efter avverkning, 16 ar stor, 390 m. ö. h., svag sydsluttning. fJordmån; 3 em. djupt råhumuslager, därunder blekjord. Markbetäckning ; Hylocomium, Vaccinium Myrtillus, V. Vitis idea, Epuilobium, Cornus m. fl. Skogsbeståndet : Gles gran med spridda björkgrupper. Skogen dimen- sionsavverkad för c:a 20 år 'sedan. Föryngring: Å ytan uppräknades 55 plantor, varav 48 stycken voro skadade av frost och snötryck. Av dessa plantor voro endast tvenne yngre än 20 år, alla de övriga äldre än avverkningen. VI. Hemmanet Hamra, Åre socken. En yta c:a 17 ar, uppkommen efter av- verkning för över 20 år sedan å Hamraberget, sluttning åt norr, c:a 440 äl (05, a Jordmån : Råhumuslager 1—3 dm. djupt, därunder blekjord. Markbetäckning : Husmossa, synnerligen djup och tät, rikligt med blå- bärsris, strödda gräs. Skogsbeståndet: Gammal, oväxtlig gran med björkinblandning. Föryngring: "Trots noggrann undersökning kunde ingen granplanta påträffas å ytan, men däremot spridda björk- och rönnplantor. I intet av nu anförda fall hade dimensionshuggningen, ehuru den betydligt utglesnat bestånden, förmått framkalla någon återväxt, och det är föga troligt, att förnyade avverkningar i dylika bestånd skola göra för- yngringsutsikterna ljusare. 32 KARL ERIK KALLIN. Skyddsskogslagens tillämpning och verkningar. Av det föregående har framgått, att äldre tiders avverkningar ofta lett till skogstillståndets försämrande, så att skogens återväxt inom vissa trakter betänkligt äventyrats. Det var för att förhindra något dylikt, som skydds- Foto förf- Fig. 21. Växtlig, gammal granskog å hemmanet Svaningen, Frostvikens revir. I bakgrunden en återväxtlucka, vilken utvidgats vid stämplingen. skogslagen antogs, och den har nu tillämpats under 11 år, en relativt kort tid således, dock ej så kort, att man ej skall kunna yttra sig om dess ändamålsenlighet. Äldre tiders avverkningar, särskilt då sådana, som slumpvis givit upphov till större eller mindre föryngringsytor, lämna nämligen gott material till studier över föryngringsförhållandena, och dessa föranleda osökt till reflexioner över skyddsskogsutsyningarnas blivande resultat. Man kan således med fullt fog redan nu uppställa OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 33 den frågan: »Kan skyddsskogslagen sägas fylla sitt dubbla ändamål, skydd mot fjällgränsens nedgående och skydd mot den tekniskt och ekonomiskt dugliga skogens försvinnande från områden, där den nu finnes?» Den förra delen av frågan har jag redan i början av denna avhandling på där anförda skäl ansett mig kunna besvara jakande. Vad åter be- träffar den senare delen af frågan, torde av det föregående redan ha Foto förf. Fig. 22. Är 1890 utförd planlös avverkning. Föryngringen omöjliggjord genom yppig ogräsvegetation. Spirea, Aconitum, gräs m, fl. Hemmanet Jormvattnet, Frostvikens socken. framgått, att så för vissa arealer av skyddsskogsområdet icke kan vara fallet. Detta betänkliga förhållande har sin närmaste orsak i föryngrings- svårigheterna. För att närmare kunna klargöra frågan om skyddsskogslagens verk- ningar torde det vara nödvändigt att skildra brukliga utsyningsförfaranden i olika skogstyper, och skall därvid angivas stämplingarnas redan märk- bara eller tänkbara framtida resultat. 3 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 34 KARL ERIK KALLIN. I. Örtrik granskog på bördig iordmån. I oavverkade skogar av detta slag företages utsyningen i form av en för- siktig blädningshuggning, varvid de mest utvuxna samt torra, skadade och återväxten överskärmande träden utsynas. Stor vikt lägges vid, att ökad ljustillgång beredes de i förekommande luckor spirande plantorna genom kanthuggning (fig. 21). Större luckor undvikas 1 avsikt att förhindra örtvegetationen att taga överhand. Som dessa skogsbestånd vanligen förekomma i skyddade lägen, och man i övrigt sällan behöver riskera grantorka inom skyddsskogsområdets Foto förf. ?0/s 1915. Fig. 23. S-årig granplanta, klimpplanterad år 1912 å mark med yppig örtvegetation av Mulgedium, Aconitum m. fl., c:a 500 m. ö. h. Jormvattnet, Frostvikens socken. skogar, komma på detta sätt utförda stämplingar med all säkerhet att befrämja återväxten, och några direkta åtgärder för att underlätta den- sammas uppkomst torde ej erfordras. Om däremot dylika skogsbestånd före skyddsskogslagens tillkomst genom dimensionsavverkning till lågt tumtal blivit spolierade, och den förut karaktäriserade örtvegetationen kommit till utveckling, kan skydds- skogslagen ej åstadkomma någon förändring till det bättre, om också varje ytterligare avverkning i dessa skogsbestånd förhindras (fig. 22). Att i dylika skogsbestånd den »skickligt förda yxans vårdande ans» ej kan tillmätas någon betydelse är en självklar sak. På grund av för- yngringssvårigheterna torde, därest ej kraftiga åtgärder vidtagas för att OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. un & [0) anskaffa återväxt, skogens framtida bestånd vara, minst sagt, tvivelaktig. Detta är så mycket sorgligare, som ifrågavarande skogsmarker höra till de allra bästa, och å vilka skogen, riktigt skött, skulle kunna lämna en virkesavkastning, som ej skulle stå mellersta Sveriges granskogar efter. För att få dessa värdefulla, bördiga marker åter skogsproduktiva måste kultur verkställas. Plantering med 4—53-åriga, kraftiga granplantor bör här tillgripas (fig. 23). Då dylika marker, såsom ofta är fallet, äro ut- satta för översilande vatten, bör dikning utföras, innan kulturen verkställes. II. Mossrik granskog på medelgod iordmån. I dessa skogsbestånd, där man ej behöver befara, att ogräsväxten skall taga överhanden, utföres utsyningen vanligen genom luckhuggning. För luckornas anbringande i bestånden har man ofta fingervisning av naturen. Således utvidgas redan förefintliga småluckor till den storlek, att åter- växten kan beräknas ha tillräcklig ljustillgång, undertryckta plantor och plantgrupper frihuggas och ge anledning till luckors upptagande, grupper av skadade och torra träd ge likaledes anledning därtill o. s. v. Dess- utom genomgas de mellan luckorna kvarlämnade skogsbältena av rens- ningshuggning. Förrättningsmännen ha vid utsyning i dylika skogar utgått från den lovvärda avsikten att luckvis öppna bestånden för att bereda rum för återväxten. Denna deras avsikt har emellertid vid den efterföljande av- verkningen sällan uppnåtts. På de åsyftade föryngringsytorna har näm- ligen då kvarlämnats smärre, mången gång trögväxande träd, vilka, även om de stämplats, ej kunnat uttagas på grund av avverkningsläget. Dels förhindra dylika småträd utvecklingen av förefintliga undertryckta plantor, dels verka de skuggande på marken, varigenom en del av det ljus, som spirande plantor så väl behöva, undandrages dem. Som den avverk- ningsbara minimidimensionen inom vissa, från flottleder mer avlägsna trakter är rätt stor, kan således antalet av dessa småträd i de vid stämplingen åsyftade luckorna bli så stort, att några dylika i verkligheten icke uppstå. Någon nöjaktig återväxt efter sådana avverkningar kan knappast erhållas. Senast har jägmästare A. HOLMGREN, som ägnat skogsföryngringsproblemet i Norrland stor uppmärksamhet, med skärpa framhållit betydelsen av, att föryngringsluckorna befrias från de åter- växten hindrande småträden." »En sådan metod», säger han, »som går ut på att ur skogen plocka fram alla för tillfället avsättningsbara stam- mar, är ej någon avverkningsmetod. Det är endast ett sätt att exploatera ! Blädning och trakthuggning i Norrlandsskogarna. Norrlands Skogsvårdsförbunds tidskr. TOTTA; LIT 36 KARL ERIK KALLIN. « tillgången, ett sätt, som oftast är likvärdigt med skogsskövling. Endast i ytterst få fall kan detta huggningssätt så att säga av en lyckträff komma att verka som föryngringshuggning.> För att råda bot för nu omtalade missförhållande bruka en del för- rättningsmän vid utsyningstillfällena träffa avtal med skogsägarna, att alla stämplade träd, således även alla de i luckorna stämplade småträden, skola vid avverkningen fällas, men några garantier, för att dessa avtal hållas, förefinnas icke, och de hava därför vanligen ingen betydelse. Foto förf. Fig. 24. Tjockt ristäcke å en vid skyddsskogsutsyning å hemmanet Svaningen år 1914 öppnad I0 ar stor föryngringslucka. Föryngringen å luckan omöjliggöres under ett oberäkneligt antal år framåt. Ännu ett annat förhållande verkar fördröjande på återväxtens uppkomst i blädningsluckorna. Vid dylik luckhuggning uppstår alltid, särskilt på grund av att huggarna gärna fälla kantträden in över luckan, en massa bråte och ris, vilket, framför allt i det fall att skogsbeståndet varit väl slutet, fullständigt täcker marken (fig. 24). Dessa mer eller mindre tjocka rismattor dels förstöra förefintliga småplantor, dels utgöra under flera år ett mekaniskt hinder för skogsfröets nedfallande till grobädden. Härtill kommer, att under dylika, av snömassorna starkt hoppressade ris- anhopningar genom mögelsvampars inverkan på det finare barr- och kvistaffallet bildas en filtliknande massa, som ytterligare hindrar sol- OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. Säll värmens nedträngande i jorden. Kälen kvarhålles därför å dessa ställen betydligt längre än i skogsmarken i övrigt. Visserligen bruka förrätt- ningsmännen ofta upplysa utsyningstagarna om nämnda förhållanden och föreslå dem att efter avverkningarnas slut om våren och framför allt före fröårs inträffande röja luckorna från hindersamma risanhopningar, men dessa råd följas sällan. Om i förra fallet genom småträds kvarlämnande åa föryngringsytorna spirande småplantor hindras i sin utveckling, så förhindrar i det senare fallet risanhopningarna under åratal plantor att uppkomma, och båda fallen tillsammans utgöra betydliga hinder för självföryngringen. Och dock skulle dessa skogar relativt lätt kunna självföryngras, om blott nödig hänsyn toges till markytans egenskap att vid solbelysning undergå en för groningsprocessen gynnsam omdaning samt till återväxtens behov av ljus och utrymme. Här bör sålunda utsyningen ske i form av kalhuggning i med hänsyn till skogens beskaffenhet, exposition m. m. till storleken väl avpassade, 40 till 80 meter breda hyggen, å vilka de icke avsättningsbara, oväxtliga småträden böra fällas och hyggesrensning därefter vidtagas. III. Risrik granskog på genom råhumusbildning degenererad mark. Denna skogstyp, som intager en avsevärd areal av skyddsskogsom- rådet, hör, som av det föregående har framgått, till den i föryngrings- hänseende sämsta. Vid utsyningar inom dessa bestånd ställes förrätt- ningsmannen inför en synnerligen prekär situation. Han har här att utföra utsyningen så, att skogens återväxt icke äventyras, men huru göra detta? Då han väl känner till att äldre tiders avverkningar i dylika skogs- bestånd ej förmått framkalla föryngring, och är fullt medveren om att någon slags markvård efter avverkningen ej kan påräknas, och då han därtill saknar visshet om, huruvida den oväxtliga — kanske upprepade gånger dimensionsblädade — skogen förmår producera tillräckligt med grobart frö, bjuder honom försiktigheten att utföra utsyningen på så sätt, att endast torra, torkande, topptorra och skadade träd samt träd, som överskärma möjligen befintliga plantor, utsynas. Dessutom ser han till, att förekommande luckor — om man så kan kalla de med löv- och småträd glest bevuxna öppningarna i det tunna beståndet — regleras. Vad följden än måtte bliva av dylika utsyningar, säkert torde dock vara, att ej befordra de återväxtens uppkomst, detta så mycket mindre, som vid avverkningarna bortföres ur skogen det material, som visat sig genom så småningom inträdande förmultning med tiden giva upphov till den lämpligaste grobädden. Då avverkningarna inom stora trakter av skydds- å4"”', varvid TRE skogsområdet företagas till en minimidimension av 10” X 3'/> 38 KARL ERIK KALLIN. ofta ringa eller ingen lumpning av rötskadade stockar företages, lämnas ytterst små virkeskvantiteter att nedruttna å hyggesplatserna. Om detta från skogsteknisk synpunkt är glädjande, måste det från skogsbiologisk synpunkt betraktas som en nackdel." Sedan en första skyddsskogsutsyning är verkställd, förgå en del år, skogen blir allt äldre, här och var börja träden torka och dö, och så begäres åter utsyning. Antingen nekas denna nu eller ock företages åter en försiktig utstämpling av de mest skadade träden, och, 1 vilket fall som helst, är det lika illa ställt. Skyddsskogslagen enbart och som den nu är avfattad, kan icke för- lundra, att skogsmarkens produktion ytterligare nedgår. Från allmän ekonomisk synpunkt är det dock av stor vikt, att dessa markers så småningom nedsatta produktionsförmåga åter höjes, vilket dock icke kan göras, utan att utomordentliga åtgärder vidtagas. Det är att märka, att dessa bli så att säga av tillfällig natur, vilka aldrig behöva återkomma, då de skogar, som härigenom frambringas, i en framtid komma att avverkas vid en tidpunkt, då gynnsammaste förutsättningar för naturföryngringringen äro för handen. Man får därför ej skygga tillbaka för de engångskostnader, som kunna erfordras för frambringandet av en ny skogsgeneration. De åtgärder, som härvid måste tillgripas, äro trakt- vis kalavverkning, plantering i väl beredda gropar med kraftiga plantor eller sådd i stora, djupluckrade såddfläckar, helst efter påförande av jordförbättringsmedel. Vid kulturen bör ombyte av trädslag komma under övervägande. Särskilda föranstaltanden för underlättandet av frö- anskaffning inom orten böra vidtagas. IV. Försumpad granskog. Inom skyddsskogsområdet finnas en stor mängd försumpade skogar med otillfredsställande återväxt och små föryngringsmöjligheter. Vid av- verkningarnas förläggande till dylika trakter inskränker sig utsyningen för att ej påskynda försumpningsprocessen till ett försiktigt uttagande av torra och skadade träd samt träd, som förtrycka möjligen förefintliga plantor. Detta innebär med andra ord tidvis återkommande utglesningar i beståndet, vilka tydligen icke kunna befordra uppkomsten av återväxt eller markens förbättrande. Snarare blir den allt sämre, varförutom fara förefinnes för att dylika försumpningar, som vanligtvis uppträda på de 1 KJ . -- -- fen -- . . Lå Samma omdöme kan gälla för de för dessa skogars föryngring visserligen långsamt och på omvägar verkande men dock så betydelsefulla skogseldarna, vilka på grund av befolk- ningens större varsamhet med elden och ett organiserat släckningssystem blivit relativt sällsynta. Vf ÄN TFFFFSTTFSFSJSSSJSJS SSE nn OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FORSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 39 sakta sluttande moränliderna, skola utbreda sig och sålunda verka degene- rerande på omgivande, särskilt nedanför liggande skogar. Förutsättningen för att återväxt skall kunna erhållas, och således sko- gens framtida bestånd icke vid avverkningarna skall äventyras å dessa marker är, att vissa skogsvårdsåtgärder vidtagas. Kalhuggning i mindre hyggen med efterföljande dikning, bränning av det ofta tjocka mosstäcket och — därest det kvarvarande skogsbeståndet ej är frödugligt — kultur torde här bli nödvändiga åtgärder för frambringande av återväxt. Brister i skyddsskogslagen och dess tillämpning. Som redan förut angivits, ansågo de för skyddsskogsgränsens upp- gående av Kungl. Domänstyrelsen förordnade förrättningsmännen, att inom det av dem utstakade området »en rationell skogsvård» måste vara förutsättningen för skogarnas bevarande. Detta påstående vill jag kraftigt understryka. Men någon rationell skogsvård förekommer, som av det föregående har framgått, icke inom skyddsskogsområdet, ty näppeligen kan yxan därstädes — och mindre där än annorstädes — vara skogsvårdens universalverktyg. Allt mer börjar den meningen göra sig gällande, att betydligt större kostnader och intensivare arbete måste nedläggas på skogsvård å större delen av Norrlands skogar, särskilt med avseende å föryngringen. När nu detta är uppfattningen om Norrlands- skogarna i allmänhet, huru mycket större skäl finnes det då icke att på- fordra åtgärder för underlättande av föryngringen inom det, vad klimat och jordmån beträffar, betydligt sämre lottade skyddsskogsområdet. Men därstädes fordras, att utsyningarna skola utföras så, att >skogens återväxt och framtida bestånd» icke äventyras. Endast yxan skall således här uträtta, vad den icke kan åstadkomma inom större delen av det övriga Norrland, ty skogsägarna och särskilt avverkningsrättsinnehavarna äro föga villiga att nedlägga några som helst kostnader för skogsvård på de skogar, staten tagit kontrollen över och sålunda på sätt och vis även ansvaret för. På ovan skildrat sätt ha nu utsyningarna i dessa skogar pågått under en tid av 11 år. Lagen har under denna tid verkat ofantligt gott, i det den skyddat mot avverkningar i tjällgränsen samt förhindrat skogarnas allt för hastiga exploaterande under en tid, då industrien gjort betydliga framsteg och ständigt slukat allt större virkesmängder och allt mindre dimensioner. De i vissa skogsbestånd under dessa år öppnade luckorna och föryngringsytorna giva ock goda förutsättningar för, att föryngringen här skall infinna sig och växtkraftiga skogsbestånd uppväxa. Å dessa 40 KARL ERIK KALLIN. trakter, som kanske eljest varit skövlade, har lagen fyllt sitt ändamål. Å andra avsevärdare arealer däremot har lagen endast förmått verka fördröjande på exploaterandet av virkeskapitalen, den har därstädes icke förmått skapa några säkra garantier för att ny skog inom rimlig tid skall uppkomma i den avverkades ställe. Detta är lagens generalfel, ett fel, som förr eller senare kommer att medföra sorgliga konsekvenser för avhandlade trakter. Domen kommer också i framtiden, och den träffar ej den nu- varande generationen skogsägare, utan den faller på staten och de skogs- tjänstemän, som fått sig ålagt att utföra utsyningarna i de ännu relativt virkesrika skogarna. ; Det är känslan av detta, som förmått författaren att efter flerårig verk- samhet inom skyddsskogsområdet här framlägga sina erfarenheter. På grund av dessa genom undersökningar och iakttagelser förvärvade er- farenheter vågar författaren hysa den bestämda uppfattningen, att en rationell skogsvård av dessa kanske landets mest svårskötta skogar snarast måste komma till stånd, innan ännu urskogar- nas samlade virkesförråd genom upprepade skyddsskogsut- Syningar blivit allt for Hart anlitade tyr detöborvatasman dessa skogar, som kostnaderna för erforderliga skogsvårds- arbeten till huvudsaklig del böra tagas. Förslag om huru en dylik skogsskötsel skall kunna möjliggöras skall i det följande framläggas, men dessförinnan torde vara lämpligt göra en sammanfattande framställning av bristerna i skyddsskogslagen och dess handhavande. Skyddsskogslagens största bristfällighet består däri, att den ej är så avfattad, att några som helst åtgärder kunna föreläggas skogsägarna att utföra efter avverkningarna för underlättande av föryngringen å sådana trakter, där detta är uppenbarligen nödvändigt. Då lagen om vård av enskildes skogar enligt dess $ 14 icke gäller för skyddsskogarna, kan — utan att vederbörande skyddsskogstjänsteman eller skogsvårdsstyrelse har någon som helst befogenhet att ingripa — efter avverkningarna sådan vanvård av skogsmarken äga rum, att åter- växten omöjliggöres eller försvåras. Som skogsvårdsstyrelsen anser sig ej kunna taga någon befattning med skyddsskogarna, sakna skogsägarna förmånen av tillgång på särskilda till deras disposition stående fackmän, som gratis eller för billig kostnad hava att lämna biträde vid upprättandet av dikningsplaner, vid markberedningar, kulturer etc., en förmån, som åtnjutes av skogsägarna i hela det övriga landet. Inseende det olämpliga häruti, ingick skogsvårdsstyrelsen i OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 41 Jämtlands län på sin tid till Kungl. Domänstyrelsen med begäran, att i åt skyddsskogsjägmästarna utfärdade förordnanden skulle intagas be- stämmelse om, att de skulle vara skogsägarne behjälpliga med skogs- vårdsarbeten. Som Domänstyrelsen saknade lagenlig rätt härtill, föran- ledde denna skrivelse emellertid ingen åtgärd. Visserligen har skogs- vårdsstyrelsen till och med 1914 års ingång i en del fall låtit sina tjänstemän biträda skogsägarne inom skyddsskogsområdet vid ett fåtal skogsvårdsarbetens utförande, liksom den också beviljat anslag till be- stridande av en del dylika arbeten, men från nämnda tidpunkt synes styrelsen ha beslutat att för framtiden ej taga någon som helst befattning med, ej heller utbetala några skogsvårdsmedel till området i fråga. På en av författaren till skogsvårdsstyrelsen inlämnad skrivelse med förslag om, att styrelsen ville bekosta medel till hållande av föredrag i skogs- värd inom skyddsskogsområdet, svarade länsjägmästaren på styrelsens uppdrag i skrivelse den 31 mars 1914 med avslag, vilket motiverades med, att »styrelsen kommit till den uppfattning, att den strängt taget icke har något inom detta område att skaffa, och vill styrelsen undvika att gå över sin befogenhet>. Detta förhållande är en stor orättvisa mot skogsägarna inom området ifråga, enär dessa skogar ej äro undantagna från kungl. förordn. ang. skogsvårdsavgifter, varför dylika avgifter utgå för avsaluvirke från skyddsskogarna. Som riksdagen vid frågans behandling enligt rättvisans fordringar fastslog den principen, att de skogsvårdsavgifter, som erlagts för virke, avverkat inom viss ort, skulle komma samma orts skogshus- hållning till godo, måste fordran framställas på att skyddsskogsområdet skall komma i åtnjutande av skogsvårdsmedel i förhållande till de mangder virke, som avverkas inom detsamma i och för avsalu.' En brist i lagen, som ofta vållar åtskilligt besvär och obehag för dess väktare, är saknaden av bestämmelser, som möjliggöra en effektiv kontroll av det avverkade virket. En dylik kontroll kan endast ske å vattendragen eller upplagsplatserna vintertid genom avsyning av varje stock. Då emellertid timret ofta lägges i stora vältor med hopblandning av rot- och toppstockar blir följden den, att en noggrann kontroll så gott som omöjliggöres. Genom att utfärda hyggesbevis med däri intagna bestämmelser om 1 Sedan detta skrevs har Gäddede kommun och Ströms Trävarubolag hos resp. Kungl. Maj:t och Justitieombudsmannen anfört besvär över skogsvårdsstyrelsens vägran att utbetala skogsvårdsmedel till skogsvårdsarbeten inom skyddsskogsområdet. Senare har Skogsvårds- styrelsen hos Kungl. Maj:t hemställt om ändring i gällande författningar rörande den enskilda skogsvården i syfte att möjliggöra beviljande av anslag av skogsvårdsmedel till kulturåtgärder inom skyddsskogsområdet. 42 KARL ERIK KALLIN: virkets uppläggning ha skyddsskogsförvaltningarna visserligen sökt åstad- komma en förbättring i ovannämnda förhållande, men som denna åtgärd saknar stöd i lagen, kan utsyningstagarna neka underskriva den i hygges- bevisen intagna förbindelsen att följa meddelade föreskrifter, varför hygges- bevisen sällan ha åsyftad verkan." En annan svårighet vid utövandet av kontrollen över avverkningarna har visat sig förefinnas å en del byaskogar, som genomskäras av skydds- skogsgränsen. Å dylika skogar har inträffat, att utan föregående ut- syning för uppgivet husbehovsändamål inom skyddsskogsområdet avverkat virke försågats vid byns såg och sammanblandats med sågvirke från den utanför skyddsskogsgränsen belägna delen av byns skog för att sedan försäljas tillsammans med sistnämnda virkesparti. Sålunda kan skydds- skogslagen bliva så gott som utan all kraft i fråga om de av skydds- skogsgränsen genomskurna byaskogarna. Nämnda brist har Kungl. Domänstyrelsen angivit i skrivelse till K. Maj:t den 24 april 1913 med förslag om, att skogslagstiftningskommittén måtte taga under övervägande lämpligheten av bestämmelse, ägnad att mot- verka omtalade missförhållande. I lagen finnes ingen bestämmelse om giltighetstiden för kronans vid utsyningen träden aåsatta stämpelmärken, varför avverkningen kan uppskjutas på obestämd tid. Detta måste emellertid anses synnerligen olämpligt, enär dels kontrollen av det sent avverkade virket kan för- svåras på grund av stämpelmärkenas mindre tydliga beskaffenhet, dels ock de skogliga förhållanden, som rådde vid utsyningstillfället, efter en längre förfluten tidsperiod kunna ha så förändrats, att utsyningen ej är lämplig för de nya beståndsförhållandena. Under anförande av dessa missförhållanden har Kungl. Domänstyrelsen i skrivelse den 22 november 1911 hos Kungl. Maj:t gjort framställning om, att giltighetstiden för stämplar å utsynade träd skulle begränsas till 5 år. Som brister hos lagen kan vidare anföras, att den saknar bestämmel- ser, dels om hantlangningskostnadernas gäldande, dels om viss tid för utsyningsansökningarnas inlämnande och för utsyningarnas avslutande under aret, dels om utsyningsinstruments upprättande och aflämnande till utsyningstagare, dels om skyldighet för utsyningstagare att vid av- verkningarna tillse, att å stubbarna kvarlämnas de vid stämplingen å trädens rot anbragta kronomärkena, dels om besvärshänvisning. Ett förhållande, som kan tänkas medföra ej ringa olägenhet för staten, ! K. Domänstyrelsen har i ett cirkulär av den 28 september 1915 föreskrivit, att kontrollen över avverkningen skall i första hand ske å hyggestrakterna i skogen. För att en sådan kontroll skall bli fullt effektiv, torde emellertid den nuvarande bevakningspersonalen på skyddsskogarna behöva ökas. : ES VV ER EE SS USE VT OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 43 är, att någon inskränkning i rätten att vidtaga hemmansklyvning ej är stipulerad. På grund av dylika ägodelningar skulle nämligen genom husbehovsavverkning kunna uppstå fara för beståndens framtid, och är då staten enligt $ 2 av skyddsskogslagen i detta fall pliktig att inlösa marken. När så är förhållandet, torde rättvisligen kunna krävas, att staten jämväl finge deltaga i avgörandet, huruvida hemman inom skyddsskogs- området med hänsyn till skogens tillstånd utan risk kunna klyvas. Slutligen bör framhållas att från utsyningstagarnas sida stundom för- märkts missnöje med det sätt, varpå lagen handhaves. Detta har sin grund i det ständiga ombytet av förrättningsmän, och då — i brist på genom undersökningar vunna direktiv, huru utsyningarna i olika skogstyper böra företagas för att befordra aåterväxtens uppkomst — varje förrättningsman är hänvisad att lita till sitt subjektiva omdöme, kan följden bliva den, att skyddsskogarna bliva ett experimentalfält för olika, kanske motsatta uppfattningar. Om också skyddsskogsutsyningarna i allmänhet utförts på likartat sätt, kan det dock ej förnekas, att beklagliga ojämnheter i utsyningarnas utförande ha förekommit, och hava särskilt avverkningsrättsägare i vissa fall funnit skäl ondgöra sig däröver. När därtill utsyningstagarna lagt märke till, att det vanligen — ja, i regel — varit yvgre, från skogsinstitutet nyligen utexaminerade personer, som blivit beordrade att utföra utsyningsförrättningarna, får man ej förundra sig över det missmod — för att ej säga misstro mot respektive tjänstemän -- som ibland kommit till uttryck. För undvikande av missförstånd vill jag emel- lertid framhålla, att dessa yngre, i skyddsskogsförhållanden mindre prakti- serade tjänstemän alltid efter bästa omdöme och med ansvarskänsla gått till sina ej alls lätta värv. Förekommande ojämnheter i utsyningarna kunna således ej läggas dem till last. Felet ligger i det tillämpade extra- ordinariesystemet. Skyddsskogsassistentbefattningarna höra till de minst eftersökta, enär de tillsättas endast för sommarmånaderna, vanligen under tiden I juni— 31 oktober. Den, som söker en dylik befattning, kan således riskera att få gå arbetslös under övriga delen av året. Häri ligger orsaken till, att det vanligen är de allra yngsta skogstjänstemännen, som anmäla sig som sökande till dessa befattningar. En åa två somrar tillbringa de sålunda i skyddsskogarna och erhålla därefter vanligen andra, mer långvariga förordnanden. De ha således sällan eller aldrig tillfälle att besöka hyggesplatserna, sedan stämplingarna avverkats, och kunna således ej heller utöva den självkontroll över utförda stämplingar, som är synnerligen viktig för en utsyningsförrättares utbildning. Ej heller kunna de under en sommar vinna den praktiska erfarenhet om fjällskogarnas natur, som är förutsättningen för en målmedveten skydds- skogsskötsel. Visserligen äro skyddsskogarna, efter att förut hava skötts 44 KARL ERIK KALLIN. av uteslutande extra personal, sedan den 1 januari 1911 inrangerade under revirförvaltningarna, men om någon avsevärd fördel vunnits där- med, är tvivelaktigt. Vid den år 1911 genomförda revirdelningen i Jämt- land och Härjeådalen avpassades visserligen revirens storlek så, att skydds- skogsskötseln ej skulle behöva stå tillbaka för statsskogsförvaltningen: På grund av skogsskötselns fortgående utveckling samt förbättrade kom- munikationer, vilka möjliggöra virkets noggranna tillvaratagande, kan det emellertid befaras, att revirförvaltarna allt mer tvingas koncentrera sitt arbete på skötseln av statsskogarna." Då detta i viss mån gäller även för den 3å varje skyddsskogsrevir fast anställde assistenten, blir följden den, att de enskildas intressen i huvudsak komma att handhavas av till- fälligtvis anställda extra skogstjänstemän. Fordringar på en effektiv skyddsskogslag och dess hand- havande. De fordringar, man inom skyddsskogsområdet måste uppställa på en skogsskötsel, som skall kunna betrygga skogens återväxt och framtida bestånd, kunna med få ord sammanfattas sålunda. | Först och främst skola utsyningarna ske på grundval av god känne- dom om skyddsskogarnas natur och livsvillkor och med målmedveten tanke på, huru en blivande föryngring skall åstadkommas. Då föryngringsytor, avsedda för självsådd upptagas, skola dessa efter avverkningarna röjas från grövre ris, samt förefintliga, oväxtliga små- träd fällas. Å vissa marker måste dessutom markberedning företagas ge- nom svedjning eller fläckvis uppluckring av markytan. Å alla marker, där självsådd av en eller annan anledning ej kan på- räknas, måste skogsodlingar tillgripas medelst frösådd eller plantering, allt efter markens och markbetäckningens beskaffenhet. Är avverknings- trakten försumpad, måste avdikning företagas. Som ett önskemål må vidare framhållas, att — i den mån medel därtill kunna disponeras — marker, som genom äldre, planlösa avverkningar blivit degenererade, åter böra göras skogsproduktiva. Det ligger ej inom ramen för denna avhandling att ingå på, huru de olika skogsvårdsarbetena under skilda förhållanden böra utföras. De erfarenheter, som hittills vunnits om avverkningsmetoder och skogs- " Vad Frostvikens revir beträffar, har inlandsbanan samt nystartade pappersmasse- och kolningsindustrier vid Ströms vattudal medfört möjlighet till en synnerligen intensiv skogs- skötsel på revirets kronoparker och öppnat utsikter till bättre tillvaratagande av virket från vissa delar av renbetesfjällens skogar. OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 45 odlingar i Norrland i övrigt, kunna mycket väl vara till ledning för dylika arbetens utförande inom här avhandlade område. För att man emellertid med tiden skall kunna erhålla på vetenskapliga undersökningar baserad kunskap om, huru stämplingarna och avverk- ningarna i olika skogstyper böra verkställas för att gynna uppkomsten av självföryngring, huru markberedningar och kulturer böra utföras för att med så billig kostnad som möjligt nå effektivt resultat, bör snarast på statens bekostnad och genom dess försorg anordnas en serie avverk- nings-, markberednings- och kulturförsök, kott- och fröundersökningar m. m. Då dessa för skyddsskogarnas framtida skötsel viktiga frågor måste ske med största vetenskaplighet och ett flertal därtill fordra lång tid för att lämna resultat, torde ifrågavarande undersökningar lämpligen böra anförtros åt statens skogsförsöksanstalt. De skogsvårdsarbeten, som inom skyddsskogsområdet kunna påfordras, torde i allmänhet komma att ställa sig rätt dyra. Särskilt kan detta bliva fallet för kulturarbetena. Man får därför från skogsägarnas sida vänta sig den invändningen, att de pengar, som nedläggas på skogs- vårdsändamål inom skyddsskogarna, icke bliva privatekonomiskt räntabla. Detta kan visserligen vara sant, men å andra sidan kommer detta för- hållande ofta att uppvägas av de större inkomster, som kunna påräknas därigenom, att kraftigare ingrepp i bestånden kunna göras, om garantier finnas för skogsvårdsarbetens utförande å avverkningstrakterna. I de fall, där skogsvårdsarbetena bliva direkta följder av eller förut- sättningar för utsyningsansökningarnas beviljande, böra emellertid alla ränteberäkningar på nedlagda skogsvårdskostnader bortfalla, enär dessa då böra betraktas som avverkningskostnader. Ifrågavarande skogars egenskap av skyddsskogar torde dessutom tillåta eller rättare tvinga till, att man frångår alla dylika beräkningar över vilka skogsvårdsarbeten som ekonomiskt löna sig eller icke. Då skyddsskogarna avsattes i ända- mål att hindra fjällgränsens nedgående och skogarnas försämrande inom den fastställda gränsen, bör den principen fastslås, att ny skog måste frambringas i den avverkades ställe, det må ske genom naturliga eller konstlade medel och även om kostnaden härför blir stor. En dylik princip är emellertid ej förenlig med den enskildes fördel. Det finnes därför intet annat att göra än att genom lagstiftning söka nå målet. I de fall således, där efter noggrann undersökning av förhållandet en utsyningsförrättare finner, att vissa skogsvårdsarbeten behöva utföras å utsyningstrakten, för att skogens framtida bestånd ej skall äventyras, bör han kunna ålägga utsyningstagaren att utjöra dessa arbeten efter den beskrivning, som av Jörrättningsmannen vid utsyningstillfället upprättas. Skriftlig för- bindelse på att dessa åtgärder skola vara fullgjorda inom viss, i proto- 46 KARL ERIK KALLDIN: kollet över förrättningen förelagd tid efter avverkningen, bör av utsynings- tagaren avlämnas. Då en dylik lagstiftning onekligen innebär ett starkt intrång i den enskildes rätt att handhava sin egendom, och då den dessutom kommer att förorsaka direkta penningutgifter, har det endast varit ex bestämd övertygelse om ett oavvisligt behov av en dylik skärpning av lagen, som förmått mig att föreslå densamma. Allt för tryckande skulle emellertid en sådan lagstiftning kunna kännas för den enskilde, om därmed skulle följa skyldighet för honom att ensam bestrida omkostnaderna för de erforderliga skogsvårdsätgärderna, i all synnerhet som därvid kunde tänkas, att det i vissa fall skulle kunna bliva förlust att företaga en avverkning. Om däremot utsyningstagaren förpliktigades att bestrida en skogsvårdskostnad, som 7 zntet fall behövde överskrida viss, i lagen bestämd procent av det avverkade virkets rotvärde, och därjämte bidrag utginge från en skyddsskogsfond, skulle i många fall stora fördelar för den enskilde kunna vinnas genom en dylik lagstiftning. Sålunda skulle mycket ofta föryngringsytorna kunna koncentreras, vari- genom avsevärt större virkeskvantiteter skulle kunna uttagas, samtidigt som drivningskostnaderna blevo mindre, och således skulle större nettoinkomst mången gång kunna uppstå. Vidare bör den omständigheten ej förbises, att — enär en sådan lagstiftning borde kunna åstadkomma en förbättring av skogsmark och skogstillstånd — egendomens värde med tiden skulle bliva en annan och högre, än vad den kan bliva, om utsyningarna få fortgå på sätt, som hittills skett. För att skapa garanti för att utsyningstagaren kommer att bekosta sin anpart av skogsvårdskostnaden, bör han, innan avverkningen får påbörjas, vara skyldig till skyddsskogsförvaltningen avlämna till vederhäftigheten styrkt borgensförbindelse å ett av denna myndighet beräknat belopp, ej överstigande den bestämda procenten av det avverkade virkets ungefär- liga rotvärde. Detta värde fixeras senare i samband med deklarationen för skogsaccis. Skyddsskogsfonden skulle bildas av dels skogsvårdsavgifterna för virke, avverkat inom skyddsskogsområdet, dels statsanslag. Skogsvaårdsavgifterna skulle härigenom —- i enlighet med vad som var ämnat vid utfärdandet av förordningen angående skogsvårdsavgifter — komma i stort sett den orts skogar till godo, där virket blivit avverkat, och full rättvis fördelning ske mellan skogsvårdsmedel inom och utom skyddsskogsområdet. Då staten för det allmännas väl gör sig till förmyndare över den en- skildes skogsskötsel inom skyddsskogsområdet, kan det ej anses mer än OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING. 477 billigt, att staten jämväl genom årliga statsanslag för skogsvårdens främjande bidrager till genomdrivandet av en rationell skogsvärd. Ehuru skyddsskogsfonden i första hand skulle vara avsedd till skogs- vårdsåtgärder inom avverkningstrakterna, skulle densamma i mån av tillgång få anlitas till bidrag till skogsvårdsarbeten å andra trakter, som därav vore i behov. Sålunda skulle skogar, som genom föregående av- verkningar blivit spolierade, med relativt billig kostnad för den enskilde på därom gjord framställning kunna förbättras och sättas i skogsproduktivt stånd, behövliga björkgallringar och dikningar skulle kunna utföras utan allt för stora kostnader för skogsägaren o. s. v. Den huvudsakliga invändning, som för närvarande kan göras mot nu föreslagen lagstiftning, är, att säkerhet ej finnes för att vid utsynings- tillfället bestämda skogsvårdsåtgärder skola lämna åsyftat resultat. Härpå kan svaras, att detta torde gälla endast om kulturer å genom djupare råhumusbildning degenererade eller genom skarpa vindar utpinade marker. Vad beträffar kulturer å alla andra, ej allt för magra marker samt övriga a en avverkningstrakt behövliga arbeten, såsom hyggesrensningar, mark- beredningar och dikningar, så torde förutsättningarna för att dessa arbeten skola lämna goda resultat vara så stora, att — om man överhuvudtaget har för avsikt att bedriva någon uthållig skogshushållning inom skydds- skogsområdet — alla skäl finnas för att verkställa sådana arbeten å de trakter, där man dem förutan ej har hopp om att erhålla nöjaktig återväxt. Å Frostvikens revirs renbetesfjäll och skyddsskogar ha sedan några år tillbaka försök å olika marktyper verkställts såväl med avseende å kulturer som markberedningar. Det skulle leda för långt att nu redogöra för dessa. Jag vill endast framhålla att efter vad för närvarande kan dömas dessa utfallit synnerligen väl." Om dessutom, såsom föreslagits, skogsförsöksanstalten snarast börjar sin försöksverksamhet å skyddsskogarna, skall den beträffande skogsodlingsarbe- Zen inom relativt få år kunna giva goda direktiv för dessa arbetens utförande. ! I en längre fram planerad uppsats skall jag kanske hava tillfälle återkomma till re- sultatet av dessa försöksarbeten. Många skogsägare, med vilka jag avhandlat här framlagda lagförslag, hava varit sympatiskt stämda mot detsamma. Från några håll har den invändningen gjorts, att det kommer att möta svårigheter att i en glest befolkad landsända få tillräckligt med arbetskrafter för utfö- rande av erforderliga skogsvårdsarbeten. Till en början torde på många håll så bliva för- hållandet, och till denna omständighet måste givetvis en skyddsskogsförvaltare taga hänsyn vid stämplingarnas utförande och skogsvårdsplanernas upprättande, Mitt förslag till lag- komplettering kan emellertid ej falla på denna invändning, då det givetvis är bättre att znå- got uträttas för återväxtens främjande än att zzntet göres, Uppstår möjligheter till arbete, kommer utan tvivel arbetarstammen inom skyddsskogarna så småningom att ökas och därmed också möjligheten till allt intensivare skötsel av ifrågavarande skogar. 48 KARL ERIK KALLIN. För möjliggörandet av en effektiv kontroll av lagens efterlevnad bör i lagen intagas bestämmelser om, att de av skyddsskogsförvaltningen meddelade föreskrifterna för underlättandet av kontrollen av det avverkade virket skola lända till noggrann efterrättelse. Med avseende å giltighetstiden för de träden vid utsyningen åsatta stämpelmärkena, utsyningskostnadernas gäldande, tiden för utsynings- ansökningarnas avlämnande och utsyningarnas avslutande för året, syne- instruments upprättande och avlämnande till utsyningstagarna och ordning för besvärs avgivande har Kungl. Domänstyrelsen i skrivelser till Kungl. Maj:t den 22 november 1911 och 24 december 1909 föreslagit lämpliga lagbestämmelser. För undanrödjande av den fara för skogen, som ligger i att mindre hemman genom fortsatt hemmansklyvning kunna komma att lida brist på husbehovsvirke, bör förordning utfärdas om, att vid varje sådan för- rättning inom skyddsskogsområdet vederbörande skyddsskogsförvaltning bör underrättas, och att det på dess prövning av skogstillgången skall bero, om förrättningen kan komma till stånd. För undanrödjande av de brister, som ansetts vidlåda lagens hand- havande bör, på sätt Norrländska skogsvårdskommittén i sitt betänkande föreslog, skyddsskogsskötseln helt skiljas från statsskogsförvaltningen, och skyddsskogsförvaltningen handhavas av ordinarie personal. Förutom de skäl, som nämnda kommitté anfört för detta sitt förslag, kan framhällas den ytterligt insiktsfulla och grannlaga tjänst, som måste krävas av den personal, som kommer att handhava en skyddsskogslag av det innehåll, som ovan skisserats. Det skulle således åligga skyddsskogsförvaltaren: aZt själv utföra samt hava uppsikt över av underlydande personal utförda utsyningar, att uppgöra förslag till och kostnadsberäkningar för de skogsvårdsarbeten, som i vissa fall bli en följd av eller förutsättningen för utsyningarnas utförande, art där så anses erforderligt själv eller genom underlydande personal leda dessa arbeten, aft årligen uppgöra och till vederbörande myndighet inlämna utgifts- förslag för påföljande år, rapporter och berättelser, att förvalta de penningmedel, som på grund av utgiftsförslagen bli ho- nom tillställda, art utbetala den på skogsvårdsfonden belöpande andelen av kostnaderna för skogsvårdsarbetena, OM SKYDDSSKOGSLAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGKOMPLETTERING, 49 att avsyna dessa arbeten eller, om de äro av mindre beskaffenhet, låta genom honom underlydande personal verkställa avsyningen, aft handhava kontrollen av lagens efterlevnad, art tillhandahålla skogsägarna med råd, upplysningar och bistånd i allt, vad med skötseln av skogen har samband, art genom undervisning och föredrag sprida kunskap om skogsskötseln och sålunda söka främja densammas utveckling. De förslag till komplettering av 1903 års skyddsskogslag, som i förestå- ende avhandling ha framlagts, och de önskemål, som uttalats för möjlig- görandet av en rationell skyddsskogsskötsel, må sammanfattas sålunda: I. Lagen ang. skyddsskogar den 24 juli 1903 bör kompletteras efter i huvudsak följande grunder: 1. Utsyningsförrättaren tillerkännes befogenhet att, därest han så finner nödigt, ålägga utsyningstagaren att utföra och intill viss procent av det utstämplade virkets rotvärde bekosta vissa skogsvårdsåtgärder å avverkningstrakten. 2. Utsyningstagaren förpliktigas att noggrant efterleva de av veder- börande skyddsskogsförvaltning meddelade föreskrifterna för underlättandet av kontrollen av det avverkade virket. 3. De träden vid utsyningen åsatta stämpelmärkena skola hava en giltighetstid av 5 år. 4. Lagbestämmelser utfärdas med avseende å hantlangningskost- nadens gäldande, tiden för utsyningsansökningars inlämnande och utsyningarnas avslutande för året, syneinstrumentets upp- rättande och avlämnande till utsyningstagarna samt ordning för besvärs avgivande. . II. En skyddsskogsfond bör bildas ES skogsvårdsavgifterna för inom skyddsskogsområdet avverkat virke, dels av statsanslag. III. Skyddsskogsskötseln bör skiljas från statsskogsförvaltningen. IV. Skyddsskogsförvaltningen bör ställas på ordinarie stat och organi- seras med nödigt antal ordinarie och extra personal. V. Befogenhet bör tillerkännas skyddsskogsförvaltningen att avgöra, huruvida med hänsyn till skogstillgången hemmansklyvning må äga rum. VI. Statens skogsförsöksanstalt bör snarast påbörja en systematisk för- söksverksamhet med avseende aå flera för skyddsskogarnas skötsel viktiga frågor. 4. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19160. H. I. Om skogsbokföring och skogsvärdering. NNE TAMIL ON: Under de senaste årens diskussion i skogsekonomiska frågor har ofta påvisats, huru ringa kännedom vi äga om våra skogars inre ekonomi. Detta torde huvudsakligast bero på den bristfälliga skogsbokföringen. Att så är fallet har jag under en utredning om vissa i sydligaste Sverige belägna kronoparkers penningeavkastning under de senaste decennierna, såväl absolut som i procent av deras värde, kunnat konstatera. Det visade sig nämligen på grund av den använda bokföringsmetoden omöjligt att komma till något positivt resultat. Med anledning av nämnda utredning kom jag att intressera mig för skogsbokföring och särskilt sådan vidkommande södra Sverige. En av bokföringens viktigaste uppgifter är givetvis att tjäna kontroll- ändamål. Men lika viktigt är att den inrättas på så sätt, att den blir skogsförvaltaren till en pålitlig rådgivare i alla ekonomiska frågor. Av densamma bör denne utan omständliga utredningar kunna få vetskap om skogsskötselns resultat inom varje verksamhetsgren ävensom bedöma, huruvida förändringar och i så fall vilka sådana som böra företagas. Dess lämplighet såsom grundlag för en statistik omfattande ett fertal förvalt- ningsområden är däremot av underordnad betydelse. Bokföringen inom skogsbruket kan uppdelas i tvenne huvudavdelningar, nämligen: A) Bokföringen av utgående och inflytande penningmedel äfvensom kapitaltillgångarnas värde. . B) Bokföringen av ut- och ingående skogseffekter samt naturtillgång- arnas storlek. I detta sammanhang vill jag endast behandla den förstnämnda. Såsom huvudfordringar på en väl ordnad skogsbokföring synes mig kunna framhållas följande: 1) Varje verksamhet bör tilldelas särskilt konto. Sålunda böra utgif- ter, inkomster och kapitaltillgångar avseende den egentliga skogshushåll- ningen, därmed förbundet lantbruk och olika industrier bokföras var för sig och utan sammanblandning. OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. SI 2) Inkomster och utgifter böra fördelas dels i sådana, som avse drift, underhåll eller vidmakthållande, dels i sådana, som avse grundförbättring eller härflyta ur kapitalminskning. 3) Då en fördelning av förvaltnings-, bevaknings- och kontorskost- naderna ej kan verkställas å i föregående punkt omnämnt sätt, böra de endast fördelas på de olika verksamhetsgrenarna. 4) Tillgångarna böra med bestämda mellanrum inventeras och deras kapitalvärde beräknas. 5) Statiska jämförelser böra vid varje bokslut upprättas, utvisande avkastningens och utgifternas stegring eller minskning, huruvida ökning eller minskning av kapitaltillgångarna ägt rum samt storleken av för- räntningsprocenten å det i skogshanteringen engagerade kapitalet. Särskild redovisning för skogshanteringens olika verksamhetsgrenar. Skogshantering är ofta eller oftast förbunden med annan ekonomisk verksamhet såsom lantbruk eller någon mindre industri för skogsproduk- ternas tillgodogörande och förädling. Endast mera sällan torde emeller- tid de olika rörelsernas inkomster, utgifter och kapitaltillgångar åtskiljts i bokföringen. Skogsägaren — undantag, t. ex. de större trävaruaktie- bolagen, finnas givetvis — har nöjt sig och nöjer sig med vetskapen om, huruvida verksamheten i sin helhet giver vinst eller förlust och till- äventyrs med några kalkyler över det förädlade virkets rotvärde. I händelse av vinst har han troligen varit belåten, förutsatt att denna varit av skälig storlek. Har förlust uppstått, har han varit nödsakad att söka upptäcka orsaken härtill, eller också besluter han kanske att öka avverkningen för att framdeles undvika dylika svårigheter. Men även om tillsynes vinst uppkommit, kan rörelsen i sin helbet eller någon av dess grenar vara förlustbringande; i förra fallet kan nämligen en del eller hela den utvisade nettobehållningen eller möjligen ännu mera på grund av för stora avverkningar eller bristande underhåll av vissa till- gångar, t. ex. byggnader, vägar m. m., utgöras av i rörelsen nedlagt grundkapital, och i det senare kan visserligen en eller flera verksamhets- grenar hava gått med förtjänst, andra åter med förlust, visserligen mindre än förtjänsten i sin helhet. Slutsumman visar dock vinst. Å de flesta skogar i södra Sverige finnes ett stort antal torp och jordbruksfastigheter, vilka upptaga en betydlig ytvidd. Sålunda utgör inägojorden å tvenne revir inom Södra distriktet omkring 34 och 15 och inom distriktet i sin helhet 13 procent av den produktiva skogsmarken tillhörande kronoparker och under skogsstatens omedelbara vård stående Se J. A. AMILON. kronodomäner. Motsvarande siffror för Smålands, Västra, Östra och Bergslagsdistrikten äro respektive omkring 8, 5, 7 och 7 procent. Totala inägoarealen — åker, äng och betesmark — utgör för Södra och sist- nämnda distrikt respektive 6,480, 7,093, 3,305, 4,321 och 5,884 bar. sv enskilda skogar torde inägoarealen snarare vara större än mindre än å de allmänna. Redan storleken av inägorna motiverar fullständigt en särskild bok- föring för jordbruket. Men härtill kommer, att jordbrukets ekonomi föga överensstämmer med skogsbrukets, varför om bokföringen är ge- mensam, en klar översikt icke erhålles vare sig beträffande skogsskötselns eller jordbrukets avkastning. Lika litet som för lantbruket har i allmänhet för den med skogsbruket förbundna industrien upplagts särskild bokföring, med undantag möjligen för landets norra delar. I statsförvaltningen beräknar man sålunda endast de genom statens egen företagareverksamhet förädlade eftekternas rot- värde och jämför detta med de priser å rot, som vanligen kunna påräk- nas. Vid denna uträkning tar man i allmänhet icke hänsyn till det i anläggningar, såsom sågverk och hyvelverk m. fl., bundna ofta avse- värda kapitalets förräntning och armortering. Den uppkommande vinstens eller förlustens storlek synes mig böra utredas på så sätt, att den er- hållna bruttobehållningen minskas med samtliga omkostnader, värdet av från skogen levererade effekter, jämte ränta och amortering åi rörelsen nedlagt kapital ävensom räntan aå driftkapitalet. Av dessa poster äro alla med undantag av skogseffekternas värde och ränteomkostnaderna till sin storlek givna. De senare äro beroende av räntefoten, och det skulle föra för långt att här börja en diskussion om denna. Skogsprodukternas värde bör beräknas med ledning av de priser å rot, som under liknande omständighet kunna påräknas för samma kvali- teer, och härtill skall ytterligare läggas samtliga kostnader för upphugg- ning och transport. Hänsyn bör tagas icke endast till själva arbets- kostnaden utan även till andel uti utgifterna för transportledernas och eventuellt skogsarbetarebostädernas uppförande, förbättring och under- håll, ävensom i alla övriga s. k. allmänna omkostnader. Förekomma ett flertal verksamhetsgrenar såsom sågning, hyvling, kol- ning m. fl. bör för varje sådan särskilt bokslut upprättas, utvisande den vinst eller förlust, som varje rörelse givit. Inkomsternas och utgifternas fördelning i driftomkostnader och sådana, som förorsaka kapitalökning eller minskning. Enligt det nu använda bokföringssättet beror den utvisade nettobehåll- ningens storlek huvudsakligen på, om skogens årliga värdetillväxt endast OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 53 delvis eller i sin helhet tillgodogöres, eller om förutom denna även grund- kapitalet tillgripes. Det är emellertid praktiskt outförbart att för varje är kunna konstatera, vilketdera av dessa fall som inträffat. En utredning här- om måste redan på grund av ekonomiska skäl omfatta en längre tidrymd, och i det följande får jag tillfälle att omtala, huru en sådan enligt mitt förmenande lämpligen bör åvägabringas. Vissa kapitalförändringar kunna dock årligen bestämmas och sålunda medtagas vid bokslutet. Skulle sålunda någon del av virkesförrådet till följd av särskilda omständigheter, såsom t. ex. skador genom storm, eld, insekter m. m. i förtid bliva tillgodogjord, böra de därigenom infly- tande medlen redovisas även såsom kapitalförlust. På samma sätt skall den värdeminskning bokföras, som byggnader, transportleder, inventarier m. m. årligen anses undergå, ävensom ersättningar för av eld vållade markskador, inflytande köpeskillingar för försålda tomter, lägenheter, byggnader m. m. Vad åter utgifterna beträffar, tillhöra tydligen alla dylika för utsyning och stämpling, avverkning och virkestransport, i vad de avse försälj- ningsvirke och virke ämnat till underhåll av skogens anläggningar, om- kostnaderna för drift och underhåll, ävensom utgifterna för sådan skogs- odling, som betingas utav avverkningar, underhåll av transportleder och hägnader, upptagande och underhåll av sådana diken, som äro ämnade att förhindra begynnande försumpning, underhåll av inventarier och bygg- nader, utgifter för material och förbrukningsartiklar, skogsindelningskost- nader samt slutligen ränta å och amortering av i skogens anläggningar såsom vägar m. m. nedlagt kapital. Såsom utgifter för grundförbätt- ringar böra redovisas kostnaderna för skogsodling å av ålder kala marker och torrlagda impediment, för upptagande av nya diken i och för för- bättring eller vinnande av produktiv mark, anläggning av transportleder, uppförande av hägnader och byggnader samt inköp av inventarier. Angående redovisningen utav skatter och onera kan åtminstone från rent teoretisk synpunkt någon tvekan uppstå. Utgifterna för allt väg- underhåll in natura, ävensom vinterväghållning höra naturligtvis till under- hållskostnaderna, varemot utskylderna till landsting, väghållningsdistrikt "och kommuner, skogsaccisen inberäknad, möjligen borde från rent teore- tisk synpunkt fördelas på drift- och underhållskontot å ena samt på grund- förbättringar å andra sidan. Dessa utskylder användas nämligen delvis till drift och underhåll av förut befintliga anläggningar och inrättningar, del- vis till upprättande av nya sådana, i vilka skogsfastigheten blir delägare, och vilka densamma äger att efter vissa grunder använda. Givetär, att för den händelse landsting och kommun genom uppförande av skolor, sjukhus m. m. bereder de för skogshanteringen nödvändiga arbetarna gynnsam- 4 J. A. AMILON. on mare levnadsvillkor, dessa lättare och troligen till billigare priser kunna till skogsfastigheten anskaffas än om dylika förmåner ej voro förhan- den, och detta utövar återigen inflytande på fastighetens värde. Det är också uppenbart, att detta stiger, om densamma blir delaktig uti för utskylder förvärvade kommunala allmänningar, eller avsättningen av skogsprodukter förbättras eller möjliggöres genom byggande av nya all- männa vägar. Å andra sidan måste nödvändigtvis en avsevärd del av skatterna användas till underhåll av gjorda anläggningar ävensom dispo- neras för dessas förvaltning m. m. Skatterna till staten böra ses från en annan synpunkt. Dessa utgöra en ej alltför stor del av statsverkets inkomster. Över deras användning har den enskilde endast obetydligt inflytande. För skogsägaren såsom sådan är det oftast af ringa intresse, huru dessa skattemedel disponeras. Det viktigaste för honom är att genom statens förmedlande få skydd mot yttre fiender och inre våldsverkare, samt att denna fyller sin upp- gift såsom rättsstat och befrämjare av landets ekonomiska intressen. Utskylderna till staten kunna av skogsägaren betraktas såsom en avgäld för ovannämnda förmåner, vilka samtliga äro nödvändiga för hans han- terings rätta drift och vidmakthållande och böra sålunda också räknas till driftomkostnader för denna. Skulle genom någon statens åtgärd, t. ex. anläggning av järnvägar, skogsfastighetens värde stiga, är detta att betrakta såsom en av tidsförhållandena och lokala omständigheter betingad lycklig tillfällighet och kan alldeles icke sättas i samband med för fastigheten till staten utgående utskylder. Redovisningen av skatter och onera kan emellertid ses från en annan, mera praktisk synpunkt. Till vilka ändamål de än komma att användas, måste de dock årligen utbetalas. De äro en utgift, vilken fastigheten icke på något sätt kan undgå — jag bortser från de äldre kronosko- garna. Alla utgifter, med undantag av vissa kostnader för skogsodling och hägnad, kan skogsägaren, om han så finner för gott, undandraga sig, men ej skatterna. På grund härav kunna de från praktisk synpunkt utan tvekan inräknas bland driftomkostnaderna. Gränsen mellan utgifterna för drift och underhåll å ena samt grund- förbättringar å andra sidan är i många fall svagt markerad eller flytande ' samt svår att exakt bestämma. Det måste framhållas, att utgifterna av senare slaget skola avse verkliga grundförbättringar och utgivas med tanke på dylika. I samband med sådana åtgärder, som bekostas av utgifterna för drift och underhåll, kunna även vissa förbättringar i skogens allmänna tillstånd inträda. Dessa komma emellertid ej tillsynes uti den årliga bokföringen och i många fall ej heller vid de framdeles omnämnda inventeringarna av skogstillgångarnas värde. Som exempel på sådana OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 55 förbättringar kan anföras, a£7 ett trädslag kan vid föryngringen ersättas med annat för området lämpligare, art skogsbestånd, som undergatt vissa be- ståndsvårdshuggningar, därefter kunna få större värde, att genom en plan- mässig huggning skogen kan skyddas eller härdas mot sådana faror, som hota genom storm, eld, insekter och svampsjukdomar eller givas större värde genom aåstadkommande av en förmånlig proportion mellan den av olika åldersklasser upptagna ytvidden. Men allt detta kan givet- vis ej anses såsom grundförbättringar i här åsyftad mening. Beträffande skogsodlingskostnadernas fördelning a de tvenne utgifts- kategorierna synes ingen tvekan kunna råda, vilket däremot är förhål- landet med utgifterna för avdikning, då det givetvis ofta är vanskligt att särskilja sådan avdikning, som avser att förhindra spridningen eller upp- komsten av försumpning för att därigenom vidmakthålla skogen i vid företagen inventering eller förvärvande befintligt tillstånd, och sådan, som verkställes för att förbättra detta tillstånd eller invinna impediment till produktiv mark. Enligt förordningen om inkomst- och förmögen- hetsskatt vidfogade »särskilda anvisningarna till ledningen vid taxeringen>» får vid beräkningen av inkomst vid skogsbruk avdrag göras bl. a. för ut- gifter för avdikning av produktiv skogsmark, vilka salunda anses vara utgivna för skogens bevarande eller m. a. o. underhållskostnader, då däremot avdrag ej medgives för liknande utgifter avseende torrläggning av sådana områden, som ej kunna hänföras till produktiv mark. Någon lättnad i svårigheten med fördelning medföra dessa bestämmelser ej, all- denstund ett avdikningsföretag oftast berör såväl produktiv mark som impediment på sådant sätt, att det möter stora svårigheter att rätt kunna beräkna, huru stor del utav dikeskostnaden, som belöper å vartdera av dessa markslag. Dessutom synes åtminstone mig såväl detta stadgande som ock bestämmelserna, att all skogsodling tillhör åtgärderna för drift och under- håll, mindre väl funna. Såsom en egendomlighet kan anföras, att be- träffande jordbruk såväl torrläggning som nyodling enligt förordningen i fråga räknas till grundförbättringar. Givet är ju att, om en skogsägare verkställer avdikning av produktiv mark eller skogsodlar av ålder kal sådan, fastighetens värde höjes och att kapitalökning sålunda åstadkommes, vadan utgifterna för förenämnda åtgärder synas böra påföras kontot för grundförbättringar, så vitt i detta uttryck ej inlägges annan betydelse än dess vanliga. Även inkomster och utgifter vidkommande skogshanteringen åtföljande lantbruk och industri böra givetvis uppdelas på ovannämnt sätt. Saå- lunda böra rörande det förra alla sådana inkomster, varigenom kapital- minskning uppstår, bokföras särskilt. Omkostnaderna för drift och under- håll å ena samt grundförbättringar å andra sidan böra noggrant hållas 56 J. A. AMILON. i sär. Till de förra höra utgifterna för underhåll av byggnader, avgiftsfritt utlämnat virke inberäknat, vägar, diken och hägnader, kostnaderna för laga av- och tillträdessyner, förvaltning, skatter och onera, i vad dylika utgifter ej åligga arrendator eller brukare, ävensom för kartläggningar, till de senare utgifterna för nybyggnader av alla slag, torrläggningar, nyodlingar m. m. Det skulle säkerligen vid många tillfällen vara till mycket stor nytta, t. ex. vid arrendevärderingar och försäljningar, om varje bruknings- del tilldelades särskilt konto och däri uppfördes dess inkomster, utgifter och kapitalvärde. Härigenom skulle ägaren eller hans förvaltare ständigt bliva i tillfälle att lätt kontrollera, huruvida inkomsterna utgjorde skälig ränta på brukningsdelens värde, och huruvida de gjorda grundförbätt- ringarna varit ekonomiskt bärande. Av omkostnaderna för skogshanteringen tillhörande förädlingsrörelser böra de, som avse inköp av råvara, förbrukningsartiklar och material, underhåll av byggnader och inventarier, ränta åa driftkapitalet, löner till arbetare samt skatter och onera bokföras såsom använda för drift och underhåll, under det att sådana, som utgivits för ny- eller tillbyggnader, anskaffande av inventarier m. m., böra påföras grundförbättringarnas konto. Fördelningen av förvaltnings=, bevaknings= och kontorskostnader. Utgifterna för administration och bevakning äro ytterst svåra att fullt riktigt fördela mellan skogsbruket och dess olika binäringar, och en till- förlitlig fördelning mellan driften och underhållet å ena samt grundför- bättringar å andra sidan är omöjlig att åstadkomma. Om man utgår från det i regel riktiga antagandet, att förvaltningen i sin helhet utföres av en eller flera personer på så sätt, att samtliga del- taga uti förvaltning av varje verksamhet, är det uppenbart, att den tid, som var och en av dessa årligen nedlägger å varje särskild förvaltnings- gren, är proportionell med den andel uti avlöningen, som bör belasta denna. Den använda tiden kan sålunda tjänstgöra som måttstock vid fördelningen av ifrågavarande utgifter, och det gäller därför närmast att beräkna densamma för varje förvaltningsgren. Detta är ingalunda en lättlöst uppgift. Den synes närmast böra överlåtas till vederbörande skogsförvaltare. I varje fall måste man åtnöjas med ett närmvärde. Särskilt torde svårighet uppstå vid beräknandet av huru stor andel av ifrågavarande kostnader den industriella verksamheten skall vidkännas. : Denna bedrives nämligen ofta endast tidvis och kan understundom vara nedlagd under större delen av året för att under någon kortare tid be- drivas så mycket intensivare och sålunda vid det tillfället ställa större anspråk på förvaltningspersonalens tid. Vad återigen skogsstatens lantbruk angår, så anser jag på ungefär samma skäl som nedan anföras beträffande OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 57 fördelningen av bevakningskostnaderna, att man i regel och i stort sett kan antaga, att detta kräver ungefärligen dubbla administrationskostna- den per har mot skogsbruket inom samma kronopark eller revir. Kontorskostnaderna synas kunna fördelas i samma proportion som för- valtningskostnaderna. Så är däremot ej fallet med utgifterna för bevakning. Huvudparten av dessa kostnader faller ju ostridigt på skogs- och lantbruket, och det torde icke förekomma alltför ofta, att bevakare tjänstgöra även vid någon förädlingsrörelse, och i sådana fall möter det antagligen ingen större svårighet att avväga, huru stor andel av hans avlöning, som bör belasta denna. Även vid bevakningskostnadernas fördelning mellan skogs- bruk och lantbruk synes det vara rättvist, att det senare per ytenhet får vidkännas dubbelt mot det förra. Som skäl härför kan anföras, att här ifrågavarande jordbruk oftast utgöras av ett stort antal smärre inom skogen kringströdda brukningsdelar. Härigenom nödvändiggöras av- och tillträdessyner och ekonomiska besiktningar i stor utsträckning, vid vilka bevakaren i regel skall närvara. Arrendatorerna av jordbruksfastigheterna erhålla så gott som alltid fritt virke till uppförande och reparation av bygg- nader och gärdesgårdar ävensom till bränsle. Detta virke skall utsynas, vilket oftast utföres av bevakaren. Givetvis måste denne också nedlägga ett jämförelsevis större arbete vid förhindrande av åverkan, intrång och tjuvbetning, då det finnes ett fertal brukare i bevakningstrakten, än da sådana endast förekomma till ett färre antal eller helt saknas. Även närmaste tillsynen över efterlevnaden av kontraktens bestämmelser ökar givetvis hans arbetsbörda. Självfallet har varje åtgärd inom de särskilda verksamhetsgrenarna en viss del uti administrations- eller bevakningskostnaderna. Tillhör den driften bör givetvis kostnaden påföras denna, avses återigen grundförbättringar, bör densamma debiteras dessas konto. Det inses lätt, att de samlade drifts- atgärderna och grundförbättringarna rätteligen borde var för sig debiteras med a vardera belöpande andel i kostnaderna för administration och bevakning. Det är emellertid ytterst vanskligt att rättvist kunna fördela dessa senare. Även i detta fall kunde den för de olika åtgärdernas vid- tagande använda tiden vara en god måttstock. Tyvärr är det oftast omöjligt att avgöra, huru stor del av personalens tid, som tagits i anspråk av driften och huru stor del som ägnats åt grundförbättringar. Ej heller storleken utav summorna av de för driftsåtgärderna a ena samt grund- förbättringarna å andra sidan använda övriga medlen kunna vara till ledning, alldenstund många åtgärder icke föranleda någon annan utgift än för administration eller bevakning. Då bokföringen i största möjliga utsträckning bör grundas på primära och faktiska siffror, synes det mig icke riktigt att äventyra dess värde 58 J. A. AMILON. genom mindre tillförlitliga beräkningar. Kostnaderna för administration och bevakning böra därför ej fördelas mellan drift och underhåll, utan bokföras gemensamt, och då inom så gott som alla förvaltningsområden driften upptager huvudparten av personalens tid, bör densamma, trots den felaktighet, som härigenom uppstår, påföras alla icke fördelningsbara kostnader för administration och bevakning. Inventering av skogsbrukets kapitaltillgångar. Skogsbruket intar i jämförelse med annan verksamhet en särställning därigenom, att en stor del av det i virkesförrådet liggande kapitalet med lätthet och ofta utan avsevärd förlust kan lösgöras, och det är därför vid bedömandet av det ekonomiska resultatet omöjligt att utan vidare avgöra, huruvida skogstillgångarna utnyttjats endast med avseende på deras årliga produktionsförmåga, eller därjämte grundkapital tillgripits. Det senare förhållandet är säkerligen mycket vanligt och ofta fullkom- ligt berättigat, men det är ytterst beklagligt såväl från statistisk som social synpunkt, att intäkterna genom överavverkning redovisas gemen- samt med inkomsterna av den årliga produktionen utan att på något sätt kunna särskiljas från dessa, och utan att det beredes möjlighet att utröna, i huru hög grad grundkapitalet tillgripits. I själva verket är det ytterst svårt att anordna skild redovisning, och sådan torde endast kunna åstadkommas i vissa förut angivna fall, då ännu ej huggbar skog på grund av mnödtvang, t. ex. storm, eld m. m. mast ifortidföllsodo- göras. Däremot möter intet hinder att genom inventering utreda, huru- vida virkesförrådet eller skogstillgångarna i allmänhet under en längre följd av år ökat eller minskat i värde, och det synes mig vara en oefter- givlig fordran i rationell skogshantering, att kapitaltillgångarna inventeras och deras värde beräknas, varvid alltjämt skillnad bör göras mellan sådana, som tillhöra skogsbruket i inskränkt bemärkelse, jordbruket eller det förra åtföljande industri. Dylik inventering kan naturligtvis ej företagas årligen utan endast med vissa, t. ex. tioåriga mellanrum. Beträffande de allmänna skogarna bör den företagas i samband med skogsindelnings- förrättningarna. Visserligen verkställes sådan för det närvarande endast vart tjugonde år, men det är från många synpunkter önskvärt, att indel- ningsperioden från tjugo förkortas till tio år. Det skulle givetvis jämväl vara av intresse, om inventeringarna kunde äga rum, då ombyte av skogsförvaltare förestod, varigenom denne mera än nu skulle bliva an- svarig för under hans förvaltning inträffade otillbörlig värdeminskning eller anhopning av lågt förräntat kapital. Vid värderingen kan man antingen värdesätta skogens alla kapitaltill- OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 359 gångar gemensamt, d. v. s. betrakta dem såsom en enhet, eller också uppskatta varje sådan särskilt för sig. Summan av deras värden utgör skogens värde. Enligt första sättet måste skogens samlade årliga nettomedelavkastning noggrant beräknas och värdet därefter kalkyleras genom kapitalisering på grundval av en viss antagen räntefot. Oavsett den rent praktiska svårigheten att rätt kunna bestämma avkastningen blir det erhållna värdet givetvis mycket subjektivt samt av nästan enbart teoretiskt intresse. Det är dessutom oanvändbart för ett flertal viktiga ekonomiska beräkningar, såsom räntabilitetskalkyler m. fl. På grund härav kan denna metod ej användas, utan vi måste begagna oss av sådana, varigenom varje kapital- tillgång uppskattas för sig. Av kapitaltillgångarna äro marken och virkes- förrådet de största och viktigaste. Men även transportleder — såsom flottleder, vägar, järn- och spårvägar — telefonanläggningar, hamnbryggor, inventarier, byggnader avsedda för skogspersonal och arbetare, båtar, kojor, skogshushållningsplaner m. m. representera ofta ett ingalunda oväsentligt värde, vilket i samma mån skogsskötseln blir mera intensiv allt framgent kommer att ökas. Markens värde kan beräknas på flera olika sätt. Enligt markränte- : läran är det lika med skillnaden mellan inkomsterna med därå beräknad ränta å ena och samtliga utgifter likaledes med räntor å andra sidan, varvid kalkylen knytes till en viss bestämd tidpunkt i beståndets liv, vanligen till omloppstidens början eller slut. Om vi sålunda vilja utröna mar- kens värde inom ett nu 100-årigt huggbart bestånd, så måste vi först skaffa oss vetskap om storleken av inkomsterna genom förhuggningar och huvud- avverkning, ävensom om de tidpunkter, vid vilka de förra influtit och det räntebelopp, som därefter uppkommit. Vi måste också utreda stor- leken av utgifter för skogsodling, administration, bevakning, skatter och onera. Alla dessa, med undantag av den första, hava visserligen utgått arligen under beståndets hela liv men icke med samma belopp, utan detta har växlat under olika tidsperioder, och härtill måste vi taga hän- syn. Slutligen skall räntefotens storlek bestämmas. Även denna kan med all säkerhet antagas hava undergått stora förändringar. Kalkylen kan med samma berättigande göras för framtiden för ett nu ettårigt bestånd på så sätt, att vi med ledning av vår nuvarande erfaren- het söka bestämma den förmånligaste omloppstiden och den penninge- avkastning, som kan påräknas hava uppkommit vid dennas slut. Kultur- kostnaderna känna vi noggrant liksom också de nu utgående utgifterna för administration, skatter m. m. Dessa komma emellertid säkerligen att framdeles avsevärt stegras, varemot räntefoten i framtiden kan påräk- nas sjunka något under den nuvarande. Se vi på de faktorer, med vars tillhjälp markvärdet skall beräknas, 60 , J. A. AMILON. så är det genast uppenbart, att de flesta av dessa äro mycket svår- bestämbara, och att de i många fall undandraga sig alla tillförlitliga beräk- ningar. Härtill kommer, att penningvärdet undergår betydande för- ändringar under en så lång tidrymd som ett skogsbestånds omlopps- tid, vadan en jämförelse mellan utgifterna vid dess anläggning eller yngre ålder och inkomsterna vid skörden icke utan vidare är berät- tigad. Slutligen gäller metoden endast ett visst ur sitt rätta samman- hang lösryckt bestånd och icke hyggesföljden, driftsklassen, i sin helhet. Men för ett enda bestånd är det i de allra flesta fall omöjligt att rätt beräkna dess andel uti de allmänna omkostnaderna. Dessa bero näm- ligen icke endast av arealen utan också av jordens större eller mindre produktionsförmåga, trädslaget, skogens ålder och områdets mer eller mindre gynnsamma belägenhet i förhållande till kommunikationer. Skötseln av ett bördigare, med äldre skog beklätt och avlägset liggande område drager sålunda större allmänna kostnader än ett lika stort men mindre fruktbart, gynnsammare beläget ungskogsområde. Med det ovanstående tror jag mig hava påvisat, att den nu beskrivna metoden eller variationer av densamma icke med fördel kunna användas vid utrönandet av markvärdet. Detta kan lämpligare beräknas på ett sätt, som på det närmaste ansluter sig till det verkliga, tillämpade skogs- bruket. Under tänkbarast enkla förhållanden eller uti en skog med nor- mal fördelning mellan åldersklasserna, av samma bonitet, bestockad med för växtplatsen ekonomiskt bästa trädslag samt slutligen uthålligt skött, kan markvärdet per har beräknas enligt följande formel: NN säl + ZD,—c Ny B i ; ER (ORC 2 där 5, betyder markvärdet per har, 4, den årliga slutavverkningens samt 2&/N, de årliga förhuggningarnas eller gallringarnas värde å rot, c skogsodlingskostnaden, /V kapitalvärdet av de årliga utgifterna per har till administration, bevakning, skatter och underhåll eller med andra ord driftkostnaderna, inberäknat räntor, V, förrådets värde å xr har och 4 antalet år i omloppstiden och skogens eller hyggesföljdens areal i har. Inom en förvaltningsenhet, där noggrann bokföring äger rum, kunna samtliga dessa faktorer, med undantag av räntefoten samt virkesförrådets värde, bestämmas med fullständig säkerhet. Ett fixerande av den förras medelstorlek för en viss kortare tid, t. ex. för de tio senast förflutna aren, torde ej vålla någon avsevärd svårighet, om den inom riket van- liga — »landesiäblich» — räntefoten skall användas, vilket enligt mitt förme- nande bör äga rum. Skall däremot den av ett flertal tyska författare förordade skogliga räntefoten läggas till grund för beräkningen, kunna OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 61 ett flertal åskådningar göra sig gällande, och markvärdet kan varieras i mycket stor utsträckning. Virkesförrådets värde kan likaledes å en skog av ovannämd beskaffenhet ganska noggrant beräknas. Det erhållna mark- värdet kommer således att grunda sig på tillförlitliga uppgifter. Vi måste emellertid erinra oss, att detsamma kan förändras. Frånsett mera tillfälliga fluktuationer beträffande ränta och virkespriser hoppas ju at- minstone de mera optimistiskt anlagda på en sakta men ständigt fallande ränta och på liknande sätt stigande virkespriser. Det förra förhållandet föranleder en stegring i markvärdet. Däremot är det ovisst, på vilket sätt stigande virkespriser komma att inverka. Givetvis bliva såväl in- komsterna som virkesförrådets värde större, men båda dessa ingå i for- meln under olika tecken. I vårt land förekomma, som bekant, skogar närmande sig det nyss beskrivna ideella eller kanske rättare schematiska slaget endast mycket sparsamt, vadan sålunda ovannämnda formel endast sällan utan vidare kan tillämpas. Men om en skarp bokföring infördes å våra få lämpliga skogar, skulle markvärdena inom dessa kunna tillförlitligt beräknas och de erhållna resultaten tjäna till ledning vid utrönandet av markvärden inom andra, ej alltför avlägsna orter. För att undvika de svårigheter, som medfölja en bestämning av ränte- foten och den subjektiva uppfattning, som därvid kan göra sig gällande, samt för att kunna förenkla beräkningen av markvärdet har GLASER före- slagit användningen av en empirisk närmelseformel. Enligt denna är Ng or SD) 2 beståndets virkesmassa och X/N,, summan av de intill 40 års ålder ut- tagna gallringarnas värden. Storleken av termen D,, är oftast ringa. Sålunda beräknas den av GLASER uti granskog å II bonitetsklassen vara 72 underidet att: ÅA, ariI,830: kronor. På grund därav kan 2D,, ofta markvärdet, 5, = 20, där AÅ,, betyder värdet av det fyrtioåriga uteslutas, varvid formeln erhåller följande utseende: 5, = 9. Formeln 2 lämnar ett resultat, som motsvarar det enligt FAUSTMANNS formel o: op US ey EN med en räntefot mellan 2—3 20 erhållna resultatet. För bättre marker beräknar den något högre, för sämre något lägre värde än denna. För våra förhållanden lämnar den ett värde, som betydligt överstiger det pris, som "vid statens inköp av skogsmarker plägar betalas. Den synes för övrigt även i allmänhet lämna ett avsevärt mycket högre markvärde, än vi bruka beräkna. 62 J.: AA; AMIDON: I södra Sverige kan man bilda sig en ganska god uppfattning om skogsmarkens gängse värde genom att aktgiva på de priser, som före- komma vid köp av kalmarker. Härvid måste emellertid ihågkommas, att sådana områden, som blivit avverkade efter den 1 januari 19053 och sålunda hemfalla under lagen om vård av enskildes skogar, ofta försäljas till underpris, för att ägaren skall undslippa honom oftast åliggande skogsodlingskostnader. Gäller det åter andra marker, som kalhuggits före nämnda dag eller av ålder varit kala, kan man antaga, att säljaren icke vill avhända sig dem till ett pris, som understiger kapitalvärdet av intäkterna genom betning, jakt m. m. Betet lämnar den ovedersägligt största inkomsten, och i jämförelse med denna äro de övriga i regel obetydliga och kunna här förbises. Det vid försäljning förekommande lägsta markpriset kan sålunda i regel anses motsvara kapitalvärdet av nettobehållningen genom betning. Några siffror rörande denna förra torde för den skull förtjäna omnämnas. Sålunda har betesavgälden i netto åa en i nordöstra Skåne belägen allmän skog, där betesmarken upptager nära 200 har, i medeltal under åren 1908—1913 utgjort omkring 2 kronor per har produktiv betesmark, vadan markvärdet sålunda efter 5 4, räntefot är 40 kronor. Å ett i mellersta Skåne beläget större gods har nettobeteslegan å god till medelgod, delvis med björk beväxt hagmark under de senaste åren växlat mellan 3: 50 och 5:00 kronor per har. Markvärdet utgör sålunda frånsett den skogsav- kastning som kan förekomma enligt förenämnda grunder 54: 00—381: 00 kronor. Av det föregående synes, att vi äga blott ringa erfarenhet om våra skogsmarkers värde, och att det erbjuder stora svårigheter att riktigt beräkna detsamma. Markvärdet utgör emellertid ofta endast en mindre del utav skogsbrukets samtliga kapitaltillgångar. En felaktig uppskatt- ning av detsamma har alltså icke ett så avgörande inflytande som en jämförelsevis lika stor felkalkylering av virkesförrådets värde. MARTIN, SCHIFFEL och GLASER uppskatta t. ex. markvärdet för gran å II bonitets- klassen till respektive 7, 14 och 15 20 av förrådets och markens samman- lagda värde. SCHWAPPACH beräknar detsamma vara omkring 10 20 och PRYTZ för vissa bestämda skogar för ek 17 20 och bok 7 94 av det sam- manlagda förråds- och markvärdet. I södra och mellersta Sverige samt förmodligen också i Norrland, men säkerligen mera sällan, förekommer, att jorden till en skogsfastighet har större värde såsom odlingsjord eller tomt än som skogsmark. Det är uppenbart, att områden av detta slag böra uppskattas till ett värde unge- färligen lika med det pris eller den kapitaliserade nettoarrendeavgäld, som vid försäljning eller utarrendering kan påräknas. Visserligen kommer OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 63 markvärdet härigenom att stegras högst avsevärt, och de förut tillräck- ligt stora svårigheterna att nöjaktigt förränta det engagerade samman- lagda kapitalet att under någon tid ytterligare ökas. Då en försäljning eller utarrendering av dylika värdefullare områden förr eller senare måste ske, varvid i förra fallet köpeskillingen skall redovisas även såsom kapital- minskning, och i senare fallet en överföring till jordbruket med motsva- rande avskrivning beträffande skogsbruket måste verkstallas, komma i sinom tid förenämnda svårigheter att reduceras till vanligt omfång. Virkesförrådet är i regel den största av de i en skogsfastighet bundna tillgångarna. Det kan värdesättas antingen som produktionsfaktor, produkt eller vara. Det är dock icke uteslutet, att en del av detsamma kan uppskattas på ena och en annan del på andra sättet. Betraktas förrådet som produktionsfaktor och skall det värdesättas såsom sådan, måste vi först utreda, huru stor årlig nettobehållning det- samma lämnar. Då emellertid denna även är beroende av marken, övriga kapitaltillgångar samt administrationens beskaffenhet, är det svårt att beräkna, huru stor del av behållningen, som härflyter ur för- rådet. Om emellertid denna del kunnat bestämmas, erhålles det sökta värdet genom kapitalisering, vadan detsamma i hög grad bliver bero- ende av den tillämpade räntefoten. En antagen sådan av 6 94 läm- nar ett dubbelt värde mot en av 3 20. Det erhållna värdet är dessutom icke lämpligt för vårt ändamål, då vi genom detsamma icke lära känna, huruvida förrådets verkliga värde mellan inventeringarna förändrats i en eller annan riktning. En stegring av dess för en viss tid beräknade värde såsom produktionsfaktor kan nämligen ofta bero på ett bättre ut- nyttjande av detsamma, en bättre administration, överavverkning m. m., under det att en minskning kan orsakas av i motsatt riktning verkande förhållanden. Dessutom kan det enligt detta sätt beräknade värdet icke läggas till grund för kalkyler rörande skogstillgångarnas ränteavkastning. Skall virkesförrådet värderas som produkt, beräknas dess värde lika med kostnaderna för dess åstadkommande. Det sålunda erhållna värdet, produktionsvärdet, är emellertid icke, åtminstone beträffande den äldre skogen, användbart för vårt ändamål. Under förutsättning av sedan gammalt ordnade skogsförhållanden har visserligen produktionsvärdet stor betydelse för bedömandet av skogsskötselns ekonomi, då det angiver det lägsta pris, till vilket virkesförrådet utan förlust kan avyttras. Där- emot har det endast ringa inflytande på de i »handel och vandel» före- kommande priserna. Dessa måste nämligen vara högre än produktions- priset (se fig. 1), och de bestämmas utan hänsyn till detta av konjunk- turerna å världsmarknaden eller i orten, förhållandet mellan tillgång och 64 J. A. AMILON. efterfrågan, handelspolitiska förbindelser m. fl. omständigheter. Men det är just de i verkligheten gällande priserna, som vi önska lära känna. Beträffande våra skogar är det för övrigt av jämförelsevis ringa intresse att söka utreda produktionskostnaden för bestånd över 40— 50 års ålder. En stor del av virkesförrådet under denna ålder och så gott som allt- sammans däröver hava vi »utan all förskyllan» emottagit såsom en god gåva av naturen, och de kostnader, som vi därför möjligen haft, äro | 7000 Fa SE föopilfobreloe —----- Produktonsvärdet | | | 5000 " CESS sök I 4000 " | 3000 | 2000 / 3 Pla EL z sj de ; 17000 i få bea | ) | RN I : 0) 10 20 30 HON BOTIE60 Z0 80 207 4007 MONO ASO AN Fig. 1. Tablå över förhållandet mellan varuvärdet och produktionsvärdet för bok å grev- skapet Langeland i Danmark (efter C. V. Prytz). ringa och hava oftast nedlagts icke i avsikt att uppdraga, utan att till- godogöra och skydda befintlig skog. De huvudsakliga utgifterna hava "åtgått till skatter och onera, administration och bevakning samt böra säkerligen till större delen påföras jordbruket och betet, vilket senare dessutom lämnat inkomst, som ytterligare nedsätter produktionsvärdet. Huvudsaken är emellertid, att större delen av våra skogar icke uppkom- mit genom vårt åtgörande och ej heller kräft något större mått av arbete pa OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 65 tor vård och skötsel, och då deras kapitalvärde i äldre tider i allmänhet varit ytterst ringa, har av de tre produktionsfaktorerna, arbete, kapital och natur, den senare varit så gott som allenarådande, och det är så- lunda även från historisk synpunkt oberättigat att värdesätta vår nuvarande äldre och medelålders skog som en produkt även av arbete och kapital. Förrådet i sin helhet kan sålunda icke uppskattas såsom produktionsfaktor eller produkt, och det återstår alltså endast att värdesätta detsamma såsom »vara». Såsom sådan kani första hand all avverkningsmogen skog vär- deras. Den övriga delen utav förrådet har givetvis också ett visst varuvärde. Tvenne synpunkter kunna härvid anläggas. Enligt den ena är »varan» färdig först vid omloppstidens slut, enligt den andra så snart den kan försäljas. I förra fallet har hela det icke avverkningsmogna förrådet endast medelbart varuvärde, vilket beräknas med tillhjälp av förväntningsvärde- metoden, d. v. s. genom att för varje åldersklass eller bestånd diskontera de vid omloppstidens slut influtna inkomsterna till nuvarande tidpunkt samt avdraga motsvarande diskonterade utgifter, varefter resultaten summeras. Det sålunda beräknade värdet är alltså beroende av omloppstidens längd, virkesavkastningens storlek och beskaffenhet, virkespriserna vid de tider, då förhuggningar, hjälpgallringar och slutavverkningar äga rum, samt räntefoten, och sålunda av faktorer, vilka i stort sett icke med till- räcklig säkerhet kunna bestämmas för en tid, som är avsevärt avlägsen från den närvarande, vadan metoden särskilt för yngre och medelålders skog lämnar ett föga tillförlitligt resultat. Ett bättre resultat erhålles, om vi anse »varan» färdig, så snart den kan försäljas. Även i detta fall saknar emellertid det yngre icke för- säljningsbara förrådet omedelbart varuvärde. Vi måste därför uppdela förrådet i dels det avsättningsbara förrådet, omfattande den äldre och medelåldriga skogen, dels det icke avsättningsbara eller ungskogen och värdera varje grupp för sig och därefter summera resultaten. Det avsättningsbara förrådet uppskattas sålunda till sin kubikmassa, vilken klyves uti olika kvalitégrupper. " Priset för varje sådan beräknas per kubikmeter, och det sammanlagda värdet erhålles genom att summera produkterna av varje kvalitégrupps massa och pris. Detta sätt lämnar beträffande det avsättningsbara förrådet det mest objektiva och verkligheten närmast kommande värdet — der gemeine Wert — under förutsättning att det i förrådet liggande kapitalet icke är genom lagstiftning undandraget den fria spekulationen, såsom t. ex. i lappmarksskogarna, huvudparten av Danmarks skogar m. fl. Det upp- står emellertid även här vanskligheter, nämligen vid beräkningen av de virkespriser, vilka skola läggas till grund för värdering samt vid bestäm- 5. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 66 J. A. AMILON. mandet av huru stor del av virkesförrådet, som vid en hastig realisation kan tillgodogöras. Det pris, som bör läggas till grund för värderingen, måste vara ett verkligt nettopris. Alla kostnader, som åtfölja en realisering av det salu- dugliga virket, böra sålunda avräknas försäljningspriset. Alla utgifter för avverkning och transport, administration och bevakning, samtliga förrådet åliggande skatter, räntor och amorteringar av i anläggningar nedlagt kapital böra sålunda avdragas. Alla skogsodlingskostnader, däri in- beräknat nödvändiga dikningar, kulturhägnader, ränteförlust å och för- dyrad avverkning av fröträd ävensom ränta a nödigt driftkapital skola ävenledes frånräknas. De nettovirkespriser, som uppnås vid uthålligt skogsbruk och rörande vilka vi äga åtminstone någon erfarenhet, kunna icke utan vidare använ- das vid värderingen. Dessa priser bero nämligen såväl utav omkost- naderna vid avverkningen m. m. som av de erhållna bruttopriserna, och varken de förra eller de senare äro till storleken lika vid uthålligt skogs- bruk eller vid en hastig realisering av förrådet. Omkostnaderna bliva i södra Sverige enligt den erfarenhet, som vunnits vid exploatering av skogsfastigheter, störst vid uthålligt skogsbruk. « Även bruttopriserna bliva i de allra flesta fall högre vid uthålligt skogsbruk än vid reali- sering. Genom en i så hög grad ökad tillgång på trävaror, som en snabb realisering innebär, uppstår nämligen ofta en överfyllnad å virkesmark- naden, vilket resulterar i en sänkning utav de vanligen gällande virkes- priserna. En dylik måste alltid inträda, så snart det salubjudna förrådet är av en betydande storlek och virkeseffekterna helt eller delvis måste försäljas i orten eller därstädes betinga högre pris än på världsmark- naden. Är däremot hushållningen anlagd på export och det avsättnings- bara förrådet icke alltför stort, kan prisfall undgås. Om t. ex. det år 1913 till 2,802,679 kubikmeter uppskattade virkesförrådet å den 25,669 har produktiv mark omfattande, i Hälsingland belägna Hamra krono- park, vilken torde vara känd av ett flertal skogsmän, skulle och kunde tillgodogöras under ett år, uppkom odisputabelt en betydande minsk- ning av de i närbelägna vattendrag vanliga virkespriserna. Tillgodo- görande av ett mindre förråd om t. ex. 20,000 kbm. i samma trakt inverkar däremot säkerligen icke på dessa. Vore det däremot beläget i södra Sverige och möjligheterna att försälja detsamma begränsade till den närmast omgivande orten, skulle ett fruktansvärt prisfall bliva följden av dess omedelbara realisation. I allmänhet kommer prisminskningen att hårdast drabba det mindre värdefulla virket såsom ris, ved m. m. dylikt, vilket icke förmår bära transportkostnader och därför endast OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 67 kan avsättas i orten och till en viss begränsad mängd. Ofta blir det värdelöst. Emellertid är det i de flesta fall outförbart att på ett eller ett fåtal år avverka ett större virkesförråd. Tillgången på arbetsfolk, flottledernas och övriga transportleders för ringa kapacitet m. fl. omständigheter verka här reglerande och nödvändiggöra en utsträckt avverkningstid. Tillgodo- görandet av förrådet bör givetvis icke heller, för så vitt det kan und- vikas, försigga i så snabb takt, att ett prisfall därigenom uppstår. Ett dylikt kan också undgås beträffande sådant virke, vars priser bero av världsmarknaden, utan att tillgodogörandet behöver utsträckas över en alltför lång tidrymd. Å sådana skogar däremot, varifrån virket måste försäljas i orten, eller varest högre pris erhålles än vid export, och där efterfrågan är begränsad, måste givetvis, så snart tillgången över- stiger denna, ett prisfall inträffa. Detta är omständigheter, som förrätt- ningsmannen vid värderingen måste beakta. Han bör sålunda taga hänsyn såväl till den ränteförlust, som kan uppstå genom förlängd av- verkningstid, varvid skogens värdetillväxt givetvis bör medtagas i be- räkningen, som ock till storleken av irträffande prisminskning. Tyska författare, t. ex. MARTIN, framhålla, att vid uppskattning av ett virkesförråd ingen hänsyn bör tagas till ovannämnda i verkliga livet ofta uppkommande prisminskning och han stöder denna sin åsikt på den omständigheten, att ett lands nationalförmögenhet till stor del uppskattas till de i detsamma ingående nyttigheternas försäljningsvärden, utan att något avdrag göres för det minskade pris, som säkerligen skulle bliva en följd, om t. ex. alla ett lands hus, fabriker eller kreatursstammar på en gång salubjödos. Jämförelsen synes mig icke berättigad. För oss gäller det att uppskatta det verkliga eller det värde, som realiter skulle uppnås vid försäljning av förrådet eller hela fastigheten. Man kan ju med säkerhet förutsätta, att om alla landets skogstillgångar samtidigt utbjödos för omedelbar avverkning, skulle lagstiftningen snarast förhindra denna. Från nationalekonomisk synpunkt eftersträvas ett uthålligt skogs- bruk, och i detsamma befintliga tillgångar böra värdesättas från samma synpunkt eller såsom »hushållsvärden», under det att vi söka ett realisa- tions- eller försäljningsvärde. I det föregående har påvisats, att det icke saludugliga förrådet icke kan värdesättas såsom vara. Andra metoder måste användas. Sålunda kan dess värde bestämmas antingen med ledning av kostnaderna för dess uppdragande, produktionsvärdemetoden, med tillhjälp av förväntnings- värdeprincipen, lämpliga och prövade formler eller den erfarenhet, som vid försäljning eller köp av ungskogar kan förvärvas om därvid före- kommande priser. 68 J. A. AMILON. Produktionsvärdemetoden har haft och har fortfarande stor användning vid värdering utav ungskog. Värdet beräknas ur formeln IW;,, = (B, + + V+c-- ZD,1:0p””) 1:00" —(B + V), eller liknande, där x betyder beståndets ålder och 2 åldern, då inkomst för gallring influtit. För- klaring av de övriga använda tecknen återfinnes å sida 60. Denna for- mel angiver teoretiskt det lägsta möjliga värdet och bör därför vara gynn- sam för köpare av ungskog. Högsta möjliga värdet erhålles enligt för- väntningsvärdemetoden. Förväntningsvärdet beräknas enligt formeln , A+ DD 1:00 "+... .—(B+V) (1:00 7” —1) W, : I 3 ÖP vilken kan förenklas till Ö AES SEO PITT Sf est Bane NT I HOP BE Här betecknar x antalet år i omloppstiden och 22 beståndets ålder. Redan i det föregående har jag påvisat, att sistnämnda metod från rent praktisk synpunkt icke lämpar sig för värdering av ungskog. Ett flertal utav de i densamma ingående faktorerna såsom x, 4,, D,, och V kunna nämligen icke tillförlitligt till sin storlek bestämmas för en alltför långt avlägsen framtid. Formeln kan emellertid förändras på så sätt, att förrådets varuvärde beräknas vid en yngre lämplig ålder, t. ex. i södra och mellersta Sverige vid 40 år, varefter detta insättes i stället för Å,, varjämte XY anses vara 40 år. Den skulle därefter erhålla föl- jande utseende TT TOP Ber RA ee I :opte— Wise Från hushållsvärdesynpunkt är ett sådant förfaringssätt berättigat endast under förutsättning, att omloppstiden är 40 år, vilket dock sällan torde inträffa. Erfarenheten visar emellertid, att formeln lämnar ett visserligen högt men dock användbart värde. Såväl produktions- som förväntningsvärdet vidlådas utav en stor svag- het, nämligen deras beroende av markvärdet och räntefoten. Det förra kan nämligen icke beräknas ur den i det föregående förordade formeln AA, + ZD,—c N = u Xx xO:Op Xx då denna förutsätter kännedom om förrådets värde, vilket för oss är obekant, och de enligt markränteprinciperna eller erfarenhet beräknade markvärdena äro, som förut påvisats, föga tillförlitliga, och kunna därför och W, äro i hög grad - km ej användas. Även räntefoten, av vilken UH OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 69 beroende, är, som förut nämnts, mycket föränderlig. På grund härav giva dessa metoder osäkra resultat. För att undvika ungskogsvärdenas beroende av räntefoten och mark- värdet har GLASER, efter vissa förändringar, använt en av MARTINEIT uppställd empirisk formel av följande utseende: AEG FER RA Aa Ala där ÅA; betyder det i-åriga beståndets sökta värde, A, det a-åriga be- ståndets varuvärde samt c kulturkostnaden. Om z sättes lika med noll eller a, erhållas formelns gränsvärden. I förra fallet uppstår följande ÅA, —:c a ElkvalO Md sor 4= (Fock salunda angivande. vardet vid noll a 2 år lika med kulturkostnaden. I senare fallet får ekvationen följande —C utseende 4, = — 2 +c = A,. Det sökta värdet sammanfaller så- a lunda med varuvärdet vid 4 år. Mellan detta och kulturkostnaden hava vi sålunda att söka värdena för ungskogsbestånden, under förutsättning att deras ålder ligger mellan 4 och noll år eller med andra ord ej över- stiger a ar. I formeln ingå endast kulturkostnaden, varuvärdet vid 4 år samt det ifrågakomna beståndets ålder. Den förra kan i allmänhet erhållas ur förda räkenskaper eller, om så ej är fallet, lätt och jämförelsevis säkert bestämmas. I densamma böra även utgifter för hjälpkultur och andra liknande åtgärder såsom röjningar m. m. inberäknas. Dessa verkställas emellertid senare än den egentliga skogsodlingen, och det är därför nära till hands att antaga, det utgifterna härför skola diskonteras till den tid- punkt, då skogsodling först ägde rum. Då formeln emellertid delvis till- kommit för att kunna beräkna ungskogsvärdet oberoende av räntefotens storlek, synes likväl så ej böra ske. Utgifterna för ovannämnda åtgär- der skola i stället utan vidare adderas till de förutvarande kostnaderna. Då hjälpkultur, vilken i allmänhet drager den största utgiften utav dessa atgärder, nästan alltid sker ett fåtal år efter den egentliga skogsodlingen, blir skillnaden med det ena eller andra förfaringssättet obetydlig. Om sålunda den första skogsodlingskostnaden belöper sig till 30 kronor och för därefter utförda åtgärder utgivas efter 3 och 7 år, räknat från be- ståndets grundläggning, respektiva 20 och 5 kronor, utgöra samtliga kostnader 55 eller om diskontering äger rum efter 5 0 räntefot - D) 20 SO FS i eller 50,84 kronor. Med ett varuvärde av 498 kro- 05 05 7 70 J. A. AMILON. nor vid 33 års ålder erhålles vid 20 år 1 förra 232 och itsenarentfallet 230 kronors värde. Skillnaden är sålunda obetydlig. Genom självsådd utan föregående eller efterföljande arbeten för dess underlättande eller förbättrande uppkomma emellertid bestånd utan någon som helst kulturkostnad. I dylika fall måste man antaga en dylik, som står i förhållande till beståndets bättre eller sämre beskaffenhet ävensom till den tids arbetspriser m. m., då detsamma grundlades. Varuvärdet vid a år måste bestämmas med ledning av befintlig erfa- renhet om kubikmassans storlek, kvalité och pris vid åldern a. Denna senare bör i stort sett vara lika med den ålder, då beståndets allra flesta träd vid en snabb realisation av tillgångarna äro saludugliga. Härom får jag framdeles tillfälle att ytterligare tala. Fig. 2 återgiver varuvärdet och det enligt GLASERS formel beräknade värdet för olika åldrar å bok å grevskapet Langeland, varvid A, bestämts vid 36, 40, 45 och 50 års ålder. De i formeln ingående storheterna ÅA, och c påverka det sökta värdet ÅA; uti olika grad vid skilda åldrar. Formeln kan givas följande utseende: A; = (4, —) sa c. Dåz aldrig kan vara större än a utan antingen lika med eller mindre än detta, 2 Zz dock aldrig under noll, blir maximum för uttrycket EE lika med 1 och minimum med o. Från det förra sjunker dess storlek med avtagande värde på z till en början mycket snabbt men sedermera långsammare, ju mera Zz närmar sig noll. Parentesen (A,—ce) kommer alltså att multi- pliceras med ett bråk, vars storlek minskas på ovannämt sätt. Om a är t. ex. lika med 33, erhålles följande värden å uttrycket Br vid nedan- staende åldrar: 33 Ag SS ENA RU dä Sand I,o0000 BNOM PI RAgsbAboR er Lägg dos AT AMOR 0,9009 ZÄSNT. CA BbsANASARDD OR DARN SAS AEE SPA O0,6256 2 (0) TN FR na Ao Cslöle eler sjö. slaLA EE LRälA SR O,4004 INN 2 (FDA SN SSEASSCSED NEEDS O,2252 (LE) RR nt PRE al ee a lade le ake fore oe arag fe fare O,1001 SY LÄ gods ter sBAnagnAgvEgsvådJLLDS 0,0250 (Er a ora mA PST lela Bjalela 5, lnjåle AS O,0000 Härav synes, att termen (4,—-e)-— kommer att på verka A;ganska ringa a OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. Värdet.enl. Clasers formel: VR Ada = Arg = 1949 Fö. sas da vRNSKA 1706 [| = 1464 on AL = Azsg> 1258 ' EK =S006T7 Voruvärdet 800 00 72 J. A. AMILON. vid lägre ålder. Den sista termen i formeln eller c påverkar däremot uti alla åldrar Å; med samma storlek. Varuvärdet A, måste under normala förhållanden alltid vara betydligt större än kulturkostnaden ce. På grund härav har c endast ringa infly- 2 tande på storleken av uttrycket (4, —c) 5 Då emellertid detta, som a förut nämnts, starkt förminskas med avtagande ålder, får det c, som ut- gör formelns sista term, ett avsevärt inflytande på A; för yngre bestånd. Skulle varuvärdet bava beräknats g ” för stort eller för litet, blir 2 +) Z väl (CE ARE Nl = + ce. Uttrycket — kan, som förut omnämnts, a icke vara större än I, och dess storlek avtager med sjunkande z. Felet o:0p A, kommer alltså att förminskas med avtagande ålder, vilket inne- bär en avsevärd fördel, alldenstund det är svårare att riktigt bestämma A, för de yngre än för de äldre bestånden. Har återigen c beräknats felaktigt med + 7 960 blir A= [A, —(c + 0:0p AE Fe kto:opc. Av ekvationen framgar att endast den inom parentesen befintliga storheten + o:opc kommer att förminskas på nyss- nämnt sätt, då där- — — Värdet enl. Glasers formel —-— —- —- Froduktbonsvårdet emot den utanför densamma varande termen ständigt på- | — — förvärtungsvärdet verkat Armed stal bete s fulla storlek. Såsom markvardet uugår & vi förut nämnt, har | kulturkostnaden, -, endast ringa infly- tandert pace vivid högre, men däremot ett avsevärt sådant vid lägre ålder, och felet, o=of cor håller sig på ena- handa sätt. Även här kunna vi alltså tillgodoräkna oss en fördel, därigenom att c är relativt lätt att Fig. 3- Tablå över förhållandet mellan produktions- och för- & 3 väntningsvärdet samt det enligt Glasers formel beräknade värdet bestämma för den = för ett 33-årigt tallbestånd. Varuvärdet vid 33 år 378 kronor. OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 13 500 £r yngre skogen, å vil- Värdet enl. Glasers formel vå kens värde det utö- —- —- —- - Produktonsvärdet - var största inverkan. —— förvärtrungsvårdet är De tvenne återstå- i i 400 » ende i formeln ingå- ende faktorerna a och Zz måste bestämmas medstörstanoggrann- het, vilket också läå- ter sig göra. Ett fel rörande dessa är näm- ligen ödesdigert, enär detsamma kommer att 200 « kvadreras. GLASERS <:formel- metod är såväl pro- duktionsvärde- som förväntningsvärdeme- 10017 s toderna betydligt ö- verlägsen. Den är be- kvam, atbyanvandar de i formeln ingaåen- 50 30 EE de storheterna äro lätta att bestämma, Fig. 4. Tablå över förhållandet mellan produktions- och förvänt- därvid begångna fel ningsvärdet samt det enligt Glasers formel beräknade värdet för =. LEN ett 33-årigt tallbestånd. Varuvärdet vid 33 år 498 kronor. inverka jämförelse- vis föga på resulta- tet, under det att fel beträffande de tvenne andra metoderna växa i hastigt tilltagande progression och därigenom alldeles förrycka detsamma, och slutligen lämnar den ett värde, som kommer det i handel och van- del förekommande priset närmare än produktions och förväntningsvär- dena. Det förra angiver, som förut nämnts, säljarens minimipris och det senare köparens maximipris. Det verkliga handelspriset framgår emellertid som en kompromiss mellan dessa båda ytterligheter, och mellan dem ligger i regel också det enligt GLASERS formel uträknade vär- det. Detta bestyrkes av figurerna 3 och 4. Materialet till dessa har jag hämtat från Hallands Väderö i Kristianstads län. Tvenne därstädes be- lägna 33-åriga tallbestånd innehålla per har respektive 166 och 126 kbm. saludugligt virke, vilket med ett pris av 3 kr. per kbm. utgör ett värde av 498 och 378 kronor. Båda bestånden hava uppdragits genom plan- tering. Kostnaden härför uppgives i befintliga kontrollböcker i medeltal 74 J. A. AMILON. för hela skogen till 30: — kronor per har. Markvärdet beräknas med ledning av förut och nu utgående föga varierande beteslega till 40: — kronor per har. Bevakningskostnaden har årligen under beståndets hela liv utgått med 0:66 och administrationskostnaden med omkring 0: 34 eller sammanlagt 1:—- krona per har. I den senare inbegripas utgifter för skogsindelning. Skatter förekomma ej, och förefintliga onera äro så obetydliga, att de kunna frånses. Räntefoten beräknas vara 5 20 och alltså 100 = 20 kronor. Vinstgivande gallringar hava ej ägt rum. Med pe 0:05 ledning av dessa siffror hava produktions- och förväntningsvärdet, det se nare hänförande sig till det 33-åriga beståndets varuvärde, samt värdet enligt GLASERS formel uträknats för skilda åldrar och grafiskt återgivits. Betrakta vi kurvorna för produktions- och förväntningsvärdet skola vi finna dem utvecklade enligt respektive formler från vardera endast en fast punkt, nämligen från kulturkostnaden och varuvärdet vid 33 års ålder. Andra kontrollpunkter eller stödjepunkter saknas fullkomligt. Kurvorna kunna således säga hänga i luften, och huruvida de hänga rätt, beror enbart av de i formeln ingående storheternas riktighet. Kurvan för de enligt GLASERS formel beräknade värdena stöder sig emellertid såväl på kulturkostnaden som varuvärdet och förlöper som en båglinje mellan dessa. I stort sett framgår den också mellan de tvenne andra kurvorna. I alla bestånd sänker den sig emellertid i yngre ålder under produktionsvärdekurvan. Ju sämre beståndet utvecklas eller med andra ord, ju mindre varuvärdet vid 4 år överstiger produktionsvärdet, desto djupare sjunker den GLASERSKA värdekurvan under produktions- värdekurvan, och desto längre dröjer det, innan den senare överskrides. Detta innebär dock icke någon större svaghet. Skillnaden mellan pro- duktionsvärdet och det enligt GLASERS formel beräknade värdet kan be- traktas såsom ett berättigat avdrag för den risk, som alltid förefinnes, att ett yngre bestånd icke utvecklas ekonomiskt tillfredsställande. Förhållandet mellan de efter de trenne metoderna beräknade ungskogs- värdena framgar av efterföljande tabell. Den erfarenhet om ungskogars värde, som vunnits vid köp eller för- säljning av dylika, är mycket ringa och kan endast i sällsynta fall läggas till grund för en värdering. I det föregående hava vi förutsatt, att det avsättningsbara förrådet skall värdesättas som om det snarast skulle tillgodogöras. En forcerad avverkning av de äldre träden kan emellertid i blädningsskogar och olik- åldriga skogar överhuvud, där plantor och ungträd förekomma enstaka OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 7 un Förväntnings- Värdet enl. Glasers] VärdeflerisGlaserstförtnel Pro- värdet formel Ålder | du YST UNT jo Kia sp Aag = | 4gg = | Agg = | gg = | Och 4; = 498 kr. | och 4, = 378 kr. NaLnE "1498 kr.137$ kr.| 498 kr. | OKI avviker från | avviker från [AN | e I å | | | | || produk- | förvänt- | produk- | förvänt- | Kr Kr. ed | Kö er | tionsvär- |ningsvär- | tionsvär- |ningsvär- | | II det med | det med | det med | det med | | Br. jr RN NE Oo 30 20028 30 | SOM TIINGE 1 10 — 22 HO + 2 5 55 82 | 52 42 39 SN VEG == lör | NG LOS 87 122 83 äl 65 — 10 — 45 —- 22 — 18 15 T247/08 förren Ware ATS 108 + 8 SM = 6 — 14 Faa 1791 236 | MY Ne 169 EB = ne = 3 295245 318 142303) 1323 248 FAN TISK Jae TS Sö gORNNs200 F422N SLS CASTEL [1 SA + 122 + 29 TS = HG SSI 300,0 408: I. 3490) 4086 ol 378 108 + 0 —12 | + 0 eller "i" grupper, hava ett ödesdigert inflytande på dessa. Träden äro nämligen i hög grad beroende av varandra, och man kan icke inom be- ståndet ostraffat uttaga över ett visst antal sådana. Överskrides detta, får det kvarvarande utglesnade beståndet eller grupperna ett obetyd- ligt värde. Givetvis är icke ungskogen inom alla olikåldriga skogar värdelös. För att kunna bedöma hithörande frågor måste man göra klart för sig graden av det beroende, i vilken den yngre skogen står till den äldre. Kan denna senare borttagas, utan att den förra därunder och ännu mer där- efter lider något större men, utan allt framgent är i stånd att utvecklas på önskvärt sätt, har den ett lika stort värde som likåldrig ungskog av samma beskaffenhet. En 20-årig tallföryngring, i vilken en timmer- ställning förefinnes, är sålunda likvärdig med en dylik av samma beskaf- fenhet, i vilken inga Ööverståndare förekomma. I verkliga blädnings- skogar eller överhuvud 1 sådana, där träd av ett flertal skilda åldrar före- komma blandade med varandra, äro emellertid i allmänhet de yngre träden mycket beroende av de äldre och samtliga de senare kunna icke på en gång avverkas, utan att i regel de förras fortvaro såsom bestånd tillspillogives, och på grund härav kommer ungskogens värde i sådana bestånd att bliva mycket lågt och i många fall lika med noll. En blädningsskog eller en olikåldrig skog, i vilken träd av många åldrar finnas inom varje bestånd, kommer alltså att uppskattas till ett lägre värde än en med densamma jämngod trakthyggesskog med lik- åldriga bestånd. Tvenne skogar av dessa typer kunna således hava 76 J. A. AMILON. samma värde från hushållssynpunkt, och lämna lika stor årlig netto- behållning, men den olikåldriga skogens realisationsvärde kommer dock att understiga den likåldrigas, vilket återigen föranleder en högre ränte- avkastning från den förstnämnda. Detta förhållande är givetvis en brist uti det föreslagna värderingssättet, men det synes icke finnas något sätt att undanröja detsamma. I det föregående hava vi ständigt gjort skillnad mellan den avsätt- ningsbara och icke avsättningsbara delen av virkesförrådet. Vi skola nu söka utreda, var gränsen mellan dessa bör uppdragas. Möjligheten att kunna försälja ett träd beror, som bekant, under i övrigt givna förhållanden huvudsakligen och i normala fall enbart på dess storlek. Denna är emellertid i stort sett proportionell med åldern, och då det för vårt ändamål är bekvämare och bättre att räkna med denna än med olika dimensioner, begagna vi oss därav och upp- draga skillnaden mellan det avsättningsbara och icke avsättningsbara förrådet såsom en gräns mellan olika åldrar. Vi hava emellertid icke att göra med träd utan med bestånd. Nyss ha vi sett, att beståndet är av en fast samhällsbyggnad, samt att träden inom detsamma äro i hög grad beroende av varandra. Därför kunna i regel icke de saludugliga träden tillgodogöras, utan att därigenom livsvillkoren för de övriga försämras och beståndets värde såsom sådant äventyras. En avverkning — det gäller här endast yngre eller medelålders skog — måste alltså omfatta beståndet i sin helhet och kan därför icke äga rum, förrän de allra flesta träden inom detta uppnått saludugliga dimensioner eller med andra ord kunna 3å rot försäljas. Skall emellertid värdering av förrådet försiggå på här beskrivet sätt, kommer, såsom förut påpekats, i många fall en prisminskning att in- träda, och denna drabbar i synnerhet de mindre träden. Träd, som vid uthållig drift äro avsättningsbara, äro det sålunda icke vid en snabb realisation. Med avsättningsbara eller saludugliga träd måste alltså i detta sammanhang förstås sådana, som wid en hastig realisation av virkes- förrådet kunna å rot försäljas. GLASER har föreslagit, att åldersgränsen bör dragas antingen så, att den sammanfaller med den lägsta omloppstid, som från hushållssynpunkt kan komma i fråga, vilken i mellersta Sverige enligt T. JONSON ligger mellan 40—50 år, eller också vid den ålder, då träden inom beståndet erhålla varuvärde. Under de flesta omstän- digheter kommer i södra och mellersta Sverige gränsen mellan avsätt- ningsbara och icke avsättningsbara träd att förlöpa mellan 30 och 350 år. Givetvis finnas undantag, t. ex. bestånd å mycket dåliga marker eller inom trakter med dåliga avsättningsmöjligheter. Uppskattning av i skogens anläggningar bundet kapital. Förutom OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. T marken och virkesförradet är kapital ofta till en icke obetydlig mängd nedlagt i för skogshanteringens bedrivande nödvändiga anläggningar, t. ex. vägar, byggnader m. m. ävensom uti inventarier, och detta kapital ökas med tilltagande intensitet i skogsskötseln. Det skiljer sig på många sätt från det i marken och virkesförrådet befintliga. Liksom detta har det emellertid verkliga materiella motsvarigheter. De flesta av dessa kunna likväl i motsats till marken och virkesförrådet icke enbart för sig göras till föremål för köp eller försäljning utan endast i samband med skogsfastigheten eller delar därav. Man kan sålunda icke tänka sig en väg, ett dike eller en hägnad försäljas såsom sådana. Däremot kunna andra skogens anläggningar, t. ex. byggnader, liksom densamma tillhöriga inventarier m. m. utan vidare avyttras. Även i ett annat fall finnas olikheter mellan dessa tvenne kapitalkate- gorier. Om sålunda marken och virkesförrådet väl vårdas och under- hållas, minskas icke deras värde, så framt icke yttre förhållanden, t. ex. avsättningsmöjligheter m. m. försämras. Virkesförrådet ökas tvärtom årligen genom tillväxten, och tillgodogöres endast denna, förblir det under ovannämnda förutsättning alltjämt vid minst samma storlek. Så är emellertid icke förhållandet med i skogens anläggningar bundet kapi- tal. Huru väl dessa än vårdas och underhållas, slitas de likväl och här- igenom också det i dem nedlagda kapitalet, vilket sålunda under tider- nas lopp så småningom förbrukas. En trähägnad kan sålunda icke be- räknas vara användbar längre tid än 15—20, ett trähus 50 och ett in- ventarium t. ex. 10 år. Härefter äro de och alltså även i dem befintligt kapital förbrukade, och härtill måste hänsyn tagas vid beräkning av deras kapitalvärden. Skogen tillhörande åkerjord, vägar och vissa slags hägnader bilda emel- lertid undantag från ovanstående. Den förra förhåller sig såsom skogs- marken, och dess kapitalvärde skall sålunda under normala förhållanden förbliva oförminskat. Detsamma gäller ungefärligen även vägar, diken och stengärdesgårdar. Om dessa väl underhållas, förslitas de aldrig. De förra undergå tvärtom en ständig förbättring. Befintliga broar och grin- dar äro dock underkastade försämring. Kapitalvärdet av hägnader, diken, kolbottnar, telefonledningar, in- ventarier och byggnader beräknas bäst genom att från anläggningskost- naderna, vilka i allmänhet äro kända eller utan svårighet kunna utrönas, subtrahera det uppkomna slitagets värde. Beträffande byggnaderna kan dessutom någon ledning erhållas av brandförsäkringsbeloppen. Givetvis böra endast sådana anläggningar, vilka tillhöra skogsbruket, och vars inrättande varit förenat med en verklig kapitalökning, tagas i betraktande. Sålunda skola kulturhägnader, vilka avse ungskogens skyd- 78 J. A. AMILON. dande mot betesdjur eller vildnaden förbises. Sådana hägnader tillhöra nämligen jordbruket eller jakten och vidkomma icke skogen. Ej heller kapitalvärdet av diken, som upptagits för föryngringens underlättande eller för skogsfastighetens bibehållande i befintligt skick bör beräknas. Detta ingår nämligen i markens och virkesförrådets värde, enär utgifterna för ifrågavarande diken redovisats såsom tillhörande omkostnaderna för drift och underhåll. Även flottledernas kapitalvärde kan utrönas med ledning av anlägg- ningskostnaderna och uppkommet slitage. Beträffande övriga transport- leder måste hänsyn också tagas till värdet av den mark de upptaga, vadan deras kapitalvärde blir lika med anläggningskostnaderna + mark- värdet — slitaget. Ofta öka emellertid de närstående träden sin massa- tillväxt så avsevärt, att ökningen uppväger eller motsvarar den tillväxt, som går förlorad å det för transportleden använda området, och under sådana omständigheter kan markvärdet förbises. Ofta är det svårt att utreda transportledernas anläggningskostnader. Ett stort antal äldre vägar hava nämligen uppkommit genom förbättring av urgamla stigar. Redan färdseln i och för sig har bidragit att för- stora dessa, och de kostnader, som använts, hava utan åtskillnad omfattat såväl underhåll som nyanläggning. Vägarbetet har ofta utförts rent till- fälligtvis. Anteckningar om kostnaderna för detsamma saknas så gott som fullständigt. De äldre vägarna byggdes ej heller för transport av andra skogseffekter än sådana, som skulle användas till husbehov. De- ras huvudsakliga uppgift var att tjäna såsom utfartsvägar från nybyggen och torp eller såsom förbindelseleder mellan dylika eller byar. I äldre tider tillhörde de alltså icke skogen utan å densamma belägna eller när- belägna jordbruksfastigheter. Då de äldre vägarna sålunda anlagts icke för skogsbrukets räkning, i längesedan förfluten tid och utan några egentliga kostnader, synes deras ursprungliga kapitalvärde kunna avskri- vas. Så kan givetvis icke ske med det kapitalvärde, som uppkommit genom i senare tider verkställda förbättringar. Detta bör beräknas på samma sätt som de yngre vägarnas kapitalvärde. De äldre flottlederna hava ungefär samma uppkomsthistoria som de äldre vägarna. Då byggnaderna i flottleder förbrukas ganska snabbt, kan man förutsätta, att alla före en viss tid, exempelvis för 20 eller 30 år sedan gjorda nyanläggningar blivit förslitna och sålunda avskriva det i dem nedlagda kapitalet. Vid beräkning av kapitalvärdet behöva alltså de kostnader, som utgätt före en viss tid, icke tagas i betraktande. Se- nare kostnader kunna i regel erhållas ur förda räkenskaper. Kapitalvärdet av åkerjordar, ängar och slåtterlägenheter, vilka såsom löneförmäner äro upplåtna till skogspersonalen eller brukas direkt under OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 79 skogen, uppskattas lämpligast med ledning av det pris, liknande områden med samma beskaffenhet och belägenhet i allmänhet betinga. Markens, det avsättningsbara och icke avsättningsbara virkesförrådets samt anläggningarnas värden hava uppskattats var för sig, och det kan tyckas, som om summan av dessa borde vara lika med hela skogsfastig- hetens värde. Så är emellertid ej förhållandet. Markens och anlägg- ningarnas respektive värden hava nämligen bestämts med förutsättning, att uthålligt skogsbruk med i regel årlig skörd skall äga rum. Så blir emellertid ej händelsen, om det avsättningsbara förrådet snarast möjligt realiseras, och härpå är dess värde baserat. Om vi tänka oss, att ägaren av ett skogsområde, där ung, medelålders och gammal skog intaga ungefär lika stor areal, först tillgodogör sig det realiserbara förrådet och därefter vill försälja marken, ungskogen och anläggningarna, så uppstår frågan, om detta kan ske till ett pris, som motsvarar deras uppskattade värden. Utan tvekan kan man härpå svara nej och detta på grund av följande omständigheter: ; 1) Vissa utskylder komma under varierande tid att utgå med samma belopp efter och före det saludugliga förrådets avverkning, och här- igenom betungas marken och ungskogen i hög grad. 2) Ungskogen, marken och anläggningarna hava ett större värde, om ungskog, medelålders skog och äldre sådan förekomma till ungefärligen lika areal än om hela ytvidden upptages enbart av ungskog och kal- marker. I förra fallet utgör fastigheten en väl avvägd förvaltningsenhet. 3) Skogsfastigheter, som huvudsakligen bestå av ungskog och kal- marker, äro föga efterfrågade i >handel och vandel». Därför äro de också svåra att försälja och hava på den grund ett jämförelsevis ringa värde. Av de utskylder, som åligga en skogsfastighet, utgå skogsväårdsavgif- terna och skogsaccisen endast, om avverkning till avsalu ägt rum, och aligga sålunda icke ungskogen eller marken. De flesta andra utskylder, såsom inkomst- och förmögenhetsskatt, skatter till kommun, landsting och väghållningsdistrikt skola under alla omständigheter utgöras, men då deras storlek bestämmes av inkomsterna eller värdet av fastigheten, minskas de efter tillgodogörandet av det saludugliga virkesförrådet — vid devastering av mycket stora fastigheter kan på grund av minskning av samtliga beskattningsbara värden särskilt kommunalutskylderna för- storas — i en omfattning, som motsvarar försäljningspriset för detta. På grund av skattetekniska orsaker inträder dock minskningen icke ome- delbart utan först ett eller två år efter avverkningen, och under denna tid får marken och ungskogen betala utskylderna även för det avverkade 80 J. A. AMILON. förrådet. Utskylderna för prästerskapets avlöning förhålla sig på ett annat sätt. Deras storlek regleras för församlingar på landet genom lönekonventioner, vilka fastställdes på 1860- och 70-talen med femtio års giltighetstid. Enligt dessa har varje fastighet att erlägga ett belopp, vars storlek som oftast bestämts med ledning av taxeringsvärdet under något av åren närmast före konventionens fastställande. Avgälden är sålunda en gång för alla fixerad och påverkas icke, i motsats till övriga utskylder, av förändringar i fastighetens värde. Detta gäller även ett flertal för samma ändamål utgående mindre skatter, såsom olika slag av tionde, jure stole m. ff. Efter avverkning av det realiserbara förrådet kommer alltså marken och ungskogen att belastas av även den del av ifråga- varande utskylder, som motsvarar det förras värde. Sättet för präster- skapets avlöning håller emellertid på att förändras, och i den mån nu- varande lönekonventioner upphöra att gälla, vilket skall hava ägt rum senast den 1 maj 1924, skola även ifrågavarande utskylder uttagas efter senaste fastställda taxeringsvärden, och därefter komma även de att vid förändringar i fastighetens värde förhålla sig som kommunalskatterna. Vägunderhållet in natura å allmänna vägar kommer i allmänhet att efter en avverkning under någon tid åligga fastigheten i samma omfatt- ning som före densamma. Vägunderhållet utgöres nämligen efter vägtal, som vid en viss tidpunkt i samband med vägdelning åsättes fastigheterna efter de senaste taxeringsvärdena. Dessa vägtal ligga till grund för vägdelningen och äga bestånd, tills ny sådan sker. En dylik kräver emellertid mycket arbete och kostnad och företages endast, när Konungens befallningshavande på därom väckt förslag, och sedan de väghållnings- skyldiga blivit hörda, finner sådan på grund av väsentligt förändrade förhållanden inom väghållningsdistriktet vara erforderlig. En avverkning å endast en fastighet torde näppeligen kunna föranleda ny vägdelning utan även i detta fall komma marken och ungskogen att påläggas de onera, som egentligen tillhöra det tillgodogjorda virket. Detsamma torde också bliva händelsen med underhållet av sådana enskilda vägar, i vilka fastig- heten jämte andra äger del, i synnerhet när denna del är avsevärd och det avverkade virket utforslats å vägarna i fråga. Även andra onera, t. ex. uppförande och underhåll av rågångshägnader äro oberoende av växlingar i fastighetens värde och minskas sålunda icke efter en av- verkning. Slutligen bör också framhållas, att ehuru förvaltnings- och bevaknings- kostnader efter det saludugliga förrådets avverkning kunna avsevärt in- skränkas, minskningen dock icke blir så stor, att den motsvarar det sålda förrådets värde. Alltså en ny börda. För att beräkna kapitalvärdet av de onera och utskylder, som efter OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 31 en realisation av det saludugliga förrådet sålunda komma att överflyttas från detta på marken och ungskogen, måste vi förutom värdet av det försålda förrådet, marken och ungskogen samt storleken av de utgående skatterna även känna, huruvida och när dessa senare komma att för- ändras. I allmänhet kan man förutsätta, att deras storlek förblir lika, ända tills de på grund av förändrade bestämmelser eller lagar skola ut- göras efter nya principer. Beträffande skatterna till prästerskapet veta vi, att detta skall äga rum, när nya lönekonventioner träda i tillämpning, och sålunda kunna vi beräkna deras kapitalvärde. Tidpunkten, när väg- underhållet kommer att fördelas rättvisare, undandrar sig varje tillför- litlig beräkning. Detsamma gäller också ett flertal övriga onera av förut- nämnt slag. På den grund kan ej heller kapitalvärdet av den del av dessa onera, som rätteligen tillhöra det försålda förrådet, med säkerhet beräknas, utan man måste åtnöjas med en efter de lokala förhållandena gjord tillnärmelsevis uppskattning. En skog sammansättes i regel av bestånd av många olika åldrar. Är arealen lika fördelad mellan de olika åldrarna, så att t. ex. 1-årig skog intager lika stor ytvidd som 2-årig, 3-årig o. s. v., säges »åldersklass- förhållandet» vara normalt. Det är givetvis från skogligt-teknisk och administrativ synpunkt av stor betydelse, huruvida normalt eller i det närmaste normalt åldersklassförhållande förekommer, eller om en el- ler flera åldersklasser dominera på de övrigas bekostnad. Det torde här vara överflödigt att närmare redogöra för de olägenheter, som med- följa det sistnämnda, liksom för de fördelar, som äro förbundna med det förstnämnda tillståndet. Att bådadera dock äro synnerligen beaktans- värda framgår därav, att all välordnad skogsskötsel, såväl allmän som enskild, strävar efter att även med ekonomiska uppoffringar åstadkomma och bibehålla ett normalt åldersklassförhållande. TI alla länder med gam- mal skogskultur såsom Sachsen, Braunschweig och Hessen har man också nått detta mål, och i Danmark är man, om de skogsodlade hedarna undantagas, på god väg. Att det ligger ett ofrånkomligt värde i ett väl avvägt förhållande mellan den areal de olika åldersklasserna upptaga synes ytterligare genom ett citat av professorn vid Landbohöjskolen i Köpenhamn: CV. PRYTZ, som 1 en liknande; fraga yttrar: d-— = -umtet fornuftigt Menneske kan nogen sinde falde paa at realisere et Forraad med regelmessigt Aldersklasseforhold. En saadan Realisation har aldrig fundet Sted, fordi den vilde have medfört uoverskuelige Tab.» När det emellertid gäller att från ord övergå till siffror och i sådana utmäta den värdeförlust, som uppstår, när åldersklassförhållandet vid en avverkning av det saludugliga förrådet försämras, räcker vår förmåga icke till. Det värde det här är fråga om, är nämligen av rent immateriel 6. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 52 J. A. AMILON. art och saknar varje materiell motsvarighet, som kan värderas, och kan icke själv göras till föremål för köp eller försäljning. Beräkningen måste sålunda alltid bliva subjektiv, och endast tvenne givna fasta förhållanden finnas att stödja densamma på, nämligen åldersklassförhållandet före och efter avverkningen. I samma mån som det förra närmade sig det nor- mala, dess bättre var skogen avvägd, och dess större var här ifrågavarande i siffror svårmätbara värde, och ju flera åldersklasser avverkningen om- fattade, dess mera förminskades detsamma, och dess större blev förlusten. I ekonomiskt välskötta skogar finnas alltid anläggningar, såsom trans- portleder m. m. för driftens underlättande, och i skogar med någorlunda gott åldersklassförhållande kunna dessa anläggningar ungefärligen avpassas efter såväl det nuvarande som framtida behovet. Inträffar emellertid en så våldsam förändring som det saludugliga förrådets tillgodogörande, bliva anläggningarna under avverkningen otillräckliga och därefter helt eller delvis obehövliga. Kunna de icke försäljas eller på annat sätt göras inkomstbringande, vilket i många fall är omöjligt, uppstår en avsevärd förlust. Vid beräknandet av denna måste man taga hänsyn till, att slitaget vid det saludugliga förrådets tillgodogörande är avsevärt större än under vanliga normala förhållanden, samt att anläggningarna framdeles, sedan ny avverkningsbar skog hunnit uppväxa, möjligen kunna komma till användning. Om sålunda t. ex. en flottled har ett kapitalvärde av 10,000 kronor och under avverkningen slites för 5,000 kronor, är efter dennas slut dess kapitalvärde 53,000 kronor. Är den för skogen obehövlig och, icke bör underhållas för framtida bruk, har den icke annat värde än de i densamma befintliga materialens, och förlusten är alltså lika med skillnaden mellan 5,000 kronor och detta. Anses den däremot böra underhållas, kommer kostnaden härför ävensom räntan å dess kapital- värde att utan någon nytta för skogen utgå, tills den åter tages i bruk, och värdeförlusten blir alltså lika med det kapitaliserade värdet av dessa tvenne utgifter. Givet är, att värdeförlusten å anläggningarna måste med avseende på deras olika slag och lokala förhållanden beräknas på vitt skilda sätt. Sålunda måste hänsyn tagas till, huruvida skogen tillhörande jordbruk eller industri kunna på grund av möjligen ökad verksamhet ha användning för och övertaga underhållet av vägar, byggnader och tjänste- jord m. m., till vilket pris den senarei annat fall kan utarrenderas m. m. Fullt noggranna siffror kunna sällan påräknas, och även i detta fall spelar det subjektiva omdömet och den praktiska erfarenheten en avgörande roll. Sedan det avverkningsbara förrådet forsålts, blir skogens avkastning ytterst ringa, och även om den årliga saludugliga tillväxten helt tillgodo- göres, komma dock utgifterna att överstiga inkomsterna. Någon för- ändring härutinnan kan endast påräknas, om avverkningen inskränkes OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 83 till gallring, men även i så fall först efter en lång tid. Det är emel- lertid föga lockande att placera pengar i ett företag, som under en längre tid kräver årligt penningetillskott för att täcka skillnaden mellan utgifter och inkomster, och där avkastningen utgöres av ökning i kapital- tillgångar, vilka oftast äro ytterst svåra att realisera till ett antagbart pris. På grund härav äro också fastigheter, vilka äro bevuxna med yngre, ej säljbar skog eller bestående av kala marker, föga efterfrågade. Tillgången på utbjudna sådana är emellertid riklig, och därför blir det pris, som kan erhållas, lågt och avsevärt mycket mindre än det som uppnås, om liknande ungskogsområden eller kalmarker utbjudas gemen- samt med äldre skog. Även härigenom uppstår sålunda en förlust, vilken vi måste taga hänsyn till, då det gäller att beräkna realisationsvärdet, men även i detta fall är den omöjlig att angiva i fullt noggranna siffror. Efterföljande tablå må tjäna såsom exempel för ett klargörande av de huvudprinciper, enligt vilka värderingen av skogens kapitaltillgångar bör verkställas. De ursprungliga siffrorna rörande marken och förrådet äro hämtade ur en av GLASER utförd beräkning för en normal hyggestöljd för gran å II:dra boniteten med 120-årig omloppstid. Enligt PRYTZ uppgifter från Petersgaards distrikt har jag beräknat anläggningarnas värde till 13 20 av markens och förrådets. Det avsättningsbara förrådet. Avsättningen av smårre gagnvirke och ved är endast möjlig i orten, vadan ett prisfall med 30 2 av värdet beräknas. Timmervirket har hitintills försålts utom orten. Intet prisfall befaras. Avverkningstid ett ar. lim eteu SÖ EVATKeR ses -rr ds as dr rastnpldda sne kr. 481,000 Mindre gagnvirke 90,000 — 90,000 X0:3 >» 63,000 IMedyirker68;000— 05,00 0015 91 --kLe 244100 588, 100 Avgår '/,; års ränta under avverknings- é ESR NRA Hidenkenigtisoniantefötl tees... 14.702! 593:3908 Det icke avsättningsbara jörrådet. Wi SSko ot O AT enetrt aronsson kr. 27,000 INTRA rd Sr åa mr Rn rn en an SL saa >» 114,300 141,300 Avgår: Vissa skatter under 7 år för det försålda Ville rer RR EE elr BAN an Er elastisk OR N ndda E: 6,300 Vägunderhåll in natura å allmänna vägar för det försålda förrådet under 10 år; UPPLOSSUN ATLV bög ade en 0 ostsd ser RSA fr Nad > 10,000 iffansportike: 10:300! TATTOO ES7I380 834 J. A. AMILON. Transport kr. 16,300 141,300 5373,398 Vägunderhåll in natura å enskilda vägar, i vilka skogen har del; approximativt >» 9,000 Nedskrivning i övrigt på grund av värde- minskning genom det saludugliga för- rådets avverkning med 33 20 av 141,300 KEKOMOT frå (rg CRT SEEN FANS EAS ENA >" A7:100 T2400EIKGS:900 Anläggningarna TFasStbry 2 09:11 .e ITIS DA kri 20,000 Hlöttleder; enskildas Crea > 1 20000 Vägar, RESAS EON Bl 2 5 väl FX RE VINN. » 10,000 Bostadshus åt skogspersonalen ............... 2020:000 Tjänstejords svt se sp ge Ve san Olas » 1 OC TDVEIYCALLCSI EE RIE tat EL ELNA BS EEE a Feer e LANE » 50001 085000 Avskrivning på grund av det saludugliga förrådets avverkning. Ibastbryggat avskiivarmetS0 do osa. kry 0000 Flottleder: » SOROS TANT >» ITÖLOPG Vägar: » SOROS RN » 5,000 Bostadshus: ingen avskrivning Tjänstejord: >» » IN Ven talet avSkauvn SRA Oo es » 2,000 —39,000 = 46,000 Summa kr. 688,298 Ovanstående summa utvisar alltså skogstillgångarnas värde vid en hastig realisation av det saludugliga förrådet. Det i jordbruket och i den med skogshanteringen förbundna industrien nedlagda kapitalets storlek bör givetvis även beräknas, då inventering av skogstillgångarna äger rum. Redogörelsen för de metoder, som där- vid lämpligen kunna användas, ligger utanför detta ämnes plan, vadan jag anser mig helt böra utelämna densamma och nöja mig med att fram- hålla, att även dessa kapitaltillgångar oftast få vidkännas en betydande värdeminskning, så snart det avsättningsbara virkesförrådet tillgodogjorts. Jordbruket är nämligen ofta beroende av den jämna arbetstillgång, som endast skogar med en jämförelsevis stor och regelbunden årsavverkning förmår skänka, och industriens anläggningar, såsom sågar, kolugnar m. m. äro i allmänhet avpassade efter virkesuttagets storlek under förutsättning av någorlunda uthållig drift och därjämte ofta för fyllande av sitt behov utav råvara hänvisade enbart till egna skogar. Under sådana omstän- digheter kommer givetvis tillgodogörandet av det saludugliga förrådet OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 35 att medföra en minskning uti såväl jordbruksfastigheternas som industri- anläggningarnas värden, och denna torde i regel hårdast drabba de senare. I detta sammanhang vill jag för undvikande av missförstånd framhålla, att jag med uttrycket »skogens anläggningar» avser t. ex. vägar, flottleder, bostadshus åt personal m. m. eller i allmänhet anlägg- ningar, som måste förefinnas a varje skog, även om avverkningen försäljes å rot. Dessa böra skiljas från »industriens anläggningar», vilka icke äro nödvändiga för skogshanteringen såsom sådan utan endast, ifall den är förbunden med förädling av skogsprodukterna. Statiska beräkningar. Skogsbrukets ekonomiska resultat kan i huvudsak utrönas på två sätt, nämligen genom jämförelse mellan inkomster och utgifter eller beräkning av förräntningsprocentens storlek å i skogsbruket nedlagt kapital. I förra fallet måste emellertid hänsyn tagas till de kapitalförändringar, som uppkomma därigenom, att inkomsterna över- eller understigit markens och förrådets värdetillväxt, samt att utgifterna antingen varit otillräckliga för behörigt underhåll eller också delvis avsett kapitalökning. Över alla hithörande förhållanden erhålles kännedom först, sedan resultaten från tvenne inventeringar föreligga. Därför kan i regel också vinsten eller förlusten beräknas först vid inventeringsperiodens slut som ett årligt medeltal, och endast under vissa betingelser kan den årligen löpande vinsten med tillförlitlighet utrönas. Den årliga medelvinsten kan beräknas ur följande ekvation ZI—(ZU— XU) + awa+20g (0) RIE : där / och U betyda inkomster och utgifter, U, utgifter avseende kapi- talökning, 20; Oo och 2v, förändringar i markens och förrådets samt anlägg- ningarnas respektive värden, bortsett från U, och 2» antalet år mellan tvenne inventeringar. Såväl 2, som 24, äro emellertid obekanta och måste ersättas med kända storheter. Dessa hava vid inventeringarna er- hållits. Om W,, och W, alltså beteckna markens och virkesförrådets samt ÅA, och Å4, anläggningarnas värden vid början och slutet av in- venteringsperioden samt U;, och U;, utgifter för kapitalökning blir EE STAL LDeh diagr Ar LA al, > och alltsa EE EO UJ (för dnr Ur). PA — An OR (ID) n elleridar SU = SU + SUR KS — ZU+(W, Tr WW) + (A,, — ÅA) LINS TAE TIGOr (IIT) mm Nn n 36 J. A; AMILON. Förändringarna i anläggningarnas värde bero antingen på att ytterligare kapital nedlagts i dem eller också på förflyttning eller förbrukning av det redan befintliga. Någon värdetillväxt jämförbar med förrådets eller markens äger icke rum. Någon vinst kan alltså ej uppstå, men väl förlust. Uti inkomsterna redovisas emellertid även sådana medel, som härflyta ur en minskning av anläggningarnas kapitalvärde. Dessa utgöra givetvis ingen vinst och mäste därför avföras ur formeln, vilket, då deras storlek icke omedelbart kan beräknas, sker genom termen + (4, — 4, — ZU,). Om sålunda ifrågavarande inkomster betecknas med Z/,,, blir ÅA, = A, + + 2ZU,, — 28, och insättes detta i formeln II erhålles Vv y 77 7 ba DE BU FSA ”n Nn Förändringarna i markens och virkesförrådets kapitaltillgångar bero på förhållandet mellan avverkningens värde och markens och virkesförrådets tillväxt i värde. Den senare betingas dels av förrådets biologiska till- växt, dels av dyrhetstillväxten, i den mån denna ej motsvarar penning- värdets sjunkande. Under den korta tiden — 10 år — mellan tvenne inventeringar är den obetydlig och kan förbises. Å skogar med unge- färligen normalt åldersklassförhållande är vidare avverkningen och till- växten lika, och deras värden kunna antagas ungefärligen täcka varandra. Under sådana förhållanden uppkomma givetvis inga andra kapitalför- ändringar än genom utgifter avseende kapitalökning och inkomster till följd av mera tillfällig kapitalminskning, t. ex. på grund av försälj- ning av jordområden, i förtid tillgodogjord skog m. m. Dessa utgifter och inkomster äro emellertid bekanta genom de årliga boksluten, och sålunda kan den årliga vinsten eller förlusten beräknas ur ekvationen w =(I— L)—(U— Uj). Skulle vidare inga kapitalförändringar alls hava ägt rum, kan vinsten beräknas enligt den i. vårt land i allmänhet, men oftast felaktigt, använda formeln 20 = /— U. : Skogshushållningens resultat kan, som förut nämnts, konstateras även genom storleken av förräntningsprocenten å skogstillgångarnas kapital- värde. Härvid måste emellertid beaktas, att det i anläggningarna befint- liga kapitalet är oberoende av något som helst biologiskt inflytande, och till sin natur fullt jämförbart med t. ex. industriens kapital, varför det givetvis bör förräntas efter landets vanliga räntefot. Detta sker också, enär bland de årliga driftkostnaderna upptagas även ränta å anläggning- arnas icke nedskrivna kapitalvärde. Under samma förutsättningar, under vilka den årliga vinsten kan be- räknas ur uttrycket /— U, erhålles den årligen löpande förräntnings- OM SKOGSBOKFÖRING OCH SKOGSVÄRDERING. 37 100 (/— U) procenten" 2 ur uttrycket — Sr eller 100 . 2w HER, EN där Wbetydermarkens och virkesförrådets värde. Under alla andra förhållanden kan emellertid den årligen löpande förräntningsprocenten icke beräknas, utan endast förräntningsprocenten i årligt medeltal under inventeringsperioden och 00 . w, 200 . w, | AR ; Utfrormeln 2, — oc HW eller FA Som vi förut påvisat är 2v, ar ” I” ” 2 oberoende av från anläggningarna inflytande inkomster. Insättas alltså värdet på z2v,, blir 21 SPSS ”"1 a He) 5 (CA a 24) e NN) 20 (ME sta W,) Brf 200 I det föregående har jag sökt framställa ett system för skogsbok- föring, varigenom kännedom om den uppkomna vinstens eller förlustens verkliga och ej såsom nu skenbara storlek skulle erhållas. Jag har i första hand sökt utreda dess teoretiska del, i den tro att först sedan denna är klarlagd, de förändringar, som i praxis äro nödvändiga t. ex. för inbesparande av arbete m. m. kunna företagas. För egen del är jag livligt övertygad om den stora betydelsen av att förvärva en tillförlitligare kännedom än vår nuvarande om den verkliga storleken av våra skogars avkastning, om de förändringar det i dem nedlagda kapitalet undergår och överhuvud om deras inre ekonomi. Malmö 1 juni 1914. Använd litteratur. GLASER, THEODOR. Die Berechnung des Waldkapitals und ihr Einfluss auf die Forstwirt- schaft in Theorie und Praxis. Berlin 1912. HOMBURG. Vergleichsberechnung der Rentabilität der beiden Betriebsarten: I. Der Nutzholzwirtschaft im Hochwald-—-Ueberhaltbetriebe mit Horsten- bezw. Gruppenwirtschaft der Fichte, Eiche, Kiefer und Lärche im gemischten Buchen-Grund bestande und II. Des gleichalterigen Buchen-Hochwaldes im reinen Bestande. Hannover und Leipzig 1893. JONSON, TOR. Föreläsningar vid Kungl. Skogsinstitutet, Stockholm. Ej utkomna i tryck. MARTIN, H. Die forstliche Statik. Band I och II. Berlin 1905, 1911. OÖFFENBERG, L. Grundziige der Waldwertsberechnung auf volkswirtschaft. Grundlage. Berlin 1912, PryTZ, C. V. Skovbrugsökonomi. Köpenhamn 1909. > » — Driftsplan, Administration og Ökonomi. Tidsskr. for Skoyv&esen. Kjöbenhavn 1902, SCHWAPPACH, A. Forstpolitik, Jagd- und Fischereipolitik. Leipzig 1894. Skogsvårdsföreningens tidskrift för tiden !/, 1909—"!/; 1914. Sveriges Rikes Lag. Edition H. Westring. 1911. Sveriges officiella statistik. Kungl. Domänstyrelsens förvaltning. Skogsväsendet år 1911. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910, H. I. Några ord i frågan >»fyrskärning eller genomskärning». Av A. TENOW. Avsikten med dessa rader är att söka i någon mån bidraga till att få klarhet i en allt för länge utan resultat omstridd angelägenhet. Som känt är, apteras det bästa ur våra barrskogar till timmer, som uppsågas till plankor och bräder för försäljning till utlandet. Det är givetvis av en särdeles stor vikt huru denna sågning försiggår, då därpå beror huru mycket i skeppningsvara som utvinnes ur skogen. För denna försågning användes två olika metoder: s. k. »Fyrskärning» och s. k. »Genomskärning>», och det är om fördelarna och nackdelarna hos dessa metoder som frågan gäller. Fördelarna av fyrskärningen äro följande: 1) ÅzZz största delen av avfallet uppstår i form av »bakar», varigenom detsamma efter den vidare behandlingen i klyvsågar lämnar en bredare skeppningsvara. 2) AZ i stället för plankribben uppstå bräder, som direkt ingå i det större skeppningsvirket. 3) Åzt s. k. kroksågning kan försiggå med så stor säkerhet därigenom, att sågaren vid kantramen icke behöver tillhållas att lägga stocken med kroken nedåt (detta är nämligen för honom bekvämast) och stocken dymedelst så att säga automatiskt kommer med kroken åt sidan i un- danskärningsramen (s. k. brädramen). 4) Åzt bladen i den ram, som huvudsakligen verkställer uppsågningen av stocken, kunna vara högst väsentligt kortare än i en genomskärnings- ram, där bladens längd bestämmes av diametern hos stockens rotända. Vikten härav för produktionen torde vara klar för alla. Därtill kommer det högst viktiga förhållandet, att det kantade blocket har en bestämd tjocklek, som skall genomsågas, varigenom bladen vid insättningen kun- na få den rätta lutningen i förhållande till frammatningen, varav följer, att alla tänderna i bladet skära, vilket, som bekant, icke är fallet vid genomskärning, där bladen måste insättas med »överskäret» lämpat ef- ter stockens diameter på mitten. 5) ÅZz ett kantat block får en vida stadigare anläggning möt under- valsen än en rund, oregelbunden stock. NÅGRA ORD I FRÅGAN »FYRSKÄRNING ELLER GENOMSKÄRNING». 39 6) Az den bättre och den sämre kvaliteten i stocken bliva skilda åt (från varandra), varigenom den dåliga kvaliteten i stocken icke kan dra- ga den goda kvaliteten med sig. Detta förhållande klargöres i nedanstå- ende fig. 1. Häremot skulle möjligen kunna invändas, att det så- gade virket i Norrland till stor del icke sorteras; men detta har egent- N > N Å TTC (AN UH KEN | TD ] | MU : SARS HTT | NE > 4 AE ligen icke någon betydelse, då förhållandet är, att sorteringen senare äger rum i utlandet före virkets försäljning av de stora importörerna till förbrukarna. I alla händelser göres avseende vid kvaliteten. Vid de verk, där kvalitetssortering föregår utskeppningen, framträder vinsten av fyrskärningen mera direkt, helst som sidobräder äro eftersökta och be- tinga ett högre pris. 7) Att då timret före sågningen sorteras efter beskaffenhet i kvaliteter i ändamål att utvinna det bästa resultatet ur stocken, fyrskärningen högst betydligt befordrar detta ändamål. 8) Aff s. k. »extra sizes» kunna i önskad utsträckning uttagas utan 90 A. TENOW. menligt inflytande på kubikinnehållet. Samma är förhållandet med fyl- landet av >»brister>. 9) Az sick: »scantlings2 (3 X 43/2, 3 X 3, 204 reteMmnedkördel kunna uttagas, under det att vid genomskärning det är fast ruinerande att taga dessa dimensioner. 10) Åt kroppsarbetet blir ganska mycket lättare för varje man, som användes för ramarnas servering. Mot alla dessa fördelar hava andragits huvudsakligen tvänne olägen- heter: 1) Lillverkningens fördyrande. Härvid har man till och med gått så långt som att påstå, att tillverkningen vid fyrskärning är dubbelt så dyr i arbetskostnader för alla arbeten å hela sågen helt enkelt av den anledning, att stocken vid fyrskärning går igenom 2 ramar, under det att vid genomskärning blott I ram därmed är upptagen. Verkliga för- hållandet är naturligtvis, att den extra arbetsbetalningen för fyrskärning- en inskränker sig till de 2 män, som arbeta vid den extra ramen, såle- des på sin höjd 53 öre pr stock eller (med 50 stockar pr Std) Kr. 2: 50 pr Standard eller Kr. 20:— pr dag med sågning av 400 timmer. Om vi sedan övergå till amorteringarna å maskiner, byggnader etc., så är det ju fullt riktigt, att dessa bliva dyrare 1 proportion av ramantalet, således dubbelt så dyr för fyrskärningen. Det blir då nödvändigt under- söka, huru mycket amorteringen gör för ett helt sågverk. Vi skola då säga, att en 8-ramig såg kostar med alla maskiner jämte byggnader in- räknade Kr. 400,000:—, således fördelat på varje ram Kr. 50,000: —. Avskrivningen på varje extra ram (utöver dem som äro nödvändiga för genomskärning) går då till Kr. 7,500:— (=15 2) eller Kr. 27:— pr vakt om 400 timmer (= 8 Stds). Skillnaden i arbetskostnaden var Kr. 20: — pr vakt, tillsammans Kr. 47: —, säg Kr. 50: — pr vakt. Skill- naden i kubikinnehåll emellan genomskärning och fyrskärning, därvid kroksågning kan utföras rationellt, torde numera icke av någon verklig fackman skattas lägre än 10 &Z. Vid sågning av 8 Stds i en effektiv ram (1 för kantning, 1 för blockets uppskärning) uppstår således en kubikvinst av 5/,, Std, vars värde är Kr. 100: —. Härifrån avgår ovan- nämnda dagsavbränning Kr. 50:— (arbetskostnader och avskrivning). Återstår således Kr. 50: — pr effektiv ram och dag. Vid förestående kalkylering av extra kostnader för fyrskärning har icke upptagits något för utensilier och dyl., utan hava dessa tänkts in- neslutna i det höga arbetspriset och den stora amorteringsprocenten. 2) Svårigheten att utföra timrets kantning tillräckligt noggrant. Detta har varit en verklig olägenhet, som man sökt hjälpa genom att placera de skickligaste försågarna vid kantramarna. På allra sista tiden har NÅGRA ORD I FRÅGAN »FYRSKARNING ELLER GENOMSKÄRNING ». 9 I emellertid så stora förbättringar gjorts vid stockvagnarna, att en till- räckligt snabb och därjämte alldeles säker inriktning av timret kan lätt och bekvämt ske. Den stora svårigheten, som faktiskt förefunnits, har AM (ff BOLINDER'S 2767. Fig. 2. Snabbspännande stockvagn med vridbar klo. härigenom praktiskt sett bortfallit till en särdeles förmån för fyrskärnings- systemet. Se t. ex. Bolinders snabbspännande stockvagn med vridbar klo! Ovanstående torde vara en någorlunda riktig framställning av åsikterna hos ivrarna för fyrskärning, och dessa vidhålla med särdeles bestämdhet sina åsikter. Likadan är bestämdheten hos ivrarna för genomskärning- 92 A. TENOW en. I allmänhet kan sägas, att i denna fråga råder en genomgående förbistring. Vi finna sålunda, att vissa sågverk fyrskära allt sitt timmer (från 6” och uppåt), under det att samtidigt andra verk genomskära så gott som allt sitt timmer. Därjämte är det faktiskt, att alla de här av- sedda verken hava sin stockfångst från samma håll, så att det egentli- gen icke kan förefinnas någon skillnad i timrets beskaffenhet. Vidare säljes och skeppas det sågade virket åt samma håll i utlandet. Såsom vi förut hava visat, är fyrskärningen betydligt dyrare att verkställa. Om således genomskärningen skulle, som en del personer påstå, lämna lika mycket kubikinnehåll som fyrskärningen, så skulle denna senare föror- saka nämnvärda förluster. Skulle det däremot vara så, att 102 större kubikinnehåll kan utvinnas genom fyrskärning, så skulle med nödvändig- het de sågverk, som genomskära, lida en lika nämnvärd förlust. Ingen torde därför kunna förneka, att det nuvarande förhållandet är minst sagt högst beklagligt och för landet i sin helhet mycket menligt. Ingen torde tvista om att allt är beroende på sanningen eller icke sanningen av påståendet om de 10 &. Det är ju alldeles tydligt, att dessa spörsmål kunna jämförelsevis lätt utredas genom en provsågning, företagen av sakkunnigt folk och i tillräckligt stor skala. Vi kunna väl såsom säkert antaga, att en hel del sågverksägare skulle vara villiga åtaga sig kostnaderna för ett sådant prov för att få full klarhet i en för alla angelägen sak. För c:a 30 år sedan företogos dylika prov i större skala vid några av de norrländska sågverken; alla dessa prov visade fördel för fyrskär- ningen, men förhållandena då mot nu voro så olika. Priset på kolstigen var icke mycket över 5 kronor. Priset på s. k. småvirke (stav och dylikt) var icke heller högt. Ej heller kunde sågspån och »affallshack> utnyttjas. — Någon tillräckligt omfattande provsågning på senare år har icke avhörts. Genom här omnämnda provsågningar, stödda på förhållandena nu för tiden, vore även tillfälle att få utrönt, huruvida någon verklig grund kan finnas för påståendet, som man rätt ofta får höra, att den ena timmer- dimensionen bör fyrskäras, den andra genomskäras. Så säger man t. ex. att 8” bör fyrskäras, men 9!/,” genomskäras. Med ett ord, man håller före, att en blandning av sågningssätten är att föredraga. Vill man hava denna valfrihet, blir emellertid den odisputabla följden, att sågver- ket blir mera invecklat i sin konstruktion och därigenom dyrare i an- läggning.— = Allt synes oss tala för en noggrann undersökning, på det att timmersågningen allmänt må kunna utföras på allra bästa och för- delaktigaste sätt. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 191060. H. I. Om byte av träkol för minskning av fraktkost- nad och undvikande av vagnsbrist. Av WILH. EKMAN. För varje vinter har det från kolavlastares och kolmottagares sida klagats över den stora brist, som rått på järnvägsvagnar. Under inne- varande är, då så många speciella förhållanden tillstött, har denna brist varit särskilt svår. Man får hoppas, att järnvägarna i största möjliga utsträckning söka råda bot härför och göra allt vad göras kan dels för att vagnarna hastigast möjligt skola föras fram och åter till destinations- orterna, dels för att vagnparken skall utökas. Men det har även före- fallit, som om avlastare och mottagare skulle kunna i viss mån bidraga till att minska kolbefraktningarna per järnväg. Ett exempel klarlägger detta bäst. En skogsägare i Dalarna önskar sälja 2,000 läster träkol, levererade vid järnvägsstation. En spekulant finnes visserligen på 3 a 4 mils avstånd, men säljaren erhåller av ett järnverk i Västmanland 10 öre mera per läst, oaktat kolen skola passera flera järnvägar. Affären avslutas, och säljaren vinner 200 kronor på att han sålt sina träkol till den avlägsnare köparen. För järnvägarna ställer sig saken på så sätt, att koltransporten i ena fallet binder 100 vagnar under t. ex. 2 dagar var eller 200 vagnsdagar; i andra fallet 100 vagnar under 6 dagar var = 600 vagnsdagar. För järnverken åter kan man antaga, att frakten i ena fallet kostar 60 öre, i andra 2 kr. 50 öre eller en skillnad av kr. 1,90, vilket för 2,000 läster gör kr. 3,800. Denna merutgift av kr. 3,800 och detta ansträngande av vagnparken i 400 vägnsdagar synes tämligen onödig och borde genom bättre organisation kunna övervinnas. På den norrländska stambanan gå träkolsfrakterna nästan uteslutande från norr till söder. Däremot kan man på mellersta Sveriges järnvägar ofta se, att koltransporterna mötas. Delvis är nog detta beroende på de ofantligt olika pris, vartill träkolen köpas, vilket återigen har sin grund i avsaknad av allmän notering av träkolsprisen. Men även om kolen kunna köpas billigt, borde man kunna undgå de onödiga frakterna. Den som haft beröring med träkolsaffärer känner det omskrivna för- hållandet allt för väl, varföre ytterligare omnämnande av de föreliggande svårigheterna ej torde erfordras. 94 WILH. EKMAN. Bästa lösningen av detta problem vore, om träkolen kunde fördelas bland järnverken och sändas till det närmaste verket. Men detta låter sig icke göra på grund av svårigheter från såväl köpare som säljare. Köparna kunna nämligen icke vara nöjda med vilka kol som helst. Ett järnverk, som tillverkar fosforfritt järn, kan sålunda icke godkänna björk- och gallringskol. Säljarna åter se helst, att de ha att göra med de köpare, som de en längre tid stått i förbindelse med. Man kan nämligen tänka sig, att köparna ha olika sätt gentemot säljarna såväl vid leveransernas godkännande som vid likvidationen av fakturorna. Om man överhuvud taget kan anse, att ett kolbyte mellan järnverken kan äga rum, måste detta grunda sig, dels på att järnverken få de kol, de önska, dels att säljarna bibehålla sin rätt att sälja till dem de önska. Jag har därför tänkt mig, att järnverken skulle täcka sina kolbehov på samma sätt som hittills, men att de insända rapport om sina kolköp till en centralbyrå. Denna skulle utom inregistrering av kontrakten även ordna kolmottagningen vid de stationer, där kolbyte kan äga rum, d. v. s. i mellersta Sverige. Byrån skulle kunna föreslå tvenne järnverk, som skulle ha nytta av att göra utbyte, vilket förslag verken sedan äga god- känna eller förkasta. Sker utbyte, måste denna efterföljas av frakt- reglering. Förut nämndes, att centralbyrån skulle ordna kolemottagningen. Detta är nödvändigt därföre att först sedan kolen väl äro mottagna och god- kända, kan köparen destinera kolen vart han vill. Som bekant säljas träkol i likhet med alla skogsprodukter vid avsändningsplatsen. Om man samtidigt även vill ordna denna del av kolfrågan grundligt, måste man tänka sig, att ett ombud från köparens sida är närvarande vid leve- ransen för att beivra de felaktigheter, som stundom kunna föreligga. Flera järnverk ha redan anställt dylika genom sina kolbolag och kolköps- föreningar, varför merutgiften härför torde bli ganska liten. Min framställning går sålunda ut på att vagnsbristen skulle kunna minskas och träkolsfrakterna reduceras samt kolemottagningen enhet- ligare och bättre ordnas, om järnverken upprättade en centralbyrå, vars funktion skulle vara dels att inregistrera uppgjorda kontrakt, dels att föreslå utbyte av träkol, där sådant lämpligen kan ske, dels engagera och kontrollera kolemottagningen, dels slutligen verkställa vidräkning efter gjorda kolbyten. Förslaget att byta kol är icke nytt; det har mången gång framkastats, men säkerligen giva såväl träkolsprisen som svårigheten att anskaffa vagnar just nu särskild anledning atti handling omsätta förslagen i denna riktning. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. Hi Genmäle till överjägmästare U. Wallmo. Överjägmästare Wallmo har i decemberhäftet for 1915 av denna tidskrift fått införd en i den för honom utmärkande temperamentfulla stilen hållen protest mot det sätt, på vilket hans namn skulle ha »brukats eller missbrukats» i det av mig 1914 utgivna arbetet Skogsskötsel. Ehuru jag tror, att en var, som något följt med den efter tillkomsten av Wallmo's& bok »Rationell skogsavverk- . ning» uppblossade striden om de däruti framlagda åsikterna och som där- jämte i rätt sammanhang läst, vad jag i mitt förenämnda arbete yttrat i an- slutning till Wallmo's namn, skall finna det tämligen onödigt, att jag upptager tidskriftens strängt anlitade utrymme med ytterligare inlägg i denna mycket omdebatterade sak, så måste jag dock av hänsyn till dem, vilka icke läst båda böckerna och vilka således av Wallmo's protest möjligen skulle föran- ledas till den uppfattning, att jag verkligen av okunnighet eller illvilja lämnat en förvrängd bild av de Wallmo'ska avverkningsprinciperna, anhålla om plats för ett genmäle. I min bok har jag av såväl praktiska som pedagogiska skäl sökt särhålla skogsskötselns trenne huvudmoment: skogens uppdragande, beståndsvården in- till föryngringens inledande samt avverkningen i och för föryngringen, vilket sistnämnda moment dock står i så intimt samband med de två föregående, att jag nödgats giva kapitlena därom den vidsträcktare innebörd, som antydes i det allmänt använda ordet »skogsbrukssätt», något som jag i boken särskilt motiverat (sid. 285). Wallmo's namn förekommer dels under beståndsvården vid skildring av olika gallringsprinciper (sid. 229), dels under »avverkning och föryngring», där hans »rationella blädning» refererats med — såvidt det i starkt sammandrag varit möjligt — hans egna ord i den av honom utgivna boken. På förstnämnda ställe säger jag: »För att uppnå de med gallringarna av- sedda ändamålen kunna olika vägar följas. Vid den ena sker ingreppet i kronslutet så att säga ovanifrån, d. v. s. förhärskande och härskande träd, som överskärma eller trycka medhärskande eller behärskade träd med god stamform, aflägsnas i första hand. Man utjämnar med andra ord stamklas- serna nedåt och baserar det kvarvarande beståndets tillväxt på de svagt med- härskande eller behärskade stamklasserna, vilka man förutsätter kunna öka sin tillväxt genom det rikligare utrymmet i proportionsvis högre grad än de härskande stamklasserna. Denna princip företrädes egentligen av BORGGREVE'S blädningsgallring, som i vårt land delvis fått en förespråkare i U. WALLMO.» Av det sammanhang, i vilket Borggreve's blädningsgallring här nämnes, borde väl tydligt nog kunna framgå, att jag endast åsyftar själfva gallrings- förfarandet och ej alls de principer Borggreve i övrigt förfäktar beträffande föryngringen. "Då jag vidare säger, att »förfarandet delvis fått en före- 96 A. WAHLGREN. språkare i U. Wallmo>, innebär detta, att enligt min och många andras uppfattning Wallmo också vill gallra på liknande sätt om än han därvid icke går till samma ytterlighet som Borggreve. Vad som skiljer BORGGREVE'S beståndsbehandling i fråga om /föryngringen från WALLMO'S, det hör icke till kapitlet om gall- ring utan torde framgå av dels mitt uttalande å sid. 244, där jag framhåller, att Borggreves metod är avsedd för likåldriga bestånd och lång omloppstid, dels min skildring under skogsbrukssätten av Wallmo's rationella blädning. Att Wallmo såväl i publikationer som vid demonstrationer 1 skogen förordat uttagande af de förhärskande träden till förmån för de medhärskande och behärskande, torde han icke kunna förneka. På tal om blädningen i yngre bestånd säger han exempelvis i sin bok (sid. 30): »Man bör ej heller ingripa för hastigt med blädningen, utan aktgiva på hur länge de tryckta och öfver- skärmade träden tåla beskuggningen. Så snart man märker att de under- tryckta träden kunna taga verklig skada utav längre överskuggning, då är tiden inne att gripa in och, komma dem till hjälp.» Detta yttrande kan väl icke innebära annat än att de överskärmande eller tryckande träden, d. v. s. i likåldriga bestånd de förhärskande eller härskande, skola avlägsnas. Fler- talet af de skogsmän, som kritiserat Wallmo's blädningsförfarande, hava också fått denna uppfattning, och några hava t. o. m. ansett det vara det centrala i hans metod. För att belysa detta tillåter jag mig citera några uttalanden, vilka även ådagalägga att jag, då jag yttrat, att någon väsentlig skillnad icke finnes mellan Wallmo's rationella blädning och den av mig i boken skildrade traktblädningen eller »luckhuggningen», åtminstone icke står ensam om min uppfattning. Efter det skogsmöte, som i maj 1898 inbjudits till Skogaholms bruk för att taga del av Wallmo's där tillämpade metod, enade sig ett antal av de 1 mötet deltagande skogsmännen i följande uttalande, som nu ställts till mitt förfogande för att 1 lämpliga delar återgifvas: »De 1 mötet deltagande skogsmännen, som förvalta en i enskild ägo varande skogsareal av över 600,000 har, anse sig böra — — — framhålla, att de av jägm. Wallmo här tillämpade avverkningsmetoder icke 1 andra väsenliga avseenden skilja sig från de av samtliga skogsmän sedan länge kända och av dem i större eller mindre omfattning allt efter växlande lokala förhållanden använda avverk- ningsprinciper, kallade hjälpgallring med efterföljande ljushuggning och slutav- verkning än att 1:0 avverkningen i huvudsak av Wallmo uttages inom den härskande och den största såväl massa- som värdetillväxten lämnande stam- klassen, under det att framtida tillväxt av honom förväntas bliva väsentligt ökad inom förutvarande under- och mellanbeståndet, som vid denna huggnings- metod blivit till ytterlighet ljusställd>, 2:20 — — — — — er — — — LOvÉN säger i sin mycket uttömmande polemik emot Wallima först Ek lagd på tekniska diskussionsmötet 1 Järnkontoret d. 30 maj 1895, sedermera offentliggjord i Lovéns bok »I skogsfrågan» 1901, efter en redogörelse för Borggreve's gallringsprincip:» Denne mans åsikter äro Wallmo's ideal, med undantag att han icke vill instämma i såväl Borggreve's som Wagener's åsikt om de likåldriga skogsbeståndens berättigande eller företräde». Lovén påvisar i Övrigt genom en lång historisk utredning, att Wallmo's huggningsmetoder sedan långliga tider funnits framlagda i den skogliga litteraturen, och yttrar, bl. a.: »Den som något närmare studerat vår svenska skogslitteratur blir sannerligen förvånad över att författaren, jägm. Wallmo, till det först 1897 utkomna, i övrigt mycket förtjänstfulla arbetet Rationell skogsavverkning, i för- GENMÄLE TILL ÖVERJÄGMÄSTARE U. WALLMO. 97 ordet uttalar den uppfattning att den däri med synnerlig förkärlek förfäktade skogshushållningsformen, den gruppvisa föryngringen och olikåldriga beståndsformen är en ny ide, som förut endast legat i luften och blifvit den ledande principen i hans bok, och han beklagar sig över, att det kommit på hans lott att väcka en ny fråga till lifs och först upptaga den till behandling.» Då Wallmo förmodligen anser dessa uttalanden vara av alltför gammalt datum för att nu förtjäna något avseende, kan jag åberopa ett ganska nytt yttrande av en bland de svenska skogsmän, åt vilka han i sin bok (sid. 234) skänker särskilt erkännande, nämligen dåvarande jägmästaren, numera gene- raldirektören K. FREDENBERG. Denne säger i en anmälan av min bok i Kungl. Landtbruksaksdemiens handlingar och tidskrift 1915 sid. 213. » Under rubrik avverkning och skogsföryngring i allmänna delen redogöres för de skilda skogsbrukssätten, varvid såsom särskilda sådana upptagas bl. a. Wallmo”s rationella blädningt och timmerblädning, ehuru icke någon ur dessa huggningar synes hava bort såsom särskilt skogsbrukssätt upptagas. Wallmo's rationeila blädning skiljer sig från traktbiädning eller luckhuggning egentligen endast därutt, alt föravverkninsarna vid den förra metoden mera gå ut över de förhärskande trä- dent, vilket ock av förf. själv anmärkts. Men även vid trakthuggning kunna föravverkningarna uttagas på samma sätt. Därför torde denna huggningsmetod riktigare bort hava omnämnts under traktblädning eller luckhugggning såsom skett med Wagners kantblädningshuggning». De ovan citerade skogsmännen hava således uppfattat Wallmo's huggnings- principer ungefär på samma sätt som jag. Ha vi alla orätt, måtte det i san- ning vara svårt att förstå Wallmo på det sätt han önskar. Jämför man vad som står i hans bok med vad man finner vid besök å de av honom skötta skogarna, får man ej heller större klarhet. I boken står exempelvis, att man vid föryngringens inledande bör uttaga 3—4 träd på ett ställe. Vid skogs- institutets exkursion å Alkvettern och Högsjö för några år sedan under Wallmo's egen ledning funno vi de första föryngringsluckorna ej sällan vara 20—25 meter i kvadrat, således samma ytvidd som vid traktblädning plägar angivas såsom ordinärt i fråga om skuggfördragande trädslag. Då gjordes också av eleverna en liten provgallring i ett, såsom jag vill minnas, 60-—-65- årigt, jämnt granbestånd, vilket uttryckligen förklarades icke skola föryngras. Märkningen skedde efter samma principer, som pläga följas vid skogsinstitutets gallringsövningar. Vid sin kritik anmärkte W. endast på ett enda träd, vilket eleverna låtit stå, men som W. ville slå ut. Detta var ett förhärskande träd, som vid borrning visade sig växa med större massatillväxtprocent och således uppenbarligen större värdetillväxtprocent än de kringstående. Vad överjägmästare Wallmo i sin »protest» ordar om beträffande skillnaden mellan hans blädning och de av mig skildrade beståndsvårdsåtgärderna, kan jag icke finna annat än vara ett fullständigt slag i luften. Uttagande av torra och överskärmande träd förklarar han vara en solklar sak. I sin bok (sid. 29) säger han också: »borttag först och främst alla fula, kvistiga, skadade, tillväxtsaknande träd, antingen beståndet är ungt eller gammalt.» I sak det- samma fastän mindre kategoriskt har jag förordat under »rensnings- och be- redningshuggning», delvis också under andra beståndsvårdsåtgärder. I fråga om gallringen bestrider han, att han följer Borggreve's teknik och förklarar 1 Kurs av förf. 1. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 98 A. WAHLGREN. sig hålla på krongallringen. Jag har också i min bok under åberopade ka- pitel och även annorstädes sökt framhålla dennas fördelar framför låggallringen. Beträffande ljushuggningen säger han, att detta ord i hans bok hade en annan betydelse än nu, då den göres starkare. Vad som är starkt eller svagt vid en genomhuggning blir ett mycket subjektivt begrepp om det icke uttryckes i stamgrundyta eller stamantal jämte medeldiameter m. m. per ytenhet. Jag har för likåldriga granbestånd anfört, att efter ljushuggning bestånden lämpligen borde hällas vid en stamgrundyta per har av omkr. 49 m?, dock under fram- hållande av att ett så högt belopp endast torde kunna vidhållas å våra bästa granmarker. Medeltalet av 10 provytor inom Lanforsbeståndet å Alkvettern, hämtade från den vid Lantbruksmötet i Örebro 1911 lämnade redogörelsen för Alkvetterns skogar, vilket bestånd Wallmo brukat framhålla såsom typ för sin blädningsteknik, var omkr. 30 m? (se min bok Skogsskötsel sid 482). Det visar åtminstone, att jag för ljushuggning inom granbestånd ej förordat starkare huggning än vad W. själf använt. Vad är det då han i dessa fall protesterar mot? Så frågar Wallmo hur det kom sig, att herrar trakthuggare för 25 år sedan, då han började använda sin rationella blädning i de likåldriga be- stånden, ej alls ville inrangera denna behandling under rubriken beståndsvård? Strängt taget har jag ingen anledning att besvara den frågan, då jag ej hörde till dem, som då yttrade sig 1 saken. Men jag kan likväl finna en förklaring därtill. Själv har jag, efter omnämnande i min bok att någon väsentlig skillnad ej synes föreligga mellan Wallmo's huggningar i de likåldriga bestånden och de av mig skildrade beståndsvårdsåtgärderna, tillagt: »Först vid det likåldriga beståndets föryngring inträder en skillnad>. Det är just häri det ligger. Den försiktiga huggning 1 de yngre likåldriga bestånden, vilken Wallmo i sin bok på flera ställen förordar, övergiver han mycket ofta i skogen och ingriper med föryngringshuggning så snart en liten lucka finnes i det eljes jämna beståndet för att partout överföra detta till olik- åldrigt. Genom dylika i tid och otid inlagda föryneringshuggningar sönder- trasas beståndet, och det är lätt förklarligt, att vänner av likåldriga bestånd reagera häremot, allra helst när de därtill antingen icke finna någon återväxt i luckan eller, därest sådan förekommer, endast se den bestå av mer eller mindre undertryckt gran, även där tall till huvudsaklig del utgör det om- givande beståndet. Man kan vara med om många av Wallmo's bestånds- vårdsprinciper och samtidigt ställa sig avvisande mot hans föryvngringsprinciper och det sätt, varpå han ofta tillämpar dem i likåldriga bestånd. 3eträffande överjägmästare Wallmo's till mig riktade andra fråga har jag redan förut påvisat, att jag aldrig sagt att »den rationella blädningen» är liktydig med den av mig skildrade beståndsvården, utan jag har sagt, att så länge Wallmo rör sig med huggningen inom det likåldriga beståndet någon skillnad icke synes förefinnas mellan hans blädning och den av mig skildrade beståndsvården, tilläggande att skillnaden framträder först vid föryngringen. Då det påstående, varpå Wallmo stöder sin fråga, även i övrigt är oriktigt samt saknar allmänt intresse, vill jag icke, genom att ingå på vidare svaromål härå, bidraga till skapande av den sed, att denna tidskrift göres till forum för personligt käbbel mellan överordnade och — låt vara f. d. — under- ordnade angående vad dem emellan i tjänsten förefallit. Aven en del andra i överjägmästare Wallmo's inlägg förekommande ogrun- - GENMÄLE TILL ÖVERJÄGMÄSTARE U. WALLMO. 99 dade och inbilska påståenden, ehuru för mig sårande, förbigår jag med den tystnad de förtjäna. Det är dock en sak, som synes mig tarva några ord. Wallmo har funnit tillständigt yttra: »Då jag och med mig nära liktänkande i Sverige och Norge icke äro danska skogsmän, göra vi icke anspråk på att komma under sakligt bedömande i ett större svenskt arbete om skogsskötsel.» Vad sakligheten beträffar hänvisar jag till vad ovan visats. Att danska skogsmän inblandats i denna polemik skall väl innebära ett klander av att jag flerstädes i min bok åberopat erfarenheter från Danmark såsom exempel på vad genom intensiv skogsvård kan vinnas. Samma klander har hörts från andra håll. Äro verkligen svenska skogsmän så självgoda, att de anse sig icke hava något att lära från det land, där skogsvården står högre än i snart sagt varje annat land i Europa, ett land där man finner en mängd skogar å vilka sedan långa tider tillbaka varje bestånd är bokfört, där varje revir- förvaltare kan lämna exakta sifferuppgifter rörande sin skogsdrifts alla detaljer och sätter en ära uti att till efterkommande lämna sitt revir 1 bästa möjliga skick samt där nettobehålllningen av det uthålliga skogsbruket allmänt nått en höjd, som hos oss kan framvisas endast 1 ytterst sällsynta undantagsfall!? Man invänder att förhållandena där äro så olika mot våra. Ja, i vissa hän- seenden men ingalunda i den grad, som många svenska skogsmän inbilla sig. Då äro skogsförhållandena i Norge 1 lika viktiga hänseenden olika våra, och någon större intensitet än hos oss har skogsbruket där ej nått. Då den norska skogskötseln är relativt ung och stadgade erfarenheter från längre tid tillbaka saknas eller åtminstone äro jämförelsevis fåtaliga samt vid tiden för min boks författande" voro ganska svårtillgängliga, har jag icke ansett direkta skäl föreligga att åberopa norska källskrifter. Det har emellertid varit mig en glädje att konstatera, att i den anmälan, som min bok fått i Norges skogliga huvudorgan, några förebråelser i detta hänseende ej riktats mot densamma. I vilket fall som helst, så förefaller det ganska egendomligt att Wallmo tyckes göra anspråk på ren svensk originalitet i utformande av sin skogs- behandlingsmetod. Jag vill i detta hänseende erinra om LOovEN's slutord i sin polemik mot honom: »Jag hoppas därför, att om jag genom mitt föredrag i Järnkontoret 1895 i någon mån har bidragit till att W. från att då vara en excentrisk fransman, förkättrande all tysk skogshushållning, redan 1897 blivit en veritabel sydtysk eller österrikare, han efter denna min utredning måtte låta sitt sydländska blod svalna och lämpa sina idéer efter våra egna från andra länders, bland annat genom de skogbildande arterna, skilda skogsbestånd, och sålunda ånyo trans- formeras ju förr desto hellre till en äkta svensk mångsidig skogsman — —>. Det vill nu synas, som om han också blivit norsk. Stockholm i januari 1916. A. WAHLGREN. ! Boken förelåg i manuskript redan i maj 1913. SKUGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 191060. H. I. FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. Rättegångar och juridiska spörsmål. 21. Tillämpningen av lagen angående vård av enskildes skogar å s. k. egnahemslotter. A skogsmarken till hemmanet Kakuåsen i Gåxsjö s:n hade J. inköpt av- verkningsrätten till och avverkat vissa utstämplade träd. På skogsvårdsstyrel- sens i länet föranstaltande företogs undersökning enligt 2 $ lag angående vård av enskildes skogar den 28 jan. 1909, varvid synemännen funno, att åter- växten uppenbarligen äventyrades genom avverkningen å vissa delar av om- rådet i. fråga, å karta Detecknade med mn:r 1, 2, 5, 0 Och j, Och WOreslogp för den skull vissa åtgärder för markens återförsättande i skogbärande skick. Då godvillig överenskommelse ej kunde uppnås, instämde skogsvårdsstyrel- sen J. till käradsrätten med yrkande om åläggande för J. att vidtaga åtgärder enligt synemännens förslag. Häremot invände J., att hemmanet styckats i egnahemslotter, av vilka de flesta redan voro upptagna samt under bebyggande och uppodling, och att områdena därför ej kunde komma att användas till skogbärande mark. Sedan det upplysts, att hälften av området n:r 2 tillhörde en hemmanslott, å vilken boningshus blivit uppfört och uppodling till åker påbörjats, återtog skogsvårdsstyrelsen sitt yrkande i fråga om denna lott. Häradsrätten yttrade i utslag den 10 juni 1911: Som styrelsen återkallat sin talan i vad: den avsåge ett å figur 2 å en i målet företedd kartskiss be- läget område läte H. R. därvid bero. Enär genom vad i målet vore styrkt, att J. bedrivit avverkning å den övriga skogsmarken på sådant sätt, att skogens återväxt uppenbarligen äventyrats, prövade H. R., som med hänsyn till avfattningen af 1 $ i lag ang. vård av enskildes skogar lämnade utan avseende vad J. till sitt fredande anfört, rätt- vist förpliktiga J. att beträffande i fråga varande skogsmarks skötsel och vård ställa sig till efterrättelse, vad vid undersökningen i sådant avseende blivit föreskrivit, vid äventyr att, därest någon åtgärd icke fullgjordes inom av sty- relsen bestämd tid, densamma bleve av styrelsen på J:s bekostnad verkställd. J. anförde besvär i Svea Hovrätt och styrkte, att fyra egnahemslotter blivit sålda samt tre av dessa voro bebyggda och bebodda. Hovrättens utslag den 3 nov. 1911: Enär ifrågavarande mark styckats i s. k. egnahemslotter, av vilka flera blivit försålda och av nya ägarna övertagits, samt vid sådant förhållande med hänsyn till 12 $ lag ang. vård av enskildes skogar denna lag icke kunde anses tillämplig å ifrågavarande mark, prövade Hovrätten lagligt, att med ändring av överklagade utslaget ogilla den mot J. 1 målet fullföljda talan. FRÅN 1916 ÄRS RIKSDAG I 01 Styrelsen anförde besvär och åberopade en del handlingar rörande ägo- styckningen av hemmanet. Av dessa framgick, att en första ansökan om ägostyckning av. hemmanet blivit, efter länets egnahemsnämnds avstyrkande yttrande, av K. B. avslagen. Över en ny ansökan yttrade nämnden för pre- miering av mindre jordbruk, att åtta av lotterna bestodo av yppersta ängsmark jämte gammal odlingsmark ävensom odlingsbar mossmark, varjämte å varje ägolott funnes skog tillräcklig till bränsle och åbyggnader. Däremot bestode en mera avsides belägen ägolott, skogsskiftet, huvudsakligen av moss- och myrmark och var olämplig såsom självständigt eget hem. Därför tillstyrktes, att denna lott avsattes såsom gemensam betes- och skogsmark eller uppdelades på övriga lotterna. Sedan egnahemsnämnden instämt i detta förslag, lämnade K. B. tillstånd till ägostyckningen, under villkor, att skogsskiftet avsattes till övriga åtta lotters gemensamma behof. Därefter verkställdes ägostyckningen, varvid de åtta lotterna utlades med areal växlande mellan 24,87 och 15,02 hektar. Styrelsen anförde vidare, att lotterna ej kunde uppodlas till åker eller äng i sin helhet. Största delen av hemmanets areal utgjordes visserligen av för odling lämpliga mossmarker, men de områden, där skogssådd skulle verk- ställas, bestode av fastmarksholmar, som måste vara skogbärande, om ej ägo- lotterna i en framtid skulle bliva skoglösa. TJ. däremot förmenade, att den ringa areal fastmark, som fanns, behövdes till byggnadstomter, åker och odlingar. Målet föredrogs den 11 mars 1913 1 Högsta domstolen, som ej fann skäl göra ändring 1 hovrättens utslag. R. L—k. FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. Ur statsverkspropositionen. För Statens Skogsförsöksanstalt föreslår Kungl. Maj:t en höjning i den ordinarie staten med 7,200 kr. från 62,400 kr. till 69,600 kr. Härvid upp- föres såsom ordinarie tjänsteinnehavarna kemistbiträdet med en avlöning av 2,000 kr. och skrivbiträdet med 1,200, vartill komma tvenne ålderstillägg å 200 kronor efter respektive 5 och 10 år med rätt att hittillsvarande tjänst- göring vid anstalten må få räknas dem till godo för erhållande av ålders- tilläggen. Härjämte uppföres i staten 2 skogsbiträden med ett arvode för dem vardera av 2,000 kr., med rätt till förhöjning i arvodet med 200 kr. efter 5 år. Som förmån för dem föreslås även, att tjänstetid såsom skogsbiträde vid anstalten må tillgodoräknas skogsrättare och kronojägare för erhållande av ålderstillägg såsom sådana. Anslaget till gemensamma expenser höjes från 5,500 kr. till 10,000 kr. och till särskilda expenser för skogsavdelningen från 10,400 kr. till 12,400 kr. för möjliggörande av anställande av ett kvinnligt räknebiträde samt till övrig räknehjälp. Vidare föreslär K. Maj:t å extra stat för år 1917 dels så- 102 FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. som ökade expensmedel under år 1916 kr. 2,300 att förskotteras under år 1916, dels 1,200 kr. till ett andra kvinnligt räknebiträde. Slutligen har Kungl. Maj:t biträtt förslaget (se Skogsvårdsföreningens tid- skrift 1915, sid. 803—3812) om specialundersökningar rörande norrländska skogarnas föryngring och föreslår anvisande härför för år 1917 ett anslag av 38,900 kr. med rätt för Kungl. Maj:t att för år 1916 låta härav förskottera NOVI NIT Samtliga anslagen för Skogsförsöksanstalten föreslås sålunda för år 1917 till ett belopp av 112,000 kronor. För Skogshögskolan upptages den ordinarie staten med oförändrat be- lopp eller 123,000 kronor. MHärjämte uppföres å extra stat för år 1917 ett anslag av 4,900 kr. till docentstipendium samt till studieunderstöd åt sådana studerande, som ägna sig åt skogsvetenskaplig forskning, varav föreslås att för år 1916 må förskottsvis utanordnas r,200 kr. till studieunderstöd. För 1917 skulle sålunda finnas disponibelt dels ett studieunderstöd å 1,200 kronor, dels ett docentstipendium å 2,500 kronor. För den förberedande kursen vid Garpenberg äskas för gäldande av ökad bränslekostnad samt kostnad för elektrisk ström å extra stat för år 1917 4,500 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1916 låta förskottera 3,000 kronor. För en fortsättningsskola för iärjungar från statens skogsskolor vid Kloten begäres å extra stat för år 1917 3,400 kr. samt till anskaffande av inventarier för samma skola 5,000 kr. Skolan är avsedd att taga sin bör- jan I sept. 1917. Årsanslaget för densamma beräknas sedermera komma att uppgå till 13,100 kr., därav till Föreståndaren, arvode (jämte fri bostad och vedbrand)............ kr. 4,000: — Assistent, arvode (0 » | » ; VING >» 3,000: — VAT VO demtilirepetit osm (Cr » » Josh S AN 3 Poe SJÄL BT 00 (EN GL er Sf an re 5 LS LE DR AN RR RR AAA a da aa ses >» 2,500:— Expenser och Undenhalledt soc oedeba udsmdmes dk SS RN SEN T,000: — Summa kr. 13,100: — Följande övriga anslag rörande skogsväsendet äro oförändrade, näm- ligen till skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet, ordi- DATIG FANS AO re are fer ka äs dle se Sedär ed er TARAS Jan, SANN för tillsyn å enskildes skogar i lappmarkerna och Särna soc- ken; OFdiNaTieran SA pss dd oskadat dere slags EES > 1I70,000: — för tillsyn å enskildes skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, ordinarie anslag » 102,400: — till "skogsodimgenst befrämjande, extra Anslag. osm > I00,000: — och till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet [2,4 0 då RE ha ENE od ess as 5 Ks sR SR RS RARE AE RR RI STR Aa > 1107,500: — För reglering av flottleder äskas slutligen ett extra anslag av 300,000 kronor. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. I. TRÄVARUMARKNADEN. Så långt försäljningarna hittills fortgått, synas förhoppningarna om en god marknad gå i uppfyllelse. Priserna tendera fortfarande att gå upp, vadan sålunda tillförsikten till marknadens styrka förefinnes hos både säljare och köpare. | De engelska köparna göra dock vissa svårigheter, ej i avseende på priserna, men de allmänna försäljningsvillkoren. Avslut hava kommit till stånd på basis av vanliga villkor, sålunda fob, betalning mot dokument och approxima- tiv indragning, om varan ej avhämtas i kontrakterad tid. Men andra vilja ej höra talas om betalning annat än »on safe arrival», i likhet med vad som blev vanligt under 1915. Timber trades federation, den stora engelska sam- manslutningen av trävaruimportörer, har tagit sig saken an och uppmanar sina medlemmar att ej gå in på villkoret om approximativ indragning. Det torde emellertid ej vara svårt att få även detta villkor allmänt genomfört. Inga som helst skäl föreligga att låta engelsmännen få några förmåner framför andra våra avnämare. Med ett fast och enigt uppträdande från exportörer- nas sida, böra nog dessa kunna diktera äfven detta villkor. I brist på slutlig överenskommelse om de ovan berörda villkoren föreligga ännu icke så anmärkningsvärt stort antal avslut på England, vadan några priser för dagen ej äro att omförmäla. Efterfrågan är emellertid stor. Frankrike och framför allt Holland äro livligt i marknaden i synnerhet för gran, ehuru pris-idéerna synas vara rätt olika. Holland har för Härnösands granbattens betalat fl. 162.— och för bräder fl. 165.—, under det att Frank- rike ännu ej bjudit mer än francs 325, vilket motsvarar fl. 155.— och detta vid jämförelse mellan de garanterade kurserna. Då det ej alls är uteslutet, att vi kunna räkna med en överkurs på floriner, utfaller jämförelsen än oför- delaktigare. Det bör emellertid ej vara tvivel underkastat, att fransmännen få öka sina priser i paritet med. holländarna. Danmark och Spanien äro för närvarande ganska reserverade. Så tidigt som de för övrigt, och klokt nog, voro i marknaden, torde de ej hava allt för pressande behov att fylla. På Zyvskland har även förekommit ett och annat avslut, men hittills utan verklig betydelse. Man får väl antaga, att även detta lands köpare skola ut- träda ur sin tillbakadragna hållning och då ytterligare stimulera marknaden. JE 1910. Un SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 191060. H. I. LITTERATUR. BERG, BENGT: Stora Karlsö. En bok om havets fåglar. Stockholm r915. P.A: Norstedt & Söner. 400: sid., inberäkn. plansener förkuskecsmkr., Hald, ylar. KNÖPPEL, A.: Jaktskyttekonsten med hagelgevär. 400 sid., 164 fig., I plansch. Pris 12: kt. Skogshögskolans katalog. Höstterminen 1915. Stockholm 1915. 12 sid. Bauer, H.: Zur Ausnutzung des chemischen Standortsfaktors durch Wald- pflanzen. Arbeit aus der chemisch-bodenkundlichen Abteilung der K. forstl. Versuchsanstalt in Minchen. Langensalza. 44 sid. BORGMANN: Waldbilder aus Sachsen. ”Tiäbingen 1915. Verlag der H. Lauppschen Buchhandlung. Med 27 fig. på 8 tavlor. Pris 2,40 mark. årehm's Tierbilder. III. Teil: Die Säugetiere. 60 farbige Tafeln aus Brehm's Tierleben "von W. Kuhnert, R. Friese, K. L. Hartig, W. Heubach, G. Mit- zel, C. Rungius, A. Specht und W. Watagin. Mit Text von B. FRANZ. Leipzig och Wien 1915. Bibliographisches Institut. Pris 10 mark. 3rännveden och våra skogar. Anvisningar åt skogsägare under den nu in- trädda livliga efterfrågan på brännved (Finska Skogsvårdsföreningens Tapio). Helsingfors 1915. 40 sid. Pris 50 Penni. DECCOPET, M.: Produktion und Verbrauch von Nutzholz. B. Der Verbrauch. Zäörieh 1014. Art. Institut Orell Fissli. 166, sid., 20 kamtorsmibmskskes! Extracts from the Bulletin of the forest Experiment station, Meguro, Tokyo. Bureau of Forestry, Departm. of Agriculture and Commerce, Tokyo, Japan FOTS: f22amsidN3stntavlor FABIAN, PHILIPP: Die Ostdeutsche Sägeindustrie und ihre wirtschaftliche Lage. Berlin TOI5. EmiuCEbenng. Ox sid. . Prist 2,50 manks Frommes = forstliche Kalender-Tasche fär das Jahr 1916. Redigiert von EmMIL- BÖHMERLE. Wien 1915. Carl Fromme. 45 fig. Pris 3,50—4,80 öster. kr. Jagd-Streisskalender 1916. Herausgegeben von der Deutschen Jäger-Zeitung. Neudamm 1915. Verlag von J. Neumann. Pris 2 mark. LUDWIG, CARL: Waldbrandversicherung. Leitfaden fir die Versicherungsnahme und Schadenregulierung. Aachen 1914. 80 sid. Pris 2,50 mark. Mitteilungen aus der Forst- und Kameralverwaltung des Grossherzogtums Hessen fär das Wirtschaftsjahr 1912. Bearbeitet im Grossherzoglichen Ministerium der Finanzen, Abteilung fär Forst- und Kameralverwaltung. Darmstadt 1915. 48 sid. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I 91 6. I = 15 NOTISER. Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte kommer att avhållas tisdagen den 21 mars 1916 i Stockholm. Program och närmare upplysningar med- delas i tidskrift »Skogen» h. 2, samt 1 nästa häfte av denna tidskrift. IN Svenska Skogsvårdsföreningens publikationer för åren 1903—1915 föreligga nu i tillsammans 30 band. Skogsvårdsföreningens tidskrift omfattar för åren 1903 1910 I band per år, 1911—1913 två band per år, 1914— 1915 åter I band per år, vartill komma Skogsvårdsstyrelsernas berättelser för åren 1906—1914 med 9 band. Skogsvårdsföreningens folkskrifter äro hopbundna i 3 band och »Skogen» föreligger i 2 band. Härtill komma ytterligare av Sv. Skogsvårdsföreningen utgivna tvenne supplementhäften samt exkursionspro- grammen för åren 1904—1915. Samtliga av Svenska Skogsvårdsföreningen utgivna publikationer omfattade vid 1915 års slut tillsammans 16,528 sidor, vilka tillhandahållits Föreningens medlemmar mot en kostnad av allenast 121 kr. 40 öre (eller och mot räntan på de 100 kr., som utgöra den ständiga medlemsavgivten), vilket torde utgöra ett rekord i jämförelse med flertalet andra föreningar. Omfånget av de olika publikationerna synes av efterföljande sammanställ- ning: Antal sidor Antal illustr. text. textens ang Skogsvårdsföreningens tidskrift 1903—15 =:11,210 | > » Bil. Skogs- 2,490 38 vårdsstyrelsernas berättelser 1906—14 = 2,908 | Skogsvårdsföreningens supplementhäft. 1915 88 46 — > folkskrifter 1905-—13 Ti (Öke 676 2 SEDD INET TA JANA Se res ASA Aer Ägs fe tra Fen dela 656 259 I Exkursionsprogram 1Q9O4—15 .................. 498 160 — HÖNS ÖS 41 Flottningskommittén. Av de sakkunniga för utarbetande av förslag till ny lagstiftning om flottning och till de förändrade bestämmelser i andra delar av lagstiftningen (se Skogsvårdsf. tidsk. 1913 sid. 465 och 1912 sid. 207) har under år 1915 verkställts motivskrivning och i sammanhang därmed vidtagits sådana smärre ändringar i utkastet till lagtext, vilka under arbetet med motivskrivningen funnits påkallade. Med detta arbete har sekreteraren varit sysselsatt hela året och ordföranden vissa tider. Förslag till motiv hava författats till det före- slagna nya 4 kap. i förslaget till vattenlag samt till de $$ i 1—3 samt 5—9 kap. i samma lagförslag, vilka beröras av flottningslagstiftningen, ävensom till ett utarbetat förslag till lag om flottning i allmän flottled; dock att i sist- 106 NOTISER. nämnda motiv en mindre del ännu återstår att utarbeta. De kostnader, de sakkunnigas arbete hittills åsamkat statsverket, kunna beräknas till samman- lagte Igor kr. Omfattningen av bolags iordförvärv i mellersta och södra delarna av riket. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 dec. 1911 bemyndigades chefen för justitiedepartementet att tillkalla två sakkunniga för undersökning rörande omfattningen av bolags jordförvärv i mellersta och södra delarna av riket och i vad mån berörda jordförvärv i olika avseenden kunna anses verka avsevärt till men för jordbrukets utveckling och ortsbefolkningens berättigade intressen, i vilken undersökning lämpligen borde ingripas enskilda personers större jordinnehav i nämnda delar av riket, i den mån sådant innehav kunde anses ägnat att medföra verkningar av nyss angiven art. Departementschefen förordnade därefter den 15 januari 1912 borgmästaren Carl Lindhagen och numera landshövdingen Gustaf Roos att i berörda hänseende biträda inom departementet. Dessa avlämnade den 10 mars 1913 ett betänkande om jord- fördelningen i Värmlands län jämte förslag till lag angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom därstädes. Vissa ut- redningar om kronans gamla skogar och den uteblivna avvittringen i länet samt om trustbildningar och utländska jordförvärv därstädes framlades också. Sedan Roos avgått från uppdraget samt Kungl. Maj:t den 13 juni 1913 bemyndigat chefen för justitiedepartementet att tillkalla ytterligare högst två personer att deltaga i utredningen, utsåg departementschefen samma dag till sakkunniga, jämte Lindhagen, f. d. lantbruksskolföreståndaren Åke Inge- ström på Varpnäs och godsägaren Carl Ros på Årås, båda från Värmland. Samtidigt tillkännagav departementschefen, att han funnit det angeläget, att undersökningen i Värmlands län snarast fullständigades genom en närmare utredning de!/s om de arrendatorers ställning, vilka innehade jord tillhörig bruks- och sågverksbolag eller andra idkare av bruks- eller trävaruindustri inom länet, dels rörande jordbrukets vidmakthållande och skötsel å den i bo- lagens och de enskilde industriidkarnas ägo varande jord, dels ock rörande det sätt, varå ägostyckningen hittills verkställts inom länet, samt verkningarna härav. Som sekreterare har tjänstgjort filosofie licentiaten Emil Cederblad. De sakkunniga hava den 13 januari 1916 avlämnat ett den 30 december 1915 dagtecknat, slutligt utlåtande rörande Värmlands län. Samtliga utgifterna för de sakkunnigas arbeten intill 1915 års slut hava utgjort 45,208 kronor 41 öre. Ändring i bestämmelser angående fideikomiss. Chefen för justitie- departementet erhöll den 9 oktober 1914 Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst två sakkunniga personer för att inom departementet biträda vid behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser angående fidei- komiss. Departementschefen har därefter den 20 i samma månad kallat envoyéen juris doktorn greve J. J. A. Ehrensvärd att för nämnda ändamål biträda inom departementet. Arbetet har under året fortgått, varvid bland annat infordrats vissa uppgifter från fideikomissinnehavarna 1 riket enligt ett till dem avsänt frågeformulär. Kostnaderna för arbetet hava intill 1915 års slut utgjort omkring 3,805 kronor. NOTISER. 107 Överarbetning av förslag till ny vattenlag. På grund av bemyndi- gande den 1 juni 1915 har chefen för justitiedepartementet samma dag kallat ledamoten av riksdagens första kammare, f. d. lantbruksskoleföreståndaren Åke Ingeström samt ledamöterna av riksdagens andra kammare, hemmansägaren Daniel Persson i Tällberg och kaptenen 1 väg- och vattenbyggnadskåren J. Libeck att såsom sakkunniga jämte f. d. revisionssekreteraren, häradshöv- dingen i Hedemora domsaga Karl Henrik Högstedt (ordförande) inom sagda departement biträda med överarbetning av nedannämnda delar i det av sär- skilda kommitterade den 17 december 1910 avgivna förslaget till vattenlag, med uppdrag för de sakkunniga att vid överarbetningen taga särskild hänsyn därtill, huruvida och på vilket sätt de samhälleliga intressena och den jordbru- kande befolkningens berättigade önskemål böra beaktas i högre grad än som skett i kommittéförslaget. Till sekreterare hos de sakkunniga har förordnats hovrättsrådet i Göta hovrätt Johannes Natanael Gärde. Sedan det visat sig erfoderligt, att uti ifrågavarande överarbetning, i vad denna avser stadganden, som beröra fisket, deltager jämväl en fiskerisakkunnig person, har chefen för justitiedepartementet den 20 oktober 1915, likaledes enligt nådigt bemyndigande, kallat byråchefen i lantbruksstyrelsen Oscar Frithiof Nordqvist att deltaga i de sakkunnigas arbete såvitt angår dylika stadganden. Det åt de sakkunniga anförtrodda arbetet beräknas vara slut- fört 1 slutet av mars månad 1916. Den ungefärliga kostnaden för de sak- kunnigas arbete under år 1915 har uppgått till 10,600 kronor. Revision av skiftesstadgan jämte därmed sammanhörande för- fattningar. Sedan den av Kungl. Maj:t den 5 oktober 1906 förordnade kommitté med uppdrag att företaga en fullständig revision av skiftesstadgan med därmed sammanhörande författningar den 28 juli 19171 avgivit betän- kande 1 ämnet samt yttranden över samma betänkande inhämtats av myn- digheter och andra, i vilka yttranden erinringar gjorts såväl mot åtskilliga huvudprinciper som mot särskilda bestämmelser i kommitténs förslag, har Kungl. Maj:t den 3 juni 1915 dels förordnat assessorn i Svea hovrätt Gustaf Grefberg att från och med den 1 juli 1915 tillsvidare biträda inom justitie- departementet vid fortsatt behandling av ifrågavarande lagstiftningsfråga, dels bemyndigat chefen för Justitiedepartementet att tillkalla högst fem personer för att inom departementet i viss omfattning biträda vid samma frågas be- handling. På grund av berörda bemyndigande har chefen för justitiedeparte- mentet tillkallat häradshövdingarna, före detta revisionssekreterarna Ernst Håkanson och friherre Bror Carl Cederström, revisionssekretraren Axel Edel- stam och förste lantmätaren A. Bentzer. De sakkunniga sammanträdde första gången den 28 juni 1915 och har sedan varit samlade en kortare tid under år 1915. Kostnaderna hava till 1915 års slut uppgått till 3,642 kronor 69 öre. Förvaltningen av vissa kronan tillhöriga vattenfail. Den 8 de- cember 1914 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för civildepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga att biträda departementschefen med utredning och utarbetande av förslag dels angående erforderliga ändringar av nu gällande grunder för förvaltningen av vissa, kronan tillhöriga vattenfall, dels ock be- träffande uppläggande av en statens lånefond för finansiering av företag, vilka avse utbyggande av statens vattenfall eller tillgodogörande av enskilda tillhöriga 108 NOTISER. vattenfall, då tillgodogörandet är av mera allmänt intresse. Därefter har departementschefen den 8 januari 1915 uppdragit åt vattenfallsdirektören F. V. Hansen, Stockholm, ävensom ledamöterna av riksdagens andra kammare, kaptenen S. E. J. Läbeck, Stockholm, kaptenen friherre E. K. Palmstierna, Stockholm, och hemmansägaren D. Persson i Tällberg att, i egenskap av sak- kunniga i ovan angivna avseenden, biträda departementschefen vid behand- lingen av berörda frågor, varjämte departementschefen uppdragit åt vatten- fallsdirektören Hansen att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas för- handlingar. I fråga om kommissionen har meddelats. Kommissionen har den 16 april 1915 avgivit första delen av sitt betänkande, innefattande förslag till grunder för upplåtelse dels av vissa vattenfall, beträffande vilka kronans ägan- derätt är eller kan förväntas bliva föremål för tvist, dels ock av vissa kronan ostridigt tillhöriga strömfall. På grundvalen av kommissionens förslag har sedermera beslutats och utfärdats kungörelse angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall. Kommissionen har efter avgivande av förenämnda betänkande sammanträtt vid två tillfällen under 1915, därvid beslut fattats om verkställande av vissa förberedande utredningar, som skola ligga till grund för kommissionens fortsatta arbeten. Dessa ut- redningar hava under år 1915 till största delen slutförts; och torde kommis- sionen under början av år 1916 ånyo sammanträda för behandling av frågan om uppläggande av en statens lånefond för finansiering av företag, vilka avse utbyggande av vattenfall. Kommissionen har under år 1915 åsamkat stats- verket en kostnad av omkring 8,000 kronor. Skogslagstiftningskommitténs (se Skogsv. tidskr. 1911,sid. 377) arbeten ha nu fortskridit så långt att ett tryckt »förslag till lag ang. vård av enskildes skogar» föreligger, vilket utsänts till skogsvårdsstyrelserna med begäran om yttrande här- över. Förslaget är icke att betrakta såsom i vare sig formellt eller reellt hänseende slutgiltigt. Kommittén har endast trott det vara ändamålsenligt, om före det slutliga avfattandet kommittén kunde under hand få del av vad från skogsvårdsstyrelsernas sida må vara att erinra i anledning av det nu ipom kommittén preliminärt utarbetade förslaget. Med hänsyn till dettas sålunda angivna natur och på grund av frågans nuvarande läge anhåller kommittén, att förslaget må behand- las såsom konfidentiellt mellan kommittén, och skogsvårdsstyrelserna. På samma grund kan nu ej i tidskriften lämnas någon redogörelse för det upprättade lagförslaget. — Rörande vissa andra med den enskilda skogsvården samman- hängande frågor hava utkast till textförslag utarbetats. Vid årsskiftet voro närmast bildandet och förvaltningen av gemensamhets- och allmänningsskogar föremål för behandling. Kommitténs arbete beräknas bliva slutfört under år 1916. Till expensmedel har hittills åt kommittén under år 1915 utanordnats ett belopp av 8,000 kr., varav omkring 300 kr. återstå obegagnade. Kost- naden har förut uppgått till 50,636 kr. 9 öre. Kronolägenhetskommissionen. Under år 1915 hava de sakkunniga underkastat det omfattande material, som föregående år insamlats och vore avsett att ligga till grund för kommissionens blivande betänkande, fortsatt bearbetning. Därjämte hava under kommissionens sammanträden i Stockholm överläggningar ägt rum rörande förberedande förslag till nya former för upp- låtelse av kronojord till egnahem ävensom till åtgärder i syfte att bereda den NOTISER. 109 på kronans jordbruksdomäner och vissa skogsdomäner sittande klassen av tor- pare och lägenhetsinnehavare en mera tryggad ställning. Sedan riksdagen i skrivelse den 27 maj 1915 anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda, i vilka fall och under vilka villkor torpare och lägenhets- innehavare å ecklesiastika boställen kunde i vidare mån än nu vore medgivet beredas möjlighet att förvärva av dem brukade jordområden, har Kungl. Maj:t den 26 juni 1915 uppdragit åt kommissionen att verkställa jämväl den så- lunda begärda utredningen. Med anledning av detta nya uppdrag har kom- missionen utarbetat formulär för insamling av sådana primäruppgifter, som er- fordrades för nyssberörda utredning. De ifrågavarande formulären har kom- missionen för avsikt att efter ingången av år 1916 för komplettering utsända till vederbörande pastorsämbeten i riket; och har för sådant ändamål särskilda anvisningar utarbetats för besvarandet av i formulären uppställda frågor. Sam- manlagda beloppet av de kostnader, som genom kommissionens verksamhet åsamkats statsverket, har vid 1915 års slut uppgått till omkring 51,153 kronor, därav omkring 12,920 kronor belöpa på år 1915. | Sydsvenska skogskommittén (se Skogsv. tidskr. 1911, sid. 378 och 465) har den 17 december 1915 avgivit sitt betänkande. Till de sakkunniga hava intill 1915 års utgång från statskontoret utbetalats 46,517,07 kr. Skogsbokföringskommittén. (Se Skogsv. tidskr. 1614, sid. 53). I mars månad 1915 hade arbetet fortskridit så långt,-att de sakkunniga kunde göra framställning i fråga om tryckning av de sakkunnigas betänkande jämte därtill hörande bilagor. | Under förliden sommar hava de sakkunniga vid av samtliga överjägmästare planerade distriktsmöten med skogsstatspersonalen satts i tillfälle att, innan definitivt förslag till redovisningsbokföringens ändamålsenliga ordnande fram- lades, få inom de olika distrikten samt å vissa revir taga närmare kännedom om därstädes rådande förhållanden såväl som om de faktorer, som kunde in- verka på räntabilitetsbokföringen, särskilt virkesbokföringen, vid vilka resor de sakkunniga jämväl studerat vissa såväl statens som enskildas flottledsanlägg- ningar med hänsyn till lösningen av den maktpåliggande frågan om lämpli- gaste sättet för flottledsavgifternas redovisning. Sedan de sakkunniga den 1 oktober 1915 avgivit förslag till kassaredovis- ning, har arbetet inriktats på övriga delar av redovisningsbokföringen, och har arbetet därmed fortskridit så långt, att de sakkunnigas förslag till inventarie-, fastighets- och förrådsredovisningarnas ändamålsenliga ordnande kan väntas inom den närmaste tiden. Likaså torde i början av år 1916 förslag komma att avgivas till bokföring av flottledsavgifterna och därmed sammanhängande frågor. Efter det de sakkunniga i en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse, vari i all- männa drag skisserats, hur de sakkunniga ansett, att förvaltningen av kronans jordbruksdomäner lämpligen borde överlyftas från Kungl. Maj:ts befallnings- havande till distriktsstyrelser, om sådana eventuellt inrättades, hemställt, att ännu en person måtte tillkallas att såsom sakkunnig deltaga i berörda utred- ning, har enligt bemyndigande den 1 oktober 1915 landskamreraren K. A. Gislén tillkallats att deltaga i de sakkunnigas arbete. Beträffande sistnämnda speciella uppdrag vore ävenledes inom en snar fram- tid förslag att förvänta från de sakkunniga. TO NOTISER: Kostnaderna för kommittén hava under år 1915 uppgått till omkring 15,000 kronor. Utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser om ut-= anordning av kronans ijordbruksdomäner. (Se Skogsv. tidskr. sid. 99). De sakkunniga sammanträdde första gången den 16 augusti 1915, då till sek- reterare antogs registratorn i justitieombudsmansexpeditionen J. Söderhjelm, Stockholm. Jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande den 27 augusti 1915 i anledning av en av de sakkunniga gjord framställning hava de sakkunniga under hösten 1915 företagit resor inom Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kri- stianstads, Malmöhus, Skaraborgs, Älvsborgs, Värmlands och Västmanlands län för att förvärva omedelbar kännedom om på skilda orter inom landet rådande förhållanden rörande till de sakkunnigas utredning hörande frågor. De sakkunniga hava därvid besökt, förutom kronan tillhöriga utarrenderade jordbruksegendomar 1 nämnda län, även ett antal Uppsala universitet tillhö- riga, i Uppsala och Västmanlands län belägna, utarrenderade jordbruks- domäner. Den 3 december 1915 sammanträdde de sakkunniga till gemensam över- läggning med »skogsbokföringssakkunniga». De sakkunnigas sekreterare har alltsedan den 16 augusti 1915 intill årets slut varit sysselsatt dels med verk- ställande av vissa utredningar dels ock med förarbeten till de sakkunnigas betänkande. De sakkunniga hava 1 ett flertal frågor fattat preliminära beslut, varjämte de sakkunniga från Kungl. Maj:ts befallningshavande infordrat vissa uppgifter, vilka dock i sin helhet ännu ej inkommit. De sakkunnigas arbete har icke kunnat slutföras på bland annat den grund, att de sakkunniga ännu ej lämnats tillfälle att taga del av det rikhaltiga material angående byggnads- skyldigheten m. m. å kronodomänerna, som insamlats av de av statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet jämlikt bemyndigande den 10 juni 1912 tillkallade sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna hem, till vilket material de sakkunniga hänvisas uti departementschefens skrivelse den 15 december 1914. Kostnaderna för de sakkunnigas arbete har intill utgången av år 1915 uppgått till omkring 7,500 kronor. Utredning med anledning av avvittringar i Västerbottens läns lappmarker. Sedan Kungl. Maj:t den 21 maj 1915 bemyndigat chefen för jordbruksdepartementet att för verkställande av vissa undersökningar inom vissa delar av Sorsele och Dorotea socknar av Västerbottens län tillkalla högst nio sakkunniga personer, har bemälde departementschef, då berörda undersök- ningar voro av två slag, av vilka de ena avsågo att utreda frågan, huruvida och i vilken omfattning inägor, som nu hävdas av enskilda, innehavas med laglig rätt eller icke, och de andra avsågo att undersöka möjligheterna för ägoutbyten mellan enskildas med laglig rätt innehavda utängar och kronan tillhörig mark, tillkallat för verkställande av den förstnämnda undersökningen e: 0. notarien 1 Svea hovrätt). O. Johnsson och f. dkartograteomkeMNNEris Aberg samt för verkställande av den senare undersökningen fi. doktor Emil Haglund, distriktslantmätaren Olof Nilsson, fil. kandidaten Fritz Jonsson och jordbrukskonsulenten Richard Johansson, Sundsvall. Till ledare för var sin undersökning utsågs e. o. hovrättsnotarien Johnsson och Haglund. Över nämnda undersökningar hava de sakkunniga avgivit redogörelser. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 12,454 kronor 11 öre. NOTISER. JT Uppgörande av förslag till plan för en allmän undersökning rö- rande statens för kolonisationsändamål tillgängliga och därtill tjän- liga marktillgångar inom de sex nordligaste länen. På grund av be- myndigande den 11 juni 1915 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet samma dag fem sakkunniga för att biträda inom nämnda departement vid uppgörande av förslag till plan för en allmän undersökning rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga och därtill tjänliga marktillgångar inom de sex nordligaste länen med undantag av trakterna ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker. Till ordförande för de sakkunniga utsågs f. d. justitierådet, friherre E. T. Marks von Wiirtemberg samt till ledamöter ledamoten av riksdagens första kammare, filosofie doktorn Paul Hellström, förste lantmätaren i Västerbottens län, ledamoten av riksdagens första kammare K. I. Grubbström, jägmästaren i Bräcke revir A. H. Holmgren och svenska mosskulturföreningens botanist och torvgeolog, filosofie doktorn Emil Haglund. Till sekreterare hava de sakkunniga utsett länsnotarien E. O. F. Forssgren. Föremål för överläggnin- garna hava varit: undersökningens ändamål, omfattning, sätt och ordning; planläggningen av undersökningen under sommaren 1916 samt införskaffande av uppgifter rörande 1) den omfattning, 1 vilken intensivt skogsbruk kan be- drivas å kronans marker i Norrland, 2) behovet av fasta skogsarbetare, 3) un- gefärliga tillgången på odlingsbara marker, 4) åtgången på husbehovsvirke för mindre fastigheter. i Sedan de sakkunniga hos chefen för jordbruksdepartementet hemställt om utredning angående de s. k. ströängarna, tillkallade departementschefen, jäm- likt honom i anledning härav den 31 december 1915 givet bemyndigande, såsom ytterligare sakkunnig hovrättsassessorn A. E. Rodhe. Till bestridande av kostnaderna för de sakkunnigas arbete har hittills ut- anordnats ett belopp av 2,000 kr. Utredningen rörande grunderna för fördelning av till statskonto- ret redovisade skogsvårdsavgifter. De sakkunniga (se Skogsv. Tidskr. 1915, Sid. 736) hava den 27 november inkommit med sitt betänkande. Kost- naderna för de sakkunniga hava uppgått till 1,300 kr. Utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans fisken samt jakten å viss kronomark. På grund av bemyndigande den 1 oktober 1915 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet den 4 november samma år fyra sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag i fråga om bestämmelser för tillgodogörandet dels av kronans allmänna fisken samt, i den mån så kunde finnas lämpligt, kronans enskilda fisken dels ock av jakten å kronans marker inom lappmarken samt angående vad med dessa frågor ägde sammanhang. Till de sakkunnigas ordförande utsågs t. f. lands- sekreteraren J. L. Falk samt till ledamöter kanslisekreteraren Lennart Berglöf, jägmästaren Arvid Montell och fiskeriintendenten, fil. dr. N. W. Rosén. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 191060. H. I. SKOGSADMINISTRATIONEN. Lagar, kungl. förordningar och beslut. Statsinköp av det av H. Samzelius utgivna arbetet »Jägeristaten». Kungl. Maj:t har den 31 dec. 1915 beslutit inköpa 167 exemplar av detta arbete för ett pris av 15 kr. per exemplar i och för utdelning till överjägmästare-, jägmästare- och skogsin- genjörsexpeditioner m, fl. Domänstyrelsen hade i underd. yttrande den 19 november 1915 under livligt lovordande av arbetet förordat köpet. Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och yttranden. Sättet för kungörandet av extra kronojägarebefattningar. Domänstyrelsen har härom till Skogsstatens förvaltande personal den 18 dec. 1915 ut- färdat följande cirkulär: Med anledning av en från Sveriges Kronojägareförbund gjord framställning får Kungl. Domänstyrelsen härmed erinra vederbörande jägmästare om Kungl. Styrelsens i cirkulärskri- velse den 15 april 1911 meddelade bestämmelser angående kungörande av extra kronojägare- befattningar. Sådan annons om anställande av extra kronojägare under hela eller större de- len av året, som icke utfärdas av Kungl. Styrelsen utan av den förvaltande personalen bör nämligen jämväl varda genom vederbörandes försorg intagen i tidningen »Landtmannabladet», samt, där så finnes lämpligt, även i viss ortstidning. Sättet för rekvisition av förvaltningsmedel till reviren. Domänstyrelsen har härom den 22 dec. 1915 till samtliga överjägmästare, jägmästare, skogsingenjörer, biträdande skogsingenjörer, biträdande jägmästare och förvaltare av skol- revir utfärdat följande cirkulär: Sedan, enligt vad Kungl. Domänstyrelsen inhämtat, Kungl. Maj:t beslutat tillämpning från och med år 1916 av ett nytt, utav tillkallade sakkunnige utarbetat förslag till förändrad bok- föring inom skogsväsendet och därigenom godkänt förslaget om erforderliga förvaltnings- utgifters bestridande i främsta rummet med inflytande skogsmedel och därefter, i den mån dessa icke förslå, genom medel, vilka såsom kassaförstärkning erhållas på rekvisition hos kungl. styrelsen, så får kungl. styrelsen härigenom föreskriva, att dylika rekvisitioner av- seende förvaltningsmedel under de närmaste två å tre månaderna skola direkt till Kungl. Sty- relsen ingivas. Ändrad lydelse av odlingslägenhetskontrakten. Utdrag av Kungl. Domänstyrelsens protokoll den 29 december 1915 angående ändrad lydelse av 3 $ i gällande odlingslägenhetskontrakt. S. D. Med föranledande av Kungl Kungörelsen den 9 oktober 1914 angående ändrad lydelse av 15 mom. av kungörelsen den 18 juni 1909 angående upplåtande av odlingslägen- heter å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen (Sv. Förf. saml. n:r 334) fann Kungl. Styrelsen innevarande dag skäligt besluta, att 3 $ i nu gällande odlings- lägenhetskontrakt skulle erhålla följande ändrade lydelse. 3:0. Lägenhetsinnehavaren äger rätt att jämlikt Kungl. Kungörelsen den 9 oktober 1914 av allmänna medel i odlingshjälp erhålla 750 kronor. Härav utbetalas under arbetets fortgång SKOGSADMINISTRATIONEN. E3 så stor del, som de utförda arbetena — enligt av vederbörande jägmästare verkställd be- siktning — befinnas utgöra av hela byggnads- eller odlingsarbetet, dock ej i mindre poster än 75 kronor varje gång samt sammanlagt högst 500 kronor. Återstoden av odlingshjälpen utbetalas, då lägenhetens uthus och manbyggnader äro färdiga och godkända samt minst I hektar jord, som vid lägenhetens upplåtande varit ouppodlad, är bruten och försvarligt häv- dad som åker. ; Lösa gummerade pappersremsor med ovanstående text skulle tryckas och efter rekvisition tillhandahållas skogsförvaltningeu genom Kungl. Styrelsens registrator och aktuarie för in- klistring i kontrakten. Beträffande sådana skogstorp, som upplåtas å arrende under 50 år jämlikt förenämnda Kungl. Kungörelse den 9 oktober 1914 (mom, 19) skulle vederbörande skogstjänstemän hava att i skilda fall skriftligen i kontraktsförslagen ange i vilken ordning odlingshjälpen må jämlikt gällande bestämmelser utgå. Kronoskogvaktares rätt att avstämpla torkande träd. Kungl. Domänstyrelsen har i brev till jägmästare i Askersunds revir den 18 december 1915 meddelat följande förtydligande härom. I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen av den 4 innevarande december har disponenten W. Risberg i egenskap av ledamot av styrelsen i Edsbergs häradsallmänning och represen- tant för delägande bruksbolag anhållit om upplysning, huruvida $ 20 i gällande instruktion för skogsstaten finge så tolkas att även avtorkande träd kunde å häradsallmänning i samband med torrskogsstämpling utstämplas genom kronoskogvaktare, enär ni i skrivelse till dispo- nenten Risberg på förfrågan förklarat eder anse, att sådant medgivande icke syntes kunna inrymmas i förberörda paragraf. Med föranledande härav får Kungl. Styrelsen till förtydligande av dessa bestämmelser erinra, att Kungl. Styrelsen på grundval av diskussion i ämnet vid öfverjägmästarnas sam- manträde inför Kungl. Styrelsen år 1913 funnit skäl att genom cirkulär av den 27 april 1914 angående ändring av punkt 97 i reglementariska föreskrifter vid skogsstatens tjänste- förvaltning den 31 januari 1910, medgiva under vissa förhållanden utsträckt stämplingsbe- fogenhet för kronojägare och kronoskogvaktare under förutsättning, att de ansåges för förrätt- ningens utförande lämpliga. I den av Kungl. Styrelsen härvid verkställda ändringsformule- ringen av punkt 97 R. F., vilken punkt är avsedd såsom ett komplement till instruktionens förenämnda 20 $ anföres bland annat: »Under avtorkning varande träd må jägmästaren låta kronojägare avstämpla i samband med vindfällda och helt torra träd.» Kungl. Styrelsen har emellertid icke — ehuru detta icke med tydlighet framgår av cirkuläret, som dock enligt cirkulärets avfattning i övrigt avser både kronojägare och kronoskogvaktare — avsett att någon olikhet i detta fall skulle förefinnas mellan kronojägares och kronoskogvaktares be- fogenhet, vadan alltså efter denna Kungl. Styrelsens förtydligande förklaring, hinder numera ej må anses föreligga för en sådan vidsträcktare tolkning av nyssnämnda instruktions 20 $, att i densamma även inrymmes rätt för såväl kronojägare som kronoskogvaktare att i sam- band med stämpling av vindfällda och torra träd jämväl utstämpla under avtorkning varande träd under förutsättning, att desse av jägmästaren anses till sådan förutsättnings utförande lämpliga. Om ovanstående av Kungl. Styrelsen i frågan gjorda förtydligande av gällande föreskrifter har disponenten Risberg enligt av honom framställd önskan underrättats genom avskrift av denna skrivelse. Ny matrikel över skogsstaten. Domänstyrelsen har i brev till föreningen Sveriges ordinarie jägmästare den 29 december 1915 gjort följande meddelande härom. I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen av den 11 april 1914 har föreningen Sveriges ordinarie jägmästare genom sin ordförande, jägmästaren Carl von Schönberg, såsom önskemål uttalat, att inom skogsstaten liksom inom ett flertal andra stater och kårer matrikel årligen utgåves, samt hemställt, att Kungl. Domänstyrelsen måtte årligen föranstalta om utarbetandet av matrikel över Kungl. Styrelsen och skogsstaten att gratis utdelas till samtliga ordinarie tjänstemän. Med föranledände härav får Kungl. Styrelsen meddela, att såvitt Kungl. Styrelsen har sig bekant ej heller inom några andra stater eller kårer årlig matrikel kostnadsfritt utdelas till tjänstemän eller kårmedlemmar, men väl tryckta stater, som kunna i viss mån tjäna som matrikel. Kungl. Styrelsen har även varit betänkt att i de årliga staterna hädanefter införa tjänsteinnehavarnas namn, men har sedan av flera skäl ansett sig böra avstå härifrån, bland 8. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 114 SKOGSADMINISTRATIONEN. annat på den grund, att de extra tjänstemännen till följd ofta skeende ombyten icke kunna där angivas, liksom staten ej heller kan betungas med adress- eller data-uppgifter, varför denna sålunda såsom ersättare för en matrikel synes Kungl. Styrelsen bliva tämligen mindervärdig. Kungl. Styrelsen har emellertid för avsikt att gå i författning om upprättandet av en ny matrikel under nästkommande år, vilken kommer att i vanlig ordning avgiftsfritt utdelas till revirexpeditionérna och till visst pris tillhandahållas skogsstatens medlemmar m. fl. Skogsvårdsstyrelses befogenhet att å skyddsskogsområde lämna anslag för kulturåtgärder. Domänstyrelsen har härom den 15 december 1915 gjort följande und. uttalande till Kungl. Maj:t. Genom nådig remiss den 28 september 1915 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt domän- styrelsen att avgiva underdånigt utlåtande med anledning av skogsvårdsstyrelsens i Jämtlands läns landstingsområde hemställan om ändring i gällande författningar rörande den enskilda skogsvården i syfte att möjliggöra beviljande av anslag av skogsvårdsmedel till kulturåtgärder å skyddsskogsområde. Av skogsvårdsstyrelsens underdåniga hemställan framgår, att styrelsen numera — i mot- sats till vad tillförene praktiserats — på grund av vissa bestämmelser i gällande författningar ansett sig sakna befogenhet att av de medel, som ställts till skogsvårdsstyrelsens förfogande för att främja och understödja den enskilda skogshushållningen, bevilja anslag för sådant ändamål även inom skyddsskogsområdet. Denna sin uppfattning har skogsvårdsstyrelsen grundat huvudsakligen därpå, att beviljandet av dylikt anslag måste föregås av undersökning rörande nyttan och lämpligheten av ifrågasatta kulturåtgärder ävensom uppgörande av planer och kostnadsberäkningar för förslag, som avsåge gallring, hyggesrensning, markberedning, sådd och plantering m. m. och har skogsvårdsstyrelsen ansett sig förhindrad till ett sådant befattningsstadgande på grund av bestämmelserna i lagen den 24 juli 1903 angående vården av enskildes skogar 14 VY, vari stadgas att denna lag ej skall äga tillämpning å skyddsskogar, och varigenom således enligt skogsvårdsstyrelsens mening dessa ställts utanför dess verksam- hetssfär. Denna tolkning av paragrafens innebörd har skogsvårdsstyrelsen funnit ytterligare bestyrkas genom det i riksdagens underdåniga skrivelse med meddelande om riksdagens be- slut angående antagande av gällande skyddsskogslag gjorda uttalande, att skyddsskogarna skulle ställas uteslutande under skogsstatens tillsyn, och att åt nämnda styrelser eller hos dem anställda tjänstemän och tillsyningsmän icke skulle uppdragas nägon som hälst befattning med dessa skogar. Skogsvårdsstyrelsens rätt att undandraga ägare av skyddsskog anslag av de skogsvårds- medel, som dock till en stor del inflyta från skyddsskogarna, har emellertid bestritts från åka håll. Så föreligger bland annat nu en underdånig skrivelse med klagomål från Frostvikens kommun rörande nekat sådant anslag. Denna skrivelse har av Eders Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 2 juni 1915 överlämnats till domänstyrelsen, som innevarande dag avgiver underdånigt utlåtande jämväl i detta ärende. Av de utav domänstyrelsen från vederbörande överjägmästare och jägmästare i ärendet infordrade yttranden framgår, att dessa anse den ståndpunkt, skogsvårdsstyrelsen intagit, ohållbar och icke lagligen grundad. Det synes uppenbarligen icke varit statsmakternas mening att ställa skyddsskogarna, där- ifrån — i likhet med de till 1903 års enskilda skogslag hänförliga skogarna städse ingått skogsvårdsavgift — i en sådan undantagsställning, att dessa icke skulle äga återbekomma någon del av dessa avgälder i form av anslag till skogskulturer och dylikt. Detta bestyrkes även därav, att skyddsskogarna icke uppräknats bland de skogar för vilka, enligt Eders Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårdsstyrelser den 14 juli 1903, de under sagda styrelsers förvaltning ställda medel icke få användas. En sådan undantagsställning synes icke heller domänstyrelsen vara med billighet och rättvisa förenligt jämväl av det skäl, att de skogsvårdsavgifter, som påläggas virket från skyddsskogarna, i sådant fall skulle komma andra inom landstingsområdet bättre belägna privatskogar till godo. Särskilt inom Jämtlands län äro skyddsskogarna så omfattande, att en mycket väsentlig del av länets skogar genom en tillämpning av gällande bestämmelser, på sätt som skett undandrages det stöd för "skogsvårdens höjande, som med avgifterna avses. Domänstyrelsen anser ock, att gällande bestämmelser på området kunna så tolkas, att skogsvårdsstyrelserna, som Fisserligen äro befriade från tillsynen över avverkning å skydds- skogsområde, dock i fråga om återväxten och markens vård även här hava att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter angående styrelsens uppgift, som återfinnas i nådiga förordningen SKOGSADMINISTRATIONEN. IT un den 24 juli 1903 angående skogsvårdsstyrelser, och finnes fördenskull på angiven grund ändring av författningarna icke vara erforderlig. Skulle bestämmelserna emellertid anses icke inrymma en sådan tolkning, synes det sty- relsen nödvändigt, att ändring eller tillägg göres på sådant sätt, att skyddsskogarna uti ifrågavarande avseende komma i åtnjutande av samma fördelar som övriga enskilda skogar, vilka äro underkastade förordningen om skogsvårdsavgifter. Styrelsen tillåter sig i samman- hang härmed betona skyddsskogarnas stora behov av bidrag till skogsvårdens främjande icke blott till avdikning av vattensjuka marker utan även till direkta kulturarbeten, då ju redan dessa skogars förklarande såsom skyddsskogar utgör ett bevis för att högre grad av om- tanke om skogsvården än eljest här erfordras för att trygga deras: framtida bestånd. Remissakten återställes härjämte. Meddelanden från skogsbokföringskommittén. N:r I. Till samtliga revirförvaltare hava avsänts inkomst- och utgiftsböcker, innefattande journaler, (2 band) samt avräkningsbok, ävensom visst antal kassaböcker för kronojägare. Under expediering äro till varje revirförvaltare två verifikationsstämplar jämte färgdyna. Likaledes äro under expediering de typer av verifikationsblanketter, som ej förekommit tidigare. Blanketter till de månatliga kassarapporterna komma att under denna månads lopp expe- dieras, ävensom förvaringspärmar till verifikationerna. Hos samtliga överjägmästare deponeras reservförråd av böcker, blanketter och stämplar. Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13, den 10 januari 1916. Till samtliga herrar jägmästare. N:r 2. Då jämlikt nådigt brev den 17 december 1915 det skall åligga oss att ur de mån- atliga redovisningshandlingarna göra anteckningar, erforderliga för en hela domänförvaltningen omfattande räntabilitetsbokföring, och då denna bokföring, bland annat, har till syfte åstad- kommandet av en redovisning för varje hushållsenhet, få vi härmed anhålla, att ni ville sna- rast möjligt till oss inkomma med en förteckning å edert revir tillhöriga dylika enheter, där- vid jämväl bör angivas vilken eller vilka skogar samt dessas natur, som i varje enhet ingå. Stockholm II januari 1916. N:r 3. På förekommen anledning får skogsbokföringskommittén fästa uppmärksamheten på den förändring, som i och genom det nya redovisningssystemet inträtt i avseende å medelsredo- visningen för allmänningar, städers skogar o. d. Härvid är att märka: I. Jägmästare mottager förvaltningsmedel (kassaförstärkning) endast från Kungl. Domän- styrelsen. 2. Jägmästare avgiver redovisning för sin förvaltning endast till Kungl. Domänstyrelsen. 3. Jägmästare äger alltså icke rätt att under några omständigheter rekvirera och uppbära förvaltningsmedel av t. ex. en häradsallmänningsstyrelse. 4. Bestrider jägmästare själv eller genom bevakare utgifter för en allmänning eller stads skog el. d., bokföras dessa poster som utbetalning i kolumnen »Övriga fonders medel». 5. Uppbär jägmästare inkomster för en häradsallmänning, införas dessa i inkomstjournalen och boken i kontantkolumnen och i kolumnen »Övriga fonders medel». Jfr vårt betänkan- des Bil: A sid: 93, samt sid: 79. 6. Kungl. Domänstyrelsen samlar de till styrelsen månadsvis inkommande bokföringsupp- gifterna för varje allmännings eller stads skog o. d. å allmänningens eller stadens konto i en specialliggare. Jfr Bil. D sid. 141. 7. Kungl. Domänstyrelsen avgiver tid efter annan redovisning till vederbörande härads- allmännings styrelse för den del av allmänningens förvaltning, som handhafts av styrelsen eller dess organ. | 8. Kungl. Domänstyrelsen rekvirerar på grundval av dessa redovisningar söGa kassaför- stärkning från vederbörande styrelse, som har att inleverera denna till Kungl. Domänstyrel- sens kassa, 9. Likaså levererar Kungl. Styrelsen på grundval av samma redovisningar överskottsmedel direkt till vederbörande styrelse. Tillika få vi i anledning av inkomna förfrågningar meddela, att stämplar till debetverifi- kationerna ansetts tillsvidare kunna undvaras, under förutsättning att de anteckningar, som i formuläret avses inom stämpelns ram, verkställas och understrykas. Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13, den 14 januari 1916. 116 SKOGSADMINISTRATIONEN. N:r 4. På förekommen anledning får skogsbokföringskommittén fästa uppmärksamheten på följande förhållanden: 1. Underhandsförsäljningsformulären som sådana äro zcke med det nya redovisningssyste- met förändrade, utan endast med avseende å bestyrkandet modifierade, så att lämplighets- synpunkten kommer att i varje enstaka fall bliva avgörande, d. v. s. endera tages krono- jägarens attest eller köparens påskrift eller ingendera, i vilket senare fall jägmästaren på- tecknar blanketten, att attest ej utan olägenhet kunnat anskaffas. 2. Då kronojägaren vid vissa månadsskiften måste äga tillgång till de utfyllda underhands- försäljningsblanketterna för verkställda försäljningar för att på grundval av dessa göra anteck- ningar i vederbörande virkesjournaler, men då å andra sidan underhandsförsäljningsblanket- terna måste bifogas månadens övriga redovisningshandlingar, torde, därest dessa blanketter icke hinna från kronojägaren återkomma, kunna så förfaras, att originalblanketten bilägges räkenskaperna, under det att kronojägaren tillhandahålles en kopia av densamma. Till ytterligare belysning av frågan om de olika slag av inkomster, till vilkas verifice- rande omskrivna blanketter äro avsedda, torde böra framhållas: 3. De inkomster av försäljningar, som till jägmästaren inflyta, kunna tillkomma på tre olika sätt : a) genom försäljning under hand, b) genom försäljning efter infordrande av anbud och c) genom försäljning å auktion. Därvid uppställer sig dessa två frågor: a) till huru stort belopp äger jägmästare rätt att avsluta försäljning, samt b) huru stort belopp äger jägmästare rätt uppbära, inkassera. Kommittén har i sitt betänkande framhållit, att ur synpunkten av kassakontroll böra för- säljningsrätten och inkasseringsrätten vid sitt maximum sammanfalla. Däremot är det ur kontrollsynpunkt ingalunda nödvändigt, att denna gräns sättes för snävt. I dessa bägge punkter, försäljningsrätten och inkasseringsrätten, gälla emellertid ännu samma föreskrifter som tillförne, men det är att vänta, att inom en snar framtid Kungl. Domänstyrelsen kommer att därom utfärda de närmare bestämmelser, som omförmälas i be- tänkandet bil. A sid. VIII. Ju högre Domänstyrelsen kommer att sätta det belopp, som får inkasseras, dess mindre kunna kassaförstärkningarna bli. Tillika vill kommittén härmed erinra därom, att de i vår skrivelse den 11 dennes begärda förteckningar å hushållsenheter avse de i Kungl. Domänstyrelsens protokoll den 6 juli 1910 omförmälda redogörelseområdena. Då från några revir hit inkommit begäran, att jämväl kronojägare måtte tillhandahållas kommitterades betänkande med bilaga A, få vi härmed meddela, att den tryckta upplagans storlek ej tillåter detta. Samtidigt fästa vi uppmärksamheten därpå, att en redogörelse för »Den bevakande personalens skyldigheter enligt det nya bokförings- och redovisningssyste- met» finnes införd i tidskriften »>Skogens» januarihäfte detta år. Vidare vill kommittén i anledning av inkomna förfrågningar meddela, att det för när- varande ej synes erforderligt att tillhandahålla revirexpeditionerna andra stämplar än de re- dan härifrån expedierade för kreditverifikationerna. Därest under år 1916 ovisshet hos någon uppstår, huru ett visst belopp rätteligen bör bokföras, kan en förfrågan göras skriftligen under adress: Skogsbokföringskommitten, Västra Trädgårdsgatan 13, Stockholm, som omedelbart lämnar svar, Stockholm den 18 januari 1916. 2 ÄRE NE SKOGSADMINISTRATIONEN. Re Tjänster och förordnanden. Kungl. Domänstyrelsen. Inspektionsresa. Generaldirektören Karl Fredenberg har företagit inspektionsresa den 15—17 dec. Vikarie byråchefen W. Roos. Till notarie å andra skogsbyrån har styrelsen utnämnt och förordnat extra jägmästaren Ragnar Lindahl den 7 dec. 1915. Till amanuenser under 1916 ha förordnats: e. jägmästaren Arne Chatillon-Winbergh å 1:a skogsbyrån, » > Nils Schager » 2:a ) ) John Söderström » 2:a » » Erik Helmers » 3:e » > PerfNicander oc » kameralbyrån, » » Gösta Rabenius » » Semester har åtnjutits av: Generaldirektören Karl Fredenberg den 23 dec. Vikarie byråchefen W. Roos; byråchefen Th. Örtenblad den 24—26 dec. med förordnande för notarien K. G. G. Nor- ling, vilken tjänst uppehållits av amanuensen Nils Schager. För denne har e. jägmästaren Georg Nordfors tjänstgjort; byråchefen Fr. Giöbel den 13—15 jan. med förordnande för notarien Einar Ödman, vil- kens tjänst uppehållits av Erik Helmers; byråchefen, friherre Th. Hermelin, den 27—29 dec. med förordnande för notarien Einar Ödman, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Erik Helmers, och den 30 dec. med för- ordnande för notarien Martin Rasch, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Arne Cha- tillon-Winbergh ; notarien Martin Rasch den 27—29 dec. med förordnande för amanuensen Arne Chat- tillon-Winbergh ; revisor E. G. Fahlecrantz den 22—24 dec. med förordnande den 22—23 dec. för ama- nuensen Per Nicander och den 24 dec för extra jägmästaren R. Sköld; notarien Martin Seth den 19—20 och 24—26 dec. samt den 4—138 jan. med förordnande för amanuensen Per Nicander, vilkens tjänst den 19—20 dec. och 4—138 januari uppehållits av extra jägmästaren R. Sköld. Skogsstaten. Juckasijärvi revir. Till jägmästare i Juckasjärvi revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Sune Hederström. Storlandets revir. Till jägmästare i Storlandets revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Adolf Engman. Kalix revir. Till jägmästare i Kalix revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Gustaf Jernberg. Storbackens revir. Till jägmästare i Storbackens revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Edvard Wibeck. Görjeå revir. Till jägmästare i Görjeå revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Hugo Mattsson. Vargiså revir. Till jägmästare i Vargiså revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Wilhelm Strandberg. Malmesiaurs revir. Till jägmästare i Malmesjaurs revir har Kungl. Maj:t den 3I dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Björn Groth. Malå revir. Till jägmästare i Malå revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Fredr. Liljeberg. Södra Sorsele revir. Till jägmästare i Södra Sorsele revir har Kungl, Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren H. Zetterberg. 118 SKOGSADMINISTRATIONEN. Västra Stensele revir. Till jägmästare i Västra Stensele revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Gunnar Essén. Biurbäckens revir. Till jägmästare i Bjurbäckens revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Per Normelli. ; Vinlidens revir. Till jägmästare i Vinlidens revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. ut- nämnt och förordnat extra jägmästaren Harald Sjöberg. Örå revir. Till jägmästare i Örå revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och för- ordnat extra jägmästaren Ake Berg. . o 3 ch ce ”< = Oo A 5 Östra Åsele revir. Till jägmästare i Östra Åsele revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Bror Fornell. Malgomais revir. Till jägmästare i Malgomajs revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Arvid Modin. Dorotea revir. Till jägmästare i Dorotea revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Wilhelm Fellenius. Idre revir. Till jägmästare i Idre revir har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Erik Geete. Gottlands revir. Till jägmästare i Gottlands revir har Kungl. Maj:t transporterat och förordnat jägmästaren i Särna revir Carl Fredholm. Över=Torneå skogsvårdsområde. Till skogsingenjör i Över-Torneå skogsvårds- område har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Karl Göran Wahlgren. Töre skogsvårdsområde. Till skogsingenjör i Töre skogsvårdsområde har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Ernst Elfvik. Till biträdande skogsingenjör i en del av samma skogsvårdsområde har Kungl. Maj:t samma dag utnämnt och förordnat extra jägmästaren Ture Sahlberg. Luleå skogsvårdsområde. Till skogsingeniör i Luleå skogsvårdsområde har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Carl Stenborg. Till biträdande skogsingenjör i del av samma skogsvårdsområde har Kungl. Maj:t samma dag utnämnt och förordnat extra jägmästaren John Örtenblad. Skellefteå skogsvårdsområde. Till skogsingenjör i Skellefteå skogsvårdsområde har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Torsten Larsson. Till biträdande skogsingenjör i del av samma skogsvårdsområde har Kungl. Maj:t samma dag utnämnt och förordnat extra jägmästaren Georg Bolander. Nysätra skogsvårdsområde. Till skogsingenjör i Nysätra skogsvårdsområde har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren B. von Krusenstierna. Till. biträdande skogsingenjör i del av samma skogsvårdsområde har Kungl. Maj:t samma och förordnat extra jägmästaren Gustav Rehlin. Umeå skogsvårdsområde. Till skogsingenjör i Umeå skogsvårdsområde har Kungl. Maj:t den 31 dec. utnämnt och förordnat extra jägmästaren Nils Almlöf. Till biträdande skogsingenjör i del av samma skogsvårdsområde har Kungl. Maj:t samma dag utnämnt och förordnat extra jägmästaren Einar Hammarstrand. Till skogstaxatorer tillsvidare under 1916 eller viss del av året ha förordnats: é. jägmästaren John Schenström i Övre Norrbottens distrikt den 10 jan. tillsv. und. året , > F. A. Berggren i Nedre Norrbottens » > I april » » » > » Ake Berg i » » » » 17 jan. —I6 febr. » > Emil Dahl i Skellefteå » » 10 jan. tillsv. und. året » » Magnus Alm i Umeå » $00 fjän so SE » » T. Nettelbladt i Härnösands » 2, TAPIA » » » E. M. Törngren i Mell. Norrlands » 37 TORARIN > Sam Tisell 1 > Då » I jan. >» » » Erik Hedmann-Gade i Bergslags Tage Aae i Östra distriktet T. Fedeler i Västra distriktet Knut Falck i Smålands distrikt under vakans. den I jan. tillsv. und. året » I jan. » » » »” I Jan. »” »” » SKOGSADMINISTRATIONEN. I 19 Till överjägmästareassistenter ha förordnats: ; e. jägmästaren Oscar Lindblad i Övre Nörrbottens distrikt den 10 jan. tillsv. und. året > » Birger Ahlgren i » » > » 1—9 jan. »> Selim Lindner i Nedre » 10 jan. ) » G. af Ekenstam » » 1—9 jan. Gustaf Westermarck i Skelleftea » Tian. » » » , Alrik Vange i Umea I jan. » Karl Lindell i Härnösands 7 10 jan. p » Sven Hallin i Mell. Norrlands » I jan: > 2 » » Carl Sundberg i Gävle—Dala a » I jan. > > » » Bernh. Blom i Bergslagsdistriktet under vakans. » Einar Wadstein i Östra distriktet den I jan. tillsv. und. året » ) Einar Rudbäck i Smålands distrikt 300 AJA NARE Sten Bohlin i Västra distriktet I jan.—29 febr. » > Aug. Hagman 1 Södra distriktet » I jan. tillsv. und, åre Till sockenallmänningsassistenter ha förordnats: e. jägmästaren O. E. Holm i Ängeså, Vetasjoki och Storlandets revir tillsv. und. år 1916t > » Klas Nordfors i Jockmocks, Pärlälvens och Storbackens revir tillsvidare under år 1916. Till flottledsingeniörer tillsvidare under 1916 ha förordnats civilingenjören P. Silf- verbrand för norra Sverige och civilingenjören Nils Ribbing för södra och mellersta Sverige. Lediga tjänster. Jägmästaretiänsten i Särna revir sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före klockan tre på dagen den 11 februari 1916. En befattning såsom amanuens hos Kungl. Domänstyrelsen sökes hos Kungl. Styrelsen före klockan 3 e. m. den 11 februari. Nedan angivna befattningar såsom avlönade revirassistenter sökas hos Kungl. Domänstyrelsen före den 11 februari klockan 3 på dagen, nämligen I i Jukkasjärvi, Vettasjoki och Gällivare revir. I i Bjurbäckens revir.j I 1 Bjurholms 1 i Degerfors » I i Anundsjö » I i Östra Stensele » En befattning såsom skogsindelningsassistent i Bergslagsdistriktet sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före den 13 februari klockan tre på dagen. En befattning såsom avlönad assistent i Östersunds revir sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före den 13 februari klockan 3 på dagen. En befattning såsom avlönad assistent i Jönköpings m. fl. revir sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före klockan tre på dagen den 14 februari 1916. En befattning såsom överjägmästareassistent i Västra distriktet sökes hos Kungl. D omänstyrelsen före klockan tre på dagen den 14 februari 1916. Kronoiägarebefattningen i Alby bevakningstrakt av Medelpads revir och Västernorrlands län sökes hos jägmästaren Ivar Petri, adress Sundsvall, före klockan tre på dagen den 11 februari 1916. Kronoijägarebefattningen i Bocksiö bevakningstrakt av Granviks revir och Skaraborgs län sökes hos jägmästaren Erik Barthelson, adress Granvik, Svanvik, före klockan tolv på dagen den 13 februari 1916. [20 SKOGSADMINISTRATIONEN. Befattningen såsom assistent vid statens skogsförsöksanstalts skogs- avdelning sökes sist före klockan 12 på dagen måndagen den 21 februari 1916 hos Sty- relsen för Skogsförsöksanstalten (adr. konteramiralen A. Lindman, Västra Trädgårdsgatan 7, Stockholm), genom till Styrelsen ställd ansökan, åtföljd av meritförteckning jämte intyg om ålder, frejd, hälsotillstånd, avlagda examina och praktisk tjänstgöring samt utgivna skrifter ävensom vad i övrigt sökanden vill åberopa till stöd för ansökningen. Länsiägmästarebefattningen i Östergötlands län är till ansökan ledig, att till- trädas å tid, varom överenskommelse kan träffas. Ansökningar skola insändas till skogs- vårdsstyrelsen i Östergötlands län, adress Linköping, före den 10 februari 1916. (Se annons å detta häftes omslag, sid. 2.) Kungörelse angående resestipendier för skogsstatens tjänstemän. Sedan Kungl. Maj:t för innevarande år till Kungl. Domänstyrelsens disposition ställt ett belopp av 3,500 kronor att såsom resestipendier utdelas åt skogsstatens tjänstemän i och för studieresor inom eller utom landet, äga sökande till sådant stipendium att därtill senast den 29 februari 1916 klockan 3 på dagen hos Kungl. Styrelsen sig skriftligen anmäla. RÄTTELSE. Å sid. 922 i häfte 12, 1915 har felaktig karta blivit insatt, i det att den där befintliga kartan föreställer tillgångar på I1-årig tallkott hösten 1013. I stället hade bort införts den karta som återfinnes å sid. 778 i 1914 års årgång. De medlemmar, som så önska, kunna få sid. 921—922 i decemberhäftet utbytta mot ett omtryckt blad med rätt karta efter rekvi- sition till Föreningens byrå. FR7 LÄ j vet Cs ätt ENAR HALLSTRÖA ) ARDS FÖRENINGENS > UN O & na 1 + TIDSKRIFT Ry LJ 14:e ÅRG. FM ng FEBRUARI-—MARS 1916 HÄFT. 2—3 (Tidskriften distribueras I bokhandeln genom A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm.) 4 äfte). sid. 315 i detta h öte den 21 mars (se årsm ingens renii fö Svenska Skogsvårds av > SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TID MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT UTGIVES AV SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) É REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE, PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. : FIL. D:R NILS SYLVÉN, REDAKTIONSSEKRETERARE, Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhålles. tidskriften Skogen) allenast 10 kr. | GM Föräningåns kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4, Rikstelefon 22 90, Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11 f. m.) och efter kl. 1/26 e. m. i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingig 133 o. Allm. tel. Lidingö 219. Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck at av upp- é satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd kärtillag erhållits av redaktionen. INNEHÅLL: PETRINI, SVEN: Om trävaruprisernas tionde exkursion (med 31 fig.) av stegring och inverkan härav på GUNNAR "SCHOTTHR tiöageces od vv skar skogsbrukets räntabilitet (med 1 fig.) sid. 121 | KYLIN, HARALD och GUNNAR SA- LINDEBERG, IVAR: Norra europeiska MUELSSON: Några kritiska syn- Rysslands skogstillgångar och såg- verksindustri (med 3 fig.) ............ HISSING, S.: Om arealberäkningsfel och huru de kunna bedömas (med Från Svenska Skogsvårdsföreningens 2:5139 Skogsstatens Matrikel 1916 utkommer april —maj. Annonser införas i begränsat antal efter hänvändelse till utgivaren . : €, Jägmästare G. WISTRÖM, adr. Kungl. Domänstyrelsen, Stockhol punkter på beståndsanalysen (med 0 254 RR SR ME a EA Sr En me PETRA TR) Skogspolitiska inlägg: ENGHOLM, G., Apropå FEN 251 3 02 JARRE REAR ESA. SFL IR Aer RR TE beräkningar ..,... TSE ERAN AR Redogörelse för verksamheten vid Sta- Från 1916 års riksdag: / tens skogsförsöksanstalt under Kungl. propositioner rörande skogs- år 1915: frä gZ OT vrsess ses ö ver Podesta JAMO RAG > I, Skogsavdelningen av GUNNAR Motioner, som mera eller mindre OCHOTTE a 2a0 bok sa oa SR SPARAS bk eka > 163 beröra skogshushållningen..,...... » II. Naturvetenskapliga avdelningen "Trävarumarknaden av —M ..... » av HENRIK HESSELMAN......... > 168] Trämassemarknaden av —M......... > III. Entomologiska laboratoriet av Litteratur: IVAR TRAGARDH Sia seat ss ssogeoisn > 170 OLLI HEIKINHEIMO: Kaskivilje- In memoriam: lyksen vaikutus Suomen metsiia E. &T Ljungberg (med porträtt) av (rec. T.;:J. BLOMOVIST) SGT a5AvA > ARTS SF SSARS RET SA Sr tr pe IRA > > 171 |. Nyutkormna bÖCKert:: mccain » rd nde (med porträtt) av G. ScH.> 173 | UNO WALLMO: Svar till professor A. , Nils Sjöberg » » av H.Szs. >» 174 Wahlgren ........ . SE TE REN » Karl Staaff > > > G. ScH, +» 177| Notiser: Emil von Seth >» » > G. SCH, » 179) Svenska Skogsvårdsföreningensårs- H. W. Rosenberg» » -» H.SzZS. »v 179 INÖtE” er sere ers Färjd SSR ar VRNS EVSSE SRS NARE » Skogsbrandförsäkringsfrågan: Föreningen Sveriges ordinarie jäg- I. Inled. anför, vid Sv. Skogsvårdsf. mästares årstnötedics svs sel s > extra sammanträde den 18 dec. Svenska Forstmästareförbundetsårs- 1915av HENNING WACHTMEISTER» 181 IMÖLE. —Il rean dps ös bkd es DEFENSE N ONE ARR > EU DISKUSSIONS = sla ses saan NSI > 186 Länsjägmästarnas förening ......... , Lagförslaget om fridlysning av kottar, De extra jägmästarnas förbund ... >» bär m, m.: Den nya skogshögskolan tagen i I. Inledande föredrag vid Sv. Skogs- Dr 0 oj beses öND dos SR RAA NER SAN » vårdsf. extra sammanträde den 18: - Skogsundervisningen och skogs: = dec, 1915 av C.G. BARTHELSON +» 194 litteraturen under kriget ......... > TT. DISKUSSION 205000 seb pir eSR VIN > 204| Kommitté för utredning rörande Betänkande rörande grunderna för ändrad förvaltning avkyrkofonden > fördelning av till Kungl, statskon- Ny matrikel över Skogsstaten...... » toret redovisade skogsvårdsavgifter Skogsadministrationen: i av HUGO FAHLÉN, HUGO ELLIOT Lagar, kungl. förordningar o, beslut > och GUNNAR SCHOTTE RBS SKOR ISEN + 205 Domänstyrelsens cirkulär, beslut,- - "Diskussion -härom" vid Sv, 'Skogs- framställningar och yttränden >» vårdsföreningens extra samman- . Meddelanden från Skogsbokförings- träde den 18 dec. 1915 ...sn...... sid, 216 kommittén ... ... FRASER ELAKA Tjänster och förordnanden ; srcrd eter (Se notis sid. 3 3 SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 2—3. Om trävaruprisernas stegring och inverkan härav på skogsbrukets räntabilitet. Av SvEnN PETRINI. Da kalkyler göras över skogsbrukets räntabilitet, har det varit ganska vanligt, att den reservationen gjorts: »beräkningarna gälla för oföränd- rade virkespriser, men i själva verket är skogsbrukets ställning vida gynnsammare, ty virkespriserna befinna sig i en stadig stegring.» Det har icke heller saknats försök att på denna stegring bygga förhopp- ningar om full räntabilitet i skogsbruket. Så har generaldirektör FRE- DENBERG framkommit med ett sedermera ofta upprepat yttrande, att förutsatt att vi ur våra skogar kunna ta ut 3 20 på kapitalet och att genom stigande virkespriser vi få ytterligare 2 20, då ha vi ju 5 40 på våra pengar, och då finnes ingenting mer att anmärka mot vårt skogs- bruks räntabilitet. För att fullt tillfredsställande utreda denna invecklade sak och söka utläsa framtidsutsikterna erfordras emellertid grundlig fackkännedom på en mängd områden. Föreliggande undersökning gör heller icke anspråk på att vara annat än ett bidrag. Området i fråga är, såvitt jag har kunnat finna, föga genomarbetat. D:r FREDRIK LOVÉN har år 1904 1 » Värmländska Bergsmannaföreningens Annaler» publicerat en uppsats med titeln »Huru hava trävaruprisen varit under de senare årtiondena, huru torde de för framtiden ställa sig, och vilka slutsatser kan man härav draga rörande skogsskötseln?» +&Lo- VEÉNS undersökning omfattar priserna för sågade furudimensioner från år 1870 till år 1904 i tre huvudgrupper: Plank: 37/—4”, Battens: 2!/,7—2” och Bräder: I !/,”—?/g”. Med avseende på Plank antager jag, att det gäller som vanligt, att de äro minst 9” breda, och att Battens ligga mellan 4”—8” bredd. Bland Bräder ingå ej scantlings eller s. k. tvåtum med mindre bredder än 4”. De två första grupperna, Plank och Battens, äro vardera uppdelade i fyra sorteringsklasser efter kvalitet. Således Mixed, Tertia, Quarta och Quinta. 9. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916 22 SVEN PETRINI. Efter år 1907 sorteras ju i de motsvarande klasserna I, II, III och IV). För Quinta, = IV efter den moderna sorteringen, saknas emel- lertid uppgifter före år 1886. Gruppen Bräder är också uppdelad i fyra avdelningar: Breda: 9”—8”, Ordinära: 7”, Smala: 6 !/;”—5!/,” och Mycket smala: 5” —4”. Till grund för de lämnade prisnoteringarna under de skilda åren ha lagts dels de prisnotor, som vid varje års början upprättats för Plank och Battens f. o.cbi Göteborg av firman EL. GG: BrattiesCiordarstades? och för Bräder det pris som erhållits franco Göteborg eller f. o. b. vid hamn efter Vänern för Uddeholms A.-B., varvid dock prisen i varje fall reducerats till Göteborgspris, och skillnaden mellan dessa och de vid Vänerns hamnar gällande har ansetts vara 5 å 6 öre per kbfot, utgö- rande fraktkostnaderna till Göteborg. För varje av de olika sortiments- grupperna (Plank, Battens och Bräder) med resp. sorteringsklasser har även medelpriset uträknats såväl för de fyra åren 1870—73, som före- gingo den första stora prisstegringen, som ock för de tre 10-årsperio- derna 1874—383, 1884—93 och 1894—1903 samt för hela 30-årsperioden Nöt OR Mot LOVÉNS undersökning kan invändas, att den brister i allmängil- tighet. För det första kan det skarpt ifrågasättas, huruvida Göteborg i detta avseende kan anses vara representativt för landet. Omkring 8090 av allt vårt exporterade virke kommer ifrån Norrland, och om man vill undersöka ett speciellt skeppningsdistrikt, är det härför lämpligaste Härnö- sand, vars priser kunna accepteras såsom ganska goda uttryck för riks- medeltalet. Åtminstone ger en jämförelse, som jag anställde med be- gagnande av prisuppgifter, lämnade av NILS LINDEBERG i en uppsats i tidskriften Skogen, mars 1914 (och närmast avseende 1911 års priser men i själva verket medeltal för de närmaste 10 åren före 1911) detta resultat. Medeltalet mellan priserna för Överbotten och Nederbotten uppvisar en synnerligen god överensstämmelse med Härnösandspriserna. Nu omfattar emellertid LOVÉNS undersökning endast vissa sortiment av sågad tall i Göteborg. Göteborgspriserna ha hittills legat för hyvlade varor över Norrlandspriserna; för sågade varor varierar det för olika sortiment. I allmänhet fluktuera Göteborgspriserna mera, särskilt för olika årstider. Då Bottenhavet är fruset och konkurrensen norrifrån eliminerad, betalas höga priser i Göteborg, men då efter islossningen det norrländska virket kommer med, måste man jämka ner priserna. I allmänbet anses Göte- borgsförhållandena mindre enhetliga med avseende på produktionens sammansättning m. m. Metoden för beräkningen av priserna står i LOVÉNS uppsats ej när- mare angiven, och det är därför svårt att yttra sig därom. OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. 123 Med avseende på undersökningsmetoden för övrigt kan anmärkas, att motivering saknas, varför i fråga om Plank och Battens kvalitetsklasser men i fråga om Bräder bredderna tagits till indelningsgrund. Enligt NILS LINDEBERGS ovan omnämnda prisuppgifter är det så, att priserna för största och minsta bredd för battens (4” och 8” resp.) avvika från varandra omkring 20 9 för furu, under det att samma bredder av bat- tens, jämförda med bräder, i priser ej avvika mer än omkring 5 ". Nu har emellertid i LOVÉNS undersökning Barttens avskilts som en själv- ständig grupp och Bräder som en annan, fastän de törhända äro mera samhöriga än de olika bredderna inom battensgruppen. Och det kunde ej ha saknat intresse att se, huru prisbildningen gestaltat sig med avse- ende på olika bredder även för de grövre dimensionerna. Daå nu författaren ej speciellt inriktat sig på att utreda, huru de olika kvalitetsklasserna gått fram i förhållande till varandra, utan nöjer sig med att konstatera (sid. 13), att »prisen för de olika kvaliteterna följa varandra tämligen organiskt, d. v. s. stiga eller falla ungefär lika mycket vid samma tider», samt dessutom anmarker (sid. 15), att »sorteringen i allmänhet och successivt blivit skärpt efter hela linjen, och utan tvivel kan jämförelsen mellan de olika årens lämnade medelpris något lida härav, ty en stor del av vad som år 1870 var mixed, skulle nu (1904) vara 3:a och mycket av det virke, som nu utsorteras till 4:a skulle på 1870-talet varit 3:a», så får man lätt den uppfattningen, att det varit lyckligare, om även för de grövre sortimenten bredderna tagits som grund för uppdelningen. I samband härmed kan påpekas, att jägmästaren ERNST ANDERSSON i en uppsats av år 1914 i tidskriften Skogen framhåller, att efterfrågan på grova dimensioner ej stegras i samma grad som efterfrågan på klena, och att det torde vara skäl i att i en ej avlägsen framtid minska pro- duktionen av de breda plankdimensionerna, om dessa skola kunna hålla sig uppe i pris. Jägmästare ANDERSSON betonar också här det synner- ligen beaktansvärda faktum, att en prisstegring på de smärre dimensio- nerna betyder ofantligt mycket mera för skogsbrukets bärighet än en prisstegring på de större, då de grova dimensionerna utgöra endast en ringa del av skörden, och då goda avsättningsförhållanden för smärre dimensioner möjliggöra en bättre beståndsvård. Det har därför sitt stora intresse att studera utvecklingen hos de olika dimensionerna. Att så skett i LOVÉNS undersökning i fråga om bräder torde vara att anse som ett lyckligt grepp. Att denna princip ej även tillämpats för de övriga grupperna, torde ha berott på materialets be- skaffenhet, som legat till grund för undersökningen. 124 SVEN PETRINI. Det kan nu emellertid vara önskvärt att studera hela trävarumarkna- dens läge och se efter, dels i vad mån sammansättningen ändras — för- hållandet mellan tall och gran, mellan oarbetade varor och mera bear- betade o. s. v. — dels söka sammantränga alla priser till ett enda medel pris för hela marknaden och så studera, hur detta rör sig från år till år. Då blir det nödvändigt att röra sig med exportstatistiken för hela landet och arbeta med dels kubikmassor, dels priser. I Kommerskollegii pu- blikation om Handel förekommer i tabell 3, grupperna 14 och 15, stati- stik över årets export av trävaror. Det är dessa siffror jag har valt att bearbeta. Gruppen 14 utgöres av oarbetade och bilade trävaror och omfattar: Timmer och masttrar>>5stem:s diameter i illäandan: Spiror och mindre timmer. Bärlingar, bandstakar. Telegraf- och telefonstolpar. Årämnen. Bjälkar > 20 cm:s diameter på mitten. Sparrar. Syllar. Pitprops. Pappersved. Ved. För dessa olika slag angivas kubikmassa och pris pr kbm. samt värde i kr. för resp. slag exporterade från Sverige under året i fråga. Gruppen 15 delas i: a) Sågade varor och b) Hyvlade. Inom 'säväl a) som b)skiljes på: Za: I: Plaok => mem breddsfik 15 2 (GISV IRA Srem: På samma sätt för Gran. Dessutom förekomma åtskilliga rubriker, som jag sammanfört under beteckningen »>»Split, lath etc.>, allt tall eller gran, men nu ej åtskilda. I denna undersökning har endast medtagits tall och gran. Övriga in- hemska trädslags produkter och utländska trädslag ha lämnats utanför. Ej heller ingår här någonstädes värdet eller kvantiteten av exporterade snickerivaror, trämassa och tändstickor. På grund av statistikens be- skaffenhet och särskilt därför, att före år 1902 ej skiljes på tall och gran, har jag ej kunnat utsträcka den detaljerade undersökningen längre till- . baka än till och med nämnda år. Metoden för beräkningen av medelpriserna blir klar, om man betraktar nedan bifogade tabeller (I och II). Siffrorna i tabell 1 äro tagna ur Handelsstatistiken för år 1902. Om vi betrakta de olika kolumnerna OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. [25 Tab. I. I | Pris per G - Cd ravin : & Kbm. | Kr:s värde | INGE | Pris x koeff. I Ckpm: = öl ekbm. > | | | | SS — ee I Tall a) Sågade. KFRlankir 2 (ÖMkK mys... Tr2:007 Lil 30:034,573 38,90 26,9 1,046,41 KÖTT. FSK arorem: 4T,080;S524 Ir 27:868;034 26,80 36,3 972,84 (ELD: SEEN ACID oden | 769,674 14,546,839 18,90 26,8 506,52 b) Hyvlade. | TE OT OM Sr | 29,460 1,187,238 40,30 Ta 40,30 IT. NS Tar Cm: LÖ7534T | 5,845,039 31,20 6,5 202,80 III. SANNE CDS TER = | 68,640 | 1,647,360 24,00 24 57,60 S:a Bearbetad Tall | 2,867,064 | 81,129,083 28,26 — 2,826,47 Gran a) | | | IFElankys EI e0: dags: | 235,20 244.468 308001) 1 1T230 397,32 EL 1502 20 Cem. 716,178 TÖS A SNI 230 Äl302 905,52 LÄKT ETISK are | 619,492 10,965,008 | 17,70 | 3450 | 601,80 Jå SKO GPS DANT 41,455 | 1,414,761 34,20 | 2430 HI 78,66 it TS TANK. T2A,AA2 oh 13,540,597 1. 28,50 6,8 | 193,80 III. MLS VEMS 2 37.033 | 1,864,180 21,20 43,8 101,76 — 0 S:a Bearbetad Gran | 1,824,710 41,578,726 22,79 — 2,278,86 Oarbetad, och tillhuggen | Ia HGe GRAN ck LEE Ra 1,680,436 | 20,317,90I 12,30 = — [ESPLIG Flatbi seten «ke [INEENAS Blog Svi NIA. O2, SYS 9,68 2 == Has LI. Pris 9 av å As Kbm. Frk ger CA Pris x koeff. kbm. kbm. NÄSTE (SEN Le rr DE Re sög eo SIA ER 2,867,064 28,26 41,8 | 1,181,27 [STAB CAT DA ETTA dogo sger sr r ges 1,824,710 22,79 26,6 606,21 (AVE BoIS BEN I USES MB fN a i dh SRA ER AE 1,680,436 12,30 24,5 301,35 OSPEC LAG fe teSe. sö. AAA a RE | 485,048 9,68 Hae 68,73 S:a S:a och Med.-tal | 6,857,258 | 21,58 -—- | 2,157,56 för den första gruppen här, som heter Bearbetad Tall, framgår, ätt ku- bikmassa, värde och pris äro medtagna för de upptagna rubrikerna. 4:e kolumnen från vänster anger den procent, varje delgrupps kubikmassa utgör av hela gruppens (S:a Bearbetad Tall) kubikmassa. 5:e kolumnen upptager produkten av priset och resp. procentsiffra. Summeras siff- 126 SVEN PETRINI. rorna i denna sista kolumn och dividera vi summan med 100, erhålles medelpriset, d. v. s. det pris, som en kubikmeter Bearbetad Tall det året (1902) i medeltal betingat. Samma resultat erhålles, om för hela gruppen »S:a kronors värde» divideras med »S:a kubikmeter», och här- igenom fås en kontroll på räkningen. De såsom koefficienter använda procentsiffrorna bar jag emellertid användning för senare, och detta är anledningen till dubbelräkningen. Precis samma räkningar utföras nu för gruppen Bearbetad Gran. Samma metod har också använts på såväl gruppen Oarbetad och tillhuggen Tall & Gran som på gruppen Split, lath etc., fastän endast resultatet införts här. / Nu ha vi alltså kommit fram till fyra större grupper, för vilka medel- pris uträknats. Gå vi över till tabell II, finnes här noterat på samma sätt för dessa fyra grupper kubikmassa och priser. 3:e kolumnen ut- räknas liksom förut. Efter en multiplikation, en addition samt en di- vision med 100 erhålles medelpriset efter samma princip som förut. På detta sätt ha vi erhållit ett uttryck för medelpriserna på hela trä- varumarknaden (d. v. s. de delar därav, som denna undersökning sysslar med) för det ifrågavarande året. Detta medelpris för hela den under- : sökta marknaden ligger nära priset för sågade, ohyvlade sortiment av gran < 15 cm:s bredd. Medelpriset har framkommit som resultat av ett system vägda me- deltal. Fördelarna av detta beräkningssätt framför ett enkelt aritmetiskt medeltal äro tydliga, då man betänker, att en prisstegring på en viss grupp av trävaror påverkar vårt ekonomiska liv i direkt proportion till kvantiteten av denna grupp inom vår export. I och med det att priset på varje grupp jämt så mycket tillåtes inverka på medelpriset som det relativa beloppet av dess kubikmassa i förhållande till hela exportens, så har nyssnämnda faktor kommit till uttryck i medelpriset för trävarumarkna- den, och man kan genom jämförelser mellan olika år studera hela mark- nadens rörelse som en enhet betraktad. Från och med år 1902 skiljes på tall och gran i statistiken, där även för övrigt en noggrannare uppdelning än förut användes. Av detta skäl har jag ej kunnat gå längre tillbaka än till detta år vid följandet av de förut omnämnda delgruppernas inbördes förhållande. De nedan lämnade mera detaljerade upplysningarna rörande exportens samman- sättning och medelpriserna avse 10-årsperioden 1902—1911. OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. 27 Exportens sammansättning. Gruppen »S:a Bearbetad Tall» har ökat sin procent av hela expor- tens kubikmassa. Gruppen »S:a Bearbetad Gran» synes också visa steg- ring, dock i mindre grad. »Oarbetade träväror av Tall & Gran» har en markerad tillbakagång. Restgruppen »Split, lath etc» visar en ökning. Att inom denna senare grupp ökningen faller på de förädlade varorna, är nedan närmare utfört. Hela trävaruexportens kvantitet minskas år från ar, då vi betrakta den som en helhet, och detta är ett mycket betydelsefullt faktum, då vi nära nog orubbat under loppet av ett helt sekel förut ökat vår trävaruexport kvantitativt. Värdet av trävaruexporten visar visserligen ej den sjun- kande tendensen så utpräglad, men detta beror av prisstegringen. Inom gruppen Bearbetad Tall antecknas en stark nedgång av de grövsta dimensionerna, särskilt av Plank, ohyvlade > 21 cm. och av breddentröf aremcm.;, undernidet. att obhyvlade Bradet < 15 cmmnarkraf tigt ökat. För de hyvlade varorna, som emellertid äro en långt mindre post, gäller, att den grövsta gruppen (vilken till kvantiteten är den minsta) har hållit sig någorlunda konstant, under det att de minsta dimensionerna visa en ökning. För granen gäller samma förhållanden som för tallen, fastän det här är de ohyvlade mellandimensionerna, som visa största avtagandet, under det att de små, ohyvlade dimensionerna visa stark stegring; och bland de hyvlade är det mellandimensionerna, som kraftigt öka, under det att de övriga hålla sig ungefär vid konstant procentsiffra av hela gruppens (Bearbetad Gran) kubikmassa. Medelpriserna. Hos de olika huvudgrupperna: Bearbetad Tall, Bearbetad Gran, Oar- betad Tall & Gran, samt Split, lath etc. kan man skönja variationer, vilka följas åt hos de olika grupperna. Detta gäller emellertid ej utan reser- vation för den sistnämnda gruppen, men detta förklaras av dess något heterogena beskaffenhet och av att de värdefulla sortimenten här ha ökat i kvantitet och i pris. Då således gruppens sammansättning ändrats, har detta résulterat i en allmän tendens till höjning av medelpriset. Därför stiger medelpriset för denna grupp alltifrån 1904 oavbrutet. För- hållandet illustreras bäst med siffror: I002-IT0037 IGOARTIOOSE 19001 19075 1008: TOO, IÖLOMETIOTT SPIS ERE RR Sd GO so Lr GO SING IEOSVGE JOG 00:99 -00,876 50 BH NORSULONA Stäver & lådämnen 10,34 12,19 12,19 14726 13,7596 20,84 24,270 2170 28170 20,470 7 av hela gruppens (»Split, lath etc.») kubikmassa. 128 SVEN PETRINI. Brisenna ri Ka aa: 1902- 1903 1904 1905. 1906; 1907 "1908 FO09KFTIBTORKIDTI SSP LERA IN a dan 6,80 Ö,75 0Ö,62, "Ös9s: 7455 Oysor FOjorLIOVAROISSRDDE Stäver & lådämnen 16,90 16,75 15,40 10,30 20,25 22,0 30,0 35,0 37,0 41,0 Den procentuella ökningen av stävernas och lådämnenas kubikmassa följer prisstegringen å dessa, under det att splitpriserna hållit sig tämli- gen konstanta. Vi ha här att göra med en rätt intressant detalj, som utgör ett exem- pel pa, att vi här i landet börjat i högre” grad föradla destravarot, vi sända ut i marknaden. Detta sammanhänger med en utveckling hos sågverksindustrien. Med avseende på medelpriserna bemärka vi vidare, att den sågade och hyvlade tallen alltjämt ligger över granen av samma dimensioner. Under förutsättning att inom vår export jämn fördelning råder i det av- seendet, att tall och gran äro proportionsvis lika väl företrädda inom de olika prisgrupperna, så att icke tallen ingår i förhållandevis större exportkvantitet inom de värdefullare sortimentsklasserna än inom de billi- gare, får man, att medelpriset för bearbetad tall per m” fast mått över- stigit granens med 3,;0—5,80 kr. under de 10 år, som undersökts, och att överskottet varierat mellan 13,.—24 0 över granpriserna. I medel- tal har tallen legat kr. 4,35 över granens kubikmeterpris och i procent [0] har tallens överskott utgjort 16,6 70 av granpriset i medeltal. Tall- och Granpriserna för samma grupp, exempelvis Plank > 21 cm., följas åt under årens fluktuationer och gå upp och ned samtidigt, vanli- gen i ungefär samma proportioner. Annorlunda förhåller det sig redan med utförselkvantiteten Tall och Gran inom samma grupp, vilken ofta varierar i motsatt riktning. Mellan prisernas fluktuationer å ena sidan och exportens mängd å den andra har intet direkt samband kunnat fastställas ur de uppritade kurvorna. Priserna för olika dimensioner följa varandra i regel också ganska troget, men kan priset gå upp för en dimension och samtidigt gå ned för en annan. Om sammansättningen av exporten. De priser som framgå som medeltal för trävarumarknaden behöva justeras, för att man skall kunna eliminera det inflytande, som markna- dens fluktuerande sammansättning åstadkommer. För de 10 år, special- undersökningen omfattar, går det för sig att följa rätt små grupper. OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. Ög BA RN EE AR I BRN EET EIA ES (ES ES NN IR ED VESNA ARE NPR NERE 0 oe stela LL Op BEN FÅR kd fr Lod 40 06 O7. 08 09 0E0ST0ER0R Priskurvor. JFIFII00KOA 96 Lo LO få & ht Fn cr 3 or [OP] [2 [een res KE ia OJ [op] FÖRE ö ST S SÄ 2 10 B Medelpris i kronor per kbm. Fig. visande Sauerbecks priskurva, TÖrL3a GC 1801— I9IT. Åren 1902 Medelpris i kronor per kbm. A den allmänna varuprisnivåns förändringar. 130 SVEN PETRINI. Jag har därför använt de koefficienter jag fått fram vid beräkningen av medelpriset (jfr sid. 125, tab. I och II). Dessa äro ju uttryck för den procentiska fördelningen av kubikmassan på de olika slagen, och jag har då tagit medeltalet av procenterna för en viss dimension, t. ex. sparrar under dessa 10 år. Det medeltal, jag först erhåller, uttrycker då, huru stor procent av gruppen Oarbetad Tall och Gran, som normalt utgjorts av sparrar under dessa 10 år. På samma sätt förfar jag inom de övriga grupperna och får sålunda, att t. ex. furuplank större än 21 cm:s bredd i medeltal utgjort 25,7 70 av gruppen Bearbetad Tall. Inom vardera av mina fyra huvudgrupper gör jag nu om hela beräk- ningen av medelpriset med användande av de funna medelkoefficienterna. Och då detta är färdigt, har jag fått veta medelpriserna för mina fyra huvudgrupper under varje av de 10 åren, men på dessa priser inverkar ej längre marknadens variationer med avseende på sammansättningen. På likadant sätt beräknar jag härefter medelprocentfördelningen under de 10 åren av de fyra huvudgrupperna som helhet var för sig betrak- tade, gör så om kalkylen med användande av dess medelkoefficienter och de nyss funna medelpriserna för huvudgrupperna. De siffror jag får fram, kan jag anse befriade från inverkan av ändringen i samman- sättningen, och de representera medelpriserna för alla de i undersökningen ingående sortimenten. (Se tab. VI:1). Då vill jag utläsa graden av prisstegring under dessa 10 år. En blick på de grafiskt upplagda värdena (sid. 129 fig. 1 A), visar, att man kan med största fördel använda en rät linje som utjämningskurva. Härvid begag- nar jag mig av minsta felkvadratmetoden. Linjens ekvation kan sättas y=a+»&r, där » representerar de slutliga medelpriserna, som tänkas avsatta efter den vertikala axeln, och x bety- der de olika åren, vilka för enkelhets skull betecknas med o, 1, 2, 3—9. Vi ha 10 värden på x och 10 värden på 7; a och 6 skola bestämmas så att I(y,—a—bx,) 2 blir ett minimum. Uppgiften löses på vanligt sätt genom att derivera partiellt med avseende på a och 6 och sätta = 0, och då fås a 21,4424 och 6 = 0,61636.. AZ ar =Itangentenikomden vinkel, som utjämningslinjen bildar med den horisontala axeln, och be- tecknar den årliga absoluta prisstegringen. När jag sätter 6 i procent- förhållande till medelprisernas absoluta värden, börjande med 7, = 21,4424 + 0,61636;5 Ly = 214424, får jag en serie fallande procentsiffror (se ta- bellen nedan). Tab. III. 6.100 | ö. 100 | & . 100 | 0.100 | ö.100 | 6.100 FR ; Ya | JE I IAN YN35 Ye Män | Vg | YVg | | 2,58 2,52 204010 Moro As OM Pte Sr OEI - 0 I Sön 2,88. | 2580 I (2002 2,65 OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. I3I Medeltalet av procenterna är = 2,56 90, vilket alltså representerar vir- kesprisernas tillväxt i procent per år under tioårsperioden. Emellertid är det en annan sak, som också framgår av de siffror, jag får fram på hela exportens medelpris, då sammansättningens inverkan eliminerats. Om man jämför de senast erhållna priserna" med dem, som erhöllos, då varje enskilt års speciella fördelning av sortimenten låg till grund för beräkningen, utgör skillnaden där ett uttryck för, i vilken grad dyrbarare eller billigare sortiment ingått i exporten under de olika åren. Från inverkan av penningvärdets ändringar frånses, då perioden är så kort som 10 år. Det visar sig, att någon större skillnad ej inträtt. I början av perioden synes exporten hava varit sammansatt av dyr- barare sortiment än i mitten. Åren 1904, 1906, 1907 och 1908 känne- tecknas därav, att sammansättningen hade mindre av de dyra sorterna, än vad perioden i medeltal haft, och skillnaden är störst för år 1904. Den förskjutning, denna avvikande sammansättning åstadkommer för 1904 års medelpris, utgör nära 5 MN. Åren 1909, 1910 och 1911 har samman- sättningen varit dyrbarare än medeltalet, så att skillnaden i 90 av me- delpriset på marknaden, sådan den faktiskt var (d. v. s. det procentuella felet på grund av exportens avvikande sammansättning dessa år), uppgår BllSTeSp Oro, 3,3 Yo OCH. 2,8 /o- Den enda delgrupp, där en konstant procentuell tillväxt av de ingå- ende dyrbarare sortimenten ägt rum under hela perioden, är gruppen Split, lath etc., där den största posten är Split, vilken har gått tillbaka, under det att Stäver och lådämnen gått fram (jfr sid. 127). Nu har således det resultatet konstaterats, att för de undersökta 10 åren en allmän prisstegring av 2,; No per år i genomsnitt ägt rum. Men dels är 10 år en väl kort period att bygga något på, och dels vore det av intresse att studera, vad som i allmänhet brukar kallas penningvär- dets fall, d. v. s. den allmänna varuprisnivåns förändringar, och i vilken grad denna faktor spelat in vid prishöjningen (jfr s. 136). För att kunna gå längre tillbaka i tiden har jag måst pruta på noggrannheten. Tidigare än år 1902 skiljes ej i den otficiella statistiken på tall och gran i fråga om sågade och hyvlade varor, för vilka även för övrigt en annan klassifi- Ceringiranvandes. kör att fa den: toregaende och den senarempeno: dens siffror komparabla måste jag därför slå tillsammans det hela i större grupper och får då trenne huvudgrupper, nämligen Oarbetad och Till- huggen Tall & Gran (samma som förut), Sågad och hyvlad Tall & Gran, samt Split, lath etc. Den sista gruppen är identisk med den, som förut ! Ej de medelst minsta felkvadratmetoden utjämnade, utan de priser, som användes vid denna utjämning. (Se tab. VI :I och tab. VI: III). 132 SVEN SBREIDRINE: betecknats på detta sätt. Jag har beräknat medelpriserna för dessa tre grupper resp. under åren 1891— 1913 och sedan använt den beräknade procentiska medelfördelningen av kubikmassan på dessa tre grupper un- der åren 1902—1911 (se tab. IV) såsom koefficienter för att få fram prisändringen under dessa 23 år, då en konstant sammansättning lagts till grund för kalkylen. Men här är att bemärka, att grupperna äro så pass vida, att jag ej kan påstå mig ha eliminerat inverkan av samman- sättningens variationer under dessa 23 år. Jag får emellertid en upp- skattning av felet, om jag utgår ifrån, att siffrorna för perioden 1902— 11 äro riktiga, d. v. s. sammansättningens inverkan fullständigt elimine- rad. Vid jämförelse mellan dessa riktiga värden och de senast erhållna mindre noggranna värdena för samma period, kan jag nämligen se, hur stor den procentuella avvikelsen i medeltal blir. Vid grafisk inprickning av: värdena blir det tydligt, att även den grövre metoden innebär en förbättring av siffrorna. Så snart det är fråga om en stor skillnad mel- lan de ursprungliga siffrorna och de riktiga, visar det sig nämligen, att de nya siffrorna ligga emellan dessa. She IANA 2 av hela exportens kbm. Sa Bearbetad Fbkall Sc GTA oto RANN 68,45 OÖarbetad Man: HETA os NET NE 22:04 SPICE LATER G LE osar sad arne a et ere jer rar fal stå SR Tr ASA 8,63 Std IOO,02 Procentsiffrorna utvisa hur stor del de ovan angivna grupperna resp. utgjort i medeltal under åren 1902—11 av hela den undersökta trävaru- exportens kubikmassa. Den avvikelse i medelpriserna (I och III), som i medeltal orsakats av sammansättningens inflytande, uppgår till 1,45 70 sål. < 1,5 70 (se tab. V). ERA 1902 1903 1I904 1905: 1906 1907 + IGOSLLLYODTIOTO LONE INBoL UTA (0) Su —O0,12 +4,80 —I),03 +0,08 +0,),87 +0,17 —0,85 —3,30 —2,80”7N. Det visar sig vidare, att under en tillräckligt lång period ha dessa variationer en benägenhet att utjämna varandra, då de gå än i negativ än i positiv riktning. För dessa 10 år överskjuter summan av de ne- gativa procentuella avvikelserna summan av de positiva med ett belopp av 12,69 Yo. Bett ar gör detta endast 0,27 Yo. Om "jag" sålunda utjamnar kurvan för ro: är (tab viEpiFEne mn) Atal en rät linje efter minsta felkvadratmetoden, kan jag beräkna, att varje värde, jag avläser å denna räta linje, innesluter ett fel, som beror av växlingen i exportens sammansättning från år till år, och vars storlek ej OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. U: wi (SS Priserna för hela marknaden. Tab! VI FRA | I. Medelpriser Sam. sättn. Fullt eliminerad | LI , » delvis Ile > > : ej » År I II III AS 0 nr pA Nn AE] fe Nn OS RR penn a SN AA rn ER An UAE EE oa ana NS GIAN Er: SR Kreta 2 Sa Sa | -- 18,10 = F1N5 ÖJ Sf RER a SAR RS — 18,94 — [NE CR RA Sa SS SO sä areela er Sv pfa — 19,09 — MS ARR rr a Van stored a ANNA Sr — 19,28 — 15895 5 ASTON a RE NE OSSE = 18,76 — TEE > ed kår EO OANE EET SE RAA | = 19,20 — TR Fa ln os la sö kala Seg SS = 20,86 — TREA): feAe RE SA RR ESA SAS — 21,57 - 46 6) C) BE RESAS TR RR AL SR FRE - 20,38 = on RR 0 Br fe ISS FAT AO I = 22,20 — BOTA SAR SSR EE keA oe go a RAR ASL SER a — 21,32 = TÅ Rn a re BN krel oral sjeletkle oja elelafale s/s « 21,47 21,56 21,58 I UIP RY FENG adKes BD FOGAS S REGNA CEÄAA DA 23,89 24,08 23,92 1ICY07 lr rg oket oder EE IALTSSSERLNANANES SMED 21,60 21,67 20,61 UC) CNS EA Sad ef Är far jr ER ve fee Sa) öre ete)e sj ra sis SSeg,S 21,14 21,17 21,36 OJO äre sog TNA SAS ASEAS EA 24,35 24,31 24,33 HEL) (RARE TT aa Sr sröle SAS Gros fe ler 2) ere le a lslaj syn jaNäjE, ale 26,25 26,28 26,07 [HJORT Ajo MS At ON OREREELLS ARSR SEE RE 23,62 23,66 23,58 FO 1(0h og IGR ESA SS SON ANE OSAKA AS 25,68 20,04 25,93 1 (JO fd SSG SSA BBBEE LAR ALTER AR BRAT SÄG FIG 27,83 28,45 ICANN SVT Sm ara ara Va laja le je )ar ej 65) sYP VELA BY 5 aUS:e ÅS, sta 260,65 26,97 27-42 OT a SA nara ägretela (sees dar evR äs senere = 25,06 25,29 FE CJIIRG SN vore (es Sjö sjsfetsree) Sek clara, söta si DELEN a = 26,23 25,08 bör överstiga ovannämnda procent, säg 0,3; Yo. Vill jag ytterligare åt- komma den årliga procentiska stegringen på dessa priser, så är detta ju endast skillnaden mellan tvenne på varandra följande års utjämnade priser satta i procentförhållande till ett av årens priser. Vid detta för- farande reduceras felet i den så erhållna procenten till en negligeabel kvantitet. Den viktigaste slutsats, som härav kan dragas är, att om z den officiella statistiken kan anses förekomma felaktigheter i uppgifterna med avseende på den exporterade kubikmassans fördelning å de olika sortimenten, detta ej inverkar på riktigheten av de siffror för trävaru- medelprisets procentuella stegring, som framdeducerats efter den av mig angivna metoden. Vid beräkningen av denna procentuella stegring, använder jag likväl de justerade siffrorna (tab. VI: I och II). 134 SVEN PETRINI. Då jag använder de medelpriser för hela den undersökta trävarumark- naden under åren 1891—1913, som aåtergivits å sid. 133 tab. VI :TII, och utjämnar dessa grafiskt efter minsta kvadratmetoden (se fig. 1:B), erhåller jag 23 st. utjämnade medelvärden på priserna. ekvatlon at =; disrvd, datnnRA = 7505 OO Den räta linjens (Sertabellevill): KAD SVATAE ÅG 3 LARSON 2 | Sd ISO Torde bss STEN I 17,90 2,23 | 1 oTe ÖNA RAR ban oda 2 18,30 2,18 | [YO FNS EA GENE el AEA 3 18,70 2,4 INC RSA ch gro 4 19,10 2,09 | oo RR re LS Se | 5 19,50 2,05 DOO via s sne EnkEG RS | 6 19,90 2,01 | 8301 AN RE ri a Or RR | 7 20,30 1,97 | 1898-00 SSR 8 20,70 1,93 | 1(Ö OO öerrag ss SKE LAE Ör 21,10 1,89 | TOO SERENA 10 21,50 1,86 | 100 Lo rm nr ms NS SE AA I I 21,00 I ,82 | 1 Ör TRERON 12 22,30 1.05 | 1081) [SR EA Er bad RAR 13 22,70 1,76 | [8107 FRASER REN 4 äre TAL ESSENS 14 23,10 1553 TO OB söps = ole eR BRNSTNSA EST Slölslärd rer 15 23,50 1,70 | TO OO NANNA RN 16 23,90 1,67 | FOO ekon SS INNSEN LE SES reja et 187 24,30 1,64 | 13010 [ÄR rg SB SAN AS ER 18 24,70 1,62 | TGOJ Ike ense ert öeiereree 19 25,10 1,59 2 IOR rAe mm få re SR NRA 20 25,50 1,57 2 06 VI 10 UR NS Br an ag ENE | 21 25,90 FSA TÖTLATE börs ll BE äss 22 26,30 1,52 TOMS ANA RENSAS odaaTer sv 29 26,70 1,50 En annan metod för beräkning varumarknadens medelpris, vilken För åren 1902—1911 använda räkna skillnaden i medelpris för av den årliga tillväxtprocenten hos trä- ligger nära till hands, är följande. vi siffrorna i tab: vVIRSUFSIORI RE Be- året 1903 jämfört med året 1902 och beräkna den procentuella tillväxten mellan dessa år, d. v. s.i förhållande till 1902 års pris. Fortsätt med räkningen på samma sätt, så fås en rad procentsiffror än med positivt, än med negativt tecken. Addera de po- sitiva för sig, de negativa för sig, och tag skillnaden mellan dessa er- hållna tal. Överskottet uttrycker den totala procentuella tillväxten un- der 9 år; dividera med 9, så erhålles den årliga ökningen i procent. Denna metod leder emellertid till ett för högt resultat, vilket blir klart, om vi taga i betraktande, huru priserna variera från ett år till ett annat. OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. 135 Om vi nämligen utgå ifrån ett visst år, och nästa år uppvisar en steg- ring, få vi en viss procentsiffra = g, 7o. Om, då vi upprepa manövern för nästpåföljande år, detta års medelpris är = det första årets, så har ju ingen höjning av medelpriset kvarstannat. Men då jag tar procenten för minskningen mellan andra och tredje aret = g,, blir denna procent mindre än ökningsprocenten mellan första och andra aret, ty kapitalet SINE Större, .d.. VISS: l2 > Bål Därav följer, att vid hastiga höjningar eller sänkningar av priserna, beräkningsmetoden ger för högt värde pa den genomsnittliga stegringsprocenten. Den sistnämnda metoden ger värdet 2,8 2 för 10-årsperioden 1902— 1911, under det att utjämningsmetoden ger värdet 2,5 20 för samma period. För perioden 1891— 1913 ger nyssnämnda metod värdet 1,92 No, under det att utjämningsmetoden ger värdet 1,8 0. Om de båda sista åren 1912 och 1913 uteslutas ur kalkylen, ger ut- jämningsmetoden 2 Ao såsom medelvärde på prisstegringsprocenten, och den andra beräkningsmetoden ger 2,4 Po. Om sålunda metoden med utjämning enligt minsta felkvadratmetoden tillerkännes vitsord, framkommer det resultatet, att ex prisstegring av nära 2 PX årligen ägt rum under 23 års tid. Med avseende på den absoluta stegringen fås, att en stegring av 62 öre per kbm. ägt rum under perioden 1902—1911 årligen eller, om hela perioden 1891—1913 tages i betraktande, en årlig absolut stegring av 40 öre per kbm. har ägt rum under hela denna tid. Undersökningen stannar vid året 1913 såsom det sista. Från och med det stora världskrigets utbrott inträda helt ändrade förhållanden, vilka bilda en särskild epok. Nu kan invändas, att om också för den i denna undersökning be- handlade övervägande största delen av trävaruexporten kan fastställas en stadigvarande prisstegring av 2 Yo per år, så har man likväl att ta hänsyn till, huru priserna gestalta sig för de här icke ingående smådi- mensionerna, som ej exporteras. Men då förtjänar att framhållas, att tendensen till prisökning allmänt anses vara starkare bland dessa. (Jämför sid. 138.) Förbrukningen av trämassa är i starkt tilltagande, och i mån som granveden stiger i pris, torde även tallens göra det. Detta framhålles år 1914 av jägmästare ERNST ANDERSSON i en förut åberopad uppsats. Nu uppställer sig den frågan. Vilka äro orsakerna till virkets pris- stegring? Vi ha färut sett, att de här meddelade priserna röna en ringa inver- kan av marknadens fluktuerande sammansättning, men att denna orsak 136 SVEN PETRINI. ej har något förryckande inflytande på tillväxtprocenten. Då finnes en annan faktor att taga hänsyn till: Ökas efterfrågan på trävaror i högre grad än tillgången? På denna fråga kan jag icke ge ett bestämt svar. Men att efterfrågan ökas är tydligt: på grund av befolkningens tillväxt och ökat behov av byggnadsmaterial, av papper och tidningar m. m. dylikt. Å andra sidan ökas även tillgången genom förbättrade kommu- nikationer 0. s. Vv. En sak, som emellertid utövar ett direkt inflytande på priserna, är penningvärdet eller rättare penningens köpkraft och dess förändringar. Ett fallande penningvärde betyder prisstegring, ett stigande är liktydigt med sjunkande priser. Penningvärdet har länge varit statt i fallande, och detta är givet en viktig orsak till den stora prisstegringen på trävarorna. (Jfr Sauerbecks priskurva fig. I: C.) Då frågas: Huru sammanhänger den årliga prisstegringen på virket med skogsbrukets räntabilitet? Det är tydligt, att en ryckvis höjning av priset på virke, då priset sedermera blir konstant, alls icke befrämjar räntabiliteten.' Ty det ökade värde, som skogarna få, kommer endast den tillfällige ägaren tillgodo. Skogsbruket som näring får nytta endast av en varaktig prisstegring. Vi antaga för enkelhetens skull, att en stegring i virkespriserna fort- plantar sig som en till procenten lika stor värdeökning å skogskapitalet. Denna förutsättning kan motiveras på följande sätt. Om exportpriserna stegras med 2 "0, huru bör det då gå med priserna för den oförädlade varan? Vi sätta skogens realisationsvärde per kbm. = & kr. Nu betalas för de förädlade varorna ett högre pris; säg att medelpriset pr kbm. är g+0p kr. ög eller ökningen i priset betingas av en del omkostnader för virkets förädling, transport m. m. Beror prisstegringen på exportvirket huvud- sakligen av att penningevärdet faller, kan man beräkna, att dessa om- kostnader ha tendens att stiga. Men maximistegringen kan i alla fall sättas till 2 9, ty om denna siffra överskrides, skulle detta betyda att penningevärdet fölle i högre grad än vad prisstegringen på exportvirket belöper sig till, och detta kan anses orimligt. Då ha vi det så, att exportvirket stiger med 2 4, det är: p+öp stegras med 2 Ah. Antaga vi maximisiffran för dp: stégringem== 2196, så följer härav att även 2 stiger med 2 h. Stegras dg med mindre än 2 "6, så kommer p att växa med mera än 2 "Po. Förutsatt således, att en prisstegring på 2 No äger rum på export- virke, bör skogskapitalets värde stiga med minst 2 9. " Prisstegringen fortplantar sig till skogskapitalet och ökningen i räntabflitetsprocenten försvinner. FN frog a OM TRÄVARUPRISERNAS STEGRING. 137 Den omständigheten, att kapitalet stegras med 2 No per år, innebär ju detsamma, som att man får 2 20 ränta på kapitalet, ty vi räkna i pengar. Det är ju alldeles detsamma, som om jag har ett kapital på en bank, som vid årets början är K kronor men vid årets slut K 1,02 kro- nor, vilket betyder, att jag har fått 2 0 i ränta under året. Om jag sålunda ur mitt skogsbruk kan ta ut 3 6 av mitt nedlagda kapital, då jag räknar med konstanta virkespriser, så erhåller jag faktiskt 5 AS på mitt nedlagda kapital i pengar räknat. Efterskrift. Föreliggande undersökning om trävaruprisernas stegring verkställdes under våren 1914 och resultaten framlades på en diskussionsafton å Skogsinstitutet i november samma år. Av denna anledning har jag ej kunnat taga med sexare publicerade undersökningar på området. Då emellertid i februarihäftet av denna tidskrift för 1915 förekomma en del grafiska bilagor till »Statsrevisorernas berättelse för år 1913 rörande domänstyrelsen>», vilka ha ett visst intresse för frågan om trävaruprisens stegring, har jag ansett mig böra omnämna dem i detta sammanhang. Dessa grafiska bilagor framställa prisernas gång per planktoft av tim- mer i Ljusne och Voxne älvar åren 1884—1911; priserna per sågtim- mer av 19 eng. fots längd för en toppdiameter av resp. 13”, 10”, 8” och 6” i topp vid Granvåg (Sollefteå, Ångermanälven) under åren 1900— 1914 samt priserna å pappersmassaved av gran av 15 eng. fots längd och 5 "/;” resp. 4 !/;” i topp under åren 1905— 1914 vid Granvåg. För timmerprisuppgifterna skiljes på tall och gran. Alla meddelade kurvor ha försetts med utjämning, vilken överallt tagits i form av den räta lin- "H jen. Dyrhetstillväxtprocenten har uträknats för varje kurva. Då såsom förut påpekats (sid. 122) Härnösandsdistriktets trävarupriser lämpligen kunna accepteras såsom medeltal för rikets, äro uppgifterna från Granvåg av mest allmänt intresse. Med avseende på kurvornas utseende och utjämningen må anmärkas, att pappersmassavedens priskurva synes ha en tydlig tendens att förlöpa konkavt uppåt (konvex mot horisontalaxeln). Detta är anmärkningsvärt då det strider mot det förlopp den allmänna trävaruprisnivån tagit (se fig. I B), och innebär en tendens hos prisbildningen å massaved att för- löpa efter konstant procentuell ökning snarare än efter konstant kvanti- tativ ökning per år. Vad som rör de till kurvorna meddelade dyrhetstillväxtprocenterna äro dessa bestämda efter okänd metod, som lämnat för höga värden. IO. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 138 SVEN PETRINI. Omräknas de enligt i min undersökning använda principer få emellertid värdena följande utseende. Sortiment | Tidsperiod sera FRE Ir | i pris per är Timmer vid Ljusne och Voxne älvar : 5 20 MI RE RN år An re RT sat src Etel SAR AA | 2,7 z | 1884—1911 | a (GT AN, > orsa sade ne ses bl es SE NAS State Oe | 3,49 = || Timmer 19' vid Granvåg (Angermanälven) : | 13" 1 DALER Nr ar NE | | | AN topp | (CN oy SR rs ra SR ONE NESS | 2,84 does NES AREA EA ob no a Ener | 2,08 to (CEN ep SN TARAS Lied VTG TS ReR ER TV ANNA | | 2,74 | ; I1900—1914 Jå if I EET LIGA TREA ER RR La AR ngt SEN ess RER ER | 4,19 topp | (EYE GLAS Ede a NS ISA SERNER LSE NS | : 4,68 6” if 0 BET [ [ASS LE REA 0 BR SR SSE ER NER | 5,22 topp | (STANNA rie Slo EA SEN SAS AR RA Sort S SERA | | 5,50 15' Pappersmassaved vid Granvasg : | Bj säl (OPP ELR 22 tjo res RER Okej år fer LE AST | | 11,16 Ng | 1905--1914 Al for ide CÖPPirejassep a srbee erna sn NS f I 1,25 Först göres den iakttagelsen, att beloppet av den procentuella årliga stegringen å dessa sortiment enligt denna lokala undersökning i regel överstiger motsvarande siffror för hela exportmedelprisets medelstegring per år (jfr sid. 135). Undantag utgör talltimret vid Granvåg av 13” och 10” toppdiameter jämfört med exportpriserna för hela marknaden under tiden 1002- 101 Påfallande skillnad observeras även rörande prisstegringen hos tall och gran av samma dimensioner. Överallt har granen en större stegring i pris, och skillnaden synes vara störst hos de grövre timmerdimensionerna. Med avseende på förhållandet mellan grövre och klena dimensioner är det anmärkningsvärt, huru mycket snabbare prisstegringen å 8” och 6” timmer försiggått jämförd med prisstegringen å 13” och 10”. Bety- delsen av prisökningen å de mindre dimensionerna är förut påpekad (Std-T23 OchEsidins 5) Den starkaste prisökningen finna vi såsom var att vänta hos gran- pappersveden. Här har under 10-årsperioden 1905— 1914 ägt rum en årlig prisstegring av 1 medeltal drygt 11 0. 2” SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. 2—23. Norra europeiska Rysslands skogstillgångar och sågverksindustri. Av IWAR LINDEBERG. Inom Europa intager Ryssland med sina 200 miljoner hektar skogs- mark en mycket dominerande ställning 1 detta avseende. Jämföra vi denna siffra med motsvarande tal för en del andra skogrika länder inom samma världsdel, finna vi, att Sverige och Finland komma närmast med c:a 21 miljoner hektar vardera, därnäst Österrike med 17 och Tyskland med 14 miljoner hektar. Taga vi samma siffror 1 procent av arealen, få vi Sverige 51,6 2, Finland 51,2, Ryssland 40, Österrike-Ungern 3, KOCK Tyskland c:a 26. Jämföra vi till sist talen för skogsareal per innevånare, ter sig saken på följande sätt, Finland 6,2 hektar, Sverige 4, Ryssland ARA Österrike-Ungern 0,43 och Tyskland 0,23. Med stöd av denna sista serie av siffror kan man draga den slutsatsen, att Tyskland ur export- synpunkt är föga betydande, då man anser, att i regel 0,37 har skogs- mark per innevånare är minimum om ett land skall kunna vara virkes- exporterande. En annan faktor av betydelse vid bedömandet av export- kapaciteten är procenttalet barrskog, och har Sverige 80 &, Ryssland 74, Österrike 70 (Ungern 20) alltså ungefär samma storlekstal. Även besittningsförhållandena i avseende på landets skogar spela stor roll först i fråga om deras skötsel — mindre eller mer uthålligt skogsbruk — och därmed indirekt på exporten. Av statsskogar har Ryssland 66 2, Finland 35, Sverige 33 och Österrike endast 7 av skogsarealen. Med tämligen stor säkerhet kan man härav draga den slutsatsen, att Ryssland bör ha relativt större skogskapital reserverat än de övriga länderna. Med dessa siffror som bakgrund, torde det vara av intresse att se hur värdet av virkesexporten från dessa länder ställer sig under de senaste årtiondena. Värde av trävaruexporten (sågade varor) i milioner kronor. IYS(OJN—A (18 (015) ONES soksssdas on Soto cs ES SADE I 13,18 (ÖSternk SUN A SKON srt 2,82 Rave S Slam: 0 NARE sr 81,69 140 IWAR LINDEBERG. 1800—-19005- Osterrike Unperm ssp... 151,23 SVETLO Ch Ness ARG 144,47 Ry SSTAT GP oro te SR SER AE 1OT;23 1001-1905: Österrike Unge .....c..ccc.sbb 174,81 SV ELI OC: - Orsa Neros ro ADR 146,30 INS SSANG SN aa stones sn RENEE 126,62 TO00= 1 OMOMIKSYSSL ARG ENA EST 221,18 Österrike-Ungern... .... säg. 174,79 SME LTLEE SR car sl das arg oh ars RANN 165,01 I91I RSS STATT As sosse SEEN 270,50 Österrike-Ungern RR eo 189,42 SPE GR SERNER SST Er aan 178,04 1912 INSVSSTADG >; ört da ss SSA TENN 201,42 (ÖSterrike-UngECA —.... cci. seNe 203,00 DRAS FI Er mA RESA ASH abs 191,69 Anmärkningsvärt är att Ryssland så länge intagit en relativt obetydlig ställning i exportavseende, då man på grundval av förutnämnda siffror skulle kunna hava väntat något helt annat. Ändamålet med föreliggande uppsats blir nu att ekonomiskt-geografiskt söka belysa de förhållanden, som skapat denna situation, och kommer huvudsakligen norra europeiska Ryssland såsom varande ur vår synpunkt det viktigaste området att bliva föremål för behandling. Läge och areal. Det nordryska skogsområdet ligger 1 stort sett mellan polcirkeln i norr, Finland i väster, Ural i öster och en linje S:t Petersburg—Nischni Now- gorod—Ufa i söder. Det omfattar guvernementen Wologda, Arkangelsk, Wijatka, Perm, Olonets, Nowgorod, Kostroma och Ufa, vilkas samman- lagda areal är 219,4 miljoner hektar, varav 67 & eller 147 miljoner har äro skogbevuxna. Detta område håller 75 2 av europeiska Rysslands sammanlagda skogsareal. Arealen fördelar sig på de olika guvernementen på följande sätt: Skogsareal i Skogsareal i £ av guver- desiatin. nementets totalareal. VV OLO SA Ara SER RS sn usa 20,882,449 81,8 ArTkangselski ae a sate 32,091,596 44,6 VV] SERA re RR RNE ETS AE SL 5, JANTN22 Ar PET 2 to SS KANNA SURTE EE eve EN 17,074,904 SYS Transport 84,790,170 NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGÅNGAR OCH SÅGVERKSINDUSTRI. 141 Skogsareal i Skogsareal i 2 av guver- desiatin. nementets totalareal. Transport 84,790,170 KON L TE a rr Ae le MSE slår legs NN3e20A 47,6 INGNT OO Tr är UR ESR er 5,432,995 5359 UNGSEGO I age DE ds EST är art ee ådra 3,488,783 46,6 (UME VN gt rige JL rs Ae NN SKAR 2,686,975 25,0 TOCKLIG2 17 (Tabellen ur Th. Askergrens Handbok för Nordisk Trävaruindustri) i desiatin = 1,0925 hektar. Geologiska förhållanden och markbeskaffenhet. Ur topografisk synpunkt utgör större delen av Ryssland ett tämligen jämnt slättland, »ryska platån». Denna likformighet beror ej på det geologiska underlagets ensartade beskaffenhet, utan på frånvaron av vul- kaniska utbrott och bergbildade krafter under den tid marken erhöll sin nuvarande gestaltning. Den ryska platån är tvärtom uppbygd av berg- arter, tillhörande en mängd olika geologiska formationer, men utmärkande för dem alla är, att de i mycket hög grad bibehållit sin ursprungliga, nästan horisontala lagring. Trots detta företer landskapet på flera ställen ett småkulligt eller vågigt utseende, men beror detta på en senare om- gestaltning, i det att landet under istiden täckts av ett sammanhängande täcke av lösare material, som sedan inom vissa områden genom vattnets och atmosfäriliernas inflytande givit upphov till dalgångar. Ur mark- beskaffenhetens synpunkt kan man i stort sett dela Ryssland i två om- raden ett nordligt, som ungefär sammanfaller med de trakter av landet, som här äro föremål för behandling, och ett sydligt. I det nordliga täckes berggrunden nästan överallt av glaciala avlagringar, härstammande från den skandinaviska och uralska inlandsisen, och företer alltså detta område det typiska utseendet, som uppstår genom isens verksamhet: ett virrvarr av kullar, sjöar, kärr och myrmarker. Det sydliga området där- emot utgör anda ned mot Svarta havet ett verkligt lössland. Inom det nordryska området finner man längst i öster Ural, löpande i nord-sydlig riktning från norra ishavet till trakten av Orenburg, var- ifrån smärre utlöpare sträcka sig ned mot områdena kring Kaspiska havet. Denna bergskedja, som sträcker sig över c:a 30 breddgrader och har en medelhöjd av endast 800 m. med enstaka toppar på 1,600 m., delas i tre områden norra, mellersta och södra, ofta kallade öken-, malm- och skogs-Ural. Bergskedjan, som utgör gräns mellan Europa och Asien, bildar även här behandlade områdes östgräns. Omkring 150 km. väster om Ural utbreder sig i nord-sydlig riktning en platåartad höjdsträckning, IWAR LINDEBERG. i42 1909 IL Iperaurew IeuWreyrodxa sjosrys] BIION 490 suoflsi2sO ISNy 17 VS NIQ 0000S€ 2 puepuejgak. "IOIeA apeses AT NI[IO]S sugjtodxa VWOUYULSOX / 1 SNIL >) SAS & UD PMM DUR 'apeIwosSoys PasÄTPIOU J2p IJAO BJIEN CV t NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGÅNGAR OCH SÅGVERKSINDUSTRI. 143 den s. k. Timan, som har en längd av 600 km., en bredd av 80 km. och en höjd av maximum 260 m. Från Petschoras källområde sträcker sig i västsydvästlig riktning den c:a 1,100 km. långa nordryska landsryggen eller Uvally, som utgör den kontinentala vattendelaren. På områdets sydvästra gräns reser sig Waldaihöjden, bildande ett land- skap av kullar och mindre bergshöjder ej över 320 m. Som synes, äro höjdsträckningarna få och även relativt obetydliga i avseende på höjden, men utgöra de dock ganska viktiga gränser mellan de, samma naturtyp tillhörande, men dock sins emellan rätt olikartade områden, som bilda Nordrysslands skogsbälte. | Från öster mot väster urskiljer man följande områden: a) Landet mellan Norra ishavet, Timan, Uvally och Ural, omfattande östra delen av guvernementet Arkangelsk, utgöres till största delen av tundran och är alltså ur här föreliggande synpunkter rätt värdelöst. Tundran, som är en köldöken, har uppstått genom att värmegraden är för låg att tillåta skogssamhällen att uppstå. 6) Söder om Uvally och väster om Ural utbreder sig Ufaplatån, om- fattande guvernementet Ufa, Wjatka och Perm. Såsom varande sydligare är läget här betydligt förmånligare än föregående områdes. Även äro de geologiska betingelserna bättre, då den fasta berggrunden av perm- formation täckes av ett lager karbonkalk, som bildar en bättre mark än föregående området. Återstår så den västra delen av området, som kan delas i två trakter, den norra och den södra. ce) Den norra delen, som omfattar guvernementet Wologda, norra delen av Olonetz och västra delen av Arkangelsk, kallad Nordryska låglandet, består i östra delen av postglaciala ishavsavlagringar, vilande på perm- lager och i västra delen av alluviala avlagringar på bildningar av devon- och karbonålder. Västra delen, på gränsen mot Finland från Onega till Kola, utgör en direkt fortsättning på finska landryggen med dess karak- täristiska småkuperade landskap med talrika sjöar och kärr. Området utgör ett sammanhängande stort skogsland, där särskilt guvernementet Wologda med c:a 90 & av arealen skogbärande intager en framstående plats. I norra delen lägger dock klimatet hinder i vägen för uppkomsten av värdefulla skogsbestånd. d) Den södra delen, som omfattar guvernementet Kostroma, Now- gorod, och södra delen av Olonetz, sönderfaller i två avdelningar, den nordvästra omfattande landet från Waldai och Wologda upp mot de stora sjöarna Ladoga och Onega samt den östra delen, d. v. s. guver- nementet Kostroma. Den förstnämnda delen vilar på en berggrund av 144 IWAR LINDEBERG. kambrium och silur. De fördelar, som denna markbeskaffenhet i avse- ende på skogsbörd medför, upphävas i hög grad av att trakten är för- sumpad i stor omfattning. Den östra delen, som bildar en västlig fortsättning av Uvally, inne- håller permavlagringar, i söder devon med från sydväst inskjutande sten- kolsformationer, de senare dock av föga betydelse inom denna del, som ligger i nordliga gränsen av deras utbredningsområde. Klimat och nederbördsförhållanden. Då det nordryska området utbreder sig från 55” —70” nordlig bredd, ligger det i sakens natur, att klimatet skall vara rätt väsentligt olika i olika trakter. Någon skarp övergång från det ena klimatområdet till det andra kan man ej utpeka, beroende på nyss skildrade förhållanden, näm- ligen att landet i stort sett utgör en enda platå, utan måste man ur klimatsynpunkt indela Ryssland i vissa breda zoner, som omärkligt överga i varandra. Man brukar urskilja 4 zoner: polarzonen till 67”, kalla zonen mellan 67” och 57”, även kallad skogszonen, samt söder därom sädes- odlingens zon och ryska rivieran. I allmänhet kan sägas, att ju längre man kommer från Atlanten, ju mera utpräglat blir klimatet kontinentalt med varma somrar och kalla vintrar, då de senare ofta räcka 8 a 9 månader i de nordliga trakterna. Vad temperaturförhållandena beträffar är särskilt den skarpa värmemotsatsen under olika årstider beaktansvärd. Amplituden växlar sålunda mellan 20” till på vissa ställen 35? Celsius. Genom att studera en isotermkarta finner man, att januariisotermerna löpa från nordväst till sydost, temperaturen tilltager i ost-nordostlig rikt- ning. Så till exempel har Orenburg i södra Ural kallare vinter än Arkangelsk vid Norra Ishavet. Följer man t. ex. isotermen över Ark- angelsk ned mot trakten norr om Kaspiska havet, finner man att januari- temperaturen väster om denna linje avtager från 14” till 8” väster om Petersburg, under det att öster om nyssnämnda linje januari-tempera- turen sjunker från 14” till 26? i nordvästra hörnet av Ural. Under sommaren däremot är värmefördelningen en helt annat, iso- termerna löpa nu i ungefär väst-ostlig riktning. Temperaturen stiger icke blott mot söder utan även mot öster. Temperaturen varierar nu från trakten omkring Argangelsk c:a 15” till 20? å 22? i de sydostliga delarna. Vad till sist nederbördsförhållandena beträffa tillhör norra Ryssland ett område, där nederbörd faller alla årstider. Regnmängden varierar i västliga delarna från 5 a 600 mm. i söder, till 300 mm. i norr. I östra delarna är nederbörden jämförelsevis något större, tack vare Uralbergen, som komma de västliga vindarna att avlämna en del av sin fuktighet. NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGÅNGAR OCH SAGVERKSINDUSTRI. 145 I stort sett är nederbörden mindre i Ryssland än i Västeuropa och av- tager sakta mot öster. Inom hela detta område faller vinternederbörden 1 form av snö, som under flera månader täcker marken, till stor fördel för samfärdseln. Skogsbeskaffenhet och tillgång. På denna punkt i framställningen torde det vara skäl att söka draga en del sammanfattande slutsatser av ovan skildrade mark- och klimat- förhållanden. Tydligt är att polarområdet eller tundran ur våra syn- punkter kan lämnas alldeles ur räkningen. Trakten närmast söder där- om är också givitvis, vad skogen beträffar, sämre än sydligare delar. Likaså torde man kunna påstå, att detta mer eller mindre värdelösa bälte är bredare åt öster än i västra delen. Skogens nordgräns samman- faller ju ungefär med juliisotermen för 15” C., vadan en rätt stor del av det nordöstra området kan räknas som icke skogbärande. Den sydvästra trakten måste också räknas som mindre värdefull på grund av markens beskaffenhet. Återstår det centrala området, där ur växtklimatisk synpunkt en ungefärlig gräns kan tänkas dragen i en linje från sjön Onega till Volgakröken vid Kasan. Öster om denna linje över- ensstämmer skogen, vad trädarterna beträffa, mera med det sibiriska skogsområdet. Väster om samma linje är överensstämmelsen större med det europeiska skogsområdet. Naturligtvis finnes ingen skarp gräns, utan sker övergången i en bred zon. Trädslagen bekräfta förstnämnda slutsats, i det att Picea obovata, Abies Ssibirica, Larix sibirica och Pinus Cembra äro de viktigaste barr- träden i öster, under det att de europeiska formerna, såsom Picea exelsa, Pinus silvestris m. fl. äro de härskande trädslagen i väster. Även i nord-sydlig riktning kan man urskilja vissa zoner. Så upp- träder björken i småvuxna ur virkesteknisk synpunkt odugliga former längst i norr, därefter en lågvuxen och karg barrskog, som mot söder övergår i mera högvuxna former, i vilken skog insprängd björk och asp förekommer. Längre mot söder uppträda i grupper eller enstaka in- sprängda ädlare lövträd såsom ek, lind, alm m. fl. I södra delarna (guvernementet Kostroma) härskar lövskogen. Även dessa områden övergå i breda zoner omärkligt i varandra. Betraktar man härefter de enskilda trädslagens insats i beståndsbild- ningen såväl som deras olika utbredning, kommer man till följande slut- satser. I allmänhet består europeiska Rysslands skogar av ljusbehövande trädslag, såsom tall, björk, asp, ek och lärk. Detta faktum är av en avgörande betydelse. Det starka ljusbehovet medför nämligen att träden, som behöva stort utrymme för sina kronor, vid högre ålder 146 IWAR LINDEBERG. ställa sig mycket glest. Dylika glesa bestånd medföra två följder, dels försämras marken, då ljuset och luften få fritt spelrum, dels kräves för åstadkommande av en viss kubikmassa pr hektar en relativt större areal, än där skuggfördragande trädslag eller barrblandskogar bilda be- ståndet. Detta är tydligen en av orsakerna, att Ryssland med sin oerhörda skogsareal ändå måste räkna med skarp konkurrens av länder med mindre areal. Att de ljusbehövande trädslagen dominera i Ryssland och de skuggfördragande såsom gran, tall, bok m. fl., i västra Europa, beror på klimatet, som i sistnämnda trakter äro mer milt, fuktigt och nederbörds- rikt. Alltså torde kunna fastslås, att de ryska skogarnas produktivitet är mindre än de västeuropeiska, dessutom kräves för uthålligt skogsbruk, baserat på huvudsakligen självföryngring, pr kubikenhet en relativt större areal i Ryssland än i Västeuropa, detta i allmänhet taget. Naturligtvis förekomma vissa trakter, där förhållandet är ett annat. Vad de enskilda trädslagens utbredning beträffar, står den vanliga tallen Pinus silvestris i avseende på arealen främst. Från längst i norr till tämligen långt söderut intager den inemot två tredjedelar av Ryss- lands skogsareal. I norra områdena utgör den huvudbeståndet och före- kommer sedan som edafiska växtsamhällen ända ned mot Svarta havet; på de senare ställena i detta sammanhang av ringa eller ingen betydelse. Av övriga tallarter utgör Pinus cembra karaktärsträdet i östra dalarna, d. v. s. guvernementen Wologda och Perm. Av granarter förekommer, som redan förut antytts, obovata-formen i öster och exelsa i väster. Dock uppträder granen sällan som huvudbestånd utan i blandning med tall. Den sträcker sig i norr på Kolahalvön till 68?” nordlig bredd och i söder till de trakter, som bilda övergången till lössområdet. Av tannar är Abies pectinata av underordnad betydelse inom här skildrade område, den förekommer i Polen och andra västliga områden. Abies sibirica förekommer däremot allmänt inom södra och särskilt östra delarna av nordryska skogsområdet. Lärksläktet företer en liknande utbredning, d. v. s. Larix europea väster om det egentliga området, Larix sibirica i öster, dock går denna inom östra området längre mot norr än Abies sibirica. Den förekommer ända upp till 67” nordlig bredd. Av lövträden har björken det största utbredningsområdet från Ishavet till sydliga Ryssland den uppträder med de båda arterna Betula odorata och werrucosa. Aspen, Popolus tremula, har ungefär samma utbredning som björken, den går dock ej längre åt norr än till 66” nordlig bredd. Linden (Zilla europea) förekommer rätt allmänt som spridda grupper, däremot i bestånd i Volgadalen i guvernementet Kostroma. Eken, OQuercus pedunculata och sessiliflora träffas på gränstrakterna av NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGÅNGAR OCH SÅGVERKSINDUSTRI. 147 det nordtyska skogsområdet. Stjälkeken bildar bestånd i trakten av Petersburg och druveken i sydligare delar. Den stora ryska ekvirkes- exporten går dock från trakter utanför det nordryska skogsbältet, näm- ligen Wolhynien. Hur har nu staten och den enskilde tillvaratagit och hushållat med dessa skogstillgångar? Siffror av något större värde rörande storleken av Rysslands virkes- förråd, torde vara så gott som omöjligt att uppbringa. Detta av rätt naturliga skäl, då den ordnade skogshushållningen i Ryssland är av mycket ungt datum. I vårt eget land, där skogshushållning likväl varit införd i 40 å 50 år, är ju meningarna än i dag rätt delade i avseende på storleken av virkesförrådet. I den sparsamma litteraturen på området förekomma ganska olika uppgifter, men torde det nog vara med san- ningen mest överensstämmande, om man beräknar, att de ryska virkes- tillgångarna äro i förhållande till arealen relativt stora. Under förra hälvten av 1800-talet uppskattade de enskilda virkesägarna i Ryssland i mycket ringa grad den stora förmögenhet, som låg bunden i deras skogstillgängar. Vad staten beträffar, använde den sitt virke huvudsak- ligen till husbehov i all synnerhet åt statsbönderna. Ännu i denna dag är åtgången till husbehovsvirke mycket stor i Ryssland. De flesta hus på landet och i de mindre städerna uppföras av timmer. Dessutom är en stor del av bergsbruket i Ural baserat på träkol, vilket givetvis är slöseri, då billigare bränsle (petroleum och stenkol) erbjudes inom landet, men sammanhänger nog detta sista faktum med kommunikationsfrågorna, varom mera nedan. Bergsbruket använder c:a 20 2 mer virke än hela trävaruindustrien, plus skeppsbyggnadsindustrien, och då är det att märka, att den senare kräver betydliga virkesmängder, tack vare den utpräglade vattentrafiken med pråmar inom landets stora nät av inre vattenvägar. Vad Sverige beträffar använder trävaruindustrien ungefär dubbelt så mycket som järn- hanteringen. Äro också dessa uppgifter ej absolut jämförbara, visa de dock, att en viss missproportion av virkets användning är för handen i Ryssland. Efter livegenskapens upphävande år 1863 kan man säga, att ett nytt skede uppstod i Rysslands skogspolitik. Det motsvarade i vårt land tiden för Värmlands och sedan Norrlands exploaterande, d. v. s. 1850- talet, då med anläggande av ångsågar, träväruhandteringen ingick i ett stadium av skövling. Även i Ryssland kom reaktionen i form av lag- stiftning med mer eller mindre stränga och effektiva bestämmelser. Först 1888 antog regeringen en lag om skogsskydd. Enligt denna lag inde- lades landet i vissa områden efter graden av faran för skogsskövling. 148 IWAR LINDEBERG. Dock är det ju givet, att denna skövling på stora områden förhindrats av de yttre betingelserna, nämligen svåra utdrivnings- och flottningsför- hållanden, vilka komma att mera utförligt behandlas i annat samman- hang. För närvarande faller mer än 20 Z av skogsarealen inom ovan antydda skyddsområde. Som förut nämnts kan ej någon siffra givas för Rysslands virkesförråd, men lämnar dock exportstatistiken en vägledning i rätt riktning, om den ses mot bakgrunden av denna mera allmänna översikt. Innan dock trävaruindustrien upptages till behandling, komma två faktorer att betraktas, som näst virkestillgången äro av största be- tydelse för industriens existens, nämligen kommunikations- och utskepp- ningsmöjligheterna, d. v. s. järnvägar, flottningsbara floder, i någon mån kanaler samt hamnar. Kommunikationer. Färnvägar. Tre järnvägar beröra det nordryska området, en ostvästlig, Sibiriska banan, genom södra delen och en nordsydlig Arkangelsk—Wologda genom västra delen. På sibiriska banan transporteras rätt stora kvan- titeter timmer från Sibirien och guvernementet Perm till S:t Petersburg. Dessutom skäres södra delen av guvernementet Ufa av bandelen Samara— Tscheljabinsk. Järnvägarnas betydelse för trävaruindustrien är nog här liksom i de flesta länder på det hela taget av en mera underordnad betydelse, be- roende på att trävaror ej tåla någon större fraktkostnad. Den nordliga banan är nog i så måtto betydelsefull, att den förenat sågverkscentret Arkangelsk med övriga Ryssland och på sätt och vis möjliggjort dess uppkomst, då ju staden är beroende av ett dylikt kommunikationsmedel för att erhålla livsförnödenheter m. m. under alla årstider. Några skogsjärnvägar av större betydenhet finnas att döma av till- gänglig litteratur ej, utan torde nog virket till allra största delen fraktas på övriga kommunikationsleder. Ett exempel, där en kortare järnvägs- sträcka är av betydelse för virkestransport, utgör banan från Wijatka till Kotlas vid Dwina. På denna bana transporteras årligen 4 å 5,000 std. från Tjumen till Kotlas och därifrån på pråm till Arkangelsk. Floderna. De viktigaste floderna inom detta område äro Petschora, Mesen, Dwina, Onega, Svir, delar av Volga med bifloderna Kama och Wjatka samt i någon mån Ural. Av dessa äro endast de fyra förstnämnda i detta sammanhang av betydelse, då ju här huvudintresset knyter sig till trä- varuexporten över Norra Ishavet. Petschora har en längd av 1,560 km. NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGANGAR OCH SÅGVERKSINDUSTRI. 149 och bevattnar ett område av 329,;00 km”. Dwina, som uppkommer ur källfoderna Suchora och Wytschegda, har en längd av 1,220 km. och behärskar en areal av 365,400 km”. Mesen, som utfaller i Mesener bukten ungefär mitt emellan de bägge förenämnda, är av mindre stor- lek. Onega kommer från sjöarna öster om Onegasjön och faller ut i bukten med samma namn; den är av ungefär samma storleksordning som Mesen. Som synes har ett ganska stort område av norra Ryssland flodförbindelse med Ishavet. Men dessa floder äro ur flottningssynpunkt ofantligt underlägsna våra Norrlandsälvar detta av flera orsaker. Norr- landsälvarna äro djupt nedskurna och bibehålla härigenom älvfåran vid högt vattenstånd under våren. De ryska däremot hava grunda fåror, vadan översvämningar äga rum vid rik vattentillgång. Genom delta- bildningar vid mynningen hava de tendenser att uppgrundas, vilket även är till nackdel, om också ej så mycket för flottningen, som för anläg- gandet av hamnar. Den största svårigheten erbjuder dock klimatet. Som floderna rinna mot norr, sker islossningen på varen först vid källorna. Isblocken torna därför upp sig i stora murar och vallar ned mot myn- ningen. Verkan härav blir tvåfaldig. Floden dämmes, varvid över- svämningar äga rum; härigenom sprides flottgodset långt upp på land, vilket i sin tur medför en oerhörd fördyring av flottningskostnaden, och landrensningen blir betydligt försvårad, ja många gånger outförbar. Den andra verkan, som isdammarna hava, är att issmältningen fördröjes, då dylika upptornade ismassor taga en betydlig tid i anspråk för sin ned- smältning, härigenom blir ju den redan förut mycket korta flottnings- tiden ännu mera begränsad. Av det sagda framgår att de vidriga flott- ningsförhållandena i mycket hög grad verka betungande på trävaru- industrien. Kanaler. I Ryssland spela kanalerna som transportleder i trävaruhanteringens tjänst en mycket betydande roll, speciellt för Petersburg. Ett helt nät av kanalsystem drager sig tillsammans i Nevan, och härigenom kan en stor del av trävaruindustrien i guvernementet Olonez, Vologda, Nov- gorod och Yaroslav använda S:t Petersburg till exporthamn. Wolga är sammanbunden med Neva med kanalerna Vichnivoltzk, Tischvinsk och Marie samt med Dvina genom Duke Alexander of Wärtembergkanalen. Mariekanalen är den viktigaste för trävaruindustrien på S:t Petersburg. Denna kanal eller rättare kanalsystem består av följande delar, Neva, Ladoga, Svir, Onegasjön, Kovja, Vita sjön, floden Sheksna, därifrån en gren till Volga vid Rybinsk och en gren till staden Vologda medelst Wirtembergkanalen, hela systemet har en längd av c:a 7,000 km. 150 IWAR LINDEBERG. Längs denna kanal ligga en stor mängd sågverk, vars ägare tydligen funnit med sin fördel mest förenligt att förlägga förädlingsindustrien så nära råvaruproduktionsorten som möjligt. En fördel, som naturligtvis till mycket stor grad betingas av kanalens befintlighet. En kanalförbindelse mellan Petschora och Dvina, som givetvis skulle bliva av betydelse för trävaruindustrien, då den till stor del vore avsedd för timmertransport, är ännu blott projekterad. Hamnar. Nordrysslands hamnar kunna delas i tre grupper: Murmanhamnar, Vitahavshamnar och Ishavshamnar. Av dessa är den mellersta gruppen NE Solombala Soroka = Archang elsk Fig. 2. Karta, visande Vita havshamnarna och skeppningsdistrikten, av största betydelsen, hit höra Umba, Kovda, Keret, Kem, Soroka, Onega och Arkangelsk. Umba är en mycket gynnsam hamn vid floden Umbas utlopp i Vita havet; den har ett inloppsdjup på 100 fot med 25 fots djupt vatten vid kaj. Onega ligger vid floden Onegas utlopp i bukten med samma namn. Hamnen är så grund, att fartygen måste ankra 15 verst från staden. Vid lastning användas stora sjögående pråmar. Ark- angelsk, som är betydligt större än de övriga, ligger vid Dvinas myn- ning. Staden anlades i slutet av 1600-talet och var länge Rysslands enda oceanhamn; den räknar nu 21,000 invånare och utgör centrum för norra Rysslands exporthandel. Hamnen har ett djup av 19,s fot och har fritt vatten under c:a 3 månader från medio av maj. Murmanhamnarna äro Oserko, Kola och den av ryska staten anlagda staden Alexandrowsk, vilken senare tack vare en utlöpare av golvström- men har en relativt isfri hamn. Staten har förlagt en hydrografisk NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGANGAR OCH SAGVERKSINDUSTRI. I5I station till denna ort samt dessutom på senaste tiden en station för trådlös tele- grafi. Av ishamnarna eller de östra äro Me- sen eller Mesane och Petschoramynningen de viktigaste. Sedan flera år tillbaka har staten låtit uppmuddra den sistnämnda flodmynningen till stor lättnad för anläg- gandet av sågverk, och sedan 1903 möj- liggör en 80 fot hög fyrbåk en mera riskfri insegling. Sågverksindustriens lokalisering och omfattning. Sedan nu de allmänna förutsättningarna för en sågverksindustris uppkomst blivit behandlade, gäller det att undersöka denna industris existens och omfattning. Vad sågverkens koncentration beträffar, är tyngdpunkten förlagd till Arkangelsk, som har nära 30 sågverk. Inom resten av om- rådet finnas 15 sågverk, därav endast ett fatal vid Petschoras mynning. Att färre sågverk ligga österut än västerut är ju rätt naturligt på grund av tundrans ut- bredning. Ett synnerligen belysande exempel på detta faktum och även på de svårigheter, sågverksindustrien har att övervinna, erbjuder ett svenskt bolags hi- storia. År 1898 bildades trävaruaktiebola- get Petschora, som av ryska staten på 360 år arrenderade ansenliga skogsarealer vid floden Petschora. Avsikten var att genom avverkningar på detta såväl som andra områden skaffa sig råvara för att driva sågverksrörelse. För detta ändamål anlades ett stort modernt sågverk vid Oserko på Murmankusten. Timret, som avverkades vid Petschora, flottades utför floden och transporterades sedan i pråmar, As på förhyrda lastångare och medelst flott- | Fig. 3. Situationskarta, utvisande Archangelsk läge, med dess 30-tal sågverk, 152 IWAR LINDEBERG. bogsering till sågen. Att sågverket förlades så långt från den egent- liga avverkningstrakten berodde synbarligen på de klimatiska förhållan- dena. På grund av bristande insikt om flottningsmöjligheterna i dessa nordliga trakter samt även tillfällig otur gjorde bolaget stora förluster och blev senare rekonstruerat. Den enda möjligheten att upphjälpa företagets affärer ansågs vara att flytta sågen till Petschora, vilket be- räknades draga en kostnad på inemot 300,000 kronor. Senare tycks Nordryska trävaruaktiebolaget, som hade övertagit Petschorabolagets affärer, behållit sågen vid Oserko och dessutom anlagt en ny vid Bje- loscharskoja 8 mil från Petschoras mynning. Denna såg arbetar med en styrka av 250 man och skeppar mellan 3 ochHoporstimWvid Petschora har även aktiebolaget Stella Polare anlagt en såg av unge- fär samma storlek som föregående. I spetsen för detta bolag står norska firman Olsen & Stampe i Arkangelsk, men arbetar bolaget med såväl ryskt som engelskt och franskt kapital. Samma bolag äger även ett såg- verk i Arkangelsk och har för övrigt stora skogstillgångar efter Dvina och Petschora. Ett franskt bolag, som på vissa år arrenderat stockfångst, 600,000 stycken stockar, vid övre Petschora har en såg under anläggning vid floden. För att få en överblick av sågverksindustriens ställning i distriktet anföras följande sågverk med uppgift om ramantal och exportkapacitet. (Exportsiffrorna gälla år 1911.) | | Sågverkets namn: | SE | SU Er GSR | Arkangelsk skeppningsdistrikt: | Administration of the Estate of the Economy Sax: Millor AE RR MES Tan RT RR 6 | 14;5001 1-2 10;46T4 Amosoftt, (Gernet lör dö:OM BE s..n spreta ndde sd 5 10,000 | 9,255 The Sawmills of the Appanages Ministry of | the Imperial RUSStanNOOUSN soc oroas ss NE 10 31,000 27,804 | AT Kang elski Sawmyllg O:oWeSe se oe AT 5 7,000 5,854 ER GEST ORtALNES Sot e SEE Per bb nro Le coele SRA | 8 20,000 19,287 (CT Tepe ba RT ia Ra rar a a NA RANA RR | 3 5—7,000 Få N. V. Houthandel voorheen Altius & C:o ... 5 3—16,000 — ESA: Kirkaloffö6ö/050 Saeed öre REN 5 1,500 1,772 S. & M. Kirkaloff. Brothers (2 sågar) .<::.ss. i 15,000 10,758 Kobulin TrdR ANNe e ot frälsukpss AS | 3 8,000 1,992 Maimax »Dleanm Sawa valkeE:O Sö osar 6 I1,000 9,559 TJ. SE: Makaroffi Nope RESELE SE sta Ge 4 4—5,000 4,443 » Nord», Holz Industri Aktien Gesellschaft ...| 6 15,000 8,480 Olsen,” STÄmpe see OS Os dd sei perslasse NA | 9 13,000 11,415 PACE BT OS er EN Är RT RA na ANN ASEA 3 7,000 5,424 NEW, 65 NRA TOD LOST Re rer nn 2 | 3,500 563 VÄNS RSS AROS OD Le EE Ser re RE ta BBR ig on MR RA | 8 12,500 13,198 | NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGÅNGAR OCH SÅGVERKSINDUSTRI. 153 I I B. M. A. Voladin Bros, Ltd Charles Stewart Export 1911 VERA 4 Antal | Kapacitet Sägverkets namn: värnar | std stå TATL SHS [EW AI od ser elelr slöa casa bds le da söner 6 15,000 12,484 SYLTEN OW ESS ONERS Old! lose aa ac ens b aj ie blördr ne nh | I2 17,000 11,653 ANC R OO CIN arte Ge CE Opel sc ee sultan aa os vn ola 5 15,000 16,013 ISSN SSSK SA | 3 4,000 3,419 YVETTE TRES OS enn saa ER Il dej oja Salos rad blues sjesele | 9 [16—20,000 10,678 IVÄG SNR N NL LEOT CREST Ses ER rela ole lades se SENS een = 1,500 = Umba skeppningsdistrikt: | Peter Belaieff's Successors & C:O: .....swsss. sees 4 | 7—98,000 7,703 Kovda skeppningsdistrikt: IUONG OOEN rEL0 Bliss IgAr en BSS SYNS IANSSARSLNKERK 6 9,000 | 5 NRRUS SAN Of SON) Utd sr steel) ers Sa sr sele | 4 7,000 3,665 BCE SIN Nera Ce BIG 1 Lr Les 4 5—6,000 | Nems skeppningsdistrikt: I [NRKe vt Saw UVI (E:0, JSfA os skon Såsen 7 10,000 11,502 Onega skeppningsdistrikt: BAGGE NN basar ute SANNA 6 10,000 = [BEING S3 NETA PI Sdae or Der DÄR SARA | 4 7,000 5,855 IRiisSchenbruder iBEOSI scn deg ör Suss see «de Sek sa 2 4—5,000 2,726 Mesana skeppningsdistrikt: läMlesane: sbymben vi radingo C:0L. 6... - skolas dude 4 10,000 | 7,938 Petschora skeppningsdistrikt: Stella Polare Saw Mile C:0' IEtA...s..socsmcos.sce 10 13—14,000 12,96 1 Dessa nu nämnda sågverk behärska den nordryska marknaden. De taga sitt huvudsakliga virkesbehov från guvernementet Arkangelsk, Wo- logda och Olonez. arealer, i Arkangelsk 90 &X. Inom dessa områden äger ryska staten avsevärda För att täcka sitt behov av timmer äro bolagen hänvisade, dels till att avverka å egna och arrenderade områden samt dels att göra inköp å kronoauktionerna. Dessa auktioner äga rum varje höst, dels i Wologda och dels i Ark- angelsk, och brukar i vardera guvernementet utbjudas c:a en och en halv miljon rotstockar och en fjärdedels miljon toppstockar med skyldighet för köparen att därutöver avverka alla träd på ifrågavarande område, som kunna lämna en stock på 23'9”. Priserna variera, beroende dels på marknadens läge och dels på tillfälliga omständigheter såsom brist på arbetsfolk o. dyl. Anbuden ske som vanligt är skriftligt. Anmärk- ningsvärt är, att alla sågverk i staden Arkangelsk och trakten därom- kring äro sammanslutna i en kartell, närmast i form av en inköpskartell, detta för att minska konkurrensen vid inköp på kronoauktionerna. Kar- ) 1 vå Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 154 IWAR LINDEBERG. tellens effektivitet är dock synnerligen problematisk, då sammanslut- ningen är mycket lös. Ofta tillåta sig enskilda kartellmedlemmar att genom bulvaner bjuda högre pris, än vad kartellen bestämt. Detta naturligtvis i avsikt att skaffa sig en större kvot än de andra med- lemmarna. Hur bristfällig än sammanslutningen är, visar den dock ett steg i rätt riktning. Också omfattas syndikatet, som den vanligen benämnes, mycket sympatiskt av regeringen. Man hoppas att organisationen skall kunna bringa ordning i denna för Ryssland mycket viktiga industri. Till sist skall anföras några siffror över exporten av trävaror i Petersb. std. till belysning av industriens utveckling. | 3 | Frå Från samtliga | NE Arken nde re | 2 Norra ishavet | 1 [0 (0 RENEE sa Bond gär AN Jons RATAS ASO I StO4;22000 — [i TO00 ar RN NR Re sa 4 Er23,0 00 = | ET Sr a sg RA AN me AE Aa a ån ARN 135555 == 108 20 [0 SE AA ÅR me rad re EE SR SERA RR AL BA TN I EA ANOA | Je | EO OS ee arrere le TE AE SNS ATT STA e Ae SN ES) le & elle SSA SA se | 135,272 — MIR IG [Or BOR SSR oe Slet SR SLAS ae | SOS 339 [30 ÖS fre ste or RAS RDR ESA aa a öar blir TES LS 158,991 = JER (0 [Oo RaE ER RR RN al 5 SAS SO Br ERE RAP E EAA | ETSI TS = [SG Ko Tog för Dr La SD rå Am ASA ARSA BIN SET FAR EL AE GE 152,865 210,800 (ESO OST Tr 5 or RR VA MARE. RÅ Var Ila töja MER mA 178,628 257,967 TOO Tro ro a ekareros Ask SSA Tesen as jörb,el ee sekejöie er SÄD | 199,130 285,806 190: KOR AoA Ar bsob TTR EER EEE EA SSG 225,315 308,120 | Er båg se NE DRAR SR mm diao SE FIVAa 203,028 ” 282,880 LOT pod eäsien sn ER Se CI SG srbler eeleje oe NGAN ln 234002 339,887 Dessutom exporteras årligen rätt stora kvantiteter sleepers huvudsak- ligen till England och bjälkar till Nederländerna. Exporten fördelas på följande länder: | År England | Holland | Belgien | Frankrike | Sverige Norge | i [ÄTGOOR NEED SME 91,103 18,126 fi 6,953 Tr 12 TOO bil skfr an 90,900 18,975 10,345 12,178 300 — SST NS SALE 104,98 1 23,103 15,861 8,813 — — | GEOFF ERS 84,618 22,852 17, OTE 6,270 — -—= IS sto [0 KAN SRA NAN 94,461 19,566 10,186 10,521 — — I OTO Aaro ERS TOS,500M IE 24481 —| I4,302 10,113 — 90 EEG OO NE 100,98 I 27,182 13,339 8,595 — — | AD rdr sees så 100,220 | 26,138 16,344 3,900 — 398 | OT OSKARS Se 110,498 40,219 14,251 10,437 — 382 | FER:O OO ark sees SN I119,110 39,096 21,803 14,933 — — | ITOTOS foreofeg | 133,773 44,838 19,845 | —-17,996 == 534 [ENLELS få 6 RR RARE SS 121,801 46,434 11,8047 NE L7:040 — 411 CER IE SE 130,309 | 58,098 170907 1) C20,1055 | — — NORRA EUROPEISKA RYSSLANDS SKOGSTILLGÅNGAR OCH SÅGVERKSINDUSTRI. 155 | År Tyskland Afrika Australien | Italien Spanien NRO GOES ENAT — — — — (700 fo) AREA AG 1,408 1,214 540 = — ADS TEESE | 1,01 1 2,013 680 2 : KORANENS älgar SA | 428 | 2,676 468 — ROR seek OY fr — 924 — —: FER OO RT fa ohrorsfleje a a | 535 — S55 TS — AROR ÖA klo e oss kr | 594 — ATA — 1,028 (9: Kool — — 365 — — KOOGKR Grd de 164 1,504 1,173 rs E (ÅTES TOT SA 556 2,506 1,126 = — OTO rd dass | 72 6,076 1,519 = je | FÖTT SE 981 2,889 | 1;538 121 | = is O ADR RISE RAS ALA 4,773 1,989 1,648 —E = Av siffrorna framgår, att exporten i stort sett fördubblats på 10 år. Sveriges export av sågade trävaror har under samma tid gått tillbaka, men har i stället exporten av pappersmassa starkt tilltagit, den har under samma period mer än fördubblats. Efter allt att döma är nog Vita havsmarknaden en mycket svår konkurrent för oss. Vår styrka ligger i goda namn, kända för fin kvalitet, under det att den ryska marknaden, som är yngre, ännu ej har lyckats skaffa sig samma anseende hos de utländska avnämarna. I regel är det ryska virket mindre kvistrent än vårt, men genom att hålla lägre priser hava Arkangelskexportörerna på många håll börjat i ganska hög grad uttränga svenska exportörer. Nedan- stående tabell utvisar importen till England av oarbetade och sågade trävaror. Visserligen gälla siffrorna, som äro hämtade ur engelsk sta- tistik, 4 ena sidan Sverige—Norge å andra Ryssland—Finland, men torde de nog angiva ungefärliga förhållandet mellan svenska och vita- havsmarknaderna. 1903 | 1904 | 1905 | 1906 | 1907 | 1908 1909 | 1910 1911 Import från | | | | | | Sverige—Norge ...... | 6,94 | | 5:97 5,80 6,94 | 6,42 | 5»33 | 4,52 | 525 | 4,82 Ryssland—Finland ...| 6,46 6 114 6,24 | FINT 7199 | 7+88 | 8,79 9:77 9:79 " (Siffrorna i miljoner £). Om man av ovanstående vågar sluta sig till att Sverige börjar att utträngas av Ryssland på den engelska marknaden är detta en mycket beklaglig företeelse. Sverige har under årtionden intagit en mycket framstående plats på denna marknad, däremot hava vi först under de senaste åren börjat exportera till Afrika och Australien. Hava vi svårt att behålla vår ställning på en gammal marknad, som har stora ford- ringar på kvalitet, är det naturligtvis ännu svårare att skaffa sig en ny rangställning på relativt unga och nya marknader, där dessa fordringar 156 IWAR LINDEBERG. äro lägre. Ur tabellen, som utvisar nordryska exportens fördelning på olika länder, framgår tydligt, att exsporten på Australien är stadd i stadig och snabb stegring. Den afrikanska exporten tycks däremot vara mera ojämn, varpå detta beror torde vara svårt att med bestämdhet avgöra. Som slutomdöme om de nordryska skogs- och virkesförhållandena torde kunna anföras, att norra Ryssland äger mycket betydliga skogs- arealer, som dock på grund av läge och klimatiska förhållanden innehålla en relativt mindre kubikmassa, än vad samma arealer i ett gynnsammare läge skulle kunna göra. Det faktiska virkesförrådet är helt säkert oerhört stort, om man jämför det med andra befintliga virkesförråd. Detta be- roende på att skogen till största delen är orörd urskog med grova dimensioner. Dessa jämförelsevis gynnsamma faktorer motvägas av de stora hinder, klimatet erbjuder i form av kort seglationstid och mycket ogynnsamma flottningsförhållanden. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H, 2—23. Om arealberäkningsfel och huru de kunna bedömas. AM IECENSSING: Det är en känd sak, att resultatet av en arealuträkning, verkställd av olika personer, växlar högst väsentligt. Vidare har nog envar märkt, att arealen vid omräkning med ett och samma instrument oftast icke blir densamma. Man skulle nästan frestas påstå, att arealen av en figur även vid noggrant handhavande utav instrumentet har benägenhet att antaga vilket värde som helst inom vissa bestämda gränser. Dessa divergen- ser ha, som bekant, sina orsaker uti exempelvis vissa ofullkomligheter hos instrumentet, som användes, ojämnheter i kartpapperet och förrätt- ningsmannens oförmåga att fullt exakt låta instrumentförpunkten följa beståndsgränserna etc. Alla dessa småfel, s. k. partialfel, äro »ett nöd- vändigt ont», som icke kan undvikas. Sådana partialfel måste alltså tolereras och kunna det därtill, så myc- ket mer som de alltid äro relativt mycket små, varför de praktiskt taget ej märkbart inverka på resultatet. För att småfelen skola kunna rubri- ceras som »partialfel», få de emellertid icke överskrida vissa värden, som uppenbarligen kunna vara större — relativt räknat — för små än för stora figurer. Överskrides dessa värden, rubriceras felet som »slarvfel»>, och dessa kunna naturligtvis ej tolereras. För den, som skall granska andras arealuträkningar, kan det ofta vara ganska vanskligt att avgöra, huruvida en konstaterad feluträkning må tolereras eller ej. Då någon reel grund för bedömandet icke finnes angiven för våra skogskartor, kunna i dylika fall vissa inkonsekvenser icke undvikas. Sådana inkonse- kvenser, där de kunna påvisas, kunna lätt, ehuru oförskylt, rendera granskaren ett mindre fördelaktigt betyg för partiskhet, kitslighet etc. Därför torde det för en eller annan vara av intresse att taga del av nedan- stående försök att skaffa en fast utgångspunkt för ett rättvist avgörande 1 kvistiga fall. Frågan gäller alltså att draga gränsen mellan de tillåtna och otillätna felen. Genom rent teoretiska spekulationer torde man icke kunna upp- 158 I. HISSING. ställa några allena saliggörande normer härför, enär därvid en hel del antaganden rörande en mängd av de inverkande faktorerna måste göras. Däremot synes det författaren, att en empirisk undersökning jämte resul- tatens behandling enligt den elementära felteorien om maximifel bör lämna en tillfredsställande lösning av problemet. Tydligt är, att en sådan undersökning måste göras särskilt för varje instrument, och har med an- ledning därav efterföljande undersökning omfattat en del av de vanligaste instrumenttyperna. Emellertid förefinnes en brist i undersökningsmate- rialet såtillvida att endast ett enda instrument av varje typ stått till för- fogande. Men då detta endast är ett försök att ventilera frågan, må den ärade läsaren ha benäget överseende med förenämnda förhållande. Undersökningen, som utförts med nya eller nyjusterade instrument, omfattar följande yträknare: »LIEDBECKS kärra» (LJUNGSTRÖMS konstruk- tion), LJUNGSTRÖMS polarplanimeter, CORADI'S kompensationsplanimeter och CORADI'S precisions-skiv-polarplanimeter. Sedan figurer 'om resp. c:a !/;, 1, 2, 5 och frihar rskalasn 8000 uppritats äå vanligt kartpapper (jämnt, glatt och hårt limmat) gjordes »överslag> med vart och ett av nämnda instrument. Varje figur uträk- nades 10 gånger, varvid iakttogs att figuren för varje gång systematiskt vreds i förhållande till instrumentet med 1 varv för de tio avläsningarna, varjämte avläsningen i utgångsläge ställdes på o. Dessa åtgärder vid- togos för att konstatera felens storlek vid olika avvikelser från instru- mentens »grundlinjer» samt för att eliminera eventuella graderingsfel a avläsningshjul och nonier. Genom en särskild undersökning med LJUNG- STRÖMS polarplanimeter konstaterades dessutom, att genom denna vrid- ning figurernas form icke märkbart influerade på resultatet. Samtliga värden å arealerna uppskrevos och summerades, varefter medel- talet uträknades. Skillnaden mellan dessa medeltal och varje avläsning antecknades (»förbättringar» beteckn. v) och kvadrerades (beteckn. »v »v), varefter Zvv nedräknades. Överbestämningarnas antal i detta fall är 10 — 1 = 9 st., varför medelfelet (bet. 22) i varje enskild avläsning utav /Zvv ya dessa 10 st. är lika med ue 7” enligt formeln 2 = Vv SLE TA RA 9 N roten ur summan av kvadraterna på förbättringarna dividerat med över- bestämningarna. Detta medelfel /2») tredubblat utgör det s. k. »maxi- malfelet» d. v. s. det största partialfel, som i praktiken kan tolereras. Slutligen beräknades detta maximalfels procentförhållande till respektive figurareal. Till förtydligande av uträkningens gång anföres nedanstående exempel" hämtat ur undersökningarna: s OM AREALBERÄKNINGSFEL OCH HURU DE KUNNA BEDÖMAS. 159 vy Avläsning i har £ ue | £ £ i aoon ANDAR 0,5600 0) Oo 0,5600 Oo O 0,5650 3 25 O,5700 10 100 0,5500 s 10 100 O,5550 5 215 0,5700 I (6) 100 O0,5600 O Oo O,5500 10 100 O,5650 5 25 AE 03300 INET 2 = ANG " medium > 0,s60 har Mm = Ven = (dr feg = OS NEN 9 Sålunda är maximifelet = 3.0,00727 = O,o2181 har = 3,86 No av figurens areal. Sedan på angivet sätt procentförhållandet mellan areal och maximal- fel erhållits, inprickades å rutpapper figurareal respektive maximalfelpro- cent för varje instrument särskilt. På grund av dessa punkters inbördes läge torde kunna dragas den slutsatsen, att punkterna ligga på en kon- tinuerlig andragradskurva, olika för olika instrument. Å nedanstående figur visas de kurvor, som enligt denna metod blivit konstruerade. Tyd- ligt är att en empirisk undersökning, baserad på ett så kvantitativt obe- tydligt material som detta, icke kan lämna ett absolut tillförlitligt resul- tat. Osäkerheten synes dock, om man granskar kurvorna, vara skäligen liten och överstiger ingenstädes o,s 2. Av dessa kurvor framgår, vad man ju redan på förhand från prak- tiken känner till, eller att svårigheten att undvika relativt stora uträk- ningsfel stegras ju mindre figuren är. Det »stämmer» proportionsvis bättre vid överslagen av »klumparna», om småfigurerna äro relativt stora än om de äro små. Man skulle även kunna frestas att låta dessa kur- vor utgöra ett slags betyg för godheten hos olika instrument. I viss mån ge nog kurvorna utslag i rätt riktning, men man må icke glömma, att kurvformen och kurvornas läge bestämmas icke blott av respektive instruments egna felkällor utan också (och detta i mycket hög grad) av yttre omständigheter såsom förrättningsmannens individuella skicklighet, ojämnheter i papperet etc. Särskilt beträffande »LIEDBECKS kärra» måste 160 I. HISSING. Al ro = (del fan -— . 2 MH sjungströms - olar. Xx avlånga figurer, ÖO runda » Figl2. TTiedbecks kärra. OM AREALBEGÄKNINGSFEL OCH HURU DE KUNNA BEDÖMAS. 161 Fig. 3. »Coradis's kompensations». Fig. 4. Coradi's precisions-skifpolar. 162 I. HISSING. man för bedömandet lägga huvudvikten vid observatörens individuella förmåga att med ögat uppskatta de bildade småfigurerna vid figurens begränsningslinjer. För praktiken böra dylika kurvor vara av stort värde. Envar torde vid sina arealuträkningar »slå över» varje figur minst 2 gånger samt där- efter begagna medeltalet. Om differensen är stor mellan de båda avläs- ningarna, och figuren är besvärlig att räkna så kan man med ledning av dylika kurvor ögonblickligen avgöra om felet är för stort för att kunna tolereras. Är så icke fallet, torde medeltalet av båda avläsningarna vara tillfyllest. Om man sålunda med exempelvis LJUNGSTRÖMS polarplani- meter räknar en figur och erhåller resultaten 10,00 har och 10,50 har, så utgör differensen o,s har, d. v. s. 5 & skiljaktighet. Enligt kurvan för denna planimeter utgör det tillåtna maximalfelet för en figur av 10 hars storlek endast 1 &. Figuren bör alltså räknas om på nytt. Antag, att resultatet då blir 10,05 har, så är differensen mellan det närmast lika stora värdet 0,o5 har och felet blir o,s 2. Sålunda antecknas den defi- nitiva arealen 10,00 + I0,05 — Ä— — = FJ9)02;5 har. 2 Analogt blir förfarandet vid kritiserandet av ett eventuellt påträffat fel under granskning av annans arbete. De torde knappast behöva påpe- kas, att man i detta senare fall såsom norm bör utgå från den kurva, som lämnar rum för det största maximalfelet. MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt under år 1915. På grund av föreskriften i $ 17 mom. 10 av Kungl. Maj:ts nådiga instruktion för Statens Skogsförsöksanstalt av den 5 mars 1915 ha föl- jande berättelser från de båda avdelningsföreståndarna samt laboratorn i skogsentomologi över de olika avdelningarnas verksamhet under år 1915 blivit upprättade. I. Skogsavdelningen, Under tiden januari till mitten av april pågingo innearbeten. Före- ståndaren var i huvudsak upptagen av redogörelser, kassaredogörelser, upprättande av treårsberättelsen för åren 1912—1914 samt förslag till arbetsprogram för åren 1915—17 för såväl skogsavdelningen som särskild föreslagen avdelning för norrlandsskogarnas föryngring och för entomo- logiska avdelningen. De båda skogsbiträdena sysslade under föreståndarens ledning med uträknande och bearbetande av det betydande siffermaterialet från försöksytorna, och skrivbiträdet utförde — förutom löpande skriv- och biblioteksgöromål — kartarbetet för provytorna. Assistenten fortsatte tidigare påbörjade historiska utredningar om ljunghedarnas forna utbred- ning i sydvästra Sverige. Den 12—13 april hölls inför styrelsen med särskilt tillkallade sak- kunniga det i 8:de paragrafen av instruktionen föreskrivna 3-årsmötet för överläggning rörande försöksanstaltens arbeten. Fältarbetena påbörjades den 18 april och fortgingo sedan — med kortare avbrott för semester eller för nödvändiga resor till Stockholm för tillsyn av pågående inredning av den nya institutionsbyggnaden — till den 28 sept., varjämte föreståndaren även företog tvänne kortare resor i oktober. Föreståndarens tjänsteresor ha omfattat 85 dagar, assistentens 86 dagar och de båda skogsbiträdenas 132 dagar vardera. I slutet av september påbörjades anstaltens flyttning till den nya insti- tutionen vid Experimentalfältets station. Som nybyggnaden emellertid ej var färdig, ditfraktades och uppställdes inventarier och instrument ned- packade, medan tjänstepersonalen fick utföra hemarbeten under oktober 164 VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 1915. månad. November månad har i huvudsak åtgått för att ordna den nya institutionen. Under december ha däremot innearbeten kunnat tämligen ostört fortgå som under våren. Under denna tip har dessutom assistenten bearbetat kronojägarnas rapporter om frötillgången hos skogsträden samt påbörjat en mindre avhandling om det norrländska tallfröets efter- groning. Assistenten har åtnjutit tjänstledighet under 3 veckor för en- skilda angelägenheter, och har hans befattning under tiden uppehållits av e. jägmästaren L. MATTSSON. Under oktober och november månader var föreståndaren delvis upptagen för kommittéarbete, i det han av statsrådet och chefen för Kungl. Jord- bruksdepartementet tillkallats såsom sakkunnig att inom departementet biträda vid verkställande av närmare utredning samt avgivande av förslag rörande grunderna för fördelning av de skogsvårdsavgifter, som redovisas till statskontoret. Av de olika arbetsuppgifter, som tillhöra avdelningens arbetsprogram, enligt av styrelsen fastställt program, ha följande blivit under utearbeten behandlade i här nedan angiven utsträckning. I. Föryngringsfrågan. a) Fröundersökningar. Försöksfälten för utrönande av det norrländska tallfröets groningsprocent, vilka ytor äro belägna å Kuortisrova krono- överloppsmark (ytan n:r 219), äå Kavahedens kronoöverloppsmark (ytan n:r 220), å krpk. Oxböle (ytan n:r 217) och Flobergsskiftet (ytan n:r 218), ha reviderats, och en redogörelse för de vunna resultaten har i huvudsak iordninggjorts för att publiceras av assistenten. De år 19053 anlagda försöksytorna med sådd av olika mängder frö per ruta och för frö av olika proveniens ha under våren samtliga reviderats. Dessa ytor äro belägna å krpk. Svartberget, Västerbotten (yta n:r 35), kronodomänen Västbyn, Jämtland (yta n:r 33), Oxböle krpk., Jämtland (yta n:r 34), Sundskogen, Marma Aktiebolag, Hälsingland (yta n:r 32), V. Tivedens häradsallmänning, Närke (yta n:r 30), Hässleby -kronopark, Småland (yta n:r 29). b) Särskilda åtgärder för åstadkommande av naturlig föryngring. Rekognoscering av lämpliga områden för kantblädning efter WAGNERS metod har ägt rum å bl. a. Sörsjö kronopark, där ett större område om cirka 60 hektar reserverats för ändamålet. c) Skogsodlingsåtgärder. De anlagda försöksytorna för utrönande av lämpligaste såddtid i Norrland eller ytorna å Alträsk kronopark i Norr- botten (:nr 233), å Oxböle kronopark i Jämtland (n:r 216) och Ovansjö 1 Ämnesgrupperingen följer det fastställda programmet. Se Medd. från Statens Skogs- försöksanstalt, h. 12 sid. 58. VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANTALT I 015. 16 5 kronopark i Gästrikland (n:r 215), ha under året utökats såväl med nya parceller, besådda våren 1913, som med nya parceller, vilka besåtts på hösten I915. II. Beståndsvårdsåtgärder. a) Gallringars och ljushuggningars utförande. Revision har verkställts av ytorna n:r 5 avd. I—lII å Andersö krpk. i Östersunds revir för tredje gången. Samma är förhållandet med ytorna n:r 10 avd. I—III och n:r 11 å Jönåkers häradsallmänning i Södermanland. Å samma skog har för andra gången reviderats ytan 27 avd. I—VII. Ytan 22, avd. I—IV i Älvdalens kronopark har likaledes reviderats, varvid delar av ytorna måst nedläggas på grund av väganläggning. Ytorna n:r 39 och 40 vid Bispgården i Jämtland ha blivit reviderade för tredje gången, och ytorna n:r 100 å Grangärde kronopark i Dalarna, n:r 101 å Skarboda och 102 å Hardemo häradsallmänning, bäda i Närke, ha reviderats för andra gången. Björkytorna n:r 148 å Björkhyttan och n:r 149 å Sikfors samt granytan n:r 150 å Sikfors, alla i Västmanland, ha ånyo reviderats och gallrats. r Nya ytor ha anlagts i blandskog av tall och gran å Jönåkers härads. allmänning (n:r 297) samt i granbestånd å Ragunda kyrkoherdeboställe (n:r 329) och å Östansjö kronopark (n:r 330), Jämtland. Se närmare tabell 1. Dels för att bliva material för gallringsförsök och dels för att erhålla exempel på skogsodlade bestånds utveckling å ljungmarker har anlagts en granyta å Kila kronopark i Halland (n:r 301) och uppskattats fyra ytor å genom K. Domänstyrelsens försorg år 1889 och 1890 utförda såddförsök å ljungmark vid Fägerhults kronodomän i Småland (ytorna n:r 306 — 309). För gallring och undersökning av ekens växt har en yta (n:r 339) anlagts å Svartedalens kronopark i Bohuslän. — Vidare ha här och var rekognosceringar skett för anläggning av nya gallringsytor, särskilt å Strömbacka bruks marker i Hälsingland, å Haverö kronopark i Medelpad och Ammers kronopark i Jämtland. IV. Skogsträdens raser och främmande skogsträds anvädbarhet i landet. b) Tyskt granfrö. Av försöksanstalten vid Ollestad i Västergötland uppdragna granplantor av tyskt frö ha blivit utplanterade å nyanlagda försöksfält å Ridö kronopark i Västmanland (n:r 302), å Ovansjö krono- park i Gästrikland (n:r 303) och å Oxböle kronopark i Jämtland (n:r 304). Å samtliga platser ha också utsatts plantor av ortens frö. Överblivet plantmaterial har blivit genom skogspersonalen omskolat i plantskolor inom Södra distriktet för att sedermera också utplanteras av samma personal. 1915. SKOGSFÖRSÖKSANSTALT VID STATENS RKSAMHETEN VE 166 "Buroneysddn "PIA BUISHUL | FA Wopus$a suspifjapg | reeesessserennssernensnnnn "Bmuoneysdd « wopua3a sda1ep30,7 S Zz add : 5 FR Ne « « « "YS spo3 sujoysase 5 « S SA Y ae Aa ris [ÖREN SR NOR RN AG Är ES RR ARR a RER AA ES ba SR ER Lr SERA SNES AA SD EEE ESR Re NT ELSA SAB sr AR 'Swupnexysddn telÅ BLHLL - få SUJIEWSPA sovees EE TTTEETETTETTEPTEETETTETTETTTTTETTETTETTET - bl z p - SS Ad 6£E 3 « A 'SA sredoudx SwW]OYauemN see fe) paw Furapuelq I puersaqxirel 1ysrdoma « -0Z Dn Er | ; utunexsdd u "way [429 suaseddeus ue13 420 jer paw Burapuejg I purisaqxIel JysmugIs ov -€Zz | 90'0 | 9€ Butupeysddn 'eÅ BilejlUuuL « wopua3a suele3spH | söeeseses essens ere RN DESATESS. PU ra ä dl « "pp 160 ER Sk : ä - E : sosrossossnsnn rens rr rr JV] AB 1xBAIS pun pouw - « : 5 1! Fuujes yo Furuneysddyn |'un TAG] STOJO [SATTE farsen scan seee SS TOS Fänge seed NYA SYTRIEE| TES EONEM IEEE TEA WT SKAR : FE sa Eee "Buuj[e3 yao Butunexysddn | 4 ANI S13150 | 20f6 Sa 3 2 ; d rd RE are San FO LETAR RNE, TRE ONE RAR AA SRA Nr RA (Er DA pe "SuuplesdorY Ö alLISOqapIaYOATÄY epun3eY ATT EE GAO SS TALA CI IE JET AL ORGEL IR TO SMSVACE NATION TVI CRT puejsaqueis Me I RR 0EE « pf e[OYSSBOAS suapi1e3dsig EEEEETET TESTET RTERPETEEEEET PEETER T ETTER TE RT ER TERESE RE ETEE EEE RIE « lä « , :0 I 0 6cE « « alleIsoqapIayoHIÄY Ijasy | « : 2 6 gå :BwwuneysddNn | 30 q1IedouosY al0qspaws |" seseeseeee""PUTISIQHIE] JASIIIQIS « "ZI ST cc | å « | [ « « seteeermB18 ao Frog TB —« « « - / CN « "69 28'0 | GzE | 5 « « I Ra ofsrI sees Ile) QY30 Ue13 paw Burupuejg I « « 2 (0 Fö" å utljes « « « « « & GS 68'0 F08 ; N | 157) é ofsurA() Jreeeoeeseaneneeonreeee sen ArRR RR Re kR « d d « « « s6'0 €08 Busuejg | WSA yIudowory opIY |rösearrrnnnnnnsrsnnarrennnnner renar rr JROWIDY ex!ljO url Ol AR UPIS palu FuposZoygs | | 5 | " ue13 yo stel el pow Furapuejq I $ 5 de 0 666 nuanexysddn = EL 3A Soystjeuey suaxseqasIan Ir sessssesesett UBIB AR purIsaqIapun paw purisaqysel Jystadoma « -18 |S9T'0 | 862 utille UOIY & Sutguewl[esperey siaxen0f PERSER SSR BASTA a DNEPR O EA BAS 420 He AB DUEISap ae ic -0€ 080 167 é "swuPnNeysdd NY ä wopua3a £q3eH EEETEPEEEPEEPETEPEPPPPETERTERST TENS EETERTETETEETPESTERTE TTT TT c ” -0€ 99170 962 I "surupneysddn BIEHILL |"wups allequesjediaranw siaALFuIA | "purdssaqHIej vystadoma -99 | 070 | S62 | e31 BILEILL | TIC Medovoy SUSL[epATV | seceese senere" MIBWIPIY BP PURISIATIEI J3118- -LSI | 80 | 39 a. r————— = ————— —X——-— -- -—nnZse—-—-——==—=F——"255=2psomveommene== NS FR AS 2 | 224ua3elag 224y02grAs2g [[ESINASAEN 'S161 JE JOJÄSHQSIOJ Ep3ejurvÄU J3AQ BUIUJIJIIOH "I 290905 Ö. VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT I O15. 107 c) Lärk. Ytan 142, beväxt med blandbestånd av tall och sibirisk lärk, å Jönåkers häradsallmänning har reviderats för tredje gången. För utredning om lärkträdens framtid i landet ha utlagts ett flertal nya ytor, varav dock somliga omfatta en ringa areal eller äro av tillfällig natur, varigenom de ej kräft så mycket arbete, som deras antal annars skulle tyda på. Se tabellen å sid. 4. 10 ytor ha sålunda undersökts i rena bestånd av europeisk lärk, 4 ytor i bestånd av europeisk lärk med under- växt av gran, och en med underväxt av bok och ek samt 8 ytor i bestånd av europeisk lärk med blandning av tall, gran eller björk. I rena sibiriska lärkbestånd ha uppskattats 6 ytor och i samma trädslag med blandning av tall eller gran 3 ytor. I japanska lärkbestånd ha 3 försöksytor blivit anlagda. Slutligen ha också mindre lärkplanteringar här och var under- sökts och fotograferats, utan att uppskattningsytor kunnat i dem anläggas. Antalet under året uppmätta provstammar eller gallringsträd framgår av efterföljande tablå. Tabell 2. Uppskattade prov- och gallringsträd år 1915, | | Fällda prov- | | Stående prov- stammar, SÖ Sektionerat | Summa | UN ALA AS Lag | stammar. | sektionerats I gallringsvirke | undersökta | på varje meter. | Ad | Antal | Antal | Antal träd | | | | | Kal no lrreenssdo de | HÖ 9304 ETS29 2 STE (CHEN Lo tkopseis sn FNS ASS TT RER INNER | 691 781 1,476, | IRS [Orr Less. a = | 81 215 296 ERE IGN SA SE ess ses nbilade 12 24 = 36 FUTOPCISkalarkt obassiordas ngar 295 | 413 706 | 1,474 SIRISE E ngnnrddonkand 1047 | 166 281 551 | Japansk SINE Sad ng Bg 58 | 34 | Cr | DE | 492 | 2,348 | 3,840 | 6,712 Av »Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt> (Mitteilungen aus der forstlichen Versuchsanstalt Schwedens, Publications from the forest experiment station of Sweden) har under året tryckts h. 12, omfattande 161 sidor, förutom XVIII sidor resuméer på tyska eller engelska språken, med 57 illustrationer. I detta häfte har skogsavdelningen publicerat: GUNNAR SCHOTTE: Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogs- försöksanstalt under år 1914. I. Skogsavdelningen. Redogörelse för skogsförsöksanstaltens verksamhet under treårs- perioden 1912— 1914. LJ 168 VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 1915. I. Gemensamma angelägenheter. II. Berättelse över skogsavdelningens verksamhet åren 1912—1914 jämte förslag till program för treårsperioden 1915—1917. IV. Förslag till program för entomologiska undersökningar under treårsperioden 1915—1917. VI. Förslag till specialprogram för vissa frågor rörande de norr- ländska skogarnas föryngring. EDVARD WIBECK: Skogsträdens frösättning år 1915. Som flygblad n:o 6 från försöksanstalten har utgått Trädens frukt- sättning år 1915 av EDVARD WIBECK. Experimentalfältet den 18 januari 1916. GUNNAR SCHOTTE. II. Naturvetenskapliga avdelningen. Första delen av berättelseåret, januari-maj, upptogs till större delen av innearbeten, huvudsakligen utarbetandet av redogörelser för under- sökningar, vilka dock under året ej hunnit att bringas till tryckning. Föreståndaren ägnade dessutom en icke ringa tid åt utarbetandet av treårs- berättelsen för åren 1912—1914 och andra förberedelser för det i början av april avhållna treårsmötet. Assistenten dr. T. LAGERBERG var under sex veckor tjänstledig på grund av krigstjänstgöring; under tiden uppe- hölls hans plats delvis av fil. stud. G. FLORIN, som ordnade och bestämde en del av avdelningens mossamlingar. Utearbetena började redan i slutet av april, då föreståndaren företog en resa till Degerfors revir för att å där befintliga försöksfält studera tjäl- bildningen och dess inverkan på vattnets avrinning under snösmältningen. I början av maj reste han, tillsammans med skogsavdelningens föreståndare, till Jönåker för att å där utlagda försöksytor studera marktyperna och kal- hyggets inverkan på markvegetationen och näringsomsättningen i humus- täcket. Senare delen av maj månad ägnades åt att i Skåne och Halland studera salpeterbildningen i lövskogsjordar och ljunghedssamhällen. Samma problem studerades också på Ornön i Södermanlands skärgård, som genom sin starka växling av olika växtsamhällen erbjöd ett rikt tillfälle till under- sökningar. Juli månad och förra delen av augusti månad ägnade före- föreståndaren åt studier i Norrland. Dessa gingo i första hand ut på att undersöka kväveomsättningen i humustäcket och den inverkan, som våra skogsvårdsåtgärder kunna utöva i detta hänseende, framförallt på salpeterbildningen i marken. Försumpningsproblemet studerades inom om- råden, som förut ej varit föremål för anstaltens undersökningar, nämligen i Jämtlands fjällområde och södra Lapplands silurområde. De äldre för- söksfälten å Kulbäckslidens kronopark och å Pite kronopark vid Rok- VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT IQI5,. 169 liden besöktes för att planera en del diknings- och kartläggningsarbeten. På försöksfältet å Kulbäcksliden utfördes omfattande torvgeologiska under- sökningar av fil. kand. C. MALMSTRÖM, som under en tid uppehöll assi- stenten TAMMS plats, medan denne var inkallad till krigstjänstgöring eller tjänstledig för värnpliktsövningar. På hösten, under september och november, gjorde föreståndaren kortare resor till södra Norrland och Jönåker i Södermanland för fortsatta under- sökningar angående kalhyggets inverkan på markbetäckningen och humus- lagrets omsättning. Assistenten dr TORSTEN LAGERBERG utförde under maj månad en del planerade försökskulturer å Hökensås å svårföryngrade platser i tall- hedar, nämligen dels å mark, som blivit luckrad genom sprängning med agridynamit, dels ock å oberedd mark med tallfrö från Norrland. Under juli och augusti månader företog dr LAGERBERG undersökningar över rötornas förekomst och uppträdande hos tall och gran. Dessa studier börjades i Bjurfors kronopark och fortsattes sedermera i mellersta Norr- land, Jämtland, södra Lappland och Ångermanland. I första rummet ägnade dr LAGERBERG sina studier åt en närmare utredning av snö- brottens inflytande på granens rötskador, varvid såväl snöbrotten från vintern 1910—1911 som äldre sådana blevo föremål för närmare under- sökning. Även åt studiet av andra trädsjukdomar ägnade dr LAGERBERG sin tid, bl. a. åt en i botaniskt hänseende särdeles intressant sjukdom 3 björk- stammarna, som i vissa delar av Norrland synes spela en mycket viktig roll. Assistenten i geologi och jordmånslära, fil. lic. OLOF TAMM tillträdde sin befattning den 1 juli 1915. Första veckan ägnades åt demonstra- tioner å Bjurfors kronopark med eleverna vid Skogshögskolans forst- mästarekurs. Därefter deltog han i föreståndarens resor och undersök- ningar i Norrland dels för att närmare sätta sig in i de skogliga pro- blemens ställning till markundersökningen, dels ock för att speciellt studera vittringsförloppet i marken under olika yttre betingelser och den roll, som vegetationen därvid kan utöva. Särskilt studerades de förändringar, som markprofilen kan anses undergå på äldre kalhyggen och gamla brännor. På Kulbäcksliden studerade lic. TAMM det inflytande, som för- sumpningsprocessen utövar på markens vittring, markprofilens omdaning, allt i ändamål att vinna hållpunkter för att från utvecklingshistorisk syn- punkt belysa denna process. Under augusti, september samt förra delen av oktober var lic. TAMM till väsentlig del tjänstledig för fullgörande av krigs- och värnpliktstjänstgöring Från I1:sta okt. har assistenten dr T. LAGERBERG tjänstgjort som t. f. professor vid Skogshögskolan; såsom vikarie å assistentplatsen dr N. SYLVÉN. Under hösten har avdelningen flyttat in i den nya institutionsbyggnaden 12 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. öpflel VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT I OI5 vid Frescati. Flyttningen började under senare delen av september månad. Större delen av oktober månad ägnades åt att övervaka och leda den nya institutionens inredning med möbler, gas, vatten och elektricitet etc. I sista dagarna av oktober kunde arbetena börja på avdelningen, men senare delen av året har dock till ej oväsentlig del upptagits av arbeten, som äro oundgängligen förknippade med inredandet av en ny institution. Ännu återstår ju åtskilligt att göra, framförallt anskaffandet av en del nya instrument, men på det hela taget är avdelningen sedan senare delen av november i fullt arbetsfärdigt skick. I anstaltens Meddelanden har från avdelningen publicerats: HENRIK HESSELMAN: Redogörelse för verksamheten vid Statens skogs- försöksanstalt under år 1914. II. Naturvetenskapliga avdelningen. Berättelse över verksamheten vid naturvetenskapliga avdelningen under treårsperioden 1912—1914 jämte förslag till program. Såsom flygblad från anstalten har dr LAGERBERG publicerat >»Om tall- skytte och snöskytte». Under året har föreståndaren på uppdrag av styrelsen avgivit sak: kunnigsutlåtande angående tillsättande av professuren i skogsbotanik vid z örn SKpEshögskolan Experimentalfältet den 14 januari 19106. HENRIK HESSELMAN. III. Skogsentomologiska laboratoriet. Laboratorsbefattningen tillsattes den I september, Större delen den tid, som ej togs i anspråk av undervisningen vid Skogshögskolan, åtgick för ordnandet av laboratoriets inredning och utrustning, varjämte förberedelser träffades för ett samarbete med länsjägmästarna i och för undersökning av gran- och tallkottarnas insekter och deras parasiter. Tanken på sam- arbete mottogs med stor beredvillighet, och på nyåret kommer ett antal kläckningslådor, vari insekterna automatiskt samlas i små glasrör, att ut- sändas till olika fröklängningsanstalter, varigenom en rätt vid översikt över gran- och tallkottarnas fiender bör kunna vinnas. Blott tvenne resor ha under hösten företagits, till Fiby granskog i Uppland, den 5 september, vars lämplighet för skogsentomologiska studier rekognoscerades, samt den 27 oktober till Vingåker på anmodan av skogs- avdelningens föreståndare, varest ett sjukt lärkträdsbestånd undersöktes och befanns vara angripet av Zomicus typographus och TI. chalcographus. I Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt häft. 12 har publicerats: TRÄGÅRDH, IVAR: Bidrag till kännedomen om granens och tallens fiender ERRSRE SiNra ; bland småfjärilarna Experimentalfältet den 14 januari 1916. IVAR TRÄGÅRDH. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 2—23. IN MEMORIAM. E. J. Ljungberg. G +/3 1843 ap I 1915. Under det gångna året har vårt land förlorat en av de mest initiativ- rika, mest framsynta och outtröttligaste bland stormännen inom det pro- duktiva arbetets värld, disponenten för Stora Kopparbergs Bergslags Ketiebola sm I FEJUNGBERG: Under hans ledning utvecklades detta bolag från en relativ obetydlighet till ett av de största och mest solida företag i lan- det. LJUNGBERG blev på så sätt en av föregångsmännen på järnindustriens om- råde. Men hans vittgående verksam- het satte djupa spår även inom andra näringar, icke minst inom skogsbruket. LJUNGBERG föddes den 4 februari 1843 av bergsmanssläkt i Grythyttehed. Efter obetydlig teoretisk utbildning blev han vid 32 års ålder disponent för Stora Kopparbergs Bergslag. Hans arbete här inom skogsområdet bestod i att genom köp skaffa sitt bolag stora skogar och skogsmarker. Han nedlade också ett intensivt arbete på flottledsbygg- nader, anläggning av sågverk, cellulosafabriker, pappersbruk och kol- ugnar. Särskilt de sistnämnda voro hans skötebarn. Han var också en av de första, som i vårt land erhöll patent på kolugnar, och dessa hans uppfinningar anses ha bidragit till hans inval i K. Vetenskapsakademien. Under de sista åren av sin levnad intresserade han sig också för mil- kolning, och föreslog en ny typ av kolmilor, den s. k. Ljungbergska milan, som huvudsakligen utmärker sig genom att tändningen sker i en utanför milan anordnad eldstad, och gaserna från milan avledas genom ett i bottnen anordnat uttag till en utanför milan rest skorsten. Denna EN2 IN MEMORIAM. kolmiletyp torde dock ej hållit, vad uppfinnaren hoppats av den. — LJUNGBERG hade också livligt intresse för rena skogsvårdsåtgärder, och särskilt intresserade han sig för sin skogspersonals fortbildning. Sålunda fingo hans skogstjänstemän anslag till in- och utländska studieresor, da tillfällen erbjödo sig härför. För Bergslagets skogvaktare och skogstjänste- män infördes på LJUNGBERGS initiativ ett ordnat pensionsväsende. LJUNG- BERGS intresse för skogsundersökningar var också påtagligt, och han sam- arbetade i det hänseendet som i flera andra med J. O. AF ZELLEN. För övrigt var L. livligt intresserad av skogsfrågor i allmänhet och upp- trädde gärna i offentliga diskussioner. Vid Skogsvårdsföreningens stora årsmöten var han nästan alltid närvarande och bidrog ofta med värde- fulla inlägg i överläggningarna. Vid mötet 1905 å Hasselbacken hade han sålunda ett mycket uppmärksammat anförande, där han i motsats till överjägmästare WALLMO ville se landets skogsfrågor ljusare än denne. Som stor industriman såg han ock på alla frågor från ekono- misk synpunkt och ville hava ränta på skogskapitalet. Det har ock sitt intresse att erinra om hans yttrande vid nämnda tillfälle: »Den som vårdar sin skog bäst är den, som sköter den så, att den producerar den största möjliga kvantitet virke — det må nu vara till julgranar eller masteträd. Skogen får gärna för mig tillhöra staten, kommuner, bolag eller bönder. Den som sköter skogen så, att den pro- ducerar mest, är mest värd att äga skogen, sett ur nationalekonomisk SYN DIN — = — Lagstiftning är utmärkt, och den verkar ju på sitt sätt fördelaktigt, men vi få icke vänta allt och icke för mycket av lagstiftningen. Det fordras också någonting annat, och det är kär- lek och företagsamhet, till vad man har för sig. Jag tror, att man vin- ner mera genom markberedning än genom att bereda opinionen, som det här varit tal om i dag.» Vid samma möte var också flottningsavgifternas beräknande på tapeten, där LJUNGBERG framhöll vikten framför allt av barkningstvångets bort- tagande för småvirke och gallringsved: »Ty utan att småvirket transporteras från skogarna, blir det icke någon ordnad skötsel. Och i våra trakter ligga miljontals timmertop- i övre Dalarnas skogar och förfaras, som det heter i skogskommitténs betänkande, under det att frisk skog hugges längre ned, som kunde er- sättas med vad som hör till de ruttnande miljonerna. Det är därför att hoppas, att barkningstvånget för furu, åtminstone för rensningsvirke, kom- mer på ett eller annat sätt att upphävas till vår nationalekonomis och vårt lands förkovran.» Även från 1906 års skogsmöte minnas vi vid tal om avverknings- principer för norrlandsskogarna anföranden av LJUNGBERG. Vid 1908 IN MEMORIAM. 173 års skogsmöte gjorde L. ett kraftigt inlägg för forstmästarekursens bi- behållande och för särskild styrelse för skogshögskolan. Han ville t. o. m. ha denna styrelseform ännu mera utvecklad, då han t. ex. föreslog, att några medlemmar i den skulle tillsättas av Kungl. Maj:t, men att dess- utom Skogsvårdsföreningen, Järnkontoret, Trävaruexportföreningen och Cellulosaföreningen skulle erhålla rätt tillsätta var sin medlem i denna styrelse. LJUNGBERG var född att styra och hade lyckan att tidigt komma till en ledande ställning. Han gjorde sig också snart känd som en man för sig, den där helt och hållet gick sin egen väg. En och annan har kanske klandrat honom härför, men de, som stått honom nära, försäkra, att han ej uträttat så mycket för svensk storindustri, om han ej ägt denna radi- kala självständighet. På grund av denna självständighetskänsla hade han också motvilja mot allt, vad karteller och trustsammanslutningar hette. En L. närstående har i anslutning härtill också yttrat, att LJUNG- BERG alltid var mera intresserad av att producera billigt än att sälja dyrt. D:r LJUNGBERG — hedersdoktor vid invigningen av Stockholms hög- skola — var en rikt utrustad man. Han dog som en rik man i yttre mening. Hans stora samlade förmögenhet har av honom redan från början avsetts och disponerats för ett bland de djupast fosterländska ändamål — att fostra praktiska och dugliga husmödrar. Härvid var ett av hans huvudintresse alltid knutet. Den som skriver dessa rader, erin- rar sig också ett uttalande i ett brev från honom: » När skola våra svenska kvinnor lära sig uppfostra sina söner.» GSE Frederik Immanuel Andersen. ra TOA ONS ANOS Svenska skogsmän, som studerat skogsförhållanden i Danmark, ha nog i allmänhet ej underlåtit att besöka Giesegaards intensivt skötta skogar och dess skovrider F. I. ANDERSEN. Och de svenska skogsmän, som ej besökt Giesegaard, men ändå rest i Danmark ha nog på möten eller exkursioner stött samman med F. I. ANDERSEN, som med det livligaste intresse alltid deltog i sådana och därvid ofta yttrade sig i de skogliga diskussionerna med sakliga inlägg. LgNet IN MEMORIAM. F. I. ANDERSEN var född 11 jan. 1849, blev forstkandidat 1870, skovrider på Store Fredrikslund 1874 och tillträdde 1884 skovrider- platsen vid Stamhuset Giesegaard, vil ken befattning han innehade vid sin död den 25 mars 1915. Men härutöver var A. mycket använd för många skogliga uppdrag. Sålunda var han censor vid danska forstexamens praktiska del allt- sedan 1887, ledamot av kommissionen för danska statens skogsförsöksväsende och medlem i styrelsen för Dansk Skovforening. Han insattes dessutom ofta 1 kommissioner och kommittéer av såväl danska regeringen som »Dansk Skovforening». ANDERSEN var en av de dugligaste och mest intresserade danska skogsmän och har genom sin verksamhet rest ett monument över sig i de välskötta skogarna vid Giesegaard. Genom sitt älskvärda och angenäma väsen förskaffade han sig många vänner bland såväl Danmarks som Sveriges skogsmän. FSK Nils Sjöberg. i PES re I Ryd av Kronobergs län avled den 27 september 1915 förre över- jägmästaren i Norrbottens distrikt NILS SJÖBERG, 68 år gammal. Den bortgångne kunde blicka tillbaka på en lång och verksam arbets- dag, och arbetet var alltid hans högsta glädje. I yngre år fick han ströva i lappmarksskogarna, men som äldre blev han av sin tjänst så- som överjägmästare i ett vidsträckt distrikt företrädesvis bunden vid skriv- bordet, där han liksom sin föregångare F. W. BERG utövade en lika nitisk och intresserad som vaken verksambet. Innan överjägmästarna fingo större anslag till särskilda skrivbiträden och assistenters förordnande å expeditionerna, fingo de själva skriva allting, även det obetydligaste med- delande, varigenom naturligtvis arbetsbördan ofta kändes tyngande — ry IN MEMORIAM. 175 vilket säkerligen är förhållandet ännu i dag. Skrivbordsarbetet för dagen hann aldrig avslutas förrän vid en mycket sen timma. Gällde det vidare en person med Sjöbergs sällsynt stora arbetsförmåga, initiativrikedom och ivriga, orubbliga fullföljande av påbörjade företag, är det lätt att förstå, att denne emellanåt icke kunde undgå att känna sig överansträngd, och att han värderade även den dag, da han blev pensionsmässig, kunde flytta tillbaka till södra Sverige och där på gamla dagar syssla med kära, lantliga sysselsättningar. Han bosatte sig först å Göransberg vid Huskvarna och ägnade sig där med iver åt träd- gårdsskötsel samt flyttade sedermera till Ryd. I fråga om organisationen av statens skogsskötsel i Norrbotten, virkesflott- ningen och = virkesförsäljningen, även- som =: skogsdikningar och skogsvårdsåt- gärder därstädes, övade överjägmästare Sjöberg på sin tid ett lyckligt och be- tydande inflytande, därvid stödd av sin gode vän i Domänstyrelsen, byråchefen E. Kinberg. Utstämplingen av »skadad skog» tog emellertid efter hand proportioner, som säkerligen ingen av dessa båda velat eller avsett, och vidare lämnade den med intresse motsedda, av Sjöberg utarbetade regleringsplanen för ett egna-hemssamhälle vid Laka- träsk station inga som helst praktiska resultat. Det stegrade virkesvär- det och den årligen allt livligare spekulationen möjliggjorde emellertid dels revirdelningar dels ökade anslag för skogsvårdsåtgärder inom distriktet. Om samtliga dessa förhållanden bär statistiken ett kraftigt vittnesbörd. I fråga om de norrländska myrarnas avdikning hyste Sjöberg den originella, gent emot den officiella och sedvanliga uppfattningen en smula hädiska åsikten, att nyttan av dylik avtappning kanske är skäligen ima- ginär, eftersom vattenståndet i älvarna otvivelaktigt påverkas av de na- turliga reservoirer, som myrarna representera. De yttre konturerna av överjägmästare Sjöbergs liv aro följande. Son till kyrkoherden Gustav Wilhem Sjöberg och Othilda Fredika Martina Borg, föddes NILS SJÖBERG den 28 februari 1847 i Jonstorps socken av Malmöhus län. Han genomgick Hälsingborgs högre elementarläroverk, men kom icke att avlägga mogenhetsexamen på grund av någon me- ningsskiljaktighet med en lärare. Eljest älskade han studier och var sär- skilt road av latinet, varmed han gärna smyckade både samtal och pri- 176 IN MEMORIAM. vatbrev. I detta samband kan måhända även nämnas, att han var en skicklig kartritare och ägde en utomordentligt prydlig piktur. Elev vid skogsinstitutet 1871, utexaminerades han därifrån följande år, förordnades den 2 september 1872 till extra jägmästare i Åsele revir, förflyttades i samma egenskap 1874 till Södra Lycksele revir, och såsom skogskon- trollant till Kalix revir i slutet af sistnämnda år. Han var åren 1876— 1880 ledare av de skogsuppskattningar, som i slutet av 1870-talet anord- nades efter samtliga avsevärda vattendrag i Norrbottens län, blev biträ- dande jägmästare i Kalix revir 1878 och i norra delen av Jokkmokks revir 1881, varefter han utnämndes till jägmästare i Västra Åsele revir den 19 oktober 1883 och befordrades till överjägmästare i Norrbottens distrikt den 22 juni 1892, placerades den 5 december 1902 som över- jägmästare i Skellefteå distrikt och erhöll från denna tjänst nådigt av- sked med»epnsion den 30 augusti 1907. Under Sjöbergs tjänstgöring i Åsele togos hans förmåga och intresse 1 anspråk aven för kommunala uppgifter. Sat. exokvar haniptnelars tid landstingsman för Åsele tingslag samt under en följd av år ordförande i bevillningsberedningen därstädes. Vidare förtjänar antecknas, att han åren 1893—1907 var länsstyrelsens ombud vid revision av Norrbottens enskilda banks räkenskaper och var styrelseledamot av Svenska Jägar- förbundets avdelning inom Norrbottens län. I Norrbottens länsstyrelses femårsberättelser har han lämnat bidrag rörande skogsväsendet åren GORT 1900: Sjöberg var en samtidigt myndig och vänsäll man. Den raka, axel- breda, ståtliga figuren med det rika vita, en smula knollriga håret och de blixtrande skarpa ögonen kunde icke undgå att imponera, lika litet hans livliga intresse för yrket, stora insikter i lagfarenheten och hela fram- trädande. Under den ibland en smula kärva ytan och det understun- dom stelt siratliga eller stolta maneret klappade emellertid ett varmt och vänligt hjärta, vadan de, som lyckades komma honom närmare och um- gingos i hans trevliga, musikaliska hem, torde samtliga högt värderat honom. Sedan den 8 november 1877 i ett lyckligt äktenskap förenad med Selma Ulrika Eleonora Bergström, efterlämnade överjägmästare Sjöberg vid sitt frånfälle änka och barn, av vilka sonen Harald valt faderns yrke. FLISZS: IN MEMORIAM. I Karl Staaff. SVANS GORT tro LOLS Det är givetvis ej som en av vårt lands främste politiker som KARL STAAFFS namn nämnes i denna tidskrift bland de under det förflutna året hädangångna. Det är för det stora intresse han ofta ägnade skogsfrågorna och den betydande förtjänst han inlade om till- komsten av 1903 års skogslagar, som i tidskriften hans namn bör minnas. Hösten 1896 invaldes STAAFF i andra kammaren. Här togs emellertid hans stora begåvning och arbetsför- måga till en början ej mycket i anspråk- vid riksdagsarbetet. Först åar 1903, Se- dan han bevistat 6 riksdagar, invaldes han som ordinarie ledamot i ett utskott, nämligen i det särskilda utskott, som då tillsattes för behandlingen av de före- slagna nya skogslagarna. Den största förtjänsten av att dessa verkligen — trots mången skeptisk skogsmans pro- fetia — gingo igenom 1 riksdagen tillkom iförsta hand skogsutskottets ordförande HUGO TAMM och dåvarande chefen för domänstyrelsen, greve FR. WACHTMEI- STER. Men även STAAFFs andel i skogs- utskottets förstående behandling av lagförslagen var betydande. — När skogslagarna föredrogos i andra kammaren, var STAAFF huvudtalaren för skogsutskottets mening. Det anförande, han härvid höll, har just genom sin klarhet senare använts som kommentarier till lagen. (Se J. O. AF ZELLÉN: Vård av enskildes skogar. Stockholm 1903.) Även senare, som statsminister, visade sig STAAFF ofta inse skogsfrågornas betydelse. Han var ock särskilt intres- serad av statens inköp av skogsmark. Sitt intresse för Skogsvårdsföreningen visade STAAFF bl. a. genom det telegram, han som statsminister avsände till Föreningen vid dess 10-ars- jubileum. Till sist de tänkvärda ord, som STAAFF yttrade vid den ovan nämnda handläggningen av den nya skogslagen i andra kammaren den 11 maj 1903: 178 IN MEMORIAM. Intet mänskligt, mina herrar, är fullkomligt, och utskottets förslag delar naturligtvis i det avseendet ödet med alla mänskliga produkter. Jag är ganska förvissad därom, att nog finnas åtskilliga brister i ut- skottets förslag fortfarande kvar, men jag är å andra sidan förvissad därom, att om man verkligen låter sig ledas, icke av de små synpunkter, som vilja försöka upptäcka och addera tillsammans små brister till en stor summa, utan av den stora synpunkten, den som herr statsrådet nyss framhöll, då han erinrade, att vi snart äro vid det femtionde året av denna lagreforms historia, då tror jag, att utskottets förslag verkligen skall befinnas vara förtjänt att av riksdagen bifallas. Det går väl icke an i en fråga som denna att så att säga låta historien om lagreformen bliva längre till tiden än historien om själva skogen, men det är just detta, som man kan frukta, ty vittnesbörden äro mångtaliga och vitt- nesbörden äro ojävaktiga därom, att skogen förödes i vårt land för när- varande. Betraktar man nu nationens skyldigheter och våra skyldigheter i detta avseende ur den synpunkten, som framhållits av en av första- kammarreservanterna, då han säger: 'Då nationen är samlingen av indi- viderna, lär man väl ej kunna tänka sig möjligheten av att befordra nationalvälståndet genom att lägga hinder i vägen för den enskildes ekonomiska förkovran, men det torde ej kunna bestridas, att den före- slagna lagen angående vård av enskildes skogar i vissa fall skulle göra detta”, står man nu på den ståndpunkten, ja, då förstår jag fullkomligt, att man icke kan vara med om detta utskottets förslag, men då är man också faktiskt emot varje förslag till lagstiftning i fråga om vården av enskildes skogar, även om man i en reservation skenbarligen tillkänna- giver, att man icke ar det. Men det borde val dockfvaranelamm tatt man icke i en fråga sådan som denna får gå ut därifrån, att nationen endast är samlingen av de närvarande, nu levande individerna. Nej, man måste i en sådan fråga gå ut därifrån, att den nu levande gene- rationen är arvtagare i förhållande till en föregående generation och arvlåtare i förhållande till en kommande. Går man ut ifrån den syn- punkten, då tror jag, att de små felen i förslaget aldrig kunna adderas ihop till några stora summor i ändamål att bringa förslagets ofärd. Men går man ut ifrån de små synpunkterna, då tror jag, att detta skall bli förslagets ofärd, kanske också skogens, kanske också nationens . . .» GE SCH: IN MEMORIAM., 179 Emil von Seth. 25/ra 1858 + "3/10 1915. Då Svenska Skogsvårdsföreningens exkursionsdeltagare den 12 juni 1915 voro i tillfälle få bese Jönköpings världsberömda tändsticksfabrik under dess disponent greve EMIL VON SETHS instruktiva ledning, anade väl ingen att denne kraftige man innan arets slut skulle skördas av döden. Han dog av blodförgiftning genom att en finne å ena benet på något sätt blivit avriven. Icke ensamputation av benetkunde rädda hansliv. MONSESETEvar i fodd den 28 nov. 1858. Efter slutade skolstudier ägnade han sig åt den militära banan, blev år 1879 underlöjtnant vid Jönköpings rege- mente, befordrades år 1890 till löjtnant, 1899 till kapten och 1907 till major. Från denna sistnämnda post fick han avsked redan 1909 och övergick till regementets reserv... Hans civila tjänst kraävderjur: helt SSsmiman. » Greve VON SETH hade nämligen år 1899 insatts i styrelsen för Jönköpings tändsticksfabriks aktiebolag och utsetts till dess jourhavande ledamot. År 1903 blev han vice disponent i tändsticks- bolaget och 1909 disponent. S. var intresserad skogsvän, som under sin disponenttid inköpte åt- skilliga skogsdomäner för Jönköpings Tändsticksfabriks räkning och var- dade dem på ett rationellt sätt. De Skogsvårdsföreningens medlemmar, som voro med i Jönköping, skola säkert i tacksamt minne bevara det utomordentligt intressanta besöket i de storartade tändsticksetablissementen och i synnerhet dagens exkursionsledare greve EMIL VON SETH, som så klart och medryckande demonstrerade fabrikens alla detaljer. Genom sitt tillmötesgående: och vinnande sätt förskaffade han sig även vid detta tillfälle allas sympatier, ej minst på grund av sitt rättframma och förtroendegivande väsen. G..SCH; H. W. Rosenberg. "RIE NBAA Tf 1016. I Luleå avled den 1 februari 1916 f. d. överjägmästaren å Lule di- strikt H. W. ROSENBERG i en ålder av något över 72 år. 180 IN MEMORIAM. HAMPUS WILHELM ROSENBERG, son av musikdirektören ANDERS GUSTAF ROSENBERG och SOFIA ALBERTINA MONTGOMERY, föddes den 9 dec. 1844 i Nora. Efter studier i Karolinska skolan i Örebro vorden student i Uppsala 1863, ingick R. 1866 såsom elev vid skogsinstitutet, därifrån han följande året utexaminerades och förordnades till extra jägmästare i Västerbottens län. Jämte L. ZETHRAUS taxerade han åren 1868— 1869 de skogstrakter, som voro ämnade att tilldelas Baggböle sågverk i ersättning för privilegierad stockfångst och förordnades sistnämnda år att därå upprätta avverkningsberäkningar. Placerad såsom extra jäg- mästare i Umeå revir 1871 och i Skellefteå revir 1872, blev han t.f. jägmästare i sistnämnda revir 1874 och utnämndes till jägmästare i Nor- sjö revir den 4 maj 1877. När statens stora skogsområden 1 Norrbottens län vid utgången av är 1902 delades i tvenne överjägmästare- distrikt, befordrades ROSENBERG till överjägmästare i Lule distrikt, medan NILS SJÖBERG enligt fritt val placerades i Skellefte distrikt; "som". icke var fult så ansträngande. Att nekrologer över de båda gamla vännerna och tjänste- kamraterna nu råkas i samma häfte av tidskriften, är ett onekligen egendom- ligt sammanträffande. Från överjäg- mästaresysslan erhöll ROSENBERG av- sked med pension "demWarkdeckoo): Överjägmästare ROSENBERG, sedan den 8 januari 1878 gift med THERESIA FRANCISKA =KLOCKHOFF, var såsom människa en fin, försynt och behaglig natur, älskvärd och välvillig. Som tjänsteman ådagalade han ständigt redbarhet och plikttrohet, flit och intresse. Under de sju år, han var överjägmästare, gjorde han sig särdeles avhållen av alla, som kommo i beröring med honom. I fråga om kommunal verksamhet må nämnas, att ROSENBERG sedan 1888 var ledamot av direktionen för Västerbottens läns norra lasarett och kurhus. Vidare torde böra antecknas, att han åren 1905—1908 tillhörde styrelsen för Övre Norrlands skogsvårdsförening. FENSZS: SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 2 Skogsbrandförsäkringsfrågan. Il Inledande anförande vid Svenska Skogsvårdsföreningens extra sammanträde den 18 dec. 1915. Av HENNING WACHTMEISTER. Skogsvårdsföreningens styrelse har uppmanat mig att i dag vid detta tillfälle redogöra för den kommittés arbete, som föreningen vid sitt förra sammanträde tillsatte för att utreda frågan om skogsbrandförsäkring. Bland kommittéledamöterna befann sig försäkringsinspektionens chef, överdirektör Laurin, och detta var anledningen till, att kommitterade började med att överlägga, om kommitterade skulle tillstyrka försäkring av skog genom statens åtgörande. Vi började med detta arbete därför, att överdirektör Laurin framhöll, att han uppfattade sin närvaro 1 kom- mittén behövlig, endast om det skulle bliva tal om just denna fråga. Beträffande detta ärende och detta sätt att försäkra skog voro mening- arna inom kommittén åtskilligt delade; dels förordades förslaget och dels hade detsamma sina motståndare. För min del kunde jag till en början icke finna annat, än att detta förslag var beaktansvärt, därför att dels skulle det bliva något av, om försäkringen skedde på detta sätt, och dels skulle premierna därigenom bliva ganska små, även om de icke skulle bliva så små, som överdirektör Laurin beräknat, då kommitterade önskade en högre ersättning för brunnen skog, än han tänkt sig. Ett epitet hade blivit klistrat vid detta förslag, som ej gjorde det populärt, nämligen »tvångsförsäkring», och vidare hörde vi från riksdagshåll, att man från riksdagens sida antagligen ej kunde påräkna stor anslutning till förslaget. Kommitterade beslöto att icke förorda detta sätt till för- säkring av skog. Därefter enade sig kommittén om förslaget, att brandförsäkring av skog skulle ske på frivillighetens väg och genom enskilt initiativ. Jag övergår så till en granskning av det förslag till bolagsordning, som »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt» framställt för försäkring av skog mot eldfara. Kommittén har i nämnda bolags- ordning i första rummet fäst sig vid förlagsaktiebolaget och dess ställ- ning till »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt». Ett för- 182 HENNING WACHTMEISTER. lagskapital måste ju finnas. Detta fordras för att sätta i gång ett bolag, som mottager försäkring av skog, och detta ömsesidiga bolag hade tänkt sig, att ett garantikapital skulle anskaffas till ett belopp av 250,000 kronor på det sätt, att personer tecknade aktier i ett förlagsaktiebolag och naturligtvis riskerade sina penningar men skulle kunna återfå dem med förtjänst, därigenom att »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt» hade rättighet att lösa in dessa aktier till en kurs av 130 procent eller 30 procent över pari. Kommitterade funno emellertid, att genom bestämmelserna i 17 $ i »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt» tillerkändes det ägarna i förlagsaktiebolaget en oskä- ligt stor rätt i jämförelse med försäkringsbolagets aktieägare; jag skall senare visa vad jag härmed avser. Kommittén ingick därefter på frågan, vilken sorts skog, som borde kunna brandförsäkras. Kommittén ansåg, att beredande av ersättning vid skogseld borde vara möjlig för en person, som försäkrade, så att den kännbara förlust, som han komme att vidkännas, skulle kunna er- sättas, utan att dock avverkningsbar skog försäkrades. Vi hava funnit den tanken mest tilltalande, som gjort sig gällande i Norge, där icke avverkningsbar skog utan endast ungskog och skogsbotten kunna för- säkras. Skulle ett enskilt bolag bildas uteslutande i avsikt att mottaga försäkring av skog, så tror jag för min del, att det gjorde klokt uti att ej medtaga avverkningsbar skog, förrän företaget vunnit i styrka. Beträffande paragraferna i bolagsordningen för » Svenska skogsbrandför- säkringsbolaget — ömsesidigt» hava kommitterade påpekat en olägenhet, som vållas av bestämmelserna i $ 3 av bolagsordningen. Bolagsordningen innehåller en ganska besvärlig bestämmelse, som gör, att det blir svårt, för att icke säga omöjligt, för en delägare att utgå, om icke denna bestämmelse ändras. Kommitterade hava också framhållit lämpligheten av, att bolagsstämma icke hålles, såsom i förslaget angives, i Göteborg, utan i Stockholm, där det skulle bliva lättare för skogsägarna att sammanträda. I den händelse ett så stort intresse komme att uppstå inom vårt land för brandförsäkring av skog, så att man kunde tänka sig, att skogs- ägarna själva bildade ett brandförsäkringsbolag, så skulle det nog ej vara omöjligt att erhålla garantikapital från intresserat håll på förmån- liga villkor, men kommitterade äro nog eniga därom, att ett dylikt stort intresse icke finnes i vårt land, och därför är det säkerligen lämpligast, om man på annat sätt kan lösa denna fråga än genom att bilda ett nytt bolag uteslutande för denna brandförsäkring. Kommitterade hava slutat med att föreslå två alternativ. De uttala nämligen, att landets skogsägare böra SKOGSBRANDFÖRSÄKRINGSFRÅGAN. 183 antingen taga frågan i egen hand och bilda ett rent ömsesidigt skogs- brandförsäkringsbolag, stött på ett garantikapital av c:a 300,000 kronor och med en organisation, som till sina huvudgrunder överensstämmer med det utkast till bolagsordning, som återfinnes i härmed åtföljande bil. III, vilket varit föremål för sakkunnig granskning; eller ock, därest tillräcklig anslutning till förestående förslag icke synes kunna förväntas, understödja »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt», men allenast under förutsättning, att detta bolag före dess definitiva bildande, vilket jämlikt $$ 20 och 22 av dess bolagsordning skall hava ägt rum senast den 14 maj 1916, går i författning om erhål- lande av sådan ändring av bolagsordningen, att skogsägarnas intressen må kunna anses bliva fullt tillgodosedda. Innan jag går vidare, ber jag få påpeka två punkter i det förslag, som kommitterade bifogat sitt utlåtande. I $ 2 mom. 3 står: »Bolaget må, efter det bolagsstämma därom fattat beslut, även kunna bevilja försäk- ring å avverkningsbar skog». Det kan synas som en motsägelse, att kommitterade först uttala sig för att avverkningsbar skog icke bör för- säkras och sedan komma med detta förslag, som innebär möjligheten av att även avverkningsbar skog skulle kunna försäkras. Anledningen till att vi tagit in detta moment är, att vi tänkt, att om ett bolag bildades för försäkring ungefär på samma sätt som det norska bolaget, och detta bolag finge en god framtid samt utvecklade sig på ett ekonomiskt be- tryggande sätt, så skulle man kanske vilja övergå till att försäkra även avverkningsbar skog, och då har man ansett det klokt, att detta kunde gå för sig, utan besvär med ändring av bolagsordningen. Jag ber också få påpeka $ 13 i vårt förslag till bolagsordning. Det kanske synes många egendomligt, att här föreslås, att förvaltningen av bolagets angelägenheter skall handhavas av ett förtroenderåd, bestående av fjorton ledamöter. Anledningen till detta förslag är, att vi tänka oss, att när det galler ett bolag med så stor omfattning och så många delägare, så skulle det höja intresset och verka sammanhållande, om det funnes ett förtroenderåd, upptagande många intresserade ledamöter. I mom. 4 av samma $ står ju att under tiden mellan förtroenderådets sammanträden handhavas bolagets angelägenheter av en styrelse, bestaå- ende av fem personer. Detta endast såsom förklaring till två särskilda paragrafer, som kanske eljest förefallit något egendomliga. När kommitterade hade sitt utlåtande färdigt, fingo vi höra från »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt» åtskilliga anmärk- ningar över vårt förslag, som icke gillades, och som ansågs, minst sagt, olämpligt. De skrivelser, som kommitterade fingo härom, ledde icke till I 84 HENNING WACHTMEISTER. annan påföljd, än att en ledamot av kommittén tog upp frågan till dis- kussion med representanter för »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt». Därigenom kom man till den uppfattningen, att en sammanjämkning skulle kunna ske, och då man kom så långt, beslöts, att ett sammanträffande skulle äga rum mellan representanter för » Svenska skogsbrandförsäkringsaktiebolaget — ömsesidigt» och dem av kommitte- rade, som voro i tillfälle därtill. En följd av dessa överläggningar har blivit den skrivelse, som » Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömse- sidigt> översänt till »Svenska skogsvårdsföreningen», och som denna skrivelse intimt sammanhänger med ärendet, torde det tillåtas mig, att jag något vidrör den i detta sammanhang. Vid den nyssnämnda överläggningen kommo vi överens om, att det garantikapital på 250,000 kronor, som skulle erhållas genom aktieteck- ning, och vilka aktier det blivande brandförsäkringsbolaget skulle hava rättighet att så småningom tillösa sig, borde lösas med ett pris av 30 & över pari. Detta villkor var icke oskäligt, enär rösträtten inom förlagsbolaget föreslogs ändrad så, att det verkligen blev skogsförsäk- ringsbolagets delägare och icke förlagsbolagets delägare, som skulle be- sluta, om försäkringsbolaget skulle inlösa dessa aktier eller ej. Den andra anmärkningen, som vi hade att framställa mot bolagsordningen, sådan den förelåg från »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömse- sidigt» rörde, som förut framhållits, frågan om inskränkning i rösträtten, så att den komme att förläggas huvudsakligen till skogsägarna. Denna hemställan hava nu representanterna för »Svenska skogsbrandförsäkrings- bolaget — ömsesidigt» tillmötesgått, då de i skrivelsen förklarat sig villiga att ändra andra mom. av $ 17 bolagsordningen. Detta moment lydde ursprungligen: Röstberättigad är II:o ägare av aktie i förlagsaktiebolaget med en röst för varje ägande aktie å nominellt 250 kronor, dock må ingen å bolagsstämma för egen eller annans del utöva rösträtt med sammanlagt mer än 100 röster. Nu föreslås, att detta moment skulle ändras, så att det erhölle följande lydelse: Röstberättigad är II:o sådan ägare av aktie i förlagsaktiebolaget, som tillika är delägare i försäkringsbolaget, med en röst för varje ägande aktie, dock i egenskap SKOGSBRANDFÖRSÄKRINGSFRÅGAN. 185 av aktieägare med högst det antal röster som tillkommer honom enligt mom. I:o. Ingen må aå bolagsstämma för egen eller annans del utöva rösträtt med sammanlagt mer är 100 röster. Beträffande det påpekade förhållandet att det enligt den ursprungliga bolagsordningen skulle bliva mycket svårt för den, som kommit in i bolaget, att komma ut, om icke alla, som hade inteckningar i den fastig- het, som brandförsäkrats, skulle medgiva detta, så hava herrar represen- tanter för »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt» lika- ledes föreslagit en ändring. Den paragraf, som sålunda skulle ändras, lydde ursprungligen på följande sätt: Mom. 6. Önskar delägare ur bolaget utträda för en eller flera i bo- laget gällande försäkringar, ingive därom skriftlig ansökan till bolaget och styrke därvid, antingen att vederbörande skogsegendom icke besväras av inteckning till säkerhet för fordran, eller att samtliga intecknings- havare givit sitt samtycke till uppsägningen Mom. 6. Önskar delägare ur bolaget utträda för en eller flera i bo- laget gällande försäkringar, ingive därom till styrelsen skriftlig anmälan, åtföljd av bevis antingen att resp. fastighet icke besväras av inteckning till säkerhet för försträckning, vid vars lämnande förbehåll om brandför- säkring av fastighetens skog gjorts, som hos bolaget anmälts, eller att innehavaren av sådan inteckning medgivit försäkringens upphörande. Befinnes handlingarna i nyss berört hänseende fullständiga, utträde del- ägare ur bolaget för resp. försäkringar vid räkenskapsårets slut. Även i denna punkt har sålunda ändring gjorts i överensstämmelse med kommitterades förslag. Slutligen fastslås, att bolagsstämma skall hållas i Stockholm. Således hava representanterna för »Svenska skogs- brandförsäkringsbolaget — ömsesidigt» förklarat sig villiga att vidtaga samtliga ändringar 1 sin bolagsordning, som kommitterade framhållit så- som önskvärda, för att kommitterade skulle kunna förorda bolaget ifråga för Svenska skogsvårdsföreningens delägare. Innan jag slutar denna lilla redogörelse, skall jag begagna tillfället att till mina medkommitterade framföra mitt tack för deras arbete i kom- mittén, vilket arbete mången gång icke varit så lätt, men som möjligen kan komma att leda till någon nytta för Skogsvårdsföreningens leda- möter. 13 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 186 DISKUSSION. Jag har fått i uppdrag av mina medkommitterade att föreslå föreningen en resolution med anledning av vårt arbete och med anledning av de jämkningar i bolagsordningen för »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt», som blivit en följd av våra underhandlingar med repre- sentanter för detta bolag. Denna resolution är av följande lydelse: Skogsvårdsföreningen, som icke ansett sig kunna tillstyrka, att staten tager frågan om skogsbrandförsäkring om hand, uttalar önskvärdheten av, att skogsbrandförsäkringsfrågan löses genom anordnande av ett enskilt brandförsäkringsbolag, grundat på ömsesidighet, och i sådan form att skogsägarna vinna ett avgörande inflytande på bolagets angelägenheter. Då stiftarna av »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt» avgivit en förklaring, att det är deras avsikt, att vid bolagets konstitue- rande vidtaga de ändringar i bolagsordningen, som Skogsvårdsföreningen efter utredning funnit önskliga, uttalar föreningen såsom sin åsikt, att Sveriges skogsägare väl tillgodose sina intressen i frågan genom anslut- ning till »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt» som synes hava de bästa förutsättningar att bringa skogsbrandförsäkringsfrågan till lösning. På detta sätt hava kommitterade ansett, att man möjligen skulle kunna komma till ett resultat, och jag har i uppdrag av mina medkommitterade att uttala, att kommittén på detta sätt vill förorda antagandet av det förslag, som föreligger från »Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt» till ordnande av skogsbrandförsäkringsfrågan. Jag ber så- lunda att på det livligaste få förorda detta förslag och ber tillika få ut- tala den förhoppningen, att vi genom gott arbete och god enighet må komma därhän, att vi i vårt land må kunna försäkra skog mot eldfara. I. Diskussion. Friherre Rob. von Rosen: Herr ordförande, mina herrar! Svenska Skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt, här nedan benämnt bolaget, är grundat på delägarnas obegränsade ömsesidiga ansvarighet i en- lighet med lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903. Enligt 1:sta $ i denna bolagsordning skulle sålunda en för alla och alla för en svara för de skador, som skulle uppstå, och bolaget sålunda hava obe- gränsning av premiens storlek, även i den händelse, att ett katastrofår, med skador för millioner kronor, skulle uppstå. Skulle detta inträffa genast efter bolagets bildande, skulle det först och främst störta bolaget och hela svenska Skogsvårdsföreningens företag, och sedan skulle mången, på grund av upp- stående kostnader, för sent ångra sig att hava gått med i bolaget, till följd af Svenska Skogsvårdsföreningens initiativ till att förorda övergång till detta bolag. För Övrigt tror jag icke, att ett enskilt sådant bolag, med obegrän- sade premier, skall vinna tillslutning. SKOGSBRANDFÖRSÄKRINGSFRÅGAN. 187 Jag skulle vilja uppställa frågan: Bör det vara begränsade eller obegrän- sade premier i ett enskilt skogsbrandförsäkringsbolag? I nära 50 år hava nu flera sökt lösa skogsbrandförsäkringsfrågan, men den står tyvärr ännu på ståndpunkten »olöst». Huvudsakliga grunden härtill ligger ju uti, att då skogsbrand härjat ungskog eller äldre sådan, har skogs- ägaren ej drabbats av någon direkt utgift, såsom vid annan brandskada, där nyanskaffning av det brunna har måst i flesta fall ifrågakommit. Därför måste kostnaden, d. v. s. premiens storlek genom begränsning, spela en stor roll för bolagets tillslutning samt desslikes risken, man på grund av ömsesidighets- principen ikläder sig, därest premiens storlek icke på förhand begränsas. Vid edert stora möte i Stockholm i mars detta år framhölls »Det norske gjensidige skogbrandforsikringsselskab» såsom varande ett utmärkt bolag, vilket också har vunnit stor tillslutning. Grunden, varpå detta bolag byggts, är be- gränsade premier. På ovannämda möte hörde jag bolagsordningen för »Svenska Ömsesidiga försäkringsbolaget Skogseld» delvis föredragen, och uttryckte talaren då som sin åsikt, att riktlinjen i bolagsordningen var rätt. Med denna riktlinje måste väl förstås grunden för bolaget, som var baserat på begränsade premier och med reduktion på skador, om så skulle visat sig nödvändigt. K. Försäkrings- inspektionen har ock för några år sedan godkänt denna bolagsordning. På sammanträdet i Vänersborg den 25:te januari i år, då kommitterade för Västra Sveriges Skogsvårdsförbund, Bergslagarnes och Svenska Skogvaktare- förbunden beslöto samarbete med mig i skogsbrandsförsäkringsfrågan, uttalade de som sin åsikt, att en begränsning av premiens storlek är nödvändig och måste vara. I anledning av min skrivelse av den 20 mars detta år till Svenska Skogs- vårdsföreningen med erbjudande av ett eventuellt samarbete med omnämnda skogsvårdsförbund, uttalade Västra Sveriges Skogvårdsförbund, å sitt årsmöte i Uddevalla den 4 augusti i år, sig för önskvärdheten av, att ett sådant eventuellt samarbete kunde komma till stånd, dock under av dem uttalat vil- kor, att Svenska Skogsvårdsföreningen grundade sin blivande bolagsordning på begränsade premier. Bergslagarnes skogvaktareförbund uttalade sig i samma riktning å deras årsmöte i Örebro den 13 augusti i år. Cirka 2,000 skogsägare hava skriftligen förbundit sig till oss, att ingå i ett projekterat skogsbrandförsäkringsbolag under villkor, att det bliver be- gränsade premier med uttaxeringsrätt intill 2 g. årspremien. Dessa uttalanden av skogsvårdsförbund och skogsägares tillslutning till oss böra ju ej underskattas. Angående i kommitterades för Svenska Skogsvårdsföreningens förslag och i det »Lundgrenska» bolaget, vilket jämväl gjort eder erbjudande om sam- arbete, måste ju erkännas, att för de försäkringstagare, som lida skada i bolag, grundat helt och hållet på ömsesidighetsprincipen med obegränsad premie, äro de ju helt betryggade. Om då en grundfond med rösträtt i bolaget finnes på 250,000 kronor, är den vid bolagets början en tillgång och dock en skuld, men ett förlagskapital, vilket ju är gott och väl. Om sådana ska- dor, som vid Högsjö och Spannarboda resp. 150 och 450,000 kr. eller ännu större skulle tima, då grundfonden i sin helhet vore otillräcklig, riskera dessa försäkringstagare heller intet, ty en obegränsad uttaxeringsrätt finnes i bolaget. KO DISKUSSION. Återigen alla dessa andra försäkringstagare, som få vidkännas extra uttaxe- ring härför, känna sig nog ingalunda tillfreds med en mycket betungande pre- mie, till vilkens gäldande många kanske icke veta, var de skola taga pen- ningarna. De vilja naturligtvis utgå ur bolaget, men många äro då de, som kanske icke kunna få utgå, på grund av i bolaget intagen bestämmelse att under vissa villkor för utträde fordras inteckningshavares medgivande härtill. Utgå vwvi från att bolaget har en årsmedelpremie av t. ex. I kr. pr 1,000 kr:s försäkringsvärde och ett koncessionsbelopp av 25 milljoner kr. i försäk- ringsstock, återstår nog ej mycket första tiden av årspremien 25,000 kr. till skadors betalande, sedan alla omkostnader betalts. Om då en skogsbrand, dubbelt så stor som den vid Spannarboda, skulle tima, måste, sedan förlags- kapitalet i sin helhet förbrukats, en extra premie av minst 26 kronor pr 1,000 kr:s försäkringsvärde uttaxeras, d. v. s. en skogsägare med 50,000 kr:s försäkringsvärde skulle förutom sin årspremie få betala minst 1,300 kronor i extra uttaxering och är häri inte beräknat den extra uttaxering, som måste ske till grundfondens återbetalande. Sättes årspremien högre blir ju dock sammanlagda års- och extra uttaxeringen motsvarande, ty penningarna måste ju ut. Ännu större skador kunna ock hända. Visserligen kan ju ett bolag skydda sig genom återförsäkring av de stora riskerna, men man behöver sannerligen ej befara i ett skogsbrandförsäk- ringsbolag, att just så många av de större skogsägarne gå med, de finna det nog nödvändigt, att de tyvärr torde bliva sina egna assuradörer. Jag tror, att om Sveriges bönder och skogsägare så skriva på en accept- växel »in banko» och nu oöverskådliga skador 1 början av bolagets projek- terade verksamhet skulle tima, skola de säkert bittert ångra sig, att de gått med. I ett bolag med begränsade premier, måste vid en dylik brandskada reduktion på skador inträda, såsom en följd av nödvändig försigtighetsåtgärd genom premiens begränsning. Jag tror, att, om i ett enskilt skogsbrandförsäkringsbolag premierna skola vara obegränsade, bör, med hänsyn till brandskadors oöverskådlighet och den risk, som förefinnes för den enskilda i bolagets början, det då vara tryggare för de mindre skogsägarna, att hava obligatorisk försäkring d. v. s. en stats- försäkring, för att minska riskerna. De större skogsägarna inse naturligtvis den stora olägenheten, som skulle drabba dem genom en obligatorisk för- säkring. Jag tror, i ett enskilt skogsbrandförsäkringsbolag, det är klokare, att lik- som det skett på vår byggd vid byggandet av en enskild järnväg, först be- gynna med en smalspårig sådan och därefter, då ekonomien det tillåter, ut- vidga den till bredspårig, så ock här, börja med begränsade premier och då tillräckliga fonder samlats och tidpunkten kommer, övergå då om så anses lämpligt till fullständig försäkring. Herr ordförande, mina herrar! Då sålunda skadorna i ett dylikt bolag kunna på ett oberäkneligt sätt vara oöverskådliga, långt utöver den bristfälliga statistik vi hava och för övrigt icke kunna tillförlitligt beräknas genom någon statistik, har jag velat påpeka nödvändiga försiktighetsåtgärden av, att 1 ett enskilt bolag börja med begrän- sade premier och icke ansluta sig till ett under startning varande bolag med obegränsade premier. SKOGSBRANDFÖRSÄKRINGSFRÅGAN. 189 Direktör D. F. Lundgren: Jag tror icke, att jag behöver upptaga tiden länge med att besvara vad den föregående talaren anförde. Han utgick från vissa mycket svåra eventualiteter, varigenom skadorna skulle bliva dubbelt så stora som det värsta, vi räknat med. Det är klart, att när man har så där fri hand över antagandena, så har man också mycket fri hand över slutsatserna. Vi få därför om sådana ting säga, att vi göra så gott vi kunna, så långt mänsklig beräkning kan nå, men utöver den ramen kunna vi icke något ordna; det oberäkneliga låter sig icke lagbindas. I fråga om ordnandet av ett ömsesidigt skogsbrandförsäkringsbolag har man två vägar att gå: den ena att låta ansvarigheten vara obegränsad, den andra att begränsa densamma. Var och en av dessa vägar leder till vissa fördelar och vissa olägenheter. Den första vägen leder till, att jag alltid kan erbjuda en fullständig garanti för att de skador, som uppkomma vid skogsbrand, kunna bli betalda, den andra vägen leder däremot till den olägenheten att, om dessa mycket svåra eventualiteter, som den föregående talaren tänkt sig, skulle inträffa, man icke kan ersätta mer än en kanske mycket liten del av skadan. Olägenheten av den förra vägen är, att avgiften något år till följd av ett ogynnsamt förlopp kan bliva kännbart hög. Däremot sätter den senare vägen fördelen av en begränsad avgift. Då frågas: vilken väg giver den försäkrade den större fördelen? Man mäste välja en av dessa vägar med deras fördelar och deras olägenheter. Liksom den föregående talaren genom att uppställa skrämmande antaganden utförde slutsatserna beträffande vår väg, på samma sätt kan jag med samma antaganden som han utföra skrämmande slutsatser beträffande hans väg. Hans brandskadade skulle väl få blott några procent av skadan ersatta. Det är en smaksak skulle jag vilja säga, som det här är fråga om. Håller jag mig till den praxis, som gäller i landsbygden, så har man där på de flesta håll inom läns-, härads- och sockenbolag accepterat principen om solidarisk ansvarighet. Det är sålunda ingenting för landsbygden ovanligt, som här ifrågasättes. Jag tror icke, att jag behöver säga mera härom; saken ligger i denna punkt klar för de flesta. Herr bruksägaren A. Ekman: Herr ordförande, mina herrar! Endast ett par ord! Jag är övertygad, att samtliga här närvarande känna sig tack- samma både för det initiativ, som tagits av åtskilliga personer för att genom bildande av ett försäkringsbolag åstadkomma en lösning av skogsbrandför- säkringsfrågan, och för det arbete, som den av föreningen tillsatta kommittén nedlagt på denna fråga. Men då här framlagts ett resolutionsförslag, genom vars antagande enligt min uppfattning Svenska Skogsvårdsföreningen skulle åtaga sig ett rätt så stort ansvar, har jag i all anspråkslöshet velat giva min uppfattning till känna. En av de herrar, som yttrat sig, har uttalat sig för att då man gick att starta en skogsbrandförsäkring, man borde gå försiktigt tillväga. Han ytt- rade därvid för att belysa sin uppfattning, att innan man bygger en bred- spårig järnväg, bör man ha byggt en smalspårig. Ehuru jag icke är ense med honom 1i fråga om det valda exemplet, så är jag ense med honom däri, att den nu föreliggande frågan är ingripande och svårlöst och av så 190 DISKUSSION. stor omfattning, att det är allt skäl att taga hänsyn till de erfarenheter, som inom andra länder vunnits, liksom också att med hjälp av dessa erfarenheter gå försiktigt fram. I likhet med den siste talaren tror jag icke, att skogs- ägarna i allmänhet skulle vara tillfredsställda med en sådan lösning, som innebäres i en begränsning av premierna, varigenom de uti vissa fall givetvis själva skulle löpa en större eller mindre risk. Men jag tror, att man för hela bolaget bör söka att minska riskerna, och det har visat sig på annat håll, att man härigenom nått gynnsamma resultat. Jag anser, att försäkringen icke bör omfatta mera än växtlig ungskog, och möjligen skogsmark, men icke försäljningsbar äldre skog. Härigenom skulle den ömsesidiga risken minskas, något som torde vara till tillfredsställelse för skogsägarna. Men dessutom tror jag, att denna sak bör ordnas uteslutande på ömsesidighetens grund. Därigenom skulle man enligt min uppfattning få större anslutning och större intresse för saken. Men därtill kommer, att erfarenheten nog ådagalagt, att genom sådant anordnande det är möjligt att hålla premierna inom sådana gränser, att man kan vänta stor anslutning. Det sätt, som man nu tänkt sig med ett förlagsbolag bakom, tror jag kommer att ställa sig dyrt, och jag tror icke, att man kan i större utsträckning få skogsägarna med på detta. Jag är beredd på den invändningen, att jag här kommit med nakna påståenden, som icke kunna bevisas. Men jag har endast velat säga, att detta är min uppfattning, och jag slutar med, att jag för min del icke vågar påtaga mig risken av ett så bestämt uttalande, som finnes i den framlagda resolutionen. Landshövding L. Reuterskiöld: Denna fråga har på senaste tiden så mycket ventilerats såväl man och man emellan som av pressen och av den tillsatta kommittén, att det nog icke är mycket mera att i sak tillägga. Vill man ha fram något resultat, så får man nog fatta position i frågan nu. Resultatet av vad som hittills av stiftarna av skogsbrandförsäkrings- bolaget åtgjorts har sannerligen icke varit av uppmuntrande natur. Det är nog så, att folk ännu icke fått insikt om betydelsen att försäkra sin skog utan föredragit att, som man säger, låta det gå på Guds försyn, och på grund av oklar uppfattning om frågans bästa lösning har nog litet var stått tveksam och velat se tiden an. Innan man binder sig och går in 1 detta bolag, har man säkerligen velat se, vad Skogsvårdsföreningen skulle besluta sig för. Skulle Skogsvårdsför- eningen antaga den nu föreslagna resolutionen, är jag viss om, att därigenom ett gott stöd kommer att givas åt stiftarnas arbete, men kan man icke få detta stöd, så kommer det hädanefter icke gå lättare att samla teckningar än förut, och då tror jag, att de, som arbetat för saken, säkerligen komma att ledsna och draga sig tillbaka. Det nu föreslagna bolaget kommer då säkerligen ej till stånd, och jag är viss om, att det kommer att visa sig lika omöjligt för vilket annat bolag som helst att under nu rådande förhållanden åstadkomma frågans lösning. Det bleve då staten, som finge sätta den i gång med sanno- likt resultat av obligatorisk försäkring, som nog icke bleve så vidare till- talande för skogsägarna. Jag ber, herr ordförande, att få yrka bifall till resolutionen. Frih. Rob. von Rosen: Skulle det vara möjligt att få höra, huru stor an- slutning det ömsesidiga brandförsäkringsbolaget lyckats erhålla? SKOGSBRANDFÖRSÄKRINGSFRÅGAN. I9I Direktör D. F. Lundgren: Jag anser min ställning till den föregående talaren och hans ställning till mig och det bolag jag företräder vara sådan, att jag icke behöver lämna ett svar på den av honom framställda frågan. Frih. Rob. von Rosen: Mig tyckes, det skulle vara egendomligt, om Svenska Skogsvårdsföreningen skulle ansluta sig till något bolag, där medlemmarna icke få veta om eller huru stor tillslutningen är. Byråchefen frih. Th. Hermelin: Det arbete, som den av Skogsvårdsför- eningen tillsatta kommittén haft för att komma till klarhet i nu föreliggande fråga, har mer än en gång mötts av sådana svårigheter, att man endast ogärna velat fortsätta därmed. Det finnes så många förhållanden, som i detta avseende ställa sig hindrande i vägen, vilka man icke inser, förrän man närmare satt sig in i saken. Efter granskning av de olika förslagen ha kommitterade emellertid kommit till insikt om, att, om man icke på ett eller annat sätt söker vinna enighet inom landet beträffande frågan, torde det alls icke finnas någon utsikt för att den skall kunna lösas inom den närmaste tiden. Det fordras sålunda enighet. Kommitterade, som visserligen i flera fall än dem, som direkt angivits i föreliggande betänkande, funnit anmärk- ningar mot »Svenska skogsbrandförsäkringsbolagets — ömsesidigt» — bolags- förordning, ha dock icke ansett sig böra framdraga sådana mindre principi- ella erinringar, i fråga om vilka framdeles torde kunna vinnas rättelse. Bland sådana anmärkningar må i första hand erinras om den även av kommitterade uttryckta önskvärdheten av, att försäkringen må komma att i huvudsak om- fatta ungskog och endast så småningom avverkningsbar skog. För min del skulle jag önska, att det i Svenska skogsbrandförsäkringsbolagets bolagsord- ning sades tydligen ifrån, att verksamheten vore inriktad i främsta rummet på försäkring av ungskog, men jag är övertygad om att, även om sådan be- stämmelse icke är intagen däri, det i praktiken torde komma att visa sig, att förnämligast ungskog kommer att försäkras och endast i mindre grad av- verkningsbar skog. En skogsägare, som har båda dessa slag av skog, vet, att beträffande den avverkningsbara skogen är behovet av brandförsäkring mindre, ty värdet av avverkningsbar skog blir i regeln icke i högre grad nedsatt genom skogsbrand; ofta blir det nedsatta värdet obetydligt, om skogen omedelbart tillvaratages. Däremot är risken att få ungskog förstörd av eld vida större. Meningarna om huruvida det lämpligen bör bestämmas begränsad eller obegränsad ansvarighet, huruvida brandbolaget bör stödja sig å ett förlags- bolag eller icke m. fl. dylika frågor, kunna visserligen vara delade, men därest nu föreliggande förslag till frågans lösande stjälpes därigenom, att man motarbetar det initiativ, som tagits, finnes enligt min mening ringa förhopp- ning, att ett sådant initiativ så snart skall komma åter. Jag kan icke tro, att det föreligger någon risk för föreningen att stödja »Svenska skogsbrand- försäkringsbolaget — ömsesidigt —>» genom sådant uttalande, som är inne- fattat i den föreslagna resolutionen. Om bolaget icke skulle kunna arbeta sig fram i allmänhetens förtroende, torde ej dröja länge, förrän sådant blir uppenbart. Bolaget träder i så fall ej i verksamhet, men viss erfarenhet, att framdeles beaktas, är vunnen. De ledande i >»Svenska skogsbrandförsäkringsbolaget — ömsesidigt —>» ha gjort sådana medgivanden för ändring i önskvärd riktning av bolagsord- 192 DISKUSSION. ningen, att jag anser nyssnämnt uttalande vara fullt berättigat. Skulle Skogs- vårdsföreningen emellertid nu ställa sig avvisande, kan jag ej tänka annat, än att frågan kommer att falla för denna gång, och att skogsägarna måhända hava att gå till mötes ännu ett flertal somrar utan möjlighet att kunna trygga sig emot förefintliga betydande risker för brända skogar av stora värden. Kanslirådet Hugo Tigerschiöld: Beträffande den första delen av resolu- tionen anser jag — efter den utredning, som skogsvårdsföreningen satt i gång — att man bör stanna vid uttalandet, att staten icke bör taga hand om denna försäkringsfråga, utan att den bör överlämnas till ett enskilt försäkringsbolag, grundat på ömsesidighetsprincipen. Därvid skulle jag vilja stanna. Ehuru jag hyser det största förtroende till de personer, som verkställt denna utred- ning, så undrar jag, om det kan vara lämpligt, att genom en resolution binda alla de andra medlemmarna av Föreningen, som icke satt sig in i frågan. Det är även många, som äro frånvarande, och jag tror, som sagt, icke att det kan vara lämpligt att binda dem genom denna resolution. Därmed har denna fråga icke blivit avlivad. Det enskilda intresset må fortsätta utredningen, och är därvid att bemärka, att även andra än försäk- ringsmän kunna hava sådant intresse. Jag syftar på banksäkerheternas män. De kunna slå sig tillsammans, och göra de det och taga saken om hand, så tror jag, att de äro en makt. Med all tacksamhet för det arbete, som utförts av kommitterade, hemställer jag därför, att man må stanna vid den förra delen av resolutionen. Hovstallmästaren G. Tamm: Jag skulle kunna ansluta mig till det yrkande, som den siste talaren gjorde, men delvis på andra remisser än hans. När man i Föreningens tidskrift fick se detta betänkande, kunde man bliva nog så tveksam, enär det utmynnade i två alternativa förslag. Man fann vidare av betänkandet — och det har också framgått av vad vi fått höra här i dag — att kommittén har lagt sin utredning väsentligen såsom en kritik av ett enskilt företag och på grund av denna kritik kommit med det förslag, som återfinnes 1 betänkandet. Men man blir sedermera ganska överraskad, då man finner, att sedan kommittén enat sig om detta förslag, så har ett nytt stadium inträtt, ett stadium av överläggningar inträtt mellan kommittén och det enskilda företagets ledande män, vilket resulterat i en kompromiss, som anbefalles, ehuru den går i en annan riktning än som från början varit avsett. Under sådana omständigheter må det förlåtas mig, om jag ställer mig mer än tveksam mot lämpligheten av att antaga den framställda resolutionen, Dess senare del kan jag nämligen absolut icke gå med på. Då säger man, att man bör icke motarbeta ett företag, som har goda förutsättningar att ut- veckla sig. Nej, jag vill icke motarbeta det, men jag vill säga, att med den auktoritet, som denna förening har, det icke synes mig vara lämpligt, att den direkt understödjer ett företag, som man ännu icke anser vara på rätt väg. Det är skillnad mellan att motarbeta och att icke direkt stödja. Skulle jag framlägga mina personliga önskemål i denna fråga, så skulle jag vilja säga, att jag tror, att det vore klokare, att man med bestämt fasthållande av ömsesidighetsprincipen — icke toge saken så stort utan bör- jade så småningom, att man sloge in på de linjer, som man följt i Norge, d. v. s. att man först började med försäkring av skogsbottnen och ungskogen. SKOGSBRANDFORSAKRINGSFRAGAN. 193 Jag förenar mig alltså med kanslirådet Tigerschiöld i hans yrkande, om bifall till förra delen i resolutionsförslaget och avslag å den senare delen. Herr ordföranden greve Fr. Wachtmeister: Här föreligger först resolu- tionsförslaget, som är av följande lydelse: » Skogsvårdsföreningen, som icke ansett sig kunna tillstyrka, att staten tager frågan om skogsbrandförsäkring om hand, uttalar önskvärdheten av att skogs- brandförsäkringsfrågan löses genom anordnande av ett enskilt brandförsäk- ringsbolag, grundat på ömsesidighet, och i sådan form att skogsägarna vinna ett avgörande inflytande på bolagets angelägenheter. Då stiftarna av Svenska Skogsbrandförsäkringsbolaget — Omsesidigt, av- givit en förklaring, att det är deras avsikt att vid bolagets konstituerande vidtaga de ändringar i bolagsordningen, som Skogsvårdsföreningen efter en utredning funnit önskliga, uttalar Föreningen som sin åsikt, att Sveriges skogs- ägare väl tillgodose sina intressen i frågan genom anslutning till Svenska Skogsbrandförsäkringsbolaget — Ömsesidigt, som synes hava de bästa förut- sättningar att bringa skogsbrandförsäkringsfrågan till lösning.» Vidare föreslås av herr Tigerschiöld, att som svar på frågan endast måtte upptagas första delen av resolutionsförslaget. Då jag nu gör proposition, så ber jag att få göra proposition, dels på resolutionsförslaget i dess helhet, dels på det förslag, som jag tillåter mig kalla det Tigerschiöldska förslaget. God- kännes detta? (Svar: ja.) Behagar Föreningen godkänna resolutionsförslaget i dess helhet? Godkänner Föreningen herr Tigerschiölds förslag? Jag finner den senare frågan vara med övervägande ja besvarad. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. 2—3. Lagförslaget om fridlysning av kottar, bär m. m. I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens extra sammanträde den 18 mars 1915. Av C. G. BARTHELSON. Så länge skogshushållningen av brist på kommunikationer varit hän- visad till utnyttjande enbart av skogens värdefullaste alster, ligger det i sakens natur, att ej blott det virke, som ej kunde avsättas, utan ock alla biprodukter vid skogsskötseln, såsom bär och kottar av markägaren lämnades utan avseende såsom för honom värdelösa. Vem som ville tilläts då tillvarataga dessa biprodukter. Markägaren hade så mycket mindre skäl att förhindra bärplockning och dylikt, som någon skada där- igenom ej åstadkoms, av de få som för eget bruk försåge sig med bär eller annat värdelöst. Han idkade denna tid ingen verklig skogshushållning, som krävde skogs- kultur eller sådana arbeten, som av bärplockare kunde skadas eller för- störas. Han hade ej heller någon verklig jaktvård, som av bärplockare kunde skadas, oavsett att det vilda, av de få bärplockarna ej kunde avsevärt ofredas eller genom dem berövas någon väsentlig del av den för dess näring nödiga födan, då det huvudsakliga av bärskörden alltid lämnades kvar i skogen. Man skulle kunna karaktärisera de förr rådande förhållandena, som i vissa delar av vårt land ännu förekomma i avseende på dessa alster så, att ägaren för sig och sina underhavande tog vad de för eget behov behövde och gärna tillät grannarna att även förse sig av överflödet. Det är först under de sista decennierna, som en ändring härutinnan inträtt. Och denna har betingats av förbättrade kommunikationer, som givit ett värde åt mycket, som förr saknade sådant. Så ha bär, särskilt lingon, och kottar fått ett värde, som måste anses avsevärt. Man har ju de senaste aren för t. ex. tallkottar betalat prisjisomssattandessani värde lika med havre. Hur glädjande detta än är ur nationalekonomisk synpunkt har dock denna omgestaltning av värdeförhållandena ej kunnat ske utan att för LAGFÖRSLAGET OM FRIDLYSNING AV KOTTAR, BÄR M. M. 195 skogsägarna medföra olägenheter, som blivit större, i samma mån avsätt- ningsmöjligheterna för bär och kottar förbättrats. Dessa olägenheter bestå ej så mycket däri, att skogsägaren ej fått någon ekonomisk fördel av de värden biprodukterna åa hans skog erhållit, utan fastmer däri, att allmänheten, som anser sig ha rätt att efter eget tycke tillgodogöra sig desamma, därvid orsakar ägaren intrång och skada. Det är dessa miss- förhållanden, som orsakat att vi i vårt land till alla andra frågor fått en »bärfråga». Att denna bärfråga av oss skogsmän måste betraktas som en långt ifrån oviktig skogsfråga, torde få anses oförnekligt, då den be- rör både skogs- och jakthushållningen, och då både skogs- och jaktvård lida skada genom hänsynslöst bedriven bär- och kottplockning, bör denna fråga av skogsmännen ägnas den största uppmärksamhet. Skogsägarna ha för sin del börjat reagera mot de missförhållanden, som den nuvarande otyglade bär- och kottplockningen förorsakar. Och ha de, till fredande av sin äganderätt till jorden och till vad därpå fram- bringas, sökt påvisa det orättmätiga uti, att vem som helst skall tro sig äga rätt att förfoga över alla bär, kottar samt andra mindre värdefulla produkter, som finnas å deras egendom. Ett uttryck bl. andra, för det nuvarande osäkerhetstillståndet på ifrågavarande område, är de motioner i detta ämne, som i riksdagen senaste åren framlagts, syftande till åstad- kommande av lag, som tryggar äganderätten till skogens produkter, så att ägare av skogsmark ej må sättas i sämre ställning än landets inbyg- gare i gemen rörande denna rätt. Man måste också erkänna, att såsom det på många håll i våra skogar, enligt dessa motioner tillgår vid bär- och kottplockning, det ej gärna kan få på sådant sätt fortfara, ty då kommer otvivelaktigt det så kraftigt vaknade intresset för skogskulturer och skogsvård i allmänhet samt jakt- vård att gå tillbaka. Motionärerna framhålla, att skogsägare numera a många trakter i vårt land berövas av främmande inkräktare alla å hans mark växande bär och kottar, så att han ej ens för sitt eget behov kan från sina marker erhålla dessa för honom behövliga alster, och att genom bärplockningen plantor förstöras och hägnader nedrivas, ävensom att kott- plockare för att aätkomma kotten förstöra träden genom att avbryta gre- nar och avhugga topparna, samt att självsådd genom kottarnas bort- tagande omöjliggöres. Den förr brukliga plockningen av bär och kottar till eget behov har efterträtts av en rovplockning, utövad av för ägaren och orten okända människor, som med tanke endast på den egna vinsten, utan hänsyn till något annat, med eller utan maskiner spoliera både bär, skogsplantor och träd. Konkurrensen om bären driver dessa individer att i förtid, långt innan bären mognat, med tillhjälp av särskilda redskap riva av ej blott de enstaka mer eller mindre mogna bären, utan även 196 C. G. BARTHELSON. all kart. Då förr lingon å samma stånd kunde plockas en längre tid, allt eftersom de mognade, rives nu allt bort med en gång. En följd härav är bl. a., att det numera å månget håll är omöjligt att erhålla mogna lingon, utan måste den, som vill ha lingon, nöja sig med att köpa sådana, som plockats som kart, men vilka erhållit en viss efter- mognad. Och en annan följd av att bären borttagas omogna är att hela bärskördens kvalité blir dålig. Sistnämnda förhållande har ej blott av motionärerna i riksdagen beaktats utan ock av bl. a. exportföreningen, som härom i ett upprop till allmänheten yttrat följande: »Det förhåller sig tyvärr ofta så, att strax före den egentliga lingonsäsongens början en svärm av profithungriga plockare slå sig ned i de mer givande lingon- bygderna för att hinna länsa traktens skörd, innan de verkliga yrkes- plockarna hinna dit. Följden har blivit, att så gott som endast omogna bär avplockats, och dessas ringa marknadsvärde torde vara mer erfarna personer bekant.» Alla dessa nu framhållna missförhållanden ha som nämnts flere motio- närer sökt få hävda genom riksdagens ingripande. | Så anförde redan år 1899 en motionär i andra kammaren, »att i all- männa rättsmedvetandet hos folket ej inginge behörig känsla av aktning för jordägarens äganderätt till de bär, som växa å hans skogs- och hag- marker, såsom lingon, blåbär m. fl., varför han hemställde, att riksdagen skulle hos Kungl. Ma:jt anhålla om förslag till sådan ändring i strafflagen, att plockande av bär i lagen jämställdes med vad om nötters och ollons plockande är stadgat. Vid 1913 års riksdag väcktes inom båda kamrarna motioner i ena- handa syfte, där en del påyrkade en lagändring, eller kanske rättare ett förtydligande av gällande lag, då analoga bestämmelser redan finnas beträffande andra skogsmarkens alster. I strafflagens 24 kap. uppräknas nämligen gräs, torv, träd, ris, grenar, näver, bark, löv, bast, ollon eller nötter såsom skyddade mot åverkan, och borde i denna paragraf med samma eller ännu större rätt, ordet skogsbär inflyta; andra påyrkade en utredning i frågan. Lagutskottet, som behandlade motionerna, ville ej vara med om den föreslagna lagändringen, men föreslog bifall till motionerna om en utred- ning, om och i vilken omfattning ägare och innehavare av jord må kunna beredas skydd mot tillägnande av å deras mark växande vilda bär, samt om förslag till lagstiftning i ämnet. Utskottet hemställde därför, att riks- dagen skulle hos Kungl. Maj:t begära en utredning av bärfrågan, vilken hemställan riksdagen också biföll. Vid 1913 års riksdag väcktes därjämte motioner om förbud mot an- vändande av bärplockningsmaskiner vid lingonskörd, emedan dessa upp- LAGFÖRSLAGET OM FRIDLYSNING AV KOTTAR, BÄR M. M. 197 gåvos skada lingonplantorna och därmed lingonåterväxten. I anledning av dessa motioner beslöt riksdagen att hos Kungl. Maj:t begära en ut- redning, om dessa maskiner voro för lingonskörden skadliga. Och har Kungl. Maj:t, i enlighet med riksdagens beslut, förordnat om dylik under- sökning, som uppdragits at Statens Skogsförsöksanstalt. Förutom dessa motioner, berörande bärfrågan, har i riksdagen väckts en motion inom 1:a kammaren :-angaende rätten att plocka kottar å annans mark, föranledd av det nära samband frågan om bärplockning å annans mark står till den om olovlig kottplockning. Likasom skogsbären först på senare tid fått handelsvärde, så hava ock tall- och grankottar först under senaste 30—40 åren fått sådant värde, varför det för markägaren erfordras laga skydd för hans äganderätt till kottarna i lika hög grad som till bären. Och då så är, borde en utred- ning om äganderätten enbart till bären vara mindre lämplig, utan borde den beslutade utredningen rörande skydd för markägaren till de å bans mark växande bären utsträckas att omfatta ej blott de vilda bären utan allt annat å hans mark förekommande, vars borttagande ej i 1734 års strafflag upptagits under rubriken stöld och snatteri. Som motiv för åstadkommandet av skydd mot olovligt borttagande av tall- och gran- kottar a växande träd anförde motionären: » Vid bedömandet av denna fråga, som för landets skogshushållning har den största betydelse, bör hänsyn tagas även därtill, att 1903 års skogslag ålägger den enskilde skogsägaren att skaffa återväxt å den mark, å vilken han avverkat skog, ett åläggande, som förpliktigar staten att genom nödig lagstiftning undanrödja sådant, som visar sig hindra eller försvåra uppfyllandet av detta åliggande. Det höga värde, som kottar erhållit, bör kunna fullt ut motivera deras likställighet i föreva- rande hänseende med de i 24 kap. $ 3 Straffl. omnämnda andra träd- frukterna, ollon och nötter. Mot ett inordnande under paragrafen, synes ej heller kunna tala den under behandlingen i riksdagen av bärfrågan med sådan skärpa fram- hållna synpunkten, att ett fritt tillgodogörande av naturalstret i fråga ansetts vara från urminnes tider tillåtet och jämväl utgjorde på eljest vanlottade trakter en viktig förvärvskälla för ortsbefolkningen. För ett sådant inordnande talar jämväl den stora skada, som insam- landet av kottar från växande träd medför, en skada, väsentligt större än den, som bärplockningen medför för mark och skogskultur. Om skogsägaren genom inkräktning av främmande individer berövas den a fröträden eller å vid hyggeskanten stående träden förefintliga kotten, förlorar han möjligheten att erhålla självsådd, så att han härigenom tvingas att tillgripa skogsodling för att erhålla återväxt och att för detta 198 EIIGINB ARIMEABESONS ändamal inköpa frö, som kanske för den ifrågavarande trakten är alldeles olämpligt, varigenom han riskerar att på så sätt uppdraga skog av sämre kvalité, än om han kunnat använda frö från egen skog.» På grund av dessa motiv hemställde motionären, att riksdagen ville hos Kunegl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte taga under ompröv- ning huruvida och på vad sätt olovligt tillägnande av kottar må kunna bliva belagt med straff. I denna hemställan, i vad det rör växande träd, instämde lagutskottet, till vilkets behandling motionen hänskjutits. Utskottets hemställan blev av första kammaren bifallen, varemot den andra kammaren avslog densamma. Resultatet av alla dessa motioner, rörande såväl plockande av bär som tagande av kottar å annans mark, föreligger nu i ett på regeringens tillskyndan utarbetat utkast till »!lag om rätt till bärplockning och till- varatagande av vissa andra naturalster>». Lagförslagets grundprincip framträder 1 dess 2:a $, som med vissa oväsentliga förbehåll i 1:a och 3:e paragraferna stadgar, att en var har rätt att plocka vilt växande bär, där det kan ske utan skada å stängsel eller å växande skog eller annat, som finnes å marken. Den i lag- utkastet fastslagna principen går således stick i stäv med den uppfattning, som 1 bärfrågan gjort sig gällande i flera av de nämnda motionerna, nämligen den att enligt svensk uppfattning och gällande lag dessa upp- räknade alster tillhöra jordägaren, och att den, som på rättmätigt sätt förvärvat en egendom, den må vara liten eller stor, skall vid brukandet av densamma vara skyddad av lagen. I avseende på motionen om tagande av kottar utan lov å annans mark, har lagförslaget däremot i det stora hela tillmötesgått motionärens krav, då enligt detsamma kottar inrangerats i strafflagen under samma bestämmelser, som röra ollon och nötter. Lagförslagets motiv framhålla, att om man vill en rättvis lösning av frågan, de stridiga intressena måste vägas mot varandra, nämligen jord- ägarens och allmänhetens. Och denna lösning har man sett sig finna i att lämna markägaren skydd mot närgångenhet och otillbörligt intrång a bostadens närmaste omgivning genom att tillförsäkra honom en viss areal, som dock ej får överstiga 20 har, vilka dock måste för ända- målet inhägnas, till egen disposition för bärplockning. Ägaren måste således, för att själv erhålla garanti för erhållande av några bär från egen skog, bl. a underkasta sig en utgift för hägnad, som ej står i förhållande till bärens värde, oavsett all annan förlust och intrång, som den fria bärplockningen för honom medför. Det har under de senaste åren talats så mycket om skogshushållning- ens stora betydelse för särskilt Sverige, och det har så mycket lagstiftats LAGFÖRSLAGET OM FRIDLYSNING AV KOTTAR, BÄR M. M. I99 för denna, att man haft anledning vänta, att i en lag, som rör tillgodo- görandet av skogshushållningens biprodukter, skogsvårdssynpunkten skulle vara den rådande. Hela lagförslagets i fråga anda visar dock motsatsen, eller att bipro- duktens tillgodogörande gjorts till huvudsak. Att så är förhållandet, visa tydligen $$ 4—6, som handla mot skydd mot skogsplantors nedtram- pande av bärplockare. Under det att det för var och en borde utan vidare vara klart, att skogsplantor ovillkorligen skadas eller dödas, om de utsättas för tramp, synes man i lagförslaget ej anse, att detta alltid är fallet. Enligt de nämnda MW kan nämligen skydd för återväxten i våra skogar, utan vilket all skogshushållning omöjliggöres, endast erhållas efter medgivande av myndigheter och endast under vissa villkor. Detta skydd kan sålunda endast erhållas efter ansökan hos K. B., om, såsom det märkligt heter, fara är för handen, att växande plantor skulle genom bärplockning skadas. Vidare föreskrives, att skydd — om det möjligen tillåtes — ej får utsträckas över 10 år, att det område, som man vill freda, skall vara till gränsen angivet och inhägnat, samt slut- ligen att skogsvårdsstyrelse eller den myndighet, som har hand om skogen, skall hava tillstyrkt en sådan bön om skydd för uppdragandet av skog. Markägaren-skogsodlaren har således ingen talan, för hans arbete får skydd förekomma nära nog blott som undantag, som efter utredning £anr få förekomma, dock blott under någon tid. Skogsodling, en, som vi veta, ofta nog dyrbar affär, för vilken mången därför drar sig, skall hädanefter, enligt denna lag, ytterligare belastas med kostnader för hägnad — ett något egendomligt sätt att tillvarataga skogsvårdsintres- set. Det är för övrigt ej nog med dessa hägnadskostnader, ty enligt de motiv, som i förslaget anföras, skall skogsägaren dessutom även betala för de annonsef, som K. B. skall insätta i tidningarna om att ett visst område fridlysts. Då till försvar för en lagstiftning i den anda detta lagförslag gar, anföres nödvändigheten att från nationalekonomisk synpunkt tillvarataga skogsbären, glömmer man, att det är skogsvården, som från en sådan synpunkt sett, först och främst måste beaktas. Även om bärens till- godogörande vore så betydelsefullt, att detta bör sättas före skogsod- lingens fordran på skydd, så är påståerdet, att bären ej skulle komma att tillvaratagas, om de ej utlämnas åt allmänheten, obevisat och grundat på ett löst antagande. Med lika rätt kan anföras att ett rationellt ut- nyttjande av bärtillgången ej kan ske annat än under skydd av ägande- rätten. Så länge en kapplöpning uppmuntras, om vem som först skall hinna roffa åt sig bären, är det givet, att avkastningen blir liten och 200 C.: G. BARTHELSON, dålig, då genom för tidigt avtagande, massor av bär måste kasseras såsom alltför omogna, likom ock att kvalitén i det hela blir dålig. Det som förslaget ger skogsbruket till skydd mot rovplockning av bär, så i motiv som lagtext är av den beskaffenhet, att man får den föreställ- ningen, att författarna ej sett skogen för bara bär. Man sätter bärpro- duktionen, som kanske under goda år ger ett exportvärde av !/, miljon kro- nor i högsätet, under det att skogsbruket, som ger bröd åt så många tusen och lämnar ett exportöverskott av cirka 300,000,000, om de förädlade produkterna av trä medräknas, på sin höjd tillåtes, att efter medgivande av, för denna hushållning främmande myndighet, fungera och detta endast under vissa villkor. Det är ej nog med att skogsägaren genom ett slags reduktion berövas äganderätten till en del av de produkter, som å hans mark frambringas, utan han tvingas dessutom till avsevärda utgifter, vilka ej komma att inskränka sig till sådana för uppförande av hägnader, utan tillkomma sedan bl. a. kostnader för bevakning, för att bärplockarna ej överskrida dessa hägnader. Då lagförslaget söker sitt försvar ur nationalekonomisk synpunkt under framhållande av, att denna kräver att bären tillgodogöras, visar detta, att författarna ej förstå, att detta tillgodogörande, om lagen skulle vinna tillämpning, komme att i stor utsträckning föranleda skogskulturers öde- läggande, vilket åter helt naturligt får till följd nedsatt skogsavkastning med därav följande minskade arbetstillfällen för alla dem, som syssel- sättas med skogsavverkning och vid de industrier, som äro beroende av tillgång å virke. Oavsett att det fria tillgodogörandet av bären i och för sig ej kan anses vara från nationalekonomisk synpunkt något oom- tvistligt, fordrar skogsvårdens kolossala betydelse för vårt land, att den vid lagförslag i förevarande fall sättes före bärplockningen, vilken, om den tarvar särskilt skydd genom lagstiftning, i en sådan lagstiftning bör betraktas som en skogshushållningen underordnad binäring. Enbart 1903 års skogslag, som ålägger den enskilde att skaffa återväxt efter den skog han avverkar, bör kräva en sådan läggning av en bärlag, att den ej förhindrar, ej omöjliggör efterlevnaden av denna lag. Länge har det dröjt, innan allmänheten kom till insikt om skogshus- hållningens stora betydelse för vårt lands ekonomi. Då sent omsider detta nu skett, och ett vaknat intresse efterträtt den forna liknöjdheten, är det farligt att vidtaga en lagstiftning, som kan komma att få till följd en förslappning av detta intresse. Detta lagförslagets tydliga åsidosättande av markägarens och skogs- odlarens berättigade krav, har också från ej blott skogsägarna framkallat protester, utan hava flere av de myndigheter och korporationer, som LAGFÖRSLAGET OM FRIDLYSNING AV KOTTAR, BÄR M. M. 201 rörande lagförslaget avgivit yttranden, framhållit lagförslagets olämplighet, åtminstone i sitt nuvarande skick. Såsom en egendomlighet torde böra anmärkas, att lagförslaget ej varit remitterat till landstingen, vilka dock såsom representerande markägarna bort sitta inne med sakkunskap i frågan. Flere av länsstyrelserna och förvaltningsutskotten hos H. S. ävensom Domänstyrelsen hava i frågan avgivit så beaktansvärda yttranden, delvis innefattande nya uppslag till dess lösning, att vid en redogörelse för bärfrågans läge, några korta ut- drag ur dessa officiella yttranden ej bör saknas. SA vtittan KoB: Uppsala län bli as Förslaget uppställer som regel allmänhetens rätt till bären och låter jordägarens rätt framträda som ett undantag under vissa villkor. K. B. vill omkasta detta förhållande. Jordägarens rätt skall tillvaratagas, men om han ej tillgodogör sig bären och därigenom skadar det allmänna, skall detta betraktas som ett slags vanhävd. Förslaget, sådant det är, kan väl förenas med en förmånsrätt för ägaren för hela hans egendom. Har han genom arrende eller förening vidtagit åtgärder för bärens tillvara- tagande, skall han ha rätt att fridlysa hela sin egendom, eller så stor del han behöver. En sådan lag bleve en sporre till organisation för bärens tillvaratagande, och den humanitära synpunkten skulle här- igenom bättre tillgodoses, i det att då förtjänster för mindre arbetsföra och obemedlade kunde än bättre tillgodoses. Särskilt för behövande inom orterna skulle arbetsutsikterna ökas. K. B. i Södermanlands län framhåller att jordägarens rätt till bären är obestridd enligt lagen 24/5 1895 och byggn.balken 10: 5. Och förvaltningsutskottet i samma läns hushållningssällskap yttrar att 4 $i förslaget sätter skogskulturen efter allmänhetens rätt att taga bär a skogsodlad mark, och att sådan lagstiftning ej befrämjar skogsodling, som Hittills ansetts som en nationell uppgift av synnerligen stor be- tydelse. Malmöhus läns förvaltningsutskott yttrar att det är lätt nog att före- skriva att bärplockning skall ske utan att skada stängsel och växande skog eller annat, men frågar huru skadan skall värderas och beivras mot okända personer, som försvinna lika fort som de kommit, är ej så lätt besvara. Rätt till bärplockning i den form, lagförslaget vill hava den framställd, synes faktiskt vara ägnad att införa rättslöshet och rubba all ordning på landsbygden utan gagn för de fattige och utan annan fördel än att rikta några företagsamma spekulanter. K. B. i Örebro län yttrar, att lagförslaget måste vila på oriktig grund, då det sätter likhetstecken mellan anspråk, intrång och äganderätt. Så upphöjer $ 2 allmänhetens anspråk till en rättighet vid sidan av jord- 14 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 202 C: NG. BARTEEDSON: ägaren, då anspråket på sin höjd kan åberopa sig på billighetshänsyn. Det kan vara billigt att söka bereda allmänheten tillgång till ifråga- varande alster med hänsyn till den sedvanerätt, som hittills utvecklat sig, dock endast i den mån ägaren själv må vara -villig avstå från sin rätt, och då det kan ske utan skada eller olägenhet för ägaren: Lagens $ 2 kommer otvivelaktigt att verka i alldeles motsatt riktning. Det är nämligen att befara, att den rätt, som här tillförsäkras allmänheten, skall vara ägnad att införa rättslöshet och verka störande på den enskildes område, utan att han är i tillfälle att freda sin egendom. Rörande bestämmelserna om skydd för skogsplantor säger K. B. att frågan om ansvar och ersättningsskyldighet härvid kan lämnas åsido, såvida icke å området hålles ständig bevakning, natt och dag, ty på annat sätt kan ej gärna gärningsmannen upptäckas och skadegörelsen bestyrkas. Och vad ersättningsskyldigheten beträffar, blir den utan be- tydelse, då de, som deltaga i arbete med bärplockning, torde få anses fullkomligt oförmögna att gälda någon sådan. Genom hela förslaget går en strävan, att tillförsäkra förmåner åt den bärplockande allmänheten, som f. n. ej kan påstå någon rätt, då däremot jordinnehavarens rätt, som är fast grundad i svensk lag, lämnas till spillo, varigenom förslaget fått en kommunistisk innebörd. Av övriga utlåtanden synes det av K. B. och hushållningssällskapets F. U. i Kopparbergs län avgivna, särskilt anmärkningsvärda såsom an- givande en helt annan och bättre riktning för lagstiftning i förevarande fall, än den i vilken det framlagda lagförslaget går. Lagstiftningen borde enligt deras mening tillåta viss myndighet, att årligen bestämma den dag före vilken bärplockning å annans mark ej skulle vara tillåten, och att användande av maskiner skulle vara förbjudet, varigenom jordägaren kunde medhinna att förse sig med vad han be- hövde av bär. På samma gång undvikes, att på grund av den obegrän- sade konkurrensen och det fullkomliga åsidosättandet av allt intresse för kommande skördar, allt som kan fås avrives med bär och blad, utan att se på beskaffenheten. Frågan skulle lösas bäst om i likhet med för vad jakt och fiske skett stadgas allmän lag av tämligen vidsträckt innebörd, inom vars råmärken det skulle överlämnas åt K. B. att efter hörande av landsting och hus- hållningssällskap, uppsätta stadgar lämpade efter orternas natur och sociala fordringar. Till de utdrag ur i frågan lämnade mer beaktansvärda utlåtanden bör ej förbigås det, som lämnats av Kungl. Domänstyrelsen, som i likhet med de flesta i ärendet hörda myndigheter, kommuner och enskilda, hävdar jordägarens rätt till allt som växer på hans mark. Så framhålles LAGFÖRSLAGET OM FRIDLYSNING AV KOTTAR, BÄR M. M. 203 bl. a. »Ett starkt stöd för att ägande- eller dispositionsrätten till mark och skog även i sig innesluter motsvarande rätt till sådana marks- och skogsalster som kottar och bär finnas i lagen den 24 maj 1895, angående vad till fast egendom är att hänföra. Denna lags 2 $ innehåller näm- ligen bl. a.: »Till jorden höra, å rot stående träd och andra växter tillika med frukt därå». Till förtydligande av denna paragraf må ytter- ligare anföras, att lagberedningen, som år 1909 avlämnade sista delen av sitt förslag till ny jordabalk och däri jämväl ägnat uppmärksamhet at frågan om jordägarens rätt till vilda bär och svamp, i motiven till det föreslagna stadgandet yttrat: de alster naturen själv frambringar inom ett fastighetsområde äro på så sätt i 2 $ är utsagt, så länge de äro förbundna med fastigheten, tillbehör till denna och underkastade jord- ägarens äganderätt. Även om från nationalekonomisk synpunkt ett ingrepp i den enskilda äganderätten och 1 det fria personliga förfogandet vore berättigat, vilket Styrelsen ej anser vara fallet, synas dock tillfyllestgörande bestämmelser kunna utfärdas, utan att privat äganderätt kränkes i riktning mot enskild egendoms kommunisering, såsom införande av skyldighet för ägaren att med eller utan arrendeavgäld upplåta bärplockningsrätten, eller ock kunde viss tid — fixerad för varje år, varje bärslag och vissa geografiska om- råden — bestämmas, under vilken tid bärägaren ensam ägde denna rätt, och efter denna tid skulle rätten övergå till allmänheten. Även mot dessa förslag finnas dock allvarliga erinringar. Motsvarande national- ekonomiska aåskådningssätt skulle nämligen och med större skäl kunna göras gällande mot den, som låter sin skog av ålder eller annorledes förfaras. Men ingen lär väl dock i sådant fall yrka på äganderättens mer eller mindre tillfälliga suspension. Styrelsen anser frågan ännu ej mogen för lösning med tanke på alla stridiga förslag, som väckts med vitt skilda rättsuppfattningar, men skall frågan nu lösas, sker detta bäst genom att ifrågavarande alster inran- geras 1 bestämmelserna i 20 kap. 2 $ och 24 kap. 3 och 4 $$ straff- lagen, till vilka $$ bär och kottar tvivelsutan redan förut skulle hänförts, om deras skyddande mot tillgrepp vid tiden för nuvarande lagstadganden på området tillkomst varit behövligt, vilket emellertid ej var fallet, då de betraktades som i det närmaste värdelösa. Uppenbarligen erbjuda ju för övrigt dessa $$ skydd åt naturprodukter av betydligt mindre värde än de ifrågavarande. Såsom redan påpekats, ha större delen av alla de yttranden, som från länsstyrelser och andra avgivits i den föreliggande frågan, hävdat ägande- rätten gent emot de tendenser, som fått uttryck i omhandlade lagförslag, och bör särskilt framhållas, att flere skogsvårdsstyrelser i sina i frågan 204 C. G. BARTHELSON. avgivna yttranden framhållit skogshushållningens krav. Vad ur dessa nämnda utlåtanden över ifrågavarande lagförslag nu anförts beröra ej dess detaljer. : Att vid detta tillfälle även citera de anmärkningar, som i avseende på lagförslagets olika $$ i berörda yttranden gjorts, medgiver ej tiden. Dock torde böra omnämnas, att man i de flesta fall vid förslagets detaljgranskning vänt sig emot bestämmelsen, att markägaren skall vara skyldig uppföra hägnader för att kunna erhålla skydd för bär och plan- tor, såsom onödig eller orimlig. Jag har med det nu anförda sökt visa gången och det nuvarande läget av den s. ki bärfragan. Dess vidare öde berorravekennitoch riksdagen. Även om man kan hysa berättigade förhoppningar, att de befogade anmärkningar, som gjorts av myndigheter och andra över förslaget till lag om rätt till bärplockning m. m., skola leda till en omarbetning av detsamma, så att skogshushållningen ej må bliva så styvmoderligt behandlad som skett i det gamla förslaget, måste dock landets skogsmän noga följa den vidare utvecklingen av denna fråga. Det är målsmännen för denna hushållning det tillkommer att föra skogshushållningens talan och att så långt de förmå se till att inga hind- rande skrankor resas mot bedrivandet av rationell skogsvård såsom nu ifrågasättes. Lika väl som åkerjordens brukare äga skydd av lagen mot dem, som tilläventyrs för bärplockning el. dyl. nedtrampa deras gröda, lika väl bör skogsmarkens brukare skyddas mot att deras gröda nedtrampas. Om Skogsvårdsföreningen, som till stor del har förtjänsten av det liv- aktiga intresse, som senaste åren rått i vårt land för skogsvårdens hö- jande, nu tar även denna fråga under sakkunnig omprövning, skall detta säkerligen kraftigt bidraga till dess lyckliga lösning. I. Diskussion. Professor G. Schotte: Jag undrar, om Föreningen nu kan vara be- redd att göra något direkt uttalande i denna fråga. Jag kan i detta sam- manhang nämna, huru åsikterna varierat i denna fråga. MHushållningssäll- skap och skogsvårdsstyrelserna i södra och mellersta Sverige synas i sina yttranden i allmänhet ha ansett, att lagförslaget vore för tamt, varför de i allmänhet avstyrkt detsamma under hävdande av markägarnas rättsanspråk. I Norrland däremot äro meningarna precis motsatta, norrlänningarna anse förslaget för strängt, och därför avstyrka de detsamma. Jag har roat mig med att taga reda på, huru åsikterna i detta avseende ställt sig inom de olika länen. Alla, tror jag, avstyrka att föreslagna fridlysta områden skola inhäg- LAGFÖRSLAGET OM FRIDLYSNING AV KOTTAR, BÄR M. M. 205 nas, då de likaväl ändå kunna å marken utmärkas. I övrigt ha 18 förvalt- ningsutskott avstyrkt förslaget, därför att det är för tamt, 1 förvaltnings- utskott har ansett det vara för strängt, och 2 ha yrkat bifall, varjämte två yttrat sig med välvillig motivering om lagförslaget. Beträffande skogsvårdsstyrelserna ha 15 avstyrkt därför, att de ansett för- slaget vara för tamt, 5 ha yrkat bifall och 1 har yttrat sig välvilligt om det utan att taga bestämd position. Konungens befallningshavande ha såsom ämbetsmän att se frågan objektivt — de böra ju taga hänsyn såväl till jordägarens som bärplockarnas önsk- ningar — därför äro ofta deras yttranden mera förstående för lagförslaget. Av dem ha 11 avstyrkt förslaget, därför att de ansett det vara för tamt, 3 ha ansett det vara för strängt, 5 ha yrkat bifall och 4 ha yrkat bifall med smärre förändringar. — En del intressanta motiv ha härvid framkommit. En av läns- styrelserna har velat, att bärplockningen skulle vara fri men endast inom varje socken för sockenbo; länsstyrelsen i Halland har velat, att bärplock- ningen skulle vara fri å kronoskogarna. Beträffande de 10 Ööverjägmästarna bör kanske framhållas, att av dem ha 4 ansett, att förslaget varit för tamt, 4 ha ansett, att det varit för strängt och 2 ha yrkat bifall, d. v. s. överjägmästarna kunna anses vara för detsamma. Jag tror emellertid, att man kan säga, att norrlänningarna 1 allmänhet varit mot förslaget såsom varande för strängt, och att man i södra Sverige ansett, att det för mycket inskränker markägarens förfoganderätt över bär och kottar. Betänkande rörande grunderna för fördelning av till kungl. statskontoret redovisade skogsvårds- avgifter. Till Herr Statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet. Uti skrivelse den 9 september 1915 har Herr Statsrådet anmodat under- tecknade att inom Kungl. Jordbruksdepartementet biträda med verkställande av närmare utredning samt avgivande av förslag rörande grunderna för för- delning av till kungl. statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter. De sakkunniga, som haft sitt första sammanträde den ri oktober 1915 och sedan dess varit samlade i Stockholm, få härmed vördsamt inkomma med den begärda utredningen ävensom det infordrade förslaget. Skogsvårdsstyrelserna hava, enligt 4 $ i kungl. förordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdsstyrelser, till uppgift dels att befrämja den enskilda skogshushållningen genom utbredande av kunskap 1 skogsskötsel, beviljande av bidrag till och utförande av arbeten för skogskultur, tillhandahållande av skogsfrö och plantor samt vidtagande i övrigt av åtgärder, ägnade att be- fordra en förbättrad skogshushållning, dels att utöva den uppsikt och vidtaga 206 BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. de åtgärder, som jämlikt lagen angående vård av enskildes skogar på skogs- vårdsstyrelse ankomma, samt, när sådant begäres, lämna vissa upplysningar rörande av styrelsen vidtagna dylika åtgärder m. m., dels att förvalta de medel, som genom skogsvårdsavgifter eller eljest inflyta till skogsvårdskassan, dels ock att antaga och avlöna nödig personal samt utfärda instruktioner för densamma. De medel, som stå till styrelsernas förfogande, utgöras dels, och huvud- sakligast, av skogsvårdsavgifter, dels av bidrag från två på extra stat uppförda anslag, nämligen anslaget till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksam- het, sedan år 1910 å 67,500 kronor, och anslaget till skogsodlingens befräm- jande, sedan år 1905 å 100,000 kronor. Det förra anslaget fördelas årligen av Kungl. Maj:t mellan skogsvårdsstyrelserna. Det senare utdelas ock årligen av Kungl. Maj:t i mån av tillgång antingen åt skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat bidrag, eller ock, där skogsvårdsstyrelse icke finnes, åt landsting eller hushållningssällskap, un- der iakttagande likväl, att i intetdera fallet statsbidrag får till något lands- tingsområde utgå med högre belopp än det, varmed landsting eller hushåll- ningssällskap tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet bidragit. Enligt 2 $ i den numera upphävda kungl. förordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdsavgifter skulle de genom sådana avgifter inflytande medel fördelas mellan landstingsområdena efter den virkesmängd, som för tillverk- ning av från landet utförda trävaror och trämassa blivit inom de skilda om- rådena avverkad. De närmare grunder, varefter landstingsområdena skulle anses deltaga i utförseln av trävaror och sålunda bliva delaktiga 1 skogsvårds- avgifterna, skulle bestämmas av Kungl. Maj:t för fem år 1 sänder. Dessa föreskrifter om fördelningen av skogsvårdsavgifterna bibehöllos i den likaledes numera upphävda kungl. förordningen den 4 juli 1910 angående skogsvårdsavgifter. Enligt den förra kungl. förordningen erlades emellertid skogsvårdsavgift för trämassa, endast om den utfördes ur landet, enligt den senare för all trämassa, som här 1 landet tillverkades. I sammanhang med den omläggning av grunderna för Skogsvårdsavgiftens utgående, som genomfördes vid 1012 års riksdag, vidtogs Jämväl en jämkning i sättet för fördelningen av avgiften. 4 $ i den nu gällande kungl. förord- ningen den 11 oktober 1912 om skogsvårdsavgift stadgar nämligen, att av de genom skogsvårdsavgiften inom varje landstingsområde inflytande medel 90 procent skola tillhandahållas skogsvårdsstyrelsen inom landstingsområdet samt Iso procent redovisas till statskontoret för att av Kungl. Maj:t i mån av före- fallande behov fördelas mellan samtliga skogsvårdsstyrelser i riket. De sakkunnigas uppdrag går nu ut på att efter verkställd utredning föreslå de grunder, efter vilka dessa 10 procent av skogsvårdsavgiften skola fördelas. Enligt sistberörda paragraf skall fördelningen ske i mån av förefallande behov. En av de sakkunnigas första åtgärder har därför varit att söka utröna storleken av detta behov hos de olika skogsvårdsstyrelserna. I sådant syfte hava de sakkunniga till varje skogsvårdsstyrelse utsänt vissa frågor till besva- rande (se bil. 1). Frågorna angingo dels åtskilliga arealuppgifter, — såsom den areal skogbeväxt mark, som stod under styrelsens överinseende, med sär- skilt angivande av skyddsskogsarealen, arealen kal, skogsproduktiv mark och huru stor del därav utgjordes av kalmarker, uppkomna före år 1905, arealen moss- och myrmarker, som med fördel kunde göras skogsproduktiv, samt BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 207 arealen försumpade marker, som behövde förbättras, — dels vilka olika mera omfattande arbeten, som med understöd från skogsvårdsstyrelsen pågingo och för de närmaste fem åren planerades, samt de beräknade kostnaderna därför, dels de grunder, efter vilka styrelsen i allmänhet bidrog i kostnader för skogsvårdsåtgärder, dels åtgärder för meddelande av undervisning i skogsvård och årliga kostnaden därför, dels storleken av landstingets och hushållnings- sällskapets anslag till skogsvårdsstyrelsen, dels slutligen huruvida styrelsen hade några särskilda önskemål eller synpunkter att framhålla i anslutning till den förevarande utredningen. Från Kungl. Maj:ts befallningshavande i de län, där skogsvårdsstyrelser finnas, hava ock infordrats uppgifter, huru mycket skogsvårdsavgift debiterats och redovisats inom vederbörande landstingsområde under vart och ett av åren 1913 och 1914 samt huru mycket debiterats för år 1915 ävensom huru mycket skogsvårdsavgift för vartdera av åren 1913 och 1914 redovisats till kungl. statskontoret. ; För fullgörande av sitt uppdrag hava de sakkunniga jämväl på annat sätt förskaffat sig en del upplysningar, särskilt från skogsvårdsstyrelsernas berättel- ser ävensom från ett ganska omfattande statistiskt material, som insamlats för skogsutställningen å Baltiska utställningen i Malmö år 1914, och som välvilligt ställts till förfogande. Det insamlade materialet har granskats och bearbetats, och de sakkunniga hava sökt att därav bilda sig en uppfattning rörande det olika behovet av skogsvårdsåtgärder och penningmedel till dessas genomförande inom de olika landstingsområdena. Därvid har till en början uppstått frågan, huruvida vid fördelningen av de till kungl. statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna samtliga skogsvårds- styrelser ovillkorligen skola få andel därav. :Ordalagen i 4 $ i kungl. för- ordningen den 11 oktober 1912 om skogsvårdsavgift tyder visserligen därpå, att icke någon skogsvårdsstyrelse får förbigås vid fördelningen, åtminstone icke så länge behov av medel förefinnes. Och det torde knappast kunna tänkas, att för någon skogsvårdsstyrelse behov av medel till skogsvårdsåt- gärder skulle helt och hållet saknas. Men det kan inträffa, att behovet hos en skogsvårdsstyrelse är så obetydligt vid jämförelse med behovet hos de andra styrelserna, att man näppeligen kan påstå, att den förra praktiskt sett har något egentligt behov. Vid sådant förhållande förefaller det de sakkun- niga, som om det skulle låta förena sig med förordningens bokstav och anda att för dylikt fall underlåta att tilldela denna styrelse andel av de 10 pro- centen. Förhandlingarna inom riksdagen vid författningens antagande synas ock i viss mån giva stöd åt en sådan tolkning. Vid den nu föreslagna för- delningen har emellertid anledning saknats att anlita antydda utväg. En av skogsvårdsstyrelsernas viktigaste uppgifter och otvivelaktigt den, vars fullgörande drager de drygaste kostnaderna, är att befrämja den enskilda skogshushållningen genom beviljande av bidrag till och utförande av arbeten för skogskultur samt i samband därmed tillhandahållande av skogsfrö och plantor. Utbredande av kunskap i skogsskötsel är givetvis ock en huvud- uppgift för styrelserna, men utgifterna härför äro mera begränsade. Kost- naderna för sistberörda ändamål liksom kostnaderna för utövandet av den uppsikt och vidtagandet av de åtgärder, som jämlikt lagen den 24 juli 1903 om vård av enskildes skogar på skogsvårdsstyrelse ankomma, torde i de flesta fall kunna bestridas av inflytande skogsvårdsavgifter. Dessa medel torde ock 208 BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTEK-. förslå till avlönande av styrelsernas personal och andra rena förvaltningsut- gifter, i den mån bidragen från anslaget till uppehållande av styrelsernas verk- samhet härtill icke lämna tillgång. Vad angår skogsodlingsarbeten åligger det enligt 1 $ i lagen om vård av enskildes skogar den, som låtit komma sig till last sådan vanskötsel av skogs- mark, att skogens återväxt därigenom uppenbarligen äventyras, att vidtaga de åtgärder, som för återväxtens betryggande äro erforderliga. Han skall ock bekosta dessa åtgärder, och skogsvårdsstyrelsen har endast att övervaka ar- betenas utförande. Detta gäller emellertid allenast vanskötsel, som ägt rum efter lagens ikraftträdande, d. v. s. efter den 1 januari 1905 (på Gottland efter den 15 november 1908 jämlikt lag den 13 juni 1908 angående vård av en- skildes skogar inom Gottlands län). Å kalmarker, som uppkommit före år 1905 (resp. den 15 november 1908), kan icke någon tvingas att verkställa skogsodlingsarbeten, lika litet som någon kan tvingas att vidtaga åtgärder för avdikning av försumpad skogsmark eller av till skogsbörd tjänliga moss- och myrmarker. Betydande svårigheter torde ock möta att få enskilda skogsägare att företaga skogsodling å större brandfält, uppkomna efter de nya skogslagarnas ikraftträdande. ; Marker av nu omförmälda olika slag finnas i stor utsträckning inom vårt land och det är givetvis en angelägenhet av största vikt att få dessa skogs- odlade. Här hava skogsvårdsstyrelserna ett vidsträckt fält för sin verksamhet och, då de därmed förenade kostnaderna äro högst betydliga, är behovet av penningmedel för detta ändamål i regel stort inom de landstingsområden, där arealen sådana marker 1 enskild ägo är mera avsevärd. Att märka är vidare, att tillgången på skogsvårdsavgift inom ett landstings- område icke i någon mån är beroende av arealen nyss omförmälda marker; ett landstingsområde med mycket vidsträckta dylika marker, t. ex. Hallands läns, kan hava helt obetydlig tillgång på skogsvårdsavgift och tvärtom. Med hänsyn till nu anförda förhållanden hava de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att den huvudgrund efter vilken fördelning av till kungl. statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter för närvarande bör ske, är storleken av inom de olika landstingsområdena befintliga, i enskild ägo varande, för skogsodling lämpliga äldre kalmarker, större brandtält, försumpade skogsmarker samt för skogsbörd tjänliga moss- och myrmarker. Uppenbart är emellertid, att vid medelsfördelningen åtskilliga andra om- ständigheter måste tagas 1 betraktande. Särskilt gäller detta arealen skogbe- vuxen mark och den i nära samband därmed stående tillgången på skogsvårds- avgift. Finnes t. ex. inom två landstingsområden ungefär lika stor areal äldre kalmarker, försumpade skogsmarker samt moss- och myrmarker, men tillgången på skogsvårdsavgift är betydligt större inom det ena än inom det andra lands- tingsområdet, torde behovet av medel i regel vara större i det senare än i det förra. Andra omständigheter, som ansetts mer eller mindre böra inverka på för- delningen, äro följande. Förhållandet inom de olika landstingsområdena mellan antalet stora och små skogsägare; stora skogsbolag och enskilda ägare av stora skogskomplexer böra i allmänhet kunna förutsättas besitta såväl vilja som för- måga att kraftigare bidraga till behövliga skogsodlingsåtgärder och avdikningar å sina marker än små och ekonomiskt svaga skogsägare. I de län, där skogs- hanteringen är huvudnäring, och där utmarken lämpar sig för skogsodling, bör BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 209 det vara mera angeläget än i andra län att snarast möjligt göra den kala, till skogsbörd tjänliga marken skogbärande. Vissa skogsvårdsstyrelser hava med synnerligt nit och intresse fullgjort sina åligganden, särskilt genom att i största möjliga utsträckning befrämja skogsodlingsarbeten och avdikningar samt genom att kraftigt ägna sig åt utbredande av kunskap i skogsskötsel. Hos dessa styrelser har till följd därav behovet av medel 1 hög grad gjort sig gällande — ett förhållande, som icke bör lämnas ur räkningen vid medels- fördelningen. Den omständigheten att vissa landsting och hushållningssällskap visat intresse för skogsvården genom att för ändamålet ställa större eller mindre anslag till skogsvårdsstyrelsernas förfogande torde emellertid icke rättvisligen böra utöva inverkan vid fastställandet av grunderna för nu ifrågavarande medels- fördelning, detta dock under förutsättning att dessa anslag icke komma att minskas eller indragas. En dylik åtgärd skulle nämligen snarast tyda på minskning av behovet av medel till skogsvårdsåtgärder och bör icke uppmunt- ras genom högre andel i de till kungl. statskontoret redovisade skogsvårds- avgifterna. Den år 1912 beslutade omläggningen av grunderna för skogsvårdsavgifts ut- gående har onekligen verkat i viss mån utjämnande, så att en del skogsvårds- styrelser, som förut varit illa lottade i fråga om skogsvårdsavgift, numera blivit bättre ställda och missförhållandet 1 ekonomiskt avseende mellan styrelserna sålunda något minskats. Omläggningen har emellertid samtidigt haft till följd, att vissa skogsvårdsstyrelser erhållit större, andra mindre inkomst i skogsvårds- avgift än förut. Härtill har hänsyn i någon mån ansetts böra tagas vid för- delningen, dock icke av den anledning eller i den riktning, skogsvårdsstyrelsen i Örebro län uti sina på de sakkunnigas frågor avgivna svar framhållit, näm- ligen att gottgörelse nu skulle lämnas för den förlust denna styrelse förmenar sig under åren 1904—1913 hava lidit därigenom, att styrelsen erhållit endast en del av de skogsvårdsavgifter, som rätteligen bort tillfalla styrelsen. Det är icke denna omständighet, utan behovet, som här skall vara utslagsgivande. Även andra omständigheter kunna möjligen utöva inflytande i nu förevarande hänseende, t. ex. olika arbetskostnader för skogsodlingar och dikningar på olika orter. Kostnaderna för skogsvårdsstyrelsepersonalens resor kunna ock på grund av verksamhetsområdets storlek och kommunikationernas beskaffen- het ställa sig betydligt olika inom skilda trakter av landet. I vad mån hän- syn bör tagas till dylika omständigheter har emellertid visat sig så vanskligt att avgöra, att de sakkunniga ansett sig icke böra närmare ingå härpå. Nu är emellertid klart, att alla de omständigheter, som vid en viss tidpunkt tillsammans ligga till grund för behovet av medel till skogsvårdsåtgärder inom de olika landstingsområdena, äro underkastade förändringar, så att om t. ex. behovet i ett visst landstingsområde för närvarande har ansetts vara större än i ett annat, förhållandet kan vara motsatt om ett antal år. Det synes därför välbetänkt att, sedan grunderna för ifrågavarande medelsfördelning blivit fast- ställda, efter förloppet av exempelvis 5 år, på sätt för övrigt skogsvårdsstyrel- serna i Östergötlands och Älvsborgs län antytt, en utredning kommer till stånd, huruvida någon jämkning i sättet för fördelningen skäligen bör vidtagas. En sådan utredning bör icke möta några större svårigheter, helst det måste ligga i skogsvårdsstyrelsernas eget intresse att påvisa, om någon avsevärd ändring skett i behovet. De sakkunniga anse sig böra påpeka, att de vid uppgörandet av sitt för- 210 BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. slag utgått därifrån, att bidrag från anslaget till skogsodlingens befrämjande komma att under de närmaste åren utgå till skogsvårdsstyrelserna i huvud- saklig överensstämmelse med vad hittills skett. Däremot kunna de sakkun- niga icke underlåta att framhålla, att fördelningen av anslaget till uppehål- lande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet numera icke kan anses vara tillfredsställande. Sedan denna fördelning första gången gjordes, hava föränd- ringar i flera hänseenden inträffat 1 fråga om de olika skogsvårdsstyrelsernas administrationskostnader och möjligheterna för dessas bestridande, och sist- berörda anslag torde uteslutande vara avsett att lämna bidrag just till dylika kostnader. Det tillkommer emellertid icke de sakkunniga att närmare ingå på denna fråga. De hava endast tillåtit sig att fästa uppmärksamheten därpå. Då de sakkunniga hysa den åsikten, att vid fördelningen av ifrågavarande 10 procent av skogsvårdsävgifterna synnerlig vikt bör tillmätas den inom de olika landstingsområdena befintliga, i enskild ägo varande arealen äldre, för skogsodling lämplig kalmark, moss- och myrmarker, som med fördel kunna göras skogsproduktiva, samt försumpade skogsmarker, som behöva förbättras, har det varit nödvändigt att erhålla bestämd kännedom om arealen av dessa marker inom de olika landstingsområdena. Det må då genast utsägas, att de sakkunnigas alla försök i den vägen strandat. Skogsvårdsstyrelserna hava visser- ligen i allmänhet — dock icke i alla stycken — besvarat de framställda areal- frågorna. FElertalet av de lämnade uppgifterna torde emellertid vara ytterst osäkra, något som ock vederbörande oförbehållsamt medgivit, och i vissa fall hava de sakkunniga kunnat bestämt påvisa avsevärda felaktigheter. En källa till siffrornas otillförlitlighet ligger ock däri, att det mången gång kan vara tveksamt, huruvida en trakt är att hänföra till kalmark eller ej, huruvida marken lämpar sig till skogsbörd o. s. v. I fråga om ljunghedarnas ut- sträckning i södra och västra Sverige föreligga dock fullt tillförlitliga uppgif- ter, insamlade genom Statens Skogsförsöksanstalt. Nedannämnda län hava enligt en förberedande arealbestämning å de vid anstalten upprättade ljung- hedskartorna följande areal ljungmarker, som anses kunna göras skogsproduk- tiva nämligen: Glest Kal ljungmark trädbevuxen Summa ljungmark Hektar Hektar Hektar | JOnKöpin 2 STAS ee 130 230 368 [ETODOD EIS SL EG SRA LES SR rea ar 35 ÖIS I3-AY [BIEN ET RR ot rasa Sa NS 1,430 240 1;07/0 | KTIS tan sta CS ENA sota Atle 10,85 1 4,043 15,494 | Malmöhus 5 SN mh or de SA ISSSEP RS BERGE | 025 2-0 T3EOO ' Hallands SERA i RASERAS Sa 15.020 13,162 | Göteborg sj ochbphUuSPlAD soc css 28,420 2,568 30,988 | Älvsborgs NE KARE OREREA 20,196 0225 26,421 | Skaraborgs MAS a al og ALLO? 323 BLS 1 AT ÖMT 38,138. 0) TY790,500 BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 211 I ovannämnda arealuppgifter ingå även nyligen skogsodlade områden, å vilka plantorna år 1913 ännu ej syntes över ljungen. De i tabellen uppgivna siffrorna ha därföre vid de sakkunnigas beräkningar minskats med omkring 10 procent. Då, som sagt, huvudvikten vid fördelningen lagts på arealen till skogsbörd tjänlig kalmark och annan därmed jämförlig mark, hava de sakkunniga sökt att med ledning av tillgängliga uppgifter och med hänsyn till övriga kända förhållanden så gott sig göra låtit uträkna den sannolika, i enskild ägo va- rande arealen av dels skogbevuxen mark, dels äldre, till skogsodling tjänlig kalmark jämte yngre brandfält, dels moss- och myrmarker, som kunna göras skogsproduktiva, dels ock försumpade skogsmarker, som behöva förbättras, inom de olika landstingsområdena. Anmärkas kan, att därvid jämväl med- räknats sådan mark, som faller inom skyddsskogsområdena 1 Kopparbergs, Västernorrlands och Jämtlands län. Nu förhåller det sig så, att behovet att sätta olika markslag 1 skogspro- duktivt skick icke kan anses vara lika trängande. Skogsodling av äldre kal- marker, som äro lämpliga för skogsproduktion, bör nämligen gå före avdik- ning av myrmarker, huru eftersträvansvärd en sådan än må vara. Vidare kräva de större kala vidderna såsom sydvästra Sveriges ljunghedar och vissa brandfält i Norrland och Dalarna mera omfattande skogsodlingsarbeten än smärre kala ytor i skogarna, här nedan inbegripna i uttrycket »övriga äldre kalmarker». Å dessa torde nämligen självsådd i allmänhet kunna förväntas inom icke alltför avlägsen tid. En gradering av de olika markerna har därför visat sig nödvändig. Att uppgöra en allmängiltig sådan är helt enkelt omöjligt; den kommer alltid att bliva mer eller mindre godtycklig. De sakkunniga hava emellertid bestämt sig för att upptaga ljunghedar och större brandfält ävensom Ölands allvar och Gottlands hällmarker med full areal samt övriga äldre kalmarker med hälften, försumpade marker med !/5 samt moss- och myrmarker med !/,, av verkliga arealen. Härvid är att märka, att, då Olands allvar och Gottlands hällmarker ingå med full areal, endast en ringa procent därav medräknats såsom lämplig för skogsodling. Särskilt torde betydliga vidder av Ölands allvar med sitt exponerade läge, sin grunda jordmån och jämväl av andra skäl icke gärna kunna göras skogbärande, utan torde de därför böra, på sätt också skogsvårdsstyrelsen i Kalmar läns södra landstingsområde framhållit, bi- behållas som betesmarker. Vid denna gradering har naturligtvis hänsyn tagits till så många därpå in- verkande omständigheter som möjligt. Men därtill kommer, att, innan reduce- ringen med begagnande av den uppgjorda graderingen utförts, 1 åtskilliga fall avsevärda jämkningar vidtagits beträffande de uppgivna arealsiffrorna. Sålunda hava, där uppgifterna från län, som till sin naturbeskaffenhet äro tämligen enahanda, visat proporitionsvis alltför stora skiljaktigheter, de uppgivna siff- rorna jämkats, så att de kommit att stå i bättre förhållande till varandra. Vidare har en betydlig arealreducering vidtagits med avseende å Gävleborgs län, med anledning därav att skogsvårdsstyrelsen i detta län lämnat en an märkningsvärt hög siffra på där befintliga kala skogsmarker, medan skogs- vårdsstyrelsen 1 ett angränsande norrländskt län ej uppgivit andra kalmarker än direkt kartlagda brandfält. För Jämtlands län har ock den uppgivna arealen av för skogsbörd lämpliga myrmarker avsevärt minskats. Efter vad 212 BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. de sakkunniga inhämtat, skulle nämligen en del av dessa marker med hänsyn till jordmånens kemiska sammansättning och beskaffenhet 1 övrigt kunna upp- odlas för jordbruksändamål med knappast högre kostnader, än vad som skulle krävas för att göra dem lämpliga till skogsbörd. Gärna medgives, att det resultat, som genom dessa uträkningar vunnits, alla bemödanden till trots icke kunnat bliva så tillfredsställande, som önskligt hade varit. Ytterst beror detta på det bristfälliga material, som stått till för- fogande. Sådana förhållandena nu äro, torde det ej heller låta sig göra att inom rimlig tid anskaffa fullständiga och tillförlitliga uppgifter. De sakkun- niga få emellertid uttala den förhoppning, att skogsvårdsstyrelserna vinnlägga sig om att ju förr dess hellre skaffa sig en noggrann kännedom om arealen av de marker av olika slag, som finnas inom var och ens område, så att man framdeles må erhålla fastare hållpunkter vid uppgörandet av en mot be- hovet svarande fördelning av de till kungl. statskontoret redovisade skogs- vårdsavgifterna än nu varit fallet. I det föregående har framhållits, hurusom det icke endast är befintligheten av äldre kalmarker och annan därmed jämförlig mark, som ansetts giva ut- tryck för behovet av medel till skogsvårdsarbeten, utan även en hel del andra omständigheter, särskilt arealen i enskild ägo varande skogbevuxen mark och tillgången på penningmedel. Vad här ovan sagts om otillförlitligheten av arealuppgifterna gäller ock beträffande den skogbevuxna marken. De sakkun- niga hava emellertid jämväl i fråga om denna i vissa fall justerat de lämnade uppgifterna, och har detta därvid skett med ledning av den officiella statistiken. Vilken roll den skogbevuxna arealen bör spela i nu förevarande hänseende är naturligtvis vanskligt att avgöra. Då skogsvårdsstyrelserna var inom sitt område hava till uppgift att i allmänhet utöva uppsikt över vården av en- skildes skogar och detta uppenbarligen är förenat med kostnader, är det tyd- ligt, att dessa senare måste stå i visst inom olika landsändar likväl något olika förhållande till arealen skogbevuxen mark. Vidare torde vid ett mera inten- sivt skogsbruk en strängare uppsikt och följaktligen drygare kostnader erford- ras än vid ett mera extensivt skogsbruk, som 1 regel får tillämpas 1 avlägsnare och mera glest befolkade landsändar. Givetvis blir ock omloppstiden 1 trakter med hårdare klimat, d. v. s. i vissa delar av Norrland, Dalarna och även Värmland, längre än 1 övriga delar av landet, där ofta återkommande slut- avverkningar förorsaka skogsvårdsstyrelserna i någon mån ökade kostnader för tillsyn och kontroll. Med fästat avseende å nu anmärkta förhållanden har den skogbevuxna arealen avsevärt nedreducerats för att komma 1 paritet med ljunghedar och brandfält. Vid denna reducering har den i enskild ägo inom varje lands- tingsområde befintliga skogbevuxna marken fått ingå med 5 procent av den beräknade verkliga arealen, dock att för nedannämnda län följande lägre pro- centtal anlitats, nämligen för Värmlands län 4 procent, för Kopparbergs län 3/2. procent, för Gävleborgs län 3 procent, för Västernorrlands län 2!/, pro- cent och för Jämtlands län 1 procent. Vad särskilt Jämtlands län beträffar, har reduceringen där gjorts så stark av flere orsaker. Dels utgöres där en mycket stor del av skogsarealen av rena fjällskogar, till sin beskaffenhet vitt skilda från andra skogar, dels ingå 1 arealen de i detta län synnerligen vidsträckta skyddsskogarna, där skogs- vårdsstyrelserna äro befriade från all uppsikt och kontroll över avverkningarna. BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 213 Såsom redan nämnts, utgöras de tillgångar, som för egentliga skogsvårds- arbeten stå till skogsvårdsstyrelsernas förfogande, och till vilka tillgångar i detta sammanhang hänsyn ansetts böra tagas, av skogsvårdsavgift och bidrag från anslaget till skogsodlingens befrämjande. Då det här gäller att fördela 10 procent av skogsvårdsavgifterna, återstå således g9o procent av dem jämte nyssberörda statsbidrag. Fördelar man för varje skogsvårdsstyrelse summan av dessa två inkomstposter på den sammanlagda, reducerade markarealen, erhålles en föreställning om det ungefärliga penningbelopp, vilket inom varje landstingsområde finnes tillgängligt per hektar mark, som 1 första hand på- kallar skogsvårdsarbeten genom ingripande av skogsvårdsstyrelserna. Därvid har befunnits, att Kalmar läns norra landstingsområde har att uppvisa den högsta siffran per hektar reducerad mark. Uträknas med ledning härav, huru stora penningtillskott de andra landstingsområdena skulle behöva för att var för sig uppnå en lika hög siffra som Kalmar läns norra landstingsområde, kan man genom en enkel räkneoperation få fram var och en skogsvårdssty- relses procentiska andel 1 den sammanlagda beräknade bristen. Det är dessa procenttal, som de sakkunniga huvudsakligen byggt på vid uppgörandet av sitt förslag, och de avvikelser, som gjorts från dessa tal, äro beroende på en del särskilda omständigheter, vartill hänsyn ansetts böra tagas. Möjligen kan det tarva särskild förklaring, varför skogsvårdsstyrelserna inom Gävleborgs, Kronobergs och jämväl inom Kalmar läns södra landstingsom- råde enligt de sakkunnigas förslag skulle erhålla jämförelsevis små andelar vid medelsfördelningen. Anledningen är den, att av deras ekonomiska ställ- ning att döma behovet av ytterligare medel för den närmaste tiden icke före- faller vara lika trängande som i många andra län, där planer för större skogs- odlings- eller avdikningsarbeten redan föreligga uppgjorda. De sakkunnigas förslag vilar för övrigt på den förutsättningen, att om efter förloppet av en femårsperiod det tillämpade sättet för medelsfördelningen i något avseende icke vidare kan anses svara mot behovet, en jämkning bör ske i fördelningen. Visar det sig således, att efter utgången av nyss omförmälda tid vissa skogs- vårdsstyrelser hava i förhållande till andra större behov av medel än nu, bör detta föranleda en ändring i fördelningen till de förras förmån. Vid en mera flyktig blick kan det vidare måhända synas, som om skogs- vårdsstyrelserna särskilt i Kopparbergs, Västernorrlands och Jämtlands län blivit över hövan tillgodosedda. Så är emellertid i själva verket långt ifrån fallet. Dessa styrelser hava visserligen betydliga penningtillgångar till sitt förfogande, men de hava ock sig tilldelade markarealer, som trots synnerligen kraftiga reduceringar icke hava sin motsvarighet i fråga om andra skogsvårds- styrelser, Gävleborgs läns undantagen. Nyssnämnda tre styrelser hava vidare genom planläggning av betydliga avdiknings- och skogsodlingsarbeten m. m. lagt sin verksamhet så, att de under den närmaste tiden hava stort behov av medel. Detta senare gäller visserligen jämväl åtskilliga andra skogsvårds- styrelser, men häråt har ock givits uttryck vid den föreslagna fördelningen. För de närmaste åren synes ett särskilt kraftigt ekonomiskt stöd böra läm- nas åt de län i södra och västra Sverige, där vidsträckta, för skogsodling tjänliga ljunghedar finnas. Dessa län hava ock vid fördelningen fått en fram- skjuten plats. Detta gäller icke minst Malmöhus län, som trots sitt obetyd- liga skogsbruk ställts framom sådana skogslän som Östergötlands, Värmlands och Gävleborgs. 214 BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. Under sitt arbete hava de sakkunniga försökt räkna ut medelsbehovet hos de olika skogsvårdsstyrelserna även på andra vägar än den nu angivna. Med hänsyn till de otillförlitliga arealuppgifterna har emellertid icke någon annan väg befunnits säkrare leda till målet än denna. Varje nytt beräkningssätt, som tillgripits, har endast lämnat ytterligare stöd för den uppfattningen, att det resultat, vartill den verkställda utredningen lett, är så tillfredsställande man med hänsyn till föreliggande omständigheter över huvud taget kan komma. Den tanken har framkastats, att en del av de tillgängliga medlen borde avsättas för att användas till vissa, för skogsvårdsstyrelserna gemensamma an- gelägenheter, t. ex. för bekostande av möten mellan skogsvårdsstyrelserna, deltagande i utställningar, verkställande av utredningar o. s. v. Ehuruväl en sådan anordning skulle vara synnerligen önskvärd, våga de sakkunniga dock icke förorda detta. Medlen skola »fördelas»> mellan styrelserna och vid så- dant förhållande torde hinder möta att fondera en del av dem. Däremot kan det väl tänkas, att om vid något tillfälle en alldeles särskild olycka skulle drabba skogen inom en landsända, t. ex. en svår naturkatastrof, en utbredd insektshärjning, skogsvårdsstyrelsen inom det hemsökta området skulle kunna tilldelas ett större belopp än eljest från de till statskontoret redovisade skogs- vårdsavgifterna för att bliva i stånd att snarast möjligt undanröja skadan. För ett sådant fall bör givetvis fördelningen i övrigt av medlen mellan skogsvårds- styrelserna ske efter de fastställda grunderna. Under åberopande av vad sålunda anförts få de sakkunniga vördsamt hem- ställa, att under de närmaste fem åren de olika skogsvårdsstyrelserna måtte tilldelas andel i de till kungl. statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna efter följande procent, nämligen skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms: läns landstingsområde —... css. Avast BREES oe Suv procent Uppsala > BUN pda dl NEAR EA CLAES KANN 5 » Södermanlands läns 2 LS ERSTA ENA SA TE fn nns 2 » Östergötlands » SE FR ERE AAA ERA SE OR da nan 3 » Jönköpings län SAR TR SUS TRE tr FINA Rs daga osann Er SE Kronobergs >» 2 EE REV a AA mn ta da sas 5 ; Kalmar läns norra FREE AR RR AE SE RR nn ne Sen I » > SRS ÖT ERS Nr RET 53.3 IE ee Sr Rd SN AEE Göttlands läns Ofelia lut r BRA sg KARE ARA 3 » Blekinge > BEI II Llosa PRESSA orte AN EANRANEENN 3 » Kristianstads läns SAN JTI NEN ETS See es 6 » Malmöhus » BOR TU TA os gserrslpR AEA IAN NRA För free Hallands > ER TARAS EET ESR NN AR Aa lan Ed » Göteborgs "och Bolus lans. landstingsområdes "ix --2: xtrer 7 » Älvsborgs läns. landstingsomräde.:. 2. statuksstlr sne, dre 7 » Skaraborgs » BETA 01 IN galaktos Ed EI IE ERA Värmlands > > FN Rn TOR TRI RA sa 3 » Örebro > AN RN (RN 4 » Västmanlands läns > EA ARR EA ERS a mn LR RA dä sann RN » Kopparbergs <>» DAS NI lö fJe last lk REA Srn0r 3 RR Aa dMO Gävleborgs > SELENE RRRER SET SVR AREA (RESER a 2 > Västernorrlands läns JUR RESA SSE RN TRA SUS ATA Kr RIR Jämtlands läns Vy KA Begas SAARNAK SN 4 » BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 21 5 Slutligen anse de sakkunniga sig böra framhålla önskvärdheten därav, att efter förloppet av exempelvis fem år ny utredning verkställes 1 syfte att ut- röna, huruvida några förhållanden inträffat, som påkalla ändring i den upp- gjorda planen för medelsfördelningen. Undertecknad Fahlén, som icke kan godkänna den här ovan gjorda tolk ningen av 4 $i kungl. förordningen den 11 oktober 1912 om skogsvårds avgift, har därom avgivit ett till denna skrivelse fogat särskilt yttrande (bil. 2) Av de sakkunniga insamlat statistiskt material m. m. överlämnas härjämte Stockholm den 27 november 1915. HuGo FAHLÉN. EIUGO: HELIOT: GUNNAR SCHOTTE. (Bil. 1.) 1. Huru stor är den areal skogbeväxt mark, som står under skogsvårdssty- relsens överinseende? (Särskild uppgift rörande skyddsskogarna önskas.) 2. Huru stor areal kal, skogsproduktiv mark — ljunghedar i sydvästra Sverige icke inberäknade? (Särskild uppgift rörande skyddsskogarna önskas.) 3. Huru. stor del av den under 2 uppgivna arealen utgöres av kalmarker, uppkomna före år 1905? 4. Huru stor areal finnes a) av moss- och myrmarker, som med fördel kunna göras skogsproduktiva? 6) av försumpade marker, som behöva förbättras? (Särskild uppgift rörande skyddsskogen önskas.) 5. Pågå med understöd från styrelsen mera omfattande arbeten av nedan an- givet slag samt i så fall vilka och till vilka beräknade kostnader, såväl ärliga som totala: a) skogsodling av ljungmarker? b) skogsodling å före år 1905 befintliga övriga kalmarker? c) avdikning av försumpad skogsmark? d) avdikning av moss- och myrmarker? e) åtgärder för föryngring å skyddsskogar? /) åtgärder för skogarnas brandsäkerhet? 2) anläggning av fröklängnings- och fröförvaringsanstalter? Ah) andra åtgärder? 6. Planeras ytterligare arbeten av under 5 angivna slag för de närmaste 5 åren och i så fall vilka samt till vilka beräknade kostnader? 7. Efter vilka grunder bidrager styrelsen i allmänhet i kostnader för skogs- vårdsåtgärder? 8. Vilka åtgärder hava vidtagits för meddelande av undervisning i skogsvård och huru stora äro de årliga kostnaderna härför? 9. Huru stora anslag hava landstinget och hushållningssällskapet ställt till skogsvårdsstyrelsens förfogande för vart och ett av åren 1914, 1915 och 19167? 10. Har styrelsen några särskilda önskemål eller synpunkter att framhålla i anslutning till den i de sakkunnigas skrivelse omnämnda utredningen? 216 BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. (Bilke.) Särskilt yttrande av herr Fahlén. Sakkunnigmajoritetens uppfattning, att det skulle låta förena sig med kungl. förordningens den 11 oktober 1912 om skogsvårdsavgift »bokstav och anda» att under vissa förutsättningar underlåta att tilldela en eller flera skogsvårds- styrelser andel av de tio procent, som enligt förordningens 4 $ skola redo- visas till kungl. statskontoret, kan jag icke dela. Enligt min mening lägger paragrafens avfattning absolut hinder i vägen för ett sådant förfarande. Uppenbart är ock, att lagstiftaren i detta fall ut- gått från den a priori givna förutsättning, åt vilken jämväl i motiverna givits uttryck, nämligen att behov förefinnes i fråga om samtliga skogsvårdsstyrelser. Bestämmelsen avser följaktligen endast att gradera detta behov efter andra grunder än dem, som äro gällande för uppdebiteringen och redovisningen i övrigt av skogsvårdsavgifterna. När auditör H. FAHLÉN vid Svenska Skogsvårdsföreningens extra sammanträde den 18 dec. 1915 redogjorde för ovanstående betänkande, uppstod följande diskussion: | Herr bankofullmäktigen Olof Jonsson. Herr ordförande! Det kan icke falla mig in att i denna värme upptaga Föreningens tid länge, då jag torde få tillfälle att på annat håll tillkännagiva den uppfattning och åsikt, som jag har rörande detta betänkande. Men jag har dock velat säga, att jag obe- tingat ställer mig på reservantens sida i fråga om tolkningen av 1912 års förordning om skogsvårdsavgifter, och att en mera jesuitisk motivering än den, som därom för den motsatta ståndpunkten anförts i detta betänkande, skall man väl sällan finna. När Gävleborgs skogsvårdsstyrelse i tidningspressen fann resultatet av de sakkunnigas förslag omnämnt och styrelsen var oviss, om huruvida förslaget skulle remitteras till skogsvårdsstyrelsen för dess hörande, så ansåg sig sty- relsen böra förskaffa sig del av de sakkunnigas förslag. Visserligen kunde det här vara instruktivt att framställa vissa frågor till herrar sakkunniga för besvarande, men jag förmodar, att om man skulle gå in på en sådan över- läggning denna kunde bliva väl lång, och ändå kanske ovisst, om detta skulle tjäna något till, utan den riktiga vägen är nog, att man hos rätter vederbö- rande framställer de anmärkningar, man har att göra mot förslaget. Ingen kan neka till, att det för de sakkunniga varit en mycket delikat och svår sak att här komma till ett gott resultat. Men det får jag säga, att det i förslaget finnes yttranden av de sakkunniga, som de knappast kunna för- svara. Jag skall icke läsa upp något av dem, eftersom de sakkunnigas utlå- tande kommer att framläggas i tidskriften, då var och en får tillfälle att se på, vad jag för min del menar vara ytterst egendomligt och svagt, och med anledning därav göra sina reflexioner. Men då det torde kunna hända, att när detta kommer i tryck, Kungl. Maj:t redan fattat sitt beslut om fördelning av medlen, så får jag nämna, att de svagheter, som jag här ovan åsyftat, är vad de sakkunniga på några ställen i utlåtandet anfört om förhållandet mel- BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. 217 lan Gävleborgs län och närgränsande län med hänsyn till arealen av kal- marker, skogbärande mark och inkomster. Jag skall emellertid icke längre upptaga tiden. Hovstallmästare G. Tamm. När vi fingo se det resultat, som sakkunniga kommit till beträffande Sörmland, så blev det rabalder, och vi trodde, att det var ett förfärligt attentat, som gjordes mot vårt existensberättigande. Se- dan vi fått betänkandet, svalnade dock vår opposition, ty det är klart, att detta betänkande måste ställas 1 belysning av de riksdagsförhandlingar, som försiggingo i frågan 1912. Det förklarades då, att dessa 10 procent voro avsedda för att sätta 1 skogbärande skick de kalmarker, som under tiden före den nuvarande generationen förlorat sin skog, varmed man framför allt avsåg ljung- markerna i västra Sverige. Varken Hallands eller Göteborgs och Bohus län ha emellertid kommit upp till en för hög siffra. Svårare var att förstå, att av två så angränsande län som t. ex. Stockholms och Sörmlands, det förra kommit upp till 5 procent och det senare endast till 2. Men detta förkla- rades genom de reduktionsmetoder, som herrar sakkunniga använt för att få fram det antal hektar, efter vilka beräkningen skulle ske. Där kan man kan- ske säga, att sakkunniga ställt sig på en så rent teoretiskt uppkonstruerad ståndpunkt, att vi andra icke förstå den, men vi måste ju »tro på magisterns ord». Jag skall således icke göra någon invändning mot detta. Jag har emellertid begärt ordet närmast för att uttala mig om den tids- period, under vilken detta förslag skulle gälla. Nu ha de sakkunniga före- slagit denna tidsperiod till 5 år och ha gjort detta, för att vederbörande skulle få tid att komma under fund med, om de arealuppgifter, på vilka de sak- kunniga basera sitt förslag, äro riktiga. Jag anser, att det uttalandet, så for- mulerat som det blivit, kan innebära en ganska stor fara, ty om de personer, som komma att få med denna fördelning att göra, skulle bedöma dessa upp- gifter som en magister bedömer en kria, då är fara å färde. Auwuditör Fahlén sade, att de sakkunniga vände sig till skogsvårdsstyrelserna, och dem, som voro färdiga med sina uppgifter, gav man mera, och de, som icke voro fär- diga, fingo nöja sig med mindre. Detta är ett tillvägagångssätt, som visser- ligen uppmuntrar skogsvårdsstyrelserna att vara väldigt duktiga i uppgörande av planer och i tilltagande av stora arealer kalmark, men varemot dock mycket befogade invändningar kunna göras. Icke heller skulle vi känna oss riktigt tillfredsställda, om blivande sakkunniga skulle leta sig fram efter »smak- synpunkter» för att komma till ett resultat. Det må vara sant, att det om- döme, som de sakkunniga fällt om de inkomna uppgifterna, har berättigat till en hel del i den vägen. Men generaliserade förefalla omdömena väl hårda. Jag tror således, att de sakkunniga med det material, som stått till buds, kommit till det tänkbart bästa resultat, men jag hoppas, att domänstyrelsen och andra måtte tillse, att den period, för vilken detta förslag skulle gälla, sättes så kort som möjligt, och att man inom skogsvårdsstyrelserna måtte er- hålla bestämda riktlinjer, efter vilka man har att gå, då nästa gång uppgifter skola införskaffas. Auditör H. Fahlén. Jag undrar, om någon skulle kunna göra en utred- ning i föreliggande ämne utan att i någon mån göra subjektiva smaksynpunk- ter gällande. Det har ju gällt att bearbeta ett material, som icke varit till- fredsställande och som, såsom jag nämnde, ger utslag, som uppenbarligen icke äro riktiga. Jag tar som exempel Sörmlands län. Detta län hade, om 15 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 218 BETÄNKANDE RÖRANDE GRUNDERNA FÖR FÖRDELNING AV SKOGSVÅRDSAVGIFTER. vi konsekvent fullföljt vår metod, icke fått något anslag. Därifrån ha nämli- gen icke redovisats några kalmarker. Men å andra sidan måste erkännas, att det finnes många skogsvårdsåtgärder, som där behöva göras utöver vad de ordinära skogsvårdsinkomsterna medge, och detta har motvägt det mate- matiska resultatet. För övrigt vill jag säga, att skall man, såsom en föregå- ende talare nämnde, hysa misstro till skogsvårdsstyrelserna rörande de åtgär- der, som de vid kommande tillfällen kunna vidtaga, så bör man misstro hela denna institution. Men det är naturligt, att skogsvårdsstyrelserna ännu icke kunnat förskaffa sig erforderlig kännedom om sina områden. De ha i all- mänhet för liten personal, och redan därför är det klart, att de icke hunnit göra sig förtrogna med sina verksamhetsområden. Därom är sålunda intet att säga. Men jag hoppas, att skogsvårdsstyrelserna skola bliva så förtrogna med sina områden, att de lära känna både deras areal och beskaffenheten av dessa arealer. I detta fall förefaller det, som om det skulle brista rätt mycket. Vad beträffar Gävleborgs län har det varit mycket svårt att få uppgifter. Vi ha försökt både muntligen och skriftligen, men resultatet har varit dåligt. Styrelsen har på sin tid i sin berättelse uppgivit en sådan siffra som 600,000 hektar kalmarker. En sådan siffra kan man icke taga på allvar. Detta kan åtminstone icke vara omfattningen av de kalmarker, som behöva odlingsåtgär- der för att återföras till skogsmark. Sedermera har siffran uppgivits till 150,000 hektar, men även denna synes vara för hög. Jämförelsen med Väster- norrlands län är väl icke så orimlig, ty även där böra finnas kalmarker, men för detta län uppgivas endast 10,000 hektar kalmarker. Jag erkänner villigt — och jag tror, att samtliga sakkunniga skola instämma däri — att visst har man här fått i viss mån röra sig på antagandenas mark, men huru skulle man kunnat undgå detta? Professor Gunnar Schotte. En föregående talare sade, att det förelig- gande betänkandet var i en punkt ganska jesuitiskt avfattat. Jag skall med anledning härav be att endast ett par ögonblick få taga herrarnas uppmärk- samhet i anspråk med att uppläsa vad som står i denna punkt i betänkandet (uppläsning av tredje stycket å sid. 207). Det har nog varit åtskilliga, som haft för sig, att Norrlandslänen vid denna för- delning icke skulle få något alls. Jag tror emellertid, att de sakkunnigas utred- ning skall visa, att Norrlandslänen också äro i behov av medel, och de ha ju också fått ganska mycket. Nu hör man dock klagomål framställas av en representant för ett Norrlandslän, att de fått för litet enligt den föreslagna fördelningen, ehuru exempelvis Gävleborgs län kommer att tilldelas mera, än de fått vid föregående fördelning av dessa tio procent. Greve Henning Wachtmeister. En föregående talare uttalade sig för att den period, för vilken denna fördelning skulle gälla, måtte bliva så kort som möjligt. För Södermanlands län, som erhållit ett lågt anslagsbelopp, vore det kanhända förmånligt, om denna period bleve så kort som möjligt, men om man ser lugnt på saken, så äro väl 5 år en icke för lång period, för att man skall vinna ett resultat å mark, som sedan långliga tider ej skogsodlats. Jag ber att, i motsats till hovstallmästare Tamm, få uttala den förhoppningen, att Kungl. Domänstyrelsen tillser, att den period, för vilket det nu med så stort arbete verkställda förslaget skulle komma att gälla, icke måtte bliva för kort. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. Ne Från Skogsvårdsföreningens tionde exkursion sommaren I1914.' Av GUNNAR SCHOTTE. I arla morgonstund måndagen den 29 juni 1914 bar det av från Malmö med Halland som mål. Ett stilla regndis bredde sig över skånska slätten men Skogsvårdsföreningens trogna exkursionsdeltagare voro ändå vid gott mod. Foto av G. SCHOTTE den 29 juni 1914. Fig. 1. En del exkursionsdeltagare efter landstigningen å Höka kronoflygsandsfält. Himmelen lättade också snart, och när tåget pustade uppför Hallandsås, låg det täcka Båstad solbelyst nere vid havsstranden. Laholm var samlingsplat- !' Denna redogörelse har blivit fördröjd på grund av den mängd mera aktuella avhand- lingar, som blivit insända och vilka, liksom »Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt», måst intagas först. Red. 220 GUNNAR SCHOTTE. sen för första dagens exkursion, och vid stationen möttes skogsmän från alla delar av landet — även grannländerna Norge och Finland voro represen- terade. Marschen gick genom Laholms små gator ned mot Lagan, där en motor- båt med pråm förde resenärerna utför Lagan ned mot kronojägarebostället Hökbhult. Efter landningen bar det ut på det intressanta Kronoflygsandsfältet Höka. Dagens båda exkursionsledare, jägmästare PETER KOCH SCHMIDT och krono- jägaren J. A. MELLSTRÖM, hade en tacksam åhörarkrets vid sina demonstra- tioner, hur det gått till vid flygsandens dämpning och fältets plantering. En kortare promenad över flygsandskullarna, och vi voro framme vid krono- jägarebostället, omgivet av lummig och täck trädgård, en skarp kon- trast mot de sterila sandfälten utanför. För att exkursionsdeltagarna riktigt skulle komma i stämning och erfara, huru förhållandena voro förr å flyg- sandsfälten, uppläste på begäran kronojägare MELLSTRÖM delar av Kungl. Brevet den 29 jan. 1790 till Kammarkollegium (se Hahrs äldre författnings- samling, sid. 66). Hur i övrigt tillgått vid fältets dämpning och skogsodling framgår bäst av den skildring, som kronojägare MELLSTRÖM lämnat till ex- kursionsprogrammet. Han skriver däri: »Av de faror, flygsanden åstadkom på 1700- och 1 första hälften av 1800- talet i Skåne och Halland, får man en ganska god skildring i en mängd kungl. brev i detta ämne till befallningshavandena i nämnda båda provinser. Särskilt livligt avfattat är kungl. brevet till kammarkollegium den 29 januari 1790 om åtgärder till flygsandens dämpande i Skåne, det äldsta kungl. brev rörande flygsanden, upptecknaren av dessa rader lyckats få se. Men att flyg- sanden långt innan dess varit mycket besvärlig framgår såväl av sistnämnda kungl. brev, vilket omnämner skrivelser i samma ämne 4 martii 1779 och 15 januari 1765, samt av muntliga berättelser från far till son genom gångna tider. Sålunda berättade år 1890 en då gammal man för undertecknad, att han av sina förfäder hört omtalas, det ett hemman i Västra Meilby av La- holms socken i Halland helt ödelagts av flygsanden år 1710, så att husen måste rivas ned. Om Hökafältet berättas, att det förr i tiden varit beväxt med stor ekskog, och en mycket gängse tradition i orten säger, att denna skog brändes upp i slutet av 1600-talet, för att snapphanarna skulle kunna drivas därifrån. Histo- rien nämner dock ingenting om snapphanar i dessa trakter, varför traditio- nen torde vara blott en saga. Men en gård, belägen intill fältet, har dock fått namnet Snapparp, som synes tyda på snapphanar. Att ek någon gång fordom vuxit på Hökafältet torde framgå därav, att gamla stammar svartek någon gång påträffats i sanden vid dikesgrävning, och i slutet av 1870-talet tyckte man sig kunna märka lämningar av gamla ek- stubbar här och där. Nu bär emellertid Hökafältet icke sådan jätteskog. Före 1851 tillhörde nämnda flygsandsfält byarna Mellby, Trulstorp och Åmot samt Hökahemmanet i Laholms landsförsamling, men som fältet ansågs alltid förbliva ägarnas sorgebarn, skänktes det med varm hand nyssnämnda år till kronan för att göras skogbärande, vilken uppgift var betydligt lättare sagd FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 221 än utförd. Vid den tiden fanns nämligen, enligt gamla personers utsago, icke ett grässtrå eller något annat vegetabilium på hela det berörda fältet, endast flygsand, som vid de ofta återkommande västliga stormarna stod tjock som dimma i luften. Fältet lär då ha varit slätt, men för längre tider sedan skulle det förr ha varit översållat med små kullar enligt äldre personers utsago. Som ovan sagts överläts fältet till kronan 1851, och fånget stadfästes av Konungens befallningshavande och Höks häradsrätt 1853. Enligt berättelse av personer, som deltagit i arbetet, börjades åtgärders vidtagande för flyg- sandens bindande å området år 1852. Arbetet ombestyrdes och likviderades av Laholms stad under många år på 1850-talet. Det synes underligt, att staden haft befattning därmed, sedan kronan blivit ägare, men det lär vara så, att staden, som även hade ägor att skydda mot flygsanden, genom Ööver- enskommelse med de förra ägarna övertagit fältet, innan det uppläts åt kro- nan, för att härigenom söka stävja flygsanden, vilket ägarna icke förmådde. Stadens intresse för företaget var fortfarande så livligt, att den, mot något vederlag, hade flygsandsdämpningen om hand länge nog. Jägmästaren C. G. NORÉEN säger 1 historiken i sitt »Skogsodlingsförslag för kronoflygsandsfältet Höka, upprättat år 1882» också bland annat: »Mellan åren 1850 och 1860 hava storartade sandgräsodlingar 1 och för flygsandens hämmande verkställts medelst statsanslag> etc. Det synes således icke ha gjorts genom statens di- rekta försorg. Tillvägagångssättet här för flygsandens bindande har jag haft nöjet för några år sedan skriftligen meddela herr professor SCHOTTE, sådant jag fått mig det meddelat av flera gamla personer, som deltogo i arbetet (se bil. A). Om kostnaderna därför är mig ingenting bekant, men att de varit tämli- gen avsevärda, torde dock vara ganska säkert. Till ledning för bedömandet därav kan i någon mån tjäna en mindre plantering med strandråg (Elymus arenartius) i en rörlig flygsandsdriva å samma fält, som företogs år 1892 un- der min ledning och med en del arbetsfolk, som varit med vid dylikt arbete här på femtiotalet. Dessa försäkrade, att den då huvudsakligast använda meto- den för sandgräsplanteringen var lika med den, som användes nu 1892. Det område, som kultiverades, var 0,62 har; plantorna sattes i fåror med 1 me- ters mellanrum mellan fårorna och 2 å 3 tums avstånd mellan plantorna i raden. Fårorna gjordes med årder, draget av 4 å 5 personer, varefter fåran rättades till med spadar vid ena sidan, så att det blev en rätt uppstående kant att sätta plantorna intill, varefter fåran makades igen med träskovlar. Plantorna togos i sanddrivan vid havet. Plantornas upptagning, transport cirka I kilometer och utsättning på ovannämnda område kostade tillsammans 55,81 kronor. Dagsverkspriset var då 1,25 kr. för karl, 75 öre för kvinnor och 50 öre för barn. Vid flygsandsdämpningen betalades karldagsverken med 67, 75 a 83 öre, kvinno- med 40 å 50 öre och barndagsverken med 25 öre, vadan sandgräsplanteringen då torde ha kunnat bliva omkring 40 $& billigare för lika stor yta. Hökafältets storlek är 366,30 hektar, men därav torde knappast mera än 20 å 30 & ha blivit planterade med sandgräs, det övriga besåddes med ax av samma grässlag, varjämte sattes snittlingar av sandvide, vilka senare vid sin uppväxt bildade småkullar av flygsanden. Sedan flygsanden någorlunda stävjats och åtminstone på vissa platser kom- mit till ro, börjades experiment med skogsodlingar i det slumrande, men miss- 222 GUNNAR SCHOTTE. tänkta sandhavet, vilken experimentering enligt beståndsbeskrivningen synes ha igångsatts omkring år 1860 med uppdragande av vanlig tall dels genom sådd, dels genom plantering, såväl enkelplantering som i block, å de bästa fläckarna. Plantskola hade nämligen anlagts å fältet, och runt kring denna utsattes plantorna spadtagsvis. Intill år 1878 hade sålunda omkring 28 hek- tar av de bäst skyddade och i övrigt bästa platserna gjorts skogbärande dels med svensk, dels med tysk tall. Det mesta av den sistnämnda dog seder- mera ut efter en snabb och slingrig ungdomsväxt. Större tallfrösådder å mera sterila sandslätter lära även ha företagits med en skogsfrösåningsmaskin, som konstruerats av kammarjunkare GYLLENSKÖLD å Vallen. I slutet av 1870-talet sågs intet annat resultat härav än en och annan vindkrökt tallruska här och där. De nedlagda kostnadernas storlek för alla å Hökafältet sålunda gjorda flygsandsdämpningar och skogsodlingar intill nämnda år 1878 äro för mig helt okända, men från och med berörda år finnas tillgängliga anteckningar om såväl utförda arbeten som utgifter och inkomster. Utsättning av ettåriga tallplantor i torr sandmark samt sådd av björkfrö i våt sandmark några år fortsattes till och med år 1883. Tallen visade ganska livlig tillväxt de första åren, men började snart bli tynande, och syntes ej giva förhoppning om tillfredsställande resultat för framtiden, varför den tills- vidare övergavs. Mera än halvannan miljon plantor hade då hunnit utsättas å 123 hektar. Björkfrösådden, vartill använts 58!/, kg. frö, som såtts å 18 hektar, lämnande likaledes mindre goda resultat. Därefter övergick man till kultur av bergtall, vilket träslag enligt överjäg- mästare SMEDBERGS föreskrift skulle uppdragas 1 flera stycken längs fältet jämnlöpande skyddsbälten, som beräknades skola lämna skydd åt mellan dessa bälten blivande värdefullare skog. Men då bältena voro färdigplanterade, hade emellertid förhoppningarna om det lönande i odling av värdefullare trädslag å det magra fältet minskats. Därför förordnades om fortsättning av bergtallodling även emellan de gjorda skyddsbältena. -Som tallplanteringarna av 1878—18383 blivit mer och mer tynande och delvis under årens lopp dött ut, kultiverades största delen av dessa områden ånyo med bergtall samt å en del lägre platser med något vitgran och vanlig gran. De båda granarterna ha dock icke visat trevnad. Å ett sidlänt område har plantering av såväl gran som bergtall verkställts i rabatter, eljest har den försiggått direkt sådan marken förelegat, dock efter dikning i våta lägen. Bergtallarna och granarna ha utsatts tvååriga. Till en början omskolades under några år en del av bergtallarna vid ett års ålder, men då det visade sig, att de oskolade plantorna gingo till fullt lika bra som de skolade, övergavs omskolningen. Planteringsgroparna till de ettåriga plantorna av vanlig tall gjordes med planteringspikar och i 3 fots förband, sedermera ha groparna upptagits med planteringsborr och i I meters förband. 1905 hade flygsandsfältet sålunda övergåtts med skogsodling, varav en stor del två gånger, och hade därtill samt sedermera använts 1,580,000 st. van- lig tall, 2,832,000 bergtall, 36,000 vanlig gran, 63,000 vitgran, 47,000 björk och 5,000 banksianatall samt 587/, kg. björkfrö och 2 kg. bergtallsfrö; tillsammans 4,563,000 st. plantor och 607/, kg. frö — detta från och med år 1878. nd om. Sn FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 223 Skogsodlingskostnaderna ha under samma tid uppgått till 7,186: o3 kronor eller 15:25 kr. per hektar, då en del av arealen, som totalplanterats två gånger, även räknats två gånger. Enligt anteckningarna äro nämligen 471,35 hektar totalt skogsodlade, dessutom ha 39,82 hektar hjälpplanterats, vars kost- nader inberäknats 1 nyssnämnda summa. Under samma tid har å flygsandsfältet nygräfts 18,943 och upprensats 45,941 meter diken för en sammanlagd kostnad av 2,419: 92 kr. Summa utgifter för skogsodling och dikning 9,605: 95 kronor. Inkomsterna från en dylik skog äro givetvis mycket blygsamma, men man får söka trösta sig med, att den indirekta nyttan av kulturarbetet har mera värde. Inkomsterna ha emellertid under samma tid uppgått till: för gall- ringsvirke 1,803: 50 kronor (brutto), försålda plantor 15: 00 kronor, försåld märgel 105:45 kronor, tomthyror 970: 00 kronor samt för jaktarrende 177:00 kronor eller tillhopa 3,070: 95 kronor. Tre kungl. jakter å flygsandsfältet ha under tiden gått av stapeln, vilket visserligen icke gett staten några kontanta inkomster, men gav några mycket huvudbry och många mycken glädje. Åtskilliga andra märkvärdigheter ha nog hunnit tilldraga sig å Hökafältet under dessa 36 år, men som berättelser därom knappast torde intressera all- varsamma skogsvårdare, är ej skäl framkalla dessa för minnet.» Foto av Erik Geete 29 juni 1914. Fig: 2. Tall och bergtall (i förgrunden) å Höka kronoflygsandsfält. Från bostället gick promenaden genom svagt levande eller döda rester av tallplanteringar eller yngre, mera friska och grönskande bergtallsplanteringar. Tallen har härjats av vinden, och dess jämmerliga utseende torde för övrigt även få tillskrivas sydlig härstamning hos fröet. 224 GUNNAR SCHOTTE. Då ganska stark storm liksom på beställning var rådande, rök sanden kraf- tigt, när vi närmade oss de höga stora strandkullarna (se fig. 3). Men dessa flygsandsfält böra just ses i storm, annars får man ej det mäktiga intrycket av vindens framfart. Den rykande sanden, som hårt piskade oss i ansiktet, gav en liten föreställning om, huru det fordom kunde vara i dessa trakter, då fältet endast bestod av en rykande sandmassa. Från stranden genomkorsades fältet österut mot den tvärs igenom gå- ende stora körvägen. Här längre inåt fältet fick man skåda ganska vacker Foto av Erik Geete 29 juni 1914. Fig. 3. Exkursionsdeltagarna samlade på en av de högsta flygsandskullarna. bergtall med tämligen raka, ofta enstammiga former, påminnande om den pyreneiska formen. Bergtallen angripes lätt av rotrötan (Polyporus radiciperda), och träden dödas då fort. Här och var kunde också påträffas smärre hål i planteringen, åstadkomna av denna farliga svamp. Utmed landsvägen gjor- des en annan intressant iakttagelse, som väl förtjänar att närmare omnämnas. Bergtallen var här uppdragen i smala bälten, och i tomrummen hade sedan, när bergtallen fått cirka 15 års försprång, inplanterats ny sådan eller Pinus Banksiana. Nyplanteringarna ville emellertid ej växa vidare fort, och särskilt var detta fallet i de rader, vilka befunno sig närmast den äldre bergtallen. Direktör WAHLGREN ville hålla före, att här förelåg ett typiskt exempel på rotkonkur- rens, som just borde göra sig gällande på den magra flygsanden. Han hade därför rekommenderat uppgrävandet av diken intill de äldre bergtallarna, för att härigenom avskära deras rötter (se fig. 4). Av synnerligen stort intresse blir det att se, huru detta försök kommer att utfalla. I närheten av Lagan blev det tillfälle för exkursionsdeltagarna att se rätt kraf- tiga ortstensbildningar i sanden. Här kunde man också iakttaga, huru tallarna ofta hade dubbla rotsystem (fig. 5). Orsaken härtill kan möjligen tillskrivas ortstenslagret, i det att någon rot kunnat taga sig ned genom en spricka i det- samma, varefter ett rotsystem utbildats på vardera sidan om detta lager. På andra ställen kanske detta förhållande blott kan förklaras av översandningen. FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 2 4. Erik Geete 29 juni 191 Höka kronoflygsandsfält. Foto av rOotsy stem. tvenne med Tall I )iket plantering. näringskonkurrensen. ny Foto av Erik Geete 29 juni 1914. gtallsplantering och t. h, för att upphäva ber Äldre 226 GUNNAR SCHOTTE. Från Höka ställdes färden till Västra Mellby enskilda flygsandsfält, som står under allmän uppsikt. Detta omfattar blott en areal av 13 hektar, men kan uppvisa synnerligen vackra tallbestånd (se fig. 7). Dessa nu 60—- 70-åriga bestånd ha uppkommit efter sådd av kottar. De äro därför med Fig. 6. Karta över första dagens exkursionstrakt. a = Kronoflygsandsfältet Höka. 56 = V. Mellby enskilda, under allm: uppsikt ställda fält. c = Norra Skummeslövs kronoflygsandsfält. säkerhet av inhemsk börd, och ha också synnerligen goda och raka stam- mar. Lika vackra tallstammar får man också se å Tönnersa flygsandsfält en mil längre norrut. Båda dessa fall synas peka på, att tall av lämplig här- stamning nog kan gå ganska väl till i dessa kusttrakter utan att bli »dege- nererad», såsom HEMBERG anser!. Vid Mellby serverades från Laholms hotell en enkel lunch av smörgåsar och frukt. 1 EuG. HEMBERG: Tallens degenererationszoner i södra och västra Sverige. Skogsvårdsf. tidskr. 1904. FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 227 Härefter bestegos skjutsarna, och färden fortsattes mot söder till Norra Skummeslövs kronoflygsandsfält. Detta fält upptager en areal av cirka 72 hektar och är till stor del igenplanterat med bergtall. Synbarligen har det varit onödigt att plantera detta mindervärdiga trädslag på detta ganska goda fält, som kunde bära både björk och gran. Emellertid är bergtallen Foto av Erik Geete 29 juni 1914. Fig. 7. 60—70-årig tallskog, uppdragen efter kottsådd. Mellby enskilda flygsandsfält. mycket frodig, och man finner här kanske de jämnaste och vackraste berg- tallsbestånden i landet. Hittills hade dessa ännu ej genomgåtts med någon gallring, vilket föranledde en stunds diskussion. Flertalet talare yrkade på en rätt så kraftig gallring i beståndet, medan även förslag framställdes, att man ej skulle bry sig om att gallra i dessa täta buskage utan i stället taga upp små hyggen här och var och på dem ersätta bergtallen med ett värde- fullare trädslag. Det ena goda förslaget behöver emellertid ej förhindra det andra. En talare önskade, att skogsförsöksanstalten anlade ett par försöks- ytor med olika starka gallringar för att utröna, huru starkt man bör gallra i dessa bestånd. Tyvärr är skogsförsöksanstalten så upptagen med sina 228 GUNNAR SCHOTTE. stora programenliga undersökningar, att den knappast kan ha någon tid övrig att ägna åt en så pass liten detaljfråga. Tabell 1. Arealuppgifter å flygsandsfält, som besöktes av exkursionen. ] Skogsmark Imp. Inägor | Summa har ar HAr. | CAR har | ar | har | ap ON Ne en ne el vill Kronoflygsandsfältet Höka ... 336 36 29 95 47 RR 370 59 Västra Mellby enskilda, under] | allm. uppsikt ställda fält.. | 13 | — | 13 — Skummeslövs Norra krono- | fly gsand stals Re SA 22 o 647 = 86 Från Skummeslövs-fältet togs vägen över den jämna slätten direkt på La- holm. Hit kom exkursionen 1 god tid, innan tåget skulle föra oss till Halm- stad. Det blev därför tid att släcka törsten i den vackra stadsparken. Här fingo också resenärerna förströ tiden med att titta på vackra bestånd av sil- vergran och douglasgran samt stora exemplar av äkta kanstanjer m. fl. syd- länningar. Vid 7-tiden kom exkursionen till Halmstad, där den tog in på Grand hotell. Gemensam middag åts vid 8-tiden i Tivoli. Vice ordföranden talade för dagens exkursionsledare, jägmästare SCHMIDT, för norske skogsinspektor KrER ocn finske forstmästaren BLOMQUIST. De resenärer, som senare företogo en bilfärd utmed Nissans vackra strän- der i stämningsfullt månsken, skola sällan glömma det intryck, som här en av de vackraste trakter i södra Sverige kunna giva. IR Följande dag togs efter en tidig frukost å Grand hotell extratåg till Sim- långens station å Bolmensbanan, där skjutsar mötte. Dagen var i huvudsak anslagen till färd genom den intressanta, vidsträckta Kronoparken Tönnersjöheden. Denna är belägen uti Tönnersjö och Breareds socknar i Tönnersjö härad av Hallands revir samt tillhör f. n. Halmstads revir. Dess areal framgår av efterföljande tabell 2. Kronoparken är belägen på gränsen mellan det hal- ländska slättlandet och den s. k. skogsbygden. Höjden över havet varierar mellan omkring 40 meter till omkring 150 m. Berggrunden, som endast på några få ställen träder i dagen, utgöres av gnejs. Å utmarken består jordmånen dels av morängrus, dels av rullstensgrus, som båda ha ungefär lika stor utbredning inom kronoparken. Inom de mer eller mindre ljungklädda områdena är humuslagret ganska mäktigt. Så har det vid Sjöbo uppmätts till 30 cm:s djup och vid Ekeberg ända till 35 cm.; humuslagret FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN I914. 2 Fig. 8. Karta över andra dagens exkursionstrakt. & = Kronoparken Tönnersjöheden. e = Ecklesiastika hemman. 2 = Enskildas inom kronoparksgränsen liggande områden. här är i allmänhet mullartat och metmaskar förefinnas ofta. På vissa kullar med kort och gles ljung är dock humuslagret ibland endast ett par eller några få cm. mäktigt. — De av äldre skog beväxta områdena ha ett humuslager av växlande mäktighet, som även här ibland är mullartat. NN 230 GUNNAR SCHOTTE. När kronoparken genom köp tillföll kronan 1892 voro av utmarken egent- ligen endast Skällåshult samt det s. k. Krättet skogbeväxta. Om skogens omfattning lämna befintliga beskrivningar och indelningshandlingar upplys- ningar. Tabell 2. Kronoparken Tönnersiöhedens areal. Ar reval enter co DÅ = . ll Er 2 Köpe- | | Fastighetens namn Kr HM Prod. skogsmark | Impe- : += | skilling = Inägor | Summa | Skogbev. | Kal. Aäxsgae Div. hemman under Stjärn- | Apps Hdel KOM 3 skar scn ses 1892 | 182,500 | 531,28 | 1,185,70 601,60") 584,37 | 2,90295 | Flerd/i0 Bald votes AE 1900 10,000 48,35 28,24 | 21,70"! 21,72 120,01 | i, forareds) Dy” oss... 2..] T902 2,282 14,39 20:79] 23543 | 2150 68,52 » > 1905 7,500 96,10 | 10,93 34,11 141,14 | $JELyltan? g.s AN IGO5.- 175500 LOJ540 9,78 | 20,13 | 44,67 | 182,07 Utmark till hem. Eriksköp! 1910 2,000 — 88,32] — 19,03 | — 107,35 Hem; i Torareds by! :ss. ok 1912 3,500 3,81 42,70 | 9,58 15,80 | 71,89 Summa 225,282 | 1666,37 741,61 | 3,593,593 | Härifrån avgå försålda inägor| 1905 | 76,205 | (455,75 455,75 | Återstår 149,077 2,285,95 (210,62 | 741,61 | 3,138,18 | + Inbegripet sedermera utlagda inägor. Kronoparken (Stjärnarpsdelen) uppmättes år 1898 av dåvarande e. jäg- mästaren GUNNAR SCHOTTE och uppskattades då befintligt virkeskapital till 26,324 kbm., men någon avverkningsplan upprättades ej. Hem. Bala upp- skattades av samma förrättningsman år 1900 och hade då 3,318 kbm., och inköpt del av Torared år 1905 hade 482 kbm. För hemmanet Hyltan är avverkningsplan upprättad av jägmästare HÅRLEMAN, och planen är fastställd av K. Domänstyrelsen för 20 år från I jan. 1910. Enligt denna skulle finnas 7,651 kbm., och den årliga avverkningen är bestämd till 84 kbm. genom kalavverkn. jo AE » — hjälpgallring AT > >» — beredningshuggning Summa 163 kbm. Den år 1912 inköpta delen af Torared beräknades slutligen då hava 390 kbm. Summa uppskattat virkesförråd 38,165 kbm. Givetvis är det nuvarande virkeskapitalet betydligt större. Beståndsfördelningen inom de båda större skogsområdena är ungefär föl- jande: FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN I914. 231 Tabell 3. Beståndsfördelningen i den äldre skogen. i Skällåshult i Krättet Summa Pr ävd blandning hektar hektar | hektar ERT | | 0 1370) on SRS SSE SL SSEL RASA OFRARE RA SEA 50,22 > 50,22 HEST KO OMR Ear SEE er oro SR nås td SK eg See 10,30 | — 10,30 EN FAR NR RA SR RIE Ts rate ja ln s af reales a SS Je YE NeLs ai 5 adel Sära/öe 5,08 97,33 103,41 IBORSOCKSD]OCKI GE 6 eg tes skogs oe sees 41,79 — 41,79 Ek och björk Sve lklslölSr a tletae.a;ö jasst ere) Na dir SYöy ter bla; NAT [na R BA Se 1,68 19,27 20,95 » » » GEN ORT Tr SEE Selar re As 0,92 -—- 0,92 » » » » tall PET ARK AL Sör FlÖ ORT ÄTT CDA Få | 1,05 1,05 STOX KN (Sp) SSK NESSER beg SR TR RA a tr 58,06 | 8,34 66,40 BORD OK 0 CER mak Safe seas Na HUSA 5318 | - 5,18 » LÄTO CIN STARS a Sea se fs SE SAS roles 14,80 = 14,80 (IE ENN GA ÄN Es sr Sa Se ta äg Satsa Vi fe TA Se LJG54 | - 17,53 » SIR STAT SERA Ce Ro SL Se rdr SA RA 7+70 — 7578 IE RR RR RR Rn Ra mr Re mms föra ln AA ET SNeRE 12,10 0,40 12,30 (ERK EAA FE Ra RR So At kf bakas RS se 8 rss en Sa 51,10 — 5I,10 EB aImblan dbestands 55. ses: badas se let dr Siske Sea 36,50 — | 36,50 353,0. I IE26,50 440,43 I Skällåshult har bokskogen utmärkt växtlighet och nästan för god sluten- het. I 1898 års beskrivning angives det större beståndet vid 110 års ålder hava en kubikmassa av 294 kbm. per hektar och en medelhöjd av 21 meter. Längre söderut i det s. k. Lejershult är växtligheten betydligt svagare. Be- ståndshöjden var där vid samma ålder allenast 14 meter, och beståndens ku- bikmassa uppskattades till 143—177 kbm. per har. (En år 1910 utlagd prov- yta i den tätaste delen gav emellertid 262 kbm. per hektar.) Markbetäck- ningen i bokskogen utgöres merendels blott av torra löv, vari, då bokarna stå något glesare, uppspira Oxalis Acetosella och Phegopteris Dryopteris. Här och var finnas också något mossor samt ett och annat blåbärsstånd. Där nu bok- bestånden växa, har säkerligen för icke så länge sedan funnits ekskog, varom gamla nedfallna ekstammar i bokskogen 1 slutet på 1890-talet buro vittne. I mitten på 1800-talet var emellertid större delen av Skällåshult beväxt med bok, men denna har sedan dess delvis avverkats av föregående ägaren, som å hyggena därefter lät verkställa plantering eller sådd av tall eller gran. Kul- turerna utfördes av skogvaktare AHLGREN med mycken omsorg och i synner- ligen täta förband, 3—4 fot. Tallens växtform inom de skogsodlade områdena är mindre vacker, och fröet har synbarligen varit av mer eller mindre sydlig härkomst. En stor del av tallkulturerna ha också dött ut, eller ock hava tallarna undanträngts av självsådd björk. Inom dessa utglesnade tallbestånd bär marken en rik och yppig vegetation av gräs och örter. I Skällåshult närmare Bala finnas självsådda tallbestånd av någorlunda god typ (se närmare vid beskrivningen av försöksytan 272). Medan flertalet skogsodlade tallbestånd måste anses som mindre lyckade, äro däremot granplanteringarna synnerligen vackra. Deras växtlighet är ypperlig och kvistigheten ringa på grund av de täta förbanden. Skogsför- söksanstaltens provytor visa också, att här finnas de yppersta granplantering- arna i riket. I kulturskogarna finnas, som sammandraget ovan visat, rätt mycket barr- 232 GUNNAR SCHOTTE. blandskogar. Synbarligen har vid skogsodlingarna använts blandat frö. Emel- lertid har tallen blifvit förhärskande, och granen har i allmänhet stannat som underväxt. För att i tid göra barrblandskogarna mera likformiga föreslog J. O. AF ZELLÉN redan 13899, att tallen skulle utglesas i de då blott 20-åriga bestånden. Så skedde emellertid ej. Först de allra senaste åren har på nuvarande revirförvaltarens initiativ tallen gallrats starkt, och granen börjar nu att taga sig fram så sakteligen. Produktionen i dessa 30—23 s5-åriga barr- blandskogar är emellertid nu mycket avsevärt lägre än i angränsande granbe- stånd i samma ålder. Några lärkplanteringar, som till en början sågo mycket lovande ut, och varifrån stammar och fotografier med stolthet förevisades vid 1897 års ut- ställning i Stockholm, har för länge sedan skattat åt förgängelsen. I början på 1900-talet måste de på grund av lärkkräftans härjningar avverkas. Ett yngre mycket lovande bestånd, som år 1898 var fritt från svampangrepp (ålder då 14 år), befanns vara fullständigt dött år 1911. Självsådda, synnerligen vackra björkbestånd finnas flerstädes. Det är Betula verrucosa, som helt dominerar i bestånden. Glasbjörken träffas endast enstaka och är då av betydligt svagare växt. Den urskiljes i övrigt lätt i bestånden på den mera avrundade kronan samt på bladverkets något lum- migare utseende. Björken motsvarar här i sin utveckling tyskarnas bästa björk- bonitet. Inom Skällåshult finnas vidare smärre fläckar, beväxta med ek, samt slut- ligen alla möjliga blandningar mellan de olika nämnda trädslagen. Den andra av ålder skogbeväxta trakten av kronoparken, det s. k. Krättet, består huvudsakligen av ekskog, dels i rena bestånd, dels i blandning med björk eller något tall. Eken, vilken till största delen utgöres av vinterek (Quercus sessiliflora), har särdeles svag växtlighet. Bestånden uppnå vid 25 års ålder endast 3—4 meter och vid 50 år allenast 8 meter. Att växtlig- heten är så ringa får i första hand tillskrivas den grunda jordmånen och det exponerade läget. Härtill har också bidragit, förutom ekartens karaktär, be- ståndets uppkomstsätt. Många individ utgöras nämligen av stubbskott, i det att bestånden i viss mån kunna sägas blivit behandlade som vid lågskogs- skötsel. Stubbskotten ha också uppkommit efter det skogen brunnit av. Skogs- eld uppstod förr ofta 1 Krättet. Det berättas t. o. m., att sådan ej så sällan anlades. Förre ägaren utbetalade nämligen belöning för den, som där upp- täckte skogseld. Det skulle t. o. m. ha inträffat, att eld anlades i skogen, varefter mordbrännaren själv rapporterade elden och utfick belöningen härför som en extra förtjänst. Till ekarnas fula växtform härstädes har slutligen bidragit angrepp av parasitsvampen Nectria ditissima. I dessa ekskogar är humuslagret ovan morängruset 6—7 cm. mäktigt och ganska torvartat. Markbetäckningen utgöres huvudsakligen av strödda mossor samt rikligt med ris (mest blåbär). Ibland förekomma också ormbunkar (Pteris), eller ock är ekskogen så sluten, att markbetäckningen endast består av torra löv. Enbuskar förekomma i stor mängd i bestånden och på några ställen kaprifolium (Lonicera Periclymenum), som klänger mellan träden och påmin- ner om lianerna i de tropiska urskogarna. Hela det övriga utmarksområdet utgöres av ljungmark, som sedan år 1893 skogsodlats (mest genom plantering) med dels tall och gran i blandning. 5 rader +tall och 5 rader gran eller 5 rader tall och 3 rader gran, dels av FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN I914. 233 gran eller tall i rena bestånd. ”Tillkoimsten av bältesplanteringen har sitt särskilda intresse. Overjägmästare LINDBOHM ansåg, att hela parken skulle planteras med 1 rad tall och 1 rad gran; jägmästare HOLLGREN ville däremot draga upp smärre rena bestånd av vardera trädslaget allt efter markens väx- lingar. Kompromissen mellan dessa båda åsikter blev den nämnda bältes- planteringen. Undantagsvis förekommer i bestånden något vitgran, bergtall och sibirisk lärk. Skogsodlingarna äro utförda å 5 och 6 fots förband. När det gäller plantering av tall, visar sig detta förband allt för glest, efter vad man nu kan döma. Kulturerna ha i medeltal kostat 52,78 kr. per hektar (se efterföljande sammanställning). Här och var kvarstående äldre tallbuskar i bestånden äro dels självsådda, dels uppkomna efter direkt sådd. Förre ägaren lät nämligen beså ljungmar- kerna å mycket glest förband med tallfrö för att, då han ej ansåg sig ha råd skogsodla hela fältet, åtminstone erhålla fröträd för markens vidare be- sående. Alla dessa nu skogsodlade ljungmarker ha givetvis i en ej alltför avlägsen tid burit skog av tall, ek eller bok. Skogens försvinnande tillskrives, förutom avverkning, de skogseldar, som uppkommit eller anlagts under forna gräns- strider mellan svenskar och danskar. Att marken sedan allt framgent under längre tider förblivit skoglös beror på ljungbränningen, som fordom för betets skull bedrivits i stor skala. Under de senaste 30—35 åren har dock ingen ljungbrand förekommit här, undantagandes på ett par smärre områden, där eld från rågrannarnas områden gått över kronoparksgränsen. Tack vare att ljungen sålunda relativt länge fredats från bränning har, som redan nämnts, skogen börjat uppväxa av sig själv här och var. Sålunda finner man små talldungar på flera ställen å ljungen samt gott om enstaka smärre tallar. Inom den nordligaste delen av parken kan man ock finna en- staka bokar å ljungmarken, men ha dessa endast kunnat taga sig fram under skydd av enbuskar. I närheten av Krättet sprider sig ock eken något ut på ljungen. Vid den kartläggning, som år 1913 och 1914 utförts av sydvästra Sveriges ljungmarker, har författaren skilt på följande typer: lavrik ljung- hed, ren ljunghed (mellan ljungstånden finnas varken lavar eller mossor), moss- rik ljunghed, enrik ljunghed samt försumpad ljunghed. Av dessa typer har den mossrika ljungheden den största utbredningen inom kronoparken. Det ganska mullartade humuslagret är vanligen 20—25 cm. mäktigt och vegeta- tionen ganska rik för att vara på de enformiga ljunghedarna. Den utgöres av: Mossor rikliga — ymniga: Hylocomium parietinum. Ris rikliga: Calluna vulgaris vt, Vaccinium vitis idea e, Arctostaphylos uva ursi e, Genista pilosa t-s. Gräs strödda: Zriodea decumbens t, Aira flexuosa t, Asgrostis stolomifera t. Örter tunnsådda — strödda: Potentilla erecta t, Campanula rotundifolia e, Succisa pratensis e, Achillea millefolium e, Galium saxatile e, Antennaria dioica e, Galium wverum e, Cornus suecica e. Denna marktyp är en ganska god granmark. På lägre delar av sluttningar är humuslagret ännu mäktigare (25—35 cm.) och markvegetationen något 16 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 19106. 234 GUNNAR SCHOTTE. rikare. Här är förekomsten av ormbunkar, Pteris aquilina, särskilt anmärknings- värd. Man träffar också Spirea Ulmaria och Trifolium medium. Den lavrika ljungheden, som har mindre utbredning å parken, karaktäriseras av att mossorna saknas eller spela en underordnad roll i markbetäckningen. I stället ingå lavar i bottenskiktet. Dessa marker ha i allmänhet varit hårt brända. Humuslagret är ringa eller saknas t. o. m. alldeles ibland. Mjölon- risen spela större roll än i den mossrika heden. ÅA denna ljungtyp är det svårt att få upp granen. Försumpade ljunghedar förekomma särskilt i kronoparkens sydöstra delar. Vegetationen har här ofta följande utseende: Mossor strödda: Hvlocomium parietinum samt Sphagna. Ris rikliga: Calluna vulgaris, Myrica gale, Erica tetralix. Gräs rikliga: Molinia coerulea, Carices (såsom chordorrhiza, pauciflora m. f.), luncus effusus. Örter enstaka: Narthecium ossifragum, Gentiana Pneumonanthe. Här och var finnas också unga björktelningar i stor mängd. Sumpmarkerna bestå dels av egentliga kärr, dels av starrmossar, tuvmossar och rismossar. En del av mossarna äro förträffliga torvmossar. Många av dessa sumpmarker lämpa sig för avdikning, särskilt de grunda !/,—1 meter djupa, starkt sluttande mossarna och kärren i sydöstra delen av parken. Om- fattande avdikningsarbeten ha också påbörjats å parken eften en av dåvarande e. jägm. G. SCHOTTE år 1899 upprättad avdikningsplan. Störst bland de av- dikade områdena är den s. k. Ekebergsmossen om 23,77 har. Här blev efter avdikningen så torrt, att gräset några år skördades med slåttermaskin. Nu finnes här ett rikligt björkuppslag. Många av kronoparkens mossar äro emel- lertid så djupa, att en avdikning ej är lönande för skogsbruk, särskilt som de ofta ligga i djupa bäcken, omgivna av rullstensåsar, som måste genom- brytas. De hittills utförda dikningsarbetena ha för åren 1903—1913 dragit en kostnad av 10,417 kr. Sammandrag över utgifter och inkomster för kronoparken Tönnersjöheden under åren 1893—1913. Utgifter : Skogsodling: Plantering å 1,000,4 Bar 33,24'7,43 medelkostn. pr har kr. 30,49 Sädd-3. 215,5 Mar NR 3,549,60 » MSN SS Hjälpplanter. å 639,43 har 12,457,27 » SENSE KDE 10) Plantkostnad: plantskolor, frö, transporter smssm.. 175 715,35 Markberedning för själv- IELVÄXT arr sA EPN a 257,25 Hyggesrensning ............... 20,17 Inventarier för kulturarbet. 1,629,92 > å LAVAS Transport 68,937,02 FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 235 Transport 68,937,02 (ÖVLIga SIMVentarler”..4..sssw.ssssressosbans 482,— ETT SET LA CSS rr daner er ds RN Sie ledad aska 10,417,49 BSD TAS STI Påganst edge Sed e ESARA ÖMT Rågångsrensning och hägnader ...... 992,76 NR ONA LET SAN Af Hep Sa Br ba nja SSR TR ES 9,934,67 ALTESHETL Ta RV SSR de ae SR NOAA ER SEELE BINSOGLAI FUSTeTNO CHR ODEL Aas sab dns liga 18,900,42 SRS S TA CElNan OS sen Peers sil ös urges 1,37 1,14 DASSAULT BN ER 3,899,47 JSKODOLET:3,3, 230,39 Härtill kommer andel i för reviret gemensamma utgifter under samma tid kr. 11,613,76 samt förvaltnings- och bevakningskostnader jämte ränta å köpe- skillingen. Inkomster : Skogsförsäljningsmedel av uppbördsmyndighet uppburna ERNA Se Ra ss SY SEN ST NETA ST sär ef 33,907,40 av revirförvaltningen EL RAS NA är ID CSR NE 4,014,89 37,922,29 IF ÖTSENGE [SEE NG (3 er Apr srt Song SAS SAR ga SARAS AA 2,158,— HAKE SITE CEN AR erg SRA TSAR ÖRE oo a ee SA Tr SA Sr ES SD sl Aelg äg oe Tee sed 4,048,82 Rn GT EIN) GE rn an a a ve RE Sf ofået f öre fa jga 50,96 1,24 INRE CRS ER San SR RR rann Ar nn RA Rn mA TT mr me än sla 1530 Kronor 102,489,26 Härtill kommer ränta å försäljningspriset å från kronoparken försålda hem- mansdelar. Vid Simlångsdalens station mötte ett större antal bekväma ekipage, som åkt landsvägen från Halmstad. Efter att i dessa ha passerat bron över Fylleån voro vi inne på kronoparken. Vid lägenheten Åbacken passerades på vänster hand en större välskött plantskola. Vägen gick sedan genom medel- ålders bokskog, varefter ånyo passerades en plantskola med omskolade gran- plantor, oomskolade granplantor 1 breda såddränder samt nyligen uppkomna bokplantor. Till vänster sågs å en mindre ljungbacke en plantering av Pinus Banksiana, varefter vi voro framme vid den täcka Skällåssjön med sitt klara källvatten. Vid Skällås” hemtrevliga och vackert belägna gård (fig. 8) läm- nades skjutsarna, och en skogspromenad på cirka 5 km. följde genom Skällås hult mot Bala (se kartan å sid. 219). Strax bakom Skällås gård gingo vi över en enrik ljungbacke, försedd med 18-årig granplantering, som nu synbarligen började växa raskt. Härefter följde ett 40-årigt kulturbestånd av tysk tall, uppdragen på gammal bokmark. Beståndet såg givetvis synnerligen dåligt ut, men har under de sista 15 åren haft ungefär samma utseende. Det var nu — ej alls för tidigt — bestämt för omedelbar avverkning. Strax norr härom sågs en 33-årig granplantering, som har sitt särskilda intresse. Redan åren 1897 och 1898 iakttog här förf. den topptorka, som sedermera av La- GERBERG beskrivits under namn av Crumenula abietina. Endast på ett par av 236 GUNNAR SCHOTTE. granarna kunde man nu se spår av skadan. Alla granarna hade efter topp- torkan bildat ny topp och voro fullt raka. Efter en skifteslinje genomvandrades en mycket tät 24-årig granplantering med riklig inblandning av omkring 20 år gamla björkar, som här och var började piska granarna ganska illa. Härefter voro vi inne 1iett 40-årigt, plan- terat granbestånd, som nyligen genomgallrats av skogsförvaltningen. Exkur- sionsdeltagarna hördes belåtna med den ganska starka gallringen, som efter jägmästarens föreskrift utvisats av kronojägare FRIBERG; möjligen torde för Foto av K. Montgomery, juni 1914. Fig. 8. Skällås gamla gård — en typisk halländsk gårdsinteriör. mycken pietet visats en del insprängda, något överskärmande bokar, som med tiden komma att taga ännu större rum 1 beståndet än nu. Sedan följde ett cirka 50-årigt björkbestånd, där statens skogsförsöksanstalt anlagt försöksytan n:r 52 (se fig. 9). Denna yta, som omfattar en areal av 30 ar, anlades våren 1906, då den gallrades. Vid revision på hösten 1911 ljushöggs beståndet, som under tiden icke obetydligt skadats av snötryck. Beståndet består nästan uteslutande av masurbjörk; endast ett fåtal glasbjör- kar avvika med sin kortare växt och sina lummiga kronor. Uppskattnings- resultaten från ytan framgår av tabell 4. Exkursionen drog nu in i ett cirka s5o0-årigt blandbestånd av bok och björk. Detta hade hittills synbarligen lämnats orört av skogsvårdaren, och torrträd funnos gott om. Beståndets historia var ändå av intresse. Efter den gamla bokskogens avverkning här för mer än 50 år sedan hade planterats tall, som likväl alldeles dött ut. Några få tallrester vittnade ännu härom liksom en raserad stenmur kring en igenlagd plantskola. I stället hade infunnit sig en synnerligen - växtlig självsådd av bok och björk. Man kunde emellertid nu iakttaga, huru flertalet bokar voro starkt gnagda av hare. Några rätt stora träd hade på grund härav t. o. m. torkat. SVÄRDSFÖRENIN( FOTA. EXKURSION SOMMAREN TIONDE ENS SKO( FRAN ir z0z of ocfv bg 8'91 1/1 z67 0011 LvI 2'61I = gof — | euwung | ERAE | | 60t€ LLA do) otgz BYLI 8 = g5ttz L'gz = er 6z—5z 65:€ 1 tog' I Ane Lea oc — BEG NA — gt I tz—o0z z9'0g | c6L'z L'g1 eli gzI = 0066 1tl1 = 997 61—S9S1 rl'6 glE'g ASA (0 | zO0I = 869'0 DET - 25 bi— 01 Soto o1o'0 [oKES £'6 tr = TT NE STA =E XI 1161 Ge QI ec otGb £tg 1!61] g'GI zlv o'g€I SQI zt li et ll 008 | Jewurwungs | | | | rez | getto bigz 8' I 9 [ ol stol] 8'te | SSA EOS 6z—Sz| I I | | | | | | 9'0 | 9loto o'zz LE LI e ig IA a Lo LR] FÖLG BE | 091 Fz- oz | | | | . | | | I I pegr | 260'z z'91 ONA zOI Egg | ze8'g ER AVE NN 61- SI | | | | | IG) ENSE en bot otoz ENG EST SST EPO ät tel Al eteto (är) ARR gS Lä 0) 990'0 LS none ar 6—S9 IA 9061 | | | se | | | | | | | FÅ KL 000 BEE RAA "wq XY "WIAN "UI 00 = a) TS | "Wq XY "UTAN "uta "ur ss | | I | I II SPE S - | h T[[2G eSSe ul vIÅ "UuTe IP [OL Belur I esse u ev Å "WRIP OL Bjur I 1 dj: Pion P7 ] ' Pat [7 ssep | sesBuru SEN 2SSPUDTIQ NN I a 4 JET (] MN! QI : = -PUnI) I-PPAW PP -UIBIS MANI -PUnäIs) I -[2pP9]A I -PP2N -UIBIS | -turis |-nexsddn | uonaAnposd[el0, MIA JeIfe3N pUuelsaq IpUurtsvLAILAY | 'Boxsyrofq I zS o:u UPJÄSYOSIOY "PF IPIeL 2 8 GUNNAR SCHOTTE. Exkursionsrouten vek nu av mot söder genom ett synnerligen ståtligt, cirka 120 år gammalt bokbestånd. I beståndet kunde beundras många raka, 25 meter höga stammar (se fig. 10). Beståndet, som är ett av de vackraste svenska bokbestånd, väckte verklig sensation. Strax väster härom besågs en 33-årig granplantering, uppdragen å gammal bokskogsmark å 4 fots förband. I detta synnerligen jämna bestånd anlades hösten 1911 skogsförsöksanstaltens gallringsserie nr 188. Trenne ytor om vardera 20 ar utstakades, varvid en lämnades orörd (avd. III), en låggallrades starkt (avd. II) och en krongallrades (avd. ID. Av uppskattningsresultatet (tabell 5) framgår, huru jämna de olika avdelningarna verkligen voro. Gall- ringens utförande får en klar belysning genom en jämförelse mellan medel- diametern hos utgallrat virke och hos det kvarvarande beståndet i de olika avdelningarna. I den krongallrade ytan är medeldiametern densamma på det kvarvarande beståndet och det utgallrade eller 8,5 cm.; hos det låggallrade däremot 8,9 cm. (kvarvarande beståndet) och 6,: cm. (utgallrade). Från av- sättningssynpunkt är givetvis krongallringen att föredraga, då det ej kan vara mycken idé att kosta arbete på att avlägsna den stora mängden av små under- tryckta träd i dessa bestånd. Härefter genomvandrades 35-åriga bestånd, uppkomna genom sådd av tall- och granfrö. Här hade nu revirförvaltningen vidtagit den lämpliga åtgärden att starkt gallra tallarna, som voro märkbart förhärskande, och härigenom släppa fram den undertryckta granen. Nästa halt gjordes vid en annan av skogsförsöksanstaltens gallringsserier, n:r 50 I—II. Denna anlades år 1906 i den då 32 år gamla granplante- ringen. Vardera avdelningen omfattar en areal av 21 ar. All självsådd björk borttogs, varjämte granen i avd. II låggallrades svagt och i avd. I starkt. Vid revisionen hösten 1911 användes samma gallringsmetoder. Vid denna revision fälldes ej några nya provstammar, utan uppskattningen skedde efter 1906 års provstammar. Efter vad det visat sig vid uppskattning av andra ytor, har härigenom uppskattningen vid revisionen blivit för låg — en sak, som får regleras vid nästa revision. Deén löpande tillväxten visar sig nämli- gen endast vara 9 kbm., men är med all säkerhet mycket större. Försöks- ytans bonitet motsvarar schweizarnas granbonitet II—ITII (tabell 6). Skiktförmågan i bestånden är synnerligen stor. Mycket gran finnes näm- ligen i 2:dra och 3:dje kronskiktet. Hade gallringen utförts som krongall- ring, skulle detta framträtt ännu klarare. Orsaken härtill kan dels tillskrivas den goda marken, dels möjligen fröets proveniens, som antagligen är sydlig, dels också tidigare överskärmning av en del björk. Strax härefter genomvandrades ett 40-årigt björkbestånd med under- och mellanbestånd av gran. År 1906 anlades av skogsförsöksanstalten i detta då 34-åriga björkbestånd trenne gallringsytor (serien n:r 51). Den gran, som fanns i bestånden, hade då närmast karaktären av underväxt. Avsikten med ytorna var enligt förda anteckningar att utröna granunderväxtens inflytande å björkskogen. Inom avd. I och II, som båda gallrades starkt — avd. II, vilken är dubbelt så stor som de andra eller 48 ar, skulle sedermera ljushug- gas — kvarlämnades granen; inom avd. III borttogs däremot all gran. Vid revision 1911 har avd. I och III fortfarande gallrats starkt, medan avd. II ljushuggits (se tab. 7). Som var att vänta, har granen kraftigt tagit sig upp 1 björkskogen — att hålla den som underväxt går givetvis ej — och ytorna r- 19000. Vv ENSS( )N Tönne S ronoparken K I & 5: sjöheden. I914. -årig boksko SOMMAREN 5 10. II Fig; Zz 7)) Å z Zz TIONDE Tönnersjö- av F. AMINOFF 1906. 2): Fo to 5 MORPR AED ons Ar AND T Ott DJ SÄ RET TR Kronoparken sytan FARS RN skr a ANAR ARA NI 5 sc nå K skog. heden (försöl FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS sförsöksanstalts saml. rig björk o Statens Skog 50-å 3: 9. SCHOTITE:; GUNNAR 240 | £6T. | sogE | |Ebo'rr'a8) IE 1161 | | "PI0QIO "UI "PAY | | | LE) LAS BAT 10z 001 9 [SKE Not rotor FOO — IG | | | | SE | GI 6z Lo" I, 1'9 svRA ORO ke IFO9T |östteen ocg IQ ÖSK OLA NE 1161 "BuLrIfe33e] AILPIS "II 'PAV 9'9 SEGERIEDKO btoz | 001 9 AT 1'6 ZeG SSE || | 41 +E 86'9 Ste gg Olga 8 || GO | 9etkell SR vel Szo'g 1€ 1161 "BUIIJJ[eBUOJIY "I "PAV : | | | | | | | "uu 2 CEST "WIAD STR ST UTG SN | LTRASD UD RA ST | "8 &» | 7s0q | 2 | bj | il | ONS j TEA | TS IE EG SES "Iles | esse SES Eat 2 ej I wrp | plog essew | Be | wep | ploy op] | |-FSNEAD [OSAR | | n | [E)UBTULIS | | [PIUBWe]S 3 | sesSuru AV AV |SEFECTNESMLAN DT essewyiqnyg — |PUNIDN |-I9P9IA | -I2PoN FALSNST SP UnTS RN FTPPSN | SP | Hä | En | eg (RARE ER ERE ene 2 | 3 | PS | uomnnpord[reroT, DES NIEA PR a 6 IF] e 3 2 A pu ev 152q 2 pPUPIPAIPA SY Kl | PPau SUYIV I ; 'SUIISJUBjdues3 I 881 ou UPJÄSYOSIOY 'S INGeL Orörd. 241 OLA: ii 188: SOMMAREN Försöksytan SR, r RE id I sä RARE RR NES Jan ARNES 0 Zz dn [24 24 zz TIONDE ISVÅRDSFÖRENIRGENS e FRÅN SKO( I-åri ranplantering å kronoparken Tönnersjöheden. S S J EE NEN NRA N » . Är: GREAT Sa Rn RR FR KÖR gr ä SM I AN ; ; ME | ET Fig. Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. GUNNAR SCHOTTE. gROVPIgre Re 0 sten RR försöksanstalts samlingar. Foto av Epv. WIBECK 1911. 31-årig granplantering å kronoparken Tönnersjöheden. Försöksytan 188: II. Starkt låggallrad. Fig. 12. FOÖLA; EXKURSION SOMMAREN TIONDE SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS FRÅN NM > STAR NM Vasdaamdl oede prt IR Ae DE WIiBECK 1911. EpDv. Foto av gar. samlin Ur Statens Skogsförsöksanstalts 1 188: Försöksytan å kronoparken Tönnersjöheden. granplantering be 1-årig 2 d Krongallrad. GUNNAR SCHOTTE. 244 RE — — — f|ore otG OGR SÄ EA il EforAsA006 ob |XI 1161 Ene FRE PETIG [a RR TA ENT STON) far orgnr EA te ETSON (jo An | 6'61 LIE | 255 gest FET KATE OGT | "1IÖT Bursfpe33ej WILIS 'SFOJIIOQ UIJJXBAISPUNULIS EP "YOGI BurIe33ej ILS "IH "PAY | ; | / — | — -- AR TEEN et Görs Ean Sil OR S'VI | — Lek Ob IXNI IIGT| SES IEorE EI FR fa Sn Es 9t€ et 6'6 588 | oja EN Org TESS ebb $E IAT 9061 | "1161 ua333nuysnfij 9061 Furtffe33ej INJEIS "IH 'PAV | | | -— | ket I TR 6'6 BET FE lj An KET g06 Ob INI II61 Tre jEsdar ojAsoRi gon Iäfoe öSne e'p Et oto €80- — | SES g8'€1 ENTITET eps Ke AT 9001 "1161 420 9061 Burtff[e33e] HILIS 'I "PAY | a | Fe ” | "wuqx || 2 | "wuqxY | "WAY | "ua | "ur ”S "WuqY "UTAN | "wa | "wu S 12 "AIEAY | "AIBAY I[[e3 eESSPUI PoE BJ I Wet ploy [ejusuwejs BSSBUI vlIÅ | uWreIp | ploy [Eueurejs 3pIe 1esuru åÅ S ABVIE (TT -MIQNS ESSPUDTIQNS -PUnIE) I2P2N -I2P2N Ar MNIQUS -PUnID) -[2P2AN I92P2IA 3 SIP 3 dd PES = SE äl SER rpuRIs SRIGESN "AT[VPpam "Hy uonmpoad[erot, 2 X 1 I A TECK I I e 3 2 (el Pp u 4 IFS q 2 P 15 DAG IE OMR NE US M od | "Pugejsaqytoflq I IS o:u UJIIIsSSYOSIOd "Lo Te orSrA RN re tot z'zI AR Seg VAG JE Fö ANG (BAT NERE ESA SS RNE san ARON |A agte SS AN 85" FRA ENA AO SN RS fel SE "BESS ? SEG ? SE bot / 66 SiS EES g0e | 06fge FO Fein OMS 9] AN A 9061 "Fuse 33e] HILIS "I 'PAV EA BSR SUN GS S'6 SER NSORNR LA RITADE TA CERRO) ETEN An IS6z'E TO SER ST ETTO Er RO Br er SE [a så ÄR se Et AA Fe SS | al | = (ENSO NS 61 toy fet Ess ooGK ö03 AE I VSB liter eter ISopRs agilnet IA 906 | "Suntje33e] 3eAS "IH "PAY | RR a 24 IR Rop 9; "WqY | KUA |D "wu ”S "urqa "UTAN | "wuad "wu | s 26 | | TE fl a "eg BSSPUI ! SS vlÅ | "WeIp ploq ue BSSP UI vIJÄ | "uwuep ploy [YuewrS Tp] sesBuru | ” 4 ABIE(T | -MNIQUS] eESSPUDTIQ NS] -PUnI) PP -PP2N : [I QN IH -PUNIP) PP PP 3 sp I SS I I ANT RAVE ATLAS [GR NGE å fö: TA [AA | -uws |PeAxsddN "AT[D[2pour Hy | uonnpoad[ eo, 2 bil a I A JR [ I e 3 al QQ Pp u rv JAS q 2 Pp ERE IAEA ST BLA Sj -oq "BONSUBIB I OS O:Uu III3S UPJÄSHOSIOH '9 IPIEL FRÅN SKOGSVAÄRDSFÖRENINGENS SK ” pa S Vass VR VIA VRR Vv LR 07 AR s FTONDE EXKURSION SOMMAREN 1OTI SCHOTTI av G Foto Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. Ur 1914. Starkt låggallrad. 50. if Avd. ER Försöksytan Fig. "Tönnersjöheden. ntering i kronoparken Svagt läggallrad. 50 be SÅ 14. Avd. II. Fig. + 45 246 GUNNAR SCHOTTE. komma nu närmast att giva ett gott exempel på, huru fort man kan erhålla rent granbestånd under avsikt att samtidigt söka skörda björken så grov som möjligt. För övrigt är granen här det äldre trädslaget. Beståndets historik är nämligen intressant nog. Efter bokens avverkning såddes på hygget både tall- och granfrö. Samtidigt eller strax härefter infann sig självsådd björk. Tallen dog ut, och björken tog sig hastigt upp, medan granen bildade under- växt. Beståndsbilden från år 1898 är helt annorlunda än den av år 1913! Jämför fig. 16 med figit7- Exkursionen gick vidare genom cirka 35-åriga tallbestånd med underväxt av likåldrig gran. Ganska omfattande arealer av delvis ogallrade, delvis på senaste tid gallrade bestånd hade nu genomvandrats. Diskussionen blev där- för allt livligare om gallringsvirkets tillgodogörande. Skogsförvaltningen med- delade, att det är svårt att få avsättning för detsamma och att få god in- komst av gallringen. Skogsmännen från Bergslagen framhöllo häremot, att det finnes ingen annan lösning av den frågan än att börja kola gallringsvirket, då avståndet till järnvägsstationerna ej är så stort. Visserligen kan ej itrak- ten erhållas därför kunnigt folk, men genom anläggande av väl bebyggda skogsarbetaretorp i de här och var på kronoparken rivna torpens ställe, skulle nog nödig arbetarestam kunna erhållas. Även om de första åren kolningen ej kan bedrivas i den skala, att den blir lönande, ansågs det nödvändigt, att den utfördes. Det framhölls nämligen som alldeles oundvikligt, att i tid an- skaffas en skicklig skogsarbetarestam, tills om cirka 10 år hela kronoparkens 5,000 tunnland måste övergås med den första gallringen. Exkursionsrouten var lagd mycket omväxlande. Från de 35-åriga barr- blandbestånden voro vi åter ute i ett större bokhult, dock av betydligt sämre kvalitet och bonitet än det, som förut skildrats 1 denna berättelse. Här hade skogsförsöksanstalten uppskattat en tillfällig yta (n:r 168) i nästan orört I 30-årigt bestånd. Tabell 8. Försöksytan n:o 168 i 130=årig bokskog. Stamantal | Medelhöjd | Medeldiam, Grundyta Virkesmassa | st. m. cm. kvm. kbm. StamVveC. smsa | 1,308 | 15.3 | 18,6 35,7 262 Grenv. över 7 cm. = | = = = 30 Summa | — | — | = | — 292 Träden fördela sig på kronskikt och trädklasser på följande sätt: I |A rr dra ÄG RN 2 OP RAR lg 210 rr ar ASEA AR FASSSPENT NA 4 ÅR RA dn SäsEoaA 34 ENE SNER Asa 28 ERS a — CSA 4 AC NER 40 ACS I rod sb 20 [PAST fen — (RASER 28 DO TAN re 52 DAN rk RR — SER NE a 8 36 DES Ske a 4 (2 RR 116 Fa ERE 52 CURT SNES AREA 268 (CE RR 36 SNR ås ac — GC PENNA SA 44 GIRL SSE NR 76 IAEA SE sa 92 (ÉTIENNE — ES bosessbosdanae — 156 (INT bo 3 112 (RS RNE COLE 52 PATINA Ng 4 348 768 S:a 1,308 träd rn <+ N Sy 'oIeuas IR $I uaw '91 "Sy "USplIq v SJUÅS NOSSTIN 'fTV 09] Puptquelg 'sopejue 19 fu ÖS wos sjeld ewwes Iejogun ur TI :IS BJÄSYOSIO "Puelsaq UILIISSYOSIOJ 9O6I Ip "purrsaq PA "uPpayafsrunor, uaxred -— 2 N 278 [4 S | RR fp 3 ; : p S Nr -ue[[9w WOS UuPIS paw 'uaäsnysnf(| Soxsyrofq due-zk (1 34 -OUOIY "”UPIG AR IXBAISPUN pour puersaqyrolq 1811v-/(z '91 '3L 4 '€£161 HINVA NVNIV AB 0104 HIS UVNNAD AB 0304 oh € = = Nn FA Tp) MA 4 - GA un Zz 4 = 7 Z < > V un FRAN GUNNAR Sr FR JE ige 1 SCH OTTR: 1010, (OT GILLE (CE av Foto Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. 168. Försöksytan Kronoparken Tönnersjöheden. bok. 130-årig »urskog» av 18. Fig. FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN I914. 249 Beståndet har den typ, som man förr ansåg uppkommen efter betesskador i ungdomen. Flera individer förete emellertid »vrang» form, och det är ej osannolikt, att ärftligheten spelat en viss roll, därest beståndet härstammat från mer eller mindre krokiga träd. I beståndets västkant, som samtidigt förr utgjorde gräns mot inägorna och de stora ljungfälten, finnas särskilt gott om »vrange»typer. Bortre delen av samma bokhult hade av skogsförvaltningen starkt ljushug- gits för att försöka föryngra detsamma genom självsådd. Utefter en nyanlagd väg fortsatte vi över en del mossar fram mot mera sterila marker. Vegetationen visade synbarligen, att vi närmade oss de stora ljungtrakterna. På vägen dit passerades ett 60-årigt självsått tallbestånd, där skogsförsöksanstalten anlagt en försöksyta (n:r 272). Här var förr kal ljungmark. En gammal minnesgod arrendator DANIELSSON på parken meddelar, att han som vallgosse kunde stå på högsta kullen och se åt väster idel ljung- kullar. Där ytan ligger, funnos några få fula, greniga träd samt ett tätt plant- uppslag. Det är uppenbart, att dessa nu cirka 100 år gamla träd, som ännu kvarstå i kanten av ytan, ha gett upphov till beståndet. Detta växte upp tätt och ingav ett synnerligen lovande utseende. För 15 år sedan åberopa- des det ofta som exempel på, hur god tallskog verkligen kan erhållas på ljungkullarna. Vid hastigt påseende kan man också tycka, att de krokiga och fula föräldrarna givit en mycket god avkomma, som föga liknar dem. En närmare analysering av trädindividen visar emellertid, att ett ovanligt stort antal träd äro frodvuxna eller krokiga, respektive b- och c-träd enligt försöks- anstaltens beteckningsschema. Med hänsyn till den abnorma fördelningen mellan välformade träd samt b- och c-träd har gallringen varit vansklig att utföra. Den skulle enligt före- sats vara stark låggallring, men har i verkligheten blivit utförd något starkare, Samtidigt ha flera b- och c-träd måst kvarlämnas för att ej för mycket störa slutenheten. Uppskattningsresultatet och den utförda gallringen framgår av vidstående tabell 9. Vi kommo så ut på ett avröjt område, som nyligen planterats med 4-åriga omskolade granplantor. Här var förr ljunghed, varå ett glest tall och björk- bestånd invandrat. Under detta inplanterades gran åren 1895 och 1897. År 1911 avverkades tallen och björken, och den 18-—20-åriga granplan- teringen ibättrades. Vid Bala ödegård mötte från Grand hotell en delikat frukost av påbredda smörgåsar samt jordgubbar med grädde, som livligt lovprisades. Sedan bestegos skjutsarna, och det bar av ut genom de vida skogsodling- arna i ljungmarken. På vägen till Ågarps gård sågos från vagnarna 20-åriga rad- eller bältes- planteringar av tall och gran. Tallarna syntes stå för glest och hade ej ännu förmått helt kväva ljungen; granarna voro visserligen betydligt efter tal- larna i växt, men voro i Övrigt gröna och pigga och syntes trivas väl å ljung- marken. På andra sidan Ågarp besågs en 20-årig sådd av tall. Här var ljungen nu nästan fullständigt kvävd under och mellan de plantrika såddgroparna. I denna tallsådd hade försöksanstalten anlagt en serie för gallringsförsök (n:r 273 atochk b): Den första och en av de få rena tallsådderna å ljungmarken utfördes här 17 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. , got I öLto 697 e'l 6tI ort Bön SN gibt | Bruuns | | | | geo I 60'0 I +:6 et ÖtI SG +t/ | Ott z'z | £to | 1t9 1'9 I 9€z Jessen er rr RR sa im Suolq | | | | | ÅN, or TEN I Sb€ AST Sea STR er SA a SIS | | | I | 6of0 | 60t0 St/i BERT IANORE SEA Ltg zL6'I AT | no | 110 | I | | Liz | 15] | 9t€ bee | glor (SS CUM Tu HON Fra OT RK IT 5xtö g1tg | | | gt lor | tv ob | z6g Da SS SDINR SANNING ERE Eee Set I sSErö | 8'g ot St) eng 968 | . sotrrse rss rs KSA da I | | | | | | "uPIr) ST AE SVA "urqY oc "wqy MAN | "uu "tl HS 'WqY | WAY 1000) "ul ÖS | AE - he 'I[e3 | essew I S = BJ Te ID plog Iemue Pssvu vIÅ uterp — plog [eur "AIBAY | "ATIBAD SR : : | : : AG AV Av ABIT SIGNS (BSSE US TeL TI lar ne [19P9 | -IPP9N -turIS rqusp pund) Pp PP -uWras INLS]SHOTS cd ALB pau uonynpoid : TG sp ac : = eg eo DL RH LITA USTA LEEO AN PT BTSIg SMSPIBA BIT LAN O me = - —- = : ö :$urs9JueBjduess Sme=-Sz I Flz o:u UPJÄSYJOSIO4 OT [29 z = Ra S6tz Az otrbell tg ofolt | olstor | tlI TATT ott ENS SST (TAXA AoA z'91I E89 PUNunS SR | [ESSÄN EE U| : — || ö'ba S9'G1 | 2z60'z LENE STAD (ERS RRNS | AA TS $FE—0of EE ES En ASS EN RE AT EN an ra OMS TE] TR OEOIA | SENS OR EA 1 ES OT are 67—9z | | IE ogt9g | 8e9r | sri4e | oc6tfl I gtre | ev | Sox FP TNE [EE IA ACK fan ESR OC EE AE z--02Z | | gz I £6'99 || StgI I 85fgI s69'z 9'91 2: CzI €'01 SEto+p | oot'9 1/1 1'G I ogz Ka Vil YR a LS Ve SN kkat ere (öl 61—S1 | | 09 SOKORE IKE NA TEN IIEKOHOmE I SSANTEr EteN 911 Sbi SUG 199 Helst ON SLS SN | ÄNER D|RSTS SMESE b1I—0o01 | | LS 6£t0 || gtli tet Sg90!0 | ot6 | O1 L'g1 SotO S10f0 ofg £'g GE NR SN PN AES 6—9G | | | | | JES SSTEELAN ETT TIR IR OA "WIqXA OS 'WqY | WAY ur "ul 28 Å "wWqY | WAY "ua ul RS 010 NN ILISSG. G , | o ; | SS & | ER - "Ile | essvwr : SE Bssvw | wet | werp | ploq | teyue IVA essvur | vIÄ 'uretp — plog [eur | AV AV ARE |AIQNN tquy -punig -LPPoN (BP | ras ; NINI -PunTD | TIP | T9P2I | -Uureag SSTJÄSIS TAGA | ERAMIpppn HKOllupead SSP AR SPE AT AN [ae fe AN. PAU BI SLSLGEE Sp. Te BRA LD IAS BUIy 12301, Sr "ZoYSI[B] FIIP=09 I ZÅZT O0:Uu UTJÄSYOSIOJ 6 I9498L N IO1A4; EXKURSION SOMMAREN TIONDE FRAN SKOGSVARDSFOÖORENINGENS TEASN + PUTINS art0 | too'o 9'z 8'96 | S'z of ofI 6'1 J6gz'zr |800 foto et 651. |z€E + | ; II i I ”emiappes E2t0 800 8" 6'+9 1f€ z'I 9'1 9'z 0019 | ÅR I L'Oo TNG 9f2 logo'z 3 | | 2 ( 190 apreuwmeluvaAx sto Fo 6'01 KA 8'z o'I Pse ETSI OG FS ot Oo FEEIERIEOE z I Å | é pen f—z 'q II "PAV z'I 1'I g'$z tg e'z L'o Fp ANT EA org ot6 ESR: ISSob I | Sz6'S+ | ASS | [9 990 zz bz IeYSNG + I 6: 6'0 g'ob Fi | os Lt, otz Ete IUSgtEel 06 ot 1ty 7 Eg | BuUNunS 1tO 000 otz L'v6 6'I sl'o o' I FYI IGe06- IEETO £o0f0 Et ör IS0E z'0 £o'0 z'G 0:68 ot Bu 9'1 9:z 1869'g | 90 1ÄX0) Sör LESS Sto z'0 P:61 1:69 | 6! Fia 8 SI do I RS tt zt€ SNES IK TON IATA "Sm N "ATPANY AV "WIqY s3q "AIBAY AV "ATINI9pa wu "ry — - - "WuqY JA ud | TAF | WW "ur '2S "uqY | WAY | WII ur 5 ; | SNI ESSB PJÅ wrep | plog [eur || esseur | vjÅ 'werp | ploq | mur TIQNI eSSPULY IGN] [-punar) |-I92p9]A |-I2P9]A | -wejs | -AIqny|-punIg I-[92P9IA |-I2P9N | -tuBIS uonsynpoid | FEL: IAIA JeI[eTN purIsaq IPULILAILAY -I[220L I 7 ! | o 2 | "PPES]e] SIIe-0Z I €£liz o:u UPIÄSYOSIOJ [ne] + | | | | SutulfgIsjPua Pr IT "PAY N ILS | pIrSr 420 "PAV -UOIY Le [NESS KE 252 GUNNAR SCHOTTE. år 1893. Mycket frö har använts, och plantorna ha också kommit rikligt upp i såddgroparna. Mellan såddraderna synes senare ha planterats bok, men endast ett fåtal bokplantor äro vid liv i det tätt slutna beståndet. År 1911 utstakades 3:ne ytor i dessa sådder i syfte att här utföra olika gallringar. Som det vid närmare studium av träden visade sig, att de möjligen kunde vara av någon misstänkt sydlig härkomst, blev emellertid endast avd. II om ungefär 12 ar behandlad. I ena halvan av beståndet enkelställdes träden, i den andra kvarlämnades högst 3 av de vackraste träden. Förestå- ende tabell 11 visar uppskattningsresultatet. Trots den misstänkta härkom- sten har ytan nu stort intresse vid jämförelse med planteringar å ytan 275. Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. Foto av G. SCHOTTE 1913. Fig. 19. 25-årig granplantering å mossrik ljunghed. Krono- g g grant 8 Jung parken Tönnersjöheden, Försöksytan 274. Produktionen är ungefär densamma av 55,000 sådda plantor å yta 273 som av omkring 2,500 planterade plantor å n:r 275. Medan stamformen och de mindre kvistarna utmärka sådden, skiljer sig planteringen genom större medel- höjder (omkring 7/3 större) och dubbelt så stor medeldiameter. Ej långt härifrån var tillfälle att bese en 2s35-årig granplantering å rullstens- mark, där skogsförsöksanstalten anlagt försöksytan n:r 274. — När staten köpte kronoparken 1892, funnos granplantor i en del av förre ägaren använda plantskolor. 4-åriga sådana utsattes våren 1893 å kullarna väster om lands- vägen vid Stora och Lilla Lövensberg. Detta blev sålunda den äldsta plan- teringen å ljungmarkerna inom -kronoparken. Uppskattningsresultatet från det 2 5-åriga beståndet hösten 1913 framgår av tabell 10. Granplanteringens höjd är ju ganska växlande, såsom tydligt framgår av stam- antalets fördelning på olika kronskikt. 348 granar ha ännu ej uppnått bröst- höjd och äro därför upptagna som »buskar». Ytan sluttar starkt, men någon genom- gående höjdskillnad hos träden uppe på kullen och nere i dalen finnes icke. 2 1914. AREN IGENS EXKURSION SOMM SVÄRDSFÖRENI JF SKO( FRÅN 9'le | Sig | 968tpi LER £ST Igevte vIRA Jeuuny nu eusogps opey Yetuelddfely (3 yo er Hequa paw djeraureld 1ueA I3purisaq IPeH Iearfr:fg. I; 10f0 den SÅ —I| ELl'tz | 6z8'0 z'Q otg 9$I = | €£€to 911'0 exe 1'bp 9€I1 [22 ppesagels q2O NI zt' pe | gotf0r gli'€ | ue 4yvo fr PruwumnsS 6 | SSA ob | gle ztf bep z99'1 | ueld Peunung I U| UU | U 9'Lz esto I oprto Sr e'z gbg LÅ [ALTA SL'o bSzlo off ztf [0 10 KR SES RT IA e 1bz | 66'0 oct'o e'b ib FASA DOES z L'oz | €£6' 1 zo9'O tg £eG SÖT NTE Sar PIISUOIY I | 'uPID I bt | 9'lz | zEtof | og0ot6 | Leg Leg $Felar | ee BwuwunS | I I | | | RA AA ERE o'€r | [lol o) I ofo'O Sig re | 09 sorters r rare ra 'F teg € 1£t0 911'0 at g'€ | FRA Vill San 16 I £r60 | tg | re6to 8'9 SPE | AE | SE SS SR 'z Eslz | 90fkT | 066 S'6 JET | Fo 6 [ol RSS Frk BR 4 IYLISUOIY "I TEL | | | i | | | AMA | "wqY | BK "wqx 20! wqY | WAY "ur "wu 2 6 "wWq3Y | "WAY "uta ur ÅS I:8m | ac | — et '[e3 | esse ek | 'wetrp | ploy | terue | essew | 2vjÅ | werp | ploy | terue JT LTS UOT FT "ATLAMN | ALBAN | | eSSPUI | | | MIL | i | AeIECE |TIQUS |-PunI |-IPP9IN |-T9P2N | -teys "PLANS |-PUNTID |-I92PSA IPPon | -VIeIS 90 AV AV | | HIQUA | | | | I = = FSE Fba O [ ak IR SU AE KSL LSITSIPAR tf, | | uonynpoid s |ATINTI2pow "TI | NA IATA ILITLIN pugisaq apurIrvAILAY "uPJ3 420 Je) AR Buussjuejdsajyeq I Slz o:u UPJÄSHOSIOY Hede; 254 GUNNAR SCHOTTE. Jordmånen består av rullstensgrus med 30 c:s humuslager ovan ett 35 c:s rostjordslager, varefter det ovittrade gruslagret följer. Ljungmarkstypen är mossrik ljunghed, som länge varit fredad för bränning. På gammal skogsmark av motsvarande beskaffenhet, som marken har här, skulle givetvis granplanteringen nu vid 25 års ålder hunnit något längre, men kulturen kan likväl anses som synnerligen lyckad. Till jämförelse med de föregående skogsodlingarna å ljungmärk, demonstre- rades en försöksyta 1 bältesplantering av tall och gran (ytan n:r 275). Den största arealen av planteringarna, upptages, som förut nämnts av bältes- planteringar av tall och gran med 5 rader tall och 5 rader gran eller 5 rader tall och 3 rader gran. Denna försöksyta har till ändamål att följa utveck- lingen av de båda trädslagen och jämföra dem. Uppskattningsresultaten inom endast tallbältena kan ock jämföras med sådderna å ytan 273. Uppskatt- ningen från den 22-åriga planteringen framgår av sammanställningen 1 tab. 12. I närheten härav besöktes jägmästare C. A. HOLLGRENS grav. Den vackra vården, omgiven av stenpelare med järnkordonger bär, enligt den avlidnes önskan, inskriptionen: »Skogen var mitt liv Må jag få vila i hans sköte» — Det var med andakt exkursionsdeltagarna samlades å den vackra kullen med en vidsträckt och hänförande utsikt över Stora Skärsjön och unga skogs- planteringar så långt ögat kunde nå. Allmän aktning uttalades ock för den energi, jägmästare HOLLGREN ådagalagt, genom att genomdriva och administrera alla åtgärder för dessa stora skogsplanteringar, som utfördes på några få år och äro bland de största i vårt land. Med skjutsarna togs nyanlagd väg förbi den avdikade Ekebergsmossen och Sjöbo kronojägareboställe fram mot Torareds backar. Färden hade så gått cirka 9 km. med skjuts genom idel 20-åriga planteringar inom kronoparken I parkens andra äldre skogskomplex, det s. k. Krättet, gjordes ett kort uppehåll vid en av skogsförsöksanstalten anlagd tillfällig provyta i 48-årigt ekbestånd, av den typ, som förut är omtalad i denna redogörelse. Uppskatt- ningsresultatet från densamma framgår av tabell 13 (se ock fig. 20). Tabell 13, Försöksytan n:o 167 i 48-årig kratskog av ek. | Stamantal | Medelhöjd | Medeldiam. | Grundyta | Stamved | st. | m. cm. | kvm. | kbm. ; | | | EKS | 3 025 | 8,6 8,9 19,02 | 85, | TälOrTae ss ON | 100 | = = O,12 | 0,4 i | 108 | = = | 1,88 FF Summa | 3233 | — | — | 21,02 | 96,— Härtill komma ytterligare 13 525 stubbskott av ek och I 996 st. enar per hektar. Från ”Torareds backar har man en bedårande utsikt över Hallandsslätten och havet, men vädret var denna gång ej fullt klart. I dessa ljungbackar fick man 1i stället endast nöja sig med beskådandet av en större inhägnad försöksplantering (serien n:r 18). Denna yta är av förf. fullständigt beskriven FRÅN SKOGSVARDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1014. Än Än I1OT3:. K WIBE( EDw. av Foto Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. ” if försöksytan 16 Av Tönnersjöheden 1 närheten Kronoparken av ek. TLågväxt kratskog 20 Fig. 250 GUNNAR SCHOTTE. förut i denna tidskrift”, vartill hänvisas. Förutom de där omtalade proveni- ensstudierna omfattar vtan också våren 1904 utförda försöksplanteringar med stjälkek, druvek, björk och Pinus Banksiana. Vid 11 års ålder hade själk- eken endast en medelhöjd av 0,35 m.; den största plantan var 1,05 m. hög. För druveken var respektive talen 0,38 och 0,85 m. Särskilt druveken hade lidit rätt mycket av frost, vilket för övrigt ej är så underligt, då den beklag- ligtvis nog är av tysk härkomst. Björkplanteringen var däremot alldeles oklan- derlig (fig. 21). I avdelningen med Pinus Banksiana voro plantorna girvuxna och krokiga och synas ej alls vara något att bygga på. Vid 12 års ålde, Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. Foto av C: O: GILLE 1013. Fig. 21. Försöksytan 18 å kronoparken Tönnersjöheden. Plantering av björk (i förgrunden) och ek å ljungmark. var deras medelhöjd 1,55 m. och den högsta plantan 2,5; meter hög. — På en särskild parcell utanför hägnaden hade också gjorts försök med gråal, som till en början gått väl till, men sedan skadats av hararna. I allmänhet ha dock nya skott skjutit upp, så att fältet ändå ser grönskande ut. Med skjutsarna fortsattes härefter ut på enskildes ljungmarker, där läns- jägmästare G. PrrirF å marker till gårdarna Torared och Gårdshult demonstre- rade av hushållningssällskapet eller skogsvårdsstyrelsen utförda skogsodlingar. Vid Torared beundrades en vacker granplantering, verkställd år 1895, och vid Gårdshult visades en våren 1913 synnerligen omsorgsfullt utförd sådd med djup luckring av groparna. Ljungen var också avflådd på en stor fläck för varje såddruta. ATP Es OCh Splantörskostnad us ter 37,81 kE. Per nektarn Frökostnad ...... ords ES AE SER E RAN 1 ISAR ft äng NG 15 » > » Summa 52,81 kr. pr hektar ! GUNNAR SCHOTTE: ”Tallplantor av frö från olika hemort. Ett bidrag till proveniens- frågan. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914, sid. 727. FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 257 Även en våren 1914 utförd plantering var av stort intresse. Den I 2 hade skett med tallplantor — och granplantor — i fyllda gropar, i vilka plan- o o torna utsatts med pinne. ATDets= Och plantörskostnad >... .......-.... 57,60 kr. per hektar Blantkostnad i(IEkriPperiI,000) .scccse.. Go > Summa 63,80 kr. per hektar Med skjutsarna återvände exkursionen förbi Skällås till Simlångsdalen, där extratåg förde oss till Halmstad. Efter vid stationen intagen middag, togs kvällståget till utställningsstaden. Den 1 juli foro exkursionsdeltagarna från Malmö 8,20 f. m. med Simrishamns- banan. — Strax innan vi anlände till Skartofta station stannade tåget på linjen, och hovjägmästaren, baron H. RAMEL samt hans skogsförvaltare S. C. MADSEN mötte resenärerna med skjutsar. Dagen var i första hand anslagen till bese- ende av skogarna till Övedsklosters fideikommiss. Fideikommisset är beläget i Öveds, Åsums, Björka, Ilstorps och Wombs socknar 1 Färs härad samt Hjelmaröd 1 Harlösa socken av Frosta härad, allt i Malmöhus län. Arealen uppgår till 6,500 hektar åker och äng, 3,000 hektar skog, förutom Wombsjön om 1,500 hektar. Taxeringsvärdet uppgår till 3,251,100 kronor för jordbruksfastigheter och 60,600 kronor för annan fastighet. Av skogsarealen komma 1,125 hektar på Öveds, 220 hektar på Åsums, 395 hektar på Björka, 65 hektar på Ilstorp, 1,150 hektar på Wombs och 45 hektar på Harlösa socken, häri inbegripna 72 hektar, som utgöras av brand- gator, vägar och boställsjordar. Jordmånen består av lermylla, grus och sand med mer eller mindre mäktigt humuslager. Inom Öveds, Åsums och Harlösa socknar består skogen huvud- sakligen av bok med någon inblandning av ek, annbok, ask, al och gran vartill komma 200 hektar 15—23s5-årig tallskog. Inom Wombs, Björka och Ilstorps socknar växer huvudsakligen tall och något gran samt ekar och bok- träd som lämningar från äldre tider. I fideikommissets arkiv förvarade handlingar utvisa, att i Wombs socken 1732 fanns en mindre skogsareal av tall och även bok och ekskog, dock saknas uppgift om arealens storlek. År 1818 vid enskiftesdelning till präst- och klockareboställe omfattade skogsarealen därstädes 122 t:d 14 kappland bestående av hög och vacker tallskog, varemot 1,000 t:d 30 kappland äro upptagna som flygsandsfält, varav en mindre del är besådd med tall. Under tiden 1850 till 1885 blev större delen av inom Wombs, Björka och Iltorps socknar varande ljungmark och flygsandsfält besådd med tallfrö och en mindre del planterad med tall och gran. Å flygsandsfälten såddes fröet i rader, ner- myllades och täcktes därefter med tallris, å andra ställen såddes fröet till- Karta över Övedsklosters fideikommiss. Oo 500 1000 £000 3000 4000 meter ] ExXkurswnens väg . [YA | FombsNorregård. LET | Vombsjön. Vombaskog= 3 3 fa OS 'kaärrie sko RR Fig. 22. Karta över Övedsklosters fideikommiss med exkursionens väg utmärkt med prickar i skogen eller med grövre väglinjer, där den följt väg. | FRÅN SKOGSVARDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 259 sammans med råg, för att skydda plantorna mot solen. Lövskogen är i hu- vudsak tillkommen genom självsådd. År 1846 upprättades av överjägmästare I. H. EBERT, Bordsjö, plan över periodiska och summariska avkastningen av de till Övedsklosters fideikommiss hörande skogar från och med året 1846—47 till och med 1935—1936 (!) för en areal av 2,692 t:d 20 kappland. Av beskrivningen framgår, att växtlig- heten visserligen växlar efter jordmånens bättre eller sämre beskaffenhet, men att den, med undantag för de torra backarna och magra sandfälten, till större delen är god. Den skulle dock varit ännu mycket bättre, om icke kreaturen under en följd av år skadat ungskogen genom betning. Detta är i synnerhet märkbart uti Öveds södra ängar, Åsums ängar m. fl. ställen. Därför benäm- nas än 1 dag skogens olika delar exempelvis Klosters kohage, östra, södra och norra Kohage, Stutalyckan, stora och lilla Märehage, Skartofta hästhage 0. Sv. Av beskrivningen framgår också, att skogen var mycket gammal, med träd, som redan voro topptorra, ihåliga, eller på annat sätt skadade, samt att på flera ställen funnos allt för tätt stående slånbuskar. Denna plan synes dock icke blivit genomförd, men ligger antagligen till grund för den, som uppgjordes och genomfördes år 1873, och som upptog all jord, som ansågs lämplig till skog, eller en areal av 3,000 hektar, förde- lade på trenne skogsfogdedistrikt: 1:sta distriktet innehållande 710 hektar i Öveds och Harlösa socknar 2:dra » » 690 i Öveds och Åsums 3:dje » » 1,600 » - 1Wombs, Björka och Ilstorps socknar. Varje distrikt är delat i 2:ne huvudavdelningar om 5 perioder märkta A, BODE ch varjenperodki 5) skiften. märkta, I, 203, 46 och 5, de tort. löpande numren äro avsedda för räkenskapsföringen, i vilken varje skifte har sitt konto för ek, bok, annat lövträd samt barrträd. Dessa mindre skiften inne- hålla på I:sta distriktet omkring 10 hektar. Varje skifte genomhugges vart femte år. 10 skiften gallras årligen, och omloppstiden är 120 år. Andra di- striktets underavdelningar, äro för lövskogen vardera omkring 15 hektar och för tallskogen 9 hektar, genomhuggningen och omloppstiden äro desamma som i rI:sta distriktet. Tredje distriktets underavdelningar 1 Wombs skog innehålla vardera omkring 45 hektar och i Björka och Ilstorp 23 hektar. I parken kring gården, omkring 45 hektar, finnas gamla ekar och bokträd 1 ålder 125—175 år, delvis med underväxt av 30—4o0-årig bok, en del 185 årig tall samt ask, alm och al. Bland bestånd, som särskilt tilldrogo sig exkursionsdeltagarnas intresse, må först erinras om avd. 8 (se numren å kartan, fig. 22). Det var ett 40—45 årigt bokbestånd om 9,54 hektar. Ur beståndet har utgallrats år 1898—1899 102 kbm. sekunda bokved, 205 bunkar bokris, 2 tolfter barrträdsläkt och 2 bunkar barrträdsris, allt för ...... kr. 466: 90 >» 1903—1904 149 kbm. sekunda bokved, 207 bunkar bokris, 2 COLE TIM Alt) Sa ER ÖT sens AS SSE tie Dodo Nr LITA > 1908—1909 1I51!/, kbm. sekunda bokved, 154 bunkar bok- I SYKT SEA R Tre VITTORIA La 1,325: 40 I9I3— 1914 66 ekstockar, 3 kbm. prima bokved, 174 "/> kbm., sekunda bokved, 175 bunkar bokris, 64 kbf. askvirke Mm. Mm. allt för 260 GUNNAR SCHOTTE. I avd. 11 (enl. uppgift 20—25 årig bokskog) om 11 hektar hade utgallrats År 1g901—1902 16 kbm. sekunda bokved, 258 bunkar ris och 25/2 läkter, barcträdsvirker allt: förssssSe55055 aa Asse krälli30 5: 20 > 1906-—-1907 25 kbm. sekunda bokved, 321 bunkar ris allt för >» 597: 50 >» 1911—1912 24!/, kbm. sekunda bokved, 382 bunkar ris och 67 läkter barrträdsvirke m. m. allt för » GE TO KEN R20: 30 I avd. 41, ett 35—40-årigt bokstånd om 9,o8 hektar hade också gallringen lämnat god behållning: År 1901—1902 33,5; kbm. sekunda bokved, 148 bunkar ris kr. 230:70 >» 1900—1907 130 » > > 197 » Mig 386: 70 I9II—i 1912 80 > » 23 > » 59 kbf. ekstockar, 253 ekpålar m. m. F275: 30 Krn2, 302: 70 Foto av G. SCHOTTE. Fig. 22. Skogsväg genom jämna yngre bokbestånd å Övedskloster. I närheten av Charlottenlund inbjöds resenärerna av baron RAMEL atti ett stort tält, upprest å en vacker äng, intaga en splendid lunch, där särskilt Skånes allra bästa jordgubbar senterades av nordborna. Efter detta angenäma avbrott i skogsexkursionen bestegos åter vagnarna, som snart förde oss till Övedsklosters allé. Vi fingo här beundra de kraftiga stora tallarna (se fig. 24). Den största av dessa (se fig. 25) skall enligt uppgift vara planterad av Aurora Königsmarks syster, som avrättades 1740. Efter en kortare promenad nåddes Övedsklosters ståtliga slott, som besågs under friherrinnan Ramels FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 2061 An 0 ö = > Ul > Cleo YES mt EKEN Ear PRO NT OO mm 9 Cr MM - SoS ES == Nag DE mm I - Ö SSJ FU) = RO = 3 a NO cg KSS in a 4 :0 cg 2 nn Vv = = = ac oo QS -—-— +— Nn soc NANNE N bo mA RR Zz [CN Från den ståtliga tallallén vid Övedskloster. 24. Fig. 6 GUNNAR SCHOTTE. NN NN Foto av ERIK GEETE. Bret; Övedsklosters slott. ciceronskap. Icke minst beundrades i parken ett flertal sydländska träd i väldiga exemplar. Sedan togos skjutsarna åter, varvid följdes landsvägen mot Sjöbo. Halt gjordes bl. a. i avdelning 63, ett bestånd om 15,56 hektar i åldern 55—9690 år. Det hade lämnat följande avkastning genom gallringar: E k 3 ok Annat Lov trad I Barrträd || Försälj- ning — =! Gallring E 5 = IH NE | | | se cn I 3 SAN SS ved ISM ESR EN ma fa ER ris |» 3 | åsar) läkt| ris BälA år >5 | 2 PRE | RE Ze | Hi 3 2 ee go R st: lm3 Tm3 In stl?” | ma 8 s8 0 sta CER sbjll TR t I 2 | | | | 1898—1899]| — | 10 | — fare 31) — l222!/ol sl — I —1— | 301 — 1 51 | 722840) — || z,189; 10] 1903—1904|| 862|16!/2) 128 | 109 | 28 || — |299!/2 139)| 41 2 1 | 6 — | 14 II 34 | 8 4! 2 12,439 90 H I | I I 1908—1909]] —37| 33 | 01,99 931] — | TJ Jro IE SN SOS fn 4831 105 I9I13—1914 6) — |] 151— | — It1!/01 166!/0] 701 8 |64!/0] — | — 1!) 42 1 — | 31/01 — | — || 1,624] 00 Vi lämnade Övedskloster med känslan av att ha besett synnerligen in- tressanta skogar. Vi hade beundrat vackra slutna ungskogar av bok, vi hade även sett äldre bokbestånd med någon inblandning av ask med god stam- form. Marken i bokskogen var i allra bästa kondition. Vi hade med in- tresse antecknat en örtrik flora, typisk för den bästa bokskogsmarken: Allium ursinum, Oxalis acetosella, Mercurialis perennis, Dentaria bulbifera, Primula elatior m. . Vi hade också fått se ett intensivt skogsbruk, som lämnar god behållning. Fideikommisset har t. ex. egen drittelfabrik på sitt område. Det var med känslor av stor tacksamhet, som vi i Sjöbo skiljdes från vår älskvärde värd och ledare av dagens exkursion, baron H. RAMEL, och fort- satte till Bökebergsslätts station. FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN I914. 203 Redskapsprovningen å Skabersiö skogsmarker. Dansk Skovforening hade visat den Svenska Skogsvårdsföreningen den stora äran att å Skabersjö skogsmarker uppvisa en del av de bästa markberednings- redskap, som användas vid föryngringen av de danska bokskogarna. För denna uppvisning hade Dansk Skovforening tillsatt en särskild kommitté med hovjägmästaren baron WEDEL WEDELSBORG som ordförande och skovrider MÖRK- HANSEN, Ravnbholt, jägmästare CARL VON SCHÖNBERG, baron O. THOTT, Ska- bersjö, och skovrider WEGGE, Vemmetofte-kloster, och samtliga dessa herrar mötte nu exkursionen i bokskogen i närheten av Bökebergsslätt. Med synner- ligt intresse åsågo de svenska skogsmännen dessa markberedningsredskap i ar- bete (se fig. 27—30). För svenska skogsmarksförhållanden ansågs kultivatorn »Dalgas» (fig. 27) och den för endast ex häst dragna Smaäths gravekultivator (fig. 30) bäst. Den sistnämnda består av två valsar, som äro insatta i en ram, vilken är förbun- den med en kärra av två järnskodda trähjul på en järnaxel. På valsarna sitta små järnblad i kransar, tre dubbelblad i varje krans. Den främre valsen har 4, den bakre 5 sådana kransar. Smitks gravekultivator utförde en myc- ket god markberedning, ehuru kanske ej så grundlig, som de danska skogs- männen vilja ha den. Mindre intresse för våra förhållanden erbjödo de förevisade skogsplogarna, då vi ju knappast någonstädes kunna, på grund av markens stenbundenhet, använda plogar i skogen. Det var emellertid mycket intressant att se, att även den något steniga marken vid Skabersjö kunde, ehuru med svårighet, markberedas med plog. Godskesens skovplov är efter en amerikansk idé kon- struerad av skovfogde GODSKESEN. Den är ganska tung och är avsedd att kunna genombryta rötter av 5—7 cm:s tjocklek. Före plogen går en skä- rande, roterande skiva, och frampå själva plogen är anbragt en stark rotkniv i böjd form. Ett plöjningsdagsverke medhinner i Danmark en areal av 0,18 —o0,28 har. Buchs skovplov (se fig. 29) är helt av järn och avsedd att genom- bryta mindre rötter och gå över de större, utan att plöjningsarbetet avstannar. Den skärande kniven framför plogen är konstruerad så, att när den stöter mot en rot, höjer sig själva plogen så, att den då lätt kan glida över roten. Arbetsprestationen med denna plog är densamma som med den föregående. Vidare förevisades Godskesens femtandsharve, som liknar vår vanliga åker- bruksharv. Den är försedd med 3 tänder bak, och 2 framtill. Med denna harv ha blivit utförda förberedande arbeten till många naturliga bokföryng- ringar i Nordsjelland. Den drages av två hästar, och arbetsprestationen i Danmark är 2,20—2,80 hektar om dagen. Godskesens lettharve har 4 tänder 1 varje harvdel och består av 8 sådana. Den är en elastisk harv av ungefär samma slag, som brukas i lantbruket. Den användes för utjämnande av tiltor å nyplöjda arealer. Arbetsprestation som föregående harv. Slutligen fingo vi också se Buchtrups knivharve (en sorts tallriksharv) samt Buchs lovrive (se fig. 28) i arbete. "Den sistnämnda användes för bortrivandet av boklövet, innan egentlig markberedning äger rum. Den drages av en häst, och på ett dagsverke medhinnes omkring 1,65 hektar. De svenska skogsmännen åsågo denna uppvisning av danska markberednings- redskap med stort intresse, och säkerligen fingo de också mycket respekt för det intensiva markberedningsarbete, danskarna kosta på sina skogsmarker. Tack- GUNNAR SCHOTTE. 264 "ALLOHIS '9I AB 0304 "SAIAO[ SYING 'ofstoqeys ee Futusordsdexyspar sFuruarojaoxs ASueg UPIA 'gz 'Siq "«SeSle« UIOJLANINY "ILLOHIG '9) AP 0304 "Lz iq FRAN SKOGSVARDSFORENINGENS Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1910. PTIONDE EXKURSION SOMMAREN 2 7 Ö 3 4 in v H in 20 E rv = = = 4 AN 4 70) c = & — 2 fed Sed [DT Ka 2 — >” 7 n =) - 205 266 GUNNAR SCHOTTE. samheten mot Dansk Skovforening för den instruktiva förevisningen var också stor. Det vore att hoppas, att den hos svenska skogsmän höjt intresset för markberedningsåtgärder. Från Bökebergsslätt tog exkursionen kvällståget till Malmö, dit den anlände först närmare kl. 10 på kvällen. Följande dag, den 2 juli, var anslagen till besök å Baltiska utställningen. Då allt av skogligt intresse på denna stora utställning förut skildrats i denna tidskrift!, skola vi nu ej längre dröja vid densamma. — Exkursionsdel- tagarna samlades i skogshallen kl. 10 f. m. Sedan denna fullständigt demon- strerats, intogs gemensam lunch i huvudrestaurangen, varvid många av exkur- sionsdeltagarnas damer voro närvarande. Sedan besöktes avdelningen för trä- bearbetningsmaskiner i maskinhallen, den svenska jaktutställningen, Stora Kop- parbergs bergslags biografförevisning (skogsprogrammet), de danska och ryska skogsutställningarna samt skogsavdelningen på lantbruksmötet. Kl. !/,6 e. m. samlades exkursionsdeltagarna, omkring 80 personer, därav ett tjugutal damer, till gemensam middag å Baltiska restauranten. Vid mid- dagen presiderade föreningens vice ordförande, direktör A. WAHLGREN. I ett hög- stämt, formfulländat tal för Skogsvårdsföreningens exkursioner erinrade han om att med denna dag avslutats Föreningens 10:de exkursion. Han påminde om, att jämnt på dagen för 10 år sedan ägde Föreningens första exkursion rum, och också den till Skåne. Under livligaste anslutning dracks skålen för Foto kl. 11 på natten av CARL CARLHEIM-GYLLENSCHIÖLD. Fig. 31. Baltiska utställningen i eklärering. 1 GUNNAR SCHOTTE: Skogshushållningen på Baltiska utställningen i Malmö 1914. Skogs- vårdsföreningens tidskrift 1915, sid 457. — FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIONDE EXKURSION SOMMAREN 1914. 267 Svenska Skogsvårdsföreningens exkursioner. — I ett annat tal vände sig v. ordfö- randen till Dansk Skovforenings närvarande representanter med ett varmt tack för den instruktiva undervisning, de föregående dag givit de svenska skogs- männen, och förenade detta tack med en hyllning för det danska skogsbruket. Baron WEDEL WEDELSBORG svarade å de danska skogsmännens vägnar. — Till sist talade också v. ordföranden 1 alltför erkänsamma ordalag för Föreningens sekreterare, som planlagt Föreningens 10 exkursioner. Till Föreningens ordförande, som av sommarriksdagen 1914 var bunden vid huvudstaden, avsändes hyllningstelegram. Medan en trollsk belysning bredde sig över utställningsfältet med sina mångfärgade vattenkonster och tusentals ljus, rådde ett ystert nöjesliv, ej anande de tragiska händelser, som en månad senare skulle skaka Europa och även menligt inverka på utställnings- och nöjesstaden. — I den stora kon- fettisalongen dansade Skogsvårdsföreningens exkursionsdeltagare i serpentiner- nas brokiga virvlar under ett tätt konfettiregn. . ... DELTAGARE I SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION 1914. Före den 25 jumi anmälda deltagare. I ÅHLGREN, JOH., jägmästare, Falun." 2 ALEXANDERSSON,. R., länsjägmästare, Västerås. 3 ANDERSSON, ERNST, jägmästare, Djursholm. 4 BELLANDER, NILS, e. jägmästare, Leksand. » 5 BENNET, JaC., frih., godsägare, Örtofta. 6 BERG, GEORG, skogsförvaltare, Åtvidaberg. 7 BERG, Ivar, godsägare, Rödjenäs, Nässjö. 8 BLOMQVIST, T. J., forstmästare, Tammerfors, Finland. » 9 BockK, J., forstmästare, Widtsköfle. »' 10 BOLIN, STEN, jägmästare, Mariestad. » II BROLIN, ERIK, förvaltare, Sveg. >» 12 BÄCKLUND, ERNST, skogsförvaltare, Marieberg, Köjaviken. » 13 CARBONNIER, HENRIK, skogschef, Finspong. >» 14 CAUTON, A. J., forstmästare, Pieksämäki, Finland. > I5 DAHLGREN, J., jägmästare, Kosta. » 16 DAHLMAN, ELLE, forstmästare, Finnskoga-Höljes. 17 DYBECK, WILHELM, länsjägmästare, Falun. » 18 EDELSTAM, FR., hovjägmästare, Malmö. > 19 EISEN, GUSTAF, skogsförvaltare, Strömsbergs bruk, Tierp. >» 20 EKESTUBBE, F., forstmästare, Stugun. >» 21 v. ESSEN, R., frih., godsägare, Signesberg, Bro". » 22 FISCHER, GUNNAR, länsjägmästare, Ronneby. » 23 FORNANDER, N. P., jägmästare, Karlstad. > 24 GEETE, ERIK, jägmästare, Östersund. >» 25 GRENANDER, TELL, statens skogsingenjör, Umeå. 26 HEDERSTRÖM, L., jägmästare, Söderfors. » 27 HELLSTRÖM, ÖTTO, disponent, Djursholm. + Uteblev från exkursionen. EXKURSIONSDELTAGARE. HELLSTRÖM, S. O., forstmästare, Hasselfors. HILLERUP, AXEL, forstkandidat, godsägare, Nyköbing, Danmark. Hiort, K. N. N:son, forstmästare, Hudiksvall. HULTIN, J. EF; intendent, Halun. JaGD, T., jägmästare, Snogeholm, Sövdeborg. Junuius, H., jägmästare, Uddevalla. KARLSSON, EINAR, jägmästare, Göteborg. KARSBERG, J., f. d. skogschef, Finspång. KiaER, THv., skoginspektör, Kristiania. LARSSON, HARALD, forstmästare, Andersfors, Bergsjö. LINDROTH, BERNH., forstmästare, Gimo. LJUNGSTRÖM, JULIUS, agronom. Hasselfors. LYON, FRANK, forstmästare, Gimo. LöÖF, AXEL, flottningschef, Orsa". LÖWENHIELM, C. F., skogsförvaltare, Mölnbacka”. MADSEN, S. C., forster, Övedskloster. MELLSTRÖM, J. A., kronojägare, Hökhult, Laholm. MÖRCK-HANSEN, skovrider, Ravnholt, Danmark. NOREEN, E. G., länsjägmästare, Nyköping. PrEIiFF, G., frih., länsjägmästare, Halmstad. RameL, H. O., frih., hovjägmästare, Övedskloster. RINGSTRAND, N. G., jägmästare, Stockholm. Ros, EINAR, forstmästare, Mölnbacka. SCHMIDT, PETER, jägmästare, Halmstad. SCHOTTE, GUNNAR, professor, Föreningens sekreterare, Stockholm. v. SCHÖNBERG, C., jägmästare, Snogeröd. STENBERG, M., jägmästare, Hunneberg, Rånnum. STJERNSWÄRD, RUDOLF, godsägare, Widtsköfle. SVENSSON, Pär, disponent, Karlstad. SÖRENSEN, OLUF, skogsförvaltare, Hellerup, Danmark. THAM, CARL, jägmästare, Laxå. THROTT OSTfrin.) Skabersjö. THUNBERG, G., direktör, Göteborg. TIGERSTRÖM, O., forstmästare, Strömbacka. TRESCHOW, AUG., löjtnant, Målhammar, Orresta. WACHTMEISTER, FR., greve, universitetskansler, Föreningens ordf., Larslund”. WAHLGREN, ANDERS, direktör, Föreningens v. ordf., Skogsinstit., Stockholm. WEDELL-WEDELLSBORG, baron, hovjägmästare, Hilleröd, Danmark. WEGGE, skovrider, Wemmetofte-Kloster, Danmark. WIGELIUS, ÅLFR., jägmästare, Göteborg”. AV WAHLBERG, D., jägmästare, Smedjebacken. ÖFVERHOLM, Å., jägmästare, Ljusdal. CARLHEIM-GYLLENSKJÖLD, B., godsägare, Vallen, Vallberga. ANDERSSON, EINAR, e. jägm., Rånnum. BERGMAN, F. A., e. jägm., Kalmar. HEDEMANN-GADE, ÉE., e. jägm., Örebro. SUNDBERG, AXEL, godsägare, Backsäter, Katrineholm. TIMBERG, C. G., jägm., Omberg, Alvesta. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 2—3. Några kritiska synpunkter på beståndsanalyser. Av HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. Sedan åtskilliga år tillbaka har den ene av oss (SAMUELSSON) sysslat med växtfysiognomiska undersökningar och har härvid helt naturligt även intresserat sig för själva metodiken vid analysen av de enskilda bestånden. Hans upp- fattning var, att den tämligen ringa fasthet, som denna hittills erhållit, väsent- ligen berodde därpå, att den överhuvudtaget så litet, inom vårt land knappast alls blivit diskuterad. Han föreslog därför i januari detta år, att ämnet borde upptagas till diskussion vid ett sammanträde av Växtbiologiska seminariet i Uppsala, som då hade en behandling av Sveriges skogar på sitt program. Han erbjöd sig då också att inleda diskussionen med en kritisk redogörelse för olika metoder, som kommit till användning särskilt för återgivandet av fält- och bottenskiktens sammansättning (»markfloran»). Förslaget accepterades av seminariets ledare prof. R. SERNANDER, och diskussionen kom till stånd den 19 februari 1915. Under utarbetandet av inledningsföredraget utkom LAGER- BERGS arbete >»Markflorans analys på objektiv grund», varför helt naturligt även detta blev föremål för en kritisk granskning. Till sammanträdet hade prof. H. HESSELMAN och d:r T. LAGERBERG på särskild inbjudan infunnit sig. Diskussionen blev synnerligen livlig och kom att särskilt röra sig om LAGER- BERGS nyssnämnda arbete. Den fortsattes vid ett senare seminariesammanträde, då de båda gästerna från föregående tillfälle emellertid ej voro närvarande, och fördes sedermera, livligt nog, man och man emellan. Härvid tilldrog sig behandlingen av analysmaterialet från variationsstatistisk synpunkt särskild upp- märksamhet, så mycket mera som denna genomgår LAGERBERGS arbete som ett särskilt starkt framträdande moment. I diskussionen härom hade även den andre av oss (KYLIN) vid de bägge seminariesammanträdena framkastat några synpunkter. Någon enighet mellan de bägge parterna kunde emellertid ej uppnås. För att skaffa oss en på egna iakttagelser grundad erfarenhet och ett material, som kunde användas för ytterligare belysande av de omtvistade frågorna, beslöto vi oss att gemensamt analysera en provyta i naturen med användande av de principer, LAGERBERG framfört. Med prof. R. SERNANDERS välvilliga medgivande utlade vi därför en provyta i Vårdsätra naturpark nära Uppsala. Nämnda 400 kvm. stora provyta har under den gångna sommaren undersökts vid tre tillfällen (9 maj, 2 juni och 4 september). Analysen in- skränktes till att gälla markflorans kärlväxtvegetation och verkställdes i huvud- sak enligt anvisningarna i LAGERBERGS arbete. Emellertid bör särskilt an- märkas, att vi alla tre gångerna arbetade med ett och samma system av små- rutor. 270 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. Det är några resultat från denna undersökning, som givit oss anledning att här meddela några kritiska synpunkter på beståndsanalyser efter olika metoder. De mera allmänna synpunkterna äro i huvudsak desamma, som framfördes i inledningsföredraget till den nyss omtalade diskussionen, naturligen i något omarbetad form och under begagnande av erfarenheterna från provytan vid Vårdsätra. Bearbetningen av materialet och författandet av nedanstående rader ha varit fördelade på följande sätt: KYLIN har haft hand om materialets be- handling från variationsstatistisk synpunkt och har författat kapitlet härom, medan SAMUELSSON författat övriga delar. På grund av denna arbetsfördel- ning ha en del upprepningar icke kunnat helt undvikas. Uppsala i oktober 1915. I. Beståndsanalysens metodik. I den betydelse, som jag här vill giva åt begreppet »beståndsanalys», torde det knappast hittills ha blivit använt. Ordet är bildat efter det tyska »Be- standesaufnahme» och avser att ersätta vad man här i landet plägat kalla »ståndortsanteckning». Denna benämning är nämligen enligt min uppfattning synnerligen olycklig, ja t. o. m. vilseledande. Det är icke ståndorten, man avser att beskriva. Det är beståndet, man vill ge en bild av. Förväxlingen av dessa begrepp har givit upphov till mycken villervalla, som möjligen för framtiden kan om icke helt undvikas, så åtminstone avsevärt förminskas, om man begagnar en exaktare benämning på ett bestämt definierat och avgränsat begrepp. Med bestånd menar jag å sin sida den på en bestämd lokal, t. ex. en provyta, förekommande vegetationen. Ur topografisk synpunkt må vegetationen sedan vara av snart sagt vilken natur som helst, men ur synekologisk syn- punkt måste den vara så enhetlig och likformig som möjligt, för att en analys skall ha något större värde. Ur sådan synpunkt är det enskilda beståndet intet annat än det sätt, varpå en viss association, som med hänsyn till sitt begrepp vilar på en teoretisk abstraktion, 1 det givna speciella fallet föreligger för- verkligad. För de bägge viktigare metoder för beståndsanalyser, som hittills särskilt inom de skandinaviska länderna kommit till användning, har LAGERBERG i sitt redan flere gånger omnämnda arbete lämnat en ingående redogörelse. Som jag anser denna vara väsentligen riktig, skall jag här blott nämna så mycket om själva metodiken, som är nödvändigt för att göra nedanstående rader be- gripliga och för att klarlägga ställningen av den av LAGERBERG själv begag- nade metoden till de bägge andra. Endast i ett par punkter har jag en från LAGERBERG avvikande uppfattning om de i dessa nedlagda principerna. I sitt berömda, år 1881 publicerade arbete, » Försök till en analytisk behand- ling af växtformationerna» uppdrog R. HuLTt grundlinjerna till de synpunkter, som för flertalet nordiska växtgeografer, som sysslat med synekologiska undersökningar, allt sedan denna tid varit i stort sett vägledande. Detta gäller även om själva beståndsanalysen. Här behöver jag endast fästa mig vid de av honom och hans efterföljare begagnade metoderna för angivan- det av de olika arternas frekvens eller, såsom HuLT själv uttrycker sig, ym- nighet. HuLTt rörde sig i sina arbeten med en femgradig skala på ett sätt, som hittills blivit följt av de svenska växtgeograferna, medan några finska, NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÅNDSANALYSER. 20 främst CAJANDER, och efter dessa även vissa schweiziska forskare begagnat en tiogradig skala (ursprungligen efter NORRLIN). Den avsedda metoden gör ej anspråk på exakthet, då den ej är grundad på bestämda mätningar av något slag, utan endast på en ungefärlig uppskattning av de olika arternas ymnig- het. Dess värde är naturligtvis i hög grad beroende på den konsekvens och likformighet, varmed den kommer till användning. Tyvärr lämna nog dessa ofta mycket övrigt att önska, och framför allt är det tydligt, att metoden hos HurLT själv ej erhållit någon större fasthet. En sådan anser jag dock, att den fått genom SERNANDER, som använt den på ett bestämt sätt, som begagnas även av hans talrika lärjungar. En arts frekvens är nämligen här avsedd att bestämmas efter den del av provytan, som täckes av de olika individen, om deras ovanjordssystem tänkes projicierad ned på marken. Den högsta fre- kvensgraden skulle tillfalla arter, som täcka hela eller nästan hela markytan (ymniga arter), de 4 lägre sådana, som täcka resp. ungefär hälften (rikliga), fjärdedelen (strödda), åttondelen (spridda 1. tunnsådda) eller mindre än åtton- delen (enstaka arter) av markytan. Emellertid visar erfarenheten, att man har svårt att strängt fasthålla denna princip. Jag har länge haft en känsla av, att man bedömer frekvensen något för högt, då det rör sig om någon av de lägre graderna, framför allt om provytan har något större dimensioner. Men jag kan icke instämma i LAGERBERGS påstående (anf. st., s. 68), att >man överskattar frekvensen för stora arter och underskattar den för små». Min erfarenhet går i motsatt riktning. LAGERBERGS uppfattning sammanhänger för övrigt därmed, att han i åtminstone ett viktigt hänseende missuppfattat inne- börden av HuLTS metod, varom mera längre fram. Emellertid visar den av oss utförda analysen av provytan i Vårdsätra naturpark, att man genom en okulär besiktning efter den princip, som ligger till grund för HuLTtS metod, så som jag uppfattat och under mina fältarbeten tillämpat den, erhåller inom en icke alltför heterogen provyta av måttlig storlek ganska goda resultat. Visserligen Ööverskattades de olika arternas absoluta täckningsgrad även för arter med högre frekvens, men ifråga om deras relativa täckningsgrad i för- hållande till varandra erhölls ett resultat, som icke i alltför hög grad avvek från det, som framgick genom användande av den exaktare metod, som sam- tidigt användes. För att belysa detta anföras i tab. 1 de arter, för vilka frekvensen bedömdes högre än till enstaka, samt för jämförelse även »>areal- procenten» för samma arter vid de olika tillfällena (för den 2 juni medeltal av bägge bestämningarna, jfr för övrigt tab. 8 nedan). Härtill bör anmärkas, att uppskattningen efter HuLTS metod varje gång företogs före påbörjandet av den exaktare analysen. Även en annan slutsats kan dragas ur uppgifterna i tab. 1, jämförda med siffrorna i tab. 8. Oaktat bedömningen av den enskilda artens frekvens av- såg att taga hänsyn endast till dess täckningsgrad, kom faktiskt ett principiellt sett alldeles skilt moment att spela in vid de lägre frekvensgraderna, nämligen artens spridning inom provytan. Detta torde i själva verket alltid vid okulär bedömning bli fallet och innebär enligt min uppfattning snarare en förtjänst än en brist hos metoden. Men fasthållas bör, att frekvensgraden i främsta rummet avser täckningsgraden. ” Därför få aldrig mer än en »ymnig» och 2 å 3 »rikliga» arter förekomma i samma skikt. När t. ex. två örter eller två mossor (även sådana fall kunna nämligen förekomma) bägge äro ymniga, till- höra de alltid två skilda skikt. 272 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. Tabell 1. Frekvens, bedömd efter HuLtTs metod, och arealprocent; Vårdsätra natur- parkett ——Htunnsäddytss——=tströdd öra ==iklig) I | IDen 9. V. 19i5.|/ Den 2. VI. 1915.| Den 4. IX. 1915. | 1 | I | I Frekvens | Ar [Frekvens] ENE IF rekvens ASSR | SR rocent. | Sa rocent | enl rocent | HULT | P ll OT P |: HuztT |P | t | ANEMONE NEMOFOSA: > oose reas dena | fö i 2,8 P 32,5 | US Hep älIeA ss S. GS S. 9,3 SEND | RAIS kJUAdr BOMAN | S, 4,0 t MS AN | Convallaria multiflora,........ | | kt: 3,6 t | 3 | Allium oleraceum .ossomosones O,r | t. 1,2 I I NAGU UPPE coca ge ses böe rn | t, 1,5 | NICEED ER ALI [EUR os ense AE a AT Lr t. 1,5 | | | Ranunculus auricomus......... | t. Or | Vill man utbyta de HurLrtska frekvensgraderna mot pointssiffror, användbara t. ex. vid en livsformsstatistik, borde dessa för att återge den relativa fre- kvensen egentligen ha karaktären av en geometrisk serie, där kvoten är 2. Men dels till följd av den nyssnämnda erfarenheten i fråga om de lägre fre- kvensgraderna, dels på grund av den omständigheten, att endast sällan de en- staka arterna, även om de stundom äro rätt många, tillsammans komma upp till så hög frekvens som tunnsådd, är en korrektion nödvändig. Nedan an- vändas därför pointstalen o,r, 1, 2, 5 och 10 vid beräkning av ett par »bio- logiska spektra». För att om möjligt komma ifrån subjektiviteten i alla de metoder, som måste ligga i såväl den hittills behandlade HurTtska liksom andra, där fre- kvensen blott uppskattas, har RAUNKIAER (1909) utarbetat en metod, avsedd att lämna på mätning grundade tal. Mycket nära denna står den av LAGER- BERG använda. Olikheten består egentligen blott däri, att den senare sökt ge större regelbundenhet åt själva metodens användning, samt att han dess- utom upptagit till utförande en vidare utformning av densamma, som RAUNKIAER (1912, S. 203) endast framkastat såsom möjligen önskvärd. Dessutom anser jag en skillnad i avsikten ligga däri, att RAUNKIAER avser att återge ett växt- samhälle, medan denna synpunkt för LAGERBERG spelar en underordnad roll. Hans önskan är blott att erhålla ett statistiskt uttryck för en provytas vegetation alldeles oberoende av dennas sammansättning, speciellt dess en- hetlighet. Denna distinktion anser jag nödvändig, då den är av största be- tydelse för metodernas värdesättande. Äro de ej ägnade att ge en tillfreds- ställande bild av ett växtsamhälle, så minskas deras värde enligt min mening 1 väsentlig grad, vare sig det gäller att få fram vetenskapligt användbara re- sultat, eller om det är fråga om mera praktiska, i detta fall forstliga syn- punkter. RAUNKIAERS metod består däri, att man antecknar arterna inom ett antal små provytor av bestämd storlek, som av RAUNKIAER väljas på måfå, men av LAGERBERG utläggas efter en bestämd princip, varigenom ingen subjektivitet kan göra sig gällande i fråga om själva valet. Han lägger dem i ett sym- metriskt förband, regelbundet fördelade efter ett system av parallela linjer. NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÄNDSANALYSER. 23 Varje art tilldelar RAUNKIAER sedan ett pointstal allt efter antalet av de prov- ytor, där den befunnits ingå. Samma sak uttrycker LAGERBERG endast på ett annat sätt, då han räknar de ytor, i vilka en viss art anmärkts, i procent av hela det undersökta antalet. Denna procent kallar han frekvensprocent. An- talet av de smårutor, som behöva undersökas, är beroende av deras storlek, men bör enligt RAUNKIAER vara så stort, att undersökningen av flera ej nämn- värt influerar på förhållandet mellan de för de olika arterna erhållna points- talen. Det är i själva verket samma fråga, LAGERBERG avser att belysa, då han med användande av variationsstatistisk metod, söker bestämma de erhållna frekvenssiffrornas medelfel. Å andra sidan bör enligt RAUNKIAER provytornas storlek vara sådan, att de erhållna siffrorna ge en så riktig föreställning som möjligt om de olika arternas verkliga relativa frekvens. RAUNKIAER utexperi- menterade sin metod i en bokskogs Anemone nemorosa-facies, och fann här, att en undersökning av 50 provytor av o,1 kvm. bäst uppfyller de uppställda anspråken. Ifrågavarande synpunkt är däremot för LAGERBERG av en mycket underordnad betydelse, då han vid bestämmandet av frekvensprocenten synes avse endast att få fram »själva spridningen inom det givna området». Sam- tidigt betecknar han den ock såsom >»ett i siffror omskrivet uttryck för samt- liga Hurts frekvensgrader» (1915, S. 15). Att han härvid missuppfattat, vad HuLtT och hans efterföljare avse att åskådliggöra, skall längre fram i detta arbete påvisas. LAGERBERG har emellertid insett, att arternas faktiska valens dåligt fram- träder ur de siffror, som ange frekvensprocenten. Därför har han också upp- tagit ett förslag, som redan framkastats av RAUNKIAER. Han uppskattar näm- ligen även frekvensen inom smårutorna på så sätt, att han beräknar stor- leken av den yta, som de olika arterna täcka. Han räknar dock endast med hela fjärdedelar av rutan och anser sig ej behöva uppskatta mindre ytor än '/, av rutan. Den minsta yta, som på det sätt, han använder, kommer med i räkningen, är 1/g av rutan. Han får sålunda fram även vad han kallar arealprocenten. Det är ju tydligt, att det är denna, som principiellt motsvarar de HurLrtska frekvensgraderna, med den inskränkning särskilt för de lägre graderna, som jag ovan framhållit. En reell skillnad är naturligen främst, att man genom LAGERBERGS metod erhåller betydligt tillförlitligare siffror, fram- för allt om man för var och en av smårutorna använder en längre gående gradering. II. Raunkiaers och Lagerbergs metoder från variations- statistisk synpunkt. 1. Spridningstal. Som redan i föregående kapitel påpekats, är den undersökningsmetod, som LAGERBERG begagnat sig av i sitt arbete »Markflorans analys på objektiv grund», en modifikation av den metod, som RAUNKIAER utarbetat i och för sina växtgeografiska undersökningar, en modifikation, som emellertid betecknar ett framsteg på ifrågavarande forskningsområde. I den formation, som skall undersökas, utlägger RAUNKIAER på måfå en del smårutor för närmare under- sökning. LAGERBERG ordnar däremot smårutorna enligt en på förhand upp- gjord princip, varigenom det blir omöjligt för den person, som utför under- sökningen, att subjektivt inverka på resultatet, som således blir fullt objektivt. 274 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. Inom varje provyta har LAGERBERG undersökt ett stort antal rutor, i all- mänhet omkring 150—2300, 1 ett fall över 600. Det antal rutor, inom vilka en viss art anträffats, omräknas i procent av hela antalet undersökta rutor, och det så erhållna talet kallas frekvensprocent och motsvarar RAUNKIAERS ymnighetstal eller points. Om frekvensprocenten säger LAGERBERG (anf. st., s. 15): »Frekvensprocenten angiver således själva spridningen inom det givna området, den är ett i siffror omskrivet uttryck för samtliga HuLTs frekvensgrader». Det är fullkomligt rik- tigt, att frekvensprocenten anger själva spridningen inom det givna området, men det är orätt, att den är ett i siffror omskrivet uttryck för samtliga HULTS frekvensgrader. I dessa ligga visserligen (som redan av SAMUELSSON påpekats i föregående kapitel) något, som berör artens spridning inom området — ut- trycken enstaka, spridd (tunnsådd), strödd tyda därpå —, men de innehålla något mer än spridningen, nämligen även ett, låt vara ofullständigt, angivande av den areal av provytan, som växten betäcker. HuLTs ymnighetsgrader äro enligt min mening sammanfattningen av vad LAGERBERG kallar frekvenspro- cent och arealprocent. Med siffror skall jag senare visa, att frekvensprocenten ej kan vara »ett i siffror omskrivet uttryck för samtliga HuLTs frekvens- grader>. Ordet frekvensprocent kan således bli vilseledande, då det lätteligen sam- manblandas med HurLTts frekvensgrader. — HULT använder benämningen ym- nighetsgrader, men i litteraturen ersättes den ofta med frekvensgrader — =:I det följande kommer jag därför att undvika ordet frekvensprocent och i stället använda benämningen spridningstal, då det just är ett tal, som söker ge en föreställning om en växts spridning inom ett givet område. LAGERBERG beräknar spridningstalet (frekvensprocenten) på två decimaler när, t. ex. Linnaea borealis 48,45 (anf. st., Tab. IL si 32) Medeltelera detta spridningstal har av LAGERBEKRG beräknats till + 2,67. Då således redan enhetssiffran är felaktig på två enheter, synas mig decimalerna ha ett rätt litet intresse, och de kunde ha utelämnats, utan att spridningstalets värde för- ringats. Ett utelämnande av decimalerna skulle även ha betytt en stor tids- vinst vid beräkningarna. Beträffande antalet decimaler vill jag i detta sammanhang efter CHARLIER (1910, sS. 23) anföra följande regler: 1) Utsätt medelfelet med 3 (eventuellt med 2) signifikativa siffror. 2) Angiv storheten själv med samma noggrannhet (— samma antal deci- maler) som dess medelfel, eller eventuellt med en decimal mindre. Enligt dessa regler är man således fullt berättigad att, på sätt LAGERBERG gjort, beräkna medelfelet med två decimaler och spridningstalet med två deci- maler. Men enligt samma regler skulle man även ha kunnat nöja sig med att beräkna medelfelet med en decimal och spridningstalet utan någon decimal, och jag anser i föreliggande fall denna senare tillämpning av regeln vara den bättre, då spridningstalen även utan decimaler på ett fullgott sätt giva en föreställning om arternas spridning inom provytan, och då vår uppfattning om deras spridning ej blir noggrannare genom utsättandet av en eller ett par decimaler, alldenstund medelfelet redan skulle inverka på enhetssiffran. Dess- utom är tidsvinsten, om inga decimaler beräknas, ej obetydlig, vilket kan vara av värde, då metoden redan i övrigt är synnerligt tidsödande. NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÅNDSANALYSER. 275 Inom de analyserade provytorna har LAGERBERG undersökt en mindre del, de utlagda smårutorna, med stor noggrannhet. Den undersökta delen har: varierat mellan högst 6,25 och lägst o,625 2 av hela provytan. Resultatet för den undersökta mindre delen har sedan överförts att gälla för provytan i dess helhet. Nu uppstår helt naturligt frågan, huru stort fel som härvid göres. De erhållna spridningstalen gälla naturligen fullt exakt för de under- sökta smårutorna, men huru stora bli felen i spridningstalen, då de överföras att gälla för hela provytan? För beräkning av ovannämnda fel i spridningstalet sammanför LAGERBERG de undersökta rutorna i grupper enligt någon viss princip, t. ex. genom att sammanföra var tionde ruta i rutornas löpande numrering och av alla till- sammans bilda en grupp, för vilken spridningstalet beräknas. På så sätt hava tio grupper erhållits, var och en med sitt särskilda spridningstal. Dessa bilda tillsammans en statistisk serie, vars medelfel beräknats enligt minsta kvadrat- metoden. — I några fall hava grupper bildats genom att sammanföra rutorna utefter vissa tvärlinjer i provytan. Härtill må nu påpekas, att det beräknade medelfelet är en variationsstati- stisk relation mellan termerna i ovannämnda statistiska serie å ena sidan och dessa termers medeltal (spridningstalet) å den andra sidan. DLAGERBERG anser emellertid, att medelfelet gäller för nämnda medeltal (spridningstalet), även då detta hänföres till hela provytan. Några bevis för riktigheten härav borde ha lämnats. Så sker emellertid ej. Förmodligen anser LAGERBERG det vara självklart, att det beräknade medelfelet gäller för spridningstalet, även då detta hänföres till hela provytan. Jag skall nedan visa, att detta ej är så alldeles självklart, och skall även framdraga några förhållanden, som synas mig tyda på, att det beräknade medelfelet upphör att gälla, så snart spridningstalet hänföres till hela provytan. LAGERBERG har ej tillräckligt beaktat, att de erhållna medelfelen äro be- roende på det gruppsystem, som valts för beräkningen. Eller för att taga ett positivt exempel; det anfördes ovan, att spridningstalet för Linnaea borealis i en viss provyta befunnits vara 48,45 + 2,67. Medelfelet +2,67, som är be- räknat för ett visst gruppsystem, skulle hava erhållit ett annat värde, om ett annat gruppsystem valts. Jag skall belysa detta med ett exempel från be- ståndsanalysen i Vårdsätra naturpark. — Den undersökta provytan var en kvadrat på 20 meters sida, och i denna hade inlagts 100 rutor med 2 me- ters rutförband. Provytan undersöktes vid tre tillfällen: den 9 maj, den 2 juni och den 4 september. Vid första tillfället användes en rutstorlek på o,r kym., vid det andra gjordes tvenne serier, den ena med o,r, den andra med o,5 kvm. rutstorlek, vid den tredje användes endast rutstorleken o,5s kym. Endast fältskikten hava undersökts, I fig. I har jag utlagt förekomsten av Gagea lutea inom den undersökta provytan den 9 maj. Vid beräkningen av spridningstalets medelfel har jag använt två olika grupp- system. Dels har jag sammanadderat provytans löpande rutnummer 1—10, II—20, 21—30 0. S. v. (de horisontella raderna på fig. 1), dels har jag Sammanadderat tutnumren sm, sit, r21 cc, stutnumren 2,12, 22055 FOS: (de vertikala raderna på fig. 1). I första fallet erhålles den statistiska serien 30, 10, 20, 70, 50, 60, 80, 90, 80, 70; medeltal 56; medelfel + 28,7 (be- räknat enligt minsta kvadratmetoden). I andra fallet erhålles den statistiska 270 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. Fig. I. Gagea lutea: spridningstal 56; rutstorlek o,r-kvym.; rutförband 2 meter; Vårdsätra naturpark den 9 maj 1915. serien 50, 50, 40, 60, 70, 60, 40, 60, 60, 70; medeltal 56; medelfel + 3,4. Enligt första beräkningsgrunden skulle således medelfelet vara +38,7 (i mina tabeller betecknat med medelfel TI), enligt den senare +3,4 (betecknat med medelfel ID. Av ovan anförda exempel framgår således, att man vid beräkningen av spridningstalets medelfel måste ta i betraktande, att olika gruppsystem giva olika värden. Av de erhållna värdena är det ena ej a priori sannolikare än det andra; det mindre medelfelet har ej större sannolikhet för att vara rik- tigt än det större, eller tvärt om. I tabellerna 2—4 har jag sammanställt de arter i den undersökta prov- ytan, vilkas spridningstal är större än 10, och de för dessa spridningstal be- räknade medelfelen enligt de båda ovan anförda gruppsystemen. De båda så erhållna medelfelens medelvärde är ävenledes beräknat, samt medelvärdet ut- tryckt i procent av spridningstalet. De ovan anförda tabellerna giva således vid handen, att de beräknade värdena på medelfelet äro i hög grad beroende på det gruppsystem, som använts vid beräkningen. Vid jämförelse mellan medelfel I och medelfel II visar det sig, att det förra i regel är större än det senare. Detta beror på att den undersökta provytan varit något heterogen. Heterogeniteten har in- verkat på beräkningen av medelfel I, men däremot ej i samma grad på medelfel II. En blick på fig. 1 åskådliggör detta. I horisontalraderna 1, 2 och 3 (nedifrån räknat) förekommer Gagea lutea endast i några få rutor, i de övriga raderna däremot i betydligt flera. Termerna i den statistiska serie, som ligger till grund för beräkningen av medelfel I, bliva varandra därför rätt olikstora, och det beräknade medelfelet jämförelsevis stort. Vid beräkningen av me- delfel II fördelas inflytandet av provytans heterogenitet på de olika grup- perna. Den statistiska seriens termer överensstämma på grund härav till sin NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÄNDSANALYSER. 20 -— Tabell 2. Spridningstal; rutstorlek o,: kym.; rutförband 2 meter. Värdsätra naturpark den 9 maj 1915. | | | | f I | | Sprid- | Medel- FOS I nings. | Medelfel | Medelfel | felens ii procent av] | | IT I | medel- | spridnings- | | otal | | värde talet | > | SAKERIORE I NEMOFOSA «Naser san dvs Tesen 32 UT) sErANO AGS | SEAN | > FED ALIAS EDA ar ÅG 6 Yh ak LI + 557 | 555 EN 7 fel | (BRETT UPN TD BENEN SN OR rg FAR | 56 | + 8,7 AR Sd FENOR TO | Ranunculus auricoMUS .....soooo..... HAIR | 25 SV us | 0030 | PARISH OMAR (OLA sasss sas sd ens kong | 20 + 7,0 I 4,8 EO AREAN LER VETE S OM or frn EE BASERAS EE GE | 28 arodnlde ar Ck är) Ge | + 19 | AMUND, OlEKOGEUNN moss seven ss sr 21 | + 6,6 ar 1348 ENN | 25 | (GENE UR DAMN sed ss TRE fars | 19 är SM 12357 2 SAN 20 | | Convallaria multiflora smsa TG + 450 ae TE JT LEG) | Tabell 3. Spridningstal; rutförband 2 meter. Värdsätra naturpark den 2 juni 1915. Rutstorlek o,r kvm. | Rutstorlek 0,5; kvm. | 2 A.- El 2 jä RN fa RA fee Anemone nemorosa...... ÖF EE Selar elr JE | Te ar VR IG VE 1,7 Paris quadrifolia ...... JE Nar Sean SMS Bodas gas Sar Aug ER 3,0] + 4,0 + 4,6 Ranunculus auricomus! 74 IT 5,0 + 3, F 4,x/ + 5,5) 92 + Ze) 2,0] SIT AA Anemone hepatica ...... 72 |+ 5.9) + 4.4] + 5,2] + 7,2) 84 |+t Sot 521 + Salt Gl (BER SAT IL ss Rs HOMES Ers 0, r20 |LOGEI:E ar) Ja EON EON Convallaria multiflora..| 39 | + 9,3 + 3,0 + 6j2l + 16 | 54 | + 10,6 + 3,7/ + 7s2l F 13 | Ficaria verna ...........] 30 | 6,:|+ 4,7] + 5v|+t 18 | 44 |+ ”rolt 4,6) + 5,8] 13 | Ållium oleraceum ...... 250-098 Hr xnnvrol 24" I 37 je 3.2] + 3,0] F 356 ae 9:31 Fraxinus excelsior ...... töja sar Stöjjar Alga jar Ak KS E 6,0] + 4,6/+ Sp amt | Geum urbanum ........ jen EE AgslsE 3soleko 3asleck, 2251 37 [+ 6,6] + 5,4|/ + 6,0] + 16 | Spiraea ulmaria,........ | EES s20- raj AOLL25 Ara 3,7] + 4,0] + 16 | Majanthemum bifolium) 12 i+ 2,0 + 3,6 + 2,8 I 23 || 19 |+ gj Sot 37 F 20 | Taraxacum officinale,..| 5 NGT Maten — | — ll 13 l+t 4,sl Ft 4,7. + 4,6 Fr 35 | Geranium silvaticum ...+ 4 | —I — — — 16: |-E0 26155 4.51 3,0lEsk23 278 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. Tabell 4. Spridningstal; rutstorlek o,; kvm.; rutförband 2 meter. Värdsätra naturpark den 4 september 1915. | Sprid- Medel- |Medelvärdet ; Medelfel | Medelfel felens li procent av | nings- | SA | i I medel- | spridnings- tal | värde talet | Anemone hepaltica ........ RÖV SoER SÄ | 89 050 AGG ANS 250 NN | Ranunculus auricomus ns... | 81 + 4,8 | 2 TAS RA | Convallaria multiflora s.osoocs...ose+ 50 + 9,39 +r 3,0 FE ÖS NES PY AXUMMS! €RCELSIO TN soo EE 48 TAN LENS HN HL | Germ REDAN eo os sö ELSE SAT 60,6 + 550 FEL ALA | Paris GUAAK2 Old kr sce se sr FORE Ae 41 TNT 453 ES AA 2 | SPEER a oem RAR freh 28 I 555 + 2,5 I 4,0 I 14 Geranium StlvatiCUPM ,...socorsss ssd EST EE NÄRS 10858 5 Age + 19 | Majanthemunm bifollum sosssssrrrna | 20 F 457 | 20353 + 430 EK20 (IIS FONTANA vs se Aage | gr + 4:49 030 + 450 + 24 ROTA SFI Dad svs ARNE 17 i 509 FENA I 52 SEO storlek rätt väl med varandra, och seriens medelfel blir därigenom mindre. Granskar man medelfelens medelvärden, finner man, att dessa äro nume- riskt minst, då spridningstalet är stort eller litet, numeriskt störst, då sprid- ningstalet är omkring 50. Tydligast framgår detta i tab. 3 vid rutstorleken o,1 kvm. Jag skall längre fram något belysa detta från variationsstatistisk synpunkt. Medelvärdet uttryckt i procent av spridningstalet har sitt minsta värde, då spridningstalet är störst, och ökar allt efter som spridningstalet minskar. Det har för LAGERBERG ej varit fullkomligt obekant, att medelfelets stor- lek är beroende på den gruppindelning, som användes vid beräkningen. Detta förhållande har emellertid ej blivit i tillräckligt hög grad beaktat av ho- nom.! LAGERBERG skriver i sitt anförda arbete, s. 36: »Endast frekvenspro- center undersöktes, och för att utröna deras medelfel ha gruppvarianter bil- dats av var 10:de ruta med stöd av en från höger införd löpande numre- ring. Till följd av ytans oregelbundna form har emellertid, som av figuren synes, denna gruppindelning utfallit mindre väl, varför de fel, som uträknats på grundval av densamma, blivit onödigt stora. Här borde sålunda hellre den andra principen för gruppindelning hava tillämpats. Det för Trientalis europea's frekvensprocent fastställda felet + 3,04. exempelvis skulle, om det uträknades med de mera likformiga gruppvarianter, som enligt sistnämnda princip erhållas, nedbringas till + 2,11, och även för flera andra arter med ojämn spridning inom provytan skulle säkerligen frekvensprocenternas medel- fel i överensstämmelse härmed minskas.» Här finnes således ett tydligt erkännande av att olika gruppindelningar giva olika medelfel. Skada blott att denna insikt ej kommit till uttryck vid be- 1 I det betänkande, som är avgivet av kommissionen för taxering av Värmlands läns skogar, har det ej heller blivit tillräckligt beaktat, att olika gruppsystem giva olika medelfel. NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÅNDSANALYSER. 279 räkning av medelfelet för spridningstalen i de undersökta provytorna, utan att spridningstalens efter en viss gruppindelning beräknade medelfel alltjämt be- traktas såsom »fastställda». LAGERBERG anser den gruppindelning fördelaktigare, som ger de mindre medelfelen. Detta är rätt, om man får anse de mindre medelfelen riktigare än de större; men att a priori göra detta är oriktigt. Medelfelet + 3,04 i ovan efter LAGERBERG anförda fall beträffande Trientalis europaeas spridnings- tal behöver ej vara »onödigt stort», och ej heller oriktigare än det till + 2,11 nedbragta felet. LAGERBERG skriver i sitt anförda arbete, s. 23: »I realiteten blir det dock alltid svårt att utföra gruppindelningen fullt idealiskt. Detta har till följd, att de uträknade medelfelen kunna anses vara något för stora; de funna medeltalen äro således något säkrare, än vad den matematiska behandlingen givit vid handen.» Här sviker tydligen LAGERBERGS tro på att genom varia- tionsstatistisk behandling kunna bestämma medelfelen; de uträknade medel- felen kunna anses vara något för stora, medeltalen (spridningstalen) således säkrare än vad den matematiska behandlingen ger vid handen. Den mate- matiska behandlingen genomföres emellertid med stor omsorg och stor nog- grannhet för alla provytor, men till vad nytta, då spridningstalens medelfel trots detta ej kunna säkert bestämmas? Anledningen till att medelfelen ej kunna säkert bestämmas skulle vara, att en fullt idealisk gruppindelning är svår att utföra. Teoretiskt finnes för varje art en gruppindelning, som ger medelfelet +o. Skulle denna möjligen vara den idealiska? Under hänvisning till tabellerna 2—4 påpekades ovan, att de beräknade medelfelens medelvärde var numeriskt minst, om spridningstalet var stort eller litet, att det däremot var störst, om spridningstalet var omkring 50. Jag skall här något närmare belysa detta förhållande. Antag att i den undersökta provytan en viss art antecknats för alla rutor; dess spridningstal skulle då varit 100 och medelfelet +o. Hade arten an- tecknats inom 90 rutor, skulle spridningstalet varit 90, och medelfelets stor- lek varit beroende på den gruppindelning, som använts för dess beräkning. Två extrema fall äro härvid tänkbara. Det skulle kunnat inträffa, att de 10 grupperna vardera innehållit 9 rutor, inom vilka arten antecknats, och en, inom vilken den ej antecknats. Beräkningen skulle ha givit medelfelet +o. Den andra tänkbara ytterligheten vore, att 9 grupper vardera innehöllo 10 förekomster av arten i fråga, den tionde gruppen däremot ingen. Den sta- tistiska serie, medelst vilken medelfelets beräkning skulle äga rum, vore då IO0O, 100, IO0, IO0, IOO, IOO, 100, IOO, 100, o, och medelfelet skulle bli + 10. Väljer man en tillfällig gruppindelning, är det högst osannolikt, att man råkar ut för någon av dessa ytterligheter. Sannolikare är däremot, att man råkar ut för en gruppindelning, som ger ett medelfel, beläget mellan de båda extremerna, ungefär mellan +>3 och +7. Samma resonemang kan föras för spridningstalen 80, 70, 60 0. s. v. Medelfelen erhålla ett minimivärde (+0) och ett maximivärde. I tab. 5 finnas dessa sammanställda jämte deras medeltal. Av tab. 5 framgår, att spridningstalets medelfel bör bli störst, om sprid- ningstalet är 50, och sedan minskas i samma mån som spridningstalet ökar eller minskar. De i tabellerna 2—4 beräknade medelvärdena hålla sig i regel 1 å 2 enheter lägre än de i tab. 5 beräknade medeltalen. 280 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. Tabell 35. Medelfelens minimi= och maximivärden. Fr RAR Medelfelets | AS + - Medeltal | tal | minimum | maximum | | | | 100 [6] Oo [0] 90 [0] 10 5 80 Oo 13,3 6,7 792 Oo 15:3 757 60 (0) 16,3 3,2 50 Oo 16,6 8,3 40 Oo 16,3 8,2 30 Oo 15,3 7:7 20 [0] 303 6,7 10 (0) 10 5 [0] [6] [0] [0] Det torde förtjäna påpekas, att den variationsstatistiska behandlingen ger vid handen, att medelfelet för spridningstalet 100 är +0o. Härav följer ej, att spridningstalet 100 ej skulle vara behäftat med något fel; den här an- vända matematiska behandlingen lämnar oss emellertid i sticket, då det gäller att beräkna dess storlek. För övriga spridningstal kunna sannolika medelfel beräknas, men om dessa ha någon betydelse vid bedömandet av osäkerheten i de erhållna spridningstalen, då dessa överföras från att gälla för de under- sökta rutorna till att gälla hela provytan, synes mig ej så alldeles avgjort. LA«ERBERG (anf. st., s. 23) anser ju, att de erhållna spridningstalen (medel- talen) äro något säkrare, än vad den matematiska behandlingen ger vid han- den. Hur mycket säkrare, därom lämnas vi emellertid i fullständig okun- nighet. De av LAGERBERG beräknade medelfelen äro emellertid värdelösa, då de beräknats endast med tillhjälp av en viss gruppindelning, och då ingen hänsyn tagits till de tillfälliga fel, som ligga i gruppindelningen såsom sådan. LAGEKRBERG har ej beaktat, att den för medelfelens beräkning använda me- toden innehåller sina alldeles särskilda fel, som komma att inverka på de erhållna medelfelens giltighet, då dessa göra anspråk på att gälla hela prov- ytan. Tab. 6 är avsedd att giva en föreställning om, huru spridningstalen variera för en och samma provyta, om de bestämmas med tillhjälp av olika antal rutor, eller med samma antal rutor grupperade på olika sätt. Tabellens »sprid- ningstal 50 rutor» hava erhållits genom att sammanslå varannan horisontalrad eller varannan vertikalrad på provytan enligt utseendet fig. 1; 1 varje grupp således fem rader = 50 rutor. »Spridningstal 25 rutor» hava erhållits genom att ta en av de fyra rutorna i vänstra nedre hörnet på fig. I (i löpande num- merföljd I, 2, 11 eller 12) som grundruta och därefter tänka sig så många rutor inom provytan borttagna, att ett 4 meters rutförband erhållits Av tabellen framgår, att variationerna i spridningstalen ingalunda äro obe- tydliga. Även med användande av 50 rutor är variationen så stor, att det är föga glädje med att bibehålla båda siffrorna 1 spridningstalen. Det vore lika bra att för spridningstalen använda skalan 1—10 i stället för 1— 100. Och undersökas inom provytan endast 25 rutor, är variationen i spridnings- talen så stor, att skalan 1—100 ej synes mig på något sätt användbar, om NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÅNDSANALYSER. 281 Tabell 6. Spridningstal; rutstorlek o,: kvm. Värdsätra naturpark den 2 juni 1915. | Sprid- Sy Spridningstal | ningstal Sprida sta | 25 rutor, 4 meters | 100 rutor IOFENEOT rutförband | SA HARG HE NEMNOF OSA: scr oden e neg KE | 95 | 92 98 96 94 | 92 92 100 96 VAKTSAGUAAS YO LA mr sed varse le sierel ören 76 | SOML72E 707 O | 80 80 H20RR RANUNCUCUS "AUFICONUS «. sv odsosr ads ens 74 [GAN ESA 727 OTIS 88 80 Anemone hepatica ....munnnninnnnaa 2061 66,785 76" 168- [1645 OS ASSNNGS (BOET UTAN bod adep DISSA 50 | 48 52 48 52 | 40 56 56 48 I Convallaria multiflora s.ssssserserrra 39 SANFA44 2308 140 36: 1324 — 400MASN| VEaE KE DER nr era RES SE stra Seg 301 KIE280 132 220030 0 || -KÖRSAOR MASKRSO KR TI TUINO LEK UCCHIN over drös ocg eskader 25 | 200-30:130 120 | 24; Ör SORE2A IBK US CKGEISTOR mel skeden Idee 19 FSAMNEkAS. bör 20 | 20 28 10.02 WRGEHUNURNA OA an rse rss secs | 7 INT20IAN C 22 K2 247 =T0, RONNA (SYST RILLIPR OAK LL ja (7 ARN SPSS TR SPRTTARRSEN 17 KILTSEEIOT 201 IA 207 16 2002 Majanthemum bifoliUum............... 12 JENS TITO 0 1607 280 20 AN man vill göra anspråk på att andra siffran skall ha någon betydelse. Denna senare anmärkning drabbar t. ex. RAUNKIAER i hans arbete »Formationssta- tistiske Undersogelser paa Skagens Odde» (1912). Han undersöker här endast 25 rutor (o,1 kvm. stora) inom varje provyta, och genom multiplikation med 4 överför han spridningstalen till skalan 1—r100. Dessa komma därigeno m att få sken av att vara noggrannare, än vad de på grund av undersökningen kunna göra anspråk på att vara. Spridningstalens storlek är beroende på storleken av den ruta, som anv änts vid bestämningen, på så sätt att den mindre rutan ger det mindre spridnings- talet. Detta förhållande (jfr tab. 3) har redan påpekats av RAUNKIAER, och närmare belysts av LaAGERBERG, och behöver jag därför endast hänvisa till dessa båda forskares arbeten. Till sist ett litet problem, som kanske kan tjäna till belysning av möjlig- heten att genom ovannämnda variationsstatistiska behandling bedöma s prid- ningstalens riktighet. Antag tre kvadratiska provytor, den första med 20, den andra med 40, den tredje med 80 meters sida; alla undersökas med samma rutstorlek, men den första med 2 meters rutförband, den andra med 4 meters, den tredje med 8 meters. I varje provyta äro således 100 rutor undersökta. Vilken av dessa provytor skulle vara noggrannast undersökt, och inom vilken skulle spridningstalen hava den största sannolikheten för att vara riktiga? Från ovannämnda matematiska behandlings synpunkt skulle inga skillnader visa sig mellan de tre provytorna. Från verklighetens? 2. Arealprocent. För att kunna bedöma den areal, som en art inom provytan betäcker, har LAGERBERG sökt uppskatta artens täckningsgrad inom varje särskild ruta, och 19. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 232 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. därvid använt täckningsgraderna !/,, ?/,, 3/,, +/, d. v. s. sökt avgöra, om arten betäcker 1, 2, 3 eller 4 fjärdedelar av de undersökta rutorna. Vid våra undersökningar i Vårdsätra naturpark hava vi försökt få växternas täc- kande förmåga något noggrannare bestämd genom att använda täcknings- graderna !/g, 2/8, 3/g..-. 9/8. Tabell 7. Arealprocent. Värdsätra naturpark 1915. | |. (Sfcal | Medelfel | Medelelli sten | procent medelvärde | I 9. V. 1915: rutstorlek o,1 kvm. LÄNEMORE HEMOK OSA va od oh rooy RR mt SEE | 2,8 Er + 0,9 2ÖLEG LAME PHONE: SEPA LEE ENS Sekr ANAR ES | 75 + 0,59 ECT 0053 2. VI. 1915: rutstorlek o,: kvm. |. -SAPeHIONE HR EMMOFOSA ke SES 32,8 TAGA AL ae | Paris (JÖRAN FE ON ARN Sas Sar ASA Rss 0 3,6 200 + 0,9 ae NCAFLEHLO HE REP ALiGO oe ES RER SEA 9,3 FI LG +F 1,4 V Gozvallaria "maullilora Ae. | 2,5 HOV + 0,5 I 0,6 | 2. VI. 1915: rutstorlek 0,5 kvm. (EA FI BNTED FLEN 01 IP 0740 SCENER NE RAR OA re 32,1 HAGA +r 2,4 FI EARIST QUAAK;O LESS SRS 4,4 are + 0,8 aan | Anemone FIEP UTGES SRA ET | 9,4 2 + Fa NIA Convallaria multiflora —sssomssessssssnna | «466 SS 04 + 0,9 4. IX. 1915: rutstorlek 0,5; kvm. LÄR ENO JES AE DATE ANAR ss el 9,5 +I 0,9 I 1,4 ALE CONVaANAriA Uli ORKA TE or ssseden dess 3,3 + 039 + 077 + 0,8 I tab. 7 har jag sammanfört en del av de erhållna arealprocenterna samt medelfel I och medelfel II, beräknade på samma sätt som spridningstalens motsvarande medelfel. Tab. 7 visar således, att värdet på arealprocenternas medelfel är beroende på den gruppindelning, som användes vid beräkningen. Vidare må på- pekas, att arealprocenten för Convallaria multiflora vid undersökningen den 2 juni utfallit med synnerligen olika värden för de båda använda rutstorlekarna. Vid uppskattningen av arealprocenten betyder täckningsgraden 7/g att arten betäcker mer än !/,, av rutan, men mindre än 3/,6, eller 1 procent uttryckt mer än 6,25, men mindre än 18,75 & av hela rutan, ”Täckningen sättes emellertid lika med 12,5 Z. Felet i primäruppskattningen är således inga- lunda obetydligt, men då felen gå såväl i positiv som negativ riktning, ta de åtminstone delvis ut varandra, då täckningsprocenten för de olika rutorna sammanadderas, under förutsättning att ett tillräckligt stort antal rutor upp- skattats. Osäkerheten i arealprocenten är emellertid trots detta skäligen stor på grund av den stora osäkerheten i primäruppskattningen. NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÅNDSANALYSER. 283 is Tabell 8. Spridningstal och arealprocent. Värdsätra naturpark 1915. ss Den 9. V. 1015 Den 2. VI; 1915lDen 2. VI. 1915|Den 4. IX. 1915] | or kym. o,1 kvm. | 0,5 kvm. | 0,5 kvm, | RR Areal- Arg Areal- Sprid Areal- SEG Areal- nings- Nings- Nings- nings- | tal procent all procent äl procent | al procent Anemone nemorosa...... 82 2,8 OLA 3258: Er OST YNASS — = SUN Aepaliede ons 71 7o5 ÖRE 89 CHA (FROET Ule mr rddadees rer 56 ga 50 T04 GOT ILE — — | Ranunculus auricomus! 54 — ZARA; CO EROR 81 UA Faris Quadrifoliad —...... 29 — 76 35 OR ELO ÄR du 41 (OA Ficaria VerNaA............ 28 = 30 1,4 44 1,6 — MN | Allium oleraceum ...... 2 O,1 257 an SL 1,6 — | — Geum urbanum ......... 19 O,r 17 O,4 Sv O,r AT |IEKOSS Convallaria maultiflora! 16 — 39 255 54 4,6 (AME ONE ER Spiraea ulmaria...... .. 9 NN 0,3 25 INTO 2510 Fraxinus excelsior ...... 6 = rn IG O,1 39 — 48 O,4 Taraxacum officinale... 3 SR TNG Mä Nr 13 | — 7 — CAKE SALOME ocvudeR ser 2 — 2 -— 3 -— 3 — Majanthemum bifolium 2 — | 12 — 19 - 20 — I NU OUSTCABSTUS sonia 2 — | 5 SE 6 = 6 0,4 Athyrium filix femina I — I — 8 O,1 4 0,8 LIKPSAKLA VESCA oa ssnnea I = | I = 2 3 — Geranium silvaticum.,.. I — | 4 O,3 TOKER 21 — Lysimachia nummularia I -— I — 2 6 — RO dEREMIOKALS Asa sAEd I — | Ela ) GE Mä — — MEKTIMULAN VEKTS vanessa I — 2 — | VASER I = 4 ERRLNS PAUS sjön sonens ite 2 Oy1 10 O,I 8 O,1 Ranunculus acris ...... I.) — I SS NNE JRR les 2 — Ulmus montana ......... | I — SN EEARONT ÅR O,4 gl O,r VaczaN Sep tune. AN ad I = | 2 SR OM di a Geranium robertianum) — — | 2 — I AVE] — 2 mr | Polystichum filix mas] — VE = 2 — 2 ÖJ Tra KAGLACGPSPICALA mu oden st — — | I = 6 =— 5 O,4 RIDES ASPEN mr se seeeR — — I — 2 0,3 2 0,3 Stellaria media ......... — — I — I KY — | Viola riviniana ......... — — — — 7 — 17 SE Sorbus aucuparia ...... — — = — 2 = — Berberis vulgaris ...... — — — — I — — AN Chelidonium majus...... = = — — I — I =S Lampsana communis ... = I ES | RR TAN Lonicera xylosteum...... — — = — I = I AM HERA RKRLENSS oss ssss -— I — Jo — Fr Fd Polyvstichum spinulosum) —- — — — I — 4 == 0 Potentilla reptans ...... — — — "— I — I = Viburnum opulus ...... = == = = I — I — VÄRra CRCSPIlOSA: ..c.seser = == AS 207 Fille Ce: 2 JAN Årenaria trinervia...... SN — ES == fe BE 2 AE | UTA Op UlOSA sne dun aa — — == fl ENN . I NGN Lysimachia vulgaris .... — — — I — | Thalictrum flavum ...| — — — — — — I = 284 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. 3. Spridningstal och arealprocent. I tab. 8 finnas sammanförda spridningstal och arealprocent för de arter, som vid de tre undersökningstillfällena iakttagits inom rutförbandet i Vård- sätra nationalpark. Till tabellen må tilläggas, att utanför förbandet antecknats: den 9 maj: Geranium robertianum, Polystichum filix mas, Polystichum spinulo- sum, Scrophularia nodosa och Actaea spicata; den 4 september: Campanula trachelium, Lonicera xylosteum, Poa nemoralis, Scrophularia nodosa, Stachys palustris. Sammanräknas alla arealprocenterna vid undersökningen den 4 september, erhålles 16,5. Hela vegetationen inom varje ruta underkastades en totalupp- skattning, och den på grund härav beräknade arealprocenten var 20,4. Skillnaden utgör således omkring 4 arealprocent, vilken skillnad representerar den del av ve- getationstäcket inom observationsrutorna, som ej blev föremål för uppskattning. De lägre arealprocenten äro sannolikt alla undertaxerade. Jag will härvid fästa uppmärksamheten på Ranunculus auricomus, som den 2 juni endast inom en ruta kunde uppskattas med avseende på sin areal, den 9 maj och den 4 september ej i någon ruta. För att en art skall bli till sin areal upptaxerad fordras, som redan förut framhållits, att den betäcker minst 6,25 2 av små- rutan. Antag nu, att en art hade förekommit inom alla undersökta 100 små- rutorna och hade betäckt 6 2 av varje småruta. Den skulle således ha be- täckt 6 2 av det undersökta området, utan att ha enligt den använda metoden erhållit någon arealprocent. Det tänkta fallet är ett ytterlighetsfall, men det tjänar att belysa möjligheten för undertaxering av lägre arealprocenter. TI så- dana fall är spridningstalet av särskilt intresse. Ett stort spridningstal till- sammans med en liten arealprocent visar hän på att den senare sannolikt är undertaxerad, t. ex. för Ranunculus auricomus. Man kan ej bedöma en provytas fysiognomiska utseende, om man endast känner spridningstalet; betydligt viktigare är att känna arealprocenten. Ett par hänvisningar till tab. 8 åskådliggör detta. Den 9 maj voro spridningstal och arealprocent för Anemone nemorosa 82 och 2,8, för Anemone hepatica 71 och 7,s- Den senare gav en starkare prägel åt vegetationen än den förra och erhöll också vid SAMUELSSONS uppskattning enligt det HuLtska schemat en högre frekvensgrad, och detta oaktat spridningstalet för den senare var mindre än den förra. Mer belysande är undersökningen den 4 sept. (0,5 kvm. rutstorlek). För Anemone hepatica voro spridningstal och arealprocent 89 och o9,s, för Ranunculus auricomus 81 och o. Den förra medverkade i hög grad att ge vegetationen dess prägel, och måste i det HurLTska schemat erhålla en rätt hög ymnighetsgrad. Den senare bidrog ej alls eller åtminstone ej nämnvärt till provytans fysiognomi och skulle i det HurLTska schemat ej ha överskridit ymnighetsgraden enstaka, och likväl var spridningstalet för Razun- culus auricomus endast obetydligt lägre än för Anemone hepatica. Flera exempel i samma riktning kunde utplockas ur tab. 8; det sagda må emellertid vara nog för att visa oriktigheten av LAGERBERGS påstående (anf. st., S. 15), att spridningstalen skulle vara i siffror omskrivna uttryck för samtliga HULTS fre- kvensgrader (= ymnighetsgrader). 4. Markflorans analys på obiektiv grund. RAUNKIAER (1909, S. 24 Och 129) tror, att man genom att använda den av honom beskrivna metoden inom formationslärans område har kommit över NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÅNDSANALYSER. 285 det subjektiva godtyckets osäkra ståndpunkt, alldenstund formationerna skulle kunna begränsas och karakteriseras medelst tal. Härtill må emellertid an- märkas, att RAUNKIAER endast arbetar med spridningstalen, som visserligen äro fullt objektiva, men som ej äro tillräckliga för att karakterisera ett växtsam- hälle eller beskriva en provyta. Den betydligt viktigare faktorn, arealprocenten saknar man i RAUNKIAERS arbeten. LAGERBERG har analyserat 9 provytor, av dessa äro emellertid tre endast analyserade med avseende spridningstalet och på således ofullständigt analy- serade. De övriga sex äro fullständigt analyserade, och sammanställer man spridningstal och arealprocent för de skilda arterna inom dessa provytor (vilket LAGERBERG emellertid underlåtit att göra), så erhåller man en god föreställ- ning om vegetationen inom densamma, och en föreställning, som naturligen är vida riktigare, än om provytorna undersökts enligt HuLts metod. Men i vad mån kunna dessa provytor göra anspråk på att hava blivit undersökta på objektiv grund? Svaret är lätt att finna, om man besinnar, att undersök- ningen innesluter två faktorer, nämligen spridningstal och arealprocent. Sprid- ningstalet är, som redan förut påpekats, rent objektivt; arealprocenten inne- håller däremot subjektiva felmöjligheter av ingalunda obetydliga dimensioner (jfr härom närmare vad som ovan sagts om arealprocenten). De provytor, som LAGERBERG analyserat, äro således ej analyserade på »objektiv grund>, och titeln på hans arbete »Markflorans analys på objektiv grund» kan ej sägas vara lyckligt vald. II. Olika metoders användbarhet. 1. Analys av provytor. Sedan nu en redogörelse lämnats för de principer, varpå de olika metoderna vila, och den säkerhet, varmed RAUNKIAERS Och LAGERBERGS metoder arbeta, diskuterats, vill jag nu också framställa några synpunkter om deras värde och användbarhet. Bägge dessa sistnämnda metoder äro ojämförligt mycket mera tidsödande än den HuLTtska. Man måste naturligen mången gång också finna sig 1 nedläggandet av ett större arbete på beståndsanalysen, om objektivitet och exakthet ernås, och man erhåller resultat, som ge en bättre föreställning om vegetationens utseende och sammansättning än en vida enklare, men kanske mindre tillförlitlig metod är i stånd att giva. Jämförelser med andra vegeta- tionstyper kunna då också säkrare utföras, 'och sålunda mera tillförlitliga slut- satser dragas. RAUNKIAERS egen uppfattning om den av honom föreslagna metodens värde framträder på olika ställen på något olika sätt. Stundom förefaller det, som om han hyste den meningen, att en så exakt bild av ett växtsamhälle skulle kunna erhållas, att det skulle kunna med konst efterbildas t. ex. i en bota- nisk trädgård (1912, S. 200). På andra ställen åter framhålles, att de sanna förhållandena ej låta sig exakt bestämmas, varför man ej får begära att erhålla mer än stabila, jämförbara tal (1909, S. 41). Som redan antytts medger han också, att det i vissa fall kan vara önskvärt att efter ögonmått uppskatta förhållandet mellan de olika arterna, även när man rör sig med så små rutor som o,r kvm. (1912, S. 203). Overhuvudtaget är det tydligt, att RAUNKIAER ej eftersträvar annat än att erhålla tal, som ge en något så när tillförlitlig bild just av arternas relativa, 286 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. men däremot ej deras absoluta frekvens. Hans prövning av metodens värde omfattar också blott dess förmåga att återge den förra. Det visade sig härvid, att i bokskogens analyserade Anemone nemorosa-facies förhållandet mellan Ånemone nemorosa och samtliga övriga arter tillsammans var, när 50 smårutor av o,r kvm. undersöktes, 68:32, när 200 smårutor av o,or kvm. undersöktes, 86:14, medan en räkning af skotten inom en yta av 1 kvm. gav förhållandet 94 :6 (1909, S. 34 och 35). Växlingarna äro alltså högst avsevärda. I vad mån de RAUNKIAERska pointstalen återge den verkliga för- delningen, skall jag strax ytterligare belysa med ett par exempel. LAGERBERG har en synnerligen hög tanke om den RAUNKIAERska metodens användbarhet i den form, han givit densamma. Han anser nämligen (1915, s. 67), att »formationsanalysen utförd enligt denna princip ställes på ett helt annat plan, och att man på detta sätt verkligen når ut över den subjektiva åskådningens växlingar, så långt som det är tänkbart. Man bör därvid komma ihåg, att någon gräns för resultatens säkerhet egentligen icke gives, säkerheten kan ökas i den grad, som undersökningens mål det fordrar.» Det är tydligt, att LAGERBERG anser sig ha bevisat resultatens exakthet genom sina beräk- ningar över de fel, varmed observationerna äro behäftade. Men härvid bör observeras, att även om inga anmärkningar vore att framställa mot det sätt, varpå dessa beräkningar äro utförda, de icke i någon mån gälla metodens förmåga att återge de verkliga förhållandena inom provytan utan endast gälla den exakthet, med vilken metoden ur mätningssynpunkt arbetar. Om spridningstalens förmåga att ge en föreställning om vegetationens ut- seende och fördelning inom en provyta har KYLIN ovan meddelat några exem- pel, liksom RAUNKIAERS nyss omnämnda resultat inom bokskogens Anemone nemorosa-facies ha ett och annat att lära. Belysande äro också de i hög grad olika resultat, som LAGERBERG (1915, S. 32—34) erhållit i det fall, då han använt olika storlek på smårutorna för analysen av en och samma provyta, oaktat de beräknade medelfelen äro särdeles små. DLAGERBERG gör själv en beräkning (s. 35), att om de med en småruta av o,5 kvm. erhållna siffrorna läggas till grund, det är sannolikt (med bortseende av medelfelen), att av Majanthe- num bifolium finnas minst 4 915,6 individ, medan antalet stiger till minst 16 658, om en ruta av o,r kvm. använts. Exaktheten synes åtminstone mig lämna åtskilligt övrigt att önska. Och huru det med dylika resultat för ögonen är möjligt att påstå, att frekvensprocenten (= spridningstalet) »är ett i siffror omskrivet uttryck för samtliga HuLTS frekvensgrader», är ofattbart. ”Talvär- det är ju endast mätningsresultatet av en m. 1. m. ofullständig metods tillämpande. ; För att på ännu en annan väg erhålla en uppfattning om naturen av de RAUNKIAERSka pointstalen ur nu avsedd synpunkt har jag utfört en del be- räkningar på grundval av de ovan i tab. 8 anförda siffrorna från Vårdsätra naturpark, de enda fullt användbara, som stått mig till buds. Med ledning av spridningstalen och arealprocentberäkningarna vid de bägge bestämningar, då den av RAUNKIAER rekommenderade rutstorleken (o,1 kvm.) begagnades, har jag utarbetat vegetationens »biologiska spektra» i RAUNKIAERS mening, d. v. s. en översikt över de olika »livsformernas» procentiska fördelning. För jämförelse har jag även utarbetat dylika, grundade på mina samtidigt utförda analyser efter den HuLTtska metoden och med användande av de pointstal för de olika graderna, som jag ovan föreslagit. Resultatet framgår av tab. 9. N 00 — NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTAÄNDSANALYSER. Tabell 9. »Biologiska spektra» i Vårdsätra naturpark 1915. (F. = fanerofyter; H. = hemikryptofyter; G. = geofyter; Th. = therofyter). Beräknade efter IAN FH: G. | OR: I | | ONRVERT DIS SES DEL Ng SLA nn a ne mors dletela a nja nr 2 41 SU a | ÄTER DLOC BIM fra oo sejd tb rg sr åar — 65,53 34,5 =S | EUT: TSIHROKVENSpTAder Läns snd res AST LINS ISAE en 5 55 40 (Ca 2 SNR TOR SE FSS DELIN & SLAS «oaser ale eretn äl ers en a sofa eigrer vn Be Nea ATS | JÄTTE al OC STA ÖRA NS TA RER TAR Rn SR 0,5 1035: |A00 = ENOTT SI TFEkV ens Sra Ce, pas et anse Adsense 5 29 65 I Tab. 9 visar, huru oerhört olika resultatet utfaller, först och främst om spridningstal eller arealprocent läggas till grund för det »biologiska spekt- rum». Skillnaden är t. o. m. så stor, att värdet av beräkningar, som grun- das på spridningstalen (= RAUNKIAERS pointstal), måste betecknas såsom skä- ligen ringa, eftersom utan all tvekan arealprocenten har en oändligt mycket större betydelse för återgivandet av de verkliga förhållandena inom provytan. En jämförelse med de efter HuLTts frekvensgrader beräknade siffrorna visar, att dessa falla ungefär mitt emellan de efter de andra bägge principerna be- räknade. I detta fall gav alltså den HurTtska metoden, som blott är grundad på en uppskattning, dock ett resultat, som ger ett vida bättre uttryck för arternas verkliga valens än den »exakta» frekvensberäkningan efter RAUN- KIAERS metod. Sannolikt är detta resultat mer än en tillfällighet. Av vad som redan anförts torde med all önskvärd tydlighet framgå, att genom RAUNKIAERS metod vissa arter erhålla en alldeles för hög relativ fre- kvens, även när man arbetar med smårutor av så pass liten storlek, som de RAUNKIAER och hans flesta efterföljare arbetat med. Skarpast framträder detta inom bestånd med stark artblandning, i synnerhet då relativt små växter före- komma jämnt fördelade över större ytor, vilket i synnerhet är fallet inom en del ängstyper. Det kan inträffa, att en art förekommer 1 varje småruta och ändock spelar en mycket mindre roll än andra arter, som ej få högre, ja kanske t. o. m. lägre spridningstal, om den ej uppträder fullt likformigt över- allt. Man jämföre t. ex. den roll en Zuphrasia-art eller en Rhinanthus-art faktiskt spelar i en gräsäng 1 förhållande till det dominerande gräset, även om de tack vare sina färger kunna vara tongivande. I detta sammanhang kan jag icke underlåta att framhålla såsom min upp- fattning, att både RAUNKIAER (1909, S. 31 och 110) och LAGERBERG (1915, s. 20) förfara felaktigt, då de vid sina statistiker medräkna t. ex. hemikryp- tofyter endast, då de äro rotfästade inom rutan. Ett dylikt förfarande ger dock många gånger en alldeles oriktig föreställning, mest påfallande inom vår flora kanske i fråga om arter med ett sådant växsätt som vissa ärtväxter, t. ex. ÅAstragalus glvcyphyllus och Lathyrus silvestris. Det är ju utseendet man i främsta rummet vill ge en bild av och icke av antalet individer av de olika arterna (jfr LAGERBERG 1915, S. 12). Och även om man tänker på växt- samhällets ekologi, är det ju klart, att arter som de nämnda för sig reservera 288 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. icke blott ovan, utan även under marken stora områden utanför de närmaste omgivningarna av »rothalsen». Att de genom RAUNKIAERS metod erhållna pointstalen (= spridningstal 1. frekvensprocenter) ej alltid i främsta rummet framhäva de verkligen fysiogno- miskt dominerande arterna har naturligen ej helt kunnat undgå forskare, som arbetat med denna metod. Bl. a. har LAGERBERG nämnt ett och annat härom. Som sammanfattande omdöme om beståndsanalyser utförda med hänsyn endast till spridningstalen (RAUNKIAERS metod) skulle jag vilja säga, att jag finner dem ge en sämre uppfattning av en provytas vegetation än en för- ståndigt utförd analys enligt HuLtTs metod. Den ernådda objektiviteten är ju under dylika förhållanden ej mycket värd. I vad mån metoden är känslig för förändringar av växttäckets sammansättning är tillsvidare fullständigt outrett. På ett helt annat plan stå bestämningar av arealprocenten efter den prin- cip, LAGERBERG föreslagit. Att de icke kunna betecknas såsom objektiva, har redan ovan framhållits av KYLIn. Man har måst införa ett subjektivt moment, uppskattning, vilken helt naturligt kan försiggå med vida större säkerhet inom så små rutor, som här komma till användning, än inom så stora ytor, som HuLTS metod arbetar med. Vid bedömandet av den LAGERBERGska meto- dens praktiska värde och användbarhet blir det naturligen närmast att ta i betraktande, om den ger resultat, som stå i rimlig proportion till det arbete, som kräves för deras erhållande. Beskaffenheten av de problem, det gäller att lösa, är naturligen också av den största betydelse. 2. Associationsanalys. De hittills framställda synpunkterna ha ju närmast varit inriktade på frågan om olika metoders användbarhet vid analysen av en provytas vegetation. En mycket viktig anmärkning återstår att framställa gent emot RAUNKIAERS metod. Den gäller även bestämmandet av arealprocenten enligt LAGERBERGS metod inom en provyta med fixa gränser. De nämnda metodernas styrka skulle ju bl. a. ligga i objektiviteten, som får sitt uttryck främst i själva utväljandet av smårutorna. Att jag anser bägge förfaringssätten principiellt sett innebära full objektivitet, har jag redan ovan framhållit. LAGERBERG anser (1915, S. 14) dock, att det är svårt att välja smårutorna alldeles på måfå. Det är mycket möjligt, att denna uppfattning är riktig. Men det finnes dock exempel på forskare, som synas ha använt RAUNKIAERS metod på detta sätt. När så skett, framträder också metodens frånsidor på särdeles markerat sätt. Man arbetar efter den principen att för- söka utan någon som helst förutfattad mening om naturen av den vegetations- typ, som undersökningen gäller, erhålla en bild av densamma. Sedan ett antal växtlistor från skilda ståndorter upprättats, sammanför man dessa till vissa grupper efter graden av överensstämmelse sinsemellan. En »exakt», objektiv och förutsättningslös metod inbjuder onekligen till ett dylikt arbets- sätt, vars natur bäst torde framgå genom hänvisning till ett konkret exempel. I detta fall är H. RESVOLL-HOLMSENS arbete om vegetationen vid Tessevand i Lom (1912) särskilt upplysande. Förfaringssättet synes här väsentligen ha varit det skisserade, vilket antydes av resultaten. Listorna äro i hög grad bro- NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÅNDSANALYSER. 289 kiga. Det är tydligt, att de delvis härstamma från synnerligen heterogena provytor. Mest markerat är detta i fråga om myrarnas samhällen. Men så finns det också knappast något sätt, varigenom man kan så väl bedöma en författares växtfysiognomiska blick och arbetsmetoder, som en granskning av vederbörandes behandling av torvmarkernas vegetation. Associationerna äro artfattiga och lätt definierbara, men inta också i de flesta fall endast relativt små sammanhängande ytor, varför den ena vegetationstypen avlöser den andra inom begränsade områden. Stundom råder ju t. o. m. en fullkomlig mosaik av olika typer, där varje blott intar någon kvadratmeter eller del därav. I sådana fall måste helt enkelt RAUNKIAERS Och LAGERBERGS metoder (konse- kvent tillämpade) ge resultat av ytterst tvivelaktigt värde. I detta sammanhang kan jag icke underlåta att framställa en erinran. Det vore i hög grad önskvärt, att personer, som arbeta inom synekologien, ville alldeles oberoende av kommande syften begagna sig av ett studium av myrarna för sin egen skolning. Vi äga ju också från Fennoscandia ovan- ligt goda bearbetningar av deras vegetation genom arbeten främst av SER- NANDER (1910) och CaJANDER (1913). Särskilt den senares bearbetning av Finlands myrar är ju mycket ingående och hans associationsbegrepp klart och redigt. Inom den skandinaviska vegetationen är det knappast någon ekologisk serie, vars studium är så begreppsutredande som myrserien. Möjligen skulle man kunna tänka på fjällens hedar, men här får man ej så god inblick 1 de utvecklingshistoriska synpunkterna. Såsom de bästa resultat, som hittills framkommit genom den RAUNKIAERska metodens användande, tvekar jag icke att beteckna, utom RAUNKIAERS egna, de som meddelats av den danske växtgeografen VaHL. Mot det sätt, varpå bägge dessa författare tillämpat metoden, har jag föga att anmärka ur här ifrågavarande synpunkt, vilket sammanhänger därmed, att för dem tydligen de olika vegetationstyperna, som undersökts, redan från början stått något så när klara och därför vid provtagningen avgränsats med större smak. Hos RAUNKIAER har jag emellertid icke funnit någon reservation beträffande små- rutornas rent objektiva utväljande. Däremot framhåller VAHL (1911, S. 328), som dock arbetar med mycket små totalytor, vilkas alla existerande småru- tor han undersöker (anf. st., s. 329), uttryckligen, att fall kunna förekomma, då man måste utesluta vissa smårutor, om man vill erhålla frekvenssiffror giltiga för en bestämd subformation (= association efter min terminologi). Att uppsöka provytor med geometriskt fixerade gränser, tillfredsställande alla rimliga anspråk på enhetlighet är ofta mycket svårt, i synnerhet om man har behov av en något större ytvidd. Flera av de provytor, LAGERBERG undersökt, företräda uppenbarligen icke rena vegetationstyper. Vid vårt sö- kande efter en lämplig provyta inom Vårdsätra naturpark visade det sig, att en fullt enhetlig yta av så pass obetydliga dimensioner som 20 X 20 m. ingen- städes kunde uppsökas. För vår undersökning, som uteslutande hade ett metodiskt syfte, spelade ju detta en mindre roll. Vi utlade emellertid prov- ytan på det ställe, där ojämnheten syntes vara så liten som möjligt. Som densamma är ganska lärorik ur teoretisk synpunkt, må här nämnas ytterligare ett och annat om densamma utöver det redan ovan anförda. Provytan är belägen på svagt sluttande mark (tämligen jämn terräng) inom Vårdsätra naturpark helt nära stranden av Mälaren. ”Trädbeståndet utgöres huvudsakligen av en blandning av diverse ädla lövträd. Under detta, som 200 HARALD KYLIN OCH GUNNAR SAMUELSSON. är väl slutet, förekommer riklig hassel. Med hänsyn till de högre vegetations- skikten föreligger ingen väsentlig olikhet inom olika delar. Detta är däremot fallet i fråga om fältskikten. Bottenskiktet åter är så svagt utbildat, att någon större betydelse knappast kan tillerkännas växlingarna inom detsamma. Den bristande enhetligheten gav sig vid de olika tillfällen, undersökningen ägde rum, tillkänna på mycket olika sätt. Största delen av provytan behärskades den 9 maj fysiognomiskt av de blom- mande Anemone hepatica och Gagea lutea, vilka uppskattades till respektive strödd och tunnsådd. Inom denna del spelade däremot Anemone nemorosa en proportionsvis mera underordnad roll (strödd). Inom ett c:a 25 kvm. stort parti i sydvästra hörnet voro förhållandena omkastade. Blåsippan och vår- löken trädde här starkt tillbaka, medan vitsippan antecknades såsom strödd — riklig. Dess arealprocent bestämdes genom linjetaxering mellan rutorna n:ris 1II—15 inom partiets centrum till 27,7. MFRubus caesius, som inom provytan för övrigt saknas helt och hållet, anmärktes här såsom tunnsådd. För övrigt framgingo naturligen genom den noggrannare analysen även vissa andra olikheter. Den 2 juni föreföll provytan vid första påseendet betydligt mera enhetlig. Vitsippan dominerade nu överallt, även om den fortfarande förekom allra tätast i sydvästra hörnet. Av blåsippan och vårlöken syntes mycket litet. De doldes av vitsippmassorna. Det framgick emellertid strax också, att A/- lium oleraceum och Convallaria multiffora voro 1 huvudsak bundna till prov- ytans övre delar. Deras utbredning sammanföll dock icke alldeles med blå- sippans. Analysen från denna dag jämförd med resultaten från de båda andra tillfällena illustrerar det förhållandet, att inom olika delar av en provyta även fältskikten kunna med hänsyn till de härskande, fysiognomiskt starkast fram- trädande arterna vara praktiskt taget fullt enhetliga, medan de i fråga om mindre framträdande, men icke därför mindre viktiga beståndsdelar kunna visa sig heterogena. Fallet belyser nödvändigheten att nedlägga stor omsorg på själva valet av provytor. Den 4 september framträdde heterogeniteten åter mycket tydligt. Nu be- härskades den övre, större delen av Anemone hepatica och Convallaria multi- flora (bägge strödda) samt vissnande Paris quadrifolia (tunnsådd). Inom syd- västra hörnet voro nu de viktigaste arterna Spiraea ulmaria, Rubus caesius och Paris quadrifolia (alla strödda) samt Fraxinus excelsior (ungplantor) och Geum urbanum (bägge tunnsådda). Det har alltså klart visat sig, att inom provytan två associationer äro före- trädda. De kunna med hänsyn till markfloran provisoriskt betecknas, den ena intagande största delen av ytan, som en Anemone hepatica-association, den andra, inskränkt till ett litet område i sydvästra hörnet, som en Anemone ne- morosa-Spiraea ulmaria-association, efter de växter som även på andra ställen pläga vara de viktigaste inom denna vegetationstyp. Den förra får sin sär- prägel främst genom Allum oleraceum, Anemone hepatica, Convallaria multiflora och Gagea lutea, den senare sin genom Rubus caesius och några sparsammare arter såsom Åysimachia nummularia och vulgaris, Scrophularia nodosa och Tha- lictrum flavum. Denna fördelning ger redan en antydan om de ekologiska förhållanden, som äro avgörande. ' De lägst belägna delarna av provytan ligga nedanför Mälarens medelhögvattenlinje, de övriga ovanför denna. Bearbetningen av materialet från denna provyta har visat ännu en sak. Skulle man hemma på studiekammaren med ledning av det insamlade mate- NÅGRA KRITISKA SYNPUNKTER PÅ BESTÄNDSANALYSER. 201 rialet vilja försöka att dra upp gränserna mellan de olika associationerna inom provytan, skulle detta knappast låta sig göra. Man kan möjligen få en före- ställning om fördelningen av de enskilda arterna, men det är ju icke denna, utan beståndets totalsammansättning, som konstituerar associationen. Och ett tillförlitligt begrepp om denna sistnämnda kan blott den omedelbara iaktta- gelsen i naturen ge. Till sist skall jag anföra ytterligare ett exempel hämtat från våra barr- skogar, som visar, huru viktigt det är att hålla olika vegetationstyper i sär, om man vill erhålla växtlistor av värde. Om man nämligen 1 en norrländsk »tallhed» noggrant undersöker vegetationen, så skall man oftast finna, att på de flesta ställen lavar härska i bottenskiktet, medan på mindre fläckar dessa äro nästan totalt försvunna och helt ersatta av de vanliga skogsmos- sorna. Ser man närmare efter, skall man finna att även risvegetationen på dessa fläckar är olika. På lavfälten är det i regel ljungen, på mossfläckarna blåbärs- eller lingonriset, som dominerar. Mossfläckarna inta också ståndorter av något annan natur än lavfläckarna. De förra uppträda gärna i sänkor eller på mera sluttande mark eller också under trädkronor, kort sagt på ställen, där vattentillgången i ytan är större. Vid en statistisk undersökning efter RAUNKIAERS eller LAGERBERGS metod måste man därför se till, att varje små- ruta verkligen faller inom den typ, man för tillfället är sysselsatt med. Detta är synpunkter, som myckczt ofta icke tillräckligt beaktats vid bestånds- analyser. Men om man nu tillämpar den otvivelaktigt riktiga princip, som VAHL använt (jfr ovan s. 289), då har man också fått infört ett moment, som på ett betänkligt sätt rubbar metodens objektivitet. Metoden får helt enkelt många gånger ej begagnas objektivt, om resultatet ej skall äventyras. Huvudsaken är icke att få tal att räkna med, utan den är att få en riktig och tillförlitlig bild av ett enhetligt växtsamhälles sammansättning. Som en sammanfattning av ovanstående betraktelser skulle jag vilja fram- hålla följande. De fördelar, den RAUNKIAERska metoden för beståndsanalyser är avsedd att erbjuda, äro till stor del illusoriska. Dess objektivitet kan ej upprätthållas i full utsträckning, om den ej skall leda till oriktiga resultat. Den ger endast kombinerad med arealuppskattning (LAGERBERGS metod) en god föreställning om arternas absoluta frekvens. Även de siffror över arternas relativa frekvens, som kunna fås fram genom RAUNKIAERS ursprungliga metod, äro starkt växlande efter smårutornas storlek. Det är icke ens säkert, att de siffror, som fås, om åt rutorna ges en storlek av o,r kvm., komma det verk- liga förhållandet närmare än sådana, som erhållas, om åt de HurTska fre- kvensgraderna ges de siffror, som jag ovan försöksvis använt. Den HurTtska metoden har å andra sidan åtminstone ett företräde i sin enkelhet, liksom i den omständigheten, att den icke heller ger ett sken av större exakthet, än den faktiskt äger. Litteraturförteckning. CAJANDER, A. K. Studien iäber die Moore Finnlands. — Acta Forest. Fen- TCA, 2 KREO)ES: CHARLIER, C. V. L. Grunddragen af den matematiska statistiken. — Stats- vetenskapl. Tidskr. 1910. 202 LITTERATURFÖRTECKNING. Hurt, R.- Försök till analytisk behandling af växtformationerna. — Akad. Afh. Helsingfors 1881. LAGERBERG, T. Markflorans analys på objektiv grund. — Skogsvårdsfören. AR mL HOI RAUNKIAER, C. Formationsundersogelse og Formationsstatistik. — Bot. Tidsskr. 30. I000: — Formationsstatistiske Undersogelser paa Skagens Odde. — Bot. Tidsskr. BR TONA RESVOLL-HOLMSEN, H. Om vegetationen ved Tessevand i Lom. — Kristiania Videnskabsselsk: KSkriftsölötror2. N:o F6Eno me SERNANDER, R. Die Laxå-Moore. — Guides des Excursions en Suéde. 14. (XE Geol Congr). Stockholm 190. VaAHL, M. Les types biologiques dans quelques formations végétales de la Scandinavie. — Overs. Kgl. Danske Videnskab. Selsk. Forh. 1911. ING EE Gi Värmlands läns skogar. Betänkande avg. av Komm. f. försökstax. etc. Värmlands län. Stockholm 1914. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 2—23. SKOGSPOLITISKA INLÄGG. Apropå avverkningsberäkningar. Aug.-sept.-häftet av denna tidskrift innehåller icke mindre än trenne upp- satser angående avverkningsberäkningar. De olika författarna hava tydligen alla haft de norrländska skogsområdena med deras myckenhet av mogen och övermogen skog för ögonen vid diskuterandet av avverkningsbeloppen och den ena formelns företräde framför den andra. Enighet tycks råda i, att de norrländska överåriga skogarna böra exploateras i ett hastigare tempo än nu, men åsikterna om den takt, vari detta skall ske, äro olika. En grundar sin avverkningsberäkning på den formeln, en annan på en annan, under det en tredje framkommer med mera allmänna önskemål. Bland de fordringar, vilka författarna hava ansett böra ställas på en av- verkningsberäkning, är bland andra den, att jämnheten i avkastningen skall tillgodoses. Huru denna jämna avkastning ställer sig till behovet av råvaror och till prisbildningen å desamma, har man ansett sig icke behöva taga hän- syn till. Industriella och ekonomiska konsekvenser hava förbisetts. Redan detta, att följderna icke överskådats, berättigar till att hålla före, att lösnin- gen av avverkningsproblemet icke å priori ligger i dessa formler. Det torde först böra klargöras, hvad det är, som frågan innerst gäller. Utan denna klarhet angående ändamålen med och konsekvenserna av avverk- ningsberäkningarna bliva alla siffror av föga gagn. En mycket viktig fordran, som hittills förbisetts, är, att avverkningsplanen för de norrländska skogarna, i stort sett, bör vara en del av driftsplanen, nämligen av distributionen av råvaran för vår norrländska trävaruindustri un- der en viss tidrymd framåt. Ett jämnt tillgodoseende av behovet å råvaror vore, enligt mitt förmenande, en bättre omformulering av fordran på »jämnhet i avkastningen». K. domänstyrelsen har i skrift erkänt sig hava vissa förpliktelser gent emot vår trävarumarknad och de enskilda företag, vilka bära upp densamma. Och k. domänstyrelsen torde också lika väl, som vilken som helst annan ägare av råvarulager, behöva tänka på, att icke tillgången på råvaror bliver för stark, staten till skada och vår trävaruindustri till men genom reducerade priser å förädlade varor. En stegring i tillgång på timmer, pappersved etc., som icke motsvarar marknadens behov, kommer givetvis att verka därhän, att priserna sjunka. Detta animerar till anläggande av nya förädlingsverk eller utvidgande av gamla, varav följden blir större produktion av förädlingsartiklar, vilket i sin tur inverkar reducerande på priserna. För att kunna uppgöra en distributionsplan för skogstillgångarna i Norr- land, som ur alla synpunkter är tillfredsställande, är enligt undertecknads me- ning k. domänstyrelsens nuvarande inventering av de norrländska statssko- 294 G. ENGHOLM. garna icke tillfyllest. För det första saknas den enhetlighet, som är behövlig för att vid en viss tidpunkt kunna bedöma dessas virkeskapital, för det andra omfattar inventeringen endast statsskogarna. Det torde framför allt vara nö- digt att känna hela Norrlands virkeskapital och dettas beskaffenhet. Sålunda fordras en undersökning icke blott av statens utan även av de enskildes skogs- tillgångar, med andra ord en »rikstaxering» av de norrländska vidderna. Det faller icke inom ramen för denna uppsats att diskutera detaljerna vid planläggandet av en rikstaxering. Endast några av de stora dragen må här vidröras. Det bör då förefalla naturligt, att inventeringen utföres så, att varje kon- sumtionsorts tillgångar kunna frånskiljas, eller så att upplysningar kunna läm- nas om vissa distributions- eller transportområden. Vidare böra inom varje sådant transportområde skogstillgångarna i enskild ägo kunna frånskiljas statens. Efter att sålunda hava inom olika distributionsområden och för olika ägare (stat och enskild) bestämt råvarulagrens dimensioner, åldersfördelning, tillväxt, kvantitet och kvalitet m. fl. faktorer, vilka hava inverkan på deras exploate- rande, torde frågan gälla: vad är behovet inom varje konsumtionsområde, spe- cificerat för varje förädlingsgren (dimensionsenheter av pappersved, timmer 0. s. v.)? Detta är ett vida mer svårlöst problem! Det torde under alla förhållanden vara riskabelt att profetera om markna- dens efterfrågan å trävarualster 1 framtiden, men det borde vara tänkbart att kunna beräkna det antagliga behovet under en kortare tid framåt. K. domän- styrelsen har förklarat sig böra taga hänsyn till arbetsmarknadens och indu- striens jämna utveckling, men det är icke att begära, att k. domänstyrelsen skall sitta inne med kompetens att på egen hand avgöra en sådan sak. Ett samarbete med industriens män och dess sammanslutningar anser underteck- nad skulle kunna föra den frågan till sin närmelsevis rätta lösning. Om man sålunda tänker sig, att de sakkunniga uttalat sig för vissa behov av dimensionsenheter timmer o. s. v. inom olika konsumtionsområden, un- dersökes, i vad mån denna antagliga efterfrågan kan tillfredsställas av rå- varutillgången. Det kan då, med hänsyn taget till dimensionernas transportdyrhet, arbets- förhållanden, någorlunda tillfredsställande åldersfördelning i framtiden, sko- garnas föryngring m. m., visa sig, att behovet icke står att tillfredsställa, an- tingen på så sätt, att brist å råvaror kommer att förefinnas för vissa konsum- tionsdistrikt och däremot mindre överskott för andra, eller ock så, att intet distrikts behov kan fyllas. I första fallet är sålunda förädlingsverkens pro- duktionsförmåga större inom en del områden än råvarutillgången, varför en del av dessa äro dömda till undergång. Inom andra distrikt däremot finnes tillfälle till nyanläggningar och utvidgningar av äldre verk. I andra fallet däremot kommer konkurrensen att göra utgallringar inom alla distrikt av mindre välbelägna, dåligt organiserade eller tekniskt och ekonomiskt underhaltigt ledda företag. Men det torde i varje fall ligga vikt uppå, att staten ser till, att för- lusterna icke komma så brådstörtat. Man må dock hoppas, att en invente- ring av de norrländska skogarna icke kan komma att giva detta nedslående resultat. Det kan å andra sidan visa sig, att råvarubehovet i lyckligaste fall går att ungefär jämnt fylla på varje punkt. SKOGSPOLITISKA INLÄGG OCH DISKUSSIONER. 295 Och till slut kan resultatet bliva, att tillgången är större än efterfrågan, antingen inom alla transportområden eller inom en del, under det att inom de andra en brist förefinnes. Vem skall då få göra avprutningar i sina av- verkningar, få sitta emellan, stat eller enskilda? Enligt mitt förmenande sta- ten, då de enskilda äro de, som hava huvudsakliga äran av millionernas in- förande i landet, av värdestegringen å råvarualstren, och då det är de, som hava nedlagt kapital i förädlingsverken och i större delen av flottlederna och som skapat rikliga arbetstillfällen. Sålunda bör enligt undertecknads åsikt i detta fall, totalt överskott, fördelat antingen på alla eller ock på endast en del transportområden, vid beräkningars uppgörande över lämpliga avverknings- kvantiteter å statsskogarna hänsyn tagas till, att de enskilda ägarna i första rummet böra rationellt avverka och förnya sina skogar. I fall att överskott endast förefinnes inom en del distrikt och en brist mindre än detta överskott inom andra, bör således i de förra i första hand de enskilda hava tillfälle att öka sina avverkningar med följande nyanlägg- ningar eller utvidgningar av befintliga förädlingsverk. I de senare distrikten däremot kommer en del kapital att gå till spillo, och gäller här, som ovan sagts, att regleringen går så småningom. I stora drag skulle härmed planen vara utstakad. Det är givetvis en hel del forstliga och ekonomiska faktorer, icke här berörda, till vilka vederbörlig hänsyn bör tagas vid beräkningarnas uppgörande. Enskildas omotiveradt ökade eller minskade avverkningar, liksom deras motiverat ökade sådana (exempelvis på grund av småvirkets förbilligande ge- nom lägre flottningskostnad) kan förrycka planens hållbarhet, i vad den rör stats- skogarna. Marknadens oberäknade föränderlighet, resultaten av en fortsatt inventering av landets övriga skogar m. m. böra giva K. domänstyrelsen an- ledning till jämkning i avverkningsbeloppen. Men för undvikande av felgrepp härutinnan vore önskvärt, att styrelsen konfererade med träförädlingens män. Staten ginge väl det oaktat icke miste om konjunkturvinster, under det man hade vissa garantier för, att marknaden icke bleve deprimerad. — Att be- stämma, inom vilka områden en ökning eller minskning av avverkningsbelop- pen lämpligast kunde komma i fråga, ginge för sig med ledning av inven- teringsinstrumenten (event. kompletterade med specialundersökningar) med iakt- tagande av, att från desamma redan utgångna kvantiteter och dimensioner vore avförda, och med vederbörligt avseende fäst vid faktorer, vilka i övrigt kunnat verka förhöjande event. sänkande av dimensionsvärdena och kapitalet. Vid planläggande av statens avverkningspolitik bör, enligt undertecknads förmenande, trävaruindustriens krav och nytta få röna den allra största hänsyn. Staten bör och kan genom samarbete med vår trävaruindustris män — genom ef! skogsråd — deltaga i en sund reglering av densamma. Hofors i november 1915. G. ENGHOLM. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 2—3. FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. Kungl. propositioner rörande skogsfrågor. Driftkostnader för statens domäner. I Kungl. Maj:ts prop. n:r 25 föreslås riksdagen att dels från och med år 1917 i gällande avlöningsstat för skogsstatens ordi- narie personal uppföra ytterligare tjugusex kronojägare (i de fem södra distrik- ten) med i statsrådsprotokollet angivna avlöningsförmåner, till följd varav sta- tens slutsumma kommer att höjas från 1,544,300 kronor med 34,350 kronor till 1,578,650 kronor; dels, med godkännande av de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar, så- som driftkostnader under år 1917 för statens domäner förslagsvis uppföra ett belopp av 10,927,000 kronor, att utgå av domänfondens avkastning; dels ock medgiva, att ett belopp av 4,700 kronor av domänfondens avkast- ning för år 1916 må av Kungl. Maj:t användas för inrättande från och med den I september sistnämnda år av en extra skogsbyrå hos domänstyrelsen. Beträffande driftkostnaderna föreslås inrättande av en förnyelsefond för återväxtkostnader. Domänstyrelsen hade härom i skrivelse den 30 sept. 1915 gjort följande framställning: » Slutligen får domänstyrelsen hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att av 1917 års skogsmedel ett belopp av 1,000,000 kronor reserveras och avsättes till en fond, att användas då på grund av minskade skogsmedel svårighet med hänsyn till andra statsbehov kan uppstå att erhålla nödiga medel till de markförbättrings- och föryngringsåtgärder, som särskilt i Norrland komma att, just på grund av förutvarande stora avverkningar, er- fordras. Efter den högkonjunktur, som nu några år torde komma att råda, motser styrelsen nämligen, att en för skogshanteringen kännbar lågkonjunktur kommer att inträda och under en följd av år göra sig gällande. Givetvis komma bruttoinkomsterna att då i avsevärd mån nedgå, beroende på dels en synnolikt betydlig reduktion i virkesprisen, dels den i följd därav nödtvungna sänkningen av avverkningsbeloppet. Men tyvärr kan man icke beräkna, att de då stegrade utgifterna skola kunna sänkas i samma proportion. Man kan därför befara, att det vid sådant förhållande skall anses nödvändigt att av- knappa även anslagen till behövliga skogsvårdsåtgärder. Det synes därför styrelsen vara klokt, att under tider, då skogsmedlen inflyta rikligt, en, om man så vill säga, förnyelsefond på detta sätt avsättes.» Med anledning härav anför departementschefen i denna proposition följande: » Att åtgärder för markförbättring och föryngring måste vidtagas i samma mån, som skogarna avverkas, är uppenbart, och det torde också vara klart, att kostnaderna härför måste anses som en del av domänfondens driftkost- nader. Kunde dessa åtgärder på varje område ständigt vidtagas samma år, FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. 297 som avverkningen äger rum, skulle ju kostnaderna tydligen också komma att drabba vinsten av avverkningen. Nu kunna av tekniska skäl ifrågavarande åtgärder i allmänhet icke fullbordas förrän flera år efteråt. Dessa senare års räkenskaper komma då att drabbas av kostnader, som i verkligheten hänföra sig till ett föregående år, vilket ju principiellt måste anses som ett fel. Detta fel skulle emellertid ha mindre praktisk betydelse, om avverkningarna vore ungefärligen lika stora år efter år. Då så emellertid ingalunda är fallet, utan växlingarna i avverkningen äro ganska betydliga, måste det anses önskvärt, att varje avverkningsår får sörja för de återväxtkostnader, som hänföra sig till detsamma. Domänstyrelsen har nu föreslagit en tillfällig extra avsättning av en million kronor för framtida skogsvårdsåtgärder. Emellertid synes mig syftet kunna vinnas på ett principiellt riktigare sätt, om för varje år viss procentsats av domänfondens bruttoinkomst av skogsmedel avsättes till en förnyelsefond för åter- växtkostnader. Ur denna förnyelsefond böra sedan alla återväxtkostnader, var- under inbegripas kostnader för markförbättrings- och föryngringsåtgärder, be- talas, i den mån fonden lämnar tillgång därtill. För att utröna, hur stor ifrågavarande procentsats behöver vara, har jag låtit upprätta nedanstående tablå över de viktigaste av statens skogsdomäners nyssberörda återväxtkostnader i förhållande till skogsmedlens bruttobelopp: o Skogsodlin Summa återväxt- Procent av ör sosssedea SKO kostnader skogsmedel NEN PRE IANA Mar On 13,134,365 243,319 183,102 426,421 3.25 ME RA Nn sea ort å rele åa a (8räsa 15,040,751 277,289 203,014 480,303 3.19 HLOTTA KS PERETSSN SE 0 TR ARE 17,328,244 312,859 200154 573,613 3.31 AA AEA SE AR RAS ENN 20,564,000 364,017 208,952 572,969 2.79 KONG RR SA KRA IN 26,600,000! 455,839” 394,826? 850,665 3.15 HORNEN Ar d SDR SNS gles 27,000,000! — Man finner, att återväxtkostnaderna i allmänhet rört sig om 3 7/, procent av skogsmedlens bruttobelopp. Emellertid måste ett dylikt procenttal, enligt vad jag av chefen för domänstyrelsen under hand inhämtat, numera anses otillräckligt. Kraven på återväxtåtgärder äro nämligen relativt små, så länge avverkningen uttages genom blädning, ljushuggning och gallring, men bli be- tydliga i den mån avverkningen börjar utföras i form av trakthuggning. Sist- nämnda form för avverkningen har endast under senare tid kunnat användas 1 Norrland och först under sista åren 1 övre Norrland, där huvudparten av statens skogar är belägen. Emellertid kommer denna avverkningsform att med den ökade möjligheten att avsätta smärre dimensioner även i övre Norr- land få en efter hand allt mer stegrad användning. Därstädes hava statens skogsdomäner stora områden med förut för hårt genomblädade bestånd, där marken genom denna huggningsmetod blivit på ena eller andra sättet för- sämrad — förvildad och förtorkad eller försumpad — och där nu, sedan ! beräknade belopp. > enligt generalförslaget. 20. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 298 FRÅN 19106 ÅRS RIKSDAG. även smärre dimensioner kunna avsättas, större eller mindre hyggen måste upptagas för att efter behövliga markvårdsåtgärder kunna skogsodlas. Vidare finnas där stora, mer eller mindre försumpade trakter med degenererade och oväxtliga bestånd, som nu kunna och böra trakthuggas för samma åtgärders vidtagande, vilka där emellertid på grund av försumpningen bliva betydligt kostbarare. Och vidare krävas för dessa åtgärder — hyggesrensning, dikning och skogsodling — ett flertal år efter avverkningens utförande, ena gången flera andra gången färre, vilket endast för varje särskilt fall kan beräknas. På grund av dessa förhållanden måste en avsevärd höjning av anslaget till återväxtkostnader äga rum. Jag har kommit till den uppfattningen, att åter- växtkostnaderna i förhållande till skogsmedlens bruttobelopp lämpligen böra upptagas till 5 .»procent. Vid en bruttosumma för skogsmedlen av 15 millio- ner kronor, vilket ungefärligen motsvarar 1913 års förhållanden, skulle av- sättningen till återväxtkostnader kommit att uppgå till 750,000 kronor, vilket ju representerar en avsevärd höjning i jämförelse med det för ändamålet under 1913 i verkligheten avsedda beloppet 480,303 kronor. För 1916 skulle mot- svarande avsättning utgjort 1,330,000 kronor, alltså ungefär 480,000 kronor mer än det belopp, som för detta år beräknats. . Den föreslagna förnyelse- fonden skulle alltså efter årets slut haft en behållning på omkring en halv million kr., med vilken återväxtkostnader hänförbara till 1916 års ovanligt stora avverkning skulle kunnat bestridas under följande år. Och en högst betydande behållning kommer, om förslaget bifalles, sannolikt att uppstå för år 1917. Därest denna princip fortfarande tillämpas, är det att hoppas, att förnyelsefonden skall, efter det innevarande högkonjunktur upphört, äga en behållning, som blir tillräcklig för dess ändamål. På grund av vad jag sålunda anfört vill jag förorda, att bland statens do- mäners driftkostnader för år 1917 ett belopp av fem procent å skogsmedlens beräknade belopp 27,000,000 kronor eller 1,350,000 kronor upptages som avsättning till en förnyelsefond för återväxtkostnader. Vid bifall till detta förslag skulle, då domänstyrelsen redan i sitt förslag till beräkning av driftkostnader för år 1917 1 dessa anser sig ha inräknat ett anslag till återväxtkostnader av olika slag av i runt tal en million kronor, be- loppet av driftkostnaderna för skogsdomänerna komma att höjas med 350,000 kronor. Detta belppp är ju vida lägre än den av domänstyrelsen för år 1917 före- slagna extra millionen, men om avsättningen till förnyelsefonden icke blir till- fällig utan även för framtiden iakttages, bör det av mig förordade systemet i hög grad skänka skogsskötseln stadga och trygghet. Förnyelsefondens införande i beräkningen synes nu böra äga rum på det sätt, att ovanberörda till 8,665,950 kronor sammanräknade egentliga förvalt- ningskostnader minskas med 1,000,000 kronor och förnyelsefonden upptages särskilt med ett belopp av 1,350,000 kronor. Då dikningskostnader framdeles skola bestridas av förnyelsefonden och säkerligen komma att, liksom redan under senare år varit fallet, stiga till ganska stora belopp, lärer det icke längre vara nödvändigt att bibehålla den från tiden före domänfondens inrättande stammande föreskriften, att minst 150,000 kronor skola användas till avdikningar å kronans skogar i de norr- ländska länen och i Kopparbergs län.» FRÅN 10916 ÅRS RIKSDAG. 299 Ålderstillägg åt jägmästare G. Lundberg. Kungl. Maj:t (proposition n:r 17) föreslår riksdagen medgiva, att föreståndaren för Bjurfors skogsskola Gustaf Lundberg må för erhållande av ålderstillägg till lönen såsom skogs- skoleföreståndare och, därest han befordras till jägmästare, såsom sådan räkna sig till godo den tid från och med 1909, varunder han före utnämnandet till föreståndare för nämnda skogsskola enligt Kungl. Maj:ts förordnande uppehållit lärarebefattning å extra stat vid skogsinstitutet med undervisningsskyldighet i skogsteknologi, geodosi, forstlig byggnadslära och bokföring. Motioner, som mera eller mindre beröra skogshushållningen. Ändring i förordningen angående skogsvårdsavgifter. Hr GUNNAR EKELUND (första kammaren, motion n:r 56) föreslår, att riksdagen behagade besluta att ingå till Kungl. Maj:t med underdånig hemställan om sådan änd- ring i kungl. förordningen angående skogsvårdsavgifter, att skogsvårdsafgift skall utgå även för virke, som avverkats inom område för städer, vilka icke tillhöra landstingsområde. Ökade medel till skogsvårdsnämndernas verksamhet. Hr Paur HFIiL- STRÖM (första kammaren, motion n:r 57) med instämmande av 6 kammarledamöter samt hrr AD. WIKLUND, CARL LINDMARK, N. E. NILSSON, ANT. WIKSTRÖM, LINUS LUNDSTRÖM, OLOF JQNSSON, E. F. HELLBERG, J. REHN, W. BÄCKSTRÖM, O. E. Horm, ErRNsT HaGE, O. V: STENUDD och AXEL LINDSTRÖM (andra kammaren, motion n:r 116) hemställa, att riksdagen ville besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning, på vilket sätt nödiga medel må kunna anvisas för fortsättande av den genom skogsvårdsnämnderna i Norr- och Västerbottnes län hittills bedrivna verksamheten för skogsvårdens befräm- jande å hemmansskogarna i nämnda län. Aspodling å statens skogsmarker. Hr J. PERSSON, Västervik, (andra kammaren, motion n:r 178) hemställer, att riksdagen ville dels besluta, att hos Kungl. Maj:t i skrivelse anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa undersökning rörande lämpligaste sättet för åstadkommande av omfattande aspodling å statens skogsmarker samt vidtaga de åtgärder, vartill undersökningen kan föranleda; samt dels anvisa ett förslagsanslag av femtusen kronor för bestridande av de kostnader, som kunna vara förenade med de en utredning av föreliggande fråga. Anläggande av transportabla sågverk å kronans domäner. Hrr IVAR VENNERSTRÖM Och C. O. JOHANSSON hemställa (andra kammaren, motion TE) dels att riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning om anläggande av transportabla sågverk å kronans domäner och eventuellt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan ge anledning; dels att riksdagen måtte till kungl. domänstyrelsens förfogande ställa ett förslagsanslag å 5,000 kr. att användas för inköp av ett transportabelt såg- verk att stationeras inom Tåsjö revir. 300 FRÅN 191060 ÅRS RIKSDAG. Ved till övre Norrlands städer från kronoskogarna. Hrr G. ROSÉN, E. LAGERKVIST, U. NORRMAN, H. ROGBERG, P. HELLSTRÖM, ÅA. FAGERLIN och O. BERGQVIST (första kammaren, motion n:r 58) samt hrr AD. WIKLUND, J. REHN, OLOF JONSSON. ANT. WIKSTRÖM, CARL LINDMARK, ERNST HaGE, W. BÄCKSTRÖM, AXEL LINDSTRÖM, E. F. HELLBERG och O. W. STENUDD (andra kammaren, motion n:r 115) hemställa, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att snarast möjligt sådana åtgärder vidtagas, att städer och tätt bebyggda samhällen i Västerbottens och Norrbottens län må beredas större möjlighet till erhållande av ved från statens skogar. Ökad vedavverkning från statsskogarna. Hrr S. H. KVARNZELIUS, A. PETERSSON, M. HELLBERG, K. G. KARLSSON, C. EKMAN, N. ALEXANDERS- SON, L. OLSSON och F. HOLMQVIST (första kammaren, motion n:r 74) samt herr N. EDÉN, R. G. HAMILTON, E. RÖING, J. PETTERSSON, ROB. KARLSSON, A. SCHOTTE, E. A. NILSSON, L. LUNDSTRÖM, W. BÄCKSTRÖM Och J. ERIKSSON (andra kammaren, motion n:r 187) hemställa, att riksdagen behagade besluta: 1:0) att i skrivelse till Kungl. Maj:t dels anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om, att en omfattande ved- avverkning å skogsmarker, som stå under domänstyrelsens förvaltning, måtte under innevarande år komma till stånd, i syfte att för nästinstundande kon- sumtionsår vedtillgången i landet måtte kunna skäligen motsvara behovet, dels ock uttala att för den avverkade veden sådana priser syntes böra fast- ställas som å avverkningsplatsen motsvara normala förhållanden, af! uppmärk- samheten också syntes böra inriktas på, att såväl den ved, som sålunda komme att avverkas, som den redan nu i statsskogarna kvarliggande måtte bliva ge- nom domänstyrelsens föranstaltande framforslad till lämpliga stationer och lastageplatser, a// åtgärder jämväl syntes påkallade för nedbringande av trans- sportkostnaderna för veden till avsättningsorterna, samt att även eljest torde behöva övervägas, vilka åtgöranden kunna vidtagas till förhindrande av ved- prisets uppdrivande; 2:0) att å extra stat för år 1917 under nionde huvudtiteln uppföra ett för- slagsanslag av 200,000 kronor för att, enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser, användas för underlättande av möjligheten att under instundande konsumtionsår genom statens livsmedelskommission tillhandahålla den mindre bemedlade befolkningen ved från kronoskogarna till prislägen, som ungefär motsvara de under normala förhållanden gällande; och torde av nämnda anslag 100,000 kronor böra få av Kungl. Maj:t för- skottsvis redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordnas. Snar och effektiv lagring av bränsle. GUNNAR EKELUND (första kam- maren, motion n:r go) och EDVARD LÅITHANDER (andra kammaren, motion n:r 217) hemställa, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att Kungl. Maj:t ville skyndsamt låta uppgöra förslag till en snar och effektiv lagring av bränsle av olika slag och inom olika delar av riket. Upplåtande av odlingsbar kronojord i Norrland. Hr G. ROSÉN, (första kammaren, motion n:r 71), hemställer, att riksdagen måtte besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande av åtgärder 1 syfte att den odlingsbara kronojord, som är belägen vid kommunikationsleder i Norr- land, måtte snarast möjligt upplåtas för odling. FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. Or Försäljning av kronans jordbruksegendomar för beredande av medel till inköp av för skogsodling lämplig mark. Hr JoHNn ERLANS- SON hemställer med instämmande av hrr E. EURÉN och SVEN PERSSON (andra kammaren, motion n:r 182), att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning, rörande en planmässig försäljning av sådana kronans jordbruksegendomar, som icke in- bringa 2,000 kronor i årligt arrende, för att därigenom bereda ökade medel till inköp av mark, lämplig till skogsodling, samt för riksdagen framlägga de förslag, som denna utredning kan medföra. Norrländska avdikningsanslaget. Hrr G. ROSÉN och P, HELLSTRÖM (första kammaren, motion n:r 72) samt herr E. HaGE, O. V. STENUDD, N. OLSSON, ÅA. WIKSTRÖM, ÅA. LINDSTRÖM, I. VENNERSTRÖM, C. J. ÖBERG, E. MOLIN, C. O. JOHANSSON, G. F. LUNDGREN, C. LINDMARK, L. LUNDSTRÖM, O. JONSSON, W. BÄCKSTRÖM, I. BERGMAN, V. HEDLUND, C. A. SVENSSON, ROB. KARLSSON, P. NORIN, O. W. EDBOM, J. R. SUNDSTRÖM, ÅA. SävsTtTRÖM, O. E. Horm och N. E. NILSSON med instämmande av hrr J. ERICSSON, E. LINDLEY och CH. ERICSON (andra kammaren, motion n:r 185) hemställa, dels att riksdagen måtte medgiva, att vad som vid 1916 års utgång må åter- stå oanvänt av det under benämningen »norrländska avdikningsanslaget» för år 1916 anvisade anslag till understödjande medelst statsbidrag utan återbetal- ningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarne, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd, må av Kungl. Maj:t under år 1917 användas för samma ändamål; dels ock att riksdagen måtte å extra stat för sistnämnda år ställa till för- fogande under enahanda benämning och för samma ändamål ett belopp av kronor 1,900,000 med iakttagande av att samtliga sålunda för år 1917 till- gängliga medel sökande från Gävleborgs län och Dalarne skola äga företrä- desrätt att erhålla bidrag till högst 100,000 kronor. Hr EmIL MOLIN i Dombäcksmark (andra kammaren, motion n:r 114) yrkar, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att i avseende å villkoren för åtnjutande av statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget och allmänna avdikningsanslaget bland annat bör gälla 1) att fixa anslag beviljas och att redovisningsskyldigheten bortfaller; 2) att all mark likställes, så att avdrag ej må ske på grund av att en del av marken odlats; och j 3) att anslag erhålles till båda exemplaren kartor och handlingar. Åtgärder till hämmande av genom handel med egendom uppkom- mande vanhävd. Hrr E. ÅKERLUND, P. HENNING SJÖBLOM Och E. EURÉN (andra kammaren, motion n:r 12) hemställa, att riksdagen i skrivelse anhåller, det Kungl. Maj:t fortast möjligt vill låta utreda, vilka åtgärder kunna finnas lämpliga till hämmandet av den allt mer gängse förstöringen och vanhävden av åker, äng, skog och byggnader å jordegendom i riket genom en ständigt ökad skara s. k. egendomshandlare samt till förhindrandet av de prejerier och det ocker, som av sådana personer ofta pläga idkas vid försäljning av små- bruk och egnahem till mindre bemedlade, och att Kungl. Maj:t sedermera täcktes förelägga riksdagen förslag till den lagstiftning i ärendet, som Kungl. Maj:t efter skedd utredning kan finna lämplig. 302 FRÅN I916 ÅRS RIKSDAG, Underlättande av vintertrafiken på de Norrländska hamnarna. Hrr S. LUBECK, ÅA. THORE, ÅA. LINDMAN, F. KAIJSER och JOH. ZELAHN hem- ställa, (andra kammaren, motion n:r 2), att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning angående åtgärder för underlättande av vin- tertrafiken - utmed norrlandskusten och på de norrländska hamnarna samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill denna utredning må föranleda. Förslag om tillsättande av en jordkommission. Hrr J. WENNER- STRÖM, K. AA. BoörG, C: O: JOHANSSON, NILS OLSSON, ES lNSESPRSKERONN; O. V. STtEnNUDD, Z. HÖGLUND, E. HAGE, A. LINDSTRÖM Och V. HEDLUND föreslå (andra kammaren, motion n:r 186), att riksdagen må hos Kungl. Maj:t anhålla om tillsättande av en jordkom- mission med uppgift att på grundvalen å redan verkställda utredningar eller efter i mån av behov företagna undersökningar hos Kungl. Maj:t föreslå åtgärder för åter- gång till kronan av sådana till bruks understöd av kronan upplåtna allmän- ningar, kronoskogar och hemman, där ändamålet med upplåtelsen genom brukens nedläggande förfelats; att sådana åtgärder må främst avse under bruk skatteköpta hemman samt rekognitionsskogshemman 1 alla de fall, där villkoret om skogarnas användning för sitt med donationen avsedda ändamål, bruksdriftens understöd, ej längre uppehålles, men även andra fall, där större domäner frångått kronan på ett sådant sätt, att skäl förefinnes för en undersökning om huruvida statens rätt och bästa häri iakttagits. Missförhållanden inom cellulosaindustrien. Hrr C. O. JOHANSSON och IVAR VENNERSTRÖM (andra kammaren, motion n:r 203) hemställa, att riks- dagen ville besluta att avlåta en skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran, att Kungl. Maj:t måtte låta skyndsamt utföra de kompletterande utredningar, som krävas för belysning av i motionen angivna missförhållanden inom cellulosa- industrien, ävensom låta utreda vilka bestämmelser i avseende å arbetstid, särskilt söndagsdriftens borttagande, och skydd mot hälsofarligheten inom yr- ket som kunna befinnas vara av nöden, samt för riksdagen framlägga de för- slag, vartill utredningen föranleder. Tilläggspension åt kronojägareänka. Hr O. E. Horm (andra kam- maren, motion n:r 47) hemställer, att riksdagen ville bevilja kronojägareänkan Selma Stenberg i Korpikå en tilläggspension av 50 kr. pr år för vart och ett av hennes minderåriga barn, så länge de enligt reglemente för civilstatens änke- och pupillkassa äro pensionsberättigade. Skydd för vissa fågelarter. Hrr G. H. VON KocH och ALFRED PETRÉN med instämmande av hr Fritz HALLBERG (första kammaren, motion n:r 79 samt hrr W. RYDÉN, F. KaAIsSER och C. VAHLQVIST (andra kammaren, motion n:r 202) föreslå, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes efter verkställd utredning och undersökning vidtaga lämpliga åtgärder FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. 303 till skyddande av sådana fågelarter såsom ugglorna, vråkarna, tornfalken, ör- narna, jaktfalken, pilgrimsfalken, gladan, kärrhökarna och korpen, för vilka ur de i motionen framhållna synpunkter skydd finnes böra beredas, samt, därest för ändamålet riksdagens medverkan erfordras, därom till riksdagen inkomma med förslag. Förbud mot jakt å sön- och helgdag. Hrr N. G. ÅKERLIND, C. O. SVENSSON och FE. EURÉN föreslå, att riksdagen på 1 motionen anförda skäl, ville besluta om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag om förbud på jakt på sön- och helgdag, samt för riksdagen framlägga förslag till ett sådant förbud. Ändring i kungörelsen ang. skatt för hundar. Hr O. E. HOLM hemställer med instämmande av NILS JOHANSSON och O. V. STENUDD (andra kammaren, motion n:r 83), att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring i Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 1 juni 1877 angående skatt för hundar, att samma ansvarspåföljd blir gällande för försummad betalning av hundskatt som för försummad anmälan. TRÄVARUMARKNADEN. Då detta skrifves torde ungefärligen 350,000 standards sågade och hyv- lade trävaror vara försålda från Sverige. Av dessa har lejonparten gått till de neutrala länderna, och bland dem står Holland främst. Det är dock inga obetydliga kvantiteter, som sålts även till de krigförande länderna, främst Frankrike och England. Priserna äro fortfarande i stigande, ehuru dock å vår marknad i allmänhet ingalunda i samma mån som hos importörerna. Det råder stark efterfrågan från England på varor, som kunna levereras prompt, och man hör talas om märkliga priser för västkusten och för östersjöhamnar, som äro öppna för sjöfart. De affärer, som därvidlag förekomma, röra sig dock om jämförelsevis små kvantiteter, och priserna äro ju i ingen mån ledande för den stora marknaden. Men i ett avseende äro de likväl utslags- givande, nämligen däri att importörerna erhålla priser för sina lager, om vilka de sannolikt aldrig drömt. Ehuru de betala de ifrågavarande höga priserna vid prompta affärer, skörda de ändock en ansenlig vinst å dessa, så mycket mera då på sina inneliggande lager. Man meddelar också att t. ex. 3 X9 O0sor- terade plankor hava på senare tid i London betalats med £ 30, 7” battens med £ 26, för att taga ett par exempel. Och från åtskilliga håll uttalas den åsikten, att ännu högre priser komma att gälla, innan skeppning från Östersjön och Vita havet komma i gång. Av de anförda förhållandena bör man kunna draga den slutsatsen, att lagren i England äro små och konsum- tionen god, och att läget för marknaden vid tiden för första öppet vatten 1 Bottenhavet bör vara gynnsamt. 304 TRÄVARUMARKNADEN. Underhandlingar med engelska köpare för första öppet vatten och senare skeppningstider pågå alltjämt, men någon fart i affärerna har det ännu ej blivit. Det är fortfarande villkoren från vår sida om fob och vanlig betal- ning, som stå hindrande i vägen. I alla fall hava dock åtskilliga importörer givit med sig och godtagit våra villkor. De torde därvid hava påverkats av sin övertygelse, att priserna fortfarande komma att stiga, och att därför ett fortsatt motstånd är oklokt. Från synpunkten av våra rättvisa intressen och med stöd av vår starka ställning borde väl ej heller finnas den ringaste an- ledning att lämna engelsmännen för dem förmånligare villkor, än vi lämna fransmännen. Dessa senare hava nämligen utan några svårigheter godkänt våra villkor i avseende på formen för försäljning och indragning. Vid försäljningar till England på fob villkor hava senaste tiden uppnåtts följande priser för Nederbottens furuvaror: 0 IIS To TSK. IRS no ä 13, Näs Xx 41/5 o/s LB 12,15/— å 13.— AR AA a N N NO Gran har sålts till Frankrike till 53 cent basis för 3 X9 och fres 345 basis för 7” och 6!/,” granbattens. Holland har för granbattens betalt flo- riner 172 och för granbräder floriner 175.—. Med de priser, som f. n. betalas, torde vi avgjort hava försteget framför Vita havet och böra ej i någon mån låta oroa oss av rykten om en kom- mande osedvanligt stor export och svår konkurrens från det hållet. Liknande rykten spredos särdeles från engelskt håll förra året, men som bekant visade det sig, att de köpare, vilka ställde sina förhoppningar därefter, blefvo illa besvikna. Lika liten respekt torde talet om en större import till Frankrike av spruce böra ingiva. Förutsatt att även sådan import skulle komma till stånd, torde tillgängliga kvantiteter vara allt för obetydliga för att hava någon nämnvärd inverkan på granmarknaden i sin helhet, därtill är denna alltför stark. Av stort intresse är, huru fraktmarknaden skall utveckla sig. F.n. är föga av betydelse att meddela, åtminstone vad beträffar Bottenhavet. Man vet emellertid, att kr. 130.— har fordrats för Gävle—London men ej antagits. I allmänhet synes man vara böjd för att avvakta, huru situationen utvecklar sig fram emot våren. Man har i varje fall anledning att med intresse se framåt mot den tid, skeppningarna skola börja. En av de stora obekanta i varje kalkyl rörande skeppningsaffärer i dessa tider är tillgången på tonnage vid den tid, då varan skall avskeppas. 2000 Bebtmnomör —2M. TRÄMASSEMARKNADEN. 305 Trämassemarknaden. Cellulosa. Som för tidskriftens läsare väl bekant utfärdade vår regering den 20 sist- lidne januari exportförbud för cellulosa. Man var att börja med på vissa håll även hos oss benägen att tro, att här var fråga om någon sorts repressalier mot England för det tvång, detta land lägger på vår utrikeshandel. Givet var, att förbudet särdeles utom fackkretsar betraktades så i England. Vid lugnare eftersinnande och efter den förklaring, som kommit från regeringshåll, har det sannolikt även utom fackmännens led blivit klart, att regeringen avser kunna genom en reglering på licensväg av exporten erhålla för vår industri i allmänhet och ej minst cellulosaindustrien nödvändiga förbrukningsartiklar i utbyte. Det torde vara allom bekant, med vilka svårigheter cellulosain- dustrien under det gångna året haft att arbeta på grund av brist på kol, sva- vel, soda och andra kemikalier. Ett mycket ansett organ för den engelska pappersindustrien anför också, att man bland målsmännen för denna har situationen klar för sig, och att man ej anser frågan gälla någon ohemul pressning från svensk sida. Man uttalar sig tvärt om för, att de svenska fabrikerna böra hjälpas till att erhålla för driften nödiga kol och kemikalier. Under påverkan av exportförbudet har emellertid en stark stegring i priserna på såväl sulfit som sulfatcellulosa inträtt. Noteringarna äro följande pr ton: fob. Göteborg pr kontant LäS ST es kr. 280.— å 300.— STARKE SUL No mer ER RA mast >» 250.— åå 200.— fob. Bottenhavet föv. pr kontant lättfblektrSuineE ARE 2 BÖR I Ajo STALS VAC SE ERA » -BAO- E 2N0- Dessa priser gälla leveranser på andra länder än England, till vilket land ännu inga licenser beviljats på grund av den engelska regeringens hållning. Denna har nämligen hittills avvisat underhandlingar och bland annat besvarat det svenska exportförbudet med ett importförbud för cellulosa. De engelska pappersfabrikanterna hava därför måst vända sig till Norge för att komma över de partier, som ännu till äventyrs kunna vara disponibla där, vilket å sin sida föranlett, att priserna i Norge stigit högst väsentligt över våra priser. Mekanisk trämassa. På grund av dels exportförbudet på kemisk massa, dels den vattenbrist, som f. n. råder i södra Norge, och som rått ända sedan i november i fjol, har den mekaniska massan stigit avsevärt. Priserna äro f. n. pr ton fob. Göteborg netto, för våt massa 50 å 51 kronor och för torr massa 115 å 118 kronor. Östersjön noterar pr föv. kr. 38 å 40 pr ton för våt massa, ehuru några affärer väl knappast ännu blivit avslutade. Detta beror givetvis på, att frakt- marknaden ställer sig så pass Oviss. 2 eRTOLÖ: =E fa SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 2—3. LITTERATUR. OLLI HEIKINHEIMO: Kaskiviljelyksen vaikutus Suomen metsiin — Metsähallituksen Julkaiserja II — (Svedjebrukets inverkan på Finlands skogar). Helsiniki 1915. 264 sid. Av de forstligt-vetenskapliga publikationer, Forststyrelsen på senare tid plägat bekosta, har nyligen utkommit detta större arbete på 264 pagina, jämte ett digert bihang, undersökningsresultat, statistik m. m. Dess titel är »Svedje- brukets inverkan på Finlands skogar» — författare OLLI HEIKINHEIMO (forstmäs- tare, skogvaktare, skoleföreståndare). I arbetet lämnas en detaljerad beskrivning av svedjebrukets historia i Europa. I Tyskland bedrives detsamma fortfarande. År 1886 t. ex. behandlades så- lunda icke mindre än c:a 7,000 har. (Landwirtschaftlicher Zwischenbau-Vor- bau-Hackwaldwirtschaft, Unterlandbrennen o. s. v.). I buskskogar var eken huvudträdslaget, då ekbark betingade sig höga pris. År 1900 beräknas bark- skogar upptaga en areal av c:a 446,500 har — andra svedjemarker c:a 132,950 har. På senaste tid börjar man dock med all kraft motarbeta skogsbränning av vad slag och namn det vara må, vilket dock stöter på segt motstånd, då dylikt jordbruk ofta lämnar en tillfällig god skörd — i vanliga fall fjärde kornet. I Ungern, Schweiz, Belgien och Danmark förekommer ännu svedjebruk, men 1 liten skala. I Ryssland är det mycket vanligt och har även där blivit föremål för vitt- syftande undersökningar. Olika slag av svedjebruk 1 Finland och Sverige äro i detalj beskrivna. Men då detta urgamla skogsbruk torde vara väl bekant för flertalet forstmän i Sverige, förbigås dessa kapitel i detta sammanhang. Uti Skogsvårdsföreningens Tidskrift för år 1907 ingår en detaljerad beskriv- ning av det finska svedjebruket, vilket i huvudsak liknar det svenska — och hänvisas intresserade till densamma. I följande kapitel behandlas lagstiftningen i svedjefrågan — även den för olika länder. Då vår gemensamma lag i äldre tider i allmänhet gynnade svedjebruket, ha nyare tiders lagstiftare i betydlig grad funnit skäl föreligga att verka in- skränkande på detta område. Med olika tider växla olika uppfattning av frågan. År 1521 lämnas full frihet till svedjning i Värmland, och hotas med svåra straff alla de, vilka ej årligen svedja ett visst område. Men å andra sidan visas en drakonisk stränghet mot finska nybyggare i norra Sverige — — — »them skal man fritt söka at fånga och såsom andre Skadediur beflijta sigh om at afskaffa.» De förnämsta lagarna om svedjebruk äro av 1647 och 1664. Genom Gustaf Vasas bekanta beslag på all herrelös jord, lämnades regeringen för lång framtid full handlingsfrihet i allt, som berör svedjebruk i största delen LITTERATUR. 307 av landet. En stor del av skogarna räddades sålunda från eldens alltför de- cimerande verkan. I statsskogar är detta brukningssätt numera ett undantag, och i privatskogar inskränkes detsamma blott till vissa slag av mark. Redan lagarna av 1647 och 1664 bestämde — — att »alt Swediande skal wara förbudit på alla the orter och Jord, som icke låta rödia sigh till Äng eller bryta sigh up till Åker». Det var således tillåtet bränna skog för odling och skogsbete; och påpekas ofta, att skog ej får brännas för andra ändamål än dessa. Sedermera försvunno så att säga ur folkmedvetandet orden »Jord som låta rödia sigh till Äng eller bryta sig up till Åker», och man bör- jade svedja i den bemärkelse ordet numera har, att nämligen fälla och bränna skog, samt så råg eller korn i askan, ett det mest primära jordbruk man väl kan tänka sig, och som kommit till Finland och Skandinavien från Rysslands nomader. Nästa kapitel behandlar svedjebrukets spridning 1 Finland. Enligt på 1870- talet gjorda beräkningar skulle årligen fällas i Finland minst c:a 50,000 har skog till sved. Enligt Lantbruksstyrelsen skulle år 1910 i landet funnits omkring 8,500 har med säd bevuxen sved. Den skörd, man erhåller från en sved, varierar naturligtvis högst betydligt, men kunde såsom ett visst medeltal anses stiga till 10 hl. per har. År 1883 beräknades svedernas totalareal i Fin- land till c:a 1I—r1,5 milj. hektar, och har denna areal sedan dess icke avse- värt förminskats. Till detta kapitel höra fyra kolorerade kartor, vilka på ett intressant sätt belysa svedjemarkernas areal 1860 och sedan 1913, förhållan- det mellan sved och växtlig skogsmark m. m. Svedjebrukssätten beskrivas syn- nerligen ingående, men förbigås här, såsom i huvudsak varande kända. Där- på ägnas ett intressant studium åt svedjebrukets inverkan på skogstillgången. Sålunda beräknas på 1870-talet, att årligen fälldes till sved c:a 1,5 milj. m”, och användes till hägnader c:a 650,000 m”. År 1910 beräknas på sveder fällda skogar till icke mindre än c:a 114,000 m”. Arbetets tyngdpunkt ligger uti de c:a 130 pagina, vilka behandla frågan om svedjebrukets inflytande på skogarnas beskaffenhet — ett på detaljstudier och försök så pass rikt kapitel, att det svårligen lämpar sig för en anmälan i en tidskrift med knappt utrymme. Efter att hava lämnat en historisk be- skrivning över de olika trädslagens invandring i Finland och Skandinavien, beröres frågan om svedjemarkernas förvandling till skog genom naturlig beså- ning, fröårens periodicitet, fröets och plantans utveckling på olika jordmån och i olika lager av aska, rotuppslagsfrågan m. m. Mycket av här gjorda be- skrivningar, slutsatser m. m. äro av rent allmänt skogligt intresse, så deras sammanhang med svedjebruket framgår icke alltid fullt klart. Men då största delen av landets skogar äro uppkomna efter skogseld eller sved, torde det vara svårt att alltid strikte hålla sig till uteslutande svedjebruket berörande frågor. I ett intressant kapitel behandlas svedjebrukets förhållande till och inverkan på de olika trädslagens spridning i landet. Man har funnit, att på vanlig skogsmark tallen är det trädslag, som helst infinner sig efter svedjning (då ej sidoskog av god gran förefunnits) — sedan följa björk, gran och al samt asp. Vid upprepad svedjning å samma mark blir förhållandet något annorlunda, i det att tallen får lämna rum för alen, vilket i sista hand blir det rådande trädslaget närmast bostaden, där svedjning upprepat förekommit. Man finner sålunda ofta närmast intill hemmanet-torpet ett bälte av alskog, härpå följa 308 LITTERATUR. björkskogar och längre bort tall-gran. Det sistnämnda trädslaget synes ej rätt trivas i svedjemarker. I Karelen, där svedjebruket ännu bedrives intensivast, fördela sig trädslagen i procent tall 60, gran 15, björk 15 och al 7. De medel, vilka främst böra anlitas för att förvandla dåliga svedjeskogar till värde- fullare bestånd, äro gallring av dålig skog till förmån för god tall och gran: Vid nödvändiga kulturarbeten synes bredsådd i rågbrodd av tallfrö lämna bästa resultat. Blandning av tall och gran har ej visat sig lämplig — varken vid sådd eller plantering. : Arbetet prydes av ett 8o-tal synnerligen väl lyckade bilder, vilkas studium ensamt för sig är av intresse, då de äro omsorgsfullt valda och för svedjebruk karaktäristiska. Detsamma kan dock ej komma till större kännedom för ut- ländska forstmän, vilket det väl hade varit värt, då det utkommit i tryck en- bart på finska. TT: JESBEOMOQVIST. Nyutkomna böcker. Berättelse om Jernkontorets kolareskola vid Furudal år 1915 av GÖSTA ENG- LUND. Jönköping 1916. Lundgrenska Boktryckeriet. 3 sid. och I1 tabellbilaga. Föreskrifter ang. de allmänna skogarnas indelning till ordnad hushållning, utfärdade av Kungl. Domänstyrelsen den 26 maj 1915. Stockholm 19015. 20-Sid5 450. Hanr, TH.: Förteckning å författningar och cirkulär rörande skogs- och jakt- väsendet. Utfärdade under tiden 25/,; 1905—/, 1914. Stockholm 1014. ITA Sid: PETERSSON, INGEMAR: Vägfrågans ståndpunkt i Sverige 1915 (Tekniskt Bibliotek VI.) Stockholm 1915. Svenska Teknologföreningeas förlag. 280 sid. 70 GS TVAPEINEGS 2: 5O00Kr Fabriktzellingen i Norge 1909. Fjerde Hefte. Produktionsstatistik. Utgit av det statistiske centralbyraa. (Norges officielle statistik VI. 50.) Kristrania 1015. Pris kart. 1 kr. Innehåller Dl. ac FÖREISLORSBATNE: Tr&emasse, cellulose, pap- og papierfabrikker. «45 sid. 5 fig. o. 4 planscher. Kommunalskogar, deras betydelse och huru våra kommuner kunde skaffa sig sådana skogar. Några uttalanden till frågans belysning av forstmästare YNGVE ASPELUND, forstrådet T. A. HEIKEL, stationsinspektor GABR. LIN- SÉN och överinspektor ERNST NYLANDER. (Finska forstföreningens med- delanden.) Hälsingförs. 1916. 50 sid: "Pris 75 Penn MÖLLER, Upo: Lehrbuch der Holzmesskunde. Zweite neubearbeitete Auflage. Berlin 1915. 399 sid. Pris: bunden 13,50 mark. NYHOLM, A. V.: Fågelboken. Läsning för skolan och hemmet. Stockholm 1015:. Norstedt & Söner. 128. sid: CEfisikarlomisst Preussisches Förster-Jahrbuch fir 1915. Ein Ratgeber fär die preussischen Kron- und Staats-Forstbeamten. Sechster Band. Herausgegeben zum Teil nach Amtlichen Quellen von der Geschäftsstelle der Deutschen SVAR TILL PROFESSOR A. WAHLGREN. 309 Forst-Zeitung. Neudamm 1915. Verlag von J. Neumann. 212 sid. Pris 3 mark. RENVALL, HEIKKI: Striden om skogarna i Finland (Handelsgillets i Helsing- fors bibliotek II). Helsingfors 1915. 105 sid. Pris 2,75 mark. STRÖSE, A.: Die Massenbekämpfung der Kaninchenplage unter Anwendung von Verwitterungsmitteln. Neudamm 1915. J. Neumann. 372 sid., 9 fig. Pris 0,60 mark. WEISSWANGE, Der Kampf gegen die Nonne. Darstellung der grossen Nonnen- kalamität und der Bekämpfungsmassnahmen in den Zittauer Stadtforsten 1906-—-1910. Neudamm 1914. J. Neumann. 86 sid., 20 fig. Pris 3,50 mark, Svar till professor A. Wahlgren. I tidskriftens januarihäfte har professor Wahlgren fått infört ett genmäle mot min till honom i tidskriftens decemberhäfte 1915 riktade protest mot hans till- vägagångssätt att i sin nyligen utkomna stora skogsbok missbruka mitt namn i syfte att förvilla den skogsintresserade allmänheten beträffande mig och mitt arbete i skogsvårdens tjänst. Jag har, som läsaren torde erinra sig, i min protest bl. a. framhållit det oriktiga förfaringssättet av professor W. att, på tal om Borggreves blädningsgallring, i sin bok framhålla mig som »delvis före- språkare> av huggningsmetoden i fråga, men samtidigt uraktlåta att med en enda rad omnämna, vari jag skiljer mig från Borggreve, en skillnad, som dock är så pass stor, att de båda metoderna, praktiskt taget, kunna anses som fallande helt i sär vid tillämpningen. Professor W. genmäler nu, att han vid uppdragande av jämförelse mellan mig och Borggreve endast åsyftat gallrings- förfarandet men icke föryngringen, vadan han, då Borggreve och jag »gallra på liknande sätt», icke funnit orsak föreligga att i sin bok påpeka, att någon skillnad föreligger mellan mig och Borggreve beträffande sättet för gallringens utförande. Jag anser detta professor W:s genmäle som ett kringgående av sanningen, vilket är mycket lätt att visa. Jag har nämligen i min protest uttryckligen påvisat, att jag just i själva gallringsförfarandet skiljer mig högst väsentligt från Borggreve, ity att 1:0o Borggreve icke vill börja blädningsgallra i skogens ungdom utan först i dess medelålder, d. v. s. i det 50—60-åriga beståndet, jag däremot i det 30-åriga eller ändå yngre beståndet, 2:0 Borggreve utglesar beståndet, d. v. s. upphäver dess slutenhet likformigt, vilket huggningssätt jag på det starkaste fördömer, samt 3:0 Borggreve borthugger systematiskt undan för undan de grövsta träden i beståndet, då jag däremot sparar en del av de grövsta för beståndsslutenhetens skull och även för att bl. a. ha tillgång tills dels grova dimensioner i framtiden, dels goda moderträd vid beståndets föryngring. De två första här ovan angivna och i min protest relaterade skiljaktigheterna mellan Borggreve och mig, hoppar professor W. i sitt genmäle alldeles över, ty att vidkännas dem hade för professor W. varit detsamma som att vidkän- 310 UNO WALLMO. nas, att jag haft fullt fog för min »temperamentfullt> avgivna protest i decem- berhäftet. Nu är det dock så, att just tidpunkten för första ingripandet i be- ståndet är av väsentlig och grundläggande betydelse för beståndets framtid, vadan den mellan Borggreve och mig relaterade skillnaden beträffande väl- jandet af denna tidpunkt är av vital natur. Agnar Barth (förlåt att jag citerar en av de av professor W. alldeles negligerade norska skogsmännen!) har i sin »Skogbrugslere» (1905), sid. 22, på tal om Borggreves blädningsgallring varit nog objektiv att skriva, som följer: »Det tor dog ansees som utvilsomt, at man under Forudsetning af, at de beherskede Stammer bibeholder sin V&ektsenergi ved Borggreves System, vil kunne bringe 1 det mindste lige saa stort Udbytte af Skogen som ved ethvert andet Behandlingsprincip. For at den n&vnte Forudsetning kan finde Sted, bor dog formentlig serlig for Skog paa middels og mindre god Jordbund Bestandet allerede fra yngre Alder behandles med middelsterke Tyndingshugster eller forsigtige Blednings- gallringer, der lader den til enhver Tid beherskede Stammeklasse bibebolde sine Udviklingsmuligheder. For denne Modifikation af Methoden har Uno Wallmo i sin Bog »Rationell Skogsafverkning» (Pag. 144—146) forst taget Ordet og dette visselig med Rette. Thi som U. W. anforer, vil man ved at begynde Gjennemhugningerne (ganske vist efter en forsigtig Maalestok) allerede i Bestandets yngre Alder (fra 30 Aar) opnaa, at den ikke i dette, naar Gallringerne senere ret skal tage fat, forefindes saa mange »haablose» Stammer, som i Borggreves indtil dette Tidpunkt saa godt som urorte Bestand, hvortil kommer, at Kampen mellem Stammerne i det förste Bestand ikke har veret saa haard, d. v. s. Overskjermningen ikke altfor sterk, hvorfor de beskyggede Tr&eer har lettere for at komme sig igjen straks efter Fristillingen end Tilfeldet vil vere, om Bestandet behandles efter Borggreves Methode alene.» När således professor W. i sin merberörda bok angivit mig som »delvis förespråkare» av Borggreves huggningsmetod, men uraktlåtit att omnämna, att, som av ovanstående framgår, våra huggningsmetoder, just beträffande gall- ringsförfarandet äro vitt skilda och leda till helt olika utseende och beskaffen- het av beståndet, så kan det icke frånkommas, att jag haft fullt fog för min protest. Beträffande under punkt 3 härovan angivna skillnad mellan Borggreve och mig har professor W. i sitt genmäle upptagit densamma till behandling, men på ett mycket vilseledande sätt. Till försvar för sitt påstående, att jag 1 lik- het med Borggreve förordar uttagandet av de förhärskande träden till förmån för de medhärskande och behärskade, anför professor W. följande citat ur min bok »Rationell skogsafverkning>» (sid. 30): »Man bör ej heller ingripa för hastigt med blädningen, utan aktgiva på hur länge de tryckta och överskär- mande träden tåla beskuggningen. Så snart man märker, att de undertryckta träden kunna taga verklig skada utav längre överskuggning, då är tiden inne att gripa in och komma dem till hjälp.» Efter detta citat fogar professor W. i sitt genmäle följande uttalande: »Detta yttrande kan väl icke innebära annat än att de överskärmande eller tryckande träden, d. v. s. i likåldriga bestånd de förhärskande eller härskande, skola avlägsnas.» Även med fara att av professor W. ånyo karakteriseras att komma med »temperamentfulla och inbilska påståenden», måste jag ånyo konstatera, att professor W. fort- farande negligerar, vad jag verkligen sagt. När professor W. anför ovan- SVAR TILL PROFESSOR A. WAHLGREN. 311 nämnda citat ur min bok »Rationell skogsafverkning», glömmer han omtala för läsaren, att mitt citerade uttalande endast gäller 20—340-åriga ungskogs- bestånd, d. v. s. bestånd, i vilka Borggreve aldrig utför gallring. Att mitt citerade uttalande gäller dylika unga bestånd framgår alldeles tydligt av sam- manhanget å det anförda stället i min bok. Professor W. anför inlednings- vis före citeringen, att citatet gäller »om blädningen i yngre bestånd», men vill ändå efter gjord citering söka övertyga läsaren, att mitt i merberörda citat gjorda uttalande skulle gälla alla likåldriga bestånd över huvud taget. Detta sätt att behandla en motståndare bevisar endast att det finnes svaghet 7 sak på professor W:s sida. Att han i sitt genmäle behöver angripa och med åtskilliga epitet karakterisera min person, endast styrker detta till fullo och förtjänar intet bemötande. Som sagt, av sammanhanget å sid. 29—30 i min omnämnda bok framgår alldeles tydligt, att mitt citerade uttalande endast avser 20—40-åriga bestånd och får ej, såsom professor W. gör, generaliseras att gälla för alla likåldriga bestånd. Varför har ej professor W. fortsatt att citera vidare? Ty fortsättningen på sid. 30 lyder ordagrant som följer: »I ett 50—60—70-årigt likåldrigt bestånd måste blädningen utföras så, att det blir en ljushuggning i beståndet. Äro träden av tämligen jämn grovlek, och således inga fula, kvistiga, överskärmande träd förekomma, använder man vanlig gallring och borttager således dem, som hava de svagaste kronorna, för att lämna plats åt de vackrare träden. Men även om ett överskärmande träd därstädes skulle förekomma, låter man det ändå ofta stå kvar, så snart det- samma ej allt för mycket hindrar /ere träd, eller icke har utvuxit till åstun- dad god timmerdimension (t. ex. to—11 tums topp på rotstocken), ty i så fall kan man ljushugga förmedelst borttagande av ett mindre träd, som visser- ligen f. n. håller endast liten timmerdimension, men som synes behöva lång tid för att utväxa till bättre sådan, enär kronan är mycket svag eller dylikt.» Dessa av mig givna föreskrifter för behandling av medelålders bestånd skilja sig dock ganska väsentligt från Borggreves tillvägagångssätt och vederlägga alldeles professor W:s försök att inrangera mig under Borggreve. Men pro- fessor W. underlåter i sitt genmäle att omnämna mitt behandlingssätt av 50—70-åriga bestånd och omtalar endast 20—40-åriga, där, som nyss fram- hållits, Borggreve aldrig hugger, och det alltså förefaller ännu orimligare av professor W. att vilja låta påskina likhet mellan mig och Borggreve. Professor Wahlgren försöker att hjälpa sin sak i detta fall med ett utta- lande, som av en del skogsmän gjordes efter en skogsexkursion till Skogaholm 1898. Professor W. glömmer, att ifrågavarande herrar skogsmän vid nämnda exkursion stode inför något alldeles nytt: att 60—8o0—100-åriga bestånd kunde angripas genom bl. a. överskärmande träds borttagande, och tillväxten i stället baseras på dittills mer eller mindre hårt trängda träd med vackrare stamformer. Därför att ifrågavarande herrar skogsmän alltså sågo, att det ingick i metoden att borthugga en del! överskärmande träd, fanns väl ingen rättighet att påstå, att huggningen i huvudsak gick ut över alla härskande träd i beståndet. Man hade så mycket mindre rättighet att påstå något sådant, som året före exkursionen i fråga min ofta nämnda bok utkommit af trycket och där kunde läsas, vad jag sagt om behandlingen av 50-åriga bestånd och däröver. Vad professor W. i sitt genmäle citerar från herrar Fredenberg och Lovén har ej att göra med den sak, varom här är fråga, och kan således lämnas å sido, likasom "hans påpekande, att vid skogsinstitutets exkursion å Alkvettern 312 UNO WALLMO. och Högsjö för några år sedan eleverna utfört en liten provgallring, varvid jag endast anmärkt på ett enda träd, vilket eleverna låtit stå, men som jag ville slå ut. Och detta träd var ett förhärskande träd, som, enligt professor W., borde stå kvar, enär det »vid borrning visade sig växa med större massatillväxt- procent och således uppenbarligen större värdetillväxtprocent än de kringstå- ende». Professor W. glömmer dock tre saker: 1:0 att många gränsfall före- komma vid stämpling i ett bestånd, så att ofta tvekan kan råda, om ett träd skall stå kvar eller tagas, vadan det är väl hastigt av professor W. att från ett dylikt gränsfall draga slutsatser, 2:0 att massatillväxtprocenten och värde- tillväxtprocenten å de kringstående träden säkerligen hade kommit att ökas, om ifrågavarande överskärmande träd borttagits, vilket 3:o0 kunnat medföra att, genom det större trädets exploaterande i penningar och markens bättre utnyttjande genom de kringstående trädens ökade tillväxt, markräntan höjts och ävenså den absoluta avkastningen per ytenhet. Beträffande slutligen professor W:s ovillighet att vidgå, att herrar trakthug- gare ändrat om betydelsen av ordet hjälpgallring för att skydda sitt återtåg i beståndsvårdsfrågan, och likaså att med ordet ljushuggning numera menas ett så starkt ingripande i beståndet, att dess slutenhet för alltid eller åtmin- stone för avsevärd tid upphäves, varför nutida ljushuggning icke får betraktas som identisk med den svaga ljushuggning, om vilken jag i min ofta nämnda bok ordar, så hindra mig tid och utrymme att vidare ingå på dessa frågor, utan kan jag endast hänvisa till vad jag därom förut yttrat i tidskriftens de- cemberhäfte samt erinra, att jag ej erhållit svar å de båda frågor, som jag i sagda häfte riktade till professor W., vilka frågor just innebära kontentan av här avhandlade saks innebörd. I sitt försök till svar på första frågan vill professor W. göra troligt, att det icke var mina beståndsvårdsåtgärder, som för 25 år sedan framkallade sådant verop från många skogsmäns sida, utan det var först vid beståndets föryngring som oppositionen uppträdde. Detta är icke sant, vilket varje skogs- man, som var med på den tiden, kan väl konstatera. Oppositionen gällde icke blott föryngringssättet utan även och framför allt mitt sätt att angripa och utglesa de enligt mitt förmenande överslutna likåldriga bestånden. Även om ej en enda lucka upptogs i beståndet, hette det ändå, att jag sönder- trasade beståndet och fördärvade skogen. Professor W. har således i sitt försök till svar på min första fråga icke hållit sig till sak. Då han påstår, att beståndet »söndertrasas» därigenom att en eller annan lucka upptages däri, så måste erinras, att detta är en trakthuggares sätt att se saken. En lucka upptages ju endast, då exempelvis en gleshet eller en grupp övermogna eller ruttna träd förefinnes i beståndet, som således på den platsen icke förmår utnyttja marken på ett tillfredsställande sätt. Att kvarlämna dessa glest stå- ende eller ruttna träd kallar professor W. beståndsvård, att borttaga dem kallar han att söndertrasa beståndet. Jag, som blädare, kallar det för vanskötsel att zcke borttaga träden i fråga. Men däremot kallar jag deras borttagande och uppdragande av äterväxt i deras ställe för beståndsvård. Så olika syn på saken kunna tvenne bildade skogsmän ha i detta nådens år 1916. Hur länge månne skall det dröja, innan man kan draga ut alla gamla fördomar ur de gamla trakthuggarna? Ja, svara den som kan. Beträffande den till professor W. riktade andra frågan vill jag ge profes- SVAR TILL PROFESSOR A. WAHLGREN. 313 sor W. rätt uti, att den frågan aldrig bort av mig till professor W. framstäl- las, då den kanske icke hör hemma 1 tidskriften. Efter vad här ovan framhållits har jag svårt att förstå professor W:s be- handling i sin handbok av mitt arbete i skogsvårdens tjänst. Däremot har jag lättare att förstå hans förfaringssätt vid författandet av broschyren »Skogs- vetenskapen (1915), Handledning för självstudier, utgiven av Tidskrift för det svenska Folkbildningsarbetet». I programmet för utgivandet av handlednin- gar av dylikt slag, som här är fråga om, ingår bl. a., att handledningen bör lämna anvisning för självstudier, tillika med upplysning om den bästa och lättast tillgängliga litteraturen. Under kapitlet om »Skogsskötsel» i berörda broschyr har professor W. 1 sin litteraturförteckning upptagit ett tjugutal inhem- ska och ett tiotal utländska författare 1 dithörande ämne, men med vältalig- hetens tystnad förbigått mig och min bok »Rationell skogsavverkning». Mot ett sådant förfaringssätt inlägger jag emellertid alls ingen protest, ty profes- sor W. är ju 1 sin goda rätt utom 1 det, att han dåligt fullgjort sitt uppdrag av tidskrift för det svenska Folkbildningsarbetet, men detta är en sak som ej berör mig. Förfaringssättet är kanske ursäktligt nog för en gammal trakt- huggare, som ser sina egna positioner undan för undan ramla. Att under- stödja eller uppmuntra motsidans artilleri måste alltid vara både oklokt och farligt. Från objektiv synpunkt torde dock mitt arbete varit värt ett omnäm- nande, då professor W. i förenämnda broschyr gått så långt, att han bland läsvärda arbeten även upptagit Rafael Herlin: »Jordmånens och temperatu- rens inflytande på växternas förekomst och utbredning», vilket arbete säkerligen icke torde kunna bibringa allmänheten några klara begrepp om skogshushållningens naturvetenskapliga grundval. Ej bör väl professor W. förundra sig över, att jag och många skogsmän med mig finna det märkligt, att professor W. i sin bok hellre åberopar er- farenheter gjorda av danska skogsmän än sådana av svenska, eventuellt norska skogsmän. Det kan väl dock aldrig frånkommas, att de danska skogs- förhållandena äro vitt skilda från svenska och norska, vilka båda senare där- emot nära överensstämma. Därför att jag vågat erinra härom, tar sig pro- fessor W. anledning att utropa: »Det vill nu synas, som om han också blivit norsk». Så svensk som jag är, kan jag ju finna detta vara roligt sagt, men på samma gång är jag stolt däröver, då det norska skogsväsendet under senare tider hastigt utvecklat sig, icke på dansk, utan på nationell grund och under förhållanden, som ofta påminna om våra egna. På tal om det av prof. Wahlgren gjorda citat från Lovén kan jag tyvärr icke vidkännas, att Lovén har någon förtjänst om min förmenta trans- formation, ity att jag ej var närvarande vid hans föredrag i Järnkontoret 1895, och ej heller någonsin har läst detsamma, lika litet som jag tagit notis om den i citatet omnämnda »utredningen» av samme man. Det enda jag läst av doktor Lovén är hans förtjänstfulla arbete om Tallens och granens tillväxt i Värmland (1892). Mot slutet av sitt genmäle gör professor Wahlgren följande uttalande: »I vilket fall som helst, så förefaller det ganska egendomligt, att Wallmo tyckes göra anspråk på ren svensk originalitet i utformande av sin skogsbehand- lingsmetod.» Jag har verkligen aldrig framställt några dylika anspråk, efter vad jag kan minnas, men eftersom professor W. nu bragt frågan på tal, så måste jag, hur hädiskt det än kan klinga i professor W:s öron, öppet och ärligt förkunna, att 21. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 314 UNO WALLMO. jag håller på min svenska rätt och alltså gör anspråk på »ren svensk originalitet i utformande av min skogsbehandlingsmetod». Vid slutet av 1880-talet ut- förde jag de första trevande ljushuggningarna i överslutna höga granbestånd efter att hava gått och mätt med tumstock mellan trädstammarna samt rivit mitt hår flera gånger om i förtvivlan över min brist på teknik. Från Frank- rike hämtade jag därefter idén om genomhuggningstidens längd, 10 år, och därstädes förskaffade jag mig framförallt blädningsmodet, om jag så får säga, så att jag lättare vågade angripa även våra som ytterst ömtåliga betraktade, höga, tättslutna granbestånd, på vwilka jag hade riklig tillgång i de över 100,000 hektar stora privata skogar, som jag på den tiden skötte. Under 4—5 års tid gjorde jag provhuggningar, i mindre skala, men i bestånd av alla åldrar och olika trädslag och boniteter och höjdlägen. År 1893 kände jag mig mogen att slopa trakthuggningen å samtliga mig underlydande skogar samt kastade om skogsbrukssättet till blädning. Sedan höggs och borrades och stu- derades i skogen, dagar och nätter kan jag säga, 1 bestånd av alla möjliga ut- seenden för att bygga upp ett system att gå efter. År 1897 var jag färdig samt framlade mina erfarenheter i min bok »Rationell skogsavverkning ». Systemet i fråga må nu vara bra eller dåligt, men ingen har rätt att förneka den sanningen, att det är uppbyggt under ett 38-årigt intensivt arbete i svenska skogar med aktgivande på alla härvarande förhållanden, varför jag, som nyss sades, har obestridlig rätt att »göra anspråk på ren svensk originalitet i ut- förandet av min skogsbehandlingsmetod». Med hänsyn till skogarnas znuva- rande utseende har jag givit anvisningar för skötseln av bestånd av alla åldrar och olika beskaffenhet m. m. Och för framtidsskogen, d. v. s. för de be- stånd, som komma att skötas rationellt från början, från deras 30:de år och uppåt, har jag framlagt fullständig plan beträffande huggningarnas styrka, kubikmassans storlek m. m. för bestånd av olika åldrar och på skilda boni- teter. Allt detta är uppbyggt på erfarenhet, hämtad i svenska skogar. Det är med andra ord svenskt original. Örebro i februari 1916. UNo WALLMO. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. NN un NOTISER. Svenska skogsvårdsföreningens årsmöte äger rum tisdagen den 21 mars 1916 med början kl. 10 f. m. i Restaurant Rosenbads konsertkafeé, ingång från parken n:r 2 eller Strömgatan 24. Härvid förekomma följande ärenden: 1. Styrelseberättelse. . Revisionsberättelse. Val av 3 ledamöter i styrelsen (avgående enligt tur professor A. Wahlgren, hovjägmästare Fr. Edelstam och disponenten A. Belfrage). 4. Val av 2 suppleanter i styrelsen (avgående enligt tur byråchefen Fr. Giöbel och professor Gunnar Schotte). 5. Val av 2 revisorer (föregående år valdes jägmästare Hj. Modigh och intendenten för Djurgården, jägmästare C. A. Öhrström). 6. Val av 2 revisorssuppleanter (föregående år valdes disponenten G. Thunberg och jägmästare G. Lundberg). 7. Jordpolitiken och skogsarbetarfrågan i anslutning till skogssakkunnigas för Södra Sverige betänkande.! Inledare: Led. av riksdagens II kammare greve RAoUL HAMILTON. 8. Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna. In- ledare: Jägmästare AND. HOLMGREN. NN (Sa Skogshushållningen på statens skogar i Norrland är stadd i stark utveckling. Framtiden kommer dock helt visst att medföra ett nu knappast anat uppsving. Tillgången på arbets- kraft i skogarna är nu ringa och brist på arbetskraft har redan uppstått inom åtskilliga re- vir. För att fylla denna brist och möta det alltjämt ökade kravet på för ändamålet skolad arbetskraft bör staten med det snaraste i mycket stor omfattning anställa s. k. fasta skogs- arbetare på skogarna, till en början inom de områden, där en rationell, intensiv skogsvård nu och under den närmaste framtiden kan bedrivas. Först genom anställande av dylika arbetare på skogarna kunna dessa möjligheter fullt utnyttjas. Men det är ej endast från ren skogssynpunkt en sådan åtgärd är av största betydelse, den kommer helt visst även att i hög grad bidraga till Norrlands kolonisation och emigra- tionens hämmande. 9. Domänstyrelsens och distriktstyrelsernas organisation enligt skogssak- kunnigas betänkande.! ro. Skogsvård och skogsförvaltning enligt skogssakkunnigas betänkande.! Inledare: Led. av riksdagens I kammare, överjägmästare C. G. BARTHELSON. 11. Om undervisningen vid statens skogsskolor. Inledare: Länsskogvaktare AUG. HEDLUND. I. Jämförelse mellan stadgarna för statens skogsskolor samt huru lärotiden användes före och efter omläggningen den 9 september 1915 av skogsundervisningen. 1 Till föreningens disposition har av jordbruksdepartementet ställts ett antal exemplar av betänkandet, som sändes mot porto och expeditionskostnad (75 öre) till de medlemmar, som önska deltaga i diskussionen, 3006 NOTISER. 2. Huruvida den meddelade undervisningen kan anses nöjaktig, jämförd med utvecklingen på det skogliga området i övrigt. 3. Kort sammanfattning av bland skogvaktarekåren allmännast framkomna anmärkningar och önskemål beträffande den lägre skogsundervisningen. 12. Skogsindelning och skogsvärdering enligt skogssakkunnigas förslag. Inledare: Disponenten Gösta KUYLENSTJERNA. Fråga, som icke varit upptagen på föredragningslistan, må, sedan denna genomgåtts och majoriteten av de närvarande det medgiver, upptagas till diskussion, men icke till avgörande ($ 9 i föreningens stadgar). Vid I1-tiden 3/, timmes uppehåll i överläggningen, då lunch serveras i restauranten. Efter mötet gemensam enkel middag vid småbord i restaurant Rosenbads fest- våning &l. 6 e. nm. Föreningen Sveriges ordinarie jägmästares årsmöte äger rum mån- dagen den 20 mars 1916 kl. I e. m. 1 Läkaresällskapets mindre sal. Svenska Forstmästareförbundets årsmöte äger rum måndagen den 2,0, mars IOr6 klästelm. åå Fenixpalatset: Sveriges kronojägareförbunds årsmöte börjar måndagen den 20 mars 1916 kl. 2 e. m. å Hotell Blå Bandet (Mästersamuelsgatan 68). Länsjägmästarnas förenings ordinarie möte å Hotell Kronprinsen mån- dagen den 20 mars kl. 12 middagen. De extra jägmästarnas förbunds årsmöte måndagen den 20 mars kl. 3,15 €. m. 1 Skogshögskolan, Experimentalfältet. Den nya skogshögskolan tagen i bruk. Den 1 februari hade skogs- högskolans rektor, professor WAHLGREN, samlat kring sig lärarekår och lär- jungar vid skogshögskolan i högskolans största sal (den stora ritsalen) för att hälsa dem välkomna till det med denna termin börjande arbetet i den nya vackra och ståtliga byggnaden ute vid Norra Brunnsviken. Professor WAHLGREN erinrade om, att det krävt ungefär 10 år för att få den högre skogsundervisningen ordnad. Arbetet härmed hade börjat i april 1906, då särskilda sakkunniga tillkallades för utredande av frågan om den högre skogsundervisningens ordnande och om beredande av lokaler åt såväl denna undervisning som statens skogsförsöksanstalt. — Vid 1912 års riksdag beslöts, att skogsinstitutet skulle omdanas till en skogshögskola, och anvisades medel till byggande av mot nyare tiders krav svarande lokaler för densamma. Vid 1914 års riksdag beviljades ny ordinarie stat för skogshögskolan med ungefär 3 gånger så stora anslag, som utgått till skogsinstitutet. Medels skioptikonbilder av planritningar till skogshögskolan demonstrerades de olika lärosalarna och deras lägen. Förutom de 6 skilda institutionerna NOTISER. 317 och den stora ritsalen böra nämnas det vackra kollegierummet, biblioteket med flera läsrum, kårsalen samt icke minst den utmärkt trevliga restaurangen.' Professor WAHLGREN betonade till sist i kraftiga och allvarliga ordalag de fordringar statsmakterna, då de nu gjort så stora ekonomiska uppoffringar på skogshögskolan, hade rätt att ställa på lärare och elever och slutade med att höja ett fyrfaldigt leve för den nya högskolan. Någon officiell invigning av de båda nya institutionsbyggnaderna, skogs- högskolan och skogsförsöksanstalten, torde ej komma att ske förr än om ett år. Först sedan byggnaderna i vinter torkats ut, få de i sommar målas fär- diga, varefter korkmattor först i höst kunna läggas på. Sedan återstår mycket arbete med samlingarnas ordnande, eventuellt utgivande av festskrifter m. m. Det gamla för skogsmännen så kära skogsinstitutet vid Strandvägen står nu tomt, endast rektor disponerar tills vidare ännu sin ämbetsvåning därstädes. Ett omedelbart rivande av institutet, som förut varit ifrågasatt, torde nu ej komma till stånd, sedan överintendentsämbetet förklarat sig anse, att det gott kan kvarstå en tid åtminstone tills det planerade Nobelpalatset närmar sig sin fullbordan — för att tagas 1 anspråk för något ämbetsverk. Skogsundervisningen och skogslitteraturen under kriget. Frånsett själva yrkessoldaterna, torde skogsmännen vara den kår, som mest decimerats under kriget. Man behöver blott slå upp de långa dödslistorna i de tyska skogstidskrifterna för att inse detta, Ett annat uttryck härför är, att forstaka- demierna i Eberswalde, Miänden, Tharandt och Eisenach äro stängda, så länge kriget varar. Professorerna vid dessa sysselsättas antingen med krigsadministra- tiva arbeten eller å laboratorier för sprängämnestillverkningar m. m. Givetvis har också den utländska skogslitteraturen i de krigförande länderna varit mycket mager, ehuru en del nya upplagor av äldre arbeten utkommit. Även på skogstidskrifter ha natuligen krigets verkningar gjort sig gällande, ehuru ej så mycket, som man skulle kunna tro. Här en liten axplockning från de främsta utländska skogstidskrifterna! Den stora ansedda belgiska tidskriften Bulletin de la Societé Centrale Forest- göre de Belgique, som under år 1914 utgavs i sin 21 årgång och utkom en gång i månaden, finnes ej mer. Julihäftet 1914 var det sista, som utkom. Den franska stora tidskriften Revue des eaux et foréts, som hittills utgivits med 2 häften i månaden, utkommer under kriget blott med 1 häfte i måna- den. Härigenom har årg. 1914 och 1915 sammanslagits till en årgång, var- vid förläggaren varit nog hygglig att endast kräva halv avgift. Centralblatt fir das gesamte Forstwesen, det österrikiska huvudorganet, har ut- kommit mycket oregelbundet, sedan maj—juni häftet 1915 synes intet häfte ha kommit. Medan 1913 års årgång av tidskriften omfattade 588 sid., ned- gick 1914 års till 484 sid. och av 1915 har blott 240 sid. utkommit. Den västtyska tidskriften Allgemeine Forst- und Jagdzeitung har minskat be- tydligt i omfång, och den stora bilagan med litteraturreferat från olika länder utkommer ej. Själva tidskriften omfattade år 1913 436 sid., nedgick 1914 till 384 sid. och 1915 till blott 288 sid. Naturwissenschaftliche Zeitschrift fiir Forst- und Landwirtschaft har däremot hållit ! Restaurangen i källarvåningen under biblioteksflygeln, där lunch serveras dagligen mellan kl. 11- och 1,:5 för synnerligen moderat pris, blir säkerligen en samlingsplats ej blott för lärare och elever vid skogshögskolan och tjänstemännen vid skogsförsöksanstalten utan också för resande skogsmän, som vilja taga del av de nya institutionsbyggnaderna, 318 NOTISER. samma volym åren 1913— 1915 eller 5638 sid. per år. Under 1915 ha dock häftena sammanförts till dubbelhäften. Den sydtyska tidskriften Forstwissenschaftliches Centralblatt har minskat något. Är 1913 — 672 sid., år 1914 — 646 sid. och 1915 — 584 sid. Samma är förhållandet med den ledande tyska skogstidskriften Zeitschrift fir Forst- und Jagdwesen, som förresten i kriget förlorat en av sina redak- törer, oberforstmeister FRICKE vid Mindens forstakademi. Denna tidskrift omfattade ar TOE3 STorsid En) nr 72Ö sid. ock HÖEsSKOARSO Den italienska tidskriften £ Alpe, Revista Forestale Italiana utkommer regel- bundet i samma omfång som förut: årg. 1913—320 sid., årg. 1914— 408 sid. och årg. 1915—388 sid. Likaledes den engelska Quarterly Journal of Forestry med årg. 1913 på 339 Sid) TOTAL Pa. 3420 sid OS rg N5 på 3401 side Märkligast är, att den ryska tidskriften Lesnoj Journal utkommer regelbundet och med starkt ökad volym under kriget. Arg. 1913 omfattade 992 sid., årg. 1014 gro sid. och ror (de 10 första häftena) I r420sid. I det neutrala Schweiz, där hela armén är mobiliserad som gränsvakt, tyckes en del tidskrifter ha svårt utkomma. Åtminstone har Schweizerische Zeitschrift fär Forstwesen minskat i omfång. År 1913 396 sid., år 1914 352 sid. och IGN, AN es I Den amerikanska skogslitteraturen är givetvis oberoende av kriget. Den ståtliga American Forestry har sålunda ökat i både volym och format. Årg. TOM 3, 002, Std. Arg nOmARGTO, Sid: OCK Atdd Kg INST Största inflytande har kriget beträffande skogslitteraturen sålunda haft, för- utom för Belgien, beträffande Österrike, Frankrike och delvis Tyskland. Där- emot märkes intet inflytande på ryska och engelska litteraturen. G. SCH. Kommitté för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrko-= fonden m. m. Genom beslut den 1 oktober 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté att efter verkställd utredning till Kungl. Maj:t inkomma med ut- låtande och förslag, huru förvaltningen såväl av kyrkofonden och de särskilda kapitaltillgångar i penningar och fast egendom, vilkas avkastning skulle ingå till kyrkofonden, som även av övriga prästerliga avlöningstillgångar lämpligen borde ordnas samt huru en verksam tillsyn över denna förvaltning borde åväga- bringas, dock att kommitténs uppdrag tills vidare ej skulle omfatta spörs- målet om förvaltningen av de ecklesiastika boställsskogarna; och utsåg Kungl. Maj:t till ordförande i denna kommitté generaldirektören greve H. H. WACHT- MEISTER samt till ledamöter kammarrådet friherre C. F. VON ÖTTER och kansli- fadet El. IE oMCERSCHIOLD. Den 4 febr. 1916 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att bemälda kommittés uppdrag skall omfatta jämväl spörsmålet om förvaltningen av de ecklesiastika boställsskogarna, och har Kungl. Maj:t i sammanhang därmed till ledamot i kommittén förordnat skogschefen hos Kopparbergs och Hofors sågverksaktie- bolag, jägmästare ERNST ANDERSSON. Ny matrikel över Skogsstaten. 1916 års matrikel över Kungl. Domänsty- relsen, Skogsstaten, Skogshögskolan och Skogsförsöksanstalten utkommer under april eller maj månader detta år. Den tillställes skogsstatens ordinare tjänstemän genom Kungl. Domänstyrelsen och extra tjänstemän samt övriga intresserade genom utgivaren e. jägmästaren G. Wiström, adr. Domänstyrelsen efter rekvisi- dö föds IN ejod. VPS OEI ALI ög |A EE SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 2—23. SKOGSADMINISTRATIONEN. Lagar, kungl. förordningar och beslut. Driftkostnaderna för statens domäner år 1916. Kungl. Maj:t har den 10 dec. 1915 i brev till Domänstyrelsen meddelat följande beslut härom. Vår ynnest etc. Med skrivelse den 19 november 1915 har Ni till OSS överlämnat »ge- neralförslag till utgifter för år 1916 från förslagsanslaget till driftkostnader för statens do- mäner>, I generalförslaget har Ni under rubriken »I. Kostnader för domänstyrelsen» upptagit föl- jande poster: Till avlöningar inom Edert ämbetsverk enligt stat den 18 HETA TRE [INS RES Sör e d ere src MAR ÄTS fa oe a Nf rm sg cintl ej ag Kr. 109,300:— » avlöningar åt inom Edert ämbetsverk fast anställda kvinnliga biträden enligt stat den 18 juni 1915 ...... >. 13200: » arvoden åt amanuenser och biträden samt för bygg- nadsplaners granskning, flitpenningar åt den extra tjänstepersonalen ävensom till vikariatsersättning ...... AO OO 168,600:— Spmwalderstllagstatiambetsverkets personal”... .<..' ssu ses send raser rr » — IT,000:— FED SNSTOnENNEKavA am Detsverketsi personal — la. sscces ss. sees dsser vener Ar dee » 2,000:— avlöning åt extra amanuenser och extra biträden inom Edert ämbets- NE BR San LRRTURTERSKPLVIED OM ING INS os setesls bo ges Urs. seen osm Ässr VR » 9,600:— FRE PETS SIG OT TDI D GESV ETC es DS ora oder saa räta let ojejeialä sele e es else ejen na sier ej 2 Ne syre » Ir8,000:-— » rese- och traktamentsersättningar åt Eder personal.........sssssssossooon. » 6,000:— SNACK V CKTIN OSKOStDa der: fors AM DetsSVerke tg... sees some see slnlela sr se osa are lejon ess > 5,000:— eller tillhopa Kr. 220,200:— Vidare hava i generalförslaget under nedan nämnda rubriker upptagits följande utgifts- poster, nämligen: II. Statens skogsdomäner. A. Skogsstatens avlöningar. irolliskögsstatens, ordinarie personal. ss sss.cdesss sjöss ers Kr. 1,544,300:— > ålderstillägg åt skogsstatens- personal.............«.=+«- » 114,000:— > pensionering av skogsstatens personal ............... » 65,000:— > skogsstatens extra personal....... Bisrs ES Are ses ; 112,392:— "Kr. 2,495,602:— B. Skogsstatens boställen och bostadslägenheter. iullfoybygenader och reparationer DM. Ms, i... ssk sc ds esse erg ons enes ) 90,451:— C. Skogsindelning och skogsuppskattning. Till kostnader vid skogsindelning å kronoparker, utarrenderade statsegen- domar och vissa civila boställen, för skogsuppskattning, timmerräkning, tryckning av tabellblanketter härför samt till upprättande av kartor, Kartkoprerin Sar tba. Cm. "TOR KrOMARSt SKÖRA fom ssgess sus eplas a sas erd as Ens nja fö » — 235,000:— Transport Kr. 2,821,143:— 320 SKOGSADMINISTRATIONEN. Transport Kr. 2,821,143:— D. Direkta förvaltningskostnader. Överjägmästarnas expensmedel m. M...ssmmssssosssserrer ns aa Kr. 25,780:— Jägmästarnas och skogsingenjörernas förvaltningsmedel >» 6,255,011:— Till utgifter för skötsel, bevakning, utskylder m. m, å egendomar, vilka komma att framdeles under detta år eller under nästa år inköpas, att användas efter Edört-beprovarlde mosse bss. csreder ses ASS NASAE SITE ME Rss ör [ök als jigee E. Diverse allmänna ändamål. Rese- och traktamentskostnader för extra förrättningar efter särskilda förordnanden att ersättas enligt rese- TEPE Odo öres SM SG ra pas AR role raredker D 15,000:— Personalens vid skogsstaten vidare utbildning: Till stipendier åt vissa skogstjänstemän..................... Kr. 3,500:— >; anordnande av distriktsmötentööndea söder rscesdsördc en » 6,000:— > anordnande av exkursioner för kronojägare ......... d 4,000:— > inköp för utdelning av »Kort handledning i skogs- hushållning> åt 90 nya befattningshavare ............ » 225: > prenumeration å visst antal (omkring 700) exemplar av tidskriften »Skogen» för utdelning till ordinarie kronojägare och tillsyningsmän samt vissa extra kronojägare och extra tillsyningsmän ...............--- » 1,400:— > prenumeration å visst antal (omkring 500) exemplar av tidskriften »Skogsvännen» för utdelning till or- dinarie kronojägare och tillsyningsmän samt vissa extra kronojägare och extra tillsyningsmän i de sex TÄOETA ATC oo aga SANN a a ma ara ej osm sees SS > 500:— >» 15,625:— Expeditionsinyentarier =. svokske ske beses sed eedede orka ses ASKER » 13,800:— Utombordsmotorers anskaffande åt vissa jägmästare och kronojägare ...... » 3,000:— Sänginventariers anskaffande för skogskojor i de sex norra länen ......... » 2,000:— E2 Oförutsedda och MpioeKsSEVUtSifleN oo oomese sees dög eer sc senere EEE » 289,741:— — tillhopa Kr. 9,471,700:— Avgå: anslag av statsmedel för tillsyn å enskildas skogar i Norrbottens och Västerbottens: läns lappmarker och kustlanCG........-s.s-sessos sger sa RNE Kr: 272,400:— återstod Kr. 9,199,300:— III. Statens iordbruksdomäner, A. Kostnader för domänförvaltningen. Domänintendenternastaryödel ... ..s.srcdooccodevsksseckbinetes Kr. 35,500:— Resekostnader vid domänförvaltningen förslagsvis......... » 45,000:— Kr 80,500:— 2 SERA ” , oc B. Övriga med förvaltningen av jordbruksdomänerna YÖOFERAALES ROSIS AT oa mb uetr a sr fem dövas el ora » > 100,000:— tillhopa Kr. 180,500:— Vid föredragning denna dag av detta ärende hava VI till efterrättelse under år 1916 fastställt det insända generalförslaget under benämning »generalförslag angående driftkostna- der under år 1916 för statens domäner», dock med följande ändringar: att den under rubriken »II statens skogsdomäner» bland diverse allmänna ändamål till personalens vid skogsstaten vidare utbildning upptagna posten 6,000 kronor till anordnandet av distriktsmöten uteslutes, varigenom de för personalens vid skogsstaten vidare utbildning upptagna utgifter minskas med nämnda belopp eller från 15,625 kronor till 9,625 kronor, att det under samma rubrik till oförutsedda och diverse utgifter föreslagna belopp 289,741 kronor ökas med 6,000 kronor till 295,741 kronor, samt att med iakttagande av vad sålunda bestämts driftkostnaderna under år 1916 för stateris domäner fastställas till ett sammanlagt belopp av förslagsvis 9,600,000 kronor. Tillika vilja VI härigenom bemyndiga Eder ej mindre att, därest å vissa av de särskilda anslagsbelopp, som ingå bland jägmästarnas här ovan anvisade förvaltningsmedel, besparin- gar möjligen skulle uppkomma, efter vederbörlig prövning använda sådana besparingar till fyllande av till äventyrs uppstående brister å andra anslagsbelopp. SKOGSADMINISTRATIONEN (SE - Detta meddelas Eder härigenom till kännedom och efterrättelse samt för vederbörandes underrättande och återställes härmed generalförslaget, försett med behörig påskrift, jämte till detsamma hörande bilagor och övriga handlingar. Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och yttranden. Vedavverkningarna å kronoskogarna. Domänstyrelsen har härom den 4 dec. utsänt följande cirkulär till överjägmästarna i Södra, Östra, Smålands och Västra distrikten, Med anledning av att fortsatt vedbrist kan vara att befara under år 1916 vill Kungl. Do- mänstyrelsen härigenom under åberopande av sin cirkulärskrivelse s. II: 1518 den 28 juli 1915 anmoda Eder dels vidtaga erforderliga åtgärder för upphuggning och, där så lämpligen kan ske, utdrivning innevararande vinter och nästpåföljande vår och försommar inom Edert distrikt av så stora kvantiteter ved som möjligt, dels ock till kungl. styrelsen före den I mars 1916 inkomma med ungefärlig uppgift å de kvantiteter ved av därför lämpligt virke, som kunna levereras under åren 1916 samt vintern 1916—1917 från de olika reviren inom Edert distrikt. Uppgiften ifråga bör vara uppställd i tabellform med angivande dels av vedkvan- titeten raducerad till kubikmeter löst mått, dels om veden kan levereras utkörd till station eller upplagsplats eller om veden är avsedd att säljas i skogen. Föreskrifter om arealuppgifterna i årsberättelserna för år 1915. Domänsyyrelsen har den 17 jan. utfärdat följande cirkulär härom till samtliga överjäg- mästare. Då revirberättelserna för år 1915 skola lämna bland annat fullständig redogörelse för de allmänna skogarnas areal, och det är av vikt att denna, enbart vart 5:te år återkommande redovisning blir så tillförlitlig och överensstämmande med faktiska förhållandena som möj- ligt, får Kungl. Domänstyrelsen härmed anmoda Eder meddela vederbörande jägmästare inom distriktet, att de vid lämnande av berörda uppgift för skilda skogar böra hämta densamma ej allenast från hittills fastställda hushållningsplaner, som kommit skogstjänstemännen till- handa, utan ock i fråga om sådana skogar, för vilka nya hushållningsplaner uppgjorts, ehuru de ännu" icke hunnit bliva i vederbörlig ordning fastställda, eller fastställda ej delgivits skogsförvaltningen, från de i dessa planer befintliga nya arealuppgifterna. Härvid avses dock, i fråga om ej fastställda planer, allenast sådana, som av Eder granskats och, därest felupp- gift rörande arealen funnits, av förrättningsmannen i behörig ordning rättats. Uppgift om nu ifrågavarande arealer bör av Eder tillhandahållas respektive jägmästare, eller ock må, därest de granskade handlingarna redan äro insända till kungl. styrelsen, jäg- mästarna begära berörd uppgift hos kungl. styrelsen. Försäljning av aspvirke från kronoskogarna till de svenska tänd-= sticksfabrikerna. Domänstyrelsen har härom den 31 dec. utsänt följande cirkulär till samtliga överjäg- mästare, I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen den 1 november 1915 har Aktiebolaget Tändsticks- virke under förmälan, att den svenska tändsticksindustrien ämnade söka att i så stor utsträck- ning som möjligt skaffa råvara till sina fabriker inom landet, meddelat att bolaget vore kö- pare av aspvirke och härjämte till kungl. styrelsen översänt avskrift av för närvarande gällande mätningsregler. Avskrift av denna avskrift får kungl. styrelsen närsluta för Eder kännedom och iakttagande under hänvisning i övrigt till den vid överjägmästarnas samman- träde inför kungl. styrelsen den 4 nov 1915 förda diskussionen i ämnet, varvid särskilt vik- ten framhölls av, att ej aspvirke onödigtvis upphögges till ved. Rörande de priser, som kunna betalas, har bolaget anfört, att dessa beträffande Norrland och Dalarna komma att bliva ungefär liknande förra årets, samt att bolaget, sedan eventuella fraktnedsättningar blivit bestämda, skulle hit inkomma med ungefärlig prisuppgift, vilken kungl. styrelsen, när så skett, skall i avskrift tillställa Eder. SKOGSADMINISTRATIONEN. [SS [ [ Bestämmelser vid inköp av aspvirke. V I. Virket skall vara obarkat samt hugget under hösten eller vintern före det levereras. $ 2. Virket får icke vara hugget av stammar, som en längre tid stått barkade i och för torkning å rot. Dylika stammar, som ännu äro fullt färska, kunna dock mottagas. $ 3. Virket skall vara friskt (en skarpt begränsad, centralt belägen kärnröta ej översti- gande 6 cm, i tvärgenomskärning får dock utan avdrag medtagas), i högsta möjliga grad kvistrent och rakt samt utan sprickor och murkna gångar. Anm, Leverantören bör fästa noga uppmärksamhet på dessa fel, så att arbete och frakt- kostnad ej förspilles på odugliga stockar, emedan sådana ej kunna emottagas. Det är dock givet, att en stam, varpå kvistar finnas, ej är till hela sin längd oduglig, ty mellån kvistarna finnas merendels stycken av antaglig beskaffenhet. I 4. Avdrag sker å längden av en stock motsvarande så stor del av densamma, som upp- tages av stora färska eller ruttna kvistar. För röta, som med högst 3 cm. överstiger i $ 3 omnämnda, göres avdrag å diametern. $ 5. Virkets inmätning sker i varannan centimeter eller hela och halva eng. tum, och mäts stockarna i båda ändarna innanför barkringen, varefter medeltalet av dessa mått bestämma kubikmassan. Är avskärningsytan avlång, så räknas med minsta tvärmåttet. Stockarna måste vara jämnt avskurna i bägge ändarna. $ 6. Minsta godtagliga dimension är 20 centimeter eller 8 eng. tum i topp, minsta längd 2 meter eller 6 eng. fot. I undantagsfall kunna dock längst 18 cm. eller 7 eng. tums topp- diameter godtagas emot 25 &Z lägre pris. Dock må detta undermåliga virke icke överstiga 5 2; av hela leveransen. Ävenså kunna undantagsvis nedtill I meters längder medtagas, men måste veden då vara fullkomligt felfri. Stockholm den 1 november 1915. AKTIEBOLAGET TÄNDSTICKSVIRKE. Behovet av arbetare under innevarande vinters avverkningar. Domänstyrelsen har den 11 december utsänt nedanstående två cirkulär till skogsförvalt- ningarna: 1) Cirkuläret till revirförvaltarna i de fem södra distrikten, samt revirförvaltarna i Klo- tens, Malingsbo, Grönsinka och Kopparbergs revir har haft följande lydelse: Med föranledande av Kungl. Socialstyrelsens här i avskrift bifogade skrivelse till Kungl, Domänstyrelsen den I november 1915 får Kungl. Styrelsen härmed anmoda Eder att sna- rast och om möjligt före den 24 december hit inkomma med uppgift om det ungefärliga behovet inom Edert revir efter nyåret av extra arbetskraft för utförande av olika slags ar- beten — speciellt avverkningar — enär en del arbetare torde kunna tillhandahållas av ve- derbörande arbetsförmedlingsanstalt efter uppgörelse med Eder. TI fråga om verktyg, som arbetarna icke själva kunna anskaffa, torde i allmänhet överenskommelse med arbetsförmed- lingsanstalten kunna träffas, att denna drager försorg om verktygens anskaffande under för- behåll, att skogsförvaltningen innehåller motsvarande belopp av arbetsförtjänsten för dessa kostnaders täckande. 2) Cirkuläret till revirförvaltarna i de fem norra distrikten, med undantag av Klotens, Malingsbo, Grönsinka och Kopparbergs revir, har haft följande lydelse: Med föranledande av en av Kungl. Socialstyrelsen efter samråd med Statens Arbetslös- hetskommisson till Kungl. Domänstyrelsen ingiven skrivelse vill Kungl. Styrelsen härigenom erinra Eder, att därest behov att extra arbetskraft under innevarande vinter skulle förefinnas inom Edert revir för utförande av olika slags arbeten — speciellt avverkningar — sådan arbetskraft torde kunna erhållas genom hänvändelse till de lokala arbetsförmedlingsanstal- terna. I fråga om verktyg, som arbetarna icke själva kunna anskaffa, torde härvid i all- mänhet överenskommelse med arbetsförmedlingsanstalten kunna träffas, att denna drager för- sorg om verktygens anskaffande under förbehåll, att skogsförvaltningen innehåller motsva- rande belopp av arbetsförtjänsten för dessa kostnaders täckande. Den föreslagna lagen om rätt till kott= och bärplockning m. m. Domänstyrelsen har härom den 4 sept. 1915 avgivit följande underdåniga utlåtande: Genom nådigt beslut den 12 sistlidne januari har domänstyrelsen anbefallts att efter över- jägmästarnas hörande avgiva underdånigt utlåtande över utkast till lag om rätt till bärplock- ning och tillvaratagande av vissa andra naturaalster; och får till åtlydnad härav styrelsen, med bifogande av överjägmästarnas yttranden i ärendet, i underdånighet anföra följande: SKOGSADMINISTRATIONEN 323 Vad först beträffar grundprincipen, på vilken nämnda lagförslag baserats, kan styrelsen icke annat än ställa sig tveksam inför det ingrepp uti den enskilda äganderätten till vissa naturalster som lagförslaget synes innebära. Redan det nu rådande osäkerhetstillståndet i landet beträffande rätten till bärplockning, som väl närmast framkallat kravet på fixa lag- bestämmelser, synes utgöra ett bevis för, att man ingalunda såsom skett utan vidare kan utgå från, att skogsbär och därmed jämnställda naturalster äro ett commune bonum. Styrelsen håller fastmera före, att principen om jordägarens rätt till samtliga markens alster sedan urminnes tid genomträngt folkmedvetandet, och att det endast varit den ägda varans större eller mindre värdelöshet för ägaren, som gjort, att denne icke motsatt sig, att alstren av andra tillgodogjordes, liksom ock allmänheten med kännedom om denna skogsägarnas ståndpunkt ansett sig hava rätt att utan särskild framställning tillgodogöra sig vissa tillgångar, då där- igenom icke någon som helst ekonomisk förlust tillskyndades ägaren. Allteftersom värdet av de å marken och i skogen befintliga naturprodukterna, växter såväl som djur, stegrats, har den enskilde ägaren funnit med sitt intresse förenligt att värja sin ensamrätt till dessa; och i det allmänna rättsmedvetandet torde knappast tvekan rått, att dessa tillgångar i skogen ostridigt tillhörde markägaren. Att äganderätten till visst naturalster å mark icke förrän vid tidpunkten, då detta alster får avsättningsvärde, värjes mot obehöriga intrång är alldeles intet bevis för, att icke denna äganderätt redan dessförinnan faktiskt förefinnes. Domänstyrelsen kan därför icke finna den synpunkt, som funnit uttryck i lagförslaget, att äganderätten skulle på något sätt vara avhängig av naturproduktens värde, berättigad, utan har endast detta värde på sätt antytts helt naturligt blivit det bestämmande för den större eller mindre dispositions- frihet för utomstående, som i varje fall blivit rådande. Ett starkt stöd för att ägande- eller dispositionsrätten till mark och skog även i sig innesluter motsvarande rätt till sådana denna marks och skogs alster som kottar och bär finnes i lagen den 24 maj 1895 angående vad till fast egendom är att hänföra. Denna lags 2 $ innehåller nämligen bland annat »Till jorden höra: — å rot stående träd och andra växter tillika med frukt därå.» Till förtydli- gande av denna paragraf må ytterligare anföras, att lagberedningen, som år 1909 avlämnade sista delen av sitt förslag till ny jordabalk och däri jämväl ägnat uppmärksamhet åt frågan om Jordägarens rätt till vilda bär och svamp, i motiven till det föreslagna stadgandet bland annat yttrat: »De alster, naturen själv frambringar inom en fastighets område, äro på sätt i 2 NV är utsagt, så länge de äro förbundna med fastigheten, tillbehör till denna och under- kastade jordägarens äganderätt.» Styrelsens nu framlagda uppfattning i äganderättsfrågan synes även delas av ett fertal hörda myndigheter, kommuner och enskilda, företrädesvis i trakter med rådande bättre av sättnings- och prisförhållanden å bärprodukter. Så må t. ex. anföras, att enligt i remiss- akten åtföljande P. M. lämnad uppgift tillvaron av förefintlig rätt till bärplockning å annans mark bestrides i icke mindre än 13 av från hushållningssällskapens förvaltningsutskott in- komna yttranden. Det mest beaktansvärda i nu föreliggande förslag finner emellertid styrelsen utgöras av den strävan, som kommit till synes, att bevara den stora allmänhetens, enkannerligen den fattigare lantbefolkningens, förtjänstmöjligheter och att tillgodose de ekonomiska kraven. Att privaträttsliga och nationalekonomiska intressen, därest allmänheten utestängdes från sin förmenta rätt att utan medgivande från skogsägaren tillvarataga skogsbären, varhelst de an- träffas, skulle råka i konflikt, synes styrelsen emellertid icke självfallet, utan ansluter sig styrelsen härvid till de synpunkter, berörande frågans nationalekonomiska sidor, som anförts till stöd för vid 1913 års riksdag väckt motion om sådan ändring i 24 kap. 3 $ strafflagen, att i detta lagrum stadgad straffbestämmelse för åverkan komme att omfatta jämväl olovligt tagande av skogsbär (P. M. ang. rätt till bärplockning, sid. 15—18). Även under förutsätt- ning att frågans nationalekonomiska sida nödvändiggjorde ett ingrepp i den enskilda ägande- rätten och det fria personliga förfogandet — vilket styrelsen icke finner vara fallet — synas dock tillfyllestgörande bestämmelser kunna utfärdas, utan att privat äganderätt behöver 1 före- slagen grad kränkas, och på ett sätt, som kan betraktas såsom ett steg i riktning mot en- skild: egendoms kommunisering. Man kunde nämligen antingen tänka sig skyldighet för bärägaren att, för den händelse det visade sig, att han ej själv tillgodogjorde sig dessa natur- rikedomar, med eller utan arrendeavgäld upplåta bärplockningsrätten, eller ock kunde viss tid — fixerad för varje särskilt år, varje bärslag och vissa geografiska områden — bestäm- mas, under vilken tid bärägaren ensam ägde denna rätt, och efter denna tid skulle rätten övergå till allmänheten. Men även mot båda dessa förslag kunna ur principiell synpunkt allvarliga erinringar framställas. Motsvarande nationalekonomiska åskådningssätt skulle näm- ligen även och — nationalekonomiskt sett — med större skäl kunna göras gällande mot en 324 SKOGSADMINISTRATIONEN. privatperson, som låter sin skog av ålder eller annorledes förfaras. Men ingen lärer väl dock i sådant fall yrka på äganderättens mer eller mindre tillfälliga suspension. Av det ovan sagda framgår, att frågan — därest den över huvud nu kan anses vara mogen för lösning, vilket med anledning av alla de stridiga förslag, som väckts, och de vitt skilda rättsuppfattningar, som gjort sig gällande, med skäl må betvivlas — enligt styrelsens mening helst borde lösas på sådant sätt, att ifrågavarande lagförslag helt förfölle, och att även dessa naturalster inrangerades i bestämmelserna uti 20 kap. 2 $ samt 24 kap. 3 och 4 $$ strafflagen, till vilka paragrafen bär och kottar tvivelsutan redan förut skulle hava hän- förts, om deras skyddande mot tillgrepp vid tiden för nuvarande lagstadgandens på området tillkomst, då de betraktades som i det närmaste värdelösa, ansetts såsom liggande i jord- ägarens speciella intresse. Uppenbarligen erbjuder ju för övrigt dessa paragrafer skydd åt naturprodukter av betydligt mindre värde än ifrågavarande. Under förutsättning emellertid att nu föreliggande lagutkasts grundprincip skulle anses böra upphöjas till lag, finner sig styrelsen, efter att sålunda hava klarlagt sin principiella synpunkt på föreliggande fråga, likväl även böra underkasta förslaget en detaljgranskning med utgångspunkt från nämnda princip. IN Bestämmelsen om att vilda bär å annans mark mot förbud av ägaren eller brukaren ej må plockas inom ett avstånd av tre hundra meter från boningshus torde vara ägnad att för- orsaka osäkerhet och tvister, då området icke är på något sätt utmärkt, och huruvida lag- överträdelser enligt denna paragraf hava sin grund i verkligt uppsåt eller felaktig avstånds- bedömning torde vara svårt att leda i bevis, och under sådant förhållande synes icke gärna straffbestämmelsér kunna tillämpas, som göra lagen effektiv. Men är lagen effektiv, så är också den fördel, som här bjuds markägaren, tämligen minimal, i det att ifrågavarande om- råde, såsom flerstädes framhållits, oftast till en stor del består av inägor och endast delvis av skogs- och hagmark, eller den mark, som äger betydelse för vildbärens exploaterande. 2005 I denna paragraf uttalas den grundprincip, på vilken förslaget baserats, och har styrelsen i denna fråga redan klargjort sin ståndpunkt. 3 $. Frånsett den fullkomligt godtyckligt valda arealen av tjugu hektar, som medgiver den mindre godsägaren bärplockningsrätt på kanske 100 2 av sin mark och den större på kanske endast I 25, vilket näppeligen kan vara med full rättvisa förenligt, innehåller paragrafen en annan betänklig föreskrift, mot vilken styrelsen mäste inlägga sin gensaga, nämligen före- skriften om det fridlysta områdets avskiljande genom hägnad från angränsande mark. Lag- förslaget har framförts i de nationalekonomiska intressenas tecken, och dock vill man här pålägga tillgodogörandet av skogsbären en extra pålaga, som de endast å utmärktare bär- marker kunna tåla, och som i varje fall är onödig. För alla dem, som äga kännedom om den allmänna virkesbesparande strävan, som numera å snart sagt alla områden gör sig gäl- lande, kan icke ett lagförslag om onödig förbrukning av virke, som mångenstädes kunde använ- das för mera produktiva ändamål, annat än te sig såsom egendomligt. Å en runt alla rågångar hägnad skog skulle t. ex. en eller flera extra hägnader kring bärmarker påfordras utan att på minsta sätt betingas av betesförhållandena. Det nu vid skogsindelning vanliga sättet för vissa gränsers utmärkande genom målning av ytterträden med rödfärg torde här vara till- fyllest. Eventuellt kunde detta utmärkande även ske genom utsättande av pålar på vissa mellanrum eller på båda dessa sätt kombinerade. I lagförslagets motivering framhålles, att i denna $ avses »ett eller flere — — — om- råden om tillhopa högst 20 hektars ytvidd». En sådan uppdelning av arealen är med hän- syn till bärens förekomst å ofta mindre ytor att förorda, men nuvarande ordalydelse i $ medgiver knappast en sådan tolkning. Det synes heller icke vara obilligt, om ägare av utmark, varå torpare eller lägenhets- innehavare äro boende, tillerkändes rätt att för var och en av dessa reservera visst bär- plockningsområde förutom det område intill 300 meters avstånd från boningshus, som om- förmäles i första paragrafen, och borde då motsvarande rätt självfallet även tillkomma kronan, häradsallmänning, stad och kommun, Varje fördel, som kan beredas de mindre lägenhets- innehavarna, är nämligen av vikt för kolonisationen. : Domänstyrelsen kan därför icke obe- tingat godkänna de i sista delen av 3 $ gjorda undantagen. L. SKOGSADMINISTRATIONEN. 32 un 4 $. I fråga om hägnadsbestämmelsen får styrelsen hänvisa till vad som härom anförts under 3 $, varjämte beträffande kulturhägnad må ytterligare framhållas, att om uppförandet av sådan hägnad vid trakthuggning blir dyrbart och besvärligt, så är det vid traktblädning ekono- miskt outförbart. Såsom av viss revirförvaltare anförts, erfordras och brukas dessutom hägnad för skogsföryngringens skydd mot betning sällan, där avsevärdare mängder av de viktigare bären förekomma, enär å sådana ställen den gräsväxt, som dit skulle locka kreatur, vanligen saknas eller är mycket svag. Den bestämda tiden för fredandet, tio år, torde ej under alla förhållanden vara tillräcklig utan anses maximitiden böra utsträckas till femton år. Vad slutligen angår ansökan om utfärdandet av på här åberopade orsaker grundade bär- plockningsförbud, får styrelsen med instämmande uti vad av t. f. överjägmästaren i Västra distriktet därutinnan föreslagits, uttala, att för allmänna skogar, där skogskultur bedrives, för- bud må påkallas av vederbörande jägmästare eller överjägmästare. 5 $. Denna paragraf föranleder ej annan styrelsens erinran, än att sockenvis uppgjord förteck- ning över fridlysta områden synes böra vara tillgänglig hos viss vederbörande i respektive kommun, exempelvis kommunalnämndens ordförande. (SEY Bestämmelserna om upphävande av bärplockningsförbud synas nog så stränga, om de strikt tillämpas, då ett åsidosättande under en bärsäsong av bärens tillvaratagande skulle berättiga till det förut fridlysta områdets frigivande åt en och var under en tid av minst fem år. Bärplockningen är dock att anse såsom en extra inkomst, som bör utnyttjas i den mån, tiden så medgiver, men icke på bekostnad av det viktigare huvudarbetet, d. v. s. jord- bruket. Skördetid och bärplockningstid sammanfalla ju i stort sett, och under skörden äro i regel alla gårdens krafter, män, kvinnor och barn, upptagna av detta arbete. Därest ge- nom ogynnsamma omständigheter skördetiden blir av längre varaktighet, än som kunnat be- räknas, synes det alldeles icke straffvärt att biförtjänsten får vika för det viktigare arbetet. I varje fall kräver rättvisan att, därest fastigheten under tiden bytt ägare eller brukare, nytt förbud skall kunna beviljas innan fem år förflutit från det förras återkallande. ZEN: Rätt att förbehålla sig plockning av kott å fällda träd och vindfällen tillkommer enligt denna $ tydligen markägaren endast å det i regel till stor del skoglösa området närmast boningshus samt enligt 4 $ efter en förhållandevis vidlyftig procedur vid fara för skogs- plantors förödande. I 3 $ gjort medgivande om reserverande åt ägaren av bärplocknings- rätt å annat visst utmärkt område gäller sålunda icke i fråga om kottplockningsrätten att döma av i motiven till lagförslaget gjort uttalande. Kotten har alltså tilldelats en särställ- ning till och med sämre än skogsbären. Och dock håller styrelsen obetingat före, att den särställning kotten i verklighet måste intaga bör berättiga den till fredsskydd framom dessa bär. Under det att de bär, som skogsägaren icke vill eller mäktar tillgodogöra sig, äro för honom fullständigt värdelösa, vadan icke någon ekonomisk skillnad från hans ståndpunkt kommer till synes, om bären förfaras i skogen eller tillgodogöras av andra personer — därest nämligen icke genom bärplockningen skada sker å skogsplantor m, m. — är förhål- landet i fråga om kotten väsentligt annorlunda. Därest kotten å de fällda träden, d. v. s. a hyggesplatserna, icke av ägaren tillvaratages, representerar den dock, där den ligger i skogen, detta speciellt i fråga om trakthyggen och större blädningsluckor, ett visst ingalunda för- aktligt värde, i det att denna kott självklänges och å marken utsläpper ett visst kvantum frö, som har alla förutsättningar att vara avpassat för ståndortens klimatiska förhållanden. Ett bortförande av denna kott är alltså för ägaren — om också understundom i ringa grad — förlustbringande, och icke ens nationalekonomiska synpunkter synas berättiga till ett sådant förfaringssätts legaliserande. Vill åter skogsägaren tillgodogöra sig kotten, är det att märka, att kottplockningen från redan fällda träd är det lättaste plockningssättet och bör i första hand tillkomma skogsägaren. Möjligen kunde man dock tänka sig en sådan i lagförslagets anda gående bestämmelse, att skogsägaren skyldigförklarades att omedelbart efter trädens fällning tillgodogöra sig kotten vid risk att kottplockningen eljest frigåves. Svampar synas lämpligen i en kommande lagstiftning, såsom ägande ett visst allt mera beaktat avsättningsvärde, kunna jämställas med skogsbären. I fråga om plockandet av vilda blommor och örter åter, är det tvivel underkastat, huruvida dessa, därest man uppgivit ägande- 326 SKOGSADMINISTRATIONEN. rättsprincipen och anser naturalstrens värde vara det för lagstiftningen bestämmande, icke för konsekvensens skull här borde uteslutas och frigivas åt allmänheten. Ty dessa alster hava — om man undantager mera sällsynta till medicinberedning dugliga örter — ännu intet nämnvärt avsättningsvärde och tillvaratagas ytterst sällan av markägaren. Dessa natur- alster kräva därför skydd endast från synpunkten av sin mer eller mindre sällsynta före- komst, vissa biologiska förhållanden och dylikt, och synas härvidlag gällande naturskydds- bestämmelser lämpliga och tillfyllest. 8 $ Utöver vad som under 4 $ anförts om lämpligt forum för utfärdandet av förbud, har sty- relsen intet att erinra i fråga om denna paragraf. Åtskilligt utöver vad här sagts skulle kunna anföras i fråga om de generella grunder, på vilka ett dylikt lagförslag synes styrelsen böra vila, och om de verkningar, som förslag av ena eller andra riktningen i praktiken skulle medföra såväl från skogs- som jaktvårdssyn- punkt m. m., men finner styrelsen sig föranlåten att för närvarande begränsa sitt yttrande till det nu sagda. Slutligen tillåter sig styrelsen, att till ytterligare belysning av vissa utav styrelsen delade grundsatser — bland annat hävdandet av jordägares rätt — i underdånighet hänvisa till här bilagda uppsats av jägmästaren J. M. Pauli >»Om plockning av bär, kottar och andra naturalster» (sid. 244—255 i Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrifts häfte TII för år 1915). I detta sammanhang har styrelsen funnit sig böra i all korthet något beröra bestämmel- serna uti bland remisshandlingarna befintligt Utkast till lag om ändrad lydelse av 20 kap. 2 $ samt 24 kap. 3 och 4 $$ strafflagen. Det här gjorda tillägget, varigenom även kott å stående träd uttryckligen inbegripits under 20 kap. 2 $ och 24 kap. 3 $ av strafflagen, till följd varav alltså olovligt plockande av kott å stående träd komme att underkastas straffpåföljd, anser styrelsen vara av en för skogs- skötseln i allmänhet genomgripande betydelse och ett lyckligt steg i rätt riktning. Värdet av en sådan åtgärd torde emellertid redan bland annat i föreliggande P. M. angående rätt till bärplockning m. m., vara så belyst att vidare ordande i denna fråga synes styrelsen överflödigt. Vad åter angår även ytterligare vissa andra naturalsters — skogsbärens — lämpliga inrangering under dessa strafflagens bestämmelser, får styrelsen i underdånighet hänvisa till vad styrelsen i början av sitt utlåtande härom anfört. Emot föreslagna lydelsen av 24 kap. 4 $ får styrelsen, under hänvisning till vad tidigare framhållits, uttala, att vissa därav påkallade ändringar i ordalydelsen synas böra vidtagas. Plockandet av bär i skog i och för omedelbart förtärande på stället, bör under inga för- hållanden enligt styrelsens mening, medföra straffpåföljd; däremot ställer sig styrelsen tvek- sam inför rätten till kottplockning å fällda träd, då detta ej sker i avyttringssyfie, d. v. s. för husbehov, vilken rätt skulle komma att avsevärt försvåra kontrollen, då kottplockaren ju i detta fall måste föra med sig kotten från skogen och därigenom nära nog fullständigt undandrager sig all kontroll över kottens användning. Remissakten återställes härjämte. Ifrågasatt ändring i stängselförordningen. Domänstyrelsen har härom den 6 okt. 1915 avgivit följande underdåniga utlåtande. I en vid 1914 års Riksdag väckt motion hemställdes, att Riksdagen måtte i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida icke uti bestämmelser i gällande stängsel- förordning och därmed sammanhängande föreskrifter ändringar borde vidtagas i syfte att vinna behövliga och möjliga lättnader för stängselskyldighetens fullgörande, samt om vid- tagande av de åtgärder, vartill utredningen kunde föranleda. Med anledning av denna motion hemställde Riksdagen i skrivelse av den 29 augusti 1914, det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning i syfte att vinna ändring av ej mindre gällande stängselförordning den 21 december 1857 än även Kungl. förordningen den 31 januari 1815 angående laggilt stängsels beskaffenhet samt de övriga bestämmelser, vilka därmed kunna stå i sammanhang, ävensom för Riksdagen framlägga det förslag, vartill ut- redningen kunde föranleda. Genom nådigt beslut den 31 december 1914 har domänstyrelsen anbefallts att efter över- jägmästarnas hörande avgiva underdånigt utlåtande över Riksdagens skrivelse; och får till SKOGSADMINISTRATIONEN. SN ätlydnad härav styrelsen med bifogande av yttranden från samtliga överjägmästare i riket i underdånighet anföra följande. Riksdagen har uttalat, att ett allmänt och starkt behov förelåge, ej blott av att möjlighet bereddes att använda enklare och billigare stängselsätt utan även därav att en omarbetning av gällande stängselförordning komme till stånd, vilken omarbetning synts Riksdagen i hu- vudsak böra gå ut på dels att — med en bestämdare precisering av stadgandet i stängsel- förordningens 2 $ — stängselskyldighet göres beroende uteslutande av stängsels behövlighet såsom skydd mot lösgående hemdjur, och att ifrågavarande skyldighet sålunda ej såsom hit- tills må betingas av grannelaget såsom sådant på grund av någon generell presumtion om ett på landsbygden allmänt skyddsbehov mot skada av hemdjur, de!s att, då stängselskyldig hets inträdande fortfarande må göras gällande genom stängselvitsord, sådant må kunna åbe- ropas i de fall, då nyssnämnda allmänna förutsättning för stängselskyldighet föreligger utan avseende å ägors beskaffenhet och med bortfallande sålunda av de undantag från stängsel- vitsords tillämpning, som stadgas uti 4, 7, 8 och 9 $$, dels ock slutligen att det må ankomma på behörig myndighet att, uppå ansökan av stängselskyldig, där särskilda omständigheter därtill föranleda, bestämma såväl i fråga om stängselvitsords tillämpning i särskilda fall som angående jämkning i den för stängselskyldighet utgörande lagstadgade grund. Överjägmästarna hava härutinnan i huvudsak intagit följande ståndpunkter: Överjägmästaren i Luleå distrikt, Cassel, har ansett ändrade lagbestämmelser i detta hän- seende av behovet påkallade och en lagstiftning i av Riksdagen föreslagen riktning vila på rättvis grund. Överjägmästaren 7 Skellefteå distrikt, Borg, har uttalat, att han ansåge nu gällande be- stämmelser i viss mån föråldrade samt för den skull förordat desammas omarbetande. Överjägmästaren i Umea distrikt, Egerström, har anfört, att därest å kronomark upplåtna skogstorp och odlingslägenheter skola anses inrymda under stängselförordningens $ 9, nöd- vändigt torde vara, att förslaget om tillämpning av stängselvitsord även för i denna paragraf nämnda lägenheter, vilka nu sakna sådant vitsord, så modifieras, att undantag i nu nämnt hänseende göres för skogstorpen och odlingslägenheterna, enär dessas innehavare eljest må- hända finge anses erhålla stängselvitsord gentemot kronan, varigenom kronan skulle åsamkas avsevärda utgifter. Överjägmästaren i Mellersta Norrlands distrikt, Welander, har uttalat sin anslutning till de synpunkter Riksdagen framhållit. Överjägmästaren i Gävle-Dala distrikt, Teden, har anfört, att, därest enligt förslaget stängsel- vitsord skulle inträda för ägare av inägor gent emot utmark och för enskild person jämväl mot vissa slag av äldre kronoparker (stängselförordningens $ 7), detta visserligen komme att bliva till tunga för statsskogarna, men dock syntes vara med rättvisa och billighet över- ensstämmande, 1 synnerhet om stängselskyldigheten göres beroende av skyddsbehovet och kan underställas behörig myndighet. Större betydelse torde likväl ej enskildes rätt till stäng- selvitsord mot förutnämnda kronoparker äga, enär enskild rågranne vanligen önskar ge- mensamt mulbete med äldre kronoparker, där ett proportionsvis litet antal beteskreatur finnes. Överjägmästaren i Bergslagsdistriktet, Wallmo, har anslutit sig till de framlagda önske- målen, dock att beträffande kronans skogar nu gällande bestämmelser om stängselskyldighet och stängselvitsord borde bibehållas. Han har bifogat yttranden från ett flertal revirförval- tare, och hade dessa i allmänhet instämt uti av Riksdagen uttalade principer, men hava från vissa håll betänkligheter uttalats mot borttagandet av stängselförordningens hittillsvarande undantag från stängselvitsords tillämpning ($$ 4, os 8 och 9). Införandet av virkesbespa- rande stängseltyper såsom laggilda har framhållits såsom en angelägenhet av särskild vikt. erjägmästaren i Östra distriktet, Kinman, har anfört i huvudsak: Lagen syntes enligt nuvarande lydelse icke förhindra tidsenliga hägnadsmetoder även utan särskild överenskom- melse; dock fordrades att stängsel skall freda även mot smärre hemdjur, vilken fordran visserligen är ägnad att verka hinderlig för generellt användande av vissa hägnadstyper, men näppeligen torde böra eftersättas för landet i sin helhet. Bestämmelserna om stängsels beskaffenhet tarvade emellertid komplettering. I förordningens $ I uttalad princip borde alltjämt upprätthållas. Framtidsönskemålet vore, att all lagstadgad hägnadsskyldighet bort- fölle och ersattes av frivilliga överenskommelser. Intill dess detta önskemål kunde förverk- ligas, borde halvdelningsprincipen fortfarande vinna tillämpning, dock med bibehållande av i $ 5 omnämnda jämkningsmöjligheter. Stängselvitsord åkermarker emellan borde borttagas för beredande av hägnadslättnad i jordbrukstrakter, där föga betesmark finnes. Ändring av $$ 7—38 syntes icke motiverad. Däremot kunde skogsbrukets ökade betydelse motivera dess deltagande i stängsel gent emot åker och äng. Att avsöndrad lägenhet blott till hälften be- hövde hålla stängsel mot stamhemman syntes billigt. 3 28 SKOGSADMINISTRATIONEN. 7. f. överjägmästaren i Västra distriktet, Schmidt, har uttalat: Hägnad av bland annat stolpar och trenne stängseltrådar (den mellersta taggtrad) borde bliva. erkänd som laggild, men borde då bestämmelse utfärdas därom, att den, som betar med får eller getter, skall vara skyldig genom mot dessa djur fredgill hägnad eller genom tjudring ansvara för att de ej inkomma å annans . ägor. I övrigt förordades av Riksdagen föreslagna bestämmelser i fråga om lättnad i stängselskyldighet. T. f. överjägmästaren i Smålands distrikt, Witt, har ansett den rättvisaste lösningen av frågan vara, att varje markägare tilldelas stängselvitsord, och att stängselskyldigheten i all- mänhet fördelas med hälften på vardera parten, dock med rätt till annan fördelning efter påkallad syn, som för undvikande av större kostnader syntes böra verkställas av i gällande arrendelags $ 11 omnämnda personer, samt vidare anfört, att kronan borde såsom jordägare jämställas med enskilde, och att virkesbesparande stängsel av järntråd å stolpar ovan för- bundna med en slana syntes böra komma till användning. TI bifogade yttranden från vissa revirförvaltare har framhållits bland annat att kreatursägare borde vara skyldig avhålla sina djur från att inkomma å annans mark, där de kunde göra skada å skogsföryngring, även om hägnad ej funnes mellan ägorna, helst som kontroll över att öppningar i hägnaderna vållades genom åverkan vore synnerligen svårt att åstadkomma. Överjäsmästaren i Södra distriktet, Edelstam, har uttalat: Förändringarna i förord- ningen borde inskränkas till bestämmelserna om laggilt stängsels beskaffenhet. Frånvaron av stängselvitsord för inägor hade nämligen ingått i allmänna rättsmedvetandet och in- verkat på värdesättningar av jordegendom i allmänhet. Föreslagen ändring av $ 7 syntes på anförda skäl icke till fyllest motiverad. En utjämning av förefintliga i Riksdagens skrivelse påpekade oegentligheter och en fördelning av skifteslagets stängselskyldighet i förhållande till hägnadens nytta för varje deltagare borde lämpligen äga rum vid förekom- mande laga skiftes- eller hemmansklyvningsförrättning, därest icke stängselförordningens $ 5 visat sig vara tillfyllest i detta avseende. Domänstyrelsens yttrande. För egen del får styrelsen i underdånighet — med utgångspunkt från de i förut refere- rad motivering till Riksdagens skrivelse i ärendet anförda huvudsynpunkter — främst under- stryka vad där anförts om det behov, som föreligger av stängselförordningens omarbetande i sådant syfte, att billigare och mer virkesbesparande hägnader kunna i mera vidsträckt grad komma till användning. I denna fråga har redan tidigare domänstyrelsen jämte lantbruks- styrelsen, därtill anbefallda genom nådig remiss den 30 maj 1914, avgivit gemensamt under- dånigt utlåtande den 29 december samma år. Häri hava styrelserna framhållit bland annat, att, ehuru väl de moderna hägnaderna icke alltid syntes bliva lika effektiva som den s. k. »fastgårdshagen», vilken även under vissa förhållanden kunde i längden bliva billigare än de förra, styrelserna likväl vore ense om, att stadgandena uti ifrågavarande lagrum — 5 kap. byggningabalken och nådiga förordningen den 31 januari 1815 — såsom hinderliga för att dessa moderna hägnader vunne den allmänna användning, de förtjänade, borde i viss mån omarbetas, och framhöllo styrelserna särskilt önskvärdheten av att det på många ställen i vårt land med fördel praktiserade stängselsätt, som bestode i att anbringa ett tillräckligt antal rader av ståltråd över varandra, fästade på trästolpar och med en ribba eller slana såsom avslutning uppåt, måtte beredas helgd genom tillägg till hittillsvarande stadganden på området. Den ståndpunkt, styrelsen härvid intagit, finner sig styrelsen fortfarande böra vidhålla med det förtydligande, att stängsel av ifrågavarande slag bör hava samma höjd, som nu är bestämd i fråga om laggild hägnad, varjämte de stolpar, på vilka trådarna äro spända, skola hava högst fyra meters inbördes avstånd samt trådarnas antal utgöra minst wå för att utgöra skydd mot större kreatur (nötkreatur och hästar) och minst fyra för att tillika utgöra skydd mot smådjur (får). Vad angår av Riksdagen uttalad princip att stängselskyldigheten bör göras beroende ute- slutande av ägors skyddsbehov mot lösgående hemdjur, får styrelsen biträda denna åsikt, då genom densammas tillämpning ett tvångsvis uppsättande av stängsel med åberopande av förordningens 2 $, utan att dessa stängsel i verkligheten motsvara ett förefintligt behov, ävensom härigenom uppkommande överflödiga kostnader och onödig virkesförbrukning skulle kunna undvikas. Då stängselvitsord tillämpas mot en icke djurägande granne, måste det te sig såsom en hård extra pålaga. Det torde likväl åtminstone tillsvidare böra i princip bibe- hållas vid lagstiftningen. Men genom den av Riksdagen ifrågasatta ändringen av hittills- varande bestämmelser på området erhölle dessa i vissa avseenden en: mera tilltalande karaktär. Om styrelsen sålunda ansluter sig till önskemålet om vidtagande av vissa ändringar i SKOGSADMINISTRATIONEN. 329 förordningens nyssnämnda 2 $, ställer sig styrelsen dock tveksam inför riksdagens förslag att så generalisera denna paragraf, att de i 4, 7, 8 och 9 $$ angivna undantagen skulle helt bortfalla och stängselvitsordet därmed avsevärt utsträckas, Utgår man från den syn- punkten, vilken styrelsen i likhet med Riksdagen anser vara riktig, att den i I $ uttalade principen om kreatursägares ansvarighet allt jämt bör vara den centrala och grundläggande, och drager man därav den konsekvens, att denna princips ytterligare utveckling skulle kunna leda till förverkligandet av det upprepade gånger framhävda önskemålet, att stängsel- skyldigheten, såvida icke ägare eller brukare av jord överenskomma att hålla stängsel sins- emellan, skulle kunna bortfalla, och varigenom bland annat en beaktansvärd virkesbesparing skulle uppstå, synes de,t som om stängselvitsordets utsträckande i den omfattning, Riksdagen föreslagit, innebure en åtgärd, som snarare motverkade än främjade detta önskemål. Riks- dagen har även i sin skrivelse framhållit, att fördelen praktiskt sett av stängselvitsordets in- skränkande, i den mån sådant kan ske utan förfång för ägofriden, torde vara uppenbar och till fyllest motiverad av den avsevärda börda, stängselskyldigheten vanligen utgör. — Att, såsom tvenne öfverjägmästare föreslagit, borttaga stängselvitsord åkermarker emellan, finner styrelsen i anslutning härtill vara ett steg i rätt riktning. Såsom af skogsstatstjänstemännens bilagda yttranden, framgår hava ock åtskilliga av dessa ställt sig avvisande mot förslaget om vitsordets införande även under de i 4, 6, 7 och 8 $$ angivna förhållanden. Domän- styrelsen håller likväl för egen del före, att en sådan utsträckning av vitsordet för upp- nående av rättvisare grunder för närvarande icke kan undvikas i fråga om 4 och 8 $$, under det att, utom vad ovan anförts, flera skäl tala för, att stängselvitsord icke bör ifråga- komma uti fall, där enligt 7 och 9 $$ sådant nu är uteslutet. Bestämmelserna i 4 $, att inägor sakna stängselvitsord gent emot utägor, synes oegentligt, då det är uppenbart, att just inägorna med därå ofta växande dyrbar gröda väl kunna be- höva skydd mot i angränsande skogs- eller hagmark betande kreatur, och torde skogspro- dukternas ökade värde numera kunna motivera skogsmarkens deltagande i stängsel mot åker, äng och plantering. Även i fråga om utjord och urfjäll gent emot annan jord, som ej förut tagit i stängsel del (8 $) anser styrelsen som nämnt, stängselvitsord kunna utan olägen- het inträda. I förordningens 7 $ stadgas, att enskild mark ej har stängselvitsord gent emot kronopark eller viss annan skog, som står under kronans omedelbara vård. Den häri ifrågasatta änd- ringen, varigenom kronan även för de äldre kronoparker, för vilkas rätta vård stängsel ej erfordras eller å vilka betet icke af kronan på något sätt begagnas, skulle bliva hägnads- skyldig, synes emellertid styrelsen icke tillräckligt motiverad. Även i 9 $ omnämnda avsöndrade lägenheter skulle enligt vad Riksdagen ifrågasatt till- erkännas stängselvitsord gent emot stamhemman. En dylik ändring av denna paragraf får styrelsen avstyrka, och får styrelsen i sådant sammanhang hänvisa till vad överjägmästaren i Umeå distrikt anfört därom att, för så vitt bland dylika lägenheter skulle inrymmas alla de skogstorp och odlingslägenheter, vilka numera äro å kronans marker till ett högst be- tydande antal upplåtna, innehavarna av dessa lägenheter skulle få stängselvitsord gent emot kronan, varigenom kronan skulle åsamkas mycket betydande utgifter för att freda mark, som fortfarande är kronans egendom. Vad slutligen angår förslaget om utsträckning och komplettering av den i förordningens 5 $ angivna möjlighet för markägare att vinna nedsättning i stängselskyldighet, får styrelsen förorda detsamma, då härigenom möjlighet till åstadkommande av större rättvisa vid stängsel- skyldigheters fullgörande kan ernås, enär stängselskyldigheten då kommer i skälig relation, till stängselbehof och stängselkostnad, vilken princip styrelsen redan förut fastslagit såsom en enligt styrelsens förmenande rättvis grund för bedömandet af hägnadsskyldigheten. För- slaget medgiver dessutom även fullständig befrielse från sådan skyldighet under vissa om- ständigheter. dn ytterligare belysning av vissa i samband med stängselförordningen stående frågor får styrelsen i underdånighet hänvisa till sin av yttranden från såväl samtliga Eders Kungl. Maj:ts befallningshavanden i riket som från samtliga överjägmästare och revirförvaltare åt- följda underdåniga skrivelse den 23 juni 1909 angående lagstiftningsåtgärder till skydd åt skogsodlingar mot skada av betande kreatur ävensom sitt underdåniga yttrande den 23 au- gusti 1911 angående ifrågasatt förbud mot betande av får och getter å ohägnad skogsmark. Avskrifter av dessa båda skrivelser bifogas härjämte. Som sammanfattning av det ovan anförda får styrelsen sålunda i underdånighet hemställa, att vid nu gällande stängselförordnings och därmed sammanhängande föreskrifters omarbe- tande följande synpunkter och önskemål måtte vinna beaktande, nämligen att även billigare och mera virkesbesparande stängsel må räknas såsom laggild hägnad 22 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 330 SKOGSADMINISTRATIONEN. att sådan ändring vidtages i 2'$ stängselförordningen att stängselvitsord må mot granne göras gällande endast när skyddsbehov mot skada av lösgående hemdjur verkligen föreligger, att stängselvitsord må stadgas även för de nu i 4 och 3 $$ stängselförordningen angivna undantagsfall, att 7 och 9 $$ stängselförordningen må bibehållas i huvudsakligen orubbat skick, samt att behörig myndighet må äga befogenhet att besluta om stängselvitsordets tillämpning i särskilda fall samt om jämkning i lagstadgad hälftendelningsgrund för skyldighetens utgörande. Remissakten återställes härjämte. Tidigare utnämnande till extra jägmästare. Domänstyrelsen har i underdånig skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 dec. hemställt, att från skogshögskolans jägmästarekurs utexaminerade elever jämväl under år 1916 måtte kunna få efter 6 månaders väl vitsordad praktisk tjänstgöring utnämnas till extra jägmästare å distrikt. För dem, som under denna tid bliva inkallade till krigstjänstgöring, har därjämte föreslagits, att blott fyra månaders tjänstgöring skulle vara tillräcklig för att erhålla förord- nande som extra jägmästare. —-Dock skulle de efter fyra månader utnämnde under den första tiden blott få användas till skogsindelningsarbeten under erfaren jägmästares ledning. Fördelningen av till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter. Domänstyrelsen har den 23 dec. 1915 avgivit följande utlåtande till Kungl. Maj:t över de sakkunnigas härom avgivna förslag: Genom nådig remiss den 30 november 1915 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt domän- styrelsen avgiva underdånigt utlåtande över betänkande avgivet av inom Kungl, Jordbruks- departementet tillkallade sakkunniga för verkställande av närmare utredning samt avgivande av förslag rörande grunderna för fördelning av de 10 Z av skogsvårdsavgifterna, vilka, jäm- likt 4 $ i nu gällande förordning den 11 oktober 1912 om skogsvårdsavgift, skola redovisas till statskontoret för att av Eders Kungl. Maj:t i mån av förefallande behov fördelas mellan samtliga skogsvårdsstyrelser i riket. Svårigheten att utan en dylik ingående utredning, som nu av de sakkunniga åvägabragts, erhålla någon objektiv grund för en rättvis fördelning av de till statskontoret redovisade avgifterna skogsvårdsstyrelserna emellan har redan i den 28 oktober 1914 avgivet underdå- nigt yttrande över framställningar från vissa skogsvårdsstyrelser om andel i reserverade skogs- vårdsavgifter för år 1913 av domänstyrelsen framhållits. I detta sitt yttrande framhöll nämligen styrelsen bland annat, att det ingalunda vore en lätt uppgift, att för skilda skogsvårdsstyrelser rätt bedöma, i vad mån den enas behov kunde anses vara mera trängande än den andres. Visserligen lämnade årsberättelserna härvid någon ledning, men redogörelserna för skilda skogsvårdsstyrelsers verksamhet voro i vissa fall ej kommensurabla, enär medel, som anvisades såsom bidrag för likartade ändamål, t. ex. avdikning av sumpmarker, kunde vara förbundna med avsevärt olika villkor. Den ena skogs- vårdsstyrelsen kunde i följd av rikliga tillgångar vara mera generös än den andra, men de kunde båda hava förbrukat sina tillgångar och vara i behov av ökade medel. Styrelsen ansåg emellertid, att behoven borde så vitt möjligt kunna prövas objektivt med hänsyn till myckenheten av sådana göromål för skogsvårdens främjande, äldre kalmarkers skogsodling, avdikning av sumpmarker m. m., vilka behövde utföras, men vartill även med ett sparsamt användande av skogsvårdsstyrelsernas tillgångar medel saknades. Någon väg- ledning rörande skilda skogsvårdsstyrelsers behov av medel utöver de 90 24 av skogsvårds- avgifterna, som beträffande varje sådan styrelses verksamhet tillfölle densamma, lämnade härvid beloppen af de anslag, som landsting och hushållningssällskap anvisat till skogsvår- dens främjande. Den fördelning, som Eders Kungl. Maj:t fastställt för det belopp av 67,500 kronor, som av riksdagen anvisats såsom bidrag för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, syntes därför i detta fall kunna lämna ledning. De 10£ av skogsvårdsav- gifterna, varom här vore fråga, motsvarade nämligen ungefär det belopp, som i skogsvårds- avgift härflutit från virke, som avverkats å kronans skogar, och kunde alltså till sin natur anses vara nära befryndade med statsmedel. Domänstyrelsen ansåg sig emellertid icke böra framlägga något förslag till de ifrågava- rande skogsvårdsmedlens fördelning, förrän samtliga skogsvårdsstyrelser lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet, men föreslog styrelsen, därest Eders Kungl. Maj:t likväl skulle finna sig böra särskilt nu pröva frågan om utdelning av vissa belopp av de reserverade skogsvårds- medlen till sökandena i detta ärende, att härvid skulle tillämpas de grunder, som för Eders Kungl. Maj:t varit vägledande vid fördelning av riksdagens på extra stat anvisade anslag SKOGSADMINISTRATIONEN. 331 av 67,500 kronor såsom bidrag till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, och att de belopp, vilka skulle komma på sådana skogsvårdsstyrelser, som då ej vore sökande, måtte tillsvidare reserveras för att framgent utdelas. Av här ovan relaterade skrivelse framgår sålunda, att domänstyrelsen ansett en mera vitt- gående utredning i ärendet: vara av nöden för ernående av rättvisa grunder vid fördelning skogsvårdsstyrelserna emellan av nu ifrågavarande belopp, varför ock styrelsens förslag endast varit att betrakta såsom en nödfallsutväg av interimistisk natur. I sitt betänkande hava för övrigt de skogsvårdsavgiftssakkunniga — såsom det synes med fullt fog — i förbigående framhållit, att fördelningen av anslaget till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet numera icke kunde anses vara tillfredsställande. Vad detta anslags fördelning angår, har domänstyrelsen emellertid innevarande dag gjort särskild underdånig framställning om för- ändring härutinnan, varför styrelsen icke finner sig böra i detta sammanhang närmare ingå på denna fråga. De sakkunnigas föreliggande förslag synes innebära en så vitt möjligt rättvis fördelning av de medel, varom nu är fråga. Styrelsen får därför ansluta sig till vad de sakkunniga i ärendet hemställt. Remissakten återställes härjämte. Fördelning av anslaget till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. Domänstyrelsen har härom den 23 dec. 1915 avgivit följande framställning tll Kungl. Maj:t: Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 30 november 1915 anbefallt domän- styrelsen avgiva underdånigt utlåtande över betänkande avgivet av inom Kungl. Jordbruks- departementet tillkallade sakkunniga för verkställande av närmare utredning och upprättande av förslag rörande grunderna för fördelning av till Kungl. Statskontoret redovisade skogs- vårdsavgifter, har domänstyrelsen till åtlydnad härav innevarande dag avlåtit underdånig skrivelse. I de sakkunnigas betänkande beröres emellertid en något på sidan om desammas uppgift liggande fråga, vilken styrelsen ansett böra bliva föremål för sin särskilda underdåniga fram- ställning, nämligen frågan om fördelningen av det av riksdagen årligen på extra stat anvi- sade anslaget 67,500 kronor till bestridande av kostnaderna för uppehållande av skogsvårds- styrelsernas verksamhet. De sakkunniga hava härvid framhållit, att fördelningen av detta anslag icke numera kunde anses vara tillfredsställande, då sedan denna fördelning första gången gjordes, förändringar i flera hänseenden inträffat, i fråga om de olika skogsvärds- styrelsernas administrationskostnader och möjligheterna för dessas bestridande, och ifråga- varande anslag torde uteslutande vara avsett att lämna bidrag till dylika kostnader. De sakkunniga hava dock icke ansett sig böra närmare ingå på denna fråga utan endast velat fästa uppmärksamheten därpå. Då det åligger domänstyrelsen att årligen till Eders Kungl. Maj:t inkomma med förslag till detta anslags fördelning, får styrelsen med föranledande av förhandenvarande fråga i underdånighet anföra följande: Förenämnda anslag har, sedan skogsvårdsstyrelser enligt därför gällande bestämmelser trätt i verksamhet, utgått med 60,000 kronor, som fördelats på 22 skogsvårdsstyrelser med högst 4,000 och lägst 1,000 kronor för dem vardera, intill dess Eders Kungl. Maj:t genom sär- skilt nådigt beslut den II september 1908 tilldelat den sedan I augusti samma år tillkomna skogsvårdsstyrelsen i Gottlands läns landstingsområde för samma ändamål dels under åter- stoden av år 1908 ett belopp av 2,000 kronor samt dels under är 1909 ett belopp av 7,500 kronor, från vilken tid sålunda det av riksdagen anvisade anslaget utgjort 67,500 kronor årligen. Genom nådigt brev den 17 juni 1904 erhöll domänstyrelsen befallning att till Eders Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande användning af det för år 1905 anvisade ansla- get åa 60,000 kronor, varvid styrelsen i sitt den 14 december samma år dagtecknade utlå- tande erinrade bland annat, att skogskommitténs förslag till stat för skogsvårdsstyrelsernas tjänstemän och betjänte slutade på en summa av 150,000 kronor, samt att organisations- kostnaden efter länens ytvidd och skogstillgångar beräknades i de norra länen till 10,500 kronor, i de sydligaste till minst 4,600 kronor, och i övriga län med växlande belopp inom nämnda maximi- och minimisiffror. I denna organisationskostnad inbegrepes även avlö- ningar ät de tjänstemän, som enligt kommitténs förslag skulle, för att vid skogsvårdsstyrel- serna såsom föredragande och sekreterare företräda den forstliga sakkunskapen, förordnas av Eders Kungl. Maj:t och avlönas av statsmedel med 4,000 kronor i de norra och 3,000 kro 332 SKOGSADMINISTRATIONEN. nor i de mellanliggande länen eller tillhopa 73,000 kronor, vilket belopp enligt kommitténs förslag borde utgå av statsmedel. Detta anslag hade riksdagen på så sätt beviljat, att 60,000 kronor på extra stat för år 1905 anvisats såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för uppehållande i det hela av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. Med denna förändring i an- slagets belopp och syfte samt i betraktande därav, att skogsvårdsavgifterna enligt gällande grunder komme landstingsområdena tillgodo i de norra landsdelarna i mycket riklig, men i de södra i endast ringa mån, syntes det styrelsen vara med billigheten mest överensstäm- mande, att det ifrågavarande anslaget lika fördelades mellan landstingsområdena. Därefter fann Eders Kungl. Maj:t gott att i nådigt brev till domänstyrelsen den 31 de- cember 1904 bestämma det beloppet skulle mellan skogsvårdsstyrelserna på nedanstående sätt fördelas: skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms läns landstingsområde 2,500 kronor ? » Uppsala » 4,000 » » Södermanlands , » 4,000 » , Östergötlands » d 2,500 » » Jönköpings » | 1,500 » Kronobergs » 1,500 » Kalmar läns norra » 2,500 » » » södra , 2,500 Blekinge läns » 4,000 Kristianstads » , 4,000 ) Malmöhus » » 4,000 » Hallands » » 4,000 » Göteborg och Bohus » » 4,000 » > » — Älvsborgs » » 1,500 » Skaraborgs » » 4,000 » > » Värmlands » » 1,000 » » >» Örebro » > 4,000 > » Västmanlands » » 4,000 » > » - Kopparbergs > » 1,500 » » » — Gävleborgs d > 1,000 » Västernorrlands » » 1,c00 » » Jämtlands » » 1.000 » Summa 60,000 kronor Denna fördelning har sedermera orubbad bibehållits med undantag av att, säsom nämnts, anslaget från och med år 1909 ökats med 7,500 kronor, vilka tilldelats Gottlands läns skogs- vårdsstyrelse. Att denna ursprungliga fördelning icke numera, till följd av den utveckling skogsvårds- styrelsernas verksamhet under senare år genomgått, och de i samband därmed ökade admi- nistrationskostnaderna, kan finnas vara fullt tillfredsställande, anser domänstyrelsen uppenbart, men har styrelsen tvekat hittills föreslå någon förändring härutinnan. Uppställes en jämförande procentuell tablå över den andel, som skogsvårdsstyrelserna i respektive landstingsområden enligt sakkunnigas förslag skulle erhålla av till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter och den andel de hittills erhållit av anslaget å 67,500 kronor till uppehållande av sin verksamhet, erhålles följande resultat: Andel i anslaget å | Skogsvärdsstyrelse i ......... landstingsområde 10 4 av skogs- 6 | - 7,5005kT. värdsavg. fötwekkolms LEE) st ANSER ENA ORT 5 procent 3,70 procent Uppsala JAR ERA ER GS 5 » 5293 » [Södermanlands 2 AREAN EL 2 » 5193 > gr Re RR a atela kis k Sea prefeksrstsl 3 » 3170 > Jönköpings Rn IA Ger a ssd SIN OISR LYS 2,22 » Kronobergs mg RE EEESE EE SS OR ELe 5 » 2,22 > [Kalmar länsdnorra L NN INRE sor La. Ass ER I » 3170 > EEE STYRET Sn Na SKOGSADMINISTRATIONEN. 333 T Andel i anslaget å | SKkOgsvärdsstyrelse 1::...s...s landstingsområde | i Er 10 9 av skogs- | ÖR ENTSNGOR 67,500 kr. | vardsavg. NISSUTR AT STADSKSOCTA oo a Si sedesn ss skinn Rss rr 2,5 procent 3,70 procent Gottlands ÅA TI FAN HR VR are ad fn er 3 I 1,10 > Blekinge IS ARNE RAR er Arn anna oa 3 593 » Kristianstads FER er SNS GA sr FS eran 6 > 5593 » Malmöhus SSR va fed GSE a Ararat SG 5593 » Hallands "Tys SanE AO NRO NASSA EEA II 5593 > IGöleborgskochWbohust agan 7 » 5:93 » 'Alvsborgs RR TN RS share fö alefvn 7 / 2,22 » Skaraborgs FR RAT SA Ne [el 1a ere kejeR BH >» 5:93 > Värmlands VS RS MSS SYST aa daj seg Teg 3 » 1,48 ? HELP ETT ORSA AR AE ED I VR Säk adrenalin styre bra 4 » 5,93 'Västmanlands DNS SE BA SK Sa FR SLET, 5 > | 5593 KOPPEL ETOS FR ara MA Sr Br eleloetes see 5 era ESENSA 2,22 > Gävleborgs DY, leser kd OG. sin RSA | 2 1,48 » Västernorrlands DN SN rs sö04 öfriga else | 4,5 1,48 » Jämtlands DR SEE gel sörs este es | 4 > 1,48 » Såsom av denna tablå framgår visa procentsatserna en högst betydande differens vid de båda anslagens fördelning. Då nu skogsvårdsavgiftssakkunnigas förslag till fördelningsgrund för till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter är baserat på skogsvårdsstyrelsernas me- delbehov i stort sett, giver sammanställningen vid handen, att nuvarande fördelning av an- slaget om 67,500 kronor, därest detsamma skall anses hava till uppgift att vara ett bidrag till bestridandet av kostnaderna i allmänhet för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verk- samhet, synes böra jämkas närmare i överensstämmelse med av de sakkunniga angiven för- delningsgrund för skogsvårdsavgiftsanslaget. En fördelning av båda dessa anslag efter lik- artade principer torde emellertid icke lämpligen kunna ifrågakomma, då de anvisade belop- pens karaktär av tvenne skilda anslag härigenom skulle bortfalla, och en förryckning ske i anslagens ursprungliga ändamål. I anslutning till vad styrelsen i sin förut relaterade underdåniga skrivelse i ärendet den 14 december 1914 anfört, håller nämligen styrelsen före, att anslaget till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet närmast är avsett såsom bidrag till dessa styrelsers admi- nistrationskostnader, vilken uppfattning synbarligen delas av de skogsvårdsavgiftssakkunniga, Av skogsvårdsstyrelsernas årsberättelser för år 1914 inhämtas följande uppgifter om sty- relsernas inom de skilda landstingsområdenas utgifter för avlöningar och reseersättningar (utom beträffande skogsodling): Stockholms TREA EE VA ae RR so se a 15,240,60 kronor Uppsala EA rt SERA) SO RSS RE RSA KI:025 700 Södermanlands 25 FN Kr BRN RR RAR of betala BRN ST Apda fr ärar e 12,101,26 Östergötlands SINE RESER FOO VAR ET LONE BAT ena 17,016,83 Jönköpings SES Rp E SRS LÄRAN 13,038,35 — >» Kronobergs SJR SES ÄRA ORG R TAN RN rn 9 oc 10,444,95 FSA LA rs KATA SEO re rr ng re RE Ra RR ord td nara 13,720,32 » (NAS CCT NN KI AE a af RS RA rår ale ga ale veg DR eV 10, 170,00 Blekinge RASER ASA ÅSA SKL LENE 8,624,68 Kristianstads DTS ER Sr RR Ar RA STASIS mrs AEA ER 10,7 33,21 Malmöhus FIT SALSA orre RE KS ESER SAR SEA 5,562,87 Hallands ÄTA REAR a 2 SVAL SEE GENER RNA Sa jatel kaja 2 I I,400,00 GOlePOLE SKO CSO USTA re tee setet dif laf olA rinner dk sleke oe 11,970,90 Älvsborgs Sd ESD AEA REA De SAR So EE 22,7 10,19 Skaraborgs FIA Sao SNETT ARR a kv re rs RANG SÅ 11,737,37 Värmlands FR mA RR FR RTL fe 2 5 MR SAS ERE 29,739,07 = > Örebro pr FTIR SN AE ESC VAT ED BA RN 1 a 13,274,23 Västmanlands 21,258,26 > 334 SKOGSADMINISTRATIONEN. EJ Kopparbergs | EN VREOR 2 0 I ch bs ARSA NA NN a a de 25,100,00 kronor Gävleborgs 265 REN RNE ao mäkta sa for BAJA 34, 120,27. 3 Västernorrlands KSR BEA ge 1 ah Jeler SOES NE 34,069,30 — » Jämtlands Am a ma oro SÅN SN ERE ATERN NA fe 22,175,00 » Därest de till ovanstående skogsvårdsstyrelsers verksamhet anslagna 60,000 kronor skulle anses böra fördelas i proportion till ovan angivna utgiftsbelopp, får domänstyrelsen hemställa att de 7,500 kronor, som därutöver sedermera anvisats speciellt för Gottlands läns skogs- vårdsstyrelses räkning, måtte få fortfarande utgå till denna skogsvårdsstyrelse oberoende av fördelningen i övrigt och tillåter sig domänstyrelsen, under erinran om sättet för detta sist- nämnda anslags tillkomst, i övrigt hänvisa till vad styrelsen anfört i sin underdåniga skri- vnlse den 22 augusti 1908 angående beviljande av medel åt skogsvårdsstyrelsen i Gottlands läns landstingsområde. Under förutsättning att sådan fördelningsgrund, som ovan antytts skulle finnas lämplig, skulle av dessa 67,500 kronor följande belopp tillgodokomma skogsvårdsstyrelserna inom de olika landstingsområdena. Stockholms fanta. JACK 4,16 2 av 60,000 = 2,496 kronor Upsala Jr "Bb SA IF EFS » 1,902 » SOdermanlandsi oc Föga eäledelesse ida 3,30 >> > » 1,980 > Östergötlands EE onde sr lasns 4,64 » oo» 2 2,784 , Jönköpings hf 5; RAT INTA EN » 2,232 > Kronobergs ST a SEE NR 2485 STRT Lå 1,710 z Kalmar lansynosca i I sosse 375 >» » » 2,250 » > 553 ESO CT ER dr sal 2,78 » » » 1,668 > Gottlands SN SSE FA = 2 » 7,500 » Blekinge FACES ARR ER 2,35 » » 1,410 z Kristianstad SR NEFERA AN ERA 2,03 » » » 1,758 » Malmöhus NILE NADER I,5;2 > > »> 912 cd Hallands : FIAT SAR Era o dee » 1,366 » (Göteborgs OcKPBORUS. (vössospssskeres 3,27 >: >» 2 1,962 » Älvsborgs BLS SBR ETANEER 6,20 » » : Z$720 >» Skaraborgs STRESSA SEE KE 5200 AB > 1,920 » Värmlands FALL SSSK SE AT » 4,872 > Örebro NS sb knas ag SRA 3502 SN > 2,172 » Västmanlands Ars SS SANNA 5,80 » >» » 3,480 » IKOpPparb ere sm Se $i maior 6,85 » » » 4,110 » Gävleborgs NART 9,3r » » > 5,586 = » Västernorrlands SMP EJE G;30r TR > 5,580 » JamtländsteR 1 dr esnisr die 6,05 » » > 3.630 É Summa 67,500 kronor En på ovanstående grunder baserad fördelning skulle kunna årligen med lätthet verk- ställas med ledning av skogsvårdsstyrelsernas senast publicerade årsberättelse, under det att en proportionering efter administrationskostnaderna i mera vidsträckt bemärkelse tagna svår- ligen låter sig göra enbart med ledning av de officiella redogörelserna i styrelsernas berät- telse, då där anförda utgiftsposter icke äro kommensurabla och ej heller tillräckligt nog- grant specifierade. I avsaknad av kännedom om de motiv, som för Eders Kungl. Maj:t varit ledande vid anslagens första fördelning, anser sig domänstyrelsen emellertid icke nu böra framlägga nå- got direkt förslag i ärendet, utan får styrelsen, under förutsättning att anslag till samma be- lopp och för enahanda ändamål varder jämväl av 1916 års riksdag anvisat, i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t i enlighet med dessa motiv eller på sätt i övrigt kan finnas påkallat täcktes taga frågan om fördelningen av anslaget å 67,500 kronor till be- stridandet av kostnaderna för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet under för- nyad omprövning. Anskaffande av läroböcker och planschverk rörande skogshushållning och skogsvård. Domänstyrelsen har härom den 31 dec. avgivit följande förnyade utlåtande till statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet. WEAVER ESETETE VE > SKOGSADMINISTRATIONEN. FSS Genom remiss av den 17 augusti 1915 har herr statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruks- departementet anmodat Kungl. Domänstyrelsen avgiva förnyat utlåtande över ett av tillkal- lade sakkunniga inom Kungl. Jordbruksdepartementet avgivet betänkande angående läroböc- ker och planschverk rörande skogshushållning och skogsvård med anledning av vad styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt i yttrande av den 4 nästlidne juni anfört. Styrelsen för skogshögskolan och försöksanstalten framlägger i sitt nyss nämnda yttrande åtskilliga från de sakkunnigas betänkande avvikande meningar. Sålunda framhålles lämp- ligheten av, att den föreslagna läroboken för vuxna icke utgives i tvenne för skilda lands- ändar avpassade upplagor, utan att gemensam lärobok utarbetas för hela landet jämte till denna hörande supplementhäften för de mest extrema trakterna av vårt land. Detta ändrings- förslag synes styrelsen välbetänkt, då därigenom bl. a. ekonomisk fördel synes kunna vinnas, dels genom minskat författarearvode och dels genom billigare tryckningskostnader. Den större upplaga, i vilken boken måste beräknas utgå, därest den ej tryckes i skilda upplagor, torde även möjliggöra en sänkning av bokhandelspriset. Samma princip, som av nämnda styrelse uttalas, har Domänstyrelsen för övrigt tidigare beaktat t. ex. vid utfärdandet av se- naste skogsindelningscirkulär, då — i motsats till vad förut varit fallet — indelningsbestäm- melser för hela landet sammanförts i gemensamt cirkulär. Ett omarbetande av den av länsjägmästare Beer och seminarielärare Sjöholm å A.-B. P. A. Norstedt & Söners förlag utgivna läseboken för att göra densamma mera lämpad som läsebok för barnen i folkskolor och andra därmed jämförliga läroanstalter anser styrelsen sig likaledes kunna förorda, under förutsättning att författarna befinnas villiga att låta boken undergå granskning och nödig omarbetning. Även övriga av samma styrelse i dess yttrande framlagda från de sakkunnigas betänkande avvikande förslag — smärre ändringar i detaljförteckningen i fråga om de färglagda plan- scherna, svarttrycksplanschernas ersättande med skioptikonbilder samt slopandet av föreslagen pristävling för erhållande av planscherna och den ifrågasatta större läroböken — får Domän- styrelsen tillstyrka, då de synas styrelsen vara av praktisk och ekonomisk betydelse. Beträffande förslaget, att åt Domänstyrelsen skulle uppdragas att närmast genom någon sin tjänsteman anskaffa författare till såväl den föreslagna boken som material för planscherna och övervaka dessas utförande, ställer sig styrelsen visserligen tveksam om lämpligheten av, att styrelsen så att säga ikläder sig ansvaret för det utförda arbetets kvalitet, ehuru detta ansvar närmast bör vila på den eller de enskilda personer, som kunna åtaga sig uppdraget, vilket ju icke heller under sin fortgång kan av styrelsen övervakas, men då styrelsen för skogshögskolan. och statens skogsförsöksanstalt icke anser sig kunna åtaga sig bedömandet av de föreslagna arbetena, vill styrelsen, under förutsättning att styrelsen berättigas inhämta nödigt yttrande från skogshögskolans lärarråd, icke ställa sig avvisande mot nyssnämnda för- slag, därest åvägabringandet av ifrågavarande läroböcker och planschverk eljest möjligen skulle kunna förhindras eller fördröjas. Mot för publikationerna beräknade kostnader finner Domänstyrelsen ej anledning till annan erinran än att redaktörsarvodet för övervakandet av planschernas ritande och materialanskaff- ning härtill, även om man beaktar att för detta ändamål erfordras en person som äger både tillräckliga botaniska och patologiska kunskaper och konstnärlig blick, synes väl högt i för- hållande till den summa, som ansetts tillräcklig för det men hänsyn till anskaffande av illu- strationsmaterial m. m. rätt krävande redaktörsarbetet med den större läroboken. Remissakten återställes härjämte. Upplåtande av lägenheter ovan odlingsgränsen i vissa delar av lappmarken. Domänstyrelsen har den 21 dec. 1915 avgivit följande und. utlåtande härom. Genom nådig remiss den I innevarande december har domänstyrelsen erhållit befallning att avgiva underdånigt utlåtande över de förslag till upplåtelser av lägenheter ovan odlings- gränsen inom Västerbottens län, som Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet, på grund av nådigt uppdrag den 3 sistlidna juni, genom tillkallade tre sakkunniga personer låtit på ort och ställe under innevarande år uppgöra. I sådant hänseende har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande till Eders Kungl. Maj:t ingivit 18 stycken ansökningshandlingar med tillhörande kontraktsförslag, därav 4 stycken avse upplåtelse med nyttjanderätt i tio år utan optionsrätt av utängar till fyra lägenheter inom Vilhelmina socken, vilka av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande definitivt upplåtits med äganderätt, och 12 stycken — därav 9 inom Vilhelmina, 2 inom Tärna och 1 inom Sorsele socken — avse upplåtelse å nyttjanderätt under 50 år med optionsrätt för själva 336 SKOGSADMINISTRATIONEN. hemjorden samt kontrakt med nyttjanderätt utan optionsrätt under 10 år för utängarna samt återstående 2 stycken avse upplåtelser å nyttjanderätt under innehavarnes livstid beträffande hemjorden och under 10 år utom optionsrätt beträffande utängarna. Utom dessa huvudåtgärder har beträffande vissa lägenheter, belägna vid de större sjöarna, upprättats särskilda kontrakt, avseende nyttjanderätt på 10 år för sådan mark, som är be- lägen lägre än 2 meter över dessa sjöars högsta vattenstånd. Här nedan komma de skilda upplåtelserna att betecknas på följande sätt, nämligen upp- låtelserna med optionsrätt på 50- åriga arrenden £y$ I, upplåtelserna på livstid typ 2, upp- låtelserna till lägenhetsägare av vissa ängeslägenheter typ 3 samt sådana upplåtelser, där viss mark utgöres av uppdämningsmark, /!vp 4. Till varje upplåtelse utgöres handlingarna av en till Eders Kungl. Maj:t ställd ansökan samt skilda kontraktsförslag, för typ I: ett kontrakt, litt. A, avseende hemjorden, och ett litt. C., avseende slåtterlägenheter, för typ 2: ett kontrakt litt. B, avseende hemjorden och ett litt. D, avseende slåtterlägenheter, för typ 3: ett kontrakt, litt. E, avseende slåtterlägen- heter samt för typ 4: förutom de under typ I angivna kontrakten ett kontrakt, litt. F, av- seende dämningsmark. Till varje kontrakt om upplåtelse av hemskifte hör dessutom karta, upprättad i skalan 1:4,000. Såsom en allmän erinran emot de uppgjorda kartorna får styrelsen anföra, att beskrivning av den kartlagda marken i allmänhet helt och hållet saknas. En dylik be- skrivning hade lämpligen kunnat anbringa å själva kartan med angivande av areal av skilda markslag — för skogsbörd avsedd mark och beskrivning av denna, för odling tjänlig mark, impediment m, m, — Därjämte synes till varje karta eller upplåtelsehandling bort hava fogats beskrivning över den å hemskiftet eventuellt befintliga skogens mängd och be- skaffenhet. Såsom ett allmänt omdöme om lägenhetskontrakten får styrelsen framhålla, att det enligt styrelsens åsikt hade varit mera tilltalande om, i stället för att i kontraktet särskilt beskriven trakt anvisats för fångst av bränsle, stängsel- och slöjdvirke samt taktäckningsämne en ge- nerell bestämmelse influtit under punkt I av innehåll, att dylikt virke finge tagas efter anvis- ning av vederbörande skogstjänsteman å i förhållande till lägenheten lämpligt belägen trakt. Naturförhållanden i form av stormfällning m. m. kunna nämligen inträffa, som göra att det kan befinnas lämpligare att förlägga avverkningen av dylikt virke till andra områden av omgivande kronomark än den anvisade trakten. Det är möjligt, att den i andra momentet av punkt I intagna bestämmelsen om att arren- datorn är skyldig att hörsamma de föreskrifter rörande avverkning och skogsvård, som av vederbörande skogstjänsteman meddelas, kunna anses innebära skyldighet för arrendator att eventuellt även inom annat område än den anvisade trakten avhämta sitt behov av bränsle och dylikt virke. Då vederbörande skogstjänsteman — jägmästare eller kronojägare — åt- minstone med vissa års mellanrum torde komma ait besöka lägenheterna, till utrönande av huru arrendatorn fullgör sina skyldigheter i avseende på skogens nyttjande m. m., skulle anvisning av ved m. m. lämpligen kunna göras i samband med dylikt besök på platsen. I stort sett samma anmärkning gäller om den i punkt 2 av de upprättade kontrakten om slåtterlägenheter intagna bestämmelsen, om att arrendatorn äger att till lador, hässjor och övriga hägnader avgiftsfritt taga virke från viss trakt intill ett i kontraktet angivet avstånd från respektive slåtterängar. Styrelsen anser att i stället bort intagas en bestämmelse av förslagsvis följande innehåll: »Arrendatorn äger att till lador, hässjor och nödiga hägnader avgiftsfritt efter anvisning av vederbörande skogstjänsteman taga därtill användbart virke av torr, skadad eller eljest mindrevärdig skog från i förhållande till slåtterlägenheterna lämpligt belägna trakter av om- givande kronomark». Den av förrättningsmännen föreslagna benämningen »renfjällslägen- heter» anser styrelsen förslagsvis böra utbytas mot benämningen »fjällägenheter», då eljest lätt den föreställningen insmyger sig, att desamma äro upplåtna åt lappbefolkningen för ren- skötselns bedrivande. För övrigt anser sig styrelsen icke hava något i sak att erinra mot de uppgjorda för- slagen. Remissakten jämte en portfölj handlingar får styrelsen återställa. Reglering av löneförhållandena för domänförvaltningens personal. Domänstyrelsen har den 10 januari ingått till Kungl. Maj:t med följande framställning härom. Till domänstyrelsens kännedom har kommit, att Eders Kungl. Maj:t uppdragit åt en kom- SKOGSADMINISTRATIONEN. SK mission att företaga undersökning, huruvida nu gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid statens järnvägar, postverket, telegrafverket, statens vattenfallsverk och tullverket må kunna ersättas av i huvudsak gemensamma avlöningsbestämmelser för samtliga dessa verk, samt, om kommissionen anser detta vara förhållandet, avgiva de förslag till gemensamma bestämmelser, som kommissionen finner sig böra föreslå. Därest denna kommission kommer att anse gemensamma avlöningsbestämmelser för ovan nämnda kårer och verk önskvärda och därom avgiva förslag, skulle ett dylikt förslag komma att, jämte tullverket, omfatta samtliga statens affärsdrivande verk utom domänstyrelsen, som dock numera, sedan avkastningen från statens skogar stigit till så betydande belopp, att dessa spela en avsevärd roll i riksbudgeten, är att anse såsom ett av de största bland de affärsdrivande verken. Det måste fördenskull vara av synnerlig vikt, att så ordna löneför- hållandena för personalen vid även detta verk, att dess utveckling må kunna ostört fortgå. I sådant avseende synes det vara lika nödigt, att på samma sätt beakta och undersöka av- löningsförhållandena för domänstyrelsen och dess underlydande personal som för personalen vid statens övriga affärsdrivande verk. Visserligen erhöll skogsstaten sin senaste lönereglering något år efter det sådan reglering ägt rum för personalen vid statens järnvägar och vid telegrafverket, men såväl postverkets som vattenfallsverkets och tullverkets personaler hava erhållit sina nuvarande lönevillkor senare. Domänstyrelsen har ej kunnat finna skäl föreligga, som tala emot att icke även domän- styrelsen och dess underlydande personal böra medtagas, därest gemensamma avlöningsbe- stämmelser skulle anses önskvärda för statens övriga affärsdrivande verk. Såsom särskilda skäl för en dylik åtgärd får styrelsen åberopa dels den framställning om lönereglering, som av Sveriges kronojägareförbund ingivits till Eders Kungl. Maj:t och varöver domänstyrelsen avgivit underdånigt utlåtande den 27 oktober 1915, dels ock vad de sakkunniga för en för- bättrad skogsvård å de allmänna skogarna i södra och mellersta delarna av landet i sådant avseende anfört i sitt betänkande den 17 december 1915. Dessa sakkunniga hava föresla- git bland annat, att tjänstgöringspenningarna för överjägmästarna 1 de södra distrikten skulle höjas till samma belopp, som nu utgå till överjägmästarna i de norra (sid. 281), vilket på- tagligen skulle göra en motsvarande höjning för de senare berättigad. Vidare hava samma sakkunniga uttalat den meningen, att de lönebelopp, som nu utgå till jägmästarna, vore för lågt tillmätta och i en snar framtid borde höjas. De ansåge sig likväi icke kunna framlägga bestämda förslag härom (sid. -312, 313 och 328). På grund av vad sålunda anförts får domänstyrelsen i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes taga i övervägande, huruvida icke det uppdrag, som Eders Kungl. Maj:t lämnat förut nämnda kommission angående undersökning av löneförhållandena vid vissa verk och kårer, kunde utsträckas att omfatta jämväl domänstyrelsen och dess underlydande personal. Praktiska övningar vid skogsskolorna rörande uppskattning av rotstående skog. Domänstyrelsen har den 15 jan. utfärdat följande cirkulär härom till samtliga skogs- skoleföreståndare. På förekommen anledning vill Kungl. Domänstyrelsen härmed fästa Eder uppmärksamhet på lämpligheten av att under vinterns avverkningar bereda skogsskolans lärjungar fullt nöj- aktig teoretisk insikt och praktisk övning i stående träds uppskattning och indelning till timmer med bedömande av dess dimensioner, varvid resultaten, sedan träden fällts, böra kontrolleras genom timmeraptering och kubering av stammarna, Nya skogsindelningstaxan. Domänstyrelsen har den 27 januari till Kungl. Maj:t avlåtit följande yttrande över en underdånig framställning från »de extra jägmästarnes förbund» i detta ämne. Genom nådig remiss den 12 innevarande månad har Eders Kungl. Maj:t anmodat do- mänstyrelsen att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av en till Eders Kungl. Maj:t in- given framställning från »de extra jägmästarnes förbund» rörande vissa synpunkter, som enligt förbundets förmenande borde beaktas vid utarbetandet av förslag till ny taxa för skogs- förrättningar, vilka på grund av särskilda förordnanden verkställas, Med remissaktens åter- ställande får styrelsen i underdånighet anföra följande. 338 SKOGSADMINISTRATIONEN. Den 3 augusti 1915 har Eders Kungl. Maj:t på domänstyrelsens eget förslag till styrelsen aterremitterat det av styrelsen den 2 juni 1910 till Eders Kungl. Maj:t ingivna förslaget till ny sådan taxa. Styrelsen har nämligen förutsett, att nämnda förslag behövde i vissa av- seenden ändras eller modifieras till följd av de nya föreskrifter rörande sättet för de all- männa skogarnas taxering och indelning till ordnad hushållning, vilka efter förslagets avgi- vande befunnits nödiga. Därföre kommer styrelsen givetvis att till prövning upptaga den av förbundet nu vidrörda frågan om borttagandet ur taxeförslaget av taxesatsernas fördelning i två skilda grupper. Att styrelsen vidare kommer att taga i övervägande behovet och nöd- vändigheten av de olika taxebeloppens höjning på grund av senare föreskrivna eller slut- ligen bestämda mera omfattande arbeten vid skogsindelnings- och skogstaxeringsarbetenas utförande torde vara självfallet. Huruvida dessa omständigheter, såsom förbundet förmenat, påkalla ett fullständigt omarbetande av styrelsens taxeförslag av år 1910, är styrelsen icke nu i tillfälle att yttra sig om. Förbundet har framhållit önskvärdheten av, att det nya taxeförslaget utarbetades så tidigt, att ny taxa hunne fastställas för tillämpning att gälla redan nästkommande sommars indel- ningsarbeten. Styrelsen, som för närvarande har frågan om utfärdande av definitiva bestäm- melser angående allmänna skogars indelning under behandling, skall, så snart sådana be- stämmelser meddelats, omedelbart upptaga och slutföra utarbetandet av nytt eller modifierat taxeförslag. i Slutligen har förbundet hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes, för att efter en allsidig granskning få frågan om ny taxa hastigt löst, tillkalla två eller tre i skogsindelningsfrågor särskilt sakkunnige att handlägga densamma. Styrelsen anser för sin del, att en dylik an- ordning, som Sale styrelsens förmenande icke är ägnad att påskynda frågans lösning, enär ett av saldeunnige utarbetat förslag väl, innan en därpå grundad taxa fastställes, skall re mitteras för vederbörandes hörande. vilket tager en ganska dryg tid i anspråk, icke är nödig, ej heller lämplig. Bättre synes det, om Eders Kungl. Maj:t ville bemyndiga styrelsen att vid ärendets behandling tillkalla någon med skogsindelningsarbetet i dess modernare form väl förtrogen person, att med utredningar och upplysningar tillhandagå. Ville förbun- det därvid tillhandahålla styrelsen det utredningsmaterial i frågan, som förbundet säger sig hava hopbragt, så skulle styrelsen begagna sig av detta, i den mån styrelsen ansåge det lämpligt. Meddelande från Skogsbokföringskommittén. Angående statsskogarnas värdering. Skogsbokföringskommittén har den 7 febr. 1916 avlåtit följande skrivelse till statsrådet och chefen för K. Jordbruksdepartementet: »Re- dan i en den 30 december 1914 till herr statsrådet ställd skrivelse framförde vi vår avsikt, att, därest det förslag till redovisningsbokföring för domänförvaltningen, vilket vi då hade under utarbetande, bleve fastställt till efterrättelse från och med 1916 års ingång, detaljerna till en räntabilitetsbokföring kunde av oss utarbetas på grundval av det materiel, som in- komme i och genom redovisningsbokföringen; och vi uttalade, att härigenom skulle jämväl en räntabilitetsbokföring — om än endast försöksvis — ernås redan för år 1916. Sedan vi därefter under I oktober 1915 avgivit betänkande och förslag till kassaredovis- ning för domänförvaltningen, förordnade Kungl. Maj:t. enligt nådigt brev den 17 december S. å., att de formulär och anvisningar, som återfunnes i bilagorna till vårt betänkande, skulle, med visst undantag, från och med innevarande år tillsvidare på försök tillämpas, varjämte Kungl. Maj:t föreskrev, att då de månatliga kassarapporterna och kopiorna av primärförvalt- ningarnas inkomst- och utgiftsjournaler samt böcker jämte därtill hörande verifikationer in- komme till Kungl. Domänstyrelsen, skulle det åligga styrelsen att omedelbart överlämna dem till undertecknade sakkunniga, och skulle vi äga att under högst trettio dagar därvid göra de anteckningar, vilka vore erforderliga för verkställandet av en hela domänförvaltningen omfattande räntabilitetsbokföring. På sätt vi uti åberopade skrivelse den 30 december 1914 erinrade, kan denna räntabili- tetsbokföring för år 1916 endast bliva en försöksbokföring, men det är givetsvis detta oak- tat av en ej ringa betydelse, att denna bokföring från början blir så fullständig som möjligt och erhåller en teoretiskt riktig samt fullt vetenskaplig utgångspunkt. För. att erna en li möjligaste mån tillförlitlig räntabilitetskalkyl kräves i främsta rummet, att det kapitalvärde, varpå kalkylen skall grundas, och mot vilket avkastningen bör skärskå- das, är rätt fixerat, Redan den s. k. södra skogsvårdskommittén har i sitt den 17 december 1915 avgivna SKOGSADMINISTRATIONEN. 339 betänkande vidrört denna fråga och yttrar därom (å sidd. 195 och följande), att den uppskatt- ning av virkesförrådets kubikmassa, som hittills verkställts, borde ersättas med en inventering av virkeskapitalets tillgångar av olika dimensioner och sortiment tillika med en härpå grun- dad värdering. Angående metoderna, enligt vilka inventeringarna böra äga rum för att med minsta möjliga kostnader likväl bliva tillräckligt tillförlitliga, samt på principerna för värde- ringen ansågo sig de sakkunniga emellertid ej behöva ingå, utan tlllkomme detta den skogs- matematiska fackvetenskapen att utreda. Vi hava tillika inhämtat, att jämväl domänstyrelsen, som för närvarande har under utar- betande ett nytt skogsindelningscirkulär, har för avsikt att föreskriva, det en värdering av skogarna hädanefter skall företagas i samband med skogsindelningen. Då emellertid domän- styrelsen lika litet som bemälda kommitté synes hava tagit ståndpunkt till den synnerligen betydelsefulla frågan om principerna för åsättandet av ett värde å skogarna, och då det för arbetet med räntabilitetsbokföringen, på sätt vi redan antytt och vartill vi nedan skola åter- komma, är nödvändigt, att denna fråga på ett ändamålsenligt sätt kommer till snar lösning, hava vi funnit oss böra söka åstadkomma en mera allsidig utredning av de på frågan in- verkande faktorerna, på det att vi må kunna inom en ej alltför avlägsen framtid till herr statsrådets prövning framlägga ett förslag i fråga om räntabilitetsbokföringens definitiva ordnande. Utgår man sålunda ifrån, att ett skogarna åsatt kapitalvärde är obetingat nödvändigt och från flera håll påyrkat, uppställer sig den frågan, vilka fordringar, som böra ställas på ett dylikt åsatt värde. Vi anse därvid följande synpunkter särskilt beaktansvärda. I. Värdet bör lämpa sig såsom fast utgångspunkt för den tillämnade räntabilitetsbok- föringen; 2. Det bör för den skull åsättas efter sådana enhetliga grunder, att de erhållna ränta- bilitetsresultaten ge möjligast rättvisa och riktiga uttryck för den förvaltande skogspersonalens ådagalagda förmåga att handhava skogens skötsel; 3. Genom periodvis återkommande inventeringar måste därför kunna kontrolleras, i vad mån skogens tillgångar och värde undergått förändringar, t. ex. på grund av utförda avverk- ningar, nedlagda skogsodlingskostnader, besparad tillväxt, stegrade virkespris m. m. Det är nämligen obetingat nödvändigt att taga hänsyn till denna föränderlighet hos skogskapitalet för att få ett slutgiltigt uttryck för det under redogörelseperioden uppnådda ekonomiska resultatet av förvaltningen; 4. Det skogarna åsatta värdet bör vara så avpassat, att det kan upptagas i domänstyrel- sens huvudbok såväl som i rikshuvudboken, varjämte det bör lämna stöd vid fastighets- taxeringarna. Obestridligt torde vara, att hittills åsatta taxeringsvärden å skogarna ej ens närmelsevis motsvara nu angivna fordringar på enhetlighet och kontrollerbarhet, varför andra normer för värdesättningen måste utfinnas. Någon allmänt erkänd princip eller metod för åsättande av värden, som fylla nämnda fordringar, existerar emellertid ej. Det för värdering av uthålliga nyttigheter allmänt kända sättet att efter viss räntefot kapitalisera den genomsnittliga netto- avkastningen för viss förfluten tid lider t. ex. allt för mycket av den betänkliga olägenheten, att de svenska statsskogarna hittills ytterst sällan kunnat anpassas för fullt jämn avkastning motsvarande den årliga tillväxten, varför den under viss kortare tid uttagna avkastningen ingalunda i regel kan anses som användbar mätare på den verkliga avkastningsförmågan eller tillgångarnas värde vid uthållig skötsel. Ett annat från inventeringssynpunkt lämpligare sätt skulle kunna tänkas bestå däri, att varje träd, bestånd eller annat värdeobjekt åsättes ett varuvärde enligt gängse ortspris för skog å rot, varjämte marken likaledes skulle värderas efter sin areal och duglighet till skogs- börd. Från detta kapitalvärde skulle därefter avdragas de kapitaliserade omkostnaderna för skogens uthålliga skötsel. En ytterligare tänkbar värderingsnorm efter t. ex. utbetald köpeskilling eller nedlagda kostnader för skogens uppdragande låter sig ej genomföras av den orsaken, att en ytterst ringa del av de allmänna skogarna tillkommit genom erlagda köpeskillingar eller nedlagda produktionskostnader, alldenstund skogsbruket i stor skala arbetar med exploitering av till skänks erhållna naturtillgångar. Redan av dessa korta antydningar torde framgå behovet av, att frågan, som delvis är av rent skogsmatematisk natur, blir sakkunnigt utredd i hela dess vidd. För verkställande av en dylik undersökning vore det emellertid för oss av vikt att er- hålla fullt sakkunnigt biträde av en kompetent fackman. Vi få därför vördsamt hemställa, att herr statsrådet behagade anmoda professorn i skogsmatematik vid skogshögskolan Tor William Jonson att biträda oss vid berörda undersökning. 340 SKOGSADMINISTRATIONEN. Därest herr statsrådet finner sig böra bifalla denna vår hemställan, torde den ersättning, som tillerkännes professor Jonson kunna bestämmas efter det uppdraget blifvit av honom slutfört; och torde det få tillåtas oss att vid denna tidpunkt inkomma med förslag i sådant hänseende.» N:r 6. På förekommen anledning får Skogsbokföringskommittén fästa uppmärksamhet: n på följande. iP > Ga Det äldre bokföringssystemets kassarapporter äro numera obehövliga och behöva därför ej vidare avgivas,. . Då redovisningshandlingarna för månaden insändas, böra desamma, uppifrån räknat, vara insatta (Z2rhäftade) i pärmen i följande ordning: a) kopian av inkomstjournalen och -boken; b) debetverifikationerna; c) kopian av utgiftsjournalen och -boken,; d) kreditverifikationerna. Kassarapporteu inhäftas ej, utan lägges främst 1 pärmen. Såväl inkomst- som utgiftsböckerna böra för varje månad av jägmästaren underskrivas, Under de nu följande månaderna av året torde uppmärksammas, att summorna böra i journalen och boken finnas icke blott för varje månad utan ock för tiden från årets början till varje månaes slut på sätt framgår av formulären. (Ex. nederst å sid. 79 bil. A.) Skogsingenjörer och biträdande skogsingenjörer intaga i redovisningshänseende, liksom exempelvis överjägmästare, ställningen av förskottstagare av Kungl. Domänstyrelsen. (Se närmare bil. C. sid. 564). När ett belopp genom revirförvaltningens försorg utbetalas till en arbetare i avräkning, antecknas detta i vederbörande böcker samt å verifikationerna såsom »i avräkning» och ej såsom »förskott». En revirförvaltare utgiver revirmedel i form av »förskott» endast till assistent eller kro- nojägare. Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13, 2 tr., den 14 februari 1916. N:r 7. Skogsbokföringskommittén får härmed fästa uppmärksamheten på följande. . Genom det nya systemet har ingen ändring skett därutinnan att medel, som skola inbe- talas till länsstyrelserna, böra insättas i riksbanken å statsverkets giroräkning för veder- börande Jlänsstyrelses räkning, under det att medel, som skola inbetalas till domänstyrel- sen, böra insättas i riksbanken å denna styrelses räkning, och torde vederbörande köpares uppmärksamhet riktas härå. Den största uppmärksamhet bör ägnas åt summeringen av såväl kassarapporten som dess bilagor. Detta är så mycket viktigare, som en felsummering påverkar kassan, En första additionskontroll erhålles vid tvärsummering av slutsummorna för månaden i såväl inkomst- som utgifts-journaler och -böcker. Summan av slutbeloppen i journalens tvenne kolumner skall alltid överensstämma med summan av slutbeloppen i motsvarande boks kolumner. Verifikationerna numreras löpande för helt år i tvenne serier, en för debet- och en för kredit-verifikationer. . Stor uppmärksamhet bör ägnas åt alla de särskilda anteckningar, som enligt de av Kungl. Maj:t fastställda formulären och anvisningarna skola anbringas å verifikationerna. Å underhandsförsäljningssedlarna bör å-pris per kubikmeter utsättas i kolumnen »å kronor» och ej å-priset per styck, famn eller dyl. Skola dess pris utsättas, bör det ske inom parentes under texten å sedeln. . Då annonsering för kronans räkning verkställts, bör etttidningsurklipp av annonsen ifråga bifogas verifikationen. Annoenskostnad bör, så vitt det låter sig göra, fördelas på såväl de titlar som de fonder, vilka ifrågakomma. . Olika slag av omkostnader böra ej hopas på titeln 2oförutsedda och diverse», utan dit böra endast verkligen oförutsedda utgifter föras samt sådana, vilka ej kunna tillföras nå- gon anran titel. Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13 2 tr., den 14 februari 1916. RS Ann EYES Ny Sr YE SKOGSADMINISTRATIONEN. 341 Tjänster och förordnanden. Kungl. Domänstyrelsen. Tiänsteresa. Generaldirektören Karl Fredenberg har den 31 jan.—4 febr. företagit inspektionsresa. Vikarie byråchefen W. Roos. Semester har åtnjutits av: byråchefen Fr. Giöbel den 5 febr. med förordnande för notarien Einar Odman, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Erik Helmers. För denne har t. f. amanuensen Robert Sköld tjänstgjort; notarien Einar Ödman den 22 jan. med förordnande för amanuensen Erik Helmers; notarien Martin Rasch den g9—12 febr. med förordnande för amanuensen Arne Cha- tillon-Winbergh, för vilken e. jägmästaren T. Barthelsson tjänstgjort. Tjänstledighet har beviljats notarien Einar Ödman för hälsans vårdande den 7—29 febr. med förordnande för amanuensen Erik Helmers, vilkens tjänst uppehållits av t. f. amanuensen Robert Sköld. Till extra amanuenser ha förordnats: e. jägmästaren R. Wahlström den 11 jan, tills vidare; » » B. Jungstedt 3 ITE » » » Robert Sköld > 21 jan.—4 febr. Statens skogsförsöksanstalt. Chefsbefattningen. Kungl. Maj:t har den 4 febr. 1916 förordnat föreståndaren för skogsavdelningen, professor Gunnar Schotte, att under ytterligare tre år eller t. o. m. år 1918 vara chef för anstalten i dess helhet. Assistentbefattningen vid skogsavdelningen uppehålles, tills den kan bliva i vederbörlig ordning återbesatt, av extra jägmästaren L. Mattsson, Vid ansökningstidens ut- gång den 21 februari hade följande extra jägmästare anmält sig som sökande till densamma, nämligen L, Mattsson, K. I. Hising, O Lindblad, Gunnar Wiström, J. E. Vretlind, O. Bundy. Skogsstaten. Särna revir. Jägmästaretjänsten i Särna revir sökes av extra jägmästarna Nils Bellan- der, Teodor Nettelbladt, Erik Törngren, Karl Erik Kallin, John Brun, I. Bratt och Erik Måhlén. Kungl. Domänstyrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande uppfört Bellander, Nettelbladt och Törngren i nu nämnd ordning med förord för Bellander. Jönköpings revir. Förordnandet som vikarierande jägmästare i Jönköpings revir söktes av notarien i Domänstyrelsen Einar Ödman, skogstaxatorn Tage Aae och skogstaxatorn Knut Falck. På förslag av Domänstyrelsen har Kungl. Maj:t förordnat Ödman att från I mars till årets slut uppehålla tjänsten. Till skogstaxator i Bergslagsdistriktet har förordnats e. jägmästaren E. Hedemann- Gade, Till biträdande jägmästare i Garpenbergs revirdel av Kopparbergs revir har förordnats extra jägmästaren Carl Sundberg. Till revirassistenter ha förordnats: e. jägm. John Schenström i Juckasjärvi -m. fl. revir d. 1—9 jan. » Lennart Hollström i Storlandets » ER EIS ON DR > Ragnar Tjernberg i Pajala 23 VA ARG » » Erik Måhlén i Tärendö RS RE > > S. D. Olsson i » , WE ; > > Gust. Lamprecht i Kalix > oo» I—I4 mars. » A. Hamre i > SOT Jan sA DA Va säl As > B. Påhlsson i » p NETOS > > I. Hjelmström i Råneå LR SE > » Aug. Skoog i Porjus m, fl. Sara ebr: > 342 SKOGSADMINISTRATIONEN. Jas: Gust. Lamprecht i Torneå » Axel Sjökvist i Sikåns Ivar Carlsson i Vargiså Klas Bergman i Ö:a o. V:a Arvidsjaurs G. av Ekenstam i Bodens Nils Lundborg i Storbackens m. fl. C. D. Löfgren i Piteå Carl Utterström i Älvsby friherre F. Barnekow i =>» Axel Elgstrand i Malmesjaurs T. Lunderkvist i S:a o. N:a Sorsele Hj. Bratt i Jörns G. Lindkvist i S:a Arvidsjaurs Folke Dahlberg i Norsjö Henrik Fogelström i Burträsks Ernst Jansson i Bjurbäckens W. Lejdström i » Sam Hagström i Lycksele Gunnar Norén i Vinlidens K. Hammarström i » B. Elof Andersson i Blåvikens Emil Dahl i Degerfors DidetGeeni » V. Blom i V:a Stensele Birger Faxén i Ö:a Åsele R. Wikander i V:a” » Ernst Holm i Volgsjö T. Nettelbladt i Anundsjö Bror Rossander i Malgomajs Bure Holmbäck i Tåsjö m. fl. W. Dixen i Junsele Ernst Jansson i Sollefteå Alf Hagelstein i Medelpads K. E. Kallin i Frostvikens Erik M. Törngren i Östersunds Georg Nordfors i Åre Erik Busck i Hallens Birger Arvas i = Bräcke Bure Holmbäck i >» John Brun i Hede EJ: FR i Rätans Sten Bohlin i N:a o. S:a Hälsingl. Ivar Hissing i = d:o d:o A. Chatillon- Winbergh i Hamra Birger Ahlgren 1 » Bertil Nylén i Älvdalens Ö:a o. V:a Hugo Hallgren i d:o d:o E. Wiström 1 Transtrands Nils Högbom i Särna Erik Busck i Kopparbergs Sven Boberg i Västerdalarnes Paul Törnblom i Gästriklands m. fl. Albr. Bergstedt i Malingsbo Hj. Lindén i Arvika m. fl. David Hultmark i Grönbo Elimar Oldenburg i Västerås m. fl. Edvin Nyblom i Örebro O. H. Lundborg i Stockholms Edvard Lundberg i Gripsholms m, fl. Nils Björkman i Marks Gösta Hallgren i Dalslands revir d. » > » » » d. » >» » » » » » » » » » 2 » » » » » > » » » » » 2 fd: >» » » » > » » » » » >» » » 3 od » » » 2 » » » > » » y) » » » » » > » » » » » » > » » » » » » >» » » » » » » » » 2 » » » » » » » » » » » » > » » » » » » » » » » » 1,5 IAS bien Maa I jan. > I » » under jan.—febr. TO-Jan sb vs Ra sear I » » 1 » » I » » I0O , » 10 » » I » > I » » IO » » I > » I » » 1—9 jan. under vakans Tr Jan tv USA 10 jan.—29 febr. TA IDAS Vs Aa i! jan. > I1—9 jan. 20 jan. —15 febr. TO jan. et. vardsras under jan.—febr. I jan. fr varu nar I » » 1—9 jan. 1 JANE VN LSSae I febr. » 10 jan. » - TO » » I » » I > > 1—9 jan. Ir HeEbEs fa Vr Ufa I febr. —31 mars IT jäns fon Cure I—1I0 jan. TO Jans AG VERSA 1 NAS » I mars > 10 jan.—29 febr. I mars te vo Us od: 10 jan. —29 febr. I mars—30 april 10 jan.—29 febr. 10 jan. ty verU kar. | » » 1—31 jan. RA LG NT ARE I » » I » » I » » I » > I » > I » » I jan. —29 febr. I. jan ES ve LU NAR 1—29 febr I—29 > VT HDL TNSKTS ST) ESSER EA Sä —<- SKOGSADMINISTRATIONEN. 343 e. jägm. Arvid Stahre i Tivedens m. fl. Tewit" dd... IC sjärnk Ita Vera » Emil Palm i Sunnerbo » » I jan.—29 febr. » Sven Lundberg i N:a o. S:a Skånes » or 1I—31 jan. » W. Sjögren i Blekinge m, fl. > 2» I jan. —29 febr. Till skogsindelningsassistenter ha förordnats: e. jägm. A. Hamre i Norrbottens Övre o. Nedre = distr. d. PEN » G. Montell i » , : S KEN > Sv. Petrini i » » 3 1 30/, > V. von Unge i 2 » 3 BIEN OR > J. E. Wretlind i » » > SO » Axel Elgstrand i Skellefteå - INET » B. Wickman i » ; : 1, —20/, » JES Jönsson 1 » NE > K. Montgomery i » å SEE 5 » N. Edblad i » » Y,—9/, » K. Carlsson i » : VE I » Sv. Grenholm i "2 : R Y—81 1 » B. Rossander i Umeå IE EV » St. Eckerbom i > ÅA =E > E. Andersson i > RR RE Få G. Risberg i SEN » M. Linder i > MBE » Hj. Cassel i » oa MBY » H. Gadd i » 5 100 » E, Romberg i > AE EN » Tor Jakobsson i Härnösands 2 SEE > K. Hammarström i Mell. Norrlands , » MY —26/, » P. G. Lindbeck i » » ; 1, —15/, » Ove Granström i ) » - EN » M. Nordkvist i » > - 4 Vy, » Th. Streyffert i » ; AE ER » O. Bundy i » » EES » W. Dixen i Bergslags 2 ÖrUrEÖNjan: » ENGCACholer 4 » food . EV FOLÖ » Fr. Bång i Västra AP 1916 » Georg Bergsten i Smålands » » 1916 » M. Thees i Södra distriktet under jan. —mars, Tjänstledighet har beviljats: jägmästaren i Tärendö revir C. E. L. von Sydow för allmänt uppdrag under år 1916 med förordnande för assistenten i reviret Erik Måhlén; jägmästaren i dåvar, Storbackens revir Carl Rothman för enskilda angelägenheter den 18—23 dec. med förordnande för assistenten i reviret L. Hallström; jägmästaren i Råneträsks revir F. Gunterberg för enskilda angelägenheter den 24—31 dec. med förordnande för dåvar, assistenten i reviret John Schenström; jägmästaren i Bodens revir A. Montell för allmänt uppdrag under år 1916 med förord- nande för e. jägmästaren G. Slettengren; jägmästaren i Bräcke revir And. Holmgren för allmänt uppdrag den I jan. —31 mars med förordnande för assistenten i reviret Birger Arvas; jägmästaren i Örbyhus revir C. R. Hullström för hälsans vårdande under januari med förordnande för e. jägmästaren Aug. Skog; jägmästaren i Stockholms revir Alex. Maass för enskilda angelägenheter under januari med förordnande för assistenten i reviret Olof Lundborg, vilkens tjänst uppehållits av e, jägmästaren W. von Arnold; jägmästaren i Kinda revir Bror Elis Lundeman för uppehållande av jägmästaretjänsten i Jönköpings revir den I jan.—29 febr. Vikarie i Kinda revir är skogstaxatorn i Östra dis- triktet Tage Aae. Dennes tjänst uppehålles av överjägmästareassistenten Einar Wadstein, för vilken e. jägmästaren C. G. Carlson tjänstgör. 344 SKOGSADMINISTRATIONEN. Skogsvårdsstyrelserna. Länsiägmästarebefattningen i Östergötlands län sökes af skogstaxatorn i Bergslags- distriktet Erik Hedemann-Gade, skogstaxatorn i Smålands distrikt Knut Falck, skogstaxatorn i Nedre Norrbottens distrikt F. A. Berggren, e. jägmästarne E. Nyblom, Bernh. R. Blohm, E. Bromée, M. Enander, G. Lidman, Th. Lunderquist, E. Westman, W. von Arnold, skogs- ingenjören Carl Stenborg, bitr. länsjägmästarna Nils Fornander och Arne Rydbeck samt forstmästarna G. K. Andersson och C. M. R. Bergenstråle. Enskilda tjänster. Till skogsförvaltare ha antagits vid Björkå aktiebolag forstmästaren Einar Fryklöf, förut anställd vid Graningeverken; vid Vifsta varfs aktiebolag med bostad i Stugun forstmästaren, frih. Åke de Geer, förut anställd i Sandö aktiebolag; vid Nävekvarns bruks aktiebolag forstmästare J. W. Forsberg. Till chef för Sundsvalls inmätningsförening har antagits forstmästaren Axel Hermansson, förut revirförvaltare vid Uddeholms bruks aktiebolag. Lediga tjänster. Befattningen som assistent hos överjägmästaren i Bergslagsdistriktet sökes hos kungl. domänstyrelsen före den 9 mars 1916 klockan 3 på dagen. Befattningen såsom assistent hos öfveriägmästaren i Gäfle—Dala distrikt sökes hos kungl. domänstyrelsen före den 6 mars 1916 klockan 3 på dagen. Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 4 februari 1916 medgivit, att inom Kungl. Domänstyrelsen under mars, april och maj månader av innevarande år må anställas två extra revisorer med arvode efter tretusen kronor, för år räknat, så kungöres dessa extra revisorstjänster till ansökan hos Kungl. styrelsen före kl. 3 e. m, den 28 innevarande månad, ägande sökandena att med tjänsteförteckningar styrka sina ansökningar. För befattningarna erfordras högre skoglig utbildning. En befattning som avlönad assistent i Kinne och Slättbyggds revir av Västra distriktet sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före klockan 3 på dagen den 20 mars 1916. | GUNNAR HALLS : LJ 3 1916 ÅRDS FÖRENINGENS 14 TIDSKRIFT - UN OO O X 1 . = HAFT, 4 B, Nordiska Bokhandeln, Stockholm.) (Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A Skogspolitiken och skogsarbetarefrå- Försök till utvinning av harts och gan. I anslutning till de skogs- terpentin ur skogarna i Tyskland. sakkunnigas för södra Sverige be- Ref. av GUNNAR SCHOTTE tänkande: Från 1916 års riksdag: I. Inledande föredrag av GÖsTtA Kungl, propositioner rörande skogs- PAMMEE fa oda sa TROS RA EA sid. 355 frågor: «II. Diskussion, yttr. av H. CAR- 2 Öland — SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDS RI MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT UTGIVES AV SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) EA REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. FIL D:R NILS SYLVÉN, REDAKTIONSSEKRETERARE. Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför orhållos - tidskriften Skogen) allenast 10 kr. i Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4, Rikstelefon 22 90, Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl, 10—11 = f, m.) och efter kl. 1/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Er gl) fa 133 o. Allm. tel. Lidingö 219. se Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. fntnyok av upp= satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd Kama: erhållits av redaktionen. INNEHÅLL: Lag ang. v ård av enskildes SEORAt EE EA BONNIER, HAMMÄRSTRAND, H. z Lag om expropriation ............ TICERSCHIÖLD och K. FREDEN: Ändrade Reka för tillgodo- BERO: fock aa Sö TC SoS SG FASEN SSK » 364 4 görande av kronans jakträtt,.. Behovet av fasta skogsarbetare på de Bidrag ur jämtländska tänbeted norrländska kronoparkerna: fjällens skogsfond till enskilda I. Inledande föredrag av AND. Vägbyggnadeéta senses rea HOLMCREN- ssodesarstssarsd SR EE » 371 Anordnande av jägmästarebostä- II. Diskussion, yttr. av G. ANDERS- der Pecinad ade gr rrd rr AR NAR SIDEN NAN SNS SON, W. EEMAN, FR. HOLM-. Ålderstillägg åt preparatorn vid QVIST, C. A. GUSTAFSSON, VON Skogshögskolan soosesr sork EN Post, A. HOLMGREN, G. KOL- Understöd åt kronojägare IL. F. MODIN, B. Å. DE VERDIER, U. Engelmarks barn,........,.....:. WALLMO och TH. HERMELIN >» 388 | Trävarumarknaden av —M .... Några kritiska synpunkter vid be- Litteratur: i ståndsanalyser av H. Kylin och Skogsentomologi: G. Samuelsson. Ett genmäle av Tredl. R.: Aus dem Leben des TORSTEN LAGERBERG (med 7 fig.) » 401 Birkensplinthäfers (rec. av IVAR Om beräkningen av medelfelen i TRÄGÅRDH) sitesvssseerserossessant Värmlandstaxeringen. Ett genmäle Nyutkomna böcker PERS SEE Tr RTV KIA SVS av HENRIK HESSELMAN ............ » 423 | Notiser: T e För hrr jägmästare att noga Pealeta Smärre iakttagelser och natur- Särskild; vedbytå 2:72 0o:0ssmed rdr TIER Skogsadministrationen: Gran med kottbärande toppskott Lagar, kungl. förordningar o. beslut Hätred CE HI): SSR DN EN » 425 Domänstyrelsens cirkulär, beslut, En genomvuxen grankotte (med framställningar och yttranden SE 0 RR AEA EA ARS SA ORSA » 425 Tjänster och förordnanden ,........ SKOGSSTATENS MATRIKEL 1916 utkommer under maj månad. | Rekvireras gm utgivaren e. jägmästare G. WISTRÖM, adr. Kungl. Domänstyrelsen, Stockholr Obs.! Herrar extra jägmästare (undantagandes årsassistenter) torde snarast meddela adress att upptagas i matrikeln. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFI 19106. H. 4. Skogspolitiken och skogsarbetarefrågan. I anslutning till de skogssakkunnigas för södra Sverige betänkande. I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 21 mars 1916. Av GösTtA TAMM. Då man av föredragningslistan till dagens diskussioner finner, att dagen helt och hållet står i Södra kommitténs tecken, är det för mig en ytterligare anledning att beklaga, att kommitténs värderade ordfö- rande, greve Hamilton, blivit förhindrad att själv orientera föreningens ledamöter i det av oss framlagda förslaget. Visserligen är det sant, att betänkandet kommer i många delar att av flera av kommitténs ledamöter föredragas, men en allmän orientering hade förvisso varit önskvärd av den därtill mest kompetenta personen. Emellertid vill jag förutskicka den rent personliga reflexionen, att 0 kommitténs förslag vid en sakkunnig och opartisk granskning skulle komma att visa sig vara gott, så är en av huvudorsakerna härtill, att vederbörande departementschef givit kommittén en sådan sammansätt- ning, att var och en av dess ledamöter gick till sitt arbete utan att där- vid känna sig bunden av förutfattade meningar eller önskan att försvara och vidmakthålla resultaten av förut utövad verksamhet. Detta till skill- nad mot en förut tillsatt kommitté av samma slag. Jag tror, det vore väl, om alla kommittéer tillsattes ur denna synpunkt. Vi våga hoppas och tro, att vi icke underlåtit att blotta fel, där de funnits, men att vi icke heller kommit med nyheter för nyhetens skull, utan att skogens egna krav varit de, som väglett våra beslut, vilka ju gått i den fullstän- diga enighetens tecken. Jag tror vidare, att det är min rättighet lika- som min skyldighet att vid detta tillfälle, då betänkandet första gången företages till diskussion, giva en skyldig honnör åt den, som satt form på betänkandet. Vi veta ju, att ett framlagt förslag må vara huru vål motiverat som helst, men saknar det den smakliga formen, så har det svårare att göra sig gällande. Om jag med ett par ord, innan vi övergå till diskussionen, skulle 23 Skogsvårds föreningens Tidskrift 1916. 356 GÖSTA TAMM. draga upp konturerna till betänkandet, så skulle jag vilja säga, att vi ansett, att statens skogsskötsel kan och skall handhavas ur rent ekonomisk synpunkt, att den kan och skall bedrivas intensivt, och att den kan och skall återgälda det därför erforderliga oerhört ökade arbetet och kostnaderna. Vidare anse vi, att staten bör vid ordnandet av sin administration för skogsskötseln taga lärdom av tidens fordringar, giva handlingsfrihet men fordra ansvar, skapa enkla former under skärpt kontroll och vid skogen fästa en sitt yrke hängiven, under goda villkor levande stam av utvalt folk från den högste till den lägste, från chefen i det centrala ämbets- verket till kolaren i den ensamma stugan i storskogen. Staten är ansvarig för och äger även förmåga att bära ansvaret för att de skogar, över vilka den utövar kontroll, skötas efter sunt ekono- miska principer, till fördel för såväl den enskilde som staten. Jag övergår nu till det uppsatta överläggningsämnet, skogspolitiken och skogsarbetarefrågan. Statens jordpolitik — existerar över huvud taget ett sådant begrepp? Ja, jag är säker på, att mången, som sökt att sätta sig in uti och sysslat med jordpolitiska spörsmål, skall le ett icke alldeles hånfritt leende vid en sådan frågas framställande. Men vid närmare eftertanke kanske hånet förbytes till beklagande, och frågeställningen blir då en annan, nämli- gen: »Vari ligger orsaken till att svenska statens jordpolitik varit så vacklande och icke en gång i denna stund antagit fasta former?» Alldeles frånsett den omständigheten, att skiftande nationalekonomiska åskådningar under tidernas lopp dikterat statsmakternas beslut om sättet för bästa utnyttjandet av den svenska jorden, och att därvid pendel- utslagen svängt från den ena ytterligheten till den andra, liksom det skett i hela den civiliserade världen, så har i vårt land nog tillkommit ett annat minst lika talande skäl, nämligen att knappast ett enda av våra centrala verk, från de gamla förnäma rikskollegierna till senaste årens skapelser, ansett sig äga grundade skäl att vid olika tidpunkter taga initiativ uti — eller underlåta att taga initiativ uti — jordpolitiska spörsmål. Jag skall härvid ej besvära föreningens ledamöter med att ingå på långt framfarna dagars händelser, utan jag skall endast hålla mig till det, som den nu levande generationen själv varit med om. Väx- lingarna bliva starka nog ändå. Skogsstyrelsen uppstår och omvandlas till domänstyrelsen, men kam- markollegium, Konungens befallningshavande, domkapitel, vattenfallssty- relse och lantbruksstyrelse dela med densamma intresset för och ansvaret SKOGSPOLITIKEN OCH SKOGSARBETAREFRÅGAN. 3571 rörande statens jord, finans- och civildepartementet överlåta åt jordbruks- departementet huvudparten av — men icke hela — omsorgen om den svenska jorden, domänkommittéer, skogskommitteéer och egnahemskom- mittéer avlösa varandra, och under tiden kastas det ena hugskottet före och det andra efter som fjäderbollar mellan Kungl. Maj:t å ena sidan och riksdagen, dess utskott och enskilda ledamöter å den andra, medan mer eller mindre röststarka världsförbättrare komina med var en sitt osvikliga recept till världens frälsning genom jordfrågans lösning. Det är sannerligen på tiden, att en förändring inträffar, att bestämda riktlinjer utstakas, och att ansvaret för deras fullföljande lägges på et ställe. Nu är det ju självklart, att i begreppet statens jordpolitik, som jag här fattat det, ingå en mångfald andra moment, men jag skall nu in- skränka mig till vad som rör kronans markinköp för skogsändamål, läm- nande administrationen av statens jordbruksjord och allt det övriga till annat forum. Statens markinköp inom de fem södra distrikten från och med 1864 "till och med 1912 omfattar icke mindre än 235,000 hektar för en köpe- skilling av nära 20 millioner kronor. En jämförelse mellan denna summa och den nettobehållning, som staten erhållit från dessa skogar, skulle kunna föranleda den okritiske granskaren till den uppfattningen, att staten härvid icke gjort någon god affär. Härvid är emellertid att märka, att bland dessa inköp förekomma, i synnerhet de första åren, stora vidder kalmarker, enkannerligen de år 1864 inköpta Svältorna i Västergötland. Genom dessa inköp nödgades kronan emellertid att å de nyförvärvade markerna i mycket stor omfattning verkställa kulturer. Det var i övrigt ofta ej endast själva skogsmarkerna, som voro vanvårdade å de inköpta fastigheterna. Jordbruken med tillhörande byggnader befunno sig även mycket ofta i särdeles dåligt skick, varjämte dikningar och vägarbeten sällan kommit till utförande. Till följd härav nödgades kronan att de första åren efter inköpet verkställa en mängd ofta dyrbara arbeten av olika slag. De nyförvärvade markerna drogo på detta sätt betydliga kostnader, vilket fillhopa med en bristfällig förvaltning i en del fall med- fört, att inköpen, trots de ofta mycket låga köpeskillingarna, ej få anses ha varit så särdeles billiga. Dock må det rättvisligen erkännas, att un- derstundom även mycket förmånliga inköp gjorts, å vilka man hade kunnat förvänta, att en god behållning skulle erhållas. Att så ej alltid blivit fallet får tillskrivas det förhållandet, att de inköpta markernas ad- ministration i mycket varit bristfällig. Frågar man sig nu, vilket mål staten för sig bör uppställa för sina inköp, och vilka grunder, som därvid motivera dessa inköp, så äro dessa att söka i vissa för skogshushållningen utmärkande särdrag. Det måste 358 GÖSTA TAMM. nämligen vid skogshushållningen förflyta en avsevärd tid mellan ett skogs- bestånds grundläggande och dess ekonomiska mognadstid, under det att virkeskapitalet i beståndet redan före denna tidpunkt har ett betydande och lätt lösgjort realisationsvärde. I förbigående sagt vill jag betona, att jag här alls icke syftar på den ena eller den andra av de i denna förening så ofta omdebatterade avkastningsprinciperna, utan att jag endast helt allmänt vill framhålla, att staten såsom den ekonomiskt starkare har lättare än den enskilde att med frånseende från ögonblickets vinst för- valta sina skogar, så att de som produktionskällor bliva för landet bäst utnyttjade, att således sörja för en jämn och uthållig skogsproduktion på sina marker. Huvudsyftet med statens innehav av skogsegendomar är alltså, att sta- ten därigenom kan tillse, att en betydande del av landets skogsmark hålles vid sin ekonomiskt högsta produktion, och att därigenom en viss jämnhet i landets virkesproduktion garanteras, vidare att i de virkes- fattigare samt tätare bebyggda landsdelarna såväl trävaruindustrien som ortsbefolkningen kan fylla sitt behov av husbehovsvirke därigenom, att statens skogsegendomar städse tillförsäkra orten en viss virkesproduktion. För att de nu av mig helt kort skisserade syftemålen för statens skogsköp skola kunna vinnas, är det tre huvudfordringar, som måste uppfyllas, nämligen dels att staten kommer i besittning av en ganska avsevärd sammanlagd areal, dels att denna är tämligen jämt fördelad över landet och dels att å denna mark skogshushållningen kan bedrivas så, att avkastningen blir den högsta möjliga, blir verkligt ekonomiskt bärig. Detta sista åter måste vid markinköpen starkt understryka en fordran på, att köpeskillingen ej beräknas högre än att de kunna väl förräntas. Vad bör då med fasthållande af dessa fordringar iakttagas vid mark- inköpen? Först är då att iakttaga, att lämpligt avpassade förvaltningsenheter böra bildas, dels på det att anministrationskostnaderna må kunna bliva så små som möjligt, och dels på det att försäljningen av skogsproduk- terna må kunna underlättas, genom att möjlighet finnes att utbjuda väl avpassade virkespartier. Vad då först administrationskostnaderna be- träffar, är det givet, att dessa bliva större, ju mera söndersplittrad ett revirs totalareal är på ett flertal olika skogar. Förvaltnings- och bevak- ningspersonalens resor bli dyrare, och längre tid förbrukas på själva resorna mellan skogarna. Ävenså blir förvaltningsarbetet i sin helhet relativt mera tidskrävande och alltså dyrbarare å ett flertal mindre än a färre men större skogar med samma sammanlagda areal. Vissa direkta förvaltningsutgifter bli även större på de mindre skogarna. Rågångs- SKOGSPOLITIKEN OCH SKOGSARBETAREFRÅGAN. 359 hägnaderna kräva sålunda större belopp, vidare bli å småskogar väg- byggnader ofta relativt dyrbarare, enär den anlagda vägens hela kapa- citet å en mindre skog ofta ej kan utnyttjas. Även rena skogsvårds- atgärder bli ofta dyrbarare, då de måste drivas i mindre skala. Ju större en skog är, dess mindre bli därför i regeln de relativa förvaltningskost- naderna. Även med hänsyn till försäljningsverksamheten är det av nytta, att varje förvaltningsenhet är stor. Det är nämligen i fråga om vissa vir- kesslag av vikt, att de kunna utbjudas i större partier samtidigt. Då emellertid detta ej kan ske å småskogar, så bli virkespriserna å dessa ofta sämre än å de större skogarna. Således enbart den omständighe- ten, att en skog, under i övrigt fullt likartade förhållanden, är mindre än en annan, medför, att den förra förräntar sig sämre än den senare. Det är således såväl med hänsyn till förvaltnings- och administrations- kostnaderna som med hänsyn till försäljningsverksamheten av vikt, att kronoskogarna samlas till avsevärt stora enheter på varje ställe. Denna koncentration får emellertid ej drivas huru långt som helst, enär avsätt- ningsförhållandena då lätt kunna försämras. Den enskilda företagsam- heten och spekulationen är i fråga om förädlingsverk och kommunika- tionsleder nödvändig, för att priserna skola hållas uppe. Inne i alltför stora kronoparkskomplex förefinnas emellertid vissa risker, att den en- skilda företagsamheten ej skall kunna göra sig fullt gällande. För närvarande finnas ett betydande antal kronoparker, som ej ens uppga till” 300 hars areal. I ett flertal fall ha de bildats genom att domänskogarna ha förklarats för kronopark, men i en mängd fall ha de även nyinköpts. Det bör vara en särskilt angelägen sak, att dessa skogar i första hand, och i den mån det kan ske utan att betala över- pris, utvidgas, tills de bli mera lämpade att utgöra självständiga för- valtningsenheter, att således arronderingsprincipen vinner en vidsträckt tillämpning. Många av dessa småskogar äro emellertid så belägna, att de ej kunna genom markinköp utvidgas. De sakkunniga hava då velat ifrågasätta, huruvida dessa verkligen böra i kronans ägo bibehållas. Staten har genom försäljning av smärre jordbruksegendomar, för vilka köpeskil- lingarna användas till inköp av skogsmark, inslagit på den vägen, att svåradministrerad jord bör utbytas mot lättare förvaltad. Det finnes intet, som talar för, att svåradministrerade egendomar, blott för att de äro skogbevuxna, ovillkorligen måste bibehållas i kronans hand. Det vore tvärt om säkerligen till stort gagn för staten, om en mängd sådana småskogar försåldes, och köpeskillingarna användes till utvidgning: av andra skogar, kring vilka mark finnes att köpa. 360 GÖSTA TAMM. Går man in på frågan, vad för marker, som böra inköpas, stöter jag först på den fråga jag nyss berörde, eller att på 1860-talet av national- ekonomiska skäl endast kalmarker inköptes. Bör det då vara helt och hållet uteslutet att inköpa kalmarker, eller skall kronan fortfara att in- köpa sådana? Ja, kronan skall väl akta sig för att på något sätt ge fog för den tanken, att skogsskövlaren kan, sedan han tagit skogen, få sälja kalmarken till staten. Således kan det icke komma i fråga andra än äldre sådana, som äro så beskaffade, att enskilda icke mäkta på dem nedlägga erforderliga kulturkostnader. På samma sätt är det med avgörandet av frågan om staten huvud- sakligen bör förlägga sina inköp till växtkraftiga, goda marker, där hög produktion kan påräknas, eller om även egendomar med svagare jord böra inköpas. Staten bör förvärva mark av båda slagen. Å ena sidan är det nämligen nationalekonomiskt av största vikt, att just de bästa, mest givande markerna i första hand komma under rationellt bruk och bliva fullt utnyttjade. Å andra sidan kunna emellertid dessa marker så påtagligt förränta å dem verkställda skogsvårdsåtgärder samt kräva en så pass kort omloppstid, att de numera även i enskild hand kunna på- räkna att erhålla en god skötsel. De svagare markerna däremot äro i enskild ägo mera utsatta för att vanvårdas. Det föreligger sålunda skäl för, att kronan bör besitta även svagare skogsmark, nämligen det att denna mark måtte kunna hållas under produktion, samt dels att det är av stor betydelse, att staten med exempel kan visa, att även å dylik mark en god avkastning med förnuftig vård kan erhållas. Vid inköp av sådana svagare marker måste emellertid givetvis köpeskillingarna stå 1 rätt proportion till markens växtkraft. Hittills har det varit så, att staten i regeln icke tagit initiativet till inköp av skog. Men hur kunde det icke vara, om framsynta skogs- tjänstemän gjorde framställningar om inköp av till salu varande egen- domar? Vi tro, att det vore riktigast, att den principen bleve genom- förd, att staten själv genom sina tjänstemän toge initiativet i detta av- seende utan att därför naturligtvis på något sätt vägra köpa, om något gott tillfälle erbjudes. Men just genom att själv taga initiativet kan staten hålla ögonen på för arrondering lämpligt belägna delar av Sve- riges jord. Till sist vill jag beträffande statens jordpolitik beröra en fråga, som mycket olika bedömts: inägojord inom inköpta kronoparker och även inom domänerna. Vid alla statens markinköp bör ovillkorligen tillses, att, för såvitt staten ej redan förut å platsen äger lämpligt belägen in- ägojord, så stor inägoareal medföljer i köpet, att på densamma kan be- redas plats för ett tillräckligt antal skogsarbetare. Det har hittills an- SKOGSPOLITIKEN OCH SKOGSARBETAREFRÅGAN. 361 setts vara en olägenhet, när de hembjudna skogsegendomarna omfattat ett större antal jordbrukslägenheter. De sakkunniga förmena emellertid, att detta intill en viss gräns är en stor fördel. Det är nämligen vid in- köpet av ett större skogskomplex ofta betydligt lättare att samtidigt förvärva intill skogen liggande, säljaren tillhörig inägojord, än att göra ett sådant förvärv, sedan köpet av skogen redan blivit avslutat. Brist på framsynthet vid markinköpen beträffande arbetarefrågan kan sålunda komma att i en framtid få dyrt betalas. Därmed är jag inne på den andra delen av den uppställda frågan, nämligen skogsarbetarefrågan, en fråga, som vi tillmätt en synnerligen avgörande vikt vid skogshushållningen på de allmänna skogarna. Men icke endast i ekonomiskt avseende är den av vikt för bedrivande av en lönande skogshushållning, den är likaledes en djupt ingripande social fråga. Norrländska kommittén underlät på sin tid att ägna denna fråga nog uppmärksamhet, och detta var ett fel av densamma, det måste oförbe- hållsamt erkännas. Man ansåg, att för det dåvarande statens skogshus- hållning norr om Dalälfven ej kunde giva bröd åt en fast arbetarestam. Men tiden löper fort, och vi se nu denna fråga för Norrlands del upp- taga en viktig plats bland dagens överläggningsämnen. Med hänsyn till jägmästare Holmgrens föredrag: Behovet av fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna, kan jag också fatta mig kortare än jag annars skulle hava gjort, om jag endast tagit hänsyn till den vikt, som södra kommittén tillmätt densamma. Man har rätt att uppställa den frågan: Förefinnes vid statens skogar behov av ökade arbetskrafter? Med ju större intensitet skogsbruket å en egendom bedrives, dess större blir även behovet därstädes av för skogsvården lämpad arbets- kraft. Med ett rationellt skött skogsbruk följa nämligen en mångfald olika arbeten, som vid mera extensiv drift ej komma till utförande. Sålunda bedrivas arbeten för bevarande och höjande av markens pro- duktivitet, såsom dikningar och bäckrensningar; åtgärder för vinnande av en snabb och säker föryngring; vidare en sorgfällig vård av för- yngringsytorna och kulturfälten genom röjningar m. m. allt ifrån dessas anläggande. De unga bestånden göras redan tidigt till föremål för vår- dande huggningar, vilka av orsaker, som i betänkandet närmare fram- hållas, ovillkorligen böra verkställas av skogsägaren själv och ej av kö- paren till det virke, som vid dessa huggningar utvinnes. Slutligen bör i allmänhet även vid de senare under beståndets liv inträffade föryng- rings- eller sluthuggningarna det uttagna virket vid ett rationellt skogs- bruk genom skogsägarens försorg före försäljningen upparbetas och 302 GÖSTA TAMM. utdrivas ur skogen. Detta, ävensom det arbete för kommunikationernas för- bättrande, som därav betingas, kräver givetvis stor tillgång på arbetskraft. Det är emellertid ej endast på mängden av tillgänglig arbetskraft, som ett rationellt skogsbruk ställer stora krav, utan jämväl på beskaffenheten av samma arbetskraft. De flesta skogsarbeten, men särskilt alla hugg- ningar och arbeten för virkets förädling (kolning) kräva yrkesskicklighet, både för att arbetsprodukten skall bliva av fullgott slag och för att en så stor snabbhet med bibehållen noggrannhet i arbetet skall kunna er- hållas, att detta alltid blir ekonomiskt lönande. Därtill kommer på grund av skogsbrukets art, att skador, som förorsakats genom ett oskickligt eller vårdslöst utförande av skogsvårdsåtgärder, ofta ej kunna botas och alltså orsaka skogsägaren avsevärda förluster. Detta gäller exempelvis om alla beståndsvårdande avverkningar, där stora skador till avsevärt framtida men kunna åsamkas den kvarvarande skogen, på vilken be- ståndets vidare utveckling skall byggas. På grund av den långa tid, som i skogsbruket förflyter mellan sådd och skörd, är det även vid skogshanteringen av större vikt än eljest, att alla åtgärder för beståndets grundläggning och första vård genom att utföras av vant folk kunna hållas vid låga kostnader, men ändock bliva fullt effektiva. I annat fall komma nämligen dessa kostnader att genom de ackumulerade räntorna, innan beståndet nått den ålder, att det kan ge någon större avkastning, växa till den höjd, att hela beståndets förräntningsförmåga äventyras. Det är sålunda för det rationellt bedrivna skogsbruket av allra största vikt, att god tillgång på skickliga skogsarbetare finnes. Sådana torde emellertid ej kunna erhållas, med mindre kronan genom lämpliga upp- låtelser av befintliga eller nyanlagda jordbrukslägenheter skaffar sig en stam fasta, för skogsbruket enbart avsedda arbetare. Med tillfälligt an- ställda lösarbetare torde nämligen tillfredsställande resultat ej kunna nås. Dels kan man nämligen enbart med sådana ej påräkna den jämna, aldrig svikande tillgång på arbetskraft, som är nödvändig för det ratio- nella, uthålliga skogsbrukets bedrivande. Dels är lösarbetarna ofta ej tillräckligt vana vid och kunniga i skogsarbete, för att av dem en lika god arbetsprodukt skall kunna erhållas som av de fasta arbetarna. Skulle emellertid fullt skogsvana lösarbetare kunna erhållas, så hava dessa likväl ej samma kännedom om de lokala förhållandena på varje skog, om gällande avverkningsbestämmelser, drivningsvägar m. m., som de fasta arbetarna och kunna därför vanligen ej prestera lika god arbets- produkt som dessa. Om sålunda lösarbetarna ej kunna ersätta fasta arbetare, är därmed ej sagt, att icke behov av de förra jämväl alltfort kommer att förefinnas i skogsbruket. Inom skogsbruket — även det rationella — kommer nämligen alltid en viss ojämnhet i arbetstillgången SKOGSPOLITIKEN OCH SKOGSARBETAREFRÅGAN. 3 6 3 att förefinnas. Även om skogsförvaltningen söker att så ordna skogs- arbetena, att dessa utjämnas över hela året, kan det ej undvikas, att vissa årstider arbetstillgången blir större än under andra. Anställandet av fasta skogsarbetare blir sålunda alltid i viss mån reglerat av behovet av jämn arbetskraft aret runt. För det periodiska arbetsbehovet därut- över under vissa årstider, kunna däremot med fördel tillfälligt anställda lösarbetare användas. Detta bör så mycket lättare kunna gå för sig, som skogsbruket åtminstone till en viss grad bör kunna alternera med jordbruket om utnyttjande av denna arbetskraft. Under sommarhalvåret böra sålunda de lösa lantarbetarna kunna användas i jordbruket och under vinterhalvåret i skogsbruket. Detta system tillämpas i övrigt redan sedan gammalt i stor utsträckning å privata egendomar. För att få en uppgift om i vad mån behov av fasta skogsarbetare för närvarande finnes a reviren, ha de sakkunniga från samtliga revir- förvaltare infordrat vissa uppgifter. Av svaren framgår, att endast å ett av de 48 självständiga förvaltningsområden, från vilka svar inkommit, behovet av fast arbetskraft är nu fullt tillgodosett, 29 revirförvaltare ha kraftigt betonat, att den lösa arbetskraften i möjligaste mån bör utbytas mot fasta arbetare, å vilka stor brist råder. Endast fem revirförvaltare ha förmenat, att den fasta arbetskraften vore mindre önskvärd än den tillfälligt anställda. Dessa revirförvaltare ha i allmänhet såsom skäl upp- givit, att det mesta virket försåldes å rot, och att därför jämn arbets- tillgång ej kunde beredas fasta arbetare. I och med det att vid infö- randet av en mera rationell skogshushållning åa dessa revir virket börjar upparbetas, bortfaller emellertid detta skäl mot anställande av fast arbets- kraft. 36 revirförvaltare meddela, att det antingen redan finnes lämplig inägojord på kronoparkerna eller dessa angränsande kronodomäner för anordnande av tillräckligt antal skogsarbetarlägenheter eller ock, att så- dana lägenheter skulle kunna nyupptagas. Den sociala synpunkten kommer väl att av jägmästare HOLMGREN när- mare utvecklas, här må endast anföras, att genom skogsarbetarfrågans rationella lösning kommer en god och säker bärgning att beredas en långt större befolkning, än som nu kan försörjas å statens skogar. Rörande det detaljerade sätt, på vilket vi tänkt lösningen av skogs- arbetarfrågan, hänvisar jag till den sammanfattning, vi gjort. Jag skall här endast understryka en av de uppställda punkterna. Överenskom- melserna mellan staten och de fasta arbetarna skola så ställas, att staten erhåller skälig, normal avgäld för sin jord, men att skogsarbetaren också erhåller gängse priser för de prestanda, han lämnar staten, detta för att icke vid en jämförelse mellan fast och lös skogsarbetare, den förra må till synes bli sämre ställd. 304 GÖSTA TAMM. När nu en gång såväl statsskogarnas hela nuvarande befolkning som ock ett betydande antal nya arbetare, som böra beredas tillfälle att in- flytta å desamma, därstädes kunna beredas fullt uppehälle, så betyder alltså detta, att med den intensivare skogsvårdens införande å de all- männa skogarna samt med det förbättrande av marken och skapande och tillgodogörande av nya värden, som därav följer, så kommer be- folkningstätheten och välståndet å dessa skogar samtidigt att stiga. De sakkunniga förmena, att denna sida av skogsarbetarfrågans ordnande är av så stor vikt, att för arbetstillfällenas ökande även sådana arbeten å de allmänna skogarna, vilka endast betala sina självkostnader, d. v. s. vilka förmå höja skogsbrukets bruttoavkastning utan att nämnvärt höja dess nettoavkastning, böra komma till utförande. Dessa arbeten, vilka alltså orsaka skogsägaren varken vinst eller förlust, giva däremot ökad arbetsförtjänst åt skogarnas befolkning och bidraga alltså till befolknings- täthetens och det ekonomiska välståndets höjande därstädes. De indi- rekta och stora fördelarna för staten härav äro för väl kända, för att inom denna församling behöva beröras. I. Diskussion. Skogschefen Carbonnier: Skogsarbetarefrågan är helt säkert ett av de vik- tigaste och mest svårlösta problem, som förelagts skogsmännen att lösa 1 dessa dagar, och det har också visat sig, att skogssakkunniga för södra Sverige ägnat denna fråga den största uppmärksamhet. Det är därför icke för att ingå på någon kritik av det dessa sakkunniga framhålla, jag här i all kort- het begärt ordet, utan det är för att framkasta den frågan, huruvida icke även andra hänsyn än de, som skogssakkunniga framhålla, skulle kunna inverka på lösningen av denna fråga. Jag har särskilt fäst mig vid några punkter, som jag nu skall vidröra. Det har då sagts i detta betänkande, att 100 har skogsmark skulle kunna föda en skogsarbetare. Det förefaller, som om denna areal vore något lågt till- tagen. Det är nog så, att vi för skogarna behöva ett stort antal arbetare, men man får ändå icke överskrida det, som kan vara nyttigt. Vidare tror jag, att skogssakkunniga icke tillmätt tillräcklig uppmärksamhet åt det för- hållandet att ha skogsarbetare utan att ha tillräcklig bevakande och förvaltande personal. Man får nog lösa denna fråga så att säga uppifrån och se till, att den förvaltande och framför allt den bevakande personalen blir tillräckligt tillmätt. Det är icke nog med att blott hava arbetare, utan om arbetet skall bli noggrant och ordentligt utfört, måste det vara en särskild apparat för över- vakandet. Ty det är nog så, att dessa skogsarbetare behöva uppsikt och noggrann uppsikt, och det är alldeles nödvändigt, att den bevakande perso- nalen, jag tänker närmast på skogvaktarna, kan stå i daglig kontakt med skogsarbetarna. Om man nu skall öka skogsarbetarnas antal, vilket jag för min del anser ytterst nödvändigt, och att så sker snart nog, måste man sam- tidigt öka den bevakande personalens antal. SKOGSPOLITIKEN OCH SKOGSARBETAREFRÅGAN. 3 65 En annan fråga, inverkande på möjligheten att sköta skogarna intensivt, är arronderingen av dessa skogar. Detta har också särskilt framhållits av den ärade inledaren för dagen, men jag tror nog, att skogssakkunniga icke till- räckligt tänkt på denna sak, särskilt med hänsyn till vad jag nyss nämnde, att den bevakande personalen måste stå i daglig kontakt med skogsarbetarna. Det undras nu verkligen, om det skall bli möjligt att med våra statsskogars nuvarande spridda lägen åstadkomma en sådan önskvärd kontakt. Nu ha skogssakkunniga föreslagit, att kronoparker och kronodomäner skulle bilda revir för sig och de ecklesiastika skogarna m. fl. för sig. Det kan vara ägnat att väcka någon förvåning, att ett förslag åvägabragts, att dessa skogar skulle förvaltas av skild personal. Det är ofta så, att ecklesiastika skogar ligga in- till mindre kronoparker, intill kronodomäner, och att de med dessa kunna bilda tillräckligt stora komplex, för att kronojägarna kunna ha uppsikt över samtliga arbetarna. Skulle man skilja på dem, skulle det bli särskild upp- sikt för de ecklesiastika skogarna och särskild för statsdomänerna. Då skulle man stå där kvar på samma ståndpunkt. TI detta fall vill jag bestämt uttala, att det skulle vara skadligt att skilja på kronoparkerna och de ecklesiastika skogarna, även om de skäl, som av skogssakkunniga framhållits, skulle i andra avseenden vara giltiga. Det är ändå det sätt, på vilket skogarna skötas, som är det viktigaste. Huvudsaken är, att man får inkomst av skogarna, även om sättet kan visa sig olägligt i andra avseenden. Vidare har det sagts, att en skogsarbetare skulle betala fullt arrende för det boställe, han skulle inneha, och erhålla full betalning för sitt arbete. Att en skogsarbetare i likhet med andra arbetare skall ha full betalning för sitt arbete är en självklar sak. Det torde vara på detta område kanske viktigare än på något annat område, att arbetarna väl avlönas, om man över huvud taget skall kunna få några skogsarbetare. Den sista vinterns avverkningar ha visat, att det kan vara ganska svårt att få skogsarbetare, och att det före- finnes en brist på sådana. Det har icke blott i vissa distrikt utan i hela landet varit ytterligt svårt att uppbringa den arbetskraft, man behövt, och det är beklagligt, då vi nu ha högkonjunktur och nu äro 1 tillfälle att taga ut av skogarna stora värden. Enligt mitt förmenande bör skogsarbetaren icke be- tala arrende för bostället. Han bör ha bostället och den jord, som erfordras, för att han skall kunna föda en eller två kor, och ändå ha full betalning för sitt arbete. Det är just det fria bostället, som lockar arbetarna till att bli skogsarbetare. Det är, som jag sade, svårt att få skogsarbetare; folk vill icke bosätta sig i skogarna. Om de skola göra det, skall det vara något som lockar. Jag tror för min del, att det vore lyckligast, om det vore möjligt att lösa skogsarbetarefrågan på det sättet, att man kunde bilda kolonier av skogs- arbetare, antingen dessa skulle ligga i skogarna eller i närheten av dem. Frågan är icke klar för mig, jag vet ännu icke huru med våra förhållanden detta skulle låta sig göra. Det kunde emellertid inte skada att göra ett för- sök. I Preussen är det så, att skogsarbetaren i byar bor inne i skogarna eller i skogarnas utkanter. Huruvida det går att få fram något sådant hos oss är oprövat, och därför kan man icke bestämt yttra sig om saken. Det är dock möjligt, att detta vore en väg att lösa frågan. Hela denna skogs- arbetarefråga är nog det mest svårlösta problem, inför vilket skogsmännen under senare tiden ställts. 366 DISKUSSION. Skogsingenjör Hammarstrand: Den här framförda frågan om statens jordinnehav eller närmare bestämt statens skogsinnehav är det utan tvivel hög tid att närmare undersöka. Främst har den naturligtvis en nationalekonomisk betydelse, men här kan ju icke vara platsen att gå in på någon granskning utav de politiskt-ekonomiska grundsatser, som uppställts för och emot statens övertagande av landets näringskällor; vi skogsmän ha nu att ägna oss åt frågan, hur staten inom hittills följda politiska riktlinjer skall ordna sitt skogs- innehav, så att det ur ekonomisk och skoglig synpunkt blir så fördelaktigt som möjligt för det allmänna. Nya tider skapa nya krav, och för närva- rande möter oss här framför andra kravet på, att staten i likhet med andra företagare främst skall tillse, att den drifna rörelsen visar ett fullt tillfreds- ställande ekonomiskt resultat. Den saken måste wi därför särskilt beakta även vid det föreliggande jordpolitiska spörsmålet. Om man på en karta över de fem södra distrikten betraktar de allmänna skogarna och ser, hur de äro belägna, faller det i ögonen, att de liksom av en slump äro kringströdda i en oerhörd massa större och mindre — mest mindre — skiften. Betänkandet ger oss upplysning om, att de till antalet äro 4,843. Härav stodo år 1911 visserligen endast drygt en sjundedel eller 735 under skogsstatens förvaltning, men även denna siffra är ansenlig, sedd i sammanhang med ytvidden, och den ökas snabbt genom överföring från den andra gruppen, de som stå under skogsstatens kontroll. Denna långt gående uppdelning är naturligtvis icke till fördel för skogsbrukets ekonomi, den har aldrig ens varit tänkt i sammanhang därmed, utan har kommit till stånd av helt andra orsaker. — Ett undantag härifrån utgöra kanske i någon mån kronoparkerna, och man kunde ju vänta, att särskilt beträffande de under senare tid inköpta parkerna denna synpunkt vunnit beaktande vid deras förvärvande, men, som de sakkunniga påpeka, härvidlag har tydligen en bristande målmedvetenhet från de skogliga myndigheternas sida orsakat, att områdesfördelningen icke blivit sådan, som den borde vara. Huvudsyftet med statens skogsinnehav är enligt de sakkunniga vinnandet av säkerhet för, att en betydande del av landets skogsmark tillförsäkras en sådan vård, att den hålles vid sin ekonomiskt högsta produktion. Därjämte ha de sakkunniga påpekat, att i virkesfattigare och tätare bebyggda orter be- folkningen har stort gagn av att ha tillgång till det virke, som kan tillföras densamma från närliggande kronoskogar. Den senare synpunkten få vi kanske icke tillmäta för stor betydelse, när det gäller att ställa riktlinjerna för statens jordpolitik, men för det anförda huvudsyftet vore en »arrondering», som de sakkunniga kalla det, av den allra största betydelse, och i betänkandet ifråga- sättes även, huruvida icke vissa av de mindre kronoparkerna i likhet med vad som föreslagits för en del kronodomäner och ecklesiastika skogar borde försäljas och annan lämpligare mark i stället inköpas. Helt visst skulle genom dylika åtgärder stora fördelar kunna vinnas för det allmänna, och särskilt förvaltningen bleve därigenom både billigare och kunde bättre utnyttjas, än vad nu är fallet. Ur den synpunkten anser jag det vara. vår. plikt att i detta avseende se på framtiden och vad den fordrar av oss: en ingripande förenkling av områdesfördelningen Men jag skulle vilja gå ändå längre. De sakkunniga ha föreslagit upp- delning av skogarna i två olika grupper, eller dels i kronoparksrevir och dels 1 ecklesiastika revir. Visserligen hör den frågan närmast till ett senare av ERS RT ESSENS TSE RIS ondt SER LA SENS SKOGSPOLITIKEN OCH SKOGSARBETAREFRÅGAN. 367 dagens föredragsämnen, men jag kan 1 detta sammanhang icke underlåta att omnämna den. Det finns emellertid starka skäl, som tala mot en sådan uppdelning, men fullgoda skäl kunna även anföras mot en geografisk delning av reviren. Enligt min övertygelse finnes det endast e// sätt, på vilket denna fråga kan lösas, ex utväg, som främjar nyss anförda jordpolitiska synpunkter på samma gång som den för all framtid och till nationalekonomisk fördel löser detta spörsmål, och det är, att domänfonden övertager samtliga de all- männa skogarna och förvaltar dem som kronoparker. Detta förslag kan synas väl djärvt vid första påseendet, men kanske svårigheterna vid en närmare granskning skola visa sig överkomliga. Fördelarna av en sådan anordning skulle vara stora och obestridliga, nackdelarna mycket obetydliga. — Den svåraste stötestenen ha de sakkunniga redan undanröjt genom att klart och kraftigt påvisa nödvändigheten av det fria husbehovsvirkets borttagande. När detta en gång förr eller senare skett, har därmed den viktigaste historiska förutsättningen för de ecklesiastika skogarnas tillvaro såsom sådana bortfallit. Men hur skulle det då gå med kyrkofonden, den är ju beroende av sitt skogsinnehav? Jag vågar påstå, att kyrkofonden skulle kunna vara minst lika bra betjänad med att ha sina tillgångar 1 annan form än i en massa kringströdda och svårförvaltade småskogar. — Här vill jag inflika, att frågan om förvaltningskostnadernas fördelning mellan kronoparksrevir och ecklesiastika revir ingalunda är löst genom de sakkunnigas förslag. Detta gäller särskilt beträffande kostnaderna för distriktsstyrelserna och domänstyrelsen. — Nu måste erkännas, att vissa allmänna skogar på grund av sin natur icke skulle kunna Öövertagas som kronoparker, t. ex. de flesta allmänningar samt av enskilda personer till vissa församlingar eller till särskilda ändamål skänkta skogar. Dessa skulle dock i alla händelser komma att förvaltas och bok- föras på ett särskilt sätt. När sedan väl ett förvärv skett för domänfondens räkning av dit nu icke hörande allmänna skogar med de undantag, som jag nyss nämnt, skulle så mycket lättare en avrundning av områdena och ett avskiljande av olämpliga sådana kunna ske efter en fullt genomtänkt och målmedveten plan. Så före- kommer nu t. ex. ej sällan, att en kronopark och en prästskog ligga råi rå. Vad det har för betydelse för förvaltningens ordnande dels enligt det i betänkandet framförda förslaget och dels enligt den nuvarande ordningen och i än högre grad, om det här framlagda förslaget skulle tillämpas, behöver icke närmare påvisas. — Det skulle föra mig för långt att gå in i enskildheter hur saken skulle ordnas, visar det sig, att detta mitt förslag anses värt att omnämnas 1 meningsbytet, så kan det ju möjligen få den belysning, som kanske erfordras i en del punkter. De sakkunniga anse, att målet att varje skog skall få den bästa vård vin- nes säkrast, genom att den av dem föreslagna revirindelningen genomföres, och de anse även, att härigenom frågan om kostnadernas fördelning löses lättast. Det senare vill jag icke bestrida, men kanske det kommer att visa sig, att hela denna fråga, på sätt som jag här har antytt, skulle lösas bäst och i överensstämmelse med de stränga krav på arbetsbesparing och affärsmässighet, som nutidens ekonomiska lagar vill pålägga oss till båtnad för framtiden. Herr Ordf.: Innan jag lämnar ordet till nästa talare, skall jag be att få fästa uppmärksamheten på, att det nog är lämpligt, ifall någon av herrarna 368 DISKUSSION. tänker yttra sig i avseende å skogsarbetarefrågan och då inte särskilt vill skärskåda den i förhållande till de södra delarna av landet, dessa herrar ville uppskjuta sina yttranden, till dess vi hört jägmästare Holmgrens föredrag. Kanslirådet Tigerschiöld: Herr ordförande, mina herrar! Nu vill jag bara säga något om de ecklesiastika skogarna. De som voro närvarande vid ett föreningens sammanträde 1i fjol, då denna fråga behandlades, ha kanske i minnet, att jag då lade fram tanken att på ett eller annat sätt ställa de eckle- siastika skogarna under särförvaltning. Vidare berörde jag då tanken att arrondera de ecklesiastika skogarna under större komplexer och vidare också att icke blott låta de lokala förvaltningarna vara åtskilda, utan även uppåt hade jag tänkt mig en sådan ny särställd förvaltning för undvikande av den sammanblandning, som nu äger rum mellan olika myndigheter. Det är därför med största tillfredsställelse man har tagit del av detta synnerligen väl skrivna betänkande, som på samma gång det ger anvisning på nya vägar, på vilka kan vinnas större avkastning av de allmänna skogarna, upptar och tillmötes- går dessa reformplaner. Man har nämligen i betänkandet just gått till mötes de önskningar, som uttalades vid detta möte, i det man velat bereda plats för särskild ecklesiastik revirförvaltning och kastat fram tanken på särskild ecklesiastik skogsbyrå inom domänstyrelsen samt vidare med skärpa framhållit behovet av en arrondering. De ecklesiastika skogarna ha från och med den nya löneregleringen 1910 så att säga inträtt i ett nytt skede. De äro numera endast ekonomiska objekt för de särskilda församlingarna och för kyrkofonden, som har att i stort reglera alla löner och fylla bristerna i församlingarnas inkomster, som nöd- vändigtvis måste fyllas för betalande av prästernas avlöningar. De ha alltså blivit ekonomiska objekt. Man har således icke blott rättighet utan även skyldighet att se till, att förvaltningen av dem så ordnas, att de giva bästa ekonomiska resultat, detta till förmån för de särskilda församlingar, som fått dem av kronan eller enskilda till sin disposition, till fördel för kyrkofonden, till fördel för samhället och staten, som genom lag ytterst har ansvaret för de prästerliga avlöningarnas utgående. Alltså, vi ha här, gudilov får jag säga, för en viss grupp av de allmänna tillgångar, vi 1 vårt land äga, rättighet att lägga en verklig ekonomisk synpunkt på förvaltningen. Vi ha kommit så långt, att vi ha rättighet att göra det, men då ha vi också skyldighet att söka göra det, och det har varit min mening med den framställning til Kungl. Maj:t, jag i fjol gjorde i detta ämne. Kan det visas, att man kan vinna bättre ekonomiskt resultat med en förvaltning än med en annan, så är det vår skyldighet att söka genomföra den förvaltning, som ger det bästa ekonomiska resultatet. Jag har icke på något sätt velat föregripa utredningen och säga, att det är den eller den förvaltningen som är bäst, eller att det eller det systemet skall vara det enda saliggörande. Jag har ansett, att frågan först bör göras till föremål för en noggrann utredning; men visar den utred- ningen tydligt och klart, att en viss förvaltning är bäst, är det vår plikt att genomföra den. Det framkastades av den sista ärade talaren, att enklaste medlet vore, att icke blott de allmänna skogarna, allmänningar m. m., som redan nu stå under domänfonden, utan även andra, så också de ecklesiastika skogarna, skulle SKOGSPOLITIKEN OCH SKOGSARBETAREFRÅGAN. 369 komma under denna fond. Jag vill då beträffande de ecklesiastika skogarna säga, att vad han framhållit redan existerar. Kyrkofonden är just den eckle- siastika domänfond, som äger att disponera över alla dessa skogar, ty märk väl, att i den mån dessa skogar lämna mer avkastning, än som motsvarar husbehoövet, arrenderar kyrkofonden skogen av församlingen. Kungl. Maj:t bestämmer på grund av 19 $ 4 mom. det arrendebelopp, som kyrkofonden skall årligen betala till församlingen under en viss tidsperiod för avkastningen av denna skog. Sedan tar kyrkofonden avkastningen, den må vara större eller mindre, men den betalar som sagt arrendet. Varför måste man gå så tillväga? Jo, därför att församlingen måste få en bestämd siffra att röra sig med, när den skall bestämma det belopp, som skall uttaxeras på församlings- medlemmarna för bristens fyllande. Vi se alltså, att den vägen redan är inslagen, och det är just den väg, vi vilja fortgå på. Men just därigenom, att kyrkofonden egentligen blivit arrendatorn av all ecklesiastik skog, kan man också lättare fortgå just på arronderingsvägen. Jag lade också fram den tanken, att man, i stället för att ha små strödda ecklesiastika skogar, som äro svåra att förvalta, då de äro avlägsna från varandra, skulle samman- slå dem till stiftsskogar, i vilka varje församling fick sin del efter det värde den ingått i stiftsskogen, precis som i de gamla bysamhällena varje lott hade sin del av skogen. Genom att på detta sätt bilda stiftsskogar bevarar man hela skogskomplex, och, vilket jag anser vara viktigast, man bevarar åt kyr- kan, församlingen och prästerskapet skogens eget stigande kapital. Det kan väl icke vara rätt, att dessa, som skola av skogen bestrida prästernas avlö- ningar, icke skola få behålla skogarna utan bara utav dem få ut pengarna till avlöningarna. Pengarna stiga icke i värde, men skogen gör det, och då skulle de icke få: bli delaktiga av denna värdestegring! Nu ha dock en gång församlingarna av det allmänna fått rätt att disponera över dessa skogar, och då skola de också ha rätt att tillgodogöra sig det stigande värdet. Det är därför jag menar, att den rätta vägen icke är att förvandla skogen till pengar utan består däri, att de små skogskomplexen förvandlas till större, att man förvandlar skog till annan skog och låter församlingen behålla sin rätt till det stigande kapitalvärdet. Den väg som här nyss anvisades för alla sko- garna, är redan inslagen för de ecklesiastika skogarna. I så fall kan man ju säga, att den skogspolitiken varit modern. Skogschefen Carbonnier: Då den siste ärade talaren i viss mån motsatt sig och ville vederlägga, vad jag nyss yttrade om att vissa revir skulle för- valtas för sig, vill jag ytterligare påpeka, att jag nämnde, att det under nu- varande förhållanden är svärt att verkligen få ut ur de ecklesiastika skogarna, om det skulle bli särskilda revir för dem, det man begär att få ut av dem. Om en arrondering i den riktning, den siste ärade talaren nämnde, kan låta sig göra inom överskådlig tid, är det klart, att det blir fördelaktigt, att de ut- göra särskilda revir för sig, eftersom deti övriga avseenden skulle vara fördel- aktigt. Den största svårigheten ligger däruti, att det med särskild skogsarbe- tarestam för de olika skogarna blir besvärligt att övervaka arbetet. Kanslirådet Tigerschiöld: Nu berörde den sista ärade talaren skogsarbe- tarfrågan, men vill jag därtill återkomma senare, endast betonande, att för 3790 DISSKUSSION. visst arbete å de små ecklesiastika skogarna kan man ha att tillgå boställs- arrendatorerna och deras folk.! Skogschefen Carbonnier: Jag ber att få besvara den frågan senare, men anmäler redan nu avvikande mening från den siste ärade talaren. Generaldirektör Fredenberg: Herr ordförande, mina herrar! Jag kanske icke borde uttala mig i denna fråga, då kommittébetänkandet redan är remit- terat till domänstyrelsen för yttrande, men jag kan icke underlåta, att innan diskussionen avslutas få uttala den stora tillfredsställelse, med vilken jag läst kommitténs uttalande i fråga om det sätt, varpå inköp av skog och försäljning av kronoegendomar bör ske, nämligen att detta skall gå i arronderingens tecken. För domänstyrelsen har denna princip varit ledande åtminstone under de se- nare åren. Det är emellertid så, att riksdagen gång efter annan avslagit Kungl. Maj:ts på förslag av domänstyrelsen avlämnade propositioner om för- säljning av ensamt liggande kronoegendomar, oaktat dessa haft sådant läge, att man icke lämpligen kunnat genom inköp förvärva skogsmarker intill för erhållande av självständiga kronoparkskomplex, detta åtminstone så snart dessa kronoegendomar haft något mera skog. Det har på grund därav gått så långt, att Kungl. Maj:t vanligen icke velat gå fram med sådana propositioner, när någon, som haft att yttra sig i ärendet, avstyrkt förslag om försäljning. Jag tror, att jag icke missminner mig, då jag nämner, att det en gång till och med gällde en skog, som icke var större än 10 hektar. ! Senare under diskussion över skogsförvaltningen gav talaren närmare förklaring över vad han därmed åsyftat (se ett följande häfte). SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. ES An Behovet av fasta skogsarbetare på de norr- ländska kronoparkerna. I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 21 mars 1916. AV AND. HOLMGREN. Genom välvilligt tillmötesgående från denna förenings styrelse har jag blivit satt i tillfälle att inleda föreliggande fråga. Anledningen till att jag varit särskilt angelägen att upptaga den till diskussion är ej rent skoglig. Under senare tid har jag kommit att något syssla med frågan om Norrlands kolonisation. En ganska lång erfarenhet från olika delar av Norrland har lärt mig tro på, att ett grundvillkor för denna kolonisa- tion är beredande av sådant arbete vid sidan av jordbruksarbetet på kolo- natet, att en viss kontant minimiförtjänst kan av kolonisten erhållas. Vid gruvor, verkstäder och andra industriella anläggningar, kring större sam- hällen m. fl. platser gives tillfälle för erhållande av denna förtjänst. Men en kolonisation, som uteslutande stöder sig på dessa möjligheter till bi- förtjänst, blir givetvis mycket begränsad. Med stöd däremot av det ar- bete, som erbjuder sig i våra vidsträckta skogar, finnes enligt mitt för- menande mycket stora möjligheter till en mer allmän kolonisation. Även om jag skulle vara hågad att inleda frågan om denna kolonisa- tion, så är dock ämnet denna gång behovet av fasta skogsarbetare på kronoparkerna i Norrland och Dalarna, helt naturligt nedom odlings- gränsen. Jag är viss därom, att dryftande av frågan i denna församling ej blott kommer att bliva av största betydelse för den rationella skogs- vårdens införande över hela linjen, utan den kommer helt visst att som biprodukt lämna goda anvisningar för frågan om kronoparkernas kolo- nisation. Innan vi närmare ingå på föreliggande fråga, torde det vara nödvändigt att i största korthet dels redogöra för i vilken omfattning staten f. n. bedriver skogsvård inom ifrågavarande trakter, dels redogöra för tillgången på den arbetskraft, som för denna skogsvård står till buds. Da det vi- dare för bedömande av föreliggande fråga är nödvändigt att litet närmare 24. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916 SM AND. HOLMGREN. klargöra, vad framtiden bär i sitt sköte beträffande skogsvårdens utveck- ling, ämnar jag därefter framlägga mina åsikter och tankar i fråga om denna utveckling. De arbeten, som genom statens egen försorg för närvarande utföras på kronoparkerna, äro i huvudsak avverkning, skogsodling, dikning, väg- och byggnadsarbete. Vad då till en början angår avverkningsarbetet, utföres detta endast till ringa del medelst eget folk. Stora huvudmassan av virket säljes på rot, och avverkning och utdrivning ombesörjas av köparen med egna arbetare. År 1914 försåldes från kronoparkerna i Norrland och Dalarna 3,138,000 kbm. Härav voro endast 12,5 2 mer eller mindre bearbetade. Förädlingskostnaden nämnda år uppgick till i runt tal 1,200,000 kronor eller till 92 90 av bruttoinkomsten och 35 öre pr har produktiv skogsmark. Vad då angår de arbeten, som avse skogens föryngring och markens vård, till vilka arbeten hänföras skogsodling och hyggesrensning, dikning samt vägbyggnader, hava under år 1914 utgivits 430,980 kronor eller 3,3 Po av bruttoinkomsten och 12,7 öre pr har prod. skogsmark. Sålunda har under år 1914 till avverknings- och skogsvårdsarbeten utgivits tillsammans i runt tal 1,600,000 kronor eller 47,2 öre pr har och 12,5 Po av bruttoinkomsten. Den arbetskraft, som står skogsstaten till buds för utförande av allt detta arbete, utgöres dels av på kronoparkerna boende personer, dels av ortsbefolkningen samt av från andra orter kommande lösa arbetare. På kronoparkerna i Övre Norrland nedom odlingsgränsen och i Dalarna fin- nas enligt uppgift från vederbörande jägmästare sammanlagt 1,723 bebodda jordbrukslägenheter eller med andra ord 4,4 pr kv. mil. Den tätast bebyggda delen av området utgöres av Härnösands distrikt med 8,4 pr kv. mil, den glesast bebyggda är Övre Norrbottens distrikt med 1,;. Av dessa utgöres största massan av skogstorpare och odlingslägenhetsinnehavare. Att stora flertalet av dem är att påräkna för dessa arbeten på kronopar- kerna torde väl vara att antaga, ehuruväl de i många fall ej hittills visat sig härför hågade. Den huvudsakliga delen av det arbetsfolk, som staten disponerar för skogsarbete är sålunda arbetare från orten eller lösa arbetare från andra orter. z För att få en något så när tillförlitlig uppgift om tillgången till arbets- kraft på kronoparkerna har jag härom tillskrivit samtliga revirförvaltare i Norrland och Dalarna. Av de ofta nog mycket utförliga svar, som 68 jägmästare med stort tillmötesgående lämnat mig, framgår, att till- gången till arbetskraft är för liten inom halva antalet revir och tillräcklig in- om övriga. I tre av dessa fall ha jägmästarna med tvekan avgivit sina svar. BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA. 373 Vid det möte, som de s. k. kolonisationssakkunnige i höstas hade med överjägmästarna i de dåvarande 5 nordligaste distrikten, förklarade samt- liga med en mun, att brist på arbetskraft för nuvarande skogsarbeten mer allmänt förelåge. Det torde sålunda få anses fastslaget, att en ganska avsevärd brist på arbetare även för den relativt ringa arbetskvantitet, som under nuvarande förhållanden utföres på kronoparkerna i Norrland och Dalarna, föreligger, en omständighet, som är väl värd allt beaktande, då den helt visst högst menligt inverkar på skogsvården liksom även på arbetsprisen. I allmänhet torde man ha den uppfattningen, att den övervägande största delen av kronoparkerna är särskilt ogynnsamt belägen med hän- syn till möjligheterna för virkets tillgodogörande. I viss mån är även detta riktigt, men under senare år hava förhållandena genom nya flott- leders anläggning, gamlas slutamortering, antagande av lämpligare grun- der för uttaxering av flottningskostnaderna, järnvägars byggande m. m., avsevärt förbättrats. För att emellertid erhålla en inblick i dessa förhållanden hava de s. k. kolonisationssakkunniga inhämtat en del upplysningar från vederbörande revirförvaltare rörande möjligheterna för rationell, intensiv skogsvård på kronoparkerna i Norrland och Dalarna. Dylika möjligheter ha ansetts förefinnas, där en minsta toppdimension av 3 a 3 '/> tum för gran och 4 tum för tall kan avsättas. Sedan de inkomna uppgifterna bearbetats och sammanställts, visar det sig, att samtliga kronoparker i Norrland och Dalarna nedom odlings- gränsen omfatta en totalareal av 3,895,117 har. Härav anse vederbörande jägmästare, att 2,085,054 har eller 53 0 för närvarande ligga så till, att rationell, intensiv skogsvård där kan bedrivas. Vidare har ansetts, att inom loppet av närmaste 10 år denna areal helt säkert kommer att ökas med minst 639,393 har. Sålunda skulle inom 10 år ej mindre än 70 PN av hela totalarealen kunna vårdas på ett fullt tillfredsställande sätt. Nu kan den frågan med skäl framställas: utnyttjas då dessa förut- sättningar för intensiv skogsvård? Ett obetingat nej måste bliva svaret. Utvecklingen och förbättringen av avsättningsmöjligheterna har försiggatt så oerhört hastigt, att skogsvården ej hunnit med. Det torde därför med allra största skäl kunna påstås, att därest ratio- nell, intensiv skogsvård i norrlandsskogarna eftersträvas av statsmakterna, och förutsättningarna för införande av dylik vård förefinnasi den grad, jag efter vederbörande lokalförvaltningars utsago här nyss angivit, blir den kommande utvecklingen, jämförd med senare tiders, helt enkelt storartad. De under senare år förbättrade avsättningsförhållandena hava möjlig- gjort tillvaratagande av väldiga virkesmassor, som tillförene ej ägt värde. 374 AND. HOLMGREN. Vidsträckta områden, från vilka endast de grövre dimensionerna kunnat uttagas, ha nu kommit i det förmånliga läge, att även de minsta sorti- ment där kunna vinna avsättning. Detta, jämte virkesprisens stegring, har medfört en avsevärt ökad avverkning från kronoparkerna. Från att de försålda skogseffekterna år 1911 uppgingo till 2,581,701 kbm., stego de år 1914 till 3,138,321 kbm., vilket innebär en ökning av 21 70. Utan minsta tvivel kommer denna stegring i avverkningsbeloppet ännu någon tid att fortfara. Då emellertid denna virkesmassa långt överstiger sko- gens årliga tillväxt, bedrives här sålunda en ej obetydlig överavverkning. Men denna forcerade avverkning är absolut nödvändig för tillvaratagande av det överåriga, skadade, torkande och ruttnande skogskapital, som bildar så stor del av våra nuvarande norrlandsskogar. Allt för hastigt får dock denna virkesmassa av åtskilliga skäl, på vilka jag här ej äm- nar ingå, ej avverkas, men då en stor del av kapitalet varken tillväxer eller förbättras utan snarare tvärtom, bör det givetvis ej för länge över- hållas. Genom studium av en del nyare hushållningsplaner har jag fått den uppfattningen, att om den i dessa tillämpade avverkningspolitiken för framtiden följes, stora huvudmassan av de gamla urskogarna äro för- svunna om 40 å 50 år, i många fall ännu tidigare. Att denna forcerade avverkning särskilt i en tid med stigande virkes- priser skall tillföra staten allt större belopp, säger sig självt. Sålunda uppgingo skogsförsäljningsmedlen från kronoparkerna i Norrland och Dalarna år 1915 till, 19,450,590 kr. mot g,117,170 kt. ar 191000FPa dessa 5 år hade sålunda bruttoinkomsten mer än fördubblats. Allt ty- der sålunda på, att inkomsterna från statsskogarna dels komma att avse- värt ökas under närmaste år, dels komma att rikt flöda under en period av dord. SOA. Men efter denna period av sötebrödsdagar kommer helt visst en lång svältperiod, en period, som blir så mycket längre och så mycket känn- barare i samma mån, vi under dessa feta år mindre bekymrat oss om vidtagande av nödiga markförbättrings- och föryngringsåtgärder. För- hållandet torde vara omvänt på kronoparkerna i södra Sverige. Om dem kan man säga, att de just genomgått denna period av hårda år Nu kommer tvivelsutan avkastningen från dem att stadigt och varaktigt stiga. Min mening är sålunda, att en sund skogspolitik går ut på, att alla grundförbättringar, som en ekonomisk skogsvård fordrar, utföras under de rika åren, då inkomsterna flöda som starkast. Att man under såväl goda som dåliga tider bör sörja för en betryggande återväxt, torde väl få anses självklart. Då avsättningsförhållandena redan nu förbättrats så avsevärt, som förut BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA. 375 nämnts, följer därav, att ett fullt rationellt avverkningssätt kan i vidaste utsträckning införas. Från den planlösa blädningen och alla avarter av denna urform, vilka alla hava det gemensamt, att de äro mer eller min- dre olämpliga för huvudmassan av våra nuvarande norrlandsskogar, kan man inom närmaste framtiden, utan att nödgas kvarlämna allt för mycket virke i skogen, införa trakthuggningsmetoder inom ”/, av hela krono- parksarealen. Vilken roll detta förhållande spelar för våra skogars för- yngring och framtida bestånd kan ej underskattas. Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet säger i Kungl. Maj:ts proposition till inne- varande års riksdag angående driftkostnaderna under år 1917 för sta- tens domäner, att »denna avverkningsform (trakthuggningen) kommer att med den ökade möjligheten att avsätta smärre dimensioner även i övre Norrland få en efter hand allt mer stegrad användning». Kommer nu denna stegrade användning att stegras så mycket, att den omfattar all den mark och alla de skogsbestånd, där huggningsmetoden avgjort är den mest förmånliga, ja då, mina herrar, men först då, är norrländska kronoparkernas föryngring och framtida bestånd fullt betryggade. Men nås genom trakthuggningens införande i vidaste omfattning detta resul- tat, så nås det ej utan uppoffringar. Huru stora belopp, som för framtiden komma att erfordras till huvudtiteln skogsodling och hyggesrensning, är naturligtvis omöjligt att säga, men helt visst kommer detta konto att av- sevärt ökas. I medeltal för åren 1913—15 offrades för skogsodling och hyggesrensning inom de 5 nordligaste distrikten 3,9 öre pr har produktiv skogsmark eller 0,3 70 av bruttoinkomsten. Då trakthuggningsmetoden i stort ej ännu vunnit tillämpning i dessa skogar, är det ej heller begärligt att större summor skulle nedläggas på dylika arbeten. Innan en kultur över huvud kan utföras, bör det i allmänhet finnas ett hygge eller annat kalt område. — Om vi se efter, hur förhållandena gestalta sig på skogar, där trakthuggningsmetoden i många år tillämpats, finna vi, att de sum- mor, som årligen offras på dylika arbeten, äro avsevärt mycket högre. Sålunda drogo dessa arbeten på Västra distriktets kronoparker i medel- tal för perioden 1913—15 ej mindre än 63 öre pr har prod. skogsmark eller 3,4 0 av bruttoinkomsten. Om nu föryngringsförhållandena voro lika goda i Norrland som på Västra distriktet och icke tvärt om skulle med trakthuggningens införande på kronoparkerna i Norrland omkostna- derna för dessa arbeten, som i medeltal för åren 1913—1353 uppgingo till 133,000 kronor om året, stiga till omkring 2 millioner årligen. Då vi i Norrlandsskogarna, särskilt inom de trakter, där marken är mindre pro- duktiv, i stor omfattning ännu så länge få nöja oss med den mindre snabba och mer ofullständiga föryngringen på naturlig väg, kan det åt- minstone för närvarande av denna anledning ej gärna bliva tal om att 376 AND. HOLMGREN. nedlägga så stora summor, som anförts. Emellertid vill jag nämna, att kulturkostnaderna på Bräcke revir inom närmaste år, sedan för kultur mogna hyggen anordnats, komma att uppgå till omkring 50 öre pr har. Att utgifterna till skogsodling och hyggesrensning i förhållande till en så stor bruttoinkomst som 1915 års på 19 mill. kan och bör uppgå till upp mot 8 6, anser jag alls icke otroligt. Se vi så på frågan om torrläggning av sankmarker, kommer framtiden med största visshet att medföra en ofantlig ökning av hittills för detta ändamål nedlagda medel. Vilken roll spela då dessa sankmarker i våra skogar? Ja, därom vet ju ingen något bestämt. En rationell planläggning av dessa arbeten för- utsätter då först kännedom om sankmarkernas ytvidd. Någon statistik häröver finnes ej, och någon sådan, som kan göra anspråk på full till- förlitlighet, kan ej heller upprättas, förr än alla skogar äro kartlagda. För att emellertid få en ungefärlig föreställning härom, har jag låtit an- ställa en enkel sannolikhetskalkyl över dessa sankmarkers areal znedom od- lingsgränsen. Såsom provytor har jag uttagit en något så när represen- tativ skog inom varje revir, dock har jag i brist på dugliga bestånds- beskrivningar ej lyckats få uppgifter från tvenne revir i övre Norrbotten. Ur tillgängliga beståndsbeskrivningar ha sen uttagits och sammanställts arealsiffror för myrar och kärr samt för försumpad skogsmark. Då emel- lertid i beståndsbeskrivningarna, särskilt de äldre, fullt jämförliga beteck- ningssätt för särskilt den försumpade marken ej alltid använts, har jag varit nödsakad bortse från sådana uppgifter, som ej varit fullt tydliga. Följden härav har blivit, att siffran på den försumpade skogsmarken är att betrakta som ett minimum. De sammanlagda provytornas areal upp- går till omkring 7 7 av hela kronoparksarealen nedom odlingsgränsen. — Enligt denna utredning uppgår arealen myrar och kärr till sammanlagt 838,8300 har och den försumpade skogsmarken till 207,800 har eller till- sammans 1,066,700 har. Av denna areal ligga c:a 450,000 har i övre Norrbottens distrikt, sålunda 42 4 av hela arealen. I de övriga delarna av Norrland och Dalarna utgöras omkring 20 9” av myrar, kärr och försumpad skogsmark. Nu är det väl tydligt, att en rationell, intensiv skogsvård fordrar, att dessa marker skola torrläggas, en stor del av myrarna och kärren för att rädda kringliggande fast mark för fortsatt försumpning, andra myrar och kärr som ock försumpad skogsmark för dessa områdens försättande 1 produktivt skick. Men säger någon, en hel del av dessa marker kunna ej torrläggas, andra äro av den art, att de i överskådlig tid ej kunna bära skog, även om de torrlades. Ja, detta är sant, men hur stor pro- cent är nu av denna beskaffenhet? Åter en fråga, som ej kan besvaras, BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA. SE detta av den anledning, att man vid upprättande av hushållningsplaner för de olika skogarna i allmänhet ej verkställt de för bedömande av denna fråga erforderliga undersökningarna. Att emellertid de norrländska my- rarna äro mycket godartade — långt bättre än torvmarkerna i södra Sverige — och i-allra flesta fall tjänliga för skogsbörd, därför tala alla de vackra resultat av dikning, som jag själv varit i tillfälle att se på olika platser i Norrland. Skogslitteraturen omnämner även ctt stort antal dvlika exempel. Att det även lönar sig att dika myrar för skogsbörd, lär väl ingen betvivla, i all synnerhet som man har skäl att antaga, att virkesprisen alltjämt komma att även under normala förhållanden avsevärt stegras. Och ses saken från nationalekonomisk synpunkt, lider väl ej ringaste tvivel, att det är vida förmånligare, även med dryga kostnader, att sätta dem i skogbärande skick, än att låta dem ligga för fäfot som nu. Och att statsmakterna redan sedan länge varit av den uppfattningen att dessa marker böra torrläggas, visar det faktum, att sen år 1886, då dikningarna började på kronoparkerna, staten nedlagt 2,617,407 kr. på dylika företag. I denna summa ingar dock i allmänhet dikningsperso- nalens avlöningar m. m. Sedan år 1900 har riksdagen för ändamålet årligen anslagit 150,000 kronor. — Om nu den sålunda dikade marken fullständigt torrlagts, vilket jag beräknar drager minst omkring 70 kr. pr har, hur stor areal skulle då vara torrlagd på kronparkerna? Jo, cirka 37,400 har svarande emot 3,; ”o av hela sankmarksarealen. Under an- tagande att hela den förut angivna arealen bör och kan torrläggas, skulle sålunda till dikning återstå cirka 1,029,300 har. I medeltal för åren 1913—15 har på dikning nedlagts 164,587 kronor i Norrland och Da- larna eller 1,1 20 av bruttoinkomsten. Skulle man fortsätta med denna takt, skulle det alltså åtgå omkring 440 år för torrläggning av hela area- len. Även om man med rätta antar, att mycken mark ej kan eller bör torrläggas, säger det sig självt, att det är absolut orimligt att fortsätta på samma sätt som hittills. Att vi, som dock skördat och alltjämt skörda vad århundraden sammansparat och jämt för ingenting skänkt oss, skola på våra efterkommande i många led överlåta omsorgen om dessa mar- kers försättande i produktivt skick, är väl någonting, som ej kan försva- ras. Vore det så, att skogarna ej gåve något överskott, vore ju intet att säga härom, men då inkomsterna mer än fördubblas på en så kort period som 5 år, utan att åtgärderna för skogens föryngring och mar- kens förbättring i nämnvärd grad ökas, då ställer sig frågan helt annorlunda. Om vi sålunda antaga den principen som riktig, att övervägande delen av alla grundförbättringar på skogarna böra utföras under den tidsperiod, då in- komsterna flöda rikligt, ja, då böra dikningsarbetena utföras under en tids- period av låt oss säga minst 50 år. Om det nu antages, att endast 70 "4 av 378 AND. HOLMGREN. hela den nu odikade sankmarksarealen kan och bör dikas, och att detta skulle ske på 50 år, skulle erfordras omkring 1,400,000 kr. årligen eller om- kring 7 Yo av 1915 års bruttoinkomst om 19 millioner. Till vägbyggnader offrades för åren 1913—15 i medeltal 57,788 kro- nor eller 1,7 öre pr har prod. skogsmark och 0,4 70 av bruttoinkomsten. Var och en som något känner våra norrländska skogar måste medgiva, att skall där införas rationell, intensiv skogsvård över hela linjen, erfordras ett mångdubbelt belopp. Slutligen några ord om statens förädling av virket. Som förut är nämnt avverkar, utdriver och kolar staten för närvarande endast en ringa del av allt virke, som försäljes. År 1914 förädlades sålunda 12,6 NY av hela den försålda kubikmassan på kronoparkerna i Norrland och Dalarna. Under det den förädlade virkesmassan nämnda år uppgick till 6 240 på Skellefteå distrikt, steg den på mellersta Norrlands till 20 och på Gävle- Dala distrikt till 24 0. Från år 1910 till 1914 har virkesförädlingen ökat på alla de norrländska distrikten, på Umeå distrikt minst med 3,7 2, på Mellersta Norrlands mest, med 22 4, allt i förhållande till re- spektive års försålda kubikmassor. Visserligen förädlas sålunda en rela- tivt ringa del av hela kubikmassan, men en bestämd tendens till ökning av denna förädling förefinnes dock. Ser man så till, huru förhållandena i södra Sverige gestalta sig, så visar det sig, att 66,, 20 av hela den för- sålda kubikmassan år 1914 upphöggs och förädlades på Bergslagsdistriktet och ej mindre än 83,9 /o på Västra distriktet. Om nu ej hela eller ens större delen av årsavverkningen i framtiden kommer att upparbetas på de norrländska distrikten, torde det väl ej få anses osannolikt, att denna för- ädlingsverksamhet i framtiden kommer att ökas ganska avsevärt. Sålunda skulle till skogsodling, dikning och vägar i framtiden komma att åtgå minst 16,; ”o av den bruttoinkomst på 19 millioner, som kro- noparkerna i Norrland och Dalarna gåvo sistlidna år eller i runt tal 3,200,000 kronor. Skulle nu utvecklingen under närmaste år gå i av mig antydd rikt- ning, och sålunda de förutsättningar, som nu och inom 10 år anses före- ligga för en rationell, intensiv skogsvård, fullt utnyttjas, då torde det få anses självklart, att mycket kraftiga åtgärder måste vidtagas till anskaf- fande av den väldiga ökning i arbetskraft, som härför erfordras. Det säger sig självt, att hvad som då erfordras är ej blott skogsarbetare utan även en högst betydande förstärkning av såväl den förvaltande som den bevakande personalen. Behandlande av denna sida av frågan faller dock utom ramen för detta föredrag. Klart är, att den arbetskraft, som nu står staten till buds, bortsett från att den är otillräcklig, är både dyrbar och mindrevärd. Som förut BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA, 379 är nämnt, utgöres den i huvudsak av ortsbefolkningen och löst, kring- strykande folk. Då de ofta mycket vidsträckta kronoparkskomplexen äro så ytterligt glest bebodda, att det, som jag förut nämnt, i genomsnitt ges endast 4,, bebyggelser pr kvadratmil, blir följden härav, att arbetarna måste tillryggalägga långa vägar till och från arbetsplatsen. Att i sista hand arbetsgivaren får betala dessa resor, säger sig själft. Jag misstän- ker, att en utredning i detalj av denna fråga för något enstaka revir med vidsträckta kronoparker och ringa folkmängd skall ge till resultat rätt anmärkningsvärda siffror. Men det är ej blott arbetarnas resor, som fördyra arbetet. Den rådande, mycket stora bristen på körvägar upp på skogarna fördyrar i allra högsta grad provianteringsförhållandena. Den som lett skogsarbeten i norrlandsskogarna, vet allt för väl, vad transport av proviant drager, då den skall bäras. För att belysa de svårigheter, som i dessa skogar kunna vara och ofta äro förknippade med skogs- arbetet vill jag andraga ett exempel. Storlandets revir i Övre Norrbottens distrikt omfattar omkring 9,2 kv.-mil kronoparker. På denna areal äro på en och samma trakt bo- satta summa 6 familjer och sålunda 0,6 pr kvadratmil. Inom reviret fin- nas ytterligare 55 bosättningar. Större delen av dessa utgöres av bolags- arrendatorer och kunna endast i mindre utsträckning vara att påräkna för arbete på kronoparken, detta enligt meddelande från jägmästaren. Om man bortser från att järnvägen Boden— Gällivare till en sträcka av c:a 3 km. faller inom reviret, finnes, med undantag av en c:a 35 km. läng, hart när oframkomlig väg, ej en fot ordentlig körväg. Av kronoparks- arealen kan nu 1,5; kv.-mil vårdas fullt intensivt, och revirförvaltaren be- räknar att inom 10 år kunna ytterligare 2,3 kv. mil bliva föremål för likartad vård. Det torde väl ligga i öppen dag, att de skogsarbeten, som under så- dana förhållanden till äventyrs kunna utföras eller måste utföras, komma att ställa sig mycket dyrbara för staten. Jag nämnde nyss, att den arbetskraft, som för närvarande står staten till buds, är mindervärdig. Om man bortser från timmerdrivningsarbetena, med vilka så gott som varje norrlänning sen barndomen är fullt förtro- gen, är tillgången på dugliga arbetare för övriga arbeten såsom skogs- odling, beståndsvård, dikning och vägbyggnad synnerligen begränsad. Det ligger för övrigt i sakens natur, att, då revirförvaltaren för dessa synnerligen viktiga och ofta ömtåliga arbeten är tvingad att ta första bästa arbetare, som erbjuder sina tjänster, resultatet måste bliva allt annat än gynnsamt. Visserligen söker man nog på de flesta revir att få till stånd en stam av dugande arbetare, men det har visat sig, att så snart för- månligare arbete, även för en kortare tid, erbjuder sig, är det ej möjligt 380 AND. HOLMGREN. att kvarhålla dem. En ständig rekrytering av denna stam blir följden och därmed självfallet mindre värdefulla arbetsprestationer. Därtill kom- mer, att mer tillfälliga arbetare i allmänhet ej låta sin ansvarskänsla verka så, att de lägga sig vinn om att utföra ett gott arbete. Därför är även absolut nödvändigt, att från arbetsledningens sida övas en mycket detal- jerad och följaktligen dyrbar kontroll över dessa arbetare. Ett relativt stort antal arbetsledare — kronojägare — är därför av nöden, då lös arbets- kraft anlitas. Åtskilliga andra olägenheter av användande av dylik ar- betskraft kunna anföras, men det sagda må vara nog. Om man emellertid studerar arbetareförhållandena inom de delar av vår världsdel, där sedan längre tid en intensiv, rationell skogsvård bedrivits, finner man överallt, att ledningens strävanden gått ut på, att för skogs- bruket förskaffa en stam av vid skogen mera fast knutna arbetare. Så är fallet å statsskogarna i Tyskland, Österrike, Frankrike och Danmark, så är även förhållandet inom åtskilliga revir i södra och mellersta Sve- rige liksom på många enskilda skogar. Skogssakkunniga för södra Sverige ha även beaktat frågan och framhållit vikten av, att skogsarbetet »i stör- sta möjliga omfattning utföres av å skogarna bofasta arbetare». För detta ändamål anse de sakkunniga, att det på varje skog bör anordnas så många arbetarelägenheter, att den jämna arbetstillgången året runt täckes av brukarnas å dessa lägenheter arbetskraft. Men, säger kanske någon, dessa de sakkunnigas uttalanden gälla en- dast södra och mellersta Sverige, d. v. s. landet upp till Dalälven. De kunna icke tillämpas på skogarna norr om denna älv. Och varför? Jo, naturligtvis av den anledning, att skogsförhållandena däruppe skulle vara så olika med samma förhållanden söder om älven. Men är detta då riktigt? Bildar i verkligheten Dalälven en gräns, genom vilken landet uppdelas i tvenne ur skogssynpunkt så skarpt åtskilda delar? Ja, det veta vi alla, att denna sats drivits 1 långliga tider. Och senast har GUN- NAR ANDERSSON i en uppsats i » Skogen» väckt frågan till liv. Att en kli- matgräns ur vetenskaplig synpunkt kan och bör dragas efter Dalälven av bland annat den grund, att eken och kräftan där upphöra att upp- träda mer allmänt, torde väl ej behöva bestridas. Att däremot denna älv utgör en gräns för skogens produktionsmöjligheter, som Gunnar Andersson säger, därom torde meningarna ännu så länge med rätta få anses delade. Jag påstår nämligen för min del, att denna sats icke är bevisad. Att barrträden med nödvändighet skola bära sig åt på likartat sätt som eken och kräftan, synes mig långt ifrån visat. När en gång i framtiden Bräcke, Östersunds och Härnösands m. fl. revirs långt norr om Dalälven belägna skogar få den skötsel och vård, som erfordras för en rättvis jämförelse med skogarna söder om Dalälven, skall den, som BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA. 381 den tiden lever, högst sannolikt få se, att dessa skogar ej stå de senare så långt efter, att det ej skulle löna sig att flytta Dalälven såsom pro- duktionsgräns långt norr om dem. De unga och medelålders bestånd, som nu finnas på många platser inom dessa revir, giva ganska otvety- diga antydningar härom. Det må nu förhålla sig huru som helst med denna fråga, visst är dock, att denna ekens och kräftans vändkrets stän- digt och jämt utgjort ett av de mest svårartade hindren för införande av mer rationella metoder för skogarnas vård och skötsel i Norrland och Dalarna. Den är därför, enligt min mening, väl värd den alltför stora uppmärksamhet, här kommit den till del. Om jag sålunda ej finner någon avsevärd skillnad i skogsförhållandena norr om Dalälven upp mot Västerbotten, jämförda med samma förhållan- den söder om samma älv, kan jag ej heller finna annat, än att de slut- satser, till vilka de skogssakkunniga för södra Sverige kommit beträffande behovet av fasta skogsarbetare där nere, i lika hög om ej högre grad gälla åtminstone stora delar av Norrland och Dalarna. Den skogsman, som mig veterligt, först bragte frågan om anställande av fasta arbetare på tal, för så vitt det gäller Norrland, var framlidne jägmästaren HARALD WEDHOLM. År 1907 vid Norrlands skogsmannaför- bunds årsmöte i Sollefteå upptog han frågan till diskussion genom in- ledande av ämnet »egnahemsfrågans betydelse för åstadkommande av rikligare tillgång på bättre kvalificerade arbetskrafter för skogarnas sköt- sel». Samma föredrag hölls av WEDHOLM året därpå vid Föreningens för skogsvård i Norrland årsmöte i Östersund. Efter att starkt framhållit att »våra vidsträckta skogsvidder icke på långt när kunna givas den skötsel de fordra med den arbetskraft, som därtill står oss till buds», påpekade WEDHOLM nödvändigheten av skogsarbetarefrågans lösande ge- nom anställande av fasta skogsarbetare på skogarna. »Nedsättande av fasta skogsarbetare på därtill lämpliga platser i skogarna medför icke blott för framtiden den erforderliga kvantitativa ökningen i arbetskraft, utan den på sådant sätt alstrade, kontinuerligt tillgängliga arbetskraften har givetvis alla förutsättningar för att även bliva fullt kvalificerad för de mera grannlaga arbeten, som inga i skogsskötseln», ansåg WEDHOLM vidare. Emellertid har frågan sen WEDHOLMS tid varit vilande, ehuruväl den ofta dryftats man och man emellan. För att erhålla en uppfattning, huru frågan nu ligger till bland dem, som ha sig anförtrodd den närmaste vården om kronoparkerna, har jag tillställt samtliga revirförvaltare i Norrland och Dalarna den frågan, vilka atgärder de anse erforderliga för mötande av den inom många revir nu och så gott som överallt i närmaste framtiden uppträdande bristen på skogsarbetare. Om de 3539 svar, som hittills ingått, sammanställas, er- 382 AND. HOLMGREN. hålles följande resultat: 4 revirförvaltare anse att inga särskilda åtgärder böra vidtagas, »allt är bra som det är» '6 tänka sig anskaffa folk från andra orter, under det att 2 anse att medlet att lösa frågan är, att höja dagspenningen. Övriga 47 slutligen anse (två dock med tvekan), att frågan löses genom underlättande av bosättning på skogen antingen genom anställande av fasta arbetare eller genom upplåtelser av odlings- lägenheter. Av sistnämnda 47 anser en del vidare, att uppförande av lämpliga arbetarebostäder för den lösa arbetarestammen och anordnande av goda körvägar upp på skogarna i hög grad komma att bidraga till frågans lösning. Vid ett möte mellan de s. k. kolonisationssakkunniga och överjäg- mästarna i de 5 förutvarande nordligaste distrikten förklarade samtliga överjägmästare att den enda utvägen till erhållande av nödig arbetskraft för skogsvården var att i en eller annan form anställa på skogen bo- ende, fasta arbetare. Visserligen kan givetvis, i enstaka fall, den nödiga arbetskraften erhållas genom förbättrade kommunikationer, bättre bostäder ute på skogarna 0. s. v., men i det stora hela torde arbetarefrågan ej kunna lösas på annat sätt än genom anskaffande av en på skogen boende stam av arbetare, vilka erhålla sin utkomst dels såsom jordbrukare av jorden, dels såsom skogsarbetare av skogen. Jordbrukaren-skogsarbetaren till- godoser skogsbrukets behov av dragare och förser sig själv och de lösa skogsarbetarna, som självfallet alltid komma i viss utsträckning att er- fordras, med en del av deras förnödenheter; skogsarbetaren-jordbrukaren skänker skogsbruket en ryggrad av skolad, måttligt dyrbar arbetskraft, förutan vilken en rationell, intensiv skogsvård aldrig är möjlig. Men på vad sätt skall nu denna arbetskraft kunna anskaffas, under vilka former skall jorden upplåtas, huru stor jordareal skall tilläggas varje lägenhet, vilka garantier bör staten fordra, för att en viss kvantitet skogsarbete även utföres av dessa arbetare? Se där några frågor, som tåla att tänka på. Innan vi närmare gå in på dessa frågor, torde vara lämpligt att i kort- het redogöra för de villkor, under vilka jordupplåtelser på kronoparkerna nu äga rum, och hur detta system verkat. Som bekant beslöt 1891 års riksdag att upplåta odlingslägenheter, s. k. skogstorp, på kronoparkerna i Norrbottens län. År 1909 beslöt riksdagen, att dylika torp skulle få anläggas på kronoparker och överloppsmarker i de sex nordliga länen. Nu gällande villkor för upplåtelse av dessa torp och odlingslägenheter äro i huvudsak följande. Varje ordentlig och arbetsam person, som icke förut äger en så stor egendom, att han därå kan föda en familj, äger själv utvälja sig ett odlingsbart område, som, sedan dess lämplighet för VV BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA. 383 ändamålet styrkts av i jordbruk kunnig person, upplåtes på 50 års ar- rende. I regel får den odlingsbara marken ej överstiga 6 har. Under de 15 första åren upplåtes området avgiftsfritt, men skall under denna tid byggnader efter fastställd ritning uppföras, varjämte minst I har jord skall odlas. Som odlingshjälp utfår torparen 750 kr. i olika repriser, se- dan olika arbeten utförts. Dessutom erhålles fritt virke till byggnader och vedbrand m. m. F.o. m. 16:de besittningsåret erlägges ett arrende, beräknat efter 3,6 0 dels av lägenhetens kapitalvärde vid tiden för upp- låtelsen, dels av nyssnämnda 750 kr. Arrendesumman torde i allmänhet uppga till omkring 30 kr. Hur har nu detta system verkat? Sedan år 1891 ha uppstått 1,305 torp och odlingslägenheter. Under första tiden gick det ganska trögt med anläggning av torpen, men från år 1913, då arrendevillkoren något förbättrades, ha upplåtelserna gått i allt hastigare tempo. Då emellertid den intensiva skogsvården, som i dag kan lägga 2,100,000 har eller 53 0 av statens hela kronoparksareal i Norrland och Dalarna nedom odlingsgränsen under sitt herravälde, självfallet fordrar en ofant- ligt mycket snabbare bosättning å skogarna och särskilt å vissa skogar, är nyssnämnda system på långt när ej tillräckligt för tillgodoseende av skogsvårdens krav på ökad arbetskraft. Och detta i all synnerhet som det inom många revir visat sig hart när omöjligt att kunna påräkna dessa torpare vid arbete på kronoparkerna. Detta system synes sålunda ej enbart vara att bygga stort på för framtiden. Det system, som då ligger närmast till hands, och som skulle kunna tänkas från ren skogsvårdssynpunkt erbjuda större företräden, är tvivels- utan systemet med fasta arbetare, sådant som de skogssakkunniga för södra Sverige fixerat det. Som vi alla veta, går detta system ut på s-årig upplåtelse av en min- dre jordareal, på vilken nödiga byggnader äro uppförda. Arbetaren till- förbinder sig att mot överenskommet pris utföra skogsarbete i vidaste omfattning, under det staten även garanterar honom fullt upp av arbete. Att detta system kan vinna full tillämpning i södra Sverige med dess utvecklade jordbruk, från vilket skogsarbetarna lätteligen kunna få de produkter, som hans lilla jordbruk ej kan ge honom, säger sig själft. Annat är förhållandet i Norrland. Där fordras ovillkorligen, att skogs- arbetaren av jorden kan erhålla alla de jordbruksprodukter (med undan- tag av den mesta säden), som erfordras för hans hushåll. Eljest skulle han vara nödsakad att för dryga kostnader anskaffa dessa från den ofta nog mycket långt avlägsna bygden. Följden härav bleve, att den fasta arbetskraften ej bleve billigare än den lösa, möjligen tvärtom. Under sådana förhållanden bör det odlingsbara området, som skall tilldelas varje 384 AND. HOLMGREN. arbetare, enligt min mening uppgå till 3 å 5 har, varierande allt efter belägenheten, jordmånens beskaffenhet o. s. v. Den huvudsakliga delen av området borde utgöras av lättodlad myr, vilken skulle torrläggas på statens bekostnad. Fastmarken skulle tilläggas stället endast för bygg- nadsplats och en mindre åker till potatis- och sädesodling. Byggnaderna på lägenheten skulle givetvis uppföras av staten. Att överlämna detta åt skogsarbetaren medför ofelbart, dels att han under de första åren i de flesta fall är mindre att påräkna för arbetet i skogen, dels att byggnaderna bliva mycket underhaltiga. Lägenheten skulle upplåtas å arrende, exempelvis för 20 år, och arrendatorn skulle årligen erlägga ett belopp av 3,6 0 på kostnadssumman för byggnadernas uppförande jämte kostnaden för myrmarkens torrläggning. Vedbrand och annat hus- behovsvirke skulle erhållas efter anvisning och utsyning på kringliggande kronopark. Om en skogsarbetare med en jordupplåtelse av förenämnd typ för jordbrukets skötsel skulle behöva disponera högst 100 dagar något så när jämnt fördelade under året, vilket ej torde vara osannolikt, skulle så- lunda omkring 200 dagar kunna disponeras för skogsarbete. Han hade sålunda att påräkna en ungefärlig inkomst från detta arbete av 800 kr. om året, vilket jämte den avkastning, jorden gav honom, väl skulle kunna anses tillräckligt. Staten skulle givetvis å sin sida förbinda sig att tillhandahålla det erforderliga arbetstillfället. Men skulle nu dessa arrendatorer vara att påräkna såsom fasta arbe- tare på skogen, utan att särskilda bestämmelser härför infördes i kon- trakten? Att man i södra Sverige anser det nödvändigt, att i kontrakten i detalj fastlå arbetarnas arbetsskyldighet, synes mig ganska klart. I landsdelar, där tillgången på större och mindre samhällen, industriella anläggningar e. d. är mycket riklig, är lockelsen att övergiva arbetet i skogen givetvis mycket större för skogsarbetarna än i Norrland, där dessa samhällen och anläggningar förefinnas mycket sparsamt. Av denna anledning tror jag, att detaljerade bestämmelser härutinnan i kontrakten ej böra ifrågakomma. Med kännedom om norrlänningens karaktär och lynne tror jag ej heller, man genom vidtagande av en dylik anordning kan erhålla någon större mängd spekulanter på dylika arbetareställen. Att något band emellertid bör finnas på dessa på kronoparkerna i kro- nans hus boende arrendatorer, för att de skola arbeta på skogarna, torde väl vara nödvändigt, men, jag måste erkänna det, detta är ej för mig personligen vidare tilltalande. Om man kunde nå samma resultat ge- nom vidtagande av sådana åtgärder, som kunde verka lockande på ar- rendatorn att arbeta på såväl skog som jord, tror jag, att man vunne bra mycket värdefullare resultat. Om kronan i detta syfte vid upp- BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA. 385 låtelsen utlovade, att arrendatorn efter den 20-åriga upplåtelsetiden skulle för en viss summa få förvärva lägenheten med full äganderätt, därest han under de 20 åren lagt sig vinn om arbetet såväl på skogen som jorden, är ej omöjligt, att ett gott resultat skulle kunna nås. Under arrendetiden skulle arrendatorn och hans barn vänjas vid arbetet på skogen, varpå de helt säkert skulle fortsätta med detsamma även efter dess slut. Ar- rendatorn skulle även under arrendetiden helt visst beflita sig om husens hållande i gott stånd. Jag vill visst icke påstå, att en dylik anordning är den bästa, men man kan tvivelsutan tänka sig frågans lösning i denna riktning. Men detta i allra största korthet här skisserade system för erhållande av erforderlig arbetskraft av mer fast natur, är givetvis ej det enda tänkbara eller kanske ens önskvärda. Vid sidan av dessa skogsarbetare- lägenheter bör odlingsbar jord upplåtas med aåbo- eller äganderätt. Där jord är av den beskaffenhet, att den lämpar sig bättre för jordbruk än skogsbruk, där bör den givetvis få tagas i bruk för det förra ändamålet. Då min uppfattning är, att en jordbrukskolonisation i Norrland utan till- gång till arbete i skogarna för kolonisterna i stort är dömd att miss- lyckas, kommer sålunda även genom upplåtelse av odlingsjord under nämnda former att tillföras skogsbruket en viss kvantitet arbetskraft. Genom fortsatt upplåtelse av s. k. odlingslägenheter efter ett i vissa avseenden förbättrat system kommer helt visst även på denna väg för- värvas åtskillig arbetskraft för skogsbruket. Då emellertid över hälften av statens hela och säkerligen även bästa skogsareal »u ligger så till, att skogen inom densamma kan vårdas in- tensivt, och då dessa förutsättningar i brist bland annat på arbetskraft ej utnyttjas, fordras ovillkorligen, att staten med det snaraste i vidaste omfattning anlägger skogsarbetarelägenheter på skogarna. Att ett dylikt system kommer att medföra dryga kostnader, säger sig självt. Jag antar, att de sydländska skogssakkunniga ej tänkt sig, att frå- gan i södra delarna av landet kan ordnas utan uppoffring. Jag har be- räknat att byggnads- och dikningskostnaderna för varje ställe i genom- Snitt ej skulle överstiga 4,000 å 4,500 kronor, detta under förutsättning, att flera ställen byggas på en gång på samma skog, och att moderna anordningar med motorsågar på skogen o. d. användas. Byggnadsvir- kets värde ingar ej i beräkningen. Till sist ännu en fråga. Huru många fasta skogsarbetare skulle från skogsvårdens synpunkt erfordras inom de delar av Norrland och Dalarna, där rationell, intensiv skogsvård nu och inom 10 år beräknas kunna be- drivas? Då anskaffande av dylika arbetare utom detta område nu ej kan anses vara aktuell, lämnas denna del av frågan i det följande helt och hållet åt sido. 386 AND. HOLMGREN. För att emellertid få en utgångspunkt för frågans bedömande har jag verkställt en mer detaljerad specialutredning för Ansjö kronopark i Bräcke revir. Utredningen grundar sig dels på en för ett par år sedan upprättad hushållningsplan för skogen, dels på min lokalkännedom. Skogen är belägen i Jämtlands län och omkring 6 km. från Kälarnes järnvägsstation. Arealen uppgår till 3,240 har, varav 423 äro myrar och kärr samt 235 försumpad skogsmark. Skogsbeståndet utgöres av tall och gran till ungefär lika stor del och håller i genomsnitt inemot 100 kbm. pr har. Flottningsförhållandena medgiva avsättning av en minsta dimension av 21 fot 4 tum för gran och 17 fot 5 tum för tall. Virke av smärre dimensioner kolas på skogen. Med den avverkningspolitik, som enligt hushållningsplanen skall följas, uppgår avverkningen under första 20-årsperioden till g9,600 kbm., varuti inberäknas all torr skog och allt på marken liggande avsättningsbart av- fall. Under andra perioden, då skogen torde hålla omkring 60 kbm. pr har, nedgår avverkningen till 5,600 kbm. Först vid mitten av 3:dje pe- rioden torde avverkningsbeloppet åter komma upp till ungefär samma belopp, som nu uttages. Föryngringsavverkning bedrives medelst trakt- huggning, och hyggena planteras eller sås. Alla unga och medelålders bestånd vårdas medelst gallring och ljushuggning. Som förutsättning för beräkning av det antal fasta arbetare, som erfordras för denna skog, gäller vidare, att staten avverkar och utdriver allt gagnvirke, kolar allt avfall, dikar alla sankmarker inom första 20-årsperioden samt anlägger nödiga vägar och uppför erforderliga kojor. Här anmärkes givetvis, att staten helt visst aldrig kommer själv utdriva hela årsavverkningen, vadan en av de antagna förutsättningarna är oriktig. Ja, det kan så vara, men så är med nödvändighet ej heller min mening. Utdriver ej staten virket själv, så finnes enligt min åsikt ingenting, som hindrar, att staten vid vir- kets försäljning på rot gör det förbehållet, att statens eget folk i första hand får ombestyra utdrivningen åt köparen. För att vi skola erhålla fasta skogsarbetare på skogarna för de viktiga sommararbetena, erfor- dras, att vi på ett eller annat sätt sörja för, att de ha fullt upp av arbete även under vintern. Resultatet av utredningen, vars detaljer här måste lämnas 3å sido, är emellertid, att under 1:sta 20-årsperioden skulle på kronoparken kunna beredas jämn sysselsättning under 200 dagar åt 40 arbetare eller så- lunda åt en på var So:de har totalareal (eller 66 har prod. skogsmark). Men, som förut är nämnt, nedgår avverkningsbeloppet under 2:dra 20- årsperioden högst avsevärt, vilket jämte den omständighet, att alla sank- marker äro torrlagda, alla vägar byggda etc., medför, att endast 22 ar betare kunna få jämn sysselsättning året runt. Under 2:dra 20-årsperioden 0 SSE YES FE BEHÖVET AV FASTA SKOGSARBETARE PÅ DE NORRLÄNDSKA KRONOPARKERNA. 387 skulle sålunda erfordras en arbetare på var r47:de har totalareal (eller 120 har prod. skogsmark). Om man emellertid tänker sig, att Ansjö kronopark låge så till, att det ej lönade sig att kola på skogen, men att avsättningsförhållanden i öv- rigt voro desamma, som förut är nämnt, skulle under 2:dra perioden erfordras endast 15 arbetare och sålunda en på 2716 har totalareal (eller 176 har prod. skogsmark). Även om under nuvarande förhållanden, då skogarna avsevärt över- avverkas, det skulle erfordras ett vida större antal skogsarbetare än un- der 2:dra och 3:dje därpå följande 20-årsperioderna, då avkastningen helt visst kommer att gå ned, bjuder dock försiktigheten, att ett ej större antal arbetare anställas, än att de för all framtid kunna beräknas få sin utkomst från skogen. Bristen i arbetskraft skulle fyllas med lösa arbe- tare. Sålunda anser jag, att på sådana skogar, som äro något så när likartade med Ansjö kronopark, omkring 150 har totalareal eller 120 har prod. skogsmark äro tillräckliga att giva en besuten skogsarbetare sin fulla utkomst. Kan däremot kolning ej bedrivas på skogen, erfordras omkring 215 har totalareal eller 175 har prod. skogsmark. Vilka skogar skulle nu kunna anses ungefär jämförliga med Ansjö kronopark? Detta är naturligtvis ej lätt att säga, därest man vill gå i detalj, men vill man se saken något så när i stort, torde man kunna säga att skogarna inom de tre sydligaste av Norrlandsdistrikten äro jämförliga med nämnda park. För beräknande av antal erforderliga arbetare är nödvändigt att ut- reda, huru stor den zon är, inom vilken skogskolning kan bedrivas. Ut- gående från att denna zon i genomsnitt är 2 mil bred på var sin sida om nu befintliga och planerade, sannolika järnvägar, har arealen uppmätts på generalstabskartor. Den på detta sätt erhållna arealsiffran uppgår till i runt tal 330,000 har. Enligt vederbörande jägmästares uppgifter uppgår hela arealen mark, där intensiv, rationell skogsvård nu kan och om 10 år beräknas kunna bedrivas, inom de tre sydliga distrikten till 755,516 har. Utgående från förut beräknade siffror på den areal en ar- betare kan anses medhinna att sköta om, skulle inom nämnda tre distrikt erfordras omkring 4,200 på skogarna bofasta arbetare. På grund av markens lägre produktionsförmåga, den avsevärt mindre kubikmassan pr har m. m. på kronoparkerna inom övre Norrland jäm- fört med förut avhandlade områden, är tydligt, att ett vida färre antal arbetare äro erforderliga inom de nordliga distrikten. Då jag från detta område ej har någon detaljutredning att stödja mig vid, vill jag här göra ett enkelt antagande. För att vara riktigt på den säkra sidan går jag ut ifrån, att den areal, som under olika förhållanden belöper sig på 25. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 388 AND, HOLMGREN. varje arbetare inom de 4 nordligaste distrikten, bör vara dubbelt så stor som i södra Norrland. Kolningszonen inom de 4 nordligaste distrik- ten omfattar omkring 7530,000 har beräknat efter en bredd av 1 mil på var sin sida om nuvarande och sannolikt blivande järnvägar. Hela are- alen för intensiv skogsvård nu och inom 10 år uppgar till 2,725,047 har. I övre Norrland skulle sålunda erfordras i runt tal 5,340 fasta arbetare eller för Norrland och Dalarna omkring 9,;00. Då det redan finnes 1,566 bosättningar inom här ifrågavarande skogar, skulle sålunda i och med införande av rationell, intensiv skogsvård å detta område erfordras o- kring 8,000 på skogarna bofasta arbetare. Då emellertid hela denna beräkning utgår från de förhållanden, som äro rådande efter nuvarande period med starkt forcerade avverkningar, är det påtagligt, att nyss angivna antal fasta arbetare är att betrakta såsom ett lågt minimum. Jag vill sluta detta föredrag med att uttala den varma förhoppning, att skogsarbetarefrågan, efter en långt fullständigare utredning än den jag mäktat åstadkomma, skall få sin snara lösning, ej blott därför, att jag är av den fasta övertygelsen, att utan denna lösning är en rationell, intensiv skogsvård över hela linjen på kronoparkerna i Norrland och Dalarna en ren omöjlighet, utan även därför, att härigenom en annan av vårt lands viktigaste frågor, frågan om Norrlands kolonisation och emi- grationens hämmande, samtidigt bringas ett mycket stort steg framåt mot sin lösning. I. Diskussion. Professor Gunnar Andersson: Eftersom jag har blivit direkt apostroferad av föredragshållaren, kan det kanske vara lämpligt, att jag börjar diskussio- nen. Om jag uppfattade föredragshållaren rätt, anser han, att det icke finnes någon egentlig skilnad mellan Nord- och Sydsverige. Det är ungefär att ställa sig på samma ståndpunkt, som de emanciperade, som söka bevisa, att män och kvinnor äro precis likadana. Det är nog så, att vi ändå kommit under- fund med, att vi män äro karlar, och att de gud ske lov äro kvinnor. Så få nog också de norrländska skogsmännen oaktat all kärlek till den del av Sve- rige, där de leva och arbeta, finna sig i det, men det kan icke hjälpas, att där är ett annat slags klimat än i det södra landet. Om vi icke beakta detta, göra vi den fosterländska odlingen en otjänst. Ty det kräves, mina herrar, andra metoder för Norrland, övre Dalarna och norra Värmland än de för södra och mellersta Sverige lämpliga, såväl när det gäller jordbruket, BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE, 339 som också när det gäller skogen. Jag har därmed icke sagt, att vi icke även norrut skola ha en produktion, på vilken måste sättas in ett intensivt och kraftigt arbete. Jägmästare Holmgren torde nog icke förbise, att det arbete, som utföres i olika delar av Norrland, och det arbete, som utföres på hans speciella tjänsteområde, icke alltid äro av samma art. Jag tror förvisso, att det kan uppvisas mycket vackra resultat av hans arbete på Bräcke och Bisp- gårdens revir, men jag tror icke, att när jägmästare Holmgrens efterträdares efterträdares efterträdare en gång kommer att räkna efter, vad även de bästa skogarna däruppe lämnat, herrarna kunna uppvisas de resultat, som exempel- vis de, som följa efter överjägmästare Barthelson och hans kamrater i södra Sverige. Det kan ej hjälpas, att man får taga verkligheten som den är. »Det går nog att säga tulipanaros, men gör'an — — —! Disponenten W. Ekman: Det är först några formella invändningar, jag ber att få göra. Jägmästare Holmgren nämnde, att det icke var absolut nödvändigt att skriva särskilt avtal med en skogsarbetare. Det är emellertid av betydelse, att man avfattar ett kontrakt, enär en skogsarbetare annars enligt den nuvarande arrendelagen är berättigad att arbeta åt vem han vill. Sålunda, om man bygger boställe på en kronopark och utan kontrakt anställer skogsarbetare där, kan det mycket väl hända, att denne arbetar åt annan arbetsgivare. En annan sak. Jägmästare Holmgren nämnde, att man skulle kunna upp- odla mark och bygga ett skogsarbetareboställe för 4,500 kr. Det tror jag icke är möjligt. — Det är visserligen lätt att anslå penningar 1 syfte att anskaffa skogsarbetare, och dessa penningar äro med all säkerhet mycket väl använda, men det går icke hastigt att bryta dessa ställen, bygga dem färdiga och skaffa folk till dem. Det är därvidlag två saker, som äro ganska svåra. Den ena av dessa är, att det är mycket svårt att skaffa duktiga byggnadsarbetare; den andra är, att i ifrågavarande obygder avstånden och sålunda transporterna bli ganska stora. Detta inverkar även senare därigenom, att skolvägen för skogs- arbetarens barn blir lång, varför anläggaren av skogsarbetareboställena måste tänka ganska grundligt härpå. Men man måste skynda sig med uppförandet av skogsarbetareboställena, så att man får nytta av den nuvarande högkonjunkturen, vilken medför ett mycket stort ansvar för de personer, som ha med skogsvårdsarbete att göra. Dessa måste nu arbeta för att gallringar, dikningar och andra skogsvårdsarbeten ut- föras i största utsträckning. Som jägmästare Holmgren nämnde, kan man icke göra detta utan dugliga skogsarbetare. Därför tror jag, att vi måste tänka på att skaffa bostäder, som ligga bra till. Jag skulle därvid vilja gå så långt, att jag säger, att man måste börja med att bygga en del arbetarebostäder utan ladugårdar nere på de mera välbelägna trakterna, ja, rent av nere i ådalarna. Det fordras, när man skall anskaffa skogsarbetare, att man får en duktig karl, men det fordras även, att det är en karl, som har ett litet kapital, och den är alltid litet svårare att finna. En skogsarbetare måste ha penningar, där- för att han skall köpa husgeråd och skaffa ett par kor samt en del åkerbruks- redskap. Detta går i närvarande tid sannolikt till c:a 2,000 kronor. Härför får han oftast skuldsätta sig, och då blir det hela en mycket tråkig historia för honom. Bygges endast bostad utan ladugård för skogsarbetaren ien väl- belägen trakt, där han lätt kan ordna sina inköp,särskilt av mjölk, är det ju möjligt att han efter några år har sin ekonomi så väl ordnad, att han har råd köpa ett 390 DISKUSSION. par kor. Då är tiden inne att tänka på att bygga en ladugård åt honom. Jag tror också, att om man går i den riktningen, det skall bli lättare att få folk. Men det kan ju också hända, att skogsarbetarehustrun icke är så intresserad av att sköta ladugården i dessa tider. Då får det anstå med ladu- gårdsbyggnaden. Man har på detta område när det gäller praktiken en massa saker av ganska stor betydelse, och jag har härmed velat fästa uppmärksamheten på några av dem. Landshöfding Holmquist: Herr ordförande, mina herrarl Under den pågående ordväxlingen nämndes av en utav föreningens ledamöter namnet Dalarna. Det nämndes i viss mån i sådant sammanhang, att jag något litet känner mig uppkallad för att giva, om icke ett svar, så dock några ord om Dala-förhållandena. Det är stadgad praxis, att Dalarna och Norrland sättas ihop, och Dalarna tillhör ju icke södra Sverige. Men den går så legendarisk den uppfattningen, att i alla hänseenden, då det gäller olika slag av kulturer, Dalarna skulle stå bakom de möjligheter, som ligga klara och jämna för mellersta och södra Sverige. Detta har föranlett mig, att när det gäller det rena jordbruket, något litet granska förhållandena. Man säger nu, att statistiken ofta är vilse- ledande, men man tillägger ofta, att det ändå är på denna, omdömet måste grunda sig. Om jag studerar den statistik, som av sakkunniga framlagts, finner jag, att vi i Dalarna stå i fråga om avkastningsmöjligheter för vårt jord- bruk /Zikställda med Skåne, i vissa fall framför Skåne. Det är statistik, som grundar sig på icke tio års erfarenhet utan på flera decenniers. Då det nu kommer en sydsvensk upp till Dalarna, händer det ganska ofta, som det en gång hände i min närvaro — jag var då närvarande vid invig- ning av en järnväg i södra Dalarna — att sydsvensken säger: »Har ni havre här uppe, odlar ni säd?» Då svaret blir jakande, får man höra: »Kors, det hade jag aldrig tänkt.s — — — Då det gäller skogen, är det någonting annat utan allt tvivel, men jag tror, att även i det fallet man på många håll har en vwiss, jag vill ingalunda säga ringaktning för den vetenskapliga erfarenheten och det praktiska förståndet — särskilt torde detta naturligtvis icke gälla sådana män, som här yttra sig, de ha nog fullt klart för sig, vad Norrland och Dalarna betyda i skogsavseende — men det är med en viss känsla som stammar från gamla tider, man vill icke riktigt helt ge sitt erkännande åt Dalarnas — naturliga utvecklingsmöjligheter. Om man i själva ,verket går till rätta med förhållandena, så får man väl ändå säga, att skogsfrågorna för Norrland och Dalarna blivit i viss mån yrterligt negligerade. Man kan icke säga, att statsmakterna i god tid började arbeta för att verk- ligen ordna dessa förhållanden, de ha, kan man säga, i viss mån fått ordna sig själva. På senare tid ha naturligtvis andra åsikter gjort sig gällande, men man har i den delen kommit betydligt för sent. Man har zz, som jäg- mästare Holmgren nämnde, andra synpunkter. Skall man börja med något verkligt intensivt i fråga om skogsskötseln -— och när det gäller att skaffa det, som är nödvändigt för en sådan intensitets uppnående, erfordras det arbetskrafter — har man, enligt min mening, icke att slå in på den miss- modets åskådning som ligger bakom orden »nog går det lätt att säga tuli panaros men gör den också», utan i stället adoptera den uppfattning som- BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE. 391 fått sitt uttryck i det tyska ordspråket »Frisch gewagt ist halb gewonnen». Det föreligger alla skäl för att början göres. Professor Gunnar Andersson: Det är rent underligt, att det icke hjäl- per med att ge förklaringar. Har någon en gång fått i huvudet, att man sagt en sak, så hjälper det icke vad man sedan säger för att klargöra det sagda. Jag vill gent emot den siste ärade talarens yttrande betona, att det naturligtvis icke ett ögonblick fallit mig in, att vi icke skulle göra allt vad göras kan för att nå det av oss alla här åsyftade, nämligen att vinna högsta avkastning av vår skogsmark, men man får icke schablonisera. Det betonas gång på gång, att man i ett land som vårt med en så stor utsträckning fram- för allt i norr och söder icke får utan vidare från ett ställe överföra en där vunnen erfarenhet till ett annat. Man måste ju inse, att ett sådant förfarande är felaktigt. Jag har i dag av landshövding Holmquist fått höra upprepas professor Hög- boms sats så ofta hörd om Norrland, att statistiken visar, att man på dess små åkrar med mycket stark gödsling kan av de olika sädesslagen få en mycket rik avkastning per har, fullt jämförlig med medelavkastningen i Syd- sverige. Men det är ju icke därpå saken hänger; det betyder väl något, vad det kostar att få fram detta resultat. Om det vore så, som vi här hört, så skulle snart Dalarna se ut som Skåne. Den svenska nationen är icke så oföretagsam, att den skulle låta bli att taga ut landets lätt tillgängliga nyttig- Heter. Detltagas nog ut, och det är därför Skåne ser ut som det gör, ty där har förelegat stora möjligheter. Jag tror icke, att man vinner någonting genom att måla fan på väggen och inte heller hans motsats, utan man får nog gå fram så, att man under- söker, var möjligheterna ligga, och försöker utveckla dem. Om nu övre Da- larna och övre Värmland eller det nordsvenska höglandet icke är av samma beskaffenhet som södra Sverige, finnes det naturligtvis ingen svensk, som vill bli av med dem för det, men vi måste se naturen 1 ansiktet sådan som den är och rätta våra åtgärder därefter. Detta har jag velat säga om den saken. Sedan ber jag att på det livligaste få understryka några saker, som herr Ekman framförde. Han berörde, att i den intressanta, entusiastiska framställ- ning, jägmästare Holmgren lämnade angående skogsarbetarefrågans lösning, talaren förbigick den utomordentligt viktiga sidan av saken, som jag för min del i en spets skulle vilja formulera så: det är icke nog med att vi skaffa skogsarbetare, vi måste även ordna det så, att deras fruntimmer trivas. Om man icke gör det, hur går det då? — Jag vill här inskjuta en parentes, som kanske kan belysa även 'detta. Vi hava landshövding Holmquist här när- varande, och vi kunna nog av honom få höra, vad de stora dalsocknarna, som sitta med stora skogsområden och väldiga fonder och därför i detta av- seende kunnat gå i spetsen, gjort i detta avseende. — Från denna lilla av- vikelse, som förde mig till Dalarna, går jag nu, dit jag först tänkte mig, till dalgångarna. Det är i dessa vi måste börja. I de välbelägna, värdefulla skogarna i och invid dessa finnes det möjligheter att skaffa många skogsar- betare arbetstillfälle. Där kunna deras hem sammanföras så, att de bo nära varandra i små kolonier. Det är säkert många av de här närvarande, som hava sett lägenheter, vilka man kunde tycka borde vara lockande, men som stått tomma. När man tagit reda på, varför de det gjort, varför fönstren 802 DISKUSSION. varit förspikade, så har svaret blivit: ja, barnen kommo till skolåldern, hust- run tyckte hon blev för ensam, och så till sist flyttade familjen. Det är en social fråga jag här vill stryka under: det är icke nog med att giva männi- skorna arbete, det är icke nog med »panem», det behöves även »circenses», utom bröd behövs även socialt drägliga eller åtminstone något så när dräg- liga förhållanden för lösning av skogsarbetarefrågan. Man bör tänka väl efter, vad man kan göra för att bereda dessa människor hemtrevnad. Otrevnaden leder till den i så många avseenden beklagliga flykten från landsbygden till städerna och till flykten från skogstrakternas avlägsnare delar till de tätare befolkade dalgångarna med deras i många avseenden angenämare levnadsför- hållanden. En noggrann och omsorgsfull planläggning avpassad efter varje särskild trakts speciella förhållanden är därför oundgängligen nödvändig, om framgång skall följa strävandena att fylla våra skogar med dugliga arbetare, som trivas. Redaktör Gustafsson: Mina herrar! Min åsikt är, att skogsarbetarefrågan löses bäst genom egnahemskolonier. Jag tror aldrig, på metoden att alle- nast bygga skogsarbetarehem här och där och i den riktning, jägmästare . Holmgren påpekat, och icke heller på jägmästare Ekmans förslag, att man bygger ett hus här och där utan någon tillhörande jord. Skogsarbetarefrågans lösning kan man nästan avläsa i Bergslagen. I bruksbygden där har den lösts för århundraden sedan, när skogarna av staten upplätos till järnverken. Där behövdes kolning, och då uppstodo torplägenheter på skogarna. Dessa torp blevo sedan självständiga. På samma sätt blev det i Norrland. Där byggdes egna hem här ocn där av folk, som behöva arbete bredvid jord- bruket för att kunna existera. Särskilt i Norrland kunde man icke under de långa vintrarna reda sig på sitt jordbruk, och där är man fortfarande tacksam för att kunna få arbete den tiden, jordbruket ej behöver arbetskraften. Skogsarbetarefrågans lösning sammanhänger också på det närmaste med skogsbostäder, ty om vi icke ha bostäder åt tillfälliga arbetare 1 ödemarkerna, där man knappast kan ha en tanke på kolonisation, är man mycket illa ställd. Skogsbostadsfrågan har ventilerats. Provinsialläkare, länsstyrelser o. d. ha här- vidlag givit utlåtande. Amerikanare och annat praktiskt folk ha visat, hur man i det avseendet kunnat göra mycket för skogarnas skötsel genom lämp- liga skogsbostäder. Det är en massa dikningar, gallringar, kolningar och annat, som i skogarna måste utföras på rätt stora avstånd från de platser, där folket. bor. Jag tror icke, att vi någonsin kunna få bort detta system med skogsarbetarebostäder i Norrland. Det kan möjligen lyckas i södra Sverige. Jag skulle dock vilja säga en annan sak. Dalälven är ingalunda skiljegränsen, då det gäller att bedöma möjligheterna för jordens och skogens skötsel. Det är det höga läget, som här är avgörande. Vid Roberstfors bruk i Västerbotten har jag funnit lika stora årsringar å träden i dess skogar som t. ex. å Kosta i Småland. Frågan är sålunda här, om man skall lösa frågan på det billigaste eller det bästa sättet. Jag håller styft som alltid i 20 års tid på egnahemslägen- heter; det systemet blir också i längden billigast för staten. Om vi skola bygga 10 000 skogsarbetarehem med en beräkning av 5 000 kr. för varje, blir det en summa av 50 millioner kronor. Lämnas detta i anslag till egnahems- kolonier, så erhålles också en arbetarestam. Binda vi dessa med ett eget hem BEHOVET AV. FASTA SKOGSARBETARE. 393 på egen torva, stanna de säkrare och växa fastare vid skogen, än om de bin- das med ett arbetskontrakt vid ett statens skogsarbetareboställe. Forstmästare von Post: Jag tänkte, det kunde vara av intresse för herrarna att få höra, hur verksamheten med egna hem utfallit i en del skogar tillhö- rande Mo & Domsjö Aktiebolag i Ångermanland. Det är nämligen så, att inom det distrikt, där jag är förvaltare, vi hava försökt med egnahemsrörelse. Vi ha bland arbetarna funnit duktiga karlar, och dessa ha fått arrendera visst jordområde c:a 2,5; har med upplåtelse på 50 år. Marken har varit blandad, men alltid bestått av för åkerbruk lämplig jord, i regel med en 1,3 har myr. Fritt virke har stått till arbetarnas förfogande. TI flera fall hava de haft till- fälle att få använda sig av motorsåg för att kunna tillgodogöra sig virket på bästa sätt. De ha dessutom erhållit kontant 300 kr. var. Det visade sig ganska snart, att denna form av kolonisation var god. På 12 år ha vi fått 48 st. arbetare. De ha i regel själva byggt upp det egna hemmet. I vissa fall ha de ju fått hjälp. Omkostnaderna ha icke i något fall sammanlagda gått över 4,000 kronor för ordentlig ladugårdsbyggnad och ordentligt bonings- hus. Boningshuset har då innehållit 2 boningsrum på nedre botten samt brygg- stuga, och på vinden ett större rum, avsett för föräldrarna, när de blivit gamla och oförmögna. Sedan skall jag nämna något om hur vi tänkt ordna kolonisationen. Om vi nu först se på sammansättningen av arbetarelagen där uppe i norrländska skogarna, få vi i ett sådant räkna tre till fyra huggare och en körare. Vidare ha vi sökt ordna det så, att lagen kunna hjälpa varandra inbördes på bostads- orten med jordbruksarbetet. På det sättet bli redskapen mycket billigare, då ej så många behövas. Vidare göra de arbetsbyte med dem som hava större jordbruk, t. ex. en småbonde eller en arrendator, när det erfordras. På vin- tern arbeta de gemensamt. Jag har funnit, att här förekommer ett mycket gott samarbete, och det framgår klart, att dessa fasta arbetare klara sig bättre än de lösa. De ha större erfarenhet, de veta hur skogen ligger till, äro mera inne i en massa praktiska saker, framför allt aptering. Skolväsendet är ju ett kapitel för sig. Man kan ordna det så, att arbe- tarna slippa skicka ned barnen till närmaste by och lämna bidrag för deras inackordering under skoltiden, genom att sammarföra dem i redan befintliga större eller mindre byalag, vilka härigenom berättigas att få skolundervis- ningen förlagd till sin by, beroende på antalet barn. En sak av stor betydelse är, att det byggts vägar. Jag vill påstå, att åstad- kommandet av vägar är det förnämsta villkoret för att få kolonier till stånd. Vi hava byggt 10 1/, mil vägar till en medelkostnad ej i något företag över- stigande 75 öre pr meter; de äro 3,6 meter breda. På det sättet hava vi fått vägar, som äro fullt tillräckliga för behovet. Jag tror, att vi hava en typ av vägar, som kan med fördel användas. Jag kan nu också nämna, att av de förenämnda vägarna en del gå efter dalgångarna, men icke alla. Större delen äro tvärvägar och svårare att bygga än det förra slaget. Detta bör särskilt beaktas. På detta sätt ha vi fått en arbetarestam, som gjort stora insatser. Dessa arbetare äro sådana, att man i regeln icke behöver många förmän. En sådan fast arbetare driver arbetet intensivt. De kunna, genom sin stora vana vid vissa skogsarbeten, utföra ett större och kvalitativt bättre arbete än vanliga 394 DISKUSSION. lösarbetare, och sålunda tjäna mer på samma ackordspris.. Så hava vi löst arbetarfrågan i en del av våra Angermanlandsskogar, och jag tror icke, att ett försök på andra håll skulle skada. Landshövding Holmquist: Herr ordförande, mina herrar! Jag vill bara i anledning av den hänvändelse, som gjordes till mig rörande des. k. bespa- ringsskogarna i Dalarna, säga några ord. Jag får då säga, att jag icke rik- tigt fattat det sammanhang, i vilket hänvändelsen gjordes. (Inpass av prof. Andersson: »Vad ha ni där gjort för de fasta skogsarbetarna!») Jag vill då beträffande dessa skogar säga, att sedan de blivit föremål för en spolie- rande dimensionsavverkning, det är naturligt, att de icke därefter ännu kunnat repa sig. Man har stått inför oerhörda svårigheter. Vad stunden brutit har fått gäldas under många decennier. I avseende å dessa skogar i Orsa och Älvdalen kan det ju vara sant, att det ännu saknas mycket i intensiv skogsskötsel. I de andra skogarna har man mycket litet sysslat med denna fråga. Det är först på de senare åren de gamla bolagskontrakten gått ut; jag tror till och med, att de ännu finnas kvar på en del ställen. Man har icke där tvingats fram till att ännu taga ställning till den s. k. skogsarbetare- frågan, men jag vågar uttala icke bara en förhoppning utan en bestämd för- vissning, att de krafter, som inom de särskilda kommunerna — Orsa och Älvdalen inräknade — nu tagit skogsvården som sin uppgift, komma att ägna största uppmärksamhet även åt skogsarbetarefrågan. Jägmästare Holmgren: Professor Andersson sade något på latin. Jag är icke latinare, och kanske därför ej förstått hans yttrande riktigt, men jag har på känn, att han menade att det behövs icke bara bröd, utan även någon trevnad däruppe i skogarna. Ja det behövs naturligtvis båda delarna, men brödet lär väl ändå vara det viktigaste. Jag har den erfarenheten från min föregående verksamhet i övre Norrland, att där torparen hade arbetstillfällen i skogen, kunde han ha det drägligt nog, men däremot på andra ställen, där han icke hade sådana tillfällen, levde han ofta mycket dåligt. Herr Gustafsson sade, att jag hade tänkt mig, att man skulle upplåta torp här och där. Något sådant har jag aldrig sagt, icke ens tänkt, utan vad jag tänkt är, att dessa lägenheter böra upplåtas kolonivis. Dessa arbetare i öde- marken böra sättas i grupper, så stora som möjligt. Detta underlättar bland annat något som forstmästare von Post var inne på, skolfrågans lösning på tillfredsställande sätt. Vad nu vidare beträffar det som jägmästare Ekman sade, att vi skulle börja så smått i dalgångarna och därifrån gå vidare, så ber jag att få säga, att jag visst icke tänkt, att vi skulle bygga 8,000 skogsarbetareställen på en gång runt hela landet. I dess ställe har jag tänkt, att vi skulle börja på de bästa ställena, t. ex. på Bräcke- och Bispgårdens revir, där jag är mest hemma, sedan fortsätta på andra revir och så småningom utveckla rörelsen. Jag är av den uppfattningen, att vi böra börja på de bästa ställena, skaffa bostäder undan för undan och låta rörelsen gå i riktning mot de sämre trakterna, där mar- ken producerar mindre. Jägmästare Kolmodin: Med anledning av professor Anderssons inlägg i debatten skall jag be att få säga några ord. Sedan 1910 har jag nämligen BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE, 395 äran att vistas i norra Dalarna, särskilt å Orsa besparingsskogar, och jag har där försökt utföra arbete i skogsvårdens tjänst. När nu professor Andersson frågar, vad där uppe uträttats i skogsarbetarfrågan, så antager jag, att professor Andersson syftade på, vad för skogsskötselns skull i detta avseende där uppe uträttats. Det kan väl icke vara meningen, att man skall hava skogsarbetare till ett visst antal på viss areal, utan det är väl ändå till sist fråga om, hur mycket som uträttats på ifrågavarande platser i avseende på skogsskötsel. Jag var emellertid icke beredd på en fråga av detta slag, och jag kan därför icke lämna några exakta siffror på vad som uträttats under den period, jag närmare känner till. Men om jag lägger ihop alla kostnader för skogsvårdsåtgärder, dikningar, huggningar, flottledsrensningar o. s. v., kommer jag till en genom- snittssiffra för kostnaderna under dessa senaste år av kr. 1: 50 pr har och år. Om jag då anställer en jämförelse mellan denna siffra och vad som utgivits å kronoparker i Norrland, ifall nu Dalarne skulle jämföras med Norrland, så blir den siffran blott 1—2 öre pr har.! Jag vågar då tro och anse, att vi icke stå efter det övriga Norrland, som professor Andersson ville låta på- skina. I alla fall har jag icke därmed velat säga, att skogsarbetarefrågan är löst på mina trakter, tvärtom, den ligger hos oss under behandling hos de lokala myndigheterna sedan rätt lång tid tillbaka, och den är ju icke så lättlöst. Det må då icke förvåna, att vi icke för vår privata del hitintills kunnat lösa den. Kapten de Verdier: Det har här framhållits den stora vikten utav skogs- arbetarefrågans lösning på sådant sätt, att arbetarna få en god bärgning och därigenom stanna kvar. Det är första villkoret. Vi ha varit ense om, att skogsfolket skall fasthållas på platsen, och att man skall göra allt för att före- komma tanke på flyttning. Det kan förefinnas olika beräkningsgrunder för det antal skogsarbetare, som skulle behövas. Jag kan emellertid icke finna, att någon av de anförda grun- derna är säker. Jag skulle vilja föreslå, att man utginge ifrån ett visst antal kubikmeter virke, som skulle årligen huggas. Det är på arbetet i skogen, arbetaren skall leva, han lever icke på skogsarealen, utan på vad han uppå denna areal hugger. Det gäller mycket, om arealen kan producera det vir- keskvantum, som är erforderligt för att giva honom tillräckligt och ständigt arbete. Det är ju så, att markens produktionsförmåga är högst olika på olika håll. Jag skulle för min del vilja hålla på, att 800 å 1,000 kbm. behöva beräknas för varje skogsarbetarfamilj. Vi måste försöka ordna det så, att icke blott skogsarbetaren kan trivas och ha full sysselsättning, utan även hans pojkar skola ha något att göra, och vi måste ordna det på sådant sätt, att de året runt finna sin bärgning där. Dessa av mig här föreslagna 800 å 1,000 kbm. gifva nog ungefär lika många kronor i hugglön och skulle, efter de tillväxtsiffror, som kommitterade rört sig med, motsvara en areal av 300 har skogbärande mark; på 100 har bli nog dessa arbetare svältfödda. Det t Enligt Domänstyrelsens statistik för 1911 är utgivet för skogsodling, hyggesrödjning och beståndsröjning 19 öre per har skogsmark; dessa kostnader plus kostnaderna för vägar, rågångar, dikningar och byggnadsarbeten belöpa sig till 4,6 öre per har skogsmark ; och om slutligen till ovanstående utgifter läggas kostnaderna för s.k. större väg och dikningsarbeten, så erhålles en summa av 6,6 öre per har skogsmark, 396 DISKUSSION. har räknats med kolning, men det kolas icke överallt. Nu vill man givetvis icke bygga till flera familjer, än vad som absolut nödvändigt behövs. Det kräves då kanske tidtals även något löst folk. Dessutom ha vi hästtorparnas söner, &om icke äro disponibla hela året men alltid på vintern. Även detta måste observeras. De behöva också arbete. Jag är vid bedömandet av det föreliggande betänkandet delvis något partisk, jag vill icke vidare än som skett yttra mig därom, då jag även varit med i "arbetet någon tid i början. Jag kan dock icke neka till, att jag tycker, att betänkandet bebådar arbetsglädje i skogen, och att en ung skogsman, som läser det, måste se framtiden ljus. Men han måste också betänka, att detär icke alltid fråga om att producera det virke, han i sitt huvud tänkt ut att producera, utan han skall producera sådant, som verkligen industrien behöver och lönar sig bäst. Utveckling kommer alitid att förefinnas undan för undan, och man kan icke fastslå produktionsprogram, som i århundraden bestå. Jag ser skogsvården helt och hållet ifrån räntabilitetssynpunkten, oaktat vad nu herr Wallmo och andra säga. 21!/, & är för litet. Alla skogsägare skulle vara utfattiga, om de icke finge mer än 27!/, & på vad de lägga ned i sko- gen. — Emellertid är nu signalen av kommitterade given, den är ägnad att skjuta skogsfrågan på ett högre plan. Överjägmästare Wallmo: Mina herrar! Jag får nog hjälpa jägmästare Holm- gren litet. Han har talat så mycket i dag, att han kan behöva få vila sig. Jag har begärt ordet närmast med anledning av vad kapten de Verdier sade. För två år sedan, när jag höll mitt senaste föredrag, tänkte jag, att nu har jag i alla fall slagits så mycket, att jag skulle kunna draga mig tillbaka i ro. När nu emellertid kapten de Verdier icke kunde lugna sig i dag, måste jag naturligtvis upp på krigsstigen ännu en gång. Det gäller hans angrepp mot jägmästare Holmgren och dennes beräkningar. Naturligtvis har herr Holmgren, när han gjort sitt överslag, över vilken arbets- kraft som går åt på så och så många har, även beräknat markens produk- tion i kubikmeter. Kapten de Verdier må icke tro, att jägmästare Holm- gren håller ett dylikt föredrag, utan att hava gjort alla beräkningar på för- hand. Den saken är alldeles klar. Beträffande den stora arealen, som kap- ten de Verdier trodde vara erforderlig för ett skogsarbetartorp, vill jag nämna, att jag redan för 15—20 år sedan gjort beräkningar för mellersta Sverige över det område, där en skogsarbetare kan sysselsättas vid intensivt skogs- bruk med kolningsarbete m. m., och under förutsättning att marken är fullt beklädd med skog, d. v. s. omkring 125 kbm. pr har. Jag kom till det resultatet, att ett sådant område ej borde vara större än omkring 60—70 har produktiv mark. Den arealen stämmer precis med vad södra skogsvårdssak- kunnige beräknat, nämligen 100 har mark för varje skogsarbetare, under be- märkande dock, att i denna ytvidd även ingår impediment m. m. Mina 60— 70 har utgjordes, som nyss sades, av produktiv mark. Det stämmer ganska bra överens. Till slut vill jag vända mig till herr de Verdier beträffande den där ränta- bilitetshistorien. Jag vill då blott säga, att jag ännu icke fått svar på mitt anbud till herr de Verdier från ett föregående skogsmöte, då jag erbjöd mig att köpa Gustafsfors av honom för en sådan köpeskilling, att jag kunde be- räkna få 5 2 på mina pengar. Kapten de Verdier framhöll nämligen vid BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE. 397 sagda tillfälle, att en egendom ej borde sättas i högre saluvärde än att kö- paren kunde med visshet beräkna åtminstone 5 2 på sina pengar. Professor Gunnar Andersson: Jag vill bara med några få ord belysa vad syftet var med min interpellation angående de stora besparingsskogarna. Det var icke alls någon elakhet av mig. Där sitta de stora socknarna med stora arealer, som de fått för ingenting, vilka de avverkat på ett sätt, som jag i likhet med landshövding Holmquist anser, att man helst icke bör tala om. De sitta där i alla fall med sina stora millionfonder. Jag har därför trott, att man där — likaväl som på andra håll — skulle ha experimenterat med den viktiga frågan, att skaffa en god arbetarestam i dessa skogar. Man skall natur- ligtvis icke, därför att man i skogarna begått en del felaktigheter, vänta med att driva fram denna sak, ty pengar finnes det, och socknarna ha i detta av- seende fria händer. För staten ställer det sig nog svårare både i det ena och andra avseendet. Det är nu tio år sedan jag såg dessa skogar, och jag hade trott, att med det intresse jag vet finnes för saken, och för vilket jag bugar mig, socknarna skulle ha gjort några experiment i den vägen. Vad som nämndes av en föregående talare, att man på andra ställen lagt ned ännu mindre av inkomsterna ur skogen för dennas förbättring, erinrar mig om det svar, jag en gång fick av min far, när jag kom hem från skolan med dåliga betyg, och då jag upplyste honom om, att en annan pojke fått ännu sämre: Varför skall du jämföra dig med den sämste? Det har från ett par håll förts fram meningar i skogsarbetarfrågan, som jag tror man bör observera. Man säger att det finnes tillräckligt antal arbetare för av- verkningarna i ortens hemmansägare och jordbrukande befolkning. Men märk väl, det är ej för avverkningarna, vi särskilt behöva fasta skogsarbetare. Det bör strykas under, att det är sommararbetare vi behöva. För avverkningarna, för vinterarbetet har det i allmänhet visat sig lätt nog att få nödig arbets- kraft. Med andra ord, det är arbetskraft för markens, för beståndens för- bättring, den svenska skogen ropar efter, ej blott för att föra ut i marknaden, vad den producerar. Man får därför, då man vill lösa skogsarbetarefrågan, akta sig för att icke ånyo komma in i det gamla norrländska felet, att man näm- ligen delar upp arbetet på jordbruk under sommaren och på skogavverkning på vintern. När vi tala om skogsarbetarfrågan, få vi nog lägga stora huvud- vikten på skogsarbetet; jordbruksarbetet får tilldelas endast en mycket ringa part av dessa arbetares arbetskraft. Det är ju klart, att man icke kan driva denna sats in absurdum, och man får naturligtvis vara tacksam för det över- skottsarbete, som kan lämnas av jordbrukande egnahemsinnehavare. Men när man ur skogsmannasynpunkt vill arbeta för en lösning av den svåra frågan, är det just nödvändigt, att vi få en tillräcklig stam arbetare i skogen. Det är det som felas. Kapten de Verdier: Ja, det är med stort nöje man erfar, att överjägmästare Wallmo är i stridshumör. Det är en sak för sig. Så var det den där lilla skämtaffären vi talade om. Jag vill beträffande den säga, att på grund av de olämpliga konjunkturerna, herr Wallmo nog gör bäst i att vänta. När jag talade om produktionen, förbisåg jag nog någonting. Jag talade visserligen om virkesproduktionen i skogen kring skogsarbetartorpen, men i dem blir nog också en tillväxt, det blir där ett uppväxande släkte, ett antal 398 DISKUSSION. barn, som väl även de skola leva. Vi säga, att familjen behöver arbetsför- tjänsten av 800 kbm., vad vill då herr Wallmo betala i genomsnitt i hugglön; 80 öre kubikmetern? Det är väl för litet. Betalar herr Wallmo en krona, kan jag gå med på, att det är för våra förhållanden lämpligt. Vi få nämli- gen tänka på, att dessa skogsarbetare ha att dragas med synnerligen svåra kommunikationsförhållanden, särskilt då i Norrland, och de ha just icke så stora möjligheter att av sin arbetsförtjänst få något över. De behöva nog tjäna detta belopp, 800 kr. utom torpets avkastning. Min mening är emel- lertid, att icke blott den fasta skogsarbetaren behöver tjäna detta utan även proportionsvis efter arbetstiden de tillgängliga hästtorparnas söner och alla andra skogsarbetare av det ena eller andra slaget. Jägmästare Holmgren: Kapten de Verdier framkastade, att enligt resultatet av en föregående beräkning de av mig anförda siffrorna skulle vara för höga. Jag har i min beräkning utgått från förhållandena på en kronopark och där- vid tagit hänsyn till virkeskapitalets storlek och fördelning från olika ålders- klasser, skogens tillväxt o. s. v. Jag utgick vidare ifrån, att den areal, som traktvis avverkas, bör kultiveras och hela skogen i övrigt vårdas på bästa sätt. Jag har i detta avseende sökt vara så noggrann som möjligt. Försåvitt jag vet, existerar ingen utredning, i denna fråga, men jag har emellertid gjort ett försök till en sådan. Överjägmästare Wallmo nämnde, att han gjort en utredning och kommit till det av honom angivna resultatet, att det kräves 60 har produktiv mark för varje skogsarbetare. Emellertid ha skogssakkunniga för Södra Sverige ut- talat, att 80 har skulle vara lämpligt. Jag har läst detta, men icke sett bevis därför. Frågan ställer sig för södra Sverige vida enklare, än för Norrland, därför att man i Södra Sverige har gammal erfarenhet att hålla sig till. I Norrland ha vi icke någon sådan till belysande av förevarande fråga. Där — får man kalkylera så gott man kan. Jag kan ju icke säga, att de siffror, jag anfört, äro i detalj riktiga, ty förhållandena inom Norrland växla som bekant mycket, men jag har på det anförda sättet sökt få fram en grov minimisiffra för det arbetareantal, vi vid rationell skogsvård, där sådan är möjlig, är i be- hov av. Byråchefen Hermelin: Det är med största intresse jag tagit del av de sak- kunnigas yttrande i skogsarbetarfrågan rörande de södra delarna av landet. Här har nu av inledaren framhållits, att även för Norrland denna frågas lös- ning hade samma betydelse som för det övriga landet. Även jag har natur- ligtvis ett livligt intresse av, att behovet av skogsarbetare fylles ock i Norr- land, men jag anser för min del, att det därvidlag är betydlig skillnad mellan Norrland och det övriga landet. I södra och mellersta Sverige utgöra de ar- betare, som äro vana vid skogsarbete, ett jämförelsevis fåtal. Arbetarna här- städes hafva långt ifrån den vana att hantera yxan och andra vid skogsarbeten nödiga redskap som norrlandsarbetarna, av vilka så gott som var och en be- sitter sådan vana alltifrån ungdomen. Det behövs bara en kort anvisning rö- rande var yxan skall sättas och norrlandsarbetaren vet att sätta den på rätta sättet och stället. Så är ock förhållandet i fråga om hanterande av andra verktyg eller redskap, såsom tumsax, mätkedja m. fl. I Norrland går för Övrigt avsevärt lättare att få folk till skogsarbetare än i södra Sverige. Ar- BEHOVET AV FASTA SKOGSARBETARE. 399 betarna i södra Sverige vilja i allmänhet icke ägna sig åt skogsarbete, och särskilt är svårigheten att för kronoskogarnas skötsel erhålla tillräckligt man- skap mången gång mycket stor. Detta torde dock långt ifrån alltid bero på, att det ej finnes personer, som härtill kunna användas, utan orsaken härtill torde i många fall kunna sökas i de för sydländska förhållanden stora av- stånden från kronoparkerna till arbetarnas bostadsorter, ävensom i arbetarnas obenägenhet att längre tider leva på matsäck i en skogskoja eller annan till- fällig bostad. Följaktligen, om man vill erhålla arbetare i tillräcklig mängd till kronoparkernas skötsel, bör man, såsom jägmästare Holmgren ock fram- hållit, bygga ett flertal skogsarbetarebostäder. Jag anser detta vara riktigt. Beträffande de norrländska kronoparkerna åter skulle ett anordnande medelst statsmedel av skogsarbetarbostäder i erforderlig mängd bliva en mycket dyr historia. Där finnas emellertid många andra möjligheter att på fördelaktigare och för vederbörande parter mera tillfredsställande sätt fylla det huvudsakliga behovet av skogsarbetare. Man kan sålunda inom kronoparkerna söka få till stånd ett flertal smärre lägenheter, att upplåtas med äganderätt eller åborätt eller med viss arrenderätt på helst längre tid. För egen del är jag av den meningen, att man ej ensidigt bör fasthålla vid allenast ett sätt för ordnande av frågan, utan att alla skilda möjligheter böra beaktas. Om man tänker på den norrländska befolkningens läggning och lynne i allmänhet, tror jag icke, att man skall lyckas erhålla ett större antal dugliga och villiga skogsarbetare bundna med kontrakt, varigenom arbetarna vore ålagda utföra visst arbete. Det ligger icke för norrlänningen att vara klavbunden och genom kontrakt tvungen utföra arbete på bestämda tider och ställen, utan han vill arbeta där han behagar. Erhålles nöjaktig betalning i orten, där arbetaren är bosatt, föredrager han dock givetvis arbete därstädes framför att bege sig långväga till andra trakter. Jag tror det vore bäst ordna denna sak så, att man till de norrländska kronoparkerna sökte skaffa ett antal duktiga arbetare, som visserligen icke medelst kontrakt voro förbundna till arbete, men som, inseende förmånen att hava tillgång till väl avlönat arbete på kronoparkerna, själva önskade ställa sin arbetskraft till vederbörlig skogsförvaltnings tjänst. Vi kunna upplåta skogs- torp och andra odlingslägenheter. Det har visat sig, att denna upplåtelseform gått långsamt, men ett gott resultat har dock mångenstädes vunnits. Vilja statsmakterna ytterligare stödja de pioniärer, som ägna sig åt det strävsamma arbetet att förvandla en liten del av ödemarken till kulturmark, torde kunna emotses uppkomsten av ett avsevärt ökat antal sådana lägenheter. Lägenhets- innehavarnas tid måste visserligen till ej ringa del ägnas åt jorden, men i stor utsträckning måste de dock söka skaffa sig kontant avlönat arbete, och kan sådant erhållas å omgivande kronomark, torde man kunna vara förvissad om, att det gärna mottages. Kostnaderna för ett eventuellt något ökat kontant bidrag till fullgörande av odlings- och byggnadsarbete å lägenheterna bleve ringa i jämförelse med den kostnad, som skulle drabba statsverket, om i större utsträckning skulle byggas skogsarbetarbostäder, vilka säkerligen icke kunna erhållas för en kostnad understigande c:a 6,000 kronor för varje bostadslägenhet. Man må ej heller inbilla sig, att man genom fasta skogsarbetare finge billigare arbetskraft. För övrigt torde man böra beakta skillnaden mellan Norrland och södra Sverige i avseende på den tid, varunder jordbrukaren kan ägna sig åt skötseln 400 DISKUSSION. av sin jord. Vad skulle lappmarkens nybyggare eller hemmansinnehavare göra, om de icke hade tillgång till skogsarbete under större och mindre del av den 7 å 8 månader långa vintern? Man torde böra betänka sig innan man med konstlade medel söker frammana en stor kontraktsbunden, helt visst snart missnöjd arbetarstam, som måhända i ej ringa mån toge brödet från de bofasta jordbrukarna, vilkas lott sannerligen ej alltid är så avundsvärd. Jag anser, att man bör gå varligt fram i denna fråga, vilken icke är så enkel, som mången synes vilja förmena. Rena skogsarbetare må man anställa även i Norrland här och var, där förhållandena så nödvändigt betinga, men i re- geln torde man kunna erhålla dugliga och villiga arbetare på annat lämpligare sätt och för mindre betungande kostnader. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 4. »Några kritiska synpunkter vid beståndsanalyser» av H. Kylin och G. Samuelsson. Ett genmäle Av TORSTEN LAGERBERG. De växtfysiognomiska analysmetoderna ha ännu en gång bragts på tal i Skogsvårdsföreningens Tidskrift. Efter min i föregående årgång publicerade avhandling, »Markflorans analys på objektiv grund» har följt ovanstående, av docenterna vid Uppsala universitet H. KYLIN och G. SAMUELSSON författade uppsats. Upprinnelsen till densamma har givits av en diskussion inom växtbio- logiska seminariet i Uppsala, den 19 febr. föregående år, vid vilken SAMUELS- SON som diskussionsinledare avsåg att lämna »en kritisk redogörelse för olika metoder, som kommit till användning särskilt för återgivandet av fält- och bottenskiktens sammansättning ('markfloran')». Till denna diskussion hade professor H. HESSELMAN samt även jag mottagit inbjudning. Den kritiska redogörelsen kom emellertid huvudsakligen att röra sig kring mitt ovan nämnda, kort före sammanträdet utkomna arbete, och under diskussionen var det fort- farande detta, som fängslade intresset. Att därvid »någon enighet mellan de bägge parterna» icke kunde nås, torde till största delen ha berott därpå, att såväl inledaren som flertalet av de seminariets deltagare, vilka yttrade sig 1 frågan, tydligen från början hade en stadgad uppfattning av den HULTSKA metodens företräden. Under sådana omständigheter var det naturligt, att de synpunkter jag själv i denna fråga sökt framhålla, icke rönte någon förståelse; diskussionen blev därför 1 grund och botten föga givande. Huruvida resul- tatet blev bättre vid det följande sammanträde,! under vilket samma fråga ännu en gång lär ha behandlats, känner jag icke. I alla händelser har den analysmetod, för vilken jag gjort mig till måls- man, tydligen icke utan vidare kunnat avvisas. SAMUELSSON har nämligen för att skaffa sig en på egna iakttagelser grundad erfarenhet om denna metods värde företagit en analys av en 400 m? stor provyta inom Vårdsätra natur- park s. om Uppsala, varvid han huvudsakligen följt de anvisningar, som lämnats i mitt ovannämnda arbete. Det är denna undersökning, som ligger till grund för de kritiska synpunkter vid beståndsanalyser, som influtit i föreliggande häfte av tidskriften. Såväl vid själva undersökningens utförande som i syn- nerhet vid uppsatsens författande har SAMUELSSON erhållit bistånd av KYLIN, vilken tidigare icke ägnat sig åt växtfysiognomiska undersökningar, men som ! Att jag icke då var närvarande beror därpå, att jag icke erhöll något meddelande om att frågan ännu en gång skulle komma att behandlas inom wväxtbiologiska seminariet. 402 TORSTEN LAGERBERG. nu för materialets matematiska behandling kunde bli en värdefull medarbetare. — Jag måste alltså med tillfredsställelse konstatera, att jag bland svenska bota- nister lyckats väcka intresset för en formationsstatistisk metod, vilken allt sedan den av RAUNKLER framfördes föga beaktats i vårt land. Innan jag ingår på ett bemötande av de anmärkningar, som riktats mot mitt arbete, vill jag dock redan nu påpeka, att ingendera av författarna trots en synbar strävan kunnat helt bortse ifrån, att en formationsstatistisk metod efter de principer, som jag följt, ändock äger bestämda företräden. Sålunda säger SAMUELSSON (sid. 291), att den ger »en god föreställning om arternas abso- luta frekvens», och KYLIN (sid. 285) anser, att åtminstone 6 stycken av mina prov- ytor ådagalägga, att metoden ger en god föreställning om vegetationens sam- mansättning »en föreställning, som naturligen är vida riktigare, än om prov- ytorna undersökts enligt Hurts metod». Detta erkännande är naturligtvis icke annat än glädjande. Jag torde härtill böra påpeka, att jag själv aldrig betraktat den av mig framförda metoden såsom definitivt utexperimenterad; hela min uppsats har endast karaktären av ett försök, vilket även en opartisk läsare lätt torde finna. Svårigheterna att erhålla exakta resultat vid en formationsanalys äro nämli- gen alltför stora, för att de med detta enda försök skulle ha kunnat över- vinnas; dock anser jag, att den av mig beträdda vägen otvivelaktigt leder fram till det eftersträvade målet. Så snart man vid formationsanalysen syftar längre än till en någorlunda tillfredsställande fysiognomisk beskrivning, kan den subjektiva bedömningen aldrig bliva till fyllest, och den statistiska meto- dens företräden kunna då helt enkelt icke diskuteras. Svårigheten härvidlag är att giva densamma en sådan tillämpning, att man erhåller en bild av vegetationen, som så fullständigt som möjligt närmar sig verkligheten. Även den mest full- ständiga metod torde ur denna synpunkt i praktiken aldrig kunna tillämpas med absolut exakthet, det analyserade objektet är alltför svårhanterligt för att detta skall lyckas. Att många av de resultat, som jag själv erhållit vid mina försök, äro behäftade med mer än önskvärt stora fel, har jag även fram- hållit i min uppsats, men just denna omständighet ger en fingervisning, i vilken riktning metoden bör modifieras, för att resultatet vid en kommande undersökning skall bli bättre. Av detta skäl är naturligtvis ett fullständigt offentliggörande av de första försöken väl motiverat. Kritiken mot min uppsats riktar sig dels mot den variationsstatistiska be- handlingen av materialet och de slutsatser jag på denna grund ansett mig kunna draga, dels behandlar den metodens möjligheter att ge en tillfreds- ställande bild av ett växtsamhälle. I den förstnämnda punkten har KYLIN framställt åtskilliga anmärkningar, vilka tydligen äro avsedda att utgöra kri- tikens tyngst vägande del. Jag skall emellertid först nedan ställa dem i deras rätta belysning och skall till en början uppehålla mig vid det sist- nämnda spörsmålet, som utvecklats av SAMUELSSON. Flera av hans uttalan- den måste ses mot bakgrunden af KYLINS matematiska deduktioner och deras värde och beviskraft äro alltså direkt beroende av dessa. GENMÄLE, 403 SAMUELSSONS fordringar på floristisk analys framgå av hans på sid. 270 gjorda uttalanden. För att den skall äga »något större värde», måste den vegetation, som undersökes, vara så enhetlig och likformig som möjligt ur »synekologisk» synpunkt. Å sidan 289 finner man härtill följande: »Flera av de provytor LAGERBERG undersökt företräda uppenbarligen icke rena vegetationstyper.» Att jag förty vågat mig på en analys av sådana icke rena provytor (= skogsförsöksanstaltens gallrings- och tillväxtytor) skulle slut- ligen i hög grad inverka på värdet av den metod jag använt. Är den inte ägnad att ge en tillfredsställande bild av ett växtsamhälle, så minskas dess värde i väsentlig grad, »vare sig det gäller att få fram vetenskapligt använd- bara resultat, eller om det är fråga om mera praktiska i detta fall forstliga synpunkter» (sid. 272). I förbigående må anmärkas att formuleringen av denna sistnämnda sats ger vid handen, att författaren synes ha en något egendomlig uppfattning av sambandet mellan vetenskaplig och praktisk forskning. Men vad jag egentligen i denna punkt vill hava sagt är, att man alldeles icke är be- rättigad att fördöma en metod, därför att det sätt, på vilket den av mig samt för övrigt även av KYLIN och SAMUELSSON själva tillämpats, lämnat ett enligt vad SAMUELSSON anser ur växtfysiognomisk synpunkt otillfredsstäl- lande resultat. Om jag tillämpat metoden inom provytor med fixa gränser, inom vilka flera associationer förekomma, så lider icke metodens värde därav, ty den kan naturligtvis lika väl tillämpas på ett i SAMUELSSONS Ögon till- fredsställande objekt, en ren vegetationstyp (eller association). Den välvilliga admonition, SAMUELSSON finner för gott att rikta till personer, som arbeta inom växtfysiognomiken, att de »för sin egen skolning» böra begagna sig av ett studium av myrarna, har jag långt före detta efterkommit, och för den händelse att förf. särskilt ämnat denna avis till mig, var den sålunda obehövlig. Under diskussionen inom växtbiologiska seminariet i Uppsala nämnde jag även, att jag analyserat en större provyta på en myr i Väster- botten, som 1i sig innesluter en hel rad associationer, just för att utröna, hur noga arealen av de olika associationerna skulle låta sig bestämmas med ett 4 m:s kvadratförband och en rutstorlek av o,; m?. — Resultatet är dock ännu endast delvis bearbetat. — Samtidigt med denna undersökning utfördes av kand. C. MALMSTRÖM en mycket noggrann kartering av en särdeles lätt avgränsad, topografiskt väl framträdande vegetationstyp, de smala mer eller mindre parallellt förlöpande och över myrens yta upphöjda s. k. myrsträng- arna. Här äger man alltså en möjlighet att jämföra de absoluta arealsiffrorna för dessa strängar med dem, som framgingo ur linjetaxeringen. Oaktat myr- strängarna själva utgjorde en liten del av hela provytan och trots den låga taxeringsprocenten (3.125 2) blev överensstämmelsen anmärkningsvärt god. För den, som fattar mätningsteknikens möjligheter, borde det för övrigt utan vidare stå klart, att till och med så små associationer, som de, vilka före- komma inom myrarna — »någon kvadratmeter eller del därav» — och som här stundom uppträda 1 mosaikartad blandning, kunna med den av mig an- vända metoden analyseras var för sig, samtidigt med att deras kvantitativa betydelse som markbetäckning med önskad noggrannhet låter sig fastställas. Att i sådana fall både »RAUNKLERS och LAGERBERGS metoder (konsekvent tillämpade) måste ge resultat av ytterst tvivelaktigt värde» vill jag bestrida. Visserligen bör man inte på ett sådant objekt använda ett 4 m:s kvadrat-' 26. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 404 TORSTEN LAGERBERG. förband och en rutstorlek om 0,5 m?, om tillräckligt »fina» värden skola er- hållas, utan man får underkasta sig en analys av ett betydligt större antal smårutor d. v. s. välja ett tätare förband och samtidigt nedbringa rutstorleken. Härigenom erhåller man dels noggrannare arealuppskattningar och samtidigt en tillfredsställande artlista. Dessutom skall man även på grundvalen av ett sådant material, sedan rutsystemet blivit överfört på ett underlag utan större besvär kunna uppdraga approximativt riktiga associationsgränser. SAMUELSSON synes inte heller hålla detta för alldeles omöjligt, ehuru han tydligen anser det svårt. Det må medgivas, att det kanske kan vara vanskligt att fastställa sådana gränslinjer blott och bart med stöd av en naken artlista. Om man emellertid även har en dylik avsikt med analysen, kan den realise- ras med betydligt säkrare medel. Det enda rationella förfaringssättet blir då att under själva fältarbetet anteckna associationen för varje särskilt ruta. Har förbandet varit tillräckligt tätt, så skall materialet, i denna punkt kom- pletterat, utan svårighet låta sig utnyttjas i berörda syfte. Jag vill ingalunda förneka, att metoden blir mera tidsödande under sådana omständigheter. Men, som SAMUELSSON (sid. 285) mycket riktigt framhåller, »man måste naturligen mången gång också finna sig i nedläggandet av ett större arbete på beståndsanalysen, om objektivitet och exakthet ernås, och man erhåller resultat, som ge en bättre föreställning om vegetationens utseende och sam- mansättning än en vida enklare men kanske mindre tillförlitlig metod är i stånd att giva.» Och i ett annat sammanhang framhåller han såsom en reell skillnad mellan HULTS och min egen metod, att man genom den senare erhåller betydligt tillförlitligare arealsiffror, »framför allt om man för var och en av kastytorna använder en längre gående gradering». I SAMUELSSONS kritik äro som man lätt finner tvenne frågor hopkopplade med varandra, dels metodens eget värde och dels värdet av de enligt den- samma utförda analyserna. Att dessa tvenne frågor realiter äro oberoende av varandra är tydligt. Då SAMUELSSON alltså uppehåller sig vid olika fysiogno- miska analysers värde och särskilt betonar associationernas stora betydelse härvidlag, ger mig detta osökt anledning att just i denna punkt göra några erinringar. För det första torde böra anmärkas, att associationsbegreppet långt ifrån är klart fixerat; det förslag till definition, som av FLAHAULT och SCHRÖTER framlades på botanistkongressen i Briässel 1910, blev aldrig antaget. För när- varande ges även bland våra egna växtfysiognomer flera, delvis mycket olika defini- tioner. Till saken hör även, att behovet att införa denna distinktion inom fysiogno- miken blivit starkt ifrågasatt: RAUNKLER exempelvis använder den icke. Vill man emellertid bruka denna term och därmed beteckna floristiskt och eko- logiskt överensstämmande sammanslutningar av växter, så är det tydligt, att man måste övertyga sig om att en överensstämmelse i båda dessa avseenden i varje särskilt fall verkligen föreligger. Vegetationens likartade floristiska sammansättning på tvenne platser berättigar nämligen ingalunda till den slut- satsen, att likartade ståndortsbetingelser å båda ställena äro rådande; otvety- diga bevis härför finner man exempelvis i CAJAnNDERs »Uber Waldtypen>. Å andra sidan är det naturligtvis icke något som hindrar, att tvenne floristiskt olika associationer kunna utvecklas under alldeles enahanda betingelser. Mången GENMÄLE. 405 gång blir det uppenbarligen en ren tillfällighet som avgör, om den ena eller andra associationen kommer att »förverkligas» på en viss lokal; om associatio- nernas utbredning får anses utgöra en illustration till konkurrensen mellan arterna, så är det tydligt, att deras floristiska karaktär kommer att bestämmas av vilka arter från början inlåta sig i kamp med varandra. Svårigheten att bedöma associationernas biologiska värde är därför avsevärd och blir natur- ligtvis särskilt stor inom mera begränsade områden med tillsynes likartade ståndortsbetingelser, exempelvis flera av våra skogstyper. I själva verket Teckenförklaring e Tall o Gran ------ Gräns för mossfläckarna Skala för provytan 1:300 . » — träden 1:200 == Fig. I. Provytan n:r I å kronoparken Bocken, Lycksele revir. — 157:årig tallhed. torde man få lov att erkänna, att en växtfysiognomik, som endast ser till det yttre, icke förmår att i någon högre grad vidga vår kunskap om växternas och växtsamhällenas livsanspråk. För en dylik forskning bli ståndorterna allt fortfarande obekanta storheter. Associationsbeskrivningen ensamt skall aldrig förmå ställa växtsamhällena i ett allsidigt ljus. Då det gäller att avgöra, vilken betydelse associationerna kunna ha på det skogliga området, bör man alltså på sakens nuvarande ståndpunkt av- hålla sig från alltför kategoriska slutsatser. Framför allt måste man noga 406 TORSTEN LAGERBERG. beakta, att det inte blott är markens växlingar, som betinga växlingar 1 växt- täcket, utan att särskilt inom skogssamhällena även en annan faktor spelar en mycket framskjuten roll nämligen ljuset. Genom luckor i kronslutet upp- komma alltid ojämnheter i markens belysning, vilket i sin tur i hög grad återverkar på växttäckets fysiognomi. I en lucka, som av en tillfällighet upp- står i en sluten mossrik granskog, uppkommer kanske en tät matta av örter och gräs. Den primära orsaken härtill är icke att söka i olika markbeting- elser utan i ett kraftigare ljustillflöde. Väl är det sant, att örtvegetationen med tiden kommer att medföra en förbättring av humuslagrets beskaffenhet, varför man ju därefter även kan tala om en olikhet i »marken». En sådan olikhet behöver emellertid icke nödvändigt i lika hög grad återverka på alla de livsformer, som falla inom dess räckvidd; framför allt är det mycket som tyder på att träden stå i ett annat förhållande till marken än bottenskiktets och fältskiktets representanter. Man finner nämligen ofta skogligt ensartade och vackra bestånd på marker, där den ena associationen avlöser den andra. För det praktiska syftet blir därför en dylik heterogenitet i markfloran av underordnad vikt. — Det är alltså tydligt, att man vid studiet af skogens utvecklings- förhållanden och livsbetingelser även måste ta hänsyn till träden; den som icke lyfter sin blick ovan fältskikten kan endast påräkna osäkra eller felaktiga resultat. Hur egendomliga vetenskapliga fordringar kunna komma att te sig mot realitetens bakgrund, visar SAMUELSSONS vid tidigare tillfällen framförda kritik av skogsförsöksanstaltens provytor från en del norrländska tallhedsområden. Särskilt en å kronoparken Bocken inom Lycksele revir belägen provyta har varit på tal (fig. 1). Detär tydligen diskussionen i denna sak, som nu får en (vis- serligen något försiktigare) fortsättning. På sid. 291 påpekar SAMUELSSON, »huru viktigt det är att hålla olika vegetationstyper isär, om man vill erhålla växtlistor av något värde». För att illustrera detta sitt påstående utväljer han en norrländsk tallhed av alldeles den typ, som förekommer på ovan berörda provytor. Markbetäckningen utgöres av en lavmatta, här och var avbruten av moss- fläckar med lingonris. Dessa mossfläckar uppvisa det anmärkningsvärda förhål- landet, att de mycket konstant utvecklas under trädens kronor. Ehuru SAMUELSSON nu endast yttrar sig om värdet av växtlistor från sådana områ- den, har han dock förut vid skilda tillfällen framfört sin mening om deras värde även för en produktionsundersökning. För att en sådan skulle ge ve- tenskapligt användbara resultat, måste man låta den dirigeras av de två för- handenvarande associationerna på ett sådant sätt, att de träd, som växa i mossfläckarna, undersöktes för sig, och och de som växa i lavtäcket för sig. Orimligheten av en dylik spekulation förstås lätt, om man betänker, att de i mossfläckarna stående tallarna på grund av sitt vidtgrenade flackrotsystem i många fall endast till ringa del ta sin näring från den mossklädda marken, utan fastmer ha sina rötters finaste förgreningar ute i lavmarken, och att tal- lar i lavtäcket sända rötter långt in i mossfläckarna. Att under sådana för- hållanden vilja uppdela stammarna efter karaktären på den markflora, ur vil- ken de uppväxa, är ju alldeles meningslöst. En provyta, som utlägges inom områden med denna floristiska karaktär, kommer visserligen icke att tillfreds- ställa »ens rimliga anspråk på växtfysiognomisk enhetlighet», men för sitt syfte blir den i alla händelser fullständigt adekvat. Detsamma gäller för övrigt även om andra försöksanstaltens provytor från andra skogstyper med en ana- log associationsväxling inom sina gränslinier. GENMÄLE. 407 Skogsförsöksanstaltens provytor måste alltid ges sådana enkla gränslinier, att arealen bekvämt skall kunna bestämmas. Att det inte alltid under sådana förhållanden är så lätt .att erhålla en markflora av växtfysiognomisk enhetlighet framhålles även av SAMUELSSON. Inom Vårdsätra naturpark exempelvis kunde ingen- städes en fullt enhetlig yta av så pass obetydliga dimensioner som 20 X 20 m. upp- letas. Ehuru den av KYLIN och SAMUELSSON analyserade provytan icke var större, kom den i alla fall att gripa över tvenne associationer (en Ånemone hepalica-as- sociation samt en Ånemone nemorosa— Spirea Ulmaria-association). Skogsförsöks- anstalten måste givetvis mycket oftare stöta på svårigheter av berörd art. Om dess ytor skola erhålla något värde för sitt ändamål, kunna de icke göras mindre än omkring 25 ar (50 X50 m.), och ofta måste de ges en storlek av ända till en halv hektar. Utsikterna att begränsa dem till rena vegetations- typer bli då uppenbarligen ganska små. I själva verket kan emellertid ifrågasättas, om en ren vegetationstyp har den fysiologiska betydelse, som nu från flera sidor tillerkännes densamma. Om man av den fysiognomiskt enhetliga bilden drar den slutsatsen, att enhetliga stånd- ortsbetingelser därigenom skulle angivas, så har man näppeligen rätt härtill; det torde vara så gott som säkert, att två punkter i terrängen aldrig äro fullt lika, liksom även 1 den mest enhetliga association växttäcket alltid företer växlingar 1 sin sammansättning. En av de mest enhetliga och enformiga vegetationstyper man gärna kan se är exempelvis den glesa, mossrika, svagt växtliga granskog, som mångenstädes förekommer på mager moränmark i övre Norrland, där Myvzrtillus nigra bildar ett slutet, oavbrutet täcke, och där örter och gräs nästan helt och hållet saknas. Här har man verkligen en skogs- typ, där det inte stöter på något hinder att utlägga provytor med enkla geo- metriska gränser till och med av I hars storlek och mera, vilka skulle till- fredsställa även mycket höga anspråk på växtfysiognomisk enhetlighet. Detta utesluter emellertid icke att ganska betydande växlingar 1 ståndortsbetingelserna förekomma; trädbeståndets utveckling visar mången gång detta med all önsk- värd tydlighet. Men även om den rena vegetationstypens fysiologiska värde skulle vara fastslaget, så torde när allt kommer omkring icke mycket vara vunnet, om man lyckas utlägga provytorna så, att de ur floristisk synpunkt erhålla ett till- fredsställande vitsord — och detta av en helt annan orsak. Åt dessa prov- ytor är nämligen icke utmätt den efemära tillvaro, som normalt tillkom- mer materialet för floristernas många ståndortsanteckningar.! Skogsförsöks- anstaltens provytor äro nämligen avsedda att följas genom årtionden, 1 vissa fall kanske 70 år och mera, under vilken tid de upprepade gånger bli före- mål för beståndsvårdande åtgärder (gallringar, ljushuggningar). Vid sådant förhållande är det säkert, att markfloran kommer att högst väsentligt föränd- ras, och det ges därför mycket stora möjligheter för att det ursprungligen en- hetliga växttäcket kommer att erhålla en heterogen karaktär. Vid försökets avbrytande har ytan kanske erhållit en brokig mångfald av associationer, och i så fall är ju den ursprungliga enhetligheten icke mycket värd. Vad särskildt ! Jag är fullständigt av samma mening som SAMUELSSON angående det olämpliga i att använda denna term, om man endast avser att ge en bild av själva beståndet; anledningen till att begreppet »ståndortsanteckning» infördes i den växtfysiognomiska terminologien, har väl i alla fall varit den, att man från början åsyftade något annat än blott och bart en ytlig beskrivning av växttäcket. 408 TORSTEN LAGERBERG. de omnämnda tallhedarna beträffar är det säkert, att de olika, av mossor och lavar täckta arealerna komma att högst väsentligt förskjutas, i synnerhet till mossornas förmån. | Som en sammanfattning av vad jag ovan anfört skulle jag vilja framhålla, att ytliga, rent fysiognomiska synpunkter icke kunna göra anspråk på någon ledande plats inom skogsbotanikens ansvarsfulla arbetsfält; med de centrala frågor, som här möta, ha de föga att skaffa. Det skulle uppenbarligen vara till båtnad, om personer, som sysselsätta sig med växtfysiognomiska studier ville mer än hittills bemöda sig att förstå, att skogliga synpunkter och önske- mål kunna avvika från de rent botaniska, utan att därför vara vetenskapligt mindre berättigade. Cd Mitt försök att vidare utveckla den RAUNKLERSKA principen för bestånds- analys, hvilket nu ådragit sig ett särskilt intresse från doc. KYLINS och SAMUELS- SONS sida, förestavades i främsta rummet därav, att det länge framstått som ett behov att äga en metod för exakt och objektiv mätning av växttäckets för- ändringar på skogsförsöksanstaltens provytor. Detta på den grund, att det endast härigenom blir möjligt att sätta beståndet i direkt förhållande till markflora och ståndorsbetingelser. Det är ju tydligt, att den HULTSKA metoden här måste lämna oss alldeles i sticket. Även om man genom densamma anses erhålla en fysio- gnomiskt tillfredsställande bild av växttäcket, så kan man dock aldrig veta, i vad mån denna motsvarar verkligheten. Att icke ens SAMUELSSON, som väl mer än de flesta arbetat med floristisk analys enligt HuLT, lyckades komma verkligheten nära vid sin okulära uppskattning av provytan å Vård- sätra naturpark är betecknande nog. Inte blott för arter med lägre utan även för arter med högre frekvens blev täckningsgraden överskattad. SAMUELSSON anser emellertid, att han erhållit ganska goda resultat, kanske huvudsakligen därför, att arternas relativa täckningsgrad blev tämligen korrekt bedömd. Det torde emellertid utan vidare vara klart, att den relativa täckningsgraden visst icke alltid ger en riktig bild av vegetationen inom en begränsad yta, och det bör därför vara ett önskemål för växtfysiognomiken att så vitt möjligt exakt fastställa den absoluta, alldeles oberoende av ändamålet med undersök- ningen. Enligt den av SERNANDER införda förbättringen av HULTS metod bestämmes arternas frekvens »efter den del av provytan, som täckes av de olika individen, om deras ovanjordssystem tänkes projicierat på marken», och teoretiskt fordras därvid, att de 5 av HULT använda frekvensgraderna (ym- nig, riklig, strödd, tunnsådd och enstaka) böra utgöra en geometrisk serie, vars kvot är 2. Arter med frekvenserna enstaka och tunnsådd stå här i samma relation till varandra som arter med frekvenserna strödd och riklig, men att bilden av vegetationen i båda dessa fall måste vara mycket olika är ju tydligt. Den SERNANDERSKA principen, som ju möjligen kan låta sig ge- nomföras med någorlunda tillfredsställande precision, om man arbetar med mycket små provytor, blir naturligtvis omöjlig att helt upprätthålla på större. I den mån provytorna ökas i storlek, minskas utsikterna för ett rätt bedömande av de lägre frekvensgraderna, och å stora provytor (exempelvis skogsförsöks- anstaltens) blir det endast de högsta graderna, som med något anspråk på tillförlitlighet kunna okuiärt fastställas. För min del är jag fullt övertygad om att den SERNANDERSKA principen aldrig blivit konsekvent tillämpad så till GENMÄLE. 409 vida, att de lägre frekvensgraderna alltid blivit högst betydligt överskattade. Även SAMUELSSON har det icke undgått, att man bedömt frekvensen »något för högt, då det rör sig om någon av de lägre graderna» (sid. 271), men att man riskerar en för hög uppskattning, även då det gäller högre grader, har Vård- sätra-provytan tydligt ådagalagt. Granskar man dessutom de i SAMUELSSONS tab. I meddelade siffrorna, så måste man erkänna, att det icke finnes mycken fog för det påståendet, att det resultat, som ifråga om arternas relativa täckningsgrad er- hölls enligt HuLTS metod i icke allt för hög grad avvek från det, »som fram- gick genom användande av den exaktare metod, som samtidigt användes» (den av mig föreslagna metoden). I detta fall äro särskilt siffrorna från ana- lysen av den 2 juni upplysande. Anemone nemorosa har betecknats som rik- lig, ÅA. hepatica och Paris quadrifolia som strödda. De två sistnämnda skulle alltså vara ur täckningssynpunkt jämbördiga. Arealprocenterna, resp. 9,3 och 4,0 visa dock hän på, att den senare täcker mindre än hälften av den för- ras areal! Ställa vi för övrigt Paris quadrifolia och Anemone nemorosa gent emot varandra, så finna vi, att den första täcker ungefär 1/< av den sistnämndas areal, då den enligt den HULT-SERNANDERSKA frekvensbeteckningen borde täcka hälften och enligt SAMUELSSONS pointstal ?/; av denna. Även om man ger KYLIN (sid. 284) rätt i att sannolikt alla lägre arealprocenter äro undertaxe- rade, så synes mig i alla fall kongruensen mellan de båda uppskattningsresul- taten så föga påtaglig, att den näppeligen är värd att föras på tal. SAMUELSSON anser, att ytterligare en slutsats kan dragas av förenämnda ta- bell. Oaktat bedömningen av den enskilda artens frekvens avsåg att endast ta hänsyn till dess täckningsgrad, kom faktiskt ett principiellt sett alldeles skilt moment att spela in vid de lägre frekvensgraderna nämligen artens spridning, vilket han emellertid anser vara snarare en förtjänst än en brist hos meto- den. I detta uttalande ligger ett tydligt erkännande, att det aldrig går att ens någorlunda exakt bestämma täckningsgraden genom subjektiv bedömning, åtminstone för de 3 lägsta HULTSKA kategorierna enstaka, tunnsådd och strödd. Även om man har för ögonen, att frekvensgraden »i främsta rum- met» avser att ge ett uttryck för den täckta arealen, så båtar ju detta föga, då bedömningsresultatet i alla händelser kommer att i första hand påverkas av själva spridningsmomentet, vilket den i tabellen framställda jämförelsen tydligt visar. Inte ens den näst högsta frekvensgraden tycks gå helt fri från detta öde, då SAMUELSSON anser, att 2 å 3 »rikliga» arter få förekomma i samma skikt; flera än 2 borde ju aldrig vara tillåtna. Att i realiteten icke mycket är vunnet med den godtyckliga korrektion av pointstalen, som SAMUELSSON vidtagit, torde vara uppenbart. Visserligen blir härigenom möjligheten att överskatta de lägre frekvensgraderna något förminskad, men detta är så vitt jag kan finna det enda, som är vunnet med detta arrangement. För Övrigt har jag vid mina försök tyckt mig finna, att man vid den oku- lära bedömningen är benägen att tillerkänna storväxta arter en högre frekvens än små, detta därför, att de förra tilldra sig uppmärksamheten på ett helt annat sätt. SAMUELSSONS erfarenhet tycks gå i motsatt riktning, och det är naturligtvis icke uteslutet, att meningarna i en sådan punkt kunna vara de- lade, då förhållandet uteslutande är beroende av subjektiv åskådning. Huru som hälst blir ju jämförbarheten mellan tvenne av olika förrättningsmän gjorda 1 Såsom varande medeltal av resultaten av tvenne olikvärdiga observationer, äro dessa siffror oriktiga, men för den jämförelse, som här göres, kunna de ju ändock användas. 410 TORSTEN LAGERBERG. uppskattningar enligt den HULT-SERNANDER-SAMUELSSONSKA metoden proble- matisk på grund av den ringa fasthet, med vilken den arbetar, och det sy- nes mig knappast behöva diskuteras, att den aldrig skall lyckas att fastställa förändringar i vegetationen med någon större grad av säkerhet. I detta fall erbjuder endast en objektiv undersökning av arealprocenter vid sidan av sprid- ningsprocenter! en möjlighet att nå det eftersträvade. Då SAMUELSSON (sid. 286) även i denna punkt tydligen ställer sig skeptisk gent emot den statistiska metodens möjligheter, är det väl den av KYLIN förebragta utredningen om medelfelens värde, som inspirerat denna hans ståndpunkt. Denna utredning fotar emellertid på en missuppfattning. Jag skall härmed övergå till förhållandet mellan spridnings- och arealpro- center samt dessa värdens samband med de HuLTtsKaA frekvensgraderna, helst som jag härutinnan i ett viktigt hänseende uppgives ha missuppfattat HULTS metod. Denna föreställning är icke riktig. Angående valensen (ymnighetsgraden) säger jag i min uppsats (sid. 15): »Med hänsyn till storleken av den ruta, som jag använt vid mina undersökningar, har det därför för bestämningen av arternas valens visat sig nödvändigt att karaktärisera denna fysiognomiskt av- görande egenskap på tvenne olika vägar: genom en bestämning både av arternas frekvensprocent och av deras arealprocent mDEsitt- ror, som härigenom erhållas, giva jämförda med varandra en god bild av arternas utbredningsförhållanden inom den undersökta provytan. Frekvens- procenten anger själva spridningen inom det givna området, den är ett i siff- ror omskrivet uttryck för samtliga HuLTsS frekvensgrader.»> Det är denna sist- nämnda sats som, lösryckt ur sitt sammanhang, av såväl KYLIN som SAMUELS- SON tolkats på ett sätt, som jag aldrig åsyftat. Hade jag menat, att sprid- ningsprocenterna utan vidare täckte HuLTts frekvensgrader, så hade jag natur- ligtvis aldrig infört arealprocentberäkningen. Jag säger ju uttryckligen ifrån, att arealuppskattningen är en nödvändig följd därav, »att man icke kan giva rutorna en sådan storlek, att den faktiska valensen hos samtliga inom ett givet område förekommande arter exakt uttryckes i siffror», nota bene, om man följer RAUNKLERS princip för valensbestämning, d. v. s. blott antecknar förekomst eller icke-förekomst i rutorna. Genom ett dylikt förfaringssätt får man visserligen endast fram spridningsprocenten, men denna är en funktion, som kan fastställas under de i varje särskilt fall givna förutsättningarna för samtliga HULTS frekvensgrader och icke endast för de lägre. re annat har jag aldrig menat med min föregivna misstolkning. Spridningsprocenten för frekvensgraden ymnig blir naturligtvis alltid = 100, oberoende av den rutstorlek som användes, men det är icke alls givet att den därför skall vara mindre för lägre frekvensgrader. Samma spridnings- procent kan nämligen teoretiskt mycket väl tänkas framkomma för alla öfriga HuLTSsS frekvensgrader, särskilt om man vid analysen använder en någorlunda stor ruta. Jag skall här tillåta mig att citera, vad jag sid. 13 i mitt arbete yttrat 1 denna fråga: »Nu låter det ju tänka sig, att av tvenne arter, som före- t Författarna ha ersatt den av mig använda termen frekvensprocent med spridnings- tal. Att denna förändring innebär en förbättring är ju möjligt. Konsekvensen synes mig dock hava fordrat, att denna term i så fall borde ha förändrats till spridningsprocent, då »arealprocent» godtagits. Även talen, som ange spridningen, böra ju lämpligen uttryckas procentiskt; jag skall därför i min följande framställning använda termerna spridnings- procent och arealprocent. GENMÄLE. 4 komma på samtliga undersökta rutor, den ena täcker så gott som hela ytan under det att den andra finnes i ett enda individ. Metoden skulle det oaktat ge till resultat, att båda dessa arter finge samma valenssiffra, ehuru den sist- nämnda arten fysiognomiskt sett har en fullständigt underordnad betydelse.» Det är ju klart, att spridningsprocenten under sådana förhållanden icke säger mycket om artens fysiognomiska roll. Ett flertal arter från mina undersökta provytor har för övrigt givit mig anledning att behandla just detta spörsmål. Jag kan nöja mig med att hänvisa till Azra flexuosa och Luzula pilosa å prov- ytan 128:1 (sid. 42, 44, 46); enligt den första av här utförda beräkningar har Azra en spridningsprocent av 85,12, Luzula av 77,68, deras arealprocenter äro resp. 19,42 och 0,07. Spridningsprocenterna låta ju förmoda en fysiog- nomisk jämbördighet, arealprocenterna korrigera emellertid i hög grad detta förhållande. Samma synpunkt framhålles å provytan 59 (sid. 54—56) för Myrtillus nigra och Vaccinium vitis idea, Här råder ändå större överensstämmelse mellan spridningsprocenterna — resp. 97,63 och 95,86 — men arealprocen- terna, resp. 47,93 och 3,55 (liksom även de här beräknade maximala medel- höjderna) ställa ju Vaccinium långt efter Myrtillus. Å samma yta har en lik- nande jämförelse utförts för ett par mossor Hylocomium proliferum och Hypnum crista castrensis. Dessa två arter äga så gott som identiska spridningsprocenter — 52,07 och 53,85 resp. — »men arealberäkningen ger vid handen att den sistnämnda arten är av helt underordnad vikt» (sid. 57). Den förras arealprocent är nämligen 10,8, för den senare har icke någon areal kunnat uppskattas. Om KYLIN ansett sig ytterligare böra belysa denna fråga genom en jämförelse mellan arealprocenter och spridningsprocenter för några arter från Vårdsätra-ytan — Anemone nemorosa och hepatica samt Anemone hepatica och Ranunculus auricomus — så har han alltså icke kommit med något nytt i sak, och detsamma kan sägas om SAMUELSSONS sid. 287 framförda betraktelser över den fysiognomiska roll, som en Fuphrasia-art eller Rhinanthus-art spelar i en gräsäng 1 förhål- ande till det dominerande gräset. KYLIns å annat ställe (sid. 23) gjorda anmärkning, att jag skulle underlåtit att sammanställa spridnings- och areal- procenter, finner jag något egendomlig. Att dessa värden icke återfinnas i samma tabell är typografiskt förklarligt; i den till varje provyta förda diskussio- nen ha de ju dock blivit sammmanställda för de fysiognomiskt viktigaste arterna. Däremot medger jag gärna, att analysen av de tre första provytorna (14: II, 130 : I och II) är ofullständig. Detta har emellertid sin giltiga för- klaring i den omständigheten att jag, då jag började mina försök, ville tillämpa den RAUNKLERSKA valensbestämningen i oförändrad form, för att själv bilda mig en uppfattning om vad därmed stod att vinna, och att jag icke fann den tillfyllest för mitt ändamål framgår ju som sagt därav, att jag fann mig föranlåten att även införa arealberäkningar. Dock måste man komma ihåg, att spridningsprocenterna, vilket värde de än få, även säga något om arternas täckningsgrad, eller med andra ord att sprid- nings- och arealprocenter icke äro kvalitativt skilda värden. Spridningsprocen- tens förhållande till arealprocenten är i första hand beroende på förhållandet mellan storleken av den ruta, som användes vid undersökningen, samt de en- skilda arternas absoluta storlek. Kunde man så fixera rutan, att den helt och hållet täcktes av ett enda exemplar av en viss art, så skulle denna arts sprid- ningsprocent samtidigt utgöra ett uttryck för dess täckningsgrad eller m. a. o. även betyda dess arealprocent. Att detta är praktiskt outförbart är ju tydligt 412 TORSTEN LAGERBERG. För övrigt erhåller man genom en alltför stark reducering av rutorna en flo- ristiskt otillfredsställande bild av provytan, såvida man inte företar ett mycket större antal detaljanalyser. Vid metodens praktiska tillämpning torde man alltså förfara bäst genom att bibehålla en måttlig rutstorlek och vid sidan av spridningsprocenter fast- ställa så vitt möjligt noggranna arealprocenter. I båda fallen bör man ta hänsyn till allt, som faller inom den utlagda rutan. SAMUELSSON förebrår mig och RAUNKIER att ha handlat felaktigt, då vi endast tagit hänsyn till inom rutorna rotfästa växter. Jag har aldrig bestämt uttalat mig för det oefter- givliga i ett sådant förfaringssätt, men om jag tillämpat detsamma vid mina försök, har det varit av den orsaken, att såväl de växtsamhällen som växt- former, med vilka jag arbetat, icke givit mig anledning att förfara på något annat sätt. Jag har för Övrigt diskuterat denna fråga (sid. 20) i min av- handling, och fäst uppmärksamheten på att RAUNKLIER för en hel rad livs- former endast fordrar, att delar av skott skola inneslutas av ramen för att bli medräknade. Det vore givetvis felaktigt att icke på analogt sätt behandla sådana växter som Åstragalus glyciphyllos, Lathyrus silvestris eler Vicia silvatica. Jag skall härmed övergå till mina arealberäkningar. Det är ju tydligt, att det måste stöta på stora svårigheter att utföra en exakt mätning av ett sådant objekt som ett växttäcke. Om man med SERNANDER anser, att det är projektionen på marken av växternas ovanjordssystem,; som skall bestämmas, så torde i själva verket denna bestämning, då den utföres okulärt, alltid ge ett för högt värde, så vida icke arterna förekomma så tätt, att de fullständigt täcka marken. Detta är ju ofta fallet med bottenskiktets mossor och lavar, och täckningsgraden är då lätt avgjord. Men i den mån växt- täcket med bibehållen likformighet blir glesare, blir täckningsgraden svå- rare att fastställa, och uppgiften kompliceras ytterligare, om arterna ha de projicierade delarnas huvudmassa förlagd högt ovan marken, exempelvis i högsta fältskiktet eller i snårskiktet. Skulle man exakt kunna mäta, hur stor del ett »ymnigt» täcke av Myrtillus 1 verkligheten täcker av marken, så skulle man säkerligen komma att finna, att den mellan projektionerna liggande arealen ingalunda var obetydlig. En sådan uppmätning är ju visserligen teo- retiskt tänkbar, men den kan aldrig komma att tillämpas i praktiken. Det bör därför inte läggas mig till last, att jag icke lyckats konstruera något mått för en fullt objektiv mätning av alla de tallösa projektionsfigurer, som växternas ovanjordssystem måste framkalla. Jag har i denna punkt sett mig tvungen att bibehålla den subjektiva uppskattningen, vilket jag ingalunda sökt fördölja (jfr sid. 19 i min avh.), men jag har samtidigt sökt utbilda me- toden så, att de fel, som genom detta subjektiva moment tillskyndas mätnings- resultatet, skulle bli så små som möjligt. Om jag vid mina försök valde som minsta mått '/, av rutan, så var det ej därför, att jag som SAMUELSSON (sid. 273) uppger ej ansåg mig behöva uppskatta mindre ytor. Detta mått blev sär- skilt lämpligt på grund av de instrumentella anordningarna, och det var ju först den kommande behandlingen av materialet, som kunde upplysa, om mät- ningsgränsen var tillräckligt lågt satt. Att detta icke blev fallet, ha mina grafiska figurer över de biologiska typernas arealer visat; KYLIN och SAMUELS- SON ha kanske av denna orsak bestämt sig för att vid sitt försök använda en ännu längre gående gradering. GENMÄLE. 413 Då man skall bedöma orsaken till det icke tillräckligt noggranna resultatet med arealberäkningarna och metodens värde ur objektivitetens synpunkt, så måste man komma ihåg, att felen ha ett tvåfaldigt ursprung: dels äro de systematiska, och dels äro de beroende af förrättningsmannens subjektiva om- döme. Det systematiska felets storlek är helt och hållet beroende på mätnings- gränsen, ju mindre delar av rutorna som bli föremål för uppskattning, desto mindre blir den ouppskattade arealen. Detta fel kan icke inverka på metodens objektivitet men väl på den exakthet, med vilken den arbetar. Den okulära bedömningen däremot kan ju tänkas ensidigt förskjuta resultatet, men i själva verket behöver man icke räkna med en sådan möjlighet. Om man bestämmer sig för att endast uppskatta vissa delar av rutan för arealbestämningen, exem- pelvis tjärdedelar eller åttondelar, så följer därutav, att arealer, som icke noga sammanfalla med dessa mått, antingen måste bli överskattade, eller också underskattade. Det är emellertid uppenbart, att möjligheterna för en för hög uppskattning måste inträffa lika ofta som möjligheterna för en för låg, så snart antalet uppskattningar blir någorlunda stort. Metoden är alltså, såsom jag sid. 20 i min avhandling redan framhållit, »i detta avseende fullständigt tendensfri, varför resultatet icke ensidigt influeras av ett dylikt tillvägagångs- sätt». KYLIN tycks icke heller kunna förneka detta, ty han medger (sid. 282), att felen i primäruppskattningarna, som gå i såväl positiv som negativ rikt- ning, vid en hopsummering »åtminstone delvis> ta ut varandra. En illu- stration till i hur ringa grad det subjektiva momentet i själva verket gör sig gällande, lämnar arealuppskattningen för mossorna å provytorna n:r 59 samt 57: I och II. I samtliga fallen blev mosstäcket uppmätt utan någon hänsyn till de olika arterna, men samtidigt bestämdes även arealen för var och en av dessa. Det är ju tydligt, att det vid den senare arealbestämningen mycket oftare måste inträffa, att de av en enda art täckta delarna falla under upp- skattningsgränsen; det systematiska felet medför därför med nödvändighet en nedsättning av den arealprocent, som framgått efter den förstnämnda prin- cipen. Å provytan 59 beräknades 82,40 2 vara täckta av mossor. Summeras arealerna för de tre arter, som kommo 1 betraktande vid arealbestämningen, erhållas endast 70,12 2, alltså en differens av 12,28 Z. Å provytan 57:I blev den samfällda mossarealen bestämd till 73,83 2; här kunde arealer be- räknas på 7 olika arter, men summan av dessa gav endast 60,10 2, d. v. s. en förminskning med 13,73 2Z-. Slutligen blev å provytan 57 :II mossarealen beräknad till 385,42 2; summan av arternas — 6 stycken — arealer be- föptes senta ss IA rochtav gången, blev. alltså I 3,34 2. Å provytan 57:s båda avdelningar förlorades alltså så gott som identiskt samma areal. Å provytan 59 blev förlusten icke fullt densamma men dock så stor, att man kan vara berättigad anse förlustprocenten i alla tre fallen för en och samma. Denna omständighet visar ju hän på, att den subjektiva uppskatt- ningen i själva verket kan fullgöras på ett synnerligen opersonligt eller m. a. o. objektivt sätt. Det skulle därför varit av intresse, om KYLIN med fakta hade velat stödja sitt påstående om de subjektiva felmöjligheternas ingalunda obe- tydliga dimensioner, varigenom värdet av metodens objektivitet helt och hållet skulle förtagas. Hade han ägnat just denna fråga någon större uppmärksam- het, så skulle kanske inte heller den i grund och botten ganska oväsentliga anmärkningen mot titeln på min uppsats behöft framföras. + FF Cd 414 TORSTEN LAGERBERG. Återstår alltså att bemöta den kritik, som KYLIn ägnat den variationssta- tistiska delen av min uppsats. KYLIN är ej rätt nöjd med antalet decimaler, som medtagits i resultaten av mina beräkningar, men hans anmärkning riktar sig endast mot det förhål- landet, att mina resultat angivits med för många decimaler. Det kan väl ändå näppeligen påstås, att jag genom medtagandet av flera decimaler velat ge värdena sken av att vara noggrannare än de i själva verket äro, då ju möjliga fel samtidigt finnas angivna. Det är i detta sammanhang av intresse att påpeka den ringa grad av exakthet, med vilken KYLIN själv finner önskligt att ange sina observationsresultat. Enligt hans mening variera de i hans ta- bell 6 angivna spridningsprocenterna så mycket, att det är föga glädje med bibehållandet av den andra siffran i desamma. I nedanstående tab. 1 har jag sammanställt de tal, mellan hvilka hans spridningsprocenter i verkligheten variera, samt dessutom angivit de tal, mellan vilka de skulle kunna variera, utan att de angivna resultaten skulle förändras vid ett eventuellt slopande av den andra siffran. IKELRRE Gränser för spridningsprocenterna i Kylins tab. 6. 50 FUToOrT 25 rutor | Verkliga Möjliga Verkliga | Möjliga Ånemone NEMOTOSA ...sossosnnnn na 92—98 86—100 92—100 88—100 Paris guadyiifola, SSR Ve50 66—84 72—80 68—384 Ranunculus auricomus ......... 64 — 84 56—84 56—88 56—92 Anemone hepaltica ............... 66—78 66—84 64—88 56—92 | Gage Tited ss sosse stog ÖRA 48—52 40—54 40—56 30—64 Convallaria multiflora ......... 34—44 20—44 | 32—48 28—52 HiCAarta VEFNA ooo. cs RENT 22—38 16—44 16—40 16—44 SA TITUIN OLEVACEU SE PES TARJA 20—30 16—34 É 16—306 16—44 PEAKXIIVUS CKOPLSLOP: MEAGER EEE 14—24 6—24 | 12—28 8—32 Geum UTbänUmM ..s..ss.ss.oseeecs 12—=202 6—24 — II 8—24 8—24 SpPiraea Ulma sn | 14—20 6—24 | 12—20 SE Majanthemum bifolium......... | 6—18 6—24 I 4—20 o—24 | Genomsnittet av skillnaderna mellan de högsta och lägsta spridningsprocen- terna för samtliga arter är i verkligheten enligt systemet om 50 rutor 10,3, enligt systemet om 25 rutor 17,0, men skulle kunnat vara 18,5 resp. 24,0, utan att detta hade förmärkts, såvida resultatet angivits i enlighet med KYLINS mening. Man torde därför, i motsats mot vad KYLIN påstår, böra hålla på att de i verkligheten funna värdena exakt uttryckas. Om en sannolikhetskalkyl utföres praktiskt, torde även den tidsvinst, som uppstår genom att slopa decimalerna vara ytterst ringa och sålunda icke kunna tillmätas någon avsevärd betydelse. Då det kan vara av intresse att se, hur lätt dessa kalkyler i själva verket låta sig utföras, skall jag här med ett exempel belysa denna sak. Jag väljer Majanthemum bifolium från provytan 59 (se sid. 56 i min avh.). För densamma har beräknats en spridnings- procent av 61,54 + 3,41; medelfelet har erhållits genom materialets in- delning i 10 grupper. GENMÄLE. Jag gör nu en indelning i 13 415 grupper med 13 rutor i varje grupp, detta i överensstämmelse med en princip, som i det följande ut- förligare kommer att beskrivas, och som närmar sig det ideala så nära som möjligt (jfr fig. 4). Tablån över räkningarna får följande utseende, då pro- visoriskt antas, att arten i genomsnitt finns i 7 av 13 rutor.! Jag sätter SAMT = Tab. 2. SKYES Antal. [Avvikelse pv För kontroll rutor | orupper | från M, | p.v fanns |E PP i Y 0 IT | : T- : Ta | arten i 4 | neg | pos (v+1) l20(v+1) 6 2 — I = 2 | = | 2 (0) o I 7 3 o — | [0] [0] I 3 39 = [2v?] 8 4 + I — | +4 4 4 16 +26 = +2[p]] 9 2 + 2 — | +4| 8 9 18 6 = [AA ÖNS I + 3 — | + 3 9 16 16 78 = [AC + 1) Rn I + 4 | — + 4 16 25 25 Summa! 13 SR | =) EUS 2 78 | jee==ED=a I + I3 | Bed A [gy] Det riktiga medeltalet är M, + a 7 + 1 = 8. Medeltalets medelfel J blir då 21 ER » - I Va v)? I Vv [Re a a (UV TR 6 rn S Ja OR . och resultatet för spridningstalet skrives — eller i procent uttryckt: 13 (ÖMT 5 AMS) TA Som av ovanstående framgår förekomma decimaler endast i de allra sista räkningarna och inverka därför ingalunda tidsödande, vilket KYLIN synes tro. Det tidsödande momentet vid utförandet av en medelfelsberäkning sådan som den, varom här är fråga, ligger alltså icke i själva sifferkalkylen, utan fastmer i materialets sönderdelning i sådana grupper, som berättiga ut- förandet av en dylik sannolikhetsberäkning. Denna gruppindelning håller dock KYLIN — enligt vad hans kritik ger vid handen — som det enklaste av allt. Själv utför han sin gruppindelning på ett långt ifrån till- fredsställande sätt, vilket jag senare skall belysa, men detta förklaras utan vidare därav, att han tydligen saknar en klar uppfattning av medelfelets egentliga innebörd. Riktigt är visserligen hans yttrande, att det beräknade medelfelet är en variationsstatistisk relation mellan termerna i en statistisk serie å ena sidan ! I verkligheten exakt 8. Här har antagits 7 för att visa, att räkningarna icke försvåras, om det provisoriskt antagna medeltalet icke sammanfaller med det verkliga. 416 TORSTEN LAGERBERG. och dessa termers medeltal å den andra, men detta innebär icke, såsom KYLIN vill göra troligt, att medelfelet skulle upphöra att gälla, om man hänför de enligt min metod beräknade värdena (spridningsprocenter och arealprocenter) till hela provytan. Vore så fallet, skulle ju medelfelet sakna all betydelse och därmed även alla här avsedda beräkningar, vare sig de äro baserade på RAUNKIERS eller min egen metod — eller på den av KYLIN—SAMUELSSON förbättrade metod, som man kanske kan hysa förhoppning om att snart få emotse. Dess bättre förhåller det sig icke så. Vid undersökningens utförande utgår man från den uppfattningen, att man genom att utlägga och analysera ett mindre antal spridda smårutor på själva provytan skall kunna erhålla känne- dom om hela ytans beskaffenhet. Hur tillförlitlig denna kännedom blir, det överlåter man åt sannolikhetskalkylen att besvara. Man gjorde helt enkelt icke några medelfelsberäkningar, om man icke därigenom finge vissa gränser angivna, inom vilka resultatet för hela ytan med nära nog fullstän- dig visshet är att finna. Vid utförandet av dessa sannolikhetsberäkningar gäller det framför allt att söka uppdela rutorna 1 grupper, vilka var för sig kunna anses ha lika stor utsikt att ange det riktiga medeltalet för hela provytan, detta för att så vitt möjligt undvika systematiska fel i resultaten från de olika grupperna. Om de tillfälliga avvikelser från medeltalet, som sedermera visa sig, lär erfaren- heten, att positiva och negativa fel av samma storlek uppträda nästan lika ofta, och små fel oftare än stora, varför några avvikelser utöver en viss storlek icke äro att vänta; detta under förutsättning att materialet är av någon omfattning och att man bortser från rena tillfälligheter. Man får nämligen aldrig släppa ur sikte, att man inom sannolikhetskalkylens område aldrig har att räkna med full visshet. Om resultat grundade på sannolikhets- beräkningar anges som nära nog vissa, innebär detta endast, att utsikterna för att verkligheten icke skall överensstämma med dessa resultat, äro ytter- ligt små. Att olika gruppindelningar kunna göras, och att på grund av dem erhållna medelfel avvika från varandra är sålunda en naturlig sak. Detta faktum har icke heller varit mig »fullkomligt obekant», vilket KYLIN erkännsamt nog med- ger; jag kan här ytterligare hänvisa till Hen utredning som jag lämnat å sid. 21—24 1 min avhandling angående denna sak. Smärre avvikelser i medel- felen ha dock mindre betydelse, än KYLIN tycks föreställa sig, då han anser, att ett medelfel är värdelöst, såvida det icke kan sägas vara exakt. Detta beror därpå, att vilka gränser än angivas för det obekanta, verkliga medel- talet, det alltid förefinnes en om ock liten risk, att detta medeltal kan falla utanför dessa gränser. För övrigt är sannolikheten ytterst liten, att medel- talet skall ligga just mellan de olika gränser man kan erhålla för medeltalets maxima och minima vid tvenne olika gruppindelningar, vilka utföras med så stor omsorg som möjligt. — Att betvivla värdet av ett medelfel, som erhållits vid en viss gruppindelning på den grund, att det kan tänkas ha utfallit något större än det man med en möjligast ideal gruppindelning skulle kunna ha erhållit, tyder på en oklar uppfattning av den betydelse, som ett angivet maximifel äger. Sannolikhetskalkylen ger oss medel att jämföra de resultat, som erhållas vid olika gruppindelningar, och därigenom kunna vi bilda oss en uppfattning GENMÄLE. 417 om huruvida resultaten kunna anses som goda, tillfredsställande eller mindre goda.' Denna jämförelse kan också för spridningsprocenter göras med en- ligt sannolikhetskalkylen a priori bestämda medelfel, som angivas i tab. 3. Detta gäller i synnerhet, om man rent objektivt skulle på måfå kunna uttaga de för undersökning avsedda rutorna. Medelfelen här nedan äro nämligen uträknade under denna förutsättning och vid ett antaget antal av 100 rutor. KAD =IGR AE Teoretiskt s K Re Teoretiskt 'medelfeli 9 av/ Ne Pp g medelfel | spridnings- Ve procent tab. 5 | | procenten | 100 o o | o 90 | 3 3,3 5 80 | 4 5 || 657 | 70 4:60 6,6 1747 | 60 439 8,2 8,2 | 50 5 | 10 | 8,3 | 40 4,9 TH | 8,2 30 4,6 15,3 | 1737 20 4 20 | 6,7 10 3 30 | 5 o | = = | [0] Då i enlighet med min metod rutorna icke uttagas på måfå utan spridas likformigt över hela provytan, blir naturligtvis spridningsprocenten bättre be- stämd, varför medelfelen i regel komma att ligga under de ovan i tabellens andra kolumn angivna. Dessa a priori bestämda »normalfel» skulle väl när- mast motsvaras av de media av medelfel KYLIN framkonstruerat genom att använda olika gruppindelningar, vilka media anföras i ovanstående tabells fjärde kolumn. KYLIN har nämligen vid deras bestämmande icke tagit i betraktande den större sannolikhet som förefinnes, att de beräknade medelfelen skola ligga under medeltalet av det högsta och lägsta tänkbara än över detsamma. Detta framgår nämligen indirekt av vad erfarenheten lär om tillfälliga avvikelser, vilket ovan nämnts å sid. 416. Häri ligger just förklaringen till att de av KYLIN i »ta- bellerna 2—4 beräknade medelvärdena hålla sig 1 regel 1 å 2 enheter lägre än de i tab. 5 teoretiskt beräknade». Såsom tab. 3 utvisar, ligga KYLINS media 2 å 3 enheter över de av mig teoretiskt beräknade »normalfelen», var- för de i KYLINS tab. 2—4 anförda medelvärdena i regel ligga över »normal- felen». Orsaken härtill är, att KYLINS gruppindelningar äro olämpligt valda, varför hans medelfel oftast erhållit onödigt stora värden. Ja, man kan rent av som oriktigt rubricera hans förfaringssätt att för beräknandet av medelfel enligt två olika gruppindelningar gruppvis sammanfoga de olika radernas resp. kolonnernas analyserade rutor i ett kvadratiskt rutförband. Då en variation i provytans beskaffenhet åt ett visst håll är att befara, har man ingen som ! Jfr CHARLIER, Grunddragen av den matematiska statistiken. — Statsvetensk. Tidskr. KÖTO, sid. ,23. 418 TORSTEN LAGERBERG. helst rätt att anse, att hvarje på ovannämnda sätt erhållen grupp äger lika stor sannolikhet för att ge ett riktigt uttryck för hela provytan. Rutorna i varje grupp måste vara i någon mån jämnt fördelade över hela provytan, för att man skall vara berättigad till ett sådant antagande. NERE le TENS lEj FlejHji js la lBAEe BE JES Ul AT Beal FIGTA | da AE CBE Ed2G I Ae ee lGjH|lilstalBle IDlElfFlGlHIilJ] Fig. 2. Gruppindelning vid 10x 10 rutor. Fig. 3. Gruppindelning vid 10 x 10 rutor: Då det här icke kan vara lämpliga platsen för den teoretiska utredningen av ett matematiskt spörsmål, vill jag blott med siffror styrka mina gjorda ut- talanden angående de teoretiska »normalfelen», och hänvisar för den skull till tab. 4 här nedan. Om också den av mig använda gruppindelningen ingalunda kan anses som oriktig — vilket med all önskvärd tydlighet framgår av nedanstående — har jag dock för att även kunna belysa medelfelens storlek vid andra gruppindel- ningar hänvänt mig till förste aktuarien hos Kungl. Pensionsstyrelsen JOosEF ÖSTLIND, matematiker hos kommissionen för taxering av Värmlands läns sko- gar, med en begäran, att han ville lämna förslag till möjligast fördelaktiga gruppindelningar. Enligt ÖSTLIND bliva rutorna i varje grupp på det lämpligaste sättet spridda över en yta, av vad form som hälst, då varje grupp utgör ett rutförband (aXa m.) med för samtliga grupper gemensamt värde a. Varje sådan grupp- indelning ger nämligen lika många själfständiga analyser av hela provytan enligt min metod som antalet grupper, och i grupperna ingår så nära som möjligt samma antal analyserade rutor. År provytan av kvadratisk form, och innehåller det utlagda rutförbandet (AXA m.) NXN rutor, är det i de flesta fall möjligt att göra sådana grupp- indelningar, att samtliga rutförband (a Xa m.) omfatta samma antal rutor från varje rad och varje kolonn irutförbandet (AX A m.). Detta låter sig nämligen göra, när bland V:s primfaktorer ingår 2 eller primtal av formen (4 S+ 1). Det största” tal 72 avstormenipo- Pi «Pen Pal end ; där py= 1 eller/250ChpI5 Np skr beteckna primtal av formen (4 S + 1), som utgör faktor till 2, angiver det maximi- antal grupper, som kan erhållas vid en dylik gruppindelning. Är n =, ingår i varje 27. GENMALE. I I I || I I AE el SEE] GA REM ls |KILIMjAajB|lelolelfFlelk] pDlElFflelkHlilslKIciMmlalBlel ulna Be lBEfeTeT NR) fel MLATS TG) SLET BI C|OlEIFIÖ Hult KIEMIA lulkIiLiMjAlB|elolelFflalkHli fee Ga JIE IMIA] BÖR MjAl|B|lelbD|elFfFlG|jHji ls KIL Ful Eva | BIle Totte le EEE Frerartsr ehe MTAB CEMKNEROERH>OI SEE RESEREE Fig. 4. Gruppindelning vid 13 Xx 13 rutor. I Fig. 5. Gruppindelning vid 13 Xx 13 rutor. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 419 420 TORSTEN LAGERBERG. grupp en ruta från varje rad och en ur varje kolonn. Samtliga tal ax från och med 10 intill 100, vilka tillåta dylika gruppindelningar med z stycken grupper. äro; "följande: ! 10, =3, Ij, 25, 20, 207 Ar SNGRAILISCHEKG TESS, 61, Ö5; T3, J4, 82, 95,39, G7- Mot dessa siffror isyaranmoljande in- alles analyserade rutor: 100,4 100, 6230, 025 0: Si Vå Då det av KYLIN använda rutförbandets sida innehåller 10 rutor och det, som jag brukat vid analysen av provytan 59, 13 rutor, kan alltså i båda fallen en gruppindelning efter ÖSTLINDS princip eller rättare sagt tvenne dylika utföras. Går överhuvud denna princip att tillämpa, kan det nämligen alltid utföras 2, men endast 2 gruppindelningar, som uppfylla villkoren och giva maximiantalet 2 K N Fig. 6. Indelning i 13 grupper av 15 X 20 rutor. — Provytan 57 :1. grupper. För de ovannämnda rutförbanden framgår den ena möjliga grupp- indelningen av fig. 2 resp. 4. Rutorna inom en grupp äro betecknade med ÅA, inom nästa med &£ 0. s. v. Gruppindelningen 1 fig. 2 återgives även 1 fig. 3 med ett annat beteckningssätt, som möjliggör en lättare överblick av de kvadratiska rutförbanden för olika grupper. Fig. 5 utvisar spridningen över ytan av de i fig. 4 med A och C betecknade grupperna, varvid de streckade linjerna utvisa rutförbandet för grupp 4. Den andra möjliga gruppindelningen framgår som spegelbild av de i figurerna angivna med avseende på någon av diagonalerna. Använder man dessa gruppindelningar för den av SAMUELSSON och KYLIN analyserade provytan, erhåller man för Gagea lutea medelfelen + 4,3 resp. + 3,7, båda liggande under det av mig angivna, teoretiska »normalfelet» 5 (tab. 3): KYNIN anger medelfelen till +8y7 och f3,medsettimedeltal avd ,;9: GENMÄLE. 421 För icke kvadratiska provytor kan man begagna ovannämda kvadratiska rutförband för gruppindelningen, om man utgår från en i provytan inskriven P rovytan 57:01 Fig 7. Indelning i 10 grupper av 20 Xx 20 rutor. kvadrat, som uppfyller de villkor, vilka ovan angivits. Exempel härpå lämna fig. 6 och 7, där denna princip för gruppindelning tillämpats på de av mig undersökta provytorna 57 :I och 57: II. I det följande är det närmast tab. 4, som intresserar. Här har jag sam manställt de med olika gruppindelningar erhållna medelfelen för 10 stycken å provytan 59 förekommande arter. 1 kolumnerna 5 och 6 anges medelfel, erhållna enligt ÖSTLINDS i fig. 4 illustrerade gruppindelning, resp. spegel- bilden av denna med avseende å någon av diagonalerna. »Normalfelen»>, ut- räknade för de olika spridningsprocenterna, och ett rutantal av 169 återfinnas i kolumn 7. De medelfel, som erhållas, om man enligt KYLIN gör grupper av raderna resp. kolonnerna i det kvadratiska rutförbandet anges i kolumnerna 8 och 9. 422 TORSTEN LAGERBERG. Ser man nu på denna tabell, skall man finna, att av talen i kolumnerna 4, 5 och 6 endast en tredjedel ligger över de i kolumn 7 angivna »normal- felen», medan däremot två tredjedelar av talen i kolumnerna 38 och 9 ligga över dessa. Uträknas medefelen i procent av »normalfelen», kommer genom- Provytan 59. Rutstorlek o,; m?. 4 m:s kvadratförband. (169 observationer.) 7ab. 4. Medelfelens numeriska värden enligt olika gruppindelningar, E - — | aa Te 13 RE Ur Medelfel, er- |» Normal-| Medelfel, er- Antal KE hn hållna vid |(fel»förden| hållna vid IV Sprid: |SPrans gruppindelnin-|| beräk- | gruppindelnin- före- / ligen é Å ASTElNeRr Nings- ; gar enligt nade gar enligt kom- | ANSVRA ET ÖSTLIND id KYLIN procentl medel- S Slr : ster fel RE ningspro- i 1 Jå SE re Myrtillus nigra a 165 97,6 O,91 1,34 IN34 1,:3 134 1,02 Vaceinium vitis idea ..... 162 9559 1,46 2,06 1,41 1,33 AT 2,06 LAINE RN OOKEALIST AA (5 BR ER 2,39 2,28 547 VIT 2,44 2,59 Majanthemum bifolium ... 104 61,5 3,41 SA 2,89 3,74 4,44 5,08 LK TEK LALIS REN CER 51 30,2 2,42 4,48 2,68 3,53 3,74 5,54 Melampyrum: pratense .. 20 RAD, 3,59 2533 2,33 RIE 3,39 4,86 Hylocomium parietinum,.. 166 98,2 0,85 0,94 0,94 1,02 1,28 1,28 Dicranum undulatum...... 125 | 74,0 2,69 3,08 3,20 3,37 4,31 3,08 I Hypnum crista castrensis| OTEI 5358 55>64 4,27 SA 3,84 3514 3,59 Hylocomium proliferum | SÖT IS 20 2Ta 4,62 3,71 3,84 2,91 4,86 snittet av de numeriska avvikelserna från »normalfelen» att utgöra för kolumn 4 21,3, för kolumn 5, och 6. 16,9. och för, kolumnerna nstochWolmemunsecen raedeltal utgöra medelavvikelserna resp. 91,4, 95,5 och 113,5 2 av »normal- felen.» Dessa siffror borde övertyga även den i sannolikhetskalkylen mindre be- vandrade om riktigheten av mina ovan rent teoretiskt drågna slutsatser. På grundvalen av detta resultat torde förslagsvis kunna framställas som det lämpligaste förfaringssättet vid beräknande av spridningsprocentens me- delfel att endast använda efterföljande formel, vilken anger själva »normal- felet»: där AV är antalet analyserade rutor och S spridningsprocenten. Formeln gäller emellertid endast under förutsättning, att rutornas sammanlagda areal utgör en relativt obetydlig del av provytan. Som synes är medelfelet i detta fall oberoende av provytans storlek; spridningsprocenten och rutantalet äro de enda utslagsgivande faktorerna. Härav framgår omedelbart lösningen till det av KYLIN å sid. 281 framställda problemet! SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 4. Om beräkningen av medelfelen i Värmlands- taxeringen. Ett genmäle. I en uppsats af HARALD KYLIN och GUNNAR SAMUELSSON >»Kritisk gransk- ning av beståndsanalyser», intagen 1 Skogsvårdsföreningens tidskrift, häft. febr.—mars innevarande år, förekommer i en not det uttalandet, att kommis- sionen för försökstaxeringen av Värmlands läns skogar ej tillräckligt beaktat, att olika gruppindelningar kunna ge olika medelfel. Då denna anmärkning möjligen skulle kunna förefalla den okritiske och med förhållandena mindre väl bekanta läsaren riktig, torde ett beriktigande vara på sin plats. Å sid. 74—7179 i sitt betänkande redogör kommissionen för de synpunkter som gjort sig gällande vid observationsmaterialets indelning i grupper. Vid all sannolikhetsberäkning måste man tillse, att de observationer, som ingå i beräkningen, äro representativa för det undersökta föremålet, d. v. s. att varje enskild direkt i beräkningen ingående observation (= grupp)-ej har någon särskild tendens till avvikelse i positiv eller negativ riktning från medeltalet, utan att utsikterna till positiv eller negativ avvikelse äro lika stora och att utsikterna avtaga med stigande numeriskt värde hos avvikelsen. På detta förhållande grundar sig i själva verket tillämpningen av den minsta kvadratmetoden. När man undersöker en tydligt heterogen yta eller ett i övrigt heterogent material, där vissa delar i en bestämd riktning avvika från andra, kunna tydligen icke de enskilda observationerna utan vidare läggas till grund för en sannolikhetsberäkning, dessa måste nämligen bli belastade med vad man kunde kalla systematiska fel. Genom gruppindelningar söker man eliminera bort dessa systematiska fel. Olika gruppindelningar äro härvidlag tänkbara, men klart är, att en matematiskt riktig gruppindelning måste ta hänsyn till den undersökta ytans eller observationsmaterialets heterogena beskaffenhet. Kommissionen har nu diskuterat flera gruppindelningar, som uppfylla villko- ren för en behandling medelst sannolikhetsberäkning, d. v. s. där varje enskild grupp bör ha lika stor utsikt till en negativ som till en positiv avvikelse från det för ytan giltiga medeltalet. Kommissionen har också framhållit, att otika Sruppindelningar kunna ge olika medelfel och vad särskilt den använda grupp- indelningen beträffar, har kommaissionen tydligen poängterat, ait den har en tendens att öka medelfelens numeriska värden, i jämförelse med en mera jämn grupp- öndelning. De enskilda grupperna visa nämligen en ej obetydlig geografisk förskjutning gent emot varandra och böra sålunda av denna anledning kunna bli något olika. Ett strängt matematiskt bevis för motsvarande förhållande inom den homograda statistiken finner man, enligt vad förste aktuarien 424 HENRIK HESSELMAN. 'ÖSTLIND meddelat, hos Yule: An introduktion to the theory of statistics: pag. 281—282. Då den gruppindelning, som kommissionen använt, trots den nämnda tendensen, lämnat från praktisk synpunkt synnerligen små medelfel, har kommissionen ej ansett sig behöva utföra medelfelsberäkningar efter andra gruppindelningar. En sådan beräkning kräver ett betydande arbete. Att nedlägga betydande kostnader för att visa att andra gruppindelningar kunna ge andra medelfel kan väl svårligen försvaras, då detta är en från felteoretisk synpunkt självklar sak. Men är observationsmaterialet någorlunda stort, och detta torde man utan överdrift kunna säga om Värmlandstaxeringen, böra förändringarna i medelfelen bli små, n. b. under förutsättning att man gör en riktig gruppindelning. Varje grupp måste, så vitt möjligt, motsvara en uppmätning av hela ytan, då ytan är heterogen. Det är i och för sig intet märkligt att man kan erhålla olika medelfel vid sina beräkningar. Men vem vill på denna grund förneka medelfelens bety- delse? Det gäller blott att ha en klar uppfattning om medelfelets natur. Detta nämligen, liksom medeltalet, en storhet som ej kan exakt beräknas, vilket ju är tämligen självklart. (Se t. ex. W. JOHANNSEN, Elemente der exakten Erb- lichkeitslehre, pag. 37.) Den i noten framställda anmärkningen beror därför på en bristande kännedom om vad kommissionen verkligen skrivit. Hade vederbörande kri- tiker med större uppmärksamhet läst igenom sid. 74—382 i kommissionens betänkande, hade det kanske gått upp för honom, att en matematiskt riktig gruppindelning är av grundläggande betydelse för medelfelsberäkningen. Här- om har han tydligen en allt annat än klar uppfattning. Experimentalfältet den 16 april 1916. HENRIK HESSELMAN. Smärre iakttagelser och naturminnen. Gran med kottbärande toppskott. I Skogsvårdsför- eningens tidskrift för år 1911, sid. 95, har KARL NORMELLI beskrivit en gran, som i spet- sen av toppskottet bär en väl utvecklad kotte. Fenomenet är jämförelsevis sällsynt, var- för nya liknande fynd kunna ha sitt intresse. I närheten av Rotebro i Uppland har FERD. LINDBERG funnit en dy- lik gran, som han avfotogra- ferat och insänt till redaktio- nen. Granens utseende fram- går av fig. 1. Trädet är helt Ungt iRGa OFar, och maåter en höjd av 70 cm. Några plan- terade granar nära Framnäs- E ; Foto av FERD. LINDBERG. vikens - station i Djursholm Fig. I. Gran med kottbärande toppskott, Rotebro, Uppland. visa samma egendomlighet; de ha en höjd av omkring en m. och förete, sannolikt på grund av olämplig växtplats, ett mera sjukligt utseende. En genomvuxen grankotte. En gren, som utvecklar en kotte, har därmed i regel avslutat sin tillväxt, men stundom kan den dock fortsätta, såsom ingenting hänt. Detta är fallet med den här avbildade grenen (fig. 2), som hittats av FERD. LINDBERG å en c:a 30-årig, I m. hög gran på krpk. Torresjölandet i Bisp- gårdens skolrevir. Företeelsen är ganska sällsynt och erbjuder ett icke ringa teoretiskt intresse. Foto av FERD. LINDBERG: Fig. 2. En genomvuxen grankotte. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS ”IFDSKRIFT 1910, H. 4. Försök till utvinning av harts och terpentin ur skogarna i Tyskland. Spörsmålet om huru tillräckliga kvantiteter harts skola kunna erhållas för bl. a. papperstillverkningen blir alltmera svårlöst. Skörden av harts från de hartsrika skogarna i Florida uppgives sålunda vara 1 avtagande på grund av sko- gens minskning därstädes.! Särskilt nu under kriget möter det dessutom stora svårigheter att få hartsbehovet fyllt från Amerika, och från Frankrike, som även exporterat harts, kan ej heller nu påräknas något. Och den harts, vilken som biprodukt skulle kunna utvinnas vid cellulosaindustrien tillvaratages ej i den utsträckning, att den på långt när kan fylla landets behov. Svenska pappersbruksföreningen har därför sökt intressera svenska skogsmän för hartstäkt i våra skogar och även vänt sig med en skrivelse till Svenska Skogsvårdsföreningen för eventuell utredning av frågan. Under sådana. förhållanden kan det kanske vara av intresse att erfara, vad som i denna fråga nu under kriget åtgjorts i Tyskland, där också hartsbehovet är synnerligen stort. Redan den 31 mars 1915 utsände ministeriet för lanthushållning, domäner och skogar ett cirkulär? till samtliga regeringspresidenter om utvinning av harts under kriget. I detta cirkulär nämnas trenne möjligheter för erhållande av” harts: r) Återupptagandet av det gamla hartsfångssättet genom att stående granar såras, så att hartsen får sippra ut från dem. 2) Uttagande av harts ur barrträdsved genom torrdestillation. 3) Insamlande av den harts, som utflutit i de sår, vilka å granstammar åstadkommits av hjortdjuren. Det förstnämnda sättet säges f. n. ej kunna komma till praktisk användning, då hartsskörden först skulle kunna ske nästkommande höst (d. v. s. hösten 1915). Huruvida större mängder harts kunna erhållas genom destillation säges vara beroende på resultatet av igångsatta försök härom (se vidare längre fram i detta referat). . Därför skulle endast återstå insamlandet av harts från av hjortdjuren skadade granstammar, vilken insamling omedelbart föreskrives till verkställande å stats- skogarna. En kortfattad redogörelse lämnas i cirkuläret, huru härvid bör tillgå. 1 Beträffande hartstäkt där och annorstädes hänvisas till NILS P. FORNANDER: »Något om harts och dess tillgodogörande». Skogen 1914, sid. 266—277. ? Deutscher Reichsanzeiger n:r 82. 9. IV. 1915. FÖRSÖK TILL UTVINNING AV HARTS OCH TERPENTIN UR SKOGARNA I TYSKLAND. 127 Hartsen avskrapas medelst kortskaftade skarpa skrapjärn. Förvaltningen i reviret Benneckenstein i Harz lämnar uppgift på den firma, som levererar dy- lika järn, liksom också var hartssäckar kunna erhållas. Avskrapandet av hartsen bör ske med försiktighet, så att visserligen all ut- sipprad kåda tillvaratages, men ej någon levande bark ånyo såras, och så att hartsen ej onödigtvis förorenas av barkdelar. Sårens å träden ålder är lik- giltig, liksom också den utsipprade kådans ålder. Vid kådans avskrapande anses blott kunna användas män och undantagsvis även kraftiga kvinnor, men ej barn. Arbetet skall betalas efter beting, men skarp kontroll skall utövas över arbetaren. Hartsen får ej avlevereras förr än den rengjorts från alla grövre träbitar, som medfölja vid insamlingen. Vid denna rensning skall användas kvinnor och barn. Den insamlade hartsen mottages av »Harzabrechnungsstelle>, Kanonierstrasse 28/,, Berlin W 8. till ett då ännu ej fastställt pris, som dock kommer att utgå med omkring 10 mark per centner (50 kg.) fritt järnvägsstation. Den avle- vererade kådan skall innehålla minst 70 & ren harts. Finnes i denna mer än 30 & smuts, verkställes prisreduktion. Ju mera bestånden äro skadade av viltet, desto mera kan givetvis insamlas å dem. Under nuvarande abnorma förhållanden har sålunda Tyskland haft nytta av att hjortdjuren här och var fått grassera 1 bestånden! Vid några försöksinsamlingar 1 bestånd i Tiäringen och Harz uppgick kostnaden för in- samlingen till 4 å 5 mark per centner, varvid 1 genomsnitt erhölls 2 centner per hektar. Härtill kommer fraktkostnaden till järnvägsstation. I cirkuläret uttryckes till sist en önskan, att insamlingen snart må taga sin början med möjligast största antal arbetare i den mån andra arbeten kunna uppskjutas, och förväntar ministern inom tre veckor besked, 1 vilken omfatt- ning inom de olika reviren hartsinsamling kan utföras i de ifrågavarande granbestånden. Senare föreligger av SCHWAPPACH! en utredning om den mängd harts och terpentin, som kan påräknas från de tyska statsskogarna. På grund av gjorda iakttagelser i den av tyskarna besatta delen av Polen har under förliden sommar gjorts försök med hartstäkt i reviren Chorin och Biesenthal, båda nära Eberswalde. Dessa försök utfördes från mitten av juni månad till oktober, och under denna tid kunde — trots det hartstäkten bör- jat alldeles för sent — utvinnas ända till 3 kg. harts per träd. Ändock var förra sommarens väderlek mycket ogynnsam för hartsinsamling. Vid försöken prövades såväl den polska som den österrikiska och den franska metoden. På grund av härvid vunnen erfarenhet anser forstmeister KTENITZ följande tillvägagångssätt bäst. I början på februari borthugges barken i 20 cm. breda bälten om 1 meters höjd från marken, varvid dock ej kambiet må skadas. Allt efter trädens tjocklek förses de med 1—4 sådana blekor. I dessa göras så nära marken som möjligt 25 cm. höga och 10 cm. breda inhugg, »Lachten». Dessa in- hugg gå således genom kambiet in i veden. I nedre delen av dessa inhugg 1 AA. SCWAPPACH: Die Harznutzung der gemeinen Kiefer, Deutsche Forst-Zeitung 30. 104 (1915) n:r 52. sid. 1040—1042. 428 FÖRSÖK TILL UTVINNING AV HARTS OCH TERPENTIN UR SKOGARNA I TYSKLAND. inslås glatta skålformiga lock, »Grandeln», som ha ett djup av 7—38 cm. Före dem inslås dock ett 15 cm. långt och 4 cm. brett band av zinkbleck. I mit- ten på april (säkerligen mycket senare hos oss) börjar hartsen droppa ned på locket. Så snart detta är fallet, förnyas det första inhugget i övre kanten för att hålla hartskanalerna öppna. Denna procedur upprepas var tredje till fjärde dag. När locket är fullt, uppsamlas hartsen med en sked. Efter första sommaren har inhugget blivit cirka 40 cm. högt. Ett följande år fortsättes så vidare. I Frankrike skattas samma träd, tills inhuggen sitta över 5 meter från marken. Arbetaren måste då vara försedd med stege. I Tyskland har man nu den åsikten, att hartsskörden lämpligast kan fortgå i 5 år före trä- dens avverkning, d. v. s. tills inhuggen komma upp till 1,80—2 meters höjd. SCHWAPPACH framhåller, att tallvirket ej skadas genom röta, då hartsflödet ju skyddar för svampsmitta. Däremot torde man kunna ha skäl att misstänka, att virket skall försämras i varaktighet och hållfasthet genom att förlora ett så viktigt ämne som hartsen. Med utgående från ett medelutbyte av 2 kg. per träd har SCHWAPPACH gjort följande kalkyl av den hartsmängd, som bör kunna skördas i Preussen: Vid 120-årig omloppstid skulle på en areal av 1,000 har årligen hartstäkt kunna bedrivas åå So . 1,000 = 42 hektar. Då på en hektar kan beräknas 120 finnas 300 för hartstäkt lämpliga träd, borde på 1,000 hektar kunna skördas AZ, KIGOOLK 2 == 2ISFRIOON KE På de preussiska statsskogarna, som äro å 1,600,000 har beväxta med tallskog, skulle på sådant sätt kunna anskaffas 40,000 tunnor harts, som emellertid på långt när ej täcker Tysklands behov. Vid försöken i Chorin blev kostnaden per kg. harts 2,70 mark, vilken summa anses kunna nedbringas genom hartstäkt i stort. Helt nyligen har slutligen professor ScCHwALBE! som meddelande från kemisk- teknologiska avdelningen av skogsförsöksanstalten i Eberswalde meddelat re- sultaten av destillationsförsök för att ur veden utvinna harts och terpentin. I detta meddelande lämnas först några statistiska uppgifter från hartsskörden och hartsåtgången. Sålunda tillverkades före krigets början: I Förenta Staterna 4,200,000 dec.-ton med ett värde av omkring 84 mill. mark I Frankrike 700,000 » » » oo» » » TACNG » Från U. S. A. utfördes 2,500,000 dec.-ton, och härav fick Tyskland 1 million dec.-ton varjämte från Frankrike kom 125,000 dec.-ton. Förbrukningen inom Tysk- land uppgick till 800,000 dec.-ton med ett värde av 16 millioner mark; det övriga reexporterades till Österrike och andra länder. Österrike kan nämligen ej genom sin hartstäkt, som dock sker i rätt stor skala å den österrikiska tallen, tillfredsställa det egna behovet. Av terpentin tillverkar: Förenta Staterna 960,000 dec.-ton med ett värde av 67 mill. mark och Erankriker sets 140,000 > so FR SR DTE » Härav gå cirka 330,000 » > Kar 29 RE » till Tyskland. 1 CARL G. SCHWALBE: Harz und Terpentin aus deutscehem Walde. Zeitschrift fär Forst- und Jagdwesen. Mars 1916, sid. 99—106. FÖRSÖK TILL UTVINNING AV HARTS OCH TERPENTIN UR SKOGARNA I TYSKLAND. 429 I och med krigets början uppstod i Tyskland en kännbar brist på harts, trots det att — enl. vad prof. SCHWALBE skriver — »genom våra truppers överraskande snabba intagande av Antwerpen, där alla möjliga byten gjordes, därav även harts och terpentin, kunde ej denna brist fullständigt avhjälpas!» Den enligt ovan omnämnda cirkulär insamlade kådan från viltskadorna har undersökts vid försöksanstalter 1 Eberswalde och befunnits i medeltal innehålla intill 80 2 hartssubstans och 20 & föroreningar, mest bark. Det omnämnda insamlandet av kåda från granarna kan emellertid endast ske till begränsat omfång, varför man i Tyskland för framtida hartsfångst anser sig hänvisad till tallen, som i stort medeltal innehåller 3—4 2 harts, medan granen endast lämnar. cirka I 2. För vinnande av harts och terpentin kan användas antingen riset eller stubbarna; själva stamveden är för dyrbar härför. Enligt utförda undersök- ningar har det emellertid visat sig, att riset lämnar rätt små mängder harts och eteriska oljor, fast man vore böjd tro motsatsen. Däremot lämna stub- barna rikt utbyte. För att ur dem utfå hartsen, måste de hackas sönder i särskilda hackmaskiner, som antingen kunna anbringas i skogen eller vid fabri- kerna. Det anses fördelaktigast, att transportera stubbveden till fabrikerna och först där sönderhacka den. Utförd undersökning av stubbar efter 100-årig tall visade, att för vattenfri ved räknat, erhålles följande procentsatser harts och terpentin: harts terpentin [UNB TI G(GI KENYA fd AE RDS EL VAR RR AS ÖL 26 Dy SStamdelenstspiintö. ss... ES 0,8 » » IEND g RT IAS 557 Tidigare har professor RAMANN påvisat att i 165-årig tall erhålles vid: 1,00 meters höjd 4,30 » rad MAA ale els Släjer öre pr sjara dera fega lR TR ENSE SS 5,04 Öj45R STRESS SER Tana a 5,56 12,60 ? 2TENN SER EES SE NOR ERA SE SARS änn 3500 2 16,75 » SER OSSLER fear nr EG ILO 20,90 » 2 VR i SR Nasr rka a PR ELSE Ne SKE » 24,05 » BEN RR SSR ISOEER Snar 5,05 » Det synes således, att en trädstams nedersta del är hartsrikast. Om man beräknar, att stubbved består till hälften av egentliga rötter, som äro fattiga på harts och terpentin, och den andra hälften av harts och ter- pentinrik stamdel, så kan beräknas, att ur en rymdmeter stubbved bör erhål- las 34 kg. harts och 9 kg. terpentin. Enligt vad fabriksmässiga försök visat, kan åtminstone 70 procent av harts- mängden tillgodogöras, och av terpentin erhölls 11,4 kg. per rymdmeter. Vär- det av hartsen och terpentinet överstiger således stubbarnas bränslevärde även i fredstid och bör därför kunna hushållsmässigt tillgodogöras. SCHWALBE beräknar, att ur preussiska statsskogarna, som omfatta en areal av 1,600,000 hektar tallskogar, skall, efter ett medelutbyte av 0,o6 fm. per hektar, erhållas 137,000 rymdmeter stubbved. Härur kan fås 31,000 dec.-ton harts med ett värde i fredstid av 600,000 mark samt 15,600 dec.-ton terpentin, 430 FÖRSÖK TILL UTVINNING AV HARTS OCH TERPENTIN UR SKOGARNA I TYSKLAND. värda i runt tal 1,000,000 mark. Härjämte bör erhållas 135,000 dec.-ton cellu- losa, värt åtminstone 2 millioner mark. Medan man i Tyskland beräknar I rymdmeter stubbved endast vara värd 1,50 mark i skogen eller för det årliga utbytet 137,000 rm. cirka 205,000 mark, skulle på detta föreslagna sätt kunna erhållas en betydande ekonomiskt vinst. Och detta exempel omfattar endast de preussiska statsskogarna. Från hela Tysklands skogar skulle be- hållningen kunna bli ändå större, och större delen av det beräknade beloppet av stubbar kommer nog att tillgodogöras därstädes för detta ändamål. Vi se här ett på kort tid uppnått praktiskt resultat från den nyinrättade kemisk-tekniska avdelningen vid den preussiska skogsförsöksanstalten. Hur länge skall förslaget till en liknande avdelning vid svenska skogsför- söksanstalten få vänta på att bli verklighet till lika stor båtnad för skogsav- kastningen och näringslivet hos oss, som den redan tyckes blivit i det mål- medvetet arbetande Tyskland? (GUNNAR SCHOTTE. FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. Kungl. propositioner rörande skogsfrågor. Lag angående vård av enskildes skogar å Öland. Kungl. Maj:t före- slår i prop. nr 94, att lagen den 20 juni 1913 ang. vård av enskildes skogar på Öland må fortfarande gälla från 1 juli 1916 till den 1 juli 1919. Lag om expropriation. I prop. nr 95 föreslår Kungl. Maj:t bl. a. att antaga lag om expropriation, i vilken rörande. skogsvården stadgas i / TN: » Fastighet, som tillhör annan än kronan, må tagas i anspråk genom ex- propriation, om Konungen prövar det nödigt. 9. För åstadkommande på det allmännas bekostnad av skogsåterväxt å skogs- mark, som är genom kalhuggning eller på annat sätt ödelagd och ej utgör nödig betesmark; 10. För kronans övertagande av flygsandsfält, varom ägaren försummat att taga föreskriven vård; 11. För att i kronans ägo överföra jordområde av synnerligen märklig natur- beskaffenhet, för dess avsättande såsom naturminnesmärke, eller ock synner- ligen märklig fast fornlämning, vars bevarande ej kan på annat sätt tryggas, jämte därför erforderlig mark>; 10. Särskilda bestämmelser om expropriation av ödelagd skogsmark. 106 $ Rätt till expropriation för ändamål, som i I $ 9 avses, må, om rätten ej skall utövas av kronan, icke beviljas annan än den kommun, inom vars om- FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. AGT råde marken är belägen, eller landstinget eller skogsvårdsstyrelsen inom lands- tingsområdet. TOT: Prövar Konungen framställning om expropriationsrätt för ändamål, som i I VV 9 sägs, förtjäna avseende, men erbjuder markens ägare, att han skall själv ombesörja återväxt, give Konungen honom skälig tid därtill. Gör ej markens ägare sådant erbjudande eller varda nödiga åtgärder för återväxt ej vidtagna inom förelagd tid, och bifalles framställningen om expro- priationsrätt, bestämme ock Konungen, därest denna rätt skall tillkomma annan än kronan, viss tid, inom vilken nye ägaren skail sörja för återväxt. I motion nr 252 (andra kammaren) har hr ANDERSSON i Grimbo hemställt, att ovan nämnda I $ 9 samt 106 och 107 $$ icke måtte av riksdagen bi- fallas. Ändrade grunder för tillgodogörande av kronans jakträtt. I prop. nr 81 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen att godkänna sådan ändring 1 de av riksdagen år 1912 antagna grunder för tillgodogörande av kronans jakträtt, att i punkt 6 a)' orden »den högst- bjudande» utbytas mot »lämplig person mot skälig ersättning». Bidrag ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond till vägbygg- nader. I prop. nr 61 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva att såsom bidrag till bestridande av de på hemmanet !/, mantal Frankrike nr I och jordebokslägenheten Kvarnbacken nr 1 i Offerdals socken av Jämt- lands län belöpande andelar i kostnaderna för anläggning av enskild väg från byn Rönnöfors till byarna Ytterolden och Västsjön i nämnda socken må från jämtländska renbetesfjällens skogsfond utanordnas ett belopp av högst I 270 kronor att av Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet tillhandahållas arbets- direktionen för företaget 1 mån av arbetets fortgång. Anordnande av jägmästarebostäder. I Kungl. Majts prop. nr 154 föreslås riksdagen att till anordnande av 14 bostadslägenheter åt jägmästare i revir inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker i huvudsaklig överensstämmelse med domänstyrelsens senare förslag av den 24 mars 1916 såsom kapitalök- ning för år 1917 för statens domäners fond anvisa ett belopp av 364 500 kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav låta under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 203 300 kronor. Bostadslägenheter skulle härigenom komma att anordnas i följande revir å nedan nämnda platser. ! Ang. fällande av älg, hjort eller rådjur. 432 FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. Därav erfor- Rievi Ir Plats för bostäder Kostnad | derligt för | år 1916 TUkKKASJärVL sasse desde [Viättan o45. SERVRAR nad 26 000 13 000 NMettasjakn EN Ren lane Pörjdst Ta ms MLJE je ALE Dör Sr SR Sr Ne ARR ML are a 53 COoO 30 000 | Storbackern ss arpa I ERS SPA AR Obs j Miodnaberg et MUnCk. ooo. - se. sses- sne 47 500 23 000 VATILTA CTASE 0 Ge SK NS I DR TT örfro SSapr FREIRE 25 000 12000 | Mala oas REK n NA Na Tatras kap ERA NE ANN ROSE BR 23 600 15000 | Södra: HOrseless.sp. Aiga SOTSELE RAR FRA ik adsl dd 25 000 ÉIS00 | Bjurbackels soc. stöp BjörkSeleN Dy Esks a NE stördes föoos ds 26 200 13000 | Wästra, Stensele we ssen Stenselesmpsen RT rn sr Mss EA 24 600 12 000 ÖFARESSR SN Br Rea Ölhirmans lags, Örträsk .........o...coéo 27 000 18 000 Östra VASELEIe. oda SÖTAS ELER RNA nte a däle ae FA ASO 21 000 21 000 NTalS OM Aja res ERE de Völgsjöberg, Vilhelmina :..s...ssscsss- 26 000 14 000 TIOLOLe AC TT EE SABA Bergsvattnets by, 10 min. fr. Dorotea! 26600 | 14 000 Summa! 351 500 | 196 800 Kostnader; för KOönmfröp: oe sr MER ssd sale r så brudens AS 13 000 6 500 364500 | 203300 | Ålderstillägg åt preparatorn vid skogshögskolan. Kungl. Maj:ts prop. nr 59 föreslår riksdagen medgiva att trädgårdsmästaren och preparatorn vid skogshögskolan Karl Fredrik Ek- löf må för erhållande av ålderstillägg till lönen i sin befattning räkna sig till godo den tid han innehaft ordinarie tjänst såsom skogsrättare vid statens skogsskola. Understöd åt kronojägare L. F. Engelmarks barn. prop. nr 124 föreslår riksdagen medgiva att avlidne kronojägaren Lars Fredrik Engelmarks minderåriga söner Uno Vilhelm, Ragnar Emanuel, Fritiof Alexander och Sixten Algot må från all- männa indragningsstaten uppbära årliga understöd, envar till belopp av 50 kronor, att utgå från och med år 1916 intill uppnådda 18 års ålder, med iakttagande att dessa understöd jämte den från civilstatens änke- och pupill- kassa till Engelmarks efterlämnade familj utgående pensionen icke må till- sammans överstiga 270 kr. för år. Kungl. Maj:ts SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. HH. 4. TRÄVARUMARKNADEN. I min förra rapport påpekade jag den svårighet, som förelåg att åstadkomma enighet mellan de svenska avlastarna och de engelska importörerna ang. för- säljningsvillkoren, särskilt för varor från Östersjön. Ställningen är i detta av- seende ännu ej klar, och på senare tid hava affärerna avmattats nästan till stillestånd. Orsakerna till det anförda förhållandet äro flerahanda. Viktigast torde vara en hos importörerna förefintlig osäkerhet om, huru förbrukningen kan komma att motsvara införseln. Och naturligtvis blir under sådana omständigheter ovilligheten att ingå på exportörernas försäljningsvillkor än starkare. På säljar- sidan torde man emellertid allmänt hålla före, att avsevärda virkesbehov före- ligga. Beträffande de andra importländerna kan konstateras samma stiltje i affä- rerna. Importörerna vilja först avvakta resultatet av sina tidigare inköp, innan de gå vidare. Allt som allt torde emellertid f. n. vara försålda från Sverige c:a 425,000 stds. Av uppgifterna från England finner man, att lagren därute äro starkt an- strängda, och att de näppeligen kunna räcka någon längre tid framåt. Det är därför också klart, att köparna med otålighet vänta på att skeppningarna skola komma i gång, vilket å sin sida även är efterlängtat av våra exportörer. Ställningen bör, sedan skeppningarna börjat, bliva åtskilligt klarare för båda parterna, och ej minst bör man få ett bättre grepp på, tonnagefrågan. Denna är alltjämt svår att komma till rätta med. För tillfället äro frakterna en smula vekare, och det kan måhända vara fallet, att vändningen skett. Ett viktigt skäl till en tillbakagång i träfrakterna ligger uti engelska regeringens bestämmelse, att kollaster utlämnas endast till fartyg, som taga returfrakt till England eller dess allierade; och då ligger ju givetvis närmast till hands att taga trälast i retur. Det torde ej vara lätt att förutspå, när Bottenhavet öppnas för trafik. Att det nog kommer att dröja någon tid ännu, förefaller vara rätt påtagligt i an- seende till den kyliga våren. I svenska tidningar har återgivits ett rykte från England, att man där vore betänkt på att sätta importförbud på trävaror. Om ryktet har något faktiskt underlag, är i skrivande stund ännu ej klart. ' I varje fall torde man med lugn böra avvakta säkrare underrättelser. öl TOT Ne SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS 1IDSKRIFT 19106. H. 4. LITTERATUR. Skogentomologi. TREDL, R. Aus dem Leben des Birkensplintkäfers. — Entomol. Blätter. årg. 11. Iom5.s- oo och 1406. — Berlinions: Som bekant har man om denna art i allmänhet hyst den uppfattningen, att den är utpräglat sekundär och endast angriper sjuka träd, varför den ej är av någon betydelse. Nyare undersökningar synas emellertid visa, att denna åsikt måste modifieras. TrREDL fann nämligen i trakten av Regensburg, att den visserligen under angreppets början föredrog sjuka träd, men när skalbaggen började tilltaga i antal, så att alla sjuka träd dukade under, började den angripa en mängd friska björkar. Angreppet började i kronan, i 5—10 cm. tjocka grenar, och genom att dessa så småningom dogo blevo träden sjuka, så att skalbaggarna kunde stiga ned till de nedre delarna av stammen; inom 4—5 år voro trä- den döda. Såväl unga, 20-åriga som äldre, 8o-åriga träd angrepos. Man har hittills använt den metoden att fälla angripna träd, vilka ju lätt kännas igen på hålen i barken, och detta sker lämpligast om vintern, medan larverna finnas under barken. Då björkarna äro besvärliga att barka, är det bäst att föra bort dem ur skogen. Däremot har alla försök med fällda fångstträd misslyckats, vilket enligt TREDL sannolikt berott därpå, att de fällda stammarna torkat för hastigt, var- jämte möjligen trädens horisontella läge försvårat anläggandet av modergången, emedan det givetvis är svårare att bortskaffa borrmjölet ur en vågrätt än ur en lodrätt gång och björksplintborren ju saknar den hos Zomicus befintliga urgröpningen av täckvingarna, vilken underlättar transporten av borrmjöl i gångarna. För att fånga björksplintborren är det därför nödvändigt att använda så- ende fångstträd. Vill man använda dessa som kontrollträd i större björksko- gar för att taga reda på skalbaggens frekvens, räcker 1—2 träd pr har, och man använder då sjuka och mindervärdiga träd. Dessa ringas med yxa om- kring en halv meter ovanför roten, 10—15 cm. brett och 3—4 cm. djupt. Försök med dylika träd i Kroatien lyckades utmärkt. Träden gjordes i ordning i mars och angrepos mycket starkt 2:dra och 3:dje sommaren. Möj- ligt är att träd, som prepareras i september, kunna tjänstgöra följande sommar. Vid häftigare angrepp bör man ringa 5—-12 träd pr har och välja sådana som bilda en rät linje för att underlätta kontrollen och den senare behand- lingen av virket. Kontrollen sker sannolikt bäst i början av juli, då de ägg- läggande skalbaggarnas borrmjöl är lätt att observera. Träden kunna sedan fällas på hösten och behöva ej bortskaffas förrän följande vår. IVvAR TRÄGÅRDH. LITTERATUR, 435 Nyutkomna böcker. ANTEVS, ERNST: Zur Kenntnis der jährlichen Wandlungen der Stickstoff- freien Reservstoffe der Holzpflanzen. (Arkiv för botanik. Band. 14, Hva rö)sEStockholm 1or06T 25 sid; Centralstyrelsens berättelse till Svenska trävaruexportföreningens ordinarie års- mote den 23.mars 1910. : Uppsala 1916. 8 sid. 4:0. KEMNER, A.: Fåglar. Små böcker i naturvetenskap n:o 3. Lund 1916. Gleerupska universitetsbokhandeln. 64 sid. planscher och 16 sid. text. PrisitE: 25 Kr. Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt. Häftet 12, 1915. Stockholm TOr0R FATEBI Nord: Bokh. i distr. rö XVIII sid. 57 fig. Pris 2,25 kr. Innehåller: Redogörelse för verksamheten vid Statens skogsförsöks- anstalt under år 1914. Redogörelse för Skogsförsöksanstaltens verksam- het under treårsperioden 1912—--1914: I. Gemensamma angelägenheter av GUNNAR SCHOTTE; II. Berättelse över skogsavdelningens verksamhet åren 1912—1914 jämte förslag till program för treårsperioden I1915— 1917 av GUNNAR SCHOTTE; III. Berättelse över verksamheten vid den naturvetenskapliga avdelningen under treårsperioden 1912-—-1914 jämte förslag till program av HENRIK HESSELMAN; IV. Förslag till program för entomologiska undersökningar under treårsperioden 1915—1917 av GUN- NAR SCHOTTE; V. Av styrelsen för Statens skogsförsöksanstalt för tre- årsperioden 1915—1917 fastställt arbetsprogram; VI. Förslag till speci- alprogram för vissa frågor rörande de norrländska skogarnas föryngring av GUNNAR SCHOTTE. Bidrag till kännedomen om tallens och granens fiender bland småfjärilarna av IVAR TRÄGÅRDH. Skogsträdens frösättning hösten 1915 av EDVARD WiBECK. Kungl. Maj:ts nåd. instruktion för Statens skogsförsöksanstalt, given den 5 mars 1915. Skogshögskolans katalog Vårterminen 1916. Stockholm 1916. 16 sid. Styrelse- och revisionsberättelse för »De extra jägmästarnas förbund» verksam- hetsåret 1915 '5/, 1916. Stockholm 1916. 8 sid. Sveriges geologiska undersöknings förslag till en förrådsstatistisk undersökning av torvmarkerna inom Götalands och Svealand utom Dalarna. Stockholm HOMOSNE NOSA: WESSLÉN, GöÖsTA: Vedåtgång och kolutbyte vid milor, kolade af Vermlands och Örebro läns Skogvaktareskola och Jernkontorets Kolareskola vid Gammelkroppa år 1915 jämte Tabeller för milkolningsutbyten. Filipstad TOT0 EA sid. 6 fig. BracK, RoBSON: The Boy Scout's Forest-Book. The Canadian Forestry As- sociation. Ottawa, Can. 32 sid. 27 fig. BönrmM, B.: Anleitung zur Buch- und Rechnungsfihrung fär Privatforstreviere. 2erAuN SI Nendamm” ”ror6: 0 J; Neumann. 152 sid... Pris bunden 6,50 Mark. Indberetning om det norske Skogvesen og endel andre under Landbruks- departementets skogkontor henherende anliggender for kalender-aaret 28. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 436 LITTERATUR. 1914. Avgit av Skogdirektoren. Kristiania 1915. Det Mallingske Bogtrykkeri. LXXVIII +:155 sid. och en plansch. JOLYET, ÅNLOINE: Traité pratique de Sylviculture. Paris 1916. J. B. Ball- Jere-et Us. 7,24, SIAT, L3OKHPrLTBISKHS MaANes; VON MAMMEN, FRANZ: Deutschlands und Österreich-Ungarns Holzzollpolitik vor, während und nach dem Weltkriege. (Bibliothek fär Volks- und Weltwirtschaft.) Dresden und Leipzig 1916. Wissenschaftliche Verlags- anstalt »Globus». 87 sid. Pris 1,50 Mark. Nyror, C.: Det danske Hedeselskab 1866—1916. Udgivet af det danske Hedeselskab. Kjobenhavn 1916. H. H. Thieles Bogtrykkeri. 230 sid. 18 fig. och 30 porträtt, 4:0. Skogdirektorens uttalelse om Fjeldlovkomitéens indstilling til lov om bygder- nes utnytelse av sine bruksrettigheter til beite, fiske, jagt og fangst m. v. i statens almenninger. Kristiania 1916. Centraltrykkeriet. 46 sid. TanK, G.: Serskilt Skyldsetning af Almenninger et Afsnit af den norske Almenningsret belyst ved Aktstykker. Kristiania 1916. Trykt efter For- anstaltning af Landbruksdepartementet. Det Mallingske Bogtrykkeri. 144 sid. NOTISER-. För hrr jägmästare att noga beakta. Då undertecknad har för av- sikt att utgiva ett kort supplement till Hugo Samzelius: Jägeristaten, uppmanas hrr jägmästare att omgående och i varje fall före den 10 maj till mig under adress Fredrikshovsgatan 2, Stockholm, insäda tillägg och rättelser, så att eder levnadsteckning må bli så korrekt och fullständig med tidsbestämningar som möjligt. ; H. SAMZELIUS. Särskild vedbyrå under statens livsmedelskommission. För att förmedla vedtillförseln till de lokala livsmedelsnämnderna kommer att av sta- tens livsmedelskommission upprättas en särskild vedbyrå. Förberedande sam- manträde härom ägde rum i Stockholm den 27—28 april, till vilket av livs- medelskommissionen kallats jägmästare N. G. RINGSTRAND, borgmästaren J. F. BååTtH, riksdagsmannen C. E. SvEnsson, sysslomannen H. M. PETRI och ledamoten av stadsfullmäktige 1 Stockholm W. E. KARLSSON. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 4. SKOGSADMINISTRATIONEN. Lagar, kungl. förordningar och beslut. Ifrågasatta lättnader beträffande jägmästarnas inbetalande av skatterna för de allmänna skogarna m. m. Kungl. Maj:t har den 28 jan. meddelat avslag å en framställning från föreningen »Sve- riges ordinarie jägmästare» i detta ämne. I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har föreningen Sveriges ordinarie jägmästare gjort framställning om meddelande av föreskrifter angående insändande till vederbörande revir- förvaltare av taxeringslängdsutdrag och debetsedlar beträffande de under skogsstatens vård och förvaltning ställda hemman och skogar ävensom angående sättet för debetsedlarnas likvi- derande m. m. Sedan infordrat utlåtande avgivits ej mindre av Eder den 19 juli 1915 än även av kam- marrätten, har Kungl. Maj:t vid föredragning av detta ärende funnit den gjorda framställ- ningen icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Detta får jag på nådigste befallning meddela Eder till kännedom och för ovannämnda förenings underrättande. Förvaltningsutgifterna från biskopslönefonden år 1916. Kungl. Maj:t har den 4 febr. 1916 i brev till statskontoret meddelat följande beslut härom. Med underdånig skrivelse den 19 november 1915 har Vår domänstyrelse till Oss över- lämnat förslag till skogsförvaltningsåtgärder, avsedda att under år 1916 vidtagas å vissa, bi- skoparna på lön anslagna boställen och hemman, samt tillika, med förmälan att till bestri- dande av kostnader för avverkning, skogsodling och dikning ävensom skogsindelning m. m. erfordrades medel till sammanlagt belopp av 1,000 kronor, varav 818 kronor borde ställas till vederbörande revirförvaltares och 182 kronor till domänstyrelsens förfogande, anhållit om bemyndigande att, i den mån biskopslöneregleringsfonden tillkommande, till styrelsen infly- tande skogsmedel från sådana biskopsboställens och hemmans skogar, vilkas hela virkes- överskott inginge till fonden, icke lämnade tillgång till bestridande av nu nämnda utgifter, för år 1916 använda högst 1,000 kronor från fonden. På grund av nådig remiss hava Vårt och rikets kammarkollegium samt Ni den 21 de- cember 1915 avgivit gemensamt underdånigt utlåtande i ämnet. Vid föredragning av detta ärende hava Vi funnit gott godkänna det ingivna förslaget till skogsförvaltningsåtgärder, avsedda att under år 1916 vidtagas å ifrågavarande boställen och hemman; och hava Vi tillika med förklarande att till utgifternas bestridande skola i första hand användas biskopslöneregleringsfonden tillkommande, till domänstyrelsen inflytande skogsmedel ej allenast från de skogar, som med utgifterna närmast avses, utan även från övriga skogar, vilkas hela virkesöverskott ingår till fonden — velat härigenom anbefalla "Eder att, i den mån sålunda inflytande skogsmedel av domänstyrelsen prövas icke lämna tillgång till bestridande av ifrågavarande utgifter, till styrelsen förskottsvis från biskopslöne- regleringsfonden utbetala erforderligt belopp samt att efter 1916 års utgång hos Oss anmäla vad av Eder blivit för berörda ändamål förskjutet. Detta meddela Vi Eder för kännedom och efterrättelse i vad på Eder ankommer, Avgiftsfri flottning under 1916 för kronans virkesköpare i vissa kronans flottleder. Kungl. Maj:t har den 10 dec. 1915 meddelat följande beslut härom. I enlighet med Eder i skrivelse den 30 november 1915 därom gjorda framställning hava Vi medgivit, att, där från kronans skogar avverkat virke, som till enskilda försäljes under 438 SKOGSADMINISTRATIONEN. tiden intill I juni 1916, flottas uti sådana i huvudsak över kronoskogar framrinnande vatten- drag, vilkas flottbargörande bekostas av statsmedel utan att reglering av desamma efter syn jämlikt gällande flottningsstadga kommit till stånd, sådan flottning må, därest Ni finner så- dant med hänsyn till föreliggande förhållanden fördelaktigt, på av Eder med hänsyn till skydd för flottledsbyggnadernas bestånd bestämda villkor äga rum, utan att virkesägarna behöva därför erlägga särskild avgift för flottledskostnadernas amortering eller ersättande. Tidigare utnämnande till extra jägmästare. Kungl. Maj:t har härom den 31 december 1915 meddelat följande beslut: På därom av Eder i skrivelse den 11 december 1915 gjord framställning hava Vi med- givit, att, utan hinder av bestämmelserna i första punkten av 57 $ i förnyade instruktionen för skogsstaten den 23 december 1909, den, som vid skogshögskolans jägmästarkurs avlagt fullständig avgångsexamen och därefter under minst ett halvt år eller, vid fall av inkallelse till tjänstgöring för rikets försvar, under minst fyra månader utövat praktisk verksamhet i skogsyrket samt därvid ådagalagt flit och skicklighet, må under år 1916 av Eder på an- sökan och efter vederbörande överjägmästares hörande i mån av behov anställas såsom extra jägmästare inom visst distrikt, dock att sådan extra jägmästare, som förordnats efter mindre än sex månaders praktisk verksamhet, under första tiden av sin tjänstgöring i statens tjänst må användas huvudsakligen vid indelningsarbeten och under erfaren skogstjänstemans ledning. Revirassistenternas i Gävle—Dala distrikt rätt till dagarvoden. Kungl. Maj:t har den 25 febr. 1916 i brev till domänstyrelsen meddelat följande beslut härom: I brev till Eder den 4 december 1908 angående användande under år 1909 av reservations- anslaget för skogsväsendet hava Vi föreskrivit, att de till Eder disposition ställda medel till dagarvoden å 6 kronor åt revirassistenter finge, vad anginge Kopparbergs län, anlitas en- dast, då fråga vore om förrättningar inom Särna, Transtrands och Österdalarnas revir. På därom av Eder i skrivelse den 7 februari 1916 gjord framställning hava Vi förklarat, att åt revirassistent må utgå dagtraktamente å sex kronor, vad angår Kopparbergs län, då fråga är om förrättningar inom Idre, Särna, Transtrands, Älvdalens östra och Älvdalens västra revir samt inom Lima och Malungs socknar av Västerdalarnes revir. Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och yttranden. Utannonserandet av kronans skogar. Domänstyrelsen har den 17 jan. 1916 utsänt följande eirkulär härom till samtliga över- jägmästare, jägmästare, biträdande jägmästare och förvaltare av skolrevir. Sedan Kungl. Domänstyrelsen avtalat med redaktionen av den i Ljusdal varje vecka ut- kommande tidningen »Trävaruindustrien», att för annonser, som i denna tidning, vilken är avsedd att få en stor spridning, bland annat till alla revirexpeditioner (fritt), till skogs-, flottnings- och sågverkskontor samt till en mängd skogs- och trävaruintresserade, införas och avse skogsprodukter från allmänna skogar, annonspriset skall utgöra 5 öre per millimeter, så får Kungl. Styrelsen härmed anmoda Eder att, då försäljning avser skogsprodukter, som kunna antagas bliva föremål för spekulation av större virkes och kolköpare, i omförmälda tidning låta intaga sådana kortfattade annonser, som omförmälas i Kungl. Styrelsens cirkulär den 28 september 1915 angående sättet för annonsering av utbud av effekter från allmänna skogar, och som avse, utom spekulanters underrättande om befintligheten av salubjudna effekter, jämväl en hänvisning till fullständigare annons eller kungörelse härom, som finnes intagen i tidning för leveranser till staten eller länskungörelse, eller ock till den fullstän- digare beskrivning å de salubjudna effekterna, vilken finnes hos skogsförvaltningen uppgjord och därifrån kan tillsändas de spekulanter, som därom göra framställning. Skulle det visa sig, att tidningen »Trävaruindustrien» vinner så stor -spridning, att den når flertalet köpare av större partier skogseffekter från de allmänna skogarna, synes det som om annonsering i ortstidningarna om försäljning av sådana effekter kunde avsevärt inskrän- kas och i vissa fall måhända alldeles upphöra. SKOGSADMINISTRATIONEN. 439 Förslag om kollektiv försäkring av kronans skogsarbetare. Domänstyrelsen har den 31 dec. 1915 i skrivelse till överjägmästaren i Nedre Norrbot- tens distrikt gjort följande uttalande härom. I en till Kungl Domänstyrelsen den 11 juni 1914 gemensamt avgiven skrivelse från då- varande jägmästaren i Vargiså revir och biträdande jägmästaren i samma revir, vilken skri- velse av överjägmästaren i dåvarande Skellefteå distrikt den 14 juni samma år befordrats till Kungl. Styrelsen, hava dessa jägmästare hemställt, att Kungl. Styrelsen ville antingen bemyndiga vederbörande jägmästare att hos Riksförsäkringsanstalten kollektivförsäkra å respek- tive revir anställda arbetare, eller ock, om Kungl. Styrelsen ansåge det vara lämpligare att själv ställa sig såsom försäkringsgivare, utfärda bestämmelser till vilket belopp och under vilka villkor olycksfallsersättning skulle kunna erhållas av å reviren anställda arbetare, som under arbete för kronans räkning ådrogo sig kroppsskada. Såsom skäl till framställningen har anförts, att det sannolikt skulle underlätta rekryteringen av arbetare för kronans arbeten i skogarna, om arbetarna kunde utlovas olycksfallsersättning i enlighet med ungefär de grunder, som i dessa avseenden vore gällande för arbetare anställda vid Statens järnvägar, telegrafverket och arbeten under Kungl. Vattenfallsstyrelsen. I anledning härav vill Kungl. Styrelsen, som redan förut haft berörda angelägenhet under övervägande, erinra, att förhållandena äro avsevärt åtskillda beträffande arbetare anställda vid förenämnda verks arbeten och sådana arbetare, som sysselsättas med arbeten å oftast avlägset belägna kronans skogar. Kungl. Styrelsen håller det visserligen såsom mycket önskligt att sistnämnda arbetare kunde beredas möjlighet till erhållande av ersättning för skada, uppkom- men genom olycksfall vid arbete för kronans räkning, på gynnsammare villkor än jämlikt nu gällande bestämmelser, synnerligast beträffande föreskriven tid av minst 60 dagars oför- måga till arbete, innan ersättning kan utbetalas, men anser sig likväl, i avvaktan på de ändringar i dessa avseenden, som torde vara att förvänta i anledning av pågående utredning för revision av gällande lag om arbetsgivares skyldighet att vid olycksfall utgiva viss ersätt- ning, för närvarande icke böra vidtaga åtgärd i föreslaget syfte. Härom har Ni att giva vederbörande underrättelse. Delgivande av föreskrifter om bosättningar å kronans marker ovan odlingsgränsen. Domänstyrelsen har den 31 dec. 1915 utfärdat följande cirkulär härom till samtliga jäg- mästare i revir, som omfattar även områden av lappmarken ovan odlingsgränsen. Till Kungl. Domänstyrelsens kännedom har bland annat kommit, att en jägmästare i lappmarken ännu i slutet av augusti 1914 icke lämnat revirets vederbörande kronojägare med bevakningstrakter omfattande även sådana områden, som äro belägna ovan odlingsgrän- sen, underrättelse om innehållet av Kungl. Brevet den 20 mars 1914 angående inställande tills vidare av, all upplåtelse av odlingslägenheter eller andra lägenheter ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker. I anledning härav vill Kungl. Styrelsen härmed fästa Eder synnerliga uppmärksamhet å vikten av att Ni skyndsamt efter erhållen del av särskilt sådana föreskrifter, som beröra bosättnings- m, fl. förhållanden ovan odlingsgränsen, giver Eder underlydande skogspersonal del därav och meddelar den besked om vad den i anledning av sådan föreskrift skall hava att iakttaga. Föreslagen modernisering av skogsstatens uniform. Domänstyrelsen har den 23 febr. 1916 gjort följande underdåniga framställning härom. Sedan Sveriges kronojägareförbund hos Domänstyrelsen i bifogade skrivelse av den 19 mars 1912 anhållit om ändring av kronojägarnas tjänstedräkt och styrelsen i samband här- med åvägabragt utredning, i vad mån ändring även i övrigt av den av Hans Majestät Ko- nungen den 26 januari 1887 gillade och fastställda tjänstedräkten för vid skogsstaten anställd personal kunde anses lämplig och motiverad, får styrelsen, med bifogande jämväl av övriga i ärendet inkomna yttranden ävensom utdrag ur protokoll fört vid överjägmästarnas samman- träde inför Domänstyrelsen den 10—15 november 1913, i underdånighet anföra följande. Bibehållandet av en särskild tjänstedräkt för skogsstatens personal synes styrelsen av flera skäl önskvärt icke mindre från skogsstatspersonalens egen än även från allmänhetens syn- punkt. Uniformen tjänar nämligen att för allmänheten utgöra ett kännetecken på skogsstats- tjänstemannen såsom skogs- och jaktlagarnas väktare samt för denne utgöra ett bevis angå- ende den befogenhet och det skydd, han i tjänsten äger åtnjuta. Tillika kan dräkten, innan 28" 440 SKOGSADMINISTRATIONEN. skogsstatens personal hunnit bliva personligen känd för skogsarbetare och de privatpersoner, vilkas skogar på ett eller annat sätt äro ställda under skogsstatens uppsikt, utgöra en anvis- ning rörande de personer, till vilka de skola vända sig med framställningar och förfrågningar av skoglig art. Emellertid synas vissa smärre ändringar i föreskrifterna om tjänstedräktens utseende vara behövliga och i synnerhet kompletteringsbestämmelser, på grund av att före- skrifterna icke under den förhållandevis långa tidrymden sedan sin tillkomst undergått någon revision, Detta gäller i främsta rummet ordinarie och extra kronojägarnas samt de av Domänsty- relsen antagna allmänningsskogvaktarnas tjänstedräkt, och har Sveriges kronojägareförbund i skrivelse den 19 mars 1912 till Domänstyrelsen gjort framställning om vissa sådana ändringar. Så till exempel anses de av mörkgrått kläde med svart klädeslist för dessa befattningshavare föreskrivna långbyxor, vilka illa harmoniera med den gröna kavajen, böra utbytas mot lång- byxor av samma färg som denna. I denna bristande färgöverensstämmelse torde man till en stor del hava att söka orsaken till att hos den bevakande personalen uniformsintresset varit proportionsvis ringa. Vidare önska dessa befattningshavare att få använda huvudband å mössan samt sommartid vit, tvätt- och avtagbar kulle å densamma ävensom axeltränsar å kavajen. Då dessa förändringar möjligen kunna anses ägnade att öka uniformens prydlighet och därmed höja intresset för dess bärande, får styrelsen i underdånighet föreslå, att desamma må vinna Eders Kungl. Maj:ts gillande För att tydlig skillnad mellan den förvaltande och bevakande personalens tjänstedräkt likväl allt fortfarande må bibehållas, torde för krono- jägarna och till bärande av skogsstatsuniform berättigade allmänningsskogvaktare slätt svart huvudband å mössan böra införas och axeltränsarna utgöras av tvenne parallella svarta red- garnssnören, dock att sådana axeltränsar icke må få anläggas av extra kronojägare och extra kronoskogvaktare. Vidare synes det styrelsen befogat, att dessa befattningshavare i likhet med den förvaltande personalen medgivas rätt att bära kappa av arméns äldre modell. Före- skrifterna om kronojägares och vissa allmänningsskogvaktares tjänstedräkt torde böra utsträc- kas att gälla jämväl från och med de år 1916 anställda ordinarie och extra tillsyningsmännen i Norr- och Västerbottens läns kustland ävensom skogsrättare vid statens skogsskolor. Vad åter angår överjägmästarnas ävensom de ordinarie och extra jägmästarnas och med dem jämnställdas tjänstedräkt ha endast kompletteringsbestämmelser ansetts erforderliga så- som införande av vit kulle å sommartiden begagnad mössa, rättighet att till släpuniform an- vända spets- eller knäbyxor med damasker eller annan motsvarande benbeklädnad ävensom päls. Den å den förvaltande personalens tjänstedräkt förefintliga gradbeteckningen torde, ehuru- väl all civil rangordning numera upphävts, dock hava sitt fulla berättigande såsom utgö- rande en för allmänheten iakttagbar tjänsteskillnad mellan skogsstatens olika kategorier tjänstemän. Den högre medelålder, vid vilken de utexaminerade skogselevernas förordnande såsom extra jägmästare nu sker, ävensom det förhållandet att befordringsmöjligheterna inom skogsstaten till ordinarie tjänst nu så förbättrats, att sådan tjänst, vilken berättigar till bä- randet av trenne stjärnor å axeltränsar och axelklaffar, stundom ernås före eller vanligen kort efter tioårig tjänstgöring såsom extra jägmästare synes tillfyllest motivera av de extra jägmästarnas förbund gjord hemställan, att extra jägmästare redan efter fem års tjänstgöring må äga rätt att anlägga tvenne stjärnor. Då från och med år 1916 ett flertal skogsingenjörs- och biträdande skogsingenjörsbefattningar — samtliga av ordinarie natur — inrättats i Norr- och Västerbottens län kustland, synes i samband härmed de förra böra medgivas rätt att bära trenne stjärnor, men de senare endast tvenne stjärnor. Första gradens tjänsteman hos domänstyrelsen, vilka tillhört skogsstaben, samt föreståndare för skogsskola, vilka båda kate- gorier äro uppförda på ordinarie stat, varjämte den senare i förvaltningshänseende står den ordinarie jägmästaren nära — torde med hänsyn till tjänsteställning böra 3å uniformen få an- lägga trenne stjärnor. Likasom förut lärare vid skogsinstitutet, som tillhört skogsstaten, ägt att bära skogsstatens uniform, torde samma rättighet böra tillerkännas skogshögskolans pro- fessorer, lektorer och assistenter, vilka tillhört skogsstaten. Härvid torde rektor böra till- läggas byråchefs gradbeteckning, professorer överjägmästares, lektorer och överassistenter jägmästares och assistenter extra jägmästares gradbeteckning. Likaledes böra professorer och assistenter vid statens skogsförsöksanstalt, därest de i skogsstaten varit i tjänst, äga rätt bära skogsstatens uniform med respektive överjägmästares och extra jägmästares gradbeteckning, dock att chefen för anstalten torde i likhet med rektor för skogshögskolan böra tilläggas byråchefs gradbeteckning. Även de vid skogsförsöksanstalten anställda skogsbiträdena torde under samma förutsättning böra tillerkännas rätt att bära kronojägares uniform. Domänstyrelsen får sålunda i underdånighet hemställa det Eders Kungl. Maj:t täcktes medgiva ändring i domänstyrelsens av Hans Maj:t Konungen den 26 januari 1887 gillade SKOGSADMINISTRATIONEN. 441 och fastställda förslag till tjänstedräkt för vid skogsstaten anställd personal på sätt av sty- relsens nedanstående förnyade underdåniga förslag framgår. Domänstyrelsens underdåniga förslag den 23 februari 1916 till tjänstedräkt för vid skogsstaten anställd personal. Överjägmästare, jägmästare, föreständare för skogsskolor och extra jägmästare samt skogsingenjörer och biträdande och extra skogsingenjörer. 1:0) Trekantig hatt med civil kokard och svart, hängande plym lika med av skogsstaten före år 1871 begagnad. 2:0) Mössa med stor rund kulle, av mörkgrönt kläde, försedd med huvudband av svart, fäfflat silke, varå fästes framtill ett i guld broderat märke med kungl. krona (enligt ritning fig. 1), svart lackerad skärm samt käkrem av gulddragarearbete,. 3:0) Vapenrock av mörkgrönt kläde med svart foder, en rad förgyllda knappar (dessa enligt ritning fig. 2), 8 i raden, öppen och snedskuren ståndkrage av svart sammet, uppslag på armarna med rakskurna svarta sammetsklaffar, dessa med tre blinda knapphål av svarta silkeskantiljer samt tre knappar (lika stora med övriga i vapenrocken), varav den understa sitter på själva uppslaget; spetsiga fickklaffar, vardera med tre knappar, varav den översta sitter i livet på vapenrocken; klaffar, krage och uppslag kantas med passepoal av mörkgrönt kläde; vapenrocken göres öppen baktill, och längden av skörten avpassas så, att dessa sluta på halva låret; å vardera axeln en träns; för överjägmästare av gulddragarearbete (enligt ritning. fig. 3), för jägmästare, föreståndare för skogsskolor och skogsingenjörer likaledes av gulddragarearbete (enligt fig. 4) samt för biträdande och extra skogsingenjörer samt extra jägmästare av svart redgarn (enligt fig. 5). 4:0) Svart halsduk. 5:0) Kartusch av svart lackerat läder med plåt av förgylld brons (i enlighet med fig. 6). 6:0) Kartuschrem av gulddragarearbete (enligt fig. 7) fodrad med mörkgrönt kläde och försedd med beslag samt med en förmedelst en dubbel kedja fästad signalpipa (enligt fig. 8 och 9). 7:0) Hirschfängare lika med förut bruklig. 8:0) Portepé av gulddragarearbete med endast gult silkesinslag. 9:0) Koppel av gulddragarearbete enligt arméns modell, men fodrat med grönt kläde. 10:0) Långbyxor av mörkgrönt kläde med guldgaloner enligt modell fig. 10. 11:0) Kavaj av mörkgrönt kläde, av samma längd som vapenrocken, stånd- eller fällkrage, en rad av fem mörkbronserade knappar, baktili slejf med en knapp, framtill fickor med ficklock (enligt fig. 13), å vardera axeln en träns, för överjägmästare lika med å vapen- rocken, för jägmästare, föreståndare för skogsskolor, och skogsingenjörer samt extra jäg- mästare, biträdande och extra skogsingenjörer av svart redgarn. 12:0) Härtill begagnas väst- samt långbyxor, spets- eller kortbyxor av mörkgrönt kläde, till vilka må användas damasker eller annan motsvarande benbeklädnad samt kort hirsch- fängare utan portepé, vid tjänstgöring må användas skogsskodon av lämplig typ eler ock utanpå benkläderna höga stövlar slutande ned om knäet. 13:0) Kappa, svartgrå (mörkt gråmelerad), lika med arméns äldre modell, kragen kantad med mörkgrön klädespasspoal samt axelklaffar, vilka för överjägmästare kantas med guld- band. 14:0) Vita eller bruna handskar. 15:0) Tillåtna äro: wvitt mösskapell sommartid, vit väst, så kallad lägerrock, väst och byxor av blårandig linneväv, svart pälskrage å kappan och pälsmössa av svart skinn, den senare med märke enligt fig. 1; päls, jakthatt av mörkgrön fit, å vilken innanför högra hattbordet anbringas Konungens namncehiffer i förgylld brons. Till betecknande av tjänsteställning anbringas å axeltränsar samt å kappans axelklaffar för överjägmästare en stjärna, jägmästare, skogsingenjör och skogsskoleföreståndare tre Ssljärnor, biträdande skogsingenjör två stjärnor, extra jägmästare samt extra skogsingen- Jjörer efter fem års tjänstgöring två stjärnor samt dessförinnan en stjärna. Chefen för Kungl. Domänstyrelsen ävensom 7 styrelsen och vid skogshögskolan samt statens skogsförsöksanstalt anställd personal, som vid skogsstaten varit i tjänst, äga bära skogsstatens uniform. Härvid skall generaldirektören å såväl mössa som kappans axelklaffar bära generalsgalon i enlighet med för generalitetet tillsvidare gällande äldre bestämmelser, samt å vapenrock och kavaj på vardera axeln motsvarande träns av gulddragarearbete med en åsatt stjärna. Byråchefen i domänstyrelsen skall bära mössa i likhet med vad under 442 SKOGSADMINISTRATIONEN. 2:0) sagts, samt vapenrock, kavaj och kappa lika med överjägmästares, dock med rätt att å axelklaffar och axeltränsar bära tvenne stjärnor. Vidare iakttages att rektorn för skogshögskolan samt chefen för statens skogsförsöksanstalt skola hava samma tjänstebeteck- ning som byråchef, professorer vid skogshögskolan och skogsförsöksanstalten som överjäg- mästare, första gradens tjänsteman i domänstyrelsen, lektorer och överassistent vid hög- skolan som revirförvaltare samt assistenter vid högskolan och försöksanstalten som extra jägmästare. Kronojägare, säväl ordinarie som extra, av domänstyrelsen antagna ordinarie och extra tillsyningsmän i Norr- och Västerbottens läns kustland samt kronoskogvaktare å härads- allmänningar, ävensom skogsrättare samt vid skogsförsöksanstalten anställda skogsbitråden. 1:0) Hatt av svart filt, toppig och med avrundad kulle samt vid sidorna uppböjda bord, å högra sidan en rosettformig gul och blå kokard av lackerat läder, på vilkens övre kant är fastsydd en gul redgarnsträns, som nedtill fästes vid en undertill å högra bältet sittande slät mindre mässingsknapp. 2:0) Plym, bestående av 2 å 3 korta, upprättstående gröna fjäderpennor. 3:0) Mössa av mörkgrönt kläde av sammu form som befälets med svartslätt huvudband, vara fästes framtill ett märke av mässing i överensstämmelse med fig. 11, samt käkrem av svart silke, 4:0) Kavaj av mörkgrönt kläde av samma form som befälets med en rad av fem släta mörkbronserade knappar, a vardera axeln en träns av tvenne jämnlöpande svarta redgarns- snören, dock att extra kronojägare och extra kronoskogvaktare icke äga att anlägga axel- tränsar. 5:0) Lång- eller spetsbyxor av mörkgrönt kläde. 6:0) Väst, mörkgrön. 7:0) Handskar eller vantar. 8:0) Halsduk av svart kläde. 9:0) Patronkök av svart läder (enligt av fotgardena tidigare använd modell). 10:0) Faskinkniv med portepé av gult redgarn. 11:0) Livrem enligt av linjeregementen tidigare använd modell med å densamma an- bringat gehäng för faskinkniv. 12:0) Skogsskodon av lämplig typ eller stövlar med höga skaft utanpå benkläderna och slutande nedom knäet eller damasker eller annan motsvarande benbeklädnad må vid tjänst- göring begagnas. 13:0) Kappa, svartgrå (mörkt gråmelerad), av arméns äldre modell. 14:0) Tillåtna persedlar äro: witt mösskapell sommartid, vit väst samt lägerrock, väst och byxor av blårandig linneväv; svart pälskrage 4 kappan och pälsmössa av svart skinn, päls, jakthatt av mörkgrön filt med tryckknäppe a högra sidan för brättets uppfästande. Såväl pälsmössa som jakthatt förses med märke enligt fig. 11. j Bestyrkt avskrift av domänstyrelsens den 26 januari 1887 av Hans Maj:t Konungen gillade och fastställda underdåniga förslag till tjänstedräkt för vid skogsstaten anställd personal får styrelsen tillika härjämte bilägga. Stockholm den 23 februari 1916. Hans Maj:t Konungen har den 31 mars 1916 funnit gott gilla Domänstyrelsens ovanstå- ende förslag till ny tjänstedräkt. Leverans av frö till de södra distrikten. Domänstyrelsen har den 18 jan. 1916 utsänt följande skrivelse härom till överjägmästarna i östra, Smålands och södra distrikten. På förekommen anledning vill Kungl. Domänstyrelsen härmed erinra Eder, att jämlikt punkt 86 i Reglementariska föreskrifterna allt behövligt frö för skogsodling å de allmänna skogarna i Edert distrikt bör, utöver vad som kunnat skördas inom reviren, tagas från Finne- rödja fröklängningsanstalt, i den mån nämligen frö finnes att där tillgå. Då likväl där finnes frö från kott insamlad från trakter å såväl olika breddgrad som olika höjd över havet, bör av jägmästarna, där så erfordras, vid rekvisition uppgivas, huru mycket frö för skilda trak- ter behöves, på det att med hänsyn till proveniensen lämpligaste frö må kunna erhållas. Då priset å fröet kommer att sättas med hänsyn till grobarhetsprocenten, därvid även skall beaktas, att plantprocenten sjunker hastigare än grobarhetsprocenten, bör frö av även så låg grobarhetsprocent, att detta icke med fördel kan användas vid vanlig skogsodling, SKOGSADMINISTRATIONEN. 443 dock ekonomiskt fördelaktigt kunna komma till användning vid bredsådd å utdikade mos- sar, därvid frösåningsmaskinen Triumf med gott resultat använts. Härom bör Ni omedelbart underrätta Eder underlydande jägmästare, Skogsstatspersonalens befrielse från mobilisering. Domänstyrelsen har den 18 dec. utsänt följande cirkulär härom till samtliga överjäg- mästare. ; Då fråga uppstått om befrielse från krigstjänstgöring, dock ej vid allmän mobilisering, för skogspersonalen under år 1916, vill Kungl. Domänstyrelsen härigenom meddela, att Kungl. Styrelsen icke anser sig böra utverka sådan allmän befrielse för vintermånaderna, utan bör behovet härav, i den mån det oundgängligen måste tillgodoses, i de särskilda fal- len prövas efter den framställning härom, som överjägmästare för sitt distrikt kan, finna erforderlig, och vilken med namnspecifikation torde till Kungl. Styrelsen, så snart ske kan ingivas och i främsta rummet avse kronojägare. Bestämmandet av kassamaxima å reviren. Domänstyrelsen har den 17 januari till samtliga överjägmästare utfärdat följande cirkulär härom. Som det enligt det av skogsbokföringskommittén avgivna och av Kungl. Maj:t till tillämp- ning anbefallda förslaget till ändrad skogsbokföring beträffande domänfonden och övrig med Kungl. Domänstyrelsens verksamhet förenad förvaltning tillkommer Domänstyrelsen att be- stämma kassamaximum för de olika förvaltningsorganen, så vill Kungl. Styrelsen härmed an- moda Eder att till Kungl. Styrelsen snarast ingiva förslag till dylika kassamaxima för de till Edert distrikt hörande revirförvaltningarna. Revirförvaltarnas befattning med utbetalandet av förvaltningsmedel vid vissa grupper allmänna skogar. Byråchefen å Domänstyrelsens kameralbyrå har den 14 januari 1916 utsänt följande cirkulär till samtliga revirförvaltare, som omhänderhava förvaltning av häradsallmänningar, statens till bergverkens understöd anslagna skogar, städers skogar och allmännn inrättningars hemmans skogar. På sätt framgår av skogsbokföringssakkunigas av Kungl. Maj:t numera gillade förslag till förändrad bokföring till domänförvaltningen och annan med domänstyrelsens och dess funk- tionärers i landsorten verksamhet sammanhörande förvaltning (Bil. A till skogsbokförings- kommitténs betänkande I, sid. VII, 4:e stycket) skall a// rekvisition av kassaförstärkning ske hos Domänstyrelsen. Det lärer sålunda numera vara uteslutet, att förvaltningsmedel av jäg- mästarna få rekvireras hos allmänningsstyrelser, gruvintressenter, drätselkamrar och direktio- ner för allmänna inrättningar. Och för sådan kassaförstärkning för här angivna slag av sko- gar, som jägmästaren rekvirerar hos Domänstyrelsen, skall behörig redovisning ske i de månadsräkenskaper, som skola till Domänstyrelsen avgivas. Då emellertid det vill synas undertecknad, som om räkenskaperna, även utan inblandning av sådana förvaltningsmedel, som avse nyss angivna fyra slag av allmänna skogar, bliva för redogöraren betungande, och då det redan nu i olika orter förekommer, att jägmästaren icke omhänderhar andra förvaltningsmedel för sagda skogar än dem, som avse ersättning till statsverket för jägmästares förrättningar (häradsallmänningar, städers och allmänna inrätt- ningars hemmans skogar), enär förvaltningsutgifterna bestridas direkt från allmänningssty- relse med flera, eventuellt med vederbörande kronoskogvaktare eller bevakare som mellan- hand, får jag ifrågasätta, huruvida icke det vore lämpligt, att en sådan anordning mera genomgående vidtoges, varigenom jägmästarens funktion av kassör för utgifterna upphörde och hans till Domänstyrelsen ingående månadsredogörelse icke behövde belastas med utgifts- redogörelse för förvaltningsmedel, hvilkas uppbärande han på nu angivet sätt, säkerligen till lättnad för honom själv och för det centrala ämbetsverket, undveke. Att vederbörande allmänningsstyrelse, gruvintressenter, drätselkammare och direktion, lik- som ock vederbörande bevakare få del av det av Domänstyrelsen fastställda utgiftsförslaget till ledning vid inkomst- och utgiftsräkningen och vid förvaltningsåtgärdernas utförande, synes nödigt. 444 SKOGSADMINISTRATIONEN. Tjänster och förordnanden. Kungl. Domänstyrelsen. Inspektionsresor. Generaldirektören Karl Fredenberg har företagit inspektionsresa den 7—18 mars. Vikarie byråchefen W. Roos; byråchefen Fr. Giöbel har företagit inspektionsresa den 10 mars, Vikarie revisor Hj. Modigh, för vilken amanuensen Martin Magneville tjänstgjort. Notarietiänsten å tredje skogsbyrån. Kungl. Maj:t har förordnat notarien Einar Ödman att från I mars till årets slut uppehålla jägmästaretjänsten i Jönköpings revir. För- ordnandet att under samma tid uppehålla Ödmans notarietjänst söktes av e. jägmästarna Sven Lundberg och Erik Helmers. Kungl. Domänstyrelsen har förordnat Lundberg att från och med I april uppehålla tjänsten. Till amanuens å första skogsbyrån har förordnats e. jagmästaren Martin Magneville, Semester har åtnjutits av: generaldirektören Karl Fredenberg den 17 febr. med byråchefen W. Roos som -vikarie samt den 24 mars med byråchefen Th. Örtenblad som vikarie. För denne har notarien R. Lindahl tjänstgjort; byråchefen Th. Örtenblad den 20—22 och 28—29 mars samt den 1—2 april med fö- ordnande för mnotarien R. Lindahl. Dennes tjänst har den 20—22 mars uppehållits av amanuensen Nils Schager och den 28--29 mars samt 1—2 april av t.f. amanuensen Georg Bergstén; byråchefen Fr. Giöbel den 25 febr. med förordnande för revisor Hjalmar Modigh, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander; byråchefen, friherre T. Hermelin den 18 mars med förordnande för notarien Martin Rasch, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen M. Magneville; byråchefen C. I. Stiernspetz den 25—26 febr. med förordnande den 25 för notarien Martin Seth, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen M. Magneville och den 26 för revisor Hj. Modigh, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander; registrator Uno Tilly den 15—17 febr. med förordnande för amanuensen John Söderström, vilkens tjänst uppehållits av e. jägmästaren C. Wiström. Till extra revisorer under mars--maj ha förordnats amanuenserna John Söderström och Per Nicander. Skogsstaten. Särna revir. Till jägmästare i Särna revir har Kungl. Maj:t den 17 mars utnämnt och förordnat e. jägmästaren Nils Bellander. Till överjägmästareassistenter ha förordnats: e. jägmästaren Ivar Hissing i Gävle-Dala = distrikt » » Bernh. Blohm i Bergslags » » » Malte Thees i Västra » Till helårsassistenter ha förordnats: e. jägmästaren Lars Larsson i Bjurbäckens revir från I mars » Alrik Vange 1 Bjurholms » » I maj ] » Sam Hagström 1 Degerfors » > I mars » » C. D. Löfgren i Anundsjö » 3 LIRAT , » Einar Romberg i O:a Stensele » » I Mars > Klas Bergman i Ö.o. V.Arvidsjaurs » RA ERS , » Birger Faxén i Ö:a Åsele » SR Are » > E. Klinga 1 Juckasjärvi m. fl. » RR RNE » » E. Busck 1 OETallens vm » 20 UT kaprl > » B. Nylén i Älvdalens Ö.o.V. » 3 maj » » Dag de Geer i Östersunds » SNELORTenES > E. Nyblom 1 Askersunds » » I mars » » Ö. H. Lundborg i Stockholms » ö, E ERER SKOGSADMINISTRATIONEN. 443 Till aflönade revirassistenter ha förordnats. e. jägmästaren Martin Enander i Torneå revir den /,—H/. » » W. Lejdström 1 Lycksele » från !/, under vakans D » A. Alarik 1. Kinne m, fl: | » 16, N » G. Norén i Bjurholms » >» W,—30f/, » » E. Sökjer-Peterseni Särna » från !6/, under vakans » > Ivar Hissing i N.o. V. Hälsingl. under mars » » B. Ahlgren i Hamra » oden 1—5 mars » Folke Bromée i N.o.S. Skånes » från !/, under vakans. Till skogsindelningsassistenter ha förordnats: e. jägmästaren M. Nordquist i Mell. Norrlands distrikt den !/,—??/, samt: 21 = » C. G. Carlsen 1 Gävle-Dala » Jfr EEE e dj Eklund | » » - : ET » » ÅA. Lundberg 1 » » » 20 lr NG » Th. Bäckström i Bergslags » SE Cam CE » » Alb. Carlberg i » » under vakans; » » Otto Bundy i Mell. Norrlands » den HY, —/.. Till extra jägmästare ha förordnats: utex. skogseleven R. Fränckel i Gävle-Dala distrikt den ?/, » » A. Karsberg i Östra » SUENA Tiänstledighet har beviljats: Överjägmästaren i Umeå distrikt Axel Egerström för sjukdom under ett år från och med den I april med förordnande för jägmästaren i Bräcke revir Anders Holmgren. Förordnandet såsom t. f. jägmästare i Bräcke revir uppehålles, intill dess detsamma hunnit bliva efter ansökan i vanlig ordning besatt, av assistenten i reviret Birger Arvas ; överjägmästaren i Västra distriktet Gust. Barthelsson för fullgörande av riksdagsmanna- uppdrag från den 15 jan. så länge riksdagen är samlad. Vikarie är jägmästaren i Tivedens revir A. W. Schmidt, för vilken assistenten A. Stahre tjänstgör; dennes tjänst uppehålles av extra jägmästaren V. von Arnold; jägmästaren i Östra Åsele revir Bror Fornell för enskilda angelägenheter den 1—15 jan. med förordnande för assistenten i reviret Birger Faxén; jägmästaren i Örå revir Åke Berg för enskilda angelägenheter den 17 jan.—16 febr. med förordnande för bitr. skogsingenjören Ejnar Hammarstrand, vilkens tjänst uppehålles av extra jägmästaren Martin Enander; jägmästaren i Sollefteå revir W. Smitt för enskilda angelägenheter den 27 jan.—29 febr. samt den 1—6 mars med förordnande för assistenten i reviret Ernst Jansson; jägmästaren i Storlandets revir Edv. Wibeck för enskilda angelägenheter den 7 febr.— 24 mars med förordnande för extra jägmästaren L. Hollström; jägmästaren i Kalix revir G. Jernberg för enskilda angelägenheter den 7—22 febr. med förordnande för extra jägmästaren Bernhard Pålsson; jägmästaren i V:a Stensele revir G. Essén för enskilda angelägenheter den 20 febr.— 20 mars med förordnande för assistenten i reviret W. Blom; jägmästaren i Enköpings revir L. F. Molander för sjukdom under ett år räknat från den I febr. Tjänsten uppehålles, intill dess densamma hunnit blifva efter ansökan i vanlig ord- ning besatt, av e. Jjägmästaren W. Samuelsson ; jägmästaren i Älvsby revir Erik Angeldorff för enskilda angelägenheter den 23—28 mars med förordnande för assistenten i reviret Carl Utterström; jägmästaren i Särna revir Nils Bellander för enskilda angelägenheter den 17 mars— 15 april med förordnande för assistenten i reviret Nils Högbom; jägmästaren i Örbyhus revir C. R. Hullström för enskilda angelägenheter den 15 mars —14 maj med förordnande för extra jägmästaren Sten Eckerbom. Statens skogsförsöksanstalt. Till assistent å skogsavdelningen har förordnats extra jägmästaren L. Mattsson för en tid av 3 år från I april 1916. E. jägmästare I, Hissing hade återkallat sin ansökan. Befattningen som försöksledare vid avdelningen å extra stat för föryngrings- försök i Norrland sökes av överassistenten F. Aminoff samt jägmästarna Å. Berg och E. Wibeck. "on MaE 446 SKOGSADMINISTRATIONEN. Stipendier åt skogsstatens tiänstemän. Kungl. Domänstyrelsen har den 1 april fördelat årets anslag till resestipendier åt skogs- statens tjänstemän på nedanstående sätt: jägmästaren i Eksjö revir Herm. Nordenadler har tillerkänts ett stipendium av 150 kro- nor för att under en tid av två veckor innevarande år studera skogsskötsel i Danmark ; jägmästaren i Granviks revir Erik Barthelsson har tillerkänts ett resestipendium av 200 kronor för att under en tid av tre veckor innevarande år studera sågverksrörelse vid lämp- liga sågverk inom landet; föreståndaren för Bjurfors skogsskola Gust. Lundberg har tillerkänts ett resestipendium av 300 kronor för att under en tid av 4 veckor innevarande år studera för statens kronopar- ker lämplig typ å mindre sågverksanläggning ävensom för slutförande av undersökning an- gående dels utbytes- och sågningsomkonstnaders verkliga fördelning å skilda dimensionsklas- ser, dels angående relationstal mellan timmers toppmätta och verkliga kubikmassa med och utan bark; jägmästaren i Idre revir Erik Geete har tillerkänts ett resestipendium av 200 kronor för att under en tid av tre veckor innevarande år vid sågverk i Norrland och mellersta Sverige studera virkets tillgodogörande; jägmästaren i Vargiså revir V.- Strandberg har tillerkänts ett resestipendium av 300 kro- nor för att under en tid av fyra veckor innevarande år studera anläggandet av enklare vägar samt företaga försök med uppsprängandet av diken, stubbar och stenar med dynamit i olika delar av Sverige samt eventuellt även i Norge; jägmästaren i öfre Byske revir And, Hyckert har tillerkänts ett resestipendium av 200 kronor för att under en tid av två veckor innevarande år inom mellersta Norrlands och eventuellt Gävle-Dala distrikt studera gallring, hyggesrensning och markberedning m. m.; bitr. jägmästaren i Garpenbergs revirdel Carl Sundberg har tillerkänts ett resesestipen- dium av 350 kronor för att under en tid av fyra veckor innevarande år studera mindre såg- verk inom landet — eventuellt även i Norge — samt byggnader, avsedda för skogsarbetare och « arrendatorer; t. f. lektorn vid Skogshögskolan Gunno Kinnman har tillerkänts ett resestipendium av 300 kronor för att under en tid av fyra veckor innevarande år studera sångverksindustri och cellulosatillverkning; e. jägmästaren Sven Boberg har tillerkänts ett resestipendium av 250 kronor för att un- der en tid av tre veckor innevarande år studera sågning, sortering, brädgårdsarbete, hyv- ling och avfallets tillgodogörande vid minst 2 större, rationellt skötta sågverk i nedre Norr- land ; e. jägmästaren Einar Rudbäck har tillerkänts ett resestipendium av 350 kronor för att under en tid av fyra veckor innevarande år i södra och mellersta Sverige studera väl plan- lagd och intensiv skogsskötsel; e. jägmästaren Ernst Holm har tillerkännts ett resestipendium av 350 kronor för att un- der en tid av fyra veckor innevarande år inom revir i södra Norrland eller Svealand stu- dera tillgodogörandet av till timmer icke dugligt virke; e. jägmästare Magnus Nordquist har tillerkänts ett resestipendium av 350 kronor för att under en tid av fyra veckor innevarande år bedriva studier i de danska virkesförädlingsin- dustrierna och i samband härmed stående frågor; e. jägmästaren Oscar Lindblad har tillerkänts ett resestipendium av 200 kronor för at under en tid av två veckor innevarande år studera norskt skogsbruk. Ledig tjänst. Kronojägartjänsten i Burträsks östra bevakningstrakt av Burträsks revir och Västerbottens län sökes hos jägmästaren Jarl Frick, adress Burträsk, före klockan tre på dagen den 13 nästkommande maj. SMK PIN BYE NTE Wer SANN I S GENS TIDSKRIFT Q Do C 2 Un ÖO & a AN IUNNAR HALLSTRÖM JA ö FOÖRENIN S d 14 WT. Pe EET OT ENS €r ÅR KAR SES pra a RN Ar FRA TING ER arr REN NIAN EE en dp 1916 J MA 5 HÄFT Stockholm.) (Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B, Nordiska Bokhandeln, MEDDELANDEN FRÅN STATENS ; SKOGSFÖRSÖKSANET AE UTGIVES AV SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE, PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. FIL D:R NILS SYLVÉN, REDAKTIONSSEKRETERARE. 3 Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhållas tidskriften Skogen) allenast 10 kr. = - pa Föreningens kontor, Norrmalmstorg :3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4, Rikstelefon 22 90. Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11 - f. m.) och efter kl. 1/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 219. "Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp- satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill erhållits av redaktionen. INNEHÅLL: Skogsvård och skogsförvaltning enl. DAHLGREN, K.V.OSSIAN: Omsvenska de skogssakkunnigas för södra Juniperus-jättar (med 12 fig.) ...... Sverige betänkande: ; : I. Inledande föredrag vid Sv. Skogs- j Trävarumarknaden av —M «...... > vårdsföreningens årsmöte den 21 mars 1916 av C.G. BARTHELSON sid. 447 II. Diskussion, yttr. av U.WALLMO, ER. G. Hj. PETERSSON, C: G. BARTHELSON,H.TIGERSCHIÖLD, Skogsadministrationen: Förhandlingarna vid överjägmäs- tarnas sammanträde i Domänsty- relsen den 1—4 november 1915 > TOR JONSON, P. O. WELANDER, Meddelande från skogsbokförings- K. FREDENBERGC, G. TAMM, ÅA. kommittén. vis. sro sco g Se ne Seel > MÖRNER och CL. HäÄäCKNER... >» 460 Domänstyrelsens cirkulär, beslut, TRÄGÅRDH, IVAR: Jättebarkborren franiställningar och ytenden $ (Dendroctonus micans Kug.) (med 3 5 SRA 4) PR ERNA Be dgr KATT FE DA > 484 Tjänster och förordnanden -......... + Svenska. Skogsvérdsföreningens. exkursion. il Nombotten kommer sannolikt att äga rum den 9—11 augusti 1916. | Närmare meddelande härom inflyter i det den 10 juni utkommande 6:te häftet av tidskriften Skogen. — Då deltagarnas antal måste begränsas, böra anmälningar till exkursionen, åtföljda av 10 kr., insändas snarast möjligt till Sv. Skogsvårdsför- eningen, Stockholm C ; R - SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916, H. 5. Skogsvård och skogsförvaltning. Enligt de skogssakkunnigas för södra Sverige betänkande. I Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 21 mars 1916. Av C. G. BARTHELSON. Den kritik över statens skogsväsende, som föranlett tillsättandet av s. k. Sörlandssakkunnige, har huvudsakligen riktats mot själva vården av de allmänna skogarna. Det låg därför i kommitténs uppdrag att i första hand undersöka dessa skogars tillstånd och behandling samt deras ekonomiska utnyttjande. Kunskap om dessa förhållanden har kommittén sökt förskaffa sig genom besök å ett flertal skogar inom alla de distrikt, som ligga inom området för uppdraget. Då emellertid dessa besök ej enbart kunde vara tillräckliga för en nöjaktig utredning rörande alla de skogliga och ekonomiska spörsmål, som beröra förvaltningen av de all- männa skogarna, har kommittén med ledning av gällande hushållnings- planer och genom infordrade uppgifter från revirförvaltarna låtit utar- beta en del statistiska sammanställningar för belysande av vissa bety- delsefulla frågor. Om ock denna statistik i avseende på vissa detaljer ej är fullt exakt, torde man dock våga påstå, att den är för ändamålet tillförlitlig. Då de kommitterade till väsentlig del stödja sina förslag på detta material, torde denna statistik här böra beröras, ehuru detta helt natur- ligt endast kan ske i största korthet. En skogs tillstånd beror ej uteslutande av den behandling, den varit underkastad, utan inverka härpå även andra faktorer, som äro oberoende av alla förvaltningsåtgärder såsom ståndort, de olika åldersklassernas för- delning, tillgång å huggbar skog m. fl. förhållanden, som måste belysas, då man vill bedöma en skogsförvaltnings resultat. Resultatet av denna undersökning rörande skogsmarkens beskaffenhet visar, att å kronoparkerna utav totala produktiva arealer 8,7 70 falla inom bonitetsgraden 1—0,9, som ju utmärker den bästa marken, 49,; 7o inom graden 0,s8—0,7, 29,5 Yo inom 0,6—0,s och 6 6 inom den sämsta klas- sen 0,,—0,3. Jordmånsförhållandena kunna således enligt dessa siffror 29 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 448 C. G. BARTHELSON. betecknas som fullt medelgoda. Det har av de distriktsvis gjorda sam- manställningarna i detta hänseende framgått, att variationen mellan de olika distrikten är liten. Det samlade materialet rörande de olika åldersklassernas fördelning visar i medeltal för hela södra Sverige, att åa kronoparkerna skulle skog av 1—20 års ålder upptaga 26,7 No, 21—40 år 25,4 Kb, 41-60 år 17,9 Yo, 61—980 år 10,3 No, B1I— 100 akS 0,7 0, över 100 års 6,3 20. Kalmarkerna utgöra 6,7 Yo, allt av en totalareal av 224,841 har. Även om man med tämligen stor säkerhet kan påstå, att de äldre åldersklasserna äro å kronoparkerna nu tillfinnandes i större utsträckning, än anförda siffror angiva. så påvisa dessa dock, att de yngsta äldersklasserna äro de förhärskande, vilket förhållande förklaras därav, att en stor del av dessa parker utgöras av på senare tid inköpta pri- vata skogar, å vilka större delen av den gamla skogen vid tiden för inköpet var avverkad. Till den höga procenten av ung skog bidrager också de inköp av rena kalmarker, nu av kronan kultiverade, som i av- sevärd grad förekommit särskilt i västra Sverige. Å de skogar, som av ålder varit i kronans ägo, är givetvis förhållan det mellan åldersklasserna mer normalt. Så t. ex. upptager å de ecklesia- stika skogarna :I:a -ålderkl. 14 90, den IT 21 5, den UliiStoö den IV 13 och den V och VI tillsammans 21,6 HH. Däremot är kalmarks- procenten högre å dessa senare än å kronoparkerna eller 11,9 20 mot 6,7 å kronoparkerna. Delvis torde den höga kalmarksarealen å de ecklesiastika skogarna kunna förklaras därav, att i en del hushållnings- planer betesmarker upptagits som kalmark. Den påvisade bristen å kronoparkerna i de äldsta åldersklasserna för- klarar, varför dessa skogar i avseende på befintligt virkesförråd står långt efter övriga allmänna skogar. Då enligt hushållningsplanerna å kronoparkerna finnas endast 64 kbm. i genomsnitt per har, så innehålla de ecklesiastika 77 och häradsallmänningarna 113 kbm. per har. Även om, som det av kommittén framhålles, dessa i hushållningsplanerna angivna virkesbelopp äro lägre, än i verkligheten är fallet, giva de dock en god bild av förhållandet mellan de olika skogskategorierna liksom ock en grund för ett bedömande av intensiteten i skogsvården inom samma kategorier. Då som vi sett kronoparkerna hava den största ungskogsarealen av alla allmänna skogar, och då de tillika hava per har räknat den lägsta vir- kesmassan, borde man kunna förutsätta, att avkastningen i virke även skall vara minst å kronoparkerna, synnerligast som några skillnader i avseende på ståndort ej finnas mellan dem och de övriga allmänna sko- garna. Så är emellertid icke förhållandet. Under det att det avverkade virkesbeloppet å kronoparkerna i medeltal under åren 1909—11 per SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 449 har skogbärande mark utgjorde 1,56 kbm., utgjorde medelavverkningen å jordbruksdomänerna 1,49, a de ecklesiastika skogarna 1,26 kbm. De ecklesiastika skogarna, som hade per har en virkesmassa av 77 kbin., hava således lämnat en avkastning av endast 1,26 kbm., medan kronoparkerna med ett förråd per har av 64 kbm. lämnat en avkastning av 1,;6 kbm. Enbart dessa siffror visa, att intensiteten i skogsvården å de ecklesiastika skogarna står på en betydligt lägre ståndpunkt än å kronoparkerna, på samma gång de visa, att medelavverkningen å alla allmänna skogar är lägre, än den borde vara. På samma gång detta konstateras bör rättvisligen erkännas, att å många kronoparker numera skogs- avkastningen är sådan, den bör eller kan vara under nuvarande förhål- landen. Att medelavverkningen under den undersökta 3-årsperioden va- rit så obetydlig, som de anförda siffrorna ange, beror på, att de så nöd- vändiga beståndsvårdshuggningarna antingen försummats eller ej i till- räckligt omfång utförts. Den gjorda utredningen rörande omfånget av beståndsvårdande huggningar åa samtliga allmänna skogar visar tydligt, att så är förhållandet. Om man utgår ifrån, att varje bestånd av 20—80 års ålder behöver gallras minst en gång vart 10 år, och jämför i enlighet härmed den gall- ringsbehövliga arealen med den, som i verkligheten genomgåtts med dy- lika huggningar, visar det sig nämligen, att uttryckt i 94 av totala are- alen å kronoparkerna gallrats 2 90 mot behövliga 5,, Yo å från arrendet undantagna OPM ANSKO SAN: mee sosse oss TA6R OTIS ES 5,6 No IICEKIESLAStUKAN Moe doses enes Sk (ONE GT VAR RA Skal Medan å kronoparkerna den årligen gallrade arealen sålunda utgör !/. av den, som bort gallras, så utgör samma areal för de ecklesiastika blott "/6 mot behovet. Några vidare uttalanden om innebörden av dessa siffror äro här obe- hövliga, men påpekas dock beståndsvårdens låga ståndpunkt särskilt å ecklesiastikskogarna. Rörande uppdragandet av återväxt å de allmänna skogarna hava de kommitterade framhållit, att skogsstatens personal på detta område utfört ett mycket förtjänstfullt arbete, ehuru det ej får förbises, att 9/4 kalmark är högre än den borde vara. Dock kan man av en jämfö- relse mellan de olika kategorierna konstatera, att de ecklesiastika sko- garna varit minst tillgodosedda även i detta fall, och enahanda iaktta- gelse kan man göra även rörande andra skogsvårdsåtgärder, om en jämförelse i skogsvårdshänseende göres mellan de olika kategorierna, eller att skogsvården står högst å kronoparkerna och lägst å de ecklesiastika 450 C:; G. BARTHELSON: skogarna. Det hade varit önskvärt, att några siffror kunnat i detta sam- manhang framläggas rörande skogens ekonomiska utnyttjande, men har detta omöjliggjorts av brist på material. Kommittén har dock ansett sig böra framhålla en del brister i detta avseende, vilka jag framdeles skall beröra. De avsevärda anmärkningar, som kommittén gjort rörande vården av de allmänna skogarna, av vilka en del här framhållits, kunna ej enligt kommitténs förmenande läggas personalen till last, utan ligga orsakerna till de anmärkta förhållandena i nuvarande organisation, i författningar, i saknaden å de flesta skogar af en skolad arbetarestam m. m. Då kommitténs förslag rörande organisationen, skogarnas indelning och avkastningsberäkningar samt arbetarefrågan komma att av tvenne andra ledamöter i kommittén behandlas, skall jag endast söka framhålla det väsentliga av det nya, som kommitténs förslag innebära i avseende på revirförvaltningarnas och distriktsstyrelsernas åligganden. Såsom första villkor för införandet av en rationell vård å de allmänna skogarna av alla kategorier och av alla storlekar måste ställas fordran på en reglering av reviren och distrikten, så att personalen får möj- lighet att medhinna alla de arbeten, som en sådan vård fordrar. Den gjorda undersökningen om de nuvarande förvaltningsområdenas storlek och beskaffenhet har tydligt ådagalagt behovet av en sådan reglering. Tabell XXII i betänkandet lämnar en bild av revirens storlek för tiden 1880—1912 inom södra Sverige, varest så gott som överallt rationell skogsskötsel nu £az bedrivas. Då år 1880 ett revir i medeltal innehöll 9,047. har, har medeltalet år 1912 växt till 18,262 har, da bade förval- tade och s. k. kontrollerade skogar medräknas. Tar man åter hänsyn till endast de skogar, som helt av skogsstaten förvaltas, så visas för dessa en än större ökning, eller att medelarealen per revir av sådana skogar under sagda tid ökats med 312 20. Redan av denna betydande ökning av revirens areal framgår, att arbetsbördan väsentligt ökats de senaste årtiondena, men än tydligare framträder ökningen i personalens arbete, om man tillika tar hänsyn till den samtidiga stegringen i revirens brutto- och nettoavkastningar. Då år 1880 den totala bruttoavkastningen å ifrågavarande område för enbart statsskogarna utgjorde 235,335 kr., utgjorde densamma år 1912 3,475,022 kr. med en nettobehållning av '1,253,022 kr. Även om denna ökning i viss mån beror av stegrade virkespris, påvisar den dock en stegrad intensitet i skogsvårdsarbetet, vilket även framgår av den betydliga stegringen i de för skogsvården utgivna beloppen. Dessa hava nämligen stigit under den nämnda tiden från 1,73 kr. per har till 5,96 kr. per har, motsvarande en ökning med ej mindre än 345 P. SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 451 Denna stegring i inkomsterna är visserligen betydande, men skulle den varit än större, om ej revirens storlek förhindrat ett fullt utnyttjande av de befintliga tillgångarna. För att påvisa, att statsskogarna lämna en alldeles för låg avkastning, har man gjort jämförelser mellan de svenska och tyska statsskogarnas avkastning. Göres sådan jämförelse, bör man även taga hänsyn bl. a. till revirens omfattning här och i Tyskland. Då våra statsskogar åren 1910—12 lämnade ett netto av 3 kr. per har, hade de tyska statsskogarna en behållning av 23—66 mark per har, vilken stora skillnad ej kan förklaras enbart genom hänvisning till Tysklands bättre klimat och virkespris, utan beror den stora skillnaden huvudsakligen på skogsbrukets större intensitet å de tyska skogarna. Denna har möjlig- gjorts därigenom, att Tyskland ej fruktat påtaga sig kostnaderna för an- ställandet av tillräcklig och av väl utbildad personal. Så omfattade ett tyskt revir år 1911 1,594 och högst 3,860 har, men ett svenskt 18,584 har med en personalkostnad i Tyskland av 5,,1 å 12,10 kr. per har mot 1,02 kr. här. Om också i följd av olika förhållanden inom Tyskland och Sverige dessa siffror ej kunna tillämpas på våra skogar, lämna de dock goda jämförelsepunkter. Då frågan om revirens storlek är av allra största betydelse för erhållande av rationell skogsvård, ber jag få anföra, vad kommittén anfört som sin uppfattning om följderna av för stora revir. »En naturlig följd härav har blivit, att jägmästarna nödgats så indela sitt arbete, att de ägna sin huvudsakliga tid och kraft åt någon viss grupp skogar. Så taga kronoparkerna den mesta tiden i anspråk, under det att jägmästarnes besök vid de många små domän- och ecklesiastika skogarna bli både sällsynta och kortvariga. Förvaltningsåtgärderna å de sistnämnda bli härigenom mycket eftersatta och inskränka sig till kulturer å årshyggena och utstämpling av auktionsvirke. En följd härav är, att skogsvården å dessa skogar står på en betydligt lägre nivå än å kronoparkerna, trots det att även mot dessas förvaltning berättigade an- märkningar kunna göras.» Revirens areal. Med hänsyn till nu påpekade förhållanden har kommittén ansett en revirreglering nödvändig, och att denna bör läggas så, att genomsnittsarealen för ett revir i södra och mellersta Sverige kom- mer att utgöra 12,500 har, varvid arealgränsen kan växla uppåt eller nedåt allt efter för handen varande förhållanden. Så kan ett revir med kon- centrerade skogsområden givetvis vara större än ett, bestående av många och vitt skilda småskogar o. s. v. Denna areal avser revir, där skogsskötseln är huvudsaken. Å des. k. skolreviren åter, vilkas uppgift är meddelande av undervisning för da- nande av dugliga bevakare, bör arealen ej vara större, än vad för erhållande 452 CE GT” BARIPEIELSON: av behövligt demonstrationsområde kräves, för såvitt detta låter sig göra. Då det ej alltid kan vara lämpligt, att uppdela en större skog, å vilken en skogsskola är belägen i flera revir, kan det inträffa, att ett skolrevir kan få en rätt stor areal. Där så blir fallet, bör dock för biträde vid skogsskötseln en assistent anställas, för att undervisningen vid skolan ej må bli lidande genom att lärarens tid ägnas åt skogsvården i allt för hög grad. Ecklesiastika revir. Då det såsom förut betonats visat sig, att särskilt de ecklesiastika skogarna försummats till förmån för statens skogar, och då den nuvarande sammankopplingen med statens skogsförvaltning av sko- gar, vilkas avkastning tillfaller fonder och dylikt, ovillkorligen medför svårigheter ej blott i förvaltningshänseende utan ock i avseende på be- stämmandet av de olika kategoriernas bidrag till förvaltningskostnader- nas bestridande, hava de kommitterade ansett de nuvarande svårigheterna i dessa avseenden lättast kunna avhjälpas på sådant sätt, att de egent- liga statsskogarna få sin förvaltande och bevakande personal och de öfriga sin, och att de olika revirkategorierna skola benämnas kronoparks- revir och ecklesiastikrevir, samt att jägmästarna i båda fallen skola äga samma kompetens och löneförmåner. Till ecklesiastikreviren läggas alla skogar, från vilka inkomsten ej tillfaller domänfonden, såsom häradsall- männingar, städers skogar och allmänna inrättningars skogar, om vilka som allmänt omdöme kan sägas, att de fått stå tillbaka i avseende på vård för statsskogarna. Samma skäl, som tala för en minskning av revirens nuvarande areal, tala ock för en reglering av bevakningstrakternas areal. Kronojägarnas uppgift, som förr huvudsakligen bestod i att bevaka sko- gen, har med införande av rationell skogshushållning blivit en annan. De ha nu den krävande uppgiften, att som arbetsledare följa alla de olika arbeten, som å skogarna förekomma. Och beror resultatet av skogsvår- den i avsevärd grad av deras duglighet och av möjligheten för dem att medhinna alla de åligganden, som med intensitetens ökande i skogsvår- den åligga dem. Kommitterade ha framhållit, att de nuvarande bevakningstrakterna till sin areal äro för stora. Huru långt en minskning av dessa i varje fall skall utsträckas, beror av de lokala förhållandena. Där virkesupphugg- ning genom skogsstaten bedrives, böra bevakningstrakterna givetvis vara mindre, än där huvudsakligen försaljning på rot äger rum. Dock har kommittén ansett, att genomsnittsarealen för desamma ej bör överstiga 2,500 har. Författningar. Den sålunda föreslagna regleringen av reviren skall enligt kommitténs mening göra det möjligt för jägmästaren att med intresse och kraft ägna sig åt skötseln av alla revirets skogar. För att kva SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 453 denna skötsel skall bliva den bästa möjliga tarvas dessutom, att vissa skrankor, som nu onödigt hindra jägmästarnas handlingsfrihet och initia- tivtagande, borttagas, synnerligast som en sådan anordning även komme att minska jägmästarens expeditionsarbete och därigenom giva honom mer tid för besök i skogen. Beslutanderätt. Kommitterade ha därför i detta syfte föreslagit bl. a., att jägmästaren skall äga själv besluta om beståndsvårdshuggningar, som ej kunna uppskjutas, oaktat han ej upptagit dem i utsyningsförslaget, att besluta om nödvändig förflyttning av avverkning, att vidtaga jämkningar i förvaltningsförslaget inom ramen för hela an- slagsbeloppet, att medgiva förlängd avverknings- och avforslingstid för på rot sald skog, att antaga brukare å skogstorp, att bestämma om mulbete och slåtter, att pröva ansökan om utsyning till prästgård och kyrka. Med hänsyn till att det är jägmästaren, som närmast är ansvarig för skogs- vården inom sitt revir, torde det vara lämpligt, att han uppgör planen för hushållningen å honom underlydande skog, då skogsindelning äger rum, på grund av det taxationsmaterial, som honom härför av distrikts- styrelsen tillhandahålles. : Och bör detta förtroende sporra hans intresse för att i minsta detalj lära känna sina skogar och deras behov. Såsom ett led i omsorgen om att befria jägmästaren från arbeten, som äro honom främmande, nämnes förslaget, att han skall befrias från åligganden att väcka åtal och föra rättegångar och från åliggandet att upprätta kassaredogörelse. Såväl jägmästarnas som kononojägarnas tid upptages i ej obetydlig grad av utsyningar av husbehovsvirke av olika slag å jordbruksdomä- ners och ecklesiastika skogar. Då kommittén funnit, att den nu medgivna rätten till husbehovsvirke medför ett oförsvarligt slöseri, i det att det ej kan undvikas, att till olika slag av husbehovsvirke användes virke av bättre kvalité än i varje fall behöves, har föreslagits borttagandet av rätten till fritt husbehovsvirke vid såväl kronans domäner som vid boställen. Ett un- dantag har dock gjorts för skogsarbetarna, som till vedbrand böra fort- farande efter anvisning få taga ris och annat avfall. Bleve denna reform genomförd, skulle den ej blott leda till större inkomster för statskassan och fonderna, utan ock befria personalen från det arbete, dessa utsynin- gar medföra såväl vid skrivbordet som i marken. Kommittén har framhållit vikten av, att genom ett rätt tillgodogörande av virkesavkastningen jägmästarens arbete inriktas på höjande av virkes- avkastningens värde. Ett led i detta arbete är en ändring av nu bruk- 454 C. G. BARTHELSON. liga försäljningsmetoder. I regel ske försäljningarna av virket från varje skog för sig, varigenom de utbjudna posterna ofta bli för små för att locka de större avnämarna. De små posterna måste härigenom kö- pas av mellanhänder. För att staten själv må komma i åtnjutande av denna mellanhandsvinst föreslås, att virke, passande för export och indu- strien inom landet skall säljas i stora poster gemensamt för hela reviret eller, där det så är lämpligt, från flera revir på en gång levererat vid lastplats, så att konkurrensen må bli så stor som möjligt. Dessa för- säljningar böra därför ske genom distriktsstyrelserna, för såvida ej do- mänstyrelsen finner det lämpligare att själv i vissa fall göra försäljnin- gen från flera distrikt på en gång. Jägmästaren komme på så sätt att i huvudsak sälja det virke, som för orten är behövligt. Då poster, som avse ortsförbrukning sällan torde överstiga ett värde av 1,000 kr., har man ansett lämpligt, att detta be- lopp bestämmes som maximum för jägmästarens inkasseringsrätt, och att i överensstämmelse härmed jägmästarens försäljnings- och uppbördsrätt höjes från nuvarande 300 kr. till 1,000 kr. En stor del av virkesförsäljningarna ske nu på auktion genom läns- styrelserna. Enligt kommitténs förslag skola dessa bestyr överflyttas på distriktssyrelserna, som skola äga rätt att bemyndiga jägmästare att i vissa fall hålla auktioner å virke. Då det i förslaget förutsättes, att ett dylikt uppdrag åt jägmästaren endast kommer att omfatta smärre auktioner, så att de sålda posternas värde ej kommer att överstiga 1,000 kr, bör jägmästaren äga rätt att därvid uppbära kontant likvid, då så- dan erbjudes, varemot betalningen, då anstånd därmed beviljas, skall för- läggas till distriktsstyrelsen. Ett annat krav på en ekonomisk förvaltning är en ordnad bokföring, som visar resultatet av driften ej endast för hela reviret utan ock för de olika detaljerna. Då emellertid denna bokföring komme att inkräkta på jägmästarens tid har föreslagits, att detta arbete skall förläggas till distrikts- styrelsen, som därigenom också finge en god kontroll över det sätt, på vilket ekonomien handhaves å de olika reviren, varjämte härigenom kost- naden för bokföringsarbetet helt naturligt blir billigare. I fråga om åtgärder, som bidraga till skogsavkastningens höjande, har kommittén bl. a. behandlat frågan om virkets förädling genom skogs- statens egen personal. Denna förädling bedrives nu genom kolning och i form av sågverksrörelse. Framhållande skogskolningens stora betydelse för införande av en rationell skogsvård har kommittén påpekat nödvändigheten av, att skogs- arbetarefrågan ordnas, så att kunniga kolare alltid må finnas å de sko- gar, där kolning lämpligen bör bedrivas. SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 4iN5 Man har ju framställt betänkligheter mot att staten bedriver industri och särskilt mot kronans sågverksrörelse. Om det ock förefinnes vissa olägenheter förbundna vid kronans sågverksrörelse, har dock påvisats, att sådan i vissa fall är nödvändig för ett ekonomiskt utnyttjande av kronans skogstillgångar. Kommittén har därför uttalat, att försågning av virke å de allmänna skogarna bör ske endast under vissa förutsättningar såsom vid ringbildningar bland avnämare av kronans timmer, eller då kommunikationsförhållandena göra avsättning av rundvirke mindre eko- nomiskt, eller då sågverk redan finnes å till kronopark inköpt egendom. Till biträde åt jägmästare som å sina skogar hava sågverk föreslås assistenter, så snart jägmästaren ej medhinner att ensam sköta både revir och sågverk. För underlättande av att dugliga för sågverksrörel- sen lämpliga revirförvaltare erhållas, har vidare föreslagits, att jägmästarna, som utom reviret förestå sågverk, skola erhålla ett särskilt tilläggsarvode utom lönen. Om detta lönetillägg ej tillmätes allt för knappt, bör det sporra jägmästarna att teoretiskt och praktiskt sätta sig in i denna industri. Befordran. Ett förverkligande av de förslag till införande av en fullt rationell vård å de allmänna skogarna, som i föreliggande betänkande framlagts, och av vilka nu en del relaterats, kommer att ställa stora krav på den förvaltande personalens duglighet. Kommittén har därför före- slagit strängare kompetensvillkor än nu är fallet för erhållande av jäg- mästarebefattning, och att transport av ordinarie jägmästare från ett revir till ett annat må ske i så liten utsträckning som möjligt, emedan sådana ombyten försvåra införandet eller bibehållandet av rationell skogsvård, ävensom att Kungl. Maj:t skall äga rätt att på hemställan av domän- styrelsen förflytta jägmästare till annan befattning, om han Dbefinnes olämplig för innehavande tjänst, dock med iakttagande att hans inne- havande löneförmåner ej minskas därigenom. Vidare har av samma skäl föreslagits, att de nyantagna ex. jägmästarna genom distriktsstyrel- serna skola sättas i tillfälle att grundligt sätta sig in i ekonomisk revir- förvaltning, särskilt å revir, där virkesupphuggning genom skogsförvalt- ningen bedrives, och att bevis om väl vitsordad sådan tjänstgöring skall vara ett villkor för befordran till revirförvaltaretjänst. Även en på er- känt framstående sätt utförd rationell hushållning å enskilda skogar bör vara en merit vid ansökning till sådan tjänst. Kommittén har ej förbisett, att möjligheten att erhålla en duglig och nitisk, för sitt arbete intresserad personal står i visst beroende av de löne- förmåner, staten beviljar dessa tjänstemän, men har kommittén ansett, att den saknat befogenhet ävensom nödig kompetens att framlägga några direkta löneförslag. Däremot har kommittén ansett sig både berättigad 456 C. G. BARTHELSON. och skyldig att föreslå vissa ändringar i nuvarande anslag avseende rese- ersättning och hyresbidrag ävensom nya anslag, som bliva en följd av kommitténs regleringsförslag. Då jägmästarna enligt kommittéförslaget skola förvalta samtliga dem underlydande allmänna skogar, under det att de nu endast hava detta åliggande för en del av dessa, blir följden den, att de måste årligen och i regel flera gånger under året besöka även dessa senare, som de nu enligt gällande bestämmelser ej äro nöd- sakade besöka oftare än vart 3:dje år. En följd härav blir, att de nu- varande reseanslagen ej komma att räcka till, varför desamma måste höjas. De nuvarande fasta reseanslagen böra dock kompletteras med en arvodesersättning, som skall motsvara levnadskostnaden, under det att reseanslaget utgör ersättning för resekostnaden för de skogstjänstemän, vilkas resekostnader kunna beräknas. Dagarvodet har ansetts böra sät- tas till 8 kr. för jägmästare och revirassistenter samt till 4 kr. för krono- jägare, vilka dagarvoden skola utgå för alla förrättningar på ett avstånd av minst 5 km. från hemmet. För överjägmästarna och taxatorerna, vilkas resekostnader äro svåra eller omöjliga att på förhand beräkna, har föreslagits, att dessas reseer- sättningar skola utgå efter gällande resereglemente. Slutligen bör erinras om förslaget om ersättning till jägmästarna för hållande av expeditionslokal med 100 å 300 kr. Såsom förut framhållits, har skogstjänstemännens arbete i avsevärd grad ökats under de senare åren, och gäller detta för såväl jägmästarna och överjägmästarna som kronojägarna. Då på grund av nu föreliggande omorganisationsförslag, om det förverkligas, personalens arbete blir än mera intensivt, synes alla skäl tala för att skogsstaten, i likhet med vad vid vissa andra affärsdrivande verk äger rum, beviljas semester, och torde semestertidens längd böra bestämmas för de olika graderna i enlighet med bruket vid de centrala ämbetsverken. Utgående härifrån har kommittén föreslagit för distriktschef och överjägmästare en semes- ter av 43 dagar, för jägmästare och med dessa likställda 30 dagar, för andre taxator och bokhållare i distriktsstyrelsen 21 dagar och för krono- jägare 15 dagar. Ej blott rättvisan fordrar, att skogsstatens tjänstemän i nyssnämnda hänseende likställas med andra tjänstemän, utan ock sta- tens eget intresse. Den egendom denna kår förvaltar är nämligen så värdefull och storleken av dess avkastning så intimt beroende av tjänste- männens arbetsförmåga, att det bör vara ett statens intresse att se till, att deras arbetsförmåga bibehålles orubbad. Extra personal. Genomförandet av den föreslagna revirregleringen kommer, att i viss mån minska behovet av ex. jägmästare. Fortfarande behövas dock e. jägmästare till revirassistenter och skogsindelningsassi- Jan SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 45 7/ stenter samt ett visst antal för kårens rekrytering, vilken senare grupp kommer att finna sysselsättning vid tillfälliga ledigheter, för säsongarbe- ten och alla diverse arbeten mot ersättning efter taxa eller arvode samt i egenskap av tillfälliga revirassistenter. Likaså kommer fortfarande att finnas behov av ex. kronojägare. Distriktsstyrelsen. Sedan jag nu i korthet genomgått det huvudsak- liga av kommitténs betänkande, i vad detta berör den rationella skogs- vården a reviren och möjligheterna för nåendet av en sådan, torde även böra omnämnas något om distriktsstyrelsernas föreslagna verksamhet. Kommittén anför, »att avsikten med den nuvarande överjägmästare- institutionens ersättande med en distriktsstyrelse är att skaffa ett organ, genom vilket en effektiv inspektion över den praktiska skogsvården kan utövas, och att skapa en lokal mellaninstans av sådan sammansättning, att till densamma kan förläggas beslutanderätten i sådana ärenden av lokal natur, vilka på grund av sin stora betydelse eller av annan orsak ej lämpligen böra lämnas till jägmästarnas prövning. Det skall sålunda tillkomma distriktsstyrelsen att i första hand besluta i alla de frågor, som hittills legat inom överjägmästarens kompetens- område, således rörande arrendeupplåtelser, granskning av utsynings- och förvaltningsförslag, skogsindelningsarbeten, uppsikt över underly- dande personal, inspektion och inventering m. fl. åligganden, vilka såsom allmänt kända här ej behöva relateras. Men härutöver skall enligt för- slaget distriktsstyrelserna tilldelas helt nya uppgifter, vilket bl. a. föran- ledes av 1911 års riksdagsbeslut, att domänstyrelsen skall vara ett af- färsdrivande verk. Den av riksdagen beslutade budgetreformen medför, att statens skogsförvaltning hädanefter måste helt handhavas av denna förvaltnings egna organ. Den avsevärda del av till skogsförvaltningen hörande göromål, som ännu handhavas av länsstyrelserna, bör sålunda överflyttas till statens egen skogsförvaltning, varigenom vinnes en mer sakkunnig och snabbare handläggning av ärendena. De åligganden, som i avseende på skogsväsendet nu tillkomma läns- styrelserna, äro rätt omfattande. Utlysande och hållande av virkesauk- tioner samt bestämmande av tid och ort för desamma, att antaga virkes- anbud, att, därest vid auktionerna virkesanbud ej antagas, besluta om huru med det osålda virket skall förfaras, att vid köp av egendom för kronans räkning avgiva yttrande, att avsluta sådana köp, att uppbära köpeskillingar för sålda kronoegendomar och för vid auktioner eller av jägmästare under hand sålt virke, att utbetala skogsstatens löner, att väcka åtal och föra rättegångar. Dessutom tillkomma länsstyrelserna åligganden för domänförvaltningen, 458 C. G. BARTHELSON. som i vissa avseenden rätt ofta beröra skogsförvaltningens intressen så- som rörande arrenden och saluvärderingar av kronans jordbruksdomä- ner, avyttringar helt eller delvis av kronoegendom m. m. Först genom en överflyttning av alla länsstyrelsernas åligganden på det nya affärsdrivande verket domänstyrelsens egna underlydanden tjänste- män kan syftet med detta verk förverkligas. Betydelsen av denna över- flyttning är med hänsyn till en affärsmässig drift avsevärd likasom ock ur synpunkten av, att den lokala förvaltningen därigenom får ett gemen- samt organ. Komme — vilket uti ifrågavarande betänkande ej berörts — alla frå- gor rörande jordbruksdomänernas disposition även att överflyttas på do- mänstyrelsen och dess underlydande distriktsstyrelser, förutsätter detta, att jordbruksdomänerna i distriktsstyrelsen bliva representerade av en domänintendent. Skedde så, skulle bättre än nu de olika intressena hos skogsförvaltningen och jordbruksförvaltningen kunna tillgodoses genom att redan vid de förberedande åtgärderna för den ifrågavarande disposi- tionen ärendena komme att få en enhetlig och på fackkunskap grun- dad behandling såväl från skogs- som jordbrukssynpunkt, vilket nu ej är förhållandet. Det är givet, att överflyttningen av länsstyrelsernas först- nämnda åligganden rörande skogsväsendet ej kan ske på överjägmästarna, utan att dessa länsstyrelsers maktpåliggande åligganden kräva inrättan- det härför av en särskild institution, som förses med härför kompetenta krafter. En sådan institution föreslås av kommittén att utgöras av distrikts- styrelsen. Till distriktsstyrelsen skulle vidare överflyttas från domän- styrelsen beslutanderätt i en del frågor, som endast beröra den lokala förvaltningen i den mån, som kan av domänstyrelsen anses lämpligt, och som kan lätta dess arbetsbörda. För möjliggörande av att staten för sitt virke erhåller bästa möjliga behållning föreslår kommittén: att distriktsstyrelsen ej blott övertager länsstyrelsernas åligganden i av- seende på virkesauktioner, utan ock att den skall ombesörja alla större virkesförsäljningar, som kunna, då så befinnes lämpligt, omfatta flera revir samtidigt intill ett värde av 350,000 kr., att den för fullgörande av dessa åligganden, skall med uppmärksam- het följa de ekonomiska förhållandena inom de grenar av affärslivet, vid vilka skogsprodukter röna efterfrågan, och i sådant avseende träda i för- bindelse med köpare för att lära känna dessas önskningar. Övertagandet av den uppbörd, som nu åligger länsstyrelserna, fordrar, att distriktsstyrelsen också bokför dessa medel. För ernående av enhet- lighet vid uppgörandet av nödiga självkostnadsberäkningar i alla arbeten på de allmänna skogarna och för att befria jägmästarna från inarbete, SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 459 där så kan ske, bör även räntabilitetsbokföringen förläggas till distrikts- styrelserna, vilket ock ur kostnadssynpunkt bör ske. Vidare föreslår kommittén även i andra avseenden än de nu nämnda större befogenhet för distriktsstyrelsen än vad rimligtvis kan lämnas överjägmästaren. Särskilt torde av dessa förslag här nämnas några, så- som förslaget om rätt för distriktsstyrelse att tillsätta egen personal, bevakningspersonal och tillfälligt tjänstgörande extra tjänstemän, och att avgiva yttrande vid tillsättande av ordinarie jägmästaretjänst, angående den sökandes lämplighet för befattningen, att vid årsförordnanden för ex. tjänstemän inom distriktet avgiva förord för tjänstens tillsättande, att bestämma bevakningstrakternas omfattning, att genom sin ombudsman föra alla rättegångar, som beröra kronans skogar. Med det nuanförda har jag sökt framhålla det väsentligaste av före- liggande betänkandes innehåll rörande revirförvaltningarnas och distriktssty- relsernas åliggande i avseende på skogsvården. Denna framställning har måst ske i en schematisk form, men torde dock de siffror och de fakta, som anförts, påvisa behovet av en omorganisation och av en snar sådan av statens skogsväsende på sådant sätt, att statens egen skogshantering må kunna helt fullgöra sin uppgift. Då det gäller en så betydande areal, som det här är fråga om eller 832,903 har, som nu på grund av bristande arbetskraft och annat ej kunna rationellt skötas, bör var och en förstå, att varje dröjsmål med den behövliga regleringen medför förluster såväl för statsverket som för andra, som bero av det sätt, på vilket statens skogsväsende fungerar. Till sist vill jag uttala den förhoppningen, att skogsstatens omorganisa- tion, som under så många år varit på dagordningen och varit föremål för grundliga utredningar, måtte inom kort bliva verklighet. Sker så skall den ökning i förvaltningskostnaderna, som en sådan måste medföra, mångdubbelt återgäldas genom att denna stora areal blir föremål för verklig skogsskötsel med därav följande större inkomster, ökade ar- betstillfällen på samma gång de allmänna skogarna då kunna bli, vad de alltid bort vara, en föresyn för den enskildes skogshushållning. 460 DISKUSSION. II. Diskussion. Överjägmästare Wallmo: Jag har under de senaste dagarna tagit mig före att genomläsa detta digra betänkande, och om de sakkunniga vilja ha en betygsättning från min ringa person, så skulle jag vilja göra det uttalandet, att det är ett duktigt stycke arbete, som de sakkunniga i och med detta be- tänkande presterat. Det är visserligen icke några nyheter, som de komma med, men de framhålla en hel del ganska värdefulla önskemål, som vi kunna hoppas må bliva förverkligade, när de fått så kraftiga förespråkare i de sak- kunniga. Dessutom ha de sakkunniga förebragt en statistisk utredning av stort intresse. Bland de uttalade önskemålen fäster jag mig främst vid de sakkunnigas yrkande på betesförbud å de allmänna skogarna. Jag har under senare år brukat säga, att just ordnandet av betesfrågan är en av de viktigaste frågor, som nu stå på dagordningen. Skogsbetet orsakar nämligen otrolig skada. Vidare ha vi önskemålet om det fria husbehovsvirkets borttagande å krono- domäner och boställen. Detta är ett gammalt önskemål, och det är att hoppas, att det nu kan nås, sedan det väl motiverat framkommit i detta be- tänkande. Sist men icke minst ha de sakkunniga framhållit, att bestånds- vårdsfrågan borde bliva löst så snart som möjligt och på ett tillfredsställande sätt. För ett 20-tal år sedan, när jag i min ringa person predikade för en rationell beståndsvård, så hade jag icke många med mig. Som vwi veta, var det på 1880—189o0-talen blott svaga s. k. låggallringar, som utfördes i sko- garna. Emellertid tarvar historien om beståndsvårdens utveckling sitt särskilda lilla kapitel, som jag sedermera skall be att få återkomma till. Till en början vill jag uppehålla mig vid några av de sakkunniga lämnade sifferuppgifter. De sakkunniga påstå, att virkesförrådet å de allmänna sko- garna, upptaget efter hushållningsplaner, upprättade under åren 1889—1909, är för lågt. Häri vill jag gärna instämma, ty dels har avverkningen ofta understigit tillväxten, varigenom virkeskapitalet ökat efter taxeringsförrättningen, dels ha alla okulärtaxerade bestånd oftast tilldelats för låg virkesmassa, dels ha slutligen virkesmassorna å de bästa boniteterna ständigt taxerats för lågt, enär Westbergs tabell, som ju mest användes under sagda tid, icke vet av den bästa boniteten, d. v. s. mark med den längsta skogen, ty Westbergs bonitet I omfattar icke dylik mark. När jag sålunda ger de sakkunniga rätt däri, att de taxerade virkesmassorna å de allmänna skogarna ofta äro för låga, så ger jag dem icke rätt däri, att åldersfördelningen enligt hushållsplanerna är missvisande. Att härvid göra korrigeringar på fri hand tror jag icke är berättigat. De sakkunniga säga, att de yngsta klasserna visa för hög procent och de äldsta för låg. En sådan korrigering på fri hand får mera betraktas som en yttring av en önskan, att så borde vara förhållandet, än en vetskap om, att så är förhållandet. Ty nog ha väl vederbörande förrättningsmän i regel hänfört bestånden upp till 100 år till riktig åldersklass. Att bestånden över 100 år ofta hänförts till för låg åldersklass är nog riktigt men inverkar ej något här, då alla åldersklasser över 100 år i de sakkunnigas tabell sid. 52 hopförts till ex åldersklass, nämligen den VI, d. v. s. to1—120 år. En- ligt densamma tabellen visas, att å kronoparkerna I:a åldersklassen är störst, beroende på inköp av nya skogar med stora kalmarker eller ungskogsbestånd. ör SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 4601 För kronodomäner och ecklesiastika skogar däremot är II:a åldersklassen, d. v. s. 21—40 år, störst. Detta med rätta, ty vi skola komma ihåg, hur avverkningen bedrevs omkring 1880-talet på desamma skogarna. Man antog s. k, tillfälliga omloppstider, ofta på 8o år, bestämde den areal, som skulle trakthuggas under de närmaste 40 åren -— med 8o-årig omloppstid blev det således halva arealer — uppdelade denna halva areal sålunda, att virkes- massan, som skulle huggas under första 20 åren, blev lika stor med virkes- massan, som skulle huggas under andra 20 åren, plus beräknad tillväxt å den- samma. Det vill med andra ord säga, att med exempelvis 8o-årig omlopps- tid blev det i regel mycket större areal än !/, av hela arealen, som kalhöggs under de 20 första åren. Vi tärde då mycket starkt på vårt skogskapital, och jag brukade säga, att om vi fortsatte med att gå tillväga på detta sätt, så skulle vi komma att snart göra slut på virkeskapitalet å våra kronoparker och ecklesiastiska skogar. Nu se vi på tabellen, att arealen i första ålders- klassen har minskat, vilket tyder på, att en förändring inträtt i avverknings- beräkningens utförande, så att det mogna virkeskapitalet icke så hastigt för- svinner som förut. Här ha vi på sid. 58 en tabell, utvisande virkesförrådet i medeltal, och på sid. 63 finnes angiven avverkningen i kubikmeter pr hektar. Som in- ledaren nämnde, utgör enligt denna tabell avverkningen på kronoparker 1,36 kbm., på kronodomäner 1,91 kbm. och på ecklesiastiska skogar 1,26 kbm. pr hektar. Emellertid ha de sakkunniga även beräknat avkastningen på dessa skogar och därvid kommit till ett resultat beträffande avverkningens storlek, som är mycket nedslående. Som den föregående talaren också nämnde, för- håller det sig så, att vi icke ha på långt när uttagit den virkesmassa i be- ståndsvårdens intresse, som vi bort uttaga, och när vi gå till sidorna 66 och 67 och se på de arealer, som föredragshållaren nämnde, som gallrats och beståndsvårdshuggits under åren 1909—1911, så komma vi till: synnerligen beklagliga resultat. Jag behöver icke upprepa alla dessa siffror, endast ett par. Medeltalet av de arealer å kronoparker, som årligen behövt gallras, har varit 5,4 2 av den totala arealen, och den areal, som verkligen gallrats, har endast utgjort 2,r &. Å ecklesiastika skogar hade bort gallras 5,3 2, men faktiskt har endast gallrats o,8 4. På sidan 69 står: »Den förnämsta orsaken till beståndsvårdshuggningarnas ringa omfattning är bristen på arbetskraft å de allmänna skogarna; detta gäller ej blott ifråga om den förvaltande och bevakande personalen utan i all synnerhet om själva skogsarbetarna.> De nedslående siffror, som här framlagts, och som visa, att vi icke blott avverkat för litet utan dessutom icke förlagt avverkningen, där denna bort förläggas, skulle alltså bero på brist på arbets- kraft, brist på personal. I samma ögonblick, som det kan bevisas, att det är en dylik brist, som åstadkommit det nyss nämnda tråkiga sakläget, så upp- står frågan, varför ej denna brist långt före detta avhjälpts genom vederbö- rande myndigheters ingripande. Eller har månne ett fel eller en underlåtenhet från deras sida förelegat? Ty om det är sant, att det är brist på personal, som gjort, att man kommit till så nedslående siffror, så har det naturligtvis varit ett fel av herrar överjägmästare, att de icke inför domänstyrelsen fram- hållit, att det förefunnits en brist på personal, som gjort, att beståndsvårds- huggning icke kunnat verkställas i erforderlig omfattning, eller ock, om sådant framhållande verkligen skett, har det varit ett fel av domänstyrelsen eller av 462 DISKUSSION. Kungl. Maj:t, som icke genomdrivit, att personalen ökats på sådant sätt, att beståndsvårdshuggningarna kunnat till fullo utföras. Antingen måste således ett fel eller en underlåtenhet här föreligga från någon myndighets sida, eller också är det icke sant, att, som de sakkunniga påstå, förnämsta orsaken till bestånds- vårdshuggningarnas ringa omfattning är att söka i bristen på arbetskraft. Jag tillåter mig att under några minuter taga uppmärksamheten i anspråk för att söka klargöra denna fråga. Som jag nämnde i början av mitt anförande, är beståndsvårdsfrågan av re- lativt ungt datum; man torde kunna påstå, att den icke är mer än cirka 20 år gammal När vi i mitten på 1890-talet försökte oss på åtgärder i sådan riktning, så mötte detta ett stort motstånd. 1897 utsände jag en skritt, vari jag yrkade på införandet av en rationell beståndsvård med frångående av den hittillsvarande svaga s. k. låggallringen och med i stället kraftigt ingripande i krontaket. Påföljande år, 1898, kom Schwappach efter med sitt liknande yrkande på »krongallrings» införande, i vad det gällde Tyskland. Beträffande de allmänna skogarna i Sverige kom Dbeståndsvårdsfrågan ej ur fläcken, utan allt fortgick i de gamla gängorna en lång tid framåt. År 1899 kom jag till Jönköping som ordinarie jägmästare. Jag började då att därstädes införa be- ståndsvårdshuggning fastän mera i smyg, ty sådan låg icke i tidens anda, och den dåvarande byråchefen i domänstyrelsen var av en annan åsikt än jag, varför jag faktiskt icke kunde uträtta mycket i den vägen å revirets skogar. Däremot hade jag under hela 1890-talet utfört beståndsvårdshuggningar i mycket stor skala å enskildas skogar i skilda trakter av Sverige. År 1903 kom jag åter till bergslagen samt blev överjägmästare. Som sådan fick jag inspektera en myckenhet allmänna skogar, och när jag jämförde dessas utse- ende med de av mig förut förvaltade enskildes skogar, där överallt bestånds- vård i stor skala ägt rum, så krympte hjärtat ihop på mig vid tanken på, att jag intet kunde åtgöra å det förra slagets skogar utan måste lämna dem åt sitt öde. Jag hade fortfarande samma vederbörande byråchef emot mig. Han är nu gången ur tiden, och vi voro i övrigt mycket goda vänner, varför jag ej vill säga ett enda ond ord om honom: de mortuis nil nisi bene. Men jag erkänner uppriktigt, att jag sade icke blott till byråchefen i fråga utan till vem som helst, som ville höra på, att jag tvådde mina händer, och att jag stod utan möjlighet att uträtta någonting. Så hände det 1906, att det fanns nya män i domänstyrelsen, bland dem f. d. norrlänningar, som själva utfört blädningshuggningar och icke voro rädda för beståndsvårdande huggning i detta ords skarpare bemärkelse. Den 22 december 1906 utfärdade alltså domänstyrelsen ett cirkulär, varav jag gjort några utdrag, som jag skall be att få uppläsa för herrarna: » Kungl. Domänstyrelsens cirkulär angående vissa avverkningar för bestånds- vårdens höjande; givet den 22 december 1906. »Sedan vid inspektionsresor befunnits, att åt vården åt skogsbestånden å de allmänna skogarna ofta ej ägnats den omsorg, som erfordras för skogsav- kastningens höjande till det maximum, som efter därpå inverkande förhållanden "anses kunna ernås, och att beståndsvården i många fall blivit i hög grad för- summad, har Kungl. Domänstyrelsen härmed velat föreskriva, att det skall åligga skogstjänstemännen att ägna denna viktiga del av skogshushållningen synnerlig uppmärksamhet.» SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 403 »Där så är lämpligt, bör hjälpgallring i större eller mindre utsträckning utföras i form av s. k. krongallring, vilket ofta kan med fördel ske även i medelålders och nära huggfärdiga bestånd (s. k. ljushuggning). För skogar, inom vilka huggfärdiga (>mogna») bestånd antingen saknas eller förekomma endast i ringa utsträckning, och för vilka indelningscirkulären sålunda antingen alls icke eller endast i modifierad form äga tillämpning, kan krongallring under viss tid ersätta trakthuggning eller traktblädning. Hygge må nämligen icke utsättas i yngre eller icke huggfärdiga slutna bestånd, vilka ej heller vid blädning må underkastas föryngringshuggning, utan bör i blädningsskogar sådan huggning under viss tid ersättas med förhuggning.» »Krongallring i trakthygges- och traktblädningsskogar samt förhuggning i blädningsskogar må — med undantag för bestånd, som skola slutavverkas under de närmaste 10 å 20 åren — givas allenast sådan styrka, att beståndet ånyo sluter sig, dock att föryngringsluckor må upptagas i sådana blädnings- bestånd, varest detta redan under förhuggningen kan anses önskvärt.» »Därest i redan gällande skoshushållningsplaner förslag antingen saknas angående gallrings-, berednings- och rensningshuggning eller äro ofullständiga, skall det likväl åligga revirförvaltaren att i de utsyningsförslag, han enligt gällande föreskrifter har att årligen avgiva — eller ock om så erfordras i särskild framställning — till avverkning upptaga det virke, som genom ifråga- varande huggningar anses böra under året för skogsvårdens främjande uttagas, dock endast i den mån sådant kan ske utan att förnärma enskild persons eller kommuns rätt. Enahanda åliggande tillkommer jägmästare jämväl i fråga om sådan allmän skog, som icke är till ordnad hushållning indelad.» | »För allmän skog, som är till ordnad hushållning indelad, skall, där utom planen föreslagen avverkning för beståndsvårdens höjande anses böra tillhöra den reguljära skogsavkastningen, samtidigt med utsyningsförslag, vari här ifråga- varande huggningar: föreslås, jämväl avgivas förslag till nödig jämkning i hus- hållsplanen. I de fall då avverkning för beståndsvårdens höjande kan äga rum utöver den avverkning, som i planen bestämts, skall detta fullständigt motiveras, varvid till den ledning, som därav kan erhållas, en beräkning av ståndskogens verkliga tillväxt bör ingå 1 motiven. Där för sådan jämkning i hushållsplanen erfordras särskild mätning och taxering, bör förslag härom upptagas i förslaget å skogar, för vilka skogsindelningar böra under året utföras. » » Beträffande den första vården av ungskogsbestånd vill Kungl. styrelsen under erinran, att denna vård ofta för länge uppskjutits, härmed fästa upp- märksamheten därpå, å ena sidan att spärrvuxna och storgreniga ungträd (»vargar») böra, om de skada andra träd, avlägsnas, och å den andra att i såddfläckar eller eljest för tätt uppkomna plantor böra genom urklippnirg eller bortskärande av lämpligt antal utav dem glesställas, så att de kvarvarande främjas i sin utveckling. Särskilt är detta av betydelse i alla de fall, där av särskilda skäl hjälpgallring ej kan nog tidigt äga rum.» Detta skedde, som sagt, den 22 december 1906. Herrarna kunna förstå, att jag blev glad, när detta domänstyrelsens cirkulär utkom. Jägmästarna skulle visserligen avgiva sina utsyningsförslag för kommande år före december månads utgång, men anstånd med förslagets ingivande kunde alltid beviljas, för att det nya cirkulärets föreskrifter skulle kunna hinna att iakttagas. Jag gick således och väntade under år 1907 att cirkuläret i fråga skulle leda till 30 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 464 DISKUSSION. något resultat. Det blev klent. Likaså 1908. Likaså 1909 och 1910. Saken var ju ny för herrar revirförvaltare, och det var ej så lätt att >komma sig för», vilket ur allmän mänsklig synpunkt är förklarligt nog. En påminnelse var därför nödvändig, varför jag i december 1910 företog mig att utfärda följande cirkulär, vilket jag för historikens skull också skall be att få uppläsa: » Överjägmästarens i bergslagsdistriktet cirkulär angående vissa avverkninga?r för beståndsvårdens höjande, avgivet den 8 december 1910.» »Genom cirkulär den 22 december 1906 har Kungl. domänstyrelsen an- befallt skogstjänstemännen att åt beståndsvården ägna synnerlig uppmärksam- het. Då emellertid vid inspektionsresor befunnits, att nämnda Kungl. domän- styrelsens cirkulär ofta endast i ringa grad, stundom icke alls, uppmärksammats, varigenom allmänna skogarna åsamkas svår skada och inkomsterna från dem hållas nere, så har det befunnits nödigt erinra jägmästarna i bergslagsdistriktet om bemälda cirkulär och detsammas noggranna iakttagande. Sålunda skall, bl. a., i de utsyningsförslag, som jägmästaren har att årligen avgiva, upptagas det virke, som genom beståndsvårdande huggningar anses böra under året uttagas, i den mån detta kan ske utan att förnärma enskild persons eller kommuns rätt. Då dylik rätt icke förnärmas, bör likaledes noga tillses, att trakthuggning användes endast för verkligt huggfärdiga (»>mogna») bestånd, skolande i stället huggningar i beståndsvårdens intresse utföras, oavsett vad gällande skogshushållningsplan härom föreskriver, börande i detta fall årliga avverkningsbeloppet rättas med hänsyn därtill, att skogarna i fråga hinna full- ständigt genomgås med vårdande huggningar under loppet av de närmaste 10—13 åren och i alla händelser icke sättas under 2—3 9 av virkesförrådet, där detta, som i regel är fallet, är i stort behov av vård och avsättningsbart virke finnes att hugga. För att kunna kontrollera föreslagna avverknings- beloppet bör, där uppgifter finnas att tillgå, vid utsyningsförslaget fogas en tablå, uppställd i likhet med bil. 3 till skogsindelningscirkuläret och summa- riskt upptagande resp. skogars areal och virkesmassa för olika åldersklasser ävensom hela skogsproduktiva arealen och virkesbeloppet för varje skog, vilken tablå kan upprättas med skrivbiträdets hjälp.» »Då emellertid årliga avverkningsbeloppet, efter iakkttagande av vad här ovan framhållits, med sannolikhet måste sättas högre än hittills brukliga, och då på sammas gång allt ifrågavarande virke måste noggrant utmärkas genom skogspersonalens försorg, men den samma personalen torde härför vara allt för fåtalig, så bör vid utsyningsförslaget ävenledes fogas en beräkning över den arbetskraft, som anses behövas för att leda berörda utmärkning eller stämpling av träden, börande därvid särskilt angivas den tid, som den ordi- narie personalen, jägmästare och kronojägare, anses var i sin stad kunna ägna åt berörda arbete, på det att, om så befinnes nödigt, framställning må kunna göras om anställande av erforderligt antal revirassistenter och extra kronojägare till hjälp vid arbetets utförande. Orebro som ovan Pa Wales Detta var den 8 december 1910. Den sista december kommo utsynings- förslagen från herrar jägmästare, och jag skred till granskning av dem. En del jägmästare hade ställt sig domänstyrelsens cirkulär någorlunda till efter- rättelse och kommit med fullständiga utsyningsförslag för åtminstone alla ' SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 465 domänskogar. En jägmästare hade tagit med samtliga allmänna skogar, så- lunda även de ecklesiastiska skogarna. Det fanns däremot andra, som icke hade åtgjort något och fortfarande icke ställt sig domänstyrelsens cirkulär till efterrättelse. Detta hade till följd, att jag kostade på mig flera veckors arbete för att genomgå dessa jägmästares utsyningsförslag och verkställa nödiga kompletteringar, vilket var både min rättighet och skyldighet; jag hade ju blott att följa domänstyrelsens föreskrifter. Sedan jag gjort detta, skickade jag samtliga förslagen till domänstyrelsen den 25 februari 1911. Jag ansåg mig böra inför domänstyrelsen motivera, varför jag ändrat utsyningsförslagen, och detta skedde i en skrivelse, varur jag tillåter mig anföra nedanstående utdrag: ; »Enär vid inspektionsresor befunnits, att Kungl. domänstyrelsens cirkulär av den 22 december 1906 angående beståndsvård endast i ringa grad, oftast icke alls, uppmärksammats, fann jag mig föranlåten att den 8 december för- lidet år till samtliga revirförvaltare utfärda en påminnelse, att sagda cirkulär skulle noga iakttagas.» »Då det synes mig vara av nöden, att snarast möjligt få till stånd en rationell vård av bestånden och få bragt till tystnad allmänhetens tyvärr med rätta oupphörligt återkommande kritik över de allmänna skogarnas dåliga skötsel och ovårdade utseende, så har jag funnit mig nödgad, att med från- gående av gällande hushållningsplaner inskränka trakthuggningen för att i stället genom blädning och gallring uttaga nödiga avverkningsbeloppen, var- igenom skogsvård kan ernås. Tids nog hinner man sedan, efter skedd vår- dande genomhuggning av samtliga bestånd, som därav kunna vara i behov, genom trakthuggning borttaga de bestånd, som till äventyrs då befinnas mogna för trakthuggning. En dylik vårdande huggning bör alltså, enligt mitt för- menande, icke inskränkas till endast unga och medelålders bestånd utan ut- sträckas även till samtliga äldre bestånd för att rensa dessa från träd, som stå till förfall eller eljest ur beståndsvårdssynpunkt böra borttagas.» »Jag har i regel föreslagit att 2,5 25 av skogens hela virkesmassa bör av- verkas för året, och utgår jag därvid från vunnen erfarenhet i liknande fall. När skogarna väl blivit genomgångna med dylika vårdande huggningar, blir ju tillfälle att ändra avverkningssiffran enligt skogens dåvarande utseende. Men till dess vågar jag hemställa, att av mig föreslagna avverkningsbelopp måtte godkännas, ty om avverkningsbeloppen eventuellt skulle sänkas, så hinna icke skogarna genomgås med vårdande huggningar inom överskådlig tid.» »Även fast avverkningarna sålunda avsevärt skulle ökas för året samt dessa avverkningar ske efter förutgången noggrann utmärkning av träden, så synes den nuvarande arbetspersonalen kunna hinna att utföra densamma åliggande arbete utom beträffande ett revir, nämligen Örebro, där någon tillökning i arbetshjälpen bör ske. Men då det förefaller synnerligen nödvändigt att å atminstone es/ med boställskogar försett revir börja tillämpa en intensivare skogsvård även å smärre skogar, så vågar jag hoppas på att Kungl. styrelsen ställer sig vällvilligt till mina förslag i frågan, vilka förvisso uteslutande äro förestavade av hänsyn till att söka komma ut ur det nuvarande högst otill- fredsställande sakernas tillstånd beträffande vård av våra allmänna skogar. Örebro den 25 februari 1911. Uno Walbno.» 466 DISKUSSION. Domänstyrelsen gick till fullo med på mitt förslag, och detta renderade både domänfond och kyrkofond, häradsallmänningar och andra kategoriers skogar många hundratusentals kronor ökade inkomster. Men på samma gång som dessa åtgärder renderade dessa fonder så stora inkomster, så medförde de, att jag uppfördes på herrar jägmästares svarta lista. Det finnes nämligen en årsskrift från föreningen för skogsvård i Norrland, och på sidan 235 i denna årsskrift för 1912, andra häftet, läses följande: »Över utsyningsförslagen upprättar överjägmästaren sammandrag, men kan "i jägmästarens förslag företaga de ändringar, han önskar. Faktum är, att fall förekommit, då överjägmästare fullständigt ändrat jägmästarnas utsyningsförslag. Upprepas ett sådant förfarande, bliver till slut jägmästaren nödsakad att an- passa sina förslag efter den överordnade överjägmästarens åsikter. Därmed kan följden bliva, att ej tillräcklig uppmärksamhet ägnas de förhanden varande förhållandena och förslagen förlora i värde och bliva schablonartade.» Där fick jag. Emellertid torde av den här förebragta redogörelsen i beståndsvårdsfrågan med nödig tydlighet framgå, att de sakkunnigas nyss relaterade påstående å sid. 69 i betänkandet, att »den förnämsta orsaken till beståndsvårdshugg- ningarnas ringa omfattning är bristen på arbetskraft å de allmänna skogarna», icke äger faktiskt underlag, åtminstone vad beträffar bergslagsdistriktet och knappt heller de övriga sydliga distrikten. Orsaken till försummad bestånds- vård är nog huvudsakligast att söka däri, att hela saken är så pass ny, att den ej hunnit komma till riktig mognad i herrar skogsmäns medvetande. Om beståndsvården således försummats och, enligt de sakkunnigas utredning, ej tillnärmelsevis övergått den areal, den bort, så föreligger onekligen fel eller underlåtenhet från herrar skogsmäns sida, men torde detta fel eller denna underlåtenhetssynd icke få läggas helt på jägmästarna utan även utportioneras på överjägmästarna och domänstyrelsen. Ty visserligen var det ett fel från herrar jägmästares sida att ej ögonblickligen ställa sig till efterrättelse domän- styrelsens cirkulär av den 22 december 1906. Men det föreligger också fel å överjägmästarnas sida, vilka ej tillsågo, att domänstyrelsens föreskrifter följdes. Likaså har det visat sig vara ett fel av domänstyrelsen att vara så gentil att skriva, att krongallring o. s. v. »bör» ske, 1 stället för att skriva: Gud nåde er, om detta icke sker. Emellertid få vi erinra oss, att det är mänskligt att fela men gudomligt att förlåta. På sidorna 145 och 147 uttala sig de sakkunniga om önskvärdheten av att få de förmenta alltför låga avverkningarna höjda och om de botemedel, som därvid böra tillgripas. De anse, att man bör slå ihop flera skogar till en hushållsenhet för att få åldersklasserna mera normalt fördelade samt därefter göra noggranna avverkningsberäkningar, så att man icke riskerade att få för liten avverkning. Jag will säga, att denna de sakkunnigas tanke är nog god, men denna metod bör tillämpas i en helt annan skala. Jag vill påstå, att det duger icke att, när det skall göras avverkningsberäkningar, slå ihop ett. par tre skogar till en hushållsenhet, utan man måste betrakta alla till samma kategori hörande skogar inom eft revir som en hushållsenhet och sedan göra avverkningsberäkning för denna hushållsenhet. Vi veta beståndens ungefärliga tillväxtprocent, och för att få en verklig reglering till stånd, och för att vi icke skola riskera att för länge överhålla för gamla bestånd eller att avverka för unga bestånd, bör man söka en normerande faktor i avverkningsprocenten, SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 467 som bör ställas 1 ett visst förhållande till tillväxtprocenten. Om jag hade en svart tavla till hands, skulle jag lättare kunna visa detta. Tillväxtprocenten är som bekant störst i beståndens ungdom och sjunker sedan undan för undan. Tillväxtprocenten är omkring 8 & vid 30 år och omkring 1 & vid 130 år: Den sjunker alltså undan för undan, och i samma mån bör huggningsprocenten stiga med beståndens tilltagande ålder. Jag skall som exempel härpå endast anföra tre siffror. I det 30-åriga beståndet bör huggningsstyrkan uppgå till Pn iidet So-amgartulbanss. ochi det; I 30-angar bestandet till:4 26. Nar tillväxtprocenten går nedåt, skall alltså avverkningsprocenten gå uppåt, och ju äldre skogen är, desto större bör avverkningsprocenten vara. Detta är det enklaste sättet att på en praktisk väg komma ifrån dessa menliga följder, som hittills gjort, att man icke fått huggningen utförd i tillräckligt stor skala i samtliga åldersklasser över 30 år. Så snart vi fått åldersklassernas arealer och kubikmassor bestämda å våra kronoparker, domäner och ecklesiastiska skogar, så är det lätt att beräkna, vilket procenttal som bör tagas ut i varje åldersklass, och sedan kan man reglera virkeskapitalet på ett lätt sätt icke endast för reviret utan för distriktet och därefter för hela landet. Domän- styrelsen har då ett medel i sin hand att lätt kunna överskåda, huru avverk- ningen ställer sig på de allmänna skogarna, kategorivis sett. Men jag har icke tid att närmare uppehålla mig vid detta. Jag skall nu i stället be att få göra mig till tolk för jägmästarna, ty jag tror, att jag har de flesta med mig i detta fall, och hemställa till domän- styrelsen, att, om det skall bli någon kläm på det hela och vi skola kunna sona våra synder, nödiga åtgärder genast få vidtagas. Med genast menar jag ögonblickligen. En sådan virkeskonjunktur som den nuvarande har man väl aldrig sett och kommer väl antagligen aldrig heller att mera få skåda. Vu skola vi sälja våra virkesprodukter. Då har jag ett förslag att här framlägga åa herrar jägmästares och mina egna vägnar. Vi hörde nyss av inledaren, att avverkningen å kronoparkerna var 1,56 kbm. men skulle kunna höjas till 3 kbm. pr har. På de ecklesiastiska skogarna var den 1,26, men skulle kunna höjas till 3,9 kbm. pr har. Det är framför allt, dessa sista siffror som vi böra taga fasta på. Visserligen berättade inledaren, att han träffat en jägmästare, som påstått, att det var »så tråkigt» att taga befattning med prästskogar. Men detta är oförsvarligt talat, och jag skulle vilja hänga den jägmästaren i ett rep i ett av de många kvarstående halvruttna träden i någon av hans prästskogar, sig själv till straff och andra till varnagel. Herrar jägmästare i gemen tänka och tala icke sålunda. Utan mitt förslag är följande: Utsynings- förslagen för 1916 äro visserligen redan inlämnade till domänstyrelsen, men stämp- lingen börjar icke förrän 1 maj; vi ha alltså en månad på oss. Låt oss då göra en ny utredning rörande dessa utsyningsförslag och därvid använda oss av de sakkunnigas statistiska uppgifter; vi böra nämligen sannerligen vara dem tacksamma för den möda och det arbete, de nedlagt för att få så värde- fulla siffror till stånd. Men när vi nu fått dessa siffror, så böra vi ögon- blickligen begagna oss av dem, isynnerhet nu under den utomordentligt gynn- samma virkeskonjunktur, som är rådande. Vi hemställa alltså till domän- styrelsen, att styrelsen ville ombestyra, att dessa utsyningsförslag omarbetas under april månad. Nu är det visserligen sant, att å en stor del prästskogar avkastningen disponeras av boställshavaren, men när det gäller en ökning av enskild mans inkomst, så går nog den enskilde mannen gärna in därpå, vadan 468 DISKUSSION. intet hinder bör kunna föreligga för den tillämnade ökade avverkningen i beståndsvårdens intressen å prästskogarna. Genom en dylik ökad avverkning på prästskogarna bleve även vedbehovet bättre tillgodosett inom samtliga kommunerna, vilket ju vore av betydande värde 1 dessa vedbristens dagar. Inledaren slutade sitt föredrag med att tala om transport av jägmästare. I denna fråga ha de sakkunniga uttalat sig ganska försiktigt, vilket nog var klokt, ty saken får ej ses ensidigt. Vad frågan om reseersättningarna beträffar, anser jag, att de sakkunnigas förslag är lyckat. På sidan 315 yttra de sakkunniga: »Vidare får det be- märkas, att en omläggning av sättet för reseersättningarnas utgående omedel- bart måste ske, och det härav någon kostnadsökning orsakas.» Omedelbart är icke i morgon eller övermogen, utan 7 dag. Det synes mig alltså rätt och billigt, att om jägmästarna nu skola börja taga itu med stämplingar i stor skala icke blott i kronoparker och domänskogar utan även å ecklesiastiska skogar samt under detta år stämpla, så att säga, under dagar och nätter för att kunna medhinna allt, vad skogsvården och vedbristen kräver, så bör om- läggningen av reseersättningens utgivande genast äga rum. Det skulle därför vara lyckligt, om vederbörande kunde utverka, att riksdagen anvisade för innevarande år ett förslagsanslag att täcka de sålunda ökade resekostnaderna. Sedan återstår frågan om semester. Vad de sakkunniga där uttalat är till allas vår belåtenhet. Beträffande slutligen behovet av lönereglering för skogsstaten torde detta vara så i ögonen fallande, att ord nu ej behöva offras därpå. Den löne- reglering, som på kompromissväg kom till stånd 1908, var högst otillfreds- ställande redan från början. Så mycket mera måste detta vara fallet nu. Häradshövding Er. G. Hj. Petersson: Herr greve och ordförande! Mina herrar! Det betänkande, varom nu är fråga, berör ju även våra häradsall- männingar. Då så är förhållandet, och då jag under mångårig vistelse i Östergötland, där, såsom bekant, ett flertal betydande häradsallmänningar finnes i behåll, icke blott lärt mig till fullo inse dessa skogars värde och betydelse i många- handa hänseenden, utan ock — särskilt inom den mig anförtrodda dom- sagan — intresserat mig för utvidgningen av sådana slags skogar, må det kanske ursäktas mig, om jag, ledd av detta intresse, nu beder att under några ögon- blick få taga herrarnas uppmärksamhet i anspråk! Att även emot häradsallmänningarnas vård och förvaltning åtskilligt kan vara att anmärka torde vara sant. Men jämför man, vad de sakkunniga haft att säga, å ena sidan om vården av häradsallmänningarna, och å andra sidan om skötseln av de andra grupper av skogar, varom betänkandet rör sig, så får man ovillkorligen det intrycket, att hushållningen med häradsallmän- ningsskogarna lämnat mindre rum för kritik från de sakkunnigas sida än sköt- seln av övriga, allmänna skogar. Under sådana förhållanden förefaller det, som om man med fog kunnat vänta av de sakkunniga, att de i sitt förslag om förändrad förvaltning för härads- allmänningarna icke skulle gått fullt så aggressivt tillväga, som de gjort. Utan att därför anföra några egentliga sakskäl dekretera de med bestämdhet (pag. 307), att det måste betecknas såsom ett önskemål, att häradsallmänningarna i selen och detta oberoende av deras läge, Sorel eller beskaffenhet måtte i er SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING, 469 en nära framtid komma under skogsstatens omedelbara förvaltning. Och de tveka ej heller att för förverkligandet av denna tanke framlägga en plan, enligt vilken av häradsallmänningarna tillika med de vitt kringspridda och för helt andra ändamål avsedda skogar, som förefinnas dels å de ecklesias- tika boställena, dels ock å de allmänna inrättningarnas hemman, skulle bil- das nya, s. k. ecklesiastika revir, å vilkas förvaltning allmänningsdelägarna, efter vad det synes, icke skulle bliva 1 tillfälle att utöva något nämnvärt infly- tande. Närmast skulle dessa revir skötas av statens skogspersonal, men för övrigt skulle de i likhet med de egentliga s. k. kronoparksreviren huvud- sakligen sortera under ett slags nyinrättade, enbart av ämbetsmän samman- satta distriktsstyrelser med en vidsträckt och djupt ingripande förvaltningsmyn- dighet. ; Ett genomförande av de föreslagna bestämmelserna skulle uppenbarligen betyda, att det inflytande å allmänningarnas förvaltning, som allmänningsdel- ägarna under senare tider genom förändrad lagstiftning mer och mer tillvun- nit sig, skulle bortelimineras. Att detta inflytande varit till skada, hava de kommitterade dock icke i någon mån kunnat påvisa. Det torde knappast, åtminstone icke i senare tid, kunna påvisas något enda fall, då allmännings- delägarna vägrat efterkomma de föreskrifter, som blivit meddelade angående skogens vård. Har det funnits en för häradsallmänningarnas utveckling in- tresserad revirförvaltare, har han ock i regel hos allmänningsdelägarna funnit icke motstånd eller klandersjuka, utan tvärtom förståelse och verksamt under- stöd i sitt arbete. Och dessutom! Vilka uppoffringar hava icke under tidernas lopp gjorts just av allmänningsdelägarna för att genom inköp utvidga och förstora härads- allmänningarna! Och hur har man icke på sistone även bringat väsentliga offer för att genom avdikningar, väganläggningar m. m. öka häradsallmän- ningarnas värde? Ett enda exempel! Kinda häradsallmänning i södra Öster- götland, med en ursprunglig areal av 337 tld, har numera genom markför- värv utökats till 3,878 tld. Den har alltså mer än tiodubblats i omfattning och detta endast på några tiotal av år, och ändå har man samlat ihop en fond på 50,000 kr. färdig att användas till inköp av ytterligare skogsmarker. Tilläggas kan ock, att delägarna i denna allmänning i ett trettiotal av år så gott som fullständigt avstått från all utdelning. Vittnar icke detta om ett levande intresse hos allmänningsdelägarna för deras skogar och om en år efter år stegrad insikt om skogarnas stora, kom- mande värde? Helt naturligt framställer sig då den frågan: Kan det under sådana för- hållanden vara rättvist eller klokt att, så som nu föreslagits, rycka allmän- ningarnas förvaltning undan allt verksamt inflytande, ja allt intresse från deras sida, vilka dock sedan urminnes tider genom uttrycklig lag — redan våra äldsta landskapslagar tala ju därom — varit anvisade till häradsallmänningarna för fyllande av sina virkesbehov och därför även med fog kunna göra an- språk på att framför andra hava medbestämmanderätt, då det gäller fråga om allmänningsskogarnas skötsel och vård, deras utveckling och förkovran? Jag endast frågar? Överjägmästare Barthelson: Den siste ärade talaren gjorde en anmärkning mot kommitténs förslag rörande häradsallmänningarna. Jag ber få påpeka, 470 DISKUSSION. att detta förslag, såsom han själv sett, innebär ett uttalande från kommittera- des sida, att det vore önskligt, att även häradsallmänningarna komme att ställas under statlig förvaltning. Vårt betänkande är grundat på en rationell skogsvård och förutsätter sålunda, att genom en ny revirreglering dessa all- männingar skulle få en fullt rationell vård. Under sådana förhållanden synes det mig mycket svårt att inse, att allmänningsdelägarnas intressen skulle på något sätt trädas för nära, därigenom att dessa skogar tillförsäkrades en så- dan fullt rationell vård. | Rörande rättmätigheten av delägarnas anspråk att fritt disponera över dessa allmänningar veta vi, att denna rätt är något omtvistad. Sedan uråldriga tider har kronan gjort anspråk på äganderätten till allmänningarna. Av kro- nan ha också tagits vissa delar av allmänningar, vilka lagts till kronoparker. Från den rena rättens synpunkt kan jag sålunda icke heller finna, att det skulle vara på något sätt för delägarna förnärmande, att dessa skogar ställ- des under statens skogsvårdsförvaltning. Men ännu en gång will jag påpeka, att vi endast uttryckt önskan om att så måtte ske, och jag kan icke finna, att ett sådant uttalande kan benämnas agressivt. Jägmästare Björkbom: Innan jag yttrar några ord om de sakkunnigas be- tänkande, skall jag be att få säga något om överjägmästare Wallmos anförande, eftersom han kom att nämna mig i sitt yttrande. Överjägmästare Wallmo skild- rade, huru han efter många och långa års väntan på goda utsyningsförslag från distriktets jägmästare till sist själv grep in och upprättade utsyningsför- slag, och huru han för detta tilltag uppfördes, som han uttryckte sig, på jäg- mästarnas svarta lista och fann bevis härför 1 en uppsats, som jag skrivit i Föreningens för skogsvård i Norrland årsskrift. Jag kan försäkra honom, att han icke står på någon svart lista utan räknas till de mera gynnade natio- nerna. Då jag skrev denna uppsats, så utgick jag från den klara satsen, att jägmästarna väl känna och sköta sina revir och göra upp klara och tydliga utsyningsförslag. Jag vet, att det finnes överjägmästare, som äro mycket litet ute på sina distrikt, och som på grund av distriktens stora utsträckning omöj- ligen kunna känna till skogarna så väl som jägmästarna. Jag kan då icke neka till, att det för en jägmästare, som gjort upp ett utsyningsförslag efter bästa förmåga och moget övervägande, måste kännas ledsamt, om detta för- slag omarbetas av en överjägmästare, som kanske icke känner till skogarnas tillstånd så väl som jägmästaren. Jag är dock övertygad om, att detta fel icke på något sätt vidlått överjägmästare Wallmo. Jag övergår så till de sakkunnigas betänkande. Det är med stor tacksam- het jägmästarna emottagit de sakkunnigas betänkande, då de däri funnit, att sakkunniga följt de önskemål, som jägmästarna sedan flera år uttalat. Sak- kunnigas förslag är starkt, då det är fullt enhälligt, och jag är viss om, att det utgör en god grund att bygga en god skogshushållning på. Det finnes dock vissa punkter, som kunna giva anledning till diskussion. Jag skall till- låta mig att beröra några. De sakkunniga framlägga en stor nyhet, som antagligen kommer att väcka allt annat än belåtenhet hos jägmästarna. Sakkunniga föreslå: alt jägmästarnas fullmakter endast skola avse vwiss tjänstegrad ej visst revir. SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 471 samt att transporter av ordinarie jägmästare skall ske i så liten utsträckning som möjligt. Sakkunniga hava hämtat denna nyhet från järnvägs- och poststaten. Emel- lertid föreligga mellan å ena sidan jägmästarnas å andra sidan järnvägs- och posttjänstemännens arbete en stor artskillnad. Järnvägs- och posttjänstemän- nens arbete är ej beroende av de lokala förhållandena, om jag så får ut- trycka mig, d. v. s. deras arbete är ensartat antingen det utövas i södra, mellersta eller norra Sverige. Jägmästarnas arbete influeras däremot i avse- värd grad av de lokala förhållandena. Arbetseffekten är ej endast beroende av allmän fackutbildning utan även av den erfarenhet, som vunnits just å den ort, där han tjänstgjort. Denna artskillnad i arbetet ha de sakkunniga insett, varför de ej heller följt konsekvenserna av den första satsen: tjänste- männen skola utnämnas till viss grad ej revir. Inom järnvägs- och poststa- tion äro utnämningarna till viss grad berättigade, då tjänstemannen kan utföra ett fullgott arbete, var han än placeras. Han kan därför utan olägen- het förflyttas, dit han för tillfället behöves. Inom skogsstaten råder det för- hållandet däremot, att i regel den bästa och lämpligaste mannen å en viss plats är den, som skaffat sig erfarenhet, d. v. s. tjänstgjort å just denna plats. Härför ha även sakkunniga kommit till sin andra sats, transport bör om möj- ligt ej ske. Jag kan ej annat än finna, att en bestämd motsats råder mellan de sak- kunnigas tvenne satser. Utnämning bör ske till viss tjänstegrad, för att tjänste- männen lätt skola kunna förflyttas. Tjänstemännen böra aldrig förflyttas. Sakkunnigas förslag har framkommit för att möjliggöra ett slags strafftransport. Sakkunniga tänka sig, att en jägmästare bör förflyttas från ett mera krävande till ett mindre krävande revir ej tvärtom. Sakkunniga synas godkänna transporter, endast då det gäller att rätta ett misstag begånget vid en utnämning. Jag med- giver, att sådana fall kunna tänkas, särskilt om man tänker på affärsrevir, om jag så får kalla dem. Jag menar därmed revir med sågverk eller stora virkes- drivningar, kolningar och dylika arbeten, som kräva utom skoglig utbildning även vissa andra egenskaper som förmåga att leda arbetare, affärsblick, för- måga att ekonomiskt planera och leda arbeten. TI dessa fall kräves rent av en särskild begåvning. De särskilda erfarenheter och särskilda kvalifikationer, som i dessa fall krävas, kunna mycket väl vid utnämningarna komma till sin rätt. Domänstyrelsen har möjlighet att lämna förord åt den för tjänsten mest lämpliga, även om han ej efter tjänsteår och meriter i övrigt är den mest meriterade. Jag är däremot mycket tvivlande, huruvida just dessa speciella kvalifikationer kunna komma till sin rätt, om utnämning, som sakkunniga föreslå, endast skall ske till viss tjänstegrad. I detta fall synes åtminstone mig konsekvent, att den mest meriterade i avseende å tjänsteår och meriter av de tävlande utnämnes. Då utnämningen ej avser tjänsten å ett visst bestämt revir, böra tydligen ej de egenskaper, som särskilt kvalificera för just detta revir, få influera. Dessa egenskaper få sedan komma till sin rätt, då det gäller att placera de ordinarie tjänstemännen. Genom transporter av personalen sättes rätt person a rätt plats. Jag kan ej finna annat än en nödvändig konsekvens av utnäm- ningar till viss tjänstegrad ej revir blir, att personalen måste transporteras. Personligen tror jag ej, att transporter äro så skadliga för revirskötseln, som sakkunniga framhålla. 472 DISKUSSION. Vad beträffar distriktsstyrelsens tjänstemän synas sakkunniga tänkt sig ett slags transporter, om man så kan säga. Tjänstemännen inom de geografiskt sett rätt stora distrikten synas ej skola hava vissa bestämda inspektionsområ- den, då plan för tjänstemännens inspektioner årligen skall uppgöras. Det föreligger emellertid vissa skäl, som tala för att transporter till perso- nalens och därmed skogshushållningens gagn böra förekomma. Man torde tryggt kunna påstå, att vid en tjänstgöring sådan som en revir- förvaltares, initiativ, intresse, arbetsglädje äro av stor och genomgripande be- tydelse. I revirtjänstgöringen, där ej ett visst arbete kan framläggas för tjänste- mannen, där ej en viss förut bestämd arbetsprestation kräves, kunna just dessa egenskaper leda till en verkligt god skötsel och god avkastning från förvaltnings- objektet. Saknas dessa egenskaper, och är revirförvaltaren i stället liknöjd, slapp, olustig, utledsen, uttröttad, kommer revirskötseln att lida. Bristerna i revirskötseln kunna ej avläsas i rapporter och uppgifter, som lämnas till överordnade. Dessa kunna vara utan anmärkning. Inspektionen kan aldrig ersätta eller uppväga brister och fel hos revirförvaltaren. Är man då ense om, att just duglighet, kraft, energi och intresse äro egenskaper, som äro oeftergivliga för en god revir- förvaltare, bör tillses, att dessa egenskaper vidmakthållas och utvecklas. En sporre till gott arbete ligger i hoppet att vinna något, att få det bättre i ett eller annat avseende. De sakkunnigas förslag att inskränka eller helst all- deles avskaffa alla transporter tager enligt min mening bort ex drivkraft, som kan hålla de goda egenskaperna hos revirförvaltaren uppe. Den intresserade och dugliga tjänsteman, som en gång i tiden fått på sin lott ett av dessa enklare reviren, som sakkunniga vilja använda till mindre dugliga tjänstemän, bör enligt sakkunnigas förslag i regel få stanna kvar här. Transport till ett annat revir, som skänker mera intressant arbete, kanske kommer att bliva beroende av, huruvida någon straffdelinkvent finnes eller ej. Då man betänker, huru olika förmåner de skilda reviren erbjuda, t. ex. i bostadsförhållande, kommunikationer, i bekvämligheter, i skolförhållanden m. m., torde man ej kunna finna något obefogat ligga däri, att rätten till transport från ett revir till ett annat bör stå öppen och erkänd. Det ligger en stor skillnad i att förvalta ett revir, där man har goda järnvägsförbindelser, goda vägar till varje skog, där man sällan eller aldrig behöver ligga borta eller, då man måste göra det, har ett gott hotellrum till sin disposition eller ett revir, där allt eller mer eller mindre av detta saknas. Det ligger något hårt i, att den, som en gång fått ett revir vanlottat på allt av bekvämlighet och trevnad, ej skulle annat än i få undantagsfall äga rätt att transporteras. Den, som känner sig bunden för hela sin tjänstgöring till vidriga förhållanden, kan tappa en del goda egenskaper, en revirförvaltare behöver, och försjunka i en mer eller mindre apatisk likgiltighet. Möjlighet till transport bör stå öppen, och jag vill påstå, att det finnes revir, från vilka tjänstemannen bör transporteras efter viss tid, och som således alltid böra förvaltas av ungt, spänstigt folk. I föregångslanden i skogsskötsel tillämpas denna princip. Jag vet, att öster- rikiska skogstjänstemän med tjänstgöring i Bosnien snart nog förflyttas till bättre, mera välbelägna revir. Jag tror, att samma förhållande gäller Preussen, där man t. ex. alltid har det yngsta folket borta i gränstrakterna i Ostpreussen. Då revirförvaltare utnämnes, vore bäst, om samma principer vid transporter, som tillämpats senare åren, även allt framgent användes. De sakkunniga ha föreslagit, att revir av två olika grupper skola bildas, Y SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. ANS nämligen dels kronoparksrevir av skogar, vilkas avkastning helt eller delvis ingår till domänfonden, dels ecklesiastika revir omfattande övriga allmänna sko- gar. Som motiv härför anföres, dels, att en rättvis fördelning av kostnaden för revirpersonalen härigenom skulle vinnas dels att vid en geografisk revir- delning de ecklesiastika skogarna m. fl. allt framgent skulle bliva mindre väl skötta. Slutligen framhålla de sakkunniga, att med de goda järnvägsför- bindelserna, som numera finnas i hela södra Sverige, det ej skulle medföra någon olägenhet, att en revirdelning verkställdes efter skogarnas art, samt att kostnadsökningen till följd därav, att en kronoparks- och en ecklesiastik- jägmästare ofta nödgades inom samma trakt göra samma resa, ej kommer att bliva nämnvärd. Jag kan ej finna, att sakkunniga genom sitt förslag vunnit, vad som åsyftats. Vad då förvaltningskostnaderna för de olika slagen av skogar beträffar, är att märka, att under ecklesiastikrevir ingå skogar av olika natur, varför för- valtningskostnaderna för de olika slagen av skogar måste allt fortfarande be- räknas. Distriktsstyrelse och domänstyrelse bliva gemensamma för kronoparks- och- ecklesiastik revir. Aven här behöves kalkyler för att få fram andel i förvaltningskostnader. För en rättvis fördelning av personal och andra kost- nader mellan domänfonden och kyrkofonden m. fl., kan således lika gärna kalkylerna utföras hela vägen, då de ändå måste tillgripa ett flertal fall. Man kan således ej undvika beräkningar om de å olika skogar å belöpande kost- naderna genom sakkunnigas förslag. Vad åter beträffar de sakkunnigas förmenande, att jägmästaren ej skulle ägna de ecklesiastika m. fl. skogarna lika stort intresse som kronoparkerna, så länge skogar av olika kategorier ligga under samma jägmästares förvalt- ning, tror jag att sakkunniga misstagit sig om orsakerna. Det förefinnas nämligen en del omständigheter, som försvåra, ja omöjliggöra införandet av en nationell skogshushållning åå ecklesiastika skogar. Skogsodlingen förhindras av vidsträckt betesrätt; den värdefullaste delen av virkesavkastningen ödslas bort till husbehov. Arrendekontrakt finnes, som giver arrendatorn sådant infly- tande å skogsskötseln, att man faktiskt ej kan utföra avverkningar utan arren- datorns medgivande. Komma sådana sidoinflytelser bort, finnes all anledning att antaga, att jägmästarna skola ägna dessa skogar en lika god vård som kronoparkerna. Vad slutligen resekostnaderna beträffar, komma dessa avsevärt att ökas vid ett genomförande av revirregleringar på sätt sakkunniga föreslagit. Det är vanligt, att en ecklesiastik skog och en kronopark eller domänskog ligga i närheten av varandra. Ofta äro dessa skogar så små, att förrättningen på var och en av dem drager kanske blott en bråkdel av en dag. Skola för- rättningarna handläggas av olika personer, tvinga ofta tågförbindelserna att för varje skog offras lika mycken tid, som skulle behövas för båda skogarna, om samma tjänsteman handlagt dem. De mål, som sakkunniga avsett att vinna med en revirdelning efter skogar- nas natur, kan därför enligt min mening ej vinnas. En del detaljanmärkningar torde även med fog kunna anföras mot sak- kunnigas betänkande och förslag, men avstår jag från att nu yttra mig därom. Kanslirådet Tigerschiöld: Först skall jag be att få rätta ett missförstånd, som möjligen uppkommit i anledning av mitt anförande i en annan fråga, 474 DISKUSSION. nämligen frågan huru man skulle kunna erhålla arbetare på de ecklesiastika skogarna. Då jag yttrade, att man på avlägsna sådana skogar borde kunna påräkna någon arbetskraft av arrendatorn och hans tjänare, så var icke min mening, att man skulle få dessa att ersätta de sakkunniga skogsarbetare, som jag anser, att vi behöva, utan jag tänkte på, att de skulle kunna fullgöra en del vinterkörslor, som man behöver. Jag anser det obehövligt att tillägga, att jag i en fackkunnig skogsarbetarestam ser ett av de bästa medlen att utnyttja vårt skogskapital. Själv har jag på de skogar, jag närmast har att intressera mig för, sökt förvandla jordtorp till skogsarbetaretorp, då jag anser det bättre, att dessa torpare lämna sin kraft till skogen än till jorden. Då jag hade tillfälle att inför denna församling förra året yttra mig om de ecklesiastika skogarnas bristande avkastning, så utgick jag från de allmänna siffror, som stodo till buds. Jag kände den produktiva skogsmarkens storlek och avkastningens storlek och slöt mig då till, att det måste vara något på tok. Nu har denna kommitté beträffande de södra och mellersta skogarna med siffror ådagalagt, att det är något på tok med dem. Jag har fått bevis för riktigheten av vad jag i fjol yttrade. Jag rönte då gensägelse av över- jägmästare Wallmo — ja, han är icke nu närvarande, så att jag skall icke tala illa om honom — och han sade, att det icke var så illa ställt med de ecklesiastika skogarna, ty han hade för sin del inom sitt distrikt sökt att verka även för deras vård. Nu ha vi också hört, att han utfärdat ett nådigt brev till jägmästarna, som de skulle rätta och packa sig efter, och därigenom har han givit bevis för riktigheten av vad han då yttrade. Men han har själv fått erkänna, att trots hans åtgöranden allt dock icke är, som det borde vara. Jag är rädd för att trötta med siffror, jag skall endast be att få erinra om några nakna fakta. Det står på sid. 63 tabell 12, att avverkningen på krono- parker i medeltal varit 1,;6 men för de ecklesiastika boställsskogarna endast 1,26, då den i stället bort vara 3,9. Vad göres oss mera vittne behov? Vad säger detta arbete vidare om de beståndsvårdande huggningarna? Jo, att å de ecklesiastika skogarna skulle 5,3; & årligen bort gallras på kronoparker och 5,4 på ecklesiastika skogarna, men i stället ha å kronoparker endast 2,1 2 gallrats och å de ecklesiastika skogarna endast o,8 Z. Häri ser jag ett be- vis för riktigheten av vad man då vågade yttra. Vad säger vidare denna kommitté på sid. 65: Jo, att orsaken till dessa brister ligger i den bristande förvaltningen. Nu -:-har jägmästare Wallmo, sedan han fått denna bok, blivit så handlingskraftig, att han t. o. m. velat hänga jägmästare, som icke upp- fyllde de krav, som borde ställas på dem i avseende å de ecklesiastika sko- garna. Vi veta, att man förr i världen till avrättningsplatser uppsökte hemska platser i skogen, och om han nu för denna hängning skulle vilja välja någon riktigt hemsk skog, så borde han taga någon av de ecklesiastika skogarna. Men nog får han i så fall vara kvick i vändningen och passa tiden, ty, enligt vad kommittén upplyser, uppehåller sig en jägmästare högst ett par timmar om året på en ecklesiastik skog. Men för min del skulle jag vilja upplysa, att om han hänger dem, så skulle jag vilja skära ned dem, ty jag skattar dem högt, och vi behöva dem för att få denna skogsvård ordnad på ett mer till- fredsställande sätt. Jag tillät mig förra gången yttra, att våra revirförvaltare ha ett så stort arbete att utföra, att man icke får begära mera av dem, och jag menar, att man på något sätt borde söka underlätta deras arbete vare sig genom att skaffa sig flera jägmästare eller genom andra anordningar, så att Here SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. ATS de kunde få mera begränsade arbetsområden och därigenom mer tid att in- tressera sig för de särskilda skogarnas avkastning. Professor Tor Jonson: Innan kommitterade gingo att föreslå åtgärder till ändrad skötsel av statsskogarna i Södra Sverige, så började de med ett högst berömvärt företag, nämligen uppställandet av en statistik över tillståndet i nuvarande stund. Det befanns därvid, att vi icke ha mer än c:a 60 kubik- meter pr hektar i medeltal på dessa skogar. Kommitterade ansågo emeller- tid, att virkesförrådet vid skogsindelningen var undertaxerat, och företogo sig därför att upprätta erfarenhetstabeller över kubikmassan vid olika åldrar. Härefter framställdes på grundvalen av dessa tabeller och med kännedom om arealen av de olika åldersklasserna en ny beräkning av vwvirkesförrådet, som i det närmaste var 350 2 högre, än som visades av utdraget ur hushålls- planerna. Det är ju svårt att på rak arm avgöra, om denna sålunda korrigerade siffra är den rätta. För min del tror jag, att korrigering nog var behövlig, men att den är litet för optimistiskt gjord. Åtminstone tabellerna för gran synas ge rätt mycket högre massor, än som i genomsnitt kan väntas hos skogsbruket i stort. Emellertid har på grundvalen av dessa korrigerade siff- ror gjorts en beräkning dels rörande den tillväxt, som skogarna under nu- varande förhållanden giva, dels ock över vilken avkastning de under mera normala förhållanden och mera normal åldersklassfördelning skulle lämna. Man kom då till siffror, utvisande en tillväxt ungefär 1 å 11/, kubikmeter större än den avverkning, som enligt befintlig statistik skulle vara uttagen från samma skogar under sista åren. Följden härav blev, att kommitterade och andra kommo till den slutsatsen, att vi snarast måste taga ut en del av den så- lunda årligen hopsparade tillväxten, och det föreslås därför en avsevärd för- höjning i hittillsvarande avverkning. Det är ju en till synes fullt naturlig konse- kvens av den gjorda utredningen. Emellertid tala vissa omständigheter för, att det i praktiken möjligen ej förhåller sig på alldeles samma sätt som på papperet. Jag har själv ofta varit i tillfälle att kontrollera äldre taxeringar och jämföra dem med resultat enligt ny taxering, och jag vill i likhet med de kommitterade påpeka, att vi efter de nya taxeringsmetoderna ofta få av- sevärt högre siffror för virkesförråd, tillväxt och avverkning än förut. Men om vi hittills skulle avverkat så litet på t. ex. bruksskogarna, som bokföringen eller hushållningsplanerna visa, så skulle vi ha mera skog kvar. Våra avverknings- beräkningar ha ofta grundats på arealens och kubikmassans storlek å ett för 20 år avsett periodbygge. Emellertid har dels taxeringen säkerligen ofta varit för låg ifrån början, och dels har man icke medräknat den tillväxt, som på dessa 20 år hinner avsätta sig. Man har sålunda i planen beräknat, att så och så många kubikmeter skulle uttagas, men sedan har uttaget alltid måst bliva större, än vad planen angav. Man har därjämte enligt min uppfattning i regel arbetat med för låga siffror, när det gällt att bokföra den virkesmängd, som från skogen verkligen uttagits. En sammanställning av tillväxt och av- verkning styrker detta mitt påstående såsom gällande för de flesta svenska skogar. Hade t. ex. de ecklesiastika skogarna avkastat mer, än statistiken visar, så skulle de nu haft ofantliga virkesförråd. Av denna orsak synes mig skillnaden mellan den avverkning, som hittills ägt rum, och den, som hädanefter borde kunna åstadkommas, icke vara så 476 DISKUSSION. stor, som man trott. Man gör den beräkningen, att där förr uttagits 2 kubikmeter skulle man nu kunna uttaga 3, vilket innebär, att man skulle kunna taga ut 50 2 mera än förut. Men då, som jag förut framhållit, stati- stiken beträffande det verkligen uttagna virket enligt min uppfattning med säkerhet är för låg och icke så litet för låg, så torde ökningen 1 avverkning på mer än en skog endast bli skenbar, d. v. s. inskränka sig till en ren bokförings- fråga. Jag har således velat göra en invändning mot att på grundval av jämförelse mellan tillväxt av det hittills bokförda virkesuttaget göra alltför optimistiska slutledningar med hänsyn till skogarnas ökade avkastningsförmåga. Det är visser- ligen högst sannolikt, att vi kunna öka avverkningen å allmänna skogar något, men tillväxt och avverkning stå säkerligen icke i sådan disproportion till var- andra, som vissa siffror ur vår i många avseenden underhaltiga skogsstatistik utvisa. j Överjägmästare Welander: Vi norrländska statsskogstjänstemän äro visserli- gen ganska talrikt samlade här, men vi veta ju, att det nu är de södra sko- garnas dag, och yttrandena från dem, som representera dessa, synas bliva ganska omständliga, varför jag icke skall bliva mångordig rörande de rent skogliga förhållandena. Jag lyckönskar kommittén till det utmärkta förslag, som föreligger, och jag hoppas, att det skall bliva till stöd också för oss, särskilt i fråga om revirre- glering. Det är emellertid tvenne punkter i betänkandet, som även beröra oss norrlänningar, nämligen först och främst rörande de ecklesiastika skogarna, ty om det skall ske en omändring i dessa organisationer, så är det klart, att den bör utsträckas över hela landet. Den andra punkten i förslaget som också berör oss, är frågan om transport av skogstjänstemän. Vad jag i detta avseende kommer att säga, går icke i alldeles samma riktning, som vad överjägmästare Wallmo i dag yttrat. — Rö- rande de ecklesiastika skogarna ha vi en alldeles särskild målsman för dem i kanslirådet Tigerschiöld, som både nu och vwvid fjolårets möte yttrat sig i frågan. Jag anhåller få begagna tillfället och uttala ett varmt tack till kan- slirådet Tigerschiöld för de ord av erkännande, som wi förra året fingo mot- taga av honom. Jag kan icke erinra mig, att vi skogsmän från privat håll fått röna något liknande prov på förståelse för vårt arbete, som det vi vid detta tillfälle erhöllo. Det gjorde oss gott och bör göra oss synnerligen för- sonliga i denna diskussion. Dock måste jag säga, att jag icke i allo kan an- sluta mig till den uppfattning, som uttalats av kanslirådet Tigerschiöld. Beträffande de skarpa anmärkningar, som gjordes vid fjolårsmötet om dessa skogars skötsel, få vi icke glömma, att den mindre goda hushållningen, och särskilt överhållandet av övrigt virke, beror till stor del därpå för flertalet skogar, att boställshavaren åtnjuter halva avkastningen. Vederbörande, som fastställt planerna, ha, som jag förmodar, tagit hänsyn till den tillfälliga bo- ställshavaren, men det gick inte gärna an att låta en bliva stormrik och en annan fattig. Detta är emellertid en svårlöst praktisk fråga. Vad nu själva organisationsfrågan beträffar, har föreslagits, att det skulle in- rättas särskilda ecklesiastika revir och särskilda kronoparksrevir. Detta är något oväntat, och då kommittén på andra ställen i betänkandet ger uttryck åt den tanken, att genom skapandet av sammanhängande revir skogen skulle skötas bättre, och att spridda skogar försvåra skötseln, så måste det ha varit rn 294 SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 477 synnerligen starka skäl, som legat till grund för detta förslag. Och vilka äro dessa skäl? Jo, de sakkunniga säga, att skogarna äro olika i medeltal: präst- skogarna äro mindre och kronoparkerna större. Nu är det väl dock så, att det finnes också ett flertal smärre kronoparker 1 södra Sverige, utan att någon dock vill föreslå särskilda revir för dessa. Men så heter det också, att präst- skogarna i allmänhet äro så belägna, att någon export från dem icke kan ifrågakomma. Men även detta förhållande gäller för många kronoparker. Huvudskälet synes dock vara, att skogsvården icke är tillfredsställande. Vad kan nu detta betyda? Det betyder, antingen att jägmästarna icke haft tid att ägna sig åt skogsvården, eller att de saknat tillräckligt intresse för denna sak. Det kan vara riktigt, att den mindre tillfredsställande skötseln beror på, att personalen icke räckt till, men jag blev överraskad, när inleda- ren sade, att det från jägmästarehåll uttalats, att det var »tråkigt» att arbeta med de ecklesiastika skogarna. Ifall det förhåller sig så, att vissa jägmästare sakna det rätta intresset för vården av de ecklesiastika skogarna, så ber jag att få protestera häremot åtminstone för min del och för hela mitt distrikt. Våra jägmästare äro icke sådana, och jag tror, att om det kommer till kritan, så är det flera, som skulle vilja fritaga sig i detta fall. Jag vågar uttala, att statsmakterna kunna räkna på, att vi göra vår plikt, men felet har varit, att områdena äro för stora. Skälen äro så svaga, att man känner sig frestad att undra: finnas icke några andra skäl? Huru ligger hela denna fråga? Jo det gäller att få en sakkunnig skötsel av dessa prästskogar. Huru skall denna sak praktiskt ordnas? Vid be- svarandet av denna fråga står jag icke på samma ståndpunkt som kanslirådet Tigerschiöld. Jag vill som exempel anföra, att i mellersta Norrlands distrikt äro de ecklesiastika skogarna spridda över Ångermanland, Jämtland, Medel- pad och upp till Dorotea socken. Då man nu räknar fågelvägen mellan sko- garna till 2 å 3 mil — räknar man den verkliga vägen, så blir det längre, kanske 3 å 4 mil mellan varje skog — så kommer därtill, att även krono- parkerna, åtminstone i detta distrikt, ligga fördelade över hela länet, och då frågar jag: skall det vara lämpligt att skapa revir med ännu mer spridda skogar än nu är fallet genom att göra en sådan fördelning, som här ifråga- satts? Jag måste ställa mig minst sagt tveksam, huruvida detta kan vara prak- tiskt. Jag skall nu icke yttra mig bestämdare, därför att frågan är föremål för en utredning, som man har att avvakta, men så mycket vill jag säga, att skall man kunna vara med om ett sådant förslag, så måste andra och star- kare skäl framföras. | Vad sedan transportfrågan beträffar, har den kommit för oss norrlänningar som en överraskning. De sakkunniga säga, att någon transport icke bör före- komma, därför att det tar tid, innan man hinner att sätta sig in i förhållan- dena o. s. v. I stort sett kan man instämma däri, att det skulle vara bäst, om man kunde kvarstanna på den plats, som man känner, och ifall bostads- förhållanden, särskilt i fråga om skolor och kommunikationer, klimat m. m. voro likartade för reviren, så vore ej så mycket att invända. Men det är i dessa avseenden annorlunda med skogsstatens tjänstemän än t. ex. statens järnvägars tjänstemän. Kommitterade säga: »Frågan om transport av ordi- narie jägmästare har 1 Sverige erhållit en viss aktualitet, enär vårt land till följd av sin stora utsträckning från norr till söder omfattar revir med väsent- ligt olika tjänstgöringsförhållanden.> Men detta gäller både Norrland och 478 DISKUSSION. södra Sverige. Vad är då det egentliga skälet till, att man önskar en för- flyttning från Norrland? Det är först och främst de klimatiska förhållandena, vilka medföra, att levnadsbetingelserna äro mycket svårare 1 Norrland än på övriga ställen i vårt land. I fråga om själva skogsförvaltningen är nog den åsikten allmänt rådande i nedre delarna av landet, att denna är väsentligt olika, så snart man kommer norr om Dalälven, och, såvitt jag uppfattade pro- fessor Andersson riktigt, var hans mening, att det måste bliva en annan skogs- skötsel däruppe även för framtiden. Det var med stor ledsnad, som jag hörde en man med professor Anderssons auktoritet kasta ut dessa ord. Då vill jag som skogsman säga, att vi icke ha någon erfarenhet om, att skiljaktigheterna beträffande skogsskötseln skulle vara så stora, och denna erfarenhet har gjorts av skogsmän, som tjänstgjort såväl i Norrland som i södra Sverige. Nu har förslaget i transportfrågan givetvis påverkats av det förhållandet, att kommit- terade icke tjänstgjort i Norrland. Där har emellertid under de 6 å 3 se- naste åren skett mycket stora förändringar av skogsskötseln särskilt genom trämasseindustrien. Nu kan man göra föryngringar av skogen långt uppe i Lappmarken: överallt utvidgas de områden, där man har en ordnad skogs- skötsel. Men herrarna i södra Sverige tro väl icke, att vi kultivera, kanske icke heller att vi dika så, som verkligen är fallet. Jag skall därför be att få nämna några siffror härom för 1913 rörande mellersta Norrlands distrikt, som går ända upp till Dorotea socken och fjälldalarna i Jämtland. Vi ha kulti- verat på samtliga allmänna skogar omkring 1,000 hektar i medeltal pr revir detta år. Det finnes icke något distrikt i mellersta Sverige, där man i me- deltal kultiverar så mycket. Den årliga kultiveringen per revir är nämligen för mellersta Norrlands distrikt 84 hektar, under det att den i Södra Sverige pr revir endast utgör 79 hektar. För varje revirförvaltare i mellersta Norrland utgjorde to- tala kulturkostnaden i medeltal 5,123 kr. och för de 5 södra distrikten 5,262 kr. För dikning hava kostnaderna per revir uppgått i mellersta Norrland till 4,640 kr. och i de 5 södra distrikten till 1,406 kr. Varje revirförvaltare däruppe har således större kulturarbete än herrarna i södra Sverige. Och vi dika för mer än 3 gånger så mycket, som man gör pr revir där nere. Det börjar så- lunda att gå framåt, och jag tycker, att kommittén bort inhämta något mera om detta arbete. I fråga vidare om upphuggning av virke, som mången nog tror icke sker till nämnvärd omfattning i de norrländska reviren, får jag an- föra, att kostnaderna för avverkningar i de fem norra distrikten 1913 på varje revirförvaltare uppgått till 15,674 kronor och på varje revirförvaltare i de fem södra reviren till 18,224 kronor. Större är icke skillnaden. Med vad jag här anfört, har jag för en gångs skull velat visa, att skillna- gen i intensitet börjar utjämnas, och att vi verkligen söka att efter vår förmåga och så långt våra krafter räcka göra, vad vi kunna, men det är orimligt stora områden, som vi ha att utföra detta arbete på, och när ingen tagit reda på det här, så ha vi måst tala om det själva. Kommitterade yttra vidare: »Den kännedom om vårt lands skiftande skog- liga förhållanden och den allsidighet i utbildningen och mognad i omdömet, som följer av en vidgad erfarenhet, böra skogstjänstemännen bibringas genom en rätt ordnad instruktionstjänstgöring under sin extratid eller genom studie: resor. »Förflyttningar av ordinarie revirförvaltare kunna således under inga omständigheter försvaras som ett medel att vidga tjänstemännens skogliga er- farenhet», men om kommitterade utgå ifrån att för framtiden en dylik instruk- SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 479 tionstjänstgöring skall tillämpas, så förfaller ju också deras huvudskäl mot rätt till transport, som ju var bristande kännedom om skiftande skogliga förhållan- den i landet.» Jag tycker, att kommittén här kommer i strid med sig själv. Så säges det, att en transport skulle dock kunna få förekomma i särskilt ömmande fall. En förflyttning skulle alltså få ske från t. ex. Västerbotten till Bergslagen och från Bergslagen till södra Sverige, men endast under ett vill- kor, nämligen att den transportsökande tidigare har tjänstgjort på dessa platser: han måste förut ha varit anställd i de trakter, dit han begärt transport. Jag kan icke finna detta vara riktigt. Såvitt jag kan förstå, skulle följden härav naturligtvis bliva den, att yngre skogstjänstemän sökte få sin utbildning där nere för att sedan kunna ha denna trumf på hand, ty då kunde de hoppas, att om de sedan komme till de nordliga ödemarkerna, så skulle de sedan kunna erhålla transport söder ut. Detta skulle icke de andra kunna få. Då bleve det de ekonomiskt starkare, som komme att hålla sig där nere i de syd- liga trakterna, och på detta sätt komme rikemans barn att bliva gynnade. Det må vara sant, att det tar någon tid att sätta sig in i de lokala förhål- landena i ett revir, vilket kan verka i någon mån ogynnsamt på förvaltningen, men detta är dock snart övergående. Men huru tro herrarna, att detta skulle i längden inverka på de tjänstemän och deras förvaltning, som äro tvungna att söka sig upp till dessa trakter utan utsikt annat än i särskilt ömmande fall att få transport söder ut? Som jag förut påpekat, äro bostadsförhållanden och kommunikationsförhållanden där uppe ofta sådana, att en jägmästare verkligen kan vara i behov av att erhålla en transport, och jag håller före, att en jägmästare, som under åratal tjänstgjort där uppe, bör vara värd den er- känslan, att när den fysiska vigören slappar, han kan få transport söderut och sålunda lämna plats för en yngre kraft. Jag tror, att om det kan ordnas på detta sätt, detta vore en lycklig åtgärd även för förvaltningen av de stora och värdefulla statsegendomarna i Norrland. Generaldirektör Fredenberg: Gentemot överjägmästaren Wallmos uttalande, att domänstyrelsen för högkonjunkturens utnyttjande borde vidtagit åtgärder för avverkningens höjande, så vill jag erinra, att domänstyrelsen redan utsänt en cirkulärskrivelse till skogsförvaltningarna med uppmaning, att med hänsyn till nu rådande högkonjunktur samt statskassans behov av största möjliga av- kastning från statsskogarna i utsyningsförslagen upptaga dels största möjliga avverkning att uttagas genom beståndsvårdande huggningar, dels så stor av- verkning genom slutavverkning, som lämpligen ansåges kunna uttagas. Då emellertid av överjägmästare Wallmos framställning vill synas, som om denna cirkulärskrivelse skulle fallit i glömska i hans distrikt, så skall jag föranstalta om, att utsyningsförslagen i Bergslagsdistriktet bliva återremitterade för att granskas med hänsyn till denna cirkulärskrivelse. Hovstallmästare G. Tamm: Jag var icke närvarande under det anförande, som hölls efter överjägmästare Barthelsons föredrag angående häradsallmän- ningarna; jag hörde endast de sista orden i en avgiven replik. Jag vill emel- lertid rörande häradsallmänningarna och södra kommitténs ställning till de- samma säga, att kommittén visserligen anser, att de böra ställas under skogs- förvaltningens vård, men detta uttalande sker mera i förbigående, ty menin- gen med södra kommitténs förslag är icke, att någon som helst förändring 31 Skogsvårvsföreningens Tidskrift 1916. 480 DISKUSSION. skulle vidtagas i nu bestående förhållanden, den enda ändring, den södra kommittén avser, är, att 1 stället för statsskogsförvaltare skulle de av oss före- slagna ecklesiastikskogsförvaltarna inträda. Jag för min del står i detta fall fortfarande på samma ståndpunkt som den norrländska skogsvårdskommittén, som beträffande allmänningsskogarna i Norrbottens och Västerbottens län före- slog, att i regel skogsingenjörerna skulle taga hand om dessa allmänningars skötsel. Det säges härom i $$ 4 och 5: »Där ej för allmänningsskog anställts särskild skogsförvaltare, skall utsyning ombesörjas av vederbörande skogsstats- tjänsteman.> Och vidare: »Önskar delägare att för allmänningsskogs skötsel och vård anställa särskild skogsförvaltare, ingive till Konungen ej mindre för- slag till instruktion att gälla för skogsförvaltarens tjänsteutövning — — — Förena sig delägare därom, må samma person kunna utses till förvaltare för- två eller flera skogar.» Således har norrlandskommittén, som jag haft äran tillhöra, uttalat sig för, att om allmännings styrelse önskar att genom egen personal handhava skogens vård, så står det den fullständigt öppet, naturligtvis under kontroll av distrikts- styrelsen. Nu är det möjligt, att slutorden i talarens anförande voro hetsi- gare än anförandet för övrigt, men skulle anförandet i sin helhet ha varit sådant som slutet, då vågar jag säga, att med den uppfattning, som kommit- tén haft, var detta angrepp ute i ogjort väder. Jag skall icke närmare inlåta mig på överjägmästare Welanders anförande rörande uppdelningen av reviren. Då han säger, att han icke kunnat bliva övertygad om lämpligheten av kommitténs förslag, så vill jag säga, att detta förvånar mig icke, ty jag som i denna fråga disputerat med honom i sex år inom norrlandskommittén, har givetvis ej kunnat hoppas, att överjägmästare Welander kunde bliva övertygad av oss i södra kommittén, men jag lyck- önskar honom 1i alla fall till att ha kvar sitt gamla stridshumör. Däremot hade jag ej väntat av min värderade vän, P. O. Welander, att när vi i södra kommittén föreslagit, att transporten icke måtte ske i så vidsträckt omfatt- ning som hittills, han om detta förslag fäller det omdömet, att detta skulle ha skett för att gynna rikemans barn. Jag hade icke trott, att han skulle vilja föra fram ett så demagogiskt skäl. Överjägmästare Barthelson: Jag blev uppkallad av ett par anföranden rörande kommitténs förslag i befordrings- och transportfrågan. Jag vill först vända mig mot Ööverjägmästare Welander, som höll ett anförande, genom vilket som en röd tråd gick den uppfattningen, att kommitténs förslag av- såg att utestänga norrlänningarna från denna transport. Då många möjli- gen fått den uppfattningen, att så skulle vara fallet, skall jag be att få läsa upp några rader i kommitténs betänkande rörande denna fråga. Kommittén yttrar: »Anses emellertid transport av ordinarie jägmästare av humanitetsskäl än- dock i ett eller annat fall böra ske, så bör för dessa fall ej uppdragas några bestämda gränser. Ej heller är det lämpligt att på sätt stundom föreslagits uppdela landet i vissa rayoner, inom vilka transport skulle få ske, utan bör varje särskild transportfråga bedömas individuellt. Den transportsökandes rent personliga skicklighet med hänsyn till just den ifrågavarande platsen bör så- lunda vara utslagsgivande. Det bör sålunda ej möta större hinder att från Västerbotten transportera en jägmästare till de sydligaste provinserna än från SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 481 Bergslagen till sagda provinser under förutsättning blott, att i båda fallen den sökande tidigare under en längre periods sammanhängande tjänstgöring i rikets sydligaste delar styrkt sig äga goda förutsättningar för att på eget ansvar sköta revirtjänst därstädes.» Då kommittén föreslagit dessa villkor för transport, så står detta i full överensstämmelse med kommitténs uppdrag, vilket var att inlämna förslag, som kunde lända till en bättre skötsel av statsskogarna. Det kan icke för- nekas, att ett av hindren för införandet av en rationell skogsvård i många fall varit just transportväsendet 1 dess hittillsvarande tillämpning. Med hän- syn till revirens stora omfattning är det givet, att den, som beviljats transport, behöver ett eller annat år för att sätta sig in 1 det tillträdda revirets skötsel och i de på olika orter inom vårt vidsträckta land rådande avsättningsförhål- landena. Kommittén har dessutom icke satt sig emot, att en sådan förflytt- ning skulle kunna ske, tvärtom har kommittén framhållit, att den i vissa fall borde få äga rum. Om t. ex. en jägmästare sitter i ett lappmarksrevir någon längre tid, så måste det anses rättvist, att han får flyttas, men förflyttningarna böra icke ske 1 alltför stor utsträckning eller så, att staten blir lidande därpå. En annan talare, herr Björkbom, vände sig mot kommitténs förslag, att jägmästare icke skulle få utnämnas på samma sätt, som nu är fallet. Han anförde härvid, att för postmästare gälla för närvarande icke liknande begrän- sande bestämmelser. Ja, detta är helt naturligt, därför att postmästarens tjänst är tämligen ensartad över hela landet, men jag tycker icke, att man med skäl kan säga, att jägmästartjänsten är så beskaffad. Det är nog svårare att sätta sig in i förhållandena på ett revir än på ett postkontor. Så nämnde han vidare, att i Preussen och Österrike fick en sådan trans- port äga rum. Men, mina herrar, det beror därpå, att dessa tjänstemän haft en så grundlig förberedande tjänstgöring, och att förhållandena där äro tämligen likartade, så att tjänstemännen äro fullt vuxna att sköta vilket revir som helst. Kommer man hos oss därhän, att tjänstemännen i varje fall äro vuxna sitt uppdrag, då kommer också transportfrågan alldeles säkert att ordnas nästan av sig själv. Slutligen skulle jag vilja yttra några ord rörande vad som sagts mot för- slaget att dela reviren efter deras art. En föregående talare har redan på- pekat, att vi härvid följt samma princip som norrlandskommittén gjort, då den uppdelade skogarna i statsskogar och enskilda skogar. Nu har herr Björkbom framhållit, att det egentliga skälet, som bestämt oss härtill, skulle varit kostnadsfrågan. Men då har ju den ärade talaren icke läst förslaget helt och hållet, ty kostnadsskälet är nog mera en bisak i jämförelse med de andra skäl, som kommittén anfört. Expeditionschefen greve Mörner: Jag skall be att få rikta ett spörsmål till herrar kommitterade. Det är möjligt, att det redan blivit besvarat i betän- kandet, vilket jag dock icke kan avgöra, då jag icke studerat betänkandet så noga. Det får ju anses vara klart ådagalagt, att för en rationell skötsel av sko- garna i södra Sverige behöva förvaltningsområdena inskränkas och personalen bliva större både den förvaltande och bevakande. Nu har kommittén i detta syfte föreslagit två särskilda kårer av tjänstemän, den ena för domänskogarna och den andra för övriga skogar, huvudsakligen de ecklesiastika. Men svå- 482 DISKUSSION. righeten att sköta ett revir beror icke endast på själva skogarna utan också på arealen av den jordyta, som man måste överfara för att komma till dessa skogar. På frågans närvarande ståndpunkt will jag icke tillåta mig något omdöme, huruvida en sådan uppdelning av förvaltningen är lämplig. Men om man förutsätter, att en sådan uppdelning bör ske, måste det tillses, huru de härmed förbundna svårigheterna skola kunna övervinnas. En talare på förmiddagen gjorde ett radikalt förslag, nämligen att domänfonden skulle över- taga alla ecklesiastika boställsskogar och i stället betala pengar till kyrkofon- den för dem. Men då svarade kanslirådet Tigerschöld: vi vilja behålla de ecklesiastika skogarna för att erhålla den inkomst, som härflyter av värde- stegringen. Häremot kan visserligen invändas, att kyrkofonden väl kan köpa nya skogar för de pengar den får. Men om man ej vill gå denna omväg, kan inom den nuvarande sammanlagda skogstillgången möjligen ett utbyte ske. Jag vill därför fråga herrar kommitterade: ha herrarna tagit i övervägande den tanken, att man skulle kunna genom utbyte dela upp ecklesiastika skogar och kronoparker på sådant sätt, att de ecklesiastika skogarna koncentrerades på vissa särskilda orter. Detta är ett förslag, som möjligen kunde vara för- tjänt av beaktande. Överjägmästare Wallmo: Med anledning av generaldirektör Fredenbergs ytt- rande till mig ber jag i korthet få svara följande. När jag hade ordet nyss, sade jag, att vi med stöd av den statistiska utredning, som de sakkunniga gjort, borde undersöka, om våra utsyningsförslag för innevarande år hölle måttet, då det var fråga om att taga ut så stort virkesbelopp som motsvarade resp. skogars avkastningsförmåga. De sakkunniga ha visat, att vi ligga efter beträffande beståndsvårdande huggningar, och då menar jag, att vi nu genast, i de goda virkeskonjunkturernas och vedbristens dagar, böra taga itu med att söka rätta de fel, som de sakkunniga påpekat. Vi böra genast utsträcka den beståndsvårdande huggningen i högsta möjliga grad samt redan innevarande år öka avverkningen, så att den motsvarar den avkastning, som de sakkun- niga beräknat kan erhållas ur de olika kategoriernas skogar. Nu undrar jag, om det cirkulär, som generaldirektör Fredenberg talar om, att domänstyrelsen förliden höst utskickat rörande ökad huggning, så inverkat vid utsyningsförslagens upprättande för innevarande år, att man verkligen får ut det antal kubikmeter på domänskogar och ecklesiastika skogar, som kom- mittén ansett böra uttagas. Jag har anledning att betvivla detta icke blott beträffande domänskogar utan framför allt beträffande ecklesiastika skogar. När utsyningsförslagen upprättades i förliden december, hade man ingen känne- dom om resultatet av de sakkunnigas statistiska utredning i avverkningsfrågan. Sedan detta resultat nu är känt, torde man väl söka draga nytta därav samt omedelbart, d. v. s. redan innevarande år, öka avverkningarna i samtliga all- männa skogar men framför allt i de ecklesiastika skogarna, av vilka en eller flera äro till finnandes i varje kommun, varigenom bl. a. den överallt känn- bara vedbristen kunde avvärjas. Men den ökade avverkningen bör enbart ut- tagas genom beståndsvårdande huggningar icke blott detta utan även följande år, tills samtliga bestånd fått ett vårdat utseende, varför all trakthuggning bör tills vidare inställas. Säkert är emellertid, att den planerade avverkningen på dessa ecklesiastika skogar för innevarande år icke håller det mått, som de sakkunniga angivit såsom motsvarande skogarnas i fråga avkastningsförmåga; SKOGSVÅRD OCH SKOGSFÖRVALTNING. 483 det kan jag säga på förhand. En undersökning i av mig antydd riktning kan därför ej verka annat än gott. Jägmästare Häckner: Jag skall här icke närmare ingå på den fråga, vi nu diskuterat, utan ber endast att i detta fall få understryka vad jägmästare Welander anfört särskilt beträffande uppdelningen av skogarna. Men det är en sak, som jag särskilt ville framhålla, och det är, att jägmästarnas tid ofta är alldeles för mycket upptagen. Om jägmästarna finge mera hjälp för sina skrivgöromål, så skulle de mera kunna ägna sig åt arbetet i skogen. Det förhåller sig nästan alltid så, att när arbetet pågår i skogen, så äro de bundna av skrivgöromål. Överjägmästare Welander: Jag skall endast be att få tillägga, att levnads- kostnaderna kunna vara mycket olika på olika platser, och därför anser jag, att vid tvångsförflyttningar borde vederbörande se till, att det lämnas er- sättning till de förflyttade, motsvarande de ökade levnadskostnaderna. Med anledning av vad hovstallmästare Tamm yttrade ber jag få säga, att min mening var, att en oundviklig följd av förslaget rörande transportering bleve, att de ekonomiskt bättre situerade toge loven av de ekonomiskt sva- gare, men jag har visst icke menat, att kommitterade med sitt förslag avsett detta. Generaldirektör Fredenberg: Jag erinrar mig icke nu alldeles ordalydelsen av den ifrågavarande cirkulärskrivelsen, men dess mening var emellertid, att, för utnyttjande av högkonjunkturen och för erhållande av största möjliga in- komster till statsverket, de beståndsvårdande huggningarna skulle utsträckas så långt som möjligt och avverkningarna genom slutavverkningen i den grad, det ansåges lämpligt. Och jag förstår icke, huru det skulle vara möjligt att komma längre. Kanslirådet H. Tigerschiöld: Jag skall be att få uttala min stora tacksam- het för det tillmötesgående, som kommittén visat genom den föreslagna sär- förvaltningen för de ecklesiastika skogarna. Jag kan försäkra herrarna, att frågan om kyrkofondens förvaltning är mycket komplicerad, och att det här gäller icke blott att erhålla den största möjliga avkastningen, utan även att behärska en omfattande lagstiftning, som är svår även för en jurist att sätta sig in i. Härtill kommer, att man även på ett rätt- vist sätt, som kräver en ingående och noggrann beräkning och bokföring, skall tillgodose församlingarnas rätt. Och kan jag upplysa, att kyrkofondskom- mittén f. n, är sysselsatt med att utarbeta grunder för beräknande av vad för- samlingarna 1 detta fall rätteligen böra erhålla. Herr Ordf.: Då tiden är långt framskriden, föreslår jag, att behandlingen av Övriga på föredragningslistan stående ämnen måtte uppskjutas till samman- trädet i morgon, och att detta sammanträde måtte äga rum klockan 11 i morgon förmiddag. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 5. Jättebarkborren (Dendroctonus micans Kug). Av IVAR TRÄGÅRDH. Bland dem av våra svenska barkborrar, om vilka vi ännu veta så gott som intet, torde den art, som jag i rubriken kallat »jättebarkborren>, måhända kunna påräkna ett särskilt intresse. Det är nämligen den enda europeiska representanten för det i Nord Amerika mycket artrika släktet Dendroctonus, vilkets namn »träddödaren»> för visso är väl valt. Ty några arter av släktet Dendroctonus äro de värsta fiender till barrskogarna som över huvud taget finnas i Nord-Amerika. Mängden av träd, som dödats av dem, är enorm. Endast i västra Virginien, Nya England och i » Black Hills» statsskogar ha många billioner fot av bästa gran och tall dödats och det föreligger bindande bevis för att några av de stora kalmarker, som finnas i Rocky Mountains, och vilkas förekomst man förut skrivit på skogseldarnas konto, blivit »avver- kade> av Dendroctonus-arter. När vi således inom våra råmärken ha en re- presentant för ett så fruktansvärt och fördärv- bringande släkte, torde detta vara anledning nog att vi söka närmare utforska dess ut- veckling och vanor. Den erbjuder dessutom ett problem av särskilt intresse, nämligen frå- gan varför arten hos oss synbarligen ej, åt- minstone såvitt man vet, spelar någon roll som skadegörare. För att vinna denna kun- skap fordras emellertid talrika iakttagelser och 1 syfte att rikta herrar skogstjänstemäns upp- märksamhet på denna intressanta art, komma i det följande efter utländska källor några upplysningar om dess utseende och biologi att lämnas. Jättebarkborren (fig. 1) är den största av de europeiska barkborrarna, blir 7—9 mm. Fig. 1. Jättebarkborren. (Dendroc- ul z ; , i tonus micans KuG) (efter Horkins.) lång, är valsformig, till färgen svart och föga JÄTTEBARKBORREN (DENDROCTONUS MICANS KUG). 485 glänsande. Antenner och ben äro brunröda; halssköldens bredd baktill överträffar dess längd, den avsmalnar starkt framtill och är något in- snörd omedelbart bakom framkanten samt tämligen djupt punkterad, med glänsande listformigt mittparti. Täckvingarna äro fint punktstrimmiga, med breda korniga mellanrum och deras bakre, nedåt sluttande del är hos hanen slätare och mera glän- sande än hos honan. Jättebarkborren skiljer sig i flera avseenden från andra barkborrar. Först och främst är den fullständigt okänslig för även det starkaste kåd- Fig. 2. Olika typer av modergångar. Fig. 3- Gångsystem. a, ingångshål; b, tapp av borrmjöl, varmed ingångshålet tilltäppes; c, flöde och trives utmärkt väl i kådan; modergång; d, påbörjat lufthål; e, äggkam- we fa | ? d mare med ägg och borrmjöl; /, håla urholkad därjämte gör varje larv ej en gång av larverna; g, larverna. för sig, som hos de flesta andra bark- borrar, utan larverna samarbeta och göra en gemensam håla. Arten hör till de s. k. sensvärmarna och äggläggningen torde först taga sin början i juni, men pågår sedermera under hela sommaren. Honan borrar sig då in genom barken i regel i den nedre delen av stammen till brösthöjd ; men där barken av en eller annan anledning blivit skadad högre upp, sker angreppet där på ända till 10 m. höjd eller mera. Detta angrepp vållar ett rikt kådflöde och man finner ofta nedanför hålen stora, till 3 cm. långa och 2,; cm. breda kådtappar, vilka slutligen hårdna och falla sönder och vid starkt angrepp betäcka marken runt trädens bas. Yngelgången är lodrät, men ofta böjd och något oregel- bunden samt 12—20 cm. lång, och i densamma läggas äggen i högar i 486 IVAR TRÄGÅRDH. en särskild håla, som sluter sig till ena sidan av yngelgången, varvid de bäddas in i en tätt packad massa av gnagspån. Larverna äta sig ut genom denna massa till den närgränsande barken, men ej var och en för sig utan de marschera fram med bred front sida vid sida. Härigenom bildas stora, sammanhängande håligheter. Honan lägger 20—25 ägg i gången, varpå hon lämnar denna och fort- sätter på ett annat ställe på samma eller något närstående träd; till- sammans läggas 1350—200 ägg. Detta tager emellertid en avsevärd tid i anspråk, varför det kan in- traffa, att en hona, som börjat sin äggläggning i juni, ej är slut därmed förrän i augusti. Larvperioden varar i genomsnitt något över två månader och för för- puppningen begiva sig larverna in i den bakom dem varande massan av med kåda uppblandade och sammanhållna gnagspån och exkrementer, där de urholka sina puppkammare. Till följd av den långa äggläggningsperioden påträffar man under som- maren alla olika utvecklingsstadier. I regel torde de larver, som utveckla sig ur ägg lagda i juni, övervintra och förpuppa sig följande sommar, varpå skalbaggarna efter en kort puppperiod framkomma. Dessa kunna antingen fortplanta sig samma år, i vilket fall generationen blir ett-årig, eller också först övervintra ännu en gång, i vilket fall generationen blir tvåårig. Jättebarkborren lever så gott som uteslutande på gran och anfaller före- trädesvis 25—50-åriga träd, men även träd över 60 år angripas. Om man får döma av den tyska litteraturen om arten, skulle den först under loppet av förra århundradet så småningom från öster spritt sig över Österrike och Tyskland. I Belgien var den fullständigt okänd till 1396, då den härjade i Herzogerwald. Huru förhållandena i detta avseende gestalta sig hos oss undandrager sig all möjlighet att bedöma. I den skogsentomologiska litteraturen finnes den i varje fall icke om- nämnd och fynduppgifterna i GRILLS katalog: Sk.-Dlr; Epl. härstamma från skalbaggssamlare. Till min kännedom ha blott kommit tvenne fall, då den påträffats. För en tid sedan skrev jägmästare G. KOLMODIN och omnämnde, att han i Orsa besparingsskog vid ett tillfälle iakttagit starkt kådflöde på en f. ö. frisk gran ungefär vid brösthöjd. Vid närmare undersökning påträffade han breda gångar under barken och i dessa en mycket stor barkborre, vilken emellertid blev krossad, dock ej värre än att det blev möjligt att identifiera arten. Senare meddelade mig t. f. professor T. Lagerberg, att han påträffat arten på Hökensås, varjämte en av eleverna vid skogshögskolan sistlidne sommar fann den i Lycksele lappmark. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. 5. Om svenska Juniperus-jättar. Av KK: Vi OSSIAN DAHLEREN. Utan tvivel består Zuniperus communis L. av ett flertal olika raser, ehuru dessa blivit ganska litet beaktade och behandlade i jämförelse med de ekonomiskt viktiga skogsträdens. Efter TH. M. FRIES (20) citerar jag följande: >Ägnar man någon, om än så flyktig uppmärksamhet åt JFuniperus communis, sådan den uppträder i våra bygder, kan man ej gärna undgå att förvånas öfver de många skepnader, hvari den kan upp- träda. T. o. m. alldeles bredvid hvarandra växande, under samma yttre D. Akerblom, foto. Fig. 1. Cypressformade enar från Björkö i Mälaren. förhållanden lefvande exemplar visa ofta högst betydande olikheter. Att man bland dessa bör kunna urskilja flera, åtminstone relativt välbegrän- sade och karaktäristiska former, kan näppeligen betviflas.: 488 K. V. OSSIAN DAHLGREN. Det är ej avsikten att här försöka utreda enens olika raser. I det följande ämnar jag endast meddela en del uppgifter om förekomsten av särskilt storvuxna individer. I denna tidskrift hava några gånger dylika meddelanden blivit gjorda. Författaren har lyckats hopbringa en rätt stor samling fotografier av jätteenar och uppgifter om dylika från skilda delar av vårt land, vilka ännu ej varit publicerade. Ett offentliggörande av materialet torde därför kunna påräkna ett visst intresse. Ur litteraturen har jag sammanställt de uppgifter, jag kunnat erhålla om förekomsten Frida Erici, foto. Fig. 2. Enträd vid Rustninge, Västra Ny s:n i Östg. av jätteenar. Dylika notiser äro nämligen delvis så spridda och svåraåt- komliga, att det synts mig lämpligt att här sammanföra dem. Lektor N. SYLVÉN har haft vänligheten att meddela mig några annars förbi- sedda litteraturuppgifter. Ett huvudändamål med denna lilla avhandling är att lämna ett bidrag till kännedomen om vårt lands levande naturminnesmärken. De gamla enjättarna, som i allmänhet äro väl kända av ortsbefolkningen, hava inte alltid blivit så pietetsfullt behandlade, som de förtjänat. I Södermanland (10) växte t. ex. för ett tiotal år sedan i Sorunda socken vid landsvägen mellan Valsjö och Nynäs ett alldeles ovanligt ståtligt enträd. Höjden var omkring 14 m. och stammens omkrets 175 cm. Upprörande nog har denna en nedhuggits (11). Av andra fällda enträd kan nämnas en 45 fot hög bjässe, som växte i Tierps kronopark i Uppland (41). Vid torpet Ormaliden i Stenberga socken, Småland, växte förr ett dussin c:a 30 fot höga enträd, vilka dock alla utom ett enda hava fallit för yxan (2) Av de trädformade enarna skulle man kunna urskilja flera typer. Vanligast torde vara den med tätt sittande, starkt uppåtriktade grenar, OM SVENSKA JUNIPERUS-JÄTTAR. 489 varigenom kronan bildar en spetsig kon (f. suecica). Sådana enar erinra ganska mycket i sin allmänna habitus om cypresser. Kronan kan hela vägen vara ganska starkt »åtstramad»> [se t. ex. fig. 4 samt den vackra över 11 meter höga enen från Örsgänge, Tirserums socken i Östergöt- land, som MUNTHE (32) avbildat] eller ock bilda en pyramid med relativt stor basyta (jmf. fig. 5). Stora enträd förekomma också, som ej alls Anna Siegbahn, foto. U. Sundelin, foto, Fig. 3. En vid Hamra, ös- Fig. 4. En vid Lilla Emtefall, Ul- ter om sjön Järnlunden i Östg. rika s:n i Östg. hava en dylik växt, utan i stället en mera utbredd och rundad krona (jämf. fig. 11). Till en början kommer jag här nedan att behandla enar av det förra slaget. Här och var, där enen får växa något så när i fred, kan man stundom finna stora grupper av cypressformade enträd. Särskilt i Mälartrakten 4990 K. V. OSSIAN DAHLGREN. har jag iakttagit detta. I Västmanland, Kärrbo socken har t. ex. an- tecknats flera dylika enskogar. Från den bekanta Aholmen avbildar FORSLUND (19) en grupp enträd »smäckra som kyrktorn och höga som Fig. 5. En från Bruzaholms bruk i Småland. cypresser». På Björkö i Mälaren finnas vackra enskogar (fig. 1), vilka även omnämnts i litteraturen (21). I Uppsala universitets botaniska museum förvaras en sektion genom ett enträd, vilket tydligen varit av imponerande dimensioner. På etiketten läses: »Upl. Linnés Hammarby, från en skogs- dunge bestående nästan uteslutande af ett par hundra gamla enträd, hvilka 1892 blefvo nedhuggna». Fig. 2 visar ett bestånd av CyPpressS- OM SVENSKA JUNIPERUS-JÄTTAR. 491 formade enar från Östergötland, Västra Ny socken, Rustninge. På nord- östra sluttningen av Varvberget i Västergötland finnas talrika enträd (32). En entusiastisk iakttagare (8) omtalar, att efter Bergslagsbanan mellan E. Wibeck, foto. Fig. 6. En växande nära Skärhultssjön i Långaryds s:n i Småland. Värmlandsbro och Segmon »— — växa ovanligt mycket enar, som nästan alla äro pyramidformade, en del så vackra, att det är det mest fägne- samma ögat kan skåda — —>». Från ön Jungfrun i Kalmarsund omtalar Du RIETZ (16), att »väldiga vackert formade enträd»> förekomma i stor 492 K. V. OSSIAN DAHLGREN. mängd. De anförda exemplen må vara nog. Flera skulle lätt kunna omtalas. Stundom bära de trädformade enarna nedtill inga grenar (se t. ex. fig. 2, 4 och 6). Ofta torde dock detta bero på en tidigt företagen uppkvistning, något som stundom brukar göras på sådana enar, vilka kunna tänkas komma till användning som gärdesgårdsstörar. Troligen kunna väl också enträden förlora sina nedre grenar utan något åtgö- E. Erici, foto. J. A. Bjure, foto. Fig. 7 och 8. Den stora enen vid Rå gästgivaregård, Hammars s:n i Närke. rande från människans sida. [Jämf. t. ex. KIHLMAN (27) tab. XIII, fig. 3—4.] Andra enar äro försedda med grenar ända ned till marken (jämt tres Oe tsRocke3): I Östergötland synas enträd ej vara sällsynta. Fig. 3 är från Hamra liggande på östra sidan av sjön Järnlunden. Vid landsvägen mellan Sandvik och Stjärnarp växer en cirka 7 m. hög en. Det å fig. 4 av- bildade vackra enträdet står vid Lilla Emtefall i Ulrika socken. I Västra Ny socken öster om Kvarnsjön finnes en stor en av ungefär samma höjd, vars stamomkrets vid brösthöjd är 110 cm. I Tjärstads socken finnes enligt uppgift av fil. kand. A. HANNERZ, två enträd växande på Opp- hems ägor i Kohagen vid vägen till Rimforsa. Deras höjd är dock endast 6 m. I samma socken i närheten av Långsjöarna står invid vägen OM SVENSKA JUNIPERUS-JÄTTAR. 493 en 8 m. hög cypressformad en. Ett Juniperus-exemplar vid Tynnelsö i Södermanland är c:a 10 m. högt enligt meddelande av docenten G. SAMUELSSON och fil. mag. E. ASPLUND. På Selaön vid Mälsåker, Ytter- selö socken finnes ett över 9 m. högt träd. Professor R. SERNANDER har för mig omnämnt förekomsten av ett gammalt enträd i Klockarhyttan i Närke. Höjden var år 1887 endast 6 m., men stamomkretsen, I m. ovan marken, 142 cm. Vid Bruzaholms bruk i Småland växer en synner- ligen vacker pyramidformad en (fig. 5). Disponent G. BENGTSON har god- hetsfullt sänt mig måttuppgifter på densamma. Trädet är ej mindre än 13 m. högt och kronan vid brösthöjd c:a 3,; m. i diameter. Från sist- nämnda landskap har jag efter ett fotografi af ett cirka 11 m. högt träd, som finnes vid Husqvarna. Enjättar tyckas ej vara så sällsynta i denna trakt. Av kandidat O. LJUNGSTRÖM har jag nämligen erhållit flera fotografier härifrån, vilka dock ej lämpa sig för reproduktion. Fröken DAGNY LINDHE har sänt mig ett fotografi av en 9 m. hög en från Ryds socken. Från Småland, Långaryds socken nära Skärhultssjön, är också den en, vilkens stam finnes avbildad 3 fig. 6. Höjden är 7—38 m., diametern vid brösthöjd 34,5 X 27 cm. Av kyrkoherde J. JOHANSSON har jag fått meddelande om en en växande i Askeryds församling på prästgårdens ägor vid Bålvikens torp. Stamomkretsen är 180 cm och höjden c:a 12 m. Vid Rocklinge — Väster Lövsta socken i Uppland — växer enligt uppgift av amanuensen E. OLSSON ett c:a 10 m. högt cypressformat exemplar. I samma socken, i närheten av Fasenbo, har jag uppmätt ett mer än 9 m. högt träd. En av de stora enarna i Vård- sätra löväng, Uppsala universitets naturpark, har vid brösthöjd en om- krets av 134 cm. I Dalarna i Stora Skedvi socken mellan Forsbro och Fagersby vid Schöttgården växer ett cirka 7 m. högt träd. — Meddelan- den om förekomsten av anmärkningsvärt stora enträd — dock utan måttuppgifter — har jag fått från Dalarna, Nors by i Söderbärke soc- ken (fil. kand. H. S. NYBERG), Blåskär utanför Enköping (amanuensen J. V. ERIKSSON), Yxtaholms herrgård i Södermanland (fil. mag. E. ASP- LUND) och Dagsbo i Vesterums socken i Småland (kand. H. SVENSSON). Angående redan publicerade iakttagelser över förekomsten av jätteenar hänvisar jag till litteraturförteckningen. Sveriges äldsta en torde med all säkerhet vara den, som växer i Närke, Hammars socken, nära Rå gästgivargärd. Fig. 7 och 8 äro ett par bilder av detta märkliga träd. Som synes är stammen av ansenliga dimensioner. Enligt meddelande av kandidat E. ERICI mäter den vid sin bas 390 cm. och — 150 cm. ovan markytan — 260 cm. i omkrets. I ett år 1863 utkommet arbete om gamla träd omtalar också ZETTER- STEDT (45) — utan att dock meddela någon figur — denna gigantiska 494 K. V. OSSIAN DAHLGREN. en. Jag citerar följande: »Dess höjd är ej betydande, och den äger ej några större sidogrenar, utan en pyramidformigt sammandragen krona. Den är uppenbart i aftynande, och dess barr äro förkrympta; men det oaktadt torde detta träd ännu fortfara lång tid, om det får stå orördt af människohand.> Dess ålder uppskattar han till över 500 år. Fig. 9 avbildar ett enträd från Blackestads socken i Kalmar län. Som synes hör den ej liksom de i det följande omnämnda enarna till B. Halden, foto. O. Lundblad, foto. Fig. 9. En från Blackestads s:n Fig. 10. En av de stora enarna vid i Småland. vägen mellan Uppsala och Vårdsätra. den cypressformade typen. Från den gemensamma huvudstammen utgå tre kraftiga grenar, som uppbära kronan. Denna erinrar på avstånd något om en lönns. — Enen å fig. 10 står vid vägen mellan Uppsala och Vårdsätra. — Till fil. kand. A. HANNERZ står jag i tacksamhetsskuld för erhållande av följande uppgifter om en stor en (fig. 11) i Östergöt- land, Tjärstads socken vid Bersebo gårds ladugård. Höjden — ej fullt 7 m. — är ju ej så särdeles anmärkningsvärd. Stammens omkrets är 25 cm. ovan marken ej mindre än 260 cm. Huvudstammen delar sig snart i tvenne, vilkas omkrets — c:a I m. över markens yta — äro respektive 135 och 170 cm. Kronans diameter är 6,5 m. OM SVENSKA JUNIPERUS-JÄTTAR. 495 I Jäders socken i Södermanland finnes på en åker vid Strand en mycket stor och gammal en, som tydligen uppmärksammats redan på 1600-talet. Kyrkoherde J. HAGSTRÖM har godhetsfullt lämnat mig en del uppgifter om densamma. Trädets höjd är 6 m., stammens omkrets är vid basen 246 cm. och vid manshöjd 166 cm. Kronans diameter är 7,, m. På 1600-talet donerades säteriet Strand, där ju det ifrågavarande enträdet växer, till stallmästaren PAUL WUDD /(F 1611 + 1691). Vid sitt Lä Lavering av Sigrid Ohlsson efter foto. Fig. 11. En vid Bersebo, Tjärstads s:n i Östg. adlande intog han denna en i sitt vapen. TI Jäders kyrka, där han ligger begraven, och där släkten har sin familjegrav, hänga ett par vapensköldar över stamfadern och hans son. Stora enträd äro ej så ovanliga i södra och mellersta Sverige. I Norrland torde sådana däremot, om man undantager de sydligaste land- skapen, just ej förekomma. Säkerligen består, som förut påpekats, och vilket även torde framgå av det meddelade illustrationsmaterialet, ZYuniperus communis av flera skilda former. Ehuru klimatiska och edafiska faktorer ofta hindra enen att antaga trädform, finnes väl dock” sådana raser, vilka aldrig kunna bliva annat än jämförelsevis lågväxta buskar. Stundom har det påståtts (se t. ex. 8, 14, 18, 22 och 41), och själv har jag fått den uppgiften av en lantbrukare, att rök, t. ex. från tegelbruk, skulle komma enen att antaga den höga cypressliknande formen. HOLMGREN (23) förmodar, att angrepp av engallmyggan (Cecidomyia juniperina) kunna förhindra 32. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 496 K. V. OSSIAN DAHLGREN. uppkomsten av pyramidformade enar. Dessas förekomst vid »tegelbruk, kopparhyttor och andra bruk, der en qväfvande rök utvecklas», skulle därför bero på att nämnda insekt ej trives på sådana ställen. Dessa antaganden torde dock knappast ha något fog för sig. — Redan LINNÉ (30) meddelar om sitt besök vid Ädelfors i Småland: »Enträden stodo kring Bruket, såsom klipte Cypresser eller Cupressus meta in fastigium convoluta; den man merendels ser sådan kring Masugnar, Tegel Bruk och andra dylika rökande Weaärckstäder; det skulle blifwa ett mycket märckwärdigt inventum för Trägårdsmästare, om någon kunde uptäcka rätta orsaken till desse Enträdens förwandling: ty skulle Trägårdsmästare O. Dahlgren, foto. Fig. 12. Allé av enar mellan anhalterna Löt och Selknä i Uppland. endast med rökande kunna frambringa sådana Enträn, skulle Cypresse träden hos them mista sitt wärde.» Vanligen anses och med rätta enen växa mycket långsamt. Tillväxten torde dock stundom vara relativt stor. Måttuppgifter äro sällsynta. I Skåne, Riseberga socken, på kronoparken Östra Forestad, finnes en nära 9 m. hög pyramidformad en. Dess höjdtillväxt uppges varit ungefär 60 cm. under fyra år (33). I Östergötland i Sunds socken vid Forsnäs omkullblåste år 1861 en en, som mätte 11 verktum i diameter. Dess alder var 72 ar (38). Ettir m. högt och i brösthöjdNsstemiätjockt enträd från Tierp i Uppland (4) var omkring 270 år gammalt. Trädet var angripet av röta; under sista halvseklet hade tjocklekstillväxten va- rit ytterst obetydlig. Efter NYMAN (35) citerar jag följande: »— — det sydligaste Gestrikland hade till utställningen i Stockholm 1866 lämnat en (buktig) tvärskärning, tagen af en 22 alnar hög en med tre fots stam- omkrets vid marken och minst 150 års ålder». KIHLMAN (27) medde- OM SVENSKA JUNIPERUS-JÄTTAR. 497 lar åtskilliga uppgifter om enarnas utseende och ålder på Kolahalvön. Trots deras dvärgartade växt kunna de bliva mycket gamla. Vid Orlow iakttog han sålunda en en, som vuxit i 544 år. Den årliga tjockleks- tillväxten utgör endast en bråkdel av en mm. — Enligt uppgift (3) fäll- des i Kokenberg i Livland ett dött enträd, som hade mer än 2000 ärsringar. Stammen, som var så tjock, att ett stycke ovan rothalsen två man nätt och jämt kunde famna omkring den, lär hava överlämnats till museet i Riga. De vackra cypresslika enarna ser man sällan odlade hos oss. I Upp- land, Almunge socken, mellan hållplatserna Löt och Selknä finnes dock utmed landsvägen en enallé planterad (fig. 12). Vid Morganå, Vingåkers socken i Södermanland, finnes en allé av enar utefter landsvägen, enligt vad Fröken SIGRID OHLSSON haft vänligheten att meddela mig. Fil. kand. C. MALMSTRÖM har även för mig omtalat förekomsten av en sådan nära Högen, Stora Malms socken i Södermanland. — JOACHIMSSON (25) anbefaller »utbuskning» av vägar genom enplanteringar. Uppsala i maj I915. Litteraturförteckning. ANONYMUS, Stort enträd. — Skogsvännen, s. 43, 1883. ANONYMUS, Smålands största enträd. — Ibidem, s. 48, 1886. ANONYMUS, Tvänne jätteträd. — lbidem, s. 15, 1887. ANONYMUS, Stora enträd. — Ibidem, s. 59, 1887. ANONYMUS, Jättar i skogen. — Ibidem, s. 31, 1888. ANONYMUS, Skogens jättar. — Ibidem, s. 16, 1889. ANONYMUS, Notis. — Ibidem, s. 48, 1889. ANONYMUS, Enen. — Skogvaktaren 2, 1892. ANONYMUS, En jätteen. — Ibidem 16, 1906. ANONYMUS, Märkliga enförekomster, — Sveriges Natur, Svenska Naturskyddsföreningens Arsskrift, 1910. ANONYMUS, Ett präktigt enträd från Södertörn. — Ibidem 1911. ANONYMUS, Notis. — Skogvaktaren, 21, s. 157, 1911. J ANONYMUS, Ett ståtligt enträd. — Sveriges Natur, Svenska Naturskyddsföreningens Års- skrift, : 1913. ANONYMUS, Ett präktigt enträd i Västeråstrakten. — Ibidem 1915. BYSTRÖM, A., Övanligt stor en. — Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 9. 1911. — Du RieETzZ, G. E., Jungfrun. — Sveriges Natur, Svenska Naturskyddsföreningens Ärsskrift, HÖ EKBERG, J. E., En ståtlig en. — Skogvaktaren, 18. 1908. ; FORSLIN, M., Beskrifning öfwer Eenens egenskaper och nytta. — Diss. — Åbo 1770. FORSLUND, K. E., Fridlysta vildmarker, skildringar och historier från Sveriges uational- parker. — Stockholm 1915. - OM We ONPRBRWUN Mm -— -— VN - mm mt on - -— -— 10 ON 4938 K. V. OSSIAN DAHLGREN. 20 FRIES, TH. M., Strödda bidrag till kännedomen om Skanidinaviens barrträd. — Botaniska Notiser, 1890. 21 HALLSTRÖM, G., Ung bonde naturskyddare. — Sveriges Natur, Svenska Naturskydds- föreningens Arsskrift, 1910. 22 HJELT, H., Conspectus florae fennicae. — Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennicae, 5, 18838. 23 HOLMGREN, ÅA. E., De för träd och buskar nyttiga och skadliga insekterna jämte utrot- ningsmedel för de senare. — Stockholm 1867. 24 IVERUS, J. E. D:son, Beskrivning över Västmanlands fanerogamer och thallogamer. — Upsala 1877. . 25 JOACHIMSSON, Å., Om utbuskning av vägar. — Skogen, populär tidskrift utgiven av Svenska Skogsvårdsföreningen, 2. 1915. 26 J-N, »Snöby-enen». — Skogvaktaren, 2, 1892. 27 KIHLMAN, ÅA. O., Pflanzenbiologische Studien aus Russich Lappland. — Acta Societatis pro Flora et Fauna Fennicae, 6, 1890. 28 LiLtJA, N., Skånes flora. — Lund 1838. 29 LINNÉ, C., Flora lapponica. — Amsterdam 1737. 30 LINNÉ, C., Ölandska och gothländska resa, s. 22, — Stockholm och Upsala 1745. 31 LINNÉ, C., Skånska resa. — Stockholm 1751. 32 MUNTHE, H., Ett ovanligt högvuxet exemplar af en. — Skogsvårdsföreningens Tidskrift, O-ITOTT 33 NILSSON, E., En hög en. — Ibidem, 11. 1913. 34 NORDSTRÖM, K. B., En vacker småländsk en. — Fauna och Flora, populär tidskrift för biologi, 7. 1912. 35 NYMAN, C. F., Utkast till de svenska växternas naturalhistoria eller Sveriges fanerogamer. Del II. — Örebro 1868. 36 O—N, H., En jättelik enbuske. — Skogvaktaren, 21. 1911. 37 RUDBERG, A., Förteckning öfver Västergötlands fanerogamer och kärlkryptogamer. — Mariestad 1902. 38 Räär, T. L., Uppgifter om stora träd och buskar, alla med ett undantag vuxna i Ydre härad af Östergötland. — Botaniska Notiser, 1871. 3 39 SÄvE, P. A,, Skogens sagor eller växtligheten på Gotland, jemte spridda drag ur Ons odlingshistoria och folklifvet derstädes. — Tidskrift för Skogshusbållning, 4, 1876. 40 SÖDERBERG, R., Aldriga enar vid Hornborga. — Sveriges Natur, Svenska Naturskydds- föreningens Arsskrift, 1915. 41 THELAUS, V. M., Ett försök till svenskt skogslexikon. — Tidskrift för Skogshushållning, 2: HÖJA 42 V. M. TH., Skogens jättar. — Skogsvännen, s. 11, 1878. 43 WESTERLUND, C. G., Bidrag till kännedomen om Ronnebytraktens fauna och flora. — Upsala 1890. 44 WIiBECK, E., En ståtlig en. — Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 9. 1911. 45 ZETTERSTEDT, J. E., Om gamla träd. — Ofversikt af Kungl, Vetenskapsakademiens För- handlingar, 20. 1863. Er SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 5. TRÄVARUMARKNADEN. De i min rapport för förra månaden omnämnda svårigheterna att komma till enighet med de engelska köparna angående kontraktsvillkoren äro ännu icke slutgiltigt lösta. Bland säljarna är man emellertid enig om vissa grundprin- ciper, vilka böra komma till beaktande i de fall, då cif-försäljningar ske. Som villkor vid dylik försäljningsform anser man sålunda, att fraktsatserna skola bestämmas i kontrakten, och att, om frakten sedan blir högre eller lägre, skillnaden mellan beräknad och verklig frakt skall påföras eller gottgöras köparen. Vidare bör säljaren hava rätt att annullera kontraktet, om ett be- fraktat fartyg går under eller certepartiet av annan anledning häves och annat fartyg ej kan fraktas, inom tid och till frakt, som i kontraktet bestämmes. Skola varorna likvideras »on safe arrival», d. v. s. först sedan fartyget in- kommit i lossningshamnen, bör det av kontraktet bestämt framgå, vad som härvid avses. Säljaren skall ombesörja krigsriskassuransen och behåller för- säkringspolicen, till dess affären är slutförd och betalning erlagts. Kursen på pund bör ovillkorligen vara bestämd i kontraktet till kr. 18: 20 och garan- tien avse cif-värdet. De angivna villkoren förefalla rättvisa och riktiga och borde utan tvekan kunna accepteras av köparna. Deras viktigaste skäl, som grundar sig på fruktan för att trälaster från Sverige till England icke skulle gå säkra, borde icke längre kunna anföras. Om nu affärerna komma att taga ny fart återstår att se. Givetvis torde detta även komma att bero av resultatet av de första skeppningarna från Bottenhavet. Ehuru visserligen en del hamnar äro öppna och några ångare, som på grund av den tidiga vintern blevo överliggande i avlastningshamnarna, redan hava avgått, torde något verkligt liv i skeppningarna ej visa sig, förr än de stora drivismas- sor, som f.n. segla fram och tillbaka i de bottniska farvattnen, kommit bort. Jag berörde i min förra rapport ryktet om importförbud i England på svenska tvävaror. Som det var att förmoda och i övrigt redan är för tid- skriftens läsare bekant, visade sig ryktet vara felaktigt. Det rörde sig om en del ädlare träslag s. k. hardwood och ej om våra varor. Sedermera har dock importförbud på hyvlat virke stipulerats. I avseende på detta anser man med skäl, att förbudet kommer från en önskan att kunna reglera importen, och att följaktligen genom licenser denna kommer att ordnas. Man kan nämligen med visshet påstå, att England icke kan avvara våra hyvlade trävaror. Vid underrättelsen om importförbudet på hyvlade varor trodde man sig att börja med finna, att förbud för import av lådbräder även stipulerats. Detta visade sig dock vara beroende på en missuppfattning av ordet boxwood, som avser buxbom och icke vanliga lådbräder av mjukt trä, som benämnes boxboards. Frakterna äro fortfarande på retur och ligga nu med omkring 40 kronor under dem, som betalades, då min förra rapport lämnades. Huru flottningarna komma att avlöpa denna vår är ej lätt att säga. F.n. torde åtminstone sorteringsarbetet i de stora älvarna vara hindrat av det osed- vanligt höga vattenståndet. 5/- 1916. —Mm. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 5. SKOGSADMINISTRATIONEN. Förhandlingarna vid överjägmästarnas sammanträde i Domänstyrelsen den 1—4 november 1915. Rikets överjägmästare voro den 1—4 november 1915 kallade till sedvanlig överläggning i domänstyrelsen, varvid ett flertal olika frågor, som beröra skogsstatens tjänsteförvaltning, behandlades. Här nedan lämnas ett kort referat av förhandlingarna. Därvid har emeller- tid det första ämnet på mötesprogrammet, »Det nya skogsindelningscirkuläret», utelämnats, enär vad vid överläggningen i detta ämne förekom till betydande del torde komma till sy- nes i det nya indelningscirkulär, som under våren torde komma att utsändas, Frågan om Ööverkvalificerad arbetskraft inom skogsstaten. Detta ämne hade upptagits till behandling, emedan Kungl. Maj:t efter framställning av riksdagen, anbefallt domänstyrelsen inkomma med yttrande, huruvida vid statens skogsför- valtning och särskilt i fråga om kontrollen över de enskilda skogarne dyrbarare arbetskraft ej komme till användning, än som med hänsyn till arbetets beskaffenhet krävdes. Generaldirektören påpekade inledningsvis, att domänstyrelsen genom cirkuläret den 31 januari 1915 väsentligt utvidgat kronojägarnas stämplingsrätt. Frågan vore nu, om krono- jägarna än ytterligare skulle kunna utnyttjas för stämplingarna och vilka arbeten, som i övrigt skulle kunna överflyttas till dem. Erfarenheten hade visat, att kronojägarna nu ej ens användes i den utsträckning, som vore medgiven. Säkerligen borde en mängd enklare räknearbeten (exempelvis tumsedlarnas uträknande) kunna överlämnas åt kronojägarna, och jägmästarna härigenom besparas mycket mekaniskt arbete. Måhända vore det lämpligt, att extra kronojägare anställdes som biträden å vissa revirexpeditioner, I fråga om forstmästarne anförde generaldirektören, att duglighetsnivån bland dessa vore mycket ojämn, De bättre fingo väl betalda privattjänster. Då i statstjänst eventuellt anställda forstmästare komma att erhålla något lägre lön än de extra jägmästarna, vore det att befara, att staten endast kunde påräkna de mindre dugliga forstmästarne. Frågan om anställandet av forstmästare torde därför knappast behöva tagas under omprövning. I den därefter följande diskussionen förfäktade överjägmästare Wallmo den åsikten, att kronojägarne, vilka nu ägde rätt att verkställa stämplingar i skog upp till 70- å 80-års- åldern, d. v. s. gallringar, jämväl borde kunna anförtros att stämpla i den äldre skogen. Stämpling av gammal skog vore nämligen ej svårare, utan snarare lättare än verkställandet av beståndsvårdshuggningar. Sedan Jonssons kuberingsmetod numera vunnit allmän använd- ning, kunde kuberingen vid stämplingen lätt nog ske, genom att kronojägarna lade upp höjd- kurva och bestämde formpunkt. Asättandet av minimiprisen borde med ledning därav kunna göras av jägmästarna. Häremot erinrades av generaldirektören och överjägmästare Welander, att träden ej blott skulle kuberas utan jämväl värderas, och vid värderingen måste flera omständigheter tagas i betraktande, vilka lätt kunde förbises, om blott kuberingsresultatet lades till grund för vär- deringen. Även om enstaka kronojägare kunde uppövas att verkställa en korrekt stämpling och kubering, vore det ej sagt, att alla kronojägare kunde vara eller bliva kompetenta här- till. Det vore förvisso mycket vanskligt att till kronojägarna överlåta anskaffandet av alla primäruppgifter för värderingen och på dem lägga ansvaret för stämplingsutförande. General- direktören vidhöll, att stämplingssvårigheterna voro minst lika stora i äldre som i yngre skog. Byråchefen, friherre Hermelin framhöll, att redan med de nuvarande bestämmelserna jägmästarnas arbete med stämplingen mycket kunde underlättas, men att dessa bestämmelser ännu ej tillämpades i full utsträckning. Stämpling med tre lag borde emellertid även ofta SKOGSADMINISTRATIONEN. 501 kunna ske, Jägmästaren borde kunna avdela ett lag att verkställa enklare stämpling — överständare och dylikt — samt sedan själv följa dubbellaget. Särskilt vid undermålsstämp- lingar förekommer mycket mekaniskt arbete. Då borde jägmästaren kunna avdela och in- struera kronojägare med eget stämplingslag å flera närliggande skiften samtidigt. General- direktören framhöll i anledning härav, att det måhända vore lämpligt att ändra bestämmel- sen i regl. föreskr. punkt 96 därhän, att stämpling med tre lag kunde få ske, där omstän- digheterna det medgåve. I fråga om utvidgning av kronojägarnas befogenhet vid stämp- lingarna framhölls i övrigt, att stämplingarna på grund av flera skäl vore mycket svårare i Norrland än i södra Sverige, varför det särskilt i Norrland vore vanskligt att alltför mycket utöka kronojägarnas stämplingsrätt. Någon åtskillnad härvidlag på statens egna och de under statens kontroll stående skogarne borde ej göras. I fråga om södra Sverige vore denna fråga ej så brännande, enär betydligt längre tid av året där kunde ägnas åt stämplingar. Under diskussionen framfördes vidare de önskemålen, att en mängd mera mekaniskt skriv- och räknearbete å revirexpeditionerna måtte överlämnas åt underordnad personal. Detta ansågs erforderligt, även om den statistiska bokföringen överlämnades till distriktexpeditio- nerna. För detta ändamål kunde lämpligen extra kronojägare anställas å sådana revirexpedi- tioner, där behov därav visade sig finnas. Skulle dessa även tidvis användas ute i skogen, måste frågan om reseersättningar åt dem lösas. Ett under diskussionen väckt förslag att för expeditionsarbetet använda kontorister tillbakavisades. Likaså bemötte generaldirektören ett av t. f. överjägmästaren Schmidt väckt förslag, att riksdagens krav på åtgärder mot över- kvalificerad arbetskraft skulle tillmötesgås genom utökande av revirassistenternas antal. Över- jägmästare Edelstam föreslog, att expeditionsbiträden skulle anställas på distrikt och deras arbete av överjägmästaren fördelas på de olika revirexpeditionerna. Överjägmästare Welander uttalade det önskemålet, att flera kronojägare än nu borde ut- bildas till diknirtgsförmän. Härigenom borde jägmästarnas arbete med dikningsstakningar m. m, kunna lindras. - Generaldirektören anslöt sig till detta önskemål. Diskussionen sammanfattades sålunda: Åtminstone i Norrland får allt stämplingsarbete ej överlåtas åt kronojägarna; i första hand bör den stämplingsrätt, som dessa redan ha, utnyttjas; en vidsträcktare användning av tre stämplarelag bör efter ändring av regl. föreskr. punkt 96 få ske; ökat antal dikningsförmän bör anställas; extra kronojägare böra i mån av behov anställas som skrivbiträden å revirexpeditionerna. Är det önskvärt, att större enhet vinnes vid kungörandet av kronans auktionsvillkor? Generaldirektören framhöll, att stor olikformighet nu råder ej blott ifråga om auktions- kungörelsernas uppställning, utan jämväl ifråga om själva auktionsvillkoren. Då detta knap- past vore lämpligt, borde överjägmästarna, vilka hade att till Kon. Bef:de avgiva förslag om auktionsvillkor, tillse, att dessa förslag bleve så enhetliga som möjligt inom distrikten. För att jämväl mellan olika distrikt viss likformighet skulle kunna åstadkommas, borde överjäg- mästarne samråda i denna fråga. På de distriktsmöten med revirförvaltarna, vilka det vore avsikten att få till stånd, borde frågan om auktionsvillkoren kunna upptagas till behandling. I fråga om betalningsanståndets längd påpekade generaldirektören, att längre anstånd borde kunna beviljas för rotstående än för upphugget virke. T. f. överjägmästaren Witt meddelade, att inom Smålands distrikt hade för vinnande av enhet betalningsanståndet ut- sträckts 6 månader å alla revir. Köplusten hade härav stegrats. Överjägmästare Kinman ansåg 3 månader lämpligt både för rotstående och upphugget virke. Från Gävle—Dala distrikt upplystes, att anståndstiden måst förlängas till 8 månader. Inom mellersta Norrlands distrikt vore den 10 månader. Generaldirektören fann det ogörligt att helt sammanjämka betalningstiderna samt framhöll, att en ytterligare höjning av betalningsanståndet ej lämp- ligen borde ske. Böra försäljningarna från kronans skogar mera koncentreras samt större enhet eftersträvas ifråga om försäljningstiderna för samma virkessortiment? Generaldirektören erinrade om, att detta ämne varit uppe vid två tidigare överjägmästare- möten. När det vore fråga om större mängder kol och sågat virke, kunde en koncentration utan tvivel vara till gagn. Nu finge man se den ena jägmästaren utbjuda kol på hösten och den andra på våren. Visserligen vore det av större intresse för revirförvaltarna att själva få sälja sina kol och sitt virke men sättet vore ej affärsmässigt. Kolförsäljningarna 502 SKOGSADMINISTRATIONEN. vore redan nu delvis koncentrerade till styrelsen, men ifråga om vissa distrikt rådde tvek- samhet att än ytterligare utsträcka denna centralisation. Centralisationen behövde ju ej all- tid ske till domänstyrelsen, utan kunde dock stanna hos överjägmästarna. Där ej heller detta kunde ske, måste man i varje fall ordna så, att utbuden från reviren åtminstone komme att ske å samma tider. Överjägmästare Kinman anförde, att rotstående skog bäst försåldes å auktion. Kol borde försäljas genom domänstyrelsen, sågat virke hade inom distriktet utbjudits av varje jägmäs- tare för sig, dock i allmänhet från de olika reviren samtidigt. I fråga om props och massa- ved funnes för närvarande ingen koncentration vid försäljningarna. Det kunde ifrågasättas, om ett samlande av dessa försäljningar inom hela distriktet vore önskvärd. För varje revir för sig borde emellertid en koncentration ske, så att ej allt för små partier bleve utbjudna. T. f. överjägmästaren Schmidt framhöll som ett önskemål, att allt virke, som försåldes efter samma järnväg eller vattendrag, skulle utbjudas på en gång genom överjägmästaren efter samråd med revirförvaltarna. Generaldirektören framhöll, att ifråga om virke, avsett till ortsspekulanter, koncentrering ej behövde ske. Vidare finge man se till, att jägmästarna ej fattade försäljningarnas cen- tralisering till överjägmästarna som utslag av något misstroende eller maktbegär. Överjägmästare Wallmo påyrkade under hela diskussionen, att koncentrering av försälj- ningarna, om sådan ansågs nödig, borde ske till domänstyselsen eller inom reviren, men ej till överjägmästarna. Diskussionen sammanfattades sålunda: Kolförsäljningen borde allt fort centraliseras till domänstyrelsen eller åtminstone till över- jägmästarna. I fråga om det sågade virket vore åtminstone någon centralisering önskvärd. Domänstyrelsen skulle genom ett cirkulär stödja överjägmästarnas åtgöranden härutinnan. Beträffande upphugget virke vore genomförandet av en koncentrering svårare. Dock borde man eftersträva, att åtminstone inom samma revir alla virkesposter av samma slag borde ut- bjudas i ett samband, Virkesförsäljningen till statens verk. T. f. överjägmästaren Witt önskade erhålla upplysning om huruvida särskilt tillstånd er- fordrades för vedrtörsäljningar till statens verk, eller om virke för dessas behov utan vidare finge undantagas från försäljningen till livsmedelskommissionen. Generaldirektören upplyste med anledning härav, att i cirkuläret den 25 september 1915 omnämndes »regementenas och andra statsinstitutioners behov». Dessa skulle ha företrädesrätt till virket, men dock ej till de bestämda underprisen. Utnyttiande av rådande höga kol= och vedpriser samt ökning av kolning och kolvedshuggning. Generaldirektören erinrade om, att kolprisen sprungit upp till en förut oanad höjd. Då de nu rådande höga järnprisen kunde förväntas stå sig rätt länge, så kunde man hoppas, att även kolprisen skulle stå relativt länge. Man borde därför forcera kolning och kolveds- avverkning. Kolvedavverkningen kunde närmast ifrågakomma i bestånd, där den egentliga av- verkningen så att säga vore slutförd, samt i bestånd med smärre torrskog. Genom sådana avverkningar hade man exempelvis på Hamra kronopark fått större netto, än om kronan själv kolat. Det vore i övrigt en lättnad för revirförvaltarne att slippa ifrån den tidskrävande kol- ningen. Överjägmästaren Borg påyrkade, att kolvedens intumning på vattendraget vore mycket tidsödande, ifrågasatte att kolveden upplades i res och kuberades efter kubikmedeltal, som erhållits genom uppmätning av viss procent prov-res. Överjägmästaren Welander hade sålt ved i res, vilka Uppskattats genom intumning av 10 4 av resen. Veden var dock då av samma längd. Framhöll vidare, att det inom hans distrikt mötte stora svårigheter att an- skaffa dugliga kolare. Utnyttjandet av högkonjunkturen måste därför ske huvudsakligen genom ökade kolvedsförsäljningar. Huggningen bleve billigast, om man finge sälja i res och sluppe hopköra virket i vältor. Fördelaktigast vore, om kronan själv kunde driva, men detta kunde ej ske i större omfattning på grund av brist på folk. Generaldirektören påpekade, att kontrakten om kolvedsleveranser lämpligast borde upp- göras för en treårsperiod, enär köparna knappast ville anskaffa folk och anlägga bottnar m. m. för en kortare kontraktstid. | BENA ag an SKOGSADMINISTRATIONEN. 503 Jämkningar i kontrakterade dagsverks- och entreprenadspriser. Överjägmästare Wallmo anförde, att då nu kolpriserna ökat med minst 50 &£, så hade de enskilde skogsägarne fått öka priserna för huggning av kolved. Kronans lägenhetsinne- havare vore däremot bundna av ett visst, fixerat dagsverkspris i sina kontrakt. Jämväl till sin mängd vore arbetsskyldigheten fixerad. Det vore ej behagligt att till de underpris, som kontraktsprisen för närvarande verkligen utgjorde, uttvinga fulla arbetsprestationer. Om höj- ning av kontraktsprisen kunde ske, skulle kronan otvivelaktigt ha lättare att få arbetskraft. Byråchefen Giöbel fann de av Wallmo påpekade förhållandena beklagliga, men trodde, att de skulle kunna motverkas därav, att betalning lämnades för sådant arbete, som utgiordes ut- över de kontraktsbestämda prestationerna, Detta skulle även stimulera till att utöka arbets kvantiteterna, Gällande. arrende- och hyreskontrakt lade ej hinder i vägen för ett dylik förfaringssätt. Försäljningarna till livsmedelskommissionen. Överjägmästare Edelstam anmärkte, att man denna vinter vore bunden av det mycket ofördelaktiga avtalet med livsmedelskommissionen. En stor del av veden komme andra till godo, än dem, som bäst behövde den, B. Ahlgren i Idre » Till avlönade revirassistenter ha förordnats: e. jägmästaren E. Sökjer-Petersen i Idre revir den 16-—20/,; » » G. Montell i Bipsgårdens revir den !/.—?9/.. Till skogsindelningsassistenter ha förordnats: e. jägmästaren R. Fränkel i mell. Norrlands distr. den Y/,—3/.5; » » E, Sökjer-Petersen i Gävle—Dala distr. 4 N— EVR » » H. Hallgren i » » » 1.3 be » » Alb. Carlberg i Bergslags » Ja Fr Till skyddsskogsassistent i Kopparbergs län har förordnats e, jägmästaren John Brun. Som biträde åt skogstaxatorn i Gävle—Dala distrikt vid viss markvärdering har förordnats e. jägmästaren Knut Martin, Tijänstledighet har beviljats: jägmästaren i Klotens revir J. M. Pauli för enskilda angelägenheter den 1—14 april med förordnande för assistenten i Grönbo revir D. P. Hultmark; jägmästaren i Norra Skånes revir Carl Björkbom för allmänt uppdrag den 24 mars—30 maj med förordnande för assistenten i reviret F. Bromé, Statens skogsförsöksanstalt. Som försöksledare för föryngringsförsök i Norrland har anstaltens styrelse för ett år från I maj förordnat jägmästaren i Storlandets revir Edv. Wibeck. Lediga tjänster. Förordnandet såsom t. f. iägmästare i Örbyhus revir för tiden till den 15 maj 1917 sökes före den 13 juni 1916 klockan 3 e. m. hos Kungl. Domänstyrelsen. Förordnandet som t. f. jägmästare i Storbackens revir för tiden till den I maj 1917 sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före den 31 maj kl. 3 på dagen. Kronojägarebefattningen i Bocksiö bevakningstrakt av Granviks revir och Skaraborgs län sökes hos jägmästaren E. H. Barthelson, adress Granvik, Svanvik, före klockan 12 på dagen den 13 juni 1916. STRÖM IRUNNAR HALL S GENS TIDSKRIFT Q N TZ a Un OO & sa 1 FOÖRENIN :e ÅRG 14 JUNI—JULI 1916 HAFT. 6—7 (Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B, Nordiska Bokhandeln, Stockholm.) MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT UTGIVES AV SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN 5 (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) | REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. PROFESSORN, FIL. D:iR HENRIK HESSELMAN. FIL. D:R NILS SYLVÉN, REDAKTIONSSEKRETERARE. Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför Sihällsa.: 3 tidskriften Skogen) allenast 10 kr. ; Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4, Rikstelefon 22 90. Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11- An Rå och efter kl. 1/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Bösan 133 o. Allm. tel. Lidingö 219. . Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll Avtryck av upp- ; satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill i erhållits av redaktionen. 2 INNEHÅLL: HELLSTRÖM, OTTO: Bränslet från våra ANDERSSON, GUNNAR: Ett par skogs: BODA fre SSE aka Gl oa SKAR EGR sid. 511 marksanalyser från Bohuslän ...... WELANDER, ADOLF: Barkborrens för- GÖTHE, G. ALBERT: Färskt eller lag- måga att döda friska granar expe- rät: SKOZSILÖT: i5:so5 kas bädd as ba SSRK ; rimentellt bevisad (med 3 fig.)...... 3.520 Från skogsvårdsstyrelserna: Domänstyrelsens och distriktsstyrel- Pensionering av Skogsvårds styr rel- sernas organisation. I. Inledande föredrag vid Svenska sernas personal.,....x +... RR AVES 'Skogsvårdsföreningens årsmöte Litteratur: > den 22 mars 1916 av GÖSTA TAMM >» 527 Nyutkomna böcker ....... TS SE SRARE II. Diskussion; yttr. av U. WALLMO >» 536 Fe / Skogsindelning och skogsvärdering. Trävaramarkuwad elev bona ; I.. Inledande föredrag vid Svenska Skogsadministrationen: Skogsvårdsföreningens årsmöte Livsmedelskommissionens förslag den 22 mars 1916 av G. KUY- till ordnande av vedförhållandena - TEN STJÄRNAS op obölskkla osa OSS Ne > 546 och tryggandet av vedtillgängen II. Diskussion: yttr. av UWALLMO, 2 . TOR JONSON, J.A. AMILON och Lagar, kungl. förordningar o. beslut HILEÄ ATEN 3006 a ve fr sees REA SI MNSGR » 550| Domänstyrelsens cirkulär, beslut, MATTSON, L.: Hjälpreda vid aptering framställningar och yttranden av ståndskog (med 4 fig.)............ > 557 Tjänster och förordnanden ......... SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 6—7. Bränslet från våra skogar. Några synpunkter Av OTTO HELLSTRÖM. Bland alla stora frågor av nationalekonomisk betydelse, som i vårt land stå på dagordningen, torde väl kraft- och bränslefrågorna höra till de allra största. Det vore orätt att påstå, att icke ett aktningsvärt arbete redan utförts för deras lösning, men stora svårigheter hava före- legat, och många hava de omständigheter varit, som försenat de slut- giltiga resultaten, om överhuvudtaget kan sägas, att dylika frågor någon- sin bliva slutgiltigt lösta. Den starka utvecklingen hos all teknik kom- mer ju alltjämt med nya uppslag, som mången gång innebära fullstän- digt nya metoder. De båda frågorna hänga oskiljaktigt samman. Det är därför att hälsa med största tillfredsställelse riksdagens nyss fattade beslut att skaffa lan- det en institution, som på fullt vetenskapligt och på samma gång prak- tiskt sätt organiserar arbetet för frågornas utredning. De viktigaste hindren i detta arbete hittills hava varit de svårigheter, som det allmännas anspråk på äganderätten till ett antal av våra vatten- fall rest mot vattenkraftens utnyttjande på enskild väg, samt den betänk- samhet, som från kapitalets sida förelegat mot omläggningar i industriell drift under mer eller mindre ovissa omständigheter. Sålunda har denna betänksamhet gjort sig gällande, då fråga förelegat om övergång från angkraft till vattenkraft, från ångdrift med importerat bränsle till sådan drift med inhemskt bränsle. Denna betänksamhet har för övrigt varit ganska naturlig, så länge det importerade bränslet har betingat ett för- hållandevis billigt pris. I och med världskriget tränga sig bränsle- och kraftfrågorna starkare än tillförne fram och fordra sin lösning i riktning av bästa utnyttjande av egna tillgångar. Vi hava i största utsträckning fått känna obehaget av att stå i beroende av stenkolsimporten; vi hava levat i ett ovisshets- tillstånd, som verkat förlamande på våra allra viktigaste industrier. Mer 33: Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Se OTTO HELLSTRÖM. än någonsin äro våra industrimän därför eniga om, att vi måste så långt ske kan frigöra oss från det beroende, i vilket vi befinna oss. Så som ovan säges, äro ju kraft- och bränslefrågorna oskiljaktiga. Den ena kan icke lösas oberoende av den andra. Vad som fordras är till- gång till billig kraft för den industriella driften och billigt bränsle för uppvärmningsändamål. I stort sett är man enig om, att överallt, där så är möjligt, våra vattenfall skola utnyttjas för kraftgenerering och våra bränsletillgångar för uppvärmningsändamål. Men dessa båda huvudlinjer skära varandra alltjämt, och kombinationer äro möjliga och ekonomiskt riktiga, icke endast för industriens vidkommande utan även för hushåll- ningen i bostäder etc. Våra tillgångar i inhemskt bränsle äro ju flerahanda, men i denna över- sikt upptages till behandling endast bränslet ur skogsträden. Hushållsbränslet består för såväl landsbygd som städer till övervägande del av ved. Och vad beträffar zndustrien, och även i någon mån Ztrans- portväsendet, har redan i viss utsträckning använts produkter av skogs- träden för kraft- och uppvärmningsändamål. Så använder vår järnindu- stri träkol och skogsavfall, våra sågverks- och trämasseindustrier träavfall från tillverkningen. Att i denna översikt närmare ingå på träkolsfrågan medgiver icke tid och utrymme, i synnerhet som något nytt egentligen ej därvidlag är att anföra. Givet är emellertid, att tillgången på träkol starkt beror av såväl skogsprodukternas utnyttjande i allmänhet som också användningen av avfallet från sågverken. En icke oviktig anled- ning till de oavsett krigskonjunkturerna stigande träkolsprisen ligger så- lunda i, att med cellulosaindustriens utveckling tillgången på kolved minskas. Kolveden från skogarna blir i åtskilliga fall cellulosaved, och sågverksavfall förbrukas i allt större utsträckning såväl till trämassa som till bränsle. En annan anledning är ock den alltmer framträdande svå- righeten att få nödigt manskap för kolningsarbetet i skogarna. Om således i viss utsträckning bränslet från våra skogsträd redan kommer till användning, finnas, som här nedan skall visas, ännu stora icke utnyttjade bränslemängder att hämta från skogarna. Sågverksavfallet. Den tid är ej så synnerligen avlägsen, då sågverksavfallet hade så föga värde, att man vid med vattenkraft drivna sågverk hade stora be- kymmer, huru man -skulle utan allt för stora omkostnader göra sig av med sågspån och annat mindre avfall. Man uppförde stora ugnar, i vilka sådant avfall brändes upp, använde det till utfyllningar etc. I kolgår- darna brann en evig eld, där all småflis, som föll vid milresningen, för- BRÄNSLET FRÅN VÅRA SKOGAR. BIS brukades. Och än i dag finnas nog många sågverk, där man driver en mindre god hushållning med bränsleavfallet. Vilket värde vid olika an- vändning som ligger i sågverksavfallet belyses emellertid av följande siffror. I en medelgod äldre ånganläggning för sågverksdrift kan man beräkna åt- gången av rå sågspån pr 1,000 hästkrafttimmar vid 10 timmars drift till 4,45 ton. I en fullt modern anläggning blir motsvarande siffra 2,68 ton. En kubik- meter löst mått rå sågspån väger vid c:a 350 4 fuktighet i medeltal c:a 230 kg. Den moderna aånganläggningen förbrukar sålunda pr 1,000 hästkrafttimmar 11,65 lösa kubikmeter, under det att en äldre dylik för- brukar 19,35 kubikmeter. Den lösa kubikmassan torde hålla c:a 25 "4 fast, och åtgången av fast vedmassa är sålunda i första fallet 2,91 kbm. och i senare fallet 4,84 kbm. I ton stenkol, om 6,000 eff. kalorier pr kg., motsvaras av c:a 3,s ton sågspån av 50 4 fuktighetshalt. Sättes priset per ton stenkol till 30 kronor, kan kostnaden att generera 1,000 hästkrafttimmar ur sågavfall genom jämförelser med detta pris konstateras. Denna kostnad blir i den moderna anläggningen kr. 22,97 och i den äldre kr: 38,14 och så- lunda skillnaden pr 1,000 hkr kr. 15,:7. Vid ett sågverk med t. ex. 500 ind. hästkrafters ångmaskin och 2,800 driftstimmar blir skillnaden i årskostnaden I AOO00 0 OK NKIN = NSI - — ee == FOTA OKT 1,000 I det anförda exemplet räknas i båda fallen med kondenseringsång- maskiner, ävensom att bränslet utan särskild kostnad på vanligt sätt till- föres ångpannornas eldstäder. Ett stenkolspris av 30 kr. pr ton såsom medelsiffra för alla olika lägen i förhållande till lossningshamn får anses vara högt, i jämförelse med vad som betalades före kriget. Emellertid torde med tämlig visshet kunna påstås, att till Sverige importerade sten- kol i åtskilliga år framåt efter krigets slut komma att hålla sig i priser omkring antagna 30 kr. pr ton. Inom parentes sagt är priset f. n. i medeltal betydligt över det dubbla. För att fullfölja kalkylen och undersöka, huruvida det lönar sig att med i exemplet givna förutsättningar utföra modernisering av en ång- anläggning, måste kostnaden för moderniseringen ställas emot den erhållna vinsten i bränslevärde. Att angiva någon allmängiltig siffra för kost- naden att modernisera en ånganläggning av anförd storlek är givetvis omöjligt, då förhållandena på olika platser måste bliva mycket olika. Om man emellertid vid moderniseringen kan använda befintliga ängpan- nor, skorsten, samt maskin- och ångpannehus och moderniseringen be- 514 OTTO HELLSTRÖM. står i insättande av överhettare och ny ångmaskin, torde man kunna antaga, att kostnaden icke bör överstiga 100,000 kronor. Vid beräkning av 7 4 räntefot och 12 års amorteringstid blir annuiteten 12,6 4. Års- kostnaden för anläggningen är sålunda 12,600 kronor och den behållna vinsten i runt tal 8,600 kronor. Emellertid finnes ett ännu fördelaktigare sätt att utnyttja bränslets värde än i kondenseringsmaskin, nämligen att, där behov av ånga för uppvärmningsändamål föreligger, först uttaga kraften i ångturbiner eller ångmaskiner för mottryck eller avtappning och därefter använda ångan för uppvärmning, särdeles för torkning av produkter från fabrikationen. I cellulosafabrikerna är detta driftsätt på åtskilliga ställen genomfört och visar ett synnerligen gott resultat i avseende å bränsleekonomien. Bland annat blir detta fallet därigenom, att fabrikationens art fordrar dag- och nattdrift, varigenom uppeldningsförlusterna minskas betydligt. Bränslets nyttiga effekt torde vid nu berörda driftsätt bliva 4 å 5 gånger större än vid enbart kraftuttagning. I kombination mellan sågverk och cellulosafabriker eller andra fabri- ker, som fordra ånga för uppvärmning eller torkning, drives sågverket fördelaktigast med elektriskt kraft från vattenfall, och allt bränsleavfall gar till fabriken och får där tjänstgöra för fabriksdrift och torkning etc. Av helt naturliga skäl kunna icke alla sågverk draga full nytta av värdet på sitt avfall. Ett material av den beskaffenhet, som sågverks- avfallet "har, bör om möjligt kunna förbrukas i den mån det faller, och transporten bör vara kort och bekväm. Att lagra och från upplag lasta ut detsamma blir kostsamt, och även en förhållandevis kort lagringstid nedsätter bränslevärdet, företrädesvis på den råa sågspånen. Ännu så länge äro på dessa grunder de sågverk, vilka sakna bekväma kommu- nikationer med fabriker eller verk, som hava behov av bränsle för upp- värmningsändamål, hänvisade till att själva utnyttja sitt bränsle. Om en fullt modern ånganläggning finnes, bör emellertid uppstå ett avsevärt överskott av bränsle, som möjligen kan tänkas utnyttjat till torkning av sågat virke eller till genererande av elektrisk kraft, där avsättning för dylik kan förekomma. Årsvärdet i sågverksavfallet vid ett medelstort sågverk framgår av nedanstående kalkyl. Förutsättningarna för denna äro, att ett sågverk med 6,000 stds årstillverkning använder c:a 7,,; kubikmeter rundvirke efter mittmått för sin tillverkning, att kraftbehovet är maximalt 300 hkr, och att driften kan ske med elektrisk kraft till ett pris av 3 öre pr kilowatt-timme. Det förutsättes vidare, att, såsom tidigare anförts, sten- kol på förbrukningsplatsen hava ett värde av 30 kronor pr ton, och att på grund härav den fasta vedmassan i sågspån har ett värde av 8,s7 BRÄNSLET FRÅN VÅRA SKOGAR. 515 kronor pr ton. Detta värde motsvarar för sågspån ett värde av c:a 7,50 pr fast kubikmeter. — För enkelhetens skull sättes allt vid försågningen upp- kommande avfall i samma värde, ehuru givetvis det grövre bränslet inne- håller större procent fast massa och följaktligen är värt mera än såg- spån. Man torde kunna beräkna den fasta massan i förhållande till den lösa tt sagspan till.c:a. 25:96, i hackad småflis tillse:a 3090 och i hackad 'kolved av ribb och bakar till c:a 35 9. Under givna förutsättningar är den totala uppsågade mittmätta rund- timmerkvantiteten 43,000 m”, den erhållna sågade varan 28,000 m” och avfallet 17,000 m”, bestående av kolved och bränsleavfall. Kraftbehovet, som maximalt är 300 eff. hkr, motsvarande 210 kilowatt, sättes efter en belastningsfaktor av 80 2 till 240 hkr = c:a 168 kwt. Driftstiden, enbart dagskift, sättes till 2,800 timmar och kraftåtgången således 168 X 2,800 = 470,400 kwt. Efter pris av 3 öre pr kwt blir kraftkost- HACdEN IS LCA4TO,400, == 14, 112 kronor. Med lika värde på allt avfall, även på kolveden, varvid må erinras, att 7,so kronor pr fast kubikmeter torde motsvara c:a 20 kronor pr läst såg- verkskol på avlastningsplatsen, blir bruttovärdet på avfallet 17,000 X 7,50 = kronor 127,500 och efter avräkning av kraftkostnaden kronor 14,112, nettovärdet kronor 113,388. För kalkylens fullständigande, i det fall att en omläggning från ång- drift till elektrisk drift sker, avdrages från nettobeloppet ränta och amor- tering på kostnaden för nyanläggning. Vilken utgift detta innebär, är givetvis helt och hållet beroende på, under vilka omständigheter elektri- fieringen skall verkställas. Sättes kostnaden till exempel till 130,000 kronor, som skola förräntas och amorteras på 12 år efter en räntefot av 7 0, innebär detta en årsutgift av 18,900 kronor, och det behållna nettot blir c:a kronor 94,500. Om värdet på kolveden, som torde mot- svara ungefärligen halva fasta kubikmassan, frånräknas med kronor 63,750, återstår dock en nettovinst av c:a 30,750 kronor. En ny driftsteknik medelst träavfall har på senare tider dragit upp- märksamheten till sig, nämligen explosionsmotordrift med gas, genererad 8, ur dylikt avfall. — Denna teknik har drivits fram i Tyskland och Eng- land och här i Sverige finnas även några få anläggningar, därav bland annat två av medelstorlek i Katrineholm samt en större vid Ljusne. Den senare är alldeles ny och kommer att arbeta med uteslutande rått avfall direkt från sågningen. — Vid denna driftsform erhålles högre effekt på bränslet än vid ångdrift samt såsom avfallsprodukt tjära. Man sak- nar emellertid ännu fullt avgörande erfarenhetssiffror angående gasmaski- nernas driftsekonomi med användande av träavfall. Det synes vara fallet att de, oaktat den något högre anläggningskostnaden, kunna med för- 516 OTTO HELLSTRÖM. del konkurrera med aånganläggningarna, då frågan gäller enbart kraft- uttagning, varemot de givet äro distanserade, då vid ånganläggning så- väl kraft som värme kan uttagas. Vad det skulle betyda för vårt land, om allt sågverksavfall bleve väl tillvarataget, framgår av följande överslagsberäkning. Av sågade trävaror torde f. n. årligen inom Sverige för export och förbrukning inom landet tillverkas c:a 7,000,000 kubikmeter. Antages utfallet ur den mittmätta fasta rundvirkesmassan vara 60 4 (säkerligen en hög medelsiffra) blir det förbrukade rundvirket 11,700,000 kbm. och avfallet 4,700,000 kbm. fast massa. Om hälften härav kolas eller an- vändes som ved, återstå dock i avfallsbränsle 2,350,000 fastmeter, med ett antaget genomsnittsvärde av kronor 7,so representerande 17,625,000 kronor.: Och, om endast kronor 7,50 beräknas för den hälft, som är användbar till kolning, cellulosaved etc., är sågverksavfallet sålunda en tillgång värd 35 millioner pr år. Givet är, att redan nu avsevärda kvantiteter sågverksavfall nyttiggöras, liksom att ännu i långa tider åtskilligt av dylikt avfall icke kan komma till användning, men att sågverksavfallet representerar ett värde, som ännu ej på långt när på bästa sätt tillvaratages, torde icke kunna från- kommas. Detta värde måste alltså hädanefter bliva en mycket viktig faktor vid bedömande av skogsvärden och sågverksrörelses räntabilitet. Avfall från trämassefabriker. Ett bränsle, som även kan få stor betydelse, förefinnes i avfallet från barkningen av trämasseved vid våra träsliperier och cellulosafabriker. Detta avfall består som bekant icke blott av själva barken, utan även av en ej obetydlig kvantitet ved. Man söker visserligen genom förbätt- rade barkningsmetoder minska vedprocenten, men sannolikt torde i varje fall alltid någon del av veden få lov att följa med. Vad som gör bark- ningsavfallet mindre värdefullt som bränsle är den stora vattenhalten. Försök göras emellertid att medelst pressning få bort så mycket som möjligt av vattnet, innan bränslet tages i bruk, för att därigenom göra det mera lämpligt för sitt ändamål. Kan man på detta sätt förbättra barkavfallet, är det högst avsevärda bränslemängder, som skulle kunna tillvaratagas i detta materiel. För tillverkning av trämassa, kemisk och mekanisk, åtgå för närvarande c:a 5,500,000 fasta kubikmeter, utanpå bark mittmätt rundvirke. I avfall, bark och ved, torde uppstå minst 15 2” eller sålunda c:a 927,000 kubikmeter fast massa. Värdet på detta bränsle i för förbränning fullt lämpligt skick torde i jämförelse med 30 kronor pr ton stenkolspris kunna sättas till c:a kronor 5, och skulle det- samma efter denna beräkning hava ett bruttovärde av 4,s millioner kronor. BRÄNSLET FRÅN VÅRA SKOGAR. 517 Även beträffande detta bränsle gäller, att det redan i någon mån tillvaratages, och att på många håll det ännu så länge knappast kan utnyttjas. Skogsavfall. En hittills mycket ofullständigt utnyttjad bränsletillgång förefinnes i skogsavfallet: toppar, grenar, ris, barr, bark o. s. v. Visserligen har man ju på välbelägna trakter någorlunda tillvaratagit toppar, grova gre- nar etc., men man behöver endast gå ut i markerna i närheten av t. ex. Stockholm för att finna ofantliga vedmassor, som ligga och ruttna ned i dylikt avfall. Frågan om skogsavfallets utnyttjande kommer att inom några få dagar upptagas till behandling i ett föredrag, som skall hållas inför Värmländska bergsmannaföreningen kronojägare» hade Mowgli, urmänniskan, den gråa vargens herre och broder. Nej, vi måste ordna förhållandena med tanke på, att det är van- liga människor, som skola inpassas i administrationen. De konflikter, som kunna uppstå, kräva ett organ, som å ena sidan äger nog pondus att kunna bilägga dem, men som å den andra sidan sitter inne med er- forderlig kännedom om de lokala förhållandena för deras biläggande på för skogsvården lyckligaste sätt. Båda dessa fordringar få väl också anses vara uppfyllda inom en distriktsstyrelse. Beslutanderätten i tvistiga fall är då förlagd, icke till den inspekterande personligen, utan till en myndighet, hos vilken revirförvaltningen kan få framlägga sina synpunkter, och vilken förmår företaga en objektiv prövning av de vid inspektionen gjorda anmärkningarna. Den erforderliga kompetensen att bedöma av lokala förhållanden beroende skogsvårdsfrågor bör en distriktsstyrelse, ut- sedd för ett begränsat område, besitta i högre grad än den centrala myn- digheten, till vilken az varje stridighet mellan inspekterande och inspek- terad måste hänskjutas. En omläggning av den nuvarande överjägmästarinstitutionen är önsk- värd även av den anledningen, att överjägmästaren omöjligen kan i önsk- värd omfattning vistas å skogarna på inspektion, om han skall kunna hålla expeditionen gående. En distriktsstyrelse däremot kan alltid vara beslutmässig i hemorten, även om en eller flera av ledamöterna befinna sig på tjänsteresor. 530 GÖSTA TAMM. Men det gives även andra skäl, som tala för den nuvarande mellan- instansens ersättande med en kollegial styrelse. Till densamma bör näm- ligen, sedan skogsadministrationen nu blivit ett självständigt affärsdrivande verk, förläggas dels en väsentlig del av det arbete med virkesförsälj- ningarna samt medelsleveranserna, som hittills ålegat länsstyrelserna, samt dels den räntabilitetsbokföring, som föreslagits för att möjliggöra ett rätt bedömande av skogsskötselns ekonomiska resultat. Beträffande den första av dessa frågor har önskemålet att befria läns- styrelserna från allt bestyr med de allmänna skogarna och särskilt från uppbörden så länge stått på dagordningen, och skälen därför äro från så många håll framförda, att jag kan inskränka mig till att hänvisa på, vad vi i vårt betänkande säga a sid. 255—260. Jag vill dock erinra, att vi här hava funnit det kanske mest talande skälet för inrättande av en £ollegzal styrelse. Beträffande de övriga åligganden, som skola tillkomma en distrikts- styrelse, samt sättet för deras utförande, så äro de, om en dylik myn- dighet inrättas, så självfallna, att därom behöver i denna församling intet ordas, och för övrigt äro de i båda betänkandena ENIIEESU ER uppräknade i deras sammanfattningar. Endast rörande ex fråga torde ett par ord böra sägas, nämligen om förfarandet vid skogarnas taxering och indelning, emedan därutinnan de båda kommittéerna kommit med olika förslag. Den ena, den norra, har föreslagit inrättande av en taxeringsbyrå i domänstyrelsen, den södra har förlagt ledningen av detta arbete till distrikten. Jag tror, att båda för- slagen hava goda skäl för sig, men jag har numera anslutit mig till det senare ur synpunkten, att decentralisationen bör genomföras, där det visat sig möjligt att göra det. I båda fallen sker ju dock det slutliga fast- ställandet av uppgjorda hushållningsplaner, där sådana över huvud upp- göras, hos domänstyrelsen. Distriktsstyrelsens sammansättning och arbetssätt, sådana vi tänkt oss dem, framgår av sid. 286 och 190—193, till vilka jag hänvisar. Domänstyrelsen. Man skulle ju kunna tänka sig, att genom avlyftande av de många ärenden från domänstyrelsens arbetsbörda, som de föreliggande förslagen avse, denna styrelse därigenom skulle bliva i stånd att utan förändring i sin organisation utföra sitt ansvarsfulla uppdrag med undvikande av de svårigheter och den överansträngning, för vilka den nu är utsatt. Så är emellertid icke förhållandet enligt båda kommittéernas samstämmande åsikt. Då jag är den, som måste påtaga mig det ursprungliga ansvaret för, att ett dylikt uttalande gjorts från båda hållen, torde det även till- komma mig att söka motivera den intagna ståndpunkten. NO DOMÄNSTYRELSENS OCH DISTRIKTSSTYRELSERNAS ORGANISATION. 531 Domänstyrelsen har redan nu att taga befattning med, icke endast frågor, som röra statens och allmänna skogar utan även med statens do- mäner och torde, huru än en erforderlig departementalreform och en påkallad ny skogslagstiftning för de enskilda skogarna komma att gestalta sig, få sitt arbetsfält utvidgat icke minst på det ekonomiska området. Domänstyrelsen har således — alla utvidgningar frånsedda — att tillse, art hushållningen å statens ägande jord bedrives efter uti skogligt och ekonomiskt avseende sunda principer, ar£z kapitalen i såväl skog som jord utnyttjas på det för landet mest gagnande sätt, samt ast skogs- och domänförvaltningens arbete så ordnas, att det befordrar de syften, som ledningen kan hava uppställt. Domänstyrelsens verksamhet är således icke enbart av skoglig, utan även av politiskt-ekonomisk och administrativ karaktär. I denna församling torde det ej vara erforderligt att närmare klargöra, vari domänstyrelsens skogliga verksamhet bör bestå, då det för en var bör stå klart, att detta innefattar uppdragande av de ledande riktlinjerna samt ledningen i högsta instans av skogsvårdsarbetet. Härvid vill jag emellertid framhålla, att domänstyrelsen bör tillkomma, att uppställa och på grund av genom försöksanstalten eller på annat sätt vunna erfarenheter, vidare utveckla allmänna bestämmelser och synpunk- ter, att tjäna till ledning vzd val av avverknings- och föryngringsmetoder, vid beräknande av avverknings- och omloppstider samt vwzd utförande av mätnings- och taxeringsarbeten jämte därmed sammanhängande frågor, avseende att åstadkomma efter förhållandena väl avvägda planer för sko- garnas skötsel och vård. Genom att i dessa allmänna bestämmelser upp- taga nya rön på området och sålunda hålla dem i jämnhöjd med de senaste erfarenheter, som vunnits, gör domänstyrelsen den icke minst viktiga delen av szz insats uti arbetet för höjande av skogshushållningens intensitet. Att icke dessa föreskrifter böra sammanföras med de regle- mentariska, vilka röra administrationen, behöver jag väl knappast påpeka. Ej heller att de icke böra förlora sig i detaljer utan endast angiva de stora. huvuddragen, vilka garantera, att skogsskötseln bedrives efter de principer, som den ledande och således i sista hand ansvariga central- styrelsen anser riktiga. Åt en detalj i domänstyrelsens skogliga verksamhet torde för framtiden betydligt mycket större uppmärksamhet böra ägnas, än vad hittills varit fallet, nämligen ät insamlandet och bearbetandet av det förefintliga sta- tistiska materialet. Ingen åtgärd är nämligen så ägnad att såväl för den, som själv driver en affärsverksamhet, som för dem, som därav hava ett den utomståendes intresse, klarlägga resultaten därav som en fullt modernt lagd och utarbetad statistik. Att ej denna bör gömmas i de 532 GÖSTA TAMM. till statsmakterna avlämnade års- och femårsberättelserna, utan göras till- gänglig för en intresserad allmänhet genom populära framställningar, har norra kommittén genom exempel från U. S. A. sökt framhålla. På det administrativa området, vilket i mycket berör det rent skogliga, har styrelsen att utöva chefskapet över skogsstaten och fatta beslut i alla förvaltningsärenden, vilka äro av den art och betydelse, att de alltid måste förbehållas det centrala ämbetsverkets prövning. Hit höra alla budgetsärenden; vidare redovisningen till statsmakterna av domänfondens förvaltning; vissa frågor rörande skogsstatspersonalens tillsättande, avsked och tjänstledighet; förvaltningsområdenas reglering m. m. I sin admi- nistrativa verksamhet skall styrelsen därjämte utfärda nödiga tjänstgörings- föreskrifter för skogsstatens tjänsteförvaltning, utöva kontroll och inspek- tion över dessas efterlevnad samt därjämte till Kungl. Maj:t, då förhål- landena det påkalla, föreslå nödiga ändringar i gällande instruktioner. Slutligen har styrelsen att avgiva utlåtande i alla de ärenden, som av Kungl. Maj:t eller från andra ämbetsverk överlämnas till densamma för yttrande. ; Vad styrelsens politiskt-ekonomiska verksamhet beträffar, anse de sak- kunniga, att detta arbetsområde just till följd av styrelsens organisation hittills erhållit en allt för undanskymd plats. Dessa ärenden äro emel- lertid av en utomordentligt stor betydelse. Hit höra först de rent skogs- politiska spörsmålen: uppdragandet av riktlinjerna för statens avverknings- politik; frågan om det sätt, på vilket eventuellt förefintliga överåriga virkesförråd böra uttagas; spörsmålet om staten såsom virkesförädlare; skogsarbetarfrågans ordnande på ur social och skoglig synpunkt bästa sätt. På det ekonomiska området falla här flera spörsmål, som beröra försäljningspolitiken och medelsförvaltningen. Vidare ligga åtskilliga jord- politiska spörsmål av stor vikt inom detta domänstyrelsens verksamhets- område. Styrelsen skall föreslå grunderna för dispositionen av statens jordbruksdomäner och övriga fastigheter; där så anses önskvärt utarbeta förslag till de jordupplåtelser av olika slag, som från dessa eventuellt anses böra ske, ävensom arbeta på, att egnahemsbildningen å statens fastigheter går i en rätt riktning. I fråga om statens markinköp och försäljningar skall styrelsen utveckla och företräda de ledande principerna. Det är emellertid ej endast i fråga om de domänfonden tillhöriga fastig- heterna, som domänstyrelsen bör vara en ledare av skogs- och jord- politiken. Jämväl i fråga om de ecklesiastika skogarna samt allmän- ningarna och kommunskogarna bör styrelsen uppmärksamma dessa spörs- mål. Sådana frågor, som exempelvis bildandet av kommunskogar, an- skaffandet av medel härtill samt grunderna för dessa skogars förvaltning, bildandet av lämpligare förvaltningsenheter vid de ecklesiastika skogarna DOMÄNSTYRELSENS OCH DISTRIKTSSTYRELSERNAS ORGANISATION. 533 genom dessas arrondering m. m., böra ej ligga utom det område, där styrelsen har att utveckla och framlägga nya uppslag. Slutligen falla inom styrelsens politiskt-ekonomiska verksamhet alla skogliga lagstiftnings- och skattefrågor av olika slag. Inom alla dessa områden bör styrelsen äga en verklig förmåga av initiativ; icke så att fatta, att styrelsen därigenom på något vis borde tillerkännas befogenhet att fatta beslut i sådana hithörande ärenden, som alltfort böra tillhöra statsmakternas avgörande, men på det sätt, att sty- relsen skall kunna taga ledningen i egen hand, själv söka och till stats- makterna för prövning och avgörande framlägga de linjer, enligt vilka utvecklingen bör länkas, och sålunda höja sig upp till att bliva en verk- lig centralpunkt för skogs- och jordpolitiken 1 landet. Av den nu lämnade redogörelsen torde framgå, att ehuru domänsty- relsens arbetsområde är synnerligen vittomfattande, det dock är så, att den mångfald rent skogliga och skogligt administrativa ärenden, som ligga under styrelsens domvärjo, med nödvändighet kräva, att desamma prövas av en person med högsta möjliga fackliga skogsutbildning. Å andra sidan kunna ej utan stor risk fordringarna på nödig erfarenhet och duglighet i allmänt administrativa och politiskt-ekonomiska avseenden hos den beslutande eftersättas. Då kan ett av de två fallen inträffa. Antingen — och detta torde med nu bestående ordning vara det enda möjliga — tages chefen ur fackmännens led. Då kan det, emedan man då vid valet är inskränkt till en ganska begränsad krets, tänkas möta svårigheter att finna en person med nödiga kvalifikationer i organisato- riskt avseende och beprövad erfarenhet i politiskt-ekonomiska ting. Eller ocksa företages valet med hänsyn fäst på de sist nämnda fordringarna, och då kan riskeras, att den viljekraftigaste av styrelsens skogsbyråchefer, blir den verkligt ledande inom styrelsen, emedan chefen i skogliga frågor saknar erforderlig vetenskaplig kompetens. Dessa risker, om de verkligen förefinnas, och med den raska utvecklingen på alla till styrelsens verk- samhet hörande områden synas de mig för varje dag bliva påtagligare, äro enligt min mening så avsevärda, att utvägar måste sökas för deras upphävande. En lösning av frågan, och så vitt jag — tills ett bättre förslag sett dagen — kan se, den bästa lösningen, är att vederbörande vid utseende av chef för styrelsen i främsta rummet tager hänsyn till dennes kvalifika- tioner i fråga om organisatorisk förmåga och erfarenhet i politiskt-eko- nomiska ting. För att möta kraven på den rent skogliga fackkunskap, som därjämte bör och måste finnas i styrelsens ledning, bör general- direktören som närmaste man och souschef erhålla en skogligt bildad man, och detta den främste 1 sitt fack. 534 GÖSTA TAMM. På detta sätt synas de båda olika grenarna av domänstyrelsens verk- samhet kunna bliva företrädda av de yppersta krafter, som på respektiva områden stå att erhålla. För att fördelarna med det här skildrade sy- stemet fullt skola komma till sin rätt, kan det bliva önskvärt, att general- direktören till souschefen överlämnar beslutanderätten i alla de löpande ärendena på det skogliga området, så att den högste ledarens tid och arbetskraft ej må dragas från de stora frågor av tidigare antytt slag, åt vilkas lösande han först och främst bör ägna sig. Genom den här föreslagna förändringen i domänstyrelsens organisation vinnas även andra fördelar än de ovan antydda. Sålunda kommer för de skogliga ärendena, vilka såväl nu som för framtiden äro de, som taga den största delen av domänstyrelsens tid i anspråk, en fullt kvalificerad ställföreträdare alltid att finnas att tillgå vid generaldirektörens frånvaro. Vad beträffar frågorna av icke skoglig art, torde souschefen jämväl få anses vara kompetent att besluta i alla löpande ärenden. Under alla omständigheter kommer sålunda en fullt kompetent vikarie för general- direktören att finnas, och det behöver därför ej vidare ifrågakomma, att byråchefen å någon av de icke skogliga byråerna, vilken är för de skog- liga ärendena främmande, nödgas att såsom tillförordnad generaldirektör fatta beslut i dylika ärenden. Rörande domänstyrelsens organisation i övrigt är det naturligtvis svårt för en utomstående att komma med förslag, han må som ledamot av en kommitté hava haft möjlighet och rättighet att aldrig så noga forska i detaljerna. Emellertid vill det förefalla alldeles påtagligt, att inom ett ämbetsverk, som skall först och främst uppdraga de ledande riktlinjerna för skogshushållningen och jordpolitiken och tillse, att staten av denna del av sin produktiva drift har en både hög och jämn avkastning, 50 i en mångfald sociala frågor skall taga det förlösande initiativet, och som just på grund av förvaltningsobjektens egenart måste i högsta grad be- sitta en vidsynt blick framåt i tiden, där måste de bästa förefintliga krafter inom varje gren av dess verksamhet få tillfälle att göra till nytta just szz speciella förmåga, där bör så vitt möjligt arbetets fördelning ske efter arbetets art. En uppdelning på de olika byråerna efter geografiska gränser passade för en tid, då det gällde att tillvarataga de kapital, som naturen under århundraden samlat, och då affärsverksamheten inskränkte sig till att skaffa sig högsta möjliga pris för på rot utstämplade virkesposter. Med den utveckling, som skogsvetenskapen vunnit, med den tekniska fulländ- ning, som för varje dag kommer till synes vid förädlingen av skogens produkter, med den konkurrens, det gäller att stå emot i affärsdriften — är det icke längre möjligt att invagga sig i den förhoppningen att kunna DOMÄNSTYRELSENS OCH DISTRIKTSSTYRELSERNAS ORGANISATION. 535 uppleta icke en utan flera personer, som på vart och ett av dessa och många andra områden skola vara de främsta. En fortsättning på den nu inslagna vägen, att uppdela de olika byråernas arbete efter territoriella gränser, skulle — om det även trots nyss nämnda betänkligheter vore utförbart — endast inom det centrala verket skapa ett flertal små skogs- styrelser, var för sitt område, och hur ginge det då med den önskvärda enheten i den högsta ledningen? Nej, en vilja i toppen och till hans hjälp förmågor som var och en i silt fack är det yppersta, landet bjuder! Emellertid hava vi ytterligare, med tanke på vikten för ett statens ämbetsverk att ständigt stå i kontakt med det privata näringslivet och därifrån mottaga livgivande impulser, föreslagit tillkallande av ett par personer såsom rådgivare och granskare, särskilt i frågor, som röra det, som dock är och måste bliva det centrala i styrelsens verksamhet, affärs- driften. Vi hava kallat dem fullmäktige men avse, att de icke allenast skola verka såsom passiva rådgivare, väntande på kallelse av chefen till rådplägningar, utan äga befogenhet att inkomma med förslag och skyl- dighet att underkasta särskilt affärsdriften en sakkunnig granskning. Innan jag slutar, ett par ord i anledning av ett förslag till omorganisa- tion av de båda högsta instanserna, som framställts av en framstående medlem av denna förening. Han avser ju, att till det centrala verket inflytta de nuvarande överjägmästarna. Detta är väl dock centraliseringen i dess högsta möjliga potens. Det är vidare en fordran på lokalkänne- dom i den högsta instansen och ett forläggande dit av på lokala för- hållanden beroende beslut, som måste splittra verksamheten till men för den ledning, vilken ej bör få bindas av de små hänsynen. Det är att frånsäga sig möjligheten att överfAlytta bestyret med försäljning och upp- börd från K. B. till skogsadministrationen. Det är att utöka det med den nuvarande organisationen knappt halva dussinet >småpåvar» i det centrala ämbetsverket till fulla tjoget. Och det står till sist icke en gång i förslagsställarens makt att uppleta detta tjogtal personer, som war och en måste fylla samtliga de kvalifikationer, vilka böra ställas på en efter arbetets art organiserad styrelse gemensamt. Ja, nu föreligga i denna fråga, organisationen av domänstyrelsen och dess närmaste instans, tre förslag, de båda kommittéernas, för vilket jag här sökt redogöra, reservanternas i norrlandskommittén, som tycka, att det är bra, som det är, och slutligen det nyss relaterade Wallmo-ska förslaget. Vad skall nu ske? Ja, givetvis blir nästa steg, att domän- styrelsen avgiver sitt utlåtande, men jag tillåter mig då hemställa, om 536 GÖSTA TAMM. det icke vore för saken gagnande, i fall vederbörande departementschef därefter ginge så till väga, att han, sedan han själv fattat sin ståndpunkt till organisationsfrågan, gåve sina direktiv till en rutinerad departemental- tjänsteman med uppdrag att sätta form på frågan, och att denne därvid finge med sig adjungera ett par personer, hämtade ur de kretsar, varur kommitterade tänkt sig, att fullmäktige skola utses. II. Diskussion. Överjägmästare U. Wallmo: Jag skall be att få yttra några ord i den före- liggande frågan. På sidan 272 i de sakkunnigas betänkande står följande: »En lösning av frågan torde kunna vinnas på det sätt, att till gzeneraldi- rektör och chef för domänstyrelsen alltid väljes en person, som besitter de högsta kvalifikationer i fråga om organisatorisk förmåga och erfarenhet i politiskt-ekonomiska ting. Den rent skogliga fackkunskap, som, enligt vad ovan anföres, därjämte bör finnas i styrelsens ledning, bör förvärvas genom att generaldirektören som närmaste man och souschef erhåller en skogligt bildad fackman.» Vi hörde nyss motiven för detta. Härav framgår uppenbart, att de sak- kunniga tänkt sig, att såsom regel — Kungl. Maj:t kan ju utnämna vem Kungl. Maj:t vill till chef för domänstyrelsen och skogsstaten — till chef för domän- styrelsen och skogsstaten skulle anställas icke en fackligt bildad skogsman utan en person med organisatorisk förmåga och erfarenhet i politiskt-ekono- miska ting. Vilka dessa ting äro, upplyste oss nyss föredragshållaren om. Jag skall be att få rekapitulera detta. Det heter härom i betänkandet, sid. 271: » Vad styrelsens politiskt-ekonomiska verksamhet beträffar, anse de sakkun- niga, att detta arbetsområde just till följd af styrelsens organisation erhåller en allt för undanskymd plats. Dessa ärenden äro emellertid av en utomor- dentligt stor betydelse. Hit höra först de rent skogspolitiska spörsmålen: uppdragandet av riktlinjerna för statens avverkningspolitik.> Jag undrar just, om icke en fackligt bildad man skulle behövas för handläggandet av sådana ärenden. Vidare höra hit: »frågan om det sätt, på vilket eventuellt före- fintliga överåriga virkesförråd böra uttagas.» Precis samma förhållande gäller här: till detta fordras ovillkorligen en fackligt bildad skogsman, Vidare säges det: »Spörsmålet om staten såsom virkesförädlare.> Precis samma förhållande. Så fortsättes: »skogsarbetarfrågans ordnande på ur socialt och skoglig synpunkt bästa sätt.» Tro ni, mina herrar, att exempelvis jägmästare Holmgren skulle kunnat åstadkomma sitt utmärkta föredrag i skogsarbetarfrågan, om han icke varit fackligt bildad? Vidare heter det: »På det ekonomiska området falla här flera spörsmål, som beröra försälj- ningspolitiken och medelsförvaltningen. Vidare ligga åtskilliga jordpolitiska spörsmål av stor vikt inom detta domänstyrelsens verksamhetsområde. Styrel- sen skall föreslå grunderna för dispositionen av statens jordbruksdomäner och Övriga fastigheter; där så anses önskvärt utarbeta förslag till de jordupplåtel- ser av olika slag, som från dessa eventuellt anses böra ske, ävenså arbeta på, att egnahemsbildningen å statens fastigheter går i en rätt riktning. I fråga DOMÄNSTYRELSENS OCH DISTRIKTSTYRELSERNAS ORGANISATION. 537 om statens markinköp och försäljningar skall styrelsen utveckla och företräda de ledande principerna. Det är emellertid ej endast i fråga om domänfon- den tillhöriga fastigheterna, som domänstyrelsen bör vara en ledare av skogs- och jordpolitiken. Jämväl i fråga om de ecklesiastika skogarna samt allmän- ningarna och kommunskogarna bör styrelsen uppmärksamma dessa spörsmål.» Ja, beträffande alla dessa frågor gäller i stort sett, att det är riksdagen själv, som »företräder de ledande principerna», d. v. s. själv tar ledningen om hand, vadan det icke kan synas nödigt, att högsta chefen för skogsväsendet skall sökas just bland specialister i dessa angelägenheter, vilka för resten i domän- styrelsen torde bli bäst tillgodosedda, om där engageras en särskild person eller eventuellt inrättas en särskild byrå, som enbart sysslar med desamma frågorna. När de sakkunniga vilja, att det för de skogspolitiska spörsmålen kräves, att högsta chefen för skogsväsendet är framförallt skogspolitiskt kunnig, så frågar jag, om det möjligen är de sakkunnigas uppfattning, att dessa skogspolitiska frågor äro av större vikt än den angelägenhet, som domänstyrelsen och skogs- staten främst har att handlägga, nämligen frågan om produktionens höjande och bästa sättet att utnyttja densamma. Största vikten måste dock ligga på frågan om produktionens upphjälpande; frågan om avsättningen av skogspro- dukterna är icke så förfärligt inkrånglad. Virket säljes efter offentligt utbud till den högstbjudande, så att härmed äro några större svårigheter icke för- enade, utan den verkliga svårigheten ligger naturligtvis i att få de rätta rikt- linjerna beträffande produktionen med allt vad därtill hör. För mig är det uppenbart, att det skulle vara en dålig utveckling, om det bleve regel, att till förste mannen inom domänstyrelsen och skogsväsendet skulle anställas en icke fackligt bildad man och under honom ställas som souschef den verkligt fack- bildade. Jag tror, att om de sakkunniga ginge ut och sökte leta upp den fackligt mest kompetente, så skulle de icke kunna vinna honom som souschef, ty han skulle icke vilja åtaga sig en dylik befattning, då han icke själv finge bära det högsta ansvaret, utan detta skulle tillkomma en annan, som vore honom underlägsen i det fackliga vetandet, men på samma gång den verkligt och ensamt beslutande. Wettsages, pa sid: 273: » Förutom de förändringar i domänstyrelsens organisation, som ovan före- slagits, vilja de sakkunniga ifrågasätta, huruvida det ej därjämte kunde vara lämpligt, att på enahanda sätt, som skett vid vissa statens andra affärsdrivande verk, Kungl. Maj:t berättigades att tillsätta några i skogliga och politiskt-eko- nomiska ting sakkunniga personer, exempelvis kallade domänfullmäktige, vilka, då särskilt viktiga ärenden voro föremål för styrelsens behandling, kunde till- handagå styrelsen med sin erfarenhet. Dessa personer borde emellertid i domänstyrelsen ej blott motsvara järnvägens fullmäktige, utan jämväl dess över- revisorer och alltså erhålla befogenhet även till en saklig granskning av sty- relsens verksamhet. Till dessa platser borde lämpligen kallas statens skogs- förvaltning utomstående personer, vilka i det privata näringslivet gjort sig kända såsom särskilt framstående i ekonomiska och skogspolitiska frågor. Deras uppdrag borde i första rummet omfatta att på kallelse av styrelsens chef deltaga i styrelsens överläggningar och därvid tillhandagå med råd och upplysningar. Dock borde de ej vara berövade allt initiativ, utan borde de äga rätt och skyldighet, att, då de ansågo, de linjer, enligt vilka styrelsen 538 DISKUSSION. ledde och utvecklade de allmänna skogarnas förvaltning, gåve anledning till anmärkning eller orsaker i övrigt kunde föreligga, därom göra framställning hos Kungl. Maj:t.» Detta förslag påminner bra mycket om vissa företeelser under den stora franska revolutionens dagar, då olika delegerade eller utskott tillsattes för att övervaka den ene den andra. Kan det verkligen vara klokt och är det på allvar, som de sakkunniga föreslagit, att dessa personer skulle icke blott granska domänstyrelsens åtgöranden utan också ha rättighet och skyldighet att giva sig in i styrelsen och »lägga sin näsa» 1 allting? Skulle så vara, så undrar jag, vad som skulle komma att återstå både av den första chefens och souschefens ansvarskänsla. Jag kan aldrig tänka mig, att det kan vara lämpligt, att i förvaltningen av ett centralt statens ämbetsverk införa något dylikt. Så skall jag be att få övergå till frågan om förslaget beträffande distrikts- styrelsers införande. Därvid skulle jag först som sist vilja säga, att denna tanke om distriktsstyrelsers inrättande är hämtad från utlandet, men det är mycket länge sedan den därstädes rann upp första gången. Post, telegraf och kommunikationer hade då icke nått den utveckling som nu, och det var därför ganska befogat att förlägga olika styrelser, motsvarande dessa distriktsstyrelser, i olika ändar av landet. Beträffande Sverige hade det också varit befogat i början eller mitten av förra århundradet, när man icke hade den snabba postgång, icke telegraf, icke telefon och icke tillfredsställande kommunika- tioner som nu; då kunde det haft skäl för sig att förlägga dylika. styrelser, alias små domänstyrelser, här och var i landet. När de sakkunniga upp- tagit ett dylikt förslag i tid som nu är tycker jag därför icke, att det innebär en utveckling framåt, utan snarare en tillbakagång. Detta förslag av de sak- kunniga är icke byggt på verklighetens krav utan är endast en teoretisk kon- struktion. Om jag icke missminner mig alltför mycket, så yttrade den ärade föredragshållaren just i denna förening någon gång för flera år sedan angående vissa teorier: » Grau ist alle Theorie, doch ewig grän des Lebens goldner Baum.» Den teoretiska konstruktionen, som de sakkunniga uppställt, skulle jag vilja kalla betydligt grå. Förresten är de sakkunnigas förslag i detta avseende enligt min uppfattning endast en halvmesyr. Jag skulle kunna föreslå de sakkunniga en vidare utveckling av deras tanke och skulle därvid kunna giva vissa anvisningar. Om det nu är så, att dessa distriktsstyrelser skulle bestå av tre stycken överjägmästare, vartill naturligen skulle väljas de mest skogligt bildade män, som finnas i landet, och som sålunda komme att representera tip-topen av det skogliga vetandet, så borde dessa kunna vara kompetenta att besluta i alla viktigare frågor, d. v. s. åtminstone lika kompetenta som domänstyrelsen, varför distriktsstyrelserna ensamma borde kunna besluta i alla frågor, som icke behövde att gå upp till Kungl. Maj:t. Härigenom bleve domänstyrelsen ganska överflödig. Åtminstone behövde den, såvitt jag kan se, icke någon facklig kunskap, utan domänstyrelsen kunde inskränkas till att bestå av överchefen för organisatoriska och skogspolitiska ärenden samt de två överrevisorerna. Beträffande den förvaltande myndigheten på landet torde den saken också kunna förenklas, om dessa distriktsstyrelser i orterna skulle DOMÄNSTYRELSENS OCH DISTRIKTSTYRELSERNAS ORGANISATION. 539 införas, ty vi skulle kunna draga in i dem hela jägmästarinstitutionen och för- lägga jägmästarnas boningsplatser till resp. distriktsstyrelsers förläggningsorter. Om ett tiotal jägmästare ställdes till varje distriktsstyrelses förfogande att skickas omkring på revirer för att upprätta förslag över vad som tarvades och för att leda och kontrollera de av kronojägarna utförda arbetena, så skulle otvivelaktig tidsvinst och arbetsbesparing kunna åstadkommas i själva förvalt- ningen. Detta, som jag här omnämnt, är endast en fullföljd av de sakkunnigas tankegång. Jag önskar emellertid icke utveckling på dylik väg, utan jag har endast velat tala om konsekvenserna av de sakkunnigas förslag och härmed velat påvisa, hur de sakkunniga stannat på halva den av dem beträdda vägen. Jag skall nu be att med några ord få beröra det arrangemang, som jag tänkt mig. Då vill jag redan i början utesluta allt, vad som har samband med de enskilda skogarne, alla de uppdrag, som följa med övervakandet av de enskilda skogarna i Norrland o. s. v. Detta övervakande kan tänkas ord- nat på olika sätt: genom domänstyrelsen eller genom ett särskilt skogsdeparte- ment eller på annat sätt. Denna fråga skall jag emellertid icke beröra nu, då den icke hör hit, utan jag skall hålla mig enbart till de allmänna skogarna. Man bör då allra först uppställa huvudgrunderna för en organisation, som blir så beskaffad, att hela maskineriet löper lätt och ledigt. Jag uppställer då tre fordringar såsom oeftergivliga, för att denna organism skall fungera oklander- ligt. Vi veta, att för att uträtta något här på jorden fordras i första rummet penningar. Nu är det likvisst så, att för att få en rationell och verklig skogs- skötsel till stånd, så fordras i första rummet penningar. Då säger jag: min första fordran, för att maskineriet skall löpa lätt och ledigt, är, att skogarnas behov av penningar rikligt fylles. Men detta behov skall icke framföras till domänstyrelsen postledes, skrivet på papper av distriktsstyrelser, utan det skall framföras av personer, som på ort och ställe sett skogarna och lärt känna deras behov — efter samråd med vederbörande revirförvaltare. Det är min första fordran. Då vi vidare veta, att domänstyrelsens föredragande byråchefer ytterst äro de, som besluta om dessa skogars bästa, så säger jag: min andra fordran är, att dessa föredragande genom årliga resor och studier i skogarna hålla sig i kontakt med skogarnas utveckling. Min tredje fordran är, att herrar revirförvaltare skola stå under en effektiv kontroll. Om man ser på de sakkunnigas förslag med tanke på dessa tre fordringar, så skall man finna, att de sakkunnigas förslag icke alls uppfyller varken den första eller den andra fordran utan endast den tredje. Det håller således icke måttet. Jag skall be att få hänvisa till några av de motiv, som de sakkunniga an- fört för distriktsstyrelsers inrättande i orterna, och på samma gång lämna en kort redogörelse för de ärenden, som skulle tillhöra dessa distriktsstyrelser. Innan jag emellertid gör detta, skall jag dock be att få i yttersta korthet vidröra, huru jag tänkt mig saken ordnad. I spetsen för domänstyrelsen och statsskogsförvaltningen anser jag, som jag sagt redan förut, böra stå en skogligt bildad person. Sverige bör uppdelas i sex distrikt, eller om domänstyrelsen befrias från bestyret med de enskilda skogarna, i fem distrikt, och i spetsen för vart och ett distrikt ställes en distrikts- styrelse. Dessa distriktsstyrelser förläggas till Stockholm. De tre skogsbyrå- erna i domänstyrelsen slopas alldeles, d. v. s. uppgå i de fem distriktsstyrel- serna, som i stället inrycka i domänstyrelsen och med sina fem chefer som 540 z DISKUSSION. souschefer under generaldirektören bilda dess stomme i skogligt hänseende. Under distriktschefen skulle sättas en tredje gradens tjänsteman (byråchef) och i tredje rummet en andra gradens tjänsteman (byrådirektör), så att dessa tre blevo de ledande männen i distriktsstyrelsen. Den från domänstyrelsen av de sakkunniga tillämnade decentralisationen, d. v. s. avlyftande av en del ärenden från generaldirektörens skuldror på distrikts- styrelserna, kan ske lika väl, var distriktsstyrelserna äro belägna, och bör så- ledes även äga rum, då distriktsstyrelsernas säte är förlagt till Stockholm. Även inom varje distriktsstyrelse böra. ärendena skarpt uppdelas, så att så- dana av mindre vikt icke komma inför distriktschefens prövning utan stanna hos och avgöras av byråchefen eller eventuellt av byrådirektören, då byråchefen är frånvarande på tjänsteresa. Ty de tre ledande inom distriktsstyrelsen — distriktschef, byråchef och byrådirektör — skola var och en, genom en eller flera resor årligen till skogar inom distriktet, söka så småningom i stora drag Jära känna skogarna därstädes, samtidigt som de på ort och ställe få rådgöra med jägmästaren och höra hans tankar och önskemål om skogarnas behov, vilka sedermera med upplevandets och sakkunskapens friskhet kunna i domän- styrelsen förfäktas av den dit återvända resenären, Under resan har han även varit i tillfälle att kunna kontrollera jägmästarnas verksamhet och kan därom avgiva rapport. Om herrarna vilja behålla i minnet denna organisation, sådan jag tänkt mig den, så skall jag be att nu få övergå till de motiv, som de sakkunniga framhållit för sitt förslag rörande dessa distriktsstyrelser och deras arbete och deras förläggande till orterna. Som herrarna finna, så står på sidan 164 följande: » Beträffande det sätt, på vilket åtskilliga skogsvårdsåtgärder böra utföras, äro meningarna ännu mycket delade bland olika skogsmän, och ofta står den ena åsikten emot den andra. Det kan sålunda ofta tänkas inträffa, att över- jägmästare och jägmästare i skogsvårdsfrågor komma att stanna vid olika åsikter. De sakkunniga ha redan förut framhållit, att överjägmästarens me- ning vid sådant förhållande ovillkorligen bör vara avgörande. Måhända torde det mången gång för jägmästaren kännas hårt att ej få följa sin, som han anser, välgrundade och på en intimare lokalkännedom än överjägmästarens stödda uppfattning. I praktiken torde det även mer än en gång av denna anledning ha kommit till beklagliga slitningar mellan överjägmästare och jäg- mästare. Svårigheten ligger däri, att två personers rent subjektiva uppfatt- ningar stå emot varandra, och att överjägmästarens mening ej synes jägmäs- taren vara så auktoritativ, att han frivilligt böjer sig därför. Denna beklagliga motsats, som måhända är själva kärnan i denna stridsfråga, synes bäst kunna lösas så, att överjägmästaren genom att ständigt ha tillgång till revirens bok- föring och statistik sättes i tillfälle att med kalkyler stödja sina dispositioner, samt att själva beslutanderätten, där jägmästare och överjägmästare stanna i olika mening, förlägges till en myndighet, för vars auktoritet jägmästaren ovill- korligen måste böja sig. De sakkunniga komma för den skull — förutom av andra skäl — att i det följande föreslå inrättandet av distriktsstyrelser samt bokföringens och statistikens förflyttande från reviren till dessa myndigheter.» Då frågar jag: skulle icke dessa slitningar, som de sakkunniga förmena förefinnas, kunna utjämnas lika bra genom det tillvägagångssätt, som jag före- slagit med hänsyn till distriktsstyrelsernas förläggande till Stockholm i stället för till orterna? På sidan 234 står: DOMÄNSTYRELSENS OCH DISTRIKTSTYRELSERNAS ORGANISATION. 541 »Det är sålunda en inom skogshushållningen ej alltför ovanlig företeelse, att två olika, var för sig kunniga skogsmän kunna i samma fråga hysa rent motsatt subjektiv uppfattning. På grund härav kan det tänkas inträffa, att jägmästaren och den inspekterande tjänstemannen i skogsvårdsfrågor stundom komma att stanna 1 olika meningar.» Kommitterade anse av denna anledning, att det bör finnas någon domare, som kan döma mellan dessa meningar på ett objektivt och opersonligt sätt. Jag för min del anser, att en distriktsstyrelse här i Stockholm skulle kunna döma lika objektivt som en distriktsstyrelse på landsbygden. Av de tre sty- relsemedlemmarna 1 distriktsstyrelsen kunde alltid en i varje styrelse, ofta två, vara ute på inspektion, varför det skulle gå lika bra att anordna inspektio- nen härifrån som från resp. distriktsstyrelses förläggningsort på landet. Den ökade kostnaden för längre järnvägsresor och för telefonsamtal — vilken kostnad helt komme annat statens verk till godo och alltså återfölle till stats- verket — komme att mångfaldigt uppvägas av de besparingar, som komme till stånd enligt nya förslaget genom indragande bl. a. av dels tre byråchefs- befattningar i domänstyrelsen, dels en del tjänstemän 1 de tilltänkta fem distrikts- styrelserna i orterna. Som en nackdel av distriktsstyrelsernas förläggande till Stockholm kan möjligen anföras, att det uppstår tidsförlust för den inspek- terande myndigheten därigenom, att Stockholm blir resans utgångspunkt i stället för resp. Göteborg, Norrköping, Gävle, Härnösand och Luleå. Men denna nackdel är endast skenbar, ty då man besinnar, att distriktsstyrelsens inspek- terande ledamöter böra kunna ordna sina resor så, att endast några få så- dana årligen behöva göras av var och en av dem och således tidsförlusten genom den längre resan från Stockholm kan räknas i några få dagar, och å andra sidan måste ihågkommas, att genom distriktsstyrelsernas förläggande till Stockholm dels inspektionen vinner 1 effektivitet därigenom, att venne av sty- relsens ledamöter kunna samtidigt vara från styrelsen frånvarande, dels en betydande förenkling och tidsbesparing i arbetet uppstår för samtliga instanser, vilken tidsvinst mångfaldigt uppväger den ovannämnda tidsförlusten genom längre resväg för den inspekterande, så måste den nyssnämnda nackdelen, såsom sagt, karaktäriseras såsom endast skenbar. Vidare heter det på sidan 237: »Man kan knappast fordra, att en ensam person skall kunna fullt behärska alla de ärenden av skilda slag, som komma att dit förläggas. Till denna instans bör nämligen förutom de ärenden, som till dess avgörande utflyttas från domänstyrelsen, även på sätt, varom förslag längre fram kommer att av- givas, förläggas dels en väsentlig del av det arbete med virkesförsäljningarna samt medelsleveranserna, vilket hittills ålegat länsstyrelserna, samt dels den räntabilitetsbokföring för reviren, som snarast möjligt bör åvägabringas. Det torde vara otänkbart, att överjägmästaren ensam skall kunna lösa alla dessa krävande uppgifter, och att full garanti med det nuvarande systemet sålunda skall kunna erhållas, för att alla ärenden erhålla en fullt betryggande pröfning.» Det synes mig vara uppenbart, att alla dessa arbetsuppgifter, som de sak- kunniga velat förlägga till distriktsstyrelserna i landsorten, likaväl, ja, mycket bättre, skulle kunna utföras av distriktsstyrelserna i Stockholm. På sidan 274 anföres: »Den sammansättning, som för distriktsstyrelserna kommer att föreslås, är direkt betingad av de arbetsuppgifter, som böra tilldelas desamma. Enligt 542 DISKUSSION. vad i föregående kapitel anförts, voro huvudskälen för inrättande av distrikts- styrelser, dels att från domänstyrelsens till den lokala mellaninstansens avgö- rande borde utflyttas även ärenden av så stor vikt, att dessas prövning ej lämpligen borde bero av en ensam person, samt dels att inspektionen borde så ordnas, att de anmärkningar, som av den inspekterande vid förrättnings- tillfället gjordes, ej, försåvitt desamma ej avsåge rättelse av uppenbara för- summelser eller misstag, borde föranleda slutgiltigt beslut av denne personligen, utan skulle för prövning hänskjutas till en överordnad lokal myndighet.» Allt detta skulle ävenledes lika bra eller bättre kunna åstadkommas, om distriktsstyrelserna förlades till Stockholm. Sid. 258: »Hålles auktionen av ledamot 1 distriktsstyrelse, skall denne pröva anbuden.» Det vore väl dock att använda överkvalificerad kraft, om en överjägmästare skulle resa omkring som auktionsförrättare. Det heter, att det är överjägmästaren, som bestämmer minimiprisen, men icke uträknas dessa 1 auktionslokalen eller vid auktionstillfället, utan dessa uträknas hemma i expe- ditionen. Till att hålla virkesauktion kan väl över huvud taget icke behövas en skogligt bildad person, utan därtill lämpar sig väl bäst en specialist, en tränad utropare. De sakkunniga ha sannolikt hittat på detta motiv i sin nöd vid uppletandet av nya arbetsuppgifter för de föreslagna distriktsstyrelserna å landsbygden. På sidan 259 yttra de sakkunniga: » Vid försäljning genom infordrande av förseglade anbud bör jägmästaren äga att, om han själv ombesörjer försäljningen, pröva anbuden intill 1,000 kronors värde. Över 1,000 kronor och intill 30,000 kronor bör prövnings- rätten ligga hos distriktsstyrelsen, där domänstyrelsen ej för särskilt fall för- behållit sig densamma. Över 50,000 kronor prövas anbuden alltid av do- mänstyrelsen. Genom dessa bestämmelser skulle det bestyr med virkesför- säljningarna, som nu åligger domänstyrelsen, till betydlig del komma att över- flyttas på distriktsstyrelserna.» Detta uttalande av de sakkunniga är icke i konsekvens med yttrandet på sidan or27, där det heten: »Jägmästaren får ofta ej reda på de priser, som betalas utanför hans eget begränsade verksamhetsområde, och han kan ej förutsättas äga kännedom om virkesaffärer å andra orter. Han har därför icke tillgång till erforderligt jäm- förelsemateriel, när det gäller att fixera priserna särskilt på exportvaror. Den överordnade myndigheten däremot, som har att pröva och följa ett större antal virkesaffärer från vitt skilda trakter, kan lättare observera fluktationerna på trävarumarknaden och därför med klarare blick bedöma de priser, som vid olika tidpunkter och å varje särskild ort med hänsyn till de lokala för- hållandena kunna anses skäliga.» Här säga sålunda å ena sidan de sakkunniga, att revirförvaltaren bör icke få göra försäljningar för något större belopp, ty han kan icke överblicka marknaden, men å andra sidan, när vi komma längre fram i betänkandet till kapitlet om distriktsstyrelserna, så säges, att de kunna överblicka mark- naden intill ett så stort belopp som 50,000 kronor. Men domänstyrelsen, som har hela Sverige till »verksamhetsområde», måste dock, om man skall ansluta sig till de sakkunnigas nyss relaterade resonemang 1 saken, sitta inne med ofantligt större bedömningsförmåga än resp. distriktsstyrelser, som äro hänvisade till ganska begränsade verksamhetsområden. Då synes det inkon- DOMÄNSTYRELSENS OCH DISTRIKTSTYRELSERNAS ORGANISATION. 543 sekvent, att de sakkunniga vilja låta distriktsstyrelserna pröva anbud ända upp till 50,000 kronors värde, ty på så sätt blir det ej, åtminstone för södra och mellersta Sveriges vidkommande, mycket övrigt för domänstyrelsen att pröva, ehuru densamma, enligt fört resonemang, dock sitter inne med den bästa bedömningsförmågan. Kontentan av de sakkunnigas resonemang å sid. 127 bör naturligtvis vara, att jägmästaren bör äga rätt att pröva anbud intill ett visst lägre belopp, som jag föreslår utsträckes till 3,000 kronor, och distrikts- styrelsen anbuden intill ett något större belopp, men alla övriga, högre anbud prövas av domänstyrelsen. Till högre anbud torde få räknas sådana som över- stiga 10,000 kronors värde. Rörande motivet för distriktsstyrelsernas förläggning till landsorten resp. Göteborg, Norrköping, Gävle samt, om tvenne distriktsstyrelser komma att inrättas för Norrland, Härnösand och Luleå, säga de sakkunniga å sid. 277: Det gäller därför att om möjligt till samma distrikt sammanföra de revir, vilka tillhöra samma skeppnings- eller transportområden, och alltså använda samma exportorter eller centralpunkter för trävaruhandeln. Härigenom vinnes, att distriktsstyrelsen, som bör vara förlagd till den största exporthamnen inom distriktet, med lätthet kan komma i förbindelse med alla inom detsamma arbetande firmor i trävarubranschen och lära känna deras önskningar och be- hov. Vidare sättes styrelsen i tillfälle att omedelbart följa grundprisen å virkes- produkterna i exporthamnarna och bliver därigenom i stånd att fullt tillför- litligt bedöma de anbud å virket, som från de olika reviren underställas dess prövning.» Motivet för distriktsstyrelsers förläggning till städer som Göteborg och Norr- köping är sålunda, att vederbörande överjägmästare må komma i förbindelse med de firmor, som arbeta inom trävarubranschen därstädes. Men för att åstadkomma förbindelse med sådana firmor kan väl annan utväg anlitas; de förbindelser, som här avses, böra väl helst ske skriftligen eller per telefon eller telegraf, såvida det icke är de sakkunnigas mening, att distriktsstyrelsemed- lemmarna skola idka personligt umgänge samt spela bridge med dessa affärs- firmors representanter, vilket väl dock icke kan ingå i distriktsstyrelsens tjänste- åliggande. Jag kan icke förklara de sakkunnigas resonemang på annat sätt, än att de vid sökandet efter motiv för förläggande av distriktsstyrelse 1 orterna gripit efter första bästa halmstrå. Nog är det väl säkert, att alla dessa affärer på skogsväsendets område, som bedrivas med affärsmän över hela Sverige, enklast skulle kunna utföras härifrån Stockholm. Vi böra komma ihåg, vilka nutida möjligheter, som snabbpost, telefon och telegraf erbjuda. På sidan 339 läses följande: »Som tjänstförrättande för överjägmästarna under semester inträda distriktsassistenterna.> Längre ned på samma sida står: » Vikarie för skogstjänsteman, som åtnjuter semester, bör erhålla samma löne- förmåner, som utgå åt vikarier vid tjänstledighet, d. v. s. till tjänsten hörande tjänstgörings- och resepengar.» Alltså förutsätta de sakkunniga, att när en överjägmästare inom distriktsstyrelse har tjänstledighet eller semester, skall en av assistenterna rycka in som tillförordnad överjägmästare och som sådan vara befogad att resa omkring på reviren och kontrollera jägmästarna. Detta förslag är väl ändå uppåt väggarna. Som assistenter tjänstgöra ju unga extra jägmästare på några och tjugu år. Som vikarier för överjägmästare skulle dessa sättas att kontrollera gamla erfarna revirförvaltare, vilket väl dock vore högst olämpligt ur alla synpunkter. 35. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 544 DISKUSSION. De sakkunniga ha sammanfört å sid. 266—270 i betänkandet alla de ålig- ganden, som skulle tillkomma distriktsstyrelsen. Dit hör bland annat, att det skall tillkomma distriktsstyrelsen att granska de av revirförvaltarna upprättade utsynings- och förvaltningsförslagen samt att, där ändringar i dessa vidtagas, före förslagens insändande till domänstyrelsen inhämta revirförvaltarnas yttrande över dessa ändringar. Då frågas, om det icke skulle vara bättre, att jäg- mästaren får sända dessa förslag direkt till den i domänstyrelsen inkorpore- rade distriktsstyrelsen i Stockholm, ty då behöva förslagen i fråga icke granskas mer än en gång. Vidare skulle det åligga distriktsstyrelsen att, sedan utsynings- och förvalt- ningsförslagen blivit av domänstyrelsen prövade, lämna revirförvaltarna besked om domänstyrelsens beslut samt tillse, att i förslagen upptagna arbeten veder- börligen utföras; att hava egen giroräkning i riksbanken, å vilken alla skogs- försäljningsmedel, vilka uppbäras av distriktsstyrelsen eller densamma under- lydande personal, skola insättas; samt att från sin giroräkning i riksbanken på rekvisition av revirförvaltarna tillhandahålla dessa förvaltningsmedel. Allt detta anser jag kunna utföras lika bra eller bättre, om distriktsstyrelsen är förlagd till Stockholm. Vidare skulle det tillkomma distriktsstyrelsen, att till domänstyrelsen ingiva förslag om, när virke bör utbjudas från flera skogar eller revir samtidigt, även- som om det virke, som bör försäljas genom distriktsstyrelsens försorg, samt att, sedan domänstyrelsen fattat beslut i dessa frågor därom lämna jägmästarna besked; att bestämma tid och plats för virkesauktionerna samt fastställa auk- tionsvillkoren; att genom någon sin ledamot eller tjänsteman hålla virkesauk- tion eller ock bemyndiga revirförvaltaren att göra detta, samt att för detta senare fall, särskilt ifråga om poster över 1,000 kronors värde, bestämma de minimipriser, under vilka försäljning ej får ske; att då å auktion utbjudet virke ej funnit köpare till de fastställda minimiprisen, besluta om huruvida förnyad auktion skall hållas, eller huruvida virket under hand eller genom infordrande av anbud skall försäljas; att vid försäljning genom infordrande av anbud pröva anbuden intill 50,000 kronors värde; att mottaga kontant likvid, då köparna önska inbetala sådan direkt till distriktsstyrelsen. Dessutom skulle det åligga distriktsstyrelsen att verkställa uppbörden av alla köpeskillingar, för vilkas erläggande anstånd beviljats, samt att, där köparna försumma att fullgöra sin betalningsskyldighet, göra framställning om medlens indrivande i vederbörlig ordning genom överexekutor; att, där så kan anses erforderligt, under för varje fall meddelade villkor bemyndiga jägmästaren att under hand utan infordrande av anbud försälja skogsprodukter till högre värde än 200 kronor. Allt detta kan precis lika bra eller bättre utföras från Stock- holm och beträffande särskilt penningförvaltning, medelsuppbörd, medelsutbe- talning och dylikt, skulle stor förenkling kunna åstadkommas, om densamma förlades till ett räkenskapskontor eller byrå 1 domänstyrelsen. Vidare skulle enligt de sakkunniga distriktsstyrelsen genom särskild perso- nal omhänderhava den s. k. räntabilitetsbokföringen för reviren samt lämna revirförvaltarna del av denna bokförings resultat. Beträffande bokskogsföringen har skogsbokföringskommittén tänkt sig, att hos dessa distriktsstyrelser skulle finnas kalkulatorer, som skulle granska de månatligen från jägmästaren in- sända journalerna över inkomster och utgifter å reviren och med ledning av dessa journaler utföra en första räntabilitetsberäkning, vilken sedan, liksom DOMÄNSTYRELSEN OCH DISTRIKTSSTYRELSERNAS ORGANISATION. 545 all bokföring överhuvud, skulle ånyo tagas under behandling i domänstyrel- sen för ytterligare granskning och bearbetning m. m. Det skulle, med andra ord, bli »tårta på tårta». - Då frågar jag, är det icke bättre, att utgifts- och inkomstjournalerna med därtill hörande verifikationer skickas av jägmästaren direkt till Stockholm samt alla dessa granskningar och kalkyleringar göras på ett kontor därstädes? Detta skulle helt säkert i hög grad förenkla hela för- farandet. Allt vad de sakkunniga åsyftat att vinna genom sitt förslag till organisa- tion och genom distriktsstyrelsernas förläggande till orterna, vinnes även med detta nya förslag om distriktsstyrelsernas förläggande till Stockholm, men med detta senare förslag vinnes dessutom ofantligt mycket mera. Bland annat upp- fyllas de tre nyss uppställda fordringarna fullständigt. En stor mängd utred- ningar på papperet i första och andra instans (jägmästare och distriktsstyrelse) bliva obehövliga och tungroddhet och mångskriveri undvikas. All bokföring, räntabilitetsberäkning, medelsuppbörd, medelsredovisning, alla penningutbetal- ningar, allt detta arbete vinner betydligt på att kunna koncentreras till och omhänderhavas av ett kontor eller en byrå i domänstyrelsen i stället för att, såsom de sakkunniga tänkt sig, splittras på distriktsstyrelser i orterna. Hela affärsverksamheten, däribland alla virkesförsäljningar, kan lättare överskådas och bättre dirigeras av en institution, domänstyrelsen, än av 1 orterna förlagda olika distriktsstyrelser. I dessa senare kan endast en ledamot åt gången vara frånvarande på inspektionsresa för styrelsens beslutmässighets skull. Om där- emot distriktsstyrelserna äro förlagda till Stockholm, kunna, om så fordras, tvenne ledamöter i distriktsstyrelsen samtidigt vara frånvarande på resor, enär resp. distriktsstyrelse vid behov kan bli beslutsmässig genom tillfälligt inkal- lande av hemmavarande ledamot från någon av de andra distriktsstyrelserna. Mera kunde anföras, men det sagda får vara nog. Jag har endast framlagt några enkla synpunkter på frågan. Jag ämnar icke att med några vackra ord plädera för mitt förslag. Det får tala för sig själv. Herrarna veta, huru varmt skogarnas bästa ligger mig om hjärtat, och jag har den innerliga för- vissningen, att utvecklingen kommer att gå 1 rätt riktning, om detta mitt för- slag i huvudsak accepteras. Jag tror, att detta skall bliva till båtnad för våra älskade skogar. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 6—7. Skogsindelning och skogsvärdering. Enligt de skogssakkunnigas för södra Sverige betänkande. I. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvärdsföreningens årsmöte den 22 mars 1916. Av G. KUYLENSTJERNA. Då i betänkandet av den 17 december 1915 förslagits, att revirens storlek i landet söder om Dalälven skall regleras att i allmänhet omfatta c:a 12,500 hektar på samma gång, som genom fortsatt försäljning av strödda småskogar en koncentrering av skogskomplexen sker, har det varit meningen, att skogstillgångarna skulle på ett helt annat och bättre sätt än hittills kunna handhavas och tillgodogöras. Vi anse denna areal vara så pass begränsad, att revirförvaltaren bör kunna taga en ytterligt noggrann kännedom om revirets alla delar, och vi hava dessutom tänkt oss, att jägmästaren, såsom varande förvaltare icke blott av själva sko- garna utan i flertalet fall av alla statens naturtillgångar inom reviret, skulle få tid och tillfälle att söka i stor utsträckning nyttiggöra alla re- virets möjligheter. Sankmarkers torrläggande bör forceras, fisket ordnas, avsättning för torv och andra. fyndigheter beredas samt framför allt ar- betskraften ordnas för revirens nyttiggörande i varje hänseende, som kan efter antagliga beräkningar visas vinstgivande, även om det faller utom området för den egentliga skogsskötseln. Skogarnas rationella skötande och tillgodogörande kommer ändock heltvisst att taga huvudparten av förvaltningens intresse i anspråk, sär- skilt då revirförvaltarens arbete härmed i flera fall måste utsträckas. Saå- lunda hava vi ansett, att revirförvaltaren personligen på grundval av utav (möjligen) annan förrättningsman verkställd taxering, tillväxtberäkning och uppmätning bör i huvuddrag framlägga förslag till erforderliga skogs- vårdsåtgärder under indelningsperioden, vilka sedan kompletteras genom de årliga utsyningsförslagen. Av detaljer i det förberedande uppskattnings- och taxeringsarbetet hava vi ansett oss böra framhålla, att det skall utgöra en inventering SKOGSINDELNING OCH SKOGSVÄRDERING. 547 dimensionsvis, så att en värdering av skogen därpå kan grundas. Detta har också föreskrivits i Kungl. domänstyrelsens cirkulär av den 26 maj 1915, vilket utkom sedan denna del av betänkandet skrivits. Men utöver vad i detta cirkulär föreskrives, hava vi tänkt oss, att ge- nom med vissa mellanrum efter samma grunder upprepade inventeringar noggrann bokföring av avverkningen under mellantiderna och en därpå följande jämförelse mellan ingående kapital, verkställd avverkning och kvarvarande kapital en direkt slutledning skall kunna göras, vilken avverkning som lämpligen bör för närmaste framtid intill därpå följande inventering uttagas. För att få kvantiteterna av ingående och utgående kapital samt verk- ställda avverkningar jämförbara måste värdering av desamma ske efter samma å pris för samma sortiment och dessa pris lämpligen sättas lika med dem, som gälla, när jämförelsen göres. Ingående kapital förhåller sig till avverkningen under tiden mellan inventerieringarna + ökningen i kapital likasom kvarvarande kapital förhåller sig till den avverkning, som bör uttagas under en lika lång tid framåt, som den tid, som förflöt mellan inventeringarna. Detta 1 penningar. För att sedan förvandla dessa siffror i rymdmått (kubikfot eller kubik- meter) torde medelvärdet av massenheten kunna läggas till grund. I alla revir om vilka det här är fråga, med några få undantag, före- komma ett stort antal småskogar, där det praktiskt taget är omöjligt, ehuru så i verkligheten försökes, att årligen eller med några få års mel- lanrum uttaga skogens i fråga avkastning på ett verkligen ekonomiskt fördelaktigt sätt. Vi hava därför föreslagit, att dessa skogar uppföras till stora hushållsenheter. Om genom taxering och uppskattning erhållits kännedom om en även av ett flertal skogar bestående hushållsenhets virkeskapital och tillväxt, synes det oss klart, att den därpå grundade avverkningen från uthållig- hetssynpunkt lika väl och med samma belopp kan uttagas på endast ett fåtal skogar som fördelad på alla dessa skogar, och att drivningar böra så vitt möjligt koncentreras, är av praktiska skäl självklart. Härmed vill jag naturligen icke hava sagt, att på större skogar med fast av skogsarbetet beroeride arbetarestam en jämn eller rättare undan för undan stegrad avverkning icke bör eftersträvas. Men småskogarna böra kunna med flera års mellanrum på en gång övergås med huggningar, varvid i huvudsak all den skog, som för till- fället därstädes är i behov av avverkning, borthugges. 548 G. KUYLENSTJERNA, Gränsen uppåt för hushållsenheternas omfattning är alla skogar, vilkas avkastning tillföres samma kassa, oberoende av skogarnas belägenhet, men torde för överskådlighetens skull hushållsenheterna begränsas till alla skogar av samma kategori inom varje revir, men knappast böra hushållsenheterna göras mindre. Möjligheten till jämnare fördelning av åldersklasserna inom hushålls- enheterna torde ökas i samma mån, som hushållsenheternas storlek ökas. Skulle emellertid befinnas, att även med så stora hushållsenheter, som jag nämnt, ålderklassernas fördelning är alltför ojämn eller rättare före- komsten av skog i behov av avverkning icke står i rimligt förhållande till skogskapitalet och tillväxt utan är antingen för stor eller för liten, möta inga svårigheter, att tillfällig förskjutning i avverkningen göres mellan sådan hushållsenhet (resp. revir) och annan hushållsenhet (resp. revir), där förhållandet är motsatsen. Ja, jag ser intet hinder i förskjut- ningar i avverkningen mellan skilda distrikt, om det befinnes, att över- skott av skog i behov av avverkning finnes i ett, under det tillväxtsko- garna äro större 1 ett annat distrikt. För bestämmande av avverkningens storlek intill dess kontrollinvente- ring av skogskapitalet skett, torde dess värre nu befintliga hushållnings- planer i regel knappast eller åtminstone icke alltid kunna tjäna som underlag för beräkningar. Vi hava sökt göra en kalkyl över storleken av den avverkning, som 3 dessa skogar under närmaste framtid kan och bör uttagas. Kalkylen är i korta drag uppgjord sålunda, att — med ledning av den bonitets- (eller växtlighetsgrads-) fördelning, som angives i gällande hus- hållningsplaner, och med beräkning av de skilda boniteternas produk- tionsförmåga efter uppgifter hämtade från ett antal av skogsförsöksan- staltens provytor — virkesförrådet i olika ålders- och växtlighetsklasser beräknats å kronoparker och domänskogar. Med begagnande av dessa siffror för virkesförrådet och de utav pro- fessor Tor Jonson år 1913 framlagda tillväxtprocenterna för mellan- svenska barrblandskogar har sedan en beräkning av avkastningen med 100-årig omloppstid gjorts. Vi hava kommit till det resultat, att, sedan från tillväxten gjorts vissa avdrag, avverkningen skulle kunna uttagas med ä Krono parkett. ske 2,75 kbm. per har och år 2 Ad OMANSkOLAEE oso 3— >» EL SAF IRNI ERA UNG oiskaislere stole 2,90 » » » » » a Civila, bost.rskogali... 2,90. > FAN DN REE AVD ata dsallm st Ste s see 3— oo» > SKOGSINDELNING OCH SKOGSVÄRDERING 549 statens till bergshanteringens understöd anslagna skogar 3 kbm. per har och år eller i sin helhet på kronoparker och övriga skogar, som tillföra domän- I/O SBI GVETBN TINGEN 00 CNN RNA freda RASAR ART ASA FRA RNE SE NE 1,000,000 kbm. [BE ENAT bk ARSA ESR SELL ATEN Ra 430,000 >» ÖSK Ve dessa båda nämnda siffror överstiga siffrorna för avverkningen 1913 med KÖ TRUSFONO DALEN EN ot aser seb orilerer i ker arsle ba ÖSK Ör ECkleSlaStilzal ssk Sd. desde sb dns 100 2; Vi medge gärna, att dessa kalkyler kunna vidlådas av ganska stora svagheter, men påstå, att de äro långt tillförlitligare än de avverknings- beräkningar, som finnas i förefintliga hushållningsplaner. Önskvärt och relativt föga kostsamt torde emellertid vara, att en ge- neraltaxering ofördröjligen revirvis ordnas till lägsta procent, som kan användas utan förlorande av erforderlig tillförlitlighet för beräkning av kapital och tillväxt. Till sist må jag framhålla, att intill dess resultatet av en sådan upp- skattning och tillväxtberäkning föreligger, om den icke dröjer allt för länge (den borde kunna medhinnas på ett par år), så kan statens skogs- förvaltning säkerligen utan minsta risk för misshushållning bedriva sin avverkning å alla de skogar, som av den omhänderhaves i (snart sagt) så stor omfattning, den är mäktig, blott den har för ögonen, attstämp- lingarna verkställas i första hand för beståndsvårdens höjande och vidare (särskilt å ecklesiastika skogar) för tillvaratagande av starkt i behov av avverkning varande skog. Bristen och i många fall frånvaron av ordnad arbetskraft gör, att gallrings- och beståndsvårdshuggningar och över huvud taget sådana huggningar, som måste utföras genom skogsförvaltningens försorg, icke kunna få önskvärd omfattning, innan arbetarfrågan fått en bättre lösning. Skogsskötselns förbättrande är ytterst en ren arbetarfråga, och utan att densamma löses bliva nådiga förordningar, cirkulär och övriga skrift- liga anmaningar om arbetens utförande oftast av ganska ringa verkan. 550 DISRUSSION. I. Diskussion. Överjägmästare Wallmo: Jag kan ej finna, att föredragshållarens uttalande beträffande bildandet av hushållsenheter riktigt stämmer med de sakkunnigas uttalande i betänkandet, utan jag måste vidhålla min egen gjorda erinran, att, enligt mitt förmenande, vid bildandet av hushållsenheter större syn måste läggas på saken, än vad de sakkunniga presterat. Jag vill nämligen, att man vid upprättande av avverkningsberäkning skall sammanslå samtliga till samma kategori hörande skogar (näml. kronoparker, domänskogar och från boställs- havare undantagna ecklesiastika skogar) revirvis till ez hushållsenhet. I be- tänkandet däremot framhålla de sakkunniga endast önskvärdheten av att sam- manslå lämpliga skogar till en hushållsenhet för att ernå möjligaste normala fördelning av åldersklasserna, vadan en dylik hushållsenhet kan tänkas bildad av endast ett par tre skogar, eller till och med av endast ez skog, som till- äventyrs har normal åldersklassfördelning. Jag kan nu icke erinra mig, var detta står omförmält i betänkandet, men om jag icke alltför mycket miss- minner mig, så ha dock de sakkunniga där skrivit ungefär så, som jag här relaterat. Professor Tor Jonson: Det är ganska mycket i detta speciella förslag rörande hushållningen, som de sakkunniga framställt, som är av intresse, men tid och plats tillåta ej att avhandla detaljspörsmål. Jag skall därför endast göra ett par inlägg. Nyss anmärktes, att de sakkunnigas avverkningsstatistik endast för de ecklesiastika skogarna grundats på de i hushållsplanen uppgjorda förslagen till avverkning, som av mig nyss betecknades som missvisande, medan avverkningsstatistiken för andra skogar tagits från de uppgifter om avverkat virke, som finnas i revirets bokföring, hvilket borde vara ett sannare uttryck för hvad skogen verkligen lämnat. Härtill vill jag dock anmärka, att även dessa bokförda uttag äro missvisande om också ej fullt så mycket som för ecklesiastika skogar, d. v. s. att jag håller före, att vi överallt i våra skogar tagit ut betydligt mera, än vad som finnes angivet i statistiken. En annan fråga av stor räckvidd har här diskuterats, nämligen om hushålls- enheternas lämpliga storlek på statsskogarna. Kommitterade ha reagerat mot ett missbruk, som är ganska vanligt, nämligen att man utgått uteslutande från smärre enheterna på varje skog och sålunda bestämt avverkningen blockvis eller för varje hyggesföljd och på detta sätt fått fram avverkningen för skogen 1 dess helhet. Man har därjämte enligt äldre synpunkter i allmänhet strävat att på varje skogskomplex få åldersklassfördelningen och avverkningen så jämn som möjligt, medan man icke i tillräcklig grad beaktat skogens mogenhet och det faktum, att på somliga skogar finnas överskott och på andra under- skott av moget virke. Kommitterade ha därför föreslagit att sammanslå flera skogar till större komplex, så att man därigenom skulle skapa större enheter med jämnare tillgång på alla åldersklasser. Man skulle då bättre kunna för- lägga huggningen till äldsta skogen och spara på virket i ungskogstrakterna. Detta är nog ett i vissa fall beaktansvärt förslag, men det är icke alltid vare sig möjligt eller nödigt att genomföra. Vi ha här i går diskuterat bland annat skogsarbetarefrågan, och det framhölls då, att ju intensivare skogsbruket ut- vecklar sig, desto nödvändigare blir det, att det finnes jämn arbetstillgång SKOGSINDELNING OCH SKOGSVÄRDERING. 551 icke blott på totala skogskomplexet utan äfven på de mindre rayoner, där fasta skogsarbetare förläggas. Det duger då icke att lång tid uttaga all av- verkning på ett håll av en större skog och hålla igen på ett annat, ty då skulle man icke ha någon nytta af den fasta arbetskraft, som finnes på denna senare trakt. Snarare får målet ställas så, att ju intensivare vår hushållning utvecklar sig, desto mera måste vi sträva efter att på icke alltför stora lokala områden samla en jämn åldersklassfördelning, som tillåter en tämligen jämn användning af den lokala arbetskraften. Denna synpunkt har visserligen icke förbisetts i kommitterades förslag, men det synes mig, som om föredragshållaren för mycket tänkt koncentrera avverkningen på ställen med sammanhängande mogna bestånd, utan att beakta den konsekvensen, att vi då åter få mindre önskvärd fördelning av arbetsåtgången för all framtid. Nu ha kommitterade yrkat på, att man skulle behöva större enheter för att få mogenheten bättre beaktad och samtidigt erhålla jämn avkastning. Från statens budgetssynpunkt kan ju detta senare vara beaktansvärt, men för en viss skogskomplex blir det ju endast en bokföringsfråga, ty ingenting finnes, som nödgar till att röra sig med tusentals hektar, för att man skall kunna beakta mogenhetssynpunkten, och avverkningen blir ju ingalunda jämnare, på skogens olika delar därför, att stora komplex bildas. Slår man tillsamman stora skogar och finner så och så mycket övermoget virke, som föreslås till hastig avverkning, så kan tvärtom den synnerligen stora olägenheten inträffa, att detta virke är koncentrerat på viss del av skogen, så att just här ovan angivna obehag med ojämn arbetsåtgång såväl nu som för all framtid kan bli följden af dylik skogspolitik. Då kan det ofta vara bättre att gå från den mindre och till den större enheten. Härmed vill jag emellertid icke på något sätt bestrida utan tvärtom understryka önskvärdheten av, att man i framtiden bör se sakerna mera i stort än hittills skett, men det kan befaras överdrifter åt motsatt håll, som för en avlägsnare framtid kunna vara svårbotliga. Det finnes nämligen viktiga synpunkter, kanske icke minst de sociala, som tvinga till att betrakta skogsförhållandena mera lokalt. AÄvenledes tror jag, att man mycket väl kan nå erforderlig överblick över skogsförhållandena på större rayoner, utan att precis göra gemensam avverkningsberäkning för reviret 1 dess helhet. Jägmästare Amilon: Flerfaldiga gånger ha de sakkunniga framhållit, att skogshushållningen är egenartad på det sätt, att en god revirförvaltning förut- sätter en avsevärd lokalkännedom. Att detta är riktigt kan icke bestridas. För att tillgodogöra revirförvaltarens kunskap om sitt revir ha de sakkunniga bl. a. föreslagit, att denne skall egenhändigt utarbeta skogshushållningsplaner- nas föreskrifter om sättet för huggningarnas och skogsvårdsarbetenas utförande. Huruvida han jämväl skall bestämma avverkningens storlek, framgår icke med full tydlighet av betänkandet. Enligt det förut sagda synes detta ej åligga ho- nom, enligt bestämmelserna om revirförvaltarens tjänsteåliggande (sid. 252) skall han emellertid »utarbeta hurhållningsplaner för revirets skogar». Detta torde även innebära beräkning utav avverkningens storlek. I Tyskland har ett stort antal stater utfärdat nya föreskrifter om skogsin- delning, nämligen: Bayern, Wiirtemberg, Baden och Preussen åren 1910— 1912 och Hessen år 1903. Även Sachsens indelningsföreskrifter hava nyligen undergått vissa förän- 52 DISKUSSION. dringar. I Sachsen, Baden och Bayern uppgöras hushållningsplaner i sin hel- het utav skogsindelningsanstalter. Revirförvaltarens inflytande är inskränkt till rättighet att yttra sig över dessa planer; alltså ungefär som i Sverige. I Hessen däremot verkställer revirförvaltningen allt arbete, även uppskatt- ningen. Wirtembergs och Preussens indelningsbestämmelser likna uti ifråga- varande hänseende de av sakkunniga föreslagna. I det sistnämnda landet åligger det sålunda revirförvaltaren att egenhändigt uppgöra ståndorts- och beståndsbeskrivning, verkställa avfattningen, utföra avverkningsberäkningar samt föreslå sättet för huggningens och skogsvårdsåtgärdernas utförande. Alltså ett betydligt mera omfattande arbete än det, som enligt betänkandet skall åligga hans svenska kolleger. De kunna emellertid komma i åtnjutande av biträde. I Preussen uppgjordes skogshushållningsplanerna tidigare utav extra tjänste- män, liksom fortfarande i Sverige. Alldeles de utav sakkunniga påpekade olägenheterna föranledde det preussiska jordbruksministeriet att överflytta in- delningsarbetets tyngdpunkt på revirpersonalen. Även norrländska skogsvårdskommittén har på sin tid föreslagit, att revir- förvaltaren skall uppgöra. hushållningsplanen. I motsats mot de sakkunniga, som vilja uppdraga förarbetena åt taxatorer och indelningsassistenter, föreslår emellertid kommittén upprättandet av en skogstaxeringsbyrå, vars chef skulle leda och genom taxatorer och assistenter verkställa förarbetena. Denna byrå skulle alltså delvis motsvara de i Sachsen, Baden och Bayern befintliga skogs- indelningsanstalterna. På grundval av det utav annan person insamlade och bearbetade materialet har alltså revirförvaltaren att i första hand beräkna avverkningens storlek, be- stämma avdelningar, som skola avverkas, gallras, skogsodlas, dikas m. m., och på vad sätt och vid vilken tid dessa åtgärder skola utföras. Kan han nu göra detta med stöd endast av sin lokala kännedom om skogen och det förelig- gande materialet? Jag tror det knappast. I våra skogar sakna vi ju fasta avdelningar. Dessa förändras ofta från den ena indelningsperioden till den andra. Av förut befintliga avdelningar kan -:sålunda en klyvas, andra åter- igen sammanslås vid förnyad indelning. Det blir härigenom ofta svårt att få en klar bild utav varje avdelning. Personalombyten minska också givetvis kännedomen om skogarna. Slutligen äro dessa i regel av en betydande stor- lek och för att i detalj lära känna t. ex. 12,500 har skog, ofta innehållande lika många avdelningar som har och ofta liggande i ett flertal komplex, for- dras säkerligen många år, och det torde kunna ifrågasättas, huruvida revir- förvaltarens kännedom om t. ex. ett norrlandsrevir omfattande 60,000 har pro- duktiv mark någonsin blir så stor, att han på arbetsrummet även med till- hjälp av en beståndsbeskrivning kan få en så klar bild utav varje avdelning, att han med ledning därav kan bestämma de åtgärder, som böra utföras. Jag betvivlar det. Att den preussiska skogsförvaltningen icke anser sig hos sina revirförvaltare kunna påräkna en så detaljerad bekantskap med skogarna synes därav, att revirförvaltaren där är skyldig utföra även avfattningen och be- ståndsbeskrivningen. Det stöd beståndsbeskrivningen lämnar får ej överskattas. En viss subjek- tivitet gör sig alltid gällande både hos den som uppgör och den som läser beskrivningen. Dessutom lida många av beskrivningens faktorer av väsentliga rent teoretiska brister. Skall därför hushållningsplanen bliva mera värdefull än nu är fallet, torde SKOGSINDELNING OCH SKOGSVÄRDERING. 553 det vara nödvändigt, att revirförvaltaren genomströvar varje avdelning. Uppen- barligen kräver detta en avsevärd del utav den för utarbete lämpligaste tiden. Redan i södra och mellersta Sverige torde härav uppstå stora olägenheter. I Norrland ännu större. Låt oss antaga, att ett revir om 60,000 har är upp- delat i 10 hushållsenheter och indelningsperioden omfattar 10 år. Ifall en sådan skall behandlas om året, kräves härigenom huvudparten utav revirför- valtarens för utarbete lämpliga tid. Vem skall därunder sköta reviret? Ehuru olägenheter av detta slag äro väsentligen mindre i Preussen, där revirens medelstorlek uppgår endast till omkring 3,800 har, har dock i dess föreskrifter beretts möjlighet för assistent åt revirförvaltaren under indelningens gång. Denne skall användas huvudsakligen för förvaltning, och uttryckligen framhålles, att han icke får utföra de indelningsarbeten, som personligen åligger revir- förvaltaren. Utan att på något sätt vilja draga de äldre tjänstemännens förmåga att uppgöra hushållningsplaner i tvivelsmål, tillåter jag mig dock hysa den åsikten, att de ofta förlorat den rutin, som befordrar ett snabbt arbete. En del har måhända ej heller följt litteraturen i denna gren av fackvetenskapen och måste därför ånyo studera densamma. Dessa svårigheter övervinnas givetvis, men detta kräver såväl arbete som dyrbar tid. Trots dessa brister är säkerligen från teoretisk synpunkt det utav de sak- kunniga föreslagna sättet för indelningsarbetets utförande det nuvarande över- lägset. Huruvida det även blir det i verkligheten beror förnämligast på revir- förvaltarna. Det kan emellertid ifrågasättas, om det icke finnes ett tredje lämpligare sätt. Jag tänker på en för hela landet gemensam skogsindelningsanstalt eller skogstaxeringsbyrå. Sachsen, Baden och Bayern hava upprättat sådana, och i Danmark arbetar en ungefärligen liknande institution. Till åtskillnad mot den av norrländska skogsvårdskommittén föreslagna taxeringsbyrån utföra dessa emellertid allt skogsindelningsarbete, upprätta så- lunda även skogshushållningsplanerna. Under många år diskuterades lämplig- heten av att även i Preussen överlämna indelningarna till en dylik anstalt. Många och mycket framstående skogsmän förordade detta. Att så icke blev fallet synes av litteraturen förnämligast hava berott därpå, att föredraganden i skogsindelning uti preussiska Landschaftsministerium Landforstmeister DENZIN icke ansett skogsindelningsanstalt lämplig. Det nu införda sättet för de preus- siska hushållningsplanernas upprättande har emellertid skarpt kritiserats. En skogsindelningsanstalt skulle för Sveriges vidkommande erbjuda följande fördelar: 1:0 enhetligt arbete; 2:0 billigare och snabbare arbete genom den rutin, som till densamma under längre tid knutna tjänstemän erhålla; 3:0 hushållningsplanerna kunna uppgöras av äldre mera erfarna extra tjänste- män — nu uppgöras de ofta av de yngsta extra tjänstemännen; 4:0 vid planernas uppgörande kunde genom lämpliga bestämmelser revir- förvaltarens medverkan vinnas och deras lokalkännedom utnyttjas, utan att hans tid i alltför hög grad tages i anspråk; 5:0 möjlighet att lättare leda hushållningen i önskad riktning. De sakkunniga ha upprepade gånger påpekat skogshushållningens egenart i de avseendet, att densamma erfordrar en noggrann lokalkännedom om förvalt- 554 DISKUSSION. ningsområdet. Aven från en annan synpunkt är skogshushållningen egenartad. Den fordrar nämligen stor planmässighet och kontinuitet. Inom lantbruket kan t. ex. rågfältet skördas utan någon som helst inverkan på kornåkern. Om i skogen däremot ett bestånd avverkas, har detta ofta stort inflytande på närliggande bestånd. Bestånden äro nämligen för sin trev- nad och tillväxt mycket beroende av varandra. De äldre bestånden skydda de yngre mot stormar och för stark solbelysning, beröva dem emellertid också nederbörd och understundom 1 för stor utsträckning solenergi. I all god skogshushållning, särskilt inom trakthyggesbruket, strävar man därför att å skogsarealen fördela de olika åldersklasserna på så sätt, att de å ena sidan lämna varandra skydd, å andra göra varandra minsta möjliga skada. Detta uppnås genom att inrätta hyggesföljder och uppgöra lämpliga huggningsplaner, avsedda för en lång framtid. I vårt land saknas å de allmänna och för övrigt även enskilda skogarna båda dessa saker. Detta brukar i hög grad förvåna utländska fackmän. Jag har sålunda haft tillfälle höra några av de danska kolleger, som år 1912 besökte Sverige, i mycket berömmande ordalag uttala sig om svensk skogshushållning och svenska skogsmän, men samtidigt uttrycka sin stora förvåning över, att huggningsplaner saknades eller 1 varje fall icke tillämpades. Det var för dem obegripligt, att man högg det ena året där, det andra här utan nämnvärd hänsyn till den kvarstående skogen eller önskvärdheten att för framtiden åstadkomma lämpliga hyggesföljder. I och med planernas fastställande till ledning ligger det i revirförvaltarens händer att bestämma ordningsföljden för beståndens avverkning. Att därvid ofta för handen varande svårigheter och icke det framtida gagnet giver ut- slaget för den ordning, i vilken avverkningen sker, ligger i sakens natur. Och även om en revirförvaltare söker införa en viss beståndsfördelning i skogen eller, som termen lyder, beståndslagning, så är det icke säkert, att hans strä- vanden härutinnan fullföljas av hans efterträdare. De sakkunniga ha tyvärr icke sökt korrektiv mot det nuvarande tillståndet. Även de anse, att de av revirförvaltaren utarbetade huggningsplanerna böra kunna frångås vid utsyningsförslagens uppgörande. Säkerligen kommer detta också att ske i stor utsträckning. För egen del tror jag, att det skulle vara lyckligt, om även i Sverige hushållningsplanerna uppgjordes med tanke på att uppbygga en skog, där bestånden grupperades på lämpligaste sätt från klima- tisk och skogligt-ekonomisk synpunkt. För att uppnå detta ändamål erfordras, att skogsbrukssättet bestämmes, fasta hyggesföljder uppläggas och direktiv för huggningens ordningsföljd uppgöres för en längre tidsföljd. Revirförvaltaren må tilldelas största frihet vid utförande av gallringar, kulturer, drivningar m. m. Från skogsbrukssätt, från hyggesföljdsindelning och från direktiven för hugg- ningsplanen må däremot icke avvikas, vare sig under indelningsperioden eller vid revisionen. För en tillfällig fördel eller ett lättare övervinnande av en svårighet bör avvikning icke tillåtas. Planmässighet och kontinuitet äro mera nödvändiga för våra stora skogar än för de flesta andra. Mot de sakkunnigas förslag tillåter jag mig alltså andraga, dels att det kan ifrågasättas, huruvida icke indelningsarbetet i sin helhet med större fördel ut- föres utav en indelningsanstalt än på föreslaget sätt, dels att den nuvarande SKOGSINDELNING OCH SKOGSVÄRDERING. 555 bristen på kontinuitet och planmässighet i fråga om huggningen icke beaktats och korrektiv för densamma icke föreslagits. Beträffande de sakkunnigas samtliga övriga förslag avseende skogsindelning, särskildt de om inventering och skapandet av större hushållsenheter, må det tillåtas mig 1 min ringhet att säga, att de synas innebära framsteg, ja, jag vill säga mycket stora framsteg. Disponenten Kuylenstjerna: Om överjägmästare Wallmo ville studera de punkter, som han nyss uppläste, litet närmare, så undrar jag, om han icke skulle finna, att han gjort sig skyldig till en missuppfattning. Vi ha icke me- nat, att, om åldersfördelningen är normal, man genom huggning skulle förstöra denna fördelning, utan vi ha eftersträvat en jämn fördelning av åldersklasserna och jämna hushållsenheter. Den siste talaren sade, att vi icke klargjort, om revirförvaltaren själv skulle uppgöra förslag till avverkning. Jag anser denna sak vara ganska enkel. Då de hushållningsplanerna förberedande arbetena bl. a. omfatta en be- räkning av den blivande avverkningens storlek, och enär revirförvaltaren icke med hänsyn till inträffande oförutsedda omständigheter bör eller kan genom skriftliga bestämmelser 1 hushållningsplanerna för en lång tid framåt bindas, huru och var avverkningsbeloppen skola uttagas, blir hushållningsplanens inne- håll i fråga om plats och sätt för avverkningens uttagande av mycket liten betydelse. Härför bliva de årliga utsyningsförslagens uppgörande, granskande och fastställande i regel helt avgörande. Överjägmästare Wallmo: Jag har. nu hittat de av mig nyss omförmälda punkterna i betänkandet och kan, med hänvisande till dessa, visa, att jag haft rätt i mitt uttalande angående de sakkunnigas förslag om bildande av hus- hållsenheter. Å sid. 145 läser man: »Och målet kan betydligt snabbare nås på den vägen, att lämpliga skogar hopslås till större hushållsenheter på sådant sätt, att möjligaste normala fördelning av åldersklasserna omedelbart erhålles.» Och på sid. 150 läser man: »De sakkunniga förmena alltså, att, även om praktiska svårigheter uppresa sig emot eller i enstaka fall måhända rent av omöjliggöra sammanförande av flera sådana skogar, vilka anses böra i kronans ägo bibehållas, till en hushållsenhet med normal åldersklassfördelning, så stora fördelar likväl äro förenade med bildandet av sådana större enheter, att i de fall, där detta är möjligt, så alltid bör ske. Beträffande de skogar, som redan nu hava normal åldersklassfördelning, förefinnes givetvis icke detta önskemål.» Varje läsare måste tyda dessa uttalanden så, att det blott gäller att slå ihop så pass många skogar till en hushållsenhet, att normal åldersklassfördel- ning kan åstadkommas. Till och med endast ex skog kan bilda en hushålls- enhet, så snart nämligen den har normal åldersklassfördelning. Detta är väl dock något helt annat än mitt förslag att vid avverkningsberäkningen sam- manslå samtliga inom : ett revir befintliga skogar, kategorivis, till ex hushålls- enhet. Vid avverkningens förläggande och vid bokföringen böra däremot olika skogar, d. v. s. skogar med skilt läge, så vitt möjligt hänföras till olika hus- hållsenheter, .d. v. s. icke sammanslås till en och samma hushållsenhet. Jägmästare Amilon: Med anledning af herr Kuylenstjernas anförande, ber jag få fästa uppmärksamheten på, att betänkandet å sid. 199 finner önskvärt, 556 DISKUSSION. »att de av mätningsförrättarna utarbetade föreskrifterna i planerna om sättet för huggningarnas och skogsvårdsarbetenas under indelningsperiodens utförande måtte bortfalla samt ersättas av utav revirförvaltarna själva utarbetade förslag härom, vilka dock vid förefallande behov skola kunna korrigeras i utsynings- förslagens uppgörande». Vidare skall enligt sid. 268 distriktsstyrelsen »till revirförvaltarna i och för utarbetande av hushållningsplaner översända mät- nings- och uppskattningshandlingarna». Alltså är det uppenbart, attrevirför- valtarna skola utarbeta hushållningsplanerna. Om detta i överensstämmelse med inledarens senaste yttrande skall anses innefatta en till det minsta möj- liga begränsad, efter en eller annan formel verkställd beräkning utav avverk- ningsbeloppet, så torde denna beräkning med samma säkerhet kunna utföras av mätningsförrättarna som av revirförvaltarna. Hela beräkningen kommer ju i så fall att inskränkas till några additioner och divisioner. Professor Tor Jonson: Det har utan tvivel varit en oriktig ordning, som rått, att de yngsta skogstjänstemännen gjort upp hushållsplaner, som sedan visserligen granskats af äldre taxator och af domänstyrelsen, afsedda att tjäna till efterrättelse för de erfarna praktiska skogsmännen i kanske 20 år framåt. Sedan frågas: huru skall detta kunna undvikas, vem bör bäst uppgöra hus- hållsplanen? Givetvis den mest kompetente. Någon, som är mera inne i revirets skogsförhållanden än revirförvaltaren, står i regel icke att uppbringa. Man torde således liksom kommitterade kunna anse, att det helst bör falla på revirförvaltarens lott att föreslå såväl storleken som fördelningen av avverk- ningen samt uppgörande av hushållsplaner i sin helhet. Man har i utlandet i detta fall förfarit olika på olika håll. Så t. ex. kan nämnas att i Finland arbetet uppdrages åt äldre på några år förordnade forstrevisorer, som genom- gå hela revir på en gång och föreslå avverkningsbeloppen m. m. I Danmark och vissa tyska stater sköta yngre krafter alla karterings- och taxeringsarbeten, medan en kommission bestående af t. ex. jägmästaren, överjägmästaren och ett ombud från centrala ämbetsverket uppgör själva hushållningsplanen. De skäl, som tala mot, att planens utformerande överlämnas åt jägmästaren, synes hos oss förnämligast ligga i hans redan nu alltför upptagna tid, som hindrar honom dels att på sitt oproportionerligt stora revir utföra behövliga rekognoscerings- m. fl. arbeten för skogsindelningen, dels också att följa ut- vecklingen på området, så att han kan anses fullt kompetent till ifrågavarande uppdrag. Det skulle vara av stort intresse att av närvarande revirförvaltare få höra uppfattningen i denna fråga. Herr Amilon anmärkte nyss, att vi i skogen arbetade på ofantligt lösa boliner och att revirförvaltarnas personliga tycke alltför mycket kunde få göra sig gällande vis å vis skogsbruksprinciperna, vilket han ansåg vara en stor olägenhet. Det är nog sant, att detta ofta kan vara olämpligt, men jag är ingalunda ense med honom däri, att tiden redan skulle vara mogen att föreslå ett bin- dande av de eventuellt nya initiativ, som komma från revirförvaltarna i detta hänseende. Det är nog önskvärt, att fasta hushållningsplaner kunna upprättas, men vi få tänka på, att vi f. n. befinna oss i en brytningstid. Vårt arbete be- finner sig ofta på ett försöksstadium, och innan vi kommit till en så stabili- serad uppfattning, som man ernått t. ex. i Danmark, Preussen och Sachsen, anser jag icke, att vi definitivt böra bestämma t. ex. ett visst skogsbrukssätt för varje bestånd att redan för all framtid ovillkorligen följas. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 6—7. Hjälpreda vid aptering av ståndskog. Av L. MATTSSON. Under långa tider har den enda metod, som stått oss till buds vid värdering av ett skogsbestånd, varit den okulära apteringen. Utförd av en förrättningsman med lång erfarenhet bakom sig, kan den naturligtvis lämna synnerligen goda resultat. Metoden ger dock så stora möjlig- heter för felvärdering, att den knappast kan anses motsvara nutidens fordringar på noggrannhet. Under de senaste åren ha emellertid nya möjligheter öppnats för oss genom de av JONSON utarbetade taxations- metoderna. Som bekant tillgår värderingen så, att förrättningsmannen i skogen bedömer formpunkt och höjd på ett tillräckligt antal stammar. Hemma uppläggas så kurvor för höjd och formklass, varefter aptering verkstäl- les med hjälp av utarbetade avsmalningstabeller. Enligt den gamla okuläruppskattningen skaffade man sig en timmertablå över beståndet. Vid denna måste man stanna. Några förändringar kunde ej åstadkom- mas annat än genom förnyad uppskattning i skogen. JONSONS värde- ringsmetod däremot ger oss intet slutgiltigt resultat ute i skogen utan endast en beskrivning på beståndet. Med hjälp av denna beskrivning kan man så utföra aptering enligt vilken princip man behagar. Att detta måste medföra betydande fördelar är naturligt. Några svagheter har dock metoden även i förhållande till okulärap- teringen. Denna senares .styrka ligger i den smidighet, varmed den anpassar sig efter beståndets allmänna tillstånd, d. v. s. dess halt av mer eller mindre vanväxta och skadade träd. Ett krokigt träd kapas i krökarna, ett rötskadat lumpas o. s. v. Annat är förhållandet då JONSONS metod användes. Då kan ej korrektionen införas träd för träd, utan en särskild avdragsprocent måste bedömas för beståndet i dess helhet. Att detta stundom kan erbjuda stora svårigheter, är ju lätt att inse. Med någon vana hos förrättningsmannen torde emellertid korrektionen kunna bedömas med tillräcklig noggrannhet, särskilt om några allmänna er- farenhetstal kunna sammanställas. Detta är emellertid den oftast före- kommande anmärkningen mot metoden. 558 L. MATTSSON. Även mot själva avsmalningstabellerna kunna emellertid anmärkningar riktas. Icke så att de skulle vara på något sätt felaktiga eller miss- visande, men frågan är, om det är lämpligt att uppställa dem enbart i sifferform. På senare åren har ju en annan metod, nämligen den gra- fiska, kommit till allt större användning, tack vare sin stora förmåga att i koncentrerad form giva en överskådlig framställning av stora siffer- material. Helt säkert skulle den även i fråga om avsmalningstabellerna visa sig ändamålsenlig. Vid uppläggandet av en grafisk avsmalnings- eller kanske rättare ap- teringstabell torde det vara lämpligast att direkt vända sig till de av- 100 20 60 40 20 0) 10 20 30 40 SOT ED T0RS0 920 10078 smalningstal, som ligga till grund för siffertabellarna. Dessa återfinnas i Skogsvårdsföreningens tidskrift för år 1910 sid. 301,5 och grafiskt upplagda te de sig som fig. 1 visar. Längs den horisontala linjen äro diameterkvoterna upplagda och längs den vertikala på samma sätt höjdkvoterna. — Med diamerkvot förstås här en övre diameters förhållande till brösthöjdsdiametern och med höjdkvot samma diameters afstånd från brösthöjd uttryckt i procent av stammens höjd ovan brösthöjd. — Om man nu önskar veta, var ett 10 tums träd tillhörande formklass 0,65 håller 7 tum, användes tabellen på följande sätt. 7 utgör 70 92 av 10. Vi gå följaktligen in i tabellen från punkt 70 på horisontala skalan, gå därifrån upp till den kurva, som re- presenterar formklass o0,6s, och avläsa resultatet på vertikala skalan. Trädet håller 7” på 45 Zz av stammens höjd ovan brösthöjd. Egent- ligen gälla de använda avsmalningstalen endast för gran, men, som tallens och granens stamform endast helt obetydligt skilja sig åt, och detta HJÄLPREDA VID APTERING AV STÅNDSKOG. 559 dessutom endast i de två eller tre översta tiondelarna av stammen, kan samma kurva användas för båda trädslagen utan några praktiska olägen- Peter: För att tabellen verkligen skall underlätta apteringsarbetet, måste vi emellertid på något sätt skaffa oss höjd- och diameterkvoterna utan allt- för mycket räknearbete. För den skull upplägga vi en grafisk procent- tabell (fig. 2). Den består, som synes, av de två axlarna AB och AC. Efter AB är en 100-delad skala avsatt och efter AC en godtyckligt vald skala. Fig. 2. Grafisk procenttabell. Milja vi nu veta hur, manga procent t. ex. 12 är av 20, erhålla vi lös- ningen på följande sätt. Punkt 20 efter skalan AC sammanbindes med punkFErb bran punkti r20 par AC dragesien linje paralleltimedrAB; tills den träffar linjen BC i G. Från denna punkt föres den ned vinkel- rätt mot AB till D eller punkt 60. Enligt geometriens satser gäller då 12:20 = DG: AC — BD: BA — 60: 100. — 12 utgör således 60 procent EO RA SANT SStENiar Väsditsorat 00,7 PLocent.avii2005SAv. Här ha vi således en synnerligen lätthanterlig procenttabell. För att den skall lämpa sig för vårt speciella ändamål, måste dock några små förändringar vidtagas. Höjdkvoten definierades nyss såsom en viss diameters avstånd från brösthöjd satt i procentförhållande till stammens hela höjd ovan brösthöjd. Vi införa således här två storheter, som aldrig förekomma färdiga i praktiken. Angives nämligen ett träds höjd, så avses därmed höjden ifrån marken, och likaså är i allmänhet förhållandet i fråga om 36. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 560 L. MATTSSON. en viss diameters läge på stammen. Vi måste darför för att erhålla den rätta höjdkvoten minska bådadera med 1,3 m., innan procenttabellen an- vändes. Denna räkneoperation kunna vi emellertid lätt undslippa. På fig. 2 är en andra skala avsatt till vänster om linjen AC. Denna är förskjuten så, att O-punkten ligger 1,3 delstreck under AB. Använda vi denna skala, minskas tydligen båda de storheter, som sättas i pro- centförhållande till varandra, med 1,3. Ha vi således talen 9,3 och 13,3, (0) 10 20 30 40 50 60 70 80 90 1400 Fig. 3. Diameterkvottabell för mellansvensk tall. gäller den procent, vi erhålla, i verkligheten talen 8 (9,;,—1,3) och 12 (13,32—1,3). Med hjälp av denna skala erhålla vi därför automatiskt den rätta höjdkvoten. Så är det diameterkvoterna. Under arbetet i skogen mätes diametern på bark, men timrets toppmått räknas alltid zzom bark. Betänka vi så, att de använda avsmalningstalen, åtminstone vad tallen beträffar, endast gälla inom bark, inses, att vi måste räkna även diameterkvoterna inom bark. Även i detta fall kunna vi genom en enkel förändring av pro- centtabellen en gång för alla befria oss från besvärliga räkneoperationer. Enligt de av JONSON uppställda barkmåtten för mellansvensk tall få vi följande skala på bark Ör 1KEG:G MOSE 12 14 16 18 20.AfreneFsten inom bark ":5;3 7,1 189 TO I 12,5 T4,3 ÖJA SNES HJÄLPREDA VID APTERING AV STÅNDSKOG. 501 De brösthöjdsdiametrar, med vilka de högre liggande diametrarna skola jämföras, ligga således samtliga på ojämna tumtal. Tabellen får då det utseende, som synes å fig. 3. Den hundradelade skalans noll- punkt har här sammanbundits med de ojämna tumtal på den vertikala skalan, vilka inom bark motsvara de jämna tumtalen på bark. 10-tums- linjen sammanbinder t. ex. nollpunkten med punkt 8,9 0. s. v. De pro- centtal, tabellen ger, betyda följaktligen den övre diameterns (alltid räk- nad inom bark) förhållande till brösthöjdsdiametern inom bark. Diam inom bark Ca6 45 PIPERS ORISSA 25 KSO 350 001 14550 -65 60. 65 eng.fot. + Mee ESA ee 4 + + + + + AA 14 43 2 3 GIS 13 [ I FÄR å 112 G SS | NenwnmmnnaANRvsStk NGAN 0 SON EOE 50) FE0r 0, 80:90, = [an] NM Fig. 4. Tabellen sammanställd. Nu ha vi allt, som behöves för att snabbt och säkert kunna utföra apteringen, nämligen en procenttabell, som ger oss diameterkvoten, en grafisk framställning av avsmalningen, genom vilken vi få den mot dia- meterkvoten svarande höjdkvoten, samt en procenttabell, som överför höjdkvoten till absolut mått i meter eller om så önskas i fot. För att emellertid slippa att arbeta med tre skilda tabeller kan man lämpligen sammanställa dem på sätt fig. 4 visar. ABC är då diameterkvottabellen, ABD är avsmalningstabellen och EFG är höjdkvottabellen. Som synes äro tabellerna så placerade, att avsmalningskurvorna hava den horisontala procentskalan gemensam med diameterkvottabellen och den vertikala med höjdkvottabellen. Härigenom vinnes den fördelen, att diameter- och höjdkvoter ej behöva avläsas, om ej särskilt så önskas. Tabellen för höjdkvoterna är möjligen något svår att igenkänna. Den har nämligen måst svängas så, att den annars vertikala meterskalan GF nu blivit placerad horisontellt. Vidare har hela tabellen förskjutits något åt vänster. Härigenom vinnes den fördelen, 5602 L. MATTSSON. att snedlinjerna i de båda procenttabellerna få olika utgångspunkt näm- ligen respektive A och E. Detta återigen medför större reda i det hela. — Den översta horisontala skalan är nytillsatt. Den motsvarar helt och hållet meterskalan GF reducerad till fot. Här kan således direkt avläsas att OJ mibar Ukalmeddbe tot PoJjSK-ve Ett exempel belyser för övrigt bäst tabellens användning. En 14-tums tall av formklass o,6s är 20 m. lång. Hur många fot 8-tums timmer ger den? Vi utgå från 8-tum på högra skalan och gå fram till sned- linjen, som representerar 14 tum. Härifrån kan nu diameterkvoten av- läsas. Som ovan nämndes är detta dock onödigt. Eftersom diameter- kvottabellen är upplagd över samma procentskala som avsmalnings- kurvorna, kunna vi direkt övergå till kurvan för formklass 0,65, som den heldragna pilen visar. Från avsmalningskurvan kan, om så önskas, höjdkvoten avläsas längst till vänster. Men även denna avläsning kan överhoppas. Vi gå därför endast fram till den linje, som representerar 20 m:s höjden och från denna upp till övre skalan, där avläsningen göres. Resultatet blir: trädet häller 8 tum pa ro,simmelerinappa 35 fot: Detta gäller för en tall med bark av mellansvenska typen. Vill man använda tabellen för gran, måste naturligtvis diameterkvottabellen något ändras efter de nya barkmåtten. Likaså om tabellen skall användas för olika talltyper. Lämpligt är då att inlägga de olika typerna på samma tabell men med olika färg. Om så önskas, kan tabellen även uppställas för direkt aptering i tum och fot av centimetermätta träd. Härför fordras endast en obetydlig förändring av diameterkvottabellen. Man utgår från diametrarna i cm., gör avdrag för barken samt överför de så erhållna diametrarna inom bark till tum. Dessa värden inprickas på skalan BC fig. 4 och sam- manbindas med nollpunkten A. Linjerna benämnas så efter de centi- metermått på bark,-som de representera, varefter tabellen kan användas på förut beskrivet sätt. Tabellens uppläggning är ju något besvärlig, men en gång färdig är den nog trevligare att handskas med än avsmalningstabellernas ändlösa sifferrader. Nov. 1915- SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 0—)J. Ett par skogsmarksanalyser från Bohuslän. Då förslag uppstod 1902 att vissa genom Hushållningssällskapet i Göte- borgs och Bohus län inköpta och skogsplanterade marker skulle av staten inlösas förordnades dåvarande överjägmästaren, numera generaldirektören K. Fredenberg och undertecknad av K. Domänstyrelsen att därstädes göra en undersökning, som utfördes i medio av september 1902 och an- gående vilkens resultat vi avgåvo en utförlig i Domänstyrelsens arkiv magasinerad berättelse. I samband med densamma, vilken ledde till dessa skogsegendomars inköpande, utfördes även några markanalyser, närmast för att få ledning angående markens betydelse eller icke betydelse med hänsyn till de dåliga resultat, som verkställda kulturer av s. k. tysktall medfört. Min avsikt var att sedermera använda dessa analyser i samband med fortsatta studier över ljungmarkers och andra skogsmarkers mark- förhållanden. Omständigheterna ha emellertid gjort, att jag för andra arbeten kommit att lämna ifrågavarande undersökningar. Daå emellertid kemiska analyser av svensk skogsmark äro sa fa, anser jag det vara önskvärt att utförda arbeten ej gå till spillo, utan komma fortsatta forskningar till godo. Jag har därför här utan alla kommen- tarier velat publicera de genom apotekaren J. W. HAMNER utförda analyserna! 1. Odsmåls kronopark. God gammal granmark. Självsådd skog. Markytan, 3 dem djup. Häktienke teer 2104: 1, LO 24r KO Glödnmingsförlustr-.--tx--4.. NERE YE 3.77 NM Hostorsyta, (EO) SA O.o12 0 O.o31 Yo Kalk (Ca O) RARE NIER APR ER sota 0.028 Yo 0.0028 70 Kali (95 O) ENS RSA N BI Pe VR AE 0.036 VG O.o20 "Yo Kväve (N) RAIS RR NIA BA 0.386 7/0 O.102 Ho 2. Ödsmåls kronopark. Nära skogvaktarebostället. Mark bevuxen med självdöd planterad tysk tall. Skyddat läge. ! Herr HAMNER har angående analyserna meddelat: »samtliga analyser (även glödnings- of förlusten) beräknad på torrsubstans. Extraktet berett med 12 4 saltsyra under 12 timmar.» 564 ETT PAR Fuktighet Glödningsförlust.......... Kalk 300 Svarttedalen sk klonoparks planterade tallskogen. SKOGSMARKSANALYSER FRÅN BOHUSLÄN. Markytan. 3 dem djup. SA 2407 Yo 1.87 Yo HEgon 14.19 Yo SE Yo fydt (Oss VG obetydl. spår. RR 0.017 Mö 0.0028 TS 0.020 HE O.020 Yo ASA O.295 He O.0o91 Ha Nära Långsjön. Sämsta delen av Markytan. 3 dem djupt Eulktrolet) STASeOT ES NReNE Al 87 NG ÄG ok Glödningslommstte see ISEN a (ls EYO STOL SYS Ta SENS re ÖRE spår! Köa "2 Re IR BESS nen Ölra Ore spår Följ / 25 VSM. SEDIN SRA TA oe 0.023 Hå 0.020 6 TFEVAVEN SNES ER KET An L:2:03 fö OT93 fö 4. Svartedalens kronopark. Vid Björkkärr. Högt liggande men god och växtlig tallskog. Fuktighet Glödningsförlust Kalk Markytan. 3 dem djupt. Ae SILV Ae 21:30 YG HOME 28.95 Y6 6.99 Ve EAS spår! obetydl. spår EAA Ö:so 8 do intet KÖN O.024 7/0 0.025 Yo KE 0.590 7/0 (OF NV GUNNAR ANDERSSON. den SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 6—7. Färskt eller lagrat skogsfrö? En bland den stora allmänheten spridd åsikt är, att odlad skog är av sämre beskaffenhet än den självsådda, och många fackligt bildade. skogsmän tyckas även luta åt den tron, att det ligger en viss sanning under detta påstående. Såsom orsaker till detta förhållande har man framhållit dels fröets här- stamning och dels dess misshandling vid klängningen genom kottens utsättande för hög värme o. d. Att härstamningsfrågan spelar en stor roll, är ju en given och fullt utredd sak, och att skadat frö med naturnödvändighet måste ge dålig skog, dristar väl ingen att förneka, men min mer än tjugoåriga er- farenhet såsom fröklängare och skogsodlare har hos mig framkallat misstankar, att en annan, hitintills obeaktad orsak ofta föreligger till den odlade skogens degeneration. Vid självsådd härstamma alla plantor från frö av årets skörd, men vid skogsodling kommer lika ofta två- eller flerårigt frö till användning. Kan detta förhållande hava någon inverkan på den blivande skogens kvalitet? Utan att hava haft något tillfälle att fullt vetenskapligt och systematiskt ut- reda denna fråga, går dock all min erfarenhet i den riktningen, att så är för- hållandet rörande tallfrö men ej beträffande granfrö. Ej blott i plantskolor utan även å 10 å Ig5-åriga bestånd anser jag mig hava iakttagit, att tallarnas kvalitet är beroende av fröets ålder vid sådden. Granplantor av synnerligen hög kvalitet och vackra granbestånd har jag däremot många gånger sett i fall, då det varit mig bekant, att äldre, t. o. m. i groning nedsatt granfrö kommit till användning. Då min erfarenhet ger vid handen, att tallplantor av lägre kvalitet erhålles t. o. m. av lagrat frö, som genom omsorgsfull förvaring vid analys visar oför- minskad groning, vore det synnerligen lyckligt, om våra vetenskapsmän ville taga sig an saken, så att det bleve utrett, om dessa mina iakttagelser äro riktiga eller icke, ty här 1 landet lagras stora massor tallfrö, och degenere- rade tallskogar äro något, som man bör akta sig för. Samtidigt skulle det vara av stort intresse att få utrönt, om tall: och granfrö, som lagrats på herme- tiskt slutna kärl, lämnar bestånd och plantor av lika värde med dem, som härstamma från frö, som förvarats 1 tunt lager och skyfflats under fullt luft- tillträde. G. ALBERT GÖTHE. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. 0—7. FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. Pensionering av skogsvårdsstyrelsernas personal. Efter att hava varit föremål för utredningar under ett flertal år har frågan om pensionering av skogsvårdsstyrelsernas tjänstepersonal blivit i det närmaste ordnad, efter vad det vill synas på ett efter förhållandena lyckligt sätt. Redan vid skogsvårdsstyrelsernas möte den 10—17 december 1908 fram- kommo några förslag till pensionering eller utredning härom, utan att dock något resultat härigenom lyckades åstadkommas. Visserligen utfärdades i enlighet med mötets beslut ett upprop till bildande av en pensionskassa för Sveriges privata skogsmän, vilken kassa även skulle omfatta skogsvårdsstyrelsernas personal, men någon större anslutning kunde ej vinnas, och saken fick förfalla. Det torde huvudsakligast hava varit i förhoppning om, att skogsvårdsstyrel- sernas pensionering skulle omhändertagas av Kungl. Maj:t, som man i det längsta dröjde med att slutligt ordna frågan. Man Hade också sedermera an- ledning förmoda, att den utredning, som av Kungl. Maj:t anförtroddes åt sär- skilda sakkunniga, avseende bl. a. förslag till pensionering av vissa tjänste- män, vilka hittills icke åtnjutit pension, även skulle komma att omfatta skogs- vårdsstyrelsernas personal. Då det emellertid var ovisst, om en lösning av frågan härigenom vunnes, och en sådan lösning i varje fall komme att låta rätt länge vänta på sig, upptogs frågan av länsjägmästarnas förening, som lät granska och bearbeta några föreliggande förslag, särskilt ett av länsjägmästaren W. Dybeck framlagt, vilket helt grundade sig på sparkassemetoden. Närmast i anslutning till dessa förslag inlämnade flertalet länsjägmästare till skogsvårdsstyrelsernas möte 1914 en motion med förslag till ordnande av pensioneringen, vilken motion resulterade i, att en kommitté tillsattes för att utreda saken och framlägga förslag till ett extra möte, som skulle utlysas, så snart kommittén fullgjort sitt uppdrag. Till ledamöter i denna kommitté valdes herrar f. auditören H. Fahlén, bruksägaren Axel Ekman, bankofullmäktigen Olof Tonsson samt länsjägmästarna W. Dybeck och K. F. Mellqvist. Kom- mittén avgav sitt betänkande i november 1915 och framlade därvid en full- ständig plan för pensionering inom var styrelse för sig, huvudsakligen byggd på det förutnämnda, av länsjägmästare W. Dybeck utarbetade förslaget. Vid kommittébetänkandet var även fogat dels en reservation av herr Olof Jonsson, innehållande pensioneringsförslag efter försäkringstekniska grunder, och dels ett förslag till gemensam pensionskassa för landets skogsvårdsstyrelser. Då skogsvårdsstyrelsernas ombud samlades den 16 december 1915 för att dryfta frågan, beslöts till alla delar godkänna kommittémajoritetens förslag att tjäna såsom grund för personalens pensionering. Då mötet emellertid ej ägde FRAN SKOGSVARDSSTYRELSERNA. 507 fatta några för skogsvårdsstyrelserna bindande beslut, ankommer det på varje styrelse att sedermera slutligt ordna saken. Så har också i början av inne- varande år skett inom de flesta skogsvårdsstyrelser. De sålunda antagna »grunder och bestämmelser för pensionering av be- fattningshavare hos skogsvårdsstyrelse» grunda sig i huvudsak på rent mate- matiska beräkningar, i det att för varje befattningshavare inbetalas en premie så uträknad, att det samlade kapitalet skall räcka till utbetalande av pension under 15 år. Varje skogsvårdsstyrelse utgör en enhet i pensioneringshänse- ende, och inom styrelsen bokföras inbetalda premier särskilt för varje befatt- ningshavare. Fördelen av detta slag av pensionering består huvudsakligast i den fria ställning, det innebär, 1 det att varje skogsvårdsstyrelse kan obero- ende av de andra ordna pensioneringen, vilket måste anses såsom nödvändigt med hänsyn till den egenartade organisation, som utmärker skogsvårdsstyrel- serna, samt att möjlighet finnes utan större olägenhet för övergång till annat system, om exempelvis befattningshavarnas pensionering skulle omhändertagas av staten. Den stora olägenhet, som vidlåder en rent matematiskt beräknad metod genom pensionens utbetalande under endast ett visst antal år, har man sökt undgå genom att av vissa överskottsmedel bilda en pensionsöverskottsfond, som 1 erforderliga fall skulle medgiva pensionering utöver de bestämda femton åren. Inom en viss ram kan bestämmas, huru stor andel av premien för befatt- ningshavare som skall betalas av denne och av styrelsen. Befattningshavarens egna inbetalningar räknas i viss mån såsom dennes egendom. Sålunda skall vid avgång från tjänsten i vissa fall samt vid dödsfall före eller under pen- sionsåldern det genom hans egna inbetalningar samlade kapitalet eller ränta därå utbetalas till honom eller änka och bröstarvingar. Pensionen skall, som nämnt, utgå under femton år, vilka räknas från och med sextioförsta levnadsåret eller ock från det senare år, varunder avgång från tjänst hos skogsvårdsstyrelse ägt rum. Med hänsyn till den krävande tjänsten för skogsvårdsstyrelsernas personal har pensionsåldern satts så låg som 60 år, då premieinbetalningarna upphöra. En skogsvårdsstyrelse kan dock för visst fall bestämma en högre pensionsålder, exempelvis 65, i vilket fall 15-årspensionerna åtnjutas till och med 80 år. Samma premietariffer an- vändas härvid, men ingångsåldern beräknas härvid lägre än den verkliga. Pensionen skall i regel ej understiga hälften och ej överstiga tre fjärde- delar av lönen. Pensionsavgifterna framgå av en särskild tabell, enligt vilken årsafgiften för exempelvis en 20-åring för varje 100-tals kronors pension är 11,60, för en 30-åring 19,64, för en 40 åring 36,96 ooh för en 50-åring 91,72 kr. Av- giften för en 30-årig länsjägmästare blir således vid 3,000 kronors pension 589,20 kr. och för en 30-årig länsskogvaktare vid 1,000 kronors pension 196,40 kr. Dessa avgifter skola fördelas enligt överenskommelse mellan styrelsen och befattningshavaren, varvid styrelsens bidrag dock ej må sättas lägre än halva avgiften De inbetalda avgifterna, bokföras var för sig å särskilda konti, vilka vid varje års slut tillföras 4 2 ränta på såväl kapital som inbetalningar. Om pensionstagare avlider, innan han uppnått pensionsålder, äga hustru och bröstarvingar, där sådana finnas, uppbära sammanlagda beloppet av de utav befattningshavaren erlagda avgifterna med 4 & ränta på ränta. 5608 FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. Om pensionstagare avlider eller utflyttar ur riket, sedan pension börjat utgå, men innan femton års pensionen uppburits, äga efterlämnad hustru och bröst- arvingar uppbära hälften av den pension, som skulle tillkommit pensionsta- garen. Skulle befattningshavaren avgå från sin tjänst före uppnådd pensionsålder, äger han uppbära sammanlagda beloppet av egna inbetalningar jämte 4 2 ränta på ränta. Om befattningshavare avgår från tjänsten före 60 år på grund av stadig- varande sjukdom, bokföras av styrelsen gjorda inbetalningar fortfarande å hans konto samt gottgöras ränta på ränta. Dessa medel användas till hans pen- sionering vid 60 år enligt först avgivna grunder. Av de inbetalade årsavgifterna kommer en del ej att åtgå för pensionering enligt nu nämnda grunder. De härigenom uppkommande överflödiga medlen tillföras som nämnts ett överskottskonto. Sålunda kan man säkerligen påräkna högre ränteavkastning å influtna medel än 4 Z. Vidare uppstå överskott å styrelsens inbetalningar vid avskedstagande eller dödsfall före pensionsålder samt framför allt vid dödsfall, innan de femton års-pensionerna utbetalats. Slutligen kan ock befattningshavares inbetalningar gå till överskottskonto, om han avlider utan att efterlämna änka eller bröstarvingar. Denna överskotts- fond skall användas till beredande av fortsatt pension utöver de femton åren, sedermera i mån av tillgång till understöd åt på grund av sjukdom avgången befattningshavare samt till avliden pensionstagares änka och minderåriga barn. I enlighet med de fastställda grunderna har pensioneringan blifvit ordnad i Jämtlands, Västernorrlands, Kopparbergs, Värmlands, Västmanlands, Söderman- lands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, norra Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län. I Gävleborgs län har följts det av herr Olof Jonsson framställda förslaget. Övriga skogsvårdsstyrelser hava ännu ej fattat avgörande beslut, men det är att förmoda, att så kommer att ske under årets lopp. Pensionsbeloppen uppgå för länsjägmästarna till 3 å 4,000 kronor och för länsskogvaktarna till goo å 1,000 kronor. Pensionsåldern har i regel be- stämts till 60 år. NAN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. O6—7. LITTERATUR. Nyutkomna böcker. BeErRG, B.: Sällsynta fåglar. Första samlingen (Långnäbban). Stockholm 1916. NOrstedirSstSonersk förlag. 32 std. 15 pl 4:00. -PfS 3750 Kl IHrRFORS, C. G.: Om häradsallmänningar enligt svensk rättsuppfattning. Ett bidrag till den svenska jord- och skogslagstiftningens historia. Akademisk avhandling. Uppsala 1916. Almqvist och Wiksells boktryckeri A.-B. i CSS OR SIAT ETISKA Kr: KEMNER, N. A.: Några nya eller mindre kända skadedjur på fruktträd. (Medd. n:r 133 från Centralanstalten på jordbruksområdet.) Stockholm 1916. PSL 2 LinNp, GustAF: Egnahemsträdgården. 3:dje uppl. Stockholm 1916. Wabhl- SOM OCh EVVIidstrand. vc I44 ;St05 kr PRIS 1,50 Kö. Statistisk årsbok för Sverige. Tredje årg. 1916. Utgiven av Kungl. Statistiska Centralbyrån. Stockholm; 1916. P. A. Norstedt & Söner. 365 sid. Pris 1,25 kr: Sveriges natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift 1916. 2506 sid., 117 fig. och 6 planscher. Stockholm 1016. Wahlström & Widstrand. Pris 3 Kr; Sveriges officiella statistik. Kungl. Domänstyrelsens förvaltning år 1914 av Kungl. Domänstyrelsen. Stockholm 1916. 111 sid. 8:o. Kungl. Bok- myckemet.tib.. ACSNorstedt $5, Söner! Sveriges Trävaruexport åren 1915—1906. Utgiven av Svenska Trävaruexport- föreningen. .— vppsala I9I0. 9 st. tabeller i omslag: TRÄGÅRDH, IVAR: Våra vanligaste spinnkvalster och deras bekämpande Cen- tralanstalten för jordbruksförsök. Flygblad n:r 58. Mars 1916. 4 sid. SLI TULLGREN, ALB.: Trädgårdsväxternas fiender och vänner bland de lägre djuren, Stockhom, uk romn6 FRE TANNorstedt-& Söners. förlag. , Nj4.,sidrÖo no. FRETSUE2 NS OM Ki, TIN DSS NASN: WISTRÖM, GUNNAR: Kungl. Domänstyrelsen, skogsstaten, skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt. Matrikel år 1916. På Kungl. Domänstyrel- sens uppdrag utarbetad och utgiven. Västerås 1916. 92+ XLIX sid. jämte annonsblad. BERGSOE, VILH.: Fra Mark och Skov. Billeder af insekternes liv. - I ny be- arbejdelse ved C. WESENBERG-LUND. I. Insekternes Bygning. Insekter- nes Forhold til Mennesket. Kopenhavn og Kristiania 1915. Gylden- dalske Boghandel. Nordisk Forlag. 596 sid. 520 fig. och 9 planscher. 70 LITTERATUR. un Pris 3,60 kr. II. Insekternes Forhold til Mennesket (fortsättn.). Insek- terne i Forhold til den dem omgivende Natur. De stat dannende In- sekter. Kobenhavn og Kristiania 1916. Samma förlag. 573 sid., 395 [8-1 OCK trApPlansChenö LERSK3, PORET Bruk brendtorv i hus och hjem. Veiledning i brendtorvdrift. Utgit av sta- tens provianteringskommission og det norske Myrselskap. Redigeret av Torvingenior J. G. THauLow. Kristiania 1916. Gröndahl & Son. 40 Sid:" 3 HD Hess-BEcK, Der Forstschutz. Ein Lehr- und Handbuch von RICHARD HESS. Vierte Auflage vollständig neu bearbeitet von R. Beck. Zweiter Band: Schutz gegen Menschen, Gewächse und atmosphärrische Einwirkungen. Leipzig u Berlin 1910. Bio G TEVENER. 4070Sid:0 133008 Mochksen tavla. HILLERUP, AXEL: Skogbrug og dobbelt Bogholderi. Nykobing F, 1916. Emil Petersens Eftf; 113 sid: 4”, varav 10 sid. text ochtrogpsiastabeller. Prist ö kt. Indstilling til lov om bygdernes udnyttelse av sine bruksrettigheter til beite, fiske, jagt och fangst m. v. i statens almenninger — med bilove avgit av den i medhold av stortingets beslutning av 19:de juli 1912 nedsatte komite (Fjeldkomiteen). Centraltryckeriet, Kristiania 1916. 177 sid. och I! kartan ln AEOL Medeleelingen van het Proefstation voor het Boschwezen n:r 1. Een onder- zoek naar de meest juiste methode van opmeting van djatiboom en djatiopstand dor H. BEEKMAN. F. B. Smits-Weltebreden 1915 (Departe- ment van Landbouw Nijverheirdenhandel). 93 sid. 29 avbildn. och diagram. MORGENTHALER, HANS: Beiträge zur Kenntnis des Formenkreises der Sammel- art Betula alba L. mit variationsstatistischer Analyse der Phenotypen. (Doktorsavhandling.) Ziörich 1915. 134 Sid. 74 fig. Nyrop, C.: Det danske Hedeselskab 1866—1916. Et jubilexumsskrift udgivet av det Danske Hedeselskab. Kjohenhavn 1916. 230 sid. Med porträtt och andra” bilder. 4:00: PETERSEN, O. G.: Tr&eer og Buske. Diagnoser til Dansk Frilands-Trevekst. Kjobenhavn 1916. Gyldendalske Boghandel. Nordisk Forlag. 517 sid. 248 fig, 1 texten och 1 plansch. SUDWORTH, GEORGE B.: The spruce and balsam fir trees of the Rochy Moun- tam region (United states Departm. of Agrieulturesebulttnmase0: Washington 1916. 43 Sid. 10 kartor och 25 planscher. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 6—7. TRÄVARUMARKNADEN. Det synes allt fortfarande som om någon riktig fart i affärerna ej vill infinna sig. England och möjligen Holland äro de enda köparna som framträda och även dessa äro mycket återhållsamma. Det kan måhända dock konstateras någon liten förbättring i köplusten i Zngland sedan min senaste rapport. Denna förbättring kanske kan i någon mån tillskrivas det tillmötesgående som de svenska avlastarna visat 1 avseende å försäljningsvillkoren. Man har som tidigare meddelats givit efter beträffande de engelska importörernas fordran på cifköp. Men ännu återstå vissa meningsskiljaktigheter, av vilka den, som är svårast att överkomma, är beträffande kursgarantien. Våra avlastare hålla på att sådan garanti ovillkorligen måste lämnas, under det att köparna för sin del söka undgå att garantera kursen. Emellertid hava även på senaste tiden affärer kommit till stånd, vid vilka den fordrade garantien av kr. 18,20 pr pund sterling stipulerats. Att säljarnas villkor i detta avseende är ofrån- komligt måste rättvisligen erkännas, likasom att kursgarantien måste gälla cit- värdet och icke, som man såsom en medelväg velat föreslå, fobvärdet. Ve- derbörande avlastare hava att betala såväl frakt som övriga omkostnader i kronor och böra ju icke göra någon förlust härpå. Visserligen hava pund något förbättrats på senaste dagarna, men ännu torde det komma att dröja länge, innan de bliva i kurs jämnställda med kronor. Fraktsatserna fortsätta att gå avsevärt ned och ligga nu så pass mycket som 50 å 60 kr. under de på sin tid högsta. Givetvis bör detta verka sti- mulerande på affärerna. Om man kan erhålla cifpris av £ 27 för plankor, 2 24 för battens och £ 23 för scantlings, vilka borde vara de för tillfället gällande på engelska ostkusten, och därtill kan räkna med en frakt av kr. 150 för till exempel Nederbotten—Hull blir ju resultatet gott. Att upprätt- hålla dylika cifpriser borde också ej vara svårt, i synnerhet som vi placerat ungefär halva vår årsstock och därav till England omkring en tredjedel. Av den försålda totalkvantiteten torde tills nu vara skeppade omkring 200,000 standards. Som ovan omnämnes förekomma i någon utsträckning affärer på Holland, men priserna torde hava vikit något från förut erhållna. frankrike ställer sig helt och hållet avvaktande och torde icke vara att vänta i marknaden förr än hittills köpta varor avhämtats. Detsamma är också förhållandet med Danmark. Och Tyskland fortsätter att hämta sitt behov av trävaror från egna skogar; endast någon enstaka affär om specialdimensioner förekommer. Oaktat allt bör emellertid de svenska avlastarnas ställning vara stark, och ingen anledning att reducera priserna eller att göra vidare modifieringar i försäljningsvillkoren föreligger. Skeppningarne hava varit livliga från de sydligare skeppningsdistrikten under de sista fjorton dagarna, dock allt emellanåt störda av drivis, som hopat sig utanför kusten. Någon skeppning från de nordligaste hamnarna torde ännu icke hava förekommit. 13/6 1916. — M — SKOGSVÄRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 0—7. SKOGSADMINISTRATIONEN. Livsmedelskom missionens förslag till ordnande av vedförhållandena och tryggandet av vedtillgången. Till herr statsrådet och chefen för Kungl. jordbruksdepartementet. I anledning av riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om vid- tagande av åtgärder för åstadkommande av erforderlig vedtillgång i landet m. m., vilken skrivelse den 14 sistlidne april remitterats till Statens livsmedelskommission för yttrande och vartill kommissionen senare vill utförligare återkomma, får kommissionen, med överlämnande av närslutna till kommissionen av särskilt tillkallade sakkunniga överlämnade P. M. rörande ordnandet av vedförhållandena och om möjligt tryggande av vedtillgången på här ifråga- varande nödvändighetsvara för närmast instundande bränslesäsong anhålla, det herr Statsrådet ville utverka att — i likhet med vad som skedde föregående år — den ved från de all- männa skogarna, som finnes eller kan åstadkommas, måtte utan hinder av bestämmelserna i nådiga förordningen den 17 november 1893 angående statens upphandlings- och entreprenad- väsende i första hand reserveras för kommissionens räkning att av denna tillhandahållas de lokala livsmedelsnämnderna till pris, motsvarande de i respektive orter under tiden närmast före den nu rådande krisens början gällande medelprisen på ungefär motsvarande vara med tillägg allenast för de av vedens framförande ur skogen eventuellt betingade ökade omkost- nader, även om härigenom priset understiger den för sådan vara eljest i orten vid försälj- ningstillfället gällande. Stockholm den 15 maj 19106. På kommissionens vägnar: HuGo HAMILTON. Å. Ljunggren. PAM Med anledning av riksdagens underdåniga skrivelse n:r 62 av den 5 innevarande april hava undertecknade på kallelse av Statens livsmedelkommission sammanträtt för övervägande av åtgärder, vilka i anslutning till sagda skrivelse borde vidtagas. Härunder har framhållits nödvändigheten av att snarast erhålla en så fullständig uppgift som möjligt rörande bränslebehovet för hushållsändamål i städer och stadsliknande samhällen för instundande vinter, ävensom å dessa orter befintliga lager av bränslematerial. Därjämte synes från Domänstyrelsen böra begäras uppgift på omfattningen av de å stats- skogarna verkställda avverkningarna av bränsleved, vilken uppgift borde omfatta dels de av- verkade kvantiteterna av olika slag av ved, löv eller barrved, de!s vilka mängder, som nu voro framkörda till olika järnvägsstationer eller lastageplatser, dels ock huru mycket utav nu i skogarna kvarliggande ved, som komme att under sommarens lopp till olika exportleder framföras. Likaledes borde i denna uppgift angivas de olika prisen å veden, uppdelade uti det före kristiden rådande normalpriset och den sedermera genom ökade arbetskostnader till- komna förhöjningen. Ävenledes torde genom Kungl. Maj:ts befallningshavande i respektive län böra verkställas utredning om de ungefärliga tillgångarna av upphuggen ved från enskildas skogsmarker. Önskvärt synes även vara, att ved upptoges bland de varor, rörande vilka enligt Kungl. kungörelserna den 16 november 1915 samt 10 mars 1916 särskilda uppgifter skola avgivas. För att under alla förhållanden så långt möjligt trygga tillgången å husbehovsbränsle, borde forcerad avverkning av såväl brännved som kolved ofördröjligen igångsättas å krono- parker samt enskildas skogar, där så lämpligen kan ske, varvid i händelse av brist på arbetskrafter ett anlitande av militär handräckning borde allvarligt ifrågasättas. SKOGSADMINISTRATIONEN. : 513 Då i anledning av nuvarande höga kolpriser industrien i stor utsträckning begagnar sig av ved för fyllande av sitt bränselbehov, borde även verkställas utredning, huruvida icke för- bud i viss omfattning kunde utfärdas för veds användande till drivande av industriella före- tag samt järnvägar och ångbåtar, ävensom huruvida icke en del av detta behov skulle kunna fyllas genom igångsättande av stubbrytning i stor skala, Enligt vad vi erfarit, lära mellanhänder i stor utsträckning uppträtt på vedmarknaden och genom spekulationer drivit priserna i höjden på ett oroväckande sätt För neutraliserande av dylika spekulationer torde det vara nödvändigt att vidtaga särskilda åtgärder. Härvid torde i första hand böra komma i åtanke upprättandet av en särskild vedbyrå, sorterande under Statens livsmedelskommission, med uppgift bl. a. att bland de lokala livs- medelsnämnderna fördela den i statsskogarna avverkade veden, aft i den mån så kan be- finnas lämpligt förmedla köp och försäljning av ved, att etablera samarbete mellan de olika livsmedelsnämnderna samt mellan vedhandlare, så att konkurrens vid uppköpen så vitt möjligt undvikes, att genom puplicerande av noteringar söka inverka reglerande å mark- nadspriset, att tillhandagå livsmedelsnämnder och affärsmän med råd och upplysningar i bränslefrågor, samt aff i övrigt söka vidtaga åtgärder för tryggande av landets bränslebehov. I syfte att reglera vedprisen skulle möjligen vara lämpligt, att av den i statskogarna avverkade veden uttoges en kvantitet av några tusen famnar, som tillföres Stockholms ved- marknad och där hölles till salu till låga, av byrån fastställda pris genom vedhandlare, under- förbindelse från dem att sedermera tillhandahålla Statens livsmedelskommission en motsva- rande kvantitet. För att en sådan åtgärd skulle hava önskad verkan, synes det nödvändigt, att den ofördröjligen verkställes. - Då under normala förhållanden inemot hälften av Stockholms bränslebehov fylles genom, import från Finland, men denna import för närvarande är stängd, så skulle det vara av stor betydelse för reglerandet av priset på Stockholms vedmarknad, som i sin ordning visat sig i huvudsak vara normerande för bränslepriset i landet för övrigt, om licens för ved- export från Finland kunde utverkas. Förutom angivna åtgärder, som avse instundande vinter, böra mått och steg redan nu vidtagas för att planera ökad vedavverkning till fyllandet av behovet vintern 1917— 1918, enär bränslefrågan, efter allt att döma, kommer att under en längre tid framåt kräva syn- nerlig omtanke från myndigheternas sida. Slutligen torde det vara lämpligt, att i cirkulär till samtliga livsmedelsnämnder i riket framhålla vikten av att livsmedelsnämnderna omedelbart träda i förbindelse med de affärs- män, som handla med bränsle å respektive orter, för uppgörande av gemensamma planer till mötande av vinterns bränslebehov. Härvid borde det särskilt påpekas, att vedbyrån kommer att till tämligen låga pris från kronoskogarna tillhandahålla livsmedelsnämnderna ved att försäljas till mindre bemedlade och att Statens livmedelskommission ämnar söka utverka fraktnedsättning å järnvägarna för vedtransporten. På samma gång borde särskilt livsmedelsnämnderna erinras om vikten av att ej genom allt för forcerade inköp i den öppna marknaden bidraga till vedprisens höjande. Stockholm den 29 april 1916. NiLrs G: RINGSTRAND, JOHAN BÅÅTH, VICTOR KARLSSON, H. M. PETRI. ÅA. Ljunggren. Lagar, kungl. förordningar och beslut. I Svensk Författningssamling intagna lagar och kungl. förordningar m, m. Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående förbud mot jakt efter fasanhöna inom Krono- bergs län; given Stockholms slott den 29 okt. 1915. (Sv. Författningssamling n:r 420 år 1915, från trycket utkommen den 9 nov. 1915.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående uppläsande i kyrka av kungörelser om auktion för försäljning eller utarrendering av kronoegendom; given Stockholms slott den 23 okt. 1915. (Sv. Författningssamling n:r 424 år 1915, från trycket utkommen den 10 nov. 1915.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående förbud mot fångande eller dödande av mård inom Gävleborgs län; given Stockholms slott den 12 nov. 1915. (Sv. Författningssamling n:r 450 år 1915, från trycket utkommen den 24 nov. 1915.) 574 j SKOGSADMINISTRATIONEN. Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående gottgörelse till statsverket för utsyning av virke i vissa fall inom de sex norra länen m. m.; given Stockholms slott den 19 nov. 1915. (Sv Författningssamling n:r 451 år. 1915, från trycket utkommen den 24 nov. 1915.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående utsträckt fridlysningstid för svärta inom Stock- holms län; given Stockholms slott den 3 dec. 1915. (Sv. Författningssamling n:r 479 år 1915, från trycket utkommen den 9 dec. 1915.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse Aisaende jakttiden för rapphöns i Norrbottens län ; given Stockholms slott den 10 dec. 1915. (Sv. Författningssamling n:r 528 år 1915, från tryc- ket utkommen den 28 dec. 1915.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående tiden för jakt å fasanhöna inom Uppsala län och hare inom Kristianstads a given Stockholms slott den 17 dec. 1915. (Sv. Författnings- samling n:r 529 år 1915, från trycket utkommen den 28 dec. 1915.) Kungl. Maj:ts skrivelse till järnvägsstyrelsen angående nedsättning i fraktsatserna för trans- porter å statens järnvägar beträffande ved; Stockholms' slott den 23 dec. 1915. (Sv. För- fattningssamling n:r 576 år 1915, från trycket utkommen den 5 jan. 1916. Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående ändrad lydelse av 13 $ i kungörelsen den 5 juni 1909, innefattande ytterligare föreskrifter angående avvittringen inom Västerbottens och Norr- bottens läns lappmarker; given Stockholms slott den 31 dec. 1915. (Sv. Författningssam- ling n:r 581 år 1915, från trycket utkommen den 17 jan. 1916.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse om undantag från meddelat förbud mot utförsel från riket av vissa slag av virke; given Stockholms slott den 31 dec. 1915. (Sv. Författningssamling n:r 589 år 1915, från trycket utkommen den 21 jan. 1915.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående förbud mot utförsel från riket av kemisk trä- massa; given Stockholms slott den 18 januari 1916. (Sv. författningssamling n:r 6 år 1916, från trycket utkommen den 19 jan. 1916.) Avstående eller upplåtande i vissa fall av mark från kronoegendomar. Kungl. Maj:t har i brev till domänstyrelsen den 19 maj 1916 härom meddelat följande. I en till riksdagen den 17 december 1915 avlåten proposition, n:r 13, varav ett tryckt exemplar här bifogas, hava vi föreslagit riksdagen att för tiden intill den I juli 1917 dels medgiva, att, då för allmänt ändamål, för wars tillgodoseende enligt gällande författning enskild man, menighet eller inrättning kunde förpliktas avstå eller upplåta jord eller lägenhet, erfordra- des, att staten tillhörig mark avstodes eller upplätes, Vi skulle äga, utan riksdagens hörande i varje särskilt fall, förordna om markens avstående eller upplåtande; dels ock besluta: 1:0) att för mark, som sålunda avstodes eller upplätes, lösen eller ersättning skulle med nedan angivna undantag utgå efter ty i gällande författning angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov vore föreskrivet och till beloppet bestämmas, då jordområde, som skulle lösas, vore obebyggt och understege fem hektar, samt Vi funne skäligt sådant medgiva, av tre gode män, av vilka Vår befallningshavande i länet och sökanden var för sig skulle utse en och domaren i orten den tredje, samt i annat fall av sådan nämnd, som omförmäldes i berörda författning; 2:0) att i fråga om mark, som vore avsedd att användas för framdragande av elektrisk ledning, utom vad under 1:0) stadgades, jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skulle lända till efterrättelse; 3:0) att, där Vi lämnat kommun, enskild person eller bolag tillstånd att inom riket an- lägga järnväg, Vi ock finge, där så prövades lämpligt och utan avseende därå, om för järn- vägens anläggning statsbidrag åtnjötes eller icke, ej mindre medgiva, att mark, som stode under kronans omedelbara disposition eller tillhörde någon av de under bruk och berg- verk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de genom Eder försorg ut- arrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplätes utan annan ersättning till kro- nan, än att, därest och i den mån å sålunda upplåten mark växande skog inginge i upp- låtelsen och Vi icke funne skäl annorlunda medgiva, ersättning för sådan skog skulle utgå efter Vårt bestämmande, än även tillåta vederbörande att kostnadsfritt för anläggningen be- gagna sådana 3å kronas ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunde vara diponibla; SKOGSADMINISTRATIONEN. 575 4:0) att jämväl i övrigt, då fråga allenast vore om upplåtelse av mark till begagnande för ändamål, som förut nämnts, utan att marken avstodes, det finge ankomma på Oss att, där omständigheterna därtill föranledde, medgiva undantag från den under 1:0) angivna regel; samt 5:0) att vad sålunda stadgats icke hade avseende å de i 8 och 12 $$ av lagen den 31 augusti 1907 om stadsplan och tomtindelning berörda fall. Enligt vad riksdagen anmält i skrivelse den 9 maj 1916 har igrågavarande proposition bifallits av riksdagen. Vad Vi och Riksdagen sålunda beslutat meddelas Eder härigenom till kännedom. Ökat antal elever vid Skogshögskolans iägmästarekurs. Kungl. Maj:t har den 28 april 1916 härom meddelat följande beslut. Den 30 mars 1915 förordnade Vi, bland annat, att för vart och ett av de närmaste fem åren vid skogshögskolan det antal elever, som finge antagas vid den förberedande jägmäs- tarkursen skulle utgöra 40, därav 25 finge antagas till fortsatt utbildning efter höstterminens slut vid samma kurs. Med utlåtande den 22 april 1916 har Ni överlämnat en till Eder ställd skrivelse, däri domänstyrelsen av anförda skäl hemställt, om vidtagande av åtgärd för att från och med innevarande år och tillsvidare 30 elever måtte få antagas'vid sistnämnda kurs. Då Vi nu låtit oss föredragas detta ärende, hava Vi, med ändring i så måtto av Vårt för- berörda beslut fastställt det antal elever, som vid skogshögskolans förberedande jägmästar- kurs må antagas till fortsatt utbildning efter höstterminens slut under vart och ett av åren 1916, 1917, 1918 och 1919, till trettio. Tidigare utnämnande till extra iägmästare. Kungl Maj:t har i brev till Domänstyrelsen den 23 maj 1916 härom meddelat följande beslut. På därom av Eder i skrivelse den 13 maj 1916 gjord framställning hava Vi medgivit, att, utan hinder av bestämmelserna i gällande instruktion för skogsstaten, den, som vid skogshög- skolans jägmästarkurs avlagt fullständig avgångsexamen, må under innevarande år från och med den I nästkommande juni av Eder på ansökan och efter Eder prövning i varje särskilt fall i mån av behov anställas såsom extra jägmästare inom visst distrikt, dock under villkor att extra jägmästare, som sålunda förordnats efter mindre än sex månaders praktisk verk- samhet, under första tiden av sin tjänstgöring skall tjänstgöra under erfaren skogstjänste- mans ledning. Reglering av Domänstyrelsens och skogsstatens löner. Kungl. Maj:t har den 17 mars 1916 härom fattat följande beslut. Sedan Vi den 17 december 1915 uppdragit åt Eder att företaga undersökning, huruvida nu gällande avlöningsreglementen för tjänstemän vid statens järnvägar, postverket, telegraf- verket, statens vattenfallsverk och tullverket kunde ersättas av i huvudsak gemensamma av- löningsbestämmelser för samtliga nämnda verk samt, därest Ni ansåge detta vara förhållan- det, avgiva de förslag till dylika gemensamma bestämmelser, Ni funne Eder böra föreslå, har domänstyrelsen i skrivelse den 10 januari 1916 anfört bland annat a£Z£, därest Ni komme att anse gemensamma avlöningsbestämmelser för ovan nämnda kårer och verk önskvärda och därom avgiva förslag ett dylikt förslag skulle komma att, jämte tullverket, omfatta samtliga statens affärsdrivande verk utom domänstyrelsen, som dock numera, sedan avkastningen från statens skogar stigit till så betydande belopp, att dessa spelade en avsevärd roll i riksbud- geten, vore att anse såsom ett av de största bland de affärsdrivande verken, a?! det förden- skull måste anses vara av synnerligen vikt att så ordna löneförhållandena för personalen vid även detta verk, att dess utveckling kunde ostört fortgå, samt att det syntes vara lika nödigt att på samma sätt beakta och undersöka avlöningsförhållandena för domänstyrelsen och dess underlydande personal som för personalen vid statens övriga affärsdrivande verk, och har domänstyrelsen på grund härav hemställt om utvidgning av Edert uppdrag att om- fatta jämväl domänstyrelsen och dess underlydande personal. Då Vi nu låtit Oss föredragas detta ärende, hava Vi förordnat, att det Eder den 17 de- cember 1915 meddelade uppdrag skall utsträckas att omfatta jämväl domänstyrelsen och dess underlydande personal. 37. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 57 6 SKOGSADMINISTRATIONEN. Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och yttranden. Föreskrifter rörande vissa utgiftstitlar i revirens bokföring. Domänstyrelsen har härom den 27 mars till samtliga revirförvaltare utsänt följande cirkulär. Skogsbokföringskommittén har i skrivelse till Kungl. domänstyrelsen den 7 innevarande månad fäst uppmärksamheten därå, att vissa kostnadsmedel, vilka i förvaltningsförslagen för reviren äro sammanförda under titeln dzverse, böra fördelas å olika utgiftstitlar och fonder. En sådan fördelning skulle ock stå i överensstämmelse med de av Kungl. Maj:t genom nå- digt brev den 17 december 1915 fastställda bokföringsformulären, samt har ansetts nödig, på det att dels domänfonden icke må belastas med sådana utgifter som för tjänsteexpedition, fraktkostnader, annonskostnader m, m., därest dessa avse kyrkofonden eller annan fond, dels hit hänförliga utgifter sammanföras med andra utgifter i naturliga grupper, varigenom man vinner fördelen av, att utgiftstiteln diverse som sig bör gives minsta möjliga omfång. Kom- mittén har vidare meddelat, att densamma i skrivelse till eder anhållit, att dessa synpunkter måtte av eder beaktas, så att i näst avgivande månadsredovisning sådana bokföringsåtgärder vidtagas, att vederbörliga utgiftstitlar bliva belastade i enlighet med förenämnda principer. Kungl. domänstyrelsen vill med hänsyn därtill, att tvekan hos eder kan uppstå, huruvida en dylik utgiftsbelastning å vissa förekommande utgiftstitlar till förmån för en annan, diverse- titeln, voro överensstämmande med de av Kungl. styrelsen fastställda utgiftsförslagen, härmed giva tillkänna, att Kungl. styrelsen, som delar kommitténs mening om lämpligheten av en begränsning av utgiftstiteln diverse, icke har något att invända däremot, att härigenom ett mera skenbart än verkligt överskridande av vissa utgiftstitlar äger rum, allenast detta över- skridande motsvaras av besparing å annat anslag och föranletts av dessa ändrade bokförings- grunder. Inventering av vedtillgången å de allmänna skogarna. Domänstyrelsen har den 22 maj utsänt följande cirkulär härom till överjägmästarna i samt- liga distrikt. : Bifogande avskrift av statens livsmedelskommissions skrivelse till Kungl. domänstyrelsen den 15 innevarande maj vill Kungl. domänstyrelsen härmed anmoda eder att så fort ske kan och om möjligt före den I instundande juni till Kungl. styrelsen inkomma med av kommissionen i sagda skrivelse begärda uppgifter beträffande edert distrikt, nämligen: dels uppgift över mängden av redan avverkad och upphuggen ännu icke disponerad ved av skilda kvalitéer med särskiljande av ved, som finnes upplagd i skogen och vid skilda stations- eller lastageplatser; dels uppgift över den ungefärliga myckenhet ved, som beräknas kunna under innevarande sommar ytterligare upphuggas för försäljning i skogen eller levereras under nästkommande vinter; dels ock uppgift å det tillägg till för respektive orter gällande normalpriser, som betingas av ökade upphuggnings- och körningskostnader. Alla uppgifter i fråga om vedkvantitet skola vara reducerade till kubikmeter löst mått. I fråga om ved från ecklesiastik skog, varom särskild uppgift skall lämnas, skall ock upp- gift lämnas över nu gängse priser å leveransorten. Enär Kungl. styrelsen i underdånigt yttrande den 8 innevarande maj över riksdagens skrivelse till konungen i anledning av väckta motioner om vidtagande av åtgärder för åstad- kommande av erforderlig vedtillgång m. m. hemställt, att från leverans till statens livsmedels- kommission måtte få undantagas den ved, som erfordras för statens eget behov, ävensom beträffande skogar i skogfattiga orter den ved, som kan anses erforderlig för ortsbefolk- ningens behov, för att genom respektive revirförvaltningarna tillhandahållas den befolkning i dessa orter, som av gammalt varit van att få köpa sitt vedförråd från de allmänna sko- garna, vill Kungl. styrelsen härjämte anmoda eder meddela särskilt uppgift angående de par- tier av tillgänglig eller beräknad ved, som böra för berörda ändamål disponeras I de fall, där ansökning om inköp av ved icke inkommit från statsinstitution inom edert distrikt, men ni har eder bekant eller kan antaga, att sådan ansökan framdeles inkommer, bör ni från vederbörande redan nu införskaffa skyndsam uppgift härom, så att Kungl. sty- relsen må bliva i tillfälle lämna statens livsmedelskommission så bestämd uppgift, som under givna förhållanden kan förebringas, över den kvantitet ved, som kan från de allmänna sko- garna till kommissionen levereras. SKOGSADMINISTRATIONEN. Ck Ifrågasatt användning av pappersved och props till bränsle. Domänstyrelsen har den 24 maj till samtliga överjägmästare utsänt följande cirkulär härom. Som fråga uppstått, att till förekommande av befarad vedbrist aptera befintliga tillgångar av pappersved och props till brännved, vill Kungl. domänstyrelsen härigenom anmoda eder att inom edert distrikt tillsvidare inställa allt salubjudande av sådant virke. Så fort ske kan och om möjligt före den 1 nästkommande juni har ni att till Kungl. styrelsen inkomma med uppgift om de kvantiteter dylikt virke, som inom de olika reviren för närvarande finnas upphuggna och ännu ej disponerats. Därvid skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse de bestämmelser, som Kungl. styrelsen i cirkulär den 22 innevarande maj meddelat rörande insändande av uppgifter om tillgången å odisponerad brännved,. Vedförsäljningarna från de allmänna skogarna. .Domänstyrelsen har härom den 27 mars 1916 utfärdat följande cirkulär till samtliga över- jägmästare, Kungl. domänstyrelsen vill härigenom föreskriva, att utan Kungl. styrelsens för varje sär- skilt fall lämnade medgivande brännved, utöver de vedpartier, varom med statens eller de lokala livsmedelskommissionerna definitivt avtal redan träffats, tillsvidare icke må försäljas till andra än statens verk och inrättningar samt i smärre poster, företrädesvis avfall och sekunda ved, till husbehov i orten, och då endast till fullt, för respektive kvalitet gängse pris. Härom har ni att underrätta den eder underlydande förvaltande skogspersonalen. Förslag rörande tryggande av bränsletillgången. Domänstyrelsen har härom den 24 maj till chefen för Kungl. jordbruksdepartementet av- givit följande utlåtande över av vissa sakkunniga inom statens livsmedelskommission väckta förslag. Genom remiss den 16 maj 1916 har herr statsrådet och chefen för Kungl. jordbruks- departementet anbefallt domänstyrelsen att avgiva utlåtande över en framställning den 15 i samma månad från statens livsmedelskommission rörande ordnandet av vedförhållandena och tryggandet av vedtillgången för närmast instundande bränslesäsong, vid vilken framställning fogats en promemoria utarbetad av inom statens livsmedelskommission tillkallade sakkunniga. (Se sid: 572). I anledning därav får domänstyrelsen med remissaktens återställande härmed vördsamt anföra följande. De inom statens livsmedelskommission tillkallade sakkunniga hava i förenämnda prome- moria dels påyrkat verkställandet av en fullständig utredning rörande behovet och tillgången inom landet av ved för hushållsbehov, varigenom storleken av eventuellt uppkommande brist skulle kunna fastställas, samt dels föreslagit vidtagande av vissa åtgärder åsyftande att öka vedupphuggningen och att reservera veden för hushållsbehov ävensom att möjliggöra import av ved från utlandet. I det förra fallet hava de sakkunniga föreslagit, att fullständiga uppgifter borde insamlas rörande behovet i städer och stadsliknande samhällen av ved för hushållsändamål under in- stundande vinter, ävensom över storleken av i dessa orter befintliga lager av bränslematerial. Därjämte borde från domänstyrelsen infordras uppgift på omfattningen av de å statsskogarna verkställda avverkningarna av brännved, varvid bland annat skulle redogöras dels för de kvantiteter, som nu funnes tramkörda till olika lastningsplatser, och dels för de kvantiteter, som under sommarens lopp komme att framforslas till olika transportleder. Därjämte borde genom länsstyrelserna infordras uppgifter om vedavverkningarna å de enskilda skogarna. I fråga om åtgärder för ökande av tillgången å brännved hava de sakkunniga först före- slagit forcerade avverkningar å statsskogarna, ävensom, där så lämpligen ske kunde, å en- skildas skogar. För den händelse brist på arbetskraft rådde, kunde användandet av militär handräckning ifrågasättas. Vidare har föreslagits, att stubbrytning i stor skala skulle igång- sättas, ävensom att licenser för vedimport från Finland borde utverkas. Såsom medel att inskränka konsumtionen, reglera priserna och verka för att de tillgäng- liga vedförråden i första hand måtte komma hushållskonsumtionen till godo hava de sak- kunniga föreslagit, dels att förbud i viss omfattning skulle meddelas för veds användande av industriella anläggningar och kommunikationsföretag, dels att åtgärder skulle vidtagas för att förhindra, att vedprisen genom spekulationer av mellanhänder dreves upp, samt dels att en särskild vedbyrå borde upprättas, vilken skulle hava till uppgift att fördela den å statssko- garna avverkade veden ävensom att genom vissa åtgärder söka verka reglerande på mark- naden. 57 S SKOGSADMINISTRATIONEN. Därjämte hava de sakkunniga frågasatt, huruvida det ej kunde vara lämpligt att, för att inverka reglerande på prisen, några tusen famnar av den ved, som avverkades å statsskogarna, tillfördes Stockholms vedmarknad och där hölles till salu för vissa låga, av vedbyrån be- stämda pris. Till sist hava de sakkunniga föreslagit, att åtgärder redan nu borde planeras för åstad- kommandet av ökad avverkning till fyllandet av behovet vintern 1917— 1918. Kungl. domänstyrelsen får i det följande avgiva yttrande över dessa förslag, i den mån de beröra styrelsens tjänsteförvaltning. Vad då först beträffar förslaget om insamlande av statistik rörande redan nu disponibel ved från de allmänna skogarna samt mängden av den ved, som under sommaren ytterligare kunde komma att avverkas från dessa, får styrelsen meddela, att statens livsmedelskommission direkt till styrelsen framställt begäran om en sådan utredning, och att styrelsen i anledning därav till samtliga överjägmästare utsänt här i avskrift bilagda cirkulär. Sedan svar å det- samma inkommit, kommer styrelsen att till statens livsmedelskommission insända de begärda uppgifterna. Beträffande förslaget att forcera avverkningarna av brännved å de allmänna skogarna har styrelsen vid upprepade tillfällen lämnat skogsförvaltningarna i orterna order härom. Här förefinnes emellertid i de flesta fall en svårighet, nämligen att i tillräcklig mängd erhålla duglig arbetskraft. Styrelsen får framhålla, att för kortare tid anskaffade arbetare, vilka icke . äga vana vid skogsarbeten, äro till föga gagn. Bristen på arbetskraft är just orsaken därtill, att vedavverkningarna å de allmänna skogarna ej kunnat uppdrivas i större omfattning, än som skett. Rörande möjligheten att använda militär bandräckning för vedavverkningar kan styrelsen ej uttala sig. Dock vill styrelsen framhålla, att skall sådan handräckning bliva till äsyftat gagn, måste till densamma uttagas vid skogsarbete vant folk. Vidare måste den för ändamålet anslagna tiden sättas till minst ett par veckor för varje kontingent. Beträffande ifrågasatt stubbrytning i stor skala får styrelsen framhålla, att denna metod att utvinna bränsle i förhållande till utbytets storlek kräver relativt stor arbetsmängd.. Vid nu rådande brist på skogsarbetare kan densamma därför ej rekommenderas utan bör, så snart tillräcklig skogstillgång därtill finnes, den tillgängliga arbetskraften insättas på upphuggning av vanlig ved, varav bättre resultat ernås. Vidare får ihågkommas, att stubbveden är sär- deles skrymmande och därför ställer sig dyr även i fråga om frakterna. Såsom ett medel att öka vedtillgången för hushållskonsumtion hava de sakkunniga före- slagit förbud under vissa förutsättningar för veds användande till drift av industriella och kommunikationsföretag. Utan tvivel vore genomförandet av ett sådant förbud ett verkligt effek- tivt medel att öka bränsletillgången till hushållskonsumtion, ty enligt styrelsens förmenande är det just industriens och kommunikationsföretagens uppköpande av stora vedkvantiteter i mark- naden, som är orsak till att verklig fara för vedbrist uppstått. Det förhållandet, att staten ej sålt någon ved till industri- eller kommunikationsföretag, har ej kunnat motverka detta förhållande, då staten i södra Sverige, där vedbristen egentligen gjort sig kännbar, ej äger så stora och så belägna skogsegendomar, att staten kan nämnvärt reglera marknaden, Styrelsen anser ock, att knappast något annat medel finnes, som kan förhindra, att ved- brist uppstår. Ett sådant förbud torde dock endast böra gälla uppköpande av ved. Att nämligen förhindra en skogsägare att för sin industri använda sin egen ved, torde kanske få anses vara allt för ingripande. Vad de sakkunniga anfört om motverkande av prisförhöjningen å ved genom vidtagande av åtgärder till förhindrande av spekulation av mellanhänder å vedmarknaden, finner styrelsen behjärtansvärt, men anser sig sakna anledning att närmare ingå på detta spörsmål. Beträffande de sakkunnigas förslag att i prisreglerande syfte tillföra några tusen famnar till Stockholms vedmarknad av de partier, som erhållas från de allmänna skogarna, får sty- relsen framhålla, att en sådan åtgärd givetvis låter sig genomföra, men att densamma kom- mer att orsaka en motsvarande minskning i mängden av den ved från statsskogarna, som eljest skulle tillhandahållas befolkningen i de orter, från vilka veden toges. Därjämte får styrelsen framhålla, att vid en sådan leverans till Stockholm till betydande del endast sekunda ved och därav huvudsakligen endast barrved skulle kunna ifrågakomma, enär den prima björkveden från reviren närmast Stockholm redan i stor omfattning sålts till olika stäts- institutioner. Endast ifall ved från Småland kunde fraktas till Stockholm, skulle ved av bättre kvalitet i större mängd kunna ingå i den av de sakkunniga ifrågasatta leveransen. Slutligen hava de sakkunniga framhållit, att åtgärder redan nu borde planeras för be- redande av ökad vedtillgång under vintern 1917—1918. I detta syfte har domänstyrelsen övervägt möjligheten av att under instundande sommar upphugga och hoplägga ved å krono- parker i Norrland för att under följande vinter utköras till flottled. Denna ved skulle sedan SKOGSADMINISTRATIONEN. 579 nedflottas till kusten under våren och sommaren 1917 för att å lämplig plats uppdragas och upphuggas och därefter sjöledes transporteras till Stockholm. Verkställda beräkningar ha emellertid visat, att veden med ett sådant förfaringssätt bleve så dyr, att densamma, även om något rotvärde åt virket ej beräknades, skulle kornma att härstädes i prisläge minst nå upp till nu gällande marknadspris. Därtill kommer, att sannolikt icke all ved skulle hinna efter flottningens avslutande nedföras till Stockholm före sjöfartens upphörande på hösten. Slutligen får det bemärkas, att en stor del av denna ved skulle vara allt för rå, för att kunna användas till bränsle samma vinter. Emellertid har styrelsen anmodat överjägmästarna i Härnösands, mell. Norrlands och Gävle—Dala distrikt att utreda kostnaderna för huggning, utfraktning och flottning av sådan ved. Domänstyrelsens underdåniga utlåtande den 8 mai 1916 rörande i riksdagen väckta motioner om åtgärder för ökad vedtillgång. Genom nådig remiss den 14 nästlidne april har domänstyrelsen anbefallts avgiva utlåtande i anledning av riksdagens skrivelse till Eders Kungl. Maj:t den 5 april 1916 i anledning av väckta motioner om föranstaltande av en omfattande vedavverkning å under domänstyrelsens förvaltning stående skogar m. m. Till fullgörande härav får styrelsen i underdånighet anföra följande. Föreliggande framställning kan, såsom ock framgår av riksdagens efter utförlig motivering framförda hemställan, i förenämnda skrivelse uppdelas i tvänne huvudpunkter, nämligen: dels att en omfattande vedavverkning måtte innevarande år komma till stånd å de skogs- marker, som stå under domänstyrelsens förvaltning, så att vedtillgången i landet för näst- instundande konsumtionsår måtte ökas; dels ock att Eders Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att under instundande kon- sumtionsår genom statens livsmedelskommissioner eller annorledes ved från de allmänna skogarna måtte kunna tillhandahållas den mindre bemedlade befolkningen till billigast möjliga priser eller till prislägen, som ungefär motsvara de under normala förhållanden gällande, till underlättande varav riksdagen å extra stat för år 1917 uppfört ett förslagsanslag av högst 200,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att av detta anslag under innevarande år av tillgängliga medel utanordna 100,000 kronor. Vad först beträffar frågan om beredande av ökad vedtillgång till instundande konsum- tionsår från de allmänna skogarna får styrelsen framhålla, att styrelsen tidigt haft sin upp- märksamket inriktad på betydelsen härav, och att styrelsen även vidtagit åtgärder i detta syfte. Sålunda anmodade styrelsen, redan innan bränslefrågan hunnit bliva så aktuell som nu, i skrivelse den 28 juli 1915 samtliga överjägmästare att med jägmästarna i sina distrikt över- väga, huruvida ej avverkning och upphuggning av kastved för kommande års behov lämp- ligen borde ökas och, om så befanns vara förhållandet, till styrelsen därom inkomma med förslag; och vad särskilt beträffar vedtillgången till nu instundande konsumtionsår har sty- relsen dels vid överläggning med rikets samtliga överjägmästare sistlidne november månad framhållit vikten av, att från statens sida gjordes ett så vitt möjligt kraftigt ingripande för ernående av största möjliga utbyte av bränsle för kommande år, dels ock i särskilda skri- velser den 4 och 9 december 1915 till överjägmästarna i de 7 sydliga distrikten anmodat dessa att vidtaga erforderliga åtgärder för upphuggning och där så lämpligen kunde ske utdrivning av så stora kvantiteter ved, som kunde åstadkommas från de allmänna skogarna, sålunda även från de ecklesiastika skogarna. Dessutom hava överjägmästarna upprepade gånger muntligen av undertecknad generaldirektör anmanats att på allt sätt söka medverka till så stor vedavverkning som möjligt. Enligt vad styrelsen inhämtat, hava också sålunda anbefallda åtgärder kommit till utförande, i det att ökad vedavverkning bedrivits och även under instundande sommar kommer att fortsättas i den utsträckning så är möjligt genom anskaffande av därför erforderliga arbetskrafter samt med hänsyn till, att avverkning kunnat och kan äga rum enligt fordringarna för en god skogsskötsel. Styrelsen anser sig därför kunna framhålla, att så stora kvantiteter ved, som det under angivna förhållanden varit möjligt åstadkomma å de allmänna skogarna, också skola under instundande konsumtionsår tillhandahållas, Där så är lämpligt och möjligt, kommer även veden att levereras vid järn- vägsstation eller lastageplats. Domänstyrelsen har till herr statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet i början av förliden mars månad överlämnat sammandrag av skogsförvaltningarnas till den 1 mars avgivna rapporter angående den ved, som då kunde beräknas att för instundande konsum- tionsår bliva tillgänglig från de allmänna skogarna, däri sålunda även inbegripna de eckle- siastika skogarna. 580 SKOGSADMINISTRATIONEN. Beträffande möjligheten att i betydligare grad öka tillgången på ved från de allmänna skogarna får styrelsen emellertid erinra därom, attifråga om den del av landet, där särskild vedbrist kan befaras — alltså södra och mellersta landet — endast en ringa del av stats- skogarna äro belägna. Sålunda ligga endast omkring 10 procent av samtliga statsskogarna i landet söder om Kopparbergs län. Angående de ecklesiastika skogarna är visserligen en vida större procent belägen inom denna del av landet, men uppgår totalarealen av dessa skogar inom samma landsdel dock icke till mera än cirka 188,000 har. I fråga om dessa senare skogar är emellertid att märka, att särskilt i denna del av landet en stor del av av- kastningen åtgår för boställenas egna behov av virke. Därtill kommer, att såväl dessa skogar som statsskogarna i många: fall även inom ifrågavarande landsdel icke äro så belägna, att ved därifrån lämpligen kan avyttras till sådana platser, där den bäst behöves. Största svårig- heten för att i högre grad, öka vedavverkningen å såväl statens som de ecklesiastika skogarna möter dock i det förhållandet, att i flesta fall tillräckligt med huggare icke kunna anskaffas till rimliga pris, vilket åter beror därpå, att i följd av de ofantligt höga virkes- och kol- prisen alla skogsägare söka att i högsta möjliga grad höja sina avverkningar. Särskilt in- verka de abnormt höga kolprisen till så höjda huggarepris, att brännveden mångenstädes icke kan bära dessa. : Givetvis skulle vedhuggningen kunna ökas på kolvedshuggningens bekostnad å sådana statsskogar, där kolning äger rum, men från vilka tillika ved kan avsättas, men detta kan likväl icke ske utan större eller mindre minskning i de beräknade inkomsterna från stats- skogarna, och detta skulle än ytterligare bliva fallet, om inskränkning i gagnvirkesavverk- ningen skulle göras för erhållande av mera arbetskraft för huggning av brännved. Motionärerna hava anmärkt, att skogsförvaltningarna på många ställen icke levererat veden framkörd till station eller lastageplats, utan att veden måst av köparna avhämtas i skogen. Detta har emellertid endast skett å sådana skogar, där veden brukat så försäljas till orts- befolkningen, och där skogsförvaltningarna icke kunnat anskaffa körare för denna veds fram- forsling. På sina ställen har ortsbefolkningen i förargelsen att icke såsom vanligt få köpa den å kronans skogar upphuggna veden sammangaddat sig för att icke till något pris utköra den till livsmedelskommissionerna försålda veden. Och att med kronans egna körare fram- forsla dylik ved på bekostnad av gagnvirkesforslingarna kan givetvis icke låta sig göra utan högst betänkliga rubbningar i beräkningarna över inkomsterna från dessa skogar. Emot förslaget att den ved, som sålunda finnes eller framdeles upphugges å såväl statens som å de ecklesiastika skogarna, må ställas till livsmedelskommissionerhas förfogande, har styrelsen icke något att erinra. Dock torde beträffande skogar i skogfattiga orter böra undantagas den ved, som kan anses erforderlig för ortsbefolkningens behov, för att genom respektive revirförvaltningarna tillhandahållas den befolkning i dessa orter, som av gammalt varit van att få köpa sitt vedförråd från de allmänna skogarna. Likaledes bör undantagas den ved, som erfordras för statens eget behov. Vedens distribuering till de olika livs- medelskommissionerna synes även under instundande konsumtionsår i likhet med under sist- lidne, lämpligast böra förmedlas genom statens livsmedelskommission, varför styrelsen får tillstyrka riksdagens härom uttalade mening. Dock torde statens livsmedelskommission där- vid böra anmodas att inom viss tid till styrelsen anmäla, huruvida kommissionen icke önskar övertaga någon del av den ved, som ställes till förfogande, så att styrelsen kan i tid vid- taga åtgärder för denna veds försäljning i vanlig ordning. I detta sammanhang får styrelsen meddela, att styrelsen i skrivelse den 27 sistlidne mars till samtliga överjägmästarna föreskrivit, att utan styrelsens för varje särskilt fall lämnade med- givande brännved, förutom till livsmedelskommissionerna redan kontrakterade partier, tills- vidare icke finge säljas till andra statens verk och inrättningar samt i smärre poster till husbehov i orten till fullt i orten gängse pris. Frågan om åtgärder för tillhandahållande av veden från allmänna skogar till rimliga priser åt den mindre bemedlade befolkningen synes riksdagen hava tänkt sig böra genom- föras på tvenne skilda linjer, nämligen dels genom att veden från kronans skogar skall till- handahållas sagda befolkning till under normala förhållanden rådande priser, dels ock genom att ett särskilt anslag anvisats för underlättande av möjligheten att genom statens livsmedels- kommission eller annorledes ved till rimliga priser utlämnas från allmänna skogar. I likhet med riksdagen finner styrelsen det synnerligen behjärtansvärt, att staten i detta avseende bringar den mindre bemedlade befolkningen välbehövlig hjälp. Enligt riksdagens uttalade mening skall detta understöd sålunda lämnas dels genom det särskilda anslaget, dels ock genom att staten för statens domäners fond frånsäger sig den ökade vinst, som kan erhållas från statens skogar genom de nu avsevärt stegrade priserna på även vedvirke. Det synes dock styrelsen varit önskvärt, att denna fråga ordnats så, att det understöd, SKOGSADMINISTRATIONEN. 5 81 som skall lämnas den mindre bemedlade befolkningen, kunnat helt och hållet bestridas genom ett särskilt anslag. Härigenom hade bland annat vunnits den fördelen, att under- stödets storlek kunnat till sitt belopp bestämmas. Ett sådant förfaringssätt hade ock mera stått i överensstämmelse med de principer, enligt vilka styrelsen såsom ett affärsdrivande verk har att bedriva statens skogsförvaltning, och varigenom den ökade vinsten för stats- skogarna genom vedvirkets stegrade priser kunnat bokföras statens domäners fond tillgodo. Då emellertid riksdagen i detta avseende gjort ett bestämt uttalande och av även under nu tilländagångna konsumtionsår jämlikt nådigt beslut den 20 oktober 1915 ved tillhanda- hållits livsmedelskommissionerna från statens skogar till lägre än å marknaden rådande priser, finner sig styrelsen nu förhindrad att framställa yrkande i av styrelsen antydd riktning. Styrelsen vill dock framhålla, att statens domäners fond bör beredas ersättning för de genom stegrade arbetspriser med mera ökade kostnaderna för vedens upphuggning och framkörning, vilken ersättning lämpligast kan erhållas på det sätt, att sagda ökade kostnader tilläggas de normala priser, vartill veden från kronans skogar eventuellt skall tillhandahållas statens livs- medelskommission, Vidare bör naturligtvis även statens domäners fond erhålla ersättning för den ökade kostnad, som betingas därav, att veden skall framköras till viss station eller upplagsplats och där försäljas till vid leveransplatsen rådande normala priser, därest denna framfraktning skall bestridas av statsmedel genom revirförvaltningarna. I fråga om det å extra stat anvisade förslagsanslaget å 200,000 kronor har riksdagen i sin skrivelse begränsat dess användning till den mindre bemedlade befolkningen. Detta synes ock styrelsen så mycket mera nödvändigt, som statens livsmedelskommission i sina skrivelser till ortskommissionerna mot undertecknad generalsdirektörs protest uttalat, att kronans ved under det gångna konsumtionsäret skulle få utlämnas till »i främsta rummet» mindre bemedlade. Detta har ock lett till missbruk, såsom av en rapport till styrelsen fram- gått, och säkerligen hava många sådana missbruk skett, ehuru de icke kommit till styrelsens kännedom. Emellertid synes det även vara nödvändigt, att en omvärdering av uttrycket »mindre bemedlade» kommer till stånd. Då nämligen i vanliga fall hela arbetsklassen och de minsta löntagarna pläga räknas såsom mindre bemedlade, torde nu en stor del av arbets- klassen på grund av inom många branscher så avsevärt höjda arbetspris vara mindre i behov av sådan statshjälp än jämväl sådana löntagare av högre grad, särskilt statens, som förut icke brukat hänföras till denna kategori. Tjänster och förordnanden. Skogsstaten. Storbackens revir. Förordnandet att uppehålla jägmästaretjänsten i Storbackens revir för tiden till den I maj 1917 sökes av skogstaxatorn i Övre Norrbottens distrikt John Schen- ström, skogstaxatorn i Nedre Norrbottens distrikt F. A. Berggren samt extra jägmästarna Carl Utterström, C. D Löfgren, L. Hollström, Ed. Nyblom, E. Jansson och Nils Lundborg. Bräcke revir. Kungl. Mai:t har förordnat e. jägmästaren Hj. Bratt att för tiden till den I april 1917 uppehålla jägmästaretjänsten i Bräcke revir. Enköpings revir. Kungl. Maj:t har förordnat skogstaxatorn i Östra distriktet Tage Aae att för tiden till den I mars 1917 uppehålla jägmästaretjänsten i Enköpings revir. Till helårsassistent har förordnats e. jägmästaren V. von Arnold i Sunnerbo m. fl. revir. Till avlönad revirassistent har förordnats e. jägmästaren A. Alarik i Kinne och Slättbygds revir den 20 april —I1 juni. Till skogsindelningsassistenter ha förordnats: e. jägmästaren J. E. Wretlind i Övre Norrbottens distr. den !8/.—2! 112? D NESVORLURSe om 0 » G. Montell i » » B. Wickman i Nedre : » K. Montgomery i > 582 SKOGSADMINISTRATIONEN. e. jägmästaren E. Darle i Nedre Norrbottens distr. den !6/—/ 5, > J. Jönsson i Skellefteå » » » 7 N. Edblad i ) ) ) » S. Grenholm R. Karlsson i i 5 , » O. Edlund i Umeå ” > » » » R. Berglund = i > » > , G. Risberg i ” VER » » Hj. Cassel | » » på » Att biträda skogstaxatorn vid utarbetandet av indelningshandlingar ha förordnats: e. jägmästaren J. E. Wretlind i Övre Norrbottens distr. den ?5/,—"!5/. » > V. von Unge i Nedre » Tjänstledighet har beviljats: jägmästaren i Volgsjö revir R. Ekman för enskilda angelägenheter under maj månad med förordnande för e. jägmästaren E. Holm; jägmästaren i Blekinge revir L. K. Hårleman för hälsans vårdande den 16 maj—31 juli med förordnande för e. jägmästaren W. Sjögren. » Lediga tiänster. Förordnandet som t. f. skogstaxator i Östra distriktet sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före den 5 juli kl. 3 e. m. s 1916 AN Q N cc -— AN OO 2 a d GENS TIDSKRIFT Nordiska Bokhandeln, Stockholm.) 14: GUNNAR HALLSTAOAM < E Oo c Oo än a vo DTD c Led € >< Oo 2 un Li Je Oo 3 2 z - - T|] c 0 & hed Xx il 3 F- Ne FOÖRENIN =: ) eo: HÄFT. 8 Je t iv TT MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT RES SENS UTGIVES AV -SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) KY REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. NA PROFESSORN, FIL. D:Pr HENRIK HESSELMAN. 3 FIL D:R NILS SYLVÉN, REBAKTIONSSEKRETERARE. Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhålles 3 tidskriften Skogen) allenast 10 kr. = = e Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4. Rikstelefon 22 90. Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11:72 f. m.) och efter kl. 1/26 e. m. i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 219. Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av om t satser och illustrationer ur tidskriften förhuden därest ej särskilt” tillstånd härtill N erhållits av redaktionen. a. INNEHÅLL: = (ES Ar NORDQUIST, MAGNUS: Några syn- Smärre iakttagelser och PE NR punkter rörande rundvirkets in- naturminnen: ; SE tumning och verksamheten vid de En acrocona-form av gran (med I RR s. k, virkesmätningsföreningarna illustr.) av ERIK WESTMAN .... sid. 628 (ed:9 TIUSte:) a Nas sola dö ale bre sen ver sid. 583 , Trävarumarknaden av —M 2 630 - - I Skogsadministrationen: RN Kungl. förordningar och beslut .. » 631 — JACOBSSON, TOR: Om beräkning av | | | Domänstyrelsens cirkulär, beslut, TillVÄXtprocen tel: sas sor. else aa » 622 framställningar och yttranden >» 634 Tjänster och förordnanden —......... >: 644 NYLANDER, ERNST: Skogsbrandför- : säkringen i-Finland =: :.:.r:«sc.e > 625 Professuren vid skogshögskolan i skogstek- 3 nologi med byggnads- och avdiknaingstarad kungöres härmed till ansökan ledig. Beträffande kompetensfordringarna för befattningen hänvisas till Kungl. Maj:ts nådiga 2 stadgar för skogshögskolan den 5 december 1914 (Svensk författningssamling 1914, n:r 468). Sökande må inom trettio dagar, räknat från den 18 augusti 1916, till ordföranden i styrelsen för skogshögskolan, Konteramiralen, herr Arvid Lindman, Västra Trädgårdsgatan Fi Stockholm, ingiva sin till Kungl. Maj:t ställda ansökan; och har sökanden att sist före ut-: gången av den specimenstid, som må bliva av styrelsen bestämd, till styrelsen ingiva merit- St förteckning, med bilagda intyg om ålder, frejd, hälsotillstånd, avlagda examina och praktisk tjänstgöring, samt utgivna skrifter ävensom vad övrigt sökanden vill AerOpe: till stöd för ansökningen. ; | HERRAR SKOGSÄGARE, som önska fast anställa eller för tillfällig hjälp anlita skogsmän, som genomgått K. Skogs- institutets kurs för utbildande av privata skogstjänstemän, erhålla kostnadsfritt anvisning platssökande sådana genom Svenska Forstmästareförbundets vikarierande ombudsman, Skogsförvaltaren, Forstmästare GÖSTA IGGBERG, Stjärnsund. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. HH. 8. Några synpunkter rörande rundvirkets intum- ning och verksamheten vid de s. k. virkesmät- ningsföreningarna. Av MAGNUS NORDQUIST. I samma mån som de träförbrukande industrierna utvecklat sig att omfatta virkessortiment av väsentligt skilda trädslag och dimensioner, varigenom uppstått stegrad efterfrågan och skarp konkurrens om de avsevärda kvantiteter råvaror, huvudsakligen i form av sågtimmer, sulfit- och sulfatmassaved, props och brännved, som årligen utdrivas ur våra skogar, hava särskilt under de senaste åren skogsteknologiska frågor av stor betydelse icke allenast för det allmänna utan även för enskilda skogsägare och virkesköpare samt för träförädlingsverksamheten trätt i förgrunden. Jag behöver blott nämna några spörsmål, som stå på dag- ordningen. Dessa äro dels sådana, som på grund av å skilda orter, leveransplatser och försäljningsområden lämpligen kunna benämnas lokala, såsom rundvirkets rätta aptering, kalkyler över diametergränsen mellan olika virkessortiment av ett och samma trädslag, detaljer rörande intum- ning av rundvirke m. fl., dels vidare mera allmänna och för olika orter likartade frågor, såsom barkningens betydelse vid virkets flottning samt i fiskerihänseenden, objektiva undersökningar rörande fastmasseprocenter för uppstaplat rundvirke av olika slag, allmänna förhållanden vid intum- ning av rundvirke o. s. v., vilka spörsmål emellertid, såvitt jag kunnat finna, de flesta ännu icke äro fullt nöjaktigt utredda. Man vore nästan frestad på nytt upptaga frågan angående behovet av en särskild skogsteknologisk avdelning inom vårt skogliga försöks- väsen, för att kunna hoppas få dylika praktiskt betydelsefulla problem objektivt och vetenskapligt behandlade, men frågan härom tillkommer det ej mig att ventilera. På grundval av såväl praktiska som teoretiska studier, jag under ett par vintrar varit i tillfälle företaga i ett av dessa aktuella spörsmål, nämligen rörande rundvirkets intumning och denna intumnings hand- havande av s. k. virkesmätningsföreningar, är det, som jag härmed fram- lägger några synpunkter i detta ämne, sådana de framträtt för mig. 38. — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 584 MAGNUS NORDQUIST. Olika mätningssätt av rundvirke. De olika metoder, efter vilka rundvirket vid försäljning prissättes, kunna giva mycket varierande resultat med avseende å den uppmätta kubikmassan, så att det i många fall är omöjligt för en virkesförsäljare att enbart med ledning av priset bilda sig ett begrepp om den verkliga betydelsen av å ett virkesparti bjudet pris. Detta åtföljes nämligen i regel av mer eller mindre detaljerade, för olika spekulanter varierande bestämmelser angående virkespartiets bedömning och intumning, såsom lågkantsmätning, topptumning o. s. v. Jag vill därför söka skärskåda några av de olika sätt, som kunna tänkas komma i fråga vid inmätning av rundvirke av tall och gran. Rundvirkets uppmätning sker antingen i fast eller löst mått. Mätning i fast mått verkställes med klave och längdmätningskedja, varefter varje enskilt virkesstycke var för sig kan kuberas så exakt, som en dylik ku- bering låter sig verkställas under de förhandenvarande tumningsbestäm- melserna. Sker rundvirkets inmätning i löst mått, är virket vanligen upplagt i staplar eller travar, varvid mätarna med tillhjälp av måttband och tumstock möjligast noggrant uppmäta virkesstaplarnas yttre dimen- sioner. Givet är, att vid detta mätningssystem en större eller mindre mängd luft inmätes, beroende på virkets och staplarnas beskaffenhet. Rundvirkets inmätning i fast mått. Betrakta vi något närmare uppmätning av sågtimmer av tall och gran, torde det vara allmänt bekant, att dessa virkessortiments kubikmassor sedan urminnes tider uppskattats efter mätning av diametern i toppen samt stockens längd. Kuberingen verkställes enligt formeln för en cy- linders volym, nämligen såsom en produkt av basytan och cylinderns längdaxel. Cylinderns basyta motsvaras vid timmerkubering av cirkel- ytan på den uppmätta toppdiametern och cylinderns axel av stockens längd. Då en timmerstock av ordinär längd emellertid ej är cylindrisk utan företer en avsmalning, som i likhet med trädets stamform kan ut- tryckas med den kända ekvationen c+/L , cC 3 CK pp C.log där d och D äro diametrar, c och C konstanter, varierande för olika formklasser, och / avståndet från diametern, dd, till trädets topp, inses genast, att en allt efter storleken på avsmalningen mer eller mindre stor procent av den verkliga kubikmassan bortmätes vid kubering efter topp- diametern icke allenast hos sågtimmer utan vid rundvirkessortiment i allmänhet. NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 585 Denna bortmätning blir desto större, ju starkare avsmalning virket har. Om man bortser från rotansvällningen, såsom varande en mycket varia- bel storhet, förtjänar att påpekas, att bortmätningsprocenten vid virkets kubering efter toppmått är minst Proc.av höjder i trädets nedre del, därigenom HEP TE att avsmalningen hos träden ökas i samma mån, som man närmar sig trädens toppar (se fig. 1). Professorerna C, METZGER och T. JONSON, vilka ingående sysslat med trädens stamform, framhålla, hurusom trädets stam under kro- nan är konstruerad för att i alla delar hava lika motståndskraft mot vindens böjning, men inom kronan konstruerad huvudsakligen såsom en kon, varför stamformen i sin helhet approximativt kan be- traktas såsom sammansatt av två rotationsparaboloider, nämligen kubiska paraboloiden och konen. Då den förra kroppen avsmalnar enligt lagen d” j. SE 80 70 530 20 70 och konen enligt formeln d I ONUR 140 AL Pe 2 i ntuella avsmalningen enligt JONSON där dd och D samt / och L be- Fig 1- REGERING € SA J Å : : mellan brösthöjd och topp i olika formklasser. tyda respektive diametrar och av- stånd från toppen, inses utan vi- dare, att avsmalningen å rotstoc- 20 30 40 50 Froc- av brösthöjdsdioreter Formklass 0.60 — — —; formklass 0,70 formklass 0.80 = + rycka kar och å timmerstockar, uttagna under kronorna, är mindre än å stockar, apterade inom själva kronområdet. gen i trädens övre delar framgår, att virkessortiment av större längder, som här uttagas, icke böra inmätas efter toppdiametrarna, så framt man På grund av den stora avsmalnin- ej släpper fordringarna på en efter dessa diametrar grundad approxi- mativ beräkning av den fasta, verkliga kubikmassan. I Tidskrift för skogshushållning framlade jägmästare H. WESTBERG år 1895 en tabell över den kubikmassa, som i stort medeltal bortgår vid 586 MAGNUS NORDQUIST. timrets kubering efter toppmått. Jag anför denna tabell här nedan en- dast med den förändringen, att jag inom parentes efter WESTBERGS s. k. växtlighetsgrader insatt de ungefärligen motsvarande beteckningarna a skogsmarkens boniteter, som numera användas. WESTBERG uppgiver, att materialet utgjorts av 420 stycken vindfällda överståndare å Grönbo kronopark i Örebro län, vilka apterats till 827 stycken sågtimmer med en diameter i toppen av omkring 8 tum (se tab. I). Bortmätningsprocenter vid toppmätning av timmer. Skoda Il Bortmätningsprocenten av verklig kubik- massa å | Växtlighetsgrad : | | (Bonitet) första andra | tredje be ed I stocken | stocken | stocken |”"8I82 KUDIE- : | massan 1504 (IT)-SE SN Ir 17,5 34,8 17,9 | 0,8 (IV) ESOAA | 15,4 22,0 34,7 19,2 1 OS (MV )ERSES SSE RSA 24,4 == 180 Enligt JONSON synas motsvarande bortmätningsgrunder, inklusive den bortmätta barken, å Malingsbo utgöra i medeltal å timmer från väl- växt skog för tall 33 procent och för gram 25 procent-Fevidfenkdel provmätningar, som jag själv utförde förlidet år å timmer i södra Norr- land med en medeldimension av 8,; tums toppdiameter inom bark och 17 fots längd, erhöll jag något högre bortmätningsprocenter än JONSON men ej så stor skillnad mellan de olika trädslagen. Även om man medelst aptering i korta timmerlängder kan högst av- sevärt nedbringa skillnaden mellan verkliga kubikmassan och massan, erhållen efter toppmätning, kan man dock av det anförda draga den slutsatsen, att den vid toppmätning av virke bortmätta massan varierar inom rätt vida gränser och i varje särskilt fall fordrar specialundersök- ningar rörande olika apteringssätt och avsmalning för att exakt kunna bestämmas. För att emellertid vid köp och försäljningar undvika kalkylering med den bortmätta kubikmassan vid toppmätning, tillämpas sedan flera år tillbaka å ett flertal vattendrag s. k. dimensionsnotor, där varje rund- virkesdimension återfinnes vederbörligen åsatt ett visst grundpris. Å dessa dimensionsnotor angives vanligen toppdiametern inom bark i engelska tum och längderna i fot (se tab. II). Dessa notor hava stort existensberät- tigande vid sågtimmers köp och försäljningar. Däremot torde desamma ej vara av samma betydelse vid leveranser av pappersmassaved atmin- stone i långlängder, enär dessa virkessortiment, som nedan påvisas, böra försäljas, levereras och inmätas efter mittdiametern. NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 587 Även vid en del avverkningar har jag sett efter samma principer upp- rättade dimensionsnotor ligga till grund för beräkning av arbetarnas för- tjänster, varvid de emellertid icke vunnit större spridning på grund av den stegring, de medföra i arbetet med bokföring och uträkningar. I stället har man allt mer och mer övergått att bortsätta drivningsarbetena efter visst pris pr kubikfot, varvid kubikmassan beräknas efter toppdia- metern vid timmer och vid pappersmassaved alltefter dennas intumning i topp eller mitt. I en uppsats i Flottningstidskrift år 1912 framhåller också jägmästare G. LUNDBERG med rätta på tal om de olika princi- Fig. 2. Massaved i långlängder färdig till intumning. Foto förf. perna vid avverkningens bortsättande, att beräkningsgrunden efter kubik- mått blir i förhållande till enkelheten den mest tillfredsställande. Den mittmåttsberäknade kubikmassan å olika 'sortiment är förmånligare att lägga till grund för avverkningens rätta kostnadsberäkning än den topp- mätta, enär variationerna för de olika dimensionerna då bliva mindre, men mittmåttsmätning torde emellertid av praktiska skäl ej komma att bliva tillämpad vid inmätning av sågtimmer, men är däremot enligt min mening att föredraga vid inmätning i fast mått av pappersmassaved. Anledningen till att sågtimret alltjämt och allt fortfarande intummas i toppen torde huvudsakligen vara att söka i det kända förhållandet, att all inpostning av timret i sågramarna äger rum efter respektive stockars 588 MAGNUS NORDQUIST. toppdiametrar, och vid uppgörande av sågningskalkyler grunda det över- vägande antalet av våra sågverksanläggningar sina beräkningar på det tillgängliga timrets toppdiametrar. De senaste årens genom sulfatmasse- fabrikationens kombination med sågverksindustrien samt genom stegrade träkolspriser avsevärt förhöjda värdena å det egentliga sågavfallet hava ej förmått inverka på timrets försäljning och intumning i sådan riktning, att en beräkning av stockarnas verkliga kubikmassor med ledning av diametermätning å mitten i någon större utsträckning kommit att äga rum, utan praktiseras alltjämt toppmåttsmätningen. Enligt mitt förme- nande finnes det ej heller någon anledning övergå till mittmätning av sågtimmer, så länge som mätningen skall ligga till grund för exakta beräkningar angående huvudprodukten vid försågning, det egentliga såg- utbytet. Det bör nämligen framhållas, att de olika rundvirkessortimenten böra bliva intummade på sådant sätt, att det blir möjligt för virkes- köparen eller förädlaren att med ledning av tumningssammandragen bilda sig en såvitt möjligt tillförlitlig uppfattning, om vad som vid förädling av det intummade virkespartiet i ena eller andra hänseendet kan erhållas. Det är med tanke härpå, som jag tror, att en med i övrigt enhetliga bestämmelser genomförd toppmåttsmätning av vårt sågtimmer icke låter sig utbytas mot något annat slag av intumningssätt, trots att inmät- ningen icke giver oss en direkt föreställning om virkespartiets verkliga kubikmassa. Apteringen av de virkessortiment, s. k. massaved, som finna använd- ning i trämasse- och cellulosafabrikerna sammanhänger intimt med gäl- lande bestämmelser angående dessa virkessortiments flottning och övrig utfraktning ur skogarna. Flottningsbestämmelserna variera i landets olika delar, så att exempelvis i Ångermanälven, Ljungan m. fl. norrländska älvar sker massavedens flottning i långlängder, under det att kortläng- der i regel förekomma å Dalälven, i Mälardalen och å västkusten. Återigen i Värmland och Norge sker massavedens flottning huvudsak- ligen i långlängder. Givet är, att massaved i långlängder bör intummas i fast mått, varvid diameter och längd upptagas å varje enskild massa- stock. I motsats till vad som var förhållandet vid sågtimret, är det vid in- mätning av massaved av vikt, att av tumningsprotokollen åtminstone approximativt kunna härleda den verkliga kubikmassan, som står en trämasse- eller cellulosafabrik till buds, då däremot en sammanställning över virkets fördelning efter de inmätta toppdiametrarna icke vid dessa former av virkesförädling spelar samma roll som vid försågning av tim- mer. På grund härav är enligt mitt förmenande mittmätning av massa- ved i långlängder det. enda mätningssätt, som kan rekommenderas för NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 589 praktiskt bruk med utsikt att giva ett nöjaktigt begrepp om den till- gängliga kubikmassan råvara. Det är icke någon sällsynthet, att man påträffar massavedsstockar med en toppdiameter av 3 tum och en längd av inemot 30 fot, och dylika dimensioner lämpa sig föga för topp: mätning. Visserligen har Ångermanälvens flottningsförening utgivit en kuberings- tabell för flottgods efter Ångermanälven med bivattendrag, där allt virke, således även massaved i långlängder intummas med toppmåttsmätning, angivande runt virkes totala kubikmassa i engelskt mått (se tab. III), men med hänsyn till de stora variationer i avsmalning, som kunna före- Procert ESA SAR = NN ÅA Sön Sör = NN a SÖ ; 10 1 4 1 3 4 5 6 T 38 9 42 4 55 Ar VÄSBY RAG SIAT TASTE ISANR ED Fig. 3. Den procentuella verkan af mätning i fallande mått å olika diametrar, Fallande heltumsmätning — .— .—.; fallande halftumsmätning mätning — — — —. ; fallande kvartstums- komma a virke av större längder även inom ett och samma flodområde, tror jag, att en dylik kuberingstabell icke kan betraktas annat än såsom ett mycket grovt medeltal för hela flodområdet, varav följer, att dess tillämpning å vissa bestämda trakter, varifrån virke utdrives, icke med- för tillräcklig noggrannhet från träindustriell synpunkt vid härledning av storleken å den verkliga kubikmassan å massaveden. Det förtjänar emellertid att påpekas, att man ej ens genom den för- ordade mittmätningen alltid erhåller lämpligt material för en exakt beräk- ning av den för massafabrikationen tillgängliga, verkliga kubikmassan råvara, såframt ej massastockarnas form i medeltal håller sig i en form- klass omkring 0,70, svarande mot den vanliga rotationsparaboloidens formklass, vilken är den enda paraboloid, som exakt kan kuberas såsom 590 MAGNUS NORDQUIST. en cylinder efter diametern å mitten och längden. Ligger massavedens formklass under 0,70 erhålles för låg kubikmassa vid kubering efter mitt- mått, så att om formen är lika med konens, utgör den efter mittmåttet beräknade kubikmassan endast 75 procent av den rätta massan. Ännu Exempel på grundprisnota å sågtimmer gällande å Ångermanälven vid Granvåg år I1911—1912. SKI DR = Toppdiameter inom bark i engelska tum [= 2 LA ES = T a T) I] II | | 5 5 Il stfoll 6 HH 6 7 Hz 8 HH 8 YI o'ta | 10 llro!f2l] I1 12 I) .x3 Il r4- 1 5 ERROR = E NE | | RE ST | : zee årrnårn rr åknåknålrnårrl i] ella ell oroar or SITES ETR RIS ER IE SIE SIE eSE eRE ÅG NGA Gl GA al Så al GA öl JESSE | BEAL | 15 ||—|25]/—|20]—12511— 1321-142 59 6511—|801—los5ll 113011 zl50ll zl80ol 2lzoll 213011 2190] 31-11 315011 4/—IlI 4/zol| 4/50 | | | | 17| 20) 25/-|30] 49 |55 179 851 zlo5l| 1120) 1l55ll 1180) 2/10 21501 21751] 31251] 3152] 4/—] + 651] 4/75!) 5120 19 ||—l!231/=-|30/—-]40l|—|50 |6s]— 25] zl|—]| zl25)) 1135) 1180 2/05) 2140] 2190] 3120] 31801 4|—II 4!55l] 51201 5 40) 590 21 | 127] 35 45 60 TE 95 1115) 1140] 1150] 21—l| 21301 21701) 31301] 31601] 4/251 4/50) 5lt5ll 5175 6|—]|| 6160 | I I I I I 123] 301l-—1401]—155II—]79 25] 105] z139]] TI55] 1700 21251 21551 3I—] 3172) 40] 41751) slost 5179 6140]] 6165]] 7130 1251-1250) 22 8olj—l95i] 120) zl45l] zI75)| Tlosi 2150) 21851 31301] 4 of] 41451] 5125 5160j] 61251] 719051) 71351] 3 27 I--l4oll-lI50ll—-17sll—l90ll zlosil zl351l 1160] 21—1 2120 2180 31151] 3170ll 4/50 418511 517sll 6lx5l| 61851 7170ll Blosll 8175 Kuberingstabell för flottgods efter Ångermanälven med bivattendrag, angivande runt virkes totala kubikmassa i engelska kubikfot. S 2 I N I Toppdiameter i engelska tum 107 'Bua I p30eT I I I I 3 |3!/21 4 l4!0] 5 Istel 6 1640 | 7 | 72 I8!40 | 9 lotta 10 |ro!/2| 11 | 12 | ENE | | | | | | | | | 0,7 | 0,9 [a | 1738-15 | 2 lose 2 3,6) 4,1] 4,el 5,11 5;el 6,1] 6;7| 7,9] 9,11 10,4/ 11,8] 13,1] 14,71 16,2 1TN:0S NE [NASN | 2,7 | 2 3,e| 4,1| 4,6| 5,2) 5,8) 6,4| 7,0l 7,6 8,1/ 9,7| 11,2| 12,7] 14,5|16,1|18,1/ 20,0 13 | 1,1 | 1,4 | 1,7 | 2,1 | 2,4 | 2,8 I 3,3 | 3,9 | 4,4] 5,0) 5,61 6,31 6,9) 7,7) 8,8) 9,01 9,7110,9]13;81 15,1] 17,0) 19,21 21,61 23,9 151 15Sö1 Ly |C2,0 12551 13,011NS45 | 4,0 | a 5,81. 6,01 16,71 7,5| 8,3] 9,0] 9,81 10,6] 11,51 13,2115,5| 17,7) 20,0| 22,61 25,31 28,1 17 || 1,6 | 2,0 | 2,5 | 3,0 | 3,5 | 4,1 | 4,8 | 5,5 |- 6,2) 7,0 7,8] 8,7| 9,5) 10,4/ 11,3] 12,31 13,8|15,4| 17,91 20,41 23,0| 26,0| 29.21 32,4 19 1) 1,9 | 2,4 | 2,9 | 3,5 | 4,1 | 4,8 | 5,5 | 6,3 | 7,1] 8,0) 9,0] 9,8|10,8| 11,8] 12,8] 13,9] 15,1] 17,5|20,2| 23,1] 26,1| 29,2] 33,0 | 36,6 21 112,2 | 2,7 I 3,3 | 4,0 | 4,7 | 5,4 | 658 | 7,1 | 8,11 9,0110;0 11,0/| 12,1 13,1] 14,4/ 15,61 16,91 19,7] 22,61 25,91 29,31 33,0| 37,0| 41,0 23 || 2,5 | 3,1 | 3,8 | 4,5 | 5,3 | 6,1 | 7,0 | 8,0 | 9,1| 10,0) 11,0] 12,2|13,4| 14,7|16,0| 17,4] 18,8| 21,9| 25,21 28,8| 32,5| 36,6| 40,9] 45,5 25 | 2,9 | 3,5 | 4,8 | 5,0 | 5,9 16,9 | 7,9 ; 8,9 | 9,9) 11,11 12,3 13,6 14,81 16,2] 17,61 19,51 20,7 24,1| 27,81 31,71 35,91 40,31 45,1 | 50,1 27 11358 | 4;0-] 4;8) 5571 0;6 56 | 8,7 | 9,8 | 10,9] 12,2/13,3| 14,81| 16,3| 17,8] 19,4] 21,0| 22,7] 26,4|30,4 | 34,7| 39,3| 44,6| 49,31 53,7 sämre resultat erhållas, om massavedsstockarna äro, vad man kallar nei- loidiska, d. v. s. med konkava sidolinjer. Är formen däremot drygare än formklassen 0,70, vilket emellertid är mera sällsynt, erhålles för hög kubikmassa enligt mittmåttsmätning o. s. v. Emellertid tror jag, att man ej behöver antaga förekomsten av någon mer avsevärd felkubering vid mittmätning av långmassaved, då massaveden uttagits såsom själv- ständiga trädindivid vid gallringar, vilket däremot med säkerhet äger rum å de långmassastockar, som apteras inom kronområdet a större träd, där, som ovan framhållits, stamformen är konisk. NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 591 Alltefter bestämmelserna i gällande flottningsförordningar m. m. un- dergår massaveden barkning. Även dessa förhållanden inverka på den uppmätta diameterns storlek. Så t. ex. kan det ofta hända, att vid klavning av rundbarkade massastockar klaven kommer att tangera tvenne diametralt motsatta barkränder, varigenom barkmassan antingen blir in- mätt och förstorar kubikmassan eller också måste avdragas å diameter- måttet efter mätarens subjektiva bedömande. Är massaveden däremot genomgaende helbarkad, kan inmätningen utföras mera exakt, vilket för- hållande icke saknar betydelse. Enligt jägmästare A. MAASS' under- sökningar utgör barkens kubikinnehåll, uttryckt i procent av hela trä- dets kubikmassa, de i tab. IV angivna siffrorna. Vid föreskrifter i av- verkningsinstruktionerna angående randbarkning stipuleras i regel, att halva barkmassan skall avlägsnas. Barkens kubikinnehåll i procent av hela stammen med bark. Fab La | Por. RER från Särna Tall ga Hela (ET (OL Lt JG | ras SER fv | SE i leta gran Sverige | | | | | [PRÖRSE sea. ASG ll. 8 SAN | 22 (ELZ SISEPASA SS | EE TÖS 16 2 ÖP TSAR | II 14 | 14 2 ÖV TA ER AU IERIO II30A | 12 Hittills hava vi betraktat genomskärningsytorna vid respektive dia- metermätningar i topp och å mitten såsom cirkelytor. Emellertid är det mera i undantagsfall, som dessa genomskärningsytor äro matematiskt cirkelrunda. Oftast utbildas på grund av de härskande vindarna ellip- tiska genomskärningsytor med den minsta diametern vinkelrätt mot den rådande vindriktningen. Även andra förhållanden, såsom förekomsten av kvistar och tekniska skador, ojämn bark m. m., kunna bidraga till att vedkroppens genomskärningsytor bliva mer eller mindre oregelbundna. Vid praktiska intumningsarbeten kan man ej betjäna sig av SIMPSONS formel för beräkning av genomskärningsytor, varvid man på lika av- stånd, 4, uppdrager vinkelräta linjer mot den största diametern, upp- mäter bredderna 6,, ö,, 63, .-- ö,, samt erhåller ytan, G, ur ekvationen a + RR Ort Baa) + 2 (ör BL Ba Re + 6,2) ej heller genom att å papper skaffa sig en kopia av den oregelbundna genomskärningsytan och sedan med tillhjälp av en planimeter exakt beräkna ytans storlek. Med ledning av ellipsens ytformel, där ytan, £, beräknas ur ekvationen == Ao, 592 MAGNUS NORDQUIST. där a och 4 betyda ellipsens halvaxlar, kan man ännu mindre nå målet att ungefärligt beräkna en oregelbunden genomskärningsyta, emedan man ur en med tillhjälp av måttband företagen omkretsmätning ej kan utfinna summan av a och 6. Vid förekomsten av genomskärningsytor av oval form kan man för använd- ning av cirkelytetabeller antingen taga medeltalet av de efter största och minsta diametrarna uträknade cirkelytorna eller också vid mätningens utfö- rande genast taga medeltalet av största och minsta diametern och sedan vid eventuell kubering uppsöka de häremot svarande cirkelytorna, vilket senare förfarande i regel praktiseras vid timmer- och massavedsmätningar i fast mått. Bägge metoderna giva för höga resultat, nämligen, som man med -— en enkel räkning kan visa, den förra : (D—d)” och den senare ett hälften Zz så stort fel eller 16 (D—Ad)”, förutsatt att de uppmätta genomskärnings- ytorna äro exakta ellipser. Forstmästare G. WESSLÉN uppgiver, att om man vid timmertumningar endast inskränker sig att uppmäta den mindre dia- metern, d. v. s. verkställa mätningen på s. k. låg kant, erhålles omkring 5 procent för lågt resultat, under det att motsvarande procent för högt ! Att ekvationen för ellipsens omkrets ej är lösbar med avseende på a + b, kan visas på följande sätt. Man har KIEENRRCOSILNOCDA — 0" SIN, VATav dx = — a sint dt och dy = b cost dt. Om S är ellipsens omkrets, erhålles i) PTE see) VETE där SEN = NIA NIA d. v. s. £ är ellipsens numeriska exentricitet. Genom utveckling och integrering, erhålles 2 2 4 Fe fA EN go ta NR je eller a 2 4 O ee =E (5); BES (C 2): TRES - = )2 et ) eller 4 2 2 2 4 204 ATG Stan - (re (3 a (5: Ex ) VAR + Härav synes, att £ och således ej heller summan av a och »b låter sig lösas ur ekva- tionen för ellipsens omkrets. NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 593 resultat å kubikmassan erhålles vid mätning å hög kant. Härav fram- gar, att det är av vikt att taga medeldiametern, då genomskärningsytorna visa sig vara ovala. Bortse vi från de fordom och mångenstädes ännu förekommande s. k. lufttumningarna, varvid diametern vid intumningen helt obefogat anteck- nades till en eller annan tum högre än den i verkligheten var, återstår endast att något närmare beröra tumning i s. k. fallande och stigande mått samt s. k. mätning närmast streck. Den vanligast förekommande tumningen sker i fallande mått, varvid närmast lägre full måttenhet upptages. Härvid är det av stor vikt för aåstadkommande av en för alla parter rättvis virkestumning, att måtten- Foto förf. Fig. 4. Massaved i 3-meters längder upplagd i staplar för inmätning i löst mått. heterna vare sig det är fråga om diameterupptagning eller längdmätning tagas så små, som det över huvud taget från praktisk synpunkt är möj- ligt, ty ju mindre måttenheter, som väljas, desto mer kubikmassa in- mätes. Om t. ex. en stock håller 73/, tum i topp inom bark och be- finnes i längd vara 17 fot och 11 tum, således i det närmaste 18 fot, och gällande intumningsbestämmelser påbjuda mätning i fallande heltum och fulla alnar, bortmätes fa tum: eller 10,7 procent på diametern samt 12,0 procent på längden eller 36,9 procent på stockens inmätta massa. Hade i stället föreskrivits mätning på fallande kvartstum och hela fot, hade ingenting blivit bortmätt å diametern och endast 5,4 procent på längden, svarande mot lika stor procent å massan. Det bör i detta sammanhang påpekas, att ett mätfel å längden åstadkommer ett procen- 594 MAGNUS NORDQUIST. tiskt sett lika stort fel å kubikmassan, under det att ett fel å en upp- mätt diameter giver upphov till ett i det närmaste dubbelt så stort fel å motsvarande cirkelyta och följaktligen också på kubikmassan. Vid mätning i stigande mått upptagas närmast högre måttenheter, men torde detta mätningssätt sällan tillämpas i praktiken. Många personer framhålla mätning närmast streck, d. v. s. upptagning av det mått, som är åsatt närmaste måttenhet, såsom den mest rättvisa mätningskutymen, men i anledning av de eventuellt förefintliga, här nedan sammanställda plusfelen, som såvitt möjligt böra motverkas, på det att virkesköparen skall kunna vara fullt säker på att i varje fall erhålla minst den enligt tumningen uppgivna virkeskvantiteten, kan mätning närmast streck ej förordas vid rundvirkesmätningarna. Däremot förefaller det mig, som om tillämpandet av ett mätningssystem med fallande tumning och med små måttenheter samt i händelse av ovala genomskärningsytor med medeltalstagning av största och minsta diametrarna såsom ur alla syn- punkter lämpligast. För höga resultat erhållas vid intumningen: 1. Genom avrundning uppåt. 2. Genom mätning på hög kant. 3. Genom att beräkna alla genomskärningsytor såsom cirklar. 4. Genom att taga diametermåtten snett mot virkessortimentens längd- axlar. 5. Genom att taga diametermåtten på upphöjningar, såsom bark, kvistar m. m. 6. Genom att ej tillräckligt hårt trycka klavarnas skänklar till veden. 7. Genom att i ej tillräcklig grad sträcka längdmätningskedjan. För låga resultat erhållas däremot: 1. Genom avrundning nedåt. 2. Genom mätning på låg kant. 3. Genom inmätning av den s. k. stötfoten. 4. Genom användning av s. k. mätsticka, därigenom att en korda i de flesta fall uppmätes i stället för diametern. 5. Vid användning af klave, som fjädrar sig. Skulle jag på grundval av ovanstående angiva några allmänna syn- punkter vid inmätning i fast mått av sågtimmer samt massaved, bör föl- jande framhållas: 1. All virkestumning skall ske å leveransplatsen. 2. Alla virkespartier skola genom leverantörens försorg vid intumningen vara väl befriade från is och snö, så att besiktning av virket kan äga rum. 595 ra. INTUMNIN( RUNDVIRKETS RÖRANDE SYNPUNKTER o NAGRA KE SE | 62 1€ 4z | fz)EE |6z|Sz|4e |) Ez] 6rNrE | Zz) €z) sz) 12) 41162 |Sz )rz |Ez |6x]|S1)Sz | 12 |4r 161 Jen 6 S 14 IP | TLA! | | | | | I OM IGE lfe]ee 6z.| SzISE | IE 9z 162 +tz | oz EE 8z | be | 4z zz) gr IE 192 lzz Irz loz 511192 | zz 41 loz I9r ler Er 16 IS Ig IF lo lnEr lEb IgE | €££ l9€ I1€ | Le l8E | £€ I ge hrE |Lz ee ISE of 92 67 bz | oz EE |gz £z |4z lzz IL1)gz | €z |61 lzz Lr Ex |Pr 16 |S 16 IF lo INA: Lv iP I 9€ Jor IE | 6z IR | 9€ lof IFE I oflbehse I Efi er | z€ | Lz I zz 9€ lo€ |Sz l6z Ibz 61 10€ | Sz loz Ibz !61 HI G.I OTIS 6 IE IS pin IS IS 16E€ Ibb Ig€ I zE IS: | 6€1€€ IgE | zE | Az ler 19€ | of SE 162 | bzl6E EE ILelzf Ike re EE | Le I1z IL Ir 91191 lor] S lor IS |o II ,o | | | | | | | | | 45 1oS | Ev 6r |EV I 9E10S | Eb l9E ER | 9€10€ gr |6E€ =E |6€)€E) Lz ER |9€ |o€ |9€ lof |£z I9E | o€ |Ez lof Ibz LI I4T TT IS TT 9 KO IO | | | | | | | tg Il9$ I gb l9S I6P | IR 195 I gb | ob lör | IV I PENzS | br | LE SP | LE of gr lor IEE IP +E I4z ob EE |92 IHE Lö lo ör lar IS lErl9 Io In8 | | | | | 0 | EL Iv9 ISS ]59 195 | 4blbg | SS | 9r 195 | Lv | 6£165 |oS | It) 29 | ER) SEISS lgr I4E |4R l6E I1€ lor] 4€ 162 |6€ I1€ [zz Er) 5 ISA fo lab | 48 ISL | v9]84 49 |95]SL | F9]€5]49 [95] 9ov]p4 165 gr 29119] 18/79 (€S [E+ 195 lov J9E [ES Ev [£E lov 19 4 Ez vr] S lär)6 Io Jug 901116 | 44196 lzg | 69116 I 44 I b9 lg 169 | 95 bg 1485 9 €9 | oS5 44 IF9 IIS 69 195 Ibb IIF9 15 16€ 195 Ibb Iz Le 91 lea (4 [SH | | | | | | | | | | | | g9Er1l4111 66 ISzil4or1) 68 411166 | 18 401168 | z4 801106 | zt | 86 | 18 | 9 SEE z4 195 I18 | F9 I84 lz4 95 Ib pe 161 SEA SKOR | | | I | | | I | | | | SAN als fed E — - E FE E 24 | ES SUNE EX [area os a | lg 1 EES AR RER RER REER5BEREERRERREEE EE RR EE EA EE AR EE EE er a a a EE AR EE EE GE ER ER) SER EA EE EEE EN EN EEE AN SE EE RE | ER EES a RE i S Rn VG 1 6 | KR) 6 NEN S | | & II så | OR få GA | I | 8 Hl å apuej | E apue| Zz pue| le | apuej E apue[ E pure E | apuel 5 apuej = | apuel E apue| E apuel | E apuej |. pls FL ER ES ER ES ER EE RE EE ER EN ER ES REN Se FEN EE | ene u1I213wetp | uIa1lawerp ulI21awerip u1213weIp I) UO1212wrip [PER ETL00:300] uisjauwretp | uoowerp | ul223weIp uI2lawuetp 1939weip | u133aweIp -€BIpP | | -sjuexBej | -[2pawu -SJuexY3r|] -Ppawu | -SJUeBe| -[2p2wu -SJUE BE] -[2p2wu -SJUEABE| -[2pauwu -Sjueq3ej | -[2pawu paw | paw | pau pau | pau po pau paw paw paw pa pau PE == | | — —— — I lg = SI =) -doY | | hllia. silv | ak ul nd | | = - = ES ugpnu ed | | :ze ddoy fn nu ueg uaduupewsar yvo fuaddol I 'NJTISSIM DI 194 'A QI ”JINS UJZZUIUJPW Pp "JOwwIN IEWudoY & eSSeW JIFLUIIOQ AR UIHIJJIOJS EYSIJUJI0OId Uap JAAQ IgE 596 MAGNUS NORDQUIST. 3. Virkets märkning och eventuella vältning skall utföras av manskap, som anskaffas och avlönas av leverantören. 4. Allt virke skall befinna sig inom de i de olika köpkontrakten fast- ställda gränserna för minimi- och maximidimensioner, och bör det åligga tumningspersonalen att ej inmäta annat virke. 5. Befinnes virket vid den före tumningen skeende besiktningen vara behäftat med felaktigheter, avkortas virket å diameter eller längd, såframt ej vrakning måste äga rum. 6. Själva klavningen av diametrarna bör ske med noggrant tillverkade stålklavar, graderade alltefter mätningskutym å fjärdedels tum eller halva centimeter, varjämte klavarna böra förses med regelanordning, så att det blir möjligt för mätaren att i låst tillstånd afläsa klaven, såsom i hän- delse av yrväder eller i övrigt dåliga belysningsförhållanden. 7. Förekomma ovala genomskärningsytor å virket, bör medeldiametern upptagas, i annat fall mätes virket, sådant det ligger, mätarna dock oför- hindrade att i och för besiktning vända på virket. 8. Längdmätningarna böra utföras å varje virkesklamp samt med en längdmätningskedja, uppdelad i fot eller halvmeter. Tunna, ej tänjbara kedjor äro lättare att hantera än stålmåttband eller måttband av väv. 9. Alla längdmått tagas från snedden på virket, varigenom den s. k. fällskyran ej inmätes. Speciellt vid inmätning av sågtimmer bör iakttagas: 1. Mätlaget bör bestå av två tummare, en vid vardera ändan av vältan, samt en skrivare. 2. Sågtimmer bör inmätas efter diametern i toppen inom bark samt i fallande kvartstum eller fallande halvcentimeter. Vid grövre dimen- sioner, såsom f. o. m. 11 tums toppdiameter, kan sågtimret inmätas i fallande halvtum eller hela centimeter, om dylikt mätningssätt åstundas från enkelhetens synpunkt. 3. Längdmätning sker i fallande hela fot eller halva meter. 4. Å varje timmerstock bör en s. k. stölfot avräknas vid intumningen. Denna bör i de längre och svårflottade vattendragen vara 6 tum, i alla öfriga fall 3 tum. 5. I övrigt gälla vid intumning av timmer de detaljbestämmelser, som äro stipulerade vid leveransernas kontrakterande. Vid inmätning av trämasseved samt sulfit- och sulfatmassaved iakttages: 1. Pappersmassaveden bör inmätas av en tummare, två längdtagare och en skrivare. 2. Diametermätningen bör ske på mitten i fallande kvartstum eller fal- lande halvcentimeter. NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 597 3. Pappersmassavedens längdmätning bör ske i fallande fot eller i fallande halvmeter. 4. I övrigt iakttagas vid intumningen de fordringar och bestämmelser a olika slag av pappersmassaved, som stipulerats i respektive köpkon- trakt. Rundvirkets inmätning i löst mått. De rundvirkessortiment av tall och gran, som förekomma till intum- ning i löst mått efter flottlederna och vid järnvägarna, äro huvudsakligen sulfit- och sulfatmassaved samt props och kolved. TI de flesta trakter av vårt land förekommer emellertid såväl propsen som kolveden ilänglängder, varvid inmätningen sker styckevis med angivande av diameter och längd, efter i huvudsak samma principer, som anförts angående långmassaveden. Då ej heller några väsentliga skiljaktigheter uppstå vid dessa sortiments in- mätning i löst kubikmått i jämförelse med pappersmassavedens inmätning, anser jag det icke erforderligt att ingå på någon speciell behandling av förhållandena vid uppmätning i löst mått av props och kolved, utan gäller härom i tillämpliga delar, vad som från inmätningssynpunkt kommer att anföras om pappersmassaveden. Förut har jag framhållit, att pappersmassavedens aptering i lång- eller kort- längder i regel dikteras av de i skilda vattendrag gällande bestämmelserna angående flottning av småvirkesdimensioner, men även a orter, där veden i händelse av flottning hugges i långlängder, påträffas emellertid massa- ved i kortlängder, varierande i längd till omkring 12 fot eller 3 meter, nämligen överallt varest veden uppköpes och fraktas å järnvägarna. Man bör nämligen observera, att den fasta virkesmassan i staplad massaved är större, då längderna å veden äro mindre, än då de äro större. Att det därför i regel är möjligheten att kunna lasta mesta möjliga fast kubik- massa inom den tillåtna lastningshöjden å järnvägsvagnarna, som fram- tvingat massavedens aptering i kortlängder, där dylika annars ej före- komma, säger sig självt. Den fasta kubikmassa, som förefinnes å ett visst uppmätt rymdmått, uttryckes vanligen i procent av det lösa måttet och benämnes fastmasse- procenten. Denna blir ju mindre, desto längre, krokigare och kvistigare den upplagda veden är, samt desto sämre tillredning och stapling verk- ställts. I allmänhet kan man dessutom säga, att låga travar innehålla relativt mindre fast kubikmassa än höga, vilka senare genom hoppress- ningen mot bottnen av det överliggande virket falla tätare i måttet. Samma är förhållandet med rundvirkesstaplar, som under någon tid fått stå och torka. Bortse vi från barkens fasta volym och betrakta uteslutande själva 598 MAGNUS NORDQUIST. vedens fastmasseprocent, är det givet, att denna blir minst i staplar, be- stående av obarkat virke, och störst, när virket är helbarkat. Rörande dessa förhållanden har WESSLÉN framlagt några intressanta uppgifter, och han lämnar bland annat nedanstående vedfastmasseprocenter för olika diametrar, längder och barkningssätt hos väl tillredd och uppstaplad massaved (se tab. VI). Fastmasseprocent ved utan bark å väl staplad massaved. Ile, VAL He Helbarkad || "Randbatkad Ob Diam. || A Å I 1 ENE 3 ANT | AMI 3 4 tum. | meter lång ved I I | KH | | 3—4 || "74 | 721) 70 )) 70) 66632 KOR TT OM ÖN ES ERE ET | 69 || 68 | 67 | 67 Zn NETSTATIONEN RES Från praktisk synpunkt räknar man med 67 procents fast massa å obarkad massaved, 70 procent å rundbarkad samt 75 procent å helbarkad as 0 Fig. 5. Schematisk framställning av en stapels sidoyta å sluttande mark. massaved, väl tillredd och staplad samt med en medeldiameter av mellan 5 och 6 tum å mitten och en medellängd av 10: eller 12 fot. Inmätning i löst mått av virke av större längder än 12 fot eller 4 meter torde icke böra få förekomma, utan bör intumning i fast mått då äga rum. 4 Virkesstaplarnas rymdinnehåll erhålles genom multiplikation av vedens längd samt stapelns längd och höjd, varvid alla mått böra tagas i samma system. Vid mätning av stapelns höjd bör noga observeras, att denna mätes vinkelrätt mot längden. Ligger stapeln i en sluttning, få således ej två sidor av stapeln anses såsom respektive höjd och längd, ty här- igenom erhålles felaktigt resultat. Om stapelns längd och höjd (se fig. 5) betecknas med respektive / och 4, NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 599 så blir stapelns verkliga sidyta, Y, enligt ytformeln för en parallellogram VEM Betecknas emellertid lutningsvinkeln med «a och uttryckes stapelns sido- yta, Y,, felaktigt såsom en produkt av de två sidorna, erhålles Härav erhålles vidare genom ekvationens division NG COS UA 22 WES eg VA I eller é va Y, = —, COS a varav, enär lo| ->>>> öre pr kub.-fot fast mått, NI » Fö Od fen een ee SR ae Re äl » » > för 10-tums och grövre mittdiameter -ooooos------------- öre pr kub.-fot fast mått. För virke av nedanstående beskaffenhet är följande överenskommelse träffad: -—m =—r.b|1--— unt|nuH np nn HH ILO | Maximikvan- | Pris pr kub.- titet fot fast mått Torrt, men i övrigt kontraktsenligt virke | — — — — | 2 EN = för — -— S 7. Sågtimmer av gran eller furu, som säljaren eventuellt önskar leverera samtidigt med ovan kontrakterade pappersved, skall, för att kunna mottagas, vara vinterhugget, friskt, felfritt, utan röta eller blåyta, rakvuxet, väl kvistat och rundbarkat, apterat i längder f. o. m..---- sö GSOPRIINN Sokol — fot med -...-.---- tums justeringsmån; och skall diametern 5 fot från eng. Oo Li -- . Sv. toppen hålla minst för furu ---------- OC) förl STAD t-—--=5.<- - tum. eng För så beskaffat timmer, vars medellängd, justeringsmån oberäknad, skall vara : betalas följande priser: före sett tums toppdiameter .....----- öre pr fast kub.-fot toppmått, Lar BEA » ÄRE ct En » » » » » Bo sees > LJUST TTT » » » » » Mätningen sker I fot från toppen i fjärdedels tum och i övrigt på sätt $ 4 föreskriver, dock att i längden icke inbegripes justeringsmån. $.8. Likviden erlägges på följande sätt: I händelse säljaren skulle till större eller mindre del brista i fullgörandet av denna leve- rans, förbinder han sig att ersätta köparen den honom sålunda vållade skadan med 8 öre för varje kubikfot pappersved och 50 öre för varje timmer, som icke levererats inom utfäst tid; och äger köparen rätt att av det levererade partiet i första rummet göra sig betäckt för nyssnämnda skada. Köparen förbehåller sig rätt att, då bristande leverans förekommit, påyrka restleveransens Ör2 MAGNUS NORDQUIST. fullgörande före den I april nästföljande år, men skall, när så skett, ovannämnda skadestånd bortfalla. Av detta kontrakt äro tvenne lika lydande exemplar upprättade och växlade. Bevittnas: Adress Adress. Antages: Köpare Bevittnas: Adress Adress Formulären innehålla, som synes, detaljerade bestämmelser angående fordringarna i kvalitativt hänseende å de olika virkessortimenten, så- som föreskrifter angående barkning och aptering, förekomsten av tillåtna felaktigheter samt bestämmelser angående virkets uppläggning vid in- mätningsplatserna, gällande inmätningsföreskrifter å ifrågavarande virkes- sortiment, böter, för den händelse säljaren eller leverantören skulle till större eller mindre del brista i fullgörandet av leveransen, o. s. v., allt ägnat att åstadkomma enhetlighet och korrekthet. På grund av formuleringen av sjätte och nionde paragraferna i stad- garne åligger det ej medlem av denna inmätningsförening att genom föreningens försorg låta inmäta det virke, som utdrivits från egna fastig- heter eller inköpts å rot, men som ett bevis på medlemmarnas uppskatt- ning av föreningens verksamhet, bör nämnas, att de flesta låta inmäta även dylikt virke genom föreningen. Virkesinmätningsföreningars tumningsinstruktioner. Betydelsen av att varje inmätningsförening formulerar bestämda tjänst- göringsinstruktioner åt de personer, som verkställa inmätningen, samt detaljerade regler för virkets mätning, varigenom man ej behöver lämna någon rätt till åtminstone mera avsevärd jämkningsmån, kan icke nog framhållas, ehuru tummarna det oaktat böra vara fullt kompetenta NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 613 att själva bedöma virkets beskaffenhet. Jämkningar äro alltid svåra att rättvist utföra och giva ofta anledning till missnöje och klagomål från leverantörernas sida, men förefinnes en i detalj gående mätningsinstruk- tion, bör ej dylikt förekomma vid tumningarnas verkställande. Självfallet torde det emellertid icke vara så lätt att formulera en virkes- mätningsinstruktion, som inom en viss trakt eller flodområde fyller alla krav på praktisk användbarhet, klarhet och noggrannhet i såväl de all- männa bestämmelserna som rörande detaljerna. Ej heller torde det nå- gonsin, så idealiskt det än skulle vara, bliva möjligt att avfatta en dylik instruktion, som i alla detaljer kan göra anspråk på att bliva gällande för landet i sin helhet. Bekant torde vara, hurusom stora svårigheter yppat sig vid de försök, som gjorts att åstadkomma en samman- fattande instruktion, rörande for- Fig. 8. Schematisk framställning av olika be- dringarna å de olika sågvirkes- teckningssätt vid avtumningar å virke, kvaliteterna, och jag vågar på- sta Martiiproblemet ej pblurkenklare; nam det galler. att 1: detalj söka klargöra fordringarna å för olika ändamål avsett rundvirke. Härvid är det så många i landets olika delar varierande förhållanden, som ofta genom sin tradition och så att säga ingroddhet i tänkesättet hos de personer, som hava med virkesleveranser att göra, som bidraga att försvåra, vadan det gäller att vid reformeringen icke gå för brådstörtat till väga. Betecknande för dylik konservatism i virkesaffärerna är det svar, som en person erhöll vid ett tillfälle, då han uppe i landet någon- stans stod i begrepp att köpa råvara för tillverkning av sleepers. »Slee- pers», svarades det honom, »vad är det för något? Här å orten sälja vi vårt rundvirke endast i planktolfter.» Beträffande bestämmelserna angående de mera allmänna förhållandena, är det givetvis lättare att avfatta dylika än detaljföreskrifterna rörande virkets beskaffenhet. De norrländska inmätningsföreningarna utgiva i allmänhet årligen detaljbestämmelser såsom komplement till de mera kon- stanta, allmänna bestämmelserna. Så t. ex. heter det i Sundsvalls virkes- mätningsinstruktion för mätare och skrivare rörande inmätningen av sågtimmer: Vid inmätning iakttages: för friskt sägtimmer: att för krökar skälig nedsättning i dess längd skall äga rum, därest i så fall stocken ändock uppnår 7 alnar (utom I fot i stötmån), men om denna längd därvid ej erhålles, sker ÖI 4 MAGNUS NORDQUIST, avdrag å diametern, och skall särskild anteckning härom göras i tumsedeln, samt med stäm- pelyxa en ring inhuggas i stocken vid avmätningsstället; att för brandlyror och mindre röta och sprickor göres enahanda nedsättning, samt att dimensionerna 5 tum och därunder skola vara fullt friska; för torrt sägtimmer : att det skall mätas inom ytan, fullt utbildad blåytering däri inbegripen; att större sprickor icke förekomma, samt att för krökar, brandlyror och röta göres enahanda nedsättning som för friskt timmer. I årets p. m. för mätare och skrivare angivas följande detaljbestäm- melser vid bedömning och behandling av felaktigt sågtimmer: För längkrökar, som icke överstiga ?/, tum pr aln, göres intet avdrag. För långkrökar, som överstiga ?/, tum pr aln göres ett avdrag på diametern av I tum. Stockar med låzng- röta, överstigande I!/; tum pr aln, stockar med tvärkrökar samt väsentliga krökar ät två häll inmätas icke såsom sågtimmer. För friska brandlyror göres avdrag med !/, av den synliga lyrans längd, och får den avkortade delen icke bortkapas. g Toppröta avkortas, där den slutar. ÅA stockar om 8 tum och därunder i lilländan skall hela den rötskadade delen av stockens längd avkortas. ÅA grövre stockar skall rotröta, därest densamma icke överstiger !/, av diametern, nedsättas med ”/; av rötans längd, därest stocken ändock uppnår 7 alnar (utom 1 fot i stötmån). Klart är, att i synnerhet detaljbestämmelserna måste vara underkastade variationer, betingade av t. ex. ändrade bestämmelser rörande flottnings- förhållanden, sänkning eller höjning av virkessortimentens minimi- och maximidimensioner o. s. v. Dylika bestämmelser böra därför aldrig be- traktas såsom för alltid fastställda, utan snarare bör det stå klart för en- var, som befattar sig med virkesköp och virkesleveranser, att en för när- varande gällande bestämmelse kan undergå modifiering, skärpas eller upphävas, varjämte lika stor sannolikhet förefinnes, att nya föreskrifter kunna tillkomma. Det har visat sig mycket svårt att formulera en detaljerad instruktion för inmätning av sågtimmer med den precision och det uteslutande av mätarens subjektivitet, som tillhöra huvudprinciperna för en inmätnings- förening, under det att föreskrifter för inmätning av pappersmasseved varit lättare att fixera. Vid exempelvis Värmländska inmätningsför- eningen har man under ett par år arbetat med en timmermätningsinstruk- tion på försöks- och experimentsstadiet, vilken först med stöd av denna vinters erfarenheter kommer att definitivt fastställas. Sedan fera år till- baka förefinnes emellertid en fastställd instruktion för inmätning av pap- persmasseved, som enligt mitt förmenande nått en hög grad av fulländ- ning. De olika tumningsföreningarnas mätningssystem av rundvirke i fast mått under vintern 1915—1916 framgå av nedanstående sammanställ- ning. Ångermanälvens tumningsförening. Å allt virke sker diametermätning i topp inom bark i fallande halvtum från 3 upp till 11 engelska tums diameter, däröver i fallande heltum. Längderna mätas i engelska fot, NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 615 varvid endast udda fottal upptagas. Vid förekomsten av ovalt virke upptages medeldiametern. Värmländska inmätningföreningen. Sågtimrets inmätning sker i topp inom bark i fallande kvartstum, varvid diametern mätes, så som virket ligger, sedan besiktning ägt rum. Längderna mätas i fallande hela fot. Pappersmasseveden mätes å mitten inom bark i fallande kvartstum eller hela centimeter. Längderna upptagas i fallande hela fot eller halva meter. Sundsvalls virkesmätningsjörening. Allt virke inmätes i engelskt mått, diametern inom bark och i topp i fallande halvtum t. o. m. 11 tum, därefter i fallande hela tum, längderna i aln, närmast streck. Medel- diametern upptages vid ovala genomskärningsytor. Umans tumningsförening. All mätning sker inom bark i engelskt mått, toppdiametrarna i fallande halvtum t. o. m. 11 tum, däröver i fallande hela tum. Längderna mätas i fallande hela fot. Vid ovalt virke upp- tages medeldiametern. Mätningsföreningarna begagna särskilda stämplingsyxor att markera avtumningar å virket. Dessa yxor, som benämnas avkrynings- eller av- kortningsyxor, utslå vanligen små cirkelytor. Somliga mätningsföreningar markera avtumning a längder, såsom i fig. 8 a är angivet, samt avtum- ning å diametrar i enlighet med fig. 8 b. Andra föreningar åter an- vända den förra beteckningen för bägge slag av avkortningar. Ofta markeras vrakat virke på särskilt sätt med avkryningsyxan o. s. v. För att giva läsaren tillfälle bilda sig ett begrepp om noggrannheten i de bestämmelser, som virkesinmätningsföreningarna utfärda för sina mätare, har jag här nedan med uteslutande av paragrafernas rubriker och en del detaljer av mindre allmänt intresse låtit avtrycka årets tjänstgörings- reglemente vid Värmländska inmätningsföreningen. SEN Mätare och skrivare subordinera närmast under den distriktschef, inom vars område de arbeta, och hava det ovillkorligen och vid risk av tjänstens förlust ställa sig dennes order och föreskrifter till efterrättelse samt äga icke att påtaga sig annat arbete under den tid, mätningarna pågå. 2 Varje mätlag skall bestå av två till fyra man, av vilka mätaren är lagets förman. Vid mät- ning av virke i löst mått skola, utom i undantagsfall, minst två på en gång närvara och vid mät- ning av virke i fast mått minst fyra (en tummare, en skrivare och två längdtagare). Innan själva mätningen begynner, skall en noggrann besiktning av virket äga rum. $ 3: Vid all tumning av virke i fast mått skall varje stock klavas samt längdmätas, och tages längdmåttet innanför snedhugget på stocken, om denna icke är jämnsågad, samt räknas efter antalet fulla fot eller fulla halvmeterslängder. Tumning av pappersved sker alltid på mitten på bar ved och i fjärdedels tum (inom Frykendistriktet) eller i hel centimeter (inom Älvdals- och Trysilsdistrikten), som räknas för full, först när strecket å klaven är väl synligt. Tumningen sker med klavens linjal i så 40. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 616 MAGNUS NORDQUIST. vågrätt läge, som är förenligt med ett praktiskt utförande av arbetet. Virket skall mätas, som det ligger, mätaren dock obetaget att före måttets tagande fritt vända virket för under- sökning. Om klaven skulle komma på en kvist samt därvid göra större utslag, tages måttet omedelbart nedanför kvisten åt rotändan till. Uppstår tvist om ropat diametermått, verk- ställes genast kontrollmätning. $ 4. Vid tumning av pappersved av gran eller furu, uppdelas denna i »Frisk> och >»Torr». Virke med genomgående röta och ytröta må i tumbok och tumsedel skrivas samman med torr sulfatved. Pappersveden skall vara rundbarkad, absolut fri från s. k. klavbark, samt enligt kontrakt halla Fo oo a Mätning av s. k. undermålig ved får icke verkställas, med mindre kontrakt eller anmälan så föreskriver eller order därom givits från huvudkontor eller distriktschef. Virke med genomgående röta eller torrt virke med ytröta får under inga omständigheter ligga sammanblandat med sulfitved eller timmer i en och samma välta utan skall antingen ligga särskilt eller eventuellt bland sulfatveden. Timmer får läggas tillsammans med sulfit- ved endast i det fall, att såväl timret som sulfitveden inmätes till en och samma köpare. $ 5 (angående största och minsta längd å virke i fast mått.) $ 6. Såsom sulfitved emottages endast gran. Rötskadad sulfitved avkortas, där rötan slutar; dock att inom Frykendistriktet dylik av- kortning begränsas till !/, av stockens längd och inom Alvdals- och Trysilsdistrikten stocken efter gjord avkortning icke understiger 3 meter i längd. Torrt virke skall hava fast, vit ved !/, sv. verktum under ytan samt i övrigt vara fritt från större röta för att kunna emottagas såsom sulfitved. Lyror i sulfitved behandlas såsom rötskada. Virke med blåyta emottages såsom sulfitved endast i det fall, att blåytan är så ringa, att den av mätaren anses gå bort vid vedens barkning. Är blåytan större (med blåytering av !/,, respektive I cm. tjocklek eller däröver) kasseras stocken såsom sulfitved. Genomgående röta eller torrt virke med ytröta får på inga villkor inmätas såsom sul- fitved. | Såsom sulfatved emottages såväl gran som furu. Rötskadad sulfatved, frånsett torrt virke med ytröta, avkortas på längden enligt mätarens bedömanden, så att den avringade delens kubikinnehåll anses motsvara kubikinnehållet av rötan. Sulfatved med större rötskada än 50 procent av stockens kubikinnehåll vrakas. Torrt virke med ytröta får inom Älvdals- och Trysilsdistrikten inmätas till sulfatved men skall alltid tummas på fast, frisk ved utan avdrag på längden, sedan ytrötan dessförinnan till 1/, meters längd avlägsnats runt stockens mitt, varförutom för märkenas anbringande å fullt fast ved !/, meter lång rand uppflänges vid vardera ändan. Virke med genomgående röta, motsvarande högst stockens halva kubikinnehåll, får vid mätning i fast mått inmätas såsom sulfatved inom Älvdals- och Trysilsdistrikten, med avkort- ning som för rötskadad sulfatved i allmänhet. Virke med blåyta emottages såsom sultat- och kolved. Friska lyror i sulfalved anses ej såsom fel. Allt avkortat virke skall medelst ring- eller märkyxa avringas vid avkortningsstället. JE Virke, som stapellägges samt levereras och mätes i kubikfamn eller kubikmeter löst mått, uppdelas i »Frisk>, »>Undermålig» och »Rötskadad». Varje kubb i stapeln skall vara rundbarkad eller randbarkad med 4—6 barkränder, vilka skola vara tagna intill ytan, samt enligt kontrakt hålla — — — — — — — — — — | Ved i löst mått för mätning i fot får inmätas i 1, 2, 3, 4, 5 och 6 fots längder, men med varje längd för sig i särskilda staplar. Torr ved skall hava fast, vit yta för att kunna irmätas såsom sulfitved. Ved med genom- gående röta och torr ved med ytröta emottages såsom sulfatved vid järnvägarna och Dal- älven men skall uppläggas särskilt, och sker mätningen så, att avdrag å kubikinnehållet i stapeln efter mätarens bedömande göres i förhållande till rötans omfattning. NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 617 Ved i löst mått med blåyta emottages såsom sulfitved endast i det fall, att blåytan är så ringa, att den av mätaren anses gå bort vid vedens barkning. Är blåytan större (med blå- ytering av I cm, tjocklek eller däröver) kasseras stocken såsom sulfitved. Sulfitved i löst mått, som fläckvis eller strålvis tagit skada från marken, behandlas såsom rötskadat virke. Är rötskadan genomgående vrakas stocken såsom sulfitved. För dåligt barkad ved göres avdrag med viss procent av kubikmassan, allt efter den mer eller mindre dåligt utförda barkningen. Undermålig, rötskadad eller krokig ved får icke med fullmålig och frisk ved samman- blandas, utan skall var för sig uppläggas i särskilda staplar. Om staplarna äro illa upplagda eller innehålla krokvuxen eller dåligt kvistad ved, skall vid mätningen ett häremot svarande avdrag göras; likaså för i stapeln befintliga tomrum. Skulle vid mätningen trots förbud undermålig eller rötskadad ved förefinnas bland den full- måliga och friska veden i stapeln, så skola de undermåliga och rötskadade stockarna räknas samt i mätbok och mätsedel antecknas särskilt. Kubikinnehållet av den undermåliga sulfit- veden beräknas sålunda: I meters = 50 st. pr I kbm. löst mått, 6 fots = 150 st. pr I kubikfamn löst mått. Kubikinnehållet av den rötskadade, fullmåliga veden beräknas av mätaren efter ett visst stycketal pr kubikmeter eller kubikfamn allt efter stockens större eller mindre grovlek. Rötskadad, undermålig ved i löst mått emottages icke såsom sulfitved. Ved av större längd än 6 fot eller 2 meter, undantagandes — — — — — —- —, får icke mätas i löst mått utan skall tummas. $ 8. Mätare vare ovillkorligen skyldig att, innan han för dagen lämnar mätplatsen, tillse, att allt det inmätta virket blivit omsorgsfullt påhugget med fullt tydliga märken sålunda: — — Ved, som flottas, stämplas enligt på respektive flottleder gällande praxis. Köpvirke, försett med sådant skogs- eller avmätningsmärke, som under leveransåret är inregistrerat å det eller de vattendrag, virket skall passera, emottages icke. Ved, som mätes å järnvägsvagn, stämplas i den mån utrymmet så tillåter. Skadade eller förslitna märkyxor få icke användas, utan skola dessa i och för utbyte in- lämnas till vederbörande distriktschef, eventuellt till huvudkontoret. All märkning bekostas av leverantören, som är skyldig anskaffa härför erforderligt man- skap, till det antal, som mätlagets förman anser nödigt. Virkets utslagning och utrullning skall ordnas så, att mätlaget icke därav uppehålles. Virket får under inga villkor märkas före inmätningen; och vare mätaren ansvarig för att märkyxorna icke utlämnas i förväg, utan först efter det mätlaget anlänt till mätplatsen. Skulle efter fullgjord mätning omärkta stockar påträffas, straffas detta med avdrag i av- löningen för det mätlag, som verkställt mätningen, beräknat efter en krona pr stock pap- persved och tre kronor pr stock timmer. $ 9. (angående underlag, virke på is, tungt virkes behandling, extra utvältningskostnad). Vid mätningen skall virket ligga utslaget samt vara väl uppskottat och fullständigt be- friat från snö och is. Om virket av utrymmesskäl måste hopvältas efter mätningarna, skall mätare, när tillfälle så gives, tillse, att virket strölägges med grova strö. fo; Vid tumning av virke från avverkningsrätter och från egna skogar, tillhörande förenings- medlem, må avvikelse från här givna instruktioner icke utan särskild skriftlig order äga rum. VE Uppstår tvist under mätningen, framkallad genom missnöje från leverantörens sida, skall förmannen för mätlaget i sina biträdens närvaro fråga leverantören eller dennes ombud, om 618 MAGNUS NORDQUIST. mätningen önskas avbruten, i vilket fall distriktschefen härom genast underrättas. Anteck- ning om dylik tvist göres i tumbok, tumsedel och 14-dagsrapport. Sura Omedelbart efter varje tumning eller så snart ske kan, skall tumsedel, egenhändigt under- skriven av mätare, skrivare och längdtagare, utfärdas i tre exemplar, av vilka det ena efter av förmannen verkställd kontrollräkning tillställes virkesleverantören och de båda andra hu- vudkontoret. Alla tumsedlar dateras, numreras med för varje tumbok löpande nummer f. o. m. n:r I och uppåt, varförutom även tumbokens nummer angives. I tumbok såväl som å tumsedel skall noggrant antecknas köparens och säljarens namn, mät- och flottnings- distrikt samt leveransplatsen noga beskrivas. Virkesmärket uppritas i såvitt möjligt verklig storlek i såväl prickbok som å tumsedel. Beträffande flottningsdistrikt antecknas å tumsedel aldrig umMer An effisadant, bt EX Så snart sluttumning för en leverantör skett, göres anteckning härom i såväl tumbok som å tumsedel. Tumbok skall attesteras av mätaren och skrivaren. S 13. (angående 14-dagsrapporter till distriktschef och huvudkontor samt räkningar). — kostnaden för virkesmätning i fast och löst mått skall noga skiljas åt, likaså för eget virke och köpvirke. — — — — — $ 14. Erforderlig tumningsmaterial erhålles efter rekvisition hos distriktschefen, till vilken al försliten eller kasserad sådan skall återlämnas. Tumböcker och tumsedlar användas efter av föreningen fastställt formulär. Så snart en tumbok är utskriven, insändes denna direkt till vederbörande distriktschef, ev. till huvudkontoret. S 15. Vid tumningssäsongens slut skola tumböcker, tjänstgöringsreglemente och virkesanmäl- ningar samt all tumningsmaterial med därtill hörande fullständig inventarielista av varje mät- lagsförman insändas till distriktschefen, ev. till huvudkontoret. Inventarielistan attesteras av förmannen. 16. Ordinarie mätare bör under vinterns lopp, i den mån han och distriktschefen så finna nödigt, sätta sig i förbindelse med varje till honom anmäld leverantör, för att med denne överenskomma, om och när mätning skall ske. 7” Nl (angående reservmätare). $ 18. (angående avlöning). S 19. Mätare och skrivare vare pliktiga, att under tjänstgöring vara försedda med såväl gällande tjänstgöringsreglemente som även karta över föreningsmedlemmarnes hos respektive flottnings- förening inregistrerade virkesmärken för senaste år, $ 20. Mätare och skrivare åläggas: att under edlig förpliktelse fullgöra sitt uppdrag; att under arbetet iakttaga största möjliga opartiskhet, så att såväl säljare som köpare få den rätt, som enligt kontraktet tillkommer dem ; att alltid ådagalägga ett vänligt och humant uppförande gent emot leverantören, dennes ombud, huggare och körare; att vid varje tillfälle såväl i som utom tjänsten uppträda på ett i allo nyktert och respek- tabelt sätt; och får spirituosa under inga förhållanden förtäras under tjänstgöringen; NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 619 att efter bästa förmåga tillmötesgå föreningens tjänstemän — disponent och kontrollanter — såväl i allmänhet som särskilt vid utövande av kontroll å tumningsverksamheten, med att lämna biträde vid kontrolltumning, uppvisa mätböcker, virkesanmälningar o. s. v.; , att efter därom gjord anhållan till föreningens kontrollant genast anmäla alla virkespar- tier, som inmätts eller inom närmaste tiden komma att inmätas; att icke för annan än föreningens styrelsemedlemmar, disponent och tjänstemän uppvisa mätböckerna; dock må virkesägare, som det uttryckligen påfordrar, i förmannens närvaro tillåtas taga del av tumbok, evad hans eget virke vidkommer ; att så förvara mätböcker och tumsedlar, att obehöriga icke må kunna taga del av dessas innehåll; att icke lämna den ene virkesköparen eller virkesförsäljaren upplysning om, vad för annan inmätts eller anmälts för inmätning. frön Är mätare eller skrivare jävig, vare han ovillkorligen och vid risk av tjänstens förlust skyldig frånsäga sig mätningen i det eller de fall, jävet berör. $r22. (angående huvudkontorets och distriktschefernas adresser). Såsom av tjänstgöringsreglementet framgår, sker virkets märkning eller stämpling samtidigt med intumningen dels å virkets ytor å såväl mitt som åt ändarna, dels med stukmärken av liknande utseenden i ändytorna allt efter de olika förhållandena. Märkena äro för varje virkesköpare eller virkesägare fixerade samt inregistrerade i vederbörlig flottningsförening. I somliga delar av landet undergår virke, som skall flottas, endast stuk- märkning i ändytorna, såsom exempelvis i Ångermanland, där endast i undantagsfall, t. ex. vid förekomsten av nedsvallat virke, kryningsstämp- ling får ske, men är emellertid virket i regel å dessa orter försett med s. k. huggyxmärken, vilka utföras i skogen av respektive huggare. Kunde dessa huggyxmärken utbytas mot kryningsstämpling samtidigt med tum- ningarna, böra huggningskostnaderna kunna nedbringas. Virke upplagt för inmätning i löst mått erhåller endast stukmärkning, även å orter, där virke för övrigt kryningsstämplas. Vid Värmländska inmätningsföreningen har varje tjänstgörande mätlag sitt bestämda nummer, som instukas i ändytorna å allt inmätt virke, på det att, därest ej tillåtna felaktigheter sedermera påträffas förbigångna vid intumningen, det skyldiga och felande laget skall kunna påträffas och straffas. Såsom exempel, på huru allt in i minsta detalj är anlagt på en noggrann kontroll av tumningarnas utförande vid denna inmätnings- förening, kan vidare nämnas, att vältornas underlag märkas på ett från det övriga virket skiljt sätt, därigenom att mätarna sällan bli i tillfälle att tillräckligt noggrant undersöka underlagen, emedan dessa i regel döljas av det överliggande virket. Genom att märka underlagen olika mot det övriga virket blir det möjligt att vid virkets framkomst till föräd- lingsverken förstå anledningen till eventuellt befintliga, ej avkortade fel a det särmärkta virket. För fel å detta virke kunna mätarne ej göras ansvariga. 620 MAGNUS NORDQUIST. I förbigående vill jag omnämna, att man i Norge å ett flertal ställen lägger virke å isarna på endast ett underlag och ej å två, vilket i regel föreskrives här i Sverige. Anledningen härtill ligger i det förhållandet, att om en timmervälta vilar å två underlag anses en eventuell sjunk- ning ned i isen komma att äga rum likformigt, under det att sjunkningen endast sker å vältans ena sida, då endast ett underlag användes. Härige- nom beräknar man att i varje fall erhålla minst ena hälften av varje stock ovan isen, varigenom på grund av uttorkningen denna del kan hålla hela stocken flytande vid flottningen. Vid själva tumningen skall allt virke ligga utvältat (se fig. 2) antingen virket ligger på land eller å isen, och först efter tumningen får virket Fig. 9. Efter intumningen vältat virke. Foto förf. hopvältas i större vältor, om utrymme eller andra förhållanden i och för flottningen, såsom frodvuxenhet e. d. påkalla detta. Därvid bör virket ströläggas med grova strö (se fig. 9). De sammanlagda kostnaderna för virkets inmätning genom inmätnings- föreningarnas försorg pläga uppgå till mellan 2 och 3 öre pr virkes- klamp. Nedanstående tumningskostnader gälla Ångermanälvens tum- ningsförening och avse sammanlagda kostnaderna pr virkesklamp (se tabs Vi; Anslutningen till inmätningsföreningarna har varit i ständigt stigande, och för närvarande torde man kunna säga, att i de trakter, där inmät- ningsföreningar äro i verksamhet, alla mera betydande virkesköpare och virkesförädlare äro medlemmar i desamma. Givet är emellertid, att atskilliga mindre virkesavnämare, som icke önska underkasta sig för- NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE RUNDVIRKETS INTUMNING. 621 Sammanlagd tumningskostnad i medeltal under olika år vid Ånger-= manälvens tumningsförening. Tab; SVE - | Öre | (SERERAr Ipr virkesklamp VÖJS FET ju Sr bss NAD on ser ARS ASTRA FR AA | 2,562 1 03) NOJ lö Nr te tlo SOV ASS AO SRRAE BD OANEE PROSA | 2,055 GK a TO 2 NS ETERN BR ANA rad Sn a AR Ar FAS 2,219 TOMS TTO TSAR EL EA RSA SN RE SR RR SRA Berne re | 2,197 HIS JL STEEN (Of hå ga ok seb i EN ÄN MIA SEEN S DE RA | 2,077 KOMA == NOS EAU EIS TV Br SR NEAR 2,055 eningarnas bestämmelser, stå utanför inmätningsföreningarna och följakt- ligen intumma sitt virke själva. Såsom ett slutomdöme om virkesinmätningsföreningarna tror jag mig med bestämdhet kunna påstå, att dessa i hög grad bidragit att skapa ordning och korrekthet vid intumningen av rundvirke, varjämte rund- virkesförsäljningarna inom de områden, där de olika föreningarna verkat, blivit mera enhetliga med åtföljande fördel att utan omständiga kalkyler göra sig ett begrepp om den verkliga storleken av ett å ett virkesparti bjudet pris. Differentieringen av rundvirkespriserna i en mängd till an- budet följande bestämmelser, i hög grad varierande inom samma om- råden för olika köpare och säljare, torde tack vare de enhetliga inmät- ningsbestämmelserna inom varje tumningsförening hava bringats ur värl- den, vid närmare eftertanke till ingen som helst saknad för varken virkes- försäljare, leverantörer eller virkesköpare. Bomhus, april 1916. Använd litteratur: EKMAN, W., Skogsteknisk handbok, Stockholm 1908. FREDENBERG, K., Om stämpling, huggning, utforsling och mätning av sågtimmer, Stock- holm 1892. JONSON, T., Taxatoriska undersökningar över skogsträdens form, Skogsvårdsföreningens tid- skrift, fackavdeln., Stockholm 1910, 1911 och 1912. — Föreläsningar i skogsuppskattning vid Kungl. Skogsinstitutet 1911—1914. (Ej utkomna i tryck.) LUNDBERG, G., Om olika beräkningsprinciper vid timmerdrivningars bortsättande, Flottnings- tidskrift, Stockholm 1912. — Föreläsningar i skogsteknologi vid Kungl. Skogsinstitutet 1912—1914. (Ej utkomna i tryck. MAASS, EEE och formen hos tallen och granen i Särna socken av Dalarna, Skogsvårdsföreningens tidskrift, fackavdeln., Stockholm 1908. — Kubikinnehållet och formen hos tallen i Sverige, Skogsvårdsföreningens tidskrift, fack- avdeln., Stockholm 1911. 622 MAGNUS NORDQUIST. Tidskriften Trävaruindustrien, Ljusdal 1916. Tjänstgöringsreglementen och stadgar gällande för arbetsåret 1915—1916 vid Angerman- älvens tumningsförening, Värmländska inmätningsföreningen, Sundsvalls virkesmätnings- förening och Umans tumningsförening samt Glommens tommermaaling. WESSLÉN, G., Om virkesinmätning och virkets värde å rot, Skogsvårdsföreningens folkskrift n:r 25, Stockholm 1911. s WESTBERG, H., Virkesutsyning, Tidskrift för skogshushållning, Stockholm 1895. Om beräkning av tillväxtprocenten. Av TOR JACOBSSON. Den för närvarande mest använda formeln för massatillväxtprocenten är X Pa ä SAR SER Rap an OR 2 där P,, är ett träds massatillväxtprocent, P, brösthöjdsgrundytans tillväxtprocent och P,, formhöjdens tillväxtprocent. P, utrönes genom mätning av brösthöjdsdiametern och radietillväxten. P,, däremot kan vanligen ej direkt beräknas på grund av svårigheten att utröna de sista toppskottens längd. Vid beståndstaxeringar har där- för tillvägagångssättet blivit, antingen att man mer eller mindre okulärt sökt bedöma toppskottens längd, eller att man använt erfarenhetstal för P,,, som då ställts i relation till åldern eller brösthöjdsdiametern. Att okulärt eller som skett vid Värmlandstaxeringen med hjälp av Christens höjd- mätare bestämma de sista toppskottens längd stöter på stora svårigheter, vilket även framhålles av Värmlandstaxeringen, som vis å vis lövträden förklarar desamma »så gott som oövervinneliga». För beståndstillväxt- undersökningar torde en lämpligt avvägd erfarenhetsserie för P,, vara att föredraga. Det närmast till hands liggande sättet för beräknande av tillväxten vore att ha så detaljerade massatabeller, att de minsta ändringar i bröst- höjdsdiameter och höjd angåve motsvarande ändringar i kubikmassan. Av praktiska skäl kan emellertid en sådan tabell knappast uppställas. Även en grafisk uppläggning ställer sig besvärlig. Ett sätt att lösa frågan är att upplägga kurvan för kuberingstalen för materialet i fråga. Brösthöjdsdiameter avsättes på r-axeln och ku- bikmeter per träd på y-axeln. Kurvans ekvation beräknas, och Zillväxten betraktas som funktionens derivata. Fördelarna med ett sådant betrak- telsesätt ligga i öppen dag. Svårigheten är att finna en lämplig funk- tion. I brist på bättre kan H. PRYTZ diameteterformel användas, m=a D', där m är ett träds kubikmassa, D dess brösthöjdsdiameter, a och 4 konstanter. I medeltal för danska skogsträd ger PRYTZ” diameter- OM BERÄKNING AV TILLVÄXTPROCENTEN, 623 formel 22 = 21,4 D254, Som medelvärde för MAASS' erfarenhetstabeller erhålles 22 = 18,6 D25. Vid analys av provträdsmaterial från krono- parkstaxeringar inom Västerbottens läns lappmarker har erhållits 22 = ONA! TO LI: Ur formeln m = a D” fås tillväxtprocenten (g) sålunda: É d (m=ab DE dd =—-aD:p=b —>- x 100; | 100 D men dd (d) kan betraktas såsom brösthöjdsdiametertillväxten (N”) alltså VR—NG DX 100. Av de båda konstanterna spelar således endas ö6-kon- stanten någon roll för tillväxtprocenten. Denna har emellertid visat sig äga en förvånansvärdt hög grad av konstans. Eventuellt är den något lägre för de lägsta boniteterna — för VIII möjligen 2,45-—2,5 och för VII 2,5 —, i övrigt torde den för svenska skogsträd, således även för löv- träd, ligga omkring 2,6. Formeln för tillväxtprocenten kan således skrivas SD) P=1(2,45 —) 2,6 Fo og Detta är emellertid »BREYMANS formel» men med fixerat värde för konstanten. Innebörden av BREYMANS kon- stant inses nu omedelbart, den anger nämligen krökningen på den kurva, där trädets brösthöjdsdiameter avsatts på r-axeln och dess kubikmassa på y-axeln. Felet med denna ekvation (2 = a DN”) är, att den i de högre cm.-klas- serna — från och med 27 å 30 cm. — något avviker i positiv riktning från det naturliga materialet. Detta fel torde dock för tillväxtprocentens beräknande ej ha alltför stor praktisk betydelse. Den Prytzska diameter- formeln är emellertid en av de enklaste, som finns att tillgå, och har i Danmark fått stor användning. Kan någon enkel ekvation uppställas, som fullständigt följer det naturliga materialet, vore detta naturligtvis idealet. En teoretisk vacker lösning av frågan om tillväxtprocentens bestäm- mande oberoende av en direkt mätning av höjdtillväxten kan erhållas ur formeln m = g .A4.f, med hjälp av HÖJERS ekvation och ekvatio- nen för formhöjden betraktad som en rät linje. Metoden ställer sig dock i praktiken något vidlyftig, och då dessutom för beståndstillväxtundersökningen den ovan nämnda diameterformeln lämnar relativt nöjaktiga resultat, upptages den ej här för analysering. Bifogade tabell anger massatillväxtprocenten uträknad efter formeln j- ID) 624 TOR JACOBSSON Radietillväxt eller de 10 sista årsringarnas bredd i mm, ARE RSA IE TS IVO Ef 9 | 10 ] 11 12 | 13 14 | 15 | 16 | 17 | Massatillyaxtprocent | | | 457 | 552 | 557 | 652 | 658 | 7,3 | 7,8 | 833 | 318 | 934 | 959 11054 | 12 | 1,3] 157 | 2,2 | 2,61 350] 355 | 359 | 453 | 458 | 552 | 516 | Osx | 6551 659. | 7:4| 7:81 813 147 | Tyr | E35i] Ts9l|k 252 |"25611' 330 | 303 1340] 4 | | 3 3 2 101 15012, 41 2601-34 1301 A52 [9.0] S | 4,9 552 5,5 529 6,2 6,5 18 | 0,9 | 142 | 1,4 | 157 | 250 | 253 | 256 | 2,9 357 | 4,t | 4,3 | 456] 439] 512] 555] 558 20 | 0,8| I,o | 153 | 1,6 | 1,8 | 2,1 | 2,3 | 2,6 9 | 30r | 324 | 356 | 359 | 452 | 454 | 457 | 459 | 547 | I Vb 8 I 37 | 455 | 458 | 552] 556 | 519] 653 | 657 | Tor] 714 16 | Iso] 153 | 1,6 2,0 | 2,3 | 256 259 | 353 | 6 2å 22.1:0;7 | 039 | 1,2 | 1,4 | 1,6 | 149 | 2,1 | 2,41 2,61 2,81 3,1 | 3153 | 356 358 | 4,0 | 453 | 445 | 457 | 24 | 0,7] 0,9 | I,z | 1,3 | 155 | Ti7 | 230) 232 | 2,4 | 2,6 | 258 | 340) 303 | 345 | 357 | 359 | 43 | 433 26 | 0,61 0,8 | 1,0] 1,21 154 | 156 | 158] 240 | 2,2] 2,4 | 2,6 | 2,81 350 | 352 | 3a4 | 356 28 | 0,61 0,7 1:0;9] iIsz | 1,3 | 1,51 17) 1,9 | 2;j0] 2,2) 244 | 256 | 2581 340 [135210 353 355 30 | 0.351 0,7 | 0,9 | I;0 | 152] 154 | 1,6 | 1,7 | 1,9 | 251 | 2,3 | 2,4 | 2,6 | 2,8 0 | 3) 353 | 355 [Se 0 + Oo 32 | 0,5] 0,71 0,81 09 | Isar | 173 | I,5| 1,6] 1,81 1;9 | 2:x') 2331) 2541 2501F255NESHNNSTEN SEA 34 | 0,5 | 0,6 | 0,8 | 0,9 | IjI | 1,2 | 1.4 5 1,7 | 1,8 | 2,0] 2,11 2,3 | 274 | 2,61 2,7 | 2,9 | 3st I 30" | Os41 0561 Oj7 1. 050.) I; 1521. E:3 1,4 | 1,6 | 1,7 | 1,9 | 2,0 11252 253, |, 235 (2;G UFS 20 38 | 0,4] 055 | 057 | 0,8 | 150 | Isr | 1352] 1,4] 155] 1,6 | 1,81 1,9 2,c1 2,2 | 2,3 | 2,5 | 2,6 | 237 | 40: |-054] 0,5] 057 | 058 | 059 | Iso | Tj]: I;3:| 154] 156 | 157 | 158] T;o]| 255 27212 BY2:5 10240 Skogsbrandförsäkringen i Finland. Av ERNST NYLANDER. Då frågan om skogsbrandförsäkring ännu ej blivit slutligt löst i Sve- rige, torde en kort relation om startande av ett nytt skogsbrandförsäk- ringsföretag i Finland kunna försvara sin plats i tidskriften. Vid ett möte år 1911 behandlade Lantbrukssällskapens i Finland Central- förbund frågan om skogsbrandförsäkring, men först år 1913 tillsattes av förbundet ett utskott för frågans behandling. Även forstföreningen Topio utsåg representanter i detta utskott. Medan sagda delegation höll på med sitt arbete, startade emellertid ömsesidiga försäkringsanstalten Sampo i Åbo vårvintern 1914 en skogsbrandförsäkringsavdelning, vilken samma år lyckades erhålla ett försäkringsbestånd av c:a 30 miljoner mark. Vid slutet av andra verksamhetsåret uppgick Sampos skogsbrandförsäk- ringar till dubbla beloppet, och torde avdelningens skogsbrandförsäkrings- bestånd för närvarande utgöra c:a 85 miljoner mark. Förenämnda utskott, vilket även genom en emissarie hade gjort sig förtroget med skogsbrandförsäkringsfrågan utrikes, synnerligast i Norge, hade emellertid avgivit betänkande med därtill hörande förslag samt uttalat som sin åsikt, att skogsägarna själva borde bilda ett eget skogsbrandförsäkringsbolag. Initiativet till försäkring av landets skogar emot eldfara hade sålunda utgått från skogsägarna själva. Frågan gällde nu endast huruvida ett nytt företag på området kunde vinna er- forderlig anslutning, då en anstalt för försäkring av skog redan existe- rade i landet. Vid forstföreningen Topios direktionsmöte' i Helsingfors i december 1915 fattades emellertid utan tvekan beslut om bildande av Skogsegarnas i Finland Ömsesidiga Skogsbrandstodsförening. Vid sagda tillfälle och de närmaste dagarna därefter tecknades av intresserade personer en garanti av I11,000 mark för betäckande av eventuella kostnader, såvida företaget ej kunde realiseras. Ett förlagskapital i egentlig mening ansågs ej oundgängligt. Sedan lantbrukssällskapens delegation jämväl förenat sig ! Direktionen, vilken sammanträder en å två gånger årligen, består av en representant för varje lantbrukssällskap, sålunda av 22 medlemmar. 626 ERNST NYLANDER, om: beslutet och vissa förberedande arbeten blivit gjorda, överläts före- tagets realiserande den 3 sistlidne mars åt en interimstyrelse. Stad- garna, vilka vunnit behörig fastställelse, ävensom försäkringsvillkoren innehålla i huvudsak följande. Föreningens delägare och verksamhet. Delägare i föreningen är envar försäkringstagare.. Föreningen beviljar törsäkringar under delägarnas ömse- sidiga ansvarighet emot skada, som genom skogseld och därvid vid- tagna släckningsåtgärder tillskyndas skog eller från försäkrad skog av- verkade och därstädes befintliga trävaror. Delägarnas högsta ansvarighet utgöres av inträdesavgiften, årspremien samt årligen tilläventyrs erfor- derlig tillskottspremie, vilken dock icke får överstiga årspremiens /fre- dubbla belopp. Försäkringstagare förbinda sig vid försäkring av skog att under fem kalenderår i sänder vara delägare i föreningen. Efter utgången av försäkringsperioden upphör försäkringen att vara gällande, och avgår delägare från föreningen, såframt han eller föreningens direk- tion skriftligen uppsäger försäkringen senast före den 1 augusti under det sista året av försäkringsperioden. Uppsäges icke försäkringen av del- ägare eller föreningen inom nämnda tid, anses försäkringen vara förnyad för en försäkringsperiod av fem år framåt. Föreningens förvaltning. Vid föreningsmöte, som årligen hålles se- nast inom april månad, tillkommer rösträtt delägare, vars försäkring av- slutats en månad före mötet. Vid föreningsmöte har varje delägare en röst för en försäkringssumma av 10,000 mark eller därunder samt dess- utom en röst för varje följande fulla 10,000 mark av försäkringssumman. Vid föreningsmöte må ingen dock rösta med högre röstetal än tjugon- dedelen av de vid mötet företedda rösterna. Föreningens angelägenheter handhavas i övrigt av förvaltningsrådet och direktionen, vilka gemensamt bilda föreningens styrelse samt verkställande direktören, vilken tillkommer rösträtt i styrelsen. Förvaltningsrådet utgöres av nio ledamöter och sex suppleanter, vilka utses för tre år i sänder bland föreningens delägare. Direktionen består av tre ledamöter och tre suppleanter, vilka utses av förvaltningsrådet. Verkställande direktören antages av styrelsen. Då alla frågor av betydelse åtminstone principiellt avgöras av föreningsmötet och förvaltningsrådet, som jämväl utser direktionen, är det skogsägarna som helt och hållet bestämma om företaget. Försäkring meddelas å 1) klen skog, d. v. s. trän, vilkas klenaste diameter vid brösthöjd (1,; m. från marken) på bark understiger 18 cm.; 2) grövre skog, d. ä. trän, vilka fylla eller överskjuta förenämnda mått; 3) skog i allmänhet. Endast då fråga är om klenskog är föreningens ansvarighet lika stor som försäkringssumman, i övriga fall endast 3/, av försäkringssumman, och bör försäkringstagaren själv vara sin försäkrings- SKOGSBRANDFÖRSÄKRINGEN I FINLAND. (SA givare för '/, av den försäkrade egendomens värde. Angående återförsäk- ring stadgas, att föreningen icke må utan återförsäkring på samma risk åtaga sig ansvarighet överstigande '/, procent av försäkringsbeståndet. Med avseende å årspremtierna är landet delat i tvenne försäkrings- områden, det första omfattande Åbo och Björneborgs, Nylands och Tavastehus län, det andra öviga delar av landet. Grundtariffen per 1,000 mark av ansvarssumman är i förenämnda område för klen skog 1:50, för grövre skog 0:80 och för skog i allmänhet 1: 25 samt för det se- nare området resp. 1:75, 1:10 och 1:50. Förutom grundtariffen till- lämpas rabatt- och förhöjningstariff. Inträdesafgift erlägges endast en gång för alla vid försäkringens avslutande och blott för försäkring av skog samt utgör vid varje försäkring '/> pro mille. Brandskadan. Enär ersättningsbeloppet vid brandskada står i för- hållande till försäkringssumman, gäller det sålunda vid inträffad skogs- eld att värdera även den oskadade delen av skogen. För att i möj- ligaste mån underlätta värderingen, strävar man därför vid upptagande av försäkringar att få försäkringsobjektet uppdelat i smärre lotter, för vilka skilt värde angives. Dessa skogsdelars begränsningar utmärkas å en kartskiss, som uppritas å själfva försäkringsansökningen å därför reser- verad plats. Skadans belopp fastställes, om någondera parten det ford- rar, genom värdering av tre sakkunniga ojäviga skiljemän, vilka vid skadevärderingen böra rätta sig efter av föreningens styrelse godkända värderingsgrunder. Då garantikapital ej förekommer och företaget ej är grundat på del- ägarnas obegränsade ömsesidiga ansvarsfrihet, är det ju icke omöjligt, att vid ett eventuellt katastrofår, innan föreningen ännu vunnit stadga, icke ens tillskottspremierna och möjligen redan hopbragta fonder skulle vara nog att täcka möjligen inträffande stora brandskador. Då en sådan möjlighet ju är tänkbar, ingår i stadgarna föreskrift om, att därest icke uppburna tillskottspremier förslå till täckande av bristen, sedan fonderna tagits i anspråk, må enligt beslut av föreningsmöte det, som sålunda brister, antingen helt och hållet eller delvis överföras till följande år. Vad av bristen icke överförts, bör varje år till ersättning berättigad försäkringshavare själv vidkännas i förhållande till det honom beviljade ersättningsbeloppet. I början av april vidtog upptagningen av försäkringarna och fortskred med sådan skyndsamhet, att interimsbestyrelsen redan i medlet av maj kunde utlysa konstituerande möte för »Skogsegarnas Ömsesidiga> till den 8 juni. Förenämnda dag, då föreningen konstituerades, uppgick 628 ERNST NYLANDER. försäkringsbeståndet till 60 milj. mark och utgör då detta skrives 70 milj. mark. Nya försäkringsansökningar anlända fortfarande dagligen. I betraktande av att. ett äldre skogsbrandförsäkringsföretag arbetar i i landet, måste det ernådda resultatet anses lysande. Det bevisar, att idén emottagits med förvånansvärt stor entusiasm av landets skogsägare. Då lantbrukssällskapen tagit initiativ till den nu bildade föreningen och varit med om dess stiftande, hava deras funktionärer ej blott varit ivriga förespråkare utan även direkt fungerat som agenter vid upptagande av försäkringar, vilket givetvis i hög grad bidragit till det ernådda resultatet. I och för sig hade ifrågavarande företag, såvida frågan gällt enbart skogsbrandförsäkring, förmodligen ej kunnat på denna korta tid vinna så stor anslutning. Envar har dock varit medveten om, att det var fräga om skogsägarnas sammanslutning. Då början nu är så lysande gjord och skogsägarna så ögonskenligt ådagalagt, att de vilja sluta sig samman, torde det ej vara svårt att bygga vidare på den grundval, som nu fåtts till stånd. Frågan om belåning av växande skog, vilken genom spar- banksföreningens åtgärder denna vår blivit löst, har även i sin mån bidragit till företagets framgång. Helsingfors den 25 juni 1916. Smärre iakttagelser och naturminnen. En acrocona=form av gran. På Stabby akademigård i Näs socken c:a 3/, mil söder om Uppsala har av undertecknad påträffats en gran, vars egendomliga utseende framgår av nedan- stående bild. Trädet i fråga är c:a 4 meter högt och 25 år gammalt samt växer i nordläge invid en åkerren på ungefär 20 meters avstånd från ett 70- årigt bestånd av tall och gran. Som framgår av bilden, äro toppskottet och de närmaste sidoskotten miss- bildade och utgöra ett mellanting mellan barrklädda skott och kottar, i vilka dock fullt utvecklade frön påträffats. Fortsatt höjdtillväxt förhindras ej genom denna kottbildning å skottspetsen, utan växer denna så att säga igenom kotten, varigenom inträffar, att man på äldre årsskott kan iakttaga runt omkrig stam- men kvarsittande lämningar av kottefjälliknande bildningar. Denna egendom- liga form, som av TH. M. FRIES givits namnet acrocona, finnes närmare be- skriven i »Botaniska notiser» för år 1890, h. 6, sid. 255. SMÄRRE IAKTTAGELSER OCH NATURMINNEN. 629 Sedan ovanstående nedskrivits, har jag på Högby akademigård i Näs socken anträffat ett ganska rent c:a 1I5-årigt bestånd av denna granform. Och vore Fot. ERIK WESTMAN. Fig. I. Gran med abnorm kottebildning (AE acronona, "Th. Fr.) Uppl. Näs s:n, Stabby. det intressant, om detta kunde bliva föremål för en närmare undersökning. Beståndet är beläget mot sydvästra kanten av gårdens inägor och har upp- kommit i en ungef. 30 meter bred uthuggning mot åkern. Uppsala den 25 maj 1914. ERIK WESTMAN. TRÄVARUMARKNADEN. Under den tid som förflutit sedan min senaste rapport hava i vår trävaru- trade förekommit händelser, som synnerligen starkt tagit intresset i anspråk såväl inom som utom fackkretsar. Den största och mest uppseendeväckande av dessa händelser inträffade, då två fartyg med trälast, ångaren Commerce och seglaren Vera, blevo kapade och därefter sänkta av en tysk undervattensbåt. Omedelbart därefter förklarade statens krigsförsäkringskommission sig tillsvidare vara förhindrad att försäkra mot krigsrisk fartyg med trälast, destinerad till engelska eller franska hamnar. Ehuru saken över allt väckte bestörtning, ville man dock i det längsta inom fackkretsar hålla före, att befälhavaren på u-båten av en eller annan anled- ning gått över sin befogenhet. Dess bättre visade sig också denna uppfatt- ning vara den riktiga, och den tyska regeringen har med beklagande av det skedda förklarat sig vilja lämna upprättelse och ersätta den skada som åstad- kommits. Vad som passerat är under alla förhållanden en påminnelse om de allvarliga risker, som kriget inpå våra kuster medför. En annan viktig händelse, som kommit mycket buller åstad, är den för- säljning av överbottensvaror till Frankrike, som skedde i senare delen av juli och början av innevarande augusti till betydligt lägre priser än man trott kunna ifrågakomma med närvarande marknadsläge. Det var Baltiska trävaru- aktiebolaget med dotterbolag, som gjorde den första affären, omfattande 10,000 standards, och därefter skedde ytterligare försäljningar till motsvarande redu- cerade priser av några andra avlastare. In summa placerades på kort tid c:a 25,000 standards. En ivrig presskampanj har blivit följden av försäljningarna, och många het- siga uttalanden hava kommit från deras håll, som kritisera försäljningarna, under det att de, som gjort desamma försvarat sin politik. Vilka åsikter man än må hysa om det lämpliga i att under rådande förhållanden reducera priserna, borde dock alla vara eniga om, att saken icke vinner på, att på sätt som skett kommenteras inför offentligheten. Det hade ej varit underligt, om den livliga diskussionen verkat än mera nedstämmande på säljarna i allmänhet och kommit köparna att än starkare hålla på att få priserna reducerade. Dess bättre synes emellertid som om stämningen redan blivit lugnare. Man beräknar att nu c:a 650,000 standards av årets tillverkning äro pla- cerade och därav över 500,000 standards redan skeppade. Frakterna hava under de senare två veckorna styvnat, och som en följd härav hava en del köpare ånyo kommit i marknaden, sannolikt för att täcka sig för närmast föreliggande behov, innan ytterligare fraktstegring inträder. Man må hoppas, att fraktstegringen ej verkar därhän, att man börjar taga upp tonnage i förväg och därmed riskera att köparna med kännedom härom, så som en gång tidigare skedde, operera för att åstadkomma en prissänkning på trävarorna. Den nära liggande erfarenheten, huru härvid kan tillgå, borde verka varnande. Affärer för nästa år på Spanien äro redan att anteckna. Det talas om att några tusen standards försålts till £ 15 för furuplankor och £ 13,10/— för förubattens:tö "de Lom: =E UU SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 191060. H. 8. SKOGSADMINISTRATIONEN. Lagar, kungl. förordningar och beslut. Utgivandet av populära läroböcker och planscher berörande skogshushåll- ningen. Kungl. Maj:t har den 12 maj 1916 härom meddelat följande beslut till statskontoret. Jämlikt bemyndigande den 26 april 1912 anmodade dåvarande statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet den 19 aug. 1912 dåvarande direktören för skogsinstitutet, numera professorn A. N. H. Wahlgren att jämte folkskolläraren Johan August Strandberg verk- ställa utredning av i statsrådsprotokollet för förstnämnda dag omförmäld fråga rörande åt- gärder för åvägabringande av läroböcker och planschverk angående skogshushållning och skogsvård. Med skrivelse den 8 februari 1913 hava nämnda sakkunniga avgivit betänkande i ären- det och därvid föreslagit, att pristävlan skulle utlysas för utarbetande av 1:0) en lärobok i skogsvård för vuxna, avsedd för södra Sverige; 2:0) en lärobok i skogsvård för vuxna, avsedd för nordliga delar av landet; 3:0) en läsebok i berättelseform behandlande våra skogar och dess vårdande, avsedd för barn; 4:0) en serie färgplanscher, I, över tallens, granens, björkens, bokens, ekens, aspens och alens biologi samt över ljunghedskultur och mossavdikning, närmast avsedda för folksko- lorna ; samt 5:0) en serie ej färglagda planscher, II, med diverse skogshushållningen berörande motiv. Till följd av remiss avgav domänstyrelsen den 26 mars 1913 utlåtande i ärendet. Sedermera har styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt den 4 juni 1915 avgivit infordrat utlåtande i ärendet. Styrelsen har därvid bland annat anfört följande. Styrelsen ville bestämt förorda, att endast en lärobok för vuxna utarbetades för hela lan- det, men för att densamma ej skulle bliva alltför omfattande borde dessutom finnas till- gängliga två supplementhäften för de mest extrema trakterna av vårt land. Det ena häftet skulle beröra de övre norrländska förhållandena och det andra de sydligaste trakterna av landet. Eventuellt skulle också ett sådant supplementhäfte kunna utarbetas för Öland och Gottland. Styrelsen, som ansett en läsebok för barnen i folkskolor och andra jämförliga läroanstal- ter synnerligen lämplig, hade meddelat, att, sedan de sakkunniga avgivit sitt betänkande, en dylik läsebok utgivits å aktiebolaget P. A. Norstedt & Söners förlag, vilken läsebok hade till författare länsjägmästaren O. A. Beer och seminarieläraren L. G. Sjöholm. Styrelsen ansåge denna bok användbar för det av de sakunniga avsedda ändamålet, sedan den blivit av sakkunnig skogsman granskad, och har meddelat, att förlagsfirman förklarat sig villig att under år 1917 utgiva en ny upplaga av boken. Den av de sakkunniga föreslagna serien I i färgplanscher har styrelsen ansett önskvärd. Styrelsen har endast gjort smärre erinringar mot vissa detaljer av förslaget. Däremot har styrelsen ansett, att den av de sakkunniga, föreslagna planschserien II ej borde komma till utförande, då den med stor fördel kunde ersättas med skioptikonbilder. Styrelsen har föreslagit, att ett bidrag måtte lämnas till skogsvårdsföreningen för komplette- rande av dess bildförråd. Den totala kostnaden för dessa publikationer skulle enligt styrelsens förslag uppgå till 10,600 kronor enligt följande fördelning: 41 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 632 SKOGSADMINISTRATIONEN. Lärobok för vuxna: Huvudboken dörfaftärearyO lei. ms. corset RR CAR ERE a Ule a äjele st kr. 1,000:-— 3 supplementhäften å 250 kronors författarearvode = ssssssssssssso ss > 750: — RedaktörsarvOde ar Dä-tboo sot ss db Assos sleeselar kens lars sele sr SNS » 4008- Läsebok för barn: (GranskningsarsOC Cms ses css Buss sek nets AEA IE SS NRA d 15000: Planscher : 8 färglagda, litograferade planscher, ritningskostnader ...............- kr. 3,400: — Köstnader tor de togratiska sStenaas-5- pe oa oa sas ss » 3,600: — REdAKförsarvOo Ce 56 Ae des va dies olet SS SER AR Sr RN Ra ad döva aret s el atdl DS Rs » S00:- 1 4: 800: — Skioptikonbilder : Anslag till skogsvårdsföreningen för anskaffande av sådana......... » 500: — = 500: — Summa kr. 10,600: — Slutligen har styrelsen hemställt, att åt domänstyrelsen måtte uppdragas att bedöma de föreslagna arbetena. I anledning av vad styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt anfört anmodades domänstyrelsen att inkomma med förnyat utlåtande i ärendet och har domänsty- relsen den 31 december 1915 avgivit sådant utlåtande. Domänstyrelsen, som biträtt styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalts förslag har beträffande de beräknade kostnaderna allenast erinrat,- att redaktörsarvodet för övervakandet av planschernas ritande och materialanskaffning härtill syntes väl högt i för- hållande till den summa, som ansetts tillräcklig för det med hänsyn till anskaffande av illu- strationsmaterial m. m. rätt krävande redaktörsarbetet med den större läroboken. Till följd af remiss har Ni den 1 april 1916 avgivit infordrat utlåtande. Då vi nu låtit Oss föredragas detta ärende, hava vi uppdragit åt domänstyrelsen att i huvudsaklig örerensstämmelse med det av styrelsen för skogshögskolan och statens skogs- försöksanstalt avgivna förslag och efter inhämtande av yttrande från skogshögskolans lärar- råd ombesörja utgivande av läroböcker och planscher rörande skogshushållning och skogs- vård ävensom för samma ändamål ställt till domänstyrelsens förfogande ett belopp av högst 10,000 kronor, därav för innevarande år 5,000 kronor och för år 1917 högst 5,000 kronor. Vi anbefalla Eder att av den till vår disposition ställda del av anslaget till skogsunder- visning och skogshushållning i allmänhet (IX. E. 2) till domänstyrelsen på rekvisition ut- anordna berörda belopp, högst tiotusen kronor med fem tusen kronor under innevarande år och återstoden efter ingången av år 1917, att av domänstyrelsen på angivet sätt dispo- neras. Preiudikat rörande arrendators rätt till fröträd å mot skogsarrende ut- arrenderad kronodomän. Kungl. Maj:ts dom i det till Kungl. Maj:ts överseende från dess och Rikets Svea hov- rätt genom ordentligt sökande komna mål mellan kaptenen Axel Jacob Fridolf Nordström å Näs, sökande, samt Kungl. Maj:t och kronan, svarande. Av handlingarna i målet inhämtas: I resolution den 6 september 1887 meddelade domänstyrelsen bestämmelser med avseende å skogshushållningen vid indragna förra regementskvartermästarebostället ett mantal Näs n:o I i Stafnäs socken under den tjuguåriga arrendeperioden från den 14 mars 1888 samt före- skrev därvid bland annat, att årligen virkesavkastningen från hemskogen å bostället skulle uttagas till ett uppskattat belopp av 82 kubikmeter genom trakthuggning å utstakade hyggen och med 2 kubikmeter genom hjälpgallring i skogen samt 14,6 kubikmeter genom blädning i hagmarken efter jägmästarens anvisning, och skulle å varje trakthygge lämpligt antal friska förträd av tall lämnas att kvarstå under 8 år. Genom kontrakt den 24 september 1887 arrenderade bruksägaren Jacob Nordström av Kungl. Maj:t och kronan nyssnämnda fastighet under tjugu år från den 14 mars 1888. Uti kontraktet stadgades bland annat, att arrendatorn med iakttagande av föreskrifterna i för hemskogen fastställda hushållningsplan ägde att fritt förfoga över den årliga skogsavkast- ningen i den mån densamma ej erfordrades för egendomens behov under villkor, att, med undantag av det för varje år bestämda trakthygget, ingen avverkning finge ske utan efter anvisning av vederbörande jägmästare, att anmälan om avverkning utom trakthygget skulle SKOGSADMINISTRATIONEN. 633 av arrendatorn göras före den I april det år, avverkningen vore avsedd att företagas, samt att arrendatorn vore skyldig underkasta sig att sådan avverkning bleve, därest förhål- landena det medgåve, utsynad på en gång för en tid av tre år. Efter bruksägaren Nord- ströms död fick kaptenen Nordström genom domänstyrelsens resolution den 19 februari 1904 arrenderätten till bostället på sig överlåten under återstående delen av arrendeperioden. Vid dennes utgång utarrenderades egendomen till kaptenen Nordström under ytterligare tre år från den 14 mars 1908 enligt kontrakt den 26 februari 1907, däri föreskrevs, att de i kon- traktet den 24 september 1887 stadgade föreskrifter i tillämpliga delar fortfarande skulle lända till efterrättelse. Vid laga av- och tillträdessyn å bostället den 28 juni 1911 anförde kaptenen Nordström: Enligt kontraktet den 24 september 1887 vore kaptenen Nordström för den tjuguåriga ar- rendeperioden berättigad till 2!/, kubikmeter blädningsvirke ur hagmarken och 40 kubik- meter hjälpgallringsvirke ur skogen. Vid arrendeperiodens utgång hade kaptenen Nordström erhållit 149,s;2 kubikmeter blädningsvirke och 6 kubikmeter hjälpgallringsvirke. Kaptenen Nordström hade således ett tillgodohovande för berörda arrendeperioden av 142,48 kubik- meter blädningsvirke och 34 kubikmeter hjälpgallringsvirke, och yrkade kaptenen Nordström att utbekomma berörda virkesmängd. Kaptenen Nordström förklarade vidare, att han gjorde anspråk på de fröträd, som kvarstått under minst åtta år på de trakthyggen, som avverkats efter år 1888. Syneförrättarna funne sig icke kunna meddela beslut beträffande kaptenen Nordströms nämnda yrkanden samt hänvisade kaptenen Nordström att vid domstol anhängiggöra sin talan. Efter stämning till Gillbergs häradsrätt yrkade kaptenen Nordström, med klander av an- märkta synen, utom annat, varom nu icke är fråga, att Kungl. Maj:t och kronan måtte åläggas att utlämna det virke, om vars utbekommande kaptenen Nordström framställt an- språk vid synen, eller dess värde, ävensom att kaptenen Nordström måtte tillerkännas rätt till de fröträd, vilka under minst åtta år kvarstått på trakthyggen, som avverkats efter år 1888. Häradsrätten, varest kapten Nordström jämväl fordrade ränta samt parterna framställde anspråk på gottgörelse för rättegångskostnaderna, kaptenen Nordström med femhundraåttio- sju kronor jämte protokollösen, utlät sig genom utslag den 15 juli 1912, såvitt nu är i fråga: Enär beträffande kaptenen Nordströms talan i vad den avsåge utbekommande av under ar- rendeperioden den 14 mars 1888—14 mars 1908 outtaget blädnings- och gallringsvirke eller ersättning för samma virke kaptenen Nordström, vilken icke visat, att hinder för honom mött att före nämnda arrendeperiods utgång erhålla utsyning av allt virke, som enligt den för ifrågavarande arrende gällande skogshushållningsplanen skulle tillkomma arrendatorn, icke efter berörda arrendeperiods utgång, oavsett att kaptenen Nordström på grund av nytt avtal kvarsuttit såsom arrendator å ifrågakomna fastighet, kunde göra någon rätt gällande till virket i fråga, bleve kaptenen Nordströms talan härutinnan av häradsrätten ogillad. På samma grund funne häradsrätten kaptenen Nordströms anspråk att få tillgodogöra sig fröträd, vilka vid nämnda arrendeperiods utgång kvarstått 8 år efter därutöver å under arrendetiden verk- ställda trakthyggen, icke kunna bifallas. Vad däremot anginge kaptenen Nordströms talan i vad den avsåge rätt till fröträd, vilka först efter den 14 mars 1908 kvarstått åtta år å trakt- hyggen från omförmälda arrendeperiod, så enär Kungl. Maj:t och kronan icke i målet styrkt någon omständighet, på grund varav kaptenen Nordström, vilken fortfarande på arrende innehade ifrågakomna fastighet, icke skulle vara berättigad att förfoga över sådana fröträd, funne häradsrätten rättvist förklara kaptenen Nordström berättigad att tillgodogöra sig de fröträd, vilka å trakthyggen tillkomma efter den 14 mars 1900 kvarstått 3 år eller därutöver; och ålades Kungl. Maj:t och Kronan att ersätta kaptenen Nordström dennes rättegångskost- nader med trehundrafemtio kronor. Hovrätten, där parterna efter vad sökte ändring, kaptenen Nordström i vad honom emot gått, samt Kungl. Maj:t och Kronan i vad kaptenen Nordström berättigats att tillgodogöra sig fröträd, yttrade genom dom den 9 maj 1913: Enär kaptenen Nordström icke visat sig berättigad till det blädnings- och hjälpgallringsvirke, som belöpte å den tid bruksägaren Nordström varit arrendator af fastigheten, eller till de fröträd, som under samma tid kvar- stått åtta år eller därutöver å trakthyggen, varå avverkning skett efter den 14 mars 18838, ty och som kaptenen Nordström för de fyra år av ifrågavarande arrendeperiod, har varit be- rättigad till 66,4 kubikmeter blädnings- och hjälpgallringsvirke samt under samma tid er- hållit 111,62 kubikmeter virke av nämnda slag, alltså och på de av häradsrätten i fråga om fröträd ä de under åren 1896—1900 avverkade trakthyggen anförda skäl, prövade hovrätten rättvist fastställa det slut häradsrättens utslag innehölle i huvudsaken, i vad talan däremot blivit av kapten Nordström fullföljd. Vidkommande Kungl. Maj:ts och Kronans fullföljda talan så enär 634 SKOGSADMINISTRATIONEN. arrendatorn enligt arrendekontraktet den 24 september 1887 icke kunde anses hava erhållit rätt till andra fröträd än sådana, som före arrendetidens utgång kvarstått å trakthyggena åtta år och däröver, alltså och då handlingarna i målet icke utvisade att kaptenen Nordström genom arrendekontraktet den 26 februari 1907, avseende tre år från den 14 mars 1908, under vilken tid annan hushållningsplan gällt för fastighetens skog, fått åt sig upplåten rätt till nu ifrågavarande fröträd funne hovrätten skäligt att, med ändring av häradsrättens ut- slag i denna del, ogilla kaptenen Nordströms härutinnan förda talan. Med hänsyn till målets utgång funne hovrätten icke skäl att göra ändring i häradsrättens utslag i fråga om kost- naderna å målet vid häradsrätten; och skulle kaptenen Nordström vidkännas sina utgifter å målet i hovrätten. | I hovrättens dom har kaptenen Nordström i underdånighet sökt ändring som Kungl, Maj:t och Kronan bestått; och har kaptenen Nordström yrkat ersättning för sina utgifter å målet hos Kungl. Maj:t. Kungl. Maj:ts dom är besluten med dess högsta domstol; Given Stockholms Slott den 13 maj 1916. Kungl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas handlingarna i detta mål; och enär, vad angår kaptenen Nordströms i målet fördes talan beträffande under arrendetiden från den 14 mars 1888 till den 14 mars 1908 icke uttaget blädnings- och hjälpgallringsvirke samt frö- träd, som under samma tid kvarstått åtta år och däröver å trakthyggen, avverkade efter den 14 mars 1888, arrendatorn, för vilken, såvitt visats, hinder icke mött att under arrendetiden erhålla utsyning i enlighet med bestämmelserna i den för arrendetiden gällande skogshus- hållningsplan, icke efter utgången av arrendetiden kan göra gällande någon rätt till ifråga- komna virke och fröträd alltså och på de av hovrätten anförda skäl i fråga om kaptenen Nordströms anspråk på rätt till fröträd, vilka å trakthyggen, avverkade under nyssnämnda arrendetid efter den 14 mars 1900, kvarstått åtta år och däröver, prövar Kungl. Maj:t rättvist fastställa det slut, vartill hovrätten i huvudsak kommit, Beträffande rättegångskostnaderna prövar Kungl. Maj:t rättvist fastställa Hovrättens dom. Det vederbörande hava att ställa sig till underdånig efterrättelse. Föreskrifterna om kassabokföringen vid domänförvaltningen. Kungl. Maj:t har härom den 28 april meddelat följande beslut. Jämte det Kungl. Maj:t denna dag utfärdat förnyad instruktion för skogsstaten, har Kungl. Maj:t förklarat, att utan hinder av de i densamma meddelade bestämmelser före- skrifterna i brevet till Eder den 17 december 1915 angående kassabokföringen vid domän- förvaltningen fortfarande skola tillsvidare lända till efterrättelse. Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och yttranden. Föreskriven inventering av vedförråder å statens skogar. Domänstyrelsen har den 26 juli till samtliga revirförvaltare och skogsföreståndare utfärdat följande cirkulär härom. Bifogande Svensk Författningssamling n:r 279 innehållande Kungl. Maj:ts nådiga kun- görelse den 14 juli 1916 angående uppgifter för inventering av landets förråd av bland annat ved, vill Kungl. domänstyrelsen härigenom erinra Eder att i vederbörlig ordning fullgöra den uppgiftsskyldighet, som enligt nämnda kungörelse åligger Eder beträffande å de allmänna skogarna inom edert förvaltningsområde upphuggen ved. Inventering av vedförrådet å de allmänna skogarna. Domänstyrelsen har den 31 juli utfärdat följande förnyade cirkulär härom till över- jägmästarna i samtliga distrikt. Kungl. Domänstyrelsen vill härigenom genom Eder anmoda vederbörande jägmästare inom Edert distrikt att vid avgivande av uppgifter jämlikt nådiga kungörelsen den 14 juli 1916 även skyndsamt lämna en liknande uppgift till Eder, varvid även skall angivas dels ved- förrådets kvantitet, reducerat till kubikmeter löst mått, dels de olika vedpartiernas belägenhet q ; SKOGSADMINISTRATIONEN. 635 på skogarna samt dels ock beträffande ved, som kan levereras till järnvägsstation eller lastage- plats, avståndet till sådan leveransplats ävensom dennas namn. Och har ni att så fort ske kan insända samtliga dessa uppgifter till Kungl. Styrelsen jämte däröver upprättat sammandrag. Insamlande av uppgifter om disponibla förråd av pappersved och props å de allmänna skogarna. Domänstyrelsen har den 2 aug. utsänt följande cirkulär härom till överjägmästarna i samtliga distrikt. Kungl. Domänstyrelsen vill härigenom genom Eder anmoda vederbörande jägmästare inom Edert distrikt att samtidigt med avlämnande av infordrade uppgifter å vedförråden till Eder även meddela uppgift å befintliga disponibla förråder i kubikmeter löst mått av pappers- masseved och props från de allmänna skogarna — även inräknat de kvantiteter, varom uppgift lämnats till den I sistlidne juni — varvid skild uppgift skall lämnas beträffande dylikt virke, som redan finnes upplagt vid station eller lastageplats med angivande av dessas namn, och beträffande sådant virke, som finnes upplagt å respektive skogar. I fråga om det senare virket skåll uppgift jämväl meddelas i fråga om avstånd till tillämnad leverans- plats och dennas namn, Och har Ni att så fort ske kan insända ifrågavarande uppgifter till Kungl. Styrelsen jämte över desamma upprättat sammandrag. Anställande av permitterad militär för vedhuggning. Domänstyrelsen har den 29 juli utfärdat följande cirkulär härom till överjägmästarna i samtliga distrikt. Sedan enligt utfärdad generalorder medgivits, att värnpliktige som styrka sig genom of- fentlig arbetsförmedling hava erhållit arbete med vedhuggning, kunna för utförandet av så- dant arbete erhålla permission intill en tid av 3 veckor, vill Kungl. Domänstyrelsen här- igenom anmoda Eder dels erinra vederbörande jägmästare att efter samråd med vederbörande regementschefer genom hänvändelse till i orten verkande arbetsförmedling söka anställa sådan militär för bedrivande å de allmänra skogarna av vedavverkning i största möjliga utsträck- ning, där så lämpligen kan ske, dels ock själv på kraftigaste sätt medverka för uppnående av bästa resultat i nämnt avseende. Framställning om reseersättning för assistenter, som från annat distrikt förordnas att tiänstgöra i Norr= och Västerbottens län eller Jämtland. Domänstyrelsen har den 20 juni avlåtit följande framställning till Kungl. Maj:t härom. I underdånig skrivelse den 13 sistlidne maj — vari Eders Kungl. Maj: t fattat beslut den 23 samma månad — i fråga om förordnande av extra jägmästare från och med den I juni 1916 framhöll domänstyrelsen behovet av extra skogstjänstemän icke blott för arbeten å statens skogar utan i ännu högre grad för utsyningsförrättningar å enskilda skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland samt å enskildas skogar i lappmarken och å skyddsskogarna 1 Jämtlands län. För att fylla detta behov har domänstyrelsen i vissa fall måst förordna eller torde sty- relsen komma att förordna, särskilt skogsindelningsassistenter, men även en och annan re- virassistent i mellersta och södra delarna af landet att under vissa tider av innevarande år tjänstgöra såsom extra skogsingenjörer i Västerbottens och Norrbottens läns kustland eller såsom assistenter å skyddsskogsområdet i Jämtlands län, där sådant nödvändigt påfordras. Styrelsen anser, att dylika assistenter från mellersta och södra delarna av landet böra beredas ersättning enligt gällande reglemente för de härav föranledda långa resorna till och från det tillfälliga tjänstgöringsområdet, och får styrelsen därför i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes — i likhet med vad som medgivits, bland annat, genom nådiga breven den 20 juli och den 3 november 1906 — medgiva att assistent å avlönad befattning från annat distrikt eller tjänsteman i domänstyrelsen, som av domänstyrelsen för- ordnats eller förordnas, att under innevarande år tillfälligt tjänstgöra inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, skall äga att, utöver honom i övrigt tillkommande förmåner, uppbära rese- och traktamentsersättning enligt 4:de klassen i gällande resereglemente för resa till och från tjänstgöringsområdet. . 636 SKOGSADMINISTRATIONEN. Revirförvaltarnes närvaro vid de sammanträden, som hållas i samband med odlingsgränsens uppgående. Domänstyrelsen har den 30 maj 1916 utfärdat följande cirkulär härom till samtliga jäg- mästare i revir, som beröras af den s. k. odlingsgränsen. Överlämnande avskrift av Kungl. Lantmäteristyrelsens skrivelse denna dag till styresmannen för avvittringen i Västerbottens och Norrbottens län, vill Kungl. Domänstyrelsen härmed anmoda Eder att personligen eller genom å reviret anställd assistent, så vitt utan hinder av andra revirgöromål så kan ske, komma tillstädes vid de sammanträden, som omnämnas i Kungl. Lantmäteristyrelsens skrifvelse, för att biträda vid träffande av överenskommelse med jordägarna om den s, k. odlingsgränsens upphuggning m. m. Vad Kungl. Lantmäteristyrelsen i föreämnda skrivelse anfört rörande lämpligheten av att sådant virke som kommer att utfällas vid odlingsgränsens upphuggande, finge fritt dispo- neras utan avräkning å den enligt fastställd avverkningsplan bestämda årliga virkeskvanti- teten föranleder ej till annat Kungl. Styrelsens bestämmande, än att det må tillkomma Eder att, med beaktande av angivna synpunkter, i varje särskilt fall därom pröva oeh fatta beslut. Skogstaxatorernas deltagande i en praktisk instruktionskurs angående inventering av odlingsiord i Norrland och Dalarna. Kungl. Domänstyrelsen har den 27 maj 1916 utsänt följande cirkulär härom till skogs- taxatorerna i de sex norra distrikten. Sedan på förslag av de sakkunniga för uppgörande av förslag till plan för en allmän undersökning rörande tillgången för kommunikationsändamål tjänlig odlingsmark i Norrland och Dalarna med undantag av trakterna ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens lappmarker Kungl. Maj:t den 2 innevarande månad förordnat bland annat, att sådan under- sökning skall verkställas jämväl i samband med kartläggning och skogsindelning av kro- nans skogar av därtill förordnade tjänstemän samt att före inventeringens början en praktisk instruktionskurs skall hållas på lämplig ort i Norrland eller Dalarna, i vilken kurs även skola deltaga skogsindelningsassistenter och dem överordnade skogstaxatorn, har kolonisa- tionssakkunniga i skrivelse den 22 denna månad meddelat, att berörda kurs skall taga sin början måndagen den 29 innevarande maj klockan 10 f. m. vid Kälarne järnvägsstation i Jämtlands län. Ni förordnas för den skull att sagda dag infinna Eder i Kälarne för deltagande i kursen, vilken lärer att vara omkring en vecka, och vilken kommer stå under ledning fil. d:r E. Haglund. Ni äger jämlikt nyssnämnda kungl. brev bekomma ersättning härför med dels dagtrakta- mente under kursen med 8 kronor om dagen, dels ock rese- och traktamentsersättning efter fjärde klass i resereglementet för färd från hemorten till den plats, där kursen hålles, äfven- som «tillbaka till hemorten. Ersättning betalas av Konungens befallningshafvande i Väster- bottens län efter ingivande av räkning, attesterad av kursledaren. Kungl. Maj:t har ock förklarat, att därest undersökning, som äger rum i samband med skogskartas upprättande, medför ökad hantlangningskostnad, denna skall bestridas av do- mänfondens medel, varefter Kungl. Domänstyrelsen skall hava att efter inventeringens av- slutande för året hos Kungl. Maj:t göra vederbörlig framställning om ersättande av så dan kostnad. I anledning härav har Ni att i vid de taxeringsförrättningar, som under året handläggas av Eder eller av till Edert biträde eventuellt anställda indelningsassistenter, noggrant sär- skilja och å särskild hantlangningslista redovisa berörda eventuellt ökade hantlangningskost- nader och i de månadsvis avlämnade kassarapporterna upptaga dessa utgifter under titeln » Förskott att åt domänfonden ersättas jämlikt kungl. brev den 2 maj 1916». Revirassistent äger ej åtniuta dagarvode vid tingsuppvaktning. Utdrag ur Kungl. Domänstyrelsens protokoll den 2 maj 1916. S. D. Den 18 januari 1916 hade dåvarande assistenten i Bodens revir extra jägmästaren F. A. Berggren inställt sig vid pågående ting i Boden för att på uppdrag av t. f. jägmäs- taren i reviret biträda denne vid utförande av talan såsom åklagare i vissa vid rätten an- hängiggjorda mål angående skogsåverkan och olovlig jakt på kronopark. Sedermera hade Berggren uppsatt särskild dagtraktamentesräkning för nämnda dag å ett belopp av 6 kroner samt hos överjägmästaren i Nedre Norrbottens distrikt anhållit att räkningen måtte av honom SKOGSADMINISTRATIONEN. 637 attesteras. Överjägmästaren, som ansåge att det Berggren meddelade förordnandet såsom assistent i Bodens revir icke berättigade honom till bekommande av dagtraktamente för tingsuppvaktning, fann sig icke böra attestera räkningeh, varom Berggren meddelats under- rättelse genom skrifvelse den 10 april 1916. Berggren hade nu till Kungl. Domänstyrelsen översänt berörda räkning samt anhållit om styrelsens besked i frågan. Då det tillkommit vederbörande jägmästare att själv utföra ifrågavarande åklagartalan eller, om han av andra tjänsteärenden varit därtill förhindrad, hos vederbörande Konungens befallningshavande anhålla om förordnande för allmän åklagare att samma talan utföra, fann Kungl. Styrelsen skäl lämna assistenten Berggrens skrivelse utan vidare avseende, Revirassistenters rätt till dagarvode, då de tiänstgöra å revirexpedition, belägen utom deras egen bostadsort. Domänstyrelsen har härom den 16 maj 1916 avgivit följande underdån. utlåtande. Genom nådig remiss den I mars innevarande år har domänstyrelsen anbefallts efter ve- derbörandes hörande avgiva utlåtande över en av assistenten i Råneå revir av Norrbottens län extra jägmästaren Ivar Hjelmström gjord underdånig ansökan, att honom måtte tiller- kännas rätt bekomma traktamentsersättning med 6 kronor för varje dag han innevarande år före den 1 oktober tjänstgör å Råneå revirs jägmästareexpedition, vilken jämlikt domän- styrelsens medgivande tillsvidare är förlagd utom reviret eller till Luleå, och får till åtlydnad härav styrelsen, med remissaktens återställande och bifogande från vederbörande överjäg- mästare och jägmästare avgivna yttranden, i underdånighet anföra följande. I det av löneregleringskommittén år 1907 avgivna förslag rörande reglering av löneför- hållandena m, m, vid skogsstaten och de allmänna skogsläroverken föreslogs bland annat att assistenter, som anställdes å revir i de norrländska länen borde, utöver arvode och fast reseersättning för år tillerkännas traktamentsersättning med 6 kronor för varje förrättnings- eller resedag. Vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t hade vederbörande de- partementschef ej något att erinra mot kommitténs förslag och framställning i denna del, och Riksdagen godkände efter nådig proposition i ärendet vad härom föreslagits. Sedan Eders Kungl. Maj:t vid fastställande av domänstyrelsens generalförslag för skilda år godkänt av styrelsen upptagna belopp till berörda dagarvoden för assistenter å revir inom de norrländska länen och vissa delar av Kopparbergs län, varvid styrelsen beräknat dessa belopp med hänsyn till antalet dagar, som ansetts komma att användas för förrätt- ningar i skogen samt för resedagar till och från sådana förrättningar, har styrelsen i med- delade förordnanden tillförsäkrat ifrågavarande revirassistenter gottgörelse med, förutom be- stämda årliga arvoden, traktamente av 6 kronor för varje förrättningsdag samt för resedag. Därest revirassistent ansåges böra tillkomma dagtraktamente, även då han tjänstgör å revirexpedition av den anledning, att efter erhållet tillstånd vederbörande jägmästare är bosatt utom reviret, torde — enär ännu så länge detta förhållande är och måste bliva rå- dande i ett flertal fall, eftersom för jägmästarens bostad och expeditionslokal erforderlig lägenhet icke alltid kan erhållas inom reviret — framställningar i nu förevarande avseende vara att emotse i rätt stor omfattning. På reviret förordnad ung assistent utan eller even- tuellt med liten familj samt utan behov av särskild expeditionslokal torde nämligen i de flesta fall kunna erhålla bostad inom reviret, även om sådan icke kan uppbringas av jäg- mästaren med dennes större behov av utrymme såväl för den i allmänhet större familjen som ock för revirexpeditionen. Av ungefär enahanda skäl, som i nu förevarande underdåniga framställning anförts, torde revirassistent ock kunna påfordra dagtraktamente för biträde å revirexpedition under sådant förhållande, att medelst statsmedel anordnats bostad åt jägmästeren inom eller i närheten av reviret, å vilken ort assistenten förmenade sig icke kunna erhålla lämplig bostad. Det skulle nämligen även då vara förenat med särskilda kostnader för assistenten att infinna sig å revirexpeditionen och därstädes biträda kortare eller längre tid. I anledning av vad sökanden anfört i fråga om det av den s. k. sydländska skogsvårds- kommittén gjorda uttalandet, att traktamente givetvis borde utgå till assistent, som tjänstgör å annan revirexpedition än bostadsortens, får styrelsen erinra, att kommittén i denna fråga ansett att traktamente borde utgå till assistent för förrättnings- och resedag på mer än 5 kilometes avstånd i rak riktning från bostaden samt »även då assistent, som har tjänst- göringsskyldighet på två eller flera revir, arbetar på revirexpedition, som är belägen å annan ort, än där han sjäv är bosatt». 638 SKOGSADMINISTRATIONEN. Under erinran om frågans principiella betydelse och lämpligheten av att densamma ord- nades i samband med frågan om vidsträcktare rätt till dagtraktamente åt revirassistenter, vilken tidigare i år underställts Eders Kungl. Maj:ts nådiga prövning, får styrelsen, som anser, att sökandens nu väckta anspråk på bekommande av traktamente för de dagar, han biträtt eller eventuellt kan komma att biträda å revirexpeditionen, icke äro överensstäm- mande med de grunder Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen bestämt i fråga om ersättning till revirassistenter i Norrland och vissa delar av Dalarna, i underdånighet hemställa att Eders Kungl. Maj:t täcktes lämna ifrågavarande underdåniga framställnig utan nådigt avseende. Cirkulär om ändring av reglementariska föreskrifterna punkt 96—97. Domänstyrelsen har den 30 maj till samtliga tjänstemän inom skogsstaten utfärdat föl- jande cirkulär. I avvaktan på att av Kungl. Styrelsen avgivet förslag till förnyad instruktion skall bliva av Kungl. Maj:t prövat och fastställt, varefter vissa ändringar i nu gällande reglementariska föreskrifter för skogsstatens tjänsteförvaltning torde bliva erforderliga, vill Kungl. Styrelsen med hänsyn till förestående utsyningsförrättningar redan nu härmed föreskriva, att punkterna 96 och 97 i reglementariska föreskrifter den 31 januari 1910 tillsvidare skola hava följande ändrade lydelse: »96. När förrättningsman använder flera än 2 stämpelyxor på en gång, bör stämplingen utföras i s. k. lag om 2 stämplare (2 stämpelyxor) och en förman eller räknare i varje lag. Förrättningsman må dock icke bedriva arbetet med flera än 3 sådana lag. 97. Då jämlikt bestämmelser i instruktionen för skogsstaten jägmästare eller skogsingenjör uppdrager åt kronojägare, kronoskogvaktare eller tillsyningsman att verkställa utsyning och stämpling af virke, har jägmästaren eller skogsingenjören att lämna vederbörande tydliga och bestämda anvisningar om arbetets utförande, ävensom att på lämpligt sätt kontrollera, att dessa anvisningar rätt uppfattas. Befogenheten till den vidgade verksamhet i avseende på utsyning och stämpling, som jämlikt instruktionen må tillkomma kronojägare, kronoskog- vaktare eller tillsyningsman, skall i varje fall göras beroende av vederbörandes lämplighet härvidlag.» I fråga om sådant uttagande af provträd, som omförmäles i 31 punkten, vill Kungl. Sty- relsen erinra, att beträffande större virkesposter antalet provträd kan vara jämförelsevis be- tydligt mindre än för smärre poster och ändock lämna fullt tillfredsställande resultat samt att inom en och samma virkespost med fördel kan användas sådant förfaringssätt, att större procent provträd utväljas för däri ingående träd av grövre dimensioner än för träd tillhörande de mindre, mera rikligt förekommande dimensionsklasserna. Vid nu ifrågavarande metod för virkesposters värdering bör huvudvikten läggas på omsorgsfull och noggrann uppskattning av skilda provträds virkesutbyte. Skogsindelningsarbetets bedrivande i de nordliga distrikten. Domänstyrelsen har den 16 maj utfärdat följande cirkulär till överjägmästarna i de fem norra distrikten. Då indelningsarbetena genom särskilda indelningsassistenter för innevarande år på grund av bristande tillgång å tjänstemän måste i huvudsak inställas och skogstaxatorernas tid ej blir upptagen med övervakandet av dessa arbeten, anmodas Ni hit omgående inkomma med för- slag till de arbeten utöver granskning av upprättade hushållningsplaner, som lämpligen böra med hänsyn till hans tid åläggas skogstaxatorn. Ifrågasatt dagarvode åt revirassistenter, extra skogsingeniörer och skydds= skogsassistenter, ävensom arvodesförhöjning åt överjägmästareassistenter och amanuenser i Domänstyrelsen. Domänstyrelsen har den 29 april avgivit följande svar på en kungl. remiss i detta ämne, Eders Kungl. Maj:t har genom nådig remiss den 20 innevarande månad anmodat domän- styrelsen att avgiva underdånigt utlåtande över en till Eders Kungl. Maj:t ingången fram- ställning från »De extra jägmästarnas förbund» därom, att det täckes Eders Kungl. Maj:t att om möjligt redan till innevarande års riksdag, avlåta nådig proposition om medgivande SKOGSADMINISTRATIONEN. 639 av rätt för samtliga biträdande jägmästare samt avlönade revir-, skogsvårds- och skyddsskogs- assistenter att från och med ingången av år 1916 uppbära, förutom det fasta reseanslag, som nu tillkommer dem, jämväl 8 kronor för varje rese- och förrättningsdag på större avstånd än 5 kilometer i rak sträckning från hemmet. Med återställande av remissakten får styrel- sen uti detta ärende i underdånighet anföra följande. Förbundet har funnit anledning till ifrågavarande hemställan bl. a, uti det utlåtande och förslag, som de för de södra och mellersta delarna av riket av statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet tillkallade sakkunnige för verkställande af utredning ora åstadkom- mande av en rätt förvaltning och skötsel av kronans och andra allmänna skogar i sagda delar av landet avgivit den 17 december 1915, och vari å sidan 364 hemställes bl. a. »att revirassistenternas reseersättningar i likhet med revirförvaltarnas måtte utgå med fasta anslag till biljetter och skjutsar m,. m. samt dagarvoden av 8 kronor för varje rese- och förrättnings- dag på större avstånd än 5 kilometer i rak riktning från hemmet». Om biträdande jäg- mästare nämna de sakkunnige intet, sannolikt under förmenadde att sådana efter verkställd nödig revirdelning ej längre skulle anställas; och att intet av dem anförts ifråga om skogs- vårds- och skyddsskogsassistenter har sin naturliga förklaringsgrund i den omständigheten att inom de delar av riket, vilka utgjort föremål för de sakkunniges uppmärksamhet, en- skilda skogar under utsyningsstadganden eller skyddsskogar icke förefunnits. Den norrländska skogsvårdskommittén har i sitt den 16 mars 1912 avgivna underdåniga betänkande ägnat ifrågavarande angelägenhet sin uppmärksamhet och slutligen stannat vid ett förslag (sidan 252 och 253 av betänkandet) att reseersättningarna, med frångående af nu gällande grundprincip om ett fast resepenningeanslag, skulle bestämmas att utgå efter ett i jämförelse med nu gällande reducerat resereglemente. De extra skogstjänstemännens lönevillkor äro bestämda genom Eders Kungl. Maj:ts nådiga brev till Domänstyrelsen den 4 och den 18 december 1908, det förra innehållande före skrifter om användande under år 1909 av det för skogsväsendet anvisade reservationsanslaget. De extra jägmästarnas förbund har i sin underdåniga skrivelse närmare redogjort för dessa vill- kor, emot vilken redogörelse styrelsen allenast erinrar, att uppgiften om dagarvodens utgå- ende åt revirassistenter i Dalarna bör korrigeras att avse allenast sådana assistenter i Särna, Transtrands (numera även Idre) och Österdalarnes (numera uppdelat i Älvdalens Östra och Älvdalens Västra) revir. Förbundets förslag synes innebära både en utökning och en begränsning i de nu gällande bestämmelserna om dagtraktamenten, de senare så till vida att härefter icke skulle för någon del af landet utbetalas sådant traktamente, när förrättning påginge inom 5 kilometer från förrättningsmannens bostad. De förbättrade avlöningsvillkoren, som förbundets förslag inne- bär, skulle i främsta rummet komma att bliva förmånliga för de båda biträdande jägmästarna och revirassistenterna i de södra delarna av landet, vilka icke alls hittills åtnjutit dagtrakta- menten för sådana arbeten, som tillhöra deras tjänstebefattning. Styrelsen anser, att det under nu rådande dyrtid kan vara lämpligt att på sådant sätt åstadkomma en förbättring i den extra tjänstemannapersonalens avlöningsvillkor. Styrelsen vill emellertid för sin del anse denna anordning såsom ett provisorium särat förbehåller sig frihet att, om och när en full- ständig omreglering av lönevillkoren för skogsstatens personal förestår, föreslå de jämnk- ningar, som styrelsen kan finna av omständigheterna påkallad, varvid särskilt torde böra tagas i övervägande i vad mån en reglering av de nu utgående resepenningsanslagen bör ske. Detta gäller givetvis ock ifråga om jägmästarna, vilket styrelsen i sitt underdåniga utlåtande den 10 innevarande månad icke särskilt framhållit. Domänstyrelsen beräknar kostnaderna för en sådan förbättring i avlöningsvillkoren, som de extra jägmästarnas förbund begärt, och som i övrigt i sammanhang därmed bleve er- forderlig, på följande sätt. Vad beträffar de båda nuvarande biträdande jägmästarna får Domänstyrelsen meddela, att styrelsen avgivit yttrande och förslag angående dessas dagtraktamenten i sammanhang med övriga revirförvaltare uti underdånig skrivelse den 10 i denna månad, De kunna alltså här lämnas åsido. För år 1916 äro hittills förordnade 49 revirassistenter för hela året, därav 4 för renbetes- fjällens skogar. Av dessa kunna vidare, enligt beräkning som finnes intagen i nådiga pro- positionen n:r 71 till 1915 års riksdag sidan 129, 15 anses erfordras för handläggande av skogsstaten tillkommande förrättningar å enskildes skogar i lappmarken samt i Särna och Idre socknar av Kopparbergs län. Dessa jämte 17 av återstående 30 assistenter äro redan nu tillförsäkrade dagtraktamente med 6 kronor för rese- och förrättningsdagar, medan övriga 13 icke åtnjuta sådana traktamenten. De extra jägmästarnas förbund har beräknat på varje årsanställd revirassistent årligen 150 dagar, som skulle medföra dagtraktamenten, vilken siffra 640 SKOGSADMINISTRATIONEN. styrelsen anser för låg och bör höjas till 170. Dagtraktamenteskostnaderna skulle, utöver de redan nu utgående, bliva för renbetesfjällen ( 4Xx170 =) 680 dagar äå 2:— 1,360: — > "enskilda skogar. (15 x I 70 =)-2,550 0 ad 2:— 5,100: — » Övriga skogar (17 X170 =) 2,800 » åå 2:— 5,780:— (13x 170 =) 2,210 >» å 2:— 17,680: — 23,460: — därav omkring 5,000 kronor torde komma att belöpa å « ecklesiastika skogar, av vilka kyrkofonden åtnjuter den behållna avkastningen eller andel härav. tillhopa kronor 29,920: — De för kortare tid än hela året anställda revirassistenternas antal uppgår för innevarande år hittills till 31 med en tjänstgöringstid av sammanlagt omkring 240 månader. Härav äro 27 stycken med 217 månaders tjänstgöringstid redan nu tillförsäkrade dagtraktamenten å 6 kronor och allenast 4 stycken med 23 månaders tjänstgöringstid utan sådant traktamente. Ytterligare 15 assistenttjänster äro kungjorda lediga för visssa delar av juni—december må- nader innevarande år, och beräknas minst 150 dagar för varje innehavare av sådan tjänst komma att medföra dagtraktamente. Detta gör tillhopa 2,250 dagar med en kostnadsökning efter 2 kronor för dag av 4,500 kronor. Styrelsen beräknar för var och en av dessa till- fälliga assistenter 20 förrättningsdagar i månaden med arvoden. På sådant sätt erhålles följande kostnadsbelopp: (21750 20) 4;34 0 ATL AEE se nets förser par rr) TRES 8,680: — (P2 BO) NA OO RA odla a da ej erna ATS KR 310805 -— (ISS) 21250 EA EDT RE RENAR SR so es dök fa 4,500: — tillhopa kronor 16,860: — Denna kostnad anses i allt väsentligt komma att stanna på domänfonden. I fråga om skyddsskogsassistenterna torde den årsanställde kunna uppnå 200 förrättnings- dagar, för vilka merkostnaderna således skulle bliva 400 kronor. I övrigt anses erfordras 12 halvårsassistenter med oavbruten tjänstgöring under 6 månader, alltså för varje 180 för- rättningsdagar och för alla 12 tillhopa 2,160 förrättningsdagar med en merkostnad för dagtrakta- menten å 2 kronor eller 4,320 kronor. De ökade kostnaderna för skydsskogsassistenterna, vilka torde komma att bestridas av domänfonden, skulle alltså uppgå till 4,720 kronor. För de 20 extra skogsingenjörer (de i framställningen omförmälde skogsvårdsassistenterna), om vilkas förordnande Domänstyrelsen gjort underdånig framställning i skrivelse den 26 innevarande månad, beräknas en tjänstgöringstid av 6 månader och ett antal förrättnings- dagar för varje av 150, således tillhopa (150 x 20 =) 3,000 förrättningsdagar. Merkostnaden efter 2 kronor för dag skulle då bliva 6,000 kronor. Denna kostnad, såsom uteslutande avseende de enskilda skogarna, synes böra ersättas domänfonden av allmänna statsmedel. Ett allmänt förbehåll ifråga om dagtraktamente bör givetvis vara, att när för förrättning, som ersättes enligt viss taxa, särskilt arvode efter sådan utgår, dagtraktamente, därutöver icke får beräknas. För att vid en sålunda tilläventyrs skeende arvodesreglering icke bliva blottställd på över- jägmästareassistenter och amanuenser hos Domänstyrelsen, anser styrelsen det ofrånkomligt att höja dessas arvoden i förhållande till den förbättring i lönevillkoren, som sålunda skulle komma deras kamrater å reviren, å skyddsskogarna och inom skogsvårdsområdena till del. Denna tillfälliga arvodesökning anser styrelsen icke böra sättas lägre än till 500 kronor årligen för överjägmästareassistenterna, som för närvarande hava 3,000 å 3,200 kronor i års- arvoden, samt till 600 kronor för de skogligt utbildade amanuenserna hos styrelsen. Härigenom uppkomme en kostnadsökning för 12 överjägmästareassistenters avlöning åa 500 kronor med 6,000 kronor, och för 7 skogligt — efter den I september tillkommer inom styrelsen en ny skogsbyrå på extra stat — utbildade amanuenser hos styrelsen ä 600 kronor med 4,200 kronor. Sammanfattas nu förenämnda kostnadsberäkningar; erhålles följande slutresultat: kostnadsökning för dagtraktamenten åt 36 årsanställda revirassistenter i Norrland och vissa delar av Kopparbergs län (1,360 + 5,100 + 5,780 =) dagtraktamenten åt 13 årsanställda revirassistenter äå 8 kronOr,..................... -. 17,680: — Transport kr. 29,920: — man SKOGSADMINISTRATIONEN. 64 I kostnadsökning för dagtraktamenten åt 42 för kortare tid än ett år anställda re- virassistenter i Norrland och i vissa delar av Kopparbergs län ...........s..ss0- 13,180: — dagtraktamenten åt 4 för kortare tid än ett år anställda revirassistenter åa 8 [SR TENTA ERA ARNES AAA ER HA SN NEE SS KIL 0 AR fe lereta sie See al AA la Da glsra NGAN äfajs ER old T UI ER 3,680: — kostnadsökning för dagtraktamenten åt I årsanställd och 12 för halvt år anställda SIKTA TSK I TASSISTÖMNLCI oe ejokjeö15 kola bla fbe aleele an ee el lv Haora sjal ei = bedre al rad b ejblel aj in siäfbloie)et ble el SALA 4,7120: — kostnadsökning för dagtraktamenten åt 20 för halvt år anställda extra skogs- ÅT) KE) ÖLET SE ST Se Se a sr TR a STR AT bee Ar eb e sje iv SR IE Ale etelar bd le a EH NS bee öje:s ale ble (NR KAR nee 6,000: — ANVÄdesokningför 12, Over) agmästaredssiStenter 3.55 sa. sbe. ss. ses use der «rese kes ås «ön sr 6;000:— aArvadesoknuimne för s/ -amanuenser hos; domänstyrelsen 3. ..s:s.sss..sasssses sles sis ör Sedase 4,200: — tillhopa kronor 67,700: — I det föregående är framhållet, i vad mån dessa kostnader komma att drabba andra för- SST än domänfondens. Vid en jämförelse mellan Domänstyrelsens kostnadsberäkning och den av de extra jäg mästarnas förbund åvägabragta skall från förestående slutsumma, 67,700 kronor avgå vad här ovan ansetts erforderligt för arvodesökning åt överjägmästareassistenter och amanuenser hos styrelsen, tillhopa 10,200 kronor. Återstoden bliver 57,500 kronor mot av förbundet beräknade 42,600 kronor. På grund av vad Domänstyrelsen sålunda anfört, får styrelsen, under erinran att under- dånigt yttrande och förslag i enahanda syfte beträffande revirförvaltarna av styrelsen avlåtits den 10 innevarande månad, samt att ifråga om den bevakande skogspersonalen och skogs- rättarna underdånigt utlåtande denna dag avgivits, i underdånighet hemställa om nådig propo- sition till riksdagen angående medgivande till en sådan förbättring i villkoren för den extra förvaltande skogstjänstemannapersonalen och Domänstyrelsens extra personal, som här ställts ifråga, att gälla tillsvidare och till dess en fullständig reglering av skogsstatens löneförhål- landen kan föliva genomförd, samt om beviljandet av för ändamålet erforderligt kostnadsbe- lopp att utgå av domänfondens avkastning, i den mån kostnaderna, beräknade till 61,340 kronor skola av denna gäldas eller förskjutas, ävensom om ett bestämt anslag av statsmedel att tillgodoföras demanionden för den ökade utgift för assistenters och extra skogsingen- jörers verksamhet å enskilda skogar, som härigenom föranledes och som nu beräknats till II1,100 kronor. Ifrågasatt dagarvode och hyresbidrag åt revirförvaltare, skogsskoleföre- ståndare och skogsingeniörer. Domänstyrelsen har den 10 april avlåtit följande svar på en kungl. remiss i detta ämne. Genom nådig remiss den 31 nästlidne mars har Eders Kungl. Maj:t anbefallt domänsty- relsen att avgiva underdånigt utlåtande med anledning av en underdånig framställning från föreningen Sv eriges ordinarie jägmästare om åtgärder för beredande åt den förvaltande skogs- personalen av vissa förbättringar i avlöningsförhållandena, utav vilka en del ansetts kunna genomföras utan avvaktan på en eventuell lönereglering Or skogsstaten i dess helhet, och får styrelsen, som härjämte återställer remissakten, i underdånighet anföra följande uti detta ärende. Föreningen har med stöd av det betänkande och förslag, som de av statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet tillkallade sakkunnige för verkställande av utredning om åstad- kommande av en rätt förvaltning och skötsel av kronans och andra allmänna skogar i mel- lersta och södra delarna av riket avgivit den 17 december 1915, hos Eders Kungl Maj:t hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes, dels vidtaga åtgärder för omreglering av skogsstatspersonalens avlöning; dels om möjligt redan till innevarande års riksdag avlåta proposition ej mindre därom, att till jägmästarna måtte utbetalas 200 till 500 kronor årligen såsom ersättning för kostnaderna för förhyrande, uppvärmning, belysning och städning av expeditionslokal, än ock därom, att till jägmästarna måtte utbetalas, utom nu utgående fasta resepenninganslag, ett dagtrakta- mente av 8 kronor för varje rese- och förrättningsdag på större avstånd än 5 3 kilometer i i rak riktning från hemmet. Vad angår den förstnämnda framställningen, så anser styrelsen att densamma icke nu måtte föranleda någon vidare Eders Kungl. Maj:ts åtgärd, sedan Eders Kungl. Maj:t redan den 17 sistlidne mars uppdragit åt 1915 års kommission för gemensamma avlönibasbestämt melser vid kommunikationsverken jämte tullverket att taga i övervägande behovet av och 642 SKOGSADMINISTRATIONEN. eventuellt uppgöra förslag till åstadkommande av dylika gemensamma bestämmelser jämväl för domänstyrelsen och dess underlydande personal. Vidkommande åter föreningens hemställan om beredande av ersättning åt jägmästarna för de kostnader dessa hava för tillhandahållande av expeditionslokal och dennas uppvärmning, belysning och städning, så kan styrelsen i detta fall biträda de förenämnda sakkunniges för- slag, som går ut därpå, att samtliga jägmästare borde bekomma sådan ersättning, som de sakkunnige beräknat till i medeltal 200 kronor för revir. Styrelsen anser dock, att rätt till dylik ersättning för den förvaltande skogspersonalen i riket bör tillerkännas icke allenast revirförvaltarna (jägmästarna), utan även skogsingenjörerna, de biträdande skogsingenjörerna och de biträdande jägmästarna, medan å andra sidan åt den förvaltningspersonal vid skogs- staten och statens skoggsskolor, som antingen mot viss, i regel jämförelsevis låg hyra dispo- nera domänfonden tillhöriga till jägmästarebostäder avsedda bostadslägenheter, eller såsom löneförmåner åtnjuta fri bostad och vedbrand, ersättning bör beräknas endast för expeditions- lokals uppvärmning, belysning och städning, vilken ersättning i intet fall synes styrelsen böra överskrida 100 kronor om året och för skogsskoleföreståndarna, vilka åtnjuta fri bostad och vedbrand icke ens uppgå till detta belopp. Följande antal tjänstemän vid skogsstaten och skogsläroverken skall alltså komma i åtnjutande av ersättning för expeditionslokals hållande: 118 revirförvaltare, av vilka 31 hyra bostad av kronan ; 11 skogsingenjörer och biträdande skogsingenjörer; 2 biträdande jägmästare, av vilka I hyr bostad av kronan; 7 skogskoleföreståndare, samtliga med fri bostad och vedbrand såsom löneförmån. Under framhållande av, att föreningen föreslagit den hyresersättning för expeditionslokal, som borde komma revirförvaltarna till del, till belopp varierande mellan 200 och 500 kronor årligen, men icke gjort någon antydan om åtskillnad för dem, som förhyrde bostad, inbe- gripet expeditionslokal, i domänfonden tillhöriga lägenheter, ej heller berört skogsingen- jörernas, skogsskoleföreståndarnas och de biträdande jägmästarnas bostadsförhållanden, och under erinran att de skogssakkunnige beräknat expeditionshyresersättningen till i medeltal 200 kronor per revir, men icke särskilt angivit någon åtskillnad för dem, som hyra bostad av domänfonden, får styrelsen för sin del föreslå, att följande bidrag till expeditionslokalhyra beredes den förvaltande skogspersonalen, undantagande överjägmästarna, som redan åtnjuta dylik ersättning, sålunda: ; 87 revirförvaltare, som ej hyra bostad av kronan, 150 å 200 undantagsvis upp till. 300. kronor. at varje, 1 medeltal cirka, 200! krönmO =. sS.-s5e SEE 17,400: — 31 revirförvaltare, som hyra bostad av kronan, 1 medeltal cirka 100 kronor åt varje, huvudsakligast för uppvärmning, belysning och städning ............... 3,100: — II skogsingenjörer och biträdande skogsingenjörer utan av kronan förhyrd bo- stad, lika som för revirförvaltarna, medeltal cirka 200 kronOr.............ss.ees2- 2,200: — I Piträdande' jägmästare utan av kronan tförhyrd bostad C5550550 55550 5559 200: — I » » med » » > Boo vore Eee IS RAA 75:— 7 skogsskoleföreståndare med fri bostad och vedbrand såsom löneförmån i medel- tal 50 kronor åt varje, huvudsakligast för belysning och städning ............... 350: — förslagsvis tillhopa kronor 23,325: — Vidkommande slutligen frågan om jägmästares rätt till dagtraktamente å 8 kronor för varje rese- och förrättningsdag, under vilken resa eller förrättning äger rum på större av- stånd än 5 kilometer i rak riktning från hemmet, såsom ock de skogssakkunnige föreslagit, så finner domänstyrelsen en dylik anordning lämplig. Då de sakkunnige å sidan 361 i sitt betänkande beräknat, att av de i medeltal omkring 150 rese- och förrättningsdagar om året, under vilka jägmästarna antagas framdeles kunna komma att handlägga förvaltnings- göromål utom hemmet, omkring 50 i medeltal årligen komma att falla inom femkilometers- gränsen, så anser styrelsen, särskilt om riket i dess helhet tages i betraktande, att ett vida större antal dagar än ”/, därav komma att medföra dylikt dagarvode. Flertalet jägmästare bo så till, att de icke kunna uppnå allmän skog, med vilken de hava att taga befattning, utan att tillryggalägga minst 5 kilometers väg. Å andra sidan torde det för ännu några år vara för drygt att beräkna i medeltal 150 rese- och förrättningsdagar för varje jägmästare. En hos styrelsen med ledning av uppgifter från år 1915 och delvis år 1914 verkställd beräk- ning utvisar för 107 revir och skolrevir (med 10,799 rese- och förrättningsdagar) i medeltal 101 dagar, använda till resor eller å förrättning. Med den ökning i antalet sådana rese- och förrättningsdagar, som torde bliva en följd av dagarvodes utgående, kan med visshet SKOGSADMINISTRATIONEN, 643 antagas, att 127 jägmästare, biträdande jägmästare och förvaltare av skolrevir komma att använda i medeltal årligen omkring 100 rese- och förrättningsdagar på längre avstånd än 5 kilometer i rak linje från hemmet och således medförande rätt till dagarvode, hvilket gör tillhopa 12,700 dagar, för vilka arvode skulle utgå. Härvid är att märka, att för ett jäm- förelsevis ringa antal dagar jägmästaren på annat sätt uppbär rese- och dagtraktamente för förrättningar, som icke åligga honom i tjänsten, men å vilka han erhåller särskilt förord- nande av styrelsen eller annan myndighet. Men styrelsen anser att detta icke i nämnvärd mån inverkar rubbande på den beräkning, som här ovan gjorts. Att i intet fall dagarvoden skola utgå, när skogstjänsteman uppbär dagtraktamente eller arvode på grund av särskilt för- ordnande eller till följd af gällande författnings föreskrift, är självklart. För de från och med innevarande års ingång verksamma 11 skogsingenjörerna och bi- trädande skogsingenjörerna ställer sig denna fråga något annorlunda. Till följd av arten utav det arbete, som åligger dessa, bliva de endast i mycket ringa grad upptagna av expediti- onsgöromål, och arbetet bliver i huvudsak förlagt utom hemmet, komma de säkerligen att vistas borta från hemmet avsevärt flera dagar om året än jägmästarna. Då styrelsen för sin beräkning i avseende härå icke kan åberopa någon statistik, får styrelsen förutskicka, att nedanstående beräkning är helt summarisk, Styrelsen anser sig icke böra för varje tjänste- man i denna grupp beräkna ett färre antal rese- och förrättningsdagar än 200 årligen, så gott som samtliga fallande utom 5 kilometerzonen, Detta gör för 11 skogsingenjörer och biträdande skogsingjörer 2,200 dagar, som skulle medföra dagarvoden för tjänsteutövarna. Att från ett eventuellt medgivande om dagarvodens åtnjutande för jägmästare utesluta skogs- ingenjörer och biträdande skogsingenjörer synes domänstyrelsen så mycket mindre böra ske, som dessa senare till följd av en långvarigare vistelse utom hemmet under resor och för- rättningar säkerligen åsamkas större personliga utgifter för resor och levnadsomkostnader än jägmästarne, men likväl icke uppbära högre belopp fasta resepenningar än dessa, En omständighet, som härvid är att beakta är den, att om en förbättring i skogsingen- jörernas och de biträdande skogsingenjörernas löneförmåner, på sätt här ovan sagts, genom- föres, domänfonden härför icke borde betungas med direkt utgift, utan borde densamma genom motsvarande ökning av den ersättning utav allmänna medel, som i sammanhang med dessa tjänsters och tillsyningsmannatjänsternas inrättande är bestämd, erhålla veder- lag härför, En sådan ersättning till den förvaltande skogspersonalen beträffande dels expeditionslokal, dels ock rese- och förrättningsdagar i tjänsten utöver 5 kilometers avstånd som här ovan angivits, skulle medföra ungefärligen följande ökade kostnader: ersättning för expeditionslokal, beräknad till 23,325 kronor, avrundat uppåt till 25,000: — dagtraktamenten åt jägmästare, biträdande jägmästare och förvaltare av skolrevir, ävensom åt skogsingenjörer och biträdande skogsingenjörer (12,700 + 2,200 = 14,900 dagar, avrundat till 15,000 dagar äå 8 kronor) 120,000: — tillhopa kronor 145,000: — Häray skulle 19,800 kronor eller i runt tal 20,000 kronor belöpa sig å skogsingenjö- rerna och de biträdande skogsingenjörerna, vilket belopp borde av allmänna statsmedel till- godoföras domänfonden. Då domänstyrelsen kan vitsorda föreningens uppgift om otillräckligheten av de åt jäg- mästarna anslagna resepenningarna samt behovet av ersättning åt dem för hållande av expe- ditionslokal, ävensom önskvärdheten av ett snart avhjälpande av dessa olägenheter får sty- relsen i underdånighet hemställa om nådig proposition om möjligt till innevarande års riks- dag angående medgivande till en sådan förbättring i villkoren för den förvaltande skogs- personalen, som här ställts ifråga, att gälla fillsvidare och till dess en fullständig reglering av skogsstatens löneförhållanden kan bliva genomförd samt om beviljande av för ändamålet erforderligt, till Eders Kungl. Maj:ts disposition ställt förslagsanslag, att utgå av domän- fondens avkastning, ävensom om ett bestämt anslag av statsmedel, att tillgodoföras domän- fonden för den ökade utgift för skogsingenjörernas och biträdande skogsingenjörernas verk- samhet som härigenom förorsakas, 644 SKOGSADMINISTRATIONEN. Tjänster och förordnanden. Kungl. Domänstyrelsen. Till t. f. byråchef å en nyinrättad skogsbyrå, vilken skall handlägga ärenden rörande de tre nordligaste överjägmästaredistrikten, har Kungl. Maj:t den 14 juli förordnat överjäg- mästaren i Övre Norrbottens distrikt G. Cassel. Inspektionsresor: Generaldirektör Karl Fredenberg har företagit inspektionsresor den 2—7 juni samt 13 juli>I aug. Vikarie den 2—7 juni samt 13—23 juli byråchefen W. Roos samt den 24 juli—I aug. byråchefen Th. Örtenblad. Byråchefen, friherre Th. Hermelin den 1—20 juli med förordnande för notarien M. Rasch, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen M. Magnevill. Semester har åtnjutits av generaldirektören Karl Fredenberg den 26 juni—$8 juli samt 7—11 aug. Vikarie den 26 juni—8 juli byråchefen W. Roos; den 7 aug. byråchefen Th. Örtenblad med förordnande för notarien R. Lindahl samt den 8—11 aug. för byrå- chefen G. Söderlind; byråchefen Th. Örtenblad den 5—6 samt 9 aug. med förordnande för notarien R. Lindahl, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Nils Schager; byråchefen Fr. Giöbel den 26 maj—6 juni, 24—25 juli samt 31 juli—2 aug. med för- ordnande för t. f. notarien Sven Lundberg. Dennes tjänst har den 26—30 maj uppehållits av amanuensen Erik Helmers och övrig tid av amanuensen G. Bergstén; byråchefen, friherre Th. Hermelin den 5 juni, den 21, 23 och 27 juli samt 7—31 aug. med förordnande för notarien M. Rasch, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen M. Magneville ; byråchefen C. I. Stiernspetz den 3 juni samt 13—23 juni med förordnande för revisor Hj. Modigh, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander; revisor Hj. Modigh den 26 juni—8 juli samt 24 juli—9 aug. med förordnande för amanuen- sen Per Nicander; notarien K. G. G. Norling den 13 juni—12 juli; notarien M. Rasch den 24 juli—5 aug. med förordnande för amanuensen M. Magnevill; registrator Uno Tilly den 8 juli—1I aug. med förordnande den 1—2 aug. för amanuensen N. Hasselgren och övrig tid, för amanuensen G. Bergstén; notarien Martin Seth den 20—22 juli med förordnande för amanuensen Per Nicander; revisor E. G. Fahlerantz den 25 juli>I19 aug. med förordnande för amanuensen N. Hasselgren. Tiänstledighet har beviljats: byråchefen Th. Örtenblad för särskilt uppdrag den 18—22 juli med förordnande för no- tarien R. Lindahl, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen John Söderström; registrator Uno Tilly för enskilda angelägenheter den 2 juni med förordnande för ama- nuensen Per Nicander; notarien K. G. G. Norling för hälsans vårdande den 13 juli—31 juli. Skogsstaten. Övre Norrbottens distrikt. Kungl. Maj:t har förordnat jägmästaren i Malingsbo revir Denis af Wåhlberg att från och med den 1 sept. och under den tid, då överjägmästare G. Cassel uppehåller byråchefsämbete i Kungl. Domänstyrelsen, vara t. f. överjägmästare i Ovre Norrbottens distrikt. Örbyhus revir. Förordnandet att uppehålla jägmästaretjänsten i Örbyhus revir för tiden till den 15 maj 1917 söktes av skogstaxatorn i Bergslagsdistriktet Erik Hedemann-Gade och extra jägmästarna Arvid Stahre, Erik Måhlén, Elimar Oldenburg, O. H. Lundborg och Einar Wadstein. Sedan Stahre, Hedemann-Gade och Wadstein återtagit sina ansökningar har Kungl. Maj:t förordnat Oldenburg att uppehålla tjänsten från 9 aug. till 15 maj 1917. Till den 9 aug. uppehölls densamma av extra jägmästaren W. Samuelsson. Karlstads revir. Jägmästaren P. Elfstrand har den 13 juni avlidit. Jägmästaretjänsten uppehålles under vakansen av extra jägmästaren Hj. Lindén. Såsom sökande till densamma ha anmält sig jägmästaren i V:a Åsele revir R. A:son Eneberg, jägmästaren i Gällivare revir Isak Hammarberg, jägmästaren i Porjus revir Carl Rothman, föreståndaren för Kolle- berga skogsskola John Lindner samt extra jägmästarna K. Falck, E. Oldenburg, G. Björk- lund och Nils Björkman. Kungl. Domänstyrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande uppfört Eneberg, Hammarberg och Rothman i nu nämnd ordning med förord för Eneberg. SKOGSADMINISTRATIONEN. 645 Till helårsassistenter har förordnats: e. jägmästaren R. » » » » Wicander i Frostvikens revir G. Norén i Hede revir F. Bromée i Södra och Norra Skånes revir. Till skyddsskogsassistenter ha förordnats i Mell. Norrlands distrikt e. jägmästaren B. Jungstedt » » Otto Bundy TIStreytert E. Andersson R. Sköld S. Petrini Alf Alarik Åke Lundeberg G. Brolin O. H. Lundberg Folke Carlsson Gunnar Hilde Sixten Bellander A. Carlander -— Återkallat förordnande. återkallat det e. assistent i Bergslagsdistriktet. den 1/.—>1/ js ers 100 LZ ; gr 103 SBN 0n é EE (ao; RE! add P fe , /103 v Fn FYN ET: NERE 15/3 kB 27. ; 31 7 - JA LER Kungl. Domänstyrelsen har på därom gjord framställning jägmästaren T. Beckström meddelade förordnandet att vara skogsindelnings- Till avlönade revirassistenter ha förordnats: e. frögpustren A. Hamre i Ängeså revir den ?2/.—3/,, Ja R. Carlsson i Arjeplougs revir den RA S IS V. von Unge ut Kalixösevic den + HENNE Till biträde åt taxatorn i N:e Norrbottens distrikt har förordnats e. jägmästaren A. Hamre den 4—20 maj. Till extra skogsingeniörer ha förordnats: e. jägmästaren A. Cavallin » » J. E. Wretlind G. Ericsson E. Darle H,. Gadd 5. Jönsson R. Brynolf O. Wallner G., Ekman T. Ostvald I. Johansson Axel Korsberg G. R., Lindbom C. Dillner P. G. Lindbeck 3 i Töre skogsvårdsområde den Y/,—?/,,; : 5 - » : Ifa AE d = : 1/ :80/ i Luleå , Zz Je AR 1 » » 2 få 2/äd , i : » ene i Skellefteå > sf Töre 13/ 30/ . 1 » sg!t so 9 ) RE i » » i Jen ec | TJ ESO 1 Å ? / | Ia: i Luleå d SET Gt . 1/ 30 . 1 » / (fe AE 1 SO i Nysätra » , fasa | 517 ft: (1) GRE i » » SUS OL i » » Bg för [Bj OJ i » > TS 0 646 SKOGSADMNISTRATIONEN. e. jägmästaren W. Lejonhufvud i Umeå skogsvårdsområde den. !/,—?/,,; » » G. Wiman 1 » » R essä » , EPEStrandberomimam-s3 » JE (Se Ann > » Hj. Cassel IG » RR » » R. Fränckel i » 6 Ga Till extra jägmästare ha förordnats: utex. skogseleven G. Ericsson i N:e Norrb. distr. den ?9/.; » » T. Johansson i >» » Zz på Sen » > A. Cavallin i Ö:e » » EDER > > G. Ekman i Skellefteå » JIS » > R. Brynolf i » > > 1 -Ål66 » G. R. Lindbom i » » » 2060 » d E. Strandberg i Umeå > Bra e > » C. Dillner IE » bosKNEG » » W. Lejonhufvud i = >» > FA RNES » » G. Wiman NER 2 23 od » > O. Wallner i Härnösands > 6 RNE » » Folke Carlsson i Mell. Norrl. > pl RANA » » Sixten Bellander i =» » » > FISEN » > G. Hilde i GävleDala > RNA » » H. Melander i Västra > 2 a » »> J. Sjöström i » > $$. Sf » » Ivar (Canunom em > » NA Tjänstledighet har beviljats: överjägmästaren i Bergslagsdistriktet Uno Wallmo för hälsans vårdande den 23 juni—7 juli med förordnande för jägmästaren i Örebro revir Harald Stuart, vilkens tjänst uppehållits av e. jägmästaren Edvin Nyblom; jägmästaren i Vetasjoki revir Carl Ekman för enskilda angelägenheter den 7—9 maj med förordnande för e. jägmästaren E. Klinga; jägmästaren i Vargiså revir V. Strandberg för enskilda angelägenheter den 5—15 maj med förordnande för assistenten i reviret Ivar D:son Carlsson; jägmästaren i Storbackens revir Edv. Wibeck den I maj 1916—30 april 1917 för att vara ledare för skogsförsöksanstaltens kulturförsök i Norrland. Vikarie under tiden I juli 1916—30 april 1917 är skogstaxatorn i Övre Norrbottens distrikt Johan Schenström; jägmästaren i Are revir N. K. Berlin för enskilda angelägenheter den 17 maj—26 maj med förordnande för assistenten i reviret Georg Nordforss ; jägmästaren i Rätans revir Tell Grenander för sjukdom den 9—15 maj med förordnande för assistenten i reviret E. J. Berggren; jägmästaren i Västerdalarnes revir Carl Öjermark för hälsans vårdande den 27 juni—26 juli med förordnande för assistenten i reviret Sven Boberg; jägmästaren i Malingsbo revir Denis af Wåhlberg för enskilda angelägenheter under augusti med förordnande för assistenten i reviret Albr. Bergstedt; jägmästaren i Kristinehamns revir Erik Danielsson för enskilda angelägenheter den 10 juli>15 aug. med förordnande den 10—24 juli för länsjägmästaren G. Fries och den 25 juli>I5 aug. för bitr. länsjägmästaren Nils P. Fornander; jägmästaren i Örebro revir Harald Stuart för hälsans vårdande den 8 juli—7 aug. med förordnande för assistenten i reviret Edvin Nyblom; jägmästaren i Västerås revir Ivar Fåhreus för sjukdom den 9 juni—8 aug. med förord- nande för assistenten i reviret E. Oldenburg; jägmästaren i Västbo revir G. Englund för sjukdom den 6 juli— 10 juli med förordnande för assistenten i reviret Erik Helmers; jägmästaren i Sunnerbo revir C. B. Christofferson för hälsans vårdande under juli med förordnande för assistenten i reviret W. von Arnold. dgr YA AN ae a Så > Un OO & a An 14 TIDSKRIFT SÅ vd SS S FESTA FOÖRENINGENS IUNNARN HALL) 1916 OKTOBER SEPTEMBER— » 9—10 HÄFT (Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B, Nordiska Bokhandeln, Stockholm.) oo In memoriam: SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT = VA SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. Zz PROFESSORN, FIL. D:iR HENRIK HESSELMAN. FIL D:R NILS SYLVÉN, REDAKTIONSSEKRETERARE. Tidskriftens pris I bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför orhållos 200 tidskriften Skogen) allenast 10 kr. SS RS AE OS Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4. Rikstelefon 22 90. Ar Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11 f. m.) och efter kl. 1/26 e. m. i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon tdingö | 133 o. Allm. tel. Lidingö 219. 3 Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av pp: 9 satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd. kärtill - erhållits av redaktionen. INNEHÅLL: DANIELSSON, UNO: Huru tillväxa ” | Från Skogsvårdsstyrelserna: skogarna inom södra Kalmar län? sid. 647 Rättegångar och juridiska spörsmål: RONGE, ERIC: Grafiska massa- och 22. Skogsodling av vilken art avsmalningstabeller (med 4 fig.) .. > 656 som helst på tredskandes be- SYLVÉN, HJALMAR: Något om våra märgborrarters skadegörelse och å utvecklingsmöjligheter (med 17 fig.) > 667 | Litteratur: Nyutkomna böcker ...... k A. M. Hellström (med porträtt) | Trävarumarknaden av H. SzZs E. V. Kugelberg (med - porträtt) Skogsadministrationen: av H. Szs Lagar, kungl. förordningar o. bla > >> Gösta Rabenius (med porträtt) av Domänstyrelsens cirkulär, beslut, - SER 9 framställningar och yttranden h Meddelanden från skogsbokförings- kommittén RF örärré iakttagelser: Tjänster och förordnanden Vad Norrbottens lappmark kan pro- Bilaga I. Skogsvårdsstyrelsernas be- ducera (med 1 fig.) av BL.A. .. > 7021 = rättelser 1915 ........ (IA LA RNE sid. I HERRAR SKOGSÄGARE, som önska fast anställa eller för tillfällig hjälp anlita skogsmän, som genomgått K. Sko institutets kurs för utbildande av privata skogstjänstemän, erhålla kostnadsfritt SEVEN i platssökande sådana genom Svenska Forstmästareförbundets vikarierande ombudsman, Skogsförvaltaren, Forstmästare GÖSTA IGGBERG, Stjärnsund, 5 SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. g9—1I0o. Huru tillväxa skogarna inom södra Kalmar län? Av UNO DANIELSON. Genom tillmötesgående av härvarande skogsvårdsstyrelse är jag satt i tillfälle att för nedanstående beräkningar om tillväxt m. m. använda mig av det material, som hittills samlats vid de av styrelsen för flera år sedan igångsatta taxerings- och revideringsarbetena å en del av södra Kalmar läns fastland. Dessa ovannämnda arbeten finnas närmare beskrivna i Skogsvårds- föreningens Tidskrift 1915, sid. 275—278. De av skogsvårdsstyrelsen verkställda kartarbeten och taxeringar om- fatta hittills hela Norra Möre, hälften av Södra Möre samt en socken i vartdera av Stranda och Handbörds härader. Alltså är det de svagast beväxta skogsområdena, som äro taxerade, då däremot de virkesrikaste (Fagerhults, Högsby, Kråksmåla och Döderhults socknar) ännu ej under- sökts. Detta har till följd, att, om man bedömer länsdelens virkesförråd efter de taxerade områdena i sin helhet, så får man ett för lågt resultat, likaväl som man skulle få ett för högt resultat, om man hade tillfälle att bedöma förrådet efter enbart de nordvästliga delarna. Vid min undersökning har jag emellertid sökt, så vitt möjligt varit, att taga med de trakter, som äro att anse som ett medeltal mellan norra och södra delarna av området, och har därvid, efter vad det vill synas, kommit till ett tillfredsställande resultat. Enligt skogsvårdsstyrelsens undersökningar och taxeringar, som om- fatta 71,181 har skogbeväxt och 4,598 har kal mark med ett virkesför- råd av 2,826,422 kbm. erhålles en genomsnittlig virkesmassa per har för skogbeväxt mark 40 kbm. och för produktiv skogsmark 37 kbm., då däremot de därur av mig extraherade trakterna på 18,771 har skog- beväxt och 1,377 har kal mark med ett virkesförråd av 940,077 kbm. giva 50 och 47 kbm. respektive, således en skillnad av 10 kbm. per har. Det är emellertid min fulla övertygelse, att det vid framdeles bli- vande taxering inom nordliga hälften av landstingsområdet skall visa sig, att en virkesmassa per har produktiv skogsmark av minst 55 å 60 kbm. erhålles. Länsdelen, utom Öland, innehåller c:a 271,000 har skogbeväxt och c:a 18,000 har kal mark, således c:a 289,000 har produktiv skogsmark, 42. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 648 UNO DANIELSON. häri inbegripet även de allmänna skogarna, vilka hava en medelkubik- massa per har produktiv skogsmark av c:a 350 kbm. (enligt Skogssak- kunniges för södra Sverige Betänkande år 1915, tab. 1—7). De all- männa skogarna omfatta allenast omkring 72/, 70 av skogsarealen, och då de synas hava ungefär samma genomsnittliga virkesförråd per har, kunna de utan större fel gå in i en gemensam beräkning av tillväxt och virkesmassa inom länsdelen. Beräkningarna har jag till en början uppställt häradsvis, varvid dock Handbörds och Stranda härader sammanslagits; i dessa senare äro be- räkningarna gjorda å 511 skogsbestånd av alla godhetsgrader och träd- blandningar med en areal av 6,243 har, inbegripet inom området förekom- mande kalmarker. I Norra Möre äro motsvarande siffror 648 och 6,724 och i Södra Möre 763 och 7,181 har. Således omfatta undersökningarna en ganska betydande areal av samanlagt 20,148 har, fördelade på 1,922 skogsbestånd. Beräkningarna äro gjorda med barken inräknad i kubikmassorna, vilket torde vara det riktigaste, när det såsom här rör allt virke i skogen, av vilket ju det mesta åtgår till vedbrand och således även barken tillgodo- göres. För att erhålla kubikmassor och tillväxt utan bark kunna an- vändas de av Värmlandskommissionen angivna reduktionstalen; se dess betänkande, sid. 125—130. Vid de uträkningar av tillväxtprocenterna i olika åldrar, som jag hit- tills gjort, vill det synas, som vore professor Tor Jonsons i Skogsvårds- föreningens Tidskrift 1914, sid. 188, publicerade massatillväxtprocenter fullt användbara inom landstingsområdet, varför de även blivit använda i de följande beräkningarna. Beträffande skogarna inom de undersökta områdena kan framhållas, att de övervägande bestå av yngre skog i åldern 20—60 år, motsva- rande II och III åldersklasserna; äldre skogar äro representerade med ett mycket lågt procenttal eller saknas inom vissa områden. Skogarnas beskaffenhet är i genomsnitt ganska dålig, beroende på de starka uthuggningar, som under de senaste årtiondena gjorts, vadan alltså såväl virkesförråd som tillväxter bliva låga, men däremot tillväxt- procenterna jämförelsevis goda genom den ljustillförsel, som uppstått. De högre årsklasserna bestå av sparade och föga gallrade skogsbestånd, vilka till följd därav hava abnormt hög kubikmassa i jämförelse med de medelålders och yngre skogarna, vilka såsom sagts till största delen genomgåtts av avverkningar. Virkesförrådet är inom länsdelen i genomsnitt ej mera än ungefär hälften av vad det rimligtvis borde vara, även med beräkning att ålders- klassernas fördelning i framtiden ställer sig lika abnorm som nu. HURU TILLVÄXA SKOGARNA INOM SÖDRA KALMAR LÄN? 649 Huru beräkningarna om virkesmassor och tillväxt äro utförda framgår av nedanstående tabeller: Nuvarande virkesförråd och tillväxt per hektar iämförda med samma belopp vid normal åldersfördelning och 100=-=årig omloppstid: I Lir LB Stranda och Handbörd. NAVAra ee Enligt normal åldersklassfördelning | och 100-årig omloppstid | Gldersklass ANEaLOT virkes- | tillv. 22) årlig larealför- SS | tillv. 95 järlig tillv. delning | massa | enligt tillv. I delning Sö SS | enligt | per har, | of S c of FEN S ERP IGEN k | 2 | per har | Jonson | per har [ROM need Jonson EP | IF(TO Aasen. a Ga 8 10,0 0,80 HÖLL SEE Sto: Nors TIK (SONET BOTA SY NA 2,73 19 36 Ara 2:60 PUTS(BONR ere [2 2004 lå 36810 |05292 19 78 3,8 2,96 INA (GS EES 6,9 | 138 25300 |A 3na7 19 140 2,3 | 322 NIAI(DO) ras sades 1.3 | C2TA 1,6 3,42 19 195 | 1,6 3,12 INS VE (ETO) eo fa 0,4 248 Ior, |. 2548 — — | = — ' | NIE (h3 0) ss — 275 0,7 1,92 -— —S | — — Kalmark Cocos. SALA, — = 5 ST | ae (2 Genomsnitt — 53 | 4,91 2,60 =2n 87 | 25720 (204 120—140-årig skog är inom området så ringa representerad, att areal- procenten understiger 0,oz3. Medelkubikmassan per har av allt virke är för skogbeväxt mark 55 kbm. och för produktiv skogsmark 353 kbm. Medelåldern utgör c:a 37 år. Såsom av tabellen framgår, är den årliga tillväxten per har produktiv skogsmark 2,60 kbm. eller med barkmassan fråndragen c:a 2,20 kbm. jao Norra Möre. | SME Enligt normal åldersklassfördelning | Nuvarande och 100-årig omloppstid SN arealför-| virkes- | tillv. 2g| årlig Jlarealför-| EE tillv. 2 ärlig tillv. delning massa | enligt tillv. | delning | Sd ö | enligt | per har, | G | per har | Jonson | per har | Hå Hgjmnad | Jonson |utjämnad | || I | | ÄCLON TN ass sera HAS 8 TOS G:son IL LIG JE HS 0,80 (SON Ga al 36 Fe ET TES EE 2:06. HSO) arne |- 16,6 74 EA re 19 75 3,8 2,85 | INC) SSR 4,1 III 232555 19 120 2,3 2,76 NIK(OO)JS [ 152 1,6 | 2,43 19 155 46 2,48 NIS(PIO) sdsrn. attt 200 IE OL 2600 —- RAN Klä FA NUE(T30)..:..s. — | 250 0,7 1,73 LANE TG HA INnlmark ok] SES — — — SN — — rn | | Genomsnitt — | 42 | ,76 | 2,42 — 75 | 2108-) ATG 650 UNO DANIELSON. I 10—130-årig skog är mycket litet representerad; arealprocenten un- derstiger 0,os. Medelvirkesmassan per har av allt virke med bark utgör inom områ- det: för skogbeväxt mark 453 kbm. och för produktiv skogsmark 42 kbm. Medelåldern är 34 år; den årliga tillväxten per har med bark 2,42 kbm. och utan bark 2,05 kbm. Tab. III. Södra Möre. | TJ Enligt normal åldersklassfördelning | | Nuvarande ST ; | och 100-årig omloppstid rn Fa EEE SE NE larealför-| virkes- | tillv. 2 | årlig larealför-| yrke | tillv. 2 årlig tillv. | delning | massa | enligt | tillv. || delning | BEE enligt | per har, | Z | per har Jonson | per har Å Be Jonson utjämnad I (10) KO:9K | 8 10,0 0,80 19 8 10,0 0,80 TTYG ONES 57+9 35 Ta4 2,59 192 4 LES FEV ITE (SONET 11,7 83 3,8 3,15 TORN 85 3,8 3,23 IV (JO) fee 5,0 140 25301 13,22 19: 0) LA 2,3 3,22 ER (CIO ER 259 1 [205 IKON (3628 19 | 190 1,6 3,04 |A VIEN(ErON TSE 0,6 | 220 1,0 2,20 = = — — VIE (TO) | (SA O,7 1.79 = — — — Kalmar 10,8 | — — — SO — | — | — | Genomsnitt | — | 45 4,95 2,23 bre 87 2,82 2,45 Medelvirkesmassa per har av allt virke med bark utgör 51 kbm. för skogbeväxt och 45 kbm. för produktiv skogsmark. Medelåldern är c:a 35 år. Den årliga tillväxten per har produktiv mark är med bark 2,23 kbm. och utan bark c:a 1,90. kbm. Av tabellerna framgår, att kalmarkerna äro mera omfattande i de södra delarna av länsdelen än i de norra, beroende på att självsådd tidigt och ganska allmänt erhålles efter averkningarna inom de norra häraderna, då däremot självsådd förekommer ganska sparsamt inom de södra, där sålunda kulturer måste tillgripas. Detta förhållande framgår tydligt vid jämförelse mellan kalmarksprocenterna, vilka äro från söder till norr fåäknat, 10,8, 5,5, OCh Moc Härutav framgår tydligen, att de bästa skogsmarkerna finnas inom de norra delarna av området, ävensom att avverkningarnas planläggande och utförande kräver mera beräkning och noggrannhet inom de södra än de norra områdena. Här nedan lämnas ett sammandrag av fördelningen mellan arealer och virkesmassor inom det undersökta området, fördelade på olika åldersklasser: HURU TILLVÄXA SKOGARNA INOM SÖDRA KALMAR LÄN? 51 Tab. IV. Arealfördelning: | Ra II IV ÄRA EG a AR ie I | | RE | | Handbörd o., Stranda härader 375 | 3,/250 1 I300 AN 79 22 — | Norra More NharaC oo.c .ccccs 389 A;BOTO ST IRA 20 | 24 — — | (Stare NOTE ed YA KSR 780 | 4,161 BZ RS 208 | 45 ISA | Summa| 1,544 | 12,420 | 3,352 1,062 311 (HÄNG FAUNAN Fördelning av virkesmassorna: — ———— : | | AA TT: LS ILE IV Vv VI ENN | Handbörd o. Stranda......... 3,105 | 138,289| 108,003) 59,764 | 16,902 | 5,465 Kali NOPLÖr TORG rdr oe sen jenna ISL24 | 1625734 32,$20| 30,620 | 3,643 — -— [SORENVOTC 52 oo a SSR a Sasser | 6.006 | '44,364| 69,583| 49,351 | 42,560 | 9,910 | 3,834 | Summa 12,235 445.387] 260,406 139,735]| 63,105 | 15,375 | 3,834 I | | | Virkesmassa PEMA ska | S | 36 78 32 230 | 23010 255 Sammandrag av undersökt areal och virkesmassa: har kbm. Elan dbordKoch Stian CA. mce.ote blues 6,03 I 331,528 INGER EL UNI LO SS ooo oo SE, KS SEN SIST CNRS AN Ör 282,04 I SKIEN ING] HS Kode Gores SL SE STANS KSR 6:400MNI325,008 15 EINE NA SE bol Held ser ASA SE Ser Sd RAA SRA KE EIN SR ST = Summa 20,148 <940,077 Rertibhat" skodbevasb. MAKtostos ccocsr ers ssen disssk ne sens 50 kbm. RertharkproduktiiskögShlarke omscossossstestsstssesesrn 47 kbm. För att erhålla ett medeltal av tillväxt är här nedan uppgjord en be- räkning med ledning av siffrorna i ovanstående sammandrag. Tab. VI. Medelåldern för hela det undersökta området är c:a 351/, år. Den årliga tillväxten per har produktiv skogsmark är med bark 2,:r kbm. och med barkmassan fråndragen c:a 2,05 kbm. Detta vid nuvarande åldersfördelning. Vid normal åldersklassfördelning skulle tillväxten bliva ungefär den- samma, eller 2,39 kbm. med bark, men däremot medelvirkesmassan per har nära dubbelt så stor, i följd varav det ekonomiska utbytet vid nor- mal åldersklassfördelning skulle bliva vida större än för närvarande. Skogarna inom södra Kalmar län hava sålunda en årlig tillväxt per hektar produktiv skogsmark av 2,,1 kbm. eller i uppåt avrundat tal c:a 2,50 kbm., barken inräknad. Denna tillväxt understiger något den till- 652 UNO DANIELSON. Fab: Sammandrag. | | | | | NusaraSde | Enligt normal åldersklassfördelning | | | ör | och 100-årig omloppstid Aldersklass | arealför-| virkes- | tillv. 26) årlig |arealför-| V'XES I gillv. 96 årlig tillv. | delning | massa | enligt | tillv. | delning HA enligt | per har, | | HA per har | Jonson | per har DÅ ärm | Jonson |utjämnad | | | TA(TO) EA RIS 8 | LOjo 0,80 TO: | 8 10,0 0,80 TI (30) Sr | 61,7 30-01 RA 2,66 | IG 36 7:4 2,66 TITS (SON KEN OR SA EI 78 3.8 2,96 IV (70) FA REEED SM Ha3 AE | 2530 3:04 II TG 135 2,3 es MI(GO areas ag H 1,6 SE 19 190 I. 3304 NI S(EIO)at sor 0,3 230 I 2,30 — — — = MIi(230)N Ost i, 255 o 1,79 — — = = FKalmarkedorss ed 6,8 = ET 5 Are AE - | Genomsnitt — | 47 Sorg 2AT I = FEN 2,39 växt, som beräknats för Värmland; och otvivelaktigt är, att såväl mark som skog är av en bättre genomsnittlig beskaffenhet i Värmland än här. Emellertid måste även denna tillväxt av c:a 22/, bkm. per har anses alldeles för låg för våra marker i södra Kalmar län, ävensom över huvud taget för markerna i södra delarna av landet. Värmlandskommissionen anser, att tillväxten i Värmland borde kunna med en förbättrad :skogs- skötsel uppgå till i runt tal 4 kbm. per år och har produktiv skogsmark. Här nedan skall jag söka utreda, huru stor årlig tillväxt man bör kunna fordra inom Kalmar läns södra landstingsområde. Med ledning av virkesförråden i normalt vuxna och slutna bestånd, som dess bättre ej ännu äro helt försvunna från länsdelens skogsmarker, har jag sökt konstruera upp den virkesmassa, som borde vara tillfinnan- des 1 något så när väl skötta bestånd i olika åldrar, 10, 30, 50, 70, 90 110 och 130 år. Såsom synes av nedanstående tabell, är det ej några överdrivna fordringar, som uppställts med avseende å virkesförrådet; ut- räknat efter normalskogsformel skulle det bliva avsevärt större. Vid uträknandet i tabellen av tillväxten vid normal åldersklassför- delning har en omloppstid av 100 år begagnats, vilken är att anse som den lämpligaste omloppstiden här, om länsdelen betraktas som en enhet. Medelkubikmassan per har skogbeväxt mark skulle sålunda med nu- varande åldersfördelning bliva 83 kbm. och per har produktiv skogsmark 77 kbm: Den årliga tillväxten skulle med barken inräknad bliva 4,03 kbm. och utan bark 3,;1 kbm. per har. ! Abnorm i förhållande till övriga virkesmassor; utjämnad till 190. Inverkar dock ej på resultatet. Förf. HURU TILLVÄXA SKOGARNA INOM SÖDRA KALMAR LÄN? 653 Tab. VII. Beräkning av den tillväxt som borde vara tillfinnandes inom södra Kalmar län. | N Enligt normal äldersklassfördelning Nuvarande Sr ge och 100-årig omloppstid FA JE TE | ICE, ET RS gyldersklass | arealför-| virkes- | tillv. 25! årlig | arealför-| a tillv. 95 årlig tillv. delning | massa | enligt | tillv. || delning - Se enligt | per har, | VAA | per har | Jonson | per har ZÅ änded Jonson |utjämnad | | ANTON ( 3 0,80 19 8 IO,o 0,80 INNBONOPR 6147 60 | 7:4 4,44 19 601 7,4 4:44 JIE (SO) esse scn 16,6 145 | 38 5,51 19 145 3,8 5,51 ERNA (0) ones 5,3 200 2,3 4,60 19 200 2,3 4,60 |A NER (22) I RSKR 1,5 240 FÖ SA 190 Ul 240 1,6 Bes NYE H(Å 62 KO) isksSSe 0,3 255 | INO EE2AAA — | — -- -— IRVInER (ns ONES NEON 205000 1,86 — — — — ING ark 6 5 MH TA = Genomsnitt | — TT | 5,23 | 47.030 |) = | 124 2,95 3,65 Således kommer man i södra Kalmar län till ungefär samma resultat beträffande tillväxten som i Värmland. Det är måhända under sådana omständigheter ej alltför felaktigt att förutsätta, det skogarna i landet mellan Värmland och Kalmar län följa samma tillväxtlagar i stort sett, eller att över huvud taget skogarna söder om Norrland och Dalarna hava samma tillväxt, c:a 2,; kbm., i genomsnitt. I varje fall kan nog ej det fel, som måhända därvid uppkommer, bliva av den betydelse, att detsamma i praktiken spelar någon roll. Då således den årliga tillväxten inom södra Kalmar län torde vara c:a 2,4 kbm. per har produktiv skogsmark, skulle samtliga skogar därstädes årligen tillväxa med c:a 694,000 kbm., häri inräknat allt virke och jämväl bark. Av denna tillväxt kan naturligtvis icke allt tillgodogöras, utan måste från denna summa dragas minst 10 0 för att erhålla den tillvara- tagbara tillväxten, vilken sålunda skulle utgöra c:a 625,000 kbm. Med beräkning att virkesmassan per har produktiv skogsmark är 47 kbm., skulle det samlade virkesförrådet inom länsdelen, utom Öland, vara omkring 13,600,000 kbm. vadan årstillväxten skulle utgöra 4,6 7o av virkesförrådet. I ovanstående tabell VII har beräknats den tillväxt och virkesmassa, som vid en någorlunda god skogsskötsel kan fordras på länsdelens skogs- marker. Med ledning härav kan uträknas det samlade virkesförråd, som under nämnda förutsättningar borde finnas, nämligen 77 x 289,000 eller 22,253,000 kbm. med en årlig tillväxt av 4 x 289,000 eller 1,156,000 654 UNO DANIELSON. kbm. av allt virke och 1,040,000' kbm. tillvaratagbart virke, motsvarande 4,68 WH av förrådet. Beräknar man det virkesförråd, som anses böra finnas å skogsmarkerna, : med ledning av Hubers normalskogsformel (100-årig omloppstid och s5- årig kulturtid) ZÅOR (CEN SE TRES AR Sr PJ MN = FÖR 10 30 ar u10) 289,000. 105 d. v. s. normalförrådet vid mitten av sommaren — 20 ggr. summan av virkesmassorna å mitten av varje åldersklass, så erhåller man ett nor- malvirkesförråd av 35,946,100 kbm., vilket avsevärt överstiger, vad jag ansett kunna fordras; vid detta virkesförråd skulle per har produktiv skogsmark finnas 124 kbm. med bark. Att i framtiden även med god skogsvård erhålla ett ens tillnärmelse- vis så stort virkesförråd, som här uträknats för »normalskogen>, får väl emellertid blott anses för en from önskan utan möjlighet att i verklig- heten bliva realiserad. Man kan emellertid med visshet fastslå, att för 3 å 4 decennier sedan var virkesförrådet säkerligen härstädes per hektar snarare över än under det av mig pretenderade virkesförrådet av 77 kbm., och under förra hälften av föregående sekel var förvisso virkesmassan per ytenhet över hela landstingsområdet minst lika stor om ej större än den massa, som för närvarande finnes på de undantagna kronodomänerna inom södra Sverige, eller 116 kbm. per har produktiv skogsmark. Provytor från | Medeldiameter RKA Medel- | Sluten-| Växt- ytans antal | Medel- o 2 ; Trädslag höjd i | utanpå | inom ålder | hets- |lighets- areal LEN Cr bark bark grad | grad hår har m. cm. cm. är 1) Tall med underväxt av] | I gran, på sand och grus| 0,25 | 368 25771 8:68 32,68 | T40O 1 I,o 2) Tall med underväxt av| | STAN FL PASAN CSA ee | Ojr25 632 25 30,13 26,00 | 150 1,3 130 ) 9,7 tall, 0,3 gran, morän- FYIO:7 AA Ossreran; 644. |, 23 | 32,00 1 2806 PETS fa reve rela pls (elojara (de ölets el nle (STEN 0,50 | | 154 I.o | | 208 TOK, TOD 17,5 65 | 942 | | | 4) 0,8 tall, 0,2 gran, morän- | | | grus IFOR. ENE 18 | 24,06 20.536 80 j AR 1,0 HURU TILLVÄXA SKOGARNA INOM SÖDRA KALMAR LÄN? 655 Således kan man utan fara för överdrift påstå, att under de senaste årtiondena härstädes pågått en oerhörd överavverkning, som nedbragt skogskapitalet till ungefär hälften av vad det varit; det enda medlet att hålla det kvarvarande virkesförrådet vid makt eller föröka detsamma är lämpliga lagstiftningsåtgärder, särskilt rörande ungskog och s. k. skräp- skog, d. v. s. sådan skog, som brukar kvarlämnas efter starka dimen- sionsavverkningar, och utgöres av synnerligen glest stående, undertryckta och skadade träd, vilka av de för kulturåtgärder ansvarige bruka be- nämnas »återväxt>. För att till sist giva en föreställning om vad skogar inom länsdelen kunna lämna i virkesmassa, då de vuxit upp under gynnsamma för. hållanden och på för trädslaget särskilt lämplig mark samt ej underkas- tats olämplig vård och avverkning, meddelas här nedan fyra provytor” 1) från ett enskilt hemman i Fagerums by, Böda socken på Öland, 24) ERE SA NR » » i N:a Råsbeck, Mortorps s:n på fastlandet, SIA » > i Sporsjö by, Åby socken » > ANETTE > » 1 Ryssbylund, Ryssby socken >» » Provytan 3 har innevarande vinter försålts för ett pris av c:a 3,400 kr. per tunnland, vilket kan tjäna som illustration för kristidens oerhördt stegrade virkespriser; läget är c:a I mil från närmaste järnvägsstation. Anmärkningsvärt är, att virket i de två första provytorna, vilka så- som synes hava den höga åldern av 140 och 150 år, är fullt friskt utan tillstymmelse till röta. södra Kalmar län. | Virkesmassa | Brösthöjdsgrund-| Diam.- | Medeltillväxt Löp. årl. Medelkubik- per har | yta per har” OC) tillv: Massa | per år o. har | tillväxt | massa per träd = SS aERLUNder RT TT Ta | RT | | | tillv.- utan barkj| med utan | med | utan | senaste | med utan | | mec utan bark | bark | bark bark 10 år SVA bark | bark | PET bark | bark kbm. | kbm | kbm. kbm. mm. | kbm. | kbm. | har | kbm. kbm. | | gel 445 43,22 30,85 8.0 0,6 33040) (3558 2,67 I,.30 1;21 586 IELAKS | 47,01 35-41 8,2 0,6 3,91 | 3317 2.85 0,927 0,7532 566,7 | 462,6 52,94 42,73 55 13 5.15 4,21 5,08 0,880 0,719 68,6 | - 62,4 9,44 | 8,58 740 2.1 I .06 0,96 1,31 0,230 | 0,209 635 3 525,0 62,38 51431 NR 6.21 5517 0,39 [55] O [AN] N 2 + [Sr rg NN un in n [9.0] Oo NN H [SB] [50] (OS (0] Uu ur Sd O,425 0,339 SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. HÄFT. g9—10. Grafiska massa= och avsmalningstabeller. Av ErIC RONGE. I och med upptäckten av »formpunkten» och dess samband med ett förefintligt, lagbundet byggnadssätt hos träden inträdde för den träd- uppskattande skogsmatematiken ett nytt skede. De förutvarande, mer eller mindre osäkra kubikmassebestämningarna kunde ersättas av en på vetenskaplig grund baserad, säkert och snabbt arbetande metod, den s. k. »formpunktsmetoden>», och samtidigt kastades vetenskapens klara ljus över trädens avsmalningsförhållanden. Den allmänna mekaniska lagen för trädens byggnad var uppdagad. Förtjänsten av denna för vårt land ärofulla upptäckt samt dess bearbetning till för det praktiska skogs- bruket användbar form tillkommer som bekant professorn vid Skogs- högskolan, jägmästaren TOR JONSON. Resultatet av denna bearbetning föreligger i tabellform i TOR JONSONS kända och allmänt använda »Massatabeller för träduppskattning» samt i >»Avsmalnings- och Tillväxttabeller för träduppskattning>. Vad nu först massatabellen beträffar, torde dess klara och rediga upp- ställningssätt i de flesta fall onödiggöra alla hjälpmedel i form av gra- fiska tabeller. Interpolationer förekomma där mera sällan, och praktiken nöjer sig vanligen med endast tvenne decimaler, under det att tabellen anger kubikmassan med tre decimaler. Emellertid skall jag här i för- bigående — då denna uppsats huvudsakligen avser den grafiska avsmal- ningstabellen — omnämna en grafisk kubikmassetabell, som vid vissa taxeringar medför en avsevärd tidsvinst och lättnad i kubiktalens be- stämmande för de olika dimensionsklasserna. Jag avser härmed de taxe- ringar (»Sörlands-taxering»), där särskild taxationsblankett användes för varje bestånd, och å vilken blankett beståndets höjdkurva uppdrages, varjämte dess medelformklass angives. Undersöker man för en viss brösthöjdsdiameter i massatabellen kubik- talen inom samma formklass för olika höjder, finner man lätt, att kubik- massan stiger aritmetiskt med höjden. Anledningen härtill är det för den i systemet initierade kända förhållandet, att formhöjden inom samma formklass — praktiskt taget — stiger aritmetiskt med höjden. Denna GRAFISKA MASSA- OCH AVSMALNINGSTABELLER. 657 omständighet möjliggör alltså den räta linjens användande vid en grafisk framställning av kubikmassorna, och det kan här omnämnas, att det före massatabellernas utgivande tagits i övervägande, huruvida denna enkla grafiska form varit att föredraga framför deras nuvarande siffer-tabell- form. Om man nu vid ovannämnda taxeringar nöjer sig med att hänföra beståndets medelformklass till någon av formklasserna 0,60, 0,625, 0,65 eller 0,675, vilket ur taxatorisk synpunkt i vanliga fall är fullt nöjaktigt, har man sålunda vid kuberingen behov av endast 4 stycken grafiska upplägg av mycket enkel beskaffenhet. Dessa utföras å millimeter-rutat papper, och framgår uppställningssättet av fig. 2, som — för fkl. 0,6s — utvisar kubikmassan vid olika höjd för de brösthöjdsdiametrar, som utgöra medeldimensionerna i de 3-centimetersklasser, som här tänkts använda vid taxeringen (11—13,9 Cm., 14—106,)9 0. S. v.) Eller i ord uttryckt: Upplägg å millimeter-papper kubikmeter åt höger på x-axeln och höjd i meter uppåt så som å fig. 2; uppsök i massatabellen tvenne kubiktal för en viss brösthöjdsdimension och formklass 0,65 — det ena för en stor höjd och det andra för en liten höjd —, inlägg dessa kubikmassor å tablån mitt för motsvarande höjder och drag en linje genom de så erhållna punkterna. Denna linje utvisar sedan kubikmassan vid vilken mellanliggande höjd som helst för ifrågavarande brösthöjdsdimension och formklass o0o,6s. På samma sätt förfares med övriga brösthöjdsdiametrar, som man behöver vid taxationslistornas uträknande, varefter nya upplägg göras för formklasserna 0,60, 0,625 och 6,675. Uppklistras sedan dessa 4 tablåer parvis på vardera sidan av en bit kartong (c:a 15 X 20 cm.), har man förskaffat sig en liten »snabb-kuberare», som reducerar tiden för kubiktalens erhållande till snart sagt ett minimum. Och var och en, som suttit med en lunta obearbetade taxationslistor framför sig, han vet — tror jag — att uppskatta varje förenkling vid kuberandet — spe- ciellt då han som här undgå det besvärliga bläddrandet i en tabell. Vid upprättandet bör man särskilt iakttaga vad som för övrigt fram- går av figurerna I och 2, nämligen att med grövre och finare tuschlin- jer markera å tablån just de stödjelinjer för höjderna (för, 10; 0R215, LISG 17,5 20 0. S. v. meter), som motsvara dem, som redan förefinnas å taxa- tionsblankettens höjdkurvs-nät. Härigenom vinner man den fördelen, att man — mirabile dictu — inte ens behöver i meter eller delar därav av- läsa höjden! D. v. s. man ser å höjdkurvan, var ifrågavarande dimen- sions höjd ligger mellan t. ex. 15 m. och 17,; m. och ingår sedan i tablån på samma ställe mellan 13 och 17,; m. och avläser där kubik- massan vid den tvärlinje, som motsvarar brösthöjdsdimensionen i fråga. ERIC RONGE. :(asaapau) z "SA "QS19A0) I "SIA PLC er d 060 oz0 oLO 0 000 för fö 00 -0O PRAO ErEANENENVONN FLIT GRAFISKA MASSA- OCH AVSMALNINGSTABELLER. 659 Sålunda erhålles vid höjdkurva fig. 1 och beståndsformklass 0,65 för 10—12,9 cm:s klassen 0,o7 kbm., för 13—15,9 cm. 0,13 kbm., för 16—18,9 cm. 0,20 0. s. v. Skulle så vara att man önskar kubiktalen uttryckta i tusendels kubikmeter, behöver man endast avläsa tablån något nog- grannare, än vad som kräves för erhållandet av de två decimaler, som praktiken i vanliga fall nöjer sig med. Detta om den grafiska massatabellen. Med en kubiktabell, grafisk eller i sifferform, är dock saken alltid enkel, då man ju där endast fordrar en siffra, kubikmassan, som resultat av vissa primäruppgifter om ett träd (brösthöjdsdiameter, höjd och formklass). Värre blir helt naturligt för- hållandet, då man kommer in på avsmalningstabellen, där man om samma träd fordrar den mångfald uppgifter, som behövas för detsammas apte- . rande på lämpligast möjliga sätt. Emellertid har professor JONSON — i likhet med jägmästare MAAS m. fl. — i sitt ovannämnda arbete » Avsmalnings- och Tillväxttabeller för träd- uppskattning» på det lyckligast möjliga sätt ordnat denna mera inveck- lade tabellfråga. Indelningsgrunden är som bekant trädhöjden (i meter), och för varje sådan höjdmeter är för formklasserna 0,55, 0,60, 0,65 O. S. V. angivet stammens procentuella diameter (i förhållande till brösthöjdsdia- metern) vid olika, i meter (och eng. fot) uttryckta avstånd från stubben. I en dylik siffertabell undkommer man dock givetvis mera sällan de besvärliga interpolationerna. Ojämn höjd och ojämn formklass måste föranleda interpolering - mellan interpolationer, och då blir arbetet ofta ganska tålamodsprövande — speciellt för den i räknestickans mysterier mindre initierade skogsmannen. Här om någonsin kommer det grafiska framställningssättet till värde- full hjälp. Inga besvärligheter i form af interpolationer eller räknesticka behöva förekomma vid grafiska avsmalningstabellens användande, och — väl inställd för ett visst träd, för dess brösthöjdsdiameter inom bark och dess höjd — är den genast redo att direkt lämna svar såväl på frågan: var ligger det eller det tumtalet, som: huru mycket håller trädet på det eller det fottalet? Den grafiska avsmalningstabellens upphovsman är professor JONSON, och det är med hans benägna medgivande, som jag här ämnar relatera denna för de sista skogisgenerationerna välkända tablå. Min avsikt är nämligen, att i en kommande uppsats framlägga mina utbytestablaer, som på ett överskådligt sätt klarlägga avsmalningsförhållandena och genomsnittsutbytet från en stämpling, ett bestånd eller från en större skogsareal, och för dennas upprättande har man en synnerligen stor nytta av den grafiska avsmalningstabellen — ja, så stor nytta, att om man nu begagnar sig av formpunktsmetoden, man icke anser sig kunna undvara densamma, sedan man väl en gång använt en dylik vid förekommande 660 ERIC RONGE. behov. Och jag vill redan från början framhålla, att arbetet med den grafiska avsmalningstabellens upprättande långt ifrån innebär något in- vecklat eller konstifikt — lika litet som det av förrättningsmannen fordrar någon djupare gnosis i formpunktsläran. Jag ämnar här i denna upp- sats framlägga samtliga de för upprättandet behövliga sifferuppgifterna, vilka alla äro hämtade ur professor JONSONS uppsatsserie i denna tid- skrift »Taxatoriska undersökningar över skogsträdens form3. Jag utgår emellertid från att begreppen »formpunkt» (vindtryckets cen- trum i kronan) och »abs. formklass», d. v. s. förhållandet mellan diame- tern mitt emellan brösthöjd och topp och brösthöjdsdiametern, äro för läsaren kända — samt det lagbundna sambandet mellan dessa båda fak- torer. Se vi nu på fig. 3, så utvisar denna den procentuella avsmalningen mellan brösthöjd och topp för alla träd med formklass 0,70. Motsva- rande formpunktsläge är vid 74 0 av hela stamlängden, då jag här liksom i fortsättningen endast rör mig med formklasser inom bark — d. v. s. med själva vedstammen — på tal om beräknandet av trädens utbyte. Tänka vi oss nu ett träd med formklass 0,70, som inom bark vid bröst- höjd håller 10 tum och — låt oss säga — en höjd ovan brösthöjd av 100 fot, kunna vi ju redan av denna tablå avläsa, att g-tummen ligger vid 20 fot ovan brösthöjd, 8-tummen vid 36 fot o. s. v. eller att dia- metern "vid 50. föt ovan brosthöjd är 7 tumfo:rsmv: Denna tablå över procentuella avsmalningen inom formklass 0,70 jämte å densamma inlagda avsmalningskurvor för övriga formklasser utgör så att säga kärnan i den grafiska avsmalningstabellen. Förutom denna be- står tabellen endast av ett par enkla uppläggningar, som avse att ned- projiciera dels brösthöjdsdiameter och dels höjd för alla förekommande träd till de hundragradiga skalorna å kurvtablån, varefter avläsning sker på analogt sätt som för ovan omnämnda träd med 10” brösthöjdsdia- meter och 100' höjd. Huru denna nedprojektion tillgår, torde enklast klargöras genom att vi härifrån direkt övergå till själva upprättandet av avsmalningstabellen. I övre vänstra hörnet på ett vanligt millimeterrutat pappersark (44 X 59 cm.) upplägges med tusch inom en kvadratisk yta om 20X20 cm. den ovannämnda kurvtablån över procentuella avsmalningen ovan brösthöjd för formklasserna 0,55, 0,60, 0,625, 0,65, 0,675, 0,70 OCh 0,75 — på sätt som framgår av fig. 3 och översiktsbilden fig. 4, där dock för tydlighetens skull endast fkl. 0o,ss, 0,65, 0,75 äro inlagda. För denna uppläggning användas lämpligen siffrorna för Zallens av- smalning inom bark, vilka i så måtto skilja sig från granens, att tallen GRAFISKA MASSA- OCH AVSMALNINGSTABELLER. 661 osm av Aögd ovan Ork. FÖR ÖN BONE > FÖR SENNES — SE ENNANE EON, RÅ av ÄR diameter le & 20 80 70 60 30 Jo 40 /0 00 inom översta toppsektionerna är något mindre växtfyllig än granen, ehuru dock så obetydligt, att det för ett praktiskt ändamål som detta spelar en mycket ringa roll, vilkendera man använder sig av, Dock är det ju klokt att »räkna lågt», och därför angives här nedan tallens av- smalning. Tallens avsmalning inom bark. | Diametern i & av GO KAT anetorn.a vid en höjd av I = —— 2 - 5 ns — | a (0 FR FR 0) | 207171 30 40 | 50 60 70 80 90 é « | li | 2 av stamdelen ovan brösthöjd O,55 | 100 | 91,6 83,2 | 74,2 64,8 55 44,6 | 33,7 2250) 10:81] 0,60 E00, [103 85,7 7748 69,3 60,0 | 49,9 | 38 26,0 | 12,0 0,625 I 100 1 93.7 | 80,9] 79,5 | 7155 | 62,5 | 52,6 | 41,4 | 28,5 | 13:3 | 0,65 100 | 9433 88,0 81,1 7355 | 65,0 | 55,4 | 44,3 31, 15,0 | 0,675 TOO |. 90458 389 S26 755 Ik 0745 | SSA 433 34,0 16,9 0,70 100 9553 90,0 84,1 775 | 7030 61,1 | 50,6 3752 19,4 : 0,75 | 100 96,2 91,9 | 8740 | 81,5 7510 67:3 [1 57:6 44,8 | 25,6 ERIC RONGE. 662 Le Of ,£& . Ofy bb 3i4 SM CSES HS Bb uror "ud gr TF VN ESR ROR Oe -— — — — NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 679 gripna skotten utgjorde skott av 2:dra ordningen, 33 2 skott av 3:dje, Boriskott- avp;de, 201106 SKOttlavi S:tejr7 ne skottilav Otelsamt 1056 skott av 7:de ordningen. 40 & av trädets skott av 2:dra ordningen, Bror avi skotten avig:dje, 4 so av skotten av de, 20 2 avuskotten av 5:te samt I Z av skotten av 6:te och 7:de ordningen hade angripits. Ehuru angreppen i detta fall icke försiggatt i stor omfattning, hava de dock förekommit i den utsträckning, att trädet gjort avsevärd förlust i tillväxt för aret samt betydligt hämmats i sin förmåga att producera EJNAR ÅNDERSSON foto. - Fig. 7. Av märgborrar svårt härjad, 60-årig tallskog. AA 3—4 ar av be- ståndet hava flertalet träd dödats, såsom det synes till följd av alltför stor av mattning genom skottgnagen. Luckan i förgrunden har uppstått genom kol- avverkning av denna areal. Det från en 1i närheten liggande avverkningstrakt med 2-arig avverkningsrätt ej i tid tillvaratagna avfallsvirket torde vara anled- ning till denna härjning. köttets sen fis ör Sakeftrarkatt manga rotrad,!: som), aro. mindre: val rustade att uthärda märgborrangrepp, till följd av dessa kanske aldrig på nytt hinna utbilda en för frösättning fullt duglig krona. För att få en föreställning om den skadegörelse, som märgborrarna anställa å tallskott inuti bestånd, som gränsa till mera nyavverkade hyg- gen, hava vidare tvenne tallar undersökts. För detta ändamål utvaldes först en tall, 10 meter söder om ett näst- föregående vinter avverkat kalhygge. Tallen var 54 år gammal, 12 44. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 680 HJALMAR SYLVÉN. meter hög och hade 14 c:ms brösthöjdsdiameter. Trädet växte inuti ett tämligen likåldrigt barrblandbestånd — tall 0,6, gran 0,4, —, som gallrats samtidigt, som hygget avverkades. Marken var av medelgod beskaffenhet. Tallens årliga höjdtillväxt var i medeltal 30 cm. Trädet fälldes och undersöktes den 28 juni. Undersökningen visade, att tallens 16 friska grenvarv ägde sammanlagt 4,183 fjol- arsskott, varav 1,486 an- sågos tillräckligt grova för märgborrangrepp och 25007 för Spadase ANV desså 14600voron 314 eller 21 Z angripna av märgborrar. De märg- borrangripna — fjolårs- skotten utgjorde således 7.5 & av samtliga fjol- årsskott. Övervägande antalet angrepp hade skett under föregående ar, men även färska an- gftepp, fort atem fÖre- kommo. Tyvärr anteck- nades icke dessa senare. FO metersnort” om samma hygge under- söktes samtidigt en ung- R. BromGren foto. = tall, 18 år gammal, 3,5 Fig. 8. Av märgborrar starkt angripet 40-årigt tallbestånd med växtplats intill ett större kalhygge, å vilket gammal, = 86 | Summa = — | 12/15 86. |; 7 I 75) ag 219, 1236 skott hos minst 43 medelålders eller 680 unga tallar. Detta dock om märgborrarna för sina skottgnag koncentrera sig på tallarnas samtliga grövre fjolårsskott. Då förrådet av på samma gång läckra och lätt åtkomliga skott i våra yngre och medelålders tallbestånd är synnerligen stort, synas skottgnagen i praktiken endast drabba ett visst antal utvalda skott. Väderleksför- hållandena under märgborrarnas olika flygtider torde kunna räknas bland de avgörande faktorerna för angreppens spridning över en större skogs- frakt eller koncentration å en mindre lokal. Träd i hygges-, luck- och vägkanter äro under alla förhållanden mest hemsökta av märgborrarnas åverkan. (Jmf. fig. 7—10.) De båda på märggnag undersökta tallarna torde, beträffande Grön- sinkaskogarna, vara ganska representativa fall för märgborrarnas åverkan av tallskotten i de närmaste omgivningarna till hyggena. Utgår man från "dessa båda exempel, synes sannolikhet föreligga, att I kom. f. m. obarkat talltimmer kan uppamma märgborrar, vilkas skade- görelse genom skottgnag kan drabba c:a 500 medelålders eller 2,200 unga tallar med en förlust av omkring 10 4 av respektive träds normala NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 683 årliga tillväxt. Detta skulle motsvara c:a 10 34 tillväxtförlust å inemot t/.—"/> hektar tallskog. I tabell 2 meddelas siffror visande antalet märgborrangrepp och dessas fördelning den 16 juni å tvenne mindre fångstträd av tall, rotfällda den 135 april. Tallarna, som växte på ett nyavverkat hygge, hade fällts med m— EN IA JW, - öga h Ne Fig. 11. Gångsystem med larvgångar tillhörigt den vanliga märgborren. kronorna åt söder. Båda träden hade efter fällningen fått kvarligga orubbade och med okvistade kronor. Vanliga märgborren hade i medeltal pr modergång 42 larver och 3—4 cm. långa larvgångar. Se vidstående fig. 11 i naturlig storlek. Från varje gångsystem av mindre märgborren hade i genomsnitt ut- vecklats 30 larver i 1,3 cm. långa larvgångar. Flertalet larver hade re- dan hunnit äta sig in uti splintveden. Se närstående teckning fig. 12 i naturlig storlek. De i tabell 2 upptagna fångstträden visa märgborrangreppens unge- färliga omfattning å under vårstormar vindfällda, fullständigt uppryckta mindre tallar. 10 sådana vindfällen med sammanlagt I kbm. f. m. skulle 684 HJALMAR SYLVÉN. således kunna förete 2,055 gångsystem av märgborrar, 875 av vanliga och 1,180 av mindre märgborrar. Efter samma beräkningsgrunder som förut kan man alltså komma till det resultatet, att I kbm. f. m. smärre, icke timmerdugliga vindfällen av tall kan giva upphov till 24,925 märgborrar I3,125 vanliga och II,$00 mindre. Om märgborrangreppens förekomst å s. k. sulfatved — tallvirke av mindre dimensioner med c:a 4” — 5” toppdiameter — ge de i tabell 3 Fig. 12. Typiskt gångsystem med larvgångar, tillhörigt den mindre märgborren. meddelade resultaten av undersökningar å Grönsinka kronopark en unge- färlig föreställning. Klamparna 1—10 voro utlagda i fångstsyfte, varför de med avsikt huggits under sådan tid, att de skulle locka till sig största möjliga antal yngelsträngtande märgborrar. Av samma anledning förlades de å en mindre backe intill en landsvägskant, där märgborrarna under sin svärm- ningstid hade en av sina förnämsta stråkvägar. Resultatet blev även efter förväntningarna. Med ledning av tabellens siffror samt med samma utgångspunkt för beräknandet av antalet nya, fullbildade insekter som förut finner man, att I kbm. f. m. obarkat tallvirke av sulfatvedsdimen- sioner kan framalstra 75,300 märgborrar, varav 05,580 vanliga och 9,720 mindre. Förutsättningarna för detta nedslående resultat äro dock, att virket avverkats under sådan tid och upplagts på sådan plats m. m., att detsamma blivit av insekterna särskilt eftersökt. Vid undersökningen av de randbarkade klamparna 11—18 var ägg- läggningen av båda märgborrarterna nyligen avslutad. Dessa klampar NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 685 torde för märgborrarna varit mindre tilltalande såsom yngelplatser. Härför talar det osedvanligt låga antalet ägg per gångsystem. Ehuru någon säkrare undersökning angående märgborrlarvernas utvecklingsmöjligheter i väl randbarkat virke ännu icke torde föreligga, lär sannolikt antalet lyck- ligt fullgångna larver av den vanliga märgborren per gångsystem i rand- barkat virke i stort sett vara c:a !/3 mot i obarkat virke. Under kampen för tillvaron torde nämligen den van- liga märgborrens starkaste larver — i mån som de fortväxa — äta ut sina svagare kamrater, som av brist på utrymme och näring måste svälta ihjäl. Å en c:a 1—2 cm. bred remsa när- mast barkkanterna torkar ävenledes ynglet in. Utvecklingen av den min- dre märgborrens larver med sina myc- ket korta larvgångar torde dock fortgå ungefär lika i randbarkat som uti obarkat virke. Förnämsta orsaken till mindre märgborravkommans starka decimering i obarkat virke torde vara alltför rikligt framsipprande kåda och växtsafter, som på modergångarnas » tilloppssida» formligen dränka ägg och larver. Den mindre märgbor- R. BLoMGREN foto. rens modergångar äro, som bekant, b 2 bs NNE 4 2 d Fig. 13. Av mindre märgborrens gång- tvärställda och nedsänkta i splint- system vackert skuren stamdel av en 30- ytan. De måste därför hämma och ig, 9 meter hög, fristående tall. Trädet växte intill en kolbotten, å vilken ribb- o o y ba l a fi = El mangen gang helt avskara saltström- milor- årligen kolats. Tallen hade å de ningen uppifrån. Detta senare äger särskilda metersektionerna nedifrån roten E ös é FESp- 1207, 090, f27, 404: 302:1320-05795 rum, då ett flertal gångsystem till- 180 och 83 eller sammanlagt 3,180 moder- sammans i omedelbar följd »ringa» gångssystem. Intet angrepp av den van- liga märgborren förefanns. Foton tagen å Sa M en stamdel. Se vidstående fig. 13. 3:dje metersektionen från roten. Tallen o I randbarkat virke, särskilt om detta dödades helt naturligt å rot av angreppen, i 5 S som i detta fall voro primärorsaken därtill. är upphugget i korta längder, :bort- faller till stor del denna modergångarnas »laggdikande» inverkan. Antager man, att varje gångsystem av båda märgborrarterna i rand- barkat virke utvecklar 10 fullbildade, livskraftiga märgborrar, får man med ledning av tabellens uppgift för klamparna 11—18 det resultat, att 686 HJALMAR SYLVEN. Tabell 3. Samtliga klampar voro 3 meter långa. I kom. f. m. under förvintern hugget och randbarkat tallvirke av massa- vedsdimensioner kan frambringa 20,120 märgborrar, varav 13,4$0 van- liga och 6,6040 mindre. Ehuruväl virkets olika placering på torra, soliga, fuktiga och be- skuggade platser kan avsevärt inverka på märgborrangreppens omfatt- Antal modergångar avlAntal modergångar av Antal | Klampens 5 ; Eg äl | vanl. märgborren mindre märgborren || MOder- | Pe || gångar | : | | . I digg Bark | | | ; av badat R Bi mitt | kens |f. m. å å | Sc å | ! 7 ot | FOA AES | N:r |utan- | be- |efter|| sol- |skugg-| TN sol- |skugg-| SR SÅ | på Ä L ; klam- || . 5 | klam- || arterna / bark | skaf- | mitt || sidan | sidan sidan | sidan | : | z pen | pen || å hela | cm. | fenhet | mått | | | | klampen — = — -——— —— — — — - 2222 2??>z & ss 2 rvn—— ————— | | | [ | | | | I | 13 | glatt | Ojoso] 142 | 2171 359] Gfäl 7 366 || | | | | | 20015TSE 205553 21 ON 23 5 AASE I 1 | 446 | ! Ae | | II Klamparna 11-10 höggos i början 38 0,076 230 2051-424 2 2 429 Ilav april samt upplades obarkade 4 | 20 sprick. 0.094) II7 | 226 343 | 105 63 168 5SII omedelbart i soligt läge invid större | | | landsväg i ett res. Klamparna num- 5 | 14 | glatt | ojo46| 61 | 176 | 237] — = 237 '|rerades uppifrån och nedåt, som de 6 | 16 ». 1 O,060] 48 | 116 164 Ad | 168 (flågo i reset. De »udda» klamparna | ; | | | z lågoiriktning norr-söder, de »jämna> 7 | 18,5) sprick | 0,08 491 79 128 | 147 | 100 | 247 375 li väster-öster. De undersöktes den 3 -|I3) |belattilöjos] 44) TS211 TOG 24 I I3 37 33 SYREr Ög 0,053 321) ITNE TAAMN TA 8 22 166 | | 10 |I2 » 0,034 51 42 93 40 36 76 169 ] | I 1 (ER $ 0,053 14 LJ: 31 | 3 67 70 101 |) Klamparna 11—14 avverkades och | | Trandbarkades med 3 barkränder var- 12 | 17 |sprick.| 0,o68 Te 88 | 165 SG. 248 56 221 |) dera i dec. De undersöktes den 15 | | | | Iljuni. N:r 11—12 lågo i soligt läge 13 | I5,5| glatt | 0057 12 14 26 || ABU 25 70 96 He kors på en stubbe, 13—14 åa be- | N | | 'fj skuggad fuktig plats å marken utan 14 (18,5 sprick. O,o81 63 62 | 125 SS 17 54 179 I underlag. | | | I | Klamparna 15—18 höggos jan.-febr. 1.505 glatt | O,o53 TI 40 91 | 2. EM EEG 15 IC och randbarkades med 3 ränder var- | ? | san 5 | | | : ? dera. De undersöktes 18 juni. Samt- TORIKTA Zz 0,046 | Sv IO | 4 — 4 14 [liga lågo mera beskuggade, n:r/ | [ | | | | | | 15--16 på marken, n:r 17—18 på 17 CIO | sprick. 04085] 95 | SN RLSO | 28 41 69 219 || goda underlag. I genomsnitt pr | | | | modergång av vanl. märgborren hade 18 | 18 Ä 0.076] — 53 NOlTerOSNE 4 4 107 |) utvecklats 50 larver samt pr gångsy- | | | | | stem av mindre märgborren 34 larver. É | | | Klamparna 19—22 höggos och för- OR EA SEE fe 31 3 I 3 3 6 |) sågos med 3 barkränder vardera | SE || | II den 15 maj. De undersöktes den 20 | 14 |sprick.l 0,046]| = II 19 301 — = = 30 I] 12 juni. N:r 19—20 hade lagts | I - - o : 45 | il på ordentliga underlag å solig plats, 21 14 glatt 0,046/| FR Fer 12 20 38 38 | 21—22 lågo täml. beskuggade överst Tele | i ett res. ÅA n:r 19—20 hade vanl. 22 | 15 FR 105053] «72. ITA LOS 4 | 8 12 115 |) märgborrens modergångar i medel- | | | | tal 67 ägg, å 21—22 28 ägg. | | | d I] Oo . . o Summa I 1,28 |r,339 2,034 13,373 || 486 | 476 | 962 4335 Jå cirka 2 kbm. löst mått. 0564 || G6N|TOTZ ITOSO 2431) 238 | 485 2167 rn » » NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 6877 ning, torde förhållandena å en avverkningstrakt i praktiken oftast komma att utjaämnas. Å mera soliga lägen sker märgborrynglets utveckling hastigare än å beskuggade platser, men torde i förra fallet större av- gång vara att förvänta bland ynglet i olika utvecklingsstadier i rand- barkat virke på grund av barkens uttorkning m. m. Tabell 3 visar, att vanliga märgborren icke ens, då sprickbark helt och hållet saknas, finner tallvirke av sulfatvedsdimensioner olämpligt som yngelplats. Med 4 undantag hava samtliga undersökta sulfatvedsbitar tvärtom haft överväldigande större antal angrepp av vanliga märgborren än av den mindre. Av tabellen framgar vidare, att den vanliga märgborren, då den angriper tallvirke med tunnare bark i soliga lägen, för sina an- grepp undviker »>»solsidorna». VWirkets uppläggande i kors, i vilket de särskilda klamparna mer eller mindre beskugga varandra, torde vara orsaken till, att mindre märgborren här mera frångått vanan atti första hand angripa »skuggsidorna». Till belysande av omfattningen av märgborrarternas angrepp a små virkesdimensioner meddelas i tabell 4 en sammanställning av märgborr- undersökningar a i kors eller res upplagt kolvedsvirke av tall. Klamparnas numrering hade å samtliga resen skett i följd uppifrån och nedåt. Utgående från tabellens siffror för kolvedsresen 1, 2, 7,9, finner man, om varje modergångssystem av båda märgborrarterna giver upphov till 10 fullt livskraftiga märgborrar, att I km. f. m. under december—februari upphugget, i res på en gallringstrakt upplagt, obarkat tallvirke av vanliga kolvedsdimensioner — med en medelmittdiameter av 9,3 cm. — kan för närmaste åren giva upphov till sammanlagt 24,020 märgborrar, varav 1,940 vanliga och 22,0860 mindre. Efter samma beräkningsgrunder för resen 3 och 4 erhåller man så- som resultat, att z kom. f. m. under våren upplhugget, i res på en gallringstrakt upplagt, kvistbarkat tallvirke av smärre kolvedsdimensioner — medel- mittdiametern = 7,1: cm. — kan framalstra sammanlagt 8,590 märgborrar, varav &0o vanliga och 8,510 mindre. Känt är, att märgborrarna för sina angrepp gärna utvälja kvisttrak- terna, där bl. a. barken är tunnare och lättare att genomborra. Å re- sen 3 och 4 hade därför barken närmast och runt alla kvistar avtagits. Dels på grund härav, dels till följd av det alltför färska virkets mindre lämplighet som yngel- och angreppsplats, blevo märgborrangreppen å dessa båda res proportionsvis fåtaliga. Hade virket huggits i början ct 688 HJALMAR SYLVÉN. Tabell 4. Antal modergångar av Antal modergångar av Antal moder- FO SVE SR FS äre | lampens vanl. märgborren mindre märgborren oe dena a avla Vi Surnsmallik få å Summa A 3 mitt || klam- | klam- å klam- | klam- å N:r s EE s å | N:r | BtaD-] pens | pens | hela || pens | pens | hela Bee on | (Varje res 1,2 mtr högt i korset) | I på || = lygedrelltdan dr klam- | reset | | bark || övre | nedre | klam övre | nedre am Sn | em. || Balva | halva | pen hanvad halva | pen I 2 2 4 5 | 6 7 8 9 10 | Te | 12 I däsgande rs) anna öbestander. | ralkasele — — I 48 49 || 49 | Veden, helt obarkad, upp! 2 | 7,sl — -— 3 8 II 11 huggen i 10-fotslängder il 3 | 12/| 2 — 2.0. 13 31 IE38 december. Undersökningen! 4 | 11 ka 3 föl = I I | 8 | verkställdes den 16 juni 5 | 10 ll — — — | — 2 2 2 Aggen voro, da ceju tulltid CöL|RrSrIIA3, | 25 68 | — 7 ön gi kläckta. Reset höll sam-| ' 7 8 I | — = = — | manlapt FF0,25 kKbm. cf om.| 0 CSKETARIe a I I | I FE 8 II 9 | Medeldiam. var 10,5 cm. OMEGA 1 — | = NN SNR | | 2 | Liggande på samma trakt! I fota = A= — | — | | som mn:r I, täml. solbelyst.| 2 GONE I NUET Ne 2 3 | Veden, fullständigt obarkad,| 3 5 | — Er = Uh = = | | höggs i 10-fotslängder il 4 | 5 | ==) = — | december. Undersökningen] 5 | 7) — — — -— — -— skedde 17 juni. Vanl. märg-| 6 | 10 | — = NN 231023 23 borren hade då i medeltal] 7 | 10 | — — — 1) — 1 | I] lagt 65 ägg och den mindre] 8 | Ir | I I 2 — -— — 2 | märgborren 36 ägg i varje! 9 Ts == —N —I — — = | gångsystem. Klippet höll i 10 | 14 I I 5 | 26 ENE TAS | sin helhet 0,20 kbm. f. m.| 11 | Jäs == ENE 12 | Medeldiam. = 8.2 cm. | I | | | 3 | Liggande inuti beståndet på 1| 3l| —I — | —I | SI I — torr plats. Veden, upphug-| 2 3,5] — = — = — — I — | gen den 15 maj i 10-fots| 3 | 41 I | — I I längder, var något »kvist) 4 | 61) — — — 3 13 16 16 barkad». Undersöktes den! 5 5 | 2 | I 3 SA | 12 juni. Mindre märgbor-| 6 735) — — — | 21 34 36 36 rens gångsystem hade då i| 7 | 13 | | 47 47 47 medeltal ii5 Fem. länsdiochlKSTI75s 3 8 11 II 33 ägg, men ansågs ägg; 9 Öre) = — 2 — 2 2 kläckningen ännu ej av-| 10 03 | = 20 15 15 17 slutad. Korset höll sam-| 11 8 II — — — — -— — manlagt. 0,8 kbm. f. ml 12 | 10,5] — - - — 4 4 4 Vedens medeldiam. = 7 em. 13 ds] — -— — 2 6 8 BIN -IAS 4 | Reset hade lagts på sammal| I 4 — — — | —| — = — trakt som n:r 3 å solbelyst! 2 5 — — — | — 2 2 2 plats i kanten av en kol! 3 5 | — — — || — 2 2 2 botten. Veden, upphuggen| 4 /| 6 — — -—- 8 53 61 61 den 15 maj i 10-fots längder,| 5 7 |) — — — || — 4 4 4 var något »kvistbarkad>.| 6 | 12 - 3 48 51 SIV | Undersökningen företogs den. 7 4 TE ES — | | 14 juni. Mindre märgbor- SÄlLTO I AST [NES ren | II] STÖLRRO 30 rens modergångssystem hade| 9 SI — — — | — — — = | då i medeltal 5,9 cm. längd| 10 | II | — I = I NSASNE 5 TO och 38 ägg. Reset i sin| II El EN FAN | helhet höll 0,19 kbm. f. m.| 12 | 10 — — -— | 2 5 5 5 | Vedens medeldiam. = 7,4 cm.| 13 7 SET = 2 20 " I Transport | — | — 64 36 | 100 46 | 431 | 4771 STK | — NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 689 w fre |, Aa fa Il ; FRE | Antal möder. Fö SR Se fen RA Flampens läntel TROGEN DRAN avl/Antal modergångar av Cångar av båda vanl. märgborren mindre märgborren märgborrarterna É | diam. Å + JG S Å EE | | å ä å Summa ER Me Summa å Å Tagermi mm: | mitt || klam- | klam- å klam- | klam- å Hel | N:r 5; KA N:r | utan-| pens | pens | hela | pens | pens | hela FR (Varje res 1,2 mtr högt i korset) på za 7 klam- reset bark || Övre | nedre | klam: || övre | nedre | klam- SR em. || halva | halva | pen halva | halva | pen 5 eka 2 3 4 5 6 7 8 9 TOT 12 BYSEN NORA Une ERA? JEREEN |, AN) | REAR. BEA VER eZ AR | [Transporter NA 647 ISO KixoON) TAGER ASTA KAN BMA är I | 5 Slöpet ve Helager US på ett kal- E 8,5 | å 8 gt 85 85 I ygge. eden, upphuggen i 9- RAN TA Al I fots längder i jan.-febr., var obar- Zz 12 | | ; | 70 70 70 kad. Klampen n:r 6 hade tjock! 3 | 13,5 2 | 4 6 63 | ZON 139 sprickbark. Undersökningen ägde! 4 15,5] 43 63 106 SKÖT | 66 172 rum 19 juni. I medeltal voro då Å vanl. märgborrens modergångar 5 2 22 25 47 15 70 83 132 | 5 cm. långa med 22 utvecklade/| 6 HSN TT 166 | 287 5 10 15 302 | larver. Den mindre märgborrens vå 12 i 2 9 80 18 98 107 | gångsystem voro 6 cm. långa med | 27 kläckta larver. Klippets kubik- 8 15 " 20 22 56 41 97 119 | 1,126 massa = 0,33 kbm. f. m. Vedens medeldiam. = 13,7 cm. 6 | Klippet låg i södra kanten av| I 6 — — = = = = == samma kalhygge som föreg. 2 6 — — -— -- — — — Veden, huggen i jan.-febr., SIKTOS I TO 13 23 22 35 ST So var obarkad. Undersökning! 4 dj = = == — 10 10 10 verkstalldesi den 190: juni. Il 5 | IO,s| 21 18 39 7 43 50 39 medeltal voro då den vanl.| 6 Sud 5 11 16 — — NN 9 märgborrens modergångar 5| 7 FA 18 39 3 II 14 53 cm. långa med 25 ägg, den! 8 7 3 -— 3 I 32LSS 36 mindre märgborrens gång-| 9 4 — — | — = — — — system 6 cm. långa med 20) 10 | 3 I | — I — —| — I ägg. Korseti sin helhet höll 11 SN SDN 3 51 2 Stl 7 58 0,15 kbm. f.m. Vedens me-| 12 4 — | — --- —= — — — deldiam. = 6,6 cm. TIS I I 2 I I 15 26 28 TAN IAEA FA F201NI53 19 19 381) 1911] 562 7 | Reset låg inuti skogen. Kol-| I 75] — — | — GON TO3LT63 IL IE6S veden, upphuggen i 9-fots. 2 | gl —I =! — I 113 66 | 179] 179 ; längder under vintern, var! 3 6 —!l I —IM 41 37 781 78 | obarkad. Undersökningen 4 | ds — — — | 68 52 IUT20l) 20 företogs den 6 juni. Reset! 35 | sl —! — | — | 53 90) 143) 143 höll sammanlagt 0,18 kbm./ 6 Sa TN ER ANESE 401 1231) 154 | fom. Vedens medeldiam,| 7 4,5] — — = | 7 30 STANS IEEE 83 Cm. 8 9,5 3 201 534 32 66 | 71 | SE CE EE GT IE SA LER 221 3911 40 10 8 — EJ de rn IL 13 24 24 II 2 — TE TI Av 45 39 90 l20EIO = = 39 19 58 | SÖMN EST | a I a BESS AA [AED SAAIAN Jr Summa | — | — || 453 | 489 | 942 || 913 |1,567 |2,480 || 3,422 | 8 | Klippet var beläget inuti sko-| I 9 12 2 14 | gen. Veden, huggen i 9- -fots! 2 | 11 3 30 33 | längder i febr., var zand-| 3 | 12 10 35 45 barkad med 3—5 barkränder. | 4 | 10 -— 15 15 | Undersökningen ägde rum| 5 | 11 — = — | den I juni. Klippet hade| 6 | 12 | 38 39 | sammanlagt 0,23 kbm. f. m.| 7 | 10 SEE — — | | Vedens, medeldiam, = 10,4) ' 8 | 10 I 6 | 71 | | cm. | ÖMEEO: | fell orm TO, | TO; | [ MA —l) 211 186| I 1 Ca E - ST RC i ÅA Fa VE I Transport | — =E — | 988 | — — 2,618 || 3,608 | — 6990 HJALMAR SYLVÉN. Koll vie döstreks ett s | Klampens ERE Sv a EE Rå SN Rada . gborren mindre märgborren märgborrarterna jöam å | åå l|ISumma å å Summa 2 | Läge m. m. | mitt || klam- | klam | å klam- | klam- å ÖS i | N:r SV re | r | Uta0-]] pens | pens | hela pens | pens | hela - ar | | (Varje res 1,2 mtr högt i korset) | på E ER BIE klam- | reset | | bark || Övre | nedre | klam övre | nedre | klam- | | | cm. || halva | halva | pen halva | halva | pen PE | I Saul 2 3 4 5 (JAN a lekt | 9 10 II 12 | ” FE RS | | | | Transport | — | — | — | — 988 | — — 12,61813,608 | — | 9 | Korset låg inuti skogen il I | II | 9 7 16 | omedelbar närhet till n:r 8.| 2 | 9/| | I 28 29 | Veden, huggen i 9-fots läng-| 3 | 13 | 8 42 50 | der i febr., var obarkad.| 4 | 12 — 41 41 Undersökningen företogsden| 5 | 12 I 172 173 I juni. Reset hölli sin hel-| 6 | 10 — 651 . 65 | het 0,24 kbm. f.m. Vedens! 7 | 10 | 10 13 | 23 medeldiam. = 10,6 cm. 8 9 Z 61 | 63 9 | IO,5| 3 114 | 117 | IO 9,5 | = 97 97 | 674 100 kolvedklampar av tall | | | med en medelmittdiameter av | | | | 8,9 cm. och utgörande sam-| | | manlagt 2 kbm. f.m. — mot-|/ | | svarande ved till en läst trä- | | || | kol om 20 hektoliter — hava| | | | Summajl — | = | — | = |to24l| =— EE 3,258 | 4,282 — | av april månad eller under den för insektsangrepp lämpligaste och far- ligaste tiden, skulle resultaten helt säkert ställt sig helt annorlunda. Med samma utgångspunkter för kolvedsresen 5 och 6 kan beräknas, att 7 kbm. f. m. under januari och februari upphugget, i res på ett — samtidigt avverkat — större timmerkalhygge upplagt, obarkat tallvirke av vanliga kolvedsdimensioner — medeldiametern 9,2 cm. — kan för när- maste året frambinga sammanlagt 35,160 märgborrar, varav 106,750 vanliga och 18,410 mindre. Vanliga märgborrens avkomma torde i smärre virkesdimensioner i regel ej utvecklas fullständigt i lika hög grad som i grövre. Förden- skull har i det föregående beträffande den vanliga märgborrens utveck- lingsmöjligheter i obarkat kolvedsvirke beräknats, att i medeltal per gång- system av denna insekt i sådant virke endast 10 vanliga märgborrar hinna full utveckling. I väl randbarkat kolvedsvirke torde detta antal för den vanliga märgborrens sommargeneration ytterligare böra minskas. Nedanstående beräkning har därför utgått från, att i genomsnitt per modergång av vanliga märgborren blott 5 nya märgborrar kunna full- ständigt utvecklas. Den mindre märgborrens utvecklingsmöjligheter an- ses dock vara ungefär lika i grövre och smärre virkessortiment. NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 691 Med ledning av tabellens resultat för kolvedsreset n:r 8 kan man således finna, att I kom. f. m. under februari månad hugget, i res inuti en gall- vingstrakt upplagt, väl randbarkat tallvirke av vanliga kolvedsdimen- sioner — medeldiametern = 10,4 cm. — kan giva upphov till samman- lagt 7,045 märgborrar, varav 1,045 vanliga och 6,000 mindre. Tabellen visar, att båda märgborrarterna i oroväckande grad angripa även mycket små kolvedsdimensioner av tall. Som var att vänta, äro den mindre märgborrens yngelgångar a sådant virke mest repre- senterade. Den vanliga märgborren har i några fall i och för sina ägg- läggningsgångar nöjt sig med klampar, som i mittmått endast hållit 3 cm:s diameter, under det att den mindre märgborren icke vågat sig på mindre än 4 cm:s klampar. Förklaringen till, att den vanliga märgborren för sina äggångar »i nödfall» kan hålla till godo med mindre dimensioner än den mindre märgborren, är lätt att finna. Den vanliga märgborrens modergång i stammens längdriktning (se fig. 11) kan näm- ligen å mycket små dimensioner erhålla önskvärd längd, vilket icke är fallet med den mindre märgborrens klammerformiga, mer eller mindre vinkelrätt mot stammens längdaxel gående modergångssystem (se fig. 12). För de sedermera utkläckta larverna kommer dock ett helt motsatt för- hållande att äga rum. Den vanliga märgborrens larver erhålla i små dimensioner för sina långsträckta gångar (se fig. 11) allt för litet sväng- rum, om de ej skola frångå sina vanor att äta sig ut mera vinkelrätt från sin modergång. Den mindre märgborrens larver hava däremot under i övrigt gynnsamma förhållanden fritt fält för sina korta, i stam- mens längdriktning gående larvgångar (jmf. fig. 12). Grövre grenvirke av tall kan giva upphov till lika stort antal märg- borrar som kolvedsvirke av motsvarande dimensioner. Den mindre märg- borren angriper a Grönsinkaskogarna allmänt grenvirke ned till 4 em:s diameter. Mindre barkborrarter göra honom dock ofta platsen stridig. Den vanliga märgborren synes dock endast i största nödfall tillgripa dylikt virke. Av det föregående har framgått, att randbarkning av tallvirke i hög grad motverkar märgborrynglets utveckling. Olika stark randbarknings inflytande framgår av följande försök. Den 25 april 1914 höggos, randbarkades samt upplades 5 kolveds- klampar av tall överst å kolvedsres, som befunno sig ute på ett större, starkt solöppet hygge. Dessa 5 bitar voro genom randbarkningi klam- Patnas langdriktming avbarkades 1: mo ol 50, n:r 20 tilll 33,50 3rule5; n:r 4 till 20 och nir 5 till 17 Z av respektive klampars hela barkmassa. N:r I med sprickbark och 9 cm:s mittdiameter hade 1" barkade och 1” obarkade, n:r 2 med sprickbark och 6 cm:s diameter hade 1” barkade 692 HJALMAR SYLVEN. och 2” obarkade, n:r 3 med glansbark och 8 c:ms diameter hade 1” bar- kade och 3” obarkade, n:r 4 med sprickbark och 10 cm:s diameter hade 1” barkade och 4” obarkade, n:r 5 med sprickbark och 15 cm:s diameter hade 1” barkade och 5” obarkade remsor. Alla klampar angrepos av märg- och barkborrar. Under maj —juni månader var stark torka rådande. Vid undersökning den 25 juni 1914 hade samtliga insektsyngeli klamparna 1—3 dött på grund av uttorkning. I klamparna 4—535 voro larver och puppor med undantag av i själva barkkanterna vid liv och utvecklingsbara. Vill man genom randbarkning av tallvirke på hyggen mera fullstän- digt förhindra märgborryngels utvecklingsmöjligheter, bör man således avbarka virket till minst 25 2 av hela barkmassan på så sätt, att ,s Cm. breda barkremsor kvarlämnas, högst 7 Bland rovinsekterna torde den rödbröstade myrbaggen — Clerus formicarius — vara en fruktansvärd fiende till särskilt den vanliga märg- borren i alla utvecklingsstadier. I grövre, helt obarkat virke finner man denna skalbagges — som fullvuxna rent skära — larver ofta till stort antal... Den 8 juli 1916 'anträffades i' och under en 1,4 kvadfraäatmeters barkmantel av en 21 cm. tjock rotstock av tall 52 myrbagglarver, av vilka flera voro fullvuxna. Den undersökta stockdelen hade sammanlagt 263 gångsystem av den vanliga märgborren. Av dessa voro 223 nästan rensade från all märgborravkomma. Detta mästerverk får dock ej helt skrivas på myrbagglarvernas konto, ty larver och fullbildade av andra rovinsekter, bl. a. av tvenne arter »kortvingbaggar» — sannolikt Quedius mo- lochinus och en Xantholinus-art — förekommo samtidigt fastän i mindre utsträckning. Uti virke, som rand- eller kvistbarkats eller mera uteslutande angripits av den mindre märgborrens yngelgångar, tyckas myrbagglarver sällan upp- träda, men torde sådant virke mera hemsökas av de mindre rovinsekterna. Fångsträd, som utläggas för märgborrar, böra barkas, dels innan vanliga. mäårgbortensmkanvedt hunnit förpuppa sig, dels innan mindre märgbor- retns larver ätit. sig Uti splintvedemmettarsenare synes stundom försigga, redan då larverna äro halvvuxna. Orsaken härtill torde då vara, att näringsbristi bastlagret av en eller annan anledning uppstått för vissa larver, Fig. 14. Typisk Som då något i förtid tillgripa veden, i vilken de detta SK Pleso med oaktat ofta kunna fullständigt utveckla sig. Som varje agg aggning av Oo -- Oo - vanl. märgborren. — fångsträd oftast torde hysa båda märgborrarternas av- NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 693 komma, är det därför ej rådligt att i mellersta delarna av vårt land upp- skjuta barkningen längre än till de första dagarna av juni månad. För att utröna, huruvida i splintveden inborrade mindre märgborr- larver kunna fortleva efter fullständig barkning, har jag anställt några mindre försök. För detta ändamål utvaldes 4 klampdelar. Uti var och en av dessa befunno sig med säkerhet 16 levande larver. Försöksklam- parna utlades den 3 juli. Samtliga klampar placerades med larvernas ingångshål på den uppåtvända sidan. Av klamparna utlades n:r I på Fig. 15. Typiskt modergäångsystem med äggläggning av mindre märgborren. marken å en öppen plats, som hela dagen var utsatt för solens in- verkan; n:r 2 på marken inuti ett mera slutet skogsbestånd; n:r 3 på marken intill och söder om ett träd, direkt exponerat för förmiddags- och eftermiddagssolen; n:r 4 på marken intill och norr om ett träd, utsatt för endast eftermiddagssolen. Den 9 juli räknades: a n:r 1) 3 döda, 9 försvunna och 4 levande larver; » 2) 5 p, ET ; » » 3) I » 5 0) » SE 4) 2 3 » TI Myrorna eller andra »uppfinningsrika» djur hade sannolikt bortsnappat de såsom försvunna antecknade larverna i dött tillstånd. Det ansågs uteslutet, att någon larv på den korta tiden hunnit både att förpuppa sig och kläckas. De hål, i vilka larverna ännu befunno sig, voro i all- mänhet tilltäppta med maskmjöl. I ett par fall hittades dock levande larver i öppna hål, men voro dessa ovanligt djupa. Har man utav någon anledning försummat den rätta tiden för barkning av virke, i vilket mindre märgborrens yngel hunnit gnaga sig in uti veden, är fullständig, om- sorgsfull barkning av virket således ändock mycket bidragande till märg- borravkommans starka decimerande, detta tack vare påpassligt ingripande av larvernas och puppornas många fiender inom den mindre djurvärlden. Barkning av virke, behäftat med vanliga märgborrens avkomma i pupp- stadiet, torde av samma anledning vara effektiv och detta i än högre grad, enär å mindre virkessortiment det största antalet av dessa puppor ligger mellan barken och veden. Som en del puppor å virke med tunnare 0694 Fig. 16. 2 abnorma gaång- system med ovanligt gles äggläggning av vanliga märgborren. HJALMAR SYLVÉN. sprickbark samt alla puppor a virke med mycket tjock bark befinna sig inuti barklagret, bör detta efter barkningen helst hopsamlas och brännas eller stötas sönder i småstycken. De vid barkningen blot- tade eller lösryckta pupporna äro mycket ömtåliga för luftens och solens direkta påverkan samt torde en- bart härav i regel dödas. Myror m. fl. smådjur torde 1 övrigt göra det mesta möjliga till puppornas oskad- liggörande. Genom undersökningar av ett stort antal moder- gångar av båda märgborrarterna har följande resultat erhållits. Den vanliga märgborrens modergångar äro från 5 till 14 cm. långa, och deras medellängd kan anses vara 7,, cm. Antalet ägg per modergång, varierande mellan 22 och 75, är 1 medeltal 42. Förestående teck- ning, fig. 14, 1 naturlig) storlekirvisarkenftypisksrz stammens längdriktning gående samti splintylan grunt nedsänkt modergång av den vanliga märgborren den 16 maj efter nyss avslutad äggläggning. De zärt ställda äggfickorna och den käppkryckliknande svängen ned- till, som utmynnar i ingångshålet, äro särskilt karak- täristiska för denna insekts gångsystem. Detta kan härigenom lätt skiljas från våra större barkborrars, den 12- och 8-tandades modergaångar, av vilka den förra ofta och den senare understundom anträffas a samma virke som den vanliga märgborren. Dessa båda barkborrar hava ju ävenledes längsgående moder- gångar, men utvisa de sällan blott en, utan vanligen två eller flera från en gemensam parningskammare löpande modergångar med icke så tät ställda ägg- fickor. Den 8-tandade barkborrens modergångar hava 1 övrigt ungefär samma dimensioner som den vanliga märgborrens, den 12-tandades äro betydligt grövre. Den mindre märgborrens modergångssystem växla i längd från 3.s tillfrstem. Deras medellängd har befunnits vara 8 cm. Per modergångssystem har räknats 12—--54 ägg, och medeltalet har blivit 30. Närstående teckning, fig. 15, 1 naturlig storlek visar ett typiskt, tvärs över stammens längdriktning, klammerformigt gående,i splintytan skarpt nedsänkt modergångssystem av den mindre märgborren efter avslutad GRAFISKA MASSA- OCH AVSMALNINGSTABELLER. 663 Å denna kurvtablå använder man sig lämpligen av grövre och finare linjer (event. olika tuschfärger) för de olika formklasserna ——- för att under- lätta ett tydligt avläsande. För att sedan kunna nedprojiciera de olika brösthöjdstumtalen till linjen AB (se fig. 4) utdragas den för kurvtablån använda kvadratens tvenne sidor nedåt och avsättas därefter på dessa förlängningar — med början WASöckeBI=-ftumtalenvo, Is p2ny 13: 4n Osv WipaLlika avstand från varandra (lämpligen 2 cm.); slutligen sammanbindas likbenämnda tumtal — på sätt som framgår av fig. 4. (Å denna schematiska figur är det endast de grövre linjerna, som behöva uppdragas å rutpapperet.) Tänka vi oss nu ett träd med en brösthöjdsdiameter av t. ex. 9” inom bark, kunna vi redan markera detsamma å tabellen genom att uppdraga en blyertslinje mellan o”-punkten och 9”-punkten — såsom å fig. 4. Denna »9"”-linjes> projektion mot x-axeln (AB) utgöres alltså av just linjen AB, d. v. s. av brösthöjdslinjen i den procentuella kurvtablån. Samtidigt erhålla vi naturligen alla övriga å denna stam befintliga tum- tals projektioner mot x-axeln, och om det är 7-tummens och 3-tummens lägen på stammen, som i detta fall intressera oss, så uppsöka vi skär- ningspunkten mellan blyertslinjen och 7”-linjen (resp. 3'-linjen), gå där- ifrån å rutpapperet rätt upp mot kurvtablåns kurva för trädets formklass (GE3kocktinnadar attiy rar belägen vid ID och 3X viIdrE =S dövis vid resp. 34 4 och 78,; 4 av stamdelen ovan brösthöjd. Men nu var det inte dessa procentuella lägen vi önskade — utan i stället en upp- gift om dessa tumtals absoluta lägen i fot å stammen. Vi skola därför komplettera vår tabell med ett projektionssystem även för höjderna, var- efter vi direkt kunna avläsa längden i fot på 7-tumsstocken samt läget för 37. Detta systems uppläggande tillgår analogt med systemet för bröst- höjdsdiametrarnas nedprojiciering genom att åt höger (se fig. 4) från A och C favsatta. tfottalen. OM, FI,k2 0, gu 4KOL Sv spå lika avstånd fran varandra (lämpligen 0o,s cm.) Om vi nu antaga, att det ovannämnda 9”-trädet har en höjd av 48,s fot, uppdraga vi åter en blyertslinje, denna gång representerande trädets höjd, genom att (se fig. 4) sammanbinda punkt 48,5 fot med — punkt 4 fot (= brösthöjd — stubbhöjd). Alltså icke med o-punkten, och detta av den enkla anledningen, att kurvtablån endast sysselsätter sig med stamdelen ovan brösthöjd. Därför skulle man för varje gång bli nödgad att först subtrahera och sedan addera brösthöjden för att erhålla tumtalets absoluta läge på stammen, för så vitt man icke läte denna kalkyl ske s. a. s. automatiskt genom att med sammanbindningslinjen förena punkten för totala trädhöjden med punkten för brösthöjd. Emel- 43. Skozsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 664 ERIC RONGE. lertid bör här framhållas, att bästa resultatet erhålles, om man begagnar sig av en »punkt för brösthöjd» belägen något litet ovanför och till höger om punkt 4 — på linjen BA:s förlängning; den nya punktens koordi- nater äro ungefär (4,4 fot, 1,; 20). Anledningen härtill är att söka däri, att vid avsmalningstabellernas upprättande ett visst gemensamt procent- avdrag (1 20) för stubben avräknats, vilket medför, att avståndet mellan tabellernas stubbavskär och brösthöjd minskas med stigande höjd å träden. Nu skola vi slutligen kunna erhålla de uppgifter vi sökt angående trädet med 9 tums brösthöjdsdiameter inom bark, 48,5 fots höjd och formklass o,6s. Vi ha tänkt oss en 7-tums rotstock och önska veta läng- den på densamma. Uppsök ånyo skärningspunkten mellan blyertslinjen för trädets diameter och 7"”-linjen, följ därifrån med ögat efter en av rutpapperets linjer uppåt till trädets formklasskurva (till D) och gå där- ifrån rätt åt höger mot blyertslinjen för höjden, så skära vi densamma mitt för Ior. Pa samma satt finna vi, att 360 ligger vida ocenoORiyrer trädet blir alltså: 19'X7" och 20'x3". Önska vi därjämte veta de övriga tumtalens lägen på stammen, förfara vi alldeles analogt genom att med ögat följa från diameterlinjen till formklasskurvan och därifrån till höjdlinjen och finna då, att trädet håller 8” vid nätt r2'7 060 vid2505- vid 30,5" och 4” vid 35". — Skulle man önska dimensionen vid ett visst fottal, har man naturligen endast att gå »bakvägen» och finner då, att frädetspagteresa og phalleres ge RORISAV: Hade trädets formklass varit »ojämn», d. v. s. exempelvis 0,64, hade man naturligen haft att »vända» något nedanför D och E — vid en punkt mellan kurvan för 0,625 och 0,65, som motsvarar talet 0,64. Nu är det ju emellertid besvärligt att behöva dra ett par blyertslinjer för varje träd, som skall undersökas. Dessa linjer ersättas lämpligen av eft par tunna svarta trådar, som — sedan tabellen uppklistrats på tjock kartong — fästas vid tvenne fastnitade häftstift, det ena i o”-punkten till vänster och det andra i »brösthöjdspunkten» (4,4', 1,5 90). Vid ta- bellens användning utsträckas trådarna analogt med vad som ovan sagts vid uppdragandet av blyertslinjerna och fästas utanför projektionssyste- men (med häststift). Skulle man sedan ytterligare vilja förenkla avläsan- det, kan man med fördel använda sig av en större, g90-graders vinkel- linjal (helst celleluoid), vilken i så fall lägges med ena kateten över det sökta tumtalets skärningspunkt samt med räta vinkelns spets å veder- börande träds formklasskurva, varefter den andra katetens skärningspunkt utvisar tumtalets läge på stammen.” ' Ett annat »knep», som meddelats mig av professor JONSON, är att på fig. 4 slopa pro- jektionssystemet för tum och i stället använda en linjal, graderad i godtyckligt mått, med o-punkten stödjande sig mot linjen BD och linjalens siffra för brösthöjdsdiametern inom bark GRAFISKA MASSA- OCH AVSMALNINGSTABELLER. 665 Då träden emellertid så gott som alltid uppmätas i meter och bröst- höjdsdiametern ofta i centimeter, bör man å höjd- och diameterskalorna även inlägga meter och centimeter — så som schematiskt framgår av fig. 4. För ett träd med 20 cm:s brösthöjdsdiameter inom bark, 18 m:s höjd och formklass 0,70 erhålla vi sedan direkt efter inställning för 20 cm. OChTSEmLT attt trädet kan lämna i utbytes 201467 och 21 Xx 3 -rOÖcCh det lika hastigt, som jag här hunnit nedskriva detsamma. Det nedre, högra hörnet av rutpapperet har hittills blivit oanvänt, men denna plats utnyttjas lämpligen med en grafisk tablå över förhållandet mellan formpunkt och formklass inom bark (se nedanstående tabell) samt med kurvor för dubbla barktjockleken vid brösthöjd. Har man icke till- gång till för trakten speciellt utförda mätningar av barktjockleken, kan man med gott resultat använda sig av de »Erfarenhetstal över barktjock- leken vid brösthöjd», som finnas angivna i professor JONSONS avsmal- ningstabeller. Barkkurvorna uppläggas efter brösthöjdsdiameter, uttryckt både i tum och cm., samt lämpligen i samma skala, som använts i pro- jektionssystemet för diametrarna. Tabell över förhållandet mellan formpunkt och form- klass inom bark för tall och gran. Förmklass 0,55 0,60 | 0,625 0,65 | 0,675 0,70 0,75 43 | 52 | SVAN ROOS | 74 86 Härmed ha vi i vår tabell sammanfört allt vad vi i vanliga fall be- höva för att utbytesberäkna ett träd, vilket som helst, blott dess höjd och formpunkt äro kända — förutom naturligen brösthöjdsdiametern. Den grafiska avsmalningstabellen är — kort sagt — slutfärdig. Låt oss nu till sist endast taga ett sammanfattande exempel: Vi tänka oss ha taxerat en skog eller en stämpling och ha för densamma upp- rättat kurvor för höjd och formpunkt. För värdesättningen önska vi medelutbytet från de olika brösthöjdsklasserna och välja då här den klass, vars medelstam är t. ex. 33 cm. Medelhöjden för denna stam- klass är 18,5; m. och formpunkten 57 4, vilka uppgifter vi få från taxe- ringshandlingarna. Nu ta vi tabellen och finna av den, att dubbla bark- åkande efter linjen AC. Man kan då lägga linjalen mitt över kurvsystemet och slipper »åka» så långa stycken på papperet, varjämte tablån blir mindre. 666 ERIC RONGE. tjockleken vid brösthöjd är t. ex. 2,5 cm. (1), varefter tabellen inställes för 30,; cm.s brösthöjdsdiameter och 18,5; m:s höjd. Subtraktionen för barken utföres enklast med hjälp av en passare, då barkkurvans skala är densamma som 3 projektionssystemet för diameter. Formpunkt 57 — se vi vidare — motsvaras av formklass 0,62s. Därefter avläsas följande sökta tumtals lägen: OL fä DET SE OA ce Sa 20 O7 TN VS PSD U ED ET OM 30,5 35 TEE Te 51 (nätt) Den normalväxta medelstammens utbyte är alltså: Fi SOON Fo AO TG ne Emellertid vill jag redan nu omnämna, att vid det fortsatta utbytes- beräknandet av skogen eller stämplingen behöva vi icke alls på sätt som här ovan beräkna avsmalningen inom samtliga stamklassser utan kunna nöja oss med endast ett fåtal. Och det oaktat skola vi icke blott kunna direkt förskaffa oss utbytet för vilken medelstam som helst utan även erhålla en mycket överskådlig och lättavläslig tablå över avsmal- ningsförhållandena inom stämplingen eller å skogen i fråga. Men härtill skall jag återkomma i en följande uppsats. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 9—10. Något om våra märgborrarters skadegörelse och utvecklingsmöjligheter. Av HJALMAR SYLVÉN. Märgborrarnas största skadegörelse i våra tallskogar förorsakas, som känt är, genom de fullbildade insekternas angrepp å friska tallskott. Huru många skott en märgborre i normala fall kan angripa under sin livstid, är härvid en fråga av allra största betydelse och intresse. Huru- vida i vårt land några mera ingående undersökningar eller försök gjorts för att lösa denna fråga, har jag mig icke bekant. Att den unga märg- borren under kläckningsåret på eftersommaren och hösten före sitt över- vintrande uräter tallskott, torde vara ett fastslaget faktum. Om han un- der denna tid nöjer sig med endast ett skott, torde dock vara outrett. Någon skillnad mellan de båda märgborrarterna beträffande skottgna- gandet synes icke heller ha blivit framhållen i facklitteraturen. HOLM- GREN angiver endast för den vanliga märgborren, att denna ofta även före fortplantningstidens inträde om våren begagnar förut orörda skott till sin föda. För utrönande av märgborrarternas skadegörelse och utvecklingsmöj- ligheter ha under de senaste åren undersökningar och försök utförts å Grönsinka kronopark. Då resultaten av dessa synas mig ägnade att i någon mån vidga vår nuvarande kännedom om dessa våra tallskogars farligaste skadeinsekter, har jag härmed velat framlägga dem för offent- ligheten. Under år 1914 hava mindre försök anställts i burar vid Grönsinka skogs- skola. Mitt på ett nyavverkat, mindre kalhygge placerades en större bur, 2.20 meter lång, 1 meter bred och o,6 meter hög. Denna uppdela- des uti 4 lika stora småburar, de nedannämnda burarna I—IV. Dessas sidor utgjordes nedtill av järnplåt, gående 15 cm. under och lika högt ovan marken. Över järnplåten vidtog ett fint metalltrådsnät — med 1 mm:s maskor — som bildade burarnas övriga ytor. Omsorgsfullt undersöktes, att burarna voro så täta, att ingenstädes en märgborre skulle kunna taga Siovtutiellern in. Den 30 maj planterades i vardera av burarna I och III 6 stycken 8- åriga, c:a 55 cm. höga, felfria tallplantor. Samma dag insattes i vatten- 668 HJALMAR SYLVÉN. fyllda flaskor uti var och en av burarna II och IV 3 stycken friska, av insekter icke angripna toppdelar av c:a 20-åriga tallar. Varje toppdel hade 2 kvistvarvs sidoskott. Uti var och en av burarna inlades en 34 cm. lång stambit av nyfälld tall. I burarna I och II hade dessa tall- klampar glansbark, i burarna III och IV sprickbark. Samma dag in- släpptes i varje bur 4 märgborrar, i burarna I och II mindre märgbor- rar, i burarna III och IV vanliga märgborrar. De mindre märgborrarna och 2 av de vanliga — honor — hade tagits i av respektive arter fär- diggnagda modergångar med avslutad äggläggning. De två återstående vanliga märgborrarna, som beräknades vara hanar, togos utanpå barken av ett vindfälle intill fullbildade modergångar av samma art. Avsikten var, att av märgborrarna 1 varje bur 2 skulle vara hanar och 2 honor. Flaskorna i burarna II och IV fylldes sedermera varannan dag med vat- ten. I och för vattenpåfyllningen voro fina bleckrör anordnade från flask- halsarna ut genom metalltrådsnätet, där rörens mynningar mellan på- fyllningarna voro tilltäppta. Den 16 juli företogs undersökning av burarna. Å plantorna i bur I hade mindre märgborrarna med märggnag angripit 3 sidoskott omedel- bart under årsskotten. Märggångarna voro dock jämförelsevis korta. 2 toppskott å huvudskotten hade torkat och avfallit. Huruvida orsaken till detta varit märgangrepp kunde ej bestämt avgöras. Trots noggrant letande kunde några märgborrar här icke anträffas. Å den i buren in- lagda tallklampen funnos 2 modergångar av den mindre märgborren. Den ena modergången, som var 12 mm. lång, hade endast en larvgång med en nästan fullbildad larv. Den andra modergången, 76 mm. lång, hade likaledes blott en larvgång, i vilken dock larven hunnit förpuppa sig. För övrigt förekommo å stambiten på 3 skilda ställen långa, sling- rande, i splintytan något nedsänkta gångar, troligen efter hanarna. Ho- norna, som vid infångandet troligen stått i begrepp att lägga sitt sista ägg, hade tydligen i sin påtvungna fångenskap genast uppsökt den enda i buren möjliga yngelplatsen. Å denna hade de omedelbart vidtagit så pass vidlyftiga åtgärder för att bereda bästa utvecklingsmöjlighet åt det enda återstående ägget. Ör toppdelarna i bur II hade märgborrar med märggnag angripit 4 sidoskott och 2 av huvudskotten. Sidoskotten voro i 3 fall angripna vid basen av fjolårets toppskott samt i ett fali upptill å årets toppskott. Av huvudskotten var ett angripet vid årsdelens bas samt ett å fjolårets skottdel upptill. I märghålet till detta senare angrepp anträffades en » vanlig märgborre>. — Huruvida denna vanliga märgborre, som obju- den inkommit i buren, varit upphovet till mer än detta angrepp, är ovisst. — Icke mindre än 10 olika försök till angrepp utan märggnag konsta- NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 6649 terades. Detta berodde troligen på skottens »onaturliga» saftströmningar, vilka varit en naturlig följd av den långvariga bevattningen. I övrigt hittades icke några märgborrar. A den i buren inlagda tallklampen på- träffades icke några gångsystem av den mindre märgborren, men väl en 25 mm. lång modergång av den »vanliga märg- borren»> med 36 stycken larvgångar, varuti lika många fullt utvecklade larver befunno sig. Som de 4 i buren ursprung- ligen insläppta märgbor- rarna faktiskt voro min- dre märgborrar, hade tro- ligen 2 — I hona och 1 hane? — vanliga märg- borrar trots alla försik- tighetsmått förflyttat sig hit från en av vanliga märgborrens burar och sannolikt från buren III. Plantorna i buren IH Hadeti3r angtepp. med märggnag, 2 å fjolårets toppskott åa huvudskot- ten samt I 3 ett fjol- årets toppskott å ett sido- skott, samtliga omedel- bart under aårsskotten. EJNAR ÅNDERSSON foto. J ärogoåangar en = - - > > I en av marggangarna Fig. 1. Ett tredje ordningens skott åa 20-årig tall med anträffades en levande färskt märggnag av den vanliga märgborren den I juni. Det med hanblommor försedda årsskottet ovanför angreppet Z FARS | vanlig märgborre. Alla visar redan avtagande livskraft. märggångarna voro jäm- förelsevis korta. I övrigt kunde icke någon märgborre hittas. Några »försöksgnag» förekommo icke. Å stamdelen anträffades en 835 mm. lång modergång av vanliga märgborren med 42 utvecklade larver och 23 puppor. Att någon ung märgborre redan skulle hava framkläckts, anses uteslutet. De vanliga märgborrarna i bur IV hade med märggnag angripit topp- delarna i denna bur på 11 skilda ställen, på 3 omedelbart under sido- skottens årsskott samt på 8 å fjolårets toppskott å huvudskotten. 2 670 HJALMAR SYLVÉN. sådana toppskott hade ej mindre än 3 korta märggnag på vardera skot- tet. I denna bur anträffades icke några märgborrar, icke heller några » försök» till märggnag. Den i buren inlagda stamdelen befanns hava en 105 mm. lång modergång av den vanliga märgborren. I larvgån- garna från denna modergang före- funnos 67 ej fullt utbildade larver. Ehuru en hel del brister vidlåda undersökningarna, torde dock resul- ÅA tatet av försöken med burarna i all sin enkelhet kunna framhålla sanno- 'k NÅ NN N likheten av: at honan åtminstone hos den van- OJ I liga märgborren icke alltid åtnöjer sig med att under fortplantningstiden gnaga en enda fullständig moder- gång med för denna normal ägg- IVT N NM IN ID ÅN NON läggning. Förefinnes möjlighet till för- nyad parning samt lämplig yngel- plats m. m., kan honan — måhända "ty J :;p även under normala förhållanden -— omedelbart efter sin första modergång med dess »äggkull» lägga en andra sådan, även denna stundom fulltalig; aft märgborrarnas fortplantningstid till följd härav — måhända även under normala förhållanden — i mel- lersta Sverige torde kunna fortgå under (april), maj, juni, (juli) månader; att den vanliga märgborrens fort- Ed : j : Å ÖS R. Bromcres foto. plantningstid synes kunna påga under Fig. 2. Toppen av 12-årig, 1,3 meter hög, längre tid än den mindre märgbor- växtlig tall. Fjolårets växtkraftiga skott av I:a ordningen, som ännu kvarsitter torrt FENS; och nedböjt, har dödats av vanliga märg- aft båda märgborrarterna under ov de ordnligel bäva fåtartt det döda hela fortplantningstidenöjlidenoed toppskottets I plats. Den sannolika följden sina åtgöranden under tiden före den- av insektens angrepp torde bliva en »indre- A M värdig 2-armad »klyktall» utan rotstock,. samma uräta tallskott för att uppe- hålla livet; att hanarna troligen ofta före första parningen under våren samt seder- mera mellan de olika parningsakterna för att tillfredsställa sin hunger kunna uppsöka nya tallskott (se fig. 1), vilka de dock ej hinna angripa så fullständigt som på hösten; NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 6071 att antalet >märgborrskadade» tallskott på våren och försommaren i vissa fall måhända kan beräknas till 2 per hanindivid, kanhända mer beträf- fande den vanliga märgborren; att den vanliga märgborren med sina märggnag gärna angriper huvud- skott — skott av 1:sta ordningen —, men att den mindre märgborren mera uteslutande för sina märggån- gar tillgriper sidoskott — skott av 2:dra och högre ordning; att den vanliga märgborren sålunda långt oftare än den mindre förorsakar svåra tekniska skador hos stamvirket (SSK 4rOckks); att bada märgborrarternas honor under fortplantningstiden möjligen i samband med gnagandet av sina yngelgångar kunna hämta erforderlig föda, samt att de sålunda under den egentliga fortplantningstiden mera sällan urgnaga skott; att bägge könen hos båda märg- borrarterna kort tid efter avslutade fortplantningsbestyr dö; aft båda märgborrarterna icke äro strängt monogama. Såsom ytterligare stöd för riktig- heten av ovanstående må framhållas, att jag ofta under försommarmaåna- , derna uti skogen funnit färska märg- / borrgångar i tallarnas fjolårsskott — R. BLoMGREN foto. Fig. 3. Topp av en 18-årig, växtlig tall våren I915. Samtliga årsskott å 1915 års översta kvistvarv halvdöda till följd av ett skottgnag av märgborren (sannolikt den van- liga) i övre ändan av 1914 års huvudskott. se fig. I — Vid närmare undersök- ning har det visat sig, att märg- o . ... -- . gångarna varit jämförelsevis korta. I allmänhet har jag då inuti märg- gnagen påträffat själva åverkaren, som i fAertalet fall befunnits vara den van- liga märgborren, i många fall dock 3 av 1914 års översta, nu likvärdiga sido- skott (skott av 2:dra ordningen) synas tävla om ledningen. En ful, 3-armad klyktall med 2,5; meter lång, mera värdelös rotstock synes bliva följden. den mindre. Anledningen till att så tidigt av märgborrarna angripna tallskott i allmänhet icke nämnvärt observeras, torde väl vara den, att vid denna tid i regel endast fjolårsskott hemsökas, samt att de lättast märk- bara bevisen för skottens märgborrgnag — årsskottens vissnande och 672 HJALMAR SYLVÉN. böjda form — vanligen först synas på eftersommaren. — För att ut- röna i vilken utsträckning färska märgborrangrepp å tallskott under våren och försommaren kunna förekomma, fälldes den 28 juni 1916 4 tallar uti ett 20-årigt tallbestånd, som gränsade till ett större, nyavverkat kalhygge. Av tallarna hade en sin växtptats i själva hyggeskan- Y ten: «samti -3 FheSPA rs, LONOCNEILS dl. | meter från densamma. Träden . befunnos hava sammanlagt 192 (48, 48, 45, 51) fjolårsskott av andra ordningen samt 1,758 (resp. 439, 418, 459, 442) fjolårsskott av 3:je ordningen. Av 2:dra ord- ningens fjolårsskott hade tillsam- mans: 42 (fespy te. törn O,s)eller 227 färska skottgnag av märg- borrar. Uti 22 av dessa märg- gångar anträffades. levande van- liga märgborrar, i 8 levande min- dre märgborrar samt i 12 icke några märgborrar. Av 3:dje ord- ningens fjolårsskots voro sam- manlagt 21 (resp. 9, 5,6, 1) eller I 2 angripna med färska märg- I 2 av dessa hittades levande vanliga märgborrar, i 14 levande mindre märgborrar och borrgnag. R. BLoMGREN foto. Fig. 4. Toppen av en 18-årig, 4!/, meter hög, växtlig tall våren 1916. 1914 års skott av I:sta ordningen, som ännu kvarsitter torrt och ned- böjt, har dödats av märggnag, troligen av van- liga märgborren. 2—3 av 1914 års översta sidoskott (av 2:dra ordningen) hava nu tagit ledningen av höjdtillväxten. Följden torde bliva en sämre klyktall med kort rotstock, senare hälften av juni månad. 1 15. inga. mMmargbostan AvNrans greppen "ar demskott te utvik vanliga märgborrar ännu arbe- tade, ansågos 10 — med halv- utvecklade årsskott ovan an- greppen = 'Hava "skettirunder tiden 15 maj—Ii juni, 8 — med årsskotten utvuxna till ?/, — un- der förra hälften och 6 — med fullt utvecklade årsskott — under Av de skottgnag, varuti mindre märg- borren opererade, beräknades 3 — med i knoppstadiet förtorkade års- skott ofvanför angreppen — hava påbörjats under våren före 15 maj, 11 under maj månads senare hälft, 5 under tiden 1—15 juni samt 3 NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 673 under senare hälften av juni. Av de »tomma» märggnagen torde 6 hava påbörjats före den 15 maj, 8 under tiden 15 maj=—I juni, 2 i förra och I i senare hälften av juni. Angreppshålen hade i samtliga skottgnagen gjorts å fjolårsskotten samt i medeltal 9 mm. från dessas spets. Märg- gångarnas medellängd befanns ut- göra 8 mm. De ovanför angrep- pen mer eller mindre utbildade arsskotten, som till antalet voro sammanlagt 199 (resp. 60, 56, 58 och 25) skulle utan tvivel alla hava dödats. Pa grund härav torde man kunna fastslå, att varje under våren och försommaren å tallarnas fjolårsskott förekomman- de skottgnag av märgborrar i me- deltal dödar 3 av trädens mest tillväxtgivande årsskott. Samtliga färska skottgnag å de undersökta 4 tallarna hade för- siggått å fjolårsskotten. Under senare hälften af juni hava emel- lertid anträffats ett flertal av märg- borrar direkt angripna årsskott. Å en samma dag mm och för ljushuggning fälld, 80-årig tall förefunnos 1 2:dra—ys:te ordnin- gens fjolårsskott 23 färska märg- borrgnag. Uti 18 av dessa hitta- des levande mindre märgborrar, Ho. 1 I levande vanlig märgborre samt R. BLOmGREN foto. uti 4 ingen märgborre. På grund Fig. 5. Topp av en 17-årig, 4 meter hög, växt- = ; K lig tall våren 1916. 1914 års skott av 1:sta av dessa och många liknande rön ordningen, varav en torkad rest synes å bilden, vill det synas, som om den mindre har dödats av märgborrgnag (troligen av van- liga märgborren). Ett av 1914 års sidoskott mär gborrens Skollgnag mest kon- (av 2:dra ordningen) har intagit det döda huvud- centreras på äldre tallar med högt skottets plats och skjutit vackra skott. Följden s - a torde bliva, att rotstocken erhåller ett vrknänr sittande kronor. Denna märgbor- 2,5 meler från rotändan. res skadegörelse genom skottgnag observeras på grund härav mera sällan. — Märgborrens fortplant- ningsbestyr och samtidigt med dessa försiggående skottgnag torde under år 1916 med dess sena vår hava pågått under hela Junz månad. 674 HJALMAR SYLVÉN. Man kan tänka sig, att märgborrhanarna under fortplantningstiden böra känna en viss oro över, att parningsmöjligheter under deras mat- . bestyr skola försummas. En märgborghane torde till följd härav stundom snart Öövergiva ett av honom påbörjat märggnag i ett tallskott för att uppsöka en väntande hona. När hunger sedermera ånyo ansätter ho- nom, blir det måhända ett nytt tallskott, som får sitta emellan. Detta om frestande tallskott på nära håll finnas att tillgå. I motsatt fall till- komma kanske de förut omnämnda hangångarna i omedelbar närhet till honornas verksamhetsfält. Hos båda märgborrarterna torde hanen såsom känt mer eller mindre vara honan behjälplig att bortskaffa borrmjölet ur modergångarna. Detta torde bevisa, att hanarna efter en gång skedd parning ännu äro livskraf- tiga. Skall hanarnas beredvillighet att hjälpa honorna härutinnan endast kunna förklaras av en önskan, att deras gemensamma avkomma fortast möjligt måtte kunna utvecklas? Skulle hanarnas mission i livet fordra denna »hantlangaresyssla» såsom ett sista led i fortplantningens tjänst? Är det icke mera troligt, att hanarnas hjälpsamhet även har ett annat syfte? Om förut framhållen »sannolikhetsteori> angående 2 omgångar modergångar med äggläggning i följd efter varandra av en och samma märgborrhona är riktig, skulle man väl kunna förklara hanarnas iver att »påskynda» honornas äggläggning på ett annat sätt. Det skulle väl ej ligga osökt längt borta att antaga, att hanarna önska snarast möjligt få nytt tillfälle att para sig med sin — för tillfället? — utkorade, samt att sådan möjlighet skulle kunna yppa sig efter den pågående modergånr- gens avslutande. Kanske förnyad parning rent av kan försiggå, innan modergången blivit färdig. En annan riddare kunde måhända uppenbara sig och göra honom platsen stridig. HoLMGREN uppgiver, att ogynnsamma väderleksförhållanden under hösten kunde verka därhän, att fullbildade märgborrar understundom icke hinna utbildas före vinterns inträde, varför larver och puppor under så- dana förhållanden skulle komma att övervintra. Parningstiden skulle härigenom kunna inträffa ganska sent, måhända till och med långt in i juni månad. Skulle övervintrande larver eller puppor i vårt land någon gång förekomma, torde väl dessa härröra sig från en undantagsvis upp- trädande »andra generation» märgborrar under eftersommaren. Under eftersommaren och hösten anställdes sedermera i samma burar nya försök med lika många unga märgborrar av de 2 arterna. Märg- borrarna togos i puppstadiet i respektive arters gångsystem samt utkläck- tes inomhus. Så snart de unga märgborrarrna ansågos vara lagom här- dade för direkt solljus och frisk luft, insläpptes de den 26 juli i sina burar. De voro då till färgen ljusbruna. I vardera av burarna intogos NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 675 4 märgborrar, i burarna I och II mindre märgborrar samt i burarna III och IVikvanliga I burarna I och IL fingo, derdeni30 maj planterade tallplantorna av bekvämlighetsskäl stå kvar, sedan samtliga under för- sommaren angripna skottdelar blivit avlägsnade. Burarna II och IV fingo färska toppdelar av tall. I varje bur inlades efter samma princi- per som förut en obarkad, färsk tallklamp. Meningen var även nu, att av märgborrarna i varje bur 2 skulle vara hanar och 2 honor. Svårig- heten att bestämt avgöra könen hos så »färska» märgborrar var dock helt naturligt mycket stor. Den 30 november undersöktes burarna. Samtliga i burarna inlagda tallklampar saknade då varje Som helst angrepp. I bur I voro 2 sidoskott — skott av 3:dje ordningen — angripna med långa märggnag omedelbart under årsskottens bas. Några »försök> till angrepp förekommo icke. I bur II förefunnos icke några nya angrepp aå skotten. I bur III konstaterades 4 märggångsangrepp, varav 2 å sidoskott — skott av 2:dra ordningen — omedelbart under årsskotten samt 2 å huvud- skott — skott av 1:sta ordningen —, ett under årsskottets bas samt ett vid basen av ett fjolårsskott. Å en planta syntes märken efter flera » försöks»-gnag. I bur IV funnos 4 skilda märggnag, varav 3 å sidoskott — skott av 2:dra ordningen — samt ett å skott av 1:sta ordningen. Av sidoskot- ten voro 2 angripna vid basen och 1 omedelbart under basen av ars- skottet. Huvudskottet hade sitt angrepp 1 cm. från toppen av årsskot- tet. »Försöks»-gnag förmärktes icke. I ingendera av burarna hittades några märgborrar, detta dock troligen beroende på otillräckligt genomletande. Resultatet i burarna I och II var synnerligen oväntat. Sannolikt torde dock 6 av märgbörrarna i dessa burar hava tagit sig ut ur bu- rarna eller av någon anledning dött utan att hinna företaga någon åverkan å skotten. Märgborrarna i samtliga burar föreföllo emellertid vid insläppandet i burarna lika pigga och livliga. Ehuru burarna var- annan dag under försökstiden — samtidigt som flaskorna i burarna II och IV vattnades — kontrollerades vara täta, torde dock troligen åt- minstone några av de mest mjukskaliga mindre märgborrarna hava klämt sig ut genom någon större maska i metalltrådsnätet. Att någon mindre märgborre redan i början av fångenskapen dött, anses icke heller uteslutet. Försöken med burarna under eftersommaren och hösten hade egent- ligen avsett att påvisa möjligen förekommande skiljaktighet mellan de 2 märgborrarternas skadegörelse under tiden mellan de unga märgbor- 676 HJALMAR SYLVÉN. rarnas kläckning och deras övervintrande. Hade samtliga mindre märg- borrar kunnat hållas vid liv inuti burarna, synes mycket tala för, att varje mindre märgborre under augusti—september hunnit angripa ett tallskott och troligast då sidoskott. Resultaten av de senare burundersökningarna synas visa: att varje individ av de unga märgborrarna av båda arterna samt bägge könen under eftersommaren och hösten före sitt övervintrande mera grundligt urgnager ett tallskott; art den vanliga märgborrens märggångar då liksom på våren och un- der fortplantningstiden anträffas 1 grövre skott av 1:sta och 2:dra ord- ningarna; att den mindre märgborren även under denna tid med sina märggnag helst angriper spädare skott av 2:dra eller högre ordning — se fig. 6; aft ingendera av de båda märgborrarterna under tiden ynglat. Såsom beräkningsgrund för märgborrarnas skadegörelse å tallskotten anses resultaten av båda försöken i burarna berättiga till antagandet, art varje fullt utbildad märgborre — som framkommit i normal tid under mitten av sommaren och får fortleva, tills fortplantningsbestyren äro av- slutade — under sin livstid genom märggnag anställer skadegörelse å 2 tallskott. För att erhålla ungefärliga siffror för huru många märgborrar olika slag av över våren och sommaren kvarliggande obarkat tallvirke under mera normala förhållanden kunna framalstra, hava särskilda försök ut- förts. Undersökningarna hava härvid gått ut på att visa, huru mycket märgborrar av båda arterna en kbm': f. m. obarkat tallvicke av vara vanligaste virkessortiment i medeltal kan anses frambringa. — Båda märgborrarterna synas emellertid, om de på en trakt uppträda allmänt, understundom och icke så sällsynt även använda granstammar till sina avelscentra. Många exempel härpå hava antecknats från Grönsinka- skogarna. Märgborrarternas mera normala utvecklingsmöjligheter 1 talltimmer fram- går av nedanstående tabell 1. De i tabellen upptagna stockarna, som huggits i februari och mars månader, hade kvarglömts på avverkningstrakten under vinterns drivning. Stockarna voro samtliga obarkade samt lågo spridda på marken utan några andra underlag än grenar m. m. Tullstockarna voro dock i regel lagda på mera fullständiga grenbäddar. Undersökning jämte helbarkning av stockarna företogs den 31 maj och 6 juni. Vanliga märgborrens modergångar voro då i medeltal 6 cm. långa med 20—40 ägg i varje modergång. Äggläggningen var ej ännu avslutad. Gångsystemen av den mindre märgborren hade en längd av 6—7 cm. med 40—5350 ägg. NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 677 Tabell I. Antal modergångar av lAntal modergångar av/|S:a moder- I Stockens 36 å & EE vanl. märgborren mindre märgborren | gångar av = ÄT llbåda märg- 2 längd topp- å å å a a å borrarterna Anteckmusar H:r é £ å diam. || sol- | skugg-| hela sol- |skugg-| hela 4 hela S 8 & Hed i tum | sidan | sidan stocken]! sidan | sidan stocken] stocken | | ÖR EE > | | KN ARV SN | 20 ÖN SÖT Ir 54 476 | 530 917 Rotstock i större lucka. | | | | | SN äga OF UAESAN NN 227 EG2 NIX 451 » i mindre lucka. | I I I 3 13 9 | 166 14 240 4 IgE 211 261 | > täml. beskuggad. | | | 4 13 IO I 283 T3071 AT3N 36 | 204 | 240 | 653 » i mindre lucka. I I I I 18 | 2 176 | 01 | 80 ST > hela stocken med/| 5 7 | 325 i | 5 35 45 5 | sprickbark. | 6 16 9 | 332 148 480 6 | 238 244 724 | > sprickbark 10 fot. va Reon OS EST Er30n 320) KITS To SS JONER > äs fot. 8 12 EN TT TNE TONERS | 846 | 359 | Mellanstock, glansbark. 9 17 6 | 25 2 | 270120 85) rod 131 | Tullstock, > | | I I I TO) 2 (SMR NOEN) PA 6 US) DÅ AS > > | Ur. GI3 5 I — | — | — | 362) 229 | 591 on | 5 3 | | | | | | 5200) [ER AN HA är tr [25 AR BE 20 05 85 AA RN SA ARN RR > — | 187 | — |I1,704 | 928 :12,632 ||1,308 l2,724 14,032 || -6,664 |Summa Hade stockarna fått kvarligga obarkade under juni månad skulle helt säkert nya angrepp av båda märgborrarterna hava tillkommit. Av tabellen framgår, att angrepper av den vanliga märgborren före- kommo till inemot dubbelt så stort antal på stockarnas uppåtvända, för solen utsatta sidor som på deras nedåtvända, mera beskuggade, samt att motsatt förhållande ägde rum beträffande den mindre märgborrens modergaångar. Följande antal märgborrangrepp med gångsystem — i avrundade me- deltal — 3 talltimmer kunna ur tabellen erhållas: åa I kom. f. m. talltimmer av rotstockar — c:a 4 stockar — samman- lagt 2,500 modergångssystem av märgborrar, varav 1,400 av vanliga och 1,100 av mindre märgborren, åa I kom. f. m. talltimmer av tullstockar — 10 stockar — summa 2,200 gångsystem av märgborrar, 100 av vanliga samt 2,100 av mindre märgborren. Såväl märgborrynglet i olika utvecklingsstadier som de nykläckta märgborrarna äro helt naturligt från början och allt framgent utsatta för otaliga faror. Med hänsyn härtill torde man kunna antaga, att varje modergång av den vanliga märgborren giver upphov till i genomsnitt 15 fullbildade märgborrar som få en naturlig död efter lyckligt — för skogen dock olyckligt — avslutat livsverk. Av samma skäl torde man 678 HJALMAR SYLVÉN. kunna beräkna, att varje gångsystem av den mindre märgborren utvecklar ro fullbildade, »arbetskraftiga> märgborrar. Förut har framhållits, att varje märgborrindivid — oavsett art eller kön — . som ostörd får fortleva, sannolikt under sin livstid anställer skade- görelse å 2 tallskott. TT) Romana timmer av obarkade rot- stockar — enligt förut- sättningarna här ovan — skulle således endast närmaste året uppamma 32,000 märgborrar — 21,000 vanliga och 11.000 mindre —, vilka skulle tillintetgöra eller svårt skada 64,000 tall- skott — av 1:stat.o.m. Ö:te ordningens skott. Skott av högre ordning med sina späda skott- axlar hava blott i un- dantagsfall visat sig vara angripna av märgborrar. Såsom exempel på märgborrarnas hemsö- kelse å de särskilda skotten kan anföras föl- jande. Ett 80-årigt frö- träd: avistall medil>7 cm:s brösthöjdsdiame- Nirs SyLvÉn foto. ter, 15,5 meters höjd Fig. 6. Kottbärande tallskoit med märgborrgnag (troligen av mindre märgborren) å fjolårsskottet i aug. Liknande och 10,5 meters kron- fall äro långt ifrån sällsynta å våra med stor omsorg ut- längd — undersöktes för valda, vackra fröträd. Kottarna ovanför angreppsställena - kunna helt naturligt aldrig mogna. utrönande av märgborr- angrepp sommaren efter hyggets avverkning i början av september månad. Under vintern hade allt timmerdugligt tallvirke å hygget helbarkats och utdrivits, varefter under våren allt tallvirke till 4” toppdiameter randbarkats och återstående virke upphuggits till kolved. Årsskotten å trädens 27 översta grenvarv: be- funnos utgöra sammanlagt 8,660, varav 282 — c:a 3,3 & av hela an- talet årsskott — blivit förstörda av märgborrangrepp. 5 3 av de an- NÅGOT OM VÅRA MÄRGBORRARTERS SKADEGÖRELSE. 695 äggläggning den 16 maj. De g/est stående äggfickorna samt dei vågrät riktning löpande armarna, vilka utgå åt var sitt håll från den gemensamma, korta, längsställda in- gången äro synnerligen betecknande för denna insekts gångsystem, som på grund härav synnerligen lätt kan skiljas från sa- väl den vanliga märgborrens som alla bark- borrarters gångssystem. Uti randbarkat virke samt uti virke, som angripits av ett allt för stort antal märgborrar, eller där saftströmningen försiggår ojämnt, påträffar man emellanåt mer eller mindre abnorma gångsystem av båda märgborrar- terna. Se fig. 16 och 17. - 5 få å Fig. 17. Abnormt gångsystem av Ju mer en intensivare skogsskötsel vinner den mindre märgborren. insteg i vårt land, ju större måste faran för våra märgborrars massuppträdande och olycksbringande härjningar bliva. Redan nu kan jämnviktstillståndet härutinnan mera allmänt anses hava upphört. Inträffar ett eller ett par för märggborrarnas förökning ovanligt gynnsamma år, kan man med allt skäl befara en massförökning av dessa våra tallskogars farligaste skadeinsekter. Därför bör skogsmannen i tid ingripa för att dels genom åtgärder förebygga massuppträdande av märgborrarna, dels genom utrotningsmedel hålla märgborrstammen åt- minstone inom tillbörliga gränser. Mycket effektiva medel stå oss dess bättre härvid till buds. Dessa äro: fullt rationell skogsskötsel, tillvaratagan- det i rätt tid av vindfälld och sjuk skog, fullständig barkning eller ända- målsenlig randbarkning av allt tallvirke, som under april —juli månader måste överhållas i skogen, samt slutligen fångstträds utläggande i tillräcklig ut- sträckning. Av dessa böra endast de proportionsvis ringa omkostnaderna för fångstträden räknas på utgiftskontot »åtgärder mot skadliga skogs- insékter». Den tillväxtförlust och de skador, som märgborrarna eljest år- ligen åsamka våra kanske mest livskraftiga tallbestånd, kunna härigenom till största delen undgås. Märgborrfaran förtjänar skogsmannnens särskilda uppmärksamhet nu mer än någonsin. 45. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 9—10. IN MEMORIAM. A. M. Hellström. 5 Fido TOSS Fa TOLO: Leden av 1850-talets skogselever börja glesna, nu finnas endast nio från hela detta decennium kvar i livet, yngst av dem alla den 77-årige E. G. Kinberg. Den person, vars namn här läses under det svarta korset, f. d. överjägmästaren i Väster- bottens län, ANDERS MAGNUS HELL- STRÖM, hade hunnit en ålder av när- mare; 81 år, då dödenödent2mapru 1916 skördade honom i Umeå, där han de sista trettio åren varit bosatt. Det var en intresserad skogsmar av gamla stammen som gick bort med överjägmästare Hellström. Flitig och praktisk, fann han verksamhet även utan- för statsförvaltningen och de rent skog- liga områdena, icke minst då inom vissa ekonomiska och kommunala, samt ut- övade där stort inflytande under en följd av år. Man visste värdera hans insikter och erfarenhet, och alla höllo av »farbror Hellström», som var den älskvärdaste och hjärtans trevligaste bland farbröder, om han också ibland kunde bli storartat arg, vilket dock aldrig länge räckte. De yttre konturerna av Ööverjägmästare Hellströms liv och gärning gestalta sig på följande sätt. Han föddes den 4 september 1835 i Söder- hamn av föräldrarna handlanden Olof Hellström och dennes maka Magda- lena Altberg. Student i Uppsala 1856, var han först under fyra år an- ställd vid då pågående kanalbyggnader (Filipstads—Kristinehamns och Strömsholms kanal) och genomgick därefter en förberedande lärokurs till Mariebergs krigs- och ingenjörsläroverk, men ingick 1859 som elev vid skogsinstitutet, därifrån han utexaminerades 1861. Sillre skogsskola IN MEMORIAM. 697 i Medelpad, sedermera kallad Bispgårdens skogsskola och vackert be- lägen vid älvstranden, blev hans hem och närmaste verksamhetsfält. Här blev han nämligen först t. f. skogsrättare och 1863 föreståndare för sko- lan, i vilken egenskap han verkade 30 år, då numera döde jägmästare Wedholm efterträdde honom 1892. Till extra överjägare utnämndes Hellström 1862, blev redan följande år ordinarie överjägare, placerades vid statens omreglering 1869 såsom jägmästare i norra Medelpads revir, blev skogsinspektör i Västerbottens distrikt 1887 och överjägmästare därstädes 1889 samt erhöll den 9 november 1890 nådigt avsked efter en lång och strävsam tjänstemannagärning. I fråga om Hellströms verksamhet på det praktiskt-ekonomiska och det kommunala området förtjänar nämnas, att han var ledamot i Väster- norrlands läns nödhjälpskommitté under det förskräckliga nödåret 1867, ävensom från samma tid och t. o. m. 1888 ledamot av samma läns lands- ting och hushållningssällskapets förvaltningsutskott samt inspektör för länets fiskodlingsanstalter. Kommen till Västerbotten 1887, blev han därstädes ledamot av länets förvaltningsutskott 1888—1905, var stads- fullmäktig i Umeå 1889— 1905, ledamot av stadens drätselkammare sedan 1891 och styrelseledamot i bankaktiebolaget Stockholm—Övre Norrland 1898. Vidare må antecknas, att han jämte överjägmästaren F. V. Berg och sedermera direktören för Korsnäs bolag Bernhard Martin var leda- mot av 1884 års k. kommitté för undersökning av flottnings- och virkes- förhållandena inom de norrländska älvarna samt avgivande av yttrande om föreslagen ändring av timmerbarkningslagen. Gift den 6 juli 1865 med Ingeborg Lovisa (Louise) Sophia Segerdahl av den gamla kända jägmästarsläkten, efterlämnade överjägmästare Hell- ström vid sitt frånfälle flera barn, bl. a. sönerna Lars Leonard Axel, jäg- mästare i Kopparbergs revir, Thorsten, forstmästare och skogschef vid Sandviks bolag, Gunnar, kapten vid Västerbottens regemente Sven Olof, skogsförvaltare för Hasselfors bruks aktiebolag, Anders Magnus, anställd vid Vivstavarfs aktiebolag och dottern Anna Lovisa, gift med byråchefen i domänstyrelsen, överjägmästare V. Th. Örtenblad. FIINSZS: E. V. Kugelberg. Sn USSR SA OO Genom olyckshändelse omkom den 23 april 1916 förre extra jäg- mästaren ERIK VIKTOR KUGELBERG, ett 153-tal år verksam i statstjänst men sedermera jordbrukare och kommunalman i Södermanland och 698 IN MEMORIAM, Östergötland. När han efter ett besök hos en granne påskdagen på kvällen skulle åka hem till sin gård Kristbergs rusthåll i Kristbergs socken, Östergötland, stjälpte vagnen i ett dike och kom Kugelberg un- der åkdonet — då han framdrogs, befanns han redan vara död. Den så sorgligt omkomne var en man av avgjort praktisk läggning, på sin tid en av de pajaliter och skogsstämplare i Norrbotten, därefter intresserad, skicklig jordbrukare. Han fann tid även för kommunal verk- samhet, var en av de lugna och pålitliga i sin socken, ägde en givande sällskaplig ådra och besatt denna torra humor, som ger färg även åt bagatellen: Son till kaptenen Claes August Kugel- berg och dennes maka Carolina Wilhel- mina (Mimmi) von Post, föddes ERIK VIKTOR KUGELBERG den 15 december 18351 på Spellinge i Västra Hargs soc- ken av Östergötlands län. Elev vid skogsinstitutet 1871, utexaminerades han därifrån 1873, förordnades samma år såsom repetitör vid skogsinstitutets ele- vers praktiska sommarövningar och an- ställdes som extra jägmästare å Hunnc- bergs revir, därifrån han dock redan följande år transporterades till Pajala revir, där han verkade såsom skogs- kontrollant t. o. m. utgången av oktober månad 1878. Härefter finna vi honom omedelbart anställd såsom e. o. tjänsteman och ingenjör i gamla skogsstyrelsen, placerad som extra jägmästare i Vartofta revir 1880 och e. o. tjänsteman i den nyinrättade domänstyrelsen 1883. Emellertid fann sig Kugelberg icke väl till freds med ämbetsmanna- banan, utan bröt sig ut därifrån och ägnade sig åt agrikulturen. Han arrenderade och bebodde det vackra Eneboga i Malma socken, Söder- manland, tills han år 1906 inköpte Kristberg i Kristbergs socken av Östergötlands län. Under den förra perioden var han sedan 1889 leda- mot av Villåttinge härads sparbanks styrelse, ävensom ordförande i Lilla Malma sockens kommunalnämnd och kommunalstämma. Sedermera var han även industriman: ledamot av styrelsen för Hävla bruks aktiebolag. Av intresse är äntligen att anteckna, hurusom Kugelberg i maj månad år 1900 jämte fyra andra personer ingav ansökan om koncession för en normalspårig järnväg mellan Stålboga och Flen i Södermanland. Jägmästare Kugelberg var sedan den 29 oktober 1883 gift med Amelie (Amy) Jacqueline Charlotte Victorine von Post. HISS) IN MEMORIAM. 699 Gösta Rabenius. ".23/, 1885 + ?2/; 1916. Den 22 maj detta år avled å Sävsjö sanatorium extra jägmästaren GÖSTA CARL MATHIAS RABENIUS. Dödsbudet kom ej oväntat. Inom kamratkretsen var det nämligen icke obekant, att Rabenius under senare år lidit av en svårartad bröstsjukdom, som under våren allt hastigare tagit överhand. Även om de, som stått Rabenius nära eller ägt för- månen av hans vänskap sålunda i viss mån voro förberedda på hans bortgång, har sorgen och förstämningen vid dödsfallet därigenom ej kunnat bliva mindre. Ty Rabenius var i mycket en ovanlig människa och särskilt ägde han i rikt mått de karaktärsegenskaper, som inom kamratkretsen skattas högst. Det sanna kamratskapet ha skogens män städse sökt hålla i helgd och ha kanske även velat berömma sig av att i rikt mått ha bevarat dess anda och sinnelag. Häri ligger måhända en av orsakerna till att Rabenius blev föremål för mera tillgivenhet och vänskap, än som eljest plägar komma en människa till del. Ty Rabenius framstod inom vänkretsen såsom sinnebilden för den gode, trofaste och orubbligt pålitlige kamraten. För dem, som ej kände honom, skall det kanske synas som en överdrift, men alla de, som kommit i närmare beröring med honom, skola förvisso av fullt hjärta kunna intyga riktigheten därav, att bland de yngre generationerna skogsmän ingen varit mer omgärdad av tillgivenhet och vänskap än han. Rabenius ägde ingen ovän; han sökte ingens förtroende och dock förvärvade han allas. Gösta Rabenius ägde en mångsidig begåvning, som tydligt framträdde även på det konstnärliga området. Hans allmänbildning och beläsenhet voro av mindre vanlig omfattning. Ehuru han genom dessa egenskaper var en utomordentligt angenäm och underhållande sällskapsmänniska, var det dock mindre därigenom, han vann allas tillgivenhet. Det var nämligen ej huvudets utan hjärtats egenskaper, som hos honom voro de mest framträdande. Det förtroende, som i rikt mått strömmade emot Rabenius, bevarade han med orubblig vänfasthet. Han blev därför, ehuru han minst av allt önskade personligen framträda, kamratkretsens självskrivna ledare 700 IN MEMORIAM. och förtroendeman. Under sin studietid vid skogsinstitutet var Rabenius sålunda ordförande i institutets studentförening och fungerade jämväl som vice ordförande i Stockholms studentkår. Genom sin stora tillbakadragenhet föreföll Rabenius ute bland män- niskor ofta nog mycket reserverad. I den trängre kretsen däremot kunde han låta sin begåvnings och sitt rika hjärtelags källsprång flöda. Genom sin klara intelligens, logiska tankeskärpa och stora beläsenhet på alla områden var han därvid en osedvanligt fängslande och intressant män- niska. Därtill kom, att Rabenius, trots sin sjuklighet, ägde ett utpräglat sinne för humor. Han hade öppen blick för det komiska i situationer och människors lynnesdrag, men hans ridderlighet och goda hjärta gjorde, att han oftare släppte lös sin humors rika ådra över egna än över andras svagheter. Ännu under sin sjukdoms sista svåra månader bevarade han den humoristiska glimten i ögat. Rabenius var under sin hälsas dagar en entusiastisk friluftsmänniska och hans längtan och hopp under sjukdomsåren stod alltid till att åter kunna få komma ut på revirtjänstgöring. Även om hans mångsidiga intellektuella intressen städse förmådde hålla hans sinne spänstigt, stod hans håg dock främst till det praktiska skogsarbetet, och tvånget att behöva avstå därifrån blev honom ett lidande, måhända än tyngre än sjukdomen själv. Rabenius föddes i Uppsala den 23 mars 1885. Föräldrarna voro pro- fessorn Olof Mathias Theodor Rabenius och hans maka Olena Ida The- resia Falkman. Rabenius avlade mogenhetsexamen i Uppsala den 6 juni 1903. CAR 1906 antogs han till elev vid Klotens skogsskola, men måste på grund av sjukdom avbryta kursen. Hösten 1907 återtog han denna och erhöll avgångsbetyg den 31 augusti 1908. Samma höst antogs han till elev vid Kungl. skogsinstitutet, varifrån han utexaminerades den 21 december 1910. Den 29 juni 1911 förordnades han till extra jäg- mästare i Gävle—Dala distrikt. För att snabbt vinna meriter sökte han sig under år 1912 till Kungl. Domänstyrelsen, där han den 11 mars an- togs till biträde och den 31 december förordnades till amanuens. Hans bröstsjukdom började emellertid vid samma tid åter göra sig påmint och hindrade honom därefter alltjämt att åter söka sig ut. Rabenius var i äktenskap den 3 augusti 1912 förenad med Gurli Mollén. S—R. IN MEMORIAM. 7901 P. Fr. Elfstrand. FITNESS STOL: Den 13 juni 1916 avled i Karlstad jägmästaren i Karlstads revir PER FREDRIK ELFSTRAND' i en en ålder av nära 66 år. Han efterlämnar minnet av en redbar och intresserad skogsman — och därtill synnerligen road jägare. För såväl skogsförvaltningen som jakten inom de nejder, där han -hade sin verksamhet, sökte han ständigt att efter måttet av sin begåvning göra det mesta och bästa möjliga. PER FREDRIK ELFSTRAND föddes den 19 september 1852 ä Holmsund i Gävle voro possessionaten Gustaf Elfstrand och hans hustru Fredrique, född Elf- strand. Elev vid skogsinstitutet 1872, utexaminerades han därifrån 1874, för- ordnades samma ar till extra jägmästare i Gästriklands revir och placerades 1875 som extra jägmästare i Norsjö revir. Extraskapet, häri inräknat ett års för- ordnande som amanuens i skogsstyrel- sen, fick efter tjänstgöring 1 Skellefteå, Degerfors, de båda Åselereviren och Jokkmokks revir, sin avslutning den 6 juli 1883, då han utnämndes till jägmästare i norra Arvidsjaurs revir, varifrån han den 1 oktober 189414 erhöll transport till Karlstads revir. Om sina jaktminnen, däribland även björnjakter, har han berättat i Svenska Jägarförbundets nya tidskrift, och intresserad av jakten och jakt- hushållningen verkade han sedan hösten 1896 som sekreterare i Värm- lands läns jaktvårdsförening. Gift den 17 mars 1886 med Aline Govenius. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. Q—190. Vad Norrbottens lappmark kan producera. Då Skogsvårdsföreningen innevarande år förlagt sin exkursion inom övre Norrbotten, och hrr medlemmar därunder fått tillfälle att se och lära känna en del av dess mest karga trakter, torde kanske följande lilla undersökning i någon mån kunna motväga de nedslående intrycken från Kava- heden och Porjus, alldenstund den tydligt visar, att även inre lappmarken, trots det hårda kli- matet är i stånd att producera långt ifrån föraktliga kubikmassor pr har: Å Block I av kronoparken Abraur, Malmesjaurs revir, finnes norr om Paulakjokk utmed vägen Malmesjaur — Jägnajaur ett tall- bestånd om c:a 1/, har, varest jag år 1914 hade tillfälle utlägga och uppräkna en provisorisk prov- yta om 10 ar. Resultatet blev följande antal stammar pr har 630 st. kubikmassa 2 TSERA DÖM v ; | grundyta ST TEKNO IS medelhöjd FREseseeen 2 SUCED. formklass utanpå bark 0,65 INtENSItet Er erE ee ee 19,9 boniteten torde vara IV å V. I avsaknad av tillväxtborr var jag tyvärr ej i stånd att verkställa några ålders- och tillväxtunder- sökningar, men torde åldern vara IT'S åa. 20006 Beståndet omgives av uttvättade sandavlagringar av synnerligen svag bonitet, varest skogen är av den vanliga tallhedstypen med mycket klen tillväxt. Att ovannämnda storartade produktion kunnat äga rum torde få tillskrivas det faktum, att en bäck silar igenom sandåsen och därigenom åstadkommer syrerikt, rörligt grundvatten. Skulle det månne vara ekonomiskt outförbart att genom konstgjord bevatt- ning förbättra boniteten å lappmarkens tallhedar? TI varje fall skulle det vara intressant, om några försök härutinnan bleve utförda. BIRAS Fig 1. Cirka 200-årig tallskog å kronoparken Abraur. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. Q—I1I0. FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. Rättegångar och juridiska spörsmål. 22. Skogsodling av vilken art som helst på tredskandes bekostnad. Ett hovrättens utslag av prejudikatnatur. Kronolänsman Granlund och hemmansägare Carl Petter Andersson, Tisslinge, Roslagsbro, Stockholms län, hade på sin tid av hemmansägaren A. W. Anders- son inköpt avverkningsrätten till skog å hemmanet Torstensboda, men utnyttjat denna rätt på sådant sätt, att länets skogsvårdsstyrelse — då uppgörelse i godo icke kunde träffas — såg sig nödsakad att hos vederbörande länsstyrelse begära laga undersökning. Vid denna undersökning föreskrevs vidtagande av röjning och kultur genom sådd före viss, 1 protokollet angiven tid, så att fullständig skogsåterväxt vid kulturperiodens slut måtte vara förefintlig. Emellertid vid- togos inga som helst åtgärder av de ansvarsskyldiga. Skogsvårdsstyrelsen upp- manade i skrivelser härtill, men ingenting gjordes, trots länsjägmästarens på- pekanden till vederbörande båda nämnda borgenärer för den i första hand ansvarige A. W. Andersson, vilka visserligen muntligt (genom Granlund) an- höllo få saken ordnad genom styrelsens försorg, men i övrigt ingenting gitte utföra. Skogsvårdsstyrelsen måste då, jämlikt förbindelsens innehåll, utföra skogs- kulturen i fråga. Marken hade likväl under de öde år, som hunnit förflyta mellan synen och de föreskrivna åtgärderna, blivit till den grad förvildad, att sådd icke längre kunde vara en lämplig kulturmetod. Under sådana förhål- landen måste plantering utföras. Skogsvårdsstyrelsen verkställde dylik — och vederbörande borgenärer ville icke betala kostnaden. MHäradsrätten utdömde dock ersättningsskyldighet till det belopp, styrelsen visade sig hava utgivit, men herrar Granlund och C. P. Andersson besvärade sig hos hovrätten över skogsvårdsstyrelsens »experiment» att utföra plantering — skriften var för Ööv- rigt skäligen amper, belastad med onödiga invektiv mot styrelsen, först och sist alldeles oförstående och avvisande. Svea hovrätts dom av 26 maj 1916 är emellertid, såsom redan yttrats, av prejudikatnatur, då nämligen densamma berättigar skogsvårdsstyrelse att under vissa förhållanden verkställa kultur av vilken art som helst på tredskandes be- kostnad. Markens praktiska återförsättande i skogbärande skick är den huvud- sak, som härvid råder över de förhållanden, som förelågo vid synförrättningen, vilken givetvis endast i tillämpliga delar kan vara till ledning, därest dess anvisningar och föreskrifter under en följd af år blivit fullständigt åsidosatta. FIEESES Utslaget är av följande lydelse: Kungl. Hovrätten har tagit i övervägande vad handlingarna sålunda samt i övrigt innehålla och prövar rättvist fastställa Häradsrättens dom i jävsfrågan. Beträffande själva målet är däri ostridigt, att såväl A. W. Andersson som 704 FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. Granlund och Carl Petter Andersson, oaktat av styrelsen gjorda anmaningar, uraktlåtit att i enlighet med den av styrelsen åberopade förbindelsen å ifråga- varande skogsmark av hemmanet Torstensboda vidtaga för skogsmarkens för- sättande i skogbärande skick nödiga åtgärder, med anledning varav styrelsen å berörda skogsmark låtit verkställa skogsplantering å ett område icke över- stigande tjuguåtta tunnland. Genom den i målet förebragta utredning är det ådagalagt, att under den tid, som förflutit mellan sommaren 1907, då överjägmästaren Baer med biträde av gode män å området förrättat sådan syn, som i 2 $ av ovan omförmälda lag avses, och hösten 1913, då styrelsen låtit verkställa ifrågavarande skogs- plantering, marken undergått sådan förändring, att andra åtgärder, än som vid förberörda syn föreskrivits, måst å området vidtagas. Vid sådant förhållande och då, så vitt visats, anledningen till att, på sätt i målet blivit upplyst, icke heller den av styrelsen företagna skogsplanteringen varit tillräcklig för skogsmarkens försättande i fullt skogbärande skick, icke kan tillskrivas fel eller försummelse från styrelsens sida, hava Granlund och Carl Petter Andersson ådragit sig skyldighet att svara för den ökade kostnad, som genom den av styrelsen företagna skogsplanteringen föranleddes. Granlund och Carl Petter Andersson hava icke haft något att invända mot skäligheten av den av styrelsen för det utförda arbetet fordrade ersättning. Kungl. Hovrätten prövar förty rättvist fastställa Häradsrättens dom i vad Häradsrätten därigenom förpliktat Granlund och Carl Petter Andersson att gemensamt eller vem gälda gitter till styrelsen utgiva ettusentrehundratjugutre kronor fem öre jämte ränta därå. Vidkommande målet i övrigt finner Kungl. Hovrätten ej skäl att göra änd- ring 1 Häradsrättens dom. Granlund och Carl Petter Andersson skola en för båda och båda för en ersätta styrelsen dess kostnader å målet härstädes med femtio kronor, jämte vad styrelsen visar sig hava utgivit för Kungl. Hovrättens dom. Jämlikt 30 kapitlet 5 $ Rättegångsbalken äga Granlund och Carl Petter Andersson icke fullfölja talan mot denna dom, och på grund av stadgandet i 30 kapitlet 12 $ samma balk är det icke heller styrelsen tillåtet att föra talan mot domen. SKOUGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. g9—10. LITTERATUR. Nyutkomna böcker. AMINOFF, F.: Skogens vård och avverkning. (Skogsvårdsföreningens folkskrifter nir 12). Andra omarbetade upplagan. Stockholm 1916. 32 sid. 13 fig. Pris SOKOLES ANDERSSON, ERNST: Skogskolning. Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:o 10. Andra omarbetade upplagan (18—21 tusendet). Stockholm 1916. 32 sid., FSGNE TRPErISL 301 0Te- Arbetsinställelser i Sverige år 1915 av K-. Socialstyrelsen (Sveriges officiella statistik, Socialstatistik). Stockholm 1916. 47 sid. Betänkande och förslag angående förändrad bokföring rörande statens domäner och därmed sammanhängande frågor, avgivet av enl. nåd. brev den 7 nov. 1913 tillkallade sakkunniga. II. Stockholm 1916. 114 Sid. 4:0. BJÖRKBOM, CARL: Om skogsbetet. Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:o 9. Andra, fullständigt omarbetade upplagan av NILS SCHAGER (18—21 tusen- GENE Stock holm ItgmÖ- ses siÖtt OK äg FLRNS, 301 Oe: Dalarnes Jaktvårdsförenings meddelande 1916. Falun 1916. 382 sid., 3 fig. och 7 porträtt. DYBECK, VILHELM: Kort handledning vid folkskolebarns undervisning i skogs- sådd, skogsplantering och plantskoleskötsel. Gävle 1916 (51—96090 tusendet). IHörfattarens sörlag; PRalun) 8 sid. 13, hg. CETNS pet foo ex. 7 KE. Föreskrifter angående de allmänna skogarnas indelning till ordnad hushållning. Utfärdade av Kungl. Domänstyrelsen den 27 maj 1916. Stockholm 1916. 61 sid., 2 lit. planscher, stor 8:0. Handelshögskolans i Stockholm Årsberättelse 1915—1916. Stockholm 1916. 80 sid. Handlingar till landtbruksveckan år 1916. Utgivna av Landtbruksveckans Styrelse: Stockholm; r9=6. 497 sid. Bns:6: 50. kr. Katalog för skogsavdelningen å Utställningen i Örnsköldsvik 1916. 3 I + d8X 6 x'30—1144 svenska > = 377 > > 0 rr av 25 KIROX OS EROS 2 =13556 >» > 3 (Ny Stockholmsbro- famn.) I järnvägstamn 7" Xxc7 KO— AY > ESISI5S stf 5). Ved, som redan är huggen och beräknas kunna huggas, upptages å skilda blanketter. Likaså ved från kronans skogar och från ecklesiastika skogar. 6). I anmärkningskolumnen lämnas de upplysningar, som i övrigt kunna vara av värde; såsom i fråga om ved, som levereras i skogen, avståndet till station, lastageplats, eller förbrukningsort m. m. samt dessas namn, Veden bör dock så vitt möjligt är levereras vid sistnämnda platser. Ved, som upptagits uti föreliggande uppgifter, må därefter icke disponeras för annat ändamål, såsom för statsinstitution eller ortsbefolkning. NN NA SKOGSADMINISTRATIONEN. VIS Föreskrifter om provträdstagningar vid stämpling. Domänstyrelsen har den 23 juni utfärdat följande cirkulär härom till överjägmästarna i de sex norra distrikten. Enär en jägmästare i skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen med begäran om dispens från Kungl. Styrelsens i utsyningsförslaget meddelade föreskrift, att särskild prickare för prov- trädens tagande under stämpling icke må användas, synes hava uppfattat samma föreskrift så, att provträdstagaren själv skulle äga att bedöma provträdens aptering, vill Kungl. Styrelsen härmed anmoda Eder se till, att icke tilläventyrs någon jägmästare i Edert distrikt kunnat på detta sätt missuppfatta sagda föreskrift. Det har nämligen så långt ifrån varit Kungl. Styrelsens mening, att vid provträds tagande medels stångklave, provträdstagaren skall kunna få bedöma provträdens aptering, som, även om denne hantlangare i något fall skulle vara verkligt kompetent att verkställa sådan aptering, en dylik anordning skulle vara synnerligen opraktisk, eftersom det är omöjligt för provträdstagaren att på samma gång sköta stångklaven och bedöma apteringen. Denna bör ju nämligen nödvändigt ske på lämpligt avstånd från trädet, medan stångklaven hålles uppe mot trädet. Dessutom får under inga förhållanden detta maktpåliggande arbete överlåtas till oansvariga personer. Det är därför kronojägaren, vilken inprickar träden, som även skall efter jägmästarens anvisning bedöma provträdens aptering, och provträdstagaren har endast att därvid medverka genom att uppropa rotstockens längd samt diameter i toppändan. Därför bör vid sådan stämplingsförrättning uppropning av stämplade träd avstanna, så snart provträd skall tagas, så att kronojägaren får tid att bedöma dettas rätta aptering, vilket likväl icke behöver hindra de andra hantlangarna att färdigstämpla träd, invid vilka de stå, eller att stämpla sådana träd, som de enligt given instruktion utan vidare äga att stämpla, för att, sedan kronojägaren därtill givit tecken, upp- ropa dessa. Så har nämligen stämplingen i andra revir utan tidsutdräkt med fördel kunnat ordnas, Cirkulär rörande den allmänna vedinventeringen i riket. Domänstyrelsen har härom den 7 sept. 1916 utfärdat följande cirkulär till samtliga revir- förvaltare och skogsskoleföreståndare. På förekommen anledning vill Kungl. Domänstyrelsen härmed föreskriva, att de upp- gifter för inventering av landets förråd av ved, som Ni framdeles har att avgiva beträffande å de allmänna skogarna inom Edert förvaltningsområde upphuggen ved, icke skola ingivas till vederbörande kronofogde utan direkt till Kungl. Styrelsen, som sedermera har att över- lämna samma uppgifter till Kungl. Kommerskollegium. I samma ärende har Domänstyrelsen därefter den 13 sept. utsänt följande förnyade cirkulär till överjägmästarna i samtliga distrikt. Översändande för Eder underlydande förvaltande personals räkning utav Kungl. Kommers- kollegium till Kungl. Domänstyrelsen överlämnade blanketter, avsedda att användas vid den förestående vedinventeringen, vill Kungl. Styrelsen anmoda Eder att, med översändande av erforderligt antal blanketter till vederbörande jägmästare, skogsskoleföreståndare och biträ- dande jägmästare, förständiga dessa att i god tid före den 12 oktober till Eder ingiva dessa blanketter ifyllda, att desamma kunna vara av Eder, fullständigt för Edert distrikt, till Kungl. Styrelsen ingivna senast sistnämnda dag. Kungl. Domänstyrelsens cirkulär till samtliga förvaltande skogstiänstemän angående viss ändring i formuläret till hyreskontrakt; givet den 22 juni 1916. I fastställt formulär till sådana hyreskontrakt, som jämväl innefatta åtagande av hyres- gästen att fullgöra viss arbetsskyldighet förekommer i omedelbar anslutning till bestäm- melserna om kontraherad arbetsskyldighet följande: » Skulle skogsarbete härutöver behövas och överenskommelse därom träffas emellan skogsförvaltningen och hyresgästen, erhåller denne ersättning därför enligt samma grunder, som nedan omförmälas.» Till Kungl. Domänstyrelsens kännedom har kommit, att berörda stadgande på sina håll uppfattas därhän, att skogsförvaltningen skulle vara betagen möjligheten att vid överenskom- melse om arbete utöver det i kontraktet fast bestämda frångå de å-pris, som innehållas uti kontraktet intagen prislista. Avsikten med stadgandet har emellertid endast varit den, att, försåvitt särskilt avtal om ersättningens storlek ej träffats för dylikt fall, prislistan skall gälla även därvidlag. För undvikande av missförstånd för framtiden vill Kungl. Styrelsen härigenom defs erinra, 46. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 712 SKOGSADMINISTRATIONEN. alt prislistan skall följas beträffande den fast bestämda arbetsskyldigheten, men att däremot i fråga om arbete härutöver ersättning må efter förutgången överenskommelse utgå även efter andra grunder, dels ock föreskriva, att i hyresavtal, som hädanefter ingås, sagda stad- gande skall utgå. Meddelande från skogsbokföringskommittén. Till herrar jägmästare, vilka hava revirmedel å riksbank. N:r 9. Jämlikt Kungl. kungörelsen den 8 april 1904 (Sv. förf. saml. N:o 17) samt Kungl. kungörelsen den 22 maj 1908 (Sv. förf. saml. N:o 50) åligger det Kungl. Domän- styrelsen att till Kungl. Statskontorets riksbokslutsbyrå avgiva vissa uppgifter beträffande av styrelsen handhavda medel. Alldeles oberoende av det sedan innevarande års början genomförda nya skogsbokförings- systemet skola, på sätt förstnämnda kungörelse giver vid handen, samtliga de herrar skogs- statstjänstemän, vilka hava förvaltningsmedel innestående å något riksbankens kontor, för varje månad till Kungl. Domänstyrelsen insända de bankbesked, som mottagas från riks- banken. Dessa bankbesked kunna lämpligen bifogas kassarapporterna, därest de hinna från riksbanken mottagas innan kassarapporten skall avsändas, Om bankbeskeden däremot in- komma senare, kunna de hit insändas i särskilt konvolut, för att biläggas kassarapporterna. Skogsbokföringskommittén kommer därefter att till Kungl. Domänstyrelsen överlämna samma besked samtidigt med kassarapporterna. Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13!!, den 15 maj 1916. Till samtliga herrar jägmästare. N:r 10. Skogsbokföringskommittén får härmed fästa uppmärksamheten på följande: I. Då det visat sig, att bokföringen av utgifter för minskad resp. ersättningar för ökad husröta å olika revir verkställes på skilda sätt, synes det nödvändigt, att ett enhetligt för- farande åvägabringas. Kommittén har tidigare i visst fall uttalat, att dylika husrötebelopp helst borde fördelas å de titlar, som kunna i sådant hänseende ifrågakomma, exempelvis byggnader, hägnader, dikning o. s. v. Då det emellertid i praktiken torde stöta på rätt avsevärda svårigheter att verkställa en dylik fördelning, får kommittén härmed anhålla, att herrar jägmästare för framtiden måtte bokföra en utgift för minskad husröta såsom en utgift å inkomsttiteln »arrende av jord» samt en ersättning för ökad husröta såsom en inkomst å samma titel. 2. Kopiorna av inkomst- och utgiftsjournaler samt -böcker kunna för framtiden lämpligen inhäftas sist i pärmen, d. v. s. efter samtliga verifikationer. Härigenom vinnes den fördelen, att verifikationerna icke behöva rubbas i samband därmed att kopiorna hos Kungl. Domän- styrelsen skola uttagas och verifikationerna återsändas till reviren, Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13!!, den 9 juni 1916. Till samtliga herrar jägmästare. N:r 11. Då de av herrar jägmästare årligen upprättade förslagen till förvaltningsåtgärder äro specificerade för varje reviret tillhörig skog och dessa sålunda specificerade förslag med eller utan jämkningar av Kungl. Maj:t årligen fastställas till efterrättelse, blir det för varje revirförvaltare angeläget att tillse, att förvaltningsutgifterna hållas inom den sålunda fastslagna ramen. Skogsbokföringskommittén, som eftersträfvar att genom ett intimt samarbete med herrar jägmästare få till stånd ändamålsenliga och praktiska förbättringar inom bokföringens och därmed sammanhängande områden, har med avseende 3 ett mindre antal revir under någon tid experimenterat med ett förslag till en anordning, som syftar till att möjliggöra för revir- förvaltaren att i detalj överblicka anslagsbelastningen utan nämnvärt arbete å revirexpedi- tionen. Då denna anordning kan antagas innebära fördelar, som förtjäna att tillgodogöras och ytterligare utexperimenteras, har kommittén beslutat utsträcka försöket därmed till varje revir, och utbedjer sig nu herrar jägmästares välvilliga medverkan till ernående av ett gott resultat. Anordningen innebär följande: Hos kommittén (sedermera distriktsstyrelserna eller ev. domänstyrelsen) skola finnas block med blanketter av samma uppställning, som bilagda häften utvisa. Desså block äro anord- SKOGSADMINISTRATIONEN. VIS nade för själfkopiering. Vartannat blad är perforerat sålunda, att en månads summa jämte transportsumman för varje titel framkomma å en remsa, Ur anteckningarna i och för ränta- bilitetsbokföringen sammanföras härstädes de månatliga summorna för varje skog på dess dubbelblad i vederbörande revirs block. Kopian av en dylik anteckning återfinnes då på underliggande remsa, Häftena förvaras å revirexpeditionen. De rymma vartdera endast 10 blad för att med fördel kunna användas på samtliga revir, då ju antalet skogar i de olika reviren är så ytterst växlande. Hos kommittén samlas för varje månad remsorna, å vilka återfinras alla anteck- ningar, som äro erforderliga för bestämmande av deras vederbörliga plats i den å revir- expeditionen befintliga liggaren, och avsändas för varje revir successivt under månaden, allt eftersom arbetena här fortskrida, till vederbörande revirförvaltare, som då endast har att ingummera dessa remsor på vederbörliga platser. Härigenom skulle alltså ett medel bjudas jägmästarna att kort tid efter månadens utgång kunna hava till sitt förfogande erforderliga uppgifter om de olika anslagens ställning. I de häften, som nu översändas, hava härstädes remsorna för januari—april ingumme- rats. Då remsorna för maj och följande månader till revirexpeditionen anlända, torde de- samma benäget anbringas på sina vederbörliga platser. Detta anbringande utföres lämpli- gast så, att man fuktar det ställe i liggaren, där remsan skall insättas, med i vatten doppad svamp eller linneduk. Därefter sträckes remsan över det fuktade stället och tryckes lätt med handen mot papperet. Viktigt är, att man vid detta grepp ser till, att remsan kommer att intaga sitt rätta läge. Lägges därefter ett stycke vanligt konceptpapper över remsan, då man med handen trycker eller stryker fast densamma, undvikes härigenom uppkomsten av blåsor. Kommittén utbedjer sig herrar jägmästares yttrande, sedan någon tids erfarenhet vunnits, om anordningens effektivitet och ändamålsenlighet och är därjämte tacksam för varje påpe- kande om eventuella felaktigheter eller ofullständigheter i siffermaterialet eller systemet i helhet. Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13, den 13 juni 1916. Till samtliga herrar jägmästare. N:r 12. För att den enligt Kungl. Maj:ts föreskrift hos skogsbokföringskommittén på- gående räntabilitetsbokföringen må kunna normalt förlöpa, får skogsbokföringskommittén på förekommen anledning fästa herrar jägmästares uppmärksamhet på följande: Beträffande avverkning. 1) Å verifikationerna måste de olika slagen av virke alltid skiljas från varandra och kostnaderna angivas särskilt för varje slag. Så t. ex. får e/ uppgivas »huggning av timmer och massaved 150 f? å 2 öre = 3 kr.» utan måste angivas vad huggningen av vartdera virkesslaget kostar, t. ex. 100 f? timmer å 2 öre = 2 kr., 50 f? massaved å 2 öre = 1, kr. 2) Olika slag utav kostnader måste angivas särskilt. Så får t. ex. e/ uppgivas »huggning och körning av .. .», utan skall angivas huru mycket huggningen kostat och huru mycket körningen kostat. 3) Då ett visst mått utsättes, skall också angivas vad detta mått avser. Sålunda får ej uppgivas endast »famn», utan »famn å — — — eng. (sv.) f'». Dessutom måste alltid angivas, om löst eller fast mått avses. Sålunda tår ey utsättas t. ex. 419 f? pappersved, utan 419 eng. (sv.) f? f. Beträffande mått bör alltid angivas, om toppmätt eller verklig massa avses, om svensk (sv.) eller engelsk (eng.) kubikfot (f”) använts vid kuberingen, samt om måttet är taget inom eller på bark, Ett oundgängligt villkor är, att alla mått, på sätt ovan antytts, angivas å verifikatio- nerna, ett önskemål däremot, att måtten reduceras till verklig massa och i så fall till kubikmeter fast mått (m? f.). Då läst (20 hl.) eller storstig (40 hl.) förekomma,” skall angivas, om stjälpt eller vagnkuberat mått avses. | å För att förebygga missförstånd och förväxlingar böra sådana termer som långprops, kortprops, grovprops, klenprops o. s. v. utan närmare angivande av vad därmed avses ej förekomma. 4) Vid körning är det av vikt, att väglängden alltid utsättes. Beträffande skogsodling. 5) Av vikt är, att å verifikationerna antecknas om kulturen utgöres av sådd eller hjälpsådd, plantering eller hjälpplantering. Likaså bör alltid lämnas uppgift om skogsodlad areal, 714 SKOGSADMINISTRATIONEN. frö och plantåtgång m. m. Avse skogsodlingsarbetena förarbeten till ett kommande år, exempelvis upphackning av gropar till plantering följande år, bör detta anmärkas, 6) Alla fasta plantskolor å reviret böra lämpligen behandlas som en enhet eller en affär för sig. Beträffande inkomster. 7) Å alla inkomstverifikationer måste alltid angivas det försåldas kvantitet, särskilda priser för varje slag av virke samt var partiet är försålt, såsom i skogen, framkört till väg eller lastplats, fritt pråm eller banvagn o. s. v. Beträffande förskotts- och omföringsverifikationer. 50 Å verifikationer i' enlighet med Bl. n:r R 1 (utgivet förskott) bör alltid utsättas såväl kronojägarens namn som bevakningstrakten. 9) Då såsom verifikation till en omföringspost förekommer en hänvisning till någon veri- fikation i en föregående månads redovisning, bör vid denna hänvisning även fogas en anteckning om namnet å den skog, till vilken posten ifråga är att hänföra. Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 131! den 15 juni 1916. Till samtliga herrar jägmästare, N:r 13. Då det är av vikt, att enhetlighet i anslagsbelastningen kommer till stånd, har Skogsbokföringskommittén upprättat nedanstående exempelsamling till ledning vid bokföringen : Under nedanstående inkomsttillar hänföras inflytande medel för: 1. Skogsförsäljningsmedel: Virke av olika slag, frö, kottar, julgranar, plantor, sågspån, lövtäkt, åverkat virke, å allmänna och enskilda skogar i beslag taget virke. 2. Arrende av jord: Jordbruksarrenden, hyra av rum och lägenheter, arrende av tomt, av stentäkt, av grustäkt samt av torvtäkt, ersättning för ledningar över mark, ersättning för upplagsplats för virke, ersättning för ökad husröta, avgifter för kronans jordägareandelar (enl. 3 kap. gruvstadgan). 3. Arrende av bete, fiske, jakt m. m.: Arrende av bete, såväl enligt kontrakt som på grund av tillfällig upplåtelse, arrende av slåtter, försäljning av hö och gräs, arrende av fiske- rätt, såväl enligt kontrakt som tillfällig upplåtelse, försäljning av fisk, tångtäkt, arrende av jakt enligt kontrakt eller på grund av tillfällig jaktupplåtelse (älg, rådjur m. m.), inkomst av skadskjutet och beslagtaget vilt, arrende av vattenfall, sjö m. m. 4. Diverse: Ränta å förvaltnings-, försäljnings- eller andra medel (ränta å medel, som skola tillföras köpeskillings- och markförsäljningsfonderna, uppdebiteras dock under dessa titlar), statsbidrag till vägunderhåll, utdelning från häradsallmänning, utsyningsavgifter, lego- sågning, försäljning av inventarier, gamla byggnader, sten och grus, torv, dy och tång eller annat, som mera tillfälligtvis försäljes (ej hänförligt till uthållig produktion), försäljning av ek å ecklesiastika boställen, i de fall då sådan inkomst skall tillföras domänfonden, tillfällig hyra av byggnader, skogskojor och kolbryggor m. m. Under nedanstående utgiftstitlar avföras utbetalda medel, som avse: 5. Skogsindelning: Kostnader för hantlangning vid skogsindelning, materiel för skogsin- delning såsom rödkrita m. m., frakt av instrument och redskap till och från arbetsplatsen. 6. Utlysning och stämpling (avser endast försäljning på rot): Kostnader för stämpling av virke till försäljning å rot samt av husbehovsvirke, tillsyn å drivning, där virket sålts å rot, frakt av klavar och andra redskap till och från arbetsplatsen, anbringande av årtals siffror i stämpelyxor, annons om rotstående virke till salu, kostnader för tillfälliga avverk- ningskojor och stallar, uppförda för drivning av dyl. virke. 7. Avverkning, virkesförädling och transport; Kostnader för utmärkning av virke avsett att upphuggas genom revirförvaltningens försorg, avverkning, avmätning och tillsyn å av- verkning, kolning, försågnings- och andra förädlingskostnader, utkörning, lastning och trans- port samt flottning, järnvägs- och spårvägsdrift, anordnandet av basvägar samt underhåll därav, kostnader för tillfälliga avverkningskojor och stallar, hyra för uppplagsplats, löner m. m. till lokförare m. fl., reparation av såginventarier, annonser om arbete, om virke till salu, om kol till salu m. m,, inköp av timmerpennor m. fl. förbrukningsartiklar, sjukhjälp för olycksfall i avverkningsarbete, frakt av redskap till och från arbetsplatsen, reparation av redskap, kostnad för reparation av vid avverkning och virkestransport skadade gärdes- gårdar eller annat, ersättning för basvägar över främmande mark, rk SKOGSADMINISTRATIONEN. 5 Under denna bokföringstitel avföras dock ej kostnader, vilka avse domänfondens eget byggnadsvirke (som tillhör utgiftstiteln »byggnader»), ej kostnader, vilka avse bro- och vägbyggnadsvirke (som tillhör titeln »vägar»), icke heller kostnader för hägnads- eller annat stängselvirke, avsett för domänfondens eget behov o. s. v. 8. Skogsodling och beståndsvärd: Sådd och plantering, körning av fylljord, tillsyn vid skogsodling (vid användning av plantör), hägnader kring kulturfält, upptagande av och arbete f plantskolor, röjning i plant- och ungskogsbestånd, där virket ej kan upparbetas, kostnad lör åtgärder, som avse utrotande av insekter, sork, kaniner m. fl, djur, fällning av fångst- träd, inköp och frakt av frö och plantor, analyskostnader, frakt av materiel till och från arbetsplatsen, reparation av redskap, risbränning, hyggesrensning m. m. 9. Vägar: Anläggning av vägar med tillhörande diken, broar och trummor samt under- håll, lagning och plogning, anläggning av järn- och spårvägar ävensom fällning och fram- forsling av slipers till desamma, arrende av väg, vägmärken. 10. Rågangar och hägnader (hägnader i rågångar): Utstakning och upphuggning av rå- gångar, uppsättande och underhåll av rågångshägnader, inköp och frakt av materiel för sådana hägnader och rågångar, uppsättning av rågångsmärken, huggning och framforsling m. m. av virke till dylik hägnad, utgifter för rågångsreglering. 11. Dikning: Kostnader för avvägning och undersökning, anläggning och underhåll av diken (med undantag av under vägar nämnda), inköp av materiel, frakter till och från arbetsplatsen, dikningsförmäns expenser. 12. Byggnader : Kostnader för upprättande av ritningar och förslag till byggnader, hugg- ning, transport och beredning av byggnadsvirke (legosågning av byggnadsvirke), uppförande och inredning av byggnader, inköp och frakt av tegel m. m,, brunns- och trädgårdsanlägg- ningar, grusning av samt staket kring tomt, egen telefonlinje, fasta skogskojor, kolbryggor, egna järnvägar och spårvägar, lastkajer, enskilda flottleder m. fl. fasta anläggningar ävensom dylika byggnaders reparation och underhåll. 13. Inventarier; Kassaskåp, räkne- och skrivmaskiner, kartor (ej skogsindelningskartor) sigill, tabeller, instrument, båtar, redskap, verktyg, maskiner m, m., frakt och reparation av inventarier, för såvitt sådana reparationer ej lagts på andra titlar. 14. Skatter och onera: Krono- och kommunalutskylder, vägskatt, skogsaccis, skogsvårds- avgifter, prästlön, fattigvårdskostnader eller andra för allmänna ändamål avsedda uttaxe- ringar, som bero på i laga ordning tillkomna beslut, understöd, gratial eller pension, som beror på åtagande vid fastighetsförvärv för domänfondens räkning samt kostnader för till allmänt underhåll lagligen indelade vägar. 15. Extra bevakning: Arvoden och ersättningar till extra kronojägare eller andra, som utföra bevakaretjänst, grindvakter, i vissa fall arrendatorer, älgpoliser, brandvakter m. fl., annons om extra kronojägarebefattningar. 16. Tjänsteexpedition: Telefon- och telegramavgifter, renskrivning, expeditionsbiträde, stämplar (om de ej äro att hänföra till inventarier), tryck, papper och andra skrivmaterialier, diarier, blanketter, bokbinderiarbete, som ej faller under titeln inventarier, eldning och städ- ning av kontorslokaler, kronojägares skrivmaterialier, underhåll av telefonledning, annons om ordinarie kronojägarebefattningar och diverse meddelanden, där ej särskilda skäl föreligga att föra kostnad för sådana meddelanden till andra titlar, reparation av kontorsinventarier, ersättning för postbud. 17. Oförutsedda och diverse: Fyllnadsersättning vid vikariat för sjukdom, d:o vid vakans för ordinarie befattning, inlösta servitut, rivning av hus m, m,, hantlangningskostnad vid stakning av odlingslägenhet, utsyning och avverkning av ek å ecklesiastika boställen, i de fall då inkomsten av samma virke tillföres domänfonden, Medicin åt fattiga, frivilligt lämnat kontant understöd eller vedhållning åt dylika m. m, Då anmärkningsmedel skola inbetalas, sker detta icke längre genom inleverering till länsstyrelsen eller domänstyrelsen utan genom uppdebitering i räkenskapen av det anmärkta beloppet under den utgiftstitel, från vilken medlen oriktigt utbetalats, eller under den in- komsttitel, dit medlen bort inflyta. Därest i något fall tvekan uppstår beträffande rätta bokföringen av visst belopp, kan förfrågan skriftligen eller per telefon (riks 15731) göras hos Skogsbokföringskommittén, som omedelbart lämnar svar. Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13 2 tr., den 31 juli 1916, TI 6 SKOGSADMINISTRATIONEN. Till samtliga herrar jägmästare. :r 14. Skogsbokföringskommittén har för avsikt att inom den allra närmaste framtiden avgiva sitt Betänkande II, innefattande förslag till inventarie-, förråds- och fastighetsredovis- ningarnas ändamålsenliga ordnande samt till den centrala huvudbokföringen hos Kungl. Domänstyrelsen. Då förråds- eller — som är detsamma — virkesbokföringens ordnande givetvis torde i hög grad intressera herrar jägmästare, och då kommittén under det gångna året vunnit goda arbetsresultat genom samarbete med den förvaltande personalen, har kommittén velat, innan definitivt förslag framlägges beträffande virkesredovisningen, sätta herrar jägmästare — som frågan om virkesbokföringen närmast berör — i tillfälle att yttra sig över det härstädes utarbetade förslaget. Kommittén finner detta vara så mycket ändamålsenligare, att samtliga herrar jägmästare inbjudas att granska detta förslag, som förhållandena inom skilda delar av landet äro så väsentligt olika, att med all sannolikhet alternativa förslag torde komma att av kommittén i sinom tid framläggas. Kommittén anhåller alltså att här få bifoga ett korrekturavdrag av det förslag till virkesbokföring, som inom kommittén utarbetats, under förhoppning att åtminstone det stora flertalet av herrar jägmästare må kunna — trots det krävande utearbete, som för närvarande pågår — vinna tid att före den 21 innevarande augusti till skogsbokföringskommittén återsända sagda korrektur jämte de erinringar, till vilka förslaget må giva anledning. Tiden är visserligen synnerligen knappt tillmätt, men då, såsom kommittén redan antytt, frågan om virkesredovisningens ordnande torde vara av beskaffenhet att i alldeles särskild grad samla samtliga jägmästares intresse, torde kommittén kunna påräkna, att ärendet från herrar jägmästares sida omedelbart handlägges. Kommittén sammanträder in pleno den 21 augusti och följande dagar; och hoppas kommittén att då kunna slutbehandla frågan. Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13", den 4 augusti 1916. Tjänster och förordnanden. Kungl. Domänstyrelsen. Tjänsteresa. Generaldirektören Karl Fredenberg har företagit inspektionsresa den 4—06 sept. Vikarie byråchefen W. Roos. Semester har åtnjutits av: generaldirektören Karl Fredenberg den 13—24 aug. och 13 sept. med byråchefen G. Söderlind som vikarie och den 8—9 sept. med byråchefen W. Roos som vikarie ; byråchefen Th. Örtenblad den 1—12 sept. med förordnande den 1—10 för notarien R. Lindahl, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen N. Schager, och den 11—12 för revisor Hj. Modigh, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander; byråchefen C. Stiernspetz den I aug.—9 aug. samt I1—3 sept. med förordnande för no- tarien M. Seth samt den 10—26 aug. med förordnande för revisor Hj. Modigh, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander; notarien Martin Seth den 28—31 aug. med förordnande för amanuensen Hasselgren och den 6—38 sept. med förordnande för amanuensen Per Nicander; notarien Sven Lundberg den 14—30 sept. med förordnande för amanuensen Georg Bergsten; notarien R. Lindahl den IT sept.—I10 okt. med förordnande för amanuensen Nils Schager. Tiänstledighet har beviljats: byråchefen Th. Örtenblad för sjukdom den 13—26 sept. med förordnande för revisor Hj. Modigh, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander; notarien Martin Seth för enskilda angelägenheter den 9 sept. med förordnande för amanuen- sen Per Nicander; registrator Uno Tilly för enskilda angelägenheter den 13 aug.—30 sept. med förordnande den 13—20 aug. för amanuensen G. Bergsten och den 21 aug.—30 sept. för amanuensen John Söderström, Skogsstaten. Umeå distrikt. Sedan Kungl. Maj:t den 2 sept. beviljat t. f. överjägmästaren i Umeå distrikt Anders Holmgren för kommittéuppdrag tjänstledighet för tiden den I okt, SKOGSADMINISTRATIONEN. sh 1916—31 mars 1917 har Kungl. Maj:t samma dag förordnat jägmästaren i Transtrands revir Axel Sylvén att under samma tid uppehålla överjägmästaretjänsten i Umeå distrikt. Karlstads revir. Kungl. Maj:t har den 6 sept. transporterat och förordnat jägmästaren i V:a Åsele revir R. A:son Eneberg att vara jägmästare i Karlstads revir. Malingsbo revir. Förordnandet att uppehålla jägmästaretjänsten i Malingsbo revir un- der den tid, jägmästaren Denis af Wåhlberg på förordnande uppehåller överjägmästarebe- fattningen i Övre Norrbottens distrikt, söktes av t. f. notarien i Kungl. Domänstyrelsen Sven Lundberg samt extra jägmästarna Arne Chatillon-Winbergh, Albr. Bergstedt, Edv. Lundberg, Erik Måhlén och Magnus Alm, På förslag av Kungl. Domänstyrelsen har Kungl. Maj:t förordnat t. f. notarien Sven Lundberg att uppehålla tjänsten f. o. m. I jan. 1917 samt e. jägmästaren Albr. Bergstedt att uppehålla densamma intill samma dag. Till skogstaxator i Östra distriktet den !/,, -"/,, har förordnats överjägmästareassisten- ten Einar Wadstein. Till avlönade revirassistenter ha förordnats: e. jägmästaren J. E. Wretlind i Storlandets revir den ?7/s—"/,,; » > J. A. Södergrann i Malmesjaurs revir den !98/—W/; > > S. Grenholm i Råneå revir den !6/, —?/,,; » > S. Jönsson i V:a Åsele revir den !/,—3!/,.; » > C. G. Chöler i Malingsbo revir den ??/,—3!/,,; > » Knut Martin i Gästriklands revir den 1—39/., Till extra skogsingenijörer ha förordnats: e. jägmästaren J. Södergrann i Töre skogsvårdsområde den 15/,—>?9/ 112? » »s M. Linder i Umeå område under sept. och nov. Till skyddsskogsassistenter i Mell. Norrlands distrikt ha förordnats: e. jägmästaren Magnus Nordqvist den ?"/.—"!/,,; » » Folke Carlsson den ?5/,—?7/ Tiänstledighet har beviljats: överjägmästaren i Bergslagsdistriktet Uno Wallmo för enskilda angelägenheten den 8 aug. —18 sept. med förordnande för jägmästaren i Örebro revir Harald Stuart, vilkens tjänst uppehållits av assistenten i reviret Edvin Nyblom; överjägmästaren i Södra distriktet F. F. Edelstam för sjukdom den 10 juli—9 aug. med förordnande för jägmästaren i S:a Skånes revir Carl von Schönberg, vilkens tjänst uppe- hållits av assistenten i Gripsholms m. fl. revir E. Lundberg; jägmästaren i Norra Skånes revir Carl Björkbom för allmänt uppdrag den I maj—30 dec. med förordnande för assistenten i reviret Folke Bromeé; föreståndaren för Hammarsebo skogsskola Birger Aschan för enskilda angelägenheter den 21—30 juni med förordnande för e. jägmästaren N. von Arnold; föreståndaren för Bjurfors skogsskola Gust. Lundberg för allmänt uppdrag den 17—30 juni med förordnande för e. jägmästaren Edv. Lundberg; föreståndaren för Ombergs skogsskola Th. Grinndal för enskilda angelägenheter 20 juli —19 aug. med förordnande för e. jägmästaren E. Bager. jägmästaren i Finspångs revir Olof Peterson för enskilda angelägenheter den 4—18 sept. med förordnande för e. jägmästaren C. Smedberg; jägmästaren i Tivedens revir A. W. Schmidt för enskilda angelägenheter den 21 aug. —20 sept. med förordnande för länsjägmästaren Alf. Winbladh; jägmästaren i Slättbygds revir Hugo Wolff för enskilda angelägenheter den 1—30 sept, med förordnande för e. jägmästaren Fr, Bång; jägmästaren i Hunnebergs revir M. Stenberg för enskilda angelägenheter den 17 juli> 16 aug. med förordnande för assistenten i reviret Nils Björkman; jägmästaren i Västbo revir G. Englund för enskilda angelägenheter den 28 aug.—30 sept. med förordnande för e. jägmästaren Erik Helmers; jägmästaren i Eksjö revir H. Nordenadler för enskilda angelägenheter den 11—15 sept. med förordnande för länsjägmästaren W. Lothigius; jägmästaren i Göteborgs revir Gust. E. Svensson för enskilda angelägenheter den 24 aug.—8 sept. med förordnande för e. jägmästaren Erik Lindeberg; föreståndaren för Bispgårdens skogsskola Ferd. Lindberg för hälsans vårdande den 15— 24 aug. med förordnande för e. jägmästaren G. Montell. 9 yt 8 SKOGSADMINISTRATIONEN. Skogshögskolan. Till professorsbefattningen i skogsteknologi m. m. har ansökan inkommit från förestån- daren för Bjurfors skogsskola Gustaf Lundberg. Skogsvårdsstyrelserna. Till länsjägmästare i Östergötlands län har av Skogsvårdsstyrelsen därstädes antagits e. jägmästaren E. Palm. Till länsjägmästare i Örebro län har från I januari 1917 av Skogsvårdsstyrelsen i länet utsetts e. jägmästaren Eckerbom. Enskilda tjänster. Till skogschef för Aktiebolaget Tegefors verk har antagits e, jägmästaren K. E. Kallin, Ny chef för de Kempeska verkens skogsförvaltningar har utsetts löjtnant Karl Salin. Till skogsförvaltare ha antagits: för Trävaruaktiebolaget Norrköpings exporthyvleri forstmästare K. G. Andersson i Färila. hos Ljusne-Voxna Aktiebolag med bostad i Sveg forstmästaren V. Törnblom ; hos Långrör-Marma Aktiebolag med bostad i Sveg forstmästare K. Normelli; för Särna och Idre socknars besparingsskog för en tid av 5 år från den I dec, 1916 skogsförvaltaren Claes G. E. Breitholtz; vid Arsbacka Trävaruaktiebolag forstmästare Hj. Ljunggren, Hagfors; för Björknäs sågverksaktiebolag med bostad i Sollefteå inspektoren Adolf Pallin; vid Horndals Järnvägsaktiebolag forstmästaren Bernhard Lindroth, Lediga tjänster. Befattningen såsom assistent hos överiägmästaren i Nedre Norrbottens distrikt från och med den I instundande oktober sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före den 28 innevarande september kl. 3 e. m, Förordnandet att uppehålla ijägmästaretjänsten i Transtrands revir för tiden till och med den 31 mars 1917 sökes med underdån. ansökningar hos Kungl. Do- mänstyrelsen före klockan 3 på dagen den 7 oktober. Förordnandet att uppehålla iägmästaretiänsten i Storlandets revir sökes med underdån. ansökningar hos K. Domänstyrelsen före den 7 oktober kl. 3 e. m. Kronoiägarbefattningen i Klotens bevakningstrakt av Bodens revir och Norrbottens län sökes hos t. f. jägmästaren I. Slettengren, adress Luleå, före klockan 3 på dagen den 11 oktober 1916, BUNNAR HALLSTRII AR DÅ FOÖRENINGENS A AN ÖO Ö X dn TIDSKRIFT e ÅRG. 14: 1916 NOVEMBER HÄFT. 11 (Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B, Nordiska Bokhandeln, Stockholm.) SER | Ae ; IGENS TID MEDDELANDEN FRÅN STATENS KoGsröRNsöKeA ; UTGIVES AV SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. .PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. FIL D:R NILS SYLVÉN, REDAKTIONSSEKRETERARE. Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhålles zz tidskriften Skogen) allenast 10 kr. q Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4, Rikstelefon 2290, = Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl, 10—11 f. m.) och efter kl. 1/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 219. Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp- I satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill = erhållits av redaktionen. q INNEHÅLL: = ; producing districts of the mother WELANDER, ADOLF: Är sågverksdrift i statens skogar lönande? ,....... sid. 719 trees an their descent (rec. G.SCH) sid, 759 6) LINDEBERG, IWAR:Statens domäners Skogsuppskattning: I & fond samt dess inkomster och ut- ARNE RYDBECK: Grafiska tabeller ; för beräkning av timmerutbytet ( ur stående skog (rec. L. M.;) .. >» 4759 - WERNER CAJANUS: Ueber die 4 gifter under de tio första månaderna Br-2010 (Med I AT) nen NA 33 In memoriam: SG Åke Belfrage (med portr.) av —M > 738 Entwicklung gleichaltiger Wald- 216 ; Domänförvaltningens bokföring. Kort bestände (rec: Tj FM) EEE svs Srey (a SA redogörelse: för skogsbokförings- Matriklar: AE kommitténs betäckande II av IWAR GUNNAR WiIiSTRÖM: Kungl. SAN TJENDE BERG 207e 5 sr, g fe san NEG F$ 730 Domänstyrelsen, skogsstaten, FAR Sydsverigs Skove og dansk Skovbrug Ei skogshögskolan och statens SES —1 4 BS BA ag EA RSA a AS > 750 skogsförsöksanstalt, Matrikel | Kerr Til Spörgsmaalet om Kubering af runde 1916 (rec. H. SZS)ssser este > 763 ERE Tömmerstokke av H. PRYTZ ,... > 753 WILHELM DYBECK: Matrikel IA Pe - r över Sveriges skogsvårdsstyrel- Rc MR a: ser, ledamöter och tjänsteperso- F g : nal 1916 (rec. H. SZ8S) .s:..« > 764 TEV. KI =R: Meddelelser fra den forstlige Forsgksstation paa Sol- berg i Leiten, N:r II—V (rec, LEE Se PRE ARS ES PS De > 754 HOMI SHIRASAWA and MitTsUo KOVYAMA: Experiments on the preservation of principal forest Nyutkomna böcker ,.........s... PER JnREr (5 Bar i Trävarumarknaden av—M.,..... » 766 i Skogsadministrationen: RNE Lagar, kungl. förordningar o. beslut » 3767 Domänstyrelsens cirkulär, beslut, TN framställningar och yttranden > 773 — trée seeds (rec" IG. BER. TIN 537561 Meddelanden från skogsbokförings- HOMI SHIRASAWA: Investigation kommittén ==: sissi beste > s700- of tree seeds in relation to the Tjänster och förordnanden ...... >» 781 Herrar Skogsägare, som önska fast anställa eller för tillfällig hjälp anlita skogsmän, som genomgått K. Skogsin- stitutets kurs för utbildande av privata skogs- tjänstemän, erhålla kostnadsfritt anvisning 3å platssökande sådana genom Svenska Forst- mästareförbundets vikarierande ombudsman, Skogsförvaltaren, Forstmästare Gösta Iggberg, Stjärnsund. Arne Rydbeck: . 4 Grafiska tabeller för beräkning av timmerutbytet ur stående skog. Pris 5 kr. Erhålles på rekvisitio hos utgivaren, Bitr. Fänsjägsa sne A. Rd å beck, Sollefteå. ) SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT EOS BH: orD Är sågverksdrift å Statens skogar lönande? AV ADOLF WELANDER. Med de allt starkare krav å ökade inkomster från Statens skogar, som under senare tider framförts, har frågan om Statens förädling av sitt wirke genom försågning vid egna sågverk blivit aktuell. Frågan är ganska invecklad och kräver före sitt avgörande en noggrann prövning, De huvudsynpunkter, som därvid böra komma i betraktande och tagas under noggrant övervägande, äro 4 ena sidan olägenheterna för den enskilda sågverksindustrin av att Staten driver egen sågverksrörelse, vilka olägenheter framträda huvudsakligen i Norrland, där den enskilda såg- verksindustrin i större eller mindre grad är baserad å timmerköp från Kronans skogar, & andra sidan den ökade inkomst, statsverket kan be- räknas erhålla genom förädling av egna timmertillgångar. Den förstnämnda sidan av frågan är det ej min avsikt att.i denna uppsats beröra. Däremot vill jag i det följande lämna bidrag till bely- sande av den andra, ej mindre viktiga sidan av problemet. Det kan ju i första ögonblicket förefalla, att Statens förtjänst å egen timmerförsågning bör vara densamma, som den förtjänst, den enskilde sågverksägaren kan erhålla vid försågning av köpvirke från Kronans skogar, och att därvid frågan vore lättast besvarad genom att förskaffa sig uppgifter från de enskilda sågverksägarna om deras vinst å krono- virket. På grund av vederbörandes helt naturliga obenägenhet att lämna erforderliga uppgifter, har det dock sina vanskligheter att endast med ledning av erfarenheten från enskildas sågverksrörelse fa ett rätt uttryck för den inkomstökning, som Staten kan påräkna genom egen timmer- förädling. Sågverksrörelse är därjämte — åtminstone där den drives i större omfattning — ofta förenad med annan rörelse såsom jordbruk, skogsbruk och annan sågverksdriften närstående industriell, verksamhet, vilket allt gör det svårt att vid bokföring få fram det rätta uttrycket för debet och kredit redan vad rör /Aela sågverksrörelsen, längt mera da, när det är fråga om att beräkna vinsten av endast en viss del — t. ex. en från kronoskog inköpt timmerpost — av det under säsongen för- sågade timmerpartiet. AT. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 720 ADOLF WELANDER. Härtill kommer, att Staten och enskilda ifråga om industriell verk- samhet ej kunna sägas arbeta under fullt samma förhållanden: Staten beskylles för i allmänhet mindre affärsmässighet såväl med avseende i arbetsledning som försäljningar; 1 stället har Staten att räkna sig till- godo bl. a. lägre räntefot och större möjligheter att undvika förluster vid kristider. Allt tillsammans gör, att Staten i vad sågverksdriften angår om möj- ligt bör bygga å egen erfarenhet, för vilket ändamål det säkerligen skulle visa sig vara väl använda pengar att för försöksdrift i stor skala anlägga ett fullt modernt sågverk vid någon av övre Norrlands stora älvar. Då emellertid jämväl erfarenheten från de mindre sågverk, som Staten redan har i södra och mellersta delarna av landet, kan vara av visst värde för frågans belysande, vill jag i det följande lämna en redogörelse för verkasmheten vid två dylika sågverk, som jag på grund av min tjänsteställning varit i tillfälle närmare lära känna, nämligen Bjurfors ång- såg a Bjurfors kronopark i Västmanlands län och Karlsby ångsåg a Karlsby kronopark i Östergötlands län. Biurfors ångsåg, som nybyggdes åren 1912 och 1913, ligger omedel- bart intill Bjurfors anhalt å Krylbo— Norbergs järnväg, 6 km. från Krylbo, och är byggd för I ram (30”) med dubbelt kantverk, läktsåg, timmer- spel med kättinguppfordring och hyvel. Verket drives med en Munk- tells sågverkslokomobil om 63 eff. hästkrafter, installerad i fristående maskinhus av tegel. Då större delen av sågverkspersonalen rekryteras av folk från orten, har det hittills ej varit behövligt uppföra bostäder för andra än sågare och kantare. Inom en nära framtid kommer dock även bostad för såg- förmannen att uppföras. Anläggningskostnaderna hava varit följande: Maskinell utrustning. med montern gi mn. Mss 10 OTIS Grunder, maskinhus med ångskorsten av tegel ......... 0,70 3 IFäAnD eten vid myby 2 ma dens ee ee See 3,08 003 Atvodertul byggnad dskonnollanmten soft otoe 300 » 22,817 kr. Diverse: inventarier ttillsagverket ......cc...ccm.s. 1,449 kr. Anläggning av brädgård med stabbfötter, brädgårds- DEY SEA. TALS SNS os ke a mr AR OA 2,084 >» Schaktning för anordnande av intagsdamm .. ............. 688 > Arbeten för 1ordningsställande av 4 km. flottled till SA CNY. FA GR ba GT DR ERE FER RARE EE Ae mat År oroa ola BN T, JO Rotvärdet av till såg- och brädgård använt vwvirke..... I,O0OR Köstnad för. bostadfat sagarer och kantaret . oss 4,500 >» 11,505 kr. Summa kostnad 44,322 kr. je ÄR SÅGVERKSDRIFT Å STATENS SKOGAR LÖNANDE? HRT Avsättningsförhållandena för rundtimmer få anses vara goda, då Bjur- fors kronopark ligger på endast 5 km. medelavstånd från Dalälven samt ett flertal mindre sågverk finnas i trakten, som leva å köptimmer. Det torde under sådana förhållanden få anses anmärkningsvärt, att Staten det oaktat beslöt byggandet av sågverket ifråga. Anledningarna härtill voro i huvudsak: azt spekulationen å kronoparkens rundtimmer trots det goda läget ej var vidare livlig och de erhållna anbuden ansågos för låga, att kronoparken för egna byggnadsbehov krävde avsevärda mängder sågat virke, som i inköp och frakt drogo höga kostnader, samt att skogsförvaltningen ifråga om aptering av det för försäljning avsedda rundtimret ansåg sig allt för bunden — till men för beståndsvård och kronoparkens ekonomi — av de krav å minimilängd (vanligen 13 fot) och medellängd, som köpare av rundtimmer ofta framställde. Sågens ledning uppdrogs åt vederbörande kronoparksförvaltare, före- ståndaren för Bjurfors skogsskola, och som förman tjänstgjorde under första verksamhetsåret 1913 en från skogsskolan nyutexaminerad elev. Att under sådana förhållanden sågverket åtminstone under första året ej kunde drivas med erforderlig fackmannainsikt är helt naturligt. Då andra allmänna skogar ej finnas i närheten av Bjurfors kronopark och Staten ej är köpare av timmer, är sågverksanläggningen endast baserad på förädling av den årliga timmermängd, som kan beräknas erhållas från Bjurfors kronopark med dess 4,679 hektar duglig skogs- mark, beväxt med övervägande yngre och medelålders skog. IQI3 års sågningsresultat vid Bjurfors ångsåg. Ehuru man närmast torde kunna räkna med en årssågning vid Bjur- fors av omkring 20,000 timmer, medgaåvo ej förhållandena under första sågningsåret 1913, att mer än 13,983 st. sågtimmer förutom 1,741 Sslip- rar kunde försågas, fördelade å följande dimensioner och trädslag: Sågtimmer med Summa timmer 5" topp furu 1,440 st. 3,010,3 kbf. toppmått; gran 9st. 19,1 kbf. = 1,449 st. 3,029,4 kbf. (SME > 125020 + 3,390121102 311; 2833 MN250NS 3 = 37 OM HMIKO,SOSAN 7 fl3,070 > 252460 » ; » 386 » 1,619,8 = 3562 > IA;TAANA SN fULI.OT2.23, 100220 2 ) I NI107L2K040;6 Är = 25109» II.072:0 Örn a FITST2A $ 770440 > 7 HA V220K RN 20,8 SN =IT350 0,290,8 NOS SEA St ILO: 080,3 3 Sö GO al STO ITS GGN KD » SL 8 3,780;2- 2 uran RAL NT 12536 = FAO AOL, "EN » 1A4R 0 DB YATGS SI Sj, ONA 1 ILS: = LSAN 1 AISSOGIDT 13" o. grövre furu 57 » 882,3 >» » SE sie ERE 9 GTA 64 > 993,5 Summa furu 12,233 st. 57,309,3 kbf. toppmått; gran 1,752 st. 7,693,4kbf. = 13,985 st. 65,002,okbf. 22 ADOLF WELANDER. Medelkubikfottal: furu 4,7 kbf.; gran 4,4 kbf. = 4,6 kbf. SHPerstimmen OL» tore a 2/8 St: gOT,6 Kp OPIORLTASA EET ANDAsSts 5,781,3 27 16,082, 0 vkbE Vid försågningen av ovan angivna timmermängd erhölls följande virkesutbyte: plank; battens, bräder m: m..3' ox3 /2t bredder! Cäan2mmedno5tLenkpt AN SOLA fe » 10 KINB,HOAO RT ESS » 21-06. FRNOSTSNE DT SR Or » 10-96 >. Cö,OTPSA gi » IA 26 HOL2GS0E SÅ ) TT, 22010 ERANG Slo ÖFAMOSLEIE » 12170 ADLER SON 45,288,0 kbf. lådbräder. ,och! käppämnen 25, tb. bara ek ske dö sond AA ge ee BARN 2,003,2 > SPETS oe be EA egst ds de PA sekt öd BS SANNA bl bf mg rs 2 Se DR RAA 5,805,0 >» Summa sågutbyte 53,756,2 kbf. motsvarande -ay timrets toppkubikmäsSå4 4... .. ssd. or TBG Härtill kommer prima splitved av plank och battens med 1,307 kbf. I enlighet med gällande förordningar för Statens försäljningar försål- des det sågade osorterade virket genom infordrande av anbud. Det av Domänstyrelsen antagna anbudet upptog följande priser f. b. v. Bjurfors: för -47-:0.. 41/5" bredder furt 'oj6s5) kr. pr: kbf:; gram (6;650 kr sprakbi BORRAR » >> 10,68: > Br RGB SR ÖRRO EROS + OA, Bö DDR DIRO ANSE '" Kv - H k 7 » » (SFSR RA » PS BIO » » 3” » $i XE HÖ So VA ARONSSON ST » po oo L,02 So > BIR SOA Större delen av utskottsvirket ävensom hyvlade virket försåldes även efter infordrande av anbud, varvid det hyvlade virket betingade ett parti- pris. f. bi v: Bjurfors fav 0;75--0,80 kf. per kbfe Bruttovärdet av det under sågverkets första verksamhetsår erhållna sågvirket jämte avfallet uppgick till: ord. försäljning av o/s virke, furu o. gran 31,275,2 kbf. 24,615,80 kr. u. h. försålt o/s och utskottsvirke ...... 2,0047,50L2 I,001,07 >» » » hyvlat FS LÄRA LEAR 4,I30,3 » 3,210,32 >» för kronoparkens eget behov använt Vibe KOMNA rer 1,005,3 >. Med värde bir; OJ45s ske för kronoparkens eget behov använt VILKE, (alb VlAb Sen I I EN SDR ERAN 1550 » » 131 20 behållning av oOhyvlati virket ooo. 1,455,2 >» » » 1,037,93 >» Transport 42,642,9 kbf. med värde 32,974,80 kr. ÄR SÅGVERKSDRIFT Å STATENS SKOGAR LÖNANDE? 723 Transport 42,042,9 kbf. med värde 32,974,80 kr. Denallning av hyvlat Virke. sdssescsse 2,2 Alls Dok td » TT, OO, 79 för sågverkets eget behov använt virke FOTA » — Summa 45,288,o kbf. 34,670,59 kr. vartill kommer virke, delvis förädlat, av avfall: försålda käppämnen och lådbräder ... 2,663,2 kbf. 1,736,55 kr. » SJÖ ASE örr r ör het rStSER S RAS TON 399,20 > > TIPPvede EV 318 famnar å 108 kbf. 1,830,00 > » (IV ELSE SAO AVLA bss Ran obe saras s Åsa rue fealdtrsnet 2005702 ENATS Snr KE SA bion försSaldanSiPpFar I; 7A I Nola ggr voer oas on or ok boleeis balja rä see one 3,205,65 >» Summa bruttovärde 42,131,69 kr. Bruttoinkomsten av avfallsvirket, som delvis förädlats, uppgår sålunda till 10 20 av den totala bruttoinkomsten. Från detta bruttovärde avgå följande omkostnader: sågnings- och hyvlingskostnad incl. förmans avlöning ............... 0,805,01 KV. lastrings och öjarnyagstrakt föl SlipfårhAn -d4c..d. e.d dad ser ska 150,48 utdrivningskostnader för sågtimmer och slipers, 7 1,685 kbf. å 8 öre 5,734,80 > Ian OTIS fORESA 0-2 OCINSVITKeSLa SEEN foo si Aa eds ds 400,00 >» amortering och förräntning av anläggningskostnaden Summa omkostnader vid försågning 15,9253,29 kr. Rotnettovärdet för sågtimmer och slipers vid deras försågning skulle sålunda uppgå till 26,206,40 kr. Vid beräknandet av ovan angivna amorterings- och förräntningsbelopp har jag utgått ifrån, aZZ/ Staten vid sågens byggande ej hade att räkna med högre räntefot än 4 "6, azt kostnaderna för maskinell utrustning, inventarier, brädgårdsanläggningen, schaktnings- och flottledsarbetena böra amorteras på 20 år, samt att kostnaderna för grunder, maskinhus, träarbeten och övriga arbeten böra amorteras å 40 år.! ! I skogskommitténs för södra och mellersta Sverige nyligen utkomna betänkande, vari de sakkunniga även berört sågverksamheten vid Bjurfors, har anmärkts, att den 20-åriga amorteringstiden å kostnaderna för maskinell utrustning är väl högt beräknad. Anmärknin- gen skulle givetvis havt fog för sig, om beräkningen avsett ett större sågverk med dubbla skift och lång årlig sågningstid, men tages hänsyn till att jag i mina kalkyler utgått från en årlig genomsnittssågning av endast 20,000 timmer, vilken sågning bör vara avslutad på högst 4 månader med enkel skift, synes mig, att den föreslagna 20-åriga amorteringstiden för Bjurfors sågverk ej är mindre befogad än den vanligen använda 10-åriga för sågverk med mångdubbelt längre sågningstid. Skulle någon invända, att den av mig använda amorteringstiden huru som helst är för lång med hänsyn till den snabba utvecklingen å sågteknikens område, som kräver insättan- det av mera moderna maskiner, långt innan de gamla tjänat ut, svaras härpå, att den hasti- gare amortering å de gamla maskinerna, som härav påkallas, rättvisligen bör i sin helhet betalas genom de nya maskinernas bättre prestationer. 124 ADOLF . WELANDER. Huru skulle nu rotnettovärdet ställt sig för samma timmerparti i hän- delse det sålts upphugget och levererat vid station? Vid denna beräkning har jag utgått från samma rundvirkespriser, som efter infordrande av 'anbud erhöllos vid 1912 års försäljning av Bjurfors kronoparks timmerfångst, vilka priser voro desamma, som i trakten all- mänt betalades för rundtimmer år 1913 vid tiden för det sågade virkets utbjudande. Dessa rundtimmerpriser voro per kbf. toppmått räknat: ÖT SVA TIN ET ee se BR furu 0,22 kr. gran 0,20 kr. 6” JRR 2 NOAA » LOMERILR 2 » O,21T >» fn KOR ERE OE Ia I LOSS] (OA Or ÄRR dG Oo 0,255 » Ör Hz AF AS >» 0,33 » 0,28 » KO Fr a SSA AY AR SR hk FSE O,315 » TT, (BRATE PE SENAT NEN 0,42 UU OSS T:210 COS TO LÖNER Neta BT ROTA » 0,40 >», varvid timmer under 13 fots längd ej ägde levereras. Med utgångspunkt från dessa priser skulle bruttoinkomsten vid för- säljning av 1913 års timmerparti uppgått till: för furutimret. ”5/75309,5 Kol FT1E03BS,45 Kr > gran >» J,008,4. 1,932,95 > — 19,866,40 kr., varifrån dock avgå beräknad prisreducering med 25 & för i partiet ingående timmer AVIIO = SLOTS LÄTT INS ra AA Ra 392,98 >» 19,473,42' kr. för slipers därest dessa uppbilats och levererats på sätt skett med de sågade sliprarna Summa bruttovärde för timmer och slipers vid rundvirkes för- säljning 22-04 05075 KT: Från detta bruttovärde avgå följande omkostnader: utdrivningskostnader för timmer och slipers 71,685 kbf. å 8 öre 551.34>80. Kr. barkning och bilning av sliprarna......... 1; 7.4 St. ä OfasKae ASS lastnings= och fraktköstadbflör siptaia =: cc. sc sa 150,48 > Summa omkostnader vid rundvirkes försäljning 053 20753 KITE Rotnettovärdet för sågtimmer och slipers vid deras försäljning som rundvirke skulle sålunda utgöra 10535 9,54 KE Då inkomsterna för det sågade och hyvlade virket m. m. beräknas influtit i medeltal 35 månader senare än den beräknade inkomsten vid rundtimmer försäljning, bör, för att en jämförelse mellan de båda försälj- ningssätten skall bli rättvis, det beräknade rotnettovärdet vid försåg- ning minskas med ÄR SÅGVERKSDRIFT Å STATENS SKOGAR LÖNANDE”? 725 dels 5 mån. ränta å 4 2 å avverknings- och förädlingskostnaderna 12,539,81 kr. AMEER Sr » » 472 » bruttoförsäljningssumman förrundtimret 19,473,42 vilka räntebelopp tillsammans utgöra 333,56 kronor. Ehuru Statsverket genom sågens tillkomst ej hittills ådragits några häri med för året 300 kronor. Sedan hänsyn tagits till sistnämnda avdrag visar sålunda försäljningen av timret och sliprarna försågade en nettoinkomst av c:a 25,373 kr. SI SreiD SID KLO PIE ev RAS dn odon sr uta Tr er försäljningen av timret och sliprarna avverkade och framkörda till station en nettoinkomst av GUSKHYP EKRAR ERTO Dp MGEE AA gr a SE ot burns Ar I 0,228 >» Genom virkets försågning och delvisa hyvling skulle alltså nettotnkom- sten ökats med 9,014 kr., motsvarande o,i3. kr. per kof. toppmått, eller 55 PN i jämförelse med nettoinkomsten vid försäljning av virket runt, levererat vid station. Då det i detta sammanhang torde kunna påräkna intresse att även känna, huru sågningsresultatet ställer sig för de olika stockdimensionerna, lämnas här nedan en å 1913 års sågning grundad sammanställning av utbyten, omkostnader, nettovärden å rot och vinstökning vid försågning för olika timmerdimensioner av furu vid 13 fots längd å Bjurfors krono- park. Beräkningen grundar sig, vad utbyten beträffar, på provsågning av 100 timmer av varje tumtal samt, vad omkostnader och värden angar, på förut lämnade uppgifter och det antal timmer av olika dimensioner, som i medeltal sågades per dag. Hyvlingsvinsten liksom hyvlingskostnaden äro vid beräkningen ute- slutna, enär det- mött för stora svårigheter att rätt fördela dessa poster å de olika timmerdimensionerna. Däremot har utskottsvirke på grund av för stor vankant av 5/g'/—11/,” tjocklekar, som genom hyvling ansetts kunna erhålla samma bruttovärde per kbf. efter avdrag för hyvlings- kostnaden, som det ohyvlade osorterade virket betingar, hänförts till osorterat. Beträffande utdrivningskostnaderna per kbf. äro dessa påförda de olika timmerdimensionerna i förhållande till den svårighet vid arbe- tet, som de anses erbjuda; sålunda är utdrivningskostnaden för t. ex. 5” timmer beräknad efter 11 öre per kbf. toppmått, medan den för II” timmer och grövre är satt till 6 öre per kbf. ' I sågnings- och brädgårdskostnaden ingår kostnad för utlastning av allt virke; då virket vid Bjurfors ej levererats justerat, ingår blott kost- nad för grovkapning av härför lämpligt virke. ADOLF WELANDER. N re SVE | FIONA | SkO AGS ISEN rogt darra Eato Ert ORO ST toto | fre llerton OrOleEtG | 00tf | alto | 00:11 | 9Et0 | 15t0 | Ste | zl'g | ST Xx ke | 2 bE | trfO I tgtr | Ira Egtb | SSto Lbr:g | rotz I Ito | feta I rt legto | stig S6' rr || trtö | Sbto | 928t0 | o9'z | oSto | olto | Fecglostg I tetl | ottk (SI SO | I | I I I 94 Lv | 41to | t9tr ll 9Et0 | ZStE ESO | 1etG | 92tr II 6St0 | 68t0 | arta I 9tto L6'9 2tt6 II60t0 | oftg | 18'0 | o1tz | ob: | 65t0 | 8e'o | EPO 66'6 | seg Si SG | | | | | vs | 910 | £Etr I oEto | grtz Horta | 648 I Str ILStO | 928t0 I oro I 19:00 | €€'9 I S6t/) Iota | reta 8r'0 | og' 1 | ez'0 | zEto | zEtO | 6btO | tStp I ort Cl OT I I I I I I | | I 19046 | Srto lot 9 ct lIrtg | Rotg oftj [oro I £2to | 60f0 | eSto | tott 1 S9'9 | So'O | 810 | S1'0 | ost I | Srtö | feto I Sz'0 | 6E'0 | tr:f | SEP ST 0 | | | | | 2099 t1tO | 940 || z:to | SItr I 9€t0 | 161 | 91'1 I ebto | ZiIto | oto | osta | of I Itt I Soto ll vrta KERO | of: | 6rt0 | o£fg | octg | zEto I ostg | ££'f 9 X 8 I I I I | I I I I I | | I få L9 I 2rto | gbto ll 8r'o | ztolloeto I oztr I 960 I 9Et0 | SIto I 99f0 | 6£f0 | 9rtg I Satb I oto lerto | z1'0 | oct I | 600 | t1toö | 91t0 | Leto | oltt I este ST > 4 | | | | | | | | | br | | | | | 2264 I arto | SEfo ll ST'o I ttollZeto | bo | bo llofta | toll sota I ra I 85 Leg I — | = |I1'0 | ort | toto | Loto | gotfö RICO: Set Bot 9 9 I | | | | | | RA I 60f0 I 8rfoll ro I Eztollorto I 1tt0 I 69f0 1 z2to | zrto | Soto | o£ffg | ort I | GSR I o- — | o1tg | 00t 7 | 90f0 | 010 | 11t0 | ceto | Egto | ett FS 4 Ve | | | | | | | I | | | HH ju I er I I [ | | | I | NR | | SR le | IN Ae > = | Oo 5 'IY | SST | "IX | "IN | "IA "TY as so | föl EE NE SS On ller SR es ; SR « » NrRUu NB | fa | tad a || 3 2 4 20 TE op | JAYA I op | JqN| op I JAY | op JAY I op | JA ap JAN | 3 2 Po 4 | | JR ||-TB |-4B -IV/ RN -I€/ | a : -ddoy| 758 I-ddoyl ys IA SR S (d SS fd IEA TRA | ELTA TRA | IRA | | FA a | = o Bs | : Sa Ne As =. SE Gad I |D laGIEF ECE ddey '& ; i] ; I eV | bl NR c / S EE SEEN TI OT SG | Sa 50 |.SK | BUMS PSL a 2 420 ap | ENE ATA 1 uorsuaunp LR | IEEE [fr 3 SK: a 5 MÅS I 4qrX -CIqQDeT | -SNOASIN |IETOHOSO | 55 SpA 9 sl SR [ | RIAPYT | | JUUL, . -0119 UE una "ulfes] NSN SuUuBESIOJ or pla | NAS ad IIPrusoOxXur) AR aparaoNnaIgq 420 UuFRAÄIN uouag NÄ] - HUM OISUTA JOB IPARA || -ONMIN HUNT SBS TO FP TA Ip rus OM ur q 20 uUIPpITA UITLAVN Lr — — — —— ÄR SÅGVERKSDRIFT Å STATENS SKOGAR LÖNANDE? = NN TJ 1914 års sågningsresultat vid Bjurfors ångsåg. Genom benäget tillmötesgående från dåvarande t. f. föreståndaren för Bjurfors skogsskola, jägmästare C. Sundberg har jag satts i tillfälle att meddela uppgifter om det ekonomiska resultatet av sågningen även un- der år 1914. Till jämförelse med 1913 års sågning lämnas nedanstående uppgift om antalet under år 1914 sågade timmer: Sågtimmer med Summa timmer 5” topp furu 2,456 st. 4,745,2 kbf.; gran — st. — kbf. = 2,456 st. 4,745,2 kbf. GIULIA FIRATS TOT IEND YO AT 2,550,4 >= KH, ISO TA,200:6 NS I AND200 3 14:040;4. Fl MOJAR 2 NINO Br ASS NENRGOD IA SY OSSE TS:5S00r Lie AA OT 2 TÖS) a = 13280) ANS JUO Ög SATSA OS, IL 1S,080,4, Cr FAL 2330 ARA4005 > 11038 HALOAADO,S rö” FNETI256DA AOSADIOr Ds TY 824,10 = 013043 10,3 Ol 112 » NIER ERANOR 2,00 ars 44 » AOL 556 » 5,059,2 > 2 » TOSKbA 2X20ILGE DATA 24 » 209,00 222» 2,499,9 13” o. grövrefuru 140 >» 2,063,2 »; >» RR USM fo ISTER SINA Summa furu 17,233 st. 72,353;2 kbf., gran 2,447 st. 10,582,0 kbf. = 19,680 st. 82,935,2 kbf. Medelkubikfottal furu 4,2 kbf.; gran 4,3 kbf. = 4,2 kbf. Sliperstummer GFX gr ög Sto 7,0809,7 Kkbit. Vid försågningen av timmerpartiet erhölls följande virkesutbyte: plankssibattenspbräder mo mar3. 0: 3 -/e bredder 32 med 4,035,5 Kbå ANEORAR BE » FÖRSE HÖ IEG TON OTRS FOR 23 2 135 ÖS Ör RLO NA > HÖRA, 030S Je / LR 2 7,094,6 » Su » FORSS » ÖVONeNS Ör ÖST » TES re FAT AS öh diverse TSG 626,4 58,080,4 kbf. FR SA fen rå GA då ARTE ARNE SSE LANE AN 2,01304 lådbräder och käppämnen , SRA SNR SANNA SR SR 00 NTE IR TEESE ARE ENE EP VA EE SLORSO Svt STRÖ NORTE NIE slipers Summa sågutbyte 68,166,1 kbf. oe MÖtsvVäran de vav tiImrets! kub 255S8, dos ed iris TE Härtill kommer splitved med 348 kbf. Vid huvudförsäljningen av det osorterade virket erhöllos följande priser penrlenod kpfifif.o bov. Bjurförs: FÖRA NK OSNAr ont bredder vfurt 0,65 Kr. gran 0,64 Kr. Fe OL eld » » 0,68» >> 10:67 ÖET ONE fara » » O,735 > 0,70 728 ADOLF WELANDER. Ör bredder furu 0,78 kr. .Sran (O,g4 ar dv » FAITOFB0Or OBH: > 1 OO OM (OST » » OTO OIOONE » 0,84 >» En mindre del av det osorterade virket såldes till Statens järnvägar, varvid något högre pris betingades. Bruttovärdet av det under år 1914 erhållna sågade virket jämte av- fallet uppgick till: för försalt- os fUrut OCh SrAnte. Es 44,030,9 kbf. 34,4709,08: kr: » utsköttsvirke furu och gran <2,3 13,0 > I;308,04. 2 » » diverse virke >» » » ANOS 2AS,0S » » » hyvlat » » » » 6,648,1. >» 51A 3,0r » kronoparkens eget behov använt Virke; Oy VIA an cb SNIA SENE 2;341;9 1» med vVärdertt,03 0,20 > » kronoparkens eget behov använt VILKEN Lala rok sn er NA O3340, «FE » 699,75 >» behållning, av. obyxlat virke oc. oo 934,35 >» » » 607,42 > ; » hyvlat TLL NSD O4T57, RER > 706,27 >» Summa 58,680,4 kbf. 44,901,08 kr. vartill kommer virke, delvis förädlat, av avfall: försålda käppämnen och lådbräder ... 2,813,4 kbf. 1,956,26 kr. > SPIICVE CLS orga. SERA SRS 548,0 >» 96,30 >» TÄD DMC LSE ASA dA SEN AL ENN 4:01 IF. & -IOS kbf 2-ONSORE TID D ROTLUR 2 od ATSS GT HA 73,2 läster ä:20 hl. 100400 » SÄL SPAIN ErS- Ce 2o or SE SR KARE Sn AA Är sal 65,45 > 5,232,41 kr. samt; för. försalda SliPptTar . I,9 200Sb Es este. 3,434,95 > till. sågverket använda Sliprat! IEA Stoo- Se. see. 0 ssk ENE Summa bruttovärde 53,568,44 kr. Bruttoinkomsten av avfallsvirket uppgår sålunda även detta år till om- kring 10 20 av den totala bruttoinkomsten. De omkostnader, som böra från nämnda bruttovärde frånräknas för erhållande av det sågade timrets nettovärde å rot, beräknas sålunda: sågnings- och hyvlingskostnader incl. förmans avlöning ............ 9,504,59 kr. lastning. och Järnvägsfrakt försSlPpekS:-. .::ds:ses.s seeks. SE ANA 102,00 >» omkostnader för sribbROlMIngED EA Ser ssp. sos areas ass 274,50 > utdrivningskostnader för sågtimmer och slipers 90,625 kbf. äå 8 öre 7,250,00 >» brandrisk för såg Och VirkesladEHö =. s5 oc... oss cc. AE 460,00 >» amortering och förräntning av anläggningskostnaden.................. 2,835,00--0» värdet av för sågens räkning — till tvänne skjul — använt virke AV IOM3 HALS tillverkning esse are C:a.:300 -kbf. 00:70 kr emMOrook Summa omkostnader vid försågning 20,786,0o09 kr. Rotnettovärdet för under vintern 1914 avverkade sågtimmer och slipers vid deras. försägning” kan. sålunda. beräknas till... ..o...s0 Ev 32,42 7ASAKT: ÄR SÅGVERKSDRIFT Å STATENS SKOGAR LÖNANDE? 120 En beräkning i likhet med den för år 1913 över rotnettovärdet för samma timmerkvantitet vid försäljning runt, visar följande resultat, var- vid, då rundvirkesprisen i orten voro desamma vintern 1913 som vintern 1914, de förut angivna timmerprisen för år 1913 även lagts till grund för 1914 års beräkningar med prisreducering för timmer under 13 fots längd: inkomst av furutimret vid försäljning runt 200 SÖS SRK » > gran >» » > a ELR 2-0, DOS » » sliprar uppbilade och levererade f. DIFVA ERYID ONT OS ArSb ess So ensidn San 3,050,11 » 27,825,68 kr. utgifter för utdrivning av timmer och slipers GOOSE a SLOFEI 1, 250,00 KE: » » barkning och bilning av sliprarna TO; AASE R2 5 Ore 483,50 >» > » lastning och järnvägsfrakt för slip- FARA TTO AKSTINTTA ANSETT sn: FRREO040SE ON nEer LA Rotnettovärdet av 1914 års timmer vid försäljning runt: 19,888,15 kr. Korrigeras det ovan angivna rotnettovärdet av timret vid försågning genom avdrag för viss förut behandlad ränteförlust beräknad till 687,73 kr. (= 5 månaders ränta å 4 0 å 41,264,:6 kr.) samt andel i förvaltnings- kostnader med 500 kronor, visa sålunda ovan gjorda beräkningar över nettovärdena av 1914 års timmerfångst vid Bjurfors ångsåg följande resultat: nettoinkomsten vid försäljning av timret och sliprarna försågade c:a 31,595 kr. El SR ek St OP PIA NG + Assn gor sekadnNer nen ssk me or Aa nettoinkomsten vid försäljning av timret och sliprarna avver- kade och framkörda till station eller per kbf. toppmått 0,349 >» C:a 19,888 >» O;2 19 Genom timrets försågning och delvisa hyvling har sålunda nettoinkom- sten ökats med I11,707 kronor motsvarande 0,3 kr. per kof. toppmått eller 59 Y, i jämförelse med nettoinkomsten vid försäljning av timret runt leve- rerat vid station. Statens sågverk å Karlsby kronopark är av enahanda beskaffenhet som Bjurfors ångsåg blott med den skillnaden, att hela såganläggningen, som förvärvades av Staten i samband med kronoparkens inköp ar 1900, är av betydligt äldre datum. Ram och kantverk äro sålunda över 25 år gamla. På initiativ av dåvarande jägmästaren i Karlsby revir G. Kuylen- stjerna har sågen dock under senare tid moderniserats i flera hänseenden. Avsättningsförhållandena äro även för Karlsby kronopark synnerligen gynnsamma, i det statsbanan Hallsberg—Mjölby går genom kronoparken med 2 järnvägsstationer — Karlsby och Degerön — inom kronoparkens gränser. Ett flertal mindre sågverk finnas i kronoparkens närhet. 30 ADOLF WELANDER. En jämförelse, vad Karlsby kronopark angår, mellan vinsten vid såg- timrets försågning och försäljning runt levererat f. b. v. är i så måtto vanskligare att göra, som någon rundtimmersförsäljning i större skala för kronoparken ej under senare år ägt rum. Med ledning av gängse timmerpriser vid angränsande stationer har jag dock i det följande ansett mig kunna utgå från nedanstående grundpriser för rundtimmer f. b. v. Karlsby under vintern 1913— 1914 eller det år, jag fick närmare anled- ning sätta mig in 1 förvaltningen av Karlsby revir: för: furu 5 timmer 025 kr. per eng. kbt. 67 Stmomenio,25terNpentens mb Ze » 0,30 >» » » SUS ; O,33 DR » » Ör » Og Cr hr HD > ÖJfO RID » » TNG » (Ol SR LE RN 50 12 0. STOVIe Orson es » » samt för gran 15 2 lägre pris för 8” timmer och grövre. Såväl försågningen av timret som försäljning av det sågade virket var avslutad vid mitt tillträde av förvaltningen vid Karlsby, varför efter- följande uppgifter stödja sig på i reviret befintliga handlingar. Under år 1914 försågades vid Karlsby såg 30,108 st. timmer och slipers med en sammanlagd kubikmassa toppmått av 131,067 kbf., härav 2,813 st. slipers med 8,247 kbf. toppmått. Försågningen av nämnda timmermängd gav följande utbyte: VILKe "AV Areea Nn DTE CEN oe dess Sa: Sorg 3, HAR RJ ÖN ÖR (öre hg" ed SSA ESR BOLA ec TÖS TALS TKO ig 26 IANA SME LAN Are ARR a sal 215 A OY OR ODES TU Cher SALSA S ASEA tg SERA Gael TOI,302 kbf. diverse virke, bjälkar och sparrar, lådbräder och käppämnen... 10,250 >» STP EESK Sd ös de cd sa BLA ANSE rara br SA AA a ae ge SN fi MIR Summa sågutbyte 119,396 kbf. mMOtsvarande, avi timrets- toppkubikmdSsSa0.— - 0. s.c.. SoA FÖRA Det o/s virket betingade nedanstående priser per eng. kbf. f. b. v. Karlsby: ANOR Ah Fler DEGEN osroesgt furu 0,685 kr. gran 0,685 kr. FUN E Bi FAT PES GEEA SEO ATS 2 ÖRTER ÖKOOR Er RR Aa > -0,765 >» NOTOR TYS 0 TERRPEAER > 0,80 >» NOG JOS (07 KOL Su Bo VISSER 2 OTO > -0,895 >» Hyvlat virke och notad byggnadsplank försåldes under hand till ett pris av omkring 0,80 kr. per eng. kbf. Bruttovärdet av under året sågat virke jämte avfall beräknas i avrun- dade tal sålunda: ÄR SÅGVERKSDRIFT Å STATENS SKOGAR LÖNANDE? fan försålda ohyvlade och hyvlade plank, battens och bräder... 90,458 kbf. 2, ITS KI föRSAda:SöTAE. ouosssoss tråd vsne TT ER 3,7133. 2? » diverse virke (incl. låd- brädero. käppämnen) +7,823 > 5,408 >» värdet av till byggnader och diverse ändamål använt virke 9,014 >» 6,033 > värdet av skillnaden mellan be- hållningen av virke vid årets BORA TOCNEStE ee AROR TT 0 80.01 KID SE SORG 2 er OR RE värdet av tillverkade och försålda ribbkol 454,65 läster ............... 6,038 > » SMTOrSaldETLODYCd OC) AIVErSE Cave oeesorsee senor soker ed du TOS Göres från detta bruttovärde avdrag för sågnings-, brädgårds , hyvlings- och lastningsomkost- AE Ö TIKAR rn Rn mr ar mm as ragg TAL 23 SKE. SL ODID IEEE SA OM OT AE ss sd er eler 0 fun AA SR fo a 2000 köstnad för stillyerkning: av. riDbROL ss At så TAN OSUErS amortering av sågverksanläggningen och bostäder...... 253001 branduskt för. sa9 40 ch virkesläge Lo ccmskussspasesditond 650 >» Viss torut närmare berörd rämteförluSt............--.s...... T,4.00, > andel förvaltumneSkoOsthallek <.....ccsusuyssssus susse HlO.OME utdrivningsomkostnader för timmer och slipers å 10 öre pr kbf. 15,107 >» 37,295 kr. aterstar ett totnettovärde vid försagnil2, AV ......sccscsssuskarsssnyosson sar 62,192 Kr. motsvarande i medeltal för rundvirket o,412 kr. per kbf. toppmått. Hade nu med tillämpning av redan angivna rundvirkespriser timret försålts runt och sliprarna uppbilade i skogen med leverans vid Karlsby station, skulle härigenom följande bruttoinkomster erhållits: för sågtimret 142,820 kbf. (medelpris 35 öre per kbf.) 49,987 kr. SRS LIT IR SLR RN 0 DE FASEN AK SR TER See EN RT da FLAT SOMRAS SN ar Göres å detta bruttovärde avdrag för utdrivningskostnader för timmer och slipers å 10 öre Per Kb ESKO Ke uppbildning av sliprarna ............ 21015 St. ÅA IS Öre 5075 FETA återstår ett rotnettovärde vid försäljning av rundvirket levererat VI CIN STA ELO TINA Vä Se AE RT SR RAR SENAST NR SAR Ren Me BE 30:10 ORK. eleE per KRT Stop pan atet nUmMdVIRke: a sor vor sop ro divor sarkass SsN där skeeaa 0,252 >» Genom försågning och delvis hyvling av det under vintern 1914 ut- drivna timret å Karlsby kronopark har sålunda nettoinkomsten ökats med 24,086 kronor — motsvarande o,6 kr. per kbf. toppmått eller 63 = i jämförelse med timrets försäljning runt levererat vid station. NE ADOLF WELANDER, De abnorma prisförhållanden, som genom världskriget inträtt a trä- varumarknaden, göra, att liknande jämförelser med anspråk på någon allmängiltighet ej kunna för år 1915 uppställas. Av den föregående redogörelsen framgår, att statsverket genom de små sågverken å Bjurfors och Karlsby kronoparker. beretts ett med över 30 4 ökat rotnettovärde å sågtimret, samt att såganläggningarna ifråga redan med en årssågning av 15 å 20 tusen medelgroft timmer (= 80 a 100 tusen kbf. toppmått) böra kunna amortera sig på mindre än 5 ar. Tager man vidare i betraktande, att här berörda skogar varken med hänsyn till belägenhet, skogsbeståndens beskaffenhet eller övriga såg- ningsresultaten påverkande faktorer intaga någon i jämförelse med fler- talet andra allmänna skogar av liknande storlek särskilt förmånlig ställ- ning, som kan ge förklaring till den erhållna goda vinsten av sågverks- rörelsen, synes mig, att de gynnsamma resultaten från Bjurfors och Karlsby sågverk ur ekonomisk synpunkt bestämt tala till förmån för införande av sågverksdrift i alltmer ökad omfattning å de större statsskogarna i nedre delarna av landet. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 191060. H. 11. Statens domäners fond samt dess inkomster och utgifter under de tio första månaderna år 1910. Av IWAR LINDEBERG. Genom den av 1911 års riksdag beslutade budgetreformen kom sta- tens domänförvaltning att från och med 1912 års ingång till statsverket intaga en annan ställning än tillförne. Från att hava varit ett admi- nistrativt ämbetsverk blev Domänstyrelsen ett affärsdrivande verk. Domänstyrelsen står såsom affärsdrivande ämbetsverk utanför stats: verket i inskränkt mening, som nämligen i sig endast innefattar de ad- ministrativa verken. I räkenskaps- och redovisningshänseende medför detta, att Domänstyrelsen numera äger att årligen till den allmänna stats- budgeten redovisa domänfondens zeztobehållning, till motsats mot förr, då avkastningen av statens domäner upptogs i riksstat och räkenskaper till sitt bruttobelopp och beräknades såsom en allmän tillgang för be- stridande af statsverkets allmänna utgifter, bland vilka även kostnaderna för domänförvaltningen ingingo under särskilda å riksstaten uppförda utgiftsanslag. Det affärsdrivande verket — Domänstyrelsen — har sig emellertid anförtrott vissa allmänna statsåligganden, i vilket avseende verket fun- gerar såsom ett vanligt administrativt ämbetsverk. Domänstyrelsen är följaktligen, vad man kunde kalla ett ämbetsverk av blandad typ. Ver- ket är affärsdrivande i avseende åa förvaltningen av statens domäners fond samt administrativt i avseende å vissa andra skogar eller fonder såväl som i avseende å vissa statsuppgifter, för vilkas tillgodoseende särskilda riksstatsanslag beviljas såsom skogsundervisning och skogshus- hållning i allmänhet, reglering av flottleder m. m. Genom Nådigt Brev den 31 januari 1913 bestämdes, att statens do- mäners fond skulle anses vid 1912 års ingång hava omfattat följande tillgångar: 1:0) kronans under Domänstyrelsens förvaltning stående fastigheter, ar 1911 taxerade till sammanlagt 189,748,330 kronor; IWAR LINDEBERG. 2:0) kronan tillhöriga inventarier och redskap, såväl å dess fastig- heter befintliga, dock endast i den mån värdet icke ingår i fastig- hetsvärdet, som ock hos Domänstyrelsen och hos skogsstatens tjänstemän förvarade ävensom i statens sågverk och övriga under Domänstyrelsens förvaltning stående anläggningar befintliga; 3:0) köpeskillingar för försålda kronolägenheter, utgörande dels kontanta medel 1,598,684 kronor 90 öre dels ock fordringar 3,128,149 kronor 99 öre eller tillsammans 4,726,834 kronor 89 öre; samt 4:0) reservationer å vissa äldre riksstatsanslag, vilka ansågos till- höra domänfonden, tillhopa 534,488 kronor 54 öre. Samtidigt förklarade Kungl. Maj:t, att såsom nettobehållning, vilken under titel överskott skulle tillföras statsverket, skall beräknas denx av- kastning, som uppstår å fonden, sedan driftkostnaderna för statens do- mäner avräknats. För domänfondens driftkostnader fastställer riksdagen för varje år en stat. il II. III. Denna upptager: Kostnader för Domänstyrelsen. (1916) a) avlöningsstat för styrelsen............ kr. -122,500: — b) arvoden. at amdantlenseli.. m.ckbel. > 46,100: — c) ålderstillägg åt styrelsens personal » I1,000: — d) pensionering av styrelsens personal >» 2,000: — e) anställande av extra skrivbiträden hos styrelsen samt renskrivning TI ST E fel Er og a NL a on ANS SSE » 9,000: — ANTStYFelSenNS TEXPENSEK mes. sg se eos » 18,000: —— g) rese- och traktamentsersättning åt Stytelsen si person als Eee » 6,000: — Ah) tryckning av styrelsens årsberättelse Fr p5s000 NERO DEN Kostnader för statens skogsdomåner m. m. a) skogsstatens ordinarie personal ... kr. 1,544,300: — b) ålderstillägg åt skogsstatens perso- TÅL AR Le ad mt oa SSF R IR Ale >» — I14,000: — rf) pensionering av skogsstatens per- SOA ST SENSE. klar 35 NN SNS ed » 65,000: — d) egentliga förvaltningskostnader ... >» 7,476,000: — 9,199,300: — Kostnader för statens jordbruksdomäner. aj avlöning åt domänintendenter...... kf 3550 bh) resekostnader vid domänförvalt- ANTI EN Af Soto rserers SÅ ler f sel DSM ESSTE NE Tejelelee » 45;0005E-- ce) övriga med förvaltningen av jord- bruksdomänerna förenade kost- nader 21 TOO,000- ÄT GOHOON Summa kr. 9,000,000: — DOMÄNFÖRVALTNINGENS BOKFÖRING. 36 A 4 i | | 25Tröll 2,036, 203126 1 4,189,585121 I 9,479,.473|4 : 5,588, 038135 I 1,520,292120 898,877|82 L I I jd | | re U| I I i LG Oj -— ] De grova heldragna staplarna | ” : I ange domänfondens utgifter un- a I i o spa | der månaden ifråga. s I | | De fina heldragna linjerna visa i | I summan av föregående måna- I | i ; ders utgifter. 7 i t = ENA I sl Bb De grova streckade staplarna fär I U | L| o o 21: Få ev . I I g åskådliggöra domänfondens in- | ' | : r komster under resp. månader. 1 t t | I I | SÅ s I i De fina streckade linjerna visa tt A i 4 | summan av föregående månaders Få ; | | i | inkomster, ol I HN I gel 7 t I + i 70” / I I I | Jå I ' I / | AST I / I T] I A ; T Zäll I AT | SS ENE / I PA < | I ADA SE BERTAN 2 FRAER 26 TRE Jan. Febr Mars April Maj Jum J ; 48. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. E å i 3 736 IWAR LINDEBERG. Kungl. Maj:t fastställer kort före ingången av varje år, efter en av Domänstyrelsen verkställd detaljutredning, en generalstat för driftkost- raderna under det följande året. Denna i detalj specificerade general- stat följer i sina huvuddrag den av riksdagen fastställda staten. Då det kan vara av ett visst intresse att nu i november kunna över- blicka, hur staten realiserats under årets första tio månader, framläggas nedanstående sifferuppgifter, hämtade ur Skogsbokföringskommitténs bokföringsmaterial. Samtidigt meddelas till jämförelse domänfondens inkomster fördelade å de olika inkomsttitlarna för samma tid. Betydelsen av ett bokföringssystem — såväl för den högsta finans- ledningen som för det affärsdrivande verkets ledning — som möjliggör en månatlig överblick av förvaltningens gång ända in i detaljerna — torde näppeligen behöva betonas. Domänfondens inkomster jan.—okt. 1916 (netto å inkomsttitlarna). Skogsdomåänerna: SKOgsförsaljaingspme del oo ooccbla st sed ee er oense kr. 25,087,409: 07 Mark försäljbingsmedel ssp bsesbe scn sp St sedörmeer dere sa AASE » 1,098: 3 I ATTETIAE” ANI OT I om sorgen fr seas år rr BR ÅR SEN a NR > 219,845: 98 » > Dette, »fSke, Jakt; mö. MM srt NA re » N2,051: 08 DIV SE des sr oe LE & Si sögs be Es å SN 2 JONA NSL RA RDR > TN NOKE IS Summa kr. 25,538,899: 62 efter avdrag av markförsäljningsmedel (55 500..0a HEIN 125,57, 20A Si Jordbruksdomänerna: Arrende" av: jOE omar res dear göras RR on ör ANN kr: T,07:0;0003 27 > 5: "kvarnar OCh" disken ok mes. oder bab dras bes AN » 26,535: — Köpeskillingar för försålda kronoegendOmar..................... STOD TA [DiVETSe ooo SBR LL AROM DLR Br RE RINGEN a AE Stig RAN » SIST OM Summa kr: 2,007,820: 43 efter avdrag av köpeskillingar för försålda kronoegendomar >» =: 1,757,9798: 31 Summa inkomster kr. 28,506,720: 05 Summa inkomster efter ovanstående avdrag Po 2Ts 205, JOE 02 Av ovanstående framgår, att såväl inkomster erhållna genom mark- försäljning som dylika erhållna genom influtna köpeskillingar för för- sålda kronoegendomar fråndragits det totala inkomstbeloppet. Orsaken härtill är den, att dessa inkomstmedel ej böra medräknas, då Domän- fondens driftöverskott framlägges. De utgöra nämligen endast en till- fällig omplacering av fast kapital till flytande och övergå ånyo till sin förra form, då skogbärande mark inköpes. STATENS DOMÄNERS FOND 3 Till jämförelse med ovanstående inkomstbelopp EIRO SSROT SA TT nn Aa SR VA a ordf So a odds usa ed | IT Ar SBR HOTET SS CFO AU ET a mr be SÄ mf ed Ret a ae ee a da NN IG (EA [Leg [oa Summa” kr: C275205,1703402 meddelas motsvarande uppgifter för år 1915, vilka voro: Skogsdomänerna ..... ssk SR RK Er spå BASSE SYRE kr:t 2202 nj2 55 Jordbruksdomänerna 1 151,07 Summa kr. 24,640,150: 47 Förestående grafiska framställning åskådliggör huru inkomsterna under årets tio första månader vuxit till denna summa. De grova streckade staplarna angiva månadssummorna, de finare summan av föregående månader. De svarta heldragna staplarna angiva motsvarande utgiftsbelopp. Den grafiska framställningen utvisar bruttobelopp, varför den angiver skenbart högre inkomstsummor än vad ovan meddelats. s Domänfondens utgifter o (netto å utgiftstitlarna). Januari—oktober 1916 1915 ID YS TIS NI SLy re SES 0 a ogode A RE SR BAL ST SRA kr. FROST: Od 200,158: 0'7 SKOR SC OLTAN CI As. SAL ort HMS RR da > -7,908,488: 72 7,739,963: 68 Ord brtkstCOM AN SKNA ssd sar sese nb i bälger Dean een > 127,293: 80 156,831: 68 Summa kr. 8,218,300:43 8,102,954: 03 ökomster utover Utgllt€l........ .. soccc.o.ssc... >ET0,07.0,8705-TOK HÖNS 27, 100544 SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. IS le IN MEMORIAM. Åke Belfrage. STI SRTSST NS oe TOO Den 6 sistlidne juni avled efter helt kort tids sjukdom direktören ÅKE BELFRAGE, nära 59 år gammal. Med honom gick ur tiden en dådkraftig och initiativrik man, vilken såsom skicklig ledare för ett av våra större trävaruindustriföretag nedlagt framstående förtjänster om såväl detta som industrien i allmänhet, och som dessutom var varmt intresserad för vårt skogsbruk. Det må beträffande detta hans intresse erinras om, att han i åtskilliga år var ledamot av Svenska skogsvårdsföreningens styrelse. Belfrage var född den 11 juni 1857 i Visby och kom helt ung till Norrland, där han började sin bana såsom sågverksbok- hållare. I slutet av 1880-talet blev han anställd som förvaltare för det Kempeska sågverket vid Dal, vilket då var nyss upp- fört, och där han snart gjorde sig känd såsom en framstående driftsledare och affärsman. År 1907 bildade B. Sandö sågverksaktiebolag, som inköpte Sandö och Dals sågverk med skogar. Såsom detta bolags verkställande direktör kvarstod han till sin död. Med de egenskaper, som B. besatt, var det givet, att hans kraft skulle tagas i anspråk för även andra företag än hans eget bolag. Han var sålunda ledamot i styrelsen för Ångermanälvens flottningsförening, Stock- holms handelsbank m. fl. Och, såsom ovan nämnts, ledamot av Skogs- vårdsföreningens styrelse, vartill han valdes av årsmötet 1910, och i vilken egenskap han kvarstod till ordinarie mötet i år. B. var även en intresserad och framstående jägare och jaktvårdare. Till Belfrages övriga gedigna egenskaper kommo personlig älskvärd- het och vänfasthet, som gjorde honom varmt värderad av alla dem, med vilka han kom i beröring. Alla hans vänner skola säkerligen beklaga hans, mänskligt att döma, förtidiga bortgång och med saknad minnas honom. AV SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. II. Domänförvaltningens bokföring. Kort redogörelse för skogsbokföringskommitténs betänkande II. Av IWAR LINDEBERG. Den I oktober 1915 avgav skogsbokföringskommittén sitt betänkande I jämte fyra bilagor, omfattande förslag till ordnandet av ett av redovisnings- bokföringens fyra områden, nämligen kassabokföringen för domänförvaltningen. I denna tidskrifts häfte n:r 11 år 1915 sid. 875 har jag lämnat en kortare översikt av detta förslag i de delar som hänföra sig till den primära kassa- bokföringen. Den 31 augusti innevarande år har samma kommitté avgivit sitt betänkande n:r II, omfattande förslag till ordnande av återstående tre områden av redo- visningsbokföringen, nämligen fastighets-, inventarie- och förrådsredovisningarna. Betänkandet innehåller därjämte förslag till huvudbok, vilken i sig bokförings- mässigt sammanknyter de fyra sidoordnade redovisningsbokföringarna. Härmed är kommitténs /örsta uppgift — framläggandet av förslag till ord- nande av domänförvaltningens redovisningsbokföring — slutförd. Redovisningsbokföringen är såväl primär som central, då det gäller kassa, inventarier och förråd, endast central då det gäller fastighetsvärdena. Det vill med andra ord säga, att varje förvaltningsled — domänstyrelsen, överjägmästare, jägmästare samt i viss grad länsstyrelser — i en bokföring redovisar sitt handhavande av en 'viss tillgång — kassa, inventarier och för- råd — Dessa redovisningar sammanföras centralt hos domänstyrelsen uti mot- svarande liggare,. Den centrala bokföringen kommer alltså att hos domän- styrelsen avspeglas i kassa-, inventarie- och förrådsliggarna, vartill kommer den fjärde, nämligen fastighetsliggaren, som ej grundas på någon primär bok- föring, utan uppbygges centralt på en gång hos styrelsen. Dessa fyra liggare jämte själva bokslutet för året — huvudbokslutet — utgöra huvudboken i vidsträckt mening. Gå vi sedan att något närmare granska själva bokföringen, så som den kommit till synes i kommitterades förslag, stanna vi först vid den primära virkesbokföringen, som äger rum å reviret. Förråds- eller virkesredovisningen avser endast att redovisa det virke, som genom skogsförvaltningens försorg upphugges eller i någon form bearbetas. Dess syfte är: 1) att sätta det affärsdrivande verkets ledning i stånd att överblicka stor- leken och fördelningen av inneliggande virkeslager; 740 IWAR LINDEBERG. 2) att för revisionen erbjuda en enkel kontrollmöjlighet för under hand försålt virke; samt 3) bilda en grundval för inventeringen. Då det upphuggna virket för varje år som går intager en allt större plats bland försålda skogseffekter från statsskogarna, kan man ej längre begära eller lita på, att den förvaltande personalen skall kunna — utan anteckningar — i minnet sammanhålla de förändringar, som det upphuggna virkesförrådet snart sagt ständigt undergår. I de flesta fall torde det vara kronojägarern, som främst kommer 1 kontakt med förrådet. Han har att för sin bevakningstrakt redovisa växlingarna i detta förråds storlek, d. v. s. vad som går in till eller utfrån förrådet, så väl som lagret vid redovisningsterminens början och slut. Kommitterade hava nu föreslagit, att kronojägaren skall vara skyldig föra dagboksanteckningar över såväl utgående som ingående upphuggna effekter. Beträffande dagböckernas uppställning är största frihet lämnad och detta av det naturliga skälet, att förhållandena äro i allt för hög grad växlande, för att en enda mall skulle kunna användas för hela riket. Att emeller- tid dagboksformulären, enligt eventuellt två eller tre olika typer, böra upp- rättas med stor omtänksamhet samt med mesta möjliga förtryck, till undvi- kande av ett tidsödande linjeringsarbete, är givetvis en ingalunda oviktig upp- gift, 1 all synnerhet om man betänker, att kronojägarnes tid bör så litet som möjligt inkräktas för skrivgöromål. Dagböckerna utgöra sålunda det första ledet i förrådsredovisningen. De böra föras så, att kronojägaren därur skall kunna bekvämt erhålla alla de uppgifter, som behövas för upprättande av virkesrapport, avlöningslistor m. m. Har en kronojägare flera skogar eller »redovisningsområden» inom sin be- vakning, gäller det att se till, att uppgifterna beträffande dessa ej samman- blandas. För den skull kan man ju tänka sig endera lösbladsböcker, då antalet »områden» är mycket stort, eller ock att kronojägaren reserverar viss del av anteckningsboken för varje sådant område. Hur detaljerad kronojägarens bokföring i praktiken kommer att bliva, torde i regel komma att avgöras av jägmästaren. Ett exempel förtydligar saken. Virke kan ju uppmätas endera å hygget eller i skogen, eller också vid upp- lagsplats, framkört till väg, fottled eller dyl., eller till sist såväl i skogen som framkört till lastplats. Bokföringsförslaget innebär möjligheter för en så detaljerad bokföring, att alla dessa faser kunna avspeglas, om så skulle önskas eller befinnas nödigt. Kronojägaren bör emellertid i. dagboken göra sådana anteckningar, att därav framgår, hur arbetena fortskrida och virke uppmätes eller utlämnas. Nästa led av virkesbokföringen intages av wvirkesrapporten, vilken av krono- jägaren för varje månad och i samband med förskottsmedelsredovisningen avgives till jägmästaren. Rapporterna likaväl som dagböckerna böra anpassas efter för handen va- rande förhållanden. Förekommer ett fåtal sortiment är »bredsidan» lämpligast, d. v. s. varje sortiment intager då en kolumn, som närmare framgår av ne- danstående exempel. DOMÄNFÖRVALTNINGENS BOKFÖRING. 741 Kronojägares virkesrapport. Bredsida. | | | STärg fl Nm ec Pap pernsyed | | Ingående Utgående Ingående Utgående Sko vr TRE rv SE a TT NR Sa g | förut | a |..till | till Lecce || mu I förut on | HM RARE nu. upp- 2åa ti diverse! annan | - 2 RR [ till I diverse] annan | . | huggna | = köpare! ända- | redo- |Pingar pp | köpare | ända- | redo- |ningar visade mål visning hnggna MR mål |visning] | | | | | | Krpkn | EMS | fVågen ...| eng. f? | YE l | RED vid | vid | | 859,7 | Stor- | Stor- fris St.) | selet || 3,400 | selet;. | | | | Vi finna under de bägge huvudrubrikerna »Ingående» och »Utgående» å ena sidan »nu upphuggna» och »förut redovisade» samt å andra sidan »till köpare» och »>till diverse ändamål» samt »till annan redovisning». Redan av beteckningen framgår användningen. Kolumnerna »förut redovisade» och »till annan redovisning» hava till- kommit för att möjliggöra en bokföring av virket på dess väg till avsättnings- platsen. När t. ex. virket första gången uppmätes liggande i skogen, intages det som »nu upphugget», nedköres detsamma till en lastplats eller till eget förädlingsverk eller dylikt, upptages det som »utgående till annan redovisning», varefter det å denna nya redovisning (alltså ofta av en annan kronojägare) upptages såsom »ingående förut redovisade». Det andra alternativet för kronojägarens rapport har beträffande kolumnerna samma uppställning, men föras där de olika sortimenten under varandra i s. k. »längdsida»>. Kronoiägarens virkesrapport. Längdsida. | | Ingående Utgående | å till | till pal Skog Post Sortiment NER SAN förut | till |aqiverse| annan | Anteckningar SPPFN ee köpare | ända- | redo- huggna visade o RAG mål visning | Krpkn | fmr å | | Utkört ur sko- Iyvik socka 1915—16: II| Pappersved | 216 sv. f? | | | 40,5 | gen till lastpl.| | » » | 40,5 | | 2 (Botorp Props for äg) | stat.) > 216 eng. fl 52 | > 1:a björkved fmr å 108 f?| 20 J|Utkört ur sko- | | gen till last- » » » | [20 | plats 2 > 2:a björkved » | | 22 J|Utkört ur sko- | | I| | gen till last- » | isak | plats 2 742 IWAR LINDEBERG. Beträffande verificeringen av utlämnat virke har föreslagits, att jägmästaren ej som hittills bifogar någon underhandförsäljningsblankett vid kassaredovis- ningen, utan i stället sänder detta exemplar av »sedeln> till kronojägaren. När denne sedan utlämnat virke till viss köpare, bifogar han den av köparen påskrivna sedeln vid sin virkesrapport såsom verifikation till den utgående virkesposten. Jägmästaren mottager sålunda för varje månad kronojägarnas virkesrapporter Sedan de granskats, bliva de föremål för bok- med åtföljande verifikationer. föring uti jägmästarens virkesliggare. Liggaren, som är inrättad enligt lösbladssystem, har ett konto för varje sortiment. mulär. Jägmästarens virkesliggare. Kronoparken Vågen. Dessa kontis uppställning framgår närmare av nedanstående for- Lastplats vid Aspviken. Sågtimmer. K Tillkommet Utlämnat Var=! Al 5 a TE | Kvar- liggande | från till RE | från annan Summa | diver- till annan Re h EA | föregående] redo- upphugget till köpare] SEA redas ti TN RR. månad visn. damål AMS Spira nee eng. Pluaf | m3fsleng den. £öl sf eng. Plug m2fl|eng Pl nsfeng. 3 (t.m.) (t.m.) (t.m.) lE(tamsjäla = (t.m.) (t.m.) ENE | | 2,336 | 2,336 | | | 2,336 Febr. ...| 2,336 | 211 2,547 | | 2,547 | Mars AM 2,547 | III 2,058 | 2,000 | 658 | April ...| 658 | | 400 1,058 | 1,058 | Maj ...... | 1,058 | | 1,058 | | | 1,058 TT so | 1,058 | 1,058 | | 1,058 = 1 | Egen | | | | | | | | flottning | | | | | Säger | | | jan.—juni | 3,058 |117l| 3,058 |117]] 2,000 | 80 | 1,058 137 | — | || I Anvisning. Detta konto har avslutats per månad. för kronans räkning och avföras därför såsom >»utlämnat till annan redovisning». å ett särskilt flottningskonto såsom »tillkommet från annan redovisning>. 1,058 f” ha i juni månad utlämnats till flottning De ingå Varje skog eller redogörelseområde inom reviret kommer alltså att omfatta ett antal blad, där varje sortiment bokföres för sig. Huru själva bokföringen tillgår, synes omedelbart av formuläret, då ju samma kolumner som å krono- jägarens rapport äro till finnandes. Dessutom förekomma kolumner för »kvar- DOMÄNFÖRVALTNINGENS BOKFÖRING, T43 liggande från föregående månad» och d:o »till nästa månad», vilka, som också framgår av namnen, komma till användning, då avslut sker för en viss månad eller en period omfattande flera månader. Då bokföringen är verkställd, sänder jägmästaren kronojägarens virkesrap- port jämte verifikationerna vidare till revisionen, som härigenom erhåller materiel till granskning mot kassaredovisningarna. Tvenne gånger om året avgiver jägmästaren till domänstyrelsen en virkes- rapport av liknande uppställning som kronojägarens. Jägmästarens virkesrapport för tiden I januari—-30 juni, Ir - Utlämnat | JE liggande | GULT fe - | enligt Upphugget|| Summa till diver! q 5 | Sko Sortiment Mått SrEeA £ 188ande | teck- | 8 | föregående köpare | Se än- ; | | rapport damal ningar | | | mf m?f m?f Im? fl] Im?f m? fl Krpkn | | | | Vågen... Sågtimmer |eng. f” (t.m.)| 1,800 | 69) 7,058 272 341|| 7,880/304|—| — | 1,058] 37 | I | | | | Pappersved | >» (v.m.)| 7081 20! 8,200 [232] [25211 8,870/252 o | | Props » » 1 3.673 [104] 1,514 | 43|| 5,187|147|| 5,187 147] 0 | | Pinnved | 10 10 I0 | | | | | | I I | | | | Så långt den primära virkesredovisningen. Hos domänstyrelsen bokföras uppgifterna från jägmästarnas virkesrapporter uti en förrådsliggare av samma typ som jägmästarens virkesliggare. Å förrådsliggarens olika sortimentskonti komma följaktligen varje revirs slutsummor att intaga en rad. Ett dylikt konto kommer nedadderat att uppvisa slutsummorna för hela riket beträffande detta speciella sortiment för redovisningsåret i fråga. Från den primära bok- föringen intill detta led i förrådsredovisningen förekommer enbart kubikmasse- uppgifter. I årssammandraget evalveras dessa uti penningvärden, vilka senare ingå uti huvudboken. Inventarieredovisningen. Såsom redan förut framhållits, är inventarieredovisningen såväl primär som central. Primär hos varje myndighet, som förvaltar inventarier, samt central hos domänstyrelsen. Nedanstående formulär visar uppställningen av den primära inventarieredo- visningen. 144 IWAR LINDEBERG. Gyviks revirs inventarieredovisning för år 1916. Härvid är utöver vad som framgår av uppställningen att märka, att in- ventarierna ordnas dels efter ägare, d. v. s. domänfond, kyrkofond, etc. samt under dessa huvudgrupper efter förvaringsplatsen, d. v. s. revirexpeditionen, kronojägaren i I1:sta bevakningstrakten etc. Inventarieredovisningarna föras å reviren löpande under året, men avgivas endast vid årets slut till domänsty- relsen. Vid inventarieredovisningen fogas materiel- och fröredovisningar en- ligt liknande formulär. Självfallet införas i materialredovisningen endast sådant material, varav större partier inköpas, och varav alltså behållning kommer att uppstå vid årets slut. Den centrala inventarieredovisningen består däri, att uti inventarieliggaren hos domänstyrelsen införas årssiffrorna från inventarieredovisningarna. Varje primär inventarieredovisning kommer alltså att intaga en rad i den centrala. Fastighetsredovisningen är endast central, d. v. s. den grundas ej på primärredovisningar, utan äger rum i domänstyrelsens centrala bokföringsavdelning uti fastighetsliggaren, vil- kens uppställning framgår av nedanstående formulär. I denna liggare införes varje domänfonden tillhörig fastighet så, att skogs- domänerna redovisas för sig och jordbruksdomänerna för sig. Inom dessa huvudgrupper ordnas egendomarna distriktsvis efter härads- och sockenindel- ning. Värdet vid årets början erhålles ur föregående års liggare. TI regel torde taxeringsvärdena ännu vara de enda, som stå bokföringen till buds, men vid nyinköp kommer väl inköpsvärdet att bliva det ingående. Behållning från | Tillkomna under | Avskrivna under Behållning till Inventarier till- föregående år = | året | året följande år hörande domän- ' | Tar ' i; | ” | | Inköpspris | Inköpspris | Inköpspris Inköpspris fonden St. EA RE FR RS AA Rn PS ANA Kr köret | Kr. | öre | | Kr... | öre Kr. | öre | | | Revirexpeditionen: | | | | | Böcker: | | | | Författningar rörande | skogsväsendet ...... I 7 50 | | I 7 50 | »Bara siffror», kube- | rings- m. fl. tabeller I 7 — | I 7 — OKFÖRING. B NS DOMÄNFÖRVALTNINGE IPIRASDULIIXE |, 9161 BULIIXE] '0 'up2pursBoys Jug IPIRASBULISXE |, IeSUIUYIJJUY c | | EN Le Rel ==IO00 9$ - 000'99 uJurwue(T « 1 CT LER Ser « | | —IloSbp'9E — | oSb'9 EE lo00:05 1Iyo « SOS SANNE — 000'08 | I I—l000'0$ | ofls4qo0og diy | d10222yvog ItIrIUurv OqSPEA | I fd | | | "TIADI SYIAÄL) | | | | | | PILOSIP ”V | | | — =S = = . | oc oo | esk silke 2 / | | LENS TA | | | | HeTIT AT FSK UKe SUUKORPISKG FO RYTES | | (RS SR | sump Sumu Sumap | | : : doxui | IBAWO -[TESIOJ -IBAWO 5 JOS PS za wouag uelioq | mouasg woOuas wouag | sjal SEN U Ule N uIAIOG PUGLIS ENE | S 2 gg fra AE EA ERS AE see leker SA 5 | | | | | pla | ddoj ddoqt | pra I I | SPIeA | SIR Iapun sarg Iapun | pr / | | SPIEA JJALIYSAYV IpIeA 1WOY[[L, | | | '9161 JP UIpUuOJURWOP JOJ J1LB3ISJIU3IISE] SUJSJJIÄJSUPLUOG 7460 IWAR LINDEBERG. För närvarande pågår inom skogsbokföringskommittén en specialutredning angående de principer, vilka böra tillämpas vid åsättandet av ett kapitalvärde å domänfondens fastigheter. Leder denna utredning till gynnsamt resultat, komma väl de gamla taxeringsvärdena så småningom att utbytas mot nya, vunna med tillämpande av dessa principer vid skogsindelnings- och skogsupp- skattningsförrättningar. Härmed skulle i stora drag kommitténs förslag till förråds-, inventarie- och fastighetsredovisningarnas ändamålsenliga ordnande vara behandlat, och åter- står således endast en del av den tjärde redovisningen, nämligen den centrala kassaredovisningen. Vi hava i förutnämnda uppsats följt den primära kassabokföringen, till dess att kopior av inkomst- och utgiftsböckerna jämte verifikationer samt kassa- rapporter vid månadens slut avgivas till det centrala bokföringsorganet. Kassa- rapporterna bliva här föremål för central bokföring, under det att det övriga redovisningsmaterialet underkastas formell granskning och kameral revision. Kassaliggaren är fördelad på person- och realbokslut. För varje kassa- redovisare eller med andra ord för var och en, som avgiver kassarapport, finnes 1 kassaliggaren ett särskilt personbokslut. Ett personbokslut omfattar en samling lösblad ordnade i en s. k. kortpärm. Bladets utseende framgår av nedanstående: Gyviks revir. Domänfonden, Skogsdomänerna: Skogsförsäljningsmedel. | Die b ert KK med TÖTAG Pag. | Influtet [ Summa | Utbetalt | Summa | | | I - Gr EE | Kr: | Sd | KT öre | Kr. öre JÄNHNATT 2001 scs a st NAN 3 134 | 25 I | — 2] — Febröaris... stub 960 | 104 KE NU EV Sogn Mo AD BR SAVE TSAR | — | — IADPIL, 2 SA gran 867 | 14 — — 11 17 $ EEE SR BE SERNER 2,170 | 80 = = I ELLA Sj SER AN Se | -— | — — = I [EUR ROS SER AON. Mån | 2;207 ILS | — — IAUDUSIE oe. role OR | 11,041 | 30 | SE BEPLEMD EIN. LEE | 8,940 | 36 | — — OKtOben ost sees A | 23,616 | 24 | — — NOVemDen ou ore feta 11.210 | 07 | — — December Prals ve ANE 3 683 | 70 || 62,050 | 63 SEE — -— — | | | | DOMÄNFÖRVALTNINGENS BOKFÖRING. HAR Varje titel i kassarapporten motsvaras av ett blad eller konto i person- bokslutet. Man skulle således kunna säga, att kassarapporten, d. v. s. bok- slutet för månaden, införes på ex rad i liggaren, visserligen på flera sidor men likvisst på samma eller åtminstone motsvarande rad. När samtliga personbokslut adderas, erhålles realbokslutet. Skillnaden mellan person- och realboksluten kunna sägas vara, att personbokslutet för t. ex, ett revir utvisar för varje månad tillflödet å de olika inkomsttitlarna samt avgången från de olika utgiftstitlarna inom just detta revir, under det att realbokslutet utvisar samma förhållanden, men icke längre begränsade till ett revir eller en myndighet, utan omfattande hela domänförvaltningen. Genom att bokföringen ordnas på detta sätt, kan man alltså månad för månad avläsa kassaställningen å de olika titlarna för riket i dess helhet, eller å begränsade förvaltningsområden. Huvudboken omfattar, som redan framhållits, de fyra liggarna för kassa, fastigheter, in- ventarier och förråd — samt huvudbokslutet, som kommer till synes i »hu- vudboken» 1 trängre mening. För denna senare hava två förslag upprättats, ett grundat på den enkla bokföringens principer och ett på den dubblas. För att börja med den förra, sammandrages å ett konto — i förslaget kallat Kapitalsammandrag — från de fyra liggarna a) tillgångarna vid årets början, b) vad som tillkommit under året, samt c) vad som avgått under året. Å kapitalsammandragets debetsida intagas a) och b) under det att c) in- föres å kreditsidan. Avslutas detta konto på vanligt sätt, bör man alltså å kreditsidan få d) tillgångar vid årets slut. Detta likvisst under förutsättning att inga skulder eller fordringar förekomma. Då så emellertid alltid är fallet, hava fordringar och skulder enligt förslaget samlats i en särskild tablå. Från denna införas å kapitalsammandraget skulder och fordringar vid årets början och slut, samt vad som tillkommit eller avgått under året. Kapitalsammandraget utväxlas därefter till trenne konti, ett för domänfonden, ett för kyrkofonden samt ett samlingskonto för »övriga fonder». Å ett dylikt konto framträder följaktligen de fyra redovisningstillgångarnas rörelser under året för fonden i fråga, vilket också framgår av nedanstående exempel. Om en huvudbok upprättas efter denna typ, vinnes förutom stor överskäd- lighet också den fördelen, att varje redovisningspost kommer att behålla sin en gång givna plats hela redovisningsbyggnaden igenom. Om t. ex. en kassapost fått sin plats i debet uti periferien, kommer den att behålla sin debetplats ända upp till kapitalsammandraget. Om huvudboksförslaget enligt den dubbla bokföringens principer torde knappast vara något att framhålla, då detta systems principer väl äro all- bekanta. 48 IWAR LINDEBERG. | Fordringar enligt utredning | Enligt kapitalsammandraget | Enligt utredning Domänfonden. Tillgångar vid årets början: Kassa enligt kassaliggaren Pococcsco0 PA ss BR ss Fastighetsvärden enligt fastighetsliggaren: Skogsdomänerna sssct oss stek 164,595,399: — Jordbruksdomänerna ............ 65,569,400: — Inventarievärden enligt inventarieliggaren Förrådsvärden enligt förrådsliggaren Tillkommet under året: Inkomster enligt kassaliggaren Fastighetsvärden enligt fastighetsliggaren Inventarievärden enligt inventarieliggaren Förrådsvärden enligt förrådsliggaren Fordringar enligt utredning Domänstyrelsens kassarörelse: Skulder vid årets slut: Summa || Kronor öre Kronor öre 1,821,905 | 50 230,164,799 | — | 841,117 |G 2,137,689 | 50 | 130,509 | 80 | 235,096,020 | 99 29,086,112 | 77 £99,300 ET | 230,491 | 18 | 8,195,452 | 93 | 15,393 | 50 | 38,326,750 | 38 53,637,159 | 49 2,046,256 | 33 — | — | 329;106,187 | 19 DOMÄNFÖRVALTNINGENS BOKFÖRING. 749 | | Kronor | öre | Kronor öre | | | | Skulder vid årets början: | | [Bör i SBRUE SDI 0 Sad Sens vgl nail esla esi ens RA SR 1,830,425 | 53 I Ökning under året av skulderna: BRUNS EROS ECE IT PS na SUS a ls 6 sd pula fe sleep Sd na ene | 215,830 | 80 Avgånget under året: INUtotfen enligt, kassallg gAFeN .5..s«. sec. seneseanas and 9,047,804 | 27 | Fastighetsvärden enligt fastighetsliggare: SROgSCOMANEFNA ".; ss ål sse seedade a 424,826: 35 | | lördbruksdömänerna. :......s«-s-sssies 534,386: 38 502120 IZI | Inventarievärden enligt inventarieliggaren ......... 160,714 | 99 | Förrådsvärden enligt förrådsliggaren = ...s........... 8.755,213 | I2 18,955,945 | 11 I — — --"- , , | | Driftöverskott för året: | | | BI Strkassaljg OAFCIN as re sssös ep såpidare se de clade er | 20,038,308 | 50 | | | Domänstyrelsens kassarörelse: | BEnliet kapitalsammandraget oco..s.sbisdisssse Brr ne | | 53,423,387 | 73 | | Tillgångar vid årets slut: | | INASsarenliot Kassallg fare... vo ses ser deres 2,035,677 | 26 Fastighetsvärden enligt fastighetsliggaren: | | OKOPSCOMANCINA oa so dress icon se le 164,868,072: 65 | Jordbruksdomänerna ............ 65,136,813: 62|| 230,004,886 |-27 Inventarievärden enligt inventarieliggaren ......... | 910,893 | 38 | Förrådsvärden enligt förrådsliggaren = .............. 1,544,929 ; 30 Hördringar CuhStkutredälDot.. sted Si rtdssd ks 145,903 | 30 | 234,642,289 | 52 | Summa | — |A 329,106,187 | 19 | SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. II. Sydsverrigs Skove og dansk Skovbrug. I Dagene 4de—o9de September 1916 foretog den kgl. Veterin&er- og Landbo- hojskoles Skovbrugsundervisning en Exkursion til nogle sydsvenske Skovdistrikter. For mig som Leder af denne Exkursion er det en ker Pligt her offentlig at udtale vor bedste Tak for den store Gestfrihed, med hvilken vi blev mod- taget, saavel som for de interessante og lererige Dage, vi tilbragte i svenske Skove. Vi begyndte paa Rossjoholms Gods ved Munka-Ljungby Station og saa der- efter Trolle-Ljungby Levskove Nord for Solvesborg, Ulfshult Kronopark Nord for Vilshult Station, Johannishus udstrakte Skove og til sidst det udpreget skaanske Skovdistrikt under Snogeholm pr. Sofdeborg Station. Et af Hovedformaalene med Exkursionen var at udvide de Skovbrugstuderendes Synskreds; de skulde se de Tr&earter, vi dyrker ogsaa her i Danmark, voxe under andre Livsvilkaar med Hensyn til Terrain, Jordbund og Klima, end dem vi har i Danmark; og de skulde faa et Indtryk af Skovdrift under andre sociale og administrative Forhold end vore sedvanlige. Derfor var det lererigt for os at komme til Egne, hvor Bogen og Granen, Egen og Fyrren kemper om Herredommet i Skoven ner ved de nuverende Grenser for disse Trearters naturlige Udbredelse. Lige saa interessant og udbyttebringende for os var det at faa et lille Indblik i Skovbrugets Ordning og Fremgangsmaader under okonomiske Vilkaar, som vel er i Slegt med dem, vi kendte her hjemmefra, men dog var tilstrekkeligt afvigende til at sette sterkt Preg paa forskellige Sider af Skovdriften. Vor Forstaaelse af det, vi saa og horte, fremmedes i hoj Grad ved, at de fleste af de Forstmend, vi gestede, havde netop de samme Forudsetninger som vi, idet de havde faaet deres grundleggende Uddannelse her i Danmark. Men netop derfor havde det foroget Betydning for os at komme til en svensk Kronopark, hvor ikke blot Naturen og de sociale Forhold var udpre&eget svenske, men hvor Skovbruget ledes ud fra de Synsmaader, som den svenske forstlige Uddannelse giver. Det blev for os ligesom en Kontrol paa vor Opfattelse af det, vi saa af dansk Skovbrug 1 svenske Skove. Det kan ikke vere andet, end at vi under Exkursionen gentagende Gange kom ind paa Overvejelser af det Sporgsmaal, om det overhovedet er Ret, at danske Forstmend virker i Sydsverrig: Skal de opfattes som blot taalte, men dog egentlig nermest Snyltegester? eller har det danske Skovbrug noget godt at bringe Sydsverrigs Skove i den Tid, vi lever i? Dette Sporgsmaal fremdroges for os allerede den forste Dag, da Ejeren at Rossjoholm, dansk Forstkandidat Baron Rosenorn Lehn udviklede sit Syn paa Forholdet mellem Svensk og Dansk, efter at han Dagen igennem havde vist os, hvorledes han selv driver sine Skove i Sverrig. Han har, lige fra sin Barndom, tilbragt en stor Del af sin Tid paa Rossjoholm; og ud fra sit Livs SYDSVERRIGS SKOVE OG DANSK SKOVBRUG. 751 Erfaringer hevdede han sterkt og varmt, at Svenske og Danske baade kan og skal moedes for at hjelpe hinanden; Kaplobet imellem dem skal gaa ud paa, hvem der kan gore Land og Folk mest Gavn, ikke paa hvem der kan rage mest til sig selv. Sporgsmaalet drejer sig i det foreliggende Tilfelde om Sydsverrigs Privat- skove. Jeg har ikke Forudsetninger nok til at kunne domme om Forholdet mellem den svenske Skovbrugsundervisning og saa det Skovbrug, som skal drives 1 Sydsverrig; — det maa en Mand som f. Ex. Jägmästare Hårleman udrede —; men paa eet Punkt kunde vi ikke undgaa at se en kendelig Forskel mellem Sydsverrig og Danmark: Det er kun faa Steder og kun i ringe Omfang, at den forstlige Sagkundskab, tilvejebragt ved theoretisk Studium og praktisk Ovelse, naar til de private sydsvenske Skove, medens det er almindeligt i Danmark, at de nogenlunde store, private Skovejendomme styres af Mend med aldeles samme Uddannelse som Statens Forstmend har faaet. Betyder denne Forskel, at Sydsverrig har noget at lere af Danmark, at dansk Skovbrug har noget godt at bringe til Sverrig? Paa Forhaand vilde vi danske Forstm&end sige Ja; men storre Vegt har det, at vi under Exkur- sionen fik vor Opfattelse stadfestet. Nesten alle de Privatskove, vi saa, inde- holder store Vedmzengder og ligger i Egne, hvor Samfundet syntes os at vere i livlig Udvikling; Jordbunden er ofte, hvad vi kalder frugtbar, og Veddet kan afsettes til gode Priser. Under saadanne Forhold har det vist sig baade her i Danmark og andet Steds, at man med Fordel kan drage den hojeste Sagkundskab ind i den daglige Virksomhed, at de Udgifter, der kreves til en tidsvarende Lon af akademisk uddannede Mennesker, kommer rigeligt ind igen gennem en foroget Vedproduktion og hojere Salgspriser. Rimeligvis er det kun og bor det kun vere et Tidsporgsmaal med danske Forstm&end i Sydsverrig; men saa lenge den svenske Uddannelse af Forst- mend ikke tager direkte Sigte ogsaa paa Sydsverrigs Privatskove, kan der efter mit Skon ikke tales om nogen Konkurrence mellem svenske og danske Skovbrugere i Sydsverrig. Tv&ert imod maa de siges at arbejde Haand i Haand paa det Formaal at tilgodegoere og forbedre Sverrigs Skove. De danske Forst- mend i Sydsverrig er vist nesten altid kommen til at virke paa Skovdistrikter hvor der forud n&esten slet ingen Sagkundskab har veret i Forbindelse med Skovdriften, eller hvor Sagkundskaben har veret ufuldstendig. Heri ser jeg Baggrunden for Forbindelsen mellem Sydsverrigs Skove og dansk Skovbrug; og skulde jeg pege paa nogle enkelte Omraader, hvor vi har noget godt at bringe, vilde jeg n&evne folgende: I Danmark kan Privatskovriderens administrative Stilling siges at vere karakteriseret ved en enkelt Szxtning 1 Dansk Skovforenings Love; de siger nemlig, at Stemmeret i Foreningen har, foruden Skovejerne, de Medlemmer, som med administrativ Selvstendighed styre Skov. Den her fremhevede Be- stemmelse hviler paa den Forudsetning, at Skovrideren som Regel har den virkelige Sagkundskab, den som kun en fuldstendig, baade theoretisk og praktisk Uddannelse kan give. Vi er saa heldige paa dette Punkt at vere i fuld Overensstemmelse med saavel det svenske som det danske Statsskovbrug. Derimod har jeg faaet det Indtryk, at Privatskovbruget i Sydsverrig paa de Distrikter, hvor der ikke er danske Forstmend, ofte er ordnet ud fra en anden administrativ Opfattelse: Skovbestyrerne har almindeligvis ikke administrativ Selvstendighed, men alminde- 49: Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1916 752 CE I NI HERTZ, ligvis heller ikke den fulde theoretiske og praktiske Uddannelse. Her i Dan- mark har vi Erfaring for, at vor Ordning er formaalstjenlig, den bringer Ud- byttet af Skovene til at stige og foroger Skovenes Verdi. Disse okonomiske Virkninger henger sammen med tekniske Forhold paa to Omraader, hvor der har veret arbejdet meget baade theoretisk og praktisk i de danske Skove. / Lige siden Statsminister C. D. F. Reventlow i Begyndelsen af forrige Aarhund- rede paaviste Udhugningens store okonomiske Betydning, har vi sogt at praktisere denne Tanke 1 stadigt videre Omfang. Det regnes almindeligvis for at vere den theoretisk uddannede Skovriders Opgave at vise ud til Udhugning; og man kan med fuld Sikkerhed sige, at en stor Del af Stigningen i de danske Skoves Udbytte hidrerer fra Udhugningen dels umiddelbart, dels og iser gennem Udhugningens Indflydelse paa Hovedskovningens Verdi. Beviset fremkommer ikke blot gennem Skovregnskabernes aarlige Nettooverskud, men ogsaa, og mere almen tilgengeligt, gennem de Tilvext- og Udbytteoversigter, som fore- ligger offentliggjorte i vor Skovbrugsliteratur. Forogelsen af vore Skoves Verdi kan fortrinsvis forklares ud fra et andet Forhold. Hovedm&engden af de danske Skove er nu inddelte i saadanne Af- delinger, at hver af disse er eller bliver een Bevoxning (een Treart, een Alder), hvor ikke fugtige Lavninger imellem Haardbund nodvendiggor 2 Trearter. Denne Inddeling har medfort, at hver enkelt Bevoxning faar rationel Pleje; men tillige er den en Forudsetning for det intensive Kulturarbejde, som ud- fores paa mange danske Skovdistrikter, og hvorved der frembringes tidligt sluttede, stammerige Bevoxninger, som indeholder et stort Antal velformede Treer. Muligvis er man i enkelte Tilfelde kommen op paa en Kulturudgift, som selv en helt god Bevoxning ikke kan tilbagebetale med Renter; men langt vigtigere er det, at man er naaet til Klarhed over, at de daarlige Kulturer er de dyreste i det lange Lob. Over for disse formentlige Fortrin paa dansk Side maa jeg i denne For- bindelse til Gengeld sterkt fremhbeve, at Sverrigs Skovforhold og Skovbrug rummer meget, som er lererigt for os danske Forstmend. Jeg skal her nojes med at omtale noget af, hvad vi saa og oplevede paa vor Exkursion til Syd- sverrig. For det förste saa vi Skovbrug i noget storre Stil end den i Danmark sed- vanlige; de svenske Skovdistrikter er storre end de tilsvarende danske. Vi lerte deraf, at selv om Enkelthederne er vigtige, saa er og bliver Skovbrug dog en en-gros Virksomhed, 1 hvilken det gelder at klare sig de store Trek. For det andet fik vi et tydeligt Indtryk af, at Gavntreet spiller en endnu storre Rolle for Brugets Okonomi i Sverrig end i Danmark; vi fik Lejlighed til at se, at svenske Skovbrugere meget almindeligt maa tage sig af Trzeets Tildannelse til Raavarer eller endog til helt ferdige Varer. Paa dette Om- raade er der for danske Forstmend meget at lere i Sverrig. Men Hovedsagen er dog nok, at Skovbruget har en helt anden og meget storre Betydning i Sverrig end i Danmark, og det ikke blot for den enkelte Skovejer, men for Samfundet som Helhed. Vi fik et levende Intryk af, at f. Ex. Sporgsmaalet om de svenske Beteshagar er meget mere end det tekniske Problem: hvorledes man kan og ber frembringe Skov paa saadanne Arealer; i den Henseende saa vi mange interessante Arealer paa Ulfshult Kronopark. Men baade der og andet Steds blev det os klart, at Sporgsmaalet griber dybt SYDSVERRIGS SKOVE OG DANSK SKOVBRUG. 153 ind i nesten hele Landbefolkningens Liv og derfor ikke kan loses ud fra et ensidigt forstligt Syn paa Sagen. Naar man kommer fra et Land med 6—38 pCt Skov, er der noget beta- gende ved at ferdes i et Land med over 50 pCt. Skov. Man faar ligesom lidt fastere Grund under sin egen Tilverelse som Forstmand; vi erkender, at vore svenske Fagfeller i: den Henseende har et stort Forspring for os. OGLNRSERYTA Til Spörgsmaalet om Kubering af runde Tömmer- stokke. Med anledning af Magnus Nordquists uppsats »Några synpunkter rörande rundvirkets intumning och verksamheten vid de s. k. vir-= kesmätningsföreningarna» 1 Skogsv. tidskr. 1916, h. 8. Naaminrsun ferwArealernewat ukop-,; Midte>= og Rodsnmittet paa en sund Tömmerstok og 4 er deres Differensers Differens, saa er efter SIMPSONS For- mel Stokkens Volumen Lengden Gange I < 1) bn +29) eller 7,, naar Stokken er normal og 2 2) : ( ta) g eller te garmnaaridenfikkerenidet: i 3 Naar lige lange Stokke ligger i Stabel, er vy, og vy, lettere tilgengelige end y,; man kan maale först alle Diametre i den ene Ende af Stablen og der- efter 1 den anden. Maalene kan tages indenfor Barken med en Tommestok og, om man vil, krydsvis: vandrette og lodrette Diametre. Naar en Egns Stokke er koniske eller endog Ejfelltaarnsformede, kan man maale de tre Diametre paa nogle Stokke og deraf finde g i Procent av Volumen. En Cirkels Areal udtrykt ved Diametren kan faas uden Hjalpmidler Mediattitrekkeliii/sr arreibDiametren fra og okvadrere de resterende >. . Ex. 245? = 402 = 1600. Kvadrering af et tocifret Tal a kan ske efter Form- 4 . fena a (a + s (a => 1) + 6? hvar a + 6 eller a — 6 et det nermeste rundede Tal. BRO G =O IS-ET== JO2IS NG 2 WORST NONE 001 5320: ETS BRYTA SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910. H. 11. LITTERATUR. Skogsskötsel. THV. KLER: Meddelelser fra den forstlige Ferseksstation paa Sol- berg i Loiten. N:r II—V. Kristiania 1909—1916. Gröndahl & Sons förlag. I Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909 fackavdelningen sid. 111 har under- tecknad fäst uppmärksamheten på denna publikation och på den genom privat initiativ och på ägarens bekostnad drivna skogsförsöksanstalten å det kända Solberg. Då nu helt nyligen det femte häftet av denna skriftserie föreligger, vill jag åter erinra svenska skogsmän om densamma. — Häftenas omslag prydes av den på Forstmandshaugen i Solberg resta bautastenen med inristade namn av Norges främste skogsmän av den äldre generationen: J. B. BARTH, TH. MEJDELL, ASBJORNSEN, SCHIOTZ, B. GIERTSEN och N. MARTENS. Ett pie- tetsfullt sätt av det yngre Norges målsman att hedra det äldres koryféer! Häfte 2, som utkom 1909, innehåller blott arbetsplan, för den forstliga för- söksanstalten. I häfte 3 (62 sid.) av år 1911 skildrar THV. KVER > Nyetmaalkoprop: gaver i skogsbruket», vilka anses vara hög tillväxt och god kvalitet, varför fordras gott tillstånd hos marken och lämplig trädras. KLER sammanfattar vägen till detta måls uppnående i följande punkter: 1. Förståndig markvård, som ständigt håller skogsmarken i full produktions- kraft; Det rätta trädslaget på dess rätta jordmån; Strängt urval av goda fröträd med förträffligt frö, varvid skall beaktas ej blott moderträdens yttre egenskaper utan också dess inneboende förmåga; 4. En målmedveten vård av skogen i dess ungdomsstadium genom rationella gallringar; 5. Bästa växtbetingelser åt ungskogen vid huvudavverkningens omläggande (föryngringshuggningar); 6. Detaljarbete med varje särskilt bestånd vid skogens behandling; i mindre skogar ej endast beståndsvård utan individskötsel genom att vid särskilt den första gallringen vikt lägges på att utveckla beståndens huvudstammar och framtidsstammar. Dessa sex huvudpunkter sammanfattar förf. i ett sjunde önskemål: mera teknisk kunskap i skogsbruket, större användning av skogsmän i Norges skogar! I samma häfte lämnas efter svensk förebild en redogörelse med kartor över tillgången på gran- och tallkottar i Norge 1909 och 1910, varefter följer en längre berättelse över försöksstationens arbeten under samma år. I denna berättelse är det som KrEzRrR uppställt sin stamklassindelning: hovedstammer, QW NM LITTERATUR. 755 skadlige sidestammer, fremtidsstammer, nyttige sidestammer och indifferente stammer».! Vidare redogöres för bekämpande av råhumusbildningarna ge- nom markberedning. Häfte IV (Kristiania 1912) behandlar också markberedningsspörsmålet och redogör för den av försöksstationens skogsbiträde KARSTEN HAUGEN konstru- erade skogsharven. Det i år utkomna häfte V (61 sid. 30 fig.) innehåller i huvudsak en skild- ring av de olika försöksytorna på Solberg. Av förteckningen över dessa fram- går att f. n. 102 ytor äro under observation, varav 85 ytor finnas på den cirka 600 hektar stora skogen till Solberg och de andra å närbelägen eck- lesiastik skog. Följande grupper av försök äro anlagda: Gallringsförsök samt massa- och tillväxtundersökningar ............... ..... 42 ytor Nankberednin gest Och HOryn2mnngsforsÖK.. so s.odeoesdbo ssk ds STARKE Försök med olika skogsodlingsmaterial, skogsodlingstid och skogs- GETT SSE OSTAR AR VN RAN RR 1 TR Th Bra, SA eden tag a re aa 4 Horse kemne äran mnan det trACdSlä gas ora 6 SEG SSOcn SAPA OL NAS ÅNMNYE AR bord od I Åsö ot ANAL. 3 Börse ktmedÄkyänes amlandet Växten... deel issooo ds ist Håga dns IN Studier över föryngringshuggningar och avverkningsmetoder ......... 15 Försöksarbetena ha hittills krävt en kostnad av omkring 15,000 kr., varav Hedemarkens amtsskogselskap årligen bidragit med 250 kr., men dessutom har ju också skogsägaren själv utfört gallringar, uppskattningar o. dyl. Då gallringsförsöken utförts å väl så små ytor, knyter sig största intresset till föryngringshuggningarna och markberedningsförsöken. De förra äro ut- förda dels inom luckhuggningar, dels under de sista åren huvudsakligen en- ligt Wagners kartblädningsmetod. Förträffliga plantgrupper ha på så sätt upp- stått såväl i blädningstrakterna som å hyggena efter markberedningsförsöken. Dessa senare ha 1 synnerhet utförts å råhumusrika trakter på olika sätt såsom röjning, hackning, harvning, bränning, svindrift och kalkning. En närmare redogörelse för resultaten från dessa synnerligen intressanta försök bebådas i ett följande häfte av denna skriftserie. Vid harvningen har å Solberg för- sökts såväl den finska svedjeplogen som Greifs-harven. Den av skogsbitädet HAUGEN konstruerade skogsharven har med stor framgång använts å avsevärda arealer. Som man emellertid gärna vill ha ett markberedningsredskap, som samtidigt utsår skogsfröet, har WIDÉNS kulturplog blivit införd och användes nu i stor utsträckning.? Där marken är täckt av ett tjockt råhumustäcke visar erfarenheten från Solberg, att man helst först bör köra med HaAUGENS skogs- harv och sedan efteråt med WIiDÉNS plog, som ytterligare bearbetar marken och utsår fröet. Markberedningsåtgärderna på Solberg ha i övrigt visat, att de — vare sig de utföras med handkraft eller med plogar och harvar — icke vålla några vanskligheter vid utförandet eller vad kostnaderna beträffa. Tvärtom ha dessa kostnader väl täckts genom inkomst av genom röjning tillvaratagen skräpskog och avfall. Av sådant röjningsarbete har å ett flertal försöksytor erhållits ett netto- utbyte av. 53 kr. per hektar. 1! Se GUNNAR SCHOTTE: Om gallringsförsök, Skogsv. tidskr. 1912, sid. 387. > Enligt vad rec. erfarit har denna svenska plog blivit av norska staten inköpt för de de flesta reviren i Norge. 756 LITTERATUR. Ett stort intresse erbjuda inte blott de olika försöken å Solberg utan även skogsvårdsåtgärderna överhuvudtaget, genom att alla inkomster och utgif- ter för de olika bestånden äro noga” bokförda. Det hela är egentligen där- för en enda försöksskog på 600 hektar, vartill den är synnerligen lämplig, då här finnes både granskogar, barrblandskogar och tallhedar samt smärre mossområden. Man måste också beundra den energi med vilken skötseln av denna skog genomförts på blott 10 år, då nu ej finnes en enda fläck därstädes, som ej är utlagd som försöksyta eller också blivit skogsbruksmässigt och ekonomiskt behandlad. För den intresserade skogsmannen rekommenderas livligt ett besök på Sol- berg med dess vackra skogar och intressanta föryngringstrakter. Den trevna gamla skogsgården, som av ägaren och hans fru pietetsfullt bibehålles till inred- ning och möblering vid det gamla väcker också besökarens beundran. GE SCH. HOMI SHIRASAWA and MITSUO KOYAMA: Experiments on the pre- servation of principal forest tree seeds. Extracts from the Bulletin of the Forest Experiment Station, Meguro. Japan. Tokyo 1915. De av CIESLAR år 1897 publicerade försöken att förvara skogsfrö i lufttäta kärl följdes av HaacKks omfattande försök, som offentliggjordes år 1909 i Zeitschrift fär Forst- und Jagdwesen. Dessa sistnämnda försök äro ju allmänt bekanta för svenska skogsmän!, och resultaten av dem ha ju också de flesta fröklängningsanstalter hos oss tillgodogjort sig. Några ytterligare kontroll- undersökningar i denna viktiga fråga har rec. ej sedan dess sett offentliggjorda. Det torde därför vara av intresse att taga del av de nyligen från Japan pu- blicerade försöken häröver. Dessa undersökningar ha visserligen omfattat idel japanska skogsträd, såsom Pinus densiflora, Pinus Thunbergii, Cryptomeria japo- nica, Chamecyparis obtusa, Cinnemomum Camphora och Larix leptolepis, men det hindrar ej, att undersökningarnas resultat har teoretiskt intresse för oss, vartill kommer att några av dessa trädarter en och annan gång också försöks- vis odlas hos oss. Den första försöksserien utfördes under tiden mars 1906 till september 1909. Fröet förvarades dels i säckar, upphängda i ett vanligt luftigt rum, såsom skogsfrö vanligen förvarats i Japan, liksom hos oss, dels i en källare vid den japanska skogförsöksanstalten. För källarförvaringen användes dels vanligt lufttorkat frö, dels frö som torkats vid en upphettning av +40? C. Det senare fröet förvarades dels öppet, dels i hermetiskt tillslutna buteljer. Den som förvaringsrum använda källaren är belägen 5 meter under markens yta och har en nästan konstant temperatur av 15,5” C. året runt. Skillnaden mellan maximi- och minimitemperaturen under ett år är ej 19 C. För varje månad upptogs av fröet ett parti (av dem i buteljer en butelj), vars grobarhet undersöktes. Resultaten framgå av efterföljande tabell. Det andra försöket utfördes under åren 1910—:1912. Temperaturen i käl- laren visade nu ett minimum av 11?—12? C. 1 januari och februari samt ett maximum av 16?—17?” C. i september och oktober. Variationen under ett ' Se det utförliga referatet i Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909, fackavdelningen sid. 185. JES LITTERATUR, SAN ee IgG IEEE le erIneg SSMIELP INSER TSAEIEGON TO SÖRIERON ITA GER kSOLIKL6 ob | z£ | bE I sv | $S | 9 5 | == 1 12 50 z SÅ Ir0TG-| IPHGS NTG Ib) —€ | I — | Oz TYS | | z9 | $6 (Lod | ÄR 0) 86 96 $S | IG E | c £7 I og KONESS 225 I FINE | S of m em MM MUM dag! tunf IsIeNW) 224 dag tunf SIW 6061 KET dag wunf SIE ; g06I | I Lo6I1 Ra TSE ANOR — rel sr eg eko) IAN OA | 98 = | SYN b6 | L6 | 86 | 46 96 | 96 | 46 | 86 96 | 56 | 86 | 46 19 ISS SS 86 19 169 | Få | 68 TSL CTAR ASKS ol | 44 I 94 I 98 I I ST AS. OG NNAER Gran vAZa OA ES 99 | VA | L4 | 28 — | I + og 220 Idag) tmunf 9061 46 L6 1alfjanq PeIrNJN) I JEIEAIO rer re D) oob + pla JEXIOT, DJS vin AND sin fer el VR rna nia JexLONJNT RADIJDYT ooCcc.JCCCPBPC CR + BRED umI 13UueA I | 1aff9ang BIEPJUj I ILIVAIO HA | sorstesssesss rr RR 5) Ob + pla JEAIOT, IRON US OVBBOLKRA TGN NsSSN NAD 1 ONJNT | "24DIPY I WnNI SURA I saftvang BIeNJNOL I JEILATOH SKR LEN AR NORS plan JE LOPNINT "2LOIYQDY I ARN wnI 13ques I I oob+ PIA JeHIOT, [HE SETS ag RR SNS SSE So DADIYDY I WnI 184qUeA I [EAO[SFUIIPAIO HJ 1aljangq ereNJnj I 1eILAIOH. eroydurg umwowmruur) NSJQUNU Tf, snut4q sidajordap xiueT SES eauodel rvirawoIdkr) IIEPREIT LITTERATUR. 758 fd a fr fn [AR — TED JAA SSE EEE ET eYNSeN USINISTIN Hem «< od «& OO RR a fe | EES GEN ER la 6 Sr ge sr IInwuoq Ae ddoid paw eysey I prog ed I | — 1 — 1 1 Er JON JLi Jorge exSeg uam[s]na NePmj« « CA AR fn AA SO RO ANTA SKO EN IGN a on Od Are FU O NAS PS ute BSe Ieej Ste SjTo ne BADIJDL I "o0s er esmqo siuedAaXxwuryDN 2 ROS TE ER ER ; esse exseg uajngsn NeMn| I EES tt mmuoq Ae ddoid paw exsey I "uns "upa I EO [Er JO NOSA NS Ar SED to qv AB Fd dord fp Sm ease gr pot Ba — ES id ATOM ATTAN OFANR INSE Pro JESPS- SEBS ee Ut exsey uajnisn HeENm| « « « « | FS MID [Se ATA AR unwoq Ar ddoid paw eysey I IS) WOW I eauodel eriowordArIN | | | | "DADIPY I JAR: ITA 'otb |E'z otzI o'gz otib JEbb lo:6+ VANAS 1£:6G 0:69 £16:ä[8)ö;a CB (lny dp ja BKS GRE) Tnsds BNA/SLA CRD A exseg uomfsta NeENJO| 1 NEN NES ESS EET ES öre bevS 10 IG,Ga | sees BN ef sterererg "nnwoq Ae ddoid pauw eyxsey I| UNNA JUuoa I 4:69 IStLg ILEL lEvu loteg oteg 19:68 |Ltug lottg |4'8g 9:98 Jotgg | UNS eyseg u9mgs]nN NEJNp «0 « « | — logi |[£'E£ lot6€ lEtob lot Sv Etpg utfg Lol jot4g lEt4g lJotgg | ” ” ogmwoq Ae ddoxd pow eysey I prog ed [99 Jot64 Jotog IL:gg lot4t IEtot IEfIg jot€6 I4:9g jogg £'68 logg I CC CeNsSeg UajnIsSIN NEPJNJ « « AG — [£'61 |L'vz Lgz )o'tof lo€r lotgg otol lotpt lor€Z It68 logg |” mwoq Av ddoid paw exsey I eySIY HUOWw I DADIQDY I eIOyISUap Snutg 2:68 £:98 lot94 LTS otog P8 £:06 2:68 1£'68 L:R8 L'V6 0:88 ere tr RR RKA rett eYSLY uanistn NEN 1 | = = ; rr TIN OG AR Cd ORGdp Sm esse) — [| — | — Er fofg Sr |Lge JErof JotbS lotgS Jot6$ fröet exseg uamisn NAMN «< « | I | "UNNA "JUDO I :ady |'9aq |dag] tunf se | 'uef dag] tunf IsweN zI61 1167 9161 [ev O]SFUIILATO H IIEP ETT LITTERATUR. 759 dygn översteg aldrig en halv grad Celsius. — Groningsresultaten vid de olika förvaringssätten framgå av vidstående tabell 2. Även av dessa japanska försök framgår sålunda, att grobarheten bibehåller sig bäst, om fröet förvaras 1 lufttätt tillslutna kärl vid så låg temperatur som möjligt. Författaren framhåller, att frö av skogsträden förvaras bäst i en källare med så likformig temperatur som möjligt, »vilket i Tokyo först kan erhållas 1 en källare, som ligger 8—10 meter under markytan». EG Som HOMI SHIRASAWA: Investigation of tree seeds in relation to the producing districts of the mother trees an their descent. Extracts from the Bulletin of the forest experiment station, Meguro, "Tokyo 1915. För denna undersökning insamlades frö av Cryptomeria japonica samt Pinus densiflora och Thunberg från olika lokaler i Japan samt från såväl »gamla träd» (60—100 år) som från »unga träd» (20—30 år). Som resultat av undersökningen framgick 1 första hand, att frö från unga moderträd äro tyngre än från äldre och plantorna av sådant frö ha en kraf- tigare tillväxt. Vidare visade sig frö från varmare trakter än där plantsko- lan är belägen ge upphov till kraftigare plantor än det frö, som insamlats från ett kallare distrikt. På grund härav ger förf. det säkerligen även för Japan tvivelaktigare rådet att städse taga frö från en varmare trakt än skogs- odlingsplatsen. Men samtidigt har förf. erfarit, att dessa plantor av frö från sydliga trakter lätt utsättas för frost, då de fortsätta sin vegetation längre. För att de ej skola lida av tidig frost och förgås under vintern, framhåller förf. det nödvändiga i, att dessa plantor särskilt skyddas. Vidare har förf. funnit att träd, uppdragna av frö från varmare distrikt än planteringsfältet, bära blommor och frukter redan i unga år, men att träd av frö från kallare klimat bära blommor och frukter senare samt få en lång- sam tillväxt. Beträffande inverkan av moderträdets ålder framhåller förf., att gamla träd ha ett ringa antal blommor och kottar, och att plantorna härav få en lång- sam växt. Detta visade sig särskilt hos Cryptomeria, medan skillnaden härut- innan mellan gamla och unga träd var knappast märkbar hos de båda Pinus- arterna. Vi finna av detta referat, att japanerna också börjat intressera sig för pro- veniensfrågan inom skogsbruket. G. SCH. Skogsuppskattning. ARNE RYDBECK: Grafiska tabeller för beräkning av timmerutbytet ur stående skog. Sollefteå tryckeri A.-B. 1916. Det tager lång tid, innan nya idéer hinna inarbetas, även då det gäller en så relativt liten kår som skogsmännens. Sanningen härav belyses ganska tyd- ligt, om man tänker på, hur pass spridning de JoNSon'ska metoderna för träd- uppskattning fått, sedan de för 6 år sedan framfördes. De äldre skogsmän- 760 LITTERATUR. nen betrakta dem ännu med ej så litet misstroende, bland dem har en täm- ligen obetydlig terräng vunnits. Med så mycket större intresse omfattas de däremot av de yngsta, av dem, som direkt från prof. Jonson fått sin under- visning. Men även här ha de ofta fått stå tillbaka för kanske svagare men i det praktiska arbetet lätthanterligare metoder. Ett fel har nämligen alltid vidlåtit dem, och det är, att de synnerligen viktiga avsmalningstabellerna en- dast förekommit i ohanterlig sifferform. På senare tiden har emellertid från flera håll framkommit förslag och anvisningar för deras överförande i grafisk form. Nu senast har jägmästare RYDBECK med sina grafiska tabeller lämnat den praktiske skogsmannen ett synnerligen värdefullt hjälpmedel av denna typ. Hans tabeller äro, som han i sitt förord säger, upprättade med ledning av Z + / : den HöÖIJER'ska ekvationen + = CEO HL ur hvilken / lösts för olika vär- FS d : SKA den på D d. v. s. för diameterkvoten. Han har med andra ord gått tillväga på följande sätt: för hvarje diameterklass av jämna tumtal vid brösthöjd har han för 3 olika formklasser, nämligen 0,60, 065 och 0,70 beräknat, hur långt från roten diametrar av jämna tumtal ligga å träd av olika längder. Dessa värden ha grafiskt upplagts å ett rutnät, vars horisontella skala anger träd- längderna i meter, och vars lodräta skala anger resp. diametrars avstånd från roten. Han erhåller på så vis en serie grafiska tablåer, av vilka var och en hänför sig till en tumklass och en formklass, men vilka i sig innehålla alla för tumklassen tänkbara höjder. Gången vid arbetet blir således den, trädets brösthöjdsdiameter inom bark och formklassen bestämmes, motsvarande gra- fiska tablå uppsökes, och, sedan trädhöjden bestämts, kan avståndet till vil- ken som helst diameter direkt avläsas. Vilken lättnad detta betyder, inses utan vidare av var och en, som något sysslat med interpoleringen i avsmal- ningstabellerna. Alltnog, tabellerna komma att få en synnerligen stor praktisk betydelse överallt där de Jonson'ska metoderna användas, och förmodligen komma de att i ej ringa grad underhjälpa dessas spridning till allt vidare kretsar. Ett par små anmärkningar kunna dock göras. Den första gäller själva förordet och bruksanvisningen. Dessa kunde utan risk ha betydligt utvidgats. Nu utgöres det hela egentligen endast av en kortfattad hänvisning till de Jonson'ska uppsatserna i Skogsvårdsföreningens tidskrift. Även om kan- ske de flesta äro i tillfälle att taga del av desamma, vilket numera är långt ifrån säkert, så betyder det dock ett alldeles onödigt besvär och tids- slöseri. Bättre hade varit att ge texten en något fylligare orienterande form. Så en sak, som gäller själva uppställningen. Tabellerna skulle ha vunnit betydligt i lätthanterlighet, om de försetts med den allmänt använda metoden med direkt register, d. v. s. sista bladet förses med rubrik längst ned i högra hörnet; 1 närmast framför liggande blad skäres motsvarande bit undan, varefter även detta blad förses med rubrik närmast ovan urskärningen. På så vis skulle vilket blad som helst direkt utan sökande kunna slås upp. Som det nu är, kan man endast önska tabellerna så stark åtgång som möj- ligt för att kanske i en kommande upplaga få se dessa förändringar vid- tagna. BOR LITTERATUR. k 70 I WERNER CAJANUS: Ueber die Entwicklung gleichaltriger Wald- bestände. Eine statistische Studie I. Helsingfors 1914. W. CaAJANUS offentliggör med ovanstående avhandling de första förberedel- serna till en blivande värdering av den finska skogsmarken. TI och för denna undersökning var det önskvärt att erhålla noggranna produktionssiffror för olika skogstyper. Som det tillgängliga finska materialet emellertid visade sig svårbearbetat på grund av den växlande behandling, bestånden varit under- kastade, vänder han sig till utländskt mera homogent material för att söka leda sig till eventuellt förekommande lagbundenheter vid beståndens utveck- ling. Valet faller på schweiziska försöksanstaltens provyteserie för gran, vilken han anser bäst fylla de fordringar, som måste ställas å grundlagsmaterialet för undersökningar enligt den indirekta metoden. De uppskattade ytorna äro hämtade från ett begränsat vegetationsområde med tämligen enhetlig typ å granskogen. I allmänhet äro bestånden uppdragna genom kultur, varför en större ursprunglig överensstämmelse mellan bestånden kan förutsättas än i fråga om självföryngrade bestånd. Härtill kommer, att ytorna i allmänhet äro uppskattade flera gånger och då vanligen av samma person. Han ger till en början en kortare överblick över de olika metoder, som under tidernas lopp kommit till användning vid utarbetandet av erfarenhets- tabeller. Största svårigheten vid begagnandet av den indirekta metoden är att undvika sammanförandet av bestånd, uppväxta under skiljaktiga förhållan- den. för- ordnad till nu innehavande tjänst» (jag citerar 1906 års skogsstatsmatrikel, uppställd i enlighet med all hävdvunnen kutym), utan i stället angivits »>till- trädde nu innehavande tjänst (årsavlönad)». Denna skillnad mellan registra- turets och 'tjänstetillträdets data är uteslutande ägnad att verka förväxling, dispyt och bryderi, då den icke eljest har eller haft motsvarighet i liknande litteratur. De inledande »>förklaringarna> äro rätt inkrånglade, och bland »>förkort- ningarna» fäster man sig vid att alön. skog betyder allmän skog, men allm.- skog allmänningsskog, sf:a stora. Ordnar och medaljer äro samvetsgrant upptagna i matrikelns huvudavdelning, men så ej för Skogsförsöksanstaltens tjänstemän eller i längden över »>Extra jägmästare. Upptagna i den ordning, de därtill blifvit förordnade>, — en avdelning, som för övrigt upptager en hel massa felaktigheter och ofullständigheter — så t. ex. har den därstädes främst upptagne, Öhrström, flera ordnar och medaljer, och även hans titel är felaktig. Först borde emellertid, jämlikt förordnandets datum, upptagits undertecknad anmälare — som av utgivaren helt enkelt sfrukiss. Andock 764 LITTERATUR. uppgives i företalet att uppgifterna erhållits ur »Kungl. Domänstyrelsens ma- triklar och konceptband», varförutom »samtliga uppgifter underställts gransk- ning och komplettering af vederbörande öfverjägmästare, jägmästare eller skogsingenjör». Då på senhösten före denna matrikels utgivande mitt arbete » Jägeristaten» publicerades, till vilket i dessa dagar ett större Supplement (å 2 kr.) utgivits — hade ju även detta verk lämpligen — kunnat av utgivaren anlitas. Av intresse hade nog varit, om matrikeln liksom sina föregångare upptagit en sammanställning över pensionerade, ännu i livet varande skogstjänstemän samt en förteckning över från K. Skogsinstitutets högre kurs utexaminerade personer, f. d. extra jägmästare, som tidigare tillhört skogsstaten, men numera avförts ur K. Domänstyrelsens matrikel, m. m. FLINS2E: WILHELM DYBECK: Matrikel över Sveriges skogsvårdsstyrelser, ledamöter och tjänstepersonal 1916. Falun 1916. På uppdrag av länsjägmästarnes förening utgav länsjägmästaren 1 Koppar- bergs län CARL WILHELM DYBECK år 1914 en liknande matrikel som den ovan rubricerade, med ledning av från vederbörande länsjägmästare ingivet material. Nu har en ny dylik, välredigerad matrikel enligt skedd subskrip- tion publicerats, upptagande förutom specialredogörelser för de skilda styrel- sernas funktionärer, tjänstgöringsområden och adresser även generaltablå över skogsvårdsstyrelsernas sammansättning och personal, skogsvårdsstyrelsernas för- valtningsutskott, länsjägmästarnes förening, Sveriges länsskogvaktares förbund, skogsvårdsstyrelsernas i Sverige förutvarande och nuvarande ordförande och länsjägmästare fr. o. m. I jan. 1905, ävensom personregister. Häftet om- fattar 60 sidor. HH NSESt Nyutkomna böcker. FRÖDIN, JOHN: Studier över skogsgränserna i norra delen av Lule lappmark. (Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution. Ser. A. n:r 1). Lund: 10164 74 Ssid., 3, tavlor och 1 textigurersnA:os HALLER, ERNST C:SON och HENR. Juuius: De första grunderna i skogshus- hållning. Andra upplagan. Stockholm 1916. Albert Bonnier. 314 sid., 132 fig., därav 2 färgplanscher. Pris häftad 6 kr., inbunden 7:50 kr. Inbjudan till deltagande 1 konstituerandet av Svenska Skogsägareföreningen. Stockholm 1916. ' 12 Sid. RYDBECK. ÅRNE: Grafiska tabeller för beräkning av timmerutbytet: ur stående skog. Sollefteå 10916. 2 sid. text samt 45 blad grafiska tabellerEns bunden 5 kr. Utgivarens förlag. SAMZELIUS, HuGOo: Supplement till Jägeristaten. Anteckningar om svenska väldets skogs- och jaktväsen. Stockholm 1916. 40 sid. Pris 2 kr. SIMMONS, HERMAN, G.: Våra viktigaste vilda växter och de växtsamhällen, vari de ingå. 30 planscher i färgtryck efter teckningar av A. Ekblom, Jakob E. Lange och M. Chr. Skovgaard. Lund 1916. Gleerupska Uni- versitets-Bokhandeln. «46 sid. och 30 planscher. Pris kart. 3: 75 kr. Skogshögskolans katalog. Höstterminen 1916. Stockholm 1916. 22 sidor. Skogsvårdsstyrelsernas berättelser för år 1915. (Avtryck ur Skogsvårdsför- eningens tidskrift 1916. Bilaga 1.) Stockholm 1916. 386 sid., 17 fig. Pris vg LITTERATUR. 7605 SYLVÉN, Ni1rs: De svenska skogsträden. I. Barrträden. Stockholm 1916. C. E. Fritzes Bokförlags aktiebolag. 300 sid. med 234 fig. i texten. Pris häftad 8 kr. | Underdånigt utlåtande angående fortsättningsskolan. Avgivet den 15 juni 1916 av Kungl. Folkskolöverstyrelsen. (Behandlar bl. a. olika fortsättnings- skoltyper i skogsbygder och trävaruindustricentra samt förslag till skogs- hushållningens ställning vid den föreslagna fortsättningsskolan). Stockholm TOmOS TT r42t sid: + 4:0: BARNARD, W. D.: Forest Planting in Wisconsin. Bull. 1 of Conservation. Madison, 'Wis: 10106: 34. sid. BLACKMANN, M. W. and ELLuis, W. O.: Some Insect Enemies of Shade Trees and Ornamental shrubs. Bull. of the New York State College of Forestry ati Syracuse Umiversity. Syracuse N. Y. for6: . 122 sid. Briscor, J. M.: Tree Planting, ar Arbor Day, Handbook for Use in Maine Schools. Forestry Department, State of Maine. Waterville 1916. 37 sid. Bulletin de la Station de Recherches Forestieres du Nord de V'Afrique. Gou- vernement Général de V'Algerie, Service des Foréts. Algeria 1916. 114 sid. Forest Service Investigative Program 1916. U. S. Department of Agriculture. Contribution from the Forest Service. Washington 1916. 52 sid. Goss, O. P. M.: Creosoting Douglas Fir Bridge Stringers and Tries without Loss in Strenght. Published by Association of Creosoting Companies of ther Pacific Cooast. » Seattle, Wash. 1916. 24 sid. MATTOON W. R. and BaArrows, W. B.: Measuring and Marketing Woodlot Products: U.S. Departm. of Agriculture. Farmers. Bulletin » » Nr NN FANMONS 4” planchetter > 20 2 1135 EON (DERA ren) bräder från Elärnösand! oo. - . I fÖ,LOM(DN een Om gran till Holland underhandlas, och begäres för battens omkring kr. 300: — De angivna priserna äro ju som öppningspriser goda, och med den fast- het, som den starka ställningen bör ingiva våra exportörer, torde de fullväl kunna hävdas. tar LANGO. —M. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT Rd TÖS RAA SKOGSADMINISTRATIONEN. Lagar, kungl. förordningar och beslut. I Svensk Författningssamling intagna kungörelser m. m. Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående förbud mot fångande eller dödande av mård inom Västernorrlands län; given Stockholms slott den 25 febr. 1916, (Sv. författningssam- ling n:r 52 år 1916; från trycket utkommen den 9 mars 1916.) Kungl. VEN ts nåd. kungörelse angående förbud mot utförsel från riket av bokvirke, pott- aska m. m.; given Stockholms slott den 11 april 1916. (Sv. författningssamling n:r 88 Är 1916; från trycket utkommen den 14 april 1916.) Lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 $ och 2 kap. 43 $ i lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907; given Stockholms slott den 24 mars 1916. (Sv. författnings- samling n:r 95 år 1916; från trycket utkommen den 18 april 1916.) Kungl. Domänstyrelsens kungörelse angående gällande jakttider för vissa djurslag; given i Stockholm den 25 april 1916, (Sv. författningssamling n:r 112 år 1916; från trycket ut- kommen den 2 maj 1916.) Kungl. Maj:ts nåd. skrivelse till järnvägsstyrelsen angående fortsatt tillämpning av med- delade bestämmelser rörande nedsättning i fraktsatserna för transporter å statens järnvägar beträffande ved m. m. Stockholms slott den 28 april 1916. (Sv. författningssamling n:r 117 år 1916; från trycket utkommen den 5 maj 1916.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. förbud mot utförsel från riket av vissa slag av virke m. m.; given Stockholms slott den 12 maj 1916. (Sv. författningssamling n:r 133 år 1916; från trycket utkommen den 18 maj 1916.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående upplåtelse av kronan tillhörande jordägareandelar i gruvor; given Stockholms slott den 19 maj 1916. (Sv. författningssamling ni:r 142 år 1916; från trycket utkommen den 26 maj 1916.) Kungl. Maj:ts nåd. skrivelse till kommerskollegium och domänstyrelsen angående upp- låtelse av rätt till bearbetande av icke inmätningsbara mineralfyndigheter å a kronojord. Stock- holms slott den 19 maj 1916. (Sv. författningssamling n:r 143 år 1916; från trycket ut- kommen den 26 maj 1916.) | Kungl. Maj:ts nåd. skrivelse till domänstyrelsen angående avstående eller upplåtande i vissa fall av mark från kronoegendomar. Stockholms slott den 19 maj 1916. (Sv. författ- ningssamling n:r 144 år 1916; från trycket utkommen den 26 maj 1916.) Lag om fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1913 angående vård av enskildes sko- gar på Öland; given Stockholms slott den 26 maj 1916. (Sv. författningssamling n:r 171 år 1916; från trycket utkommen den 5 juni 1916.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående ändring i viss del av kungörelsen den 8 nov. 1912 angående grunderna för tillgodogörande av kronans jakträtt; given Stockholms slott den 26 maj 1916. (Sv. författningssamling n:r 172 år 1916; från trycket utkommen den 5 juni 1916.) Lag om inskränkning i inmutningsrätten; given Stockholms slott den 9 juni 1916. (Sv. författningssamling n:r 189 år 1916; från trycket utkommen den 10 juni 1916.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående vissa ändringar i instruktionen för domänstyrel- sen den 12 sept. 1913; given Stockholms slott den 28 april 1916. (Sv. författningssam- ling n:r 210 år 1916; från trycket utkommen den 26 juni 1916.) Kungl. Maj:ts förnyade nåd. instruktion för skogsstaten ; given Stockholms slott den 28 april 1916, (Sv. författningssamling n:r 211 år 1916; från trycket utkommen den 26 juni 1916.) Lag om försäkring för olycksfall i arbete; given Stockholms slott den 17 juni 1916. (Sv. författningssamling n:r 235 år 1916; från trycket utkommen den 5 juli 1916.) 50. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 708 SKOGSADMINISTRATIONEN. Kungl. Maj:ts nåd. cirkulär till Dess befallningshavande i länen och till domkapitlen an- gående kronoombud vid vissa ecklesiastika boställssyner; given Stockholms slott den 30 juni 1916. (Sv. författningssamling n:r 264 år 1916; från trycket utkommen den 17 juli 1916.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående krigstidshjälp under år 1916 åt befattningshavare i statens tjänst; given Stockholms slott den 8 juli 1916, (Sv. författningssamling nir 269 år 1916; från trycket utkommen den 138 juli 1916.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående uppgifter för inventering av landets förråd av socker och ved; given Stockholms slott den 14 juli 1916. (Sv. författningssamling n:r 279 år 1916; från trycket utkommen den 22 juli 1916.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse med vissa föreskrifter i anledning av fastställda förändringar i staten för statens skogsförsöksanstalt; given Stockholms slott den 21 juni 1916. (Sv. för- fattningssamling nir 283 år 1916; från trycket utkommen den 25 juli 1916.) Kungl. Maj:ts nåd. skrivelse till kommerskollegiet angående uppgifter från statens verk och inrättningar till påbjuden inventering av landets förråd av socker och ved Stockholms slott den 14 juli 1916. (Sv. författningssamling n:r 286 år 1916; från trycket utkommen den 27 juli 1916.) Lag om ändrad lydelse av 5 och 6 $$ i lagen den 11 okt. 1907 angående civila tjänste- innehavares rätt till pension; given Stockholms slott den 8 juli 1916. (Sv. författningssam- ling n:r 289 år 1916; från trycket utkommen den 27 juli 1916.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående jakttiden för älg å kronoparkerna Fjättveden och Tullgarn i Södermanlands län; Folkströmmen samt Karlsby och Bona i Östergötlands län; Vassgårda och Kungsskogen i Värmlands län; Veddebo i Örebro län samt Grönbo och Uttersberg i Västmanlands län; given Stockholms slott den 28 juli 1916. (Sv. författnings- samling n:r 333 år 1916; från trycket utkommen den 7 aug. 1916.) Kungl. Maj:ts nåd. förordning angående förbud mot användande av ved såsom bränsle vid industriella anläggningar, kommunikationsinrättningar samt vissa allmänna verk och an- stalter; given Stockholms slott den 14 aug. 1916. (Sv. författningssamling n:r 343 år 1916; från trycket utkommen den 14 aug. 1916.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående villkoren för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag från allmänna avdelningsanslaget; given Stockholms slott den 28 juli 1916. (Sv. författningssamling n:r 376 år 1916; från trycket utkommen den 15 sept. 1916.) Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående villkoren för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget; given Stockholms slott den 28 juli 1916. (Sv. författningssamling n:r 377 år 1916; från trycket utkommen den 15 sept. 1916.) Medel till skogsodlingsarbeten i Bohuslän för beredande av arbetstillfällen åt arbetslösa stenarbetare. I nåd. brev till länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län den 2 maj 1916 har Kungl. Maj:t härom meddelat följande beslut. Uti skrivelse den 13 april 1916 har riksdagen anmält bland annat, att riksdagen, i an- ledning av Vår framställning angående anslag till arbetslöshetens bekämpande, bemyndigat Oss att för i riksdagens skrivelse omförmälda ändamål använda och av tillgängliga medel mot framtida anmälan till ersättande förskjuta ett belopp, uppgående jämte redan för under: stödjande av arbetslösa under innevarande år förskjutna medel till 5,000,000 kronor. Uti en till Oss ingiven skrift har därefter skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län meddelat, att skogsvårdsstyrelsen träffat sådana anstalter och förberedelser, att styrelsen såge sig i stånd att — under förutsättning att nödiga medel härför bleve anslagna — med skogs- odlingsarbeten å ljungmarker och en del avdikningsarbeten å vattensjuka områden inom nämnda län omedelbart bereda sysselsättning, intill nästkommande juni månads utgång åt 2,300 arbetslösa och därefter intill slutet av november 1916 åt 2,000 arbetslösa, hörande till stenhuggeriindustriens personal. Under förutsättning att omförmälda antal arbetslösa an- mälde sig och fortsatte arbetet under antagen tid, har skogsvårdsstyrelsen beräknat, att arbets- lönerna komme att utgå med följande belopp, nämligen ät 1,500 äldre arbetare a03 kr Soda gar M(hem orten) sms kr. —225,000: — » 1,500 = » » 204, rar 0 > (utom hemorten). se 660,000: — 500 yngre » ANNES Or Sr (em orten). tens » 50,000: — 500 » > TTO (utom hemorten) sm -S 165,000: — 301300 kvinnor och barn Ste srRaRRSOr EES EE (hemortem) «smek. ekt > 30,000: — Summa kr. 1,130,000: — SKOGSADMINISTRATIONEN,. 769 Alla kostnader för arbetets ledning samt för material, plantor och frö m. m. har skogs- vårdsstyrelsen förklarat sig vilja bestrida av medel, som inom länet upplånades och därefter genom årlig amortering avbetalades. På grund av vad sålunda anförts, har skogsvårdsstyrelsen anhållit, att Vi måtte för om- förmälda arbeten tillhandahålla skogsvårdsstyrelsen nödiga medel intill ett belopp av 1,130,000 kronor. Till följd av nådig remiss har statens arbetslöshetskommission den 28 april 1916 avgivit underdånigt utlåtande. Då Vi nu i nåder låtit detta ärende Oss föredragas, hava Vi funnit gott att till arbets- löner för utförande av skogsodlingsarbeten och därmed sammanhängande mindre avdiknings- arbeten inom Göteborgs och Bohus län i huvudsaklig överenstämmelse med ovan omför- mälda, av skogsvärdsstyrelsen framlagda plan anvisa ett belopp av för närvarande högst sexhundratusen kronor. För anslaget skola gälla följande villkor: Arbetena skola stå under ledning av en särskild arbetsdirektion å högst sex, av chefen för Vårt civildepartement utsedda personer. Arbetsdirektionen skall med statens arbetslöshetskommission rådföra sig angående den om- fattning, i vilken arbetena skola bedrivas, och angående storleken av de arbetslöner, som skola utbetalas, samt ställa sig till efterrättelse de anvisningar, arbetslöshetskommissionen i såväl berörda som andra hänseenden meddelar, ävensom till arbetslöshetskommissionen lämna alla de uppgifter och övriga upplysningar, som av arbetslöshetskommissionen infordras. Det tillkommer arbetslöshetskommissionen att jämväl i övrigt utöva den kontroll å arbetena, vartill kommissionen kan finna anledning. Alla de kostnader för arbetenas bedrivande, som erfordras utöver arbetslönerna till arbets- lösa, skola bestridas av vederbörande markägare eller andra intresserade. Då arbeten utföras å mark, som icke tillhör staten, skall vederbörande markägare skrift- ligen utfästa sig att beträffande de genom ifrågavarande arbeten åstadkomna skogsbeståndens framtida vård ställa sig till efterrättelse de bestämmelser, som av vederbörande skogsvårds- styrelse i sådant avseende kunna anses erforderliga. Endast försörjningspliktiga arbetslösa stenarbetare samt i begränsad omfattning dessas kvinnliga och minderåriga manliga familjemedlemmar må användas för arbetenas utförande. I de fall, då arbetare sysselsättes utom hemorten, skall arbetsdirektionen vidtaga anord- ningar för att viss del av arbetsinkomsten kommer arbetarens familj till godo. Efter arbetenas avslutande skall redovisning för de av Oss anvisade medlens användning ingivas till Vår och rikets kammarrätt. Slutligen hava Vi funnit gott anbefalla Eder att till arbetsdirektioneu på rekvisition, i mån av arbetenas fortskridande, utbetala vad som erfordras av ifrågavarande, av Oss be- viljade anslag ävensom bemyndiga Eder att i länets räkenskap under titel »Förskott att av statskontoret hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande» avföra, vad som av Eder sålunda ut- betalas. Vilket Eder till kännedom och efterrättelse härigenom i nåder meddelas. Anvisande av medel till Sydvästra Sveriges Skogssällskap för anordnande av skogsodlingsarbeten för stenarbetare. Kungl. Maj:t har den 2 maj 1916 härom meddelat följande beslut. Uti skrivelse den 13 april 1916 har riksdagen anmält, bland annat, att riksdagen, i anled- ning av Vår framställning angående anslag till arbetslöshetens bekämpande, bemyndigat Oss att för i riksdagens skrivelse omförmälda ändamål använda och av tillgängliga medel mot framtida anmälan till ersättande förskjuta ett belopp, uppgående jämte redan för understöd- jande av arbetslösa under innevarande år förskjutna medel till 5,000,000 kronor. Därefter har skogssällskapet uti en till statsrådet och chefen för Vårt civildepartement ställd skrift anhållit, att från ovannämnda av riksdagen anvisade medel erhålla anslag för beredande av sysselsättning åt arbetslösa stenarbetare med skogsodlings-, diknings- och andra vattenavledningsarbeten å under sällskapets ledning stående allmänningsområden. Sällskapet har därvid meddelat, att sällskapet är berett att helt svara för de kostnader, som för de av sällskapet föreslagna arbetenas bedrivande krävas utöver avlöningarna till arbetslösa, som ställas till förfogande, och utgifterna för dessas transport till och från arbets- platserna. Enligt en av sällskapet ingiven plan över ifrågavarande arbeten skola dessa avse allmänningar inom Kronobergs, Hallands, Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län. Till avlöning åt arbetare efter 4 kronor per dag har av Sällskapet för skogsodlingsarbeten be- räknats åtgå 24,408 kronor samt för diknings- och vattenavledningsarbeten 223,392 kronor. 770 SKOGSADMINISTRATIONEN. På anmodan har statens arbetslöshetskommission avgivit yttrande av den 28 april 1916 och därvid tillstyrkt bifall till ansökningen, i vad den avser skogsodlingsarbeten. Kommissionen har emellertid fäst uppmärksamhet därå, att enligt gällande bestämmelser understöd av stats- medel till underlättande av arbetslösas resor till anvisad anställning kan utgå dels genom förmedling av offentlig arbetsförmedlingsanstalt dels ock genom vederbörande arbetslöshets- kommitté, varför det syntes kommissionen mindre lämpligt, att, såsom sällskapet syntes hava beräknat, kostnaderna för arbetarnas transport till och från deras arbetsplatser skulle bestridas av ifrågavarande av riksdagen anvisade medel. Enär rörande de i ansökningen omförmälda diknings- och vattenledningsarbetena erforderliga utredningar ännu ej föreligga, har kom- missionen anhållit, att i dessa hänseenden få sedermera inkomma med utlåtande. Då Vi nu i nåder låtit detta ärende Oss föredragas, hava Vi, i anledning av förevarande ansökning funnit gott att till arbetslöner för utförande av skogsodlingsarbeten å under skogs- sällskapets ledning stående allmänningsområden i Kronobergs, Hallands, Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län i huvudsaklig överensstämmelse med ovan omförmälda, av sällskapet framlagda plan anvisa ett belopp av högst tjugufyratusen kronor. För anslaget skola gälla följande villkor: Skogssällskapet, under vars ledning arbetena skola stå, skall med statens arbetslöshets- kommission rådföra sig angående den omfattning, i vilken arbetena skola bedrivas, och an- gående storleken av de arbetslöner, som skola utbetalas, samt ställa sig till efterrättelse de anvisningar, arbetslöshetskommissionen i såväl berörda som andra hänseenden meddelar, även- som till arbetslöshetskommissionen lämna alla de uppgifter och övriga upplysningar, som av arbetslöshetskommissionen infordras. Det tillkommer arbetslöshetskommissionen att jämväl i övrigt utöva den kontroll å arbetena, vartill kommissionen kan finna anledning. Alla de kostnader för arbetenas bedrivande, som erfordras utöver arbetslönerna till arbets- lösa, skola bestridas av vederbörande markägare eller andra intresserade. Vederbörande markägare eller Skogssällskapet skall genom skriftlig förbindelse, som till förvaring överlämnas till Vår vederbörande befallningshavande, utfästa sig att beträffande de genom ifrågavarande arbeten åstadkomna skogsbeståndens framtida vård ställa sig till efter- rättelse de bestämmelser, som av vederbörande skogsvårdsstyrelse i sådant avseende kunna anses erforderliga. Endast försörjningspliktiga stenarbetare .samt i begränsad omfattning dessas kvinnliga och minderåriga manliga familjemedlemmar må användas för arbetenas utförande. I de fall, då arbetare sysselsättes utom hemorten, skall Skogssällskapet vidtaga anordningar för, att viss del av arbetsinkomsten kommer arbetarens familj till godo. Efter arbetenas avslutande skall redovisning för de av Oss anvisade medlens användning ingivas till Vår och rikets kammarrätt. Slutligen hava Vi funnit gott anbefalla Eder att till Skogssällskapet på rekvisition, i mån av arbetenas fortskridande, utbetala vad som erfordras av ifrågavarande, av Oss beviljade anslag ävensom bemyndiga Eder att i länets räkenskaper under titel: »Förskott att av stats- kontoret hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande» avföra vad som av Eder sålunda utbetalats. Vilket Eder till kännedom och efterrättelse härigenom i nåder meddelas. Användande av props och massaved till hushållsbränsle. Kungl, Maj:t har den 29 september meddet följande beslut härom: I skrivelse den 11 september 1916 till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet har statens livsmedelskommission hemställt, att all props, massaved och kolved från de all- männa skogarna, som funnes eller kunde åstadkommas, måtte ställas till kommissionens för- fogande att såsom hushållsbränsle tillhandahållas i främsta rummet de mindre bemedlade enligt de bestämmelser, som den 15 augusti 1916 stadgats i fråga om ved från de allmänna skogarna. Häröver har Ni den 18 september 1916 avgivit infordrat uilåtande och därvid överlämnar en på grund av uppgifter från samtliga överjägmästare gjord sammanställning över inom de olika distrikten befintliga tillgängliga och upphuggna förråd av props, pappersmasseved och kolved från de allmänna skogarna, av vilken uppgift framgår, att den I augusti 1916 funnits av props och pappersmasseved sammanlagt 104,060 kubikmeter och av kolved 3,400 kubikmeter. Sedan Vi inhämtat, att statens livsmedelskommission önskar av dessa virkeskvantiteter disponera — förutom vad Vi den 26 september 1916 redan medgivit — 70,000 kubikmeter props och pappersmasseved och samtliga 3,400 kubikmeter kolved, hava Vi vid ärendets före- dragning denna dag förordnat, SKOGSADMINISTRATIONEN. Fd att tillsvidare, utan hinder av bestämmelserna i förordningen den 17 november 1893 an- gående statens upphandlings- och entreprenadväsen m. m. samt förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket, 70,000 kubikmeter props och pappersmasseved samt 3,400 kubikmeter kolved skola, efter av statens livsmedelskom- mission till Eder avlämnad specifikation å de önskade partierna, i största möjliga utsträckning genom Eder försorg framförda till lämplig järnvägsstation eller lastageplats, omedelbart ställas till nämnda kommissions förfogande att av denna eller dess underordnade organ genom vederbörande livsmedelsnämnder såsom hushållsbränsle tillhandahållas de mindre bemedlade, därvid till dessa böra räknas även sådana till arbetsklassen i egentlig mening icke hörande löntagare och andra personer, som kunna antagas för närvarande hava en årsinkomst ej överstigande 3,000 kronor; att den sålunda till statens livsmedelskommissions förfogande ställda virkeskvantiteten skall tillhandahållas kommissionen, beträffande virke från kronans skogar till före kristiden gällande normala priser å ved å leveransorten med tillägg av den merkostnad, som betingas av steg- rade upphuggnings- och transportkostnader för virket i dess nuvarande skick gent emot dylika kostnader för motsvarande vara före kristiden, men beträffande de ecklesiastika skogarna till gängse priser å respektive props, pappersmasseved och kolved, vilka samtliga priser skola av Eder fastställas; att till kommissionens förfogande ställt virke må, i den mån det icke erfordras för de mindre bemedlade, tillhandahållas jämväl annan ortsbefolkning såsom hushållsbränsle, varvid dock försäljningen skall ske till i orten vid försäljningstillfället gängse pris å vara av nu ifrågavarande beskaffenhet; att livsmedelskommissionen skall till Eder avlämna redovisning för till dess disposition sålunda ställt virke och därvid för det virke, som kommissionen försålt till högre pris än kommissionen betalat, till Eder inleverera skillnadsbeloppet; samt att, därest livsmedelskommissionen icke skulle vilja begagna sig av något virkesparti, som enligt vad nu bestämts ställts till dess förfogande, kommissionen skall skyndsamt därom underrätta Eder. Tillika hava Vi föreskrivit, att något utbyte mellan den nu till livsmedelskommissionens förfogande ställda pappersmasseveden och av pappersmassefabrik i sådant syfte eventuellt erbjuden props ej må äga rum utan Vårt tillstånd och på villkor, som Vi i sådant fall vilja bestämma. De extra skogsingenijörernas löneförhållanden. Kungl. Maj:t har den 28 april härom meddelat följande beslut. Jämte det Vi denna dag utfärdat förnyad instruktion för skogsstaten, hava Vi med anled- ning av Eder i skrivelse den 31 december 1915 gjorda hemställan förklarat, att vad i skilda av Oss fattade beslut rörande arvode och ersättning åt skogsstatens extra personal bestämts i fråga om assistenter å revir skall i tillämpliga delar gälla jämväl rörande extra skogsingenjörer. Rätt för skogsingenjörer och tillsyningsmän att begagna tiänstefrimärken, Kungl. Maj:t har den 26 maj 1916 meddelat följande beslut härom. Uppå därom av Vår domänstyrelse uti underdånig skrivelse den 22 februari 1916 gjord framställning, varöver infordrade underdåniga utlåtanden avgivits av Vår generalpoststyrelse den 10 mars 1916 och av Eder den 18 april 1916, hava Vi funnit gott medgiva, att följande statstjänstemän, nämligen biträdande och extra skogsingenjör, tillsyningsman, och extra till- syningsman, anställda inom visst skogsvårdsområde, samt flottledsingenjör, flottledsassistent och flottledstillsyningsman må för postförsändelser i tjänsteärenden begagna tjänstefrimärken och tjänstebrevkort under iakttagande av de i förordningen angående ändrade bestämmelser rörande utgörandet av postavgifter för försändelser i tjänsteärenden den 15 juni 1900 med- delade föreskrifter. Därjämte hava Vi funnit gott förklara, att belöpande postavgifter för ifrågavarande försän- delser skola gäldas av allmänna medel i den ordning, som är bestämd beträffande försändelser från de myndigheter, vilka finnas upptagna å förteckningen litt. A vid samma förordning. Vilket Vi Eder till kännedom och efterrättelse, i vad på Eder beror, härigenom i nåder meddela. De nya jägmästarebostäderna i Lappmarken. Kungl. Maj:t har den 2 sept. meddelat följande beslut härom : (ang. Domänstyrelsens und: framställningar i denna fråga se sid. 774 i detta häfte). Sedan riksdagen i anledning av Vår den 7 april 1916 till riksdagen avlåtna proposition, EE SKOGSADMINISTRATIONEN. n:r 154, angående anvisande av medel för anordnande av jägmästarebostäder, i skrivelse den 7 juni 1916, n:r 221, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena, punkten I, anmält, att riksdagen till anordnande av tretton bostadslägen- heter åt jägmästare i revir inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker i huvud- saklig överensstämmelse med domänstyrelsens förslag den 24 mars 1916 såsom kapitalökning för år 1917 för statens domäners fond anvisat ett belopp av 337,600 kronor ävensom med- givit, att Vi finge härav låta under år 1916 av tillgängliga medel förskottsyvis utanordna 189,850 kronor, hava Vi den 21 juni 1916, bland annat, dels bemyndigat domänstyrelsen att gå i för- fattning om inköp, för kronans räkning av ej mindre vissa till bostäder åt jägmästarna i Malgomajs, Östra Åsele, Bjurbäckens, Malå och Vinlidens revir avsedda lägenheter för till- hopa 36,250 kronor än även en till bostad åt jägmästaren i Örå revir avsedd bebyggd lägenhet om ungefär 1 hektar, tillhörande 11/128 mantal Örträsk litt. Hbb, för högst 12,000 kronor, dels bemyndigat domänstyrelsen att för en kostnad av högst 3,000 kronor låta verk ställa vissa reparationsarbeten å den lägenhet, som skulle inköpas till bostad åt jägmästaren i Östra Åsele revir, dels anbefalt Eder att för bestridande av ovannämnda köpeskillingar och bekostande av nyssnämnda reparationsarbeten till domänstyrelsen under innevarande år för- skottsvis av under händer varande medel utanordna intill 51,250 kronor för att efter in- gången av år 1917 ersättas av ovanberörda av riksdagen såsom kapitalökning anvisade anslag dels ock anbefallt överintendentsämbetet att avgiva utlåtande beträffande såväl de vid domän- styrelsens förenämnda skrivelse såsom bil. 2 fogade ritningar och beskrivning till jägmästare- bostäder i Lycksele, vilka nu föreslagits att följas vid uppförandet av dylika bostäder åt jägmästarna i Dorotea, Malgomajs, Västra Stensele, Södra Sorsele, Bjurbäckens, Vinlidens, Storbackens och Storlandets revir, som ock de vid samma skrivelse såsom bil. 5 och 7 fogada ritningar m. m. angående ändringsarbeten i byggnaderna å de lägenheter, vilka avsetts skola inköpas till bostäder åt jägmästarna i Örå och Malå revir. I skrivelse den 28 juli t916 har överintendentsämbetet avgivit det sålunda infordrade utlåtandet, vari framställts vissa erinringar mot förenämnda ritningar och förslag, varefter domänstyrnlsen den 12 augusti 1916, till följd av remiss, yttrat sig i anledning av vad överintendentsämbetet sålunda anfört och därvid tillika meddelat, att ovannämnda till inköp för bostad åt jägmästaren i Örå revir avsedda bebyggda lägenhet vid närmare undersökning befunnits icke vara av tillfredsställande beskaffenhet, samt fördenskull hämställt, att inköp av densamma icke måtte komma till stånd utan i stället ny bostad åt ifrågavarande jäg- mästare uppföras å lämpligt belägen tomt, varom styrelsen anhölle att framdeles få inkomma med förslag. I skrivelse den 20 juni 1916 har vidare domänstyrelsen hemställt om godkännande av med skrivelsen överlämnade ritningar till en byggnad, avsedd att uppföras i Gällivare kyrkby å tomt, som skulle för ändamålet inköpas, och avsedd att inrymma bostadslägenheter för jägmästarna i Vettasjoki och Porjus revir. I anledning härav har överintendentsämbetet den 28 juli 1916 avgivit särskilt, infordrat utlåtande, varefter domänstyrelsen, till följd av remiss, i förenämnda utlåtande den 12 augusti 1916 yttrat sig jämväl i anledning av vad överintendentsämbetet härom anfört. Därjämte har i en till OSS ingiven skrift jägmästaren i Vinlidens revir Harald Sjöberg anhållit, att vissa i skriften framhållna synpunkter måtte vinna beaktande vid de nya jäg- mästarbostädernas anordnande, i anledning varav domänstyrelsen den 26 augusti 1916 avgi- vit infordrat utlåtande. Vid föredragning av dessa ärenden hava VI dels, med ändring därutinnan av Vårt beslut den 21 juni 1916 funnit gott förklara, att inköp för kronans räkning av förenämnda, till bostad åt jägmästaren i Örå revir avsedda bebyggda lägenhet icke skall äga rum och fördenskull det härtill den 21 juni 1916 anvisade belopp av 12,000 kronor tillsvidare icke skall till domänstyrelsen utanordnas; dels bemyndigat domänstyrelsen att gå i författning om uppförande för en kostnad av till- hopa högst 170,050 kronor av bostäder ej mindre åt jägmästarna i Västra Stensele, Södra Sorsele, Storbackens och Storlandets revir å de i styrelsens ovanberörda skrivelse den 24 mars 1916 angivna, å kronomark belägna platser, än även åt jägmästarna i Malgomajs, Bjur- bäckens och Vinlidens revir å de för ändamålet inköpta i Vårt brev den 21 juni 1916 an- givna platser; dels för jägmästarbostäder i sistnämnda sju revir ävensom Dorotea revir fastställt de vid Eder merberöda skrivelse den 24 mars 1916 såsom bil. 2 fogade ritningar och beskrivnin- gar beträffande jägmästarbostäder i Lycksele att i huvudsak lända till efterrättelse vid dessa bostäders uppförande, dock vad bostaden för jägmästaren i Dorotea revir angår först sedan SKOGSADMINISTRATIONEN. 3 frågan om inköp av tomt härtill blivit av OSS avgjord samt med iakttagande beträffande samtliga åtta bostäder att rumshöjden i bägge våningarna skall bliva högst 2,70 meter från golv till tak; dels bemyndigat domänstyrelsen att å den till bostad åt jägmästaren i Malå revir inköpta lägenheten för en kostnad av högst 9,600 kronor verkställa de i styrelsens skrivelse den 24 mars 1916 avsedda reparations- och planeringarbeten enligt de vid skrivelsen såsom bil. 7 fogade ritningar m. m,. under iakttagande att, på sätt överintendentsämbetet anmärkt, kakel- ugnar av största storlek insättas, serveringsrummet och det vid sängkammaren belägna toa- lettrummet uppvärmas samt dubbla golv med pappmellanlägg anordnas i bottenvåningen; dels, beträffande de med domänstryrelsens skrivelse den 20 juni 1916 ingivna ritningar till bostadsbyggnad för två jägmästare i Gällivare, godkänt desamma att vid framtida upp- förande av dylik bostad, sedan frågan om inköp av tomt därtill blivit av OSS avgjord, lända till huvudsaklig efterrättelse, dock med iakttagande att rumshöjden i bägge våningarna skall bliva högst 2,70 meter från golv till tak och att anordning träffas för uppvärmning av de till sängkamrarna hörande toalettrummen, samt med åliggande för domänstyrelsen att vid- taga sådana ändringar i planen, att rummens golvyta minskas med i genomsnitt minst 15 procent: dels ock anbefallt Eder att till domänstyrelsen för verkställande av ovan angivna nybygg- nads- och reparationsarbeten till bostäder för jägmästare i Västra Stensele, Södra Sorsele, Storbackens, Storlandets, Malgomajs, Bjurbäckens, Vinlidens och Malå revir utanordna till- hopa etthundrasjuttioniotusensexhundrafemtio kronor ävensom till kostnader för kontroll å dessa arbeten samt de den 21 juni 1916 anbefallda reparationsarbeten å inköpt bostad för jägmäs- taren i Östra Åsele revir åttatusen kronor, eller sammanlagt etthundrasjuttiosjutusensexhundra- femtio kronor, med högst åttiofemtusen kronor förskottsvis under innevarande år av under händer varande medel för att efter ingången av år 1917 ersättas av ovanberörda av riksda- gen såsom kapitalökning anvisade anslag samt med återstoden efter ingången av år 1917 från samma anslag. Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och yttranden. Statförslag för domänfondens driftkostnader år 1918. Domänstyrelsen har den 30 sept. 1916 till Kungl. Maj:t överlämnat statförslag för år 1918 i fråga om driftkostnaderna för statens domäner. Här nedan lämnas ett kort sammandrag över av styrelsen i denna framställning väckta förslag rörande förändringar i skogsstatens organisation och avlöningsförhållanden m. m. Domänstyrelsen. Den sedan den 1 sept. 19r6 inrättade nya skogsbyrån, vilken har att handlägga ären- den beträffande Övre och Nedre Norrbottens samt Skellefteå distrikt, föreslås få fungera jäm- väl under år 1918. Amanuensarvodena ha föreslagits skola från den I jan. 1917 å kameralbyrån och skogs- byråerna höjas med 600 kronor och alltså utgå med lägst 3,000 högst 3,600 kronor, Skogsstaten. Beträffande överjägmästarnas reseersättningar har styrelsen föreslagit, att dessa redan från den I juli 1917 skulle utgå efter tredje klass av gällande resereglemente. Vidare har föreslagits inrättandet av tre nya revir i Norrland. Ett skulle bildas genom att delar av Älvsby och Bodens revir avsattes till ett nytt revir. De båda andra skulle bildas genom en reglering af Pajala, Tärendö, Kalix, Torneå och Råneå revir. Löneförmånerna för de tre nya jägmästarna ha föreslagits till: HEIN ja of BES BT ER SA VISAN I SE DR ES SETS ER SERA RSK KO SEO 2,300 kr KJS EN CE EKS JE IE a fe mr ee en a San a a oe ee sla a vajern « ILE le Vie Sed 2,600 > Kr. 4,900 kr 900 > HE SKOGSADMINISTRATIONEN. I fråga om revirförvaltare, skogsskoleföreståndare samt skogsingenjörer och biträdande skogsingenjörer har Domänstyrelsen nu föreslagit, att enligt de skogssakkunnigas för södra Sverige förslag, samtliga dessa grupper befattningshavare skulle tillerkännas dagtraktamen- ten av 8 kronor för varje rese- och förrättningsdag på ett avstånd av minst 5 kilometer i rak riktning från hemmet. Denna förbättring har föreslagits skola tillämpas redan från I jan. 1917 samt äga bestånd intill dess fullständig ny lönereglering för skogsstatens personal blivit genomförd. För samtliga jägmästare, skogsingenjörer (även biträdande) samt skolföreståndare ha jäm- väl föreslagits ersättning för hyra, uppvärmning och städning av expeditionslokal från och med ingången av 1917. För jägmästare har ersättningen beräknats till 150 å 300 samt i medeltal 200 kronor. De, som hyra bostad 1 kronans hus, erhålla dock blott 100 kronor. För skogsingenjörerna har beräknats i medeltal 200 kronor för skogsskoleföreståndarna, vilka åtnjuta såväl bostad som vedbrand 50 kronor, avsett för städning. För de biträdande jägmästarna ha följande förbättringar föreslagits: till biträdande jägmästaren i Garpenbergs revirdel från I jan. 1917 arvode 4,000 kronor samt ersättning för eldning och städning av expeditionslokal 75 kronor; till biträdande jägmästaren i Fryksdals revirdel 3,800 kronor i arvode och 200 kronor i hyresbidrag. Båda skulle därjämte erhålla ett dagtraktamente av 8 kronor för varje rese- och förrätt- ningsdag på större avstånd än fem kilometer i rak riktning från hemmet. För revirassistenter, såväl helårs som under kortare tid anställda, ävensom för extra skogs- ingenjörer har föreslagits att från och med I januari 1917 ett dagtraktamente av 8 kronor skulle utgå för varje rese- och förrättningsdag på större avstånd än fem kilometer i rak riktning från hemmet. Överjägmästareassistenternas löner ha ansetts böra höjas från nuva- rande 3,000 ocb 3,200 kronor till resp. 3,500 och 3,700 kronor. De egentliga förvaltningskostnaderna (avverkning, skogsodling, vägar etc.) har domänsty- relsen för år 1918 beräknat till 11,400,000 eller I million mer än för 1917. Sammanlagda driftkostnaderna för statsskogarna år 1918 beräknas till 15,822,210 kronor. Kostnaderna för statens jordbruksdomäner ha beräknats till 180,500 kronor. Domänfondens bruttoavkastning år 1918 har uppskattats till 31,500,000 kronor. Domänstyrelsen har slutligen föreslagit, att i överensstämmelse med 1916 års riksdags- beslut, enligt vilket 5 24 av kronogskogarnas beräknade bruttoavkastning för år 1917 skulle avsättas till en förnyelsefond för återväxtkostnader, av vilken likväl sådana kostnader för året skulle avgå, jämväl för år 1918 fem procent av beräknade bruttoinkomsten skulle av- sättas för sådant ändamål. Jägmästarebostäderna i Lappmarken. Domänstyrelsen har den 12 aug. 1916 avgivit följande und. utlåtande härom. Genom två skilda remisser den 9 innevarande augusti har domänstyrelsen anmodat avgiva underdåniga utlåtande med anledning av vad överintendentsämbetet anfört i fråga om anord- nande av I3 bostadslägenheter åt jägmästare i revir inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker. Styrelsen får i anledning härav med remissakternas återställande underdånigast anföra följande, Överintendentsämbetet har framställt följande anmärkningar mot de handlingarna såsom bil. 2 vidlagda ritningarna och beskrivning till jägmästarbostäder i Lycksele — vilka av domänstyrelsen föreslagits att i huvudsak följas vid uppförandet av dylika bostäder åt jäg- mästarna i Dorotea, Malgomajs, Västra Stensele, Södra Sorsele, Bjurbäckens, Vinlidens, Stor- backens och Storlandets revir — nämligen: » Svårigheten att uppvärma rum i Norrland nödvändiggör en ringa rumshöjd, vilken lämp- ligen bör sättas, för bottenvåningen till 2,70 meter och för övre våningen till 2,50 meter, från golv till tak räknat. Härjämte torde kontorets, matsalens samt sängkammarens och de övriga sovrummens golvyta böra minskas med ungefär 15—20 2. Vidare torde uppvärm- ning medelst kakelugnar ur alla synpunkter vara att föredraga framför i förslaget upptaga uppvärmning medelst varmluft». Vad först beträffar rummens höjd får styrelsen meddela, dels att rummen genom byggna- dernas sättning visat sig bliva omkrig 5 centimeter lägre än vad som enligt ritningarna be- räknats, dels att det enligt styrelsens förmenande 'ej går att sänka dem ytterligare under den höjd som enligt ritningen för Lyckselebostäderna kommit till användning eller för bot- tenvåningen 2,85 meter från golv till tak och för övre våningen 2,70 meter från golv till tak SKOGSADMINISTRATIONEN. PAT utan att rummen bliva tryckta och dystra. Om rumshöjden skall ytterligare minskas, kan man ej ens över ett bord använda en taklampa. Att med nuvarande höjd gå rak under en sådan är icke möjligt. Icke heller bygga enskilda i dessa trakter med lägre rumshöjder, utan snarare tvärt om. I detta sammanhang får styrelsen urderdånigast framhålla, att för bo- stadsrum i Stockholm minimihöjden är fastställd till 3 meter från golv till tak. Tillika får styrelsen erinra, att rumshöjden i de nu uppförda bostäderna i Lycksele var föremål för an- märkning av statsrevisorerna år 1913, men att denna anmärkning efter styrelsens förklaring icke upptogs av statsutskottet och riksdagen. Vad därefter beträffar av överintendentsämbetet föreslagen minskning av rummens golvyta med 15 å 20 4, får styrelsen framhålla, att rummen enligt den av arkitekten Westman ur- sprungligen upprättade ritningen, som legat till grund för uppförande av två jägmästarebo- städer i Särna, och vars sammanlagda golvyta var ungefär lika med den å tidigare upp- förda jägmästarebostäder i Norrland, äro icke oväsentligt större än enligt den, vid uppfö- rande av jägmästarebostäderna i Lycksele använda ritningen, som är lika med den förra, ehuru rummens såväl golvyta som höjd minskats. Att nu ytterligare minska dem kan styrelsen ej tillstyrka, så mycket mindre som, därest en minskning skulle föreskrivas, i fråga om särskilt kontorets golvyta, enligt styrelsens mening, inom en snar framtid skulle nödvändiggöras en tillbyggnad, som dels skulle bliva olämplig och dyrbar, dels skulle i hög grad förstöra byggnadens nu tilltalande och enhetliga yttre. Beträffande kontoret år styrelsen nämligen framhålla, att detta redan nu är så litet, att det i många fall ej torde komma att giva tillräckligt utrymme för expeditionen och de däri ar- betande, vilket med revirskötselns utveckling i mera intensiv riktning framdeles torde bliva ännu mera fallet. På grund härav har angränsande till vardagsrum avsedda rum i flera fall måst av jägmästaren även aplitas för expeditionsändamål. Enligt den ursprungliga ritningen var kontoret visserligen något mindre (0,5 kvadratmeter), men i stället fanns därintill även ett litet väntrum. Vid ritningens förminskande måste detta senare helt slopas, ehuru ett så- dant vore mycket behövligt, då det allt emellanåt förekommer, att så många personer på en gång söka jägmästaren att han icke på en gång kan släppa in alla på kontoret. Skulle nu detta än ytterligare minskas, blir följden den, att det alls icke kan uppfylla sitt ändamål. Beträffande salen äro dess dimensioner för närvarande icke så tilltagna, att det enligt styrelsens mening går an att minska dessa, därest salen nämligen skall kunna fylla sitt ändamål. Någon minskning å det i bottenvåningen likaledes inrymda köket, kan styrelsen icke hel- ler förorda. Ett kök på landet måste av flera skäl vara större än ett kök i stad, bland annat därför att det även i många fall måste användas till även matrum för hjälpfolk och andra personer. Då alltså, enligt styrelsens bestämda uppfattning, rummen på nedre botten ej kunna yt- terligare reduceras, följer därav, att ej heller den övre våningen, med däri inrymda sovrum anses kunna minskas. Vid en boställsvåning på landet, helst där den kalla årstiden upptager 8—9 månader av året, måste man helt givet räkna med något större utrymme än för en bostad i stad, med dess möjlighet till trevnad och vistelse även utom hemmet. Vad beträffar frågan om värmeledning eller kakelugnar böra komma till användning för bostadens uppvärmning, får styrelsen underdånigst hemställa, att värmeledning fortfarande må få anordnas, där det så är lämpligt, enär det visat sig, att denna fungerat till belåten- het och kunnat med mindre åtgång å bränsle, hålla större värme än kakelugnar, vartill kommer, att underhållet av värmeledningssystemet säkert blir mindre dyrbart, då kakelugnar i Norrland snart utbrännas och på grund av långa transporter ställa sig dyrbara att omsätta, helst som kakelugnsmakare ofta ej finnes i orten. Det torde visserligen vara allmänt känt, att värmeledning medelst varmvatten är att föredraga framför uppvärmning med varmluft, men då dels kostnaderna för förstnämnt system visat sig bliva betydligt större än för upp- värmning med varmluft, dels ved icke lämpar sig som bänsle vid varmvattensystemets an- vändning, dels ock ledningsrören vid starkare kyla lätt kunna frysa sönder och ledningarna komma i olag, anser styrelsen att uppvärmning lämpligast bör ske genom varmluftsystem. Genom nådigt brev den 21 sistlidne juni har Eders Kungl. Maj:t bemyndigat domänsty- relsen att gå i författning om inköp för kronans räkning av, bland annat, en till bostad åt jägmästaren i Örå revir avsedd bebyggd lägenhet om ungefär I har, tillhörande 11/128 man- tal Örträsk litt. Hbb i Örträsks socken för högst 12,000 kronor. Överintendentsämbetet har för sin del icke haft annat att erinra mot det föreslagna inköpet, än att man borde förvissa sig om att, bland annat, den hembjudna manbyggnaden vore solitt uppförd och vinterbonad. Undertecknad generaldirektör har emellertid vid inspektion innevarande sommar å lägenhe- | 76 SKOGSADMINISTRATIONEN. ten funnit den uppförda byggnaden vara av sådan beskaffenhet, att stora betänkligheter för dess inköpande föreligga. Styrelsen, — som byggde sin i underdånig skrivelse den 24 mars 1916 gjorda hemställan om lägenhetens inköp för avsett ändamål på vederbörande jägmästares på ort och ställe gjorda undersökning — får i anledning av vad som nu framkommit, hemställa, att något inköp av lägenheten icke må komma till stånd utan att ny bostad må få uppföras för ifråga- varande jägmästare å lämpligt belägen tomt — varom förslag framdeles må av styrelsen till Eders Kungl. Maj:t i annat sammanhang få ingivas. Vad beträffar den till bostad åt jägmästaren i Malå revir föreslagna byggnaden, har över- intendentsämbetet gjort en del erinringar och därvid framhållit, bland annat: 1:0) att kakelugnar av största storlek ansetts böra insättas, 2:0) att jämväl serveringsrummet behövde uppvärmas, 3:0) att den i beskrivningen omförmälda klosetten icke funnes upptagen å ritningarna till byggnaden, samt att 4:0) beskrivningen icke upptoge dubbla golv med pappmellanlägg, ehuru sådana golv torde erfordras. Vad ämbetet anfört under 1:0) torde i den mån nya kakelugnar erfordras böra iakttagas vid reparationernas utförande; 2:0) serveringsrummet torde kunna erhålla erforderlig upp- värmning antingen genom anordnande av cirkulationsventiler mellan kök och severingsrum- met, helst som detta ligger mellan tamburen och köket, vilka båda äro försedda med eld- städer, eller ock genom insättande av täljstenkamin; 3:0) den i beskrivningen omnämnda klosetten vore meningen att efter närmare undersökning på platsen, anordna på lämpligt sätt under trappan i tamburen, varvid den mellan kontoret och tamburen föreslagna dörren skulle igensättas; 4:0) vad beträffar, att i beskrivningen icke upptagits dubbla golv med pappmellanvägg, ehuru sådana golv ansetts erforderliga, får styrelsen anföra följande. Med så pass tjock trossbotten som 20 cm. med isoleringspapp torde golven bliva tillräckligt varma. Dubbla golv i bottenvåningen — i likhet med vad som tilämpas vid de nya bygg- naderna — skulle givetvis ställa sig ännu förmånligare, men skulle en dylik anordning för- dyra reparationskostnaderna med minst omkring 400 kronor. I detta sammanhang får styrelsen framhålla, att avsevärd stegring i priset har ägt rum såväl på alla materialier, som på arbetskostnad, varför det torde bliva svårt att få såväl ny- byggnaden som föreslagna reparationsarbeten utförda till de priser, som styrelsen i sin un- derdåniga skrivelse den 24 mars 1916 angivit. I fråga om den föreslagna dubbelbostaden, avsedd att uppföras i Gällivare till bostadslä- genheter för jägmästarna i Vetasjoki och Porjus revir, har överintendentsämbetet föreslagit dels minskning i rumshöjder och golvytor, dels att det vore för lägenheterna fördelaktigt att erhålla skilda köksingångar, vilket »säkerligen utan svårighet torde kunna låta sig göra». Frågan om minskning i rumshöjder och golvytor anser sig styrelsen redan hava genom det föregående besvarat, och får styrelsen ytterligare framhålla, att det i fråga om byggnader, som böra beräknas att stå i mera än 100 år, icke synes vara klokt att inskränka måtten till det minsta möjliga, varigenom de snart komma att för sina ändamål bliva för små, så att förr eller senare dyrbara ändringar eller tillbyggnader bliva nödvändiga. Ledsam erfarenhet i detta avseende torde särskilt i fråga om tidigare utförda byggnader vid statens järnvägar å landet finnas. Vad beträffar anordnande av skilda köksingångar får styrelsen framhålla, att om dylik omändring skall göras, detta måste ske på bekostnad av utrymmet för kök och serveringsrum, vilket styrelsen icke kan tillråda. Dessutom skulle en dylik anordning avse- värt fördyra byggnaden genom tillkomsten av ännu en köksveranda och en källartrappa och skulle hela byggnadens ekonomiavdelning i så fall behöva omläggas. Styrelsen får alltså framhålla, att de fördelar, som genom en dylik anordning möjligen skulle vinnas, icke stå i rimligt förhållande till de härmed förenade kostnaderna. Vad beträffar uppvärmning av de vid sängkammare föreslagna toalettrummen torde dylik, vid behov, även kunna anordnas genym cirkulationsventiler. Den 26 aug. har styrelsen ånyo avgivit yttrande i detta ärende: Genom nådig remiss den 12 innevarande augusti har domänstyrelsen anmodats att, vid avgivande av genom nådig remiss den 9 i samma månad infordrade underdåniga utlåtande i fråga om förslag till bostadslägenheter åt jägmästare i en del norrländska revir taga i övervägande en av jägmästaren i Vinlidens revir, Harald Sjöberg, avgiven inlaga i berörda ärende, Styrelsen, som redan avgivit underdånigt utlåtande i anledning av sistnämnda nådiga re- miss får, med nu föreliggande remissakts återställande, underdånigst anföra följande. Vad Sjöberg anfört angående av överintendentsämbetet föreslagen minskning i våningarnas SKOGSADMINISTRATIONEN, HU höjd och vissa rums grundytor anser sig styrelsen hava besvarat genom sitt underdåniga ut- låtande den 12 innevarande augusti, Vad beträffar hans uttalade önskan att få inrett ett badrum, får styrelsen framhålla, att ett sådant mycket väl kan och på hyresgästens egen bekostnad får inredas i källaren under huset, vilket dock skulle draga rätt avsevärd kostnad, varför det icke finnes någon möjlighet att få de anslagna medlen att räcka till även för detta ändamål. För övrigt torde bad kunna utan svårighet anordnas i ett badkar i brygghuset. Sjöberg framhåller vidare några synpunkter, huru han tänkt sig möjligheten av att ned- bringa byggnadskostnaderna inom ramen för beviljade anslagssummor och skulle detta kunna åstadkommas: I) genom förenkling och förbilligande av grunden, 2) genom minskning av över- byggnaden — vinden, 3) genom tvättstugans flyttning från uthuset till källarvåningen och 4) genom isbodens inbyggande med uthuset. Gent häremot får styrelsen anföra följande. 1) Den föreslagna murtjockleken av 90 centimeter är bestämd ej enbart för ästadkommande av erforderlig bärighet utan till stor del för att göra källarutrymmena i möjligaste mån frostfria. 2) För äåstadkommande av minskning i vinden fordras att byggnaderna skulle uppföras i helt annan byggnadsstil med frontespisvåning eller våning under brutet tak med dess många skrubbutrymmen, som äro farliga köldbehållare, vilket styrelsen på det bestämdaste får avråda. 3) Förslaget att lägga tvättstugan i källarvåningen skulle i regel icke bliva billigare än att inreda den i särskild fristående byggnad, — vartill ritning bilägges. Därest grundjord- månen är svårarbetad, torde en dylik anordning bliva avsevärt dyrare. För övrigt inbegri- per det av styrelsen uppgjorda förslaget, icke av Sjöberg omnämnd vattenledning till vare sig manbyggnad eller uthushyggnad — fastän dylik har kunnat med tillgängliga anslag in- föras i de nyligen uppförda Lyckselebostäderna. Med av styrelsen föreslagna och av Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen anvisade byggnadsbelopp torde med hänsyn till den avsevärda stegring, som sedan dess ägt rura i såväl priset på materialier som framförallt på arbets- kostnad, vattenledning i regel icke kunna påräknas. 4) Därest isbod skall inbyggas med uthuset i stället för tvättstuga, åstadkommes med säkerhet röta å virke i den övriga delen av uthusbyggnaden, varför styrelsen anser lämpli- gare att helt fristående isbod anordnas. I anledning av Sjöbergs uttalande, att ritningarna upprättats och prövats av för Lappland främmande Stockholmsarkitekter, får styrelsen slutligen framhålla, att arkitekten Westman före uppgörandet av samma ritning, erhöll alla de upppgifter rörande förhållandena i Övre Norrland, som voro erforderliga för konstruktion av en för dessa förhållanden lämplig bygg- nadstyp. Styrelsen anser ock, att denna ritning är synnerligen lämplig för ett nordligt kli- mat med stark kyla. Styrelsen får i anslutning till det föregående hemställa, att den av Sjöberg ingivna fram- ställningen i vad den berör saker, som icke äro av styrelsen vidrörda i förutnämnda styrel- sens underdåniga skrivelse den 12 augusti icke må till någon .Eders Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda. Stockholm den 26 augusti 1916. Överläggningsämnen vid överjägmästaremötet i Domänstyrelsen den 6—11 november. 1) Huru böra byggnadsarbeten lämpligast bortsättas? Kunna kostnaderna nedbringas genom centraliserat inköp av materialier? 2) Huru har det nya bokföringssystemet hittills verkat? 3) Har erfarenheten visat behovet av stadigvarande anställda expeditionsbiträden å reviren, och kunna med fördel 2 eller flera revir med mindre omfattande expeditionsarbete förena sig om ett sådant biträde? 4) Kan och bör något göras för vinnande av större enhetlighet och rättvisa beträffande vid överjägmästareexpeditionerna anställda skrivbiträdens avlöning? Böra ej de bland dessa, som kunna anses såsom fast anställda, komma i åtnjutande av samma avlöningsförmåner som Kungl. Domänstyrelsens kvinliga biträden? 5) Angående bokföringskommitténs förslag II. 6) Angående kyrkofondskommitténs förslag II. 7) I vad mån och för huru många år bör utsyning i förskott kunna medgivas församling eller arrendator för nybyggnader eller reparationer å ecklesiastikt boställe? 8) Anses den allmänna minskningen i skogsfågelstammen böra föranleda till åtgärder för begränsning av gällande jakttider för skogsfågeln? 778 SKOGSADMINISTRATIONEN, 9) Anses särskilda åtgärder erforderliga till förhindrande av utrotande av värdefulla pälsdjur? 10) Vilka fordringar böra numera ställas på avverkningsplaner för skogar till hemman med inskränkt dispositionsrätt till desamma? 11) Under vilka förhållanden bör tillstånd lämnas till att flera, en och samma ägare tillhörande fastigheter i lappmarken och likställda områden må sammanföras till en hushållningsenhet med gemensam avverkningsplan, samt vilka föreskrifter böra meddelas för utsynings verk- ställande å sådana sammanförda fastigheter? 12) Vilka åtgärder böra vidtagas för att dels göra skogsingenjörernas arbete mera om- växlande och intresseväckande än den dagliga utsyningen av »undermålig» skog, dels bereda skogsvårdsnämnderna möjlighet att under därför lämplig årstid erhålla biträde av skogsingen- jörerna för anordnande och kontrollerande av skogsvärdsåtgärder, för vilkas utförande nämn derna anvisat anslag? Statistik över de mängder ved, som sålts till statinstitutioner eller reser= verats för ortsbefolkningen. Domänstyrelsen har den 10 oktober utfärdat följande cirkulär härom till överjägmästarna i samtliga distrikt. : Kungl. Domänstyrelsen vill härmed anmoda Eder att så fort ske kan hit inkomma med uppgift om den ved, som inom Edert distrikt jämlikt gällande föreskrifter antingen sålts till statsinstitutioner eller ock undantagits för ortsbefolkningens behov. Därvid behöva specifi- cerade nppgifter för varje skog ej meddelas, utan skola endast totalsummorna för varje revir angivas för de vedpartier, som disponerats för ovanberörda tvenne ändamål. Vedmängderna skola angivas i kubikmeter löst mått, varvid reduktionen till detta mått från i respektive orter använda famnmått skall ske enligt de reduktionstal, som använts ifråga om ved till statens livsmedelskommission. Användandet av props, massa= och kolved å de allmänna skogarna till hushållsbränsle. Domänstyrelsen har den 18 sept. till chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet avgivit följande utredning härom. Genom remiss den 12 innevarande månad har herr statsrådet anmodat Domänstyrelsen att avgiva yttrande över Statens livsmedelskommissons den 11 samma månad gjorda hem- ställan, att all props, massaved och kolved från de allmänna skogarna, som finnes eller kan åstadkommas, måtte utan hinder av bestämmelserna i nådiga förordningen den 17 november 1893 angående statens upphandlings- och entreprenadväsende m. m. samt $ 47 i nådiga förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket ställas till kommissionens förfogande, att av denna eller dess underordnade organ genom vederbörande livsmedelsnämnder tillhandahållas i första rummet de mindre bemedlade, varvid rörande försäljning och redovisning m. m. enahanda bestämmelser föreslagits böra lända till efterrättelse, som stadgats beträffande den genom nådiga beslutet den 15 augusti 1916 för kommissionens räkning reserverade veden från de allmänna skogarna. På grund härav får Domänstyrelsen meddela följande. Från samtliga överjägmästare i riket har Domänstyrelsen 2 sistlidne augusti infordrat upp- gift å befinlliga disponibla förråd av pappersmasseved och props från de allmänna skogarna. Dessa uppgifter hava av Styrelsen överlämnats till Statens livsmedelskommissions vedbyrå och bilägges sammandrag av dessa distriktsvis upptagande även en del kolved (Bil. A). Från Statens livsmedelskommissions vedbyrå har Styrelsen därefter fått mottaga en skri- velse den 2 denna månad, som, i styrkt avskrift bilägges (Bil. B), däruti vedbyrån hem- ställer, att vissa i uppgifterna omförmälda partier måtte tillsvidare för dess räkning reserveras, Med anledning härav har Styrelsen den 7 innevarande månad frigivit till försäljning samt- liga inom Övre Norrbottens, Nedre Norrbottens, Skellefteå, Umeå och Härnösands distrikt samt inom Bergslagsdistriktet med undantag av Kristinehamns och Grönbo revir, inom Östra distriktet med undantag av Gripsholms, Karlsby, Ombergs revir, det senare vad beträffar det vid Borghamns, Stocklycke och Hästholmens hamnar lagrade massaved 1,691,84 kubik- meter löst mått och props 195,26 kubikmeter, Finspångs revir beträffande 1,075 kubikmeter löst mått, som rubricerats såsom »utkört», samt inom Södra distriktet med undantag av Ölands revir förefintliga förråd av props och pappersmassaved. Från Statens livmedelskommissions vedbyrå har Styrelsen sedermera den 15 denna månad mottagit meddelande om, att den från Ombergs revir vid Borghamns, Stocklycke och Häst- holmens hamnar lagrade massaveden, 1,691,84 kubikmeter och propsen, 195,26 kubikmeter, SKOGSADMINISTRATIONEN. NO icke av byrån komme att disponeras såsom bränsleved, vadan från dess sida intet hinder mötte för ifrågavarande partiers försäljning genom Domänstyrelsens försorg. Styrelsen har med anledning därav frigivit jämväl dessa sistnämnda virkespartier till försäljning. Med hänsyn till den för tillfället rådande bristen på hushållsbränsle anser sig Styrelsen icke böra avstyrka, att till kommissionens disposition må överlämnas dessa pattier props och pappersmassaved. 'Därest emellertid Kungl. Maj:t skulle anse sig böra medgiva kommis- sionen att övertaga dessa partier props och massaved till nedsatta pris för att i likhet med kronans ved tillhandahållas mindre bemedlade, får Styrelsen likväl hemställa, att dessa pris icke måtte sättas lägre än de före den I augusti 1914 gällande pris för respektive virkessorter. Efter medelpris för varje särskilt distrikt kan nuvarande pris å props och massaved anses så mycket överstiga prisen å dessa virkessortiment vid förut nämnda tidpunkt, att skillnaden beträffande det virke, som sålunda är ifrågasatt att överlämnas till kommissionen, för resp. distrikt utgör: BlorNLSN esta NOTE And SKATS AA Rn Aa en Ra SA svalare svej(e be a el (bJad nisnj a kr. 2,700 3 REKA DTE ERNA N M g na s k rs CE ETS RE 1, SAN EAS TS RE AGN RAR Tr RA rg »K21,000 SIR Cb SL OS CLS Ur ite Er VA os als RE aj sf SNIA 2 lelale jua Slet lyset öusielsinis sjessean sd ek ser >» -27,600 SN ÖStrar (CIStNIEle bys sen Asos ens AAA fe AE CS BANA cr AASE; SIE ANNA SRA SLS LA EE ÄG » 12,300 >» Västra mA TFN SE RAS or Em Sr Ser CNE SARS BLA en ASSR KIE RER SA SA RA re > 175,900 STEL SLAN CSA CIS UNC OR SADE AR RASA EL lea SES Le BRP re Sal (ER ENE re 2 RE RR ör >» 44,200 FÖRRA SG Ga 1S ULSTER RAR NE Lr So BAN Re Bel SR AR ble (SF ao eV do fars / SY ara dl (ara retade israel rejdar a »> 400 tillsammans omkring kr. 284,700 I stort medeltal blir denna skillnad kr. 3,10 pr kubikmeter löst mått för props och kr. 2,70 för pappersved. I sammanhang härmed anser sig Styrelsen böra meddela, att till Styrelsens kännedom kommit, att åtminstone i något fall pappersmassafabrik i förväntan på, att Kungl. Maj:t skulle komma att överlämna kronans props och massaved till statens livsmedelskommission att an- vändas såsom hushållsbränsle, inköpt ett parti props för att sedan för denna av ortens livs- medelskommission kunna tillbyta sig motsvarande parti av den från kronan erhållna massa- veden. Då härigenom skulle kunna inträffa antingen att pappersmassafabriken därpå gör sig en förtjänst, därigenom att propsen för närvarande är billigare än massaveden, eller att livsmedelskommissionen, därest fabriken skulle lämna ett i förhållande till värdet större parti props i utbyte, erhåller virkespartiet till lägre pris än det Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, kan ifrågasättas, huruvida icke lämpligen borde såsom villkor för livsmedelskom mis- sionen att få övertaga kronans props och pappersved bestämmas, att några sådana transaktioner med detta virke icke måttte få äga rum, utan vederbörligt tillstånd och på villkor, som då kan anses böra bestämmas. Beträffande kolveden har Styrelsen icke något att invända mot att även sådan överlämnas till kommissionen, där dylik lämpligen kan användas till husbehovsved och detta kan ske utan att särskilt ekonomiskt ingripa i de redan i gång varande kolningsarbetena eller menligt inverka på arbetsförtjänsten för kronans eget folk. Då förut icke varit ifrågasatt att på detta sätt överlämna kolveden, finnes emellertid icke någon utredning angående den kolved som tilläventyrs på detta sätt skulle kunna lämnas till livsmedelskommissionen, med undantag av att från vederbörande inkommit uppgift, att inom Gävle-Dala distrikt finnas 1,900 kubikmeter och inom Bergslagsdistriktet 1,500 kubikmeter disponibel kolved. Livsmedelskommissionen har pr telefon uppgifvit, att kommissionen önskar att av Kronans props och massaved erhålla 87,957 kubikmeter och av kolved 3,500 kubikmeter, vilken upp- gift beträffande props och massaved överensstämmer med här framför lämnade uppgifter ang. vad kommissionen vill hava (Bil. A.). Då tvekan kan uppstå, huruvida med det i Statens livsmedelskommissions skrivelse den II denna månad begagnade uttrycket »all props, massaved och kolved från de allmänna skogarna» avses även annat sådant virke än som kommissionen i Styrelsen den 2 samma månad anhållit måtte reserveras för dess räkning, har Styrelsen telefonledes från kommissionen inhämtat, att så icke är förhållandet. Remissakten får Styrelsen återställa. Sättet för betalningen av ved, som levererats till statens livsmedelskommission. Domänstyrelsen har den 16 okt. utfärdat följande cirkulär härom till samtliga överjäg- mästare, jägmästare, biträdande jägmästare och skogsskoleföreståndare, 780 SKOGSADMINISTRATIONEN. Kungl. Domänstyrelsen vill härigenom föreskriva, att, sedan från resp. revir leveransen av ved till statens livsmedelskommission eller dess underlydande organ blivit fullgjord enligt bestämmelserna i nådiga brevet den 15 augusti 1916, vederbörande jägmästare skola till Kungl. Styrelsen omedelbart insända uppgift över mängden av den från olika skogar sålda veden och därför debiterad köpeskilling. I fråga om sättet för betalningen av samma ved vill Kungl. Styrelsen föreskriva: vederbörande jägmästare skall vid vedens överlämnande till Statens livsmedelskommission eller densamma underlydande ortskommission jämväl avlämna försäljningsblankett enligt fast- ställt formulär upptagande skogens namn, det försålda virket samt köpeskillingen; betalningen för veden skall erläggas genom köpeskillingens insättning i riksbankskontor å statsverkets giroräkning för länsstyrelsen inom det län, där den allmänna skog, varifrån veden erhållits, är belägen; inbetalning av köpeskilling skall ske: för den ved, som levererats vid järnvägsstation, lastageplats eller dylikt ställe, senast en månad efter leveransen, för den ved, som levererats upphuggen i skogen, inom två månader efter leveransen och för den ved, som sålts på rot, inom tre månader efter försäljningen; betalning av skillnadsbelopp mellan vad livsmedelskommissionen erlagt för ved och det högre pris, kommissionen eventuellt erhållit, skall ske genom insättning i riksbankens huvud- kontor i Stockholm för Kungl. Domänstyrelsens räkning med angivande av den skog, skillnads- beloppet avser, samt det revir, inom vilket densamma är belägen. Införskaffande till Kungl. Mai:t av material för beräknande av värdet av prästernas husbehovsvirke. Domänstyrelsen har den 21 okt. utsänt följande cirkulär härom till samtliga överjägmästarna. Med överlämnande av styrkt avskrift av ämbetsskrivelse från Kungl. Ecklesiastikdeparte- mentet av den 18 okt. 1916 rörande uppgift å rotvärdet av vedvirke inom rikets olika kon- trakt, vill Kungl. Domänstyrelsen härigenom anmoda eder att snarast möjligt och senast den 18 nov. 1916 till Kungl. Styrelsen inkomma med uppgift i berörda avseende, härvid priset bör angivas pr kbm fast mått för inom resp. orter brukligt husbehovsvirke av ordinär kvalitet, med angivande tillika, huruvida priset avser barr- eller lövved, Meddelanden från Skogsbokföringskommittén. Lal ek sfassmaskarensr seen ee AS fjn För SL SER SINAN revir. N:r 15. Då hushållsenheter eller redogörelseområden ännu ej blivit efter enhetliga grunder av Kungl. Domänstyrelsen för hela riket fastställda, är Skogsbokföringskommittén nödsakad föra en detaljerad statistik för varje särskild skog. Om emellertid denna statistik skall kunna ersätta delar av den hittillsvarande årsberättelsen, måste sammandrag i rätt stor omfattning verkställas. Redan nu sammanföras visserligen hos kommittén samtliga kronoparker för sig, kronoegendomar för sig o. s. v. Dessa grupper förändras emellertid snart sagt varje år genom nyinköp eller försäljning eller genom att skogar från en grupp överföras till en annan. Att till en enhet sammanföra exempelvis alla ett revirs till domänfonden hörande skogar o, s. v. synes vara att gå till en föga gagnelig ytterlighet, utan torde det vara lämpligast att få till stånd en gruppindelning med hänsyn såväl till skogarnas natur som även till deras belägenhet. För den skull har kommittén låtit efter i Domänstyrelsen befintliga kartor uppgöra ett förslag till grupper, lämpliga till statistiska enheter, och därvid utgått från följande principer: 1) I en enhet kunna endast ingå skogar, vilka tillhöra samma fond. 2) Endast varandra närbelägna skogar, som bilda ett naturligt förvaltningsområde, samman- föras till en enhet. 3) Större kronoparker sammanföras i regel ey med andra: skogar. 4) Skogar, åtminstone större och som tillhöra olika bevakningstrakter, sammanföras i regel ey. Det av kommittén upprättade förslaget gör icke anspråk på vare sig fullständighet eller ens i alla delar riktighet, då omförmälda kartor säkerligen ej äro tillförlitliga. Förslaget i vad det avser Edert revir, bifogas härjämte under anhållan, att Herr Jägmästaren behagade genomgå och komplettera detsamma, varvid särskilt är att märka, dels att förslaget endast omfattar domänfonden, vadan Herr Jägmästaren själv torde verkställa en lämplig gruppindel- ning beträffande kyrkofondens och ev. övriga inom Edert revir förekommande fonders skogar, dels att ej alla statens jordbruksdomäner äro medtagna. R SKOGSADMINISTRATIONEN. 781 Till sist vill kommittén betona, att föreliggande förslag zcke medför någon ändring i Herrar Jägmästares kassabokföring eller förvaltningsförslag, utan därmed avses tills vidare endast att få till stånd lämpliga statistiska enheter. Det synes emellertid böra eftersträvas, att den statistiska enhetsindelningen kan i framtiden bringas i överensstämmelse med de blivande redogörelseområdena, och kommittén skulle önska att, med stöd av det materiel, som nu förebringas, kunna förelägga Kungl. Domänstyrelsen ett antagligt förslag i sådant hänseende, Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13 2 tr., den 7 september 1916. Till samtliga Herrar Jägmästare. N:r 16. Då kommittén har för avsikt att inom den närmaste tiden upptaga till behandling frågan om fasta biträden å revirexpeditionerna, vilken fråga synts nära sammanhänga med bokföringsväsendets ändamålsenliga ordnande, har inom Kommittén till en början utarbetats en statistik beträffande de olika revirens kassarörelse m. m. under de gångna månaderna av innevarande år. Av utgiftsstaternas fastställda belopp, inkomst- och utgiftsbeloppens storlek, antalet kassaposter, förskottsomsättningen och avräkningarnas omfattning samt antalet hushålls- enheter ävensom av andra omständigheter, vilka framträtt genom denna statistik, torde man kunna draga den slutsatsen, att behovet av fasta biträden är obestridligt, om än i viss mån växlande inom olika revir. , För fullständigande av den sålunda igångsatta utredningen vore det för Kommittén av värde att av Herrar Jägmästare själva erfara de olika synpunkter på den föreliggande frågan, vilka icke belysas genom nyss antydda statistik, men vilka av Eder anses vara av betydelse vid frågans bedömande. Jag tillåter mig därför anhålla om yttrande i berörda hänseende; och vore det önskvärt, att detta yttrande kunde hit inkomma snarast möjligt och i sådan form, att det lämpligen kunde bifogas det betänkande, som Kommittén har för avsikt att i god tid före årets slut avgiva. Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 13 2 tr., den 22 september 1916. Tjänster och förordnanden. Kungl. Domänstyrelsen. Semester har åtnjutits av: generaldirektören Karl Fredenberg den 5 sept. och 12 sept. Vikarie byråchefen W. Roos; byråchefen Fr. Giöbel den 23 okt.—I nov. med förordnande för t. f. notarien Sven Lundberg, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen John Söderström; byråchefen, friherre Th. Hermelin den 21 och den 27—29 sept. samt den 14—21 okt. med förordnande för notarien Martin Rasch. Dennes tjänst har den 16—21 oktober uppe- hållits av amanuensen M. Magneville samt övrig tid av t. f. amanuensen Torsten Barthelson; t. f. byråchefen G. Cassel den 21 okt. med förordnande för t. f. notarien Adolf Eng- man, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Selim Lindner; registratorn Uno Tilly den 12—21 okt. med förordnande för amanuensen John Söderström Tjänstledighet har beviljats: byråchefen Th. Örtenblad för sjukdom den 11 okt.—31 dec. med förordnande för över- assistenten F. Aminoff. Denne har emellertid samtidigt beviljats tjänstledighet under sagda tid för beredande av särskilt ärende, varför notarien R. Lindahl förordnats att uppehålla byråchefsbefattningen å andra skogsbyrån; byråchefen C. I. Stiernspets för beredande av särskilt ärende den 10 okt.—20 nov. med förordnande den 10 okt. för notarien M. Seth, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Hasselgren och den 11 okt.—20 nov. av revisor Hj. Modigh, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander. Till ett förordnande som notarie å 3:e skogsbyrån hade vid ansökningstidens utgång ingen sökande anmält sig. Skogsstaten. Storlandets revir. Kungl. Maj:t har den 27 okt. på förslag av domänstyrelsen för- ordnat skogstaxatorn F. A Berggren att uppehålla jägmästaretjänsten i Storlandets revir un- der den tid jägmästaren A. Engman tjänstgör som t. f. notarie i domänstyrelsen. 102 SKOGSADMINISTRATIONEN. Västra Åsele revir. På förslag till återbesättande av jägmästaretjänsten i MWVästra Asele revir har domänstyrelsen uppfört skogstaxatorerna Th. Nettelbladt, Erik Törngren och Magnus Alm i nu nämnd ordning med förord för Nettelbladt. Transtrands revir. På förslag av domänstyrelsen har Kungl. Maj:t den 27 okt. för- ordnat e. jägmästaren Erik Måhlén att från och med den I nov. uppehålla jägmästaretjänsten i Transtrands revir. Jönköpings revir. Kungl. Maj:t har den 6 okt. förordnat notarien i domänstyrelsen Einar Ödman att under 1917 uppehålla jägmästaretjänsten i Jönköpings revir. Biurfors skogsskola. Föreståndarebefattningen vid Bjurfors skogsskola uppehålles under vakansen av assistenten i Gripsholms m. fl. revir Edvard Lundberg. Tjänsten sökes av t. I. jägmästaren i Bräcke revir Th. Bratt, skogstaxatorn i Mell. Norrlands distrikt Erik Törngren, skogstaxatorn i Östra distriktet Einar Wadstein samt extra jägmästarna Edvard Lundberg, Folke Dahlberg, Paul Törnblom, Einar Berggren, Axel Sjökvist, Einar Hedulf, Birger Arvas, Sam Hagström och Gösta Hallgren. Lå Till överjägmästareassistenter ha förordnats: e. jägmästaren A. Hamre i N:e Norrbottens distr. den !/,,—/,>; » » W. Dixen i Härnösands > MR RS » » O. Bundy i Östra > 3 a tare Till avlönade revirassistenter ha förordnats: e. jägmästare J. E. Wretlind i Ängeså revir den ?/,,—/,5; j » G. Montell i Bispgårdens » >» M40== 1/40 » > C. Lindell i Junsele FA EJANE Free » » Knut Martin i Gästriklands » JANE Kl JAS » » V. von Unge i Örbyhus m. fl. » Alt ac Till extra skogsingeniör har förordnats extra jägmästaren Henrik Fogelström i Skel- lefteå skogsvårdsområde den 26 sept.—30 nov. Till skyddskogsassistenter i Mellersta Norrlands distrikt ha förordnats: notarien Ragnar Lindahl den 11 sept.—I10 okt. e. jägmästaren Sven Petrini den: 1—30 nov. » » G. Montell » 16—31 okt. » » G. Hilde » I1—15 nov. » » E. J. Sökjer-Petersen » I—I5 >» » d R. Sköld » I » » » B. O. Ljungstedt » I—I15 >» » » E. Andersson » I1—15 » » Gösta Brolin » I—15 >» Till extra jägmästare i Bergslagsdistriktet har den 7 sept. förordnats utexaminerade skogseleven Sigvald Troell. Tjänstledighet har beviljats: jägmästaren i Älvsby revir Erik Angeldorff för enskilda angelägenheter den 23--25 okt. med förordnande för assistenten i reviret Carl Utterström; jägmästaren i Blåvikens revir Olof Bohlin för enskilda angelägenheter den 22—31 okt. med förordnande för assistenten i reviret Elof Andersson; jägmästaren i Idre revir Erik Geete för studieresa den 1—15 nov. med förordnande för assistenten 1 reviret Birger Ahlgren; jägmästaren i Karlstads revir K. A:son Eneberg för enskilda angelägenheter den 1—4 nov. med förordnande för assistenten i reviret Hj. Lindén; jägmästaren i Tivedens revir A. W. Schmidt för enskilda angelägenheter den 21 sept.— 30 nov. med förordnande för assistenten i reviret Arvid Stahre; jägmästaren i Kalmar revir Fr. Nauckhoff för enskilda angelägenheter den 6—16 sept. med förordnande för assistenten i reviret Wald. Sjögren. VEN + er? är FS lr se”, a | — STI SN P - GUNNAR HALUSTREAM ARDS FOÖRENINGENS SKOGSV TIDSKRIFT ÅRG. e 14 1916 DECEMBER 12 HÄFT .) "Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B, Nordiska Bokhandeln, Stockholm SEA TAR SA fr bg LINSER VG LA ry x MES TURAS SI ETS SPE RV RE SIGN fr sR FEN, DYL YE 1 LIKT SN fr TSE SA ENT AR 9 KA TREE FIRE ES SO AE Fe RTR AR AS OR a ER SS, el ke SE - : ; js | Mja (ET SS ES FE SA RE STAS — SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TID F : Ia I Pe A 5 7 3 3 ÖVR än MED ESA BARE. > MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANST ALT UTGIVES AV ; SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) i; rr REDAKTION: PROFESSORN, JÄG MÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. = PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. JR FIL D:R NILS SYLVÉN, REDAKTIONSSEKRETERARE. ; Tidskriftens pris i bokhandeln 12 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhålles tidskriften Skogen) allenast 10 kr. 3 Z Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4. Rikstelefon 2290. = VERSER Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11 = = f. m.) och efter kl. !/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö” = — 133 o. Allm. tel. Lidingö 219, > FE Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp- ; satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill erhållits av redaktionen. RA TV RASKENS TRAV NASN AMA vga SV SN INNEHÅLL: SYLVÉN, NILS:Den nordsvenska tallen Litteratur: (med 53 fig. och 1 färgplansch).. sid. 783 FLURY, PHILIPP: Untersuchungen ber die Sortimentsverhältnisse IR SCHOTTE, GUNNAR: Om snöskadorna der Fichte, Weisstanne und Buche i södra och mellersta Sveriges skogar (r b FK ; s EC. Ljo AME) — east Sör re FS sid. 970 å åren 1915—1916 (med 10 fig.j.... » 885 LANG, Gustav: Das Holz äls Bad "då 2 MELLSTRÖM, GöÖsSTA: Skogsträdens stoff, sein Wachstum und seine 24 frösättning år 1916 (med 5 kartor) » 941 Anwendung zu Bauverbänden É re LINDBERG, FERD.: Säckspinnareste- (fEC. MINI )o ss a do bi Di SRA TOT 3 keln, Lyda campestris (med I fig.) »- 963] Nyutkomna böcker .............. 2: 974- EK SAMZELIUS, HUGO: Professor Lid- Trävarumarknaden av —M....... » 976 becks »Tal om planteringar» (1766) EO - SA (tted-Porträtt) vises sadel sved » 964 Skogsadministrationen: Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och yttranden >» 977 Tjänster och förordnanden ...... > 985 Från 1916 års riksdag: Viktigare beslut, som mer eller min- dre beröra skogsvården........ > 967 Biträdande länsjägmästare. Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands läns landstingsområde anställer från den 1 februari - 1917 tills vidare en biträdande länsjägmästare på följande villkor: R Årslön 2500 kronor; Tillfälligt dyrtidstillägg 500 kronor pr år. HA Ersättning för tjänsteresor: 10 kr. dagtraktamente, skjuts efter en häst samt i övrigt efter = 4:de klass i gällande resereglemente. 5 Sökande, som skall hava getsomgått Kungl. Skogsinstitutets högre kurs, torde in-= sända ansökan med styrkta avskrifter av betyg m. m. före den 15:de nästkommande januari = - månad till Skogsvårdsstyrelsen, Östersund. Östersund den 2 december 1916. På skogsvårdsstyrelsens i Jämtlands läns vägnar: Olof Björklund. TEA T O. Hj. Humble. HERRAR SKOGSÄGARE, som önska fast anställa eller för tillfällig hjälp anlita skogsmän, som genomgått K. Skogs- MG institutets kurs för utbildande av privata skogstjänstemän, erhålla kostnadsfritt anvisning å Ne platssökande sådana genom Svenska Forstmästareförbundets vikarierande ombudsman, = gr. Skogsförvaltaren, Forstmästare GÖSTA IGGBERG, Stjärnsund. MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT Den nordsvenska tallen. Av NILS SYLVÉN. Förekomsten i värt land av tvenne skilda talltyper, en sydlig och en nordlig, torde numera vara ett allmänt känt sakförhållande. I snart sagt alla arbeten, som beröra våra svenska tallskogar, betonas bestämt tallens uppträdande i en från den sydsvenska i stort sett väl skild nordsvensk form. Särskilt i de senare årens vidlyftiga litteratur på proveniensfrågans område har den nordiska tallen eller lapplandstallen — Pinus silvestris lapponica — låtit mycket tala om sig. Då det härvid till stor del varit utländska, med våra svenska skogsförhållanden oftast skäligen obekanta författare, som tagit till orda — därvid mången gång stödda på ett allt- för heterogent undersökningsmaterial —- torde det ej kunna anses olämp- ligt, att vid frågans nuvarande läge några ord från svensk sida uttalas om den mycket omdebatterade /apponzica-tallens kännetecken och form- värde. Översikt över viktigare litteratur angående den nordiska tallen. Såsom den nordsvenska tallens upptäckare är närmast att nämna den svenske botanisten N. J. ANDERSON. Under en resa i Lappland och Norge sommaren 1843 iakttog denne — eller kanske först hans med- resande, prof. C. H. BOHEMAN — i närheten av Jockmock i Lule lapp- mark »strax söder om en inhägnad kring några byggnader en del tallar av mycket avvikande utseende med kortare och bredare, knippevis i skilda kransar samlade barr». Ett första omnämnande härav ingar i ANDERSONS gradualavhandling 1844.' Samma år omtalas den nyupp- täckta tallformen även av WAHLBERG, också han en av ANDERSONS medresande i Lappland.” Först två år senare fick den nyfunna formen sitt vetenskapliga namn. ELIAS FRIES” upptager den nu utan form- ! N. J. ANDERSON, Plant&Xe vasculares circa Quickjock Lapponixe lulensis. Uppsala 1844, sid. 29—30. ? WAHLBERG, Växtformer i Luleå Lappmark. Öfvers. K. Vet. Ak. Förhandl. 1844, sid. 24. > Summa vegetabilium Scandinavixe. I. Uppsala 1846, sid. 58. 51. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 4 784 NILS SYLVÉN. beskrivning såsom en v. lapponica av den vanliga tallen. I C. J. HART- MANS »Handbok i Skandinaviens flora», 5:e uppl., Stockholm 1849, sid. 214, meddelas originalbeskrivningen på den av FRIES namngivna varie- teten: »En i Lpl. af Doc. Anderson anmärkt form, med kortare och bredare barr i åtskiljda kransar, är var. lapponica Fr. S.v. Sc.» Ehuru vissa olikheter mellan sydsvensk och nordsvensk tall sålunda konstaterats, hade den sistnämnda dock ej ännu blivit föremål för mera ingående undersökningar. Den förste mera noggranne skärskådaren av lapponica-tallen blev tysken M. WICHURA, som 1 en berättelse över en i Lule lappmark sommaren 1856 företagen resa lämnar en på mera om- fattande studier grundad beskrivning av densamma. De för lapplands- tallen utmärkande skiljekaraktärerna anser han så betydande, att han av dem föranledes att uppställa densamma som egen, från den vanliga tallen skild art, vilken han efter professor ELIAS FRIES giver namnet Pinus Frieseana." Såsom den nya artens viktigaste kännetecken angiver WICHURA följande: »1) Den går på bergen, såsom redan Wahlenberg anmärker, högre upp än Åbies excelsa [= Picea Abies ell. P. excelsa], under det att Pinus silvestris i våra berg upphör icke obetydligt nedanför Abres excelsa, 2) den äger en sprickig, ej såsom hos Pinus silvestris i bladiga hin- nor lätt löstagbar bark, 3) barren äro mindre starkt vridna, genomgående styvare och i större vinklar utstående från grenarna, 4) ståndarknappkammen är mera utdragen i längd, 5) bar- ren äro mera långlivade än hos Pinus silvestris.» — Denna sistnämnda karaktär framhåller WICHURA såsom särskilt viktig. Den framstår tydligast, säger han, på de hanblommande skotten, där de år efter år efter varandra radade barrkransarna ovanför de tidigt avfallna hanblommorna göra det lätt att räkna barråldern. Ända till 8 barrkransar har han räknat — motsvarande tal för tallen vid Breslau uppgiver han till 2—3 —. : En hög barrålder till- kommer icke blott de rikt hanblommande träden med den av BOHEMAN och ANDERSON först observerade, starkt i ögonen fallande kransfördelningen av barren, utan »alla lapplands- tallar utan undantag». Och han betonar starkt, att träden med s. k. kransformig barrställ- ning ej bilda någon särskild varietet av lapplandstallen. »På intet äldre träd skall man för- gäves söka efter grenar med kransformigt ställda barr. Endast yngre träd sakna dylika, emedan de antingen ännu ej alls blommat, eller, om de blomma, dock en hel följd av år alstra blott honblommor och först vid högre ålder jämväl hanblommor, en hittills föga be- aktad egendomlighet, som den lappländska tallen synes hava gemensam med vår Pinus sil- vestris». Även en viss skillnad i kotteform antydes av WICHURA. Ännu så långt söderut som vid stranden av Östersjön vid Hudiksvall på 61? n. br. påstår han sig ha funnit typisk lapplandstall. Om den nya artens invandring uttalar han den förmodan, att den »inträngti Skandinavien från nordliga Ryssland, där den måhända har en vidsträckt ostlig utbredning». Om tallen i Tyskland heter det, att inga spår av lapplandstall kunna förmärkas i Schlesien; »på bergen bibehåller Pinus silvestris sina skiljekaraktärer från Pinus Frieseana oföränd- rade ända upp till de högsta gränserna för sin förekomst». — I en på Pinus Frieseana- kapitlet följande del IV av sin reseberättelse framhåller WICHURA” ännu en för lapplands- tallen utmärkande egenskap, nämligen dess redan av LINNÉ i hans Flora lapponica” påpe- kade, starkt motsols vridna ved. 1 M. WicHURA, Ein Ausflug nach Luleå-Lappmarken. III. Pinus Frieseana n. sp. »Flora», Regensburg 1859, sid. 409—411. ? IV. Der schiefe Verlauf der Holzfaser an den Bäumen Lapplands. »Flora» 1859, sid. 412—418, 3 Se Skrifter af CARL VON LINNÉ utgifna af Kungl. Svenska Vetenskapsakademien. I. Flora lapponica öfversatt till svenska språket af TH. M. Fries. Uppsala 1905, sid. 234. DEN NORDSVENSKA TALLEN. 785 Genom WICHURAS undersökningar får barrens hos lapponica-tallen star- kare framträdande >»kransfördelning» på de hanblommande skottaxlarna sin naturliga förklaring. Som verkliga !apponica-karaktärer framhållas med rätta mindre starkt.vridna, styvare och mera långlivade barr; några särskilt framhållna egenskaper ha vid senare undersökningar visat sig ohållbara. Redan WICHURA uttalar en förmodan, att den nordsvenska tallen invandrat i Skandinavien från nordliga Ryssland. Under de 1859 närmast följande åren möta endast få och inga nya meddelanden om den nordsvenska tallen i litteraturen. I K. Landtbruks- Akademiens tidskrift 1863, sid. 82—83, framlägger N. J. ANDERSON! ånyo sina iakttagelser rörande den lappländska tallen och refererar i korthet de resultat, vartill WICHURA vid sina undersökningar av densamma kom- mit; stammens vridning hos lapplandstallen får härvid sitt särskilda om- nämnande. — I Botanische Zeitung 18653, sid. 233, framlägger CHRIST” sina jämförande undersökningar av WICHURAS Frzeseana-tall från Jock- mock i Lappland och den mellaneuropeiska alpformen Pinus silvestris Engadinensis Heer. Tallen i såväl Engadin i Schweiz som Siebenbärger- - alperna syntes representera samma barrtyp som lapplandstallen. Den första, verkligt detaljerade beskrivningen av den nordsvenska tal- len möter hos C. G. HOLMERZ och TH. ÖRTENBLAD, Om Norrbottens skogar. Bih. t. Domänstyrelsens underd. berättelse rörande skogsvä- sendet år 18853, Stockholm 1886, sid. 13—30. All Norrbottens-tall upp- tages här under namn av Pinus silvestris var. lapponica FR. Vid be- skrivningen av denna framhålla och diskutera författarna särskilt de karak- tärer, som enligt deras eller föregående författares mening skilja den nord- svenska tallen från den sydsvenska. Utmärkande för tallen i nordliga delarna av landet liksom även i nordliga Finland är dess »i påfallande grad» täta barrdräkt, »framkallad derigenom att ända till 7 å 8 (någon gång 9) årsskott äro barrbärande. Under vissa förhållanden finner man emellertid äfven här, att endast 3 (undantagsvis 2) årsskott äro försedda med barr. Den tid, hvarunder barren qvar- sitta, är sålunda långt ifrån konstant. Till denna hittills outredda frågas belysning torde böra nämnas följande: 1:0) Ungträd hafva ett mindre antal årsskott barrbärande än medel- ålders träd, medan öfveråriga individ visa en återgång. 2:0) Kraftig tillväxt påskyndar barr- fällningen, i följd hvaraf stammens hufvudaxel vanligen har ett mindre antal barrbärande års- skott än biaxlarna; hos ungträd framträder detta tydligast. 3:0) En ökad absolut höjd ökar barrens lifslängd. Sålunda hafva vi iakttagit ett å två års skilnad mellan kusten och skogs- områdets öfre delar; invid skogsgränsen märkes likväl ånyo en återgång.» »Barren sitta mera närmade intill hvarandra samt äro kortare och styfvare än i sydligare trakter af vårt land. Enligt de mätningar vi utfört, vexla barrens längd mellan I och 6 cm.; i regel äro de kraftigast utvecklade på hufvudaxeln af snabbväxande plantor och ungträd. Deras större hårdhet har visat sig vara framkallad af en starkare utvecklad mekanisk väfnad under öfver- huden.> Man har »anmärkt, att barren synnerligast på biaxlar af medelålders och äldre träd äro kransformigt anordnade vid årsskottens öfre del, medan den nedre är kal. Detta framkallas emellertid endast däraf, att hanblommorna, som intaga årsskottens nedre del, efter 1! N. J. ANDERSON, Iakttagelser öfver de odlade växterna och skogsträden i Luleå-elfvens område. > CHRIST, Die Formenkreise der europäischen Pinus-Arten, 786 NILS SYLVÉN. blomningen affalla och efterlemna en barrfri stamdel; och då samma biaxel år efter år bär hanblommor utan att utbilda ytterligare biaxlar, erhålles en ogrenad qvist, som vexelvis har kala och barrbärande partier. Ju större antalet af de barrbärande årsskotten är, desto tydli- gare framträder sagde förhållande; men då tallens barr såsom i mellersta Sverige qvarsitta endast två å tre år, blir det föga märkbart.» — »För skogshushållningen har den tätare barrdrägten hos tallen inom nordligaste Sverige ej blott teoretiskt utan äfven praktiskt in- tresse, ty samtidigt härmed ökas ock såväl trädets som plantans förmåga att uthärda beskugg- ning, hvarigenom skogens föryngring i någon mån underlättas». Genom större barrmassa och tätare grenkransar blir kronan hos Norrbottens-tallen tätare. Den når ej det omfång som i sydligare trakter. »Sällan uppgår kronans största tvärmått till 6 meter, och 4 å 5 meter har hos utväxta timmerträd visat sig vara det vanligaste. Der- emot bibehåller kronan en jemförelsevis stor längd. Före 25 års ålder börja stammarna i allmänhet icke rensa sig, utan grenarna äro friska ända ned. Under de derpå följande de- cennierna pågår rensningen snabbast, så att trädet vid 50 år vanligen har en qvistfri stam af 4 meter; kronans längd är dock fortfarande omkring dubbelt större, 8 meter. Efter denna tid bortdö efter hand de nedersta qvistarna, så att kronans längd hos 75-åriga träd utgör 8,5 meter och den qvistfria stammens 5,0 meter » > 100- > »> ; 9,0 » » » » » 6,0 » 5 » » 125- > » » 9,0 » » » » » 7,0 » » » » I 50- » » » 9,0 » » » » » 8 ,9 > » » NR > 7 105 » » » » » 8,0 > » » » 200- » » » 9,0 » 2 » » »”» 8,3 » » » » 225-15 » » 9,0 » » » » » 9,0 » En höjdkurva upprättad efter medeltal beräknade för hela Norrbottens län visar, »att höjd- tillväxten är kraftigare under tiden från omkring 15 till inemot 50 års ålder, uppgående till 2 meter på 10 år eller 2 dm. årligen. Under följande 50 år ökar trädets längd med i medeltal I meter på 10 år eller I dm. årligen. Efter uppnådda 100 år aftager höjdtill- växten visserligen märkbart men uppgår dock under tiden från 101—150 år till öfver 2 meter eller i medeltal 4 cm. pr år och under tiden 151—200 år till 0,8 meter eller nära 2 cm. per år. Höjdtillväxt spåras allmänt till uppnådda 200 å 250 år, undantagsvis vid ännu högre ålder». » Vid besök i Norrbottens skogar iakttager man snart, att sprickbarken hvarken är så tjock eller når så högt upp på stammen som i sydligare trakter. Sällan öfverstiger barkens tjock- lek vid brösthöjd 2 em., och ännu mera sällan fortsätter sprickbarken till 6,5 meters höjd på stammen.» Barkens tjocklek tilltager visserligen med stammens ökade grovlek och ålder, men ökningen är ringa, enligt gjorda mätningar »från 9,, mm. vid 78 års ålder till 11,3 vid 218 år eller en skilnad af endast 2,1 mm. och detta vid brösthöjd. Vid 6,; meters höjd är ökningen ännu mindre.» » Virket hos de utväxta träden utmärker sig derigenom, att splinten upptager en så ringa del af det hela. Vid försågnping erhålles därför ofta en vara, som nästan uteslutande utgöres af kärnved.» Splintens övergång till kärnved börjar inträda vid omkring 30—40 års ålder, någon gång senare. Vid skildringen av /apponica-tallen som en varietet av den vanliga tallen framhålla sålunda HOLMERZ och ÖRTENBLAD samma från barren hämtade karaktärer — kortare och styvare samt fleråriga barr — som föregående författare. Liksom WICHURA betona de det orimliga uti att tillskriva barrens kranslika ställning på de hanblommande skottaxlarna någon systematisk betydelse. Genom sina noggranna barkundersökningar gendriva de WICHURAS uppgift om lapplandstallens sprickiga bark och framhålla som en ny karaktär hos /apponica-tallen dess tunnare och mindre högt upp på stammen gående sprickbark. Ännu en förut opå- aktad egenskap hos den nordsvenska tallen framhålles, nämligen dess karaktäristiska långa och smala kronform. Studiet av den nordsvenska tallen fortsattes under de följande åren DEN NORDSVENSKA TALLEN. 787 av ÖRTENBLAD. År 1888 sammanfattade han resultaten av sina under- sökningar i en i Bihang till Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens handlingar, Bd. 13. III: 11, tryckt avhandling >»Om den högnordiska tallformen Pinus silvestris L. B lapponica (FR.) HN>. De av HOLMERZ och ÖRTENBLAD framhållna skiljekaraktärerna mel- lan nordsvensk och sydsvensk tall betonas här än ytterligare och nya sådana anföras. AJ q INN » Hjertbladens antal vexlar för norra Sverige mellan 3 och 6; 4- och 5-talen äro vanligast. Utaf tallfrö från mellersta och södra landet erhållna plantor hafva haft minst 4, högst 7 hjertblad ; 5-ta- let är vanligast och 6-talet förekommer långt of- tare än norrut.» Hjärtbladslängden uppgår van- ligen till omkring 10 mm. — enligt gjorda mät- ningar minimum 6, maximum 17mm. —; av tall- frö från norra Småland ha plantor med ända till 26 mm. långa hjärtblad uppdragits. »Hjertbla- den öfverlefva i regel minst en vegetationstid, ej sällan äfven den derpå följande och dö vid dess slut; undantagsvis äro de gröna vid tredje vege- tationstidens början.» »Primordialblad utvecklas under 1I—3 år och uppträda oftast redan under SA plantans första lefnadsår.» Kortskottsbarren äro »kortare och bredare än hos tallar i sydligare delar af vårt land. Längden har vexlat mellan mock "7 cm; 1 regeln ofyerstiger den NNkväl icke 4 cm.» Den största uppmätta bredden är 2,; mm.; »å andra sidan anträffas barr af knappt mera än O0,; mm. bredd. Snabbväxande ungtal- lar hafva kraftigast utvecklade barr, synnerligast å de kortskott, som sitta på hufvudaxeln.» I mel- lersta Sverige (Uppland) har ÖRTENBLAD å ung- tallar uppmätt barr av c. 12 cm. längd och 3,5 mm. bredd. — >»Barren äro vanligen vridna åt höger, någon gång åt motsatt led; under sin första utväxttid äro de räta (utan vridning) och vissa barr förblifva så ständigt.» SN Fig. 1. Epidermis och hypoderm från kanten av ett lapponica-barr. (2 efter ÖRTENBLAD.) Epidermis und Hypoderma aus dem Rande einer lagpponica-Nadel. Fig 2. Tvärsnitt genom ett relativt stort Aven egendomligheter i barrens inre byggnad lapponica-barr med 13 hartskanaler. påpekas för lapponzica-tallen. »Epidermiscellernas (7; efter ÖRTENBLAD.) höjd i förhållande till deras bredd [jfr. fig. I efter - Querschnitt durch eine grosse !affponica-Nadel ÖRTENBLAD] är i regeln större än i sydligare SON ng Ran ene trakter. Anmärkas bör dock, att denna skilnad icke framträder hos de å plantan först utbildade kortskottsbarren, hvilka äfven i öfrigt visa en svagare byggnad. Hypodermalagret är vanligen i barrens hörn (ofta äfven utanför dessa dubbelt och någon gång tredubbelt [jfr fig. 1). Den unga plantans barr hafva emellertid enkelt hype- dermalager. Hartskanalerna äro ofta (dock icke hos unga plantors barr) omgifna af flere än två cellrader, hvarvid det är de yttre tjockväggiga cellernas antal som ökats. Antalet hartskanaler är i regeln större hos den nordliga tallens barr [jfr fig. 2 efter ÖRTENBLAD] än hos syd- ligare former, uppgående ottast till 7 å 8 st. Högsta iakttagna antalet är 14 och lägsta 2, nämligen de i barrets hörn; WITTROCK har undersökt barr med ända till 16.> — Angående barrens >»kransfördelning» 3å hanblommande skottaxlar och barrens ålder bekräftar O. här än ytterligare sina och HOLMERZ' tidigare gjorda uttalanden. Om barråldern gör han dess- utom = följande tillägg: »En lägre breddgrad medför sänkning i barrens lifslängd; skilnaden mellan trakter af samma absoluta höjd i Norrbotten och Jemtland öfverstiger vanligen ett år.» »Att i likhet med WICHURA angifva något konstant tal rörande barrens lifslängd 1ä- ter sig sålunda icke göra, hvilket blir ännu tydligare genom en granskning af barrfällningens (skottfällningens) gång. Barrfällningen är icke inskränkt till endast det äldsta barrbärande 788 NILS SYLVÉN. långskottet, hvilket dervid beröfvas sista återstoden af sin gröna dårägt, utan äfven de föl- jande yngre årsskotten (undantagsvis t. o. m. det yngsta, hvarå barrens ålder uppgår till en- dast en vegetationstid) fälla en större eller mindre del af sina barrpar. Vissa år kan barr- fällningen dessutom vara starkare än under normala förhållanden och på somliga träd om- fatta samtliga barr på de två (någon gång tre) äldsta af de barrbärande årsskotten.» För höjd- och diametertillväxten vid olika åldrar meddelas siffror länsvis för Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Stammens vridning har varit föremål för ingående under- sökning. »Medan sprickbarken under sydligare breddgrader hos äldre träd vanligen når upp till kronan, är detta högst sällan fallet i nordliga delarna af vårt land. Afven barkens tjocklek är här betydligt mindre, hvilket tvifvelsutan står i samband med stammens ringa tjockleks- tillväxt med deraf mindre ofta framkallad sprängning af barken.» »Af barkens ringa tjock- lek vid -6,; m:s höjd å stammen [medeltal härför angivas från de olika länen för träd av olika åldrar], och hvarest någon väsentlig ökning icke inträder, förr än trädet uppnått mer- än 200 års ålder, synes, att skorpbarken endast i undantagsfall når till sagde höjd.» »Kronan hos den högnordiska tallen har påfallande stor längd.» »Kronan omfattar så lunda i regeln mera än trädets halfva längd. Deremot är hennes omfång ringa och formen ända intill hög ålder (mera än 200 år) konisk, hvilket förlänar trädet en egendomlig, från mellersta och södra Sveriges tallar afvikande habitus.» Z Att tallen i de svenska fjällen stundom stiger till högre höjd än granen sätter ÖRTEN- BLAD i motsats mot WICHURA i samband med klimatet, som hos oss medför mindre fara för snöbrott än i Mellaneuropa. Den av WICHURA framhållna skillnaden i ståndarknappkammens utbildning mellan nor- disk och sydligare tall anser ÖRTENBLAD >»ganska ringa». Den högnordiska tallformen sy- nes däremot utmärkas av mindre ståndarknappar. — Ståndarna »äro till färgen antingen rent svafvelgula eller ock med en dragning åt rödt.» Den fullbildade kotten företer »hos den högnordiska tallen några anmärkningsvärda egen- domligheter, ehuru visserligen variationerna äfven här uppe äro så stora, att man från kot- ten icke kan hemta några konstanta karakterer. Färgen visar en starkare dragning åt gult, apofyserna äro mindre kantiga (mera rundade) och storleken mindre än hos kottar från södra och mellersta landet. Dessa karakterer blifva mera framträdande vid ökad absolut höjd. Kottar samlade vid Storlien (Jemtland) omkring 25 m. högre än stationen (593 m.) gå starkt i gult (färgen är matt), och storleken nedgår ända till 16 mm. i längd och 14 mm. i tvär- mått på tjockaste stället.» Minsta iakttagna antalet kottefjäll är 56. Motsvarande maximital för norra Sverige äro följande: kottens längd 46 mm., bredd 27 mm, och antal kottefjäll 107 st. Till jämförelse meddelas resultaten av liknande undersökningar från Hunneberg i Västergötland (» mellersta Sverige»): Kottens längd. Bredd. Antal kottefjäll. Maximal 00 outar re rss ecbrn NO KLI 65 mm. 39 mm. 123056 Mininaifal: oboe ser Sr esrdAN SSE 20 >» LFN ÖR Hunnebergsmaterialet var dock vida rikligare än det från norra Sverige, varigenom skill- naderna möjligen blivit alltför stora. — Antalet frön i varje kotte är hos den högnordiska tallen jämförelsevis ringa. Fröstorleken ävensom grobarhetsprocenten avtager norrut. »Af den framställning jag i det föregående lemnat», säger ÖRTENBLAD i avslutningen till sitt arbete, »torde framgå, att den högnordiska tallen från sin spädaste ungdom intill lifvets slut företer vissa karakteristiska egenskaper, som skilja henne från den tall, som förekommer inom södra och mellersta delarna af vårt land.» Om de för den högnordiska tallen utmärkande egenskaperna »vore konstanta», heter det slutligen, »vore det ock berättigadt att, såsom WICHURA gjort, uppställa denna tall såsom en från Pinus silvestris L. skild art (Pinus Frieseana WICH.); men ingen af de påpekade karaktererna är konstant. Vexlingen spåras t. o. m. inom samma län, då exemplar från de lägre trakterna jemföras med dylika från skogsområdets öfre delar. Ännu större blir skil- naden, om exemplar från öfre Norrbottens skogsland jemföras med sådana från Jemtlands lägre och bördigare trakter. Härvid märkes en tydlig tendens till en gradvis öfvergång från den högnordiska tallen till hufvudformen, hvarför det sålunda icke är berättigadt att upp- ställa henne såsom särskild art. Nyare tiders systematici hafva ock öfvergifvit WICHURAS uppfattning och öfvergått till den af ELIAS FRIES omfattade.» Genom sina fortsatta ingående undersökningar av den högnordiska tallen har ÖRTENBLAD här ytterligare betonat de av honom och HoL- DEN NORDSVENSKA TALLEN. 789 MERZ förut konstaterade /apponzica-egenskaperna och återigen bestämt vederlagt den systematiska betydelsen av barrens kransfördelning aå de hanblommande skottaxlarna. Den redan av N. J. ANDERSON uppmärk- sammade större barrbredden framhåller ÖRTENBLAD under betonande av breddens förhållande till barrlängden — förhållandet mellan barrbredd och barrlängd är större hos /apponzica-tallen — I samband med den större barrbredden ställer han den nordsvenska tallens större antal harts- kanaler i barren, en före hans undersökningar obeaktad egenskap. Även andra nya /apponzca-karaktärer anföras: mindre antal hjärtblad, avvikande barranatomi, mindre blommor och kottar samt i gult eller grått gående kottefärg. Mot WICHURAS från ståndarknappbihangen och trädets höjd över havet å de svenska fjällen hämtade artkaraktärer inlägger ÖRTEN- BLAD sin gensaga. Genom ÖRTENBLADS undersökningar var en fastare utgångspunkt gi- ven för uppfattningen av den nordsvenska tallen. I Hartmans flora, 12 uppl., Stockholm 1889, kunde nu också V. B. WITTROCK lämna en full- ständigare beskrivning på den där såsom 8 lapponica (FR.) HN upptagna tallformen: »Barr bredare (vanl. 1,;—2,3 mm.), tjockare o. kortare (vanl. 2—4 cm.) samt nående en 2 ålder af 3—8 år; hartsgångarna i barren 2—16, oftast 6—9; kottarna brungula — vaxgula (hos a-formen vanl. brungrå). — På sådana långgrenar som år efter år burit hanblommor komma de särskilda årsskottens kortgrenar o. barr att bilda liksom kransar, åtskilda af nakna grenstycken.» En ytterst kortbarrig form av lapponica-tall anföres från Lycksele i Lappland. Av särskilt intresse äro de här för första gången mötande. uppgifterna om lapp- landstallens utbredning: Lappland — mellersta Värmland och södra Dalarna; Västerbotten— Gästrikland. Norge: Finnmarken; Nordland, Brönö i Helgeland; Dovrefjell; Foldalen; Lomsfjell; Vaagefjell; Domaas i Gudbrandsdalen ; Finland: Torne älvdal; Hogland Pohjois- kallio 2) och sannolikt i största delen av landet. WITTROCK förmodar, att /apponzca-tallen förekommer över största de- len av Finland. De finska botanisternas uppgifter om tallens former och speciellt /apponica-formen i Finland äro dock ytterligt sparsamma.!' Den enda finne som närmare berört frågan om /apponica-tallen och dess förekomst i Finland är A. OSWw. KIHLMAN, som i sin gradualavhand- ling 1890? framlägger sin uppfattning av formen i fråga. KIHLMAN hän- ! Jmf. HJALMAR HJELT, Conspectus florx fennice. Acta soc. pro fauna et fl. fenn. V. Helsingfors 1888, sid. 101—-103. — En intressant skildring av tallen i Finland meddelas av VON BERG i en uppsats »Die Wälder in Finland» i Tharandter Jahrbuch, Leipzig 1859, sid. 67—81. En »beskrivning av den nordiska tallens form» återfinnes å sid. 75 o. följ. Kortare och styvare barr, svagare förgrening och kortare grenar och följaktligen mera spet- sig, pyramidal krona med längre ned på stammen gående grenar (» granliknande» krona, jmf. fig. 3 efter VON BERG) äro dess mest utmärkande egenskaper. Former med högt ansatt krona och kvistfri stam förekomma endast i de mera slutna bestånden inom” landets södra och mellersta delar. Starkt avrundade kronor, sådana som i mellersta Europa, träffar man även «hos mycket gamla träd ytterst sällan i Finland. Den granliknande kronformen, som VON BERG >förut observerat i Sverige och Norge, är i stort sett den allmännaste och för- länar tallskogarna i Norden ett alldeles egendomligt utseende.; ? Pflanzenbiologische Studien aus Russisceh Lappland. Acta soc. pro Fauna et fl. fenn. VI : 3, Helsingfors 1890, sid. 157—159. 790 NILS SYLVÉN. visar till ÖRTENBLADS undersökningar, till vilka han förklarar sig ej ha något väsentligt nytt att tillägga; i hans uppfattning av lapponica-tallen kan han dock ej instämma, då denna enligt hans åsikt är att anse icke som systematisk enhet (varietet), utan såsom en mer eller mindre ut- präglad, av yttre förhållanden framkallad modifikation. Barråldern har han liksom ÖRTENBLAD funnit variera inom ganska vida gränser — vid Kola i flera fall ej mer än 4-åriga barr —, men han betonar så- som det oaktat säkert, att barren norrut funktionera i genomsnitt längre än å sydligare breddgrader», Men, tillägger han, »déetta är sannolikt ingen ärftlig variation, utan beroende på yttre inflytanden», »Vid trädgränsen bliva tallens långskott oftast blott 1—2 cm. långa, deras förgrening och barrklädnad är på- fallande svag, och följaktligen kommer så mycket ljus även fleråriga årsskott till del, att dessas barr kunna förbliva i verksamhet.» Den nordiska tallens mindre antal hjärtblad tillskriver han den omstän- digheten, att växten till följd av ogynnsamma levnads- förhållanden når en svagare utbildning redan på em- bryonalstadiet. Och erinrar han i detta sammanhang om motsvarande förhållande hos granen, som i sin sydliga (europeiska) form vanligen har 8—9, i sin nordligare (sibiriska) 6—7 hjärtblad. Till barrbredd och kottefärg överensstämmer tallen i Ryska Lapp- land nära med /apponica-tallen. Till stöd för sin uppfattning av Jlapponica-tallen såsom en av blott yttre förhållanden framkallad form åberopar KIHLMAN CHRISTS jämförande undersökningar av lapplands- tallen och den i Alperna förekommande engadinensis- varieteten av den vanliga tallen: »tallen uppträder i motsvarande lägen i de mellaneuropeiska Alperna i en liknande modifikation som vid den nordiska skogs- gränsen.» — Såsom varieteter av tallen i Ryska Tappland anför KIHLMAN tvenne former med avseende på hanblomfärgen, normalformen med svavelgula och en form med tegelröda ståndare, samt en kottefjälls- form med 3—4 mm. långa, tillbakaböjda apofyser. De starkt utbildade - apofyserna anser KIHLMAN i I viss mån beroende av belysningen, då företeelsen JU, SE sl Korg S förnämligast framträder på den utåtvända sidan av SV ALP I OA RP kotten, under det att den motsatta, mer beskuggade — sidan är relativt jämn. Då förlängningen av apofy- Fig. 3. Tall med granliknande krona Serna »dock ej uppträdde på alla träd, bestämmes från Finland. Efter VON BERG 1859. den sannolikt ej uteslutande av yttre orsaker». Kiefer mit fichtenähnlicher Krone aus Finnland. CHRIST och efter honom KIHLMAN synas benägna att identifiera Zapponica-tallen med den schweiziska Enga- diner-tallen. Steget fullt ut i den riktningen tager IL. BEISSNER i sin >Handbuch der Nadelholzkunde»>, Berlin 1891, sid. 230. Under namn av »Pinus silvestris engadinensis HEER. Syn. Pinus Frieseana Wichura» upptager BEISSNER »en i Engadineralperna och tillika i höga Norden i Lappland växande form.» BEISSNER beskriver denna sålunda: »En från marken grenad tall med smal-pyra- midal eller också utbredd krona, som träd upp till 10 m:s höjd och då som äldre, liksom DEN NORDSVENSKA TALLEN. 791 Pinus silvestris, utvecklande paraplyformig krona. Barken är rödaktig som hos huvudarten, barren äro tjocka och styva, knappa 3 cm. långa, grågröna, tätstående, vasspetsade. Kottar äggrunt kägelformiga, små, starkt tillspetsade, kort skaftade, snett nedåtriktade, ljusgula. Kottefjällsskölden glänsande gulaktig, den stora, trubbiga naveln vanligen omgiven av en svartaktig ring. Kottarna mogna sent och oregelbundet.» Sedan ÖRTENBLAD 1888 i tryck framlagt sina undersökningar över den nordsvenska tallen blev han i samband med skogsbiologiska stu- dier t. o. m. åren 1890 och 1891 i Norrland och Dalarna i tillfälle att än ytterligare studera densamma. Resultaten härav föreligga i hans år 1893 till Kungl. Domänstyrelsen ingivna berättelse >»Om skogarne och skogshushållningen i Norrland och Dalarne»." Hans föregående fram- ställning av den högnordiska tallen finner här än ytterligare bekräftelse. Vissa nya påpekanden om den nordsvenska tallen göras därtill. I fråga om barrens livslängd nämnes, »att barrens större lifslängd i nordliga trakter sy- nes, i motsats till hvad KIHLMAN antager, böra uppfattas såsom ärftlig variation, att döma af utaf svenskt frö uppdragna plantor i Österrike och Ungarn. Såsom upplysande i denna fråga torde äfven böra anföras, att ungtallar, uppdragna i Norrland (Vesternorrlands och Gefleborgs län) af frö från Tyskland, bibehålla sin från hemlandet nedärfda habitus åtminstone till omkring 20 års ålder». »Emellertid vill jag här, likasom jag förut haft tillfälle göra», tillägger. ÖRTENBLAD, »påpeka, att ingen af den högnordiska tallformens hittills framhållna karakterer är konstant, utan vexlar efter lokalens beskaffenhet, särskildt dess absoluta höjd och geografiska bredd, hvilket likväl icke hindar, att påfallande olikhet iakttages hos för trakten typiska tallar från t. ex. norra och södra Sverige, ehuru öfvergången från den ena till den andra kan följas genom landet.» Om de ur frö från Tyskland uppdragna tallarna heter det senare, att »barrens skyddsväfnader visa dock tendens till närmande mot den hög- nordiska tallen (tydande sålunda på ett slags individuel acklimatisering hos en mångårig växt). Deras lifslängd har likväl ej ökats, och trädens kronor äro storgreniga och spärriga, hvarför ett vant öga genast igenkänner dem såsom främlingar för trakten. Då man nu vet, att den högnordiska tallen har godt virke och vacker växtform, måste det vara af praktiskt värde, att då dessa egenskaper äro ärftliga, söka hålla den skild (äfven systematiskt) från hufvudarten.» I sammanhang härmed betonar ÖRTENBLAD »en i detta afseende viktig egen- skap, som icke tillräckligt beaktats, att stammen hos den högnordiska tallen sällan upplöses i grenar, utan äfven hos gamla träd kan följas upp till kronans topp. Detta står i samband med trädets länge fortfarande höjdtillväxt och med kronans koniska form, hvilken endast i ringa mån undergår förändring vid trädets tilltagande ålder.» Sedan proveniensfrågan blivit föremål för de europeiska skogsmännens särskilda uppmärksamhet, blev den »nordiska» tallen en av de tallformer, varmed man arbetade vid snart sagt varje proveniensförsök. Under namn av nordisk tall sammanfattas dock i flertalet försök såväl nord- svensk som sydsvensk tall, ofta nog jämväl sådan av ännu sydligare härstamning. De vid proveniensförsöken framgångna resultaten kunna sålunda i allmänhet ej lämna några säkra bidrag till kännedomen om lapponica-tallen. Såsom exempel på den sammanblandning av tallformer, som ägt rum vid proveniensför- söken, kan anföras, hurusom ADOLF CIESLAR i sina år 1899 publicerade tallproveniensunder- sökningar” under »nordisk proveniens» sammanför nordsvensk, norsk, finsk och livländsk 1 Bih. t. Domänstyrelsens underdåniga berättelse rörande skogsväsendet år 1893, Stock- holm 1894. ? ADOLF CIESLAR, Neues aus dem Gebiete der forstlichen Zuchtwahl. Centralbl, f. d. ges. Forstw., Wien 1899, sid. 49 o. f. 792 NILS SYLVÉN. tall (utan närmare angiven geografisk breddgrad). Tallen av denna nordiska proveniens, heter det, »är genom ärftliga karaktärer skild från den mellaneuropeiska, så att båda böra uppfattas såsom fysiologiska varieteter. Vid kultur i Österrike har den nordiska tallen gent emot den mellaneuropeiska under den hittills iakttagna 12-åriga ungdomsperioden tillika med mindre höjdtillväxt visat mindre massaproduktion och lägre specifik vedvikt, dess barr äro kortare än den mellaneuropeiska tallens, smutsigt gulgröna på vintern.» Den »nordiska» tallen hade vid CIESLARS första försök prövats endast vid högre höjd över havet. Senare utförda försökskulturer ha emellertid visat, att densamma även i höjdlägen i Österrike över- träffas av den mellaneuropeiska. I ett arbete av år 1907! anger CIESLAR från dessa sina kulturer medelhöjden för 3-åriga tallplantor från Finland till 3,24 cm., från nedre Österrike till 5,66 em. » 6 » » » > » 6,8 >» » » » SORLKD Alba ,” I de 7-åriga kulturerna hade 86 27 av de aska plantorna gått ut. Från år 1904 ha vi att anteckna proveniensundersökningar av tall även från vårt land. Helt naturligt blev härvid«den nordsvenska tallens för- hållande till den sydsvenska föremål för särskild uppmärksamhet. Ett första meddelande om de svenska tallproveniensförsöken publicerades 1905 av GUNNAR SCHOTTE i samband med redogörelse för »tallkottens och tallfröets beskaffenhet skördeåret 1903—1904».” SCHOTTE får här anledning inga på jämförelse mellan den nordsvenska och den sydsvenska tallen och gör därvid flera uttalanden angående de båda formernas sär- karaktärer. Av undersökningarna synes framgå, att tallkottens friskvikt i stort sett avtager mot norr. >Medan 10 liter kott i södra trakterna af landet väga omkring 5 kg., nedgår vikten t. ex. i Hälsingland till 3,;—4 kg, i meilersta Norrland är den omkring 3,5; kg. och i öfre Norr- land (Boden, Pajala m. fl. trakter) uppgår den blott till 3 kg.» Vid sammanfattningen av resultaten av undersökningarna säger SCHOTTE, »att den för norra Sverige karakteristiska kottformen hos Pinus silvestris v. lapponica alltid har lättare kottar än den vanliga sydligare tallen.» Något avtagande i kottestorlek norrut kunde ej med bestämdhet konstateras; de största kotteproven inkommo exempelvis från Jämtland. Det undersökta materialet ger SCHOTTE anledning tillskriva lapponzca-tallen följande från kotten hämtade karaktärer: mer eller mindre väl utbildade gzöba- eller reflexa-formade kottesköldar och en gulgrön till vax- gul kottefärg. »Tallkottfjällens sköldar kunna växla i form på samma träd, men å andra sidan utmärker sig den norrländska tallen alltid af gibba- eller reflexa-former. Den mogna tallkottens färg är i öfre och mellersta Norrland alltid mer eller mindre gulaktig, medan den söderut har en gröngrå till brungrå färg.» Den gulaktiga kottefärgen »är en af de egenskaper, som mera konstant utmärker den högnordiska tallformen. Man kan således ge- nast på färgen skilja ett kottparti från öfre och mellersta Norrland från ett sådant söder- ifrån. Sammanställer man dessutom kottsköldarnas form och kottarnas vikt, kan man med ännu större säkerhet afgöra, om man har en Norrlandskotte framför sig eller ej.» Aven från fröet syntes skiljekaraktärer mellan de båda tallformerna kunna hämtas. »Som regel utmärka sig frövingarna från Norrland genom en klarare färg, medan vingarna från syd- ligare trakter af landet antaga en mera smutsdunkel färgton. De förra frövingarna gifva i stort sedt ett totalintryck af ockragult med i rödbrunt stötande vingspetsar. Frövingarna från södra och mellersta delarna af landet utmärka sig genom en blekt läderbrun färg med i violettbrunt stötande vingspetsar.» I södra delarna av landet (Götaland och Svealand) väx- lade friskvikten per 1,000 tallfrön mellan 4 och 5 gram, i Norrland mellan 2 och 3 gr.; i enlighet härmed utgjorde i stort sett antalet frö per kg. för södra och mellersta Sverige 200—250,000, för Norrland 330—500,000. Om fröfärgen kunde SCHOTTE som regel säga, »att tallfröet från de 4 nordligaste länen i landet utmärka sig genom en enfärgadt ljusbrun ! AA. CIESLAR, Die Bedeutung klimatischer Varietäten unserer Holzarten fir den Waldbau. Centralbl. f. d. ges. Forstwesen, 1907, sid. 58. >” Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt 1905, sid. I o. f.;; Skogsvårdsf. tidskr. 1905, sid; f05-0.f: DEN NORDSVENSKA TALLEN. 793 färg». Endast undantagsvis hade mörkbrunare frön iakttagits från Boden och Jämtland. Fröet från sydligare trakter varierade mera. Den mörkbruna—svarta färgen var dock den allmännast företrädda. Här träffades också ljusare frön med mörkare marmorering. 1-åriga plantor av frö från Norrland blevo, då de uppdrogos i södra Sverige, allt efter den bredd- grad, vara moderträdet förekommit, svagare utvecklade än de, som erhöllos ur frö från trak- terna söder om Dalälven [jmfr fig. 4 efter SCcHOTTEJ). »Vi finna här barrens längd vara den mest i ögonen fallande skillnaden mellan de nordiska tallplantorna och de från sydligare trakter. Sålunda äre barren hos plantorna från Norrbotten och Lappland ej mer än hälften 5 Fig. 4. I-åriga tallplantor uppdragna vid Ollestad i Västergötland av frö från skilda delar av landet. 3 nat. storlek. I från Boden. Norrbotten, 65”45' 4 från Kloten, Södra Dalarna, 59755". 2 » Asele, Lappland, 64'15'. 5 » Vidbo, Uppland, 59740'. 3 >» Bjurholm, Ängermanland, 63?50/, 6 » Kinda, Östergötland, 58?30'. — Plantans storlek angiver ett medeltal av flera plantor. — 1—3 nordsvensk, 4—6 sydsvensk tall. (Efter SCHOTTE.) Einjährige Kiefernpflanzen, aufgezogen bei Ollestad in Westergötland. Die Samen stammen aus verschiedenen Gegenden Schwedens. ”?/3 natiärl. Grösse. 1—3 nordschwedische, 4—6 siädschwedische Kiefer. så långa som från t. ex. Stocxnolmstrakten och södra Sverige. Likaledes är stammen hos de sydländsKka plantorna dubbelt så lång som hos öfre Norrlands tallplantor. På rotens längd kan däremot ej direkt iakttagas någon skillnad profven emellan, men däremot väl på rötter- nas öfriga utbildning, i det plantorna från södra Sverige hafva de kraftigast utvecklade rot- systemen. Barrens antal per planta ökas också, då fröet är af sydligare härkomst. Så hade plantorna från öfre Norrland i medeltal 24 barr, från mellersta och södra Norrland 33 och rån Svea- och Götaland i medeltal 47 barr.» 194 NILS SYLVÉN. Genom SCHOTTES undersökningar vinner den av ÖRTENBLAD först påpekade, från kottefärgen hämtade /Japponica-karaktären ytterligare i styrka. Som nya nordsvenska tallkaraktärer anföras kottefjällens g76ba- eller reflexa-form, ockragula frövingar med i rödbrunt stötande ving- spetsar, fröets ljusare bruna färgton samt mindre kottevikt. Av dessa synes frövingefärgen vara den systematiskt viktigaste. Förklaringen till SCHOTTES uttalanden om kottefjällstypen hos lapponica-tallen är att söka i hans hänförande av jämväl plana-kottar med förtjockade (tjocka) sköl- dar till närmast gzb6ba-typ. Av SCHOTTES kulturförsök framgår, hurusom ettåriga plantor av nordsvensk tall även i vårt klimat visa svagare ut- veckling än den sydsvenska tallen. Resultaten av de utomlands först upptagna proveniensundersökning- arna och ännu mera erfarenheterna av »tysktall»-kulturerna inom landet hade en gång för alla hos de svenska skogsmännen öppnat ögonen för tallens formväxling och betydelsen därav. Att olika tallformer konsta- terats även inom landet kunde ju nu vara av rent praktisk betydelse. Då tysktallfrågan började mera allvarligt diskuteras, ägnades därför upp- märksamhet jämväl åt landets egna, redan förefintliga talltyper. I ett föredrag om »tysk tall i svenska skogar» inför Värmländska Bergs- mannaföreningen 19053 ingår FR. LOVÉN på »de typiska, av klimatet framkallade tallformer, som förekomma i vårt land» och urskiljer därvid trenne dylika, en högnordisk, en mellansvensk och en sydsvensk (=tysk) tallform. »Den högnordiska tallen igenkännes genom sina korta och tunna, uppåtsträfvande grenar, stora barrikedom, enär de korta och breda barren qvarsitta i regel flera år längre än å vanliga svenska typen, och goda höjdtillväxt i glest bestånd, hvarigenom kronan får en tillspetsad kägelform. Kronans diameter endast c:a !/; af trädets längd. Stamrensningen försiggår med lätthet vid mindre god beståndsslutenhet. Få eller inga torrqvistar. Stammen föga afsmalnande. Barken tunn och grön. Diametertillväxten medelmåttig. Virket kärnfullt af bästa slag. Lefver i flera sekler.» Vid skogsutställningen å lantbruksmötet i Norrköping 1906 lät LOVÉN utställa särskilda teckningar till belysande av växtformen hos nordsvensk, mellansvensk och sydsvensk (tysk) tall [jmf. fig. 5." Ända hittills är WICHURA ensam om sin uppfattning av den högnor- diska tallen som en från den vanliga — mellaneuropeiska — tallen skild art. På grundvalen av framförallt ÖRTENBLADS och SCHOTTES ovan retere- rade undersökningar uppställes emellertid den högnordiska tallen ännu en gång som självständig art; HEINRICH MAYR upptager i sitt år 1906 utgivna arbete »Fremländische Wald- und Parkbäume fär Europa» den »nordiska tallen» såsom sådan under namn av Pinus lapponica. »Då " Jmf. GUNNAR SCHOTTE, Från skogs- och jaktutställningen å lantbruksmötet i Norr- köping. Skogsvårdsför. tidskr. 1906, sid. 508. DEN NORDSVENSKA TALLEN. 795 jag kommit till den övertygelsen», säger MAYR (anf. arb. sid. 348), »att ett träd med en komplex av ärftliga och sålunda konstanta, morfolo- giska och biologiska egenskaper ej kan vara en varietet av en annan art, detta särskilt då det med uteslutande av den andra, så kallade ty- piska formen förekommer över stora områden, är jag nödsakad uppfatta även den nordiska tallen, Norges, nordliga Sveriges och Finlands tall, som egen art.» Såsom speciella lapponica-karaktärer anför MAYR följande: ff Frön genomgående små, enfärgat brungrå. Första årets planta blott 3—5 cm. hög, alltid ogrenad — den mellaneuropeiska tallens under samma kulturförhållanden 10—15 cm. I 2 3 Fig. 5. Teckning över »nordsvensk» tall (1), > mellansvensk » (2) och »sydsvensk eller tysk» (3). Från Lovéns utställning i Norrköping 1906. (Efter SCHOTTE.) 2 Nordschwedische» (1), »mittelschwedische» (2) und »sidschwedische oder deutsche» Kiefern (3). Zeichnungen zur Ausstellung in Norrköping 1906. hög och nästan alltid med ett eller två sidoskott —. Barr till och med femte året hälften eller tredjedelen så långa som hos den vanliga tallen, raka och styva, mörkgröna, under hösten och vintern gulgröna. Den treåriga plantan har rödbrun, med harts sparsamt över- dragen knopp. Första årets planta alltid med sluten spetsknopp av ljusröd till brunröd färg. Till och med femte året plantan påfallande rakvuxen med korta sidoskott. Ett- och fleråriga plantor kunna visserligen angripas men dödas i regel ej av skyttesvampen, £o- phodermium pinastri. Årsplantans skott som färdigbildat blårött med svagt daggöverdrag; dess barr på undersidan med åtta rader klyvöppningar. Det utväxta trädet är i olika klimat och på olika mark fullständigt rakstammigt. Kotte med hakformiga apofyser. — P. lappo- azica bildar lätt hybrid med P. silvestris. MAYR lägger i sin beskrivning synbarligen huvudvikten vid den unga plantans svagare utveckling och även i övrigt avvikande egenskaper. Från frö och kottefjäll hämtar han liknande /Japponica-karaktärer som SCHOTTE; dock nämner han intet om kottefärgen. I fråga om barren upptager han såsom något för lapponica-tallen karaktäristiskt den redan förut av CIESLAR för tall av nordlig proveniens konstaterade gul- gröna vinterfärgen. Intet nämnes om barrbredden. Rak stam an- gives särskilt för såväl den unga plantan som för det utväxta trädet. En viktig fysiologisk egenskap anser sig MAYR ha funnit 1 lapponica- 796 NLLS SYLVÉN. plantornas stora motståndskraft mot skytte. Bestämmande för MAYRS uppfattning av lapponica-tallen är dess till Norge, nordliga Sverige och Finland begränsade utbredningsområde. MAYRS uppställande av lapponica-tallen som egen art mötte det kraf- tigaste motstånd. Redan året efter, 1907, begynner oppositionen fram: träda. P. K. SCHOTT uppträder nu energiskt till försvar för uppfatt- ningen av Japponica-tallen såsom blott och bart en ras av vanlig tall.' Han anser intet vare sig klimatiskt eller geologiskt skäl föreligga, var- för tallen i Finland och Nord-Sverige skulle utvecklat sig så olika mot de sydligare tallformerna, att ett skarpt avgränsande dem emellan under åartusendenas lopp skulle varit möjligt. Att tala om bastarder mellan nordsvensk och sydsvensk tall förefaller honom orimligt. I fråga om artbildningen hyser SCHOTT den darwinistiska uppfattningen. Raserna be- traktar han såsom under utbildning varande arter. Tallens raser, vilka han betecknar som en produkt av tiden, den direkta tillpassningen, klimatet och ståndorten, av kampen för tillvaron. förekomma inom tallens vidsträckta utbredningsområde i obegränsat antal. Det gives så många former, som det inom området finnes trakter, skilda från varandra med hänsyn till klimat och andra för tillväxten viktiga faktorer.» Från söder till norr, från väster till öster övergå raserna i varandra. Efter utförda proveniensförsök ”? urskiljer SCcHOTT 9 viktigare efter proveniensen särskilt namngivna tallraser; som första ras upptager han /appo- 22ca-tallen och som en ras n:r 2 dess närmaste motsättning, septentrionalis, från syd- och väst-Skandinavien och nordvästra Ryssland. Till lapponica-tallens område hänföras Lapp- land, mellersta och norra Skandinavien och Nord-Finland. Som speciella lapponzca-karak tärer framhåller SCHOTT följande: »Blomningstid juni, kottar vid mognaden grågröna till gråbruna, kottefjäll gzbba och reflexa, frön bruna, små, frövingar rödbruna, barr korta, gröna, barrklädnad gles, grenar snett uppstigande eller hängande, stam i regel rakväxande, tillväxt långsam, ved mycket tätringad, hög levnadsålder.» I ännu skarpare opposition mot MAYR träder ARNOLD ENGLER. Ien uppsats av år 1908, »Tatsachen, Hypothesen und Irrtämer auf dem Ge- biete der Samenprovenienz-Frage»,” söker han bemöta flertalet av MAYRS uttalanden om /Zapponica-tallen. Barrens omfärgning under vintern kan ENGLER ej uppfatta såsom artkaraktär; själv har han funnit, att allehanda olika provenienser omfärgas, dock olika starkt. Utbildning av spetsknopp 3å årsplantan och knoppens färg kunna ej heller anföras som artkaraktärer för lapponica-tallen. Av ENGLERS försökskulturer hade framgått, att i de ettåriga tallsådderna 1—207, av de skandinaviska plantorna saknade sluten vinterknopp; av de mellaneuropeiska plantorna hade 10—70 9 av dem från låglandet och 75—95 24 av dem från bergstrak- terna ljus- till mörkbruna spetsknoppar. ÉENGLER anmärker, att vi här ha att göra med variationskurvor, uppställbara för egenskaper inom varje annan växtart. MAYRS uppgift, att den nordiska tallen under första året ej utvecklar några sidoskott, betecknar ENGLER som oriktig; hans kulturförsök hade visat nära nog raka motsatsen mot MaAYrRs. Skottfärgen hos årsplantan av Pinus lapponica har: blivit felaktigt angiven av MAYR; då MAYR uppgiver blårött skott hos Jlapponica-tallen och gulgrått hos den mellaneuropeiska, antager ENGLER, att han jämfört lapplandstallens hypokotyl med den mellaneuropeiska tallens epikotyl. " PETER KARL SCHOTT, Rassen der gemeinen Kiefer. (Pinus silvestris 1.) Fortswissen- sch. Centralbl. 1907, sid. 199—218, 262—279. > Jmf. närmare PETER KARL ScCHOTY, Pinus silvestris L., Die gemeine Kiefer. Beiträge zur Systematik und Provenienzfrage mit besonderer Beriicksichtigung des in Deutschland in den Handel kommenden Samens, Forstwissensch. Centralbl. 1904. > Forstwissensch. Centralbl. 1908, sid 295—314. DEN NORDSVENSKA TALLEN. 797 Klyvöppningsradernas antal på de ettåriga barrens undersida har ENGLER funnit mycket växlande hos alla provenienser. Lapplandstallens mindre mottaglighet för skytteangrepp anser ENGLER ej tillräckligt för att göra denna till en art; större och mindre mottaglighet för svampsjukdomar utmärka »klimatiska varieteter» av även andra trädarter. I glesare upp- komna sådder visa sig skytteskadorna minst svåra, och lapponica-sådderna hade alltid i de ENGLER-ska försöken varit de glesaste! Kottefjällstypens värde som” artkaraktär bestrides; överallt förekomma snart sagt alla kottefjällstyperna blandade om varandra. TIettav ENGLER undersökt större kotteprov från Jockmock voro de flesta kottarna plana-artade. Norrut och uppåt i Alperna förete dock tallkottarna allt starkare förtjockade apofyser, sannolikt en följd av den starkare solbelysningen; i höjdlägen uppdragna låglandstallar hade visat alldeles likadana kottar som de där spontana och de nordiska tallarna. Lapplandstallens förmenta rakstammighet kan ej ENGLER tillmäta något värde som artkaraktär, då ännu inga äldre kul- turer av lapplandstall blivit föremål för undersökning. »Vad är det då som kvarstår av artkaraktärerna hos P. lapponica», säger ENGLER, »intet förutom dess även från annat håll ofta konstaterade långsamma tillväxt, i vilket hänseende den nordiska tallen förhåller sig till den mellaneuropeiska på alldeles samma sätt som de från höjdlägen och från Norden stammande granarna till dem från varmare klimat.» Vad lapplandstallens utbredningsom- råde beträffar, anser ENGLER, att MAYRS framställning är mycket oklar. I sammanfatt- ningen av det förut anförda uttalar sig ENGLER om tallformerna sålunda: »Säkert är blott, att vi ha att göra med ståndortsformer, som anpassats till klimatet inom sina respektive utbredningsområden, former med åtminstone delvis ärftliga egenskaper, som, enligt vad vi för närvarande veta, en tid framåt framträda även i ett klimat, olika det, varunder för- äldrarna leva.» I fråga om barråldern hos tallen framhålles, att låglandstallar under kultur i höjdlägen få äldre barr; i 30—50-åriga kulturer av låglandstall visade i höjdlägen 5—7 år gamla barr. Vid provenienskulturerna hade, som ENGLER framhåller, ditintills endast yngre plantor blivit föremål för undersökning. Av stor vikt för känne- domen om proveniensens betydelse blir därför DENGLERS 1908 publice- rade undersökningar av 21-åriga försökskulturer med inhemsk och »nor- disk» tall vid Eberswalde i Tyskland.1! Fyra provenienser hade upptagits till jämförelse: tall från Finland (61? n. br), Ryssland, S:t Petersburg (60? n. br.), Norges norra västkust (utan angiven breddgrad) och Ebers- waldex(53” n. br.). För de nordiska provenienserna konstaterar DENGLER en alltjämt fortgående mindre längd- och massatillväxt, svagare grenutveckling och mindre barrmassa, något sämre stam- form, något högre specifik vikt hos veden (sannolikt i direkt samband med dess täta års- ringar) samt påfallande tidigt inträdande könsmognad. En ingående undersökning av barr- längd och barrbredd hos de olika provenienserna gav för de nordiska vid handen mindre barrlängd — för tysk, finsk och norsk proveniens en medellängd av respekt. 41,3, 31,2 och 20,6 mm. — samt vid lika längd större bredd och tjocklek. »Skillnaden i bredd uppgår till c. O,o—0,20 mm. i tjocklek c. 0,10 mm. Detta är visserligen i och för sig små, men relativt icke obetydliga storleksvärden. Barren av nordisk prove- niens äro alltså i förhållande till längden f(alltså blott relativt) bredare och tjockare. Fastställandet härav är särskilt viktig, då vi i detta förhållandet för första gången och, som det på förhand må antagas, för enda gången finna en verklig morfologisk skill- nad mellan nordisk och inhemsk tall.» I samband med den större barrbredden ställer DENGLER de nordiska proveniensernas större antal hartsgångar och sklerenkymeeller i barren, »i medeltal ungefär 1 hartskanal och 5 till 10 sklerenkymceller mera». Barrfärgen gick hos de nvrdiska tallarna mera i grått till olivgrönt. I fråga om klyvöppningsradernas antal å barren kunde inga skillnader konstateras. 1 DENGLER, Das Wachstum von Kiefern aus einheimischem und nordischem Saatgut in der Oberförsterei Eberswalde. Zeitschr. fär Forst- u. Jagdwesen 1908, sid. 137—152, 206— 219. 798 NILS SYLVÉN. Fig. 6. Unga JIapponica-tallar. Plantan längst till vänster en 10-årig honplanta med hon- blommor (x) å 1906 och 1907 års toppskott från Lule lappmark, Jockmock, Skabram, aug. 1907. Plantorna till höger tvenne typiska hanplantor från tätväxande tallhed vid Junkarhällan i Jockmock, aug. 1907. (Efter NILS SYLVÉN.) Junge lapponica-Kiefern. Die Pflanzelinks eine 10-jährige, während der zwei letzten Jahre blihende, in offener Lage entwickelte, weibliche Pflanze. Die Pflanzen rechts zwei typische männliche Pflanzen, in dichtem, jungem Holze stark unterdräckt. Lule Lappmark, Jockmock, DEN NORDSVENSKA TALLEN. 799 De av DENGLER konstaterade proveniensolikheterna i fräga om barr- bredden äro av särskilt intresse. Med styrka framhålles, hurusom i för- hållande till längden bredare och tjockare barr utgöra en verklig mor- fologisk skiljekaraktär mellan nordisk och mellaneuropeisk tall. Såsom utmärkande för tall av nordlig proveniens söker DENGLER framhålla påfallande tidigt inträdande könsmognad. En undersökning av lLapponica- tallens och den vanliga tal- lens blomningsförhållanden Inomvart land är 1908 . ov 1 publicerad av författaren. Av denna framgår, att den vanliga tallens ålder vid den första blomningens inträde växlar inom ungefär lika vida gränser som lapplandstallens. Vissa olikheter synas dock föreligga mellan nordsvensk och sydsvensk tall i fråga om könsfördelningen. Av den förra träffas oftare än av den senare individ, som under de första blomningsåren producera endast hanblommor. Den sydsvenska tallen med sin tätare och vidare krona tillåter ej i samma utsträck- ning som den nordsvenska, att spens- liga, fågrenade hanplantor (jmf. fig. 6) uppkomma i undervegetationen, ett i de nordsvenska, särskilt de lapp- ländska, tätväxande [jmf. fig. 8), ävensom >»lapplandstallar med försenad klorofyllbildning>. Allt fortfarande lämna proveniensstudierna bidrag till lösandet av lapponica-tallproblemet. År 1910 framlägger GUNNAR SCHOTTE resul- taten av de 1904 upptagna svenska tallproveniensundersökningarna.” Av nordsvenska och sydsvenska tallplantor, uppdragna vid sidan av varandra å Ollestads kronopark i Västergötland hade de »från Norrland (Pinus silvestris f. lapponica) i allmänhet och i stort sett växt svagare än de från södra Sverige [jmf. fig. 9 efter SCHOTTEJ. Vid 4 års ålder hade sålunda ingen norrländsk tallplanta nått öfver 65 cm., medan plantor från sydligare hemort uppnådde ända till 72 cm. De 5 år gamla plantorna uppvisa maximital af respektive 100 cm. och 117 cm. Vid 6 år äro nu de högsta plantorna från Norrland 132 cm., men från Sydsverige 156 cm. Medelhöjderna hos de 3 bästa afdelningarna med norrländsk tall äro: FOIS OCDNSB) CIA TNE SS Trac srt BEGE hos 4 års plantor SOC BENET ORUP ole bakpannies ooo sr SARAS (IE 2 Sa » SO MAIN NT if esk )8 IE SR fl RS IA LENA NI rd 2.1 OT > ! Ninrs SYLVÉN, Material för studiet af skogsträdens raser. 10. Några svenska tall- former. Meddel. från Statens skogsförsöksanstalt 1910, sid. 183 o. f.; Skogsvårdsf. tidskr 1910, fackafd:; sid. 3070 5 2? GUNNAR SCHOTTE, Om betydelsen af fröets hemort och moderträdets ålder vid tall- kultur. Meddel. från Statens skogsförsöksanstalt 1910, sid. 229—238; Skogsvårdsf. tidskr. 1910, fackafd. sid. 4135—4227. DEN NORDSVENSKA TALLEN. HOI Tallplantor med hemort i mellersta delarna av Götaland uppvisa däremot följande högsta medelhöjder av 36, 37, 38 cm. (från Sunnerbo t. o. m. 42 cm.) vid 4 års ålder 700: 72 » SNR INRE MUN fe) Nors » LG fe MR TA a AEA 2 SET EHN VAA 0 TAR 2 LE ER NES NOR ov ER Skillnaden i utvecklingen hade alltså blivit större de två senaste åren än förut. Även i andra avseenden förelågo olikheter. De norrländska tallarna hade avsevärt kortare grenar och sågo följaktligen glesare och spensligare ut. Deras barr voro i stort sett kortare och bredare. I de norrländska avdelningarna hade barren 1 allmänhet i stor utsträckning fallit av även på det tredje årsskottet. SCHOTTE framhåller på tal härom, att även i Norrland 8. a) Övre gren av normalbarrig /lapponica-tall, 6) övre och c) nedre gren av kort- barrig lapponica-tall vid vägen Älvdalen —Evetsberg i Dalarna. (Efter NILS SYLVÉN. ig 5: a) Oberer Zweig einer lapponica-Kiefer mit normalen Nadeln, 46) oberer und ec) unterer Zweig einer kurznade- ligen lapponrica-Kiefer beim Wege zwischen Alvdalen und Evetsberg. Prov. Dalarna. fälla särskilt småplantorna oftare sina barr än vad annars sker hos lapplandstallen. De norrländska tallarna hade i mycket ringa grad angripits av gråbarrsjuka ! Barken på plan- torna från Norrland var något ljusare och mera glänsande. Vid massverkan ute på fältet syntes särskilt barken på nedre delen av sista grenkransen lysa i gulrött. Redan d. 1 de- cember hade de norrländska tallarna fått en gulaktig färg, särskilt voro barrspetsarna gul- aktiga, medan de sydländska ännu i allmänhet voro helt gröna. Färgskillnaden var så stor, att det var mycket lätt att hos ett parti kvistar avgöra, vilka som voro av norrländsk här- stamning. ! Om gråbarrsjukans uppträdande å tall av olika proveniens vid Ollestad i Västergötland» se närmare TORSTEN LAGERBERG, Om gråbarrsjukan hos tallen, dess orsak och verkningar. Meddel. från Statens skogsförsöksanstalt 1910, sid. 154; Skogsvårdsför. tidskr. 1910, fack- ardsa std 302F:; 802 NILS SYLVÉN. År 1913 offentliggör ARNOLD ENGLER de dittills vunna resultaten av sina 1906 i Schweiz igångsatta, omfattandetallprovenienskulturer." I dessa ingå under olika nummer bl. a. tvenne norska och fem svenska prove- nienser, de norska från trakten norr om Kongsvinger (60?26' n. br.) och västra Norge (617), de svenska från Småland (37”), Västmanland, Klotens kronopark (60?), Hälsingland, Ljusdal (627), Jämtland, Östersund (63?20') och Lappland, Jockmock (66”35'), varför de i detta samman- hang äro av särskilt stort intresse. I skilda kapitel behandlar ENGLER kottens och fröets egenskaper, de 1—7-åriga plantornas tillväxt och växtform, olika proveniensers förhållande gent emot skyttesvampen samt plantornas omfärgning under vintern. I fråga om kotten har ENGLER funnit, att apofysformerna plana, gibba och reflexa upp- träda under alla breddgrader och i olika lägen; nästan överallt givas talrika övergångar dem- emellan. »I höga Norden och i höjdlägen i Alperna antaga kottesköldarna huvudsakligen gibba- och reflexaform.» Detta förhållande sätter ENGLER i samband med klimat- och markbeskaffen- heten. Särskilt betonas ljusets inflytande på kottesköldens utbildning: vid starkare belysning kraftigare utvecklade kottesköldar. »Den väsentliga skillnaden mellan kottar från å ena sidan mellaneuropeiska låglanden, å andra sidan höjdlägen i Alperna och högre breddgrader, beror på den i sistnämnda områden allmänt uppträdande förtjockningen av kottesköldarna.» I Schweizeralperna inträder kottefjällsförtjockningen på ung. 1,100—1,200 m. ö. h. På denna höjd är den visserligen ännu svag och återfinnes ofta icke hos alla kottarna, men den till- tager allt mera upp mot övre tallgränsen. — I Skandinavien börja apofyserna förtjockas vid omkr. 62? n. br. och tilltaga norrut i tjocklek.» Apofysernas form kan sålunda enligt ENGLER ej anses såsom något karaktäristikum för tallen i Alperna (P. silvestris var. engadi- nensis HEER); över huvud taget är apofysformen enligt hans mening ej att uppfatta som varietetskännetecken eller ärftlig egenskap. I Ober-Engadin för 50 år sedan uppdragna tallar av sydtysk proveniens ha kottar med lika starkt förtjockade sköldar som de spontana Engadiner-taliarna — hurudana kottar moderträden ursprungligen haft nämnes dock icke! —. De oförtjockade och förtjockade kottesköldarna framvisa helt naturligt olika anatomisk bygg- nad. Hos de förra utgöras nästan hela tvärsnitten av mycket tjockväggiga, hos de senare åter till största delen av mycket storrummiga och tunnväggiga celler. En starkare ut- bildning av innersidans yttersta cellskikt å de förtjockade kottefjällen medför, att kotten i fråga blir starkare tillsluten, varigenom fröna erhålla bättre skydd mot uttorkning. De tjockare kottesköldarna ha färre hartsgångar och äro löljaktligen mindre hartsrika än de tunnare. I anslutning härtill framhåller ENGLER, »att även barr, bark och ved hos hög- bergs- och högnordisk tall äro betydligt hartsfattigare än hos varmare trakters tall». Vad kottens färg beträffar, har ENCLER funnit kottarna från högre breddgrad och högre höjd i Alperna ävensom från »franska centralmassivet» ljusare — »gröngula till grå- gula» — än kottarna från låglandslägen i Mellaneuropa. »Med stigande höjd och breddgrad blir färgen så småningom ljusare; i Alperna inställer sig den ljusare kottefärgen på c. 1,200 m. och i Norden på omkr. 62? n. br.» Den för engadinensis-kotten i litteraturen som formkaraktär påpekade svarta ringen kring naveln träffas hos jämväl andra kottar och orsakas av en svamp; i de lösare vävnaderna i starkare förtjockade kottesköldar vinna svamphyferna lättare insteg, varför kottar med tjocka sköldar oftast och tidigare visa av svampmycel framkallade svarta ringfläckar. I fråga om kottestorlek ha inga skillnader för- märkts efter vare sig breddgrad eller höjd över havet. XKottar från nordlig breddgrad och högre höjd ha dock — i överensstämmelse med den avvikande anatomiska byggnaden — visat sig specifikt lättare. Frö och frövingefärgen har ENGLER funnit ljusare i höjdlägen i Alperna och under högre geografisk bredd. Undantag härifrån hade dock förekommit. Frö från Alperna, Sverige och Norge befanns lättare än mellaneuropeiskt sådant från lägre höjd och från södra Frankrike. MNordsvenskt och alpint frö utmärktes därjämte av betydligt lägre 1 ARNOLD ENGLER, Einfluss der Provenienz des Samens auf die Eigenschaften der forst- lichen Holzgewächse. Zweite Mitteilung. Mitteil. d. schweiz. Centralanstalt f. forstl. Ver- suchswesen. Xx. Bad, 3. HH. Aurich foi3. Fig. 9. 6 åriga tallplantor, uppdragna å Ollestads kronopark i Västergötland av frö från olika trakter av landet. Omkr. !/,, natur. storl. 3) från Hälsingland, Kårböle, 61?55'. 4) från Hälsingland, Ljusdal, 61?30'. 7) från Västergötland, Marma, 58?20'. 8) från Småland, Ljungby, 56?50'. 3 och 4 nordsvensk, 7 och 8 sydsvensk tall. (Efter SCHOTTE.) 6-jährige Kiefernpflanzen, aufgezogen bei Ollestad in Westergötland. Die Samen stammen aus verschiedenen Gegenden Schwedens. !/,, natärl. Grösse. 804 NILS SYLVÉN. groningsprocent. — Försök för utrönande av plantornas tillväxt och växtform gåvo föl- jande resultat. De 1—2-åriga plantorna visade i plantskolor å skilda höjdlägen i allmän- het avtagande längdtillväxt med efter proveniensen stigande höjd ö. h. och beträffande de skandinaviska provenienserna med stigande geografisk bredd [jmf. fig. 10 efter ENGLER]. Under första levnadsåret avslutade alla plantorna sin höjdtillväxt mycket sent, på sensomma- ren eller hösten; de skandinaviska och ostryska upphörde dock med tillväxten 1—2 månader tidigare än de härutinnan senaste plantorna från schweiziska och tyska låglandslägen. Under andra året avslutade alla plantorna sin höjdtillväxt nästan samtidigt, redan i slutet av maj till början av juni månad. »De i kultur uppdragna tallarna av europeisk proveniens visade inga morfologiska olikheter, som kunde berättiga till urskiljande av nya arter från den gamla arten Pinus silvestris L.» Även hos äldre, 6—7-åriga plantor, visade sig samma efter moderträdens stigande höjd ö. h. och stigande geografiska breddgrad avtagande tillväxt. I mildare lägen och lägre höjd ö. h. började tillväxten på våren ungefär samtidigt. I höjd- 17 22 26 29 Fig 10. Ettåriga tallplantor av olika proveniens uppdragna vid Adlisberg i Schweiz, n:r 17 från Eglisau 1 Schweiz, 410 m. ö. hl, n:r 22 från Zernez i Schweiz, 7/00) DM: OCR 20 från Sverige, Småland, 57? n. br., n:r 29 från Sverige, Jämtland, Östersund, 63?20' n. br. (Efter ENGLER.) Einjährige Kiefern verschiedener Provenienz, aufgezogen auf dem Adlisberg (Schweiz). >; lägen däremot begynte de därstädes hemmahörande och de skandinaviska provenienserna sin tillväxt tidigare och växte dessutom fortare i början av vegetationsperioden och avslutade följaktligen sin höjdtillväxt tidigare än de mellaneuropeiska låglandstallarna. Tillväxten hos de nordiska och alpina tallarna visade sig tydligen avpassad efter jämförelsevis låga temperaturer och kort vegetationsperiod. Under femte levnadsåret avslutade tallarna av nordisk och alpin proveniens sin höjdtillväxt 14 dagar, under sjätte och sjunde åren 3 veckor tidigare än tallarna av mellaneuropeisk låglandsproveniens. — Den skandinaviska och ostryska tallen visade sig minst mottaglig för skytteangrepp; mest skytteskadade voro de alpina provenienserna. — Under höst och vinter antogo plantornas barr vanligen en gulaktig eller brunaktig färgton. De ostryska och skandinaviska tallarna omfärgades härvid tidigast och intensivast. Intensivare vinterfärgning inträdde hos den skandinaviska tallen med ökad breddgrad, hos den alpina med ökad höjd ö. h. »Den gulbruna vinterfärgen är en tillpassningsföreteelse till klimat med kall och torr vinter; en återverkan' härav fram- träder hos avkomman, även då den försättes under helt andra förhållanden.» Med stöd av sina utsträckta proveniensundersökningar uttalar ENGLER nu skarpare än förut sin gensaga mot MAYRS urskiljande av lapponica- tallen som en från den vanliga tallen skild art. DEN NORDSVENSKA TALLEN. 505 MaAYRS angivande av 8 klyvöppningsrader på barrundersidan hos apponica-plantan och endast 4 hos den mellaneuropeiska är felaktigt; hos alla undersökta provenienser har ENGLER funnit antalet i fråga växla mellan 2 och 6. Enstaka sidoskott förekomma hos årsplantor av varje proveniens, således i motsats mot MAYRS påstående även hos lapponica-årsplantor. Av såväl nordisk och högalpin som även mellaneuropeisk tall givas årsplantor både med och utan sluten vinterknopp; den nordiska och höpalpina tallen uppvisar dock väsentligt större procenttal plantor med sluten knopp än den mellaneuropeiska låglandstallen. ENGLER vill ej häri se någon artkaraktär, utan »blott en följd av den olika lång tid under vegeta- tionsperioden fortgående tillväxten». De längre tillväxande årsplantorna av sydligare prove- niens få epikotylskottet ljusare än de nordiska med deras tidigare mognande epikotyla skottaxel. Att antalet barr hos äårsplantan är mindre hos den nordiska tallen beror åt- minstone delvis på den svagare längdtillväxten hos epikotylskottet. Plantor av nordisk och ostrysk proveniens hade kortare barr. Då tallar av alla provenienser visade omfärgning av barren under vintern, kan ej ENGLER i omfärgningen hos lapponzica-tallen se någon art- egenskap. På grundvalen av sina proveniensundersökningar söker ENGLER i allt parallellisera den högnordiska och den högalpina tallen. Då de för dem utmärkande egenskaperna till viss grad återfinnas jämväl hos tallar av varje annan proveniens, vill han i dem ej se annat än systematiskt mindre väsentliga rasegenskaper. Inom tallens vidsträckta utbrednings- område möta ett flertal systematiskt likvärdiga, »klimatiska varieteter» med i viss mån ärftliga egenskaper. Den högnordiska tallen å ena sidan, den högalpina å den andra, äro slutleden i de formserier, som tallen framvisar under sin vandring från mellaneuropeiska låglandet norrut och uppåt i Alperna. Högnordisk (resp. högalpin) och mellaneuropeisk tall förete till graden men ej till arten skilda egenskaper. I yttre förhållan- dens inverkan söker ENGLER i första rummet förklaringen till egenska- pernas uppträdande och utveckling. — Såsom egenskaper hos den hög- nordiska och högalpina tallen framhåller ENGLER förtjockade kottesköldar (huvudsakligen av gibba- och reflexa-typ), ljusare, (gröngula till grågula) och specifikt lättare kottar, ljusare frö- och frövingefärg, lättare frön med lägre groningsprocent, svagare och tidigare under vegetationsperi- oden avslutad tillväxt samt intensivare gulbrun vinterfärgning hos barren; kortare barr och mindre mottaglighet för skytte vore gemensamt utmär- kande för nordisk och ostrysk proveniens. Det viktigaste arbetet om Japponica-tallen under senare år är otvivel- aktigt F. W. NEGER: Die nordische oder Lapplandkiefer, (P. silvestris L. var. lapponica FR.)1. Efter WICHURA är NEGER den förste utlänning som på grundvalen av egna iakttagelser under resor i Skandinavien ut- talar sig om den nordiska tallens systematiska värde. Ett alldeles sär- skilt stöd för sin uppfattning hämtar NEGER från en c. 30-årig kultur av nordisk tall »av otvivelaktigt äkta härkomst» i reviret Altenberg i Sachsen. Efter föregående författare upptager NEGER för /apponica-tallen följande botaniska karaktärer: ! Tharandter forstl. Jahrbuch. 64. Band. 2. Heft. Berlin 1913, sid. 101—125. 806 NILS SYLVÉN. Frön mindre, likformigt brungå till färgen. Barr ända till femte året !/,—!/; så långa som hos P. säilvestris. De ettåriga plantorna samtliga försedda med ljusröd eller rödbrun vinterknopp. Barren hos äldre plantor mindre starkt vridna och mera utstående från skott- axlarna, kortare men bredare än silvestris-barren; å hanblommande grenar kunna de nå en ålder av 7—8 år. Barken »granliknande», vanligen mindre tjock. Kronan smalt pyra- midal, aldrig vitt utbredd. Kottar med hakformiga apofyser. NEGER finner emellertid de morfologiska l!apponica-karaktärerna otill- räckliga vid ett skarpt och fullt säkert skiljande av !apponica-tallen från vanlig tall. Anatomiska karaktärer — barrkaraktärer — synas honom ännu mindre användbara. Bestämmande för NEGERS uppfattning av lapponica-tallen som systematisk form blir den geografiska utbredningen. Sedan NEGER under resor i södra och mellersta Sverige samt sydväst- liga Norge kunnat konstatera, att den här rådande tallformen tillhörde P. silvestris, söker han genom att hänvända sig till skandinaviska bota- nister föorskaffa sig så vitt möjligt tillförlitliga upplysningar om lapponica- tallens förekomst och utbredning inom Skandinavien. För Sverige er- håller han av professor H. HESSELMAN följande uppgifter: »I nordligaste Värmland växer P. lapponica. I Dalarna förekommer den i de högre dalgångarna inom socknarna Älvdalen, Järna. Idre, Lima, Malung o. s. v. ävensom i de övre delarna av Mora och Orsa socknar. ÅA mindre områden träffas den å höjderna på gränsen mellan södra Dalarna och Västmanland samt i gränstrakterna mellan Dalarna och Gästrikland. I de lägre liggande dalgångarna i Dalarna finner man däremot vanlig tall. I Gästriklands och Hälsinglands högre belägna områden uppträder åter lapplandsformen ; i de lägre trakterna och närmare kusten härskar en form, som står den vanliga tallen när- mare. Längre norrut synes lapplandsformen förhärska även vid kusten. För övrigt må framhållas, att lapplandsformen i det ovan skildrade gränsområdet förekommer väl utpräglad endast i högre lägen, under det att låglandstallarna närma sig »sgilvestris»; i hela gräns- området äro övergångsformer de båda typerna emellan vanliga.» Med stöd av HESSELMANS uppgifter inlägger NEGER /apponica-tall- gränsen på en karta över Sverige |[fig. 11 efter NEGER]: »en skarp gräns i Sverige kan ej dragas; vi måste snarast antaga en gränszon, inom vilken båda formerna förekomma vid sidan av varandra, och denna gränszon förlöper från trakten öster om den norska staden Kongsvinger norr om Siljan, gör sedan vid Kilafors en skarp krök norrut för att vid Sundsvall nå Bottniska viken.> För Norges vidkommande har NEGER erhållit uppgifter av Overlerer Doktor B. HANSTEEN-KRANNER och Professor N. WILLE. Lapplandstallen har inom Norge sin huvudutbred- ning i norra delarna av landet — »på båda sidor om Kölen» —, i södra Norge förekommer den mera allmänt endast öster om fjällkedjan och där blandad med vanlig tall; i sydligaste och sydvästra Norge träffas lapp- landstallen blott enstaka, den är där en raritet bland vanlig tall. För Finland saknar. NEGER uppgifter. Av förhållandena utanför Finland drager han emellertid starkt i tvivelsmål, om vanlig tall över huvud förekommer spontan inom landet, åtminstone inom dess norra del. De från Finland stammande Altenberger-tallarna voro otvivelaktigt äkta DEN NORDSVENSKA TALLEN. 307 lapplandstallar. — Lapplandstallens utbredningsförhållanden tala enligt NEGER bestämt emot ENGLERS uppfattning av /apponica-formen såsom blott och bart en klimatform av vanlig tall. »Vore detta förhållandet, skulle man ej kunna förklara, huru båda varieteterna ofta, t. ex. i Norge, kunna uppträda vid sidan av varandra.» ER NEGER uttalar den förmodan, att i Nord- era Å SR europa tvenne underarter av tall utdiffe- HE ; rentierat, av vilka den ena, uppkommen ' v N inom det arktiska området, liksom granen rd (S A framryckt söderut, under det den andra, 7 ” motsvarande den nordtyska tallen, tagit Östersjöländerna och västra Norge i be- sittning och blott här och där ingripit i lapplandstallens område. »Lapplandstal- len är mer än en enkel klimatform av den vanliga tallen, en självständig art eller åtminstone en god varietet». Som en viktig fysiologisk och skoglig egenskap för lapponrca-tallen framhåller NEGER sär- skilt växtformen —— den smalt pyramidala kronformen —, som gör den utomordent- ligt motståndskraftig mot snöbrott. Alten- bergerkulturerna med finsk tall (äkta /ap- ponica) och tall av mellaneuropeisk pro- veniens visa tydligt, att kronformen är: en ärftlig egenskap. Att lapplandstallen invandrat i Skan- dinavien norr- och österifrån hade redan WICHURA förmodat. Uttalanden om den nordsvenska tallens invandring österifrån möta senare i arbeten av SERNANDER. ! Stockholm I! RUTGER SERNANDER, Den skandinaviska växt- världens utvecklingshistoria. Grundlinjer till före- Fig. 11. Karta över sydsvensk och läsningar. Uppsala 1895, sid. 18; Några ord med nordsvensk talls utbredning i Sverige anledning av Gunnar Andersson, Svenska växtvärl- efter NEGER. dens historia. 3otan.. Notiser 1896, sid. 118: I pie Verbreitung der gemeinen und der Lapp- sistnämnda arbete vänder sig förf. mot GUNNAR AÅN- land-kiefer in Schweden nach NEGER. DERSSONS tro, att »tallen först inkommit till Lapp- land och andra delar af norra Sverige, sedan den öfver Danmark och Skåne passerat upp genom hela vårt land. Mycket antagligare är det väl då, att den kommit dit österifrån på genare väg öfver Finland, där den dock notoriskt är ganska gammal.» Ar 1903 säger också GUNNAR ÅNDERSSON i »Några drag ur de svenska skogarnas historia», Skogsvårdsf. tidskr, sid. 15, att »tallskogen invandrade från söder och möjligen äfven från öster». Straxt förut förklarar han dock uttryckligt såsom sin tro, att äfven den söderifrån först invandrade tallen tillhörde /Iapponica-formen: »synnerligen upplysande och intressanta voro helt säkert 308 NILS SYLVÉN. Genom THORE C. E. FRIES” ingående växtgeografiska undersökningar i Torne lappmark, publicerade samma år som NEGERS ovan refererade avhandling, framläggas bevis för /Japponzca-tallens invandring österifrån inom åtminstone nordligaste Skandinavien.! »En sak måste anses säker, nämligen att tallen österifrån inträngt i dalgångarna i Torne lappmark och över ett antal pass in i de norska fjorddalarna i nordliga Norge. I de tal- rika fossilfynden hava vi ett säkert bevis härför.» NEGERS arbete över lapplandstallen uppkallar ENGLER till ny protest mot uppfattningen av denna såsom mera än en klimatvarietet av den vanliga tallen.” Han rekapitulerar och stryker nu ytterligare under sina förut mot MAYR riktade uttalanden. Särskilt bestrider han betydelsen av Japponzica-tallens smala kronform. Att smalkroniga och vidkroniga tallar förekomma överallt, och att de förra på grund av sin större mot- ståndsförmåga mot snötryck inom vissa områden uppträda talrikare till ensamhärskande, sammanhänger enligt ENGLERS mening säkerligen med tallens stora variationsförmåga i allmänhet. År 1914 framlägger SCHOTTE de senaste resultaten av de svenska tallproveniensundersökningarna.” Försöksytorna vid Ollestad i Västergöt- land visa fortfarande, att plantorna — nu 11-åriga — från norrländska moderträd (v. lapponica) låta väl skilja sig från dem av sydlig härkomst. De norrländska plantorna utmärka sig »genom något svagare höjdtillväxt, mindre tjocklek hos stammen, färre och betydligt kortare grenar samt kortare barr. [Jmf. fig. 12 efter SCHOTTE.] Plantorna växa dessutom fullt raka, och barren erhålla redan i november må- nad en stark gulaktig färgton.» Någon skillnad i barrålder mellan nordsvensk och syd- svensk tall kunde ej nu förmärkas. »Visserligen är även i Norrland barrens livslängd hos tallen underkastad stora växlingar, men det synes dock, som om den för norrlandstallen så karaktäristisk ansedda egenskapen av längre livslängd hos barren ej skulle visa sig vara konstant vid förflyttning söderut. Att således barrens livslängd uteslutande är en klimat- fråga styrkes vidare av en iakttagelse, som sommaren 1914 gjorts vid Skogsförsöksanstalten av professor H. HESSELMAN. Vid Mjösjö under Hörnefors bruk i Västerbotten befunnos nämligen därstädes kultiverade tallar av "tyskt ursprung ha barren kvarsittande ännu på fjärde årsskottet. Här ha sålunda de tyska tallarna, som i sitt hemland blott ha 1—2 års- skott försedda med barr, antagit de övriga tallarnas i Norrland egenskap att låta barren sitta kvar i fyra eller flera år.» Ett viktigt uttalande om /apponzca-tallen möter slutligen år 1915 från Norge. I en avhandling om Norges flora och dess invandring” fram- omfattande detaljstudier av såväl björk- som tallzonen inom några väl valda sydsvenska torfmossar, - Därigenom skulle utan tvifvel ytterligare stöd vinnas för afgörande icke blott af flera betydelsefulla växtarters inbördes invandringstid, utan äfven af en fråga, som i viss mån äger praktisk innebörd, nämligen huruvida, såsom jag tror, i den äldre furuzonens lager ingå lämningar af den högnordiska tallen (Pinus silvestris 2 lapponica).» " THORE C. E. FRIES, Botanische Untersuchungen im nördlichsten Sehweden. Akad. Abhandl. Uppsala 1913. ; ?” ARNOLD ENGLER, Der heutige Stand der forstlichen Samenprovenienz-Frage, Naturw. Zeitschr. f. Forst- u. Landwirtschaft 1913, sid. 448—458. > GUNNAR SCHOTTE, Tallplantor av frö från olika hemort. Ett bidrag till proveniens- frågan, Meddel. från Statens skogsförsöksanstalt 1914, sid. 61—107; Skogsvårdsf. tidskr. 1914, sid. 727-—773. t? N. WILLE, The Flora of Norway and its immigration. Annals of the Missouri Bot. Garden, 1915, 2, sid. 87—288. 309 TALLEN. DEN NORDSVENSKA 'assoxr) jane 03 'ILLOH9IS 194) 08 I ) I "JUNYIH I2U3parYasIaA UJueg sne pueposiaIsa AM Ut PeISa]O vg uaBozaäne (uazueydsnuyasysing) uzueyg 28uelor '.S.£9 'szoq "puepwrgf (2 "ob.8S 'skuspuf "Puepp3smiskKA (2 "jobsI9 "esstog 'puefdutsIeH upg OIL (P 'ItOWIY YO UPIp QI AR PULPOGIVISEN I PLEISAO pra Buserspddn (101uefdsterapaw) somuejd e3tuv-or TI '3tiy 810 NILS SYLVÉN. kastar WILLE den förmodan, att /apponzca-tallen invandrat från nordost och sedan trängt vidare söderut, den sydliga tallformen till möte. I Norge förekomma två fullt distinkta former av Pinus silvestris L., av några botanister angivna som arter, nämligen var. septentrionalis SCHOTT och var. lapponica FR. HN. Den andra av dessa, som är funnen i mängd i Finland och nordligaste Sverige, förekommer i Norge särskilt norrut ävensom 3å bergen längre söderut; här och där går den även där ned i dalarna. Det är antagligt, att denna PP. silvestris var. lapponica invandrade från nordost först betydligt senare, efter det inlandsisen smält i norra Norge och Sverige, och sedan trängde söderut. Den vanliga Pinus silvestris däremot har otvivelaktigt invandrat till Norge från sydost genom Sverige, sannolikt den väg, efter vilken de flesta tallskogs- växterna i sydöstra Norge inkommit. Förutom i ovanstående, för uppfattningen av den nordsvenska tallen särskilt viktiga arbeten träffas uttalanden om /Japponzca-tallen i ett fer- tal, framför allt svenska, botaniska och skogsbotaniska avhandlingar och uppsatser. Smärre notiser om den högnordiska tallen möta i flera ÖRTENBLADS senare publikationer — efter 1894. I en uppsats om »ärftlighet och urval, tillämpade på skogsträd och skogshushållning>, Tidskr. f. Skogshush. 1898, nämner ÖRTENBLAD, sid. 45, att den högnordiska tallens egen- skaper »återkomma hos plantorna, hvarhelst fröet sås. I Bergianska trädgården vid Stock- holm kan man sålunda få se ungtallar med dessa relativt breda barr, som kvarsitta längre tid (4 å 6 år) än barren hos den omgifvande traktens tall. Äfven andra lokalt fixerade så väl morfologiska som biologiska egenskaper visa sig vara ärftliga. Så är exempelvis fallet med längden af den växttid, trädet i öfverensstämmelse med sommarens längd å sin hemtrakt haft.» »Tallplantor af frö från mellersta Norrland, uppdragna i Bergianska träd- gården, visa årligen, att de å sin nuvarande växtplats erhållit en vegetationstid, som är längre än hvad deras nedärfda behof fordrar. Skotten afsluta nämligen den normala längd- tillväxten redan i augusti, hvarpå en ny generation vegetationsskott efter ett kort hvilo- stadium börjar utbilda sig. De knoppar, som på hemtrakten öfvervintra för att först följande vår utbildas till skott, gifva sålunda på Stockholms breddgrad upphof till höstskott — proleptiska långskott.» I sina år 1901 i ÄÅrsskrift från Föreningen för skogsvård i Norr- land publicerade »Anteckningar om trädens biologi» upprepar ÖRTENBLAD dessa sina ut- talanden. Ännu en uppgift om lapponica-tallen möter här. På tal om de fenologiska fenomenens ärftlighet heter det, »att bladdelarnas lifslängd hos barrträd med fleråriga barr är ärftlig. Den högnordiska tallformen, uppdragen under sydligare breddgrad, bibehåller äfven där barren ungefär lika länge som å moderträdets hemtrakt. ÅA andra sidan känner man bäst igen de tallbestånd inom Norrland, som uppdragits af sydsvenskt (eller tyskt) frö därpå, att trädens barr kvarsitta kortare tid (3 å 4 år) än den nordiska tallens (5 å 7 år, undantagsvis ännu längre).» Ett påpekande av den mindre barrlängdens betydelse såsom form- egenskap hos Japponica-tallen göres 1907 av F. AMINOFF.! Den för- minskning av barrens längd, »som hos granen allenast är en följd av ett med högre ståndort öfver hafvet i allmänhet förenadt exponeradt läge,» förefinnes hos tallen även då den står i skyddat läge — »alltså tydligen en för formen karaktäristisk ärftlig egenskap». Barktjockleken hos nordsvensk och sydsvensk tall behandlas i Skogs- vårdsföreningens tidskrift 1911, fackafdelningen, av ALEX. MAASS och TOR JONSON. I en uppsats om »kubikinnehållet och formen hos tallen ! F. AMINOFF, Skogsbiologiska studier inom Wilhelmina sockens fjälltrakter. Skogs- vårdsf. tidskr. 1907, fackafd. sid. 290. DEN NORDSVENSKA TALLEN. SII i Sverige» redogör MAASS i ett särskilt kapitel för »barkens kubikinne- håll och tjocklek». Av den sammanställning, som där göres, »synes framgå, att höjden öfver hafvet icke utöfvar något inflytande på bar- kens massa och tjocklek. Däremot bekräftas det kända förhållandet, att träd inom mellersta och södra Sverige ha något större barkprocent och något tjockare bark än träd som växa i norra Sverige. Emeller- tid är skillnaden ringa, och utgör, hvad barkprocenten angår, omkring 2 IA, hvarför denna olikhet ej har någon vidare stor praktisk betydelse, då variationerna hos träd af samma slag kunna vara vida större.»' Vid Maass' undersökningar hade materialet från Norrland och Dalarna sammanslagits i en grupp, materialet från övriga delarna av landet i en annan. JONSON” går i sin behandling av tallbarken något längre, i det han särskiljer tallen från Norrland och norra delen av Kopparbergs län — »högnordisk tall» — från tall från södra Dalarna, Värmland och Örebro län — »mellansvensk tall». »Af de till nära 4,000 uppgående mätningarna framgår, att tallen visar den tunnaste barken vid brösthöjd i Norrbotten, dock föga lägre än 1 öfriga norrländska län, hvilka sinsemellan förete ringa skiljaktighet. I Kopparbergs län blir enligt ÖRTENBLADS material barktjockleken redan större hos alla dimensioner, och ännu mer är detta fallet söderut en: ligt det material, som insamlats i södra och mellersta Sverige, och som uteslutande hänför sig till sydsvensk tall. Under det mellansvenska tallens bark vid brösthöjd erhålles till 11,1 2 af hela diametern för mindre samt 11,0 4 för gröfre dimensioner, fås för hög- nordisk tall 8,9 2 för 14 cm:s träd sjunkande till 8,2 £ för de gröfsta eller i medeltal 8,5 24. Skillnaden i barktjocklek mellan båda formerna är sålunda genomgående för alla dimensioner under det att för samma typ barkprocenten föga växlar för de skilda grofle- karna.» I stammens övre sektioner synes skillnaden i barktjocklek mellan högnordisk och mellansvensk tall i det närmaste försvinna.” Den alltmera vidgade kännedomen om den nordsvenska tallen har slutligen medfört, att även våra läroboks- och populärförfattare inom skogsvetenskapernas område börjat särskilt uppmärksamma denna. I den för våra skogs- och lantbruksskolor närmast avsedda lärobok i skogshushållning, som år 1908 utgavs av HALLER och JuLIuUS? anmärkes i en not (sid. 30) skillnaden i gren- bildning och kronform mellan »sydsvensk» och »nordsvensk» tall. I Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:o 29: »Svenska skogsträd, 4. Tallen», Stockholm 1912, urskiljer F. AMINOFF samma båda tallformer. I »Kort handling i skogshushållning», utgiven av Föreningen för skogsvård i Norrland 1914, skiljes mellan »den egentliga tallen i södra Sverige och den högnordiska, som förekommer i Norrland.» I sin stora handbok i »Skogsskötsel» (1914) framhåller A. WAHLGREN, att tvenne typer av tall »i praktiskt hänseende förtjäna särskiljas, nämligen den sydsvenska och nordsvenska tallformen (var. lapponica)». [Jmf. fig. 13 efter WAHLGREN. | I författarens skogsbotaniska handbok »De svenska skogsträden. I. Barrträ- den», Stockholm 1916, slutligen blir den nordsvenska tallen föremål för en mera ingående behandling, delvis baserad på samma undersökningsmaterial, som den här närmast följande framställningen, 1! ALEx. MAaAss, anf. arb., sid. 240; Meddelanden från Statens skogsförsöksantalt 1911, sid. 140. ? »Taxatoriska undersökningar öfver skogsträdens form. II. Tallens stamform.> 3 TOR JONSON, anf. arb., Skogsvårdsf. tidskr. 1911, fackafd. sid. 302. t ERNST C:SON HALLER, HENR, JULIUS: De första grunderna i skogshushållning. Stock- holm 1908. 3012 NILS SYLVÉN. a b Fig. 13. a) »Tall av utpräglat nordisk typ å sandmo. Hamra kronopark.»> 65) »Tall av mellansvensk typ. 95 år. Malingsbo.» Efter WAHLGREN. a) Kiefer von ausgesprägt nordischem Typus aus Hamra im nördlichen Dalarna. 4) Kiefer mittelschwedischen Typus aus Malingsbo im sädlichsten Dalarna. Material för nya undersökningar av den nordsvenska tallen. Då frågan om den nordsvenska tallens formvärde genom de igång- satta proveniensundersökningarna blivit mera aktuell, beslöt den bota- niska avdelningen av Statens Skogsförsöksanstalt att på sitt arbetspro- gram — vid sidan av andra undersökningar, då tiden så medgåve — upptaga jämväl undersökning av nämnda tallform, dess egenskaper och utbredning inom landet m. m. Vissa förberedande undersökningar på- börjades sommaren 1909. Material för studiet av den nordsvenska tallen insamlades under de tjänsteresor, författaren i egenskap av assistent vid den botaniska avdelningen då företog i Norrland och Dalarna. Under de närmast följande åren kommo emellertid de sålunda påbörjade un- DEN NORDSVENSKA TALLEN. 313 dersökningarna att — tillsvidare — nedläggas. Först i början av år 1914 blevo de åter upptagna. Anledningen härtill var ett hänvändande till. Försöksanstalten från författaren, dåvarande t. f. lektor vid Kungl. Skogsinstitutet, att genom Försöksanstaltens försorg material av tall måtte anskaffas från de olika reviren inom de norrländska distrikten samt Gävle-Dala- och Bergslagsdistrikten för kompletterande av vår allt för bristfälliga kännedom om den nordsvenska tallens former och mest utmärkande egenskaper. Det närmaste resultatet av denna hän- vändelse blev, att från Försöksanstalten till jägmästarna i de nämnda re- viren utsändes ett cirkulär av följande innebåll: »Statens Skogsförsöksanstalt ärnar i vissa avseenden komplettera vår nuva- rande kännedom om den nordiska tallens former och mest utmärkande ka- raktärer och vänder sig därför till Eder med en vördsam anhållan om bistånd genom att insända studiematerial från Edert revir. För vårt ändamål anse vi Önskvärt erhålla grenar och kottar från fem träd 1 åldern omkring 100 år. För varje träd önskas följande prov och uppgifter: 1) Växtplats (skogstrakt, slutet eller glest bestånd, exposition); 2) en gren från mellersta delen av kronan; gjlk20r kottar; 4) uppgift om trädets ålder (brösthöjdsspån insändes), brösthöjdsdiameter, diameter å stammens mitt och höjd; 5) kronans vidd (diameter) och avståndet från dess bas till marken. Där- jämte angives den höjd över marken, där den gula, släta barken börjar. Uppgifter och prov givas särskilt för varje träd och torde insändas före I:sta mars.» Under vårens lopp ingingo 49 svar å de till 64 olika revir utsända cirkulären. — Det inskickade materialet ställde Försöksanstalten omedel- bart till författarens förfogande, och bearbetningen av detsamma tog SenastrrsimEk borjan. rt sedan) mag den I okt. 1015 tjänstgjort som" t ff assistent i botanik vid den naturvetenskapliga avdelningen av Statens Skogsförsöksanstalt, har jag å tjänstens vägnar slutfört undersökningen. Då det vid bearbetandet av materialet visade sig, att en komplettering av detsamma var nödvändig, anskaffades hösten 19153 från de revir, varifrån förut inga eller i visst avseende ofullständiga uppgifter ingått, ävensom från vissa i fråga om tallformernas utbredning mera intressanta områden nya, kompletterande uppgifter. Till följd härav saknas i när- varande stund vederbörliga uppgifter från endast fem av de ursprung- ligen 64 reviren. Då intet av dessa synes representera något för frå- gans belysande viktigare undersökningsområde, ha uppgifter från dessa ej vidare begärts. De lokaler, varifrån prov erhållits, äro inlagda a kartan, fig. 14. Av de insända tallproven ha uppgifter kunnat erhållas framför allt om barrens utseende och ålder, om kott och frö, om kron- form samt om tjockbarkens ungefärliga förhållande till den gula fjäll- 814 KN $ AA fö SSE Mabno Norr? pping 3 NILS SYLVÉN. RR JO KARA. SIE si SK 16 () SO d NT X 7e 72 2 i z Ng 8 STuleå SPA SSSK Fig 14. Karta visande fördelningen av de lokaler, varifrån tallprov insänts till Försöksanstaltens undersökning av den nordsvenska tallen. Karte, die Verteilung der Lokale zeigend, wovon Kiefern-Proben zur Untersuchung ein- gegangen sind. Revir: - Pajala. . Torneå. . Tärendö. - Juckasjärvi. . Gällivare. - Råneträsk. . Ängesa. Kalix; Råneå. . Boden. . Storbacken. . Pärlälven. OO OM ON BUN HH - 12 13. Jockmock. 14. Vargisaå. 15. Arjeplog. 16. Malmesjaur. 17. Övre Byske. 18. Arvidsjaur. 19. Älvsby. 20. Piteå. 21. Jörn. 22. Norsjö. 23. Burträsk. 24. Degerfors. 25. Norra Lycksele. 26. Södra Lycksele. 27. Asele. 28. Sorsele. 29. Stensele. 30. Vilhelmina. 31. Fredrika. 32. Bjurholm. 33- Anundsjö. 34. Tåsjö. 35- Frostviken. 36. Östersund. 37. Åre. 38. Hallen. 39. Bräcke. 40: Ratan. 41. Hede. 42. Junsele. 43. Härnösand. 44. Medelpad. 45. N. Hälsingland. 46. V. Hälsingland. 47. Gästrikland. 48. Kopparberg. 49: Osterdalarna. 50. Särna. 51. Transtrand. 52. Västerdalarna. 53- Kloten. s4- Alvdal. 55. Arvika. Karlstad. 57. Askersund. 58. Örebro. 59. Grönbo. Köping. 61. Västerås. 62. Enköping. 63. N. Roslag. 54. Örbyhus. DEN NORDSVENSKA TALLEN. 315 barken. «Slutsatser ha härav kunnat dragas om de från nämnda växt- delar hämtade karaktärernas systematiska betydelse samt om den nord- svenska och den sydsvenska tallens utbredning inom landet. De olika tallkaraktärernas uppträdande och fördelning inom un- dersökningsområdet. 1. Från kotten hämtade karaktärer. Upprepade gånger har.1i det föregående framhållits, hurusom kottefärgen synts vara en för den nordsvenska tallen — /Zapponica-tallen — särskilt viktig rasegenskap. SCHOTTE (1905) gör det uttalandet, att en mer eller mindre gulaktig kottefärg är en av de egenskaper, som mera konstant utmärker lappo- nica-tallen; för den sydsvenska tallen angiver han en gröngrå till brungrå färg. Då jag under studiet av de nämnda tallformerna ansett mig för den nordsvenska tallen kunna ytterligare understryka detta SCHoTTES uttalande, kom jag vid undersökningen av det till Försöksanstalten ingångna tallmaterialet att främst fästa mig vid kottekaraktärerna, i första hand kottefärgen. Redan en flyktig blick på kotteproven från de sydligare reviren gav vid han- den, att dessa visade en i gråbrungrönt mer eller mindre starkt stötande färg (se tavl. 1, fig. 1—6), de nordsvenska kottarna åter (tavl. 1, fig. 83—11) voro halm - gula eller brungula med eller utan dragning åt brunviolett. Av såväl sydligare som nordligare proveniens förekommo dock kottar, där å ena sidan den grå- gröna, a andra sidan den gula färgen mer eller mindre fullständigt förträngts eller ersatts av mörkare och -mera enhetlig brun eller brunviolett färg (tavl. 1, fig. 4, 6; 11). Vid en sammanställning av anteckningarna rörande kottefärgen visade det sig, att till kottefärgen enbart nordsvensk talltyp mötte inom alla reviren norr om Medelpad med undantag för Råneå revir, från vilket sistnämnda två prov (jmf. tavl. 1, fig. 12) av fem genom grågrön inblandning i kottefärgen vi- sade ett närmande till de sydsvenska kotteproven. Nordsvensk kottefärg ut- märkte dessutom samtliga kotteprov från de väst—sydost om Medelpad liggande reviren Rätan, Hede, Särna och Transtrand. Typisk nordsvensk färg var dessutom i ett eller flera prov företrädd jämväl inom Medelpads revir: 9 prov av 10 från västra delen och 2 prov av 5 från östra delen; Norra Hälsing- lands: 1 prov av 5; Västra Hälsinglands: samtliga prov utom 2 av de s, som inskickats från revirets östra del; Österdalarnas: samtliga prov från revirets västra och mellersta delar samt åtminstone 3 av de från Leksands bevak- ningstrakt insända 8 olika kotteproven; Västerdalarnas: samtliga prov från norra delen (Lima) samt 2 av 5 prov från revirets mellersta del (Nås); Älv- dals: åtminstone ett prow av fem från revirets mellersta del. Sydsvensk kottefärg mötte inom alla prov från reviren Örbyhus, Norra Roslag, Enkö- ping, Västerås, Grönbo, Örebro, Askersund, Arvika, Kloten och Koppar- berg, Av 10 prov från Karlstads revir visade fem från södra delen alla typisk sydsvensk kottefärg och så även två från revirets nordligare del, de återstående tre provens kottar avveko genom ljusare grågulbrun grund- färg. Fem prov från södra delen av Västerdalarnas revir tillhörde alla den rena sydsvenska typen så även åtminstone tvenne av de fem proven från Nås. Av proven från Österdalarna, Leksand, voro två sydsvenska, av proven från Gästriklands revir voro samtliga fem från södra delen och 53. Skogsvårds föreningens Tidskrift 1916. 816 NILS SYLVÉN. ho sÄNANF SPN ga SERStANNeer UN Va st NS J / ND J | Se NE AE Mate N Mabnöp SA Nordsvensk kottefärg. reflexa förhärskande (vorherrschend). (Nordschwedische Zapfenfarbe.) z Olika kottefärgstyper blandade. gibba + reflexa > ( > j (Verschiedene Zapfenfarbentypen neben einander.) FANA > ( > je Sydsvensk kottefärg. MT Su redi ) - (Sädschwedische Zapfenfarbe. blanra - ( d ). Fig. 15. Karta visande a) kottefärgstypernas och 5) kottefjällstypernas fördelning inom undersökningsområdet. ) und Zapfenvarietäten (4) innerhalb des Untersuchungs- Karten, die Verteilung der Zapfenfarbentypen (4) gebietes zeigend. DEN NORDSVENSKA TALLEN. ÖT åtminstone ett från den norra av ren sydsvensk typ. Ett eller flere prov av typisk sådan förekommo dessutom från reviren Västra Hälsingland: 1 av Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Förf. foto. Fig 16. Olika kottefjällstyper av nordsvensk tall från 6 nära varandra växande träd i Vil- helmina revir, Lappland, 64? 38 n. br. (!/,.) 1) a: plana med tunna sköldar. d: gibba med tjocka sköldar. b: » » tjocka D och dragning e: ; » d och dragning ät ozbba at reflexa. c: plana med tjocka sköldar. f£: reflexa med tjocka sköldar. Verschiedene Apophysentypen nordschwedischer Kiefer aus 6 neben einander wachsenden Bäumen im Reviere Wilhelmina in Lappland, 64738 n. Br a: $lana mit dännen Apophysen. d: gibba mit dicken Apophysen. b: ” dicken > Ö& JE » ) nach reffexa. ( » ( > » ) nach gibba. £: reflexa proven från östra delen; Östra Hälsingland: 4 prov av 5; Medeldad: 3 prov av 5 från östra delen. Svårtydda kottefärgstyper, vanligen mer eller mindre intermediära och möjligen av hybridogen natur (jmf. tavl. 1, fig. 7), mötte framför allt inom Medelpads, Västra Hälsinglands, Gästriklands, Oster- och 818 NILS SYLVÉN. Västerdalarnas samt Älvdals revir. Den nordsvenska och den sydsvenska kottefärgens fördelning på och inom de undersökta reviren framgår närmare av tabell 1 och av kartan fig. 15 a. 7ab. 1. Kottefärgstypernas procentiska fördelning inom reviren. (Die prozentische Verteilung der Zapfenfarbentypen innerhalb der Reviere.) Nord- Inter: | Syd- Nord- | Inter- Syd- SATS mediär | svensk svensk | mediar: | Svensk | kottefärg | kottefärg | kottefärg | | | kottefärg | kottefärg | kottefärg Revir | (Nord- (Inter- = |(Siidschwe- Revir | (Nord- | (Inter- '|(Siädschwe- (Reviere) Ischwedische SÖT er (Reviere) | schwedische her a re |Fapfenfarbe) FREE : ILE : |Zapfenfarbe | farbéj Bibe) ÅA Z | / | PAJALA Sör sta 100 - — = fÖstersund ... 100 — = | FÖReA es. 100 = 0 SE Erallen 2 100 = — | Jukkasjärvi ... 100 — | — BIACkes ASA 100 — — | | Gellivare ...... 100 = =" 0 [EET En sg br 100 = Råneträsk =... 100 = = | Eledel se 100 SS — | ÄDPESA 0 orect HED — | Junsele FET 100 | — | — | Kal os s 100 | — -- | Härnösand ... 100 -— - RADER SV SDR | 60 = 40 II Medelpad ... La 6,7 20 | Storbacken ... 100 -- — Norra Häl- | Pärlälven ...... 100 —- — singland ... — 200 NÄ TRSD | Joöckmock...... 100 -— -— Västra — Häl- | | Växelstr eied 100 — — singland ... 80 10 10 | ATjeplogitss..s 100 -— — I Gästrikland...] — 41,7 58.3 | Malmesjaur ... 100 — — Kopparberg... — | — | 100 I Övre Byske ...| 100 — — || Österdalarna. 58,3 1 25 16,7 Arvidsjaur .... 100 -- te UNDATNA "ons ost 100 — — |ATVySbyrt söder | 100 = — = I Transtrand ...| 100 dir — | | TOFU EEE Se Le SR 100 —= — || Västerdalarna 46,7 657 0 Norsjös. da se SE lägloten. = a = do ERS 100 | BUTTASKIESE een 100 — | = Alydal: on. | 20. |1IS0 — DegerfötSr.ss 100 — — HAVRE soc rd SS — I vi00 | | 5. Lyckseles. 100 - — | Karlstad ...... - |” SON LO |-ÅSele ee 100 = AR Askersund ... = | ES 100 SOFSCICLA UL CEke TOO = Örebro ss ER 0 EE Stensele” oo. o.- 100 — — (Grönbor ES EE I NE Vilhelmina ... 100 = kK = NESS 2 fe INO PEfednka ioccs 100 - -— Enköping ... — I — 100 | Anundsjö...... 1007 | = — || Norra Roslagt mA bl DS fl EFS [Oj DE 100 | — SSUtlÖrbyhus krage — | o— IOOT Frostviken ... 100 -— — Ehuru, i stort sett, avgörandet av kottefärgen — nordsvensk eller syd- svensk — i allmänhet ej stött på några större svårigheter, ha dock färgmo- difikationer av egendomligt, i enstaka fall svårtytt slag förekommit. Ovan nämndes, att mera enhetlig brun eller brunviolett kottefärg förekommit inom såväl nordsvensk som sydsvensk färgserie. Hos båda tallformerna möter såväl i brunt och brunviolett som i grått och grönt (gröngult) stötande kottefärg (jmf. tavl. 1), och detta utan att grundskillnaden i färg de olika huvudtyperna emel- lan behöver försvinna. Endast hos de mörkast brunvioletta kottarna kan det, vad färgen beträffar, stöta på verkliga svårigheter att bestämma tallformen. Andra egenskaper hos kotten eller hos trädet i övrigt få i ett dylikt fall fälla utslaget. Ur Statens Skogsförsöksanstalts saral. Förf. foto. Fig. 17. Kottefjällstyper av nordsvensk tall. I: tjocka, 2: medeltjocka, 3: tunna sköldar; a: plana, b: gibba, c- reflexa. meRVarsisa 660100 Nn. br. I ö Gällivare, 07”, I:c Pajala, Ö7” 15; 252 Sorsele, O5- 300 PasaiRärlälven. . 6677 AS, 20500 Arvidsjaur, 65” 30', 2:0c Arjeplog, 667; 3: a Arjeplog, 66”, 3:56 Råneå, 66” n. br. Apophysentypen nordschw. Kiefer. rs: dicke, 2: mitteldicke. 3: dänne Apophysen ; a plana, 6: gibba, c: reflexa. 820 NILS SYLVÉN. Till belysande av kottefärgens växling inom det här föreliggande under- sökningsområdet kan nämnas, att av 265 st. kotteprov av oförtydbart nord- svensk tall 118 st. eller 44,5 2 visade halmgul färg 121 Db JEEVES AA ; brungul > 26 > » ANA » brun-brunviolett. » Av de 118 proven av halmgul färg (jmf. tavl. 1, fig. 8, 9) hade 16 kotte- sköldskanterna mer eller mindre starkt violetta, 6 st. hade till följd av vax- överdrag vackert blådaggiga sköldkanter, hos 17 st. gick den halmgula färgen mera i grågult, hos 20 st. gick hela färgen i gröngult (tavl. 1, fig. 13) och hos I slutligen gick färgen i mera brunt halmgult. Av de 121 proven av brungul färg (jmf. tavl. 1, fig. 10) hade 35 st. mer eller mindre violetta och 8 st. blådaggiga sköldkanter (jmf. tavl. I, fig. 14), 21 st. utmärktes av mera i grågult stötande färg, 15 st. hade en viss gröngul anstrykning, likaledes 15 gingo åt det mera bruna hållet samt 30 st. på skuggsidan något åt grågrönt. Av de 26 proven av mera brunviolett färg (jmf. tavl. 1, fig. 11) hade sär- skilt I starkt violett färgade kottesköldskanter, 2 blådaggiga sådana, 6 st. gingo åt det gråa till grågula hållet, 4 hade en viss gröngulbrun anstrykning och 10 gingo på skuggsidan åt mera grågrönt. Flere av de ovan angivna färgavvikelserna voro ofta kombinerade å samma kotte. — Av 81 kotteprov av oförtydbart sydsvensk färg visade ända till 41 st. eller över 50 & brun- violett färg, dock dessa alltid mer eller mindre starkt stötande i grågrönt, denna för den sydsvenska kotten så karaktäristiska färginblandning (tavl. 1, fig. 4, 6). Hos de mindre brunvioletta sydsvenska proven var alltid den grågröna färgen ett särskilt starkt framträdande: färgmoment (jmf. tavl. 1. fig. 1, 2, 3, 5): Av de sydsvenska kotteproven hade 24 st. mer eller mindre starkt violetta och I st. tydligt blådaggiga sköldkanter, hos 11 st. gick färgen mera i grått, hos 2 alltigenom mera i grågrönt, 13 st. slutligen visade en ljusare grönaktig anstrykning. — 19 kotteprov visade sig mera svårtydbara (jmf. tavl. 1, fig. 7). Gult och grönt voro de färginblandningar, som härvid främst vållade svårigheterna vid formbestämningen. Av dessa 19 tillhörde I närmast den halmgula färgtypen men med relativt starkt grågrön färginbland- ning och hela kotten stötande i ljusgrönt. 6 av proven gingo närmast åt det brungula, 10 åt det brunvioletta hållet; 2 st. prov visade alltigenom mera rent intermediära färgkaraktärer. Det halmgula provet stammade från norra delen av Gästriklands revir, av de 6 brungula 3 likaledes från Gästriklands revirs norra del och de tre återstående från norra delen av Karlstads revir, av de 10 brunvioletta voro 1 från västra delen av Medelpads revir, 1 från mellersta delen av norra Hälsinglands, I från östra delen av västra Hälsinglands. I från Gästriklands, 3 från Österdalarna, Leksand, och 3 från Älvdals revir; av de mera rent intermediära proven stammade 1 från mellersta delen av Västerdalarnas revir (Nås), I från Älvdals revir. Även kottesköldens form har tillskrivits systematisk betydelse. Efter kottesköldens olika utbildning äro redan tidigt trenne varieteter av tall ur- skilda: varieteterna plana, gibba och »reflexa. Kottefjällsvarieteten plana ut- märkes av plattade sköldar, var. gibba har sköldarna i mitten mer eller mindre starkt tagglikt upphöjda, var. zeffexa slutligen har sköldarnas övre hälft star- kast utvecklad, tagglikt upphöjd och hakformigt tillbakaböjd över den svagare utvecklade undersidan. SCHOoTTE (1905) tillskriver lapponica-tallen mer eller DEN NORDSVENSKA TALLEN. 21 mindre väl utbildade gzb6ba- eller reflexa-formade kottesköldar, det heter på ett ställe rent av, att den norrländska tallen utmärker sig »alltid av gr6ba- eller zreflexa-former». ENGLER (1908, 1913) bestrider dock kottesköldstypens värde som /apponrica-karaktär och framhåller, att kottefjällstyperna förekomma överallt blandade om varandra. Undersökningen av det här föreliggande kottematerialet ger också obetingat stöd åt denna ENGLERS uppfattning (jmf. fig. 16—18). I endast 9 av 57 härutinnan undersökta revir överstiga sam- manlagda procentsiffrorna för gibba- och reflexa-former procentsiffrorna för revirets plana-former. Att särskilt observera är därvid, att tvenne av dessa äro så sydliga som Örebro och Västerås revir. I 11 revir ha alla under- sökta kotteprov visat sig närmast tillhöra plana-typ, därav 3 så nordliga som Norsjö, Åsele och Stensele och av de sydligare jämväl det inom den nord- svenska tallens område liggande ”Transtrand. Kottefjällstypernas fördelning inom reviren framgår närmare av tabell 2 och kartan fig. I15b. Tab. 2. Kottefiällstypernas procentiska fördelning inom reviren. (Die prozentische Verteilung der Zapfentypen innerhalb der Reviere.) I | | | ; Revir | plana | gibba | reflexa Revir | plana | gibba | reflexa (Reviere) | HÅ | Hå CA (Reviere) VA | VA | VA | | | | | | IEA) LAN Sr ds NA AON OM är4 OT || ETOStVIKEN konka, So 20 | — TG EE MR SS ONA 60 40 HA |ÖStersunds..s st. sk 60 40 | — Jukkasjärvi :..s.......c 40 | — GO IETallen ssk deres de 33.3) 66,6 | — HGSllLVare od.serst oo dra 3303 O050 [Far 2 Nl |BEACKE 3.0 se kr dne 53,3) Ög KERADNCIrASka oo decasers ss SE NS a OM IL ETEN ER Eee ON 60 40 = MÄT SES os Seas 40 20WI)L AO | FEde 9 erg da 75 25 = [SA Nee ade Or 22211EREr Tr | Junseles ss TE 38:49 LUKE [RÄDS sö. bod did 60 40 — Flärnösantl ö.h sde 3,3: 20 6,7 KStorbacken "os... IRS RANE Medelpads? 5 oasen 86,7 13,3 — MRArlalveR soc sansedesas 80 10 10 I Norra Hälsingland...| 80 20 — KJOCKEMmOCks a ok ekessn 60 | 20 | 20 | Västra Hälsingland...| 80 20 — i NET Sea 6 RNE VERA 40 | 40 20 | Gästrikland ............ 75. SS KATJEPlOS- arsrase sees dan 80 | — 207 WISOPparberg sssssse-c- 10C -- — [IVIalmesjalr ss... coca 80 LU 20 NÖSterdalasnat- sssstese 58,3 | 417 l | Övre Bysker leran sal 50 20 = | SETT RAR Se ESBO AE SR ER 80 20 = IEAEVICIS] UEFA Abe soc sosse NORIN SOG Mie = li EIAnStränGb elbas sl | 100 — -— | Älvsby PR SKARS SNR | 75 25 Mäasterdalarnan.-.. 4.0... 86,7 6,7 6,7 MORIAN fog ed MT 40 Sr HSO TETE går dot se da Ar | 100 = BNGES| OS ns dot ge rss 100 = JON ALVIN Gore 100 = oe IBUEtraska sosse. kdara na 80 | — 200 ÄTIT osa 60 20 20 NENCKORSK oe dne ekke 60 | 40 = Karlstad SE Ye Tense 60 40 — Skllycksele ss ccs 80 -— 20: NAskersupd:.sösrsscc coed] 100 -— — | 3 REUTER NOEN 100 == | ACER ocser so arean Sre 40 40 20 ISGESClS Neo lat addon sne 60 40 — (STORDOV Fecbor bdo sd 100 = = | SIFEHSSlÖ NS docsse ters a 100 — SETT || VäStefast oss oso Ks 40 60 INVÄllelbaina, css ssec den O235 STARS 6,25) BIRKOPID Nam ssssas torg 100 — — IKEITe UTAS Ios sep nde IL 8Öo | 30 1 == Il Norra Roslag iis.oooo. 30 20 FADUNdSjÖ sr... scen I 60 20 200 Örbyhus eos a 100 — — TESEN vol 20 Utgå vi från kottefärgen som ett karaktäristikum för nordsvensk och syd- svensk tall, finna vi kottefjällstyperna fördelade på tall-, resp. kottefärgstyperna sålunda: 322 NILS SYLVÉN. Kottefjällstyp (Zapfentypus) Kottefärgstyp (Zapfenfarbentypus | Fr FR RENT Pe reflexa gibba plana | | RNE 2 | ESA ONE RR OA OA RT | [ | | NOrdsvensk (NOrdsCRwediseher)-e..sberbs ss. sog. so NJA ER Lö 73 FR RE Sydsvensk (Sidschwedischer) ............ SS Rfa alv of as SR AASE 37 17,3 79,0 |iImtermediar- (Intermediate) = book resa se är äl hh rr EN = 42,1 | 5759 Procentsiffran 69,2 för plana-artade nordsvenska tallar talar ju bestämt emot att gebba- eller reflexa-typ alltid skulle utmärka den nordsvenska tallkotten. Av Övriga meddelade procentsiffror synes dock framgå, att gzbba-typen och ännu mera >eflexa-typen är talrikare representerad hos nordsvensk än hos sydsvensk tall; ze/Zexa-typen ingår t. o. m. till mer än dubbelt så hög procent hos den nordsvenska tallen. Av de här under varieteterna plana, gibba och reflexa upptagna provträden förete dock längt ifrån alla den rena kottefjälls- typen ifråga. I många fall har man rent av måst stå tveksam om, till vilken kottefjällstyp ett kotteprov närmast varit att hänföra. För var och en, som något sysslat med tallens kotteformer, torde det också vara en känd sak, att övergångsformer de olika varieteterna emellan snart sagt allestädes äro rikligt företrädda. Huru stor växlingen i här föreliggande kottematerial varit, fram- gar måhända bäst av närstående översikt av kottefjällsvariationen inom de olika varieteterna hos kotteprov av olika kottefärg: Kottefjällsvarietet. (Za pfemfypius) plana gibba reflexa Kottefärgstyp ; E RA jr FL | GS med med med med med med | (Zapfenfarbentypus) | ? drag- drag- drag- | drag- | drag- | drag- ren PR (ERE ren US JG 5 ren 5 Fl [EE o ; ning at ning at ; ning at ning atl , .- , |ning atining at| rein) | (rein : é (rein) |> Å (nach) | (nach) (nach) (nach) 7 | (nach) | (nach) | gibba |reflexa plana reflexa | gibba | plana : Ä Fe || 7 2 7 /o FOR 2 gör INTE MEN Ordsvenskilo.byeee a 66,7 20,6 1258 32, 48,2 | 19,6 3Y6L5 16,7 | 45,8 Nordschwedischer | SVÄSVEDSK | fo so on gakolar 70,3 20,3 9,4 TILAA. 28,6 — 100 — — Sydschwedischer INfermedilän.......ccch dh fJ257 18:e 9,r 62,5 37,5 BA KRA Mot ÖREN (Intermediärer) Av denna framgår, att av sydsvensk gzbba och reflexa bra mycket större procenttal rena typer förekomma än av nordsvenska dylika. Härigenom ut- jämnas också i någon mån den förut påpekade, dock redan förut tämligen obetydliga skillnaden 1i kottefjällstyp emellan nordsvensk och sydsvensk tall (eller tall av dylik kottefärgstyp). Den nordsvenska tallkotten utmärkes oftast av tjockare kottefjällssköldar än den sydsvenska. Följden härav bliver, att även rena plana-kottar ofta få ett NILS SYLVÉN. 823 Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml Förf. foto. Fig. 18. Olika kottefjällstyper av sydsvensk tall. I: tjocka, 2: medeltjocka, 3: tunna kotte- sköldar; a: plana, b: gibba, c: reflexa. ("/,.) 1: a från mellersta delen av Västerdalarnas revir, 60?30' n. br., 1:60 från Västerdalarna, Lek- Sand, 00745, Dn. br., 2:2 från Grönbo, 59-35: 0. br., 2:53 från Karlstad, 59735 n. br., 2: c från (Öfebro, 590 25031. Pr; 3ce fran Örbyhus, OO-15: DD. Dr. sö, från Karlstad, 500354 Dab5 + 0 J öv ye: : [0] ' 3:58" från N; Roslag, 609715' n. br., 3:c från södra delen av Västerdalarnas revir, 60710. Verschiedene Apophysentypen sädschwedischer Kiefer. 7: dicke, 2: mitteldicke, 3: dänne Apophysen: a: plana, b: gibba. c: reflexa. 824 E NILS SYLVÉN. om grbba-typen något påminnande utseende (jmf. fig. 16b). Kottesköldarnas starkare utbildning hos den nordsvenska tallen framhålles av ENGLER (1008, 1913). Det heter hos ENGLER 1908, att tallkottarna norrut och uppåt i Alperna förete allt starkare förtjockade apofyser, sannolikt en följd av den starkare solbelysningen. TI sina år 1913 publicerade proveniensundersökningar utvecklar ENGLER ytterligare denna sin åsikt och angiver för Skandinavien, att apofyserna »börja förtjockas vid omkring 62? n. br. och tilltaga norrut i tjocklek». En närmare undersökning av det författaren till buds stående materialet, har givit vid handen, att den nordsvenska tallkotten i regel ut- märkes av tjockare kottefjällssköldar än den sydsvenska. Starkare förtjockade apofyser kunna dock icke angivas såsom ett undantagslöst karaktäristikum för den nordsvenska tallen. 7ab. 3. Kottesköldstypernas — tiocka, medeltjocka och tunna — procen-= tiska fördelning inom reviren. (Die prozentische Verteilung der Apophysentypen — dicken, mitteldickeén und dinnen — innerhalb der Reviere.) | Medel- I Medel- | i Tjockal tjocka | Tunna | Tjockal tjocka | Tunna | AR sköldar|sköldar sköldar RA sköldar|sköldar/sköldar | Revir (Dicke | (Mittel- | (Dänne | Revir (Dicke | (Mittel- | (Dänne | (Reviere) Apo- dicke Apo- | (Reviere) Apo- dicke Apo- | | Physen)| Apo- | physen)]| physen) | Apo- |physen) | physen) I physen) | i ön 12G 7 20 ll 2 VA RE | Sn | [PAJ DA sees Seysketeestl $o | 20 =? | ETOStyrkenvart rer |. ”AOTUINLAG 20 | I EFOTTIG AN: sus Ae SES SOM 20 — . |ÖStersundbl:.. «rss. ns sell 00 40 | — I |[UkKaSjärvi eos ce eden] 100: == oj I META | Gös (FEllFALe ss ÄR | 100 SE BrÄCKG sasse I 60 33.3 6,7 RANENGASko | 100 2 == RATAR AS BARER | 100 | — | | ÄT 8 e5 Arden FAR LR | 100 saty dl NETEG Gr NARNIA BO EA GATE SADE OA [1ÖISE:6]L 225216 22352 |JUNSELER. ons S Aes EEE 66:75) 22520 Ia | IRAN GA Ger RE ANI 12 60 20, | 204 |NEIätnösand sc sg |. "73.3. |A 2050 KÖ BLORPACKEN NE. Es TOG — — N| Medelpad a... ce oss 3 GS ROSA RAG Pärlälvens sebbe oickes EG AE | 10 I Norra Hälsingland ...| 40 20 40 Ifö CK CK SR SA 40 | 60 | — || Västra Falsingland or Mrö6o 30 INLOGG | VAT OTIS) Se ANSE Ae 80 20 — || Gästrikland ............ 16,7 | 50 33.3 | FAT] EPLO DEE AR RE | GOA 11 201 MU20ET) IKopparbere sk sREee EST ES PE GR Malm es are se | rö0r I EEE Nl Österdalarna. ere sr [ES 333 RSS lHÖvres Byske. so ae NG OR 40 HI SALNA TT jgs mötes terkise ek | 100 | — —= = | | Arvid sjanmS | 100 -—- = | Iranstrand borssd:sses IEA | 20 40 ALMS DY ass SNS 50 50 -- Västerdalarna. osd.s 40-10-20 40 MÖTTS a de NR (kps SRA 40, 1: 1:60, Jin WIKIOtenost ee ten ANER = 1506-1050 NOTS|OL a dot oe SE ESA 50 50 SP || Alvdall RE |. (AON NAO 20RN [PBUurtraska SOC SAS TOOL ETEN | FA tvaksa SES See — | — | 100 ICD Eg enOTS Ios. Rd | 100 — Kärlstadé. spaces TOLKNIR2O 70 Södra bycksele 0. LIG sö lAskersundi CTS I — | 40 60 | AN SPIC sag ss sea rlb LOG = ANÖFEDTO ads STAS AE 20 | 20 60 SOrsele amy pa ae bo 40 ET iGrönbol ct UN NE oe I 20 | 20 60 Stensele LA ke sor 20 SE KNVIGSterasde sen Lee || OS | — 100 Vilhelmina. .. cc... | 91,75] — Sj25 ENKÖPING use gle AS | NU 100 Fre dtikan se ANKOM SEI Norra Rösla gr. tess | 20 KO 60 ATIUD GS] OPEL SR RE [ES OMNIA 2 Or ESR (Ör Dy last SSA =S 100 (EAS) ÖRE EA KDE 40 TR TINKOG | RAN x FANA AN Malmö? NOR) Tjocka (eller tjocka + medeltjocka) sköldar förhärskande. [Dicke (otler dicke + mitteldicke) Apo- physen vorherrschend.] Medeltjocka sköldar förhärskande. Violettbruna (eller vingar förhärskande. TI (Mitteldicke Apophysen vorherrschend.) | Tunna (eller tunna + medeltjocka) [Violettbraune (oder violettbraune + rotbraune) Sa- menflägel vorherrschend.] sköldar förhärskande. [Dänne (oder dänne + mitteldicke) ] Apophysen vorherrschend. Kartor visande a) tördelningen av de efter kottesköldens tjocklek urskilda typerna, Fig. 19. b) frövingefärgens fördelning inom undersökningsområdet. Karten, die Verteilung nach Apophysendicke (a) und Farbe des Samenflägels (4) innerhalb des Untersuchungs- gebietes zeigend Ockragula-rödbruna frövingar förhärskande. (Ockergelbe-rotbraune Samenflägel vorherrschend.) violettbruna + rödbruna) frö- 326 NILS SYLVEN. De ingångna kotteproven har jag efter kottesköldarnas tjocklek sökt för- dela i trenne grupper, en med tjocka och en med tunna kottesköldar samt en tredje av medeltjock, mera intermediär tjocklek (jmf. fig. 17—18). Kotteprovens fördelning inom de undersökta reviren på de tre tjockleksty- perna framgår av närstående tabell 3 och kartan fig. 19a. På de urskilda kottefärgstyperna fördelade sig tjocklekstyperna sålunda: ' Typ med avseende på kottesköldens tjocklek (Dickentypus der Apophyse) Koternestyp, (Cape far benen Kottesköldar | Kottesköldar | Kottesköldar | tjocka medeltjocka tunna | (Dick) (Mitteldick) | (Diänn) of 0, | o, o Oo I Oo Nordsvensk (Nordschwedischer)........ 2 SBR 72,8 18,9 | 3,3 Sydsvenska ((Slldsehwedisehen)-...-- ske RN: 9,9 17,3 72,8 | Intermediar (Intermedlarfeh).. co.cc ccosoolkeoresske. 20,3 31,6 42,1 I Dessa procentsiffror visa tydligt, att tjockare kottesköldar betydligt överväga hos tall av nordsvensk kottefärg. Utgå vi från kottefärgen såsom en vid urskiljandet av nordsvensk och sydsvensk tall särskilt viktig egenskap, finna vi, att samma höga procenttal, som för den nordsvenska tallen angiver typ med tjocka sköldar, för den sydsvenska angiver typ med tunna dylika. Hos båda talltyperna finna vi ungefär samma tämligen låga procentsiffra för inter- mediär tjocklekstyp. Av de olika tjocklekstypernas fördelning på reviren finna vi utan vidare, att breddgraden ej kan anses bestämmande för kotte- sköldens utbildning i tjocklek. (Jmf. kartan fig. 19a.) Att belysningsförhållan- dena icke kunna anses formbestämmande, då det gäller kottesköldarnas ut- bildning, är tydligt, då bredvid varandra växande, lika exponerade träd förete betydande olikheter i fråga om såväl apofysernas utbildning åt plana-, gibba- eller reflexa-form som deras utveckling i tjocklek. Av allt att döma representera de av olika kottefärg främst karaktäriserade båda talltyperna, den nordsvenska och den sydsvenska, skilda typer jämväl i fråga om kottesköl- darnas utveckling i tjocklek, typer skilda från varandra genom i nämnda av- seende bestämt olika variationskurvor. Då vissa författare velat göra troligt, att kottestorleken skulle visa ett be- stämt avtagande norrut och den nordsvenska tallen följaktligen skulle kunna förmenas äga mindre kottar än den sydsvenska, ha de insända kotteproven blivit föremål även för jämförande storleksundersökning. En maximilängd hos kotten av 50 mm. eller däröver (fig. 20 a, h, d) har uppmätts hos 20 av de insända proven, representerande reviren Pajala, Gällivare, Råneå (provet av sydsvensk färgtyp med tunna sköldar), Pärlälven, Malmesjaur, Arvidsjaur, Vilhelmina, Östersund, Bräcke, Rätan, Härnösand, Västra Hälsingland, Gäst- rikland, Österdalarna, Västerdalarna, Karlstad, Askersund och Norra Roslag; från Malmesjaur och Härnösand vardera två prov med dylik maximilängd, från de övriga reviren vardera ett. Av de 20 storkottiga proven visade 13 nordsvensk, 4 sydsvensk och 3 intermediär kottefärg. En medellängd av 40 mm. eller mera utmärkte 77 kotteprov, av dessa 46 till kottefärgen nordsvenska, Förf. foto. Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Fig. 20. Kottar av olika storlek, a: intermediär, b—c: sydsvensk, d—f: nordsvensk kotte- färgstyp. (1) Eifrän norra delen av Gästriklands revir, 019 n. br., & från N. Roslag, 602 15: n. br. c från södra delen av Västerdalarpas revir, 60? 10' n. br.; d från Gällivare, 67” n. br; e från Fredrika 64? 10' n. br., £ från Bräcke revir, ÖSTE I a, b och d största, i ce, e och £ största och minsta kotten från resp. kotteprov. Zapfen verschiedener Grösse. a- intermediärer, ö—c:sädschwedischer, d-/: nordschwedischer Zapfenfarbentypus. In a, 4 und d der grösste, in ec, e und / der grösste und der klzeinste Zapfen der Probe. 328 NILS SYLVÉN. Tab. 4. Kottelängdsklassernas procentiska fördelning inom reviren. (Die prozentische Verteilung in Klassen nach der Zapfenlänge innerhalb der Reviere.) | Kottemedellängd | Kottemedellängd | (Die mittlere Länge des (Die mittlere Länge des | a RN SUR RA 2 Zapfens) é I I Revir 40 mm. | ES Revir |40 mm ee (Reviere) jer mera 31-539] mindre! (Reviere) jel. mera |31—-39 mindre | | mm. (30 mm || SSR mm. |(30 mm | mehr) | SA | | mehr) | SN | Z | Zo Z | | Zz ” VÄ | PAJALA Nr at | 40 40 2000 || ETOStyikens ... see -— 60 40 ANOTNCAE ts TSE [nb HORA 1 005 HäR ÖStersun dig. e rn 20 40 40 JUKKaSjärvi ass [CAO OO U| ALE ne ok ors s S -— ICO = GellivVäte ee orörd = 3353"), OG NES N MA Bracket Steen 40 46,7 | 13,3 | Ranetnask sea So 200) Rätamp Sossar 40 60 = ÄDgESA SA ske | 403 160, ;Hedettor NR Er = NASA 75 KÖNIG MSE SAS SA lägt225 325301 ALFA NJUNSEler CE SoA SEA sne 338 66,7 — RÄNeaR ee RN Ar | 20 60 205) EL äTmrö SAN Re ser 40 BÖN 6,7 SLOLDACKODA see REA | 25 | 75 Medelpads ee 14,3 FÄLLA 14,3 PArlälven ss seg scen 20 | 60 | 20 I Norra Hälsingland ...| 60 40 — JOckmocksNEs essens | = 1) 80x, | 20 | Västra Hälsingland flEErosNErso 10 VATPISAR obest a EE So] 12071 Gastriklandtfaneeee 3353 1AMÖGSN R AT] CP LÖSTE EL SEE | oo-— Sö | 20 | Kopparberg... se mes 60 40 Malmesjaträ Sör ssoe EE KOL CN a 20 | Österdalarna ......... 66:71 25 83,3 ÖVre BYSkebuso sererd (= 80 200, U| SÄTTA ooo AS NEN 75 ATVIdSjäuf rosar sdkes NAO 40 2 O-LIIKEFANStFan Ges ses 40 60 — Allys by KOSS SERIE. | — SOT SOM Västerdalarna osren F3.3 40 46,7 | (OT PR for rd RRD — | 40 60, 11) FEIOTÖNG sera c one 25 50 25 | NOFSJÖR EEE SRS — — TOO HALVT TAN SVA — 60 40 Burtraskys Syse at fo 40 607 AT VIRG meet core SAME 40 €o — Deg erfönst ARA I 140, i |, 2055 AOL I IKATStad est 50 30 20 SYCyecksele ease = 20 SOrN-ASskersundö "JSEsseaas 20 60 20 | ASELE” os ARNE äta SL — 80 207 || ÖTEBLO! senses LSE 20 60 20 ISOLSELE ER ANNA SSE EA 7 | TO0R NE = |GTönpo 20 80 = Stensele are NRA see År | — 100 —="1 + || VASteräasd ism os 40 60 =— Vilhelmina” sczescnsnce 6731], 9367 a EDR PIngAe oe 40 40 20 | Eredukasseörs I = 1 sor 200 Norra Roslägteteeee 40 40 20 ATIUD (SJÖ RE PARSE Re — 60 |. AOL) Örbyhus se TN = 100 => [IAS] st ESSER AS 205-07 COOL MEK 23 sydsvenska och 8 intermediära. En medellängd av 30 mm. eller där- under (fig. 20 c, e,/) erhölls från summa 80 prov, 66 av nordsvensk, 12 av sydsvensk och 2 av intermediär kottefärg. Kotteprovens fördelning efter kotte- längden inom de undersökta reviren framgår av tab. 4. Inom kottefärgs- typerna fördela sig proven av olika kottelängd 1 procent sålunda: Kottens medellängd | (Die mittlere Länge des Zapfens) Kottefärgstyp NET É 5 Zapfenfarbentypus) | minst (wenig- | högst (höch- [ÖR SÄ | 31—39 mm. | stens) 40 mm. | stens) 30 mm. | 20 2 | | | | Norädsvensk (Nordschwediseher). ...s..c.co..0..0s | ÖES | 5550 | 26,5 | Sydsvensk(SUdSChwedischen).....c-ccccbers so | 28,75 56,25 | 15 | Intermediar (Intermedlatren), ..s....c.-c.t ssk | Ae 47:24 1035 DEN NORDSVENSKA TALLEN. 329 Av dessa siffror vill det synas, som om den nordsvenska tallen verkligen vore något mera småkottig än den sydsvenska. De båda talltyperna repre- sentera tydligen även i fråga om kottelängden något olika variationskurvor. Såväl å nordligare. som sydligare breddgrad inom undersökningsområdet ha av båda typerna både stor- och småkottiga tallar träffats 1 varandras omedel- bara närhet. Som exempel härpå kan anföras, hurusom inom vårt nordligaste revir vid sidan av varandra växt tallar om så olika kottemedellängd som 45 och 28 mm. (motsvarande maximital 50 och 30 mm.) och inom ett av de sydligaste reviren inom undersökningsområdet, Norra Roslag, tallar om 45 och 30 mm:s kottemedellängd (maximitalen här resp. 53 och 35 mm.). Den längsta uppmätta kotten uppgår i tvenne prov till 60 mm., båda proven av intermediär kottefärg, det ena från norra delen av Gästrikland (fig. 20 a), det andra från Västerdalarna (mell. delen). Den största kottelängden inom prov av nordsvensk färgtyp har antecknats till 55 mm. från fyra olika revir, Gällivare (fig. 20 2), Malmesjaur, Östersund och Rätan. Den längsta kotten av sydsvensk färgtyp är att söka 1 det nyssnämnda kotteprovet med 53 mm:s kottemaximi- längd från Norra Roslag (fig. 20 6). Den största antecknade kottemedellängden är 50 mm. utmärkande för provet med 60 mm:s maximilängd av intermediär färg från Gästrikland. 45 mm:s medellängd har 1 ett flertal fall antecknats för prov av såväl sydsvensk som nordsvensk kottefärgstyp, för det mest stor- kottiga nordsvenska från Rätan t. o. m. 48 mm:s medellängd. Den lägsta antecknade medellängden är 25 mm, antecknad för 3 prov av nordsvensk färgtyp, ett från Vargiså (max.-längd 30 mm.), ett från Norsjö (max.-längd 33 mm.), och ett från södra Lycksele (max.-längd 30 mm.). Den lägsta medellängden för sydsvensk kott har antecknats ull 27 mm., ett prov från södra delen av Västerdalarna (max.-längd 30 mm.; fig. 20 ce). Den minsta antecknade minimilängden utgör för nordsvensk tall 20 mm. (ett prov från Braäcketrevir, i og: 207), för isydsvensk rio, mm. (08. 200), det senarertalet minimilängden för det nyssnämnda småkottiga provet från Västerdalarna. Då kottens form syntes variera inom oväntat vida gränser, blev det in- gångna kottematerialet underkastat jämförande undersökning även härutinnan. Trenne formgrupper urskildes härvid (jmf. fig. 21): en med normalt konisk, en med utdraget och en med brett konisk kotteform. Proportionstalen för kotte- | Proportionstal kottebredd : kottelängd (Das Verhältnis der Breite zur Länge des Zapfens) Kottefärgstyp Å ry Lär Ar REN ERE EL TNA Fr N -- 9 ; | I | || far ptenfarbentypns) IR |O1s6-— Os40 OEEEISLS (Ola 0;50|0,5r= 0,55 |0,58-=0)6o|Gjör==0, 6 0,66—0,70] | o/ of | of of | of o O, | o /o | /o o o | o /o | Nordsvensk (Nord- | | | schwedischer) ... 1,2 FOA 40,8 34,9 | 12,2 Ort O,4 LZ Ö I 1,4 75+7 13,0 | Sydsvensk (Siid- schwedischer) =... — 12.3 3740 44,4 4,9 I ,2 — | | 81,4 Ö,r I Intermediär = (Inter- | | mediärer) — | 16,7 33,3 44,4 5,6 - 330 NILS SYLVÉN. bredd : kottelängd utgjorde härvid för gruppen med normalt konisk kotteform 0,46—0,55; lägre proportionstal fick angiva utdraget konisk och högre brett konisk form. Gruppen med normalt koniska kottar räknade av såväl de nordsvenska som de sydsvenska kotteproven de flesta representanterna. På de olika proportionstalen fördelade sig kotteproven av olika färgtyp så, som tabellen nederst på sid. 829 visar. Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Förf. foto. Fig. 21. Olika typer med avseende på kottens form hos nordsvensk (a—e) och sydsvensk tall (f/—>—4A). a och / normalt konisk, 6, c och g brett konisk, d, e och A utdraget konisk form. (1Y a från Arjeplogs revir, 66? n. br., 6 från Bräcke, 63? n. br., c från Västerdalarna, Lima, 61? n br, d från Östersund, 63" 30' n. br., e från Kalix, 662 10' Dn, bry, f frank Orbyr hus, 60” 15' n. br., g från Kopparberg 60? 15' n. br., & från Askersunds revir, 59? n. br. Verschiedene Typen hinsichtlich der Zapfenform bei nordschwedischer (a—e) und sädschwedischer Kiefer (/—A) a und / normal konische, 4, c und g breit konische, d, e und 2 ausgezogen konische Form. DEN NORDSVENSKA TALLEN. 331 Tall av nordsvensk kottefärg befanns sålunda rikare på bredkottiga individ än tall av sydsvensk, på smalkottiga individ åter ungefär lika rik som denna. Såväl de smalaste som de bredaste kottarna träffa vi hos nordsvensk tall. Den smalaste typen representeras härvid av så lågt proportionstal kottebredd : kottelängd som talet 0,39, ett kotteprov från västra delen av Junsele revir; hos tvenne prov av likaledes nordsvensk kottefärg, ett från Östersunds (fig. 21 d) och ett från Bräcke revir, utgjorde samma proportionstal o,40. Lägsta propor- tionstalet hos kott av sydsvensk tall var 0,42, ett prov från södra Gästrikland och ett från Askersunds revir (fig. 21 4). Högsta proportionstalet, 0,67, finna vi hos ett kotteprov av nordsvensk färg från Västerdalarna, Lima (fig. 21 c), det näst högsta, o,61r, hos likaledes ett av nordsvensk färg från Hede revir. Det högsta proportionstalet kottebredd : kottelängd hos kott av sydsvensk färg utgjorde o,61, hos ett prov från Kopparbergs revir (fig. 21 2). 2. Från fröet hämtade karaktärer. GUNNAR SCHOTTE (1905) är den förste, som hos fröet söker för den nord- svenska tallen utmärkande egenskaper. MAYR (1906), SCHOTT (1907), ENGLER (1913) och NEGER (1913) upptaga efter honom de från fröfärgen hämtade karaktärerna. Enligt SCHOoTTE skulle tallfröet från de fyra nordligaste länen utmärka sig genom enfärgat ljusbrun färg; undantagsvis hade han dock iakt- tagit mera mörkbruna frön från Boden och Jämtland. En undersökning av fröfärgen hos det författaren till buds stående under- sökningsmaterialet har givit det resultat, tabell 5 utvisar. Av denna framgår, att utom brungul fröfärg även svart eller mörkbrun är ganska talrikt repre- senterad jämväl inom landets nordligare revir; i några få fall är ljusgul—vit fröfärg representerad såväl norr- som söderut. På de olika kottefärgstyperna har fröfärgen fördelat sig sålunda: BYfIowvE a re (Samenfarbe) INSTONIEEE (er fal fest Y op | 0 TSAR (Zapfenfarbentypus) svart—mörkbrun | brun—gul ljusgul —vit (schwarz—dunkel- (braun—g elb) (hellgelb—weiss) braun) i | os Oo | o | /o /o | o | Nordsvensk (Nordschwedischer)......... | 33,6 62,1 4,3 Sydsvensk (Siidschwedischer)............ | 62,7 33,3 4 Iätermedjar” (Intermediäret). ..........<. 7748 22,2 Te Nordsvensk och sydsvensk tall synas, av det föreliggande undersöknings- materialet att döma, med avseende på fröfärgerna svart-mörkbrun till brungul representera rent motsatta variationskurvor,; till den ljusgula-vita fröfärgen synas de däremot båda förhålla sig ungefär lika. Av de nordsyyenska tallfrö- proven visade sig 48,3 2& enfärgade, 51,7 2 mer eller mindre starkt mar- morerade med mörkare eller ljusare färg (jmf. tavl. 1, fig. 18): Av de sydsvenska tallfröproven voro 56 2 enfärgade och 44 2 mer eller mindre tydligt marmorerade (jmf. tavl. 1, fig. 16). De till färgen intermediära kotte- proven visade till 61,1 2 enfärgade, till 38,9 2 marmorerade frön. Av de 54. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. NILS SYLVEN. Qc (SE N Tab. 5. Fröfärgstypernas procentiska fördelning inom reviren. (Die prozentische Verteilung der Samenfarbentypen innerhalb der Reviere.) Fröfärg : Fröfärg (Samenfarbe) (Samenfarbe) j mörk- I | mörk- | Revir I brun—]| gul- |ljusgull Revir brun—| gul- | ljusgul] (Reviere) | svart | brun | —vit | (Reviere) | svart | brun | —vit (dunkel- | 'gelb- I(hellgelb'| (dunkel- (gelb- |(hellgelb! braun— | braun) | —weiss)| I braun—| braun) —weiss)| schwarz) | 'schwarz) i AD ar RR [305 SEGER 1 547 b FEN ERNER säpgVa KR En 66,7 = 33653; | BLACK green SSE 44,4 55,6 — SBOTDEA > se Lat EEE 33,3 66,7 — RAA 2 öre so — 100 — RANETASKA oo issgsr see - (100) || == i EIeder oo soker -— 100 — 1221 IT Sr SARA SAS ad 38353 66,7 = TIISSleS Ce o— 100 — RADE AT Na Nee at 75 25 = (|| Härnösand mor sed 40 | 60 | — Jockmogk> (Eter ses == | (100).]- = : || Medelpad. ..s-cocceact8 [136637 13330 NT) SPlOD TSE RES = 50 50 | Norra Hälsingland ...| 80 20 | — NENTA les jane ooo ee 33,3 | 66,7| — | Västra Hälsingland..;.| 50 | 50 — ÖVIGTBYySkel seen see 100 — VW |Gästrilkland == esse 6637) "3353 |arvädsjänr gerna 50 50 = |KOpparbetgass see 40 20 | 40 INLVSBY GC Abe ras Ela 33,3]. G0;7.)| =" M'Österdalarna, mee EEE RE oe TN MOTIAE TAS SA g rd For 100 | — a SE a RE ER RR a a ia 100 | INOESJÖ frys or sken eesekt = INTO) = fl Eranstrand is Sosmme 2501 = BUCHASKa 2 fader 100 — — | Västerdalarna .........| 4677 |” 53 IJCPEIfOrSt = 100 ser seder 25 50 25 -NHIKLIOCER to rosa 105 95 NES Södra Lycksele ...... == IN(2O0)N = NATYdal nosa a 60 40 | — VÄSEN BEBIS SL Le — 100 = || AT VIA men ses oro oc SEE I "80 . 20 — SOFSEle se VR AE EE Nea — (100) -— HICarlstadibog or SS 60 40 -— Stensele oe rst 50 50 = || :ASkersund ryteeeee 40 40 20 | Vilhelmina. ccs 100 — = UN ÖTEbros ss | 58ONINLN2O = Erediika,e. dte —= | (100) — vv |GTÖDbOr oo ot | 80.1 20 — ADUBASJÖTE 95 hr — 100 == sr || Västeras” gro | FAOrTIVIRGG — AS] O GREN SEA SSA ER er 3323: |. 065740 ERK ping oss svor spe 60 40 = Hrostylkensr mosse = (100) | — I Norra Roslag ......... | — 100 — ÖSTIErSUNd ÅA torpa bossa | 100 SV |ÖTDYRGS oense SN 100 — — Fallen rg I — | (100) | — nordsvenska fröproven av brun-gul färg voro endast 42,; 2 enfärgade. »En- färgat ljusbrun färg» kan sålunda ej anges som ett karaktäristikum för den nordsvenska tallen. Från fröfärgen torde, av ovanstående att döma, någon bestämd karaktär för den nordsvenska tallen ej vara att hämta; endast så mycket torde om denna kunna sägas, att ett större och övervägande procenttal -brun-gulfröiga »former» utmärka den nordsvenska tallen framför den sydsvenska, hos vilken den svart-mörkbruna fröfärgen synes avgjort överväga. Mindre fröstorlek och mindre frövikt ha, som ovan nämnts, av ett flertal författare angivits utmärka den nordsvenska tallen framför tall av sydligare proveniens. Då i flertalet föreliggande prov blott ett ringa antal frön stått mig till buds, har jag ej härutinnan kunnat underkasta materialet en mera in- gående undersökning. Några siffror för frövikten har jag dock lyckats er- hålla från såväl nordsvensk som sydsvensk tall. Enligt dessa blir den pro- centiska fördelningen på olika fröviktsklasser inom de efter kottefärgen ur- skilda talltyperna följande: DEN NORDSVENSKA TALLEN. 833 I LOKOKO = KIO, FN VELU RAG (Gewicht von 1,000 Samenkörnern) Kottefärgstyp TE e Tä : 0 NT z (Zapfenfarbentypus) Oj251=— | 05301 | 0,351— | 07401 1 O,451— 107501 | O4551— 0,300 O0,350 O,400 O,450 0,5300 O,550 0,600 gr. gr. or: gr. gr. gr. gr. I | | ' 7 false NG ad AR Nalen Rh Nordsvensk — (Nordschwedi- | I SEDEN) SEESNSNA FIRAS Ne 77 42,3 23,1 HO ELSE T578 Tr | ss . | | Sydsvensk (Siidsehwedischer)| — 2,4 14,3 26,2 30,9 | is 14,3 | 4,8 Intermediär = (Intermediärer)) — 9,1 9,1 36,3 Tös2 ETS (01 RT Såsom utmärkande för den nordsvenska tallen angiver SCcHOoTTE (1905) en klarare färg hos frövingen, en färg i ockragult med i rödbrunt stötande ving- spetsar, detta till skillnad från den sydsvenska tallen med blekt läderbrun 7ab. 6. Frövingefärgstypernas procentiska fördelning inom reviren. (Die prozentische Verteilung der Farbentypen der Samenflägel innerhalb der Reviere.) Frövingefärg | Frövingefärg (Die Farbe des Samenflägels) (Die Farbe des Samenflägels) Ockragul kra | Revir i S röd- un Revir Re ET röd- Ron (Reviere) rödbrunt | brun |. (Reviere) rödbrunt | brun | . | | violett violett RES (CER I Rotbraune) | braun) I Rotbraune) | braun) SAS [NV EES AE SEO Al a | Pajala Inser | SA KÖ ÖRA rare NEBRÄCKSN ye Ne 44,4 SEN HÖLÖ RT GAR AR oas ANS sonas | 25 NES EA | STATEN 1 ee SSR SLR SMS [LR RNE | — UNGTekTASKA esta on os (100) a NI SETS GC SIS SKEESER RE 100 | — | — MISS orons RE SIR [SS SA frö i Junsele i 66,7 | 33,3 | — RSNEA kd sars lasa 50 SOM faen ETATDOSAN CS soo INKIEAO 60 = [NOCKM OCK ss susse ann (SI (GO) Medelpads... IS |A NÄR SPlOG. sun ns öcskr IOOE a ol Norra Hälsinglands. — 80 20 [EVIälmesjalr ds mms. 100 | — — | Västra Hälsingland... 50 50 — (ÖVER Byske Ar EI ET oo EN I Gästöikland. Sr. ER Leken eek KATRI CLS JARL Sd 75 RS -- KOPparberg ki. see 20 So KNIV SD YA bot ferigs std ssk 66,7 | 3313) — .||Österdalarna ......... TE Fear NOG MÖTTS RAA ENS or SS KNIRSNOORN rr USATDA Systrar rderen | 100 = — INIOTSTORSESE rm lg ess (100) > | [ERTAD SERA GL Se MIG | 75 RR KBUTträsk. comsesener sun en | — 100 | — Västerdalarna ......... 1353 533) 3353 INSER ORS So re Serene 75 25 || CISSLIO [EST SE EA — — | 100 Södra Lycksele ...... (TOO) NN Fe HN ANIVdal oss doesnt 20 — | 80 SELENE brer ENAS 100 -= SN SANIVÄRER obe os see | = = 100 SSOrSSl SRS AE oe = (COR MINER | — 30 20 FILEN SES oo da ae 100 -— a [FASKeTSUnd ER Eee 40 20 40 | MUDelanar sasd ses — 7/5 25EPOÖLSbrOde LISE — 20 80 | NERSOTIKa, dos. susen de se v (100) ESA GTONDO: Ssenan sär såsen | — == 4 1IELOD VATUNASJÖ 3563. osv vcnisn el 50 50 ST ISLHEVGSLET AS suran ss AAA | 201120 60 IAS] Oe: 66,7 — SOS STEG PINS sr — — | I00 INOSEVIKEN op sc svan de — | — | (100) || Norra Roslag......... EEG) 20 20 (ÖSTErSUn dosen caee TOO IFÖFbBYhuS misortenenle Il — | — | 100 HERA r skr oneerka (100) — I— ll | NILS SYLVEN. Fig. 22. Olika frövingetyper av nordsvensk (de tre serierna — om vardera 6 frövingar — till vänster) och sydsvensk tall (de tre serierna till höger). «a: frövingar av normal typ (vänstra serien från en kotte tillhörande samma kotteprov som kotten fig. 21 a, högra serien från en kotte ur provet fig. 21 £); 6: ovanligt korta och breda frövingar (vänstra serien ur kotte fig. 21 c, högra serien ur kotte fig. 21 gZ); c: ovanligt långa och smala frövingar (vänstra serien ur kotte fig. 21 d, högra serien ur kotte fig, 21 4). (1) Verschiedene Samenflägeltypen nordschwedischer (die 3 Serien — von je 6 Samenfligeln — links) und sid- schwedischer Kiefer (die 3 Serien rechts). a-: Samenfläögel normalen Typus (die Serie links aus dem Zapfen Fig. 21 a, die Serie rechts aus dem Zapfen Fig. 21 /£); 6: kurze und breite Samenflägel (die Serie links aus dem Zapfen Fig. 21 c, die Serie rechts aus dem Zapfen Fig. 21 28); c: lange und schmale Samenflägel (die Serie links aus dem Zapfen Fig. 21 d, die Serie rechts aus dem Zapfen Fig. 21 Ah). frövingefärg med i violettbrunt stötande vingspetsar. En undersökning av frövingefärgen hos det här föreliggande materialet gav vid handen, att trenne färgtyper lämpligen kunde urskiljas, en »ockragul i rödbrunt», en »starkare rödbrun» och en »brun i violett» (jmf. tavl. 1, fig. 15 och 17), den senare närmast liktydig med ScHOoTTES blekt läderbruna frövingefärg med i violettbrunt stötande vingspetsar. Frövingeprovens fördelning på nämnda färgtyper inom de olika reviren framgår av tabell 6 och kartan fig. 10 6. Av alla proven från revir norr om Medelpad hava endast tre, 1 från Vilhelmina (tavl. 1, fig. 17 2), I från Tåsjö (tavl. 1, fig. 17 A) och 1 från Erostvikentvisafeuswviolett stötande brun frövingefärg. På kotteprov av olika färgtyp fördela sig frövinge- färgstyperna 1 & sålunda: For ö vin g-etlanste | (Die Farbe des Samenflägels) Kro titre fär gasyt ap | ockragul i (Zapfenfarbentypus) födbrunt starkare rödbrun| brun i violett (ockergelb ins (rotbraun) | (violettbraun) | Rotbraune) | | | AA VA a 2 Nordsvensk (Nordschwedischer)......... | 556 | 39,3 | 551 | Sydsvensk (Sädschwedischer)............ ale 20 | 66,7 Intermediär (Intermediärer)............... 16,7 FAS 50 DEN NORDSVENSKA TALLEN. 835 Någon bestämd frövingefärg synes sålunda ej undantagslöst utmärka någon- dera typen (jmf. tavl. 1, fig. 15 och 17); i fråga om frövingefärgen torde dock de olika talltyperna, den nordsvenska och den sydsvenska, framvisa så avgjort skilda variationskurvor, att frövingefärgen måste anses vara av relativt stor betydelse vid det systematiska isärhållandet av de svenska tallformerna. Praktiskt taget kan 1 violett stötande frövingefärg hos tallen anses som ett jämförelsevis säkert tecken på icke nordsvensk proveniens. I fråga om frövingens form möter hos såväl nordsvensk som sydsvensk tall betydande växling. Relativt långa och smala ävensom relativt breda frövingar kunna härvid urskiljas från normaltypen (jmf. fig. 22). De i förhållande till bredden längsta frövingarna (fig. 22 ce) träffas hos de längsta och på samma gång starkast utdraget koniska kottarna, de bredaste (fig. 22 b) hos kottar av brett konisk form. Liksom vwvi hos nordsvensk tall träffat större procenttal brett koniska kottar än hos den sydsvenska, träffa vi också hos den nord- svenska större procenttal kort- och bredvingade former. 3. Från barren hämtade karaktärer. Kortare och bredare barr äro de först angivna lapponica-karaktärerna. Snart sagt varje författare, som något mera ingående behandlat den »nordiska» tallens egenskaper, har också nödgats vidhålla denna från barren hämtade formkaraktär. DENGLER (1908) har vid sina proveniensförsök kunnat fastslå, att den nordiska tallen har 1 förhållande till längden bredare och tjockare barr än den mellaneuropeiska, och anser sig härmed ha för första gången funnit en verklig morfologisk skillnad de båda talltyperna emellan. För utrönande av barrstorleken hos tallen inom det här föreliggande under- sökningsområdet ha för varje inkommet grenprov barrens maximi- och medel- längd samt bredden hos barr av medellängd uppmätts. Medellängden inom de olika reviren framgår av tabell 7 och kartan fig. 23 a. Taga vi fortfarande kottefärgen som karaktäristikum för nordsvensk, sydsvensk och mellan dessa intermediär talltyp, få vi efter barrmedellängden följande procentiska fördelning av materialet inom de olika talltyperna: Blammen sm edekbbansdFmtinr Kottefärgstyp (Die mittlere Länge der Nadeln) (Zapfenfarbentypus) | | | Z É (21—25 26—30 31—35|/36—40/41—45 46—50 51—55 of | o/ o [0] (6) Oo o ”o | /o Oo | ( O Oo Oo | Nordsvensk (Nordschwedischer)...... | 2:90. -11.39,8 45,6 1 IG2 O,4 — | — I I | | Sydsvensk (Sidschwedischer)......... — | — T350n Sas 202 1,:4 | | | I | Intermediär (IEEE NSEIS) jysad sony ge — 6,25 | 12)5 50 25 6,25 — Dessa procentsiffror angiva för nordsvensk och sydsvensk tall så avgjort skilda variationskurvor, att barrmedellängden med allt skäl måste godtagas såsom en systematiskt viktig karaktär (jmf. fig. 24—28 med fig. 29— 30). Under det att en så ringa barrmedellängd som 30—35 mm. för den nord- svenska tallen får anses som det normala, blir motsvarande tal för den syd- svenska tallen 40—50 mm. 836 NILS SYLVÉN. € + Ed + : LÄ 4 XY Barrmedellängd 21-35 mm. Barrålder 5 år eller därunder. (Mittlere Länge der Nadeln 21-35 mm.) (Lebensdauer der Nadeln 5 Jahre oder mehr.) Barrmedellängd 36— 50 mm. iv) Barrålder 4 år eller därunder. (Mittlere Länge der Nadeln 36-50 mm.) (Lebensdauer der Nadeln 4 Jahre oder weniger.) Fig. 23. Kartor visande det ingångna materialets fördelning efter förhärskande barrmedel- längd (a) och barrålder (5). Karten die Verteilung des Materiales nach vorherrschender mittleren Länge der Nadeln (2) und vorherrschen- der Lebensdauer der Nadeln zeigend. SÅ NIA ae (1 I — RSA DEN NORDSVENSKA TALLEN. 837 7ab. 7- Barrlängdsklassernas procentiska fördelning inom reviren.' (Die prozentische Verteilung in Klassen nach der mittleren Nadellänge innerhalb der Reviere.) Barrens medellängd (mm.) | Barrens medellängd (mm.) J [Die mittlere Länge der Nadeln 3 [Die mittlere Länge der Nadeln| Revir (mm)] Revir (mm.)] | (Reviere) > va N SINE (Reviere) | 2110 2061031 130405 211 261 311 361 41 |46/51 20l 20 | 20 | 20 | 20 120120 2 7 2 ” 20 |20|”0 Bajare —| 60) 40) — | — |—|—| Östersund ...... = Ze Aj AN NE (I I BCON a) oto NR S REN = = FISKAR asedorsbosar Fal be LO O fä na för | Jukkasjärvi ..... I—] 40 20 20) — j—|—|| Hallen ............ —| 40 4 20 —-—]| I Ranetrask ..coccc =E Ae öl Nl nd i—|13,3166;7| 201 —|—|— KÄNgeSå I gisesdis I —) 401 40 20) — |—|—J]| Rätan ............ —] 20 oj ed ER fr KFÄllXE TN 30] 30 40 — | —|—|—]| Hede ............ I—| 60] 40] —| —I-|=— RANG se dad sad —! 40] 60] — lens Nanselene Sa [—l11,1155,6 22,2 11,1 —/— StorbDaCkenl -...:. 40) 60| ÅSE — |—|—|| Härnösand ...... — 26,7 /53+3| 20 nl Bärlalven FCESa: —| 50) 50l — | —|—i—J| Medelpad......... =) 40! 20133,3] 6,7/—|— I Jockmock......... —| 40) 401 20! — |—I—|| N. Hälsingland = =] 1401; 20], 401 HPVIan OLSEN buses ou ee INA ON GO Fe ant EM HETälsingland. |—- | <20|4450]M 30] ere ATJEPlOgT sn AN NAN EE —I| Gästrikland ...... [| —| 83833 8,3 — — Malmesjaur ...... —! 40] 60 — — —l|—| Kopparberg...... = = —) 008 5 fn Övretbysker ter EN 6040) te österdalamat ...|-— b201400) 20 ATVIAS] MUST Je 20) 60 20) — | — |— —J]| Särna soss00000n I—| 80) 201 —I SS NV SDN eg Sslane =) 40] 401] 20| — |— —J| Transtrand ...... | 60) 40) — ——— NOTED vå ses Nere sr eler —| 80) 201 —| — == Västerdalarna JE 26,7] 40113,3| 20 [ee NOTES] ÖL tr nast —| 401 40| 20 | a a Kloten ses SI FH = DN 20 Burträsks «sms —| —l| 100) — | — |—|—) Alvdal .....o...... = = 40 AO 20/=1-— Degerfors.....:.... —| 40) 40) 20] — |—|-]| Arvika inn... FS = = 2080- ST ISYCKSelen a =! 201 60) 20 | — |--|—]| Karlstad ......... — — —| —| 40l50110 Åsele ..........--]—| 201 40| 40 | — |—|—] Askersund ...... |—=) — — 201 40l40/—] Sorsele se = 1090) =) === = ÖRON gorsesoronr —! — —| 20] 60120/—] | DLENSEle TNA = 20 GM Aj EEG ön gore I— —l 25] 50 25/—|— | Vilhelmina ... .. l=) 20) 80 2 — (= —|| VÄGTES oc rsoor — | = 2 IB Tedmika res. =) 60] 401 — I — |—I|—] Enköping.........| =) —| —| 25/1 —!75/—| | AnUundsjö......... I—] 80] 200 —| — |—|—|| N. Roslag ...... |-|] — — 201 —|80/—]| TEOTNRNSNEE = 33,3/66,7 — äl ÖLPYhuSk esse | 100|—] | Frostviken ...... = 5 EE | | 1 I tabellen betecknas barrlängdsklassen 21—25 med 21, klassen 26—30 med 26. etc. | Proportionstalet barrlängd :barrbredd (Das Verhältnis der Länge zur Breite der Nadeln) Kottefärgstyp = = I c | SM Zapfenfarbentypus) I LÖR NSL 20,1—]| 25,1—/| 30,1—]l| 35,1—1 40,1—]| 45,51 | I50 20,0 | 25,0 30,0 | 3550 40,0 45,0 | 5030 IG VA 2 2 2 ” 2 | 2 | | U | | | | Nordsvensk = (Nordschwedi-; | | SCH CT NA Go Hr NA stt NISSE | 58,5 | 27,7 O;8 NE TGS = — SS 5 | | | | & Sydsvensk (Siidschwedischer)| — | — | 6,25 | 15,6 | 26,6 | 31,25 17743 SE | Intermediär (Intermediärer)...| — 6,25 | 12,5 Högs 2825 | -I245 — 338 NILS SYLVÉN. Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Förf. foto. Fig. 24. Rent vegetativ (till vänster) och kottebärande gren (t. h.) av nordsvensk tall med 8 år kvarlevande, korta och breda barr. Torne lappmark, Juckasjärvi revir, 68” n. br. De fritagna barrparen visa barr av medelstorlek från de olika årsskotten. (1). Rein vegetativer (links) und zapfentragender Zweig (rechts) einer lapponica-Kiefer mit 8 Jahre bleibenden, kurzen und breiten Nadeln aus Lappland, Juckasjärvi, 68” n. Br. Die abgelösten Nadelpaare zeigen Nadeln mittlerer Grösse aus den verschiedenen Jahrestrieben. Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Förf. foto. Fig. 25. Gren av nordsvensk tall med kottebärande huvudaxel med 6-åriga barr och sidoaxlar med märken efter hanblommor och ända till 7 är gamla barr. Torne lapp- mark, Juckasjärvi revir, 68? n. br. Barren på huvudaxelns andra och fjärde årsskott uppifrån räknat relativt långa, men breda; de hanblommande skottaxlarnas barr i all- mänhet kortare än den honblommande huvudaxelns. (3). Zweig einer lapponica-Kiefer mit zapfentragender Hauptachse mit 6-jährigen Nadeln und Achsen höherer Ordnung mit Spuren abgefallener männlichen Bläten und bis zu 7-jährigen Nadeln. Lappland, Juckas- järvi, 68” n. Br. Die Nadeln des zweiten und vierten Jahrestriebes der Hauptachse (von oben gerechnet) relativ lang, aber breit; die Nadeln der -blihenden Achsen gewöhnlich kärzer als diejenigen der Q-bläihenden Hauptachse. Förf. foto. Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Fig. 26. Grenar av nordsvenska tallar från Västerbotten, Degerfors revir 64? I0' n. br. a från tall med 4-åriga, 6 från tall med 6-åriga och relativt långa, men breda barr. (3). Zweige von lagponica-Kiefern aus Västerbotten, Degerfors, 64” 10' n. Br.; a von einer Kiefer mit 4-jährigen, 3 von einer mit 6-jährigen und relativ langen aber breiten Nadeln DEN NORDSVENSKA TALLEN. 341 Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Förf. foto. Fig. 27. Honblommande skottaxel med $5-åriga barr (övre kvisten) och hanblom- mande skottaxel med 6-åriga och något kortare barr (undre kvisten) från nord- svensk tall från Jämtland, Bräcke revir, Finnäs, 63? n. br. (3). Q-blähender Zweig (oben) mit s-jährigen und Ö&-bläihender Zweig (unten) mit 6-jährigen und etwas kärzeren Nadeln einer lagponrica-Kiefer aus Jämtiand, Bräcke, Finnäs, 63” n. Br. Redan en flyktig granskning av det föreliggande undersökningsmaterialet "gav vid handen, att den nordsvenska tallen utmärktes av bredare barr än den sydsvenska (jmf. fig. 24—28 med fig. 29—30). I förhållande till längden breda barr måste utan tvivel, såsom DENGLER (1908) med skärpa framhållit, anses såsom en för den nordsvenska tallen systematiskt viktig egenskap. En närmare undersökning av de ingångna barrproven visade, att proportionstalet för barrlängd : barrbredd hos den nordsvenska tallen normalt faller mellan 342 NILS SYLVÉN. Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Förf. foto. Fig. 28. Honblommande skottaxel "med 6-åriga barr (övre kvisten) och hanblommande axel med 7-åriga barr (undre kvisten) från nordsvensk tall från Dalarna, Lima (norra delen av Västerdalarnas revir), 61”n. br. (1). OQO -blihender Zweig (oben) mit 6-jährigen und S-blihender Zweig (unten) mit 7-jäh- rigen Nadeln einer laggonica-Kiefer aus Dalarna, Lima, 61” n. Br. 16,7 och 23,3, hos den sydsvenska mellan 33,3 och 41,7. De undersökta proven av nordsvensk, sydsvensk och intermediär kottefärg visade den fördelning på olika barrlängd : barrbredds-klasser, som tabellen underst å sid. 837 utvisar. På samma gång, som den nordsvenska tallen äger större barrbredd, äger den ofta något större antal hartsgångar på barrtvärsnittet. Någon bestämd regel synes dock härvid ej kunna uppställas. Antalet hartsgångar på barr- tvärsnittet av normalbarr har hos nordsvensk tall befunnits utgöra lägst 8 och högst 16, hos den sydsvenska tallen lägst 6 och högst 12. Undersök- ningsmaterialets procentiska fördelning på kottefärgstyperna efter antalet harts- gångar på barrtvärsnittet är följande: DEN NORDSVENSKA TALLEN. 543 Antal hartsgångar på barrtvärsnittet (hos normalbarret) (Die Zahl der Harzgänge auf dem Querschnitte der Nadel Kottefärgstyp mittlerer Länge) (Zapfenfarbentypus) IR , 5 TE 6 7 8 9 TOMETTA | ST240-15 0) bAV TSAIKIG LR | AA (OR RE ERE | 20 ING | Zon |LZon IG | ; | | | | | | | | Nordsvensk (Nordsehwedischer)/ = || 5 137105 250), 354 | 20571 2461 3,4 | 3,4 | 59 | Sydsvensk (Siidschwedischer)...| 2,7 | 5,4 | 10,8 äl 62,2) — år ll —- 1 — | — Intermediär (Intermediärer)...... = = Tegl SR fö fado |) SLATER En av den nordsvenska tallens tidigast framhållna karaktärer är barrens längre livslängd. Senare tiders forskare ha dels ytterligare betonat, dels förnekat betydelsen för systematiken av den i naturen konstaterade högre barråldern. Till frågans belysande meddelas här 1 tabell 8 en översikt av barråldern, sådan den av de ingångna proven representerats inom de olika reviren (jmf. 7ab. 8. Barrålderns växling inom reviren. (Die prozentische Verteilung der Kiefer nach dem Nadelalter innerhalb der Reviere.) T NE IEbesta b barråldern (år) | Högsta barråldern (år) Rev [PR SERA Revir [Die ältesten Nadeln (Jahre) (Reviere) 314 | 5 | l6 | 7 E 8 (Reviere) 3 | a 5 | 6 | 7 8 | 9 | | ” | 7 | 20 | | VA 126 cl] Ori KÅ ” ön || EG |A | Hajal a —/— 20/80 =|—/—] Åres LTS IE ENE | FIRST TYS ESA RN —Il|—l| 80 | 20 sel se Fallen: 23 gosse — | 20 | 40 | 20 | 20 |— = | Jukkasjärvi ...... FSI CO = Brackep en —| — [201 80] — | —-I—- | Råneträsk ...... —|—| —|— 80] 20/— Rang Kodak —| —- | 401601 —-lI—|/|= |FÄNSesAr. od .est l-l=L=—150150/==— | ERede re on arssrder —!I — | — | — | — |I00]— NE Säg Vf | 401160 = IJuosele SCR — | — | 20 I 70 I 10 | —- |— NANDE sous ou des fa 60 | 40 |— — —l| Härnösand...... —- | 6,7 | 46,7) 33,3) 13,3) — |—] Storbacken ...... == = 20 2206 —|| Medelpad ...... 6,7 | 6 33,3) 46,7| Gäl IPArlalvent... oc.c =E — | = 20150 Norra Hälsing- Ilockmock ...... ——| — | — 40/20] KO land bars os ses I —] 201 60] 20] — |—]|=- IRVIaAFgTS Asse ou —|—| — | 20 | RS Västra Hälsing- | | [ATFjeplog:. = ....ss —— [20602 Hand Fes. — 1 30] 40 1 30 | — | —]|— Malmesjaur ...... = Ja fe [OONA Of a (Ga Striklan de 8575 6 le fee Övre Byske...... —I|I—]| — | 40 [60/—|—]| Kopparberg ...| =l10o0|] — | —- | —-I—|=— Arvidsjaur ...... — — | 60 40|—l| Österdalarna ...| —]| 20 | 40 | 40 | — |—|=— IFÄLVSDY = soc cous —l—| 40/60 —|—|—]| Särna............ EEE AS ÖN SARS a försa ==1EI40 20140 I-= || Iranstrande....c EEG) EA NNOFSJÖL.. sco ua [==] 40 | 60 |--|-—|—| Västerdalarna...| 6)7 | 40 | 20 133,3) — |— |— BUrtrasE ,..cccce -—-1—| 50 | — |50/—]|—!|| Kloten «......... sol 201 =S Degerfors ...... EPO GON 20 le) PAlvdalt to. —| 60140] —|— |—-|—- SuLycksele, ..... —1|I—| 40 | 601 —]|— |—l Arvika = ........ 20118 OR rn se KASET elen BAS ene —I—]| 60 | 40 |—|—-|—) Karlstad......... SO GORE TO a SETT SS —I|—| — | 80 [20] —|—l|| Askersund ...... 100] — |] —-|]—!—!I—I— | Vilhelmina ...... =] 40 |601=/|=1= ÖTEhrogs. Cs. 100] — | —-|]—- 1 —|—I- IRTCUTIKA dia —I|—]| 40 | 40 [20] —|—Il Grönbo ......... 100 | — | — - Anundsjö. sc... KF 601405] IN Västeras, bu .vs.. 100] |] I ——]1—|=— MENAS Öre nsvnst —|—1| 33,3/66,7 ll | Enköping ..... 7 Sala 2 sa a | Frostviken ER —/|—]| 60 | 40 | —|—I|—IN Roslag ....... 100] — |] —-] —-|]—]—|— | Östersund —|—| — |100/—|—|—I Örbyhus......... sol 50] —|]—!—1|—I—- 344 NILS SYLVÉN. Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Förf. foto. Fig. 29. Hon- (övre kvisten) och hanblommande grensystem (nedre kvisten) av tämligen kortbarrig sydsvensk tall från Värmland, Frykeruds s:n, Kvarntorp, 59” 35' n. br.; 9-axeln med 3-åriga, Y-axlarna med 3—4-åriga barr. (4). O-bliihender Zweig (oben) mit 3-jährigen und &-bläihender Zweig (unten) mit 3—4-jährigen Nadeln einer ziemlich kurznadeligen, sädschwedischen Kiefer aus Värmland, Frykerud, 59” 35' n. Br. Förf. foto. Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Fig. 30. Grenar av typiskt lång- och finbarriga sydsvenska tallar från Värmland, Fryke- ruds s:n, Kvarntorp, 59? 35' n. br.; a från tall med 3-åriga, ö från tall med 4-åriga barr. (1). Zweige von typisch lang- und feinnadeligen sidschwedischen Kiefern aus Värmland, Frykerud. s9”35' Dn. Br.; a mit 3-jährigen, 4 mit 4-jährigen Nadeln 346 NILS SYLVÉN. härvid även kartan fig. 236). Av tabellen framgår, att norr om Medelpad så låg barrålder som 4 år representerats i endast trenne revir — i vardera av dessa av allenast ett enda prov (jmf. fig. 26 a) — =: Ännu så sydligt som i Särna, Transtrand och Västerdalarna träffas så hög barrålder som 6—7 år (fig. 28); överallt, där så hög barrålder förekommit inom de nämnda reviren, har också tall av nordsvensk kottefärg varit allenarådande. I de av uteslutande sydsvensk tall representerade reviren har ej högre barrålder än 4 år antecknats (jmf. fig. 30). En undersökning av barrålderns procentiska fördelning inom kottefärgstyperna har givit följande resultat: Barrålder (år) [Nadelalter (Jahre) Kottefärgstyp (Zapfenfarbentypus) -— — "RUNN SNES 3 4 5 6 z 8 9 Nordsvensk (Nordschwedischer) ... — 2,5 25,5 | 46,5 15,6 8,3 L3 Sydsvensk (Sidschwedischer) ...... 5057 | 35,6 12,3 TA — — — | Intermediär (Intermediärer) ......... 1353 53.3 20 13,3 = = = Vissa växlingar beträffande barråldern förekomma även hos individet; olika skottaxlar eller skottsystem förete snart sagt alltid i någon mån varierande barrålder. Att medelålders och äldre träd ha barren längre kvarsittande än ungträden, påpeka redan HOLMERZ och ÖRTENBLAD (1886), vilka jämväl fram- hålla, att stammens huvudaxel vanligen har ett mindre antal barrbärande års- skott än biaxlarna. De kraftigast tillväxande skottaxlarna äga i regel det minsta antalet barrbärande årsskott. Allra tydligast visar sig detta på de O-ligt och J-ligt blommande skottaxlarna. ÖY-blommor — kottar — träffas allenast på de starkare, ÖS-blommor åter på de svagare skottaxlarna. En O-blommande gren har också i regel färre barrbärande årsskott än en F-blommande å samma träd. På de JFS-blommande grenarna med deras korta årsskott upptaga hanblommorna ett ej obetydligt utrymme och göra sålunda ett avsevärt intrång på assimilationsskottens (barrparens) redan förut — på grund av skottens svaga utbildning — inskränkta område. I sina flera år fortlevande barr få de hanblommande skotten en ersättning jämväl för den förlust av assimilationsorgan, de genom hanblommornas utveckling lidit. 4. Från kronans form och utseende hämtade karaktärer. En av den nordsvenska tallens mera påfallande egenskaper är dess relativt långa och smala kronform (jmf. fig. 31—33 och fig. 36—42 med fig. 43—46). Denna egendomlighet har också tidigt påpekats för den nordiska tallen. Redan 1859 säger VON BERG om tallen i norra Finland, att svagare förgrening och kortare grenar samt följaktligen mera spetsig, pyramidal krona med längre ned på stammen gående grenar (»granliknande» krona; jmf. fig. 3, sid. 790) äro att räkna bland dess mest utmärkande egenskaper. Med särskild styrka fram- hålla HoLMERZ och ÖRTENBLAD 1886 den långa och smala kronan såsom utmärkande för tallen i Norrbotten. Snart sagt alla senare författare på om- rådet upptaga också denna egendomlighet i fråga om kronbildningen såsom ett gott karaktäristikum för tallen i fråga. Redan de unga träden visa denna DEN NORDSVENSKA TALLEN. 847 Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. H. Hesselman foto. Fig. 31. Typiskt smalkronig nordsvensk tall a tallhed vid Sarkasvara i Gällivare, Lule lapp- mark. I1I9!9/04. Nordschwedische Kiefer mit typisch schmaler Krone aus Lappland, Gällivare, Sarkasvara, 66”45' n. Br. 55: Skogsvårdsföreningens Tidskrift 19106 Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml H. Hesselman foto. 32. Nordsvensk tall med cylindrisk, relativt rikt grenad krona. Lule lappmark, Gällivare. 10/7 19!2/.04. relativ reich Nordschwedische Kiefer mit zylindrischer, z pm. Br. verzweigter Krone. Lappland, Gälliv 5345 NILS SYLVÉN. Tab. 9. Kronlängdsklassernas procentiska fördelning inom reviren.' Die prozentische Verteilung in Klassen nach der Kronenlänge innerhalb der Reviere.) Proportionstalet kron- Proportionstalet kronlängd: längd: stamlängd stamlängd RE (Das Verhältnis der Kronen- Revir (Das Verhältnis der Kronenlänge rf länge zur Stammlänge) zur Stammlänge) (Reviere) — n (Reviere) alelrerod od ele oloele leror Oo FT SAKER fon a Sö 0071 53 JE | SS EN - | RR VARA RAA BAKAR 24194 [36 | HN FLEN | I | | | AR | | PAjala sor dess —|I—1 140140] 20l [ES föras ner —l201-601 —| 20) SE TOrnea vn Se = = 00 — || Frostviken... ... —I|—]| 601 201 20) —| — "Tärendörtalsre —|—140 60] = |—| Östersund SSA I =1=— | 201114015-40NN Jukkasjärvi. ..... 20/40140]—]| —I—|—1 [NS RR Fa rele ==] — [601 Gaällivarer ..s... = RO (— | Hallen sv) 1) [6012 Råneträsk ...... |-1201601= 12015 15 || Bräcke si: I—I— 20] —| 80] —I — Ängeså ......... —l|20160]—] 20 — — Rätan RESAS a [—l|60] —]| 20] 20 —] — Kall 20 20140] — | 20/— —|| Hede AN n —1|—]| =] 401 —1 4017 20 RANA ssd Sk —1|—l 401601 —|—1|I— | Junsele Möre | —16,7/26,7| 201 201 20 6,7 | Storbacken...... — —140 — | 40] — [20] | Härnösand...... —l20ol 201 401 =I 201 — | Pärlälven. ...... = 1:00 40! —|—]|—I]|) Medelpad ...... —|—]| 40 | 40 113,3] — 6,7 | Jockmock” =... —l20140|120] 20l—1!—IN. Hälsingland | —|i—| — | 201 80] —I| — NATgIsan bass —|20/20120] 40 — —l|| V- Hälsingland — 16,7] 6,7133,312657| Oy7] — | Arjeplogs 20l201l—160] —|—|—ll Gästrikland ...|— 6,7/26,7| 20 46,7| 20] — | Malmesjaur ... —l|— 40/20 40] — |—l|| Kopparberg ...|—|—] =| —| 601 20120[0;13]] Övre Byske .. 40/60 —I|— —|—]|—) Särna ............ — 10] 201 50) 101 10] — | Arvidsjaur FRE —|l—l!60140] — !|— = lIranstrand...... —l201 201 201 —1] 40 — AIVYSDYS eder sned —I|— |60]40] —|— | —I|| Västerdalarna...| —]|— |13,3|26,7 133,3 [26,7| — JOINT Baa | AO ORON —I|I—l| —1| 401 40] 20] — NOLSJOR 25oosokd —|—1—1 201] 40140 — || Alvdal > EAS | —]= ]22010401 ON BUriraski sosse. —l201— [20] 40/20 i —Il Arvika ..:...... = NN 60 | 40 =" Degerfors ...... —|—l40160) —|I—i|—Il Karlstad......... —lI—! — | —| 301 40) 30 | S. Lycksele ..—!|—l|40/49 —l20|—l| Askersund ...... === 60] 201 20 — I NSPIC SLANGAR — 20 — [80] —— (Örebro Es co 20] — | —| 80] — SÖrseles sE8 må — —|40l40 20 — — | Grönbo OR RN 27 601 20] — SLEDSELCKS Se de. — —l|20140) 40 —1— | Västerås RE SER FER ESA Pa ee a ES Vilhelmina...... =] | 1401 6011 Enköping sale [=] 125 fe NAOlR 00 Exedrikare ss -|—120120] 20140|—I]|N. Roslag ...... ——! — | —1 —]| 60] 40 Anundsjö ...... —— —— — 80) FölÖrbyhus ES —!—! —| 20/1 201 60| — egenskap mer eller mindre utpräglad. Provenienskulturerna ha också givit tydliga utslag i den riktningen.? Av nordsvensk tall liksom av varje annan tallras eller tallart givas dock ej enbart smalkroniga individ eller former, även jämförelsevis vidkroniga sådana förekomma [jmf. fig. 33 (delvis), 34 och 35). Detta har givit ENGLER (1913) anledning helt bestrida det systematiska värdet av denna tallens förmenta egenskap. Att den nordsvenska tallen i fråga om kronformen visar bestämt skild variationskurva gent emot den sydsvenska tallen synes dock framgå av siffrorna för kronlängd i förhållande till stamlängd och de siffror för kronvidd 1 förhållande till kronlängd, som erhållits ur det här närmast föreliggande undersökningsmaterialet. Siffrorna för kronlängd i förhållande till stamlängd hos tallen inom de olika reviren framgå av tabell 9. Bj tallen betecknas kronlängdsklassen 0,8r—0,90 med 0,8, klassen 0,71—0,80 med 0,71 etc. e i kolumn 0,2 för Kopparberg upptagna procenten tillhöra talklassen 0,11—0,20, vilken av utrymmesskäl ej medtagits i tabellen. ” Jmf. DENGLER 1908, SCHOTTE 1910 och 1914. DEN NORDSVENSKA TALLEN. 849 Ett proportionstal högre än 0,80 finnes representerat inom fyra revir, Juckasjärvi, Kalix, Arjeplog och Övre Byske, inom de tre första hos vardera ett, inom det sistnämnda hos tvenne av fem undersökta provträd. Det högsta propor- tionstalet, o,89, träffas härvid hos Arjeplogstallen. Proportionstal lägre än o,31 återfinnas inom 10 revir: Storbacken (1 träd av de 5 undersökta — 0,30 —), Anundsjö (1 träd av 5 — 0,24 —), Åre (1 träd av 5 — 0,24 —), Hede (1 träd av 5 — 0,23 —), Junsele (1 träd av 15 — 0,27 —), Medel- ,< / Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. H. Hesselman foto. Fig. 33. Nordsvensk tall av smalkronig till mera vidkronig typ å Porjus—Viltok i Lule Lappmark. 19"'/204. gles tallhed vid vägen Nordschwedische Kiefern mit schmalen bis breiteren Kronen am Wege Porjus—Viltok in Luleå Lappmark, 675 0. Br. pad (1 träd av 15 — 0,26 —), Kopparberg (1 träd av 5 — 0,13 —; minsta erhållna proportionstalet), Karlstad (3 träd av 10 — resp. 0,29, 0,28 och 0,,6 —), Enköping (3 träd av 5 — resp. 0,29, 0,26 och 0,21 —) och N. Roslag (2 träd av 5 — resp. 0,30 och 0,24 —) Inom 36 revir falla över 50 2Z på högre proportionstal än o,so; alla dessa på 5 undantag när (Medelpad, V. Hälsingland, Älvdal, Askersund och Västerås) representeras — efter kotte- färgen att döma — av allenast nordsvensk tall, endast två (Askersund och Västerås) av enbart sydsvensk — dessa två representera också de lägsta proportionstalen i fråga inom de föreliggande 36 reviren! — En undersök- ning av de ifrågavarande proportionstalens fördelning inom kottefärgstyperna har givit följande resultat: 350 NILS SYLVÉN. Proportionstalet kronlängd: stamlängd (Das Verhältnis der Kronenlänge zur Stammlänge) Kottefärgstyp (Zapfenfarbentypus) | | | | | 0,81—0,9010,71—90,80/0,61—0,70 0,51—0,60 0747 ==035010132 505409 0;21—0,30/0,11—0,20/ SGRTEE EEG 7 ” 7 | TER ER a | | | | | | Nordsvensk ......... 2,0 10,5 270 29,3 19,9 9,0 ta AN Nordschwedischer) | SYCSVEDSKIL fos | — = 3 20,3 31,6 31.6 IO,r 1,3 (Sädschwedischer) | Intermediär ......... — 5,9 11,8 11,8 32,9 17,6 FA = (Intermediärer) 3 av e EF LIL Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. H. Hesselman foto. Fig. 34. Fristående nordsvensk tall av extremt vidgrenad typ. Lule Lappmark, Gällivare. 197?/;04. Freistehende /lafgonica-Kiefer mit extrem breiter Krone aus Lappland, Gällivare, 67” 8' n. Br. Att tall av nordsvensk kottefärg representerar avgjort högre proportions- tal kronlängd : stamlängd ligger härvid i öppen dag. Medan huvudmassan av den nordsvenska tallen representeras av proportionstalen o0,51—0,70, repre- senteras huvudmassan av den sydsvenska av talen 0,31 —0,530. För utrönande av kronvidden hos tallen har jämväl en undersökning företagits beträffande kronans vidd i förhållande till kronlängden. De av undersökningsmaterialet erhållna proportionstalen i fråga framgå ur nedan- stående tabeller 10 och 11. Tab. 10. DEN NORDSVENSKA TALLEN. Kronviddsklassernas procentiska fördelning inom reviren. 351 (Die prozentische Verteilung in Klassen nach der Nadelbreite innerhalb der Reviere.) Proportionstalet kron- Proportionstalet kronvidd: vidd: kronlängd kronlängd evil en ET (Nl ev i ere) aret TAS TEST —Il (R e vi ere) |=— å | 2 (SNEDINONSIS KO SNS Så Kra RSS TSE | Er SE ANNES SE FAS AR OLSEN ta | tl ER I | 20120 170170 170 [201702] FN oa IT ELER RA RT AR I | I WRajala soc. sn — | 40 20/20 20 —|| Frostviken —! — | —| 20/1 601 20] —)| — POrneå......... — | —|— 60/20120] —|—| Ostersund...... —| 2011 201 401 —| 201 —I — lärendö. ...... — | 40140/20/— | 2 MAN E drer ln SE ter —I| 101 401 30] — I Io0ol 10] — I Jukkasjärvi — | 20120 20/—/— |40/—|| Hallen ........ —l! —| 20] — | 60] — | — | 20 Gällivare ...... 40|20l—l140/— —|— |—l Bräcke......... =O 400 401) |) —E= Råneträsk ..... 20 40/—]|40] - |—-|—|—)) Rätan ........ —l| 20/1 60] 20] —| —I| — I! — ÄNgeså......... — [202060 —/—|—|—l|| Hede ......... —1 401 20] — | — | 40] —| — Sa tess ss | —|40/40l20] — — —l|Junsele......... —133,3] 40 [13,3] — 13,3] — | — NAN GA TT bade sa |— | —/|—l20/20/20/20/20] Härnösand =|= 20 0 2 RS Storbacken ...|20/20 20/—120/201—1—- Medelpad...... —]| 20 146,7 | 6,7) 6,7) 6,71 6,71) 657 Pärlälven ...... |EESEESG 6020 NYHGSnslande- == 6040 — I — IE Jockmock......| — | 20/66 20l—] — |—|=|I V. Hälsingland |—=l|26,7|26,7| 20 113,3 |/13,3| — | — NIAroISA. omm. — | 10/30/20120 10 10|—| Gästrikland ...|=| — 133,3] 20 läge Cr ÖN Arjeplog ......|—|--|40|4020/—|—|—]|| Kopparberg...|=| — | —| 20 | 40 | 20 | 20 — Malmesjaur ...|20/20/60/— SE ISÄTNA ogesoprr cn —I| 501 40] 10 | —|] —! | — Övre Byske... |—|40/60/— —— =E") Transtrand ...|=| == 601 40.1] —| —I| =! — Arvidsjaur — | 20160l20]—|— |—|—I1|| Västerdalarna!|—| —1| 201 6,7| 40 | 201 6,7| — ÄlVSDY scen nn 2120 60)20]== === E-RKOten kr = GO 2 NN [ÖRE ESA ESA l4olENAVdal esse =1 26 | GD AON ESR | Burträsk ...... ENN ENE AN =1 201 48 20 FÖ) === Degerfors .;..... — 40 20140 —/—/—]|—l|| Karlstad ...... —l —| — | I0: 501 30| —| 10 S. Lycksele ...|— | 20/40 20/20 —|—|—| Askersund =) =" 25) I3 | ANSCIGR orsrsnsd — | 20150/30/—|--|—/|—l|l Orebro......... ENSO ok EE BÖFSeles. ccs [20 140/— 20120 —/|—1|—l|| Grönbo ...... —l| 201 60] 20 Stensele ...... | —|—=l40|20l20/—l20/—| Västerås ...... == fs Vilhelmina ...|—|40/40|20/—|—/—|—| Enköping...... = = Sola Wöäredrika. ...... — |40|20l20]20/—|— —|| N. Roslag —| — | 201 60| — | 201 —| — Anundsjö ...... — | —|— |—|20/60 —l20l Örbyhus ...... =E 8020 — INASjö” sons. [20l4o lol SEE | | 1 För Västerdalarnas revir tillkomma 6,7 2 på den i tabellen på grund av utrymmes- skäl ej upptagna kronviddsklassen I,or—1I,10. i av. II. : Proportionstalet kronvidd: kronlängd (Das Verhältnis der Breite zur Länge der Krone) Kottefärgstyp = 2 — Re RES a at 2 (Zapfenfarbentypus) BjrI— [[O,20--/110;3— | 0,41— | 0;51— | 0,61— | 0,71— | 0,81 — | 0,91-— | 1,01— 0,20 | 0,30 | 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 1.00 1,10 of OM [EG IV of Oo of O o of o ASUS o | o /o /o /o Oo o 0 I | | MIGkdSvVensk lssconovvde ros 2401 [205253 SN KRO 6,6 2,6 I,5 | — = (Nordschwedischer) BÄSVOSVenSk i. .cscmrsrkoses ooa — 727 | T2852 | 325 |) 2158 6,4 2,6 1,3 | — — (Sädschwedischer) | IEEE GAT vovcsccr sn rota — US) SIT 737 UkTAlR 233 — — — 7T+7 | (Intermediärer) 852 NILS SYLVÉN. Efter kottefärgen urskild nordsvensk och sydsvensk tall visa sålunda även i fråga om kronvidden skilda variationskurvor, av det föreliggande materialet att döma dessa dock ej så strängt skilda som kurvorna för kronlängd : stam- Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. H. Hesselman foto. Fig. 35. Gammal, grov- och vidgrenad nordsvensk tall vid tallgränsen i Abiskodalen i Torne lappmark. 19!?/,04. Alte lafpfponica-Kiefer mit groben ÄAsten und breiter Krone an der Kieferngrenze bei Abisko in Torneå Lappmark, 68?” 20' n. Br. längd. Den nordsvenska tallens smalkronighet är kanske mest påfallande då det gäller ungträden, främst måhända i åldern 20—60 år (jmf. fig. 36, 38, BOO CkHAn): s. Från barken hämtade karaktärer. » Vid besök i Norrbottens skogar iakttager man snart, att sprickbarken hvarken är så tjock eller når så högt upppå stammen som 1 sydligare trakter», heter det hos HOLMERZ och ÖRTENBLAD 1886. Senare tiders forskare ha också framhållit mindre barktjocklek såsom ett för den nordsvenska tallen ALLEN. T NORDSVENSKA DEN (ol'o—19'0 asselquajyeZ Ip ut SjudzoIg uauaqaFoduv + yaru ap jne I olto—19'0 uasseper wour uajuasord eusrgue + 1279 ap un SS erojueq uajersuontodosd apejpppam sajuased wour ac ( oz og = snyAqI0) -—- o9 ob — ot 09 4 ROOS SLISON 'N | ob 09 2 — ob -— 09 SE EN FRA DRAR Surdoxquq || - OF I OG Z ös og É TA SR TA SBIJISEA 2 SR 3 ö9 Öv SR ls ASA AS NRA BA oqU9.) å ög og SM oz FOTS (TEEN 2 [SENS arr mA 0IQ9I() REV 09 ÖS TE OZ og OST TR IS örterna BN punsioysy || Ål i é Or 09 of OT or LST RR AN vs BT NA MIRA SK RR PeISHe NY | oz (oj SE ÖR ös dr Bl TEE ER exrary || 4 sc SS öra Erp E ör 09 STAS IePALy | — SO Ng ov ob Me og re EE Nr RRRS HSN usoY | MV ör Gö nea Lov L'gb VIKS Sm FR RA BUTL[EPIDISEA | - - ob OM Mo ok = — oz og FA Re SSR puensuerj | — — [OA o9 — I[60'0] oz 2, ot ot OZ = jreeserratererer ra PUIES I - I Be ob or | oz É = oc SZ SENT Estate euIeTepIasO - | 09 | ot = = [£9t0 190 - | Oe Nl DÄR I — ot +0z ot - — FR ERNA Soqreddoy = | — oz OFÖR = L'g ob ob ELSE PUe[YLOSED) — -— ob [0kA ob (,[89'0 | — -- -— OAL I (00) Lig + EC L:g £:€€ L'9g9z ERE VISAS puejdursfeH 'A | -— Sar 09 ob - oz og SS EN pue[duisjeH 'Nj. — | — oz HA L'g £c€I L:gz Lov KRO Pia DR LS Ske pedppon - fo ON oz | (OA -— OI OI of oS REG puesouIeH | — | — ot oz OY pa w oz ob ov TED TORELL fs apsunf as eg | We og | oz | Kra = 09 Oz oz oc rss errars ra ,. PH se I Kr 09 oz I (okå a O1 of oS fees OL BEAR ueJEYA i ob oz ot | Lar | tf ve ör 09 Oc odereesskererrre MPEG SAT EE EEK 09 oz oz = SLOTTET ==" | = | [OA 09 | Oz 09 je Ög = 2 fr AA AA SE EN nt SN Ser Ge Dö I ot = oz [9)-F AE NE SLO TAR BSR punsiasO YRKE Lol Koka ob (ST | | | | | | | | I NE Sr | DS TARA (ÄRA | ner == a ——— = 2 VA ER RES Ve | SR fee RAG | ES a | olfo--15t9 FER 00) [LA (OK) bor fr oztg—U'o (210140) | oSto—11bt:'9 SAN ST 93Uue[WwWrPIS INnZ IHloquaxI Ip JYOH Jap StUJNeYIaA md TAS (23ur|wWwr]Ig INZ IAIOQUIYAITT I2p IYOH Ip StUINEYIA EA p3uejwurejs :p3uejSxreqxvoh 17Irsuonsodosq | p3uejuwurers :p3urejsxreqyooh 13je1suonsodosq | [215 uayarzaq uajye ZStuUIEYIA uran ulaJunwuey ur ('21AIY UJUFPIIYISIJA IIP g[eYsIauUt ISUPPLURIS INZ SIUTEYIA Wr AIOQUIYFRQ Jap IYOH 2) ”HSJTIASI EHIJO Sp Wour uapfoywegs AR JUa201d I Vaxsew UuPAO pioy suaxuegxrofj 20) [| UIYIAISOL [ | "sy | [spunuy | PAIIPII AT PunuTaylA """suRS | [25109 PSV [PSNIÄT S10JI1252 "UNSeDmg OflsION usof ÅÄqSATV ane(spraIy IASÄ IIAQ ane(lsawen Bojdaliy | BSISILA FIOWYI0f ussTeHed = I << o Do 2 - S fc SS AN BJUEN o oc es 3uv occcoos cr YSENdURY SKVATT tatreflsexpynf QPuStek | BIULIO I, | g IL ereleq | (JIA Y) IIAY 'e1 "QvJ NILS: SYLVEN. Oo un > Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. E, Wibeck foto. Fig. 36. C:a 25-årig rutsådd av typiskt smalkronig nordsvensk tall å Alträsks kronopark, i Norrbotten. 19”!'/;13. Ca. 25-jährige Plattensaat nordschwedischer Kiefer mit typisch schmalen Kronen in der Staatsforst Alträsk, Norrbotten, 65” 45 n. Br. över huvud utmärkande särdrag.' Då den gula fjällbarkens nedre gräns å stammen i någon mån torde vara belysande för barktjockleken och under alla omständigheter längre ned på stammen gående fjällbark torde kunna uppfattas såsom ett karaktäristikum för den nordsvenska tallen, ha uppgifter härom infordrats från de olika reviren. Resultaten av de sålunda igångsatta barkundersökningarna framgå av tabellerna 12 och 13. FaA0 IS Proportionstalet tjockbarkslängd: stamlängd (Das Verhältnis der Dickenborkenhöhe zur Stammlänge) Kottefärgstyp (Zapfenfarbentypus) O0,01—0, 10/0, 11—0,20.0,21—0,30 0,31 — 0,40/0,41—0,50 0,31 —0,60/0,61—0,70 4) Oo Oo (£) [4] (5) of o Oo o Oo o o (4) — Ä hsrvvw2zqqpphr.h ob veevssss==—— esse NoOrdsvensk .ooctos 0,4 2143 39,5 27:9 6,7 3,7 O,4 (Nordschwedischer) Sydsvensk....:««..- TER — 2,5 35,8 35,8 16,0 7v4 2,3 (Sädschwedischer) Intermedlärt. ..s..o.c 20 1 2077 33,3 13,3 6,7 = ([Intermediärer) 1 Jmf. härom ÖRTENBLAD 1888, LOVÉN 1905, NEGER 1913, MAASS 1911, JONSON, TOTIHOTSA NG DEN NORDSVENSKA TALLEN. 355 Även i fråga om förhållandet mellan tjockbarkens och stammens längd — och då också i fråga om tjockbark och gul fjällbark — visa sålunda nord- Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. H. Hesselman foto. Fig. 37. Nordsvenska myrtallar; trädet till vänster visar, att den nordsvenska tallen även på myrmark kan antaga typisk smal- kronig form. Norrbotten, Piteå kronopark, Rokliden. 19"/205- Nordschwedische Kiefern auf Moorboden; der Baum links zeigt auch hier die typische, schmale Krone der lafponica-Kiefer. Staatsforst Rokliden, Prov. Norrbotten, 63?20' n. Br. svensk och sydsvensk tall, urskilda efter kottefärgen, tydligt avvikande variationskurvor. Att karaktärer av systematiskt värde kunna hämtas också från barken är otvivelaktigt. 00 cn (N NILS SYLVEN. Sammanfattning. Den nordsvenska tallen en från den sydsvenska väl skild underart. En art med en utbredning sådan som tallens måste helt naturligt inom sitt vidsträckta område företrädas av ett flertal olika växtgeografiska eller klimatiska former eller raser. Att tallen i detta avseende ej står Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Gunnar Andersson foto. Fig. 38. Ungskog av typiskt smalkronig mnordsvensk tall på rullstensås i Offerdals s:n, Jämtland. = 19??/.04. Jungholz nordschwedischer Kiefer mit typisch schmalen Kronen in Offerdal, Prov. Jämtland, 63”35' n. Br. andra arter efter framgår med all önskvärd tydlighet av de utredningar angående de europeiska tallraserna, som författarna på proveniensfrågans område framlagt. Erinras må här särskilt om P. K. SCHOTTS förtjänst- fulla arbete »Rassen der gemeinen Kiefer», tryckt i Forstwissenschaftliches Centralblatt 1907. Tallens stora formväxling är numera av alla erkänd. Om det systematiska värdet av de urskiljbara »formerna» tvista dock alltjämt des lärda. DEN NORDSVENSKA TALLEN. 857 Senare tiders forskningar på ärftlighetslärans område ha givit oss allt fastare utgångspunkter för uppfattningen av de systematiska grundbe- Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Gunnar Andersson och H. Hesselman foto. Fig. 39. Ung nordsvensk tall vid Falu gruva i Dalarna. TORV E03s Junge laggponica-Kiefer aus Falun, Prov. Dalarna, 60”35' n, Br, greppen. De gamla kollektivarterna ha vid noggrannare skärskådande, den ena efter den andra, betecknats såsom i stor utsträckning mång- formiga, polymorfa. Närmare undersökta »former» ha vid kultur be- funnits äga konstanta formegenskaper och i överensstämmelse med den 358 NILS SYLVÉN. modärna terminologien urskilts såsom varieteter, raser (elementararter) eller, då större formolikheter förelegat, som underarter av den gamla kollektivarten. Då, såsom i fråga om nordsvensk och sydsvensk tall, betydande skiljekaraktärer träffa systematiskt så viktiga organ som fruktifikationsorganen och karaktärernas uppträdande omöjligt kan för- klaras av enbart yttre faktorers inverkan, och dessutom bestämda olik- heter av biologisk och växtgeografisk art konstaterats, måste särdrag anses föreligga, vilka berättiga för att icke säga nödvändiggöra former- nas isärhållande såsom väl skilda underarter. Enligt författarens mening föreligga här så stora olikheter, att uppfattningen av de båda tallfor- merna såsom goda arter ligger nära. Skogligt sett representera de så avvikande typer, att ett skiljande av desamma blir även i praktiken nödvändigt. Av allt att döma kunna vi av tallen liksom av granen urskilja en mellaneuropeisk och en nordeuropeisk formserie, båda företrädda även inom vårt land. Den förstnämnda, som har sitt utbredningscentrum i mellersta Europa, har invandrat i vårt land söderifrån, den nordeuro- peiska åter, med utbredningscentrum i norra eller nordöstra Europa, har nordostifrån inträngt i norra Skandinavien. Inom båda serierna möter den största formväxling. Av båda kunna i stort sett rena pa- rallellformer uppställas. = Till sina växtgeografiska eller klimatiska for- mer bäst känd är utan tvivel den mellaneuropeiska tallen. Av framför allt CIESLARS, SCHOTTS, ENGLERS och SCHOTTES omfattande proveni- ensundersökningar har otvetydigt framgått, att vi av denna äga ett stort antal till sina skogliga egenskaper, 1 viss mån även botaniskt sett, olika raser med ärftliga egenskaper. För inga av de mellaneuropeiska tall- varieteterna eller raserna synas emellertid större skiljekaraktärer kunna uppställas, än att de lämpligen kunna sammanföras i en formgrupp, skild från den nordeuropeiska tallens. Mellan den mellaneuropeiska tallen å ena sidan och den nordeuropeiska å den andra synas däremot så stora skiljaktigheter föreligga, att de vid en beskrivning av tallens former böra noga särhållas och förtjäna uppställas rent av som skilda huvudtyper, systematiskt sett underarter av tallen. De tvenne huvudtyperna av tall, den mellaneuropeiska och den nord- ! En jämförande undersökning av de olika barrträdens raser eller former har föranlett den österrikiske botanisten E. ZEDERBAUER till det uttalandet, att » parallella variationer uppträda hos närstående arter, släkten och familjer, eller med andra ord uttryckt, att varia- tionerna försiggå efter bestämda, likartade riktlinjer». (E. ZEDERBAUER, Variationsrichtungen der Nadelhölzer. Sitzungsber. d. K. Akad. d. Wissensch., Wien 1907). Parallellism i fråga om formväxling återfinnes till och med mellan så skilda växttyper som barrträd och lövträd (jmf. NILS SYLVÉN, Om de svenska skogsträdens raser. Populär naturvet. revy 1911, sid. 212—213). DEN europeiska, NORDSVENSKA TALLEN. 359 kunna vi efter deras i vårt land förefintliga former, syd- svensk och nordsvensk tall, karaktärisera sålunda: Mellaneuropeisk — sydsvensk — tall, Pinus silvestris L."septen- trionalis (SCHOTT):' Den mognade kottens grund- färg grå-brun-grön; starkare bruna eller brunvioletta kottar med tydlig grön färginblandning jämväl på solsidan. Kottesköldar relativt tunna såväl plana- som gibba- och även reflexa-typ. av Fröfärg mörkare, grundfärgen vanligen svart —mörkbrun; ehuru mera sällsynt förekomma dock även ljusare fröfärgstyper, brun- gula-—ljusgula—vita. Frövingefärg normalt brun, stö- tande i violett; även ockragula —rödbruna färgtyper förekomma, ehuru mera sällsynt. Blatrörelatiyt ramnegar och smala (medellängd normalt över 35 mm.; proportionstalet barr- fämoda bernreda tegel FOO) starkare vridna, visande svagare och vekare och inträdande barrålder senare gulgrön vinterfärg; normalt 2—4 år. Nordeuropeisk — nordsvensk — tall, Pinus silvestris L."lapponica (ERSEEIN: Den mognade kottens grund- gul—gulbrun; starkare bruna brunvioletta kottar sakna grön färginblandning på färg eller solsidan. Kottesköldar eller mindre förtjockade, säväl plana- som gzbba- och reflexa-typ. mer av Fröfärg ljusare, grundfärgen van- ligen brun; även mörkbruna— svarta och ljusgula —vita fröfärgs- typer förekomma. ockragul— röd- färginblandning Frövingefärg DNE violett ytterst sällsynt. Barr relativt korta och breda (medellängd normalt 35 mm. eller därunder; proportions- talet barrlängd: barrbredd i regel! < 25,1), Styvärerocnh rakare, visande starkare och tidigare inträdande gröngul vinterfärg; barrålder normalt 3 år eller däröver. ! Namnet Pinus silvestris septentrionalis upptages här efter SCHOTT 1907, som föreslår detta namn för den »fysiologiska varietet», tallen enligt hans förmenande företräder inom syd- och väst-Skandinavien och nordvästra Ryssland. SCHOTTS namn septentrionalis har för den sydskandinaviska tallen upptagits av N. WILLE i hans i det föregående citerade arbete »The flora of Norway and its immigration» 1915. 860 NILS SYLVÉN. Krona mera utbrett pyramidal, Krona smalare! och metameyr uppbyggd av jämförelsevis lindrisk i regel uppbyggd av grova grenar, å äldre trädre- jämförelsevis fina grenar, lativt kort: även å. äldre tutradtreldtivt lång. Grovbark — tjockare, naende Grovbark tunnarefedenmmosna längre upp på stammen. fjällbarken naendenrelatnvit långt ned å stammen. Utbredningsområde inom Sve- Utbredningsområde inom Sve- tige:landetskso drar och mel fige: landets nonma ochumel: letsta rdelariupp tiltoNge lersta delat norrromenmine: Värmland, mellersta Dalarna som tänkes dragen genom och Hälsingland. — Den syd- övre Värmland, mellersta Da- sSvenskantallen arten sodet larna nordost ut genom Häl- ifrån (från Mellaneuropa) i singland till Medelpad. — vårt land invandrad tallform. Den nordsvenska tallensar — av allt att döma — en ös- ter- och norrifrån (från Nord- osteuropa) I vartilandöen- vandrad tallförm: Genom ovanstående skiljekaraktärer avgränsas, enligt författarens me- ning, sydsvensk och nordsvensk tall bestämt från varandra. Den karak- täristiska gulaktiga kottefärgen, de relativt korta och breda barren, den nordliga utbredningen inom Sverige och invandringen österifrån i Skan- dinavien samt andra den nordsvenska tallens egenskapers egenartade variationskurvor tala med bestämdhet för densammas isärhållande från den sydsvenska och för uppfattningen av de båda tallformerna såsom systematiskt, morfologiskt och biologiskt, skilda typer. Av stor betydelse för uppfattningen av nordsvensk och sydsvensk tall som systematiskt skilda typer blir helt naturligt deras bestämt olika utbredning inom landet. I samband med den olika utbredningen har upprepade gånger påpekats deras invandring den ena från norr, den andra från söder. Att nordsvensk tall invandrat från norr är visserligen fastslaget, men bevis för att invandringen ägt rum endast från detta håll kunna åtminstone för närvarande icke presteras. Särskilt för dem, som i lapponica-tallen vilja se en av klimatet mera direkt framkallad form eller varietet av tallen, ligger ju den tanken mycket nära, att densamma invandrat jämväl söderifrån. Förekomsten av den om /Jlapponica-tallen starkt påminnande engadinensis-tallen i Alperna synes ju också visa, DEN NORDSVENSKA TALLEN. SOT [ö att inom den mellaneuropeiska tallens formserie träffas en form, som i vissa avseenden antagit den nordeuropeiska tallens utseende. Av allt att döma är dock överensstämmelsen mellan engadinensis-tall och JZapponica-tall långt ifrån fullständig. Den mognade kottens grund- färg går hos engadinensis-tallen mera i gröngult till grågult, ej så åt det halmgula eller brungula hållet som hos /appontca-tallen." Bestämda upp- gifter om engadinensis-tallens variation med hänsyn till kottesköld, frö- och frövingefärg saknas ännu. Långa barr angivas av ENGLER (1913) såsom utmärkande för 6—-7-åriga engadinensis-tallar, medan lika gamla Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. A. Maass foto. Fig. 40. Nordsvensk tall å glest beväxt tallhed å Särna besparingsskog, Dalarna. 1907. Nordschwedische Kiefern auf lichtgestellter Kiefernheide in Särna, Prov. Dalarna, 61745 n. Br. plantor av nordsvensk och ostrysk tall visade påfallande ringa barr- längd. Under uttalande av sin stora förvåning betonar ENGLER, att den högnordiska tallen i vissa fall i sin plantutveckling visade sig »totalt olika» engadinensis-tallen. Han framhåller härvid, att Engadiner-tallen visade största likheten med ostpreussisk och västrysk tall, varför han rent av framkastar den förmodan, att Engadiner-tallen haft en annan invandringshistoria än den vanliga tallen i Alperna.” Av ENGLERS ! Gröngul till grågul kottefärg anföres av ENGLER (1913) utmärka såväl högalpin som nordsvensk tall. Av författaren i Engadin i Schweiz undersökt typisk engadinensis-tall har ej visat den för vår lapponzica-tall karaktäristiska kottefärgen utan alltid en mera i grått eller grågult stötande grundfärg med inblandning av grönbrunt. Först en jämförande undersök- ning av ett rikligare material torde dock kunna till fullo belysa frågan om kottefärgens väx- ling hos engadinensis-tallen. ? »Engadiner tallen synes ha invandrat från nordost och tillryggalagt vägen från sitt ur- sprungliga utbredningsområde jämförelsevis hastigt. Den vanliga Alp-tallen däremot har mycket sannolikt inkommit från norr och nordväst, härstammande från den mellaneuropeiska höglandstallen.»> (ARNOLD ENGLER 1913, sid. 358.) 862 NILS SYLVÉN. proveniensförsök framgår dessutom, att engadinensis-tall och lapponica- tall avvika från varandra även i andra avseenden. 1—2 månader tidi- gare avslutad tillväxt första året, ringa mottaglighet för skytte och tidigt Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. A. Maass foto. Fig. 41. Ungskog av typiskt smalkronig nordsvensk tall från tallhed i Särna besparingsskog, Dalarna. 1907. Jungholz nordschwedischer Kiefer mit typisch schmalen Kronen aus Särna, Prov. Dalarna, 61” 45 n. Br. inträdande intensiv gulgrön vintertärg hos barren utmärka skandinavisk och främst nordsvensk tall ävensom ostrysk sådan framför varje annan proveniens; engadinensis-tallen var rent av en av de värst skyttehärjade tallprovenienserna. DEN NORDSVENSKA TALLEN. 3863 Den omständigheten, att enxgadinensis-tallen i flera väsentliga avseen- den skiljer sig ifrån lapponica-tallen och mera överensstämmer med den mellaneuropeiska, dit den sydsvenska ju är att räkna, sedd i samband med Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. H. Hesselman foto. Fig. 42. Tall av nordsvensk krontyp å tallhed i S. Finn- skoga s:n, Bograngen, Värmland. 19”'/409. Kiefern nordschwedischen Kronentypus auf Kiefernheide in Värmland, S-cKinnskopa, 00-45. ND, Dr. lapponica-tallens utbredning, sådan vi nu känna den, talar ju snarare emot än för den senare formens invandring jämväl söderifrån. De för den nordsvenska tallen karaktäristiska korta och breda barren ge oss må- hända ett medel i hand att i torvmossar och andra fossilförande avlag- 50. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 864 NILS SYLVÉN. ringar närmare avläsa tallens svenska invandringshistoria. Ett rikligt material av hela barr är dock härför nödvändigt. Författaren tillgängligt fossilmaterial har hittills visat sig alltför ofullständigt. Om andra vik- tigare tallkaraktärer kunna tyvärr fossilfynden näppeligen ge oss när- mare upplysning. — Såsom ett observandum, då det gäller diskussionen om Jlapponica-tallens invandring i Sverige, må slutligen ytterligare på- pekas, hurusom den nordsvenska tallen vid ENGLERS kulturförsök i sina Ur Skogshögskolans saml. Förf. foto. Fig. 43. Sydsvensk tall från Västmanland, Baggå. 19 /g12. Sädschwedische Kiefer aus Västmanland, Baggå, 59” 55' n. Br. särkaraktärer från engadinensis-tallen visat sig nära överensstämma med den ostryska. Huru långt Zapponica-tallens område sträcker sig i öster och sydost är ju dock ännu okänt. Av de ovan angivna /JZapponica-karaktärerna har den karaktäristiska gulaktiga kottefärgen särskilt starkt betonats. Kottefärgskaraktären är så utpräglad, att man i regel på enbart kotten — allra lättast på ett större eller mindre kotteparti — kan bestämma tallformen, Såsom absolut undantagslös regel gäller dock detta icke. Redan i det föregående har på tal om kottefärgen påpekats, att svårigheter kunna yppa sig vid be- stämmandet av tallformen efter enbart denna, då den gula grundfärgen mer eller mindre fullständigt förträngts av brunt eller brunviolett. Andra DEN NORDSVENSKA TALLEN. 365 egenskaper hos kotten eller trädet i övrigt måste i dylikt fall anlitas för formbestämmandet. Av de till Skogsförsöksanstalten ingångna kotteproven visade alla från reviren norr om Medelpad inklusive proven från Rätan, Hede, Särna och Transtrand, med endast tvenne undantag -— två av fem prov o från Råneå (Råneå n:r 2 och nir 5) nordsvensk kottefärg. Genom grå- Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. VY. Maass foto. Fig. 44. Sydsvensk tall från Uppland, Söderfors. 19!"/.04. Sidschwedische Kiefer aus Uppland, Söderfors, 60” 20' n. Br grön-brun färg eller färginblandning visade de nämnda två Råneå-proven ett närmande till kotteproven av sydsvensk tall. Till andra karaktärer visade de sig emellertid i flertalet fall typiskt nordsvenska: É Barrens Kronans FN K Kottesköld Öv SW Rotte- za EN krovinger 3 fl £ ark: FTrädets n:r fjällstyp |(tjo kleks-! Fröfärg Färg ETS längd: | ålder | längd: | vidd: | stam- ; N typ) ; Re bredd år staml. | längd längd | Råneå n:r 2...| plana | medeltj.-' mörkbrun rödbrun | 35 23 5 0,68 | 0,52 | Oj19 | tjock svart » HISSEN) 12t0GA tunn >» >» |ockragull 35 2233 5 0 O,74 0,35 866 NILS SYLVÉN. Medeltjock till tjock kottesköld, frövingefärg utan violett färginbland- ning, 35 mm:s medellängd hos barren och endast 23,; gånger så långa som breda barr, 5 års barrålder, så högt proportionstal som 0,68 för kronlängd :stamlängd samt grovbarkens höjd ovan marken endast 19 9 av stamlängden tyda för tallen »Råneå n:r 2» närmast på nordsvensk tall. Åt samma håll peka följande egenskaper hos tallen n:r 5: ockragul frö- vingefärg, samma siffror som hos n:r 2 för barrmedellängd och förhål- Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. E. Wibeck foto. Fig. 45. Sydsvensk tall från Uppland, Örbyhus revir. TORSO: Siidschwedische Kiefer. Revier Örbyhus, Prov. Uppland, 60”10' n. Br. landet barrlängd:barrbredd, 6-åriga barr och proportionstalet 0,s9 för kronlängd :stamlängd. Råneå-tallen n:r 5 synes dock på grund av sina tunna kottesköldar stå den sydsvenska tallen närmare än Råneå-tallen n:r 2. Av samtliga karaktärer att döma, torde de avvikande båda Råneå-tallarna närmast vara att uppfatta såsom nordsvenska tallar, hos vilka variationen beträffande kottefärgen gått i riktning mot den sydsvenska tallens. Även i fråga om kottefärgen representera ju nordsvensk och sydsvensk tall i viss mån parallella variationskurvor — av båda givas exempelvis former med mer eller mindre stark brun och brunviolett färginblandning —; det bör därför ingalunda vara uteslutet, att kotte- , o färgsformer med något starkare inblandning av grönt skola kunna upp- DEN NORDSVENSKA TALLEN. 367 träda även inom den nordsvenska kottefärgsserien. Här såsom i sa många andra fall få undantagen bekräfta regeln. Naturen låter icke be- gränsa sig av människoregler! ; Av särskilt intresse äro kotteproven av intermediär färg. Aro träden med dylik kottefärg att betrakta såsom mellanformer mellan nordsvensk Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. H. Hesselman foto. Fig. 46. Sydsvensk tall å tallhed i Västergötland, Hökensås häradsallmänning. 19”/,13. Siädschwedische Kiefer auf Kiefernheide in Västergötland, Hökensås, 58”10' n. Br och sydsvensk tall eller representera de allenast avvikande kottefärgs- former inom endera typens kottefärgsserie? Först en jämförande över- sikt av de ifrågavarande trädens alla till undersökning upptagna egen- skaper kunna besvara dessa frågor. En dylik lämnas å närstående tabell 14. Av denna framgår, hurusom sydsvenska och nordsvenska tallkaraktärer hos flertalet av de 19 träden möta i brokig blandning. Till flertalet karaktärer nordsvensk är Medelpads-tallen (n:r 2: 1913); liksom de nyss diskuterade Råneå-tallarna — träden Råneå: n:r 2 och n:r 5 med mera sydsvensk kottefärg — torde denna vara att anse NILS SYLVÉN. | | I2227010 2 UnLGQ| JIBAS | »rsto 59'0 15t0 FREE Zur o$ —Un4LQpos > —UnNIqAIOU le PEO | 090 bbto + ocSt S+ o:p | o:p TBEfOR, tr 9'0 irto Lå TAN S+v o:p uniq[ng [ESO 1Et0 090 + DERE SE o:p o:p | | JIBAS | zet0 Lr:o Lrto | otop ot o:p | —uniqyrowu teto | Lz'0 z9'0 EGR | St 212012 2 UntQ) UNI AIOU of'o | 8E'o gr'o (REISE OM o:p | o:p | unIqpor | | 2£f0 zo' I ot'o oto ort —([N3ery20 o:p | o— | = — o:p o:p | | - - — | op o:p | JIBAS — — — 21012 2 UnNtQ| —UNIQYIO WU 2221010 1 080 25'0 Leto v EXSE ob unsg-pnsvayoo, — uniq]n 60 | — 90 6£f0 b 2:62 sö | — - unIqpaLl 1£'0 65 Oo 6rto S AG ob —[n3ernpo o:p ESKO 150 g9lto + c'Zc ot 2727022 2 UNLQ op | uniqpor DETOL | 6£'0 Erto g | oo ob —n$enpo | o:p 9rt0 i9'0 Erto v | £t9z or uniq por o:p | | 227020 | 10 SUUSVAP z2'0 Leto gt'o | SSA S+' pau untiQpoL | o:p | | uniqpor | JIBAS trto z2'0 29'0 0'07 of | —mM3eryvo | —uniqxIouwu | | | & | (25uv| | (23ureT (23uewwurIs I (ang mz| (wu) | JENA Ta BIS Vang es STOJ TE NARE SNI | STUITEUADA | | | stu3]EUISA | -29A ut SIG) | 19 ul 3urT) uwrt a3ueT) 23urT | TG uapsur| uapSure[we)s | Ppparq 29wW) | (spånyuawes LR RARE | EI I 9 apuejeq | UN pure [9 Igdr0R) P3ugr | SP Sea S0M | EAS [PSugpureIs oj I ppra | -10Jj I pSur | 1 p3ur[ II pure SE (2001 126) SUPUOTN [ake EA OFAT TE AOLIT) | (I2PEN 190) SUuatIeq "INS AlsInY paw IaIe)YeIeN EYSUDASPÅS JelBrRIdIN 30 PEN INSUJASPÅS apueSrasaso I OIB I91ePjerseY EYySUJASPIOU Je[SLIdIN Y20 pen INSUJASPIOU IpuesrRAIAN (+ "PpSu | SILJOSUIAOT HT BIGJOLT CN Yo pau —XY20f7 o:p o:p 0 h[Ipawu Oo:P 2001 UuUNg y20fl[2 pau —X20f1 o:p O:p UUM)J 390 hT2pawu UUN) Y20ljjapau — UUN? FJohjapau UUNJ | —420ljjopawu UUn 20 h [pau -—X20f1 UUNJ [(snd43ua4H210) asAydody] (d41sq2p;poh) PIOASINON -u2jde7) | vå | c ((FI61) E 'Puppyiuspa EKDLISO 5 22 VIJIOU ('snd41uaqtejuajde7 ugterpawsajur uIDjoIY ag uRjeyssuadrg Iop JunpvInRA 24) (1'dÄIsBIVIINON I pauwtajur AR Jeejl ee Jurupaptsoj seusadeysuasg (gIIge « « « « I DeLOU "PPJSJADNY 5 IePALY ut "PUADIVPPA2QSPA a) < 9 « 0 DULDIPPAIJSO VALOU "PUDJIYLAJSPLE) « « E PUvISUsSIpk 'N Ikbr61) z ped PPraN (sawnedq Sap IN) I:U SJIpeIL "FB 20P22y | 2 TePAIyV E Pp 'puepysen) DEN NORDSVENSKA TALLEN. 369 såsom en /Japponzca-tall med avvikande, mera i grågrönt stötande kotte- färg. Till flertalet karaktärer sydsvenska och måhända rättast såsom endast till kottefärgen avvikande dylik tall äro träden >»N. Hälsing- land n:r 3», »V. Hälsingland, östra, n:r 3», »Gästrikland n:r 3 (1914)>, » Gästrikland, norra, n:r 4», »Österdalarna b, », »b, » och »bg >, » Väster- dalarna, mell., n:r 5», »Älvdal n:r 2» och »n:r 4» samt »Karlstad, norra, n:r 1», »2» och »3». Systematiskt viktigare nordsvenska och sydsven- ska egenskaper träffas kombinerade aå träden »Gästrikland, norra, nir 1», »2» och »3» samt »Älvdal n:r 3» och »3»>. Tallen »Gästrikland, norra, n:r 1» är till barrbredd och kronlängd nordsvensk, till frövingefärgen sydsvensk; tallen »Gästrikland, norra, n:r 2» till barrbredden nordsvensk, till kottesköldstjocklek och kronlängd sydsvensk; tallen »Gästrikland, norra, n:r 3> framför allt till barrlängden nordsvensk, till kotteskölds- tjockleken sydsvensk; tallen »Älvdal n:r 3> till kottesköldstjocklek och kronform nordsvensk, till barrstorlek och frövingefärg sydsvensk; tallen » Älvdal n:r 5» slutligen till kronformen nordsvensk, till frövingefärgen sydsvensk. Intermediär kottefärg i förening med dylik kombination av karaktärerna synes mig närmast tala för uppfattningen av dessa sist- nämnda såsom hybridogent uppkomna mellanforwmer. Då det kunde anses sannolikt, att jämväl tallar av ren nordsvensk och ren sydsvensk kottefärg inom gränsområdet för nordsvensk och sydsvensk talls utbredning skulle förete en kombination av karaktä- rerna, påminnande om de mera rent intermediära individens, och vi sålunda möjligen skulle hava att söka intermediära former även inom dessa båda kottefärgstyper, ha träden av såväl nordsvensk som sydsvensk kottefärg fran gränsreviren till /apponzca-omradet blivit föremål för liknande jäm- förande översikt som träden av intermediär kottefärg. Resultaten härav framgå av tabell 15. Av 11 träd av nordsvensk kottefärg visa sig 6 till Aertalet viktigare karaktärer nordsvenska, övriga 35 visa en om de intermediära formerna påminnande egenskapskombination. Sålunda visar trädet »V. Hälsingland, östra, n:r 5» i sin barrstorlek närmast släktskap med den sydsvenska tallen; trädet »Österdalarna a;> visar i fråga om kottesköldstjocklek och frövingefärg sydsvenska karaktärer; träden » Väster- dalarna, mell., n:r 2» och »nir 4» visa i sina tunnare köttesköldar i förening med tämligen kort krona en viss dragning åt det sydsvenska hållet; trädet »Älvdal n:r 1> närmar sig till frövingefärg och barrbredd likaledes sydsvensk tall. Av 14 träd av sydsvensk kottefärg visa sig 7 till flertalet viktigare karaktärer sydsvenska, övriga 7 påminna genom kombination av sydsvenska och nordsvenska karaktärer närmast om de intermediära formerna. Trädet »Medelpad, östra, n:r 4» framvisar så- lunda i fråga om barrstorleken nordsvensk typ; träden »N. Hälsingland [Sto] | S9'0 ib: S | occg |NTEGE bet) | LK 0) I 9Et0 + | or | Ge - | SN — = —— je 3 en | Ge 2 | re Sz'0o Zz'0 19'0 + [RESAS I OP Seto 15t0 | oto + otof Sv €£€'0 | Leto I +st + ocg ( Szto | 6£'0 | zb'o [ | 2:68 Ge Sz'o 6bP:O | Öp: +t ESO ot [Ao] zbto | ob! c fan Sr 9€t0 | 6€'0 AN Så | otef Se ZE 9bto | Eb! € SS ob 95t0 toto to FLSA SORSA c€ CE! 184 octO + SVIS Sv | I Za'o | op! I es! (S (NS (de zet0 85" FJ + £'€T SE SBRO (— SO tro SL ISSSE SE 09"0 | 090 29'0 t | SSE ob 89'0 | CBESO erto NER äetGe SE 95'0 69'0 |EEEStO S otof of Er'o sto 09'0 SG L'gz ot SET £Efo Zoo Sc L:gz ot | | | (2BueT (23UL[WWLIS (Sr anz (ww) (25ue| änz stuNey anz swuney | [(BIYeLf) | stu eYrA -WWBIS INZ I-T9A tur SIG) utt oSueT)| 1931y] | un a3ueTt) | (23ueT studvuDA ut | uspsugj |uopSuejuras) (1) | pparq [ | SEND lm puereq un Spuetey/ sIOPIV IN'TLY:0 PSUR psue[uers 0 | 20) I pprAa |-10F I p3ur| 1 p3ue[ EEPSE FRA I (2U0OIY 12(T) (PEN 121) | SUeuOIS| SuatIeg ("UJIJTAJYN UJPUuJzudId YIZIg- Doiuod da) uap ue uap sne FE 194ISIPaMYISspnNS pun -prou uISjarsp 19q uDfeyasusärg I9p Sun[ruoA ac) J9pe.swo-Baruoddej | UJIIADISURIS UPJJ BIVJIIION MSUJASPAS YIO NSUDASPIOU AR JPjJEJ) & BdulujoptOoJ seusadreysua3g INdenpo—'tIqpor o:p 12001 OSP ens Sr « | uniqpoi unaqng 90 hPpawu Bed I "[9w "PUrefepINSKA | 2022 2'AQ—"LQp9s op "hi2pawu—2o0oh eqqa rt ERS) « | | 2701 1 UNAGQ | o:p | UUNJ RUNT | Brr PUSPIUpAnsO | uniIqpoi MIBRAS —"IQYIOW |y20ljp2parwu—uung eqqs RA '9161' BIIOU "PUe[YLNSET) MrL OR A 2 UnLg uniq[ng uun;) o:p I "FIOL "'Dasou "puppyiuspa | 1 o:p o:p "OI ense "puejdutsteH 'A | 2202)012 2 UNAGQ | uniq[ng 0 hpawu o:p TTR S 'pueldusteH 'N o:p oP FAT MpSUr—SOI TORD SA LÅ « o:p o:p o:p BUBIM FT KA PUD)ZUISJDF N uniIqporI o:p o'p | eqqis TT NESS GR oh IQpOI—T[NSenjpo 5 JIBAS—" IQ HIOW o:p [0 jo a AR EES S DL2S0 podjopM unIqpoI | uniqn3 o:p GADS Fa NR SS + enso 'pedppoN [NSerpo MIBAS—"IQ YLTO WU | UUN) 2 (IIB [CEN YR e "DA3So "Podjapo (2q1ejusjdeZ IUISIPIMUYISPNG) | FILJINOA YSUDASPÅGS (q 2221010 2 UNAQ uniq[ns OhT2pau (OS EA MSE Sk fr RR SLAS I [ePATV "IQpoI—NFenvo o:p UUnNj—Y20l))2pout OSP v « « j uniqpor | JIBAS—"IQIIOU op BUBBA NER 'BUILTEPAILISEN 227010 2 UNG o:p uvun) OMP UNS SES Dp DULDIDPA2RSO untIqpoI | uniqng o:p 10 [Ol Fa gl ön Re öe « — o:p (ORD CN vuJe[EP1I215SO VoOfPpawu OPERA S "e.nso 'ueldursteH 'A -—- | — 2001 o:P LÄR « 2 2 20 o:p Zz "eIISO puejdursteH 'A unIq por uniqng lg vol;gapawu —uuny | euegjd rev (G « « '"IQpoI—T[n3e.npo| uniIqYrowu IOÅIIPIu | BAQIAE | 1 'eI1S0 Ppedjoapon | (2q1ejuajdeZ ayastpamyaspiIonN) | | SILJINOA ASUDASPION (er | | [(snd41u24H210) asAuydody] (snd£432 (sIPENnyuawues -u3jde7) sop aqeq ad) BILJIBUIAOL | (2q1IeJUJWETI) (sauwumnmeg sp IN) ejO (d£spPpppoh) dAsneGg 1:U SJIprI PIOASINON MON "SI GRI DEN NORDSVENSKA TALLEN. 371 n:r 1> och »V. Hälsingland, östra, n:r 1> stå till barrlängd och kron- form den nordsvenska tallen nära; trädet »N. Hälsingland n:r 5» på minner till barren närmast om nordsvensk tall; trädet » Gästrikland, norra, 1916 n:r 5» har den nordsvenska tallens kronform; träden från mellersta delen av Västerdalarnas revir visa »n:r 1» nordsvensk barrstorlek och »n:r 3» tjocka kottesköldar i förening med korta barr. Att intermediära former av olika slag förekomma inom gränsområdet för de båda talltypernas utbredning är sålunda otvetydigt. Ännu mycket mera framträder detta vid en jämförelse mellan tallrepresentanterna från »gräns»-reviren och tallar från revir inom respektive rent nordsvenskt och rent sydsvenskt tallomraåde. För jämförelse med tabell 15 lämnas i tabell 16 en på liknande sätt som i närmast föregående tabeller uppställd översikt av egenskapernas fördelning a tallar av nordsvensk och sydsvensk kotte- färg från nordligaste, mellersta och sydligaste delarna av vederbörande tallområden. Av tabell 16 framgår, att i intet fall tvekan här kan råda om trädets hänförande till den talltyp, kottefärgen angiver. Av 30 upp- tagna träd av nordsvensk kottefärg visar intet enda sydsvensk barr- bredd; endast tvenne träd framvisa mera utpräglat tunna kottesköldar — utan att till någon annan systematiskt viktigare egenskap visa släkt- skap med den sydsvenska talltypen —; allenast ett träd visar i fråga om frövingefärgen svag dragning at den såsom sydsvensk tallkaraktär närmast uppfattbara brunvioletta färgen och detta utan annat nämn- värt närmande till sydsvensk talltyp. Av 25 träd av sydsvensk kotte- färg visar intet enda typiskt nordsvensk barrbredd; endast tvenne träd avvika genom tjocka kottesköldar från normalt tunn sydsvensk kotte- sköldstyp — utan att till någon annan systematiskt viktigare egenskap stå den nordsvenska tallen särskilt nära —; alla utom fem träd visa här den speciellt sydsvenska, bruna, i violett stötande frövingefärgen. Att den gulaktiga kottefärgen framför andra karaktärer är att be- trakta som en speciell /apponica-karaktär, framgår, synes det mig, med all önskvärd tydlighet av kartan fig. 15 a. Söker man efter den nuva- rande kännedomen om /Zapponzca-tallens svenska utbredning inlägga denna på en karta över Sverige, överensstämmer denna rent av förvånansvärt nära med den efter det förf. till buds stående kottematerialet utritade kottefärgskartan. I några fall ha emellertid ingångna kotteprov visat sig ofullständiga. Från N. Hälsinglands revir ha prov erhållits från endast en lokal, sjön Norra Dellen, och intet prov har härifrån visat nordsvensk kottefärg. Av författarens undersökningar sommaren 1916 av tallen i norra Hälsingland har senare framgått, att ren nordsvensk tall är till synes ensamrådande inom hela nordvästra Hälsingland. Längs järnvägen Ljusdal—Mellansjö är talltypen allestädes utpräglat nord- 9 RN RN ne - AIJoflj-"fifapawl vuejd |'v€ | Jå z'6z SE o:p uniq[n3 20 eqqi3 | ce | 9 I -OK0G lor o:p msuniq Idol hjapaw euefd | I enso 'PuesouIeH zStOo | EytO 6v'0 9 L'9z | ob INnSeryDo uniq[ng | o:p eqqs SOT [ | seto | Sb'O 230 9 8'€G EGG ea | = U o:p | euejd SOSOgEE > | £EtO 9£t0 Hej | 9 0'0Z of CJ | 2 v0h | eqq8 | een (S | | [AT] 62t0 Zb'o NEO 0f6Z | of = | Er g20lh— Mhjapaw Da ESAs z I | oc'0 | gt'o otto 9 z'67 Se [NSernpo uniq[ng XIONIPPawu | Op (FRA I - Punsiaso | z1'0 ( FAELA0) FAT] (ERA $'61 SE — — o'p Te [AA S | z2'0 £z'0 £8'0 4 +'61 He == — o:p EX IOMA fre + 6r:o 6E:0 (EEG EA 591 of — - o:p euejd (2 ert 8lto | Uk] 8 0"0Z ISO I - — o:p o:p z SEO il'0 | 590 g 0'CI e = — o:p exoya I tArelsexynf 91'0 18'0 | z9'0 9 NNE of uniqpor JIBAS —"Iq MIO UU o:p BOGART Nr eN: [4 zz'0 off Jur Zto 9 0'0Z of = | : 20 ÖRE AN Rp SA + Lv:o zz'0 a FO S — | of == — NOEN MIM LUGN € Leto bo 19'0 9 61 SE uniq por JIBAS — "IANTO WU o:p (OJ oj SES RASA z LAT] 15t0 +$sto 9 | >'61 SE uniqpor—m3enpo Ang 2001 BROS VARE SA SR I ejeleq | (2q2ejuajdeZ | | I UYISIPIMUYISPION) | | SIVJAOY | i | | MYSUJASPION (Pe | | | | | | | NTE (25urT (25ue[WuwurIs | (2HIg Inz (uu) | | | | | | (25ur| änz stuley ANZ SKUITed [(214ef) VESNA ENN NS | | | -wWwejs wmz |A WL) |-SA wrtSSurT) av] |wr Surg) | (23ueT [(snd41uaq0rqy | (SndA | STUI[BUYTDA tur uapsure|[ luopSuepurys (12) | Ppparq |eSSDERD (str3nyuawes S | ; SN dodv -usjdez) | | 2t040929!0) Inn opueley nn opuelley| spy In Teqroj| p3urj sp que ad) SARS SKA > | (sawmeg sap IN) es ; AT eo ; ; 3 1e103 Sie låsyoppoh) | JAsneg :u SJaper p3uejuwuras Nn | -10J I PPIA |-10J I Pp3ue|| I p3ue[ |-[2pawu SILJIDUIAOT SLEIONT (dASYTN0h) SU nSIap el apueleyrog — == E E pIoxsanog | MON I MILQAOID) | (204 1) I?PEN 190) SUeuOISY SUJIILT == = än a = = -- - I — i — ——— — A i ('BFINZIQUIRFAY UIYINTLIy Iop UaIJIADYN UIISYITTPNS pun uaropuuw 'ussyarpaou uap sne aqrejuajdeZ tayostpamyaspns pun -PI0U UIJSrS 19 uUdgeyssuadrg top FuUn[rIIoA 21) "UJpetIWOJje] JAINNIdSsIL AP BUIejap 3)Se3IpÅS 420 BISJOJIILU "JJSESI[PJOU UPIJ FILJOJJON MSUJASPÅS YIO YSUJASPJIOU AP JeJJE] & BUIUjSptOJ SeUutSdeysuasg 'gs 'QDI F9'0 EPO grto [ART] (ÅA Ao] LATO) ert otto ot: zF'O €Sto sto 90 zttO 6z'0 Lär gro gEto offO 1€t0 set oStg 950 glo 8E'o L9'0 < om + + + MM MM (Af CA CA MM MM AN CN SPESPI RONSON 10 OA OO RRA [n3enpo 70202 2'49—1TNBLIYIO 2221012 2 UNAQ 7012 2"49—[NBLIYIO o:p | Haj0r 1 UNAQ ms3enpo unIqpor uniqpos—n3e.npo | o:p o:p o:p op o:p 0:p | o:p | 2 | o:p o:p o:p 2121012 2 UNALQ In3ernpo o:p | HJO 2 UNAGQ n3åernvo—uniqpoLr | HON 1 AQ LQppL | EST | [nSerno —uniqpor [nSenDo | =E o:p IYIO 12207010 2 "4Q— AQPOL op o:p | o:p | op unsqng NAME | JIBAS—" IG YIOW | unsqng | uniqxIouw | uniqm3 I I I I JIBAS— "IQ MIO UU | uniqmg o:p o:p JIBAS—"IQYLOQU | uniq|ng o:p | o:p o:p Hess — "INTO | NAME JIBAS—"IQ YIOU uniqng Am i JAS —Iq HIQ WU | | | | uniq[ng (JILAS—"Iq ALTO op unsq[ng uun) voh[Ipawu | uun) | "DHi9paw—X20Nh o:p o:p 0:p UUNJ | o:p qvohppam | o:p op | o:p | op | o:p | o:p I o:p | UUN) ; a0hT2pau a20h9 o:p o:p o:p o:p uun) oh Pau op | 2011 o:p Uuun) o:p o:p o: o:p euejd eqqs o:p o:p o:p o:p o:p O:PA- euejd exIyaI eqq's o:p o:p o:p o:p o:p o:p o:p o:p o:p o:p o:p o:p euejd es 1 SLISOY BION | N KE SSR & Sioqreddoy (2q1ejuajdeZ aUastpaMyYIspns) SarjoNox YSUJASPAS (q 374 NILS SYLVÉN. svensk, likaså utefter landsvägen Ljusdal —Färila—Lost— Kårböle—Färila. Utefter järnvägen nedom söderut som vid Bollnäs. N pd I é teg Nr >» / H I «n 20 , NY SN w , LÖ ST Rek ,; KAN N S SÅ 05 RA i! Sr Nord Luleå Vg ) [ —? / /N > (rr BÄ an / ( 3 AD svensk fr ANS 2 al KG öra f FO N Or SR i = Östersund. 2) Mil sned e BYS I + Eh Mnasvall — fall dj I H + N SL + Z å Z ”r) ed Näe l Sydsvensks/lakuum VIE SR (grn | JAr (& rrng 2 Å ) Cöteb? tall Å ( I N | ) j/ : N (OM ) / / NN EJ U Mabnip ) Fig. 47. Karta visande gränsen för nordsvensk och sydsvensk talls utbredning inom landet; området mellan den streckade och den hela, upptill streckade linjen betecknar gränszonen eller övergångszonen de båda tallformerna emellan. Karte, die Grenze der schwedischen Aus- breitung nord- und —) Kiefer. synas dock även de ange bestämd skillnad talltyperna emellan. — Såväl enfärgade som marmorerade frön förekomma tydligen lika väl av nordsvensk som av sydsvensk tall. Enfärgat ljusbruna frön kunna sålunda omöjligen angivas såsom en bestämd /apponica-karaktär. De av mig undersökta fröproven ha t. o. m. givit större procenttal marmorerade frön för den nordsvenska (51,7 20) än för den sydsvenska tallen (44 940). En såväl praktiskt mera användbar som systematiskt viktigare karak- tär ha vi däremot otvivelaktigt att hämta från frövingefärgen. Visser- ligen äro alla de urskilda huvudfärgtyperna företrädda inom både nord- svensk och sydsvensk talltyp, men då en av dessa, färgtypen brun i violett, är ytterligt sällsynt hos den nordsvenska tallen, relativt allmän återigen hos den sydsvenska, torde denna frövingefärgs uppträdande kunna anses som ett relativt gott tecken till att sydsvensk tall före- ligger; för absolut säker typbestämning är dock aldrig enbart frövinge- färgen till fyllest. Olikheterna i variationskurvor beträffande frövinge- färgen hos nordsvensk och sydsvensk tall framgå av fig. 49 b. — Den 378 NILS SYLVÉN. av kartorna fig. 19b och 152a framgående likheten i fördelningen mellan frövingefärgstyper och kottefärgstyper talar ytterligare för betydelsen av frövingefärgen såsom formkaraktär. Från barren hämtade karaktärer äro måhända näst kottefärgen såväl praktiskt bäst användbara som systematiskt viktigast. Kortare och bre- dare barr äro ju också, såsom upprepade gånger påpekats, de tidigast och oftast framhållna och starkast betonade !apponica-karaktärerna. De SNS + EE — ee SO - — 10,0 15,0 20.0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 50,0 Fig. 50. Variation i barrmedellängd (a) och barrlängd i förhållande till barrbredd (6) hos nordsvensk (.-.------- ) "ock Fsydsvensk: (Z=="")rtatl? Die Variation der Nadelmittellänge (a) und des Verhältnisses der Länge zur Breite der Nadeln (6) bei nord- schwedischer (---------- ) und siidschwedischer ( ) Kiefer. båda talltypernas variationskurvor i, fråga om barrens medellängd och proportionstalet för barrlängd:barrbredd synas också förete så stora olikheter, att de nämnda karaktärernas systematiska värde måste anses otvivelaktigt (jmf. fig. 50 a, bl. Om barrkaraktärerna vet man dessutom av en mängd olika kulturförsök, att de äro ärftliga. Vid redogörelsen för snart sagt varje proveniensförsök heter det i litteraturen, att plantor av »nordlig» proveniens utmärkas av kortare barr, ofta jämväl särskilt anmärkt bredare sådana. SCHOTTES proveniensundersökningar betona bestämt den nordsvenska tallens kortare och bredare barr. En närmare undersökning av ur /Japponzca-frö i Bergianska trädgården i Stockholm DEN NORDSVENSKA - TALLEN. 379 uppdragna tallar ha också för dessa visat relativt korta och framför allt breda barr. Av 10 i Bergianska trädgården undersökta !apponica-tallar i omkring 30- årsåldern befunnos 3 st. ell. 30 2. representera en barrmedellängd om c:a 35 mm. » » 5 [0] » » » p ; » 40 » 1 » rö >» » » » » 4 5 » kr » » TO > » » ) 5 [0] » Barrbredden hos barr av medellängd växlade från 1,2 till 1,8 mm., propor- tionstalet barrlängd : barrbredd utgjorde lägst 19,4 (hos ett träd), högst 33,3 (hos likaledes ett träd). Lägre proportionstal än 25,1 — för den nordsyenska tallen utmärkande tal! — representerades av 4 träd eller 40 2/7 av under- 7” sökningsmaterialet, den mera indifferenta proportionstalsklassen 25,1—3090,0 räknade 3 representanter (30 25), talklassen 30,,—35,0 — den lägsta av de mera »sydsvenska» talklasserna! — likaledes 3 (30 94,). Antalet hartsgångar på barrtvärsnittet (hos barr av medellängd) varierade mellan 38 och 11. Barr- åldern översteg ej hos något träd 4 år, å tre träd — av 16 härutinnan undersökta -— antecknades barren såsom högst 3-åriga, I allmänhet förekommo 4-åriga barr blott i fåtal; för fem träd kunde dock barråldern: bestämt an- givas till 4 år.! Ett ytterligare stöd för uppfattningen av barrstorleken såom en syste- matiskt viktig karaktär ger den efter rådande barrmedellängd uppritade kartan fig. 23 a med dess i ögonen fallande likhet med kottefärgskartan MO Sd. På samma gång som den sydsvenska tallens barr äro längre och sma- lare äro de vekare och starkare vridna än den nordsvenska ta'lens. Anatomiskt sett visa de bredare lapponica-barren något större antal harts- gångar än den sydsvenska tallens. VWVäxlingen i fråga om antalet harts- gångar är dock alltför obestämd, för att vi härav skola kunna draga några bestämda systematiska slutsatser. Antalet hartsgångar har ej visat sig så strängt bundet till barrbredden, som man av exempelvis DENGLERS un- sökningar (1908) skulle kunnat vänta. — En särskilt på yngre träd och plantor i ögonen fallande egenskap hos den nordsvenska tallen är barrens starkare och tidigare inträdande gröngula vinterfärg. Framförallt SCcHOTTES och ENGLERS provenienskulturer ha givit tydliga bevis härpå. I fråga om barrens vinterfärg syrnas nordsvensk och sydsvensk talltyp represen- tera väsentligt skilda variationskurvor. 1 Undersökningen av de nordsvenska tallarna i Bergianska trädgården ägde rum hösten 1916. Då eftersommaren detta år utmärkts av en ovanligt livlig barrfällning hos tallen, kan en nu företagen åldersuppskattning av tallbarren lätt giva för låga resultat. Som exempel på senaste höstens rika barrfällning kan nämnas, hurusom tallen i Hälsingland och övre Dalarna i sep- tember i regel hade de två äldsta barrbärande årsskottens, stundom ända till tre ärsskotts barr alla gula och under fällning. En så kraftig barrfällning är hos tallen relativt sällsynt och kan för den med barrfällningsförhållandena obekante verka rent av sjuklig. 57. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 380 NILS SYLVÉN. Att de båda talltyperna beträffande barråldern representera olika variationskurvor är otvivelaktigt. Särskilt påfallande bliver detta, då jämförelsematerialet hämtas från respektive talltypers naturliga utbred- ningsområden. Sålunda har det här föreliggande undersökningsmateri- alet för de två talltyperna i fråga om barråldern givit så vitt olika va- riationskurvor, som fig. 51 utvisar. Huru barråldern varierar inom de båda talltyperna, då de uppdragas å samma breddgrad och höjd över havet, är emellertid ännu ovisst. Att kurvskillnaderna då skola rätt av- sevärt utjämnas, torde få anses givet. MHärför tala flertalet hittills gjorda kulturförsök. Även de i tabell 15 meddelade siffrorna för barråldern 2004+ Y- "er > —-— >> LÅ + 3 Se 5 Z 8 9 Fig. 51. Variation i barrålder hos nordsvensk ( <--)NOch sydsvensk ( ) tall. Die Variation des Nadelalters bei nordschwedischer (---------- ) und sid- schwedischer ( ) Kiefer. synas åtminstone delvis peka i den riktningen. Trots detta torde man dock få antaga, att bestämda olikheter kurvorna emellan alltjämt skola förefinnas. En hel del litteraturuppgifter tyda härpå. En alltjämt relativt hög barrålder hos de nordsvenska tallarna i Bergianska trädgården giva också stöd åt ett dylikt antagande. — Observeras må slutligen jämväl i fråga om barråldern, hurusom den efter denna utritade kartan fig. 23 b till väsentliga delar överensstammer med den så ofta i det föregående i liknande fall åberopade kottefärgskartan fig. 15 a. En relativt lång och smal, cylindrisk, av jämförelsevis fina grenar uppbyggd krona är i stort sett utmärkande för den nordsvenska tallen. Liksom granen visar otvivelaktigt även tallen stor formväxling itråga om kronformen. Inom snart sagt varje tallbestånd torde ett flertal olika förgreningstyper av tall kunna urskiljas. Förekomsten av dylika har på sista tiden genom ZEDERBAUERS ärftlighetsundersökningar? fått ökat såväl teoretiskt som praktiskt intresse. Av dessa har nämligen framgått, att 1 E. ZEDERBAUER, Versuche iiber individuelle Auslese bei Waldbäumen. I. Pinus sil- vestris. Centralbl. f. d. ges. Forstwesen 1912, sid. 201 0. f. DEN NORDSVENSKA TALLEN. 8831 olikheterna mellan individen i ett tallbestånd bero icke blott på stånd- orten utan även av inre anlag. Ståndorten kan inverka hämmande eller befordrande på anlagen, men kan aldrig fullständigt utplåna dessa. I tallbestånden förekomma såväl bredkroniga individ med gles, bred krona av få, men starka grenar och långa årsskott, som även smalkro- niga sådana med tät, smal krona av många, men svaga grenar och korta ärsskott. Och dessa typers egenskaper synas i viss grad nedärvas på avkomman. Olika kronformers förekomst i tallbestånden har ingående studerats av KIENITZ,!' som på grundvalen av omfattande undersökningar framställer den satsen, att »tallen är alltid benägen att bilda talrika olika kron- och stamformer, från den slanka form, som starkt erinrar om kronan av en välformad gran, till den grova formtyp, som i avbarrat tillstånd snarare påminner om en i vindexponerat läge uppväxt ek än om ett barrträd>. KIENITZ betonar emellertid tillika, att de skilda for- mernas förekomst växlar. >»I södra och mellersta delarna av nordtyska låglandet, i Sachsen, nedre Schlesien, provinsen Brandenburg, delar av Pommern och Posen och långt in i:ryska Polen förhärska grovgreniga tallformer, även om slanka, granliknande kronformer knappast någon- städes helt saknas.» De smalkroniga tallformerna förekomma framför allt inom områden, där klimatet är hårdare, och där tallen årligen måste utkämpa en hård kamp mot storm och snö; »efter tusenårig kamp ha här nära nog endast dessa former blivit kvar, och en ren, ädel ras har uppstått, vilken säkerligen lämnar sina egenskaper i arv på avkomman». För tallen liksom för granen kunna vi utan tvivel antaga, att förgre- ningsegenskaperna äro ärftliga. ZEDERBAUERS kulturförsök ha ju lämnat verkliga bevis härför. Nära till hands ligger då att söka en av den nord- svenska tallens viktigare underartskaraktärer just i dess i stort sett karakäristiska kronform. Då vi upprepade gånger betonat, att av syd- svensk och nordsvensk tall rena parallellformer kunna uppställas, bör det ej förvåna, att den nordsvenska tallen varierar parallellt med den syd- svenska även i fråga om kronformen. Av såväl sydsvensk som nord- svensk tall givas exempelvis »vargar» av mer eller mindre grovgrenad typ (jmf. fig. 34); erinras må härvid om de mera grov- och vidgre- nade lappländska g-tallarna? (jmf. fig. 7 och fig. 32). Av båda un- derarterna givas även från normalformen avvikande smalkroniga former o. s. v. Trots detta äro olikheterna i kronform mellan nordsvensk och sydsvensk tall i stort sett så betydande (jmf. fig. 31—42 med fig. 43—4 56), att vi otvivelaktigt även här ha att söka en systematiskt god skiljekaraktär i M. KIENITZ, Formen und Abarten der gemein en Kiefer (Pinus silvestris L.). Zeitschr f. Forst- u. Jagdwesen 1911, sid. 1—32. fimf. NILS SYLVÉN, 1908. 3882 NILS SYLVÉN. de båda underarterna emellan. Såväl i fråga om kronlängd som i fråga om kronvidd synas de båda talltyperna förete så olika variationskurvor (jmf. fig. 352 a, b), att de även härutinnan böra anses representera syste- 0 100 + 0,10 0,20 0,30 0,40 E0 0,60 O.10 0,20 fr 0,30 i 0,40 0,50 0,60 0,30 0.80 0,90 Fig. 52. Variation i förhållandet kronlängd till stamlängd (a) och förhållandet kronvidd till kronlängd (5) hos nordsvensk (-....-.----.) och sydsvensk ( ) tall. Die Variation des Verhältnisses der Kronenlänge zur Stammlänge (a) und der Breite zur Länge der Krone (4) bei nordschwedischer (----------) und siidschwedischer ( ) Kiefer. matiskt väl skilda former. Olikheterna i kronform nordsvensk och syd- svensk tall emellan äro också en av de förnämsta orsakerna till dessa båda typers skogliga särhållande, -såsom detta med nödvändighet skett vid Skogsförsöksanstaltens provytsundersökningar i svenska tallbestånd. Kronformen hos tallen har här behandlats jämförelsevis utförligt, då värdet av de härifrån hämtade karaktärerna hos !apponica-tallen dragits i tvivelsmål, framför allt av ARNOLD ENGLER i hans senaste bemötande av MAYRS och NEGERS uppfattning av denna tallform som en form av högre systematiskt värde än de CIESLAR-ENGLER'ska klimatvarieteterna (jmf. ENGLER, 1913). Tunnare grovbark hos den nordsvenska tallen är en egenskap, varmed även den praktiske skogsmannen har att räkna. Att de båda tallty- DEN NORDSVENSKA TALLEN. 333 perna i fråga om barktjockleken förete vitt skilda variationskurvor lider efter JONSONS undersökningar icke minsta tvivel. I samband med den mindre Dbarktjockleken möta vi hos den nordsvenska tallen en starkare utveckling av den gula fjällbarken, vi finna längre ned på stammen gående dylik bark. De olika variationskurvor, de båda talltyperna härutinnan förete (jmf. fig. 53), peka möjligen även i sin mån på de från bark- tjockleken hämtade karaktärernas systematiska värde. För full förståelse av barkkaraktärernas betydelse fordras ett större och enligt andra grunder hopbragt undersökningsmaterial än det här föreliggande. Verkliga beståndsanalyser äro här önskvärda. Och detta gäller i kanske ännu högre grad i fråga om kronformen. Analyser av bestånd i olika åldrar skola helt säkert — efter den kännedom vi ute i naturen förskaffat oss om våra svenska talltyper — för såväl kronform som barkegenskaper för nordsvensk och sydsvensk tall giva så vitt skilda variationskurvor, att de härifrån hämtade karaktärernas systematiska värde blir omisskännligt. Att den nordsvenska tallen till sina fysiologiska egenskaper väsentligen avviker från den” mellaneuropeiska, jämväl från dess engadinensis-form, blir än ytterligare ett gott stöd för uppfattningen av densamma såsom en form av systematiskt högre rang. Alla proveniensförsök, i vilka be- visligen. såväl lapponica-tall som icke-lapponica ingått, ha för den först- Yo Oke==T == 22 = ET 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0.60 0,70 Fig. 53. Variation i förhållandet mellan tjockbarkens och stammens längd hos nordsvensk (CSE jlochisydsvensk (C— tall; Die Variation des Verhältnisses der Borkenhöhe zur Stammlänge bei nordschwedischer (=— —) und sid- schwedischer (----------) Kiefer. nämnda visat helt andra tillväxtförhållanden än för tall av varje annan proveniens. En i'litteraturen ofta omskriven fysiologisk egendomlighet hos den nordsvenska tallen är dess mindre mottaglighet för skytte (Lo- phodermium pinastri). Infektionsförsök: i större skala å dels verklig nord- 384 NILS SYLVÉN. svensk tall, dels mellaneuropeisk tall av såväl nordligare som sydligare proveniens fordras dock ännu för skyttefrågans fullständiga belysande. De olika botaniska karaktärerna — framträdande i mer eller mindre olika variationskurvor, ofta så strängt skilda, att de kunde angiva rent artskilda former — sedda i samband med de båda talltypernas skilda utbredning och efter allt att döma olika invandring i vårt land, tvinga oss till ett noggrant systematiskt särhållande av våra två huvudtyper av tall, den nordsven ska, Pinus silvestris "lapponica, och den sydsvenska, Pinus silvestris +septentrionalis. Observeras må härvid, hurusom de linjer, vilka markera gränsområdet de båda talltyperna emellan i vårt land, visa ett med vissa månads- och årsisotermer — januari- och februari- isotermerna för — 6?” C. och årsisotermen för + 3” C. — parallellt eller så gott som sammanfallande förlopp.1 Då såväl morfologiska karaktärer (fram: för allt kronform och barktjocklek) som även fysiologiska (olika tillväxt, olika mottaglighet för skytte etc.) göra de här studerade huvudtyperna jämväl skogligt sett olikvärdiga, är deras isärhållande ej blott av teore- tisk utan även av rent praktisk betydelse. Figurförklaring till tavl. I. Fig. 1—6 kottar av sydsvensk, fig. 7 kotte av intermediär, fig. 8—14 kottar av nordsvensk tall; i de figurer, där tvänne kottebilder lämnas, visar den vänstra kottens yttersida, den högra innersidan. Fig. 15 frövingar, fig. 16 frön av sydsvensk tall; fig. 17 frövingar, fig. 18 frön av nordsvensk tall. Fig. Revir DniNbee | Eg: Revir BH: ubr. 15 UKOtte, frän nivledelpad .:s.sstessecsece ense ss ceres 62730" | 16:32: frö från Karlstad Cfö55rossserserasnne 59”30 2 (SAStOkland te3os.cec serscersrsnsnrer TE (R6:04:s 2 N. Roslagssssessessssoeresnnes ner rnnr 60715" SLR » Kopparberg .......sseeossser0rnen nr 60715" | 16: 55; 5 3 -VÄSteraS:sereersr:sbkpenskevlsnkrskeenne 59”50' 4: SEEN KO PIAS bios oense sar gr Se sjnes er 59-30, 10:05 >” JATVIKA ke cg ed örsdeslo scn sö RANE Sk See 59”30 5: HoP oo eeeeeeresrersnernernernnrn> > (16:7: 2? 2 Askersunds.sssseeeessrrennn 592 : O > Västerdalarna i | 16:8: » 2» KOpparberg sssesssessesensereeeennnnnn 60715, fe rt (raStrikland sscscssssspnsreasssekroe ; 17 a: frövinge från ÖSlerstvnChstoscsessnsastesssvaes 6330 8: EJ UCKASJACVI, oöskecsopse södotss ene 5 fn sb »: - "MAalmesjälll: scss>sesseavsspenser 66” FR > Västerdalarna ... scr FLAG > > Pajala becccsrer 67”15 EO 350 [KOL inasereseoSeoNS 25 LO5T 27 de » iKalgoer == 66710 IT: 8/ HDTACKe. pevsesesce ses ssRsenen sans dere 3 | 27 €: >" "Pajala stecsssnpornastobr ses senes 67”15' 12: a SHU RATIC AL fö Sov öe Seel sees enar eg » 3” SJOCKOMOCK scrsasesssnaspurssekee 65”40' 13: » RE BE ana : i; | 17 g: » SEE SSR EEE LA EA 5 TA » IUSEIE tooec osrocda css sar kn sn r sena keEe TY CS » ASJÖ: annen verserna ns vpns rer snoka se. VÄ! 15 a: frövinge från Medelpad ng » Vilhelmina ssc.o=ssssocdsppesenör ÖR AÖ SIDE > > KRKOPpP2rDETS ove sscssrseöerdeke cs 6015 | I8:r: frö från BraCke sorssadssssasr sr Se Re Ne nksn ene HIM Å I5 C » SE KA SIKGTSING 2 recs pass obe sosse 50F f8: 25 Pajalä.:.ssococneasensaneocsnennöseser SE ÖT KING IS d: » » HEN Nesse on sake sövstr JO 5OM 18: 3: »- Övre. Byske oostsecsscepssnsnarendnnnae 65”30" IS et 2 5 ONSSHAS(nSländ b:ss.sscesssnoe 61”50 FÖLANGS » Frostviken 5 HI ae 3 IEKSAVIS TAG os src epaer ses erer sn sbees 505301 | 18: Se Härnösand G DR > Enköping... SOTO LESAOR » Alvsby .... é 15 h av CRM s6s = Es OM Bräcke...... 53 Sa Bu SÖ ED YHUSersrespessr => ser arerre 60715 1 TÖI GE — DI DÄLNA scccecsoströpenpnp sd NSN ds NER 16:51: fro fran ASkerstinG:ssss.ss sesceo20ssiesogesv.ss 50 | 18:08 » > AT|EPlORsssescskosssardesne nar knekeneelee 16:20" > Enköpings socstscesessspsssssesnssnen 59730" (Fig. 1—6 Zapfen siädschwedischer, Fig. 7 intermediärer, Fig. 8—I14 nordschwedischer Kiefer; in denjenigen Figuren, in welchen zwei Bilder geliefert sind, zeigt der Zapfen links die äussere, der Zapfen rechts die innere Seite des Zapfens. Fig. 15 Samenflägel, Fig. 16 Samen siidschwedischer Kiefer; Fig. 17 Samenflägel, Fig. 18 Samen nordschwedischer Kiefer.) = Jmfr HER. HAMBERG, Medeltal och extremer af lufttemperaturen i Sverige 1856—1907. Bih, t. Meteorolog. iaktt. i Sv. Vol. 49. 1907, Uppsala 1908. MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT Om snöskadorna i södra och mellersta Sveriges skogar åren 1915—1916. Av GUNNAR SCHOTTE. De synnerligeri starka snöfallen under år 1915 ha åstadkommit bety- dande skador i våra skogar genom snötryck och snöbrott. Då även åt- skilliga av Skogsförsöksanstaltens försöksytor lidit härav, har förf. ansett, att detta tillfälle ej bör försummas för en skildring av de hos oss ej så van- liga snöskadorna. En redogörelse över liknande skador har visserligen redan tidigare ingått i Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt H. 9 (Skogsvårdsföreningens tidskrift 1912 allm. delen sid. 145—172), där HENRIK HESSELMAN skildrat snöbrotten i norra Sverige vintern 1910— 1911. Denna skadegörelse drabbade emellertid huvudsakligen äldre skog, medan de nu ifrågavarande snöskadorna ramponerat ungskogarna, vilket äter ger anledning till att något närmare ingå på gallringsproblemet, samt i vad mån vi genom lämpliga beståndsvårdsåtgärder kunna minska risken för snöskador. Som HESSELMAN redan tidigare framhållit, före- ligga i den svenska skogslitteraturen ganska få uppgifter om snöskador å skogen. Även med anledning härav torde en redogörelse böra ske för de på grund av 1915 års betydande snöfall uppkomna skadorna. Som material för denna skildring föreligga iakttagelser från omkring 235 stycken av skogsavdelningens fasta försöksytor i mellersta delarna av landet. Härjämte ha kompletterande upplysningar erhållits å till skogs- tjänstemännen (såväl statens som enskilda skogsägares) utsända förfråg- ningar. Dessa voro av följande lydelse: »Under de två senaste åren ha som bekant skogsbestånden i södra och mellersta delarna av vårt land lidit mycket av snöbrott och snötryck. Från de fasta försöksytorna har Skogsförsöksanstalten insamlat många uppgifter om snöbrottens omfattning, men — innan dessa innnvarande år publiceras — vore det av stort värde för Skogsförsöksanstalten att få höra skogspersona- lens erfarenhet härutinnan. I sådant syfte göres här nedan vissa frågor, för vars besvärande jag vore synnerligen tacksam snarast möjligt i denna månad. Svaren torde benäget insändas i tjänste- eller ofrankerat brev under adress: Professor G. Schotte, Experimentalfältet. I den händelse någon Eder 886 GUNNAR SCHOTTE. underlydande bevakare varit i tillfälle särskilt iakttaga snöbrottsskadorna, bi- fogas ytterligare ett par frågeblanketter, avsedda för dem. Fråga 1. Uppstod snöbrott och snötryck 1 större mängd: Efter snöfallet den 15 maj 1915? Efter de starka snöfallen den 8—9 dec. 1915? Eller senare? Fråga 2. Från vilketdera tillfället äro skadorna störst? Ha de visat sig «vara olika från majovädret 1915 eller från vin- tern 1915— 1916? Vilka trädslag hava lidit mest vid de olika tillfällena: tall? gran? lärk? björk? Fråga 3. Vilka bestånd hava lidit mest? Ogallrade, nyligen gallrade eller för längre tid sedan gallrade? Har gallringens styrka haft någon inverkan? Fråga 4. Vid vilken ålder har skogen skadats mest? Övriga upplysningar:» För alla de svar med många detaljerade och värdefulla upplysningar, som jag erhållit, får jag i detta sammanhang frambära min stora tack- samhet. Ovädret den 15 maj 1915 och dess skadegörelser. Under tiden 14—16 maj svepte en häftig snöstorm över stora delar av landet och kvarlämnade i så gott som hela Sverige ett snötäcke den 15—17 maj. I Svealand och Götaland inträffade svåra kommunikations- rubbningar, och mycket skog blåste ned. Än större skador drabbade dock skogen genom snöbrott. Enligt svaren å de till skogsmännen utsända cirkulären ha snöskador- nas omfattning och utbredning vid detta ovanligt sent på året inträffade snöfall varit ungefär följande. Gävleborgs län. Genom välvilligt tillmötesgående av länsjägmästaren ha för- frågningar utgått till samtliga åtta länsskogvaktare i länet, men endast två av dem ha iakttagit snöbrott efter majovädret, nämligen EFR. WALLQUIST i Ockelbo och O. H. SUNDELIN 1 Storvik. OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR, 387 Kopparbergs län. Enligt uppgifter från revirförvaltningarna har ingen skade- görelse förmärkts inom Idre, Särna, Västra Älvdalens och Hamra revir. Be- träffande norra Dalarna i övrigt meddelar jägmästare O. ENEROTH vid Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, att någon skadegörelse ej observerats i Alv- dalens socken, men däremot i Orsa, Venjan och Mora socknar. Störst skulle skadorna ha varit i de båda sistnämnda socknarna, men däremot obetydliga i Orsa. Från Dala—Järna mäler förvaltare ARVID YDSRRÖM vid Korsnäs såg- verksaktiebolag om snöbrott. Från Dådran, öster om Siljan, rapporterar för- valtare CHRISTIAN BERG endast obetydlig skada. Jägmästaren i Kopparbergs revir talar också endast om obetydlig skada, likaså skogsförvaltaren G. IGGBERG vid Klosters Aktiebolag. I Västerdalarnas revir samt vid Garpen- bergs och Grönsinka skogsskolor ha ej några snöskador förmärkts efter maj- ovädret. Däremot skall i Klotens revir ha uppstått åtskilliga snöbrott och snö- tryck, och från Malingsbo revir talas om betydande mängder snöbrott. Värmlands län. Från Arvika revir rapportera kronojägarna, att några snö- skador i större mängd ej förekommit. Från Kils och Säffle bevakningstrakter inom Karlstads revir meddela kronojägarna, att där ej förekom något snöfall den 15 maj, däremot snöade det i Kristinehamns revir, där skadegörelse inträf- fade. Jägmästare ERIK DANIELSSON meddelar sålunda, att ovädret från nord- ostlig storm övergick till nordlig och västlig samt slutligen sydvästlig, vadan skogen var utsatt för påkänning från snart sagt alla håll. Skogschefen för Billeruds Aktiebolag NiLs DELIN meddelar, att i norra Värmland ingen eller ringa skada förmärkts, medan i övriga delar av länet förekommit gruppvis nedbrytning av ungskog i avsevärd utsträckning. Från Uddeholms norra re- vir omtalar bevakaren L. LARSSON, att snöbrott inträffade där, ehuru ganska sparsamt. , Örebro län. Inom detta län ha enl. länsjägmästaren skadorna varit störst i södra delarna, medan de norr om Örebroslätten varit av mera lokal natur. Jägmästare H. STUART i Örebro revir framhåller därtill, att snöskadorna före- kommo mest 2 slättbygden, där även några vindfällen uppstodo. Från Alk- vätterns aktiebolags skogar omtalar disponenten HANs DAHLBERG rätt avse- värda snöskador. Västmanlands län. I Köpings revir och vid Bjursfors skogsskola förmärktes ingen skadegörelse genom ovädret, men inom Grönbo och Västerås revir upp- kommo enstaka. vindfällen. Uppsala och Stockholms län. Ingen skada, Södermanlands län. Här rasade ovädret häftigt, men då nederbörden blott bestod av regn och hagel, åstadkoms knappast någon skada å skogen. Östergötlands län. I Finspångs revir skadades blott ett och annat träd här och där i bestånden, medan skadan ej var så obetydlig i norra delen av Karlsby revir. I Ombergs .revir var skadegörelsen oerhört stor enligt jägmästare TH. GRINNDALS meddelande. Från Kinda revir mäler jägmästare E. LUNDMAN om snöskador:å enstaka träd i mindre mängd, medan i Gullbergs revir ingen skadegörelse. iakttagits. Kronojägare A. W. AHLÉN meddelar, att flera snö- brott inträffade i södra och sydvästra Östergötland än i norra (Folkström- mes bevakningstrakt). Gottland. Ingen skada. Skaraborgs län. Skogschefen vid Laxå bruk, jägm. CARL THAM, omnämner skadegörelse 1 medelålders skog samt å fröträdsställningar. I ”Tivedens revir 388 GUNNAR SCHOTTE. åtföljdes ovädret enligt meddelande från t. f. jägmästare A. STAHRE i norra delen (kronoparken Skagersholm) av snö, men i den södra delen utmed Vä- nern av snöblandat regn. A de senare lokalerna träffade man därför ej några toppbrutna träd, men väl en mängd vindfällen. TI revirets norra del däremot blev skogen i stor myckenhet toppbruten. AA Göta kanalbolags sko- gar vid Gärsjöbacken i Älgarås s:n var förf. ett par dagar efter ovädret i till- fälle iakttaga många snöbrott hos gran och björk; den senare då redan lövad: I Kinne revir har ingen skada förmärkts och i Slättbygds revir endast obe- tydlig å Mössebergs kronopark. I Kungslena bevakningstrakt av Vartofta revir skadades ej skogen i någon större mängd, men enstaka träd toppbrötos över hela bevakningstrakten. I Habo bevakningstrakt däremot härjades granen mycket, och 1o—25 & 1 bestånden skadades. I Skaraborgs län led således mest den sydöstra delen av länet (Hökensåstrakten). Älvsborgs län. I Marks revir uppstod ej någon nämnvärd skada, men i Ulricehamns revirs norra del ramponerades skogen mycket. I stort sett ha emellertid enligt länsjägmästare K. F. MELLQUiIsTS meddelande snöskadorna varit obetydliga i länet, och i Dalsland ha de ej alls förekommit. Göteborgs och Bohuslän. Ingen skada. Jönköpings län. I Eksjö revir skadades skogen särskilt i de norra delarna av reviret och något i Vetlanda bevakningstrakt, men däremot obetydligt i Vrigstads bevakningstrakt. Om skadegörelsen 1 Jönköpings revir har förut- varande t. f. jägmästare E. LUNDMAN tidigare lämnat skogsförsöksanstalten en hel del uppgifter. Skadan var här synpnerligen omfattande, men hemsökelsen koncentrerades till revirets nordvästra delar vid Vätter-bäckenet och dess fort- sättning söderut ned mot Skillingaryd. I Västbo revir ha skogarna i norra delen (Mo härad) också lidit ganska mycket. Skogschefen vid Strömsnäs bruk EINAR BoszUus omtalar, att snöfallet i sydvästra delarna av Jönköpings och Kronobergs län var starkt uppblandat med regn och att snön avsmälte suc- cessivt, varför någon avsevärd skada ej inträffade där. Länsjägmästare VILH. LoTHIGIUS meddelar, att skadorna voro störst i Vätter-bäckenet samt Lagadalen, men mindre i länets södra delar. Kronobergs län. I Sunnerbro revir var skadan rätt obetydlig, men i Vä- rends revir led skogen avsevärt. I Kosta revir kom emellertid snön vid mild temperatur, så att den genast smälte och ej förorsakade någon kalamitet. Kalmar län. I Tjust revir kunde så gott som ingen skada förmärkas och detsamma gäller Kalmar revir. På Öland förekommo inga snöbrott. Blekinge län. Intet snöfall, ingen skada. Kristianstads län. Ingen skada. Malmöhns län. Ingen skada. Hallands län. Vid västkusten bestod nederbörden mest av regn, varför inga skador i allmänhet uppstodo. Kronojägare J. A. MELLSTRÖM meddelar blott, att en och annan gänglig tall och bok bräckts av, och kronojägare N. WILHELM NILSSON omnämner, att även en och annan gran brutits. Han meddelar också, att majovädret började vid Spenshult den 14 kl. 6,45 e. m. med åska, storm och snöblandat regn, och följande morgon förekom också åska, hagel, snö och regn. De hemsökta trakterna utgjorde således de mellersta delarna av Svea- och Götaland, huvudsakligast belägna inom «ett brett bälte, gående OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 3389 över Vättern i dess längdriktning ned genom norra delen av Västbo revir och vidare genom Jönköpings och Värends revir. Skadegörelsen var allmännast i stora områden av Västergötland och Östergötland samt i synnerhet i Småland. Även Närke, Värmland, Västmanland, Dalarna och Gästrikland uppstodo snöskador, ehuru i mindre omfatt- ning. Man behövde ej färdas långt i de ovannämnda trakterna efter den 15 maj 1915 för att märka en säregen art av ovädrets fram- fart. Här och var befanns översta delen av grankronorna avbruten, och brottytorna lyste som vita spetsar i den mörka skogen. Vanligen brötos granarna av 3—4 meter från toppen. Medelålders bestånd (350—380- åriga) voro mest utsatta, och i synnerhet skadades något friare stående granar med yviga kronor. Bland andra ställen såg man detta tydligt utmed Skåne—Smålands järnväg mellan Vaggeryd och Ljungby. Jäg- mästare CARL THAM meddelar också från Laxå, att ovädrets framfart syntes på långt håll genom de vita brottytorna, särskilt i dalgångar i riktning norr till söder. Ett typiskt exempel på snöbrottens omfattning giver försöksytan 14: III och IV i den s. k. Bondfällan å södra delen av Ombergs kronopark. Det 453-åriga beståndet är uppdraget genom klimpplantering med knippen om 3 plantor. Omkring 1901 enkelställdes träden, varefter försöksytorna utstakades år 1903. År 1909 behandlades avd. III efter stark låggall- ring, varvid uttogs 14 2 av virkesmassan, och avd. IV med extra stark låggallring med uttagande av 23 2 av virkesbeloppet. Vid majovädret 1915 toppbrötos många av de större granarna med de bäst utvecklade kronorna, och särskilt avd. IV såg strax efter ovädret ganska ramponerad ut. Det intrycket fingo nog också deltagarna i Skogsvårdsföreningens exkursion, då de i juni besökte beståndet. Ett och annat påpekande gjordes också då angående följderna av en alltför stark gallring. Vid revisionen av granytorna i Bondfällan sommaren 1916 utgallrades de mest snöbrutna granarna, medan de träd, som endast förlorat en mindre del av toppen, fingo kvarstå, dels för bibehållande av slutenheten och dels för att framdeles lämna material för undersökrning om huru fort rötan sprider sig i de toppskadade granarna. Vid gallringen visade det sig emellertid, att snöbrotten ej på långt när så starkt ramponerat be- ståndet, som ett flyktigt överslag gav vid handen. Inalles utgöra de snöbrottskadade granar, som måst borttagas inom avd. III (den starka låggallringen) endast 108 st. per hektar eller 5,4, 2 av stamantalet. Största antalet eller 92 av dessa tillhöra första kronskiktet. Virkesmas- san av de utgallrade snöskadade träden är 24,7 kbm. eller 6,8 2 av hela för- rådet. Dessutom kvarstå 62 toppbrutna granar (3,1: 2 av stamantalet) 890 GUNNAR SCHOTTE. med en stammassa av 13 kbm. eller 3,5 2 av virkesförrådet. — Å avd. IV (den extra starka låggallringen) förekommo snöbrotten i något större ut- sträckning. Sålunda avverkades där per hektar 121 träd eller 7,8: 2 med en virkesmassa av 26,8 kbm. eller 8,9 25, medan 67 toppbrutna träd (4,3 2; ) kunde lämnas att kvarstå. De sistnämndas virkesmassa utgör 18,8 kbm. (6,; 2). Fig. I visar en karta av sistnämnda yta. Härav synes, att snöbrotten visserligen hemsökt de kraftigaste träden (jämför också tabellbilagan 1), men att ytan ändå ej kan anses spolierad. Därest ej innanrötan, som här- jar fruktansvärt å denna yta, kommer att för tidigt skörda en massa träd, skulle man om en tid ej märka snöbrottsluckorna från maj 1915- Ett annat exempel på dessa snöbrottskadors omfattning omtalar förut- varande t. f. jägmästaren i Jönköpings revir E. LUNDMAN. Å de täm- ligen begränsade allmänna skogarna i nordvästra delen av reviret, där ovädret härjade mest, beräknades den skadade skogen till omkring 8,000 kbm., motsvarande cirka 60,006 träd. Det var egentligen de 30—60- åriga bestånden, som mest blevo utsatta. I den nämnda summan ingår visserligen också de snöbrott i revirets östra delar, som inträffade i december 1915, men dessa skador voro av mindre omfattning. Vid tillgodogörandet av de skadade träden iakttog revirförvaltningen sär- skild försiktighet, så att beståndens slutenhet ej skulle alltför mycket äventyras; så mycket mer som erfarenhet saknas om dylika skadegörel- sers verkningar genom toppröta, trädens eventuella avtorkande, tillväxt- förlust m. m. På liknande sätt har man nog med rätta förfarit på andra håll. T. f. jägmästaren i Tivedens revir A. STAHRE meddelar, att det var huvud- sakligen gran, härskande eller medhärskande i medelålders bestånd, som skadades å Skagersholms kronopark, och hela parken var omedelbart efter ovädret uppfylld av dylika toppbrutna granar. Störst voro skadorna a högt belägna lokaler. Revirförvaltningen har låtit borthugga de träd, på vilka toppbrottet skett långt ned på stammen, men däremot ha gra- nar med toppbrott högt uppe fått kvarstå för undvikande av för stark rubbning av beståndets slutenhet. Länsjägmästare' WILH. LOTHIGIUS meddelar, att å Hooks egendom, i Jönköpings län med en. areal av 4,000 hektar produktiv skogsmark avverkats omkring 10,000 kbm. fast mått av vid majovädret snöbrott- skadad skog. Att för övrigt granen skadades mest bestyrkes av rapporter från läns-- jägmästaren i Örebro län, från disponenten HANS DAHLBERG, Alkvät- tern, jägmästare E. DANIELSSON, Kristinehamn, , jägmästare ADOLF WELANDER, Karlsby, jägmästare TH. GRINNDAHL, Omberg, jägmästare. E. : LUNDMAN, Kinda :revir, länsjägmästare A. WINBLADH, Mariestad, OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 391 (& LJ Pe Oskadad gran. Svårt toppbruten gran. Lindrigt toppbr. gran. Unverletzter Baum. Schwerer Schneebruch. Mässiger Schneebruch. Fig. 1. Karta över försöksytan n:o 14: IV, utvisande snöbrottens omfattning efter den 15 maj 1915, Ög. Omberg. Skala för marken 1:400, för träden 1: 100. Karte, den Umfang der Schneebriiche nach den 13. Mai 1915 auf Versuchsfläche 14: IV zeigend, Östergötland, Omberg. Masstab fir den Boden 1: 400, fär die Bäume 1: 100. 392 GUNNAR SCHOTTE. kronojägare J. A. JANSON, Habo bev.-tr. i Vartofta revir, kronojägarna A. A. RÖNN och E. A. AUGUSTSSON, Finnerödja, kronojägarna G. A. JOHANSSON och F. L. SANDBLOM i Ulricehamns revir, jägmästare H. NORDENADLER, Eksjö och jägmästare M. VON SCHANTZ 1 Värends revir. Alla äro också ense om att medelålders granbestånd lidit mest. Majovädret åstadkom dessutom på en del ställen nedbrytning av ung tallskog. Sålunda har skogschefen NILS DELIN lämnat fullständiga upp- gifter från följande provytor vid Kullen i Sölje distrikt, Värmland. Profytornas storlek 20 X 20 m. = 0,o4 har vardera. Beståndets ålder: 18 år. » medelbhöjdEr5)7 mi. Beståndet uppkommet genom rutsådd, troligen 1 m. förband, med om- växlande 1 rad tall och 1 rad gran; granen merendels över- skärmad och halvdöd. Enst. inspr. granar 25 å 30 år. Markbeskaffenhet: lerblandad sand. Markbetäckning: saknas (barrtäcke). Provytan r, gallrad så att endast I (2) stammar kvarstå i varje ruta; gallrings- procent: stam. "ÖT,75 Massa 24:90: Före gallring per har 13,175 st. 35,16 kbm. (medelstam. 3,5 cm.) Utgallrat. LR Ö, 126 » 8,76 > ( » RN ) Efter gallring » 550 OM S20,40RR VA » 455, AN) Provytan 2, gallrad så att endast absolut hopplösa stammar uttagits; gallrings- procent: stam. 28,8; massa 5,6. Före gallring per har 13,000 st. 54,18 kbm. (medelstam. 4,05 cm.) UtSallraREe SNS ER » 2315 1) Efter gallring OZ ONE NT ng a » 4560 20) Provytan 3, gallrad så, att endast I å 2 stammar kvarstå 1 varje »tallruta», endast fullt fristående granar lämnade. Före gallring per har 10,650 st. 50,12 kbm. (medelstam. 4,30 cm.) |ÖfisellTmN sc ) SAS sk HT 2 » 35050) Efter gallring ISAR MOTT » Bod SN Gallringsprocent 54,7 st. 21,0 kbm. Efter snöbrottet den 15 maj 1915 uppräknades och mättes de nedbrutna stammarna och befunnos då följande antal och kubikmassor i Provytan m, medbrutna per hab Ni5OLSt.S.. ssp = 0,03 7 EDI Tio avs efter. galla gs3,O. vo... ot lg Provytan. 2,enedbrutna, per Darisp or st: cc =11;190 KIM, TNK E ILer & LIKONRN per CE RETAS 2735 Provytanvs;, Dedbratta pet: han of SE. sous ="11,,056-EIM Ior AVI HENErA SAR ES JGA cool 25005 Den minsta skadan har sålunda skett i den starkast gallrade ytan, då där givetvis funnits färre svaga träd, som kunnat nedbrytas. Ett annat exempel på hur ung tall skadats av majovädret meddelar skogschefen OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 893 EINAR BOSEUS från en provyta i 25-årig rutsådd av tall med insprängd gran och björk. I provytan, som gallrades för 3 år sedan, omfattade snöbrotten SAN OIEN IN JAS RARE od eS RARE 4,5 7o av stamantalet ENATS se NNE sekret brer OMAOr » PJOTR NS R ok or rar SR NA » Att björken, som vid majovädret var lövad, blivit snöbruten rätt mycket har också iakttagits av andra. Sålunda meddelar jägmästare J. M. PAULI från Klotens revir, att därstädes ledo björk och lärk mest, det senare trädslaget dock obetydligare. Disponenten HANS DAHLBERG omnämner från Alkvättern skador i 30—40-åriga bestånd av tall och björk. Jägmästare ERIK DANIELSON i Kristinehamns revir har blott funnit obetydlig skadegörelse å björk och lärk. Å Gärsjöbacken i Älgareds socken har författaren funnit raka vackra björkstammar avbrutna strax nedom kronan. Från Kårestads bev.-trakt i Värends revir har kronojägaren AUG. LUNDELL antecknat helt obetydliga skador å björken, men inga alls å lärken. Som en sammanfattning av skadegörelsen från majovädret 1915 kan framhållas, att granen lidit mest, därnäst björk och tall, medan lärken skadats mera obetydligt. Av granarna ledo huvudsakligen medelålders bestånd (ålder 40—70 år) och nästan uteslutande genom toppbrott. Mera fritt stående träd med väl utvecklade kronor brötos lättast av. På grund härav ha de starkare gallrade välskötta granbestånden lidit mest. Att så blivit fallet får tillskrivas en kombinerad verkan av snö och storm. Den våta snön fastnade lättast i de täta, yviga kronorna, som med stor- mens hjälp genast knäcktes. VN svagare individ fastnade ej så stora mängder snö, och de stå förresten vanligen mera skyddade och således ej så utsatta för stormen. Som snön i stor utsträckning smälte bort under ovädrets gång, hopades ej häller på de svaga individen snö i sådana mäng- der, att de blevo snötryckta. Förhållandet var nu ej detsamma som om vintern, då snömassorna flera dagar kunna hopa sig och länge ligga kvar på grenarna. Björken, som var lövad, utsattes rätt mycket för snöbrott på samma sätt som granen. Av tallen däremot ledo egentligen endast de yngsta, täta bestånden, om snön där fick tillfälle hopa sig i större mängder. Hos tallen var det genom snötryck, som träden skadades. Lärken var, ehuru delvis utslagen, ganska litet utsatt för skadegörelse. I ett fall som det nu beskrivna med en kombinerad verkan av snö och storm har skogsmannen knappast något medel att skydda sig för 894 GUNNAR SCHOTTE. de skadegörelser, som åstadkommas å skogen. En tröst är dock att dylika skador som den 15 maj 1915 inträffa synnerligen sällan, varför man kan hoppas, att vi ej på länge skola få uppleva dylika snöskador så sent på varen. Givetvis bli dock blandade bestånd mindre hemsökta, då sällan de olika trädslagen skadas på samma sätt. Här är sålunda ett skäl, till de många andra, att sträva efter blandade bestånd, där marken eller andra förhållanden ej omintetgöra åtgärder härför. Vida vanligare äro då de snöskador, som uppträda om vintern, även om de sällan få så våldsamma följder som under vintern 1915—19106. De rika snöfallen i december 1915 och senare under vintern samt deras skadegörelser. I december månad 1915 föll mycken nederbörd i mellersta delarna av landet och i synnerhet den 8—9 dec., men här och var även senare i månaden. Nederbörden utgjordes mest av snö men även av regnblan- dad snö eller regn i sydligaste Sverige. Överhuvud taget var neder- börden mycket stor i Svealand och Götaland och översteg väsentligen den normala. Sålunda utgjorde den i Värmlands län 162 4 av den normala, 1 Västmanlands län 167: 20, i Uppsala län 1870 forn Skara- borgs län 194 246, i Örebro och Stockholms län 198 24, i Södermanlands län 217! 34 och i Östergötlands län 280 24. Det var givet, att denna avsevärda nederbörd, som kom som våt snö och därför lätt fastnade i träden, skulle vålla betydande skador å skogs- bestånden. Om utbredningen av denna kalamitet lämnar följande sam- manställning efter rapporterna upplysning. Gävleborgs län. Medan länsskogvaktaren E. VALLQUIST ej iakttagit några snöskador i trakten av Ockelbo, uppgiver länsskogvaktare O. H. SUNDELIN från Storvik, att snötryck och snöbrott uppstodo litet varstädes i yngre be- stånd under vintern 1915—1916.1 Kopparbergs län. Inom Idre revir har ingen större snöskada uppstått, dock meddelar jägmästare ERIK GEETE, att han å Drevdagens kronopark, 1/; mil söder om Flötingen, iakttagit, att ungskogen å ett område av omkring 1 har. i tätt slutet bestånd varit till stor del nedbruten. I Särna revir har icke förekommit snöskador senaste vintern och ej häller inom Hamra och Älv- dalens västra revir. Från sistnämnda revir meddelar jägmästare OTTO VESTER- LUND, att han under en stämpling i juli 1915 på Landbobyns besparingsskog i Venjan iakttagit i några ogallrade, täta medelålders granbestånd snötryck " Länsskogvaktare NILS SKoG, Hudiksvall, omnämner svåra snötryck i trakten av Dellen- sjöarna från I nov. 1913, då det föll kolossala mängder våt snö. OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 395 av mycket våldsam art. Efter allt att döma anser han dock, att skadan varit av tidigare datum än dec. 1915. Jägmästare O. ENEROTH vid Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag förmäler om snöskador av den i december fallna snön från Älvdalen, från Mora å enstaka undertryckta träd, men obetydliga skador från Venjan och Orsa. Från Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag med- delas, att någon egentlig skada ej ägt rum å bolagets skogar i Kopparbergs och Gävleborgs län. Något snöbrott inträffade dock efter snöfallet 8 dec. enl. rapport från förvaltaren CHRISTIAN BERG, Dådran. Från Västerdalarnas revir meddelar kronojägare P. HALFVARSSON, att snöskador förmärktes i Laxsjö bevakningstrakt å högt belägna trakter, och jägmästare C. ÖJERMARK Om- nämner också snöskador.' Från Kopparbergs revir meddelar jägmästare AxEL HELLSTRÖM, att snöskador visserligen uppstått efter snöfallet 83—9 dec., men ej i någon avsevärd omfattning, och störst skulle skadorna visat sig efter snöfall under eftervintern 1916. Förutom snöskadorna i december omnämner jäg- mästare JOH. AHLGREN, Falun, ett starkt snöfall i slutet av september 1915, som åstadkom stora skadegörelser på lövskogen och i fruktträdgårdarna, eme- dan lövet ännu då satt kvar på träd och buskar. Jägmästare EINAR N:SON HEDULFF omtalar från Garpenberg, att där ej förekommo snöbrott i december, men att i februari och mars 1916 inträffade ständiga snöfall, vanligen vid en temperatur av omkr. o”C, och att mätbar nederbörd kom 35 dagar under dessa båda månader. Genom de stora snömassorna, som ej minskades av några töväder, blev ungskogen i hög grad nedtyngd. Kronojägare E. AN- DERSSON rapporterar snöbrott, dock ej i avsevärd mängd, från Nisshyttans kronopark. Å Bispbergs gruvskog har skadan i nordsluttningar varit något mera omfattande. Även å Grönsinka har förhållandet varit detsamma som å Nisshyttan. Kronojägare K. J. JOHANSSON, Korsnäs, har iakttagit de flesta snöskadorna 1 december men också senare under vintern. Skogsförvaltare GösTtA IGGBERG vid Klosters aktiebolags skogsförvaltning meddelar, att snö skadorna i allm. varit obetydliga, men att befintliga tysktallsbestånd på sina ställen alldeles raserats av 1916 års snötryck. Från Klotens revir meddelar jägmästare J. M. Paurri, att snöskador uppkommo i betydlig mängd efter snö- fallet 8—9 dec., men att mera obetydliga skador visade sig vid de olika snö- fallen under vintern 1916. Kronojägare EMIL FLYGARE i Malingsbo revir framhåller, hurusom på höjdlägena mycket snö kvarlåg på trädtopparna hela vintern 1915—1916 och förorsakade svåra snöbrott fram på vårsidan. Värmlands län. Skogschefen Nirs DELIN vid Billeruds aktiebolag omtalar ingen eller ringa skada från snöfallen i december. Kronojägare C. J. DUNÉR,? Värmlandsbro, inrapporterar skador å ungskogarna efter decembernederbörden. Kronojägare JoH. FERNSTRÖM,” Kil, omtalar endast obetydliga skador från december, medan däremot avsevärda mängder snöbrott skola ha inträffat den 6—7 mars 1916. Från Kristinehamns revir meddelar jägmästare ERIK Da- NIELSSON om snöskador från december, men uppger också, att snöskador, ehuru ej 1 avsevärd mängd, inträffade den 11 maj 19106. ! Starkaste snöbrotten inom Grangärde socken skola dock ha inträffat den 28—29 dec. 1914. >? I rapporten uppgives samtidigt, att i början av år 1915 skedde de största skadorna å ung- skogarna i dessa trakter, > Meddelar också den. största skadan från I—5 jan. 1915, då hela bestånd sönderbrötos och större granar toppbrötos. 58 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 896 GUNNAR SCHOTTE. Örebro län. I Alkvätterns aktiebolags skogar skall, enligt meddelande av disponenten HaANs DAHLBERG, inga snöskador ha inträffat under december 1915 eller senare. Från Örebro revir mäler jägmästare H. STUART om snö- skador från december samt även från mitten av februari 1916, och länsjäg- mästaren omtalar skadegörelser efter snöfallen i december men även efter ett starkt snöfall med storm omedelbart efter jul. Västmanlands län. Från Köpings revir omtalas snöskador från 8—9 dec. samt senare. Skadegörelserna i Grönbo revir voro mindre på vintern än vid majovädret. Från Forstuna häradsallmänning klagar kronoskogvaktare Ax. LÖFVING Över att mycket skog bröts ned efter 8—9 dec. samt omkring jul. Å Sala södra kronopark uppstodo däremot ej snöskador i nämnvärd grad (kronojägaren A. STENSTRÖM). Å Bjurfors kronopark uppkommo ej några snö- brott i större mängd. I de bestånd, som lidit mest, ha enl. uppgift från e. kronojägare HJ. MELLSTRÖM å 94 hektar utstämplats endast 190 kbm., dikvarstenkbm.i per hektar: Uppsala län. Från Marma bev.-tr. av Örbyhus revir mäler kronoj. JoH. (GUSTAFSSON om snöÖskador i december samt senare under vintern, och från norra Roslags revir omtalar jägmästare VIKTOR OLOFSSON snöskador såväl från 8—9 december (de största skadorna) som 16—19 dec. Från Enköpings revir rapportera kronojägarna att, större eller mindre fläckar ung tall och gran brutits ned. Skogsvårdsstyrelsens personal inom länet uppger, att de mesta snöbrotten inträffat efter 83—9 dec. Stockholms län. Från Stockholms revir omförmäler e. jägmästare O. H. LUNDBORG snötryck i stort omfång efter den 8—9 dec. med betydande skade- görelser över hela reviret, medan senare skador varit obetydligare. Länsskog- vaktarna klaga också över snöbrottsskador i stor mängd. Södermanlands län. I detta län talas såväl från Gripsholms revir som från skogsvårdsstyrelsens personal om betydande skador efter december-snöfallen. Jägmästare AMINOFF omtalar från mellersta Södermanland starka snöbrott efter snöfallen den 8—9 dec. 1915. Brotten förekommo under en period av ett par veckor och yttrade sig så, att träden undan för undan, allt eftersom belastningen blev för stor, knäcktes eller böjdes ned så starkt, att de ej sedan kunde resa sig, när snön smälte undan. Från södra Södermanland har skogs- försöksanstalten haft tillfälle att å försöksytorna i Jönåkers häradsallmäning närmare iakttaga de våldsamma snöbrotten i dessa trakter, varom mera här nedan. Östergötlands län. Från Finspångs revir meddelas, att oerhört mycket skog förstörts, t. o. m. timmerskog, inom Folkströmmens och Finspångs bevaknings- trakter, men ej inom de två övriga. I Karlsby och Gullbergs revir skadades skogarna över hela reviret. Från Hults bruks och Rodga säteris skogar å södra kanten av Kolmården meddelar jägmästare G. KOLMODIN om stark skadegörelse i tall- och granbestånden. Han skildrar snöfallen i december och de därav förorsakade snöskadorna å skogen på följande sätt. »I förra hälften av december föll kram snö till omkring 1 fots djup; snötäcket förut var cirka I fot. Luften var då så tjock, att 'molnenimhängdernedKover skogen, varvid snön fäste sig på träden. Omedelbart härefter inträffade stark kyla ända ned till — 20? C. Snön frös nu fast på grenarna, och vid ett därefter ånyo inträffande snöfall hopade sig ytterligare snömassor på dem. Enstaka snöbrott inträffade hela tiden från mitten av december, men de flesta OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 897 snöbrotten uppstodo vid blid väderlek, då ”luften blev tjock och fuktig'. Då small och brakade det överallt i skogen». Snöbrotten slutade först i senare delen av januari, då också träden för första gången blevo rena från snö. Å Omberg föll snön ganska torr, så att skadorna i stort sett ej äro av vidare betydelse. Bland de få ställen, som mera avsevärt skadades, är försöksytan 281 (blandning av gran och lärk). I Kinda revir skadades enligt jäg- mästare E. LUNDMANS meddelande skogen gruppvis på höjderna i västlig expo- sition efter snöfallet 8—9 dec., men även under eftervintern nedbröts en del mindre träd. Länsjägmästaren framhåller, att snöbrotten i december ej hade så stor omfattning, men att däremot i början av året nedbröts mycken skog. Gottland "drabbades ej av snöbrott under senaste vintern. Länsjägmästare R. MELIN meddelar 1 förbigående, att de största skador, som inträffat genom snöbrott på Gottland i senare tid, ägde rum år 1604. Skaraborgs län. Från Tivedens revir meddelar t.f. jägmästaren ÅA. STAHRE, att kronoparken Skagersholm i mycket stor omfattning hemsökts av snötrycket i december: under hela sommaren har upphuggning av de skadade träden till kolved och props måst pågå. Visserligen ha skogarna i hela reviret lidit av denna kalamitet, men dock mest i de norra delarna, där nederbörden varit störst. Lågt liggande lokaler hava varit mest hemsökta. Från skogsförsöksanstal- tens provytor i denna park lämnas här nedan exempel på härjningens omfattning. Jägmästaren CARL THaAMm å Laxå bruk framhåller de oerhörda mängder av snöskador, som inträffade. >»I mans minne har ej slikt snöbrott förut ägt rum å Tiveden.» De mesta snöbrotten skedde nyårsdagen 1916, sedan under låg temperatur stora snömängder fallit under december. I Kinne revir ska- dades skogarna rätt mycket, men däremot ej 1 Vartofta och Slättbygds revir. Länsjägmästaren framhåller, att skogsbestånden förstörts mest å höjdlägen i synnerhet i mellersta och östra delarna av länet. Göteborgs- och Bohuslän. Inom Tanums bevakningstrakt ha icke förekommit snöskador i någon större omfattning. I Ströms bev.-tr. åstadkoms åtskillig skada av snöfallet i december och även i februari och mars samt å krono- parken Koxeröd, men jägmästare HENR. JuLius meddelar som totalintryck av skadorna inom Uddevalla revir, att de icke varit större år 1915 än vanligt. Alvsborgs län. I Marks revir ha knappast uppstått några snöskador, och från Ulricehamns revir meddelar jägmästaren JoHn CARLSSON, att de största skadorna ägt rum 1 revirets södra delar. Länsjägmästare KARL MELLQUIST omnämner, att även snöfallet i december åtföljdes av stark storm, vadan storm- fällning och brott av grövre stammar uppstod. Jönköpings län. Från Vrigstads bev.-tr. i Jönköpings revir omtalar krono- jägare P. HALLSTRÖM ganska mycket snöskador den 11—12 dec 1915, men mest efter snöfallen den 13, 15 och 17 januari 1916 och något litet på sen- vintern 1916. Jägmästare H. NORDENADLER meddelar från Eksjö revir, att snöbrotten under vintern där voro av mindre omfattning, och jägmästare GÖSTA ENGLUND uppgiver snöskador endast från norra delen av Västbo revir (Mo härad). Kronobergs län. I Sunnerbo revir har decembersnöfallet icke åstadkommit mera avsevärda skador (C. B. CHRISTOFFERSSON) och knappast heller i Värends revir, där skadorna från ovädret i maj voro mycket större. Från Kosta revir omtalar jägmästare JOHAN DAHLGREN, att snöfallet i början av december ej åstadkom någon skada. Under tiden 22—29 december föll där mycken snö, 398 GUNNAR SCHOTTE. som låg ända till 40 cm. djup, men då den kom under kallt väder (intill — 21” C.) förorsakade den föga snöbrott. I mitten av januari 1915 föll där- emot i reviret mycken snö under sådana omständigheter, att svåra Srpoets- skador följde. Kalmar län. Jägmästare GustaF HALLDIN meddelar, att i vissa delar av Hjorteds socken (sydligaste delen av Tjusts revir) inträffade snöbrott efter snö- fallen 8—9 december och att även senare snöbrott iakttagits i samma trakter. Vid Hammarsebo skedde högst obetydlig skada å skogen.1 TI Kalmar revir ha snöskadorna varit störst efter den 8—9 december 1915 (F. NAUCKHOFF). Från Nybro bev.-tr. i samma revir meddelar kronojägare O. MÅRTENSSON, att de starka snöfallen under tiden 4—38 januari 1915 förorsakade högst väsentlig skada 1 bestånden. — Länsjägmästaren har funnit snöskadorna inom länet traktvis rätt betydliga. Dock ha inga skador förekommit på Öland (OLoF Coos). Blekinge län. Enligt uppgift av jägmästare L. HÅRLEMAN inträffade snö- skador visserligen i december 1915, men dock mycket svårare i januari och februari samma år. Kristianstads län. Från norra Skånes revir omnämner kronojägarna endast högst obetydliga snöskador, och t. f. jägmästare FOLKE BROMÉE omtalar, att den enda skada genom snötryck, som han observerat, var å ett 10— 12-årigt, på gammal åkerjord mycket tätt uppkommet, ogallrat björkbestånd vid Tågarp å Linderödsåsen. Malmöhus län. Jägmästare CARL VON SCHÖNBERG meddelar, att snöbrotten i S. Skånes revir inträffade före ovädret i maj 1915. Hallands län. Kronojägare J. A. MeLrLström (Höka bev.-tr. av Halmstads revir) har iakttagit, att ett mindre ungtallbestånd å Snöstorps prästgård blev illa åtgånget av snötryck den 8—9 dec. 1916, och kronojägare N. W. NILSSON (Halmstads bev.-tr. av Halmstads revir) uppger, att den 15 dec. 1915 föll mera snö än den 8—9 december, samt att skadorna därför vid senare tillfället blevo större. I övrigt meddela såväl jägmästaren som länsjägmästaren, att vis- serligen snöskador uppkommit i skogen men icke av den omfattning, att de böra särskilt uppmärksammas. pd Som av förestående uppräkning framgår, ha snöskadorna efter det rika snöfallet 8—9 december 1915 samt senare under vintern härjat skogarna i stora delar av Svealand och Götaland, varvid dock är att märka, hurusom de sydligaste och västligaste delarna av landet varit någorlunda oberörda. Mest bava skogarna lidit i gränstrakterna mellan Västergötland och Närke (Tiveden), mellan Närke och Östergötland (Tylöskogen) och mellan Södermanland och Östergötland (Kolmården). Från dessa trakter visa ett tjugutal av skogsförsöksanstaltens gallrings- ytor omfattningen av snöskadorna. ! Jägmästare B. ASCHAN omtalar oerhörd skada å såväl ung som medelålders skog efter snöfallen i november 1910, varvid en del bestånd nästan helt förstördes av snön. Å Oskars- hamns stad då tillhörande !/, mtl Lagmanskvarn om en ytvidd av omkring 200 hektar skog- beväxt mark, bevuxen med gles 60—380-årig tallskog, måste omkring !/, av virkesmassan tillvaratagas såsom snöskadad, OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 399 Snöskadornas förekomst å försöksytorna. ot I Skagersholms kronopark å Tiveden ledo de äldre bestånd, som gall- rats flera gånger, obetydligt. Ett exempel härpå är försöksytan 235 i 87-årig barrblandskog med blott 2 stycken" snöbrott. Aven inom försöksytan 236, 56-årig, tidigare gallrad barrblandskog, voro snöska- dorna relativt obetydliga. Av granens virkesmassa, som utgör 162,5 kbm. JAN ERNST 4 ; 4 RA Nira | pr - PA ola Fä sked Ur Skogsförsöksanst. saml. Foto G. Mellström 16 juni 1916. Fig. 2. Avverkade snöskadade träd å försöksytan 237, Kronoparken Skagersholm, Västergötland. Abgetriebene schneegeschädigte Bäume auf Versuchsflächte 237, Statsforst Skagersholm, Wästergötland. voro endast 2,7 72 snöskadad (7,7 72 av trädantalet) och av tallens 115,4 kbm. behövde blott 1,; 7 tillvaratagas som snöskadade (12,9 72 av trädantalet). Vida svårare ha skadegörelserna förekommit inom försöksytan 237 å mager mark i 60-årig barrblandskog, gallrad första gången 1912. De här betydligt svagare träddimensionerna ha lidit avsevärt (se vidare tabell n:r 2). I synnerhet ha smågranarna ska- dats, medan de färre förhärskande tallarna med väl utvecklade kronor Stattrsier battre. Försöksytan 238 i 39-årig skog, huvudsakligen gran, som gallrats av skogsförvaltningen 1906 och av försöksanstalten 1912, har visat sig hava större motståndskraft. Av beståndets virkesmassa, 259 kbm., har endast 9900 GUNNAR SCHOTTE. 9,6, kbm. snöskadat granvirke måst utgallras eller 3,7 ”o. Av staman- talet ha 11,9 20 skadats. Av beståndets fåtaliga tallar stå alla oska- dade. (Se vidare-tabell 3.) Försöksytan 239 i 359-årig skog å samma kronopark har skadats mera. Detta bestånd utgöres mest av gran, som uppväxt mycket tätt och länge varit överskärmad av björk och tall. Skogsförvaltningen bort- Ur Skogsförsöksanst. saml Foto G. Mellström 17 juni 1916. Fig. 3. Snöskadade träd å försöksytan n:o 239, Kronoparken Skagersholm, Västergötland. Schneebeschädigte Bäume auf Versuchsfläche 239, Staatsforst Skagersholm, Wästergötland. tog en del björk 1905, och vid försöksanstaltens gallring av bestån- det 1912 tillämpades stark krongallring, var vid de mest förväxande tallarna uttogos. Som granen ej synes ha hunnit hämta sig från sitt abnorma tillstånd, har den skadats betydligt; särskilt ha smärre granar, 3:dje kronskiktet', lidit mest (se tabell 3). Av ytans virkesmassa, som 1916 beräknades utgöra 192 kbm pr hektar, ha 32,9 kbm eller 17,1 2 utgallrats såsom snöskadade. 1 Här användes den av förf. gjorda uppdelningen i fyra kronskikt. Det fjärde eller lägsta skiktet når högst till hälften av de härskande trädens höjd. Den övre hälften av de härskande trädens höjd tänkes uppdelad i tre ungefär lika delar, till vars övre kant träden inom respektive skikt nå. Se vidare GUNNAR SCHOTTE: Om gallringsförsök. Medd. från Statens Skogsförsöksanstalt, h. 9, Skogsvårdsf. tidskr. 1912 sid. 387" —445". OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. gOI Snöskadornas verkan a lärkträden kunna studeras åa försöksytorna 299 och 300. Försöksytan 299 a den Göta kanalbolag tillhöriga skogen Gärse- backen i Älgarås socken av Skaraborgs län, anlades sommaren 1915 i blandbestånd av lärk, tall, gran och något björk. Beståndet är upp- kommet genom sådd å för omkr. 40 år sedan svedad mark och var vid ytans anläggande 37 år gammalt. Snöbrottens fördelning på trädslag, kronskikt och dimensioner framgår av tabellbilagan 4. En sammanfattning av dessa tal jämte motsvarande virkesmassor åter- finnes efterföljande sammanställning: — | — Sn | Kvarst. | Kvarst. | Snöbrott | Ö Snöbrott ö | antal träd! kbm. Jantal trädj| KA kbm. 2 | I l | | Av lärken äro | I fOrståa. Kkronskiktet..i..s.s..s. 448 77-67 53 553 2,95 3,8 | i andra » NOEN KE 76 5,39 34 34.4 i 1,92 35,6 I | i tredje SI SE TA sd | 10 0,40 50 50,0 0,18 4551 NAN VISSER möta EINE Nga Ai MEANS fr VERSA ba (adil TIN a ast: ENN 1 JARED | Summa 534 FaAT 10 TO:30 | 5505 6,01 ET tallen äro i första kronskiktet............ 152 15,42 52 51,6 6,82 43,9 | | C | i andra 2 IEEE MAR HONAN. 321 19,64 53 53,3 9:30 4753 | . . ? | i tredje NT aa 281 9:67 56 55,1 5:02 51,9 Py Tier de LA NS TNE SERA | TAN OL 67 66,7 OJ 63,1 . | + | | Summa 768 45,01 NARE 360 21,25 47:2 | Av granen äro |ESaNsförstar Kronskiktef ....occccs. 19 1,39 — — — = i andra NN LEDD ARE 26 1,86 27 72,7 I. 14 61.6 3 först! tredje SSA pla FSA a BLA | 124 3,15 25 25.0 0,67 21354 1 fjärde SYLT SE et SLR RENA | 1,02 5.79 T4 14.0 0:73 12,6 Summa I,190 238 16 16,2 | 2NSA 20,1 o Det är påfallande, huru föga lärken lidit av snöskadorna endast 10 2 av trädantalet och 6 2 av kubikmassan. Däremot har tallen härjats svårt eller med 54 Z av trädantalet och 47 2 av kubikmassan. Av granen, som huvudsakligen bildar under- och mellanbestånden, har 16 2 av stamantalet och 20 2 av virkesmassan skadats. Lärken har här stått sig väl mot snötryck, emedan trädindividen äro förväxande i beståndet och sålunda ha kronorna synnerligen väl utvecklade. Härav kan man finna, att lärken är motståndskraftig mot snötryck, om den blott gallras starkt, så att den får väl utvecklade kronor. SCHOTTE.: GUNNAR N 90 Aa ER så NV PILEN cn Mattsson 20 juni 1916. Foto L. tens Skogsförsöksanstalts saml. r Sta U Ver- Försöksytan & CB) = [5] In 8 ja 2 5) SS oo [4 a) k Hy | 8 = val OO ö v rn 3 dög = oe in SUNE Org Oc « EE 8:03 Lu SS bo o7T fö ct: Ia 0 2 Ene. SN RS SS CIEY [>] Tv Ö ARN aska - fal Eg k ER os ocd 2 0 + fd kH II 28 ch Oo v el q A SNI N = SN VY >] 7 Snöbrott och snötryck 3 tall und Schneedruck an Kiefer. ;ebruch 1 chne Fi OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 903 ork JV — We. 4 fre; 7) se a - a s Jr / -. Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Foto L. Mattsson 20 juni 1916. Fig. 5. Många snöbrutna tallar; lärkarna i fonden oskadade. Försöksytan 299, Gärse- backen, Västergötland. Viele von Schneebruch betroffene Kiefern ; die Lärchen im Hintergrunde sind unbeschädigt. WVersuchsfläche 299 in Gärsebacken, Wästergötland. HOTTE GUNNAR SC 904 iuttsson 20 juni 1916. M ib Foto Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. ken, Västergötland. sebac 300, Gär ytan Försöks stånd. lärkbe | Snötryck 6. Schneedruc Fig. sebacken, Wästergötland. ächlichen Lärchenbestand. Versuchsfläche 300, Gär auf schw k OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 905 Ett exempel på huru lärkträd med svagt utvecklade kronor däremot lida av snötryck -giver efterföljande yta. Försöksytan 300 är också belägen å Gärsebacken och uppskatta- des likaledes sommaren 1915. Beståndet utgör en blandning av lärk och gran, som uppkommit genom sådd å gammal rågsvedja i mycket skärvig jordmån. Svedningen ägde rum för omkring 40 år sedan, och marken brändes av mycket hårt. Lärkbeståndet växte upp särdeles tätt, och granen bildar huvudsakligen underbestånd. Första gallringen utfördes omkring år 1908. Som beståndet då var 30 år gammalt, voro lärkkro- norna ytterst svagt utvecklade. Träden hade därför år 1915, då ny stark gallring ägde rum, ej alls förmått att skaffa sig kraftigare kronor. De många svaga träden med deformerade kronor ha också starkt lidit av snötrycket såsom efterföljande sammanställning visar: | Kvarst. Kvarst. | Snöbrott Snöbrott antal träd! kbm. Jlantal träd KC kbm. 20 | | Av lärken äro | första kronskiktet. 4... 20 104,20 406 31 23,00 2 i andra RA Ela 74 2,56 74 100 0,90 100,0 Summa 1,394 106,76 480 315 23.90 23,9 Av granen äro 1 första. krönskiktet.:.......... 23 3,35 5 25 0,45 12,0 i andra Fö Sön ARA AES 74 4:70 34 46 1,17 32,8 1 tredje Er Sr rp 206 | 6,31 46 22 I ,50 24,5 MROSTade LENS dt Aase 2,577 | 14,51 360 14 T,59 81,0 | Summa 2,880 28,87 445 | 15 4,71 1555 Fördelningen av snötrycken å de olika dimensionerna framgår av tabellbilagan 3. Vi finna av ovanstående sammanställning, att alla svaga lärkar (andra kronskiktet) strukit med; i övrigt är det mest sidtryckta och undertryckta träd, som skadats (se även sammanställningen i ta- pell 5) Ett annat exempel på lärkens motståndskraft mot snöskador, då kronorna äro kraftiga och väl utvecklade, giver försöksytan 281 a Ombergs kronopark. Beståndet här utgöres av 34-årig plantering, som uppdragits genom klimpplantering och med 4 rader gran och 1 rad lärk. Lärkarna dominera högst betydligt och komma med tiden att sluta sig samman till ett verkligt lärkbestånd. Under vintern 1915— 1916 ha här uppstått svår skadegörelse genom snötryck av granen, medan alla lärkar stå oberörda av varje dylik skada. Kartan över försöks- SCHOETTEB; GUNNAR 906 "901 :1 awuneg -SSeIN '9q91eT pun Sjyrg uoa Sunzur|duayrY fSrqug '"Puepp310sQ Sp -amp oob:r uspog up anp quis "pua3roz 192 IYeljsYansioA jne awneg usprqsaqaaugas Iap UJWWOIOA Sep 'O00OI :I USpEN) IOJ "OOb:I UIYILUL IOJ LJLNS "NIL[ UPJÄSYOSIOJ B ISWOHIIOJ SUIPPN SPEPEYSONS TopyrSpuesrasnese)IeST ord sig y90 uvrd Ar Guruejdper !SIoqug "pPuepo31nsO IIS Om "uers uomiqddog 38purt B "UPIS PEPEYSQUS IAALIG ee "Pen sePexsO OO PEJYART PesYsRT OMP o O Oo O Oskadad: gran. (Unverletzter e ? Ö oe . Baum.) (J O oe Starkt snöskadad gran. (Schwerer -. chneebruch). e PB Lindrigt snöskadad gran. (Mässiger Schneebruch). Fig. 8. Karta utvisande de snöskadade granarnas förekomst å ytan 66. S. Bo- bergs häradsallmänning, Östergötland. Skala för marken 1: 400, för träden 1: 100. Karte, das Vorkommen der schneebeschädigten Fichten auf Fläche 66 zeigend. Gemeinheit des Kreises S. Boberg, Östergötland. Masstab fir den Boden 1:400, fär die Bäume 1. 100. GUNNAR SCHOTTE. RT 3 0 FRASER pt ffa 908 G. Schotte 5/; 1916. Fot. gsförsöksanstalts saml. Statens Sko Ur än- Bobergs häradsallmö Se 66. Försöksytan n:o g, Östergötland. 50-årig g i Snöbrottslucka Fig. 9. ranskog. nin Kreises S. Boberg, emeinheit des G Versuchsfläche 66. stergötland. Ö o-jährigen Fichtenwald. 5 in Schneebruchliicke OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 92909 ytan (fig. 7) åskådliggör detta förhållandet. Tabellbilagan 35 visar snö- skadornas omfattning på olika dimensioner och skilda kronskikt. De kvarvarande lärkarna äro 440 per hektar med en virkesmassa av NG dona Av granen finnes i kvarst. kvarst,. antal snöbrott snöbrotts virkesmassa antal träd kbm. träd Å kbm. 26 första kronskiktet 977 ÖBB ING 17 21,16 I5,6 andra ) 347 NA 56 16 2,92 1306 tredje » NG Abalon Ra 19 0,76 I 8,1 fjärde » 33 0,26 FAN Som O,05 19,6 1,530 101,69 1450 24,89 ISA Av granarna ha en avsevärd del sidotryckta och klämda träd snö- brutits samt 62,5 2 av de rötskadade (se närmare tabellen å sid. 918 —919). Denna yta är ett bland de tydligaste exemplen på snöns framfart på Omberg, där den annars under förra vintern ej åstadkom så stor skada. Vida större voro skadorna i andra delar av Östergötland. Ett sådant exempel lämnar försöksytan 66 å Bobergs södra häradsallmänning. Även denna yta är anlagd i planterad granskog, men å något svagare Ponmtet robestandet ar 52 ar och har gallrats saval ar 1906-Som IOII och 1916. Snöbrotten ha i allmänhet inträffat under kronan (se fig. 9) eller i kronans nedre del, så att endast en och annan grön kvist fanns kvar, vadan flertalet snöbrutna träd måst borttagas. Ett fåtal granar ha endast skadats i toppen, och dessa ha då kvarlämnats vid gallringen. 32,2 Z av granarna voro så långt ned avbrutna, att de måste borttagas (25,4 &Z av virkesmassan), medan 3,,; 2 av de snöskadade granarna kunde kvarlämnas (2,9 2 av virkesmassan). Den utgallrade och kvarstående virkesmassan i de olika kronskikten visas av efterfoljande sammanställning: Kvarstående snöbrott | Utgallrade snöbrott Kvarstående träd sl K före snöbrotten SE (Verbleib. unverletzt. (Verbleib. Schneebruch) (Durchforst. Schneebruch) skikt ER | jäume) le CE IE a TR | (Kronen- TA RINNA 2 OE ” år AN TS | A Vi k Ed schicht) Antal | RES Antal ol a, VIS | Antal | Fal Se ; | massa | I | massa | Os o | massa ÅA | st. kb st. | kbm. ESR | kbm. | | | | IEA 1,838 | 201,69 75 431 | 6,4 | 312 DNS 31,3 48,3 24,0 10 LEE era 675 | > 30,10 8 1.2 0,4 0,9 | 2047] 30,53)" 1T;0 | 2852 ITS, 308 TOLO EET 4 0,6 6:53 15 T200) 440. Ar GD UNSR LB rer | 42 0,8 | — | — — -= 13 | 30,0] 053803 | JET 218655- 1Ls25 136 96 Ta 921 63,7 910 GUNNAR SCHOTTE. I efterföljande tabell visas de snöskadade trädens procentiska före- komst i kronskikt och stamklasser: Gran (Fichte) : : | Kronskikt (Kronenschicht) | AE Nr RET SE I Ey ÖN IV S:ma OR 7 mn AA TE Ma KA BITA SA ARG SP 26) Ben] SN SE 2 -- — — —| — — 8 | | 8 — RS RR 4 2 28 2 = Ht a UY SE 3 NE AR 5 - — — — 4 | 100 — -— 4 | 100 6 - — — 8 501 CD 2 TA 2A 7 — TO TOO TFA 4 [EINES | 98 | 49 to) 2 - 56 30: 123 441 — 4-1 KOD 185 | 41 9 420 ESS SNE ASKS lens 267 | 38 10 150 | 69-| 211 33. 129 BO 4 -- 394 | 48 fo 281010 546 INA 26 | — = — ANSER 18 | FE ER ME Se es — | SRA 13 327520: ESA RN = HIA ONS | 14 250-122 8 | —| — — | — 22 267 25 St) ET of) NE EN NN 16 131 5 — —)] — = — Tan 5 | RN rs | a rr RR 18 36 äl — = I SST SR FR EN KE (EE RER RR NE a 20 | S | | | i fä MRS 8! = 21 Fa SR 1 UE [5 ES 1,838 | 3 OS | 30 | 308 | 42 42 | a 2,863 32 | Härav synes, att i allmänhet ha mindre dimensioner och träd med svagt utvecklade kronor strukit med (jämför för övrigt kartan fig. 8), medan inom de olika kronskikten ungefär samma procent av träd- antalet skadats. Tallen har högst betydligt brutits ned å en försökserie 125 I—II å Haddebo kronopark i södra Närke. Tvenne jämförande ytor för studium av granunderväxtens betydelse i tallbestånden reserverades här redan år 1908, men behandlades först under sommaren 1912, då tallen i båda ytorna låggallrades starkt, varefter granunderbeståndet totalt bort- "K = Kvarvarande träd per hektar för snöbrotten (Baumbestand pro Hektar). "SA =Procent utgallrade, snöskadade träd (Prozentdurchforstete, schneebeschädigte Bäume). OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 9II togs i avd. II och kvarlämnades i avd. I. Ytorna ha ånyo gallrats våren 1916 för att bl. a. tillvarataga den stora mängden av snötryck och snö- brott. Beståndets ålder var då 63 år. Avdelning I övergår alltmera till en vacker blandskog; avd. II, som mest skadats av snön, liknar där- emot nu en ljushuggen tallskog. Inom avd. I voro de snöskadade tallarna endast 100 st. per hektar med en virkesmassa av 19,93 kbm. (9,32 24). Av granen skadades 72 träd (9,7 2) om 1,51 kbm. (3,90 2 av virkes- massan) .och av björken 8 st. (14,3 2) med 0,94 kbm. (8,50 & av björ- karnas kubikmassa). Inom avd. II, som saknar under- och mellanbe- stånd av gran, hade beståndet en virkesmassa av 271 kbm., varav ut- gallrats 92.7 kbm. 52,7 Zz av denna virkesmassa (98,8 kbm.) var snö- skadad eller 18 2; av tallens hela virkesmassa. Av beståndets stamantal voro 188 st. (22,7 2) skadade av snön. Snöskadorna ha således i denna serie visat sig svårast i den starkast gallrade avdelningen, men så ha också endast 4 år förflutit efter gallringen. Som tidigare omnämnts, inträffade mycket svåra snöbrott i Söderman- land, icke minst å Kolmården. Å Jönåkers härådsallmänning skadades sålunda skogen högst betydligt. Skogsförsöksanstaltens många ytor där- städes ha också lidit avsevärt, ehuru knappast i samma omfattning som bestånden i övrigt. I det följande skall lämnas redogörelser för de i ungskogarna befintliga ytorna. Av särskilt intresse är försöksytan 297, bestående av 33-årigt bland- bestånd av tall och gran, uppkommet genom plantering av varannan rad tall och varannan gran. Tallarna ha givetvis fått betydligt försprång och ha härigenom med sitt glesare förband kunnat skaffa sig väl utveck- lade kronor. Snöskador uppkommo därför ej i större utsträckning, ehuru beståndet gallrades första gången 1915. Ändamålet med gallrin- gen var att släppa fram granen och erhålla ett jämnt blandbestånd. Gallringen utfördes enligt krongallringssystemet, vad tallarna beträffar såsom kartan å fig. 10, utvisar. Vid en blick på kartan finner man också, att de träd, som lidit av snöbrott eller snötryck, i allmänhet stå intill de under föregående år utgallrade träden. Tallarna kunna likväl, som redan nämnts, genom sin glesare ställning här anses vara härdade mot snöskador. Det är därför närmast krongallringsmetoden, som i detta fall gjort träden känsligare, än vad annars varit fallet. Vi finna sålunda, att denna gallringsmetod, som annars har så många företräden genom att skapa jämnare bestånd och göra föravverkningarna mera lönande, emeller- tid kan utsätta bestånden för snöskador och detta säkerligen mera än starkare låggallringar, vilket längre fram skall visas. Snöbrottens och snöskadornas omfattning å denna yta är emellertid följande: ; 59. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 601 :1 owmvg op mp foot:r uapog uap anj qvIsseW 'puejurvw.sapns toxeupf sastaIN sap IPYuiEWID (PMM uvIjatjtrOatagq Iqaru JTI Jap Inv Ia SSep ST Junos OS U2JY2ILT top 12Sssaunqdan NM 19p vp fuawmouasSnme pu 242 uagqratuayarg 21p) JJYXg Pun IVJ9Iy uoA Junzuelduaqvy pusdoz Lz IYrLr INT UIVJOIS UPIFIPRY2SIQvJuUgas Jap UJwWOXIOA Sep "dJtIE "001 :I UJpEN tOJ "oob:I UayseW 10J TJENS 'PuejurWSpAES "FSutuurwujespetsey siayrUof 'uejtey v epenuegy mys (3 up Ne 'eFum es IR I99werp seusvurI3 vp "uappq v vusepam (3 TUIIPVI -uvI3 'urI3 420 fer ar Surruejdpesr "462 uvjk e Iswoxsroj seuIejje) SpepexsOus ap apuesm PES Of IUI "S161 UuDIVA [[e] Peje N O "er PePexSOUS "Ile) PePeASO Ar OR ORO EERO: OL GK OO: ÖR Ö-NOL SA LUIOR GL Br a Oo . o BOK] OK OR -OrOO LOKKO SERIES Ö 0LO O o FENG VS SRTOe VERK SK 3 Oo AS 8 0 OD OO OK KTNG [0] 00 6 OLD Oo FsrsNeorOROIOTES TO [6 Oo . , (SEKO Kao Ho FO OL OO ÖR GOOKOIG. RLSKORO SOROS Oo MS ic Ez o i 3 i 00 Oo o (0) Oo .e 0200 (OF) (OKKS) o O ÖKOKO FOG s SEG (5) ; . y 3 [00] 2 o o0 9 O BLOG E ÖOl0-0XO) 5OFOOFLOLR TOS OFSKIONOFG EO; Oo 3 R ; É 2 o oe OO 2? é ES E o 0 JOG NO å & SMNOJEO TO Ste CISSI o = (0) 3 GA, Tou OJ OR ORKA PETAD oc 09 d00 0 GrOFOREFONCNE 5 & o0- OKO STOR ske ONS HOTEL OOKGKE o ÖS fer. OM SKOKOROER PRE RE EE SN är Oo HL0.-e4e 0 Oo & OMS SE ys RI ör eoGÖ NIKI 0010 fo rOj ORG OKOROROA 20 OLOO - OTO ORO TIASES oss FOIQLOKSKONORS RR NPA sänd ; O KÖ Gere 10. ot 1O o0 be OC SOL TI e00 (ej ORD [OJ [0] Oo a O SS Oo o Y (SI Q O e H SIE GIOLO Ve SÅLOKIOL sk ÖSOT OKORSEO (o (OO (OJO = CK J o 5 : ko) GILL (OL FOA FS O OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. ONES Kvarstående Snöbrott antal träd kbm, antal träd Ae kbm. tall, I kronskikt 79,64 57 2,79 3,5 SEE 2 14,84 19,4 2,55 17,2 2 SiDI » 2,12 38,9 0,64 30,1 ST TV » 0,80 20,7 O,11 205 97,09 2:6 6,08 6,3 gran, I » O,77 O,o — O,0o IN! » 1,60 NGA 0,24 I 5,0 SL » 75206 2 0,74 1OS VI NV » (OMS 9,2 O,55 9-1 Gallringsserien 27 å samma allmänning erbjuder också stort in- tresse, emedan här finnas 7 olika avdelningar, som behandlats på skilda sätt. Beståndet är 38 år gammalt och har uppkommit efter sådd samt utgöres av övervägande tall med växlande insprängning av gran. Gall- ringen är utförd å några avdelningar åren 1909 eller 1910 samt å en avdelning först 1915. Revision har sistnämnda året skett å de förut be- handlade avdelningarna. En avdelning har hela tiden varit orörd. Tabellbi- lagorna visa i detalj snöskadornas omfattning inom de olika avdelningarna. Efterföljande tabell (sid. g14—915) giver en jämförande sammanställning över de mest belysande siffrorna. Av intresse är att se, hurusom snöskade procenten är större hos de krongallrade avdelningarna än i de låggallrade. I de förra kvarstår givetvis mera skräpskog som lättast nedbrytes. Vidare har, liksom å ytan 297, ofta ett kvarstående träd intill ett större, vid gall- ringen avverkat träd snöskadats. Denna försöksserie pekar sålunda också på faran för snöskador efter i tallskog utförd krongallring. Även granen har skadats mest vid krongallringen, men då den endast förekommer som under- och mellanbestånd, vågar man knappast draga några direkta slutsatser härom. Av särskilt värde är att observera, hurusom den extra starka låggallringen, närmast liknande en liushuggning, ej skadats mera än de svagare låggallringarna, snarare tvärtom. En närbelägen gallringsserie, försöksytan 10, har också lidit avsevärt av snöskador,trots att den gallrats trenne gånger eller åren 1903, 1909 och 1913. Den starkast låggallrade avdelningen har dock skadats minst. Be- träffande denna försöksyta bör dock anmärkas, att dess härstamning är tvivelaktig. Skogen, som är 43 är, har uppkommit dels genom själv- sådd och dels genom plantering med användande av plantor av syd- ländskt frö. Många av de utgallrade stammarna ha röjt en »tysk» här- komst. Skadornas omfattning visas av sammanställningen i tabell 8 och 9. Nr Tre | KK BERNS NET | otgg | sto | ool |SE glo |oS tr (IUNSIojYDInpIapalN aY1e15 1496) | SE SN NR RN |oI KERRAO OST TE ElpERipe See ARKA IS OR TE ; 'S161 | = lr Sar — || 6'g 69" L 9'€1 |-S91 z0'98 | OIZ'I I 420 OI6I SUN[e3SB] NIVIS VOX II | I | || | | | | | | | | | ER) ENE ra EK ST ES EL 7 a TA Eg Sf EAST la | — RR i rr - | 4 SSKOKA BE ST 19:€ 1 oSg £:6g | so £'99 |OI 12'0 SI | AT | CEST Zoto | o'tor 3 29'0 log Ge ES AIESEST NCO OR EE Rear nn | | o'gz 12'0 | £'ef OI TATTO) of z'9€ | 1S'g 9'obt o6z EKA Si Tr | ("FunstojtsdanpaoparnN IALCIG) | | I ( I I = | | SSE EF LSE = £9'0 | SI EtTT Oj eerO SRS OST EAS NR ol Ab oa "S161 420 6061 Bunesser Auels rf I I I I | 9 | I | ICKE I | | | | z'ZI | (EMO ERA of 18'g9 | SSE oki | fetto llekge ISRS SL'SbI | ogb'z | | | | | | | I UU MMMM I = = fo — 88507 es ll = = = 21f0 01 IN +$:C old €t Öp: I CC Ge I. 6t0o alt | rs 350 S $ I 56 säs Så fr sår ör SEE EAT 06 III (:SumsaojyaunpasparN o9ssej) AES sator etaer Kor 627 | Sv 9:18 | 19t9 BYSEN ASRe z6'oz | Sg9 RR OS UMISAOPMIÄV HTS PS NUNTESSISSKRIAG så | 6'bI Leto | oc6z GI ads 09 Or £t€1 | 8'9r | S9z G6rgeT KSAOKT IE I 'S161 420 6061 Sunm[essel SAG IA 2 | | | | | | | = | | | | SAR ELO SKOR I or zg't | o19 6YGT MASON AE SSR ESKORT ISO | un I I || I I SNÖN pu NESS? SCA EES EES SR NR ESA ON | EGT TBAO ESA SI Str OST IESSnETONIKSSLSEE (NsEge Er [SAST SSR I 2 | 6cpE [LATO] 6'gb SKU ESSkO RE IGE NTA SENSE EN US oto hd SEEN SA OA: I | ASTOJYdINPp IYDIN) | 3 | — — -- — | 80 |SI EO ja SKOR SN | oo€ go'tor | Sgg'r | I 'e1kastaropuwuel POLO ITIL: LE| | | | | | | I I | IRA I | | | | | | || | | | | | I4Yvzuy | | [UeZUV | | 4ezOay I4ezuy PES AA | WUq NS | A "WIN äg | WUYY | | | AN [uy Gc | [EUy Å | [R1UV > | feruy 0 EE NNE OR UNI AI SE WSA LR a —1 421425 ; une JwWuneg -uduoIY JIyel Swuneg HIpeyqasaR JJuqag UOA MP UA QLIALIA auneg HÄpryasa5 JJUYIS UOA 2puaqiPvIqiaA a | -SBunmsiojy2mg pun uapviäsSunisrojyaang | "PAY Tea sad pen apepeysoug rrPIoy ad pen | Tejo sad pen apepeysoug |teRISu ad pen I PIN | 12 420 pojwsSuner) IPUIBISILAN | IPUJLISIGAF | -UOIY | 5 MAT | | ; | | (Ny) VLID I (193919) HEL SN '19NeUOf SISIVIN SIP HOUQuUIdWIr) Jap ur II pun Or fÅz fu UJYILYSYINSIIA UIP UT UIPBYISIFUYIS IIAP SSLIQV "Juruupwjjespeseq SJIOrLUOf & II YO Or'åiT I:U PUJIOJÄSYNSINJ & FUIUJJEJLUUO SPUJOPPNSQUS J3AQ BEJIPUBUIUES MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. OCH SÖDRA SNÖSKADORNA I OM €] 19'0 [SATA 3 z6f LARS So'( s'6 06 | Zi'obI | L$V6 EE I i 0 10 GE ait = = sd Sö | S . = Cr + = | 6: O | 91 8'6 1:00 1786 8 e8 8'91 Eg'v 208 AO Lltgz | zof — — - - btoz 6'z zz: 9'r 67 9r'011 | 679 oz lit |-ot€ OI 18!8. EEE yslör | U6RtGe ons GER i1tObr | ATL —-—L an pb vn oothÉö i. h mmazzo mm vw m oo we mw ! 6'0 soo, | ES S GE EILEe | - -— — — — E'91 Si'0 | PI 5 e6'0 | VE || €£g€ 1|-90t1 FOTS TES Le:z 10I =E = 2 =E lose lion a IEI EEStOr Iroske NILOeserse oo = = = =E bet bi SNS IpöpT [OSA | 6LI 66'bII | 9$50'1 | — — — — bot I fer | Sö IPEROEL NERE ISLO 99"VS1 I ggE'z I I Sf 2”) [AA mA (SEE AE Fre Ra I RENEE SRA TR [ET TR AR — — - — | 9260 Jen | —- — = | — — — = — = Cato IN || 9:01 I ocf0 FAO Er VA z0'I 9$ — — -— — — — of 68 | 166 DIKET AO gutt | zo8S — -- — — — ENSO fe9toe Isle rgE 98'1ZI | ofS'I Sr AASE pons 466 |Ksosvenllemrp ir Kero Krosrel | Oe I66S go'CZI 8861 | Stor 690 | 8'€i III | 55'g9 | z08 Ei | goto TCG fe [oto et 1:9z Sztg | z'of Ser 298 | Vor 9:gE | -6L':€ gi KOse SEO ESS Ze lkorim RESER SSE GKEvI ISO beg | Lott SORT er IsKi6Ir oo Kem g'0oz Fo" I $:oz eZ oo: 118 skon I Ber I SA Sv il:6 0001 1fQ1I v6rr | gr | ozz | zttor | Str fos | steg | vEf |ärofr ]Setlorx joRote | Sed SStÖr ESS SE IROREKI GES z'oS | zo'I ATEIST Na C5kZ oLz SVT Ifäsktol osa Koskis Sör £:6€ | octp | Eget logE |otor | obg 9'QI or:o | :'ge oz | stig 06 OLE IE) EO SOROS fer | ovS 8.GE Estorilaster Su BEATA PILdS Enn ol volt | LR KeA 62:08 | 06€'I | I o'bI 98'0 | 8'ZI (ACS SN 0 (Ce) ite elsker etpe i rragi |eerori lpvie 9'1I 92'0 | 6'0I es setz | (gb gror” | fetör, | Etol )AS +tsto L9 FEGT 18'0 | VI oz 10:z | Obi giOG- | öster Frossa loStpa ORE 9'01 Loo | 6'6z 4 9950: | 4 TYLpanlketto Ensto öst Letlt | Lv9g big or: NGE 4 LölS me St OT ESSER IE Sker SE re FAST ERA | fi 9€tg | ei o6+$ | z9:€r | oze't I 6'6r | I Sg91'1 12606 |SLo'E ES AR BEST AR SN SR WS SA 1" DANN pa ar Ty SYS TT OO AL '$161 0 6061 (BUNSIOYIINPIIPIIN IAIVIG) JrvIS "fo61 (Sunmsiojyamp -I2P2IN I51SSeW) Bumu[edse] BLAS II "BUNMISIOJYIJINPIIPIIN IJILIG) 'C161 420 6061 'fo6r Bunmessr| III ("FunistojqvanpsaparnN a8IsseN) TOR uase Surn[essej Dess | II yo 6061 '£061 "S161 (Sunmstojysmpysont) BUL[PSUOIY '6061 420 f0o6T -I3P9IN 240eMYIS) Furnffeäsgurusuay (Bunistojyaump | [: Or C8unmstIOJYdInpyYoH IAILIS 1498) '$161 BunmffeSuorj Wues LNXA AT ("SunssoJyunpyYyso NILS) '$161 420 O161 BumffeBuosg res — TIA 916 GUNNAR SCHOTTE. Av Skogsförsöksanstaltens undersökningar synes framgå, att de ungsko- gar, som gallrats flera gånger, och som härstamma från för trakten lämp- ligt frö, lidit minst. Goda exempel härpå lämna försöksserien 9 och ytan ir, ävenledes å Jönåkers häradsallmänning. Den förra ytan med tvenne avdelningar består av 30-årig skog av synnerligen hög bonitet. Genom de rätt så kraftiga gallringarna har granen tagit sig fram; med tiden komma här att erhållas jämna barr- blandbestånd. De båda gallringsformerna, krongallring och låggallring, har genom de tre gånger utförda gallringarna 1903, 1909 och 1912 gått över i varandra, då i båda fallen granunderväxten sparats, och någon skillnad kan nu knappast märkas i bestånden. Ej häller på snöbrottens omfattning i de båda avdelningarna kan förmärkas någon nämnvärd olikhet. — Inom avd. I beräknas det kvarstående virkesbeloppet av tall till 209,31 kbm. pr hektar och det snöskadade till 9,40 kbm. eller 4,5 &-. Av tallarnas stamantal skadades 7 Z. Granen har ej alls lidit nå- gon skada. Inom avd. II äro motsvarande tal för tallen 211,49 och TAN LIDA SEN Ske IS 2 av stamantalet äro snöskadade. Endast fyra granar ha skadats av snöbrott. (Se vidare tabell 10). Inom försöksytan 11, som är något äldre (55 år) och gallrats svagt år 1903, men starkt såväl år 1909 som 19153, äro snöskadorna endast obetydliga. Granen och björken ha praktiskt sett ej skadats (endast 8 granar äro snöbrutna) och av tallen éndast 90 st. träd (9,5 2 av antalet) med en virkesmassa av 8,05 kbm. eller 5,7 2& av virkesbeloppet pr hektar. (Se vidare tabell 6.) För att utröna vilka träd som mest skadas av snön i bestånden, är från de olika försöksytorna i tabellen å sid. g18—919 gjord en sammanställning av alla träd efter kronornas oeh stammarnas beskaffenhet, d. v. s. efter den beteckning, de erhållit i stamnummerlängden i provytsböckerna.' Till första gruppen hänföras välformade, »rena»>, träd, d. v. s. träd med regelbundet och väl utvecklade kronor. De särskilda beteckningarna ange: a) sidotryckta träd, d. v. s. med kronorna tryckta från en sida och så- ledes endast utbildade åt ena hälften av omkretsen; b) frodvuxna träd med större grenar (träd av bättre »vargtyp»); c) särskilt krokiga och kvistiga eller med andra växtfel behäftade träd (träd av sämre »vargtyp» samt s.k. pvedskog»), likaså föras sämre klykträd hit; d) träd med inklämda eller, på grund av inverkan från närstående indi- vid, skadade kronor; e) sjuka träd (på grund av angrepp av svamp eller insekter etc.)' och f) torra träd. 1 Se GUNNAR SCHOTTE: Om gallringsförsök. Medd. fr. Statens Skogsförsöksanstalt, h. 9. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1912. OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. OT7 För att vid trädens beskrivning rätt karaktärisera de olika växlingarna i deras beskaffenhet använder jag numera i provytsböckerna även paren- teser kring beteckningen, varvid t. ex. (a) utmärker ett träd, som är mera obetydligt sidotryckt. I den föreliggande sammanställningen äro beteckningarna inom parentes hänförda till respektive bokstäver. Även användas ibland vid trädens beskrivning kombinationer av ett par bok- stäver, särskilt ad och ab. I detta 1 äro träden hänförda till den bok- stav, som kommer längst fram i alfabetet. Granska vi nu närmare tabellen, finna vi tydligt, hurusom a-träd, d. v. s. sidotryckta träd, och d-träd, undertryckta eller klämda träd, lidit mest. I ytorna å Tiveden ha sålunda, vad tallen beträffar, av a- träden skadats 37 2 och av d-träden 62 2". Motsvarande siffror för granen äro 20 och 25 2 respektive. Å Jönåkers häradsallmänning ha bland tallarna 34 2 av a-träden och 38 2 av d-träden strukit med. Av granarna, som i försöksytorna därstädes endast förekomma som under- och mellanbestånd, ha 17 2 av a-träden och 16 2 av d-träden snöskadats. En jämförelse mellan de olika avdelningarna i ytan 27 å Jönåkers häradsallmänning visar, huru a- och d-träden procentvis mera skadats i krongallringarna. I den svaga låggallringen (avd. VI) ha bland tallarna av a-träden skadats 34,5; 2 och av d-träden 18,2 2, 1 den starka låggallringen (avd. I) 42,7 och 11,1: 2 och i den extra starka låggall- ringen (avd. V) 32,7 och 33,; & respektive. Däremot visar den svaga krongallringen (avd. V) en förlust med 62 2 av a-träden och 55 2 av d-träden, den starka krongallringen (avd. VII) 61,7 och 55 2 samt den extra starka krongallringen 39,, och 43 & respektive. Som detta 38- ariga bestånd endast varit gallrat i 5 år, finnes det även i de starka gallringarna många a-träd, då flertalet träd tidigare trängt varandra. Även det kvarstående trädet i en grupp av två till flera träd har därföre ofta ännu kronan ensidigt utvecklad. I de ogallrade bestånden förekomma a- och d-träd, rikligt varföre dessa bestånd också lätt utsättas för snöskador. Vid gallringar (åtminstone låggallringar) borttagas i regel dylika träd, varföre även nygallrade be- stånd skenbart lida mindre än ogallrade. Försöksanstaltens ytor visa vidare, att bestånd, som under längre tid gallrats och fått väl utvecklade kronor, i regel lida minst av snöskador. Undantag härifrån gjorde, som förut nämnts, det exceptionella ovädret den 15 maj 1915. Vidare framgår av uppgifterna från gallringsytorna, att starka gallringar ej lida så mycket som de svaga, åtminstone när 1 De kursiva siffrorna i tabellen avse lärken och de ingå ej i medeltalen. SS a 918 GUNNAR SCHOTTE. Snöskadornas fördelning på olika trädklasser å för= Die Verteilung der Schneeschäden auf ver- Te Tall (Kiefer) | Försöksytans San PFSORSYKARSHI Välformad b = RS a b c d e f Vg Wohlgeformt Versuchsfläche |- — - —= 3 DE TIA Nr. kvarv. utg. 20 |kvarv. utg. 4 |kvarv. utg. 24 |kvarv. utg. 2 kvarv. utg. 24 |kvarv. utg. 9 ikvarv. utg. 20 Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch- bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. forst. | bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. forst. 23 ONS A201 222 9.1 5 = 5 TZ HE TR DUM SNR 620] 9,7 SÖ I2464 1CINE2 — 2 50.0 24 50.0 41 1000) I — — 2 ÖAR 84 12 = 16 = = = = = = 2 KRA 83] 6,7 11 — 17 - II | 50,01 3— =— — — == 200 SOA. 51.4 TION OO;0I TORKSO:S MEN 60,0 62| 65,4 21 1000] — — | lärk i... F27) LIF) BÖR BN AN ENE 26) TS ne 2l —j — — 300-1ärk...... 760, 27,5 | 183 | 40,6 6 | — | 348 | 36,2 or 68,8) — - - — 201 lärkor 340 — 2 — 33 = I3 = 27 — == = = = (USGA S — ER 4 == — | — E - CA IMedeltal prhar| 343) 10,5, |. (AST! s.oll 300 Sie 250 403 17| 01,6 EA lok = (Mittel) BÖRA 1,3 701 11:71, 280-] MO,7 1 TOS NN 15 — 215! 20,9 — — 20 25.0 2701 NA 1,7001) 22,4") 7907] 27:2 | 190. | 7a9] 75 1-2030 | T,445) 30503 0R MET IRenS 9.1 Nios ARE 1, 1301 20:81 7501 "34,5 1 2700 E-NLOS TES: TIO] Tr EE 5 = I 1 4201 023;61 ATOL) 42.70 LSONINLOSN OK IOA 451 II, 5 | — — — IT EG se 1,205) 24.5 | 245 | 32,7 | 140 | 3:61 35 | 4259 45] 03 382 EE RR Nise 1,580|145;2 1235, I. OT57 I I1SONE 3530) 10011 255001--74 5055 5 | 100,0 VA RO | T,7801 31,84, 207.-1 5550 I TOONIE =. 100: 22,2 |NN23B)5AS (fä bre vs ene INRE 1,0451 28491) 350 13934 1307) 1050], 35 | -42459| 288054 352010 KON HS 1,250| 2058: 207: |I21GA DOM fi 52 | 22,2.) -3T41-37000 RAN fe = = Ueber 1,30] 285311. 555, | 34-31] 2750) öre TOT 113313 90] SÖ; jur NEN TIGA RN 1,00] C2257 15381 | FSlagAl Ae Gro LOT | A2NA 53, 45254 HA — — GALEN KO06) EE NS 62 — S = IGO). COS 4 | 11 INRE arken 309, 12,6 31308 13 HOU20:1 STA 4] — 375 TN — 1] (CERN BE 706] I OM ENSE). 13.9 208 70 | ET Arla 28 8) — — | — |IMedeltal pr har| 1,324| 22,6 | 345 | 34.2 | 139 AN0K] 1, OA 2259-13 KASS 4 Asa (22 I 1.5] (Mittel) det gäller olika låggallringsformer. Beträffande krongallringarna för- håller sig saken, som redan antytts, något annorlunda. Vid sådana gallringsformer sparas i regel en del svagare individ, särskilt inom andra kronskiktet, vilka sedan lätt duka under för snötryck och snö- brott. Vidare synes det påtagligt, att bestånd, som nyligen gallrats, äro OM SNÖSKADORNA I SODRA OCH söksytorna i Tiveden, Östergötland och Kolmården. schiedenen Baumklassen in den Versuchsflächen,. Gran (Fichte) Försöksytans /| Välformad MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 919 AS ; Wohlgeformt i å si d i Versuchsfläche |—— | - | S | SO -- Nr. Ikvarv. utg. 25 |kvarv. utg. 25 |kvarv. utg. 9 lavar! Ule: 2 Ikvarv. utg. 4 Ikvarv. utg. 24 Ikvarv. jutg. 2: | Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-| Ver- | durch-!| Ver- | durch- | bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. | forst. | bleib. | forst. | BROR kG N,270) «617 | 105 | (5.7 = Bull EN see el RN SE 27 LA 160813 7.3.1 344, 13357 8 | 50,0 — ir 224715 32:24 83,3 4 | 100,0 EO ass raa 1,040] 9,2 | 140 | 8,6 24 — 4 — | 188 | 25,5 16 | 50,0 4 | 100,0! TARAS SAGA KYSS 2850 200110355T 22 -— TE — 1 339 | 39,3 | 139 | 72,0] — | — INSER OS EIGA E > 2000 J2 120,00 TITAN 33Lo EN TE KENSNSNSR EA 250001 1457. |, BZ IIS — FANSEN TER er ts PES nn ATS SRARESG EE 1.000) HAL 1907 | 19,3 | 27 | 12,5 | 33 | 200 1300 [EIO:5 USS K025s | — (5 GSR AR 1,955| 25,8!| 254 8,21] 33 | — 75 — | 142 | 355) 170 2550) 387 | 10070 I | I | I | | | | Medeltal pr har! 1,544/| 20,2 | 172 lÄTO.9r EES | 5:9 | 26 | II,4 | 166 | 24,8 401565 SI | 97.3 (Mittel) BENA een ara 212801 TLA | 45) | EDI 5 -— 75 | 20,0 | 95 | 15,8 10 — = — = NISSE FL FS ON Hör 5 — 10] — | 45 — | — — | — — NA TSE RN 305656 45 EE 5 = 300 LOKAL Fi — — | — | USAS SN GSE 7A6N 35 Ask — IO — 70 == = — | — = KENSARet GSI "Ör. TONEN 5 | — 60 | 16,7 = — — VS REN 200 IG, 75 033 | 30 |, I6:7 ATS 22,9) — = =) = NI RE GOTILT 3753) 332050. - - 47 - — NISSE 975| 15,9 | 70 256 — | 70 42;9 |: 60 | 2743 id SET NFESNRES KOMA aber T:T68|/E2034 10 4030I12sN sö | 1331-3054 |) TZ Sol 14 GRETE 123] — 2 — -- — | — = — — — — — [INRE Ma 2001 3,2 IA — — — | 5 — 5 - — -— - — FSA fom) SAO = 2 =0 ZANREE 8 = RE äre LR 251 Lo] 33 4 | 2: 2 = SE AL LB | = | ÅL ISS SANSERS | 315) I,3l 16250] —I =| 201 — | 41 | | | | 36 | 17. | Fig NE High NANG VISA 2 | 274,3 md fe fö talprbar| 824) Ii (Mittel) I | 1 Dessutom kvarstående 96 träd eller 4,9” 24. ömtåliga för snöskador, där ingreppet sker mera ovanifrån. ofta berövade ett kraftigare stöd. En. del Då t. ex. ett stå lätt snöskador, såsom försöksytan 297 visat svagare och detta gäller särskilt för krongallringarna, individ bli här vargträd borttages, upp- goda exempel på. 920 GUNNAR SCHOTTE. Sammanfattning rörande snöskadornas uppträdande i olika bestånd m. m. Beståndsvårdens betydelse. De upplysningar, som skogspersonalen lämnat å de utsända fråge- cirkulären, bekräfta i stort sett iakttagelserna från försöksytorna, åtminstone på så sätt, att flertalet funnit, hurusom ogallrade bestånd lidit mest och att nygallrade bestånd äro mycket utsatta för skador. Frågan om de starkare gallringarna lidit mer eller mindre än de svagare, besvaras väx- lande. Här bli kanske också iakttagelserna lättare subjektiva, och omdömena kunna i någon mån påverkas av iakttagarens intresse eller rädsla för starka gallringar. I förra fallet försvaras de starka gallringarna, i senare varnas för dem. Av de till den 1 december 1916 inkomna rapporterna eller 121 styc- ken, ba sexton meddelare ej angivit, vilka bestånd, gallrade eller ej, som skadats mest. Tjugu personer anse, att de ogallrade bestånden lida mest, trettioen ha funnit ogallrade och därnäst nyligen gallrade bestånd mest ramponerade, trettiosju meddelare hålla före, att nyligen gallrade bestånd fördärvats mest, medan tio rapportörer ej ha kunnat förmärka någon skillnad mellan gallrade och orörda bestånd. Enigheten är så- lunda stor därom, att isynnerhet ogallrade och nyligen gallrade bestånd varit mest utsatta för snöskador. Rörande gallringsstyrkans inverkan på motståndskraften mot snöska- dorna divergera, som nämnt, meningarna mera. Här är också svårt att lämna klara uppgifter, då vad en person anser för stark gallring, kan av en annan betecknas som svag. Tjugu meddelare ha ej funnit någon skillnad på snöskadornas uppträdande i svagt eller starkt gallrade be- stånd, och tjugu hålla före, att de starkare gallrade bestånden skadats mest. Härvid framhålles bl. a., att skadorna bli allvarligare, emedan ersättningsträd då saknas. Häremot kan dock anmärkas, att ett sådant resonemang knappast kan gälla annat än ljushuggningarna, där normalt utvecklade träd borttagas. Så snart svagare individ vid krongallringen eller svagare låggallringar sparas, är det i allmänhet just dessa, som stryka med vid ett snöbrott och kunna därför i regel ej bli några ersättnings- träd. Nio meddelare ha emellertid iakttagit, att de starkast gallrade bestånden lidit minst. Som förut framhållits, torde det riktiga vara, att' starkare gallrade bestånd lidit mindre, därest några år förflutit, sedan gallringen ägde rum. I detta sammanhang är av intresse citera några uttalanden i frågecirku- lären, vilka väl stämma med iakttagelserna från försöksytorna. Jägmäs- OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 921 tare E. JANSE (Kinne revir, Västergötland), omnämner, att barrskogen i de gallrade bestånden skadats genom snöbrott, men att den i de täta ogallrade bestånden blivit fläckvis nedböjd, och att björken skadats ge- nom snötryck, ej snöbrott. Jägmästare G. E. MARKMAN (Gripsholms revir, Södermanland) betonar, att i ogallrade 15- å 30-åriga bestånd hava grupper av 10 till 30 träd nedbrutits, varigenom beståndet blivit luckigt. I gallrade skogar samt i äldre skog hava endast enstaka träd brutits. Jägmästare TH. GRINNDAL har i Södermanland gjort den bestämda iakt- tagelsen, att 1915—1916 års snöbrott och snötryck voro ringa i 40—60- åriga, sedan länge väl och starkt gallrade bestånd, och jägmästare O. ENEROTH förmäler från Dalarna, att i för längre tid sedan gallrade be- stånd, som utgöras av härskande, normalt vuxna träd, kan ej någon skadegörelse förmärkas. Täta rutsådder av tall skadas lätt av snötryck, därest de ej i tid något utglesats. Jägmästare J. M. PAULI framhåller, att plantbestånd efter självsådd eller plantering tyckas bättre motstå trycket än 1 såddrutorna tätt uppkomna plantor, vilka ofta nedtryckts till marken på större eller mindre ytor. Intressant i detta fall är ett meddelande från jägmästare EINAR N:SON HEDULFF, som å Garpenberg i södra Dalarna iakttagit, att självsådda bestånd ej äro nämnvärt skadade, men att inom vissa, genom rutsådd uppdragna och tätt uppkomna bestånd, huvudsakligen tall — troligen av sydsvensk proveniens — har i stor utsträckning hela grupper nedpressats. Olika trädslags motståndskraft. Som förut framhållits, skadades granen mycket av snöbrotten i maj 19135. Under vintern 1915— 16 ledo alla de vanligare trädslagen, men säkerligen tallen mest. Svaren å de inkomna cirkulären belysa också detta förhållande. I dessa omnämnas de fyra vanligaste trädslagen i ungskogarna, tall, gran, lärk och björk. Femtioen meddelare anse, att tallen lidit mest, medan åtta placera tallen som numro 2 och fem som nummer 3. Frånsett majovädrets framfart i skogarna, ha tjugu med- delare ansett, att granen skadats mest, medan tjugufyra placerat granen som nummer 2 och tre stycken som nummer 3. Beträffande björken anse fyra meddelare, att den lidit mest, fem stycken sätta den som nummer 2 och åtta som nummer 3, medan två stycken placera den sist, efter lärken, och fyra ha funnit, att den ej alls eller obetydligt skadats. Många meddelare nämna intet om lärken, då de ej haft tillfälle att iakttaga dess motståndskraft mot snöskador eller också ej alls funnit den lida härav. Fyra rapportörer placera lärken som nummer 3, och 022 GUNNAR SCHOTTE, två som nummer 4, medan tre funnit, att den lidit obetydligt och åtta att den ej alls skadats. Om eken meddelar jägmästare GUSTAF HALLDIN, Tjusts revir, att vissa täta ungskogsbestånd blevo alldeles nedtryckta, men att en hel del av träden sedan hava rest sig. Jägmästare JOHN LINDNER omtalar, att å Kolleberga i Skåne har eken lidit mest, detta i planterade bland- bestånd av tall och gran med självsådd ek, som trängt sig upp mellan barrträden och därför fått gängliga stammar med högt ansatta kronor. Kronojägare J. A. MELLSTRÖM, Höka bev.-tr. i Halmstads revir, om- nämner snöskada å bok, men endast i ringare mån. Jägmästare F. AMINOFF framhåller från Södermanland, att alen synes vara synnerligen härdig mot snöbrott och i varje fall mera än björken. Å Omberg har jägmästare TH. GRINNDAL iakttagit, att silvergranen ytterst obetydligt lidit av snöskador. Med hänsyn till det sätt varpå de olika trädslagen skadats, framträder vid de nu ifrågavarande snöskadorna tydligt, att granen mest skadats genom toppbrott. I viss mån beror detta på att grantopparna varit rikt behängda med kott, varigenom ymnigare snömassor kunnat hopa sig å topparna och deras tyngd blivit ännu större. De fristående kraf- tiga granarna, som särskilt ledo under majovädret, ha skadats uteslu- sande genom toppbrott. Tallen har ramponerats såväl genom snötryck som snöbrott. På fri- stående tallar av vargtyp kunde man, särskilt i Stockholmstrakten, se de grövre grenarna avbrutna, så att endast toppar och någon enda gren dessutom finnes kvar å träden. Vid majovädret skadades björken, som då delvis var lövad, genom snöbrott. I övrigt har den vanligen böjts ned av snötryck och i all- mänhet ej förmått att åter resa sig. Jägmästare ADOLF WELANDER upplyser från Karlsby i Östergötland, att den björkskog, som ej bröts omkull, böjdes i stor utsträckning ned till marken, där topparna fröso fast i den djupa snön. Då sedermera björkarna förblevo i den ställnin- gen hela vintern till de första dagarna av april, ha de ej haft förmåga att ånyo resa sig. Länsjägmästaré ALF WINBLADH framhåller, att björken farit särskilt illa i luckiga bestånd eller kring små kärr och små mossar inuti bestånden. Även jägmästare CARL THAM påpekar, att gängliga lövskogsbestånd invid sidder och kärrmarker blivit nedböjda. Jägmästare C. B. CHRISTOFFERSSON (Sunnerbo revir) har funnit, att björ- ken är i ungskogsbestånden det trädslag, som av snön värst brytes ned. Hos lärken synes snöbrott knappast förekomma; gängliga, ej gallrade lärkbestånd, utsättas däremot någon gång för snötryck. I allmänhet är dock lärken mycket motståndskraftig mot snöskador. Den kan ju ej OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 923 häller samla så stora mängder snö i kronorna, då den är kal om vin- tern. Vid majovädret 1915 voro barren till hälften utslagna, varför den då var utsatt för en del snöbrott. Kronojägare AUG. LUNDELL i Kåre- stads kronopark i Värends revir omnämner, att visserligen en och annan lärk böjts ned, så att den står krokig, men att ingen bräckts av. Vid vilken ålder äro bestånden mest utsatta för snöskador? Några bestämda tal kunna ej angivas, då frågan måste belysas av huru lang tid förflutit från senaste gallring samt huru starkt denna skett. Om de relativt yngre skogarna skadats, är detta blott ett uttryck för, att frösådderna äro för täta och att gallringen sedan är eftersatt. Från denna synpunkt få således de ungefärliga tal ses, som här nedan angi- vas från senaste snöskadorna. Tre av rapporterna tala om, att skogen skadas mest i åldern 5—20 år, femtioåtta äro eniga om, att åldern 20—30—40 år är den farligaste, tjugutre ha funnit de flesta snöskadorna i åldern 40—50—60 år och sju meddelare uppge snöskadorna i 60-—380-åriga och äldre bestånd som störst. Man kan nog säga, efter försöksytorna att döma, att bestånd upp mot 40 år lida mera av snötryck, medan de 40—60 och äldre bestanden mest skadas av toppbrott. Lägets och nederbördsmängdens betydelse för snöskadorna. Att olika lägen äro mera utsatta för snöbrott än andra är tydligt. Under vintern 19135—16 ha säkerligen de svåraste skadorna uppstått i Mellansveriges högre belägna skogstrakter. Så hart. ex. varit fallet med Skogsförsöksanstaltens gallringsytor. Från Östergötland meddelar jäg- mästare E. LUNDMAN, att snöbrotten egentligen blott förekommit i Ydre härad, d. v. s. 1 trakter sammanhängande med småländska höglandet, samt omfattade de högst belägna delarna av Östergötland, 300 meter och mera över havet. Jägmästare O. ENEROTH uppger från Dalarna, att skadegörelsernas storlek där synes mest bero på exposition mot nederbördsförande vindar. Han tror sig ha funnit, att höjdlägena äro mera utsatta, dels emedan snömängden där är större och dels emedan vintertid lufttemperaturen är något högre, så att snön delvis smälter under dagarna och fryser fast på nätterna. Kronojägare E. G. SÖDERSTEN i södra Dalarna har iakttagit, att alla höjder, som vetta åt nordost, varit hårt medtagna av snötryck, och länsjägmästare ALF WINBLADH uppger från Skaraborgs län, att bestånden förstörts mest i höjdlägen. Men 3 andra sidan träffas, mera lokalt sett, de svåraste snöskadorna 1 dalgångar, där snön särskilt driver ihop. Kronojägare A. AUG. RÖNN 024 GUNNAR SCHOTTE. har också åa Tiveden lagt märke til!, att bestånd med lågt läge togo den största skadan under vintern 1915—16. Under majovädret skadades däremot mest bestånden i högt läge. Vinden var ju också då en bidra- gande orsak till snöbrotten. Jägmästare ADOLF WELANDER omnämner, att de flesta snöbrotten inträffat vid moss- och kärrkanter samt invid större och mindre vägar och dyl. Jägmästare G. KOLMODIN har i en tidigare skrivelse till Skogsförsöks- anstalten även trott sig finna, att höjdlägena spela en viss roll för snö- skadorna. Han tänker sig t. ex., att snöbrotten i november 1910 upp- kommit på så sätt, att fuktighetsmättad luft förts med sydvästlig vind över landet och avsatt sig som rimfrost och snö, då den nått höjdlägena, där de svåraste snöskadorna faktiskt då inträffade. I Mellaneuropa har man visserligen kunnat fastslå särskilda höjdzoner mellan 5—900 m. som särskilt farliga snölägen, men hos oss inträffa ju dess bättre snöskadorna ej så ofta, att man kunnat samla någon erfarenhet härom. Men dessutom finnes det, vilket även framgår av svaren i cirkulären, särskilda lokaler, som bli mera utsatta för skadegörelser än andra. Dessa äro framför allt lugna, vindskyddade platser i sänkor och dalgångar. Genom att vinden här mindre påverkar snömassornas fördelning vid snöfallen, samlas snön i största mängd. Av liknande skäl äro — lokalt sett — områden, motsatta dem, från vilka vinden kommer vid snöfallet, de för snöskador mest utsatta. De klimatiska orsakerna till snöbrotten äro för övrigt så fullständigt behandlade av HESSELMAN! i den förutnämnda uppsatsen i Skogsför- söksanstaltens meddelanden, att jag här endast behöver hänvisa till den- samma. Snön verkar skadligast, när den faller våta i stora flingor och såmedels hopar sig i mängd på grenarna. Inträffar därefter, som i december 1915, stark köld, så att snön fryser fast på grenarna och nya snöfall samla ytterligare snö på dem, uppkomma katastrofartade skador. A. BÖHLER” har utrönt, att, när en belastningsgräns av 46 kg. per kvadratmeter över- skrides, uppträda snöbrott hos barrträden. I december månad 1913 föll som snö i övre Norrland i medeltal 13—31 mm. i olika län, men i Gävle- borgs län 56,8 mm., i Kopparbergs 53,;,, Värmlands 70;,, Örebro län 82,., Västmanlands 60,;, Uppsala 66,2, Stockholms 72,:, Söder- manlands 79,:, Östergötlands 96,, och Skaraborgs 73,, mm. Då snön ! HENRRIK HESSELMAN: Om snöbrotten i norra Sverige vintern 1910—1911. Medd. från Statens Skogsförsöksanstalt. Skogsvårdsf. tidskr. 1912. Allm. delen, sid. 145. ” A. BUHLER: Untersuchungen iiber Schneebruchschaden. Forstwissenschafliches Cen- tralblatt, 1886, sid. 485. OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 925 ej avsmälte under tiden, blev således trycket motsvarande tal i kg., d. v. s. fara för snöbrott skulle föreligga överallt utom i övre och mel- lersta Norrland, vilket också överensstämmer med verkliga förhållandet. Medel att undgå snöskadorna. Några direkta åtgärder att skydda sig för snöskador, kan givetvis skogsmannen ej vidtaga, utan får han nöja sig med de indirekta. För de mera framträdande snölägena i Mellaneuropa rekommenderas bl. a. att uppdraga bestånd av mot snöskador härdiga raser, d. v. s. träd med korta och smala kronor, som således härstamma från norden eller alperna. Som HESSELMAN redan framhållit i Skogsförsöksanstaltens meddelanden ha i norra Sverige tallen och granen smala kronor med korta, hos granen nedhängande grenar, att de ej så lätt utsättas för snöskador. Ett sätt vore också att söka skaffa sig kamgranar, på vilka, såsom SYLVÉN! omnämnt, snön ej så lätt fastnar. Förf. hade också förra vin- tern rikligt tillfälle att utanför sin bostad på Lidingön observera tvenne kamgranar, som under hela vintern ej belastades med snö. De stucko av som mörka skepnader mot övriga i snö höljda granar. Sådana åtgärder få dock näppeligen ännu någon praktisk betydelse hos oss, men av vikt är, att ej i onödan draga upp bestånd av frö med annan, låt mig säga, sämre proveniens än ortens. Det har nämligen tydligt visat sig, att bestånd av frö från sydligare trakter varit mera utsatta för snöskador än hemortens. Vidare äro bestånd, uppkomna genom naturlig föryngring eller genom plantering mindre hemsökta för snöskador än sådder, särskilt i rutsådder med många plantor i varje ruta. Liksom det är ett gott skydd mot alla kalamiteter att hava blandade bestånd, så är förhållandet detsamma även mot snöskadorna. I mellersta delarna av vårt land äro vi ju så lyckligt lottade, att naturen i allmän- het ger oss blandade bestånd. På senare år ha nog skogsmännen också alltmera strävat efter att även genom skogsodlingar skaffa sig blandade bestånd därstädes. I Norrland borde också åtgärder vidtagas för anskaffande av blandbestånd — hittills ha tyvärr nästan alla skogs- odlingar därstädes uppdragits av enbart tall. 1 NILS SYLVÉN: Strödda iakttagelser från en studieresa i Mellaneuropa. Skogsv. tidskr. 1912. Fackavd. sid. 435. — Om kubikmassa och form hos granar av olika förgrenings- typ. Medd. från Statens Skogsförsöksanstalt. Skogsvårdsf. tidskr. 1914, sid. 635. 926 GUNNAR SCHOTTE. Bästa skyddet mot snöskador erhålles dock genom tidiga och kraftiga gallringar. Nygallrade medelålders bestånd skadas likväl mycket av snön. Det gäller därför att gallra bestånden tidigt och härigenom så småningom härda dem och ej genomgallra dem första gången först vid 40—50 års- åldern. Som Skogsförsöksanstaltens ytor visat, äro krongallringar mest utsatta för snöskada. När man därför först ingriper 1 ett medelålders bestånd, måste från snöskadesynpunkt varnas för krongallringar, särskilt i tallskogar. Ju mera dessa gallringar närma sig blädningsgallringen, desto farligare äro de. För beståndsvården överhuvudtaget är det ju fördelaktigast att gallra bestånden tidigt efter krongallringsprincipen och att fortsätta med samma gallringsform i skuggfördragande trädslag och blandbestånd men att be- träffande ljusbehövande trädslag (tall, lärk, björk) övergå efter första eller andra gallringen till låggallringar. Samma sätt att ansa bestånden minskar farorna för snötryck. I huvudsak kan skogsmannen, om han på detta sätt skött bestånden, med lugn 'motse Trisken för snöskador. På sin höjd kunna bestånden då bli utsatta för spridda toppbrott — så exceptionella förhållanden som de 153 maj 1915 inträffa säkerligen mycket sällan —, vilka dock ej till den grad ramponera bestånden och äventyra slutenheten, som omfattande snö- tryck. Högt upp i kronorna snöbrutna träd, särskilt av gran, kunna nämligen i ungskogarna lämnas att kvarstå en tid för slutenhetens be- varande. FPABERLEBIFAGOR UPPTAGANDE FÖREKOMSTEN AV ANTAL SNÖSKADADE TRÄD I STAMKLASSER OCH KRONSKIKT Å DE OLIKA FÖRSÖKSYTORNA. 60, Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. ; (EEE g9-- | PG S0I 8861 — || 08 ER OR DE NET 8 o'z 8 007 9'g ps 89 c6 SSF I euw:S | dd FE ae ee an 8 | | I | = = lj EE = a = SE Lö | | FP = = = = JE = = = = = = P KO 92 | [I = SR = = G a == = = =S = = II 92 GR a = 8 = = = = => = = - 8 ÄR |SERe KO IE = = 61 = == = = = Ez =S SKOLE = = 6I Ka 6 ERS c | 29 P 09 = = = = = 8'€ (6 L'9 id 09 €C dgr NOR T ÄGO: 6L = = | = = = 9" c poll öT 6L (då |UOTZE | SS 9 GL | 61 901 = = SS ME = a LG 9 GARCIA 901 Iz 07 | EE t'0I I 601 = = la Fr WGS KA | = t'OI I 601 07 EN CE KORG v PEL = = = = = Fi 6 0'€ P pel OL AE NED TIN Arg AE SN: = = 5 8'9 II TG 6 SLI ul NR GE NEG r 091 3 Eu 0001) PF = FE P LG 8 oz P 9sT LT Oe da ER OR = - = fa a frn = 8 LS 6 VAG 9 LLI oc | ELSE ES EG EE = = | | [= SI | op 8 1 9 861 Gli | FIA SSG pic ORKAR = 8 SAL TORA £€ [Sa AR NE 8 OPI PI ÄR e'r 8 S81 = = c FR 1'9 9 86 NS ÄG CER EEGS EI CI = SS fil a ToI = Fö el | 06 | | | | 6I GL II | LPI | zz SEN = 90T = SS NA SE NR II EET of | OL P LS TECK LI IKORO ME = = OF 09 | IEKOT / 6 NI 8'pl | +P Le | 0'6T | Iz | E 9 | Soo) 6 BIC ES : = = 9 ll a 9 | | | | 8 RE = zz | | = MIG = NAS | | : L Oo 9 5 = = = | = = I | 9 fan cg fo = = — = SSR [= RA | | | S 3 F = = = TE = SRA a OM NG = - FP - ("BuUnIsI0JYaINPISpaIN axIeIS) "”BupIfje33el HIVIS "III bl UPJÄSNOSIOA | << Z FÅ I I I I [ 2 ”ura I4ez | I4Yez 1ey Id I4qeZ | ev id I4qez 14qeZ | 1ey Id I[4ez l4ezZ 1eq 1d "ua = - =WWRIS |, | -WWBIS 5 -WWBISI || Å -WWBIS | ö -WWBIS | -WWeBIS | E | -WWPeIS | 6 PEN | é | pEN | yaniq G | Reg | Yqanic | = PER | ; ENE | tfaniq | i | RER Er | PET yaniq | [ELEN | [SIRv | -33u4Y2g Sr SÄTE | Ev [Sv | -33UYIG | | SA | Lev -23U42IG | —I| SS mop J04 |— —| uwap a0A Il | SN | md prao | —- - uap I0A | puersag puersaq | | puelsag | puejssag A 2 I qTalqIaA | IST0JUadanp "qlIqI2A as10jyaanp I qtIqrA | "qraIqIaA | IS10j4aanp I "qrolqrn "qlaIqIas '3s10JYaInp "QLa1lquan | S 2 '2y2ntsqaauyag |ayaniIqaauyasg 223301q9us "2ynIqaauyas 22701q0us |aqaniqaatuyas | SyanIqaauyas | 1201qous "ay2nIqaauyasg |'aysniqaauyas 32101q90us | = Eg 231SSEeN 1312 MYIG 210J pen IJIIMUYIS | 240) Pen | 231SSeN | RMIIMYIGS | 2103 pen 23ISSEN FIJIIMYIG 210J PEN 5 in ISIPAY I01q | äe3m NoIq "AIPAY "alle3an 201q | "AILAY "SIBA "HNoIq | "alle3an 201q | "AIPAY "IsIeAH Pod | :alle3an No1q | ”AIPAY An -0US 'IpUurTt -OUS JIBPILAGS | -QUS JIBILAG | | -0uS "IPUIT | -OUS J1PIPAS -0uS 'IPurt -OUS SIPIPAG SEA SRS RK dl) , INN BPR PARSE E : Er pugisaq]uesar) 242142saa001Y "III I IY214IsuduoIS Si IYI1YIasdaoIY AM BRETT UTAN I2IYLJSUOIY IT I TORESSON TT POST PESTO TS | AS 'S161 IN "SI we Ia09MufN wp yoeu Sraqur) wp me ayonIqvauyas Jap SurjwnN uap ng apidsnrg N ( S161 feur Sr up JaIppAOo 123J3 Flaqug Pe Ua3jrosqQus Ar ua3ZurIujJjeJjwoO ed J3dwaxg I NeQu vwW:S (S li = Fes 6c ( = ; INSE] r [Z = = 0'09 b 8 | (SN äl NT EI EST SÄOTA ER g - — 1858-16 POE | — - ob a P | 59 F F9 F €9 ES = LI SOJA Sar O'6L | PF 6 I 0'61 F Iz | Pp a — 0'CZ F 91 = - = | 8 = - F 8 Ei q | LE 6 INGE 6 SE - = = | = F || 2'Sz 6 6 PE q Å Å 9g F ell S = = - CF ll = F IL e La I 3 HEA | SP PC 0'L ÖL fest Ore 8 8€ g'T F == 3 SLI | SG 0c 8'L [L 806 HEA <= | jå | Te I | I - er 19 LL IZI €£99'T I o'er cl 26 IT F Sr LI SLE 8'g £9 +'g T6 260'I ew:S & sc | ooo) c SR c 2 = - ; = = 0001 | = 7 = c 8 F) Le 0001) & c = = = = : 0001 c E T Kå = (CR ; de | = = fa 2 = = = Oj - . 8 97 = Sc £'9 G STI F | £ = — S FR Fe r = UY c STI F ZE CT ; Po | SOL c Rd 8 e6T = — SE = = 3 | 01 c L'pp | 8 61 rö 4 C&r 86 c s'8I AE = = = - : =S FE s'€ [då s'8I II 09 €T 7 GGRAIS:EG €I 9'€ c I 98 AA = | = = ES = 3 €c el 9'€ 6 9c (få 2 Iz 186 6 o'ZI NEN 00 = > = = = = = 3 8'6 6 0'z II 26 Iz 2 0c | er F 9'€I LäS NR EE = ER | 6'p F 9'€l II [8 07 = 6 | 906 6 Lä! 0 (00 = = : c 36 6 öl [I 86 6I 2 8I Fr 9 C S CET FS = = 9 or 9 3'9 8 6cI 81 = zZT ler 9 FI c GE = ; . F er 9 9 (6 Sö LI Ev Ol 85 G o'r 9 | OST [le = = = = 61 SET é o'p 9 IEI 91 5 Gi 18 [6 8'€ 9 6SI ES P IT Si 6 s'p 9 PET SI - AS c LL Gl Wo EST il OS = = = 59 P cc ö'T (6 6'8 8 06 FI el : = OT ( ll - 8 = = 6'8 S 9c = = o:oTe lr Sc EI SS TI = 6'€ F I c0I = = || ör F 96 | 9 cl S tlles E rörs [Is = [I == lr T <9 | ; (6 II 3 0I tt F &'FI 8 90 KOCH P cc |s'ur P 6'TI FP IE Ill 0I 7 0) - F'LI id €T || FLI F €C | 6 a 8 a AN ENS SN EI oc rr EI || | = 8 L = E = = 8 le = 8 | 3 : | L << d 9 —- | : I = EES SS fe EA SSD Ar 9 & c = EEE NR = = | | I : Sc 3 F + - = = |A — = SV : = = P = ("Sun3s20jysanpaaparN axtels 1495) ”Furife33el IBIS PIX "AI bl UPJÄSYOSIOA z Z rg 29 FC [ESD er ssoN (OST js | 001 [Ore ES | 0'z 8 | 007 195 LES 59 | 26 | SSF'I | euw:s = le FE LI |A [än JA NS ANS an 7 Frk Ger FP 3 - a fer Po FA NR 0ET lr EI | FOI RR G — AR ER 3 Bal = = NCES CPI RNE Sc = = — SR (Ad ; CL Pp 2 : Fö sr TA See P = = TR Iz 2 q E SR MER €€ =S = = TX ATS = = == = = CS - €£ q e 8'€ ul TI FFNS TA = | = Le F 801 = ES s'p 8 OLI e | I JA log T9 Sök AlartgO [TA KAR rn Eg ORO SER S = EI rg FC 6'L P8 £90'I JIEA Tabell 2, De snöskadade trädens procentiska förekomst i kronskikt och stamklasser inom blandskogsytor å Skagersholms krpk, Skaraborgs län. Das prozentische Vorkommen der schneebeschädigten Bäume in Kronenschichten und Stamm- klassen in Mischwaldflächen der Skagersholmer Staatsforst (Tiveden), Län Skaraborg. Tall (Kiefer) | Gran (Fichte) Kronskikt (Kronenschicht) Kronskikt (Kronenschicht) IV S:ma IHES Nb S:ma SA DE Brösthöjdsdiam. [Sa 2) RE ISA) KG STA ESSÄN RA IS) IST) RSNSKA SS = ===) = = ||] | ANN EES RESER 2/ I 2 RS Je] — —I —I— — — —| —| —l|165) 17| 1651] 17 =) == EEE EEE EE 2 RS RNA INES — | — I — — — FA 73| I0l 73 | 10 — | —- I — — — —! —I — IS 28! — — —IJ|| —I —| —| —| 121 401 68) 211 80 | 24 - SS NR EA | AM 20 OR GI 9, —| — — —! —I —I — —I —| 871 —| 141] = TOT 1Io0 —!I— [— | —| 5100] 51 100 7 89! 71 —| 103| — 2 a äl Mn ens En (| fn Sn FA RS 66) 14] —| — TISINIA | I 2 KE SL INF BA 288 — — — 65 TI 2 SEEN SNS re —]— — mf 6 Tä) 28118 7 EA 35) 773) 3) vo ROR rn de rn EA RR RO RSA AS 86 — MG ANS SERA SI | 63 — — — — — 63 | — SR fr fer ELD 3) —- — — 41 6 61 - | 61 — sv 181087) 3 AK 3 AR AN 19 68] — — | — — —! 68 24 — — 24 | — 201-43 = 43 | —I) 381 SSSK 214330 =) RSS Fö TA SR NN LCC )A 222 19] — | — | —-I — — 191 9 -— | — 9 | — 230 | RAN RT ma SA förs | KA nan ann fan a | SA) TAM fn 241 2]l—-1l—-l—- —- —- 21 I 5 —- — — — — — — 5 — 25102 —| 12] —-l 22—- — — — I —- — 21] — 260 7 — äl se =) —| —I —h ==) == SEN 271] 21l—|l—1—lI—l — 2 5 -— | I —| —/ 5| — Sänan ASKERS | —| 51100) 485 | 31485] 21151 13/358/ 4/616]| 12] 1010 7 3 | —| — I —J —| —| — —| —| —J|162] 33 102033 gl = = 414! 46) 414] 46 SS) SER SA —| =) =] 121/73312201040] 238 | 48 G 4 —I1 146] 471146) 38) 2961 42 7 1-1 — — — —| —II — — —| —|216] 53) 36! 17] 2521 48 S 10) 40] 10] 40ll —| —J| 60) 44/128| 34] 4 —| 1921 36 9 —|l—|—!— 21 — 21 —IlI 10) 40l 72! 17102] 26 = SANS TO) FT2I067 41 --| 8100] 24/| 671 66) 58! 80) 231 44] 9) —I| —I 1901] 32 Ti Ha6l es ne NS BRA AES 1221 TS Si nol62); 31 321-38) —I —I AN sl 64) 13) NN ENESEE NESS Säne Cara NN 2 = = JB DEAR === = = BO 4 N r4 120] 3 | 221 821 —| —I 142] 15116 13 -—-—- LÖN X3 0 IS SE DN KO NE FH el) GA 2 = = ET 203 SG HÖNS Ge NE SS = Aälve | | SA FARS =) 2 ST RAR fe 10 | — pull = Sö — 2 1 2954 RA | — | 201893 45 a sn | a RS fä a FI er 211 24 — 24) — — | | — — 22 12] —- 1 — I — —- 121 ee 1 I — — —| I 230 EON ED AN = = == Zi = a a = 25 | — 6! —- — | — — — 20] — — | —II —| — - (SS — | -- 27 | IE RES | — — I — — — — 28 21 — | | 2!) — —/| — | säll | —| — S:ma | 708) 5 | 112] 50) 20) 60) 840 | 121304) 25/272| 22 648] 401988] 43| 2;2T2.] 37 ! OK. = Kvarvarande träd per hektar före .snöbrotten. (Baumbestand pro Hektar.) "5. 2 = Procent utgallrade, snöskadade träd. (Prozent durchforstete schneebeschädigte Bäume.) Tabell 3 De snöskadade trädens procentiska förekomst i kronskikt och stamklasser inom granskogsytor å Skagersholms kronopark (Tiveden) i Skaraborgs län. Das prozentische Vorkommen der schneebeschädigten Bäume in Kronenschichten und Stamm- klassen in Fichtenwaldflächen der Skagersholmer Staatsforst (Tiveden), Län Skaraborg. Blge Tall (Kiefer) Gran (EiTehte 3 NE | Kronskikt (Eronenschicht) Kronskikt (Kronenschicht) sel RA T = = | ]i II S:ma I II ITI IV S:ma ARR - kade | IS; 1565 NESS) SA a SERA SN ES SN EA AS RA S.4 Y tra mm 2.350 4 - — | —]| — — | — 4 100 4 100j 5 =|= | —) = Nl EN mil a nr ÅT | RE 3 50 6 | —-Il— | — | — — | — - — | — 2 MSN SANNE 7 | —=l—J1 =S) SJ) = T21 100 | 62| 26 74 | 38 S [Cr RR öl a 21 FA) 48| 711 10) 2 66 | 58 (0 nr fler 4 | — 41 —| —|] —| 21 = I 421 141 I0l 40 54 | 19 10 21—|—|— 21 —)| —!| — 10) — SIS 4| — 66 | 24 II (SKE S0) CRON ES NS 21 — | 461 26 | 40] 51 — — 88 | 16 12 — | — 21 - 21 —1l 14) — | 681 24 | 181 561 —I —| 1001] 26 13 4 — SNR NNRNSONTS [RANE 2 — | — — 126078 14 SME TIER T SE NETONE==NESA | 4 | 32] 61) —| —]| —| —) 1861 4 15 3 — 21 — 1] 10] — | 122 FE RS (0 7 a Gen Fn Nr r525 16 10] — | — | — 10| — 1138 | — to] — | —|I| —JI —| — 148 | — 7 ll —|=—= Gl NE RA as 18 = SS 1 SON RR Se AS a fn ät 80! 3 19 To I == rol= I sal SER — 52 | — 20 öl = = 6) — I 301 7 [[ == EE pA at EL 301 K7 21 10) — |] —|— | fo] — | 161=1 = —- — I 16 | — 22 EN far 23 of SN RJ ra AR Öl SSR SLS 6 2 2 EN EA 2 VESNA — | —| — 4) — 25 2l—- 1! —]|— 2/1 — SSR SE =E= 4| — 26 21—|!]— | — 21 —J) 2/1 — — | — —! —I —| — 2/1 — 27 2. | I Vä (a Al sl = 28 2l—!1—]|]— al SEEN = === TN Siren |) SNETT RA EEE SS ET a ÖR I ON EE ST i lg Öd Maa EI 2C03 0 4 a a fr —| — || —| — — | —- 6 —I| — SR rs fö äns SN - 3) == | 64) 7) SAO 6 EEE EE EEE EE ES SG EN EV Re SA OA El 7 a fn i — | — 203166) 8 IK "2111163 8 I —-l—-]—-!]—-!l —lI—| —|— | 471 35 |254| 65!) 8 67) 3091 60 SEN a ESA Si SNES 12031] T49r SI STATS 10 EN EES ES EE EN 16 | 17 | 1531 38 | 671 50) —I —| 2361 40 IT 6! —!|—|— 6! — 69) 20 1181] 20 I 331 331 —I — 28322 12 25|/—- |] —- — 25| — I 164 | 17 SIAT 6 — | —| — 263157 Ng sl = — | — 81! — 1751] 16 36 | 23 —| —J| — — 2111 I7 14 II —|— — II | — ll 131 4 6 | — —!] —| —| — 137 4 15 20] — |] — | — 1 20 — 78 | — 3) — —| — |] —| — 8r — 16 81 67 | — | — & Od 53 | II — | — —!] —|I —] — SS ek ig II] 50] — | — II | 50 1 471 — —| — —| —| —I — Adler 18 3] —-|— | — 3] — 2ö-S = =E 281 — IG fo = = äl 3| — Sr NGE — SES) IEEE I Be 3) — 20 8 —|—|]— 8] — 6 = 6) — 21 ES [ES RS EE — | — ol — ERE —| —| —I — 6 | — 22 = ERENS EES ERE SN BAN FE [FE a RE (EN 23 8 —-|—-!]— 8 FET) SN ES BEE 2 NEN ESS (fr fe fn EN RA S:ma |122]| 9|— | — !122] 9 l|784] 11 |6061] 30 | 900] 541156] 36| 2,446] 33 - K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. (Baumbestand pro Hektar.) 2 far Procent utgallrade, snöskadade träd. (Prozent durchforstete, schneebeschädigte Bäume.) GE GUNNAR SCHOTTE. 932 "(2wnegq AItpy2saadauyas '2131sI0jyanp IUIzoOIJ) "pen apepeysous 'opestje3m 1uddosrg = HS "(ep H ord puersaqumerg) "udPNoOsqEus I10J TEJNOY IAd PEN IPUVILAILAN = Y | 91 Jo61'1r] vr |rzo'r|Sz Iberlj4o | 92 | — 61 [IPS Ig94 [49 | brl95 Irge les et les e5 lor res | —/|— |o$ [or | pe Jol ]5S str | ESSER Se EES St] oo OR | Er | I (EES (EA RR rs rr AG (aEE REA ESS Fr a a fe = i 2 GS EN [EE faen JE fs | | rn | fa | | (ERA rn EA ISS rs FSA ES Sr er fr ae 6z LR SE TE I ENE ES Ae NE SE GS Sn al a rn 6 8z —= 1—- | —--—-|—-1—) = IE 1-1 IR 1—-)]-1=1=)-=1—= = le I = 1— |—|— |= 11-11] |— 1-1 —1— = = — I-II |— 4 —lI—-1—l/—!—|— 1— IL 9z ERE EEE — l—-l—-— —-]- I- I-II Jr J-|]—- 1-1 —1—1—|— er | Se ES) (a gg EA pr Ers AA RA OR ra [Ean LEE SA, LE a ER fen 10 Lr Cd [EG Tan rn ora ja | ar [CE [nar ee jr bon fa —|— — — — |l—-l-|]— ll —I— — I—-l- 1-1 —1— 1-1 —1— I— 17 —I|—]—|]—|]—)I— 1 — Iz €£z —I— l—-—- = l--—- —l—- — —-1—— 1—-1- —-1— = 11-28 1-1] —- 1-1 —-1/—|— |— zz | ee (= = IS l- I-II lh —l—]— J—-— —-l—- Ir fb 8 J-l—- ]—-l—-1— |— 8 le | 12 = l—-= —-—-— = I — | 8 J—-—— I—]— ]—-)—- 18 9 tb J-l—- 1-1 —-)— 11-19 li? I 0 | - — oz IS |—-!l—]— I— loorl]z I|—- IR olz Jo J-I— 1-1 —-!1—1—1z 1oS | 61 — | [SFS le SSR 99 Or FEN SCA — 88 J—-]—- |J—lI—/— 1— |— I88 | 81 -— —/— | I—]|—|— ]—-]1 62 Pi I — |— Iz lof ler I— gb l-I]—- I]—-1—1—- I— !— Is | I = —— I I—|— |— |]—]1 ME fö I-II —]— I—- — IS I olI8r S 98 I—-I—-1—-I—1— 18 |S IPS | 91 109 )S -|— |— I—|0og9 |S I—|—ISE IJEb | —]|—]J- AKA ER SA | AS EE NE RA SR ÖR EE — IS — lr a Rn EEE EEE SSE SANS RE —|— |—|— |E€1 for IS let | vi 9 Ne SR ASSR is se ERAN fe KS GS ISS IST ISS NE SSA FST ÄN ee ES o9lor |— |—- 08 |9 I|—|+P I8S Eg |—|—I»b Ir ISS ISP tIS9 Iz 96 lfz |—-I]— | —-]—|z Er oz lor | zt og IS —lI— I | —loo0rl? I—|E 19 166 I—]I— lot |0€ 169 | P9 | S4 IS 11 8 |—-|—|— 1 Joz ler | — IS I I [eler STOrer ex EN fa ae GOT I OS ESRA ISO ra gb Er J— I 0015] I IEEE I4 09 IS or 91 |xE — 19 97 |£z dorlz I—)4 159 156 |—|— IE€4 145 ISS |2E)— Ib op Er |—!I— Joar) € log Jor I=— I | 6 MEET SO Sr (Oe ESR lr a mr äre Sa ÖA | al RA EA OO OR le ONES ST a ärm rr OS ENT me Ke fr ES |OETG OT IT 15 SOS I leg NES TESTER ISA RR ISA SE IN — IE EYES I Igar GEN AT ET oorle |— I —1=— 84 16- oor]9 If€ 1€ I-II —- I-II 1-1 19 91 |6€z l9g9rl4tfz |—- zz |- I—- | —-1— JoS it I—lz oo0orlz I -l—- I I-1]— I-II !I—-!l—-1—- 11-11) S 8 ISte Ig Ifö - l—— | —-1— lJoo1 jz Joorlz I—- I—- j=- I- =I]- -- 1-1 I-1—-!I—- I 1—-1- IP log gfz oz I8fz |— |— I—— 1 — | = J—l—— —- = -I—-—- -— =—-I—-—1— 1-1 — IS € FN SA Rn SAR fos fa SEE AASE — |01 lor. = - |— — | — - [= I-II 1-1 1 — |]—|—]— | I |4bS ar | S's Are an lAtelöa AS a AST an slöts an SR AST a en Aslan ltt Asea Rdr EE | | TS (= : fis BUTINS AT 11 II I || SVIVINS | AT ll | 11 I BLUVINS | AT | IT IT I 2 (NHYRNAT) W BID) (23) II GIL (SYJTIKT) FI RT 7 | — "SIOQVIVYS UKT 'UJYdrgasmr) mer 66Z JYdJEYSYINSIOA Jap UT UJJYdLNYISUJUOTY pun UIsservIawnNUudZ me UJPEYISJJUaS Ip Fun[NILA A4YsnYUJFdoxd IC "uUBJ] SSJOQBIBYS "UdFILQ "3SIRD BR 606ZT UPJÄSYOSIOJ WOUI JANISUOJIY 4IO JISSBIYJGJIJLUIJUJZA I FUIUJIPIQF LJJINJUDIJOId SEUJOPPYNSQUS "FF 'Yv/ Tabell 5. blandskogar med lärk. Das Vorkommen der schneebeschädigten Bäume in Kronenschichten und Stamklassen in Mischwäldern mit Lärche. De snöskadade trädens förekomst i kronskikt och stamklasser i K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. S. 20 = Procent utgallrade, snöskadade träd. (Baumbestand pro Hektar). (Prozent durchforstete, schneebeschädigte Bäume). Eu Lärk (Lärche) Gran (Fichte) (726 —— — D:oS ; : | = 5 DEE I II III IV | Summa I [I LU RN IV Summa An SATSAS SAS S.Z|| K-|S Ål TAS FA NAS SÅ I. Försöksytan 300 å Gärsebacken, Skaraborgs län. 2 | = —1|—1|—1|— == — | RE fn SAG BO Sr 3 | —]-—- | — — — | 71 |-20:| TA gl = SE EI -|-) 526115] 526115 5 = =E NYSE — = 403:1 12.) 40312 6 3|—1| 6 100] —|—|—|— 9167 =—!1—] 6100] 61501 3281141 340116 7 40150 [11100] —|— | —|— 5r|l61]|—|—] 31100] 54142] 223) 4/| 280112 8 Ga Fe) my he ENS 5911 — | — | 14 |1001 43 | 13 43113) 100126 9 200.149 137 |Ito0o] — | — I] — | —| 237157)—|—]) 81—148 118 26 | — 321 1I NOR ER23 OM4S SF SN TOO fa fat era a 233 O NE LE NE 2 SN a ESSIN I 206 | 39 | — | — - 206 | 39]] 3|— | 14] 601 23|— —/|— 40 | 20 [2 197 | 19 |—|— —|1—|—|—1l| 197 119] 81671: 31100] — | — —|— LINS 3 109 | 18] —|—]—|—|—|—]| 1091/18|l|—|—|111]—!]—|— —|— II | — 14 DD I I SS EE a fr är a Är Olle rida 69|13|]—|]—|—|—|/—1|— ön === 6|— 10 S/N rm a SA SIG ST VAS am ÅSE lärs NE ön = Sö 17 6|l—-—-l—-|—1—=/—1— 61] —I|—1|— = Sr VR fe — | — — | — 18 Öl bs mi en (ÄR NE CR RA SR IS RA Jr Ci (rR 19 Cl rn (rna (öm a SWE ES EE RAG rk fa 20 14] —1—|]—]—|]—|/—!— 2 mn | RSS mm rr fr fr — = jla 21 3-1 SS RNE = —|— 22 = HESSE == SR at fe 0 ND fa a a ES EE 4 ia Srmra örssd Sl r = Ua RSA fa Ssd (SI Vs of SUL [1,320 | 31 | 74 [100] — | —|— | — |1,394 | 35 || 23 | 25 | 74 | 46 |206] 22 |2,577 | 14 |2,880 | 15 HI. Försöksytan 281 å Omberg (Östergötland). örter (Ösel 4 a (fn [fon rn == a 10 33 10133 5 re et |) ee AE nea ES 10) =! 101 6 [—|— 2 = | | 18 | 27 7157 25NS2 rn fr än i fe Sr nt lt i a SS VAS Föll 41137 8 — — — | —I| —!—115133/62/ 8 — | — 7 fer få es 9 == EES EVEREST CON 10 — | —] | — | —l]] 21 —1/901261 20117 — | —]| 112123 II | 281 6183|10] 5 Ene 102 7-1 — 7 | —l100] 28162 | 81 --|— -— 162 | 20 115 KET Oe nl lill EVR TON er r221 322812) TNE SON 14 | ft a a SE 15 /— Bes SERA —|- 193 | 12 15 20l—-—-|—-—-Il—|I—/|— 20|—l173) 14 | —|—|—|— —I|- 173 | 14 Er SENSE | a RE EE rn ör fr ad RR a en 7 AAA SA 33 | — lli12] 161—|— |] —1— —!I—]| 112116 TS Sd) — — 37 | —I|| 58) 11|—|—|—|— — | — 58 | 11 19 sol —-|l—-|— —-|—|— 50 | —Il 4029] — | —!—!— AT 40 29 BÖRSE rel ST ÅR ER 21 | 48l—-]—-l—-l-/-/- | 481—1 5 — I 221 EAA SR Se RE 230128 | — -— —|— 28 —- — = i 24 SN = = 281—I| —|— 25 8|—|—|—|--I]—|—I|— 8 | -— — — —|— 20) AES EE == 12|/—-)|]—|]—|—|—1—|— 27 SEE ATA = TA Me) Sn SN 28 = = 4 ER EN I EN EA KRA EE Bg oe 29 AE [EN Er EN = 2 Fl SR sillar I 440|]—|—|]—|—1|—1|I—1—1 4401 —l9771 17 1347] 16 I173] 19] 33 12111,530 | 17 Tabell 6. Snöbrottens uppträdande i gallrade blandskogsytor å Jönåkers häradsallm. (Södermanland). Das Auftreten der Schneebriiche in durchforsteten Mischwaldflächen in der Gemeinheit des Kreises Jönåker (Södermanland). = Tall (Kiefer) Gran (Fichte) | T ? I II LV S:ma I RE S:ma || K= ER SÖS SA Is.z] RENSA RE SNR SEA ERE S.2 | K. sz] K. |S-&] K. |S.4| Yta 297 (33-årig skog, gallrad 1915). "läche FS re Nyald, | I — | | | | | = fe sco SSK 2200 AS 3 = = an ön TN SA = | —] 6301 14| 630] 14! 4 —! — —| —| 221 55) 27) 26] — 49] 39 = == = 251 sol 640] 9| 665) IT 5 I =) 031-441 281361 921-421 =) 1) Sale SSE 6 | 2520 72] 281 —| — 971 261 1 1 231-351093 16 37 IS3) I 7 3| —-|1o0l: Ir5l 131 54) —| =) 116 19] 21 —I 27) 19] 42] 12 el 71 14l 3 37) 27/17) 370 7621-331 031 321 SOS 9 103 sy Sen SN 22 OS fe rn rn —] — 51 —J ro 2235) 151727) 3 TN 322) TN IT 2501-04) 35l4 285) 5 — — I — —) — NE 2 12 268 fm iI3—-j ll — 285 ml — — — =) — —| — 13 197] —| 5 —-l —- — — — 2021 —I —I — —I —I —| — —| — —| — 14 II) OA LS HSE = SIN 15 SMÅ arg lä ara er er rn Höra SÅ GR RA = = Mn 16 15] —| — | | 15 — I — —- — —| — — — 17 13) —| —) —| —I —I —| —I 13) —| = == — — 5 RN 18 FÅ a Re a Me KR 7 — — I — — — — mi sa S:ma | 1,320/ 61490 19/180] 39| 75 271 2,065] 13] TO -— NS 18/350/ 261 2,065| 9|2,510] 12] Yta 11 (55=-årig skog, gallrad 1903, 1909 och 1915). Fläche 11 = 55 (jähriger Wald, durchforstet 1903, 1909 u. 1915). 3 fe dr = | =) =] 4 Al 4 == = == = = = = =E = 10] — 10] — SE CR VE RE a re | — ER dd JES 7 —J| - — — — —I | — — = —| NE 211 — DN 8 2 = = NE SN MS ll 9 —| —| I0' 2] 12 —l—! — 8 —| 15l —| 6) — 29) — 10 I | 25) r6) SI — = 1 338 rall =) 167 GIEENE 28114 VI al s3lrsollr— NE ör) 201 ——1 ök RE — — 8 — 12 10] 201 59] 200 21 —- — —| 71 201 10] —| 12] 17] 4 —- —H— 26) 8 13 371 351: 641233] I IT 91.34) 01 2510 SR RSS 14 65] 61 45) 18 —| —| —| 10] It1l 19] — 10] =| 21 — —| — 31 — 15 108) 4| 12] —| —| —| --J —! 1201 311 331] —I 15| —I —/| — — — 48) — 16 706) - 8) 12] —| I —| —| = 88! 743 — —I —I —| — —| — 43) — Lie 74] — SI — —I —I —| — 82) —II 31 — — 31) — 18 80 4 SS 84 10 = == 0 20 NAS 59 fl r2 i —- - - — — fält 20 ST äs a a Men ae ST 43 14] —) 1 ARN re 2 311 — 21 — I —I —I — 33 8 | = IN 8 — 22 141 — 2 —- —- — — — 16 8 -— —| — SI — 23 200 | 201 =S EEE Vy pen —| — 8] — 24 Ol =) he == = 6) == = —V—1 =|= a =) = 25 21 — — — — — = —I| 21 | 2 —I| | | - 2 — 26 = = == == | | | öl = == == 27 JE =E dc = SE SVS S:ma | 629] 5/302/ 20 16]| SEE 947 101204) EEI0S3IETO 45| = | STEINS gel K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. (Baumbestand pro Hektar.) S. 24 = Procent utgallrade, snöskadade träd. (Prozent durchforstete, schnebeschädigte Bäume.) OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 935 Tabell 7 a, b. Snöskadornas förekomst i olika gallringsgrader av 38-åriga bestånd (ytan 27) å Jönåkers härads allmänning. Das Vorkommen der Schneeschäden in verschiedenen Durchforstungsgraden von 38-jährigen Brösthöjdsdiam, 22 Suma ON OUR U NN No 10 17 | S:ma 1,340) Brusthöhendurchm. Beständen (Fläche 27) in der Gemeinheit des Kreises Jönåker. Tall (Kiefer) I Gran (Fiebte) I IT III IV S:ma I IT ITI IV S:ma SSE SEA LS IS-&] KS: ] EIS] K. SA] KE. |S-S] K:IS.K]| KYSK] Kl ISA] ESA a) Avd. VI. Svag låggallring. Missige Niederdurchforstung. LÄ = SR vilar = i EZ 7511 IS = =) SENAT SN 2] — 2 — Sr Sa ar240 3 1595 i SA FEN SÖ HM - | —I 331 69) 30] 58) 71 —| 70] 57 —| —| —| —| 25) =) 200 —- 45) — 15 671157| 48! 35| 29) — 207) ANA ARSA SKE 5817481248) 37) 3l100l—! 1 3091 40 —1 =—I 25) 201 201 — SE AE 162| 311/127| 26] 51 —I| —| —| 294 28) 18! 83) 13) 40] —| — — — 3 285620 KSON22 ms 323 21] ror UN 17 287| 261] 28] 9 —I —I —I —| 315| 251 17 — 17| — 205) I12| 12| 201 —I — —I —| 217| 12l| 10) — — —I —| — —| — 10 —I| 1OSh 8 -— 195] 8 — —I --I —I —| — — — —| — 1500 8 —- —- —- —- — — 150) 8 3 — — —| — --| — 3) — vie = = == =S = = = > — — 2| — 1 | I Un (fr (nn nn ELIS — — | — —| — SS Sar SR a ST se Rn SE fra | | ME a Sr ar Kna TT 42) — — | 42 — — —I — — —| — —| — —| — Slas fm de se ln sn SEN E= = =SErR= —| — —| — 51 7 lang 5 fr FE mr sale 2.—- —- — — I — — 2] — —| — —| — — — 1,675| 161685] 36| 90 309) 10 — 2.460] 2211 60] 251 45| 22/ 95 Sk. TSG) NS SENENS 0) Avd. V. Svag krongallring. Schwache Hochdurchforstung. — | —| —| —| —I -—I 501 401 501 40 —I| —I —I —I — —| 518| 111 518| 11 331854 EOSIESS MILES SISSEL = 09TE3 KORS — | —| 5/100/247] 511155) 79) 407) 621 —| —| — FIE28K33NAZ5S 171 OT FS 4318 51233 KOM K55IKÖS ESS NIKGON a 113015371 5 350r4 lNR4SolN20 15| 671132) 66 97 44 = —| 244| 57l| —| 25| 20l140] 18 35! —| 200/ I5 40] 691245] 53) 53) 33] — —| 338) 52 — | 55) 181 32| 15 3 —| 90) 17 210) 42103) 32) 121 40] —I —| 3251 391 —| —| 40) 251 —|I — —| — 40) 2 265) 14| 77) 29) —| —| — —| 342) 171) 51100] 5 — — — = 10) 50 202) 14| 18) 291] —| — a ear2205 =) — — — Si LONE CEO PE en TR SR TT EE re | i er a en | TÅ 188 4l —I —| s5lioo0l —I| —I I93| 7 5l —I — —I — — — — 5 — CI i Pn RR a (EJE | a SR RE AE FR ST = = 62] —] — — —I —| —| — 62| — SJ —- — — —| — —| — 288 —- —- I - — — — 28| — -— — 221] — 22] —| — — —| — -- —| — SE a er do 24 Nn ör | ör ön Se a a RR 16/630] 511680] 52/425 64| 3,075| 381 1el 50l130/-19/325|=26 2,755| 141 .3,220] 15 KK: SESA = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. = Prozent utgallrade, snöskadade träd. (Prozent durchforstete schneebeschädigte Bäume.) (Baumbestand pro Hektar.) 936 Tabell 7 c, d. GUNNAR SCHOTTE. Snöskadornas förekomst i olika gallringsgrader av 38-åriga bestånd (ytan 27) å Jönåkers häradsallmänning. Das Vorkommen der Schneeschäden in verschiedenen Durchforstungsgraden von 38-järigen Beständen (Fläche 27) in der Gemeinheit des Kreises Jönåker. Brösthöjdsdiam. Brusthöhendurehm Tal la(Neder) GT an (lENeREE) K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. (Baumbestand pro Hektar.) So Prozent utgallrade, snöskadade träd. (Prozent durchforstete schneebeschädigte Bäume.) I II ITI IV S:ma I II III IV S:ma EIN RA ES SRA 1 SA EEE SSA Is.ze] KS] RIS: 26) ET) SKA EST ISKO ESS c) Avd. I. Stark låggallring. Starke Niederdurchforstung. 2 — = = = = — | == 301 — 301 3 3 SANS VET öre I Tr SE SKÅ läsas SJ Å Vär 4 Se bir | 5 SUF a 323] 4 323] 4 5 — | — —| — 8100) 51100 131/1001-—] =] —| = 31 RSA SIA 6 a I SK SE ne IA sg i Ka LIDA =] == =] 2219 O NEN 3 7 S|z00|1271, 591-431 59) — 1 — | "1751 60l-— =1 "838152 slö 12) — AS IIS 8 10] — 223! 40] 17 86) 5l100) 255 43 —I —I 15| 47| —| — 3) —) 18/| 39: 9 98| 28198) 36| —| —) —I| —I 2961 33ll| —| —I| 21 —I —| — —| — 21 — 10 202] 271 57| 26) —] — —|I —| 259) 27l| 15 2 5 | — — —| —| = 20 — Fi 223 I S2102A a RA 2 I —- SS —- —I — ml 12 230] 10] 17| 14] —I —I —I —I 2471 10] —I —I —I —I —| — — — —| — 13 1921. 41 I 3lrook I == 195] 6 — —| — | =— = EE 14 125] 4| 2l—] =) — 127 — — — a 15 ES EE ÅR ARS SE nr lan 78) 6 | = Tv förr I 16 SSIUEs 8 SSIES | AR gj 15] — — 15 I | —-| —| 18 23 - -— SNS — — 19 | få fö ER | örn fört Mg Mr VA ss | Mr Ir TN = Kn AN Pr S:ma | 1,250) 14 715) 41110] 73| 15 67| 2,090 271) 15) —1 301733 501 olmStolE2 945) 3) 2) Avd. VII Stark krongallring. Starke Hochdurchforstung. 3 ET ER ae ET ön ere NA (Ån Äg fn fed Ger a Sf SN OAS On 41 I ——] — 231 431 30) 45) 53] 44l | I IEEE sl 5 —| —| 7l|100/107] 75) 10) 67; 124| 761 —I| —- I —I —I 71 —| 1271 51) 134] 4 6 3100] 83| 52|/100] 47| 201 33) 2061 48ll —| —| 7 100] 43) — 40] 33 90) 21] 7 13] 731177] 511 60) 61) —I.—| 2501 551 —I| —I| —I —I 731 27] 7] — 80] 25 8 7'7| 571180] 571 231 29) —| —=I 2801 551 -—) —L 3) —1 rö ER RN SI 9 180) 451271 421 "7ITool —) =| 3141 451 13l 54 = 1 =E == 13] 54) 10 2401-2017481 23 | 285 SA —| — 211] — I I 283| 24| 271 48] —I —I —|I —| 310) 261 —| —I| === = — - | — 12 2231 15] 3 —] —| —] —I I 2261 isl | = = = EES 13 167] 6 —I —I| —I —I —I —| 1671 6 —I —I —I —I —] — —| — —| — 14 SWE = 87] all = 15 1090 RR SR 10, 231 I IH I 1 = 23] — = | — — — — 17 EEE Eh NV EEE [EE ERE —| — —| — 2 rt fn fn fn fn ff fe fm fm ES S:ma | 1,413| 23 647) sol320] 58| 67| 40) 2:4471- 35 271 26) 27) 26140] 14] 487] 11] 681/ 13/ OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 937 Tabell 7 e, f.. Snöskadornas förekomst i olika gallringsgrader av 38-åriga bestånd (ytan 27) å Jönåkers häradsallmänning. Das Vorkommen der Schneeschäden in verschiedenen Durchforstungsgraden von 38-jährigen Beständen (Fläche 27) in der Gemeinheit des Kreises Jönåker. = KN SLGre T ve SÅ 5 Falke Hen) Gran (Fichte) - EE NG SA I I III IV S:ma I II ITI IV S:ma I 9 a Ck 30 K SLIT [STA IE [STA ELSA FEN SK SR SG aa FN fi re) K S K S.g e) Avd. II. Extra stark låggallring. Sehr starke Niederdurchforstung. 3 = = S = —| IBS OP CIROnG 4 lömsk I SKOONN SE 8) 381 —| —I —I —I —I —I 197] 14! 197) 14 5 = FF EE SR VR VIRKOGH sale ls öre öl kt 2SLONEI SSRNNEG 6 —| —| 131 601 201 50/ 31 — 36) 50 —| —| —| —I 30) — SE Ifö 7 5! 60] 651 39) 18) 71] 21 — 90) 46ll — —I —| —| 28| — 221 — 50 — 8 22 OM Lea fÖ ARNESEN — lj ETEN äl 9 751 57132] 721 —I —| —I —|I 2071 O7Il —I — Sj SVA = > 5] — 10 el a Bg ETEN HT RA — == EN Ag ES II 263] 13! 45| 28 —I —| —I —I 3081 15l —I —I —I —I —I| — — —-|] — | — 12 205] 11| I2 2 EEE —M =) Tee 13 150 20 5 —- — -! —I — 155) 2 = 14 140 = mg NE EEE EAA 15 | ill [G= do | = a 16 481 - | —| — gl EE TENRES ER =S == 17 SIN Män fär KR MS de SÅ ene äs a a SG a lea a VG 18 ST ka NA EG fU fäsna; SÄ Öm fä a fr an Var Aa före 19 10] —| —I —| — — —I — 10 | — — — —!| — Sima | 1,210] 141465) 48| 50) 70 TO 1,735| 25ll| —| —| 101 —l| 75 ElpeGGolats FAS 7) Avd. IV. Extra stark krongallring. Sehr starke Hochdurchforstung. 2 = 3|/100] 3/100] —| —| —| —| —| — SN Sle 3 — — — — 8 67) 351 71 AS Ole WNWESK ÖV 22 NZSONSA 4 ll | | — 1201 63100) 431 2201 54ll I —I 1 = 12] 40] 278l| 17| 290] 18 5 —| —| 33| 39|270] 521 97| 04! 4001 54ll —I —I —| — 30) 50] 2301 14] 260 18 6 5/100] 92! 571280) 311 301 42! 4071 39|| —I —I 31100] 55l 18| 102) 7| 160] 13 Z 60] 50l120) 48l107| 231 51 —| 2921 391) —|I —l| 321 39! 451 33 28) —| 105 26 8 | IIS) 391135] 59) 48) 42] —I —| 2981-49] 3) —) 20] —| 281 — —I— s511- 9 180! 40l100) 38! 7l100] —I —| 287| 411 151 67) 30) 7 17| — — — 62! 19 10 275) 161 38) —| —I —I — —| 313) 4 12) 40] 51 60 — —I — — 19143 1I 208] 61 200-381 —I — —I —| 228) 9 5l — —| — | — —| — 5 — 12 20) gl ARE SA == AE | = 13 163] Bj —- — —-|]—- —I — 1631 6 — Sj — — — — — —| — 14 SA AA SS RER | SE ST Te 15 SL ES fr Na a SOIESh== SE | EE Mr AR Lä 16 25 —- —- — —- — — — 2 —- Se — Sj — — =p 17 EEE AO VS EEE SS = 18 == SEN == = = El — —| — | — 19 | 2 as! Fölsnan| [Sög an Kr Kr JSlSAA SS fr Kl VN for S:ma | 1,390] 19|540] 46840] 431270] 54, 3,040] 34) 35| 43| 90) 22/195| 26| 855) 16|1,175! 19 R. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. (Baumbestand pro Hektar.) SÅ vr = Procent utgallrade, snöskadade träd. (Prozent durchforstete schneebeschädigte Bäume.) Tabell 7 gZ. Snöskadornas förekomst i olika gallringsgrader av 38=-åriga bestånd (yta 27) å Jönåkers häradsallmänning. Orörd jämförelseyta. Das Vorkommen der Schneeschäden in verschiedenen Durchforstungsgraden von 38-jährigen Beständen (Fläche 27) in der Gemeinheit des Kreises Jönåker. Unberihrte Vergleichsfläche. Tall (Kiefer) Gran (Fichte) I II III IV Summa I 1 fe a i IV Summa | K. |S.2] K. |S.A]E|SA] Kils.) K. ISAK. |SA] K S.Z| K.|S.4] KSK] K. S.A] i; [RSA FR 2 —| — — I SS — 3 -- 2 a RN) = Hö 10 —J/ 3 = = ER 23) 45lr721361 1135-37 NN KSO SO 4 — — o— —|182| 37/228| 26! 410) 301 —| —=| —| FÅ AE 7 160 71 5 SIE 5 SR HA AA 23 SÖ | a RS 6 10] 50] 267| 37/217| 24! 35) 43) 5291 321 —I —| —| —| 60) 17) 27) — 87/ II 7 90) 47) 300) 281125) 241. 7 3311 52215301 31 25 ECO RN 60-25] 30 197) 421 328128) 43) 2-1 56811 321 215 EEG er 20) 9 200) Sm NAN RA = = 3 | 5 10] —| 10.1 378) 11) 721 31) 5 — — — 4551 va =S SE Så SAR KS 18 —- —-l — — — 350 8 — -— | —| jä 22 ol ms =El= =) 22 3 8 = = Sk Na ISS rs FS SS SA a fn NE FA ön ES = === = 15 53| SS bag KSS Le 53 a Mat | äl 16 | 48 | = = | 48 | | —| — | | i 20 Si — — — — — — 20 — | — ll — — — — I — — 18 Ta = 12 I — —| | | En 19 Föll Re fn fa fee 13 | = EE | 20 2 Br rr I rs er fr 2 fa a | rn nn frn == | 1,885 16] 1,270] 321985] 361425) 32|4,565| 26|| 15] = 35| 43/130] 121430 2] 610 71 Tabell 8. "Snöskadornas förekomst i 43=-årigt blandbestånd (Yta 10) å Jönåkers häradsallmänning. Ytan rensningsgallrad åren 1903 och 1909 samt krongallrad 1915. Das Vorkommen der Schneeschäden in 43-Jährigem Mischbestand (Fläche N:o 10) in der Gemeinheit des Kreises Jönåker. Die Fläche schwach niederdurchforstet Jahren 1903 und 1909 und hoch- durchforstet 1915. z Tall (Kiefer) Gran (Fichte) = I II | III IV Summa | In fODE III IV Summa ä S.K: |S.A] K. |S:A] K. |SA] Kl ISA] KISA KASSE I I | 5 —! — —I —| 31100] —| — 3/100]| — SSE 3] — + SÅ Fl 201 56108210rS 581 30) — I 1 IE 235 AES SRA 5 —l —! 31100] 93) 53) 14! 40) 1101 53] — | —!I —)I —| 38) 311378) 18) 4161 19 6 —l! —| 3/1001134| 63] —I —| 137| 64|| —- —I| —J| —Il105! 311163] 7!) 2681 16 j| -—| — 20) 291154 34 —| —| 174) 33) 6 | 100) 3 —l180) 37) 17) —| 206/ 35 8 12] 50) 70| 75) 78) 37] 6) —I 166| 53) — | —I| 32| 55| 78) 10] 6) —| 116) 28 9 41) 14l102) 49| 291 40l —| 172) 401 6 | —I| 32| 18) 231 13] —| — 61! 14 10 38| 15] 99] 4117 6100) —I —I 1431 371 38) 3) 733 EEE 171" 134] 301 40|rsol= = 1 = 1 1 800357 | 3310 1504 ler fr fe RS AEG 12 183 211 411 14 —I = NF 224 20 —! 3 — —I —I —| — 6| —| 137 C200lt9 20130 El —1 22091 XF 5 = ES EN SE 14 125] 9| — | | = 25) Col & SE = = 6) — 15 84] —| —I —I —I| ET EE — 84 || Är NS AA = = = —! — 16 105] — I —- — — — — I05l] — — SS | — —| — 17) se -- --eeed 18 8 — — —I — —I —| — 8) —I| — — I — — — — 19 ONE IEEE IE 6 I — —| —| — —| —I| 20 6] — — = 6 —| — =! —| —| | — —| — 1,000 151413] 47|523| 48| 52| 22 1,988| 30 SI | 29105] 33/424| 30|/802| 14| 1,412| 21 K = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. (Baumbestand pro Hektar ) 5. 20 = Procent utgallrade, snöskadade träd. (Prozent durchforstete, schneebeschädigte Bäume.) Tabell 9. Snöskadornas förekomst i olika gallringsgrader av 43-åriga bestånd (yta 10) i Jönåkers häradsallmänning. Das Vorkommen der Schneeschäden in verschiedenon Durchforstungsgraden von 43-jährigen Beständen (Fläche 10) in der Gemeinheit des Kreises Jönåker. | Én Tall (Kiefer) Gran (Fichte) Rs PN IRSLerS | : : ; SEE I II TT TV Summa I II [TI IV Summa EPT | :S 0 EE SEPA AEN | å ES |S.z KK. | SK) KISA] KUSA) Kl SA] E-|S:Z] KISA] KISA) KISA) K|S.:A | a) Avd. II. Svag låggallring 1903, 1909 och 1915. | Mässige Niederdurchforstung 1903, 1909 und 1915. 3 — | | I | NI | —I —| —| —| 28) —| 28) — FR a lf a a a — I esk lesl SN | 61100] —| — Öl G= RNA RN = 6 | | FT 451 25200 MOS I NE ih SI = | 22) 3) 2 6| — 81 22163 | 1511 43 | tl 251 —I —)| 184) 45 —I — —I — 51 — 5) —| 10] — Al AT fö Sn osa enn VESA NES (EE RE re RA | ol fr20210450 KI2010300 FT EE 3300 39 - - — — I I 252! 40 | 112 33 | —] —| — —| 364] 38 | | —=|4 22) 240 200 ASA SN SS 13 190] 19 SKNETGN EN 220 18 | | REL Ae) EE TAL 202] 17) 17 | —| — I =) 219 8 | | — — = 15 RN = =) = FH EE RR NA | = | EE 16 104 I SI ll —- — — —| 104] | | | EP (LA ANSE LA ee | 39 RR SES 9 a ee de ta les a 39 Al = = 19 G= SE NET EES EE EE SEEN IEEE == 22 (EE EES AES [5 fr [20] Ma SEE I 1,530] 24 | Bela REEF b) Avd. HI. Stark låggallring 1903, 1909 och 1915. Starke Niederdurchforstung 1903, 1909 und 1915. 2 == la É : —| — —I = — 7 —| 7| — 3 Hl | — = NN = ön = 4 SEA gr [pe ES EE = =) = —I 581 815SS 5 7 SV | | 5 = | SA RA 0 Of = 6 — — 7 30 I 19) 75) —| — 26] 62] — —I| —I —I 21 —J] 581 —| 60] — Hl —) — 22! 10 | 34| 43 —| — 56) 30 - 12 | 17| —| 29] — ST — — AON n2 IG Oe 58) 29 —| — = SE LR = 9 TNE OSINT3S STA RSA ZOE MEG SAN SR LE 51331 SAS 10 Sal SOA NE SKE måg ma 12 | a MG II S20320) KISA 5! —I —| —I 205! 361 —I —I 7 —— — — | 71 — RER EET 535) RO Ts L2730) 2 OS ESO) AE 13 KA 2 39| 2 — — — — 186] 221 71 — I I — — — IE 14 140) 12 KA [ERS EN a re OSA TAN 5 - =! SI 15 135! 9 a a en Re AR NS Cl NN 16 152 — — — ll -l — — —| 152 1 — | — a AN ENE gy SEE RE 18 | 56) 4 | sl & Mr a fr fn fr fn fr 19 31 23 a Stl 23 SS SI 20 TO SS) RE 2 ö ca LE NERINE 21 7 — = 7 2 = 22 Silli EU NEN SN 5 LI Sa. EL = == 23 ZP K FE 2 bassg [i fr ER == = 1,056] 17 | 560] 37 tor] 5g2 — 22 IE 20 14) —| 48) —| 341 101237| 213331 3 K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten, (Baumbestand pro Hektar). S. 2 = Procent utgallrade snöskadade träd. (Prozent durchforstete, schneebeschädigte Bäume). Tabell 10. bestånd å Jönåkers häradsallmänning (Södermanland). Das Vorkommen der Schneeschäden in verschiedenen Durschforstungsgraden von 50-jährigen Bestånden in der Gemeinheit des Kreises Jönåker (Södermanland). Snöskadornas förekomst i olika gallringsgrader av 50-åriga år Tall (Kiefer) Gran (Fichte) Dr ROR pre CAR W RN 3 oc | | I sg = = I ET | III | IV S:ma | I BE a UI | III | IV | S:ma fe Ja lg) | | are LR ISSAIRONS VA REN STA) ES )STA] ERE S.Z| KSF EN SPARE IS.Z] 1 S 2Z| K. IS.4 a) Avd. 1. Krongallring 1903, 1909 och 1912. Hochdurchforstung 1903, 1909 und 1912. Af HF = la] I = FA NN TREE EERERERRCE 4 Fä -— | | | IO| IO| — fr fn —J|105| —I105| — 5 VO fa Al ÖR ff Re a AR AA Sö = JA ji —| — —| —| 25 —| 81 —J 33 | = II! —| 121 —J| 23] — 5 nn fa a (FR fa ED EG, fan fn fa fö SS 9 I-II — — 43 10] 2-1 45) 9-1 1 - 10 | —I —J| 23| 18) 821 28 —-I —I 105) 26l —I — — — 61 —-I —I —| 6 — TT 4. —| 451 23) 54) 19) =! —| 1031 200 —1 —I = SEB 12 6) —| 52| 8) 35) 24| —| — 931) I3l — — — — — 13. | 14] TAL SO) TY 4 — I 104) 6) 2 SES AS ES än ES 14 11:64] 3) 72124) = SN VV 2300-91 4 = US LeOr SS Sk KS 2 AAA = = 6 16 to7l. 4) 200) == — 136) 3 EN SEE NN = = 18 BIS 216 a SR Sr a 97) — =) —L JE | EE [RSS yr ran HÖ EA NN S3 | = SS 20 | 97 = = EN rn a rn na Ra ES Norr ST | fa Köa an) fre ala 33 AR 2250 1523 ass eN 230 RN 23. | 2) == — VV = omg SN = EES ES EE SS ER EN 24 | 19] —| — — — —- I —| — 19] ll) — I —- - - — — — I — S:ma [767] 21354] 13|297| 17| 70] —I x,488| 71 12/ —LI 12] —I 331 293] —I350] — 0) Avd. II. Stark låggallring 1903, 1909 och 1912 Starke Niederdurchforstung 1903, 1909 und 1912 3 | | 1-1 — I 1-1 4 = 4 4 — — — =) — —! | —I —| — —I —I —| 511 —) 511 — 5 — —| EE — ll —- — — —)| 4 —I 801 —| 84! — 6 |J—- — —- — —- —- 2 — 2) —J| —| = —N 1 INO NRO NE a 2 22 | nn a ön a LAU AN SS 8 I—- — —-I —) 8 50! 4 — 12 33l —I —I —| —| 35! —| 10] —I 45] — 9 |J—- —- — — 14 —--- Hl — — — 4) —- 21 —- 16 — 10 1 — — 4 50 15 —- — — 19) till — — 25 — — — 25 — GA GS LO = = = 12 | —- — 311 33 8 — —| — 39) 261 —V 1 fn KS KTL Rea 20 4313 = = 1681-271. =| = 4159 ER 14 | 311 60) 43) 331] 101 —| —| — 84) 40! 61 67| 61 33 — —I —I —| 12l 50 15143] 42/20 40211] =E 1065) 40 6 I ÖR FRÖ EEE RE === = = 17 |-98] 6) 29)291-—) —I —I =! 1127) til 2) —— JES ES EES äo 18 | 61l 131 120-17] —- — | —- — RKO EEE = SE MN = 197 MSE a ur 591. I 4) ER SR 20.55) 2 ATS a EE 21 Gb | VEN GEN ESSEN 0 61] —I 4) —-| —I —I — —I— 1 4 22 | 55 — mm ss 2 61] — — I — —I —| — 6) EVE TEE EE ES fl 247 29 ERS SRS LS SR "TE See 25 JA = = -- | — WEE 2 RA 27.1 al SS LE | S:ma 1686 10|233 30) 78 5/ EJ —] 1,005] 15] 45) 9) 21/ 20/106 —l290] —l462] 2 K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrotten. (Baumbestand pro Hektar). 5. 2 = Procent utgallrade, snöskadade träd. (Prozent durchforstete, schneebeschädigte Bäume. I MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Skogsträdens frösättning år 1916. Av GÖSTA MELLSTRÖM. Följande redogörelse grundar sig på de rapporter, som kronojägarna ha att avge över frö- och kottillgången inom sina bevakningstrakter, och som årligen brukar inflyta i anstaltens meddelanden. Väderleken under vegetationstiden, Då temperatur och nederbörd under trädens vegetationstid spela en mycket stor roll vid frösättningen, ges här en redogörelse över väder- leken därunder för innevarande år, hämtad ur »Månadsöversikt av väder- leken i Sverige», utgiven av Meteorologiska: centralanstalten. April månads temperatur var i medeltal 4? å 5” under fryspunkten i Norrbottens och det inre av Västerbottens län, i övriga delar av landet var den däröver, i mellersta Sverige omkring + 2” å + 3” och i sydliga +6 å+ 7”. Efter den 22—23 rådde blidväder i största delen av landet, och frostnätter voro i dess sydliga delar under denna tid mindre vanliga. Lägsta temperaturen inträffade i början av månaden, högsta emot månadens slut. Medeltemperaturen var i norra delen av Norr- bottens län omkring o,s” under, men i det övriga Sverige 1? å 2” över den normala. Under hela månaden föll nederbörd i någon del av landet utom den 6—38 samt efter den 25. Nederbörden var snö eller snöblandat regn i norra, övervägande regn i mellersta och nästan uteslutande regn i södra Sverige. Dess mängd var påfallande stor i Norrland och i medeltal mera än dubbelt, i Svealand i allmänhet över, då den däremot i Göta- land var betydligt under den normala. I medeltal för hela riket var Hecerborden.. 40,5 mm vellets rör: procent av. den. normala, "som ar 2052 ImDDA Maj månad. Temperaturen var i östra och mellersta Norrland 1?— 2” lägre än den normala med ett utpräglat minimum kring kustlandet av Bottenhavet, där temperaturen i medeltal var något mera än 2” under den normala, även i östra Svealand var den lägre, dock endast o,s”. I 942 GÖSTA MELLSTRÖM. de flesta övriga delar av landet översteg den däremot den normala, i mellersta Svealand med o0o,; och i östra Svealand och västra Götaland med 1”. Frost var allmänt rådande den 1—3 och 11—14. Temperatur- maximum var lägst i översta Norrland med + 14,5” och högst vid Västkusten med + 26?. Nederbörd föll under största delen av månaden i någon del av landet, utom under den 2, 26 och 27 i södra och mellersta samt den 28 och 20 1 norra Sverige. I Norrland och norra Svealand utgjordes den av snö eller snöblandat regn, i övriga delar nästan uteslutande av regn. Hagelbyar förekommo på spridda ställen i mellersta och norra delarna av landet. Liksom under april månad var nederbörden avsevärt högre än den normala, ej blott i landets nordliga utan även i dess västliga och sydliga delar. Nederbörden var i medeltal för hela landet 50,, mm., utgörande 131 procent av den normala, som är 38,, mm. Juni månad. I nästan bela landet var temperaturen under månaden betydligt under den normala. I Götaland icke mindre än 2”—2,s”, i Svea- land 1,;”—2” och i Norrland mestadels 1? utom i nordligaste och väst- ligaste delarna, där den var o.;”—1” däröver. Lägsta temperaturen iakt- togs i norra Sveriges västliga delar den 4, i södra Sverige den 5 och 16—20 samt i övriga delar den 13—16. Lägst var den i Sveg och Särna, tämligen vanliga köldcentra, med respektive — 1,5” och — 2,5”. Motsvarande tal för Lund var + 53,;”. Högsta temperaturen antecknades i hela Sverige den 24—29. Frost inträffade mera allmänt i Kopparbergs, Värmlands, Örebro och Västmanlands län den TAS Östergötlands, Jön- köpings och Kronobergs län den 5 och 18 samt i Älvsborgs, Göteborgs och Bohuslän och Hallands län den 18. Regn utgjorde den huvudsakliga nederbörden. Endast på enstaka ställen i Lappland föll under månaden snö. Månaden var, liksom april och maj, att betrakta såsom synnerligen våt. Överallt var nederbörden över den normala utom i Västernorrlands län, där den utgjorde 88 procent därav, med ett medeltal av 36,, mm. I stort sett var neder- börden störst i södra och mellersta Sverige med avtagande norrut. Den normala nederbörden för hela riket är för månaden 44,, mm., och ut- gjorde alltså årets 59,7, mm. 135 procent därav. Juli månad. Temperaturen var lägre än den normala i hela Götaland utom i dess västliga delar, i övrigt däröver; i norra Norrland ej mindre än 3” å 4", I södra Norrland 27 å 3” och 1 norra Svealandöuntaleg Temperaturen synes ingenstädes ha varit under o”, varför någon frost- dag ej heller antecknats. Högsta temperaturen, + 33”, antecknades i Bjärka-Säby, Östergötland och näst högsta, + 32”, i Haparanda och Gällivare. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR 1916. 943 Nederbörden var under juli månad 108 procent av den normala. Den bestod till största delen av regn åtföljd av åska. MNederbördens fördel- ning var mycket ojämn, varför man ej kan ange några större områden, som -:fingo mer eller mindre än den normala. Sålunda utgjorde den i Norrbottens län 67, men i Jämtlands län 207 procent, i södra Kalmar län lika- ledes 207 procent, men i Kristianstads län endast 49 procent av den normala. Augusti månad, "Temperaturen var i medeltal för månaden under den normala i hela Sverige. Största avvikelserna förekommo i östliga Svea- land och östliga Götaland, varest temperaturen var 1” å 2” under den normala. Högst var den vid västkusten. Lägsta temperaturen hade Norrland och Svealand. Nattfrost förekom över så gott som hela landet; i nordliga delarna företrädesvis i början och i sydliga i slutet av månaden. Huvudsakligast utgjordes månadens nederbörd av regn, men på flera ställen även av hagel i samband med de förekommande talrika åsk- vädren. Endast i södra och östra Götaland och sydöstra Svealand var nederbörden över den normala, i en del län inom övriga delar av lan- det högst väsentligt därunder. I medeltal för hela riket var nederbörds mängden 61,, mm. eller 78 procent av den normala, som är 78,; mm. September månad. Tiksom fallet var med augusti var temperaturen under september under den normala i hela landet. I början av månaden iakttogs jämförelsevis hög temperatur över hela landet, i Götaland samt Södfarktock ostra Svealand 226 a 245, I nordliga Svealand samt södra och östra Norrland omkriug + 20” och i det inre av Norrland + 15” a+ 17”. Stark frost förekom under månaden: — 7” å — 9” i Norrland och på några ställen i norra Svealand och — 3” å — 6” i övriga delar. Vad nederbörden beträffar, var månaden den relativt torraste, enär mängden därav i medeltal för hela landet var 34, mm., vilket utgör endast 67 procent av den normala, som är 50,6 mm. Den bestod huvudsakligast av regn. Nederbörden var ymnigast i södra delarna av landet med avtagande norrut. Som en sammanfattning över väderleken under vegetationstiden kan man således säga: Under april och maj månader var temperaturen normal eller däröver i hela landet, sedan var den hela tiden därunder. Undantag härifrån gör blott juli månad, som för Norrland hade att uppvisa en tem- peratur, betydligt över den normala. Frostnätter förekommo talrikt i april och september, voro ej sällsynta i maj och augusti och förekommo på spridda ställen över hela landet även i juni månad. Juli hade där- emot icke att uppvisa något termometerstånd under 0”. Nederbörden var under de tre första månaderna mycket över den normala, under april och maj påfallande stor i norra och under juni 61 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 944 GÖSTA MELLSTRÖM. Tabell I. Sammandrag över blomningens ymnighet hos tallen och granen våren 1916- Die Bläte der Kiefer und der Fichte im Frihjahr 1916. Prozentweise Verteilung der Försterberichte tiber Procentfördelning av kronojägarnas uppgifter orm, = fristående träd med freistehende Bäume mit bestånd med Bestände mit =) || =) Distrikt SN EE MA BE ES Re SEA eo I = ts a] Or RA er CO 0 oa BR 6. fe LOS | AS Kn OR ROR ERS SER | Se (ER [EA EN AE SE 0 go oe SI 2 EE le NRA SR SNRA CE wo & | ALS es ST nas ENSA RN SN =3 SEO dt der Bri fe = LL er 3 NS set | ja Ts re = 3 So = fd BTES I ISnase | SLS SE RS = 5 (RES BENA I RER | E 5 1 [] | | ua | ga Tall (Kiefer) | Övre Norrbottens ............ 437 GOT 3052 AG 2257) Ö5I9 0 INA [0] INSATS Sen HER LA AE 39,6 Z5L4 | 2059 De 59,6 1258 10,6 I KElle lea RN Ler LR 8,8 70,6 20.6 [0] 50 50 Oo Oo hÖ JTI CA Ks Sr AAA ER NA [0] 65,8 | 28,9 5,3 | 43,2 | 40,6 | 10,8 5:4 Flarn 0SandsSj sr bikes 233 69.2 7437 [0] 68,4 | 29 2,6 Oo | Mellersta NoOrtlandst dos NE 49,1 2148 3,6 A5:3 | 4354 11,3 [0] "Gavle== Dala SEA 8,3 | 64,6 | 18,8 8,3 | 22:2 | Ö2;2 | 15,6 o Berosla sta es Ros ät | FTS10r ASTA SNS 5,4 || 19,6 | 554 | 2312 1,8 ÖST AG NER SNETT 437 15350 3955 2,3 | 37,2) 5558 7 o IVIASTEA. eds AoA ASS SE OR (LA SES Of SN ST ND 72 10 2 SOMAlandst I FI oe ek Sege Le 15 TNE (0) 56,8 | 40,5 2,7 Oo SÖ TAS ANDE FNS Sof Ae SRS Gen 7,9 I 22,2) 6657 | IT OR Hela landet 9,8 | Sör 20 5,6 33,7 54 10.6 1.7 Gran (Fichte) Ögred NOmbottens b.r oo. [F23:3 | ÖYGA 7 253 NTA 59,1 6,8 Oo Nedre FO BEG DT AGNES | 2 Ale 3,3 45327 39:1 8,7 6.5 Skellefteå HÅRT SS harr) AR BN Sn EL AN EE 4 [0] (0) 79.4 20,6 [0] [0] UME MSS ARS AN TT BEAN 31358 FSS 2,3 50 1 423 759 Oo Flarn OSANGS: oi ee AA | 56,8 37,8 554 OL IEEE 20 259 [0] Mellersta NOTED GS PE seas 48,2 3053 LOG 1.3 I 61,8 305001 =453 Oo (Gävle=" "Dala note sees. MI 68.1 3155 [0] ke 205811 LO Oo BETS SATS oe deaf KENT | 58,2 2713 9,1 554 || 6937 21,4 83,9 Oo ÖSTRA EL 0 sär. SE ee 45.5 | 5Ö 4,5 (NE RA RR Oo o Västrasie IE FeNEN ILE gS 22 o o I 96 4 o o Smålands tystas NV Aa T7:5 17,5 5 (EA 12,5 [0] Oo | TROR RENA IE Boge SORAN SIKA [0] II ATT VE N258 | 55 (0) | | Hela landet | 49,7 | 40,8 7.7 | 1,8 '1--6638, |" 2854 | 422 0.6 mycket stor i södra Sverige. Juli månad hade endast 8 procent över den normala och kan anses utgöra en vändpunkt, i det augusti och sep- tember voro relativt nederbördsfattiga. Båda de sistnämnda månaderna hade att uppvisa största nederbördsmängden i landets södra delar med avtagande norrut. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR 1910. 9453 Tallens och granens blomning. Tallens blomning under året har varit svag — medelmåttig för fri- stående träd och svag—ingen för bestånden. Av tabell 1 framgår, att rikligaste blomningen förekommit inom Nedre Norrbottens distrikt, där 20,9 procent av rapportörerna angivit den såsom riklig för fristående träd och 10,6 procent såsom r klig även i bestånden. Svagaste blomningen är rapporterad från Härnösands distrikt, där den ingenstädes varit riklig varken i bestånd eller 3å fristående träd. Icke mindre än 26 stycken eller 68,, procent av rapportörerna ha där icke iakttagit någon blomning alls i bestånden och 23,: procent ange samma förhållande även för fri- stående träd. Inom Södra distriktet inträffade tallens blomning mellan den 20 och 30 maj och i Smålands, Västra och Östra distrikten mellan den 25 maj och I juni. I Bergslagen och kusttrakterna av GävleDala distrikt anges blomningen ha inträffat den 5—20 juni; inom övriga delar av Gävle— Dala distrikt samt Mellersta Norrlands och Härnösands distrikt inträffade den omkring 10 dagar senare. För de nordligaste delarna av landet har blomningen inträtt omkring den 1 juli. I allmänhet är blomningstiden angiven något tidigare för kustlandet än för de inre delarna. Blomnin- gen har i år inträffat vid ungefär samma tid, som föregående år, men något senare än de tre närmast förut förflutna åren. Såsom man kunde vänta efter föregående års rikliga tillgång på kott hos granen, har detta trädslag under året haft mycket minimal blomning. För hela landet upptaga mycket nära 50 procent av rapporterna den såsom ingen hos fristående träd och 66,s procent detsamma för bestån- den. Bästa blomningen har iakttagits i norra delarna av landet med avtagande söderut. Undantag härifrån gör emellertid Södra distriktet, där granen i blomningshänseende varit jämnställd med översta Norrland. Minsta blomningen har Västra distriktet att uppvisa, där den varit så gott som ingen. Granen har i allmänhet blommat 3 å 10 dagar tidigare än tallen. I övre Norrland har blomningstiden för de båda trädslagen mera samman- fallit. Därifrån uppges av många kronojägare granens blomning till och med senare än tallens. Tillgången på tall- och grankott. I full överensstämmelse med den svaga blomningen är förekomsten av I-årig tallkott, att beteckna såsom ringa (se närmare kartan!) I övervägande delen av landet är tillgången angiven såsom svag för både 4 Oo [0] « SBLe[SOY PN I ec [9 t t [4 t Anno PI NIKLA '0 | [0] | EON I | OYT KORT 10 fal of t | « söurdoxug 48 EST 8'0 €'I | 8'[ otr | Br |:gt PG DRAnssoRg ES RR IC a BETE EE SANS I | off og lor as rens . SBIOJSEA l9g EO, [Erollkkte ” Ela ; I S (0 IE nt « « e:A 12 [d GATE | Kr 78 sd be ER yl 2äp oj | p S : I ONEAOLIEONISAE | £f0 | otr OM MANOR rä « sudo 58 Epp | tr Eg est else or los Se me(sprary e:0 | oz 0 [0] o Il ot g8'0 I of et +: sr reses / See | i l | Zl I I É sme[sawreN 61 I | I I i « OqUupIr) LE (kr Sa Vä SE Ör ST ME Eng | Söp fs SN a : | 0! 0 o II5'0 | So | So [ö FE ELO 0 SM Aa EN « 7; O01q2I0) '€8 VAT KT IS op | EI lotr o'g FER SG ra z BSTÖTEA 8! + IA lot & & [9 [9 sosse id I : ELIAS EE ER ENL ke fra ae öknar kn For spunsioysy eg lo] Lo (NG Sep | 4 | 4 |otr | or ISAR danpbet ; BAS | AI [ER ORG a OMS OS SN Sin (ET fo RA NE « suweysunstyY 18 |E0 | oo letg | Er lotp | Eg free KT SASATEIeda For ESS OG SKO ESTON SKITA SOROS SSI HEST Se CERN | | lag I ara « Bvolror) | GSI | I NETA « Spersues jog [oy etanolen ot EST SS EET SO | si g'0 | or 9'[ I 91 | 8 t C SLE bel/p Ar | ' I I | z syd0unjdof 4 I 5: é ; BAT IST TIADT EYTAIY 64 1 (8 CS IG | Sk AN Ar | SAN KA FREE EEE IIADI - ; 0 : (ELSE EST EAS CN ES a EST Yes ra IPpIrAdr SjepsSFÅLT SÅ | | j FIRE KOLIESOR KO KIT NSSTE SS eat ct c mesedar er c - å SAS | | I - 3 0 I 4 | I ISS E I TIADI Spersdiurq I4L | | | | I II IYLAJSIP SUPPJFOQLAON JAPINT | FAI UAJSIPSSDISSART | | | | I | | [Oo] I of & & c soreensre | I | I | I | o lott llotg | ot ks I O | otr 1tAdJoNS BUrsURQIr) (94 ÅT | Oo (Ag 0 ärr fa Be AD dä [EST GS AA UR SR a SER Tee « BJULY | ZI (DE 6 Cr CA SA EA | ETS fe OA « susjorT |S4 |E0 190 190 ORSA mA (ON fö Sr fe ST RA « XIes | 10 | 10 | ro FST AO let Igor otro EET Å oqsSutre bl ocg |otr | Rin Epp | ST 8 IS Sig INR RENA ni «Bou 2 o'j | Lo | or og ot |Jo'z ft fos rese 5 SJUTB[EPLOSEA (ST sj | 8'0 | ofr | St | cr | br II g'0 | or är SARS EA ; Erde > E 0 OK NT | Sögr| SET || Sto, IS : SPURNSUPIT, el 50 I Sto | So | ot WATER || Stör|.gko | SR SAR : ”epefe, > LL ENE ES [Ta EES (era I EA EES br « SäpT KLASSEN SE EST ENTER EET ee RT TONo STR Son S Lag VN :O OM SOME TO SST OST TS N « VUIRS | ONS SKE SRr ones TE SS et | e: Fd Mö AN Skorna st AGA | FR Sd ERE LA SRA MUES O : | IEEE « sysKNDURA |9 | = | 0 | (OJ ETC TERS TIS | RC NS AE 7 ÖN « 59 (20 (NEKA EE VN Eb | SS a SS 0 Ta a OT fa | retar Rn « BESS [ S IEPTONENS EKS ESTO ESO RE SS Fe E Sree org Id v:() SsuojepaLy |g9 |" I [LAT INST I Sh Deg Ta SIR) GE sl td Van arr rd « Eee ad = BITS ONES EG BST ERNeER Ssterroskea AD AREAN « arealen |€ | - | (0) | Oo | Oo Si - | STO NSOT SI NSED Sr sörqreddos 199 £'0 o | €'O ll ot I 2 lor III o Of ne : OSA - | = z'0 Oo | :'o gi z'r log ler | Et FA ERA LIE ; Ö Rs | gi tm JAG IG är 4 NA RENGÖR NET i = I st ; I rr: « — SPuelynseg |$9 17 SE ER Ae TRE fa IE le RES SIE DS IAd rarefsexynf | I 2 (1)9 [5 Co 1 FAEKOTA ICE brad fetstilt a ET lit to Ta SA FE RR Före UNO vIueH bg je EN S | | ARE AR l | FYLAQSIP SUPPFOQLAON IA0Q | | — — — — —---L I I I U| | I | | OMM ma | v v Fr | | . | 5 El 0& I E/ | | v SN | | I | a) 8 | E | | vd Al 5 | 2 vå fs fl få äss os ER 8 vv) SAISK v| SMÅ 5 SS 8 sg) MÅ 8) 080 | by NS Ts NER ls II rg 8 - STR Hall | NN be 268 | | |A då vv örn dA vv FM vv ÖN rö | 20 8 FR Re MA | | 382 8:3) YT: Tr: To vv ME 8 vt BE vulla av | oc Pn oo als YR SA na: då (av AR ES RSA 0: | 88 | Ds rg HeERERIENEKESEOREE Sö) SöS ES SEAN SG Så 24 2 Ol vt Al äl AR 80) 8018 Rå) AN AVR Ar SR TN Ta Ex Sö 8 3 om FÅ NPA a O I CN 2 'v I &ö IASI 420 IANLNS Enl SNR Fn || Fn | | 27 ENE | ö | (FOIS TNT, vd | Höll ET | Fö | mg IAI 420 JALNSI 1N | 3 St =3 lan = Sv] I = SAS &l | I TN | KE: Is. u3dez | usjdez 3 do) IE Oe SR SL uajdez = dy) -UI3JIY || -UIDJIY 3 El IR ol uajdez uajdez | | FÅ -usyord | Sol ueta | ayeti ss) uadez I dl -uxrsp | -UIJaAY | | (35 ov RK lil INECRAM SF -usmuang || Sö yet: | ayektri | fa ROAUBID | od ol HOANV I NOXNGI (SN ) ES | SE | || SL) Inv | Styr ES SISALABA AN a SORIN SE Nara) é Jag BR | SÅ BI1IP-z Bier | I SS ——br—— = = IE — l > "uajdezuayarg pun -ulajarsp Iap 303 dp pun FunPdIqIA ap Jagn BunssejuawwesnZ "0161 I203UBI3 420 "JE AR UIJJUYBIPJRIII YO UIJSWOIIOJ IPUESIAJN 'FELIPULLULIES TC 0890 0 [0] (LEK 1 FR MENTA | febår de ast Rose TIADI[ONS LIL I[ON ANS ÖN SO | Ole: (OJ |Vno | ae TA DL[ONS suapsegdsig 2 20 o So lot] Lo lot IKT op fre sener v : sä10qd10-) | gz1 oj g8'o | 8'0 ot |.8'I gtr |IStr lose fresseee - MN SN + EIIKOEr OS | | EA tä fo I | (AST OY PI ner kas rd « SpPuelO CzI otp | E'ö | 8'o ICA (AG NO JOS INCA (a | br) BARS ÄTRAN spuejgursfeH PIN EN (IAI) SEKO) LL SR KS) (a LÄR dö MC sö | a US DG rakad « JIewWwjeY | bill | Eofjto | BSEEIEBEOL FREI KSRO IOMA RE spedppaW 10 5 [0] 1'0 | 9'0 b I CM 0) > | KÄNS Sd rt « SprISwujeH €CzZI S'0 S'0 Ei 0) | off ottI o' I ol 8'o öser c P2 9'0 9'0 | y'ao log of I €'I [25 Vd fä PRO SÖN rn c / e:N zzI £'0 Sto SKOLE ot I St g8'o | "I b1e79.0 SON € SUPIEY SEÖNFIFOTES-ON BEN NESrORES OT 8-Or [OS Sastre IT ASDUBYSTLISE ELSIE ON SOTNEEOM SEPT EET EOS ET Ae AIJTI ÖTN päre KÄR [ER I EA SD ESA AT SYRRA S Ene IAI STurjad |ocIi)4'0 so leollott lor ler lstoltotfee HA Sue | Å (Aer | Ao) [81 (5 1 Fp i Ro | elake JRR JIV | | 21 YLAJSIP DAPOS AND NNE jo rk FI SN re RN « SpunsIasO | | ; SKOL ETOPIKESOR OO RI ON FAO ON KeiON ""TIADI SUDYTIAISOL o' Sr ce! o' o' STEN JR 08 br ee TIAJI[ONS OqISIePWWe OITI | s d S 5 3 o ; SS | 2 6 FSS 5 fare gII | ANGER ne fre 4 LIA sO e'0 | 20 | eo Jo | 80 | leo | or EST SNAIGSs z eIsoF | LIIleE:g | gt0 | or AA eka |A RR RR KAD olser, = 20 o !€'o sel Sö ESTI ESO GNOME CRS « SpPuaIeA | 9i1lo:j (OJ ARD [KO EA NO ERA fl) SÖRENS AP DOG - appsunf . 0 [0] [0] Il GRE ONEOSTASTOMSE OA Peer rn « oqtIauung C1I Si (TOT fur ST LA (EN [AY HUN Vr AR TI br REAR TAG « BIOS > - 0 z'0 z0 | rg Bk Ke al | EO | | RES SINRa é OdISEÅA bLI +:0 EG) | HAS of £'p | Str || bto Ior oc SAR NG NS ; olspunuy jr 0 Ö o |<0 | So s:o || Oo lE€ig een g sgurdoxuof | SL eg loft or ET | £'r | Eg llotg lotgp free ene 5 22010 Z 0 Oo oj i of z'I Sto STA SERENA re < olsyR rå Ol 0 o o o:J AS lotz | Oo I EO dlalni 4ivydia Kl aLRde kel slewos[eW Zz 0 Oo Oo | o:[ OJ Ci (045) Ci lekar | SERBER Dr oce.es « spueppdsy TDI eQ o | €fo oj g'o | SI l€:g fäst | ISRT a Rae ut ofsBjoA 5 s:0 z'o I g'o llgtp |otr |otg lor | btpfreverseneen IIADI sasnfT, OII £'0 o | €£'0 ot] | E'0 | or | olop free | / e:0 3 FYL4QSp SPoDjDULS SS ESR FRA | es EE RN RE SO SS IRER AE z | OM OHAKON | OKC ISTER FORSA OT KOSTA är IAI PYLIPIIA Å &0 20 ctolleg ler | St lor ÖRE) GE Trea ST ae eI[eA2pPpPA | 601 | FYLAJSIP SPUDSQUADFT t c (0 lat c 060 ve vd ove ; & | 2 2 : KR ör 2 3 : les $ LGs fe tele Fatta ; sälg 2 (INO ONANI [er otI ORAL TIADI[OAS SPUNLH = z' Zz: Zz: ot ot Gc ct CE lssarerkjaLe slare te M 2 SYUerste SH EF FSS I (all or ag (2) Gr RADE & suttoymfg 2 0 | z'0 | eo NS I II9'0 | 8'0 Re puejsred 901 (5 ta Ef Eken AG Dr rr é s10J123a] FT AD ESS fo | FEL Ka] fe AG fr SR SINNE TI RE [Oe OS SS ER SS pe Sie RS et a ER lär SH Ser Slaske Se ENN. : See SR AR a Ae EG a AA 27 ”SUSpHETA NL fo ER ÄESG) REN EI SAR VS 0 SRA ; Rd EE [BN Sr ARA SA AE RR SUDFIABIA 2 0 [0] O ST ORPHEI KOSTA SAT $ F$ « SuapasAtT, | zoI o'[ |9'0 | or | otg | Er | 4 | Lo | ig free 9SY0ÅT JL OR ro] Sj (2125 (0 de | el 0 I IVADI SYTAUBID) | 101 8'0 | Sto | go org | tr | Ez io | bf suasppequmfg | | FYLLS DAISPA EX(0.) NFS BN TA l 0 | Et | Sto | Brollstg kotr |ose |otr str IIADI IJISUNG VIA ot | O Ska roskamlers UU tIASIloNS säI9qwQ | 001 | YLAJSIp DIwN S:0 To o'1 Ior Söp förrens - spuepor) 66 | s:0 £'0 | DA | KENO FA |) S OO å PpurY | 86 0 Oo Oo ||2'z €'1 log [8'0 | gr fre z SYSBIJING 0 o | £tg L'O |otp frruereereener Zz sBudoxqurt I 16 o:[ EO | et ll otg | LO z'I CM i | RR SAO « Olson s:0 £:0 | Sig IE Cege sosssrr ess « säg]ng | 96 z'0 z'0 | z'0 64 I SSA 19"0 52 | RS 8 suzof 0j 90 OFTEINESO KEkOR EE Une sBuedsurg | S6 10) o | Ef0 [2 EAA) HER ROD NE SSA ERS c a LÄS EO) 0 | KEN EA [CO SOM | rn KEN 4qsjes | r6 |Eg | Eojfo letter lerleto [og RS EN [PSIOS PN | gi pleto bil lo RAR BN Ra G bör g säudoxAN €6 £'0 [TO | €£'o CM | €£'O Jo | Fo lok då IS SSE é ee FORE 2 || FACT BA ST NRORA AAA SEAT (0) let E a TOR TEA SA AA TR KT 2 MATA EA OA HEJA RAA GATAN HT KASERNER SINE TE ARA RA. Pl | BST So EE RR Är La sr sg 2 on de gt EN ME | [St [EE : Jc E E rä Tillgången på 1-årig tallkott i Sverige hösten 1916. (Ertrag an 1-Jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1916.) Distrikt och revir. Övre Norrbottens distrikt. 1. Jukkasjärvi 7. Porjus. 2. Vettasjoki. 8. Pajala. 3. Gallivare. 9. Torneå. 4. Storlandets. 10. Tärendö. 5. Ängeså. 11. Kanx. 6. Råneträsks. 12. Råneå. Nedre Norrbottens distrikt. 13. Storbackens. 19 Malmesjaurs. 14. Jockmocks. 20. O:a Arvidsjaurs. 15. Görgea. 21. V:a Arvidsjaurs. 16. Parlalvens. 22. Bodens. SI 23. Piteå. 18. Vargiså. 24. Älvsby. Skellefteå distrikt. - Arjepluogs. 29. S:a Sorsele. Sa Arvidsjaurs. 30. Jörns. . Malå. 31. Norsjö. 28. N:a Sorsele 32. Burträsks. Umeå distrikt. 33. V:a Stensele. 39. Örå. 34. Ö:a Stensele. 40. Degerfors jämte 35- Bjurbackens. n:r 42, Hällnäs 36. Lycksele. skolrevir. 37- Blåvikens. 41. Bjurholms. 38. Vinlidens. Härnösands distrikt. 43. Fredrika. 48. Dorotea. 44. V:a Åsele. 49. Anundsjö. 45. Ö:a Asele. 50. Sollefteå. 46. Volgsjö. 51. Junsele. 47. Malgomajs. s2. Tåsjö. Mellersta Norrlands distrikt. 33. Frostvikens. 58. Rätans. 54. Östersunds. 59. Hede. 55. Åre. 60. Medelpads 6. Hallens. 6:. N:a Hälsinglands. 57. Bräcke jämte n:r - V:a Halsinglands. 63, Bispgårdens skolrevir. Forts. å nästa sida. BMG S EdHlo2 Sa dd SR - XY + / Xx. j Va ARA + I | Ny N ol W + EH S 2 [Varg Bro RR FER) Svag eller medel Fristående tri hos Geringer oder mat (SNR ber freistehenderi Bawnev Svag-riklig till [jön hos Ariståen de träd och sam - Nope pan Tillgången på 2-årig tallkott i Sverige (Ertrag an 2-Jährigen Kiefernzapfen in Schweden Distrikt och hösten 1916. im Herbste 1916.) revir. Forts. från föreg. sida. Gävle— Dala distrikt. 64. Hamra. 68. Älvdalens Ö.a 65. Gastriklands jämte 69. Älvdalens V:a n:r 76, Grönsin- 70. Särna. ka skolrevir 71. Idre. 66. Kopparbergs. 72. Transtrands. 67. Garpenbergs re- 72. Västerdalarnas. virdel jämte n:r 74. Maling-bo och n:r 90, Bjurfors skol- 75,> Klotens. revir. Bergslagsdistriktet. 77. Filipstads. 84. Grönbo. 78. Fryksdals. 85. Köpings. 79. Arvika. 86. Västerås. 80. Karlstads. 87. Enköpings. 81. Kristinehamns. 88. N:a Koslags. 82. Askersunds. 89- Örbyhus. 83. Örebro. Östra distriktet. 91. Stockholms. 97. Linköpings jämte 92. Gripsholms. n:r 100, Om- 93. Nyköpings. bergs skolrevir 94. Karlsby. 98. Kinda. | Svag eller medel: 95. Finspångs. 99. Gottlands. mattig tillgång hos 96. Gullbergs. fristående tråd förkla oder rat- se lelmässiger Ertrag (exde bei freistehendern Västra distriktet. | IIyÉ se I LUM Svag-riklig till- A 9 LTR SEG g ti 101. Granviks. 106. Dalslands. it [ja hos fristaden er 102. Tivedens. 107. Hunnebergs. LA bsasl d de träd och sam - 103. Vartofta. 108. Marks. ll ; Se] TEN [Il 104. SR / 109. Uddevalla. dj [AD [SEN 105. Slättbygds. RM NIECG ker Br Z Ram 2 er Ertrag b Ng Slackholm freistehendenBäa i Mr nogdgannger Smålands distrikt. | | . 7 SR ill Ul FÄR Pe IHH ATV ra S HI ; - 110. Tjusts. 115. Sunnerbo. Ul UAV oe rr =Medelmåttig- rik- 111. Aspelands. 176. Värends. ka SPN | INA 0 a fött 0cK ping ( lig tillgång hos fr 112. Eksjö. 117. Kosta. Nor 105 il (19 EEE nar å stäende träd och 113. Jönköpings. 118. Ulricehamns. NM IG 2F ||| Hg IN År sanuidigt medel 114. Västbo. I. HUTTN | V FAMN Nå ms Rog BUgang < >... WAI RANG fl UJ bestånden. ötedx' | NUR fl IG [Mittelmasswger - 2 0) fo | bh reichlicher Ertrag Södra distriktet. ) |; fl (HIN 2 KecsbeltErdera | | / | Uv Bäunen und mitt . su I å bmassige 7 120. Blekinge. 124. Kalmar jämte n:r i AV p SR TEESE 121. S. Skånes. 119, Hammarse- la J k 122 N. Skånes jämte bo skolrevir. NI25 Distr.gräns n:r 127, Kolle- 125. Ölands. | INA FCSCESDERLSGRE berga skolrevir 126. Göteborgs. HILL nu MM ÖNA 123. Halmstads. UTE LI Pra II NH KUALA Po Se Revirgräns TIN IN Nr Nllren ta Barrskogsgrans MaA [DULD (2. (Nadelwaldgrenar, IU H I 9590 GÖSTA MELLSTRÖM. fristående träd och bestånd. Endast 7 revir, Storbackens, Blåvikens, Norra och Västra Hälsinglands, Kopparbergs, Fryksdals och Arvika ha att uppvisa medelmåttig tillgång. Likaledes är det 7 revir, vari det icke förekommer någon kott alls, eller i varje fall mycket ringa, nämligen Vettasjoki, Örå, Malgomajs, Frostvikens, Örebro, Finspångs samt Jön- köpings. Tjugoen revir sakna kott i bestånden och ha samtidigt endast svag tillgång hos fristående träd. En mycket vanlig företeelse är, att den 2-åriga tallkotten rappor- teras förekomma rikligare än fallet var med 1-årig kott närmast föregående år. Så är fallet även i år. Avvikelserna äro icke så få. Mera sällan ser man det motsatta förhållandet, vilket eljest borde vara naturligare. Orsaken till detta förhållande är sannolikt att söka däri, att den 1-åriga kotten i sin obetydlighet undandrar sig kronojägarnas uppmärksamhet. Vad särskilt Norrland beträffar, har där tillkommit många nya rappor- törer, och kunna dessas uppfattning om kottförekomsten avvika något från de förutvarandes, varför även däri kan vara att söka anledning till olikheterna innevarande år. Bäst lottat är synbarligen, Umeå distrikt, där icke mindre än sju av dess tio revir ha att uppvisa medelmåttig tillgång på z2-årig tallkott å såväl fristående träd som i bestånd. Utöver dessa sju är det endast tolv revir inom landet, som kunna uppvisa samma förhållande. De bevakningstrakter, varifrån det rapporteras tillgång på kott utöver det egna behovet, äro helt få och utgöras av: inom Nedre Norrbottens distrikt: Björkbergets (Västra Arvidsjaurs revir); inom Skellefteå distrikt: Klintfors (Jörns revir); inom Mellersta Norrlands distrikt: Bispgårdens och Boda (Bispgårdens skolrevir); inom Östra distriktet: Sörby östra (Nyköpings revir); inom Västra distriktet: Ollestads (Slättbygds revir) och inom Smålands distrikt: Lunnarsbo (Västbo revir). Av femte kolumnen i tab. 2 framgår det, att i medeltal för revir är det endast Bispgårdens skolrevir, inom vilket det anses, att insamling av tallkott utöver det egna behovet kan äga rum. Detta förhållande utesluter naturligtvis inte, att insamling av kott i och för försäljning till klänganstalt är möjlig även å andra platser, ty helt få bevakningstrakter, äro försedda med klänginrättning, som tillgodoser behovet enbart inom dess område. Talikottens beskaffenhet. Den 2-åriga tallkotten uppges såsom myc- ket dåligt utvecklad i Övre Norrbottens distrikt, där icke mindre än 18 stycken eller 45 procent av rapportörerna ange den såsom outvecklad. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR 1910. 951 Tabell 3. Den 2-=-åriga tallkottens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der 2-jährigen Kiefernzapfen. SS — Kronojägarnas uppgifter om Förster-berichte iiber tallkottens utveckling tallkottens godhet die Entwicklung der Zapfen die Gite der Zapfen NN väl utvecklade outvecklade friska skadade Distrikt wohlentwickelte unentwickelte gesunde beschädigte Antal be- Antal be- Antal be- Antal be-| vaknings- vaknings- vaknings- vaknings- trakter | 24 trakter DV trakter FÅ trakter 2 Anzahl d. Anzahl d. Anzahl d. Anzahl d. Förstereien Förstereien Förstereien Förstereien | II SU ERS RES SST | hr AE) YRAN PRESS OA St 0 pfa I || Övre Norrbottens ............ 22 55 18 ASA ER 86,3 5 Ens Nedre 3 SST ES MR 34 SI S 19 || 34 89,5 4 | IO,5 SR eElleftedn RANN 33 100 [0] [0] | 32 100 Oo [0] TTT G SNRA AA AE Tana 36 94:7 2 sal 36 97.3 I 2,7 KFÄTDO SA ASA slas a a ade 29 87.9 4 I 2,1 20 90 3 | IO Mellersta Norrlands «......... 43 9757 I 2,3 41 100 0. | 0 GENE DEN RARE NL 40 88,9 5 Ia AA 97,8 I | 2,2 | (HE EINES GRSS BAR OKERAA 43 86 7 14 49 98 I 2 ÖSrAR SS RA NN Asea SOMAKST a far RS NORR KB AS VIS ERAN de 3 sned a kestod FEAT ÄN 45 93.8 3 6.2 2 93,3 3 INE0S7 Se z ; | SPA UATAST ob A Soo Ba 3 9433 2 5,7| 3 100 OM EO STO NTM as AEA Y ÄRE ARNE MANA VE 28 SPI 6 | 17,6ll 3 93,9 2 6.1 Hela landet 416 86.8 63 13,2] 434 95 28 RS I övriga delar av landet tyckes den vara tämligen väl utvecklad. Fem procent av rapporterna ange kotten såsom skadad, de flesta utan när- mare angivande av orsakerna. Fem kronojägare, varav fyra inom Norr- land, uppge insekter vara orsak till skadorna. Ekorren nämnes även som skadegörare på tallkotten. Kronojägaren i Tamstorps bevaknings- trakt (Slättbygds revir) skriver, att ekorren i år skurit ner tallkotten mera än vad föregående år observerats. Tallkottens utveckling och godhet framgår närmare av tab. 3. Förekomsten av grankott är i år mycket ringa. Detta var ju ocksa att vänta efter föregående års rikliga tillgång. Såsom av kartan å sid. 952 framgår, är det huvudsakligen inom trenne områden, som någon kott förekommer: översta Norrland, Dalarna och västra Värmland samt Skåne, Blekinge, Öland och en del av Småland. Inom ett mycket stort område, omfattande hela Västra och Smålands distrikt jämte delar av Bergslags, Östra och Södra distrikten, förekommer ingen kott alls eller i varje fall helt obetydligt. Vid en jämförelse med kartan över gran- kottens förekomst föregående år (Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915, sid. 925; Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt 1915, sid. 143) Tillgången på grankott i Sverige hösten 1916. (Ertrag an Fichtenzapfen in Schweden im Herbste 1916.) Distrikt och revir. Övre Norrbottens distrikt. Ie JÄKkasjane 7. Porjus. 2. Vettasjoki. 8. Pajala 3. Gallivare. 9. Torneå 4. Storlandets. 10. Tärendö. 5. Ängeså. 11. Kanx. 6. Råneträsks. 12. Råneå. Nedre Norrbottens distrikt. 13. Storbackens. 19 Malmesjaurs. 14. Jockmocks. 20. O:a Arvidsjaurs. 15. Görgea. 21. V:a Arvidsjaurs. 16. Parlalvens. 22. Bodens. 17. Sika. 23. Piteå. 18. Vargiså. 24. Alvsby. Skellefteå distrikt. 23. Arjepluogs. 29. S:a Sorsele. 26 Sa Arvidsjaurs. 30. Jörns. 27. Malå. 31. Norsjö. 28. N:a Sorsele 32. Burträsks. Umeå distrizxt. 33- V:a Stensele. 39. Örå. 34. Ö:a Stensele. 40. Degerfors jämte 35. Bjurbackens. n:r 42, Hällnäs 36. Lycksele. skolrevir. 37- Blåvikens. 41. Bjurholms. 38. Vinlidens. Härnösands distrikt. 43. Fredrika. 48. Dorotea. 44. V:a Asele. 49. Anundsjö. 45. Ö:a Asele. so. Sollefteå. 46. Volgsjö. 51. Junsele. 47. Malgomajs. s2. Tåsjö. Mellersta Norrlands distrikt. 53. Frostvikens. 58. Rätans. 354. Östersunds. 59. Hede. 335. Åre. 60. Medelpads. 56. Hallens. 6.. N:a Hälsinglands. NN . Bräcke jämte n:r 62. V:a Halsinglands. 63, Bispgårdens skolrevir. Forts. å nästa sida. Svag-riklig till - NN hos friståen- de Ned se tidigt svag till — gång i bestånden. (Geringer- reich— lUickher Ertrag bei men ering & Ertrag i Beständ ej. Tillgången på björkfrö i Sverige hösten 1916. (Ertrag an Birkensamen in Schweden im Herbste 1916.) Distrikt och revir. Forts. från föreg. sida. Gåävle—Dala distrikt. 64. Hamra. 68. Älvdalens Ö.a 65. Gastriklands jämte 69. Älvdalens V:a n:r 76, Gröns.n- 70. Särna. ka skolrevir 71. Idre. 66. Kopparbergs. 72. Transtrands. 67. Garpenbergs re- 72. Västerdalarnas. virdel jämte n:r 74. Maling-bo och n:r 90, Bjurfors skol- 75, Klotens. revir. Bergslagsdistriktet. 77. Filipstads. 84. Grönbo. 28. Fryksdals. 85. Köpings. 79. Arvika. 86. Västerås. 80. Karlstads. 87. Enköpings. 8r. Kristinehamns. 88. N:a Koslags. 82. Askersunds. 89. Örbyhus. 83. Örebro. Östra distriktet. 91. Stockholms. 97. Linköpings jämte 92. Gripsholms. n:r 1co, Om- 93. Nyköpings. bergs skolrevir 94. Karlsby. 98. Kinda. 95. Finspångs. 99. Gottlands. 96. Gullbergs. Västra distriktet. 101. Granviks. 106. Dalslands. 102. Tivedens. 107. Hunnebergs 103. Vartofta. 108. Marks. 104. Kinne. 109. Uddevalla. 105. Slättbygds. Smålands distrikt. 110. Tjusts. 115. Sunnerbo. 111. Aspelands. 176. Värends. 112. Eksjö. 117. Kosta. 113. Jönköpings. 118. Ulricehamns. 114. Västbo. Södra distriktet. 120. Blekinge. 124. Kalmar jämte n:r 121. S. Skånes. 119, Hammarse- 122 N. Skånes jämte bo skolrevir. n:r 127, Kolle- 125. Ölands berga skolrevir 126. Göteborgs 123. Halmstads. (Geringer oder rat telmässiger Ertrag ber freistehenden ÄUITUETV] Sv riklig tHll- gång sfriståen- de träd och sam - tidigt svag till - gäng i elmaässwiger Ertrag

< Inga uppgifter [Heine Angaber 954 Tabell 4. GÖSTA MELLSTRÖM. Grankottens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der Fichtenzapfen. Kronojägarnas uppgifter om Förster-berichte tiber grankottens utveckling | grankottens godhet I die Entwicklung der Zapfen die Giäte der Zapfen DER väl utvecklade | outvecklade friska | skadade strik | wohlentwickelte unentwickelte gesunde | beschädigte — - | I ————— Et fa - IFS Antal be- [Antal be- Antal be- An be-/ vaknings-/ 'vaknings- | vaknings-; Ivaknings-/ trakter HO trakter JA trakter ne trakter | | | I | Anzahl d. ' Anzahl d. Anzahl d. | | Anzahl d. | | Förstereien Förstereien | HOStErEer | Förstereien i | | aren Övre NOTEbottlels: omscth. soc. 13 46,4 S 53,6|| 23 | 88,5/ 3 1T;5] NEUTES STENEN rat Kl Sr 23 70,7 7 23531. —. 22000NSS 2 12 SKElEfE Ren rr SIN. SINA at 19 100 Oo [0] 19 =|I00 [0] [0] LÖD Ta (Er NARE SE no ss ESR AN 20 90.9 2 9,1 19 90,5 2 955 ElannO SANS TeO ER AES SARA 15 9357 I 6,3 13 2.9 I 751 Mellersta. Norrlands: :...ccocc 16 94,1 I 5,9 14 82,4 3 17,6 | Gävles Dal INT T 63,6 4 36,4 SK 80 2 20 IB ERSSIA 25 rear ra delat eld TS 75 5 25 LSS 4 2 ÖV SURA VTA Fe NR BER Sa ot fd S 237 3 27:3| 9 5 2) 25 NAS Cd ug tf ENE RER LENE ALS 4 100 [0] OM 4 100 (0) or | ISS INA La AS ke rss SAN on Nl slnate 6 66.7 3 33,31 5 62,5 SSE SO (TAR Ver ERRIN Mr CAR a 10 62,5 6 3ZYG5 14 103-3] I 6,7! Hela landet | 156 HÖR 23,2] 165 86.8] 25 13,2 synes det, att detta område mycket nära sammanfaller med det stora sammanhängande område, som då hade riklig tillgång på grankott. Av sista kolumnen i tab. 2 framgår det, att endast ett enda revir, Vargisaå, har såpass mycket grankott, att den anses täcka det lokala behovet. Ingen kronojägare har uppgivit att kott därutöver finnes inom bevak- ningstrakten. I flera fall, synnerligast i södra Sverige, anges granens blomning ymnigare än kottförekomsten. Att icke blommorna kommo till utveckling uppges bero på för mycket nederbörd, vilken i hög grad försvårade frömjölets spridning. Grankottens beskaffenhet. Av tab.4 framgår, att 23,2 procent av den svagt förekommande grankotten anses outvecklad. Liksom fallet var med den 2-åriga tallkotten, är även grankotten sämst utvecklad i översta Norrland. Frapperande är, att Södra distriktet har att uppvisa så stor procent outvecklad grankott som 37,5. Orsakerna till den min- dre goda utvecklingen tillskrives i övre Norrland torka (en torkperiod inträffade där, omfattande sista dagarna i juni och första delen av juli, saledes under den tid kottämnena bildades och då man har skäl antaga att dessa äro mycket känsliga för ogynnsamma temperaturförhållanden). I SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR I910. 955 övriga delar av landet uppges orsaken vara frost jämte regnig och kall väderlek. 13,2 procent av rapporterna ange grankotten såsom skadad. I de flesta fall äro skadorna orsakade av insekter. Att döma av uppgifterna är det grankottvecklaren (Grapholitha strobilella T) och grankottmåttet (Phycis [Diorpetria] abietella S. V.), som förorsakat skadorna. Svamp anges ha skadat grankotten i Ebbegärde bevakning (Kalmar revir). De talrikt förekommande ekorrarna ha under hösten gjort stor åverkan bland grankottarna. Biörken. Björkens blomning inträffade i Södra distriktet omkring den 35 maj, i Smålands, Västra och Östra mellan den 1 och 20 maj, i Bergslags och Gävle-Dala den 10—20 maj och i övriga delar av landet den 1—25 juni. Den är närmast att beteckna såsom medelmåttig — svag. Ri- kaste blomningen har förekommit i Nedre Norrbottens och Bergslags distrikt, den svagaste i Småland. Frötillgången motsvarar icke heller för björken blomningen helt, enär en stor del av blommorna, synnerligast i mellersta och södra Sverige, icke kommo till utveckling på grund av otjänlig väderlek. Fröets ut- veckling har också i betydlig grad hämmats av det regniga och kalla vädret. Såsom framgår av kartan å sid. 953 är fröförekomsten tämli- gen oregelbunden. Det ges exempel på, att från tvenne närgränsande revir förekomsten uppges från det ena såsom ingen och från det andra såsom riklig. 88 procent av kronojägarna ange det förefintliga björk- fröet såsom friskt och 12 procent såsom mer eller mindre skadat. Krono- jägarna i Höka, Halmstads och Fammarps bevakningar (Halmstads revir) ange fröhängena såsom små och vid mognaden mörka, samt att de föllo av tidigt. Från Lövsjö bevakningstrakt (Kosta revir) rapporteras det, att björkbladen angripits av insekter, och på grund därav voro nästan alla björkar kala i början av juni. Eken. Ekens blomning har under året varit mycket svag. För fristående träd har den angivits såsom ingen av 33 procent av rapportörerna, svag av 50, medelgod av 8 och riklig av 9 procent. För bestånd såsom ingen av 48 procent, svag av 45 och medelgod av 7 procent. Inom Blekinge, Öland och större delen av Småland samt Östergöt- land finnas inga ollon alls. Gottland, Bohuslän, norra Halland och en mindre del av Västergötland ha haft den bästa tillgången; förekomsten har därifrån angivits såsom svag både för bestånd och fristående träd. 956 GÖSTA MELLSTRÖM. Tillgången på ekollon i Sverige hösten 1916. (Ertrag an Eicheln in Schweden im Herbste 1916,) Distrikt och revir. Bergslagsdistriktet. - Stockholms. - Gripsholms. . Filipstads. 84. Grönbo. - Fryksdals. 85. Köpings. . Arvika. 86. Västerås. 30. Karlstads, 87. Enköpings . Kristinehamns. 88. N:a Roslags. . Askersunds. 89. Örbyhus. Orebro. Östra distriktet. 97. Linköpings jämte n:r 100, Om- - Nyköpings. bergs skolrevir . Karlsby. 98. Kinda. . Finspångs. 99. Gottlanés. . Gullbergs. Västra distriktet. - Granviks. 1-6. Dalslands. . Tivedens. 107. Hunnebergs. ; Mäattolta. 108. Marks. . Kinne. 109. Uddevalla. 5. Slättbygds. Smålands distrikt. . Tjusts. 115. Sunnerbo. - Aspelands. 116. Värends. . Eksjö. 117. Kosta. .« Jönköpings. 118. Ulricehamns. Västbo. Södra distriktet. . Blekinge. 124. Kalmar jämte . S. Skånes n:r 119 Ham- . N. Skånes jämte marsebo skol n:r 127, Kolle- revir. berga skolrevir. 125. Ölands. - Halmstads. 126. Göteborgs. Icke mindre Ollonen ha kommit till en synnerligen dålig utveckling. än 352 procent av rapportörerna ha angivit dem såsom outvecklade, var- till orsaken undantagslöst uppges vara frost. Skador å ollonen ha an- givits av 15 kronojägare. Från Kolleberga skolrevir rapporteras det att ekorrar och nötskrikor med begärlighet förtärt ollonen. Boken. Boken har över hela sitt utbredningsområde under året haft så liten fruktsättning, att dess åskådliggörande medelst en karta ansetts sakna intresse. Endast från fyra bevakningstrakter inom Södra distriktet, Ulvs- hults (Blekinge revir), Gärds och Ekeröds (Södra Skånes revir) och Norra Åsbo (Norra Skånes revir) rapporteras svag blomning. Inom Västra distriktet har blomningen varit medelmåttig hos fristående träd inom Kullings bevakning (Marks revir) samt medelmåttig hos fristående träd och svag i bestånd inom Tunge bevakning (Uddevalla revir). har någon blomning ej förekommit. I övrigt Några kronojägare uppge, att om boken haft några blomknoppar, fröso dessa antagligen bort natten 12— 13 maj. Då inträffade nämligen så stark nattfrost, att bokbladen fröso SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR II 957 och träden ända in i juni sågo ut som om de voro brända. Där blom- ning förekommit, har denna resulterat i motsvarande ollonsättning utom i Ekeröds bevakningstrakt, där ollon saknas. Övriga lövträd. Endast fem uppgifter om gråalen föreligga. Av dessa ange de från Korpilombolo och Lahnajoki bevakningstrakter (Tärendö revir) ingen blomning och således ej heller någon frötillgång. Kronojägaren i Nedre Torneå bevakningstrakt (Torneå revir) rapporterar medelmåttig blomning och frötillgång, i Hammerdals bevakning (Östersunds revir) riklig till. gång och i Höka bevakningstrakt (Halmstads revir) svag tillgång. Å samtliga platser anges fröet såsom väl utvecklat och friskt. Klibbalen har i allmänhet haft svag blomning. I 19 procent av rappor- terna anges den såsom ingen och i lika många såsom medelmåttig. Överallt där frö förekommit, anges tillgången såsom svag utom från Varbergs bevakning, där den varit medelmåttig. Fröet anses såsom väl utvecklat, utom i tre bevakningar, och friskt, utom i en bevakning. Nå- gon orsak till den mindre goda utvecklingen och skadorna omtalas ej. Annboken har omnämnts endast i tre rapporter. Från Kolleberga och Ekeröds bevakning (Södra Skånes revir) uppges den haft svag blom- ning med åtföljande svag frösättning. Från Höka bevakning (Halmstads revir) rapporteras det däremot ingen blomning. Det befintliga fröet anges såsom friskt och väl utvecklat. Almens blomning tycks ha varit mycket varierande. Under det två rapportörer uppge, att den icke blommat alls, ange likaledes två att blomningen varit riklig, sex medelmåttig och två svag. Fruktsättningen anges av övervägande delen såsom svag. Endast i Dalby bevaknings- trakt (Södra Skånes revir) har den varit riklig och i tvenne bevaknings- trakter i Gripsholms revir medelmåttig. Fröet var outvecklat i tre be- vakningar och skadat i två. Kronojägaren i Halmstads bevakning upp- ger, att fröet föll av tidigt. I motsats till vad fallet var föregående år har asken innevarande ar haft mycket ringa blomning. Av föreliggande 13 rapporter ange tre stycken, från Varbergs, Kolleberga och Halmstads bevakningstrakter, blomningen såsom svag. Endast i de två förstnämnda har den resul- terat i någon fruktsättning. I Knutby bevakning (Gripsholms revir) har både blomning och fruktsättning varit medelmåttig, och i Höka bevak- ning (Halmstads revir) har visserligen blomningen varit medelmåttig, men frostskador ha gjort, att något frö ej kommit till utveckling. I övriga rapporter uppges blomning ej ha förekommit. Linden är omnämnd i 15 rapporter. Av dessa upptaga två, från 938 GÖSTA MELLSTRÖM. Fammarps och Halmstads bevakningar (Halmstads revir), blomningen såsom ingen, två stycken, från Hanbörds (Kalmar revir) och Kållands bevakning (Kinne revir), blomningen såsom riklig; den senare anger dock fruktsättningen såsom svag. Av övriga rapportörer omnämnes blomningen såsom svag av sex stycken och medelmåttig av fem. Frötillgången mot- svarar blomningen, utom såsom förut nämnts, i Kållands bevakning, samt vid Kolleberga, varifrån det uppges att blomningen varit svag men frötillgäången ingen. Blomningen uppges ha inträffat så sent som sista veckan i juli och första veckan i augusti, vilket är omkring en halv månad senare än vanligt. Liksom flertalet andra lövträd har även lönnen haft genomgående svag blomning. Endast i Norrgölets bevakning (Gripsholms revir) har den att uppvisa riklig såväl blomning som fruktsättning. Tre rapporter ange blomningen såsom medelmåttig och tre såsom ingen, övriga tio såsom svag. Rapporterna angående fruktsättningen visa ännu svagare resultat. Utöver vad förut har nämnts härom är att anteckna: medelmåttig tillgång i Knutby bevakning (Norra Roslags revir), svag i Kolleberga, Varbergs bevakning samt i Vallåsens och Fammarps bevakningar (Halm- stads revir). I övrigt ingen fruktsättning. Det frö, som förekommer, är friskt och i allmänhet väl utvecklat. Oxeln och rönnen. Oxelns blomning nämnes i 12 rapporter varav två, den från Ebbegärde (Kalmar revir) och den från Halmstads bevak- ning, ange den såsom medelmåttig, tre stycken såsom svag, nämligen de från Varbergs bevakning samt från Ribbingelunds och Råbyheds bevakningar (Gripsholms revir). Fruktsättning har emellertid helt ute- blivit utom i Varbergs, Ebbegärde och Halmstads bevakningar. Å sist- nämnda stället hade bären redan vid rapportens avgivande uppätits av fåglar. Rönnen anges haft svag blomning inom Höka och Halmstads bevak- ningar (Halmstads revir), men den har ej resulterat i någon fruktsättning. I någon rapport framhålles det, att den totala bristen på rönnbär haft till följd rönnbärsmalens massuppträdande på äpplen, varigenom skörden härav förstörts. Hasseln har haft svag blomning och nästan ingen fruktsättning. Inplanterade främmande barrträd. Liksom fallet varit med lövträden, ha under året även de främmande barrträden haft genomgående svag blomning och fruktsättning. Av 15 rapporter rörande den europeiska lärken ange sex blomningen såsom ingen, sju såsom svag och två, de från Kållands bevakning (Kinne SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR 1910. 959 revir) och Neder Torneå (Torneå revir), såsom medelmåttig. Kottsätt- ningen motsvarar i regel blomningen utom i Kållands bevakning, där den är svag, och a Visingsö och Tullgarns bevakning (Nyköpings revir), varifrån det rapporteras svag blomning men ingen kottsättning. Den ringa mängd frö, som finnes, anges såsom väl utvecklat och friskt. Sibiriska lärken omnämnes i sju rapporter. Från Halmstads bevak- ning rapporteras svag blomning och likaså kottsättning, i Fammarps be- vakning (Halmstads revir) ingen blomning, likaså i Stenseke och Nord- åsens bevakningar (Slättbygds revir). Från Selebo och Åkers bevak- ningar (Gripsholms revir) rapporteras svag blomning, i den senare dock ingen kottsättning. Bästa resultatet har iakttagits i Neder Torneå (Tor- neå revir), där blomning och kottsättning varit medelmåttig. Den europeiska silvergranen har under året icke haft någon blomning. I Halland, rapporter från Varbergs och Höka bevakningar, har berg- tallen haft medelmåttig blomning, och likaledes är tillgången på 2-årig kott medelmåttig. Fröskörden väntas bli något över lokalbehovet. Från Kolleberga omtalas såväl blomning som kottillgång såsom svag. Som synes har blomningen hos skogsträden under år 1916 varit syn- nerligen svag, och gäller detta även för sådana trädslag, som bruka ha regelbunden fruktsättning. Fröförbrukning och frötillgång. Liksom de två senaste åren har en sammanställning gjorts, utvisande fröåtången i landet under det sista år, från vilket statistiska uppgifter därom finnas tillgängliga, d. v. s. år 1915, samt en sammanställning utvisande i statens klänganstalter och i skogsvårdsstyrelsernas ägo för närvarande befintliga lager av tall- och granfrö, varom uppgifter ställts till förfogande. Vid beräknande av fröåtgången ha endast medtagits uppgifter från allmänna skogarna samt frö, som förbrukats eller försålts av skogsvårds- styrelserna. Den absoluta åtgången är givetvis något större, ty det finnes åtskilliga bolag och enskilda skogsodlare, som icke förse sig med frö från skogsvårdsstyrelserna. Men å andra sidan har icke heller vid beräknande av frötillgången medtagits de förråd, som finnas vid privata klänganstalter, och som kunna anses uppväga den förbrukning, som icke medräknats. Förbrukningen under år 19153 gestaltade sig sålunda: 62. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. 960 GÖSTA MELLSTRÖM. Svea- och Götaland. Alin anna sSKOR AI See se ss se a dr I ER AAA SA 1,884 kg. tallfrö, 1,557 kg. granfrö Privata skogar, kultiverade genom skogsvårdsstyrel- sernas försorg eller med frö inköpt från dessa...... 6,996 » » a 2SA DEN Summa 38;880 kg. tallfrö, 8,811 kg. granfrö Dalarna, södra och mellersta Norrland, Allmänna SkOSAL isso) es pet akte ser eseålg sv ANA nsnrsn Ekforaa 985 kg. tallfrö, 664 kg. granfrö Privata skogar, kultiverade genom skogsvärdsstyre Iser- nas försorg eller med frö inköpt från dessa......... 3.202 » 1,304 > » Summa 4,197 kg. tallfrö, 1,968 kg. granfrö Väster- och Norrbotten. ATImänna 1SkO gall bop eggs sär SAR NLA SAMS SE ATA SA 037 kg. tallfrö, — Summa summarum 14,014 kg. tallfrö, 10,779 kg. granfrö I statens och skogsvårdsstyrelsernas klänganstalter inneligga för när- varande, d. v. s. före innevarande klängningsperiods egentliga början, föl- jande förråd: Svea- och Götaland. Statens klänganstalt vid: Finnerödja: s:3s:-.ss6crre.stieses 1,794 kg. tallfrö, 4,789 kg. granfrö SKOPSVATCSSByTGlS ELI AN 5: neg ect n ss sees AEA a 15,429 >» » 44,059 > » Summa 17,223 kg. tallfrö, 48,848 kg. granfrö Dalarna, södra och mellersta Norrland. Statens klänganstalt vid Bispgarden ....ocsc-scseeenbese- 1,510 kg. tallfrö, 9 kg. granfrö SKORSVAEASS BYE ELS SITTA ss a teras le SSE EEE 8,994 > » 3.820: » » Summa 10,504 kg. tallfrö, 3,838 kg. granfrö Väster- och Norrbotten. StatensöklanganstaltuvidöElallnas eos ease 1,290 kg. tallfrö, 18 kg. granfrö Summa summarum 29,017 kg. tallfrö, 52,704 kg. granfrö Av sammanställningen framgår, att av tallfrö finnas frölager motsva- rande omkring två års förbrukning. Detta är lyckligt, då det varken i år eller nästa år kan påräknas någon större fröskörd. : Vid en jäm- förelse mellan årets förråd och de två sista årens, 1914 45,747 kg. och 1915 32,483 kg. framgår: det, att förrådet minskats i avsevärd grad, vilket bör mana till ett noggrant tillvaratagande av den kott, som finns. Av den rikliga tillgången på grankott föregående år ha avsevärda kvantiteter insamlats, och det nuvarande fröförrådet är tillräckligt för fyra å fem år framåt. .: Helt naturligt är det inom : Svea-' och. Götaland, som den stora ökningen av förråden har inträffat. Fröutbytet. I tab. 5 lämnas slutligen en sammanställning över medelutbytet ur tall- och grankott från 1909—1915 års kottskördar, de år från saken dy- likt material finnes tillgängligt. NS FRÖSÄTTNING ÅR 1916. SKOGSTRÄDE == SRtG = Sr Er |-gstö. | YST IäorIkeRto |-4S0 | E9A RET I SBUTERT £ 6 & | | | 2ågt0:] —89'01] | eulle 180 | — | Stor) Ito | 61f0 | oto SStÖ | esto | 25fo | 19:01 950 Re uspaeådsiq pra Yersuesgurudugpfolg suNrIS I | i I I | I rs se EL:o | got0 | | €ofg9 | zoo = LL'o | 69:00 | 050 TSO NROSEÖVN IE Ch arne NE uef spuepuref I [d | | = AE = — se — — — 2 =) = 1E8sfö ARNE ue] SPUP[IIOUISISEN I | | - - ot: Oo -— Ga 81'0 Zb'O off (45 (0) see | 9b:o ostO | Se re fb FOR SR TER ARNE uel SBIOGIAED | | | ? = = I sto Ir6Etoll FO — a (Solo tt uf Ss3ioqureddoy I « | | | | == | asto) +5to | ogto | Söto | SED | HEStOR e9tOr eSfOEe ASO EESEÖN ME ea e ug[ Spue[wurIeg I == Lb:o | oto 6F:0 | offo — — zS'0 | £9'0 [— FANS FR [EAS NA NR SKE RR SOS uge[ oIqvIN I I || I N $ - | Ä | | 06:90 | — gbig | — ERE 22 TWI KSktor ITS — a nr AR ARG ue[ SPUuejurunseA I I I — | o£fo | S9f0 | oro | — rea R ob: | — 1 290 | — EA RN RNE FEAT SR uej ejesddf) 1 UFsfIIÄISSPIBASBONS | | 06:00 - tbtort ofta | LEO | ztto | geto || oc EE | cebor]| ven BIE er RIND efposauurg pra uersuesgurusuep[oIj SUJILIS | | | | | £g8'0 - AB — - | LEO 2 ARTO) S - = TEA 69'0 TA |A ra ER SR ue[ SFIOqeILAS I [ | [fe | RR SNR a RASER oo! | OI 5 == 2 EE ro Fö NI est IESStO = — — HN (57:10 pe fr "RS PT na VN ue] SBIOgSATY I 4 o1' I RE 82'0 | | €o0'0 09f0- | = | gEto zSto | 65:00 | 09 0 | (Tok ojl | REIN ORS ug| spuel[eH I | | lp | p Bom eo RITEstoR IS ego | (BO | dd ERE TD | ENE ER Or RR uej Spuepo31Asg I $ E6:Ö | Lgfo | olfo | — a MS 23 I GK EN EO EN — | TN NN uej sgurdoxuof I | | | | | | | ort | — | 90) offo | o£fo | (AO a ON EES) | ORO |FSSNOL RKS EO SE ar nn re eti1ou Suej IewWjeY I UISTITÄISSPIBASBONS I | | I | | | | | | | | | EN | | | | | [ G16r | bI6r | 161 | z161) 1161 | 0161 | 6061 | S161 | v161 | £161 | 2161 | 1161 [0161 | 6061 | | | | | toa 1811192sY12m2q Sunduslysny | | : < Ar pilEISYuoA Surudue[s[ (BYT) VUPID | (19591) HEL :S161—6061 udutssusjdeZz uap sne uajdezuayorp pun -uIaporsp "TY od "SY ut NIqsneuawes :S161—06061 UaJg BUJEPJOSIION IN JJOULIS 420 =P TY Jd '34 I 3J4qINOId 'S 222901 962 GÖSTA MELLSTRÖM. Tallkott har under alla de år, sammanställningen omfattar, förekommit över så gott som hela landet. Tillgången var under 1909 överallt svag; 1910 svag i södra delarna för att övergå till medelmåttig i Norrland; 1911 var tillgången återigen svag över hela landet; 1912 omkring me- delmåttig; även 1913 var tillgången medelmåttig, med största förekomsten i Norrland och Dalarna; 1914 var tillgången något mindre utom i övre Norrland, där den återigen var medelmåttig; från svag till medelmåttig kan 1915 års tillgång betecknas. Av tabellen framgår, att medelutbyte frö pr hl. kott hela tiden varit ungefär detsamma. Från denna regel avviker 1911 något. Utbytet för detta år var för södra och mellersta Sverige i medeltal något högre än övriga år. Det framgår även, att medelutbytet i Norrland är något mindre än i Övriga Sverige, detta dock obetydligt. Klängningen hos skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län från åren 1913 och 1914 visar dock undantag härifrån. För hela landet håller medelutbytet sig mellan 0,s och 0,6 kg. pr hl. kott. Olika god kottillgång har icke visat sig hava något inflytande på medelutbytet. Under samma tidsperiod har granens kottsättning varit mera oregel- bunden, dock har kott förekommit varje år. 1909 års förekomst är närmast att beteckna såsom svag; 1910 var den medelmåttig med största tillgången i mellersta Sverige; även 1911 var tillgången i det närmaste medelmåttig; 1912 saknades kott i sydligaste delarna av landet, i övrigt var förekomsten svag—medelmåttig; 1913 hade att uppvisa riklig före- komst i största delarna av Norrland och i övrigt svag—medelmåttig ; 1914 hade granen svag kottsättning över hela landet; 1915 var den riklig i södra delarna och i övrigt medelmåttig. Av de fåtaliga uppgifterna om klängning av granfrö i Norrland fram- går det, att utbytet där i regel blir mindre än i övriga delar av landet. Det höga medelutbytet från 1915 är i viss mån ägnat att förvåna. Med de stora insektsskador, sem då förekommo, ansågs, att utbytet skulle bliva sämre. De uppgifter, som föreligga för nämnda år, äro just från de trakter, där skadegörelser förekomma mest. När man ser, vilket gott utbyte det ändå blivit, kan man bliva frestad tro, att insektsskador på grankott icke äro av alltför stor betydelse. Det goda resultatet kan dock i viss mån tillskrivas den omständigheten, att någon självkläng- ning av grankotten ej förekom hösten 1915. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 12. Säckspinnarestekeln, Lyda campestris. Under de senaste åren har i norrländska såväl unga tallkulturer som spon- tana tallplantbestånd uppträtt en förut föga uppmärksammad skadeinsekt av släktet Lyda, spinnaresteklar', efter allt att döma säckspinnarestekeln, Lyda cam- pestris. Av densamma skadade plan- tor synas varje år ökas i antal och på- träffas i regel här och var i alla tall- plantskogar av lämplig ålder, 3—5 å 6 år. Å Bispgårdens skolrevir har skadegörelsen iakttagits vart och ett av åren 1912—19106. Stekeln ifråga har ej varit okänd för våra äldre insektskännare. Den beskri- ves redan av HOLMGREN i hans år 1867 utgivna arbete De för träd och buskar nyttiga och skadliga insekterna, och sä- ger han där om larvernas skadegörelse: »de aväta barren uppifrån och nedåt på årsskotten av 3—6-åriga friska tall- plantor, vilka ofta genom dessa angrepp taga betydlig skada.» Enligt mina iakttagelser, som väl stämma överens med HOLMGRENS nyss- nämnda, förtära larverna huvudsakligen under juli och augusti månader års- skottens barr, i regel toppskottens, å 3— 5-åriga tallplantor, så att skotten bli helt avbarrade med undantag för barr- slidans nedre del. Larverna leva en och en i ett av spinntrådar och exkre- menter hopfogat rör, som är fäst utefter det angripna skottet. Angående deras levnadssätt f. ö. och utveckling synes föga mer vara känt, än att de över- vintra 1 marken under larvstadiet. Av larverna dödade plantor ha ej iaktagits här. Av säckspinnarestekeln skadad 3-årig tallplanta, uppdragen genom rutsådd. Boda kronopark, Bispgårdens skolrevir, 29 aug. 1916. Larven låg vid tillfället kvar i röret. En avsevärd nedsättning av växtligheten under närmast kom- mande år torde dock orsakas liksom även predisponering för andra skadegö- relser eller för sjukdomar. 1 Steklarna ha 4 genomskinliga vingar, och en stor del av dem likna till formen rätt mycket flugorna. Säckspinnarestekeln är svart med gula fläckar och ett rött bälte på bakkroppen. Larven är grågrön med brunt huvud och mörka rygglinjer. 964 HUGO SAMZELIUS. På grund av den från år till år synbarligen avsevärt ökade skadegörelsen är insekten värd all uppmärksamhet från skogsmannens sida. Enda medlet mot densamma torde vara att upplocka och förgöra larverna. Bispgården i oktober 1916. FrRD. JäkDEEEG Professor Lidbecks »Tal om Planteringar» (1766) Den förste »Plantage-Directeuren» vid Sandhafre-Planteringen — och i samband därmed skogsplanteringen — i Skåne, n. b. på flygsandsfälten, var professorn 'i naturvetenskaperna wid universitetet i Lund ERIK GUSTAF LIDBECK (f. 1724, d. 1803), år 1756 förordnad till plantagedirektör. Vid nedläggandet av presidium i Vetenskapsakademien den 8 januari 1766 höll denne ett »Zal om Planteringar», som synes väl värt att om- nämnas med hänsyn till icke endast den svenska flyg- sandsplanteringens historia utan även skogskulturens historia i allmänhet 1 vårt land. Undertecknad refe- rent tilllåter sig emellertid att i båda dessa hänseen- den yttermera hänvisa till sitt 1915 publicerade ar- bete »Jägeristaten», där åtskilliga meddelanden från äldsta tid ingå rörande dessa frågor. Den från Dan- mark till Sverige införskrivne JOHAN ULRIK RÖHL var E. G. LIDBECK. 1737—1739 »Flygsands-inspector» i Skåne. Efter den servila, i sedvanlig orationsstil från 1700- talet avfattade inledningen — där författaren bl. a. först konstaterar, att det här gäller »et så stort och för Fäderneslandet högt betydande föremål, som Skogens plantering, ans och -skötsel är, och hvars befrämjande, en, Gud gifvé lyckeligare! framtid af oss rättvisligen kräfver»> samt vidare säger sig »sedt. och ärfarit det mångfaldiga elände, som åtföljer en skoglös och kal slätt» samt talar om »en så dyr Rikets Clenod som Skogen är» — börjar Lidbeck sin redogörelse. Man fäster sig härvid i första hand vid skildringen av »all- männingarna» (Krono- Härads-, Sockne- och Hemmans-Allmänningar, utom särskilde Kronoparker och Gehäger). Här yttras nämligen, veterligen för första » gången, att om »Allmänningarne blefvo genom laga mätning skilde, så at hvar och en åbo, ända til den minst besutne, finge sin afskilda del, och dessa Allmänningar antingen såldes till Skatte åt de mästbjudande närmast belägne Hemmansbrukare, eller sattes under någon särskildare vård och bevakning, så vore full anledning at tro, det Skogen icke så vårdslöst medtoges, utan aktsam-. mare nyttjades» — alltså ett i överensstämmelse med tidsandan gjordt yrkande, som med ungefärligen samma motivering togs till intäkt för det ödesdigra riksdagsbeslutet av år 1824 rörande försäljning av en hel del kronoskogar, som det sedermera visat sig angeläget att söka återvinna — ehuru då till ganska förändrade värden. PROFESSOR LIDBECKS »TAL OM PLANTERINGAR» (1766). 965 Från Skåne betygar författaren Åålerplanteringens försummande (de små här och där anlagda »planterhagarna» finner han endast vara »lek-verk») samt efter- låtenhet att instänga och freda skogstrakterna. För övrigt förklarar han, atti de landsorter, : där skog ännu finnes, denna så medtages och vårdslösas på mångfaldiga sätt, att den förtjänar en var nitälskande medborgares uppmärk- samhet — talet om skogsbrist är mycket gammalt 1 vårt land. I samband med sitt fördömande av svedjebruket omtalar L. från Kronobergs län, att på vissa orter därstädes skogsbristen så vanställt landet, särdeles i Sunnerbo hä- rad, »där backarne äro skallota och vidlyftiga fält och hedar med idel Ljung beväxta, ehuru i förra tider därstädes skall varit den skönaste timmerskog». Missbruken vid fjärberedningen skildras. Man »väcker» ett par alnar från jorden i furorna eller uthugger ur dem stora flisor, så att den erforderliga kådan må samla sig dit och bekvämt erhållas. Såren rivas sedan upp med nya och djupare uthuggningar i både smärre tallar och de bästa storverksträd. I Kalmar län förekommer den skadliga »>buttyre-samlingen»>, varvid mogna, kådrika furor fällas 4—5 alnar från roten. »Buttyret» eller kådstocken föres sedan till tjärdalen efter att några sågstockar blivit avhuggna, varpå resten får ligga i skogen och ruttna, »ehuru, om hela detta härliga trä, hvarpå den outtrötteliga Naturen flere mansåldrar arbetat och til större nytta ämnat, blif- vit visligen handteradt, och fördt til någon Stapelstad, hade flere hundrade Daler på detsamma kunnat bekommas. » 4 De grovbladiga sågarna anmärkas bringa oskälig förlust vid jämförelse med de finbladiga holländska, likaså salpetersjudningen och vid en del taktäckning. Lidbeck har öga även för att »nog mycken skog bortsqvättes» till träbroar, milstolpar av trä, vintervägars utstakning samt allmänna farvägars besättande kring sidorna med trä och pålar, likaså genom bark- och nåävertäkt. Ävenså påpekas den icke ringa oseden att »utan förnuftig utgallring »taga unga, väx- ande granar och sådana tallar, som »med tiden kunde blifva de härligaste masteträd», och använda dem till stör, trinne, gärdsel och läkten. Misshus- hållning är det vid golvläggnirg 1 in- och uthus att klyva den bästa sågstock och därur hämta endast två tiljor, ty fastän ingen sågkvarn måhända finnes 1 nejden, skulle dock med handsåg flera vackra plankor kunnat uttagas. (I detta sammanhang bör kanske erinras om ett annat presidietal i vetenskaps- akademien, nämligen kamrer PETER WÄSSTRÖM: Tal om skog, i synnerhet brä- ders, besparing vid byggnader, hållet 27 juli 1774.) I fråga om gallringar gör L. det uttalandet, att där ungskogen står alltför tätt bör en utgallring av humlestänger, takräfter o. d. äga rum; dock bör detta ske försiktigt, i synnerhet med tallskogen. - »Om trän äro större eller mindre, och de för mycket utgallras, så att solstrålarne för starkt få verka på dem, så slå de genast ut gislar, blifva knutige och knorrige, få sprickor, läcka kåda ifrån sig, sjukna, blifva ihålige, och omsider dö. Men eljest, då utgallring förnuftigt anställes, kunna de späda trän lika så gerna användas till ofvannämnde och flere dylika behof, som de ändock kväfva och hindra hvar- andra; ty förr eller senare måste nödvändigt de smärre vika för de större.» Författaren framhåller med styrka »den verkeliga skada», som en späd och upprinnande lövskog alltid lider, där getavelr underhålles och getterna få fritt grassera på skogen. Särdeles förtänksamt är det av L. angivna förslaget att, där skogen är i tillväxande, tid efter annan några smärre trakter instängdes från kreaturens åtkomst och därmed sålunda fortfares, att vid en trakts inhäg- 966 HUGO SAMZELIUS. nande en annan bleve åter utlagd, där ungskogen någorlunda kommit sig före, vilken sedan kunde till mulbete nyttjas, så vida han vore därtill tjänlig. I varje län, där skogsbrist förmärkes, borde en »Planterings- Cassa» mrättas, vartill fond kunde stadgas dels genom erläggandet av någon viss avgift dels av alla dem, som finge utsyning, dels av dem, som antingen försummade att plantera ett visst antal träd eller av vissa orsaker ville slippa göra detta. Vi veta, att dylika kassor sedermera verkligen inrättades. Varmt ivrande för planteringars utförande, betonar författaren likväl, att det ingalunda är hans mening, att en hop hemman på skånska slätten, som icke äga annan utmark till mulbete än i träde liggande 3:dje s. k. vången eller gärdet, skulle använda sin åkerjord till trädplantering, men han tycker förhål- landet till en början kunde bliva sådant, att sedan »trän i trä-skolan blifvit updragne, kunde de sättas kring byarnes gator och hus, där de gjorde både prydnad och nytta, samt i korsvis på öpna fält, uti eller omkring deras jord- vallar, som utgöra mästa stängseln kring ägorna.» På detta sättet, säger L., skulle varje åbo av sitt vissa antal träd årligen kunna få flera lass av- huggna kvistar till besparing av halmen, som på slätten allmänt brukas till brödbakning, bryggning och annan eldning; ej att förtiga, det bekvämligare, levande gärdesgårdar även härigenom kunde vinnas och tillgång på allehanda slöjdämnen framdeles bliva tillräcklig. Och om varje hemman, som meren- dels nu har roo tunnlands årligt utsäde, skulle använda 1 eller 2 tunnland till trädplantering, vore på detta sättet mera vunnet än tappat, då i stället för 3:dje eller 4:e kornet kanske s:e eller 6:e kornet finge påräknas, vilket vore att förmoda av den myckna halmen, som årligen uppbrännes. Författarens resonemang och anvisningar, som äro vida före sin samtid och faktiskt beteckna uppslag till en förbättrad skogsskötsel och en allmän landskultur, utmynna äntligen 1 önskvärdheten av ett särskilt ämbetsverk för skogsärendena. Han yttrar nämligen följande (med moderniserad stavning): En så nyttig och för riket högst betydande hushållsgren, som skogen är, borde, efter min oförgripliga tanke, vara ställd under någon särskildare vård och direktion. Ty ehuru alla riksens kollegier, såsom kammarkollegium i anse- ende till kronoallmänningar o. dyl, krigskollegium för fästningsverkens och salpetersjuderiernas skull, amiralitetskollegium i hänseende till flottan, bergs- kollegium i anseende till våra bruk och kommerskollegium i avsikt på såg- verken, hava vardera mycket att säga över skogen, ej att förtiga den tillsyn däröver, som herrar landshövdingarna, kronobetjäningen och jägeristaten hava; höra vi dock en ständig och allmän klagan över skogsbrist. Skogens vård tyckes därför fordra ett eget och särskilt verk, vilket kunde till äventyrs bestå av vissa ledamöter utav samtliga nyssnämnda kollegier, som skulle hålla ordent- liga sammanträden och sysselsättas med skogshushållningen uti hela dess vidd, avskaffa de inritade missbruk samt främja och stadga allt vad till förbättring och gagn kunde leda. — Av den lämnade redogörelsen torde en läsare finna, att även om man kallar horjägmästaren I. A. AF STRÖM »den svenska skogshushållningens fader», har denne dock i »Plantage-Directeuren», professor E. G. Lidbeck haft en vid- synt, anmärkningsvärd föregångare. HUGO SAMZELIUS. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 19106. H. 12 FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG. Viktigare riksdagsbeslut i frågor, som mer eller mindre be- röra skogshushållningen. Statens skogsväsende. Samtliga 1 Nionde huvudtiteln upptagna skogs- anslag (se sid. ror—102) ha av Riksdagen beviljats. Krigstidshjälp. Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition n:r 212 ang. beredande av krigstidshjälp anvisade Riksdagen medel att fördelas på följande sätt: | Krigstidshjälp åt befattningshavare med Det beräknade belopp, för vilket be- fattningshavaren under år 1916 har 5 eller | | att erlägga skatt enligt förordningen SE | TRENTER | däran flera barn om inkomst- och förmögenhetsskatt. E Kö TORN SOS r FIÖgSNAROOONKTÖNÖR om ess s8 Söp omen SOM ET6O 240 320 400 fran” k,000 tt. Oo. m. I,200 kronor... .. 70 140 210 280- INLG35O SET 200137 103,41 17400 ILE 60 120 180 240 | 300 1 lg [KO (0) RJ AE SAEER RANA icke (oj Tan SLS AND 50 100 150 200 250 FETA GOOR 2 & FREI SCOLL NB AR 40 30 120 160 200 KRETA SOL Fe3 AL 20G0K RR 30 60 90 200 |EE50 Anställande av extra skogsingenjörer och extra tillsyningsmän under år 1916. Kungl. Maj:ts prop. n:r 249 med begäran om ett anslag av 35,000 kronor för anställande under år 1916 av extra skogsingenjörer och extra tillsyningsmän för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norr- bottens läns kustland utöver den personal, som vid beräknande av driftskost- nader för statens domäner under nämnda år ansetts erforderlig, bifölls av Riksdagen. Driftskostnader för statens domäner. I den av Riksdagen antagna statsregleringen beräknas för år 1917 av statens domäner inkomster 28,653,000 sar sa JMG SATS FA NE IE ARR SPARAS I1,080,000 OMÖES KO a es Re EA ge MR RM RA I RE nd DE AST 3000 968 FRÅN 191060 ÅRS RIKSDAG. Till 13 jägmästarbostäder anslog Riksdagen 337,600 kronor. Beträffande anslag till bostad åt jägmästaren i Jukkasjärvi revir och den härav av hr HoLM väckta motionen (Andra Kammaren, N:r 277) yttrade Riksdagen i skri- velse till Kungl. Maj:t: » Motionären synes härmed i främsta rummet åsyfta tillgodoseende av en revirförvaltares enligt motionärens uppfattning fullt berättigade krav på en icke alltför isolerad tillvaro uppe i obygden. Därjämte har motionären sökt visa det i statsekonomiskt hänseende och ur skogsvårdssynpunkt mera lämpliga i ifrågavarande jägmästarbostads förläggande till den i motionen föreslågna platsen. De i motionen sålunda framförda synpunkter i förevarande ämne Sr Riksdagen beaktansvärda. Då emellertid domänstyrelsen enligt vad Riksdagen erfarit anser, att med ett definitivt ordnande av Dbostadsfrågan för jägmästaren 1 Jukkasjärvi revir hellre bör anstå än att beslut fattas om jägmästarbostadens förläggande till den plats, som av motionären föreslagits, anser sig Riksdagen icke böra be- sluta, att bostaden i fråga skall förläggas till Kiruna. Å andra sidan synes Riksdagen skäl icke föreligga att, såsom Eders Kungl. Maj:t föreslagit, för- lägga bostaden för jägmästaren i nu ifrågavarande revir till Vittangi kyrkoby, så mycket mindre som Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län i en till jordbruksdepartementet efter propositionens avlämnande insänd skrivelse, varav Riksdagen tagit del, med bestämdhet tillstyrkt, att jägmästaren 1 Jukkasjärvi revir finge sin framtida boningsort 1 Kiruna.» I övrigt har Riksdagen dels från och med år 1917 i gällande avlöningsstat för skogsstatens ordi- narie personal uppfört ytterligare tjugusex kronojägare med i statsrådsproto- kollet angivna avlöningsförmåner, till följd varav statens slutsumma kommer att höjas från 1,544,300 kronor med 34,350 kronor till 1,578,650 kronor; dels, med godkännande av de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar, så- som driftskostnader under år 1917 för statens domäner förslagsvis uppfört ett belopp av 10,927,000 kronor, att utgå av domänfondens avkastning; dels ock medgivit, att ett belopp av 4,700 kronor av domänfondens av- kastning för år 1916 må av Eders Kungl. Maj:t användas för inrättande från och med den 1 september sistnämnda år av en extra skogsbyrå hos domän- styrelsen. Pensionsåldern för skogsförvaltaren och skogvaktare vid Upp- sala universitet. Riksdagen biföll K. Maj:ts proposition n:r: 222 enligt vilken dessa personer likställas med skogsstaten och sålunda skola åtnjuta pension vid 65 levnadsår och efter 33 tjänsteår. Ifrågasatt överlåtelse till lantförsvaret av Tierps kronopark. Kungl. Maj:ts proposition (n:r 73) härom har av riksdagen avslagits. Övriga kungl. propositioner, omnämnda å sid. 101, 102, 296, 430, 431 och 432 i denna tidskrift ha, av riksdagen bifallits med undantag av försla- get till lag om expropriation, vilket lagutskottet ej hann att sakligt pröva. Motioner, som mer eller mindre beröra skogshushållningen. Atgärder till hämmande av genom handel med egendom upp-= kommande vanhävd, Med anledning av i denna fråga väckt motion (se FRÅN 1916 ÅRS RIKSDAG, 969 sid. 301) har riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, vilka åtgärder, som kunna finnas lämpliga för att å jordegendom, inköpt på spe- kulation för skogsavverkning och styckning, hämma, förutom förekommande skogsskövling, vanhävd av jordbruk och byggnader ävensom förhindra dylik 'egendoms planlösa styckning och delarnas försäljning till oskäligt uppdrivna pris, samt att Kungl. Maj:t täcktes förelägga riksdagen de förslag, vartill ut- redningen kan föranleda. Norrländska avdikningsanslaget. Med anledning av statsverkspropo- sitionen och i frågan väckta motioner (se sid. 301) har riksdagen dels med- givit att vad som vid 1916 års utgång må återstå oanvänt av det under be- nämning ..»norrländska . avdikningsanslaget» för år 1916 anvisade anslag till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdik- ningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna, vare sig ända- målet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd, må av Kungl. Maj:t under år 1917 användas för samma ändamål; dels ock å extra statför sist- nämnda år ställt till Kungl. Maj:ts förfogande under enahanda benämning och för samma ändamål ett belopp av 1,900,000 kronor, med iakttagande att av samtliga sålunda för år 1917 tillgängliga medel sökande från Gävle- borgs län och Dalarna skola äga företrädesrätt att erhålla bidrag till högst 100,000 kronor. Ändring i kungörelse ang. skatt för hundar. I skrivelse har riks- dagen på grund av härom väckt motion (se sid. 303) anhållit, att Kungl. Maj:t ville vidtaga de åtgärder, som må finnas påkallade för att tillförsäkra kommun befogenhet att för försummelse att å stadgad tid erlägga skatt för hund fastställa sådana påföljder, som äro ägnade att på ett effektivt sätt be- trygga förverkligandet av syftet med ifrågavarande beskattning icke blott i de fall, då den skattskyldige äger medel till skattens erläggande, utan även då tillgång därtill saknas. Skydd för vissa fågelarter. På grund av i frågan väckt motion (se sid. 302) har riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes, efter verkställd utredning, vidtaga lämpliga åtgärder till skyddande av sådana fågelarter, för vilka ur naturskyddssynpunkt och med hänsyn till deras betydelse för lant- och skogshushållningen beredande av skydd må anses önskvärt, samt, därest för ändamålet riksdagens medverkan erfordras, därom till riksdagen inkomma med förslag. Motionerna om ökade medel till skogsvårdsnämndernas verksamhet (se sid. 299), om. anläggande av transportabla sågverk å kronans domäner (se sid. 299), om ökad vedavverkning från statsskogarna (se sid. 300), om underlättande av vintertrafiken på de norrländska hamnarna och om tilläggspension åt krono- jägareänkan S. Stenberg (se sid. 302) biföllos av riksdagen. Övriga å sid. 299 och 303 omnämnda motioner blevo avslagna. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 191060. H. 12. 4 LITTERATUR. Skogsuppskattning. PHILIPP FLURY: Untersuchungen uber die Sortimentsverhältnisse der Fichte, Weisstanne und Buche. Mitteilungen der Schweizerischen Centralenanstalt fär das forstliche Versuchswesen ; XI Band. 2 Heft. Zärich 1910. De senaste årtiondena ha medfört en betydande förändring av de mål, vartill skogspolitiken syftar. Den äldre tidens strävan var det närmast till hands liggande, att ur skogen erhålla största möjliga virkeskvantitet. Med detta mål för ögonen arbetade man med långa omloppstider och stora virkes- förråd i bestånden. Så småningom har man emellertid i skogsbruket måst insätta allt större och större kapital genom beståndsvårdsåtgärder, kulturer, avverkningsmateriel och dylikt. Därigenom fördes man så småningom över till en mera affärsmässig syn på saken, man började kalkylera över utbytets förhållande till nedlagda kostnader, man började få ögonen upp för det för- hållandet, att även skogen kunde betraktas som ett i rörelsen nedlagt kapital. Det var kanske den på 1850-talet av M. R. PRESSLER framförda teorien, närmast motsvarande den på senare tid inom Sverige debatterade penning- ränteprincipen, som på allvar satte 1 gång diskussionen och undersökningarna rörande hithörande frågor. För att komma till något resultat fordrades emel- lertid en ingående kännedom om skogen och dess avkastningsförmåga, och i det fallet var tillgången på material obetydlig. Det fanns ju visserligen en mängd »erfarenhetstabeller>, men samtliga voro behäftade med det felet att endast angiva produktionen i kubikmassa. Några möjligheter till fördelning av densamma på sortiment i och för värdeberäkning funnos knappast. Och på samma punkt stå vi strängt taget ännu. Om vi tänka på vår svenska litteratur, är allt, vad som existerar, de i Maass” erfarenhetstabell angivna för- delningarna av beståndsmassan å diameterklasser. Med hjälp dels av denna fördelningstabell, dels av siffror från egna undersökningar har sedan ENEROTH i Skogsvårdsföreningens tidskrift 1912 utfört en beräkning över normala tall- bestånds avkastningsförmåga. I övrigt finnes emellertid så gott som intet. Samma är i stort sett förhållandet utomlands. Med undantag av några tyska arbeten, vilka dock i allmänhet innehålla uppgifter alltför mycket hän- förande sig till speciella avsättningsförhållanden, finnas så gott som inga sorti- mentstabeller. Det är för att fylla denna brist, som ovanstående arbete av PHILIPP FLURY tillkommit. Fordringarna å en sortimentstabell uttrycker han på följande sätt: »Å ena sidan skall den möjliggöra en sönderdelning av den uppskattade virkesmassan inom ett bestånd i dess viktigaste sortiment — sågtimmer, byggnadstimmer, stolpar och brännved — för att därigenom lämna tillförlitligt underlag för LITTERATUR. 971 värdeberäkning av detsamma. Å andra sidan bör den för enstaka stammar och stamgrupper angiva därav utfallande sortiment till kubikmassa och längd — — — — — 2» Materialet för undersökningen utgöres dels av de vid försöksanstaltens provyteuppskattningar enligt ULRICHS metod utvalda provstammarna, samt- liga noggrant uppmätta genom 2-meterssektionering, dels av stammar från avverkningsytor, å vilka varje stam på samma sätt uppmätts. Materialet här- stammar, som han själv påpekar, från mer eller mindre likåldriga bestånd, skötta enligt trakthyggesmetoden. Dessutom har han emellertid utfört mot- svarande beräkningar för stammar från blädningsskogar, varefter resultatet jämförts med siffrorna från huvudundersökningen. Det tillgängliga stammaterialet indelar han i diameterklasser och höjdklas- ser om resp. 2 cm. och 2 m. För varje stam beräknas sortimentsutbytet i längd och kubikmassa för toppdiametrarna 42, 32, 24, 18, 15, 12 och 7 cm. Dessutom beräknas mittdiametern å varje så erhållet sortiment. Sedan där- efter kubikmassan av de olika sortimenten uttryckts i procent av stammens derbholzmassa (kubikmassan av virke under 7 cm.), uträknas medeltal för de olika diameter- och höjdgrupperna. Det visar sig då, att för stammar av samma brösthöjdsdiameter denna sortimentsprocent förhåller sig konstant inom samtliga höjdklasser. För en 40 cm:s stam blirt. ex. sortimentsprocenten förstoppadiamettarnar s24 2400 fd 15 och) 12 cm. Tespektiver Ag der 94 90,8 Och G8,4 6 .- Vid första ögonkastet verkar ju detta något egendomligt, men det får sin förklaring, om man betänker, att han här rör sig med stora medeltal. Infly- tandet av stammarnas form upphäves därigenom. Annars spelar denna faktor naturligtvis en synnerligen framträdande roll. Vid upprättandet av tabellerna utgår han så från dessa sortimentsprocenter och uträknar med hjälp därav de olika sortimentens verkliga kubikmassa. I själva tabellen ingå därefter för varje centimeterklass derbholzmassan för de olika höjdklasserna, de genomgående sortimentsprocenterna, kubikmassan av de olika sortimenten för varje höjdklass samt deras längder. Dessutom an- gives för de olika höjdklasserna stammens diameter vid 5 m. Därmed anser sig författaren hava tillfredsställande löst problemet, åtmins- tone vad den andra av honom uppställda fordran beträffar. I vad mån kan man då anse denna åsikt berättigad? För att något belysa denna fråga kan- ske det ej vore lämpligt att påpeka de resultat, vartill de senaste årens stamformsforskning kommit. Åtskilliga undersökningar visa, att formklassen, d. v. s. trädets avsmalning, bestämd av två diametrars procentiska förhållande till varandra, är av grundläggande betydelse vid uppskattningen av stammens kubikinnehåll och sortimentsproduktion. Det måste därför anses som ett steg tillbaka, att slopa detta begrepp. Med andra ord, de av FLurRY uppställda sortimentstabellerna äro, vad den enskilda stammen angår, mindre tillfreds- ställande. Han påpekar även själv stamformens inflytande, men, som han säger: »Vad har praktiken för nytta av en vetenskapligt mycket noggran sortiments- tabell, om före dess användande å stående stammar först provstamsfällningar måste utföras i och för fastställande av stamformen?» Med andra ord: för närva- rande finnes ingen god metod att direkt bestämma stammens formklass, där- för lönar det sig ej att utarbeta detaljerade undersökningar. Mot detta resone- mang måste man emellertid något reservera sig. Försöksanstalterna ha vis- 972 EITTERATUR. serligen till uppgift att förse den praktiske skogsmannen med användbara och lätthanterliga tabellverk, men de få ej inskränka sig härtill. För dem gäller det att få en intim inblick 1 såväl den enskilda stammens som skogs- beståndens byggnad och utveckling, och för att erhålla detta kan en under- sökning knappast göras nog detaljerad. I detta särskilda fall gäller exem- pelvis: formklassbestämningen är svår, men formklassen spelar utan tvivel en synnerligen viktig roll. Tabellen bör således uppsättas med skyldig hänsyn härtill. För försöksanstalterna med deras större möjligheter att bortse från de praktiska svårigheterna blir den alltid av betydelse, och, vem vet, i mor- gon dag kanske våra möjligheter till formklassbestämning ha helt förändrats, och då rycker den förut endast teoretiskt betydelsefulla tabellen upp till prak- tisk användbarhet. Naturligtvis kan och bör dessutom tabeller upprättas för omedelbart praktiskt bruk, men dessa erhållas helt säkert som direkt följd av den detaljerade undersökningen. För att återgå till tabellerna för enskilda stammar ger kontrollundersök- ningen synnerligen vackra resultat. Därvid är emellertid att märka, att pröv- ningen verkställts å hela kalavverkade bestånd med en total kubikmassa derb- holz växlande mellan 100 och 600 m3. Slutligen nämner han några ord om beståndsvårdsåtgärdernas inflytanderå å enskilda stammens sortimentsproduktion. Något inflytande av olika gallrings- grader anser han sig ej kunna påvisa. Däremot visar det sig, att stammarna från blädningsskogar rätt mycket avvika från sådana, hämtade ur trakthygges- skogar. De grövre dimensionerna i blädningsbestånd lämna nämligen mindre sortimentsutbyte, medan de smäckrare dimensionerna förhålla sig omvänt. Han övergår så till lösningen av sin andra uppgift, uppställandet av tabel- ler för hela bestånd. Det tillgängliga materialet, för granen 167 ytor, för silvergranen 54 och för boken 131 ytor, behandlas på följande sätt: inom varje yta urskiljas" dimensionsgrupperna över 50, 37—50, 27—306, 19—26, 13—18 och 7—12 cm. För varje sådan dimensionsgrupp beräknas derb- holzmassan samt sortimentsmassornaa för samma toppdiametrar som förut. Sortimentsprocenten uträknas. Det visar sig då liksom förut för den enskilda stammen, att för varje dimensionsgrupp denna procent blir konstant för alla olika höjder. För höjdklasser omfattande 5 m. beräknas så medeltal för de utfallande sortimentslängderna, varefter dessa uppgifter införas i tabellerna. Därmed har han nått undersökningens egentliga mål. För att emellertid kunna begagna tabellerna som komplement till erfarenhetstabellerna utför han en utredning över kubikmassans och derbholzmassans fördelning å dimen- sionsklasser inom bestånd av olika åldrar och å olika boniteter. Med hjälp av denna tabell samt beståndssortimentstabellen kan man så utan svårighet utföra sortimentsutredningar för vilka normala bestånd som helst. Om också, som av ovanstående framgår, vissa anmärkningar kunna riktas mot delar: av undersökningen, torde den i alla händelser komma att fylla ett länge känt behov. L.M: Skogsteknologi. GUSTAV LANG: Das Holz als Baustoff, sein Wachstum nd seine An- wendung zu Bauverbänden. Den Bau- und Forstleuten gewidmet. 388 sidor, 98 figurer. och 2 bilagor. : Wiesbaden, C. W: Kreidel,: 1915. :Pris 10 mark. LITTERATUR. 973 Ovanstående arbete är ett bland de talrika uppmärksammade, som mitt under brinnande världskrig tillägnats Tysklands skogsmän. I en volym på i det närmaste 400 trycksidor framlägger författaren sina ingående studier över träets olika egenskaper, grundade dels på nya undersökningar rörande de olika virkesslagen, av författaren utförda huvudsakligen å laboratoriet för byggnads- ingenjörer vid Tekniska högskolan i Hannover, dels vidare på författarens omkring 40-åriga lärareverksamhet inom träteknologiens område. Ehuru arbetet redan vid krigsutbrottet förelåg i manuskript, hade författa- ren, oberoende således av påverkningar under världskriget, kommit till insikt om lämpligheten av att såvitt möjligt söka införa inhemska benämningar på virkets beståndsdelar och egenskaper, och såsom ett talande exempel på mäng- den av främmande ord i åtskilliga tyska, fackliga läroböcker anför han nedan- stående mening, hämtad ur ett tyskt botaniskt arbete: » Aktinomorphe, monokline, zyklische, moripetale, pentamere, diplostomone Bläten; Sepalen, Petalen und Stamina zeigen Alternanz; die Antheren sind intrors, das Gynäzeum ist synkarp.» Öfversatt till tyska lyder meningen: »Diese Pflanze hat regelmässige Zwitterbliäiten, deren in Quirlen stehende Blätenblattkreisen mit einander abwechseln; die Bliten haben 5 Kelchblätter, 6 freistehende Kronblätten, 10 zwei Kreise bildende Staubgefässe, deren Staub- beutel nach innen gewandt sind; der oberständige Fruchtknoten ist aus 35 verwochsenen Blättern gebildet.» I anledning av att man enligt författarens erfarenhet mycket ofta i littera- turen angående virkets inre byggnad i likhet med ovanstående finner för den stora mängden skogs- och trävarumän svårförståeliga uttryck, har författaren ägnat en stor del av bokens andra kapitel åt en beskrivning över vedens ana- tomi, framställd i sådan form, att den kan njutas av varje person med enbart elementär botanisk bildning. Inledningsvis beröras de stora förändringar i virkeshandeln, som kommit till stånd i och med kommunikationernas stora utveckling under de sista femtio åren. Såsom exempel nämnes bland annat, att under det att granvirke från Harz fordom kom till användning såsom byggnadsmaterial icke allenast å Harz utan i hela Hannover, kan man för närvarande å samma platser köpa bättre, vackrare och mera kvistrent virke, huvudsakligen från Sverige, till bil- ligare priser än det kvalitetssämre och, på grund av förekomsten av för myc- ket vårved, mindre hållbara inhemska virket. Med skärpa framhålles nöd- vändigheten av att producera icke allenast stora kvantiteter virke utan även kvalitativt gott trä. Denna senare synpunkt beaktas enligt författaren ej i tillräckligt hög grad av de tyska skogsmännen, Bokens första kapitel avhandlar virkets yttre kännetecken, till vilka räknas egenskaper, som äro identifierbara med blotta ögat, hörseln, lukten och kän- seln. Dessa äro virkets färg, kvalitet, hårdhet m. m. Av stort intresse för bedömning av olika träslags hårdhet är utom den av svensken BRINELL an- givna kulmetoden den s. k. sandstrålsblåsningsmetoden, vilken framhålles så- som mycket exakt, ehuru något invecklad att använda. Densamma är tilläm- pad å en mängd olika träslag och försöksresultaten beskrivna. Ingående redo- göres för virkets vikt. Början göres med specifika vikten, s, vilken definieras såsom vikten av volymensheten kompakt trä utan ihåligheter. ' På grund av förefintligheten av porer och mellanrum i virket låter denna sig icke direkt 974 LITTERATUR. bestämmas. Man har emellertid funnit, att s är i det närmaste konstant för allt trä. Rörande övriga slag av viktsbegrepp skiljer författaren strängt på virkets råvikt, 7, virkets vikt i lufttorkat tillstånd, 77 virkets vikt i vatten- dränkt tillstånd, >,, samt virkets torrvikt (specifika absoluttorrvikt, JANKA, 1909), 7, d. v. s. vikten av från vatten och fuktighet helt befriat trä. Synnerligen intressanta äro teorierna för bestämning av dessa olika slag av virkets vikt samt förhållandena dem emellan. Utom beskrivningen på virkets anatomi i bokens andra kapitel återfinnes i detsamma en jämförelse mellan egenskaperna hos barr- och lövvirke, varefter alla mera betydande träslags tekniska egenskaper och användning behandlas var för sig. Särskilt utförligt omnämner författaren virket hos tall, ek och bok. Kapitlet avslutas med en beskrivning på främmande träslag från Afrika, Amerika och Australien. Utrymmet tillåter ej ett närmare ingående på denna del av det intressanta arbetet. Efter att hava ägnat det tredje kapitlet dels åt några synpunkter rörande de fordringar, man bör ställa å gott byggnadsvirke, dels åt de vanligast före- kommande växtfel, vilka bidraga att nedsätta kvaliteten å virket, avhandlar bokens båda sista kapitel å tillsammans något mer än 100 trycksidor virkets hållfasthetslära. Dessa båda kapitel torde vara de mest utförligt skrivna på tyskt språk rörande träets hållfasthet, och då som bekant den svenska fack- litteraturen innehåller föga angående dessa egenskaper hos virket, bör boken just härigenom bliva av så mycket större värde för alla, som mera ingående önska sätta sig in i virkets teknologiska egenskaper och speciellt i spörsmålen angående de olika slag av hållfasthet, som de olika virkesslagen uppvisa. På grund av trädstammens invecklade byggnad är hållfastheten i olika rikt- ningar mycket varierande och låter sig därför icke beräknas efter samma grunder som hållfastheten hos exempelvis järn och stål, utan finner man snart, att ju mer man intränger 1 studiet avvirkets byggnad och egenskaper, desto mer måste man bliva tvivlande på, att kunna lösa problemen rörande träets hållfasthet efter enbart matematisk-statiska metoder. Arbetet innehåller ett flertal tabeller, grafiska framställningar och illustra- tioner. Länge förunnades det icke LaAnGc att se resultaten av sina forskningar. Redan vid krigsutbrottet hade han ehuru 64-årig ställt sin kraft till landets förfogande och fick till uppgift att i sitt laboratorium undersöka virke till flygmaskinspropellrar. I början av år 1915 fick han därvid sin vänstra arm fullständigt krossad av en roterande propeller. Härav följde döden inom några månader. MEFAN: Nyutkomna böcker. VON ARNOLD, OTTO, och WALLER, ERIK: Lantmannens fickkalender 1917. 14:de årgången. Uppsala 1916. Almqvist & Wiksells boktryckeri A.-B. i distribution 352 sid. Pris bunden 2:25 kr. BERG, BENGT: Tåkern. En bok om fåglarnas sjö. 2:a förkortade uppl. Stockholm 1916. Norstedt & Söners förlag. Pris häftad 3 kr., kartonerad kf Den nordiska trävaruindustrien. Statistiska tabeller och kartor upprättade af Svenska trävaruexportföreningen. 10 större planscher. Pris 70 kr. LITTERATUR. 975 (GUINCHARD, ).: Sveriges land och folk. Historisk-statistisk handbok. Andra upplagan ssotockholmrors:: I Del. 738 sid. II Dell 24 sid. 3orgrta- fiska framställningar, 96 kartor, 73 porträtt och 284 andra illustrationer. Pris för båda delarna 15 kr., bundna 20 kr. Innehåller rörande skogliga förhållanden: Skogsvetenskap av A. WAHLGREN (2!/, sid.); Skogarna och skogsväsendet av (TH. ÖRTENBLAD) ÅA. WAHLGREN och TH. W. HERMELIN (171. sid.), Statens skogsförsöksanstalt av GUNNAR SCHOTTE (2 sid.), Skogs- undervisning av A. WAHLGREN (2!/, sid.), Skogsindustrien av E. AROSENIUS (25 sid.), Flottning av (TH. ÖRTENBLAD) TH. W. HERMELIN (5 sid.), Jakt och jaktlagstiftning av A. WAHLGREN (51/, sid.). JONSON. Tor: Våra oefterrättliga vedmått. Avtryck ur Skogen. 1916. 9 sid. RriSter söre: Katalog över skioptikonbilder. Svenska Skogsvårdsföreningen. Stockholm 1916. 50 sid. Förteckning och beskrivning av Svenska Skogsvårdsföre- ningens skioptikonbilder, som mot särskild taxa utlånas. (817 olika bilder samt en massa dubletter). NANNESON, LUDVIG och ZACHRISON, ARVID: Lantbruks-Kalender år 1917. 2.0are. Kalender + 122 sid. text. Stockholm 19106. SCHOTTE, GUNNAR: Om skogsfrö och dess insamling. (Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:r 8.) Andra omarbetade upplagan. 32 sid. 33 fig. Pris 30 öre. Skogstillståndet år 1911 i Värmlands län på mark i bolags ägo i jämförelse med skogstillståndet på annan mark. Redogörelse avgiven av Kommissio- nen för försökstaxering rörande virkeskapital, tillväxt m. m. av skogarna i Värmlands län. Stockholm 1916. Kungl. Jordbruksdepartementet XXXIX. SöS ETS ONOre: SONESSON, Nirs: Ekonomisk fruktodling. Göteborg 1916. N. J. Gumperts BDoknandelföir28rsidssris tt Ps I krona. Vetenskapsstaden. 15 planscher (däribland Skogshögskolan och Statens Skogs- försöksanstalt). Göteborg 1916. Göteborgs litografiska aktiebolags förlag. BRSPT I HOPKI: Västra Sveriges Skogsvårdsförbunds årsskrift 1916. Borås 1916. 61 sid. HaARVIN, Yrjö: De finska städernas skogar. Kommunala Centralbyråns i Fin- land skrifter IV. Helsingfors 1916. 76 sid. text +F 25 sid. bilagor. 1916. Bristesso Emk: Utkast til plan for skogstatistiske undersökelser (Meddelser fra det Statistiske Centralbyraa 1916). Kristiania 1916. 21 sid. U. S. Department of Agriculture. Year Book. 1915. Washington 1916. 616 sid. Weir, J. R.: Misletoe Injury to Conifers in the Northwest. U. S. Departm. of Agriculture. Bull. 360. Washington 1916. 39 sid. YarpD, R. S.: Glimpses of Our National Parks. Department of the Interior. Washington 1916. 438 sid. 63. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 12. TRÄVARUMARKNADEN. Den i min föregående rapport uttalade förmodan, att årets skeppning skulle komma att omfatta minst den vanliga årsmängden, synes ej blott besannas utan till och med överträffas. Vid utgången av november månad voro näm- ligen avskeppade c:a 1,040,000 standards och att räkna med 60,000 stan- dards december-skeppning bör icke vara för optimistiskt, i synnerhet som under första hälften av denna månad rått blid väderlek även långt norr ut. För år 1916 torde årsmängden härigenom bliva c:a 1,100,000 stds, varige- nom den hittills högsta utförda kvantiteten för ett år uppnås. Med tillfredsställelse kan man sålunda vända sig från 1916 års marknad och inrikta sitt intresse på, huru försäljningarna för 1917 utveckla sig. Då detta skrives, torde mera än 150,000 standards vara försålda, och de priser, som uppnås få betraktas såsom goda »opening prices»: Så angives för Härnösands 7” furubräder £ 18, granbattens kr. 320, detta senare pris just nyss erhållet på Holland och innebärande en förbättring se- dan för få dagar, då man godtagit kr. 320 för NVederbottens granbattens och Härnösands granbräder. Nederbottens 9” granplankor hava betingat upp till TOO: För furu torde böra noteras följande för Härnösandsvaror: 370 ML a TSE SAN SE Ser sö ale LI 2 RTL ÖS rs AN SCA FREE a 2 £ 17.10/— PLAN ERE ETEN efte oe SEEN NS SI Z 16.— & 15.10/— - Huvuddelen av de hittills försålda varorna, sannolikt omkring 80,000 stds, hava gått till Danmark. Även Holland har köpt åtskilligt, och England även har varit något i marknaden. Spanien håller sig för tillfället mera tillbaka. Anmärkningsvärt är, att Tyskland också köpt en del. Därvid har betingats för furu 7” battens och bräder kr. 315 och planchetter kr. 285 och 275. Underhandlingar pågå om rätt avsevärda mängder. Det torde icke vara annat än i sin ordning att fortfarande hålla på, att vår ställning gent emot köparna är stark, och att 1917 bör kunna lämna ett gott resultat, om icke några svårigheter av politisk art uppkomma. é —M. TG T20T ORO: SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. H. 12. SKOGSADMINISTRATIONEN. eo Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och yttranden. Anslag till undervisningsverksamhet rörande skogsvård i Norrbottens län. Domänstyrelsen har den 30 sept. avgivit följande underdåniga utlåtande härom, I underdånig skrivelse den 20 sistlidne juli har Norrbottens läns hushällningssällskaps förvaltningsutskott på anförda skäl hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes anvisa till länets hushållningssällskap ett belopp av 10,000-kronor, på det att hushållningssällskapet måtte kunna dels under instundande vinter genom skogsvårdsnämnden i länet med biträde av statens inom länet stationerade skogsingenjörer organisera upplysnings- och undervisnings- verksamhet beträffande leveransskogarnas rationella skötsel och värd, dels ock lämna bidrag till de av skogsvårdsnämnden planerade skogsvårdsarbetena. Förvaltningsutskottet har anfört bland annat, att, sedan numera anställts ett flertal skogs ingenjörer jämte tillsyningsmän inom de två nordligaste länens kustland, tillfälle beretts de enskilda skogsägarna att i större utsträckning än hitulls varit möjligt erhålla råd och anvis- ningar med hänsyn till den egentliga skogsvården, och förefunnes goda förutsättningar för att gott samarbete skulle kunna komma till stånd emellan skogsingenjörerna och de inom länen verksamma skogsvårdsnämnderna. Hushållningssällskapet saknade emellertid medel att genom skogsvårdsnämnden kunna anordna sådant samarbete med skogsingenjörerna. Av brist på medel hade under senare åren icke kunnat utgå de bidrag till utförande av vissa skogsvårdsarbeten å enskilda hemmansskogar inom länet, vilka dock skogsvårdsnämnden utlovat. Sålunda förefunnes till innevarande år en balans på över 40,000 kronor av sådana utlovade belopp, under det att till nämndens disposition för året icke funnes mera än samman- lagt 12,927 kronor, utav vilka 5,927 kronor utgjorde landstinget tillkommande del utav det extra anslag å 100,000 kronor, som av statsmedel anvisats för skogsodlingens befrämjande inom landet. : Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 25 sistlidne juli anbefallt domän- styrelsen att häröver avgiva underdånigt utlåtande, får styrelsen, återställande remissakten, i underdånighet anföra följande: Uti samtidigt härmed avgivet underdånigt utlåtande över innevarande års riksdags underdåniga skrivelse n:o 117 med anhållan om utredning och förslag till beredande av ökade penningemedel åt skogsvårdsnämnderna i Norrbottens och Västerbottens län för understödjande och befrämjande av den enskilda skogsvården har domänstyrelsen närmare utvecklat, vilken ställning skogsingen- jörerna böra intaga till den av skogsvårdsnämnderna i dessa båda län bedrivna verksamheten, och framhållit, att dem åligger att utan särskild ersättning samarbeta med dessa nämnder så, som Norr- bottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott nu ifrågasatt emot särskild ersättning. Domänstyrelsen har ock uti sitt ovannämnda underdåniga utlåtande av denna dag avgivit förslag å huru nödiga penningemedel skulle kunna ställas till skogsvårdsnämndernas förfogande till befrämjande av den enskilda skogsvården genom direkta bidrag till skogsvårdsåtgärder. 1 anledning härav och då frågan om beredande av penningemedel till understödjande av skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar inom Norbottens län ej synes böra prövas särskilt för sig utan i samband med väckt fråga om enahanda understöd åt den enskilda skogsvården inom Västerbottens län, får domänstyrelsen i underdånighet hemställa, att Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts nu föreliggande underdåniga framställning icke måtte föranleda till någon Eders Kungl. Maj:ts åtgärd. 979 SKOGSADMINISTRATIONEN. i gränsälvarna mot Finland. Såsom svar på en framställning från Hydrografiska byrån har Domänstyrelsen den 15 sept. gjort följande uttalande härom. Uti skrivelse den 11 innevarande månad har Ni anhållit om meddelande, varest vatten- mängdsmätningar eller andra hydrografiska undersökningar under nästkommande år vore av speciellt intresse för Kungl. Domänstyrelsen. I anledning därav får Kungl. Styrelsen anhålla att, då det vid ett eventuellt och slutgiltigt ordnande av flottningen uti gränsälvarna mot storfurstendömet Finland ej synes uteslutet, att fråga kan komma att uppstå om fördelning av vattenmängden från Torne älvs övre del emellan dels samma älvs nedre del, där densamma utgör gräns mellan Sverige och stor- furstendömet Finland, dels Kalix älv, till vilken Torne älv genom Tärendö älv avbördar sig en del av sitt vatten, vattenmängdsmätningar och därmed i samband stående hydrografiska undersökningar snarast, och om möjligt redan under nästkommande år påbörjas i Torne och Tärendö älvar. Hydrografiska undersökningar Fördelningen av arbetet å domänstyrelsens fyra skogsbyråer. Styrelsen har den 4 aug. 1916 gjort följande numera fastställda förslag härom till Kungl. Maj: ( Med bifall till Kungl. Domänstyrelsens därom gjorda framställning har innevarande års riksdag medgivit, att från och med den I nästinstundande september en extra skogsbyrå finge inrättas hos domänstyrelsen jämte meddelande härom har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 12 sistlidne maj anbefallt styrelsen bland annat att inkomma med under- dånigt förslag till de åtgärder, som befunnes erforderliga med anledning av statsmakternas förenämnda beslut. Till åtlydnad härav får domänstyrelsen underdånigst anföra följande. I den för ämbetsverket gällande instruktionen av den 12 september 1913 med de änd- ringar, som innefattas i nådiga kungörelsen den 18 april 1916, är i 3 $ angivet bland annat det, att domänstyrelsen utgöres av, förutom en generaldirektör såsom chef för verket, sex byråchefer sasom Jedamöter i styrelsen och chefer för var sin byrå, dels att hos styrelsen äro anställda, förutom andra tjänstemän, sju notarier. Den huvudsakliga fördelningen av ärenden mellan styrelsens särskilda byråer finnes angiven i instruktionens 5 $. Enär den innevarande år beslutade förändringen av verkets organisation tillsvidare endast är att betrakta såsom provisorisk, lärer måhända för det närvarande ingen ändring böra vid- tagas i ovan angivna delar av instruktionen. Styrelsen anser sig dock böra hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes medgiva, det ärendenas fördelning mellan styrelsens fyra skogsbyråer redan från och med den I nästinstundande september och tillsvidare måtte ske efter följande grunder: första skogsbyran har att handlägga ärenden angående skogar ocb skogsförvaltning inom Umeå, Härnösands och Mellersta Norrlands distrikt, skogsstatistiska ärenden, ärenden angående jakt och jaktvård jämte andra allmänna ärenden, som av generaraldirektören finnas böra till- läggas denna byrå; andra skogsbyran har att handlägga ärenden angående skogar och skogsförvaltning inom GävleDala distrikt samt Bergslags- och Östra distrikten, ärenden angående skogsskolorna ävensom ärenden angående skogsundervisningen samt andra allmänna ärenden, som av general- direktören finnas böra tilläggas denna byrå; tredje skogsbyraän har att handlägga ärenden angående skogar och skogsförvaltning inom Västra distriktet, Smålands distrikt och Södra distriktet, allmänna ärenden rörande ecklesia- stika boställen ävensom andra alln:änna ärenden, som av generaldirektören finnas böra till- läggas denna byrå; samt fjärde (extra) skogsbyrån har att handlägga ärenden angående skogar och skogsförvaltning inom Övre Norrbottens, Nedre Norrbottens och Skellefteå distrikt, ävensom flottledsärenden jämte allmänna ärenden, rörande enskilda skogar i Norrland och Dalarna ävensom andra allmänna ärenden, som av generaldirektören finnas böra tilläggas denna byrå. För övrigt får styrelsen endast hemställa om nådigt bemyndigande att i den extra hyra: chefens tjänsterum låta insätta en rikstelefonapparat med linjeväljare. Bestämmelser rörande de ecklesiastika skogarnas gruppering vid förvalt-= ningsförslagens avgivande. Domänstyrelsen har den 14 aug. utfärdat följande cirkulär härom till samtliga överjäg- mästare i riket. Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 28 nästlidne juli, av vilket en avskrift härjämte SKOGSADMINISTRATIONEN. 979 överlämnas, astställt utgiftsförslag för innevarande år i fråga om sådana ecklesiastika skogar, för vilka kostnaderna skola bestridas av kyrkofonden (Bil. I och för Östra distriktet jämväl Bil. IV), därvid en i viss mån ändrad uppställning och fördelning av sagda skogar blivit gjord än den tidigare av Kungl. Domänstyrelsen ombestyrda, så överlämnar nu Kungl. Styrelsen för edert distrikt, i överensstämmelse med tidigare avgivna, fastställda förvaltningsförslag stå- ende sammandrag för dessa utgifter ej mindre i avseende å sådana skogar, som ovan om- förmälts, än även vad beträffar sådana ecklesiastika bostadsboställen tillhörande skogar, vilkas avkastning beräknats förslå till täckande av utgifterna för skogsskötseln å desamma -— för Smälands distrikt jämväl i fråga om ett donerat boställe i Jönköpings revir -—, och torde ni av sagda utgiftsförslag skyndsamt giva vederbörande jägmästare del för kännedom och efter- rättelse. Vid godkännande av förslaget, i vad det har avseende å de skogar, för vilka kostnaderna skola gäldas av kyrkofonden, har Kungl. Maj:t föreskrivit, att kostnaderna för skogsodling m. fl. arbeten för skogsskötselns främjande, vilka i förslaget angivits för de särskilda boställs- skogarna, icke få överskridas. Vid avgivande av utgiftsförslag för de ecklesiastika skogarna för år 1917 skall iakttagas, att dessa upptagas i skilda bilagor på följande sätt: C I) skogar för vilka kostnaderna skola bestridas av kyrkofonden, vartill räknas a) skogar till löneboställen, av vilka behållen skogsavkastning tillfaller kyrkofonden : b) skogar till bostadsboställen, som tillhöra pastorat, inom vilka på grund av bestämmelse i 1910 års lag angående prästerskapets avlöning ny lönereglering fastställts att tillämpas senast från den I maj 1917; dock icke donerat sådant boställe; c) skogar till såväl löne- som bostadsboställen, — dock icke donerade, ej heller av viss församling inköpta, som tillhöra pastorat, där ny lönereglering ännu icke ägt rum — för vilka kostnaderna på grund av bristande eller otillräcklig medeltillgång av skogsavkastningen tidigare enligt 1894 års skogsordning skola gäldas av de ecklesiastika boställenas skogsfond; C II) skogar, för vilka kostnaderna skola gäldas av skogsavkastningen, vartill räknas a) skogar, vilkas behållna avkastning i sin helhet eller till någon del tillfaller boställs- havare (även donerade boställen); b) skogar till ecklesiastika bostadsboställen med beräknat virkesöverskott, vilka tillhöra pastorat, där ny lönereglering ännu icke ägt rum, och från vilka behållna skogsavkastningen tillfaller kyrkofonden; D I) skogar, för vilka kostnaderna skola gäldas av viss församlings kyrkokassa, vartill räknas a) skogar, som tillhöra boställen utan beräknat virkesöverskott inom pastorat, där ny löne- reglering ännu zcke genomförts, vilka boställen blivit av viss församling inköpta; b) skogar till boställen utan beräknat virkesöverskott, vilka blivit till viss församling donerade. D II) skogar, vilkas behållna skogsavkastning tillfaller visst pastorats löneregleringsfond, samt D III) skogar, vilkas behållna avkastning tillfaller Lajpmarkens ecklesiastikverk. Ni har att vid ingivande av dessa utgiftsförslag tillse, att den beräknade bruttoinkomsten för varje skog, som beräknas lämna överskott, bliver angiven med all den noggrannhet, som är möjlig. : Slutligen vill Kungl. Styrelsen anmoda eder att efter inhämtande av vederbörande jäg- mästares förslag och i sammanhang med avgivandet av förenämnda 1917 års utgiftsförslag till Kungl. Styrelsen ingifva sådan förslagsplan rörande de mera omfattande skogsodlings- och andra arbeten för skogsskötselns främjande å de till ecklesiastikstaten anslagna boställena, som finnes omnämnd i sista stycket av nådiga brevet den 28 juli 1916, börande sagda för- slagsplan omfatta allenast sådana ecklesiastika skogar, för vilka kostnaderna enligt ovan angiva grunder skola gäldas av kyrkofonden samt uppföras för vart och ett av åren 1917 —19206. Ifrågasatt kostnadsfritt utlämnande till den behövande ortsbefolkningen i Norrbotten av avfallsvirke från kronoskogarna. Domänstyrelsen har den 16 okt. i skrivelse till överjägmästarna i övre och nedre Norr- bottens distrikt meddelat följande bestämmelser härom. Uti skrivelse den 3 innevarande månad haven I med förmälan, att t. f. landshövdingen i Norrbottens län hos eder förfrågat sig angående möjligheten av att, under betryggande åt- gärder 1 övrigt till förebyggande av skada å skogen, till den behöv ande befolkningen i orterna från kronans skogar inom de båda nordligaste överjägmästaredistrikten få kostnadsfritt upp- låta till avhämtning till bränsle duglig kvist och smärre: avfallsvirke, som eljest vore för kronan värdelöst, underställt ärendet Kungl. Domänstyrelsens prövning samt hemställt, att Kungl, Styrelsen måtte åvägabringa erforderligt medgivande till frågans lösande på sätt, landshöv- dingen föreslagit, vilket medgivande synts Eder böra gälla endast för innevarande år. 63" 980 SKOGSADMINISTRATIONEN. Kungl. Domänstyrelsen får i anledning härav meddela, att hinder icke möter att till den behövande ' ortsbefolkningen från kronans skogar kostnadsfritt utlämna sådant avfallsvirke, som icke kunnat försäljas eller omsättas i penningar; allt dock under villkor att genom vederbörande jägmästares försorg vid sådan avhämtning nödig bevakning anordnas till för- hindrande av olovligt tillgrepp av virke och skadegörelse å skogarna i övrigt. De extra kronoiägarnas arvoden. Domänstyrelsen har den 6 okt. utfärdat följande cirkulär härom till den förvaltande skogs- personalen. För behörig kännedom överlämnar Kungl. Domänstyrelsen härmed avskrift av Kungl. Maj:ts nådiga brev den 6 okt. 1916 angående avlöningsförbättring för extra kronojägare och andra extra bevakare. Gustaf etc. Vår ynnest etc. Vårt beslut den 17 dec. 1913 bestämda avlöningarna för extra kronojägare och andra extra bevakare. Då Vi nu låtit Oss föredragas detta ärende, hava Vi, med ändring av de den 17 dec. 1915 i ämnet meddelade bestämmelser, förklarat, att av anslaget till driftkostnader för statens domäner må från och med 1917 års ingång utgå till årsförordnade extra kronojägare och andra extra bevakare vid anställning i Norrbottens och Västerbottens län, i Särna socken med Idre kapellag av Kopparbergs län samt i Gäddede, Sjougdnäs, Laxsjö, Hohagens, Kalls, Långå, Ljusnedals och Tännäs bevakningstrakter av Jämtlands län årsarvode av högst 1,300 kronor ävensom respenningar med högst 250 kronor, vid anställning i övriga norrländska län och övriga delar av Kopparbergs och Jämtlands län samt i Värmlands län årsarvode av högst 1,200 kronor jämte respenningar med högst 200 kronor, samt vid anställning i övriga delar av landet årsarvode av högst 1,100 kronor jämte respenningar med högst 100 kronor, med rätt för samtliga att erhålla ett arvodestillägg å 75 kronor efter 3 års väl vitsordad tjänstgöring. Tillika hava Vi förklarat, att extra kronojägare eller extra bevakare, som anställas för allenast viss del av året, må efter tjänstgöringsorten och tjänstgöringens art samt med hänsyn tagen jämväl till deras tjänstetid vid skogsstaten från och med den I november innevarande år tilldelas ett månadsarvode av 90 till 130 kronor att utgå från förenämnda anslag. Statförslag för år 1918 i fråga om anslag till skogsskolorna och befrämjande av skogshushållningen i allmänhet. Domänstyrelsen har den 30 sept. gjort följande underdån. framställning härom. Jämlikt föreskrift i nådiga kungörelsen den 26 januari 1876 och enlighet med vad Eders Kungl. Maj:ts«och riksdagen beslutat angående förändrad uppställning av riksstaten får domän- styrelsen härmed i underdånighet avgiva förslag rörande utgifterna för undervisningen vid skogsskolorna och för befrämjande av skogshushållningen i allmänhet år 1918. De för dessa ändamål och året 1917 beviljade anslag utgöra: Ordinarie anslag: till, stätens; skogsSkölot = .:-ses scene serkrtDek Ner Sänt eje,s as as slang Sägs AAA VANNS 66,100: — »' den enskilda :skogsundervisningeD vis sssasss ess ssu es» red sis sees jar SA REA 1,000: — >. kolarskolan, vid Flallia5, ooocscrs:sccse se SK slåle se 8 v vön rr rss re ökep fel ERE 15;000:1- » diverse ändamål enligt Eders Kungl. Maj:ts proposition -.....ssssssesssosoaee ara 33,900: — 102,000: — Extra anslag : till fortsättningsskolan vid KlOtfell -.:sss- ss sbsjses ss sense be ljersjainis «elen ejer EKA 8,400: — Tillhopa kronor 110,400: — Med iakttagande av den arvodessänkning för föreståndaren för fortsättningsskolan vid Kloten, som 1916 års riksdag efter nådig proposition beslutat, jämfört med domänstyrelsens förslag i underdånig skrivelse den 30 september 1915, och som motsvarar de pensiöns- avgifter, vilka tillförordnad sådan föreståndare hade att erlägga såsom innehavare av ordinarie tjänst i skogsstaten, samt under antagande, att Eders Kungl. Maj;t och riksdagen godkänner det förslag till stipendiernas vid samtliga skogsskolor höjande från 250 till 300 kronor för varje, som styrelsen härnedan framlägger och närmare motiverar, skulle staten för denna SKOGSADMINISTRATIONEN. 95 I skola mot av 1916 års riksdag beslutat belopp av 13,100 kronor för år 1918 sluta å (13,100 + (10 X 50) =) 13,600 kronor. Men då det synes styrelsen av stor betydelse, att stipendieökningen får räknas redan från den första lärokursens början den 1 november 1917, skulle till förenämnda belopp komma ytterligare (2 =) 83,33 öre, attförskottsvis ut- betalas redan under sistnämnda år. I 1918 års stat skulle för denna skola alltså uppföras å extra stat 13,683 kronor 33 öre. I underdånigt utlåtande den 29 april 1916 angående dagtraktamenten åt kronojägare m. fi. har domänstyrelsen närmare utvecklat de skäl, som enligt styrelsens förmenande finnas för löneförbättring åt skogsrättarna. Särskilt bliver en sådan nödvändig, därest den beva- kande skogspersonalen erhåller den förbättring i sina lönevillkor, som åtföljer ett godkän- nande av styrelsens förslag av denna dag — statförslaget angående driftkostnader för statens domäners fond år 1918 — rörande dagtraktamenten åt sagda personal, ty eljest komma med säkerhet skogsrättarne att söka sig anställning såsom kronojägare, och rekryteringen av skogs- rättare torde komma att därefter omöjliggöras. Styrelsen får därföre upprepa sitt förslag i förenämnda utlåtande om en löneförbättring å 400 kronor åt varje skogsrättare; och hem- ställer styrelsen nu, att härav 200 kronor måtte räknas till lönen och 200 kronor till tjänst- göringspenningarna. Lönen bleve i sådant fall 900 kronor och tjänstgöringspenningarna likaledes 900 kronor för år räknat; och torde detta lönetillskott få räknas redan från och med 1917 års ingång. Med skogshushåliningens nu rådande och framdeles förväntade snabba utveckling har det visat sig, att antalet av vid de nuvarande sju statens skogsskolor utbildade lärjungar icke förslår till fyllande av behovet utav bevakare och arbetsledare för statens och den enskildes skogshushållning. Domänstyrelsen anser därför tiden nu vara inne för inrättande av en 8:e fast statens skogsskola och får såsom plats för denna föreslå Haddebo huvudgård å Haddebo kronopark i Örebro läns sydöstligaste del, varest stora manbyggnaden efter lämp- liga ändringsarbetens utförande lämpar sig till skollokaler, föreståndarebostad och logement för 20 lärjungar. Byggnaden är uppförd av timmer, utvändigt reveterad och innehåller ett stort antal rum i två hela våningar och därjämte rum i frontespis två trappor upp med ut- rymme för även gavelrum härstädes. Under förutsättning att virke till ändrings- och ny- byggnadsarbeten får hämtas å Haddebo kronopark och sågspån till väggfyllning och tross- bottnar vid Haddebo såg, äro kostnaderna för manbyggnadens omändring till skollokaler, föreståndarebostad och logement med mera av sakkunnig person — slottsbyggmästaren Emil Johansson i Stockholm — beräknade till 16,500 kronor. Åt skogsrättare och biträdande skogsrättare behöver ny bostad uppföras, av samma person beräknad kosta 9,500 kronor under enahanda förbehåll om virke och sågspån, vartill skulle komma 1,000 kronor till källare, visthus och vedbodar. Totala kostnaden, som dock icke avser skogsrättarebostadens yttre brädbeklädnad och målning, samt endast enklare tapeter och grundmålning skulle sålunda belöpa sig till 27,000 kronor. Brädfodring och målning av skogsrättarens bostad samt omtapetsering och den inre målningens fullständigande, vilket allt skulle utföras tredje året efter byggnadsarbetenas uppförande, kunna lämpligen bekostas med medel ur det årliga anslag till byggnader och dessas underhåll vid skogsskolorna, som finnes upptaget i staten för skogsundervisningen. Förenämnda kostnadsbelopp å 27,000 kronor behövde alltså upp- föras i 1918 års stat. Staten för skolan skulle bliva lika med staten för Bjurfors och Kolle- berga skogsskolor. Föreståndarens respenninganslag synes böra bestämmas till 150 kronor om året. Såsom övningsskog för skolan skulle anvisas allenast Haddebo kronopark. Av skolans 20 lärjungar borde, liksom förhållandet är vid Grönsinka, Bjurfors, Ombergs, Ham- marsebo och Kolleberga skogsskolor 13 komma i åtnjutande av stipendier. Alltså skulle skolans stat te sig på följande sätt: I föreståndare: lön 2,000, tjänstgöringspenningar 1,400 respenningar 150 ..... 3,550: — I skogsrättare » 900 » (1010 fs NL ER SLA Nn ER end T.800:-—= TEES pen GI EKELOF FA TIA OT ANS OO ed ELR sa 2 od deesdase Södesee rant iöecke sd Sen KSS 3,900: — DET ÖE FaL SN SSA arp SSR RN EO SER LOFT ARSA RR Ae 1,400: — Kronor 10,650: — Då föreståndaren för byggnadserbetets övervakande och skolans organisation borde tillträda platsen redan den 1 juli 1918, och skolan träda i full verksamhet i början av september månad samma år, skulle såsom utgifter för skolans verksamhet år 1918 behöva uppföras 900 o allenast (3 + 1800 + 3 + 1400 =) 4141 kronor 67 öre. 982 SKOGSADMINISTRATIONEN Genom livsförnödenheternas successiva stegring i pris, en stegring som under de senaste åren blivit högst avsevärd, måste de till 250 kronor för varje nu bestämda stipendiebeloppen få anses alltför knappt tillmätta. De unga män, som söka sig in som lärlingar vid skogs- skolorna, komma i regel från mindre burgna hem och kunna därför icke utan att skuld- sätta sig offra något av egna eller föräldrars tillgångar på sin utbildning inom skogsmanna- yrket. Även i jämförelse med de stipendier, som utdelas, eller de förmåner som beredas lärlingar vid andra statens läroanstalter av jämförbart slag, såsom exempelvis trädgårds- skolorna, torde skogsskolorna nu vara sämre ställda. Styrelsen anser därför, att stipendie- beloppet för skogslärling skäligen bör höjas från nu utgående 250 till 300 kronor, vilken höjning såsom särskilt angelägen borde få räknas redan från 1917 års ingång. I nu gällande stat för skogskolorna finnas uppförda 85 stipendier. Med en höjning för vart och ett av dessa av 50 kronor bliver ökningen för detta ändamål 4,250 kronor eller för bägge åren 1917 och 1918 8,500 kronor. En fullständig uppställning för de 9 skogsskolornas anslagsbehov i fast stat år 1918 skulle te sig sålunda: I föreståndare: lön 2,000: tjänstgöringspenningar 1,400:.................. summa =:3,400: — / » » 14,000: > Ö; SOON RE SPE > 23,800: — I skogsrättare = » 900: [010 [0 SARAS ERRNA ANA a > 1,800: — 7 » > 16,200 , 6 33003 ere er rer ere nr er , 12,600: — respenningar åt föreståndare: 2 st. ä 300 kr., 2 st. å 200 kr., 4 st. ATS ONE Toa ER oda R Ae er RIS PRAT STORA SÅ GIT Fr Få ao stå ER ASEA ES NANNE > 1,600: — GS: stipendier” för slarlingar: 41300) KI becskpeness ör sot ened vaska ssk ELAE » 29,400: — expens- och underhåällsmedel 8 skolor a 1,400) Kl........:ssssasneröcoreesres » II;2000-— tillhopa kronor 83,800; — varifrån dock skulle avräknas, enligt föregående beräkning (10,650—4,141: 67 =) 6,518 kronor 33 öre och staten förty sluta å 77,281 kronor 67 öre. Anslag till den enskilda skogsundervisningen upptages till oförändrat belopp av 1,000 kronor. Liksom för 1917 begäres för 1918 ett anslag å 1,000 kronor till uppehållande av verk- samheten vid Hällnäs kolarskola i Västerbottens län under samma villkor som hittills, eller att enskilda eller korporationer bidraga med minst lika stort belopp. För tillvaratagande av den mängd avfallsvirke, rensningsvirke och torrskog, som finnes å kronans och enskildes marker i Norrland, och som för kolningsändamål bliver tillgänglig efter hand som kommunikationerna däruppe utvecklas, är kolning för avsättning av träkol vid järnverken oftast den enda utvägen. Betydelsen av denna förädling utav ett eljest ofta värdelöst virke såväl för skogsskötseln som för järnindustrien är alltför uppenbar för att be- höva närmare belysas. En kännbar brist på skolade kolare medför bland annat den olägen- heten, att kolningsresultatet, när ovant folk skall taga hand om detta arbete, bliver mindre tillfredsställande och härigenom åsamkas skogsägaren en ej oväsentlig förlust. Fördenskull får domänstyrelsen föreslå, att genom statsverkets tillskyndelse ännu en kolarskola anordnas, vilken synes lämpligast böra förläggas tlll Bispgårdens skolrevir. Om kolarskolan vid Häll- näs kan anses någorlunda nöjaktigt betjäna Norr- och Västerbottens län — även härom kan tvivel råda, då arbetsfältet inom sagda län är så vittomfattande — kan en kolarskola vid Bispgården anses komma att väsentligt gagna Västernorrlands och Jämtlands län. Skolan bör beräknas för minst 15 lärjungar, samt anses vara i verksamhet omkring 8 å 9 veckor varje höst. För densamma erfordras en barackbyggnad å lämplig plats på kronopark inom Bjurfors skolrevir, vilken byggnad med beräkning att virket till densamma finge hämtas från kronopark inom reviret icke torde kunna uppföras under 2,000 kronors kostnad. Härtill bör läggas vad som erfordras till anskaffande av enklare sängar, sängkläder (filtar, madrass- och kuddvar) samt övriga enklare inventarier, vartill styrelsen beräknar 500 kronor, eller för erhållande av ett avrundat slutbelopp 516 kronor 67 öre. För undervisningen beräknas följande kostnader: Prod till kursledare. (skogskoleförestandaren). s..s...ssse scener soc acer EEE INO >. kursledares” biträde (SkOgSsratfäteD). os. sss«. seger la bs TNE ZE och resekostnad för en jkolmimgStörmAnN. > sh. ssmetsaesk e yn sees rk 575: — stipendier, a” 100, kronor. .at 15, läpjWngAn om:dsssbke sense rise dns seit Sr EEE 1500: EXPENSET mate od sa sr RAS re foföre sr & og för AN AE Rn ers ja 2 3 2 karna a regn ee RE 225: — tillhopa kronor 3,300: — Hi 3 SKOGSADMINISTRATIONEN. 983 Av detta belopp böra korporationer eller enskilde tillskjuta 2,300 kronor, vilket bör vara ett villkor för statsverkets medverkan till skolans åvägabringande. Då skolan borde träda i verksamhet redan under hösten 1917, skulle i staten för 1918 uppföras dels 2,516 kronor 67 öre till byggnader och inventarier, dels 2,000 kronor såsom statsverkets bidrag till under- visningskurser under åren 1917 och 1918, tillhopa 4,516 kronor 67 öre, varav 3,516 kronor 67 öre skulle förskottsvis utgå under år 1917. 1917 års anslag till oförutsedda och diverse utgifter för skogsundervisningen och skogs- hushållningen i allmänhet utgör 33,900 kronor. I detta belopp föreslår domänstyrelsen för år 1918 en ökning av 3,000 kronor, varmed föreningen »Norrlands skogsvårdsförbund» synes böra understödas för utgivande av sin förtjänstfullt redigerade tidskrift, å vilken sty- relsen för bevakarnes i de sex norra länen räkning abonnerar, samt för sin verksamhet i övrigt — i detta sammanhang får styrelsen hänvisa till sitt underdåniga utlåtande av denna dag över en framställning från förbundet om ett statsanslag å 3,000 kronor för 1917, även- som erinra därom, att Eders Kungl. Maj:t den 12 maj 1916 beviljat förbundet ett anslag för innevarande år å 1,500 kronor — vadan, och för slutsummans avrundande, sagda anslag nu upptagits till 36,668 kronor 33 öre, vilka medel skulle för de olika utgiftsändamålen fördelas ungefärligen sålunda: Wilfönderhallavsskogsskolornas byg gnallel ov. sseus dre deska rasens Nås sd sedan e rn Feer 22,000: — skogsvårdsföreningen för utgivande av dess tidskriff,................ss=so0sss0 es 4,0C0: — » » » » Ava tidskriftens »SkOg CW oo ass us nose dana 1,500: — » till Norrlands skogsvårdsförbund för stödjande av dess verksamhet ......... 3,000: — FEK NfOLLtSP ära LOCK (ALIVerSe VAN GAM Al, ass ssd ser sip öda eat öd ot sed (LÖ Kronor 36,668: 33 Av det nu anförda framgår, att medelsbehovet för skogsundervisningen vid skogsskolorna och befrämjande av skogshushållningen i allmänhet år 1918 bliver som följer: ordinarie anslag: tillfstatenskskogsskolor (717520 10,7 :2,800: st. Jy2HO =) sorass st basen se esse 84,33: 07 rd En Hen sköldar sko gsuvderviSning CIS os. css eaos so ek dör sa NNE AS das cases be 1,000 sö FELET ET AE EG [15 ba 3 fn Re rn SAS AA rr NA HAE SA sr SERA GK PSA RA 1,000: — » » FE BISP SATA SN (300 OR 2 = rank nr AA SAN a lata slö 2,000: — siöördiversevandamal till Bders Kungl. Maj:ts. disposiflO m....o.v.c.scmmcesecesadenieas 36,668: 33 kronor 125,000: — extra anslag: tfilläpyggnaders för skogsskolarvid Eladdebo: tosse osessusee elelr dass 27,000: — Fä föttsattnim osskolas vid KTOteDb bes sdospriee nns er doser bss ed Sko skjer ene 13,683: 33 byggnad och inventarier för kolarskolan i Bispgården ............ 2,516: 67 43,200: — tillhopa kronor 168,700: — Av dessa anslagssummor äro av det ordinarie anslaget (4,250 + 2,800 + 1,000 =) 8,050 kronor och av det extra anslaget (83: 33 + 2,516: 67 =) 2,600 kronor eller tillhopa i av- rundat tal 10,650 kronor avsedda att utbetalas förskottsvis under år 1917. Domänstyrelsen får i underdånighet hemställa, att Eders Kungl, Maj:t täcktes till 1918 års riksdag avlåta proposition om beviljande av dessa anslag. o Ytterligare medel för tillsyn å enskildas skogar i Norr= och Västerbottens läns kustland. Domänstyrelsen har den 14 sept. 1916 gjort följande und. framställning härom. I underdånig skrivelse den 26 april innevarande är hemställde domänstyrelsen att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nåder vidtaga åtgärd att, utöver redan anvisade medel för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland till styrelsens disposition måtte ställas ett extra anslag för innevarande år av sammanlagt 60,100 kronor i och för av- löning av extra skogsingenjörer och extra tillsyningsmän, enär det befunnits att de i opå- räknat stor omfattning inkomna ansökningarna från enskilda skogsägare kräva avsevärt ökat antal sådana tjänstemän. Styrelsen meddelade i samband därmed, att de utsyningsavgifter, som jämlikt gällande förordning skola erläggas av skogsägarna för under året bekommen 984 SKOGSADMINISTRATIONEN. utsyning i enlighet med den för berörda läns kustland gällande utsyningsförordning, syntes kunna beräknas till minst 25,000 kronor större belopp än som antagits vid beräknande av driftkostnaderna för statens domäner år 1916, varvid upptagits ett belopp sådana avgifter av allenast 20,000 kronor, I anledning av domänstyrelsens förenämnda framställning föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen i nådig proposition n:r 249 år 1916 att för anställande under innevarande år av extra skogsingenjörer och extra tillsyningsmän för tillsyn av enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland utöver den personal, som vid beräknande av driftkostnader för statens domäner under nämnda år ansetts erforderlig, å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av 25,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under innevarande år av tillgängliga medel förskjuta beloppet. Sedan Riksdagen i skrivelse den 7 juni 1916 n:r 226 anmält sig icke hava något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förenämnda propo- sition, har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse den 17 juni detta år anbefallt statskontoret att till domänstyrelsen på rekvisition i mån av behov under år 1916 förskottsvis av under hän- der varande medel utanordna det i Riksdagens skrivelse angivna ändamål ett belopp av 35,000 kronor. Vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 9 sistlidne maj anförde statsrå- det och chefen för Jordbruksdepartementet bl. a. annat, att han vid granskning av domän- styrelsens kalkyl rörande kostnaderna för anställande av extra personal för nu ifrågavarande ändamål, eller 60,100 kronor utöver den i riksdagens beräkning upptagna kostnaden, icke funne sig kunna framställa någon anmärkning mot densamma. Då emellertid med hänsyn till ordalydelsen i Eders Kungl. Maj:ts förenämnda nådiga skrivelse till statskontorot domänstyrelsen icke torde vara bemyndigad att för ifrågavarande ändamål innevarande år disponera mer än 35,000 kronor utöver vad i samband med fast- ställande av driftkostnader för statens domäner härför anvisats, ehuru såväl Eders Kungl. Maj:t som ock riksdagen synes hava godkänt domänstyrelsens beräkning av kostnaderna till omkring 60,000 kronor, får styrelsen i underdånighet hemställa om nådigt bemyndigande att utöver nyssnämnt belopp, 35,000 kronor, få för anställande av extra skogsingenjörer och extra tillsyningsmän disponera jämväl det belopp av 25,000 kronor, vartill styrelsen i under- dånig skrivelse den 26 april 19:6 beräknat de för innevarande års utsyningar å enskildas skogar i de två nordligaste länens kustland utgående utsyningsavgifterna komma att överstiga samma avgifter såsom de upptagits vid beräknande av driftkostnader för statens domäner innevarande år. Då vederbörande överjägmästare och skogsingenjörer emellertid anmält att den extra per- sonal, som kunnat eller kan förordnas med användande av hela nyssnämnda belopp, 60,000 kronor, icke synes vara tillräcklig för lämnande av det biträde, som i vederbörlig ordning ansökts av enskilda skogsägare, utan att därför erfordrades förordnande för ytterligare sådan personal, vilkas sammanlagda arvoden skulle uppgå till c:a 7,000 kronor, har styrelsen låtit verkställa utredning rörande storleken av de utsyningsavgifter, som må vara att påräkna på grund av årets utsyningar. Det har därvid visat sig att dessa avgifter torde komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av minst c:a 49,000 kronor eller c:a 4,000 kronor mera än vad hittills beräknats. Styrelsen, som efter granskning av vederbörande skogsingenjörers framställning om ytter- ligare tjänstebiträden funnit desamma kunna begränsas på så sätt, att kostnaderna för ytter- ligare personal ej må överskjuta 4,000 kronor, men som på samma gång anser sådan ökning i förr beräknad extra personal vara nödvändig, få i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes medgiva att styrelsen får för ändamålet disponera intill 4,000 kronor utöver de 25,000 kronor, varom styrelsen här förut anhållit. Tiden för virkesauktionernas hållande i Norrland. Domänstyrelsen har den 3 okt. meddelat följande svar på en framställning härom från Svenska Trävaru Exportföreningen. I skrivelse den 29 sistlidne maj har Ni på anförda skäl hemställt om sådån ändring av föreskrifterna rörande försäljningarna från kronans skogar, att kungörelse om auktionerna utfärdades året efter det stämplingarna slutförts, på det auktionerna må kunna hållas väsent- ligt tidigare under året än nu sker, och har Ni, därest Kungl. Styrelsen funne anledning att ändra föreskrifterna i fråga om tiderna för auktionernas hållande, framhållit önskvärdheten av att tillfälle bereddes Eder att avgiva yttrande och förslag rörande de tider, som för olika landsdelar bäst tillgodosåge köparnas intressen, SKOGSADMINISTRATIONEN, 985 I anledning härav får Kungl. Styrelsen meddela, att Kungl. Styrelsen redan länge haft sin uppmärksamhet riktad på ifrågavarande förhållanden, men att förefintlig begränsad till- gång å tjänstemän för utsyningsförrättningarnas handläggande lagt bestämda hinder i vägen för fullständig ändring av hittills rådande förhållande i dessa avseenden. Kungl. Styrelsen har emellertid i cirkulärskrivelse den 23 november 1915 till samtliga överjägmästare och jägmästare i Norrland och Dalarna framhållit och föreskrivit följande: »Då det å ena sidan vore önskvärt att spekulanter å virke, som till försäljning utsynas å allmänna skogar under skogsstatens vård och förvaltning i Norrland och Dalarna, bereddes längre tid till beseende och värdering av detsamma än som med nu gällande ordning är medgiven, samt i övrigt vissa fördelar kunde vara att emotse, därest det virke, som ett visst år utbjödes till försäljning vore utsynat redan året därförut, under det att å andra sidan ändring i utsyningsförfarandet för sådant ändamål icke kan med hänsyn till förefintlig brist å tjänstepersonal genomföras annat än efter hand, vill Kungl. Domänstyrelsen härmed före- skriva följande. I samband med avlämnande av utsyningsförslag för år 1916 skall vederbörande jägmästare hava att i särskilt utsyningsförslag hava att i särskilt utsyningsförslag avgiva förslag rörande utsyning under nyssnämnt år av cirka halva beloppet av den skogsavkastning för år 1917, som är avsedd till försäljning genom vederbörande Konungens befallningshavandes förslag sistnämnt år, och vilken anses kunna utsynas under år 1916 med å respektive revir anställd tjänstepersonal eller med tillhjälp av eventnellt ökad sådan, därest tillgången å tjänstemän framdeles under året kan medgiva sådan ökning». Det är Kungl. Styrelsens avsikt att småningom helt genomföra den nu påbörjade anord- ningen i den mån härför tillräcklig personal står till förfogande. Trots det avsevärt stegrade arbete som innevarande år ålegat vederbörande utsyningsper- sonal, särskilt på grund av enskilda skogsägares ansökningar om ökade utsyningar för att dymedelst kunna utnyttia de goda tiderna för skogsprodukters avsättande, har dock på en del revir under sommaren i samband med utsyning av årets auktionsvirke även utsynats viss del av det virke, som är avsett att utbjudas till försäljning år 1917. Därest framdeles ändring av tiderna för auktionernas hållande visar sig fämpleed böra ske, torde Kungl. Styrelsen dessförinnan bereda Eder tillfälle framlägga de önskemål från virkesköparnas sida, vartill Ni kan finna anledning. Tjänster och förordnanden. Kungl. Domänstyrelsen. Till ombudsman och fiskal har Kungl. Maj:t den 24 nov. utnämnt och förordnat extra advokatfiskalen i Kungl. Kammarkollegium, jur. kand. Arvid Lilliesköld. Inspektionsresa: Generaldirektören Karl Fredenberg har företagit inspektionsresa den 4—6 dec. Vikarie: byråchefen W. Roos. Semester har åtnjutits av: generaldirektören Karl Fredenberg den 7 dec. med byråchefen W. Roos som vikarie; byråchefen, friherre Th. Hermelin den 17—18 nov. med förordnande för notarien M. Rasch, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen M. Magneville; byråchefen C. I. Stiernspetz den 21—22 nov. med förordnande för revisor Hj. Modigh, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander; registratorn Uno Tilly den 25 nov, med förordnande för amanuensen Per Nicander; t. t. notarien Adolf Engman den 5—13 dec. med förordnande den 5—7 dec. för amanu- ensen S. Lindner och den 7—13 dec. för t. f. amanuensen Bengt Jungstedt. Tjänstledighet har beviljats: byråchefen Fr. Giöbel för beredande av särskilt ärende den 20—30 nov. med förordnande för t. f. notarien Sven Lundberg, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen G. Bergsten; t. f. byråchefen G. Cassel för beredande av särskilt ärende den 14 nov.—2 dec, med förordnande för t. f. notarien Adolf Engman, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Selim Lindner; notarien Martin Seth för enskilda angelägenheter den 11 nov. med förordnande för amanu- ensen Hasselgren. 9386 SKOGSADMINISTRATIONEN. Skogsstaten. Biurfors skogsskola. På förslag till återbesättande av föreståndarebefattningen vid Bjurfors skogsskola har K. Domänstyrelsen uppfört e. jägmästarna G. Hallgren, E. Törn- gren och Hj. Bratt i nu nämnd ordning med förord för Hallgren. Till skogstaxator i Nedre Norrbottens distrikt har förordnats e. jägmästaren Carl Utterström. Till avlönade revirassistenter ha förordnats: e. jägmästaren H. Gadd i Alvsby revir den 1—31 dec. > » G. Brolin i Åre m. fl. revir den 16 nov.—31 dec. Till skyddsskogsassistent i Mell. Norrlands distrikt den 16 nov.—I5 dec. har för- ordnats e. jägmästaren G. Hilde. Tjänstledighet har beviljats: jägmästaren i Lycksele revir F. von Sydow för enskilda angelägenheter den 14—27 nov. med förordnande för assistenten i reviret M. Enander; jägmästaren i Vargiså revir W. Strandberg för enskilda angelägenheter den 13—29 nov. med förordnande för assistenten i reviret Ivar Carlsson; jägmästaren i Jokkmokks revir A. C. Lindhe för enskilda angelägenheter den 27 okt.— 4 nov. med förordnande för assistenten i reviret Nils Lundberg; jägmästaren i Södra Skånes revir Carl von Schönberg för sjukdom den 3 nov.—31 dec. med förordnande för e. jägmästaren E. Sökjer-Petersen; föreståndaren för Bispgårdens skogsskola Ferd. Lindberg för hälsans vårdande den 1—7 dec. med förordnande för e. jägmästaren K. E. Kallén; bitr. skogsingeniören i Luleå skogsvårdsområde J. H. Örtenblad för enskilda angelägen- heter den 1—31 dec. med förordnande för e. jägmästaren T. Ostvald. Enskilda tjänster. Till sakkunnig i skogsfrågor hos Centralgruppens Emissionsbolag har an- tagits förutvarande skogschefen hos Billeruds aktiebolag, e. jägmästaren N. Delin. Som ingeniör och teknisk chef vid Skogens kolaktiebolags arläggningar i Sibo har antagits civilingeniören Otto Heijne från Hälsingborg. Till disponent vid Ulriksfors sulfitbolag har utsetts kontorschefen vid Håfreströms Aktiebolag, N. G. Ahlin, Upperud. Till disponent vid Kramfors aktiebolags industriförvaltning i Kramfors har utnämnts förutvarande kontorschefen C. V. Edberg. Till verkställande direktör för Dalarnes trä- och industriaktiebolag i Falun har ut- setts hr Jonas Wernfelt i Torsåker. Till disponent för Eriksdals nya trävarubolag har antagits disp. S. Rinman. Till disponent vid Kopparbergs-Hofors sågverksaktiebolag har utsetts hr Gustaf Tidholm i Garphyttan. Ledig tjänst. Sedan vid ansökningstidens utgång den 20 nästlidne november ingen sökande anmält sig till ett förordnande tillsvidare under år 1917 å notarietjänsten inom Kungl. Domänstyrelsens 3:e skogsbyrå, kungöres sagda förordnande ånyo att sökas hos Kungl. Styrelsen sist inom klockan 3 e. m. den 8 nästinstundande januari 1917, ägande sökande att med merit- och tjänsteförteckningar styrka sin kompetens. METALLFABRIKSAKTIEBOLAGET C.C: SPORRONG & C:o 2 REGERINGSGATAN 23, STOCKHOLM. ; i Hattnålar Hattnålsskydd or 9 av stora tiniformsknappar av stora uniformsknappar Kriss prost. Kr. 1:75-pr at; av små uniformsknappar: av små uniformsknappar Kr. 1:50 pr st. Kr. 1:50 pr st. N. B. Nålens längd torde vid beställning angivas. LEDERQU ISTS: GRAFISKA-AKTIEBOLAG: ""GRAFISK ANSTALT:: (An "Y.USTRYCKERI: BOKTRYCKERI» HELSINGBORG 1903 13 KOMMENDÖRSGATAN 185 NORRKÖPING 1906 STOCKHOLM Ö. "LUND 1907 +» LJ Ka ++» LUND 1907--> DRESDEN 1909 AXEL LJUNGSTRÖMS FABRIKS-AHKTIEBOLAG Militärtekniskt ombud för firman CARL ZEISS, Jena 20 KUNGSTRÄDGÅRDSGATAN - STOCKHOLM Riks-Tel. 2015 -+ Allm. Tel. 7043. i Tillverkar och försäljer alla till skogsmätning och kartläggning behövliga instrument och redskap såsom: Avvägningsinstrument, Arealräkningsinstrument, Avvägningsstänger, Cirkel- bestick, Diopterlineal, Distanstuber, Dosvattenpass, Dragstift, Handskalor, Jäg- mästare Tor Jonson's Höjdmätare, Karttransportör, Klaver, Kompasser, Läder- etui för passare och skala, Måttband, Mätkedjor, Mätlinor, Mätbord, Passare, Stakkäppar, Sänklod, Stållineal, Stångcirkel, Teodolit, Tillväxtborr, Tublineal, Vinkeltrummor, Vinkelprismer, Ritmaterial, Barometrar, Kikare, Termometrar, alla sorters Kompasser, Stegräknare, Glasögon m, m, Begär priskurant, PEEPPEETT TTT LLLLLLLLTTLITT TTT TTT IT III ETITTTTT] - O0000RROQ0R0O00c000000000000 Booogooooo0ao00o00000000000000008000000000000000 O000C0000 eEEEaEEEREUANNESEENERARSDEEARNURRDNASORSFRRREREESERNESörENASS0esaonESNNEnNaRD ARR ST NE ror At je 2 2 Make MR SAK TYS RN ENE rg. rr Say RNE RADAR PRE EA ES «Al & Sa SEE PS ALE Ba oc FEAT RANE ME BE Nie NE 15 GV VB INET Ad RYNA SRS NAT SNI JA FRA Hr TA SR TIER EN Herrar Skogsmän! Reproducera edra kartor medelst Rokotryck e Billigaste sätt att framställa krympfria kopior å väv och papper från original i punkt- och streckmanér. Direktören för, Eungl. Skogsinstitutet skriver härom: É Aktiebolaget Kopia har genom Herr Ingeniör J. Lindh med begäran om utlå- tande för mig uppvisat ett antal genom Bolagets s. k. Rokötryck reproducerade större och mindre skogskartor å såväl vanligt slätt kartpapper som kalkérväv. Mitt intryck av dessa reproduktioner har varit det allra bästa. Trycket har överallt varit synnerligen jämnt och även de finaste prick- eller strecklinier hava framträtt fullt tydligt och markerat t. o. m. vid stark nedtransportering av originalen. Jag anser, att man genom denna kopieringsmetod funnit ett i hög grad användbart och billigt sätt att mångfaldiga icke färglagda konceptkartor och torde dess an- vändande för varje skogsman bliva av stor fördel. és Stockbolm å Kungl. Skogsinstitutet en 7 febr. 1912. A. WAHLGREN. T, f. direktör för Kungl. Skogsinstitutet. Jägmästare Ringstrand skriver: Aktiebolaget Kopia har begärt mitt omdöme om de Rokotryck, som bolaget åt mig utfört, i anledning varav jag får meddela, att jag sedan hösten 1910 hos bo- laget låtit utföra ett stort antal kopieringar av kartor, somliga av stort format. Bolaget har vidare verkställt en del förminskningar från de i skalan 1: 10000 ut- förda originalen till skalan 1:30000. Alla dessa arbeten äro ng pre ett syn- nerligen omsorgsfullt sätt och därjämte snabbt, vadan jag har all edning att uttala min belåtenhet med Aktiebolaget Kopias både arbete och affärsmetoder. Stockholm den 29 januari 1912. NILS G. RINGSTRAND. Jägmästare. Aktiebolaget Norrlandsbankens skogsinspektör. Vi utföra 1. n. medelst Rokotryck kartreproduktionerna för Domän- i styrelsen. och Statens övriga Verk, Stadsplanekartor för ett stort antal Svenska städer samt för ett flertal större Skogsbolag, Jägmästare, In- geniörer och Lantmätare. Originalen till de av oss utförda kartreproduktionerna för Domänsty- relsen och Skogsbolagen hava i regel varit utförda å kalkérväv (ej färg- lagda), men kan vår direkta reproduktionsmetod även tillämpas för olaverade originalkartor utförda å ritpapper. Tryckningen utföres i regel, å lavérbart ritpapper. | : Prov å Rokotryck medföljde November-häåftet 1912 av Tidskriften. AKTIEBOLAGET K 0) P STOCKHOLM RIKSTEL. 138 60 ALLM. TEL. 5 70 4 5, f | Ae mv RO DR 5: ke lane Sn SAN RR An CENTRALPALATSET. Centraltryckeriet, Stockhohw 1916. fe yr ; 2 Å SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1916. BILAGA 1. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER FÖRAR 1915. NIYTTO TOLITA NÅ . CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 19156. KS RE Rn. INNEHÅLL: 2 a Å 4 , n 4 i Berättelser från skogsvårdsstyrelsen mom: Sid. - 3 Stockholms. Jans landstingsomrädle. ..........sm.cscoscsasu i aersadns I | sr Nr Uppsala » 2 1 FE VÄRRE AE SRA SA SE LE ES YE 12 - ” 3 Södermanlands läns 55 Ar Mr PE RE Na ES KR EN Ro free BL RV 29 (8 5 Östergötlands — >» » (MEG FRIES rn dd 46 4 | Jönköpings > » 40: ANSER RE SNS SEE er do Ba SU cr a Kronobergs > 25 FÖ NE SRS or LEK SIA RER Be 89 NN Eh Kalmar läns norra landstingsområde BA (RS TA TRA SEEN te I OT ig a É » » södra » (med HORTS) Se INS a RE q , Gottlands — läns » Ja NER de åSr Sr 139 Av ÉF NN Blekinge » SER NI EDER PETAR. LÄNS A I 148 SS y Kristianstads » SLS TS MSIE SSR ARA ns eft orrn EN 157 12 Å Malmöhus » DN re ANSE SKER or ek AEA 163 Cs ; Hallands — > HR UGL Br Loe SE RAGSIRAR NRSAR, 169 AG GOleborss OCh oRtSlänS UN Feed su Kolosestl Pts once rk 187 då S Älvsborgs läns SUPER Er RR AR SAL ERE na 200 "IN tg Skaraborgs » SALVA RENA TE ÅL SR IA 219 "1 Värmlands >» SAT EN UR IRS SSE NL MARS LA ie 231 No Örebro » NL FRIN SNRA LR RAR aa 251 be v Västmanlands läns > (MECK OSA 261 . ; Kopparbergs = » EN BILRESA 00 SR ÄR ER nea 276 ö ; Gävleborgs » SSRLAR la. råa EN KN 293 FO Västernorrlands » SL UREA RE ån 313 ER 9 | Jämtlands » SIMA MALA 200 ER Ra ar rs RS 345 É ; ; d å LJ k Tabellsammandrag : j > hs Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänste- . äs a) ; Personal fockeESkogsvardskOmmittéer >. :..sitosssrsessessdss ns KE! 34 , : Skogsodlingar, utförda under skogsvårdsstyrelsernas ledning 375 2 (= a BV 1 b K KR , 6; ; HR ; AE Åtgärder för spridning av kunskap i skogsvård ........... | Åtgärder MO SKkOgSavvVerkningar .....ctssisossks tea RSS ARN Sa Bäckrensning, dikning och markberedning s. smsmmmsasisssesana | 3 NIA | FrÖKlän gTINg ÖN oe Ssr rank Baa orden borr SSL EAA EKNER 5 VN SKOGS ÖM Noda odd da bak ERAN Sar rar ere AE RNA KNASTER "All å enskild mark "utförd: skogsodling —........siw...se ” » PK YFTE VET EFRTEP FILES ' Å IA VA "dd MN "ml I rå NN ' ÅdA ONA "Ta ” , +” /f ww LJ 4 Skogsvårdsstyrelsens inom Stockholms läns landstings- område berättelse för år 1913. I. Skogsvårdsstyrelsens organisation, sammanträden m. m. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsväårds- styrelser av den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms läns landstingsområde härmed avgiva berättelse för år 1915. Skogsvårdsstyrelsen utgjordes under året av följande ledamöter: av Kungl. Maj:t utsedd, ledamoten av riksdagens första kammare, f. d. landshövdingen m. m. Th. Odelberg; av landstinget godsägaren J. W. Lundin, Karby, och av hushållningssällskapets förvaltningsutskott, leda- moten av riksdagens första kammare, bruksägaren m. m. friherre C. J. Beck-Friis. Suppleanter: godsägaren, ingenjören m. m. J. Scharp och ledamoten av riksdagens andra kammare, godsägaren m. m. E. Åkerlund. Som länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare har tjänstgjort jäg- mästaren Hugo Samzelius. Som e. länsjägmästare var e. jägmästaren W. von Arnold förordnad under våärmånaderna med huvudsaklig tjänst- göring å expeditionen. Länet har varit indelat i fyra distrikt, och i varje sådant ha funnits en skogstillsyningsman (länsskogvaktare). Vården och tillsynen av sty- relsens på tre skilda platser belägna plantskolor har omhänderhafts av fyra plantskolevaktare. Som förmän vid skogskulturerna ha fungerat trettio för detta ändamål antagna plantörer. Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret haft fem sammanträden. Efter valen för perioden 1914—1916 finnas skogsvårdskommittéer i 101 socknar och saknas dylika sålunda blott i 8 socknar. Flera av dessa kommittéer ha insänt berättelse över sin verksamhet till styrelsen och härvid i korta drag skildrat det skogliga tillståndet i socknen, därstädes under året verkställda avverkningar och kulturer m. m. Jämväl ha genom deras bemedling folkskrifter utdelats. Flera kommittéer ha även genom att i tid lämna uppgifter om planerade avverkningar i hög grad underlättat styrelsens arbete inom vederbörande områden, men för att dessa skogs- vårdskommittéer skola bli, vad de äro avsedda att vara — en mellanhand 1 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. et N = KT EE EIS vr Lä Vs Aj i ” ” 4 4 C 3 4 7 b 2 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 015. mellan allmänheten och skogsvårdsstyrelsen — måste på flera håll större intresse för länets skogsvård förefinnas och komma till synes. Önskligt vore sålunda, att uppgifter angående verkställda avverkningar allmänt inginge till styrelsen, då därigenom även möjlighet erhölles att undersöka tillämpningen av lagen om skogsaccis och virkestaxering av den 11 ok- tober 1912. 24 Åtgärder för utbredande av kunskap i skogsskötsel. Länsjägmästaren har under berättelseåret liksom under föregående år sökt arbeta för skogens rationella skötsel och för ökat intresse för skogs- vården: dels på sina resor ute i bygderna, dels vid sina personliga mot- tagningar å skogsvårdsstyrelsens expedition. Glädjande att konstatera är, att styrelsens arbete mötes med allt större förtroende från länets hemmansägare, varpå det ökade antalet förfrågningar, dels personliga, dels per telefon, utgöra bevis. Liksom under förra året har speciellt intresse ägnats åt gallringarna i yngre och medelålders bestånd för att så länge som möjligt hålla tillväxtprocenten uppe. Skogstillsynings- männen ha även arbetat för att skaffa länets skogsägare ökade kun- skaper i skogens rationella skötsel, och som dessa vid sina många olika förrättningar ofta komma i beröring med vederbörande, torde detta deras upplysningsarbete lämna ett gott resultat, och flera planerade rovhugg- ningar ha härigenom blivit förebyggda. Tillsyningsmännens förrättningsdagar: Tillsyningsmannen i norra distriktet .. .....ssm.m..... ses 92 dagar. » 1 södra RR ERE RR on 176 » » 1 mellecstat+>:: js... ONE 155 > » 1 östra SAD V |A rdr ot ODEN 170 » Summa 602 dagar. Vid de av Stockholms läns hushållningssällskap anordnade föreläsnings- kurserna för mindre jordbrukare ha föredrag hållits, och ha vid dessa skogsägarna uppmanats att i större utsträckning än hittills använda sig av styrelsens biträde. Populära skrifter i skogsvård ha härvid även ut- delats kostnadsfritt. Jämväl har en särskild föredragningsturné av tid- skriften Skogvaktarens redaktör, Gustafsson, bekostats av styrelsen. De av styrelsen under kulturtiden anställda plantörerna, som i regel haft forstlig underbyggnad, ha även enligt tillsägelse hållit smärre före- drag för sina arbetsstyrkor å kulturplatserna ävensom utdelat populära skrifter om sådd och plantering. — Även i år anordnades enligt samma principer som föregående år och med understöd av styrelsen en »skogens STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. = dag» på Valborgsmässoafton, då skolbarnen från Stockholm i flera olika kontingenter fingo komma ut till landet och insätta sina unga krafter i skogskulturens tjänst. Härvid höllos föredrag av färdledarna, avsedda att hos ungdomen väcka intresse och förståelse för skogen samt lära den att behandla skogen med varsamhet och pietet. Populär skogslitteratur har detta liksom föregaende år dels utdelats till de inom länet befintliga biblioteken, dels vid de ovan omnämnda föredragen kostnadsfritt till allmänheten. 3. Understödijande av skogsodlingen (med tablåer). ämlikt styrelsens beslut har skogsfrö tillhandahållits enligt följande M 3 8 J grunder: 0 rabatt å inköpspriset, / fo » » » vid en ägoareal av intill 30 hektar har lämnats 50 » » » » » 100 » » »” 2 » » » » Över 100 » » » 5 Yo » » dock ej gällande större parti än 25 kg. Däröver har fullt pris beräknats. Såväl större som mindre skogsägare hava, därest liksom beträffande fröet rekvisition inkommit före I december och det ej gällt kultiverandet av mark, där lagstridig avverkning skett och skogsodlingsförbindelse sålunda måst infordras, kostnadsfritt erhållit intill 25,000 barrträdsplantor, i regel oomskolade, då nämligen de omskolade allt mera tagas i anspråk för de kulturer, styrelsen har att utföra på bekostnad av utställarna av skogs- odlingsförbindelser eller deras borgensmän. Enligt angivna betingelser har skogsplantör avgiftsfritt tillhandahållits under 4 dagar, därefter mot ersättning. För kultivering av gamla kalmarker, som uppkommit innan lagens trädande i kraft 1905, samt å kalmarker, uppkomna efter skogs- eld, har kulturmaterial kostnadsfritt tillhandahållits, men ägarna av dylika marker ha ej i någon större utsträckning använt sig av detta erbjudande. Till belysning av kulturernas omfattning meddelas fyra tablåer, den första upptagande genom styrelsens försorg utlämnat skogsfrö, den andra angivande utlämnat plantmaterial, den tredje upplysande om arealen av all inom länet skogsodlad mark med av styrelsen tillhandahållet frö och plantmaterial samt den fjärde angivande areal och dagsverken i fråga om den med biträde av styrelsens plantörer skogsodlade marken. Av dessa efterföljande tablåer framgår, att under medverkan av styrelsen blivit under året genom fullständig kultur och hjälpkultur skogsodlade 1,012,30 har vid 207 olika egendomar, därvid utsåddes 374,9s kg. tallfrö, 211,60 kg. granfrö, 10,5 kg. lärkträdsfrö eller inalles 397,05 kg. skogsfrö. Vidare utplanterades 1,221,500 tallplantor, g965,850 granplantor, 1,3590 4 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. Tablå n:o I. Utlämnat frö. | | | Härad eller skeppslag | Tall | | -STärk > oj Summa | | | | | | | | | | Sollentuna HÄTAG TR GN As EE etag 12 6,3 Tr | 18,3 | | Färentuna NE CER fe LSE BRYT AE Le 167 2 = 19 | Långhundra BN GM gta Na KS GY 6 AF 24,5 | Erlinghundra. 4 örtte Reg e EE S 4,5 = 12 | SSEnmn ohUn ATA a tem ärr retas brer sd 3 0.3 EE 3:5 | Vallentuna PAA SSE EE EES 20 Z/ 5 27 | Frösåkers BIS DV RILE SING fe NARNIA AE 35 S 0,5 16 (INATOTIS DAN ETEN Adem e dö ree ole gle ERNA 78 48 -— 126 | Mäddö. och Häverö, skeppslag =... -1.d- 766 2 Sr 9,5 Mal syRUn db si ADA EES E NR ord Ao de BAS lr 4 3 SS i/ | ASTON AEA SV Bb Ens aa bee ARN 22,5 9»5 | Jå 32 | Bro och Vätö SKeppslap:e ses ss 3 2 FE 5 | Frötuna och Länna ANNINA SR 15,25 9,25 = 24,5 | Åkers FIRE ORSA 24 9 = 33 | Värmdö DNE RAS SRS 8,5 5,5 EK 17 | ISOtbolmSÅ hatad fer SEE SD SAS 1 ESR 22 Ne — 39 SVATLLOSA: vi BYS väg ek ER IE AA SSA so 25:7 11.9 FR 37.6 | Öknebo DATA kara äl MR Bra sa Kee 29 Lä3253 0 AR 40,23 [Danderyds (Gkeppslag orsa Serene dras 1255 15,5 | — 28 INUD1VETSEI Städer ROT SERGE Se NE ANS 4,5 2 | = 6.5 > Villa samhällen As orden sa = Oj2- - 052 Summa kg. 34:95) "|, HÖ3,60 O,5 526,03 IRJATIES KOLOTIA) forn LK) Nanok Sr SA 33 28 | 10 fat | Slutsumma kg. 374395 211,60 10,5 I 597.053 Tablå n:o 2. Utlämnade plantor. Härad eller skeppslag Tall | Gran | Lärk Björk || Summa | | | | | | | | Sollentuna 1e Eb KG LR EEN BRG PES FR Na Oe 6,400 6,400 SEE TG 12,800/ Färentuna ÅT [SA AE ES ASERR See I 121,100] — 14,000 — == 135,100 | Långhundra SUN ST Ma LR NR SER 19,500] - 16,500] — = 36,000 Erlinghundra FER RN dfn RS ers bye SERA 86,500] —47,750] — | 5000] 139,250 SCEnMTE TINATD SISA Vd. seb a S delevfs VAA 29,500) — 20,000 400 | FS 49.900 Vallentuna 2225 SR MS RE RAR LR GENE 64,000 —43,0000 — 1,500]| 108,500) Frösåkers TATE FERSR SATT Ia SS EINE ae 100,000! 393,500 KA SA For 493,500 INGrditig BUuDdia SI ERS SSE ne bf see 129,200 — 91,000 — lo 220,200 Väddö och Häverö skeppslag ............ 8,500 41000 ATEN Sä 12,500 Tyhundra "Baradé fe resept esMx tips Br 54,500 — 38,500/ 450 | = 93,450 SJUDUD ÄTA 5157 rg SR SN SK re ESSEN 24,000| 22,500] — | — 46,500 Bro och Vätö Skeppslägt screen. usdel) 223,300]1-.22,800] 500 | 300] —46,900. Erotuna. OCK annas IRer SAS SANS IS Ae | 135,000| 52,000] — = 187,000 Åkers NER RR fr AE ARR NE AR dn Le 1070 | Sig fra) 0) (Cr 2,000]] — 4,000/ Värmdö Di 0 vrål SADE Kr nl 88,000] — 33,000] — 3,000] 124,000 | Sotholms; härad tl53:50 Lea t STEN E 705750 ”4T;750jA 5,000] 117,500 SSVBLLOSAE (aAa 20 fE 5 10G SRA bäst or SR SLE 84,750)] — 48,750 TR 133,500/ Öknebo SAN EEE ESKS ER ESS SE Gb du 144,000] — 43,400] — RR | 187,400) Danderyds) skeppslägs obj d säs set EN 31,000)] — 25,500 — EA | 56:500) Diverse wvillasam hallen = .sscbek eds SNES | 500 500] — — I 1,000/ Summa 1,221,500! 965,850 — 1,350 16,800|2,205,500! pu ME äl Grd ARON AT VIA / F I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 5 Tablå n:o 3. Skogskulturer med material från skogsvårdsstyrelsen. | Antal | bag fas Hjälpkultur livs | | egen- | Härad eller skeppslag SAS fin Ssd Bla Rör domar | hara ol har | har oo Dar har 7 Sollentuna Härads Lt 16,65 40 | — - 18,05 | 10 | Färentuna FAT SIREN 19 TOM 2 30-10 II | Långhundra STEN SAS 16,70 5,55 6,35 I 29,60 | 10 I Erlinghundra RR AR Son SAS | I 1,30 20,75 — 3,50 41475 7 IrSeminghundra;. i ..spbecsgu | 3350 | I ;10 I 3 8,60 6 | Vallentuna PYESM EVR | 26,50 | 21440 1,50 = NER 16 Frösåkers SME AS KEN IE | 15,50 94,90 | 4 4 | 118340 | [LR Närdinghundra: 5 svs. lg 275201], AIG 0,50 — | 176330 | | 5 Väddö och Häverö skeppslag| 15,30 2,25 -— 2 19,75 | 9 TD Undraj haraC i mo sgte ss se AN Z/ 21 5 33 | FET DS RASER IEa (60 Ng Are RS NR SA 26,90 3525 10 7 47.15 | 6 Bro och Vätö keppslag 11,25 10,20 — 3 | 24,45 15 | Frötuna och Länna » IAR3G600 3535-11 18575 6 | 85,70 4 | Åkers > 33 0,95 = RE EL 12 | Värmdö » 15 18,30 0,40 1525 35,15 18 SOCHOLMIS)- HAAG AoA INN 35:50 19,40 5 12,30 II 72,40 | 14 NORS VELELLO SA GL brast Stan AS 38 I 1,20 2,40 I 1,30 62,00 LÖRENI: Öknebojg dä vers dkAs srdad 40,50 32 SAN IR fr 72,30 | 4.= 1 Danderyds! skeppslag .....s... 29.25 10 SER | 39,25 | SING I LVETSEL Stå leBr: krssd pak sd oa | 5 SE Re | TEE 5 | 207 | Summa! 529,03 | 381,80 39:90 61,55 1,012,30 Tabla n:o 4. Skogskulturer utförda med biträde av skogsvårdsstyrelsens plantörer. D sverken I ve ; ”Hjäl kultur SE ba s == Irsaddt Plant. . é "Summa/ Sådd Ear | Härad eller skeppslag & Tans- Kvinns- | Barns-/ Har albar bar: Voharöl! Hår Sollentuna HaäFAC: or fy — | — | 391] 0,15 | OA SN EE 0,35 I Färentuna 2 NEKA för fasta 93 | FSMETADFON är 2 1550 — 2 7,50 | Långhundra SPRIT 021 LEGO) NET E5:70 i 5355 0 I 28,60 | Erlinghundra SANN RA 63 | 35 | 153 | O,530 6,23 = 3.50 10,25 IESemimnghuandra - $i -.d... sv. | 13 | 12 54|| 1,50 0,40 | — 3 |: 4390 | Vallentuna SG RNA IOF NA EISKIKI34EN 4507 20 1,50 — 26 | Frösåkers In SARA SKA NG 408 | 174 42011. 13550), 14 4 4: Il 35,50 | Närdinghundra » = mooosoc. 308 | 17 208|| 47:20 | 23,80) 050 | — 71,50 Väddö och Häverö skeppslagi 66 | 25 85 | 15.50 2 — 2 19,30 I Eyltmndra HardGÖ ccs .msls.s dns 150 | 60 SIF 20 -— 5 320 [FESTER CAS Ao al Sf ee et 62 io5 | 1541). 18,95] 3125] Ö 6 34.13 | | Bro och Vätö skeppslag/ 12 76 | 601] II,25| 10 = AlrSrnelNA | Frötuna och Länna + SSE, 2240) —- 247) 32360]. 35535] 5,75 | 6 82,70 | | Åkers > | 3 SIN I va OS — If 0,45) Värmdö > 122 3 | 2011 = 10 rs 040 1,25 3525 | ÖS OLROIMS? HAAG, soda saocc skeen ve 258 | 151:1-205 I). 12.501, 10 530 ju Reso NAO MNESVIREENOS EE Ua = Biel Aon d DRSENSN ER | 53 | I 4061-17 0,80 | 2,40 | II330 I] 31:50 | | Öknebo FAT RNA HO L3800MT 100] 17 KSALFT [EA rt [ES | Danderyds skeppslag ......... | 7 | | SIE — RT 1,25 | Summa| 2,512/| 1,628 | 3,232 || 220,05 | 173,15 | 34,90 | 60,55 ||488.65 + Ex TAN VA RR SRS NA Ga a a 6 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. lärkträdsplantor samt 16,800 björkplantor eller, inalles 2,205,3500 plantor. Motsvarande siffra var år 1914 '1,655,350, år 1913 1;034,058 och år 1912 697,410. Antalet egendomar, där förevarande kulturarbeten ut- fördes, utgjorde tors. 207. 5t; och torg: 208, st. Sammanställningen ger vidare vid handen, att kulturerna inom länet alltmera utföras genom plantering med inskränkande av sådderna, vilket är 'ett glädjande tecken, då garantierna för ett lyckligt kulturresultat sålunda bliva större. Skogsmarken i länet har nämligen stor benägenhet att gräsbindas och härigenom gå sadderna sämre till. Påpekas må även, att ovanstående kvantiteter frö och plantor ingalunda äro de enda i länet använda, ty under de senare åren ha allt flera av de större egendomarna på länsjägmästarens uppmaning börjat insamla kott och klänga skogsfrö samt anlägga egna plantskolor. Det oaktat har det av skogsvårdsstyrelsen tillhandahållna plantmaterialet årligen ökats, vilket torde kunna anses som bevis för ökat intresse för skogskulturer inom länet. Styrelsens kulturarbeten hava handhafts av styrelsens fyra ordinarie skogstillsyningsmän (länsskogvaktare) samt av styrelsen för kulturperioden särskilt anställda 30 plantörer. Arealen av skogsodlingar, vartill frö och plantor rekvirerats från skogs- vårdsstyrelsen, men som utförts av respektive egendomars skogvaktare. är beräknad till omkring 523 har. Under ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer ha skogsodlats 488,6s har, och hava härvid använts 2,312 mansdagsverken, 1,628 kvinns- och ,232 barndagsverken. I skogsvårdsstyrelsens 3 plantskolor ha blivit utsådda 33 kg. tallfrö, 28 kg. granfrö samt 10 kg. lärkträdsfrö, varjämte därstädes i mån av utrymme omskolats tall-, gran- och björkplantor. Vid Rö år 1914 anlagda plantskola ha påbörjats utvidgningsarbeten, varigenom plantskolans areal kommer att ökas med 24 ar. 4. Biträde vid skogens skötsel. Ansökningar om sakkunnigt biträde för avverknings planläggning och utförande, utstämpling av skog till avverkning, gallringar, utmärkande av fröträd, hyggesrensning, markberedning och kultur ha inkommit från 35 egendomar, och ha vid dessa biträde lämnats, därvid i några fall ända till en månad. Under berättelseåret ha av länsjägmästaren och skogstillsyningsmännen sammanlagt 316 egendomar besiktigats dels för att utröna, om föreskrivna kulturåtgärder enligt lämnad förbindelse vore vidtagna, dels för att tillse, huru nyligen skedd avverkning bedrivits. Vid 8 egendomar ha utstämplats 3,682 fröträd. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 4 | Skogstillsyningsmännen ha under året 602 rese- och förrättningsdagar, fördelade å de olika distrikten som tablån i det föregående visar, förutom tjänstgöring som plantörer under kulturtiden. 5. Uppsikten över skogslagens efterlevnad. 32 avverkningar i strid mot lagen angående vård av enskildas skogar ha under året kommit till styrelsens kännedom. I fråga om 30 av dessa ha skogsodlingsförbindelser infordrats. | Dessutom ha 143 avverkningar förekommit, som föranlett särskilda skrivelser från skogsvårdsstyrelsen. Vid 1 egendom har undersökning enligt $ 2 av lagen angående vård av enskildes skogar måst hållas samt stämning till domstol uttagas i fråga om 5 avverkningar, där uppgörelse i godo icke kunnat träffas. 6. Tiänsteexpedition. Skogsvårdsstyrelsens kansli har alla helgfria dagar hållits öppet mellan 1/710 f. m.—35 e. m., sommartiden dock endast 10—4 e. m. Diariet upptager 732 nummer med 800 ankomna och 936 avgångna skrivelser. 7. De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. Enligt tillgängliga officiella uppgifter (Statistiska centralbyråns berät- telser) upptager länets totala skogsmarksareal 410,430 hektar, därav kronoskogar 9,615 hektar, andra allmänna skogar 10,965 hektar och en- skilda tillhöriga skogar 390,120 hektar, vilket med andra ord vill säga, att 93 70 av länets skogsmarksareal befinner sig i enskild ägo. Denna areal är till huvudsaklig del skogbeväxt, men ännu finnas dock tämligen stora arealer gamla kalmarker, såväl vid kusten som inne i landet; ett önskemål vore, att dessa snarast kunde försättas i skogbärande skick, men som de alla äro tillkomna före skogslagens trädande i kraft, ligga de utom skogslagens räckvidd och skogsodlingen å desamma måste till- komma på frivillighetens och det enskilda initiativets väg. Ägarna av dylika marker skulle emellertid genom att intressera sig för deras skogs- odling, samtidigt som de ökade sina egendomars värde, utföra en beröm- värd fosterländsk gärning. Stora delar av ovannämnda skogsmarksarealer i enskild ägo innehas av bolag, som i allmänhet ha forstligt bildade personer som skogsför- valtare och genom dessa meddela sina skogar en rationell och intensiv skogsvård. Uppgifter beträffande utförda skogsvårdsåtgärder ha efter 3 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. av skogsvårdsstyrelsen gjord anhållan inkommit från Gimo, Hargs, Fors- marks och Österby bruk. Vid Forsmarks bruk ha under året 210 hektar genomgåtts med gallring, 45 hektar ha röjts och beretts för självsådd, 1,506 meter nya diken ha upptagits och 2,341 meter äldre diken ha rensats. Under året ha genom sådd kultiverats 231,2 hektar och genom plantering 38,2s hektar. Å' Hargs bruks skogar ha gallrats 195 hektar, upptagits 2,350 meter nya diken, genom plantering hjälpkultiverats 22,9 hektar samt genom sådd nykultiverats 87,6 hektar och hjälpkultiverats 3: hektar: Vid Gimo bruk ha på 53 hemman utförts följande arbeten: gallring 709,09 hektar, markberedning 64,3;6 hektar, nyodling 837 meter, dikes- rensning 70 meter; 51,61 hektar ha kultiverats genom sådd, varvid ut- såtts 28,2 kg. tallfrö och 11,7 kg. granfrö, 55,12 hektar genom plantering, varvid utsatts 511,433 plantor (453,692 tall och 53,191 gran). Vid Österby bruk ha röjts 9 hektar, dikats 1,358 meter och rensats 12,772 meter diken. 23,50 hektar ha kultiverats genom sådd och 11,43 hektar genom plantering. Vid Lenna bruk ha även skogskulturer och andra skogsvårdsåtgärder företagits, men ha från detta bruk inga siffror ställts till styrelsens disposition. Större enskilda egendomsägare intressera sig även i regel mycket för skogsvård, men för övrigt står den allmänna skogsskötseln fortfarande på en tämligen låg nivå. Det ökade intresset för skogsodling och det ökade antalet förfrågningar om biträde med skogens behandling i flera avseenden torde emellertid få anses som ett glädjande tecken och ett steg i rätt riktning mot en bätte sakernas ställning. Den högkonjunktur, som i slutet av året inträdde med av- seende på skogsprodukterna, torde även i icke ringa mån ha vänt hem- mansägarnas blickar mot skogen och dess utvecklingsmöjligheter, om den kommer i åtnjutande av rationell skötsel. Avverkningarna bedrevos under berättelseårets första del i tämligen liten skala, men så snart vintern med snöföre kom, återupptogos desamma i långt större omfattning, orsakade av de enormt höga ved- och virkes- prisen, som betalas, och vilka på många håll även frestat hemmans- ägarna att börja söka realisera sina ungskogar, vilket dock, såsom på annat ställe framhålles, av styrelsen i högsta möjliga grad förhindrats. Spekulationen i skogsegendomar har under årets senare del varit i starkt stigande och omfattats av personer från vitt skilda landskap och sam- hällsklasser, och som dessa oftast ej utfört siha avverkningar med behörig hänsyn till skogen, motarbeta de härigenom skögsvårdsstyrelsens strä- vanden. Genom de höga pris, som aspvirket under året betingat, har avverk- ning av asp i stor utsträckning förekommit. Genom denna avverkning STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 9 komma hyggena att i stor utsträckning upptagas av aspsly, som upp- kommer genom rotskott, men lyckligtvis ha dessa aspavverkningar huvud- sakligen företagits i hagbackar och betesmarker, varigenom nämnda olägenhet minskats. Tillgången på kott såväl av tall som gran har i bestånden varit medel- måttig; å enstaka fristående träd riklig. Sommarens väderlek har i stort sett varit gynnsam för kulturerna, som i regel, åtminstone vad planteringarna beträffar, ha gått väl till. Neder- börden har varit riklig med undantag av en period kring midsommar. För att medhinna kulturarbetena, som varje år visat tendenser till ökning, har höstplantering måst tillgripas, och en dylik höstkultur i rätt tid före- tagen har här stora utsikter att lyckas, ty nederbörden är då rikligare och plantering, som då alltid användes, ger säkrare resultat än sådden, emedan kulturfälten oftast äro gräsbundna, ibland igenvallade och sanka. En nödvändig förutsättning för all kultur är vidare, att den under de första åren fredas för betning. Under november och december månader inträffade starka snöfall, som ästadkommo stor skada på ungskogen. På många ställen i länet ha stora områden ungskogar samt ungskogsgrupper i olikåldriga bestånd blivit svårt åtgångna; än ha träden blott böjts till marken, men oftast ha de avbrutits ett stycke upp på stammen. Ibland ligga träden på marken med uppbruten rot, beroende på att marken ej var kälad. Några mindre härjningar av tallstekelns (Lophyrus pini) larver, »spritt- maskarna», ha iakttagits inom länet, men de ha dock ej anställt någon större skada. Stockholm den 31 december 19153. Theodor Odelberg. Hugo Samszelius. 10 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska skogsvårdsstyrelsens inom Stockholms läns landstingsområde redovisning för sin förvaltning för år 1915, få, sedan detta uppdrag nu blivit fullgjort, härmed avgiva följande Revisionsberättelse. Kassaredogörelsen utvisar: Inkomster: Behållnin gran Hat isIÖ DA dd Pr dT mrs eb SMER EA SAS I1,022: 45 Räntor: för sä, MOTA bese ob as Eee nar bg NA AN RES RES ERE 266: 62 Statsmedel till bestridande av skogsvårdsstyrelsens verksamhet ... 9,265: — Anslag från Stockholms läns hushållningssällskap ............mnmm0....oo. 3,500: — AnNdel= I /SkOgSVArdsav Eliel oboe ee ö. aa fo a eh SEA EA ARKEN ARN 21,230: 38 Medel, influtna genom försäljning av frö och plantOr.................. 120007 In betalda; PlantörsakvOCdEn fö gr ske tevetpsnprd sr ssd SLE ARE 2,505: 20 UPppburna/ täntor: inden 410 25 oo. ere sees ord rk ARNE 304: 50 Summa .kr. .ÖT,3345:03 Utgifter: AVIORTINS ALA tra ed SE LDE Je fo hå RASEN AE RES SR SLE NN NR I T)A4305 02 FLYTESDYCE AG sr oo SLY Se Lr Sat AN EE SFSR a FL BAG ON ARSA RUT ANG SSE I:S00M-— RESSSKSÄLCNIN SAT (0 16 20 br ör SE kr bd NLA SS ER NEON Ay850-135 ATVÖde ät: Styrelse OChorevisSOLCH «ma. do... söner KN 4 253: — OKOPSOMJTNGS (es bss een set Ro bb sp obe SDR Eg a EAA ER SG 1O0;05 251100 Plan tskölOnr og stsae ssk as sana er bg ere RN ge a ie NES I RN 3,444! — FÖrSkOtterade "SymMekOStnaCEeri oder es ssk. es rd TYSTA NN 174000 INUtE SÄTE ÄT oe ae es oas araber af a AVSEENDE ETS är lat 7 OR OAS VARSE [jr ARSA 1,082: 85 150 ol 2 Te RA AA Nr re mm Rn a a kann 874: 14 Diversesförvaltningskostna Get. S3455- 55.5 gss soba SAS ER NN 2,305::30 SKOLVD LET ÅG br 40 Mess ers ör TT Ser Ra a da ägs SARA FYRAN 900: — ETAKten sO0ChAtiAINS Dp ORC «go ov sera SR see oa ET SAR 05 SANNE ARSENSST SKOPSUPPLYSTIIIg SVETKSAMNIEE safes SR sker se re a EE ANN 343: — Uitbetalda”PplantörsarvVOCeD: Loose maa sea sas Gös as 1 SINNE IR SEE RAKA 4,203:-140 TIIV ELSE Tore oa or SAT ER fer blb a at 6 ARS RAS a ro end dt ESSEN ANSER TAOS Utgående eZbalansHu: ste arg Sea Oe 0 aura LS Ae ARSA DEE 0053-30 Summa kr. 61,334: Skogsvårdsstyrelsens berättelse, som finnes räkenskaperna bilagd, har icke givit revisorerna anledning till någon erinran. Räkenskaperna voro omsorgsfullt förda och försedda med nödiga verifikationer. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. öd Då på grund av verksamhetens utvidgning en utveckling av styrelsens bokföringssystem syntes nödig, förordade revisorerna förra året en dylik omläggning, och har denna under berättelseåret blivit genomförd. Inventarieförteckningen har genomgåtts och äro inventarierna bokförda till ett värde av 1,608 kr. 35 öre. Ställningen den 31 december 1915 utgjorde: Kassan : Innestående å bank 18,896: 50, men avgår redo- FÖrarenskfordran viG arsskiftet. 243: I2 obo...ss.en. Tö,053E 38 RNÖMCSfOre Fame EA 0 DS sn Raa lan fo ar ess bode oas £1.425 33 18,695:--74 Inventarier : I enlighet med inventarieförteckningen och efter skedd avskrivning VERA ÖR KE AG ROTEN, ER TE SAS RER Rn Sr ARR RA MR baren a nan 1,008: 35 Fordringar utestående: För kulturer AN OMS » synekostnader, efter avskrivning av 86: 70 På grund av den sålunda verkställda granskningen få revisorerna till- styrka full och tacksam ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen för dess förvaltning under året 19153. Stockholm den 8 juni 1916. L. A. Reuterskiöld. Reinhold Rudbeck. John Upmark. Skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län berättelse för år 1915. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning. Styrelsens sammansättning har under året ej undergått någon för ändring. Ordförandeskapet uppehålles fortfarande under den tid excel- lensen Hammarskjöld innehar statsministerämbetet, av bruksägaren m. m. greve H. Wachtmeister, i vars ställe styrelsesuppleanten, nämndemannen J. G. Gustafsson i Hökby, inkallats såsom landstingets representant. Av hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedd ledamot är fort- farande direktören m. m. O. A. Engström. Av förväaltningsutskottet har till styrelsesuppleant utsetts kammar- herren m. m., friherre G. Fr. von Essen, Vattholma bruk. Länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare är e. jägmästare KR. Lubeck. Såsom forstlig rådgivare biträder f. d. jägmästaren m. m. J. H. Blombergsson. Länsskogvaktare äro i: Norra området, omfattande Örbyhus, Olands och Norunda härader: JEAN and mark Mellersta området, omfattande Bälinge, Vaksala, Rasbo och Uller- åkers härader: David Sundqvist. Södra området, omfattande Hagunda, Lagunda, Åsunda, Trögds, Håbo och Bro härader: C. EK. Nordlund. Såsom föreståndare för centralplantskolan i Uppsala samt frökläng- ningsanstalten har tills vidare tjänstgjort länsskogvaktare Sundqvist. För sistnämnda befattning kommer emellertid en särskild länsskogvaktare att anställas. Såsom tillfälliga biträden hava varit anställda 24 skogsplantörer under kulturarbetena på våren samt en extra skogvaktare vid utstämpling för gallring under hösten. Verksamhet för skogsupplysning. Föreläsningar i skogsskötsel hava hållits av länsjägmästaren : dels vid den av Kungl. Hushållningsssällskapet anordnade lantbrukskursen i fr gu KÖ wa SE SUNE A-net ARN vd 7 Vv - NES NEP Aag RNE Se d UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 13 Viksta socken och dels i Vallby socken, Åloppe i Nysätra socken samt Åkerlänna i Bälinge socken. Liksom föregående år hava till skogsvårdskommittéernas ledamöter jämte en del andra intresserade utdelats tidskrifterna »Skogen» och »Skogvaktaren». Vidare hava vid lämpliga tillfällen utdelats diverse skrifter i ämnen rörande skogsvård, skogsodling, stubbrytning, släckning av skogseld m. m. Sammanlagt hava utdelats omkring 2,2350 exemplar dylika skrifter. Undervisning i skogsodling har meddelats de värnpliktige vid inom länet förlagda regementen, ett större antal folkskolebarn samt eleverna vid Uppsala Folkskoleseminarium. Till övningsplatser vid denna undervisning hava använts i Uppsala stads närhet belägna kala marker å Rosendal, Malma och Borgmästare- hagen, samt, för folkskolebarn å länets landsbygd, i närheten av respektive skolor belägna marker. Antalet värnpliktige, som deltog i undervis- ningen, uppgick till 1,560, av vilka var och en fick under 3 timmar deltaga i arbetet. Vid densamma utfördes röjningsarbeten, plantering samt något sådd. Antalet utsatta plantor uppgick till 36,000 st. Seminarieelevernas antal uppgick till 94 och av dem utsattes under tvenne dagar 4,000 plantor jämte något frö. Från undervisningen i skogsodling för folkskolebarn lämnas följande uppgifter: antal skolor, där skogsodling förekommit —..ssmsmsmmssnennna 7 Ölun SE SER AU DGS SO LIN Gl [Ga LEA TREA Ads SANN Ler rr ad SÄS adden NG 1,918 LTS EAST AI Goede ge AASE fo a Al Sr ägde on a AT Ada se 2325 » RES ATG RO IN AO CI AN DNE BN ae da sr Både bef 50,90 kg. SEO SO CIA TIEANC VANAN ER RER ske än sa bss rd DT2, 46: Skogsodling. Årets skogsodlingar hava på grund av den gynnsamma väderleken under sommaren i allmänhet givit ett gott resultat. Endast å en del mycket öppet liggande marker, som uttorkade under den torra perioden på våren, har resultatet blivit sämre. Skogsodlingarna hava bedrivits i ungefärligen samma omfattning som föregående år. Den utsådda frömängden visar någon nedgång, varemot antalet utsatta plantor ökat. Uppgifter rörande utlämnat frö- och plant- material återfinnas i tabellerna I och II. Av dessa framgå, att 272,30 kg. skogsfrö utlämnats inom länet, varav 44,70 kg. fritt eller till nedsatt pris. Av plantor hava inom länet utlämnats 1,333,150 st., varav 464,706 BotELgrn ZNESKA Sept v6EiGT 1 1E'bvi SEv'6 |64z'zgI1 |oS6'6z9 |oob'49SI | og9g'glb |ewwng g91z'0gz | — — 9$0'01 of OI oI1'0S 000'00z |o00o0'0z | OI 2 ÅS RE "> 29ue[ om ePIESIO I OR TIE SEN 4 GTA ET| NOPE REG | Igz'bI Szb'6 | 691'z€1 |0S6'6z+t | oob'L€1 | oSg'gL4t hour wout apeuwepn ewwung I I Å Ibbb'g98 ger OS I 101'9€ | 160'/ I TE RTA 61g'€S 009198 | oo£'pvS o00'o+t€ seten er oevgvervegroceRr OC besAr OCC dt ON 22ue| : äl | | | | urour apeuwepn peursoxsuonynpold tL [Ya | | | , H : = Ios 007 | 001 og IEpE ro o0PEI = IO00:er SKODESRT IOOOKAT ET [0009 o0z'z€ hauej wour apeuwepn stud nespou LL : FH IOSE TSE Pader ri GORE IPISOrSA or s06LS DAS AR KOSONRO TE IOEKELS TA (ORT KANON OT TES '"I9ue[ Wwour apeuwepn NIA | | LE H | | | SE fd ANTA : | 4 PEDAO] | | penueq [OXASWO | [9ASWOO TOXASUO [OASUIOO > eWwWnsS i YH sr ESA a FR rn ORSRAG Ork TR ENE = erpue "Arg | | eIpue "ATC | | upID IST RK = = — - - 3 = -t « OSS Es RA RS SBR - = — SSE å. ks ed AR mn) = = Aa 'sOJuejd epurgaAue SI61 JIy TI QvL 2 = s Z 3 oEtplaz | 00'z S6'6Z1 SEtzbI 'Peutung BH | | | = oatz | o0otz DB | SA RES UrngO OASjKr. Bl 9LALGig 0.0 (4 KL GLK eoe0s8--esbsrssB rs tDek Jug] won ep[esI0 2 | | 3 LIA NAA - Sö GZzI | SE'ZbI I9uej uwrour apeumepn ewuuwung z EEE s | 09" 4Q1T | -— S1'$6 Steg 6 RR ra wuej wour apeuwepn peursoxsuonynpoad ILL Ö o6' EF | — o£f'oz 09: €z [TESEN Van pe saa ER Nara 9uef wour Speuwepn sud Nespau [LL SS og'ob | — oStG | | of'Gz | fafalKlafeS KALA Lar o. SR ÄR TR SA BR Poostesonrsoeton ses I2uer| urout apeuwepn PIA AN | : e | v 'Iy || By | "SN | "Sy | eWrungs | ISIJAT(] | updIr) | HEL | N | nh, Zz | ul j "QIISBOYNS JUBAUP SIG JIYy 00 QR < Oo - 10 Ch sön Mu ÖONTGONE Fant NGT Al nl NE I J ; 4 kan, . . ' Tr , ELAN d UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 15 st. fritt eller till nedsatt pris. Dessutom hava till några andra skogs- vårdsstyrelser försålts 280,216 st. plantor, huvudsakligen 2-årig och 4-årig gran, varav tillgången i plantskolan var riklig. För ledning av skogsodlingsarbeten hava varit anställda 24 plantörer, varjämte tvenne länsskogvaktare tjänstgjort såsom plantörer. Härvid hava utsatts 617,000 plantor samt utsåtts 118,:0 kg. frö, varigenom skogsodlats en areal av 282,23 hektar, varav ny kultur utförts å 210,75 hektar. Den övriga delen avser komplettering av förut verkställda skogs- odlingar. | De genom plantörerna verkställda skogsodlingarna togo sin början den 28 april och voro avslutade den 5 juni. Sammanlagda antalet arbetsdagar för plantörerna var 388 och antalet därvid utförda dags- verken utgjorde 2,065 mans-, 505 kvinno- och 2,868 barndagsverken. Utan ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer hava med av styrelsen utlämnat frö- och plantmaterial skogsodlats omkring 350 hektar inom länet. Härvid hava använts 154,20 kg. frö och 716,142 st. plantor. Sammanlagt har således genom styrelsens bemedling skogsodlats en areal av 632,23 hektar. ; Skogsodlingarna hava huvudsakligen förlagts till våren. Endast en ringa del har utförts på hösten. Biträde för övrig skogsskötsel. Styrelsens biträde har alltmer tagits i anspråk vid utförandet av gall- ringar, stämplingar för blädningshuggning, utmärkning av fröträd jämte övriga arbeten för en rationell skogsvård. Länsskogvaktarna hava för detta ändamål varit sysselsatta från början av september månad till långt in på innevarande år. Dessutom har en extra skogvaktare under några månader varit anställd för samma ändamål. Då emellertid styrelsen av brist på arbetskraft nödgats avslå en del ansökningar, har styrelsen gått i författning om anställande av ännu en länsskogvaktare. För biträde av nu nämnt slag hava använts 306 dagar, varvid för- rättningar utförts å 135 skogar. Dikning. Med understöd av skogsvårdsstyrelsen hava pågått avdikningar av vattensjuka marker på fyra ställen. Under året har avsynats och god- känts dikningen å Bergsbrunna skog i Danmarks socken, där 14,so hektar beräknas komma att torrläggas. Av den beräknade kostnaden, 987 kronor 74 öre, har skogsvårdsstyrelsen bidragit med 293 kronor 57 öre. Till gemensamt dikningsföretag för tvenne hemman i Svartbäcke, | 605'156'f lewuwuns (IEEE SUIS — | — looogi] — | — ooto61 |£z9'S8 l6rb'z9 |oSt'rofloogf9r |oSg'6Sz) — [56:08 set8L IS91)'Sutupoal ssop uem uu | I I I I I | | | I I | | | | | "ueysdApaur suasfpIÄS PM I604'088 [0ogoLo't o61'LI [oofsrg [069'z1] — Free 000'08 |608'61 00g'$ | oS5'9 | — —|SeS'UPSl005'6€££'z/006'6z1/000'185 Irewwung | | | | | | | fe SI FSSER | FT | RE | LE RR a AST — | — | — J|ooo'g JooS'6z' looo'6 looo'St | Braqsausg | , | | | | I | | I - olS'tz 000'071 fe fä NA NOSA OT EE ST ser NORS OODIO Ern ITE NOD BIDDE IA SFC s | | | | | | | | — -1000'021 = ET — SN - NN [nen — — — — | -— -1000f021 | "e3IsqaIrH | 4 900'071 000'96 I — -— — 1009'g I — Taj | — o00'€$ 1000'5t1 (000'0$ [00019 jen Surdoyqug | SREFOLGT I00£'065'z 06141 |ooS'tg o6S'zt| — |Seb'gI1 000'08 |zLE'61 'oog'$ (o055'9 — -ISL9'blblooo'Ski'zl006'o04 l|ooo's68 fru ejesdd | : | | | | | | | - "YSUIC 5 | S MS | :yswo | [PAST ys -yswod| "sswo | [PÅ rysuro |'yswoo | "ys | "NSWOO | NS | "MS | | Nå ) | ASWUDOO | ASUIO ASUIOC AS [0] UKöO I ASUIO I [SUIOC AS | -WI00 SU | bil (0) | AS uro | | (01 | ASUIO | ASIUOO | | = | TWWUNS AO] SIA | PIC I tofq ILE ISIDALT | NIBT | UuPIr) | [[9.L | | H | je — = "Si61 ''/,, 1OJONSIJUPJd SUISJIJÄJSSPIRASBONS I IOJUejd & BUVSJLL SAR AKI [oo] An I I a a | ,; s I ; in a 2 €LE'€ ISg90'z EztozilotLlzTIt'g899|/00'g11 oltzEtz TIG EN 691'zE1 o56'627 oop'LET oSo'6L4$ — !s6'6Zz1|5E'zH1I| 16 ewwunsg | ] | | | | | | | | M ] - 1 I I I I 7 FR a |oot€ 4 |o5'gipr [bl'ozvIsl:t6 FOG | — = | ll dT dt) — ae LI Uuv3IdApaw SUJSjPIÄS UTN) | = 7 I I X [0 [aa = [gå en [a] på - Pn (&) (-) MÅ An I | | €LE'€ ISg9o'z fetlb lost6l lootgg ISetbz lostge ISlfgei Ig56'84 loS4'69 |005'gz1/009'0z1 007'61z) — |00'6'7 lor:69' |60z """Surupal suasppIks Iapun) | I | S I | | | | I I | | MEESE 0 MR So fe a | IE I Seg RA BES Ha he TE) SEE EE EA | c | | | | | | | | | I | | as) IS | se | deny | 184 | ey | Iey 20 og RARE | as SISKSN SS 75 |'3x Ad ONT KS I I - CR eg UR i ce 2 Ne | [este | jer | 5 | [eate | Ear för | yswro | "Aswoo | ”Aswo | ASwoO | | | SE auofly | suew | "por | fy | 3 | por | py | 3 |ASISAIR| - SS en cr AIR (ETS A STRESS | RE få | FÖ | är uv13 | Ne | | | 50 | ) smmydrelg | & | SUNSET SAN SST SETENG 5 SE i SE | UIALJASTEP | guuouejd | ppes | ES | ; FRE SSE TAN FRK EE NE FS VE SE) tojuejd epurauy OJ JURAUV 3 | epurAuy | | = | | [B31e PE[POSsFOAS | | < I I jÅ I I 33ue] Wour JurposdToxys WUJwWWOY WOPJUURY SUISJJIÄJSSPIGASFONS JILL TIT "Qvq 16 UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 1 genom vilket beräknas kunna förbättras en areal av 32,5 hektar, har styrelsen beviljat ett anslag av 3509 kronor 28 öre, motsvarande hälften av den beräknade kostnaden. Kontroll över skogslagens efterlevnad. Besiktning av avverkningar har verkställts å 217 skogar. Härvid hava skogsägarna eller avverkarna lämnats meddelande om de åtgärder, som erfordras för anskaffande av återväxt eller för upprensning efter bläd- ningshuggningar. I de fall där så ansetts behövligt har skogsvårds- styrelsen infordrat skogsodlingsförbindelse med pant eller borgen som säkerhet. Dylika förbindelser hava erhållits för 8 skogar, avseende skogs- odling å en areal av 151,15 hektar samt diverse andra skogskulturarbeten a 256,;o hektar med en beräknad ansvarssumma av 9,710: — kronor. Någon laga undersökning enligt skogslagens 2 $ har under året ej varit erforderlig. För den år 1914 företagna laga undersökningen å Sikhjelma skog lyckades ej överenskommelse träffas, varför avverkarna instämdes till häradsrätten, som till alla delar godkände skogsvårdsstyrelsens yrkanden, varigenom avverkarna ådömdes att skogsodla 7,75 hektar för en beräknad kostnad av 620: — kronor, samt att ersätta styrelsens rättegångskostnader. Beträffande avverkningarna å trenne hemman i Edvalla by har full klarhet ej ännu erhållits om vem, som är att anse som avverkare, varför detta mal fortfarande är under utredning. Några nya avverkningsförbud hava ej begärts. Från föregående år kvarstå tvenne. Plantskolorna. I styrelsens fem plantskolor hava under året utsåtts 46 kg. tallfrö och 229 kg. granfrö samt omskolats 545,000 st. plantor. De under år 1914 i Uppsala plantskola uppdragna björkplantorna hava under året omskolats och visa en synnerligen god växt, avsevärt bättre än från annat håll anskaffade björkplantor. Även såddplantorna av björk äro vackra, ehuru en svårare svampsjukdom högst betydligt decimerat deras antal. Denna sjukdom visade sig på eftersommaren och yttrade sig i att först bladen och sedan stammen skrumpnade och dog. Sjukdomen uppträdde först fläckvis och spred sig sedan hastigt. Omkring hälften av såddplantorna förstördes härigenom. Prov på sjukdomen insändes till Statens skogs- försöksanstalt, där den dock ej ännu kunnat identifieras. Vidare under- sökningar komma emellertid att under innevarande år företagas för att söka utröna dess art och förebygga dess härjningar. På en del av de ettåriga tallplantorna uppträdde i Uppsala plantskola 2 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga i 18 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. svampsjukdomen »skytte». I övrigt befinna sig plantorna i god växt, och förrådet har uppbringats till sådan storlek, att ingångna rekvisitioner torde kunna komma att effektueras. I tabell IV lämnas uppgifter om planttillgången. Denna uppgår till 3,070,800 oomskolade plantor och 880,709 omskolade eller sammanlagt 3,951,509 st. Fröklängningsanstalten. Under året har fröklängningsanstalten tagits i anspråk för utklängning av det stora inneliggande kottförrådet. Sålunda hava utklängts 1,712,3: hl. tallkott och 767,35 hl. grankott. Utbytet har härvid blivit 789,s2 kg. tallfrö samt 113,67 kg. granfrö, jämte en del granfrö, som ännu ej av- vingats. Tyvärr synes fröet hava avsevärt minskat sin grobarhet till följd av omständigheter, som ej kunnat utrönas. Åtskilliga undersök- ninger hava verkställts för att få reda på orsaken, men dessa hava hittills ej lett till något resultat. Från fröklängningsanstalten hava försålts 1,727 hl. utklängd kott, som ej tagits i anspråk för ugnens uppvärmning. Försäljningen har endast skett i småposter till mindre bemedlade personer, och priset har varit 25 öre pr hektoliter. Sammanträden och inspektionsresor. Styrelsen har under året haft fyra sammanträden. Dessutom hava av styrelsen företagits tvenne inspektionsresor. Härvid besågos under resan den 30—31 augusti skogsodlingar i Österby i Läby socken, Måsta i Balingsta, Torslunda i Fröjeslunda socken, Litslena by i Litslena socken och Boglösa by i Boglösa socken samt avverkningar a Storhagen och Ekolsund i Husbysjutolfts socken, Segersta i Övergarns socken, Grillby i Villberga socken samt Ekholmen i Veckholms socken. Under resa den 2 oktober besöktes Vallhov i Jumkils socken, varvid avsikten var att utröna, huruvida ett till betesmark på särskild framställning upplåtet avverkat område, där några åtgärder för betets tillgodogörande ej vid: tagits, fortfarande skulle få anses såsom betesmark. Det visade sig därvid, att marken var i hög grad vanskött och beteskreaturens ringa antal ej motiverade utläggandet av det ifrågavarande området till betesmark, varför skogsvårdsstyrelsen beslöt att inleda underhandlingar med ägaren att återförsätta marken i skogbärande skick. I övrigt träffades under resorna överenskommelser med vederbörande avverkare om vidtagande av erforderliga åtgärder för skogsodling av avverkade områden. Skogsvårdsstyrelsen har under året haft att avgiva underdåniga ytt- randen över riksdagens skrivelse angående lättnader i stängselskyldighetens UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 19 fullgörande samt över upprättat utkast till lag om rätt till bärplockning och tillvaratagande av vissa andra naturalster. I den förra frågan har styrelsen uttalat sig för vidsträcktare tillämpning av grundprincipen om djurägares skyldighet att taga vård om sina djur, så att de ej förorsaka skada, ävensom för eftergifter i fråga om stängsels laggildhet samt för skydd av skogsodlingar å gemensamma betesmarker. I yttrandet över lagförslaget rörande bärplockning m. m. har styrelsen i huvudsak biträtt det framlagda förslaget. Styrelsen ansåg sig dock böra avstyrka skyldighet för markägare att i vissa fall uppsätta hägnad för fridlyst område. Skogsvårdskommittéerna. Någon förändring i skogsvårdskommittéernas antal har ej skett. Kom- mittéer finnas i 77 socknar. Förändring i deras sammansättning har förekommit i fem kommittéer, där styrelsens ombud avgått och ersatts av nyutsedda. Kommittéernas ledamöter hava såsom förut nämnts på skogsvårds- styrelsens bekostnad erhållit tidskrifterna »Skogen» och »Skogvaktaren». Kommittéerna hava varit styrelsen behjälpliga med upptagande av rekvisitioner av frö, plantor och plantörsbiträde, ansökningar om erhål- lande av biträde för skogsskötsel samt i övrigt varit styrelsens ombud inom respektive socknar. Ombud för taxering till skogsvårdsavgift. I likhet med föregående år har styrelsen utsett ombud i 27 socknar att bevaka styrelsens intressen vid kommunalnämndernas överläggningar för taxering till skogsvårdsavgift. Expeditionen, Diariet upptager 486 nummer och omfattar 696 st. ingångna och 898 st. utgångna skrivelser. Dessutom har avsänts ett större antal ej diarieförda cirkulär och meddelanden. Expeditionen har varit för allmänheten öppen varje helgfri dag kl. I0o—4. Samma tider har länsjägmästaren varit att träffa, då tjänsteresa ej hindrat. Särskilda mottagningsdagar äro första och tredje måndagen i varje månad. ; Tiänstepersonalen. Länsjägmästaren har handlagt de löpande göromålen på expeditionen samt företagit resor för ledning av kulturer och avverkningar, upprättande av dikningsförslag m. m. Antalet resedagar hava varit 98 och antalet därvid besökta skogar 216. 20 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. Under året har ett skrivbiträde varit anställt å expeditionen. Länsskogvaktarna hava haft 3592 rese- och förrättningsdagar, varunder besökts 514 skogar. Övriga dagar hava de varit sysselsatta med kopie- ring av kartor för inläggning av hyggestrakter samt med upprättande av rapporter, m. m. Finanser. Styrelsens inkomster och utgifter balansera på en summa av 33,083 kronor och 5 öre. I särskilda bilagor lämnas sammandrag över räken- skaperna samt tablå över tillgångar oeh skulder vid årets slut. De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Några större förändringar i förut lämnade meddelanden rörande skogarnas tillstånd och skötsel hava ej inträffat. Såsom allmänt omdöme kan sålunda anföras, att åtskilligt i detta hänseende finnes övrigt att önska, men att man på många håll börjat ägna skogarna en bättre vård. Förut har omnämnts huru skogsbetningen är ett av de största hindren för genomförande av rationell skogsvård. Vanligen söker man förena dessa ofta mycket stridande intressen med påföljd, att såväl betet som skogen blivit av dålig beskaffenhet. Då det därför skulle vara av stor fördel att anordna särskilda beteshagar, som uteslutande användes för betesbruk, och därmed freda skogarna för bete, komma, efter vad styrelsen har sig bekant, under år 1916 en del försök i detta hänseende att ut- föras av Uppsala lantbruksklubb. Skulle dessa försök visa ett gynnsamt resultat, kommer styrelsen att i sin mån verka för ett allmänt införande av detta system, då en sådan uppdelning skulle vara av den största ; betydelse för skogsvårdens höjande. Gynnade av lämpliga utdrivningsförhållanden och goda virkespriser företogos relativt omfattande avverkningar under det gångna året. Sär- skilt ökades dessa avsevärt i slutet av året, både till följd av den tidigt inträffade vintern med gott slädföre och av ytterligare stegrade virkes- priser. Ehuru härvid skogstillgången på enstaka gårdar blivit väl hårt anlitad, torde man dock ej kunna med fog säga, att någon svårare sköv- ling förekommit. I allmänhet har vid mera betydande avverkningar skogsvårdsstyrelsens råd inhämtats och dess föreskrifter blivit beaktade. Av skadegörelser å skogen är särskilt att anteckna ett svårare snötryck i slutet av året vid då inträffade rikliga snöfall. På åtskilliga ställen blevo härvid ungskogarna illa åtgångna. Några avsevärda skadegörelser av insekter eller svampar hava ej före- kommit. UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. fås Skogseldar hava förekommit på några få ställen. Dessa hava varit av ringa omfattning med undantag av skogselden å Vallby skog i Tierps socken, där omkring 25 hektar övergingos av eld. Området utgjordes till största delen av mossmark, beväxt med yngre tall- och björkskog. Åtskilliga tillbud till skogseld förekommo här och var under den torra tiden på våren, men dessa avstyrdes innan någon skadegörelse hunnit ske. Utöver i styrelsens berättelse omnämnda skogsvårdsarbeten hava om- fattande sådana verkställts å en del större skogsegendomar, särskilt å bruksskogarna. Enligt erhållna uppgifter från 19 större skogsägare hava följande skogsvårdsarbeten å dem tillhörig mark utförts: JL ID a IL Sa AE Joan ser s TSG ös en old Ua es ak bälg ole 2,866,46 har Backar OhWCiIKESTENSMIN 96.55 sg s es Adds gr ss ns AN Ar sis 12,680,00 meter INS N STIa (= Kos kone Koen SAS REAR or ER SE AS SLR E SES NANA KA 20;320500 MN Genom dikning vunnen. mark; C:a ccs FOND SPRID ara 141,00 har MYFAG EID SKE CLINT OTRS FED IN AA BEN oe a a Au sfea gel n 4 RÅA es I,010,41 SIOYZG DENNES 00 (200 YEN UD FR sep ks Ar V bo BES Le AHA AON » DAL Rö Ce ARNE LA BIS Ner a ANAR SR 73,00 STO (GSSEXG (ol TAGA Lao NE rön ar os SSE SA Ko PR STARKA ASSR 911,21 > IEND SA CI fr NA nn ter bat ta re LESS AR da 93,75 Uppsala den 29 april 1916. H. Wachtmeister. R. Liibeck. Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län räkenskaper för år 1915. Debet. Ingående behållning från 1914. II ESta en de AKS TAN or NNE dr. og BR a RAS DAS OK ID os ihr Sf Anslag och skogsvårdsavgifter. Statsanslag till uppehållande av verksamheten AE VOR SR 4,000: — » till skogsodlingens befrämjande ............... 2,370: — iHfuskallpingssällskapetst anSlägt.>..oc...cccc..oivdsenessrrssd aa 3,000--— RO ESVARAS DY STU CIe Nr SRS FÄR Ma säker e ras sd 16,413: 60 25,783: 60 Transport 25,820: 60 22 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Transport 25,820: 690 Övriga inkomster. 122511 80) RAA RES SEN > BETIS NAR Ng SEE RAGE bol RSS Ar fl Da 456: FÖL (försalda splantotsOC)- MOE: ds SAST re PEN OA ALA 30 BHitta le av. USkoOgsplantOrer ds. dess TNE > » för SSKORSSKOLSClN Ske säs Ales bd AR TLJE Flyt LÖPSALA KO CEST TEE TRA BER ARA Sf SE bd See BS 531: >» Uförsälda hackor, och. inventarier um. M. ooo. st 107 Inbetalda fordringar från 1914 av diverse personer T,258 LJ ELIHET Kronor 33,083: o5 Kredit. Utgifter under året. Omkostnader för skogsvårdsavgifter :.....os0 smmsssssssuonna 428: 38 NEC 8 OFALEN SOT ATATNS os SA RR EN AA re RSS EN 369: 47 Tri köp HAV EO NO Ch la fo See Neue a SARA ESA 48: 14 BlantSkOlOTNGN fa ara rss IS e rade R NA Eg få bo SER AA RASERAS [SNSPIPS Lie SRKOgSPLANEÖFCSIING:, "or sant den dess SAD BSR Ng ee VARSE I5] 5130 Skogsocdlmgsiochadknn2sbhidia oss Rs 308357 TNVEnTarl el) Ads SER en oden ANS Arr ER SR EE ER RONNE 660: 16 AN VIO TITS SAN SE SA Se Root EG PY tb RANE SKER DE FNL Spar ee 000 Riese kOSMN Ad Sk sr bre rd AL AASE Bl en å aa RANE FAN: ANAMIDIS tha HONSkOStnad ek ses ASS AES TN 255 SSK Tter, EBV CROCI RAND OTSETN sas AR Re LEA Se 1,451: 40 ET ÖRKIAN STING Eos es fra OAS, SEAN ESA SNES EE SR 2507 25 Krapitalrabattrö che Stan pel ss... . Ses AE Er SSI 0: 55 Starmpelj vid fnsättaing, a. depostionet ue os. su ME MENSO Uttagit av kontant deponerade medel...........oomoosnn... FAO UTIä5 8 FÖTT IaCKOP 35550: 228 scn fe beste ÄNGEL ÄN a gla AA 31: 59 IBalska utstalln nen dd oss SSA NOR RE 2874-02 DIV ErSe SUtpINter SS ue Eros ae VESA ST AST Sr Se 256: 21 30,726: 36 Behållning till 1916. Innestående a upp- OCh. avSktryninpeksn ss 1,070-05 Kontant behållning GRETE fl SR RN VA Br EIA VARS VAR 2 1 ANS 1,279: 384 2,356: 69 Kronor 33,083: o5 Uppsala den 29 april 1916. Å skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar: H. Wachtmeister. R. Liibeck. UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Tablå över skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län tillgångar och skulder den 31 december 1915. Tillgångar. KOITES TA GT GEA DAT AR NE rr An oda anar nos bo hg AS a ägare a 1,076 NRO TATT LST RSA SS es RAR SA a a a mr nn nr mm ftrn a 315 ösa 15240: Depositiensbevis som pant för SkogsodliN2 ........--s-ss0s-cno-0=1ecn 22 6,619 NERO (2 Bhyy RO) CIAR Se rage ro rd Arr As EE LA BLS AIR 1) EE SERA BBS TA AE NA (eg [gä SERTO AVIV LI Oja GRE OR rg Ad SA rr le one RM öra NN da a Sod dd ses älg des R än 2,218: » SEND LIM TOE RS ESS rk fast SALSA RN LT 2 BAR BIDRA gt oe one BRP vr 6,691: » SPERLIIN GI CALA CTS AA NER 05) ER ne RA TNA äl dess al A Ske bn os sf ere VARS 3,881: Utestående fordringar för rättegångs- och laga undersökningskost- ENA OT CI SR MPR ars (öh BAR: BG KLART ERA oa EES SN AB ÄN BA RT AG TE Ef ole Tesla SSA SAG 451 Utestående fordringar för försålda plantor och frö m. Mm. se... 1,097: Hushållningssällskapets planteringskassa inom linjen ... 3,273: 98 IKTONOF +3,2 73: 0.0,.31,088; Skulder. Depositronsbevis som" pant för. SKOgSOCLNGA so... s.ovs---dses«s-bs svea enses 6,6019: öntantideponeradermedeltföriskogsodling 0. i. sbansdkiss ses ssd 1,606: Hushållningssällskapets planteringskassa inom linjen ... 3,273: 98 Tillgångar utöver skulderna KTONOF) 3,2 731901 31,000: Uppsala den 29 april 19106. Å skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar: H. Wachtmeister. R. L tibeck 24 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Revisionsberättelse. Undertecknade, för år 1915 utsedde, A. R. Thalén av Kungl. Maj:t å statens vägnar, O. A. Berg av Uppsala läns landsting, och K. H. Modén av Uppsala läns hushållningssällskap, att granska skogsvårds- styrelsens inom Uppsala läns landstingsområde räkenskaper och förvalt- ning under år 1915, få efter fullgjort uppdrag härmed avgiva följande Berättelse. De vid skogsvårdsstyrelsens sammanträden förda protokollen hava vi genomläst utan att finna anledning till anmärkning. Av skogsvårdsstyrelsens oss delgivna berättelse för året framgår med all tydlighet: att styrelsen och dess biträdande länsjägmästare även under detta som under föregående år icke lämnat någon möda ospard för att på varjehanda sätt verka för skogsvård och en rationell skogsskötsel inom länet och att styrelsen fördenskull: dels anordnat föreläsningar över skogsskötsel å 4 ställen inom länet; dels i ökat antal utlämnat skrifter (Skogen och Skogvaktaren m. m.) rörande skogsvård; dels låtit i skogskultur och skogsodling, röjning m. m. undervisa värn- pliktiga vid i Uppsala förlagda regementen; ävensom i plantering $ och sådd meddelat undervisning åt seminarieelever och skolbarn; dels ock genom biträde av 28 st. skogsplantörer och utdelning av 154,2 kg. frö och 716,142 st. skogsplantor åstadkommit skogsväxt på 632,23 har; dels lämnat fackligt biträde vid skogsgallring och utstämpling för gall- ring och fröträdsställning samt för blädning; dels ock till skogsdikning biträtt med 802: 85 kronor; och lärer utlämnat och försålt skogsfrö belöpa sig till 274,3 kg. och utlämnade och för- sålda plantor belöpa sig till 1,613,366 st. Då nu enligt vad till styrelsens kännedom kommit, förutom vad som med styrelsens ledning och enligt styrelsens medverkan men utan dess ledning blivit sått och planterat, även hos enskilda större skogsägare, bruk m. m. skogsodlats med frösådd enligt tab. III i berättelsen 911,2: har nykultur, 289,95 har hjälpsådd och med plantor 420,74 har nykultur, 221,50 har hjälpkultur, så framgår av tab. III att ej mindre än 2,591,33 a AVN 3 A 4 UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 25 har, därav 1,892,70 har nykultur, blivit under året inom länet skogs- odlade, vilket ju bör glädja skogsvännen och utgöra tillfredsställelse för skogsvårdsstyrelsen. Då nu såsom av berättelsen framgår vid 70 skolor 1 skogsodling deltagit ett antal av 1,918 st. barn, vilka på 112,46 har utsatt 243,725 st. plantor och sått 50,9 kg. skogsfrö samt 94 st. seminarieelever utsatt 4,000 skogsplantor och av värnpliktige 1,560 st. deltagit i undervisning i röjning, sådd och plantering och därvid utsatt 36,000 st. plantor, så är det att hoppas att i och därmed frön för framtiden ock nedlagts hos de unga och deras fostrare, vilka frön i sinom tid skola bära frukter av kärlek till skogen och ömhet och håg för dess vårdande. Glädjande är ock att erfara: att under året ingen laga undersökning jämlikt $ 2 enligt skogslagen förekommit och att blott tvenne tredskande skogsägare behövt stämmas till häradsrätt, därav den ene blivit fälld att enligt skogsvårdsstyrelsens yrkande skogsodla 7,7s har för 620 kr. och betala rättegång och det andra målet uppskjutits för vidare utredning. Av nu i korthet anfört. framgår ju således: att skogsvårdsstyrelsen med framgång och nit samt till synes under hos skogsägare allt mer vaknat intresse och förståelse om vikten av god skogsvård bedriver sin verksamhet till länets bästa. Av styrelsens 5 st. plantskolor hava vi besökt blott den största invid Uppsala, där enligt berättelsen blivit av eget frö utsått 46 kg. tallfrö och 229 kg. granfrö. Då fröet ej var fullt grobart, hade det sätts tjockt och visade rätt vacker uppkomst. Där visades oss ock åtskillig björkfrösådd samt omskolade plantor av björk, tall och gran, alla vackra. Och uppges nu i plantskolorna finnas 3,951,309 st. såsom ingående behåll- ning '/; 1916 i plantor. Styrelsens fröklängningsanstalt i Uppsala hava vi ock besökt. Vidkommande fröklängningens resultat framgår tyvärr av styrelse- berättelsen, att den av föregående års revisorer uttalade varningen för risken av en så utsträckt och omfattande fröklängning, som år 1914 igångsattes och bedrevs, var väl befogad, enär vad som då förespåddes om befarad minskad grobarhet och eventuellt prisfall å skogsfrö enligt styrelsens medgivande inträffat, så att det klängda fröet har låg gro- barhet; och, då nu därtill prisfall i marknaden även inträffat, motsvarade således ej resultatet de förhoppningar, styrelsen och dess jägmästare sig av fröklängningen gjort. Utan har på fröets konto i räkenskaperna av- skrivits värdeminskning 2,125: 59 kr., och på fröklängningens konto av- skrivits värdeminskning å kott 2,710: 70 kr. Styrelsens åtgärd att, enligt länsjägmästarens uppgift, icke till re£vi- renter utlämna något av dezfa frö utan använda detsamma defs till plant- 26 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. skolorna dels till sådana kulturer, som styrelsen själv låter verkställa ävensom att låta inskränka fröklägningens omfattning, måste därför anses vara välbetänkta åtgärder; en annan sak blir om den stora 3'/;> 1915 utbalanserade frömängden, 726,3; kg. tall, 980,7s kg. granfrö, kan hinna att i tid tillgodogöras, så att tilläventyrs den i tablån upptagna stora tillgången över skulderna, däri ingår: (TOGO CANS Rea anses Ja TY TIO och "oavvingat frö! ln... 2,218: 37 » 9,989:67 kr., möjligen bort reduceras, för att ej bakslag må inträffa än en gång. Deponerade och i kassafack i Mälareprovinsernas Bank förvarade för- bindelser och depositioner äro utan anmärkning granskade. Den skogsvårdsstyrelsen jämlikt reglementets $ 8 åliggande skyldighet att genom insättning i bank göra omhänderhavda medel räntebärande, som icke för tillfället behövts tagas i anspråk, har av styrelsens kassa- förvaltare iakttagits, varigenom under året uppstått en räntevinst av 456: 12 kr., därav återbetalts för deponerade medel 54: 30 kr. ränta. Vidkommande själva räkenskaperna har under året jämlikt av före- gående års revisorer framställd önskan och förslag särskild szffer-gransk- ning verkställts av f. d. häradsskrivaren A. Gullbergsson, som däröver avlämnat utlåtande. Han har anmärkt: att å verifikationen n:o 349 av förbiseende orätt beräknats en reseersättning 30 kr. i stället för 18: 50, vilket fel kassaförvaltaren vidgått och rättat genom inbetalning av 11: 50 kr. i 1916 års kassal!, att av det årets revisorer uppmärksammas. I övrigt har av kassaförvaltaren avlämnats fullständiga verifikationer a alla såväl inkomst- som utgiftsposter. Staten för året valverar på 34,710: 51 kr., mot 44,696: 84 kr. för 1914. Sammandrag av årets räkenskaper framgår av följande Tablå: Debet. Ingående behållming: Kontant, I banktpatuppsnochWavsköttylllpt os... .c.c-. 37: — Skuld till (deponerade smeder fees Fa NORM 1,6275 40-07, 064:-40 Inom linjen: Hushållningssällskapets planteringskassa ... 3,273: 98 För skogsodling deponerade depositions- DEVISN mon se INR SA SS: LER BRA ASLAN 2,672: 76 5,946: 74 Transport 1,664: 46 UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Transport Under året influtit: Statsbidrag till skogsvårdsstyrelsens verksamhet ......... 4,000: — » till skogsodlingens befrämjande .............. 25 Or Eloskallpinassallskapets"bidfagtra Nile ossuwstedrsgsskskerrrese 3,000: — SVYO(SENER KO SENSE es Ne re ANNE AN 16,413: 60 Övriga inkomster: Återburet för biträde av skogsplantörer ..................... 1550 » » » 2» HJÄänNSSskogvakfälet om osossrrva I/O > SKÖT S ALAA SNACK OR fd Pisnsk sanna 10: 5O > FE STIL D ANTA MEET fas NNE Seat Sr Dare se ba Area 2E0NG IE ORSA ÄTTER ATT 0: CEO TER IR torka tre Haden edet fr rg ad Ada STSKAS Börsald ak plantor OCH MÖDAN. ro sars bs dess dena one Anns SAO JEN ETEN LO ME se SNS es ST SRJ res or SE EE FR FE SRS ESA LURA USD NÖNVESERTITS RI Tens EKOT Oo ASSR NAR sr def sia NR äg an se ÖR SIE Atergaende administrationsköstnader........... i.e... sis 21: 90 [BOSE Kall TNE BIE ot nia RA cs RR SRF SRS LSS EE AR SST —: 50 Under året från diverse personer inbetalda skulder från 1914, för plantor, frö och hjälp vid kulturer... 1,258: 106 Summa kronor Kredit: INS a CRC SSK RANN TG IAN ob ee seg: orlyn je ds 0 she nDS Ae dal aa Selar a Omkostnader för taxering till skogsvårdsavgifter......... 20030 Köpta FO nk0 GI PLAN OA. AR fan seas sd ar dar sa ASIA (UNDEIC TE fet ba LO oj YT basker RAA NR ER IN FTAHO IBESattn a Stl SKO SSP lANCO 5 rod sosse andet or bald R SSR Resekostnader för styrelsen och tjänstemän ............... SAL USS Ne IRlantSkOlOrNASN SKOLSENS SENS ble dos ora SE sed aostlisng SN res ns Ber BFÖ2EKIG Bidrag till skogsodling och avdikning. ......s....sssesses000s 308: 57 Avlöningar, arvoden och tillfälliga lönetillskott ......... 9,060: — INVID KO pA TINY CI CARL ENA sekr ses SE säte elr NG a Be seb Be 660: 16 Paköp OCK AkKlan sne fav KOMA Ko ade sslepkoss ebdr endel sars ZFÖJ ANS US ESkKaTUES bla SC DN ort kmsks seble den sd son I gerne args nord erna 207-102 Administrationskostnader (lokal, telefon, skrivbiträde 1002 Tål NS rr AST rst Sr SRA LS RR SS BEAN SSA 2,1015: 40 SVT TG] lay LÄ BV AE SSE ärr OR Ber Ae ct SSA RN REA 1,451: 40 |D SVARET SE SE Se ee SI rr EL FER Be eSATA SSE ARSA kl 250:12I FÖ IVELS ERP EKLSODELSIER OG ARA areor odd sa ba sishes ar SENS Av deponerade medel bestridda planteringar ............ 67: 40 Stam pelavglEsp Arden Os n AA SER Ae rr a aa 1250 Ulogående: Kontant behållning 1 kassa av deponerade medel ..... FAN ORO » > 1 bank på upp- och avskrivnings- TT UTA Rn rk od sa VCE rk rea 1,070.-05 217 1,064: 46 D 6: Summa kronor 34,710: 51 28 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. Inom linjen behållning: Hushållningssällskapets planteringskaSsSsa........................ Br ANG Till skogsodling deponerade depositionsbevis............... 6,619: 96 Summa kr. 9,3893: 94 I följd härav få vi tillstyrka full och tacksam ansvarsfrihet åt skogs- vårdsstyrelsen inom Uppsala läns landstingsområde för 1915 års räken- skaper och förvaltning. Uppsala den 3 augusti 19106. MATER SI TBRalen. KARiiModen: O. Alfr. Berg. Skogsvårdsstyrelsens i Södermanlands läns landstings- område berättelse för år 1915. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och tjänstepersonal. Sedan förra berättelsen avgavs har styrelsens sammansättning ändrats därigenom att styrelsens dittillsvarande ordförande, greve G. Wilh. Wachtmeister under året avlidit. Till hans efterträdare förordnade Kunel. Maj:t den 18 juni hovstallmästaren Gösta Tamm. Styrelsen utgöres saledes av hovstallmästaren G. Tamm, ordförande, godsägaren H. San- tesson, utsedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott, och gods- ägaren, kaptenen N. Arfwedson, utsedd av landstinget. Suppleanter äro godsägaren, kaptenen E. F. von Celsing, utsedd av hushållningssäll- skapets förvaltningsutskott, och godsägaren G. Sederholm, utsedd av landstinget. Länsjägmästare-, sekreterare- och kassörsbefattningarna äro fortfarande förenade och innehavas av E. G. Noreen. Styrelsen har under året inrättat en tredje länsskogvaktarebefattning. Befattningen tillsattes med särskild tanke på behovet av personal för understödjandet av utdikning av vattensjuk skogsmark. Härförutom skulle innehavaren av den nya befattningen även kunna användas för samma uppgifter som de förutvarande länsskogvaktarne. Till befatt- ningen utsågs bland 14 sökande e. kronojägaren H. Alsterberg, Garpen- berg. Länsskogvaktare äro således H. Wernander, Nyköping, J. E-. Ekberg, Ärila, och H. Alsterberg, Flen. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Åtgärder till befrämjande av den enskilda skogshushållningen. Efter samma program som de «två föregående åren har en kurs i skogshushållning för hemmansägare och hemmansägaresöner på en vecka hållits i Nyköping med exkursioner och övningar åa skogar i närheten. Till deltagande i densamma hade ingått 69 st. anmälningar, varav dock med hänsyn till begränsade lärarekrafter endast 41 kunde godkännas. För tillgodoseendet av behovet av skogsplantörer anordnades en kurs för utbildande av sådana, omfattande två veckor. Ansökningarna till Utbredande av kunskap i skogshus- hallning. Beviljande av bidrag till och utförande av skogskultur. Skogsodlings- kontrakt. Utdelning av plantor. 30 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. denna voro 21 st., varav dock endast 13 biföllos. Förläggningsort och demonstrationsskogar voro desamma som för nyssnämnda kurs. För att giva deltagarna mera praktik, kommer kursen att fortsättas våren 1916. För att göra de nyantagna skogsplantörerna förtrogna med deras upp- gifter, anordnades på våren före begynnandet av deras tjänstgöring en repetitionskurs på två dagar. Samtliga dessa kurser hava letts av länsjägmästaren med biträde av länsskogvaktaren H. Alsterberg. Vid Åsa folkhögskola och lantmannaskola har länsjägmästaren hållit föredrag under 5 timmar samt lett en exkursion. Vid lantbruksskolan å Ulvhäll har länsjägmästaren under året meddelat undervisning 1 14 timmar samt lett en exkursion. Södermanlands-Östergötlands skogsmannaförbund har äfven under detta år för sin verksamhet från styrelsen uppburit ett bidrag av 100 kr. Samma utdelning av folkskrifter som under föregående år har fort- farande ägt rum. Skogsvårdsstyrelsen har under året godkänt 3 st. skogsodlingskontrakt, nämligen: å 2!1/, mtl. Fyrby i Blacksta socken för c:a 15 har rs > "Ökna i Stenkvista > 2, SUIS NR » Ballersta i Halla » NNE ARE f(0 Je a) Sand ORIAE: Samtliga dessa kalmarker hava uppkommit innan nu gällande lag an- gående vård av enskildes skogar trätt i kraft, vadan skogsodlingstvång där icke föreligger. Beträffande omfattningen av på grund av skogsodlingskontrakt verk- ställd skogsodling hänvisas till Bil. I. Samma princip som förut beträffande utdelning av skogsplantor eller att intill 10,000 st. oomskolade eller 5,000 omskolade utlämnas avgifts- fritt och i mån av tillgång därutöver plantor mot styrelsens självkost- nadspris, har även under året tillämpats enligt nedanstående fördelning: I , td | SÅN Antal Oomskolade plantor| Omskolade plantor | Diverse ' | Arstid | rekvi- | | | renter | tall gran tall | gran | plantor Våren ...| 198 | 939,100 | 764,100 | 39,800| 14,170] 820 | Avgiftsfritt Hösten ... 18 75.000 | 36,000 11,000 | ”:3,000 — å:0 SN | 216 |1,005,100| 800,100 | 50,800 | ELO 820 | | | | I I | I | - Våren ..., 29 | 183,000 | 132,000 | —4,000 | - 1,000| — |! Mot självkostnad . I I I I | J Hösten ... 5 30,000 | — 10,000 | 10,000 | 5,000 | -— | d:0 SE 34 263,000 | 142,000 | 14,000 6,000 | oo S:a S:ram 1,259,100| 942,100 | 64,800 | 23,170 200] REN SI FSL CESRULINE I RED a : SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. SU Dessutom såldes till annan skogsvårdsstyrelse 300,000 '/, tallplantor och utlämnades till Nyköpings stad såsom arrende för plantskolan 5,000 1, tallplantor. Styrelsen har under året för första gången under sin verksamhet blivit Utdelning av i tillfälle att i större utsträckning lämna skogsfrö på förmånligare villkor LEG än till inköpspris. Då emellertid en sådan förmån kan missbrukas på flera sätt, såsom att fröet kan säljas, icke bliva utsått eller bliva utsått på mark, där det icke har någon utsikt att giva något gynnsamt reslutat, samt styrelsen dessutom endast ville lämna frö till sådana ställen, där skogsvårdande principer tillämpas vid avverkningarna, fann styrelsen lämpligt att genom fastställande av formulär för ansökan om frö till nedsatt pris och genom styrelsen förbehållen rätt att i varje fall pröva framställningen och besluta i frågan skaffa garantier för en rätt använd- ning. Med anledning härav beviljades 29 framställningar, omfattande 74,1s kg. tall- och 79,ss kg. granfrö till halvt inköpspris. Styrelsen fann dessutom skäl att utlämna 14 kg. tall- och 1 kg. granfrö avgiftsfritt för skogsodling av marker, som härjats av skogseld. Willlfesetrunkopspriskelleriwojso kr pi ko. fot taäll ochi 4;25 Eton på kg. för granfrö utlämnades dessutom till 67 rekvirenter 173,05 kg. tall- och 135,95 kg. granfrö. För ledandet av skogsodlingsarbetet har styrelsen på lika villkor som Ziträde för de närmast föregående åren eller att 3 dagar lämnas avgiftsfritt och för !edande av överskjutande dagar under året betalas styrelsens självkostnadspris, till- handahållit skogsplantörer. Under våren voro förutom länsskogvaktarne 21 sådana och under hösten 7 st. anställda. Biträde för ledande av skogsodlingsarbete lämnades förutom å kontrakterade marker: skogsodlings- arbetet. på våren under 477 <» ABA > » 6,0 » Stans kostall: 7Ö,rs kg. grant OCh. 80,3 Kg. divetsedro. Biträde för skogshushåll- ningens ord- nande, be- ständsvärd, avverkning. NN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. [GS Från plantskolorna uttogos under året följande antal där uppdragna plantor: Oomskolade I Örmskokde dl | el NJeb On v er fö (CER re 1eN BESYN CIN Diverse” | | tall | gran tall | gran | | | | (ASEA TARA ES SARS 1,176,900 363,400 70,500 | — 53,400 19,750 | I I Nyköpings JA 385,200 STOD, 5,3850 Sv2 70 570 | | Summa| 2,062,100 | 741,100 76,350 | 56,670 20,320 AE | | | 2,803,200 133,020 | | | — —— | | | 2,956,540 | Vid årets utgång funnos följande mängder användbara plantor: | Oomskolade | Omskolade | ; 1-B14 SEGRA :É | = TY VSRYESTS SENS NE RID iverse tall | gran I tall | gran född | | , I TYRNPIL AoA OS I,911,000 220,000 7$,000 | 88,000 i 6,800 I Nyköpings 1,000,000 556,000 3,000 31500. || 650 | | | Summa 2,911,000 | 770,000 | 81,000 91,500 | 7,450 | EE RE SA ESS = | [| | 3,687,000 | | | Länsjägmästaren har under året lämnat biträde för skogshushållningens ordnande och skogens vård på 7 ställen under 17 dagar. För stämpling, gallring, utmärkande av fröträd och utsyning har bi- träde lämnats av: länsskogvaktare Wernander på 39 ställen under 93 dagar » Ekberg SNES är > TROR » ANUSTETD ET OMS EE Sr ANS » 207 tillfälligt anställda skogvaktare ...... PRNEL SN TEE » 24 Summa 121 ställen under 267 dagar. Åtgärder enligt lagen angående vård av enskildes skogar. För att övervaka att nämnda lag efterleves, besiktigas sådana avverk- nings- och hyggesplatser, där anledning till sådan besiktning synes före- ligga. Häröver avgivas rapporter med kartskisser, vilka innehålla upp- gifter om tiden och sättet för avverkningen, dess omfattning m. m. samt i vilken omfattning återväxt uppkommer. Under året hava 67 st. rap- porter om avverkningsplatser och 57 st. rörande återväxten å förut in- rapporterade hyggesplatser avgivits. Å 11 ställen har genom dessa besiktningar konstaterats att återväxten blivit genom lämpliga åtgärder betryggad, varför de avförts ur liggaren. I regel är ett påpekande av > TR EU FY fen ESR AN PNG PO SR - Vv a ja 1 7 SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 33 vad som behöver göras tillräckligt, vadan styrelsen endast undantagsvis anser sig böra anlita de starkare medel, som angivas i lagen. Under året har styrelsen i fem olika fall ansett sig böra hemställa om hållandet av laga skogsundersökning. I ett fall har styrelsen utverkat avverknings- förbud samt, då detta överträtts, lagt beslag på det olovligen avverkade virket, varefter det överlämnats till allmänne åklagaren för rättegång, vilken dock vid årets slut var oavgjord. Under året hava fem laga skogsundersökningar hållits och fem överenskommelser träffats om vid- tagande av för skogsåterväxten nödiga åtgärder, varav dock två först efter det stämning till domstol uttagits. I ytterligare ett fall har skogs- vårdsstyrelsen, efter det att överenskommen tid för skogsvårdsåtgärders verkställande utlupit utan att någon åtgärd, trots påminnelser, blivit vid- tagen, beslutat anhängiggöra rättegång i saken. Sammanträden och inspektionsresor. Styrelsen har under året haft fem sammanträden, varav ett i samman- hang med av styrelsen anordnat möte i skogsbrandförsäkringsfrågan, ett i sammanhang med inspektionen av Ärila plantskola och ett i samman- hang med skogsvårdsstyrelsernas extra möte för lösning av pensions- frågan. Under året har dessutom Nyköpings plantskola besiktigats av ordföranden. Personalens tjänstgöring. Expeditionsgöromålen hava under året ytterligare ökats, varigenom länsjägmästarens tid ännu mera än under föregående aår blivit härav upptagen. För avhjälpande av denna olägenhet har Styrelsen därför under året beslutat inrätta en fast biträdesbefattning å expeditionen att tillsättas under år 1916. Diarierna upptaga under 1,029 nummer 1,059 st. ankomna och 3717 st. avgångna skrivelser. Dessutom hava en stor del andra, ej diarie- förda försändelser såsom postanvisningar, brevkort, räkningar, blanketter, folkskrifter m. m. från expeditionen avgått. Enligt postboken uppgår hela antalet försändelser under året till 3,649 st. Kassajournalen upp- tager 247 debet- och 463 kreditposter. Utöver handläggningen av ex- peditionsgöromålen har tiden medgivit följande arbeten och förrättningar av länsjägmästaren: Sammanträden med skogsvårdsstyrelsen och kommunalnämnder, Devistande avrskopsvardsstyrelsemöt€e"........ sscvassesesosa st orsn sr drns 14 daga KSirSer; un GEFVISNINS OCK LOTEOTADA socoo nor bossar hk sn sr sås vers san VRENA 200 SKO ASO CIA 55 PI ALSKO LOS en dgr sd Sör mer or RR 245 FORN SER ARD st RA des L SNR 4 > 3: Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916, Bilaga 1' RNE re 34 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Biträdesfördskopens ovärd: | 7.5: stå tår RA svs 3 do. SÖRENS NA ALESSE r'7 dagar Besiktning av avverkningar och närvaro vid laga undersökningar OCH TALE 0 AT BIN: gutete sto ddt fr order NATT ob tnrEeNEAEAON Ta ROAD Släckning, av: SKOOSEICl- Apesees De SAR får ENSE me TS TAN Resor, och deltagande 1 EXxkursSrOMEl.s NE s.s ss sste sens os AASE JISGS Summa 76 dagar Expeditionen är förlagd till Östra Kyrkogatan 10 i Nyköping, där länsjägmästaren träffas alla dagar, som ej äro upptagna av resor eller förrättningar. Länsskogvaktarnas och skogsplantörernas tjänstgöring framgår av nedanstående tablå: AMD Otsar lo dSaR mar Zz = SN KE I I en i ac BONE (TE BL BER BE 72 | » 5 | 93 (= = rue BDRR ST I (6 UN a MR] Uf ;a rd [4] | RE Hi reg Dö) cc UT TE an g in = ? Ta Se z FN FS KR z 2 = SRS St jod fa lig Bg EAT G STENS SN NS ee 3 2) « IKST & 2 - oe ml OR: | a [bj] 3 2 So 0, — e för ä DD AS AL NY > PAI Se =) a > FN SVG Sva | & oc | = I & [jo =E ÄG (0) | S | far | ' 4 mo I | | I H. Wernander 51 - | ÄGA Bö Brr 93 60 255 Mr | 5-1 242 I 7 r ad 2 | CE ny j 2 TNE SRDeno ee 51 130 120 24 31 | 10.1 265 | H. Alsterberg...... | — SS RA 15 2 23 — 2/0], Or NES | | Tillfälligt anställda: | | 20 st. skogvak-| | | | | | I tare och plan-| | fÖEET bred see 505) fra ln fer [LO 6) 2) SGI | Fr des KD SUG | | | i Summa| 102 24 50 625 267 107 2811-1186 | 1,246 | Finanserna. Såsom av kassaredogörelsen framgår, balansera skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter under året på 50,547,60 kr. med en behållning av 13,066,77 kr. Denna behållning är obestridligen hög, men anledning härtill är dels att styrelsen erhållit en opåräknad andel å 3,500 kr. av de till kungl. statskontoret överlämnade skogsvårdsavgifterna, dels att 4,000 kr. av behållningen enligt årets stat anslagits till att avsättas till byggande av fröklängningsanstalt samt 1,3500 kr. äro återbetalning av medel till den särskilda fond, som styrelsen mottog av förra skogsod- lingskommittén, vilka styrelsen under förutvarande svåra ekonomiska för- hållanden måst anlita för löpande utgifter, dels slutligen att styrelsens verksamhet för närvarande befinner sig i en övergångsperiod till att bliva av mera omfattande beskaffenhet, möjliggjord genom de betydligt ökade VA As ASA 2 I PöYNUS ÖKA od ss; AR SSA ja, v SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 35 inkomster, som blivit en följd av ändringarna i bestämmelserna om skogsvårdsavgifternas utgående. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Styrelsen har i en föregående årsberättelse framhållit den uppfattningen att inom styrelsens verksamhetsområde skogarna å de större egendo- marna i allmänhet skötas nöjaktigt, a de mindre däremot sämre samt å de egendomar, som ofta byta ägare eller med andra ord blivit spekula- tionsobjekt, i regel på ett mot alla skogsvårdande principer stridande sätt. Om ock denna uppfattning fortfarande torde vara riktig, så anser sig styrelsen dock kunna konstatera att beträffande den andrd kategorien en begynnande ändring till det bättre börjat inträda. De ökade möjlig- heter att kunna verksamt understödja den enskilda skogshushällningen, vilka uppkommit genom styrelsens förbättrade ekonomiska ställning, och som av styrelsen utnyttjats i form av undervisning, kurser, lämnande av sakkunnigt biträde m. m., hava säkerligen härför varit av största betydelse. Man måste därför beklaga att så många år fått gå, var- under denna verksamhet av ekonomiska skäl måst i så hög grad be- gränsas. Beträffande särskilt berättelseårets skogsförhållanden är att anteckna att väderleken under våren och sommaren i stort sett var gynnsam. Visserligen vållade de ända fram mot midsommar förekommande natt- frosterna en del skada på de nyutslagna granskotten, men de torde även hava gjort nytta, då därigenom säkerligen en mängd skadeinsekter för- stördes och inflytandet av 1914 års för insekternas förökande så synner- ligen tjänliga väderlek därigenom neutraliserades. Sommarens kyla ut- gjorde även ett gott skydd mot skogseldar. Mycket stor skada vållades däremot genom snöfall i december, varigenom massor av unga och medelålders träd med en diameter av ända till 7 tum aå brottstället av- brötos, varjämte större och mindre grenar avfläktes, sålunda erbjudande ypperliga angreppsställen för svampskador. Såsom var att vänta har den av 1914 års torka förorsakade uppkomsten av torrskog fortsatt även under 1915. Virkespriserna hava under året befunnit sig i ett jämnt stigande, vil- ket givetvis medfört ökning i avverkningarnas såväl antal som omfatt- ning. Enligt skogsvårdsavgifterna för år 1914 uppgår rotvärdet å deklarerat virke till 3,992,110 kr. Beträffande verkställda skogsvårdsåtgärder hänvisas till tabellen Bil. III, omfattande dels de arbeten, som verkställts genom styrelsens för: medling, dels ock övriga, som kommit till styrelsens känne 'geno £å m y svar å härom utsända förfrågningar. ; FÖRT UTAN PIM s Nyköping den 21 april 1916. Å Skogsvårdsstyrelsens vägnar: Gösta Tamm. Noreen. v [9 Ve SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. or ne Al RSS LG bath AR Lå AA miunydrpely pra seq sad uy $$ fpPPIW mnYÅu på seyq sad uy o6tb [LIPPAMN JESSIE = — |J= J-|- I-II) — I — [—] 006'9z | — looo'g9+| | | | 4: br | | beg || | fat (— — 2 St 9'e$1 Spill Stofz ESz/ ERS [— 1] 28 1281 64 | 8685 | ='go$ - | 65 | to | Sr IS 5 |o4 euNuUng | | | ER ll | | | 122] 'S6/6zz 6'$ ve a = yl! RSA >< fö Ar | pe SR ES Lol | €:0e Se | Sc LE IR | | KJ a 'ob FREAK AES e[LIy Jeosess rr rr puegs A | | | | | | | | | | | oS/6€z II SI TNT EA ER rr a RA RR fan nt fd rt in 0 i fo | NDS (OKT: 2) fl NA punsao [fe | Sz/6Lt 8 61 |S'gE |st6f |stzg | — |— | HL a | i ER ES [Sr ESS bon ODES BUSES GT [2 | SolSS€ | 6 CS SS = sr | | St | Stz9 Stol | — IS 0 ret js RIPA SKOISOTSTE SP I PIGSLEISLIOTD S61696 |=z'€fz | — — -- | — | IN — | 9'697 | t'991 | Sg lör] — 5 | EO GI RRD e[LIy förrn d103[ey | oSI11€ 41) — — — I — 1 I — MN — FÖRS RSK — | — I4z 109 | SBUBULNS | pIe3 AqujemW | SLIEtv VTT KS EAT EE koR OKRlE (ÄS FAN REN | OM ÖT anse oquiey |” ped AqIy = | | EN | | : —lEgz OI gl Zee | SS - Sf — SS 1 ev BUN e3uedsry | Sn | De | | | loSISkr | 9 I — 9z IS'SE | oS |— |) er ler) — -— — |—-|—!]—!]—] — | Sn | RISNES RE ejatA | NE | | | EN | Nä | | | ÖS TOT Är Eg | ES EE a a FOS Ed ON fe OR [EA rn a ej IGT AS BISHIL[ TT AqJÄ 4 I | | | I | | | | I | |£8 ox RA 2 FR Ft EROS RS TS GS a ie SEE VAA ERA ER Sr Ner BISIANUDIS FE ewxQ | | | Ködieen El aligdl | AN rd | ÅA ol 'IY | 5 stuleq sour | suewu 3 |ue13 |e3 juers eg saaed)| SUUTAY | saew | IP leg | "AIP | ue: | 22 AP ue] ue | ML La oe FEET ER ARA pt EA E E E aPeloAS [IPL[OAS | | | | = UIYAIJASBEP 35 | | [TESTET FART R SSM GR PR BIG LO 4 CIS H ne 20) vera) UIYIJASBEP IPEA | | | 3 JpexnIqIo flyg SN ES fö): foo EEE ES É 2 | lg FSC ERER 3 muosm it | MIIO INSE PI | FR LTSSROIOrA SITES pewsoy | & ge PIA |A I : |-SFOXS | feuasn I I03uefd epurauy | | los 3 rojuejd epuesuy i | | fr 2 14 I 2 A RT SA | z SE ; RERTNED Eka TAS SM ES | RR inl nydfelkH Sul[pos3oys FiIpurrs[[nd 7 TJ 'CI61 JB IATLIJUOSZUN[POSZOYNS AR puniZ ed ZurfposZoys 38 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. VILLAN SAMMANDRAG över för skogsodlingsändamål lämnat biträde av länsskogvaktare och plantörer, utlämnade plantor och tillhandahållet skogsfrö år 1915. TE RE ; I I SKO NCSkAE ; I Harvard Socken ot Rar AS Bitrsde Utlämnade plantor Cila Biträde Utlämnade plantor | Pio st. frö i kg. | st. frö i kg. antal Tr 4 raj ANGARK Sen . dagar | tall | "gran | tall gran dagar | tall | gran tall | gran | | | Ke | | | | | Oppunda härad. | | | || | | V. Vingåkers SIN) 150 |- F20,500:1, 108,500:1 15500 16,25 || | Ö. Vingåkers > ul TO. |. 23,500:]- 13,500.] Saco 4300] Österåkers » SH 3-1 5000 5,000 | 5,20 | 3500ll | Julita JR 16,000 | 1I1,000 | — | — | | | Floda SA [BANG 42,300 32,700 | 12,50 | 9,25 || | | | St. Malms NGE I re = = — "| 10,;00| | | | Sköldinge » MÅ 14,5 | 43,500| 17,500/| 2,75 | 0,75 | | | | | | Lerbo BUSA 9,000 I 32,000]| — I — I | | | | Vadsbro » 2 — 5,000 | 10,e00| 5,00) — Il | | 4 | Blacksta JL RN 95,000 | 27,000 | 3300 | 2,50, | | | | | | Bettna 20 62,700 | 46,700 | 0,50] — | | | | Husby-Oppunda >»...| — SE I 0 rr SE 3:05 | 2,20 || | | | | | | Vrena RIE 000 LE ENBOO NE NE | 182 | 446,500 | 308,900 | 52,00 | 47,95 | Jönåkers härad, | | | | Tuna SST BE CA IT 20,000 | —20,000 | 4,00 | Aco | | | | | Lunda ASG 9 21,000.]| 13,000| — | — Vv | | | | Kila 2 NAO 5 11,000 | 11,500 | 0,50 | 0,25 i KE | Björkvikst 584. e ot 6 20,000 | 10,000 | 0,50 0,50 | | | | Dlykyrlka HS res |A 5;00012E5;000 4 — 191) | | | Halla ER EES |o— 20,000 | —20,000 | — — Il StUpfönmifär = Dries ses 18 20,000 | —20,500 | — | — I | Bärbo fran — | 25,000 — 14,000 | 2,00 1,00 | | | | Nikolai > GÅR NNE ju. 7BIL26,050]]. A5;000 IFA.oo 12.00 65 | 168,050 | 129,000 | 21,00 | 17:75 Rönö härad. | | | ; Lids STILgRS SES 2100) D:000:1.. 15000 | EN [| | | Ripsa pla Ela op SR = | 2,000 | 500 | 2,00 | 2,00] JÖRAN Ga fs SodR 5,5 | 9,000 8,000 | == | 0,50 || | IBS VASER IN FaR 3 | 7,000]- 8000 | 1,50 | 1,50] | | | PSPELVIESK a ker se RE SR Re Är a Waa | | | Transport|. :-12,5.|.. 29,000.|. 20,500 | 3,30] 4,00M- 247 614,550 | 437,900 | 73.00 | 65,70 1 4 39 Socken och härad | | U Transport KLYStDerg a SIN sed Sättersta FE Ses Svärta SRS na FRANVSRODO TA sger Helgona PUSPRESSEE Bälinge BAT SSA AR Lästringe SANNERE EOS Hölebo härad. Hölebo Vagnhärad > Västerljungs > ITOSA » Daga härad. Björnlunda s:n Frustuna » Gryts » Selebo härad. Toresunds s:n Över-Selö » Ytter-Selö » Kärnbo » Taxinge » Över-Enhörna » Ytter-Enhörna Åke rs härad. Oo Akers SEIN Ean Härads Mrfsaas Fogdö MN Helgarö =» Strängnäs » Transport| fiskores ken 4 | Utlämnade plantor | Utlämnat |n. .,. Utlämnade plantor | Utlämnat Biträde/ Mr I Biträde | sö st. frö i kg. | | Sö | frö i kg. antal RNE antal | Sr TEST | I I | g S | | | . Ia | . dagar | — tall | gran tall | gran || dagar tall gran | tall | gran I | | | | 12;5 |: 20,0001 ”20;500i]1 3,50) 43001) 247 | 614,550 | 437,900 | 73,00 | 65,70 -— — | 70 — — | | 6 19,000 15,000 | 0,50 | 0,25 | 9 11,000 | 11,000 | 31,25 | 31,25 | I 1,500 1,500 | — =— eh 10,000 | 2.000] 3,00] 3,00 | — 10,000 | 5,000 | — = I | | fe o | > = — | 2000] — | — |; 28,5 | 82,500 | 61,070 | 38,25 | 38,59 | I | | I I I | I | | | 2 | 5,000 | 5,000 | — = | 200011 255000 | 1,000 | 90) — | I | | FAN Ba Fal a lo TSSON Fn | | 34000) 1 ETA 000: 0500] 0,00 7 | 24,000 | 20,000 | 17,00] 9:00 1 | | I | | REN t I I I | | | — — — lsftSsoll (Iso | | | | | | | — 7,000 | + 3,000 | 44:00] 5400] | | | 305 000NL 5000) Kit 3 | 12,000 8,000 | 5.50] 6,50 | | | I I | | | 18 22,500 | 12,500 | — — | I | 18 40,000 | 42,000 | 7,00] 4300] 17 24,500 25000 — — | 24 50,000] —50,000 | — — = 20,000 | 10,000 | — — | 4 10,000 | IO0:000)) === IR 3.00) — 7,000 | 23,000 | 20,00 | 20,00 81 | 174,000 | 173,000 | 27,00 | 27,00 I IH II | | | 9 22,500 | I1,500 | — I I Jr LT35LO EITSO0 a — | I | yh 20,000 | 20,000 | — — | | 2401 INR35500 26,000 | 0,50] 0,25 | 29 | 113,000]| 48,500]| 0,50] O,soll 76 | 182,500] 117,500| 1,00) 0,75 | | | 442,3 |1,089,550, 817,470 |161,85|147,45 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. I socken I Socken och härad | Biträde antal dagar Transport Villättinge härad. Helgesta SUTEREA SN 3 Dunkers BIL TRE as 14 C:a Malma” wlolio. bt 7 Årdala ANS SSSL AA 9,5 Forsa oa R dl da I: Mellösa so soi 8 Flens Bör dr or 5 Ö. Rekarne härad. Jäders SYN 19 Barva INDI ISS Zz Kjula BAN SITS 42,2 ' Sundby LEE ADA 3 | Vallby BOIS 9 (WEfatomarbyr Lo Bred 3 | Stenkvista 2” Me Sen 37 Ärila yr 14,9 | Husby-Rekarne » ...... = Näshulta 207 VN 3 VV. Rekarne härad. ' | Råby-Rekarne s:n ...... = Wjorshälla. Gu Sue 6 Gillberga EINER | Tumbo VA KARA RR 3 I Öja PESO 3 RNE 4 » Vestermo » be d. Klosters s:n Eskilstuna stad. 3 Förs » | I Summa | st. frö i kg. st. frö i kg. = antal | tall gran tall | gran || dagar tall gran tall | gran — 0 | 8 61,85) s| 442,5 |[1,089,550| 817,470 |161,85/ 147,45 | | I i | | | | | I | 6,000 4,000 | 10);00 | — | | I ' t Dy 30,500 | 24,500 5:00 7,00 | | 5,400 | —I5,400 | 5,00) 3,00 | | 22,000 | —18,000 | — — | | -10,000 | —10,000 | 3,00] '4,00 19,000 17,500 | 44,00 | 26,50 | I I 10,000 | —10,000 | — — 46,3 | 102,900 | 99,400 7:00] 40,50] SS a ET | | | | | | 27,000 | —9,400 | — = | 22,000 | —16,000 | 2,00] 1,00 | | | | 203,000 | 25,000 | 0,50 | O,50|1 | | I | | | | | | | i 31,000 | 21,000 | 0,50 | 0O,50 | | | T0,000/|' 15,000.] =— -- | | | | | | | 57,000 | 58,500 1,95 | 2505 | | | 53,500 | — 9,500 | 10,00 | — | | | 34,000 | --23,000 | 9,00] 9,00 i | | 78,000 | 25,000 | 3,50] 5,50] 143,1 | 515,500 | 192,400 | 27,45] 18,35) i] | | | | I | | | | i 16,500 [YET35500] 5,00 | | 15,000 9,000 | — — | | | -— = | I ,00o 1,00 | I | rs 000HÅ 2.000] code | | | | 6,000 Aga = | — :3,000 2:0001]6, ILo0:]4 — 16 53.500 | —30,500 |” 3,00 SR RR e | | | | | | | |..56,000 | — 10,000] 2,00] 1,00 | 6,000 6,000 | — | 3500 19 62,000 16,000 | 2,00] 4,00) | = = — | — | 667,1 1,823,450|1,155,770 261,30216,50) I I SR RE I i I | I | 2,979,220 | I Utlämnade plantor qi | Utlämnat Biträde Utlämnade plantor | Utlämnat h ävravd | I SV EES 4 : ä SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 41 Bil: Lil: SAMMANDRAG över skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar inom Södermanlands läns landstingsområde år 1915. | | | | | | ] | I | i Summa I Gall- | Dik- |Kultur-| Mark- | Plan- | Hjälp- | nykul- Hanna d | ring | ning |hägnad| bered- | tering | kultur | SaddT| -tiverad | 5 | mark | & | | | | har SER LAnEG: har bar | har har | har | meter | meter | | (DJ0) 010 DNA EDR RS NRA SE 844 | 7,358| 200; 5,0 96,4 4756 | 206,4 302,8 I MÖTA EES EV SER er AND 500 250171 257001 1: 0:83 1667) 224) 1 9bS 163,7 12302) 3 (OST SMS FASER EA Se 25201004:965)1 1350 7,5] 20,5 | 33.0 | 6233 88,8 FIOISD OSA ref hy tt Sun ah 1 2,719| — I 1,0 4,2 40,0 48,7 52,9 USTA KE SG RNE dad ses a 53 fe 172] — — 3.0 SN MG IA 18,0 I SEED Or a ANS LAR ALMAS ee 62 125 | — 34:20 0:51 5050 90,2 VARESE bra NT RE Bg 146 | 4,989 | = 4:500le -I35e 34) 79,2 | IVA CT 26 gt sont eget 204 140 840 2550: 144752 2553) 17038) 218,0 | [NÖStersRekanne us. sn. eriga 301 2,369| — 5.0 69,3 19,0 85,3 | 154,63] IVASter- Rekarne: osccmnssr. 66 230 5:35 12,8 4.5 48,5 61,43 BSkilstuna? Stad i d:ssde ES (2 TA 5,0] &,8| — 6,0 | 14,8 | | || I ] Summa | 2,630 | 26,684| 5,090] +73-3| 414,2 | 218,3 | 830,1 | 1,244:3 42 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Plats, där skogselden pågick Brandställets | avstånd till | Socken I I Bettna Stenkvista Ärila | med angivande! By av dess namn | kilometer | Dalby och = | till vidstående Asplånga = |gårdar 1 km. j/| egendomar | IEA Nyby | till gården 2 | | Eklången .....| till gården | 1 /a Tid, då närmaste by |skogselden | pågick 1 pk TIS Sä É + Skogseldar inom Söder-= | Befintliga Orsak till trädslag, an- | eldens glvna 1 tion- | delar, där uppkomst lake pe | tall, gran, löv I Arel skogs- Den mark | brunna som FE sko- över- | gicks SENS av medel- | elden ålder har | Gnistor från | Tall, (gran, 252 15 lokomotiv löv) Oförsiktighet | 0.6 tall, 0,2 1,5 10 vid svedjning | gran, 0,2 löv | Gnistor från 0,6 tall, 1,0 80 | lokomotiv 0,4 gran | Revisions- Undertecknade, utsedda revisorer för granskning av skogsvårdsstyrel- sens ji Södermanlands läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1915 få avgiva följande revisionsberättelse. Under året influtna mede; SKORLSVALAS AV OLLCIS Lf see ja SA LS SER ANS Se Kr. FOG Stätsbidrag tiljskogsvardsstyrelsen ss op isa erna: >» —4,000: — Statsanslag till skogsodlingens främjande vc... » —-2,705: — Landstingets anstapt til d:io RER ee de Sa ee > 25000 Flushällmingssällskapetsid:oseiled:oO855SENS EET NANO FÖrkför sata ar plantor, BO SD RIE ARA SAST I FANDAISÖR Ersättning för förrättningar av skogsvårdsstyrelsens >» 13 [ehe slet 012 ha RSA 0 0 ÄR ARS dä NE GS FINS SSE ENA > GOTT Skogsundersökningskostnader, återburna ............... » 470: 84 Räntor jar anegmo mnestaendesmedelefatiatere ene » 3350 AT AS KAPIEA LTR ID 0820 oas RA a aAa as a ss [rjiST » 22TA » å länsskogvaktarnas pensionsfond .. ........ > B2S25 = 43,900: 04 5,259: 00 390: 60 Summa kr. 50,547: 60 SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 3 Bil. IV. manlands län år 1915. I Beräknad | Medel, varigenom | h Anteckningar. Med anled- Rd Iden becrå | Summan av ; y i SET elden begränsats, | Beräknad | å Har skogen nyligen varit ning av eldens! , oh i | beräknad ; AE skada t. ex. naturlig be- AN | avverkad? SSppkomst Söbel|eränsning" not snyxer släcknings- SR OR | Pa (änn RE varit vidtagna rätts- skogs- o. dyl., ingripande kostnad RR slack- | H SG före Läck en: liga eller and läckni k | ningskostnad | ar skogsmarken tagit RN sisärder beståndetlav släckningsmanskap | nämnvärd skada av branden? fra STEEN kronor m. m. kronor kronor | M.G | Järnvägen er- | 2,342 Delvis släcknings- 100 2,442 Torrt fjolårsgräs underlättar , sätter skadan | manskap delvis eldens spridning. | skogstraktens begränsning av åker Anstiftaren | 90 Släckningsmanskap | dömd till 50 | | kr. böter | | Järnvägen er- | 100 D:o 20061, 300 | sätter skadan berättelse. Rese- och traktamentsersättningar samt avlöningar Kr. Skogsodlingskostnader » Litteratur och undervisningsväsendet Från kreditsidan antecknas: Kostnader för skogsundersökning och andra utgifter » i fiskaliskt hänseende Till länsskogvaktarnas pensionsfond avsatta med räntor Innestående » » Landstingets bidrag ej uttaget å hos å giroräkning kapitalräkning Inventarier, trycksaker, porton, telefon m. m. Diverse utgifter Behållnming till år 1916: kassaförvaltaren 135,0006:177 Summa kr. 50,547: 60 44: SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Tillgångar vid årets slut: Länsskogvaktarnas pensionsfond vid slutet av år 1914 Kr. 853:04 » » under året avsatta » 453:25 1,306:29 AmTilaj plantskola vac bSslutet av. OA ör ras. LSE 2,945: 79 > Fack kanin oj WC eg IS ess AE $: —ni2 1050: 70 Bodbyggnad ur Nyköpings, plantskola ss. boss SR NS SN NN rr re IST AE Plata tfÖRrA dj Ika. be SST de ad BIN Are sh ola PT UGN ge » TRUNR ÖP IT Oe ooo Er eg ARA dre sk So REN SAD 2,250: Öl400: Inyentamer enligtiförteCknin Oo 5-5 --ss ee AE oe Ty Sr ss BR OO Behallming mos kassaredogOrelSeh sei. ss a ERNA ENE 3000: (ED teStaende fordi gä miss. ss. ss see dere Na ps a sär SA ESR SERA KESNE SANNE 943: 37 IBehallningtraviskogströ 10,5 Kö. tallfrör dt 0, som ss 150575 ? ? ? 13 Md ISFArÖ NG ÅT Ö1: 75 218: 50 Summa kr. 28,556: 83 Och äro dessa medel sålunda disponerade: ansskogvaktarnastpenstonston da seeee ease Ser 1,300: 29 Medel" avsatta till fröklängningSsanStalt om... ..ccm. sosse 4,000: — Fond mottagen av skogsodlingskommitté ss... 1;534-05 REkvirerades plamtörstVÄRGE = sosse Are ra RSA RA 6,400: — 13;241: 24 Tallgåängr Over YSkulderhå sade ss usedeonsere ed be sier AE 15,315: 59 Summa kr. 28,5506: 83 Revisorerna hava varit i tillfälle att bese centralplantskolan vid Ny- köping och funnit densamma vara som vanligt skött på ett förstklassigt sätt. i Under den 16 och 17 dennes hava revisorerna företagit besiktningar av centralplantskolan vid Ärila samt åtskilliga kulturfält av äldre och nyare data. Denna senare plantskola har under sista åren undergått avsevärd utvidgning. Läget och jordmånen samt andra förhållanden hava i viss mån verkat ofördelaktigt på densamma. Då det emellertid lärer vara planlagt vissa åtgärder, såsom anskaffande av skyddsskärmar mot stormar, samt ståltrådsnät till skydd mot kråkor, kan man förvänta att antydda olägenheter bliva neutraliserade. Plantskolan synes för öv- rigt vara skött med ovanlig omtanke och förstånd. De kulturplatser som besökts voro följande: Vid Sanden i Ärila och Källtorp i Kjula socken hade skogsodlingar utförts under sista och ett par föregående år. Ehuru markens beskaffen- het var mycket ogynnsam, hade kulturen, på grund av det noggranna arbetet och gynnsamma väderleksförhållandena, lämnat ett mycket gott resultat. En kulturplats vid Heby i Kjula socken var utsatt för skarp betning, vilket till stor del förstört en eljest lyckad plantering. A SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 45 Skogsodlingar från 1860—80-talet å Kjulaåsen befunnos vara till stor fördel för resp. markägare, men måste beklagas, att vid denna tid så ofta användes skogsfrö av sydligare härstamning och mindervärdig beskaffenhet. Vid Eksåg i Härads socken hade betning gjort skada. Några mindre omfattande planteringar utförda av skolbarn för 20 å 30 år sedan voro lyckade. Den 17 dennes besöktes nyare kulturer vid Biskopskvarn och Malmby i Strängnäs socken, Valsberga och Järsta i Åkers socken, samt Årby i Kärnbo socken. Samtliga dessa visade ett gott, delvis utmärkt resultat. Som ett slutomdöme vilja revisorerna uttala sin tillfredsställelse med det sätt varpå skogsvårdsstyrelsen skött sina åligganden. Styrelsens tjänstemän och biträden äro värda allt erkännande för sitt energiska och intresserade samt om sakkunskap vittnande arbete. Revisorerna anse sig dock böra framhålla som ett önskemål, att den fordran på veder- börande markägare som erhålla hjälp av skogsvårdsstyrelsen för skogs- odlingsarbeten, uppställes, att betning å kulturplatserna ej sker, förrän styrelsens tjänstemän därtill lämnat sitt tillstånd. Föga torde nämligen vara vunnet med verkställande av dyrbara och eljest mycket lyckade skogsodlingsarbeten, om plantorna bliva skadade av beteskreatur. Då dessutom räkenskaperna, som vi genomgått och låtit siffergranska, befunnits riktiga, verificerade och i god ordning, få vi tillstyrka full an- svarsfrihet för det räkenskapsår revisionen omfattar. Södertälje den 17 augusti 1916. Clas Häckner. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. F. von Mecklenburg. Fritz von Rosen. Av landstinget förordnad revisor. Av hushållningssällskapet förordnad revisor. Skogsvårdsstyrelsens inom Östergötlands läns lands- tingsområde berättelse för år 1915. Enligt Kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser av den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Östergötlands läns landstingsområde härmed vördsamt avgiva redovisning för sin förvaltning år 1915. Av kassaredogörelsen med tillhörande räkenskaper och verifikationer framgår: att Zzkomsterna under året utgjort: KK aSSabehällaag ooo on ork dras da Bee sneda for der fe RE EES ENIEEGEN 12,008: 40 Statsbidrag för uppehållande : av skogsvårdsstyrelsens VETKSAPITEDA Abd orensad SR NE Ag ATT VAS ELAN 2,500: — Statsbidrag till skogsodlingens befrämjande............... ALOE Östergötlands läns landstings anslag ....................... 5,000: — SkOgsvardsavgalter feserverade:.,.sss-0 00.5. VALAR AA 4,500: — Sr TESTE FANA EIA re SNES SN ER BR 7,030:10E > RR SFS 26 AN SNR VARE ISO » FÖR SAT MO SNES SR SN Ufa ERE A.0,OLO NGE Östergötlands hushållningssällskaps anslag ............ 200: — —73,894: 27 Skögströv ock plantor mm:s. Less de: seed. > ANSE NE 15,490: 64 FÖrSAldA any CH laTI Ch. sc As base RS SRS Nr TEEN SA 135: 40 Aterburna ;avlöningsmedel; ,... sr.se enkel rotar sd ns tå 68: 85 FINE TING 2 AVALEO pe sea oo RS RES RE AERIAL EE ATSINGS Ersättning för biträde av länsjägmästaren m. fl. ...... 3,086: 16 SKOSSOMIN 2 bo se SES fa Art dok 23 » SU UIGLET SOK SV ENS AGE sera ess Re 70 Diverse AnK OMS lCfes sasse SR ARS RAS FR Lr og RR / 405: 03 2052 TLA: 63 Kronor: LO0,LsA Oo att uZgrfterna under året uppgått till: SKOgSOALNNESKOSPO AG CI he a SSE BANAR då de ET RE 8,323:-70 Plantor och arbeten 1 .plantskolökhAN. sy last. st. os 12,786: 47 Transport 21,010: 17 ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Transport 21,610: 17 RES GERE SE ER Re NT RE EA or la AR a nan a 600: 88 NNKOPEO ch Rlan SN C— AV: KOLLo Py: sera reldåry ers tne dr råna 25008 LI HUSS LOTT TENOR ONE KOL a BE lse cl str SA SG SER KR RR ANA EÖFSL 0:23 MONS ATA SST MATS dag Nga ESA RS RA Rn frn ha 23104 IKON ETEEO CI arv OC OL ar SE ARE Md an anda 1,1 80::50 [NN densö kan aren LäS. ssd ss AREA sdel fåesd döda dr 580: 76 SETT GIG STELT SETIN Vg d er s0d ev tba ol ARR Arg RR ARA DER be Ord sr ÖBYESAS TER STL OT SKO El köerna ör LA Ra rm den rs ssd dee i 108: 09 (UNT ORD EO (50 RSA cos 0 9e6 « a god Vd SNES NS DN [NS Ng lön HYGIENE BT VEN är oe SS ENDE SSG AR SER h GSE AR Ara SS SSA TURIN FÖRHOR3S ESS EU EGT 2 ses are ASSR ENARE GONE SARAS ESR Tf ORT SM sf Ae AO 57,415: Kronor 1006;177AG Skogsvårdsstyrelsens tillgångar och skulder i sin helhet utgöra enligt uppgjort balanskonto till år 1916. Tillgångar: HOrGdrAnNaNsE GIVES CIND ELSOMEI Ho fee bb dress en I sd AN vd 1,634: TO RT AN ST SSU AD RA rr tass ekke svida öra tek bland sto sekt ANNA Sveno 3,400: | ÖJINGETRS(S STO NINAS DIEN ST fp bs eo SEE AAA EB UR SR KANTAR RR "I ANNE 3,000: IT Ja [AT OT TN SKITA EON RAN VE EA RR Oe oo bg ARR Re ran ANS 530 KARATE CNE E e NSER AIR UN 0 TR ERAN AR Lå la RN or rs AN fbr Eek Salla ahle g of sog 15,905: SÅ KOYRT BAGERI ed SN SVEG bot SONG NRA a Are: SL) BARA 147 RANN Sa 4 ARE OR IIS RAA Börskotteradermedel för sunköp Lave kOb....... dude torsulbiskas sil eer ar 100: FRrOTO jä SATS ST LT an nar nå a oa a et a Nä aa nee sa : 66: IKNAS SARS ISA OMR Ra Sr Eg Be NA ER rod sr 0 io a SR AS VR se SAN sa N5L45OS KTODOT 07,2.3/0: Skulder: 122: LENAS EET EEE SEA (0) 0007 40 kd eo br a SERA ARE Nr BIS ES BER SRS SKARA RT Ae Tillgångar utöfver skulderna Kronor 97,236: RRREASREE SYRRA TR TAGE RATE SNRA ALA Ar 75 IIA: 48 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Under år 1915, skogsvårdsstyrelsens elfte verksamhetsår, har arbetet fortgått efter de riktlinjer, som tidigare varit brukliga. I enlighet med de direktiv, som Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser angiver, har styrelsen i första rummet sökt befrämja den en- skilda skogshushållningen genom utbredande av kunskap i skogsskötsel, beviljande av bidrag till och utförande av arbeten för skogskultur samt tillhandahållande av skogsfrö och plantor. Vid sidan härom har styrelsen bedrivit en inspekterande verksamhet. Där vanskötsel av skogsmark ägt rum har styrelsen gjort sitt bästa för att ernå frivillig överenskommelse om återväxtens betryggande. Följden härav har också varit, att antalet fall där laga syn begärts, har varit försvinnande litet. Skogsodlingar. Under år 1915 har genom skogsvårdsstyrelsens försorg skogsodling utförts i följande omfattning. ER UREA fe TE | | Skogsodlad = | Använt Använda plantor, areal | skogsfrö | SA BER MRS $ vi | i hektar kg. Oomskolade | Omskolade 2 HAD palt: | Granslo (Tl | | kultur | kultur | Gran Tall | Gran | I I I I | | | | | | | Enligt skogsodlingskon-| | | | | | | I | | | | | TAKE AA änetecte ES | 36,55) 74,75) 22,800 12,75) I10,100) 63,800) '29,000| 209,440 | 1 DTE SVAN TAR EE 606,53) 196,20] 317,10] 227,60] 222,000! 89,400) 54,650) 95,860 | Genom av styrelsen läm-/ | | | | nad skogsodlingsledare! 584,71] 214,50] 291;24| 185,30) 472,700]| 293,600] 139,7 10] 175,885 I SARA 1,227,79| 485-45] 641,14) 425,65] 804,800| 446,800| 223,3601 301,185 | i | 1.251000M AM 524,545 | 1,713524 | 1,066,79 | 1,770,145 Motsvarande år 1914...|1,229,44| 247,35] 895,5 | 1,734,925 » » 1913...| 1,220,25| 264,21] 906,83 I 1,856,110 » » 1912...| 1,280,88| 184,20 1,097,17 1,631,680 » » 1911...| 1,254,72| 149,09 SOAL73 | 1,699,450 » » 1910... 1,456,40] 233,55] — 1,082,45 1,382,740 » » 1909...| 1,293,95, IOI,10 1,136,40 1,066,300 » » 1908...| I,003,62] 68,60/ I;3001:10 1,134,810 , » 1907...! 904,90] 52,35 862,55 1,003,571 ; » 1906...] 556,31] 60,75 585,05 460,050 | » P HOOKL:l «4 20472) 35405) 461,85 300,100 | ! Vid skogsodlingskontrakt A bekostar styrelsen såväl skogsodlingsmaterial som arbete; dylika kontrakt upprättas numera icke. ? Vid skogsodlingskontrakt B bekostar styrelsen arbetsledare samt frö eller plantor, enl. äldre kontrakt kostnadsfritt, enl. senare kontrakt med halv kostnad. "4 ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 49 Skogsvårdsstyrelsen tillhandahöll därjämte 84,296 st. lövträds- och diverse plantor (59,507 år 1914, Ö3,549 år 1913, 45,308 år 1912, 79,329 SLÖ NI FSS OSA Kan I9IO, I3,IO2 kat LOLG). Skogsodlingen har utförts å 643 olika egendomar (603 år 1914, 643 AROS, LÖO HaATTIOT2, SOT Al iIGIL, S80 ar 1010; 402 at 1009, 330 ar NGOs 7ORATOO7, 135 MATGOGISO a 1005): Arbetena påbörjades den 20 april och avslutades den 10 juni. Som arbetsledare tjänstgjorde 5 ordinarie tillsyningsmän och 61 extra plantörer eller tillsammans 66 plantörer (60 år 1914, 64 år 1913, 56 FUN Oe SON AFRO ISO fAtuLOnON SI an LO), 44 ar I9O8, 33dr I007G BORarinOO0: och I0LaF IGOS). | Antal. förrättningsdagar för plantörerna har varit 1,386!/3, (1,240'/3 ENG VRT dl O TS IE OM EIOT 25 221at, HÖLL, I,235-/or at LOLO, INOOOHs KANIN, STGH/SFATLGOS AI ST/a tat TOOL ILST/5 rat 1900, 3004 år 1905). Vid försäljning av frö och plantor bestämde styrelsen följande priser, som beträffande frö gällde för året och för plantor tills vidare. | | 2 E | Motsvarande siffror ar FÖRSE LD d | | Käll | AN | [T9I4 1913 I912|/ 1911 I910 1909 1908 1907 1906 1905 | I 16,00] 14,00] I 2,00) I 5,00 5,50 8,00] 8,75 I I IE LEROV AN Se tas son of kr. pr kg. | 9,00] 10,00 16,00! 16.00 I I sx -” I I I | | Granfrö » » » | 4500] 5,00 6,00 6,00] 6,00 4»50l 3,75| 2,30] I,50! 2,00] 2,30 | . I I I | I 1-årig tall oomskol. » pr 1,000] 1550] 1,50] I;50| J;50] 1,00] I,00] -I,00j I,ool I,00] I,00l I,0o | I 4,00] 4500] 4.00 700 | T,50] 1,50] I.;50) I,50; 1,50!) 1,00) TIT,ooj I,ool I,0oi I,00; I,50 2 Tömskok oo ot & 3700 3,00] 3+-00] 3500] 3,00] 3300] 3,00 | 2- » gran oomskol. » >» >» | | | | | I | SS sr tomskols. > > > 5500] 5500] 5400] 5500] 4500] 4300] 4,00] 4,00] 4,00] — |: — Plantskolor. Alla styrelsens plantskolor äro fortfarande förlagda till Älvan vid Mellersta Östergötlands järnväg. Dessa plantskolors sammanlagda areal utgjorde vid årsskilftet 7,62 hektar. En utvidgning skedde med 0,66 hektar. Beslut fattades om inköp av f. grenadjärtorpet Lövsberg N:r 2 för framtida användning till plantskolor. Trots de alltjämt fortgående utvidgningarna har tillgången på om- skolade plantor varit otillräcklig och synes därför ytterligare utvidgning allt fortfarande vara behövlig. För plantskoleskötseln har årets väder- lek varit synnerligen gynnsam. 4. Skogsvårdsföreningens Tidskrift r9r6. Bilaga 1. 50 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. I plantskolorna utsåddes under våren 1915: 56,50-kg. tallfrö” (30,50 At IOIA, 24,75 AT TOL3, 10,4 AND NerRGS NA IOIT, 10 år IO01IO, 0,50 år 1900, I5:;50 år IOO8, 14 fan LÖ Ojhes,stkuRgD 0, 4,8 år 1905). 125,50. kg. soranfrö. (I1A3. Ar IOMA, 1I40;95. At, LOT 3,0 SARATITOTCSNE At IOITI, 90,50 år IOTIO, 34,50. AL. 1009, 20 är 1008; 10 AID ERORSEEINGD, 5,70 ar 1905). 15,30 Kg. lärk- 0. .Silvergranjro (20 ar 1014, 15 Ar. iOS, 2 dARIO Ne, NTA Arv TT, 200 LOTO) SLANG OONGSTAT ILGOD) Våren 1915 omskolades i plantskolorna: 412,720 st. tallplantor, 945,610 » granplantor, 136,205 » lövträds- och ädlare barrträdsplantor. S:a 1,404,335 (1,075,100 år 1014, 1,340,560 Ar IOL3,vö rLORLITERO Le, 741,000 år 1011). Den 31 december 1915 funnos i plantskolorna: 1,500,000 st. oomskolad tall, 412,700 » omskolad » 2,400,000 » oomskolad gran, 1,465,610 » omskolad > TÖLO0OI > lärk, 163,370 » lövträds och diverse plantor. $:a. 5,057,700 (3,946,600 år 1914, 0,202,595 äl 1013, 4,054,000f1LH0E2, 4,371,300 år 1911, 4,297,573 år 1910, 4,124,460 år 1909, 3,817,800 år 10908, 2,145,050 år 1007, 050,000 år I000, 350000 AVTOG LS): Plantskolan vid Älvan. ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 51 Fröklängningsanstalten i Åtvidaberg. Under år 1915 har inköpts: F20,x0 NK allkort, (3,507 år: IOI4, 202,4 Ar IOT3, 141,29 Ar. 1052, 010,37 ATEA OT FAO TAIS) ATOL, 2,480,5- ANLIGGN, KO ANOS, 359,05 AT IGGY, «1,37557 år 1906). BUSA SK DLK orankott (1,230-At DOMA, AH4 Ars HON3,; 2,30.0k ar IGT, OSS-Ar TNOTOMK2HGN ATT IGONN ASO, Ar. IOC SLar 1000): Under året har utklängts: ONS ORT alEOR (T) TA JL AE KOMA NT EO, Ar IOF, L20,25 ar LOT 2,00 AT TOM 2 SON ATEERO! HO TH, HOK AÄTGOG, 35 ATT IGOS, JFG AT IOOy LK LAD45 år 1906). SSH RONE OfdKON (SINA ANN TOTA ÖH5S)SK AR IIOT2, SOLA TOT, 3 HE AN LOLO Fer O0, 2801 ALIGO far 3 Ta OO): Vid aårets slut fanns i behållning: SOMMIMGlkotN (SSE FARNNOTA NT k2 fd TOT 3, F505 AK NNOMN2, C23KaN LOT, OF ATKn OTO) SNS TATL NOGO FOA TGOS) 235 AINO): 20 OMDIST SKANAOLLA(O TIVA TO TAN 2154 ATLLOT3, TOGO LÖKI, H28.A-ILO LO; 210 år 1909). 1,856 kg. tallfrö och TTO SMP OkAnKo. Av 1 hl. tallkott har i medeltal erhållits 0,69 kg. frö (0,58 år 1914, 0,53 AE DIGRA O MSS ATA je OM AE, 0,68 AT NIO OKO, 60 AN TIGON 0,05 AK HÖOSO ONE TOO KO, ALOG): Av 1 hl. grankott har i medeltal erhållits 0,60 kg. frö (0.53 år I914, 90,53 ALE TÖMS LOI öS AN ET OM OO Fal TÖMT, Or48r Al TOLO, Oj30. Ak NOG; 0,60. AN 19017). Kvalitén å kott har, som synes, varit ganska underhaltig. Skogsvårdskommittéer. Skogsvårdskommittéer funnos under året i 39 av länets 149 socknar. Undersökning enl. 2 av skogslagen. Syn enl. $ 2 av lag angående vård av enskildes skogar har hållits i fyra fall. Tvenne rättegångar har under året fortgått. Spridande av skogslitteratur. Styrelsen har under året låtit utdela 400 exemplar av Skogsvårds- föreningens folkskrifter, 200 årgångar av tidskriften >Skogen» och 10 52 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. av »Skogvaktaren». Dessutom har styrelsen kostnadsfritt tillhandahållit allmänheten formulär till skogsförsäljningskontrakt, förslag till kontrakts- bestämmelser angående skogen vid utarrendering av jordbruk samt skogs- ordning att närslutas arrendekontrakt. Plantörskurs. Hösten 1915 anotdnades en kurs för utbildning av skogsplantörer. Kursen pågick en vecka och räknade 22 deltagare. Skövlad skog. Övriga åtgärder. Södermanlands-Östergötlands skogsmannaförbund har tilldelats ett an- slag av 200 kr. att efter styrelsens för förbundet gottfinnande användas till befrämjande av förbundets syften. Styrelsen deltog i det möte mellan skogsvårdsstyrelserna i riket, som var anordnat i Stockholm den 16 december, varvid beslut fattades om enhetliga grunder för pensionering av styrelsernas tjänstepersonal. På grund härav har styrelsen bestämt att för sin personals pensione- ring bilda en pensionskassa, till vilken avgifter skola lämnas från såväl styrelsen som personalen enligt av matematiker beräknade grunder. Pension skall utgå, då befattningshavaren uppnått 60 år. ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 53 Tiänstemännens verksamhet. Länsjägmästaren har ombesörjt tjänsteexpeditionen och med biträde av fanjunkare E. Th. Thamsten handhaft räkenskaperna, lämnat råd angående skogens vård samt hållit föredrag i skogsskötsel och därmed sammanhängande frågor vid de av hushållningssällskapet anordnade småbrukarekurserna vid Lunnevads folkhögskola, Hamra lantmannaskola samt för beväringsmanskapet vid Kungl. Första Livgrenadjärregementet. Länsskogvaktarna ha biträtt vid ledandet av skogskulturerna, verk- ställt utsyningar, gallringar och undersökning av avverkningstrakter samt i mån av tid gjort besök hos skogsägare utan föregående rekvisition för spridande av upplysning i skogsvård. ; Tjänstemännens antal, förrättningar och förrättningsställen framgår av efterföljande tablå: Tablå över tiänstemännens förrättningsdagar. Antal hållna | Antal andra |Antal olika för-| Antal för- föredrag förrättningar UED BETS rättningsdagar » Länsjäg mästaren: 1915 20 167 125 155 Motsvarande 1914 19 191 | 152 160 » 1913 15 154 | 135 163 » 1912 16 185 | 183 142 » 1911 20 208 189 185 1910 16 350 289 204 » 1909 15 208 | 220 201 > 1908 I I 205 | 232 181!/, Tillsyningsmäånnen: | FAT SRETSSON alone 1915 — 201 | 188 209 Motsvarande 1914 — AT | 196 233 UA > 1913 — 154 | 142 218 » 1912 - 146 130 237-19 1911 E 150 144 196!/, > 1910 - TOA 184 207 » 1909 — 164 | 155 17073 » 1908 — 221 208 148 Waldemar Nilsson...... 1915 — 22 186 195 Motsvarande 1914 — 23 212 186!/, » 1913 : 251 235 214 » 1912 - 350 294 SAL fs » 191I — 89 74 SF VN Eljalmar -Larsöni ss 1915 — ET 161 216 Motsvarande I914 —- 130 145 110 e. Tillsyningsmannen : CIAR Kindlundl oa. cc 1915)- = 52 AN 44 Motsvarande 1914 — 95 54 90 > 1913 46 39 64"/+ 1912 = 55 53 63 1911 29 28 42/, 1910 — 47 47 35'/. 1909. SE 61 56 58 1908 30 28 36 ERAN 54 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Föga är att tillägga vad i denna sak angavs i närmast föregående årsberättelse. Styrelsens personal har under året varit till det yttersta upptagen för att kunna efterkomma ansökningar om erhållande av biträde och sam- tidigt övervaka skogarnas skötsel i enlighet med skogslagen. En utökning av personalen bör därför inom närmaste framtiden komma till stånd. Härav kan lätt slutas, att intresset för en förbättrad skogshushållning är i stigande. Avverkningarna ha under året varit synnerligen omfattande, under- lättade som de varit av en för skogskörslor ovanligt gynnsam vinter. Gallringar och skogskulturer äro i stort sett de enda förekommande skogsvårdsåtgärderna. De förstnämnda förekomma i önskvärd utsträck- ning och på fullt rationellt sätt endast å bruksegendomar och aå de större godsen inom provinsen. Det är emellertid att förutse, att de stegrade ved- och kolprisen skola gynnsamt inverka på gallringsfrågan. Under år 1915 har genom skogsvårdsstyrelsens försorg verkställts fullständig skogsodling och hjälpkultur å ...... 1,713,24 har Dessutom skogsodlade ett s50-tal aktiebolag och enskilda skogsägare på egen bekostnad och under ledning av eget LÖNER SITES EA ERE ML rn nt TA Oe fina, Al SES 0 ed ae a AV ARA SNNNE C:a: OO Summa, 2,323,21 har Den skogsodling av barrträd, som under år 1915 utfördes inom Östergötlands län på enskildes marker, beräknas på grund härav hava utgjort, fullständig skogsodling a ...... 1,696,70 har Sebdoye laljen Ode Ad ab sor SU de äreje. slö ala a ci SRA SRK 600,5. Summa 2,303,21 har IMOtsvarande bStfrör fö As -LO TAL. oden sossar SE 2,470 har » » TE RAL IO IE RSS SA Se AE Salas sena 2,213 >» » Dr BA RT GUT 2 Metas s fö sjelerinin 605 a lö)s EIS Je) Ve LS RTR BASIS 2,350 > SAME KL Kon TNG 6 ju la RE SNR NR Rs RR fn söner cor 258040 » > EFT CND O refer rede s/s lass 2 järale ste ar o.e)a öl bi le ASSA 2,885 » » , TOO Oo Ess lejere sö bre ses toa Sej Se) EET DARE 23 95 » NAD 1908 ERE SEE ETEN ENS As oo 1 SE fe Ara » ; 2 ND PER (O (OJ ölet skdn sla påta äs a a NER 25 TT NE > > > IG) OO Poa NES se grd sie vr (fe SRA sne SAR SR TÖS » Sr RDR ETC) OMS Re ala a ert ee bjete, öre De mein te ST RIGGEN TNE 1,600 >» TY TAN ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 55 Skogsodlingen med lövträd torde hava omfattat C:a .................. 20 har Notsveran det siffror” för Järn KOMA ..me i. scoop rnrer säga se ie rReen ERA ; » ARENA TO frn TNE Er NEAR AASE Eg HAE Sa » » » Lö) rg RR KANE BIRKA NR NARE RA NS 10 >» » HUT ITM TAN SLI ed SSL REN TAN ock 20 2 » IE .6)0 0) a AAA Märk Ar AA SANS SN SAMS EEE 15 >» > » EC) (STR « trelee oajarn bir rig daräprA eo ppIe led Aja ske själ. deg NE LIVS Va » » INO OS SEA SA rå bra RNA SER MER (ATL DG NR » » PARA TOO EN SNR febr se clere RESNN oa SNS 20084 Lövträdskulturerna har i all huvudsak utförts med björk och al. Plan- tering av ask har man måst frångå, enär det visat sig, att jordmånen endast undantagsvis här i länet lämpar sig för kultur av detta trädslag. Väderleken har under året varit för skogskulturerna mer än vanligt gynnsam. Linköping den 30 april 1916. Gunnar Ekelund. Axel Ekman. Carl Th. Pettersson. Åke Foachimsson. Undertecknade, som blivit utsedda att såsom revisorer granska skogs- vårdsstyrelsens inom Östergötlands läns landstingsområde förvaltning under år 1915, få efter fullgörandet av detta uppdrag härmed avgiva följande Revisionsberättelse. Räkenskaperna, som även undergått siffergranskning, hava befunnits riktiga och försedda med behöriga verifikationer. I fråga om inkomster och utgifter under året samt ställningen vid årets slut hänvisas till de uppgifter, som härom förekomma i styrelsens berättelse och vilka revisorerna funnit överensstämmande med räken- skaperna. Såsom synes av dessa uppgifter är den ekonomiska ställ- ningen synnerligen god, i det tillgångarna, i vilka vid årets slut ingick en kassabehållning av icke mindre än 54,456 kronor 48 öre, överstego [RER ST Aas aa 50 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. skulderna med 97,114 kronor 21 öre. Denna gynnsamma utveckling, som huvudsakligen beror på det ökade tillflödet av skogsvårdsavgifter, synes möjliggöra icke blott att styrelsen kan erhålla nödigt kassaförlag för sin vidsträckta verksamhet utan även att själva arbetsfältet i en nära framtid bör kunna icke oväsentligt utökas. I vilken riktning denna ut- vidgning bör ske, kan ju givetvis bliva föremål för olika meningar. För sin "del anse sig emellertid revisorerna böra framhålla såsom önskemål, dels att undersökning så fort ske kan må genom styrelsens försorg verkställas rörande befintligheten och omfattningen inom länet av äldre kalmarker, avverkade före år 1905, dels att åtgärder skyndsamt må vidtagas för att genom styrelsens försorg få dessa kalmarker skogsodlade på de villkor, som inrymmas i de tidigare s. k. A.-kontrakten, dels att styrelsen så fort lämpligen ske kan må låta systematiskt un- dersöka, härad efter härad, i vad mån återväxten av de enskilda sko- garna inom länet kan vara äventyrad samt, därest så skulle visa sig vara förhållandet, taga i övervägande, vilka särskilda åtgärder i anled- ning härav må kunna komma till användning, dels att styrelsen må träffa bestämmelse på vad sätt den enskilda verksamheten för utdikning och torrläggning av sanka skogsmarker lämp- ligast bör uppmuntras och ekonomiskt understödjas. Frågan härom syv- nes visserligen enligt protokollen hava varit föremål för övervägande inom styrelsen, men denna synes icke ännu hava fattat något annat beslut 1 ämnet än att i utgiftsstaten för år 1916 upptaga ett belopp av 10,000 kronor såsom anslag till dikningsändamål. Uppenbart är emellertid, att det ligger största vikt däruppå, att arbetet på detta område bedrives fullt planmässigt och på ett sådant sätt, att största möjliga nytta där- igenom uppnås. Att, såsom blivit ifrågasatt, för ledningen av diknings- verksamheten anställa ett extra forstligt biträde synes emellertid knap- past vara av behovet påkallat, då den tekniska sakkunskap, som kan erfordras, torde stå att vinna för mindre kostnad på annat sätt. För övrigt torde de erfarenheter, som på detta område erhållits inom andra län, kunna tjäna till god ledning vid organiserandet av arbetet. Revisorerna tillstyrka, att styrelsen må beviljas ansvarsfrihet för den tid, revisionen omfattar. Linköping den 16 juni 1916. ENG WHO PLRettersson:; Av Kungl. Maj:t utsedd revisor. Ad. Burén. J. E- Kinman. Av Östergötlands landsting Utsedd av Östergötlands läns hushåll- utsedd revisor, ningssällskaps förvaltningsutskott. & IF ROR ECE pe 0 SEED SE FER AP PES SSKIEITYRENSE YTISS NV ETT FAF SYN 0 ENE SI RISET Er RA Fi 004 Skogsvårdsstyrelsens inom Jönköpings läns landstings- område berättelse för år 1913. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser den 24 juli 1903, får skogsvårdsstyrelsen inom Jönköpings läns landstingsområde härmed vördsamt avgiva berättelse för, år 1915. Räkenskapssammandrag för år 1915. Tillgångar vid årets början. |RTNHETDGS TG hs Sr Må är a ad AB Ae ör de fr Nie AA SADE RIE DLR VELA ,299: 24 EID: sarg Börs oe Ed AA ERS. L ERSTA TNE NN STIRRAR IRENE Eg 5,499: 53 LEN DN O r re fen ro be Aras BA 6 Sa ha sr SR NORD EA AES 35407: 30 Broklangamsen, (Oklansä KO $csssndas os dosede se a FA, 21 STI Di SLE RR EA SER dT ALE MER BET ren ata Ba ÄRR FOOT SS lndersokningskostnader ens S. 2-lageh scccsssmst 31NG2 Skogsvårdsstyrelsen 1 Skaraborgs län för klängning av EO ESO IRAS TAR SRA AI ra Sila SE fn a NN LEE at fa SR 664: REA SSA ent Sh VS LR da rd adde NEN es 70: 81 Kr. 59,274: 54 KSNED SUR SETT CL ETS NaPA TM INA ERA SE ITE FOR ek As me Shana 5,000: — Inkomster. Statsanslag till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas VETKSAnIDE EAT TA nn rå found a eds us er sne 1,500: — Statsanslag till till skogsodlingens befrämjande ......... 7,899: — SKÖR SVALA SAN DITT Fa ven ke RN SISTER FRIA DI AA STR E 5T,507: 03 KASTA ran LÄNGS III O Ges see öra et an toes er dee räds 5,000: — > » hushållningssällskapet ......... I SIN KO 4,800: -— Räntan av Lindströmska fonden f. IOI5 ............-«s... 200: — RT a sr mn oas Sd i dok Sed Ae Ne 979: 66 Utgifter. EVEN FÄLG 60: dates oe ERNER TINAS a ter dass 1,004: RO 55 OC LÄTT R SINA NS AR SSR a Ao das ssd sedel dOaA F2N2O STATEN (GLES NET a ha åar mr RE ae a org FA RR SE PST SEAN Ta240: Transport Kr. 40,365: 71,945: 60 126,220: MN (FE) em S- 58 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. Transport Kr. 40,365: 08 Avdiktilö fat bonader se rbodkuosösoer RS spä sbpdbe.e IL sera 97: 60 Skögsunmdersökrinp ar peerse a. Lear OR An an oe 2,5 TOS Biträde: f0r SKkOgSVAFGREL 06 core ED SSR Sal bogar op RAS 2,34 3110 Avverkningsundersoknaid db os SA oöpdskel as EN 1,0075105 Fästig heten (avskrivning ji ee oe esen pe ee at re 3527 05-10 EX PENSCKS fä re Sea NN RAS on dag sostel bn 1,00: 31 TElefönet 331223 Aer så de BT AAA SAN SR RE oa kd as AN 496: 98 Styzelsen OCK TEVISOTEL fb mes see 865: 96 Disponerade för diknings- och pensionsändamål: A kapitalräkning......... FA IRA SR AN Ma Såg AE fre FR 2 13,446: 86 KASsaheballnias sea en se rer EIN börser Ret 115:98 60,583: 40 Summa Kronor 120,220; 23 Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och personal. Styrelsen har i likhet med föregående år haft följande sammansättning: Ordförande: Godsägaren m. m. Ivar Berg, Rödjenäs. Ledamot för landstinget: Domänintendenten m. m. Oskar Erickson, Bjärsby, Hult. Ledamot för hushållningssällskapet: Kaptenen m. m. friherre F. Lillie- creutz, Jönköping. Som länsjägmästare, kamrer och sekreterare har tjänstgjort W. Lothi- gius, Jönköping. Expeditionen har flyttat till Villa Ullavi, Bäckalycke- området, Jönköping. Länsskogvaktaren Aug Carlsson har efter en gagnande, väl vitsordad, tioårig tjänstgöring, avgått till annan tjänst och efterträtts av Hilding Bergman, adress Värnamo. Personalen är för övrigt densamma som föregående år. JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 59 För att utöva den omedelbara ledningen av de omfattande skogsod- lingsarbeten, som utförts med bidrag från skogsvårdsstyrelsen, och var- om närmare redogöres i det följande, voro under berättelseåret hos sty- relsen anställda 75 st. plantörer. För krigstjänstgöring voro länsjägmästaren och 3 länsskogvaktare in- kallade i 45 dagar vardera. Styrelsens sammanträden och verksamhet. Styrelsen har haft 7 sammanträden, därav ordinarie vår- och höstsam- manträdena den 23 mars och 10 december. Styrelsen inspekterade plan- törkursen i Reftele den 17 april och skogsvårdskursen å Hook den 22 oktober samt bevistade skogsvårdsstyrelsernas i riket möte den 16 de- cember. Ordföranden följde dessutom övningarna vid gallringskursen i Björkö socken samt har i förening med länsjägmästaren företagit en del inspektionsresor. Av styrelsen under året avgivna yttranden kunna fram- hållas yttrande över riksdagen den 29 augusti 1914 till konungen in- given skrivelse i anledning av väckt motion angående lånefond till un- derstöd åt kommuner för inköp av skogsmark för varaktigt skogsbruk, yttrande över Utkast till lag om rätt till bärplockning, yttrande över riksdagens skrivelse till konungen med anledning av väckt motion om skrivelse till kungl. maj:t angående lättnader i stängselskyldighetens full- görande. Dessa yttranden följa årsberättelsen som bilaga A, B och C. Styrelsen har under berättelseåret i stort sett följt samma arbetsplan, som under föregående ar. Bland frågor, som förekommit, märkas följande av mera allmänt in- tresse. Genom noggrann inventering av Rydaholms socken, slutförd under året, utröntes att ej mindre än 739 hektar av till skogsmark hänförlig mark utgöres av kalmarker uppkomna före år 1905. I procent av skogsmarks- arealen sålunda c:a 9 & gammal kalmark, och i procent av hela utmarks- arealen c:a 5 Z. Inom denna socken har ändock under årens lopp ge- nom hushållningssällskapets och skogsvårdsstyrelsens försorg dylika gamla kalmarker kultiverats å 183 har. Ehuruväl sålunda genom det allmännas initiativ och försorg ej obe- tydliga arealer gamla kalmarker åter blivit skogbärande, återstår högst avsevärda områden, ej blott inom nämnda socken, utan jämväl inom hela länet, varå skogsodling erfordras för att göra marken räntebärande. Approximativt har arealen sådana gamla kalmarker uppskattats till 60,000 hektar. Utan bidrag från det allmännas sida förefinnes ej stora utsikter för desammas snara återställande i skogbärande skick. 60 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Under senare år har skogsvårdsstyrelsen, som nedlagt avsevärda sum- mor för fullgörandet av gamla kalmarkskontrakt, på grund av bristande till- gångar ej kunnat bevilja markägare annat än fri plantör och kostnads- fria plantor och frö å icke kontrakterade marker. Enär en viss behållning, hänförande sig till inneliggande lager av frö, kunde beräknas för år 1916 beslöts att för nämnda år bevilja bidrag jämväl till arbetskostnaderna intill hälften av beräknade kostnaden pr hektar efter styrelsens bestämmande i varje särskilt fall, med skyldighet dock för markägaren kontraktsenligt förbinda sig, att, därest så erford- ras, på anfordran verkställa hjälpkulturer. Till länets fruktförsäljningsförening upplät styrelsen för kostnadsfritt begagnande fröklängningsanstalten under augusti—oktober månader och motiverades detta beslut därmed att tillvaratagandet och tillgodogörandet av den rikliga fruktskörden var en för hela länet gemensam angelägenhet. Kunde genom upplysning åstadkommas att länets lantbrukare började intressera sig för skötseln av betesmarker, skulle arealen av nu befintliga s. k. betesmarker säkerligen betydligt nedbringas, och därigenom ytter- ligare mark förvärvas till skogsvård. Då genom försök här i länet Moss- kulturföreningen kunnat påvisa, att mossmarker upparbetade till betes- vallar ej blott blivit räntabla utan jämväl mycket lönande företag även för smärre lantbruk, och då dessutom från andra län inhämtats, att skötseln av betesmarker på fastmark givit ett gott ekonomiskt resultat, har styrelsen beslutat att genom fackmän på detta område föreläsnings- vis meddela allmänheten de erfarenheter, som vunnits på området i fråga, i hopp om att därigenom intresset skulle väckas och följas av bättre vård av betesmarken. Vid av skogsvårdsstyrelsen under året anordnade gallrings- och skogs- vårdskurser har föredrag hållits av Mosskulturföreningens ingenjör A. Bau- man i rationell betesvård. För att bidraga till att mera allmänt få till stånd virkesbesparande hägnader har styrelsen inköpt kasserad telegraftråd och tillhandahållit allmänheten densamma för inköpspris. För att intressera skogsägarna och få kunskapen om stubbarnas betydelse som bränsle mera spridd har 2:ne stubbrytare för utlåning anskaffats.. Skogsvårdskommittéer. Vid årets slut funnos kommittéer i 114 av länets 127 socknar. Skogsodling. På grund av den sena våren kunde endast ett fåtal plantörer i södra delen av länet -påbörja kulturarbetet den 19 april. Först den 26 april JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 6 I voro skogsodlingsarbetena i gång över hela länet. Den sena våren or- sakade också att kulturarbetena kommo i konflikt med lantbruksarbetet, varföre mångenstädes svårigheter yppade sig att anskaffa tillräckligt med folk. Skogsodlingsarbetet fortskred dock det oaktat ganska raskt, gynnat av gott arbetsväder. Våren var ovanligt fuktig och kall. Juni månad var mycket torr och sådden syntes ej vilja uppkomma. Till råga här- på inträffade något före midsommar några ytterst starka frostnätter, med en kyla som mångenstädes nedgick under — 7 grader. Under juli föll ymnigt med regn och sådderna sköto hastigt upp. I vad mån de sent uppkomna såddplantorna och av frost och torka försvagade, men genom det senkomna regnet ändock uppfriskade planteringarna kunde motstå senhöstens vinterkyla kan bedömas först ett kommande år. . Styrelsen har under berättelseåret tillämpat samma bestämmelser vid utdelning av skogsodlingsbidrag som under föregående år. Sålunda har varje rekvirent för enskild ägares skogsmark, vars rekvisition inkommit inom föreskriven tid, erhållit frö och plantor till ett pris som med un- gefärligen '/; understiger tillverknings- eller inköpspriset. Plantör har även avgiftsfritt tillhandahållits varje rekvirent, som så önskat, i 2:ne da- gar. För överskjutande dagar betalas 2.s;o kr. Kost och logis under förrättningstiden samt vid förefallande behov skjuts för plantören och hans redskap från och till närmaste järnvägsstation eller förrättningsställe bekostas av rekvirenten. Å kalmarker uppkomna före år 1905 har erforderlig kvantitet frö och plantor samt plantörsbiträde lämnats gratis mot det att markägare å kal- mark över 5 har kontraktsenligt (kontrakt 1 B) förbundit sig att väl vårda kulturen, så att densamma efter viss tidsrymd bliver tillfreds- ställande. Å gamla kalmarkskontrakt upprättade före år 1913 och som på grund av medelbrist ej hunnit slutföras ha 483 hektar på skogsvårdsstyrelsens bekostnad skogsodlats. Arbetsköstnaden härför uppgick till 9,549: 60 kr., plantörskostnaden 940 kr., plant- och frökostnaden m. m. 2,212 kr., eller sammanlagt 12,701:60 kronor. Till skolplantering och för skogsundervisningen har gratis utlämnats 31,8 kg. tall- och 54,6 kg. granfrö. Enligt tab. I har till skogsodling 3å därav 517,50 kg. tallfrö och 318,90 kg. därav Oo tgått sammanlagt 836,40 kg. frö, granfrö samt 6,539,700 plantor, 4,470,400 tall, 1,0931,700 gran, 112,300 lärk, 62 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 2,000 silvergran, 900 vitgran, 22,400 bergtall. Tab. II utgör sammandrag över skogsodling å kontrakterad mark (av- verkad före 1/; 1905, således innan lagen trädde i kraft) och visar att 305,67 hektar skogsodlats genom nykultur och 327,53 hektar genom hjälp- kultur eller sammanlagt 633,20 hektar. Tab. III innehåller uppgift å de skogsodlingsarbeten, som på jordäga- rens bekostnad utförts under ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer å såväl ny som gammal kalmark, dock i huvudsak å förstnämnda slag av mark. Den sålunda skogsodlade arealen är fördelad på 746 rekvi- renter med 1,568,99 hektar, därav 1,206,10 hektar nykultur och 362,89 hektar hjälpkultur. Genom skolplantering och undervisningskurser hava 115 hektar ny- kultiverats. Hela den under året skogsodlade arealen utgör 1,627 hektar nykultur och 690 hektar hjälpkultur eller sammanlagt 2,317 hektar. Av tablåerna II och III framgår, att vid skogsodlingsarbetena i fråga förbrukats tillhopa under ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer 23,494 dagsverken. Enligt beredvilligt lämnade uppgifter har dessutom skogsodling å större egendomar utförts å omkring 273 hektar nykultur och 49 hektar hjälp- kultur. Piantskolorna. Från styrelsens plantskolor har under året utgått 3,04 2,400 st. tallplantor, 1,240,700 » granplantor, 137,600 » div. plantor För att fylla: behovet av rekvirerade plantor har dessutom måst in- köpas 1,519,000 plantor. Av tab. I framgår, att våren 19153 i samtliga plantskolor utsåddes skotare, ITÖVTT Au Rotanos och 6,0 » diverse barrträdsfrö. Sedan sådden i plantskolorna verkställts föll ymnigt med snö 15 och 16 maj, varigenom såddbädden hårt tillpackades. Följde därpå den starka torkan i juni, varigenom mångenstädes grodden ej mäktade bryta bäd- to + JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 63 den. Ehuru åtgärder vidtogos för luckring av såddränderna uppkom endast sparsamt med tallplantor. Detta var i synnerhet förhållandet i plantskolor, anlagda på lätt sand. Diverse fröätande fåglar bidrogo ock till tallsåddernas misslyckande. Granplantorna, ehuru decimerade av torkan, uppkommo dock någor- lunda tillfredsställande. Omskolad gran och 1-årsgranarna skadades svårt av den starka frosten före midsommar. Besprutning av tallplantorna har som vanligt ägt rum. Fröklängningen. Från 1914 fanns en behållning av 4,013,29 hl. tallkott. År 1915 in- köptes 5,71 hl. tallkott och 179,20 hl. grankott. Under året har klängts 2,800,29 hl. tallkott, lämnande i utbyte 1,576 kg. frö, eller i medeltal o,s6 kg. pr hl., samt 63 hl. grankott, lämnande utbyter ss kolfröj eller i medeltal 0;s7 kg. pr hl. Vid årsslutet finnes inneliggande kott: tallkott 1,213,00 hl., grankott 110,30 hl. För skogsvårdsstyrelsens i Skaraborgs län räkning fanns i behållning upplagd kott från år 1914 557 Huh tallkott. Ar 1915 inkom för klängning ytterligare 49,50 » » och 80 hl. grankott; summa 606,50 >» » ANBSOL » Av detta parti bar under året klängts 606,so hl. tallkott, utbyte 342 kg. frö och 63 hl. grankott, utbyte 58 kg. frö. Behållning till år 1916 17 hl. grankott. Skogsundervisning. Undervisning i skogshushållning och skogsvård har av länsjägmästa- ren lämnats vid lantmannaskolan i Tenhult, folkhögskolorna i Nässjö och Värnamo. Vid de av hushållningssällskapet anordnade småbrukarekur- serna i Sandseryd, Bottnaryd, Ökna och Stenberga hava hållits föredrag, belysta av skioptikonbilder. Plantörskurs. Under tiden från den 12 till och med den 17 april hade skogsvårds- styrelsen anordnat en kurs för utbildande av plantörer. Till deltagande i denna kurs, som hölls i Reftele, varest tingshuset upplåtits till före- läsningslokaler, hade 187 sökande anmält sig. Av dessa kunde dock ej PRETTY VISPPR TIS PR ISS 15 BN SETS TY OP SF URS ATEA PIE PENIS 17 ES NE SSE FRIN EO NRA Fra Lå JAA 64 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. mera än 60 st. antagas på grund av bristande utrymme. Av dessa ut- examinerades och godkändes som plantörer 56 st. Förutom fria järn- vägsresor erhöllo eleverna 1,50 kr. pr dag för kost och logis. Under- visningen var dels af teoretisk dels av praktisk natur. Samtidigt med denna kurs pågick repetitionskurs för tidigare utbil- dade plantörer i Nässjö under ledning av länsskogvaktarna Troedsson och Gabrielsson. Skogsvårdskurs. Från den 11 till och med den 23 oktober pågick en skogsvårdskurs, närmast avsedd att utgöra en fortsättningskurs till föregående årens plan- törskurser och kurser vid lantmanna- och folkhögskolorna och till vil- ken företräde skulle lämnas åt sökande, som förut genomgått någon dylik kurs. Till kursen, för vars avhållande Munksjö Aktiebolag benäget upplåtit skogsmarkerna vid Hook, hade 55 st. sökande anmält sig, varav dock på grund av utrymmesskäl endast 33 elever kunde antagas. Deltagan- det ägde rum på egen bekostnad med undantag av järnvägsresor och logis, som erlades av skogsvårdsstyrelsen. Undervisningen, som leddes av länsjägmästaren med biträde av länsskogvaktarna P. Olsson, A. Jo- hansson och E. Hj. Carlsson lämnades huvudsakligen praktiskt i skogen på så sätt, att varje sak först demonstrerades och sedermera utfördes av eleverna, vilka slutligen själva fingo redogöra för olika bestånds be- handling. Sålunda verkställdes utmärkning av fröträd samt ljushuggnin- gar och gallringar av olika slag. Härvid utlades flera provytor i me- delålders och yngre bestånd, där utbytet uppskattades och värderades och tillväxten hos det kvarvarande beståndet utreddes. För dem, som icke förut genomgått plantörskurs, meddelades undervisning i sådd, plan- tering och plantskoleskötsel. Olika stubbrytningsmetoder med tillhjälp av extraktor och Broarydsjätten samt sprängning demonstrerades. Un- dervisning i uppsättandet av ett nytt praktiskt och billigt rutstängsel meddelades. Teoretisk undervisning på rummet lämnades 2 åa 3 timmar dagligen. Den 22 oktober besöktes kursen förutom av skogsvårdsstyrelsen och dess revisorer av hushållningssällskapets ordförande herr landshöfdingen m. m. Fr. Pettersson och sällskapets förvaltningsutskott, landstingets ord- förande hovrättsrådet m. m. A. Romberg och tingets förvaltningskom- mitté samt i övrigt av för länets skogsvård intresserade personer, sam- manlagt ett 30-tal. FÅ CE dn der Vanna SRA "TC YVYr Fv TY Vä Mar Ve JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 65 Gallringskurs. Kurs för hemmansägare och hemmansägaresöner i gallring avhölls den 29 och 30 november i Björkö socken, varvid bl. a. skogsskötseln å Röd- jenäs skogar demonstrerades. Antalet deltagare uppgick till 28 st. För utdelning under året har inköpts 100 st. Ungdomens skogsbok, 2,000 Kort handledning i folkskolornas undervisning i skogsplantering, 2,000 folkskrifter m. m. I övrigt har undervisning lämnats av tjänstepersonalen under resorna. Skolplantering. I 94 socknar ha planteringsdagar med skolbarn varit anordnade och har häri deltagit 3,371 barn samt skogsodlats 112 hektar med 97 kg. frö, som tillhandahållits gratis av skogsvårdsstyrelsen.. Sammanlagda utgifter för skogsundervisningsväsendet för år 1913 upp- Sick kröonor 7,201-52: Biträde med skogens vård och avverkning. Som i föregående årsberättelse påpekats uppnås enligt styrelsens upp- fattning de resultaten vid strävandet att väcka skogsägarnas intresse för vidtagandet av behövliga skogsvårdsåtgärder genom den direkta påver- kan, som av personalen utövas i detta syfte, och torde härutinnan för visso vara att söka en av länsskogvaktarens huvuduppgifter. Dessa bliva helt naturligt under sina resor inom respektive bevakningsdistrikt i tillfälle iakttaga en del missförhållanden å hemmansskogarna, och kunna de vid personligt sammanträffande med vederbörande skogsägare fram- hålla de åtgärder, som från skogsvårdssynpunkt kunna vara lämpliga. Förutom de resor, som av länsskogvaktaren under kulturtiden göres för övervakandet av skogsodlingsarbeten, verkställas besiktningar under juni —augusti månader å områden, där avverkning bedrivits föregående åren. Enär bevakningsområdenas storlek dock ej medgiva en noggrann gransk- ning över hela området varje år, ha distrikten måst uppdelas så, att besiktning av en socken återkommer vartannat år. Vid dessa besikt- ningar upptagas rekvisitioner för skogsodling, dikning, biträden för skogs- vård m. m. samt träffas överenskommelse eller göres förslag till överenskommelse rörande skogsodlingen å områden, som ännu ej äro slutavverkade eller färdiga för skogsarbeten. Därest överenskommelse ej kan träffas eller avverkningen har övergått ett större område, söker styrelsen genom särskild skogsodlingsförbindelse, eventuellt föregången 5. — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 66 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. av undersökning av länsjägmästaren eller laga syn, garanti för återväx- tens betryggande. Beskrivning över avverkningstrakterna, sättet för av- verkningen, förslag till åtgärder m. m. upprättas över avverkningarna, var- jämte, där arealens storlek så påfordrar, kartskiss uppgöres. Samtidigt undersökes vid dessa resor förutvarande kulturer oeh inlämnas förslag till hjälpkultur. Från september månad och till dess kulturarbetet påbörjas äro läns- skogvaktarna strängt sysselsatta med biträdesförrättningar i och för gall- ring och planläggandet av avverkningar jämte stämpling av skog samt besiktningar av större avverkningar. För biträde äger allmänheten anlita länsskogvaktarnas tjänst kostnads- fritt 1 2:nerdagar om atet. Av tab. IV framgår att länsskogvaktarna under 422!/; dagar lämnat biträde å 332 förrättningsställen, varvid föryngringshuggningar planerats a 911,50 hektar, fröträd utmärkts å 105,:2 hektar samt gallring utförts å 390,12 hektar. Sammanlagda utmarksarealen å de hemman där ovan- nämnda skogsvårdsåtgärder vidtagits under året, uppgår till 23,778,s4 hektar. Skogsavverkning och därav föranledda åtgärder. Av länsskogvaktarna hava 720 avverkningar blivit undersökta och har över 62 av dessa särskild utförlig beskrivning med kartutkast upprät- tats, varjämte länsjägmästaren besökt ett flertal sålunda tidigare under- sökta avverkningar, som ej genast kunnat på tillfredsställande sätt ordnas. 24 överenskommelser rörande större avverkningar har omedelbart kom- mit till stånd, 10 undersökningar enligt $ 2 lagen ha påkallats och ut- förts samt 9 överenskommelser jämlikt $ 3 lagen träffats. Domstolsut- slag har avkunnats i tre mål, samtliga i överensstämmelse med skogs- vårdsstyrelsens yrkanden. Länsskogvaktarna ha haft sammanlagt 1,510 förrättnings- och reseda- gar, häri dock ej inberäknat plantskolearbeten m. m. i bostadsorten, var- till använts 289 dagar. På varje länsskogvaktare kommer i medeltal 190 dagar utom bostadsorten, Värdet av skogsavverkningarna år 1915. Enligt skogsvårdsavgiftslängden uppgår värdet av avverkat deklara- tionspliktigt virke till 4,642,800 kronor. Värdet av icke accispliktigt virke samt husbehovsvirket uppgår sanno- ikt till detta belopp, vadan värdet av totalavverkningen kan sättas i PT SA ERE JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 67 runt tal till 9 millioner kronor. Denna summa betecknar sålunda den år 1915 avverkade skogens värde å rot med avdrag för drivnings- och huggningskostnader. Skogseldar inom länet. Styrelsen har ej fått meddelande om mer än 4 st. skogseldar å sam- manlagd areal av 3,5; hektar. Förutom skogsmarken övergick elden c:a 31,s har vildmossar. I ett av dessa fall orsakades elden av bristning å kraftledningen Stenkvill—Klinte, 1 fall av järnvägen och 2 vid hägnads- arbete. Skadorna å skogsbeståndet äro beräknade till 837 kr. och släck- ningskostnaden till 3735 kronor. Donation till styrelsen. Av Grosshandlaren S. A. Johansson i Reftele har styrelsen mottagit en donation att använda enligt nedanstående av donator gjorda bestäm- melser. »Då min verksamhet till stor del hittills varit förlagd till Westbo och Mo härader och jag därvid kommit i tillfälle att iakttaga den stora be- tydelsen av en rationell skogsvård för dessa orter, har jag känt mig manad att i den mån mina tillgångar det medgiva visa mitt intresse för denna goda sak, och i anledning av min denna dag inträffade 55-åriga födelsedag bortgiver jag genom denna handling ett belopp av tiotusen (10,000) kronor som avsättes till en fond benämnd 'S. A. Johanssons fond för mindre skogsägare”. Det är min önskan, att fondens avkast- ning skall användas till uppmuntran i första hand av inom Westbo hä- rad samt Unnaryd, Öreryd, Stengårdshult, Walshult, Norra Hestra och Källeryd socknar av Mo härad bosatta mindre skogsägare, vilka genom visat intresse för skogens vård varit ett föredöme för sin ort och sålunda gjort sig förtjänta att ihågkommas med en belöning. I övrigt lämnas i sammanhang med donationen följande meddelanden och föreskrifter: 1) Beloppet utbetalas först fem år härefter eller vid min dessförinnan inträffade död. Under nästinstundande femårsperiod eller, om jag skulle avlida före densammas utgång, under den till tiden för dödsfallet be- löpande delen därav, förbinder jag mig emellertid att årligen den 30 maj utbetala 5 procent ränta å kapitalbeloppet att användas i enlighet med donationens syftemål. 2) Kapitalbeloppet och den under tiden för dess utfallande här ovan utfästa räntan överlämnas till Jönköpings läns skogsvårdsstyrelse, åt vil- ken jag sålunda anförtror förvaltningen av och dispositionen över fon- dens medel i enlighet med donationens ändamål. p. LA SV AVES FSK NT Oe ENS ba 68 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 3) Det tillkommer följaktligen jämväl skogsvårdsstyrelsen att fastslå de närmare grunder, i enlighet med vilka räntemedlen må disponeras i överensstämmelse med donationens huvudbestämmelse. 4) Skulle skogsvårdsstyrelsen finna räntemedlen något år icke lämp- ligen kunna eller böra disponeras, må desamma icke läggas till huvud- stolen utan skola i stället utdelas i sammanhang med följande årets avkastning. Reftele den 30 maj 1915. S. AA: JOHANSSONS De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. De främsta förutsättningarna för ett ingående bedömande av skogar- nas tillstånd och skötsel har hittill saknats, enär man icke haft tillräck- ligt noggrann kännedom om storleken av skogarnas virkesförråd och till- växt, huru detta virkesförråd och denna tillväxt fördelar sig på träd i olika grovlekar, åldern och trädslag m. m. I avvaktan på föreslagen riksinventering av landets skogskapital har styrelsen som i föregående årsberättelse nämndes låtit uppmäta Rydaholms socken i Östbo härad till 1 Ao av arealen. Socknen har överkorsats av sins emellan parallella taxationsbälten om 10 meters bredd, inom vilka bälten skogen uppräknats och undersökts. Dessa taxationsbälten eller taxationslinjer förlades på ett avstånd från varandra av I km. Linjesystemet för sockentaxeringen inlades först på Växiö-bladet av generalstabens topografiska karta i skalan 1: 100000 och överfördes sedan på en av styrelsen upprättad sammandragskarta i skalan I:20,000 hopsatt och nedtransporterad från by- och hemmans- kartor. Rörande undersökningen om tillvägagångssättet vid uppmätning och resultatets bearbetande hänvisas till Betänkande avgivet av kom- missionen för försökstaxering rörande virkeskapital, tillväxt m. m. av skogarna i Värmlands län, vilket legat till grund för omnämnda under- sökning. Här nedan lämnas några resultat, som framkommit vid inventeringen av Rydaholms socken. Arealfördelning: Skogsmark ...... 8,791 hektar motsv. 41,:0 Yo av hela .socknens areal Flagmarktrons.sd 2,02 20-505 > I 330,6, RE KARE » » Moöossmarks.so.-. 357001 05 » 173558 I OKI » » INAGONEr skene re 45400-= 0 > 20,88 +. 31 CEN » » NIRO RSS Se Åt LOSE AA » ÖbAOr (rå IEEE » » MTC äro see sea IAS > Öjarga, I PN » » Summa 21,389 hektar TOORIH YO JAAA Jm JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 69 Av socknens skogs- och hagmark visade sig / Oo 19,99 22 vara bevuxen med skog i åldern o—19 år SME EA 2 > , KYSS V-- TA 20—39 > I4;2r > » » » » ) ) 40—59 > Js23 » » » » » » 60 —79 > 0,80 >» 2 » > » » » 30—99 » 0,27 3 » » » » » » 100 ÖA NV » » olik åldrig skog. 1O:0os Ukald. Till olikåldrig skog har räknats bestånd, där minst en femtedel av are- alen upptages av åldersklass, som med 20 år eller mera avviker från övriga beståndets ålder. Kubikmassan (utan bark), fördelad på olika trädslag och grovleksklas- ser, framgår av nedanstående tablå. ÖF | Kubikmassa Oratt ove Fäll Lövträd — | NG DES | | — Procent | höjd i | Kbm. | av totala | Procent av kubikmassan i cm. | | massan | | | | | 0—4 | 27,567 | 53205, 3 4 | 28,367 | 18,196 53.437. AG Ho 9 47,934 | 9,050 | 45,727 | 20,249 | 34,024 | 10—14 | 86,818 | 16,392 | 43,533 | 28,213 28,252 | 15—19 | I115,109 | 21,733 | 43,340 | 33.294 | 23,166 20—24 | äg | 18,743 | 35,382 | 44,211 | 20,407 TS FER IST EEE ör fal RN SERA Nee SIE ÄN 17,340 | | 30-344 ars 405750 7.604 | 423 | 37 | 205557 | | 35—39 | 21,866 4,129 | 30,554 | 46,982 22,464 | | 40—44 | 11,434 | 2.139 44,574 | 22,485 32,841 | Rs 4,373 | 0,826 20,32 | — 24,994 54,94 | | 50— | 2,740 | O,517 | 15,584 | 10,315 74,051 Totala kubikmassan i Rydaholms socken är således 529,641 kbm. plus kubikmassan i allmänna skogar c:a 12,548 kbm. = 542,189 kbm., varvid dock barken ej medräknats. Kubikmassans fördelning på mark av olika slag: Skogsmark ...... 491,115 kbm. eller per hektar 55,0 kbm. Flaomark sco 30:09 AD > » > TIO Mossmark «...... 20,983 > > > » 5,0, Utnarkias Nan 542,189 kbm. eller per hektar 35,4 kbm. 70 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Virkeskapitalet fördelade sig på skog av olika åldrar på nedanstå- ende sätt: Skog i ålder under 20 år visade sig representera 10,96 7o av kub.-massan > » » 20-302 > » > 3 Ö;A2 ATA » » 40— 59 » » > ; 27,90 » >» » hO— 79 » » » 15,57 »” z » » > » 80— 99 >» ; » Syse SAN 9 » » I00—1419; > » » 33904 HALD Tillväxten (utan bark) uti kubikmeter, fördelad på olika träslag och grovleksklasser, framgår av nedanstående: Tillväxten i kub.-meter Summa | Ci få tillväxt per | dimensions- Gran | Tall | Lövträd EES ES Nn Aa ha AS ARFA 548,756 A57,272 | —15103,014 vi 2jAAODTA ENG BA KS 1,858,883 | + 725,482 | 2,575,086 | 5,159,451 FOTA NIE RER CR re a 2:3200;774 1 |. M,0SO,25Y 1,981,080 | 5,950,111 FELT EKSTRAND 2,628,640 | 1,851,731 | 1,905,288 | 6,385,659 | SC I RA Ra SRS AN ANS 1,550,333 1,759,522 1,391,472 | 4,701,327 | FAN (En se dd PE LA bol 846,620 855,912 | = 801,840 2;504,372 | Sr SNS Er NRA AN 466,279 392,847 370,812 | 1,229,938 3090: 0, AER SIE ERT: 164,550 195,678 | 164,865 | — 525,093 7. (eSATA NER 120,590 52,350 92,148 | 265,088 AR HORNET LIT VR: Ener 15,574 16,162 | 40,680 | 71,416 $O— "(STA PE LENE BOSNA ED 5,382 3,582 | 21,546 | 30,510 | SVS Per ytenhet uppgår tillväxten tili följande belopp: Per ugeogranskka hekfals sor. bes ugsr roles 1,35 kbm. 3 Rek fv ET V rer RNE TE AN 1.870 3 » hektar skogs- och hagmark............ ÖA 4 Husbehovsinventering. För erhållande av årlig åtgång av husbehovsvirke inom Rydaholms socken har virkesmassan oförädlat virke i samtliga hus ungefärligen beräknats och amorteringstiden satts till 60 år, gärdesgårdarnas längd upptagits dels från skifteskartorna, dels ock genom direkt uppmätning 2. JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. yn å marken och amorteringstiden beräknats till 20 år. VWVirkesåtgången i och för vedbrand och slöjdvirke har kunnat beräknas genom upplysnin- gar inhämtade a varje ställe. Sammanställning av årliga virkesåtgången till husbehov inom Rydaholms socken. Ian der malle"ava ast Sue. 1,511 kbm. SSI IETe No) aha (0 NE pr ASA ASEA EEE SR ROR ELEN TNS NA HM ESIOjd OCh AIVEtSEL on ers sånt II sutunderhalkavinhagnadett. tusan 240208 AR Summa 11,803 kbm. Byggnadernas virkesmassa oförädlat virke uppgår för mangårdsbygg- nader till 46,838 kbm., för övriga byggnader 43,845 kbm. Antalet rum inclusive kök uppgår till 2,650 st. Gärdesgårdarnas längd uppgår till I1l28t0o57 meter eller, c:a rst mil. Antalet personer över 10 år uppgår till 2,158 st. Husbehovsåtgången per individ över 10 år och år blir sålunda 5,,7 kbm. Avsaluvirkets mängd. Genom skogsaccislängderna har utrönts att accispliktigt virkes värde 1 genomsnitt för åren 1913— 1915 uppgår till c:a 34,000 kronor. Det kan beräknas att rotvärdet för accispliktigt virke i genomsnitt satts till 5 kr. per rot, vadan årliga virkesmängden dylikt virke uppgått till ungefärligen 6,800 kbm. Ehuru uppgifter saknas torde med fog kunna antagas att inemot 3,000 kbm. icke deklarationspliktigt virke dess- utom årligen gå till försäljning. Sammanlagda mängden avsaluvirke per år inom Rydaholms socken uppgår härigenom till i runt tal 10,000 kbm. I genomsnitt för de senaste åren skulle sålunda den virkesmängd som från Rydaholms skogar årligen uttagas uppgå till 21,800 kbm. Enär tillväxten, som förut angivits, beräknas utgöra 28,933 kbm., skulle härigenom läggas c:a 8,000 kbm. årligen till kapitalet. Sannolikt bortgår dock mycket virke dels i ungskogarna genom själv- gallring, dels förfares virke vid slarvigt bedrivna avverkningar. Årliga överskottet kan för den skull ej sättas högre än c:a 35,000 kbm. Att på den grund att överskott inom vissa tidsperioder uppkomma dra den slutsatsen att avverkningen ytterligare borde kunna höjas är förhastad och vad rör Rydaholms socken alldeles felaktig, vilket särdeles tydligt framgår av ovan angivna siffror under rubrik kubikmassans fördelning på mark av olika slag. 72 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Virkesmassan per ytenhet skogs- och hagmark är nämligen avsevärt låg. Endast å c:a 35 oo av ytvidden finnes bestånd av någorlunda till- fredsställande slutenhet, det övriga intages av söndertrasade, utglesade bestånd eller kalmarker. Kunde man blott få det därhän, att bestånden i stort sett bleve någorlunda slutna, skulle detta betyda en kolossal för- höjning av den nutida produktionen. Anmärkningsvärd är den stora virkesmängd som åtgår till husbehov. En besparing av vedåtgången genom bättre tillvaratagande av avfalls- virket och stubbveden samt gärdesgårdarnas ersättande av ändamålsen- liga trådstängsel torde utan svårighet med någon god vilja kunna ästad- kommas. Med nuvarande höga virkespriser synes en omläggning av an- tytt slag, som bereder möjlighet för ökad avsaluavverkning, vara en klok ekonomisk åtgärd. År 1915 har varit ett särdeles gynnsamt år för avyttring av skogs- produkter. En god drivningsvinter och mycket höga virkespriser orsa- kade förhöjda avverkningar. Därest avverkningarna bedrivits på ett med god skogshushållning för- enligt sätt borde under nuvarande förhållanden dessa avverkningar, även om desamma hårt anlitat skogstillgången, men varigenom dock avse- värt kapital kommit länet till godo, kunnat hälsas med glädje. Tyvärr måste man dock konstatera att avverkningarna mångenstädes bedrivits på ett felektigt sätt och att vinsten härigenom å dessa ställen jämväl blivit imaginär. En oroväckande egendomsspekulationen, med alla dess för jordbruket och skogshushållningen så välbekanta vådor, måste jämväl konstateras och beklagas. Jönköping i april 1916. Å skogsvårdsstyrelsens inom Jönköpings läns landstingsområde vägnar: Ivar Berg. Wilh. Lothigius. sv TAR ANNE a i - , ww ha i FF TAR 20 Pn ss 7 ” hävd JV SSA vå - i JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. (cl Undertecknade, vilka såsom revisorer granskat skogsvårdsstyrelsens inom Jönköpings läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning un- der år 1915, få härmed vitsorda, att räkenskaperna äro förda med ord- ning och noggrannhet samt försedda med vederbörliga verifikationer. Vi hava genomgått de värdehandlingar, som finnes i styrelsens förvar, ävensom brandförsäkringarna samt funnit samtliga dessa handlingar fullt tillfredsställande. Vid verkställd inventering har kassan befunnits i över- ensstämmelse med räkenskaperna. Angående verksamheten under år 1915 få vi, som jämväl tagit nog- grann kännedom om styrelsens protokoll, hänvisa till styrelsens berättelse. Därjämte få vi vitsorda, att styrelsen med omsorg och noggrannhet handhaft de till densamma hörande angelägenheterna samt att tjänste- männen med plikttrohet och skicklighet fullgjort sina åligganden. Med anledning av vad sålunda under revisionen förekommit, hem- ställa vi, att ansvarsfrihet beviljas styrelsen för dess verksamhet under at IOI3. Jönköping den 27 maj 1916. G. Lindman. August Stark. Förordnad av Kungl. Maj:t, Utsedd av landstinget. Hj. Leyonmarck. Av hushållningssällskapet utsedd revisor. I RE 1 YA CL t 74 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Bu. VAS Till konungens befallningshavande i Jönköpings län. Skogsvårdsstyrelsen inom Jönköpings läns landstingsområde får här- med vördsamt avgiva infordrat yttrande över riksdagens den 29 augusti 1914 till konungen ingivna skrivelse i anledning av väckt motion an- gående lånefond till understöd åt kommuner för inköp av skogsmark för varaktigt skogsbruk. Alla torde vara ense om att vårt land skulle gå till mötes en ljus framtid i ekonomiskt hänseende, därest den nationalförmögenhet, vi äga i våra skogar, bleve så vårdad, att den gåve högsta möjliga avkastning. Enligt samstämmiga uttalanden av skogsvårdsstyrelserna äger dock alltjämt stor överavverkning rum å största delen av Sveriges skogsarea- ler, å enskilda skogar. Med nuvarande lagstiftning kan detta missför- hållande svårligen stävjas. Kunde däremot större skogsarealer än vad hittills varit fallet på fri- villighetens väg läggas under rationell vård, vore mycket vunnet till er- hållande av en mera jämn avkastning från skogsmarken. Staten söker sedan några decennier tillbaka att förmera sitt skogs- kapital genom inköp av skogsegendomar. Men de anslag, som riksda- gen beviljat härför, motsvara icke ändamålets ekonomiska betydelse. Om- sorgen om skogskapitalets bevarande har dock varit den skogspolitiska tanke, som framdrivit anslagen. Finge nu staten, till förverkligandet av denna framsynta politik ett ekonomiskt stöd på frivillighetens väg, borde detta av statsmakterna hälsas med tillfredsställelse. Som motionären framhållit, har en del kommuner bildat fonder i och för åstadkommandet av kommunalskogar. Med ett lån från statens sida skulle inköp av skogsmark under lämpliga konjunkturer kunna förverk- ligas. Staten behövde endast ställa sig som förmedlare av lånet och kommunerna gälda statens inlåningsränta. Härtill kan visserligen genmälas, att staten själv genom inköp av skogsmark bättre skulle göra upplånade penningar räntebärande, men torde härvidlag ej från kommunerna lämnade bidragen beaktas och ej heller det faktum, att statens bästa lika väl gagnas, om kommunernas ekonomiska ställning stärkes. JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. JR För statens egna skogsförvärv bör icke åsidosättas den enskilda skogs- vården, som bör få all den uppmuntran, vartill landet har råd. Lagda under rationellt bruk skulle kommunalskogarna bidraga att sä- kerställa landets årliga virkesbehov, bereda inkomster till bestridande av kommunala utgifter, lämna arbetsförtjänst åt ett större flertal än vid extensiv drift samt slutligen utgöra ett manande exempel för den en- skilde skogsmarksägaren att väl vårda och sköta sin skogsmark. Intresset för allmänningsskogars bildande synes inom kommuner till- hörande Jönköpings län vara mycket stort. Ehuruväl skogsvårdsstyrel- sen ej har till sitt förfogande uppgifter senaste åren, torde år 1909 från kommunerna inkomna meddelanden vitsorda riktigheten härav. Av länets 126 landskommuner förklarade sig nämligen 93 st. för sa- ken, på sådant sätt, att två kommuner redan inköpt skogsmark till all- männing, 77 hade beviljat anslag till skogsfonder för ändamålet och 14 mottagit frivilliga bidrag därtill. Om inköpen av skogsmark ske på lämpligt sätt och i rätt tid, fin- nes alla förutsättningar för att allmänningsskogarna bliva räntabla företag. Inom socknarna gives ej sällan tillfälle att få inköpa billiga områden, lämpliga för anläggandet av ny skog. Gamla kalmarker eller egendo- mar, som försäljas sedan skogen avverkats, äro i detta län ej svåra att överkomma, enär konkurrensen å dylika marker är ringa. Vid tvångs- försäljningar kunna jämväl goda tillfällen till inköp erbjuda sig. Men därvid gäller naturligen att penningar till inköp hastigt kan anskaffas. Utnyttjas tillfällena torde således anskaffandet av lämplig mark ej ställa sig betungande. Produktionskostnaderna böra också kunna göras relativt små. Socknarna hava nämligen möjlighet att vid anläggandet av ny skog i stor utsträckning använda sig av skolbarn för sådd och planteringsarbete. Anläggningskostnaderna kunna nog i de flesta fall täckas av inkomsterna från rensnings- och rödjningsvirke. Genom samarbete med inom länen verkande egnahemsföreningar torde i många fall inägoområde å köpta marker, som ej tjäna ändamålets syfte, kunna försäljas och frånstyckas, varigenom köpeskillingen ned- bringas. Inom områden för skogssällskapets verksamhet torde kommu- nerna få emotse en värdefull hjälp av nämnda sällskap, som främst på sitt program upptagit frågan om allmänningars bildande. Genom det ovan anförda torde framgå lämpligheten av sockenall- männingars bildande samt att intresset härför är stort bland länets lands- kommuner. Till förverkligandet av omskrivna syftemål anser styrelsen dock nöd- vändigt att staten lämnar understöd åt de kommuner, som därav äro i behov. FEFEOSTYR SSF 3 PST NNE RENEE UNERET. PRV EE Tr 76 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Understöd torde dock ej böra utgå under annan förutsättning än att de av kommunerna förvärvade skogsmarkerna ställas under fackmässig kontroll och ej försäljas. Jönköping den 19 februari 1915. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: ke Pa Wilh. Lothiguis. Ivar Berg. BUN: Till konungens befallningshavande i Jönköpings län. Skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län får härmed vördsamt avgiva ytt- rande över Utkast till lag om rätt till bärplockning och tillvaratagande av vissa andra naturalster. De naturalster, som i förslaget äro föremål för utredning, i syfte att på lagstiftningens väg reglera desammas tillgodogörande i rättsligt hän- seende, äro av följande slag: vilt växande bär, barrträdskottar, vilda blommor, örter och svampar. Till följd av den sedan lång tid tillbaka och: årligen alltmera stegrade efterfrågan på skogsbär, särskilt lingon, vilka fått ett betydande han- delsvärde och blivit föremål för en högst avsevärd export, har spörs- målet om rätten till bärplockning kommit i ett synnerligen aktuellt läge. Utan att ingå på denna rätt, som enligt styrelsens förmenande bör höra markägare eller respektive brukare till, torde från skogsvårdssyn- punkt några anmärkningar kunna göras mot lagförslaget. Uti $ 2 lagförslaget stadgas rätt för envar att i skog och mark plocka vilt växande bär, med visst undantag enligt $$ 3 och 4 och där det kan ske utan skada å stängsel eller å växande skog eller annat, som finnes a marken. Om fara för handen att uppväxande skogsplantor genom bärplock- ning skadas tillerkännes markägare visserligen rätt att inom inhägnat område efter tillstånd från konungens befallningshavande få detsamma fridlyst, men torde denne bestämmelse ej blott vålla de ägare, å vars mark för återväxten skadlig betning ej förekommer, stora kostnader, utan JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMKRÅDE. gt i varje fall ett ineffektivt skydd, om ej samtidigt området bevakas, vil- ket ytterligare ökar utgifterna. Det synes styrelsen egendomligt att, nästan samtidigt som detta för slag kommer fram, riksdagen beslutar skrivelse till Kungl. Maj:t, vari ut- talas önskvärdheten av inskränkning i stängselbördan för icke djurägare och lägga ansvaret för ägofriden på grannen, djurägaren. Möter skogsplantering främmande ägor torde måhända, om ny stäng- selförordning kommer till stånd och omskrivna förslag upphöjes tilllag, grannen, djurägaren, bliva skyldig bekosta en del av den hägnad, som kan synas vara nödvändig som skydd för återväxten från bärplockarnas sida. Om hägnad som skydd för skogskulturer måste uppföras å egen mark, varå betning ej förekommer, måhända markägare känner sig manad av det allmänna fordra, vad grannen ej i så olika fall blir förständigad göra. Å marker däremot, där betning förekommer, torde hägnad av kulturer under alla omständigheter vara berättigad. Då styrelsen har sig bekant, att kulturerna mångenstädes skadas vid bärplockning ej blott genom tramp utan också avsiktligt genom upp- ryckning av plantor i och för förbättrandet av bärskörden och ägaren härigenom oavsett bärplockningen gör kännbara förluster, torde ej något annat sätt att förhindra skadegörelse av nämnt slag förefinnas än att stadgande infördes, som medgåve rätt till plockning av bär endast ef- ter tillsägelse hos markägaren och med dennes tillåtelse rörande tid och plats därför. Bär, som förtäras på platsen, torde dock vara fritt för envar. Barrträdskottar ha i följd av skogsskötselns snabba utveckling och allt intensivare bedrivande med därav åtföljande högt stegrade efterfrågan a frö till skogsodlingens ombesörjande vunnit ett allt mer ökat värde. Sålunda betingar kott av tall för närvarande 4—6 kr. per hektoliter, så- ledes ungefär samma pris som för havren under vanliga år. Skogsvårdsstyrelsen finner det därför vara riktigt, att olovligen ta- gande av kott från växande träd blivit belagt med straff enl. strafflagens 20 kap. i likhet med andra uppräknade naturalster, men vill samtidigt uttrycka sina betänkligheter mot att insamlandet av barrträdskottar från fällda träd skall vara fritt för envar. Visserligen sker genom sistnämnda förfarande icke någon avverkan eller skada såsom på de växande träden, där kottarna ofta ovarsamt och hänsynslöst nedplockas, toppar och gre- nar för ändamålet avhuggas, men då en god skogshushållning numera icke kan bedrivas utan skogsfrö, och då skogsägaren ofta icke kan till- varataga någon kott för sitt behov annat än från den för året avverkade skogen, samt då det vidare under vissa år icke finnes kott annorstädes än på mera fristående fröträd, så skulle ägaren berövas utsikten att till- 78 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. godogöra sig den för honom mången gång oundgängligen nödvändiga och högst värdefulla tillgången på denna kott, om det stode envar an- nan fritt att taga den från dessa träd efter deras avverkning. Förlusten härav för ägaren bliver så mycket kännbarare, som just det från samma trakt härstammande fröet, efter vad resultatet av gjorda un- dersökningar givit vid handen, lämnar bästa växtresultatet och där- för har för skogsägaren och för den framtida avkastningen det största värdet. Styrelsen anser därför, att jordägarens intresse och rätt här fordrar skydd även för plockning av frisk ny kott från fällda träd och vindfällen. Av det anförda framgår, att styrelsen i såväl princip som från prak- tisk och teknisk synpunkt i allt väsentligt finner det föreliggande lag- stiftningsförslaget otillfredsställande, och vill till slut framhålla, att, om ej markägaren får bestämma rörande bärplockningens utförande, om kott- tagning m. m., om tiden därför, gränserna för upplåtelse av sådan rätt m. m. som sammanhänger härmed, så kan god ordning och kontroll aldrig ernås, liksom heller aldrig högsta möjliga avkastning utvinnas av de ifrågavarande naturalstrens tillvaratagande. Rödjenäs den 19 juni 1915. A skogsvårdsstyrelsens vägnar: Ivar Berg. Wilh. Lothigius. på JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 79 Bil GR Till konungens befallningshavande i Jönköpings län. Skogsvårdsstyrelsen inom Jönköpings läns landstingsområde får här- med vördsamt avgiva yttrande över riksdagens skrivelse till konungen med anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående lättnader i stängselskyldighetens fullgörande. Vad beträffar den i motionen först berörda särskilda frågan om änd- ring av gällande föreskrifter — byggningsbalken kap. 3 $ 3 och kungl. förordningen den 31 januari 1815 — angående laggillt stängsels beskaf- fenhet måste otvivelaktigt dessa stadganden betecknas som ganska otids- enliga och olämpliga. Under senare tider har nämligen stängsel kom- mit i bruk, vilka äro fullt så effektiva men långt billigare och mindre krävande i fråga om virkesåtgången. Den laggilda hägnad, som nu är den mest brukliga i detta län beskrives i byggningabalken sålunda: » Gär- desgård bör stängas tät och fast, två alnar hög och två alnar mellan vart par stör.» Virkesåtgången i dessa gärdesgårdar är över 0,os ku- bikmeter per längdmeter. Under förutsättning att till gärdsel användes skog, duglig till massaved eller pitprops, vilket vanligast är fallet och värdet å virket å rot sättes till 4 kr. per kubikmeter (20 kr. per kubik- famn) samt att till staver användes mindre värdefull skog såsom en- och grangrenar blir kostnaden per meter för materialet 0,27 kr.; arbetskost- naden med tillredandet av virket, framforsling, utläggning och uppsätt- ning uppgår till o,:6 kronor. Sammanlagda kostnaden per längdmeter blir sålunda o,44 kronor. Som synes är kostnaden för dessa i allmänhet föga varaktiga gärdes- gårdar betydande. Ur ren skogsvårdssynpunkt äro de dessutom för- kastliga. Det är ju ofta de mest välvuxna träden som måste offras vid huggning av gärdsel. Oförsiktighet eller okunnighet vid uttagandet av träden vållar ej sällan att ungskogsbestånd deformeras eller ock att små luckor i skogen här och där uppstå, i vilka återväxt varken kan erhållas genom självsådd eller genom skogsodling. Virkesbesparande hägnader bestående av överst en slana och för öv- rigt 2 eller flera ståltrådar hava av praktiken erhållit vitsord såsom star- j FR OR åk FÖRA ; j Fr ye vv MM 80 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OI5: kare, hållbarare och kunna dessutom uppföras till mindre än halva kost- naden mot ovan angivna gärdesgårdar. För att med siffror kunna påvisa vilken betydelse stängselfrågan har för den jordägande befolkningen har styrelsen låtit ingående undersöka åtta socknar i skilda delar av Jönköpings län. Resultatet av undersökningarna framgår av nedanstående tablå. I tablån förekommande siffror å arealen och kreatursmängd i angivna socknar äro hämtade från senast tillgängliga officiella statistik (åren 1904—1911). Vid undersökningarna har framgått att gärdesgårdarnas varaktighetstid uppgår i genomsnitt till 15 år, å inägorna något kortare, å utmarken däremot något längre tid. lo AT MA = | | | |Arlig vir-/ Sträckmeter |Summa sträck- Summa |Värdet av gär- AED NE o | N Areal Ez : kesåtgång| gärdesgaård, |meter gärdes-| sträck- | desg. inom C : o | utan | Socken | till häg- | som om- = |gård (efter 15-/ meter socknarna kr. | Ila 9 1: or . vatten = Å | nader | hägnas årli- | årig cirkula- | OY pr (Nygärdnings- | kbm. gen | tion) | 3 I, AE kostnaden) | | | | EIRSjöR SA 765 I5.3IOL4 AL 220,050 10,728 21 | - 101,046 Bäcksedav -.<.... 220 24,448 = | 366,720 4,482 82 161,356 INGSSJÖ, bed ido. ke 1,818 30,372. -| 545580 I ir0:2TT 55 240,055 NS ÖFestra ooocce 411 32210 123535 1 3 SNS 54,258 Bredestad ...... 575 LI, 5ST2 | 172.080; 1-1 -2,050 | 58 75,979 S. Unnaryd 3,004 60,090 | 901,388 | 17.043 5 50 396,610 Rydaholm ...... 3,655 7.3,IO00 1. T5096;5001-115 10,005 0 482,460 Kållerstad ...... | 692 I35OKOrE 20735701, MRI 62 91,466 | I 3643,712 ”|-68;830 [SSA | KAN SE TO VMA | ; Den ökade | Ke. stängselkostna-/ Arlig amor- Antal | Per djur be- den under nu- teringskost- kreatur = | löper sig varande förhål- BALL YANG NP Brr NN Antal |lenden beroen-] nad 3 gär- | (jämväl får | årligen amor- | R ds Sd SSE / = | i; NER fr e på gällandej : | desgard efter men ej | teringskost- stängselförord-' IE RA svin) naden 3 gär- | ningo.fårbetet,| | räntefot | desgård till | Merkostnaden | pr år och får uppgår till | kr. st. kr, | st. kr. | EES JO ag TE Se SA 9,407 2,645 3>55 988 4,47 BaCksedan se: fö ARN 15,022 1,460 10,29 580 12,95 | Nässjö fll enter. 22,349 2,080 10,74 581 19,23 NA SETS tra oe DA SHORE 470 10,75 98 25,76 I 9-1, UDDATYA Sir SEA 36,924 | 2 13303 847 21,78 | Bredestad, >= paslls 14073 661 10,70 195 13,13 | URYdahROlDae ma sreas 44,917 5,004 8,97 2,361 16,50 KFällersta ERE 8,515 688 12,37 226 18,83 bd JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 31 Som synes av tablån uppgår gärdesgårdarnas längd i medeltal för dessa 8 socknar till 53 meter per hektar. Kostnaden härför enligt förut nämnd beräkningsgrund uppgår till 23,32 kronor per hektar nystängd gärdesgård eller i årlig amorteringskostnad med en räntefot av 42!/; pro- cent kronor 2,17. Kreatursstockens storlek varierar ju som naturligt är högst väsentligt i skilda socknar, men stängselkostnaden per djur, om undantag göres för Eksjö socken, tycks vara ganska konstant. I medeltal för undersökta socknar uppgår stängselkostnaden per år och djur till ej mindre än c:a 10 kronor. Då den i stängselförordningen före- skrivna laggilda gärdesgården avser att freda ägor jämväl för smärre kreatur, får, torde nu, när enklare stängsel, fullt tillfyllest som hägn mot större kreatur, kunna uppsättas för hälften av den kostnad som laggild gärdesgård betingar, omkostnaden såsom föranledd i stort sett av fåren böra föras på deras konto. Tablån angiver denna merkostnad, som varierar socknarna emellan från kronor 4,47 per får till 25,76 kronor. I ej mindre än 6 socknar uppgår således denna ökning i årliga stängselkostnaden till mera än få- rens saluvärde under normala förhållanden. Med stöd av siffror erhållna från undersökningarna inom angivna 8 socknar har närmelsevärden uträknats för hela Jönköpings län. Jönköpings läns ytvidd utom vatten uppgår till 1,051,432 hektar. Sam- manlagda längden av gärdesgårdarna har beräknats till 35,560 mil, mot- svarande 53 längdmeter per hektar. Värdet av gärdesgårdarna som nya kan sättas i medeltal till 24!/; millioner kronor och årliga amorteringskostnaden efter en räntefot av 4!/, procent och 135-årig cirkulationstid till 2!/; millioner kronor. Vir- kesåtgången till gärdesgårdarna beräknas till c:a 2,700,000 kubikmeter, varav årligen måste omsättas c:a 185,500 kubikmeter. Antalet kreatur är enligt officiella statistiken för angivna år 260,822 st., vadan den årliga amorteringen av gärdesgårdskostnaderna uppgår till 9 kronor per djur. Inom länet finnas g90,359 får. Den ökade årliga amorteringskostnaden för stängsel, som nu betingas av gällande stängselförordning och fårbe- tet, uppgår i runt tal till 1!/; millioner kronor. Merkostnaden för år och får springa således upp till c:a 12,50 kronor per djur. Med sådana siffror för ögonen kan skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län ej annat än på det livligaste instämma i riksdagens uttalade önskan om att bestämmelserna om stängsels laggildhet göras rymligare så att de lämna möjlighet att begagna billigare, enklare och mera virkesbespa- rande stängselsätt än de nu lagligen påbjudna. 6. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. » SPE, SER DIEU Aj BY EL RULES FYKS SIDY IC eld ed ra bra TIVA ' ” rs ' > SA TS (Av > I 9 ERK YST IE AN SE | 4 + . 82 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915, Såvida ändring i gällande bestämmelser rörande laggild gärdesgårdstyp kommer till stånd får styrelsen påpeka nödvändigheten av att kostnads- frågan för stängsel grannar emellan, där endast å ena sidan småkreatur hållas, regleras så att den ökade stängselkostnaden, som betingas av småkreaturen, läggas å den som mot grannens rågång vill med smådjur beta. Förslag till bestämmelser härom: Vill ägare till mark, som grän- sar till annans, beta med småkreatur, vare skyldig, förutom halva kost- naden för till hägn mot större kreatur lämpligt stängsel, jämväl vid- kännas ökade kostnaden, som betingas av stängslets ökade täthet. Gällande hägnadslagstiftning synes emellertid även i vissa övriga hän- seenden lida av bestämda brister. Ifrågavarande förhållanden sammanhänga nära med den oklarhet i fråga om bestämmelserna rörande gemensamt mulbete, som vidlåder gällande stängselförordning. I $ 5 mom. 2 nämnda förordning säges: »Finnes mellan ägor, som nu sagde äro, ej stängsel, då skall, så länge det för- hållandet fortfar, den ohägnade marken anses vara till gemensam mul- bete upplåten där ej annorlunda avtalat är.» Sålunda finnes ej här uttryckligen bestämt för vilka den ohägnade marken må anses vara till gemensamt bete upplåten, men torde all- männa rättsmedvetandet säga att betesrättshavarna skola vara i den ge- mensamma marken delaktiga. Detta framgår ock ur B. B:s kap. 11 $ 1, där sägs: »Ostängd mark och hjordavall måge alla, som däri del hafva, till mulbete nyttja, och låte där fä sitt hvart om annat gå.» Med hävdandet av denna princip, att endast den, som i den ostängda marken har del, äger därå nyttja betet, torde en hel del ohägn, som för närvarande sker, därigenom att jordbrukstorpare eller backstugusittare intaga annans få på sommarbete kunna förhindras. Ej heller torde kunna antagas riktigt, att exz delägare i den som ge- mensam ansedda betesmarken äger rätt upplåta bete till vilken eller hur många som hälst, härigenom sker ju intrång på de andra betes- innehavarnas rätt. Ett förtydligande i kommande ägofridsförordning rörande gemensam- hetsbetet anser styrelsen därför vara av förhållandena påkallat. I de flesta länders skogslagstiftning förefinnes lagbud, att bete är för- bjudet uti till återväxt bestämda skogstrakter. Så t. ex. i vårt grann- land Danmark förordnades redan 1670 att beteskreatur ovillkorligen skulle avhållas från kultur- och planteringsland. Det torde därföre ej vara för tidigt att denna fråga beaktades vid blivande lagstiftning rörande ägofriden. Visserligen är i $ 1 av stäng- selförordningen uttalad den allmänna grundsats, att envar är pliktig att ARLA Sv AG VU INR YT, OSV ER Ne UU Nn FURU ST SENACIESS a VE TT VET AXE IEI SES YIN FN Å s i d ; ; c JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 83 om sina hemdjur hålla sådan vård, att de icke olovligen inkomma på annans ägor, men denna grundsats är underkastad väsentliga inskränk- ningar genom stängselvitsordet och föreskriften att ägor, som å båda sidor utgöras av skog, utmark eller beteshage samt ej äro från varandra avstängde, skola anses vara upplåtna till gemensamt mulbete. Det lig- ger i öppen dag, att en tillämpning av nyss anförda huvudregel utan varje modifikation skulle lända till skogshushållningens fromma, men å andra sidan kan betvivlas att för närvarande en så genomgripande för- ändring låter sig genomföras. Däremot torde tiden vara inne att få till stånd en bestämmelse som förbjuder betning av får och getter å ge- mensam mulbetesmark. Visserligen har genom kungl. kungörelsen av den 18 november 1910 angående inskränkning i betesrätt å ohägnad mark inom Jönköpings län förordnats att betandet av får och getter skall vara förbjudet å till gemensamt mulbete upplåten mark därest samtliga delägare ej annorledes överenskomma, men förmånen härav för mark- ägare, som vill skydda sin skogsodling, minskas betänkligt därigenom, att rågranne har stängselvitsord. Styrelsen får därför föreslå att betandet av får och getter, såsom särskilt skadligt för återväxten, förbjudes annat än i inhägnad beteshage å till gemensamt mulbete upplåten mark, kungl. maj:t obetaget att därifrån medgiva undantag för de län eller delar däraf, där sådant må finnas er- forderligt. Med hänsyn till $ 35 i stängselförordningen — där stadgas att, då ägor, mellan vilka stängas skall, utmark eller beteshage, och ena si- dan märkligen betungas av stängsel utan motsvarande nytta, deltagandet i stängselskyldigheten må nedsättas för den, som ej begärt stängseln — är tydligt, att om under nuvarande förhållanden markägare, som utfört skogskulturarbete. begär, att grannarna skola med honom deltaga i stäng- seln, är det endast han, som har gagn av denna, och följaktligen hela stängselbördan faller på honom ensam. Erkännes däremot den naturliga förpliktelsen för kreatursägare att hålla sådan vård om sina djur, att de ej inkomma på skogsodling, så blir det deras sak att, om de finna så- dant fördelaktigt, begagna sig av stängselvitsordet, vadan ägaren av det skogsodlade området icke kan åläggas att till mer än hälften deltaga i stängselkostnaden. I stället för att stänga i rågångarna torde det i de flesta fall ställa sig billigare för såväl rågrannarna som ägaren till det skogs- odlade området att sluta förening om stängsel till kulturfältet. För reglerandet av betesförhållandet å samfäld mark borde därföre stadgas att kreatursägare förpliktigas taga sådan vård om sina betesdjur att de ej inkomma å möjligen befintliga kulturfält å dylik mark. Fördelen av stängselvitsordets inskränkande, i den mån sådant kan ÅS 5 "Ye ARE SRVFS vg OT OK bird ante AE 7 34 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. ske utan förfång för ägofriden, torde vara uppenbar och, såsom i riks- dagens skrivelse framhålles, tillfyllest motiverad av den avsevärda börda stängselskyldigheten utgör. Utgår man ifrån att den i $ 1 stängselförordningen uttalade grundsat- sen om djurägares ansvarighet för ägofridens upprätthållande bör vara den centrala och grundläggande i stängsellagstiftning fordrar rättvisan att markägare, som antingen ej är djurägare eller ock håller sådan vård om sina djur genom tjudring eller särskilda beteshagar, att fara för an- nans ägofrid ej är för handen, blir helt eller delvis befriad från stängsel- skyldighet oavsett ägornas beskaffenhet. Ett utvidgande av stängselvitsordet synes jämväl berättigat och rättvist. Framförallt torde saknaden av vistord för inägor gentemot utmark verka betungande för inägornas innehavare. I riksdagens skrivelse an- givna exempel synas väl motivera en ändring av nuvarande förhållande, varför $ 4 såsom helt och hållet stridande mot stängselförordningens grundprincip helt bör utga. $ 8 medgiver ej ägare till urfjäll och utjord stängselvitsord, ehuru dessa utmarksområden understundom kunna hava en ganska stor utsträck- ning och vara av ej ringa betydelse. Det bliver under sådant förhål- lande rätt ofta omöjligt, även om viljan finnes, att å dylika marker verk- ställa några omfattande kulturåtgärder, enär de unga plantbestånden lätt förstöras av den mängd beteskreatur, som utan att något kan göras däraåt från markägarens sida, om han ej mäktar påtaga sig stängselbördan, från gränsmarken ströva in över hyggen eller kulturfält. För övrigt hänvisas till vad under $ 5 sagts om liknande förhållanden a ohägnad mark. Rörande fördelningsgrunden av stängselkostnaden synas i $ 3 gjorda bestämmelser böra vidmakthållas. Såvida stängselvitsord tillerkännes ägare till mark oberoende av ägo- slag och natur finnes däremot ej något skäl att i olikhet vad $ 5 nu stadgar vägra någon markägare, den där stängsel ej själv fordrar, att söka ändring i hälftendelningen om han förmenar sig i förhållande till stängselkostnaden ej hava motsvarande nytta. Om ej avtal grannar emellan kan träffas om ändring i hälftendelning, synes styrelsen önskvärt att frågor av denna natur som ock i frågor om stängselvitsords tillämpning må hänskjutas till inom varje härad tillsatt ägofridsnämnd bestående av 3:ne personer. Klagan å nämndens beslut må göras genom stämning till domstol inom viss fastslagen tid, annars stånde nämndens beslut fast i 10 år. Av det ovan anförda synes det med full tydlighet framgå, att ett all- mänt och starkt behov föreligger, ej blott av att möjlighet beredes att JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 35 använda enklare och billigare stängselsätt, utan även därav att en om- arbetning av gällande stängselförordning kommer till stånd. Denna omarbetning bör dels gå ut på aft en rättvis fördelningsgrund av stängselkostnaden må komma till stånd grannar emellan, där endast å ena sidan med småkreatur betas, att betning av får och getter å gemensam betesmark annat än i in- hägnad beteshage må varda förbjudet, att legodjur till förfång för övriga betesinnehavare ej må intagas åa till gemensamt mulbete upplåten mark, att för reglerandet av betesförhållandet i övrigt å samfäld betesmark kreatursägare förpliktigas taga sådan vård om sina betesdjur att de ej inkomma å möjligen befintliga kulturfält; dels att stängselvitsord må tillämpas utan avseende å ägornas beskaf- fenhet; dels ock slutligen att frågor rörande stängselvitsords tillämpning som ock jämkningar berörande stängselskyldighets utgörande må hänskjutas till en ägofridsnämnd i häradet Rödjenäs den 7 augusti 1915. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Ivar Berg. Wilh. Lothigwus. 0'TI o'T | o'G | o'te8 | s'gag't |eunung en [ör ES SONG JSrÖL OrST | ODEN IS" SIONERT [SIKT OFOG 0 SYST OITES 8'z€6 |o'0€z'e) — = — | 0'z6€ | 8'S90'I |5r16r 'oap IE uap Burulleysg 23 ES 2 re pa. DD = j—- st -— — — — — — | — | — — — — — Sp SEE > ue[ SBIOQEIENS 1 - uasppiÄisspIessBoxs [ILL — ENSE = — |1'g — I— |] — I8'Zt — — = 0'9 = — — 9'FS BITG > Ua3utustAISpunsBoys ILL [2110 SEE ra [Er oa [Sr SLY IN A(0 V/A la a | I CRIS SA la DE = t'BIl'€ T — Ad — | 8'098 | 6'9908 furu a93umA4ar $6L IR apeuwepn 103ueld 420 Oo an 0'0Z +'z ma 0'z åa t'81[ a 2 ov 8'€0P pe HG, Er JAS CI SS - a'e SAG [FSE NNSS SR eP Re le pa RAS ne TB pe1sI4eluoN E Fu[posBoxys prA Buesreuejd ydso -014 2 Ås s'0 SS Ce CE ER 0'061 2'z9 ER AR a —E a PA MEL = BER RR TRE EKS NAN NET vo E TOT OSS | | -3ueld 1 103ueld aperoyso SSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Ber AN CA 8. mg [Ser Lag KA 0'TI | 0'T 6'G 1'911 PleA sees 20]0ySJuejd 1 Pes2N | 0'II OT 0o'G | 0'ZZ8 losgag'r |ewwng == VN AE = = EN re — — — — OG '0LG'T Jere aaae Iapun ox 13ueTY pace AN | SE re = d- => 8 LD | EE 0169 a LA 0'0€ 0'68L 0'[I | 0'I 0'G AN Sve JNA serstrr ee 1218 12pun 2doxqut 5 8'0: 1o'0Z F'g) — -) ST | ora] 88 | -o'g |—I+'pOL |8'IT — |2'IPr Jo'g9st'1l0'806- !9'110'606 lo'cte'€F — = — "CL Jos'z8z |S161 'uef I uap Buulleqag ph HH äinnaannnnn no nn OO bum-nmna nn r önmnm mmmHS5SOOOO Omni —— — < j—hnh oo — of | 000'I | å Ye TS SSA ÅR rd EE | se AA > & . 0 & = fe He ös Se er | sea VE INA Ne nh ve | HEN I fisa Sf dsy -Sioy MIET) UID) | HEL > a | | | | | | | ; UPIS CS 5 5 SN Ed G - er ; 3 uelg z vv leg | I9A MIET | UuPIr) | HEL Å IA = | | [IS | OKI SJ OR JU SN La uber "£161 Je JOIUPJd 420 OJJ J3AQ FEJPULWWES "SIO1 I 29905 Nol [9.60] a Sas 5 Ems SVT VELFIR TT z NASA SS RR ME LET AE TEE TT LEAR TNT STA PESON NTE gt "FTV REA JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 87 Tabell II 1915. Sammandrag över skogsodling å kontrakterad mark år 1915. Skogsodlad areal i hektar Använda dagsverken 3 = —TAmtal | Härad Nykultur | Hjälpkultur - RR Stäl | & | Plan- KON Plåo: | Maus- : | Barn: | : PR | SR tering | Sådd | tering | äs » | | | INGE EL PRE AREN | 6,00 6,25 [ | 29,55 306!/, 100 136 SAD 8 VIS CR AA oo — — | — 2,50] 22 [28 15 45 2 | NIOGTET SAS RE tak NE da 4,20 | 4,75 | 29,50 | 42,00]: 185 | 69 89 343 19 | Norra vedhö ...c = 1 6325 faan ae | WW sr 575 /al ISA = | Södra Vedbo ......| — | 30,00 = 40,43 4642/, 143 304?/.). OLA 4 IE ÖSOKAG res seas raven ff 27:05] > 4701) 394”/4] 376!/SI 15 5E/G 10 NYE SLE ENN är sr SAR RD ER 0,20 | 23,75 — 19,60] 219 | 224!/,| 58 SORT Östbo re | 499 Is — | IS. 144 | 94 | 45/0 283734 10 Västbo .........s.-.] 38550 |T04,92 | — | 121;90] 1,395"/a| 671!/5| 423!/3| 2,490!/] 59 Summa 55520 |250,47 | Tabell IIT 1915. 305,67 32753 29,50 | 298,03) 3,282!/,|1,618”/4|1,5057/4) 6,407!/5| 134 Sammandrag över skogsodling på grund av rekvisition år 1915. Skogsodlad areal i hektar | Använda dagsverken 2 2s IE-2eh ERSTA Härad Nykultur Hjälpkultur = en | stäl - Mans- = | Barn- 3 len ) 5) a - = Sad Al Säddo je 2 | 2 | tering | | tering | | IRYCIA rot gds as öfeel | 1550] 15,20) 527 f38 | 255 920 45 VILSTA AN Set v aj regera 3,50 | 8550) — | 735) 127 39 Ihre EA SRA ME rf 103,50 Tool 20,60] 48340] 5031 | II 299 | si899:/:1 56 Norra Vedbo | 9,15 | 36,60 — 19,90|l 516!/| 194 171 | SS SI | Södra Vedbo ...| 15,25 | 35,4] — 30vsl], -542-/5| CI20 397!/.| 1,060 28 | FR ÖStra reor sdenden | 54,07 | 180,43 3,75] — 74,95)| 1,688!/) 758!/4| 1,367?/4| 3,814!/,| 128 | WEST ss SR | 42,86) 99,2] — | 28,5 1;164 489 803!/,| 2,4561/,)" 135 ÖSthons = a |. 123;50)) > OT;95 — 12,5s5]| 908 284 450 | 1,642 69 | NIE TT (9 SER SN SST | 115,63 | 262,31 0,70) 133,34) 2,664 FSS NOTA 5,050?/,| 241 | I | ; k ra | Sn 486,75 | 719,35) 26,5s| 33634) 8,652!/4| 3,537"/2) 4,896"/4|17,086'/:) 746 | I,206,10 362,89 | se3ep /,zzh ewwng | ; z2Et z1to6f€ | attor | okL2e'v 671 | :/,6+ :/,£oz | SG 1€ tstgllt'i€fz Jewwns 4 NE Lr LS ES TN AN AE Ala 7 AO IR Pra ES AIR SA NE z6 oc'bzI o1'6I c69 SS JE be | Jå NAN ost SoS sensrrtooresa star tres RR rr tkt NIUE RMO GSE : | ol Lb oo't6 Spela 99$ CT GI 97 | SR z [SEMA reset Ceoreosr>a 00. 0 serves tr RA 04150 ES | - ef Zet IE og'0oz 986 SÖ 9 S/.9e | Yr | Yr 00: GC So'z & Bin ocbioie b.oob BA BJP BED BEG BG då GjOG GG VAG bo Re oc.e BIISEÅN [SA | | | oS SELFAS | zo'0z ILo'I SYNAT SEG | HAS | AE | € origbg'z RE HK SDR Sken PLC TG MR to SlNGg KUA ID SINE e.nsO | = | | | I | : I = | EA ostt I 068 zlz I SER +bz SR | € | octgg0o't ocoveCosoRsvoG bre RR RPS eIPOS set I | FS | : | a | = I +z | 00'Q1 | 09 I gE Byt I SZ a | Sr | ost ÅS ÖLET VOLT sla oja 6.o 0 8 cde S9 vs BADA oqpan ON | | I I | | | | I Z te 00f GS 00'0I Ge | QI :lle | 3.8 | I | he > (SS SORORENED SDERODN NO UÖTOtDNagDIRQT AND "FOT A | | | | | 2 | | | | 2 CI AR | Szte 6zI 2 I | II I | + | 18!€6G ere RK K KAR LISTA : = : | för M +tz o9' 1 I oo'b bgI EG) Jr II Pr (c | E9'gS bu YA GSISNOR SURA Re SYST SORTERS Gran iarSVaNDTerN. KSR FAN EIA, E | | | | = | | penoqg |apuessej | Supurey | på 18 H a | | A -uerd 3 EE é | Te | > ey B det I | 3 AR ueqc aq sreur! pavaA | | ÖS uajers | Sunes | jeare ev | PENNAN | Au suu | ssuru -SFOYS | SUDJFOYS | SKALET SR | Oo | eyagungn | PIA | | — epsoxagq 10 FKA (AR | | 2 muy | top Sutu | epreunn | 7; -34BWIN | -JIIAAT |pexIoAAR | PIA | ; | SAD [Ruy | peng | | | a9peniq Ar | | HOSTA HI PEHIAKT | : Pre Ire Lö TRA PIA SPETT 5 | | | | | e[e10L | | | SpEnT | Peng | PpELNA | | | | | | | I d 26! I | i | NR nd LT 2) PR, FREE RO EA REL ke KN Pt Me | "S161 JB PRI IPEULUR] JAIJIP BVUJBINVABONSSUR] AP J3AQ BEJSPULLUINES 'SI61 AT "Q0I [9.0] «Q Berättelse över skogsvårdsstyrelsens i Kronobergs län verksamhet och förvaltning under år 1915. Den högkonjunktur, som beträffande skogsprodukter varit rådande alltsedan världskrigets utbrott, har under året även inom detta län föranlett stora skogsavverkningar, och utan tvivel även överavverkning utöver den årliga skogstillväxten. Att den enskilde skogsägaren under rådande exklusivt höga virkes- och vedpriser, söker utvinna kapital ur sin skog torde likväl icke i varje fall böra stämplas som skogsskövling, även om ett tillfälligt grepp blivit gjort i själva skogens grundkapital. Det må sålunda icke väcka undran att skogsägaren säljer skog, när värdet på denna under året stigit med i runt tal 30—350 20 utöver det normala. I många fall har denna starka skogsavverkning verkat fördelaktigt i skogsvårdssyfte, exempelvis när pitprops och massaved uttagits gallrings- vis, när björken uthuggits i de tillväxande barrskogsbestånden, eller när tidigare trashuggna områden blivit kalhuggna och upprensade för bli- vande skogskultur. I andra fall åter hava tillväxtkraftiga framtids- bestånd kalhuggits för vinnande av props eller massaved och sådan avverkning måste på det högsta klandras samt stämplas såsom oför- stånd och ingrepp i framtidens rätt. Under året hava ett par större egendomar blivit försålda till sågverksbolag. I dessa och liknande fall omfattar avverkningen visserligen såväl grov- som medelskogen, men i regel skyddas ungskogarna och återkultiveringen går vanligen utan knot i avverkningens spår. Svåraste såren i skogsbeståndet hava dock under arets stigande konjunkturer slagits av handelsjobberiet med skogrika hemman, vilkas hela skogsbestånd allt ned till 3 å 4” försålts till någon virkeshandlare, varefter det skoglösa hemmanet avyttrats till annan person. Året 1915 har att uppvisa flera i jobbarehänder iråkade hem- man, vilka på den korta tiden av en månad växlat 3 å 4 ägare. Under nuvarande skogslag utgör en till ytterlighet skärpt kontroll över åter- 90 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. skogsodlingen enda medlet att på sådana skogsskövlade vandringshemman tillgodose framtidens fordringar på skogsåterväxt å de kalavverkade markerna. Skogsodlingen. I stort sett är intresset för återskogsodling å såväl äldre som yngre avverkade områden statt i jämn tillväxt. En bidragande faktor härtill är naturligtvis skogens stigande värde, samt jordägarnas vaknande insikt om önskvärdheten att bringa sin hela skogsmark i räntabilitet. Det enda numera avsevärda hindret för skogskultur är kreatursbetningen, vilket hinder synnerligast yppar sig i de fall, där avverkning skett ute- slutande för vinnande av bete. Och i sådant fall medgiver skogslagen i dess 12 $ undantag för skogsodling. Styrelsen tillåter i sådana fall, att skogsodling får å samma hemman äga rum 3å motsvarande areal äldre kalmark, som upphört att vara gräsbärande. Å de talrika egna hem, som genom egendoms- och hemmansstyckning årligen bildas, kommer betningsfrågan i skarpaste opposition till återskogsodlingen. Tvingas egnahemsbrukaren att efter avverkningen återskogsodla sin lilla utmarksareal, så kommer bete att saknas för hans hemdjur, och utlägges vanlig småländsk kalhuggen utmark till bete, så övergår den inom längre eller kortare tid ofta till värdelös ljungry. Genom styrelsens medverkan vid skogsodlingarna i form av fritt skogsfrö, plantor och plantörsbiträde inskränkes den enskildes kulturkostnader till det minsta möjliga. I betraktande av de betydliga arealer, som enligt lag skola under- kastas skogsodling, har styrelsen uppställt som regel, att vid kulturen huvudsakligen använda frösådd, varemot till de senare skeende hjälp- skogsodlingarna i regel använda utsättning av plantor. Genom de för- enklade planteringsmetoder, som blivit använda och det relativt billiga plantmaterial, som uppdrives i styrelsens egna plantskolor, ställer sig kostnaden för plantering lika billig som kostnaden för frösådd. Den skogsägande allmänheten önskar även alltmera skogsodling medelst plan- tor: 1 stallet”för med frö. Under året har genom styrelsens försorg utförts följande skogs- odlingar: Obligatoriska skogskulturer enligt avgivna skogsodlingsförbindelser och under ledning av styrelsens skogsplantörer: NV OMS Aarre cfr ra SNES SAST NES URI fe Sr een 1,004.o00 hektar Hjalpkulturer (reducerad arealps sasse: 410.46 1,420.46 Transport 1,420.46 hektar rån ti) KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 91 Transport 1,420.46 hektar Frivilliga skogskulturer under plantörers ledning 31.76 Frivilliga d:o utförda delvis under plantörers och delvis privata skogvaktares ledning.................. 555-00 Skolplanteringar under plantörers ledning ......... 28.68 D:o 351, kSKOMNATATeST ry BAR 74-65 — 690.09 Summa 2,110.55 hektar Till ovannämnda skogsodlingar hava åtgäått 1,450 kg. skogsfrö och 970,000 st. skogsplantor och oberäknat värdet av frö- och plantmaterialet uppgår skogsvårdsstyrelsens utgifter för dessa skogsodlingar till kr. 5 (0) bg frysa LOL Då till skogsvårdsstyrelsens kännedom jämväl kommit att enskilda större skogsägare inom länet utan styrelsens medverkan under året skogsodlat en areal av omkring 900 hektar, så omfattar årets skogskulturer a enskild mark inom länet en sammanlagd areal av i runt tal 3,011 Dektard(==10,0220 td.). Tillföljd av den under våren rådande torkperioden ledo de kulturer, som blivit gjorda å torra, grusiga lägen, avsevärd skada, varjämte den senfrost, som inträffade vid midsommartiden, återverkade skadande på granens nybildade årsskott. I stort sett kan dock sägas, att årets skogs- odlingar å normal skogsmark visat lyckade resultat. Inköp av skogsfrö. Under aret inköptes 2,500 kg. granfrö till ett sammanlagt pris av kronor 9,091: 80, samt 3500 kg. tallfrö till ett pris av 4,500 kr. eller tillhopa 3,000 kg. skogsfrö för kronor 13,620: 91. Utdikning av försumpad skogsmark. Under året inkommo ett stort antal ansökningar om bidrag till torr- läggning av försumpad skogsmark, ehuru endast ett mindre antal dik- ningar blevo utförda. Orsaken härtill utgjorde i främsta rummet svå- righeten för den enskilde jordägaren att anskaffa nödiga arbetare för rimliga dagsverkspris. Under året torrlades emellertid 170 hektar, vartill styrelsen bidrog med ett kontant belopp av kr. 2,042: 71. Under styrelsens elva verksamhetsår har för utdikningar av försum- pade skogsmarker utgivits ett belopp av kronor 9,637: 99, och hava därvid återvunnits för skogsbörd 1;222 hektar (= 2,444 td.). 4 ATT EE START ST SA PE a 990: SJPPFCTRETS NIST VA MA Can LA FREE TN SJUNGA ST TEARS DT US EVEN FUTER PFT SSE NE Sett HETE SPIS, Sa Ma os 92 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. Skogsavverkningar, som föranlett undersökning. Efter förutskedda undersökningar å avverkade områden har styrelsen i likhet med föregående åren avfordrat vederbörande garanti för åter- skogsodling i form av skogsodlingsförbindelse. Sådana godkända för- bindelser hava under året inkommit till ett antal av 401 st. med en sammanlagd areal av 971 hektar återskogsodlingsareal. Under åren 1905—1915 hava inkommit och inregistrerats 3,100 st. skogsodlingsförbindelser; representerande en sammanlagd areal av 10,218 hektar (= 20,436 td.). Glädjande är att omnämna det skogsgallringen alltmer vinner erkännande såsom medel att höja skogstillväxten, att skogsägaren alltmer frångår de mycket lovande men föga hållande frö- trädsställningarna, då på härvarande i allmänhet lösa jordarter fröträden småningom falla offer för stormarna, att hyggesrensningarna utföras med större villighet, samt att begreppet skogsvård för den stora skogsägande allmänheten numera ej är ett fåvitskt ord, utan ett sådant som väcker eftertanke och utförande. Skador å skogen. Den frost, som vid midsommartiden härjade länet och dess lantbruk, ingrep även förstörande på skogens granåterväxt, ehuru endast de yngsta granplantorna blevo av frosten dödade. Eldskador hava icke förekommit i nämnvärd grad, varemot den storm med våt snö, som inträffade den 15—16 maj, åstadkom en del förstörelse bland plant- och ungbestånd. Av insekthärjningar hava sådana endast iakttagits av märgborren, vilken befinner sig i spridning och redan förorsakat anmärkningsvärd skade- görelse å ungbestånd av tall. Sprittmasken synes även vara i antågande, varjämte här och var iakttagits larver av den mycket skadliga tallspinnaren (Bombyx pini). Skogsplantörerna. Som sådana, huvudsakligen sockenplantörer, verkade 45 st. män, vilka samtliga närvarit vid de upprepade skogsvårds- och kulturkurser, som under länsjägmästarens ledning hållas varje år under vår- och höst- perioden. Skogsvårdskommittéerna uppga fortfarande till ett antal av 52 st. KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 93 Disponibla medels placering förmedlas fortfarande av Sydsv. Kred. A.-B:s avdelningskontor i Växjö medelst depositions- och löpande räkningar. Styrelsens sammanträden och expedition. Styrelsen har under året haft nio sammanträden. Dessutom har sty- relsen med länsjägmästaren deltagit i skogsvårdsstyrelsernas i riket gemensamma sammanträde i Stockholm den 16 december angående pensionering av styrelsernas befattningshavare. Åtgärder för spridande av kunskap i skogsvård. Under året har styrelsen prenumererat på Svenska Skogsvårdsförenin- gens publikation »Skogen» i 150 ex. och på tidskriften »Skogvaktaren>» i likaledes- 150 ex. Dessa skrifter hava utdelats till plantörerna, folk- skollärare, skogsvårdskommittéerna, samt förövrigt till den intresserade skogsägande allmänheten. Länsjägmästaren har under sex dagar hållit praktiska kurser med skogsplantörerna och andra intresserade, under fyra dagar hållit föredrag i skogsvård vid småbrukarekurserna samt två dagar undervisat i skogsodling m. m. vid lantbruksskolan å Stensjöholm. Skogsvårdsstyrelsens inkomst= och utgiftskonto för år 1915. Debet. Ingående behållningar. SO TITS TA DA TEN ASS TNE Aes AIR AR Mads Aaro aft Mart be pd Sed y sno NA HÅS 1,554: 00 IPVSDtARIGT. va doross eter nea Arn RR rm ar oda ÅT os dan SR 1,226: 79 NG epositlom 17 Sydsvin krediter ALB. 25,343: 75 KöNlo pande fakninp i ro=0E0 dn, so RIS diisserssslilen 1,059: 75 NORS Kö 16 Ny KO SBA ES mer I Nfa Re Mss Niss NV eelp ere dice de nns kk rna 20:75 T20,00 NT Inkomster under året. EO 0 SV ATASAUVE NILEN SSR Ron se ENDA dad se ere AT ere nä gäl tone ÅA, KOR: LOS ST NSENTS EA gtr lår be sc ARBE rd År bra EE PE SEK RSEN S 1,500: — HSA ER TRA SS Ara AR ST dd Ssd omnia mrs kan 2,290: 75 47,893: 68 Omföring av under åren 1913—14 lämnade förskotter, som påförts omkostnader i stället för »Förskjutna IOSEn ACEF SK EO EO: se NAKNA RN RNA AR RR Fal nana AR sn 940: 70 Härifrån avgår under nämnda år tilldömda rättegångs- kostnader samt av styrelsen beslutade avskrivningar 588: 15 352: 55 [SE un Summa kr. 78,051: 94 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQOI5. Kredit. Utgifter under året. SKO fjSKUlEUKEE TESEN FEN SERA TATT Lör se bea safir LAN SE 6 ER SLR ed 9,017: 40 PlANtSKOTOTIAA or Ye bär FA eds de sr SRA FANA I os LANE SAG 560: 14 UVECIN RI OA ers SA La serie NS SÄKER Sa LA DR URNA 25042 SKOGS OV poker Ne NN a ata Sd) RARE ER sto Få Ad OA SEGE 13,020: 91 TRA gr AN NIYg 2 ES SVITEN se Ne dr gus ASS ESR Ir, KE RNA 902: 60 Elyg gesbesik Ung Ales sor ock opel stress SAFE AE 1.5 08-410 AV IOÖ DIINO AT 6 BARE ÅN ERS 6 ot rd sl RS SAL 2 SANN vi Le EA KA es [USS CTLS CT fra LE TRE ras mar a SER SSA AR TEA NN EE RS SN SSA TOT SES PRCIUMIE TA TIO SIE Ne dr re a Så arsle SNS ER SER FR Sr sa RARING | 199: 20 INGSe- FO CIN dag tFaktamentens. 60:e Fek. TeE RESURSER ANSSI N20 IE ARON Br Sn Jere år Ja ARG BER ERE Ur ANG LA RAA a FRA ÄR AS ARS oa 200: — ID IVETSeA OM KOStn AC Ob. dann dras SA ae Ag Ar NERE 390: 23 40,553: 98 TEÖTNUA ITE Tys RS SAID he ae fd SN Sj oe SRA AR fa SNS SR RER TFT IANdepostonsi4 Sycsy. -KTEdmAr SIS. re a NE 25,000: — Å LÖPA GSE ES S:TA NN SS LENA 7,085: 76 FÖrSkjutna: KOSS EEE oa a ss dee ml SEA Få SRA, FER ETA ERNER 34330 [ITV EIN ATTCSTIN Be, AHA SMG Nan de SAALE NER RR Sr LEAR REN Le ABK Ulag Sv för rSko SSUtStallin gel: sont sis se SRA Ae 20055 IN EP OSTtIO tU ST STON STOR4eSIE RrAASSNIA 2,000: — 247,497: 37 Summa kr: 7505-136 Inkomst- och utgiftsförslaget för år 1916. Debet. Beräknad ebehallning fran Ar OTIS, dess o ene ss EES 30 SAN 0 KUNST ENATS KANSlAG Hed doo re re rr RAVE AE NARE 1,500: — SSKkOgSvVardsavgilter i (TÖrSlagSvVÄS ses ss ss SN ERT 35,000: — Ram tr (TOLSLAL SVIS la råa da a sugs ra Sr SNÖ SEE a RNE 2;0001 571 -38,5008-- Summa kr: 69,847: 65 Kredit [SÖTA CTR eoriet TN DIA ARNES 16, Sr re a är RE aa SE ee SS) SR 7,000: — Resort och dagtraktamentens sk. ARS RES RL AROR ERS Bg KAO SKOgSKkUltIrer (0 GRIP ants KOLORA =E. ert eo EES RN 14,000: — SKOGS OA = 0 SAPA SN TENS er TEL SRA GT I2,0005--- UTTER 2 Ae Nee sec EE ERS EYES DE RER RAR NGT a a ANNE 5000 EXP eEnser 40 CI CyyBO NS bass ss FRAS Lt re a Gc SAN 1,500: — INFaterialko Ob an ventaET:4sse be ee SES eta a EE 300: — O förutse Adda", WGS... ag SRS Bas ssk LER 1,000: -— SKOSSUtStAlDID SSM rese ad NS RA RAL NL RB T,000: — Avsättning till) pensionsfön den. : vm. set ITE FENA 2,000: — 48,900: — Beräknad 5Dehallnm stil fåra | mye SA SN sleek For RS DANN Summa kr. 69,847: 65 KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 95 På grund av remisskrivelser har skogsvårdsstyrelsen under året avgivit följande utlåtanden. Till Konungens PBefallningshavande i Krorobergs län. Med anledning av Konungens Befallningshavandes remisskrivelse den 9 november 1914 med anmodan om yttrande före den 1 februari 1915 beträffande i Riksdagen väckt motion angående lånefond till understöd åt kommuner för inköp av skogsmark för varaktigt skogsbruk, får skogsvårdsstyrelsen i Krono- bergs län härmed avgiva följande utlåtande: Avsättandet av en lånefond, från vilken understöd erhålles av kommuner, som önskade inköpa skogsmark till bildandet av gemensamhetsskog, kan ju i viss mån förefalla tilltalande såsom befrämjande de kommunala intressena; och den stora, årliga avkastningen från de kommunala skogarna i Orsa, Tran- strand, Lima m. fl. Dalasocknar, synes även förorda bildandet av kommunal- skogar inom andra delar av landet. Emellertid anser sig skogsvårdsstyrelsen böra påpeka, att ovanförda, vidsträckta skogsområden tilldelats de beträffande kommunerna genom avvittring och laga skifte, varigenom dessa sparade skogar, utan pekuniär uppoffring från kommunernas sida, kommit dessa till del. Annorlunda gestaltar sig däremot förhållandet om redan förut skattetyngda kommuner genom nya lån skrida till inköp av kalmarker eller skogsskövlade hemman för bildandet av gemensamhetsskogar. På det att varaktigt skogsbruk må å skog kunna införas, bör den för övrigt äga så stor areal, att forstliga regler vid dess skötsel och vård kunna tillämpas. För kommun gäller det höga penningbelopp vid inköp av skogsmark till så stor areal, att dels ordnat skogsbruk må därå kunna tillämpas, och dels att avsevärd inkomst må för framtiden kunna ställas i utsikt. Beräknas förutom markinköpen även skogsodlingarna, skatter, förvaltningskostnader och upplupna räntor under flera decennier, så synes det styrelsen vanskligt, att kommun för ifrågavarande syfte inslår på lånetransaktionernas väg. Enär numera omkring 20 2 av landets skogsmarksareal är statsegendom och denna genom nya markinköp och arronderingar av kronoparker årligen ökas, anser styrelsen, att redan tillfyllest blivit sörjt för skogskapitalets be- varande, allrahelst då å ett mycket stort antal bruksegendomar, samt sågverks- bolags-, herregårdars-, fideikommiss-, stads- och boställsskogar, tillhopa utgörande en betydlig procent av landets skogsmarksareal, ordnad skogsvård för uthålligt skogsbruk redan blivit eller kan förväntas bliva införd. Läggas härtill bestämmelserna i Skogslagen den 24 juli 1903, samt skogs- vårdsstyrelsernas djupt ingripande verksamhet beträffande återskogsodlingen och vården om enskildes skogar, kan styrelsen icke finna, att inrättandet av kom- munala skogar skulle äga det värde för skogskapitalets vidmakthållande, eller utgöra det verksamma medel till klimatförbättring, som av förslagsställaren förespeglats. Skogsvårdsstyrelsen finner sig jämväl böra antyda, hurusom det antagligen kommer att möta stora svårigheter för kommun, att förvärva enskild mark till inrättandet av kommunalskogar av avsevärd betydelse, då i de flesta kommuner torde finnas endast ett fåtal salubjudna hemman och vid reflekterande Mig me sä JE må ve Tr ATL ES SIN Ag. SV ARR CEN IIS TY SPA Sn TIRSAE ESR COP ” UTRESA ac ru WES MSN KI SEA EEG SN 96 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. därå kommunen — synnerligast om tillväxande eller något sparad äldre skog förefinnes — komme att mötas av konkurrens från enskilda personer, även- som från sågverks- och cellulosafabriker, samt måhända även från egnahems- bolag. Hade frågan förevarit innan de mindre kronohemmanen av K. Domän- styrelsen frånsålts, skulle förvisso mången kommun kunnat förvärva början till gemensamhetsskog, för att i framtiden vid lämpligt tillfälle möjligen öka om- rådet. Detta kunna nu endast sådana kommuner beakta, i vilka ännu osålda kronohemman äro tillfinnandes. Av nu anförda skäl anser skogsvårdsstyrelsen påkallandet av bidrag från statens sida för ifrågavarande ändamål vara 1 kommunalpolitiskt hänseende betänkligt, om ej rent av skadligt, samt i forstligt hänseende tämligen be- tydelselöst. Till Konungens Befallningshavande i Kronobergs län. Med anledning av Konungens Befallningshavandes remisskrivelse den 30 januari 1915 med anmodan att avgiva yttrande beträffande utkast till Lag angående rätt till bärplockning m. m., får skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län härmed vördsamt avgiva följande utlåtande: Styrelsen vill såsom sin mening från början framhålla, att den gamla grund- principen att jordägare själv och endast han äger rätt till vad som växer på hans mark bör bestämt fasthållas, och kan således icke på något sätt finna sig tilltalad av lagförslaget i fråga, enär det i alla delar strider mot en dylik, åtminstone inom skogsvårdsstyrelsens område, allmänt gängse uppfattning; tvärt emot lagförslaget anser styrelsen nödigt, att i lagen tydligt och klart angives att bär och annat, som växer å marken, tillhör jordägaren. Det råder nämligen numera för jordägaren olidliga förhållanden särskilt beträffande bärplockningsfrågan, därigenom att folk från städer, fabriks- och stationssamhällen strömmar ut i skogarna, ofta med hot och våld bortdrivande gårdens ägare, för vilken senare bärskörden kan äga även avsevärt ekonomiskt intresse. Genom skogsbärens, synnerligast lingonens stegrade värde har under senare tiden uppstått formliga yrkesplockare, vilka utan hänsyn till ägande- rätten ströva genom skogarna och från de rikaste lingonfälten insamla skörden. Enär emellertid sådana yrkesplockare ingalunda böra jämställas med dem, man i vanlig mening kallar fattiga, torde ej ens ur barmhärtighetssynpunkt något stöd finnas för ett dylikt oskick. Därjämte sker under bärplockningen ej sällan ohägn genom nedbrytning av stängsel och nedtrampning av skogsplantor; och vad värre är, torde sådan skadegörelse svårligen av jordägaren kunna ledas i bevis mot den verkligt skyldige bland de kanske hundratals personer, vilka översvämma hans marker. Ofta användes bärplockningsrätten även av tjuvskyttar för deras ändamål, genom att å främmande mark med kända älg- eller rådjursstånd inringa dessa och med skramlande bärhinkar utdriva djuren till postande skyttar vid rå- gången. För den, som närmare känner förhållandena på landsbygden, synes den förmån man i $ 1 velat tillerkänna jordägaren framför allmänheten rö- Sd KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 97 rande rätten till skogsbären, tämligen illusorisk, ty i regel torde även mindre hemman på i lagförslaget angivna avstånd vara omgivna av inägor. Det torde därjämte vara oklart huruvida med boningshus endast avses å jordegendomar befintliga torplägenheter, i vilket fall visserligen jordägarens förmån ökas; men det kan dock ifrågasättas, huruvida jordägaren förmår hävda sin rätt till skogsbären, även om han under bärplockningstiden skulle i skogen uppträda med mätinstrument. Skogsvårdsstyreisen uttalar som sin uppfattning, att beträffande förslag till lag angående bärplockning m. m. äganderätten må kraftigt hävdas och lagen således fullt tydligt må tillförsäkra jordägaren rätt till såväl bär som annat, som växer å hans mark. Genom hävdandet av jordägarens rätt till skogsbären, frånhändes icke heller den mindre bemedlade befolkningen arbetsförtjänst, alldenstund jordägaren torde, i betraktande av skogsbärens höga värde, finna med sin fördel förenligt, att i de fall, där han ej själv vill tillgodogöra sig hela bärskörden, genom överenskommelse överlåta av densamme till annan person. Bärplocknings- frågan komme härigenom i ett ordnat och kontrollerbart skick, samt inlänkad i en sund och med äganderättsprincipen överensstämmande riktning. Till Konungens Befallningshavande i Kronobergs län. Med anledning av Konungens Befallningshavandes remisskrivelse av den 30 januari 1915 i anledning av Riksdagens underdåniga skrivelse till Konun- gen den 29 augusti 1914 beträffande lättnader i stängselskyldighetens full- görande, får skogsvårdsstyrelsen härmed vördsamt avgiva följande yttrande: Av Riksdagens und. skrivelse framgår önskvärdheten, dels av utredning beträffande enklare och billigare stängselsätt, och dels angående en omarbet- ning av gällande stängselförordning, närmast med avseende på utvidgning av stängselvitsord. Beträffande förenklat stängselsätt anser skogsvårdsstyrelsen sådant av många orsaker vara högeligen önskvärt. De nuvarande laggilda stängslen av trä äro i hög grad icke allenast virkesödande, därigenom att till gärdsel oftast tagas de mest rätkluvna, växtkraftiga framtidsstammarna, utan därjämte i hög grad arbetsbetungande, varjämte hanksvedningen i otaliga fall förorsakat skogseld. Den moderna stängseltekniken med träpålar och ståltråd samt överst en slana har i praktiken visat sig icke blott betydligt billigare och varaktigare än trä- stängsel, utan även i stånd att utgöra skydd mot betande kreatur. Till förekommande av skador å såväl tama som vilda djur vill skogsvårds- styrelsen emellertid såsom sin mening framhålla, att ur djurskyddets synpunkt taggtråd dock aldrig bör användas till översta tråd såsom ersättning för slana. Beträffande den i und. riksdagsskrivelsen i vissa punkter föreslagna omar- betningen av nu gällande stängselförordning, anser styrelsen, med hänsyn till den långa tid, som förflutit efter stängselförordningens antagande och de för- ändrade förhållanden i utvecklingen, som därvid framträtt, ifrågasatt omarbet- ning av författningen i hög grad av behovet påkallad. 7. . Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. Nörd UN a RR nana ade STR BI at RAN er än ll rk SÅ sla na RR SR An a - dad 98 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Styrelsen, som i huvudsak finner de föreslagna ändringarna väl grundade, vill emellertid icke underlåta att påpeka Statens förmåner framför den enskilde i nu gällande författning, vari ändring icke föreslagits; och anser sig böra betona billigheten av att Staten beträffande stängselskyldighet fullkomligt lik- ställes med den enskilde. Slutligen får skogsvårdsstyrelsen särskilt betona önskvärdheten av stängsel- vitsords utvidgning och skärpning beträffande hägnad för skogsodling, utförd å enskild jordegendom, belägen å samfäld betesmark. I händelse ägare av sådan skogsodling fordrar hägnad och syn behöver på- kallas, anser skogsvårdsstyrelsen, att klaganden bör äga rätt påkalla sådan syn, som omnämnes i $ 11 i gällande arrendelag. Växjö 1 april 1916. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: C. A. F. Gyllenkrok. Lug. Hemberg. KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. NT BGN IR VINETIG VE FA PS en gt NE SSE VIC AT TA VER NERE ERE ERSPRRAN 1 + bd A $ t 99 Efter verkställd granskning av skogsvårdsstyrelsens inom Kronobergs läns räkenskaper och förvaltning för år 1915 få vi avgiva följande: Revisionsberättelse. Behållning från år 1914. TTT END ÄG ög ra S ENS AS RU REL er An SE GA SRS AE 1,226: 79 IBGS KI öR ak OS CIA ER I 8 NR ser If Belo leleselr bg i a a sel ars 20: IS Raldeposttton och löpande fakhilp] tosse scars sisässe ras 27,003: 50 REA SSA EAT Er Rae RAA DE a ie 1,554: 08 29,805: 12 Inkomster. STEMI DIC NTE ör reko s Sön SAR IS rtd SAME SE el SE rr SR RE KARA PA OCR TEO BS VEEUS AV SL CE Na res re SR SN SA Ng SSD RT RR ae 44;102: 03 SEKO To REA ER RN Sa era EN RS SS ra or n 252008 Alterforda kostnader lör NyggeSSyDel is... dum Nassds seen 352: 55 48,246: 23 Summa kronor 78,051: 35 Utgifter. NEG CIAR SO SIAENEE SRS RONNE NE ST EE ME at rn SOA LER 7,000: — NESOR td gtraktanm enten oas depp esk ssr sensor 4Z5I: 2 Skocskulttmen:0chHSkO SSM ÖN bygd bd siger a Ups nn ANG ke 215, OATETEO Hyggessyner och besiktningar............. FST REM ET Flen TOS IEIVGOT Mann OM SEKT FURY EKNIN SIA DG ee era sell Saselenrsg 2,302: 54 40,553: 98 Behållning till år 1916. [DNE EINE 6 ILE NR br g IG sal ös ocg Så eg SR SRS ARNE rer. ng 1,423: 79 Bors kjuin a KOStna CET SN ee ts db Ida No okäle re deern 343330 FSIKIO Br STIESTA LIA EIA 6 HR ONANI Bane a 300:135 MAC STO STOL Ck EIN a bre re AA STA or ER Ts fe ög dr ee oa or sel (irrar 2 AS 2,000: — RarGdeposttkon OCK JO p AGES SAK Sova os sr såser ba 32,085: 76 INSATSEN ALLTNINO RA SSE oh LES RA ASEAS ds or ae rades ske a do = 1275: 17 37,497: 37 Summa kronor 78,051: 3 Företeddes kassaräkningen avslutad för april månad med ett förskott af länsjägmästaren å Kr. 320: 352. Under år 1915 förskjutna kostnader för laga hyggessyner Kr. 902: 60 hava i st. f. att balanseras såsom fordringar hos vederbörande betalnings- skyldige avskrivits såsom förluster. Härav har innevarande år redan 100 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. influtit Kr. 402: 80 och av återstoden 'kan åtminstone en del på laglig väg indrivas och torde de fordringar, vilka skogsvårdsstyrelsen ej anser sig böra omedelbart avskriva, återföras i innevarande års räkenskaper. Då av protokollen framgår, att skogsvårdsstyrelsen med nit och skick- lighet fullgjort sitt uppdrag och räkenskaperna äro förda med noggrann- het samt försedda med vederbörliga verifikationer, få vi tillstyrka att full ansvarsfrihet beviljas skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs läns landstings- område för dess förvaltning under år 1915. Växjö den 4 maj 19106. H. Lilliecreutz. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. S. 4. Nilsson. E. Hederstierna. Av Kronobergs läns landsting Av Kronobergs läns hushållningssällskap utsedd revisor. utsedd revisor. fällan a AN RE AA SRA | AN NA 0) j N Skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstings- område berättelse för år 1915. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Skogsvårdsstyrelsen har under året haft följande sammansättning, nämligen: Ordförande: bruksägaren m. m. Gust. Boréll. ning och bi- Ledamot för landstinget: kapten Th. Lybeck, med lantbrukaren E. träden m. m. Andersson i Hägelåkra som suppleant. Ledamot för hushållningssällskapet: ryttmästaren m. m. friherre Edw. Fleetwood, med godsägaren m. m. A. Hedenberg som suppleant. Såsom länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare under året har e. jägm. Nils Klein tjänstgjort. Expeditionen har varit förlagd till Västervik, Strandvägen 3, och har länsjägmästaren träffats där alla dagar, då ej resor förelegat. Tjänstepersonalen har för övrigt icke undergått någon förändring, och har densamma bestått av samma personer, som föregående år, nämligen: Länsskogvaktare E. Nilsson i Tjusts distrikt. P. Österdahl i Tuna distrikt. » CI. Ekman i Målilla — >» Räkenskapsförare har varit herr A. Kernell och såsom styrelsens ju- ridiska biträde har fungerat kronofogde G. Lindeberg. För att utöva den omedelbara ledningen av de omfattande skogsod- lingsarbetena, som utförts med bidrag av skogsvårdsstyrelsen, och varom närmare redogöres i det följande, voro under berättelseåret hos skogs- vårdsstyrelsen anställda 16 st. skogsplantörer. Under året har styrelsen hållit 7 sammanträden, nämligen den 2 fe- bruari, 14 mars, I1 april, 16 juni, 26 juli, 26 oktober och 2 december. Skogsvårdsstyrelsen, representerad av sina ledamöter och länsjäg- mästaren, har deltagit i mötet den 16 december i Stockholm mellan rikets skogsvårdsstyrelser. Styrelsens sammansätt- Skogsupplys- ning. 102 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Styrelsen har under hösten företagit en veckas inspektionsresa för att besiktiga lagstridigt utförda avverkningar, verkställda kulturarbeten, ut- förda stämplingar och dikningar, pågående skogsvårdskurs å Huvittviks egendom samt för att i övrigt komplettera sin kännedom om länets skogsförhållanden. Länsjägmästaren har handhaft de löpande göromålen på expeditionen samt därjämte företagit åtskilliga resor, dels för tillsyn av skogsodlingar, dels för besiktningar av avverkningar samt för avgivande av anvisning och råd om skogens skötsel m, m. och har dylika resor och förrättningar under året upptagit 108 rese- och förrättningsdagar, varvid 86 ställen besökts. Under sommaren har länsjägmästaren varit mobiliserad 44 dagar för genomgående av landstormsbefälskurs, varigenom naturligtvis förrätt- ningsdagarnas antal blivit mindre än som ursprungligen planerats. Länsskogvaktarna hava under året haft sammanlagt 604 rese- och förrättningsdagar, sålunda fördelade: & Förrättnings- dagar ställen Rad ransae nderskogenst VÄrG Eos ss esse NA EE SE 21 22 SKOgS0 ALOIS AKDECEIN «4. rg. esse Se AR AL MIR SES RNA 59 34 Besiktning an (OCh . Vidare har på styrelsens bekostnad jägmästaren E. C:son Haller hållit föredrag i skogsvård vid ett par inom Aspelands härad anordnade småbrukarekurser och länsjägmästaren vid en dylik i Tuna. Även har styrelsen låtit anordna en särskild undervisningskurs i skogs- vård, huvudsakligen avsedd att utbilda plantörer. Till deltagande i denna kurs, som hölls å Hvittviks egendom i Tryserums socken, antogs 18 elever. Undervisningen var helt och hållet avgiftsfri för deltagarna, i det att såväl deras resor som kost och logi jämte ett dagarvode av 0:75 kr under tiden för kursen bekostades av styrelsen. Vid kursen, som pågick under tiden 3—17 oktober, genomgicks förutom förekom- mande skogsodlingsarbeten såsom hyggesrensning, röjning samt olika metoder för sådd och plantering även grunderna för uppskattning av enskilda träds och bestånds kubikinnehåll, stämplings- och gallringsar- beten. Dessutom hölls lektioner i de enklaste grunderna för skogsvård. Undervisningen leddes av länsjägmästaren, som vid de praktiska arbe- tena biträddes av tvenne länsskogvaktare. Skogsvårdsstyrelsen, som bland sina viktigaste uppgifter ansett vara, att på allt sätt uppmuntra och understödja skogsodlingar, har för detta ändamål under året dels bekostat skogsodling, dock högst 10 har å sådana kalmarker, som uppstått före 1905, och vars ägare således icke kunna åläggas vidtaga skogsodlingsåtgärder, dock under villkor att marken vore befriad från hinderligt ris och marbuskar samt fredad för skadlig betning, dels till högst 20 har lämnat frö och plantor fritt till skogsodling efter avverkningar, som icke bedrivits i strid mot skogsvårdslagen, dels lämnat frö och plantor fritt till de skolråd, som önskat anordna planteringsdagar för skolbarns undervisning i sådd och plantering, var- vid även barnen såsom uppmuntran för flit erhållit en dagspenning af 250 0fE; dels till produktionspris försålt frö och plantor till skogsodlingar, som markägare eller avverkare varit skyldiga verkställa, dels tillhandahållit begärt biträde av plantör kostnadsfritt under 3:ne dagar, med skyldighet dock för rekvirenten att lämna fri kost och logi, dels slutligen för de kalmarker, som uppstått genom sådan avverkning, som icke stått i strid med $ 1 av skogsvårdslagen och som skogsodlats undet året, lämnat ett bidrag av högst 10 kr. per hektar för röjningen av marken. Vid de skogsodlingar, som stått under styrelsens ledning, och som togo sin början i senare hälften av april, hava tjänstgjort förutom läns- Skogsodling TV RR REA dr a RS 104 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. skogvaktarna 16 st. skogsplantörer. Skogsodlingarna pågingo under c:a 6 veckors tid. Lavs Förteckning över av skogsvårdsstyrelsen helt bekostade skogsodlingar å s. k. gamla kalmarker, uppkomna före 1905. Antal | Åtgången av | Har Ear Djsfrakt RAA INSER UR renter | fallfrö gi! Gränfron fElantor Skogs; kultur | kg og: | st. | odling NES TI SA gr KI SRS |. -.20 | nåja 739 -|+202,350.] — 00,x 16,7 LR Er AA AA AR STEKS SA SÄ 3,9 2,4 | 50,300 | 15,55 2,5 IVL ÄTT] 1240-500 5 ar SSA RE rna | 2 | 40,6 16,0 55,000 96,2 29,5 Summa| 55 | 62,7 26,3 | 307,650 | 171,8 A8,7 | | LT 22055, BARN vå, Vid förestående skogsodlingar, därav 157,7 har bestått av sådd och 62,8 har av plantering, äro använda 832 mans-, 580 hjons- och 227 barndagsverken, och hava kostnaderna i medeltal per har utgjort: VID SAACENA orgie ror ker so RAN BR NTE kronor 20:74 SSD LAT FET CNE SES NE RASA » 27: 92 Å av 18 st. skogsägare upplåten mark har vid planteringsdagar för skolbarns undervisning i sådd och plantering fullständig skogsodling skett å I1,; har och hjälpkultur å 1,3 har, vartill åtgått 53,, kg. tallfrö och 2 kg. granfrö samt 16,600 st. plantor. Till 28 skogsägare har styrelsen utlämnat 73,7 kg. tall- och 42,3 kg. granfrö samt 214,500 st. granplantor och 64,000 st. tallplantor, varvid delvis med biträde av styrelsens plantörer skogsodling verkställts å om- kring 226 har, därav å c:a 145 har fullständig skogsodling och 81 har hjälpkultur. Av markägare och avverkningsrättsinnehavare, som enligt avlämnade förbindelser eller träffade överenskommelser äro skyldiga vidtaga åtgär- der för skogsmarks återställande i skogbärande skick, har styrelsen åt 42 st. genom sina skogsplantörer verkställt fullständig skogsodling å 112 har och hjälpkultur å 74 har, vartill åtgått 71,2 kg. tall- och 44,4 kg. granfrö samt 202,400 st. tall- och granplantor samt 5,852 st. div. plantor. I arrende för plantskolan har till Västerviks stad lämnats 12,700 tall- och 4,300 gran- samt 660 st. div. plantor. I plantskolorna har utsåtts 8 kg. tall- och 7 kg. granfrö. KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 105 La0 LI Förteckning över av styrelsen utförda skogsodlingar, varvid fritt frö och fria plantor lämnats. Skogsfrö | Plantor | Areal i har Distrikt 02 VR VN RIE | Tall | Gran | Tall o. Gran | Fullst. Hjälp- | IVER SAREN SAKER: | st. I skogsodl. | kultur | NAD LE Sr or RNE BEN SNRA ELISA RRD 359 ch -I519 179,425 | 101,3 | 32,0 AA RR mn a mm alk 11,6 | 6,6 | —-44,400 | 1440 3,7 EST SS VENEREA ET ON R La 24,4 16,3 | Fe FR AIN ARS: (PRAG TS SULSGND str GS OSSE SN CR Sä SKL 5,9 230. | 16,600 | 1155. | 1,8 ALAA EGR SKARS SSA oe ssd ste EKS tå ANAR 1,0 10,000 0,5 | 552 Summa 78,8 | 41,8 | 250,425 | 157,8 K2 Tabell III. Sammandrag över inom Kalmar läns norra landstingsområde år 1915 ut- förda skogsodlingar. Frö i kg. | Plantor st. Skogsodling i har Kategori EEE | | = S —J Tall "| Gran | a SR I Diverse | CFullst! | | | | | FSE NGE ERNA SR FER NS | 56257 1) 26.3, |-307,050] 1. 11751 |” KY: 48,7 | RR rk RÄRR nk [ärar | .38.8. | 12238250 1458, LAS | | (CE Metro EE Ar AE LELEEE LO Saor | 2,0 16,600 — 1155 19 | HEN SR Röse bb ANRAN Fan SES a 1,0 | 1,0 10,000 = 0,5 5,2 ÅG är NASSA Er SS ENSE SE AA 71520 44,4, |202;400]0, 5:052 11250 74,0 [EN råa mid a ee NSL AS SR IGT 7357 42,3 | 278,500 — 145,0 S1,0 | 1 (rt ERNST 5 Ar NR VD Ne = Nye), GR 2,5 ÅSA Summa! 286,4 | 15458 11,055,975| 6,687 589,1 | 260,4 | | | 349,5 har | I förestående tabell över samtliga skogsodlingar omfattar kategorien: A. Av styrelsen helt bekostade skogsodlingar å kalmarker uppkomna före 1905. Styrelsen har såväl lämnat frö och plantor gratis som jämväl bekostat hantlangningen. B. Skogsodlingar, där styrelsen lämnat frö och plantor gratis, men re- kvirenten bekostat hantlangningen. ”iamadd Plantskolor, NN MER sötare ÅTAR TS SEE SS a ERNIE - NO 106 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. C. Av skolbarn med fria plantor och frö under lärares ledning och plantörs överinseende utförda skogsodlingar. D. Vid plantörskurs utförda skogsodlingar. E. Av markägare eller avverkare enligt förbindelse utförda skogsod- lingar. F. Av markägare med egna skogvaktare utförda skogsodlingar, där styrelsen gratis utlämnat frö och plantor. G. Med styrelsens i arrende för plantskolan utgivna plantor å Väster- viks stads skogar utförda skogsodlingar. Av tabellen framgår sålunda, att under 1915 inom Kalmar läns norra landstingsområde under medverkan av skogsvårdsstyrelsen utförts full- ständig skogsodling å 589,: har och hjälpkultur å 260,4 har, vartill åt- gatt 280, kg. tallfrö, 154,8 kg: granfrörsamt 1,055,975 stätalltock granplantor och 6,687 st. div. plantor. Utöver det frö, som härovan upptagits såsom av styrelsen tillhanda- hållet, har till skogsvårdsstyrelsen i Gottlands län försålts 60 kg. tallfrö och 15 kg. granfrö. Fröräkning. Debet. Tallfrö Granfrö Behallnmg At TAR moss da fos ER ere dg EBBA les AE RR 66874 Kors LATS SR KE Kredit. i 2 Na NV 0 V Da 0 (GJ Ag, LABLIET GSR DN I OAS ARSA SÄ rk a Lf ab AE RSS LR ROD 286,4, kg. . 154,8 kg. FöÖrsalt Ob GrO bELATICL. ser RAS AR RE RNE OLSEN fa 60,0 >» T5L0T LG [7 PLANS KOlOTDAS Abbe crt oja Sr NR ST RR ARI Tan BRA 83,0 >» 130 > Behallning stubbar TO 6. susse söt RUE Sege Lr NE 314,0 23850 Summa 668,4 kg. 415,3 kg. För att kunna tillgodose behovet av skogsplantor disponerar styrel- sen över plantskolor belägna vid Västervik, Tuna, Målilla, Storsjö och Tofverum. Då dessa plantskolor icke visat sig tillräckliga för behovet har under året plantskolan vid Västervik utökats. 113,500 st. tallplan- tor ha måst inköpas under året. Vid årets slut uppgick tillgången av: "Ballplantöor spis: SLS Seg br le aa LURA ara 585,000 st. (Ftanplantor, full F5=5 Tegs See LAS Vr ARR DRA 471,000 >» DIV FP lAD TO EU 2 ILE of oD bT ras Is Bane Plats MN 9,3490 >» Summa 1,065,340 st. PER-PÖ SPRUT EN KISS ST PD SARV EN AA TR SEI FR EE SPETT WEE ERT TIe Ce KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 107 Inom landstingsområdet finnes, förutom en mängd kärr och mossar, vilka genom torrlägg kunna göras dugliga för skogsproduktion, även skogbeväxta marker, vara skogsväxten lider av försumpning och som genom avdikning behöva förbättras. Skogsägarna visa i allmänhet stort intresse för dylika markförbättringsarbeten, dock fordras ekonomiskt understöd för att dessa skola kunna utföras i sådan grad, varav de äro förtjänta. Styrelsen har, för att väcka intresset i denna sak och för att säkerställa dylika förbättringsarbeten bekostat, dels undersökningen och upprättandet av diknings- och kostnadsförslaget samt dels 80 & av den beräknade kostnaden dock högst 40 kr. per har för mark, som genom torrläggningen vinnes för skogsproduktion. Under året har beviljats 2,793: 69 kr. i dikningsbidrag att utbetalas sedan arbetena avsynats och godkänts, och utbetalat för undersökningar och avsynade dikningar 834: 46 kronor. Beviljade, men ännu ej lyftade dikningsbidrag utgjorde vid årets slut 12,395: 78 kronor. Under detta, liksom under föregående år har styrelsen genom såväl i ortens tidningar införda som inom landstingsområdet utdelade kungö- relser låtit tillkännagiva, att skogsägare, som önska anvisning och råd om skogens skötsel eller biträde vid utsyning m. m. bekomma allt så- dant kostnadsfritt under tvänne dagar, samt för överskjutande tid mot lågt dagarvode. Begagnande sig av dessa förmåner hava ägarna till 31 egendomar under 49 dagar bekommit anvisningar om skogens vård och skötsel, varförutom länsskogvaktarna under 192 dagar på 89 ställen lämnat be- gärt biträde vid utsyningar m. m. Av länsjägmästaren och länsskogvaktarna hava besiktningar verkställts å sammanlagt 128 ställen, varest avverkningar pågingo eller nyligen skett. Vid dessa besiktningar har konstaterats, att begreppet om lämp- ligt skogsbrukssätt är synnerligt dunkelt, och användes överallt endast dimensionshuggning. Någon som helst beräkning angående tillväxt och skogskapitalets storlek synes icke ligga till grund för avverkningens storlek, utan är den bestämmande faktorn för huggbarheten endast och allenast trädets dimensioner. På några ställen hava dock skogsägarna insett det fördärvliga i denna avverkningsmetod och anlitat styrelsens biträde för uttagande av årsavverkningen; allmänt inses dock, att det är med ägarens fördel förenligt, att avverkningarna icke ske i strid mot skogslagens bestämmelser. Har avverkningen så utförts, att återväxten måste anses äventyrad, har styrelsen avfordrat skogsodlingsförbindelse, och i de fall då sådana ej kunnat erhållas och skogsvårdslagens föreskrifter helt åsidosatts, har Jå a MA 0 GS ÅAvdikningar. Bitråäde vid skogens skötsel. Uppsikt över skogslagens efterlevnad. dns SÄ a Vr ee p - a a NAV ARA Sed Sn mak: Fe SÅ FUFPRSTIAD + Sör rr 4 VT Sarv 7 4 ” 2 es RER FRE > Ao arna | FN 108 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. föranstaltats om laga syn. Sådana hava hållits å egendomarna Ekbhult, Ljungebo och Korparyd, och befanns vid alla, i överensstämmelse med styrelsens uppfattning, återväxten vara uppenbarligen äventyrad. Finanserna. Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstingsområde räkenska- Per för latiilgns. ; Inkomster. Behållning från 1914: [NN ESA CHAAN Ak: I csr ed SERGE sork Atte SN SEN 210, TTO: 30 > VS SEEN a RARE SAN SA RK EN LU OO ESN ae reenr 270: 82 20,455: 12 Anslag: Statsbidrag till bestr. av styrelsens verksamhet ...... 2,500: 00 Statsanslag till skogsodl. befrämjande ................ 155 S0400 SKOP SVATCSAVOIiLEn Hege brett nos ARA RNE SIE 3475003 OT ATS la San AR KS ISA see SD 1,000: 00 » VT Skå llnin gSssällSkapy beste ES 1,000: 00 40,660: 91 Iinbetalda skogsodlingskostnader. ===. sist ste SJ TIER > 1703 Ca 0 (CSE ER DEAN RER BENE EL dage AE gr OA RA 659: 90 837: 65 Försälda :plantör Och; SKOgSfrÖf. =. sa. scbodb. ar sr 1,08.15:08 VATTEN Ae; Lör; lägenheten KarlstO'C>sse..s ss. sv ida ads Ass a FANS 80: 00 ÅR TN Tr a ns nr RR mar i arr 5 nöle sel 55 sk grips ATEN ENE RÅA SSR 1,675: 55 Summa kronor 64,791: 21 Utgifter. AVIODITE SAL 2 br 5 rr NT Rb rt fer RT EL sr ag SEN 10,005: 00 SLYTEISENS EreSOr FOG TtEAKTAaM EN Te see is SI TANTEN Tjänstemännens resor och traktamenten..,.................. 30704 DI SBg GA Skogsodling: Klöstnad” TORAplaESEOLlORE 134 ers tär AA RA 8 OR EE AAR 2,029: 79 InKOpPAaV: CO UCS Sr Jet ASA TeE SE L SA R a EISer eR RSS ATDEten kr uElan oSttösAln nd norton. I3TEr0]S 209: 32 Inköptsav, Plantor satte orka FASS NR NLRA Äg [sek Kostnad fört sade ochi planteth0 te. böcocsos. ts 5,802: 36 8,313:67 DikpingskOstn ade. ass sger RR Rs sar oe bg dad Asa e 834: 46 "Tidskrifter, tryckhings=, och annonskostnader :...«;....s.. re 1,302200 Diverse omkostnader: Tele fön avger Ochs antal. Br ak AA 2530 Underhallbavi uNVentati ey se saa Re 44: 30 j IKeparation ma tas trolte te masa. es SAASkA SR ta or ae 734: 00 Till kommunalnämndsordförande för taxeringsbesvär 3035 44 Transport 1,415: 23 KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 109 Transport I1,415:23 Till skogsvårdsstyrelsens ombud vid taxering ......... SAN 20 TUNNEL EST OR mot ör ATS or ÄB Vad GA fvt RA fia OA ERA Sr Sr RARE 59: 88 BVDERNOCIWSKOPStäx CHIP AIN ond dönos ve ges er seen snara 2605: 67 UNRV Oden EUR HEVISOTES I Ferrer Re fon söka AA ANSI NER aka 139: 40 Bidrag: tul skogsvärdsstyrelsens möten... 108: 80 Benson ftul friherre Ax Ers: JÖNIUSCK os son eddste kela BI5A00 [UDP gOLaN Ce av + ArSberattelseip, ges Ar. strskra dieslar 250: 00 ös aderstot PlamtörsklurSeD3-s ssk oas b. ddag do sd el sviken 882: 98 UNGAS FEAR SS SARS MIRI 0 KR ARA KE RIAEr A TARA BIEN BÄRAREN 41: 10 TÖI ES ESKO KSK SAR 0 SL Sr KA ARA TR a: bt SA RAR MA da rd 2 y 383: 77 4,046: 03 UTSE PIRATER CIN ATL CE: eft. LEE SEAN Roos ANN io ANG De sr de RAN ae sr dsA se 540: I0 Behållning till 1916: Innes ia ER CH 10 ANG SLS NGN ss LD VILA Ake 32,199: 84 » TRA SSU NgAT AN Var A rn GA LISA RN rån ss fl Eg där AR LR 900: 38 23, 1008T2 Kronor 04,70: 2 Tillgångar den 31 december 1915. ITE St CIO SNI AT fan a få fr ge sa Sn SA SRS NAS Sr se At se 32,199: 84 Behållning av plantor: 580,000 st. tallplantor ............ ORT25O ADTEE,O 0.0: 1» LISFAD PLANTOE 35. bc. 706: 50 GS AOR br CAN PlAMCOL 449. ncrs 93:40 —1,677: 40 » TOG EO JE ER LILLAN SNS Er RER ERA VAR SR SAR ERS (ERSTA d SF IEIGÖ: SBA KOR IANHEODT SN 2,826: 00 > FFV STARITÖNS: £ ILE 954200-31780: 00 3,857: 57 | UNTEN a (S Fa Sara aj ör Ar ar RN EAS SSL ps RSS NE RAR SARA Er för Re BRA SAY AARREN 1,502: II Hastighet: JSElan gStu gang eaten NS svar 5,000: 00 FApenhetenkiSanlstOEr rEe nd asbra Avel NSRAO TINGET DÅ DAN LD mh ed SSE ONE SA pA SARA Fe LIDAR SOA LIE PES RAR IS USE SEE PASTA ATA VNTSSAD EU LRTT A ANN ER SE rk SR Vr rr da fager arstärs la rara ps Bree 900: 88 Kronor 53,024: 95 . Skulder den 31 december 1915. Beviljade, ej. lyftade vadikningsbidlrag. bra: sc tl issdebusdder ra AN 12,395: 78 154) r SHAN Dar fas ST eg SR ED RUE Edie äg LSE ok Er LONA SVETS RESORNA I PRE LI ER 6 40,029: 17 Kronor 53,024: 95 De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Några avsevärda förändringar i avseende å de enskilda skogarnas till- stånd och skötsel kunna ej under året påvisas och vad som i föregående berättelser i detta hänseende anförts äger i väsentlig grad fortfarande sin tillämpning. 140 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. Med stöd av värdet av det accispliktiga virket måste fastslås, att be- tydlig överavverkning ägt rum. Styrelsen vill i samband härmed påpeka det missförhållandet, att ett flertal egendomar, genom försäljning till skogshandlare i enbart spekula- tionssyfte, råkat ut för nästan total skogssköfling. Samma missförhål- lande råder delvis, där köparen för att rädda köpeskillingen, genast sett sig nödsakade att tillgripa det värdefullaste av skogen. Dessutom är den vanliga avverkningsmetoden en fullständigt oordnad dimensionshugg- ning. Härigenom komma alla bestånd att ramponeras, varvid slutenhe- ten delvis upphäves, och endast s. k. skräpskog kvarstår, som med sä- kerhet ej åter kan sluta sig till bestånd. Nästan ingenstädes hava skogsägarna en tanke på, att låta utföra tillväxtundersökningar, uppgöra hyggesföljdsindelning eller på något sätt beräkna den årliga avkastningens storlek eller med andra ord införa en ordnad skogshushållning på sina skogar. Dock måste sägas, att intres- set för skogshushållningen är i ständigt stigande, icke minst hos de mindre skogsägarna, vilka nu nästan allmänt vända sig till styrelsen för erhållande av biträde vid utsyningar, gallringar m. m., samt gläd- jande nog även för skogsdikningarnas utförande. För att förhindra olaglig julgranshuggning har i Västervik varit utfärdade ordningsregler för julgransförsäljning. På grund av den gynnsamma väderleken under vår och sommar ha kulturerna i allmänhet gått synnerligen väl till. Några skogseldar att tala om ha icke förekommit, och de tillbud där- till, som förefunnits, ha utan undantag genast blivit släckta. Märgborren har delvis uppträtt skadegörande å skogen, dock icke någon svårare härjning. Mera, talrik har den dock förekommit i när- heten av virkesupplag, där stora kvantiteter obarkat virke funnits. Tallstekeln har uppträtt synnerligen talrikt och på flera ställen, men ha åtgärder genast vidtagits, så att någon fara för större skadegörelse nästa år torde icke förefinnas. Tallspinnarestekeln har iakttagits på några enstaka platser. Grankottvecklaren har varit ganska talrik och nedsatt frömängden hos grankotten. Likaledes har ekorren uppträtt ganska decimerande på kottillgången. Stormskador och snöbrott hava ej förekommit i någon nämnvärd ut- sträckning. Då avsättningsförhållandena inom området äro synnerligen goda för alla dimensioner och trädslag, hava virkespriserna varit synnerligen höga. Skötseln i stora drag å de enskildas skogar lämnar ännu mycket öv- rigt att önska, i all synnerhet som det primitiva avverkningssättet med a T RI Ar SIR VERSA AS RER FÄke NORRA | LANDSTINGSOMRÅDE. Nena SS dimensionshuggning talrikt förekommer, varigenom växtkraftiga bestånd i 20—30 års åldern skördats av yxan, men fortsatta kulturer, försum- pade skogsmarkers torrläggning, förändring av nuvarande avverknings- metoder, varigenom större procent av avverkningsbeloppet uttages ge- nom beståndsvårdande huggningar, anser styrelsen vara medel, varige- nom ändring till det bättre skall kunna åstadkommas. Västervik den 3 april 1916. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Gust. Boréll. Edw. Fleetwood. Thore. Lybeck: i | e OH ' Fa G Vd Nils Klein. 2 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Undertecknade, revisorer för granskning av skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstingsområde räkenskaper och förvaltning under år 1915, få efter fullgörandet av detta uppdrag häröver avgiva följande Revisionsberättelse. Inkomster. Behållning från 1914: TAN ESta SNACKIS AK oda vd ostörd ST SEE SVAAR SLNIR 20,17: TEGS SAD pro r Rn ed sv fel oh el on RASAR NED PAN ESS BE AE 276: Anslag: Statsbidrag till bestridande av styrelsens verksamhet 2,500: 30 32 20,455: 12 40,660: 91 837: 65 1,081: 98 80: — 1,075: 55 Summa kronor 64,791: 21 Statsanslag till skogsodlingens befrämjande ............ 1,580: — SKOgSVAr ds AM SINE. orsa sleeh ra SNES ls 34,580: 91 [Can SUN gEtSKAMSLA DV october oense RER SE TREA 1,000: — ElushallningssallskapetstkanSlkapu. ss baser SN 1,000: — Inbetalda skogsodingskostnaClek: 0... .s. sover TAR HAS » IKON Be) ONS N RS Re NE RB ES SE RA er Ei 659: 90 Försalda. Plantömsoch EskögSffÖR . .34 ss. sus. ses bs EA TR EE Arrende för lägenhetenk IK arlstölls. ms.csse ssd sg ss sne SNR FRNÄNEOR oo ofa aa a SSF så RR DT Feer rg Nr a SSR stel ing eeta re SFR toa RSA ARA AE Utgifter. fa SO 121100 20E NR ne Fr SR AA EA ES Ar mas os sm ena nas Styrelsens resorkoch straktamenten strid d is 1, TATTOO Tjänstemännens resor och traktamenten ..................... 3,0T EE OA Skogsodling: Kostnad störs plan tskOlORS a dee ee dAs se ASSA 2,029: 79 IT KOP. (2 KO CER SS el erste Bs AN Re AR ERE ee LA GT Arbeten 1, Klan SStd bs SRA NEES EA 3 209: 32 TÖRÖ PFA UP la ÖT RR 4 SNS ROSA Ne SRS a NT ERA 24220 Kostnad förssadld och plamtentn 244. 5,802330 Dikningskostnader Tidskrifter, trycknings- och annonskostnader 10,005: — 3359: 54 Transport 25,904: 36 rån RA TRE CRIS ENE pb | KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. Diverse omkostnader: 113 Transport 25,904: 36 (Uffe INET, RKO) SLE) bet KO) a NNE SR SE RER SS er ABER ARP 253: 49 önGderhal av inventarier ov ojnucodle. ss cs stred gir iir vsk 44: 30 INEParatlOn) Lai fästighetlehi. sd kk sosse 134: — SVREEE OCh NUSkOgsUndersöknpindAL sumsssvslederes; dagen därpå besöktes förre jägmästaren Berselii plantskola i Berga by utanför Kalmar, varvid befanns, att den fyllde alla de anspråk, man rimligt- vis kan ställa på en förstklassig sådan. Till det extra sammanträdet i Stockholm i december mellan samtliga skogsvårdsstyrelser i och för ett gemensamt ordnande av personalens pensionsfråga voro såväl ordföranden som ledamöterna på grund av andra sammanträden i hemorten hindrade att inställa sig, varför upp- drogs åt länsjägmästaren att i stället vid mötet närvara. Länsjägmästaren har även detta år närvarit vid vissa socknars samman- träden rörande taxeringen till skogsaccis och skogsvårdsavgifter. Beträffande ärenders expediering under året upptager diariet 460 in- komna och 463 utgångna skrivelser; därförutom ha inkommit c:a 350 och utgått c:a 3525 smärre meddelanden och brevkort samt rapporter. Utav avgångna skrivelser må nämnas den, vari styrelsen hemställt hos Kungl. Maj:t, om att »Lag angående vård av enskildes skogar på Öland den 20 juni 1913» måtte få förlängd giltighetstid till den 1 juli 1919; lagen är nämligen av provisorisk natur och för närvarande gällande för tiden i juli 1913 till I juli 1916, detta med hänsyn till att lagen Skogsunder- visning. 118 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. eventuellt kan tänkas komma att uppgå i den allmänna skogslag, som är under utarbetning av den år 1911 tillsatta skoglagstiftningskommittén. Såsom ledamot i ovannämnda kommitté deltager fortfarande länsjäg- mästaren Uno Danielson; under de tider han för detta uppdrag vistats i Stockholm hava de löpande expeditionsgöromålen handlagts av förste länsskogvaktaren Jon Carlsson i Kalmar. Förutom nämnde länsskog- består skogsvårdsstyrelsens bevakningspersonal av länsskog- vaktarna Daniel Branting i Högsby (Handbörds bevakningstrakt), Wictor Carlsson i Ålem (Stranda distrikt), Herman Roht i Ljungbyholm (Södra Möre distrikt) och Ossian Jonsson i Runsten (Ölands distrikt); Norra Möre distrikt skötes av ovannämnde förste länsskogvaktaren Jon Carlsson. vaktare En ordinarie skogsplantör, P. O. Haglund, Bosgård, St. Sigfrid finnes anställd med viss bevakningsskyldighet i den däromkring liggande trakten. Samtliga länsskogvaktares tjänstgöring utom hemmet framgår av nedanstående sammandrag: RIE TST AD Så a enda NA | | Biträde | sikt- i Biträd Skogs- | KÖN FETORRG RN Summa NE 1 | odlings- | h | Serings- he Diverse fit arbeten ofuasens laarbeten FARS dagar ningar | avverk KE ning | | ANNE ra vd one MON GATISSORNASENEE: 31 23 20 SÖ 3 3 138 | Dan: Brantinga...«. 46 30 54 60 — 74 264 WE IC aTISSODIG tes | 42 NA 49 61 FE 8 201 FT ROT rerna | 19 35 39 59 | — 32 184 | Ossian Jonsson | SAN 2 27 TOA — | KÖN SSR | — | Summaj UR L4O EE NES6 KSO 25 3 KNRETSS | 880 | Styrelsen har beklagligtvis ej under året haft tillgång till lämplig litteratur för utdelning till allmänheten; till en del skolbarn ha dock utlämnats exemplar av framlidne jägmästaren Hollgrens »skogsodlings- katekes». Länsjägmästaren har under året hållit 5 föreläsningar vid Högalids lantmannaskola. SN FR STR FTV TKR MM På, rr, Of - FARS y Å d + E - KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 119 Gallringskurser för allmänheten hava hållits å följande ställen: Närvarande personer EBBECO pe OMSVASI ar beredde tedb dena re soda rk 5 Ber sars ard O OSS nt oro oerh ens sneseg fana se en 8 SU OMISE HUD E ALGUNST SES se lst ar nassar er 8 ING S are IE TS GE Sen ra seas seas gens 8 Summa 29 perSoner. Vid dessa kurser har huvudsakligen undervisats i gallring genom föredrag i skogen och provgallringar, men vid exkursionerna i skogarna har samtidigt även undervisats i allmän skogsvård med direkt exempli- fiering i naturen. Vid de småbrukarekurser, där länsjägmästaren meddelat undervisning, hava sammanlagt ungefär 225 personer varit närvarande; föredragen härvid såväl som vid lantmannaskolan hava delvis illustrerats med skioptikonbilder. Den av skogvaktare och plantörer meddelade undervisningen åt skol- barn vid kulturarbetena framgår av nedanstående sammandrag: I St MOrerkrerN | AE SEEN Kulturmetod | arn dagar | | | Öland: ÅTST 0-4 RRD REN ge SER Sa SA | 6 | I | Spettplantering. | (TRÄSTADAG = Söt Brr ONS Se År ade os | TOR AN > | SME DNE e ses SIe br ste deep ua sent seine see SE I » FKASkOS AE FNS a ra Abe bd beje SEK | 9 | 6 » ETOSSULIDANSE VAS Ne AT a SR RNA de | 140 8 då | (Ci (0770 0001 ostar SE longer ERE CE 2000 I > | ICO PR Oj sd VAA sf ae Arrelraa Son ShA ser | 30 2 | ” | N=a0 MOCKIeD Yi ss orda a son 10 | 25) » Summa | 260 | 22 RAS blan den rs CFR Is sep skr nd AE SA fer | 197 | 2 | Spettpl. och sådd. Nissefjärdare mds tryne 66:01] STL | » JET 0 DY rss R Ars nns Sn le ease SK 5 SANTI YSRESSIS EN I FYSISK BRYT MÅ FR ga gl 50 3 | 13 ETAIN ES rr ERE EE FS OM RA SSR 70 3 | VISSTE TOS ey Ro AR SE RE SN a dee bt 50 2 > MOTLOIDE dn där DG SS as da ne 18 äl » TS TIS tva Sa ARR SVE 4 2 Rutsädd. NI GGES] OTgER e Sf NT LR Lats Sets ll 14 2 / (DTSJO PES nr rA SS GRE SA NRA a LU ev AG 5 FÖYS SD Yes EN VASS SER SRA Sia 20 | 3 | Spettpl och sådd. 1 ASL ETIN sd öga NIER SAR ER BR EEE flere vid bs aja 144 4 | > 2 IODSLETAS IE see Se Brr ee ses Ad a kan 24 | 3 - ÅN TTY Rs SE rer RAR RER Sd R ah d0 LER Vr SE OS (. | ELO SSD YRSA FA ber or yn 1 | Rutsådd. | Fa0erhit de Sek ocker bad dp svs od 5 I 5 | FEa lir NS NOSA Sater Ses VR sa // 3 2 i | Summa | 857 44 | Summa s:rum | 1,117 66 Skogsodling. 120 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Med hemmansägarna i Rösslösa by av Kastlösa socken har överens- kommelse träffats om upplåtelse av ett kulturfält å 10 hektar intill det som förut finnes inom Bredinge bys ägor. Kontrakt av vanlig lydelse har upp- rättats och styrelsen har däri förbundit sig att bekosta material för områdets kringstängande ävensom alla plantor som åtgå till dess kultivering, be- räknade till c:a 150,000 tall- och diverseplantor, inklusive hjälpkulturer. På de förutvarande kulturfälten har planteringen fortgått normalt och resultatet har i år varit mycket tillfredsställande. För erhållande av frö och plantor hava för rekvirenter varit gällande samma villkor som föregående år; fröpriserna hava under året varit något lägre än förut, eller 10 kr. per kg. för tall- och 4: 50 kr. för granfrö mot tesp. r2 och 5 kr. förut. Årets kulturer fortgingo under april och maj månader och kontrollera- des av länsjägmästaren och förste länsskogvaktaren samt leddes av skog- vaktarna och 11 stycken plantörer, av vilka de förra använde 156 dagar och de senare 381 dagar enligt nedanstående tabell: 1 ' | Antal förrätt- | | Antal dagar ningsställen | I I POR Haglund; ordinarie planlör = ss... oe. bbdc blus ens adden 42 12 | WW -VANAERSSOD WEXLTA. PLATO såra 3 csn ere SESE ms R Näs klelr | 25 8 | M. Borgvall, Få RS RN AT E PAEE-RER AE Vr Sr s LR NOR ANS År 6 3 | E. Engström, DÅ AV orre SE Sad on Er SR AE rd SE VER 53 17 | K. Fransén, -JESEA FN AE SNDGEr. USE SKR et BOR mr RA ppt AS Er 35 19 | K. Johansson, JANE ETTER NR NNE RER EE ANN NES BR SR Ra 39 11 S. Lundqvist, JKL [JUN RE SE RBE E STENAR Se SRS ARNE SA AR LE 37 26 K. Nilsson, DE (MR a Porr SER nr: Rn SLS RAR SRA SN SEN 57 20 | A. Petersson, TR KE LENE ITE sr ELDA (ELI Se TAGER AR AL SS 29 19 | G. Petersson, ESA [ÄRE SRS ALE AAGE SN: Oe SE a SRS 32 28 | C. Svensson, 20 AMI RR SR FE SE Sr ADDA IE 26 | 10 | Summa | 381 | 173 | En av de äldsta skogsplantörerna, Gustaf Petersson i Södra Bårby, Öland, har under året med döden avgått, vilket styrelsen på det djupaste beklagar, då det är en stor förlust för det öländska skogskulturarbetet. Sammandrag över utförd skogsodling. Summa | 225 || 103 | 17 | 46 | 31 | 1,643,220 || 234 o o I I Antal SST Se rn j Full- | 5 t € SFS ry, ENA ständig | Hjälp- OO mr ä de | SER SITE å Er skogs- | kultur | lrenter Tallfrö | Granfrö Plantor odling | st kg. | kg. st. | har | har | N | | | Fästlandet; +. rss 49 i -T031 7) 46: "| 31] —5512500NN2e | OL IN59 | 85 Oland? Maa :46 | — | — 1] — | — | 1,091,970]| 61 | 19 | 50 | 78 [ | = Härav rekvirentens eget frö 6,5; och 3,3 kg. respektive. KALMAR LÄNS SÖDRA De utsatta plantorna utgöras av: 1 FSE NS ÖKEN (SINNEN ÖNA eocar Bon B bon SRA AS or 465,300 st. VAD EN OELI ESR S As ousk at dörrar 82,000 » STIVCN OLA ss TNE (ARE STR kal IG ISO ASKA ad SNES ER ER dr tes el ed a 1,000 >» [TONER SE AR Häringe lg oc af AREE ABER 150 >» Nat ENS NN NL rna sla dera 2600 SV ALTER NR MSS SSE NASSA SLE ol ag 1,000 >» Öland: VAS YEU ISTER Sn ran 986,000 st. VAIO TUAS I SNR EE aa Idas ira 66,070 >» STIV EK Crab rr RR one ad dans 3750 ASKS (MN AASE ol SARK Er ön dosa 4,000 >» | BY RER AT ER arsa fsk ar Rod ASSA AA ESA EN SRS DAEK GAN SVAGA SA Jr re Sa kt sake oe 25,000 > 15] OT br SNS ag dra sleek kisel 5,400 >» FÅ NER a Go Sen AA Ano Kr SS BEER SAN 4,200 >» 21 I 00 VRR Arv lr Sot ra ED or BD RAS SAS SLAS 500 >» SKEN SSLNPESA IA SÅ, Eg FARS SLS rd 100 > I (OR 02. mt rer rt SAR RSA SSR S TA KSK RLA, 50 LANDSTINGSOMRÅDE. 121 S51.2500sti 21 T5001,070”St. Summa 1,643,220 st. Styrelsen har fortfarande icke mera än två egna plantskolor, en i Kalmar och en vid Bläsinge by på Öland; men full dispositionsrätt efter ett visst bestämt plantpris har styrelsen över följande 11 plantskolor: Kranklösa och Ebbetorp å fastlandet samt vid Löt, Borgholm, Rälla, Rälla tall, Spjuterum, Bläsinge, Resmo, Lilla Frö och Södra Bårby å Öland. Den ungefärliga planttillgången å samtliga dessa plantskolor är: | I-åriga Tallplantor . Fran klös fer tss fe ee ISS SERA ER dos AS SATA ER 300,000 IS BDCCORP 102 sed NEN EES SRS SANS säs ue fyror | 25,000 NEG UR SN Terese rara SE RE INRE ÅR re SENSE Syren | 390,000 BOOTS h Ols s er fr kekf st AS TN sla tor seja 45000 NTA gen ra ARR FER BIS SVR ART RIS Se roende: Si sar RS aret | = RÄllag tala SSA SANT 2 ad MESA Jon ste | — 210,000 FYDJULS TUI) 22 ge Selfoss IS År letle 150,000 SLAS TOG td ers ö Så gg ee SAN SENAT s Srälg a van ede | 150,000 Bl äSt10e;Styrels én i. se or RASER Ge | FE I CM ES Ba 0 a SR BY er AT SES SLA ar BUSES 40,000 SOUP BALDY eve brek ears es RR es Usa 70,000 INGET MRF RR ER AE KAO RE RR re AA 1 RER | 75,000 Summa | -1,365,000 2-åriga 150,000 150,000 50,000 60,000 6,000 20,000 436,000 | Summa —— — ——O— — ————AÅt > / 450,000 25,000 450,000 45,000 50,000 270,000 156,000 150,000 20,000 40,000 70,000 75.000 1,801,000 Plantskolor. MÅ SPSS FE TL. sa RTS SRS TS SN | FT TRYCK JISARTe Han a KN 122 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. Ti I 1-åriga 2-åriga Summa Granplantor : Kranklösa de ssp [ee As sea ds aa RA 30,000 | (3/0) 7,000 37,000 EB DETOTD otid sf NS felis et are SJÖ Asp lefeksrEN | 15,000 = 15,000 | BE NR ERS a et Sr egt da ERE 19 Dn SE 2 AR 60,000 45,000 105,000 BOTTOM OLM a sa bra Ra Svala tes Sue RSS see | 40,000 = 49,000 15 PJ ECT INN RR na 0 aa TR SE TSE SEE | = 6,000 6,000 Summa | — 145,000 58,000 203,000 | Summa s:rum | -1,510,000 | 494,000 2,004,000 Uti samtliga plantskolor har under året utsätts 22,95 kg. tallfrö och 4,75 kg. granfrö. gp ESERE Tillgången på frö har varit mycket god, och medelpriset för det av frösättning. styrelsen inköpta fröpartiet var för tall 10 kr. och för gran 4 kr. 50 öre per kg. Styrelsen hade visserligen erbjudande att köpa tallfrö för 7 a 8 kr. och grtanfrö för 3 a.4 kr. per kg., men då ej medisakernetikunde utrönas härstamningsorten, ansåg styrelsen det vara dess skyldighet att köpa det frö, som bevisligen var från närmaste orten, enär man numera är fullt på det klara med risken att i skogsmarker utså frö från lokaler, där de klimatiska förhållandena äro olika. OR se Under året hava varit gällande samma villkor som förut beträffande SKOOeNS VAr sr SÖN. ae se o ÅA .c os : avverk- rekvisition av biträde för skogsvårdsarbeten; Öland utgör, dock härvid ming. ett undantag, enär där allt biträde lämnas utan avgift för rekvirenten. Uppsikt över Under året har styrelsen varit nödgad att för bristande åtgärder. skogslagarnas rörande marks återställande i skogbärande skick begära undersökning efterlevnad. c ; e 5 enligt $ 2 i 1903 års skogslag å följande hemman: Tokeby IÅDy SOCKEN .ti se es å en areal av 5 hektar St. Wångerslätt i samma socken ... > D 8,30 » Läckeby gård i samma socken ...... » > 8,46 >» Tillsammans 21,76 hektar Beträffande de två förstnämnda syrerna hava de ordnats i godo och överenskommelse träffats om skogsodling av de påsynade markerna; vad angår den senare har ännu icke, den 31 dec. 1915, uppgörelse åstad- kommits. Några i under- och överrätter anhängiga mål finnas för närvarande icke, om man undantager ett enkelt kravmål för oguldna skogsfrö- avgifter. Rekognoserin- Under juli—augusti månader hava av länsskogvaktarna taxering och FÅ kartrenovation utförts i socknarna Mortorp, Halltorp och delvis Torsås. tv. ev) | Yr M ä , a ; KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 23 Uträkningarna av dessa socknar äro dock ej ännu så slutförda, att de kunna meddelas i den längre fram i berättelsen intagna tablån över hittills verkställda rekognoseringar. På Öland har därvarande länsskogvaktare verkställt rekognoserings- arbeten i socknarna Högby och Köping. Den av styrelsen till demonstrationsskog inköpta skogsparken, benämnd » Skogsgård», har under året varit föremål för ganska omfattande för- bättringsarbeten, och i en snar framtid hoppas styrelsen hava fått den så färdig, att därstädes kunna anordnas skogsvårdskurser för allmänheten. Till belysande av styrelsens verksamhet under de Demonstra- tionsskog. senaste fem åren Femårsberät- införas här nedan följande schematiska framställningar: telse isamsman. drag, avseende perioden 250 229 I91[—1I915. 200 185 195 177 150 KET 100 Oo 1911 1912 1913 1914 1915 Dagar som använts vid skogens vård och avverkning. Såsom synes härovan hava de dagar, som använts för gallring, trakt- huggning, blädning, beredningshuggning etc., ökats betydligt sedan år 1911; ökningen är särskilt stor inom de norra distrikten, Handbörd och Stranda, där avverkningarna kunna föras så, att självsådd har utsikt att uppkomma. 124 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. | 107 SS MÅ Wir46 79 SÅ SSSKSVSVSVSSKSISISIW 744 NV COR SSSSS|MSMMM»vRIS NY KISKNV 7 I911 1912 1913 1914 - No Lam un Antal rekvirenter för skogsodlingsarbeten åren 1911—I15. De ljusa staplarna avse fastlandet och de streckade Öland. Såsom synes har antalet rekvirenter minskats på fastlandet och ökats på Öland; detta får sin naturliga förklaring däri, att avverkningarna på fastlandet allt mera föras så, att skogskultur bliver obehövlig. Ökningen på Öland beror på styrelsens alltmera ökade ansträngningar för anskaf- fande av marker till skogsodling. Zz Å kg. Å / I911 1912 1913 1914 1915 Utsått tall- och granfrö på fastlandet åren 1911—15. De ljusa staplarna utmärka tall- och de streckade granfrö. Orsaken till frömängdens minskning är densamma som härovan angivits såsom orsak till skogsodlingsrekvisitionernas minskning på fastlandet. Sr RT RN VT AT nd KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 25 1,000,000 750,000 300,000 Oland. 300,000 100,000 50,000 Ols I911 1912 1913 1914 1915 500,000 300,000 Fastlandet. 100,000 50,000 I911 1912 1913 1914 1915 Utsatta plantor på Öland och fastlandet under åren 1911—15. De ljusa staplarna utmärka tall-, de streckade gran- och de svarta diverse-plantor. De utsatta plantornas antal har i motsats till fröet ökats stadigt och ganska avsevärt, beroende på att styrelsen mer och mer övergår från sådd till plantering såsom en mera lämplig kulturmetod inom stora trakter av länsdelen. Vad Öland beträffar är ökningen en direkt följd av styrelsens ökade upplysningsarbete. 7 EEE PINE AIG SY OR SYS YT NET. STAG 126 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19015. 350 300 i 250 200 | 150 100 ö 50 | ki | ÅA Z ÅN [0] na ÅN ÅA Å / | N 1911 1912 1913 1914 1915 Skogsodlad areal på fastlandet och Öland åren 1911—15. De streckade stapeldelarna utmärka arealen för Öland; de långa staplarna utmärka nykultur, de korta hjälpkultur. Såsom synes har arealen nykultiverad mark något minskats, beroende på, såsom förut anmärkts, att avverkningarna alltmera på fastlandet föras 14 så, att skogsodling bliver obehövlig (på Öland ställer | | sig dock denna sak annorlunda efter avverkning). Areal hjälpkultiverad mark har helt naturligt ökats. För Ölands vidkommande må särskilt anmärkas, att arealökningen sedan 1911 är en naturlig följd av den ökade plantåtgången, och att därstades plantåtgången per hek- 7 tar, inclusive hjälpkulturer, är minst id 15,000 plantor, då förbandet där i | allmänhet är 1 meter och i stort sett 50 2 hjälpkultur är behövlig. 3 I911 1912 1913 1914 1915 Laga syner enligt $ 2 i skogslagen åren 1911—15. Såsom ett glädjande faktum kan antecknas, att synernas antal sedan 1911 avsevärt minskats. Framgår bäst av ovanstående framställning. AA SA AAKRAER KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 17 16 16 12 10 10 5:50 5,50 5 4,50 Kr, | 1911 1912 1913 1914 1915 Fröprisernas fluktuering åren 1911—I5. De ljusa staplarna beteckna tall- och de svarta granfröpriserna. 127 Såsom synes hava priserna för tall gått ned, men för gran hållit sig tämligen konstanta utom beträffande år 1913, då granfrö var svårt att erhålla. Samtliga priser ställa sig nog något högre än medelpriset för riket på den grund att styrelsen icke köper frö från annat håll och ej heller frö, som icke bevisligen härstammar från Småland, helst södra Kalmar län. Detta förfarande sammanhänger, såsom förut påpekats, med den under senare tid allt mera uppmärksammade proveniensfrågan. "PST ENS OYLESNE 128 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 35,000 32,500 30,000 27,500 25 000] 22,500 20,000 17,500 15,000 I91I 1913 1914 1915 Skogsvårdsstyrelsens penningeanslag åren 19ll—I5. De ljusa staplarna ange skogsväårdsavgifter, de streckade statsanslag och de svarta hushållningssällskapets anslag. Såsom synes hava inkomsterna under de olika åren varit mycket olika, FY vilket har gjort att styrelsen sett sig nödsakad att insätta en del av medlen på deposition i bank såsom reservfond, att hava tillgänglig de år, då inkomsterna av en eller annan anledning kunna bliva otillräckliga för styrelsens nödvändiga utgifter. Se vidare nästa schematiska framställning, Prev hor KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 46,000 er DI 44,000 z + 42,000 Å + 40,000 + 38,000 + i + 36,000 : 35,000 +, 34,000 + + 32,000 er : + 30,000 a 2 . ; ON 3 : | /Z 28,000 gg Y /Z : + AZ 26,000 Z Å 20, ZA 16 AA 25,000 AA I ir e Å 24,000 AJ AA + / 22,000 Å Zl Z ES AA 20,000 | i $ j 18,000 R ; + 3 16,000 | PS AA 15,000 IK? ; + IK2 IE + + | IKS KR 10,000 + + MH. + | If 1 Å | R Z | AA OB + | AA + | 5,000 7 3 + | Z/ s + /Z ÅA ES & ZA ” o ZE 1912 1913 1914 1915 Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter 1911—I15. IEEE EO SEE SSE SK SS De vita staplarna ange behållning från föregående år (tvärstrecket utmärker skillnaden mellan kontant [underst] och annan behållning [överst])). De streckade staplarna äro årsinkomsten, de svarta årsutgiften och de rutade behållningen 9. till följande år (tvärstrecket här har samma betydelse som i de vita staplarna). Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1 130 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Rekognoseringarna, d. v. s. taxering och kartläggning av socknarnas skogar inom södra Kalmar län för att få utrönt virkesmassa, areal skog- beväxt och kal mark samt impedimenter, hava fortgått årligen under de senaste fem åren och därunder hava följande socknar avslutats: | Mitov a did | 3 i | | | EN | Skogsmark | Impedi- TA | Summa || Virkesmassa läbDeberaat Nn ae eter Sd | | (I J | Sö I har | ar kän ar I har jar | har | ar | har | ari|| | SRS | | | Långemåla sl 3,911/| 43 119 | 32 156 | 20] 1,751 | 50 5,938 | 45 148,739 | Mönsterås ...|| 8,525|/ 76 631 1/99 20011 13 |-45 77 |25 14,135 | 13 300,004 |Baekeborsses 13,509 47 817 | 90 950 | 42 || 3,417 165 13,695 | 44 526,407 | Ålem s.snge 10,379| 67 || 402 /66]| 495130) 4.935 | 70] 16,213|33]| 593074 RYSSDydoEr = 71329 377 TO 4534 | 55 4,520 | 55|| 12 ;$75 | 29 284,693 | ADYRRE 7,1981 24 || 597 [92 276 | 79 | 4,148 | 30] 12221 | 25 272,811 | Förlösa -...... 2,728| 05 86 | 56 61 | 76] 2,216 | 61 5,092 | 98 120,593 | | Kläckeberga..| 1,449/| 32 93 | 98 189 | [25 1,859 | 82 3,592 | 37 70,695 | Kalmar ci..t 222/64 75 | 69 TS l421 535 | 54 849 | 29 12,15] DÖDEN. 1,189| 08 220 | 60 120 | 64 || 1,951 130 3,481 | 62 47,082 |[ööreyala oll 654415 389 | 60 540 | 80 27071 77) KORS | 68 231152 FIOSSIO M.0 .6 261/ 06 92 | 44 16 | lg 7903 .).32 1,163 | 59 10,790 ATDYSEEE SIE 2,997/| Ö1 82 149 72 la 220012 5,482 | 33 106,130 Faägbys det 510] 72 41 - 12 49 | [86] + ,862 | 18 2,463 | 88 28,740 | | VOStorp.3s.-r 3021 56 45 15 | 22 | 000 | 27 1,363 | 81 ' 15,848 | Söderåkra ...|| 4,027| 10 5221 | k [69]] 219 [711 4,985 | 571] 9755 1071) — 147,487 4 ,985 | 57 | 9755 107 l| 147,487 Summa 71,180] 93 | 4,597 | 90 3,894 | 23 43,693 | 45 || 123,366 | 51 | 2,826,422 | Hittills äro nära 7/,-del av länsdelens skogsmarker undersökta och taxerade (Öland oberäknat); med stöd av undersökningarna kan man redan nu ungefärligen sluta sig till den virkesmassa, som är till finnandes inom södra Kalmar läns fastlandsdel, då man vet, att den skogbeväxta marken för enskildas skogar innehåller c:a 249,000 hektar (enligt beräk- ningar med ledning av Sveriges officiella statistik.) Uträkningen ger vid handen att totala virkesmassan skulle vara om- kring 10,100,000 kbm. Denna summa avser endast som ovan sagts enskildas skogar. För allmänna skogar inom länsdelen (utom Öland) uppgives i »Skogssakkunniges för södra Sveriges Betänkande år 1915» virkesmassan till 1,093,577 kbm. på en areal av 22,133 har, vadan — KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 130 fastlandsdelens totala virkesmassa för samtliga kategorier skogar skulle vara omkring 11,193,577 kbm. eller i avrundat tal 11,200,000 kbm. Då emellertid taxeringarna hittills verkställts i de i skogshänseende svagaste delarna av länsdelen, torde den verkliga totala kubikmassan ställa sig avsevärt högre; hur mycket kan dock ej med full säkerhet bestämmas förr än hela området är färdigt. Emellertid har av länsjäg- mästaren gjorts vissa undersökningar, som torde utgöra ett medeltal av skogstillgångarna inom norra och södra delarna av området, och varande så pass tillförlitliga som nu är möjligt; härvid har han kommit till det resultat, att den totala virkesmassan skulle vara c:a 13,600,000 kbm. Då arealen av samtliga skogar torde vara c:a 271,000 har skogbeväxt mark och 289,000 har skogsproduktiv mark samt tillväxten per har produktiv mark c:a 2,4, kbm. (enligt av länsjägmästaren verkställda be- räkningar), bliver den årliga totala tillväxten i virke (med bark) för fast- landsdelen omkring 693,600 kbm. eller om barken frånräknas 389,600 kbm. motsvarande 4,3 No på virkesmassan. Vad Öland beträffar har där de senaste tre somrarna pågått en re- vision av skogstillgångarna med ledning av tillgängliga lantmäterikartor, varvid antecknats skogbärande markers areal samt verkställts uppskattning av virkestillgången efter erfarenhetstabell. Resultatet, som härvid er- hållits, kan naturligtvis icke vara fullt exakt, men som stor noggrannhet blivit iakttagen vid arbetets utförande kunna felen ej vara så stora. Hela Öland är ännu ej färdigt, i det att de södra i stort sett skoglösa socknarna fattas, men detta inverkar ej synnerligt på resultatet. I nästa ärsberättelse skall i varje fall de nu meddelade uppgifterna kompletteras. Enskildas skogar: Böda tEsocken ee 726 har skogsmark med 42,730 kbm. Högby ONE 401 » 13,950 Källa SFR EEE 38 ) 1,500 Persnäs SUN 74 » 2,845 Föra RN SAS 68 4,410 Köping ANNE 297 17,605 INGP PIN SCR 2209 5,985 (FaTdSlO SA RR 445 » 10,890 =» ÖSK Er VR. Ne 32,810 (Glömminge see 855 » 20,005 KAST Ont ESTEINOE SN RE 776 » 19,210 Långlöt NARE SAG 315 7,840 Runsten Par NI 615 » 16,125 132 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. N:a Möckleby socken...... 136 har skogsmark med 2,465 kbm. Thorslunda STEN EET 415 » AGE Vickleby 2 RENEE 2 » 35OJ SU Sandby SKIN PST 6 » AOI Gårdby ARE 218 » 3,450 » Summa 7,161 har skogsmark med 213,028 kbm. Allmänna skogar: Kronoparken i Böda ..... 5,139 har skogsmark med 637,802 kbm. KTODOdOMANEIN 2. vers ne 946 > ; 15252 Undant. kronodomäner ... 69 » SRSISHÅ Eivilbostallensrest os OR 128 » LÖJLIG & Ecklfpostallenser ses LISA 831 » TÖrSÖG Ks Summa 7,113 har skogsmark med 691,414 kbm. Summa s:rum 14,274 har skogsmark med 904,442 kbm. Med en årlig tillväxt per har av 2,9 kbm. för kronoparken och 2 kbm. för de övriga skogarna bliver den årliga tillväxten å Öland i runt tal 14,900 + 3,950 + 14,320=33,170 kbm. eller 3,7 0 på virkesmassan. Vad beräkningen av virkesförbrukningen inom länsdelen beträffar, är en sådan för närvarande omöjlig att åstadkomma, enär i all statistik norra och södra Kalmar län helt naturligt äro behandlade som en enhet. Emellertid ha styrelsen för avsikt att till nästa årsredogörelse söka åstadkomma en dylik utredning. De avverkningar och virkesförsäljningar, som: sedan den 1 juli 1913 beviljats på Öland av skogsvårdsstyrelsen utgöra: Eh NON NESSER SADE .- 4,180 kbm. till 57 sökande AL RETG ba sekt BI ER SNR O0:-- RR DTS » EN CIA BOJ (SNRA se SE ÖJO0S In » Summa 15,479 kbm. till 282 sökande Kalmar den 29 januari 1916. Gust. Genberg. Uno Danielson. & 18905 loog'€Sr loof'iSkfr] ewwung ||r89'05 [RE [o0€'IS$'1| ewwung - I 18g'9 o€fL'S Vän NNE TA RE "GP CTU CCUECE tojuvyd DULIAYSAK | | 0900'I DOOCPS AR OOGON- Aa TE Rate uejn | [- ta Ci(Ceh fore tr rr KA & Di I | FN WS SER TESS IRA ed 9S5€£'oS 000'00I 000'zcz | SÄS Nä FRE SA EN 1010xs1uejd eIpue uvIg I ; Sr o00f0r fr nen « uem Gec o0og'€S o0£'6zb'1) RS Är bök NR RS FENG br igen SRA 10[oYS å 000:66, — |OL0'09-E1000 "0462 5 TEEN 101uefd paw :pupiO I 3uejd apesauodsip uaspprks AR UI S = :403uv)7 Dvs I- | :S1i61 42pun vydoyuj 3 |ospaq | urg | ILL FEP TN oSI9AIT | urrg | INeL 22q42da fal | | | d 7 - É; Zz "SI61 JP ISJÖIÄJSSPIRASBONS EIPOS SUP] JPWJEY UPJJ FUIUFPJJULjd Ä FILE < Å A 2 | 2 11:06 go'z$z euWuruns 11:06 gofz$z | ewnwung Pn I CA teen | - :< | Stop ottz€I sr PP RR RR RB BPA 0161 2222 FUUPDYIT | = | SL'p Sé et ARN SR a RE ET ER EN BIN LEG 10[0xsuejd I 4 | | = ; 6! |eosne del SA a RASA SER nde ed | z i8'gv Ala) TAGEN [REA fri gr AO KR fö I9AILWSBOAS I NES 06 ÄRE 918 Iopun 1doxur | 4 | Er | :04/ 223upåip | og BLEO TTR a PARES Ne RE Se FNS Fi6t upaf Sunuppysg | | FVUEP-9-1 2 3 CJ q SY '3y a By "BY 190 d FR e ar F SR RR É HET) LME |ER HETS [ET | k I E — ES '€1I61 JU ISJOJÄJSSPIRASBOYS PIPOS SUP] JPLJEY VUPIJ FUIUHPIOJA Sä -- 134 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. Bu (LLA Förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1916. Tillgångar och beräknade inkomster. Innestaende Wp banken cos s.. sn do de sine åe bara da ESSER AA LEASANENNN FO;2 VAL TIO Fröbehållning: 13:24 05 RO ALLES RNE NA blå on dr Se EEE RAA 153 24:00 AZERS [ES GER DUN ELDA er RB ÅS SA AMN SM DE I 170: 20 —1,494: 80 SJ ENE) Or 6 br VERK G EA MD) IGN fd RAA LR SR RES ER EA 2,500: — Andel i extra anslaget för skogsodlingens främjande... 1,000: — Anslag av, hushallnmnossallskäpet: os .....o be. bol sg for T,000:-— sBeräknade sSkogsvaärdSavgaltet. bo. sssss os se 18,000: — Beräknad andel av reserverade skogsvårdsavgifter ...... 3,500: — Ränta säxtsbankennsatta snae delas. ss... eo Se AN 1,000: — 24,000: — Utestående fordringar: Syner enligt $ 2 Diverse BTO LO GINDPIARTOTSE SERA Te SE An ata at modet 259: 15 fs SSR d ARA SYN ANAR ÖRA SEG velo äs Ness) NS NE & i dre eSATA oe RÅ 6 rea rr a FÖR SOL 44 Beräknad inkomst av förut inköpt frö och plantor .. I1,500: — 2,021: 44 Avlöningar Summa kronor 50,730: 42 Beräknade utgifter. Reseersättningar: SEYTCISCIN = 25 va ös FANSEN Sd EARL a a De ER TA TO SO REVISOFCEEIA fo Assa ASL ee ÄRE ROS Ng sö TOO TÄNSjäd NASLATEN ÖNS SEANE AN SMS ess os nh I,5003— TAÄNSSKOBVAktarD Aer A4FOOO 1: Ordinarie; SKOSSPlaRtOREs Moss. bss 150: — 10 (extra skoOgsplamtöler öp Me Doe rs. 15000: = > TED PFAESKOLOTT VE ERE SSE) EEE AS BRON en nt br AR 300 Biträde> Vid PlantskoOlOstts- 360 ste gl fas skade TOO Skogsodling skostnadesases. 34 Sie atenarna 10,00 0: OM OG Transport Kr. 28,770: — k NR RA SARA äg ENE SÄ 5 "VN PR NET liga ba br pr hr ste få Vy yr KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. nd a , Transport Kr. 28;770: — k - PREL V CO exp edifionslokal soi dosvise rskr dvssasesnrno snar elen dens end 500: — SS WD GeTV STAR 8 Spa AterlAlo, so og.m.o sebkakachesk sno mipe da oda at er sk ök 100: — EJ Prenumerationer, annonsér,. tryCk fm. DMi.......s...stssss.sies 400: — : 7 Diverse, däribland utgifter för kartarbeten samt lägen- LPA Mr dö heten »Skogsgård»;. pensionsavgifter ;............t..«.:: 5,0003—— 1,16,000:5-— fö. BERG (IE [0R DUR GTA mg ora äre ar så a ER RSA PARET Köp vor ba de RR DA NANSEN 15,900: 42 a Ae — KK ÄÄÄ AA ÄAÄ— tå [ ; Summa Kr. 50,730: 42 KY. "SV Kalmar den 22 december 1915. DY: RE A Gust. Genberg. Ät a P. O. Lundell. Fr. Mannerskants. 2 ; a. Uno Damielson. LI å så - Kö "FE a j Py | Bil. IV: es é NS Skogsvårdsstyrelsens kassasammandrag år 1915. I Lj Influtna medel: i; '- IROC SVALAS AVD TICE TN NS ne ERE ÅR da oh fl dig dar slang da särar Kr 2AL2R SIS ; ] Statsanslag för uppehållande av skogsvårdsstyrelsens verksamhet » — 2,500: — 4 ä ; » fllöskossodkngensWelramjande "sb Före » 190R > SININTST ALTID 8 5SALSKAPECA oro sstyse snor kos ere se ls ronne » —1,000: — oc IEKNEO EA RI Tre NE åa Mer äee sdsa fedentere rie rån inn Eg Ngn RAR > 750: — år KATTEN Bä ÖRSJÖ BENA RAN a NE NETA ar SA SNARS Le Ta AEA ON sea > 30: — SK VIEN Vane do so feha does a a (ENDE NR ER ts SSF ERE AAA SE ENSE 0 EN > 27,948: 86 SE TÖNRÄETSERAG (2 [OTTAR Brr AGS or ll bs AN CR KSR KARTAN SR NEN SE FR ns 2 OGA Ad FR SR ORASTCTA F3 Eerte add oa Ses ne pe tt öo pd så SFR ogge pr RNE » 3: — fe: | Kr: '60;262:1 385 fr. 0 TSEENONE RAS 9 ad ocetof SEE hkr boka SR or BASE ESSER EIA LR a » 325: 84 L ; Kr. 60,487: 69 Mu É F SR d Ng é 2 2 (ET ? NS Le Bra 136 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. Utgivna medel. DKOgSUpPPlySTio Sar NR sa rr mr fer «dte SRS Kr SKOgSOCID Sak VAN ye NL Lee pe står UD EE REN SVAN » Dikning' -:o0 056 5 Rs SRAGeR MS ON ERA PrO EG 1 Far SSR RN NN » Biträde vid 'Skogensivaärd och avverkning. ..=. =. fur ffrEsten » Syneförrättningar eniigt.Yy. 25 laga atgärder; ..oc.c.c.. RAA > Övriga förvaltatnaskostaader. sg. bass. svs om oo es. NASN » NNVÄO TIA Nn Nr AR aan oå 2 kgo arri SS ES ARGA » IN VEDTATTET, fore öster And bee snR SMåch inser sd jos rs EE GERE » Insättning arsa ban kräknin SAT cs. mossor esse dir sosse ess SE SR AE » Br NEN IR 2 sg VE a Ve ee INR RE EAT SRA NAS SORT a » Ultgift TORUSKO SVÄRA Ner Sn ec vek SLS BTR ateke rd RSA an EN EES » » 3 riBaltiska, utställningen (slutlikvidl). =... törs... » Kr. Räntor reste. 12 Ottgjorda bankräkningat........ sc AR » Kr. Kalmar dent sm dec: 1OI5 G. Sahlberg. Kassör. Bil. VV Skogsvårdsstyrelsen. Räkenskaperna balansera fr. 3!/,, 1915 enl. följande Tablå Se hållning frän fåt SE OA oss ra a ade se a babstrs så ät NDS Kr. Inkomster: SKO SVÄLASAVSILENE GEN ed Re KRANEN a Kr: 24, 25NSGE STAS ATIS TADS een SLS SE AREAN NEN RR AMA ER » 3,200: — Anslag från hushållningssällskapet ............... ? 1,000: — INSER a 2805 RA RN a AN RA a SE ARR EE ÖN P3 Arp GS FRA > 1,07.5:504 DIVERSE IGT STIEG ng don sg ASS VE Se bn > 3: — Kr 2K VRENA . 20,024: 130 BEST Br yn FIN JV Ger BY VEN GS SR ev £ HS IKYAT SceNar Un räka tv ” An Pad JR ee | FP. TS KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. Kör Utgifter: LASSLLD ING (2 re AE SERA SR Bed SER SANNA 17 USE SNS LISA AP PISA 2 KETIUNO, 220 EOS SUPPLYSMIID > 547, fris HäR ast NS MR dre sont » 562: 66 IKO SO CT 0 Rd ra as ana NÄR d edt ra nr Br 6;027:124 MIND ITE ooo AL Arr VRT Eg pg LS tet RKA ONDE » DAR BV Biträde vid skogens vård och avverkning ... >» SAO: OM Syneförrättningar enl. $ 2, laga åtgärder...... » Are TA (Övriga kMörvaltmngskostnader tt... dad » BIO3SPAAIO MV ET CARTE se Nn tls AA STANNA Br terra » 20032 NÖT OT EONT ÖT KO SAT de, dr eg ENE FA NARE a Sa > a 007: 15 » NBA LGSKA ttSta ll SED on tons as seen » GT-02 Avskrivning av utestående fordringar ......... » 163: 79 Kr. 25,032: 80 Er Un Sö ELLE 125194) G) jr ON te Sr RAA ärr a vo elr ser Rn Ag bd SG Kr; 20,014: 20 nämligen : Skogsodling (frölager) ... ....... NAT SNOKAR RAN Se slå Kra LAÄ9A4N80 NERVER TATT EIA 3 fos Me glR ARSENAL LR SNS da > 3,004: 89 Tillfälliga räkningar (oredovisade förskott) ... > 450: — VÄND An KS IDIEStACn CCR. fos bossts ARNE sne 3 20543: 107 SKO 59 ATA Y ee foRes ARN Se os Sa Nol bese IEA Diverse (SL EOTUGTKSF koAkfyr kaka SIONS RE ASEA ANA SOL » 521: 44 Kr. 29,814: 20 Kalmar den 31 dec. 1915. G. Sahlberg. Kassör. Undertecknade, förordnade att granska skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns södra landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1915, få efter fullgjort uppdrag avgiva följande Revisionsberättelse. Inkomster: Behållning från år 1914: SKkOgSOdlin2SkostnaCder Ks. ko oboe doses Kran Ir004R | EDR ERE (STA Jä RE åa os R de AN SRS NNE $ | k2 424550 Balanserade:förskolt 40056 Meg. sista aoiisde » 380 SkOpSg ars MKT ADKIOS AN Ses ss sa framåt > 3$HIO0: [DING FTSE Ur RR vf AG ST PO ERA EL RANA SEE ISER NERE » TÖS länestaen de 1 Danke; dspdrssiderdnis dess ses 2 IG TnAGE 65 KY ND 2A0A Transport Kr: 25022 PSN FENA VERSER BESEA GK är 138 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. TA LSATISLA Q7S sole för fere jar os RR Er Lf a So a AA RA Aa Anslag från hushållningssällskapet ............... KÖP SVÄT CO SAV DUCKS PER PE pe bs se se Sea seg son a SNAM OT rs ss RENAR DEER SAGE echo MR dz ee ond a ANT OTID SAT SE EE jfr MAR RA maa An least SKÖR SUPPLYSDADQ ATT öoss ara der pays ac FASTARE a ör SEO SS OM ONE ms aan sn Re ärkedn rea a TDTKTI DOE FE BE Ers Fr ROSA Skin R Ar oe po ne RA ! Biträde vid skogens vård och avverkning ... Syneförrättningar (laga åtgärder) .................. Övriga förvaltningskostndden = .so.ssu.sses.s sens Avskrivning å inventarier Utgift för »Skogsgård>............... (7 ARD Utgift för. Baltiska utställningen ...s.s.-. 2 Avskrivning å utestående fordringar ............ Behållning till 1916: SEOGSOMIT SEO SET) bebor drenesse post ke kan 182 NÅ SN ENA (2 rad RSA SA ASO Sa SSA KEENAN SEGER Ro SkÖg sg ard MVIKTArk OSA: 50. csr dr Aese I. Banetannesta ente satan 4 Ae So rd fs Diverse HEED OTCER NSL sa Beda AA rs oe AG Transport Kr. 25,222: 64 3,290: — 1,000: — 24,255: 52 1507.55 84 9: An KEN 20,0245530 Summa Kr. 54,847: — 163: 79 Kr. 25,032: 80 521: 44 Kr. 29,814: 20 Summa Kr. 54,847: — Skogsvårdsstyrelsens protokoller och redovisning med vid den senare fogade verifikationer hava vi granskat och då vi därvid icke funnit något att anmärka, få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för 1915 års förvaltning. Kalmar den 10 juni 1916. Carl Fransén. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. Axel Akesson. Hushållningssällskapets ombud. G. A. Kindberg. Landstingets ombud. Skogsvårdsstyrelsens inom Gottlands län berättelse för år 19135. Finanser. Skogsvårdsstyrelsens finanser under år 1915 framgå av följande utdrag ur skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för sagda år: Debet. Ingående balans: ISASSAbehallnin ge da DM Ares gasa RASER SA 1,280: 94 UTIVETI EAT TGE: 7.75 0 NS VALE RR AL Tnned LESS IE RA FAP RYNARA SAR PES ORG Inkomster: Anslag: Av staten för uppehållande av skogs- Värdsstyrelsens verksamhet. .....oc...o.. 1,590: — » staten för skogsodlingens befrämjande 1,975:— » landstinget för skogsdikning m. m.... 2,500: — » Liljewalchska skogsfonden för skogs- CIN TT fr s NAS EE RAS MA 405: == 12,380: — Skogsvårdsavgifter: rie k0N na feb era ko kate ÅL ER0eln ssd Ae ARNE SSE INSOFTGA enligt statskontorets fördelning ............ 3500: — 47,003: 32 Diverse: Andel i böter och virkesersättning ...... 395: 50 IBlörsaldarn plamtört OCI ffÖR saom. sor. 869: 36 RÄNTOR Yo 8235 gogo beg ND SIONS RANE PKI DI ATTR28000 192: 14 Omföring : Värdet av under året inköpta inventarier .............. Utgående balans: Pensioneringsfondens tillgodohavande .. Summa kronor 140 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Kredit. Utgifter: TJÖT ÖT EP 2 kr EI sr) LA NA sn a ser IS ss Sar sl NS AE Sk NÖF20DE IFlytesbidrag =O CHESkayDIha Ce, ssd basar seas 650: Rese- och traktamentsersättningar till skogsvårdssty- relsen, skogsvårdskommittéerna samt tjänstemännens MV ANOR La ANG FRV SFÄR Utsynings- OckwSkögsvardsarbeten...... kos. sosnd Ae 2;A0L 3 Inventarier: OChEvV ELLE Oe, ss se Ao a org Je BR Are SA 74: 55 Erö, plantor, Plantskolearbeten- ss .s..«....s.- sasse sn RIO SNS Extra plantorersochyskopgvaktaret bössa. SSA Ae 162: 40 Skogsundervisning (folkskolorna m. IM.) susmssmsrsseres oe 21 3:50 ADNONSCT LEVE VSKIIVIDALETLAL son taoet ads belle re SR 3ÖJN28 ileleton, telegtanm i POStporton,, ttakteli. sr.se TE I5ÖHSA4 ADS TA SELUESKO OS CNK OR ooo ssd a AE AE SA AE SN 305: — Anslagtullsskogsodlin ga kalmarnken seas susse SE FÖRT NI TVET SE oo RR SE REN le ra ords fegt FN NS Jörn sl Sä fa rg ER KÄNN TOT: 64 LIGA a Omföring: Avsättning tillspensioneringsfönd —...362.5..: sera dertovene TSG Värdet av förbrukade och avförda redskap ............... T3:435 741: 83 Utgående balans: KASSAN SIDA OS lejd ort fr ven rer d ilsa ENS Rohde NA (ORK oj ta AD) 10 ME LER NE hd oense SSA RER SERA RN FEN SN oa EV Ske bär 1,846: 95 NL 240: 24 Summa kronor 25,435: 18 Hos skogsvårdsstyrelsen förvarades vid årets slut 49 st. skogsodlings- hypotek mot 56 vid årets början. Av realiserade skogsodlingshypotek, vilka var för sig redovisas i särskild avräkningsbok, hava för skogs- odling under året använts kronor 1,737: 28. För år 1916 har fastställts följande Inkomst= och utgiftsstat. Inkomster: Behäallning "fram var 0 jIK5)viÖSSLASSVISK so seen ee RIS 8,670: varifrån avgår reserverade medel för beviljade skogs- ATKINS SPICTAS Färs door ast ES ASRAER ARE dl atlas ess SEA 3,220: — Statsanslag för uppehållande av skogsvårdsstyrelsens verksamhet 3450: — 7,500: — Transport kronor 12,950: — "a å ALebe KRA an Lä VR UR SA Rn EMIL ae a AR GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 141 Transport kronor 12,950: — Statsanslag till skogsodlingens befrämjande.................. förslagsvis 1,500: — Anslag av landstinget för skogsdikning o. dyl......... d:o 2,500: — SKG SVAR SA SILCEL TA can ot Ar se SERA RDS ET tess dse oe Sönd SNR bee d:o 4,000: — HOrsalmng (avsplantör OC ITOM. Ses .sue sork rer sne sd ann s iee d:o 200: — SKATE OT a RE bsr od I SER 4 or RER AT BO NE BORRAT SA PONTI PLUS a rad d:o 500: — Summa kronor 22,250:— HAS TONE Nf år frn SER EE ROR Ae ne AED SE AS Urs AH RAN PT RE SAR SPE SE LÄSA 6,200: — HERE S I ekra pA CI SKI DEAR TSAR Br nana ee 650: — Rese- och traktamentsersättningar till skogsvårdsstyrelsen, skogs- vårdskommittéerna samt tjänstemännens utsynings- och skogs- VAT CST DE TEL sed ISS SÅ fr Erde or vg är Dee prel ia förslagsvis 2,800: — NIRVEN LAN eG EO CI VETEDY gg Re da Ae ka Ear d:0o TON Etö ftp lantor OCK. Plantskoleatb eteD: 0. sosse sdon ture sn d:o 2,100: — Avlöning åt extra plantörer och skogvaktare............... d:o 350: — SKO STEG ELVISTLIN SIS SAN ARS ark sk SD EEE sla fl OS RO RAN bla d:o 300: — ATDORSer,, try Ck; SkevInaterlala. syd di is SN ENN d:0o 700: — Wielefonttele grann. pOStpOLtOD, Jf53-3 3. a.. seek rr derra aa d:o 200: — NEN INESTS SR SONEN BE a NE SAN Alers är LA ta förste lg Slösa SÅN oe aja Sala d:0o 200 Pensioneringsfonden......... Nod FISEN Ba Tr NR SM SN ER BE Sr SR RARP AN 100: — Disponibla medel för anslag till skogsdikning, skogsodling å kal- 1001EN EL ou 00 KK 0 0 SR Rae Ear AS ANS SA FST ZAO FALSE TACE ENS SARA RRD ELON: ee TO SÖRAR Summa kronor 22,250: — De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning är densamma som föregående år. Skogsvårdskommittéernas sammansättning har ej heller undergått någon större förändring. Under året hava hållits 10 sammanträden, nämligen den 25 januari, 20, februari, 8 april, 25 Maj, 13 augusti, 21 september, 22 oktober, 26 november, 13 december och 29 december. Länsjägmästaren har under året handlagt 144 förrättningar under 131 rese- och förrättningsdagar. Av förrättningarna hava 91 avsett utsyning eller undersökning jämlikt 4 $ av skogslagen, 13 ledning och inspektion av skogsodlingar, 27 uppgörande av dikningsplaner, föredrag, råd och anvisningar i skogsvård o. dyl. samt 13 kontroll av avverkningar m. m. Länsskogvaktaren har under året haft 84 rese- och förrättningsdagar, av vilka 68 för biträde vid utsyning samt stämpling, 1 för bevakning, där sådan ej kunnat ske i samband med annan resa, 3 för skogsodling Samman- tråden. Personal- och tjänste- förvaltning. ar sk FS Rd RA Ae Pe a Mk Tjänstemån- AeENS Pensio- nering. 142 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. o. dyl. samt 12 för biträde vid uppgörande av skogshushållnings- och dikningsplaner, gallring o. dyl. Länsskogvaktaren har icke i så stor ut- sträckning som vanligt kunnat företaga tjänsteresor, enär hans tid förutom av arbetet med centralplantskolans skötsel upptagits av krigstjänstgöring, vartill han varit inkallad under tiderna 19/,—76/., 16/.—16/6, 16/,,—"6/,,- Såsom extra plantörer och skogvaktare hava varit anställda 7 personer under sammanlagt 110 dagar, huvudsakligen för skogsodling. Tjänsteexpeditionen har liksom föregående år varit förlagd till läns- jägmästarens bostad. Länsjägmästarens ordinarie rådfrågningstid har varit lördagar kl. 10—3. Till expeditionen hava inkommit c:a 1,150 brev och ansökningar samt avgått c:a 1,560 brev och 200 andra försändelser. I avvaktan på resultatet av den utredning, som enligt beslut vid möte mellan skogsvårdsstyrelserna i riket föranstaltats rörande lämpliga grunder och bestämmelser för pensionering av skogsvårdsstyrelsernas befattnings- havare, har skogsvårdsstyrelsen under året beslutat såsom underlag för en pensioneringsfond avsätta 700 kronor å kapitalräkning tills vidare för ett vart av åren 1915 och 1916. I fråga om pensioneringens fullstän- diga ordnande, varom skogsvårdsstyrelserna vid senaste möte den 16 december 1915 antagit vissa grunder och bestämmelser, har skogsvårds- styrelsen icke ännu fattat beslut. Avverkningar, Här nedan lämnade uppgifter rörande avverkning inom länet avse avverkningsåret !/6 1914—3"/; 1915. Under sagda år har skogsvårds- styrelsen behandlat 978 ansökningar om skogsavverkning eller förfogande över virke. Skogsvårdsstyrelsen har i 105 fall föranstaltat om utsyning eller un- dersökning på marken. I fråga om beslut i ärendena har skogsvårds- styrelsen i 91 fall lämnat tillstånd till avverkning i enlighet med utsy- ning, i 793 fall lämnat bifall till ansökningarna utan särskilda bestäm- melser, i 52 fall reglerat avverkningarna genom vissa föreskrifter eller inskränkningar, i 27 fall avslagit eller förklarat ansökningarna icke till någon åtgärd föranleda; 15 ansökningar hava återkallats, avskrivits eller överförts på följande avverkningsår. I 3 fall har skogsvårdsstyrelsen jämlikt 1 $ av skogslagen ansett sig böra föreskriva vissa åtgärder för återväxtens betryggande efter skedd avverkning. I 6 fall, där ansök- ningarna avsett förfogande över virket på grund av tillämnad odling av skogsmark, hava av sökandena lämnats förbindelse och säkerhet för odlingens utförande. Totalarealen av de områden, i fråga om vilka sä- kerhet för odlingens fullgörande på sådant sätt påfordrats, uppgär till c:a 55 hektar. Ansökningarnas fördelning på olika socknar ställer sig sålunda, att största antalet eller mer än 25 inkommit från följande socknar i nu TEN Å SÄ GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 143 nämnd ordning: Gothem 45, Eksta 37, Boge 30, Norrlanda 30, Alskog 29, Anga 28, Kräklingbo 27, Garda 26. Under avverkningsåret hava verkställts 91 utsyningsförrättningar, var- vid utstämplats 79,100 träd, utgörande c:a 26,650 kubikmeter mot resp. 126 förrättningar, 105,416 träd och 38,627 kubikmeter näst föregående avverkningsår. Totala saluavverkningen å skogsmark inom länet kan approximativt beräknas till följande: VANVVETKDIDE: (CER OULSYIID gror desde ses sves ade ke reno ske 26,600 kubikmeter > utan föregående utsyning ............ I1,200 » » å till åker uppbruten skogsmark... 5,000 Summa 42,800 kubikmeter med ett nettovärde av omkring 300,000 kronor mot resp. 56,300 kubik- meter och 394,000 kronor under näst föregående avverkningsår samt 69,700 kubikmeter och 488,000 kronor året dessförinnan. — Här förutom torde en ej obetydlig virkesmängd hava avverkats å ängsmark. Väderleksförhållandena voro under vintern 1914—19135 synnerligen gynnsamma för avverkning och skogskörslor med i det hela taget stadig: varande snötäcke till slutet av mars. Arealen av den skogsmark, som avverkats för odling till åker med erhållen fri dispositionsrätt över det avverkade virket, beräknas uppgå till 100 hektar eller samma areal som året förut. För avverkningsärenden, inkomna under avverkningsåret '/6 1915— 31/. 1916 kommer att redogöras i berättelsen för nästkommande år. Här må endast nämnas, att även denna vinter varit ihållande och gynn- sam för skogskörslor. Virkespriserna för såväl ved som sågat virke, särskilt plank, hava under senvintern stigit till en hitintills oanad höjd. Sålunda har veden i Visby betalats med intill 25 kronor för furu och 30 kronor för björk per famn. Planken hår betalats med växlande priser av 35 å 40 kronor och däröver per tolft. Under början av förfluten vinter voro avverkningarna av ringa omfång. Inseende att under nuvarande förhållanden, då förbrukningen av ved på grund av svårigheterna med kolimporten är ännu större än vanligt, ved- brist vore att befara nästa vinter, därest icke särskilda åtgärder vidtoges, har skogsvårdsstyrelsen ansett sig böra utfärda en anmaning till skogs- ägarna inom länet att i stor utsträckning låta i sina skogar utsyna och genom rationell gallring uttaga för tätt stående, skadade eller för återväxten hinderliga träd. För detta ändamål har skogsvårdsstyrelsen även i fråga om ansökningar, som inkommit efter ansökningstiden, lämnat biträde kostnadsfritt. På så sätt hava efter kungörelsen härom Besvär. se o É Rättegangar, Yttranden. Skogseldar. Insekt- härjningar. Skogsodling. ja. 144 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. under senvintern huvudsakligen av sådana träd, som till fördel för skogens återväxt och trevnad borde borttagas, utsynats ett virkesbelopp mot- svarande c:a 4,400 famnar ved, en åtgärd, som torde hälsas med till- fredsställelse särskilt av stadsbefolkningen. Trävaruexporten från länet utgjorde under år 1915 4,445 Jubilssieter, uteslutande förädlat virke, varav 1,716 kubikmeter huvudsakligen plank samt 2,729 kubikmeter huvudsakligen slipers. Under samma tid infördes till Visby från svenska fastlandet c:a 9,700 kubikmeter ved. Mot- svarande export var under fjolåret 9,961 kubikmeter och import 6,258 kubikmeter. Skogsvårdsstyrelsen har icke begagnat sig av rätten att utse ombud vid kommunalnämndernas sammanträden angående virkestaxering och någon klagan i fråga om taxering har ej av skogsvårdsstyrelsen anförts. Besvär hos Konungens befallningshavande över skogsvårdsstyrelsens beslut i avverkningsärenden har icke i något fall anförts. Fem mål angående olaglig skogsavverkning, två vid norra och tre vid södra häradsrätten hava anhängiggjorts. I tre av dessa mål har veder- börande häradsrätt avkunnat fällande utslag; ett av målen vilade vid årets slut vid södra häradsrätten; i ett mål, där svaranden frikänts, har besvär anförts hos Svea hofrätt. I ett äldre hos hovrätten under fjolåret överklagat mål har hovrätten under året givit fällande utslag. Bland ärenden och lagförslag, över vilka skogsvårdsstyrelsen under året avgivit yttranden, märkas »förslag till »Lag om rätt till bärplockning och tillvaratagande av vissa andra naturalster» samt Riksdagens skrivelse till Konungen angående lättnader i stängselskyldighetens fullgörande. Några nämnvärda skogseldar hava icke inträffat under berättelseåret. En skadeinsekt, som under året gjort sig bemärkt, är märgborren, vilken här och var särskilt å södra Gottland anställt betydlig skada i yngre tallskog. Angreppen hava i allmänhet börjat i plötsligt friställda skogskanter eller å vattensjuka områden. Liksom föregående år har skogsvårdsstyrelsen avgiftsfritt åt enskilda skogsägare utlämnat skogsplantor och skogsfrö samt tillhandahållit skogs- odlingsredskap och biträde av plantör utan annan kostnad för rekvirenten än kost och logi åt plantören. Till vissa skogsodlingar, nämligen å allvarsområdena inom Sundre och Näs socknar samt flygsandsfälten å Avanäset, Fårö socken, har skogs- vårdsstyrelsen dessutom liksom förut lämnat direkta penningbidrag, vad Sundre och Näs angår i form av visst bidrag per utgjort dagsverke samt avgiftsfritt lån av stängselnät, vad Avanäset beträffar i form av visst belopp om året med villkor att Fårö kommun bidrager med samma belopp. UREA STYV IFYGUTER IN SPAR Me ” . GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 145 Skogsodlingarna under året hava omfattat plantering hos 67 skogsägare med c:a 371,800 plantor å 57 hektars areal samt sådd av 4 kilogram skogsfrö åa 4 hektars areal. Sammanlagt hava sålunda skogsodlats c:a 61 hektar. Av de utsatta plantorna voro 344,100 tall, 16,600 gran, 3,450 douglasgran, 2,800 vitgran, 650 lärk, 2,300 björk samt 1,900 di- verse trädslag. Under året hava såsom extra plantörer varit anställda 7 personer under sammanlagt 104 planteringsdagar. Skogsodlingarna under berättelseåret gynnades ovanligt nog av en efter gottländska förhållanden fuktig väderlek utan starkare sommartorka. Sålunda var nederbörden under maj månad dubbelt så stor som den normala. Resultatet av skogsodlingarna var också i stort sett gynnsamt. — Nederbördsförhållandena under året framgå för övrigt av nedanstående tabell, utvisande nederbörderna i millimeter: F FI | 7 Fille | SK lt RSS se | 3 = | S 4 = | = E | oc 3 | 3 3 2 | Summa | Er Er Se I = AEA UT SE SPE MRI ol vg la] fn SA er | | = SÅ RSS ÖN RE FAS RS [SN AS Re | | ESR FEET | 3 | | | | | | | År HÖRN NR Sr 4559 23 29,7) 25,4 40,4 1.6,6 4453! 80,6/ 23.5 2552! 49,1) 59,9] 469,3 | | NOM 29,3| 26,7| 28,3| 25,0) 24,9| 33,5) 49,3] 58,z| 39,2] 5152) 48,4] ATA 455,3 Tillgången å kott såväl tall som gran var ringa, varför endast ett Fröklängning. smärre parti solklängts, och har behövligt skogsfrö inköpts från Småland. Undervisning i skogsodling har ägt rum vid 22 folkskolor under sam- manlagt 37 av skolråden medgivna planteringsdagar och hava härunder utplanterats 60,550 plantor. Härförutom hava skolbarn del tagit i ett flertal av övriga skogsodlingsarbeten inom länet. Länsjägmästaren har å för ändamålet anslagen tid undervisat i skogs- skötsel vid länets lantmannaskola i Hemse. Till skolans elever liksom till en del av skogsvård intresserade personer inom länet har utdelats diverse skogsvårdsbroschyrer, nämligen Schottes »Skogsplantering>, Lovéns »Huvuddragen av vära barrskogars liv, skötsel och vård>, Grenanders » Torvmarkerna och deras avdikning för skogsbörd», Joachims- sons »Spara på husbehovsvirket!», Jonsons »Skogsuppskattning», Alm- roths' »Skogens värde och vård» samt Vingborgs »Aspen och andra poppelslag»>. Vid årets lantmannavecka i Fårösund har länsjägmästaren hållit före- drag. I länets tidningar hava en del smärre artiklar i skogsvård införts. Skogsvårdsstyrelsen har äntligen genom ökade tillgångar fått möjlighet Szogsdikning. att utan alltför stor begränsning bevilja bidrag till utförande av torr- läggning av vattensjuk skogsmark. Under året hava upprättats diknings- Skogs- undervisning. IO. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. VN 1 natt FR fal 146 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. planer för 19 hemman, upptagande dikessystem med en sammanlagd längd av 17,415 meter, och beräknas genom dessa dikningsföretag en areal av c:a 185 hektar skogsmark bliva torrlagda. I bidrag har skogs- vårdsstyrelsen beslutat i mån av arbetenas utförande bevilja sammanlagt 2,145 kronor. Under berättelseåret har skogsvårdsstyrelsens ledamöter jämte lands- höfdingen i länet och ledamöterna i Liljewalchska skogsfonden företagit en resa genom norra Gottland med särskilt syfte att taga i betraktande dels planteringarna å flygsandsfälten å Avanäset av Fårö, dels återväxt- förhållandena inom övriga delar av Fårö, varest skogens naturliga för- yngring till synes först och främst genom fårbetet är mycket otillfreds- ställande. Beträffande sistnämnda fråga synes det skogsvårdsstyrelsen, som lämpligen i första hand på upplysningens väg bör verkas för av- verkningstrakternas och olika ägors fredande för betande fårkreatur under erforderligt antal år. Beträffande flygsandsplanteringarna synas dessa hitintills hava lämnat tillfredsställande resultat, varför skogsvårdsstyrelsen beslutat för ett vart av åren 1916 och 1917 lämna ett anslag av 450 kronor till planteringarnas fortsättande, och skall Fårö kommun för samma ändamål bidraga med ett belopp av 300 kronor. Visby i april 1916. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Carl Bolin. Ragnar Melin. GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 147 Revisionsberättelse. Undertecknade, som av Kungl. Maj:t och Gottlands läns landsting och hushållningssällskap blivit utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens inom Gottlands län redovisning för dess förvaltning under år 1915, få efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse. : De av skogsvårdsstyrelsen i sin årsberättelse meddelade sifferuppgifter angående skogsvårdsstyrelsens ställning vid revisionsårets början och slut samt över dess inkomster och utgifter under samma år, hava revisorerna funnit överensstämmande med räkenskaperna, vilka äro försedda med verifikationer. Samtliga skogsvårdsförbindelser med tillhörande hypotek hava av re- visorerna granskats och befunnits utan anmärkning. Styrelsens protokoll hava blivit lästa och granskade. Inventarierna äro behörigen brandförsäkrade. Då revisionen ej givit anledning till någon anmärkning och förvaltningen utmärkt sig för nit och omsorg, få vi tillstyrka, att ansvarsfrihet med- delas skogsvårdsstyrelsen inom Gottlands län för dess förvaltning under al IOTES: Visby i maj 19106. 12 Ilibdeg av Kungl. Maj:t förordnad revisor. Hjalmar Sillén, H. Wöhler, av Landstinget utsedd revisor. av Hushållningssällskapet utsedd revisor. INF INVERS SON SS CR NCF Skogsvårdsstyrelsens i Blekinge läns landstingsområde berättelse för år 1915. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser den 24 juli 1903, får skogsvårdsstyrelsen i Blekinge läns lands- tingsområde härmed avgiva berättelse för år 1915. Styrelsen. Styrelsen har i likhet med föregående år haft följande sammansättning: Ordförande: godsägaren L. M. Kruse, Göholm. Ledamot för hushållningssällskapet: godsägaren 5S. Hellerström, Marielund, med landstings- mannen K. M. Nelsson, Björkeryd, som suppleant. » > landstinget: godsägaren, greve H. Wachtmeister, Västeråkra, med riksdagsmannen John Jönsson, Boa, som suppleant. Styrelsen har under året sammanträtt två gånger. Tjänstepersonal. Som länsjägmästare och sekreterare har under året tjänstgjort e. jäg- mästaren Gunnar Fischer. Expeditionen har, liksom föregående år, varit förlagd till Ronneby. Såsom expeditionsdagar, då allmänheten haft till- fälle till besök för rådfrågningar i ärenden rörande skogsvården, hava anslagits och kungjorts första och tredje helgfria fredag i varje månad. Länsjägmästarens rese- och förrättningsdagar hava under året varit 107, därav för hyggesbesiktningar och avgivande av råd för avverkning 43 dagar, för skogsodling och plantskolorna 23 dagar, taxering till skogs- vårdsavgift 5 dagar, föreläsningar 20 dagar och diverse uppdrag 16 dagar. BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 149 Länsskogvaktarnas tjänstgöring framgår av följande tabell: tt SE rf 9 RE ÖN EES ET a KS ES < | | | anst- FS I SR GS s Aa de Zz VN ] SERA or) LA 27 183) » JAS P RR I lss 7 Gu lagd oo 0 ÖP ya a le) £ Namn och adress. | görings: | 0815» | 25/2 2/3 &l SN NERO aa) | NY — me | & Eee ad | ce » I UTN NINGE SN Baan GL AP OMST ers da, 2 | oa KORS | (0 EJ FN I rn ATA [EI am SE GE = SÄS ma SS I = Sa Eg | e (TI = FN VISAN 9 | 3 TT RR | | - = | Fä dl ÖN " & : - | CAC | ' > Eu | | | | ] | > | | | E A. Hansson, Äsarum , | | | | | RESEO uk EE rk Västra .... 3 Ur2 NIKO | 41 61 3 SEN MAG i 6 |213 I I I | ET ASSR | LR | | N. Nilsson, Jämjöslätt, | | | | | | | | 3 - i la I | | | | | | | RADE TASSAR SRA IFÖ Strand S OF IN 20 353 22 FR HI RE- SA RS På skogsvårdsstyrelsens bekostnad har länsjägmästaren lämnats tillfälle deltaga i exkursion, företagen av Sveriges länsjägmästare i huvudsakligt syfte att studera av skogsvårdsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Hallands län utförda skogsodlingar. Likaledes hava länsskogvaktarna erhållit reseanslag för att bevista Skåne—Halland—Blekinge Skogsvårds- förbunds årsmöte, varvid exkursion företogs till Åhus flygsandsfält. Styrelsens samtliga tjänstemän hava under året lämnats tillfälle deltaga 1 den frivilliga landstormsbefälskursen, som var anordnad i Karlskrona under 42 dagar i januari och februari månader. Skogsodling. Styrelsen har liksom föregående år tillhandahållit allmänheten skogs- plantor och frö av tall och gran enligt den principen, att 15,000 st. plantor eller 3 kg. frö per rekvirent och år kostnadsfritt utdelats. Om större kvantitet önskats, hava i mån av tillgång plantor försålts till sty- relsens självkostnad och frö till halva inköpspriset. Likaså har plantörsbiträde kostnadsfritt tillhandahållits mot att rekvi- rent lämnat fritt vivre och bostad under förrättningen, samt fri skjuts till närmaste förrättningsställe, järnvägs- eller ångbåtsstation. Dessa förmåner erhålla blott markägare, som utan föregående laga syn ställa sig styrelsens föreskrifter tlll efterrättelse. Omfattningen av antalet utlämnad skogsodlingsmaterial framgår av omstående samman- ställning. Med ägare av sådana äldre eller eljest före år 1905 avverkade mar- ker, har styrelsen upprättat kontrakt om skogsodling mot en avgift av ursprungligen 20 kr. pr har. Sedermera har bestämmelsen om avgiften ändrats så, att densamma nu utgår med 20 kronor per har för personer, vars jordegendom är upptaxerad till minst 60,000 kronor och för övriga med 10 kronor per SE 0 TILA SER VESA OT gr SAN 150 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. SRA pr ET NANNE 1 NA BER MSE ng oe en ee | = | | | få | | 3 Fd nu Frö | Plantor Skogs | | ESÖKS On | | odlad | | (= AN ma far | | E. | d [ör RR | | kalmark | | Härad | Socken |e 3 Slslraerand | 5 206 | | SS | alt Gran |Div. | | oa a | ko | ee | | har | ar | I Lan | I I Bräkne | Asartun ..s..s...] 24) | 26 | — | -—;| v25:050], Kasarol rad Raon | Ringamåla ...... a — | — = 1: 70;00045-— 2 [NIRO | | Bräkne-Hoby... 7 2 = — 7,000 | 3,000 | — 1 | 66 | | | | | | Listers | Mörrum. ......ss 3 5 — — 1,800 23130 HOS | | MAmsköga does Z 4 555 3,51 TI,0001] 51000 1400 IK Ton 40 | | | Kyrkhult ...... 3 EJ a = 25,000 | — 16 | Mjällby. +... I Sr) NNE bla rena SS en er | | Gammalstorp ... 2 Sh RE = | 4,000 | = EE WREURGG | | | | | | Östra = | Kristianopel ... 7 | 4 — — | 12,600 | — — 21100 lölorhamn. cc. = Al 2 —M 3,500 | SJR SS REENES IPA O RS du 5 3.1.0,5. 0) 0,5!) 55000) XB,O00 NE 41 50 | Ramdala......... 10 5 — — | 1I1,300!| 10,100 | — SIT | Augerum «...... 10 2 — = dd 5000] 153 0,000N-- SUGS I I | | | | Medelstad | Nättraby: ..-:cs Sr re ka EA 500 | 22,400 | ="1 31 8I | | Fridlefstad...... =— I | —J] — | — I 5,000 | — | —]| 83 | Sillhövda ...... [MES AN Ike | 3,200 | 1I1,000| — | II | I6 | | Eringsboda Säl 8 AR ROSA ET 21,500 6,500 | — FÄRG | Bäckarydi no... | 3 SNES 3 | 93,000] 48,000]-— | 291 06 | Ronneby? cocsc 3 I — | — 28,000 | 27,000 | — 9 | 16 | Edestad ö. .se..s 103 1) — |] —| 5000] 5000) —| 1166 | Hjortsberga .. — | I | = — | -50,000 | 160,000 | — | 35| — Summal 112 2/2 ROS 288,350 | 506,360 | 630 | 157 | 25 | har, samt jämväl, att därest någon före den 1 januari 1910 med styrel- sen slutit kontrakt om skogsodling och ytterligare önskar mark skogs- odlad, han utan dylik avgift skulle kunna erhålla lika stor areal avgifts- fritt kultiverad, som den förut kontraherade. Vid f dessa skogsodlingar bekostar styrelsen hela kulturarbetet och skogsodlingsmaterialet med villkor, att markägaren håller nödigt stängsel omkring kulturfältet, samt ansvarar för betesfred intill dess styrelsen ej längre anser betningen skada plantorna. Under året hava 13 st. nya kontrakt om skogsodling, omfattande 48,26 har upprättats. Ny skogsodling å kontraherade marker har verk- ställts å 30,22 har med 425,200 st. tall- och 40,000 st. granplantor samt pr fö BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. I5I1 1,s kg. tallfrö. På grund av de tre föregående årens torka samt till följd av utbredda ollonborrehärjningar har hjälpkultur måst företagas å vidsträckta arealer av kontraktsmarkerna. Sålunda har hjälpkultur verk- ställts å 258,:9 har varvid utsatts 711,700 st. tall-, 86,000 gran- och 2,900 diverse plantor. Skogsodlingarna togo sin början den 11 april och fort- gingo utan avbrott till den 4 maj, gynnade av lämplig väderlek. För utbildande av plantörer hava två kurser under vardera två dagar varit anordnade. Häri hava deltagit en del av de från länets lantmannaskola utexaminerade eleverna. Skogsodlingarna leddes av länsskogvaktarna med biträde av 13 st. plantörer. Plantskolorna, Styrelsen har liksom föregående år brukat 2 plantskolor, en i Asarum och en i Jämjöslätt, vardera omfattande cirka 2 har. Under året hava utsåtts: [ARE [ULL CN SES Sr SA oa rn BS äl ct Dr ans DL Ådalen AA RER 91 kg. (ERT ÖS RR mm RR är TR a ok a a es 89 > BES fal OA EAST Boa ble ES RM TR Le ATI (FA BSEUdGLSUS DE OMAR rele dd kö dalens Anser fik ER Trots den synnerligen ogynnsamma väderleken — ihållande torka på försommaren och förhösten — har årets sådd gått bra. Dock har vatt- ning måst tillgripas under en veckas tid i mitten av juli. | Från plantskolorna hava utgått: trIISFekVviren ten, kOStnACSiiutt cg. sor de. ost 414,710 plantor » » , efter styrelsens självkostnadspris 380,630 » > skogsodlingen å kontraktsmarker ............... 1,262,900 » TORSAN DING SA Utö Nan eE 5 bd, dk sr 1,169,380 > Summa 3,227,620 plantor Skogsundervisning. Undervisning i skogsvård har av länsjägmästaren lämnats vid lant- mannaskolan i Ronneby, varjämte eleverna erhållit litteratur i skogsvård. För att främja skolbarnens undervisning i skogsodling har styrelsen utsänt cirkulärskrivelser till skolrådsordförandena med anhållan om att skolbarnen i största möjliga utsträckning måtte lämnas tillfälle deltaga i skogsodlingsarbeten. Från sammanlagt 18 skolor hava 6753 barn deltagit och utfört 1,009 dagsverken, varvid 107,000 plantor blivit utsatta å cirka 18 har. V Å År den LARV Vila ran a dere 152 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. Avverkningar och därav föranledda åtgärder. Antalet av länsskogvaktarna inrapporterade större avverkningar hava under året varit 29 st., omfattande cirka 969 har. Av dessa hava efter ytterligare besiktning av länsjägmästaren 13 st., omfattande 504 har, befun- nits vara av den art, att skogsodlingsförbindelse måst avfordras veder- börande, varav 11 st. om 487 har underskrivits och inkommit till styrelsen. Rörande 2 större avverkningar, där överenskommelse ej kommit till stånd, har skogsvårdsstyrelsen måst påkalla undersökning jämlikt $ 2 av lagen angående vård av enskildes skogar. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. På grund av de under året gällande höga virkespriserna har avverk- ningen inom länet bedrivits i mycket stor skala. Dock hava de mindre dimensionerna ej varit så begärliga som förra året, då höga priser på props kunde erhållas vid östersjöhamnar, varför den yngre barrskogen ej varit så utsatt för rovhuggning som under år 1914. Däremot har vedskogsavverkning på grund av de höga vedpriserna under året force- rats i oerhörd grad, och då länets skogsmark till stor del är bevuxen med lövskog så följer givetvis att virkeskapitalet därigenom allt mer ned- bringats. Trots den långvariga torkan under sommaren har länet varit skonat från skogseldar, i det ingen sådan av någon som helst betydelse kom- mit till styrelsens kännedom. Under sommaren hava 3å skilda ställen inom länet den unga tallskogen härjats av skadeinsekten Tallskottvecklaren, Evetria buoliana. Denna fjäril lägger sina ägg mellan knopparna på 10—15-aåriga tallar. Larverna äta sig sedan in i skotten och urholka dem mer eller mindre, varigenom skotten bliva krokiga, torka och brytas av. Skadeinsekten har företrä- desvis härjat i de södra delarna av provinsen och mycken stor skada har förorsakats i de av skogsvårdsstyrelsen utförda vidsträckta kulturerna i Mjällby, Ysane och Torshamns socknar. Angående de enskilda skogarnas tillstånd är för övrigt intet nytt att tillägga till vad som härom blivit nämnt i föregående berättelser. De äro fortfarande hårt anlitade och på flera håll synnerligen illa medfarna, varför behovet av en mer effektiv skogslag allt mer gör sig gällande. Särskilt önskvärt är att ungskogarna komma 1 åtnjutande av ett effek- tivt skydd samt att betesfrågan genom lagbestämmelser ordnas så att skogsbetet i möjligaste mån inskränktes. Förutom den fördel skogen skulle draga härav, skulle även följden bliva att de verkliga betesmar- kerna underkastades en rationell vård till båtnad både för skogs- och kreatursskötseln. VERS RESET REIT SVE SEE SE e I SI A EESE RNEEROTIN EIEE KN. SSA UTA » i , i . ' » ” Ye yå Å BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 153 Sammandrag över Skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år 1915. PTE ADM G GNT 3] AD UATN SI ONS kap sosse si brer sir ove ka rd igar Rana ts FNS AGER BE AKAV INN GOLATIET föga en ra nd sötad änn 3;1322A 7, LON 0 en a (NE räls RER ARE Fot As Arr SE EDER E EDET ARN SA As OTAROO Inkomster: Anslag: Statens till uppehållandet av styrelsens verksamhet... 4,000: — Statens till. skogsodlingens främjande... ...s......+-s.s20 3,475: — FRUS AlnIn & SSAlSKAp ELSA As ok oas SE lt ess år sad sd 2,400: — MER STI CSA oe AST SST IA bes SS ra el oe ln a slöa alö ae a vin Sä RARE 2,000: — SEG eo SVATCS AVE LLC HA SS Sens SU Rr Rane dseoeenl. Sets nåd as ba de varan KISA » andel i de 10 2 som inlevererats fUllNStatskomtoretkriort fördel gN ss ss. us inedesnes sa ös FOO Mad Ja Sar a oe SÄ na Ae AR nr (ET (! AR SNRA RANN BSR Ske Å genom kontrakt utförd skogsodling 19,447: 378: MIRA 4,598: 302035 5,400: 4,502: 510: ANOS ES 4,399: 348: 89 67 65 68 ROS Ad an SkOBSSUCkKlEN Assa motsatte NaN sa NA Sa dad SSE eg ES ära SAN Summa kronor Utgifter: Avlöningar: Känsjaäg mastartensstEiset ie Årets BS BASS AA SRE SE SNRA SE 3,000: — FRAN SSKO CN ALAT AS em mn oa a nr sö ä ac sis Sv 2,400: — Reseräkningar: INENI STOD SEO SU A CNRS Er ER ärr igae a oöp os ln Sartre 74: 80 MATS] ASA SCALES rr oe Re dates Sr slem 1,085: 34 NEAR SSKO Sv LRF ATT AS SANS rod Saeed oo sn tl SÄ spisas derna NNE 1,800: 05 SKOSSPLANEOEEKN SUG en Rn fan ee Ler sees FANSEN THAT Skogsundervisning: Länsjägmästaren för å lantmannaskolan hållna före- ASO SATA RESA do Sia dd SANS eder ost ange 250: — Järtteratun (0 CRYUnGeFVISNINET Asa. sadbösl ses sa änns nd ess 260: 85 Plantskolor: [ENN ORDS EN REAL rie SS SA AR Sd 3 sedda Hl ereö siesta EIA AS reer Bern 1,040: 90 14 EN ELSE fy ek Ua SN eo ANA AKAN AR ARR SE SE Er SERNER RANE 539: 60 VÄTE STTOFE TIN föE LEENA ARS ARA a SSSK Sofy LA Selar nb ER NG ORAL 332-80 VÄ BY eESKOStN GC Eos ee bears b Aa ESSER vd oder sd gå DAR 235383 Skogsodlingar: ÄT DE TSK OS LA CIETA LEV es a Ene pra ad or Se RER SN an rote flera 4520-05 10 NB] pp latest ts SS ASS AE SA AKEL SN OREE re REFN SSE DESK DENE UPS IMaterial och; mventariers. Underhall ..:....s.scssssnsasd dels Ser skasnsdaAbnreka ng Expenser: | DINKS CSF LIE ALI Ro eck Få RR gor er SEA KR AENN EL 40: 90 IKlyra förs expedIOM CAR Ri IA ARA VERS 337: 50 Krelefön, OchWtelegram OR SES Asse SR Se äro 320:75 G)YK 0 ANOR OSENA CCTV Aa ANS, ed snoken se fv se TORIAG —L ! — -— 899: Transport kronor 20,104: 358 154 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Transport kronor 20,104: 39 Utställningsplantskölan 1 5SariskrOnA. "2oossgase--c- ce ssssacdesk csr sd 106: 80 RA UegAne Sk OSA GEN brbetstkiee.. non en os lvdiselser ene - saa Bg sot edet FÅR le AA 30: — Synne förrättnig gaDköL- Aer beck is > rer Fen ssrekbje a sc fees ke a Pr FlaRlir ARNES EEE 69: 54 För på grund av kontrakt verkställda skogsodlingar har styrelsen, som av skogsodlingsmotbok framgår i den mån skogsodlingarna bliva färdiga en fordran å kr. 6,653: 506. Behallnind- . ooote osa os Peo se G NaN ade nee Ne I bada spe re ar EU FR EEE 15,976: 99 Summa kronor 30,293: 72 Tillgångarna äro sålunda placerade: TN VENTALTET) deg SEE SN tl del ssk a SALEN he ce er erir SAS le Sekr ERE SPE F,300 240 Bank A.—-B:; Sodta Sveriges SPArkaSSå os. .-siosocps sorg ps ESSER 7220 Utestäende fordi Bål >. s...ssisser sicsprecr ss less sine ad se pre RASEN 3,030: — KEOTIfant TE "KASSAR sa dos done? oe sjotetg jer ne SKR EA ggr ISS ar EEE 24855ESO Summa kronor 15,976: 99 Ronneby i april 1916. | För skogsvårdsstyrelsen i Blekinge län: 15; ME TKRaSe: Gunnar Fischer. Undertecknade, som av Kungl. Maj:t och Blekinge läns landsting och hushållningssällskap blivit utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens inom Blekinge läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1915, få efter fullgiort uppdrag avgiva följande Revisionsberättelse. Behållning vid årets början: Inventarier t ISNuS SSNAneER fore FIRA RARE ORK RA II ee Re Na FY TO 2 BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 19,447: SHS TI2 4,598: 22 105 SNÖ 15 I55 25,530306 Summa kronor 36,293: 72 Inkomster: Anslag: Statens, till uppehållandet av styrelsens VELKSAMINet sydd vag VA NVS LR AE 4,000: — Statens till skogsodlingens främjande...... SATS Elshällning ssSällskapetöjoo mee msk ds scea.sees 2,400: — EEG STUN OS ELS De re rr ONES ASS ere a sa bs oda 2,000: — SKOSSVALASAV TILLCI 2ö 4/3, 6 sa eld arg ses RAN le AS TAR > andel i de 10 Zz som inlevererats till statskontoret för för- (Et I [BD QOV2N SIGN KR PET NEO RECKAN FORA EAA EEK AR ARA 3,000: — NAF RANN DAN LINS MET oto olsson area Herta ere Juan ker IAN senom, kontrakt utfördi skogsOClkNSL......... os IBlorsaldan Skog seekteti RAA les bea sdasd san påle nes äg DR ISE Utgifter: Avlöningar: [EGT SJA OM AStARG RS NES AA uh lena soet skor dia SJ NKÄNSSKO SV AkCUKR ASPA rs Ar Nos nr seas ÅRS 2,400: — Reseräkningar: INeVISTON SKO SUN ACC boots Sun enes NS FARGO NEATYS] ACID AÄSTAK ETS Sa tlf Aes Sä rska 1085-34 Nan SSKO SVALA ASKA as Re AN nes 1,800: 05 KO 2SPLAMTOKETIA Ses ora fru sls ole scars NAS NO Skogsundervisning: Länsjägmästaren för å lantmannaskolan Balln ar förelaSnN ÖA Ae oa Sea. susar ssd 250: — Fitteratur” och undervis gt. .sk.cc o.d 260: 85 Plantskolor: Få IK OÖ otad bt og BAR fa Refr lr AR a fe AS siren 1,040: 90 [VEG EE TS UT EO Rat mm a sr ordna Sass nAA 539: 60 ÄTER E TA CL ÖT ISEN: pg oe REN RS ANG RE es e ae SE SG sea HIRO VATT DELS KOS EL AC ET Ne oe ASA kr aa sa SN 2 Skogsodlingar: FÅTT DE TSK STINA CL EIGERT Ar Ner ter SE: bor de F20EAOS É [SKON fees SN IDE REN SRA SBL SAR GA 123: — Materialiers och inventariers underhåll ............. ARS Expenser: NÖTVETS EL IRAK TERT FREE TER SS OBE SR A 40: 90 FLYTA MOTA EXP ECT OM SNRA Sen sor sksnstnsdt 3ISJASO ilielefoni Och) tele STA en... sedlar 32005 ÖVI PA (OMmkOSNATSN Se esse SA 191: 53 Ultställningsplantskold 2 KarlskföRA os a.:stisssosve sesöeke VASSA GSkOSUN AEA RNE sr ER a oso RKS Ann AS SVIN C LOTT AED LI 0 ATA sar hs or ef år Sä ss SA Ass sed dö 5,400: 4,502: TO: 4,051: 69: 35 67 2105 : 68 : 80 54 Transport kronor Carl OBE V NET OKAY KE FEI SOV TRE UV A f ; 1506 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQI5. Transport kronor 20,310: 73 För på grund av kontrakt verkställda skogsodlingar, har styrelsen som av skogsodlingsmotbok framgår, i den mån skogsodlingarna bliva färdiga, en fordran å kronor 6,653: 56. Behållning vid årets slut: HAYV EI CATE 28 beg RE ER rr a EA 6 Rn Go cf a fe Na EA NNE 35H04EAO Bank ARSBR Södra Sverige; sparkassdrt. sö. mo. Ra fö AES [Utestä ende store S a ssh ser bs SSE TA Aa AE RAA 3,030: — Kontant kassa sade SFSR AISAB LBRDEN IKANÖRUNAN SN RY 2,355: 38 15070: 99 Summa kronoor 36,293: 72 Räkenskaperna — enligt tillgängligt intyg siffergranskade utan an- märkning — äro förda med ordning och noggrannhet samt försedda med vederbörliga verifikationer. Styrelsens protokoll hava blivit lästa och granskade. Inventerierna äro behörigen brandförsäkrade. De kontant och på bankräkning innestående medlen hava vid verk- ställd kassainventering befunnits utgöra de belopp, vartill de enligt räken- skaperna för dagen borde uppga. Styrelsen har på framställning av länets hushållningssällskap beviljat ett anslag å 500 kronor att under vartdera av åren 1916—1920 utgå såsom bidrag till tryckning och utgivande av ekonomisk karta över länet, med villkor att hushållningssällskapet under tiden lämnar till skogsvår- den minst det årliga anslag å 2,400 kronor som hittills. Ifrågavarande karta kommer otvivelaktigt att bliva av synnerlig stor betydelse för och lättnad i arbetet för skogsvården. Då revisionen ej givit anledning till någon anmärkning och förvalt- ningen utmärkt sig för nit och omsorg, få vi tillstyrka att ansvarsfrihet meddelas skogsvårdsstyrelsen för dess förvaltning under år 1915. Ronneby den 11 maj 19106. F. H. H. Norlin. Utsedd av Kungl. Maj:t. Ernst Abramson. C. G. Håkansson. Utsedd av landstinget. Utsedd av kungl. hushållningssällskapet. Skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län berättelse för år 1915. Ordförande : Godsägaren greve Raoul Hamilton, Ovesholm. Skogsvärds- Ledamöter: För landstinget ryttmästaren W. von Geijer, Vegeholm, sn med f. riksdagsmannen Troed Troedsson som suppleant. ning. För hushållningssällskapet: friherre R. Barnekow, Sörbytorp, med fri- herre A. de Geer, Hanaskog som suppleant. Sekreterare: borgmästare Birger Borgström, Kristianstad. Länsjägmästare: F. af Petersens, Kristianstad. I styrelsens tjänst hava varit anställda följande länsskogvaktare: E. S. Wallin, Kroksminne, Klippan, för norra och södra Åsbo samt Bjäre härader, E. Lindberg, Ousby, för östra och västra Göinge härader samt N. Hammarlund, Gärds Köpinge, för Gärds, Villands, Albo, Ingel- stads och Järrestads härader. d Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger i Kristianstad. Rs I och för skogsodling har styrelsen i mån av tillgång kostnadsfritt Skogsodling. utlämnat 153,000 skogsplantor pr rekvirent och år. Plantörsbiträde har kostnadsfritt lämnats mot att rekvirent lämnat fritt vivre och bostad samt erforderliga skjutsar. Följande skogsmaterial har under året utlämnats: | - | Antal | ANEDUG a SPUR EEG I Frö Härad KR | kvi- | Tall | Gran | Diverse | Summa | FR | - | | | | | a | ran frenten SIN MEL So fe LESS Så | D | | | | | I) NOrra (Å'SbOjyörr ride vd siorse | 181 | 101,000 | 466,500) 5,250 572759 — I SOAFA ASP O Nee s Ask SS — | = — — I — — | — 13 ER ÄR ARTE ATEN ÅRA IN 67] 148;000 | -46,500 7,700 | 102,200) — | — Nästra, GÖlnge okycsst ssd | 442 | 142,000 | 988,000 — [T,130,000 Yasiil 1035 ÖJStranGOmpe. sy slots 84 | 62,000 | 254,000 | — | 316,000]] I1j0 | 4,0 NYARE GIStACST Med a SJS 81 | 230,000 | 119,500| 76,700 | 426,200]| — = IM] ERrEStaCS ost ola LAR de | KEN 375001 :531,$0011:11 255001 )71;500]) ns) före (AT DO SE orga RN, ALE | 16 |- 16,000] 40,000] 7,5001) 63,500] — | — Gärds LA E I VE ATEN |, 223 11,000 | 107,000 | — 118,000] — | 230 MIHaR ds brer igsnsd gross [1232 245000] 92;000 | — 337,000]| — — Summa | 886 | KIT. IKON Fö 16,5 As TY UY RR RR FO är a Sr a för VAAN fån 2 158 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Detta utlämnade skogsodlingsmaterial motsvarar en ungefärlig areal av 322 har planterad och 25 har besådd skogsmark med en beräknad mängd av 6,000 plantor eller 1 kg. frö pr har. Å av skogsvårdsstyrelsen medelst kontrakt övertagna marker hava utsatts 3541,000 tall, 89,000 gran, 6,000 silvergran och 3,000 björkplantor. Väderleken var under våren och sommaren 1915 synnerligen olämplig för skogsodling. Våren var mycket torr och blåsig, på många ställen kom nämnvärt regn ej förrän i mitten av juli. Temperaturen var tid- vis mycket hög, avbruten av ganska skarpa nattfroster. Genom den långa vårtorkan dröjde det innan sådderna i plantskolorna kommo upp, varefter frosten samt den sedermera mycket ihålliga neder- börden skadade plantorna, som i flera plantskolor angrepos av svamp. De äldre plantorna stodo sig något bättre, och syntes här frosten skada mera än torkan. Kulturerna i skogen lämnade mycket olika resultat. Mest ledo sand- kulturerna, ehuru även här goda resultat erhöllos. Cirka 15 har, där 2- årig fur utplanterades i råg, lyckades fullständigt efter vad man nu kan se. Intresset för skogsodling är i säker stegring, och möjligt är ju att den stora efterfrågan, som de sista åren visat sig på skogsalster, skall komma skogsägare att reflektera över de stora värden de äga i sina skogsmarker, värden, som genom skogskultur och sedermera annan vård kunna mångdubbelt förmeras. Avverkningar. De under året högt stegrade priserna å snart sagt alla skogsprodukter hava givetvis haft tillföljd stegrad avverkning. Att ägare av mogen eller sådan skog, som ej varit av den beskaffen- het i fråga om slutenhet eller form, att dess värde såsom ett framtids- bestånd varit stort, av de höga priserna frestats ätt avverka mera än som med uthålligt skogsbruk varit förenligt, är ganska naturligt och må- hända ur helt privatekonomisk synpunkt sett försvarligt. I all synnerhet” om den tillfälligt stegrade inkomsten av skogen använts till extra skogs- odlingar och andra åtgärder till höjandet av skogskapitalet. Av stor nytta för skogarna hava de höga ved- och propspriserna varit på en del ställen, där jordägaren därigenom haft tillfälle verkställa gallring och andra beståndsvårdande huggningar, som eljest måhända försummats. Men 3å det stora flertalet mindre skogar hava avverknin- garna nog mindre bedrivits för att vårda bestånden, även om de varit både växtliga och vackra, än för att skaffa en på grund av prissteg- ringen högt uppdriven tillfällig skogsavkastning. Styrelsen har under året låtit besiktiga 16 st. skogsavverkningar, där återväxten ansetts uppenbarligen äventyrad. Skogsodlingsförbindelser ha lämnats för 13 av dessa, under det 3:ne mål ännu ej äro avgjorda. TIMMY RT EGNA te BIE Nr arte +. KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 159 Liksom under de föregående åren har länsjägmästaren avhållit en kurs om 40 timmar vid Bollerups lantbruksinstitut. Eleverna hava därvi dels fått teoretisk undervisning i skogsskötsel, dels praktiskt deltagit i gallring, plantering och skötsel av plantskola. Härtill och till resor i och för besiktning av skogsodlingar och av- verkningar samt styrelsens plantskolor ha åtgått 71 st. rese- och förrätt- ningsdagar. Länsskogvaktarnas göromål hava bestått i besiktning av avverkningar och skogsodlingar, ledande av skogsodling samt skötsel av plantskolorna. Härtill hava åtgått för E. S. Wallin 132, för N. G. Hammarlund 165 och för E. Lindberg 250 rese- och förrättningsdagar. 11 st. plantörer hava dessutom tjänstgjort med tillsammans 449 st. rese- och förrätt- ningsdagar. Från föregående år torde någon avsevärd förändring härutinnan ej vara att iakttaga förutom vad här ovan sagts under rubrikerna avverk- ning och skogsodling. Såsom bilaga följer Sammandrag av det skogs- odlingsmaterial, som utlämnats av skogsvårdsstyrelsen åren 1905—14. Kristianstad i april 1916. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: R. G. Hamilton. F. af Petersens. Sammandrag över av skogsvårdsstyrelsen i Kristianstads län utlämnat skogsodlingsmaterial åren 1905—1914. ER | IRSNONee | Antal plantor Summa | Härad erall MEDIE ls ; | 4 4 é I antor Tall | Gran | Gran Diverse Frö E | | [NE NOrra FASHOg ls Ao es — |1,049,000] 5,392,000 -— -- 6,441,000 Södra Asbo SENT rr: = 87,000] — 186,000 — — 273,000 EILAFE AN ngn bat rr ARR — — 1 450,000] 1,814,000] = 90,000 — 2,354,000 Västra Göinge ES | 120 147 |1,203,000] 7,856,000] — 30,000 267 9,089,000 Cistra GOIDgE, dosen dt [237 236 |1,127,000] 4,613,000]| 2,000 473 5,742,000 | Ingelstads............... | — — |1,358,000] 1,171,000] 527,000] — 3,056,000 HYJGEreStadS 3. s.sovnerses | — = 315,000: — 528,000] 163,000 — 1,006,000] NU] (ejer bs KAR eh | GR ng 143,000] — 691,000] 103,000 4 973,000 (ROTE STR AA bort | 10 16 | 975,000] 1,151,000 5,000 26 2,131,000] INDII211ELS: bot okok fest NER I |2,482,000] 942,000] 527,000 38 3,951,000 Summa | 408 400 |9,189,000/24,344,000 1,447,000 3808 -:34,980,000] Länsjägmästa- kl rens och läns- skogvaktarnas verksamhet. Kort fram- ställning av de enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. 160 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län kassaräkning år 1915. ÖA HERR NE de ggr & Debet, Anslag : AVästatens(CKPensmede)) ee oaser SA AO » >» — (skogsodlingens främjande) ....... 2 VISTE BANADE AT del =19SkO &SVArdS AV OLE erN Ae SR sas ss SS AAA 11,559: 94 > 11 TEServetade SKOgSVArdsayvplllel... ssu scsbleseeL NE: ATSO OR VAN TaTvG Stine NA ET FREE Sa OR AST a NR RER TAN 3,000: — SR Lek BES NU hab be Va IE Sd) oe SEE IA EA TS ARRAYS ES ERS KR IN3R000HNAENSO,70SE OA Skogsodlingsavgifter (ersättning för plantor å upplåten mark) ...... 150: — BT OKSEIAANP LAN OK RO CIS KO Assi KEEL a SKE E bo nis EN äs RSS en 603: 25 RER Ao RR rst sE ER Sr Bö NE SLE RIV Vr SNGDE RS BEE Ci RNA AND yrsel Aase nor a a 92: 40 (ppla Ser släiEG FOP aride bakas SNES ER NANNA 3,000:— ITA S bese od ene AA oa MES Saeed se ar SNS ARA ERE 1,925: 33 Summa kr. 42,569: 92 Kredit 1 55 vr SÄ ra I 6240 1 0 fa 6 IA TIGER AL ER BUREN RA SERIER Ir SAS DT ESR SAT EA IE RR IA LER On 8,970: 65 Löner och arvoden : T2GNS] API ASTA NRA 0 dess ess Sch es sk ne k NE EES REL SOrA 3,200: — DERTC LEKAR eo foMed RA rs sl fare be för ale Res RA EA AN SLA ER 500: — TLATNSSKO gVARKLATD GT o6 er åar g la NÄSA CENTRE oa RE DANS RN RA BUR SR 2,500:— 6,200: — Resekostnader och dagtraktamenten: NR Styrelsele dam olethd Heder. oss. ROR SVT BY AD fr bg 66: 20 TITS] AOI ASTA EIN Nr astrar ps bb se sh SA Era AR SES IL SSR SVR 1,475: 05 T5ANSSKO OVAT TESEN org rear fn NA SANS IAEA SEK EA 2,08 Pl ÄntÖRCTIN GSE RE be mh raa (a AAA To ejer ja SR EE re REN 2,042:89 6,415: 34 Underhållskostnader vid planiskolofNa misssnnsssssarsrrrrerrrnr na TEA 5,078: 23 Inköp av plantor och frö: SPAN OT oro ALT hf Nr Sa tele IG SEA D cl SSL i BA SR AE 5,112: — 121 oo RES VRETA SS SEN EES pa EE SNR BRA EN ARR SR ES RR MR Ape DD ÖTTNDG Ö20: 50 Kostnader Jori planierinos äå OveTtagnar NiArREN ss soaker TENN 200BEO I FARLROSENAA EN NO EM SEFRO AASE RN 5 SAN SKONKER TERS SERNER 1 SA RAT SN NA 433: 790 SPULOST MAIN BRÖD AT DE NLGTR TLS Sessan ng SR SEE SE UR 4,000: — REP RNOCH SVE LR SNR TE Be sat KR IANA BE sh Se 300 4,309: 77 Diverse : IREViSIONSkOs Made. FÖSNESORR Dra FER AEA 80 BA VI 55: — TEle LON av SUtErs SR NS Sr SE DR RA öl bog deg ILRRE 205 Inköp; avi tedskapiochmoblertesse sas era 439: 91 MKILVINAterlallere ss: (Anses 1 ar NRA enad Ra 197: 80 Beklädnadsersättning till länsskogsarbetare ................. NÅS Ser TIL VELSE 7 UC OT LETA Ge Ae NE RA ARE a an a LS 268: 28 —1,608: 94 Summa kr. 42,569: 92 Kristianstad den 30 april 1916. B. G. Borgström. Sekreterare och kassör. KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 161 Redogörelse över influtna årsavgifter till skogsodlingens främjande år 1915. ) Debet. IBV nad 2 10 a ho NY I RAR do Jä r2 Kåta gon hrs BAD or ER ERE EE Ser AR AE ARE FANS 1,02 20 BAT ATI ÖT AT: Ger AR NR USA Sr a ädelt ls star årg da Unas ken VASSA 2000 MRS EN (EU EAA SSK GILLA OMR SA ARN Tr RR ONA AT Tra FR be ÄR ee Gå Betal 99 Summa kr. 1,305: 16 Kredit. SÖTT STI AD Stad Se LAS CLI ee or AT nea 0 bs sf er äderg sas br AN 4726 AE a SELL Ed, Oj ÖRA a JR SA AS RER AA rr ÅR NT RAD rg a re 1,300: 9 I Summa kr. 1,305: 16 Kristianstad den 30 april 19106. B. G. Borgström. Skogsvårdsstyrelsens sekreterare och kassör. Förslag till utgifts- och inkomststat för år 1916. Inkomster. Anslag: FÄR STA tens ex PEN SMG Ar ar bd ss so der sons INS ba ARN » SE SKO gSsOdlingenst fhamjalGe ss. sasse sd susse 4,7100: — FNS LATEST SG USA AKA EASY SUNDE: TÄTEN MAR I 4,000: — AN USP ALIN 2 SSÄSKAP EL Ssd od Es dga diss ÖAR kel SATIGelj 1rSkogsvardsav giftet, 3... shed vips ds neka HÖNSEN EA Gäl lsle ÄLV SnS SJs OTIS EE GASA NAN öra Dee Lr SA SATA res so så buda ess si brepen desto 300:-— Kronor 32,000: — Utgifter. 181 TA re a RE 0 LI Rs RS SE SS SEA RE HAE SEA DT ASEA 5,000: — Löner: HEGNSJ ÄGT ASTAT EST Are RR fdr dee a a ds ar vs bo RAS NSN NA 3,200: — RATISSKO PV GA As RR TR a mer mn a use EON så NAS 2,500: — SYEKRITC CET AE CT 2 Få Ne SR ATS BL ELR OST ETE LA ANA IRA [001 L 08800 00 (031 SO0:5--! KOL2000-— INGSekostnadetrochkdagtraktanm enleh sys vsb. og osa dns dee FT önderhallskostnaderpvide plantskolOllA. ..«,....... ss. sossar 4,000: — Iföstnader, för, plantering ta: OvVertag en MATK ju. ....solsossossnsbde dass sog 3,000: — UTROP IFA TEORI OT NG LEO Tr er nn a slav la sru sås 8 ss SN ssk TR 7,000: — Bina balla ge 4 OCh ölFaRtkOStn ACC ee kg. oc pjäs se sons de san nan ga ör Ern dan se AA OC AYbetalbrylanta tlopandefrakningi(3;00 07 -—-=)...... ssyfessusd sön Ad joe NI EKS EMU FL ELE FS 54 as SN I RN ad top aging NT sf Dl Ås dgra RN SL DE 600: — Kronor 32,000: Kristianstad den 12 januari 1916. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: R. G. Hamilton. B. G. Borgström. 11. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. BM EN 162 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Undertecknade, utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Kristian- stads läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under är 1915, få efter fullbordat uppdrag härmed avgiva följande Revisionsberättelse. Skogsvårdsstyrelsens protokoiler samt den räkenskaperna åtföljande berättelsen rörande de enskilda skogarnas i länet tillstånd och skötsel under revisionsåret äro genomgångna utan anledning till anmärkning. Närslutna av skogsvårdsstyrelsens sekreterare och kassör upprättade sammandrag av skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län kassaräkning för 1915 överensstämmer med de inkomst- och utgiftsposter, som finnas in- tagna uti förenämnda års kassabok och utvisar en brist av kr. 7,925: 33- Utgifterna hava funnits behörigen verificerade. De enligt nådigt reglemente den 20 januari 1905 bestämda diarier hava befunnits vederbörligen upplagda och förda. Här ovan omnämnda räkenskapssammandrag hava, såsom vid revisio- nen företedda, denna dag av revisorerna påtecknats med antydan härom. Full ansvarsfrihet för ifrågavarande skogsvårdsstyrelses förvaltning un- der år 1915 tillstyrkes. Skogsodlareföreningens räkenskaper för år 1915, där kassabehållningen vid årets slut utvisar 1,300 kr. 91 öre, hava även granskats och räken- skapsförarens sammandrag försetts med revisorernas påskrift denna dag, Anledning till anmärkning förekommer ej heller i dessa räkenskaper. Kristianstad den 14 augusti 1916. Edv. Nordstrand. Joh. Fogelklou. Nils Månsson. Av landstinget utsedd Av Kungl. Maj:t Av hushållningssäll- revisor. utsedd revisor. skapet utsedd. Skogsvårdsstyrelsens i Malmöhus län berättelse för år 1915. Styrelsens sammansättning, Ordförande: landshövding G. Tornerhjelm, Wrams Gunnarstorp. Ledamöter: för hushållningssällskapet: ryttmästare P. O. Liedberg, Öja, Ystad, med godsägare N. Andersson, Slagtofta, Hörby, som suppleant. För landstinget: hovjägmästaren friherre H. O. Ramel, Övedskloster, med ryttmästare greve A. Moltke, Ovesarum, som suppleant. Länsjägmästare och sekreterare: länsjägmästare F. af Petersens, Kri- stianstad. Länsskogvaktare: J. Nilsson, Öslöf, Stabbarps gruva, för Onsjö, Rön- nebergs, Harjagers och Luggude härader. A. Nilsson, Hemmeneköp, Önneköp, för Färs och Frosta härader. N. Persson, Skanör, för Herrestads, Ljunits, Wemmenhögs, Torna, Bara, Oxie och Skytts härader. Styrelsens verksamhet. Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger. Liksom föregående år har styrelsen genom att kostnadsfritt i mån av tillgång tillhandahålla skogsodlingsmaterial samt kunnig ledare av skogs- odlingsarbetet sökt väcka och bibehålla intresset för skogsodling. Likaså har styrelsen på begäran lämnat kostnadsfria råd och upplys- ningar med avseende på skogens rätta skötsel och vård. Skogsodling. Under året har följande skogsodlingsmaterial utlämnats: SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19015. | Björk | Summa , | | Härad ÖRA iallSst: Sen Gran st. SES o. div. plantor TANT | kvirenter St st. SÖ St kg. I | ITOEDASE SELL 26 75,500 8,000 9,000 — U| 12,300) -1047500140--20 | BAT AKS ses = = — = = == = = I ISKyttsE: ae 12 45,500 | — 8,500 1,000 | = 5,900] —60,900 5 | Herrestads 5 6,600 1,700 — — 2,200 9,900 | — Wemmenhögs. 3 4,000 6,000 500 | — — 10,500 EN lölbjunitse==e 096 I = 4,000 — | = = 4,0804-— | | (ÖNSJÖCTasrsres 9 1,500 — 7,500 | — — 9,000 | — | | Harjagers...... 5 24,000 — 200 | — 352001: 274000 | Iugguderisne II 65,000 226500H)L- 2200 500 BOO] - 7I,000:-]-— . | FAESVSE AE 29 4,000 2 55,000 | — 1,000] 60,000 | — [UF rostar sa 25 1,000 — 109,500 500 100] II1,100 | — | Summa 126 | 226,500 | 30,700 | 184,900 1,000 |25,500) 468,600 | 32 | Skogsodlingarna hava trots den ihållande torkan å verklig frisk skogs- mark gått relativt väl till, men å gamla torra sandmarker hava kultu- rerna i år liksom fallet var föregående år lidit mycket av torkan. Dock kan man även å sådan mark finna kulturer, som stått sig bra och förete ett lovande utseende. Vad här ovan nämnts gäller de kulturer, som verkställts på våren. Då det emellertid mångenstädes visat sig att höstkultur just å torra sand- marker gått bra, och det på senhösten i allmänhet är lättare att erhålla arbetsfolk, än på våren, har styrelsen även under hösten utlämnat skogsplantor. Om resultaten av dessa är givetvis ännu omöjligt att yttra sig. Plantskolorna. Vid årets slut innehade styrelsen 5 st. plantskolor, nämligen vid Vebe- röd, Vittseröd, Öslöf och tvenne vid Hemmeneköp. I dessa plantskolor hava under våren utsåtts töljande frömaterial, 30 kg. granfrö, 26 kg. tallfrö, 10 kg. bergtallfrö, 5 kg. björkfrö, 3 kg lärk- frö och 3 hg. douglasfrö. Planttillgången i plantskolorna utgör 704,000 oomskolade granplantor, 832,000 oomskolade tallplantor, 318,000 omskolade granplantor, 70,000 omskolade tallplantor, 235,000 oomskolade bergtallsplantor samt 11,000 st. diverse plantor. Årets sådd kom i allmänhet synnerligen sent upp, enär våren var osedvanligt torr och det intet regn av betydenhet kom över skolorna förrän i början av juli. Därigenom hava ju plantorna fått en betydligt kortare vegetationstid än som vanligt är fallet, och de många kalla nät- - MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 165 terna under sommaren hava även bidragit till att såddplantorna äro mindre väl utvecklade än vanligt, samt att en rätt stor procent gått ut. De omskolade plantorna hava stått sig bra, men även bland dem ser man följder av den låga temperaturen under flera vår- och sommarnätter. Avverkningar. Endast 3å två ställen har styrelsen haft anledning ingripa, å det ena, där skogsodlingen var eftersatt, ställde ägaren å styrelsens anmaning säkerhet för skogsodlingen, å det andra däremot måste styrelsen hos Kungl. Maj:ts befallningshavande anhålla om laga syn. Denna fram- ställning gjordes i slutet av december, men då synen ej hölls förrän den 10 april har detta mål ännu ej slutförts. Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas verksamhet. Länsjägmästaren har under året flera gånger besökt plantskolorna samt besiktigat ett flertat avverkningar och skogsodlingar. Härtill och till de månatliga mottagningsdagarna å hushållningssällska- pet i Malmö hava åtgått 36 rese- och förrättningsdagar. Länsskogvaktarna hava lett och kontrollerat skogsodlingarna, skött plantskolorna, samt där så erfordrats, besiktigat och inrapporterat lag- stridiga avverkningar. Länsskogvaktarnas rese- och förrättningsdagar äro till antalet 149 sålunda fördelade: JEFINIUES SOME 2 AS SN ERAN SE ES dt bsr pr (År LE 30 dagar NTE NES SOL se ER Ae LAURA Gen INSER eTSSOTN GT See LRDSE NE FEL Lä An ie Se De enskilda skogarnas i länet tillstånd och skötsel, Under såväl 19135 som delvis 1914 har rått stor efterfrågan på nästan alla virkessortimenter och även på bränsle, priserna hava därför i många fall varit mycket höga. Att dessa omständigheter haft till följd ökade avverkningar ligger i sakens natur. Men om man också kan befara att länets skogskapital härigenom minskats, hvilket vore att beklaga, hava dock de stegrade priserna å props och småved haft till följd, att unga och medelålders skogar blivit ordentligt genomgallrade, och att en del bestånd, som på grund av sjukdom eller föregående vanskötsel snarast måst falla för yxan, nu skaffat jordägaren en säkerligen oväntat hög inkomst. Om också ingen gör sig den föreställningen, att nuvarande höga pri- ser komma att stå sig, så böra dock de priser som nu betalats och som £ YEN STEN EEYSNENISRS Gu Na : ALE 166 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. varierat rätt mycket i förhållande till varans godhet hava upplyst ve- derbörande skogsägare om fördelen av att draga upp fullslutna skogs- bestånd och vårda dem, så att de pr ytenhet lämna en både kvantita- tivt och kvalitativt hög avkastning och ej, som nu på de flesta smärre skogsgårdarna är fallet, en avkastning, som i kubikmassa är alldeles för liten och dessutom består av greniga, fula träd, vilka endast kunna be- tinga ett relativt lågt pris. Intresset för skogsskötseln har å större egendomar sedan ganska långt tillbaka varit stort, men även å smärre gårdar synes det något ökas, åtminstone vad skogsodling beträffar. Skogs- och hagmarksbetet synes emellertid vara av stor betydenhet i de egentliga skogshäraderna av länet, och detta gör, att mången mindre bemedlad drager sig för att skogsodla en mark, som för närvarande läm- nar en viss avkastning i form av bete, men som omlagd till skog först kostar ett genom skogsodling bundet kapital och sedan ejlämnar någon avkastning förrän efter ett trettiotal år. En approximativ beräkning av ljung- och fäladsmark inom länet har givit en arealsumma av cirka 17,000 har, vilket måste anses som ett rikt fält för skogsodling. De medel, som styrelsen har till sitt förfogande äro dock alltför knappt tilltagna för att styrelsen i någon större mån skulle kunna bidraga till försättande av ovannämnda kalmarker i skogbärande skick. Om nu föreslagen fördelning av anslagen till uppehållande av skogs- vårdsstyrelsens verksamhet bliver fastställd, kommer styrelsens rörelse- kapital att minskas rätt väsentligt. Denna åtgärd synes vara föga väl- betänkt, i all synnerhet som styrelsen redan nu varit nödsakad iakttaga den största sparsamhet och ej alls kunnat erbjuda jordägare liknande förmåner, som i närgränsande län är fallet. Malmö i april 1916. För skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län: G. Tornerhjelm. F. af Petersens. MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 167 Revisionsberättelse. På grund av oss av respektive myndigheter givet uppdrag hava vi verkställt granskning av skogsvårdsstyrelsens i Malmöhus läns landstings- område räkenskaper och förvaltning för år 1915, och avgiva vi därom följande berättelse. För revisionen har till vårt förfogande överlämnats: 1) Skogsvårdsstyrelsens berättelse för år 1915. 2) Kassaredogörelse för samma år. 3) Verifikationer för räkenskapsåret. 4) Förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1916, varav framgår, att styrelsen upptagit ingående behållnin- ETEN oss r SNS LEDAS SAR BARE RENEE kr. 6,000: — Samt anslägennele te FIONA SADE R > -7,500: — Skogsvardsavgettetna tillb ooo. > 6,000: — kr. 19,500: — Sammanlagda utgifterna för 1916 äro UPP tå Sn ARLA SRAR ESA kr. 15,500: — Dehallnin oem tENO N/A cert severe ARE. 11010 (2 Smal 15 SDS (0 lo oa Vi hava genomgått och granskat verifikationerna och jämfört dem med räkenskaperna utan att finna anledning till anmärkning. Ultimo december i bank innestående medel kr. 6,871: 75 överensstäm- mer med Skandinaviska Kreditaktiebolagets utlämnade intyg. Ur kassaredogörelsen avgiva vi följande sammandrag. Behållning från föregående år: BON TAN EN ERASS AT AGN Nee So RR Ar Str or SS dnds nd de sfirp 282: 94 Imöestaende. hos: skand. JKred.vBOL d.ssssssmsslosssyatnd een ns 2,427: 54 2,710:48 Inkomster: [RED JALUP ETT TAN NT N AN Sn ve a ss r äs aroes Så Ba TESEN SEA LSANT SLÄDE fs 56 pA ED et fe RN NNE rn LT ark a age 1 | | ERE (NE | | | Antal förrättningsdagar 5 I — | FÖREG eo 3 | d An ; SN RES FER Ce AO ST då Namn och adress Tjänstgöringsområde | = |x « 23 Säl =r5 ml a & | 3 152 OMS ROSE GREN SG | FAR EKO Se ere | ÅA He 8 | Sw SR RE i 3 [73 PS 15 IRS fans Se = 5 | I qge | > 35 5 a 3 YR Av FAS | | UQ IST TR SS - | | | G. Bond, K. A. Pettersson, | | | | KUnPSDACkas Sd sd rosea Bjäre, KVISKe. vek aseneal 92 24 44 FOTAEAS 204 | | : [AC SEkberg,, Varberg. oceosct HimlefiFanuras: cc... TOGNLISE 58 8 OFLLlNSLe | ES 9 FC. J. Almqvist, Halmstad ... Årstad, Halmstad ...| 70| 14 90 420 TAGTLIKSKO | I IJ. A. Pettersson, Laholm ...| Tönnersjö, Hök...... HON Ske 34 16.) 1I38:41 205 | Föreståndare Berg i Kinnared har använt 130 dagar till plantskole- arbeten, 38 dagar till fröklängning och diverse arbeten i fröklängnings- anstalten samt 47 dagar till biträde vid skogsodlingar samt kontroll av utförda skogsodlingar. Dessutom har Berg fört en skogsodlingsliggare. Som biträde vid skogsodlingarna hava 20 plantörer varit anställda. Skogsvårdskommittéerna. Av länets 39 kommittéer hava 5 insänt protokoll över sammanträden eller redogörelse över verksamheten. i HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. get Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år 1915. Debet. RENA SANNA sk O TAS ARR RES a one sar ole så Vad sel oven ad if ngr 667: 27 Anslag: Statens för uppehållande av verksamheten ............... 4,000: — Statens för skogsodlingens befrämjande .........:....+.+-... 11,848: — Landstingets för skogsodlingens befrämjande ............ 10,000: — Hushållningssällskapets för skogsodlingens befrämjande 5,000: — 30 848: — Skogsvårdsavgifter: erhållna från Konungens befallningshavande ....... 4,881: 10 erhallna fran: StatskOntOLEl tr. .c.ss.9. oms. sia ris essensen ÖN OG Tis T-TnO ALAT LOT SALT 2 ATA San 6 pe AN rr RN a ani dp bfa Sjal ä een srsålel äs sir REN ISSN ET I23AN4S RTOTOrS ADS ak syo godo rss ANI kJ 0 en BAS SS BE JA GSR SEA RR SERA Sr 616: 59 [BID alla oj EVEN TEN SER ERA SNR ARN AE Ta TR ae de BENA An rt Så EG 68: 15 SKO ASD a CKOR 2, 5 SNS SS LISSA i Se flrar earn är olla Op of ELR hes ec lämna lö er I51:550 LISTAT fr RSS e Sens AR 505 SRA ASEA a SARA IRS DR EL bf SE EN SETS SE 259: 68 PIRNES Ei: SR SA ÄRR RR on RÅ fo blkg Så os ia rd aa ae ST ON Så Pe ee sa 213-70 [| IRL av SIlCET 0 MATIG Öl NE sd ora Nas slå nå a sr ee EA NE ale DE da lsla arg 810: 96 Summa kronor 52,451: 52 Kredit Skogsupplysning: UTTALAS pra Ko) NIO KET Mhr a fö SPA a NR EA Sr ER Sr RER ADR 280: — KSUGSR (OT CSKOSSOCAR CNN NIT aa fe afck ade gor dra Brr ss er de SOS AA AT3030 Anslag” tU SKOgSOdlingSlör elin gi. maa ssd sous segare 100: — 793: 30 | Skogsodling: É SEO SL Or AR RN Aseas ba «Un ls ob gä enl ALERS 270: 40 ' Skogsodling å överlåtna marker: IATDEtSKO SINE oso as IAS Ae Te TERÖ:ESS i Plantörkostna dem 400 ssasssssltss dosen 1,866: 50 | Resekostnader: : RAN SJ ÄgmaSstarenst see ar RAS arnsten ss SUIS 4 FÄNSSKkO SVaktattds sees se ke oe se 501: 40 Zz Uppmätning av” KUlfUrfalten .....:...... si... doc 6: 39 > UEGSEN: Av ae SAT oa ue bogseuressa 66: 99 15,530: 32 ; SKA BU ECE LAT oe mn dm SAN Lr a Ld Se ot ära ol 4 bee glans jsA le Gå OAK ] 131 TNG (ERE | ORD NOR das AA FAS fr EE SE ERA RE VA LIRA EE AE TRA 122: 90 Im DAN ASET OChWIEANSP OKI 6 sees ad sade rada ögs ar Se 488: 19 så | EINE SNETT Krgess breed REN SPN ISS AA 191: 97 4 Plantskolorna: | ÄTT CR ULTRA SNRA SA ar ke ES SS ÄR Rn ed Ån s ner ARR on VATLDEtsko Stina lett sne es 2,759: 79 BILVT SC ar on SOK Har RER ne a ca ÖA Länsjägmästarens resekostnader............ 230: 69 4,092: 65 20,793: 46 Transport kr. 20,793: 46 AR NN Rd a > pe Här n REA NRA > ån SA ja RETA FT SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. Transport kr. 20,793: 46 ANIOTUTO AE 1an ople ee 2 ee gen See bed bebis SIR ls ad ers a en SA NE SARA Övriga förvaltningskostnader: Resekostnader: Styrelsens ledamöter och revisorer ...... 342: 53 [ITSJA BS NASTATCTA Sr RR oe ss Seden 1705 2:-T2 TIÄNSSKO SVAR LATINA S Nyss senor se Ses RER 1,593: 90 —3,488: 55 TEle TON, | L[ClG PTA pen pali sed pe SKR ra rt je ejer AE AS TOS: HIA: PAPPEr, ER CIS pos ESAs Are. visad oc SA SS bre SR fe TE FSTSAR ESA SOTNTE BOCKA 22 5 BO EET SA Se bb er re 3 åre STERN tet ft fort SANN NASSA ARD Expeditionslokal: hyra, eldning, städning, lyse............ 600: — FNTITT OTIS ET F555 5 PR oa Er SR nära sade VA SANS RE i ME a Sr RASEN 330-07 Brandförsaktingspremiek....:s«cstiocsssetotels RSPEE SE RR ERAN TIO: OM Reparationer: fröklängningsanstalten m. m. ...... ER 15530 ÄTTVC I GATA CTS SAN sas ALT ber KOR sed rs NERE Ng Nader 20: 68 66: 04 "Taxenneowtill,skogsvardsavgilt: 5-1. da des... AN 78: 80 TILVELSEA agrar Mg IRA fördes Sher RR AES RN VIRA 201: 85 Bygg ORACEN- «55 ros ör då 0 oroas ler sne np endre lea så skat åren seen se FA AR SAKER RESAN [NV CNGATIÖRT ee eye song Salles Na rer Gl ninjor Son fe jaja tr Snr väst SE AE TEESE Kr Pensions fönveleN susen sröe std osnne dd äorelsje re Ke SN vera ss TTT BERN Skuld” från år IOMA bid sens see ba Ada Jono os bestar a elr Sj AEA AEA BehallningstillFat mgnoö.: I bank innestående: fi fa upp: OCckyavsksivningsrtäkning ss sme. TELIAS 4; ANDA 2 KÄPHATAKIIDE 05 eps förrn er arga ner St RIDER 0: 52 Kontant hos redogöraren och länsskogvaktarna ......... 0307-40 BOAT 9 AT: sd ssr oe ale sek ga FS REN Sh NE rk sr RO FS AO TSG Summa Kronor 52,451: Ekonomiska ställningen den 31 december 1915. Tillgångar. Kontanta. medele$5e94 002. sne ee AREA NA 5,878: 86 FÖRdring AL3s error d er SLR Lt EL SK AROR RE rd 188: 17 .6,067: Fröklängningsanstalten,—:s..cscd sco fberdrsd söt costs ost Fa AREAN 6,895: Materialbodar Och; (Stål gSel.-.ossses se svs san o base or dei$e sep äg SN SAR TS AME Vattenledning, 1. Kinnareds” plantsköla =. s.ss-s-i.3s-s- 20 Assar es A EE [AVE ATICL AN dose SLS EE SESb Söp fore Re Ars arsferäre SAC ENN ASA RAN 1,044: PÅAIMÖL 2357 r br Mr SKEN kaj date ROALD SA FSA TATE KAN RR ERNA NEG 18,73 0:04 FÖ See Här ar a TN KA UER FÅ SR MA AR ERS ESSUNGA 4,854: 95 23,585: Plantskolan er KareT 2057 sco sees Ding ord eat sas ge ED tackar RSA SPE RIREN 1,573: Summa kronor 120: 6,067: 42,943: 34 05 52 HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. jr RS Skulder. å Förskotterade medel för till våren 1916 beställda plantor ....... 810: 96 : FITINn Sara OVELE SKUlC ET sr. farsa a Nere rs SNVS NGA Les Eee sö bol br okbe En 42,032: 14,5 4 Summa: kronor 42,843: 41 & Skogsupplysning. SM Genom personalens resor bibringas allmänheten undervisning i skogliga 7” saker. Föredrag hava hållits vid folkhögskolan och småbrukarekursen och litteratur har utsänts. För den skull har styrelsen inköpt Skogs- vårdsföreningens folkskrifter samt 100 årgångar av tidskriften »Skogen». I slutet av oktober anordnades en 6 dagars skogsodlingskurs. Under- Ei, visningen vid denna kurs är så lagd, att de som genomgått den, bliva yö Sp s o z "& i stånd att biträda vid skogskulturer såsom plantörer. S Platserna i denna kurs voro ej så efterfrågade som vanligt, vilket nog berodde på brist på arbetare till följd av krigstjänstgöringen. Skolbarnens skogsodlingar. AA Från 28 pastorat har meddelats att skogsodlingar vid folkskolorna hava utförts av 1,638 barn och dessa hava utgjort 2,343 dagsverken. Barnens deltagande i kulturer är emellertid långt ifrån allmän. Icke — mindre än 10 pastorat hava ej anordnat någon skogsodling alls. Nio skolråd hava dessutom ej besvarat styrelsens utsända förfrågningar i « denna sak. , Skogsodling. Skogsodlingsverksamheten har krävt och kommer för lång tid framåt att kräva största delen av de medel, styrelsen har till sitt förfogande. De skogsodlingsbidrag styrelsen beviljar erhållas under följande former. A. Kostnadsfritt frö och plantor jämte plantörsbiträde. B. Nedsatta pris å plantor. C. Kostnadsfritt frö och plantor jämte plantörsbiträde och viss del av arbetskostnaden (Premiering av skogsodlingar). D. Kostnadsfritt frö och plantor jämte plantörsbiträde och hela ar- 3 betskostnaden. Ek & A. Skogsodling genom kostnadsfritt erhållna frö och plantor och É plantörsbiträde. 4 Samma grunder, som förut varit gällande, ha för året tillämpats vid utdelningen av frö och plantor. Styrelsen beviljade sålunda till 1,098 08 UYR RETA LD 174 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. rekvirenter 3,290,000 plantor av tall, gran, bergtall och björk. Huru detta skogsodlingsmaterial fördelar sig å de olika socknarna visas i tabell 1. Av denna tabell framgår jämväl att 419,69 hektar kalmark blivit skog- bärande samt att 168,35 hektar varit föremål för hjälpkultur. Skogskulturerna besiktigas av länsskogvaktarna och i år även av före- ståndare Berg i Kinnared. Besiktningsmännens iakttagelser sammanföras i rapporter, och dessa visa att skogsodlingsintresset gått framåt och att färdigheten 1 själva skogsodlingsarbetet ökats, om än många erinringar måst göras mot för svag markberedning. Med fästat avseende å den ringa nederbörden under sommaren och de starka frostnätterna som förekommit, betecknas resultatet av årets skogsodlingar såsom gott. I ett föregående sammanhang har omnämnts att styrelsen från och med 1916 ändrat grunderna för erhållande av plantor och nu äro de belagda med följande låga priser. 12 "Intill 15;00055t> PlattOf. scr rss fen sgst ANS KN 2,5, (OLED ET 000 EST. AERO 000 ARTE TS Sr SNS SK ES ELD kn SOK LILI » » 15,000 >» KRT SLSRE KS AR TI TAR Le a Te SALE » » > 20,000 >» RN SoK A ARAR LRE L n d 1/00 REN » » 2000, 3 BAG VETA Bea STEN de JEN SM SRS 1215 SR » » 2 30,000, > RA PRE Ja ÄRR MSS fos 150102 » » I övrigt gäller följande bestämmelser: Undantag göres för de marker, som varit föremål för laga syn eller för de personer, som vanvårdat förut bekommet skogsodlingsmaterial. 3. Ett plantantal över 30,000 st. erhålles till 25 procents rabatt av det försäljningsspris styrelsen årligen bestämmer. 4. Rekvisition av plantor under 30,000 st. skall vara insänd och betald före den I mars samma år de utdelas. NN 5. Plantorna få avhämtas vid de vanliga utdelningsställena. 6. Övriga plantslag erhållas till 25 procents rabatt av försäljningspriset. . 7. Tall, gran- och bergtallfrö erhållas till 25 procents rabatt av försäljningspriset. 8. Understiger en rekvisition av plantor 1,000 st. betalas de med 25 öre. Bland de fördelar, som denna anordning medföra, är att skogsodlings- materialet bliver mera vårdat och' svårighet att draga gränser mellan större och mindre skogsbruk bortfaller, då dessa bestämmelser gälla lika för bådadera. Då detta skrives kan styrelsen så till vida bedöma verkan av den nya ordningen att allmänheten långt ifrån dragit sig för att rekvirera plantor, utan kanske snarare tvärtom. HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 145 B. Nedsatta pris å plantor och frö. Sedan styrelsen fastställt efter gängse pris värdet av oskolad tall, gran och bergtall har 25 Ho rabatt därå beräknats för köpare inom länet. Till detta nedsatta pris har inom länet under 1915 utsatts 414,700 plantor. C. Skogsodling utförd genom kostnadsfritt erhållna frö och plantor jämte plantörsbiträde och viss del av arbetskostnaden (premiering av skogsodlingar.) Bidrag under denna form erhålles endast för skogsodlingar, som utförts a äldre kalmarker efter 1912 och ehuru styrelsen i föregående årsberät- telser utförligt redogjort för de närmare bestämmelserna för denna >»pre- miering», aterupprepas de härefter, enär styrelsen vill fästa allmänhetens uppmärksamhet särskilt på dessa bidrag. Villkoren för premiering äro följande: » Skogsodling utförd å mark tillhörig mindre skogsbruk i Hallands län premieras av skogsvårdsstyrelsen enligt följande bestämmelser: 1. Skogsodlingen skall vara utförd å äldre kala marker eller sådana, varå skogsbeståndet avverkats före den 1 januari 1905. NN Undantag göres för marker tillhöriga stat, kommun eller allmän in- rättning och stiftelse. Skogsodlingen skall vara verkställd efter den 1 januari 1912. Skogsodlingen skall vara väl utförd och vårdad. BB WOW 5. Skogsodlingen må utföras antingen genom sådd eller plantering av följande trädslag: tall, gran, bergtall, ek eller bok. 6. Skogsodlingen premieras först fem år efter det den verkställts. Den minsta sammanhängande areal, som premieras är 3 hektar, och erhålles som premie 15 kronor pr hektar; överstiger skogsodlingen 5 hektar, höjas premierna till 18 kronor.» D. Skogsodling utförd genom kostnadsfritt erhållna frö och plantor jämte plantörsbiträde och hela arbetskostnaden. Skogsodlingen av de kala ljungmarkerna har understötts på så sätt, att skogsvårdsstyrelsen själv utfört och bekostat kulturen, medan mark- ägaren förbundit sig att bland annat ej beta med hästar, får och getter och med nötkreatur endast i enlighet med därom i varje särskilt fall av skogsvårdsstyrelsen lämnade föreskrifter. Markägaren har vidare åtagit sig att bekosta skogsplantörens vivre under förrättningen. 170 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. Skulle emellertid skada uppstå å skogsodlingen genom jordägarens förvållande, är han pliktig ersätta den kostnad, som erfordras för skadans avhjälpande. De för dessa kulturer gällande bestämmelserna upptagas i kontrakt, som omfatta en tid av 30 år. Vore styrelsen ej i stånd att lämna skogsodlingen ett så pass kraftigt stöd, som nu är fallet, skulle stora ljungmarkssträckor för lång tid framåt ligga kala. Under berättelseåret ha 17 kontrakt godkänts och avse de en areal av 519 hektar. Genom årets kulturer å kontrakterade marker hava 364,2 har överförts till skogsbruk. Därtill har åtgått 2,443,000 st. plantor huvudsakligast tall och gran samt 66,5 kg. bergtallfrö. Äldre kulturer hava för året ej krävt förbättringar i någon större omfattning. Endast 12,27 hektar hava därför hjälpkultiverats med en plantåtgång av 39,183 plantor. Till ar- betets utförande ha använts 5,015 dagsverken, vartill åtgått 12,716: 58 kronor, dessutom tillkomma 1,866: 50 kronor i plantörkostnader. Med avseende å odlingarnas belägenhet, kostnader m. m. hänvisas till tabell 2. Ett sammandrag av denna tabell giver vid handen följande medeltal: Plantörkeostnadipip lat too sr AoA 5:14: kr. (ar TOTALA O0) ATBELSKOS UT ED ra oo rd a dekl He Boo tst RE NE St RA 345. 13 = RNE RS SEE SE) Totalkostnad (frö och plantor ej inberäknade)... 39: 27 » (» >» 40: OI) ATI E TSSTYTR DR BE CA Sv dass sp eter Bf SAS 15 st. (31 RR SE) Dagsvetkenpribars(mantoch jo) ess 16 » (le EROS) ID äg SVETS PIAS BIOS Syre SR a be RAN LÄ De Sr ELAN 207 Te » 2505) Oaktat den ringa nederbörden under sommaren ha kulturerna utvecklat sig mycket bra, till stor del beroende på den djupa markberedning som tillämpas. Skogsvårdsstyrelsen har under året avslutat med en markägare ett kontrakt om skogsodling å kal ljungmark, varigenom jordägaren förbundit sig att betala 7/, av arbetskostnaden. Skogsodlingsföreningar. I föregående berättelser har omnämnts, att inom länet verka tvenne föreningar, som hava höjandet av skogsodlingsintresset på sitt program. Dessa sammanslutningar hava åtnjutit understöd i form av plantor och frö. HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. TTT Fröklängning och inköp av skogsfrö. År 1915 erbjöd en mycket klen skörd av skogsfrö med undantag för björk och bok, som hade en riklig frösättning. Genom egen insamling eller inköp förskaffade sig styrelsen 96,6 kg. björkfrö och 29 liter bok- ollon. Bokollonen voro ej av så god kvalitet som väntat var, och deras tillvaratagande försvårades genom en mycket stark och långvarig köld i slutet av oktober månad, vilken åstadkom ett bokollonfall innan för- beredelser hunnit vidtagas för deras ändamålsenliga insamling. Endast bergtallkott till en ringa mängd av 31,85 hl. försåldes till styrelsen. Vid årets slut har styrelsen att anteckna följande behållning: tallfrö 449,4 kg. björkfrö 30,5 > bokollon 25,0 lit. Granens synnerligen rikliga blomning lovar en god kottskörd till nästa år och även tallen har utvecklat en mängd mogna kottar, varför nästa års fröskörd av tall och gran torde bli riklig. Plantskolorna. Då plantskolan i Hålabäck lämnat osäkra skördar, har styrelsen överens- kommit om arrendets upphörande i mars månad 1916, och i stället upp- gjort om arrende av en lika stor plantskola invid Kungsbacka. En mindre del av Laholms plantskola har frånträtts till statens järn- vägar. Förutom den nu nämnda förändringen användes plantskolejorden i samma omfattning som föregående år, och ha 3 plantskolor besåtts. De äro belägna i Kungsbacka, Varberg, Halmstad, Laholm och Kinnared. I dessa plantskolor har utsåtts: i 93,65 kg. tallfrö. FÖ05SE KL FeraAnfrö. 6;0. > bergtallfrö: SOj0r Ft Pjörktrö: Den tidiga såningstiden ökar i väsentlig mån plantskörden. De plant- skolor, som bliva först tömda, kunna först besås, och där ha också de största skördarna vunnits. Plantskörden betecknas i medeltal som god och i vissa fall mycket god, och har sådden av I kg. frö lämnat av !/, tall 43,000, ?/, gran 18,000, t'/, bergtall 22,000 st. plantor. Den svåra torkan under sommaren har i några plantskolor påkallat ihärdig vattning. I Kinnareds plantskola har bevattningen varit förenad med svårigheter, varför en vattenledning har anlagts. Vattnet uppfordras genom en fotogenmotor, som sedan I2. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. AA y ” Ng eTRGS frin ta SURFA NEG RISE p 5 LG MM 27 ATEA 178 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQI5. trycker vattnet ut i ledningen. Anläggningen har dragit en kostnad -av 1,330--48-ktonor: : Plantskolorna hava lämnat till TERVITET KOR KAR 5 MSE TOR Ke oe 3,290,000 st. plantor. överlatna; marker! forcie ik. 23402, LOSI » SÖTSALNID 045 22505 Srerlked SR LEGb rf te 2,018,304. » > Summa 7,790,547 st. plantor. Inventeringen vid årets slut visar en behållning av: OSKOIAGE KP LAMTOT 5 2 orerar Är oe SE ARSA 13;71308,0 200 SKOLAGG "a 0 mr sk js don AED SIE ARA SSV NNE 205,555 05 Summa 14,024,375 st. Bland dessa plantor finnas 4,962,120 st. 1-årig gran, som först år 1917 bliva av den ålder, att de lämpa sig för skogsodling. Värdet av plantorna vid årsskiftet är upptaget för de OSKOIade Ht är ons SS NU KL 10,023TOORET skolade > 277 005105 45 Summa kronor 18,730: 64 kr. Årets plantförsäljningar uppgå till 7,234: 48 kronor och omkostnaderna till plantarrenden, gödsling, rensning m. m. till 4,092: 65. Till förebyggande av skyttesvampens härjningar bland de 1-åriga tall- plantorna, hava dessa besprutats under sommaren trenne gånger med bordeauxvätska och synes den hava medfört god verkan, då icke ett spår av sjukdomen kunnat skönjas nu på våren 1916. Åtgärder för återväxtens betryggande efter avverkningar. Stegrad efterfrågan å virke och därmed följande höga priser å allt slags virke har åstadkommit betydligt ökade avverkningar. - Medan 1914 års avverkningar beräknades hava övergått 442 hektar, har motsvarande siffra för året stigit till 571. Vid kontrollering av de marker, som bort vara försedda med återväxt enligt avlämnade skogsodlingsförbindelser har återväxten å 47,50 hektar befunnits fullt tryggad, varigenom 14 förbindelser kunnat återlämnas till vederbörande utställare. Allmänheten inser numera sin skyldighet att sörja för återväxten. Det möter därför i regel'ej några svårigheter med upprättandet av SKR HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE: 179 skogsodlingsförbindelser. Tvenne laga syner hava emellertid hållits och den lagstridigt avverkade trakten har uppskattats till 7,3 hektar. Under året ha upptagits 62 förbindelser, vilka omfatta en angiven areal av 372,20 hektar. Skador å skogen. Ehuru detta året icke varit så torrt som föregående, har skadegörelsen å skog och skogsmark varit i år vida större. I särskild förteckning, tabell 3, lämnas en redogörelse om eldens omfattning. För första gången har styrelsen nu i någon större omfattning fått sina skogsodlingar skadade genom eld. Den har nämligen övergått 102 hektar, fördelade aå tvenne skilda områden. Den totala skogsarealen bränd mark uppgår till 393,0 hektar mot 22,4 hektar 1914. Ljungbränningarna hava betydligt avtagit. Starka frostnätter i början av vegetationsperioden hava i stor utsträck- ning skadat granskogen och till och med sådana platser, som i vanliga fall ej betecknas som frostlägen, hava hemsökts av frostskada. Övriga skadegörelser å skogen hava ej varit särskilt framträdande förutom märgborren, som allt fortfarande härjar i och invid skogshyggen met platser. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. I styrelsens föregående berättelse, som avslutade den första tioårs- perioden av styrelsens verksamhet, framställdes en översikt över skogarnas tillstånd och skötsel, varför styrelsen nu hänvisar till denna, då helt na- turligt någon märkbar förändring sedan dess ej inträtt. Halmstad i april 1916. ÅA skogsvårdsstyrelsens vägnar: Seb. Tham. G. Pfeiff. At a Aa LC 180 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. Tabell I. Sammandrag över utdelat skogsodlingsmaterial år 1915. | 5 INR [| Plantor 2133 3 | g 3 je 2 NA ES före SAL SKE SE Se | Härad Socken RS FR KA be SUR TE SA dan Er 2 INR Kaa RA = SA FIN = = = = o = | 7 kg. 1,000 st. har|ar||har| ar RN [rn I eANN IeArgE Terre a Ag CA | | I | Fjäre ÖRSALA Ars or ne 11 |—|]—)— 6,6 1034 II T2N-ONA HER 78|| 1105 NOLda Gross 15 |—]|—]| 2.0] 17:0] 1440 | 0s;5 | 1,0) 6 |54| 0194 VOSJET pas SR ES NASA 14 |—|—|—| 1452) 1035 | 1525] == | 2 i96l| 0192 | PISNOME ös srenss 16f! — | — | —Il 14,5 15,0 | 0,2 | — || 21111 2156 Alysäker, /........ 17 |—!—|—l|| 4635 1,0 | 0,5 | 6,51 41551 0150 Gallinger... sm... I 41l—lI—1—1| Hol Boel I — II 01351 — = [dala moset Sö 430 1,5 | — | — | ol20/—1— Kanda sen Rn s|l—-l—I—1] 75 7 Be AS ET ID ST a | Summal' 160 | 452] 430] 2,0] 22159 | 135,8 | 4,8s|12,3 || 28 J61]| 9 |23 VÄSKe nte (VaTOled le ge 31 | — 1 = li2so]l- 49500) —9;Zdr Aas SÄNNIKSHNOANIN Veddige ......... 12 | —)— 16.0 | "5301 150|-25211 ET ISVINER TO] Ota valla... sc NE NES Ean REN ADS EINE SL Ar 41—|—]1 95 301 30] — 1 150 0166) =1—] Sallstorp s..:c.ss. RSS 1560) re sell fasa 2 Summa] 49 |— | == 2,5 "72:41 EST 2S RSA Himle MÖRDA RSS NN see | 11 | —]==1 150 8,5 | SIS 0,2 1| 0168) 21—] TAndberg, moc.os | 20 |—]— "1 sell" 3355) — 3245 22,7 ON SARS |Vaknoge Ute. |: -a37]) 0,5) 130] =] Tor sj NE NTANN30 Stamnared ....... 7 Il = IE30 3,5 | — | — 1 l50]l 0 158/ Skällinge......... === EN RS fo Sv SEE Rolfstorp ......... vi | == 1 É3,0 TON TNNNSOIRONOA IIFASIOM IE SAS Rote 12 [|] —]— 9,6 4,0]. 50 drIsellert |G4N2180] | EINneStadie. Ass... 3 5,0] — | —] 0,5] 01851 0150 (FEImetom ss. soc. 10 = —|]— 935]! 2150 (Noll 4 188] — |— [SPaAnNALP Is sor ecde 71—1—|]— 17,0 730). 1350:-110;5 1, SOS ONSO TVASker) Lost AN 5 = —1—J| 13,01. "Ts5] 3301-0308) FINAST Nösslinge: 2 Nr! rn far 5,0 | IL] — I — HP 21-11 Summaj 110 | 0,5] 130] 2,;0| 143,1 | II3,0 |12,7 | 3,45l| 32 117] 8187 Bauras' | MMOrapied repet 4|—|—|—I 2,51 0,51 5,0) 05211 — I—H 3120 |STATStUD ER on 2 —-I|——)| 4,01 — 1jo |A NNE | | VAT Der oe | SS 4,0 3,0] — — |—]| I |56 | ATTSINGE (KE | ZONE — 2,0] — — |—|| 0156 | Tejungbyg esset 11 | — | —|—]| 230) 1550 | 055 2 I511) 3 17 | SIDDALP ES so Co Er I 211—1—]|—I] 21501) 33,0] — U 39|| 2103 | SVArffå. si. o.odede | 14 | —]—]—|| 1350] 1355) — 2 134] 4/19 | KÖINTE: skkadsenes AE rt fr | ESO LR 1 lo5ll 113 | ÖkOMEr fv sstbb lag ISA 11 3270 5 M250N 5 183] I 150 | Ullaätedö st. osa 20 |—|—]|— Ii535 72,0 | — 12 |61]| 6150 ICallSjÖ nosa er 5 12,0 | — I 12) 2:— Fagered —;.:o.«sss] Ef 1 35) 57,0) — 10 l27|| 6 50 GAUNNALP Lo see sees 44 | —-]—|— 7,0 | 133,5 | — 20 l91l 9 /|— (Gällared ..s..... Ar ENE TR 20 51] 6/54 I DENS FEST Sol SR fr 2,40 8,0 Jå BE 240 | 8501 ENSE rr hn Summa| 199 |— ]|— |—]|| 172,5 | 441,5 | 6,5 | 1,0 || 85 [84] 48 [95 + Ingår en skogsodlingsförening. SVEROST NT TN RET ” + Härad Årstad Halmstad Tönnersjö Hök HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. I 8 E | Gc TE UREA Ra 7 7 | A Frö Plantör SM om | | of — — — = a | 5 ” | | 5 | A | = | - od fe.) E = I fira | N = FST (RP fe SVEN 02 & = js deg na | Socken Ez NR SF VM an | oc o vr ka | S&S SS! 5!) 5 SL a 5 ch | RR ROR Ra ERNA a T kg. | 1,000 st. |har ar||har| ar | I u" I [RM GUN AFA orN | T25 EES) AB RER 40,5 | 2172 | So: || 079 7102] 4 79. | Krogsered 33 |— I —|—J] 29,01] 80,7) — | — II 161351) 8104] I Drängsered/bs.s.s 65 |—|— | Ojsl| 31,5) 153,5 | — | — | 26143] 31/87 ASKOMCT okrar dd MR 14,0 4150. — I T21270EISO [SVESSIg Ena sen LI fö] Cr Ka | OS EN MSE SN Sa fn 3180 21341 | Abild ERSTA 18 SI 2,5 56,5 nn 7120 2 711 |ÄTStAd LEAR 14 [—I ==) 22:01 1220] FJ] — 1171] 2154! | ASIDE GL ST Au =S 0,5 | 22,6 | 1,0 |10,5 || 22/30] 2140] 1 1 a Ane a AE 9 |—|—I|—IJ] 22,51) 11,0] 5,01 031 2144) 1156] | Slöinge st Tj NE 14,0 | 1,5 | — || 1162]| —lI72i I ffs TS Summa! 218 |—|— | o0,5ll 176,0 | 545,3 |15,5 |11,7 |I101I 14] 58 47) | KO | yt (CR |(Gelinget Län sk NN ES NERE 2 | RR Id od jön fell VS] a | 2122 |RSvID ere EST 25) IS NJESo 180 = I ro25 Slättåkra ......... 42 |—]—]|—]| 18.5) 133,0] — | — | 19/61) 2/—] | Steninge ss. sd 31=/|—!— 6,0 so |. 1,9) 056 1/84) —|25] Refringe soce o.l ri —-—l—)] — MOM —l20 —— Harplinge ...... 13 |—l]—|— 25,2 27,0 — 4/88] 1150 | Söndrum ......... SO IESEE EE TOs sn sögs K= i ISTID JÄIMDATeG oas ocksa 16 | —!|—|— 8,5 | 41,0] — | — | 8781 2139 (ELKO RN DiSbotoRA REG 35 | —|—|—J 32,51 110,0] — | — | 21:86] 8192 INSE soropsnnen —|—l—| Kol 12,5) — | — 1] Il90] —I|50] | Summa] 142 |—|— | —]| 128,;7 | 395,5 | 4,0 | 06 | 65/73) 19133 I I IFÖLUPR sd ere I ES ES [SS gr 1 Fn JES [En a ed Enslöv es 49 |—|—|—]| 22,21 129,5 | — | — I 29173) 6175 |" Breated > us. ..sccs ÄT | NEN 2745) 250) = = N-kol45ll 2190 |önnersjos for: 4 |—|]—|— 1:09 [RSS | 1/17), —|— SNÖStOgp, see FO NN SETS LÖ — | 21951 —|— LURTÖNNINgE AL: . ss 2/—-/—-1—] 2501 je Sr = 1/60 Eldsberga... ... NEN [OEM fö | =S = 0175 Summal| 125 | FN SEN— | 380,7 | 234,0 | 4,0 | — 52/50 JENS IETIR CA LZ | SET SRS | HOJ IT255,0 = 016035 3 70| RET FjäbDyr for sdf Sää 21,0 LAS 214011] Knäred: tones 32 es] -35;0 | 46,9) — J —F4|40 235 MOXtODpP vs gr es de CN MN kr | KN LÄ oll 6li5l 2150 EliShultso. nok AS ör 14,0 4155 le tl tl OlESINESI2S | Renneslöv ..... | 9 |—|]—|— 8,5 | I2,0| — oll 2130] —|— | Östra Karup 2 fn ES [ESS 5,0 ol — I — I —lI70l —!— | | DEN 170 rr VR BRA 8I]—-!—|I— 53:00 40 | 39 [ 4/90 ——| Skummeslöv 4|—j|—|— 5,0) 2,01 20) — NM TIO7 ——] YSDyaa Mer 2 SÄS 2,0 2,5 | — | —I 057 —I—] I Me rs SE TREE OST OS SAR Ka | SS fa | FR ST | Summal 95 |—|— SE Gl LE Ne 10,5 Il 46/43) 8/10; S:a Summarum| 1,098/| 4,5) 5+0] 79 1,165,8| 2,025,5 52,05146,6s||/419 69||168 35) MR SS liGal i | | f-3,290;000 st. plantor. | | 182 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. Tabell II. Tabell över verkställd | | Sådd Pag | | | FHärad Socken | Hemman Bergtall Tall Gran | Bergtall | Björk | | | NR ER | | kg. 1,000 st. Fjätest .|O bol, pre dsg s | SHaMmbröd sd | Gällinges.... ssd. INGallinget ö, 14 3 td Viske | Stråvalla. ........... [IsEInlesArd. eu sb |CSVELEO SKE ELLA rod | BACkAN Söece scar ctdt | Veddige... ES EG SIE OCT | SYlÄINGC ke senta nara Himle FvAlinge. . srkolsta IE OlOfstorp 27 ss i TAndbergd td osss ss | SVEDStorpa! sxsesike ed | RoUStorp; ss. föda ET NESS NA i SKållinpe. sf ovc.os RATSAT PR ebok LR BaurasVÖRDjangbyg sen. | Rönnagård ......... [KÖRDRE Sön ee T21SEStÖrp rorspsena JUN ENA EA 0 ses As JE Böarp ESR ERAN Årstad | SETORSETEA Nessa hs GTEppered: -s.so..s. | So SE Fulegard ös .c sa) | VESSIGC pss bros er Väby, Krågård Halmstad” |=-Steningée ss: .....s | Bäckagarditts.scc.s | SES SN LVR [SEE Afa RS Tönnersjö | Breared:bbsusssste NOLER 2 (215 GS a SA i | AE Sa Lo SAN | BaSsalbr use es | Hök [EMEIDge ja ks sade HÖATATP SEG: INLEp eken ; | IR SANS BANG. | Ta nghultikdoses I [CR NLRA RA Le | Bökhult ............ ORREOP SLE SE a (GÖStorpi karg ove ss | VOZlOrPiEsp.esser ds FIVINdANP boose score | | Summa | Hjälpkultur | ; Årstad | Slöinge ERK br Era IESIEnStörpre.s,. sec — 27,0 | 12,783 1 RS -— 39,183 st. i Ar br I VAN AAA HT mdkr Ja TOR I RR ARNE OO "FER CY TAA I FÖTT PN ES IR eV vv ÖL AV Le ö PARSE SNR, ARD USA IE LES gr tg SNES ber , des Ad ERT HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 183 | Skogs- Antal re Plantörs- | Arbets- ES foäld | plantor | SSGG | kostnad | kostnad | kosmad Anteckningar = Pp pr dag la | VER pr har har | 1,000 st. AR Kronor se Be | EE ES RR RE yt rg rg Äg eng BK 30,5 9,1 18,5 Is20t0i]ia. 20309 32,19 | Ingår sådd med 5 kg. bergtall. 25,0 | 4,6 | 12,8 | 4,35 | 25,88 30,23 » » 4 OM a | : 22,9 8,0 | 18,5 3,75 | 34,59 38,34 | » » RE pe > | 45,0 7:38 | 72 10,76 | 38:63 49,39 | E 10,0 | 8,0 | 8,6 4,36 i) 18:90 23,26 | Ingår sådd med 10 kg. bergtall. | 15.3 6,2 | IT: 7 EE Fale LE RA (RN [2 ET ES NRA SES Rad ARE , Ko 15,8 ort 10,6 6,99 | 42,80 49,79 > » » (21) > ne | 2 KS LSS TT fr Olafsterg el 209 ake: ber q IVP Ara FAT | FA | a är verkställd å Rd jen brännor. ; 11,8 | ( (SE An Ua OR 48,11 Baan 15 | 18,0 | 4,35 35,42 39:77 | ör) 38 | mna | 45 | 32078 | 37:03 40 8135 | Nag AGT BS j0 Ses 59:20 | Fo 7.5 5 RS Brsge 1-2 RP AD 2: Br | 66,18 | | NRA AR fs Älg AR BRN: FN BIN 59,43 | i : 6,3 | 4,8 | II,r | 5,46 31,4r | 36,87 | | BK 64 | ÅNS | 2340 Oost 233800 | 20:02 | | WH 10,6 Silor la 3 Byer elt C35L0r 40,22 | r MSERLA 20:04 125002 =Byge rr r STAR | AR | | | 24,6 Sao fe | 4,8 | 40,79 | 45042 | | es 0 9 [ATES6 0] Sion igAa | 40:08 | k 18.6 12,0 [TG Tse 38,42 45,20 | = KE 19,2 > FN IR SEA RAL SEA Mr LE | 12,0 40,48 Dagsverkspris 2: 15 kr. Dagsverken pr har 16, ] —— Rp SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 3 Tabell III. 2 stl ; sr st TO Skogseldar inom R q 77 ES RR RE AINA EA ETEN ONE SR EA RN NAR IN TE EM Ir ar a nn EE a Plats, där skogselden Brandställets | | j Befi ära - Den Ts Sorel 2 : Tid, då 5 ehntuga | som övergicks Bör passé avstånd till | Orsak in adel brunna övr & Sskoss” | SA SLA av elden 25 | närmaste by 85" | : SSR sko- SP | ij eldens givna i tion- H KR med angivande | elden dölar ds a gens j | Socken B av dess namn öd uppkomst Keen medel- ; i : | pagack elden uppkom Skogs-| Ljung- | « | | Kilometer ålder | mark | mark 1 | 2 | 3 4. 5 6 kör | 8 Sr es | | | bä fömeknallesås oo... | Stocken, Hule- | | | | "SEA |; "gården ske — LIES Ej känd tall, gran 4050 1, T25s0 rr | 3) AS 3 | | | fö ilraslöv ,..... | TTASIOVS SL en Invid byns” ci a Anlagd av ungdom; 0,8 tall, 0,2 8.0] — | Nyss ge | | | bergtall | SömR | bs ; | SR | | | | ultur ET | Hunestad ......| Vare, Blixtorp 2 km. fr. Vare | ””/, | Gnista från loko-/ tall 0.3 (RR NE | | motiv | | 43 . é | Hunestad....... fnvidibyngr oh Ses | Eldsvåda i bygg-|0,7tall, o,3gran| — 0,2| — EJLS | 2 i | | nad | | | 20 Stamnared 0 Stamnared 5, 6 dans sir? byn oj. SÅS | Ljungsvedja — Lä 6,5 | — 2 | | UR | ER SE AR SVÄLTA ;.. oo: oos | Svartrå, .o.nc.. | 2 km. fr. byn | ?3/5 | Gnista fr. loko- | bok 5j5 | — | 40 + | | motiv | | | HE liEftra............ | Klockeberg .... = ZE | Okänd == Er 0,65) — | ti WVeinge......... | Bökeberg, | | ON | NARE Li 0,5 km. fr. Böke- ?!/." |Svedjning av tork-| barr- och löv- | 318,0 | — |4—40 -- | Linghult, An- 0 1 ON | berg | plats skog SR torp over ss | | i Nr filrslishult......... Björkhult...... | - re 'Svedjning av mosse — — | 15:9 | — HE Voxtorp ...... | Wallen......... | = | ”/s | Troligen anlagd | ES er ST SK rn | | . | J | 393,0 | 147,85! ; rer [] Fr ; B | NN fer aja 3 HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 185 lallands län år 1915. Bersknad| FS ANECE LÄSK Summan av | Med anled-' | brand - elden begränsats; | Beräknad z i (OPS- Skada t. ex: naturlig be- | | beräknad = |ning:av skögs FR | släcknings- | eldens upp- å hela |gränsning mot myrar | ' 85 | brandskada k id SAR och dyl iuträflande | 3 | k omst vid- Anteckningar skogs- OR Så TES kostnad | och släck- tagna rättsliga beståndet | Te8M> INSTIP | | ningskostnad | eller andra | släckningsmanskap | åtovärd | Kronor | m, m. Kronor » | . Kronor EA | I 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 SAR PE | =— — | — - = Polisförhör | Kulturskog, uppdragen av skogs- vårdsstyrelsen. = Vägar och sten- - = — gärdesgård SAN Släckningsmanskap — — == — | D:o — = = — | D:o — — Åtal Upphovsmannen dömd till 145 kr. böter. = | D:o — = = | - - — Polisförhör 009: | Släckningsmanskap — —- Atal Upphovsmannen dömd till 150 kr. böter. 1,600: — = = — Atal mala ÖV sir ROS SST PE Mr N | 3 186 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I1915- Undertecknade, utsedda revisorer att granska skogsvårdsstyrelsens i Hallands läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1915, hava för fullgörande av vårt uppdrag genom Konungens Be- fallningshavande i länet fått emottaga skogsvårdsstyrelsens protokoll, räkenskaper med därtill hörande verifikationer och förvaltningsberättelse för sagda år, samt förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1916; och få vi efter nu företagen granskning av sagda handlingar avgiva följande Revisionsberättelse. Det sammandrag av räkenskaperna för år 1915 ävensom den översikt av ekonomiska ställningen den 31 dec. 1915, som äro intagna i sty- relsens berättelse härovan, äro med räkenskaperna överensstämmande. Förutom de i ovannämnda översikt angivna tillgångar finnas i bank in- satta kr. 2,300: 84 för skogsvårdsstyrelsens pensionskassas räkning. Räkenskaperna hava befunnits riktiga, med stor noggrannhet förda och försedda med behöriga verifikationer. Protokoll och förvaltningsberättelse, ävensom det för år 1916 uppgjorda statförslaget, hava vi genomläst och mot detsamma ej funnit anledning till anmärkning. På grund härav få vi tillstyrka att skogsvårdsstyrelsen beviljas full ansvarsfrihet för 1915 års räkenskaper och förvaltning. Halmstad den 24 augusti 19106. Gustaf B. Hellman. H. Appeltofft. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. Av landstinget utsedd revisor. Axel Sjöstrand. Av hushållningssällskapet utsedd revisor. f é < C Sn NS J A d KJ 4 ” sd - - 4,0 4 "SV & LEA / kö p . it = : NN AL Å rida (AN. Ev, Nu Pray i Sv ; , p (d i SÅ 4 / Y Ar +42 € A Skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus läns landstingsområde berättelse för år 1915. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet år 1915. Styrelsen. Styrelsen har under året haft följande sammansättning: Ordförande, utsedd av Kungl. Maj:t, majoren och domänintendenten m. m. C. M. Åhlund, Munkedal. Ledamot, utsedd av landstinget: f. riksdagsmannen m. m. Oscar N Olsson, Broberg, Brodalen (suppleant: lantbrukaren G. Hjort, S. Bro- berg, Brodalen). Ledamot utsedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott: f. riks- dagsmannen m. m. Gust. Mellin, Hälle, Sundsandvik (suppleant: gods- ägaren Walter Thorburn, Kasen, Uddevalla). Styrelsen har under året haft åtta sammanträden (16 januari, 10 mars, 7 april, 29 maj, 25 september, 26 oktober, 8 december och 30 december). Personal och tijänsteförvaltning. Under hela året har såsom forstligt biträde och sekreterare tjänstgjort länsjägmästaren Oscar Ad. Beer, vilken under tiden 6 april t. o. m. 5 maj biträddes av extra jägmästaren Bernhard R. Blohm. Dessutom har sty- relsen hela tiden haft anställd en kassörska, varjämte i fem bevaknings- trakter 5 ordinarie länsskogvaktare handhaft den omedelbara ledningen av de skogsvårdsarbeten m. m., vari styrelsen biträtt enskilda skogsägare i länet. Vid vårens skogsodlingar tjänstgjorde dessutom 953 extra läns- skogvaktare och plantörer. Skogsvårdsstyrelsens expedition har såsom förut varit förlagd till Uddevalla och hållits öppen alla söckendagar, då länsjägmästaren ej varit stadd på resor, varjämte de två sista helgfria dagarna i varje månad reserverats till rådfrågningar i ärenden rörande skogsvård. » ” TTT NRA RF SENT TIE G TN 4 h av STYSY TROSA Nr 4 FaR FÄRD år jen, ARK NEN AS + 9 188 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. Länsjägmästarens resor och förrättningsdagar utom hemmet hava upptagit 105 dagar, varunder 198 särskilda förrättningar handlagts, nämligen: Inspektioner: och: kontrolleringar av Skogsodlingar mo. ....oc. se SKE 50 st. Besiktningar "av märk för skOogsodling .......:..sse.3 2. Joo, opel SIAESNN Se 9 >» Konferenser med skogsvårdskommitterade och andra rörande anord- nande": av skOgsodlingar: >; =, miss. lös. ses de tr IANA AL AAA 2200 Inspektionersa; prantskolors :. sitt: tidbok ssbrd rd es og be RE AAA ME) Bäd 1: skögsyatdi. pa. kallelse mu decilacssc gor ar fasor ASEA SEA ENN TAN 22 Inspektioner av! avverkningår 5 pN0 ds. Alaa. sedda Lars A KIA R GA BERND 30» Kärsen: 1 SkOPSVATA sog users ul epok seja se eefi ee SEA SE ERNER 2 » FÖTECEAG oh soon esse ords las dear rna då en Dra A bn gor a ble gr SE EEE 26 >» Exkursioner, och gd1verse förrättning at. m..s ao cc fresk seek RANN KI SMER Summa förrättningar 198 st. Länsjägmästaren var under året inkallad till krigstjänstgöring under juni månad. Biträdande länsjägmästarens förrättningar: Inspektion" av arets skogsodlingar ä olika hemman... .csee sees 28 st. Besök hos markägare för uppmaning att skogsodla och besiktning av Marker, fAdOLyIae Cd SE cec versa ds edda hs AS ar Cr ASL STON SEAN 63 Inspektionsa plantskola! 25... .67if.:5es Md löddgr dara SJ SSR ENE SN 5 » Kirser :1, SkOgSVÄrdo. 300 ..ovcrerebs oder hkr de av BT Sok 1 a FALSE RIE I » Andra » förräftfningat, oss: .sumgsedar ör done vulsie as ER SR ES RA SRS AREAN 4 >» Tiden fördelad sålunda: Förtättningar Och Tesedagar oo oisösqeertrsesase esse or SS AA EE 25 st. REsedapar 2 ee Er rd a OEI öste ad sta sd 8 UA v AAA EN RN SSD BN EXxpeHtlOnsdas Ae res glöd Sa TV frn tn ALLA Jose 2405 29 dagar Länsjägmästaren har till styrelsens sammanträden förberett och före- dragit alla ärenden ävensom skött expeditionens göromål i huvudsak utan annat biträde än till räkenskapernas handhavande. Till expeditionen hava inkommit under året cirka g00 skrivelser och avsänts cirka 1,000 st., varjämte några hundra rapporter, adressanmälningar från extra skogs- plantörer under vårens arbeten, plant- och frörekvisitioner m. m. från olika håll anlänt. Flera hundra cirkulär och broschyrer hava vid lämp- liga tillfällen utdelats. ; GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 189 Personalens tjänstgöring utom bostadsorten belyses av nedanstående tabell: Dagar ägnade åt nedanstående arbeten Arbetsledare | Skogsod- Gallring | Inspektion Dagar i | Hingar, plant-] och | av Diverse/Summa | medeltal Iskolearbeten| skogsvård | avverkning pr man ] | i | | | 5 ordinarie länsskogvaktare 348 34 | 44 I —-86 ST21/EITO24G 95 e. länsskogvaktare och | | | plantörer under våren ...| TAGA hl — -—- EN a SE NS-/G | 14 e. plantörer under hösten 28010] — | -— | — I 280 hake Summaj| 25IOT | 34 | 44 536 2,265 — Sammandrag över skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län räkenskaper år 1915. Behållning från 1914. KASSE a OS en aa a oasen 10: 99 [RV CAFE AASE BARNES RA AN SONG ET RR Ran mn Aa AEA T,A005-— BOrdran LOs SYN CKOSPMAClERN k... rot isusi ess risk ass ine sep bas 231: 08 Bördran avslansskogvaktalCk. . d,ys ds. sdor rise s ör I Aras ALL SOT INO D2RO Inkomster. Statens anslag till bestridande av skogsvårdsstyrelsens Metksamhet sunder ar iT0N Dect.. sosse ans rid desde AO Statens anslag till skogsodlingens befrämjande -......... LOOK SEO SSVAFGSA VOTILEIAS 0 30 SERENA INS rn SINE SS sh ast RAT 3,A NON 72 Göteborgs och Bohus läns andel av reserverade d:o [ÖTATIO TSE NAN SAR Å NAN SA SA AE Rear Nat A od AES as Lene era 6,000: — IEfGShallningssallSskapetskanSldgot. css. ssciorssisddids oss snr sne 17,000: — Landstingets anslag till arbetslöshetens hindrande ...... OO BanNdstingets, OECINaR es dllSlAp bes db ded ve ciol sorg sd srdstad 2,000: — Ränta å upp- och avskrivningsräkning 1 A.-B. Göte- POLSK BANNER O CIN TOTTE se sdf Aeon Vd 220: 98 Sa (LAND ATI LOT bee Dr SERNER LA RER RR gaten Sd ven 1,072: 10 EUT BF erft lr OP SR Or os AA ESR TRANS 215: — 57.935: 80 Skulder till 1916. MILVETSE SE AES AA ARN re er Rn oe ma ae Dag $ 4 eva ga OR Sork Fes AS SAR 22 SNOA Kr: 60;851:70 a FY STUDERA I 190 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Skulder från 1914. Diverse: faknn OT s d mu re vat see Aes Spree ek stra olje Tre ETSI AR ES 25TTET TO Utgifter. Skogsodlingar å genom kontrakt övertagna marker ... 9,415: 21 Övriga kulturer, plantskolearbeten, frakter, omkostnader FÖTSATE CSKAPMIOSIDS Er fe ffa nte dad öe sfö delas nb ön ss ANSER T,NO2:ASS Arrende; tor splantskölejörCk ses. so sedd ses LTS SIDA 305: — KANSJägMmdStannespiesor OCN anbeteD.> sd. desde bss sn HÖ35: OG Länsskogvaktarnes » » RE SER BEROR Vr SB a 2,180: 63 Extra länsskogvaktares och plantörers resor och arbeten —3,502: 40 FOSTRA GMO TELE Na Ska drar a ae dne Nf ok sn NARE 2,268: 87 Amslag. tills 907 skogsodlingsföreningat ...,/— ss..sds-tersiet 10,050: — Till skogsodlingsföreningar och kommuner extra anslag för: Mö AN AlPSALPELCH ss se, oc deep era ber KOD SE ee 4,050: — Premier tull oc I in | te Id I PeuIsos 'p 'o 103ue[d wom peu | 2S0N[BOL ———— —— —]J — -—-————— - ---- jodsuvir, | ONA LAR 1ewuwrypsof rr one rr ”—- er IBwusSpO srrnss ä « foooc”rrrBRss "Hefnmg . veoosa . WNION EEE « « ses . "" d103sputry) srt Rs "a 4 rr « 4 RR TOT S NO BIG oobsenr NOR « 0 fespreea 2 i | ed "AqpunTt 'N UF RAN VORE poraxadg Sön . 2 | Free AQIHTÄY ov BIG NVS NOG CO Al SENE « A ETS rer EE AE AR Le dr ad « « setts d103[eH IS Ran SSR Le (a "tt OIPION spuejuT pewesbosene [epadt0xg oocese ooce ser ek . IAJÄT ooc00> é « sne '50 IEASO]D) ser RK ÅÄqs10], sne « 4 rr KRA Aqa1oyL rr RR prIsarek ste « «a Foss nlRA DELA Of 2 LETS ; S ERA Le USFLNCOE "BpUuefpWOY / « « TE TELOCK TÖI d101, 28 LIES IG GEIR I FEET ond « « SUNDE SAR fal orka RR ÅqadreY. ee JIPOS Spurjuj rr rk AqpunTt rt RAR 4qpunT rr tr RK a (0) rr AR BION srt epuejuolg sect « kg "t:Boqsjren JudBr |, sosse soccer bossen JAJES sevonsns ove SutstH SA LETA SBR (er9 h Suedsy 28 er örnKNKV AA vid .o:0. sets elva £ eye UPPURSSEA | SE EE filas RAS rd rr Rs "2pPpluniIDg rr RR « rr RR RR 4 sörea TIER NS RS fal ga KÖNIG SJIBAS sosse Ar 23un |, oalajs a je lsniss SSI i UeseNNNN E soesosepelnesnsnnnn = & AN TE Repr lh sorts AIASPIIYS ork rs senere aueT REN AS HOG AE rs R RA 4 ert RK KK « FÖRRE ONA RT TES SMA ST ER ESS TA RE ARESNO DTON: elleA rer KRA « rr AAA «€ stressa "BIOS eleA sr KA ” rlenrt tr KA « FENA SO äg rr AO SEOU OA z sosse skara tr k d101, srrsrr dr str rk « sovr PR rr spe « GREN EA |G St ss Re JOG Ad ; FRA EN orre (Ian Sr 0 STAR ol MOSHO ERS SA RUS1OG teet stenen BUU |örsteennnennirgggg |rtenernntn é RR SAIK sosssr srt rt pYIsTIg sorter dr rens SBUJFUPIG RISE (fSTn SNR SENARE ar UuPmuwWaH UIAIOG PeIeH Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 5: STYRELSERNAS BERÄTTELSER 191 o SKOGSVÅRDS 194 « Sz'Oz Set 10I oc Si sochbeo"socsss 80 Jwuwor) soses « : « : 4 | zEtgz ost Ef St 4 sosse ca 't pueppduegT ere rt . ” sosse res « « « 95t0z ootg / Se Ej Bl06 04 a'efn Vr Oh . ONE ORO « YTEERT « 4 ” gbtgg Ert9$ sz ja le klara ce TEN oci « soo0ce.0> besesese & < « | o5fgz £g8'6€ Str MR sense. octe Od "AA socras sö 0 Vs € C 'Suusurjd-drelf4 00 1z 00'681 of ja ostens eocen "oqafsy stort es rr epuejadurT ssosrnrns e.nsO - z [SLAS ooo otgz köa ocess rr second Å orvessreson.e & osa « < ” Pg oo'g€ 00 g9€ o'I SSR srsnns ters .e SG sense « ser « « «ct +€t6€ o0t 69 S'I See oestetenetrr PR Kg sve soser « Besoposne « R zi'pb Set 88 oz SE ö)6,4 eo 0 AN Ole SRA "JeH EES Aqvusor, 66 CDA NES « € & Sz'9z ost LSI ot a . secs . « . sooes & sesoocr ec a « Så 6S'g€ oStpS I o'b NR enoctskesene AÄq9asnH DETEEEEEENA € secerer « « « obtpE ootzlI off SO es PREL TLA Fr EL ET « - « s9'6z s6'g8 ot SN CA FEET LOELION SOTO . « | . « src sot0 « « « o0tzz oo' bb otgz PG DESERE erae on kx .vs . « socer>e « « "Sumsjuej[déN 00'g€ oo'g/ otz | åa velseese vope. eve og se secs e ers epuejuoW AIR: "E.NSBÅA SISNIO & | Set LE bli pil off | 1 | ESOS AE tt oqsuurt Kits a (SSTKIR brs arena FE LOU DES CY S-ajvlalss als eTep « o6'oF oo! Gb 1'1 WE | sosseres ISEÅA FLSA . sonens sa « . oceron a . « e I Zo'iS 199 StI via GCICIL COOLT ä FÖLL JOR I NS z | ETAC ig « olt Gb | Let zg g'I OREIRE | ss som. eså ” [Sar ro . CER Su |/SS See Sov UA DR OT « & ZotiS | 19'9 4 S'I Eran soc0s.ocR ssk PoasTEIST | FIEIOE ELO ROE JO OR EO go LG SEE an see . ct « | oftgz | oof IS 8'I Br ses da is aLdlsle 'sespue[elg leverar RK SRS sees sta så q € offof | Sz'Q01I 9: € Me | soos4de0esr sank AE NES eos fdr MI RSSEER LILL IL snns « ä og'gz | Se'bzI ztC AE [0 SJANSnE PORREN Oc O GOT ODD Z OLE OUN JAS : / 'Suuouejd-drelH 06: €€ | 10:56 g'z | tja för 8 MORQIOA PIERRE Sei eker | SES SNE TR : - 5 zrtgE | ostgl 1tz I Sk fra jess sobbser es IMyYspoY . . « . CK TOTALA TN YO . . q o£tz$ | 0009 €'I JA I9En oc. een gå EE NEROS EA NER ” ecco BPR RR BRG ” : ootfipi or ) oStol St or | LENAS ENG CEN SNR ES räka og boobterrneS 5 4 « oz: 4 € z'z$ big SN |lecssne HÄ RS EES . RE [[GDGBG FTOLLTÖLILIABRS «< q z1'90€ ztgl otz Sa sosores sne « sossren rs a [SER ORG SINO NSD € +vstot 95t€ 9 ber SE Poesssooe re MY 3e ses res secs IAY-JULT eceo6osrPRKK RKA JUeT 3 ost g€ or:€ gb o'zI Af LÖLAROELG bretraresr d10328 lekis si blötejvLaldrera go esse ps sne « & I FALLS | 9681 €tG Fe | och ess IN Sunms3uny oöes PPP RR KRK 4 8 rss ese rs 'Sutsjueld/nN Sz'g€ ostgIS Stf NSD '30 SumsJuny lescsoooeo0. 2.00 umuelt DOLD eocect rv wnue |, 'Suuoyuejd-djelH oltzE | 61 6) gt I HE ocsoronet oss BLIQUEPIN ICE LOOS IAS SER oboe. "PIM "SuiojueldéN 69'$€ SLL Le og El Jessen ser KRKA JueHeH CERN TOEE PEISIDAJEN Vs 0 6.0.0 fe 2 61010,0,.0 uaselng — ostpzE'S Stz91 — jodsuert, I | ROTE RR NN RR AS | je) so) | 3 I seppy Id | 103ue[d TePIay I | | TBS UT TIL UU Y | I 2 NFIOC > I Ir V BEdSNS | wom peu Far TEJUEN | uewumnuH UaION | PeEIEeH | ISOA[LIOL | I ör de) lpotle ge lö Re SKE 2 Jr IAS Rea SA pj Ch SEN tr MKA KL dar RE INSE UAE SSI RY PET PTS SANS SR OK SI GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 195 Skogsodlingsföreningar. Följande föreningar hava under året varit i verksamhet: | Antal Utsatta | Gårdar, Anslag | Namn | med- NS ne KRt under | | lemmar plantor Sdline år 1915 Askums skogsodlingsförening ...sssssssssssssss 36 55,700 26 200 IBeriendals, SKORSVAFdS | LL valg fsöidsedk vn 22. | 13,300 8 100 Björlanda skogsodlngs (51 ads dss serna | 58 | 58,000 | 18 TRO Bottna » SG för Sad ENN före 28 60;900 22 I 200-11 | Brastads > FE a I SN AN SA ER TNE E 250 | Bro » DAS RNA SAL ASS kn Re 20 | 74,200 i ENA 150 | V. Frölunda = > FaR ACA READER 6 20 utg SjoseN 100 HasSbengsnplan tering SAN akö. lor. sne Se 12406] 98,000 | 16 | 600 jkötlärestads Skogsodlingsk tb» Afro erik | Sä 29,700 | 17 100 Herrestads > DOT LU BROR SA Se fa | 40 43,000 fu y UTAOG Hjertums > NP INS NS 6 Sad äs Ar 45 | 49,000 14 150 Hålta > Rh ASSA bene 60 92,000 24 | 300 | Hönö planterings BA! FN AR Ta bea kise, 50 27,000 10 100 IöJörlanda, skogsodlingSk V?j I e Nossssdkes. 49 39,000 9 100 | Kareby » RNE FINRA SP a SN 61 88,000 | 20 | 250 | Klöfvedals > FRANKE SSL 40 | = 120,000 20711 4 teoa | Kville » SUR ess ser etEas 140 268,600 | 82 | 800 | Lycke > SANT UR TR SSM nana 240 88,000 28 350 | Lyse och Lysekils trädplanteringsförening ... 124 | 105;350 | 233 MNINL300 |RMO OR SKOR SVArCSTÖRENIN Bj55a ss: de jee sale a sea gone 42 86,000 18 | 200 | Morlanda skogsodlingsförening.................. 300 | 122,500 TJAT 2200 | Natverstads IE) RADAR SSE ESSER 49 122,750 255-250 | Röra SAN AE Mn ng oaR 24 45,000 a ver se | Skaftö FITTA) ESA ESR | 30 43,2001- "125 T3HSl 300 | Solberga RER SR SER At AS CErg92 98,000 183) 250 | Spekeröds TN Rn ASP ri SERA AA 38 54,000 FARA TESO Stala 216 [DY ARR I ROK AS SATAN 54 | —107,300 21 | 200 | Stenkyrka TOT SR NE LS | 84 | 190,000 459301], 15500 | Svarteborgs ST arr ARE Se RR RR | 70 125:5507 3) STAN UERAOG | Tanums Västra SEA WEE LO ds see) 250 144,300 | 2790 ANNO rå | Tanums Östra 3 RANA ga ARA SYS se ÄleT BS a ere dröj | 95 215,600 SA | 400 | Tegneby LT KRT EE SSA SE pda de ZOOMEN 142,000 21 I 200 | Torsby ES ATT. Maj FAS SR SAR SSL 28,000 | SEG a | Torslanda SMG YEO EEE UN 55,000 | 13 10-200 Tossene ; FA RN fr SEGERN 3046] 63,550 | 28 1300 | Tufve » FITTA RE dr ANES 28-17] 38,000 | 18 250 | Valla Sia HÅ [YE SE RER enfders 62 165,100 | 28 400 | Västerlanda Sr OR äg RAM REA ds dr o ec SOV 75,060 | 15 350 | Ytterby > 2 NR DNR SADES Z5ehl| 183,000 | 217] ::300 | Summa 39 st. fören. | 2,027 3,634,960 | 818 | 10,050 Nya för året voro Jörlanda och Herrestads skogsodlingsföreningar. Föreningarnas verksamhet är mycket erkännansvärd. Såsom i det föregående berörts, anordnades även under hösten skogs- odlingar, dessa i form av förberedande arbeten, grophackning, såsom nödhjälpsarbete för beredande av arbetsförtjänst åt arbetslösa stenhuggare. H b 5 Jr EA EE Git Th SR 196 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19135: Då det var för styrelsen väl bekant, att ett avsevärt antal av vid länets stenhuggeriindustri sysselsatta arbetare på grund av förhållanden betingade av pågående världskrig voro utan arbete och i vissa hänseenden voro i nödläge, och styrelsen såg sig vara i stånd att under förutsättning nödiga penningmedel ställdes till förfogande genom skogsodling å ljungmarker inom de egentliga stenhuggeridistrikten bereda de arbetslösa lämplig för- tjänst, ingick styrelsen till Göteborgs och Bohus läns landsting med begäran om ett anslag. Enligt landstingets förvaltningsutskotts beslut av den 24 september och 17 september 1915 ställdes till skogsvårdsstyrelsens förfogande respektive kronor 8,000 och 2,000 och genom ett tredje sammanträdes beslut ytterligare 1,000 kronor eller sammanlagt 11,000 kronor. Då styrelsen därefter infordrade anmälningar till arbetena, in- kommo sådana till ett antal av över 400, och beslöt styrelsen, för att arbetena skulle kunna utsträckas längre än beräknat var och hjälpen bliva större, att till Kungl. Maj:t ingå med underdånig framställning om bekommande av 10,000 kronor statsmedel. Denna framställning bifölls omedelbart, och kunde styrelsen sålunda för skogsodlingsarbeten och - därmed förenade omkostnader under hösten disponera ett belopp av 21,000 kronor. Dessa medel äro särskilt förvaltade och redovisade direkt till kungl. kammarrätten och till landstinget. För arbetena fastställdes följande principer: 1) Arbete skulle endast beredas helt eller delvis arbetslös stenhuggeri- arbetare; 2) Företräde skulle lämnas familjeförsörjare; 3) Intyg erfordrades om arbetslöshet, eventuellt storleken av inskränkt månadsförtjänst samt om nykterhet och ordentlighet; 4) Timpenningen skulle vara 30 öre för fullgod arbetare och 20 öre för yngre (i åldern 15—18 år); 5) Arbetslagen skulle vara minst så stora, att det ansågs lämpligt avlöna förman för detsamma; 6) Bidrag skulle i största möjliga utsträckning begäras av vederbörande markägare, skogsodlingsförening 0. s. v.; 7) Skogsvårdsstyrelsens medel, som vid årets slut voro hårt anlitade, skulle icke i någon mån anlitas, utan med landstingsmedlen bestridas utgifter ej endast till arbetarnas löner utan även till omkostnader för arbetets ledning, resor, frakter, annonser m. m. Arbetena påbörjades den 6 oktober och avslutades den 27 november. Förstnämnda dag var antalet arbetare 11, den 9 november räknades största styrkan eller 265 man och den 27 november 70 man. -Inalles presterades 5,741,90 dagsverken, varav 2,864,45 a 3 kr. och 703,30 för Ä UL RP SEN fy a TE VY R METER VISA LR I a VS PE STA, VU TB UIVYU GAMUT FT RE cn RN hä y M "SA GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 197 statsmedlen (9,999: 95 kr.) och 1,747,05 å 3 kr. och 427,10 å 2 kr. för landstingsmedlen (6,095: 35). Härför grophackades på 120 olika gårdar 391,05 hektar kal ljungmark inom nedanstående socknar: Inom ”Tossene socken 110,90 hektar » — Brastads RN RER ERNA 59,65 » » Lyse SITT IRSSESAA AV [MORA GTA 53,50 » Askums DÅ nte REA ER NE SIE 49,30 Bro SR AA TE ESR ae oa rd US 2650 Bottna » RR SER EAS ee SA SIE 6,00 5 RANINS LÄN SÅ fbr RER RE 23,20 ) Skee 2 bf FEED AARSSOSCAY då ÖT ,90 » Summa 391,03 hektar Kostnad per hektar kr. 41: 16. Denna är högre än vad under normala är ernås beroende på den högre dagspenningen och arbetarnas ovana vid arbetet. Särskilda redogörelser (förutom medelsredovisning till kammarrätten och landstinget) äro av skogsvårdsstyrelsen avgivna rörande arbetena till k. socialstyrelsen och till landstinget. Planteringsdagar med skolbarn. Cirka 140 lärare och lärarinnor hava under året avhållit 329 planterings- dagar å 244 olika gårdsdelar, därvid 4,799 barn deltagit och 623,086 plantor utsatts. I premier till lärare och lärarinnor utdelades av landstingsmedel kronor 1,000: — och fördelades på följande sätt: FARSEN CH OllONenIpremie avi 15 OKI: ae 22/60 KT. 40 >» » » » ? JTI ID MIND INN BOR aggd ka ed 400 > VIS NED » » » » FAR ISAR Lör STINA Summa 1,000 kr. PESSUtonensexaNprennes OM oa ars sus IG » Plantskolorna. Följande plantskolor hava under året varit i bruk: (FUStAlSDEr BR g.s RR RR med cirka 2,10 hektars areal BUdGTOGF SES AVN: » > EN » » Dammen srdbororne de ug » Paul » ? Summa 5,07 hektar (Na ög sår ÄRA RS I 98 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913. I arrende erlägges sammanlagt 305: — kronor årligen. Dessutom har styrelsen åtagit sig att såsom tilläggsarrende för Buderöds plantskola skogsodla viss kal ljungmarksareal. Såsom tillfällig plantskola har använts en viss areal avbränd ljungmark på Inland, där björkfrö utsåtts. I plantskolorna har förutom nyssnämnda björkfrö utsåtts: NETA VER FOER SN LORE DE PRE obe gifte od oe R REL ARA 254,75 Kg: ARI ES (SPSS Vr ELLA IG ph SR vå a TE ILSA SME SMA 200;75 9 Bergtall ARNE ESR UID E LASSE ET SST SR DRAG TERO BLS REM SEE FRESNA dd SU VET OTAILE 25 BNTILSS ANI SÅ ol fra Rd fa GR DEER I 10,00 >» Summa 472,75 kg. Dessutom en del frö av vissa lövträdsarter. Enär under våren och försommaren stark torka var rådande kom det sädda till en början mycket dåligt upp, så att det befarades att å vissa partier å plantskolorna blott 10 å 20 procent skulle gro. Straxt i början av juli kommo emellertid ymniga regn, som räddade sådderna, vilka efteråt tedde sig mycket lovande. I plantskolorna omskolades omkring 18,000 plantor. Vid 1915 års slut funnos i plantskolorna (oberäknat de å ljungmarken uppkomna björkplantorna) 23,726,700 st. plantor av olika slag och åldrar. Skogsvårdskommittéerna. Liksom under föregående år hava skogsvårdskommittéerna under år 1915 varit styrelsen till gagn genom att ombesörja kungörelser angående rekvisition av plantor, angående förbud mot bete, svedning m. m. I socknar med skogsodlingsföreningar hava kommitterades göromål övertagits av dessas ordförande. Avverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. Såväl under årets första som under dess sista månader skedde rätt avsevärda avverkningar och försäljningar, dels på grund av de stigande virkesprisen, och dels även på grund av gynnsam väderlek för transporten. Under sommarens lopp inspekterades av styrelsens personal ett avse- värt antal äldre avverkningar, där vederbörande försummat fullgöra skogs- odlingsskyldigheten och förständigades de ansvarsskyldiga att i regel senast våren 1916 hava arbetena fullbordade. Å nyss skedda avverkningar gjordes även undersökningar och erhöllos 28 förbindelser att skogsodla 119 hektar kalavverkad mark. Någon laga syn behövde icke under året avhållas. 2A SEN GÖTEBORGS UCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 199 De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Skogarnas tillstånd har under berättelseåret icke undergått någon väsentligare förändring. En del skada av torkan har försports å grundare jordmån. Det må här vidare anmärkas, att de under senaste delen av året skedda försäljningarna av skog, särskilt inom nordligaste delen av länet, synas komma att medföra spoliering av en hel del yngre och äldre bestånd å bergaktig mark med tunn jordmån, där fara för impediment- bildning är för handen. Åter framstår för skogsvårdsstyrelsen på grund härav det ofrånkomliga behovet av skärpt lagstiftning med utsyningstvång vid avverkning i skogar å bergaktig mark, i exponerade lägen, i havs- Dandeti ör S. V. Uddevalla i april 1916. För skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: C. M. Åhlund. Oscar Ad. Beer. Revisionsberättelse. Undertecknade utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län räkenskaper och förvaltning för år 1915 få efter fullbordat uppdrag och med hänvisning till styrelsens berättelse tillstyrka tacksam ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Uddevalla den 5 juli 1916. Sven Olsson. Herbert Lundström. Gust. Rydén. Skogsvårdsstyrelsens inom Älvsborgs läns landstings- område berättelse för år 19153. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Älvsborgs läns landstingsområde härmed vördsamt avgiva berättelse för år 1915. Skogsvårdsstyrelsens organisation. Sedan förra berättelsen avgavs, har styrelsens sammansättning ändrats därigenom, att suppleanten för norra hushållningssällskapets förvaltnings- utskott, skogsförvaltaren A. P. Luthander, under året avgått och fått till efterträdare godsägare S. Dicander samt att en av landstingets suppleanter, riksdagsman Joh. Johansson, under året avlidit. Vid års- skiftet hade landstinget ännu ej utsett efterträdare för denne sistnämnde. Styrelsen har sålunda följande sammansättning: Ordförande: Förutvarande statsrådet m.m. ingenjören Oskar Nylander. Ledamöter: Disponenten August Låftman och riksdagsmannen Gustaf Odqvist, utsedda av landstinget, samt kammarherren C. R. C:son Wäst- felt, utsedd av södra och godsägaren Oscar L. Carlsson, utsedd av norra hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Suppleanter: Godsägaren Oscar Boman, utsedd av landstinget samt disponenten J. M. Hansson, utsedd av södra och godsägaren Sven Dicander, utsedd av norra hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Tiänstepersonalen har varit densamma som under år 1914. Vid vårens kulturarbeten biträdde 113 st. plantörer. Skogsvårdskommittéerna uppgingo vid årets slut till 118 av länets 222 st. socknar. Sammanträden m. m. Styrelsen har under berättelseåret varit samlad till tre sammanträden, nämligen den 31 mars, den 8 och 9 juli samt den 15 december. I samband med sommarsammanträdet företog styrelsen sin sedvanliga ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 201 inspektionsresa, som berörde delar av Vedens, Ås, Gäsene och Marks härader. Styrelsen var under denna resa i tillfälle att se hurusom in- tresset för skogsodling även å de gamla ljungmarkerna alltmera griper omkring sig även bland de mindre hemmansägarna. Särskild uppmärk- samhet väckte de kulturer, som utförts av ägaren till 7/5 mtl Korpås, Karl Eriksson, å det s. k. Ornunga komplexet i Ornunga socken. Av intresse för skogsvård och med sina jämförelsevis små resurser hade Eriksson inköpt detta område, c:a 100 tunnland kal ljungmark, för att, ehuru avlägset beläget från hans hemmansdel, skogsodla den sterila marken. Här hade han såväl genom frösådd som medelst plantering sörjt för skogens återväxt och lovade kulturerna det bästa resultat för fram- tiden. Som uppmuntran för detta nitiska skogsodlingsarbete och för det vackra exempel, som Eriksson där givit, beslöt styrelsen tilldela honom en minnesgåva, bestående av ett silverfat, sirat med skogens insignier och försett med vederbörlig inskription. Bland beslut av mera allmänt intresse, som förevarit under året, kan anföras antagna bestämmelser om ändrade villkor för utdelning av skogs- odlingsbidrag under år 1916. För skogsodling år 1916 av ljungmarker samt andra kalmarker, upp- komna före 1915, utlämnas frö och plantor gratis ävensom plantörsbiträde. Utgör dylik kalmark ett sammanhängande komplex av minst 100 tunn- land, och ägaren förbinder sig att skogsodla marken inom viss överens- kommen tid samt, för den händelse styrelsen så påfordrar, att freda kulturfältet för betning, erhålles även 7/, av nedlagda skäliga arbets- kostnader. För skogsodling å kalmark, uppkommen efter 1/, 1905, erhåller varje rekvirent, under förutsättning att plantör anlitas, intill 5 kg. blandat tall- och granfrö till nedsatt pris (för år 1916 till I kr. per kg. motsvarande ungefär '/, av självkostnadspriset) samt plantor i mån av tillgång avgifts- fritt intill 10,000 st.; överskjutande kvantum frö och plantor tillhanda- hålles mot självkostnadspris. Även bolag erhålla från och med 1916 bidrag till såväl skogsodling som skogsdikning inom länet och tillerkännes härvid varje bolag samma förmåner som ex enskild rekvirent. : Vid skogsvårdsstyrelsernas möte i Stockholm den 16 december, varvid frågan om pensionering av skogsvårdsstyrelsernas personal var föremål för behandling, representerades styrelsen av ordföranden herr Oskar Nylander samt kammarherren C. C:son Wästfelt. Styrelsen antog å sitt decembersammanträde kommittémajoritetens förslag till pensionskassa och beslöt att pensionsavgifterna för den ordinarie personalen skulle börja inbetalas från och med år 1916. far - RAA LA fn SA HÄR kg SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OI5. N [0] (NS Räkenskapssammandrag. Den av styrelsen beräknade andelen i de 10 20, som fråndragits 1914 års skogsvårdsavgifter och redovisats till statskontoret i och för lämplig fördelning mellan samtliga skogsvårdsstyrelser, har ej under året kommit styrelsen till godo, varför styrelsen nödgats upplåna motsvarande belopp. Av kassaredogörelsen med tillhörande verifikationer framgår i övrigt, att inkomsterna under året utgjort: Beham eine STO MA sons ade SR Ar rå sa a rd ao sia 1,894: 18 SKOgSvaGdSAVSUEE : Sotesse enkel SNS SA STAR Er 50,969: — Anslag av staten landstinget ma. (Es. Are SAE 25,399: — [RT [OT CEN ÄRR Ren SL IR Ae är Aa a va rf res NL br DF EA AREA 803: 98 SKO PSOROCHSPIADTOR mdr sön sed söners klok a Le gl RA 355ERO2 Återbetalda SYRCKOSNACCE oso se KR UR RISE LA a 230: — Diverse (kontomöN eo cksito)EE TES FALSE 1,089: 92 82,015: 82 Tan a Boras. tnskilda Bank iu. ste dkodes dc född sken AAA 6,000: — Summa kronor 89,910: — ock att utgitterma under aret uppoatttle Aterbetald skuld till. Boras Enskilda Bank .s.s. oc 6,000: — Stytelsens och mevisoternas. fesekostnaderm bor 1,497: 40 TSÄNSJAOMAStAENS SÅ OM de den essens NERE Es OSA 5,000: — » I ETAO GAN ON RE EA BR IE ER Aa BIM Ae Se TLänsskogvaktarnas och skogstillsyningsmannens löner 10,448: — > » » TESOÉ KAOS PSAR2 24,910: 42 SEO 2 SIMO O CHA LANE Tr sr os an ouL a eo ot SSR El se NASN 19,0 07E3G Plants KOlOTM ASS er sade ek öh sön RATATA AS KR ALL AROR ERREE NSL G el Kottuppköp och fröklängningskostnad ............... das 6,967: 94 Anslag tollsskogsodlimn gSföfena 2 or ue 700: — Skogsodling av äldre kalmarker samt diverse skogs- O LTTESKO SLINE vsk eb SER LR Ae SA a see Su 2 BAR SA SN RS 2 Plantörethask arvoden OCh GeSONA NA sen.. sas AA SE ÖS TERO 43,058: 87 DikningSbyCTA GE sockel nens vissas sn Bisse Ar eg be AG år Sr osar ANA RANGER ERE SR SRA 3 INO Undervisningskurser samt litteratur för Spridning ...........sssssssrsi0ra 3,288: 56 Inventarier: (Skogsodlingsredskap mm. Mk)E. so c.oc.s css. bs 2,1023-00 ADDOMSET 10 CDM TRYCK Ups Aon Elen be SKA Nios ös oss 1,419: 69 IPIYEOE HO CI Vane CE Tr rs SER ek ee STAT DAS Er ONE QOS Telegram Och telelönav outer HEs sked. ssh LR 082: 64 Förskotterade tsynekostnader buk bus uns brndk te .olils USE Expeditions- och skrivmateriel, div. frakter m. m. Konto 3:25 .:3/ 54 3or 4 OO GMAIL FAR 4,944; 78 0,373: 14 Kronor 86;942: 91 Innestående i Borås Enskilda Bank samt kontant i kassan......... 2,967: 09 Summa kronor 89,910: — RUE I CELESTE I SER ot TENN SISTA . > FRU Tv $ É ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 203 Angående redovisningen av styrelsens förråd av kottar och frö hän- visas till tab. X och XI i tabellsammandraget. Åtgärder för spridande av kunskap i skogsvård. I samband med de besiktningar, som företagits, och i övrigt på sina resor inom länet hava såväl länsjägmästaren som länsskogvaktarna kommit i närmare beröring med skogsmarksägare och fått tillfälle att ute i skogen och tillsammans med ägarna påvisa de skogsvårdsåtgärder, som i ett eller annat avseende erfordrats för deras mark, varjämte upplysning lämnats, rörande de biträden, som styrelsen tillhandahåller. Särskilda kungörelser om dessa förmåner för den enskilda skogsägaren har utdelats till samtliga skogsvårdskommittéer och kommunalnämndsordförande inom länet och anslagits på lämpliga platser. På skriftlig rekvisition har sty- relsen liksom under föregående år tillhandahållit sakkunniga biträden, som avgiftsfritt biträtt med utmärkning av gallringsvirke eller vid annan utstämpling för avverkning, utmärkning av fröträd, röjningsarbeten och andra skogsvårdsarbeten. Glädjande nog synes intresset för dylika skogs- vårdsårbeten vara i stigande, och rekvisitionernas antal hava avsevärt ökats. Så långt länsskogvaktarnas tid medgivit har styrelsen även låtit dessa biträda vid räkning av skog, dock mot ersättning till skogsvårds- kassan av länsskogvaktarens dagtraktamente, 2: 350 kr. per dag. Under tiden 10—24 oktober anordnade styrelsen en särskild under- visningskurs i skogsvård, huvudsakligen avsedd för att utbilda plantörer. Till deltagande i denna kurs, som hölls i Grävsnäs, hade anmälan in- kommit från 75 sökande, av vilka endast 59 st. på grund av begränsat utrymme kunde antagas. Undervisningen var helt och hållet avgiftsfri för deltagarna, i det att såväl deras resor som ock kost och logi under tiden för kursen bekostades av skogsvårdsstyrelsen. Eleverna fingo dock förbinda sig, att vid anfordran stå till styrelsens förfogande såsom plan- törer under tre vårkulturer mot ersättning efter gällande taxa. Vid kursen lämnades såväl teoretisk som praktisk undervisning i förekom- mande skogsodlingsarbeten, såsom hyggesrensning, röjning och olika metoder för sådd, plantering samt plantskolearbeten. Även berördes grunderna för uppskattning av enskilda träds och bestånds kubikmassa, värde och tillväxt samt verkställdes trädräkning, fröträdsutmärkning samt gallrings- och föryngringshuggningar. För verkställandet av de praktiska arbetena hade Grävsnäs Aktiebolag välvilligt upplåtit sina marker. Liksom under föregående år hava föredrag i skogsvård, delvis belysta med skioptikonbilder, hållits vid de av länets hushållningssällskap an- ordnade småbrukarekurserna. Årets kurser hava hållits i Ljur, Kinna- rumma, Bollebyggd, Gölingstorp, Älvängen och Sallebyn. i j j É RO Pra a nedan FLINT AN -” gr RESO TUIPSIY VILA Kultur- arbeten. 204 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OI15. Diverse folkskrifter i skogsvårdsfrågor samt ett antal av S. A. Denkers broschyr »Om släckning av skogseld» har kostnadsfritt utdelats: till intresserade skogsägare. Vid folkskolorna inom länet hava i allmänhet hållits en å två planterings- dagar under ledning av vederbörande folkskollärare och någon av sty- relsens plantörer. På skriftlig rekvisition har styrelsen härvid även till- handagått med fritt skogsodlingsmateriel samt, så långt möjligt varit, utlånat redskap. En del skolor hava anskaffat egna skogsodlingsredskap, speciellt lämpliga för skolbarnsplanteringar. Oftast är dock så ej fallet, utan tillgripas mindre ändamålsenliga hackor, med vilka synnerligen små förutsättningar finnas för att få såddrutorna ordentligt luckrade och planteringsgroparna väl upptagna, framförallt om kulturerna utföras på svårarbetad mark. Då avsikten med dessa skolbarnsplanteringar, enligt styrelsens förmenande, mera är att undervisa barnen huru skogsodling på ett rätt sätt skall utföras, än att få mesta möjliga arbete, oavsett dess halt, utfört på planteringsdagen, kan styrelsen ej nog framhålla önskvärdheten av aff så många skolor som möjligt anskaffa lämpliga redskap, så att kulturerna kunna rätt demonstreras, az skogsodlingarna utföras på lämplig mark, samt az planteringsdagen blir en verklig läro- och friluftsdag, där de ungas sinnen även väckas till kärlek för skogen, så att denna varligt handhaves och aktas mot vådeld och annan åverkan. Skogsodling. Styrelsen har även under det gångna året 1915 tillämpat samma be- stämmelser vid utdelning av skogsodlingsbidrag inom länet som under föregående år. Sålunda har varje rekvirent, vars rekvisition inkommit inom föreskriven tid, erhållit intill 4 kg. blandat tall- och granfrö gratis, såvida detsamma utsåtts under plantörs ledning, samt intill 10,000:'st. plantor. Plantör har även utan avgift tillhandahållits varje rekvirent, som så önskat, dock under högst två dagar. Bidragen till de s.k. skogsodlingskomplexen hava även varit desäkna, d. v. s. fritt materiel och plantörsbiträde samt '/, av arbetskostnaden. Dylikt skogsodlingskomplex, som skall omfatta minst 200 tunnland sammanhängande areal ljungmark och tillhöra två eller flera ägare, skall skogsodlas inom viss tid och, om så erfordras, fredas för betning. Samtliga inom föreskriven tid inkomna rekvisitioner av frö och plantor beviljades av styrelsen. Dock var tillgången på granplantor något knapp, varför rekvisitioner av dylika plantor till viss procent ersattes med tall- plantor. Kulturerna började i stort sett omkring medio av april: och varade ungefär en månads tid. BETET SNES UPPE ALI ER BIN VERB RES NT ar PTE RÅ Pr SONEN Vv RJ AR FÖRE j , KJ SJ / ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 205 Såsom framgår av tab. I har under ledning av styrelsens plantörer hos 3.138 rekvirenter utsåtts 2,211,8 kg. blandat tall- och granfrö och utplanterats 4,1806,6015 st. plantor under året. Den härvid skogsodlade arealen har av de respektive plantörerna uppskattats till sammanlagt 3,357.4 har effektiv kal areal, varav 2;456,0 har övergåtts med sådd och g01,, har med plantering. Av tablån framgår vidare, att vid skogs- ; odlingsarbetena ifråga förbrukats tillhopa 28,746 st. dagsverken, därav vi vid sådden 17,990 och 10,756 vid planteringen. i På grund av otillräckligt antal plantörer har styrelsen, som ovan nämnts, - i allmänhet ej kunnat tillförsäkra varje rekvirent mera än högst 2 dagars Jå biträde. Under dessa båda dagar har emellertid ej alltid hunnits med att utsätta allt rekvirerat material, och plantören har under sådana fall 4 haft i uppdrag att lämna undervisning om lämpligaste förfaringssättet vid planteringen, varefter överlämnats åt vederbörande själva att ombe- sörja och leda planteringsarbetena. Plantorna hava dock erhållits gratis. Tab. II utgör sammandrag över dylika planteringar, som utförts hos enskilda rekvirenter utan tillsyn av plantör, men med avgiftsfria plantor, och visar, att I1,726,500 st. tall- och 1,517,500 st. granplantor utdelats. En del av dessa arbeten hava avsynats av plantörerna, varvid arealerna uppskattats. För återstoden har den skogsodlade arealen upptagits efter en beräkningsgrund av 5,000 st. plantor per hektar för nöjaktig slutenhet. Dessa gratis utdelade plantor hava på så sätt beräknats täcka en areal av 605,85 har, | Med stöd av inhämtade uppgifter är styrelsen i tillfälle att angiva omfattningen av de skogsodlingsarbeten, som inom länet utförts av bolag, vilka ej erhållit bidrag ur skogsvårdskassan, samt av andra skogsägare med mera omfattande kulturer, än det från styrelsen gratis erhållna materialet medgiver. Tab. III, vari dessa uppgifter sammanförts härads- vis, visar, att utan något bidrag ur skogsvårdskassan kultiverats 714,85 har kalmark under året, därav 413,75 har genom sådd och 301,10 har genom plantering. Härtill har använts 417,5 kg. tall- och granfrö samt I,.117,405 St. gran- och tallplantor. Tab. IV är ett sammandrag av tab. I—III, varav framgår att samman- 3 LÅ Sn menn Jä NAN FER ITS SR PNP : ; . | lagda arealen av inom länet skogsodlad mark under år 1915 — såvitt styrelsen känner — uppgår till 4,738,1 har och att därtill använts 2,020,4 kg. frö och 8,549,915 st. plantor. Från styrelsens plantskolor har under året utgått: Plantskölorsda 2,235,000. st. ö tallplantor, 1,508,500) CK ö » 1,777,610 » d och äldre granplantor, 8,850 >» diverse plantor. 206 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. Detta antal har dock ej varit tillräckligt för att fylla alla de rekvisi- tioner som inkommit till styrelsen, utan har för detta ändamål inköpts 100,000 st. & tallplantor, 22, SOK Ag > 2 1,581,400 >» & granplantor. Nyanläggning och utvidgning av plantskolor har under året utförts. Vättungens plantskola, Bäckefors, har utökats med c:a 0,s har och dränerats medelst ett tätt system av rördiken. I Grävsnäs har Grävsnäs Aktiebolag välvilligt skänkt skogsvårdsstyrelsen mark för plantskolean- läggning. Ungefär hälften av denna areal eller cirka o,; har samt ny- anläggningen i Vättungen kommer att besås våren 1916. Våren 1915 utsåddes i styrelsens plantskolor: 143,4 kg. tallfrö 160,0 » granfrö. Ehuru stark torka rådde under försommaren lyckades styrelsen dock genom beskuggning få nysådden att ganska väl uthärda densamma. Hösten 1915 uppskattades befintligt plantförråd till: 9,766,020 st. 1-åriga plantor samt 4,542,230 » 2- och fleråriga plantor. > Sörmrll I Bäckefors fröklängning har ändamålsenliga maskiner insatts för fröets terna. utharpning ur kotten samt för dess avvingning och rensning. Dessa maskiner drivas med elektrisk kraft, varigenom driftkostnaden kunnat nedbringas, och klängningskapaciteten betydligt ökas. Vårens rika blomning på granen medförde, som väntat var, en mycket god tillgång på grankott. Uppköpen av grankott började redan den 1 november och såsom framgår av tab. X hade vid styrelsens båda frö- klängningar vid berättelseårets utgång inköpts: 4,575.05 hl. grankott och 250,02 mutallkott. Tab. X visar även att under året utklängts: 1,611,97 hl. grankott, som lämnat 1,769,0 kg. granfrö samt 2.25;061 2: Wallkoft, » » 11,0: > > itallfro. Skogsdikning. Såsom angavs i föregående berättelse beslöt styrelsen att från och med 1915 anslå medel för bidrag till diknings- och bäckrensningsarbeten å re ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 207 till skogsbörd tjänlig och därtill avsedd mark. Efter skriftlig rekvisition erhåller rekvirenten, om så erfordras, sakkunnigt biträde, som avgiftsfritt upprättar plan och kostnadsberäkning över dikningsföretaget. Sedan arbetet utförts, avsynas detsamma av skogsväårdsstyrelsens personal, och när det är godkänt, utbetalas '/, av nedlagda skäliga arbetskostnader, dock högst 300 kr. per rekvirent. Vid ansökningstidens slut hade inkommit ansökningar om dylikt bidrag från 33 st. rekvirenter. På grund av den regniga eftersommaren blevo dock endast 12 st. förslag utförda och avsynade under året. I tab. V har en sammanställning gjorts över dessa arbeten och framgår därav, att med styrelsens bidrag nygrävts 6,873 m. diken och rensats 75 m. bäckar. Kostnaden för dessa arbeten uppgar till 933: 79 kronor. Ehuru omfattningen av dessa arbeten under året sålunda varit synner- ligen blygsam, är styrelsen dock av den uppfattningen, att tillslutningen skall bliva större, sedan dessa nya förmåner för de enskildes skogar inom länet blivit mera kända bland allmänheten och skogsdikningens betydelse bättre uppskattad. Genom erhållna uppgifter från bolag inom länet har styrelsen även kunnat sammanföra de dikningsarbeten, som utförts utan bidrag från skogs- vårdsstyrelsen. I tab. VI återgivas de inkomna uppgifterna samlade häradsvis, och framgår av densamma att utan något bidrag ur skogsvårds- kassan under året nygrävts 8,443 m. diken för en kostnad av 1,063: 92 kronor och rensats 350 m. bäckar för en kostnad av 14: — kronor. Hela omfattningen av årets skogsdikningar inom länet återfinnes i tab. VII, vilken utgör ett sammandrag av tabellerna V och VI, och 2pp- går till 15.316 m. nygrävda diken och 425 m. rensade bäckar för en sammanlagd kostnad av 2,013: 71 kronor. Avverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. Liksom under det sistförflutna året har styrelsen genom länsskog- vaktarna låtit upprätta särskilda detaljbeskrivningar över sådana avverk- ningstrakter, där återväxten genom naturlig föryngring ej är att påräkna inom skälig tid. I tab. VIII äro dessa hyggesbeskrivningar sammanförda häradsvis, och framgår av densamma att under året inrapporterats 376 avverkningstrakter med en sammanlagd effektiv kalyta av 2,973,6 hektar. Utom dessa hava påbörjade avverkningar besiktigats å 346 st. olika platser inom länet. Dessa avverkningar hava ej fortskridit så långt, att beskrivning över desamma lämpligen kunnat verkställas under året utan uppskjutes denna till kommande år. I allmänhet upptages rekvisition av skogsodlingsmateriel till avverk- "POE Fre ös LA HUR FE TRETE fig TS R KET LA a we ” 4 NM 208 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19153. ningstrakten ifråga samtidigt som beskrivningen upprättas över densamma, även om ej det rekvirerade skall utsättas förr än om några år. I regel övergas den avverkade marken i sin helhet med skogsodling det tredje aret efter avverkningen, såvida skogen ej varit särdeles gles, då skogs- odling kan företagas tidigare. Rikligt med uppslag av ormbunkar och ris försvårar oftast skogsodlingen om den uppskjutes längre tid. Vid avverkningsrättsupplåtelser brukar i regel avtalas, att ägaren till marken övertager hela ansvaret för återväxtens betryggande. Denne är även i allmänhet angelägen om att få ny skog på sin egen mark och styrelsen har därför ej ansett nödigt att infordra särskild skogsodlings- förbindelse för varje upprättad hyggesbeskrivning utan infordras dylik förbindelse endast om den ansvarsskyldige ej visar sig villig efterkommz styrelsens fordran på återkultur inom skälig tid eller om kalavverkningen är särskilt vittomfattande. Under året har endast en undersökning jämlikt $ 2 i skogslagen behövt påkallas, nämligen för hemmanet Prekebo i Öxabäcks socken, Marks härad. Vederbörande ansvarsskyldige hava efter hållen syn till skogs- vårdsstyrelsen avlämnat begärd skogsodlingsförbindelse och inbetalt av styrelsen förskotterade synekostnader. Under sina resor besiktiga länsskogvaktarna sådana, ännu ej godkända äldre kulturer, som utförts å kala marker uppkomna efter 7/; 1905. Rekvisition för hjälpkultur upptages, om så anses erforderligt, såvida ej kulturen är för ung att då bedöma eller skymmes av riklig markvegetation, då besiktning åter företages om ett eller annat år. Av under året besiktigade dylika skogskulturer har återväxten godkänts å 103 olika avverkningstrakter med en sammanlagd areal av 349,5 hektar. Deras fördelning inom länet framgår av tab. IX. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Beträffande de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel under året är ej mycket att tillägga utöver vad som redan anförts i berättelsen under övriga rubriker. | Skogseld har ej förekommit i någon nämnvärd omfattning inom länet. Enligt beslut vid skogsvårdsstyrelsemötet 1914 har dock sammanställning gjorts, tab. XII, över den areal enskild skogsmark, som, såvitt styrelsen känner, hemsökts därav under året. Åverkan å skogsåterväxten genom nötkreatur och får förekommer alltjämt. Att särskilda svårigheter föreligga vid stävjandet av över- trädelser mot fårbetesförbudet, har styrelsen redan i förra årets be- rättelse angivit. Kungörelsen om förbudet har dels anslagits å lämpliga SKESLYT SV vRg FLYTA EV RR FARA Fr AL /å JANE dl få åra | 3 - 4 MN i / | ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 209 platser inom länet, dels upplästs i länets samtliga kyrkor under tre på j varandra följande söndagar i maj och juni, varför förbudet borde vara s känt bland fårägarna. > Skogsbetets betydelse för jordbrukaren, så som det nu bedrives inom länet, överskattas i allmänhet liksom skadegörelsen å skogen genom betning underskattas. Någon skötsel av skogsbetesmarkerna förekommer ej och avkastningen genom skogsbetet är därför mycket sämre än vad den kunde vara, om lämpliga beteshagar och vallar anlades och rationellt sköttes i stället för att, som nu i allmänhet sker, skogsmarken i sin helhet betas. Styrelsen är därför av den åsikten, att jämsides med en rationell i skogsskötsel måste följa en mera ordnad skogsbetesskötsel, att skog och ; bete böra skiljas åt, så att skogsåterväxten redan från början kan utveckla ] sig normalt, utan att först deformeras av bett och tramp. ; Bland skadeinsekter på skogen intager märgborren fortfarande främsta , rummet. Dess fördärvbringande inverkan på tallskogen spåras allmänt | inom länet. Grankottvecklaren har varit allmän, men dess skadegörelse : har varit utan betydelse på grund av den rika tillgången på grankott. 4 Denna rikedom på kott har understundom varit ödesdiger för granskogen, & i det att på sina håll topparna bräcktes av den ovanliga bördan. Sär- | skilt omfattande blevo dessa toppbrott, när framför allt på Dal, i december ; ymnigt med våt och tung snö föll, och ytterligare ökade kronornas be- | lastning. Lägger man härtill den skadegörelse, som orsakades ungskogen j genom det rikliga snöfallet i medio av maj, i synnerhet i södra och ; östra delen av länet, kan man säga, att länets skogar under året blivit ovanligt hårt hemsökta av snöbrott. Stormar hava ej skadat de enskildes skogar inom länet i någon nämnvärd uppfattning. Virkespriserna, som redan under början av året voro höga, stegrades ytterligare och voro vid årets slut osedvanligt höga. Som en följd därav blevo vid årsskiftet skogsförsäljningarna mycket vittomfattande å de en- LILA AA öra VT AR Kolla skildes skogar inom länet. RR pp Borås i april 1916. Tags fören Å Älvsborgs läns skogsvårdsstyrelses vägnar: Ks ve Oskar Nylander. FE Karl F. Mellquist. 14. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. | Mr 24 ar Gore kr AT RS ar RR 210 Tap. 0 iTrab AE KDS ee Ki ANT oe vr VE ILIADGT IdIVEa TaD VI iab ör VALL Fab ov TDI DG Tap, OG apr Tab. Och: SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. Tabellsammandrag. Skogsodlingsarbeten utförda år 1915 inom Älvsborgs län under ledning av styrelsens tjänstepersonal och med bidrag ur skogs- vårdskassan. Skogsodlingsarbeten utförda år 1915 inom Älvsborgs län under skogsägarens egen ledning men med avgiftsfria plantor. Skogsodlingsarbeten «utförda år 1915 inom Älvsborgs län under skogsägarens egen ledning och utan något bidrag ur skogsvårdskassan. Sammandrag över utförda skogsodlingsarbeten 3 enskildes skogar inom Älvsborgs län år 1915. Diknings- och bäckrensningsarbeten utförda å enskildes skogar inom Älvsborgs län år 1915 med bidrag ur skogsvårdskassan. Diknings- och bäckrensningsarbeten utförda å enskildes skogar inom Älvsborgs län år 1915 utan bidrag ur skogsvårdskassan. Sammandrag över utförda diknings- och bäckrensningsarbeten å enskildes skogar inom Älvsborgs län år 1915. Sammandrag över upprättade hyggesbeskrivningar samt över påbörjade, men under året ej beskrivna, avverkningar inom Älvsborgs län år 1915. Sammandrag över skogsodlingskontrakt för vilka återväxten godkänts år 1915. Kottredogörelse. Fröredogörelse. Skogseldar inom Älvsborgs län år 1915. Få "ITE 4 FYRA) VN 2411 Losveläg hå -W VERITAS TISERGES 6 ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. - 7 3 FR Ore oil VAL Lek | OrIO'"I tr +$56 | 982 | zIz 691 | I8I ISt | 667 | £eS Ed SSG | 96 ib z97 9zI Lgz Loft gzz fl +t6 LL g9lz Lot 91z zoz | Sie LÄR! | eb S9 ureq yo SUeIN uolH SE IOA | +'T06|SE'o1E|50 168 8ire | ge 0:67 tigIT|) S'£Erl 6'bg | tfg4r) 659 | Stor ofof |8'6 | etoz £t6z | 58 | ere St95 98 | 6: Lb | 246 |6'gr | e'bg [EEE Idh ep vA OFANIESAEL LISSA SENT BEG Eee SUGG JAS L'Sv o'I = o'I LÄN BA £t01 BANG (050: <0' Re Sotgpr Set Ar) Bg Z£Epe FOR Kate 9:67 | Lig |60c SbegI fATo] SLiG I MER ln nap RETRO -HIY -SBOXS e:S -djelfH SUNA Sz9 Sgt zz6 I40'I LSv'z 898 Ser LTS Sof g6r 956 6695 S67 ; £9€ 951 691 €g1 601 101 zzI SEL eo St | ge ger 901 zit TTG g6f bes of9 088 vlz (NAA SLI £oz ureq q2o Sue uolH ppes 104 UuJYIJASBEP IPEXNIQIO AT Suuoyuejd Wouor) ppes wouar) IeuosJadajsu ef) SUDSJOJÄJSSPIBASBONS AB SUIUpo] JIopun UP] SBJOGSAJY WOUrI SI61 Je epl TeIYIU I |LIIL ANI? pelposSoxs "UPSSPYSPJIRASBTOYS IN BvspIg Pauw Y2ro | I ser661|59'95z'z ISTL4'9 |oob"g994'1looS'€ib'z| 8'tr1e'z gEr'f jewnwung EET TR [TLL GR RT RN pre SA IE p3Aqaod | e:05e Tug «008 442 004-406. IEEE PRE rd kr NA MILAN | 1t9ES 220 - |oo6'pbE looft6Ly | EvUk lg rr ED US | 268 010 l00$ "69 008'06 F:06 RS WIR ESV I9rgOr löne |00Skesr tt OOSEIR LLA [ÖMT] Se uapanr | E'6bI OCK TIO ST8 0, | OOG RATE SO KO re " SeAPIY Et OEI /OOOCSA CE |OOOIGILE v| AES IRGSE RR "" Juasr) | ge os — JooS9t€S — looSteb os € RNE ÖTTEA | zt€z OI 009'61 — |o00'bI SÖRENS NE SR Se JURA 8'61 09 o00'4€ — looS'gE o'1z yn [Ppungs | 9:€61 St OOG'OSET |OOKKSLIE Fer LORE IKKE NER Suny 1'PI1 — ”|00S'E [000'I OCT an SSR VEN ok SE JIPUn[LA L:of S94 —oo9fiS — looS'6+ ere RE INte lq 1:l9 SZ — looz'4r |ooz'gg Egg lrtr fre REDS ov z'IlI oz (900 ILSA | (OJAN FAN ALS ACA RS e2a OGP 6'1b€ oz o00'1€8 — |o004'101 | 9'z91 Rn ES OG TEA s6' se '0z 0o00's9 <|ooo'€fl £'z9 por 2 ROMSON SeCP — looz'6z |ooo'pS SLä(0 ji ALA (öh ASS ee i an '"" TePZON | Pe[po | -sBoxS | AI] | UPID HEL 'IY ö (RR Fant a 3 22 Pere ad > 103uefd enes BSK C onn uajagsesTuljposåoys 7 9 22 TALE SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. Skogsodlingsarbeten utförda år 1915 inom Älvsborgs län under skogsägarens egen ledning men med avgiftsfria plantor. Didelade plate | Beräknad OESO areal, Ra Tall Gran | Div. | a | FÖRE ETAR | | Jälad kultur har | | IOF = RSA SA en SSK 40,000) — 26,300 — || 6,3 6,3 12,6 OSS D OY SR ARS SN REL AA G 46,500] —38,000] — | 132 5,8 19,0 | SN 50 FR BES Ra hd oe Ae SAF SR ND 127,000 387,200 35 | 26,35 15513 41,5 NVICED OLE ve ss ELER od Ges 108.500] 88,500 145 2050 16,85 43,85 a RR SG SAG Bo EV SR R RAA 89,800 — 53,800 125 205 5,3 32,4 125 LA SAMER NR Eter re ERE UR AR bt 25,000 QR 220 8,9 6,7 15,6 FIN ORO oo Greece NAR abb 1,000/ 1,000] 0,4 EV 0,4 | ITNE Ta) a gr EE Bär SE TR Ne 197,000!] 240,000 55 TIge 17,0 88,2 SÅ! 10 EN At rr So do Sk SRA SR 67,500) 57.000 235 17,1 4,6 2157 MATE RSA SAS ERA SAN LIES ESGN a 26,000] — 21,000 75 5,8 5,3 TIA Valle; jasda dr dee LER on SRS AE 73,000) — 89,500 40 30,0 4,0 3410 (CETTS RESANS Bo SEND SAD 121,500) 200,000] — 215 5758 312 61,0 RE VA a sont SABRE NER SE a RE 54,500 33,000 100 15,5 25 1.749 VECEDA eken sr Ask FR 66,500]| — 32,500 — 13,9 6,6 20,5 ÅS Ds HAS SARI el SAN Bra MARS | 57,000 40,000| — 14,5 6,0 20,5 | Känd ST SV IReEE NA sesenann] 333,200) 273,100 305 91,3 FSJ42 128,3 | IN ET AS RR ARR VER Igar Ao ran | 276,000 167,600 285 70,1 21,0 91,1 BOlebyg sd Mss 16,500] — 14,000] — Spå 0,7 6,0 Summal1,726,500/1,517,500] 1,835 501,75 164,10 | 665,85 Plantor | Kilogram II Härad a i | frö Tall Gran Summa ] | n | MOSSbORse As da 190 | --4,000 | — 5,000 CHEN WalbOrk SR fula sgs del 7,50 ||. 69,600 | 48,865 | 118,465 WGGllar > bre RAA 7,90 || -79,500 | 107,000 | 186,500 Fa SEA far IE NN GRE ARA 12,00 25,000 10,000 35,000 [39 fE nl TE SARA OTRS AR | 24,50 || TOT,000 73,000 | 174,000 BlUDdFe uu oss orders | — =— 40,000 | 40,000 158101 bon Y er SARA SA | 20500 ||. 85,000 | -65,000 | 150,000 WETDS orena 3550 6,000 — 6,000 AME (Erde STAARE RARE 3,50 1,000 1,000 2,000 SKAR ET ANES RER | 50,00 FL 5 a URVISd Co? ove sne SS | 6,00 10,000 20,000 30,000 1 ETNs Ca be NER STENEN 249,70 || -93,200 | 141,700 | 234,900 NFÄT Rar seen a SSR 29,00 43,100 28,500 71,600 Bollebygd oso n 2 20,000 | 40,000 | — 60,000] Summa] 417,60 | 537,409 | 580,065 I1,117,465] LaoN IV: ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Lao. LIL. 203 Skogsodlingsarbeten, utförda inom Älvsborgs län år 1915 utan bidrag ur skogsvårdskassan. Skogsodlad mark, Sådd 5200 7,00 750 12,00 25»50 20,00 2,50 2,50 50,00 6,00 236,50 39,25 | 413,75 | hektar Plan- tering 9500 37,50 41,50 11475 36,50 12,00 25,00 2,60 1,00 I 6,00 59,50 46,75 12,00 301,10 | Summa | 14,00 44,50 49100 23,75 62,00 12,00 45,00 5,10 3,50 50,00 12,00 296,00 86,00 12,00 714,33 | Sammandrag över utförda skogsodlingsarbeten å enskildes skogar inom Älvsborgs län år 1915. T | | Er | Plantor | Skogsodlad mark, hektar | Kilogramj | Härad 1 Il NS Re AS SR | Tall Gran | Div. | Summa | Sådd ER | Summa | | I tering Nördalr ss. &« 5050 I 94,000 55,500] — | 149,500 43,5 29,05] 2,55] ROSSDO sed 0253, | T23,500]-1-111,000]- — 201-234,520 70,45 57,6 | 128,05] Malbör odd 170,1 | 298,300) 167,065 55! 465,420 368,8 103,7 |: 472,50 Medbor.cs su 135,6 | 300,500 288,600] 165) 589,265 133,95 131,40] 265,35 1 NES RENT 78,3 || 203,000 1III,000 150] 314,150 80,5 69,95] — 150,45 Bjärke ...... 55,8 | 175,500l| 179,500) 985| 355,985 59,5 69,5 | — 129,0 Fländre I. 11,6 | 2,000' — 44,500] — 46,500 14,5 TIA 27:9'| KUlng- rss 227,5 || 400,500 455,000] 130) 855,630 224,0 168,4 | 392,4] Sundal,: ,.csc 21,0 || 106,000] 94,000] 295| 200,295 20,2 305 57,4 | NE 12 (BER ogea 3458 || —46,000] 40,500] 85 $6,585 3553 2147 | 5740 | VET EV SSNEDS 34,5 | 116.500] 144,000 90) 260,590 SAND 56,8 | 9057 | (CESO UN öNsa 83,7 || 337,500! 475,000] 5,335| 817,835 80,0 158,1 238,1 | REdVäg ens 212,1 | 229,000] 131,500] 130 360,630 205,7 74,4 | 11280,5] MECdeny css 119,7 | 158,000 105,000 300) 263,300 122,9 56,2 179,1 | AST Mss 90,4 | 147,500| 109,500] — 10] 257,010| 97,0 50,5) — 147,5) 1364 a (3 ERNER 824,0 | 905,700! 759,700 33011,665,730) — 825,1 | 364,4 | 1,189,3 | NEADki so 302,3 || 916,600] 473,900] 47011,390,970 FE75 356,25] — 683,4 I Bollebygd ...| 115,7 || 117,300] 118,700] — | 236,000]| 127,3 49,8 Nina | Summa| 2,629,4 |4,677,400|3,863,965| 8,550/8,549,915|| 2,869,75)| 1,868,35) 4,738,: PONT rö. ÅRA SC kän oe ES sår se Sänk FOTEN TYLER SS DN od, RR ” ÄG RE RT SR ra ar Ten re aan MA a LET Ja 3 214 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. Lao: VV Diknings= och bäckrensningsarbeten, utförda å enskildes skogar inom Älvsborgs län år 1915 med bidrag ur skogsvårdskassan. Löpmeter I Kostnad z flere = & | | | Härad | Bäck- | Dikning | Bäckrensning | Diken | Säj I | | IEEE | Fa IKE | öre LEA öre | | | | TOSSBO SE vr rg FOA RSA SL I TIA en | 520 | 60.7 ull a THÖLSAAGO 101 1 80 VÄlbO se NAR SINN dos MENN ror i 0 | SYS = ol 81 | 64 — — | VEdboxt eSTRO TE dT DS Be a tad 462 15 | ÖST LE 2 55 UD LAR ee ÅS SNR Ar Hen En mA Nå 2,602 ESR KRA | 10 == = NSTUGTA KAR sval Sn R. ESA DS UAE ET 792 =" onr305NIROG — | — 1275 OS IANA SÅ fa 3 AR SR SRA SD Ad BAKA AES R TJA LA 161 28 | — — | Mark ER ERS RETE BVEL BON sr EN dl Ice Se ; Jae — I 92 | 08 Fr VR Summa) 6,873 | 75 oll 22 13 43 SARS VALE Diknings= och bäckrensningsarbeten, utförda å enskildes skogar inom Älvsborgs län år 1915 utan bidrag ur skogsvårdskassan. Löpmeter I Kostnad | | — — Härad | Bäck- | Dikning | Bäckrensning | olsen rensnin I I | F ET | 21 Kr. NOTE NS IE öre! RA TOSSDOR ST or PeO: MALA Elle ban ssk BANA 800 — | AO | Vedbo stt NR AR (sedd rd 110 — || 13 20 | — | —] IVA ELSE, SE SR ARR RTR ERNA ob bh oll and 150 350 | 18 = 14 — | FÖL Je RE ARR ASL SERERSN å Fa bg NS 7.383 — "|| > 892. [i72 | = Summa | 8,443 | . 350 | 15063 | 92| NN Tab. VII. Sammadrag över utförda diknings= och bäckrensningsarbeten å enskildes skogar inom ÄAlvsborgs län år 1915. Löpmeter | Kostnad Härad NR Bäck- | Dikning Bäckrensning Diken REAL | SSTSRS Ren öre]... .( KRaorjore |” Hössbote ör tå os be Aa RA NORS VE 1,320 60 | 256 16 FÖR 80 | 4 Valbo sk. tro RS age SR SNR, SS — 81 | 64 | AED a Medboö,;” ed Färre 3 Rö ser Sr BE 572 15 81) 32| 2 55 | FSundalt. pr hötetn. FA TOSa RASAR TA [132602 — 267 | I0| NE [Väte vol kooråtre ses IRL TERES RPERSAE ANN | THO 350 18 | —) FAO NE SEEN RARE RER ER RSS AD AS dh ANS Ge sär fara 2 — 136" | 06 | — 1 —) 1761 (6 BANA Br RER AE a SE SER SE SE a | 3,535 = [BO NE Er FN Matk Vb (rd dogs So ROLE offert SUNE LAR TRA BS | 2 — 92 08 = = Summa; 15,316 | 425 | 1,986 | 36 | 27 IN ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 215 Tab. VIII Sammandrag över upprättade hyggesbeskrivningar samt över påbörjade, men ej under året beskrivna, avverkningar inom Älvsborgs län år 1915. Upprättade hygges- Påbörjade, | under året ej | Jbeskrivna. av-| verkningar. | St | Anmärkningar Ej fullständigt undersökt un- | der året. | Dito, Dito. Sammandrag över skogsodlingskontrakt, för vilka beskrivningar Härad | KISSA OA St: | Areal, har | NOrdal fys snor | 19 | 137135 MTÖSSbO tes | 17 | 120,85 NIaDO bsr 33 131,35 MEGdbDOL Voss vs san 15 70,70 SITES da | XL = Bjärke tics | 4 | 143,50 Blundrer: sys | 3 | 33,50 RVNDS ededse | 3 STIG ENE SR sta | 217 117,45 WETT SV TN SS 4 9,50 IVL stol Be ra FT Je (GASEN) soon stut 4 55,50 Redväsnii os | 19 115,40 Medel ne fö | 19 112,70 KTSEE ER SR ig | 87,05 Fin de Sr 134 1,458,05 Markepoot oe 53 350,60 Bollebygd a... 8 29,20 | Summa | 376 2,973,60 TAO, IX. återväxten god Härad < [9'] fo” &T 2) Sundal = Hb: - (0) | BJÄRE farser RS SA a se pe OG Ass kok sg, Site Su ovckele I 23 fö 00 VG hm RR re ESS SR AA ET LAR STA GS NS RE känts år 1915. St. Areal, hektar AGT ERE SRA SA SSE (0) 39,00 AI ar AE SG en 2 5,50 VåG (a bete ler FANS 9 34500 2 SI VEU DERA 14 66,30 RE MSE GE I 2,50 STAR Brate EA 5 22,50 BARRIÄR E YA Sr Se 9 24,75 FÄRS RSS OLS Då 3 8,75 Sf Re rslale ye after ojn SRS SNS 5 18,30 ov v.b oo blerej Nee RA 2 6,00 AR BANTA SE BG 3 99,05 FREE NE Bg re a 9 19,00 aj sle sleleferel se SÅR Sas 16 3,00 Summa/ 103 349,05 - Ar 216 SKOGSVÅRDSSTYRELSEFNAS BERÄTTELSER 1915. SAD INR Behallning fränt är! Ob ue a SR SE ETT NE | 4,575105 föällkomst under äretigenoma Köp... hJa. diss sees dolee | Summa | Er — 294,66 | —4,57505 | LAOS Frö Tall, >>, + Av Gran opens Alal Gran kg. | kg. kg. kg. SO IBehallning Sfran TO TAN. an slets kr sng kt a = | SR 546,6 957:8 IWillkomst under "aret (genom köp. .....s-sssMgcsnue sera | == | —1,084,5 1,000,0 » » » » klängning sr ES SRS SRA Fed Sä 1130 1,709,0 UR DLAT SRA dans AR er ALS VEN Teo Er AL BS Mys d st ER Svt FS ==: EE 7278 14,12 Summa — — 1,649,88 3,740,92 LU: C-XLI: | ARN | å | | Plats, ag RA | Se je er | Befintliga AS Den PES | avstånd till | Tid, då. 30 Örsaled till trädslag, db Ena brunnz a | närmaste by | : AN Å sko- | 3 NR skogselden | eldens givna i tion- | över- | | med angivande Ae | dedelar. där | gicks | 8ePS | Socken By | av dess namn | pacicen d UppKeree ; av el- | medel | ; | | elden uppkom 2 Kilometer | | | den | ålder ENN EN IR KARNA ENARE ANA | Har É | z 3 + | 5 6 uk 3 Rödene ...... RÖdeneT rn. sc Alingsås 4 226 | Utrökning av bi 0,5 tall: 7 EIEl2500: TOM | | ur en ek. O,4 gran | IEA kSvik «.. so. Ö Back vosa Hällabäck 2 | fe Kaffekokning i 0,2 tall | I2,00 25 | | skogen 0,5 gran | | | 0,3 björk Summa | — | = | ES = — | 14,00 — ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 21 | | | I hl, | hl. | hl. | hl. | | Avgång under året genom klängning ................. | — | — 22,06 | 1,6 11,97 | Behållning till 1916 — | — 272560 = | 2,963,08 Stim IS 294,66 ANSSI Gran | Tall | Gran | | | | gZ. | kg. | kg. | kg. vgang under, året, gratis! utdelat..,..k.is...ss. tid .. | BA > DNE 4 UF SALE) fr SRB IIS LENE UAE | 2053 0 NG IE22955 » » 2 UfSättirt plantskolor ..:su.. sis. | 143,4 | Oja SA I, fOI,3 1,636,3 ERS n St LEO LÖ sr ford Ao LE a | = — | 548,58 | 2.104,62 | fe AN [ORT EN AR EN Summa -— | -— 1,649,38 | 3,740,92 | | lysborgs län år 1915. ===" = ==" ses" "=O — jeräknad Medel, varigenom | den Dectinsde s | Summan av | Med anled- | | brand- | , 2 Satu ligt | Beräknad | beräknad | ning av skogs- skada gränsning mot my- | Släcknings- | brandskada | OR SPpps | | Skogs | Tar och dyl, inträf | — kostnad — | och släck- ya säusliga Anteckningar | Biändet |. "nde NFS RS | ningskostnad | eller andra | | pande av släcknings- å 5 KölSteärder Kronor manskap m. m. Kronor | Kronor PE S | E 9 | 10 II NR SR0 COA RE KISS I LA | O— ee NN 200: — | Släckningsmanskap 150: — 350:— | — | Långvarig torka. Marken ej skadad. | ] I I 00: — IMot mossar och kärr! 480:— | 1180:— Inga | Långvarig torka. Marken ej skadad.) å 3 sidor, Släck- | | ningsmanskap | | Å 100: — | — 16308 1,530: — — RR Aa ha Ne AA ee a ER SV STERN UN RV Sd FA SE ENE Kil sr R - BYAR FN FÖR SÅS 218 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Revisionsberättelse. Undertecknade, vederbörligen utsedde revisorer för granskning av skogsvårdsstyrelsens i Älvsborgs läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under är 1915, hava genomgått styrelsens protokoll och i styrelsens vård varande handlingar utan att finna anledning till an- märkning. Räkenskaperna, som äro behörigen verificerade, äro granskade samt befunna förda med ordning och reda samt överensstämma med styrelsens avgivna sammandrag över dem, vadan vi tillstyrka full ansvars- frihet för skogsvårdsstyrelsen i Älvsborgs läns landstingsområde för dess förvaltning år 19153. Borås den 5 juni 1916. M. Stenberg. OO: EI NSvensson. R. Carlson. C. Magnusson. Nils Ahlfors. NONSENS a a Sar el Skogsvårdsstyrelsens inom Skaraborgs läns landstings- område berättelse för år 1915. I enlighet med kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser av den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Skaraborgs läns landstings- område härmed avgiva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning under år 1915 ävensom en kortfattad framställning om de enskilda sko- garnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning, sammanträden m. m. Ordförande: kaptenen m. m'. M. F. Rodhe, Mariestad. Ledamöter: kammarherren m. m. friherre Alfred von Essen, Helliden, Tidaholm, lantbrukaren August Nilsson, Bjärby, Gärstorp. Suppleanter: e. jäg- mästaren, friherre Allan von Essen, Källefall, Tidaholm och ledamoten av riksdagens första kammare, godsägaren m. m. greve Nils Posse, Vreten. Länsjägmästare, kassör och sekreterare: Alf Winbladh, Mariestad. Såsom tillsyningsmän samt för att tillhandagå med råd och praktiskt biträde vid skogsskötseln hava varit anställda följande 3 länsskogvaktare: i norra distriktet omfattande Vadsbo härad, Ansh. Johansson, Mariestad, i västra distriktet omfattande Åse, Viste, Barne, Laske, Kållands, Kinne- fjärdings, Kinne, Skånings och Vilske härader, A. Strandh, Skara, i södra distriktet omfattande Kåkinds, Vartofta, Gudhems och Frökinds härader, Gunnar Dahlström, Härja, Tidaholm. I och för de skogsodlingsarbeten, som under år 1915 utfördes under styrelsens ledning voro 351 st. plantörer anställda, vilka haft 983 st. förrättningsdagar. | Under året hava hållits 3 sammnträden, därav ordinarie vår- och höst- sammanträden den 29 mars och den 25 november. Extra sammanträde hölls i Skara den 26 augusti och besiktigades i samband med detta en större avverkad mark i närheten av Skara. Länsjägmästaren har utom expeditionen haft 116 st. förrättningsdagar. Dessa förrättningar hava avsett besiktning av större averkningar, skogs- KENT R : j i j ; j a UT sm Tv IDRE " VV SITT SU "FE RE RR SSKEPRET C TAN RN MM KET AE TONER AR APA a a v t - 220 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. odlingar och lämnande av råd angående skogens skötsel m. m. Se för övrigt nedanstående tabell: Besiktning av avverkomgar, kulturer "och, dylikt -m.s.sc/. seen 61 dagar Råd och anvisning i skogsvård på kallelse av 24 st. rekvirenter 27 > FOTEUEAD rön SSR RR fe rr så SS EE Es Sud a a aje ls ine or rar oi ERNA RESNING Bug Föreläsning och undervisning vid plantörskursen å Sjöbergs egendom =12 > IITVETSE) PESO go ak SA SE DER or er INSE kit re äg oe ob ord är sens RSS APR FINE REsedapatreel arealen one arN Se fran end frå ed. DRAGEN SRS NGN Summa 116 dagar Länsskogvaktarnas rese- och förrättningsdagar hava uppgått till 533 dagar, och fördelas de därunder verkställda förrättningarna sålunda: Skogsodlingsarbeten, utsyningar m. IM. .......oc....... 34+59+388 = 181 dagar Besiktning av avverkningar och kulturer............... 83+830+68=236 >> Skog SOdUNSSkUrsE Dvd. :5]ODET2 4 oslo dun desire skon 122 (TAN Tednm?, av plantskolearbetel ss. bo ps.statosi dd 24+t 23 » HÖLVETSE EES (79 SR BRA MOR NN SDN NE Pts ade EEE SAN IF EF 4 =1:13 » INCS ECAD ADR SIAMES 2 ÄR AN rd ace Unger 25 OR A 4FTI3+15 = 32 » Summa 533 dagar Skogsvårdsstyrelsens tjänsteexpedition har såsom förut varit förlagd till Mariestad och hållits öppen mellan 2103 falla söckendagar, då länsjägmästaren ej varit på resor, varjämte den första och sista dagen i varje månad alltid varit reserverade till expeditionsdagar, då allmän- heten haft tillfälle till besök för rådfrågningar i ärenden rörande skogs- vård. Skogsupplysning. I likhet med föregående år har styrelsen på flera sätt sökt sprida upp- lysning och väcka intresse för bättre skogsvård. Bland annat genom inköp och utdelning av skrifter i skogsskötsel samt genom föredrag, som av länsjägmästaren hållits på 5 olika platser inom länet. De flesta av dessa föredrag hava illustrerats med skioptikonbilder. För övrigt hava muntliga råd och upplysningar i skogsvård lämnats i samband med läns- 'jägmästarens och länsskogvaktarnas tjänsteresor. En skogsodlingskurs för utbildande av plantörer har hållits å Sjöbergs egendom under 12 dagar i oktober månad. Till denna kurs hade anmält sig 40 sökande och antogos av dessa 25 st., men på grund av sjukdom uteblev en. Samtliga kursdeltagare er- höllo av styrelsen fria resor till och från Sjöberg samt kost och logi därstädes. Kursen upptog cirka 30 timmars teoretisk undervisning i - PV VICAS Sys ” BYAR StUv:Iv T4 ru FTV Pe FPP NP UV FSL SE Vy a La! är Fr VW IA vy MAN = Ds 0 > IST ; RN MAS SNESSEET Ir ST / ” rå NY PESIXE ENTRE 9 CEC CIREEKOREN SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 221 skogsvård, speciellt skogsodling, samt cirka 100 timmars praktisk under- visning i sådd och plantering. Sista dagen användes till exkursion och besågos då kulturer, gallringar m. m Enligt tabellen å föregående sida har länsjägmästaren på kallelse läm- nat råd åt 24 st. skogsägare samt länsskogvaktarna åt 45 stycken. För övrigt har styrelsen genom kungörelser och annonser i länets mera spridda tidningar sökt sprida kännedom om de förmåner styrelsen kan erbjuda skogsägare. Skogsodling. På grund av vårens tämligen sena inträde kunde kulturerna taga sin ;Å början först den 14 april och pågingo sedan under tjänlig väderlek till j den 19 maj. För skogsodlingsarbetena voro, som förut nämnts, anställda 51 st. plantörer, vilka ledde kulturarbetet hos 461 st. skogsägare. Var och en av dessa plantörer medförde nödiga redskap för en arbetsstyrka AVIS man, Kulturerna hava i allmänhet gått bra till, trots svår torka på vår och försommar. Vid flerfaldiga tillfällen har styrelsens tjänstepersonal kunnat konstatera en betydlig skillnad mellan kulturer, som utförts under plantörs ledning och sådan, som utförts utan dylikt biträde, enär i sistnämnda fall resultatet av skogsodlingen i många fall varit mycket klent. Detta beroende dels på underhaltiga redskap samt framför allt på frånvaron av sakkunnig ledning. Skogsägare uppmanas därför alltid att, i samband med rekvisi- tion av frö och plantor, rekvirera biträde av plantör, helst som detta biträde erhålles kostnadsfritt i två dagar och för överskjutande dagar mot en ersättning till skogsvårdsstyrelsen av 2 kronor per dag. Att den skogsägande allmänheten även mer och mer inser fördelen av att anlita plantör visar den stora stegringen av rekvisitioner å dylikt biträde. (År 1910 rekvirerade 13 0 av rekvirenterna plantör, år 1915 däremot 65 9.) Under hösten i oktober månad utfördes även en del kulturer, för vars omfattning redogöres framdeles. Omfattningen av under styrelsens personals ledning utförda skogs- odlingsarbeten framgår av efterföljande tablå. Höstkulturerna voro ämnade att bliva mer omfattande, men måste på grund av otjänlig väderlek avbrytas efter att hava pågått endast 10 dagar. Till kommande år ser sig styrelsen i stånd till att i betydligt större utsträckning kunna utlämna frö och plantor kostnadsfritt samt fri arbets- ledare och i vissa fall bidrag till arbetskostnaden för kulturer å gamla kalmarker. PER NAR för UPS ft FAR PP Fen / T ESP RAERA SVE fr ARE VR VET NE Sa ENT rt KOTA fören FRA SN 2/22 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. Under styrelsens personals ledning utförda skogsodlingar 1915. | | | | | 4 Ör- | | la | Skogsodlad areal | Utsått skogsfrö| Utsatta Använda 20 | 3 > | har | k |sktigeplanied dagsverken Kg MSE ad | 2 20 | = | i tusental | s Sd | 10 | | Hixln | | | | | z : | | Boa EI äl Sämanal. Tall" | (Gran | Tal|AGten je rd | | 2 ständig] kultur | | | | vuxna | barn | rer | | | | | | | MadsbO- ole se | 201 | 424,3) 67,7 | 49230] 151,25] 153,85] 143,4 | 226,7 | 3,085 | 1,154| 345 Vartolta 04... | 63 139,0] 41,0 | 180,0] - 67390] 36,10] 147,0 | 03,54 L00T 1,050] 160 | ISARNndSPE | 62 | 224,8! 20,0 | 24438) 82,75) 50:05] 131,9 | "151,6 | 1,381 |" I,100| 172 | Kållands =..=.-| Ti | 29.9! 9,5 | 39:4] ten 8.05] 64.0 | 228 190 | 259/ 41 I Kinnefjärdings] 10 | 549): EIO50r] IÖRS| — A3B0) - Sa60lKI3G0 1455] ka 174 20 / 2 | | | | KUNNe Lodes. [ER AR ,5 2250) 1 16300], ” 14:00] NS260N ENSO 130 140]. "20 | | | | Skånings ...... | 28:17 42,6 ;3 51,9) 223520] > II,50]. ”Y5s6ur OS | 3531, HA4LSkaLA3 | | | | | | I Frökinds ......| 280003S3510E37-5 7650). Sygoll 4500], BOFORS NBL 218] 73 INVallese bstn |. YiT2 I ae 3030]. DAj60) -ST2340) LO | 1550 | 165 | 282 23. | GUdherms ka. ss Ene AN EE ör (5 — 17.8] 5,00] I,oc 4,0 |. 60,0 | 220 93 22 asker due II | 26,1 I0,o 36,1| 10,60 6,90] 30,5 12,01, 107 159 22 | Barne” does sie | I | I .s| = 1.5 0,70] 0,70 = | AN — 33| it IVA Ste vsk e [a 205LN25:014 7056]. 352) 10:85) ONE | 185 | 236, 31 | v | | | I I I s Summa] 461 |1,026,0| 223,2 |1,249,2| 395,55] 295,97] 767:;3 | 675,1] 7,487 | 5.322] 983 | På styrelsens bekostnad utförda skogsodlingar på gamla kalmarker under år 1915. ; Skogsodlad | Fröåtgång | Plantåtgång areal | - | 3 Kulturplats HETER Be | i rg INSE | (ELLA a ER EA | - kultur | kultur FRU Crn | Kar | Gran Kronor | U U ; Värkulturer : : Ugglums sockens utmark å Mös-/ SEHELG: «fre og FSE SPANN 5,0 BES CN Ilo —':. 15 20.000 214,32 s [ag BT Ne == I 000 | 2,000 Warpkumla” socken öl sb.o.. cs J SS | ä | : | 473:00 U = AE = 27,000 | —30,000 j KEtnn eve dS KA pott io [Ty 20,0 = IN30:000 22 197,50 Kartegården i N:a Vånga socken| 15,0 — 6,0 | 3301] 20080 5,000 | Tädi6so TN) | | 4 Höstkulturer : | | Warkunpilav SOCKEN... susen son se 255 | |. 55000 | 7,000 | 76,00 NIUDSVedST, NIT ICE Cb Sit I ås dies —- 205 dl — | 2,000 | 12,400 | 114,25 - SVR | | | | Ugglums socken 3å Mösseberg... 3,5 | | | 20,000 185,63 Summa| 20,0 | SYLT eNN MAO] 98,000 | 96,400 1,432,42 ') Hela kulturkostnaden. uppgick till 343 kronor och betalade Styrelsen härav 50.96. SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 223 Sammanlagda rekvirenternas antal har under berättelseåret uppgått till 707 stycken. Dessa Hava rekvirerat 609,75 kg. tall-, 540,05 kg. gran- och 2 kg. lärkträdsfrö samt 1,171,500 st. tall-, 988,100 st. gran- och 12,300 st. lärkträdsplantor och beräknas den med detta material skogsod- lade arealen uppgå till 1,800 har (härav hjälpkultiverad mark c:a 250 har). För skolbarns undervisning och övning i skogsodling hava till 90 st. skolor gratis utlämnats sammanlagt 69,000 st. tall- och 4,000 gran- plantor samt 73,3 kg. tall- och 71,2 kg. granfrö. 23 st. av skolorna hava anlitat styrelsens plantörer och ingå de frö- och plantmängder, som använts och den areal, som sålunda skogsodlats i tablån å vidstående sida. Vid de övriga 67 skolorna har utsåtts 54 kg. tall- och 53,s kg. granfrö och utsatts 53,3500 st. tallplantor och beräknas att härmed skogs- odlats 144 har av 1,300 skolbarn. Till mindre bemedlade skogsägare samt till dem, som inneha gamla kalmarker har på ansökan kostnadsfritt utdelats 63,77 kg. tall- och 34, kg. granfrö, 124,500 tall-, 97,100 gran- samt 1,800 lärkträdsplantor. Angående priserna å frö och plantor voro dessa lika med föregående år, d. v. s. 10 kronor per kg. för tall- och 5 kronor per kg. för granfrö samt 30 öre per 1,000 st. oomskolade plantor. Dikning. Från 14 st. skogsägare ha under berättelseåret inkommit ansökningar om dikningsbidrag och har styrelsen glädjande nog sett sig i stånd att bidraga med 50 2 av arbetskostnaden. Bidragen, som först utbetalats sedan arbetena avsynats och godkänts, ha dock icke under året utgått till fler än 8 st. skogsägare, enär de övriga icke medhunnit dikningarna, men komma bidragen till dem att utbetalas under 1916. Hela dikningskostnaden på samtliga ställen har uppgått till 853 kr. 80 öre och har härför grävts 4,113,4 meter nya diken. Styrelsens bidrag utgjorde som nämnts 50 /o, d. v. s. 426 kronor 90 öre. Till kommande år har styrelsen anslagit 2,000 kronor till dikningsbidrag. Önskvärt vore naturligtvis att kunna anslå betydligt större belopp, enär inom länet beräknas finnas cirka -15,000 har försumpade marker, som genom dikning skulle kunna förvandlas till god produktiv skogs- mark, men styrelsen anser dock att det är viktigare att lämna bidrag till skogsodlingar å gamla kalmarker, i synnerhet å ljungmarkerna, vilka enligt efter av Statens skogsförsöksanstalt år 1913 verkställda uppskatt- ningar, uppgå inom enbart detta län till den betydande summan av 4,812 har. Tyvärr äro de medel, som styrelsen har till sitt förfogande så be- gränsade, att både skogsodlings- och dikningsbidrag måste stanna vid ganska blygsamma belopp. SESEIE Aa NLP VP TRE PYRS NPGE SE "VR STERIL AR PDT I ev a fy MI. VER? RR RER VR ERE EST ET To VT . bh Ka Vv ; 1 | | ; i F y d FROST STL IV a? där ondt RA Vt a - TYRRSSPFIMY DA 224 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Fröklängning. Tillgången på kott har varit mycket liten, vadan kottinköpen inskränkts till en obetydlighet. Genom stora inköp av tallkott föregående år, har styrelsen dock säkerställt behovet av tallfrö för 1916 och som granen vid berättelseårets utgång bar synnerligen rikt med kott kommer, som även nu vid kottsäsongens utgång visat sig, granfrötillgången att bliva mer än tillräcklig. I likhet med föregående år utklänges kotten dels i Hellidens fröria och dels i Jönköpings läns skogsvårdsstyrelses fröklängningsanstalt i Nässjö. Plantskolor. Planttillgången i styrelsens plantskolor utgjorde vid årets slut 1,780,000 st. tall; 2,425,100 st. granplantor samt 7,300 st. diverse plantor och framgår av nedanstående tablå plantantalets fördelning å samtliga 12 st. plantskolor. Pia on ter Plantskola Tal | Gran ank Div. ädla fa år | 2år | I år | 2:ar jos NAT | 2 år 2 år Marieholma oe 560,000 50,000) 650,000/ 250,000] 13,800| 4,000] — | 600 Korsberga......... | 220,000 — 55,000 485,000) 250,000) 6,300) 2,000] — 700 | Emtunga Ju. soc. 2. 200,000) 80,000] 250,000) — 25,000] — — — | sed. Badlands oo |60,000] — 15,000) 65,000! I 2 20 == Utvängstorp :.....| — 15,000]| = 25,000] = = Sa = Sarestad i) Lod I 15,000] 10,000)] 15,000 — 4 —)]L — — | NYTOTP mu cob kader 50,000' — 35,000] 30,000) 20,000) = —| — |[Bjäcbygs see 20,000] 20,000) 20,000 10,000 2 —| — — | Malma vaga se 20,000] — 45,000] — 45,000] = 30,000 — — — ut | Tengenedstorp oe] 40,000 55:000). 155,000]: 45,000] UF esläNe =L | Trökörna: .... ssd 20,000] — 45,000) —40,000) — 45,000 225 Eh 2 (GErtorp. . VIEe ue |--70,000] — 80,000)] 125,000] 25,000] 33 SE GE 22 | Sjutmiåa | Kor 490,000/|1,805,000 700;000] 20,100] 6,000] — 1,300 På grund av den svåra torkan 1914 är tillgången på 2-åriga gran- plantor, som synes av tablån, dålig och måste styrelsen från annat län inköpa minst 300,000 st. plantor, för att tillgången skall kunna motsvara efterfrågan under våren 1916. Styrelsen kan dock i stället avyttra ett lika stort antal 1-åriga tallplantor. SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, FÅ Avverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. Av länsskogvaktarna hava under året inrapporterats 172 st. s. k. lag- stridiga avverkningar, över vilka beskrivning och kartskisser upprättats. För c:a 50 st. av dessa avverkningar har styrelsen ansett det behöv- ligt att infordra garantier för återväxtens betryggande, och vid årets slut hade inkommit 31 st. godkända skogsodlingsförbindelser. Avverkningsförbud har styrelsen sett sig nödsakad begära på en egen- dom i Valle härad och är detta avverkningsförbud, som även omfattar virke till husbehov, ännu gällande, enär ägaren icke vill förbinda sig svara för återväxten. Nedanstående tablå utvisar avverkningarnas för- delning på olika häraden: - S ös Summa Under året | Rapporterade | +, o Zz RÖRT LS SAG avvek In AA Under året avlämnade FL ä rad SATTE [ESKE Sr inlämnade förbindelser lagstridiga | under åren rn delse RE SLET REA 1905—14 förbindelser | under åren ; SE 1905—14 I I FETA I NYE ok e NT SNIA SN TR Sn rea ls oe 37 730 3 302 [NEO RR ER ene Sa los rr 14 355 10 142 Valle, Gudhem; Kåkind ......... 39 302 14 127 | Kinne, Kinnefjärding, Käålland/ 25 237 2 62 Skåning, Vilske, Frökind ...... 5 94 2 26 o + | Åse, Viste, Barne, Laske ...... | 2 | 74 | — 23 Summa 72 1,802 3 682 Skogsvårdskommittéer. Skogsvårdskommittéer finnas i 114 st. av länets 260 socknar. Skadegörelse å skogen. En stark snöstorm den 13 maj åstadkom stor förödelse å en del sko- gar inom länet och den rikliga nederbörden av delvis våt snö i slutet av året spolierade många skogsbestånd. Bland insekter är det fortfarande märgborren och på en del håll snyt- baggen, som förorsakar stor skadegörelse och på grund av de senare årens svåra stormar har en massa vindfällen uppstått, som bidraga till spridandet av dessa skadeinsekter. För övrigt är, som föregående år, att anteckna den stora spridning, som Peridermium (törskatsvampen) har inom länet och uppmanas alla skogsägare, som styrelsens tjänstepersonal kommer i kontakt med, att 15. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. FR UTE SPAN AE FR NPTET ER EE III SE 226 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I19I5. Skogseldar för ag TRATT Sr FIN ARTE RICE | | Brandställets | | j | Areal Plats där skogselden | ÅR Befintliga KE avstånd till | Tid då | É skogsmark pågick | | Orsak till trädslag, an- | é | | | närmaste by | skogs- : - som över- | eldens | givnaitionde-| | er TR AEA rela prvandet-. elden. | . | gicks av | ära | uppkomst | delar där | av dess namn | pågick | |; "elden Socken By | | j elden uppkom | kilometer | | har || I I 2 | 3 4 5 6 | 7 | | Öttum,-- Elansags bu. Hansag. 0,3 juni Gnista från 0,9 tall, | 1,50 järnvägs- | O,r björk | | lokomotiv | | | | Trökörna | Frambo ...... Frambo I1,)0/| 25 maj | antagl. d:o |o,stall, 0,3 rn 50400 | | Gunnarbo ...| Gunnarbo 1,5 > D Oj6 2. OJAN | 15,00 | » Allmänning... > 240 > » OO 8,00 | Djupedal ...... Djupedal 0,3 2 » [27 RE Jr 0 EAS Dl SA TSE LA > | Årås EYE SPE Årås 0,3 » » 10,5 STR PR En | 4.00 | Edåsa ... Vretens egendom << cI,o| 22 maj | Gnista från | tall | 4,75 | | järnvägs- | | lokomotiv | | | | | 158,25 vid gallringar och rensningshuggningar i första hand låta avverka alla tallar, som äro behäftade med denna sjukdom. Beträffande skogseldar under året hänvisas till ovanstående tablå. De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Konjunkturerna å trävarumarknaden, som sedan ett par år tillbaka varit goda, ha under berättelseåret ytterligare förbättrats och som en naturlig följd härav blir att avverkningarna i både antal och omfång stegras. En våldsam spekulation på egendomarna har förekommit i syn- nerhet under årets sista kvartal och är det då särskilt skogsegendomar, som på en kort tid bytt ägare, den ena efter den andra, och följden blir, att egendomspriset drives upp onaturligt i höjden och skogen måste bliva det realisationsobjekt, som lättast kan förskaffa ägaren klingande SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 227 under år 1915. [EE ml T | Medel, var: | | | | . lBerakenad ENE elden | Summa av [Med anledning | rransalts ec es Den | | FETANSAlS; Beräknad! beräknad =:Jav skogseldens]| brand- |t. ex. naturlig | | | brunna löskadas år | begränsning | släckn:s- | brandskada |uppkomst vid- Änteekvippar | skogens | mot myrar 0. kostnad |o. släcknings- |tagna rättsliga |A SEA |hela skogs-]| inträffande | INSE SEPT CRS AA GNSELEE | medelålder beståndet |CE ingripan- kostnad eller andra | | | de av släckn.- Ka | | | S - | åtgärder = | | | manskap m,. m.| Kronor Kronor | | I I 8 | 9 | 10 | II 12 | 13 | 14 | on (Ad o | | | 25 150 Åker samt | 100 250 | Järnvägen = | manskap | | lämnat er- | I I | | | sättning = | | 80 14,000 manskap 460 14,460 | I I | 60 ,000 » 200 20000 llltirnvå AIN c + | Järnvägsen- Järnväg under 50 | 2,500 | 2 Person 2,630 I treprenören | byggnad HOr 1 T35496 | » | 160 13,656 stämd I I || | 70 1,200' | » 60 12600 I | | 25 3,200 |manskap samt! 400 | 3,600 | Järnvägen landsväg | lämnat er- sättning | | | | | | | | 38,546 | TS Vi 40,056 = | mynt att inlösa egendomen med. Styrelsen anser det som sin oavvis- liga plikt att framhålla de stora vådor, som ligga i det hejdlösa egen- domsjobberiet, som i så väsentlig grad bidrager till att även ungsko- garna skövlas. Exempel kunna påvisas, då till och med 20-åriga skogs- bestånd kalhuggits. För att råda bot mot detta onda böra med det snaraste lagbestämmelser fastställas, som kunna hindra en skogsavverkare att totalt skövla en egendom på all skog, och det kan starkt ifrågasättas, huruvida det icke vore synnerligen lämpligt att som en gräns mot den osunda spekulationen stifta en sådan lag, som, i likhet med i Danmark gällande bestämmelser, förbjöde all skogsavsalu ett visst antal år (i Dan- mark 10 år) efter det egendomen kommit i nya händer. D.v.s. all avverkning, som är förenlig med god skogsvård, tillåtes naturligtvis. För övrigt vill styrelsen, beträffande vad som ytterligare kan vara att säga om saker hörande under denna rubrik, hänvisa till sina tidigare avgivna berättelser. Beträffande styrelsens finanser se tablån. hen VAA STEEN II ST ST BREV SRA IT LAV SV UI TT Vver SU SF dear lad 228 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1015. Sammandrag av räkenskaperna för skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län under år 1915. Tillgångar vid årets början: TIIV CI FALLET SOC EV br ne DER SES flög RR RAR 3435: 00 15 NR EEE TSE DN rr AAA VAIN SARK AN SE ÄRA se 1 RER or Se be 9,0906: 25 FOU = rara ge SAR RASTER oa a Tod Vd SR ng ShA Tse IA BTR SAR 2,228: — SKOG SOCINE Np LlANteFSPItFäCle... scots pissig SA SE 10: — SYN CKO SEA CCT Ah den AA olaga a Es TRA AN Nb 4T3505 FÖTSKOTECE e15g5r ERE ger so Stig Sa göltt 2 Rss 5L ST AA RE AA vn FRÄS InHeEstaender 155karaporgs Hask. banko... sov EA 8,200: — 1fSydsvenska.-skredit:.AC-Bi > 06 soc 3: 50 Kassab eh allang Adera. es da akrels ius BA Sas AN AA TREE NEN 434: 29 24,662: 70 Inkomster: STA LSHINSTAD SN SAS Bo SSR e er Fifa sg a RESTS AS 7,160: — Trans He SDI CIAR sd sor bra NA da do, BER Ser ARENAN OA 450008 STRO OSVALAS AVD TEE EG APL bo de bok eler oe stra ds ARENAN TN SNES ENARE 34, ENT E00 HÖrSd ljung LAVA LOROGK Plant fe sar ss AA 2;010E33 ROTA Ne Mn br NA EN ve SET SPLIT 4 AN EA Arg rat 455: 55 48,680: 87 KTONOT 13,3 Hee Utgifter: I BONE IGN HN SRS Ag ARS Sa SA SA Dr SEN. ARS ANA SR VR I 37AG Skogsodling: kulturer, plantskolor ............ 3,55 TTO PlantörsbitfdCle” cs sög nos HSO05 MAN OMKOSTN ACE sla dsn bergs sd skanner 658:60 9,305: 47 10 0/S0 BU RLSI0 VE FO (EIG, (GONE SLAS) TA IR ATERN RA ARR ANAR AE IA 3252 1 BÅL a Un YärEN ser pt ms ba SEE RDR DR STELLA FEEL ELER FRAN ST NRA FER FLAG rna 426: 90 FNESCET SÄL MIT ANA AS NA dr las p den ST Sar Salsa fasa 4,587: 97 JANNA [CON Eng N DÅ rå SENS fe EE ESA SANS SR TA NOT RI SENARE, dr ne M,S203=—- SYD EKOS INA (ETEN ss a MR a an a Je gat (gta JR SE 53: 20 25,583: 71 TIEVETNALT CT 45 RUNNER LrERAr ra OR LSI. AASE I ISA NS SALLAD a 2 FAR 30845 75 | PoE AR 5 frn a BASE NANDE FA SS Ed EV ERS RNA SILLI FN: 10,550: 38 JE OUT moa f REN DN SRS. BAN er LA a a BA Aj Ari bs La a tat RR ar 120:325 Transport 14,655: 300255 T' rr Dh f Så ä f Å ; | | a Å Pe VI der FETA Made SE YR SIR j | | . (0 KRSEALSM MN SENRINN S SKARABORGS VÄNS: EDS SSOMRÅDE EEE RN TATE RÖR TAS SAN ENA Re 229 + i Transport 14,0553 38 26588: Fökogsodln gt plantörsbiträCe;..-.-ww a + arätsårnen sena 560: — KIRKE ROS UI Cl WL ERET Ra I 255 SRpAS PAIRS NER MAS POR LSE LTD 54: 10 HITS RO GE A0 fo ds RE KN ERT od Bs Nr RER IRL BI SRA oden 250: — nnestaenderi Skaraborgs, Enski Balk o.s.saiuntrukaig 20,832: 94 j 15 Manlestadsksparhanks oden: sdice ssk sten 213000 Kassabehållning SE EKA Na BRL SVA LT SAR SARK Ar a a a 189: 45 47,768: 86 KrONOrNS3 Ses +) Häri ingå 606: 14 kronor för kursen vid Sjöberg. Mariestad den T7 april ig9k0. För Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelse: SMI ET RodHe; Än ie Alf. Winbladh. 230 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. Undertecknade, i vederbörlig ordning utsedda att granska Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelses förvaltning och räkenskaper för år 1915, få efter fullgjort uppdrag avgiva följande Revisionsberättelse. I fråga om inkomster och utgifter under året samt tillgångarna vid årets början och slut hänvisa vi till räkenskapssammandrag, som finnes fogat vid skogsvårdsstyrelsens årsberättelse och vars överensstämmelse med styrelsens räkenskapsböcker av oss kontrollerats. Såsom av samman- draget framgår, fanns vid 1915 års slut en kontant behållning av 32,753 kronor 38 öre, närmast beroende därpå, att av skogsvårdsavgifterna ett belopp av 25,732 kronor 7 öre inflöt först de sista dagarna på året. Beträffande styrelsens verksamhet i övrigt få vi jämväl hänvisa till den av styrelsen avgivna berättelsen. Vid. siffergranskningen, som verkställts av registratorn Sven Höglund, hava, förutom ett mindre bokföringsfel, som dock icke inverkat på re- sultatet, endast några mindre räknefel, kassaförvaltaren till last, påträffats, vilka fel kunna rättas därigenom att respektive belopp tillgodoföras kassaförvaltaren uti innevarande års räkenskaper. | Då räkenskaperna i övrigt befunnits i god ordning och behörigen . verificerade, samt skogsvårdsstyrelsen, såvitt revisorerna kunnat finna, med nit och intresse fullgjort sitt uppdrag, få vi tillstyrka, att full an- svarsfrihet beviljas styrelsen för 1915 års förvaltning. För siffergranskningen föreslå vi ett arvode av 60 kronor. Mariestackdenke maj roxLo: Josef Fischer. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. A. O. E. Hedenstierna. K. G. Wallenius. Av hushållningssällskapet utsedd revisor. Av landstinget utsedd revisor. 3 ER TSPI ES UT BRY LE äv FER TRUE NS JT FOR TA år RE TMA RU PINE SV NER Skogsvårdsstyrelsens inom Värmlands läns landstings- område berättelse om 1915 års verksamhet samt om skogarnas tillstånd och skötsel. Beträffande formerna för den verksamhet, styrelsen under år 1915 utövat, får styrelsen ånyo hänvisa till sina tidigare avgivna berättelser. Styrelsens arbetssätt under berättelseåret har nämligen i allt väsentligt varit överensstämmande med de föregående årens. Under berättelseåret har styrelsen varit samlad till fyra sammanträden. För att vinna ökad överblick över skogsförhållandena inom länet före- togs av styrelsen i samband med ett av sammanträdena en inspektions- resa genom Övre Fryksdals och Övre Älvdals härader. Härunder blev styrelsen även satt i tillfälle besiktiga en del under tidigare år av dess personal utförda skogsodlingar å enskildes marker. Vid det i december i Stockholm sammanträdande mötet mellan rikets samtliga skogsvårdsstyrelser, vid vilket möte frågan om vidtagande av atgärder för tjänstepersonalens pensionering slutgiltigt behandlades, re- presenterades styrelsen genom sin ledamot Fil. D:r Fr. Lovén. Den ordinarie tjänstepersonalens antal har under året icke förändrats. Hos styrelsen hava sålunda varit anställda 1 länsjägmästare — samtidigt tjänstgörande som styrelsens sekreterare och kassaförvaltare —, 1 extra länsjägmästare och 8 länsskogvaktare. De betydande skogsodlingsarbeten, som utfördes under ledning av skogsvårdsstyrelsens personal och varför redogörelse lämnas i det följande, påkallade anställandet av z07 st. plantörer under våren 1915. Planläggning och avsyning av de dikningsarbeten, vartill bidrag under året utgick ur skogsvårdskassan, krävde 15 st. dikningsförmäns biträde. Den enligt styrelsens mening mest resultatbringande formen av den styrelsen ålagda upplysningsverksamheten har under året, i likhet med vad alltsedan styrelsens tillkomst varit fallet, bestått i det arbete, som av .«tjänstepersonalen — i första hand då naturligtvis länsskogvaktarna — utövats under det personliga sammanträffandet med skogsägarna. Under sina resor inom resp. bevakningsdistrikt hava länsskogvaktarna vid varje SEN NERE ISB "ECE Sylt, SIR PES TT SLE fi Ara SRA EST STENEN vs a fr JANE SKR nn a nd - at på CSO SUKEES SES SITA 232 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. lämpligt tillfälle haft att påverka hemmansägarna till vidtagande av er- forderliga skogsvårdsåtgärder samtidigt som de härvid framhållit de för- måner i form av biträde och bidrag från skogsvårdsstyrelsens sida, som ställas till vederbörandes förfogande för dessa arbetens utförande. Att trots de rådande osäkra förhållandena så omfattande skogsodlings- och dikningsarbeten, som av det följande framgår, kommit till utförande, kan förvisso endast söka sin förklaring i ovannämnda länsskogvaktarnas upplysningsarbete och påverkande av skogsägarna. På direkt skriftlig ansökan har sakkunnigt biträde under året lämnats till 148 st. skogsägare. Av nämnda-anvisningsförrättningar avsågo: 27 st. utmärkning av fröträd, 15 » utstämpling av gallringsvirke, 79 » utsyning i allmänhet samt 27 » anvisning om skogsvårdsåtgärder. För fyllandet av sitt behov av förmän vid skogsodlingarna anordnade styrelsen vart och ett av åren 1906—1909 en kurs för utbildande av lämpliga inom länet bosatta personer till s. k. skogsplantörer. Samman- lagda antalet på sådant sätt utbildade förmän uppgick till c:a 200 st., ett antal, som på sin tid väl täckte behovet. Under årens lopp hava emellertid en rätt avsevärd del av dessa plan- törer genom ändrad sysselsättning, avflyttning till andra orter e. d. blivit förhindrade att vidare arbeta i styrelsens tjänst, varför behovet av skogs- odlingsförmän under 1915 års vår visade sig ganska svårt att fylla. För att råda bot för denna olägenhet beslöt styrelsen att under hösten 1915 åter anordna en utbildningskurs för plantörer. Denna skogsodlings- kurs förlades till den i Nors socken belägna egendomen Trossnäs, vars ägare, grosshandlare N. Chr. Jensen i Karlstad, välvilligt ställt bostads- och undervisningslokaler samt skogsmarker till kursens fria förfogande. Av 66 st. sökande kunde av utrymmesskäl endast emottagas 43 elever. Kursen, som pågick från och med den 11 till och med den 30 oktober, leddes av länsjägmästaren, varjämte vid undervisningen medverkade extra länsjägmästaren och fyra länsskogvaktare. Undervisningen bestod dels av föreläsningar och dels av praktiska arbeten. Föreläsningarna — Vg ä 2 timmar varje afton — avsågo förnämligast till skogsåterväxten hö- rande ämnen. Vid de praktiska arbetena utfördes hyggesrensningar, sådder och planteringar av olika slag ävensom anläggandet av en mindre plantskola. Såsom avslutning av kursen företogs en exkursion till sty- selsens vid Deje belägna fröklängningsanstalt och plantskola. Under vägen blevo deltagarna satta i tillfälle att se en del av styrelsens plan- törer tidigare utförda nu synnerligen vackra skogsodlingar av olika åldrar. I likhet med vad alltid förut varit fallet, var kursen för deltagarna av- bräg Loe TE SE ERT PL EE FIRE V EVAS FITTOT TIA VIN, ATSU SYROR LIB-TYR YR? UT SFRS IF EST BYN FFF VR 2 SV KEN MV NF Pads Re VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 23 giftsfri såväl vad beträffar undervisningen som kost, logis och kostnader för resa till och från Trossnäs. Enligt för deltagande i denna kurs fastställda villkor bör elev efter genomgången kurs vara i tillfälle att under tre år stå till skogsvårds- styrelsens förfogande som plantör, varför styrelsens behov av skogsod- lingsförmän nu torde vara fyllt för den närmaste tiden. I samband med ovan omtalade kurs för utbildande av nya plantörer var även anordnad en repetitionskurs om tre dagar för 61 st. av de tidigare utbildade plantörerna. Denna repetitionskurs, till vilken delta- garna voro inkallade i tvenne omgångar, hade tillkommit för att upp- friska de vid tidigare tillfällen bibragta kunskaperna ävensom och ej minst för att påpeka en del av de vid utförda skogsodlingsarbeten van- ligast konstaterade felaktigheterna. Till följd av att marken genom tidigt inträffande köld hårt tillfrusit, kunde några arbeten ute i skogsmarken ej företagas under dessa repetitionskurser utan måste hela undervisningen ske föreläsnings- och diskussionsvis. Länets hushållningssällskap har under året anordnat åtta småbrukare- kurser fördelade på följande socknar: St. Kil, Vermskog, Ö:e Ullerud, Lungsund, Gunnarskog, Karlanda, Boda och Lysvik. Vid varje sådan kurs har av extra länsjägmästaren hållits 3 a 4 med skioptikonbilder belysta föredrag om skogshushållning. Vid lantbruksskolan å Varpnäs, lantmannaskolan å Elgå samt lant- manna- och folkhögskolorna i Molkom har genom styrelsens personal undervisning i skogshushållning även under 1915 meddelats. Vid de två förstnämnda skolorna har för detta ämne varit anslagen en tid av 40 timmar. Undervisningen, vilken handhafts av extra länsjägmästaren har bestått i teoretiskt genomgående av de viktigaste kapitlen av skogs- hushållningen. Under demonstrationer ute i marken har sedan förtyd- ligats, vad- å lärorummet blivit genomgånget. Vid Varpnäs bereddes eleverna dessutom tillfälle att under sakkunnig ledning deltaga i gallrings- och skogsodlingsarbeten. Vid skolorna i Molkom har undervisningen endast bestått av 10 timmars föreläsningar, hållna av länsjägmästaren. Liksom under föregående år har styrelsen även under 1915 bekostat ett antal föredrag hållna av dess i tidigare berättelser nämnda föreläsare. Denne har sålunda under året företagit tvenne föredragningstournéer, den ena under februari inom Näs och Grums härader samt den andra under december inom Kils och N:e Fryksdals härader. 27 föreläsningar hava hållits under dessa tvenne föredragsresor och hade till de flesta föredragen infunnit sig ett ganska stort antal åhörare. Styrelsens syfte med dessa föredrag är, att hos de mindre skogsägarna väcka intresse för ett ratio- nellare skogsbruk än det som ännu rätt allmänt tillämpas. Att genom j > NOEL sl dn nn JAR teet le Sn Ag FETTO KPN I VARAN RT FF FIRREN rå £ 3 är PU BÄRA SUV VESA ER TAS TAG HEN 234 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. dessa enstaka föreläsningar någon egentlig djupare insikt icke kan för- värvas, är ju uppenbart. Av tidskriften »Skogen» har genom länsjägmästarens försorg 200 ex. utdelats till för skogsvård intresserade personer inom länet. Ett antal av fil. d'ir Lovéns småskrifter om skogsvård ävensom 100 ex. av tid- skriften »Skogvaktaren» hava dessutom genom expeditionens försorg distribuerats. Skogsvårdsstyrelsens plantskolor i Deje, Seffle och Årjeng hava under berättelseåret lämnat 3,279,650 st. för utplantering lämpliga plantor, därav 1,307,050 st. tall- och 1,972,600 st. granplantor. Tillgången på plantor i plantskolorna var avsevärt större än styrelsens eget behov, varför rätt betydande partier kunde avyttras till andra håll. Sålunda försåldes under våren 1915 till andra skogsvårdsstyrelser, revir- förvaltningar och kommuner ej mindre än 511,500 st. tall och 680,350 st. granplantor. Vid berättelseårets slut funnos enligt på senhösten verkställd invente- ring i plantskolorna följande plantförråd: 1Senlete 835,000 st. tall; 2,212,000 st. gran; 45,500 st. lärkplantor, DS S0:000. 2 I T43,000, PT PIE TLROROONE » dr JANRSnE STAD 7.08,000KE 2 4,000 > > S:a 1,490,000 st. tall; 4,123,000 st. gran; 78,700 st. lärkplantor Sa 5,091,700 st. plantor. Ovanstående summa inbegriper emellertid ej mindre än bortemot 3 millioner 1-åriga granplantor, vilka ej förrän efter ännu en vegetations- period äro användbara för utplantering, till vilken tidpunkt deras antal dock kan beräknas hava genom självgallring undergått en väsentlig de- cimering. Det till plantskolan i Seffle använda jordområdet har av styrelsen hittills innehafts på arrende. För att emellertid säkerställa sig mot att efter arrendetidens slut behöva anskaffa ny plantskolejord och å den- samma nedlägga dryga anläggningskostnader, träffade styrelsen under hösten 1915 med ägaren till det arrenderade området avtal om inköp av området i fråga. I Dejeplantskolan har under året vattenledning indragits. Även under berättelseåret har styrelsens vid Deje belägna frökläng- ningsanstalt varit i oavbruten verksamhet. Tallkott fanns visserligen icke under året att erhålla och den jäm- förelsevis svaga grankottskörden under 1914—15 års vinter visade sig så svårt insektskadad att klängning av densamma ej kunde anses lönande. VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 235 Om man bortser från höstens här nedan närmare angivna kottuppköp, ägde således under berättelseåret ej något sådant rum utan omfat- tade klängningen i huvudsak det från föregående år kvarliggande kott- förrådet. Redan under november och december inköptes från olika delar av länet mindre partier av 1915—16 års rikliga grankottskörd. Vid prov- klängning visade sig denna grankott, i trots av att även denna kott- ärgang var insektsskadad, fullt användbar. Någon egentlig kottinsamling kunde emellertid ej hinna komma i gång under berättelseåret, utan in- skränkte sig inköpen före årsskiftet till endast 214 hektoliter grankott. Av den från 1914 kvarliggande samt under förvintern inköpta kotten, 6,332 hl. tall- och 2,614 hl. grankott, klängdes under året 4,209 hl. tall- och 2,515 hl. grankott. Den klängda kotten lämnade i utbyte 2,244,3 kg. tall- och 1,464,2 kg. granfrö, motsvarande ett genomsnittligt utbyte av för tallen o,s3 och för granen 0,s8 kg. per hl. Mot ersättning verkställdes vid anstalten utklängning av 33'/, kg. tall- och 59 kg. granfrö, vartill kotten insänts av Uddeholms A.-B. Vid årets slut förefanns vid anstalten en behållning av 2,434 hl. tall- och 99 hl. grankott. Skogsodling. Bidrag till och biträde vid skogsodling har under året tillhandahål- lits skogsägare inom länet på samma villkor, som tidigare varit härför gällande. God tillgång å såväl frö som plantor möjliggjorde, att bidrag till 1915 års skogsodlingar kunde utgå till alla dem, som hos styrelsen anhållit om och voro berättigade till dylikt bidrag. Omfattningen av de under berättelseåret under ledning av skogsvårds- styrelsens personal utförda skogsodlingsarbetena framgår av tablå I, av vilken synes, att under år 1915 hava hos 617 st. skogsägare utsåtts I1,844,2 kg. frö, därav 1,092,7 kg. tall- och 751,s kg. granfrö, samt ut- satts I,100,300 sl. plantor, därav 459,050 st. tall- och 641,2530 st. gran- plantor, varvid en ytvidd av 2,3608,, hektar skogsodlats, därav 2,114,7 hektar genom sådd och 2534 hektar genom plantering. Av den nämnda skogsodlade arealen äro 2,070,3 hektar att hänföra till fullständig skogs- odling och 298,4 hektar till hjälpkultur. Av tablån framgår vidare, att vid skogsodlingsarbetena i fråga förbrukats 14,039,; dagsverken (10-tim.), därav 10,845,9 vid sådden och 3,793,4 vid planteringen. Samtliga ovanstående skogsodlingsarbeten hava dock ej varit utförda med bidrag från skogsvårdsstyrelsens sida, trots det att arbetet handletts av dess personal. Jämlikt av skogsvårdsstyrelsen fastställda villkor för We Fr FARSEN SNB ARR VA LEVE 97 Kalk SK UTTRAN Kv ETTESTRRRPFE EGET Eg SST NEN YST KESSTE RS 3 Q , 8 SYV ige ER NER Kg 236 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. skogsodlingsbidrags erhållande förverkas rätten härtill, om fröträd, såvida sådana funnits att tillgå å den avverkade marken och där bort ställas till främjande av självföryngringen, icke kvarlämnats i tillräckligt antal. Till skogsodling av avverkningstrakter av nyss angivet slag lämnas således ej något som helst bidrag, men har styrelsen av flera orsaker — ej minst med hänsyn till att erhålla större garanti för, att skogsod- ling verkligen kommer till utförande på rätt tid och på lämpligt sätt — ansett förmånligt att till självkostnadspris tillhandahålla vederbörande skogsodlingsskyldige behövligt frö- och plantmateriel, ävensom plantörs- biträde. I ovan angivna under ledning av styrelsens personal under 1915 skogsodlade areal ingå dylika av vederbörande själva fullständigt bekostade skogsodlingar med en areal av 196 hektar, varav 193 hektar skogsodlats genom sådd och 3 hektar genom plantering. Då emellertid flertalet av länets större skogsägare själva hava egen fast anställd skogspersonal, hava dessa i allmänhet ej haft anledning att påkalla styrelsens biträde vid utförande av skogsodlingarna. Sådant biträde har under berättelseåret icke påkallats vid mera än 7 fall, och har anledningen då som alltid tillförene varit, att skogsodlingsarbetenas omfattning försvårat för dem att med endast egen personal medhinna detsamma inom rätt tid. I likhet med vad under alla föregående år varit fallet, hava de skogs- ägare, som genom egen personal utföra skogsodlingsarbeten å sina mar- ker, från styrelsen erhållit intill 20 kg. skogsfrö till nedsatt pris samt plantor gratis i mån av tillgång. Omfattningen av de skogsodlingar, som på sådant sätt understörts av skogsvårdsstyrelsen framgår av tablå Il, av vilken synes, att under berättelseåret av 34 st. skogsägare utsätts ' 348,, kg. frö, därav 233,8 kg. tall- och 114,3 kg. granfrö, samti utplanterats 987.500 st. plantor, därav 356,500 st. tall- och 651,000 st. granplantor, genom vilka frö och plantmängder en areal om 741 hektar blivit skogs- odlad, 396,, hektar genom sådd och 344,5; hektar genom plantering. Utan att de till sina skogsodlingar erhålla något som helst bidrag från skogsvårdsstyrelsens sida utföra emellertid ett flertal av länets största skogsägare — de skogsägande bolagen — dylika arbeten i mycket stor omfattning. De av vederbörande välvilligt lämnade uppgifterna angående sådana skogsodlingsarbetens omfattning återfinnas häradsvis sammanställda i Tablå III, som sålunda angiver, vilka skogsodlingar, som under egen ledning och fullständigt på ägarnas bekostnad utförts inom länet under år 1915. Av nämnda tablå III framgår, att under året utan något som helst bidrag ur skogsvårdskassan inom länet utsåtts 1,459,5 kg. skogsfrö, därav 760 kg. tall- och 699,5 kg. granfrö samt utsatts 1.537,280 st. plan- tor, därav 483,570 st. tall- och 1,053,710 st. granplantor, genom vilka VÄRMLANDS LÄNS "LANDSTINGSOMRÅDE. 23 frö och plantmängder 2,420,, hektar skogsodlats, därav 1,964,7 hektar genom sådd och 456,2 hektar genom plantering. I tablå IV hava tablåerna I—III sammanfattats och utvisar denna, att enligt vad till styrelsens kännedom kommit under år 1915 å enskildas skogar nom Värmlands län skogsodlats tillhopa 5,530,6 hektar, vartill förbrukats 3,051,8 kg. skogsfrö och 3,025,080 st. plantor. Skogsdikning. Av skogsägare utförda diknings- och bäckrensningsarbeten a till skogs- börd tjänlig mark hava under 1915, liksom under alla de senaste åren understötts från styrelsens sida. Såsom alltid förut har varje skogs- ägare, som det önskat och därav varit i behov, erhållit kostnadsfritt bi- träde av styrelsens personal för planläggning och avsyning av torrlägg- ningsarbete. Det direkta bidraget utgick under berättelseåret, i likhet med vad var förhållandet under år 1914, med 40 0 av nedlagda skäliga kostnader, dock högst 800 kronor. Intet bidrag utbetalades, innan dik- ningsarbetet blivit av styrelsens personal avsynat och godkänt. Att de rådande kritiska förhållandena och dyrtiden skulle avskräcka en del skogsägare från att nedlägga kostnader på skogsdikning var ju att förutse. Nedanstående siffror visa också, att de under året utförda arbetena av detta slag ej varit lika omfattande, som samma arbeten under 1913 och 1914. Att tillbakagången dock ej blivit större, torde med tydlighet visa, huru stort och starkt rotat intresset för skogsdikning hun- nit bliva bland länets skogsägare. Synnerligen beaktansvärt är, att den inträdda minskningen i dikningarna ingalunda särskilt drabbar de mindre skogsägarnas marker. I tablå V finnas häradsvis sammanställda alla under året avsynade dikningsarbeten, till vilka bidrag utgått ur skogsvårdskassan. Av denna tablå framgår, att av 379 st. skogsägare nygrävts 300,545,s löpmeter di- ken för en kostnad av 70,453: 22 kronor och upprensats '79,290,; meter bäckar för 7,6008: 85 kronor, eller tillhopa torrläggningsarbeten med bi- drag ur länets skogsvårdskassa utförts för en summa av '78,062: 07 kr. En del av de större skogsägarna inom länet hava under året utfört torrläggningsarbeten i sina skogsmarker i betydligt större omfattning än vad som motsvaras af styrelsens maximibidrag eller 800 kronor. Med stöd av benäget lämnade uppgifter är tablå VI upprättad och framgår av denna, att utan ringaste bidrag ur länets skogsvårdskassa under 1915 nygrävts '79,852 löpmelter diken för en kostnad av 19,497: 69 kronor och upprensats &S88,188 löpmeter bäckar för 11,155: 49 kronor eller tillhopa alltså torrläggningsarbeten för en kostnad av 30,053: 18 kronor. ORUP STI N Og va EIS ROTSEE PINE 0 IR dande GE ES SSA LA TT I PRE S SYCK Se Kal NaN INTAS | Jr EE AE KS VN Så NR Nad an SR - ka + FER TIPS Ma AA ni z JA ae Hr KT SRA EV ORT AR NER Et vi fån fra v NN UTAS . dh ale NN TRI ” LÄKA rd Ra FI NYNy AREVA ARN AN Fyr; a CSI) TYVIE STRESS Le NVS EP 238 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Inom länet har alltså, som av tablå VII framgår, vilken utgör ett sammandrag av tablåerna V och VI, å enskildas skogar under år 1915 nygrävts 440,397.s löpmeter diken och upprensats 1607,478,5 löpmeter bäckar för en sammanlagd kostnad av 108,715: 25 kronor. Även under berättelseåret har styrelsen genom sin personal samt genom förfrågningar till de större skogsägarnas skogsförvaltningar sökt att för ernående av en fortlöpande statistik erhålla bästa möjliga uppgifter rö- rande förekomsten och omfattningen av skogseldarna inom länet. De inkomna uppgifterna visa, att Värmland under år 1915 praktiskt taget varit befriat från skadegörelse genom skogseld. Endast tvenne mindre »brännor», om tillsammans c:a SR hektar, hava under året uppstått, varför något tabellariskt sammandrag i denna årsberättelse ansetts onödigt. Uppsikten över skogslagens efterlevnad. Denna sin uppgift har styrelsen under berättelseåret utövat på full- komligt samma sätt som under de föregående åren. Genom upprepade besiktningar från tjänstepersonalens sida övervakar styrelsen sålunda, att alla de marker, å vilka återväxten genom avverkning blivit äventyrad, genom utförda föryngringsarbeten åter bringas till skogbärande skick. Liksom i föregående berättelser framhållits kan styrelsen även vid detta tillfälle vitsorda, att den alltjämt nästan undantagslöst härvid mötts av förståelse från de skogsodlingsskyldigas sida. Den i föregående årsredogörelse omnämnda undersökningen enl. 8 2 i skogslagen av en avverkningstrakt i hemmanet Råbäcken, vilken för- rättning påkallats men av vederbörande syneförrättare ej medhunnits under 1915, har under året kommit till stånd. Med stöd av synemän- nens yttrande ansåg sig styrelsen nödsakad hos Konungens befallnings- havande begära fullständigt avverkningsförbud å ifrågavarande hemmans- del, en anhållan som av Konungens befallningshavande omedelbart bifölls. Godvillig överenskommelse kunde emellertid icke uppnås med den skogs- odlingsskyldige — en utländsk undersåte — utan måste saken dragas inför domstol. Häradsrätten godkände i sitt under året fällda utslag styrelsens yrkanden och har detta utslag nu vunnit laga kraft. Det avverkningsmål, som i föregående redogörelse omnämndes såsom överklagat hos hovrätten har under berättelseåret avgjorts till styrelsens fördel, i det att häradsrättens utslag oförändrat fastställdes. I endast ett enda fall har styrelsen under 1915 sett sig nödsakad hos Konungens befallningshavande anhålla om anordnande av undersökning jämlikt 8 2 i skogslagen. Syneförrättarna delade fullständigt skogsvårds- styrelsens uppfattning, att skogslagen blivit överträdd, men det oaktat fe a VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 239 hade ännu vid årsskiftet någon uppgörelse icke stått att ernå med de skogsodlingsskyldiga. Utan föregående laga undersökning har under året särskilda överens- kommelser rörande erforderliga skogsodlingsarbetens vidtagande träffats rörande 19 st. skogstrakter, varå avverkning utförts i strid med skogslagen. Som utav tablå VII framgår hava av de avverkningar, som inom länet utförts under år 1914—15 års vinter — frånsett kalhyggen å sedan gammalt skogsvårdande skogsägares marker — 56 st., omfattande 384,7s hektar, redan vid personalens under året företagna besiktningar befun- nits utförda på sådant sätt, att direkta åtgärder för återväxtens tryggande ansetts kunna med stöd av skogslagen framtvingas. Detaljerade beskriv- ningar hava under sommaren upprättats över alla dessa hyggen, vilka dessutom kartlagts i de fall, då det med hänsyn till den framtida kon- trollen ansetts behövligt. 73 st. beskrivningar över lagstridiga trakter, uppkomna genom av- verkningar under åren 1910—1914 hava under året omarbetats, komplet- terats eller nyupprättats. Dessa beskrivningar avse kalhyggen med en areal av sammanlagt 684 hektar. På grund av att återväxten genom lyckad skogsodling numera kan anses fullt tryggad, har styrelsen under berättelseåret sett sig i tillfälle från vidare åtgärder och tillsyn avskriva 156 st. lagstridigt avverkade hyggestrakter med en sammanlagd areal av c:a 804 hektar. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Jämlikt Kungl. Maj:ts förordning angående skogsvårdsstyrelser skall i samband med avgivandet av förvaltningsredogörelse av styrelsen lämnas en kortfattad redogörelse angående de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Då styrelsen i ett flertal föregående berättelser yttrat sig i ovan nämnda avseende och då några förändringar givetvis icke kunna framträda från det ena året till det andra, anser styrelsen vid detta tillfälle tillräckligt att rörande de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel hänvisa till sina tidigare fällda omdömen. Att intresset för en förbättrad skogshushållning alltjämt är i stadigt sti- gande bland länets skogsägare anser sig styrelsen även nu kunna vitsorda. Karlstad i april 1916. A Värmlands läns skogvårdsstyrelses vägnar: Reinh. Geijer. Gunnar Fries. > 240 Tablå I. Ha ra.d SE, KRO SN WE I PV ONE IR TD RN STR ANTAR KÄR PID SA SR FI ; Te 5 ' Å S SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. Under ledning av skogsvårdsstyrelsens tiänstepersonal Plantor | Skogsodlad Frö I Antal RR SE | ) VAR SLIG E CR | Genom sådd | skogs- Tall | Gran Tall Gran | ägare kg. kg. st. st. Fullst. | Hjälp | Summa | hektar | hektar hektar | | | | | 48 85,80 53,59 | -20,000 — 15,000 155:6.] — TA5pVElNANTOO,6 7 115 215,80 90,30 I 3,800 20,300 299,9 | 59,5 | 359,4 | 40 68,30 61,20 I 15,200 | 25,800 || 141,46 | 3,0 | 144,6 | 36 118,40 74,10 || 20,350| 24,450]| 124,5 | ÖSEIEKEIOANS | 3 11,70 12,50 I 8,100 | 48,400 || 18,2 | 1254 30,4 | 50) 74,30 | 71,65 || 174.500] 37.700] 189,9) — BT —198:7 | 97 | 137,30 88,55 I 72,300 | 144,600]|| 215,7 | — 25,2 b 240,9 | 16 22,85 21,35 || 41,500 | 94,600 57,1 | AS 632 | 14 12,10 12,90 I == 9,000 | 20,3 EL 20,3 | H | | 53 |. 86,85 |- 51,89 |. 34.900]! -82,400] 1. 13444 |IUNN/GSrE GES: 26 42,10 44,30 || 23,400 31,800 || 82,2 | 3,0 | 85,2 | 42 73530 72,00 | 16,200 90,000 KYSST | 2,0 | 173,7 21 67,95 46,65 | 20,300 7.900 || I IZ5. | (TALE ISO | | II | | | 28 | 15575 1 50,40 | 3,500 | 9,300 136,7 | 9,1 | 145,8 617 | 1,092,70 751,49 | 459,050 | 641259] 1,872,7 | 242,0 | 2,114,7 | ” RR ET EG SER] TELE Pe URTEN foo EN SI NET GR fe, " Sch FER OCIT RN tv Of SR EN FA RENA DER Vg ; sdp ÄV ; ' pre ( / et X dj VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, . 241 utförda skogsodlingsarbeten inom Värmlands län år 1915. mark Dagsverken Genom plantering vid sådden || vid planteringen I | Mans |Kvinns | Barn | Summa | Mans RSA Barn | Summa I | | Fullst. | Hjälp | Summa | hektar hektar hektar I 6,7 0,53 | 7,2 | 696,8] 230,2] 13759] 1,064,)0 | 105,0] 14,0 | 450 123,0 | 6,9 | 0,2 | 7,1 | 1,193,9] 310,6 409,1] 1,913,6 I 63,0] 36,0 | 5,0 104,0 5,8 | 25070 HAS 427,2 72,6 IST 650,8 | 92,0 930 | 45,0] 146,0 | 8,3 | 5,3 | 13,6 ÖSTolk 208501 3984] I237n4 | 207431) 4 1AG0 | 54,0 272,3 | 10,9 4,9 | 558 59,6 12,0) 100,0] — 171,6 | TÖTKol 25: | Bs ol NA (24NKO | 30,7 | 5,0 | 35,7 705,4] 530 1770) 935,14 | 244,2 103,0 | 163,2] — 510,4 35,3 | 17,6 | 52,9 7572] 134,9 37752] 1,269,2 | 40456] 153,2 | 245,2/ — 803,0 | 30,5 | 1,0 | 31,5 MA250lk LI5s0l1 6250 319,0 | 249,0) 13.740 | 96,0 482,0 | 1,3 | 14 | 2,7 SLI 13,0 25,0] 119,1 | 18 2,0 | 15,0 35,0 | 27,0 RÅ | 280 395,9] 9950 280,5] — 77514 | 15750) 68,0 | 165 388,0 | T,;3 | 13:42 | 20,5 242,0 58,0 ot 371,0 | 60,0] 21,0) 188,0) — 269,0 | 21,8 O,4 | 22,2 365,0 ög 285,0 SRA | 105,0] 81,0 | 69,0] 255,0 | 1,7 AS | 5,2 3524 27.8 117,6] 597,8 | 43»7| 23,0 | 50,1 116,8 | | | || | | | 3,4 — | 3,4 280,7] 143,4] 222:5) — 646,6 | 32,4] 0) 455] 41,5 | 197,6 | 56,4 | 254,0 |6,330,r 1,702,5] 2,813,3| 10,845,9 | 1,942,2| 698,2 |1,153,0| 3,793,4 16. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. 242 otibl S:96€ [ 009486 | 000159 |0089€€ | 1:gh€ EPI 8'€€z +$€ — Jewwns PETE TESTET TTR NE TT ETS TTR SEA RE TA a on tong vada sumustA og og le G606- BOdide TR OD a SN DEG go frretererisersissssere snara narnnnen en owIQ ock ole SöS GöDIoT SÅR Boc tg ar kg Tj rn Goron GSR NEN spessLaes o'gz otg sloT Jodie ere Sk ocg OR po öres sken enensa aan seen tesen dee nn st atof otG otCz Goes ES o09'zz aloe MS GS go offense renen SpaÅN 1f08z 6'0ZI 2'651I oo0o'S9$ | 000492 | vo0'goz | +'vEr Etgz 1'901 (2 EST GE SA a Rea RN oquIa ot6 6 —- J0VFE FRE AGE 2 po frreeeseereerrsessssssrrrsnnnnns sS1oq]]z) ot/€1 otLEI = o00'$1z | 000'081 | o00'SE — — — | (re RN Sad FORT pA är SYILWPION | | 3:66 CE 3:06 o00'oS 000'0o$ pe TAG otor AS go frereereesersrrererennr er enn enn se nn nn Son | 2 2 6 FR BENEN RE ES SLE MA Go |rreeeneesdereneressnnnnnnnn nen rna sjepsYÅLA Stor o'gz SR 000'$g 000'58g de it[ otG 07 Far FIS ssp an vaNBBANDAON NIE NASS us stepATy IeIY2U KA TeP2y | 8 als "28 | 'SY "By SY SHE | ER eWWNS | -Sue]d | ppes || ewwung ueIr) He eWWnS ups) HeL sSoxS Pie IR YIew Pe[pos3oxXS TLOSJEUNe ST dd OCT JENNA | "Zurupaj uIa3a seusesrsdoys Jopun SI61 JE UP] SPULJWIKRA WOUI UaJ3qJesTurposdoNSs EPpOJSIIpUn UPSSENSPIPASBZONS AV Ul Sk r z2 5 en 2 Sj hrbsöct er I. se ÖSK L:P96'I | OG EST I -OTASESON) OLSEESP [ StOSba s:669 otogl euwumung ; ER å FAS BSTN PORREN | REA EN EAS BESKA | AAA AEA ARE ASEA AAA AA 3 ; 8'TI SAG Et o0o0'zt :000'6z o00'£ I 548 es 6'z TE CRY UGRAS ÖN SPeISkeA er | ; Ku x i seCoz I FENG otzgI I 0o04'619 ool'gS+v 000'191 ETIK 6'1Å +:6€ srt rr RR RR ven SH TS å 6:601 | 9:09 E'6+ ool'€gz o0z'0oÅ I o0S9'€ 11 L'zv L'gz of0oz NS SEN PTS OA Te TTR FAS DOSAN Ci | Å Y L:vgl | +'g91 965 oSL'€zz OIL'9S1 obo'Z9g 6: LLv zt69z L'g1z ser RR ere Our SH ES o'g otz o'g ooo! o00'S 0o00'z otg o'b OCSA mdBA SE TUE SATSER ISA EEETEEETETTE SEN ; | | ; SR | & $eof 15/1 £t1z 006'6€ oob'f o059€ +'€1 zz z' II rer rrR RR srt sä1q a å | z ö | S'pz | SEC o'Iz ooL'91 felokd 005'91 StzI z'z €'01 sect srtrttrrrr SYILWPION 7 | = | S:7€ | otzI S:61 ooS'gt o0S5'0of 000'gI o'gz ot6 ot /I «obe diss vt td FTV SV Rc NRNNING vvs snar) AQ I 4 | 9:89 z'6 +:6G ogp'SE 0o06'z ogS'ze€ zt/S z'€p o'bI sösefRNR KR FÅR VSNKTAENNOGFR FÅ assof R 5 fat | 2:06 68 "918 066'£z ool'z o6z'1z s:99 1'6€ +$:rE sosse srrr rr PR RR RR RA STEPSYÅLA «<< | v I S:990'1 VA 0166 095'961 ont't6I o91'z 8:49 L'bpbz SRS ERS TOCSARG . ""SIepATYy A 4 —QX1L=2?—?!2 2Én22??>&&+2-—-—--—---—2—— no wo nnn nn ww nnnnnnnnnnnn nnn».opnn nn nnnen» nm tssB»"MVSNCCCC>;ec:z-Snpnrr = IeIY24 Ie24 IePy - ”s ”s 2: "öv '3Y 2 ewmng | Sumuelg PPeS ewWwWng UPID) IeL ewWwWns UBI) UeL Pere H FTW PETP OSDANS TrORPIUTe TT dd (ORO = "BSSBE3YSPIPASBOYS sjauej In despiq WBRIN SI61 Je UP] SPULJWIRA WOUI JIP303S SepIIysua & eptlonn UIJIQJESPIBASBOYNS o HILTANILL yst [4 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OT5: 244 9n€sg L'yIo' 6'SLb'b [ ogo'Sz9'€ | o96'SkE'z | oz1'642'1 [ 6£'199'€ 62 S9S'1 ostgg0o'z — |ewnwung | STEN OT PSA eo NN a hd a fä är bn na SSR 0'091 z'1I 8'gbi o0z'LS o06'z€ o0£f'bz 09'9zI Sot € 5 Ss6'z SK KR ASEA a SSR br TA DES RARE RNuQ | PRESS RR Se NNE 28 era SAR SS ET Re RR SUTEE R BREES re ST AA StzzI o'gz S'v6 007'L01 008'£9 oob'E+V 0996 o9'6F oo Lv SSF SEE Sv fr ; SPvIskreT | öra 6'/zI g'€ge 000194 o01'95S5 Bb kos totSgz 6L'gTI Setger frn SAR NDS aa ARKAD Se da SJU | 6'z91 E:g9 Böb6 STENS SSE 000'9€ I ol:lg oghGG AG SSR TSV ERNER "> span | 5t6€1'1 g'ocf L'818 oSg'tzg | o1€'goS obS'gIE oSt9$59 58'gof So" LvE ARR NORRAN AE TS OUT | 8'10€ 6'bS 6'gbz 606'€ zz o09'6t1 | o0€'bl sg! Ez S5'z6 o£iHöp oo frrrererrtrrrrrterrer erna trntenena SEN | 8'18z 8'19 otozz O01'Lg8z O01'IS | o00'9€z sEt6SI sg'El TROS OG |A 0 SSE GR pe sSoqua L'Loz EOS SS 007'88z 009'8z7 009"6$ oltgE oltVI SOROS RN EE AAA At SXJAIBWPION | b:6€z 9'Cz $'€1z o0£:£6 | oS6'+S oS€'gE oStg1z or!€£g | ohtGfp oo frrrrrretrrreere rna irea sumar) | Stg1€ Sk st667 ogb'9z1 | ool'gL og'Lv o6'glz OKSb SAS re] ÖSSgse ns bttap EÖRDoNblgnr bd 5 ossof | BIS 9'9v 8'10$ 060'00 I oo0'64 | 06015 or'gzb o09t€ 51 SHR RN RA a EL oe STepSAÅLT | £i€getr | Lo gtzlItr | ogStgrE | oob't6z | dg1'zz oc'vgl octfof | oogh fn RE AO AT SOS DR Let SLEPATy | | | | | | a SUuDJueld PpPeS BUNuUung UuPID) | HEL eWuWng UuvIr) HEL | ewWuwuns i | | REG | JFIPWU PE[POSTOYS TOFU NA OT UBS OF MY | "S161 JB UJJIQtESTUIIPOSBTONS EPIOJIN UR] SPULJWIEA WOUI IP30NS SEPIIYySUa Be J3AQ BEIPUEWIUES o VMESLeL VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Tablå V. , Diknings= 245 och bäckrensningsarbeten utförda å enskildas skogar inom Värm-= lands län år 1915 med bidrag ur länets skogsvårdskassa. Antal Har, ad skogs- ägare FAST alster ok ERA 117 RRVESdalS orsa edives ns 88 METTE ce HÖNAN 11 (EID vögot co oja of AE 5 INOFUI ars: 2, od se SA 47 (FIP SrES a sne då INC SA EES AE Kr sn LAN 23 IFCTHEDO Acke sds SARA 13 INNYE CSR öden osa SBR 6 USAS RNE REA a 24 IBKäTIStalSE RN rar RASe I Na Te NRA STORE fö bre as AR 18 Ölme ryd ör ERE id VSB LDS spend ar NLRA 12 Summal| 379 Tablå VI. Löpmeter Kostnad | Bäck- Dikning Bäckrensning Diken 5 SETS Ara rensning Kr. |öre | Kr. | öre | - | . 137,286 44,480,5 27,975 | 90 |. 4,659 | 32 | 65,292 12,268 14525): 13902 | 12 | 10,380 1,317 2,374 | 28 137 | 21 | 1,284 — 206 | 2 — — | 18,472,5 | 1,783 3,904 | 87 | 170 36 | ÖS2O0 | 2,622 137959). 510 E23 1 KÖ 12,048 845 2,16 I :g33t 69 | 10 39,218 11,034 7,190 | 5I TAS 14 2,929 838 514 | 76 1I0I | 94 18,223 976 3.122) 90 105 | 66 6,587 — 1,051 63 — — 14,434 100 1,666 | 13 kJ rs RON -— 1,898 | 54 | — — 14.359 3,027 2,469 | 28 133 | 44 360,545,5 79,290,5 | 70,453 | 22 | 7,608 | 85 Diknings= och bäckrensningsarbeten utförda i enskildas skogar inom Värm- lands län år 1915 Utan bidrag ur länets skogsvårdskassa, Löpmeter Härad [Can Diken : rensning | SnG ET EGON Si SES a BARR Sh fer 71,835 | 65,352 INTYRSUAS sr Pode dd sekr nare AS 5,846 14,123 INST) NARE BLA dear RER sö 21074 | 8,713 INTYG SI oa ole sle slets Ne, NFO Lea 64 | — Summa 79,852 | 88,188 Kostnad Dikning Bäckrensning | Kr öre Kr: Isf öre| 17,634 | 70 9,437 | 65 1,168 | 49 1,303 | 95 683 | 68 413 | 89 | 10 | 82 — | — 19,497 | 69 | I1,155] 49 246 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. Tablå VII. o Sammandrag över diknings= och bäckrensningsarbeten utförda å enskildas skogar inom Värmlands län år 1915. Löpmeter | Kostnad Härad Bäck- Diken d rensning Alvdalstar at Mtrl ee nn vd 209,121 — | 109,832,5 | FIyESAAIS mes kola er us tedeborse 71,138 26,391 1 SJOSSE Ge Tr ANSATT 10,380 1.317 | EES ORDS Färna Kod dör Erk 1,284 — |: NOFÄmMATKS, 055 Bosse oron dar sg 13,472,5 1,783 Gillbergs; oa R faner bese tele 6,820 2,022 DIGSF ir boss n ER I EMS enn 12,048 845 EL a Or Al SAS 41,325 19,747 NYCASV er ords bodegep sitar beer 2.993 338 | ICILST ARNE So fe LS ER USAS: users Ae 18,223 976 HERR IStaS Ars bin ar fer rik sek pe dee "165597 — |" ”MASe mör SAB SAR Ra sta pad 14;434 100 | OEI Mei br Breed See AN YA 13,213 — | WISINUDS> och Sed arb er ba 14,359 3,027 Summa] 440,397:5 167,478,5 Tablå VIII. 45,610 | 60 Kr... | öre | | 15,289 | 30 [ 2,374 | 28 I 206 | 27 || 3.904 | 87 | | 1,795 |. 51 | 2.161 33 7,874 | 19 | 525 | 58 3,122:1-90' | | 1,051 | 63 | | 1,666 | 13 | | 1,898 | 54 2,469 | 28 | 89,950 | 91 | Kr. | Dikning | Bäckrensning | | öre Sammandrag över detalibeskrivna avverkningstrakter uppkomna under avverkningsåret 1914—1915. Hörarracd St | Hektar | FA Tvid alsbopre KOD SSA Die or pose Stans g a Ae ls SES fagre be TT RES 3 | 16,5 TI ÅR ER fr GR nn RR am ET Ra nan Va ere KR ER 3 | 12,0 | ETYKSÄAIST ÖPTE [ao UR Sktuflieripinaj see le ser sabel rg) el Sera RAR 3 | 22,0 > TIG CEC TE JESDVE SR ell SE bo ls on är seas ai a OR ije 2 ste Nelo SR org a ra RS SARA id | 74:75 JÖSSE osa Se dos sh Be kolielern bd pa geo kje E sht olNple oo bla p ep as öns s0e/e Kil SARA 6 14,5 (GRUS; 2 VR a NS RER SES LER NA LE KR ep röba rt IN sb Mt aa JRR ND 83 39,0 (FIDE RES PN bes SN Veg Dre ös ES ERS te ol ok le EK deja SE bron ARR 5 3140 (VETT TR SG IRA al DEN Se AE AR la EE > SAR KGDNK SE BIE (EL ER SMET RE ägd 3 17,5 FETHCDO här ser ket NSD AE RR re er a ÄR SR a (22 sak dito CE sons ser Af d a ARSA 2 20,0 Ny CAST ERE ESA ae ELEN RS at IST a Ask JAS sl AN FANN 19,0 ICIS 7 ant LETA AI NG SE RAN BR YES en 06 REN dT a SKANSKA EE oas Sf Re 4 12,0 BIE a NA SE KR ee fly fs BA SKE RAE ben IRA -1T ME BSR SET ARA ME I 3,0 hj ET IR BORRAT ae LEA Drar förför SA KE Nl a yr 0 BR LSE MA BR SIE SE RR I 5:0 (linnet 2 PA LAR FASER SN TS Oe ANA a se LB GE En a ER IA 3 60,0 VISDIIS, sou sag ot RE BARS DN Sr SISTER er BORN a a DD RNA 4 3055 Summa 56 384,75 VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Berättelse över verkställd granskning av Värmlands läns skogsvårdsstyrelses räken- skaper och förvaltning år 1915. Den ekonomiska ställningen under revisionsåret framgår av följande tablå: Kronor 149,290: 34 Inkomster: RED ANGin St frän aNnO TA does serd dd Noor 500 Rena 2; HARI ESO OSV ATA S AV OILERS ka RASAR de Säger Sänd Sa ITF2,0005-— FIRE ES AT STA OM Tra ARR ri AR 0 AA RAR NA nd er arena 2,500: — USTA ÖT åar so Sörforsa UPPER (oo ST SÖTT TR IR NAF AE Va or rea O ESS RR SSR SARA NE 5,966: 66 HSA OT a ae rs SPE a ES SNRA fn SR rd da a elen för nr a Sd TR 2,943: 40 Pläntörers arvoden och TESOLK..s.s:bsebisks ed obkss bss ae erna 1,148: 89 LITT (SYRA pA äger arbe orre SENS SSE AL SE SL ERS ER SE NER ES AREA 30: 20 SYADE FOI EL SG oden ko de ort or ER RER 208: 74 Försåld tomkott 987: 70 Diverse 3415 04 Utgifter: SJEVECISENS FLCSCKOSKI AC CIN raser bAs ke bone er SL sara TYG BlANSj AGM AStaKSNS KALV O CE sesooodn oda seas isersddee senere LO AND: RETT spe frit BAG so SSR BEE SEEN BESS NA FRE: ES aa FANSSKO gp VARtarnasklöDeE tesen soi söder skgder iv dsdelndnt sens EGT ANT » » INeEK019 Möt oost sne BA SAR SPENAT AE 4,720: Skogsodling: [NEO DL AVES O ST Rn me oats bsr Nad bee 1,268: > 2 AS TILATNE OBS SE KNSe KON SrSEIS LR NEN Ok os oi slvo ps ses nre dr 21 Plantskolorna Nee 121 REN 0 feg 0 000 föorgen UK NAS co ASA SEN Nr AS ANAR ER EA 3,764 Kottuppköp FSE ING UUSI Og Ck bn 13 NS SN ser R AVE I DY dok ana ASA SRA RN 120 Järn tOrets kaRVOC ON fonder Amt ss blö Nera löna 9,045 » IDA rise res or kr or ARE NE E ER NA Oe 2,03 Diverse: skogsodlingsköstnader ............<..ssraeesusanor ge 809: Transport 149,290: 34 33,386: 82 21,070:01 54,465: 83 248 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQ9I5. Transport kr. 54,465: 83 Dikning: | Dikning SDiCEAD Ness os NOR RA STSR NT Sas Are See sn 31,224:100 Dikningsförmäns. akvO G€h 8 ms roess less es eee a se se sats ee EN ÖN EE » TCSOT es rss de jale SJS SKANE bort Ute da svg sele a 948: 18 33,983: 06 Litteratur” .OCh- UnGerviSPilg ät ...er esset. lens svs welsdö ass RE SAR 5,148: 65 INVEDtaTler Ass oo esk sn Tara orgel UNS ARA BR FSS arsle ae Fre jö je S SS CLS SNS RA 428: — Reparation » granplantor. 787,000 >» lärkträdsplantor. Det för plantskolan i Säffle disponerade området har förut innehafts på arrende. Då det emellertid var önskvärt att säkerställa mot den eventualiteten att efter arrendetidens slut nödgas anskaffa nytt område för plantskolan, så har styrelsen, under året träffat avtal om inköp av det hittills använda området. & YA TES SER TIPPI SN VER EERO PR STF USE PO SRS 7 5 FR TSPY SSA UREA I r 0, UY ; V k Nr fa NS TERS OL SV CE 250 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. Undervisning i skogshushållning. Vid Trossnäs egendom i Nor socken har under året varit anordnad en utbildningskurs:'för plantörer, bevistad av 43 elever. Kursen pågick under tiden 11—30 oktober och bestod undervisningen dels av föreläs- ningar och dels praktiska arbeten. I samband med denna kurs var även ordnad en repetitionskurs om tre dagar för 61 st. av de tidigare utbil- dade plantörerna. Vidare ha vid de av länets hushållningssällskap under året ordnade 8 undervisningskurser för mindre jordbrukare av extra länsjägmästaren hållits av skioptikonbilder belysta föredrag, varjämte vid landtbruksskolan å Varpnäs, lantmannaskolan vid Elgå samt lantmanna- och folkhögskolan i Molkom lämnats undervisning i skogshushållning. Slutligen har be- kostats ett antal föredrag inom Näs, Grums, Kils och nedre Fryksdals härader. Med anledning av vad sålunda inhämtats få revisorerna för sin del vitsorda, att skogsvårdsstyrelsen, i likhet med alla föregående år av dess verksamhet, även under år 1915 med största nit och framgång verkat för främjande av de intressen, vilkas vårdande blivit densamma anförtrott. Då mot räkenskaperna och deras verificerande icke förekommit någon erinran, få revisorerna hemställa, att full och tacksam ansvarsfrihet läm- nas Värmlands läns skogsvårdsstyrelse och dess kassaförvaltare för den tid revisionen omfattar. Karlstad den 17 maj 1916. L. W. Bergström. Av Kungl. Maj:t förordnad. R. Wikström. Axel Låftman. För Värmlands landsting. För Värmlands läns hushållningssällskap. Skogsvårdsstyrelsens inom Örebro läns landstings- område redogörelse och berättelse för år 1915. Någon personalförändring inom styrelsen har under det gångna året icke ägt rum. Länsjägmästare J. A. Bergvall inlämnade vid styrelse- sammanträde den 14 december ansökan om avsked med årets utgång eller, om detta på grund av det honom. lämnade treårs förordnandet icke kunde bifallas, tillkännagav han sin avsikt att icke söka förnyat förordnande efter 1916 års utgång. Till sekreterare och 'bokförare antogs vid styrelsesammanträde den 30 december e. jägmästaren N. Eckerbom. På förekommen anledning har länsskogvaktare V. Trillkott erhållit avsked från sin befattning och skogvaktare K. A. Engström från Marie- dam antagits som länsskogvaktare i södra distriktet. Styrelsen har under det gångna året haft nio sammanträden samt företagit inspektionsresor dels i södra och västra delarna av länet för besiktning av skogsodlingar och avverkningar, dels i norra delen av länet för besiktning av till salu utbjudna lägenheter, avsedda för plantskola och skogvaktarebostad i norra distriktet. För ändamålet beslöts även inköpa 53/10880 mtl. Kopparslagaretorp invid Bånghammar järnvägsstation. För spridande av upplysning i och väckande av intresse för en bättre skötsel av länets skogar har huvudsakligen använts samma förfaringssätt som under föregående år. Föredrag i skogsskötsel hava hållits i Axberg, Hammar, Glanshammar, Lerbäck, Hardemo, Mosjö socknar med ett föredrag i varje socken samt på tio särskilda platser i Karlskoga och Bjurkärn. Föredragen, som blivit belysta med från Svenska Skogs- vårdsföreningen förhyrda, lämpliga skioptikonbilder, hava i allmänhet varit väl besökta. Ett tidigare av styrelsen gjort erbjudande att lämna undervisning vid länets tre folkhögskolor har på hösten antagits och avtal träffats med vederbörande rektorer om 20 timmars kostnadsfri undervisning i skogs- skötsel vid vardera av skolorna i Fellingsbro, Kävesta och Karlskoga under vinterns lopp. Praktisk undervisning i utstämpling av timmer 252 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. och skadad skog, i gallring och röjning har dessutom lämnats under tvenne dagar vid Fellingsbro lantmannaskola. Till varje skola har ut- lämnats gratis ett flertal folkskrifter i skogsskötsel. På grund av ringa tillslutning, antagligen förorsakad av det försenade arbetet vid jordbruket och genom mobiliseringen, måste de på hösten vanliga kurserna i skogsodling och gallring av skog för utbildande av plantörer inställas. Ansökningar om biträde för erhållande av råd och anvisning i skötsel av skog inkommo från 79 (128') skogsägare. Av dessa ansökningar avsågo 41 (46) avverkning av skog, 23 (62) gallring och annan bestånds- vård samt 15 (18) taxering och värdering av skog. Bilaga 1. Biträde och bidrag vid skogsodling söktes av 141 (178) egendoms- ägande, Av länsskogvaktare, biträdda av 24 (20) plantörer besåddes fullständigt 553,:s hektar, hjälpsåddes 12,25 hektar och hjälpplanterades ” 11 hektar kalmarker, avverkade före år 1905; besåddes fullständigt 431,64 hektar, hjälpsåddes 352,25 hektar och hjälpplanterades 58,25 hektar kal- marker, avverkade efter 1904. Summa 542,12 (519,69). Vid ovannämnda skogsodlingar användes 17,:1 kg. tallfrö, 18,91 kg. granfrö, 21,500 st. tall- och 20,500 st. granplantor, utlämnade avgiftsfritt; 148,46 kg. tall- och 165,17 kg. granfrö mot en avgift av respektive 10 och 4 kronor pr kg.; 138,950 st. tallplantor å 2 kr. och 250,000 st. granplantor åa 2:50 kr. per mille samt 785 st. lövträdstelningar å c:a 30 öre per stycke. Plantörsbiträde tillhandahölls avgiftsfritt under 2501/,; (263) dagar samt mot en avgift av c:a 3:50 per dag under 2607/, (218) dagar. Den av jordägarna använda arbetsstyrkan vid dessa skogsodlingar utgjorde 2,120 mans-, 1,558 hjon-, 2,366 barndagsverken. Till 58 rekvirenter inom länet utlämnades 181,95 kg. tallfrö å 10 kr., 233,55 kg. granfrö aä 4 kr., 40,100 st. tall- och 300,930 st. granplantor å respektive 2 och 2:50 kr. pr mille. Ett tusen granplantor utlämnades avgiftsfritt till folkskolor. Av lövträdstelningar utlämnades 543 st. till ett pris av c:a 30 öre pr styck samt 700 st. häckplantor till 2 öre pr styck. Den av sistnämnda rekvirenter härmedelst skogsodlade arealen beräknas utgöra c:a 650 hektar. Bilaga 2. Enligt analysbevis, utfärdat av frökontrollanten i Örebro den ?2/, och 9/5 1915 visade generalprov av tallfröet 92 90 och granfröet 97 HA gro- barhet. Till andra skogsvårdsstyrelser avyttrades, delvis i utbyte mot granfrö 184,000 tallplantor å 2: 50 och 258,000 st. granplantor å 3: — kr. pr mille. ! Motsvarande föregående år. ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 253 I Frövi — plantskola utsåddes 11 kg. tall- och 21 kg. granfrö I Strömtorp = >» » KO KAN pe VN AS Te - I Pålsboda | » 8 >» D FUL LÄNGA samt i samtliga plantskolor mindre partier lövträdsfrön och ollon. Plantförrådet beräknades i slutet av oktober utgöra i plantskolan vid: | Tall Gran | Div. lövträd | Häckplantor | | [ES - Ng TT NR 4 IE 5 » | | oom- oom- oom- oom- | | | | | | | skolade | skolade | skolade | skolade | ett år | fler år |ett år | fler år | I år 2 år I år | GA | | | | | . | | | s | BTOVI esi. an) 560;000)1: 245 000] 400;000] —:54,000]: 16,036-.:-4,560 50 | 183 | Pålsboda ...... | 800,000] 600,000/1,000,000] 800,000 — [I 30g — | — Strömtorp... [1,N00,000] 350,000/2,000,000] 350,000] —1,800 | —1,496 — | — | « RSS | , | Summa 2,360,000!1,195,000 3,400,000/1,204,000] —7,836 | 7,449 | 50 183 | De under året verkställda skogsodlingarna ävensom sådderna i plant- skolorna hade vid vinterns inbrott i allmänhet ett mycket lovande ut- seende. Behållningen av skogsfrö från år 1914 beräknades (en stor del av tallfröt förvarades nämligen orensat i säckar) lämna 900 kg. tallfrö och 300 kg. granfrö. Då granfröet ansågs otillräckligt inköptes, delvis genom byte med plantor, 340 kg. dylikt frö. Utgående balans visar en be- hållning av 440,90 kg. tallfrö och 162,31 kg. granfrö. En avskrivning av c:a 935 kg. tallfrö måste företagas, beroende av för högt beräknat utbyte av det orensade tallfröet. Någon fröklängning har på grund av bristande tillgång på dugliga kottar icke kunnat företagas under året. Den från fröklängningskontot balanserade utgiftssumman utgöres dels av kostnader för rensning av tallfröet, dels och huvudsakligen av under sista månaderna lämnade förskotter åt kottuppköpare. Till följd av svårigheter att erhålla elektriska materialier har den beslutade elektrifieringen av frörian icke kunnat fullbordas innan års- skiftet. Till 62 (38) skogsägare utbetaltes i bidrag för verkställd dikning och bäckrensning å försumpade skogsmarker 6,763: 78 kronor och utgjorde de upptagna dikenas längd 75,211 (35,327) längdmeter. För nya dikes- undersökningar och besiktningar uppgick kostnaden till 396: 39 kronor. För erhållande av bidrag utav de till bildande av sockenallmänningar donerade medlen, utgörande 497: 35 kronor anmälde sig ingen sökande. hp > RA 5 By där FR Na ÄR DER shine A £> Vona så IR TR a JAP SS RREN a Fre VER IA TEN 0 ET RNE AT YTLA OS AM eh Gå » . Ja da + WL PSRA Nada frän RR Non a a åa en SR At fr pre I 4 -» band 254 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I19I5. Genom räntetillägg har det donerade kapitalet åter uppgått till det ursprungliga beloppet, varför fortfarande tillfälle finnes för fem kommuner att erhålla 350 kronor vardera som grundplåt för inköp av skogsmark till bildande av sockenallmänningar. Under året anmäldes, uteslutande genom länsskogvaktare 29 avverk- ningar, där lagen av den 24 juli 1903 ansågs åsidosatt. Utav dessa har i 20 fall överenskommelse träffats om de avverkade markernas återför- sättande i skogbärande skick. I återstående 9 fall har antingen dylik överenskommelse icke kunnat träffas och fullföljas i vederbörlig ordning eller äro de anmälda avverkningarna föremål för styrelsens behandling. Till följd av antingen försummade åtgärder för åstadkommande av återväxt eller utsträckta avverkningar å förut anmälda eller under obser- vation stående hyggen har under året påkallats 17 undersökningar i enlighet med $ 2 av lagen den 24 juli 1903 och har vid samtliga dessa undersökningar av synemännen fastslagits att den bedrivna avverkningen uppenbarligen äventyrat återväxten. Tillgångar vid årets början: Frövi plantskola och skogvaktarebostad ... 09,3306: 43 BTÖVIIEOKIAn Pp 0UNG SEI ANS SR or oboe bokncg ne 12,863: 19 Strömtorps plantskola o. länsskogvakt-bost. 4,321: 06 Pålsboda » » 9,942: 01 36,462: 69 TD 1VETSE SILV CI ATA CI de SPE Ren or vr INeR a Ene Sd oh a Aa sar SER SE TRA 2,10 2:04 TAGET SAVA SEO 0 SMEOSSASS KAS Aer Ro USLA ren LR SELIN 12,439: 50 KASSA ALA ST Sk NEP ED Ak ELSE Est kor a or eK SEEN ERT 31000 Fordringar: Örebro Ensk. Bankågiroräkning 2,094: 36 » > >» å kapitalräkn. 12,892: 06 > » » å sparkasse- räkning FREDS 15 475: 98 15,462: 40 DIVErse "ACPI tOTETA Are eRrS eos SAN AS AREAN 1,095: 21 -16,557: OT Kronor 70,851: 08 Skulder ONeBAGe- IN CEC Nee see ESA el oe Aranda 475: 98 705 SYSDO Inkomster under året: Statsanslag: till upprätthållande av verksamhet ..... A,000-— » skogsodlingens befrämjande............ — 3949: — 7,949: — SKO D SVAT AS AV OTILEES 5 ke tees LESS IE KISSA Ra 1175 LjÖGEGOE Övriga anslag: av FÖTebro Man dStingsre ss. ds er ps ned 2,200: — av Örebro läns hushållningssällskap...... 2,800: — —5,000: — TNT OT 3 å ers bb ke na SÅN läg LE SIEN IS SI KE RE RAS REE RI JÄSER SEELE ENTER 2,645: 62 66,685: 64 Kronor 137,060: 74 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 255 - Utgifter under året: Skogsodlingars konto: Skogssådd och plantering .................... 1,661: 91 105155 0 (2350 RR RARE AE ba LT SE 1 PAR AE rSE Let NAS Skogsfrö,.,..... oas Se AN Ir fo: SALEM FS KR SE SLÅ GAN AO PROP SUPPlySDINS ål mor: spobråt age ga Dr srNNAE De ÖR Avskrivning å inventarier Skogens vård och avverknings konto: Avgiftsfria biträden av länsjägmästare och länsskog- MARTA G PE I, SING SANS BSR SE ENN KILA NA aAa na ASO TS Förvaltningskostnaders konto : Styrelsens rese- och arvodesräkningar ... 1,231: 27 Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas rese- och arvodesräkn. samt löner... 12,652: 61 ID INErSeTOmkostnadel dess dare belek dar 931: 53 14,815: 41 Baltiska) utställningenskONtO2 G= pad talet enad AN 4: 46 28,297: 85 l Tillgångar vid årets slut: Fastigheter: Frövi plantskola och länsskogvaktarebostad 9,46: 05 IBrONT fröklänSnin SSMam NN. sk. FT ÖNSEOS Strömtorps plantskola och länsskogv.-bost. 3,867: 37 Pålsboda » » > 12,182: 69 Bånghammar » » » 8,000: FR 45,149: 79 NÖTVELSE INMNVETGARIGID sfp ved Mg. Esa ns or sr Ren GA SdrE 2,T03303 NE MSIE: I SKO TS OA RR RN nå am dara aen egna 5,058: 24 TSE NS kr a AA EKS mr BIR ch ER AN FR ETEN AE UP HT Apt 407: 48 IBTOKlän SNUS SKODREOCE a ess es a dan Me Sh eh se td deulea as ASO Fordringar: Örebro Ensk. Bank: ågiroräkn. 165: 68 åkapital- räkning 53,842: 87 åsparkasse- räkning | 497: 35 54,505: 90 ÖTVETSE (SbilOLET ideas arne rofos seg 1,522: 89 56,028: 79 Kronor 109,260: 24 Skulder: IDonerademedelt 233 berg: tad ustetp. sid ANS gng 497: 35 108,762: 89 Kronor 137,060: 74 Det gångna året kan liksom år 1914 betecknas som ett hemsökelsens år för länets skogar. Anställde eld och torka under år 1914 stor för- ödelse, hava de ymniga snöfallen i maj och december i förening med stark köld och storm anställt oberäkneliga skador i särskilt de yngre 256 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQI5. och medelålders skogsbestånden. Denna hemsökelse drabbade hårdast skogarna i länets södra delar och bildade slättlandet mellan sjöarna Hjälmaren och Skagern en iögonenfallande gränsskillnad beträffande omfånget och styrkan av denna skadegörelse. De på våren anställda skadorna bestodo mestadels i toppbrott å gran- skogen och visade sig särskilt svåra i nyss förut gallrade och ljushuggna bestånd. Förvinterns hemsökelse drabbade alla trädslag i form av genom snötryck avbrutna, nedböjda och rotstjälpta stammar. Visserligen voro såväl pris som köplust å alla slag av virke i ständigt stigande, men det sent afslutade eller avbrutna jordbruksarbetet, mobili- sering och den tidiga och snörika vintern har nästan överallt fördröjt och hindrat upprensningen av den skadade skogen. Härigenom har faran för kommande insektshärjningar ytterligare ökats, ty om också dessa från föregående år befarade härjningar å växande skog under det gångna året icke visat sig särskilt omfattande, beror detta förklarligt nog på den omständigheten att skadedjuren i de på våren avbrutna topparna och stammarna haft särdeles lämpliga och tillräckliga föremål för fort- plantning och utveckling och sålunda icke haft behov av att angripa den oskadade skogen. Faran förefinnes emellertid och för att i någon mån avvända densamma borde alla skogsägare beflita sig om att under våren och försommaren så fullständigt som möjligt rensa upp sina skogar. Därvid är av mindre vikt om avbrutna stammar med friska grenar kulltagas eller om de från vårens snöbrott kvarliggande topparna omedel- bart upphuggas. De förra angripas nämligen ej gärna av insekterna och de senare äro numera av dem redan förbrukade. I första hand böra stammar utan friska grenar och alla under vintern avbrutna toppar upp- huggas och helt eller delvis barkas så att de fortast möjligt torka. Av den skedda skadan hava länets skogsägare på det kraftigaste manats att följa de råd och anvisningar skogsvårdsstyrelsen år från år upprepat och genom sina tjänstemän sökt praktiskt utbreda och tillämpa, nämligen att genom tidiga, ofta återkommande och svaga gallringar och ljushuggningar söka i tid giva nödig styrka åt de enskilda trädstammarna och därigenom härda sina skogsbestånd. Endast härigenom kunna fram- tida skadliga verkningar av storm och av under ogynnsamma temperatur- förhållanden inträffade starka snöfall, om också ej helt och hållet und- vikas, dock i möjligaste mån inskränkas. De genom förenämnda naturföreteelser framtvingade skogsavverknin- garna komma helt säkert att omfatta betydliga virkeskvantiteter, uttagna ur de yngre och mest tillväxtkraftiga skogsbestånden. De borde sålunda mana skogsägarna till en måttlig och försiktig avverkning å de oskadade och växtliga delarna av skogarna. Så synes likväl ingalunda vara eller FE TTR Ba ÅG RAS TA: TERRIER we NRA M 20 ut NA fp Be - Vi - ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 257 bliva förhållandet. Lockade av de höga virkespriserna hava flera än vanligt av länets skogsägare givit vika för frestelsen att realisera sina skogsegendomar eller avyttra avverkningsrätter till större eller mindre delar av sina skogar och att döma av pågående avverkningar och på förvintern gjorda förberedelser för sådana, torde väl länets skogar aldrig tillförne varit utsatta för så hård beskattning. Ett önskemål vore förvisso, om de härigenom influtna medlen, vilka väl om något borde visa att det lönar sig vårda och spara skogen, i förening med de fallande skogsfröprisen kunde mana länets skogsägare att ej låta sina skogsmarker ligga öde, utan med kraft och skyndsamhet ombesörja deras återställande i skogbärande skick. Det gångna året kan i detta hänseende icke uppvisa någon stegrad livlighet, dock får detta förhållande måhända tillskrivas mindre ett slapp- nande intresse, än mera de stora svårigheter, som förelegat att anskaffa tillräckligt med dugliga arbetare på grund av såväl beordrad mobilisering som jordbruksarbetets sammanfallande med lämpligaste tiden för skogs- kultur. För så vitt det kommit till styrelsens kännedom hava inga anbud till skogseld yppat sig inom länet under det gångna året. Orfebro” den 7 april 1916. På Örebro läns skogsvårdsstyrelses vägnar: Fr. Beckström. F.: ÅA. Bergvall. 17. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. boat AN a BÖGAR RA SIST Ak ba SV TI JA BNA FRAN ET AS CIA OR | TERES NPA = '000'85z/000'P8I & — Sr fb ig Fa Elie — | 29uel Won vpiestOX | i99€'z 8551 -loz1'z |/,09z2 |”/,0Sz lJoo4 IgzEr o€b'z4S|oSS'ooz| 9 Lib | St LPE sv om Se €fz Ibolrgon llsc 66 eWUurS | Sa oe ds 004 1256 Jo£6 vat oorior TERESE ] — || | |O59-EialE = NBT) stuudspeursoxarels LL | | | NE oIGgA NOOOLOSz|OSO1SE TK GONE [SK RIKT SKÖTA [BONE AR än ASTAIRE Sespiq PIM 3 208 TIS LjöRN [097 PROS — CE o0o$9'1z |i6'g1 | i'lI - — I$Sz £z SE EA 1 ETT I fr dl ande :tt gojuefd yvo | 103ure[dosgp Ar SespIq PIM -—-— on .” -——— —O—V—— Ä—< V—VXL nrrrrnnr$nuna>nnnn— nn nn —mMMM TN 100 35 | SN | SN le ef |1e]| se |ae | Tek) je | Te | 95 ; wu En ES en SE SS 2 re VR NE | ; er AREA BR EN ; RA NEN 2 | | VEN SS e $ 1e3uu | | | bo6r | S061 to6I So61t | & =S vureseprol | : CJ | [HSN LESTO 19919 10 SE | -uejd UPIr) TS Ueno [IG Z FANS fa z AR | Ie3ep ER -SPEN ; SS AN ske - - | 98 - | JENIIAAR | JEYIJAAT SÅ S A ugtrdASBEp -sSBurioyuejd | ASA AE | bed ID | ! = i; JES VIRKE AE | ; | Nrewu v WrewW B En SON BPDSAUN KP UEANY ; mymydrelfg. > 28pursnvyg = | 103uejd epursuy | - 03 JUBAUY = TZ | ELSE ERS ERF AV [e91R Pelpossoxs z I I I j Z EA SE ar NN ära 5 NER NE SET I NAN DE Te EES Ja DR TINGS = a SR / å "C161 JEBUIPOSZONS ÖG | 76 z e Vd < & '920q1eway IeuNBIUI (3 MEH & $ HA | | £6 | Skr | oz | VE 61 | S91 | S SJ EE HON | 06 | bi 881 | er | ewumg | ta | I I | I É 2 | FÖ RN ST Si TG £ SE FA RA Le RA RES sd TONSSUF VY Y « | | Zz | | ec | gr | Al = 9 — II 61I z z€ 6z HROAMLL ”A « | EA ng a SE TEESE a [EE Bo DA DAY ORD SÖ ö | Se | OM NES EE z9 == = = Iz 8 £ BOR TOK uossIO ”A SEN LI S = — | — OCK 61 I 61 1z I Ce STR TO SSSIIP ST « | E | An oz — = | SI (Ör SC I Ske ge I 9€ | TS uOSSjIeN 'O "I JTLIYLABONSSUET | Ar 9 Rå oz Vi EK SI NN = 195 IE 6 Co SE | fl) MER Riese TERS fälg apeniq pour uatejsewsråsurT 2 | | + I | kk | I k I | S | | | I | | | | | | | | M | la fr | |. = 0; | SE ; RSS IA [öre Te i ? SS a RSS äh ra rg EG a en SET IR DAR | 2 AE 38 | 50 FSE IE SEN El RE ret ve Sa RA rn] HÖRS Hi RÖRS SE a jga LER AA eg EE AAA ec = SiS -S ss NERE NEO ERE Ks IATA SÅ = 2 om 2) RAS :8 = (5) BN od NA AST SNES ÄR REN tr a SE NE | D (DL ASR ne KSNOE RS sele 5 ELON] SON SR IS ANG pe a (ol ft [EE = VE fr RT Ta AA a 17 re bl fe 0 NE bop TT SIE est KOSSAN SEO SE EE | LS hr fa fre ls CERT fee SJR IOTT S BA Ae | OD ES JR rd ce — > | 8 lärs NIE SS IEN ST CO inl a > | & SR SS NES NA 20 (ROR NES SS | || | FA | I | fö | [22] Ms AA I NS od, RR AMRE SEO SiE RS AA TR a SR EE z = rt NE EN EA RE RE er AR IE FEN HE 6 :SUrUJPIPIIOJ PIL IPEUJIOJ JIIEA INN PSSOP EPIARS fJPBLEPIasaI WOJN JETEPSTUIUJIRITOT suguurwsrsurekL in By "71706 N £. il 1 Å 4 Lå v j. Of AV Ä Ad? vi Je Åt SN VINER og LAN ; CI ARN KA RE rd PÅSE FIRE SPV 5 | ER ÖREBRO rg LA IDSTINGSOMRÅDE. | AR ARR a Fr . (OM 4 Ö se / VAR öv 0 AS 3 SÖT | bila Å . 4 SJ fa Undertecknade, som blivit utsedda till revisorer av Örebro läns skogs- 2 vårdsstyrelses räkenskaper och förvaltning för år 1915, hava fullgjort SER detta uppdrag och få däröver avgiva följande SA | fö | Revisionsberättelse: RA Tillgångar vid årets början: | re Fastigheter: S Frövi plantskola o. länsskogvaktarebostad o9,336: 43 VE IKrÖVI. fröklängmn Sstlå, dy sdsd. ös onde F230.033 LO Fc Strömtorps plantskola o.skogvaktarebostad 4,321: 06 nå Pålsboda HG » 9,942: OI 36,462: 69 HO . A . . RO Sker åf TIIVENSe ADMEDTAFLCIEN. eek sd: 9 aska sudo Sera ss ads ess oda ränna DELTA 2yT0 2 ÖA Lager av skogsfrö ....... EO flusHÖR e a EG SN NARASE! TARA (SA SPA 12,439: 30 | ' Nere fas SANNE NE oj en a BIS ER SONEN EINE Far en 3,1908: I apr = Fordringar: 4 NR Örebro Ensk. Bank å giroräkn. 2,034: 36 FR S » >» oo» åå kapital- ie räkning —12,892: 06 ; Rb > SITS Ua sparkasse: | S ;å Få räkning 475: 98 15,462: 40 "SSE . -. tas OK sat & , INiversetdebitorerseisse eten nr. 1,09535: 21 16,557: Ör Kronor 70,8351: 08 | fe, Skulder : KG 2 ODELL CEA IS El Ar STR ora ora dok yn Nee 475: 98 —470,375: 10 ; fa Inkomster under året: FN Statsanslag: JAR till upprätthållande av verksamheten... 4,000: — 4 DD till skogsodlingens befrämjande ........ 04 70 er, KSKOSSVALCS AV DU UCEI Sr a Sa bee lö tg d Nr sdens an dens ngn Se SR SEA OA ME Övriga anslag: JT av Örebro läns landsting .................. 2,200: — Ed | » » » hushållningssällskap... = 2800: FSD Sa - | 12 a 10 nd BARE KARE a 1 14 ENN EN ESR SINAN FE RAA TU AR 2,645: 62. 66,685: 64 i Se Er Kronor 137,060: 74 Mr vå | vd Rör SN K RS VC 260 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Utgifter under året: RR Te 20 TRANS Å Y RN ' SKkOgSsAd4 OC) APlADTSTI SEEN. sc. Ser skekosn esta 1,661: Ör NIT SATS ss 0 SA SEN a a ee on rs mee Elof LST oe 75 OO SEO PS ITO' ASEA rd AS rad ds Br es ESA Sr AR 3,434: 48 UPPLySnan garn 0 DNSkO BETS A VAA sor RA FÖGEIOG Avgiftsfria biträden av länsjägmästare o. skogvaktare 4J0INTD Styrelsens rese- Och arvodesraäknilg. mi.soc.c-s---ss-ssscs 15290 Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas avlöningar, FESE= OCD ANV OMESTAKDINS Ale ös ss ER 120.525 4000 IDIVEFSEN ONAKOStRACIER: 0 vodka sele ESR Eek Re SAR. O3T: 5 AVSkrIvynin gura InyCHEaE CI ge gs ss LE dre 2T0:12A4 IBA IbiSkargts tall SÖN oo .e Sö et ee EAA EE IE LONE SR Da Tillgångar vid årets slut: Fastigheter: Frövi plantskola och länsskogvaktarebostad o9,426: 65 Eröviälröklängnimgsna Lt öiiget ae £15073:106 Strömtorps plantskola och länsskogv.-bost. 3,867: 37 Pålsboda » » » 12, TS200 Bånghammar =» » » 8,000: — 45,149: 79 ID IVErS EN iNly SHLAI ShA sn ör esta Sus ARANDA SA SAS: SA BANA 271008 TAGEN TavESKkOgSO MO GhUIKO LLA: 15 be SR Se SA Soran ASUS Me Kassab ena ln esse SE a dass Ted tr 407: 48 Fordringar: Örebro Ensk. Bank å giroräkn. 165: 68 » å kapital- räkning 53,842: 87 » å sparkasse- : räkning” "SA TIS T545 05-90 INIVELSeE AED OREN 4 bir sosse ER ERS 1,522: $9 56,028: 79 Skulder: Kronor 109,260: 24 Doneradermedel stor PTE ERA RR IR AG på bär oj DA Sadat og 497: 35 108,762: 89 Kronor 137,060: 74 Vi hava vid vår granskning funnit, att styrelsens räkenskaper äro nog- grant och ordentligt förda samt försedda med behöriga verifikationer; likaså hava vi genomgått styrelsens protokoll och förvaltningsredogörelse utan att finna skäl till anmärkning. Vi hemställa därföre att full ansvars- frihet måtte beviljas styrelsen för den tid revisionen omfattar. Örebro den 29 maj 1916. A. Andersson. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. Rob. Montgomery-Cederhielm. Aug. Andersson. Av Örebro läns hushållningssällskap utsedd revisor. Av Örebro läns landsting utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns landstings- område berättelse för år 1915. I enlighet med kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser av den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Västmanlands läns landstings- område härmed avgiva redogörelse för sin verksamhet under år 1915, ävensom en kortfattad framställning om de enskilda skogarnas inom lands- tingsområdet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens 'sammansättning, sammanträden m. m. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning har under året undergått den förändringen att till ledamot efter landstingsman Erik Jansson i Kårsta, som under året avlidit, har länets landsting utsett landstingsman J. A. Ander i Hårsbäck och till suppleant för denne riksdagsman A. Lund- blad, Fredriksberg. Några förändringar med avseende å sammansättningen av styrelsens personal hava under året ej inträtt. Styrelsen har under året sammanträtt sex gånger, nämligen, den 15 februari, 29 mars, 29 april, 29 juni, 7 september och 10 december, varförutom styrelsen under tiden 7—10 september företagit en inspektions- resa inom Siende, Simtuna, Våla, Över Tjurbo, Wagnsbro, Norbergs och Norrbo härader. VWidare har styrelsen under året besökt Skultuna bruks skogar, där omfattande avverkningar under året bedrivits. Över länsskogvaktarnas verksamhetsområden meddelas här nedan föl- jande översikt: I distriktet omfattar Åkerbo härad samt Heds och Gunnilbo socknar av Skinnskattebergs härad. Länsskogvaktare G. Lindblad, adress Köping, R. t. 281. II distriktet omfattar Norbergs och Wagnsbro härader samt Skinn- skattebergs, Ramnäs, Sura, Fläckebo och Harakers socknar. Länsskog- vaktare Karl Norman, adress Ängelsberg, R. t. 20. 262 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Ill distriktet omfattar Tuhundra, Siende och Ytter Tjurbo härader, Snefringe härad utom Ramnäs och Sura socknar, Norrbo härad utom Fläckebo och Harakers socknar samt Kumla och Tärna socknar. Länsskogvaktare A. G. Eriksson, adress Västerås, R. t. 582. IV distriktet omfattar Torstuna härad, Simtuna härad utom Tärna och Enåkers socknar samt Över Tjurbo härad med undantag av Kumla och Möklinta socknar. Länsskogvaktare J. G. Lundberg, adress Heby, R. t. 37. V distriktet omfattar Våla härad samt Enåkers och Möklinta socknar. Länsskogvaktare E. O. Andersson, adress Tärnsjö, R. t. 25. Som extra länsskogvaktare har under året tjänstgjort plantskoleföre- "ståndaren Arvid Andersson å de tider då han icke varit upptagen i plantskolan eller fröklängningsanstalten. Under kulturtiden hava förutom länsskogvaktarna tjänstgjort 38 stycken plantörer. Tjänste- och tillsyningsmännens samt plantörernas förrättnings- dagar framgå av nedanstående tablå: I I | "ur -— jox) 2 >= = Z Hj CC) Tp EN =E - o: Rn 3: E < P = = äs 5: = 3 - — = e& = 2) e Oo - jh Urs = 2 3 | n & = 25 Ac = SS — | ö | - ns 2 AA an Ö ya Ar fr 4 S | JÄRN ESR SA Pr 2 ENS Sara =0Q na | AN = SÅ og PN [' fo] cd IA = 200 2000 FEET gr 2 | 5.0 | Summa ET Är OR = Se I 5 + 150] 3 S = Ur PR AR IN Ne fa JL A EN AN KEPS dr EAT I EE 4 PNG EGR EE NON de INA : = < : = Pom D = | 2 (o) = = = = SN FRA ARR 3 > ER =S NE 3 = - 6 ya => dj Länsjägmästaren = .............. 27107 2OMN4O 2 4.1 36 81 43 | 186 I distriktet. Länsskogvaktaren ............... 20 | 109 51 4 FÖR ol 12 Aall 197 | | I Eläsförer Tas SORT ora Fa SE | = 259 | II distriktet. | Länsskogvaktaren .......sscs.oocc. 3I 56 79 4 — | 7 10 = —=i Je 187] FJanförerTA 6 br Ae Lt = | | HSN EN KSS III distriktet. Länsskogvaktaren ............... 18 | 103 78 4 I 15 5 ARR 221 EJATtOTEITA Md os pe Edda ove ere = SER a i NGE IV distriktet | | | Länsskogvaktaren ............... 35 1: 64 36 — I 17 14 — | 217 Plantoserna are SAM INte tens = >= = rr = la FR 567 | I | V distriktet. | | Fänsskogvaklären. oss. rssd 44 70 49 — I 15 ye Fn. EON PAT tOTETIA SER a ease ART AA ET ES AA =3N p TA | 14. Summa 175 | 428 | 383 10 3 | 102 | 45 43 | 2,737 VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 203 Skogsodling. Liksom under föregående år har skogsvårdsstyrelsen på allt sätt sökt väcka och understödja intresset för skogsodling av de inom länet i ganska avsevärd omfattning förekommande kalmarkerna. Bidrag till och biträde vid skogsodling har under år 1915 lämnats skogsägare inom länet i enlighet med av styrelsen förut fastställda grunder. Skogsodlingarna, som togo sin början den 26 april och fortsatte till första veckan i juni månad, hava i allmänhet gått väl till. Väderleken var härför tämligen god. Dock synas plantorna hava något hämmats i sin växt mot slutet av sommaren, på grund av den då ihållande neder- börden med åtföljande låg temperatur. För att fylla behovet av plantörer anordnade styrelsen under våren sin tredje kurs för plantörers utbildning. Denna kurs avhölls under 7 dagar med början den 26 april äå Tomta gard i Romfartuna socken, där marker ställts till styrelsens förfogande. I kursen deltogo 20 elever, vilka av styrelsen erhöllo 2 kronor pr dag under den tid kursen pågick. Arbetsplanen upptog såväl praktisk som teoretisk undervisning. Kursen stod under ledning av länsjägmästaren och tvenne länsskogvaktare. Genom styrelsens försorg hava för verkställande av kulturer inom länet under året utlämnats sammanlagt 374 kg. tall- och 484,5; kg. granfrö samt 1,885,300 stycken plantor. Motsvarande siffror för föregående år voro 420 kg. tall- och 412 kg. granfrö samt 1,603,980 stycken plantor. Skogsvårdsstyrelsen har under året haft all plantuppdragning förlagd till fasta plantskolan vid Karlberg utanför Västerås. Sådderna i plant- skolan hava i allmänhet gått rätt väl till men hava 1 en del fall be- svärats av. småfåglar. Under året har i plantskolan utsåtts 32 kg. tall- och 56 kg. granfrö samt omskolats 24,000 björk. och 49,000 granplantor. Vid ärets slut funnos sammanlagt c:a 121,500 omskolade samt c:a 1,705,000 oomskolade plantor. Å den genom kontrakt äverlåtna marken hörande till hemmanet Lista i S:t Ilians socken hava under året utsatts c:a 100,000 plantor, som i allmänhet synas hava gått bra till. Fröklängning. På grund av att styrelsens förråd av skogsfrö vid berättelseårets ingång var tämligen stort har under året endast obetydligt med kott MU AG STR NN a NE NR Pag dT 204 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915, inköpts. Den tallkott som fanns oklängd ”/+ 1915 har under året klängts ut, varjämte för några av de större brukens räkning legokläng- ning ägt rum. Skogsupplysning. Förutom den förut omnämnda plantörskursen, samt genom tjänste- personalens råd och anvisningar vid förrättningar och resor, har styrelsen sökt bidraga till upplysning i skogsvård genom föranstaltande av före- läsningar i skilda orter av länet. Länsjägmästaren har sålunda under året hållit föreläsningsserier, om- fattande c:a 25 timmar vid såväl Tärna som Kolbäcks lantmannaskolor ävensom vid Tomta lantbruksskola, där undervisning meddelats såväl teoretiskt som praktiskt. Vid de av hushållningssällskapet anordnade småbrukarekurserna hava även föredrag hållits, varvid olika delar av skogsskötseln berörts. Under länsjägmästarens ledning har under året samtliga länsskogvaktare företagit en exkursion inom länet, varvid särskilt kulturer, gallringar och dikningar besetts. Styrelsen har under är 1915 prenumererat på 250 exemplar av tid- skriften »Skogen», vilka utdelats till för skogsvård intresserade personer inom länet. Skogsvårdsföreningens folkskrifter hava i likhet med före- gående år utdelats vid kurser och föredrag. Skogsvårdskommittéer. Skogsvårdskommittéer funnos vid årets slut i 53 av länets 68 socknar. Avverkningar och åtgärder för återväxtens tryggande. Uppsikten över den enskilda skogslagens efterlevnad har styrelsen under berättelseåret fullföljt på samma sätt som under föregående år. I 71 fall hava rapporter om avverkningar i strid mot lagen ingått till styrelsen. Över samtliga dessa avverkningstrakter hava upprättats sär- skilda beskrivningar och kartskisser. På grund av att frivillig överens- kommelse rörande skogsodling av 3 stycken av ovanstående avverknings- trakter ej kunnat komma till stånd har styrelsen funnit sig nödsakad att i dessa fall påkalla sådan undersökning som omförmäles i $ 2 av gällande lag och hava sedermera överenskommelser jämlikt $ 3 av lagen träffats i alla dessa fall. Rörande övriga 68 rapporter samt de 10 som balanserats från år 1914, har överenskommelse träffats i 43 fall och övriga 35 rap- porter hava balanserats till år 1916. VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 205 De två mål som i föregående års berättelse omförmäldes såsom varande beroende av Kungl. Maj:ts dom hava avgjorts, det ena till styrelsens fördel, det andra till dess nackdel. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Styrelsens uppfattning angående de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel har redan i föregående årsberättelser angivits, varför styrelsen anser sig kunna hänvisa till dessa sina omdömen. Ur det tidigare anförda torde emellertid framgå att å de enskildas skogsmarker inom länet högst betydliga arbeten blivit utförda till skogs- vårdens fromma och det är med glädje styrelsen tror sig kunna konsta- tera att intresset för skogsvård är i ständigt stigande inom länet. För endast ett tiotal år sedan torde i stort sett strävan efter egentlig skogsvård endast hava återfunnits å en del bolagsskogar och större egendomar. Den mindre skogsägaren ägnade vid denna tid sällan en tanke åt skogsvårdens krav. Att numera härutinnan en förändring i upp- fattningen hos de mindre skogsägarna inträtt är otvivelaktigt. Säkerligen hava ökade skogsvärden spelat en väsentlig roll vid väckan- det av de mindre skogsägarnas intresse för förbättrad skogsvård, men en betydande del av detta intresse får helt visst skrivas på det upp- lysningsarbete, som styrelsen sökt bedriva inom länet. Intresset för avdikning av försumpade marker synes fortfarande vara ganska stort. I likhet med vad fallet varit under flera föregående år, har styrelsen även under detta berättelseår sett sig nödsakad att på grund av allt för ringa tillgång på medel, avslå av många markägare gjorda framställningar om erhållande av dikningsbidrag. Skogarna hava under berättelseåret ej varit utsatta för nämnvärda härjningar av eld. Däremot synes tallskogen å vissa trakter hava varit starkt angripen av märgborren, som stympat trädens kronor. Under Dberättelseåret har, på grund av det alltmer tilltagande antalet skogs- och egendomsspekulanter, virkeskapitalet ganska väsentligt minskats. Något ont vore ju ej att säga härom, därest spekulationslustan endast avsåge uttagande av det ekonomiska mogna virkeskapitalet, men då inga andra gränser för skogsavverkningar synas existera, för ett HAertal av dessa, än möjligen de som gällande återväxtlag föreskriver, utan den växtliga ungskogen får falla tillsammans med den mogna skogen, fram- träda dessa affärer i sin sorgligaste dager. Det är att hoppas att nu arbetande skogslagstiftningskommitté framlägger förslag till stävjande av dessa sorgliga avverkningar. TRISTAN FOUR SE SAR FET ESPEN RUS a NAR VIA tl JEN fat VS ör 7V IfA vå Ca 8 TE 206 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. Skogsvårdsstyrelsens expedition. Styrelsens expedition har varit tillgänglig varje söckendag mellan 10—3. Diariet upptager 994 ärenden med 1,401 mottagna och 713 avgångna skrivelser, varjämte c:a 3,500 cirkulärskrivelser och 3,000 andra försän- delser expedierats. Styrelsens finanser. Till styrelsens förfogande under berättelseåret har funnits en summa av 122,244: 97 kronor, häri inberäknade 28,000: — kronor upplåtna medel, rörande vars användning styrelsen får hänvisa till denna berättelse bilagd kassaredogörelse. Västerås den 29 april 1916. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: John Karlsson. R. Alexanderson. VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. N [AN NN SK da Hos skogsvårdsstyrelsen anställd personal. Fast anställd. Tillfälligt anställd. YgOSL 1000. 190 = KGOS 1900. $IÖIO INGE, ft9T2 fKror3. (IOIA I 1915 Genom skogsvårdsstyrelsens försorg skogsodlad mark. har I1,200 Sadd. | Plantering. ,000 J0O0 000 400 1905 1906 1907 1908 1909 I910 1911 1912 1913 1914 1915 > Ava ANSESSÖ od 268 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Bil IT: Genom skogsvårdsstyrelsens försorg tillhandahållet frö. Kg. I,200 1,000 800 600 400 | 200 IR I | 19050 1906 1907 1908 1909 1910 -fkIOII 1012: "1013 TOTANIELOES Genom skogsvårdsstyrelsens försorg tillhandahållna plantor. SÅ 2,000,000 I,600,000 1,200,000 I00,000 400,000 : i — Oo 1905 ::11906.:1 1907: : 1908- 1909: 71910 1911 19012 1913 "IGTA I0TG VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 26009 Bel; III. Av skogsvårdsstyrelsens personal använda förrättningsdagar. 2,400 N .000 1,600 I1,200 ; 800 : | 400 ELTTEELRLEG | 1005 1906 1907 1908 1909 1910 I9I1I 1912 I 91 I 91 19175 = AS 2 Z z JI z 2 Till skogsvårdsstyrelsen avlämnade skogsodlingsförbindelser. 160 140 100 10057 IGOO'T KOO7-HTIGOBT CIGOG.. 1910 IG IIGI2" ; 1913: - 1914. 19015 (01 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19153. BULTVA Till skogsvårdsstyrelsens kännedom komna skogsvårdsåtgärder utförda Oo å enskildas skogar inom Västmanlands län. | å Markbe- Bäckrens-| Plante- Hjälp- Länsskogvaktare- Gallring . Dikning ning | , de Sadd Ja redning ring - plantering - distrikt längd- längd- har har meter meter | har har har | Re Första distriktet ... 579,5 16,0 5,049 2.980 | 69 459.0 Andra > 1.056,52 |. 1205 11 40,700. |. 12459 242 733,5 Tredje 1 - 3TR,5 23,25 9,33 3,783 251 438,3 Fjärde » a 81.0 35>5 425 260 203 246.0 Femte » 2450 93-37 1,242 575 21 234,0 Summa! 3,042,352 | 294,62 | 65,816 | 20,357 796 20ETALG Bla Under ledning av styrelsens tiänstepersonal utförda gallringar m. m. Länsskogvaktaredistrikt Gallring Utmärkande av fröträd Stämpling i övrigt har dagar har dagar har dagar Första distriktet. ;-. s.-s..coc. 250740 58.3 — = 424,5 33 Andra SNR RSA: fa. 53:5 30,0 19 4 114:.o 20 Tredje 7. se AN 85.0 49.0 25 9 28.0 2301 Fjärde. so fö 50.0 24.0 73 16 45.0 17 Femte RE ER RAR 103,2 35.0 — — 80.0 26. Summa] 548.53 196,5 LI 29 691.5 129 TM , ' GSOMRÅDE. ' LANDSTIN på VÄSTN vd | | | SBUWeY nIg — Gzz I RRniGte | 0: 007 He ER APR ketlor ls klo dl LONG 2. | UVI WWY Z | SeuweY | SEUWPrY | deysuew - 4£q50 = 091 o$ | -SBUIUXIBIS oc oh—Sz | So | uagfotIseto eueg| "Ice |uBI wWY FI AqsQ It RIeg | 122) EV SRA NERE ENE Ro 0 SNR EA NER ONA AO NA DRAPER SA PL Do Ar [SE SE ROR fer LIDER Ci | ZI RR | OI 6 | 8 Il 9 | SERA S z BREES | 10U0I3 upp 5 I3pIe51e IOHOIY IOUOIYA ur ur dexys 1 Pl utoxddn 4q UIAIJOGI FUEWSSKITADEIS 1129 PIreISSG | FISPIE | AESHOLS| Ti tönraraent VISORNA Skd espue ta | pemsoysSuu Av apuedusur PI? Ae dd RONSS uweu ssop SÅ AR r "| Peulsoy |'u3ar Spuregenw -SBOYS | -[9PIw | -I3AQ 1elapapuon SCAM uapqa | Ar apureAa vänner euän apr 40 | 3 SAP SIECEN ev IsuIFOYS | MOS RAR suap[2 -0e pau -PpI oyddn "SGUIU | g0w Swusurss | IAU if 1 vum3ue | PPP |sSoys 2 TEEN LEA) BASIS UNO CIN DRESS puvIg IBIS -0q Brjumen IB epeys |euuniq | Se | , un . 4q Aseuneu ONE på Suap[2sBoxs Ar peuyesnog S :xa I 'sjesuvis | ? SeISpEN i YeP PIL un puvisae -sSoxS sep Sej Burupajue pa (PASTA SG Po ESA hes tå a Lin SO ESSDET e3Nuyag RO sYarIspueIg - ; IUpPajUuR POM ae uewnung | | "HBA PPI Ipeuyesrog [dy | b [ | |G ”S161 Je up] SPUReJUPtISRA WOUr Jepjas3oys IBN blot RR SNR rd fara Aa oa ARR 242 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns landstingsområde kassaredogörelse för år 1915. Inkomster. Behallnin gy Aratsar TG ms se 1 IA EL BSS TELIAS Skogsvårdsavgifter (debiterade 1914 och 1915) ......... S2 7 OT ROR ATISIAT EAA STALSTNI SNS LIN Ek pä bese Ne gR SD ORSA RAA ÖT 024 ATISTAR Cd MLA (SEO S EL AE de RK, Se AN steg ARN SOON Anslag av: hushallningssaällskapet o..mms ssd ee 2,500: — Lånemedel: Av Västmanlands läns Nya Branstodsbolag............ 6,000: — Av Aktiebolaget Mälarprovinsernas bank å växel... +7,000: — Av Dio D:o å löpande räkning 15,000: — BÖTSAljnin oBAV SKO fSTEO AA br, rer IGN FSE ALERS STA 5230: 47 MÖTS DEN EE AVAEp LAT OT oa 6 ola ser bg ör resa ED SERA Å,02BRAO TILV EI LATTE Tys Kör SNR: ser Bes IT SEE al GREK SVAB Ae DIE 20: — Återbetalade förskotterade SyNEkOSfnAdeh. secs. ssu ner a IYO50 10 FIER eo MOE Bä ana NG AN RR SR Rs RA ARS a SN RE on Än 344: 50 ÖTVE TSE RE UN INTE st) mor AP Bilen ARA NRA SKANNA 35: 99 ING (OVISA dCPLOT SKO blöörm reor and da AS AE oi AA LIE DES BN ONA 11,752: 11 122.244: 97 Summa kronor 122,244: 97 Utgifter. Styrelsens och revisorers resekostnader ... .....oooooo00.... 1,076: 92 [SANS A pt AStare ns SAnvVOGe, bd. ferkes sg BRA SE D:o BESOT oa fre ad on Bs Nston 6 RS Me ARE SÅ RANA 3302 Hänsskogväktarnas arvoden tous obettiss tedde KM 6,600: — D:o 1 SLS 0 rå FN SER SIREN i SA RE 5124 OT BITA CEN SBA OCC SET sa st dr rd BEND LA NA bN 0 JEsE INA 2,100: — Skogsodlingar : TiköpRAvASkoO osökt. vek e se S OR ae TTR DAVID LAT ÖTS rebels ed ons ASL 0, 182: 50 FLANESKO LATA 3 200 rele ASL ata BA By 2050G 186) 50 0) b)-LC) DI Ara ARNES NREU AR DN AA 125: 98 LENO ERAN a Nag Ag Aarre AS SAS SAL RE LÄR, 1,592: 99 Plantörers kakv ode Köck Tesor 44. .sa tas SE0R HFOOAEET2 DIVErSetSkOgsO dBA s.. eoos boot obest 253 HÖRS 22,535: 92 Rättedanoskostmaderers. ss, 900 så ade Re TNE å 1,3 TJ AO BEN SIORSA VETEN bss SA EE RE SES br be al lt SIE 300-05 TATEChA bir OCH (IN CCTV IST Od or os oas fed ss re oc seg SER 2,206: 10 TIVEH CATTI ESA SNR RSS Peer ER NOEL Raa 1,5 122 Te Reparation och underhåll av inventarier os ....ooooo0o0m 1,3287-83 JEN OTO VOTE (fer ga 01 0 bl Ar far LA (LR «SG RAN Ar 32: 90 SYICK OSP A dCi per SAN s mos NR Sr rar LG ANA Ia RAR 205: 25 Transport kronor SIS SORON Wwag Y i ps nd 3 ba gr nefbe $i RS - 4 i | a VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 213 Transport kronor 51,539: 05 MNTSTI STOLEN TI Ad ot CAN Sa AE SAS NS TRA San Ann 1,00, ra Bkpeditions-. Och Skrivmatenial ss oss ssrdsraltkesergynrer 520: 25 BNGISTO Ti av PIECES a oo oe BRN FINA ALIVE SERA an ra ee 695: 22 IJIN EDEN I SNNN FS EA ANSER 4 1 90R AIN UN ERRNNA 234: 60 15 (NE NAD a VER 0 a NR ADR SE pt BE RN ESS BA CNN RA 800: — Ersättning för skogsvårdsavgiftstaxering .s.scmo0.... 3TOLI79 Feta dar AON SL RA la Lr rr fäst onsdagar 46,000: — SATTE PE og DG sg das raf5 ra IEA RA AR AR Rn RAS jer slan Sa TRA 4,084: 11 TONERS ET RSS ERNER Gr Sh Ngn nn SE ARE PAR SRA SEE AE 4307 Bran OfÖTSÄKTIN SAG 4 SN es ARR a se arsa a Ad FUSR og Tr 3 Utlämnade förskott............ VAG JE SNR Sö SA Ira knas a 9,728: 84 Kontant i kassan Summa kronor 122,244: 97 På skogsvårdsstyrelsens vägnar: John Karlsson. . La / hl Zz | i SCR. Alexanderson. a 7 Utgående balans-konto. Tillgångar 31/;2 1915. L blad oc ARE cetrs e AORLE TERS FER OK ARE gj 6,073: 32 122,244: 97 UI ADO INA CI SETS KR CET S SSE: SR TEAERESI ESA BORRAT RR SER TOD RAR SSR RANE 4,692: 52 KODAD GTNERAS SAN BERT OR SMER Jfsi fena NI Db tre ETT DR SAF VE TR b les) OR 6,07:3532 FÖIVErSEj (CEDILOECK) LAN BRAT Aldo seas SR IST DENA dor sep ss REKA 304: 43 Inventarier : IHiroklan oming SAR Skallen: Aves DE a gel eden ra dare jga esn ss USE AN Era eka 20,000: — Plantskolänpmedspackhus och tro kallare" —...st:ssds.csdbussåsssrsspendets ns 8,000::— FIA TIKOEE RNA SEN O SS ELSE arsa na nada riks ao sd SST Nan enie RR VR AR NS 106: '50 BRTO PKSla gene FRV LSS UETIESEOL SSE I VG, Bs SAld RI SDN ska 26,623: 25 Plantor sia te. 2 ARA stöna EET FINA LSS TS RER SLR FR Ät BASE Ar a AGS 2,4A2125 FFONCtOrSIn Ven tallen 4 resas SANS er osm dare rst b RND ss töes KÖ a ra AM VERA EI Nr SSR sär 04 a $i oktan gen YEs ör SAN SE vo SAABS VERA 003 Summa kronor 68,442: i 18. Skogsvårdsföreningens Tidskrift r916. Bilaga 1. 27 -- 5 CJ ES SAKEN 4; 4 lö LG Fe 2 YA SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Skulder 31/;2 1915. Västmanlandst lanS Sp arb GREG cs... osa eri öre se pv EE NO I12,000: — Aktiebolaget Malarpsovinsesnas)balbkpom preses sser- bes dessas 20,000: — D:o D:o a löpande räkning. sosse 15,000: — Mästmanlands) läns Nya brandstodsbolag js =E os orerar 10,000: — Tillgångar utöver sskuldeBaR DA a oa da or mo aa aloe sb aa des Sn RS SA AE NEER IT, 442: Or Summa kronor 68,442: 27 Revisionsberättelse. Sedan undertecknade revisorer sammanträtt denna dag i Västeras för granskning av Västmanlands läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper och förvaltning för år 1915 få vi avgiva följande berättelse: Räkenskaperna hava vi låtit undergå särskild siffergranskning av därtill kompetent. person, som anmärkt några mindre räknefel, vilka av räken- skapsföraren torde observeras och rättas. Den numera fullt färdiga fröklängningsanstalten utanför Västra tullen hava vi jämte därtill hörande plantskolor denna dag besökt. Beträffande frörian och de anmärkningar som förlidet år av revisorerna avgåvos angående strävning och förstärkning av bjälklag hava vi kon- staterat att dessa arbeten nu blivit genom styrelsens försorg utförda; intet i övrigt att anmärka. Beträffande plantskolan och dess skötsel hava revisorerna ingen an- märkning att göra däremot, allt väl skött och ogräsfritt. Styrelsens berättelse, protokoll och räkenskaper jämte tillhörande veri- fikationer hava genomgåtts och granskats och har ingen anmärkning däremot förekommit. Beträffande de penningar som skogsvårdsstyrelsen omhänderhaft, upp- burit som anslag och för sin rörelse upplånat, hänvisa vi till de särskilda bilagor för inkomster och utgifter, som biläggas denna berättelse. Det förtroende som från den skogsägande befolkningen inom detta län kommit skogsvårdsstyrelsen till del, synes vara i oavbruten stegring, likaså intresset för skogarnas rationella skötsel och vård, vilket särskilt tagit uttryck i omsorgen att på en del orter få biträde av skogvaktarna för ändamålsenlig gallrings utförande. Utlämning och försäljning av skogsfrö och barrträdsplantor är även i oavbruten ökning, vittnande om förvaltningens intresse och skicklighet att handhava denna affärs- rörelse. ; Revisorerna hava icke haft anledning att uttala någon anmärkning mot styrelsens åtgöranden eller mot tjänstemän och övriga funktionärer. ” vå RER Ck | CR AV 3 ARA hh N jäkr Sir FILL RR N NG An Rs 4 ME Pod Cl 7 SO OM + FREM tr - - vt FR r $ AN ge - A Råd | ij . i Ry Lar ST ba ANING >v DT FAR SÖN Mile le NM VON KKS , | , ks Col VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. hed « J Då det otvetydigt framgår att styrelsen på ett förtjänstfullt sätt full- gjort sitt uppdrag, få vi tillstyrka ansvarsfrihet för 1915 års förvaltning. Till slut få vi tillägga att vid verkställd kassainventering visades full överensstämmelse med den utförda behållningen denna dag. Västerås den 5 juni 1916. Gust. E. Lewenhaupt, av staten utsedd revisor. Aug. Treschow, K. A. Andersson, av Västmanlands läns hushållningssällskap av landstinget utsedd revisor. utsedd revisor. Fr Styrelse och personal, Styrelsens resa. Skogsvårds- kommuttéerna. Skogsupplys- ning. Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs läns landstings- område berättelse för år 1915. Det 11:te verksamhetsåret sedan skogsvårdsstyrelseinstitutionens bör- jan har gått till ända, då styrelsen nu går att avgiva berättelse för sin verksamhet år 1915. Till vad i föregående årsberättelser framhållits kan som karaktärise- rande för rörelsen meddelas, att intresset för rationellare ordnande av avverkningar allt mer gripit omkring sig och anlitas numera skogsvårds- styrelsen för planläggning av avverkningar och utstämpling av virke i så stor utsträckning, att denna gren av styrelsens verksamhet tager per- sonalens tid i anspråk så gott som hela den tid marken är bar, trots att personalen sommartid utökats med 7 extra länsskogvaktare. Av denna anledning har styrelsen beslutat att fr. o. m. nästa år minska distriktens antal och tillsätta tvenne nya ordinarie länsskogvaktare. Styrelsens och den fast anställda personalens sammansättning har un- der berättelseåret varit enahanda som under år 1914. Mellan den 14—18 september företog styrelsen en resa genom Malung, Lima, Transtrand, Älfdalen och Mora socknar, varjämte styrel- sen genomreste Gördalen i Norge och Särna socken. Från denna resa antecknas med tillfredsställelse de ganska omfattande såväl planteringar som skogssådder och dikningsföretag, verkställda under en följd av år, som Trävaruaktiebolaget Dalarna hade vänligheten attlåta demonstrera. Förutom en hel del arbeten utförda av styrelsens personal hade sty- relsen i Särna tillfälle se härjningar av märgborren (Myclophilus minor), som tydligen ådagalade denna skogsinsekts stora skadegörelse särskilt på tallskog belägen högt över havet. Skogsvårdskommittéernas antal är fortfarande 33. Denna verksamhetsgren har under året skötts enligt samma plan som föregående år. Sålunda har zndervisning meddelats eleverna vid 3 av länets folkhögskolor nämligen Fornby, Mora och Malung. 47 st. föredrag i skogsfrågor ha under året hållits. PJ TR BREES UA NAT URI UN Ag DT TINA 5 vs FAT ROR SNITT PEST OF STURE pöl Ti EE UNDER FE rep AMN TA PETS AR SG EET A SMA STN i ATT - 'v så S | . Å KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 277 10 st. gallringskurser vardera omfattande 5 dagar, hava under året anordnats. Dessa kurser hava bestått av 94 ordinarie deltagare, var- förutom ett stort antal intresserade under kortare tid deltagit. Gall- ringskurser hava detta år varit anordnade på följande platser: Ullris by i Leksands socken, Fors by i Folkkärna socken, Gröntufs by i Gagnefs socken, Hansjö by i Orsa socken, Gobshus by i Mora socken, Landbo by i Venjans socken, Östansjö och Lingheds byar i Svärdsjö socken, Lidens by i Älfdalens socken och Floda by i St. Tuna socken. Beträffande dessa kursers betydelse för skogsvården hyser styrelsen fortfarande de största förhoppningar. Skogsvårdsstyrelsens 9g9:de skogsvårdskurs var förlagd till Blyberg i Skogsvårds- Älfdalens socken och hade samlat 60 elever, vilka åtnjöto undervisning = fö under 3 veckor tiden 4—23 oktober. Undervisningen leddes av läns- jägmästaren med biträde av e. jägmästare Leo Holmgren, Älfdalen, var- jämte I ordinarie och 3:ne extra länsskogvaktare tjänstgjorde som ar- betsledare. 428 elever från länet hava hittills genomgått dylik kurs. Skolplanteringsdag har under året varit anordnad vid 154 skolor och sSko!tu!turer. med 5,718 barn i 3:dje och 4:de klasserna. Vid därvid utförda arbeten har förbrukats 61,600 plantor uppdragna vid skolornas egna plantskolor och 59,94 kg. skogsfrö. 140,71 har hava därvid skogsodlats. Till varje i dessa skogsodlingsarbeten deltagande barn har utdelats en kort bro- schyr i skogsodling. Se för övrigt tabell 1. si Ve forn Sammandrag över skolkulturerna år 1915. | Antal Fröåtgång Plantåtgång | Ytvidd = GSE ST aaEN Ae otRK SA RSS F | | | | | Full- | Länsskogvak- | ooh on | Iständio | Hjälp- Nå. =) & |Tall/Gran/S:ma| Tall | Gran | S:ma Jönn S:ma | taredistrikt (2 IN | | skogs- | kultur | = j | odling | | (TEE "Ny 7. oa 2 SPLSESN EN, "I d - Kg: | Kg] Kg. | "St. SE oc St Far | Har] öar | I I | ] | | | Södran | 32 | 1,0306 | 8.20] 4,10] 12:30] 14,000| 3,550| 17,550| 24.s52| 3.00 27.52 Tuna-Bjursås ... 14 457 | 3.93] 1.97] 5.90 5,560 =S 5,560' 14.34] 2:20 | 16.74] | Svärdsjös......:s, 16 506 | 3.17! 1.58) 4.75] 7,160 350) 7,5101--105:08] 9.42 | 14.50 Västerbergslags| 28 | 1,019 | 6.73| 3-37|10.10] 1,000] 11,200] 12,200] 24.97] 2.60 | 27-57] SKA a 20 733 | 4-39| Rd 6.s8| 8,000] — | 8,000] 9.38) 0.27 | 9.65) kÖrsa-Ofegar a | 121 4731-4-82| 2.4] 7.23] 1,500] — | 1,500] — 9.25] 10.98 | 20.23 | Mora-Våmhus...| 12 | 514] 3.53] 1.77| 5-30] I,100] 600] 1,700] = 5.go| 3.10 | — 9.00 | Järna-Sollerö ...| 7 | 2731 1.97| 0.98] 2.95] 1,600] — 1,600] — 3.98] I.col| 4.98 | Malung-Lima...! 971 5801 2,39] 1.19) 3.58] 4,5300 — | 4,530] 6.44] 2.95 | 9:39 NOTER oi bg oe [An 133 | 0.83] 0.42] 1.25] 1,450 -— 1,450 I.oo| 0.13 I.13 Summa] 154]| 5,718 |39.96| 19.98 59.94 45,900] 15,700) 61,600 105 -.06| 35.65 | 140.711 Planteringsdag har vidare varit anordnad för folkskolelärarinnesemi- nariets i Falun elever och seminarieskolans barn. Skogsodling. 27 8 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. Sammandrag över ———— = < =——2"f2"Z" = ""=X== Z2s=========9909999999550990900000 "==" "=" "==" === "=== = = == = = | > | > 4 Fröåtgång | Sådd areal Plantåtgång | skogvaktare- AR 3 Tall | Gran — S:ma | or RU Tall | Gran | S:ma distrikt 4 3 2 3 | odling | | : | i S Kg. EE Kg. | Har | HN St. [5 St. | St ; | | i c ISodra 7 ENDE 76) 9| 177,0 | 98,50) 29,20) 127,70 212,70] 6,70 59,100| 22,350| 81,450) | Tuna-Bjursås KCR AE | 82/10] 193,0 | 98,80] TA 117,00] 154,75 58,80 247,500] 25,000/272,500/ | SVärdsjör se 31| 3| 67.0 | 40,33] 6,60) 46:93] 68,60] — Sjö |TNE RI IE = | Västerbergslags ...... | 211 3 68,0 | 36,35) 1,95] 48,80] 71,75] — I,50] 41,000|21,000] 62,000] Slant ns 36| 5| 1200 | 31,27] 5,zz| 36,38) 77,92] — |113,950] 8,250|122,200 ÖTSA (Mer. bre KE 44] 9| 18950 J213,60] 33,60) 247.20] 393,16] 4,00) 5,000] — | 5,000] Mora-Våmhus ......... 107116] 330,5 |232.50] — | 232,50) 345,29) 18,70 32,000] 5,000) 37,000) Järna-Sollerö -......... 37; 4| 66,5 60,30! 0,20] 60,50 38,10! 29,52 | 500] — 500) Malung-Lima ......... 271 6 117,5 | 81,80] 12.301 94,10] 873361 90,50 PD = NORA. doc stR Ar ne 23 4 61,0 31,70 1,20 32390; 45,15) 14,90 16,500) Fr | 16,500 vOnO OO a OO PO OOOOOOO—” FJ Ön OO rm mm uum—-—w—.|<3+I=mm— — —Ö— — — —?Ö — = = I | Summal484 69 1,389,5 925,65| 118,36) 1,044,01|1,496,78| 277,67 Is15,550] 81,600/597,150) Litteratur i skogsvård har av personalen utdelats till intresserade, var- jämte styrelsen för offentliga bibliotek i städer och socknar, till skogs- vårdskommittéledamöter och 150 skogsägare prenumererat på exemplar av tidskriften >» Skogen» samt 30 exemplar av »Skogsvännen> och »Skogvaktaren». På denna gren av sin verksamhet har styrelsen under året likasom under varje föregående år offrat avsevärda kostnader och mycket arbete, men har det alltid varit styrelsens åsikt att vägen till en förbättrad skogsvård i länet måste gå genom en omfattande upplysningsverksam- het på skogsvårdens område. Den skogsodling under styrelsens omedelbara ledning, som under året utförts i Dalarna, och varöver närmare redogöres i tab 1—4, har om- fattat 2,189,09 har, varvid förbrukats 1,152,81 kg. frö och 716,550 2- åriga tall- och granplantor, vilket även framgår av tab. 2. Skogsodlingen har letts av 69 plantörer och utförts, på rekvisition, hos 484 skogsägare, vilka för skogsodling å kalmarker uppkomna efter 1/, 1905 haft att själva bekosta dagsverkena. För äldre kalmarkers skogsodlande har styrelsen bidragit med 6 kr. per har i dagsverkskost- nad eller tillsammans kr. 4,326.s3. För dessa skogsodlingar hava för- brukats 13,535-.s dagsverken. KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 279 vårkulturerna år 1915. Planterad areal | Ytvidd Bidrag Full- | Full- | | Vid arbetet förbrukade 5 ständig | Hjälp- ständig | Hjälp- | Sm dagsverken pr har plan- plantering) Skogs- | kultur | | för äldre tering odling | lalmart Har | Har Har | FR i Har Mans | Kvinns Barn Summa Kr. | | | | | | 18,00 | 3,00 206,20 | 34,20] 240,40 | 905,5) 430,5 | 458,0 1,794,0 | 341 |70 5:55 [un 13,65, | 250,60] Y2345 | 1” JA3,05 > 140455]... BOSS | 525,5.) ,2,055,0] 1,063 |20 | | | — | — 68,60. | 5505 | 73,65 265,0 2,0 20240 529,0 | 90 |30 9,75 | 5:25 | 81,30 | 6,75 | 88,25 173,9 506,0 | 125430 | 804,0 134 [80 25,58 | 0,50 LO3s0 LC ON60 104,00 | A45,0ll. 41730 176,0 1,038,o 276 160 I | | 1,00 — 394,16 | Akoo 398,16 | 1,613,0 | — 556,0 | 86,5 | 2,255,5| 1,088 136 9,00 4,00 | 354,29 | 22)70] 376,99 | 1,786,0] 798,5 | 286,0 | 2,870,5 750 |30 SR 38,10 773252 115,62 352,5 | 157+5 | Sä 507,5 223 153 — — 87:36 | 90,50] 177,86 859,5 19,0 54,0 932,5 294 130 4505 | — 51,20 | 14,99 | 66,10 398,5 237,0 | 54,0 | 689,3 13 144 I | ] | | | 163,23 | — 26,40 | I,635,51 | 328,57 | 1,004:081] 73/02,51)- 34 74.855 |, 2,024,5-113,535:5 | 4:3201153 Tab 3. Eftersatta skogsodlingsarbeten utförda av skogsvårdsstyrelsen på veder- börande avverkares eller markägares bekostnad år 1915. Länsskog- I Areal Dagsverks-, frö-, plant- och plantörs- | vaktare | Socken By Litt. | kostnad. = | distrikt = | | Ae BREES SR, | | Har | Har | Kr. |öre| Kr. |öre] | | | SÖKA sd rr St. Skedvi a Forsa gård 2 EDR 56 | 26 | VALS] Öns e I SVArdsjöj ss... | SVartnäs. sc C I .8o SSE Mora-Våmhus...| Mora ......... FÄNAS csr dear el Q 4 TI501 AR) je Malune-binad vi ma se ISVRLLSjöne SE Sr ON: 2:00!) fe) 18 | 30 15 för ED BRASS A Elfdalen... sc 13 131 (219 DERA ANG | 8.90 346 |64 | Summa | 17.20 493 |58 ”" Dagsverkskostnaden betald av den kulturskyldige. Som framgår av tab. 3 hava 17.20 har skogsmark odlats för en kost- nad av kr. 493.s8, på vederbörande avverkares eller markägares bekost- inlckel I förhållande till övriga skogsodlingar är det således en mycket liten areal, som sålunda med tvång fått lov att skogsodlas. ' + SITEN wåÅ fa/ FT RICA FYRIS FS PFOYE- FR YLE 1 I knä ; ve Nf $ EATER, AA ETEN 280 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Tab. 4. Kultursammandrag år 1915. | | | | Tall Gran Summa Sko. I lf KEARSEEA 5 ; 7 odlad Frö Plantor | Frö | Plantor | Frö Plantor llareal — AA S Rae a har EEE SSE Kg. St. Kg. St. Vårkulturer FORA ON 925.65 | 515,550 | 118.36| $81,900 | 1,044.01 | 597,450 | 1,964.08 SKOlsadden: ag eek | 39-96 | 45,900 | 19.98] 15,700 | 59.94 | 61,600| 140-71 Borgenskulturer......... 9.65 3,500 0.530 — | 10.15 3,500 17.20 | Kostnadsfritt utlämnat | 30.85 | 27,500 7.86 | 26,500 38.71 | 54,000 67.10 Summa | 1,006.11 | 592,450 | 146.70 | 124,100 | 1,152.81 | 716,550 | 2,189.00 | Skogsdikning Även denna gren av styrelsens verksamhet har under året avsevärt Bee ökats i det 156 olika dikningsföretag planlagts för en beräknad kostnad av kr. 79,382.84 och omfattande 347,3552 löpmeter dikning och bäckrens- ning. Kostnaden för dessa företag varierar mellan 30: 97 kr. och 10,588: 66 kr., vilket sista dikningsföretag är utfört å Storbyn och Grimsmyrhedens hemskog i Malungs socken och omfattar c:a 500,000 I-m. . Med den omfattande sönderdelning av skogsmarken, som är rådande i Dalarna omfattar ett dikningsföretag ofta ett flertal skogsägares marker, och Lab: 5: Sammandrag över av skogsvårdsstyrelsen planlagda och med bidrag av skogsvårdskassan utförda skogsdikningsföretag år 1915. Under året utförda och avsynade Under året planlagda | 5 Bäckrensning Avdikning > Bäckrensning Avdikning | AR 2 RR ENT = | | | sänsskog- » | | RR | | vaktare- 8 Ä ER] KR ER (GG a jär Yo 2: distrikt AASE Sd 8 2 G 8 HÅ É OR i fd e ST 4 2 K - löp- ET Kr. löp- re Kr. löp- SS Kr. löp- a X | =) meter |o:” meter | 0: B meter | 0: ” meter | 0: ” 5 äg äg 3 äg äm | | = I - sn I ”H La | | | | | | I | | I NOCTA sa scope senere | 13) 1,809] 6.4] 117.338] 12,145| 24.0] 2,934.27] 4 488| 9.4/ 46.00] 3,778|/22.6 845.28 Tuna-Bjursås .../ 4| — |—- | — IE EL:5Tn50:, | tt 141708) Te) RNE 150| 1.8] — 27.00 VALA SJÖ. bsr ac ess a | 221 3,613/ 11.3] 411.ee| 50,977|22.9| 11,709.19) 13 2,290110.e| —243.30| 16,212/ 21.9) 3,562.16] Västerbergslags 11 1.565 | 9.4] 147.80) 16,7601 23.7| 3,976.18| 8 | 2,068110.9] 226.44| '7,762| 18.3) 1.424.23| (ÄSIIA0DSAs sr evsker des 16) 3.655) 8.5| 314.e6 19,225| 26.4] —5,083.98] 13 383| 6.9 26.81] 7,023|21:9) 1,539.53! 2 OrsarOret otur 22] 1,192/11.e] 129.44| 41,592|22.38] 9,282.77| 13 4,600/ 10.6] 491.63| 20,802|21.7| 4,534.20 I I I I | I | | | Mora-Våmhus ..| 18| 2,921| 9.8| 285.15| 30,995|25.0] 7,752.54| 7 | 3,353/ 12.3] -412.e9]| 8,576|25.9| 2,224.85 | I I | I | Järna-Sollerö ...| 16) 1,553| 938] 144.46| 34.790] 26 4 | 9,815.91] 4 | 343 14.2 48.95] 6,339 27.0| 1,701.97 | Malung-Lima ...| 18| 5,681/10.5| 600.237! 91.,879/22.s]| 21,038.05! 14 5,0901 11.2] —562.55| 53,534123.3| 12,495.s56 | NOITA — oocresesssre 16] 2,608|14.7|] 208.37| 22,925|24.2 5,552.77| 7 435| 11.5 50.04] 5,7178|27.5| 1,594.29 | Summa | 156' 24,687| 9.9| 2,449.24/322,865|23.8| 76,933.e0| 84 | 19,050] 11.1 2,108.41|129,954| 23.4 29.949.07] — — (EAA 347,552 1.-m, 79,382.84 kr. 149, 004 1.-m. 32,057.48 kr. dn FINS RSS FNS pa rg NA FÖ AT EE STA ER ve Pe ET ANDERS he ATV SENSE TG ek ERS At ES AN KT RR KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 281 måste det erkännande givas skogsägarna, att de i allmänhet äro för- stående för och intresserade av dikning, så att ett planerat diknings- företag endast i undantagsfall strandar på ointresserade jordägares mot- stånd, därmed icke sagt, att ej ett betydande agitationsarbete måste nedläggas för att ytterligare intressera vederbörande även för denna gren av skogsvård. Som framgår av tabell 5 har emellertid endast 84 dikningsföretag omfattande 149,004 löp. meter och en kostnad av kr. 32,057:48 blivit under året avsynade och godkända för bidrags utbe- talande. Förutom dessa dikningsarbeten har maximibidraget kr. 300: — utbetalts till följande större skogsägare, som styrkt sig hava utfört dikning av skogsmark för minst kr. 750: —, nämligen: St. Kopparbergs Bergslags Aktiebolag utbetalts bidrag med kr. 300: — för är 1914 och kr. 300: — för år 1915 års arbete, till Korsnäs Såg- verks Aktiebolag med kr. 300: — för 1914 års arbete, till Trävaru Ak- tiebolaget Dalarne kr. 300: — för 1914 års arbete samt till Kopparbergs och Hofors Sågverks Aktiebolag kr. 200:— för år 1913, förutom de bidrag ovannämnda bolag erhållit i större dikningsföretag, som berört ett flertal skogsskiften, där de ingått som ägare. Biträde med skogens vård och avverkning torde, som förut framhål- Ziträde med lits, vara den gren av styrelsens verksamhet, som rönt den största fram- Eggers” va gången. Det är numera en verkligt omfattande verksamhet, som sty- ning. Fil, Ao Sammandrag över meddelat biträde för skogsvård och avverkning år 1915. SEEN | S z I ÅA rIS=- Planlagda | a Rad EJ 3 dä n 5 Utförda stämplingar | bestånds- | ning för | =3 avverkningar a DR 3 | värd 0) söjningssles Länsskogvaktare- KET ES (SS LANE at 5 ER 2 SET ls = KH = = & - = - HH 2 distrikt AU RAS DE = = 3 z NN CA 2 &S: SE VET EET SN SA 4230 SR0N [0 | Bg en BRP GS ENSE 00 = RE SI-IE0 SEE fre EL ML GA ft (ETS ar SNS ERS Mikrg FE ERS a RS Is & =: So 3 S s 4 SOT | | 5 & | - I [7 - >= I ge EE ON 0 NER EE DSM ER AE TN 2 0 SR SRS BR | EN SOA EE [AREA ER NEN Mt AN a Lee RI NE Södra Vabis rd. 3 | 43]. — | 30] 852) 57,096| 10 | 250] 21 451 45 Tuna-Bjursås -...sc.. ss FÄOkr2510 2064) :d2 406| 24,795| 2 Sj "AR ONS SSVAFS]ÖL see oss SNS fl BTOl 47 745 113,801|] 4 38! 5 | 134] 57 Västerbergslags ...... ONLESORT 28 12 309] — 40,600] 5 3tol — | —I| 23 SILJANS: sjukt rok sd Aas 224) ng 4 60 839| 189,332| 5 34] 17 h 108-85 Örsa= ÖTE sarees a SS 3 | 66] — | 26/ 1,169] 122,664) 5 17011 2 I 22 NN Mora-Våmhus ......... miltrole= I 49) 1,120] TOSIAS) 201 4 | 661551 | Järna-Sollerö ..... ... —| —| — | 55| 1.434] 201,771] 3 | 239) 4 | 861,62 Malung-Limas cc teoreg 21 49] 312| 49/| 1,965| 294,666| 2 | SH 20 [EZS: VING NOTA 2.3 ff LR ALE HV = 581 2,625/ 202,05 = | =" 301 371-67 | | | | Summa | 34 | 372 | 2,6871 407 | 11,464/1,501,924! 37 | 1,199] 32 | 596 | 510 282 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I BLS: relsen bedriver med i synnerhet planläggning av avverkningar och ut- stämpling av skog för avverkning. Denna gren av verksamheten har under året fullgjorts av 11 ordinarie och 7 extra länsskogvaktare och hava därtill använts 1,515'/2 dag, varvid, som närmare framgår av tab. 6, hos 407 rekvirenter 1,501,924 träd utstämplats och avverkning plan- lagts å tillsammans 11,836 har. Kommer utvecklingen allt fortfarande att gå i den nu inslagna riktningen, torde den dag ej vara allt för av- lägsen, då så gott som alla skogsägare inom länet, vilka själva sakna tillgång till skogligt bildad personal, hänskjuta planläggningen av sina avverkningar till skogsvårdsstyrelsen. Vid ansökningstidens utgång den 1 juni hade 273 ansökningar in- kommit och därefter inkommo 279. Av dessa hava 514 fullgjorts, 14 avslagits eller återkallats och 24 överförts till 1916, enär det på grund av tidigt snöfall hösten 1915 blev omöjligt att utföra alla efter ansök- ningstidens utgång inkomna ansökningar. Shekar ra Tablå över av skogsvårdsstyrelsen utövad uppsikt och vidtagna åtgärder beträffande avverkningar 1915. 5 : Behandlade utan undersöknin Behandlade jäml. $ 2 NE 4 8 : | jäml., $12 i I I | a FER TYLER G | SEE g BS Teg EOS = Distrikt FE ONE LS Rang Sva SNS ESA Bra =) - Le ÖQ. od M oo Ho = PÅ 3 & 3 0 e.o po = fm SS feed Berea dne Eke 3 Ög AE sea sön 3 | & | << |S]S33|5 ec Al fr Set STO ERS EE = SR REA = RR GA ELR 5 BEN I | = > le = NA o | | & sl | | rk le RE — || - I | I Vore I | I SÖCTA TA CI rk Vas, fr = — fu = 22 | (IAN NER RR PA 0 32 Tuna-Bjursås ...... I = E I AN SR SM ken SS AE SVÄTASJÖG: rak dera = = 5 > SNR sng | Ne 2) Västerbergslags ...| — = — — I 32 I — SANNNLSA SI ÄNS VISE ske rar ES DS SNS lr SS ESRI 20 : RE ÖrTSa-OreS/ Sur oo a Al - = = 26 5 Ke fre NH STAS Mora-Våmhus ..... - - — 19 1:30 ATI Järna-Sollerö -...... — = = = = 23 3 I 2702 Malung-Lima ARE — — — — — 18 4 I 23 | 23 DLOGDA SNS = = - = DS 14 4 = 18 | 18 | | Summa I — — I I 230 53 0). FÖLL VE3OORIESOL Av tab. 7 framgår, att under året 301 avverkningsmål, omfattande avverkningar aå såväl bolags- som enskilda skogsägares marker, blivit till styrelsen inrapporterade. Av dessa hava 230 varit av den natur, att de ej föranlett avfordrande av skogsodlingsförbindelse utan tills vi- dare endast hållas under uppsikt. Bland dessa förekomma alla mål rö- rande av bolag gjorda avverkningar på deras egna skogsmarker, däri sr, RT KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 283 j styrelsen ej ingriper förr, än föreslagna skogsvårdsarbeten befunnits ; åsidosatta. 353 st. hava föranlett avfordrande och ställande av skogs- odlingsförbindelser, under det att 16 st. vid årsskiftet ännu ej äro slut- behandlade. I ett fall har syn jämlikt skogslagens $ 2 måst påkallas, . och I mål har kunnat avskrivas. é Med den ökning som skett av styrelsens personal och den lokal- a kännedom som personalen numera äger, torde man kunna säga, att så Å gott som alla avverkningar av någon betydelse, som göras, numera j bliva föremål för styrelsens undersökning, och torde detta sakförhållande ; i sin tur hava synnerligen kraftigt medverkat till att allmänheten före en avverknings påbörjande, som förut framhållits, anser med sin egen fördel förenligt att inhämta styrelsens råd och anvisning för dess lämp- liga utförande. Länsjägmästaren, som med styrelsens medgivande under året dels varit Rn : 3 3 : JR se FESC OC Ör- ledamot i den av skogsvårdsstyrelsernas möte tillsatta kommittén för ;itnines- utredande av pensionsfrågan för skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare, dagar. och dels såsom sekreterare biträtt den av Svenska Skogsvårdsföreningen tillsatta kommittén för skogsbrandförsäkringsfrågans utredande, har under Lab. 8. Tablå över länsskogvaktarnas förrättnings= och resedagar, fördelade på olika grenar av styrelsens verksamhet år 1915. | Biträde | Förvaltning och | Skogs |m. sko-/ q j | bevakning i Länsskogvaktare upp- | OR | RE SE | Bevak- CR Summa [SE [vård 0. odling ning Pr Di- Summa| daDar | | ySsning avverk- Huder- gverse" ji ning sökning | | | | Förste länsskogvaktaren... 5 28 7 78 67 20 87 205 | Södra distriktet... 6 67.5 2 I AE ER go 7 114 224 Tuna-Bjursås SNR Na 6 75 26 7. BR ER SN SL EEE IT 263 Svärdsjö 9 83.5 18 54.5 27 31 58 223 Västerbergslags SSA 6 79 11.3 24 39 27.5) ”ETOLS 237 | Siljans d std 30 59 20 64.5 69.5 15 84.3 260 | Orsa-Ore 5 12 22 44 139 31 170 253 | Mora-Våmhus I 19 20 39 114 3 I 51 230 | Järna-Sollerö » 1 9 67 14 34 65 43 108 232 .Malung-Lima > Rå 4 87 31 47.5 Vä Rp 106.3 276 Norra : ke. 28 2 30 EMS 62.5 38 100.3 278 e. länsskogv. L. Lundin ... 21 127 29 5 51 10 61 243 K. Lindberg... — 80 - — - — — So Ax. Larsson.. — Ér3 — 9 — — -— 122 J.O.Johansson — 175 - — 6 I Y 182 » V.Halfvarsson 19 164 26 3 48 6 54 266 > DEIBYySskATe — | 102 -— — — | 5 5 107 > PRSVIlS ene [NL AA SS lr) AVR 7 $ 25 136 Summal:' 170 |1,515.5 | 279.5 11452 '|1,060 | 340 |t,400 |3,817 FT RR a ONA Gt - Å > AN 284 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. berättelseåret 126 rese- och förrättningsdagar utom arbete och tillsyn i över expeditionen i Falun. É Beträffande länsskogvaktarnas rese- och förrättningsdagar hänvisas till tab. :8. ; Å Förste länsskogvaktaren, som under förrättningsfria dagar tjänstgjort k på styrelsens expedition i Falun, har 2053, och övriga ordinarie länsskog- k vaktare i medeltal 248 rese- och förrättningsdagar, varförutom 7 extra 5 länsskogvaktare tillsammans hava 1,136 rese- och förrättningsdagar, eller samtliga länsskogvaktare 3,817. [ Tab. tr Planträkning år 1915. , Tillgång. 4 Tallpl. Granpl. S:ma pl. 7 st. st. SE; E Från skogsvårdsstyrelsens plantskolor .. ...... 486,550 — 486,550 i TAR TT rd nr Ae a ja ösa Rts Ada RNA SE RS 50,000 I120,000 1'70,000 : IRTANNSKOlPlantskölöF- vader 55900 4,100 60,000 3 Summa = 592,450 124,100 —- 710,550 ä z gi ing. ÅR Tallpl. Granpl. S:ma pl. 3 st. SE St & Ö j ROR ot) kulttrsammandtäg sms RE 592,450 124,100 716,550 i Plantskolor. Sedan plantskolan i Säter nedlagts har styrelsen 4 plantskolor näm- ligen i Orsa—Fjäsko, Färnäs och Gustafs. Plantskolorna i Färnäs och Gustafs äro nyanlagda 1912 och 1913 och hava alltså ännu ej kommit i full kultur, vadan årets plantbehov förutom från dessa plantskolor, som framgår av tab. 9, måst fyllas genom inköp. Tab. 10. Kotträkning år 1915. S = är Re er SE | | Tallkott | Grankott | Tallkott | Grankott | AR fö SL EAT EGR fe Te ÄR | S RNE re Behållning från 1914 | 5,920.088]| — | Årets klängning ......... | 1,636:00 — | | Innebränt d. !?/. 1915...| 1,852.00 — | | | Behållning till 1916 -... 2,432.08 | Ar | | Ne SR Sn | | Summal| 5,920.08 | — 11 Summa] 5,920.08 = | Fröklängning. Som framgår av tab. 10 har under året inga kottinköp gjorts utan endast inneliggande lager har varit föremål för klängning tills anstalten den 12 maj genom vådeld nedbrann. Orsaken till elden kunde vid polis- BEVIS EE RE RNE FOLSYRA ENE SO PRO SEN, FRI ra och rn Ae fat OA Må KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRADE. 285 undersökning ej utredas, men torde böra påpekas, att anstalten vid brandtillfället ej var under drift, emedan reparationer företogos å de elektriska kraftledningarna. Såväl anstalt som inneliggande kott och frölager voro till fullt värde försäkrade i Brandförsäkringsaktiebolaget Svea, som omedelbart reglerade skadan. ; Tab. I. ; Frösammandrag år 1915. j Tallfrö | Granfrö || | Tallfrö | Granfrö | ä kg. kg. | NINE Eg a | FÖRAS IA | Behållning från 1914 ...| 3,333-40 | 2,455-70| Försålt frö ............... | 371.20] 378.00 | Klängt under aret......... I,102.10 731.00 | Åtgått till ansöknings- | | | | kulturerna ...| 925.655] 118.36 / | borgenskul- | tUFCFRA scs-d 9.63 | 0.30 |» oo» skolsådder...| = :39-96| 19.98 Å | Fritt-Utlämnab ko: sioe-pes 30.85 | 7.86 | Utsått i plantskolorna ...| 28.80 | 9.00 | | Till skogsvårdskursen i | | kl CLBky Der Or nok | 1.30 | 0.44 | | | | Innebränt döl/G ES el 229661 230 | | Behållning till 1916 ...| 2,798.43 | 2,422.05 Summal 4,435-50 | 3,186.70 || Summa! 4,435 -50 | 3,186.70 Över frötillgång och fröbehov lämnas redogörelse i tab. 11, av vilken synes, att styrelsen till år 1916 har en behållning av över 5,000 kg. tall- och granfrö, som ligger inlagt i hermetiskt tillslutna kärl och förvaras 1 frökällare. Beträffande styrelsens ekonomiska ställning samt inkomster och utgif- !nkomster och se o .s . . o toifter. ter för året hänvisas till nedanstående, de LAD, I2: Rörande skogsvårdsstyrelsens ekonomiska verksamhet under år 1915 inhämnas av räkenskaperna följande: i | | | d - 3 + Tillgångar vid årets början: TT ES får Tot år brå AT Rp Er RES EFSAR PIL SSR RARE RI 85:70 Syneförrättningar och laga åtgärder ............... 202: 78 EIN VE IEEE GI se SER IR RA oe nara 0 ade ARE SA SSE 9,607: 20 Kopparbergs enskilda banks löpande räkning 70: 62 » » » depositions > 5,034: 03 1 ESD (EN a fe TR neg Sond Eee KSR NN ETENET ERNA 25,799: 03 SKOgSIOROCHS PlANEOR As of d og Sessan re sk 20123 Transport 44,371: 73 286 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19135. Transport 44,371: 73 Förlagskapital till fröklängningsanstalt för drift OCh SE KOLTAKSO PD Se AoA PA ree eb de ds osa rs söner 56,342: 68 FU EKO STAT mA dras kakel 639: 67 Kr. OT; 354108 AVD AT SSK EIE rr mr a dr aa a os söeee she 25,082: 25 «26,271: 33 Inkomster under året: Statsbidrag NR Ag a dan on SA tan 5 ös DRA 3,5507 32 KÖVTI a NATIS LA PRE SAR SE osar DEE Cbreso se ak sn sarge STEP 1,0T4 50 KOPSVATLLSAVPILLEI Rob nes svs oder bolkl ges Ar ers vet ara 110,089: 07 Förrättningskostnader återburna medel ............ I 2 lar Fastigheters konto, branskadeersättning ......... 2505 5-2 8,045: I5 Kronor 194,9160: 98 Ulgifter under året: ROP SUP LYSIMR ELINE ooo ookocetoteleör spe besbn fr Ren T-003A20 KSO DATA AR mos = uoar sboEns es drAnAs synns gr 2 TTO BIUET NE (DLR ANSATS BASTA SKARA SUK AS SER SNS As lre. 15,070536 Transport 51,344: 45 TA: 13. Skogseldar inom Kopparberg | | Areal Plats, där skogselden Brandställets | | Befintliga | skogs- | Den SÖ Rd ; : o EE . mark pågick Aisand. till); adda Orsak till | trädslag, an- | SR SE [Cl oo | närmaste by | skogselden eldens = | givna i tion- | över- OG . | . | | med angivande sel ipplasstt delar, där picksW i Schs Socken = | By av dess namn elden uppkom| a. pel | | SA | | | elden | ålder (SAS ll RNETES fd s | | har | I 2 | 3 | 4 | 5 6 FRE EE IRA | | - | Södra distriktet. | | Elden tros | | Hed | Vikby REGLAR dr gat och pyrtillf Tall o.s, | Kg | edemora ikbyn ......| 3 km. Vikbyn GS en kolbottenill.. Grandes | 6 | 30—60 sedan vintern] | | | Tuna — Bjursås distrikt. | Raka Frogn LSS Rankhyttan...: 2 km. Strand-| SR f ”Fallolg | NN RE blä | | | Norra distriktet, | | Alydalen”" — olKattagi OCH sa oas 3 'fOvarsamhet ||f - Tall 0.3, | | dens os f km Hatan /6 | av NR Gran 0.2 || SR 2 - - Summa | 10,75 | — | Beräknad Medel, varigenom KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSON "Transport Biträde med skogens vård och avverkning...... USVIOTIITTS ATT SIS NER LA RES RTR ERE At RA ITNv CITATET VS KELVIN 2 dos Ska sånt Näe ses diger Fastigheter ål re MARS dar Aida or nrsadee Ac Kostnader för taxering till skogsvårdsavgifter Förvaltningskostnader Tillgångar vid årets slut: PE Ra a ra op Ca fn LSE (SER JAA SER Bor SR ME Syneförrättningar. och. laga åtgärder ............. IIUVET EO ET KE SE resa aln LIE Mr RN. EA Löpande räkning med Kopparbergs ensk. bank Depositions >» » > » » BAS SINE TOnOAA NR BO EE SR see USING VAN ste SKOSSKONO GI LATTOE TE bas Se Ae e stela sor vår EA eb Fröklängningsanstaltens förlag -m....s.id..essin Fail TNEO SU AC ET SS gera a pls Ra NS slant Avgår skulder IRÅDE. 287 51,344: 45 3,881: 99 24,700: — 960: 72 1,525: 43 1,978: 17 19,202: 65 108,593: 41 - 8,602:16 86,323:57 län utom Särna år 1915. STÅR [ät cdkaled Summan av | Kronor 194,916: 98 Anteckningar 14 brand- elden begränsats, | Se > ning av skogs- skada t. ex. naturlig be- | Serien beräknad | dens upp- | o gränsning mot my- | släcknings- brandskada | , a RR rar o. dyl., inträf- | k och. däcka | RE VS skogs- fande regn, ingri- | götnad | id | tagna rättsliga] I sk c I beståndet | pande av släcknings-| INSE | eller andra | Kronor manskap m. m. Kronor Kronor | åtgärder i 9 i 10 | II 12 | 13 || 300 Släckningsmanskap | 154 454 | — fMarken föga skadad. Endast: | ris och dyl. bränt. Marken föga skadad. FP TOVEER UESPONA CISA NSL PAA SET Värd La Gr sr 0 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IQI5. Tab. 14. Av enskilda större skogsägare utan bidrag av skogsvårdsstyrelsen vidtagna åtgärder till skogens och skogsmarkens förbättring år 1915. | | | i i | | | | Markbe- (RAN: | Bäck- CR | Hjälp | Plante Socken | Gallring | redning | Dikning | rensning | Sådd sådd | ring har har BG SR re nt har | har | har BO GA ssnnbt ARNE — 30 | — = = — TInivi Ren os ococgn see 27 122 2,415 4,883 pä — — HIOCA yun delge sl SAR RA 20 6 = — = 2:36 — (Barpen herpes cen 24 = = = = = 2.30 (GTAN Garde svs ee 939 70.50] 7,567.50 — 24.68 58 30-77 FIedemora =. .ssrscce de GORA = I = = 5 21 Fe FIS desde er 25 30 2,320 1,921 160.31 30.80 50.25 2 fela LEDAS RRD NE Tjärna 15 — — — 13.20 4.50 — KOPparberg ms. sse 255 — — — 11 — — Mek San 4 bes ovsk sd RE — 156 = = 36.50 3 NE NU G VIKA: ess 169 20 2,209 1,195 [1.2 1.30 2007 | Malung" som See kyge 20 56.50) I1,102 1,794 114.530 32.30 7.20 MOZ2T smaken sn AE — | — I -— — 23-50 — =3 INOEEDATKE Tas ER AS 269-20] 20: -11 sve cder see — — 300 — -— = — SVAL ÅSJÖ sar brer SET 30 I10I = = 5 = —= SÄVSTIÄS Ksne osm Se 341. — | 24,646 1,977 217-49 127.84 — SOdETDATKE! dT «once ke 298.20/ 34 1,669 455 58 26 4 UTATD Stf vs ERE — | — 5,897 1,627 1.50 — 11 VAD bästa ERNA ae 55 81 — — 10 11 16 IM ATO USES 0 oas = — = = 14 = = NITTVE SPE NER SSANG 60 — = = = — Älvdalen » » > 5,034: 03 Summa kronor 101,354: 08 Lå Skulder: Å avslutningskonto balanserade............. EAT INA TO AES Löpande räkning med Kopparbergs Enskilda Bank -+20,040: — Förskott mot. redOvisnin gj. 4... S=meA N See BTÖST KOIEO 7 oroa sr Se ARILN Ra AN AE SRA EN OT HAr ol EE ES Wiklunds” gåvolond + =s5e ne SNR d a Ertl småd 5034-103 Summa kronor 101,354: 08 EE 3T-dec:kIOLy 698: 69 353: 94 9,088: 88 6,415: 17 203: 34 29,045: 75 639: 67 1,950: 69 45203: 00 94,925: 73 05323 3,339: 56 5,203: 60 94,925: 73 Vi meddela å nästa sida ett kassasammandrag över under året influtna och utgivna medel: ! För fröklängningsanstalten och rättegångsbiträdet. ÖL - KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 291 Influtna medel: KRESS ae HL ATN OR oaser Ne Sk Er RER RA An saa Vem vs bök e kr är bd 785: 70 FO ESUEN HG SENS LE SAS DEE SEN sd RF Lr AA ASSR SAN SAR SRA 108,786: 20 IRIS POLK EOS LA ER RAS STORE DOTSR AR VARAR TIGER pA AR LAR SPI SALA RG de atelatnts 3,190: — BASTA prstr än Jan eStingethNss ds d.. EN NS bre k adefeå ebb RIS Sr VAA 500: — D:o SAVE DUST ALLRA SSSALSKAN Es re ao SR aus Lös sger 500: — RER STÄD Ly STL Ao Re AR RR er MR en nn sas ba va 2,607: 76 PIESOES OCH AN Sc seck dar stent TR 5 5 er mrs ra a oe RR Sf Sd odd alt ne ser r 10,000: — Bixade vid skogens värd Och avverkning... so. .scesde:csauecs serien 141: — ÖKAS SkOSINACIer obban os erg sne See ör krk esk issn ses Ke 283: 18 IHOrS LA ANAVENTALIENE ockra a AR oanade olnseg rss a DNR ART Iran skaceersättning lör fastighet i .s.h. ud sins skiss plans ons od arms 20,867: 13 [Uttag frans löpande (räkning i ssten dudes dslbisädsb sekeuss ister HUNT 127,069: 79 IN ETEN KOT ec PR SA ag 3 Jaa op AS ES er ar par AS EA STENAR 1 RAG ARE SNES F,250757 SSKOE SKOR: OCH SPLIT RSA RN RER er edtad sr ob Age N SGU ReG Se RAN så rv reler IT, 244350 SRGdOMSAEE fÖRSKO Eon bade NA Sör deeds eåoppt ein kläs setts seyde Fake 20,15 122 Kronor 316,018: 14 Utgivna medel: SKOG SUPPLYSTIT & ALT s er ro eo a st fields 2 ST NASAS RER ESA pa ÖIS FIKO ESO CLI & ATS RR SATSA VS ARA SET AR Re a fan fare se Sh Jagt senat Be RA Sala 24,125; 00 [OT TTR TESEN Re or KE rs När ASS Ne är ORT lr At rr RE SA SENARE UR EE AAA BA IGEN 13,988: 66 BOTT MDINSSKOS MACEN ra rn AR a a sa ans S AN kd da sinleg tva oss 18,024: HI BANG FOT & EFS NRS OR SNS ER ILE NE Aa Ma ad SÅN hdaosk fr iet see dd 24,700: — Syneförrättningar och laga åtgärder ......... POSSE RAI DERA TOO I9T:mÖ ROD tas TV SITA RR a on nn RR sa Arr aa veg de 949: 25 IRFÖRJAN SDIN SST 0 EIN NDLANTSKOLOR Mart oo sesp sadla es edg så belle oss er rg äs F,207-0134 IT SÄTE ELO PAEONIA Or aa SS far saa obe dl se ap ei sale erg Er Ar AE Ae 148,039: 17 D:OR AR Sp OSTHOMSTA KIT Pers sd. s goa oi öa See to eo to dis ein Re hes jura ANSGAR 40,229: 57 HOTA LAS O TTG LET AR NDS SA Ås fig er tr SÅ SDEk modd S Skade rs SDR ene SINA SRKOPSE ök CINDLATEOTSK RÖD EÖLEs. 2670. blef al sd sn es NASN SRA SHAN a ses SE 405 BRÖrS KO: 200 BRTe AO VISNIN GG, oss NS Un large dd feb rs bed LÄNS usa 17,798: 32 Iöstnader. för taxering" av skogsvardsavgiftel — mdsssssore-ssssoesseerens TOS KA NOVA ENITN 05 OS EIA CFO rr RTR ma flset 55 Sa Sun dass Kr ense ge 13,110:-41 HINASSADE HALT See SANNE Raa ERA a Seka LA osa Kole Öns os ste S öns os Nee 698: 69 Kronor 316,018: 14 3: I särskild berättelse upptagna vid siffergranskning anmärkta felaktig- heter och gjorda påpekningar torde, där så ske kan, rättas och tagas i akt i innevarande års räkenskaper. $ 4. I brandskadeersättning för fröklängningsanstalten i Mora, som härjades av eld den 12 maj 1915, har styrelsen för fastigheten fått uppbära 20,867 kr. 13 öre, för brunna kott och säckar 11,262 kr. samt för brunnet frö 3,218 kr. 64 öre eller tillhopa 35,347 kr. 77 öre. 1 För fröklängningsanstalten och rättegångsbiträdet. Si fe hl . CT a + 4 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1015: = $ 5. . Som av protokollen framgår, att skogsvårdsstyrelsen med nit och 8 skicklighet fullgjort sitt uppdrag, och då räkenskaperna äro verificerade se och med synnerligen omsorg förda, få vi tillstyrka ansvarsfrihet för 1915 RN års förvaltning. 4 - Falun den 8 juli 1916. SE C. Sandström. Johan Cornelius. | O. A. Ernfors. Rn Utsedd av Kungl. Maj:t. Utsedd av Kopparbergs läns <»+oUtsedd av Kopparbergs hushållningssällskap. läns landsting. R A re ; s NE Berättelse angående Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelses verksamhet samt de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel inom Gävleborgs län under år 19135. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Under år 1915 har skogsvårdsstyrelsen i stort sett följt samma plan för sin verksamhet som under de föregående åren. Råd och anvisningar angående skogens skötsel hava lämnats, såsom förut varit brukligt, såväl kostnadsfritt under viss tid av året till s. k. mindre skogsägare, när det har varit fråga om undervisning om skogarnas skötsel i allmänhet, som även för en avgift av 4 kr. pr dag i de fall, då biträde har sökts för vissa arbeten såsom utstämpling, utmärkning för gallring m. m. Kostnadsfria råd och anvisningar hava under år 1915 lämnats först sedan anmälan därom ingått till skogsvårdskommittéerna eller direkt till skogvaktaren. Bil. A. Biträde, som lämnats enligt föregående rekvisition, framgår av Bil. B. Skogskulturer. Angående skogskultur med bidrag av skogsvårds- styrelsen har styrelsen följt samma princip som under föregående år. Enligt utfärdad kungörelse har den mindre skogsägaren fått kostnads- fritt biträde av skogsplantör under högst åtta dagar för vårkulturerna, skogsfröet till ett pris av 6 kr. pr kg. tall- och 2 kr. pr kg. granfrö, samt hälften av kostnaden för hyggesröjning och arbetet vid kulturerna, förutsatt att avverkningen ej stått i strid med bestämmelserna i $ 1 av skogslagen eller varit föremål för syn enl. $ 2 av skogslagen, vid vilken det utrönts, att skogen varit utsatt för vanskötsel. De större skogsägarna, vilka leda och utföra skogskulturerna själva, erhålla skogsfrö till nedsatt pris — tallfrö till 6 kr. pr kg. och granfrö till 2 kr. pr kg. — samt hälften av kostnaden för röjningen och kultur- arbetet, dock högst 1,000 kr. pr skogsägare. > ARR - PETE SE" REN SE ISS UT ARMY 2 i DT 8 ER NES TROGEE WR q s bla Fö XL av AR A T Ae FE 4 > SUN AR EU RE NED PV - SNR 294 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. Kostnaden m. m. för sådana skogskulturer, vilka letts genom skogs- vårdsstyrelsens försorg å mindre skogsägares skogar framgår av Bil. C. och kostnaden m. m. å större skogsägares skogar, i den mån meddelan- den härom ingått till skogsvårdsstyrelsen, av Bil. D. Till de s. k. mindre skogsägarna har skogsvårdsstyrelsen till kost- naderna för arbetets utförande vid rensning, sådd och plantering utgivit ett kontant belopp av 9,117 kr. och 18 öre, se Bil. C. Övriga direkta kostnader för skogsvårdsstyrelsen uppga till 2,994 kr. 75 öre samt skill- naden av kostnaden för fröet enligt salupris, till 3,639 kr. 45 öre. Den sammanlagda summan utgifter för skogskultur å mindre skogsägares skogar uppgår sålunda till 15,751 kr. 38 öre. Detta motsvarar ett kon- tant bidrag av 20 kronor 91 öre per hektar kultiverad skogsmark. Till de större skogsägarna är för 1915 års kulturer utbetalat i bidrag sammanlagt r7,145 kr..67 öre, se Bil. D: Det enligtinamndarbasrD: utsådda fröet, 731,90 kg. tall- och 379,95 kg. granfrö, är försålt till nedsatt pris, d. v. s. 6 kr. pr kg. tall: och 2 kt? prokgstranttossOnmn skillnaden tages mellan saluvärdet å det här upptagna fröet och det därför erlagda priset, uppgår värdet å detsamma till kr. 8,106: 90. Hela det bidrag de större skogsägarna erhållit utgör sålunda sammanlagt kr. 25,252: 57. Då den kultiverade arealen å större skogsägares skogar enl. Bil. D. uppgår till 3,024,3s har, utgör skogsvårdsstyrelsens bidrag till skogskulturerna å sådana skogar 8 kr. 35 öre pr har. Dessutom har genom skogsvårdsstyrelsens försorg utförts sådd å mark tillhörig större skogsägare (se Bil. E.), varvid utsåtts 3 kg. tallfrö på en areal av 4,80 har. Hela den kultiverade arealen å större skogsägares skogar utgör sålunda 3,029,15 har. Å skogsvårdsstyrelsens arrenderade skogar hava en del skogsvårds- arbeten utförts för en summa av 21 kr., Bil. F. Å skogar, där avverkning bedrivits i strid mot $ 1 av skogslagen, har styrelsen mot full ersättning såväl för frö som även skogsplantör, lämnat biträde vid utförandet av skogskulturerna, Bil. G. Planteringsdagar för skolbarn. De barns antal som undervisats vid skogsplanteringarna, framgår av Bil. H. Kostnaden för det därvid an- vända fröet uppgår till kr. 671: 25. | Sammandrag av under år 1915 utförda skogskulturer. Av häröver upprättat sammandrag framgår att inom länet har under året skogskulti- verats 3,888,6s har, Bil. I, varför arbetskostnaden utgjort 93,685: 64 kr. Kostnaden för fröet enligt saluvärde utgör 20,416: 79 kr. Förutom den. tid länsskogvaktarna använt som skogsplantörer, har skogsvårdsstyrelsen bidragit med 657 st. skogsplantörsdagsverken för en sammanlagd kostnad av 2,628: — kr. — kostnaderna för resorna oberäknade. Samman- c SVs NET FR YA nd La vr Äl ” EKO py Tr GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 295 lagda kulturkostnaden uppgår sålunda till 116,730: 43 kr. Härav har skogsvårdsstyrelsen bidragit med 41,778: 20 kr. eller 10: 74 kr. per har. Bidrag till bäckrensningar och avdikningar av - försumpade skogs- marker. Intresset för dessa arbeten är fortfarande synnerligen stort. Kostnaderna för bäckrensningar och avdikningar å försumpade skogs- marker hava under året uppgått till: å mindre skogsägares skogar 16,580: 88 kr., vartill ett bidrag utgått med 8,290: 61 kr., och å större skogsägares skogar 77,540:38 kr., med ett bidrag av 21,171: 81 kr. Sammanlagda kostnaderna belöpa sig till respektive 94,121: 26 kr. och 2002-42 kt. BIE SRK Kurser för undervisning i skogsvård. De kurser, som skogsvårds- styrelsen årligen håller för undervisning i skogsvård, äro dels en fast kurs om ungefär 6 veckors längd och dels tillfälliga om en eller ett par dagar. Den fasta kursen är förlagd till Stagården i Bollnäs socken och bör- jade med upprop den 20 september samt avslöts med examen den 28 oktober. Kursen är avsedd för högst 20 st. elever. Ansökningarnas antal var 20 st. år 1915. Elev, som genomgår kursen, avlägger examen och iakttager ett hedrande uppförande, åtnjuter förutom fri undervisning och skolmateriel även 60 kronor i stipendium till bestridande av kost- hållet. Om undervisningens fördelning, se Bil. L. Förutom de lektioner, som äro upptagna i bilagan, hava lektioner under arbetena ute i det fria hållits, så ofta något av vikt givit anledning därtill. Två tillfälliga kurser om en dag på vartdera stället hava hållits under sommaren i Ovansjö och Delsbo socknar. Under dessa kurser, som hållits dels ute i skogen och dels i för till- fället upplåten lokal, hava föredrag hållits och undervisning i flera av skogsvårdens grenar meddelats. Diskussionerna hava varit livliga och kurserna talrikt besökta. Till bidrag för skogsundervisningen har skogsvårdsstyrelsen beviljat och utbetalat till vardera av Gästriklands, Bollnäs och Norra Hälsing- lands folkhögskolor 200 kronor. Dessutom hava 89 st. läroböcker i skogshushållning, utgivna av Föreningen för Skogsvård i Norrland, ut- delats i nämnda skolor. För spridande av lämplig skogslitteratur har skogsvårdsstyrelsen pre- numererat på Skogsvårdsföreningens tidskrift »Skogen», av vilken 100 st. exemplar spritts inom länet. Vid skogsvårdskursen i Stagården utdelades till eleverna 20 st. av Föreningens för Skogsvård i Norrland lärobok i skogsskötsel. Studieresor. Under augusti månad företogs en studieresa till Hassel- fors och Finspongs skogar. Stipendiaternas antal var 13 st. RER EG SR rg ARE 296 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Skörden av barrträdskottar inom länet under år 1915 var ringa, och har endast ett mindre parti kottar inköpts under året. Tablå över resultatet av fröklängningen framgår av bil. M. Besiktningar å hyggesrensningar och skogskulturer. Till följd av upp- rättade överenskommelser och förbindelser hava de hyggesrensningar, som skulle vara verkställda under året, synats av länsskogvaktarna. I stort sett, måste erkännas, att skogsägarna fullgöra sina skyldigheter oklanderligt. Visserligen förekomma ställen, där rensningen är ofull- komlig, men så händer också på ett och annat ställe, att rensningen är allt för väl utförd. Båda dessa förhållanden torde utan gensägelse få tillskrivas en mycket stor okunnighet ej blott om skogsvård i allmänhet, utan framför allt om skogsträdens enklaste livsbetingelser. Förbindelser, avsedda att på frivillighetens väg betrygga erforderliga skogsåterväxtåtgärder, hava utfärdats i 5 fall. Syner i enlighet med $ 2 av skogslagen. Från år 1914 lågo 35 st. syner enligt $ 2 av skogslagen kvar ofullbordade. Skogsvårdsstyrelsen har hos Kungl. Maj:ts befallningshavande under år 1915 begärt syn på 7 st. skogar inom olika delar av länet. Å 6 st. av dessa har avverk- ningsförbud utverkats, och 5 st. blivit föremål för rättegång. Alla ovan nämnda syner äro handlagda. Å 4 st. befanns återväxten ej vara även- tyrad. 5 st. äro överförda till år 1916. Rättegångar äro, som nämnt, anhängiggjorda i 6 fall. Vid expeditionen hava under året behandlats 3,956 in- och utgående handlingar, varförutom expedierats hundratals cirkulärskrivelser, bro- schyrer, böcker m. m., varvid ej brev fogats, samt en mångfald ärenden av mindre viktig art, till länsskogvaktarna m. fl. Skogsvårdsstyrelsens tjänste- och tillsyningsmän hava under året varit desamma som under föregående år, nämligen I länsjägmästare, I sekre- terare och ombudsman, 1 bokhållare och kassör, 8 länsskogvaktare och 1 länsskogvaktare anställd såsom verkmästare vid fröklängningsanstalten, föreståndare vid plantskolan vid Sunnerstaholm, dikningsledare och under- lärare vid skogsvårdskursen. Skogsvårdsstyrelsens finanser. Vid avslutandet av skogsvårdsstyrel- sens räkenskaper framgår, att till styrelsens förfogande har ingått under året genom skogsvårdsavgifter 111,326: 19 kronor och genom riksdagens anslag 1,000 kronor. Styrelsens samtliga inkomster uppgå till 134,500: 12 kronor. Utgifterna belöpa sig till 122,956: 99 kronor, vadan ett överskott till år 1916 av 11,543: 13 kronor uppstår. GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 297 De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Såsom allmänt omdöme om den skötsel, som numera 1 stort sett ägnas de enskilda skogarna inom länet, må framhållas, att vad bolagen av någon betydenhet angår, hava de i allmänhet anställt skogligt bildade män i sin tjänst. Den vård och skötsel de giva sina skogar är därför i det hela god. Det finnes bland dessa bolag även sådana, som infört en mönstergill skogsvård, vilken knappast lärunar något övrigt att önska, i det att den tillfredsställer mycket högt drivna fordringar. Sämre är det beställt med de skogar, som utgör personlig egendom. Dock finnes även bland dessa en och annan, som söker arbeta fram en bättre skogsvård. Sämst ställda äro de skogar, vilka gå ur hand i hand för att lämna den tillfällige ägaren en så stor förtjänst på köpeskillingen som möjligt. Dessa skogar synas utgöra skogssamhällenas olycksbarn och äro de, som vålla skogsvårdsstyreisen de största bekymmer, och vilka framför andra pröva skogslagen. Skogseldar hava ej härjat skogarna under år 1915. Gävle den 29 april 1916. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Edward Rettig. Carl Åhman. é z | = Å |: É I 4 Bil. Å. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. Sammandrag av länsskogvaktarnas rapporter över under år 1915 besökta skogar i och för kostnadsfri undervisning i skogsskötsel åt mindre skogsägare. I | SC KE [ RA AR Anteckningar | skogar dagar , arsa ir ue eler BO 4 2 sta; Städ ps STOLSAker oe AA 2 2 Ala Sb ANV ISA SSK Ovansjö 25. fa NEN Bi 7 4 VAUsSti Bröst BEA msteRvab MälbO' 30 näs RS NTE 2 TATE SA kr St DIC I ESR N ERA ERE SSE 3 TJ SB, SEAT | KTtHe I SSE SEAN | 4 25703CSt AR Skr Ockelbo; , rss Ner 8 6 A;St;.A, I:.St.; Bi 3 sti Nee HÄMTADE dot sok Sc 4 2t/, | I st; B,-1/ st, KR; 2str be SSKOP: jog se ONE Raa 5 3 | 1 st, ÅA; 20sts A & Kl enskoöRtene FlanebDO Aas sera IEG Ae 2 SYS JAG Pust Rs BOlNASE SAN 101 8 larst: Arv& RR, 1 st. AA GEN SLS Re Seas SSOCETALA! EEG Sr an o R 2 25 Öst, . Norrala. does ee SA 4 3.st. R, I st; AA; 3 sStASöR FORSA ae ReEPnSj0- I ers srser dr So 2 HN 2NSELA ERE | PIE TIO Er or SNS RADDA II Z 1'st Å, 5 sto R, 3 St Re Bero SERRRSrA ee VN Fira MR RAA SSA SR RR AE 5 BLTT 5 -SEARe | Övanaker so os sf. 9 10.) 3 st "TER, 1: st Bio, stR ret penen | FANSEUBISAR | [LODS: TER LA 35 SVE NRNSEKR. | |A Tbra rt BR VP 32 30-- | 8 st. A &B, i1 st.B,/6;st:B ScR, 2/5 Arg; 4 | | st. R,1Ist B&U,4st B&T, Ist R&T, I st.j | | BR&ET ist A, BET 2stA,B ER, ski. | Undersvik, occctsooe ect 2 5 45 131 SERA st: Bi RT IE SERA |EJÄTVSPA oo oe Se ASSA, 221 — 217 Ost AN 5 st; A&R, 3 st A&B, 2st B&R| i | röst. BO R&T, 2 st. B& TT, 26 REK | Ibn stöRie Tis FANA TA ENA SVS OA 34 | 21 ]i0st A, 4 st Al &R, LSstA SB pstis ek | AS st R; 6 st R FoT TSAR A, RT: 5 still Ry BREES rr SN 6 311, | MASEYB IS OSkitkee Delsbo nyt de pe oe TIGA 7 1 30SkoR; ESSER = RSA AE SK 4 | 30 is ERANPERT Lt st seen Is | SMI 3, 2 SEB TSK ARS | Njutånger ...............] sänd 3 Est. Bj rst BET, ISCEBKORe KOCHOP LE Aovslstobee SRA | KA för VINSta AS HRESSA: SONEN SR EN a | Sd 5 I st”A, 1 st Bj 2 st RyCErsba nee Hälsinptuna. 8sosos.008t | 3-0 FAS ERSTA LISA IN [ROR SA LER ASA Rol SSE | 206) 2 fö CE TS TOR Be NG BA SST ARR 35 3 SL. SA, gt; Re I IISDO HN sörvecdksebsrbrrsp rel rn 4 Fast R, ast Ti Iosta bee I NOREDO Ni pnös od AE Eeet sea | FAR 40 BISSE [Jättendal se Ereeeee | 2500 2 ARESst Ae Bio SCiRe Bergsjö tower ssssn rå | 10 | II 2 st; A;2 st. B, 3 st A SoK; I strö, Rel este TIAstela Vorg öar | 3 4 3ost-R: (ETNATPR I, Fa SIE SNS | Se 5 I St ANS st Ri TOS Ae Stars 258 | 208 dHPAwW> Nm Råd och anvisningar om »” » Bokstävernas betydelse: Avverkningars förläggande. Beståndsvård i allmänhet. Kulturers utförande. Rensningshuggning av hyggen. Avdikning och bäckrensning. Utstämpling. Nn er fr fo et fr AM nar rt on rr sl fb irrar GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 299 Bil BB: Sammandrag av under år 1915 genom länsskogvaktarna lämnade >»råd och upplysningar ang. skogens skötsel; efter förut avgiven rekvisition. SN O0 cc Ken St. | Använda Anteckningar skogar | dagar Hedesunda. :.:s;astsbousge 3 3 205 AV LSE ANSRB: MRORSAKer tage tele tg 6 TÖre SSE MT TESEN U SEB ASEA: ÖIVANSJÖ! rot ss SS Sas | Pa ARSEINUSA 20 SEB SUISSE ARS MED OP ja oto Sö SNRA Ler RN 5 Fest: UT 10 st. Ufa Bio rost: SAG FORDON nser vo SEKS NES pe I TÖStt vi. 1 fs] (0 Vä SRS ER AASE I I PSC FLINGA AR SES SER SAN GUN IEn str AN 25sta. 05 Ockelbo; gardens 21 STIVETSET AA TSta NBA LE Stos Ur tf SIR SAT Flamrängel eos. sork 6 12 Fösta Ba SE NU 2 SEBS SKON SINE ar BA SL SA JE MEESE ANSE SSE USE Stan BIS FJare DO ek NA EN 1 | 27 2SEA AN TONSta Uf; 3r Sto Ry ol SE D3 LISE LOI BOLLDASY 3 otot re dt Kos ne | I EN 24 6 sko UT OC SstiLAS | SOC Er Ala Sr bad ads Iles 1 3/a IESET VU: NOTrala a Re sk 2 4 2NSta Uv: IVO SEE RIS STAL SIN a I I fAStaU: Regnsjö s OF/SNOLStA UN 2AStAFAN LOI seger I TEES KIGSEENNAN Ca i 150 ra VIERA CS Än 2 13 2040 TIESEA NU (SAS AN alster RG ÖNaNAKeER, Loet ros deres 4 9 SE AL b20Ste ot 300 STAL U RESA a ES | I I TIS VAR ATDLUR set sö LR ARR ks 5 5 2 StIUj TIstAS Bi st BESU, I sti BROR: WRG SESVIKSN. da ok FE | 210 2 2 st. A&B. JÄLVSOM am Selle b os KRO 10: | 12 I öSst;. Ang SsEEU: v2:sti BB. LU 21SB BANER | TSE ANSER UT SEO ROSSO | 1 NEN adl Er Rea rf RAR SARS | 3 6 TÖS ART 20St Ur ; | ljus dal ss Sa | 28 SL ETTA Sta Ad SS ARS SIGISta ANSSI ANST LOG | ESP ONT Rear sr 21 20 FAL St: AS St Ry Sto Uh | Bjuräker tie se > KO 4 SKEN ASEAS | VÄG (3210 se ee ER | 2 8 20Stel: | BÖRS SARGEN | 4 TESSAN gest | I OVR SSE PR E 3 AT angr SbDE NOTED OL SI Res Ska ÅAR | I I BISt st Elam a0g Ers. teg | 3 SAR ES HSESRAT Jätten dal öv äre | 7 ÖSTE StIrAR KIASSela AN NA enda | 2 Sar VINENSE KASK ON GSEAI0 (SNASDI IA ds le Ane a ah | 4 YEN EN a VN Ne LS ERA 215 3244 Bokstävernas betydelse: Råd och anvisningar om Avverkningars förläggande. A = BE :0 » Beståndsvård i allmänhet. K= D:o » Kulturers utförande. R= D:o » Rensningshuggning av hyggen. T= D:o » Avdikning och bäckrensning. U= D:o » Utstämpling. 300 bu. GC: SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Sammandrag av under år 1915 genom skogsvårdsstyrelsens Autal , föratt | Använda plantor Använt frö Areal | DACKE d | | nings- | | dagar tall gran tall gran har jar | I | Öster, Fernebo. ..;..fervketp boden bee SAN Miles RR AR SE 0560 3 -— BIGGEST där og esloteleat et see BIDR LAR LEN | 5 | => | = | 2,50 0,30 5 — VÄTSUACA 2 ov na fre AR RSA SIE | 2 JE RS RATES | 1,40 0,80 21— HJ DESAKET sö, OR Asteras (ög NR od Så Ah SA 17 | — = 1 9370 6,40 19-135 (ÖVALLSJÖ ssd bono Rts SADE ot oh 2 = — 17,60 9.30 38 | 60 NED std 5 ra RE pe SA RELSEN ABL AE RA 12 — — 7,80 3,90 14 | 50 JATDO MYVANS a (Ce SE BL ED AS STRAM KS e |A ER RE 2,20 = 4 |15 ET [1 CSA RR MR per LAT SSE DR re Et AR RE NS 7,80 4.90 14 [75 Dekelbo bea SER Sa rr eb = Lt RER 4,70 17 |90 JÖnTANOE CE tek ob ses Keen SEN | 4 = | spasg 0790 4 170 DOO VERDI mm See pre Ros VER Sr fue 25 HN SOGO JUNE 7:80 SI AA0 EET (EE ENA RN Seg Se VR MAN se EBES | 19 |A | |: Oagö 5:70 28 155 IS ÖMAASA Ed. SMö pl sure oe SBA Aes b NELAS KAREEE | 8 | 4,10 1.90 9 | 10 DER ELStaN f0s0 5. Sus a R ere Möre. LEA nA SOA SEE | — | 2,30 1,40 4 155 HRK AE IE sd EA SE ER ag gå Fa nat 27 | — | = | 14:40 7:10 35 |23 222 VENEREA Are 05 beg RNE 5 Jere SNI: 1 Roel SA I | == = | 0.40 0,20 O 175 [EEE fö ba St a SP SRA KARA SEEN? AEA! NN SADE KIKGrO | ITA SOL a NNE 4:20 18 143 PET ORO Ls eder MS SR ANA ROVERS AR AR dar 26.0 14 £ In250) Vär NN 38 |95 720 ELD vo ANA re RE NR AR MENN IRA ME 34 =S LURA TAN30 59 | 82 ÄRRDSTI TE förlag hs TI MEN RASA SAR SE dest 45 | | = 43:40 0.30 6 | 10 | NER DI re Tgb GR ARN Sp RE tr FR EE SR, RS EE. 53 28,000 | —5,000 23.90 14.30 67-17 [RJELEN SO fs me or HER ba mr IG SE frn BR ole R LR AA 70 — SER 47:70 29,— FER [NEED 0 Boa SN en AR TE SR Va ERA 29!/, — = alR2800 19,10 DS 15 | TE Rf ka OT PA SEE Oy SAST ARE BORRAR SEN 6 = SS 4:50 2,10 2r).50 | Ramsjö flest p SADE DERA ÄSESe Pär rA SR or RAD | 10 — — 7:70 2,80 15 |65 | ESO, a a osesosbosss ds, Är | 31, | o— -— 21,60 9,40 46 |65 PR ANOCENS SE a od ale Sea bene SSBR. ANS S [255 RN FE 4:60 2,30 14 150 SN UTREDA EE SERA E Ro TNA AR AE na | 1 = LEE O,15 I — MELTER RANE fare og ENA LTS GARN 2 NE EE OR | 3 —- — 0,75 0,75 3 30 HÖTSSE VR I JAA a SAR 0 Fe Na RR Dr AR 6 — — | 2,385 2,515 TAS FIGlSinö UNNA, 244 ora se RNTs Huden RADIE KA 2 = 0,50 0,40 2/— INETO Dre EEE IE Ualaek Be Ufs SN RE SL de RS Re 6 — | oo— 2,10 I,10 10 |75 NOREDO: sr Sr ARNES OR Se SL 9 a 8 4.60 2,20 11 | 50 Iöjättendal (a. .sp ers rst ROSA. PAR 2 de GA SN RE 1,80 — 2 | 50 Bergsjö ERAN EES a EVAS SA val år RR bg re BD VR JR 7 | = | — 5:40 0,75 10 80 [Eg SEE RARE SER ET Mr SR ren 16 — | — 13,05 O,10 SLS | Summa| 528!/, | 50,875 | 5,000 | 332,685 | I70,865 | 753 |18 | Eget frö] | 35235 2,265 | | 329,45 | 168,60 Y CJ 4 häjpr öka , Vv , PRO TESOTE SNR FK ss KE ESR INSV SV POR PITE INT USER 4 Up i KESTIS Se kub GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 301 försorg verkställda skogskulturer, varför bidrag utbetalats. Dassverken TT T ad Lod rbni Se Bidragets plantering | — frösådd röjning Summa | storlek mans | hjone | Summa Kr. öre | Kr. öre Kr. öre Kr. öre Kr. öre/ 15 6 2 — AN 46 |25 18 |— 64 | 25 32113 18 11 29 — I 61 | 50 26 |25 87 175 | 43 | 89 — I 2005 2106 — |— 25-120 211050 27010 13 |85 57 107 164 — 1—]| SINE Sa 2 SUS 189 |— 127'/> | 146 273'/2 — |—] 748 |88| 150 175 899 | 63 449 |83 21 23 144 — — | 289 | 50 77 |— 366 | 50 / 183 |25 22 II 33 = NES 83 | 50 16 |50 sj | | 50 |— 153,4 Z0r RAS - |— 567 |78 | 106 |— 673 |78 336 |89 131 54 185 — |— 461 150 66 |— 527 | 50 263 |75 2 8 32 — |— 84 |50 9 93 |50 | 46 175 | 190 91 281 60) 690 |25 46 | 25 SAG. 50 422 |76| 159 77 236 EET EN ESR 604 |25 | SE 661 |25 330 |63 | 52 31 83 — — 209 | 50 | — |— 209 | 50 104 | 76 | 18 | 22 40 = NS 027 | 220050] INSE 25 Si 63 | 161 119 280 = = SSSTISO TGN 687 |50 ASS 5 4 9 — — 18 150 10 |— 28 | 50] 14 | 25 | Ge ll ER2A 186 TN 304 |25 6 — 424 | 25 212 | 14 | 160 73 233 41 — 483 |— 60 | — 584 | — 292 |—]| 283 125 408 PA ES I, 178-50 | SSU Ne 22550 616 | 75 | 33 9 42 = = KSS 38 1501 170 |25 85 I131 444,5 | 198 642,5 5 O 2000 [SAMAR 23 an An 1,841 | 84 | 920 193 1. 70935 SAT "I,;FIO;5 — — 3,048 |62 | NS 3,048 | 62 I Ii S24NISS | 300,5 120 420,5 ET IE 2550 EN 15255 199 628 | o1| 50,5 23 7305 SE 203725 21 |— 224 125 112 II3] 120 = 120 — l—] 4200 3 423 |—| 211 | 50] 237,5 | 146 383,53 — 1—] 992 50 A6R lr ErO3SKISON 519 |25| Hör 54 130 —= 0 273 |— 150 |— 423 |— 2111SE 2 NS 2 6 — = 10 | 50 10 |— 20 | 50 10 | 25 NTE 4 23 SF ÖN | BaNSOl IEA 90 | 50 45 1251 44 21 65 == = 157. [50] 87 |— 244 | 50 | 122 | 25] 10 4 14 = 29 |— | 10 |— 39 |— | 19 | 50 | 32 2 41 - — 102 | 50 | 87 |50 NN 95 |—]| Ers 5 59 SN 164. | 50)” 312 |—]- 2476 Iso] 2382 1,5 14 15,5 AT 30 | 50 EN er IO,05O | 15 125 27 36 63 EA fr Sj Sa TON EINE (2 115,5 JAN ANTAD:S rn 369 |75| 195 |50 565 Jas] 282 |63 3,997,4 | 2,557.r | 6,254,s | 826 1841 15.473 [97] 1.933 |25| 18,234 [06] 9117 [18 | | | | | | | | SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. X Raa > RN ES DA BA EV RR NE ED BIL. BILA. Sammandrag av under år 1915 av s. k. | Använda Använt frö | Kultiverad | . Dags- plantor i kg. areal | tall gran tall gran har Jar mans- I Wsterp Ferm ebok. 2 See SAR er FRUS SÖ [AE = 10 5 16 | 64 | 136 LSE Fe Tree KRA BERG SA rr EA I TR SNS RE ef a I 6,000] — 285307 Ars 51 I 74] "252 FAST EPA ANNE ERA a 3 3 BSD REA AS ESP DESS ESO ARE OLE | — TG 7-2 Nr 5 BIIOTS AGE RR era or aa BR ARR or Le Be Mr IS RNE KS RESA en | — I — | 40,50] 45 165 [70] 640 ÖRA SJÖN a FYRA SR, STEN, 6 AR et balen a | 0) = 142550) 14580 NE RSA 2085 TEM DN Geer LR BR SR OR bj ARENA SRV 31,200] 5,000] 48,70 | 21 176 [10] — 715,25 EROS TO ser AN MISS ok bt Fa oas RR te Ke RR SEE 3 Silis | 71109 HERA ONE Ser ad SR RAR sponsra EE Yo dn a LR Ås | 25,500] — | 12,10 1,50 FSK IEI FOS [RE Se META fr NER LPA RENIRIEL EET fara Få ho = 1 =="): Löss og 51185) 142 LETE TOG FAN AS fa NR RIAA CE JR dr RRD SAN SER — = = RA dr 4550 ROR rer a SA BSR Låt ar DR or par ERNPNES: ZE ES OR LE 204-504. "127550 Tar e DOM 2345 sc ENARE BER Ae Arn a LAI AN rn RE NM RN | 9,70] 5:30 5307) 328,50 TE Na RR AL DEt SOS BN SE Fe — | 48,30] 19,70] 80l02| 452,5 INSOTLE TALAN kr Ir So LT SoA AN DER fr fra SAKNAR | — — | 13 2,50 17 150] — I21 ENDA 855 AC pr fr ERE SS tre ENA EET SNR | — | — | 45:70] 1830) 114144] 394 | DETTE NL Rs SE NER SNS ER Sn SES ANI Es SN EE 10,70 | 4:30 24 143 2 NERE DL SSA Br eg AA fer VARAR vr RAA REA EN PE — = 8,30 3 19 | 501 Fd NES SRV SRA EPA TRA Sar dr SA | — | — | 37:20] 17520] 132192] - 603,2 FEV SSK KE ST SSE BA SDE AN bet dad ARR Sr = | — 1] 29:301L 34 575 175 | 1,864,5 å [BIE] OS AT RESETESTER ERE un VIE RON | 98,660] 15,474| 89:80 | 43,50] 552/30| 2,976 Ä RETT JO SR Alen fl EE SE ers NR oe SARA ons sy RSA kt sl 53,000] — 1 270,70] 550327 2445: EID RAR O AS Ad 11 NR Sr ss RE SÄNKER RE SEE — |-— | 22 3,60 581901 309 LES (EEG 2 LS LE RE DNR REL SR ONANI ER 50,000] 10,000]| 124,40 | 55,40] 4191|751| 2,618,5 PIGS eV 222 ER SER GD ENE DA Le de ERA URIN [= 2,30] 3505 101501 Äg ELER SARS Sh Sed RNE SS AE SER IE KYRA IT Bryn fe TA EE = ie 31501 TR EN ER SLR Ber Be AG ar MSE RR Bug Ta 2 I RSA AR -— | — IO S Sk fr 291 | | Summa 264,360| 30,474] 731-90 | 379-95 | 3,024 | 35 | 15,021.05 | Sammandrag av under år 1915 av s. k. större skogsägare, So c klen | | Använda plantor Använt frö i kg | I | Areal tall | | gran | tall | gran | | Bil. F. Sammandrag av under 1915 genom skogsvårdsstyrelsens | | Antal Använda | Använt frö SAN Socken SEEN plantor i kg. / nings- | | dagar tall | gran | tall | gran | har |ar —— ERA RRRRR——L ——— RANE SEI RARE EE EN | Järvsö, Södervallen: Stängningsarbeten [EE == | — | — | AR | — |—- TÄRNA ” 1 ; GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 303 större skogsägare utförda skogskulturer. RR — - — — — — | FERONSKC IN GTA SrOrT 3idre j ferken RV VARE ARA « ES KEREN 3idragets | plantering frösådd röjning Summa storlek E då de AE Å - hjone barn Summa | Kr. öre). Kr. öre] Kr. öre Kr. |öre Kr. |öre i TA FONT 204 — | 500 | 88 ZON 570 | 88 62 | 57 | mm 193:- | 96 541 SCA 979 03 1,263 | 43 2,281 | 46 250 | 07 | a 5 IKT 131 Nl SAG 51921 — 1,336,5 = 1,976,5 | SN färg SAT 7150 3,748 | 50 1,392 | 17 | K 627,5 — | 921 = EE 1,670 | 67 104 | 50 Ar JR dd 653 | 58 | 723,25 | 116,25 1,554,75]| 177450 2,826 | 21 2,962 | 71 | 5,966 | 42 960 | 31 | = | = 69 | RS 132 | — 701 — FE 101 |— | 262,25 | 34 I 407525] 140 | 75 625 | 67 | 399 88 | 1,166 | 30 Se | 237 39 418 | — |— 1,112/| 91 1,230:k5701 2,352 | 48 465 | 04 | — | 3,25 742751 — — — |— 21002 25102 1194 | — | — 127,50) — |— 413 | 75 | —/ 1 4131 75 206 | 88 | 51,50 | — 380 — |— 832 | 80 | 291 | — 1,123 | 80 STI 456 211 1,119,5 NN 2,805 | 85 | 103 2,908 | 85 865 | 73 SÖTT RS3 Up 202 rd 250 190 | 363 | 75 | 614 | 65 55 | 29 667 | = 1,061 | = |— 2,555 | 40 | - [TR ee 819 | 90 | (2 SA 66 289 — — 659 | — 63 | — | 7221— 170 | 69 | OLE SSV OM ST20 — |— 508 | 50 | — |—] 508 | 50 205 | 63 | 502 25 1,130,2 | — |— 3,052 | 08 | 61 | 12 | SIT3 20 685 | 59 76, 15655 | 2,197.5 | NNE 4,0291|.04; [Fia 720520 1 85355 186 1,696 | 29 | | 970,15 477,40| 4,423,55] — 1,483 | 70 8,785 173 | — 2,879135|) 13.148 | 78 2,184 | 34 | | 174 | : 188,5 | 2,805,60 jESS 7,626 193 | 1,422 | 46 9,797 | 39 1,498 | 59 XO7is: | 111355), 1620 SEN 1,577 | 59 | == 1,577 | 59 391 | 07 | | TH208T II93T |4510655 G3TE20 ER G2NET 1,649 | 60 | — 10,042 | 97 35370 | 03 LG 36,75 | — 147,75] = = 234 | 89 | = = 234 | 89 55 | 52 | 28 | 8 36 | — |— 56 | 2 — |— 56 | 25 13 | 30] 67 30 388 = 757 | 87 138 | 75 896 | 62 338 | 11 | I | I I I I 8,:547515 :) 178915 | 25,459,35] 3;220p EIS 54,KIO-I2 | 16,879 106] 74.209 | 33 17:145 740] genom skogsvårdsstyrelsens försorg, utförda skogskulturer. KIrOr SUS vande sfl00 É DES LESESLV & Pike = FLA UR RAA FR BIOrenen | plantering frösådd röjning Summa storlek 4 -— ——— mans hjone Summa Kr. öre Kr öre Kr. öre KE öre Kr. = lörel sörsorg verkställda kulturarbeten å arrendeskogar. F Krössttncald IfrÖnr j 1 EE IS. fe JR vt Spel ae ONE ERT ET a Summa | plantering frösådd röjning | mans hjone Summa Kr. öre | KT. öre Jr. öre Kr. | öre | | TSE | | SS — Re = == nt | 21 = SET TUTS FOA TS SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. Bil. G. Sammandrag av under år 1915 genom skogsvårdsstyrelsens försorg verk- ställda kulturer å skogar, å vilka genom företagen avverkning återväxten uppenbarligen äventyrats. | 3 > | sd | | | Kostnad för | SU Använt | Asa] D er | 0 Balk real | agsverken - | Socken SS RANA | | frösådd | röjning | Summa | | 2 | | | NT | | | 3 & | tall | gran | har lar] mans | hjone |Summa| Kr. (ö.| Kr. sö] Ir Jö. | I J | || I | | | LG | | kar | | ÖNA SJÖ ELO Aa be ES 24590) 34301 10 |50] 12 | 108 | 120 219/25 = |—]| 219125 NIJOEFalA ARSA RSA Zi el: 0320 1400 [IOFS ARAT 75 139/—-| — =] 139/—| FETARE Ne Sr 0 SMA EGO [ER OS an be ERS NE 2 8 | 19/— — 1-1 — 19/—] HEDOSSEN Se Eee elen esraS 21 0380) 0370) 2114 FE NE TR a Sj = ES HAT DESOR cert ALE 4-1] ns] 180) 7] -401:-20-1- "160415 157 [FA SSE JÄTVSOÖ PE mao me cbr SL NRIS 3 | 2,s0ol I,20l] 51900 301 121 421 120—- —H| 120/— DEISDORe för LAN 3 | 250) Og) 4170) 251 121 371 99/—-| — || 99/— | Enånger TARGA 2 0,43 | 0,22 I 150 4 | 8 | 12 28/—] — |— 28/—] INjDtangere CER Fr -TzoN 40,60) 3 AS 14 25! 61—-| — — 61/— im KORR SSP får 210 NES00115, 0540 4 150] 8 6 14 | FINE 24) | (UYR ANRELL Forge 2-1 0,70] 0,70 3130] 12 Sc 17 40) NAD |Harmänger ........ NEN HIA: 10590 NE STAISON | 20 20 2 == 2'7/— RET SSIO: fö sne st klart I 1,30 | Oo | 2150 SL 3 ATT öre le 29/— (CE SR RN 3 | 1,90] "0j30 | 3175) 19 |r0 | 729 100 NR | Summa; 45!/,| 23,73 | 11,32 | 61 81] 223010205 488 1,087|25 = | 1,087|25 ST SL Sammandrag av kulturer 1915. 7 s z | Samman- | | Använda | Användt frö Areal Dags- lagd Bidrag | plantor | i kg. | | "Verkenö (rades | | | E | | | mans, | | | tall | gran | tall | gran | har |ar|hjone- SB RE ER RA | | ; | ; Fa Rörig | | | | | | i | reta | | | Verkställda genom skogs-| | | | | es | | 4 | I | | I vårdsstyrelsens = försorg ' | ; tea | åt mindre skogsägare...| 50,875 5,000/ 332,685) 170,865] 753 18) 6,254,5 |18,234 06 9,117/18 Större skogsägare —.......s. — UR 3:00 JOE 4 80) 36,00] 134— 3714 Mindre skogsägare, ålagda]| | | | og | | ASA pl pr AK PR | — | — | 23:73 | 11,82] 61/81) 488,00] 1.087 2500 — JE | Verkställda av större skogs-| | | | | | | | Lod) | ÄGA mor orre sep snar sa 1264,360130,474 731,90 1379,95 |3,024/35| 25,459,35|74,209/33|17,145 67 | Skolplanteringar ..... ..... [7 [pe | 36,15 | öre 44/51 !)2,935,00 EA a FR = Arrendeskogarna ............ — | — — | |] — =S — TS RE HM 2X/— Summal|315,235|35,474|1,127,46s|584,135|3,888|65 35,172,85|93,685|64|26,320|85 !) Skolbarn. k d SSSK UM le = på 4 ad ERSTA RE : 25576 [Ear VAR, ER MR hl TOS RN TAND SR 3 SA FAR TILESEN GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMBÅDE: Reg Col MATS Sammandrag av under år 1915 anordnade planteringsdagar för skolbarn. Antal | Använda | Använt frö Antal förrätt- i ÅTRA Barnens Socken ; plantor 1 ket skolor nings- | 3 antal dagar | tall | gran | tall | gran har | ar | mm -BFrFsm srmamam ZH ] TT ]I uub»veuwuu;|:-L nmmo>aMmosaomm—— — — —.-. ww HLQ” OO munooenee-seve | (CEST (RISET EE NOG SAS 9 18 — | — | 170) 1,70] 31501 1,158 Öster Fernebör si... 2 4 =5 = 232050 NS | 47 Eledesunda.6;3,..s2 fiser 5 4 — | — | 210] 130) 3125 98 ATSUn Aa. be ERAN. 2 2 se = Iyro [| ITyro] I 140 51 BOESSKER a SG AES OA 15 14 SS SR 6,80 | 5,00] 8 |1I5 454 IGGDOr va KEN ENER 3 4 — | — | 2,20] 1,80| 2 120 106 TEX BONES Led Sensors OrbASA 2 2 = AR 1,20] Oy20] I [25 67 13 UNS RASET genera BA 2 2 = = 0,30 | 0;20 | — | 50 36 VET STTT AM FET RR erg 3 3 SS RI OS EO: RENA 78 Elaheb AN dn. 2 2 | — | — | 030) 030) — | 60 62 SOC ETALAS RED rosea kefera I I = = Os40 I 0520 | — | 05 40 NESS) OR PRSr SE SES a stae 3 3 FF ar bl IG2007 OO SNIESO 53 TLA Ar a ones vel I I — — 0,50 | 0,30 | — | 80 24 (ÖVATARET sr or dd sans eler 3 3 ER ER PN AES AR fall 37 NBD As ejg SAN a federal grn a 3 3 — = I;10 | 0,90] 2 1 — 109 TDEJSDOM Seretse sn ser IAEA 4 me EN I SA EIA 4 25 Hudiksvalls stad os: ...c.. | I 2 rer Su 2,00 | 0,80) 2 /— 94 IEI AT SED AR SK re ShA Ne I 2 li Ors0 INO NOG 20 IETAlSiNOtUNA 4 se sosse es I I a | fiser (a od les BR RS bana 20 15 (0fsr da fer ok SR LANE SU SERA I I = = OO OJO ee | 50 28 13 AEG fo ere GE RR 4 4 FS on H 2,10 | Oo! I [20 132 EIASSelan SAST Magda be 3 = 0,60 | 0,60] 3 159 45 Summa 71 80 3É,45 I 19:30.] 44 |5SE| 125035 Frö lämnat, men rap- ; port om sådden ej in- | | kommen från: | WMalborskolrad sd ace = a 3150 SF TS AT RE NYBILOESK Esa SA boden = == 25007] 2 I Tu Hassela fått utöver det i rapporten uppgivna LLC (EN ts FRE ORSA SAR 0 ES 0720 | O Jin 0] EN EE AN RO RA RE ER en AD a Summa| — | = | — KARE er 136, rs | 21,50 | Si RNE RS ä 20. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. 19 TERS EL RARRO EREE 7 VILI SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. [5 [0] [ON JR Sammandrag av avsynade dikningsföretag, varför bidrag utbetalats år 1915 åt s, k. mindre skogsägare. Bäckrensning | Nydikning Se KN Totala Bidragets Glorekiemn | längd aostasd längd KöstaAd kostnaden storlek 1 meter | SETövpneter Kr. löre Kr. körel: Kra |örelsokrurlore |ö EE ORSAKEN Fed står SR | = —|—] 71 2,097:| 2,464| 87.) 1:464|:87 |". I3245 | ÖVINS)Ö kkr dates rskeg | 355 175 | 94 | '4,092 | 2,545| 80 | 2,7211 74 || 1,360 189 Ockelbo ta ägna AN | — —|l—1/| 27460 95644 9561 44]| 4781/23 SIEOG TREE SE I AT eka 280 771 —]) 2,065 945| 78| 1,022178 511 Gad IWEfanebor bes ven | => EE 570 | 222 20 2221 20 III | 10 IABOlDASA Sass kr — —!—1| 1,568/| "426624 20)]162] NSI [ÄRE 25] ONA IA NA — an 704] 2277) = 0 27 NESS | STBEONO dl DNA NAS yr — NE 1,115 | 369163 | 36963] 184182 | ÄLTA oo de oe et borras ND | — | Sie SENS 5621 70 5621 70 2801-1535 T2O0S MECK 2 desde Nosa deel | == Fr RAS 535148 535148 267 | 75 | FÄRDTARE Sbrese ke Las grn NDS SA 2201 1844 2505 838/ 66 | 1,058/ 84 529 | 43 | jusdals lager be Hagas | 557 | 265 | 73| 1,644| 654197) 92070] 460137 RÄDS O bart tr Bee = | — | | 57 291144 291144 145 | 72 | PESO MYSEN er se Asse 515 | 120 | 39 937 346! 96 467 85 233 | 93 [RETT ATA FET MA a ES eld 2101 30 [T31, DH24TI VAD AST 53397 | 266199 | NJUAN SEI: rg ss Nyss ae | =" — | — BI | 136| 84 136 84 68 142 INTO RSS ALIAS öE AAA | ack RR | + 1,138 | —'584|20 584/ 201] 292/10 | Jätteras Am karies, —! al) 505 | 109146] 109146 54 | 74 BETS] O SaNsESr Stage In, (OST 280 | 36 | Ö52U - MOANAR 384 | 83 192 142 EIA Selar NIE ENA ont fp KG 154 | 06 | 8,182' 3,184| 27.1. 333533) 106912 VED de NA rs fre oo] =) 639]. 194] 96] FIDE GES | Summal| 3,816 | 1,330 | 29 | 35,680 | 15,250/ 59 | 16,580/ 88 | 3,290 | 61 GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Tis LG Sammandrag av avsynade dikningsföretag, varför bidrag utbetalats år 1915 åt s. k. större skogsägare. Bäckrensnin Nydikning | rn pE RYAN re Totala | Bidragets RM I I YC I d rd ocken längd föstnad längd Kostnad kostnaden | storlek | i meter |— — I i meter s | KFIiore Kr. Jörel KIA |örelln Er öre] KNORSAKER Luo sor fö mr de 2,186| 201197 | 17,755 7,015/ 41 | 7,217) 38] 3,607|89 |KOVANSJOL ee a IRS — == ÖRE ELINNEA 397| 32 178| 34 NEN] YO PNG DENA me RA ARR = — |— 15103 ER SIN ENN RS ges 8581 90 y BIOS DOG op ständer — fr 2,298 15330] 55 | I1,830K5I 3211 66 ; 1 (ILLISP ERE Br AAA -— — |—]| 1,106,5 550133: ka 558033 110] 10 IKOCKelb Oo eos Lei se 22,642' 3,695 69 | 20,550 258167 | 7,954| 36 | 1,952/69 FIADOr ANS OM ses sidled 3,890] 1,398| 25 | 5,540 2,106152 | 3,504] 77 512149 SKOL: hd rean ss SN 20490215 AO AN GIOTS 3,733| 49 | 4,473| 49 89342 | BONÄS: 4 Läns Fen ad 2,465 VISAN 976 194] 62 | 949/ 33 4281 30 | SOderalar: sovvtmelmkske 90 4) 501) -1,053 1,045/ 28 | 1,049] 78 173) 55 | 107 ARR NP ENS se rå Le 1,709 510! 60 1,527 USTA 20235 266) 24 ; OVAN Akeno Hoa se ek 6,000] 1,801/ 55 | — — | —]| 1,801155 297| 82 IV OXTI es el SEN Rea 2,948 626! STI r5l2 6,030) 69 | 6,657/| 50 986/| 13 INOOS) dyr redd AIR = RN Rn 91346 | 913146 151 01 F INNER 2) (OF SRA RR AAA 585 58/50 | 676 153 59 | — 212/09 99148 M Undersvik, =, st faen 250 371 50 | 50 7150 | AB 22/1 50 4 JÄV SO SANS EE 1,300] 3591 —| 600 120117 4791 = I. 239150 FaR VS REK 5.059] 58460 | —9,049 | 3,489| 53 |'4,074| 13 || 1,052| 16 | 1 DIA FE(G ENL MAN. Sp La 25,706| 4,630/ — | 27,804 8,762| 69 I 13,392| 69 || 2,528| 14 |ETRAS] ÖS re AT of I1,738) 2,327) 19) 26,108 | 8;3861 38 | 10,713 57 || 2,074| 14] i TESTO ma NN SEAN A5AOS IM NEOSA KBT I Ö 3S5l21 1) LOI 32 509/ 66 f LENA a AN Se DA 5:5221. 1,158| 52) 11,782 1 3,573149 | 4,7321 01) 2,145) 65 | HOTSSA fyren ol tre RS EE 257AO Er EYTAIO 714! 10 347/| 36 kh NOTNb Oj Sabo bec då rs fira Al (AT SO ERA O2 1751 403 SZ) EST ev 3 IN ETASSELA TR OSTAR MSE Sk200 37503 NAS TÖM 10387 466) SON 334 å | Summal| 102,781 19,901 | 53 | 163,965,0 | 57,638| 85 | 77,540| 38 l21,171] 81 | i I5 RNE 5 Fördelning av undervisningen vid Gävleborgs läns 6 skogsvårdskurs år 1915. Praktisk undervisning i skogen. , 2 dagar hyggesrensning. I dagar utmätning av skog för ljus- : gris I plantenng; huggning. i 2 » — plantskolearbeten. För utstämpling av skog. 2 >» — skogsfrösådd. I > — uppräkning av skog. 2 >» utmärkning av skog för gall- = 2 avvägning. ring. » utstakning av dikning. / Teoretisk undervisning å lärorummet. 1 dag upprop och inskrivning. dagar uppgörande av förslag till dikning av de undersökta försumpade skogsmarkerna. uträkning av värdet å uppräknad skog. lektioner i skogsvård. I dag examen. N I » 308 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. Bil. M. Tablå över fröklängningsanstaltens verksamhet år Fröklängning. Debet : Inventarium från år 1914: flv [Id] a FaR BIN AE EN NES INSE ERE aa Inköpt under året: TAL KOTAE om om sl orsa SEe sr sa görs sne ble fl a DA ber BAR oe CA ANN Summa Kredit : Utklängt under året: ALL KOUBAT I or odd sö ser op så Sn SR sr osa sl LESS op Br ESSER Inventarium till år 1916: PRÄTKOTEan fs 0 KE JRAR IA Ane I DUN a ES BPA RN EN EVER FASER Summa Skogsfrö Debet : Inventarium från år 1914: NATT pe Fö EDA ERE VAN bl eg Säl e MAA SERA 1,20 7,13 Ke (GTAnTrOj Ira Lera Sedd SL ER Gr Nyt AES 2 DLR Inköpt under året: (GTÄTIITO by c5 boot en HERR näm bion ve ber a po sE or KSO At RAR Utklängt under året: TAILOR Mådde re SR ace 0e SER GEL SAR a fl ört PS SANN Summa Kredit : Under år 1915 bortskänkt skogsfrö: Enl: bil EL (Skolsädder)a kallirös 24 —. ee 36,15 kg. (TADITOT 2004 ov po fed are 21,50 >? Försålt skogsfrö till ett pris av 6 kr. pr' kg. tallfrö och 2 kr. pr kg. granfrö: Enl Fek NvIStOn: 2 LALlTON «spy oskönt fos car 873,00 kg (STATE Ö: GE RES SER SES 427,20 >» Enl. bil. C. (mindre skogsägare): Tallfrö ......... 329,45 >» Granfrö! —....— 168,60 >» Enl." bil.. E: (större skogsägare): Tallfrö ...=. 3,00 >» Försålt skogsfrö till ett pris av 135 kr. pr kg. tallfrö och 6 kr. pr kg. granfrö: ED > TeKVISTILOR ST LATO, ker NR Sa VTA 18,50 kg (STATTO NNE rr ANA a 4-6 0 RATE 4550 1915. 8,842,35 hl. 34,25 » 8,876,60 hl. 5,650,60 hl. 3,226,00 » 3,876,60 hl. 1,559,69 kg. , 300,00 » 2,810,00 >» 5,169,69 kg. 57,65 kg. I,801,25 >» Transport 23,00 kg. 1,358,90 kg. TESESSESE GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 309 Transport 23,00 kg. 1,858,90 kg. Enl. bil. G (mindre skogsägare, ålagda att så): i [XT AG a NE EN and BK ARE PAN sor LA Fr SAGAN BEE LA ARN 23,73 kg. (STAITEO? "ed d RR SIA Ks SR RR Fr sa UTAN aa IT,320 58,55 >» Utsått i plantskolan: FIAT ÄT Os kö ref NAR de Sj Tr AS AR SSE MSN TSL SÅ KAN ole 28,00 kg. (STAT TOR EE SER reg SEBS SAN SR RE Sp fl NER Dif ve 20,00 >» A'S:00, 3 Använt vid skogsvårdskursen: FIFS ÖR rote EST RS ES USER RENSAR AE, SE AR gb ee LR re benen 2,00 » NTA a (ir L0 LU LER a ND SLE BR Hets er SA SRS BAN EFS PES ER ARK SR CER DE 4,00 >» Summa -1,971,45 kg. Inventarium till år 1916: 1 äl IG 0 rr SANERING N tA f för fr ARA SSLARA rr rd ka 2,7179,30 kg. (BT 912 10 re SERENA RAR ÄR SR mat TR VORE ENG AREA AA ARN ADS: NK iTGSA 3 Summa = 5,169,69 kg. Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelses inkomster och utgifter år I915. Inkomster: Kassabehållning den 1 januari 1915: Innestående å upp- och avskrivningsräkning i Stock- ROMS Elan HelShAan Kur seas ey SR ERE 4,488: 88 D:o hos fröklängningsanstaltens föreståndare =. ....... 63: 74 KOntanG IYStynelsenstökass dl” sea sasse Ede sg 1,585:93 6,138: 55 Statens anslag: Andel av anslag till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet I1,000: — SKOSSVARUASAV ECO AND SN a el oe mr al Men ESS 109,326: 19 Andel av reserverade skogsvårdsavgifter för år 1913 1,500: — Jölkvid HÖR fötSald a INVEDtallel Ars. dom ts hor d. 50: — Die ONE försaldrutbängd KOCbb...-t cs Dade dear 663: — Por > FAS Uma Sko Sa na Ao AS IS 5: — Dörr 5 försaldanplantor och emballage” soner. 122: -— PION NOTSALD VlEalkg sossar arr får än gR nd 25 Dot andöhalm från Stagargenss 19 iom. BJx23 Arrenden av jord vid Stagartleni..: sea... Sc sireon 104: 08 Bidrag till vägunderhåll vid Stagården ................ OM Hyra för lägenhet vidi Stagardlen., u-..csssun. dh 2: — D:o > HEN SKO SI CIA oscgd son NYSS 100: — [iKVv1dy före SKO RS ns ss as ssd a doft sås e RANE 0,254: 27 D:o -» biträde av länsjägmästaren och länsskog- Nl an 03 21 fet ts SRA NES För LR 1,451: — Transport 124,343: oI ÖST tr Nä AN 310 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Transport 124,343: o1 Ö;135: 55 Återbetalt Plantörsatvode jbus stat. pls git. ANA D:o förskottsbidrag tll SdiKnIngAT 5 RER Återbetalda rättegångs- och synekostnader Influtna räntor Utgifter AIIKODP SAN AD VCBLATICT öeefe rd ee sog AA BARA RE Avlöningar: All LAN sjäsmastaren on Maos ar ae SUN 7,800: — » sekreteraren-ombudsmannen ............ 1,500: — >. Dokhällaten-kassören; ooo od 1,700: — STITANSSKOR VAKTA darsefe ge Sör 0 levra te 14,450: — Reseersättningar: Al lÄNSJägmAStaren eg. oe ALAT 255003 >» sekreteraren-ombudsmannen .... ATYEIFO länsskogvaktapna. =. bd ie. ckar. 6,664: 29 SLYTEISET, 20 s0 5 Fästa ora SLA Er ARA oa SR RS » skogsvårdskommittéerna REVISIORSKOSLIATET- ora pss ords EN KD ee Div. omkostnader, såsom frakter, telefonavgifter, annonsering, tryck, hyra, skrivmaterial m. m Inköp av kottar I567, 4 RORES Ior Re rr at 2 SBIVESER DBT AS VA Uppförande: av koltRuSk As. ig -L ati ban ie Bore Nie Fröklängningsarbeten, nyanskaffning av skina reparation och underhåll av fröklängningsanstalten, frakter m. m £ läntskolan 5500 so. ORT RES FRIVESALD ANA Hemmanet Skoghem D:o Stagården Arrendeskogarne Inköpt skogsfrö rakt HÖRA ÖRE Aer VR RA nio BR USSR SE Kostnad för skogsvårdsstudieresa .. . ooo. D:o >» skogsvårdskurs å Stagården ............... D:o » skogsvårdskurser i Ovansjö-Delsbo ...... Anslag till Gästriklands, Norra Hälsinglands och Gävleborgs läns folkhögsskolor Inköp av läroböcker i skogsvård .m....ommmmmm D:o >» folkskrifter och broschyrer Erakter gör QIO NA vo atovea ENADE PLA sb sleek Bidrag till skogskultur för mindre skogsägare D:0 3 » » större » 1,1535102 2,430: 64 128,361: 57 Kronor 134,500: 12 1,040: 60 25,450: — Transport 90,240: 58 GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Transport 90,240: 58 Bidrag till bäckrensningar och avdik- ningar för mindre skogsägare 8,526:01 D:o » bäckrensningar och avdik- ningar för större skogsägare 21,171:81 29,698:42 NNätlegsan gar. OCh SYMCE us sd REA os R Ear dere on edan 816: 64 SOA SVÄrdSAVg ISEN Fd gsss brat va delen Fek nar eden ana 2;2011.35 Kassabehållning den 31 dec. 1915: Innestående å upp- och avskrivningsräkning i Stock- ROTSEE FAT SLSO ARE KT Se a Aa RS Rn, 10;355: 55 D:o hos fröklängningsanstaltens föreståndare ......... 204: 67 KRIORTANT: Ju, SEYTCELS CH SNIASS AE AA AAA I;022:0T Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning den december 1915. Tillgångar: Kontanta medel: Innestående å upp- och avskrivningsräkning ............ LO,3T5E 55 Kontant hos fröklängningsanstaltens föreståndare ...... 204: 67 NSODLAN(ELUSLYTE IS ENSE FEASTS så dE Lane oe fd SIA As f,022N0I Inventarier på expeditionen, å Stagården samt hos TänsSkO VETA ANS Synne mar a SE KANSAS Ännl ef oto ar dörr 9,576: 64 ETOJlAn omg SAnStaltéen far. ses. sn. MEn dop sögs sissors nana at 9,000: — FIVE TALEN MIGEOG LL VAS AR SIR od h Sale RA non ck obe a 1,995: 09 (FORE SNI SBST TING Nr mn a SR are nd Får on 400: — Kotthus » EE OSA SERNER RR Nar teen Aa ST TR So AR ÄS 400: — Länsskogvaktarebostället (Skoghem) .sssssmmsssssssessena 1450003-— Fordran för arrende av hemmansdel vid Skoghem ... Ko: Hemmanet Stagården med byggnader ..................... 12,000:— IHOFdranclot. forsaltvitor OCIESACM or sover are ste rent 50: 98 Innelig gande fomad-t av ROlINE godsen fer bs a sr 20,969: — D:o COR CORKCSMA Lola rolig en FIRAR 903: 81 D:o ÅK O SE SEÄREATO SEN sd ba ot dala ost dose ad ala 42,946: 32 Fordran för förskotterade synekostnader .................. 3O0I; 22 122,950: 99 ET;5 AIG 134,5003 102 3I 17,5437 13 EI2,553:06 124,096: 19 : SARS OA - CS LL Va ETTER NET 7 SN ESPN TND ABA NGA NS 312 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Skulder: Käpitalbehällning it 50 TÖM. ords: ss InifKå ser de EES Kronor 124,096: 19 Gävle den 29 april 1916. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Edward Rettig. Oo Carl Ahman. Undertecknade, utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Gävleborgs län räkenskaper och förvaltning under år 1915, få härmed avgiva följande Revisionsberättelse. Beträffande tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter hänvisas till i styrelseberättelsen intagna sifferuppgifter, vilkas riktighet vitsordas. Byggnader och inventarier äro försäkrade till skäliga belopp. Styrelsens protokoll, räkenskaper med tillhörande verifikationer samt inneliggande kassa äro av oss genomgångna, och då allt därvid befunnits i god ordning, tillstyrka vi full ansvarsfrihet för 1915 års förvaltning. Gävle den 24 maj 1916. Gerdt Zimmerman. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. E. Claésson. Agathon Westman. Av Gävleborgs läns landsting utsedd Av Gävleborgs läns hushållningssällskaps revisor. förvaltningsutskott utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands läns landstings- område berättelse för år 1913. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och personal. Skogsvårdsstyrelsen har icke undergått någon förändring till sin sam- mansättning efter sist avgivna berättelse. Distriktsindelningen av länet har varit densamma som under sistlidet år. Genom under berättelseåret fattat beslut om inrättandet av ytterligare en ordinarie tillsyningsmannabefattning kommer emellertid Västernorrlands län att från och med den 1 mars 1916 vara indelat i 11 skogsvårdsdistrikt av följande omfattning och administration: Sundsvalls distrikt: omfattande Njurunda, Attmar, Tuna, Stöde, Selånger, Skön, Timrå, Hässjö, Tynderö och Alnö socknar. Tillsynings- man O. Grafström, adr. Vattjom. Rt. 12. Torps distrikt: omfattande Torp, Borgsjö och Haverö socknar. Till- syningsman P. B. Sollén, adr. Ånge. Rt. 35. Indals distrikt: omfattande Indalsliden, Holm, Indal, Ljustorp och Sättna socknar. Tillsyningsman W. Widegren, adr. Indal. Rt. 14. Sollefteå distrikt: omfattande Ed, Edsele, Helgum, Graninge, Långsele, Sollefteå, Multrå, Sånga, Överlännäs, Boteå, Torsåker och Dals socknar. Tillsyningsman A. Pettersson, adr. Sollefteå. Rt. 213. Fjällsjö distrikt: omfattande Tåsjö, Bodum, Fjällsjö och Ramsele socknar. Tillsyningsman E. A. Olsson, adr. Backe. Rt. 12. Härnösands distrikt: omfattande Ytterlännäs, Gudmundrå, Högsjö, Hemsö, Viksjö, Stigsjö, Säbrå, Häggdångers socknar samt Härnön. Tillsynings- man Sven Arnell, adr. Hernösand. Rt. 779. Ullångers distrikt: omfattande Vibyggerå, Ullånger, Nordingrå, Nora, Skog, Bjärtrå och Styrnäs socknar. Tillsyningsman C. O. Sahlström, adr. Ullånger. Rt. 10. Själevads distrikt: omfattande Själevad, Mo, Sidensjö och Nätra socknar. Tillsyningsman J. E. Bergström, adr. Domsjöverken. Rt. 1. 314 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. Anundsjö distrikt: omfattande Anundsjö och Skorpeds socknar. Till- syningsman Edv. Jonsson, adr. Bredbyn. Rt. 47. Björna distrikt: omfattande Björna, Trehörningsjö, Gideå, Grundsunda och Arnäs socknar. Tillsyningsman Axel Näsholm, adr. Björna. Rt. 6. Junsele distrikt: omfattande Junsele, Ådalsliden och Resele socknar. Tillsyningsman G. Fahlén, adr. Junsele. Efter årsskiftet har tillsyningsmannen Edvard Jonsson i Anundsjö skogs- vårdsdistrikt avlidit och ersatts med tillsyningsmannen Axel Näsholm från Björna skogsvårdsdistrikt. I Näsholms ställe har styrelsen utsett extra kronojägaren i Anundsjö revir, Ruben Johansson, till tillsyningsman i sistnämnda distrikt. Tillsyningsmännens adresser äro i båda dessa fall oförändrade. Redogörelse för styrelsens tjänstepersonal i övrigt lämnas under tabell IX. Finanserna. Skogsvårdsstyrelsen har upprättat följande Inkomst- och utgiftsstat för år 1916. Inkomster. Beräknad. behallning fan: AL OS. .soss. sosse sr SSE NN 33,000: — STAS DI UTA DE. SER ROR FL KOST SE TITANS EN ae pA NE 1,0008-— SKkOpSVARUSAV ELLER Lgh ob arg) be dn MITEL ER TIK 165,000: — Återbäring av förskjutna synekostnader .................. 1,000: — HÖrsäljningt av. Skogsfrör och plantörm. so sm 5,000: — 1 5410 | 9 01 G I NN RAP Ar RS BIN TP NRIASN OD LERA ys ET TURE KRA 4,000:1-7 tj ÖLOO ON Summa kronor 209,000: — Utgifter. IA VIODIn gar: lan sjägmastareni Es sees Sr nea 65 OC biträdande länsjägmästaren och länsjäg- MASTLATENS IPIIFA CE Teese SR eds 5,400: — SKILV DIES CET ses er SA rå ps SOA AES EG 2,500: — tillsyningSsmaAnDen” & .4!s= «ys. ARS TER [5,000: — — 30,400: — Resekostnader: styrelsen FÅ STEELE (SAR BAL SRA Esa 1,500: — Jänsjäg MAStarem ns rt R SAN 2,500: — biträdande länsjägmästarna ............ 2,500: -— tillsyningSsMåNN ÖN 4 voro sebedk ok da 9,900: = LISE Transport kronor 45,900: — VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. FI Transport kronor 45,900: Avsättning. till. pensionering av Dpersonale mt..ss.....ws.isiniersrerseibe 3,500: — BEORSVArd Sar be tens ar mee om dk sed fr res re BE ANANAS . -20,000: — SVLCEKOCI TALLe 2 UN BSKOSID AA EN Nf dere bogäsagn sn ars bår resa sb AA 2,000: — Anskaffning av kott, fröklängning samt assurans av frö .......n.. 500: — MIVVE OSETET ot NAR RR ARR NL Sn SS Ryd sr ot doom srR rr svndisder ANS I,000: — Undervisning i skogshushållning, kurser, försök, tidskrifter och PUEKOT EU; 535 ERNER RN SE RER be RR a Sr ne An Am mondäna ae SNR SNR 12,0005— INSISlODROSEN a CCT er ee mA mA aa äd ae dee der HAMAFR IEA 1,200; — Diverse omkostnader för expeditionslokal, skrivmaterialier, blankett- [Ryck tl dDINA AN RUtStANINS AG sig DI:s isso Vvs eat ar Är kare NR 6,000; — IBlaTi tsk olör 40 CIS p Lam fin KÖP fransar EIS SA fr el Ida sank vn ödsla 5,000: — Köstnader” för” taxerimgr tull .SKOgSvardsavgiltér ........mou.sosioosrens dn 3,000: — ÖIFONUESE CLEAR TIL DTE LET SR er ra nn ra TR a a dr ädeles 3,900: — Bidrag till skogsvårdsarbeten samt behållning till år 1917......... 105,000: — Summa kronor 209,000: — Rörande dispositionen av skogsvårdsmedlen under berättelseåret får skogsvårdsstyrelsen meddela följande översikt. Behållning från år 1914. Tillgångar den 1 januari 1915 : Å kapitalräkning i A.-B. Stockholms Handelsbank 20,000: — A depositionsräkning i d:o 20304--30 UltelSgan deTÖrSKOLIER as Ar tag a fon ar dd Hr ek AGG ET ETT) CRIME STATUS rr SAS Slot Ran SÅN SS bin ol nee bss SRA 517: 08 24,911: 47 IRÖrskjuätn a rsynekoSstnaal0lCk- sosse dee a 2530: HO I TAS ALE BET pige Aden ATS Res SA BE ÄTA RA ARE TA AM 4,813: 40 IETOKLAD ONA OSS BI 2 AI 6 Sd ds öron hate cf elr yngre 534: 30 Fastigheten o:Skogsskylld2-4- s4a5o.ss:siu deres dieslar sr AN 30,33.05 ren e 1100 an GLES LOS STO salar Sn NR FASS IGN SA AAA » KOfENamte” OrenSAk, ÖP st kens k. ALA 5,046: 70 12: (28 NSL RIO kracn Ars rän a AN TAS SSR NRA ST Tä ANG 7 RS (ON AGA, [Uitesta ende fortfa g Ål... ss. os ker sbe sås ens ses Ase des A er År oh T35: 10 2,635: 17 Kronor 117,546: 64 Skulder: Enskildas depositioner för fullgörandet av åtagna förbindelser... 2,394: 39 Summa tillgångar 115,152: 25 Inkomster: Kassan enamn eran Ar IOMA, ör ias. oa slboarts sund resgse oe VARENDA 2AyOTLISRAG STAS ATLSIA 008 SA NN SR ol pda be Mee ba dns ah da da Sa MASSA S klo SKO ESVALCSAVSNTGENG be oo snor store ye see se R SN ANNAN I53,4803.07 Transport 154,489: 97 24,911: 47 un ”d f- or X ERA nn mk sr Sr a a RN Ca RU RM fl en TK 316 Transport 154,489: 4,741: UU ppPlUpDAY TAN LÖR Sber Erika Ake oder FARA NES Ir bet Rs IA terburna ssynekostnadessu. oboe da nar Försäljning av fröklängningsstugan Försålda plantor FÖrsälens KO g SIrÖNr eb MSN SA Ua tent ser deta t REL EIA Försäld kläng dPEOmWESANA Oo C00-24NR see NINE Hyra för kottmagasinet Inibetalda SfördriNg AR 9.,.tock.ocleks pöl Erer ör sett ee sekt ee Ersättning för av styrelsen erhållet biträde Försålda skolhackor SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. 2,000: Summa kronor 2 CU (0) oa EG Dä Ne HA nd AF Ne AS SE LA BR SÄ Styrelsens resekOSt alle vm . gas sko bss nike Rdr Resekostnader för styrelsens personal. m.sosss0.s.0..s.. Resekostnader för skogsvårdskommittéledamöter . Kostnader för fröklängning och assurans av frö ... Bidrag till skogsvårdsarbeten SkOPSVArdSACDEterbi 4. ut SRA SS VAIN dr IFE ON SIE Syneförrättningar och rättegångar Inköp Hav in VEDtAarleTA sa os ere oo or SBN en AS AN Omkostnader för taxering till skogsvårdsavgifter ... » FL HPLÄDUSKOLOTIIA fr ooo ske Neue el VERKAN OMID 2 SSD ATA or dress ee » SV KL TSLALNIN GS Ass, te roses AN Diverse omkostnader såsom hyra, JÖtSnain sär LlAnKelter DO VIN ssd. oslo Fröklängningsanstalten KATT ONSETITN Pr SAN. Ar BEE NA LR or Ut Se BURRE ae lA a Mer MJ ElefO rn KOStnd Mend. dd ve or Na og AS SR Sr fe SoS Kostnader för undervisning vid skolor, litteratur m. m. Anslag för personalens pensionering brandförsäkring, 203036 1,390: 6,533: Sör TOA 50,328: 14,780: Dy LA 2,2006 FOG 4,404: 215 Kassabehållning Summa kronor Tillgångar den 31 december 1915: Å kapitalräkning i A.-B. Stockholms Handelsbank A depositionsräkning i d:o II telig San de ffOTSKÖLtena- sees ass ee ae se AE SA NRA Kontant i kassan 32,968: 2,494: 3380: 890: Förskjutna synekostnader Inventarier 2,5245 Hy LILÖG 40,000: 24,911: 47 1606,555 42 191,466: 89 154,726: 36,740: 191,466: 70 29 39,740: 19 Transport ANOS 39,740: 19 VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 37 iLransport.. 47508 4:-804480-1405 10 Inneliggande skogsfrö, rensat............... 33,052: — » AM NE OTCISALSE 2, ene 6,417: 87 —40,069: 87 12 1EN DESOTO a rr I nes SRA LR EE RN SARA LA | 6,000: — 93,194: 23 Kronor 133,444: 42 Skulder: Enskildas depositioner för fullgörandet av åtagna förbindelser Ee Se Sr an ERS TARA MASTE Nerd Hal 2,494: 96 IHeTSTORSMYECel Le SA Ke AO a Er ASAT insatt 3,000: — 5,494: 96 Summa tillgångar 127,949: 46 Under året hava följande avskrivningar ägt rum: TIN ET FAT ETSRSER GTRS Areena og le ren LR TOS Basta eten aSkOsSSkydl oe sen ron a dn od Ag SAN 6,018: 14 EA TTESK OT OT Ar Rn nd a de Sö a st en ARA fs stR SA IOÖSEENO FROLSMÖV SAST NS SÅ ostar 12/0 San KONDEEÖ BRE nea 6,504: 92 (TALS TUNA MINA de PlAMOE vt UPS NA FR SEVÄRT AR I,107: — Skogsfrö: utlämnat till nedsatt pris ...... 670: — » gratis RE SEI Ae, SR 3 1,469: 65 2,T730:4105 19,815: 14 De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Någon väsentlig förändring i skogarnas tillstånd och skötsel har icke kunnat förmärkas under det nu tilländalupna berättelseåret. Världskriget har givetvis även i år inverkat på skogsvårdsarbetet inom länet, och i synnerhet de större skogsägarna hava till följd av bristanpe arbetskraft nödgats göra betydliga inskränkningar i planlagda skogsvårds- företag. Verkställda skogsodlingar synas tyvärr i många fall hava lidit av den kalla och blåsiga väderleken under våren och försommaren, och på sina ställen har det utsådda fröet grott först långt fram på sommaren, vilket ej bådar gott för de mot vinterns kyla föga motståndskraftiga små- plantorna. Till följd av tidigt inträffande snöfall under hösten hava till denna årstid förberedda planteringar måst i väsentlig mån inställas. Intresset för beståndsvård är påtagligen i stigande hos länets skogs- ägare, och ett flertal ansökningar om biträde av skogsvårdsstyrelsens personal för gallring i växtlig skog hava under året handlagts. Flera skogsägare hava numera sina tidigare försumpade marker torr- lagda och färdiga för skogsodlingsåtgärder. FRI er GERT TE Pa JA é $ D +” KRK i + 318 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Avverkningarna hava under året bedrivits till ungefärligen samma omfattning som under nästföregående år, propsavverkningarna måhända i mindre skala än hittills, beroende på den genom världskriget försvårade exporten, som jämväl förorsakat, att avverkningar av sparrämnen, vilka tidigare bedrivits i ganska betydande omfattning inom länet, under berättelseåret nästan helt och hållet avstannat. Avverkningarna hava i allmänhet under vintern 1914-—1913 gynnats av lämplig väderlek och nederbörd, medan dessa arbeten däremot väsentligen försvårats under vintern 1915—1916 genom frånvaron av tjäle i marken och starkt snöfall. Flottningarna hava i stort sett förlupit normalt oaktat det jämförelsevis låga vattenståndet under våren. Den s. k. tumningsstriden i Medelpad, förorsakad av meningsskilj- aktigheter mellan virkesköpare såsom medlemmar av den i dessa trakter bildade tumningsföreningen och virkesleverantörer rörande av föreningen tillämpade mätningsregler, har emellertid bidragit till minskade avverk- ningar i Indalsälvens och Ljungans floddalar. De synnerligen höga kolprisen hava medfört ett intensivt kolnings- arbete i skogarna, även på trakter, som förut ansetts vara för avsides belägna eller rymma för svag tillgång på för ändamålet lämpligt virke. Genom Inlandsbanan, som berör länets nordligaste delar, hava nya möjligheter erbjudit sig för virkets förädling på detta sätt. EES Uppgift å skogseldar under år 1915 = = - : | | Areal | | ARA , | Plats, där skogselden Brandställets | : a | Skogs- STR RETAS | - i å å Befintliga träd-/ k Den pågick | avstånd i Tid; Fda ; RED Hr SN : slag, angivna 1 som | brunna | kilometer till | skogs- | Orsak till eldens ; | 2 tiondedelar, över- |skogens närmaste by elden uppkomst icl | | 8 Bear där elden | 8!CX5 | medel- med angivande] pågick [fäv el |: | Säcken By | uppkom | alder av dess namn| rden; I I . | förra 1 2 3 4 5 | 6 7 8 | ASEUNTaT Sid SOLDOLe usa 2 km. från tä/sarlGenom vårdslöshet! Fröträd av 10 — | Ostsjö by av tjuvskyttar |gran med svag. | | underväxt | BOTgSjö artär Vestanå och | II km. från ”4/. - IGenom vårdslöshet! 0,7 tall, 50 30 år Östby Västanå by | av fiskare | 0,2 gran, | Or lövskog | | Te e cr Oo AA | Näträr soft BACk sött 6 km. från HÅ Genom sportfiskares! — 0,9 tall, 155 | 60:-årid Bäcks by å eller bärplockares | — O,t gran | norra delen av ovarsamhet | | den s.k. Järfön] I > SETS NSI EN sr RER VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 319 Under nästlidet år hava länets skogar förskonats från mera omfattande skador genom eld. Några mindre områden hava dock avbränts och lämnas redogörelse för dessa i särskild tablå här nedan. Alltjämt kunna nya skadegörelser påvisas å skogsodlingar och ungskogar genom beteskreaturen, huvudsakligen får och getter. Över skador, som i övrigt träffat skogarna inom länet under berättelse- året, lämnas uppgift i nedanstående tabell: I | In- |Svam- ; o ; : 3 Snö- | Sko z5 S | Skogsvårdsdistrikt | Storm | 85"| Frost | | sekter | par trycks. | feld | | | | | | I I | SRS AL LT DNR Ha JE BD ALA AE OR so o o (SEN LE TR | FOG Bla) 0) ra DE KR SSE HAE SEGER BAL SIR SSR SS : [0] [6] [0] [6] FIRA Mandal os SME ER OSTEN ACS Ber AG I [0] o [6] Öl [bg ETS O SÄTT VS ata rr a AS Ånn SAKTA [0] OH I o [9] SJÖN N brag rt Nåra RSA ASO DNR ARS [EO (0) Oo o Oo Oo 124 SN (OT mr a rag RN SA Ar RER Aa ARTE RA fnövi I [0] [6] (5 JAR BRG FASTLTETA CS] CR RE ES RA RA or Al RN ra Rd SLI o [0] o [0] (os [ÖP NET NE får es onb eos RAR SR ERS VAN JE RE Te AR FÖ OCT I (RS Era 1 54 [0 VE rer Sara To Se EE RTR Se AL LERA | TTK OMKEEO I o o I ee. |SÄSYET NEG TS SAS SSA BR RSA SR STANNA Page Oo SSB MER ae AG. Förklaringar: , Skadans omfattning: ingen = Oo. ) > ringa; a mindre enstaka områden = 1. > FA avsevärd; å större sammanhängande områden = 2. > > mycket omfattande; allmänt förekommande = 3. inom Västernorrlands län. | 1 Beräknad | Medel, varigenom é E brandska- T K Summan av | Med anledning / AR elden begränsats, Beräknad i | NER OE OA Sr i beräknad | av skogseldens å hela t. ex naturlig be- släcknings- | ör skogsbe- | gränsning mot myrar ! brandskada | uppkomst vid- Tr tånd | ES kostnad i : ME 3 Anmärkningar StanCet, I -o. dyl., inträffande och släck- |tagna rättsliga | om sådan NAS dr kronor 4 | Bes CSN IR STPRIdEetay ningskostnad eller andra Ne för släckningsmanskap CR : - PESO EGR ST i kronor åtgärder ställas m. m. 9 | 10 11 12 | TS 14 I IE ä | -— Tjäle i marken samt 45 — — | tillskyndande man- | skap c:a 2,500 Avstannade mot 300 2,500 Förhör utan Geltterån och försum- : resultat | pad mark, släcknings- manskap tillskyndade. c:a 50 k + Tillskyndande 45 25 Inga " Området avverkat | släckningsmanskap | | omedelbart före ] | branden. 320 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. Överallt inom länet har man gjort den erfarenheten, att grankotten varit angripen av svampar och insekter. I tre tablåer A, B och C upptagas här nedan de skogsodlingsarbeten A, torrläggningsarbeten B och övriga skogsvårdsarbeten C, som under be- rättelseåret blivit verkställda inom länet. Under berätteiseåret vidtagna skogsvårdsarbeten, såvitt de kommit till skogsvårdsstyrelsens kännedom. A. Skogskulturarbeten. Sådd. | Plantering Summa Kulturhägnad Summa | | | ; kostnad Areal | Kostnad | Areal | Kostnad Areal | Kostnad |Antal| Kostnad har | ar | Kr. [öre] | Bar] är] KT. öre| har | ar | Kr. öre smeten Kr. löre Kr. |öre = | RE FIRE [= | 1,161/ 03 23,55 48 39 | 1,830 27 139,429) 37 | 8,854| 1,104 56 daga 23 B. Torrläggningsarbeten. i AL Je MRS Ae Underhåll av Dikning Bäckrensning äldre "diken Summa | : | | kostnad Antal | Kostnad Antal "|. Kostnad Antal. |. Kostnad ERE VI BR NNE a RANE EN | ANEPET fate | Kr [öre] RE KT: löre | INEEER ER öre Kar löre] | ES | 727,970 | 162,379 | Ir | 121,170.|. 17.047 195 RN 10,348 (40 189,776 106 | oo - S - — HN CE Övriga skogsvå rdsåtgärder. Hyggesrensning och Beståndsvårdande | Diverse skogsvårds- | S | : 5 umma 5 markberedning gallringar arbeten i | kostnad Areal | Kostnad | Areal | Kostnad Kostnad har lar] Kr. Jörel har |ar | Kr. före Kr. |öre Kr. |öre | | I I 1,640 | 31] 15,089 |49/| 2,412 | I I | 2; 20,669 | 69 NN 48,977 26 | Kostnaderna för dessa arbeten uppgå alltså för året till sammanlagt 279,287: 25 kronor. VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. F21I Skogsträdens frösättning under året belyses av följande tabell: Skogsvårdsdistrikt | Grankott | RAS 4 I-årig | 2-årig SUUTTUSVÄLLKO ELIS: IDE G RAR sne NA SA DN INGA SVAS rd SA ASSR sa I I I LISTAT 0 NSP ARR SIR RIVS ES 20 LEN RN SPANN EN SG PR PR PE FASS OR MER CD ANA el I I HIELRIEGLAT Le REN 13 SAL ULJÄRN KR AR sara RARE I FST SS NSPE sd edda SN DRR ELSA SA NAT I I I KLART SÄTE (71 SA etta AT Sy SES asp sel NN van arb SARS rea | I | I I (3 (OJ INET AA Mn Am ÅR få dear An rr tr ENN SA NINE FOA 0 ör SA | I I I | 15y EN Ng fo BER 1 SR 4 SR SER a 6 14 ER Er ESR RÖRA PENG pr RUE 0UR AR | I I I VETEN ETEN ANS fr (REA UA Sr SRA Re AK LS | I I I 1å ULlängers 00. ..£05 LPA FLODEN NR Ra od sd EN ss DS SARA SALA NGE SE 2 I 2 18] Orm a VISE LIE FANG SARAS ÅRA MI AL ATS ÅR TESKINLER TE 3 2 SPE ån Tor rr Er SSE SUS ONES ASSR ARN LER BR RE EASINTSNE fr I SA kt eg 2 I I Förklaringar: 0 = ingen tillgång, I = ringa tillgång, 2 = god tillgång, 3 = riklig tillgång. I detta sammanhang torde böra anmärkas, att grankotten klängde å sina ställen redan på hösten 1915. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. I stort sett har skogsvårdsstyrelsen under berättelseåret tillämpat samma arbetsplan som hittills. Världskriget har dock bidragit till, att åtskilliga avvikelser, huvudsakligen berörande upplysningsverkamheten måst göras från det fastställda arbetsprogrammet. Sålunda hava tre under året planerade kurser i beståndsvård måst uppskjutas tillsvidare med anledning av de inkallelser till krigstjänstgöring, som utgått under året. Över under berättelseåret vidtagna åtgärder och beslut av mera allmänt intresse lämnas här nedan kortare redogörelse: Vad undervisnings- och upplysningsverksamheten beträffar, torde för- tjäna omnämnas, att skogsvårdsstyrelsen i likhet med föregående år, anordnat en studieresa, huvudsakligen för mindre skogsägare, till Udde- holms och Storfors Aktiebolags skogsegendomar i Värmland. Resan, som stod under länsjägmästarens ledning och räknade 21 deltagare, därav 3 tillsyningsmän, 12 hemmansägare samt 6 hos sågverksbolag anställda tjänstemän, bekostades av skogsvårdsstyrelsen. Ett bolagsombud bestred själv sina reseutgifter. Även denna gång hava deltagarna redogjort för sina intryck och iakttagelser från resan i kortare berättelser. 21. Skogsvårdsföreningens Tidskrift ror6. Bilaga 1. 5 S SS - £ AN JEN lö a ER AA JA Lä Ve RS AT AN 322 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. För att i någon mån fylla behovet av dugliga kolare, särskilt inom de delar av länet, som beröres av Inlandsbanan, har under året hållits en kurs i skogskolning med förläggning till Hotings by av Tåsjö socken. Under kursen kolades 9 kolmilor, nämligen 5 Värmlands milor, 3 ligg- milor samt 1 Östgötamila. Över kolningen och därmed sammanhörande arbeten finnes särskild översikt upprättad i tabell X. För den teoretiska undervisningen, omfattande 20 lektionstimmar, har Bergström & Wessléns under året utkomna lärobok »Om träkolning» legat till grund. Till kursen, i vilken skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län på inbjudan deltagit, har styrelsen åtnjutit bidrag från Järnkontoret med två tusen kronor. En kurs i beståndsvård för mindre skogsägare, räknande 8 deltagare har hållits i Holmsjö by av Anundsjö socken under berättelseåret. Styrelsen har äfven under detta år funnit anledning utdela sitt diplom för välskött mindre skogsbruk och har denna utmärkelse nu tillerkänts hemmansägaren W. Åström i Tävra i Arnäs socken, vilken på ett synnerli- gen berömvärdt sätt vetat att bota de skador, som före hans tillträde till hemmanet förorsakats å skogen, och därjämte med omtanke och skick- lighet vidtagit åtgärder för det avverkade virkets ändamålsenliga föräd- ling. Dessutom har Åström förärats en silverpokal, försedd med in- skription. För att ytterligare höja intresset för beståndsvårdande huggningar har styrelsen även för nästlidet år anvisat medel till anordnandet av gall- ringsprovytor, som förlagts utefter mera trafikerade vägar. Med tanke på de ökade kostnaderna för arbeten i skogarna, som nu börja göra sig gällande, har styrelsen för att hålla utgifterna för skogs- odlingsföretagen inom rimliga gränser och i förlitande på gällande låga fröpriser beslutit göra mer omfattande försök med bredsådd och för så- dant ändamål anvisat 100 kg. tall- och 100 kg. granfrö. En ny plantskola har anlagts å från kommunen arrenderad mark inom Bölens by i Junsele socken. | Den nya klängningsanstalten, som under året tagits 1 bruk av styrel- sen, visar sig fungera till belåtenhet. Den gamla klängstugan, som var belägen 3å ofri grund, har försålts. Den utredning angående inom länet befintliga äldre kalmarker, som tidigare igångsatts, har under året fortgått, och äro nu i det närmaste alla större sådana områden undersökta och kartlagda. Å brännorna har i många fall lövskog inkommit, men kunna de ännu kala områdena å vilka skogsodling i första hand erfordras, uppskattas till sammanlagt omkring 10,000 har för hela länet. VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. HELA Utredning angående virkesförbrukningen till husbehov inom länet har under året fortgått enligt förut tillämpad plan, och har det hittills in- flutna materialet nu bragts under statistisk bearbetning. För att så småningom åstadkomma en mer ordnad skogshushållning a mindre skogsägares hemman inom länet har styrelsen beslutat, att genom sin personal biträda med upprättandet av indelningsplaner för dessa. Den tillämnade skogsutställningen i Örnsköldsvik, i vilken styrelsen har för avsikt att medverka, har på grund av världskriget blivit upp- skjuten till innevarande ar. Vid utställningen har styrelsen beslutat söka få till stånd ett möte mellan skogsbrukare inom länet med program upptagande demonstrationer och populära föreläsningar i skogliga ämnen. Till detta möte komma länets skogsägare och andra skogsintresserade att inbjudas. I den fröutställning, som Västernorrlands läns Kungl. Hushållnings- sällskap anordnat vid sitt ordinarie vintersammanträde i Härnösand, har skogsvårdsstyrelsen — utom tävlan — deltagit med en mindre kollek- tion barrträdsfrö och kottar. Styrelsen har under året låtit verkställa förberedande åtgärder för torrläggning av den s. k. Landsflon inom Tåsjö socken i förhoppning om att genom samverkan mellan samtliga intressenter i här ifrågavarande områden, som omfatta cirka 2,500 hektar myr och 2,500 hektar om- givande försumpad skogsmark, kunna för rimliga kostnader omföra dessa till för skogsbörd tjänlig mark. Styrelsen har jämväl beslutat föranstalta om utredning rörande de åt- gärder, som kunna finnas böra vidtagas för att ersätta det för skogs- bruket skadliga skogsbetet med hagmarksbeten. Skogsvårdsstyrelsen har låtit sig representera vid årets taxeringar till skogsvårdsavgift inom de kommuner av länet, där styrelsen med hänsyn till avverkningarnas omfattning haft större intressen att bevaka eller där vederbörande taxeringsmyndighet gjort särskild framställning om närvaro vid förrättningen av skogligt bildat ombud från styrelsen. Skogsvårdsstyrelsen har under det gångna året avgivit yttranden såväl i fråga om riksdagens skrivelse, angående lättnader i stängselskyldighe- tens fullgörande, som ock över förslag till lag om rätt till bärplock- ning m. m. Då till tillsyningsmännen utgående löneförmåner enligt tidigare gäl- lande bestämmelser numera ansetts otillräckliga, har styrelsen godkänt ny avlöningsplan för dessa att gälla tillsvidare från och med den 1 januari 1916. Med anledning av de genom kriget fördyrade levnadsomkostnaderna 324 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. har styrelsen jämväl beviljat samtliga tillsyningsmän dyrtidstillägg för år 1915, till storlek växlande allt efter till vederbörande löntagare utgående förmåner och åliggande försörjningsplikt mellan lägst 120 kronor och högst 280 kronor. Under berättelseåret har frågan rörande den fast anställda personalens pensionering preliminärt blivit löst i huvudsaklig överensstämmelse med av sakkunniga upprättat förslag, och villkorliga kontrakt avslutade med personalen i avvaktan på den ändring i för styrelsen gällande regle- mente, som enligt styrelsens mening torde utgöra villkor för skogsvårds- medlens användning för här ifrågavarande ändamål. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet under berättelseåret åskådliggöres i övrigt genom följande tabellariska sammandrag jämte därvid fogade för- klarande anmärkningar. (an LAN | Tabell Tabell Tabell Vane Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Lea SARA NER ER EN EE / u ar ÅA å i / | SR KG. fr PA i i SPD LÖR NA TS ESIARE : I he . ua ; v [ 0 VÄSTERNGERGN NG LÄNS URDSTNSN NGA ; Innehåll. I. Av skogsvårdsstyrelsen lämnat biträde vid skogens skötsel och vård. II. Uppgift å under skogsägarens egen ledning verkställda och med bidrag ur skogsvårdskassan understödda arbeten. Större skogsägares skogsvårdsarbeten. III. Beviljade bidrag ur skogsvårdskassan under år 1913. ING V. Kottredogörelse. Undervisning: i skogsskötsel. VI. Fröredogörelse. NTE VIII Plantredogörelse. Vidtagna åtgärder med anledning av i strid med gällande -skogslag verkställda avverkningar. IX. Administration och tjänstepersonal. X. Redogörelse för kolningskursen 1915. XI. Sammandrag över av skogsvårdsstyrelsens personal år 1915 verkställda arbeten. 326 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913. IRL | | Antal förrättningar SERA ES I | I a TO | Med Utan Pr Använt frö | Kostnad | Arbets- Summa Bidrag rea | | bidrag ur | bidrag ur ; i kilogram för ffö | kostnad kostnad i penningar 1 skogsvårds- | skogsvårds- | - SS -.| | | - - - - har | | | y | | | > 3 I kassan kassan Tall Gran. | Kr: | Ores ssxrsmjuare Kr. | öre | Kr. öre | | | | | | | | | | | | | | | | 32 — 60,10 16,900 | — 1,200 | 242 | 60 667.175 910.) 35 333 86 | | | = 245 | 250,47 | 130,885 | 10,500 | 1,884 | 89 | 2,254 | 25 | 4,139 | 14 =E | 32 245 310,57 147.785 | 11,700 | 2,127 | 49 1 2,922] — 1:5;0949: 1 499105353 36 Vid såväl sådd som plantering har i allmänhet använts förband om 1,3 X 2 meter. Biträde av skogsvårdsstyrelsens plantör för handledning vid skogsodlingsarbeten har lämnats kostnadsfritt. verkställts på grund av överenskommelse med skogsvårdsstyrelsen. B. Övriga skogs- j f.n SG | Stämol | Utmärk- | SEEN Hyggesrensning och mark- Stämpling för hjälp- Stämpling ning |c. IAVASDNS ereder ri för slut- för tillämn. | ESA STR avverknin avverknin 8 | fröträd S I ! I fö Ka 22 RAR ÅA LK pd Antal för- 5 ; 23 - | kyr Bidrag | 5 2 BIS ; ä = rättningar : 15 5 Z 7 s Zz 5 tera ee | Areal 2 - = = = Kost- jog Pre Antal TN RA Kostnad ; — (v Era = 5 SA» re | AE å pennin- | <= 22 IA 1 Sv OS Mk Ö ELI 00 i eg > 35 nad RR os 2 Kar) för- fen a gar E: EE NR SÅ SES 2 EA ee tg = => - 5 PONG rättningar AA RH FR — Alng = = — RR 3 =S = = in fa é RR | | 03 =S [1] 2 ga | - | oc r - | Åe. — - oc - [ ja SSA Kr. lörel Kr. |örel 2 | Kr. | ö. = 5 a - bt | UI | | OR NE | 10 | — | 91,00! 616 |77 1308 ,38)' 9 I192:25] — | 6141751307137 — 20 35,00 | 1,645 | —]| — | —1| 51 |522,50| 58,329/1,670/40) — |—1 199 | 604,992| I | 121 SI | FR | | 10 20 |326,00 | 2,261 | 77 | 308 | 38 | 60 |714,73) 58,329/2,2$5 15/307/37| 199 | 604,992| I | 121 | 31 | under en tid av två dagar och fi 75 dagar å 4 kr. Biträde av skogsvårdsstyrelsens tillsyningsman har lämnats kostnadsfritt och 2 av 8 kronor per dag. Såsom ersättning för sammanlagt 103 förrättningsdagar VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. SA biträde vid skogens skötsel och vård. odling. Bir okt ata At SR Nr mn ot ; | | Summa | VÄG i; j bidrag | Antal använda | Kostnad för Arbets- Summa Bidrag j ; | Areäl | , . i penningar a | plantor | plantor kostnad kostnad = | i penningar i | A 25 AR OAK å | PA har | J / I ed | Tall Gran Kr. öre Kr. öre Kr: öre Kr: öre Kr. | öre | | | 27:15 51,000 — 102 — 598 | — 700 | — 299 — 632 36 | | | | 124,85 | 195,25011. 99.000 3855 2:0221 INA AL L2ATIN Tv L25 — I —] — 4 ——- — —-xz- X ? —— -— - - > 152,60 146,250 | 99,000 | 490 | 50 202005 SI 25 299 — 632 | 86 | Frö och plantor hava ävenledes utan kostnad tillhandahållits »>mindre skogsägare», försåvitt icke skogsodlingen 'vårdsarbeten. | SORIN SS NAD 2 SAL blet en | nt 2 BENA 2 år SR BE ES Summa | | sväng 3 ARN SAR | bidrag | Diknring Backen sning | S | Antal | ; — - = — | i penningar | je | lo Bi | Bidr: | förrätt- | Dikenas | > idrag | Bäckarnas| 2 AES | | Kostnad ED RR SAG | Kostnad i penningar ningar längd | | I = längd | en s : | i - 1 a . r . iu < -- Kr | Kr. öre RE rare lelansa Sr | Kr. Jörel Kr. |öre Kr. | öre | | 161 107,820 24,289 | 28 KÖL 98 21,680 2,798 | 10 139095 1 05 | 14,759 | 64 I | Ae = FSS PR = CJ AR | a | — AE EES | 2 = | R | | | | Jag | FASO LIL2SLAN LTT | 98 | 21,680 2:708 FlLTO 1,399. | O5.l 14,759 644 161 107,820 överskjutande tid mot ersättning av 4 kronor under vardera tredje och fjärde förrättningsdagarna och därefter dagar å 8 kr.) hava på detta sätt 524 kronor influtit i skogsvårdskassan. 328 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. Tab. II. Uppgift å under skogsägarens egen ledning verkställda (Större skogsägares far | AREAN EDS ön : — 5 | SÖ i ; : yggesrensning 5 SKOTT SOC Ng Sa TI DLeE ten och markberedning Gallrings- > + SE RR AT SA SR ARG ås | S]) San did Pi la mnrt GTIALE | Landskapets |—| ; j &: | | | Areal, | sken) SS | namn 5 | CS ER | Kostnad | Antal | Kostnad SA : | 2 | Areal| Använt frö |. + > Areal 2 ; - 1 | i F = i inberäkn. använda | inberäkn. | | FälGd i kg. frö NR plantor | plantor har har | har IG FR Bars REAR RR KNEEDE IEA, | Tall Crn RES iöl er förtal Gran okenen e | Kr. |ö | FSA SVE Re fö | Ångermanland 14/336,>33| 159,450] 6,150) 7,260/64 496,95 572,450 401,900 12,463/32| 697,55) 6,815/10| 1,549,50 | | | | || I | Medelpad. ..... | 61514,63|144,000] SN 10,845/35|| 19.69) 55,160] — 1 699132] 616;76] 6,012/62] 147,86 SA SA Re SAS AS | | | | Summa |20/850,46|303,450| 53,50] 18,105|99|516,64/627,610|401,900] 13,162|64| 1,314,31] 12,827|72] 1,697,36 Denna tabell avser — såsom synes — endast skogsvårdsarbeten i inskränkt bemärkelse, som äro av mera Tabell III, Beviljade bidrag ur skogs= | KK OnYfa mot Der ae ' | | | EON ; | Summa i | Kultur- Hygges | Bestånds- Torrlägg- NE ickontarnta | SE0ES hägnads- | TERSMINS: | — vårds- nings- SS || bidrag för | PRE arbeten | SE arbeten arbeten MS DA skogsvårds- | beredning | arbeten arbeten | NS NE | i EE RE RNA - | | Kr. | öre Kr. | öre | Kr.) öre |) Kr. | öre | Kr. [öre |, kr ölörellö Kr. före | — ELNA | Åt mindre skogsägare] 632 | 86 — — 308 | 38 | 307 | 37 -I[L3-5DUGOS 521550) 11 X4;S12]. 14 > större » 7,007 | 74 1170) 162 2,641 | 42 | 899 | 08 | 30,584| 61 44 | 21 ll 41,294| 68 | Summa 7,640 | 60 117 | 62 | 2,949 | 80 | 1,206 | 45 |44,095] 64 | 96 | 71 || 56,106] 82 1 Beloppet utgör prisnedsättning å utlämnat frö, som utsåtts å äldre kalmarker. Bidrag ur skogsvårdskassan för verkställda arbeten 3 länets skogar har under berättelseåret utgått efter 50 4 jats för planläggning och underhåll av diken, administrationskostnader m. m. samt reseersättning, som utgått för samma ändamål till styrelsens tjänstemän. Kostnaden för »arbetsledning» CANE é 2255 RENEE SST FTIR VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 329 och med bidrag ur skogsvårdskassan understödda arbeten. skogsvårdsarbeten.) TE 0 I TNT SN SRA SER NA ED Hä || | Hägn.- ” ; beten = | | Törrlägoennesetftpeten S | | sö) RR Töre | arbeten | SN YRIER SS SS | Kostnad/ | Förbätt-: SENDA KRA | | A | för Kostnad || rad | IR | ) Å SG 4 arbete- | för Sänima mark | Dikning | Dikesrensning Bäckrensning ? Mig: | | nas 1; j 1 genom 5 na 0- fr — — nlan- | diverse Il costnarc torrlägg- Kostnad | Kostnad | ad | i Kr Lä = Längd | + Längd/ ,- BSSpu arbeten | ang Kostnad 2N8C | Kostnad "| Kostnad | ning | arbeten i i i | 5 | 6 SETT ÄR NGAN KE - NS é BRI a | meter ä meter | meter ; ; : | Kr. lö. Kr. [öl Kr. | öl (ARS LSE [ER RS ö. Kr. Tlödll Bra FolErarskan | | 8,908/92/1,104 56/567,067|122,975 86 249,164| 9,833 70 76,803| 9,950 94 6,139 73|13,889 88 199,342 65 3,765 — | I | | 2,025|o1] — |—| 53,083| 15,114/57| 2,776| 514|7022,687| 4.298|91| 237/08] —403/—| 40,150|56| 697|— | 10,933 93 1,104/56620,150 138,090/43/251,940 10,348 40/99,490]14,249 85 /6,376/$1/14,292 88 239,493 21/4,462 — direkt produktiv natur och icke åtgärder för slutavverkning eller kostnader för administration o. s. v. vårdskassan under 1915. Böitdérsatoesus tt OM my -atv oa foble t eo, ev ma ferm el | DT | Summa Utan ersättning utlämnat kulturmateriel Meddelad ; ; | - | bidrag Arbetsledning H AV) ARE NS Sf é Se | undervisning | i | ; | | Summa Il i penningar | Frö | Plantor | och utlämnad | = Antal rese- Kostnad | | Värde | Värde | Turan | | och arbets- , | SoS | Antal ; OS d fö Ed É LG KT: körek gram, | fKr. (Ore Kr. lörel JET | öre Ki. örell . Kr. öre; | dagar | | | | | | | | | | | | | 1,887 12,887 |63 | 117,2335] 1,469 | 651| 598,500 | —1,197 | — 7,932 |—]| 23,486 |281| 38,298 142 | | 39 284" |7Or TENSON = = = — 954 | 701] 42,249 | 38] | | | I | 1,926 | 13,172 |33 | 117,235] 2,139 | 65 | 598,5090 15197 7,932 |—| 24,440 | 981] 80,547 |80 till mindre och 25 , till större skogsägare å utgivna kostnadsbelopp. Dylikt anslag har emellertid icke bevil- avse icke blott företagets planläggning utan jämväl utgifter för dess avsyning genom skogsvårdsstyrelsens försorg er LOL LSERNAS BERÄTTELSER SKOGSVARDSSTYRE 30 FEST VAD I — | VULUINS LAR OVAN EA Re — vULWMNS | | | | I | I | ————— === [ER RR Oo örg orsa NE sm | — = R 3 SR 9161 17 [Nn Sutuleqog — — = — | dt NS IE dapun 1ISuoxLL | ES la | |Sebrla — — — gutuduejy Woudad 190v sopun Jurssay |srbrili — | — rr NE NER briör av ue Futuneyag | 2 | SEP ESA | | SOPA SER TY TY AE RN T4 TY ”Tq [HT | | SEN) Ik FR na) | HEL | UTTD) NEIL | uvI9g | HeL | | | PE RT IOSTTN RCANIENSN SUIS "a 0 KM. då tal É & 2 US de ol | = "2SJ[9OINBOPIIIION Zl SE "xo IV utffesr HH | | | | GGN säg EL AG I antingen ne Suasod AB IjunduZs yStwWOuU | | | | | ; | 2 Od UBIf FUIUYIIA | | | | | RH I 19MvUNWISJOASY[ON | -AeSBOYS WO JOSEN | | | 'x9 99 PI9sSBoxS | | OT TEES 9€ IPeloxseuUrUNLUe] SFIOgssniH AR SUIWDe]S ULC) | hg AN 8 | SINYSPIVASPULISIA I | 'Xx9 ger | | | I Lä z og frrvsvee Ä eo | [UFFONSG € UDJFLOISPLI, WGe==S/G Fi RAS SINYSTUru[OY 'x9 69 Sutulfeysny | | | IIOIES sEn FOBI ekke "> BIOASTOUYY[OJ VISIV I-sgoyxs I FutupapueH |llofg't | 661 | 661 | gy! 18 free ugeuwssvu | || | | | ES | eloyseuureunurej Y2o -FoO SR LC -4SI[N 490 3102 | | 8E RS Of! 0 INEIOE ou I-Mleqysnyssoxs I oq | ; | | IE c | | || [0] SpuejurwIsduy VBIION -Ose] SNnNf I ILH | -SBOYNS "JIrBESBOYS | | N 2 |[ESIOT 7 CIAO I | | EE """e[oxSSYnIQIPUej SYIAPIO s:FutudsojspsgasSoxs | ER 10J T0SS49IPNIS | ob | Er SH 9€ e[OxASSynIQIPUE]| SYIAPION (SSE TN CSR UI | ve | | | | | | | | | | a = 3 mwuvin II rasen | RNE 2 Ir Te) UvIKISPARA | € 3 |-sSwu 5 SAN G Isv . : 2WIP ry 3 H 21SUB r INJEIIPUSTOYS Pp 0 EO Surfers PP Wu ur fuwrpuy -sBoys I uouwg| 3 | 5 | -sep | uturu SUJJLISULOJET AR IP)uy | "0HS Ie3uy epILys 340 | Mm Zz | 310. | gurupiuds Se = OS ASS NER BC Te5uIuSe] EERO PSN SEEN a | BUIO[OYSY[OJ PIA - - -910J EVISU SN EEE ADS | reSspsSunojuelg FIFS Aj [rek 010. IS | PIBASBOXS I IOSIMA ESPURISI[NA U| ”I9SJOASSBOYS I SUIUSTAJSPpUN ALTARE SOMRADE. a r LÄNS LANDSTIN( RNORRLANDS a VÄSTFE ERK) '10UOJIY € 101uv[d eBLIG: o00'1 Aid St RE [ o0oS'LL4S'z! — looS'ggob) — Pung o0oS'L49'z — o0o$'9g0'h] — | ewwng II ij | | HO: 000:S [20000 EE 9161 18 [IN Suru[eyqag | I | | ooo'SfE | KN GOSTERE Tlegs res IA ANS ae Iapun eudurs)) — | — | — FR (ER 10J0xs1uejd vuda uptg 000'I — — llooS-L6S (UT EMEIN SR a . « O0oS'LL | — [00598 |o— Idoy wouag 121v sapun euwoylnp | | | o00o'Ibz — = fooS'SEr — |'upesad 20ur "uwepn 1318 'pun Fugday Jooo'oos'z| — lfooofooo'k — fr bi6r 1v ur Sutuffeqag | | I | | I | | | | | | | I PpIy | SLe-I | JIPIV | SUv-I SIPIV | Btv-I | SPIV | BILIV-I | | NE SL PPST RE Ad) HT kan] (AA Rn 2 | | MEST) | [[eL Up ET "3sSJjZIO3OpaJIJIULId TIA ”Qvr "Sy ad 'Iy € fn snespou jastadox ey "So61 se 3105 euwoxyddn "toytsewjey € FejatrojsButposSoS LO 122 Ianted atputw tOJ JWeS IJAOIEP Yyd0 "Sy SZ wo Inred 10j "5 Id 0006 TE | 0006 6T€ — | — ewwns loo0o'1 zz ] 000'66z'z I SE | UD Åraraier de syna! jurala m/e 0.010 9161 18 Le Sutul[eqag [900"F6 1 000967 oortZg | — Jtojoxsjurejd [Nn « d « « | — = || 005t€ 1 [SET' I TI | « uemn « « « « — == || 00" EL [sog'bgt unesia J0w "uwrpn Y31e Iapun SUBDAYV i| | | | T | : | T | ”T4 | TY ”Tq | ue) | HEL | ueIr) | [EL "By id "Ty S pow sides Sutuperaq seq osjuesd IOF "Sy Id I VI "IN II 1929 PeSm 3j31e Iopun IeY Oe) I0Jj SutupesIgF :stIdorg eWWNng oo0'C IE | 0006 6z'E I | ST = | SHutusuepq «< 4 « « Ag 19119 doy "ua 1318 sopun ISwoOYtL 000 GIN: E SF G00 GÖ ETERN br6r Je ups Burufeqag | bc ret mr | TEES ER ut) | el ueID: | MEL | "2SJII0BOPIINI4 Lbeä g9Lz'a | z96 £zl | 906 | 867 | €9 09 | tet SE | 36 NR & öl Or Sot (4 STA] I I 9 | riga! | | | RN ig 195] | 19S)9 13519 | TaSja 1e5ep 1e5ep tTe5ep teDep 10891 | UIPEN Jur | 2Prnu a 3 -Atays | ALIS] TONEN [lArrys | ARS | TOM VE | alv 3928 | Spep uj ssBura arten | "SFutu | opuep | "SFUIu | gmeu -SBuru | -uew i eu | -umu eu | -wmu ll wour | -woy |-NR0J | sapun | -iqmm ||-NELIOF | LIAXF -NELIOJ NELIOJ epugs epugs É S q a IArSIq | Wes B "WOY [muy ! "WO [muy | seu | -sprga | 422 hsueh 1 rauv | 29 PION q90 RNE sor | IPAO] USA FEST RUT ROR öm 30:97 ])-2SaY -3SIYA -2SIY -3SIY | IBUVE IYuy VS | 008, sog Pr EE Ner Ena 2 | ORT 221 Br oa | RE WNLEIPAJI muy | Muy 19101 uejdsäoxgs UugWSFUIUÄST]LT, StejspwWSrelsur” UIsSTdLÄIS Mu | -SBUIuNOSUY FIRAR la I s$ ” s . "Ila - ” LE et sl 1) ERS É - Rå | MLA SSE Net PG KL a 2 RR ar SE Zz = "[euosIada7suri) Y20 VOIJEJJSIUNUPYy = HH . << vIT '0D 3 pg NA mm a nn 3 A på - Zl - nl al z Å z | 9 £ S z £z eg 7 A say ”.- sinsnsnssttntnnnnnnTnTST'T"'"'T"Tr"n"n;nr"'nsSTSTS n f s TfT TTTfsTrFnupjvH ii]lnnrm m rt sms si i ins rVrVrsVs OO J—L ————— ————— Åé | | Sd | > [Bw [Bu Jew | 1Buw | & | 13S[Iwu BejsFoys | 3 eprolarO ePWOPINIS epaofdärdurquy Spetasuejeg pnqIoj TISTIALIYS | NV, | -WIOYSUJIIJAQ pure I zz $ un Ant ser Ae ENG PA UN ST Nn le — -SBUNDUDAAV -SUIUBWUUV ; SPEYEIL, | 131Uud IIUÄGS TB FU RI INR Kv | ; j 2 VESA NOM Ar An Od SE RP arte, Bed AR ENRIIE RE 2 Na "TEFUIDIIAAR EPIJIEISYISA SejsSS0oySs OpPuejjR3 JOW PIJIS I AR SuIupajue pPaw JOptIBe3)E PUBLIPIA N (Me) ; : en [ITA ”QvL Redogörelse för kolningskursen 1915. 34 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I5. ; | | i. ; Uppgifter [a : i; ; 3 NO TRIO SHIELOG «Incas esse NE ar ES RR oto KR an SA Vent ligg. mila Österby Österby Kolbottens beskaffenhet grova dimensioner. Vedens avverkningstid, arvOCh mMADAGA.. .cccs becsss oso s | VEBESN OCh and lIA SD ID sons Ass ora tra idol ja SME SENSE IAEKENS is (ALS ERS RER ERE SATAN ARR NE dee rr bn Lena m. Vedens medeldiameter (growvlek) på barR...ssssssssssr vas cm. | NESHULA NEC ELO TKA E TS sd SRA SSA Se RES ON ÄR m. | ITE Ce INOM SEE EES ORSA MT TE te » VOLY DIES SNR RR SRA nd Joar KREIS Se m? LR DIVELASEN OL TO 5 SLS SÄL FASER AOI RR FR AROR m? | MMTLARSVfASLAFIr0ek AIL EIN AtNINO SSA 4. arbe st ad re AE | SENTN ITS SPL VASS FE SEG FA RAS film SPL R SS aa sele TNE SRS SA STAGE | LÖ TSEK (EO Se NN ros ses ha NS era s ER Rs > SUPARAN RO CUCLR ANG FAN Sch ÅSAR IN a ers SL ILE » SAD MÅ LI AT fö SN & oe SSE bökar SERA RARE SS Summa kolved och fyllved...........s....isenir 34] ESR Loe HA 4 SNR RN ET 26 | EA LAR JANEE GOES NE MESA AR, ÄR fa. ch > | SÖTA ENSE SRS TE Sr Bad RAT IR » | Summa i förhållande till milans volym ......... | WRAS Flander ran, man MOCKEAAS EL ot done TS. AE | dämning, >» » 2 ANRED 1) fas lor eds fal eder SNS | rivning, >» D > 2 fö a Arr RS NR rs AE AAA ASG | LEGALA (THEN AE fr Rd ÅNS rå TE Stel RP tt SE BES RE VÄ Se Sk dygn Olbyten av! IAARON: IMAN SSSAlb EN... scese bis eken te träkol (inkl. nökd fr. brandput) ...... Ekonomiskt utbyte: Vedåtgång pr m? erhållna träkol,........... flm Årbetskostnad pr m? träkol: | VICREnS SO BTTOE AAA SATA ASA He kr. | AR STALL TALL RR Se i SAG SKR LEO TIUEDE SET Rd SV RON SA MS es SSE » LI AROLEPS RÖNEN PAN sor 0 de es sr 3 Hl SSUPPNA 6 5 stege IRAN for INTE paa SR LR EN Vedens värde på rot vid ett träkolspris av kr. 9:—] pr m? vid avstjälpningsplatsen: | Ef augusti Obarkad, uppl. i !/,-famnar 2,97 8 SR bl Kubering pr sektioner 16,96 49,96 3:10 70,02 1,30 71,32 25 70 33 Kubikering i kolhuset 45 1,38 ny, lutande 1915. Juli> augusti 2,97 8,2 1,77 0,05 ny, lutande | 1915. Juli = augusti 2,97 83,4 Veden, bestående av skräpskog, tullar och vindfällen, som huggits på eftersommaren och hösten, har I milorna n:ris 7, 8 och 9 har veden varit torr, beroende på att den kvarlegat sedan CJ a Få fåra Et SERVE PYSEyI S Å 1) CA HETER ka TV a $ a | KS rd T TW N Aon é NM 9 XV p = ” H |d R på CP Pa VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 335 resultat wrdekolning i milan awmmer: | | a ARNE a EV RNE a REA NE DEAR (0: sn Nn | I | I 4 | 5 | 6 | 7 | 8 9 | d | | | | | irmlands | Värmlands Östgöta — | Värmlands | Värmlands Värmlands | , lutande | ny, lutande ny, plan gammal, lutande gammal, lutande| Ny, lutande | | 5. Juli> | 1915. Juli> | 1915. Juli>— | 1915. Juli> | 1915. Juli>l| 1915. Juli> | augusti augusti — | augusti augusti — | augusti — | augusti = | | 7 a = | , Y | | f 2:97 | 2497 2597 2,07 | 2,97 24070 | | ” I I I I 6 | i 10 | så | 9.3 2 | 20,4 | 25 28,7 | 30,1 | | 2,75 2,8 257510 2575 2,75 | 160.7 | 152,5 137.9 | 180,2 | 198,3 I pe = SS | St I BS | I = | = — — | — 28.93 18,30 1358 9.91 | 8.72 34:70 54.44 66.48 87,20 102,88 | I | 10,12 6.87 Firr vi | 4,50 j 1,98 | | | 168,2 — | 73:75 79,61 Osaben | 101,75 — | TTFISA 1,08 | INES 1,0 1:44 1.0 | 0,84 | 69,30 | 74,90 80,61 30,00, > | 102.71 | 114,42 | | | 45 | 40 | 25 15 10 | S | 45 | 45 | 70 83 | S3 | 90 | | 10 | 153 5 2 5 | 2 | | 47 46 52 58 57 | 57 20 sc 220 I | 7 Dis "fo | 191557 CI SB (I BR 1975”. | (ROS No z SA EI EN 26 2 2 S > 10 Fog sa SN /ä0 SALE ao AA | son 34 | 29 SPE 20 30 | 27 | | 59 | 61 72 52.6 93,2 i 127 | = 303 stigar e. | | 20. hl! I | 1.20 1,23 | IE 0.07 ERS 0,30 I 1,23 1,23 523 1.23 I.23 | 1425 ko 1342 1,42 1,42 1.42 1.42 | 1,42 1,75 1375 1.75 1373 LäS 1525,7 v| 0.90 0.90 0.99 0,90 0,90 0.90 5,32 5:32 I 5.32 32 532 5,32 I | | I 30 | 2,99 3:34 3573 Sat 4,10 0,08 | 0,08 0,09 O.10 0709 | O,1r | dåligt kvistad och delvis mycket rötskadad. Björken har ej alltid varit rundbarkad och ofta av rätt gående års kolning. — Milorna n:ris 7 och 8 äro kolade å gamla bottnar, alla övriga å nybrutna. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. FI wy- Sammandrag över arbeten verkställda Skogsodling Planerade torrläggningsarbeten ] Sj > Skogsvårdsdistrikt Sådd Plantering. |j.5 |: 3 «| ; : | S = | Beräknadj/ . oc TE SS ; = 25 | z | | FA NRE SRA EST kostnad | - socken 3 3 J|Kostnad| 5) 3 |Kostnadli 2 = | ES jelje ARE Sk ATA &| & | Kr. lö] & | Kr. lö | & | Kr. (ö. Ve fri len Ing ING cå | | å RN = | 0 FR | li | -= | Sundsvalls distrikt: | | Njurunda = socken! 13| 10,00] 177/89| 2. 450]. TTO -— —— Attmars —| — | ———l — I —|—I 6) 3,882) 1,044124 Tuna Iben EN JEN 207 62/10 Stöde » 6) ' 6,50) — 82130] Il 0,3 11150] 2 428| 110168 Selängers 5! 800) 88'80/—| — —l— — — —— Sköns — — —|—|—! — —— — — —— Timrå :t | OIL G5soll 751 HN I: I ST I 308] — 119172 Hässjö 1! 0,50 5i—I—| — ER | —— Tynderö 3) 2.000 - 17/—1—| — le 373 133/45 Alnö 4; 4,00 421—1 Ij I,0 27/—1 —I = = Sundsvalls tad =) = AN RE = —I 11 308 92 40 Torps distrikt: I | | Torps socken! 14| 29,00] 577|—]| 51) 2:7 86150] 3| 1,494! 370146 Borgsjö : 6| 12,50] 216/—|—]| — —lI—J|I 21 1,2681 355106 Haverö » 41. 2300] > 34/50) Il: 5.0) IO5l=—H -31- 21411: 610)13 Indals distrikt: | | | ; Indalslidens socken! 5| 6,20] 93150) I| O,2s| II 30] — -— —— ; Holms » 7| 5,00) 108160 —| — — | NH ÄLOT 303 48 — Indals RE RR JE > Ljustorps . » 21 19,37] 308130/—] — SE — —— É Sättna » 6) 6,25] I05l25/l-]| — I —l—-II I 128) — 30172 ; Fjällsjö distrikt: | > Tåsjö socken! 8| 4,5o0| 70l10] 1116;000 455/—]| 4! 2,528| 413167 > Bodums 4| 1,25) 10j—1]—] — ——| — — —|— Fjällsjö 6| 3,000 42/50—) — —i—|| 3 4,039 734|62 Junsele > 81 VA vall AOISOS IE —!—1| 47! 40,558) 8,524/70 | Ramsele > 9] 3000 46/10] —| — —'—| II 11,276 2,062/02 | Sollefteå distrikt: | | Ådalslidens socken| 6| 28,00 457175) 21 7.0] 210-11 5) 3,233l 745107 Resele il: 25001 371501 — | ——J 1 939) = 221l07 — Eds 1! o0xsk 7-1 — 1 —N 21 2205) 634190 Edsele 1]. IEsol 2 —i—l|| 10) 6,507| 1,783120] Helgums > 11] 0,75 14/—-|—)] — —/—| I 487! 112l/54| Graninge 211 gsi 18/—1| 4 -2,568 573/11 Långsele 21 4,00] 721 —1—| — —— — — | —— Sollefteå 55 Tsooj 201 NOS 16/50) — — —|— Multrå 21) "33s0) 46180]—11:— AA = | Sånga > I| 0,30 gj — —i—| — = == Överlännäs > Il 1,50 13150|/—] — —I—l| 2 5771 150170 | Boteå > 1] 1,00 lo ES 22 EE. EN ED 131JU I p3urj SPUIENILA 152 1,668 2,463 5034 2E0) 157| 3074 2,067/ Be- räknad kostnad Stämpling för bestånds- för slu o . vård avverkni > ed 0 KE 20 (AN li2l ös) 2E 5 | OM = 2 ga | SJR — H + [<] FE = | d Ol = PO Oo: AN IE Sr ES FIRE ER ER Ke i; | | | I I SR fald | — I 6) 11 | — 2 3,4 ER Er) a I 7.g | AA | 1 d ESV KAN 1: FC ARS köer | — | | 4 i | " I i Fd I 3,8 1,951|: 4i 26 | — 8 32,C | | I | | 3470] 81 2058 | AE 6 25, TN 3 9, Fe 2 4,6 je o— — | 21-267 Fölene = 21 17 [RSK Kran. a Få I) 35 | 1l 18.0 | 2,786) 23! 80; IT) faen LIOSBI 31 | i 124 a | 2 5,0 545 ] 1,5 | 3) 45| 4131 4 21,2 112 1530:10 35000 lo o—!I —J| 21 8,8 EE RS VR ET | I | po Re ARR (LS, AA I I | a 6,0 | 462! 7 vd eV | SM | — Fe 3 | == 2 | I a RN I 32 21 410) 3220] 212 al kommelse enligt överens- Cd Liggedagar Diverse förrättningar Skogs- odling Hygges- rensning o. markber. | Antal I Torrläggningsarbeten TYS ; FutA LAN SEI NA NEN ST år Ta 22105 Resedagar Fal ER kede AT RN RE RE 4611/—] Bäckrensning 2,118 1,963/ | SLAS NA TE SON sd RANE OR Le] oo 0 TS) SR de - RATAR in KTRS ae N 3465 | Ungefärlig areal torrlagd Antal förrättn. AR VIskyrD ar de ar be egn, GEförda med bidrag ur skogsvårdskassan VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. anvisning för till- närk-|Råd för hyggesrensn.|| Råd och och markberedning 10 gsvårdsstyrelsens personal år 1915. Hygges- rensning o. markber. Gallring Ant. avverkningsbesiktningar Ungefärlig areal i har förrättn. | 338 SKOGSVÅRDSSTYRÉLSERNAS BERÄTTELSER 1915. i || Skogsodling | Planerade torrläggningsarbeten | Stämpling > = q för bestånds för slut FE an re Såd fen > = | för - | för slu Skogsvårdsdistrikt Sådd Plantering 2 3 Re z Be- | 2 BREEAr SE I -— 2 5 og i SR Sf RA = 3 kostnad | — 3 ER > P1 - socken =! 2 IKostnad/ | 2 |Kostnadl| 2 = om 151 z Gli si si shM = = ll = ga & 2 — ip = 5 = FE fn ad = = Ej = = 3 — ll PD = oo od MN eV ale 2 3 Fl et: 0 RN &| & I Kr. jöl&) & | Kr. |ö;]|92 ö Kr. lö 2-1 Kr. |ö.ll& ER Sd lo 5! BP 5) 5 = A | Ei ed 3 13] = Härnösands distrikt: | Go 1 | | Torsåkers socken —| — —— — —— — — ——| — —— I 430 — 7: 9,6 Deals 3 I 6,0 12150—]/ — —— — — —/—| — — —| 1] 1,0) Å MR Ytterlännäs > 5 9,0 14640 —) — —— — — —— — —l—JI—]| — — | — Gudmundrå 2 4,z0l 58l25/—]| — —— — -- —— —-— —— = — — | — Högsjö ; I 2,30 27/—— — —— — — —— — — 4 I5,0 — I 8 Hemsö > |— — ——— — —— — -—- —— — ——/— — — | — Viksjö I 2,9 39—— — —— I 708 137500 — —|j—-I-]| — — 1| Stigsjö — — —/—— — —— I 742 146102] 165) 1I6l15] 5l 12,51] — 41 7 Säbrå j 5 3J2 46—— — —i— 2! 1,743] 323152 —!I—| 4] = 755 — 8j. 1350 Häggdångers > 3 IÄ 20—— — —— — > —— — —|- I) — — 2j 2 Härnön 3 6.3: 10275— — — | — — ——! — ——— — ES Ollängers distrikt: Vibyggerå socken 3 4,32 8840— — = ERE EA a el ER fr = Ullångers 12! 24,25] 352/10/—-] — —lI—| 7! 3306) 608711 603] 671101 3| 140] 3,9471| 231 554 Nordingrå I 2.0 33—— — —— — — — —!—IlI| 41200,0 110,767| 5! 56 Nora 3 2.0 4250/—) — —— — —i— — SS — — | — Skogs 21 3.000 5175/—| — —— 2 734] — 14010 —i—lII—| — — | Il 2,4 Bjärtrå > 6 2.0 30—— — —— 1,5721 331178) so4l 54132 = — = 1 51 127 Styrnäs y 4 3.0 54— — — —I|—| — ——— — — 11 0 Själevads distrikt: | | Själevads socken! 41 12.50] 218i75| 1| 2,00 -67/—0 4! 1,405| 271112] — —1—]|: 21 28,0 | 2,1271 2 d Mo 21 2,00) 31150] Il Oj 31/—11 3 387| 21818] — —I 1 3] 10: T,198] 3 53 Sidensjö 6) 3:00 45/—-1-N —'—) 9 2,764] 62255) 920 17340] 3| 54:0 | 3851! 21 75 Nätra 5! 580 941201 — Sl= 1 71: 30 BISON ES 31 50,01 7,149]" 3| 34 Anundsjö distrikt: f Ho | | el Anundsjö socken! 2| 3,01 62/—]| 3) 95,0 1,330|20] 26] 16,240] 3,533/31] 1,307 196137] 1. 4,0 |- > = | 11 26, Skorpeds 2 I.» 2050— — — —|| — — —— — Ta | —] — 12) OM Björna distrikt: | | | Björna socken! 8| 5,60] 95l20—1 — —I—I 6) 6,682| 1,643l52] 7011 130145] 2| 18;0 | 4,418| 71 23,5 Trebörningsjö > — — —1—1—] — —— — - —— — 1101 6.01 — I — Gideå 2 10 0 72—1—) — —!—]| 101 8,265] 2,112l05] — —-l HO) —1I — 1 61 15; Grundsunda = > 7) 15,0) 238|—]| 0117.25! 569129) 12| 6,263| 1,445146| 200] 28/- — oo—- 71 30; Arnäs 4 ES en ÄLL ku —i—N 6) 7,053| 2,547|85] — —- OR —1I — 1] sl MM i I j | i ' Summa 1248 310.5715,049 49|29/152,53,1 11/23 211 148,222/33,902197 18,74412,475|25151 522.5 Her NY Pr FS a - ov Få Å I fa 4 TLA Md AN v 's ;”) C se "val z lä ; JE Sr ia i - 7 » qv . SY . ra nin rgsda ar il. Mil UVA ige ; "a I a SN MCS JR AM AS Rad - EN 55 Nr : Ni ST 5 PES » pt -- na : R Å. - Mr bittra ( j - PR ha 4 AR Resedagar GR AtT lärt b är | Sr ST SERA RR gr lg 3 235 SEAN = FER RRD RA RS de EN Ir Re En Pe AR RE kl fe ft | Fe Diverse förrättningar PSN Boren be FÖRSES NG NT ADR ARA 3 Fl TE ST TRA STAS PARA a FA sla RPS Ar KE AA DR a, la RSS — ä Re - 2 Skogs- Har Ane NS | VARS | Jä Se [Er | SS | ESA S a vv vi NERE (Ia VARAN FERRAN = ARE ERE i PES SAS ES od EIN ITE ERAN FRIRCASSeSS RTR rg (212 (= RN a AV SR FIRE CR ES Ön Nr af a rag bd LR STA ES er REAR ole 3 7 It, 5| Hygges- | ttar es Le ES TEA a SE SSR SEE FS FIRE - => [rensning o. Å RR [1] 3 - — Lr —- - - ——— SES —Lt—— AL trut — ENA RS v RE Antal - | | | | | | - HH | | | 7 | | | | HH | = [ PEN f AS u | | | | 2 g > » ' Nej [0] + NM Nja Så SR = - H Bäckrensning MALE IM EES NN fs & 133 +0 RE: AN Gu 5 i meter yelilse) = mm ml = | - [>] - N ör |) v Sola på ; nn MO FI gr EE AN & cm 0 5 SNIA ORNeE +10 = anvol mm : 2 KR ARR Oo | a Nn NM | AN AH + + O a + == 000 I 3 nd p| > Dikning ESS | |S | | | + lat) | HIS MA 0 Mn KH inn AR Al be 7 = SUR [org le i meter - ch ÅRA + seoclg Ko () örten FN = fö] FERRAN | ONA Må CE FAR VALLO LV - AD u ) SIR |8 | Ungefärlig FSS EST SNR [EAS AA om 0 HQ 290mkl a NN: "| 3 17 areal torrlagd SCEN SH So SSE SMS 0 9, 6515 cl | Er in SR | rängig = mark i har q id w, [a] FR du FSESRET TV) FO z da PEPE ENSE RE SKER TESEN STEEN SA 1 ITRI EE ad JA FR SEE SES - A a do TA FET UTEN TIDS RE SLK PET DERE KENT RASER PURANEN FSS LA | al VYER [0] Oo In 0 So Oo TE > | 8 | Hygges | Har Sa Ske EES lar I IE RÖNEN . AK ” I 2 drensning o. lad ja SLOAGN CSR IN > b É - -— SEE — — - tät MOE = a rn (ST EAT ERE CM Fil FIRE SE SS VE Sale : id ENE ER JG ar < [26] Nl do : SE FR SR RR EE H AB S RN STEN SEE RE EEE S ; Zz Ant, avverkningsbesiktningar Eno NE RE RN NAT bä | FOS AS RT FRA RT FR a & = "Sä BESS sef EA AE Bar juend re ISA dä ra fa AR AN TNE JAN NE = An FEB ngelarlig SALONEN SVA SL | CS | | | | | | | | | | | | JA <+ ISEN Na 2 SÄG. erealli bar ROR ERAN =S MA EE = [ 2 525 3 [YA än ER s DE 7 30 E G vv " i é VR MR - AES evlå Par 3 =E |Ungefärlig areal i har co gå Ne rg 5 sd 08 3 = [24 LDS , 24 121 3490 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913. Styrelsens ordinarie ledamöter, åtföljda av länsjägmästaren, hava under berättelseåret företagit en inspektionsresa genom Anundsjö, Junsele, Ådalslidens, Resele och Eds socknar, därvid skogsvårdsföretag av olika slag blevo föremål för besiktning. Styrelsen bevarar från inspektionsresan det intryck, att intresset för en ändamålsenlig vård av skogarna inom länet är i stigande, varföre man icke utan förhoppningar torde kunna se fram- tiden till mötes. Mycket återstår likväl ännu att göra, och stora krav komma att fortfarande ställas på styrelsen och dess personal. Sollefteå den 17 april 1916. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Hugo Fahlén. Per Ödman. VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 341 Undertecknade, utsedda revisorer, hava granskat skogsvårdsstyrelsens inom Västernorrlands läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1915, och få däröver avgiva följande Revisionsberättelse. Räkenskaperna utvisa: Tillgångar den 1 januari 1915: Å kapitalräkning med A.-B. Stockholms Handelsbank 20,000: — ÅA depositionsräkning med d:0 2,394: 39 Ute g SÄNKER TOTSKOLIERN sis arsa ög glede ee KR a 2,000: — FOT CATE) NG ASSUR IFE 2 oe) arts oe Sal bk et SEN AA NE Sara SI7: 08 BOrSkjUtnas Syn ekOSUn Atea res bend da ANS 2,3 O:IO IK VETA (ATT ETS ESA eo l due ås Ir SAN AR EKS FAR RE 4,813: 40 INTÖRIAN EIN &SStU BAI södra oss Nena eskader Sö sg tv SALESO BaSstishetense sko gsSky Cl fen: sa edda 30,713: 05 Inne san desko strök. ss. bass dre SA Suss soda Sh 44,400: — » KkOtENj AME OFCAHSA NIE ÖL:ssöe osa, sd 5,046: 70 Ban tölkOTOTT at AS Na Nr SS Fu löken ora SHS NT 4,861: 32 [UTESta Ch des LONEINn SAR toto org. Tegs sera R de A RN I 35 NO Kronor Skulder : Enskildes depositioner för fullgörandet av åtagna förbindelser... Summa tillgångar kronor 24,911: 47 92,035: 17 117,540: 64 2,394: 39 RUAG NN in 24,911: 47 Inkomster: KASSAN SKA Ser SR Er REK SAR ol ÄR RE AR TS SER AO AE STALS ATS] AKTIEN br SE NES ER RR mA Nr el sg sk der IODOI- SKO GSVÄRGLS AVD MECK Sör Se SERA Ne ed FNL RR Aa 153,489: 97 (UPP LED AST TOT see Ae a fd a S a ER dn ASTA SSA Aterburnatsynekostnader: vysseen sw. See RA SN 746: 89 Försäljning av röklangningsstUpAD. —.........ss. soo. odd 703: — BÖrsäld ax plattorsteee Af DS RN rå. SR Erde 2013 25 IBÖLSÄLER SKO SS OR EET Ng RR IN AD Ra La RN be 25217: 43 HÖST klan Scot NA SAS re ba UR st NR BN FLYT ARLÖRAEO UUAA SIS E or ab bea assets TOR TA Transport kronor 163,530: 95 24,911: 47 KE dr nn EN RA rn JAR SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. Transport kronor 163,530: InbetaldaföreRI 2 AE 4 Aasa Sar n LIN ESKS a 135: Ersättning för av styrelsen erhållet biträde ............ 867: Hörsälda skolNackor pEssEspssp ene TOR aan se SN 20: Anslag av Järnkontoret till kolningskursen ............ 25000 Summa kronor Utgifter: VA VLODII OO Ser rå SR oh senkk fason SNR SNR RÄV AR ARI SEI 28,303: Styrelsen sWresekoSbaa der Bess sasse ERSTA SAD 300: IResekostnader (ör, stytelsens, persOnal bets seb ÖGA Resekostnader för skogsvårdskommittéledamöter...... 33 Kostnader för fröklängning och assurans av frö ... KOMA Bidtag, tilltsköpSvardsanbeleh ... g.s. bss dass SR 56,328: SKÖgSVARASANDELENNENA Aves ort s Ae lr ARR EL SA EAS SAS GSR 14,780: Syneförrattojn gar och rätteg ag Al... oss de 5 RAM IT KÖP Gav. DV en CAR CIA: soc crs str uL so brits a SNS LE 2,289: Omkostnader för taxering till skogsvårdsavgifter ... OMS D:o Ott PIANtSKOLOMA rose osar ser or RAR AN 4,464: D:o för: mödan ghinNgsStUga voor cec 255 D:o för utställningar BENET ELR SE SA an As ; 2 Diverse omkostnader såsom hyra, brandförsäkring, JÖfSMN SAG; «NLANKStreR NL: Ivo sourbe ber rese rs 4,393: TO klANSMIDSSANStelleDÅ (0. san. ouctss ess er der BSS SA EAE 15,520: FATT OTIS ETATYD; Sr Nas Ask ebooon a DD esi re ST Sak ERE ALERS 453: Miele TOmkos tra CR A& bad moss Beige ar gsel AIR NEAR ELAN S SÅS 1,299: Kostnader för undervisning vid skolor, litteratur m. m. 9,696: Anslag för personalens pensionering ........ KANIN 3,000: 1 (6 Tf lo Ted ab abba (es SA SURF SE SEG LE PS RAR RE TREA on re Summa kronor Tillgångar den 31 december 1915: Å kapitalräkning med A.-B. Stockholms Handelsbank 32,968: 28 Å depositionsräkning med d:0o 2,494: 96 UU telig gan de YfOrSkOMe te fd os ek NR ER SA 3,300:-25 TÖOTYPa TI ji FRAS SAT US SAF blot pro a os ASL Oe LV 890: 70 Hörskjutbia Syn ekOStmaCc ERA Es. sa SSA NERE 2,524: 26 IENVÖTD ARTER: co sec MFA RN AERIAL Ret KSR ra SAS An benta 5,ITIORTO PASO Heten sko bs See AE Sass AA SA RA de 40,000:. — Inneliggande skogsfrö, rensat...... ....... 33,052: — > > ÖFENSALE skr or ÖA TJ: OM 40,069: 87 PlantskolornA Lis does tens ee USS Jr GATE Mae 6,000: — 24001 T RAR 106,555: 42 191,466: 39 154,726: 70 I0TAREDD 191,466: 89 .39,7140: 19 FINLOFNEG Kronor 133,444: 42 VS SEEN SLATER TARA RT FET IVA ENAT TLS yrk SL Nr 4 år LANVSTA AG a KN RR ” VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 343 Skulder : Enskildes depositioner för fullgörande av åtagna för- [ÖDE ESA RR Ge sr i ARS RA Sd öre fe FSD RSA FR 2,494: 96 HöÖrskottatill-pehSlönetig CI... ssd oashele isso sa 3,000: — 5,494: 96 Summa tillgångar kronor 127,949: 46 Under året hava följande avskrivningar ägt rum: HINVETILARIGT Er, LAN REA SAM GLEN td I SN RA rak RA Bl or DENA NY 1002-733 IHäStigh etens5,5ko gSSky Ger as ae ee dess 6,018: 14 LÄTE SKO LO TINY EA SA bak anv SUR NT JAS Snr ert a ar ket I003:110 SITO 2 STEOSIAN AR AA S B dör NR ER Ag Ar SR 0 5 NT KS ENG ade 6,504: 92 (STAS UUÄAMN AKER Pla Obör4tres A.J 1,197: — SKkOPSöskULANINAN OTACLS 26 oss bs TACO ROS » > CUlEDeGSAE IPS. REKO 2,1:30::05, > rg.8u5e TA Förestående siffror utvisa, att styrelsens inkomster fortfarande äro i stigande, beroende på hög konjunktur i trävarumarknaden. Det i förra årets räkenskaper balanserade förskottet till länsjägmästaren för anordningar vid Baltiska utställningen är under året redovisat. Redo- visningen är av oss granskad och befunnen i full ordning samt utvisar, att styrelsens andel i de gemensamma kostnaderna för utställningens ordnande belöper sig till 287 kronor 91 öre. Räkenskaperna hava av undertecknade Carlson och Smitt granskats, och hava vi funnit dem väl förda och behörigen verificerade. Under den 26 i denna månad har kassan uppräknats och befunnits i överens- stämmelse med räkenskapen för dagen utgörande TEOTNCA TI ANSER ARN 2 ne aan EN Sd 1,429: 20 kronor a kapitalräkning innestående.. 180,640:66 =» varav 7,523: 22 kronor förts särskilt såsom pensionsmedel. Likaledes har inventering verkställts å inneliggande frölager samt frö- klängnings- och frörensningsanstalten, varjämte plantskolan besiktigats. Styrelsens protokoll hava genomgaåtts, och visa desamma, att styrelsen med erkännansvärt nit fullgjort sina åligganden. i Under året har preliminär uppgörelse träffats angående pensioner till avgående tjänstemän, vartill bidrag skulle lämnas av styrelsen. Tillstånd härtill har hos Kungl. Maj:t sökts. Tillsvidare hava 3,000 kronor såsom förslagsanslag anvisats, och utvisar styrelsens protokoll, att denna post framdeles skall återgäldas. ” LLA Ra es NPT ESR 7 FJ es AS ITER ENA 9 EEE SPYGE SE SPE UT SAS SET Ean Sn mil NR "KPY -— 3 ROS sn ASA > ta nn a RR E RE EE a sb a AN RE a RN NE 344 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. Vi hava i sällskap med länsjägmästaren besiktigat följande kulturarbeten utförda i Anundsjö och Junsele socknar: 1) Dikningsarbeten i Seltjärns och Brattsjö byar. 2) Lyckad skogssådd 1915 i Solberg med frö från år 1911. 3) Dikningsarbeten samt skogssådd, verkställd i Tjäl efter markbered- ning med s. k. finnplog. 4) Gallringsarbeten i Mo, och kunna med glädje konstatera, att rationell skogsvård mer och mer omfattas av befolkningen, vilken i allt större utsträckning anlitar skogs- vårdsstyrelsen. Då anledning till anmärkningar mot styrelsens förvaltning ej före- kommit, tillstyrka vi ansvarsfrihet för räkenskapsåret 1915. Sollefteå den 27 juli 1916. Victor Carlson. Förordnad av Kungl. Maj:t. Vilhelm Smitt. Z. Åslund. Utsedd av Västernorrlands läns landsting. Vald av hushållningssällskapet. NE ne ap USER IDAS AROR FL a Skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns landstings- område berättelse för år 1915. 2 AR RR Någon förändring i skogsvårdsstyrelsens sammansättning har ej ägt rum under året. Som styrelse har sålunda fungerat: Av Kungl. Maj:t förordnad ordförande, f. d. disponenten m. m. Olof Björklund, Rörön, Månsåsen. AE - sb Övriga ledamöter: Av landstinget vald, f. d. landstingsmannen Olof -< Persson, Backen, Täng, samt av hushållningssällskapets förvaltningsut- skott utsedd, landstingsfullmäktigen m. m. A. J. Hansson, Bringåsen, Kyrkås. Suppleanter: Tillsatt av landstinget, landstingsmannen Erik Svensson i Mälgåsen, Stafre, samt av hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedd, hemmansägaren Olof Persson, Landsom, Täng. Som länsjägmästare och sekreterare har fortfarande varit anställd e. jägmästaren O. Hj. Humble, adr. Östersund, samt som kanslist å sty- relsens expedition, herr Axel Grafström. Inom styrelsens personal har den förändringen inträtt, att sedan läns- skogvaktaren i Svegs distrikt, Anders Elof Eriksson, på egen begäran avgått den 1 oktober, till hans efterträdare förordnats biträdande läns- skogvaktaren Sven Olof Bragée. Dessutom ha, likaledes från den 1 oktober, antagits tvenne nya biträdande länsskogvaktare, nämligen Mar- kus Eriksson med bostad t. v. i Östersund samt Robert (Eriksson) Theilin med bostad i Tavnäs. Länsskogvaktarnas antal utgjorde här- igenom vid årets utgång 9 ordinarie och 3 biträdande mot 9 ordinarie och 2 biträdande vid årets ingång. Styrelsens expedition har i regel varit tillgänglig för allmänheten alla SEE TEEN ngr ra Sä trä NE set RES ÖT SEOSTTAN söckendagar kl. 10 f. m.—3 e. m. samt kl. 5—7 e. m.; den egentliga expeditionstiden för allmänheten är annars lördagar kl. 11 f. m.—2 (Sö a Under året har styrelsen hållit 8 sammanträden. Av vidstående sammandrag framgår länsjägmästarens, länsskogvaktar- nas samt de extra biträdenas förrättningar och förrättningsdagar förde- lade på de olika grenarna av styrelsens arbeten. 346 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Kostnadsförslag hava under året utsänts till 177 st. enskilda skog- ägare för under år 1914 genom styrelsens personal å marken planlagda torrläggningsarbeten i försumpad skogsmark, upptagande grävning och rensning av diken och bäckar till en sammanlagd längd av 251,666 me- ter med en beräknad arbetskostnad av 129,354: 79 kr. och kunna skogs- ägarna nu begära bidrag ur skogsvårdskassan till dessa arbetens verk- ställande. Skogsvårdskassans begränsade tillgångar hade emellertid icke medgivit att redan under året bevilja anslag till dessa dikningsarbeten, emedan ännu en del begärda anslag för 1913 års planlagda arbeten voro vilande, men utsikt finnes, att anslag skall kunna lämnas under år 1916 till dessa 1913 och 1914 års dikningsplaner. De dikningsbidrag, som styrelsen under året kunnat bevilja, voro: Till 1 vilande ansökan av 1909 års. dikningsplaner :.............- kr. 271: — AN , ) PTL OÖROMEE BI NNRT I, TAI » 770: — EE ä » > IO12 3 vä jig 2 Sr SRF TEE » 3383: — FASA, > ST ELO AV EEE ESR RARE a » 30,605: — S:a 90 vilande ansökningar från åren 1909—1013 ...:........... kr. 32,000: — FS. k. premier för utförda torrläggningsarbeten. vartill planerna icke uppgjorts av styrelsens personal, hava dessutom beviljats: 2 Dk 1 KARE IR öre Dä El OTO) | 0 6 KELG Ush VS SNR Är SR BS) er ön RN ALBA lyset da kr. 3,2 A2R50 SO Ban dra enskilda: 5kOgSap are MEM. o.d sm she sera ss AA » SKR S:a 16 trävarubolag och andra enskilda skogsägare kr. 7,795: 52 Summan av ovan angivna, under året beviljade dikningsbidrag, utgör kr. 40,395: 52, och med tillägg av vid årets början beviljade men ännu icke lyftade anslag, kr. 92,701: —, utgör hela summan beviljade anslag kr. 133,096: 52, varav under året utbetalats 30,154: 52 kronor. Under året hava av länsskogvaktarna besiktigats 296 st. pågående eller avslutade avverkningar. I 9 fall hava godvilliga, skriftliga överens- kommelser träffats om vidtagande av nödiga åtgärder för återväxtens betryggande, i tre fall har sådan undersökning, som omförmäles i $ 2 av lagen angående vård av enskildes skogar den 24 juli 1903, måst ut- föras, och beträffande 27 st. av de övriga avverkningarna har ny be- siktning ansetts framdeles böra verkställas. Vid årets början hade styrelsen två mål oavgjorda, nämligen ett i hovrätten rörande avverkning i Lits socken samt ett i häradsrätten rö- rande kulturåtgärder i Landön i Offerdals socken. Det förstnämnda målet har under året avgjorts i hovrätten och vunnit laga kraft samt det sistnämnda avdömts i häradsrätten, men har detsamma icke hunnit vid årsskiftet taga åt sig laga kraft. Ett nytt mål har under året måst JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 347 Sammandrag av länsiägmästarens, länsskogvaktarnas samt de extra biträdenas förrättningar år 1915. för od | Fa - 27 l3Eag E fråge 3 Ö klanen] = le PORT a va AP = - 3 Eg bc] &Å 0 5 = - RS SS ES Be Sö St: 3 a Sk SIR jue 2 DM FO (ci IKON Re = ET E BKN ere < I Antal Antal Antal | Antal Antal Antal Antal I I - & ll & Ia SNI (2 fr NS LS Nl | a re a EE | & | 5 Ir H = II: KE | 5 0 | 8 3 | 5 Länsjägmästaren ...... | 241 241 18) 301 35/29 11] 131] 27 381 115/134] TISKnSA: I FILT | Norra distriktet: | | is | Länsskogvaktaren ...; 56| 501 13| 44] —9| 14] 331 251 6 22 1 171155) Extra biträden......... — I NN I do —— I) no 8 156 | | | SEN AE fs ARV | | fer Föllinge distrikt: | | Ca I I I | Länsskogvaktaren ...| 311 211 13) 56) 6 9) 24| 231 9 ol 831128 | Extra biträden......... | 2). 2 a RA FReN RE T|— 214. 9) 2211 G21AT50 ' I I , | h a | Västra distriktet: | | INS | Länsskogvaktaren | 46,33 18) 67) 81-141) 54) 34] 7| 46 133/194]| | | Extra biträden......... | —l! —I| 15) 851 13 18 LER EE 2 EN el SR | Häggenås distr.: | | | I I | | | Länsskogvaktaren ...| 11 | TO 241 7I)A OIL TAN TS5IE 2) 4 OTRS3 ES | Extra biträden,..... os... IT 40301 3415 S3) 1936-05-68 4| 301 1621247|| 245) 399 | | | | | RR Östra distriktet: = | | Länsskogvaktaren ...| 20 241. 13| 49) 6 19) 32| 321 Il 90 721133] | Extra biträden......... | 21 2) ov 34) — —H —!I NI —I 4 131 400 85) 173 | Revsunds distr.: | | | EN | | Länsskogvaktaren .... 5 IO 2 4 21 31 20 29) 219 355 | Extra biträden......... —| — 2 5 3) 18 35] 37 3) 44l| 43|/104 Al sa 0 VET EK SG Ir Ta ARS Rd STA VM NYE TN NETA vf OF 348 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. anhänpgiggöras mot en avverkare i Brunflo socken, som underlåtit att träffa överenskommelse med skogsvårdsstyrelsen om vidtagande av kul- turåtgärder enligt vid laga undersökningen lämnade förslag. Vid be- rättelseårets utgång hade styrelsen således ett mål avdömt men icke laga kraftvunnet, samt ett oavgjort i häradsrätten. Under året har styrelsen. nödgats bevaka sina intressen i en konkurs. I vilken omfattning skogsodling verkställts under året med bidrag eller biträde av skogsvårdsstyrelsen och dess personal, framgår av tab. SutulbITB Som en betydande mängd av såväl tall- som granfrö finnes på lager, vilket först måste förbrukas, har inköp av ytterligare kott under året icke ansetts böra verkställas; vid fröklängningsanstalten har dock ut- klängts vid årets början inneliggande lager av c:a 700 hl. tallkott. För utvidgande av styrelsens plantskolor har under året för ett pris av 400 kr. inköpts en välbelägen tomt nära länsskogvaktarens bostad i Strömsund. | I ändamål att sprida kunskap i skogsskötsel har styrelsen under detta liksom under föregående" år lämnat anslag för uppehållande av under- visning i detta ämne vid länets folkhögskola och lantmannaskola med 350 kr. till den förra och 500 kr. till den senare. Ett anslag av 500 kr. har därjämte lämnats till Frösö lantmannaskola för bestridande av undervisning i skogsvård vid en därstädes den 2—21 augusti hållen kurs för folkskollärare. För spridande av skogslitteratur har under året prenumererats på 100 exemplar av tidskriften »Skogvaktaren> att tillhandahållas folkskolorna samt å 54 exemplar av »Skogsvännen» att överlämnas till skogsvårds- kommittéerna. Även har inköpts ett antal exemplar av boken »Om träkolning» av Hilding Bergström och Gösta Wesslén att utdelas till intresserade samt 1,000 exemplar av broschyren »Något om skogsav- verkning från ekonomisk synpunkt» av K. E. Kallin. För att bereda jämtländska skogsägare tillfälle att studera skogssköt- sel har även under detta år styrelsen bekostat en studieresa, vilken un- der länsjägmästarens ledning företogs veckan före midsommar, och be- söktes därvid, förutom skogskulturer inom länet, Söderfors bruks väl- skötta skogar i Gästrikland samt Finspongs styckebruks kulturskogar i Östergötland. I resan deltogo 13 skogsägare från länet samt 2 läns- skogvaktare. Som en ändamålsenlig gallring av skogsbestånden är en angelägenhet av största vikt för skogsvården, och de gallringskurser, vilka styrelsen låtit anordna under de närmast föregående åren, 3 år 1913 och 6 år 1914, visat sig mottagas med förståelse av skogsägarna, lät styrelsen JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 349 under året anordna dylika kurser inom samtliga 9 länsskogvaktare- distrikt. Som styrelsen ansett det angeläget, att tillfälle finnes att för skogs- ägare demonstrera, huru ett skogsskifte med varierande skogsbestånd och växlande markförhållanden bör rationellt behandlas för uthålligt skogsbruk, har styrelsen av landstingsmannen Erik Sandelin i Håsjö, vilken beredvilligt tillmötesgått styrelsens önskningar, erhållit lagbunden dispositionsrätt åa en areal av 142,76 har av Sandelins ägande hemman MSTmtL Valar nt ör, muittib) iIÖFIasjö socken; nara, Hasjör station, vara avfattning, taxering och andra förberedande arbeten blivit under året genom styrelsens försorg verkställda. För att sprida kunskap i den för de jämtländska skogarnas ekono- miska tillgodogörande och rationella skötsel allt mer på dagordningen framträdande skogskolningen, har styrelsen på inbjudan från Västernorr- lands läns skogsvårdsstyrelse gemensamt med denna styrelse bekostat en kurs i skogskolning, vilken avhölls under september och oktober månader å Kungsgården—Mariebergs och Kramfors Aktiebolags mar- ker i Tåsjö socken av Västernorrlands län i närheten av Hotings sta- tion. I denna kurs, som räknade 21 elever, deltogo 11 personer från Jämtlands län. På begäran av markägarna har styrelsen bidragit med att låta för ra- tionell skötsel avfatta, beståndsbeskriva och taxera följande skogsskiften, nämligen: 2, mtl Döviken n:r 1, Litt. A, i Revsunds socken, skogsareal 240,s: har, ägare Håkan Jönsson i Döviken; '/,, mtl Faxälven n:r 3, Litt. B, i Nässkotts socken, skogsareal 165 har, ägare Olof Hemmingsson i Faxälven. Ett anslag av 150 kr. har lämnats för utexperimenterande av en av styrelsens kanslist, Axel Grafström, konstruerad markberednings- och skogsfrösåningsapparat. Den 16 och 17 december deltogo styrelsens ordinarie ledamöter samt länsjägmästaren i det möte, som skogsvårdsstyrelserna gemensamt av- höllo i Stockholm för ordnande av personalens pensionsfråga. Av de under arbete varande sockenkartorna har under året fullbor- dats Linsell, Åre och Lillherrdals socknar. Bland de ärenden, som skogsvårdsstyrelsen haft att behandla under året, och angående vilka styrelsen avgivit yttrande, märkas utlåtande till Konungens Befallningshavande över »Utkast till lag om rätt till bär- plockning och tillvaratagande av vissa andra naturalster»> samt yttrande över »Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion FEST AN et SE RAT SAR få Sena a SN RN a ST a AVE IEEE, RK? > ev SU TE RESO, SM a? X N Sr 2 Ita Ar fär, 4 359 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9T5. om skrivelse till Kungl. Maj:t angående lättnader i stängselskyldighetens fullgörande>. En fråga, som under aret varit föremål för stort intresse och menings- utbyte inom länet, har varit skogsvårdsstyrelsens ställning till spörsmå- let om anslags beviljande ur skogsvårdskassan till skogsvårdsarbeten inom de s. k. skyddsskogarna. Den nu fungerande skogsvårdsstyrelsen, som i likhet med den förutvarande anser, att det vore överensstäm- mande med billighet och rättvisa, att skogsägarna inom skyddsskogs- området komme i åtnjutande av förmåner motsvarande dem, som övriga skogsägare inom landstingsområdet erhålla till sin skogsvård, men som ansett sig böra undvika att biträda med upprättandet av planer till nya förslag å skyddsskogsområdet eller bevilja anslag till utförande av så- dana, sedan den fått sin uppmärksamhet fästad därpå, att skyddssko- garna äro ställda uteslutande under skogsstatens tillsyn och att åt skogs- vårdsstyrelserna och hos dem anställda tjänstemän och tillsyningsmän icke uppdragits någon som helst befattning med dessa skogar, beslöt vid sammanträde den 23 september 1915 att ingå till Kungl. Maj:t med underdånig framställning om vidtagande av sådan förklaring, tillägg eller ändring i nu gällande författningar angående den enskilda skogsvården, att skogsvårdsstyrelse bleve oförhindrad att lämna biträde och anslag ur skogsvårdskassan för de s. k. skyddsskogarna. Som det torde vara av intresse, särskilt för detta läns skogsägare, att få kännedom om de grunder, varpå styrelsen byggt sin uppfattning i denna principfråga, intages här som bilaga (Bil. A.) styrelsens ovanbe- rörda underdåniga framställning till Konungen. Beträffande skogsvårdskassans inkomster och utgifter under berättelse- året hänvisas till bil. C. till denna berättelse. Under året ha handlagts 598 st. nytillkomna ärenden. Från expedi- tionen har under året utgått 2,348 st. diarieförda skrivelser jämte en del ej diarieförda brevkort, cirkulär, korsband m. m. Rörande de enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel hän- visas till länsjägmästarens under bil. B. lämnade redogörelse. Östersund i april 1916. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Olof Björklund. O. Hj. Humble. JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 355 Bil. ÅA. TILL KONUNGEN. Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands läns landstingsområde har, efter det lagen angående vård av enskildas skogar och lagen angående skydds- skogar den 1 januari 1905 började tillämpas, icke gjort någon åtskillnad mellan skogar, å vilka den förstnämnda lagen äger tillämpning och så- dana, som tillhöra skyddsskogsområdet, utan tillhandagått ägare av skyddsskogar liksom andra enskilda skogsägare med råd och anvisningar angaende skogskulturer, utdikning av vattensjuk skogsmark samt låtit upprätta planer härför, lämnat anslag för dessa planers utförande, till- handahållit frö och plantor, samt anordnat och bekostat planteringskur- ser för skolbarn. Den nu fungerande skogsvårdsstyrelsen anser i likhet med den förut- varande att det vore överensstämmande med billigbet och rättvisa, att skogsägarna inom skyddsskogsområdet komme i åtnjutande av förmåner motsvarande dem, som övriga enskilda skogsägare inom landstingsom- rådet erhålla till sin skogsvård, men har styrelsen, som fått sin upp- märksamhet fästad därpå, att skyddsskogarna äro ställda uteslutande under skogsstatens tillsyn och att åt skogsvårdsstyrelserna och hos dem anställda tjänstemän och tillsyningsmän icke uppdragits någon som helst befattning med dessa skogar, därefter ansett sig böra undvika att biträda med upprättande av planer till nya företag å skyddsskogsområdet eller bevilja anslag till utförande av sådana. Då lagligheten och riktigheten av skogsvårdsstyrelsens uppfattning om dess behörighet att taga befattning med skogsvården å skyddsskogarna och dess skyldigheter mot ägarna av dessa skogar icke blott ifrågasatts utan även offentligt och enskilt i tal och skrift klandrats, får skogsvårds- styrelsen i underdånighet underställa densamma Edert Kungl. Mai:ts nådiga prövning. För att åskådliggöra sin uppfattning om innebörden av gällande för- fattningar, som angå den enskilda skogsvården, tillåter sig skogsvårds- styrelsen i underdånighet anföra följande. I de författningsförslag som utarbetats av den av Eders Kungl Maj:t den 16 oktober 1896 tillsatta kommitté, vilken hade till uppdrag att utreda, vilka åtgärder lämpligen kunde vidtagas för vinnande av en till- fredsställande vård av de enskilda skogarna och att uppgöra de förslag, vartill denna utredning med hänsyn till de inom olika landsdelar rådande LJ Ag NN . Buren Net RR STUPAT nl Tr a jaa NR APA Tr ed RS SR 4 / re CIFV : AR FN RÄTT > INT RN ES NA SAN 352 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. förhållanden gåve anledning, inrymdes bestämmelser, som tydligt gåvo vid handen, att de föreslagna skogsvårdsstyrelserna voro avsedda att utgöra centralorgan för den enskilda skogsvården, och att dessa styrelser, envar inom sitt län, skulle hava att öva uppsikt över, att de lagar och författningar angående den enskilda skogsvården, som utfärdades, efter- levdes samt att i övrigt övervaka och leda skogsvården å enskilda skogar. Vid granskning inom högsta domstolen av de på grundvalen av kom- mitténs förslag utarbetade lagar angående vård av enskildas skogar och angående skyddsskogar gjordes anmärkning mot den skogsvårdsstyrelsen tillagda rätten att göra framställning om bildande av skyddsskogar. Med anledning därav uteslöts vid omarbetning inom Kungl. Jordbruksdepar- tementet ur förslaget till lag angående skyddsskogar bestämmelsen om denna i det granskade förslaget skogsvårdsstyrelserna tillerkända rätt, varemot tillades bestämmelser om behörighet för de till skogsvårdssty- relsernas biträde anställda tjänstemän att åtala överträdelser av lagens föreskrifter och att verkställa beslag, vilken sistnämnda behörighet tilla- des även de till skogsvårdsstyrelsernas biträden anställda tillsyningsmän. De av Eders Kungl. Maj:t genom proposition till 1903 års riksdag överlämnade förslagen till lag angående vård av enskildas skogar och lag angående skyddsskogar innehöllo sålunda efter omarbetningen be- stämmelser, varav framgick, att de föreslagna skogsvårdsstyrelserna fort- farande voro avsedda att utgöra centralorgan för övervakande av den enskilda skogsvården. Bestämmelsen att lagen angående vård av enskilda skogar icke skulle äga tillämpning inom de områden, som förklarats som skyddsskogar, torde i det framlagda förslaget icke ' haft annan betydelse, än att å skyddsskogarna skulle tillämpas den för dem särskilt avsedda lagen. De av Eders Kungl. Maj:t till riksdagen överlämnade lagförslagen blevo icke av riksdagen i oförändrat skick antagna. Sålunda uteslöts ur lagen angående skyddsskogar den bestämmelse, som tillerkände skogs- vårdsstyrelsens tjänstemän rätt att anställa åtal för överträdelse av lagens föreskrifter och att belägga virke med beslag och samma styrelses till- syningsmän rätt att verkställa beslag. Därigenom borttogs skogsvårds- styrelsernas befattning med skyddsskogarna och gavs åt bestämmelsen 1 14 $ andra stycket av den av riksdagen antagna och därefter av Eders Kungl. Maj:t utfärdade lagen angående vård av enskildas skogar en helt annan innebörd än motsvarande bestämmelser hade i det till riks- dagen överlämnade förslaget. Enligt skogsvårdsstyrelsens uppfattning innebar den beslutade förändringen, att skogsvårdsstyrelse icke skulle hava någon som helst befattning med skyddsskogarna. Att detta även varit riksdagens avsikt framgår av följande uttalande JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 253 i riksdagens skrivelse vid meddelande av riksdagsbeslutet: »Det har emellertid synts riksdagen följdriktigt och lämpligt, att då skogsvårds- styrelsernas rätt att göra framställning om bildande av skyddsskogar borttagits, åt nämnda styrelse eller hos dem anställda tjänstemän och tillsyningsmän icke uppdrages någon som helst befattning med skydds- skogarna, utan att dessa ställas uteslutande under skogsstatens tillsyn.» Utom de förenämnda förslagen till lag angående den enskilda skogs- vården hade kommittén utarbetat förslag till förordning angående skogs- vårdsstyrelse. Enligt motiven till detta förslag skulle uppdraget att hava tillsyn och kontroll över skötseln av de enskilda skogarna icke vara skogsvårdsstyrelsernas och de av dessa antagna biträdens enda eller ens betydelsefullaste uppgift. Fastmera skulle dessa styrelser söka främja och understödja den enskilda skogshushållningen på alla sätt, som kunde anses lämpliga, i vilket avseende anfördes som exempel sådana åtgärder som att utbreda kunskap angående rationell skogsvård; att bevilja bidrag med eller utan återbetalningsskyldighet för avdikning av skogsmark, hyggesrensning, skogsodling; att anställa tjänstemän och betjänte med uppgift att lämna jordägare bistånd och råd vid skogsskötsel; att till- handahålla skogsfrö och plantor m. m. Då det skulle tillkomma skogsvårdsstyrelserna att hava tillsyn och kontroll över skötseln av de enskilda skogarna, borde det ock, synes det, följdriktigt åligga dem att besörja de åtgärder, som avse att befrämja och understödja den enskilda skogshushållningen, då de genom sin över- vakande och kontrollerande verksamhet sattes i tillfälle att bäst bedöma, vilka åtgärder lämpligen kunde och borde vidtagas för detta ändamål. Skogsvårdsstyrelsen, som har att ställa sig till efterrättelse förord- ningen angående skogsvårdsstyrelse, har därvid utgått från den uppfatt- ningen, att densamma huvudsakligen avsåge att lämna bestämmelser angående dessa styrelsers sammansättning och sättet för deras utseende och angående huvuddragen av deras verksamhet, för vilken finnas de- taljerade föreskrifter i det av Eders Kungl Maj:t för varje styrelse ut- färdade särskilda reglemente, och att dessa bestämmelser hade sin be- gränsning i lagens stadganden. Lagen angående vård av enskildas skogar undantager från styrelsens verksamhet skyddsskogarna, varav synts styrelsen böra följa, att förordningens föreskrifter icke heller om- fatta dessa. Det kan givetvis ifrågasättas, om icke medel, som ställts till skogsvårdsstyrelsens förfogande för att främja och understödja den enskilda skogshushållningen, utan inskränkning må användas för så- dant ändamål även inom skyddsskogsområdet. Styrelsen har dock an- sett, att även om förordningens bestämmelser icke lägga hinder i vägen för lämnande av anslag till kulturåtgärder å skyddsskogarna, ett bestämt 23. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1916. Bilaga 1. FET Ke LA CE CTE NIE TRE TIO I NEN ev FA . vä TS LD VIE OA F4 MN RAR FaR MAR ' ” få ” 354 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. hinder därför förefinnes däruti, att styrelsen saknar befogenhet att taga någon som helst befattning med dessa skogar. Ett mycket omfattande befattningstagande ligger emellertid, enligt styrelsens uppfattning, i den utredning, som måste föregå beviljandet av anslag, därest styrelsen icke skall göra sig skyldig till vårdslöshet vid handhavande av allmänna me- del, och som består i undersökning rörande nyttan och lämpligheten av en ifrågasatt kulturåtgärd, uppgörande av planer och kostnadsberäkningar för förslag, som avse gallring, hyggesrensning, markberedning, sådd och plantering, utdikning m. m. . Skogsvårdsstyrelsen anser sig icke böra underlåta att framhålla, att med utstämplingstvånget å skyddsskogarna givetvis måste följa en mera omfattande tillsyn, än den som består i att utse och utmärka de träd, som få avverkas, och kontrollera att endast dessa avverkas. Den upp- fattningen synes ock riksdagen haft, då riksdagen i sin förenämnda skri- velse använder uttrycket: >Skyddsskogarna — — — ställas uteslutande under skogsstatens tillsyn» och därmed sannolikt avsett tillsyn över skogarna i vid bemärkelse och icke endast de å skogsmarken förefint- liga träden. Ävenledes torde böra framhållas, att påståendet, att skogsvårdsstyrelsen har icke blott rätt utan även plikt att taga befattning med skyddsskog- arna, när det angår kulturåtgärder och planer för sådana samt anslag för deras utförande, med sannolikhet är delvis beroende på vantolkning av vissa i de den enskilda skogsvården rörande lagar och andra författ- ningar använda ord och uttryck. Ordet »skog> i uttrycken »enskildas skogar» och »skyddskogar» avser enligt styrelsens mening både marken och de därå på rot befintliga träden. En del uttolkare förmena däremot, att därmed avses endast träden, och att på grund därav skogsvårdssty- relsen har skyldighet att taga befattning med marken, som med denna tolkning anses icke innefattas i undantaget i 14 $ andra stycket i lagen angående vård av enskildas skogar. Såsom här ovan framhållits, anser skogsvårdsstyrelsen rättvist och billigt att ägare av skogar inom skyddsskogsområdet i likhet med övriga en- skilda skogsägare inom landstingsområdet erhålla bidrag av skogsvårds- medel till sin skogsvård. Vid antagandet av nu gällande lagar angående den enskilda skogsvården torde man knappast tänkt sig möjligheten att med utsikt till framgång företaga kulturåtgärder å de till skydds- skogar avsedda fjällskogarna. Uppfattningen härutinnan har dock på grund av vunnen erfarenhet betydligt förändrats. Inom de jämtländska skyddsskogarna, sådana dessa utstakats, förefinnas betydande områden, där skogsvårdande åtgärder med utsikt till ftramgång kunna vidtagas, sär- JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 355 skilt sådana, som avse att genom dikning förhindra försumpning och göra skogsmarken lämpligare för skogsbörd. För att anslag för dessa ändamål skola kunna beviljas, synes det skogsvårdsstyrelsen angeläget, att vissa, enligt styrelsens åsikt förefint- liga, i det förestående påpekade, hinder undanröjas. Till förekommande av all tvekan angående skogsvårdsstyrelsens befo- genhet att av skogsvårdsmedel lämna bidrag till kulturåtgärder även å skyddsskogarna synes en förklaring, att hinder därför icke möter, vara erforderlig. På grund av vad sålunda anförts, får skogsvårdsstyrelsen i underdå- nighet anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t gå i författning om vidtagande av sådan förklaring, tillägg eller ändring i nu gällande författningar angående den enskilda skogsvården, att skogsvårdsstyrelse må vara oförhindrad att antingen efter av vederbörande skogsstatstjänsteman på grund av verkställda under- sökningar upprättade planer eller efter sådana, ut- förda av skogsvårdsstyrelsens tjänstemän, vilka vinna skogsvårdsstyrelsens godkännande, lämna an- slag av skogsvårdsmedel till utförande av nödiga kulturåtgärder å skyddsskogsområde. Östersund den 23 september 1915. På skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns landstingsområde vägnar: Olof Björklund. O. Hj. Humble. AN 356 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. SBI AES ag Kortfattad redogörelse över de enskilda skogarnas inom Jämtlands län tillstånd och skötsel år 1915. Det pågående världskriget, i vilket vi haft lyckan att icke bliva in- dragna, har dock, som man nogsamt fått kännas vid, spritt sina verk- ningar till det ekonomiska livet i vårt land, och även skogshanteringen har rönt inflytande därav. Sålunda märkes, att timmeravverkningarna i början av året, på grund av det rådande osäkerhetstillståndet, inom Jämtlands län reducerades betydligt, under vad man har varit van vid under de senare åren. Mot slutet av avverkningsperioden, d. v. s. under april månad, bley efterfrågan på sågtimmer emellertid livligare, och som tillgången på s. k. köpvirke då var knapp, måste en del större bolag för att fylla sitt virkesbehov anordna extra drivningar på sina egna skogar, där de lättast kunde uttaga virket. Även väderleksförhållandena, vilka varit ganska olämpliga för timmerdrivning, särskildt nedom fjälltrakterna, bidrogo i sin mån till att minska avverkningarnas omfattning. Tvenne avverkningsgrenar, avverkning för kolved och för props, hava dock under året varit stadda 1 ständig tillväxt beroende på den alltjämt stigande efterfrågan på kol samt på gruvstolpar för export på England. Tack vare den nya inlandsbanan hava nu också stora skogsområden öppnats för dessa avverkningar, vilka, rätt bedrivna, äro till stort gagn för skogsvården, men, då de bedrivas av vinningslystna personer, kunna medföra mycken skada. Båda slagens avverkningar äro även att påvisa bland årets avverkningar. Tack vare de gallringskurser som skogsvårdsstyrelsen numera årligen låter anordna inom alla länsskogvaktaredistrikten, har intresset väckts för tillvaratagande av annars mindervärdiga smådimensioner, och det har varit till stor nytta för skogsvårdssträvandena, att det i samband med öppnandet av nya kommunikationsleder uppstått höga konjunkturer även för småvirket. Bland de skogsskolningar, som under året bedrivits av enskilda och bolag märkas särskilt i norra Jämtland Guldsmedshyttebruks Aktiebolag omfattande kolningar samt Östavalls Kolbolags stora kolningsanläggningar vid Tännvikens station för tillgodogörande av kolved från Ströms Vattudal. Under året har även bildats Ulriksfors Sulfitaktiebolag, som har för avsikt att vid sin under uppförande varande fabrik tillverka blekt sulfit med en årsförbrukning t. v. av 15,000 kubikfamnar. Våren kom tämligen sent, så att de första kulturarbetena ej kunde BEFRIA re a MTSYA PAIN EA PRV ff + TGN a rr NÄE y Br I Å NAV ads vä LAT or VÖAS NI Ä i , ; JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 357 taga sin början förrän omkring den 15 maj, och fortgingo dessa arbeten sedan till omkring den 20 juni. Beträffande de genom skogsvårdssty- relsens bemedling verkställda kulturerna hänvisas till tab. 3 till denna redogörelse, och framgår av densamma, att den på detta sätt kultiverade arealen belöper 'sig till 210,87 har. I tab. 4 lämnas en mera specificerad uppgift å de genom folkskolebarn utförda kulturerna. Under kulturtiden var väderleken ganska kall och blåsig med ringa nederbörd, men under fortsättning av sommaren och under hösten kom rikligt med regn till stort gagn för skogsväxten. Årstillväxten i skogarna kan också för året sägas hava varit något större än under det föregående året. Skogsträdens blomning har varit tämligen god, något bättre för granen än för tallen. Grankottarna hava dock, som vanligt, varit betydligt skadade av grankottvecklarens larver. I granskogen har även en annan skadeinsekt, den åttatandade bark- borren, uppträtt i förening med grantorka i sådan mängd på en del trakter, att det måste väcka allvarsamma farhågor. Ett bättre uppren- sande av avfallet efter avverkningarna jämte detta avfalls uppbrännande skulle säkerligen i betydlig grad verka hämmande på dessa härjningar. Även tallskogen har haft en skadeinsekt, den stora svarta märgborren, vilken gjort sig icke obetydligt bemärkt i gallrade, medelålders och överslutna bestånd. När sommaren gått till ända, och vintern åter inträtt, väntade man sig, på grund av de enormt höjda virkesprisen, att avverkningarna skulle taga stora dimensioner, men redan tidigt inträffade stark kyla, och en myckenhet med snö föll, vilket bidrog till att hindra arbetet i skogarna, och härtill sällade sig den s. k. tumningsstriden, vilken verkade starkt aterhållande på avverkningarna å hemmansägarnas skogar till försäljning at bolag. På grund av de goda exportmöjligheterna över Norge har försågning av virke vid tillfälliga sågar, särskilt efter inlandsbanan, i stor utsträck- ning blivit planlagda. I föregående årsberättelse angafs som en relativ måttstock åa avverk- ningarnas värde å rot, oavsett värdet på husbehovsvirket och avverk- ningar till försäljning under 150 kronors värde, så väl skogsaccisen som taxerat skogsvärde under åren 1911, 1912 och 1913. Här kan nu till- läggas för år 1914 Sskogsaccisbeloppet med kronor 260,049: 26 samt taxerat skogsvärde med kronor 13,002,463: 07 samt för år 1915 skogs- accisbeloppet med kronor 302,515: 31 och taxerat skogsvärde med kronor 15,125,765: 48. De åtgärder, som trävarubolagen, enligt till skogsvårdsstyrelsen över- lämnade uppgifter, verkställt å sina ägande skogsmarker till skogsvårdens MÖR SYNT 358 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I1915. befrämjande, finnas närmare angivna i tab. 5. De nedlagda kostnaderna under året, enligt dessa uppgifter, belöpa sig till 152,840: 32 kronor. Genom sin personal har styrelsen under berättelseåret låtit upprätta 193 dikningsplaner (tab. 2.), varvid utstakats 271,322 meter diken och för upprensning uppmätts 92,578 meter bäckar. Kostnaden för dessa dikningsplaners utförande beräknas till 208,620: 17 kronor. Tab. 1 angiver, fördelade å de olika distrikten, genom skogsvårds- styrelsens personal upprättade planer för rationell avverkning samt i övrigt lämnade råd och anvisningar för tillämnade avverkningar. På grund av den regniga väderleken under sommaren blev antalet skogseldar inskränkt till endast två stycken med en av elden övergången areal av 38 har. Östersund i april 1916. O. Hj. Humble. Mö FR SET RES SK ESENIE SE REK LENE E URNA Vä Pa Så < LE ATS j 3 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 359 Bin GC. Översikt över förvaltningen av skogsvårdskassan år 1915. Kapitalräkning. l Debet. BEEN a YST alltsa b ba Vare lng hair lh Re ra 0 JARLA AR SR Jes ds AR Er LE SR ER ERS SSE 200-39 IOMA KIT SSK nd sm NA LSE re NN s es lea she smsa AB pingst ris SSE 4,624: 91 SGD SSANG ATS RAKT af rd of reL Sej asls an ses 0 de are SA velar re 2,4457 19 4 IRO PSC KNIT Sar kk AKT pr SS ESSER UR GE RO Tar n AE 53,560: 60 SEO Sök ul FurErSpaAKD TN Oost ar oda a Sekel kt operan AR dT 3,334-0 IVO STEnk tl EEI ELSIE KIT 0 ES ad sta EA erste er oe ee PULS SL sh sleten gå For LR 252: 09 IN CETVI STU & SKA TATT 0 ING ge at see de ov belaf öka a ERS Aa efele AA eter I 5,0525 43 STO GKERKAGLOLSWIADKTIIT Boren AR REG cd ÅN ra rr ÄTA BO SER Af Jet SAS ale SY 5R HA03EA0 IBirp ec HomSslokalens FAkniNO Nt:s.g-B.ode oss sees Ned sas år das EDA HF, SOROA Hitycknimgs=tochvannonskOstnaders. rakning. 4. soda es koden 1,424: 45 MECISfÖT Er SKRATT OR R S Vä RAT rd See. er efage se rs el ARS de fe Nr 2 BRAST AA 1,107: 14 ID IVErs eTOmkOstnadersv FAKDIN 2, sedd ses on SA RESAN os satser a 25030:142 IROTeMI Sm gSskalfeten klas TÄKDID SE dess ps ndsisnd bea esk dAsda rake ön erna 190: 05 SKOSSVardSkOmmitteernas: FAkDAND AN su. ss..ssstsesso sep ser Ned sd ie sr ggn 30: 94 NIVETS CHLORAt DIN 2 ARS FARINA BT:s dage so a Sela Fa os als sr saraaa lärer te T5IF7T0 ASL O TIL SATS JET KIT OPNESS Sod Rad sr HN pA Re bgj NA AS Se hör DAR ASA eb 23,916: 66 FANS kerstvin i SiS TTT Sgt sr slse sees fösta os ee elr Sr 9 eb SN felalern Sea Selar ei Del AO HIN AVSÄtto me (IE LSE CT TIA Ö Aase une dd lg a pjs AR Be blue Hamn sta sars NS Eos FS 5,000: — USGA STÄRKT Of CI LSENÖ GÖR reor Won vas kB pages er ro döe nan Arp sr NÄSA TE0,034: 2 Kronor 306,383: 95 Kredit. BALANS ÄENINg SEAN VAN Sh OTE AN Ness ssd b ke sate es tr Sk SLEL DE Mac AMADA OSLO SKO SVARA SAY GIMSKS HELI 3 SS oc St synes nekade elda nal a arsa gin dn 145,082: 91 SkAESKOT (OKC LSITARKTIIN Förs AES bs IS dd ge aa D åa Böda sr S LAR AE rn se gr 2,500: — NAT LÖT SEE AKT UI OR Se KORA HAR I Nedan ND Sed ss fo dr os 7,840: 45 BaANSKA ko SENATORN 9 redd ae Sod sd Sa don ped fe RR 5,0940: — Kronor 306,383: 95 Balansräkning. Debet [ITV EN CATE LSKE LA RAMEN Des er AA Ar Män oo R ae bre SSR SSU sl Arn 0 AT go 5,030: — IBYOKIAnEDINgS An Stall eHSSGARKDIN OA mors ecsd dd ledens ssp) så sir des riegks SrRsr nan 33,974: 82 Plantskölanstu Strom stin dötaknin ON. soda ssd restnessd soker ssd desks dass 400: — SKOR SMO SPEAK OA BARR oa far Sr stR kraj dana ere a IN Skå nera he gr 21,392=17 Transport 60,796: 99 rally LÅ KV Man biläne 0 a -A 4 ANNE +) 4 "gr vr FL PAY ON EF SENKE DT YEN TT 8 SIE UTN GK h Å 360 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Transport 60,796: 99 Hiv ängs kulfuretS/ TARTIINO move Le see Blade ot bagarn ner oe AA RI NATAL INRE 24:70 Syneförrättningars och rättegångskostnaders räkning ...........o..6. A4TO:IO Kulttirens a clalasjölantetiraknailp sg... ....o secs. sor ee FSA 201560 Kapitalräkning” med, Jämtlands” Folkbank == gts. g ös FIS 120,025: 40 Upp 8 vavskrivnin gstäknn eg: (med 050 >. sor saras see SA EA 6,967: 49 INFSnRJÖr ET IVA CIATR sö oo dreads dar RNE rn nr 0 AS RNA F00:125 TIVerse Chitorers" ta knin pg; — orerar IE SEA Je fer AR SRS 965: 85 11 SIR Re e ARE ej FL br Rrg ns ” ENSE RANGE at, NN POR RA he Jas duo os BIO CEN 05 TEEN bal Lo tR a ek SR rp 0 AR SN KR ED PS KRA AE FRE a 5,940: — KrODOT, TOS, (Are Kredit FansliIist AXE ra fströla oss oon sars derra Ar dr FEAR 90: — Känsskogvaktare iEx Pc LAGPTÖD ov. oeqs iöocgosen se oro åog SE ESSEN 60: — D:o AG NGE ETIKSSOÖ Tap src en ost ap iran SEE ere ra NA NIAN 60: — D:o And. >JOBADSSOM = ao or oo Assn sEre ARNRIRN NE 60: — D:o || NE DEN DB EN aa reg 0 RANA er a RENSAR LE Re dann 60: — D:o Emil. Ein dblad, or iso bene da, GA SAS AAA 60: — D:o AG ER ETC CH oo ss är cp os ds bee E 2 vo dor REN SS ANNES 60: — D:o Otto” FladlVällvs sars er esset rr NE SPE TO D:o (SJR O JE 55 CU 2 = NAR SRA AE SIR RTR Rae 50: — D:o P3 JATCODSSOIM 5 od 5dergacpö sms von SALARIAN 60: — Bri: IMärta VVIKSKÖRD oe. osm basis phase oe or RER, BALI FE SAN ASA 2003- ANSATT AYE ACS TAR DING Nf eogss ses rut toan enn ee soi ibEdrke sk omr kr ANANAS E;000:-- Kapitalraäkning., Motstäende tillgångaäal: os oocoocer rese refers HSE 189,834: 72 Kronor 195,774: JE Anm. Om löner och omkostnader, som icke äro att hänföra till förvalt- ningskostnader, fördelas å de olika grenarna av styrelsens verksamhet, fram- går att dessa i verkligheten medfört följande utgifter: BEVARATS rs reda ba es a RIS rr sena BA sf sl SSR ÅLSAS 205 0 NS NNE 115000:-123 SKOSSStAmplIOG AT Ios io sol lon sr dag be ana oda door ars a SAR Ae ALONE SAN OLAS DA: Skopgsdikningpat oj srcsdasser slet eldas se benet oss breast NS SRA 50,935: 02 SKOPSKUlCUTEE > od ock oso Sort od är 2 dala na a re De RR Sr EE SS ANSER 6;TO0N3S IMO TSBEFkKI TURE oaser sad k oro cf Ars ord De EE rr AA So EN AN 252:09 | U| äN€ LE mA ES) BER ot DN RN RESA BN RTR RP RI RANE Fm SURA fe FÖrEVISTODG Ställa. or ooo brorsa bs ca bår öh one DEN SM Meir öst 6 ANA RES 190: 05 BÖrvaltnin gskoshaatlEt: ses keps Suss Esra Er RANE RR RR AI ÖF JLORSO KY CI TVRSR SAS I PU BER SARA SUDAD EL IGEN Sar A SE REM UT 2 é ; NE 2 | Synd | | | det vi SER JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 361 = LG FN vi ; ÅN 4 Ja Å BUD: RS ER Skogsvårdsstyrelsens inkomst- och utgiftsstat för år 1916. & Fr 4 Inkomster: SER PN Behållning från är 1915: ACE TECK ASSA Ra SN RAN SES SN ee FA Br ass Salong FN 3IO | - ” AT Dankraknin ot ann esta CCC sms dk ss sko ras 126,992: 89 ; TR ag ER AVIISKO 0 SNÖN sn ka ss dos AAA ER oa ONA San AL 21,392: 17 ER [Ul testaendenfördran par: örse Bat NN. NSI 965: 35 OMR Beräknad san delfav:Teservetade Ilon: dess. tb. sku deee 2,500: — 171,886: 21 SS KG Statsanslag för uppehållande av styrelsens verksamhet .................. 1,000: — RR Beräknad en skog SVA SAY ELSE dere SA NR LTR RE. SR I ENSO Ar » TAN (ÖL SA IGT RE DA NET ITA ER DD RELEASE NEANDER IA AS 1r TG bes AS SLR 5,000: — PANG Kronor 349,017:-77 RR Utgifter: SA Löner: TA HLANSJA CIN ASTAR EIN SSG fas RS SETS ASSR ANDE AR 6,000: — BG. SR AUD STAT CIN RSS re Rag s al orn aG VIE FASAN sj BR NEG RIGG O Nr SN Kfanshisteng (medi hyresbiClFåg) mast bad ss EN PIG (OR sq Ijvaltlansskogvaktaret ad m,4OO -Klu soba den ad unge 0 2,800: — er Fyra d:0o FIER OO) 71917 200 SE RAA ssp SA ESA BRO OM SEN Två d:o FRAEH OO Oe SINE Ar SKE Sr AA. 2,400: — PR En G:OMN (IM EdEbyres biClraX )4 =S a 1,320: — NS En G:OME (COLE O SIN ANACCH) ss bee gren öser sl en gO0:3 — ESR FEV DIC: WES OARG OO Kb slensdesr lerie SRA SYN Cs IEA 1,800: — TV nea sd 0 ((OSKITe RM 20 ACH) Hd er r es S 225:— SE ; or dn É ERA FÖREN ATV OLE Es AT Nee SL rr fa AA ATA 435: — 24,250: — , Rö | Reseersättningar: | ER StYrelSEnSt INS pek tORSkESOI Se... does ond Mest ee TOC — RV Länsjägmästarens bevakningsresOr oasmmsmmsssssrersrrnnna 2,000:- RR, Länsskogvaktarnas (SIR DNR NE SSR EGR NS SE AVOOORE RE SKOSSVArGUSKO MM CERN 40 de knd es sär nns gar keel BOOM RADIO Oj fe Elyra och oyngartutontterstörsexpeditionslokalen es CEIESEanan 1,400: — LR FRele fon Av olle sö ds Sr NE SEAN sonia ee Re da Ag: öd Ses 1,200: — SA AÄTmnOnseR Skruvbratertal- OC) CXPENSCIA sus oss so. säsvs siden ss 1,200: — Rdr AN K Fröklängningsanstalten: WE SEA TEENRO CIN OTEL AG SN oa beta 26 Sod SEN ord 150 FX S Förestaäntlarens. anyOCE= Fa va ad ooo sea God ASO: — Re (SE Ne (öh (10 BOKEN LENE DNSEN GI (Er ee AA IEA AR NEN ARA EON RER 5O0FET ön år Transport 36,500: — Pg Ä FR SVA 362 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Transport 36,500: — Bidrag till skogsodlingar, skogsdikningar samt skogs- VALASABDELSTIIE es or rr ERE AE tande or SE AE " Resekostnader för styrelsens personal vid ledande av frivilliga kulturer, dikningsundersökningar och dyl. — 8,000:— 164,000: — | Beraknade aveiller -fOrALOrsOKSENtED - .. g.s. mos ro soo see sar ARE 500: — ; Anslag till undervisning: 4 Tam ANNA SEO LAT RN LA ka re en et SARA 500: — iv HOIKHO SKOLANS NN Are ro NEJ Mn Berge IDA SÖ EA 350: — LEAN SkOgsvardstörbundet mon LaRet rt. becs inse 500: — | SUWICIETeSOLCIORASKOOSAL ALE soon g on ro makes SL TELAGE 1,500: — HÖTeGrag få Skog SVARA dy sb gg sissi de Gass ENS 500: — (GALLTIT SSK UTSER VIPERS ee SR or NN Serena 25000 SKOSSVARCLSKrS bör: to lkSkollakAre oa de 500: — TTiKO Pp! sAVIItIeFATUT or Nye dp cbjag nr ist SSE NSL ARS TOOL föjssor Beraäknade' utgifter. för sockenkartormd =... . Ar EG 5,500: — ; Beräknade utgifter för taxering till skogsvårdsavgift ........... ...... 500: — å Ännu ej lyftade anslag för dikningar: SN 12102 (0 (NSI be SHALO DL Sr 0 5232 BE RPS E LU IA St NGA 08 T2 2 ÖN id » I007 >» PINT NEEDS ER RENARE DN ER Er 0 ER Ae ge SONFTTL YA > I0OG. » FANAN APS EE RA VER TAR EAS ol 1,854: — : FI (OS) FAN hf INA SERA SRA AA BLA NIA Je . 2,120: — > IOIO >» FANA TND se Le Pn SL RPRARSA 100 VANA VAS 12,896: — 206 NOTIS AU RÅD SRV AP RRER. ok GL SER rr SA OO ASA 6,102: — SANTO ZE SAN VALE ar BA RA bald Dent RANE 24,710: — d » I913 > PSTN IE Ta RENA ASU VENEEN ST NS EA ENE Of sa TA 215421 70,634: — j Reserverat för eventuell pensionering av personalen ....sssso.sseose 5,000: — i) > ör CI VETSe AAA sger soner ens sonden Sjuan ran SE AE SOS Behallnmng av kod fos a Ii bg Us EE Ae Lot ARN SAN 2 rö RN 1:5,000:— VAVSkrlyning Ca, Ino klan gningSs anstalten so. us esse ES 14,000: — b Kronor 349,00: 14 i] ; JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, =. 363 Revisionsberättelse. I enlighet med oss lämnat uppdrag hava undertecknade granskat skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands län redovisning för dess förvaltnin g under år 1915 och få vi häröver avgiva följande berättelse. Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter under år 1915 samt dess tillgångar och skulder vid sagda års slut äro specificerade uti det såsom bil. C. vid styrelsens årsberättelse fogade räkenskapsutdraget, vars över- ensstämmelse med huvudboken vitsordas. Räkenskaperna äro som vanligt förda med utmärkt ordning, reda och överskådlighet och äro behörigen verificerade. Då vi ej funnit något att erinra vare sig mot dessa eller mot de i styrelsens protokoll omför- mälda åtgärderna, och då styrelsen synes oss hava med omtanke och nit handhaft sitt maktpåliggande värv, få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för den tid revisionen avsett. Östersund den 9 juni 1916. J. Sandén. Erik Johansson. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor, Av landstinget utsedd revisor. N. Zetterström. Av hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedd revisor. FR a ERT LG är lr RS AE a ro SÄ Zz Å Fre Ana 3 4 > V om SKOGSVÅÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I 5: 3064 NN --— BUKSA 35 UurwuwWSH SUTUSTAUP 420 PEN - FEELS — a wy20 per Opeutw H I or of I SKÖNA a NN [BKS | IS | BUKS | IS TE H uruwuotH seSunuen SSänfenifgst roa ÖSTEN ARS NR AE Pre RE a Ne RE AA GI 9 g6g'$91 1L8'94 ce S1 son . sekret sesrdeer + es RAR RR sj T o'I 1 €66'L1 9 . sosse rr rr tt RKA + orerar rr rr tr seud3sreH 1'91 9 908't9 II rr RK RR rr kr 2 . stepsowweH ANG FA. 8Åg' 0 EE EEE STENS SE SEGT SN Och un. RR KARE AKNE OSOLT lot d FÅ oSE'+t EVENT SD TISOR OP VITYT VTG GNSESSSr TR PD SSI opuniIg PIISIP SPU933EH 6'o1 | Jr 6 RE 6Lb$'9Ez (IE gT SE e SSA RIIS elen alb SIS RNA oe MTRL SR AINA AA ANN SR SIOYESIOPUN) g' I T zz6'91 € rss rr RK RKA SNOYSEN 1'G SG SLb'LeI | ÅT ne SRA Ai a SS a RET CAN SA STISIOMN | = a fd 1'89 Lb öster RR BRP RKA SIBWNEMN SU T O1C£'zI | BIS MSK Sr AT "SALA SÄS” e DEDGST RINNA RIAA RAS SAS ST 6 SR oe Sp s suoeH 158 I o16'z | Nie [ORTER RER SA ADA RUNDOR RAN SUISTY | | :I9IALNSIP EJISKA L:le Jo'€1 4 z bgl'601 g909'9€ €1 | po ofriereeerseseesernessrrrrrsererrerer sonen '"" sjep.oyO |L4'o | I tbo'ri | UR RR Pa YRSA 5 ARNES NO Lr SAS OT OT SDR FR Este olsxeTt lot €1 I e | obSsf | 9 Ua elojare v'v. 4 9000 Ng hn UNDRA KR BIR CRD RBnL0T ALMS oL$ipin äle. lå JJu[OA of I | | I | 8g85'97 | z (SÄ SSE FR RES LA sedsy | | | | | | IALDSIP 93unNI0d ER | llotb€ Sila | [0] | bv | z98'6b gIt'ct 6 fö | sosse esrrRRPKPRPRRPRRRRRRRRRRRK KRA R RR P RKA WONS IH S:g I Zz | obS' Zz | SING NR i66. 9-4;0 709-058 VGSTE a 0rR DEE ÄG beg 9 KBR. DA REN BU ÄRA SLALKERIN olsxer) | | id | KAT EE ANGE OG APR TOR ÅS) ör RIEN SeuvTy | I I | | | :299AIISIP BIION ÖGA | | | vwW:S IS | eur ST 18 ew:S FISKETS - | | TVET VA HERIAS ET PRIL UBU FT ud3VOS 420 PILNSIC II Ar UREA || Sudwur)s "S161 JB JPTUIUYIJAAL SpEULURjII IOF JEZUIUSIAUE Bj J3LIAQ I JWBS BUIWYISAAR [[9u0ON es JOJ JIauejd aperruddn Jeuosiad suasjatrAJsspIresAssoys wouan TT VLT 1 AVI 'w - J Kd e Tf Fö jön L " UV PY SÖN €EPV'Lb srt rskr RA rst rst sjepBoyrAn fs SAS 4 tl PE AM CE src PPP RR RR np an Sep Bo YIN A wex bLOfVI rer RP RKA frserrrR RR SÄJAG N - t61'09 over ZI ES og om allae Reyes Ö:min 0: Wm åra fnra Fota) NG INS BIR 8 8 öle0 rna SULPwIA (Yan Sve sj8 Mr VS ANURRse Nn BR DEN RU: RAID JL ALLS ''' SuPJeA rss srt RR RA rs tr sense """OfsJOIA soc KAPP KPA Press RP R KRA PH 2PNISIP IPIH ES NA N 2 AA Oo MM cry VA CP gLS'9b Legg ZI FR OS (OR KN PSA Se ERAN ASTA SN I z86'11 FT DORA alavn /sYR Di boYB eo B pA dare WO) väv brå an eocen sen Sura) AE gzb' I TITT SEA AARE ANESN oc A RBK OIIPION soc RK occso0 ess ser RAR olssÅW - - (30) mm a - - en -—- ho dd - Nn öv bad 3) - 1£60'6 TS 9 RR OS EO fo LAG seovsöe soo dere ROR secs ser Juung bien ev Wes 0/6 SVE DY NIS [STRYKS SOK RTE a SR G Free RJUEA RE sa ofspung [ENE Ar SALG Ul lic I eldo ÄRR HI OM Blev save Spunsjow beta 14 os SiS «SL VidraLd arm Bj vkSISIS)A SEE ESSER RNA SURFOOT ETTOR KOB FOUR UTE HORANOUNGABON ser RES STO ere Sie EE EA RS Ur VE Lak JL Je MEAN DE VER KA AA ""ofspog :IALQSIP SPUNSJOU balbr os NN OCo TS - - mA 91 FR SPROG BR Tr dgr TLA O OH HE HA LAR KSR KAL AG Ts sun3ns S ECE ELLA IG EA AS EC RT ses rr rk rr RR epundey ' I RAS SR ENG R SNR ÖNSKAR AN iasö ig Bra, Ao vpete die a jANN AS olsolleH 5 z PR OS RUD Se. AROS RP OST OT fs Vägar ÄNER Ry OT ORO oe SN vå fr B. ES Fi SSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. o SKOGSVARD 366 LI 0z9'g80z o06'£9€ 849'z6 (ÅAR VAA £61 LEE fe AS ES | Rb Er ON TEE OA EE SO I EAA en 0 | Re OT ATA Spot | -- Sbg' + 19 zo1'zI zzb'oz 61z'6 foz'II II TÅ 184'£€ LEi'zp z69'€ Svege gÉ 9 SbE'19 6ob'gtr | zLE'ev LEo'gL ES ol SoL'SI o9z' Iz bSb'b 96491 ZI Fal glog'€S 96L4'96 S99'L1 TETOL ev SS | o6P'1I 619'€z | 406'€ z1L4'61 oz Sr vlz'6 zL9'0z | zgz't o6€'LI1 S 58 | 10$5'g oSL'gI [ESELSO:S £99'01 | 8 IFTPFA ewWwwung JTEMIL UAC | | | UuPuwmusy peujsoysFuruYtp SEE Pt RI ee 23 | [RUy peuYrIag T9)9WYIE.NS I ewWWns PJLNSIPIIEJYLADONSSULT « SBJAS & PH S BIPOS « SPUunsARN a e.nsO « seud3seH « e.NSEÅ « S3uM9A 191ALNSIP BIION "Si61 Je UajaqtesFurud3r[ts1oj ep3ejuejd jeuossad SUISJITÄJSSPILASTONS WOUIN MR MEG FRIA Par dt LET DT SE TE PR 'z '9oI NB « 'S O0S'I « « « 1 '3Y Sf Burg Fr Rn 36 "Sy 001 INIVIG I HEJINUNYLIISUQU [[N AVIEH 4 re, , ; k « ozfz SEXILH YO MTALISUIAG I « « LE vo By 880 PW:S CRSKO udpagSdstq I Ä 4 NAT: é kr CSO IPWPEN I « « « ; « Sb'O IeWNEN I « « « 8 TER 'Sy oro punswonsg I ejoxsjuejd [Nn ALIEH ; "By oro punswons I ejoxsuejd N AeIeH I : > de Fe SS Zg'forz |EEbfglobS6z1] 836 | 5:56 | 6£:86 — | oo9'94 |ozt€ | S9t€8 I ertörr IEEP'9 | oto'E9 I80tg | o9trg ZLo1| ewwns SER NE =E GODE Rd o0tg LR AS = SN 00: Zz 3 ooo'bt TA 00 z Ja RA OR ELINE rf TIG BJAG AA RR så s6'G CE Gjlske ol'o | ortf oStz SV ar a or! I Spec [SS SLEE ol'o 00'z 6 eoo0ovss CYP RK ooc0.08 IP9H SR 3 NN TT [0 ATA fold am SKON EVA — [| 00088 |— | — FÖRT 1O Ger OOG TSG ale RA KOEF ÖN gas SAN SSE eIPOS Re 3 EIA I Na o0o9'f ost q AS tl ee Nar Sto 6ECTT na o0o98'f rate SitG ö b ooctscoooo—booö.vroe PUnsASY = < SG o6'6+r — - |00z ==" lrsarre il ocker — | — — | o£tfr |o6tZ I— 00z — ME gr OCN öl nr RSA e.nsO Ar AZ Ä SAR S1t6€ o00'blooo'6€ | — | 09f0z || S9tzz — | oo5'£z |— | ortZ floStgr looo'b IooStiiI — o2'€1 [0] 4 AN REN Seud33eH FE RS å RES görs Göt oktan NES ra EE öc!0 | os stön IgG = g5tg , | o8for a fe free eNSEÅ AN ; 3 105] är o0S'zz oc'O "o9' I o€tp Dr 000'91 ÅN 1l'z SI 0059 oz Oo o9' I ÖT ST orec. se 3uo0g ” SZ / Z 00: GS of Sob'iI o9t $ obigz o00'zI GS AN 00: € 00 oo: € + of Sp o9'z - obtlI H 6 MET JO LÄTT 4 BIION E +H | f 3 IeH "8 78 Sdf ON IeH ”s "8 bill Sa NA ”S ”s "BY 'öx ; å Tear Fe per |uerg | Mer juer9g| [er | IP luerg) er luerg ouer | fP9e luerg | MeL jue | MeL |s - a peIaA PEIJA E = FL = PALDSIP CC FEST Ze FIA S Far peudesag E -JIP)YLABOYSSUET 10]uejd OIA 101ue[ld OI4 103ue]d OI4 3 (UIIEYIJAAL AL SBISOH2q) E S0o61 trenuel I 192 S061 IB 210 BUT WONGS FR uwuwoyddn wos "Toxtrewjex Vv "CI61 Je JOJINJINY EPIIEISYJIIA UISJOIÄJSSPIRASZONS Ae apetlig Jojjo 3espig PW NA ESTES HAT LILA 368 Lab: A4. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. LiM RDI De Sammandrag av skogskultur Länsskogvaktaredistrikt Antal Socken och skola deltagande | barn | Ström socken. 2 SKOlOP, is: ses ters acer ERRE ARE | 38 Laxsjö > JE fet RESA SE BA TE Aa a a 19 Offerdat » LET. EE RPREE nld ASA NR Ai a | 77 Aspås ' SNI RR NE SR ra ae i Re | 42 Föllinge | FNS SRS AA SRS ER EPn Lret S En a. | 32 Alsen » oro rd skin äan sky SEE FARA SEE | 58 Hallen JE RR SAR RN ÖRE AE RR ra oa aac | ed Mattmar AR REKO LE SE a an fån | 30 Mörsil 7 ERA SRS rg MA 28: Näskott JEAN Er RER RM | 56 Rödön > I Fr RA AE Sr SF Sc aa | 22 Undersåker ce MCA bv oe sd besn AASE RARE | 96 Brunflo BLASTER Po Erk rös boca dej Förr SAR RANE | 205 Frösd » I Fo VE A0e pe sr scars Br Re Kr SR AE 44 Hammerdal » 3 Fo anka kn apr RR SE SE SORAN 100 Häggenås JE JR RR An SRA te a ee ras 20 gr » 2 FRE EEE AS ae BENA 64 Ragunda BE SB PN neskaws ss sger sar | 102 Berg BoU I Pl sesersnsg re RAR RE | 64 Hackås EEE: FI RA RO tar na 50 Myssjö EE SE ARR ER Rn | 46 Oviken > 3 Do åse a Dj 2 rf AT SS REA | 113 Åsarne BFA > ERFARA FAS | 37 Hede pl TRA GERE SNR ON Ei on 42 Linsell » I al om je eds Aina Eee RER ENE 42 Rätan > I do slöenea dr NEAR SNR | 24 Vemdalen bol 2) PD oo rön eedern:ssklrrr per NA | 129 Lillherrdal >» I ol oe odaacle s 6 VANNS VARE | 25 Sveg » I FSE ÖRE ANSE AS nn | 45 Summa 53 skolor 1,508 KEN Sd RER KÖPA v ” - É AN k it Md | 3790 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. TAONSe KLUB DS I Sammanfattning av kulturåtgärder och torrläggningsarbeten, vilka blivit av ned , egendomar indq Kulturåtgärder | Hyggesrensning och | Gådd och plantering — | Total Skogsägarens namn Är = É 5 Fullstän- Kostnad | kostna Areal Summa dig skogs- Hjälp- | för arbete Summ | Hektar | Kronor ov Fra sc re krono Har Har kronor Se Aktiebolaget Iggelsunds Bruk...............- TÖS AA oe SN jo FI — |—- — | — Bergvik & Ala Nya Aktiebolag ............ » 2 — 93800 —J- I — I- 93 | Graningeverkens Aktiebolag s..sssosc000ns » SFL öva (RA Ed RE KA a a Hudiksvalls Trävaru-Aktiebolag ............ » ÅA man (er ng far SEA fond kö = RAN Sen i iIKSfamtors Aktiebolag: ooegesoblele seden sekt » 20 /— 300 |— 87 |— = = lg 201 701 4020 KKallskärst Aktiebolag. roten kors > — a 280 ERSSON SKE Ljusne—Woxna Aktiebolag.................. ER 34 |—-] 5071— 25 5 =) 848135) 1,355 Mian Srorst Ati Olas aa > Säll TälE ST TO lan ASS NON Marma Sagverks Aktieboläg ....c....-ss=0« > 70] 334125 (ID 250 TENS Mons: Irävaru Aktiebolag. .......sbonsgsrsrson » 2 = 152/— EEE = 1-1) 152 Ramviks Sågverks Aktiebolag...............] >? 20 —-| 200 /— — |—- 22] 1f20|—| 320 | | Sandvikens Sågverks-Aktiebolag............ NE = SE RE a ln | Sandö; Sagverks Aktiebolag... ......ssssssost | a — Je — 1— 3 150 — |-—- 97 |— 97 Skönviks Aktiebolag = eos dsbeesss tsar | » 1,467 |—|13,782 56] 165 |57| 175 || 4,622 177 18,405 StKÖmSnas AtrebOlagu .. ccs cbussskrsk bast ea | » 2/— 13/—-|] — |- 4 1309) 106 150] 119 Attoms slravaru Aktiehola8t .....-cccr sb | » 25/—-! 276/— — |— IN ER Sundsvalls Cellulosa, Aktiebolag ......... ED — | — |—- 1201 — I|—| 3053 51 3054 FIELD SKPANKEL OD OLA Dra sta lesjol sens Ale! sla sls i 0. Seen | » 41 130] 452 197 69 185 5 180) 2,597 |45] 3,05014 KSVATOR AK SLÖ DOLAG ere pie) sotetela erste all es el IR SN Vilsen an | a fn rna La iravaru bolaget Bvartvik) sc dsgys sun sn css rs = ll o= = = = 5 |— 80 |50 80/4 Kilinadals Aktiebolag: ooo dra sr 3 1,025 |—|15,398 1300 — = SS la ASS Utansjö Cellulosa Aktiebolag ............... IS — So oe le —J- — —-) — läNVäfsta Wiarfs. Aktiebölag......-ssissfösssseod]| » 69 50] 800 140] 174 l201 12 |60] 7,945 |28] 8,745l6€ Summa 2,776 |80/32,324 [28] 565 l12] 264 |70l21,725 Ir7/54,049]e 1 Delvis efter anvisning. ? Ej angivet. | | | |. ntlands län. JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 371 ivna sågverksaktiebolag och större skogsägare verkställda år 1915 å deras CRT RN RAG SG ere AG E FIL SN | | Bäckrensning Upptagna diken | TGS kostnad för | | ge RE SN [Längd i Summa Längd i Summa arbetet torr- arbetet för- | peter arbeten | lagda imp. |bättrad mark | meter Kronor meter Kronor Har Har | Kronor Kronor = a 12,46 1 2,690 50 10,011 4,671 |28 2. — 2 2 7,301 178] 7.301 178 32,247 7,234 133 13.719 6,998 24 =) NERE |) AN4s232 57 14,326 137 — — |— 3 030 1,154 50 2 — 2 —- 1,154 50 1,154 | 50 K2,373 2,188 |90 1,035 325 198 2 —- 2 — 25514 88 2,514 |88 42,656 | 4,384 41 25,621 8,051 158 420 2— = 125435 99 16,462 | 69 -— — |— 611 200 52 2 8 2 — 200 (52 900 | 90 3.552 1,024 90] — '9,394 4,674 77] 2— | = 2——-| — 5,699 167| 7,055 |902 01085, . | 911 |01 2,5902 451 80 SNES 426 |—| — 1,362 81) 1;559,- SE = —— — AS BRA = | 725 |98 514 68 10 2,133 fan BN EE FN 695 90) 847 |90 350 87 I50 1,025 410 HÅ 250 SN frn 497 150] 817 | 50 2,500 381 76 2,466 489 35 2 1= 23 = 821 Ira] SÄTT — jr N vi SES SE ale ESA ER. En 97 |— 9,157 2,249 102] — 68,383 204109. 35 | ENE ENE 22,74 AA AT; 140: | TA Fo SERIEE OS EE TR RR RÅ la SA 119 150 1,97 7 559 44 1,062 355 34 NN =] 944 78) 1,220 |78 3,025 08 = —— 2—- = 3063 — 668 |51 1,955 368 [25 12,272 3,760 66] 2 — J-| 2-1 4,12891] 7,179 |33 1,612 48 36 4,740 273142 AR 2 — 321 178 321 | 78 9,176 2,602 '50 689 293 70) SN 2 —- 2,836 |20] 2,916 | 70 É 2 SARA 2254 1 RN 1 fare BE ARR a RR — —— 2 3045 (04 a a ee ln 304 |64| 304 |64 -64,580 10,743 |42 20,576 9,426 47 SEEN SK 2— A I—!| 20,169 [89] 28,915 | 57 Bo4,220 | 35,855|47| 180,990 | 62,935 [40] 98,790 87| — 152,840 |32]| 372 Fab; 0: Till. Bil, sb SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I915. AR LARS CERSISENIG SKEN Skogseldar inc — tt tt | I | | | Areal Plats, där skogselden | Brandställets | I | skogs- Lör | ER a gå Befintliga träd- k Den pågick avstånd i Tid, då 5 SJ ARNATES | le ; | ; slag, angivna i| som | brunn kilometer till | skogs- | Orsak till eldens Ä 2 | | tiondedelar, | över- |skoge | | närmaste by | elden | uppkomst ick | | , NAO där elden BICkS | med€ Imed angivande | pågick avel Socken By | | uppkom | ålde | av dess namn | den; | I har 1 | 2 3 4 5 | 6 ol Ström... 2; JOnsgard...... 3 km. från JG Förmodligen dold | Smågran 0,3! 8,00 30 | | Västerkälens | eld efter risbrän- | Löv 02 | by. ning å kalhygge. | | | Berg sn ee | Skanderåsens S.km. till. of Åskslag Tall '0;51 (130500 40 | fyllnadsjord | Digerberget Gran 0,4 | vid Losjö- Löv O,r | — bodarne i | | | 2 eldar 38,00 | 3 av s& äl Ia et bv ÖF TIRRAAA ; AT Mög SEA KCR Yr RA ND SRV RIGESE odat Lå 4 ÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. atlands län år 1915. SÅ Medel, varigenom : g Summan av elden begränsats, Beräknad beräknad gränsning mot myrar släcknings- | brandskada o. dyl., inträffande kostnad och släck- regn, ingripande Kronor | ningskostnad Re släckningsmanskap ronor ron NS Kronor | 4 6 t. ex. naturlig be- ADEL er eIKE IA MIELE 10 12 13 | dl Kolare i trakten 136: 00 | Av elden förstördes 8 kbfamnar kolved hade släckt, då ; | a 5 kr. =40 kr. Angränsande trakt löp- uppbådat folk an- brändes c:a 14 dagar före skogsel- lände. dens uppblossande. Området var kal- avverkatoch elden till nytta för blivande kulturer. Ingripande av - 2,019: 50 Skogen avverkades vintern 1913—1914 släckningsmanskap. ; efter av skogsvårdsstyrelsen verkställd stämpling, varefter återstod ett täm- ligen slutet underbestånd av medel- god växtlighet, som nu härjades av elden. Marken tog ej skada av branden. | 2,155: 50 | Summa UC Sä fa al | VR BT DR Så VA Ive TABELLSAMMANDRAG ÖVER FATT SA KG SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS VERKSAMHET ÄRITOTS Tabell 1. Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänste- personal och skogsvårdskommittéer. Enskildas utmarker inom 12 El: = | G & Er > | respektive skogsvårdssty- 5150. IR AR SS Ås! 5 | relsers verksamhetsområden |z 2:|5:5 |5 tw's:n Ale r st lre/ 2 Gå > [200 99 2:10 200 HB I MSS Ia a Landstingsområde | Total |Procent av|Produktiv| a 3/2 2/3 HIENA 11 Ol 2= 2 >= 2 | areal | områdets | skogs- |& za atlas lan] 5 RER EO | hela ut- | mark |2 818010 IK 5 FIT) 2 | hektar fmadksareal hektar |? 919 3 KJ 5 /Å n | Stockholms | 390,120 95— — 1 1 | =]. — =) — 1-4:12301/ 1010 | 200M Uppsala 280,364 | 85,6 | 209,930 | 1 | —|]— | — I-II 11 31281 76 | 86 | Södermanlands 354,314 84 | 261,417 11—I—]) —- I—]) — 3 I 200 NIEBRE Östergötlands 543,000 88,25 | 533,000 | 1 1 —I— | — I 11 —] 51 61 | 39 1149 | Jönköpings FT BESS 731,543 — 1 .541,342 | 1 — | — I—-] — 8 | 75 |114 |127 Kronobergs Pinks sbesånas — — 1]—-]—- I — Jo 21 451920 90 Kalmar läns nOmA a..sescsser 536,000 | 94— — 1l1—-|]- |] —- I-II —-] 31 21321 35 > >» södra, fastlandet] 283,000 91,5 268,000 HH 1 1—]— | —- I] 14 —] 51 11/1 — 133 » ” > Oland” sc. -— -- 7,200 |f | | JAN Gottlands JänlitisssdeiUa | Jen — | — 1l—-l]- I —-I-—) 11 7191-191 Blekinge BT ER AA & | 202,808 | — 112,570 | 1] —- | — | — 1-1 — | 21131 211321 Kristianstads Jil Styr SRA 600,018 | — | -— RR 1l1—- — 1] 31 — | 28 |144 Malmöhus SBA 473,09i — | — 1] —]— 1] == 1 SNES | Hallands sö kssesessrnd 291,740 | — 1 66,48511 1: 17—1=2" 10 15 JE EERO TS SSON | Göteborgs och Bohus läns...| 339,000 | — + 213,000 | 1 121 — 1 = 11 SRS SEN SAlvsbotg sr uläl:ecsecrosssserseerp 850,402 — 1 680,380 | 11] — |— | — )--| — | 8114 1118 |222 Skaraborgs >» | -371,000 | — 285000]. 1 -]— =] -— JIE RS NN TSLAANEGNN Värmlands > ..-|1,390,9605] 95,3 1,210,563| 1 1/—] — > 8 1109 | — | 87 Örebro ål das RET AAA 90.— | 434,420 | — | — |) 1 1: 1=V = ROND Västmanlands » |. 398,187 — | 300,000 | 11 —-I1— | — = 5 | 40 | 53 | 68 Kopparbergs >» (utom Särna o. | | | Idre)..:.ss.s.- 1,840,250 84 11,370,409] 17] — I — I — I 1 11 111-76 1 33 | 46 | IAMGAvieDoOfgs IE vossesssspn er uns 1,494,388 — 1,346,1321 — | — 116 | 1 I 1 — 9 1 30 | 40 | 49 I | Västernorrlands län ............ |2,238,758 — 1,902,944' 1 24 | — | — | 11 — | 10 | 37 1 601 63 | | Jämtlands DE saker SEA 2,135,952 |. 74 1,800,000] 11 — 1 — I — I 11 — 19431 10 | 58 | 59 | att tillgå i berättelserna. ! Ljungmarksarealen ej inberäknad. 2? Under en månad på våren. 2? Med skogsmark. 4 Pärav 1 skogstillsyningsman och 2 ex. länsskogvaktare utan särskilt distrikt. 5 Utmark enl. Värmlandstaxeringars terminologi (el. skogs-, hag- och mossmark, men ej berg, vägar och vatten). $ Och ombudsman. 7 Samt två expeditionsbiträden. För Stockholms och Kronobergs län har redaktionen själv infört i tabellerna de uppgifter, som funnits vårdsstyrelsemötet år 1911 fastställda tabellformulären. För övriga län ha respektive länsjägmästare godhetsfullt själva ifyllt de av skogs- TABELLSAMMANDRAG - "2PeE[OYSWOO yo pPeE[OYSUIC) I — — — — |L8to1z — — — £Ev'g 'obS'6z1 ET BEG ITISEES ONE MOT Seen spuepwyf — — — — A'€ob — — =1000:606 oSz'gbr | — Jeutrr — löttbr Ia Pre SUP[ SPUB|IIOUIJISEA 1'ge$'z Ir'oSe'b = | — Joetbgg — — — o00fS SLg'oS = HOLPORT ESENG STAGE rerna sg SäIOga AED SäLsSil egt — Jze'boE ILe'beg'ill — = = R[GOTIVerEN OSV:s0SK IE= OR OG ÖSK | EE « sårqreddoy | 4E'9 | gti't | — £oL'1 00€"Sgg'I — loStbgr 14 ro CAR BASSE 4 SPUejueuwnseA $z6'E | ozi'z EL Ci = UrugETiIlgeE 004 = ——loer'zAs —-loSstoor. | —"ISor4rb lesttv€ 661 free 4 OIqaIQ) | 49E'9 lEtzle'g = rtg6c tf olote looetr -IoofctE — 0o56'g09 = |oSo'6SV | — | SSL | Ltz6o'rlbig free 4 SPUe[WIRA TeE'S | Loptl = EAA kann = |000:0z ROOTS HOLE OOSKAIOA SAILONNGTAATESG SE TORNE Er 4 SFIOQBILAG gIz'Sr| gzS'Erl£'609 — —lltLpgtz ISIL'9 — — oob'g994'1 |ooS'Eib'z) — | 8'4zE'rlattvgg IgE ""suef — Ss3å1oqsaly — — — foSi e:o0] — 006 — — — — Jo5g9'161'€ |SLS'6zE'zles'SSlsliLlz IStgrz lozg'r/surj snyog yvo sårogaror) bSb'g +t Letz1I oc'b9€ Egi'zgt'z s'99 BES ge SS NKskorveg 4 spuel[eH — — —— — lJjooz"LS — '— — ro06'tg1 l|,009f9ze | — | — (AE 0] Sr RR REG 4 Snyowen — = — =" 110S9'66 = = 1000'$b1'z/,005'z6g || — | S'91 Stg 088--1 tenn 4 SpPeIsuensuIY — — — 852 | For loecter looo'bl — — logS'LbvE looSstzSztul — | Stor TE FÖRE re sug| FuULIVIg — = cl — 6zz loSg'zt -— — = loZo'ber —|oo€ti6Ein — ve Töre BvIPOS 4 4 — — AS =— | 9'iIpp Ilze'9 SLb'ogl Sn SANN fan fd vIIOU SUP] IEWJEY = NVS FANN 000'0L6 — OSIPSP Lön rede Pers 4 SÄI2q0UOIY gSSrna Sf6'1rl — 2069 kLtriS'iloog'4ir — — —- loog'€£g9+4'1 |ooo'oSb'bl| — [044 O05 NORS CE 4 sguidoxuof = — -— [StiSgv |6ltLzz'1l962'b8 ISgi1rof | ogEffzz loog'gkt loog'tog z ISo'Sev Irtibg lofg « — spuepo3.iaso trolp'v IStopatz ISrgS - ISetgSr logt4lz loSL'z -Joo4'€6 |oog'gor |oog'€S4 loobfzzz't — | 8t€€ Is6t6r Jerz Inne 2 Spue[uewiapos ELE:E | Sg90'z Bal foltSrr ISttorz 185684 |oSk'69 |oog'ozi loosiger looz'61z | — | 6+ Si ok | 4 efesdd,) og9g'b | zIS'z — so'gg+ — — — = — — | — -— — I" sug SwW[OYAI01S Tey S ”s ”S ”s IS NE ON 0: UI IDA UP[IJA IS93E uareare | pesaa -sBep | -s3ep ePH UueIr) HEL UuPIr) [EL NPA Inn : : 1e3E -3uofH | -Suen ACT ASIC[ | UeID IeL EES NEAR 2 SSA -paof apeIwosBunspueTt la Innydfelg pe[oASwUO ape[oASwWO0N muy UINIJASBEpP 5 epueAuy Ie31e PejposFoyg 103uejdsBoxs epurauy QIJSBOYS JUBAUY ”8BUIupaj SB UJIsJaIÄJSSPIBASZONS Jopun BPploJn JBZUNPOsBONS NEETEGE SKOG SVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I5. 376 "TersyewsSuposSoxs eljeyra UasjatsÄs WoUaS WoS Wap ug espue ups s9yrgddn e3ut el[eyra UISjaIÄISSPIBASFONS "Zz "el IS g — 'PeWsOI SsudsfaIksspresssoys ed frawef BE UMD YAGET IGOUfE — lo'bgz |66'S44 | OoZzI — loltbgzlzats9$ | €1 — — JolsgE I — AR Åk i ANN en NÄRA flag SE 4 spuepuef — — |LEto€g'rl Lö6z =S — 3 = > Fr SOETLN Oc — SER KOSS OR ENN FALSE SUL] SPUL|IOUIJISEA — — IS9tggg'€f) £6z7 — — — — — —: |SEtpgoE) SI — = IDESFÖR” al SÅR NES 4 SSIOQ[AED) — [rot€EL IBl'LLgfe) oIS — J2tt69€l16'z$01) 12 — — — — — | ger bgE Letbeg TOK ie « säqreddoy Lo6'z — btoz'I £ol'i SOA |A TSAR < SPUe[UPUNSEA €Lt€€1 = —J6LtgE1'1] 661 — -— — — — — OTG9EIESET CIS GäOgr er IIrRr een 4 o1q3I0) — | +g678 | 11875) 199 — — 6'ocb'z) — — — (vr EAS RAND D GE ESO SORG FAROR free SAR 4 SPUe[wWIe A — — — — —21 — = == == sz 925 | 9be — | z'€ge HSO TORA TRA 4 — SFIOQLILNG 8r4T6 |. —L Etgegt) dare ocker — IS8telv |: Ibör SE NA SANTO ST ie [END SITEN PASS fe IR SIS ene sug] — SJIOgSA[Y o9I — 926 | ofgtl — - Se OI — — — — o9I! — 006 | oz9'Ilsuel snyog 420 såroga10r) — lz9f0og1 |6g8'€gA4 — — — — — — 15Etg91 69:61 | 8601 + ZztzI | e'bof NANNE « spuel[eH — sn an —— SS oe == fe = —- s- 5 SE =S => ga | hr TRE ag « eSNYOWTEMN De. a er Re ES 23 SE RA 2 & RAT [EDLA (OEI son « sSPYISULNSLIS — GEST NFO EG — | — — — = = = — — SGT ESROTEA NER «|A sue| 23unrPpIg TÄLT — ASKA Ed — -— -—- — | ot6€ — S 9 z — b63g |6Te BvIPpOS 4 4 togz — 1685 — — — — — | o'6g — | S'Vr | — egt) — Jootibr Bm NG SE BIIOU SUL] ILWIJeY 9tegiv 60t-p6S'z — — 006. |. — = = Eetotgr — — löksgrkll = ogtgeot li ee «4 SB1q0U0IY — ler t6€l4 ILLILS'I) 826 — — — — — 6+ OGETA SK — [05060 | 1191 1088 | «4 sgurdoxquof — -l15tg909 |olfgr4'il SS9 — 99012 1l16'gg+b | SZ — — — — — [ESpenem Beter OO « — sSpuepo3ginsO KATT ÖT Ve fel ISESPI RIO SE SKKBO Ole Sia TENOR Kor O RN KASSA SnE TOSA OG SNSSO SE SA 4 SPUe[uewWIIPOS fztg8z lortogh loltg6g'r) 168 ISLtggrloltybEls6ife il LI rr Tr OMER ISOTE ÖNSKAT AA OSS [SAST OG RE g ejesddn == = = = — — = Tr EKeTOT LOG = => == a ba sug| SWTOY22019 (OA Tr Re Se Sa RS a Ann GA Sn 1 AA TS NN RO RR RER RAR AA Iey Ie4 Ieq Ieu | Ieq | Te Iey Ieq Iey 1eq- | Iey 1eq | 2a1e | JILJL | rate JILBE « [ee uojease dIe3e en PA amma | fs ULL | Imyny | ; [e31e Hajar o1e3e [NES INN | opaof |-npa RER: AR ePH "P49: | pedoa INJD. nro ePH KRO PSREIERISEI KOKT ERS -ÅN ePH BIO NPA SN AE 16) UNvA EES [1e1uv |Nnpox ÅN É VEN AE PV | minydrelk mynydfelH när MISY | opunuossunspueg mmydrelH - | mnydele er UPNIJAPIU UeNIJAPIU SUISTIIÄJSSPIBASFONS UTI] SUas|dIÄISSpIBASSOXNS PIM Surupa] erqoup [CEST E SNES 5 sugsjarkjssprsasSoxs spy Surupoaj BjPrfaInp SuDsppIÄJSSPIGASSONS UPN [2ENASPIESERSAEE ODEN 'ZurposZoxs pJIOJn JE PINJSUd & UJLILIOY WOPJUUBY SPUJISJIIÄJSSPIBASBO NS II IV É vä. FYR RET or SS SR Köra TS Sr Sd FENETST SP NET RNE VR RON Möre tt SV vr FRI ORAL Cd EE Så TR ar ter DOTTER RTAR Ja 1 Vv - FIEF SA 7 MLS EIS 0 1 ön oe Le Ja 1 I ERE SE FET KE 'E 12905 Tabell 4. Åtgärder för spridning av kunskap i skogsvård, TABELLSAMMANDRAG. a ad Kr ” Rn Cs JK Lä TEA OMR | | I | | Landstingsområde | J I / | | | I i b kholms GT teras ppsala ne ece] dermanlands » sc... Itergötlands = > ...... hköpings FNs Tonobergs ER se Umar Jäns Morra: ..s... i » ANTESGEIN vvceca fekinge GGN sö rsa sne fistianstads > ......... Imöhus äg EE allands FSS bBteborgs och Bohus län sborgs ä araborgs » firmlands » ebro j istmanlands Ppparbergs ävleborgs 2 fisternorrlands > Imtlands » I I Skogens dag å Valborgsmässoafton. Jänsjägm. undervisar eleverna vid länets or lämnas dessutom tilll vardera 200 kr. | | Tabell (a Undervisning Föredrag eller kurser för s av skölbärn El | al flats fll, Ia. 33) & re: | Antal | Antal sol ls 225!/520 FRAS skol- = Eg pla = oanlr ls 2/8 5/3 27 56 I skolor le =) 5 öl ole - 8 200 || — | 12] — | — H TNE — — Il sg RE: 3] a fe 3 — II 3 IALILSj STA —I 4d | — | — 2d — I— — — — 3! —I — — — I 1 121. 300 4 | 3 ir 5 —I— SSK Ale ENE 2 IE 18 675 le 40t a = = —| 3 —- | — 1 ENSE 101 161 — 11 2 - 140 | 4,799 I | 2110 Gil 2 2 NNE FT NEN TES — — I 1 90 | 1,300 271 & —I — 3 1 || 1 -— -— 16 | — | —| — 30 —II 2 — | 2,366 — 4) —| — 90t —I|| 2 -— — 47 | — | — 1 3 — I|— 154 | 5,718 21 —-|] —-| — 4 — I— 70! 2,935 408 EES 2 3 — |16 199 | 4,636 9) 1] —5 — 60t. | —I| 3 530 508 2 En skogsvårdskurs och en gallringskurs. 3 folkhögskolor i skogsskötsel under 1 vecka vid vardera skolan. 5 500 kr. anslag härtill. Åtgärder mot skogsavverkningar. oe DT Spridning av skogslitteratur 3 öA - - SR RR | 8 3 ” STA pe 29212 528) 88c =O MIM 7 PI [TE-e A uret sse Annan litteratur Kl fe = Re Diverse | häften — 50 100 | 1,200 ex. 22 1,180 200 | »Skogvaktaren» 10 ex. — 400 200 1 2,000 — 100 Ungdomens skogsbok, | 2,000 Dybecks skogsodl. 6d — 150 | 150 ex. Skogvakt. 1 500 100 | 100 ex. Dybecks Skogsodl. och 500 ex. Denkers släckn. av skogseld. — -— — 10 ex. »Skogvaktaren>», Holl- grens skogskatekes. — 300 — 20 ex. Julius och Hallers | handbok. — 2,000 100 — 50 — Diverse. 300 ex. Ungdo- mens skogsbok. 1 1,200 6 | Denkers skogseld. 1 120 30 | 200 Diverse. — — 200 | 100 ex. av »Skogvaktaren». — 200 50 | Lovéns brosch. Skogvakt. — 400 250 1&10 — 211 | 50 Skogvakt.,50 Skogsvännen, 5,700 Dybecks Skogsodl. il — 100 | 100ex. Handledn.iskogssköts. — 419 426 ex. | 59 ex. Handbok i Skogssköt-| sel. 66 ex. Om släckn. av; | | skogseld. 6 ex. Julius och! | Hallers handbok. 41 ex. Kal-/ | lins Skogsavverkning. — | 1,500 54 | 140 ex. Skogvaktaren, 1000 ex. | Kallin, 10 ex. om Träkoln. | 3 Dessutom en skogsvårdskurs om b veckor. I bidrag till nämnda I Antalet besikti- lan? Träffade | | E | de HAS WECGSOSNNE Overenskom: SES | k , | Landstingsområde avverknings- enl. $ 2 i skogs- melser och nings- Rättegångar | trakter vårdslagen skogsodlings- förbud | förbindelser ockholms län 143 | 1 30 - 5 i ppsala > 217 — 8 | — 2 åidermanlands > 124! | 5 5 | 1 ] 1 stergötlands > — | 1 4 -- 2 imköpings » 720? | 19 9 — 3 ronobergs » 401 | | almar läns norra 962 3 12 | — — > > södra 34 3 — | — — lekinge län 13 2 11 — — ristianstads = > 16 — - — - | 'almöhus » 2 | 1 — — — allands » — | 2 62 — - Hteborgs och Bohus län .........sessessosossssc0v0 120 | = 28 | — — lvsborgs | TVN re ER FRA PNP RER 376 | 1 1 | — — xaraborgs MDS r oro Una rRg el bes TER SNIKR ITE 172: -— 31 | 1 | — ärmlands ös EEE OF SAS 1 fyr nets EA 13 1 19 | 1 | 2 rebro AE AES COR SE 29 17 | 20 | 1 — ä METTE NET OA ROSE AP VA RA dr 71 3 | 46 | -- | — opparbergs MJ (vet SSEsA äKAS AN St desanSrERBUSEARAEK 301 1 | 3 — P lävleborgs MENAS Rs dar ur HdKEes en WARS KRT SS KARA ARN — dT | 29 6 3 ERE UdS o3)7 söcraracssrsnr dressed dona nns seen 26 2 5 2 6 Iumtlands SN RÖR RS SS 23 3 9 = 1 | I Besiktigade avverkningstrakter. ha IE ? Ej alla avgjort lagstridiga. 3 Enl. $3. $ Skogsodlingsförbindelser. Beskrivning av hyggestrakter OR : JR SN ke 0 PA 3 4 ” MARE NR - kl. no SEN A "N 3 Å + "kad CN = 3 u ; k | 2 £ Fn 3 ; bn & . SÅ 8 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. Tabell 6. Bäckrensning, dikning och markberedning. Bäckrensning Dikning Ne Med bidrag av |Utan bidrag av|| Med bidrag av | Utan bidrag av | Med bidrag | Utan bidrag av Landstingsområde skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- Sv skogs- skogsvårds- styrelsen styrelsen styrelsen styrelsen vårds- styrelsen | styrelsen End | Kostnad | SA Tee Kostnad NE Kostnad RE Kostnad Kostn. AD oskadd. | | sr | Kr. Kr. Er: Kör: Kr. Uppsala läns......... — - 12,680] — 2,368,1 987,74| 20,326 — — — EN -- Södermanlands läns] — — — | — — — — — — — - -— Jönköpings läns ...| — — — — — — — Kronobergs läns ...| — — — — — 2,042,71 — — -— — - — Kalmar läns norra] — — — — — 834,46 — - — — -— — Göteborgs och Bo- | | | a HUSNIANS soscsssads ce -— — — — I 500/ 110, 14 — — 301,05 12,174,10/ — -— Alvsborgs läns...... 75 13,33 350/ 14 6,873,0/ 922,44| 87,443| 1,063,921] — — — — Skaraborgs läns äl — — | — 4,113,4 853,80] — — -— — — — Värmlands läns ...| 79,291 | 7,608,s5) 88,188|11,153,49|| 360,546| 70,453,52! 79,852119,497,69| — — — — Örebro läns ......... SA EES 5201), E7,160)17) i NR = = — — Västmanlands läns| — = 120:35ylR — = NL65S10)N = 294,62 | Kopparbergs läns...| 19,050| 2,108,40| — | -— || 129,954| 29,949,07] — - I TS - | Gävleborgs läns ...|106,597|21,231,82] — — || 199,645| 72,889,44] — > 20 = 2 Västernorrlandsläns/|121,170/|17,047,95 = — — 727,9701162,339, 11] -- — — — — = Jämtlands läns ...... 1332,798/63,628 | — — 452,312|243,782,40| — — — - 2,776,8 |22,324,28 Tabell. 4. Fröklängning, a Behållning av Under år Medelutbyte Behållning > kottar från Under år 1915 inköpta 1915 utklängt | av I hekto- av kottar 3 | föregående år kottar frö liter till 1916 Landstingsområde = - — : - — FF So | | | - Medelpris ö Tall | Gran Tall | Gran per hl. | Tall | Gran | Tall | Gran Tall | Gran 25 BR CE"! VA KR "SN ED VN Äl kr I fa AAA ER I | 1 | Uppsala ATS motbespo avse sed | 1 1,703,2) 1,411,5] 9,10 OK dn 1,87 | 789,32/ 113,67!| 0,46 | 0,30 — 591,78 Östergötlands läns......... 1 882 911 | 120;16.]| 573 4 1,0 GT2 NA ISO 0,69 0,60 80 290 Jönköpings läns ........... [= IA0T3 — 5 179 — — | 1,576 55 |" 0;56 |- Oj87 IF213 116 Kalmar läns norra ......... Ed — — 22,94 — 3,37 — — — = = 22,94 3 PIN ASO ÄTA /erses a = — = — — -— — = Blekinge läns ':.......s.=s lr SN [SN — — — — — = = — = ätllandstläns s.c.sess.-sos vt — = RER få — | — 30,9 — | 0,97 = Fx — Älvsborgs läns............... INS NAN NA 14,575,05 — 11 1,769 | 0,5 11 272,60 |2963,08 Skaraborgs läns ............ CE 7 SR LO EO EG 1 55715 FOA = 29;5 17 Värmlands läns ............ 1 |6,332 |2,400 2 2 — 12,244,8|1,464,2]| 0,53 | 0,58 | 2,434 | 99 fÖrebro. läns .....s.c.....e.sre vå 0,26] — — = = = = = = - = -— Västmanlands läns ......... I 1 11,000 —=11005;5 =— "| 4j80 |; — I 4800) TI OSS | — Kopparbergs läns ......... |. 1i15,0200 1 = — 1] = | 1y102-]- 731) ES ROS fen Farieboigstläns ns... | 1 |8842,s5]. — | 34,88) — | = | — | 2810], —y| 10605 RAN KS DD file Västernorrlands läns ...... | 1 | — |1,714 — 2 bj — — — —- — — = Jämtlands läns ........... ROOT - — — | 540 | — | 07 |] — I — = ! Dessutom en del oavvingat. ? Samtliga skogvaktare klänga i sollavar. Enskild ria inom området. ? Bergtall. 4 Klänges delvis hos skogvårdsstyrelsen i Jönköpings län och hos frih. Alfr. von Essen. 5 Ett parti ovingat och orensat frö. FR "JESWJIQ & "Qujues3 "By s'06Z 420 II BA L'6gZ EPYRASPI? PIA JUFIQDUUJ > SSE "1011 SUSPHI2H 420 OÅSSEN I a ”IeIB19q By L AVIEP 3 "HejBogQ "By 6e'zOl AVIEP , "By 9'€ YdO s'9p "dAdsat Q1J jaa SJUJIANDI PULS & "Qt jeuwejn I Iv3uj z "Q1IPoOfg i 29 ETEN EEE NEG EE ES EE OS EE EET EA EAS OL EST (el SG a ra AS a fr DESSA | EOSTET SLI GGOrG sul spuepuwrf = [00 | 666'z| — | »'€L |9e'tell— | o'cr ser) — | L Falling [AN fn RS RN rår] ET fr [er SIE | S60'€ |SUPISPUPIIIOUISSKA FM = Ire'81v |s'oLr'g| — I op | 98 I—- I s'sor) €18 1) —- I 08 8z | — jJse'10z |s886€) — los'g] 008 | — — I=-| — |O08'c]— | 99'gre let'tge' tj” sovr s3ioqaraeg IN | FARA AA ATA EE RR VÄ ft ENA NE OA SE EA a EA an fan LE SCA fr OT AG AKT Se Tr Tr dr Afa ar Sa GRLA Ir 009:5] == 1 9-O8F 007: 1="11 861. KELS il SORA 1 210S SFSF BAG IS | OSRAE = SSD RAT I ESTAIS ER EI EPIBIUEUEA - = OH Re en a ES NIE: CGSN GAIA SEO (6 ELEN AO SERA SN fa £0€ OLOF NGE SSR sue[ 01q310 2 - — ==] = a fn i — — a — [| fr ran nee — | —l8'pop'Ils'prz'z)| — | 2'992'z| 9'Pr06 SUP] SPue[uWIRA FA ROTSEE 12650:1) — SE Issa er0 a OFÖR RE SO rr ESA SIS EGT a SE Si SS ST 0 SIONS ER BLOG TN ELIT Sur] SBIOQeIEAS er — la9'por'z|se'gps | — | e'gzc) s'9etl- | — | — I — | 091 | r'Ept | — Ir'tpor l9'te8 | — I8s'p| 000't |es'g los'pgo't)| —| 69L4'1] I — | 8'1G66 | 9'9pa JU Sur| s310qsAly AD Flor = ER ra RO FSL NE TI) SPA era erinra a = Mö = AN NE SE = — — Isuelsnyog-o'qv109 > KAN R 0 NSLORy: | S5GE] ki pP | 2506 So RIE) BLOGISIOBT 99166: EON SE IeigOT EE SAST IGEN AN sdfg |A JÄSA RET " SuP| SPULNeH = 2 ET kr ke fe Kn LE EON fd är le — I8'81 los'g) 09 | 6 WO = SM = E — Isa SnyowleW | AE | a fr | RE EA KOL EAS ES a Sr ROST 02SNTO0ERNI (IS = NN = — | sup] spessuensuy - + — re = NN SSE NN 68 FÖRE EERO TIL KO Ro OSERIEG (ON i €S lg stel Fung Fr = Meka AR Nl EAS (ÅSE EN (NE RV OSA OG NRER = NN 09 9IL |eIpas o« « ey: 3 (SB GOT ESR LEKA lr LOG TER OO ot BAG | AE fn OAS OSS SETT GG a Al — | — | 9'gIp | +'g99 lexou suep 1ewjey SG =S — — — | — — |—-] — — — — — |— — — | — |e9'€ | 0087 | 6 008 |—| — — — — — |" SUP S319q0uo01Y RR ; - z6£€ | soc't) — | — | — |—1|e'gtel our |9 9Ir | est | —- | — UA NE lös lh ss DATE oLL | 908 suej sZudoxuof Rs = OT | osg't| — | s82 | ofg6g)= | — | — loa'gtlostger]) o9'9g6 | — I29'göp IrIIR9Ol PL | Fell 001 IS € FSIGSGEN GLO KaIS 098 | PpuI'z| Sue spueposmnsg - — Joo'et log'gr | — Ise'senso'eLtj— |es'0o8 |et'g8 los'oglet'or | e'ro | — I 9:90 | stöp | 0'9 log) ITE Is9töj €c€ l—-| — | — |s'08] ST KOTA SEE UERUBIAGLNS NDS i — |s5'086 los'90L | z Ist'p6 |s8'e6 |— Jos'cg loe'gy | €Zz | 60z | 9 | — 6 6 1 | = S8ls9'erblestöge) — )se'age er'set | CNsugperesddg = — = —= = — |s'0) 9'€8tIse"IpE] OI 8c €€ = = = Er = = 3 ra fe TS = = """ SUP] 3W[OYHI0IS | 8 | FT EE dk RA RÅ ESR AS Fd få IGN En ÄRE fö Sr rk 0 bl Fe ARE ol bä (AE [SUN pe SJ AB IR SA DE ELSA DL rg Ar EE re SS RE ad 20 er EA BN Sr ER RS [2] A A A A "At | stud | ue1g Isud | ner |A A : "By "By "3Y "By "By SM Fa RE x ST :3y apenuosdunspurg w 9161 sud snels 1010XS Butupa] ua3a SE UD om Ar sur ju 12112 sud -uejd 2 13pun Buy S161 Bl ua $161 Ir Sutulleqag 01J HESIOA SAESpATs 01) JURAUY SpossONES TIG FT0X 01 doxa v ox a8ueppA | uvg Sutufeyag 92 IeuwenRN 91 JUBAUY "QIISBONS KIVIKLOR | U ME ERE ERAN SA oa lad a a 3 FR PA 380 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1915. Tabell 9. | Skog Använda plantor till skogsodling under Plantor, utlämna« Antal belbar skogsvårdsstyrelsens ledning 2 TLandstingsområde I plant-| skole- TT ldsiorl farsas Oomskolade Omskolade | Oomskolade - i Diverse | Tall | Gran Tall Gran | | Stockholms läns .3.:::..sss..= 3 | | | 1,221,500”| 965,85 KIRPSAlA GLANS" kras. diss ne 5 | 5,5 | ingår i följande kolumn 138,850) — 68,4: Södermanlands läns ......... 22576 | JE AR > > 1,403,100 870,4 Östergötlands läns ............ 4 NG | 804,800] 446, sool223, 360 301185 84,296 — — HORKGpPInpS, ANS ss. virvssiece see | 13 | 6,28 14,450, SG 800) — T 117,000 NRA KETORODEEOS PLANS: ove ed ss | 970,000 Kalmar läns norra ............ | 760,475 | 295,500 fealmar 1205 SOA core. tse ed | II 0,50 |1,391, Su 124,070) MES 42,850]| 1,451,300] 148,07 Blekinges lans) 10. gvsgöre sed ses [RIS AINELSS EOS 347,580] — 74,000) 3.53 170,000] 190,6: Kristianstads läns ............ | TO | JO:3 |2365.000)3, 988,000] — l657,000] 42,000 MRlatoldES OLAS Mitt ossseneerr | 5 — 704,000) 70j000l3T8.065 246,000 Kfallands-läns cc ackie dos fer | 5 1: 6750 a 2,482,183 Göteborgs och Bohus läns...| 3 | 5:7 a 7,534,627 Milysbörgs läns, ..sto.vssdossoe | 14.1 4335 12,413,5001,766,400] = = 6,715|| 1,726,500 1,517,5C Bldrabhprgsi läns cstoss sger rr | 12 -— 707,300) 655,100 fe 2,000 — 1,171,500] 968,1 Marmnlands läs, kos sno | 3 | 13 |-459,050] 609,950] — 31,300 4,200 KOR — FÖGSD EO LÄNS SAS. bps ed kela | SST | 160,450/ ANN = 700 785 40,100)] 301,9: iMastinanlands lä054 ls oo.scs | Ten]. 255 | 1.895,000 : Kopparbergs läns ........... ANR2500 | 564,950] 97,600/ RN fö SER | SAM 27,500| 26,5 a VleDOrgSlänS fäst orden | I | 2,00 | 50,875] 5,000] — | = AN | 228,000 (52:20 | Västernorrlands läns ......... gl ENRTAGSO] S0:000 2 | 3 SE | 597,500 1,0€ | | I | Jämtlands läns...............- | TI 03407], 129,540] "16.433 ] ENAS 1 Försålda till självkostnadspris. ? Häribland även omskolade plantor. ? Därav ?/, tall 436,000, ”/, gt åv snöskytte ha minst 500,000 st. barrträdsplantor dött under 1916 års vinter. KIFS SL gr 4 KE JT TABELLSAMMANDRAG. AVE KE RR jedsatt pris Försålda plantor Behållning av plantor till b (till gängse pris) år 1916 AA - | Omskolade Oomskolade Omskolade Oomskolade | Omskolade | Fr peace fört [Diverse BORTRE ROT Tall Gran | Tall | Gran Diverse Gran Tall | Gran Tall | Gran 18,150 AN 1 1 I | 78,350| 91,086|340,010] 561,500/74,300 103,929] 68,921 581,000/2,339,500|129,900] 547,5251353,575 1,200568,000] 142,000/14,000] 6,000 — -12,911,000 776,000] 81,000] —91,500) 7,450 300 32,200 -- — [|335,000] 227,000133,500 119,000) 30,600|1,500, 00012 2,400,0001412,720 1,465,610/163,370 JE — = — |3162,000/2,836,600] — = 2 2 585,000] 471,000] — CS 3 3 — — gr ock 203,000] — — | — — 56,200] —61,000 Så — SN 220,000 1,169,380] — — 4,000,000/3,000,000 2,018,364 a 14,024,375 ES en SOOgOr a ESA fr 2gv20rr00. = RR 1,835/1188,500| 150,000] — 3,610/ — |9,223,000 ÄG LE — 43,200 12,300]] 50,000 — = — | — IIt,780,000l2,405,000] — 20,100 — -|511,500 679,050 — 1,300] — |1,490,00014,093,500] — 29,500| 78,700 | 543 FRAN RRISeO — — 74, 1,475,000 1,000,000) 700,000] — St AE TEEN — -— —- — — re 3,555,000/3,809,140 — | bä 6 — || 20,000 SS — — 340,000] 240,000] — — IIt35,500] 241,000 ed — — |2,000,000j2,000,000] — — I hr - 300,000] — 20,000 — — I109,000) — — nysådda tall 1,365,000 och gran 145,0€0. < Därav 50,000 utom länet. ” Utom länet. "På 3 82 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 915. Tabell 10. Skogsvårdsstyrelser Inkomster. s Skogsvårds- Ersättning TLandstingsområde Behållning AV avgifts- | Försäljning] för biträde | Räntor j Fan medel, av frö lav skogs- Sch Summifj Hushåll-| under år och vårdsstys(F.diverse j Aron Staten | Lands- | nings- | 1915 ut- plantor relsernas ting |sällskap | delade personal Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Stockholms läns. ..........s- 11,022,45 | 9,265 -— 3,500 | 21,230,38 | 12,679,78 2,505,20 1,071,12 61,334 ,0 läppsala länSk..d.s,s.s>ssarsos 37,— | 6,370 — 3,000 | 16,413,60 5,973,62 193,30 1,095,53 | 33,083,0 Södermanlands läns ...... | 937,36 6,765 2,500 1,000 | 33,695,04 4;r1I3:81 661,15 875,24 50,547, Östergötlands läns ......... | 12,068,40 | 6,607 5,000 200 | 62,087,27 | 15,499,64 3,686,16 1,037,83 | 106,177, Jönköpings läns ............ ,000,—!1 9,399 5,000 5,000 | 51,567,03 — — 979,66 | 71,945, Kronobergs läns ............ 29,805,12 | 1,500 -— — 44,102,93 — — 1,852,55 78,051, Kalmar läns norra ..ss.sss- 20,455,12 | 4,080 1,000 1,000 | 34,580,91 1,081,98 837,65 1,755,55 64.791, » 2 SOA sorsecsen 25,222,64 | 3,290 — 1,000 | 24,255,52 2,284,47 1,106,84 | 57,761, Blekinge lärs ..ccssessonsörel "Ii. 1OO;84 Hö, SAID 2,000 2,400 7,572;22 4,598,15 — 1,091,31 | 36,293,7 Kristianstads läns............ — 8,739 3,000 3,000 | 16,059,94 603,25 — 242,40 | 31,644, Malmöhus läns........ss.--e- 2,710,48 | 5,580 1,000 1,000 7,072,68 57,30 — 171,75 | 17,804, Hallands läns ess.ssckoscpsre 667,27 | 15,848 | 10,000 | 5,000 | 11,581,10 7,851,07 — 693,12 51,610, Göteborgs och Bohus läns| 1,692,07 | 22,957 7,000 | 17,000 9,470,72 1,287,10 — 220,98 59,627, MVÄlVSDOrgSilADS ssckssdases spön 1,894,18 | 15,399 | 10,000 — 50,969,— 3,517,92: 294,35 1,835,35 83,910, Skaraborgs läns, c.s..s.ss..+ | 8,878,54 | 7,160 4.000 — 34,157,99 7,143,20 416,— 987,20 | 63,342,9 Värmlands läns...........s... 21,883,83 | 2,500 -— — - |112,000,— 8,910,06 1,148,89 2,847,56 | 149,290,3: Örebtö Jans: .sssssssiöossanevs 70,375,10 | 7,949 2,200 2,800 | 51,091,02 - — 2,645,62 | 137,060,7 Västmanlands läns ......... 1,108,42 | 9,924 5,000 | 2,500 | 52,761,67 | 10,058,77 — 40,822,10 | 122,244,9 Kopparbergs läns............ 76,271,83+ | 3,790 500 500 1108,786,20 — 127,— 4,941,95 | 194,916, Gävleborgs läns ............ I -6,138,55 1,000 — — - |111,326,19 9,376,27 1,451,— 5,208,11 | 134,500, Västernorrlands län......... | 24,911,47 1,000 — — 1153,489,97 2,771,31 867,77 8,426,27 | 191,466 Jämtlands läns '/....tom it | 144;420,59 | 1000 et — |148,182,91 | 1,552,10 | 1,420,69 | 7,840,45 |304,417,3 1 Avgår 5,000 i skuld. ? samt 2,300,84 till pensionskassan. 3 Häri ingår skogsvårdsavgifter, som erhållas 29/,> 1915. 2 . o Tabell 11. Skogsvårdsstyrelsernas tillgånga | Tillgångar. Landstingsområde Kostane Sorter Skogsfrö eller Inven- Fastig- och” på bank Tiverse Outdelade tarier heter outklängda personer SKORSviRE kottar mede Kr. Kr. Kr: Kr. Kr. Kr. BiOCklolDS ANS söossbospeades see Sur oto css sker | 18,695,;71 4,278,32 — 1,608,35 — — Wppsala MAnS')6ssccessbseek cc dedo bss ons sRsskAn sees ene | -2,356,69 | 1,549,44 — 3,881,40 — 9,989,67 Sodemanlands.Ja05' pb ..;ssciosd se gonskersiösrsseS 14,373,06 | 943,37 — 3,500,— 3,121,90 218,50 (Östergotlands JaNS s-ssy.:soorsedscrerb dess enn derr en 55,456,48 1,801,01 — 3,000,— 3,400,— 17,674,— MONKOPINgS dANS:; srvassder SG dra söka be SSE er ke ör 14,428,80 1,452,69 — 5,020,17 8,000,— 23,137,51 MEFONOPErgS ANS est scstdrsgers srpens JeendesNa asks kr] 35,361,93 712,65 — 1,423,79 — — almar lans NOTA sisedssasssveroskpnorsejes sep ee sker 33,700,72 1,502,11 2,512,15 9,775,— 3,857;5 » 3: NSOUTA: depnorilk seder borda Ad AG Sa ARE 20,543,07 971,44 — 3,004,89 3,800,— 1,494,80 Blekinge. JANS svoetsboetsstossrs des SeS Arnek odds se 9,579,50 3,030,— — 3,367,49 — — [NA SETATISTA CIS) HATS rov ser ecue ved epö uses reps Fr V TERS VS 2 NWIAlnOhas ANS socks scssresers döps sans ssns sstsrnrs deras | - ELANArdS; LÄNS visponestopoke sen pp oce sebe dens AT NNALDISE 188,17 — 1,644,81 10,215,50 4,854,95 (oteborgs och Bohusläns .s.s..sesssseseessssvtsa | 131,88 231,08 1,568,40 == KALVSDOF2S:1AN5: 0 os pro res par nope RrNee ns KON Åke rs Ae I 2:06716095-1 — — 3,811,— 14,000,— 12,651, kara DOrgS 'lANS ts svsopsiscsan.obe öres kene skor lse rå | .33,003,38 54,10 — 3,984,75 — 10,726,6 IWatmlan ds lADSsscsse senda or sa påds dre re SNS EN | 43,927,82 486,95 — -— 41,000,— 34 000, KITE br OLAS ng sa cob el ob vira Ne ble del e pjä a so STAD Sr | 54,913,38 1,522,89 — 2,193,03 45,149,79 5,481, [NRKaSstnanlands: JäNS ce, :.sessavessspeserestg ror köerna 6,073,32 4,996,95 — 200,— 28,000,— 260,729,' Kopparbergs, laDS] dos. skoske ökerser ansa Kas Ake de 47,918,98 30,639,36? — 9,688,88 6,415,17 263,3 HISAVIEDOTESKIATIS Tk ösk re ora cn ensnas SER AES se Ar sn ses] 11,543,13 362,20 11,571:y5 35,800, — 64,819, IVästernottlantis, läns, :..-sesxscsooscosno skröt i ssssN |. 39,740,19 2,524,26 — 5,110,10 40,000,— 40,069, Sämtlands: lällS:sesceocspesessko Ness ende nde dT ör SRS rD 127,028,19 965,85 2,500,— 5,030,— 34,374,82 21,392, 1 Disponerade som fond för skogsodling. 2 Fröklängningsanstaltens förlagskonto 29,645,75 kr. m. m. H tgifter er in- nsterna Kr. gle bei = LJ v EIEPELITTST IST Plantor 8,544,23 | 1,677,40 | 18,730,64 18,850,48 1,009,— | 2,442,25 k -— ,000,— TABELLSAMMANDRAG. 3 33 comster och utgifter. Utgifter. FR Avlöningar Skogs- Dikning PIOE och rese- Litteratur Övriga Inkom- Summa llodling och och skogs- |ersättningar och omkost- | Summa | . ster Summa plantskolor bäck- vårds- (utom undervis- nader over ut- rensning | åtgärder skogsod- ning gifterna | lingen) | Kr) Kr. Kr. Kr. KT: Kr. I JET: Kr. Kr. Kr, 61,334,03 || 18,500,36 = — 18,490,27 343,— | 4,658,65 42,680,65| 18,653,38 61.344,03 33,083,05 7,627,62 328,57 40,—1 14,181,30 1,451,40 | 7,097,47 | 30,726,36| 2,356,69 33,083,05 50,547,60 || 16,942,19 — -— 13,714,78 3,125,54 | 3,6098,32 | 37,480,83| 13,066,77 50,547,60 106,177,30 || 21,610,17 — — 18,005,73 843,44 |10,261,48 | 50,720,82| 55,456,48 | 106,177,20 — 32,120,38 97,60 | 6,827,07) 12,558,33 7,240,52 | 6,792,938 | 65,636,83/ — — 78,051,35 || 23,798,45 | 2,042,71 I 11,351,28 199,20 | 3,162,34 | 40,553,98| 37,497,35 | 78,051,35 64,791,21 8,313,67 834,46 1,173,31/ 15,364,54 1,391,69 | 4,012,82 | 31,090,49) 33,700,72 64 791,21 57,1761,47 8,026,66 94,37 559,07) 10,220,— 562,66 | 8,579,65 | 28,042,41| 29,719,06 57,161,47 36,293,72 || 10,333,67 — — 8,360,19 510,85 | 1,112,02 | 20,316,73| 15,976,99 36,203,72 42,569,92 7,902,02 — — 12,615,34 — 22,052,56 — - 42,569,92 17,804,74 4,902,46 — — 5,648,24 -— 382,29 - 6,871,75 17,804,70 51,610,56 || 20,793,46 AA — 12,140,34? 793,30 | 7,664,69 — — — 60,851,78 || 42,219,33 110,— — 11,611,30 300,— | 4,699,79 | 58,920 42! 1,931,36 60,857,78 83,910,— || 43,058,87 311,92 -— 23,413,02 3,288,56 |10,870,54 | 80,942,91! 2,967,09 83,910,— 63,342,93 || 11,162,39 426,90] 1,519,73| 12,407,97 606,14 | 4,216,42 | 30,339,55| 33,003,38? | 63,342,93 149,290,34 || 21,079,01 | 33,983,06 — 33,386,82 5,148,65 |11,278,038 |104,875,57| 44,414,77 | 149,290,34 137,060,74 5,096,39 | 7,160,17/ 439,15! 13,883,88 563,03 | 1,155,23 | 28,297,85|108,762,89 | 137,060,74 122,242,97 || 22,535,92 — — 21,423,68 2,296,10 169,915,95 |116,171,65!| 6,073,32 | 122,244,97 194,916,98 || 27,770,87 | 15,670,38) $8,881,99| 24,760,— 7,903,20 |23,666,97 |108,593,41| 80,323,57 | 194,916,98 134,500,12 || 12,381,29 | 29,698,42| 29,492,60| 35,583,45 4,291,07 (11,510,16 |122,956,99| 11,543,13 | 134,500,12 191,466,89 || 15,441,38 | 44,095,64| 17,542,91| 34,896,92 7,932,— 1|34,817,38 |154,726,70| 36,740,19 | 191,466,89 364,417,34 4,059,60 | 53,677,60] = 30,986,76 | 5,952,78 |22,381,18 1117,058.22/187,359,12 | 304,417,34 r fröklängningsanstalt, kott och frö. 5 Av fröklängningsanstalten är frö försålt för 5,224 kr. skulder den 31 december 1915, Skulder. | Skulder Till Tillgångar Summa SVEN Summa Till bank diverse Summa över Summa tillgån- Personer skulderna garna Kr: | Kr Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. | | 24,582,38 | — 24,582,38 — — | — 24,582,38 — 24,468,80 | 24,468,80 — 1,606,s6! 1,606,88 | 22,861,94 | 24,468,80 28,556,83 | = 28,550,83 — 7,706,29 | 7,705,29 | — 20,850,54 28,556,83 97,236,88 | — | —97,236,88 — 122,67 | 122,67 | 97,114,21 97,236,88 60,583,40 | — I -60,583,40 — — | = | — — II;407,37- | — | ST, AST — — = | 53,024,95 | = | 53,024,95 — 12,395,78 12,395,78 40,629,17 53,024,95 29,814,20 | — | 29,814,20 — — — 29,814,20 29,814,20 15,976,99 | |--15,976,99 = | = = = — 42,843,41 — | — — 810,96 -— | -42,032,45 | — - = | — 1,931,36 = 1,223,91 | = | 707,45 | — 1,931,86 52,280,07 = | 52,280,07 6,000,— = | 6,000,— 46,280,07 | —52,280,07 47,768,86 — 47,168,86 -— — | — | -47,768,86 | 47,768,86 | 120,414,77 — | 120,414,77 — | — — | — I 120,414,78 | 109 260,24 — 109,260,24 — 497,35 497,35 108,762,89 109,260,24 08,442,27 = 68,442,27 47,000,— 10,000,— | 57,000,— 11,442,27 68,442,27 94,925,173 — | -94,925,73 8,602,16 — 8,602,16 86,323,57 94,925,73 | 124,096,19 - | 124,096,19 = | = | = 124,096,19 124,096,19 133,444 ,42 — | 133,444,42 = 2,494,46 | — 2,494,96 | 127,949,46 133,444,42 192,291,03 - 192,291,03 — 940, — 940,— 191,351,o38 | 192,291,03 '6,000, 1 TA FET NN CR i Å 2 - SPARA ASE SE / i > "uxJUrA uepas unog[ox ua I IÄd so sea uappa Ne wouasurep mmnuwoyddn saasddn plassoys uq ; SpewSon( I "09:'GSL'Zz 09'GEG -—="T09'1 008€ —|=|=I=1 === —|—|—1—1— 12 ÄR IR [nen fena rel $ spueptef 09'086'Z —"06€ —"0G9G'Zz 0919 —IlI—l—Il1 |—=|—I—|—]|—|—]|—1|—1|— [RN ra ne | me [ara | fö |G | —|I — |—-I—I—] € SETT SVARAR AA STRED UB TIIOUISISRA JAS 2 = re 53 | |1 a) ERE [ET 1 AB) 1 IE [EN In) ja lr US BD eat) | a] |] RE rea SR) (EE I) SSENRNySSS SEEN SsBIOqaAED —'pS0"T —PH0S FR OSS st'0T so | sE IisEn aa Inge fa IR fre le 1 = =——== —— = 1——!-) 6 « sB1oqreddog ="62€ 6 —'0SZ 0 2 fn | NS AS] SES STA EES — gle SYST sprejusunsed He = = 2 ölen SE 5 = SR RA FY | NES AE lg eye 01q8r0 MENS SE = — ÄR Rafa A ETBAS [SE VRA före [P0 ILE fear (| | (En | ja 2 Er [a er a = )—]—|—| — I—-I—-I-| — « SpUuewWIEA 2 —'9S90'0F OS —"0pS'8E FN ITE] of) de (EE JE) je st | a | [ER (CE LR ej 2 AN ES) Sä anter JES EE SE SA EOS Sn SBIOQEIEAG FA 10891 ='060 — 006 bl 22) BE Pg CSE [lay [15] 35 [05 [BES = | ja” [02 (SBR | ER 34 |) FE EYE EE [251 ER ER fa RAN SB10qSA]y BS 2 = = — AR CA | ESSER ja, | EE [| (SS SA pr 2 RE ln je RN JÄSA ——l—=—| — J-——) — |" sug snyog yo såroqaognN om rd Au CR =E för | bea bag | CE 1 RER föga AE tl l- hel or frevvieeee « spuel(eH 6 =) SR 2 ka a EA [| pss le Le fd] fa (LA FE ER 3 fd (IR el a) 12) JEN EA SE a rr ar nn RA ST oturen = JD AN Ses Sr fn] fn LS re ERE lat lea RR NIE SE Aloe eveece « spersoensuy ed EE, Åre Or FO EA | be en 5) [er RE oa a np Ta ER [ES 1) Ar fer ud) AA SEE ASS ES rg sorserentennrrernn Oc Tunp]g = rs SR bl PE EE TN JIE hö adl | | ef ES] 5 RR irl EN BAER ER de) RRENO hr RE IS Re veeeesuel — spuemog (a ER = + or) I | jon] | SE ft | ER SE EES | EG AT JE 1 7 EN ps a SEE EES BIPOS « « 2 - 2 =S a RA rn] öga |] fed | fält | kärt | nn | [ÄR | bn | 2 | [ön ne | | | [RR | | | LO FN PIG '> el1ou sSue| IEWJEN ir 22 = | CS Vere 2 CS [ES [A=] JR] [2 2] JO] [ren |) (Le) 7 CR | ES BR el ant sl! EEE « s313q0u0IY ' = ara 1 ECE | ASS 9 SE la a i a AL för fm aa LÄS fa a a fe a (Årg RN NN $ säurdoquof : SS 2 är = = ENE JES | [EE [ERA [bt | |A | rar | re ja 1 fas AS ENE == =S « spueposrmsoO a —'zE8'z — 008 —'zeS'z pl —l—(—=—|——-|=-|=-—-|—--1—-—-—!]-!—--—-— —I1 l—- — |——-]e | € spuejuewIapos 2 - — —"008"I 00"1Z —It 1-1 |A lagar Inger] ar fas frn ka eresdd 7 AR =S = c ES ER [ESS a (ASS [EN 2 fo (SE [EAS [SB] ER [EA [RE ERE jag ED [a ERE HENNE SW[oY4A2039 A Ef nr AE SETS RNE ATA as 5 fl 0 (5 8 =) EN ER TRA TR SVA El SN ES Oe Er SS & | | il AN 5 | =E E å SR ål 5 R S.A B &5R (= un So ID N 5.18 3 ol < RR 25 TES RE Sm R NW SS» Ra 8/35 rn 2 32 lol ET RAR . n vu SIN LISA RR ER SN ER ES El al CR RES EA TN FO FA Ken Ps RN RN a SN NN PROISON re PI? AB Syr 3 raser GAR OR nd Bl a RR A9pBU1ISOX | osämuyorjs | ”ES0AS BIN V| ias0 wros 'Hrvur oa | B ok || 51 215 le RESA IEI TEES 5 lår) 5 apueiuosBunspueTt ke vununsg peuyriog epexspuvIgq -sSoys |vay |3 SST rr AI 51558 2.19 fa 5) 8 TITT F peuyrerg g > sl.se FAR: ERE = | FSS ua 5 7] 3 3 9 loa Si 5 ST = 2 i 08 [u] 3 fo 3 = FR ; 3 R : BE: JÄST COS dIdan sus pl smet NrBAS TIG Bs ESA 4 "IEPI2SBONS 'er 90 METALLFABRIKSAKTIEBOLAGET C. C. SPORRONG & C:o REGERINGSGATAN 23 « STOCKHOLM KRÅSNÅLAR MANSCHETTKNAPPAR AV UNIFORMSKNAPPAR | UNIFORMSKNAPPAR | ARMBAND BROSCHER | CEDERQUISTS:GRAFISKA-Å ) "GRAFISK ANSTALT-:- e YUSTRYCK ERI? BOKTRYCKERI» "RIKS: 27 Sr 15 KOMMENDÖRSGATAN 13 "ALLM: 79 21: KUCKÉER FÖR STOCKHOLM Ö. GULDMEDALJ: HELSINGBORG 1903 NORRKÖPING 1906 LUND 1907-->> - e- SILFVERMEDAU. . DY KR KE [EE Of På ff KI KT AXEL LJUNGSTRÖMS FABRIKS-AHTIEBOLAG MilitärteKniskt ombud för firman CARL ZEISS, Jena 20 KUNGSTRÄDGÅRDSGATAN - STOCKHOLM Riks-Tel. 2015 =» Allm. Tel. 7043. Tillverkar och försäljer alla till skogsmätning och kartläggning behövliga instrument och redskap såsom: Avvägningsinstrument, Arealräkningsinstrument, Avvägningsstänger, Cirkel- bestick, Diopterlineal, Distanstuber, Dosvattenpass, Dragstift, Handskalor, Jäg- mästare Tor Jonson's Höjdmätare, Karttransportör, Klaver, Kompasser, Läder- etui för passare och skala, Måttband, Mätkedjor, Mätlinor, Mätbord, Passare, Stakkäppar, Sänklod, Stållineal, Stångcirkel, Teodolit, Tillväxtborr, Tublineal, Vinkeltrummor, Vinkelprismer, Ritmaterial; Barometrar, Kikare, Termometrar, alla sorters Kompasser, Stegräknare, Glasögon m, m, ND Ej HUNERKETREUSEONTETNANPRANTCEAEESTNERSENR Begär priskurant. Få Hörlar Skossmän! . Reproducera edra kartor medelst Rokotryck e Billigaste sätt att framställa krympfria kopior å väv och papper från original i punkt- och streckmanér. Direktören för Kungl. Skogsinstitutet skriver härom; Aktiebolaget Kopia har genom Herr Ingeniör J. Lindh med begäran om utlä- tande? för mig uppvisat et antal genom Bolagets s. k. Rokotryck reproducerade: större och mindre skogskartor å såväl vanligt slätt kartpapper som kalkérväv. Mitt intryck av dessa reproduktioner har varit det allra bästa. Trycket har överallt varit synnerligen jämnt och även de finaste prick- eller strecklinier hava framträtt fullt tydligt och markerat t. o. m. vid stark nedtransportering av originalen. Jag anser, att man genom denna kopieringsmetod funnit ett i hög grad användbart och billigt sätt att mångfaldiga icke färglagda konceptkartor och torde dess an- vändande för varje skogsman bliva av stor fördel. "Stockholm å Kungl. Skogsinstitutet den 7 febr. 1912. A. WAHLGREN. j T. f. direktör för Kungl. Skogsinstitutet. Jägmästare Ringstrand skriver: Aktiebolaget Kopia har begärt mitt omdöme om de Rokotryck, som bolaget åt mig utfört, i anledning varav jag får meddela, att jag sedan hösten 1910 hos bo- laget låtit utföra ett stort antal kopieringar av kartor, somliga av stort format. Bolaget har vidare verkställt en del förminskningar från de i skalan 1: 10000 ut- förda originalen till skalan 1:30000. Alla dessa arbeten äro utförda på ett syn- nerligen omsorgsfullt sätt och därjämte snabbt, vadan jag har all anledning att uttala min belåtenhet med Aktiebolaget Kopias både arbete och affärsmetoder. Stockholm den 29 januari 19i2. NILS G. RINGSTRAND.: i; Jägmästare. 5 Aktiebolaget Norrlandsbankens skogsinspektör. Vi utföra f. n: medelst Rokotryck kartreproduktionerna för Domän- styrelsen och Statens övriga Verk, Stadsplanekartor för ett stort antal Svenska städer samt för ett flertal större Skogsbolag, Jägmästare, In- geniörer och Lantmätare. Originalen till de av oss utförda kartreproduktionerna för Domänsty- relsen och Skogsbolagen hava i regel varit utförda å kalkérväv (ej färg- lagda), men kan vår direkta reproduktionsmetod även tillämpas för olaverade originalkartor utförda å ritpapper. Tryckningen utföres i regel & lavérbart ritpapper. Prov å Rokotryck medföljde November-häftet 1912 av Tidskriften. acmenorsoer IK OP [A sTockran CENTRALPALATSET. ; Centraltryckeriet, Stockholm 1916. EAA SE Sn WENT 5 00280 2310 Agon vB FARIT TE ekv BANAR 2 Grrr prost Frö Foder ASK GPANARN Vd oy grtnrrArA sta rstsllabtjrärvsNN 4 E - epsgeder rn NRA rar 4a0 0 soagotådsdr an sANNA AN vatt