Mytett a aber UtBNIS NN RSA INAN Ne Fre rr NN ARP PIPE MDON te rage NPR Sås fndlena Sok Motell shoös ör OEE TA TERRIER EA MP =rdr rr YANG PRrNT NINNA se LA HN ds veska0n 10 5830 Aro tebr 4 kyr LÄNS lor stpopedenstbr jr äte NA 44 rna rynkor YTA AV fortast RAR P0? oro Re brer. IRL sf Ar rd stef sne Arv sag Is 154 6 odete öl rrrgr. rr sn I mr, rsepbtnsrn At a a , SAR ARR : S = = ee : spor okt srt de KARA sv ra + ver — rr AAA RA VY MER rdrRrEeetintrerd Av ARR RANN RN NAD sen - kolet Ne 400 Prb NBA ARN sne et 4 a (9-4 Mr CIH mv siorse e år meter prosan) Vär ÅFRNA ur et bgrrAR FATTA ta 3 . PRE . + th 6 au aren seerer sn oe ör Bee er: -. edet sBrörteposa Brr er SSA [NÄ plc Flottningskommitténs förslag till ny flottningslagstiftning. Diskussion vid Svenska Skogsvårdsföreningens sammanträde den 17 december 1917. Disponenten Wilh. Ekman: Under en tid, då osäkerheten om trävaru- hanteringens resultat ännu var rådande och man sålunda ej med full visshet kunde säga, om vinsten vid trävaruförsäljningarna verkligen kunde räcka till för de stora omkostnader, som voro förknippade med en ordnad virkesfångst, var det helt naturligt, att man gjorde flottningsbyggnaderna så provisoriska som möjligt, varav givetvis följer, att själva flottningen blir dyrbar och underhållet av flottlederna i längden betydligt mera betungande, än om man från början byggt mera stabilt. Samma resonemang återfinnes ännu idag med den skill- naden, att en del stabilare verk, som ofta återkomma till samma flottled, vilja göra byggnaderna grundliga och betryggande, under det att den tillfälliga flottningsidkaren helst ser, att minsta möjliga kostnaden träffar flottleden det år, han flottar. I detta fall är det uppenbart, att skogsägarens bästa främjas av den flottningsidkare, som vill bygga stabilt och sålunda för framtiden. Endast en tillfällig virkesförsäljare kan resonera på motsatt sätt. Huru detta går igen i olika flottleder, skall jag belysa i det följande. I huvudälvarna har man nog från början byggt ganska bra. I regel har man strax insett, att flottningen här skulle komma att bedrivas under en lång följd av år, varföre nedlagt kapital med all säkerhet skulle kunna amorteras. I de fall, där byggnader, ångbåtar eller andra föremål av dyrbarare slag ford- rades och man ville ha en mera ordnad form av kreditgivningen, bildade man s. k. strömbyggnadsbolag, som sålunda i sig omfattade anläggaren och kredit- givaren. Smärre anmärkningar ha naturligtvis kunnat framställas mot ström- byggnadsbolagen, men mot själva idén har jag icke hört några grundade skäl. De flottande sluppo härigenom att ligga ute med penningar för flottnings- byggnader o. dyl. och behövde blott släppa till rörelsekapital för själva flott- ningen, underhållet av byggnaderna och amorteringen. Strömbyggnadsbola- gens risker som anläggare och kreditgivare i dessa huvudleder voro också mycket små. På annat sätt ställde det sig i de mindre flottlederna. Där har nog också byggts ordentligt av strömbyggnadsbolagen, men just därigenom har risken varit betydande. Detta ligger ju i sakens natur. I de smärre flottleder åter, där strömbyggnadsbolag saknas, och där byggnads- kredit endast erbålles genom belopp, som upplånas av styrelserna mot deras = borgen, eller beloppen av intressenterna sammanskjutas, där ligger det i sakens natur, att byggnaderna bli av mera tillfällig art och byggnadsbeloppen i längden I. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Serien B. Tä, V H | AR a, ; vab, Pie Le AR DISKUSSION VID SAMMANTRÄDE 17 DEC. 1917 mycket höga. Obehaget för flottningsstyrelsen att lämna sina namn i borgen, ofta för sina konkurrenters bästa, är icke obetydligt. Man tvingas osökt till den tanken, att den mindre goda möjligheten att skaffa säkerhet för lån och kredit för de mindre flottlederna genom samarbete mellan dessa och med huvudälvarna bättre skall skapa större möjlighet för kredit. Men även i ett annat fall finnes skäl till erinran. Om en flottled byg- ges för ett högre belopp, än som beräknas, brukar man höja amorterings- kostnaden med motsvarande belopp. Det synes mig vara rättare, om så kunde ordnas, att amorteringen bibehölls i sitt beräknade läge, under det att amor- teringstiden förlängdes. I annat fall kan det hända, att en skogsägare, som arbetat för en flottled efter de beräknade principerna, icke kan använda sig av densamma, utan kör virket förbi till nästa distrikt, eller blir detta en di- mensionsfråga för virket. I båda fallen blir virkestillsläppningen mindre. För- länges åter amorteringstiden, undgås detta. Vad jag sålunda anfört, pekar mot flottningens konsolidering inom varje vattendrag. Det ligger visserligen i den gemensamma flottningens natur, att alla räkenskaper skola avslutas för året, och att sålunda medlemmarna i för- eningen kunna växla för varje år, men det lider intet tvivel om, att inom denna ram åtskilligt kan göras för att giva föreningarna en bättre ryggrad. Jag vill härmed nämna: De av kommitterade föreslagna medlen: 1. Den av K. Befh. utsedda ledamoten, som ju kan beräknas stanna ett flertal år 1 tjänsten. 2. -Fondbildningen för betryggande av kostnaderna för underhåll av bygg- nader m. m. 3. Övre flottleds rätt att ingå i nedre. Men dessutom kan tänkas följande: 1. Sammanfattande av alla flottleder inom ett vattenområde till en flott- ningsförening, som ekonomiskt stödes av ett strömbyggnadsbolag. 2. Förlängning av underhållsdistrikten, så att dessa komma att omfatta hela flodsystem med billigare och dyrare underhållskostnader. Mot insättande av en verkligt kunnig ledamot i flottningsstyrelsen kan man ju ej ha någon särskild anmärkning. Det vore dock en avgjord fördel, om såväl dennes som den av K. Befh. utsedde revisorns avlöning vore på för- hand bestämd, t. ex. till viss klass, i reglementet. En ytterst obehaglig ställ- ning skapas i annat fall, såväl om dessa personer anse sig lägre avlönade i ett län än i ett annat, som om flottningsföreningarna skulle ge dem allt för stora penningegåvor. Genom $ 32 öppnas möjlighet för fondbildning såväl för täckandet av till- fälligt stora underhållskostnader som även för lämnandet av olycksfallsunder- stöd, pensioner o. dyl. Det sistnämnda slaget av fondbildning torde ha varit vanligt i flottningsföreningarna men är ju icke nödvändigt, då man ju nu- mera kan ingå i särskilda kassor, försäkringsbolag etc., där endast årligen ut- gående premier skola betalas. För den försäkrade torde det även vara ange- nämare att erhålla sin pension från en fast kassa än från de flottande, där, särskilt i de mindre flottlederna, majoriteten växlar. FÖRSLAG TILL NY FLOTTNINGSLAGSTIFTNING XF Vad fondbildningen för ordnandet av underhållskostnaderna beträffar, kan man undvika denna genom att utdebitera en större skada på ett flertal år. Härigenom vinnes ju även en jämnare fördelning av tillfälliga större kostnader, men dessutom att kostnaderna endast uttagas, då verklig orsak därför före- ligger. Det kan naturligtvis icke undgås, att stora brytningar måste uppstå mellan majoritet och minoritet, då fonder skola utdebiteras på distrikt, där man icke kan se något speciellt skäl för extra uttaxering. Då fonderna måste hänföras till visst flottningsdistrikt, måste även dessa distriktsfonder representera avsevärda kapital, för att man ej skall stå inför den obehagligheten, att fonden ej räcker till, och man måste tillgripa den gamla uttaxeringsmetoden med återbetalning under flera år. Man kan ej un- derlåta att tänka på, att denna betydande kapitalbildning skulle kunna användas bättre t. ex. I ett strömbyggnadsbolag, som omfattar hela flottleden. Genom S$WN 64 och 65 har möjlighet lämnats för flottled i bivattendrag att kunna ingå 1 huvudälvs, men icke tvärt om. Detta är ju alltid en början till det bättre, men man kan ju förstå, att om bivattendragen skola tvingas till att bygga på ett mera stabilt sätt och ordna sina flottningar efter en med hela flottleden gemensam plan, de ej skola vara vidare angelägna om en dy- lik anordning. Klart och tydligt framstå fördelarna av en hopslagning av alla flottlederna inom en ådal till en gemensam flottningsförening. De mest påtagliga äro: att enhetliga order om virkessläppningen kan lämnas, varigenom olyckor av största vidd kunna undgaås, att vattentillgångarna till förmån för huvudälven bättre kan regleras, art den ofta sparsamma tillgången på folk bättre kan utnyttjas, att arbetsackorden kunna sättas enhetligt i hela älvdalen, att administrationen förenklas, varigenom mera kvalificerade tjänstemän kunna användas, samt att de många styrelserna, som ofta ha olikartade beslut i likartade fall, kunna undvikas. Härigenom sparas även tid. Jag vill sålunda framhålla betydelsen av att i lagtexten föreskrifter lämnas, som gå ut på, att alla flottningsföreningar inom en ävldal skola sammanslås till en. Denna bör ekonomiskt stödjas av ett strömbyggnadsbolag, som upp- träder såsom anläggare av nya flottleder eller som anskaffare av dyrbarare materiel såsom ångbåtar, mudderverk o. dyl., men även som kreditgivare till flottningsföreningar. Om vidare underhållsdistrikten göras så stora, att de omfatta hela flodsy- stem, som i sig omfatta både billigare och dyrbarare områden, så bli under- hållsutgifterna betydligt mera utjämnade, än vad nu är fallet, varigenom utom de förut påpekade fördelarna, som ligga i mera jämt fördelade kostnader, även vinnes, att tillsläppningen av smärre dimensioner i de övre flottlederna under- lättas. Härigenom åstadkommes även betydande fördel för skogshushållningen i de övre flottledsområdena, då i många fall gallringsvirket ordentligt kan tillgodogöras. I detta samband vill jag direkt framhålla, att det för skogs hushållningen är väsentligt, att gallrings- och rensningsvirket gynnas, men icke att någon särskild del därav t. ex. kolveden framför andra sortiment gynnas. 4 Xx DISKUSSION VID SAMMANTRADE 17 DEC. 1917 I det föreliggande förslagets lagtext finner man intet större hinder mot de tre nyssnämnda anordningarna, fottledernas hopslagning, strömbyggnadsbo- lags inrättande och underhållsdistriktens förlängning, men ej heller nägra mo- ment, som befordra denna strävan. Det är dessa man gärna skulle vilja återfinna, åtminstone i motiven. Utom vad jag sålunda anfört, har jag en del anteckningar om de olika paragraferna. $ 24 talar om, vilken fast egendom flottningsföreningarna ha rätt att för- värva. Härvid nämnas icke vältplatserna, vilka äro nödvändiga, då gallrings- virket ej kan uttorkas, så att det flyter genom läggning på isen. Ägare av skogar, ängar o. dyl. kunna sålunda hindra en innanför liggande skogsägare att upplägga virket för torkning eller sätta så höga pris för strandarrendet, att utdrivningen omöjliggöres. Vid järnvägarna har denna sak ordnats så, att stationer byggts, där varorna få kostnadsfritt lagras, vid flottlederna före- ligga samma behov av mark vid de större vältplatserna, som årligen användas. Ordnandet av denna sak är särskilt nödvändig nu, då $ 73 föreskriver, att en strandägare efter syn kan upptaga såväl sjunkvirke som virke i sjunkande tillstånd. Om en för flottningsidkaren så hård paragraf stadgas, är det ett rimligt krav, då han begär plats för att torka sitt virke, så att det flyter bättre. Vid interimsflottning ha väl de svåraste missförhållanden ägt rum. Där- för förstår man, att betydande inskränkningar skola drabba denna form av flottning. I många fall är dock interimsflottningen nödvändig, t. ex. då bygg- nader så sent på våren avslutats, att avsyning ej medhunnits, eller, om avsy- ningsförrättaren av andra skäl ej har tid att verkställa avsyningen. TI dessa fall måste interimsflottning tillgripas, och bör då ärendet kunna handläggas hastigt, så att tillståndet kommer, innan vattnet har gått. Enligt föreskrift skall K. B. höra bl. a. strandägarna härom. Då detta är en omständig procedur, hemställes, att här kunde insättas »där så ske kan». $ 29 avhandlar den mycket viktiga frågan om fördelningen av kostnaderna. I motiven säges, att en dammbyggnad kan amorteras av nedanförliggande distrikt, som ha nytta av densamma. Jag skulle ha önskat, att detta även ingått i lagtexten. En nyhet är, att flottleds- och underhållskostnaderna skola bestämmas med hänsyn till skogsvården. Detta är onekligen ett gott uppslag, men någon lös- ning av frågan innebär det ej. Sannolikt får man ytterligare ett svårlöst dis- kussionsämne utom det sedan decennier vanliga om flottningssvårigheten såsom fördelningsgrund av flottningskostnaderna. Beträffande skiljeställena har ett betydelsefullt tillägg gjorts, i det att där uttryckligen säges, att de, som urskilja virke på en plats, skola erlägga de därmed förenade kostnaderna. Men det göres även en inskränkning, som är mera svårförståelig. Det säges nämligen, att, om utsorteringen förorsakar uppenbar minskning i sorteringskostnaderna för passerande virke, så skall detta deltaga i sorteringskostnaderna. Sådan uppenbar minskning föreligger ju alltid, men däremot borde väl vägas alla de olägenheter, som de nedanför liggande verken få vidkännas, såsom tids- och ränteförlust, virkesförsämring genom att flottningen blir utdragen till hösten eller rent av blir tvåårig, så att det virke, som annars skulle ha sågats på försommaren, nu blir sågat på senhösten eller nästa år och sålunda utsättes för blåytebildning. Jag tror mig med ganska FÖRSLAG TILL NY FLOTTNINGSLAGSTIFTNING EN stor säkerhet kunna säga, att de nedanför liggande verken alltid ha stora olägenheter av ovanliggande sorteringsverk utom i det fall, att vid en flott- leds slut endast två flottande återstå, som skilja på olika ställen. Den nederst liggande skär då pipor i vassen. En omredigering av denna punkt är syn- nerligen önskvärd, om man ej särskilt vill missgynna långfärdsvirket, vilket man enligt motiven hellre vill gynna. I $ 58 torde förekomma ett tryckfel. Där säges att !/,, av de flottande kunna begära extra stämma. Detta kan ej vara möjligt. I $ 62 förbehålles möjlighet till ersättningstalan hos K. B. Här är ingen tidsbegränsning införd, vwilket enligt motiven ej skulle vara vanligt i moder- nare lagstiftning beträffande ekonomiska sammanslutningar. Jag vill då fram- hålla, att deltagarna i en flottningsförening växla betydligt mera än med- lemmarna i andra sammanslutningar, och att sålunda ett missgrepp, som be- gåtts av en flottande, som behärskat flottleden ett år och sålunda då valt sty- relse, måste betalas av en annan, som några år senare är i samma ställning. Klagomålen böra anföras under flottningsäret. Slutligen talas om vissa straffbestämmelser, om man i de kalkulativa an- märkningarna upptager och sålunda röstar för för högt röstetal. Jag får verk- ligen säga, att omröstningar av denna art ej äro så allmänna, som flottleds- kommitterade synas förutsätta, men att däremot $ 66 i sitt nuvarande skick kommer att medföra, att de kalkulativa uppgifterna endast komma att omfatta den virkeskvantitet, som för tillfället är utdriven eller inköpt, varigenom dessa uppgifter bli värdelösa för sitt huvudändamål, ackordssättningen. Slutligen vill jag framföra mitt tack till herrar flottningskommitterade för att de uppklarerat så många oklara och tvistiga punkter i den gamla flott- ningsstadgan. Att jag ej kunnat bli i tillfälle dröja vid dessa lyckliga grepp, tillskriver jag den korta tiden och det vidlyftiga ämnet. Flottningschefen Axel Löf. I det av vattenrätts- och dikningslagskommitté- ernas den 17 december 1910 avgivna förslag till vattenlag m. m. hava frå- gor, som beröra den allmänna flottleden, icke blivit behandlade i annan mån, än då med hänsyn till andra intressen deras förbigående icke kunnat ske. Nämnda kommittéers sammansättning var icke sådan, att flottningsintresset kunde bliva föremål för sakkunnig behandling, och deras uppdrag innefattade ej heller omarbetning av nu gällande flottningslagstiftning. I lagförslaget re- serverades ett särskilt kapitel, kap 4, för inrymmande av nu gällande eller blivande stadganden angående allmän flottled. De särskilda sakkunniga, som den 22 november 1911 förordnades att ut- arbeta förslag till ny flottningslagstiftning, hade för fullgörandet av sitt upp- drag sålunda att dels utarbeta det i vattenlagförslaget felande 4 kapitlet och dels i lagförslagets övriga delar, i den mån dessa kunde beröra flottningsin- tresset, inarbeta nödiga bestämmelser för reglerande av förhållandet mellan allmänna flottleden och de övriga intressena. De sakkunniga hava därvid uppdelat flottningslagstiftningen på sådant sätt, att de delar därav, som angå inrättande, utvidgande och förbättrande av all- män flottled och vad därmed sammanhänger, intagits i vattenlagen, varemot bestämmelserna om allmän flottleds nyttjande och om de flottandes inbördes förhållande sammanställts i ett särskilt förslag till lag om flottning i allmän flottled. 6 x DISKUSSION VID SAMMANTRÄDE 17- DEC. 1917 Vår granskning gäller nu vattenlagsförslaget i de delar, detsamma berör flottningsintresset. Jag framhöll nyss, att de flottningssakkunniga varit hänvisade till att i ett redan befintligt lagförslag inarbeta flottningslagstiftningen. Att detta förhål- lande måste hava medfört betydande svårigheter för de sakkunniga, och att arbetet icke kunnat giva ett i alla avseenden lika gott resultat, som om vatten- lagsförslaget i sin helhet blivit enhetligt behandlat, torde vara sjävfallet. De sakkunniga synas emellertid hava lyckats övervinna svårigheterna. Det är emellertid ej nog att granska det sålunda omarbetade vattenlags- förslaget. Under samma tid som de flottningssakkunniga utförde sitt arbete, pågick genom en annan grupp sakkunniga och utan egentligt samarbete en överarbetning av det vattenlagsförslag, på vilket. de flottningssakkunniga byggde. I detta överarbetade förslag, som avgavs den 14 mars 1917, måste nu en inarbetning av bestämmelserna rörande allmän flottled ske, och det är fara värt, att det härvid kommer att visa sig nödvändigt, att i något fall om- arbeta även föreliggande flottningslagsförslag, därest det överarbetade vatten- lagsförslaget skulle komma att antagas. Jämför man de nu gällande bestämmelserna för allmän flottleds inrättande och förbättrande med de i föreliggande lagförslag, finner man, att en del be- tydelsefulla förändringar föreslagits, av vilka jag särskilt vill framhålla föl- jande: 1:0) Om införande av kungsådra i alla vattendrag, som under vissa för- utsättningar hava en viss angiven vattenföring. 2:0) Om inskränkning av allmänna flottningens rätt till vattnet i vatten- drag, där kungsådra nu finnes, och om upphävande av s. k. mindre kungs- ådra. 3:0) Att syneförrättning för inrättande av allmän flottled icke, såsom nu är fallet, blott avser att verkställa nödig utredning och planläggning för le- dens inrättande och begagnande utan med bindande verkan skall företaga uppskattningar och värderingar, godkänna parter emellan ingångna föreningar och uppgörelser m. m. Synenämnden kommer sålunda att i vissa fall utgöra en särskild instans, vars beslut ej vidare bliva upptagna till prövning med mindre besvär däröver bliva anförda. 4:0) Att förändringar i redan befintliga flottleder i regel icke skola bliva föremål för syneförrättningar utan komma att behandlas av särskilda vatten- domstolar, vilka skola handlägga alla mål, som angå inrättande, utvidgande och förbättrande av, ävensom övrigt byggande i allmän flottled, varemot frå- gor av administrativ natur, ävensom en del ekonomiska frågor, komma att fortfarande handläggas av Konungens befallningshavande. 5:o) Om uppläggande av s. k. vattenbok, i vars ena avdelning skall in- föras »faktiska och rättsliga förhållanden» rörande dammbyggnader för all- män flottled och i en annan avdelning uppgifter om beslut i vissa fottleds- mål. i I föreliggande lagförslag har beteckningen »kungsådra» utgått och ersatts med »större vattendrag», varemot i det överarbetade förslaget beteckningen »kungsådra» åter blivit införd, ehuru detta begrepp i det sistnämda förslaget icke motsvarar det nuvarande kungsådrebegreppet och ej heller vattenlagskom- mitténs »större vattendrag». Enligt 1910 års vattenlagsförslag avses nämli- gen med »större vattendrag» sådana områden i rinnande vatten, där under FÖRSLAG TILL NY FLOTTNINGSLAGSTIFTNING Ka normala förhållanden är att påräkna en vattenföring av 10 kubikmeter eller mer i sekunden under minst 355 dagar av året. Vattendrag, där kungsådra av ålder varit, skall betraktas som »större vattendrag», även om vattenmängden är mindre än ovan sagts. I "det överarbetade vattenförslaget däremot föreslås, att kungsådra skall anses förefinnas endast i sådana områden i rinnande vatten, där vid lågvatten framrinner en vattenmängd av fem kubikmeter eller mer i sekunden. Kungsådra skulle sålunda framdeles icke förekomma i nu- varande kungsådrevattendrag med mindre vattenföring. Med lågvatten avses medeltalet för ett så stort antal år som möjligt av de vattenmängder, vilka var för sig utgöra den minsta vattenmängden under året. Efter denna allmänna översikt går jag nu att granska de olika delar av lag- förslaget, mot vilka enligt mitt förmenande erinringar böra göras. Först komma vi då till Kap. I. $ 5. Enligt nu gällande bestämmelser är strömfallsägare skyldig att i kungs- ådrevattendrag för vissa allmänna intressen, däribland flottning, avgiftsfritt av- stå den vattenmängd, som framgår 1 den tredjedel av vattendragets bredd vid vanligast förekommande lågvattenstånd, där vattendraget är djupast. Genom nu föreliggande förslag skulle denna rättighet för den allmänna flottningen inskränkas till en tredjedel av framrinnande vattenmängden, vilket innebär en högst avsevärd inskränkning, och kan komma att medföra allvarligt men för flottningen. t Det kan icke innebära någon orättvisa mot ägare av strömfall, om nuva- rande bestämmelser bibehållas, då denne vid sina beräkningar alltid haft att utgå ifrån, att han icke äger tillgodogöra sig större mängd av vattnet, än vad som framgår utöver kungsådrevattenmängden. För allmänna flottningen blir det däremot en uppenbar orättvisa att inskränka den vattenmängd, som av älder varit för flottningen tillgänglig, och på grund av vars befintlighet flottleder tillkommit och flottningsväsendet nått sin utveckling. Bibehållandet av nu gällande bestämmelser rörande vattenfördelningen skulle icke komma att medföra slöseri med vatten för flottningens behov till men för andra in- tressen, därför är sörjt genom bestämmelser i andra delar av lagförslagen, och häremot kan en strömfallsägare skydda sig. Vattenlagskommittén söker i motiven till vattenlagen (sid. 201) bortförklara den av flottningsintressets målsmän uttalade farhågan, att en tredjedel av vatten- mängden skulle bliva otillräcklig, och de flottningssakkunniga framhålla i sina motiv, att de betvivla, att nämnda vattenmängd annat än möjligen i sällsynta undantagsfall icke skulle räcka till för flottningen, och de framhålla, att man ju söker ordna flottningen så att den bedrives vid högre vattenföring eller åtminstone ej vid lågvatten. Häremot vill jag framhålla, att just i de undan- tagsfall, som de sakkunniga medgiva kunna förekomma, allmänna flottningen sannolikt redan nu är betydligt betungad av kostnader, och att en ökning av dessa kunna medföra allvarliga följder. Jag avser härmed i första hand kungs- ådrevattendrag med liten vattenföring och många utbyggda strömfall. Är dessutom en möjligast fullständig vattenreglering genomförd så att högvattnet är obetydligt och av kort varaktighet, eller ock om, som i vissa fall före- kommer, flottning är förbjuden vid högvatten, så inses lätt, att varje ytter- Bix DISKUSSION VID SAMMANTRADE 17 DEC. 1917 ligare inskränkning kan bliva ödesdiger. Huruvida de i överarbetade vatten- lagsförslaget intagna bestämmelserna om införande av kungsådra i flera vatten- drag kan komma att för flottningsintresset i sin helhet uppväga de olägenheter, som upphävandet av kungsådra medför, i mindre vattendrag,där sådan nu be- visligen finnes, är tvivel underkastat, men säkert är, att flottningen i dessa sistnämnda vattendrag kan komma att helt omöjliggöras. Min övertygelse är, att av de sakunniga föreslagna bestämmelserna om vat- tenfördelningen mellan de olika intressena icke komma att medföra nytta ens för vattenkraftsintresset, då de icke komma att befordra en god hushållning med vattnet. Det är tydligt, att om den flottningen tillkommande avgiftsfria vattenmängden blir otillräcklig, flottningen icke kommer att bedrivas med till- börlig skyndsamhet utan kommer att draga avsevärt längre tid, än vad som vid lämplig vattentillgång vore fallet, och att vattenverket sålunda under en måhända många gånger så lång tid som eljest får avstå från en så betydande del av den vattenmängd, som det annars skulle kunnat utnyttja. Bästa möj- liga utnyttjande av vattnet skulle ernås, därest sådana föreskrifter lämnades, att flottningen genom strömfall eller regleringsdamm skulle, där så ske kan, bedrivas periodiskt, exempelvis vissa timmar av dygnet eller vissa dagar 1 veckan, och vattenverksägaren förpliktas att dels avgiftsfritt tillsläppa viss er- forderlig ökad vattenmängd för flottningens skyndsamma bedrivande emot att under övrig tid få tillgodogöra sig hela vattenmängden under de tider, flott- ning 1 enlighet härmed bedrives och dels där på grund av ringa vattentill- gång slutrensningen försenas och flottningens snara avslutande kan vara av be- delse för vattenhushållningen. Särskilt i vattendrag, där regleringsdammar finnas, är detta av synnerligt stor betydelse för vattenkraftsintresset. (Över- enskommelse av sistnämnda art är för övrigt träffad mellan Daleflvarnes Flott- ningsförening och Dalälfvens Regleringsförening). Det kan invändas, att dessa utvägar stå vederbörande myndigheter öppna på grund av bestämmelserna i 4 kap. 4 $N sista stycket, men jag anser att detta i så fall ej är tillräckligt tydligt utsagt och icke heller framgår av motiven vare sig till denna $ eller till någondera av de sakkunnigas motiv till vattenlagsförslaget. Vv 6. En annan inskränkning i de allmänna intressenas hittillsvarande rättig- heter, som ej heller kan anses vara rimlig och rättvis, är den i 6 $ stadgade skyldigheten att under viss tid efter strömfalls bebyggande utgiva ersättning till ägaren för sådan minskning i den vattenmängd eller fallhöjd, han enligt vat- tendomstols beslut äger tillgodogöra sig, som på grund av ändrade förhållan- den eller andra orsaker kan visa sig vara för allmänna flottningen erforderlig, oaktat den sammanlagda vattenmängd, som för flottningen efter ökningen skall uttagas, icke överstiger !/, av hela vattenmängden. I den reservation ang. denna $, som avgivits av flottledsingenjör Melkerson, och till vars syfte nuvarande justitieministern anslutit sig, anser jag, att alla för flottnings- väsendets bestånd och utveckling intresserade böra instämma. Vi övergå härefter till Kap. 4 »Om allmän flottled>. Enligt första paragrafen skall allmän floottled allt framgent bibehållas, där, efter det förordningen om allmän flottled av den 30 december trätt i kraft, allmän flottled inrättats, eller i fråga om äldre flottled, där flottningen blivit enligt myndighets beslut ordnad, ävensom där allmän flottled var vid tiden ste FÖRSLAG TILL NY FLOTTNINGSLAGSTIFTNING 0 för nämnda förordnings ikraft trädande, ändå att flottningen däri ej seder- mera ordnats men åtminstone vissa år idkats av någon betydelse. I ett av de flottningssakkunniga utarbetat särskilt lagförslag: »Förslag till ag om förteckning av tidigare tillkomna flottleder» stadgas, hur avgöras skall, varest allmän flottled skall bibehållas, därest föreliggande lagförslag upphöjes till lag. Beträffande $ 4 må särskilt framhållas stadgandet om tvångsrätt av servi- tuts natur, vilket måste lända såväl flottlederna som markägare till nytta. Att vältplatser dock icke i viss utsträckning medtagits som flottledsanstal- ter, för vilka tvångsrätt medgivits är enligt mitt förmenande oriktigt. De sak- kunniga säga 1 motiven till ifrågavarande VN (sid. 213), att virkesägaren själv må anskaffa dylika, »varhelst utefter leden han kan finna lägligt». Detta är emellertid icke alltid virkesägarens ensak. Jag ber få framhålla det ingalunda ovanliga förhållandet, att flottningsstyrelsen med hänsyn till konstbyggnader och andra anläggningar, låglänta marker eller andra terrängförhållanden, och för att förebygga åverkan å dessa genom för häftig timmergång eller genom virke tillsammans med is, förbjuder avlastning av virke direkt på vattendragens is och på sådana lågbelägna platser invid vattendragen, där genom flodvatten eller isdämningar virket bortföres, likaså förbjudes virkesägare ofta att utvälta sitt virke i flottleden annat än efter för varje fall lämnat särskilt medgivande av flottningsledningen, och i regel ombesörjes all utvältning av flottningsföreningen, ehuru den sker på resp. virkesägares bekostnad. Vid blivande regleringsutslag torde det även med säkerhet komma att lämnas liknande föreskrifter av vatten- domstolen, och att detta är en flottleds- och flottningsangelägenhet av största betydelse, torde vara uppenbart. Då under sådana förhållanden en virkesägare blir förbjuden att använda vissa platser, som eljest stått honom till buds, före- faller det ej rättvist, att andra platser i sådana fall ej skola ställas till förfo- gande. Endast i de fall, där inga som helst inskränkningar 1 rätten för vir- kesägare att avlägga sitt virke förekomma, anser jag, att de sakkunnigas re- sonemang är riktigt. Rörande bestämmelser om hushållningen med vattnet, som omnämnas i para- grafens sista stycke, hänvisas till, vad jag anfört beträffande Kap. 1, $ 5. I $ 10 stadgas företrädesrätt för kronan till inrättande av allmän fottled. Denna bestämmelse bör utgå såsom varande obefogad och olämplig. Stadgandet i paragrafens sista stycke om skyldighet för anläggare att un- derhålla sådana förut i vattendraget befintliga byggnader, som skola övertagas för den nya flottleden, är synnerligen välbetänkt. Begränsningen i 13 $ av tiden för anstånd med arbetes fullbordande till »viss tid, i regel icke överstigande ett år», bör ändras därhän, att anstånd icke bör beviljas för mera än ett år i sänder. De sakkunniga framhålla i motiven (sid. 238) såsom exempel på skäl för byggnadstidens utsträckande mera än ett år skadegörelser genom vårflod, långvariga strejker och dylikt. Jag anser, att även tillfällig avsevärd fördyring av materiel och arbetskraft bör utgöra skäl för uppskov. Den i $ 26 stadgade skyldighet att, innan rensning företages, som för bi- behållande av allmän flottled är av nöden, göra sådan anmälan till markägare som i 2 kap. 36 $ föreskrives, bör icke åligga flottningsförening vid sådan rensning, som för flottleds bibehållande i dess förutvarande skick är nödvän- NOA DISKUSSION VID SAMMANTRÄDE 17 DEC. 1917 dig och omedelbart kräves. Den tidsutdräkt, som eljest härigenom i de flesta fall skulle uppstå, kan många gånger få de allvarligaste följder. IEND Kg Nee I denna $ stadgas, att, där genom vattenreglering vinnes stadigvarande minsk- ning i kostnaderna för flottningen eller för flottledens underhåll, skall bidrag från flottleden lämnas, och detta bidrag skall »utgå i den ordning, som finnes stadgad beträffande allmän flottleds anläggningskostnad». Med sista delen av detta stadgande synes förutsättas, att sådant bidrag skall bestämmas till visst belopp, och att detta belopp skall gäldas genom amortering under ett flertal år, därest flottningen skulle oskäligt betungas, om det lades på ett års flott- ning allenast. (Flottningslagen $ 30.) Enligt min erfarenhet är det emeller- tid i de flesta fall omöjligt att på förhand i penningar uppskatta den inverkan, som vattenreglering kan komma att utöva på såväl flottledsbyggnaderna och flottledens underhåll som på själva flottningen. Det är ej blott fördelar, som uppstå, utan även olägenheter, och bådadera bli givetvis beroende av en mång- fald på förhand obestämbara faktorer. Skulle det visa sig, att ett sådant bi- drag blivit uppskattat till för högt belopp, torde på grund av bestämmelserna i Flottningslagens 31 VN rättelse ej kunna vinnas. Kapa ro: Detta kap. handlar om syneförrättning för inrättande av allmän fottled. Jag nämnde 1 inledningen, att syneförrättningen här givits större befogenhet, än vad för närvarande är fallet, vilket givetvis är en avsevärd fördel. Härigenom har syneförrättningen dock måst göras omständligare med särskilt kallande till och kungörande av förrättning. Det har även från flera håll uttalats farhågor för, att det nya syneförfarandet skulle komma att bliva alltför tidsödande och in- vecklat. Tager man emellertid i betraktande, att syneförrättning enligt lag- förslaget i regel icke skall ifrågakomma annat än för inrättande av ny flott- Zed, och att alla ärenden, som angå förändringar 1redan befintlig allmän flott- led, i motsats till vad nu är fallet, fritagas från sådant syneförfarande, undan- tagandes det fall att vattenrättsdomaren finner ärendet vara av så vidsträckt omfattning, att för frågans prövning erfordras undersökning av längre sträcka av vattendraget, torde icke någon särskild erinring häremot böra framställas, utan blott det uttalande göras, att därest någon förenkling skulle kunna åstad- kommas, sådan vore synnerligen önskvärd. Beträffande några av detaljbestämmelserna vill jag däremot göra en del er- inringar. 8 3. Pågrund av det intima förhållandet mellan skogsbruk och flottning torde böra föreskrivas, att endera av de förrättningsmannen biträdande godemännen jämväl bör vara förfaren 1 skogsbruk. Man torde nämligen kunna förutsätta, att den, som enligt lagens bestämmelser skall kunna förordnas till förrätt- ningsman, i regel icke äger närmare kännedom i skogsbruk. Det i $ 4 föreslagna särskilda ortsombudet torde vara såväl obehövligt som olämpligt med den behandling, som fottledsfrågor enligt lagförslaget kommer att få, och med de tillfällen, strandägarna själva beredas att bevaka såväl sina enskilda som gemensamma intressen. Att kostnaden för ortsombudets när- varo icke kommer att drabba flottleden utan skall utgå av allmänna medel, förändrar icke förhållandet. FaR FÖRSLAG TILL NY FLOTTNINGSLAGSTIFTNING So! Kap. 10, $ 8. Beträffande sättet för underrättelse till samfälld lägenhet torde, till förekommande av misstag, ett förtydligande erfordras. KAPA TI. Kap. 11, som handlar om domstolar och rättegång i vattenmål innehåller, en för flottningsintresset betydelsefull nyhet: inrättande av särskilda första domstolar i vattenmål, de i inledningen omnämnda s. k. Vattendomstolarna. Vid dessa domstolar skola, som nämnts, handläggas alla mål, som angå in- rättande av ny flottled, samt utvidgande, förbättrande och övriga åtgärders vidtagande i redan befintlig, allmän flottled. Att flottledsmålen härigenom komma att få en mera enhetlig, ingående och sakkunnig behandlig, än vad nu är fallet, torde med hänsyn till vattendomstolens sammansättning och ar- betssätt vara uppenbart. Någon granskning av vattendomstolarnas organisa- tion eller rättsförfarandet i flottledsmål kan jag icke ingå uti, då detta ligger utom mitt kompetensområde, men jag vill i detta sammanhang nämna, att av en del juridiskt sakkunniga uttalats tvekan om lämpligheten av de lämnade föreskrifterna om ordningen för vattenmålens överklagande, och att det i an- ledning därav under hand upplysts, att en särskild författning härom torde vara att vänta. Beträffande öwvergångsbestämmelserna vill jag påpeka, att den nya lagens be- stämmelser föreslås skola tillämpas å mål rörande inrättande av allmän fott- led, därest vid den tid, då lagen träder 1 kraft, syn enligt äldre lag ej ännu 1 målet påbörjats. Med hänsyn därtill, att annan kompetens för syneförrättare, än vad för när- varande stadgas, föreskrives i föreliggande förslag, och det i anledning härav kan befaras, att erforderlig tillgång till sålunda kvalificerade syneförrättare under någon tid efter nya vattenlagens ikraftträdande icke kommer att förefinnas, har det ifrågasatts, huruvida i övergångsbestämmelserna icke lämpligen borde intagas bestämmelse om, att till verkställande av syneförrättning i enlighet med den nya lagen må kunna under viss tid, exempelvis 5 år, efter den nya la- gens ikraftträdande förordnas syneförrättare i enlighet med nu gällande lag- stiftning. Aven om en del erinringar ansetts med fog kunna framställas mot de sak- kunnigas föreliggande förslag, hava dessa anmärkningar dock i de flesta fall rört sig om saker av relativt underordnad betydelse. De för flottningsintresset vitala frågorna synas de sakkuniga hava beaktat och på ett förtjänstfullt sätt tillvaratagit, och många betydelsefulla förbättringar hava, sakkunniga framfört. Det har, som jag förr framhållit, varit ett krävande och ansvarsfullt arbete de sakkunniga haft sig pålagt, och det är med tillfredsställelse och tacksam- het man konstaterar, att de icke sparat sig någon möda, då det gällt att vid sidan av andra intressen hävda den plats, som rättmätigt bör tillkomma skogs- hanteringens i Sverige viktigaste och bästa hjälpmedel — de allmänna fott- lederna. Disponenten Otto Hellström: I likhet med de båda föregående talarna vill jag börja med att betyga, att det nu föreliggande lagförslaget i stort sett 2 DISKUSSION VID SAMMANTRÄDE 17 DEC. 1917 är , ett synnerligen gott arbete, som på ett lyckligt sätt fortsätter att bygga på den grund, som de nu gällande flottningslagarna lagt. Om man således i det hela kan godtaga förslaget, finnas dock vissa mer eller mindre väsentliga detaljanmärkningar att framställa. Jag ber då att först få ansluta mig till herr Lör i hans anmärkning mot 1 kap. 6 $i vattenlagen, genom vilken fastställes bestämmelsen om vissa frihetsår för ägaren av be- byggt strömfall i större vattendrag. I likhet med herr LöF anser jag, att reservanterna mot lagförslaget i denna del, herrar MELKERSSON och LÖFGREN, hava rätt. Visserligen hava de sakkunnige sökt att i lagen få det gamla kungsådreinstitutet ersatt med en bättre, likformigare och mera rationell an- ordning, och man kan därför förstå motiven för förslaget 1 åsyftade paragraf. Men, då genom det åsyftade lagrummet stadgas en inskränkning i den rätt, som flottningen redan nu har i kungsådrevattendrag, må det vara naturligt, att man ej kan vilja släppa en redan innehavd fördel för det allmänna och viktiga kommunikationsintresset till förmån för det enskilda vattenkrafts- intresset. I kap. 4 $ 4 uppräknas en mängd flottledsbyggnader eller anordningar för flottningsändamål av olika slag. Vid en mera noggrann genomläsning av lag- texten och studium av motiven finner man, att de sakkunniga velat anföra ett så rikligt antal exempel som möjligt på förekommande byggnader och anordningar. Det må dock kunna ifrågasättas, om det ej varit lyckligare, om hela denna exempelsamling uteslutits ur lagtexten och endast förekommit i motiven. Omöjligt är ej, att tvister kunna uppkomma på grund av, att vissa byggnader ej omnämnts 1 lagtexten. Den gamla lagen har härvid enligt min tanke varit mera praktiskt avfattad. Bland de anförda exemplen på floottledsanläggningar och åtgärder saknas vältplatser, vilket ock påpekats av de båda föregående talarna. Herr EKMAN har för sin del såsom skäl för, att dylika böra kunna avsättas, anfört, att de i många fall bliva svåra att erhålla för den enskilde virkesägaren, och att det numera är av ändå större betydelse, än tidigare varit fallet, att virket kan få ligga och torka, innan det tillföres flottningen. Herr Lör har påpekat nödvändigheten av, att flottningsstyrelsen genom lag beredes tillfälle att lämp- ligen ordna med vältplatserna och utvältningen till förekommande av olägen- heter och skador. ' Till dessa skäl vill jag lägga ytterligare ett. De sakkun- niga hava motiverat sin åtgärd att bland anordningar för den allmänna fott- ningen även upptaga område vid fottledens slutpunkt »för utsorterat virkes sammanläggande och förvarande i avbidan på dess forslande från platsen» med, att, om dylikt område icke av de flottande gemensamt disponeras, det kan inträffa, att ägare av mark vid flottledens ändpunkt, som önskar utestänga vissa flottande ur vattendraget, kan lyckas detta genom att neka upplåtelse av dylikt område. Samma skäl måste kunna åberopas, då det gäller möjlig- heten för flottgodsägare att tillföra flottleden virke, som då det gäller att från flottleden forsla virket. Sakkunniga hava icke velat godkänna detta utan i motiven förklarat, att det må vara en angelägenhet, som åligger varje virkes- ägare, att sörja för, att han kan få vältplats för sitt virke; Enligt min me- ning kunna sakkunnigas skäl emot avsättande av vältplatser icke godkännas, och ansluter jag mig därför till herrar EKMAN och LöF i deras yrkande, att möjlighet beredes att avsätta vältplatser för de flottandes behov. I kap. 10 $:4 föreslå de sakkunniga, att K. B. skall äga att förordna ett FÖRSLAG TILL NY FLOTTNINGSLAGSTIFTNING Xx MAS ortsombud, som skall närvara vid syneförrättning och därvid tillvarataga strand- ägarnas allmänna intressen. För den, som har erfarenhet från flottledssyner, torde det stå alldeles klart, att med detta ombud utredningen snarare kommer att försvåras än underlättas. Om man studerar motiven, finner man dessutom, att sakkunniga ställa så pass stora fordringar på ortsombudet, att väl få verk- ligt kvalificerade dylika torde kunna uppletas. Det synes mig, som om lag- förslaget genom många andra föreskrifter söker tillgodose berättigade krav på saklighet och noggrannhet vid synerna, och att fördenskull stadgandet om det ifrågavarande ombudet icke bör finnas. Enligt föreskrifter 1 kap. 10 $$ 12, 13 och 14 skall prövning anställas, huruvida förrättningsmännen äro ojäviga eller icke. Det kan ifrågasättas, huru- vida icke K. B., innan synemännen förordnas, bör söka få klarhet uti, åt- minstone om de själva veta med sig något jäv. Tydligt är, att därigenom i vissa fall kan undvikas svårigheter och tidsutdräkt. I $$ 26, 27 och 28 av kap. 10 vattenlagen omförmäles en provisorisk längd, som av förrättningsmannen skall upprättas över anläggningar och åtgärder för flottleden m. m. Denna längd skall därefter hållas tillgänglig under trettio dagar, i Norr- och Västerbottens län 60 dagar, för en var, som åstundar taga del därav. Det synes mig finnas goda skäl att antaga, att i många fall denna anordning skall medföra en effekt, som blir fullständigt motsatt den, som åsyftas, nämligen ärendets grundliga och på samma gång möjligast snabba behandling. Det finnes tillräckligt många, vilka spekulera i att åstadkomma tvister mellan flottningsintresset och strandägarna, för att min farhåga skall vara grundad. Det finnes ju intet som helst hinder för, att den, som har anledning till klander, kan göra sin röst hörd hos vattendomstolen. På an- förda grunder anser jag, att anordningen med den provisoriska längden borde uteslutas ur lagen. I $ Ir flottningslagen föreskrives, att om parterna icke utse skiljemåän, eller om parternas skiljemän icke kunna enas om tredje skiljemannen, K. B. skall utvälja skiljemän eller skiljeman. Det kan ifrågasättas, om icke domaren i orten är bättre skickad härtill. $ 12 flottningslagen innehåller vissa bestämmelser avseende på vad sätt kostnaden för skiljemannaförrättningen skall gäldas. Föreskrifterna äro, att, om det dömes till ersättning, den ersättningsskyldige skall ersätta kostnaden för förrättningen samt motpartens kostnader, samt att, om ersättningsanspråket ogillas, den ersättningsfordrande skall vidkännas alla kostnaderna. Men dess- utom föreskrives, att, om det dömes till ersättning, som icke uppgår till högre belopp, än som tidigare erbjudits, parterna skola stånda var sina kostnader samt halva förrättningskostnaden, ävensom att, om kravet underkännes, men den, som framställt detsamma, icke saknat fog härför, kostnaderna ävenledes skola kvittas. Det må härvidlag ifrågasättas, huruvida det kan vara rätt, att den, som dömes att betala enahanda belopp i ersättning, som han tidigare bjudit, skall behöva vidkännas någon som helst kostnad för domen. Fordrar den skadelidande högre ersättning, än han blivit erbjuden, rör sig tvisten en- dast om det överskjutande beloppet. Underkännes kravet, har ju detta ogil- lats helt och hållet, och då bör den ersättningsfordrande enligt min uppfatt- ning stånda kostnaderna för förrättningen samt motpartens kostnader. Rätten till znerimsflottning har genom förslaget blivit starkt beskuren. I $ 21 av flottningslagen föreskrives, att i flottled, som icke är allmän, men där 14 Xx DISKUSSION VID SAMNÄNTRÄDE 17 DEC. 1917 flottning dock flera år fortgått, K. B. kan meddela rätt till interimsflott- ning, även om vattendomstolen icke meddelat beslut på grund av ansökan om allmän flottleds inrättande. Förutsättningen härför är dock, att »synner- ligen» betydande förluster skola uppkomma, om ej tillståndet meddelas. Det synes mig, att ett konstaterande av »betydliga» förluster borde vara nog, och att ordet synnerligen borde utgå. Litet var som har erfarenhet i flottnings- saker, torde nog kunna uppleta exempel på, att orsaken till, att en enskild flottled i hast måste göras till allmän, kan vara ett prejeriförsök från någon strandägares sida. Den som har virke utdrivet till en flottled, i vilken flott- ningen helt oförmodat förhindras, söker nog i det längsta att träffa överens- kommelse på enskild väg och vidtager icke åtgärden att ansöka om allmän flottleds inrättande samt om tillstånd till interimsflottning utan tvingande skäl. $$ 28 och 29 flottningslagen innehålla föreskrifter. om, huru flottnings- föreningens utgifter skola bokföras samt angående de gemensamma Kkostna- dernas fördelning. Utgifterna skola bokföras såsom flottledsutgifter, underhålls- utgifter, utflottningsutgifter, sorteringsutgifter etc. Enligt förslaget skola utgif- terna fördelas på de flottande efter de huvudgrunder, att flottleds- och under- hållsutgifter skola fördelas »med hänsyn till vad som finnes skäligt och lämp- ligt för främjande av en god skogsvård», under det att övriga utgifter skola fördelas »efter den större eller mindre svårighet, de särskilda flottgodslagen orsaka vid flottningen eller sorteringen». I motiven säga de sakkunniga, att det måste bliva de olika flottgodsslagens inbördes värde, som blir bestäm- mande vid fördelningen av flottleds- och underhållsutgifter. Det är en gammal stridsfråga, som med detta ånyo kommer upp. Jag kan för min del ej förstå, huru sakkunniga tänkt sig den av dem angivna regeln praktiskt tillämpad. Det måste uppstå en dändlighet av tvister emellan olika virkesägare vid upprättande av flottningsreglementena, och på den myndighet, som skall avdöma dessa tvister, torde komma att ställas orimliga fordringar. Det slag av flottgods, som ju företrädesvis anses mindrevärdigt, är kol- veden. Men jag vill erinra om, vilka häftiga växlingar i pris, som träkol äro och i många år varit underkastade. Ett år ha kolen kostat 12 kronor pr läst, aret därpå 15 kronor och det tredje äret. ro kronor, Mediidessa vass lingar följa givetvis motsvarande växlingar i rotvärdet på kolveden, och sam- tidigt rör sig värdet på andra flottgodsslag kanske 1i helt olika riktning. Efter vilka grunder skall, då första gången en flottningstariff upprättas, de olika virkesslagens inbördes värde bestämmas? Och huru skall man förfara, då växlingar i värdet inträda? Skall då för varje gång en jämkning företagas? Jag är för min del övertygad om, att endast en rättvis grund kan läggas för alla kostnadernas fördelning, och att denna är flottningssvårigheten. Men vil- ken åsikt man än har i frågan, nog må det erkännas, att uttrycket »vad som finnes skäligt och lämpligt för främjande av en god skogshushållning» är allt för vagt och obestämt för att utgöra en lagbestämmelse. Flottningslagens $ 30 bestämmer högsta amorteringstid til 30 år. Enligt gällande lag är den satt till 20 år. Med hänsyn till den utveckling, som flottningstekniken befinner sig uti, och utvecklingen av kommunikationsväsen- det i allmänhet, synes det mig lämpligare att icke bestämma längsta amorte- ringstid högre än förut. Erkännas bör, att det hittills i stort sett visat sig vara en god politik, att söka slutamortera flottlederna så hastigt som möjligt. Enligt $ 53 skall å flottningsstämma rösträtt utövas av en var, som anmält TAG ARE IRA rn fd NE a SE AR AT äre t RR FR NGE SEM Kp 4 - NM j ; "bh & - d N be É Vv q « E [ FÖRSLAG TILL NY FLOTTNINGSLAGSTIETNING. KID virke till flottning. Och av motiven framgår, att detta skett, för att skogs- ägare må, även om han icke är flottande, kunna utöva inflytande på flott- ledens och flottningens skötsel. Huru de sakkunniga tänkt sig, att denna angelägenhet skall ordnas i praktiken, blir emellertid-icke klart. Vid jäm- förelse med $ 55 framträder detta än tydligare. Däri talas endast och alle- nast om /ottande och i $$ 66 och 67 talas vidare om flottandes skyldigheter att göra anmälningar och att begagna sig av inregistrerat flottningsmärke. Skall nu en skogsägare, som vill utöva rösträtt för av honom försålt timmer, hava detta särskilt märkt? Skall dubbelmärkning förekomma? Eller är en enkel anmälan till flottningsföreningen, att rösträtten för visst parti förbehållits, tillfyllest? Vid genomläsning av $ 55 finner man, att, om man förfar på sist- nämnda sätt, svårigheter av rätt allvarsam art lätt skulle kunna uppstå. Och skall virket vara försett med särskilt märke eller vara dubbelmärkt, torde de redan nu allmänt hårt ansträngda sorteringarna bliva än svårare belastade. Det synes mig bäst, att inga andra än de verkligen flottande komma att utöva rösträtt på flottningsstämma. Måste av för mig oklar anledning rösträtt kunna förbehållas skogsägare, då må bestämmelserna härom göras klarare och tyd- ligare för tillämpningen, än de nu äro. Enligt lagförslaget kommer /ottningschefen att 1 viss mån vara sidoordnad styrelsen, vilket bland annat bekräftas av, att han jämlikt $$ 78 och 79 är hem- fallen till böter för vissa av honom företagna åtgärder. Enligt min åsikt är detta icke att rekommendera. En flottningschef bör vara underordnad sty- relsen och verkställare av dess beslut. Hans ställning bör vara enahanda med den, som en verkställande direktör i ett bolag intager. $ 64 flottningslagen talar om det: znfvtande, som flottningschefen i ned- ströms belägen fottled skall hava på flottningen i uppströms belägen. For- muleringen av paragrafen är emellertid icke lycklig. Jag har för min del uppfattat saken. så, att man velat giva flottningschefen i ett huvudvattendrag inflytande på flottningen i bilederna. Omformulering borde ske i denna rikt- ning, och därvid också de många förbehåll, som paragrafen innehåller, min- skas. Så som den nu är avfattad, torde rättigheten att utöva berörda infly- tande bliva illusorisk. Slutligen vill jag göra invändning emot att jämlikt $ 81 åklagaren skall hava andel i böter, som ådömas den, som försummar avlämna virkesjournalen etc. Meningen kan väl icke vara, att åklagaren skall leta bland en flottnings- förenings handlingar för att konstatera dylik försummelse. Åtal kommer väl icke ifråga annat än på anmälan av flottningsstyrelsen, och därmed torde väl alla skäl för bötesandel åt åklagaren vara borta. Jag vill sluta mitt anförande på samma sätt, som jag började, med att be- tyga, att de sakkunnigas lagstiftningsarbete i stort sett är av bästa beskaffen- het alla anmärkningar till trots. Genom en lag i den anda, som förslaget präglas av, bör säkerligen vårt flottningsväsende än hastigare och bättre än tillförne utvecklas till fromma för den för vårt land så betydelsefulla skogs- hånteringen. Flottningschefen Axel Löf: De farhågor, som herr HELLSTRÖM uttalade be- träffande anordningen med provisoriska längder och mot att anmärkningar skulle få framställas på ett tidigare stadium av förrättningen, anser jag vara ogrundade, ty ju tidigare man får framställa en anmärkning vid en sådan KÖR DISKUSSION VID SAMMANTRÄDE 17 DEC. 1917 förrättning, desto lättare är det att få det anmärkta förhållandet avhjälpt och med dess mindre tidsutdräkt kan detta ske. TI annat fall skulle anmärkningen komma först till vattendomstolen, som finge verkställa utredning antingen genom den förutvarande syneförrättaren eller genom sakkunnig ingenjör eller annan person. [ fråga om amorteringstiden syntes herr HELLSTRÖM anse, att en tid av 20 år vore att föredraga framför 30 år. Den nuvarande bestämmelsen om 20 år tillämpas nog så, att om t. ex. Konungens befallningshavande föreskrivit, att kostnaden skall vara gulden inom 15 år, amorteringen får fortgå, även om icke hela kostnaden gäldats inom denna tid, likasom att, om den gäldats före amorteringstidens slut, amorteringen då skall upphöra. Med de nuva- rande förhållandena har man sålunda icke någon verklig begränsning av amor- teringstiden. Med de nya bestämmelserna däremot skulle amorteringen icke löpa utöver 30 år, utan att en omvärdering skett, varvid hänsyn finge tagas till det skick, vari byggnaderna befunne sig. Angående rätt att utöva röstning vid flottningsstämma nämnde herr HELL- STRÖM, att icke flottande skulle få utöva rösträtt för det virke, som levererats till en annan. Jag tycker, att paragrafen här är mycket tydlig, då den säger, att »flottandes» rätt att deltaga i handhavandet av flottningsföreningens ange- lägenheter utövas 2 flottningsstämma. Enligt denne lags bestämmelser kan icke någon annan än flottande utöva rösträtt i föreningens angelägenheter. Disponenten Otto Hellström: Beträffande den provisoriska längden för- står jag mycket väl den anmärkning, som herr LöF framställt. Jag har bara tänkt på det kända förhållandet, att om det är flera instanser, till vilka man har tillfälle att framställa klagomål, så brukar detta medföra, att sakens av- görande försenas. Jag tror icke, att med de bestämmelser, som finnas i lagen, och med den tankegång, som är ledande, man behöver befara, att någons rätt skall åsidosättas, såvida han själv ser till att den bevakas. Jag kan sålunda icke vara enig med herr Lör, att förslaget om den provisoriska längden skulle innebära en förbättring. Vad beträffar amorteringstiden, så bestämdes den av den gamla lagen till 20 år. Visserligen är det sant, att man i allmänhet stannar vid 15 år; är amorteringen icke verkställd under denna tid, så kan amorteringstiden ut- sträckas till 20 år. Men det finnes å andra sidan intet, såvitt jag läst de nuvarande bestämmelserna riktigt, som hindrar, att amorteringstiden kan be- stämmas exempelvis till 30 år, ifall en ny amorteringsplan upplägges. Jag har i allmänhet vänt mig mot den principen, att man onödigt skulle förlänga amorteringstiden, och jag tror, att herr Lör är enig med mig, att det lyck- ligaste skulle vara, om flottlederna kunde amorteras på en så kort tid som möjligt. i Beträffande formuleringen av rösträttsbestämmelserna ber iag få hänvisa herr Lör till vad de sakkunniga sagt i sin motivering. De säga uttryckligen, att meningen dels är att tillgodose skogsägarnas rätt och bereda dem möjlighet att utöva inflytande över flottledens skötsel. Det framhålles sålunda icke i motiveringen, att man ovillkorligen skall vara flottande för att kunna utöva rösträtt, utan det talas endast om möjligheten att utöva rösträtt, vid försälj- ning av ett timmerparti. Vad jag vänt mig mot är lagens otydlighet i detta avseende. Det finnes intet, som klarlägger, huruvida den, som anmält virke för att utöva rösträtt, också skall ha registrerat märke och vara flottande. | > Skogvårdsföreningens Tidskrift 1918. Tidskriftens tryckningskostnader komma under detta år att ökas med om- kring 40 &. Då vidare alla andra omkostnader såsom hyra för lokal m. m. ökats, har styrelsen för Svenska Skogsvårdsföreningen ansett sig nödsakad höja prenumerationspriset för medlemmar från 10 till 12 kr. I bokhandeln blir priset för tidskriften 15 kr. Emellertid täcker denna höjning ej de ökade kostnaderna, varför styrelsen därjämte vänt sig till vissa korporationer för er- hållande av bidrag, vilka också välvilligt utlovats. Härjämte har redaktionen beslutat företaga någon omläggning av tidskriften för att minska papperskost- naderna. Sålunda kommer tidskriften att tryckas i tvenne serier, A. och B., å olika papper. Den förra omfattar längre uppsatser eller rikt illustrerade smärre meddelanden och tryckes på samma goda illustrationspapper som hit- tills. Serien B däremot tryckes på något sämre papper och är ej avsedd för illustrationer. Den kommer i huvudsak att omfatta de delar av tidskriften, som hittills satts med mindre stilar. De båda serierna häftas i samma om- slag, men pagineras för sig och äro avsedda att vid årets slut inbindas i skilda band för att undvika alltför stora volymer. — I och med denna om- läggning blir tidskriftens typografiska utstyrsel något förändrad med värdigare rubrikstilar, konstnärligare placering av illustrationer än förut etc. Till de hittills föreliggande 15 årgångarna av tidskriften jämte Skogsvårds- föreningens folkskrifter och de utkomna årgångarna av »Skogen» (tillsammans 37 band om 19,614 sidor) förberedes ett fullständigt sak- och personregister, vilket beräknas kunna utgivas i slutet av år 1918 eller början av år 1919. REDAKTIONEN. 2. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1018. Serien B. o RIKSDAGEN > Ur 1918 års statsverksproposition. I den ordinarie staten för Skogshögskolan, som med vidtagna förändringar vid 1917 års riksdag slutar på tillhopa 124,350 kronor efter bostadsavdrag, begäres höjning 1 anslaget till bibliotekgöromålens bestridande och till de prak- tiska övningarna. För förutnämnda ändamål äskas från och med 1919 en höjning från 500 kronor till 1,200 kronor, för att biblioteket skall kunna hållas öppet dagligen under terminerna och vissa gånger under ferierna. (Styrelsen för Skogshögskolan och Statens skogsförsöksanstalt hade begärt anslagets höj- ning till 2,000 kronor för anställande av en biblioteksamanuens och 500 kro- nor för år 1918, för att den nya ordningen måtte få inträda med höstterminen 1918). Anslaget till praktiska övningar vid högre kursen föreslås höjt från 24,200 kronor med 4,800 kronor till 29,000 kronor samt för lägre kursen från 4,900 kronor med 1,750 kronor till 6,650 kronor. Härigenom skulle Skogs- högskolans lärare förklaras berättigade att från och med år 1919 vid tjänst- göring utom hemorten under praktiska övningar med elever i de särskilda kurserna även för andra dagar än resdagar uppbära dagtraktamenten enligt gällande resereglemente, dock vid tjänstgöring å Högskolans fasta övningssko- gar allenast med tre fjärdedelar av fastställt traktamentsbelopp samt i varje fall utan den förhöjning i traktamentsbeloppen, som må varda medgiven. Skogshögskolans stat kommer sålunda att uppgå till 131,600 kronor. Å extra stat uppföres för år 1919 docentstipendium och studieunderstöd med 3,700 kronor och till personligt ålderstillägg åt extra läraren G. Grön- berg 500 kronor. Dessutom tillstyrker departementschefen ett reservationsanslag å extra stat för år 1919 av 65,900 och 1 tilläggsproposition för är 1918 av 28,500 kro- nor enligt följande tablå: År 1918 År 1919 Extra lärare: Extra lektor i botanik och marklära i forstmästarekursen ... = 3,900 Ökat arvode till extra lärare i tjänsteexpedition m. m. ...... = 360 » » » » "D || agronomi SJ EA Elle efsfe Sole la VASS e ala te Tee JAA 160 VASSistent 11 SKOgSmNdelnmn os oas Se AS ra = 1,050 > 1 "SKOR Stekn OLOSIE0 na 2 SN Se SRA Ne NE Raa == 700 Jägmästarkursens praktiska övningar: ASSTSLEI Er a f0 a uisafeoie nada ora SSG ar 6 RNE A RA NRA a EE AS RATES FS 3,000 ER Vid förbered andetktirsemesssespe sva SN T;550 STOR (ÖRRINS HL faSSiStenters (arvode mn. pa SER das Less ERE 4,800 — 3,900 RIKSDAGEN x 19 År 1918 År 1919 IE SSkOStnad HO" 5) MYR EICVER bör gr se ne sr beer drr eSATA — i ökade tesekostmadet för elever s.k... ssd DOE iisr200 37200 FENG AEL AT OL Ove ter er KIEL MTI 2 0A 50 2 36A MA ST RA0g AR I LDL EDE E RETAANE -— 800 Ökade kostnader för de praktiska Övningarna ....s..mmms...... -- 6,020 Dagtraktamenten till på grund av elevantalets ökning till- EN At IATAL 2 sn RR ma Ra ra of SEELE AA REN SSA ANSE ab LIF = 600 Höjning av dagtraktamenten samt ökade resekostnader för RER NE mk SE RNE ne Sn MS Är, JES loka al Bara SSR AS Sänt sota parad 1,400 — Forstmästarkursens praktiska övningar: föökade resekostnader: föri elever t..ast..csfr. JA. svblltanblol. 600 600 BjsninS i 1 rassistentar vo dens yrtYsi 3... 45 opecs. sr MAA SL 200 200 TE TE EN [2200 ay ee SS SENECA EO (RARE RÖRET EIS CIAR SRK USTA IR INNE — 700 Höjning av dagtraktamenten samt ökade resekostnader för |ETRENE a söner ARE TSAREN AGE SR 005 NEAR NT NEG Tp a ARNES RN 600 = Hushållsuppsättning å ÖVnDingsskOgar o.ossmmmsmmmsssssssssse annas AR = 10,000 KINNASRED OSSLER Men ET Ae TR os N Sr L seals ss ses — 700 Bispenser vid :hOgSKOLA sc oa SAR aa fa dre dn de så 14,600 — 17,900 > Fr (FAFDENDETO: LA nos vrR kila tease nde ESSEN At 1,550 —4,850 Reparationer VIA GAn pen DEEOS seA- egg vå LE LSE sk LA ER SEDER — 600 > SV BJUELOTS SS RR SÖN CDT RP RE BRL ST RANA — 2,3590 Summa kronor 28,500 65,815 Det ordinarie anslaget till Statens skogsförsöksanstalt 69,350 kronor bibehålles oförändrat. Härjämte begäres å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag om 19,450 kronor och i tilläggsstat för år 1918 tillhopa 18,750 kronor, allt enligt föl- jande sammanfattning: Extra räknebiträde vid skogsavdelningen..... sosmssmsmmmnnn sn no. = 1,200 ökade "vid analyser. vid Datirv. AVGE Docu o.so-csat toa rke sasse = 1,200 WikacleN Dra sIekOStN Adler de ..os ss. boss öelest so ku nos See ne 6,000 = 3,000 Ft expenser stor SkOgsavdelhingeD. sm feoser.sseos sn ers ds 4,100 = 4,100 » » 37 TIA EUT Vien VA VE so vs sär ban ag EL RRRSSDNAEe fr SR 2,1:50 2,150 » > FLEN tOmOKGUn CESAR 9, Le SER Rak 3500 1,300 HEAD SlAS SUK PURI ON ERE Speses Se OR Ferrer 6,000 — 6,000 länslagstavlor: vid: skopsavd.' försökSfält- glo musd ass das 2 3500 Summa kronor 18, 750 19,450 Till publikationerna hade från försöksanstalten under livlig tillstyrkan från styrelsen begärts förutom det ordinarie anslaget av 6,000 kronor ett extra anslag av 20,000 att utgå hälften för år 1918 och hälften för 1919. Det sistnämnda anslaget har av jordbruksministern nedprutats till 12,000 kronor att utgå med hälften vardera året. Till - specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring begäres för år 1919 23,600 kronor och för år 1918 utom förut beviljade 19,000 kronor ytterligare 4,600 kronor. Hela det totala anslaget för år 1918 skulle med dyrtidstillägg åt personalen utgöra tillsammans 135,505 kronor, varav under år 1917 förskotterats 1,982 kronor och för år 1919 tillhopa 131,150 kronor. 20 Xx RIKSDAGEN Till den lägre skogsundervisningen och skogshushållning i allmän- het begäres anslagets höjning med 10,000 kronor från 110,000 kronor till 120,000 kronor, medgivande bl. a. ersättning för resekostnader till 3 skogs- rättare med tillsammans 600 kronor. Ifrågavarande anslag i dess helhet skulle alltså sammansättas sålunda: Statens SKOgSSKkOLlOrit Hy Mere Wes Aer ba EAU bete RT JE 79,000 Den enskilda Skögsundevisningeh v.s..s.ckrress-cdes is eder nenet I,000 Kolareskolan. vid Eran steeen eat oe CINASNIIAR I,000 » 310 BISD SATA OMG ord dl Ae sel ee ÖN del na 1,000 Diverse ändamal ityllRGmn sk oMaj ts diSpas me moder o ske sarge 37,490 —120,000 Som tillfälligt lönetillägg åt skogsrättare upptages å extra stat åt 8 personer 400 kronor vardera eller 3,200 kronor. Till fortsättningsskolan å Kloten begäres förhöjda expenser med 2,100 kronor, varigenom å extra stat till skolan uppföres 15,700 kronor. För tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och Särna socken begäres dels oförändrat ordinarie anslag med 260,000 kronor, dels för främ- jande av skogsvården därstädes 98,000 kronor. För tillsyn av enskildas skogar i Väster= och Norrbottens kustland begäres ordinarie anslag av 130,000 kronor och som ökat extra anslag 80,000 kronor. Till skogsodlingens befrämjande upptages fortfarande 90,000 kronor och till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet 67,500. För reglering av flottleder begäres dels ett anslag av 300,000 kronor, dels medgivande, att under år 1919 inflytande flottningsavgifter må användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket. Slutligen upptages för gäldande av kostnader för släckning av skogseld ett förslagsanslag av 50,000 kronor. KÖR i NYUTKOMNA BÖCKER. ARNOLD, Ö. VON och WALLER, ERIK: Lantmannens fickkalender 1918. 15:e årg. Uppsala & Stockholm 1917. 352 Sid. Pris bunden 2:40. | BrLoMmQuist, R.: Huru skola vi lämpligast utnyttja vårt nu tillgängliga hushålls- bränsle? Föreningen för rationell hushållning. Ströskrifter n:r 1. Stockholm 1917. A.-B. Nationalförlaget i distribution. 22 sid. 9 fig. Pris 40 öre. BOorRGLIND, A. D.: Kuberingstabell i kbm löst mått för 3 mtrs långved i res efter mittmått i cm. «4 sid. Ljusdal. - Ericsson. Pris 50 öre. Bränslekommissionen. Stockholm 1917. 125 sid. Pris 25 öre. Dalarnas jaktvårdsförenings meddelande 1917. Falun 1917. 62 sid. 10 porträtt och 2 andra illustr. Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt. Häfte 13—14. 1916—1917. Stockholm 1917. Aktiebolaget Nordiska Bokhandeln i distribution. 1,390 sid. samt 172 sid. resuméer på främmande språk med 397 fig. (därav 128 helsidesbilder) och 14 planscher. Pris för två delar 18 kronor. MELLSTRÖM, Gösta: Trädens fruktsättning år 1917. Statens skogsförsöks- anstalt. Flygblad n:r 9. 6 sid: och 2 kartor. Pris 10 öre. MENTZER, O. VON: Jaktvård. Ett förslag till dess rationella ordnande i Sve- rige. Uppsala 1917. Almqvist & Wiksell. 24 sid. Pris 50 öre. NANNESSON, LUDVIG Och ZACHRISON, ARVID: Lantbruks-Kalender år 1918. 3:dje årg. Uppsala 1917. C. E. Fritzes bokförlags Aktiebolag. Kalen- der + 125 sid. Socialstyrelsen: Svensk hemindustri. Del. I. Utredningens huvudresultat. Stockholm 1917. 197 sid. Del. II. Monografier. Stockholm 1917. 558 sid. Sveriges officiella statistik. Socialstatistik. Innehåller bl. a.: Snickeri, Diverse träarbete, Tillverkning af tändsticksaskar och tändsticks- etuin m. m. Västra Sveriges Skogsvårdsförbunds årsskrift 1917. Borås 1917. 32sid. ÅKERLUND, JOHN: Arbetarebostäder vid industriella verk. (Sveriges Industri- förbund, avd. Diverse publ., n:r 13). Stockholm 1917. 143 sid. 32 fe YPris 4250: Foster, J. H. and Krausz, Harry B.: Tree planting in Texas. Texas 1917. 32 sid. Ilustr. (Agricultural and mechanical college. Dept. of forestry. Bull. 2). GREELEY, WILLIAM B.: Some public and economic aspests of the lumber in- dustry; studies of the lumber industry. Washington 1917, 100 sid. karta och diagram. (U. S. Departm. of agriculture Report n:r 114). PSP LITTERATUR HEILMANN, ALLAN: ”Tropeskovbruk. Udgivet ved kommissionen for under- visning i tropeskovbrug. Kobenhavn 1917. H. H. Thiels Bogtrykkeri. 196 sid. 386 illustrationer. NYGAARD, JuLius: Skogalmanack 1918. Kristiania 1917. Grondahl & Son 1 kom. 217 sid. jämte blad för anteckningar. Pris inbunden 4:50 kr. NYGAARD, JuLiUS: Skogstaksation. En populer fremstilling. (Det norske gjensidige skogbrandforsikringsselskap. Meddelelser II, 1916). Kristiania TOO, 428 Sid: SUN NYGAARD, JuLius: Tyndingshugst. Utgit av det norske gjensidige skogbrand- forsikringsselskap. (Meddelar III, 1917). Kristiania 1917. 28 sid. 13 fig. PALMGREN, R.: I naturens lustgård. Stämningsbilder och djurskisser från livet i naturen. II. Med originalteckningar av Eric VasstrRöM. Hälsingfors HÖ: 3 KUPP T2T 3 Sid. SErsti0 75 nan PomETTA, M.: Nelle Prealpi ticinesi. Lugano 1917. ”Tipogräfia luganese. 285 sid) r33:1lustt. Pris bunden, 18 francs. SANDMO, J. K.: Feilleren og dens anvendelse i Skogbruket. Kristiania 1913. H. Aschenong & C:o forlags-boghandel. 46 sid. 4 fig. SCOTT) "CHAS AN and. Buu,- WALTER >. ddree .planting, ur Kansas. 20msmk illustr. Kansas 1916. (Kansas state agricultural college. Div. of coll. extension). STERRETT, Wm D.: Marketing woodlot products in Tennessee. Nashville I0I7- S5 sid. illustr. Trour, R. S,: The work of the forest department in India. Calcutta 1917. 65 sid. planscher. Kort redogörelse för de kommittéers verksamhet, som beröra skogsbruket. Utredning om ändrade bestämmelser rörande fideikommiss. Un- der år 1917 har arbetet härmed fortgått endast så vida att insamlat material bearbetats (se Skogsv. tidskr. 1916 sid. 106 och 1917 sid. 85). Kostna- derna för arbetet hava hittills utgjort omkring 4,350 kr. Överarbetning av förslag till ny vattenlag. Det åt de sakkunniga anförtrodda arbetet (se Skogsv. tidskr, 1916 sid. 106 och 1917 sid. 86) har under år 1917 slutförts och betänkandet avlämnats den 14 mars. Revision av skiftesstadgan jämte därmed sammanhängande författ- ningar. Förutom övriga sakkunniga (se Skogsv. tidskr. 1916 sid. 107 och 1917 sid. 86) hava den 23 febr. 1917 förordnats häradshövdingen C. E. BENGTSSON och assessorn T. B. WIESELGREN att biträda vid fortsatt behand- ling av omförmälda lagstiftningsärende. Betänkande och förslag till författ- ningar beräknas bliva färdiga under år 1918. Kostnader t. o. m. 1917 sam- manlagt 13,453 krii 83) öre. Undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning till förekommande av vanhävd av viss jord i Norrland och Dalarna. Som sakkunnig härför tillkallades under år 1916 häradshövdingen N. WIHL- BERG och den 24 juli 1917 jämväl f. d. auditören C. J. von ESSEN. De sakkunniga hava den 29 dec. 1917 avlämnet förslag till plan för undersök- ningen samt till frågeformulär, avsett att tillställas hushållningssällskap, kom- munalnämnder, landsfiskaler m. fl., från vilka upplysningar kunna erhållas. Förvaltningen av vissa kronan tillhöriga vattenfall. De sakkunniga (se Skogsv. tidskr. 1916 sid. 107 och 1917 sid. 86) ha under år 1917 fort- satt och i det närmaste slutfört sin utredning rörande statens ifrågasatta låne- verksamhet dels för främjande av företag med vattenfalls utbyggande som ändamål, dels ock för underlättande av anläggningar av de för den elektriska distributionen erforderliga ledningar. Delar av de sakkunnigas slutliga betän- kande är under tryckning. Kostnader intill 1917 års utgång omkr. 9,000 kr. Vintersjöfartskommittén för Norrland. Den 13 februari 1917 tillsatte Kungl. Maj:t en kommitté med uppdrag att verkställa utredning angående åt- 24 xX NOTISER gärder för underlättande av vintertrafiken utmed Norrladskusten och på de norrländska hamnarna. Ledamöterna i kommittén äro generallotsdirektören D. U. V. LINDER, kom- merserådet P. G. FRIBERG, sjökaptenen O. F. HEDBORG, direktören E. LANGE och ledamoten av riksdagens andra kammare kaptenen S. E. J. LöBECK. Kommittén sammanträdde första gången den 1 mars 1917 och beslöt om igangsättande av åtskilliga utredningar samt fortsatte sitt arbete med täta sam- manträden till och med den 29 juni s. å. Som representanter för de lokala intressena har kommittén med sig adjungerat följande genom de norrländska handelskamrarna utsedda ombud, nämligen vice konsul G. TJULIN, Skellefteå, för Norrbottens och Västerhottens läns handelskammare, direktören E. A. ENHÖRNING, Sundsvall, för Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare och disponenten E. LInpstTRÖM, Bollnäs, för Gävle handelskammare. Den 5 och 30 augusti samt den 15 september sammanträdde kommittén åter in pleno, och den 2 oktober återupptogs det gemensamma arbetet ånyo med regel- bundna sammanträden till årets slut, därvid kommittén företrädesvis sysselsatt sig med utredning av isbrytarefrågan och fört underhandlingar med de norr- ländska samhällena och industrierna angående deras medverkan till lösningen av denna fråga. Kommittén har senast hänvänt sig med en skriftlig fram- ställning till ett hundratal norrländska kommuner, bolag och enskilda intres- serade om deltagande i kostnaden för anskaffning av en havsisbrytare, varå svar införväntas inom instundande januari månad. Sammanlagt har kommittén under året haft 39 plenisammanträden och däremellan åt enskilda ledamöter uppdragit utförandet av särskilda utredningar. — Kostnaden för kommitténs arbeten har under året belöpt sig till ungefär 13,000 kronor. 1917 års bränslekommission. Genom beslut den 16 april 1917 för- ordnade Kungl. Maj:t om tillsättande av en ny statens bränslekommission, benämnd 1917 års bränslekommission, med uppgift att sörja för tillgodoseende av ej mindre den enskilda hushållsförbrukningens än även industriens och transportmedlens behov av bränsle. Den förutvarande, av Kungl. Maj:t den 13 augusti 1916 tillsatta bränslekommissionen skulle därmed upphöra, och skulle till den nya kommissionen överflyttas de uppgifter, som ålåge statens bränslekommission jämlikt förordningen den 14 augusti 1916 angående förbud mot användande av ved såsom bränsle vid industriella anläggningar, kommu- nikationsinrättningar samt vissa allmänna verk och anstalter. Samtidigt före- skrevs, att under 1917 års bränslekommission skulle såsom särskilda avdel- ningar inordnas dels den inom statens industrikommission den 4 februari 1916 inrättade bränslebesparingsbyrån, dels ock den inom statens livsmedels- kommission den 5 maj samma år inrättade vedbyrån. Den av länens ved- byråer förut bedrivna verksamheten har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut även övertagits af kommissionen och fortsatts genom kommissionen underlydande länsbyråer. Ordförande i kommissionen är skogschefen i Uddeholms aktiebolag HENRIK PETTERSON. Ledamöter i kommissionen äro redaktören A. J. CHRISTIERNSSON, byråchefen TH. Först, byråchefen i järnvägstyrelsen E. O. VON FRIESEN, t.f. revisionssekreteraren R. EKLUND och bergsingenjören E. W. TILLBERG, av vilka ledamöter Christiernsson, Eklund och Tillberg hava daglig tjänstgöring inom kommissionen. NOTISER 05 Beträffande närmare uppgifter rörande 1917 års bränslekommissions orgat nisation och verksamhet hänvisas till en av kommissionen avgiven tryck- redogörelse i ämnet (se detta häfte sid. Xx 21.). Kyrkofondskommittén. I kommitténs sammansättning (se Skogsv. tidskr. 1917 sid. 86) har den förändringen ägt rum att Kungl. Maj:t genom beslut den 11 september 1917 entledigat greve WACHTMEISTER från det honom med- delade uppdraget, och tillika förordnat landshövdingen I. WIDÉN att vara ord- förande i kommittén. Under år 1917 hava ett antal särskilda ärenden — delvis av synnerligen vidlyftig beskaffenhet — vilka stå i samband med det åt kommittén givna uppdraget, av Kungl. Maj:t remitterats till kommittén. Kommitténs arbete under året har till avsevärd del varit koncentrerat på några av dessa till kom- mittén överlämnade särskilda ärenden, vilka ansetts vara av brådskande be- skaffenhet. Uti fyra dylika ärenden har kommittén under år 1917 avgivit betänkanden, nämligen dels den 19 juni angående åtgärder för underlättande av utarrendering utav sådana prästerskapets löneboställen, vilka bildats av förutvarande bostadsboställen, de/s den 28 juni angående beviljande av ytter- ligare lönetillskott åt svagt avlönade prästmän m. m., dels sistnämnda dag i fråga om tilldelande av emeritilöner åt vissa präster och dels den 17 decem- ber i fråga om krigstidstillägg och krigstidshjälp åt prästerskapet i nyreglerade pastorat. Utkast till ändrade grunder för förvaltningen av de prästerliga av- löningstillgångarna har utarbetats och varit föremål för förberedande behand- ling inom kommittén. Till kommittén av Kungl. Maj:t överlämnade under- dåniga framställningar angående ändringar i lagarna den 9 december 1910 om reglering av prästerskapets avlöning m. m. hava undergått förberedande handläggning. På därom av kommittén framställd begäran har kommittén beretts tillfälle att granska de till statskontoret inkomna utdragen ur lands- kontorens räkenskaper rörande kyrkofondens inkomster och utgifter under år 1917 jämte samtliga till sagda räkenskaper höraride verifikationer, De är 1916 versställda statistiska utredningarna hava kompletterats, och ett antal nya dylika utredningar utförts. Bland annat hava beräkningar verkställts defs över storleken av virkeskapitalet å de ecklesiastika skogarna samt över dessas avkastningsförmåga, dels ock över kostnaden för en rationell förvaltning av sagda skogar. — Kostnaderna för kommittén intill utgången av år 1917 uppgå till omkring 65,650 kronor, därav under sistnämnda år omkring 31,450 kronor. Skogslagstiftningskommittén (se Skogsv. tidskr. 1911 sid. 377 och 1917 sid. 87) har under 1917 fortsatt sitt arbete och i december hemställt om bemyndigande att låta trycka sitt betänkande. Till expensmedel har åt kommittén utanordnats ett sammanlagt bolopp av 11,000 kr. Kronolägenhetskommissionen (se Skogsv. tidskr. 1916 sid. 108 och 1917 sid. 88) har omarbetat såväl med avseende å vissa principfrågor som beträffande åtskilliga detaljer av reell eller formell innebörd under föregående år utarbetade utkast till lag om besittningsrätt för obegränsad tid till krono- jord och annan publik jord. Utkastet har i sålunda omarbetat skick före- hafts till behandling vid de sakkunnigas sammanträden i Stockholm sommaren 20 X NOTISER och hösten 1917. I september 1917 deltogo på särskild kallelse professorn H. J. B:son JUHLIN-DANNFELT och f. d. akademifogden A. R. THALÉN vid två tillfällen i de sakkunnigas överläggningar. Det material, som för lösande av frågan, huruvida och i vilken omfattning åtgärder borde vidtagas för att bereda torpare och lägenhetsinnehavare å de ecklesiastika boställena möjlighet att förvärva av dem brukade jordområden, av de sakkunniga insamlats genom inhämtande enligt utsända formulär av vissa uppgifter från vederbörande pastorsämbeten, har under 1917 slutligt be- arbetats, varjämte de sakkunniga låtit på grundval av nämnda material verk- ställa en statistisk utredning i likhet med vad på de sakkunnigas föranstal- tande tidigare utförts rörande torp och lägenheter å statens utarrenderade domäner m. m. Nyssberörda utredning föreligger numera i korrektur. Den åt särskild sakkunnig antörtrodda kameralhistoriska utredning, som ovan omnämnts, har ännu icke bragts till slut. Dock har det för ändamålet insamlade undersökningsmaterialet, som är av synnerligen vidlyftig omfattning, färdigtryckts i korrektur; och lärer efter verkställande av ytterligare detalj- undersökningar utredningens resultat kunna föreligga 1 korrektur under första hälften av 1918. De sakkunniga torde därefter bliva i tillfälle att till slut- ligt avgörande upptaga de åt dem anförtrodda frågor samt under loppet av 1918 slutföra sitt arbete. Samtliga de kostnader, som för de sakkunnigas verksamhet ådragits stats- verket, uppgingo vid utgången av 1917 till ett belopp av ungefär 78,573 kronor, av vilket belopp omkring 11,680 kronor belöpa på sistnämnda år. Skogsbokföringskommittén (se Skogsv. tidskr. 1914 sid. 53, 1916 sid. 109, 1917 sid. 38 och 253) har sedan förutvarande sekreteraren, extra jäg- mästaren I. LINDEBERG anställts såsom chef för 1917 års bränslekommissions räkenskapskontor, antagit från och med den 16 augusti 1917 extra jägmä- staren, filosofie kandidaten H. MELANDER till sekreterare. I februari månad år t917 avlämnades till departementschefen betänkande [I], omfattande förslag angående överflyttande på de ifrågasatta nya distrikts- styrelserna av de länsstyrelserna nu åvilande domängöromålen. I oktober månad 1917 framlade de sakkunniga den del av »Betänkande rörande be- rättelse över statens domäners förvaltning», som omfattar huvuddelen av det siffermaterial, på vilket en sädan berättelse för år 1916 i väsentliga delar har att bygga. Övriga delar, omfattande motiven för de omläggningar i den hit- tills brukade formen för domänstyrelsens berättelse över nu ifrågavarande del av dess verksamhet, komma att senare överlämnas. Den 11 december 1917 avgåvo de sakkunniga utlåtande i anledning av vad kammarrätten anfört uti sitt utlåtande den 3 februari 1916 över de sakkunnigas betänkande I med därtill hörande fyra bilagor. Samma dag avgåvo de sakkunniga utlåtande angående redovisningen till statsverket av behållna avkastningen av Alnarps egendom m. m. Kungl. Maj:t har den 7 december 1917 fastställt de i de sakkunnigas be- tänkande II föreslagna formulären, i vad de beröra förrådsredovisningen vid domänförvaltningen, att med vissa ändringar från och med ingången av år 1918 tillsvidare på försök tillämpas samt förordnat, att varje jägmästare vid årsskiftet 1917—1918 skall upprätta och före den 1 februari 1918 till do- mänstyrelsen insända en på den bokföring, som hittills ägt rum, grundad NOTISER SPA interimistisk virkesrapport, omfattande de vid nämnda årsskifte kvarliggande osålda skogsprodukter, som genom skogsförvaitningens försorg upphuggits. Under året hava vidare följande arbeten pågått hos de sakkunniga: 1) Utredningar för lösandet av de sakkunnigas uppgift jämlikt förutnämnda brev den 7 november 1913, vilka komma att resultera 1 särskilda betän- kanden rörande: a) Ordnandet av den statistiska bokföringen, som bör utmynna i domän- styrelsens årsberättelse; b) förslag till räntabilitetsbokföringen; c) sågverksbokföringens ordnande och därmed sammanhängande frågor; d) flottledsbokföringens ordnande och därmed sammanhängande frågor; e) jordbruksdomänernas bokföring; samt f) ordnandet av den kamerala och tekniska revisionen hos domänstyrelsen. 2) Formell granskning av förut berörda månatligen inkommande kassaredo- visningshandlingar. Genom överenskommelse med domänstyrelsen insändas samtliga kassaredovisningshandlivgar direkt till de sakkunniga för att under- kastas formell granskning, dels i syfte att tillrättalägga materialet för ränta- bilitetsbokföringen på sätt föreskrivits i brevet den 17 december 1915 och dels för att inarbeta det nya systemet för kassaredovisningen efter givna linjer. I och för utförande av detta arbete har upprättats ett räkenskapskontor, å vilket en kontorschef och två manliga biträden samt ett trettiotal kvinnliga biträden äro anställda. — I samråd med domänstyrelsen har en arbetsfördel- ning blivit verkställd, så att å de sakkunnigas kontor för närvarande en vä- sentlig del av det omfattande räkenskapsarbete, vilket är förenat med förvalt- ningen av statens domäner m. m., utföres. Här rättas och korrigeras upp- komna felaktigheter vid bokföringen. Domänstyrelsen och dess bokhållare erhålla från detta kontor såväl månatligen som vid årsskiftet kassabokslut m. m. Likaså förberedes revisionsarbetet, och överlämnas härifrån material till domän- styrelsens revisionsavdelning. — Förenämnda arbete erfordrar från de sakkun- nigas sida en omfattande korrespondens i bokföringsfrågor med samtliga redo- görare. Ett tiotal cirkulär till samtliga jägmästare hava under år 1917 ut- sänts. Såsom jourhavande å kontoret har sedan mars månad tjänstgjort pro- fessorn O. Sillén samt, då han varit förhindrad, ordföranden. — På domän- styrelsens framställning hava de sakkunniga även övertagit anskaffandet, tryck- ningen och expedieringen av räkenskapsböcker, blanketter m. m. De sakkunnigas arbete har oavbrutet fortgått hela året. Kostnaderna för år 1917 belöpa sig till omkring 80,000 kronor, därav omkring 60,000 kronor som löner vid förenämnda räkenskapskontor. Utredning ang. ändring i gällande bestämmelser om utarrendering av kronans jordbruksdomäner. De sakkunniga (se Skogsv. tidskr. 1916 sid. 110 och 1917 Sid. g90) ha under år 1917 fortsatt sitt arbete. Kostnad hittills 9,000 kr. Undersökning rörande statens för kolonisationsändamål tillgäng- liga och därtill tjänliga marktillgångar inom de sex nordligaste länen. (se Skogsv. tidskr. 1916 sid. 111 och 1917 sid. 90). Efter det de sakkunniga under år 1916 framlagt förslag till plan för en inventering under sommaren samma år av odlingsmarken 3 vissa kronoparker 28 x NOTISER i Norrland och Dalarna, vilken inventering också utförts under de sakkun- nigas uppsikt, har det vid inventeringen vunna resultatet jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1916 varit föremål för särskild bearbetning, lika- ledes under de sakkunnigas uppsikt. Arbetet härmed fortgick till i maj månad 1917. I skrivelse till departementschefen den 21 maj 1917 avgåvo de sak- kunniga förslag till plan för inventeringsarbetenas fortsatta bedrivande under sommaren samma år. Detta förslag blev den 25 i samma månad av Kungl. Maj:t godkänt, därvid, jämväl på de sakkunnigas hemställan, åt den av Kungl. Maj:t den 30 juni 1916 tillsatta kolonisationskommittén uppdrogs dels att handhava uppsikten över den fortsatta inventeringen och dels att i visst hän- seende vidare behandla planen rörande inventeringsarbetenas fortsatta bedri- vande under de följande åren. I avseende å den åt de sakkunniga uppdragna utredningen angående strö- ängarna hava de sakkunniga den 17 februari 1917 till departementschefen överlämnat förslag till r) lag huru förhållas bör med ströängar vid ägostyckning inom Västerbot- tens och Norrbottens läns lappmarker samt 2) lag om förbud mot avsöndring av ströängar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker jämte motiv till nämnda förslag. Vidare hava de sakkunniga den 24 februari 1917 till departementschefen överlämnat för- slag med motiv till kungörelse angående ströängars utbytannde mot annan mark. På hemställan av de sakkunniga har Kungl. Maj:t den 1 juni 1917 till kolonisationskommittén överlämnat jämväl den fortsatta utredningen angående ströängarna. Därmed har alltså de sakkunnigas verksamhet upphört. De med de sakkunnigas verksamhet förbundna löpande utgifterna hava upp- gått till ett sammanlagt belopp av 12,205 kronor go öre. Häri ingår dock ett belopp av 4,600 kronor, som använts till anskaffande av kartmaterial för inventeringens bedrivande, och som alltså rätteligen bör hänföras till kost- naderna för denna. Utredning om tillgodogörandet av kronans fisken samt jakten å viss kronomark. (se Skogsv. tidskr. 1916 sid. 111 och 1917 sid. 90). Under år 1917 hava de sakkunniga besvarat en Kungl. Maj:ts remiss i ärende angående avsättande av en nationalpark norr om Torneträsk i Norrbottens län. Förslag till bestämmelser, avseende bättre tillgodogörande av kronans fisken och därmed sammanhängande frågor, jämte utkast till motiv till detta förslag föreligga färdiga att efter avslutad justering framläggas. Vad angår utredningen av vissa frågor rörande jaktförfattningarna, har ut- kast till bestämmelser i ämnet upprättats; och är motivering till dessa under utarbetande. Kolonisationskommittén. (se Skogsv. tidskr. 1917 sid. 91). Efter fort- satta utredningsarbeten under början av år 1917 har kommittén jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1917 haft att verkställa utredning för möj- liggörande av ett säkert omdöme om lämpligheten av omedelbar upplåtelse av lägenheter för kolonisation å kronoparkerna Djupsjö i Norrbottens län samt Metseken, Rönnliden och Luspberget i Västerbottens län. Härav föranledda lokala undersökningar hava ägt rum under sommaren, varefter det insamlade NOTISER 20 materialet varit föremål för bearbetning. Resultatet härav har framlagts för Kungl. Maj:t i ett den 29 december 1917 till jordbruksdepartementet ingivet förslag till anordnande av fosnsforsols å vissa kronoparker i Väster- bottens och Norrbottens län. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 maj 1917 har kommittén fått åt sig uppdraget att handhava uppsikten över den sommaren samma år fortsatta inventeringen av odlingsjord å kronans marker i Norrland och Dalarna, vilken inventering tidigare varit anförtrodd åt ovannämnda sakkunniga. Sedan in- venteringen avslutats för året, har denna jämlikt föreskrift gjorts till föremål för enahanda bearbetning som inventeringsresultatet från föregående år. Genom förenämnda brev den 25 maj 1917 har kommittén tillika fått sig anbefallt att i visst hänseende vidare behandla ett av de nämnda sakkunniga tidigare uppgjort förslag till plan för den omförmälda inventeringen av od- lingsjord å vissa kronomarker. Detta uppdrag, avseende närmast utredning av möjligheten att inventera marker, som sakna för ändamålet fullt lämpligt kartmaterial, har kommittén numera utfört genom framläggande av förslag i ämnet i skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 december 1917. I denna skri- velse har kommittén därjämte lämnat en utredning av kostnaderna för den planlagda inventeringen i dess helhet. Denna, till vilken torde åtgå en tid av omkring fem år — däri inberäknat de två år, under vilka den redan på- gått — beräknas kräva en kostnad för staten av sammanlagt omkring 400,000 kronor. Häri ingår även kostnaden för bearbetningen av inventeringsresul- taten. Genom Kungl. Maj:ts brev den 1 juni 1917 har slutligen på kommittén överflyttats ett den 31 december 1915 åt kolonisationssakkunniga givet upp- drag att verkställa utredning angående beredande av rättslig möjlighet att vid bildande av odlingslägenheter i Norrland och Dalarna tillvarataga för odling tjänliga ströängar. Den av de sakkunniga påbörjade utredningen har fortsatts av kommittén men är ännu ej avslutad. Till bestridande av kostnaderna för utredningen rörande kolonisationsför- söken å de ovannämnda fyra kronoparkerna har av Kungl. Maj:t anvisats ett belopp av 42,000 kronor. De för kommitténs löpande utgifter anvisade medlen uppgå till sammanlagt 31,800 kronor, därav 3,000 kronor för före- gående år. Utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik och riks- taxering. (se Skogsv. tidskr. 1917 sid. 907). De sakkunniga härför, »Skogs- statistiska kommittén», sammanträdde första gången den 19 november 1917. Därefter hava sammanträden hållits under tiden 19—23 november 1917 samt från den 14 december 1917, varvid preliminär plan för de sakkunnigas ar- beten utarbetats. För erhållande av en ungefärlig uppfattning om de olika inom landet före- kommande metoderna för uppmätning av virke hava de sakkunniga utarbetat ett frågecirkulär, vilket utsänts till ett antal enskilda personer och trävaru- bolag i olika delar av landet. De sakkunniga hava dessutom uppgjort en plan för undersökningar över virkesmassan av olika sortiment, uppmätt i fast och löst mått. Slutligen hava de sakkunniga vidtagit en del förberedande åtgärder för igångsättande av en undersökning över mängden av det virke, som förbrukas som husbehov inom Värmlands län. el RÄVARUMARKNADEN MÅNADSÖVERSIKT. Utsikterna för 1918 års marknad äro oklara. Sådant är allt fortfarande det till ledsnad upprepade omdömet. Och huru skulle det väl kunna vara annorlunda i denna öfverraskningarnas tid, då varje dag ställer oss inför nå- got nytt och oförutsett. De omdömen, som man kan avgiva, om över huvud taget några omdömen alls böra ifrågakomma, bliva därför så gott som ute- slutande på känn. Emellertid hava dock på allra sista tiden några tecken till större förtroende till marknaden visat sig. De äro emellertid ej så många och ej heller alltför betydelsefulla, men för dem som tro på att våra svenska trävaror böra kunna få afsättning till priser, som de rättvisligen böra betinga, äro de dock tecken. 'Det är några affärer på Holland, som under de sista dagarna låtit tala om sig. För gran från Norrköping har offererats 330 kr. för battens pr prompt, under det att tre å fyra veckor tidigare Holland in- ledde underhandlingar med att bjuda 300 kr. och först efter långt om länge gick med på att betala 315 kr. Det vill sålunda synas, som om köparen haft tro på en stigande marknad åtminstone 1 det nu anförda fallet. [ marknaden äro f. n. egentligen endast Danmark och Holland. Några trevare komma ju också från de krigförande länderna, men med maximipris på varorna i importlandet och de oerhörda frakterna blir väl nästan alltid resultatet, att säljaren ej kan reflektera på affären. Det talas t. ex. om en affär för Frankrike från Östersjöhamn, som genast strandade på frakten 375 kronor pr stand. Det är belysande för förhållandena, att frakten kan nå upp till ett dylikt belopp och samtidigt maximipriset cif stå orubbat. Sant är visserligen, att Frankrike ej har officiellt fastställda maximipris, men inköpen genom officiella organ verka på samma sätt. Att under sådana förhållanden varje eftergift från säljarna ej kan tjäna till annat än att förlänga en i läng- den ohållbar prispolitik från köparelandets sida, borde vara den enda rätta slutsatsen. Oaktat ovissheten om framtiden pågår sågverksdriften utan allt för stora inskränkningar. Litet var vill ju söka undvika driftstörningar med därav föl- jande arbetslöshet. Det är att hoppas att så måtte kunna ske i det längsta, men tack vare den av foderbristen framkallade starka inskränkningen 1 av- verkningarna stundar en tid fram emot hösten och nästa vinter, då säkerligen det blir omöjligt att hålla driften i gång vid ett mycket stort antal av våra sågverk och även trämassefabriker. Det är givetvis med allra största bekym- mer, som litet var ser framåt mot denna tid. SET TO ES. Sr AV LAGAR, KUNGL. FÖRORDNINGAR OCH BESLUT. Anslag till utdikning av vissa staten tillhöriga mossar. Kungl. Maj:t har den 23 november 1917, sedan järnvägsstyrelsen i skrivelse den 12 november anmält, att bränntorvsupptagning under nästkommande år vore avsedd att bedrivas å följande statens domäners fond tillhöriga mossar nämligen, Lagge mosse å Hunnebergs kronopprk, Ekelundsmossen å samma kronopark, Stängemossen å Edsmärens kronopark samt Förarpsmossen å Förarps kronopark, anbefallt statskontoret dels att av under händer varande medel innevarande år till järnvägsstyrelsen på rekvisition utanordna ett belopp av åttiofem tusen kronor att efter ingången av år 1918 ersättas från det av riksdagen på extra stat för samma år anvisade anslag för utdikning av staten tillhöriga bränntorvsmossar dels ock att efter den I april 1918 till järnwägsstyrelsen på rekvisition utanordna ytterligare femton tusen från samma anslag. Tillämpning på försök av vissa formulär för förrådsredovisning samt insändande av interimistisk virkesrapport. Härom har Kungl. Maj:t den 7 december 1917 meddelat följande beslut: Jämlikt bemyndigande den 7 november 1913 uppdrog statsrådet och chefen för jordbruks- departementet åt särskilda sakkunniga att verkställa utredning och uppgöra förslag beträffande en förändrad bokföring rörande statens domäner och övrig med Eder verksamhet förenad förvaltning. Sedan dessa sakkunniga överlämnat första delen av sitt betänkande med därtill hörande förslag till kassaredovisning och kassaliggare, förordnade Vi den 17 december 1915, att nämnda förslag skulle från och med ingången av år 1916 tillsvidare på försök tillämpas. Med skrivelse den 31 augusti 1916 hava nu nämnda sakkunniga överlämnat andra delen av sitt betänkande, innefattande förslag till formulär för övriga liggare med därtill hörande redovisningshandlingar och dessas sammanfattande i en huvudbok för Eder. tänkande för förrådsredovisningen föreslagna formulär med av statskontoret i dess utlåtande antydda rättelser skola från och med ingången av år 19138 tillsvidare på försök tillämpas. Tillika hava vi föreskrivit, att jigmästares virkesrapport skall avlämnas en gång om året med rätt dock för Eder att, där så finnes nödigt, bestämma, att virkesrapport skall avgivas två gånger årligen. | Slutligen hava Vi förordnat, att varje jägmästare skall vid årsskiftet 1917 — 1918 upprätta och före den I februari 19:18 till Eder insända en på den bokföring, som hittills ägt rum, grundad interimistisk virkesrapport, omfattande allenast de vid nämnda årsskifte kvarliggande osålda skogsprodukter, som genom skogsförvaltningens försorg upphuggits. DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR, BESLUT, FRAMSTÄLL- NINGAR OCH YTTRANDEN. Beräknade inkomster och utgifter för domänförvaltningen för åren 1918 och 1919. Sedan resultaten av höstens virkesauktioner blivit kända, har Domänstyrelsen i underdånig skrivelse den 10 december framlagt beräkningar över inkomster och utgifter för domänför- förvaltningen för åren 1918 och 1919. 30 SKOGSADMINISTRATIONEN Inkomster för är 1918. Statsverkets skogsmedel, beräknade bl. a. under förutsättning av att full ersättning tillföres domänfonden för till Bränslekommissionen levererad ved .........s.....s 45,000,000 kr. kö mSsterstorordbruksdoman erna Wi. bias iuklamviste cissi. elcsiplete eka IN BIE 1,500,000 Summa 46,500,000 kr. Avgå driftkostnader däri inberäknade medel till förnyelsefonden ........ 20,000,000 Nettoinkomst 26, 500,000 kr. Domänstyrelsen förutsätter, att inkomsterna under år 1919 böra bliva minst lika höga som under år 1918, och uppställer i enlighet därmed följande beräkning för år 1919: Statsverköts skopgsmedel gla I .5 bot. bill let. lör a Seb Nere de Ae br Ane 41 45,000,000: kr. Inkomster fran!jordbruksdoman era ij. s st. estetisk sele adelelele 1,500,000 » Summa 46,500,000 kr. Avgår dels driftkostnader enligt statsförslag för år 1919... 19.913,600 kr. dels beräknad avsättning till förnyelsefond. 50 24 å bruttoinkomsten å skogsmedlen .. :2,250,000 kr. med avdrag av i driftkostnader inberäknade kostnader för skogsodling och dikning.... :1,163,600 1,086,400 » 21,000,000 >» 1919 års i nettobehållning 25,500,000 kr. Generalförslag för år 1918 för statens domäner. Genom kungl. brev den 31 december 1917 har Kungl. Maj:t fastställt generalförslag till utgifter för år 1918 från förslagsanslaget till driftkostnader för statens domäner, varav fram- går i huvudsak följande: NS KOSTA Adera fÖOKEIDO MIAN SEYKELS EN: slots Sk elde CS So lbisle elr leleleless fade aln: s nöjes] else el iefele sele Else 319,400: — II. Kostnader för statens skogsdomåäner. A. Skogsstatens avlöningar m. m. Till skogsstatens ordi- T ÄTLE NP ELSON AL sysslor a hor efdejels seklers tinar Eee Skien 1,797,350: — Till rese- och traktamentsersättning åt överjägmästarna, skogstaxatorerna och överjägmäsarteassistenterna samt till arvoden m. m. åt skogsstatens extra personal... -1,169,078:— 2,966,428: — B. Skogsstatens boställen och bostadslägenheter............ 347,254. — C. Skogsindelning och skogsuppskattning........ssssessss-s2a 100,000: — D. Direkta förvaltningskostnader. Överjägmästarnas ex- 5 PEDSMeECEN se NL ed STYRE ERT AS NSL 39,340: — Jägmästarnas och skogsingenjörernas förvaltningsmedel 15,279,877: — Till fullbordande av anläggningar vid Porjus............ 118,500: — Till utgifter för skötsel och bevakning m. m. av egen- domar, som under 1918 komma att inköpas ......... 30,000; — Till sänginventarier för skogskojor i de sex norra länen 3,000: — 15,470;717: — ZE. Diverse allmänna ändamål. Till stipendier åt skogs- TJÄNSTEMAN PR Ra 1 SA Ner toa Nf NTE NTA få STR ANAR SEE 3,500: — llfänordnande av: AiStriktsmöföne as. e sees se 6,000: — Till anordnande av exkursioner för kronojägare ...... 4,000: — Till prenumeration å »Skogen» för kronojägare, tillsy- ningsmän och vissa e. kronojägare ......s..a.s-ss.- ss. 1,825: — Till prenumeration å »Skogsvännen» för kronojägare, 15110 (Sa Ulla age 0 0 die aa le LO RRS A AB ng ÖtGsES AY SOON AH NSA Sole 15, SÖS in. Oförutseddat och! diverse" utg ifleri. oo oda ses: rese sasse ss 163,917: — G. Förnyelsefond för återväxtkostnader 5 4 3 förslagsvis 45 1000) BOOBKIE (Asks ye bike ss fo AF råa Se Arg left Hör 2,250,000: — varifrån avräknas vad som beräknas utgivas för skogs- odling och dikning under är IOLS. msssss.sss Nesse 004,081:— =1,345,919:— Kronor 20,410,100: — Avgår anslag av statsmedel för tillsyn å enskildas sko- gar i Norrbottens och Västerbottens läns lappmar- ker och kustland 410,000: - Sn AÅterstod 20,000,100: — DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR M. M. Se III. Kostnader för statens jordbruksdomäner, 4. Kostnader för: Domanintendenternas arvode. sttosmnssocsserrssssslust 35,500: — Resekostnader vid domänförvaltningen = sosssommssossnni 45,000: — 80,500: — 73 d Övriga med förvaltningen av jordbruksdomänerna för- ERA der KOStn Aden re SG FARA ON MEn TIA EO OA 100,000: — IV. Krigstidstillägg och krigstidshjälp för är 1917 ............ 630,000: — Sammanlagt äro således driftkostnaderna under år 1918 för statens domäner fastställda till ett belopp af för- SITSSVIS AM SPRIIR TIL FISN TS SITE REV SIE BA TN 21,130,000: — Diverse cirkulär m. m. Domänstyrelsens cirkulär den 18 december till skogsstatens förvaltande personal an- gående likviderande av vissa rese= och traktamensträkningar. Sedan Kungl. Domänstyrelsen i cirkulär den 20 september bestämt, att räkningar enligt nådig kungörelse den 28 augusti 1917 för den förvaltande personalen undantagandes över- jägmästarne skola, efter i Kungl. Domänstyrelsen verkställd granskning. utbetalas av veder- börande förvaltares kassa, har Styrelsen funnit skäligt medgiva, att tills vidare, sedan dylik räkning å verkställda resor inlämnats till kassans förvaltare, denne må äga rätt att såväl för egna som för underlydande tjänstemäns räkningar omedelbart utbetala ett belopp, mot- svarande högst 60 procent av räkningens slutsumma, skolande dylik utbetalning i kassan uppföras som verklig utgift och verificeras med mottagarens kvitto. Domänstyrelsens cirkulär den 31 december 1917 till samtliga överjägmästare, jägmästare, biträdande jägmästare och förvaltare av skolrevir angående uppgift å kronoskogarnas taxe- ringsvärden. Kungl. Domänstyrelsen vill härmed föreskriva, att vederbörande jägmästare, biträdande jägmästare och förvaltare av skolrevir skola var för sitt förvaltningsområde så fort ske kan och senast den I:a februari 1918 inkomma med uppgift å dels de taxeringsvärden, som vid 1916 års utgång voro åsatta samtliga till domänfonden hörande och under skogsstatens för- valtning eller kontroll”) ställda statens fastigheter, dels de förändringar, som häri eventuellt blivit vidtagna beträffande år 1917. Uppgiften skall utgöras av förteckning å samtliga före- nämnda fastigheter — fördelade å kronoparker, kronans flygsandsplanteringar, domänskogar, kronolägenheter, holmar och skär samt kronoöverloppsmarker — var och en med sitt taxerings- värde, eller, där eventuellt två eller flera fastigheter äro i taxeringshänseende sammanslagna till en enhet, varje skild taxeringsenhet, i vilket fall dock bör angivas vilka fastigheter denna omfattar och, där olika delar av samma fastighet äro åsatta Skilda taxeringsvärden, varje sådan del med angivande av, till vilken fastighet den hör. Därjämte vill Kungl, styrelsen föreskriva, att framdeles inom januari månad liknande upp- gifter skola avlämnas avseende det nästförflutna året, varvid dock fullständig förteckning upp- göres allenast för de år, varunder allmän fastighetstaxering ägt rum, under det att beträffande mellanliggande år uppgift erfordras allenast å de förändringar rörande skilda fastigheters taxeringsvärden, som eventuellt ägt rum under året, tillika med taxeringsvärdenas slutsum- mor för skilda grupper av revirets skogar. Uppgifterna skola inom här förut nämnd tid insändas till överjägmästaren, som, efter att däröver hava upprättat sammandrag för distriktet, överlämnar desamma tillika med distrikts- sammandrag till Kungl. styrelsen senast därpå följande 15 februari. Domänstyrelsens cirkulär den 31 december till samtliga förvaltande skogsstatstjänstemän, angående kungörelse av bevakningspersonals tjänst. Kungl. domänstyrelsen vill härigenom föreskriva, att då kungörelse om befattning dels såsom extra kronojägare eller därmed likställd tjänst med årsförordnande, dels ock såsom vikarie under längre tid för kronojägare eller därmed likställd utfärdas, sådan kungörelse skall genom Eder försorg införas i Lantmannabladet, icke i orts- eller andra tidningar. Samtidigt vill Kungl. styrelsen erinra därom, att kungörelse om befattning såsom krono- jägare eller därmed likställd ordinarie tjänst alltid genom Kungl. styrelsens försorg införes i Post- och Inrikes tidningar samt i Lantmannabladet. 7) Vissa från arrendet ej undantagna domänskogar i den mån särskilda taxeringsvärden äro sådana åsatta. 3. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Serien Bs "parv 34 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN Domänstyrelsens cirkulär till samtliga jägmästare den I januari rörande 'insändande av interimistisk virkesrapport för år 1917. Sedan Skogsbokföringskommittén enligt sitt meddelande n:r 30 den 13 december 1917 åtagit sig att insamla de interimistiska virkesrapporter, vilka det jämlikt nådig skrivelse den 7 december 1917 åligger varje jägmästare att före den 1 februari 1918 till Kungl. styrel- sen insända, har Kungl. domänstyrelsen funnit skäl godkänna detta skogsbokföringskom- mitténs åtagande, vilket för kännedom och efterrättelse meddelas, Kostnaderna för hantlangning vid utsyning av ved till husbehov åt prästerliga be- fattningshavare. På av jägmästaren i Kopparbergs revir gjord förfrågan har Domänstyrelsen 1 skrivelse den 15 november meddelat, att kostnaderna för hantlangning vid utsyning av ved till husbehov åt prästerliga befattningshavare må utbetalas av tillgängliga, för skötseln av ecklesiastika boställens skogar anvisade förvaltningsmedel. Pris å vedvirke till Bränslekommissionen. o Pris å nedflottat virke. Domänstyrelsen har härom den 5 december avlåtit följande skrivelse till överjägmästaren 1 Nedre Norrbottens distrikt. Med anledning av Eder skrivelse till Kungl. domänstyrelsen den 21 sistlidna november angående prissättning å vedvirke, som, föregående vinter avverkat inom Sikå, Vargiså och Malmesjaurs revir och sistlidna sommar nedflottat efter Piteå älv, skulle tillhandahållas 1917 års bränslekommission vill Kungl. styrelsen härigenom föreskriva, att ifrågavarande vedvirke intill innevarande års utgång skall tillhandahållas kommissionen till de pris, som erhållas därigenom, att till det beräknade rotvärdet före den 1 augusti 1914 läggas de verkliga kostnaderna för avverkning och vidaretransport till platsen för överlämnandet. Pris å ved från viss skog utom avverkningszonen. Domänstyrelsen har härom den 7 december lämnat t. f. jägmästaren i Västerås revir följande besked. Med anledning av Eder skrivelse den 4 dennes angående pris å vedvirke avverkat å skogar, vilkas avkastning ingår till annan uuder statens förvaltning ställd fond än domän- fonden, och avsett att överlåtas till bränslekommissionen vill Kungl. domänstyrelsen här- igenom meddela, att för dylika skogar, vilka ligga 2z£om det område, som är upplåtet till skogsavverkning enligt rekvisitions- och förfoganderättslagen, och alltså utom brärslekom- missionens avverkningszon, sådana pris må vid överlåtelse till bränslekommissionen tillämpas, som erhållas genom att till gängse rotvärde lägga de verkliga kostnaderna för upphuggning, transport m. m. Från allmänna skogar under tiden I januari 30 april 1918. Domänstyrelsen har härom den 21 december till samtliga överjägmästare avlåtit följande skrivelse: Med erinran att de pris å vedvirke, som av Kungl. domänstyrelsen fastställts jämlikt skrivelse n:r 9. II: 2474, 2785, 14. XI. 1917, endast gälla intill innevarande års utgång, vill Kungl. styrelsen härigenom anmoda Eder att, efter numera vunnen erfarenhet och med beaktande av de ytterligare stegrade omkostnader för upphuggning och transport av ved- virke, som under innevarande vinter möjligen kunna uppstå, till Kungl. styrelsen, efter veder- börande jägmästares hörande, inkomma med förslag till de kostnader dels för upphuggning av vedvirke, dels ock för transport av vedvirke till järnvägsstation, järnvägslinje, kaj, vatten- drag eller annan dylik leveransort, vilka anses böra tilläggas de av Kungl. styrelsen den 14. XI. 1917 fastställda rotprisen (före I. VIII. 1914) för erhållande av de pris, som av 1917 års bränslekommission skall erläggas för vedvirke, som kommer att ställas till dess förfogande under tiden I junuari—30 april 1918 från allmänna skogar, vilkas avkastning ingår till domänfonden. Dessa beräknade kostnader i ören per lös m? skola av Eder angivas för vart och ett av de områden (revir, vissa kronoparker o. s. v.), som: efter Edert förslag upptagits i Kungl. styrelsens skrivelse den 14. XI. 1917. De beräknade kostnaderna för såväl upphuggning som transport skola avse medelkostnaden i utjämnat värde gemensamt för kastved av olika trädslag och sortering och angivas enligt följande tabell (se sid. Xx 35). Därest vedvirke, avsett att ställas till bränslekommissionens förfogande, icke vidare skulle förekomma för något område, upptaget i Kungl. styrelsens skrivelse den 14. XI. 1917, bör sådant område nu uteslutas. För den händelse något nytt område tillkommit eller för- hållandena nödvändigtvis anses påfordra uppdelning av förut upptaget område, skall sådan TYS UFPda DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR M. M. KID uppdelning motiveras, och bör då tillika för dylikt område föreslås rotpris (före 1. VIII 1914). - Stock- Grips- Nykö- Ostra distriktet holms holms pings revir | revir revir SSA I (För 1:a kastved rotpris av björk före [50 VERS PAS) EG YNG BOO SANS ar kl Ta 500 525 | 400 | Beräknad huggningskostnad för björk, | | al, barr, bland, 1:a ved, 2:a ved, o. s. v. 210 215 2200 Beräknad transportkostnad för björk, al, | barr, bland, I1:a ved, 2:a ved o. s. v.| 450 | 205 | 180 | Förslagspris summa = 1,160 945 | 900 | Vidare vill Kungl. styrelsen anmoda Eder att vid ingivandet av förevarande uppgifter lämna förslag till ändring, därest så anses påfordras, av rabatteringen av priset å långved (definierad å Kungl. styrelsens skrivelse n:r 8. II: 3265, 3309), vilken rabattering hittills skolat ske med 12 I. För att de pris, som här avses, snarast möjligt må kunna fastställas och överlämnandet av vedvirke till bränslekommissionen därigenom ske utan onödig tidsutdräkt, anmodas Ni att till Kungl. styrelsen senast den 15 instundande januari överlämna nu begärda upp- gifter. Slutligen vill Kungl. styrelsen på förekommen anledning uppdraga åt Eder att anmoda vederbörande jägmästare att till bränslekommissionens lokala ombud, när framställning av ombuden göres, under hand lämna de upplysningar, som rimligen kunna avgivas, angående vedvirke från allmänna skogar, avsett att ställas till kommissionens förfogande. Från allmänna skogar, vilkas avkastning ingår till annan under statens förvaltning ställd fond än domänfonden. Därom har Domänstyrelsen den 11 januari avlåtit följande skrivelse till samtliga överjägmästare. a Genom skrivelser den 11. X. 1917, och den 7. XII. 1917. har Kungl. domänstyrelsen meddelat föreskrifter angående de grunder, som tillsvidare skola gälla vid prissättning å ved, som ställes till bränslekommissionens förfogande från allmänna skogar, vilkas avkast- ning ingår till annan under statens förvaltning ställd fond än domänfonden. På förekom- men anledning vill: Kungl. styrelsen härtill föreskriva, att vid dylik prissättnirg hädanefter tillsvidare skall tillses, att priset icke överstiger de av bränslekommissionen för ved från enskildes skogar bestämda leveransprisen. Härom har Ni att underrätta vederbörande. Beträffande stubbved. Domänstyrelsen har härom i skrivelse den 31 december 1917 föreskrivit följande: Stubbved från domänfondens skogar skall tillhandahållas kommissionen till ett pris bil- dat av ett rotvärde, som står i samma relation till de av Kungl. styrelsen fastställda rotvär- dena före 1. VIII. 1914 för 1:a barrved som stubbvedens fastmasseprocent till den 1:a barr- vedens, med därtill lagd verklig kostnad för brytning respektive transport. Stubbved från andra allmänna skogar än domänfondens skall tillhandahållas kommissio- nen till pris, motsvarande dem som av kommissionen betalas för stubbved från enskil- des skogar. Därest stubbved av kommissionen icke tagits i anspråk från enskildes skogar och utgångspunkt för prisberäkning sålunda saknas, skall stubbved från ifrågavarande all- männa skogar av kommissionen betalas med ett pris bildat av ett rotvärde, som står i samma förhållande till det av riksvärderingsnämnden fastställda priset å 1:a barrved som stubbve- dens fastmasseprocent till den 1:a barrvedens, med därtill lagd verklig kostnad för brytning respektive transport, med iakttagande av att det efter angivna grunder beräknade leverans- priset å 1:a barrved icke överstiger de av bränslekommissionen bestämda leveransprisen. Krigstidstillägg "oa port Beträffande t. f. jägmästare. Med anledning av att viss Konungens befallningshavande vägrat utbetala krigstidstillägg åt t. f. jägmästare under den tid, ordinarie jägmästaren haft anställning hos Bränslekommissionen, har Domänstyrelsen den 24 november med erinran YNS 30 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN om bestämmelsen i $ 5 av nådiga kungörelsen den 29 maj 1917, angående krigstillägg och krigstidshjälp under år 1917 åt befattningshavare i statens tjänst, vari stadgas, att krigstids- tillägget anses tillhöra lönen och utgår odelat befattningshavare, även om han under tjänst- ledighet hälsas vårdande, enskilda angelägenheter m. m. avstår lönen helt eller delvis, med- delat att enligt styrelsens mening krigstidstillägget för den ordinarie jägmästaren under den tid, denne har anställning hos Bränslekommissionen och jämlikt särskilt nådigt brev där- under skall avstå samtliga till tjänsten hörande avlöningsförmåner, skall innehållas och t. f jägmästaren i reviret uppbära sådant tillägg å sin assistentavlöning, vare sig han såsom t. f. revirförvaltare uppbär någon del av densamma eller icke. Att krigstidstillägg ej mindre för t. f. jägmästare än även för revirassistenter skall utgå enligt de grunder, som finnas angivna i punkt A. av ovannämnda kungl. kungörelse, torde vara ställt utom allt tvivel, enär i båda fallen avlöningen utgår efter av riksdagen prövade grunder, Beträffande årsanställda bevakare. Härom har Domänstyrelsen den 22 december 1917 meddelat: att krigstidstillägg icke får utgå under tid, då bevakare varit anställd hos bränslekom- missionen och således icke äger rätt uppbära någon del av avlöningen; att årsanställd bevakare å skog, vars avkastning tillfaller Fryksände pastorats reglerings- fond, icke äger rätt att i likhet med. sådan, som är anställd å ecklesiastik skog, vars av kastning tillfaller kyrkofonden, uppbära krigstidstillägg jämlikt nådiga brevet den 17 augusti 1917; samt att, därest en bevakares avlöning uppdelas på olika fonder eller hushållsenheter, krigs- tidstillägget även bör i samma proportion uppdelas. Beträffande t. f. kronojägare. På framställning av överjägmästaren i Södra distriktet, att t. £. kronojägaren i Inlands bevaksningstrakt av Göteborgs revir Fritz Ekström, och med honom jäm- ställd som förordnas såsom vikarie för sjuk ordinarie kronojägare men i denna egenskap icke kan komma i ätnjutande av krigstidstillägg under innevarande år och ej heller vore berättigade till krigstidshjälp, måtte tilldelas ett arvodestillägg av 250 kronor, motsvarande krigstidstillägget, samt att det tillfälliga lönetillägg, som jämlikt Kungl. brevet den 3 juli 1917 skall utgå för år 1918 till årsförordnade extra kronojägare, måtte få utgå även till Ekström och med honom jämställda t. f. kronojägare, har Domänstyrelsen meddelat, att styrelsen saknar befogenhet bifalla förstnämnda framställning, samt erinrat om, att villkoret för erhållande av arvodes- tlllägg under år 1918 för extra kronojägare är, att denne skall vara årsförordnad, samt att en sådan årsförordnad extra kronojägare enligt styrelsens mening lärer vara berättigad att åtnjuta arvodestillägg, även om han under längre eller kortare tid av år 1918 på förord- nande uppehåller kronojägaretjänst. Reseersättning. Till jägmästare bosatt utom tjänstgöringsområdet. Härom har Domänstyrelsen den 12 november 1917 meddelat följande beslut. I skrivelse den 10 innevarande månad hade extra revisorn hos Kungl. styrelsen P. Ni- cander, vilken det ålåg att granska de från den förvaltande skogspersonalen inkomma rese- räkningar enligt kungl. kungörelsen den 28 augusti 1917, begärt förtydligande av sagda kungörelse i avseende å rätt för jägmästare, som vore bosatt utom tjänstgöringsområdet, att uppbära reseersättning från hemmanet till revirgränsen. — Med anledning härav förklarade Kungl. styrelsen, att $ 2 av ifrågavarande kungörelse borde tolkas så, att befattningshavare vid skogsstaten, tillhörande den förvaltande personalen, som erhållit vederbörligt tillstånd att vara bosatt utom tjänstgöringsområdet, skall vara berättigad att, med de inskränkningar och under de vilkor i övrigt, som kungörelsen stadgar, uppbära resekostnads- och traktaments- ersättning från bostadsorten. Till och från tjänstgöringsorten. Hos Kungl Maj:t har extra jägmästaren Sven Petrini i underdånighet yrkat upphävande av Domänstyrelsens beslut att ej utbetala ersättning för återresa från tjänstgöringsområde i Blåvikens m, fl. revir till Stockholm, och har klaganden framhållit dels att närmaste anledningen till ifrågavarande resa varit militär tjänstgöring, dels att den tjänstgöring i förenämda Blåvikens m. fl. revir, vartill han förordnats, upphört i och med hemresan, samt dels att, då hans förordnande räckt blott 4 månader resorna till och från tjänstgöringsområdet ställt sig mycket betungande och vållat en kännbar reducering uti det för tjänstgöringen utgående, i alla fall låga arvodet, 200 kronor i månaden. BEE DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR M. M. KKR I ärendet har Domänstyrelsen den 17 december 1917 anfört följande. Av klaganden har framhållits, att enligt nådigt brev av den 3 november 1906 och den 5 juli 1916 assistent, som under vissa i de nådiga breven angivna tider förordnades att till- fälligt tjänstgöra i Västerbottens och Norrbottens län, skulle äga att, utöver övriga förmåner, även uppbära rese- och traktamentsersättning för resa till och från tjänstgöringsområdet. Det förordnande, som klaganden innehaft, kan dock icke jämställas med de tillfälliga för- ordnanden, som åsyftas uti de åberopade nådiga breven. Med tillfälliga förordnanden me- nades där sådana, som avsåge skogsindelnings- och andra mera tillfälliga arbeten, vartill i annat distrikt i avlönad befattning anställd skogstjänsteman förordnades, utan att tjänsten ifråga anslagits till ansökan ledig och vilka i allmänhet drogo en eller annan månads tid. Det förordnande, klaganden innehaft, avser däremot en i vederbörlig ordning ledigförklarad tjänst, vartill klaganden efter ansökan förordnats, och ehuru tjänstgöringstiden för dylika förordnanden , omfattar allenast 7!/, månader av året, måste för en dylik befattning gälla samma bestämmelser som för övriga statstjänster. En person, som efter ansökan förordnas till viss statstjänst, har, därest icke för särskilda fall annorlunda bestämts, skyldighet att utan kostnad för det allmänna inställa sig på tjänstgöringsplatsen, likasom han efter tjänstens frånträdande icke kan äga någon rätt att erhålla gottgörelse för återresa till annan ort. Att som klaganden framhållit, förordnandet avbrutits för militär tjänstgöring kan heller icke motivera, att skogsväsendet skulle belastas med kostnader härför: skulle någon reseersättning av denna anledning utgå, bör väl densamma tagas ur för militär ändamål anvisade medel. Vad slutligen vidkommer klagandens påpekande att lönen endast är 200 kronor i måna- den, får Domänstyrelsen framhålla, att till denna lön kommit, förutom ersättning för resor, ett dagsarvode av för tiden intill den I september 1917 6 kronor och efter sagda dag 8 kronor. Med hänvisande till vad sålunda ovan anförts, får Domänstyrelsen i underdånighet yrka, att klagandens besvär måtte lämnas utan avseende, detta så mycket mera som ett godkän- nande av besvären skulle för statsverket medföra ganska betydande utgifter, då ett stort antal yngre skogstjänstemän från södra delarna av landet årligen förordnas till tjänstgöring i Norrland under alldeles liknande förhållanden som uti föreliggande fall. Från bostadsorten till närmaste järnvägsstation. Härom har Domänstyrelsen den 28 december 1917 avlåtit följande skrivelse till överjägmästaren i Smålands distrikt. I skrivelse den 21 december har Ni anhållit om Kungl Domänstyrelsens principuttalande, huruvida, oavsett var inom reviret, jägmästare väljer sin bostad, han är berättigad till er- sättning för resa till och från närmast belägna järnvägsstation. Som svar härå får Kungl. Domänstyrelsen hänvisa till gällande bestämmelser uti Kungl. Maj:ts nådiga resereglemente av den 13 december 1907 samt uti Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning åt befattningshavare vid skogsstaten och statens skogsskolor den 2$ augusti 1917, och vilka bestämmelser Kungl. Domänstyrelsen icke äger någon befogen- het att ändra. Vid förflyttning till annan tjänst. Härom har Domänstyrelsen dan 14 januari meddelat följande beslut. Mot av extra jägmästaren Bengt Smedmark insänd rese- och traktamentsräkning för okto- ber 1917 hade Kungl. DNomänstyrelsens revision anmärkt, att Smedmark ej vore berättigad att utfå ersättning för resa Umeå—OÖrnsköldsvik den 2/,. Då emellertid Smedmark varit av Kungl. Domänstyrelsen förordnad som extra skogsingenjör i Umeå skogsvårdsområdes Ume- del för tiden intill 1917 års utgång, då han utan att hava sökt därtill förordnades som assistent å Junsele med flera revir från och med den 20 oktober samma år, bör han vara berättigad till ersättning för den anmärkta resan, vadan Kungl. Domänstyrelsen fann skäligt godkänna räkningen till dess hela belopp 167,66 kronor. Vid avhämtande av tjänstehandlingar. Med anledning av reseräkning från jägmästaren Bror Rosander, emot vilken revisionen anmärkt, att ett belopp av 25 kronor, utgörande kost- nad för resa från Latikberg till Vilhelmina den 3 och från Vilhelmina till Latikberg den 4 november 1917 borde från räkningens slutsumma avdragas, enär nämnda resor ej vore att hänföra till de i Kungl. kungörelsen den 28 augusti 1917 $ I omförmälda resor i tjänsten, har Domänstyrelsen den 17 december 1917 meddelat, att då jägmästarens resa från Latik- berg till Vilhelmina och åter vore motiverad med avhämtande av handlingar samt detta väl kunde erfordras under en bortovaro frår hemmet av 35 dagar, fann Domänstyrelsen skäl att, med ogillande av revisionens anmärkning, godkänna ifrågavarande räkning utan avdrag. Ersättning för transport av reseffekter. Härom har Domänstyrelsen den 17 december 1917 meddelat följande beslut. VI SEI EAS Sod SES ELAN (OUT Y S ek 5 Sv 38 x SKOGSADMINISTRATIONEN Föredrogs reseräkning från jägmästaren Eric von Sydow, emot vilken revisionen anmärkt, att fyra kronor utgörande kostnad för transport av reseffekter i Gellivare och Porjus den 16 oktober 1917 borde avdragas å räkningens slutsumma, Kungl. Domänstyrelsen fann, med godkännande av revisionens anmärkning, skäl bestämma, att, enär gällande resereglemente icke medgiver ersättning för transport av reseffekter vid resa, sam varar allenast en dag, från ifrågavarande räknings slutsumma skulle avdragas det av revisionen anmärkta beloppet 4 kronor. Cirkulär rörande skogsarbeten m. m. Domänstyrelsens cirkulär den 13 december 1917 till samtliga jägmästare och skogsskole- föreståndare angående likvidering av foderhavre. Folkhushållningskommissionen har medgivit, att vid tillämpning av fastställd ransonering av foderhavre åt hästar under innevarande ransoneringsperiod de för Kungl. domänstyrelsens räkning arbetande s. k. jordbrukshästarna skola erhålla utöver dem såsom jordbrukshästar medelst assignationer tllldelad havrekvantitet viss tilläggsranson av havre, vilken senare er- hålles å röda foderkort. Ägarna av sådana jordbrukshästar ha berättigats inköpa dem så- lunda tillerkänd havre, vare sig den erhållits medelst assignationer eller å röda foderkort, till ett pris av 23,50 per 100 kilogram. Samtidigt gälla för s. k. industrihästar den bestäm- melsen, att all havre, som tilldelas dessa, skall likvideras med 40 kronor per 100 kilogram. [I avsikt att, då förenämnda jordbrukshästar synts böra även ifråga om priset å havre i någon mån jämnställas med industrihästarna — havreransonen är nämllgen för dessa båda katego- rier av hästar lika inom varje ransoneringsområde — har folkhushållningskommissionen, på det att denna merkostnad för tilläggsransonen icke skulle betunga jordbruksnäringen. beslutit att denna tilläggsranson, som erhålles på röda foderkort, skall slutligt likvideras efter ett pris av 40 kronor per 100 kilogram samt att differensen mellan detta pris och förut angivna köpeskilling vid havrens emottagande, 23,;0 per 100 kilogram, — vilken köpeskilling er- lägges av hästägaren — eller 16,50 kronor per 100 kilogram skall av Kungl. domänstyrelsen direkt inbetalas till folkhushållningskommissionen, Kungl. domänstyrelsen, som funnit sig böra godtaga dessa av Folkhushållningskommis- sionen meddelade föreskrifter, får härmed, på det att de skilda beloppen må kunna påföras de särskilda reviren, föreskriva, att det skall åligga Eder att i samband med utfärdande av sådant intyg, som berättigar ägare till sådan jordbrukshäst, som användes för Kungl. styrelsens räkning att erhålla rött foderkort, förständiga denna att omedelbart efter kortets erhållande uppvisa det för Eder eller Eder underlydande personal för kortets förseende på baksidan med anteckning om, för vilken avverkning inom respektive revir hästen i fråga varit sysselsatt. Räkning å denna ytterligare köpeskilling för förenämnda tilläggsranson av havre kommer att, åtföljd av de röda foderkort, som denna då avser, av folkhushållningskommissionen direkt till Kungl. styrelsen ingivas. Hos Kungl. domänstyrelsen, som likviderar förenämnda räk- ning, kommer sedermera att med ledning av anteckningarna å foderkortens baksida upp- göras sammandrag för de skilda reviren och deras avverkningar, efter mottagandet, varav Ni har att i Edra räkenskaper dels avföra såsom diverse utgifter för ifrågavarande avverkning motsvarande belopp och verificera utgifterna med föremämnda sammandrag och Kungl. styrelsens skrivelse, varmed detsamma till Eder överlämnats, dels uppföra sammandragets slutsumma som samtidigt emottagen kassaförstärkning. Skogsarbetares brödranson. Från folkhushållningskommissionen har härom den 24 november ingått följande skrivelse till Domänstyrelsen. Med anledning av Eder skrivelse den 3 nov. får folkhushållningskommissionen meddela, att, sedan de genom indragningen från och med den 22 okt. av lokala myndigheters rätt att utfärda specialkort för skogsarbetare vållade olägenheterna övervunnits samt skogsarbe- tarnas ransoneringsfråga genom utredning klargjorts, dessa arbetare avses att genom av kom- missionen utfärdade särskilda påbrödskort lämpade för skogsarbetare erhålla en ranson av intill 400 gram mjöl pr dag och person, motsvarande ett vanligt brödkort och 4 st. påbröds- kort, vilken ranson under nuvarande omständigheter måste betraktas som ej oskälig. MHäri- genom torde även vinnas, att den särställning som av bränslekommissionen anställda arbe- tare under stundom intagit i förhållande till andra skogsarbetare, mer och mer upphäves. Tilldelning av kött och fläsk till Domänstyrelsens skogsarbetare. Härom har Do- mänstyrelsen den 20 december 1917 avlåtit följande skrivelse till samtliga överjägmästare. Folkhushållningskommissionens varuförmedlingsbyrå har meddelat Kungl. Domänstyrelsen, 4 (ME v- DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR M. M. x 39 dels att från och med ingången av nästa år tillgången på fläsk inom landet torde komma att bliva avsevärt reducerad, dels att folkhushållningskommissionen har för, avsikt att, så långt vid den tiden befintliga förråd och tillgångar det medgiva, reservera större eller mindre fläskpartier för de skogsarbetare, som sysselsättas för Domänstyrelsens räkning. Tillika har samma varuförmedlingsbyrå velat fästa Kungl. styrelsens uppmärksamhet på, att vid tiden omkring !/, nästkommande år tillgången på nötkött såväl färskt som saltat torde bliva för- hållandevis god, men att längre fram på vintern det torde möta stora svårigheter att kunna anskaffa några betydande köttpartier. För att i den mån sig göra låter säkerställa före- nämnda skogsarbetares behov av fläsk och kött intill utgången av innevarande drivnings- säsong får Kungl. domänstyrelsen härmed anmoda Eder att från samtliga Eder underlydande jägmästare så skyndsamt som möjligt införskaffa uppgift på den mängd fläsk och kött, som för ovannämnda ändamål ertordras för respektive revir inom Edert distrikt, och införväntar Kungl. styrelsen dessa uppgifter senast före utgången av innevarande år. Då folk hushållningskommissionens varuförmedlingsbyrå ansett, att alla de partier kött och fläsk, som skulle tillhandahållas statens skogsarbetare, skulle rekvireras direkt hos nämnda byrå, vilken sedermera skulle verkställa fördelning och försändning av de partier av nämnda varor, som kunna komma att för Domänstyrelsens skogsarbetare reserveras, får Kungl. styrel- sen därjämte anmoda Eder att samtidigt inkomma med förslag å de invid järnväg belägna centralare platser inom varje distrikt, där upplag av sagda varor kunna anordnas, ävensom med förslag å de övriga anordningar och därför beräknade kostnader, som kunna föranledas av en på sådant sätt ifrågasatt fördelning av för skogsarbetarna avsedda fläsk- och kött- partier. Försäljning av stråfoder från för skogsväsendets räkning utarrenderat inägoområde. Domänstyrelsen har härom den 7 januari avlåtit följande skrivelse till samtliga överjäg- mästare. Kungl. Domänstyrelsen vill härmed bemyndiga Eder, envar för sitt distrikt, att under tiden till och med innevarande års utgång uppå ansökning medgiva arrendator av för skogs- väsendets räkning utarrenderat inägoområde att från arrendeområdet försälja den myckenhet stråfoder, som prövas kunna av honom undvaras utan olägenhet för underhållet av det antal kreatur, som under nuvarande förhållanden synes skäligen böra hållas å arrendelotten, under villkor att arrendatorn antingen redovisar försäljningssumman för det foder, han erhåller till- stånd sälja, genom förut gjort inköp av gödselämnen eller torvströ, vilka icke tjänat som kompensation för tillstånd till annan foderförsäljning, eller ock för densamma inköper och inom viss för varje särskilt fall bestämd tid, dock högst fem år, 3 arrendelotten använder gödselämnen eller torvströ, åliggande det Eder att hos Kungl. styrelsen göra anmälan om de foderförsäljningar, till vilka Ni på grund av detta bemyndigande lämnat tillstånd, även- som att genom Eder underlydande personal meddela arrendatorer av inägor av ifrågavarande slag underrättelse om det sålunda givna bemyndigandet, Domänstyrelsens cirkulär den 17 december 1917 till samtliga jägmästare och skogsskole- föreståndare angående distribution av havre. På framställning av folkhushållningskommissionens fodersektion får Kungl. Domänstyrelsen härmed anmoda Eder att efter samråd med respektive foderbyråer överenskomma om lämp- liga platser, från vilka havre å röda foderkort skola distribueras till i Domänstyrelsens av- verkningar sysselsatta hästar. Denna distribution omhänderhaves av särskilda av fodersek- tionen utsedda distributörer, och torde sådana redan finnas å många orter. Där så icke är fallet och det med hänsyn till transportförhållandena och avverkningarnas belägenhet kan anses vara av nöden, kommer fodersektionen att på anmälan från vederbörande foderbyrå utse distributör (se sid. x 40). Domänstyrelsens cirkulär den 19 januari till samtliga jägmästare och skogsskoleförestån- dare i de sju nordligaste distrikten ang. priset på foderhavre till innehavare av skogstorp och odlingslägenheter vid avverkning för Domänstyrelsens räkning: Sedan Kungl. domänstyrelsen i skrivelse den 13 december 1917 medgivit, att den skill- nad emellan det pris å foderhavre folkhushållningskommissionen ansett skälig för s. k. jord- brukshästar använda i skogskörslor för Kungl. styrelsens räkning, 40 kronor per 100 kilo- gram, och det pris samma kommission fastställt skola av jordbrukarna erläggas för havre, av- sedd för deras hästar, 23 kronor 50 öre för samma viktsmängd, eller 16 kronor 50 öre skulle av Kungl. styrelsen utbetalas, och det sedermera visa sig, att hästar, tillhöriga inne- havare av skogstorp och odlingslägenheter, hänförts till industrihästarnas kategori, får Kungl. styrelsen, på det att dessa kronans åbor ej måtte såsom kronans arbetstagare komma i en ogynnsammare ställning än jordbrukarna, härmed bemyndiga Eder, att, i de fall att hästar 40 Xx tillhöriga sådana lägenhetsinnehavare SKOGSADMINISTRATIONEN innevarande drivningssäsong användas i skogskörslor för Kungl. domänstyrelsens räkning, till sådana hästägare utbetala 16 kronor 50 öre per 100 kilogram för den foderhavre, som de å vanliga foderkort erhållit för den tid, deras hästar varit för ovannämnda ändamål sysselsatta. Dessa kostnader skola i Edra räkenskaper avföras under särskild rubrik: diverse omkost- nader för avverkning på grund av dyrtiden och införas i kolumn för avverkning, varjämte efter slutsumman för avverkning angives den sammanlagda kostnad ovannämnda utgift under o . månaden dragit. Foderbyråernas adresser m. m,. framgå av följande förteckning. Omfade Föreståndare Adress Telefon | | Stockholm f4U RI: fe. Förvaltare S. Wedin | Stockholm |R. T. 20932 A. T. 51 10/| Stockholms län .| Agronom T. Andersson » lar 2 299 12 > I3090] Uppsala » ..| Direktör O. Ekeroth Uppsala RT 31003 Södermanlands » .| Agronom R. Smedberg! Nyköping » 298 Östergötlands =» h HA | | Norrköpings distr. ....|Grosshandl. G. Öström! Norrköping | 18 46 Linköpings Agronom E. Ohlsson Beatelund, Lin-/ köping = | , 18 87 Jönköpings län ...... Th. Wetterstrand | Jönköping | > 15 98 KTONODELgSL 2 ec ciere el Förvalt. H. Wihlborg Växjö » 8 15 Kalmar DIÄL Ve TSEA SNS | | >NISOdra TAISti see. >» , T. Johansson | Kalmar | » 10 81 | MOTTA, > .| Konsulent C. Nilsson Västervik | > 2 04 | Gottlands Jäntiryirkers Konsulent C. O. T. | Hansson Visby » 5 84 | Blekinge PAT SKER NARE Grosshandl. J. Ekedahl!| Karlskrona > ASA |uKTistilanstads) ar sb. » G. Lavesson| Kristianstad | > TL2A |MAalmöhuSii a ossera re Malmö distr. Kamrer A. Persson Malmö » 1SL23 Hälsingborgs » » L. Norrby | Hälsingborg | HUS 228 | Hallands län ........ » S. Nilsson | Halmstad » I 87 | Göteborg med omnejd. .| Direktör G. Blomdahl! Göteborg » 14 59 Bohus LÄTE Se see Fanjunk. N. V. Tor- stensson Uddevalla > 6 12 Ällysbongsi alb. set ) norra distr. ..|Disponent K. Heyman = Vårgårda » 16 » södra >» .| Grossh. Hj. Johansson Borås > 14 55 ISkarabörgstlän oe. N. A. Akesson Mariestad | > 3 09 | Värm landst Cs ne see | | Karlstads distr.. ...| Direkt. W. Silfverhjelm| - Karlstad | » 6 38 Kristinehamns >» .| Handl. J. A. Hellqvist | Kristinehamn ) SS Arvika » å >» Fr. Eriksson Arvika > 4 29 | Örebro län. ...| Agronom E. Lindroth Örebro SER27056 | Västmanlands => Direktör J. Noll Västerås = | » 13 19 | Kopparbergs > Disponent G. Egnell Falun > T2578 | | Gävleborgs > Direkt. A. Rehnström Gävle > 18 47 | Västernorrlands » .... Härnösands = distr.....| Grossh. A. Åkerlund | Härnösand » 1 96 | Surdsvalls » Handl. H. Forsman Sundsvall » EN TA | Örnsköldsviks >» i; » AA. Hörnell Överhörnäs Hörnäs 8 | fämtlands:., länkens Agronom C. P. Bragée] Östersund | Västerbottens » ...... | Umeå (iIStro vessel » L. Thalén Umeå FREI 0320 DaPpmarksi> (ids P. A. Fahlberg Lycksele = | » 81 Bkellefteal tu. jisses Konsulent G. Bergdahl! Skellefteå > 229 | INOrrbottens "län... nd. s O. Olander Luleå » 849 Fa MI RR RPS PT RE TIG RO SPA NS FOTS UNS SHE MEDDELANDEN FRÅN SKOGSBOKFÖRINGSKOMMITTÉN x 41 Tilläggsranson åt hästar för Bränslekommissionens och Domänstyrelsens körslor. I folkhushållningskommissionens cirkulär av 8 nov. 1917 meddelas bl. a. följande: Genom Folkhushållningskommissionens beslut har tillkommit en tilläggsransonering av en grupp dragare, tillhörande jordbruket. Till denna grupp hänföras tills vidare de hästar, som för kortare eller längre perioder användas i Bränslekommissionens, Domänstyrelsen och den statsunderstödda stenindustriens å Västkusten tjänst, och avses härmed endast hästar som äro Jlejda direkt för ifrågavarande arbeten. (Hästar å egendomar, där man efter egen utdrivning säljer veden till Bränslekommissionen, kunna sålunda icke ifrågakomma vid denna tilldelning). Hästar, tillhörande jordbruket äro givetvis som jordbrukshästar förut ransone- rade. För den tid, som de emellertid användas för angivet arbete, skola de erhålla en tilläggsranson av fodersäd motsvarande skillnaden mellan den högsta inom distriktet för »icke-jordbrukets hästar» förekommande dagsransonen och den ranson, de förut hava i egen- skap av jordbrukshästar. Denna senare ranson måste före tilldelningen sålunda fastställas, vilket förfarande bäst belyses med ett exempel: Om på en egendom t. ex. i Dalarna, där ifrågavarande fodersädstilldelning utgår med 60 kg. pr har, vars åkerareal utgör 10 har åker, hållas tvenne hästar, erhålla dessa tillsammans 600 kg. pr år eller 300 kg. pr häst. Fördelat pr dag under de 270 dagar, ransoneringsplanen avser, motsvarar detta kvantum c:a 1, kg. per häst och dag. En häst skall i detta fall och under förutsättning, att distriktets högsta ranson är 3 kg., alltså erhålla en tilläggsransor av 1,9 kg. pr arbetsdag. Utlämnan- det av denna tilläggsranson skall ske i efterskott pr månad i det distrikt där ifrågavarande hästar för tillfället arbeta, och skall tillhandahållas emot foderkort, som utställas av veder- börande livsmedelsnämnd. För ändamålet skola användas särskilda foderkort av röd färg (form B. 371), vilka gälla för uttag hos vilken foderdistributör som helst. För erhållande av tilläggsransonen skall hästägare emellertid hos distriktets jordbruksråd avlämna dels intyg från vederbörande Bränslekommissionens distriktschef, Domänstyrelsens revirförvaltare eller från arbetschef hos statsunderstödd stenindustri (å västkusten) angående antalet per kalender- månad fullgjorda hästdagsverken, dels intyg från livsmedelsnämnden i hemorten om areal och antalet dragare å resp. egendom. Med ledning av dessa intyg bestämmer jordbruks- rådet på nyss angivet sätt storleken av tilläggsransonen, vilken uppgift för vederbörlig till- delning meddelas den livsmedelsnämnd, inom vars område ifrågavarande hästar hava sitt till- fälliga arbete. Bestämmelserna om dessa hästars tilläggsranson träda i kraft den 15 innevarande novem- ber, och gälla till dess F. H. K. annorlunda bestämmer. MEDDELANDEN FRÅN SKOGSBOKFÖRINGSKOMMITTÉN. Kommittén har under år 1917 utsänt följande meddelanden utöver dem, som refererats i Skogsvårdsföreningens tidskrift. N:o 23, avgivet den I mars 1917, vari meddelas, att Kungl. Maj:t kallat professor Gunnar Andersson till ordförande i kommittén och att kommittén, uppdragit åt professor O. Sillén att tjänstgöra såsom jourhavande ledamot. N:o 24, avgivet den 2 juli 1917, behandlar de anteckningar i statistiskt avseende, som böra göras å kassaverifikationerna. (som bilaga till detta meddelande medföljde »Statistik- titlar för Kungl. Domänstyrelsens kassabokföring»). N:o 25, avgivet den 27 mars 1917, varmed översändes blanketter till bokföring av revirens fordringar och skulder och anvisningar för blanketternas rätta användande. N:o 26 avgivet den 30 augusti 1917, innehåller ett förslag till förenkling av de månatliga kassaredovisningarna, och anmodas herrar revirförvaltare att yttra sig över förslaget. N:o 27, avgivet den 24 september 1917, framhåller lämpligheten av, att de ersättningsbe- lopp, som skola tillfalla domänfonden för skogsstatstjänstemännens förrättningar å ecklesiastika m. fl. skogar, ej bokföras i revirens kassaböcker, förrän resp. räk- ningar blivit granskade av vederbörande överjägmästare. N:o 28, avgivet den 15 oktober 1917, påvisar, huru bokföringen av rese- och traktaments- räkningar samt ersättning för hållande av expeditionslokal bör verkställas. på N:o 29, avgivet den 27 november 1917, utgör ett förtydligande av meddelandet n:o 28. bal & MA ANDE SKOGSADMINISTRATIONEN N:o 30, avgivet den 13 december 1917, meddelar, att Kungl. Maj:t fastställt Kommitténs betänkande II att tillsvidare gälla, i vad betänkandet rör förrådsredovisningen. N:o 31, avgivet den 22 december 1917, upptager förslag till proviantredovisning. N:o 32, avgivet den 22 december 1917, behandlar bokföringen av inkomst- och utgiftsrester N:o 33, avgivet den 22 december 1917, innehåller anvisningar för virkesredovisningen. Om flera exemplar än de av kommittén expedierade önskas av ovanstående meddelanden, kan rekvisition insändas under adress Skogsbokföringskommittén, Stockholm 15. j Kommitténs underdåniga utlåtande i anledning av vad Kammarrätten anfört uti sitt underdåniga yttrande den 3 februari 1916 över Kommitténs betänkande I med därmed hörande 4 bilagor avgivet den 15 oktober 1915: Genom nådig remiss den 29 februari 1916 har Eders Kungl. Ma:t anbefallt de av stats- rådet och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet den 7 november 1913 tillkallade sak- kunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag angående förändrad bok- föring rörande statens domäner och övrig med domänstyrelsens verksamhet förenad förvait- ning att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av vad kammarrätten anfört uti sitt under- dåniga utlåtande den 3 februari 1916 över de sakkunnigas betänkande I med därtill hörande 4 bilagor, avgivet den 15 oktober 1915. Till åtlydnad härav få de sakkunniga underdånigt anföra följande: Kammarrätten yttrar, att »den provisoriska tillämpningen av formulären och anvisning- arna påkallar ändring i, förutom andra författningar, nådiga förordningen angående förvalt ningen av städernas skogar av den 24 juli 1903. Denna förordnings $ 5 föreskriver att, därest Eders Kungl. Maj:t förordnat, att stadsskog skall ställas under vård och förvaltning av skogsstaten, revirförvaltaren skall redovisa för skogens förvaltning till drätselkammaren. Häri skall nu (se bilaga A. sid. 11 anvisningen) den förändringen inträda, att det blir do- mänstyrelsen och ej längre jägmästaren, som skall avgiva redovisningen. Då ifrågavarande författning är stiftad av Eders Kungl. Maj:t med riksdagen, synes det böra tagas under över- vägande, om icke denna omständighet föranleder vidtagande av några särskilda åtgärder från Eders Kungl. Maj:ts sida.» Den av kammarrätten citerade $ 5 lyder i sitt sista stycke ordagrant som följer: »sko- lande i dylikt fall revirförvaltaren för skogens förvaltning redovisa och ett exemplar av redogörelsen med därtill hörande verifikationer tillhandahållas drätselkammaren inom av domänstyrelsen bestämd tid.» Av meromnämnda paragraf framgår uppenbarligen, att revirförvaltaren skall redovisa. under det att handlingarna skola tillhandahållas drätselkammaren. Därtill kommer, att domåän- styrelsen äger bestämma tiden för redogörelsens avgivande. Frågar man sig nu, vad det nya bokföringssystemet i nu föreliggande fråga innebär, skall man flnna, att jägmästaren liksom förut ur revirkassan -förskotterar vissa utgifter för stadsskogen; likaså inflyta vissa inkomster från samma skog till denna. Samtliga poster redovisas i bokföringen av jägmästaren. Bokföringsmaterialet går månadsvis till domänstyrel- sen. I styrelsen samlas månad för månad alla å stadens skog sig belöpande inkomster och utgifter å ett konto i särskilt upprättad, för ändamålet avpassad liggare. I denna liggare avspeglas följaktligen skogens ställning vid alla tidpunkter. Visar kontot överskott, levereras viss del därav till drätselkammaren, sedan tillsett blivit, att tillräckligt kassaförlag finnes innestående i domänstyrelsens kassa. Vid årets slut sändes en avskrift av detta konto jämte verifikationerna, som under året samlats i en särskild pärm, till drätselkammaren. Detta förfarande kommer ingalunda att strida mot $ 5, eftersom ju — i enlighet med föreskrifterna i nämnda Kungliga förordning — jägmästaren redovisar för förvaltningen, redo- görelsen tillhandahålles drätselkammaren och domänstyrelsen låter avskriva handlingarna och behåller ett exemplar hos sig. Förfarandet kan, såvitt de sakkunniga finna, icke anses strida mot författningen eller fordra någon förändring i densamma. De fördelar, som det nya redovisningssystemet innebär, framträda skarpast vid en jämförelse med det förutvarande. Jägmästaren har genom det nya bokföringssystemet fått endast ex kassa för hela reviret, icke som förut flera. Man har alltså övergått till det moderna systemet, att alla medel av vad slag de vara må inflyta till och utgå från en gemensam kassa samt skiljas MEDDELANDEN FRÅN SKOGSBOKFÖRINGSKOMMITTÉN x 43 åt endast i bokföringen och ej längre som i äldre tider, då så att säga själva myntet eti- ketterades. i Naturligtvis blir en kassakontroll eftektivare, om redogöraren endast har en kassa och icke flera, då ju den ena kassan med lätthet kan för tillfället få täcka en brist i den andra. Vidare befrias jägmästaren från att avgiva redovisning till drätselkammaren, och synes det de sakkunniga, att fördelen härav ligger i öppen dag, då ju jägmästarna enligt de sakkun- nigas åsikt böra befrias från allt onödigt expeditionsarbete. Kammarrätten anför i sitt yttrande vidare: »I domänstyrelsens »specialliggare för fonders och skogars medel, vilka skola i särskild ordning redovisas» förekommer bland exemplen ett formulär till redovisning för Lindåsens gruvallmänning (bil. D. sid. 136—137). Bestäm melserna om gruvskogar, vilka innehållas i nådiga förordningen angående förvaltningen av statens till bergshanteringens understöd anslagna skogar av den 27 maj 1898, kunna, i vad de avse nu föreliggande ämne, korteligen sammanfattas sålunda. Avkastningen av skogen skall, i den mån den verkligen tarvas av bergverksdriften, tillfalla nyttjanderättshavarna, det vill säga dem, som innehava de gruvor eller verk, till vilkas understöd skogen blivit an- slagen. Visar det sig emellertid, att avkastningen överstiger rörelsens behov, skall över- skottet försäljas och beloppet tillgodoföras statsverkets skogsmedel (domänfonden). Alla kostnader för skogens förvaltning och vård skola bestridas av nyttjanderättshavarna. Efter framställning hos Eders Kungl. Maj:t kunna emellertid nyttjanderättshavarna utav förenämnda försäljningsmedel erhålla bidrag till dessa kostnader. Enligt dessa bestämmelser utgöras sålunda inkomsterna av skogsförsäljningsmedel och de medel, som anvisas av nyttjanderätts- havarna, samt utgifterna av kostnaderna för skogens förvaltning och vård, varjämte de skogsförsäljningsmedel, som icke enligt särskilt beslut få användas till förenämnda utgifter, skola levereras till domänfonden. Formulärets uppställning avviker emellertid väsentligen från angivna bestämmelser. Bland inkomsttitlarna upptages icke nyttjanderättshavarnas till- skott, ehuru dessa dock äro de väsentligaste och, i motsats till skogsförsäliningsmedel, varje år inflyta, men däremot för skogar av denna natur så främmande inkomstkällor som kassa- förstärkning, levererad av allmänningsstyrelsen, och arrendemedel av bete (se $ 13). Någon domänfondens skuld, såsom formuläret förutsätter, lär icke heller kunna uppkomma. Bland utgiftstitlarna upptages åtskilligt mer, än som kan anses som utgift för skogens förvaltning och vård. Där ingå sålunda skatter och onera, ehuru dessa enligt gällande förordningar skola erläggas av skogens innehavare. Överskottsmedlen skola enligt formuläret levereras till allmänningsstyrelsen i stället för, såsom förordningen föreskriver, till domänfonden. Före- nämnda uppställning har tydligen föranletts av en önskan att få samma formulärtyp för denna redovisning som för redovisningarna för häradsallmänningar, städers skogar och renbetes- fonden. Denna typ är dock, som ovan visats, för nu ifrågavarande skogar olämplig, och någon giltig anledning för fasthållande vid denna synes icke heller föreligga. De anmärkta felaktigheterna göra en omredigering av formuläret nödvändig.» I detta sammanhang borde kammarrätten icke underlåtit att i sitt referat av ifrågavarande Kungl. Förordning även medtaga följande: »Aro nyttjanderättshavarna flera än två, må, där de så önska, i stället för ombud utses en styrelse för skogen.» De sakkunniga vilja först framhålla, att de sakkunnigas betänkande exemplifierar, huru bokföringen av »Lindåsens gruvallmännings> medel ter sig i domänstyrelsens special- liggare. Härav följer, att Lindåsens gruvallmänning antages vara en gruvallmänning, som har styrelse, varför i formuläret står »allmänningsstyrelse», vilket torde få anses berättigat. I de specialliggare, som genom de sakkunnigas försorg anskaffats och nu föras hos Kungl. Domänstyrelsen, är givetvis endast orden »Kassaförstärkning levererad av . . . . «+ > och >Överskottsmedel levererade till . . . . . .» tryckta, varemot »allmänningsstyrelse>, »nyttjande- rättshavare» eller »drätselkammare» etc. tillskrivas i ena eller andra fallet allt efter blankett- formulärets användning. Härmed torde kammarrättens dubbelanmärkning förfalla, att bland inkomsttitlarna icke finnes upptagen »nyttjanderättshavarnes tillskott», samt att en så främmande inkomstkälla som >kassaförstärkning, levererad av allmänningsstyrelsen», upptagits i formuläret, då ju detta är samma sak, Vad till sist leverering av »överskottsmedel» beträffar, så kan en dylik, i den form de sakkunniga tänkt sig densamma, äga rum. I Kungl. Förordningen den 27 maj 1898 stad- gas nämligen i $ II andra stycket: »Kungl. Maj;t vill, på därom gjord framställning, för- ordna, huruvida och till vilket belopp vid försäljning av virkesöverskott eller extra avverk- ning influtna, behållna medel må användas för betäckande av kostnader vid skogens förvaltning och vård samt i sådant syfte mot redovisningsskyldighet ställas till nyttjanderättshavares bannad) 44 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN förfogande. Vad av dessa medel icke på sådant sätt användes, skall tillgodoföras statsverkets skogsmedel.» Leverering av överskottsmedel till nyttjanderättshavare (i formuläret = allmänningsstyrelsen) kan alltså förekomma. Den enhetlighet i formulären, som vinnes, genom att såväl gruvallmänningar som härads- allmänningar upptagas i en och samma liggare, uppväger enligt de sakkunnigas åsikt mer än väl nackdelen av, att två kolumner (inkomst av bete och utgift för skatter) ej komma till användning, då formulären användas för gruvallmänningar, och anse de sakkunniga, att de gjorda anmärkningarna icke äro av den art, att de böra föranleda ändring i ifrågavarande formulär. Kammarrättens tredje anmärkning berör de ecklesiastika skogarna, och framhålles i detta sammanhang: »Därest avkastningen från en ecklesiastik skog skall till en del tillfalla kyrko- fonden och till en del boställshavaren, bör givetvis som en inkomst för kyrkofonden upp- tagas allenast vad som tillkommer kyrkofonden. Endast härigenom blir det möjligt att av kontot få fram fondens ställning månad för månad, vilket är ett kommitténs önskemål. (Jfr. sid. 59 betänkandet.) A titeln kyrkofonden skola emellertid enligt förslaget upptagas skogens samtliga inkomster och utgifter, oberoende av om en del skall gå till boställshavaren, Vad som av kommittén upptages under rubriken kyrkofond är sålunda icke kyrkofondens inkomster och utgifter utan motsvaras närmast av vad domänstyrelsens huvudbok hittills benämnt »ecklesiastika skogsmedel». Hur det sedermera skall förfaras för att få dessa medel upp- delade mellan fonden och boställshavarna, framgår icke av betänkandet eller formulären. Kommittén har uppbyggt sitt system utan hänsyn till en sådan fördelning, och går en sådan icke heller att åstadkomma inom den av kommittén uppställda bokföringsramen. Det blir därför för domänstyrelsen nödvändigt att vid sidan av kommitténs bokföringssystem för berörda ändamål anordna en speciell bokföring, vilken givetvis måste bliva ganska omfattande. Det synes kammarrätten vara en anmärkningsvärd brist, att kommittén lämnat dessa viktiga förhållanden obeaktade.» De sakkunniga hava redan i sitt betänkande framhållit, att man har att särskilja trenne grupper ecklesiastika skogar nämligen: 1. Ecklesiastika skogar, vilkas avkastning odelad inflyter till kyrkofonden eller annan ecklesiastik fond, och vilkas utgifter bestridas från samma fond. 2. Ecklesiastika skogar, från vilka boställshavaren har rätt att erhålla del i behållna av- kastningen, och 3. Av enskild person donerad eller av menighet inköpt skog, som lämnar överskott, och hvars nettoavkastning skall redovisas till vederbörande församling eller boställshavare. Kammarrättens anmärkning gäller alltså, att samtliga inkomster och utgifter för de till grupp 2 hörande skogarna bokföras å kyrkofonden, och att de sakkunnigas formulär ej giva någon anvisning, huru skall förfaras för att fördela medlen mellan fonden och boställshavarna. Att de sakkunniga föreslagit, att samtliga inkomster och utgifter för dylika skogar skola föras å kyrkofonden, synes de sakkunniga vara en helt naturlig sak, då i Nådiga kungörelsen den 9 december 1910 stadgas, dels att skogs- och hagmarken å samtliga åt prästerskapet i territoriella församlingar anslagna löneboställen skola ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, dels att vad av boställes”skogsavkastning icke erfordras för vissa när- mare angivna ändamål skall försäljas, varvid medlen skola ingå till kyrkofonden. Undantag härifrån utgöra de löneboställen, vars avkomst skall, enligt 7 $ i lagen om reglering av prästerskapets avlöning, tillgodokomma viss tjänsteinnehavare utöver lönen eller, enligt bestämmelse i donationsbrev angående bostället, tillfalla änka. A löneboställen, som zcke lämna så stort virkesöverskott, att därav kunna bestridas kost- naderna för skogens indelning och skötsel, och om nödiga medel därtill ej tillhandahållas genom vederbörandes försorg, har skogsstaten icke att taga någon befattning med de arbeten, åtgärder eller anstalter, som i avseende å dylikt boställes skog må finnas erforderliga. Av ovanstående torde framgå, att ä samtliga de ecklesiastika löneboställens skogar, varmed skogsstaten har att taga någon befattning, och varav en del av behållna skogsavkastningen nu ingår till kyrkofonden, skola alla inkomster tillfalla och alla utgifter bestridas av kyrko- fonden, så snart lönereglering, enligt lagen om reglering av prästerskapets avlöning, vunnit tillämpning beträffande pastoratet ifråga. Huru det emellertid skall förfaras för att, innan löneregleringarna trätt i kraft, fördela omskrivna medel mellan kyrkofonden och respektive boställshavare, har av de sakkunniga ingalunda lämnats obeaktat, utan ha de sakkunniga redan i betänkandet uttryckligen fram- hållit, att vissa biböcker krävas hos domänstyrelsen. PETE PENIS KEEP I IST a SUS LET RE a SAR PTA ESKSMIT EN MEDDELANDEN FRÅN SKOGSBOKFÖRINGSKOMMITTÉN x45 Dessutom ha de sakkunniga, med kännedom om huru bristfällig denna specialbokföring hos domänstyrelsen förut varit, utarbetat ett detaljerat förslag till bibok eller liggare för kyrko- fonden såväl som för övriga ecklesiastika fonder, och ha de sakkunniga vid tiden för av- givandet av kammarrättens utlåtande till domänstyrelsen överlämnat tvänne lösbladsliggare för berörda ändamål. Som prov bilägges här ett blad ur en sådan liggare. För att emellertid belysa bristerna i den bokföring, som hittills ägt rum för att fördela behållna avkastningen mellan kyrkofonden och boställshavarna, tillåta sig de sakunniga att här nedan redogöra för, huru denna bokföring varit ordnad. På grund av Eders Kungl. Maj:ts förnyade nådiga instruktion för skogsstaten den 23 december 1909 $ 28 och Reglementariska föreskrifter för skogsstatens tjänsteförvaltning den 31 januari 1909 $ 55 och följande åligger det jägmästaren att till överjägmästaren inom januari månad överlämna på bokföring grundade och föregående kalenderår omfattande av verifikationer åtföljda kassa- och virkesredogörelser (för boställen, som stå under skogsstatens vård och förvaltning). Denna bokföring består däri, att jägmästaren under året i sin kassa- journal bland övriga inkomst- och utgiftsposter även bokför ecklesiastika sådana. Vid årets slut utdragas dessa ur journalen och uppföras i omnämnda kassaredogörelse. Dessutom bi- lägges ett exemplar av kassaredogörelsen utan verifikationer, varjämte skall bifogas i instruk- tionens $ 28 omförmälda räkningar å jägmästarens förrättningar, varför statsverket skall ersättas, med flera i reglementariska föreskrifternas $ 57 omförmälda bilagor. Överjägmästaren granskar kassaredogörelserna huvudsakligen med avseende på inkomsterna. Ovan omförmälda »räkningar» skola däremot fullständigt granskas, och skall överjägmäs- taren särskilt övervaka, att statsverkets rätt till ersättning bliver behörigen iakttagen. Enligt instruktionens $ 8 och reglementariska föreskrifternas $ 59 skall överjägmästaren före den 16 februari till vederbörande domkapitel överlämna jägmästares kassa- och virkesredogörelser, de senare med verifikationer för de under skogsstatens förvaltning ställda ecklesiastika bo- ställsskogarna. Till domänstyrelsen insändes samtidigt ett exemplar av kassaredogörelsen med verifikationer samt övriga handlingar. Dessa handlingar jämte länsstyrelsernas kvartalsräkenskaper med verifikationer samt domän- styrelsens egen räkenskap över styrelsens utbetalningar för kyrkofondens räkning m. fl. bilda i styrelsen bokföringsmaterialet dels till redovisningen för de ecklesiastika fonderna samt dels för upprättandet av s. k. redovisningsräkningar. De böcker och liggare av olika slag, där man i domänstyrelsen har att söka ecklesiastika poster, äro följande: Huvudboken, som har två ecklesiastika konti, samt ett konto » ersättning för skogsskötseln». — I huvudboken förekomma för övrigt dylika poster på de olika revirens och länens konti samt å domänstyrelsens konto. — Dessutom finnas liggare »över ersättning till statsverket», för »ej till fonden från vissa boställen ersatta förskott» samt »ecklesiastik boställsliggare». Av dessa liggare äro de bägge »förskottsböckerna» påbörjade, men ej av- slutade och boställsliggaren enligt uppgift från domänstyrelsen föga pålitlig. Den omständig- heten, att bokföringen är splittrad på många händer och därigenom vilar på svaga grunder, medför givetvis olägenheter, och äro utsikterna till riktiga bokslut för dessa medel rätt små. A huvudbokens två ecklesiastika konti: »ecklesiastika boställenas skogsfond» samt »ecklesia- stika skogsmedel», samlas alla ecklesiastika poster. En grundregel tycks hava varit, att äå det första av dessa samlas alla poster från län, revir, domänstyrelsen o. s. v. för de boställen, som ej lämna överskott enligt plan, å det andra däremot alla poster från boställen, som lämna överskott. Några förteckningar över boställen av ena eller andra slaget finnas ej. Att bokföraren har att söka på flera olika ställen vid sammanförande av ett boställes in- komster och utgifter utan möjlighet till kontroll, är naturligtvis en stor svaghet. Inkomst- posterna erhållas från länets eller revirets konto, utgiftsposterna i regel från revirets. Utgifts- posten »ersättning för skogsskötseln» får bokföraren genom att gå igenom de räkningar, som jägmästaren uppgör för dylika förrättningar och genom överjägmästaren insänder till domän- styrelsen. Kostnaden för skogsindelning erhålles ur utanordningarna. Dessa återfinnas i memorialen på flera olika konti, skogsindelning, skogstaxatorer, o. s. v., där sammanblandning är rätt vanlig, Att den centrala bokföringen för dessa medel hittills ingalunda fyllt berätti- gade krav, torde vara uppenbart, ävenså behovet för kyrkofonden av att erhålla en revisor eller fiskal. Efter denna korta sammanfattning av den nuvarande bokföringens beskaffenhet skola vi något stanna vid de s. k. redovisningsräkningarna. De faktorer, som inverka på fördelningen av inkomsten å de ecklesiastika boställena, äro: 1. Boställets tillkomst. 2. Skogens storlek. 3. Utsyningar till församlingens byggnadsskyldighet. Ka rdr 40 X SKOGSADMINISTRATIONEN 4. Vad som är ordinarie och extra avverkning. 5. Huruvida den extra avverkningen är föreskriven i hushäållningsplanen eller ej. 6. Till vilket eller vilka år det sålda virket, för så vitt det tillhör ordinarie avverkning, är att hänföra, I korta drag blir gången följande, om ett ecklesiastikt boställe har ordinarie avkastning utöver husbehovet, 1. Boställshavaren uttager sitt husbehovsvirke,. 2. När det ecklesiastika året gått till ända, säljes årets kvarblivna överskott vanligen på offentlig auktion inför Kungl. Maj:ts befallningshavande, Kredit lämnas i regel åt köparen åtminstone !/, år. Medlen inbetalas till Kungl. Maj:ts Befallningshavande genom insättande i riksbanken. Därefter sänder boställshavaren sina verificerade räkningar å skogsskötseln (om han haft sådana) (jfr. Kungl. Förordn, ”"/, 1894 $ 24) till jägmästaren att granskas och attesteras samt återfår dem därifrån. 5. På grund av domänstyrelsens cirkulär den ?/,, 1903 har jägmästaren att underrätta boställshavaren, att försäljning ägt rum, huru stor köpeskillingen är, och när den skall erläggas samt likaledes att uppmana boställshavaren att i enlighet med bestämmelserna i $ 25 Skogsordningen göra framställning om utfående av medlen. 6. Boställshavaren insänder sin ansökan till domänstyrelsen, där den får vila, tills Kungl. Maj:ts Befallningshavande insänt den kvartalsredogörelse, i vilken köpeskillingen debiterats. Redovisningsräkning uppgöres i domänstyrelsen. Denna remitteras till jägmästaren och återsändes till domänstyrelsen. Räkningen föredrages i domänstyrelsen, som beslutar om dess expedierande. Räkningen expedieras till vederbörande Konungens Befallningshavande med anmodan, att medlen skola utbetalas till domkapitlet, 11. Domkapitlet får i uppdrag att utbetala medlen till den eller dem, som innehaft bostället under de ecklesiastika år, som räkningen omfattar. PV ONERESET Allt detta utgör dock ingen säkerhet, för att boställsinnehavaren verkligen erhåller pen- ningarna. Dessa utbetalas nämligen ej utan vidare utan först efter rättsinnehavarens särskilda framställning därom hos domänstyrelsen,. I förbigående torde böra nämnas, att: domänstyrelsen tagit för vana att vid varje räknings upprätthållande reservera ett visst belopp 50—400 kronor till under följande år behövliga skogsvårdsåtgärder. En dylik reservation har ofta för boställshavaren den nackdelen, att han vid tjänstebyte kan mista sin andel i de reserverade medlen, då han kanske ej vet, att dylik reservation gjorts. Omgången och mångskriveriet torde omedelbart framgå av ovanstående; tidsförlusten där- emot kräver kanske sin särskilda belysning. Är försäljningen gjord i början av ett kvartal, exempelvis i början av april månad, kommer boställshavarens ansökan att få vila i domänstyrelsen tills mitten av juli månad, då läns- styrelsens kvartalsräkenskaper för ifrågavarande kvartal inkomma. Under sommaren, då jäg- mästaren vistas mycket på resor, kan en remiss komma att hos honom kvarligga en å två månader. Även i domänstyrelsen kan ett dylikt ärende komma att bli liggande under flera månader på grund av hopade göromål från sommaren. Ofta kan en räkning sändas till re- virförvaltaren på remiss två kanske tre gånger. På detta sätt kan alltså en räkning bliva 6—38 å 10 månader gammal, innan den lämnar domänstyrelsen. Fall, då boställshavaren fått vänta i åratal, äro ej sällsynta. Frågan gäller, hur ställer sig kammarrätiens yttrande mot denna bakgrund och mot föl- jande kammarrättens redan anförda yttrande: »Det blir därför för domänstyrelsen nödvän- digt att vid sidan av kommitténs bokföringssystem för berörda ändamål anordna en speciel bokföring, vilken givetvis måste bliva ganska omfattande.» Först må då framhållas, att det äldre bokföringssystemet uppenbarligen krävde en sido- ordnad specialbokföring. Den fanns i domänstyrelsen, någon ny behöver alltså ej, som kammarrätten håller före, anordnas därstädes. Vidare böra fördelarna av, att alla bokföringsuppgifter beträffande dessa skogar kunna sam- manföras i en enda liggare, ej underskattas, då utsikterna till misstags begående vid de s. k. redovisningsräkningarnas upprättande därigenom avsevärt reduceras. Enligt de sakkunnigas förslag kommer varje ecklesiastik skog, från vilken avkastningen helt eller delvis skall tillgodoföras kyrkofonden, att i förberörda liggare få ett konto. Den ecklesiastika bokföringen tillgår då på följande sätt: först införas ur de äldre lig- garna samtliga balanser, därnäst införas successivt under året månad för månad ur redovis- ningshandlingarna (från domänstyrelsen, länsstyrelserna och reviren) alla de poster, som be- j för VAR sn ad AVD "FY RA MA MEDDELANDEN FRÅN SKOGSBOKFÖRINGSKOMMITTÉN xx 47 röra ett dylikt boställe. Om då kontot för en skog, varå boställshavaren åtnjutit andel, visar överskott, så avslutas detta konto, varvid uträknas, huru stor denna andel skall bli. Detta så erhållna belopp utanordnas av domänstyrelsen, som sänder en check å summan till vederbörande domkapitel med begäran, att medlen skola tillställas boställshavaren ifråga. I domänstyrelsens kassabokföring för den månad, utbetalningen göres, kommer då följaktligen till synes en utgiftspost för kyrkofonden såsom N. N. boställe: andel i skogsavkastningen. Vid månadens slut, när räkenskaperna genomgås för den ecklesiastika bokföringen, kommer samma belopp att automatiskt införas på just detta boställes konto. Följden av denna prin cip blir då, att alla de skogar, i vilkas avkastning kyrkofonden har del, komma att i bok- föringen framträda såsom tillhörande denna fond; samtidigt komma boställshavarnes andelar att utgå såsom utgifter från fonden, men likvisst så, att de städse komma att belasta just det boställe, som de avse. Kommer därtill, att, som de sakkunniga redan förut påpekat, de boställen, av vilkas av- kastning boställshavare åtnjuter andel, för varje år minskas till antalet för att slutligt för- svinna, synes detta vara ytterligare ett skäl för den av de sakkunniga föreslagna principen. Själva namnet å ett konto, »kyrkofonden»> eller »ecklesiastika skogsmedel», får väl anses vara av underordnad betydelse. Benämningen kyrkofonden medför den fördelen, att förväxlingar kunna undvikas, då det förekommer flera andra ecklesiastika fonder, vilka ofta gå under den kollektiva benämningen »övriga ecklesiastika fonder. På grund av vad ovan anförts framgår, att de sakkunniga ägnat nu ifrågavarande detalj av bokföringen en ingående uppmärksamhet och enligt deras mening funnit en lycklig lös- ning på denna redovisningsfråga. Kammarrätten anför som en fjärde huvudanmärkning följande: »Kassaliggaren upptager följande utgiftstitlar: I. Domänstyrelsen, II. Skogsdomänerna, III. Jordbruksdomänerna, IV. Kyrkofonden och V. Övriga fonder och diverse medel, samtliga med åtskilliga underavdelningar. För V äro dessa: A. Riksstatsanslag, 1. kapitalökning. 2. skogs- undervisning och skogshushållning i allmänhet, 3. fottledsregleringar, B. Ecklesiastika fon- der o. s. v. Denna titel bör givetsvis komma till användning jämväl i primärförvaltningar- nas räkenskaper. I utgiftsboken till Kungl. Maj:ts Befallningshavandes kassaredovisning upptages emellertid skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet, övriga fonders me- del och flottleder som jämställda titlar, ehuru enligt huvudindelningen skogsundervisning etc. och flottleder ingå som underavdelningar under övriga fonders och diverse medel. TI revir- förvaltningarnas kassaredovisning finnes i stället för dessa tre titlar allenast titeln »övriga fonders medel», i vilken sålunda utgifter för flottleder, vilka förekomma även hos revirför- valtningarna, skola ingå. Övriga fonders medel» får härigenom i reviren och hos Konun- gens Befallningshavande olika betydelse och omfattning, hvilket synes kunna giva anledning till osäkerhet och missuppfattning. Mot själva benämningen »övriga fonders medel» synes i övrigt böra göras den anmärkningen, att i titeln ingå kostnader, som icke avse fonder, så- som för städer och häradsallmänningars skogar.» Det är ju uppenbart, att titeln V. Övriga fonder och diverse medel sönderfaller i två skilda grupper, nämligen »Övriga fonder» å ena sidan samt »Diverse medel» å andra sidan. Detta framgår också bland annat just utav den omständigheten, som kammarrätten berör, nämligen att uti utgiftsboken för Kungl. Maj:ts Befallningshavandes kassaredovisning avdel- ningen »Övriga fonder» upptages parallellt med »diverse medel», med andra ord, riksstats- anslagen till skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet samt flottleder. Det torde observeras, att kassaliggarens titel är »övriga fonder och diverse medel», under det att pri- märförvaltningarnas titlar äro »övriga fonder». Någon missuppfattning angående omfånget av begreppet »övriga fonder» kan enligt vår mening, som styrkts av den hittillsvarande er- farenheten, ej äga rum, av det skäl, att utgifter å riksstatstiteln flottleder ej förekomma å reviren enligt det nya bokföringsförslaget, utan handhavas dessa av statens flottledsingenjörer. Kammarrättens femte huvudanmärkning berör avräkningsförfarandet. Kammarrätten anför i detta sammanhang: »Å revir med fast arbetarstam förekomma avräkningar, d. v. s. jägmästaren utbetalar viss del av redan intjänad ackordsförtjänst, innan arbetet avslutats. Enligt anvisning å sid. 102 i bil. A. avföres det i avräkning mottagna beloppet i utgiftsboken på vederbörlig titel, och vid slutlikviden utkvitteras återstående belopp, som påföres samma titel. För att jägmästaren skall kunna överblicka avräkningstransaktionerna, måste han föra en avräkningsbok, till vilken formulär bifogats. För vederbörande revision blir det förenat med svårigheter att kontrollera, att vid slutlikviden alla avräkningsvis mottagna belopp fråndragits. Enligt be- tänkandet bör den kamerala revisionen inom domänstyrelsen så ordnas, att densamma för varje månad hinner genomarbeta hela månadens materiel, innan. den nya månadens redovis- 48 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN ningshandlingar till revisionen inkomma, Verifikationerna böra snarast återställas, påstämp- lade, att de varit revisionen företedda. Då det torde höra till undantagsfallen, att avräknin- garna och slutlikviden infallla under samma månad, lär det bli för revisionen nödvändigt att föra särskilda fullständiga anteckningar över de verkställda avräkningarna och vid slut- likviderna med stöd av dessa undersöka, om alla avräkningsvis bekomna belopp fråndragits. Det är tydligt, att, särskilt om ett ackord sträcker sig över en längre tidsperiod, en sådan anordning blir både tidsödande och besvärlig, i synnerhet som det många gånger är förenat med stora svårigheter att avgöra, om ett belopp mottagits som avräkning eller som slutlikvid. Olägenheterna härav skulle kunna undanrödjas, om hela beloppet först vid slutlikviden av- fördes å sin titel och avräkningarna fördes som förskott», Kammarrättens relation är i stort sett riktig, men en detalj är uteglömd, nämligen att med slutlikvidationskvittot följer en kopia av avräkningsboken. Revisionen får härigenom det yppersta materiel att i detalj följa hela avräkningsförfarandet i varje enskilt fall. Vis- serligen är det riktigt, att revisionen måste föra vissa anteckningar, men arbetet härmed bliver ingalunda så omständlig och krävande, som kammarrätten synes förutsätta. Det före- slagna avräkningssystemet medför nämligen mycket stora fördelar, ty härigenom kommer den verkliga anslagsbelastningen till synes för varje månad, För lokalförvaltningarna är det givetvis även fördelaktigt att utav bokföringen kunna :se, hur det fastställda driftsförslaget vid varje tidpunkt ställer sig. Ur kontrollsynpunkt ernås ävenledes stora tördelar, vilket redan tagit sig uttryck däruti!, att i bokföringen upppkommit å vissa revir en titel »återbe- talade lån». Det nya redovisningssystemet medgiver nämligen ej, att avräkningsbelopp ut- betalas för annat än verkliga avräkningsposter. Vad till sist svårigheten beträffar att vid revision avgöra, om avräkning eller slutlikvid förelegat, så är den väl så gott som fullstän- digt utesluten, genom att å blanketterna i trycket tydligt finnes angivet avräkning, när sådan föreligger, samt slutlikvid, när dylik ägt rum. De sakkunniga ha nämligen upprättat och låtit trycka blanketter för jägmästares kassaredovisningar, vilka blanketter efter rekvi- sition tillhandahållas vederbörande. Kammarrätten beklagar på tal om formulären, »att betydelsefulla områden lämnats obe- lysta». Sålunda saknas — enligt kammarrättens uppgift — anvisningar beträffande sättet för levereringars fullgörande till Statskontoret och för förfarandet, då domänfonden skall er- hålla ersättning för förrättningar av skogsstatspersonalen. Dessa fall äro emellertid belysta uti betänkandet bil. C. sid. 705 samt bilagan D. sid. 139. Kammarrätten slutar sitt utlåtande med att förklara sig »ej kunna undertrycka den far- hågan, att det invecklade systemet, särskilt anordningen med skrafferad bredsida, torde för sin riktiga tillämpning kräva en vana vid och erfarenhet i räkenskapsföring, som i regel näppeligen torde kunna påräknas i orterna». Utan att närmare ingå på en diskussion över det av de sakkunniga föreslagna bokföringssy- stemet, vilja de sakkunniga endast framhålla, att de nu snart gångna två årens erfarenhet givit vid handen, att kammarrättens farhågor ej besannats, utan att systemet i det stora hela hittills fungerat tillfredsställande. Slutligen har kammarrätten till sitt underdåniga utlåtande bilagt ett av extra revisorn Franzén avgivet yttrande, vari han uttalar, »att det ur revisionssynpunkt är en olägenhet», att gent emot vad i räkenskaperna hittills skett det bestämda anslaget II. A. 1 >»till skogs- statens ordinarie personal» sammanföres med förslagsanslaget II. A. 2 »till ålderstillägg för skogsstatens personal», varför han anser, att den centrala bokföringen bör upptaga dessa an- slag åtskilda. Med anledning härav vilja de sakkunniga endast framhålla, att systemet ej lägger hinder i vägen för en sådan tudelning, utan att dessa anslag mycket väl kunna åtskiljas i den cen- trala bokföringen. De felräkningar, som insmugit sig i exempelformulären, äro visserligen beklagliga, men då de icke ha någon som helst betydelse för bokföringen som sådan, torde en närmare diskussion av desamma icke vara av nöden. Remissakten återställes. Stockholm den 11 december 1917. Underdånigst GUNNAR ANDERSSON, GUST., BARTHELSON, OT SILEÉEN: Hans Melander. — .SKOGSPOLITISKA INLÄGG RÄTTEN TILL SKOGSAVKASTNING Å BISKOPAR- NAS SÄTESGÅRDAR OCH LÖNINGSHEMMAN. "TIGERSCHIÖLD behandlat frågan om rätten till skogsavkastning å biskopar- nas sätesgårdar och löningshemman. Samma fråga har även varit föremål för behandling i ett av advokatfiskalen 1 kammarkollegium H. v. ScHULZENHEIM den 15 november 1916 avgivet tjänste- memorial. Då advokatfiskalen härvid efter en ganska ingående motivering kommit till ett mot kanslirådet TIGERSCHIÖLD motsatt resultat, och då advokat- fiskalens framställning, vad angår storverksträd och ek, är av intresse be- träffande samtliga ecklesiastika skogar, återgives här nedan vissa delar av hans nämnda memorial. é Memorialet är närmast föranlett av en till advokatfiskalen överlämnad remiss 1 anledning av en av biskopen i Västerås stift hos Kungl. Maj:t gjord ansök- ning om rätt till ståndskogslikvid vid ägoutbyte mellan de honom på lön anslagna hemmanen Klockartorp och Talltorp å ena sidan och del av Västerås stads utmark å andra sidan. I januarihäftet av Skogsvårdsföreningens tidskrift 1917 har kanslirådet Hu6o Boställshavares rätt till skog enligt äldre författningar. I de äldsta allmänna skogsordningarna av den 22 mars 1647 och den 29 augusti 1664 heter det: »Hwad Prästegårdar hafwa för enskylte ägor the stånde fuller Prästmannen eller Kyrkioherden an at nyttja til sin tarf, dock sa, at Prästebordet eller Stompnen icke förringas eller förwärras för then, som efterkommer.» Redan dessförinnan hade genom konung Carr IX Patent »om djurs fällande, ekehygge och skall» den 4 augusti 1608 förbud meddelats att hugga ek »på kronans skogar och egendom». TI riksdagsbeslutet den 23 februari 1642 punkt VIII uttalas, att ek- och bokskog, apel och andra bä- rande träd å allmänning samt skatte-, &£vrko- och kronojord fick huggas endast »med Konungens tillförordnade Embetsmäns ja och samtycke» och med skyldig- het att återplantera fem av samma art. I 1734 års lag 10 kap. 7 $ bygg- ningsbalken förbjöds »den, som annans jord brukar» att sälja timmer, ved och gärdsel utan jordägarens lov, varjämte i 3 $ samma kap. meddelades förbud mot huggande av masteträd å kronans ägor utan Konungens befall- ningshavandes lov och i 13 kap. I $ mot fällande av bärande träd, ek, bok, apel och oxel, å sådana ägor. Fälldes sådant träd, skulle två återplanteras 1 stället. Var ek eller bok gammal och förtorkad eller stod den åker eller äng till men, fick den enligt 4 $ sagda kap: fällas med Konungens befall- ningshavandes lov och efter utsyning av jägeribetjäningen. I skogsordningen den 12 december 1734 $ 17 heter det, att »Hwad Prästgårdar hafwa för 4. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Serien B. 50 x SKOGSPOLITISKA INLÄGG enskylte ägor och skog, Det stånde wäl Prästmannen fritt att nyttja ill gårdens zarf, dock så, att Prästbordet eller Stommen för den, som efter kommer, icke förringas eller förwärras vid böter och skadans ersättiande»; och enligt 18 $ i samma förordning fick eljest den, som annans jord brukar, ej utan jord- ägarens tillstånd mera hugga än han tarvar »till sin husbyggning, fång, ved- brand och årligt husbondekjörslor». I kungl. förklaringen till 1734 års skogs- ordning den 5 april 1739, $ 16, underströks ytterligare förbudet att å »Kronoägor» hugga masteträd och bärande träd. I skogsordningarna den 190 december 1793 och den 1 augusti 1805, $ 23, stadgades, att » Boställsinne- havare, evad han är militär, civil eller präst, så ock kronobonde, äger nyttja den skog, som bostället och kronohemmanet tillhör, till husbehov, men ej till salu; beträdes boställsinnehavare eller kronobonde med försäljning av skog, eller at på annat sätt skog åt andre olovligen upplåta, böte dubbelt emot åverkan å andras enskilte ägor; Lag samma vare för den, som ifrån boställe eller krono hemman köper, eller sig skog tillbyter, eller på andra villkor erhåller, der honom veterligt är, at han skogen ifrån boställe eller krono- hemman bekommit». Senare i sistnämnda paragraf heter det dock vidare: » Skulle boställen finnas, som hava ansenlig skog, derav kolning till avsalu förut skett, så må det ock hädanefter tillåtas, när skogens tillstånd och be- skaffenhet det tål och medgiver; dock så att Vår befallningshavande, efter uti vederbörandes närvaro hållen undersökning av skogs- eller kronobetjente, utsätter och förordnar, huru stor kolning årligen till salu ske kan utan bo- ställets skada, det innehavaren av bostället ej må överskrida vid dubbel åverkans bot; säljer eller annorledes upplåter boställsinnehavare kol åt andra utan anmälan och lov, vare därföre bot som sagt är». Å boställsägor skulle enligt 1805 års förordning, $ 30, all ek vara kronan förbehållen: >Ej må någon boställsinnehavare», heter det, »evad natur bostället äger, annorledes än med lov och tillstånd av Vår befallningshavande, samt efter utsyning, fälla ek, vid åverkans bot; ej eller må utsyning dem beviljas, så framt ej bostället eken tarvar, eller eken, såsom menlig för åker och äng, undanrödjas bör, i vilket senare fall, samt då bostället ej har eken nödig, Vår befallningshavande äger at låta trädet försälja. Dock må av all ek, som å boställsägor för Vårt och Kronans behov fälles och avföres, boställshavaren njuta lika betalning som kronobonde i 29 $ förund är;» det vill säga med hälften av trädets värde. Bokskog fick boställshavare nyttja utan betalning till husbehov, dock ej annorstädes än med lov av Konungens befallningshavande samt efter ut- syning och stämpling. Å boställsskogar fick ej någon »utan vederbörligt lov och tillstånd fälla Storverksträd vid åverkans bot.» Fälldes storverksträd utan Konungens befallningshavandes tillstånd, skulle trädets värde ersättas. Om det redan av sistnämnda förordning framgår, att densamma haft av- seende å samtliga ecklesiastika boställen, blir detta än tydligare, om man be- aktar det av vederbörande skogskommission år 1803 avgivna förslag, som närmast låg till grund för samma förordning, där det i 23 $ heter: »Boställs- hafvare af hvad stånd som hälst, så ock dem, hvilka någon Kongsgård i förläning eller mot viss årliga lega och afgift innehafva, skall ovillkorligen vara förbjudet, att under hvad förevändning det ock ske måtte af Boställets eller Kongsgårdens skog någonting föryttra eller till deras enskildt ägande fasta gods bortföra. Våre Befallningshafvande, samt Consistorierne och Rege- mentsbefälhafvarne, såvida dem öfver Ecclesiastique och Militär-Boställens häfd SKOGSAVKASTNINGEN Å BISKOPARNAS SÄTESGÅRDAR x 51 o inseende tillkommer, hafve den uppsikt å och låte honom som med skogens olaga tillgrepp beträdes af krono och jägeri Betjente vid nästa skeende laga Husesyn vederbörligen tilltala.» Till frågan om ecklesiastik boställshavares rättigheter och skyldigheter enligt den sedermera utfärdade kungl. förordningen angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket den 29 juni 1866 och nu gällande förordning i ämnet den 26 januari 1894 kommer advokatfiskalsämbetet här nedan. Rätten till skog å skatte= och frälsehemman. Av det ovan anförda framgår, att den boställshavare i allmänhet tillkom- mande rätt att förfoga över boställes skog även i äldre tid varit vida mer inskränkt än den, som tillkom skattemannen. I 1647 och 1664 års skogs- ordningar 11 $V hette det: »Uppå sine egne Byägor, hafwer Jordäganden macht och rätt at hugga til Huustarff och Sahlu, så ock tillåta andra at hugga och nyttia, efter hwars och ens hafwande rätt och rättighet, i lijka måtto, at rödia Åker och Äng, sättia Torp och Torpestelle, dher så lägen- heten finnes; i så måtto som föllier. En Frelses Man så wähl som dhen, som Lähn af Oss och Cronan hafwer undfängit, dher han hafiwer enskylte ägor och ifrån Allmeningen, så ock andre Grannar och Rågrannar affwittrade medh Råå och lagha Gräntser; Han skal hafwa macht och rätt, at nyttia sin Skog, efter sin lägenhet och willia, med huggande af Bielkar, Huus och Sågetimmer, Sparrar, Wed och annat slijkt, och dhet sielf bruka til sine gagne, med sälliande och annat, uthan någons intahl». — — - = — > Samme Rätt hafwe också Skattebonden, på sine enskilte Skatteägor, dhem at bruka, nyttia, förföra och försäilla, effter sin tarff och lägenhet, effter som han ock, när ägorna sig så vidt sträckia, må rödia Åker, Ang, Muulbeet, så ock byggia Torp och förrätta Hemmanets förbättring i allo måtto.» Först i husesynsförordningen den 18 juli 1681 blev skattehemmansägare underkastad husesyn vart tredje år eller oftare, varvid, ehuruväl ej uttryckligen stadgat, hans hushållning med skogen jämväl blev föremål för besiktning. I 1734 års lag, byggningabalken 10 kap. 7 $, uttalades, att »skattebonde må nyttja sin enskilda skog till hustarf> och, i motsats mot vad som, enligt vad ovan nämnts, gällde om boställshavare, även till »sa/u» ; dock visserligen så sparsamt, att skogen »ej utödes och hemmanet fördärfvas». För missbruk av denna frihet stadgades böter; och skulle i enlighet med stadgandena i byggningabalken 27 kap. 6 och 7 $$ däröver hållas tillsyn. I 15 $ av 1734 års skogsordning framhålles uttryckligen, att var och en jordägare må dess ifrågavarande egendom tillgodo nyttja, samt att skatteman har rätt »sina ägor till dess tarf och lägenhet at bruka och nyttja», att inrätta torp m. m. Vad frälsets rättigheter angår, framgår redan av ovan återgivna stadganden i 1647 och 1664 års skogsordningar, att enligt dem ingen egentlig skillnad fanns rörande frälsemans rätt 4 honom tillhörig jord i förhållande till skatteman beträffande skog i allmänhet. Bägge hade rätt att 1 lika mån tillgodogöra sig avkastningen av skogen — med undantag av bärande träd — å sina ägor. Men när senare genom 1681 års husesynsordning och 1734 års lags stadganden skattemannen underkastades viss kontroll i fråga om skogens ut- nyttjande, gällde detta ej frälsejord. Å sådan jord fick sålunda skogen icke blott, i likhet med å skattejord, användas till avsalu, utan kunde även, i mot- sats mot vad som gällde om skattejord, av ägaren »utödas» och »fördärvas». DNE SKOGSPOLITISKA INLAGG I 1723 års adliga privilegier $ 25 hette det alltså: »Elliest, som hwar och en Adelsman fritt står, at giöra sig sit gods och egendom så nyttig som han kan; Så skola Wåra Embetsmän och Fogdar intet wara Adelen hinderlige, ei heller befatta sig med frelsegodsen widare, än att uppbära, hwad till Oss och Cronan deraf uthgiöras bör.» Genom kungl. förordningen den 21 februari 1789 tillerkändes emellertid skatteman å skattehemman både uti in- och utägor samt skog och mark »uti allt lika orubblig ägande och lika fri dispositionsrätt», som frälseman över frälsehemman, enligt privilegier, lag och författningar; »dock att därifrån undantagas de för Kungl. Maj:ts och kronans behof tjänliga eke-, bok- och masteträd, hvarmed efter författningarna bör förfaras». I avseende å sistnämnda slags träd gjorde sig tidigt den åsikten gällande, att desamma borde särskilt skyddas samt reserveras för allmänna behov, vilket, som redan nämnts, först tog sig uttryck i förbud mot deras fällande å krono- jord. Snart utvecklade sig emellertid uppfattningen om en kronans på regale grundad rätt till bärande träd å skattejord. Med avseende å jord av frälse natur ansågs frälsemannen äga denna »Konungens rätt». Vad bärande träd angår, uttalades redan i 1617 års adliga privilegier, $ 29, följande: »Ingen skal ock heller tillåtit wara, at låte hugge någhot wirckie, anten Eek, Book, Apal heller annat bärande trä, icke heller timber, wedh eller hwad thet hälst wara kan, uppå någhon Adelsmans Skog och åker, ther han allena är ägande uthi, uthan jord- och Skoghägandes godhe willie och samtycke.» I 5 och 7 punkterna av nådiga stadgarna över allehanda bärande skogs- trän i riket och deras ' plantering den 22 mars 1647 och den 29 augusti 1664 Heter det: Svsmmne al Ridderskapet och Frelset måge fälla Eek, Book, och andre bärande Trää på sine Arf- eller Lähns enskylte Ägor, ther ingen annar Äger Lott eller dehl uthi, allenast at thet blifwer i aa tagit, thet så the, som alle andre, åter för art Trää, som afhugges och fälles, planta tu unga Trää i stellet igen, och hålla skiötsel in til thess, the äre uthur Boskaps beeten wuxne.»> >»VIL JIngen Präst eller Kyrckioherde, Kriygz eller annan Be- fallningsman, eller Ryttare, eller Knecht, på sina förlänte Hemman; Ev heller Frelseman utlu sina Förlähningar och fördehls Hemman, ther han icke hafwer Frelse uppå, under Arf2- eller Lähns-Rått. Item ingen Skattebonde, mycket mindre Crono- eller Frälse-Bonde, hafwe Rätt eller macht, at hugga och fälla Eek, Book, Apell, Oxel, Hägg, på sine egne, eller the Ägor han boor uppå, wid Nije Dahler Silfwermynts Skadeståd, åth Oss, af Präst, Embetsman, Ryttare, Knecht, Skatte- och Crone-bonde, för hwarje bärande Trää han fäller på Skatt- eller Crone- -Ägor; Och åth Jordäganden af Ridderskapet och Frelset, för thet som fälles på theras Lähn- och Arfwegodzägor; Och böte — — — I 1723 års adliga privilegier, $N 16, uttalas: »Ingen skal hafwa frihet, at låta hugga något werche, anten Eek, Bok, Apel eller annat bärande trä, icke heller hwad det hälst wara kan, uppå någon Adelsmans skog och marck, der han allena är ägande uti, utan jorde- och skogsegandens goda willia och samtycke; Dock skal Ridderskapet och Adelen öfwer hela Riket fritt och obehindrat wara, at efter lag nyttia de skogar, uti hwilka de hafwa lått, samt allmänningarne till deras nödtorft och behof efter 1664 åhrs skogsordning.» ' Enligt 1734 års lag, byggningabalken 13: 1, gällde i fråga om förbud mot huggande av bärande träd å skattejord detsamma, som ovan angivits om krono- jord. Medan, om sådant träd där fälldes, skulle bötas och trädets värde SKOGSAVKASTNINGEN Å BISKOPARNAS SÄTESGÅRDAR x 53 gäldas till Konungen, skulle, om så skedde å frälsejord, frälsemannen njuta »samma rätt som Konungen.» Stadgandet i byggningabalken 10: 3, att maste- träd å skattejord ej fick huggas eller säljas, förrän det /embjudits Konungen, gällde ej heller frälsejord. Jämlikt ovannämnda förordning den 21 februari 1789 bibehölls Konungens rätt å skattejord endast i fråga om för kronans behov tjänliga ek, bok och masteträd. TI övrigt skulle efter denna förordning frälse- och skattejord vara likställda. I fråga om boställshavare åter innebar sistnämnda förordning ej ändring 1 1734 års lags ovan anmärkta allmänna stadganden eller eljest meddelade föreskrifter om jordägarens, kronans, rätt till bärande träd och masteträd. Genom kungl. förordningen den 8 oktober 1875, tillerkändes ägare av skattejord fri disposition över den å sådan jord växande ekskog samt över maste- och storverksträd. Ej heller denna förordning be- rörde den kronan i fråga om boställen tillkommande rätt till dylika träd, vilken rätt i stället å boställen i fråga om bärande träd uttryckligen fastslogs genom nedan omförmälda kungl. skrivelsen den 8 maj 1868 och såväl i fråga om sådana träd som storverks- och masteträd slutligen reglerats genom 1894 ärs gällande förordning om hushållningen med de allmänna skogarna i riket. Allodialt och annat frälse. Redan i flere ovan anmärkta författningar framträder skillnaden mellan å ena sidan den frälsemannarätt, som förefanns till gods och räntor, som voro av kronan för evärdelig vid bortgivna eller av kronan köpta och av adeln innehades under allodial rätt, evärdeligt frälse, och å andra sidan fall, där gods eller räntor upplåtits under livstids eller behaglig tids frihet eller annan inskränktare rätt än nyss nämnts. Endast det allodiala frälset medförde de ovan omförmälda vidsträcktare rättig- heterna till skog och mark. Att i de fall, där frälsemannen ej innehade sin jord med fullkomlig äganderätt, utan endast med inskränktare rätt, hans dis- positionsrätt var av vida mindre omfattning än annan frälsemans med avseende ä skog i allmänhet, antyder väl redan uttryckssättet i de nämnda 1647 och 1664 års skogsordningar, men framgår närmare först av de samma år ut- färdade omförmälda stadgar rörande bärande trän, däruti icke blott angives ridderskapets och frälsets rätt »på sine Arfz- eller Länhs enskylte Ägor», utan även i motsats däremot ställes »Frälseman uti sina Förlähningar och för- dehls Hemman, ther han icke håfwer Frelse uppå, under Arfz- eller Lähns- Rätt. » Genom Konung Karl XI:s reduktion indrogos visserligen så småningom (kungl. breven till reduktionskommissionen den 25 juni och den 16 juli 1684 samt den 23 oktober 1688) frälsegodsen, som icke innehades med allodial rätt, i allmänhet till kronan. Vad livstidsfriheterna angår, skulle dock endast de, som voro belägna »på förbudna orter» genast hemfalla till kronan, I övrigt skulle desamma: indragas, då de >»expirerade» genom dödsfall eiler änkor inginge nytt giftermål. Jämlikt särskilda beslut fingo också under vissa förutsättningar vissa förläningsgods bibehållas under fortsatt åtnjutande av frälse frihet. Sådant medgavs exempelvis genom kungl. reskriptet den 20 november 1690 och den därav föranledda nådiga förklaringen den 20 de- cember samma år. é I samma mån som indragningen till kronan av gods och hemman genom reduktionen fortgick, markerades också skarpare skillnaden mellan de nämnda 54 Xx SKOGSPOLITISKA INLÄGG olika slagen av adliga gods, och skärptes de innehavares skyldigheter, vilkas inskränktare rätt därtill gav anledning. I kungl. resolutionen på ridderskapets och adelns besvär den 25 oktober 1686 heter det sålunda 1 punkt IV: »Angående Ridderskapets och Adelens underdåniga ansökning, at de, som äro wordne benådade med nya Dona- tioner, måge hafwa en sådan Disposition öfwer desse dem förundte Räntor och Hemman, som de hafwa hafft öfwer sine förre Donationer, utan at Crono Foug- derne derwid måge giöra dem något intrång; Så affsee fuller Ridderskapet och Adelen sjelfwe hwad åthskildnad det är emellan deras Frälsegodz, och de Godz, aff hwilke de allenast hafwa usum fructum, och wid hwilke Crono Fougderne i anledning aff Kongl. May:ts utgångne Reglemente, måste i acht taga, hwad som dem å Embetes wägnar där wid åligger.» I punkt XIV av härads- eller kronofogdeinstruktionen den 9 oktober 1688 stadgas: »Altså har Häradsfogden at taga sig til noga effterrättelse, när han aff Landszhöffdingen til något Hemmans besichtigande blifwer förordnad, at ingen ting försummas, som i förbemelte Ordning» (husesynsordningen) »nämbt är, noga tillseendes så at Hemmanen icke förderfwas, utan rätt nyttias och brukas, jämväl effter förberörda Ordning bebygges, och at Skogen, wid förlust af sielfwe Frijheten, icke widare uthugges, än till nödtorfftig Byggningz Timber wid samme Gårdar, sampt stängzel och Wedebrand; Til hwilken ända på de bort förlähnte, för arrenderade sampt Lijffztijdz Lägenheterne ett pertinent inventarium bör blifwa uprättat, som till Landz Cansselijet skal blifwa inlefwererat, til at där för- wahras, på det, när Lijfstijdz Frijheten eller Arrendet expirerat, eller när något ombyte skeer med Betienterne, man må kunna see huru wijda Gården effter Husesyns Ordningen sampt Kongl. May:ts Resolution aff den 26 Februari 1685 är under Förlähningz tijden worden förbättrad eller förwärrad, kom- mandes på den senare händelsen wederbörande til at swara för all tagen skada.» Genom kungl. cirkuläret till samtliga rikets landshövdingar den 4 februari 1685 »om hemmans bruuk aff lifstijds Donatarierne» anbefalldes landshöv- dingarna att i anledning av ifrågakomna missbruk hava »et noga inseende derpå at der som I spörjen slijk missbruk wara, kunnen I åthwarna Dona- tarierna at de intet wjdare betjena sig af Skogen än till Stengsel och Wede- brand, sampt till husens widmackt hållande efter nödtorften, så frampt de icke willja göra sig hemmanen alldeles förlustige». Av nådiga brevet den 20 februari 1685 till landshövdingen Fabian Wrede »om Lijfstijds förlähningar» framgår, att landshövdingen skulle tillse, att »inventarii> upprättades »på de bortförlänte cronehemman och lägenheter», samt att desamma skulle »efter huuse synsordningen blifwa bebyggde och meliorerade.» I landshövdingeimstruktionen den 4 november 1734, $ 35, heter det, i samband med att föreskrifter meddelas om militieboställen, kungs- och kungs- ladugårdar samt prästbol, följande: »Han» (landshövdingen) »bör ock draga försorg genom Cronobetienterne om Cronones godz och hemman, som en eller annan på lifztid förlänte äro at de icke. förderfwas, utan rätt nyttias och brukas, jemväl effter husesyns ordningen bebyggas, och at Skogen, wid för- lust af sielfwa friheten icke vidare uthugges, än til nödtorfftigt byggningz timber wid gårdarne samt stängzel och wedebrand betarfwas. Til:hwilcken ända bör upprättas Inventarier på de bortförlänte gårdar, hemman och lägen- heter, deraf et Exemplar förwaras i Landz Contoiret, och det andra insändes til Cammar Collegium, på det, när lifztids friheten exspirerar» etc. ; Pp SKOGSAVKASTNINGEN Å BISKOPARNAS SÄTESGÅRDAR x55 Samtidigt med att det kvarvarande förlänings- och fördelsfrälset sålunda alltmer preciserades till sitt innehåll, fortgick den utveckling, varigenom frälse- mannarätten i Övrigt, från att förut hava varit en rätt, fästad vid personen, frälsemannen, blev en rätt, fästad vid själva fastigheten. Genom kungl. brevet den 11 februari 1685 hade sålunda förklarats, att adelsman ej skulle äga bättre rätt till den skattejord, som han förvärvat, än skattebonden. Endast å frälse grund, som, där ej annorluda för särskilt fall eller mer allmänt med- givits, fick ägas endast av frälseman, kunde enligt regeln frälsemannarätt finnas och bestå. Likasom man därför 1 allmänhet äger rätt (jfr Wachtmeister: > Utredning rörande ridderskapets och adelns privilegier») att i alla de fall, där 1723 års adliga privilegier tala om adelns jord, anse detta liktydigt med i adelns ägo befintlig frälsejord, så anknytes också de i 1734 års lag och på grundvalen därav utfärdade särskilda författningar angivna förmåner för frälset till jordens egenskap av frälse. Innebörden av »Vanlig frälses frihet och villkor», enligt prästerska- pets privilegier. I de av drottning Kristina utfärdade privilegier för biskoparna och menige prästerskapet den 28 november 1650, tolfte punkten, förekommer nu följande: > Elliest tillåte Wij nådigst, alla Wåra Biskopar och Superintendenter i gemen, at skola må niuta och bruka theras rette Biskops Säten, så och enskylte Embets Gårdar, medh thess rette och tillydande Ägor, så å Landet som i Städerna, under Frelses Frijhet och willkor». Detta stadgande, vartill någon motsvarighet ej finnes i de efter reformationen först utfärdade mer allmänt hållna privilegierna av år 1647, förekommer oförändrat i 12 $ av 1675 års prästerliga privilegier ävensom i 1723 års privilegier samma paragraf, dock att 1 sistnämnda privilegier »frälses frihet och villkor» utbyttes mot »vanlig frälses frihet och villkor». Fråga uppstår nu, om man i omförmälda stadgande i prästerskapets privi- legier kan inlägga den meningen, att biskop skulle för honom å lön anslagen fastighet vara tillförsäkrad all den rätt med avseende 23 fastigheten, som — undantagandes åtminstone den dispositionsrätt, vilken enligt sin natur förut- sätter äganderätt — vid tiden för privilegiernas tillkomst eller senare tillkom frälseman å frälse grund. Härvid har man efter advokatfiskalsämbetets uppfattning först och främst att beakta den principiella åtskillnaden mellan biskopens ställning såsom äm- betsman och blott innehavare i och för sitt ämbete av kronans egendom å ena sidan och frälsemannens äganderätt till frälsejorden å den andra. 1.7 $ av prästerskapets privilegier stadgas, att i stad biskopen skulle stå i ansvar, om husen icke tillbörligen vidmakthålles, varefter det vidare heter, att »de å landet belägna biskopssäten och prebendehemman måste av vederbörande biskop utan någon tillhjälp av publica medel underhållas.» Medan enligt 25 $ av adelns privilegier ämbetsmän och fogdar skulle >intet vara Adeln hinder- liga, ej heller befatta sig med frälsegodsen vidare, än ätt upbära, hwad till Oss och Cronan deraf utgiöras bör», så hava å biskoparnas löningshemman hållits laga av- och +tillträdessyner och även ekonomiska besiktningar i enlighet med vad å kronans boställsjord i allmänhet varit fallet. Så är, enligt vad advokatfiskalsämbetet särskilt inhämtat, förhållandet beträffande biskopsbo- ställena Brunnsboda kungsgården vid Skara, Östrabo vid Växjö och Sundby 560 x SKOGSPOLITISKA INLÄGG vid Strängnäs. Att, vad i laga ordning utarrenderad löningsjord angår, så- dana syner och besiktningar alltjämt skola hållas, framgår av de av riksdagen antagna, av Kungl. Maj:t den 15 juni 1861 fastställda grunderna för regle- ring av biskoparnas avlöning, tredje punkten, jämförda med det med stöd av dem utfärdade nådiga cirkuläret den 26 januari 1864 och den där åberopade kungl. förordningen den 11 juli 1862, V 5, ävensom kungl. breven den 12 november 1858, $ 7, samt den 11 juli 1862. Vad särskilt angår dispositionsrätten till skogen i allmänhet, underkastades visserligen enligt vad ovan anmärkts skattejorden därutinnan viss inskränkning även 1 förhållande till frälsejorden. Men skattemannen behöll dock rätten till all avkastning, även den genom avsalu, av skogen å sin jord med undantag endast för bärande träd och masteträd. Att vid sådant förhållande, om en boställshavare å kronans jord tillerkändes »frälse» frihet, därmed skulle hava tillerkänts honom rätt att av bostället taga en avkomst, som redan tillkom skatteman, såsom ägare av skattejord på grund av äganderätten, måste efter advokatfiskalsämbetets uppfattning a priori betecknas såsom synnerligen osanno- lik. Då varje boställshavare 7 denna sin egenskap måste hava varit skyldig att i fråga om skogen tillse, att den ej »förvärras> eller »fördärvas» för den som efter kommer, ligger fastmer redan häri ett starkt stöd för, att han åtminstone haft de skyldigheter med avseende-å denna, som skattemannen, och ej heller därutinnan varit fri från viss slags uppsikt. Enligt vad ovan anmärkts, förefanns emellertid den vidsträcktare rätt till skog för frälseman, varom ovan talats, endast med avseende å jord, som av honom innehades med verklig äganderätt. "Till den till biskoparna upplåtna löningsjord bibehöll kronan alltjämt sin äganderätt. Vid sådant förhållande och då i 1647 och 1664 års ovan anmärkta stadgar angående bärande skogs- trän präst eller kyrkoherde samt krigs- eller annan befallningsman »på sina förlänte hemman» uttryckligen likställdes med frälseman »uthi sina Förläh- ningar och fördehls Hemman, ther han icke tarfwar Frälse uppå under Arfz- eller Lähns Rätt», lär man redan på angivna grunder kunna antaga, att biskop — i den mån han, enligt vad nedan närmare skall visas, innehade sin löningsjord på grund av upplåtelse eller förläning från kronan — såvitt nu är 1 fråga, ej å sådan jord hade bättre rätt än frälseman å sina sistnämnda » Förlähningar och fördehls Hemman»>. Kungl. brev angående upplåtelse av jord till biskoparna. Sedan genom Gustav Vasas reduktion de biskoparna tillagda hemman och jordar indragits till kronan, upplätos ånyo dylika genom särskilda kungl. brev och resolutioner med rätt för biskoparna att av dem få njuta vissa förmåner. De flesta av dessa upplåtelser hava skett under en tid, som ofta nära sam- manfaller med tiden för tillkomsten av de ovan nämnda efter reformationen först utfärdade prästerliga privilegierna. Vid sådant förhållande och då i 1723 års prästerliga privilegier 3 $ uttryckligen uttalas, att »alla personer av predikoämbetet och läroståndet, hvar efter sin grad, heder och värde» skola offörryckt få behålla »sina välfångna friheter, donationer och förläningar samt andra deras ämbeten tillhöriga lägenheter och ordinarie underhåll, jämväl ock de vederlag, hvilka de åtnjuta, under samma titel och förbehåll, som de dem innehafva, alldeles efter brefvens innehåll», samt upplåtelsebreven alltså måste anses vara av stor betydelse för bedömande av den föreliggande frågan om. SKOGSAVKASTNINGEN Å BISKOPARNAS SÄTESGÅRDAR x 57 biskoparnas rätt, har advokatfiskalsämbetet ansett sig böra 1 detta samman- hang närmare undersöka innehållet av dessa brev, såvitt sålunda är i fråga. Vare sig nämnda upplåtelser endast avsåge en viss innehavare av biskops- ämbetet eller »behaglig tid» eller upplåtelsen utan tidsbegränsning hänförde sig till biskopstiänsten eller biskopsstolen, har, såvitt advokatfiskalsämbetet kunnat finna, under I15- och 16-talen endast i enstaka fall (Lund, Uppsala), och det efter utfärdandet av 1650 års privilegier för prästerskapet, förekommit, att i upplåtelsebrevet angivits, att upplåtelsen skedde med frälsemannarätt (veckodagsfrihet, säterifrihet). Upplåtelsebreven, jämförda med privilegierna och särskilda författ- ningar. Man lärer icke kunna underlåta att, såvitt nu är 1 fråga, sätta innehållet i de sålunda för ett flertal särskilda fall, delvis efter tillkomsten av 1617 års adliga privilegier, utfärdade upplåtelsebreven 1 nära samband med den ovan återgivna 12 punkten i 16530 års prästerliga privilegier. Efter advokatfiskalsämbetets uppfattning har sistnämnda stadgande, var- igenom biskoparna tillätos att njuta och bruka deras rätta biskopssäten och enskilda ämbetsgårdar under frälses frihet och villkor, icke avsett att, utöver vad upplåtelsebreven innehålla, tillerkänna biskoparna någon rätt till det upp- låtna av helt annan innebörd, än breven angiva. Likasom tidigare i samtliga nämnda privilegier, nämligen redan i 3 $, uttalas, att friheter, donationer, förläningar, lägenheter och vederlag skulle få offörryckt bibehållas samt i 4 $ biskoparna tillförsäkrades rätt att »oförändrat njuta och behålla» efter gammal hävd sina biskopsstift, hemman och utgjordar, så fastslags genom omförmälda stadgande i privilegiernas 12 $, att med avseende å innehållet i den frihet från skatt och ränta samt från en del prästerskapet i övrigt åliggande onera och besvär, som de särskilda upplåtelsebreven tillerkände biskoparna, denna frihet skulle — i anslutning till samma brev, men oberoende av 1 dem för olika fall tilläventyrs gjorda olika medgivanden i detta avseende — vara den- samma som för frälseman. När 1 1723 års prästerliga privilegier sistnämnda stadganden upptogs med tillägg av ordet »vanlig» framför »frälses frihet och villkor», kunde så mycket mindre hava varit avsikten att tillerkänna biskoparna bättre rätt i ifråga- varande avseende än de förut ägde, som, enligt vad ovan angivits, samtidigt till nyssnämnda redan i de äldre privilegiernas 3 NV förekommande stadgande, att friheter, donationer, förläningar och lägenheter samt vederlag skulle få av dem, till vilka privilegierna riktades, offörryckt behållas, tillades »under samma titel och förbehåll som de dem åtnjuta, alldeles efter brefvens innehåll.» > Härtill kommer den förut framhållna beaktansvärda omständigheten, att i de samtidigt år 1723 utfärdade adliga privilegiernas 16 $ i fråga om frälsemans rätt. till skog uttryckligen hänvisades till lag och 1664 års förut omnämnda skogsord- ning — med den där antydda och i stadgan samma dag angående bärande skogsträn ytterligare framhävda skillnaden mellan präst eller annan befallnings- man och frälseman å annan än frälse jord, å ena sidan, samt frälseman »på sine Arfz- eller Lähns enskilte Ägor» å andra sidan. Då alltså såväl enligt sistnämnda vid tiden för tillkomsten av 1723 års 58 Xx SKOGSPOLITISKA INLÄGG prästerliga och adliga privilegier ännu gällande författningar samt senare enligt 1734 års lag den omnämnda vidsträcktare rätten till skog var medgiven endast å frälse grund, medan för Övrigt frälsemannen å jord, som av kronan upp- Jätits, hade en uttryckligen reglerad vida inskränktare rätt i sådant avseende, synes det vara klart, att biskop såsom innehavare av jord av krono natur under frälse frihet, därmed och i enlighet med de särskilda upplåtelsebreven endast hade den berörda inskränktare rätten, det vill säga, såvitt skogen angår, densamma, som tillkom boställshavare i allmänhet. Innehade däremot biskop undantagsvis t. ex. på grund av enskild donation jord av frälse natur (jämför Kungl. Maj:ts utslag den 12 maj 1824, bil. 23, angående frälsenatur för bostället Ekenäs i det biskopen i Karlstad tillhörande Kils prebendepastorat, vilket boställe av frälseman skänkts till prästbord) kunde förhållandet, såsom beträffande annan präst eller boställshavare, vara i sin mån annorlunda. Skulle den vid tiden för tillkomsten av 1723 års prästerliga privilegier av- slutade utvecklingen, varigenom frälsemannarätten blev en rätt, fästad vid jorden och dess egenskap av frälse, hava haft någon inverkan å biskoparnas rätt 1 nu ifrågavarande avseende, skulle därför hava erfordrats, att deras löningsjord, vartill kronan alltjämt var ägare, iklädde sig frälsejords natur — något, som dock givetvis icke skedde. Och skulle i kraft av privilegierna hava tillkommit biskoparna samma frälsemannarätt, som tillkom ägare av frälse jord, skulle detta hava inneburit, att, i samma mån som så småningom genom Kari XI:s reduktion det s. k. förläningsfrälset i allmänhet indrogs till kronan, det 1 1675 års då gällande prästerliga privilegier förekommande och i 1723 års privilegier bibehållna stadgandet om frälse frihet och villkor undergick sådan väsentlig förvandling, att det från att förut hava betytt förläningsfrälse- mannarätt, det vill säga, såvitt nu är i fråga, rätt till skogsavkastning till hus- behov enligt ovan omförmälda särskilda resolutioner och författningar, skulle hava övergått till frälsemannarätt å frälse grund, det vill säga den samma som medförde den kända mest oinskränkta form av äganderätt. Denna för- vandling skulle dessutom hava försiggått under en tid, då kronans rätt så väl tillvaratogs som under tiden för fortgången av konung Karl XI:s reduktion. Att döma av uttryckssättet i ifrågakomna stadgande i privilegierna »rätta biskopssäten och enskilda ämbetsgårdar med deras rätta tillydande ägor» kan man hysa en viss tvekan, vilken löningsjord nämnda frihet enligt privilegierna kan anses avse. Redan i äldre tid-har nämligen en viss åtskillnad gjorts mellan biskopssäte, biskopsgård, biskopsboställe och annan löningsjord, en skillnad, som återspeglar såväl i ovan omförmälda nådiga cirkulärbrev den 26 februari 1864 som 1 de flesta för de särskilda biskoparna gällande löne- regleringar. Att därför den antydda friheten från skatter och onera ej fått, i fall där särskilda beslut i annan riktning tilläventyrs ej föreligga, på grund av privilegierna åätnjutas för all biskoparnas löningsjord, synes därför sanno- likt. Detta bestyrkes bland annat därav, att även efter tillkomsten av 1650 års privilegier särskilda kungl. medgivanden ansågos nödvändiga för åtnjutande för dessa löningsjordar av befrielse från vissa skyldigheter, som ålågo även prästerskapet, men varifrån adeln på grund av sin frälsemannarätt åtnjöt be- frielse. I detta avseende kan erinras om det den 7 december 1644 utfärdade » Privilegium och Frihet för Ridderskapets och Adelns gods utom fredsmilen», jämfört med exempelvis kungl. brevet till kammarkollegium den 26 juni 1655 SKOGSAVKASTNINGEN Å BISKOPARNAS SÄTESGÅRDAR x 59 och kungl. brevet den 1 mars 1683. (Se även nedan omförmälda nådiga resolution den 13 november 1759 angående Skara). Att därförut det ålåg biskoparna att för sin löningsjord utgöra s. k. »ovissa persedlar» framgår av exempelvis ovan omförmälda nådiga brev den 31 maj 1615 angående biskopen i Växjö samt av kammarkollegii brev den 28 april 1620 ävensom utdrag av 1649 års landsbok för Uppsala län. Tillämpningen i äldre tid av omförmälda nådiga brev och före- skrifter, i vad angår biskoparna. MNådiga beslut 1758, 1789 och 1759. Att emellertid rätta innebörden av de prästerliga privilegiernas ifrågavarande stadgande under vissa tider ej ansetts fullt klar, kan man finna av vissa av myndigheter angivna utlåtanden och meddelade beslut. 1761 års kungl. brev till kommerskollegium angående Växjö. Endast i ett fall har advokatsfiskalsämbetet sig bekant, att tolkningen av prästerskapets privilegier, såvitt nu är i fråga, direkt varit föremål för prövning. Advokatfiskalsämbetet anser sig böra något utförligare redogöra för detta fall. Med anledning därav att vederbörande skogstjänsteman anställt besiktning å skogen till biskopssätet i Växjö, Ekesås prästgård samt Stora och Lilla Fylleryd och därjämte vid veder- börande häradsrätt åtalat biskopen Olof Osander för olaga avverkning av bok å berörda hemman, anhöll konsistoriet i Växjö i underdånig skrivelse den 16 november 1759 hos Kungl. Maj:t om Kungl. Maj:ts förklaring, om icke den biskoparna i 12 $ av 1723 ärs prästerliga privilegier givna frälsefriheten sträckte sig även till såväl skogarna som övriga ägor till förenämnda biskopssäte och enskilda ämbetsgårdar. Sedan Kungl. Maj:t häröver infordrat kungl. kammarkollegii utlåtande, lät kollegium höra vederbörande jägmästare, Konungens befallningshavande i länet samt biskopen. I sitt i anledning härav angivna yttrande anförde jägmästaren, bland annat, att eke- och bokskogen å biskopsgården och de biskopen anslagna hemmanen samt Ekesås prästgård hade, till biskopens och åboarnas be- hov, under föregående biskopar och även under biskop Osanders första tjänstetid nyttjats blott efter utsyning genom Konungens befallningshavandes försorg. Så hade utsyning av Konungens befallningshavande under Osanders tjänstetid beviljats genom särskilda av Ko- nungens befallningshavande meddelade resolutioner den 20 juni 1750, den 24 februari och den 4 november 1752. ; Konungens befallningshavande anförde i sitt den 18 januari 1760 angivna yttrande, att förutom det biskoparna i långliga tider icke nyttjat eke- och bokskogarna annat än efter utsyning, så utvisade de å hemmanen givna förläningsbreven, att desamma icke blivit med andra rättigheter och förmåner donerade till biskoparna, än att dessa skulle därav kvitt och fritt uppbära räntor och utskylder. Blott i enlighet härmed kunde biskoparna äga att nyttja hemmanen och ingen anledning funnes till antagande av ändring härutinnan genom 12 $i prästerskapets privilegier, vilket bestyrktes av orden >»vanlig frälse frihet», som ej kunde sträckas längre än förläningsbreven innehölle. Konungens befallningshavande framhöll tillika, att, därest biskoparna skulle äga samma oinskränkta frihet att disponera skogen, som en frälseman å sina frälse skogar, en boställshavare skulle kunna, i enlighet med vad en frälse- man kunde å sina frälse ägor, avverka och bortföra all skog på ett par år. I sitt uti ärendet till kungl. kammarkollegium avgivna tjänstememorial anförde veder- börande kamrerare, bland annat, följande. Av förläningsbreven å de under biskopsstolen lydande egendomar framginge, att biskopssätet med dess underliggande hemman upplåtits till biskoparna att njutas kvitt och fritt för både visse och ovisse persedlar. Härav fram- ginge, vad som borde förstås med »den vanliga frälses frihet och villkor». Biskopen ägde därför uppbära räntor och utskylder, men denna rätt kunde icke utsträckas till:en sådan frihet, som frälseman äger över sina frälsehemman, emedan det icke är biskopens utan kronans egendomar: Vidare häpvisades till innehållet i riksdagsbeslutet den 23 februari 1642, $ 8, angående förbud mot fällande av bärande träd utan jordägandens medgivande och 1664 års stadga om bärande skogsträn, 7 $, såsom icke tillåten avverkning av bärande 60 x SKOGSPOLITISKA INLÄGG träd å ifrågavarande fastigheter. Under åberopande av allmänna lagens bestämmelser i byggningabalken 13 kap. 4 $, 2 $ i kammarkollegii instruktion samt 35 och 42 $$ i in- struktionen för landshöfdingarna fann sig därför kammaren icke kunna tillstyrka medgivande för biskopen till den sökta fria dispositionen över skogen, utan borde biskopen lika som förut varit fallet begära Konungens befallningshavandes tillstånd till avverkning, då sådan erfordras. Kammarkollegiunm yuwrade i ett den 25 september 1761 avgivet underdånigt utlåtande, att, »all thenstund 12 $ af Prästerskapets år 1723 undfångne privilegier tydeligen tillägger biskopar och Super Intendenter Frällsemanna frihet, ibland annat, deruti består, at Frälse- mannen far a frälse ägor, utan utsyming, fälla Ek och Bok, samt andra fruktbärande träd, fördenskul hemställer til Eders Kongl. Maij:ts nådigste wälbehag Kongl. Collegium i under- dånighet, om icke Eders Kongl. Maij:t skulle i nåder täckas lämna dess nådiga bifall till afwannemde af Consistorio i Wexiö gjorde underdåniga ansökning dock at Biskopen ther- städes alfwarligen, och wid answar til giörandes, förbjudes, at öfwa ringaste missbruk, hwar- medelst Skogarne under Biskops sätet eller de därtill anslagne gårdar, antingen genom af- salu, föräringar, onödig Consumtion, eller annorlunda kunna utödas. Men hwad Ek och Bokskogen på Gårds by Prästegårds ägor angår, hwilken Biskopen såsom Kyrkoherde där- städes, innehafwer; så är thermed ock helt samma beskaffenhet, och kan therföre Kongl. Collegium til thess fällande utan utsyning, mot innehållet af skogsordningarne, icke gifwa i underdånighet någon anledning.» Då ärendet företogs till behandling hos Kungl. Maj:t, ansågs detsamma, såsom inne- bärande en förklaring av 12 $ i prästerskapets privilegier böra hänskjutas till plenibehand- /ing, som ägde rum den 9 februari 1762. Då ärendet förekom till avgörande i plenum, yttrade sig förutvarande justitiekanslererna riksråden Lagerberg och Löwenhielm emot bifall tull kammarkollegli betänkande. Likaså den ende övrige juristen i riksrådet von Seth. Riksrådet Lagerberg hade därvid yttrat: »at i förenämnde $ af Privilegierne tilläggas Biskoparne, at niuta wanlig frälse rätt på deras G Biskopssäten, och enskiljte ämbets- gårdar; hwaraf följer at icke någon ny rätt, eller förmån, genom samma ord i Privilegierne kan sägas wara dem tillagd. Den förra wanligheten kan åter icke af andra grunder ur- skiljas än af de särskilte Privilegier, hwarmedelst de till Biskops säten, och ämbetsgårdar anslagne Kronohemman af Rikets fordna Konungar, dertill förlänte blifwit. Som nu de af Collegio åberopade Kongl. Bref af år 1571 och 1613, endast innehålla och medgifwa den del af frälse friheten, som rörer utskylder; men icke meddela någon särskilt förmån, hwad skogens nyttiande widkommer, så trodde Hans Exsellence sig uti detta mål ej kunna till- styrka någon frihet och exception ifrån de allmänna författningarne, hwad de Biskopen i Wexiö, såsom Biskop anslagne hemman angår, och än mindre i anseende till den Prästgård han tillika såsom Pastor innehafwer, utan at han lika som andra åboer på Krono- och skattejord, bör söka utsyning, innan något af den fredlysta skogen till nyttiande anwändes.» Riksrådet Löwenhielm hade anfört: »at hwad i prästerskapets Privilegier, om frälse rätt för Biskoparne stadgas, icke till ett oinskränkt nyttiande af skogen bör extenderas, i synner- het hwad bärande träd angår, som Kongl. M:t genom flere förordningar ifrån äldre tider utmärckt en besynnerlig omwärdnad om ek- och bokskogens conservation; hwarföre och uti 7 $ af 1664 års förordning om bärande träd uttryckeligen stadgas, det ingen präst eller kyrkoherde, ej heller någon annan på de af kronan förlänte hemman, skall hafwa magt at sielf fälla sådane träd, hwarwid endast giöres exception för de frälsemän, hwilcka innehade slike hemman under arfs rätt, eller den i förra tider brukelige länsrättighet. Och ehuru Kammar Collegium wid detta tillfälle ansedt Biskopen i Wexiö utan föregången utsyning böra få nyttia ek- och bokskogen; samt förment sådant följa af den Biskoparne uti präster- skapets Privilegier i gemen tillagde frälse rätt, har Collegium likwäl tillika giordt det för- behåll, at han wid answar icke må missbruka skogen till onödig consumtion, afsalu eller föräring. Genom en sådan restrietion, som är nödig, antingen utsyning föregår eller icke, och hwilcken Hans Excellence fann wara grundad, uti sielfwa sakens beskaffenhet, samt uti den förbindelse en Biskop äger at för sine effterträdare bibebålla skogen, at äfwen af dem till deras nödvändige behof kunna nyttias; fann Hans Excellence ock tydeligen wara, at. honom icke kan tillkomma ett sådant oinskränkt nyttiande, af den på hemmanen befintelige skog, som en frälseman annars på sin frälsehemmans skog åtniuter. Effter Hans Excellences tancka, kan således i detta ämne endast blilwa frågan på hwad sätt å Kronans wägnar må bewakas, at ej missbruk måge förlöpa; hwilcket uti en oförsigtig hushållares händer lättel. hända kunde. Och som det alltid är säkrare och bättre, at slike missbruk i god tid måge förekommäs, än at de effteråt skola åtalas; samt ingen annan utwäg härtill finnes wara, än genom utsyning, så hölt Hans Excellence jemwäl före, at Biskopen icke annorlunda än effter ST SR SKOGSAVKASTNINGEN Å BISKOPARNAS SÄTESGÅRDAR x 61 utsyning, kan få utöfwa dess nyttiande rätt till ek- och Bokskogen, som genom flere författ- ningar under särskilt förbud och tillsyn satt blifwit. Men hwad den så kallade dödwide skogen beträffar, fann Hans Excellence, Biskopen icke wid nyttiande deraf, böra wara någon utsyning underkastad.» Med riksrådet Löwenhielm instämde två riksråd. Riksrådet von Seth höll före, »att frälserätten, ej kan sträcka sig till et oinskränckt nyttiande af de så kallade bärande träd, som under särskilt förbud är satte, Och som de för Biskoparne utfärdade särskilte gåfwobref, icke heller härtill gifwa anledning, så biföll Hans Excelence Herr Riks Rådet Baron Löwenhielms tancka». Å motsidan, representerad av sex riksråd, gjordes huvudsakligen gällande, att, då fråga vore om ett stånds privilegier, man ej borde gå från bokstaven. Då i privilegierna talades om ett nyttjande, borde därunder ej kunna förstås frihet för utskylder eller dylika immu- niteter!» > Hans Kungl. Maj:t biföll kammarkollegii betänkande med den av herr riksrådet baron Löwenhielm därvid projecterade tillägning!». Kungl. Maj:ts beslut expedierades i enlighet med sistnämnda mening genom kungl. brev till kammarkollegium den Or februari 1762, däruti uttalades, att Kungl. Maj:t »så mycket mindre kunna samtycka, at något annat af skogen wid alla förbemälte lägenheter, än död — wideträd må utan föregången utsyning få nyttjas, som flere Förordningar ifrån äldre tider utmärka en besynnerlig omwårdnad för Ek och Bok skogens Conservation». Det väsentliga i den mening, som sålunda vann rådets majoritet, synes advokatfiskals- ämbetet ligga i det starka framhävandet såväl i riksrådet Löwenhielms yttrande som i nyss- nämnda nådiga brev, av att biskop »zcke kan tillerkännas ett sådant oinskränkt nyttjande av den på hemmanen befintliga skog som en frälseman annars på sitt frälsehemmans skog åtnjuter» och hänvisningen i samband därmed till den ovanberörde 7 $ i 1664 års skogs- ordning, »varvid endast göres exception för de frälseman, vilka SSRade slike hemman under arvs rätt eller den i förre tider brukelige länsrättighet». Då vidare såsom grund till, att biskopen endast efter utsyning bör få rätt till ek- och bokskogen, otvetydigt framhäves, att »den genom flere författningar under särskilt förbud och tillsyn satt blivit», synes här- under ligga, att dylika förbud ansetts omfatta även den kronojord, som innehades på lön av vederbörande biskopar. Kungl. Maj:ts utslag 1801 och kungl. brevet 1803 angående säterifrihet. Regeln att förläningsfrälse ej medförde någon frälsemannarätt annat än i ovan angiven mer inskränkta mening har också vid flere senare tillfällen vunnit uttryck. Sålunda har exempelvis Kungl. Maj:t genom utslag den 2 september, sedan vederbörande jägmästare fört talan om ansvar å innehavaren av det under säterifrihet innehavda kronohemmanet Warg- säter för att hava fällt ostämplade ekar å säteriets ägor förklarat, att »alldenstund Säteri- frihet enl:t 8 $ i 1723 års Adel:e Privilegier består uti befrielse från wisse utlagor och allmänna skyldigheter, h:ka åtfölja andre hemman, men innefatta icke jordägande rätt eller den dispositionsfrihet öfwer skogen, som tillhörer innehafware af frälsehemman i kraft af frälse manna rätten, hwaraf följer, at Säterifriheten kan äga rum på andre än frälsehemman, och at enär den finnes andra eller Kronohemman tillagd, densamma i anseende till jord- ägande rätten och skogen ety förändrar deras Krono natur», SE samt »hvar- ken de af Hofrätten och» innehavaren »åberopade eller någon annan Författning åt andre än frålsehemmans ägare öfwerlåter en slik dispositions rättv — — — — — >»finner Kongl. Maij:t det» innehavaren »icke bordt undgå, at, jemlikt berörde 1793 års Förordning, till laga answar och böter fällas för alla de Ekar han utan tillstånd å berustade Säteriet Warg- säter låtit nedhugga, och innom behörig tid åtalade blifwit>». I anledning av detta utslag hemställde vederbörande överjägmästare om föreskrift, »ehuru med Eke Skogen å berustade Krono- eller Krono Skatte Säterier och Säteri Båtsman Rusthåll förhållas skal, hälst Inne- hafvaren af sådane Hemman altid skola ansett sig äga en lika fri ägande- och dispositions- rätt öfwer Ekar, som ägarne af Frälse Säterier>. Sedan kammarkollegium den 29 augusti 1803 avgivit underdånigt utlåtande i ärendet, har Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 23 december 1803, kungjort genom kammarkollegii cirkulär den 18 januari 1804 (Liljenberg II sid. 511), i nåder meddelat samma förklaring, som innehölls i Kungl. Maj:ts berörda utslag. 1863 års riksdagsskrivelse och 1866 års skogsförordning. I gällande förordning angående hushållningen med de allmänna skogarna 1 riket, som enligt sin ordalydelse avser samtliga till ecklesiastikstaten anslagna 02 Xx i SKOGSPOLITISKA INLÄGG boställen, har föreskrivits, att, där ej för särskilt fall är annorlunda stadgat, den behållna skogsavkastning, som ej disponeras på sätt i 20 och 22 $$ sägs, skall >»>vid ecklesiastikt boställe» ingå till prästerskapets lönereglerings- fond, numera kyrkofonden. Redan i den förut gällande, på rikets ständers skrivelse den 25 november 1863 grundade förordningen 1 samma ämne den 29 juni 1866, vilken förordning avsåg bland annat samtliga ecklesiastikstaten anslagna boställsskogar, hade stadgats, att den del av skogsavkastningen, som ej skulle tillfalla boställshavaren, skulle användas »vid de ecklesiastika bo- ställena», »i överensstämmelse med kungl. förordningen den 11 juli 1862, till bidrag vid reglerande av prästerskapets inkomster». På grund härav och då redan jämlikt beslut av 1860 års riksdag tillkommit den s. k. biskops- löneregleringsfonden med liknande ändamål beträffande biskoparna som präster- skapets löneregleringsfond i fråga om prästerskapet i övrigt, kan man fråga sig, huruvida biskoparnas på lön anslagna hemman och lägenheter äro inne- fattade i nämnda förordningars föreskrifter, i vad desamma avse inskränkning i biskops rätt att åtnjuta avkastning från skog, som, enligt förordningarna, indelats till allmän hushållning. Under erinran, att omnämnda nu gällande kungl. förordning av den 26 januari 1894 tillkommit utan;riksdagens medverkan, anser sig advokatfiskals- ämbetet böra till belysning av förordningens innebörd i sagda avseende något beröra de förhållanden, varunder 1863 års nämnda riksdagsbeslut och 1866 års sagda förordning tillkommit. På grund av vissa vid 1862—063 års riksdag väckta motioner förevar då frågan om ny skogslagstiftning. Härvid avgav på grundvalen väsentligen av skogsstyrelsens nämnda förslag sammansatta stats-, lag- samt allmänna besvärs- och ekonomiutskottet betänkande nr 50. I anledning av väckta motioner ville utskottet, på nu anförda skäl, till rikets ständers granskning framställa det förslag till reglerande av hushåll- ningen med boställsskogarne: »a!t skogar å boställen skola, så vidt de ej ligga i samfällighet med enskild egendom eller annat hinder möter, till regelbunden hushållning indelas; aft derest, vid indelning af boställes skog, densamma finnes 1 betydligare mån öfverstiga boställets behof af skogsfång, skogen i dess helhet eller lämplig del deraf skall ställas under vård och förvaltning af Skogs-styrelsen, med iakttagande att af skogens behållna afkastning i första rummet må tilldeles boställshafvaren, hvad honom med afseende på dittills åtnjuten rätt eller för- handen varande förhållanden skäligen bör tillkomma, samt återstoden tillfalla Kongl. Maj:t och Kronan, men vid militie-boställen disponeras af vederbörande Boställs-direktion och vid ecklesiastiska boställen användas till bidrag vid reglerande af presterskapets inkomster; samt att, der boställes skog ej tages under vård och förvaltning af Skogs- styrelsen, den bör, under nämnda Styrelses uppsigt, vårdas af boställshafvaren, sSomidtafll ———————— sr cc — -— So Vad utskottet sålunda föreslog blev av ridderskapet och adeln samt borgar- ståndet godkänt. Prästeståndet åter antog, med avslag å utskottets hemställan, för sin del ett så lydande stadgande: »Å boställen af alla slag, hvilka icke äro till kronan indragna, skall, såvidt de ej ligga i samfällighet med enskild egendom, eller annat hinder möter, sedan från skogsmarken afskildt blifvit hvad till egor och rätter beteshage räknas må, genom Skogs-styrelsens försorg SKOGSAVKASTNINGEN Å BISKOPARNAS SÄTESGÅRDAR xx 63 införas en efter sig företeende ortförhållanden lämpad regelbunden hushåll- ning, samt, sedan detta skett, boställsinnehafvaren vara berättigad, mot skyl- dighet att skogen vårda och nyttja Föfverensstämmelse med fastställd plan och särskilda föreskrifter för afverkningen och befordrande af återvext, att använda hvad skog afkastar.> Bondeståndet åter hade av ifrågavarande punkter angående boställsskogarne antagit endast den första, varigenom ut- skottet hemställt, att sådana skogar skola, såvitt de ej ligga i samfällighet med enskild egendom eller annat hinder möter, till regelbunden hushållning in- delas, men däremot avslagit de övriga, utan att i deras ställe antaga några andra stadganden. I anledning av vad sålunda förekommit anförde utskottet i nytt memorial nr 57 bland annat följande: Utskottet hemställde därför, att den del av skogsavkastningen, som enligt vad förut angivits ej skulle tillfalla boställshavaren, skulle vid ecklesiastika boställen z överensstämmelse med kungl. förordningen den it juli 1802 användas till bidrag vid reglerande av prästerskapets inkomster. I denna form och med detta tillägg godkändes betänkandet även av präste- ståndet. I den även av sistnämnda stånd godkända skrivelse till Konungen av den 25 november 1863, däri riksdagen anmälde ifrågavarande beslut, upptogs bland annat vad i ovanberörda utskottsbetänkande nr 50 anförts såväl om boställen av frälse- eller skattenatur, vilka härledde sig från donationer av enskilda, som därom att det visserligen syntes billigt, att kronan tillerkände sig hälften av skogens avkastning såsom sin andel, men att, då härmed in- trång kurde synas hava skett i prästerskapets privilegier, rikets ständer ansett, att kronan borde till prästerskapet avstå hela sin andel i de ecklesiastika boställenas avkastning till förbättrande av hithörande ämbetsmäns lönevillkor, helst åtgärder i sådan syftning ändock måste vidtagas och vore under ut- förande. Därjämte framhölls också i skrivelsen i samma ordalag som förut i utskottsbetänkandet, att ett sådant förfogande icke uteslöte möjligheten att fram- deles till statsverkets omedelbara disposition indraga den ifrågavarande andelen av boställsskogarnas avkastning. Den förut i skrivelsen uttalade grunden för statens andel i nämnda avkastning bleve då — framhålles vidare i skrivelsen — i hela sin vidd tillämpad. Det heter härefter i skrivelsen: »På grund av hvad nu blifvit anfördt, få Rikets Ständer i underdånighet framställa följande förslag till reglerande av hushållningen med boställsskogarna nemligen: — — — — — Härefter följer samma uttalande som i utskottets sistberörda hemställan. Slutligen anfördes i skrivelsen: »>Med afseende å hvad nu blifvit i under- dånighet anfördt, och då Skogshushållningen i riket alltför länge befunnit sig i ett oordnadt skick, samt skada för landet kan uppstå genom ett längre dröjsmål med ordnandet af denna vigtiga del af statshushållningen, hafva Rikets Ständer ansett sig så mycket heldre böra, genom uttalande af sina åsigter, söka att, i hvad på Rikets Ständer ankommer, medverka till en bättre hushållning och en fullständig lagstiftning i ämnet, som Rikets Ständer icke tillförene, oaktadt Kongl. Maj:ts vid riksdagen 1856—1858 gjorda framställ- ning, uttryckt någon bestämd mening angående vissa delar af denna lagstift- ningsfråga. Och få Rikets Ständer alltså, med anmälan om de af Rikets 64 Xx SKOGSPOLITISKA INLAGG Ständer nu gillade åsigter 1 detta ämne, i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, i öfverensstämmelse dermed, dels vidtaga de åtgärder, som på Eders Kongl. Maj:t bero ocl/Bökunna med de till Eders Kongl. Maj:ts disposition ställda medel verkställas, dels ock för Rikets näst sammanträdande Ständer framlägga nådig Proposition i de delar af ämnet, der Rikets Ständers beslut kunna erfordras.» Advokatfiskalsämbetet får i detta sammanhang och i anslutning till rikets ständers uttalande i omförmälda skrivelse erinra, att den av Kungl. Maj:t den 18 juni 1868 tillsatta kommitté för angivande av förslag till ordnande av de norrländska skogsförhållandena i sitt den 21 december 1870 avgivna betän- kande föreslog, att den husbehovet överskjutande avkastning av alla boställs- skogar, utom församlingarna tillhöriga ecklesiastika boställen, skulle med vissa obetydliga undantag tillfalla statsverket, som däremot skulle hava att bekosta skogarnas både indelning och skötsel. I den med anledning av kommitténs förslag till 1874 års riksdag avlåtna nådiga proposititon nr 52 angående åt- skilliga skogsväsendet rörande frågor yttrade föredragande departementschefen härutinnan, att han instämde med skogsstyrelsen däruti, att de av kommittén 1 denna del gjorda förslag borde betraktas ur synpunkten av deras lämplighet ej endast för Norrland, utan för hela riket. Med avseende härå redogjorde departementschefen för de närmare omständigheterna vid tillkomsten av rikets ständers berörda skrivelse den 25 november 1863. Därefter framhöll de- partementschefen, att det av sagda omständigheter framgick, att, då rikets ständer ansågo avkastning av berörda skogar böra åt de särskilda korpserna anvisas, sådant skedde i det uttryckliga syftet att därmed förbättra hithörande ämbetsmäns lönevillkor och med uttalande därav att den endast i samman- hang med fyllande på annan väg av korpsernas behov av inkomster skulle kunna indragas. Vid sådant förhållande syntes det departementschefen icke kunna ifrågakomma, att nu utan någon ersättning avhända lantförsvaret eller prästerskapet dem sålunda tillförsäkrade väl behövliga inkomster av boställs- skogarna. Skogsavkastningen i allmänhet utöver husbehovet å biskoparnas lö- ningsjordar bör icke ingå till kyrkofonden. Vad som enligt vad ovan framhållits förekom vid 1862—1863 års riksdag bestyrker ytterligare vad advokatfiskalsämbetet förut yttrat om innebörden enligt privilegierna . av den biskoparna tillkommande rätt till skog å deras lönings- jord. Det kan nämligen icke rimligen antagas, att, om man inom riksdagen ansett, att biskoparna varit 1 frågakomna avseende särskilt privilegierade i för- hållande till prästerskapet i övrigt, detta icke skulle hava på något sätt kom- mit till uttryck under ämnets behandling i prästeståndet, där samtliga biskopar hade säte. Nu inlät man sig i stället ingående på frågans nära samband med privilegierna för prästerskapet i allmänhet; och i insikt härom samt med uttryckligt framhållande, att man syftade även på jord av frälse natur, ut- talade man sig på angivna sätt i fråga om det allmännas och prästerskapets rätt till skogsavkastning. I 1862—063 års riksdags sammansatta utskotts och rikets ständers på ut- skottets utlåtanden grundade hemställan i skrivelse den 25 november 1863 skiljes uttryckligen emellan »ecklesiastika boställen» och »prästbolet eller annat SKOGSAVKASTNINGEN Å BISKOPARNAS SÄTESGÅRDAR x 65 därtill hörande hemman.» Denna omständighet samt vad 1 övrigt förekom under riksdagsbehandlingen om »boställen av alla slag> och vad som före- gick densamma talar för att därvid icke förbisågs, att även biskoparnas, klockarnas, lektorernas med flera ecklesiastika boställen blevo inbegripna i skrivelsen. Uppenbarligen förelåg också 1 fråga om samtliga slagen av eckle- siastika boställen samma skäl för införande av ordnad skogshushållning och för reglering av vederbörandes rätt. Med den uppfattning, som advokatfiskalsämbetet ovan utvecklat, och vilken kom till uttryck såväl i Kungl. Maj:ts omförmälda proposition till 1856—1858 års riksdag och det kommittéförslag, varpå samma proposition grundades, som 1 skogsstyrelsens senare förslag och kammarkoilegii i anledning därav avgivna, av utskottet vid 1862—1863 års riksdag åberopade utlåtande, ägde präster- skapet i allmänhet enligt privilegiernas 3 och 4 $$ ej annan rätt till skogs- avkastning av dem på lön anslagen jord än som enligt de särskilda upp- låtelsebreven och den allmänna lagstiftningen, 1734 års lag byggningabalken 10: 7, samt de särskilda skogsförfattningarna tillerkänts dem. Med denna utgångspunkt kan det fullt tillfredsställande förklaras, att skogs- avkastningen även från sistnämnda slags boställen disponerades till präster- skapets avlönande i överensstämmelse med kungl. förordningen den 11 juli 1862 angående reglerande av prästerskapets avlöning, ehuru däri endast var fråga om prästerskapet i de territoriella församlingarna. Detta, vad biskoparna angår, så mycket mer som för dem något behov icke förelåg att tillföra dem eller den jämlikt 1859—1860 års rikets ständers beslut bildade biskopslöne- regleringsfonden ifrågavarande avkastning. I de i enlighet med sistnämnda beslut av Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 15 juni 1861 fastställda grunderna för denna fond föreskrevs visserligen, att de inkomster, vilka icke med biskopsstolen bibehöllos, skulle ingå till statskontoret för att förvaltas såsom särskild fond. Men vid tillkomsten av sistnämnda grunder blev frågan om skogsavkastningen ej mer uppmärksammad än som varit förhållandet beträffande övriga ecklesiastika boställen ännu vid tillkomsten av kungl. förordningen den 11 juli 1862 angående allmänt ord- nande av prästerskapets avlöning. 'Likasom sistnämnda förordning ej lade hinder i vägen för reglering genom senare författningar av frågan om skogsav- kastningen, så innefattade ej heller de år 1861 fastställda grunderna sådant hinder. Enligt ovan omförmälda nådiga cirkuläret den 26 februari 1864 angående åtgärder i avseende på reglering av biskoparnas avlöning skulle biskopsbo- ställenas avkastning med noggrannhet uppskattas enligt de i 4 $ av kungl. förordningen den 11 juli 1862 angående ordnande av prästerskapets löne- inkomster bestämda grunder. Enligt sistnämnda paragraf borde därvid avse- ende huvudsakligen fästas å vad bostället kunde inbringa i arrende eller efter hälftenbud. Vid de uppskattningar, som sålunda författningsenligt lagts till grund för de av Kungl. Maj:t fastställda särskilda löneregleringarna för bi- skoparna, har lika litet som i allmänhet i fråga om de på grund av nämnda förordning för prästerskapet i övrigt meddelade löneregleringsresolutioner hänsyn tagits till annan avkomst av till de särskilda löningsjordarna hörande skog än för husbehov. Är vad ovan anförts riktigt, följer härav, att såväl kungl. förordningen den 29 juni 1866 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket lika- som även nu gällande förordning i ämnet den 26 januari 1894 äro i sin 3. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Serien B. "NVF TE SJ Vv RO IKT TE na KN aan 66 x SKOGSPOLITISKA INLÄGG helhet tillämpliga även i fråga om biskoparnas boställen och löningsjordar. Skogsavkastningen från samma boställen eller jordar skulle då, i den mån den ej författningsenligt tillfaller boställshavaren, ingå till den av prästerskapets löneregleringsfond och ecklesiastika boställenas skogsfond bildade kyrkofonden. Om vidare vid 1862—63 års :riksdag såväl prästeståndet som samtliga övriga stånd beslutat, att skogsavkastningen även från biskoparnas boställen skulle disponeras i enlighet med innehållet i rikets ständers därom avlåtna ovanomförmälda skrivelse samt sedermera detta beslut av Kungl. Maj:t godkänts, skulle därav följa, att även 12 $ i prästerskapets privilegier — varigenom enligt vad ovan angivits biskoparna tillförsäkrats vanlig frälses frihet och villkor — försåvitt densamma, gent mot vad ovan utvecklats, inneburit, att bisko- parna i fråga om där angiven löningsjord tillförsäkrats vidsträcktare rätt till skog än i det i skrivelsen innefattade rikets ständers beslut medgivits, skulle hava upphävts. Advokatfiskalsämbetet får framhålla, att, för den händelse i strid mot vad ovan framhållits skulle anses, att biskoparnas boställen icke kunna inbegripas under sistberörda beslut, i vad det avser dispositionen av den del av skogs- avkastningen, som beträffande ecklesiastika boställen i allmänhet ej tillfaller boställshavaren, därav efter advokatfiskalsämbetets förmenande i allt fall ej borde följa, att denna avkastning skulle tillgodoföras biskopslönereglerings- fonden. I så fall borde efter ämbetets mening frågan om avkastningens disposition i denna del anses såsom ännu öppen i avbidan på sådant beslut av Konung och riksdag gemensamt, varom rikets ständer anhållit i förutbe- rörda skrivelse, därvid som nämnts slutligen hemställdes, att Kungl. Maj:t måtte i anledning av densamma vidtaga erforderliga åtgärder, eventuellt fram- lägga proposition för rikets ständer. Ek och storverksträd. Kungl. Maj:t har ansett sig oförhindrad att, i trots av ovanberörda rikets ständers år 1863 uttalade åsikt, att »den behållna avkastning av boställes skog, som ej tillfaller boställshavaren, disponeras», »vad de ecklesiastika bo- ställena angår», »till bidrag vid reglerande av prästerskapets inkomster», genom kungl. skrivelsen den 8 maj 1868 förklara, att, »då kungl. förord- ningen om skogarna 1 riket den I1 augusti 1805 blivit genom kungl. förord- ningen den 29 juni 1866 upphävd, endast 1 vad angår stadgandena angående lands- och häradsallmänningar, kronoparker och kronoskogar samt boställs- och kronohemmansskogar de i förstnämnda författning förekommande stad- ganden om ek och bok samt andra bärande träd äga fortfarande tillämpning.» Av det ovan anförda framgår, att annat hinder från Kungl. Maj:ts sida ej förelegat för ett dylikt förklarande beträffande biskoparnas boställen än i fråga om de ecklesiastika boställena i övrigt. Sedermera hava nya bestämmelser om ek och bok meddelats i 1894 års skogsförordning. Vidkommande stor- verksträd å boställe hava efter tillkomsten av 1805 års skogsordning före- skrifter meddelats först genom sistnämnda skogsförordning. Att nämnda före- skrifter av såväl 1868 som 1894, de senare både i vad de angå ek och storverksträd, jämväl måste anses avse biskopsboställen, är efter advokat- fiskalsämbetets uppfattning med hänsyn tills det ovan anförda även klart: Vad särskilt angår kronans rätt till storverksträd anser sig advokatfiskals- ämbetet böra, med erinran att ovan omförmälda stadgande i 1734 års lag, byggningabalken 10: 3, i vad avser kronojord, fortfarande är gällande, något närmare beröra frågan om kronans rätt till dem å boställsjord, och i sådant hatt OLA a JR Jä RE EE st - + -— SKOGSAVKASTNINGEN Å BISKOPARNAS SÄTESGÅRDAR x 67 avseende särskilt fästa sig vid vad som därutinnan förekom vid förarbetet till 1894 års skogsförordnings stadganden härutinnan. I den av landshövdingen C. A. T. BJÖRKMAN på nådigt uppdrag den 28 mars 1887 angivna och till trycket befordrade sammanfattning av då gällande stadganden angående skogsväsendet, vilken legat till grund för omförmälda förordning, uttalades (i $ 67), att å boställen »tillkommer» »all ek kronan>, samt (i $ 71) att å boställen »tillkomma» »masteträd och mastespiror» »kro- nan». Å sid. 8—14 i detta arbete angivas närmare de vid ifrågavarande tid gällande författningar angående nämnda träd. I det av kungl. domänstyrelsen den 28 november 1889 på nådig befallning avgivna yttrande, huruvida nämnda av BJÖRKMAN gjorda sammanfattning borde läggas till grund för ny lagstiftning, anförde styrelsen, att efter tillkomsten av omförmälda förordning den 8 oktober 1875, varigenom dispositionsrätten till ek och storverksträd frigivits å enskilda tillhörig jord, kronan återstående förbehållen rätt till dessa träd då mera ej kunde äga någon betydelse annat än för boställen och hemman av krono natur. Vad storvirkesträd anginge, ansåg styrelsen, att genom den år 1865 den 21 december först utfärdade och 1874 den 18 september förnyade utsyningsförordning för Dalarne och Norrland kronans enskilda rätt till sådana träd även i fråga om jord av sist nämnt slag finge anses vara frigiven i dessa landsdelar. »Äfven om», yttrade styrelsen - vidare »något användande för sjöförsvaret av kronoek åtminstone under sistförflutna tjugu år icke ifrågakommit och kronan under senare tiden ej heller begagnat sin rätt till maste- och storverksträd samt den betydelse dessa virkesslag för sjöförsvaret förut innehaft. med nutida byggnadssätt af krigsfartyg till ej oväsentlig del gått förlorad, hvarföre det kunde ifrågasättas, huruvida ej den undantagsställning i skogslagstiftningen, trots tidt och ofta skedda eftergifter, som ek och storverksträd ännu intaga, helt och hållet borde upphöra, isynnerhet som i fråga om ekvirke de ännu återstående stadgandena visat sig föga verksamma för befordrandet af sådant virkes producerande för kronans räkning, torde dock, åtminstone för det närvarande, ej skäl härför förefinnas, då det ännu torde vara ovisst, om ej för sjöförsvarets räkning kro- nans ekvirke samt maste- och storverksträd varda behöfliga». I det av kungl. domänstyrelsen i dess sistnämnda utlåtande avgivna förslaget till ny skogs- ordning upptogs också, vad ek angår, samma stadgande om kronans rätt, som i ovan angivna sammanfattning. Beträffande »masteträd och spiror eller s. k. storverksträd» föreslog styrelsen följande stadgande ($ 38): »Å häradsallmän- ning tillhöra masteträd och spiror eller så kallade storverksträd kronan, lika- som å kronohemman utom Kopparbergs och de norrländska länen; och må ej åbo å dessa kronohemman dylikt träd utan vederbörligt tillstånd fälla.» Enligt äldre författningar ålåg det mariningenjörsstaten att äga kännedom om, i märkrullar anteckna och å stammarna utmärka kronans ekar och stor- verksträd. Genom kungl. brevet den 9 december 1870 överflyttades denna skyldighet på skogspersonalen. Av skogsstyrelsen utfärdades den 16 juni 1873 särskilda föreskrifter i detta hänseende. (Dessa bestämmelser hava ansetts upphävda genom domänstyrelsens reglementariska föreskrifter rörande skogs- statens tjänsteförvaltning den 2 december 1895.) Med avseende härå anförde domänstyrelsen i sitt berörda utlåtande: »Styrelsen anser emellertid föreskriften om undersökning af kronans ekskog samt de inmärkta ekarnas uppförande i märkrullor ej vidare böra upplifvas; då någon säkerhet för de inmärkta ekarnas fortfarande användbarhet till skeppsbyggnadsvirke efter förloppet af ett flertal 68 x SKOGSPOLITISKA INLÄGG år ej finnes, och dessa undersökningar således blifva kostsamma utan deremot svarande nytta. Vida förmånligare för ändamålet torde det numera få anses, sedan ett ej obetydligt antal kronoegendomar successive afyttras, att genom ekskogs bibehållande och uppdragande å kronoparkerna, hvilka genom inköp ökas, söka tillförsäkra kronan tillgång af ek för framtida möjliga behof, och har Styrelsen derför låtit en föreskrift derom inflyta i förslaget till instruktion för skogsstaten.> Däremot yttrade sig styrelsen icke om storverksträd i detta avseende. Marinförvaltningen inskränkte sig i sitt den 7 november 1890 avgivna ytt- rande 1 ärendet, såvitt nu är ifråga, till att framhålla, att de föreslagna stad- gandena syntes innebära en väsentlig förbättring av då gällande stadganden om ek och bok samt maste- och storverksträd. Kammarkollegium hemställde i sitt den 16 april 1892 avgivna underdåniga utlåtande i ämnet till en början, att ordet »storverksträd», såsom en gemen- sam benämning för masteträd och mastespiror, måtte ensamt användas såväl i rubriken som 1 kontexten till ifrågakomna kapitel. Beträffande domän- styrelsens åsikt, att kronans rätt till storverksträd skulle anses upphävd be- träffande Dalarne och Norrland uttalade kollegium, att, då kronan i den av styrelsen åberopade utsyningsförordning icke uttryckligen avsagt sig sin rätt till storverksträd till förmån för kronohemmansåboar inom sagda provinser, denna rätt icke kunde vara rubbad genom en lagstiftning, som avsåge ett helt annat ämne än det ifrågavarande, och därför fortfarande måste anses äga bestånd. Vidare anförde kollegium: »Men icke blott hvad de lokala för- hållanden angår inskränkes genom förslaget kronans rätt till storverksträd, utan äfven 1 afseende på arten af den jord, beträffande hvilken rätten till dessa träd skulle förefinnas. Ty då paragrafen till betecknande af denna art använder uttrycket »kronohemman», hvarmed, enligt vanlig terminologi, menas sådana kronan tillhöriga hemman, som innehafvas med stadgad åborätt, ute- slutes paragrafens tillämplighet å öfriga egendomar, der rätten till storverks- träd för närvarande är kronan förbehållen, nemligen boställen, som icke af menighet inköpts eller af enskild för ändamålet donerats, samt kronans ut- arrenderade jordbruksdomäner. Intet som helst skäl finnes att i nu nämnda hänseende undantaga dessa egendomar. Med framhållande dessutom, att ut- trycket »vara kronan förbehållen» torde vara för ändamålet lämpligare än uttrycket »tillhöra kronan», får kollegium alltså hemställa, att paragrafen må erhålla ungefär denna lydelse: »Å häradsallmänning så ock å boställe, som ej af menighet inköpts eller af enskild för ändamålet donerats, samt krono- hemman och kronans utarrenderade jordbruksdomäner äro storverksträd kronan förbehållna; och må ej boställshafvare, åbo eller arrendator dylikt träd utan vederbörligt tillstånd fälla.» Vidkommande det i såväl BJÖRKMANS som domänst:s förslag även i fråga om ek förekommande uttrycket, att ek skulle »tillkomma» kronan, hemställde kollegium utan angiven motivering att detta måtte utbytas mot »förbehållna». Då i sagda förslag ej lämnats några föreskrifter om rätt för innehavare av kronojord att i vissa fall erhålla utsyning av storverksträd, hemställde kolle- glum, att vad därutinnan enligt förslaget gällde om ek även borde tillämpas på storverksträd samt tillägg därom göres i blivande författning. Vad kammarkollegium sålunda hemställde vann också väsentligen avseende i den sedermera utfärdade förordningen. Advokatfiskalsämbetet får med avseende å förordningen i nu ifrågavarande del erinra, atf/ densamma — i vars ingress uttryckligen angives, att genom SKOGSAVKASTNINGEN A BISKOPARNAS SÄTESGÄRDAR >x 69 densamma upphäves »vad i nådiga förordningen om skogarna i riket den 1 augusti 1805 finnes stadgat om ek, bok och storverksträd> — 1 42 N andra stycket lämnar föreskrift om jägmästares skyldighet att hos domänstyrelsen göra anmälan om tillvaratagande av ek och storverksträd å boställen, när de nått viss mognad, aft i 70 $ föreskrives, hurusom vid olovlig avverkning av ek, bok och storverksträd, som äro kronan förbehållna , det vill säga ek och storverksträd å bland annat boställen, vad som genom försäljning av dem inflyter, skall sedan vissa kostnader bestritts och beslagaren erhållit sin andel, tillfalla >»statsverkets skogsmedel», samt aft i fråga om storverksträd i 37 $ uttalas, ej blott, att de äro kronan förbehållna, utan därjämte mer allmänt än 1 fråga om ek enligt 38 $ tillägges, att »ej må dylikt träd utan vederbörligt tillstånd fällas» (jämför byggningabalken 10: 3). Att för övrigt storverksträd äro likställda med ek även därutinnan, att den omständigheten, att de inbe- gripits i fastställd hushållningsplan, ej, såsom i fråga om bok, befriar boställs- havare eller arrendator från att. för deras fällande söka särskild utsyning, fram- går av 42 $. Att ek och storverksträd i förekommande fall ej få disponeras »såsom annan husbehovet överskjutande skogsavkastning» framgår av 40 8. 43 $i förordningen angiver de särskilda fall, där vid behov för visst ända- mål »av kronan förbehållna ekar och storverksträd» ersättning av allmänna medel kan komma att utgå till vederbörande boställshavare. Ersättning lär i dylika fall skola utgå enligt förvaltningens av sjöärendena kungörelse den 27 januari 1807 i fråga om storverksträd och den 27 september 1861 i fråga om ek, vilka dock medgiver boställshavare gottgörelse med endast halva de belopp, som gällde beträffande skattejord. Enligt nådiga instruktionen för skogsstaten den 29 november 1889 $ 14 ålades jägmästare »att utöva tillsyn över ekar och masteträd, vartill enskilde 2j äga fri dispositionsrätt>. Samma föreskrift förekommer i gällande nådiga instruktion för skogsstaten av den 23 december 1909, 14 $ 3 mom. I de av kungl. domänstyrelsen den 13 januari 1910 utfärdade reglemen- tariska föreskrifter till efterrättelse vid skogsstatens tjänsteförvaltning heter det: »När jägmästare erhåller kännedom därom, att genom ståndskogslikvid vid laga skifte, som berör allmänt hemman eller allmän skog, kronan tillerkänts ersättning för mistade ekar — vilket kan inträffa, särskilt när likviden om- fattar kronans ekar på boställen — eller annan skog, skall jägmästaren hos länsstyrelsen begära indrivning av sådan fordran, och iakttages tillika vad om skogsmedelsförteckning föreskrivits i punkt 57.> Motsvarande uttryckliga före- skrift saknas beträffande storverksträd. I skrivelse den 24 maj 1907 har riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida kronans rätt till storverksträd och ekar å häradsallmän- ning må kunna upphöra, samt för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, vartill utredning kan giva anledning. Denna skrivelse avser emellertid icke dylika träd å boställen eller annan kronojord. Slutligen må med avseende å kronans rätt till ek och storverksträd å andra ecklesiastika boställen än biskoparnas erinras, att enligt 3 $ 4 mom. i lagen om kyrkofond den 9 december 1910 visserligen stadgats, att till kyrkofonden skola ingå »medel, som inflyta för försåld skog från prästerskapet anslagna löneboställen», men att, då sådant icke uttryckligen uttalats, efter advokat- fiskalsämbetets förmenande häri icke kan anses inbegripen den kronans sär- skilda tillgång, som representeras av värdet av den kronan tillhöriga ekskog och av storverksträd, varom är särskilt stadgat. SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN SKOGSBOKFÖRINGSKOMMITTÉNS STATISTIK RÖRANDE DOMÄNSTYRELSENS FÖRVALT- NING ÅR 1917. Å sidorna 72 X —73 X här nedan lämnas ett par sammandrag rörande drift- resultatet 1917 av domänstyrelsens förvaltning, vilka sammandrag hämtats ur skogsbokföringskommitténs statistiska material. Dessa siffror ha redan nu kunnat publiceras tack vare dels det nya redovisningssystemet, som på försök tillämpas vid domänförvaltningen, dels den av kommittén använda arbets- metoden för de statistiska uppgifternas insamlande och ordnande. En kortare redogörelse för denna arbetsmetod torde därför 1 detta sam- manhang få anses berättigad. Först må erinras om att domänförvaltningens kassaredovisning sedan början av år 1916 är grundad på månatliga rapporter, vilka insändas av de olika redogörarna till skogsbokföringskommittén. Denna äger att behålla rappor- terna jämte åtföljande verifikationer under trettio dagar, och skall kommittén under denna tid medhinna såväl att bokföringstekniskt granska de insända rapporterna som att ur verifikationerna göra de anteckningar som erfordras för upprättandet av statistik. — Från kommittén gå rapporterna sedermera till domänstyrelsens revisorer. Den statistik som sålunda upprättas, bör vara så detaljerad, att ur den- samma för varje hushållsenhet (skog eller grupp av skogar) kan utläsas en- skildheterna 1 årets rörelse. För att ur redogörarnas verifikationshandlingar kunna sammanföra det sta- tistiska materialet i de önskade statistiska grupperna avskrivas alla uppgifter på kort eller blad, försedda med lämpligt förtryck. På samma blad skrivas härvid endast uppgifter för samma hushållsenhet och samma statistiktitel. Om därför på en verifikation, avseende likvid för avverkningsarbeten å viss skog finnas kostnader för avverkning av olika sortiment, föras kostnader för timmer på ett blad, kostnader för slipers å ett annat o. s. v. När samtliga verifika- tioner på så sätt avskrivits, har ett lätt sorterbart material erhållits. Bladen sorteras nu. Först sker en grovsortering i större grupper, nämligen domän- fonden, kyrkofonden och övriga fonder. Inom varje sådan grupp sorteras bladen upp allt efter hushållsenheter, och inom varje dylik sker sortering efter kassatitel (med kassatitel menas den titel, varunder resp. post bokförts i kassaboken). Bladen i en dylik grupp sorteras i sin tur upp allt efter sta- tistikundertitel. — Som exempel på kassatitlar kan anföras »skogsförsäljnings- medel», »skogsodling och beståndsvård», »dikning» etc., varemot »å rot», »upphugget timmer», »nysådd», »nydikning», utgöra s. k. statistikundertitlar. DOMÄNSTYRELSENS FÖRVALTNING ÅR 1917 KT När bladen färdigsorterats, summeras varje statistikundertitel, och summorna införas å blanketter, å vilka varje statistikundertitel har sin kolumn. För att emellertid kunna verkställa den ovan omtalade fördelningen i statistikundertitlar, vilket huvudsakligen måste verkställas av icke skogligt bil- dade biträden, har det visat sig nödvändigt, att varje redogörare å verifika- tionerna anteckna den statistikundertitel, han anser vara den rätta. Till led- ning härvid och för enhetlighets vinnande har kommittén utarbetat en förteck- ning över de titlar, som böra ifrågakomma, varjämte exempel lämnas på det som bör hänföras till de olika titlarna. Genom att redovisningarna avgivas månatligen, uppbygges statistiken månad för månad, och sammandrag kan göras, så snart december månads uppgifter äro införda. Systemet har dock ännu ej hunnit komma till full tillämpning, i det att uppgifterna för »skogsförsäljningsmedel» tillsvidare ej kunna insamlas på ovan beskrivna sätt, utan tagas dessa ur de av jägmästarna upprättade s. k. skogs- medelsförteckningarna, detta på den grund att kassaredovisningarna hittills endast redovisat de influtna skogsförsäljningsmedlen medan statistiken bör redovisa det försålda virket, oavsett tiden för betalningen. En annan olikhet mellan kassabokföringen och statistiken ligger även uti, att i statistiken inga avräkningsvis utbetalade belopp medtagas, förrän slut- likvid verkställts och en mot de utbetalade medlen svarande arbetsprestation således kan redovisas. De i statistiken upptagna beloppen kunna därför ej utan vidare jämföras med kassabokföringens resultat. Domänfondens inkomster och utgifter 1917. Inkomster. I. Av skogsförsäljningsmedel ............ 36,228,744 2. » arrenden, avgifter m. m. för skogsdomänerna 1,057,489 37,286,233 3. >» arrenden, avgifter m. m. för jordbruksdomänerna «... 1,891,497 4. Diverse för domänfonden gemensamma inkomster ............ MIIO 30:05 5730 Utgifter. Skogs- och jordbruksdomänerna. För administration: FF dOmANStyrelsehes, ansa c oe dd dssa sed 273,109 2 MSETKtenE fd ER AS MT: 2,970,537 3. div. gemensamma utgifter ......... 138,697 4. jordbruksdomänerna =... .......... - -285,430 3,667,773 För rörelsens bedrivande å statens skogar 10,717,485 För skogskapitalets underhåll och ökning 1,688,472 16,073,730 Särskilda utgifter för den enskilda skogsvården samt för skydds- skogarna och Norr- och Västerbottens kustlandsskogar «...... 218,847 16,292,577 ÖÖREESEOTE «opcsiod sas SAREANDED BOSE TEE Me ER ERT ag [rna ee SR a 23,589,153 Kyrkofondens inkomster och utgifter 1917. Inkomster. Av skogsförsäljningsmedel -....................sesserec- ora 4,335,971 FIN ALTER Cen, > AV SLÄCKT MIN ee Se gl a ef a ad das oj sn r Ag ASA SSA Lå 16,606 4,352,577 ifeifter.. CE OEsadministratiORp Oo a a a ondas 25ke ger resas AA I 77,210 TOKelsens) bedrivane se NR a one an ade vn SES 1,399,797 » skogskapitalets underhåll och ökning ....ssssossssssssssssserr na 97,934 —1,574,941 ÖPRETSEO SEAT Are sond sapere SN AN SITE SEA MD Gr Ior a af a SAR SSR Se: SSA LE TERRAN 2,777,036 LANDEN + 4 SSTATISTISKA MEDDE 1 Tr SKO( TAN Lv6'g6E || 005 gor'sfe'z oge'stetr 99699 LvEe'ggg — ES6'65z I88E'oSvE cev'Lv 996'zov'f I wwuumg EE LEA I öl a SEN RES GR RN PROS Vr Fa MS RE a 0 BE, | goSs'b reste Ibgr'6 |S4zrr. |L66'z IS69'4 l€gS |6€4'0z 51 bol oz SEE TSAR SSA pudojostiÄst 6Eb'råf fo'S gfo'Szz'z Iit1o'boz'i 1686! €9 = l8Sg'ogg lod€'6Se löbg'6evtt ILop'lt lzbz'zgt't [ES REN puojugmog | mast Bowun | | | | brö6 utb 85 919'€g$'1 ILEP't69 I110'$z Ioob'1S+ [9z0'L12 |[ESo'LLz'z [EC [zop'Soz'z & ewWwWuns beSS £9'0 fof't 916 1169 ISoz [okA4 l61b'v |IS Ig9€'v (EE RS NS ES PUoJoHIÄNH oLb'9Er zo'f €11'og$'1 |I125'z69 ozE'bz S61'ISk Igootl1z IbEgfzla'g |oog'it VEOSTOB Gr SKARS "tt puojugwoq IILDSIP FAJAS S6€f'S6L | 18'g ESofffz'z lzgo'1fg'I [Peel IS19'9€b'1 (Eve Eet ISEi'bg0'r Ibe6'zer Si 120' | ewwns '691't || Szt€ ObS'tI EPI loob [bS6 58 6L6'bI [or 1696'b1 | PUoJOYIÄY gzz'I64 IM ogtz IEND Aa |Er9' 6z8'I beg: ol Ir99'SEb'r Ig51'€zf l9S1'6bto'v IPLE'TP lzgi'900't | puojuewoq | | | IALASIP SUIPROIION JIPIN I | | | | | 6£€E'S10'1 ZS'I eLEI os Jes g9Lb'1 6b6'091 jo1z 966 (£6L'61€ bzEggof ISzg'6$ I668'g00'€ eWWNnS STEN seto 679 ILE ISLz [bor'z IC4 lor o'S ber l985'r ESR SAS pUOJOYJÄS beg'loo'I gt Ck ER a tv blg'091 Ig901'66 I|164'61€ = IIbIE'Eg0'€ II10o4$'6S (30 Uöjt (07 01 So LR RSS ett puojuewogq | ININSIP SUIROGIION 31AQ 6Eg'Sor'b || 10t9 ISLE'Lggbz SEP 15691 I9ob'9gLu legation Lv LvO'E lo1ggE9'b |S60'tLloI [S1L'b9S'or eununs | £9'01 19€ o'LL4Lz lib&bLIT IVL6tL6 [LOL'66€'1 lorz'Ll4 — NLLSeSE'r I909'91 |[1L6'sEE'v | FRE SS SN UEREEV PuojoAIÄY bgE'197 SSp'brgtE || octS 16€£4'606' 10 bör 'fgLE'S1 lzub'gg9'1 ISgb'liL'or LES"oL6'z €£z'9gz' te 6ghitson vol STF RRESER TSE SaND puojuewoq UIALISIP e3IWeS I I | | | | | | | | | | | IeH RS | I || ST 'IY [ 'IY | "IN | 'IY | SIST | IST | | Suuyo qaol | 9 VE | | | TpLn [apueatpaq | uonens | a ER | EJE YI Ieq 192 Mylyusj| Pewwng | IST de | suaspasox | -tutwupe | ewWwung |ygAe uop|- -sButul[esi0J | OA bud] RIE Be | | | | -[€9IV | | IT SIFESKUNKO Fa UT | | :HOYSIOAQ sjory St AE) A0 Varslen OL '£161 Je30OXS SUIPUOJOFIÄJ UYIO SUIPUOJUBLWOP 1OJ IJIN UYIO IIISWUOJUI AB STIASIJYIJISIP SeIPUeLUWES Xxil3 ARSNLO Id + Tr DOMÄNSTYRELSENS FÖRVALTNING [660'9L zartpi — Ibof'blo'r |gog'£66 go6'vg1 — |646'459 — I1z6'€9r Jerig9o'z IvSg'rai I8TEFOT | €LS'S1 || €f2or — ISS€:6S1 [GORE l€12'9i1 Ibzz'8z SIT Lo€'boz [brg'r l£69'z0z | 9zS'09 | zItSI Ob6'b1I6 ( S69'691 ISSL'929 Ig9obfeS1 — ISog'€g9g' jobz'oSI SOS ERAN 108 1"6Z1I SStpI 986'64g'1 lz4o'tzo'r 909001 — l694'ivl ILOLISI IgSo'to6'z IgIS'lti lobS'9S Lz | I | | | | Ibgl'9€ || €zt€1 lE95t9g7 Ilz9'981 |Z10'0I [SEg'g91 — loge'l lo61'€49 [L89 I £os'iLl9 196€"z6 | got6r — |Eevfe6Etr ISPEES Ibör'o6 IvE6"zLS [rov I89g'ofz'z I1I€g'Sbi I4£0o'Sgo'z | | | | 6LL'8g £o:6 z6$'Sog I60oz'gi9'r |6g€E'651 Igb9'gfo'r lzl41oct Irogtfef'z Ibgi'lg Lig'gEz'z | ILv669 Ep'6 Lo5'659 |4IS'Siv'r OIEEVSr ISoptEp6 IIgAtlI€ frzoSLoz I189'98 (EbE'gg6T | | | | | | | IgoIfzor | €2'6 I6€g'zv6 JELIEEIT ILo6'Sgr i8b9'zo8 g19'bg1 lzro'glo'z IbrIELziI I869'8b6'r | — pl | zz9'btz | €6'9 lzgl'olri IvSpfzzi Ibeb'E [6z9'S11 Iob'E 941'€£6z 9gt 06€£'z6z | g9gt'll 96'6 Littell förb'oro'i lEgbzg9r l6rofltgg NI41z'19r — l9Eg'zg4'r |Ige9'gzr go£f'9$9'1 [| | Ebe'rbi Lotpr — 69z'1g6'1 Ibgg'gri'z 1065 b6z [00z'695'1 b6g'zgz (ES6fer'v 905'g01 ILbb'Szo'b | SzE'Lv ZStSr — I100f4€4 rEi'S6v 990'€€ LlesEkT IBgttoe oleeftetear lige SYNÖGEL | 816'£6 1et8r Ig9e'o5e'1 ESS 159" IveSstrge I€26:€€1'1 I90r9$e Iregro6: |6rSSOx zoE'96L'z I || | | | NrG:ELE Lv'zI 119'£S9'b ££6755'z Sog'gLE '891'668'1 loo6'€ Lz NACIETTAT og86'9+b1 boS'gSo'l | o9€'Lz Srt€r — lz6g'l9€8 lzgr'EviI lozo 8 [606 Ser ISEN [IS E" 119 IgEe€ 9IO'IIS SE 1g88'SvE 6£tZ1 61L1'Sge'v IrLlb'gob'z ISPgolE —l6SgELUr |Lgt'€9z o61't69'9 lzbtg'9ri gbS'up5'g | I I IH I (0z6'toz | ter g8IS'159'z lEbg'off'r I€So'r0r 16S'zv6 1661'Lgz I19€£'z86'€ —996'tv S6€'vE6'E | Ibg'or — I: 9tg Sko'g9or = IHEg6'rrE Igv6'€I [fol'bgz lz€€'€i1 lI8zo'g1l l€g1'S Sbgzihb | '640'g91 oc'pI Elp'Sbz'z logg'g1o'1 |Sor'tg BeSs9r Ikogiele -IEESirgsen esk (JES Uska | | | v6S'gLE || Fate Ei1'6+b0'f 1956'Sto'r (810"'L4 |£oL'569 1€zt9z [690'$g0'+ I168'b€ I841'oS0o'b I1€€fze 1€'Z1 LEg'vLz |6z9'151 [o€g'r |619'SE1 [08111 I99b'g9z> Igo0o'€ IgSp'€zb | '€£9z'9S€ | 6L' l9le'vLLl'z [steg 8812 880'095 150'z$z — fog'gSo't €gg'tt loz4'9z9'E | | | | | ewuwuns Poseoc—eRrr PR RBP Rs PUOJONIÄM des ee puojuewog IAINSIP BIPAS PWWnS ooo BBB PUoJoAIÄY För eaNerRe ESONEE puojuzwoc IYLDSIP SPUuejgwuS ewWwuns ooerooocooccococc. ros PpuojoNTÄY SUS SND SANNE et puojugwoq JNALISIP PNSEA ewWWnS sve (ö)ö) sjal S Re] R ars ste eseKe rele eps KR PUOJONIÄY vas eR STD NNGNNS EN puojuemwog JAALOSIP e11SO Punwung PUoOJONTÄN puojuewo I2IAILOSIP Säejsälag ewuwuns öar stR NE EROS nr puoJONIÄY sosesheser rr rr Rs sense puojuewoq IYLISIP eled—2AED pUuoJOIÄN puojuewoq IALNSIP SPUejION BISISI[A BWmuns PuojoqIÄs Jesse Vu sees S OTHER Oj IALDSIP SPUBSQUIRH | Å ser TR BEEN 14 X SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN De här ovan publicerade siffrorna rörande driftresultatet 1917 utvisa, att under nämnda år försålts virke från domänfondens skogar! till ett värde av kronor 36,228,744. Att detta belopp ej blivit större, är till stor del bero- ende på att de betydande mängder ved och annat virke, som ställts till 1917 års bränslekommissions förfogande från domänfondens skogar, tillhandahållits bränslekommissionen till före kristiden gällande normala priser med tillägg endast av den merkostnad, som betingats av stegrade upphuggnings- och tran- sportkostnader. I skrivelse den 31 sistlidne december har Kungl. Maj:t emellertid bemyn- digat domänstyrelsen, att vid bokslutet för år 1917 upptaga skillnaden mellan ovannämnda priser och de priser, som av bränslekommissionen erlagts för ved från enskilda skogar, såsom ett domänfondens tillgodohavande. Huru stor ökning detta kan medföra av domänfondens inkomster har emellertid ännu ej kunnat exakt utredas, men torde ökningen, efter vad byråchefen F. Aminoff benäget meddelat, uppgå till omkring 1 million kronor. Till jämförelse med 1917 års resultat må nämnas, att inkomsterna av skogs- försäljningsmedel år 1916 uppgingo till kronor 33,683,803 och samtliga in- komster till kronor 36,767,209. Beträffande utgifterna för statens domäner ha dessa ökats från kronor 10,127,947 år 1916 till kronor 16,073,730 år 1917. Den största ökningen faller. på omkostnader för rörelsens bedrivande, vilka kostnader ökats från kronor 5,545,323 till kronor 10,717,485. Kostnaden för rörelsens bedri- vande omfattar utgifter för utsyning och stämpling, avverkning, rågångar och hägnader, inventarier, skatter och onera samt diverse utgifter. Kostnader för skogsodling, dikning, vägar, skogsindelning och byggnader, vilka i föregående översikt sammanfattas såsom utgifter för skogskapitalets underhåll och ökning uppgingo år 1916 till kronor 1,605,144 och år 1917 till kronor 1,688,472. Ökningen är alltså obetydlig och kan endast förklaras därigenom, att dylika arbeten under sistlidne år eftersatts i ej ringa grad. Domänfondens samtliga utgifter uppgingo år 1916 till kronor 10,356,868, vadan ett överskott av kronor 26,410,341 då uppstod mot endast kronor 23,589,153 år 1917. Sistnämnda överskott bör dock, som nyss framhållits, ökas med omkring 1 million kronor. Som ovan nämnts kunna de i statistiken redovisade beloppen ej utan vi- dare jämföras med kassabokföringens resultat. Även dessa torde emellertid kunna påräkna ett visst intresse, och anföras här nedan siffror över domänfondens inkomster och utgifter under år 1917, sådana de framgå ur kassabokföringen. Domänfondens inkomster 1917. Oo (Netto å inkomsttitlarna). Skogsdomänerna : SKOPStörsaljning She Gel AA SA NA a od rd AA sar er AE KT. 48,187,0m5-3T Arrendemedeliav!sjOBdm bus esse ee RT a Ar OM en » 462,623: 817 > 21 SLE GSK EN AKTER Ira barer or ERE » 105,966: 33 ILVES of osar sålde Fer A AE SN SA ARR IRRr rBU Ale, SR GAR » 410,044: 09 Summa Kr. 49,166,249: 60 SWEET UK G SE EIA YA Sj DOMÄNSTYRELSENS FÖFVALTNING ÅR 1917 ad Jordbruksdomänerna : FET Erie ena C eLELK AV] OLE ar od SN AE AA oas Ads Dress dd stock SRA IKT 683,5 10: Or > SÖ RVArD an OCMKHSKEM Pas bal de LL » 245503 TI TVETSEA ödes te ere SE REIN Sa sen LIA ANSSI ER ANNE LEROE » 80,2371: 14 Summa Kr. 1,797,250: 15 Summa inkomster således kr. 50,963,505:75- Av inkomsterna utgöras kronor 6,003,852: 37 av vid årsskiftet utestående fordringar (»inkomstrester>»). Till jämförelse meddelas motsvarande slutsiffror för år 1916, vilka voro: FIRAS OM AT ETTA ANAR SAR Fed A TENOR SE EE SSR ARN sa SES SRA ora Kr: 2287 23-1,0 HAS Tordbruksdomänerna dv IT, TIT:005: 10 Summa kr. 30,008,140: 46 Härvid är dock att märka, att år 1916 endast omkring kronor 14,000 bok- fördes såsom inkomstrester. De influtna medlen ha alltså utgjort omkring 45 millioner kronor år 1917 mot ungefär 30 millioner kronor år 1916, en ej ringa ökning. Domänfondens utgifter framgå av nedanstående tablå: Domänfondens utgifter. Oo (Netto å utgiftstitlarna). FOP. 1910. PO anstytelsenit. chansen Re 200,173-12 230,457: 80 SKOSSAOMANEINAN gtr orka so Nossan sy Ne 16,182,748: 58 10,320,220: 96 MOrG BEG KSCOMAnNeCNA: -össsssss sol ndessssessnorsas 255,972: 59 155,130: 54 Summa kr. 16,707,894: 29 10,705,809: 30 Inkomster utöver utgifter således år 1917 kronor 34,255,611:46 mot kro- HO 110,302,33 1: IÖ Ar IOIO. Till sist må endast nämnas att i 1917 års riksstat beräknades inkomsterna från statens domäner till 28,653,000 kronor och utgifterna för desamma till 11,080,000 kronor, vadan ett överskott å 17,573,000 kronor beräknades uppstå. Överskottet har alltså blivit i det närmaste dubbelt så stort som det be- räknade. HANS MELANDER. NORSKA STATSSKOGARNAS AVKASTNING ÅREN 1915—1916.' Under år 1915? utgjorde inkomsterna från statens skogar 1,126,165: 59 kr. och från upplysningsväsendets fonds skogar 859,202:65 > Summa 1,985,368: 24 kr. 1 Efter uppgifter i »Indberetning om det norske skogvasen», avgiven av skogdirekteren för år 1915 (Kristiania 1917) och 1916 (Kristiania 1918). ? Budgetterminen !/. 1914—'”/,; 1915. nåd Kd rn 170 X SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN Utgilterna voro dör statens tskö gjdi 6 spm ce TSRE Re 708,188: ske, försUupplysningsväsendets, fOmdstsko pjäs. ....:.s.s soccer ts0 so s 210,0560: 86 » Samt tor satgärder för privatiskogsskotsel: tee as 224,034: 20 Nettoutbytet av det offentliga skogsbruket var .................. I, 423,5405 0 HR vartill kommer värdet å utsyningar till därtill berättigade a statens Och föndenstskogan elleFb.se..ccs. soc ss OA 27.040033 LOS Summa netto 1,701,609: 21 kr. De allmänna skogarnas areal uppgick samma är till. 446,119,95 har barrskog och 453,345,05 >» lövskog, mest fjällbjörk. Värdet av dessa skogar angivas till 36.207,900 kr. eller med fråndragande av servitutsrättigheter till 30,121,290 kr. Skogspersonalen utgjorde samma år 3 skogsinspektörer, 28 skogsförvaltare, I skogstaxator, 9 skogsassistenter, 12 skogsplantörer och 484 skogvaktare. För att belysa skogdirektörens kontorsarbeten meddelas följande siffror från diariet. År 1905 förekommo 6,529 journal-nummer och 6,484 sid. i kopieringsboken. » I910 » 3,578 » » VTM > » 1915 » 9,050 > » 2KBSAIOOS > Under år 1916! utgjorde inkomsterna från statens skogar 1,379,123: 81 kr. och från upplysningsväsendets fonds skogar —................... 333.030 Summa 272 13,05 47452 0KT: Utöilterna voro. för: Statens SKO Basse ss SARA 38160,330: 12 Kr förvupplysningsväsendets) fonds. SKkOgdl blid ss 219,082: 25 >» Samt tlTatgsarder for privat SKkogSVvastk,. vs 182,7 TOGO Nettoutbytet av det offentliga skogsbruket var .................. 2,40 3,03 558 OMEN Härtill lägges värdet å utsyningar till därtill berättigade med 279,662: 93 >» Summa 2,08 3, 20.552 SMER De offentliga skogarnas areal upptogs samma år till 449,337: 31 har barrskog och 363,354:99 >» lövskog. Värdet av dessa skogar beräknades till 52,881,550 kr. och med fråndra- gande av servitutsrättigheterna till 30,121,290 kr. ly I berättelsen för år 1916 anföres en jämförelse mellan statsskogsbruket 1903 och 1916. " Budgetterminen !/; 1915—2??/. 1916. Avverkning till salu Summa 760,060: 69 har 94,727: 10 kbm » > utsy- ningsberättigade ... 122,873: 16 > NEKOUtbyte, «a... sc ASO, THOSE: Skogspersonal: SKOSSINSPEK(OFCFT ov asstodssde sosse 4 SKOSSTÖRVAltale is sosse sasse 26 SkOESASSISTeNLCE oso oscersdssaassnsar it 3 SEGERSTA RAOE Vilse ess ds reor rr I assistenter vid skogstaxationen = 2 SKR SV AKTAE GAN a rea oo PA ra RN 395 personal” vid Sagverk moss... I Summa 447 vaad AR JAVA DOMÄNSTYRELSENS FÖRVALTNING ÄRSELIO LT Gi 1903: 1916: areal barrskog ......... 3906,705: 70 har | Darrskög us oc 449,337: 31 har 30 TOVSKÖL mososscelesa 303:354-99 >» lÖVSKOD, ulllsereseneer 444,066: 24 > Summa 893,403: 55 har där Ve bla s RKASE SOSSAR 199,767: 68 kbm 92,341: 32 SR RR SA ne 2,403,0355 30LKI: EES Ar ESO SPP AE uu AR Nol Ww OMmMm ON UU Summa 550 Till uppförande av en byggnad åt en norsk skogsförsöksanstalt vid Aas, inrymmande även bostad åt försöksledaren och en assistent beviljades av stortinget för år 1917 60,000 kr. samt 12,000 kr. till inventarier. För år 1918 begäres för byggnadens fullbordan ytterligare 54,000 kr. Staten för skogsförsöksanstalten upptages för 1918 till 26,600 kr. Försöksledaren har en lön av 6,000 kr., men får avstå 1,200 kr. för fri bostad, assistenten 3,400 kr. och kontoristen 2,000 kr. Till skogsstatistiska undersökningar ' (riksskogstaxering av Norges skogar) beviljade stortinget för år 1917 72,600 kr. och för år 1918 begäres 60,800 kr. Arbetet härmed är ännu ej igångsatt, då det varit brist på härför lämp- lig skogspersonal, men man har för avsikt att igångsätta arbetet med största möjliga kraft, när förhållandena så medgiva. GT ISCHE DANSKA STATSSKOGARNAS AVKASTNING 1912—1916. Sedan det danska Direktoratet för Statsskovbruget fungerat i 5 år, har det utgivit en översikt! över de danska statsskogarnas inkomster, varur må hämtas följande, de viktigaste data. Statsskogarna omfattade år 1916 tillsammans 58,546 har, fördelade på 25 revir, därav I »Lystskovdistrikt> och 2 mindre planteringsrevir. Härtill kom- mer dels Soro Akademi tillhörande skogar samt Klitplantagerna, vilka båda ej sortera under direktoratet. För den följande statistiken ha revir fördelats på 4 grupper, därav grupp I omfattar 13 revir (21,337 har), där markför- I St prp: nr I. Hovedport XX (1918): Kap: 3, tit:, 12—19. Efter Oversigt over de danske Statsskoves Udbytte af Ved og Penge i Finansaarene 19 1, -19 !5/.., Udarbejdet af Diriktoratet for Statsskovsbruget. Kueobenhavn 1917. HOK hållandena äro goda och likformiga, d. v. s. lövskogsreviren på öarna. SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN Till grupp II ha förts 2 revir (4,734 har) i Jylland med gammal skogsmark. Till grupp III däremot dels av yngre planteringar å ljunghedar. 5 revir, om 18,658 har, som dels bestå av äldre skog, Grupp IV omfattar slutligen 4 re- vir (12,494) å ljunghedarna, vilka delvis ännu ej äro helt planterade. Avkastningen de olika åren inom första gruppens skogar: I91I— 1912 1912—1913/1913:- 1914 1914—1915 1915—1916 | | | TOtal "arealseharss sees 21,309 21,309| 21,309] 21,309/ ZI5334 Produktiv areal, har ......... 20,646 20,696 20 ,696/ 20,696 20,678 Inkomst av virke kr.......... 922,868 1,091,815| I1,210 ,362/ 1,198,331| 1,582,529/ | > » biprodukter kr. 33,099 40,704| 38,324 41,813 44,484 Summa Inkomster ..-......:... 955,967| 1,132,519| 1,248,686| 1,240,144| 1,627,013 | Utgifter: | Avverkning och transport ... 161,551 I87,235 202,923 203,300| 238,058) Skögsodlingar ss se 83,036 83,666 75,949| 79,362 84,429 Skogsförbättringar m. m. ... 46,052 45,335 46,180| 47.730] 42,531 | Byggnadsarbeten lsfele ta letelelelelsletalete 34,081 29,370 48,315 65,804] 638,426 Administration och skogs- DerSON Also Köer 128,195 126,545 129,549 130,649) — 135,822 Försäljningskostnader......... 36,282 36,996 35,240 34,346| 40,146 SKALET SAR eo sars ale 57,001 59,825 59,399/ 63,547 79,734 Utgifterfförsjakt m.m... sc 6,337 5,684 10,811| Ö;352 38,996 Olycksfallsförsäkring ......... 2,035 1,399 3,687]| 3,216| 5,411] SUMMA KU tsItend sö. racers 554,620 576,055 612,053] — 637,306] — 703,553 Nettobehållning, all............ 401,347 556,464 636,633) 602,838 923,460 > per har kr. 18,80 26,10 29,90 28,30 43,28 > per har prod. | mark 19,40 26,90 30,80 29,20 44,66 IREvirens varde Kö, oc. ccs I13,201 ,600! 13,301,600] 13,301,600| 13,301,600] 13:424,600 Förräntningsprocent ......... 3,04 4522 4,82 4357 SR Inom grupp II har förränt- ; ningsprocenten endast varit — 2,76 3,26 2,92 4,5 För sista året, 1915—1916, varierar förräntningsprocenten inom de olika revisen 1 grupp I med 5,4 2Z-— 11 Z, i grupp II med 4,3 ÖL AN grupp III med 0,2—5,3 &Z. Grupp IV har haft att uppvisa större utgifter än inkomster alla åren. | För de olika finansåren, ha inkomster och utgifter för samtliga statssko- garna utom »Lystskovdistriktet» varit I9II—12 1912—13 1913—14 1914—15 1915—16 BrUttöin komst tb. «cs Ro DEE NG 1,362,150 1,604,744 1,793,761 1,790,075 2,304,099 UTSIL LÖT makt Er LE re a 1,010,294 —-999,603 1,069,075 1,067,737 1,211,623 NEtlolmkOMS ba 55625 oa res RR IR LÄR SE 351,856 605,14I 724,086 722,338 1,092,476 Nettoinkomst för grupp I ......... 401,347' = 556,464 ++636,633 5602,838 <923,460 Per har produktiv mark i grupp I 19,40 26,90 30,80 29,20 44,66 I de nu anförda tablåerna ingå emellertid ej kostnaderna för direktoratet och skogsindelningar, Se ade mellan 40—45,000 kr. per år. ' Nettoutbytet inom grupperna II, III och IV var negativt år I1911—1912. G: SCH SR TISDAGEN > KUNGL. PROPOSITIONER. Krigstidstillägg och krigstidshjälp under 1918. Genom prop. nir 10 föreslås i $ I. Mom. 1. Befattningshavare 1 statens tjänst, vilkas avlöning blivit av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga uppbära krigstidstillägg med frettio procent å följande i samma avlöning ingående slag av kontanta förmåner, nämligen: lön och lönetillägg; tjänstgöringspenningar; ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg; arvode; ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsför- höjning; ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad; inkvarterings- och servisbidrag; dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre per dag; krigslön; extra lönetillägg; provisoriskt avlöningstillägg; tillfällig löneförbättring; tillfälligt lönetillägg; och stadgat minimibelopp av uppbördsprovision vid telegrafverket. Mom. 2. En var till krigstidstillägg enligt mom. 1 berättigad befattnings- havare — utom arméns och marinens manskap — som vid årets början innehade stadigvarande anställning antingen med en daglig arbetstid, i medeltal, oavsett semester och ferier, icke understigande vad som för den ordinarie personalen vid samma eller jämförlig statsinstitution är såsom minimum 1i allmänhet stadgat, eller, där sådan minimiarbetstid ej finnes föreskriven, på andra grunder av- sedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga verksamhet, äger dessutom uppbära krigstidstillägg med 200 kronor. Oberäknat dessa till vissa befattningahavare utgående 200 kr. föreslås, att ingen befattningshavares krigstidstillägg må överstiga 125 kr. per månad räknat. Beloppet av den krigstidshjälp, som därjämte föreslås skola utgå till befatt- ningshavare, bestämmes i förhållande till taxeringen enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt, på sätt nedanstående tabell utvisar: Det beräknade belopp, för vilket befattnings- Krigstidshjälp åt befattningshavare 1 ren ; under år 1918 har SS erlägga för | för | för | för för för 5 el skatt enligt förordningen om inkomst- och EGET - SN da TS ler flera förmögenhetsskatt (äkta makars taxeringar | Fil RS AT Sal ibarn sammanräknade) K Vi ronor Högst 1.000; kronor” 34:t.33tosdöoa NISSE 150 75 150 225 300 Si Från 1,000 till och med 2,000 kronor ...... 120 60 120 180 240 300 FE ROOOILS CL. 4 ODD AA SA 90 45 90 135 180 225 3 HOOO AL a XI AJO00T (INS AMES rar 60 30 60 90 120 150 80 x RIKSDAGEN Pensioner åt kronojägare. I kungl. prop. n:r 56 hemställes om pen- sion åt extra kronojägaren i Kalix revir Theodor Falk från och med år 1918 av 390 kr. årligen och i prop. n:r 57 åt kronojägaren Anders Gustaf Wahl- ström i Stocka bevakningstrakt av Örebro revir 500 kr. W. hade vid upp- nådda 65 år endast varit i skogsstatens tjänst under något mer än 9 år, men därförut bevakat i enskild tjänst samma skogar så länge, att hans samman- lagda tjänstgöring å samma skogar uppginge till vida mer än 35 år eller den tid, som för kronojägare erfordrades för hel pension. Ny nationalpark. Genom prop. n:r 9 hemställes, att såsom nationalpark må avsättas ett område av 34,05 har av den till Dalby kronopark i Dalby socken och Malmöhus län hörande Söderskogen. MOTIONER, SOM MER ELLER MINDRE RÖRA SKOGS- HUSHALLNINGEN. Viss skyldighet för ägare av skog, som gränsar till annans åker. Hr Sv. BENGTSSON i Norup (Andra kammaren, motion n:r 209) föreslår, att riksdagen måtte besluta att ägare eller innehavare av skogbärande mark skall, där grenar från träden skjuta över gränsen till annans åker, vara skyldig borthugga dessa; och tillåter sig hemställa, att vederbörande utskott måtte före- slå de förändringar i gällande lag, som betingas av ovanstående förslags genomförande. Upptagande av i flottleder sjunket vike. Hrr R. ERONN och I. VEN- NERSTRÖM hemställa (Andra kammaren, motion 245), att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning på vad sätt och under vilka villkor, genom statens medverkan, åtgärder må vidtagas för upptagande av i flottleder sjunket virke, under förutsättning att det allmänna kommer 1 åtnjutande av skälig del av den uppkommande vinsten. Tillvaratagande av stubbved i statens skogar. Hr I. VENNERSTRÖM (Andra kammaren, motion 302) föreslår, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville snarast låta undersöka möjlighe- terna att genom anläggning av s. k. tjärugnar bättre tillvarataga stubbveden å statsskogarna, samt att Kungl. Maj:t därefter ville vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kan föranleda. Överflyttande av bränslekommissionens verksamhet till skogs- vårdsstyrelserna. Hr I. VENNERSTRÖM m. fl. (Andra kammaren, motion 293) hemställer, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville efter i motionen närmare angivna huvudgrunder över- flytta bränslekommissionen nu påvilande verksamhet till skogsvårdsstyrelserna i de olika länen med bibehållande av ett mindre, centralt verk i huvudstaden. Norrländska avdikningsanslaget. Hr PauL HELLSTRÖM m. fl. (Första kammaren, motion 26) och hr LINUS LUNDSTRÖM m. fl. (Andra kammaren, motion 22) hemställa, dels att tiksdagen ville medgiva a) att till alla företag, för vilka anslag ur norrländska avdikningsanslaget beviljats under något av åren 1915, 1916 och 1917, må få utgå ett till- läggsanslag av 25 &Z å den beviljade anslagssumman och kh rt RIKSDAGEN S x 81 b) att även till företag, för vilka anslag beviljats före år 1915, att tilläggs- anslag av 25 2 må få utgå å den del av anslaget, som ej lyftats före 1915 års ingång, dock att intet tilläggsanslag må utgå till sådant företag, som enligt den fastställda arbetsplanen bort vara färdigt före 1915 års ingång och ej heller till sådant företag, som före 1917 års utgång blivit avslutat och avsynat, och dels att riksdagen för tillgodoseende av de ifrågavarande tilläggsanslagen ville för år 1919 utöka det norrländska avdikningsanslaget med ett belopp av 1,262,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att av den för år 1918 dis- ponibla delen av avdikningsanslaget förskottera till betalning under det nämnda året förfallande del av tilläggsanslaget. Kolonisation å bondejord i Norrland. Hr PauL HELLSTRÖM (Första kammaren, motion 25) med flera instämmande hemställer, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t, anhålla att Kungl. Maj:t ville låta verk- ställa en utredning, huru kolonisationen å bondejord i Norrland, genom änd- ring 1 de för Norrland gällande ägodelningslagarna och genom ändrade vill- kor och bestämmelser för utgående av bidrag från norrländska avdikningsan- slaget och lån från norrländska nyodlingsfonden samt genom andra lämpliga åtgärder i huvudsaklig anslutning till de i motionen angivna riktlinjerna för denna kolonisation, må kunna kraftigare än hittills befrämjas; och därefter för riksdagen framlägga de förslag, till vilka utredningen kan föranleda. Bolags egendomsförvärv. Hr E. ÅKERLUND (Andra kammaren, motion 211) föreslår, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att Kungl. Maj:t täcktes taga i övervägande, huruvida icke en sund utveckling kräver inskränkning 1 aktiebolags rätt att besitta och förvärva jordegendom i riket och att, därest Kungl. Maj:t finner sådan inskränkning erforderlig, Kungl. Maj:t så fort ske kan ville förelägga riksdagen förslag till erforderliga åtgär- der därför. Hr ARTHUR GUSTAFSSON i Kasenberg (Andra kammaren, motion 73) hem- ställer, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla det Kungl. Maj:t måtte låta skyndsamt undersöka omfattningen av bolags jordförvärv inom Dalsland och behovet av den s. k. norrländska förbudslagstiftningens utsträckande även till detta landskap samt därefter för riksdagen framlägga de förslag, vartill berörda undersökning anses föranleda. Förebyggande av osund spekulation med jordbruksfastigheter. Hr C. HEDERSTIERNA m. fl. (Andra kammaren, motion 166) hemställa, att riks- dagen måtte i skrivelse anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes fortast möjligt låta verkställa utredning om företagande av lämpliga åtgärder under nu pågående kristid till förebyggande av osund spekulation i handel med jordbruksfastig- heter samt till riksdagen, helst vid innevarande års riksmöte, ,avgiva förslag till de bestämmelser, som i sådant avseende kunna anses vara erforderliga. Biblioteksgöromålen vid Skogshögskolan och Statens Skogsför- söksanstalt. Hr GusT. BARTHELSON (Första kammaren, motion 82) och hr ArvID LINDMAN (Andra kammaren, motion 152) hemställa, att riksdagen ville besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag rörande staten för skogshög- skolan för år 1919 att från och med år 1919 höja den i staten för skogs- högskolan upptagna anslagspost till biblioteksgöromålens bestridande från 6. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Serien B BOK RIKSDAGEN r,200 kronor med 800 kronor till 2,000 kronor samt vid bifall härtill höja det av Kungl. Maj:t föreslagna ordinarie anslaget från kronor 131,600 till kronor 132,400. Resereglementets dagtraktamenten. Mot den i statsverkspropositionen för år 1919 under punkt 92, sjätte huvudtiteln, föreslagna höjningen i rese- och traktamentspenningar, varigenom de nu för respektive klasser bestämda traktamentsersättningarna, respektive 15, 13, 11, 8, 6 och 4 kronor skola utgå med respektive 20, 18, 15, 12, 9 och 6,50 kronor, motionerar hr GUSTAV ROSÉN (Första kammaren, motion 93) så tillvida, att höjningen endast må bliva 3 kr. per dagtraktamente i alla klasserna eller således resp. 18, 16, 14, IT; (OO KOCh Ekron On Förbud mot användande av sax för fångande av rovdjur. Hrr D. WiKkLUND och W. BÄCKSTRÖM (Andra kammaren, motion 33) föreslå, att riks- dagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära sådan ändring av gäl- lande jaktstadga, att förbudet mot användande av sax vid fångande av rov- djur upphäves. Jakttiden för skogsfågel och hare i övre Norrland. Hr S. ROSÉN (Första kammaren, motion 105) hemställer, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning rörande förändrade jakttider å hare, ripa, järpe, tjäder och orre i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands fjälltrakter, samt därefter vidtaga den åtgärd, som därav kan föranledas. Anslag till Svenska jägarförbundet. Hrr A. HEDENLUND och C. F. HorMQuisT (Första kammaren, motion 41) hemställa, att riksdagen ville på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett anslag av kr. 10,000: — att ställas till svenska jägarförbundets förfogande för att sätta förbundet i stånd att på ett kraftigt sätt bedriva upplysningsverksamhet rörande rationell jakt och jaktvård och därmed samhöriga ämnen samt tillika söka åstadkomma, i den mån så kan ske, en hela landet omfattande jaktstatistik. . Skogsveckan äger rum i Stockholm den 11— 16 mars 1917. Torsdagen den 14 mars hålles allmänt sammanträde kl. 10,30 f. m. i Sv. Läkaresällskapets stora sal Klara Ö. Kyrkogata enligt följande program: 1. Hälsningsanförande av Svenska Skogsvårdsföreningens ordförande, kon- teramiral ARVID LINDMAN. | Svensk skogspolitik i belysning av kristiden. Inledare skogschefen HENRIK CARBONNIER. PrTSEv MEDDELANDEN FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN x 83 Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte hålles i samma lokal fredagen den 55, mars kl: 10,30 fm; Föredragningslista: Styrelseberättelse för år 1917. Revisionsberättelse för år 1917 och fråga om decharge för styrelsen. Val av en ledamot i styrelsen (intendenten J. H. HuLTIN i tur att avgå). Val av två revisorer och två revisorssuppleanter för år 1918. Styrelsens förslag om val av två hedersledamöter i föreningen. . Styrelsens förslag om ändring av $ 3 i föreningens stadgar. Vår skogsavdikningspolitik. Inledare: överjägmästare UNO WALLMO. Önskvärdheten av enhetliga Sn Inledare: professor TOR JONSON. 9. Böra vi & bättre än hittills taga vård om våra lövträdstillgångar? Inledare: professor ÅA. WAHLGREN. 10. Bränslebristen och skogsvården. Inledare: skogschefen HENRIK PETTERSON. Samma dag kl. 8 e. m. anordnas gemensam supé å Grand hotel (frack). Omedelbart efter supén /förevisning av färglagda skioptikonbilder från Nord- amerikas skogar med föredrag (på norska) av Regeringskommissarien i ame- rikanska handelsdepartementet AxEL OXxHOLM. Härefter samkväm med för- friskningar och eventuellt dans. Pris inklusive dryckesvaror 15 kr. för herre och 12 kr. för dam. Anmälan om deltagande i supén insändes snarast möj- ligt till Svenska Skogsvårdsföreningen, Jakobsbergsgatan 9, och kan likvid för biljetterna då även medsändas. Återstående biljetter kunna lösas å nämnda lokal senast den 13 mars eller vid det allmänna sammanträdet den 14 mars. ON OMM BUU NM MH Övriga sammanträden under veckan bliva: Sveriges kronojägareförbund den 11 mars kl. 12 midd. Sågverksförbundet måndagen » =>» Hi 3,30e: Mm. (styrelsen kl. 2e.m.) Svenska Trävaruexportföreningens Centralstyrelse den 12 mars kl. 11 f. m. Sammanträde för stadgar till Skogshögskolans och Skogsförsöksanstaltens fond onsdagen den 13 mars kl. 10 f. m. Svenska Trävaruexportföreningens årsmöte den 12 mars kl. 2 e. m. Svenska Skogvaktareförbundet, centralstyrelsen, onsdagen den 13 marskl. 6 e. m. Svenska Cellulosaföreningen, styrelsen onsdagen den 13 mars kl. 10,30 f. m. De extra jägmästarnas förbund torsdagen den 14 mars kl. 1,30 e€. m, Länsjägmästarnas förening » HA ES » Svenska Forstmästareförbundet » AE LA HAND » Svenska Cellulosaföreningen » Av Ke få ALE » Skogsverkens ombudsmöte » Al SAN SE > Jägmästarnas förening Sr buräes NH. JAS Skogssällskapets 'Centralstyrelse lördagen AN TÖM > I HiFOHa OMENIE » årsmöte p Er RR »iakn2 midd. Sveriges Skogsägareförbunds styr. » Sar bn ROR Sön » » » > od » > 2 » Svenska Trämasseföreningen årsm. » ati ATEN SN Utförligt program samt föredragningslistor för de olika sammanträdena, resuméer av flertalet föredrag under veckan m. m. sändes efter rekvisition från Svenska Skogsvårdsföreningen, adress Jakobsbergsgatan 9, Stockholm C. < LITTERATUR Vv & RECENSIONER. W. JOHANNSEN. Arvelighed i historisk og experimentell belysning. En udsigt over arvelighedsforskningens vigtigste resultater. Andet gen- nemsete oplag. Kjöbenhavn og Kristiania 1917. Pris bunden kr. 8: 75. Arftlighetsforskningen, genetiken, som den numera kallas, är i sin nuva- rande form en ung vetenskap. Vad som framförallt karaktäriserar densamma är dess strängt experimentella karaktär, varigenom den skarpt skiljer sig från äldre tiders ärftlighetsforskning. På få naturvetenskapliga områden har näm- ligen spekulationen, okontrollerad av experimentet, gjort sig så bred som här. Även måhga av vetenskapens heroer ha här brustit i strängt vetenskapligt ar, bete, och även en sådan mans som DARWINS ärftlighetsspekulationer stå sig- trots den oerhörda roll de spelat för vetenskapens utveckling, i vissa avseen- den tämligen slätt gent emot nutidens kritiska genetik. Vad som framförallt karaktäriserar den moderna ärftlighetsläran är dess användning av tvenne prin- ciper, nämligen den ena den rena linjen, den andra studiet av de särskilda ärftlighetsfaktorerna efter MENDELS stora föredöme. Det experimentella arbetet ligger 1 bildandet av hybrider och den noggranna, biologiska analysen av hy- bridens och dess avkommas egenskaper. För utvecklingen av dessa arbets- metoder, som i ej ringa grad påminna om kemistens, har JOHANNSEN spelat en ledande roll. Han har visat betydelsen av den rena linjen, d. v. s. använ- dandet av individer, vilkas förfäder alltjämnt haft likartade ärftlighetsegen- skaper. När det gäller att finna en författare, som kan föra en in i den mo- derna genetiken, kan man därför svårligen finna någon mera auktoritativ än JOHANNSEN. Men JOHANNSEN är mer än så, han är också en mycket ange- näm författare att göra bekantskap med. Hans stil är klar och flytande, ofta kryddad med skepsis och en uppfriskande humor. Därtill äger han en vwvid- sträckt beläsenhet och en sällsynt överblick över de biologiska vetenskaperna och deras historia. Det arbete, som JOoHANNSEN här presenterar, är avsett för en större allmänhet, det är populärt i ordets bästa bemärkelse. Utan att göra det minsta intrång på den vetenskapliga objektiviteten eller sanningen framlägger han forskningens resultat på ett klart och intresseväckande sätt utan tyngande detaljer. Med den betydelse, som ärftlighetsläran har fått för vår tid för uppdragandet av nya raser bland våra husdjur och kulturväxter, för uppfattningen av många biologiska problem och förståelsen av många so- ciala företeelser, kan den räkna på att i viss mån ingå i vad man kallar all- mänbildning. Den, som härutinnan vill komplettera sitt vetande, har en ut- märkt källa i JOHANNSENS arbete. Så till sist en översikt av bokens viktigaste innehåll. Författaren ger till att börja med en särdeles intressant överblick över vad forntidens författare tänkte om ärftligheten. Av dessa kommer ARISTOTELES den nutida åskåd- FELTERATUR j x 85 ningen i princip mycket nära, ehuru hans uppfattning naturligt nog måste i hög grad influeras av dåtidens ofullständiga eller felande kännedom om be- fruktningens natur. I själva verket återfinner man hos forntidens greker samma idéer, som diskuteras inom den moderna vetenskapen. Skillnaden ligger hu- vudsakligen i vår bättre kännedom om befruktningens väsen och att våra idéer kontrolleras genom experiment, genom undersökningar, vilkas resultat kunna uttryckas genom exakta tal. Förf. ger därefter en skildring av de väsentligaste momenten i befruktningens fysiologi, klargör den viktiga skill- naden mellan individens anlagsprägel (genotypiska prägel) eller deras ärftligt betingade egenskaper och gestaltningsprägeln (fenotypiska prägel) eller de av yttre omständigheter beroende egenskaperna. Sedan sålunda grunden till en klärare uppfattning om ärftlighetsläran blivit lagd, redogöres i åtskilliga kapitel för dess viktigaste resultat, på samma gång som läsaren får en inblick i dess arbetsmetoder. Även med de senaste resultaten får man stifta en ganska ingående bekantskap. Hela framställningen vittnar om den stora betydelse, som användandet av »rena linjer» och ett studium av de särskilda ärftlig- hetsfaktorerna alltjämt äga för genetikens utveckling. Det sista kapitlet ägnas åt rashygieniska spörsmål, ett omtyckt område för många populärvetenskapliga författare och teoretiska samhällsförbättrare. Gent emot de många lösa hug- skott, som här framkommit, verkar förf. framställning välgörande genom fack- mannens kärva och nyktra uppfattning, som på samma gång bär en prägel av sann humanitet. i HSE: N. A. KEMNER. Björksäckmalen (Coleophora fuscedinella ZELL) och dess upp- trädande 1915—1917. Medd. n:r 161 från Centralanst. f. försöksvä- sendet på jordbruksområdet. Entomol. Avd. n:r 28. 28 sid. 30 textfig. Stockholm 1917. Av släktet Coleophora, de bekanta säckdragaremalarna — eller, som vi nu- mera kalla dem, säckmalarna — har hittills endast en art, lärkträdsmalen, i vårt land gjort sig känd som skadegörare. Nu ha vi emellertid ännu en gång fått en påminnelse om det bekanta förhållandet, att en form från att förut endast ha varit en genom sitt levnadssätt potentiell skadeinsekt plötsligt uppträder över stora områden i sådan mängd, att den anställer betydande skador. , En annan art av detta släkte, C. fuscedinella ZELL, döpt till björksäckmalen, uppträdde nämligen under 1915—1917 ej blott i stora delar av södra Sverige utan även i Norrbottens län och angrep björken. Arten i fråga är ej som lärkträdsmalen strängt bunden till en näringsväxt utan polyfag, och. i Tyskland, där den vid flera tillfällen härjat, är det alen som angripes, så att den där fått namnet alknoppsmalen. De talrika rapporter om densamma, som ingått till Centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet entomologiska avdelning från dess rap- portörer ha nu bearbetats av KEMNER, som därjämte lämnar en ingående, på egna studier grundad skildring av dess utveckling och levnadssätt, belyst av talrika förträffliga illustrationer, vilka åskådliggöra de olika utvecklingsstadierna, larvens tillvägagångssätt vid förfärdigandet av sina säckar, skadegörelsen på bladen o. s. v. Av särskilt intresse är det, att KEMNER påvisat, hurusom ut- vecklingen förlöper alldeles som hos lärkträdsmalen, m. a. 0. att larven över- 80 x LITTERATUR vintrar : som halvvuxen i särskilt karaktäristiska övervintringsrör; 1 den tyska litteraturen uppges nämligen, helt säkert felaktigt, att den övervivtrar 1 ägg- stadiet, något som f. ö. tycks ha undgått KEMNER. Vad den av björkmalen åstadkomna skadegörelsen beträffar, så tyckas många av de träd, som kalätits under två på varandra följande år, ha strukit med, varjämte syrfällning av träden och i vissa fall lövtäkt omöjliggjordes. Rörande härjningens uppkomst uttalar sig ej K. men påpekar, att många av rap- porterna framhålla, att björkarna på sumpiga och sidlänta marker varit mera utsatta för angreppen än träd, som vuxit på högre och torrare belägna om- råden, och synes vilja sätta detta i samband med förekomsten av al på dessa lokaler. Det låter ju också tänka sig, att dessa albevuxna områden varit de härdar, varifrån malen spritt sig. | Under 1916 började parasiter att talrikt uppträda, vilka kläcktes, varvid det visade sig, att ej mindre än 20 olika parasitsteklar levde av björkmalens larver och puppor; några undersökningar över procenten angripna larver gjordes icke. | I. T—-DH. ALBERT TULLGREN.; Skadedjur i Sverige åren 1912— 1916. Meddonr 152 fr. Centralanst. f. försöksväsendet på jordbruksområdet. Entomol. Avd. nir 27. 104 sid. Stockholm 1917. Av flera anledningar har utgivandet av de tidigare årligen utkommande översikterna över skadedjuren fördröjts, så att nu föreligger en samlad fem- års rapport, vari ej mindre än omkring 350 olika former äro uppräknade. Redogörelsen är byggd på de rapporter, som årligen insändas till Central- anstaltens Entomologiska avdelning av över 550 rapportörer, bland vilka märkas omkring 75 skogstjänstemän, och det stora antalet former, som be- handlas, talar ett mycket tydligt språk om mängden av de fakta, som cen- tralanstalten genom rapportörernas medverkan bragt i dagen. För forskaren är denna sammasntällning av stort värde, och man är skyldig författaren tack för det arbete, som nedlagts därpå. Men det torde kunna ifrågasättas, om det ej varit lämpligare och ägnat att göra arbetet mera lätt- smält för den stora allmänheten, om de viktigaste formerna behandlats för sig i ett särskilt meddelande och de mindre viktiga samlats i en annan upp- sats, Nu har skildringen till följd av materialets rikhaltighet och den av de ökade tryckningskostnaderna betingade nödvändigheten att begränsa utrymmet blivit väl summarisk, varjämte allmänheten saknar den viktiga ledning vid igenkännandet av formerna, som illustrationer lämna. Om de olika skogsinsekterna finnas en mängd upplysningar. Bland upp- gifterna om barkborrarna har insmugit sig en felaktig uppgift, att Fvlastes glabratus skulle ha dödat äldre askar; den art, som avses, är säkerligen Hyle- sinus fraxini eller crenatus, Uppgiften om ps laricis beror säkerligen på en förväxling med Ips proximus. I. TDH. EA KRT ERASPURIE X 87 NYUTKOMNA BÖCKER. Berättelse om Jernkontorets kolareskola vid Ornäs år 1917. Jönköping 1917 (å omslaget 1918), 9 sid. 1 bil. Bränslekommissionen. Redogörelse för 1917 års bränslekommissions organi- sation och verksamhet... Andra uppl. Stockholm 1918. 172 sidor. Innehåll: Disponenten E. Lundqvists utlåtande, Bränslekommissionens berättelse, Bilagor, Statsrevisorernas berättelse och Bränslekommissionens yttrande med anledning av statsrevisorernas berättelse. DyBECK, W.: Kubikmeter-vedköparen. Praktisk prisjämförelsetabell för 40 ved- mått, använda vid köp och försäljning av brännved, massaved och props i olika delar av Sverige. Fjärde omarb. uppl: Falun 1917. Utg. förl. T2KSIU OT. IE RRSK SKOLE: FLoDSTRÖM, I.: Naturförhållandena i Sverige. En naturhistorisk skildring, utarbetad under medverkan av ett flertal fackmän. Uppsala 1918. Alm- qvist & Wiksells: boktryckeri A.-B. 218 sid., 22 kartor och 89 andra ES PTS OR Kr. Handel. Berättelse för år 1915 av Kommerskollegium. Sveriges officiella statistik. Stockholm 1917. 666 sid. Industri. Berättelse för år 1915 av Kommerskollegium. Sveriges officiella statistik. Industri och Bergshantering. Stockholm 1917. 194 sid. 'Skogsbokskommitténs betänkande. (Betänkanden och förslag ang. förändrad bokföring rörande statens domäner och därmed sammanhängande frågor, avgivna av enl. nåd. brev den 7 nov. 1913 tillkallade sakkunniga). IV. Betänkande rörande berättelse över statens domäners förvaltning. Erabeller för ar gt. Stockholm "ig me RTL3O SI. Tr3. Hö Värmländska Bergsmannaföreningens annaler. 1917. Göteborg 1918. 168 sid. Pris. 2:50. Bland innehållet: Vår bränslefråga. Några synpunkter av HOLGER LUNDBERG. Beretning om Norges Landbrukshoiskoles virksomhet i Budgetaaret I juli 1915 —30 juni 1916. Av BASTIAN R. LARSEN. Kristiania 1917. 154+ 472 sid. BrLacK, ROBSON: The Case for New Brunswicks” Forest. Ottawa. 9 sid. 2 hg: HaGEr,; P. K.: Verbreitung der wildwachsenden Holzarten im Vorderrheintal (Kanton Graubinden). (Erhebungen iber die Verbreitung der wild- wachsenden Holzarten in der Schweiz. Lieferung 3.) Bern 1916. 331 sid. 4:0. 10 ljustrycksfig. å 4 planscher. 2 större kartor. Pris 10 Fr. Zu beziehen beim Sekretariat der schweiz. Inspektion fär Forstwesen. Jagd. und. Fischerei in Bern. Indberetning om det norske skogsvaesen og endel andre under Landbruks- departementets skogkontor henhorende anliggender for Kalender-Aaret 1916, avgit av Skogdirektoren. Kristiania 1918. LXXXVI + 120 sid. ock pl. 40: Oversigt over de danske Statsskoves Udbytte av Ved og Penge i Finansaarene 19'1/,,—19'5/,6. Udarbejdet af Direktoratet for Statsskovbruget. Koben- PAYNE. 30 Std: INISTRATION LAGAR, KUNGL. FÖRORDNINGAR OCH BESLUT. Förteckning över i svensk författningssamling utkomna kungörelser. Kungl. Maj:ts nåd. skrivelse ang. upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutnings- bara mineralfyndigheter å kronojord, given den 19 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 271 år 1917, utkommen från trycket den 23 juni 1917). Kungl. Maj:ts nåd. skrivelse till domänstyrelsen angående avstående eller upplåtande i vissa fall av mark från kronoegendomar; given den 19 juni 1917 (Sv, författningssamling n:o 320 år 1917, utkommen från trycket den 23 juni 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående avgiften för inrikes postpaket m. m.; given den 25 juni 1917. (Sv. författningssamling n:o 327 år 1917, utkommen från trycket den 26 juni 1917). Kungl. Maj:ts nåd. förordning om vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften; given den 19 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 329 år 1917, utkommen från trycket den 27 juni 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse om ändrad lydelse av $$ I och 3 i förordningen den 7 december 1883 angående expeditionslösen, given den 19 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 330 år 1917, från trycket utkommen den 27 juni 1917). Lag angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige, given den 19 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 337 år 1917, från trycket utkommen den 28 juni 1917). Lag om ändrad lydelse av 7 och 34 $$ i lagen den 30 iluni 1913 om allmän pensions- försäkring; given den 14 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 358 år 1917, från trycket utkommen den 29 juni 1917). Lag om ändrad lydelse av 16 $ i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring ; given den 19 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 359 år 1917, från trycket utkommen den 29 juni 1917). Lag om ändrad lydelse av 4 $ i lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring; given den 19 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 360 år 1917, från trycket utkommen den 29 juni 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående krigstidshjälp under år 1917 åt vissa f. d. be- fattningshavare i statens tjänst; given den 19 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 367 år 1917, från trycket utkommen den 29 juni 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående krigstidshjälp under år 1917 åt pensionsberätti- gade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst; given den 19 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 368 år 1917, från trycket utkommen den 29 juni 1917. Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse om ändrad lydelse av $ I i förordningen den 14 augusti 1916 angående förbud mot användande av ved såsom bränsle vid industriella anläggningar, kommunikationsinrättningar samt vissa allmänna verk och anstalter; given den 19 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 371 år 1917, från trycket utkommen den 29 juni 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående extra lönetillägg för år 1917 åt en del tjänste- män och betjänte m, m.; given den 25 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 375 år 1917, från trycket utkommen den 30 juni 1917). Lun dh LAGAR, KUNGL. FÖRORDN. Xx 89 Lag om ändrad lydelse av 2, 7 och 35 $$ i lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete; given den 14 juni 1917. Lagen träder i kraft den I januari 1918 (Sv. författningssamling n:o-389 år 1917, från trycket utkommen den 2 juli 1917). Lag angående ändrad lydelse av 4, 34, 35, 44, 45, 50, 52, 55, 63, 64, 70 och 80 $$ i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet; given den 14 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 391 år 1917, från trycket utkommen den 2 juli 1917). Lag angående ändrad lydelse av 6 $ i lagen om kyrkofond den 9 december 1910; given den 19 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 398 år 1917, från trycket utkommen den 4 juli 1917). Lag angående ändrad lydelse av 5 och 7 $$ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension; given den 29 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 404 år 1917, från trycket utkommen den 4 juli 1917). Lag angående ändrad lydelse av $ 13 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862; given den 29 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 449 år 1917, från trycket utkommen den 17 juli 1917). Lag angående ändrad lydelse av $ 10 i förordningen om -landsting den 21 mars 1862; given den 29 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 452 år 1917, från trycket utkommen den 17 juli 1917). Lag om ändrad lydelse av $$ 23 och 75 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862; given den 29 juni 1917 (Sv. författningssamling n:o 456 år 1917, från trycket utkommen den 17 juli 1917). Kungl. Maj:ts nåd. förordning angående reglering av bränsleförbrukningen; given den 13 juli 1917 (Sv. författningssamling n:o 476 år 1917, från trycket utkommen den 19 juli 1917). Kungl. Maj:ts nåd. förordning angående avstående till kronan av props; given den 13 juli 1917 (Sv. författningssamling n:o 491 år 1917, från trycket utkommen den 28 juli 1917). Kungl. Maj:ts nåd. stadgar för fortsättningsskolan vid Kloten; givna den 13 juli 1917 (Sv. författningssamling n:o 544 år 1917, från trycket utkomna den 17 augusti 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående förbud mot jakt efter rapphöns inom Östergöt- lands, Kronobergs, Alvsborgs, Skaraborgs och Örebro län; given den 7 september 1917 (Sv. författningssamling n:o 595 år 1917, från trycket utkommen den 10 september 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående förbud mot utförsel av ved från Gottland och Öland; given den 7 september 1917 (Sv. författningssamling n:o 597 år 1917, från trycket utkommen den 10 september 1917). Kungl. Maj:t nåd. kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning åt befalt- ningshavare vid skogsstaten och statens skogsskolor; given den 28 augusti 1917 (Sv. för- fattningssamling n:o 599 år 1917, från trycket utkommen den 12 september 1917). Kungl. Maj:t nåd. kungörelse angående undantag från det i flottningsstadgan bestämda förbudet att i allmän flottled framflotta obarkat virke; given den 28 september 1917 (Sv. författningssamling n:o 637 år 1917, från trycket utkommen den 2 oktober 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående sättet för utbekommande av ersättning för skogs- avverkningsrätt, som av kronan tagits i anspråk; given den 2 oktober 1917 (Sv. författnings- samling n:o 645 år 1917, från trycket utkommen den 6 oktober 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående förbud mot jakt efter rapphöns inom Värmlands län; given den 6 oktober 1917 (Sv. författningssamling n:o 651 år 1917, från trycket ut- kommen den 9 oktober 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse om ändrad lydelse av $ I i förordningen den 13 juli 1917 angående avstående till kronan av props; given den 26 oktober 1917 (Sv. författningssam- ling n:o 700 år 1917, från trycket utkommen den 29 oktober 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående undantag tillsvidare från vad i 5 $ av fiskeri- stadgan den 17 oktober 1900 stadgas rörande förbud mot användande i visst fall av ljuster för fångst av ål; given den 9 november 1917 (Sv. författningssamling n:o 730 år 1917, från trycket utkommen den 13 november 1917). 90 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående justering av vissa vedmått m. m.; given den 9 november 1917 (Sv. författningssamling n:o 758 år 1917, från trycket utkommen den 24 november 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse om tillämpning av den i lagen den 10 juni 1912 angå- ende flottning av skogsalster i gränsfloderna Torneå och Muonio intagna stadgan; given den 23 november 1917 (Sv. förfättningssamling n:o 761 år 1917, från trycket utkommen den 27 november 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående förbud mot jakt efter fasanhöna inom Västman- lands län; given den 16 november 1917 (Sv. författningssamling n:o 762 år 1917, från trycket utkommen den 27 november 1917). Kungl. Maj:ts nål. kungörelse angående fortsatt förbud mot jakt efter svan inom Örebro län; given den' 23 november 1917 (Sv. författningssamling n:o 776 år 1917, från trycket utkommen den 3 december 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående nämnda mäns tjänstgöring vid vägsyner m. m.; given den 14 december 1917 (Sv. författningssamling n:o 819 år 1917, från trycket utkom- men den 18 december 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående ändrad lydelse av 24 och 29 $$ i fiskeristadgan den 17 oktober 1900; given den 14 december 1917 (Sv. författningssamling n:o 821 år 1917, från trycket utkommen den 19 december 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående särskilda bestämmelser i fråga om tillämpning av lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916 å arbetare, som användas till arbete för statens räkning; given den 30 november 1917 (Sv. författningssamling n:o 3832 år 1917, från trycket utkommen den 21 december 1917). Kungl. Maj:ts nåd. stadgar för skogshögskolan; givna den 14 december 1917 (Sv. för- fattningssamling n:o 869 år 1917, från trycket utkomna den 29 december 1917). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående anmälan om olycksfall i arbete m. m.; given den 21 december 1917 (Sv. författningssamling n:o 911 år 1917, från trycket utkommen den 3 januari 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående ändrad lydelse av $$ 49—51 i förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket; given den 31 december 1917 (Sv. författningssamling n:o 923 år 1917, från trycket utkommen den 8 ja- nuari 1918). Kungl. Medicinalstyrelsens kungörelse angående formulär till läkareintyg, avsett att bi- fogas anmälan om olycksfall i arbetet; (given den 4 december 1917, utkom från trycket den 18 januari 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående höjning av maximiskjutslegan; given den 31 december 1917 (Sv. författningssamling n:o 946 år 1917, från trycket utkommen den 19 januari 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående höjning av taxan å åkdonslega; given den 31 december 1917 (Sv. författningssamling n:o 947 år 1917, från trycket utkommen den 19 januari 1918), Utarrendering av jakträtten å ecklesiastika boställen. På av Svenska jägarförbundet gjord hemställan, att Kungl. Maj:ts befallningshavande i de olika länen måtte bemyndigas att vid utarrenderandet av jakträtten å ecklesiastika bo- ställen i främsta rummet taga hänsyn till jaktarrendatorns lämplighet och förutsättningar att på ett rationellt sätt idka jakt å respektive boställen, har Kungl. Maj:t den 31 december 1917 meddelat, att framställningen icke föranlett någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. I ärendet har Kammarkollegium avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört följande I 6 $ av lagen den 8 november 1912 om rätt till jakt hade stadgats, att boställshavare ägde jakträtt å boställets ägor. I samma paragraf hette det, att om jord upplåtits åt någon till brukande, brukaren, där ej annorlunda avtalats, finge nyttja den jakt, som till jorden hörde. Detta stadgande ägde motsvarighet i $ 3 av nådiga jaktstadgan den 21 oktober 1864 och hade LAGAR, KUNGL. FÖRORDN. x 91 av domstolarna ansetts äga den innebörd, att sådan nyttjanderätt, som omförmäldes i 27 $ av den sedermera tillkomna nådiga förordningen den 15 september 1911 angående utarren- dering av prästerskapets löneboställen, måste anses medföra jakträtt. Kollegium hänvisade i detta hänseende till Kungl. Maj:ts utslag den 19 november 1909 (N. J. A. år 1909, sid. 579). Innehavare av ett med tillämpning av berörda förordning å ecklesiastikt löneboställe upplåtet arrende torde alltså i regel, därest ej annat avtalats, vara innehavare av jakträtt icke blott å de utarrenderade inägorna utan jämväl å den till bostället hörande utmarken. Härav följde, att den i 2 $ av nyssnämnda förordning meddelade bestämmelse, att jakt å boställets ägor finge, där så funnes lämpligt, undantagas vid boställets utarrendering och åt annan än boställets arrendator särskilt upplåtas, avsåge jakträtten jämväl på boställets utmark, samt att det ankomme på Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande och vederbörande dom- kapitel att i berörda hänseende träffa förfoganden. Undantoges jakträtten från arrendet en- ligt nyssnämnda föreskrift, torde gälla vad i sista stycket av 3 $ i sagda förordning stad- gades därom, att för arrende av löneboställe, som vore avsett för annat ändamål än jord- bruk, finge arrendetiden i varje fall bestämmas efter för handen varande förhållanden. För sådant fall stadgades i 8 $ av förordningen, att auktion angående arrendet ej vore erforder- lig, »utan förfares på sätt för varje fall finnes lämpligast». På sätt Domänstyrelsen erinrat, inhäm- tade Kungl. Maj:ts befallningshavande, innan utarrendering verkställdes av ecklesiastikt lönebo- ställe, domänstyrelsens yttrande över vad som i fråga om skogshushållningen och därmed sam- manhängande frågor vore attiakttaga. Därvid hade Domänstyrelsen även att yttra sig om, huru vida jakträtten borde utarrenderas särskilt försig eller icke. Ansågs jakträtten böra utarrenderas särskilt, torde i enlighet med nyssnämnda föreskrift i 8 $ av arrendeförordningen Kungl. Maj:ts befallningshavande hava att — såsom i nådiga kungörelsen den 8 november 1912 angående grunderna. för tillgodogörande av kronans jakträtt för där avsett fall funnes före- skrivet — upplåta jakträtten på arrende »under villkor och på sätt, som må finnas för skogs- och jaktvården betryggande». Det syntes ligga i sakens natur, att härvid Kungl. Maj:ts befallningshavande icke underläte att, ehuru uttryckligt stadgande därutinnan icke meddelats, inhämta yttrande från vederbörande jägmästare. Skedde detta, torde väl tillräcklig garanti vara vunnen för att behörig hänsyn skulle tagas även till vederbörandes lämplighet såsom jaktarrendator. Kollegium ville erinra, att i det av tillkallade sakkunniga den 17 december 1915 avgivna betänkande angående allmänna skogarna i södra och mellersta delarna av riket föreslagits, att förordnande borde meddelas för jägmästare att närvara vid den upp- skattningsförrättning, som skulle föregå utarrendering av ecklesiastikt löneboställe, samt att kollegium i sitt den 12 juli 1917 avgivna underdåniga utlåtande över nämnda betänkande, med instämmande av vad sålunda uttalats, framhållit vikten av att i angivna syfte särskilda bestämmelser infördes i förutberörda arrendeförordning. Bleve dylika föreskrifter medde- lade, torde desto större anledning föreligga, att jiägmästaren även skulle få att uttala sig i det avseende, varom nu närmast vore fråga. Biträde av skogsstatens personal för Bränslekommissionens verk- samhet under år 1918. Med erinran att domänstyrelsen den 7 maj 1917 bemyndigades att under vissa förutsätt- ningar medgiva, att till skogsstaten och statens skogsskolor hörande ordinarie och extra personal finge av 1917 års bränslekommission disponeras under år 1917 för arbeten för utökande av bränsletillgången i landet, har Kungl. Maj:t genom nåd. brev den 31 december 1917 uppdragit åt domänstyrelsen att efter samråd med bränslekommissionen bestämma det antal av skogsstaten tillhörande personal, som under nästkommande år må ställas till kom- missionens förfogande för ovanberörda ändamål. Förordnande av utexaminerad skogselev till e. jägmästare utan före- gående praktisk verksamhet: Genom nåd. brev den 18 januari har Kungl. Maj:t medgivit, att, utan hinder av bestäm- melserna i första punkten av 69 $ i förnyade instruktionen för skogsstaten den 28 april 1916, den, som vid skogshögskolans jägmästarkurs avlagt fullständig avgångsexamen, må under år 1918 av domänstyrelsen på ansökan och efter domänstyrelsens prövning i varje sär- skilt fall i mån av behov anställas som extra jägmästare inom visst distrikt, dock under villkor att extra jägmästare, som sålunda förordnas, under första tiden av sin tjänstgöring | skall tjänstgöra under erfaren skogstjänstemans ledning. 92xXx SKOGSADMINISTRATIONEN DOMÄNSTYRELSENS CIRKLÄR, BESLUT, FRAMSTÄLL- NINGAR OCH YTTRANDEN. Domänfondens inkomster och utgifter under år 1917, Kungl. domänstyrelsen har den 9 februari till Kungl. Maj:t överlämnat följande medde- lande angående domänfondens inkomster och utgifter under år 1917. Under året influtna medel fra SKO ESA ONA ELIN een sa ers AR ESA ERT SANNA 43,162,397: 29 kr. BAT OK DTS ÖT AN Sr ARN SNS ee ee rr a 1,797,256: 15 >» 44,959,653: 38 kr Utgifter: sun deras tosse Eee SN ANSE I RR SN 16,707,894: 29 >» Överskott 28,251,779: 14 kr. Domänstyrelsen har därvid framhållit, att såväl årets bruttoinkomst som ännu mer över- skottet blivit avsevärt mycket högre, därest virkesförsäljningarna under året fått fortgå i van- lig ordning.' För den till 1917 års bränslekommission levererade veden har nämligen endast en obetydlighet av likviden” under året erlagts, under det att huvudsakliga delen därav kommer att inffyta först under innevarande år. Diverse cirkulär m. m. Domänstyrelsens cirkulär den 4 december till Skogsstatens förvaltande personal angående uppgifter över å kronans m. fl. skogar fällt villebråd. På förekommen anledning vill Kungl. domänstyrelsen härmed meddela, att de å sidan 3 av Kungl. styrelsens cirkulär den 19 december 1916 angående årsredogörelser omförmälda uppgifterna över fällt villebråd icke behöva insändas från jägmästaren till överjägmästaren förrän senast den 15 juni och från överjägmästaren till Kungl. styrelsen före juni månads utgång, allt i överensstämmelse med Kungl. styrelsens skrivelse till samtliga överjägmästare den 16 maj 1913, ehuru därom icke blivit erinrat i här förstnämnt cirkulär. Jaktarrenda- torer såväl som skogstjänstemän äro jämlikt med dem upprättade kontrakt eller lämnade sär- skilda jakträttstillstånd i regeln ej pliktiga att förrän i maj månad lämna uppgifter över det villebråd, de under det då gångna jaktåret (!5/,.—!5/.) fällt. Domänstyrelsens cirkulär den 7 januari till skogsstatens förvaltande personal angående vissa inventariers bokföringsvärde. Kungl. domänstyrelsen vill härigenom föreskriva, att följande inventarier skola i respek tive inventarieförteckningar upptagas till nedan angivna pris: avEAlTrebo laget tux blevererade skarbidlanipO=E ess. se eR ASEAS RESAN Kr: 223500pEsSE av Svensk export och industriutställning levererade KFaTD IMAN OL (bypass ora SANN STAN Ro SE na SK an >» 18:— » karbidlyktor [2 02 JEN DRAS ok ed GASEN ra OEM BES HERA RR EN BN Räknetabelen ga Nit VAD se bless NDS SIA EE LA RA de NS sonas FFARSOMES DEOSSDOgSskolanSkfestSkritb fasen sor SS SARS Su segel blyerts the » 14:25 « Ritningar till ledning vid byggnader å kronoparker .ssssssnsssssssisessse rean PAN oi Domänstyrelsens cirkulär den 15 januari till skogsstatens förvaltande tjänstemän angående årsredogörelser. I till skogsstatens förvaltande tjänstemän utgående cirkulär den 19 december 1916 före- skrev Kungl. domänstyrelsen, i vilken omfattning uppgifter för de årliga berättelserna m. m,. skule, ifråga om år 1916, avgivas. De uppgifter för Kungl. styrelsens förvaltningsberättelse, som i enlighet därmed icke komme att avlämnas av skogstjänstemännen, skulle enligt ut- fästelse från skogsbokföringskommittén lämnas av denna, Ehuru det visat sig, att ur den av skogsbokföringskommittén upplagda redovisningen och bokföringen icke kunnat erhållas i komplett skick samtliga sålunda i utsikt ställda, för Kungl. styrelsens årsredogörelse erfordérliga uppgifter, men det å andra sidan torde kunna antagas, att den av kommittén i dessa avseenden under 1916 vunna erfarenhet skall i avse- värd grad verka gynnsamt beträffande samma uppgifter för år 1917, vill Kungl. styrelsen härmed föreskriva, att de i förenämnda cirkulär av den 19 december 1916 meddelade be- stämmelser i fråga om upprättande och avgivande av årsberättelser ocn redogörelser skola i huvudsak gälla jämväl för år 1917 och tillsvidare, till dess annorlunda bestämmes. Kungl. ärren får därvid särskilt anmoda överjägmästarna att uppgöra sammandrag för DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR M. M. x 93 distrikten (å lösa ark, ej i texten) beträffande samtliga de i Kungl. styrelsens årsberättelse ingående tabeller, till vilka jägmästarna lämna uppgifter, ävenså låta kontrollera och ned- summera dessa sammandrag samt, där det visar sig, att vissa inkomna uppgifter äro ofull- ständiga eller till synes oriktiga, införskaffa rättelser eller förklaringar. Skulle i anledning härav icke samtliga överjägmästare kunna insända redogörelsehandlingarna inom föreskriven tid, har respektive överjägmästare, med anmälan härom, att hos Kungl. styrelsen anhålla om visst anstånd med insändandet. Under arbetet med 1916 års berättelse har det visat sig g, att i fråga om skilda tabeller och redogörelser nedanstående erinringar eller i vissa fall. kompletteringar äro av behovet påkallade, och skall i anledning härav vid tillämpning av cirkuläret den 19 december 1916 iakttagas följande. (Tabellnumren hänföra sig till domänstyrelsens årsberättelse 1915.) Tab. 1—4. Uppgifterna till dessa tabeller lämnas enligt följande formulär. (Obs.! Ingen åtskillnad mellan skogar under skogsstaten och under kontroll.) | : | - c I Utlämnat virke | Beräknat värde å avgiftsfritt] II till utsynings-) till diverse jutlämnat virke lå 13 | Ae fr Sr da tll mtsynings: | PRISESA SLAN | berättigade | ändamål | SG ter och bete | kbm | kbm berättigade | kronor I | | kronor Tab. I. I ID DEJE AE SENSE HS OR | Kronans flygsandsfält............ | Kronolägenheter, holmar och SKATRNISS RR ene SRA AN | | FIOm anSsKkOpAT ssd one döende sen | | Kronoöverloppsmarker ......... | Stockfångstskogar ............... | Civila boställens skogar......... | Tab. Zz PIP apjekssgar NESS | Tab. 4. Ecklesiastika boställens| skogar (utan särskiljande | KLOR CT eden sr VE Svets. | | Få Tab. 2. Renbetesfjällens SR | Summa!) | | | NER | | Beräknat värde å avgiftsfritt upplåten slåtter och bete anges icke beträffande de i tab. 2—4 redovisade skogar. Alt husbehovsvirke, som beräknas hava avverkats från ecklesia- stika och civila boställsskogar, skall redovisas, även det som avverkats utan föregående ut syning (skogar stående allenast under skogsstatens kontroll). Tab. 5. Uppgift lämnas enligt följande nya formulär. Tab. 5. År 1917 utsynat virke på häradsallmänningar, städers och allmänna inrättningars skogar under skogsstatens förvaltning. Häradsallmänningar u, s. s. Iz o | A städers] A allm. Utlämnat till delägarnas | Använt | skogar | inrättn. RS ; re | omedelbara disposition | för sko- | | AS Ra s. | skogar revir : ens lardesst rommen ULYDAFE StSS SÅR mark | är OR aa Une SG | för | Pr | virke |syn. virke | ?" Igagnvirke ved m. m, | revir | har | N hektar | kbm | kbm | kbm | kbm | kbm | kbm | kbm | kbm ra = | | ; | | | ER 94 x SKOGSADMINISTRATIONEN Då det är av intresse att erhålla kännedom om företagen avverkning å samtliga härads- allmänningar, har jägmästarna att i fråga om häradsallmänningar under delägarnas förvalt- ning hos vederb, allmänningsstyrelse anhålla om uppgift å kubikmassan (kbm f. m.) av all under året å skilda sådana allmänningar företagen avverkving samt därom lämna uppgift i årsberättelsen, Tab. 6. För avverkning av ek och bok å icke statsskogar redogöres enligt formulär i domänstyrelsens årsberättelse 1915 under erinran, att med kronohemman avses sådana som innehavas med stadgad åborätt. I denna tabell skall icke intagas ek från kronans utarren- derade jordbruksdomäner och civila boställen; avverkad ek från sådana skogar ingår alle- nast i tab. I, i vilken den i tab. 6 redovisade ekavverkningen däremot icke upptages. Tab. 7 och 8. Utsyningarna å bil. 38 särskiljas för följande grupper skogar: I. Skogar å vilka kungl. förordningen den 18 juni 1915 (Lappmarkslagen) äger till- lämpning. 2, Oavvittrade hemman och nybyggen. 3. Sockenallmänningar och 4. Stoeckfångstskogar (avverkning enligt särskilda kontrakt). Zab 9. Erinras att virkesprisen avse under hösten gängse pris (se tabellrubriken) och ej medelpris för året eller allenast pris för virke, som sålts från allmänna skogar. Jämväl pris på gagnvirke av ek, bok, björk och asp uppges, där försäljning av sådant virke å re- spektive ort i nämnvärdare omfattning ägt rum. Tab. 10. Beträffande vägar lämnas allenast uppgift å längder av under året färdigbyggda vägar eller delar därav, med iakttagande att samma vägstycke icke redovisas mer än en gåäng- Uppgift lämnas dels för kronoparker och andra statsskogar (tab. 1), dels för ecklesiastika skogar. (Se domänstyrelsens skrivelse till överjägmästarna den I november 1917 S. I: 1819.) Tab. 12, 13 och 17. För häradsallmäuningar under skogsstaten och bergverksskogar lämnas uppgifter enligt formulär, som bilagts domänstyrelsens skrivelser till överjägmästarna i Östra, Västra och Bergslagsdistrikten den 4 och 8 december 1917. S. 1: 1986 och 2046, om vilka formulär vederbörande jägmästare i respektive distrikt torde hava erhållit känne- dom. ; Zab. 15. Utsyningarna angivas sockenvis; antal förrättningar uppgives. Tab. 16. Senare delen av form. n:r 48 (R. F-.) uppställes med följande kolumner: Antal mål Å dömda Summa Svaranden å skadeersätt- | ERE aa 2258) 31 ESSEN TIERRA ENE CEAEA RR RS ningar (som ej ningar föreg ss agda | skjutna | kronor inga. 3 45 från föregå ya ekandd KA s J | ingå 1 uppgift ende år | enl. form. 47) | | ae år | I Då enligt förordningarna den 18 juni 1915 (s. k, lappmarkslagen och dimensionslagen) skogstjänsteman numera ej äger utföra åtal ifråga om brott mot dessa förordningar, bör före- stående förteckning innefatta uppgift jämväl å de av allmän åklagare anhängigjorda åtal mot skogsförfattningarna. 7ab. 22, Cirkulär den 4 december 1917 uppmärksammas. Zab. 23. Vad bestämts rörande tab. 16 iakttages jämväl beträffande denna tabells upp- ställning. Arealtabeller och tabeller i texten till domänstyrelsens ärsberättelse: Bil. 42 och 42 b. Enligt punkt 143 R. F., 2:dra stycket, skall arealsammandrag årligen avgivas. Härmed bör dock anstå, till dess domänstyrelsens årsberättelse för det redogö- relseåret närmast föregående året utkommit, varefter jägmästaren har att, så snart ske kan, ingiva sammandraget till överjägmästaren för detsammas, efter granskning och behörig sam- manställning, befordrande till Kungl. styrelsen. Detsamma gäller i fråga om uppgifterna å arealförändringar, som, med särskiljande av inägor, skogsmark och impediment (lämpligen på skilda rader i blanketten), böra hänföra sig till domänstyrelsens sista arealsammandrag. CE SE iw VE VVE DOMÄNSTYREESENS CIRKULÄR M. M.. X 95 Bil. '42 b, varå även förklarande textuppgifter rörande arealförändringar böra upptagas, skall sålunda motsvara skillnaden mellan revirets arealsammandrag för berättelseåret och domän- styrelsens arealsammandrag för året förut. Arealförändringar genom nymätning eller eljest mindre sådana böra ej redovisas, likasom ej heller domänskogars och boställsskogars stäl- lande under skogsstaten; men väl motsatsen, där så förekommer, i fråga om häradsallmän- ningar. Arealen angives endast i hektar, ej ar. Skogar av samma natur sammanföras i arealsammandraget, oberoende om en del stå under skogsstatens förvaltning och en del under allenast kontroll. | Då revirreglering ej ägt rum under året, behöver arealsammandrag uppgöras allenast för statsskogar, som ingå i tab. I (se tab. 24 domänstyrelsens årsberättelse 1915), varemot are- alberättelseuppgift ingives årligen för samtliga skogar. Koltabell uppställes i överensstämmelse med sådan tabell i domänstyrelsens årsberättelse 1915 (sid. 8), men iakttages, dels att ribbkolning upptages utan sammanblandning med skogskolning, dels att kolning å egentliga statsskogar redogöres för sig och kolning å eck- lesiastika skogar eller andra allmänna skogar under skogsstaten för sig. Bil. 41. Uppgift å utsyningar enligt dimensionslagen lämnas sockenvis. Bil. 52. Skogspersonalens boställen och bostadslägenheter. Denna bilaga behöver ej avgivas för år 1917, men uppgift å under året inträffade förändringar, skall snarast sedan do- mänstyrelsens årsberättelse för 1916 utkommit, av jägmästarna avlämnas till överjägmästaren, som efter uppgifternas granskning och sammanställning enligt tabellformuläret i nyssnämnd årsberättelse har att därmed till Kungl. styrelsen inkomma. Bil, 5r. I fråga om skogspersonalen emotser Kungl. styrelsen, så snart ske kan efter det styrelsens årsberättelse för 1916 utkommit, distriktvis sammanställning över den för be- rättelseåret anställda skogspersonalen inom distriktet, uppställd i enlighet med i nyssnämnd årsberättele intagen tabell häröver. Domänstyrelsens cinkulär den 9 februari till samtliga förvaltande skogstjänstemän angående jägmästares rätt att uppbära likvid för försålda effekter. Uti nädiga kungörelsen den 31 december 1917 angående ändrad lydelse av $$ 49—531 i förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket förordnas, att jägmästare äger uppbära likvid för vad av honom försålts (50 $, 6 stycket). Härav framgår, att jägmästare äger uppbära likvid för av honom försålda effekter intill det värde, vartill jägmästare jämlikt gällande reglementariska föreskrifter till efterrättelse vid skogs- statens tjänsteförvaltning äger prövningsrätt. Där dylik likvid icke i rätt tid inbetalts till jägmästaren, verkställer Kungl. Maj:ts befallningshavande indrivning av densamma. Ved till Bränslekommissionen. Pris å viss props m. m. Domänstyrelsen har den 23 januari föreskrivit, att dels priset å till props hänförligt virke, som upphuggits i 2 meters längder före Styrelsens skrivelse till samtliga överjägmästare den 7 december 1917, n:r S. II: 3265, 3309, angående bland annat vad som skall hänföras till props och pappersved, skall betalas med samma pris som 1:a barrved; dels ock att props och pappersved, avsett att ställas till Bränslekommissionens förfogande, hädanefter skall upphuggas i 6 fots längder. Pris å ved från civila boställens skogar. I skrivelse till Kungl. domänstyrelsen den 15 dennes har överjägmästaren i Västra distriktet anhållit om Kungl. styrelsens besked rörande priset å ved, som ställes till Bränslekommissionens förfogande från civila boställe- nas skogar. i Härom har Domänstyrelsen den 23 januari föreskrivit, att civila boställen, där boställs- havaren äger uppbära andel. i skogsavkastningen, rörande priset å ved, som ställes till Bränsle- kommissionens förfogande, skola likställas med allmänna skogar, från vilka avkastningen ingår till annan under statens förvaltning ställd fond än domänfonden. Domänstyrelsens cirkulär den 28 januari till skogsstatens förvaltande personal angående försäljning och likvidering av ved. Kungl. domänstyrelsen vill härigenom föreskriva, att från och med år 1918 följande be- stämmelser skola gälla för försäljning till bränslekommissionen av virke från allmänna skogar: ret indelas i två avräkningsperioder vardera om 2/, år, och skall likviden av kommissio- nen erläggas genom insättning å Kungl. domänstyrelsens giroräkning i riksbankens huvud- kontor i Stockholm före den efter varje avräkningsperiod närmast påföljande 1 augusti och 1 februari. Vid utskrivande av respektive försäljningsblanketter n:r 33 skall sålunda före- 90 x< SKOGSADMINISTRATIONEN skrivas, att »likviden skall erläggas genom "insättning å Kungl. domänstyrelsens giroräkning i riksbankens huvudkontor i Stockholm före den 31 juli respektive 31 januari 19.....: ». Omedelbart efter försäljningsperiods utgång upprättar jägmästaren å blanketter, som erhållas efter rekvisition från Kungl. domänstyrelsens registrator, förteckningar, skilda för skogar berörande domän-, kyrko- eller andra fonder, och skola dessa förteckningar insändas i så god tid, att de komma Kungl. styrelsen till handa senast den 10 i efter avräkningsperiodens utgång närmast följande månad. Prissättning å ved under tiden 1 januari —30 april. Domänstyrelsen har i skrivelse ull samtliga överjägmästare den 30 januari meddelat bestämmelser att gälla vid prissättning å vedvirke, som under tiden I januari —30 april innevarande år ställes till. bränslekommis- sionens förfogande från allmänna skogar, vilkas avkastning ingår till domänfonden, varav framgår följande: Ensartade pris för ovan nämnt vedvirke skola för vissa begränsade, av styrelsen angivna områden tillämpas enligt följande grunder. För varje område skall i allmänhet gälla: a) ett pris för ved, som tillhandahålles 4 rot (rotpriset före 1. VIII. 1914); b) ett pris för ved, som tillhandahålles 2ppluggen i skogen (vid eller i närheten av stub- ben); samt c) ett pris för ved, som levereras framförd till järnvägsstation, järnvägslinje, kaj, vatten- drag eller annan dylik /Ieveransort. Där kostnad för lastning eller hyra av upplagsplats uppstått, skall denna särskilt tilläggas. För varje område skola för under a) nämnd ved gälla särskilda pris för ved av olika trädslag och sortering, varvid om möjligt bränslekommissionens sortering följes, enligt föl- jande relativa värden: l:a Ta osorterad [Orr RR nte sn ae SIR TI ES TR SRA NG 120 103 = DJ OTRS ao berdele a eld SER AS SSEDSR Pr SEE 100 86 — (SEA PINE SET SBR ARP RA MA ons DE GÖRAS 98 34 — Rn RS an 1 dfför a EE a NA SKA AES MAAS 87 74 — | GR EE re a ATS SE a RE 3 Ff 78 (DIA Cr Pap rg IS SE rett RA RENARE 85 4.3 — 3) DNA RS BA AS EA a DA ng SO AIR 65 55 — De relativa värdena skola användas för beräkning av prisen å inom varje område före- kommande ved av olika trädslag och sortering, varvid överjägmästaren har att utgå från av styrelsen angivna grundpris å I1:a kastved av björk tillhandahållen ä rot; med iakttagande av att de sålunda erhållna prisen avrundas till närmaste 5- eller 10-tal. För varje område skola vidare för under b) och c) nämnd ved gälla särskilda pris för ved av olika trädslag och sortering, vilka pris erhållas därigenom, att till a-prisen, bestämda enligt ovan angivna grunder, läggas, beträffande under b) nämnd ved, medelkostnad för huggning, gemensam för varje område för ved av olika trädslag och sortering, och, beträf- fande under c) nämnd ved, medelkostnad för huggning och körning; likaledes gemensam för varje område för ved av olika trädslag och sortering. Reseersättning. Till och från nattkvarter. Med anledning av revisionsanmärkning rörande med cykel företagna resor till och från nattkvarter har Domänstyrelsen under åberopande av $ 10 gäl- lande resereglemente, som bestämmer, att då förrättningsman vid mer än en dag pågående förrättning ej å stället kan erhålla nattkvarter, han må åtnjuta ersättning för särskild resa, dock ej utöver den verkliga kostnaden, och då vid resa med cykel förrättningsmannen ej kan anses fått vidkännas särskild kostnad för resan, funnit skäligt godkänna revisionens anmärkning. Resa utom tjänstgöringsområdet. Härom har Domänstyrelsen den 31 december med- delat följande beslut. Mot av jägmästaren Gustaf Ramstedt insänd rese- och traktamentsräkning för oktober 1917 hade Kungl. domänstyrelsens revision gjort anmärkning, med yrkande, att ersättning för resa Grönbo—OÖrebro den 5 borde från räkningen avdragas. Uti över revisionens an- märkning avgivet yttrande hade Ramstedt framhållit, att resan i fråga varit av behovet på- CEST VE DOMÄNSTYRELSENS CIRKULAR M. M. x 97 kallad för sammanträde med baningenjören och bränslekommissionens länschef för avgörande av frågor rörande anläggning av ett stickspår mellan Spannarboda och Näverhults stationer på Krylbo—Mjölby järnväg, vadan han hemställde, att ersättning för ifrågavarande resa måtte medgivas honom. Då den anmärkta resan icke kan hänföras till sådana resor, vilka jägmästaren jämlikt instruktionen varit skyldig att i tjänsten företaga utan att särskilt förordnande därom utfär- dats, och då ersättning härför sålunda icke kan utbetalas enligt nådiga kungörelsen den 28 augusti 1917, fann Kungl. domänstyrelsen skäligt att med godkännande av revisionens an- märkning bestämma, att ersättning för ifrågavarande räkning skall utbetalas allenast med :90: 92 kronor. Lönetillskott åt Norrlandsassistenter. Över en underdånig hemställan från »de extra jägmästarnes förbund» därom, att från och med ingången av 1918 till de assistenter, som förut ägt att för rese- och förrättningsdagar uppbära dagtraktamenten å 6 kronor, måtte få utgå ett visst enhetligt fixerat tillfälligt lönetillskott, utan hänsynstagande till tidigare upp- buret begynnelsearvode, har domänstyrelsen den 28 januari avgivit underdånigt utlåtande, däri styrelsen anför följande. Sökandena förmena, att enligt domänstyrelsens i statförslaget för år 1919 gjorda hem- :ställan, samtliga revirassistenters begynnelsearvode skulle bestämmas till samma belopp eller 2,400 kronor, och att sålunda de högre begynnelsearvoden, som jämlikt domänstyrelsens beslut av 14 maj 1909, 6 december 1911 och 29 december 1914 skall tillkomma assis- tenterna inom sammanlagt 21 revir, skulle nedsättas till nämnda belopp eller 2,400. Så har dock ingalunda varit domänstyrelsens mening. I statförslaget för 1919 har styrelsen be- räknat »ett särskilt lönetillskott å 400 kronor även till de i nordliga Sverige tjänstgörande assistenter och extra skogsingenjörer, vilka hittills varit berättigade att, utöver dem till- kommande arvoden och fasta resepenningar, vid förrättningar utom hemmet uppbära dag- arvoden å 6 kronor». Här har intet nämnts om begynnelsearvodenas storlek, utan har domänstyrelsen förutsatt, att styrelsen fortfarande skulle, inom ramen av förut bestämda :gränser, vid utfärdande av förordnande för assistenter för varje särskilt fall bestämma be- -gynnelsearvodets storlek. Någon avsikt att därvid åter sänka arvodena för de assistenter, den underdåniga hemställan avser, har icke domänstyrelsen haft. I statförslaget har domänstyrelsen- framhållit önskvärdheten av, att för skogstaxatorerna förhöjningen måtte få beräknas från och med år 1918, men har det tyvärr icke tydligt framhållits, att höjningen även för assistenterna avsetts att utgå från samma tidpunkt. Så har dock varit styrelsens avsikt, och då styrelsen med iakttagande av de sålunda föreslagna förhöjningarna för år 1919 begärt ett anslag till extra förvaltande personal av 346,000 kronor, har styrelsen beräknat, att härav 29,600 kronor skulle få utbetalas under år 1918. Domänstyrelsen får därför i underdånighet hemställa, att detta av Eders Kungl. Maj:t beaktas vid behandling av statförslaget för år 1919. I övrigt får domänstyrelsen under- dånigst hemställa, att den ifrågavarande skrivelsen från »de extra jägmästarnes förbund» icke måtte till någon Eders Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda. Ändring i bestämmelserna för åtnjutande av traktamente vid tjänsteresor. Rörande av järnvägsstyrelsen gjord underdånig hemställan, att de i nådiga kungörelsen den 11 de- cember 1911 fastställda villkoren för tjänstemäns av högre grad vid distrikten rätt till dagarvoden vid tjänsteresa måtte ändras därhän, att halvt traktamente må utgå, då resan varat minst sex men ej fulla tolv timmar, i stället för, som nu är fallet, minst åtta men ej fulla tolv timmar, har domänstyrelsen den 4 februari avgivit underdånigt utlåtande, varvid -anföres bl. a. följande: : I enlighet med av 1915 års kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser vid "kommunikationsverken med flera verk avgivet underdånigt förslag har Eders Kungl. Maj:t uti nådiga kungörelsen den 28 augusti 1917 fastställt de grunder, enligt vilka rese- och traktamentsersättning skall utgå till befattningshavare vid iskogsstaten och statens skogsskolor för resor och förrättningar i tjänsten inom det överjägmästaredistrikt, där befattningshavaren har sin tjänstgöring förlagd. Då domänstyrelsen sattes i tillfälle att den 14 mars 1917 av- giva underdånigt utlåtande över nämnda kommissions förslag och därvid icke framställde någon anmärkning emot bestämmelsen om 8 timmar som minimitid för åtnjutande av halvt «dagarvode, skedde detta icke så mycket därför, att styrelsen ansåg nämnda minimitid som .den lämpligaste och rättvisaste, utan fastmera därför att samma tidsbegränsning gällde för tjänstemän "av högre grad vid statens järnvägar, utan att, såvitt styrelsen hade sig bekant klagomål häröver dittills framkommit. Med instämmande uti vad järnvägsstyrelsen framhållit, att även resor, som vara kortare tid än 8 timmar vanligen medföra direkta utgifter för den 1. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Serien B. 98 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN resande, därigenom att denne nödgas intaga måltider utom hemmet, får domänstyrelsen i underdånighet tillstyrka nådigt bifall till järnvägstyrelsens underdåniga hemställan, I en- lighet med vad lönekommissionen framhållit som önskvärt, får domänstyrelsen jämväl hem- ställa, att även nådiga kungörelsen den 28 augusti 1917 angående rese- och traktaments- ersättningar åt personalen vid skogsstaten och statens skogsskolor måtte i förberörda hän- seende ändras. Vad slutligen vidkommer av järnvägsstyrelsen ifrågasatt höjning av dagtraktamentena en- ligt resereglementet, vill även domänstyrelsen i underdånighet framhålla, att de nu utgående traktamentena under rådande dyrtid äro alldeles otillräckliga och i vanliga fall icke täcka de vid resor nödvändiga utgifterna för kost och legis. Fördelning av anslaget till skogsodlingens befrämjande inom andra delar av riket än Västerbottens och Norrbottens län samt Särna socken med Idre kappellag. Domänstyrelsen har den 5 februari avlåtit underdånig skrivelse härom, varav framgår följande: För skogsodlingens befrämjande inom andra delar av riket än Västerbottens och Norr- bottens län samt Särna socken med Idre kapellag har riksdagen åa extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 9g0,000 kronor att i mån av tillgång tilldelas skogsvårds- styrelser, till vilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat bidrag, under iakttagande att statsbidrag icke måtte till någon skogsvårdsstyrelse utgå med högre belopp än det, varmed landstinget och hushållningssällskapet tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet bidragit: För år 1918 anslagna medel till skogs- odlingens befrämjande Hörskp sn Skogsvårdsstyrelse i ......... 4 4 SEN fördelning SÅ SEA läns landstings- SAL INR eka 1918 års stats- område AV HAD ESS an SA AS St mona anslag | ningssällskap | a kronor | kronor kronor SUBST FO CK OLDAS Milles tre — 3,500 3,500 3,409 BIPPSALINR ST S ASR SR AEEL == 1,000 1,000 974 Sudermanlands! sd. src veto 2,500 500 3,000 2,922 (ÖStersollan AS usroce en 5,000 = 5,000 4,870 MÖORKRO PINE So an bes see ae elen | 5,000 | 5,000 10,000 9,740 | URITOTOD EESSE SoA er ee Ses sasse | = | Tr FH a FSA an OTEA NA TSE SOSSAR = — ir = » SO UTA STELT SARAS Aa ga | — 1,000 1,0Q0 974 (FOUATAS TSE a rr o D es S ESS LG | 2,500 = 2,500 2,435 Blelsn ger. sAeEe0s =. SKUR a Pere. 2,000 2,400 4,400 4,286 TÖTIStla Stå ClSK to SNS oo sees ess 3,000 3,000 6,000 5,844 Malm öRUSK 27 ROR de sar 2,000 1,000 3,000 922 15 ENG Siesta de ASEA 10,000 5,000 15,000 14,611 | tGOteborgs OCH BONUS Asee nns 2,000 | 15,000 17,000 I - 167550 |; VALYSborgs 0 AR SARS EA | — 10,000 = 10,000 9,740 SKARA ONES, fees ee slak se RAR | 4,000 2 4,000 | 3,896 EVER BID TALAS mo SER ENE SER UTAN = = FA | = | TÖBEDIO sa rFNL SET KSR FNS ESR = = se | MaStnr aa GS) oh s RS FAS RN 5,000 | 1,000 6,000 5,844 | Utopparbergs Wen IIS | 500 500 1,000 | 947 | GFäNFEBOTES Te NATT SYN EE = ] SL = Fr UPMÄStenn Organ CS Pe | = | = - = 1 ETT EN aa pra las 2 SAR de | — | = | = Fi Summa 53,500 | 38,900 | —-92;400 90,000 DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR M. M. Xx 99 Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kronobergs, Kalmar norra, Värmlands, Örebro, Gävle- borgs och Jämtlands län ha i särskilda skrivelser till domänstyrelsen anmält, att framställ- ning om delaktighet av ifrågavarande anslag icke förväntas. Av här nedan meddelade tablå med förslag till fördelning av ovannämnda anslag av 90,000 kronor framgår, att de av landsting och hushållningssällskap till skogsodlingens be- främjande anvisade anslag belöpa sig till sammanlagt 92,400 kronor. Statsanslaget, 90,000 kronor, utgör 97,4 24 av det belopp 92,400 kronor, som landsting och hushållningssällskap sålunda anvisat. Varje skogsvårdsstyrelse i respektive landstings- område kan följaktligen av statsanslaget erhålla ett belopp motsvarande nämnda procenttal av landstings och hushållningssällskaps anslag. Styrelsen hemställer därför, att Kungl. Maj:t täcktes för år 1918 fördela ifrågavarande statsanslag enligt följande förslag. Brandförsäkring av åbyggnader å för skogsväsendets räkning ut- arrenderade egendomar. Domänstyrelsen har härom avlåtit skrivelse den 5 februari till samtliga överjägmästare. Som värdet av åbyggnaderna å egendomar utarrenderade för skogsväsendets räkning måste anses hava väsentligen ökats till följd av den stegring, kostnaderna för nybyggnad o - sr . pe -”- . -- ao Oo undergått, och en allmän höjning av brandförsäkringsvärdena å dessa byggnader på grund därav synes vara påkallad, vill Kungl. domänstyrelsen anmoda Eder taga under övervägande, i vad mån höjning av de belopp, varför försäkring av ifrågavarande byggnader tagits, bör ske. Upphandling av kåda från statens skogar. Sedan Aktiebolaget Kåda meddelat, att Svenska Kådinköps Aktiebolaget på bolaget den 31 december 1917 överlåtit samtliga sina rättigheter och avtal angående tillstånd till kådupphandling från statens skogar, samt att statens industrikommission, genom vars försorg jämlikt kungl. brev av den I februari innevarande år all upphandling av kåda skall äga rum, uppdragit åt bolaget att omhänderhava denna upphandling, har domänstyrelsen i skrivelse den 9 februari med hänvisande till vad som i styrelsens skrivelse av den 3 juli 1917 anfördes beträffande, de vådor, som för skogarna kunde uppstå vid insamling av kåda ej blott i form av direkt åverkan på de träd, från vilka kådan insamlades, utan ock i fråga om ökade möjligheter för skogseldar, då ett större antal personer släpptes in på desamma och icke kunde under- kastas en skarpare kontroll och tillsyn, med återkallande från och med samma dag av det den 3 juli 1917 Svenska Kådinköps Aktiebolaget meddelade tillstånd att inköpa kåda från vissa statsskogar, medgivit Aktiebolaget Kåda tillstånd att från samtliga kronans skogar ävensom alla sådana under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning ställda allmänna skogar, från vilka avkastningen ingår till under statens förvaltning ställd fond, till och med utgången av år 1918 inköpa kåda till ett pris av femton (15) öre per kilogram, allt på följande villkor. Aktiebolaget Kåda förbinder sig att 1) till de personer, som kunna anskaffas för insamling av kåda, icke under någon form eller på några villkor utan Kungl. domänstyrelsens medgivande utbetala högre ersättning för insamling av kåda än 70 öre pr kilogram, 2) till de bevakare eller deras familjer, vilka kunna befinnas villiga därtill, utbetala en ersättning av 15 öre per kilogram för kådans mottagning, invägning och emballering, 3) tillhandahålla sådana bevakare nödiga medel för arbetarnas likvidering samt emballage för kådan, 4) godkänna de föreskrifter, som kunna komma att av vederbörande jägmästare med- delas, 5) till vederbörande jägmästare enligt kvartalsvis ingivna räkningar erlägga kontant likvid efter ett pris av 15 öre per kilogram under föregående kvartal utlämnad kåda samt 6) att icke emottaga eller godkänna insamlad kåda av lägre renhetsgrad än 85 £- Ransonering av icke deklarerade hästar. Härom har domänstyrelsen den 25 januari avlåtit följande skrivelse till folkhushållnings- kommissionen. Till följd av de säregna förhållandena i Norrland, där till förhållandevis rätt stora hem- man endast finnes en mindre areal öppen åker, medan under samma hemman brukas be- 100 Xx SKÖOGSADMINISTRATIONEN iydande slåtterlägenheter och naturliga ängar, har det inträffat, att, ehuru å sådana hemman hållas ett flertal hästar, vilka vissa kortare tider av året äro behövliga för hemkörning av hö från de avlägsna utägorna och för andra körslor, flertalet av dessa icke kunnat med hänsyn till härom gällande allmänna bestämmelser klacifieras såsom jordbrukshästar och såsom sådana ransoneras, Dessutom finnes ett större eller mindre antal hästar, vilka ej kunna hänföras till kategorien jordbrukshästar, då deras ägare ej bruka någon odlad jord, men som ändå tages i anspråk för nyttiga körslor som ved- och timmerdriyningar, forkör- ning m, m. Även torde i ett flertal fall hava förekommit, att befolkningen i avlägset be- lägna byar saknat kännedom om bestämmelserna angående deklarering av hästar och för den skull uraktlåtit att i tid avgiva sådan deklaration. Förenämnda kategorier av hästar, för vilka under normala förhållanden alltid en viss mängd foder måst anskaffas, enär hemmanens avkastning varit otillräcklig och, vad höet från de naturliga ängarna beträffar, föga lämpligt såsom foder för hästar, och vilka icke in- begripits i ransoneringsplanen, torde hittills ändock hava kunnat förses med foder, då trans- port av hö och halm icke varit förbjuden å landsväg. Sedan emellertid transportförbudet för nämnda foderslag utsträckts att omfatta jämväl landsvägstransport, torde det få anses uteslutet att erhålla något foder åt sådana hästar. Vid de för Kungl. domänstyrelsens räkning bedrivna avverkningarna lärer ett avsevärt antal dylika hästar vara sysselsatta, och i varje fall äro en mängd familjer i övre Norrland för sin existens helt beroende av den inkomst, familjefadern kan med tillhjälp av en sådan häst förskaffa sig under den tid, han ej upptages av oundgängligen nödvändiga körslor för hemmets räkning, såsom framskaffande av ved och, såsom förut nämnts, hö från de avlägsna ströängarna, Under framhållande av vilka ödesdigra följder ett uteslutande ur ransoneringsplanen av hästar, varom här är fråga, skulle medföra för kanske tusentals familjer, får Kungl. styrelsen anhålla, att Ni ville snarast möjligt till prövning upptaga frågan om förenämnda hästars ransonering. Rätt för kronojägare att åtaga sig enskilda uppdrag. Till jägmästaren i Norra Roslags revir. På framställning av t. f. kronojägaren i Östhammars bevakningstrakt av norra Roslags revir, R. Alsterberg, att i händelse något tillfälle skulle yppa sig få rätt att åtaga sig en- skilda uppdrag med Värdering av skogar. ', Domänstyrelsen har cädelat att söfelken icke funnit skäl bifalla den gjorda framställningen sökanden dock obetaget att jam punkt 4 i reglementariska föreskrifter för kronojägare i varje särskilt fall göra framställning om tillstånd att emottaga honom erbjudet enskilt uppdrag. Rätt för extra skogsstatstjänsteman att under förordnande å ordinarie tjänst uppbära ålderstillägg oavkortade. Kungl. Maj:t har den 21 december 1917 med förmälan, att domänstyrelsen den 7 maj 1909 bland annat bemyndigades att tillerkänna vid skogsstaten anställd extra tjänsteman, som åtnjöte fast arvode, rättighet vid förordnande att förestå ordinarie tjänst vid samma stat behålla intill en tredjedel av arvodet, med ändring i så måtto av bestämmelserna i ovan- nämnda brev den 7 maj 1909 förordnat, att extra tjänsteman vid skogsstaten, som åtnjuter fast arvode, skall, då han förordnats att förestå ordinarie tjänst vid samma stat, äga upp- bära, förutom de med den ordinarie tjänsten förenade tjänstgöringspenningar, dels en tredje- del av begynnelsearvodet, dels ock honom som assistent eventuellt tilldelade ålderstillägg oavkortade, Pasi SST TA SKOGSPOLITISKA INLÄGG BRÄNSLEKOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL FÖR- ORDNING OM SKYDD MOT SKÖVLING AV ENSKILDES SKOGAR. TirL KONUNGEN. I underdånig skrivelse den 15 februari innevarande år har bränslekom- missionen framhållit, att kommissionen beräknar att till den I maj 1918 hava anskaffat c:a 17,000,000 kbm ved. Under förutsättning, att de nuvarande vedförbrukarna inom landet fortsätta att hos kommissionen rekvirera ved i ungefär samma omfattning, som skett för tiden till den 1 juni 1918, räcker ifrågavarande vedkvantitet för tillgodoseende av deras behov intill den I januari 1920. Med hänsyn härtill och till vikten därav, att arbetskraft blir tillgänglig för jordbrukets behov under instundande vår och sommar, är det kommissionens avsikt, att den av kommissionen bedrivna vedavverkningen skall i huvudsak hava upphört den 1 maj 1918. Av flera skäl torde det vara nödvändigt att redan nu fatta ståndpunkt till frågan, på vad sätt vedanskaffningen under nästkommande vinter lämpligen bör ordnas. Särskilt är det av vikt, att snarast möjligt avgöres, huruvida tyngd- punkten fortfarande skall läggas vid de statliga åtgärderna på detta område, eller om det kan överlämnas åt det enskilda initiativet att i huvudsak sörja för tillgodoseende av vedbehovet. Alla torde vara ense därom, att statens direkta ingripande i vedanskaff- ningen icke bör sträcka sig längre än som är oundgängligen av behovet påkal- lat, samt att det är av vikt, att det enskilda intresset att bidraga till bränsle- behovets fyllande icke onödigtvis undertryckes. Det ligger också i sakens natur, att en av staten under nuvarande förhållanden med stöd av förfoganderätts- lagen bedriven vedanskaffning av större omfattning icke kan genomföras, utan att olägenheter på vissa håll uppstå för såväl producenter som konsumenter. På samma gång medför hopandet i statens hand av betydande bränsletillgångar för det allmänna vissa risker. De skäl, som ur statsfinansiell synpunkt tala mot en dylik anordning, behöva här icke närmare utvecklas. Betänkligheter sådana som de ovan angivna måste emellertid vika, då det gällde att rädda landet från den bränslebrist, som hotade våren 1917. Att den då föreliggande situationen krävde snabba och målmedvetna åtgärder från sta- tens sida, därom rådde knappast någon meningsskiljaktighet. Sedan dess hava emellertid förhållandena undergått sådana förändringar, att enligt bränslekom- missionens mening det icke är nödvändigt eller lämpligt att fortsätta på den väg, som man föregående år nödgades slå in på. De skäl, som tala för en avvikelse från de hittills följda linjerna, klargöras 8. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Serien B. 102 x SKOGSPOLITISKA INLÄGG bäst genom en återblick på bränslefrågans läge vid tidpunkten för bränslekom- missionens tillsättande den 16 april 1917 samt frågans senare utveckling. Importen av stenkol, som normalt brukat uppgå till 450,000 ton pr månad, hade vid årsskiftet 1916-1917 nedgått, så att den utgjorde: (bg lakes gr ijekan bleka > HONG HÄ AAA AR 276,983 ton sr TEDIUATA mör TÅ PS SS BREF [297542 dsINATS 2 SA 4 TSAREN AN SE ar 70,50 De rådande förhållandena ute i världen gåvo ingen säker hållpunkt för bedö- mandet av möjligheten till en förbättring härutinnan. Man var därför nödsakad att såvitt möjligt lita sig till landets egna tillgångar, framför allt till veden. För en sådan lösning av frågan var emellertid tidpunkten synnerligen ogynn- sam. Föregående vinters avverkningar voro redan avslutade, varför landet för sin förbrukning var hänvisat till det våren 1917 befintliga vedinventariet. Detta utgjorde den I april 6,429,428 kbm och översteg sålunda föga vad som normalt erfordras till täckande av hushållens inköpsbehov i öppna marknaden. Det före- fanns alltså en brist, uppgående till hela den väldiga vedkvantitet, som beräk- nades åtgå för att ersätta de uteblivna stenkolen. Då man måste räkna med möjligheten, att stenkolsimporten helt kunde avstanna, var det en livsfråga för landet, att en väsentlig del av denna vedmängd anskaffades genast och på ett sätt, som gav säkerhet för, att veden verkligen skulle komma fram. En undersökning av möjligheterna för en dylik vedanskaffning visade, att tillgången på ved i de delar av landet, som ur transportsynpunkt kunde komma 1 fråga, var ganska begränsad. Tvärtemot den populära uppfattningen om vårt skogrika lands outtömliga vedtillgångar måste man nämligen fastslå, att det tillgängliga förrådet av sådant virke, som nationalekonomiskt sett bör avverkas såsom ved, icke överstiger 3 å 4 gånger det för avverkningsåret 1917-1918 be- räknade behovet. På grund av den redan tidigt under år 1917 förutsedda foderbristen kunde ej .ens detta begränsade virkesförråd fritt utnyttjas, utan måste avverkningarna med nödvändighet förläggas till de trakter, som voro mest välbelägna i förhål- lande till transportlederna. Härav skapades tvånget att skaffa garantier för . vedens uttagande icke blott inom viss tid utan också på viss plats. För att förhindra ett förstörande av landets skogar måste det tillses, att dessa av förhållandena framtvingade extraordinära vedavverkningar i så stor utsträck- ning som möjligt blevo utförda på ett skogsvårdssmäsigt sätt. Likaledes var det för säkerställande av industriens framtida råvarutillgångar av synnerlig stor betydelse, att härvid icke tillgreps virke av högre kvalitet, än som nöd- vändigt erfordrades. Samtliga dessa skäl blevo avgörande för beslutet att fylla de närmaste årens behov genom statens egna avverkningar eller genom statens inköp av ved. Så- som ovan framhållits, beräknas att denna vedanskaffning till den I instundande maj skall hava lämnat 17,000,000 kbm löst mått, varav 11,000,000 kbm härröra från egna avverkningar. Dessa senare hava såvitt förhållandena medgivit alltid föregåtts av utstämpling efter skogsvårdande principer. Att det härmed åsyf- tade gagnet i huvudsak uppnåtts, framgår av det omdöme, som från synnerligen sakkunnigt håll kommit dessa arbeten till del, nämligen att de utgöra den största skogsvårdsåtgärd, som förekommit i vårt land. Även beträffande en hel del av den ved, som avverkats av skogsägarna själva för leverans till bränslekommis- sionen, har kommissionen övat inflytande på sättet för avverkningen, i det kom- BRÄNSLEKOMMISSIONENS FÖRSLAG | LOS missionen även i dylika fall åtagit sig att utstämpla de för avverkning lämp- liga träden. Genom den av staten igångsatta vedanskaffningen kunde icke blott under 1917 uppträdande vedbehov fyllas, utan blev det även möjligt att väsent- ligt öka rikets vedinventarium. Detta utgjorde den 31 december 1917 17,200,000 kbm, vari bränslekommissionens ved ingick med 8,700,000 kbm. Trots förbruk- ningen under vintern torde det samlade inventariet omkring den 1 maj kunna beräknas uppgå till mellan 20 och 25 miljoner kbm mot 6,429,428 kbm sistlidna vår. Även om hänsyn tages till, att landets stenkolsinventarium under samma tid sannolikt minskats med ett belopp, som motsvarar c:a 7 miljoner kbm ved, har bränslefrågans läge följaktligen under kommissionens första verksamhetsår 1 synnerligen hög grad förbättrats. Då sålunda faran för en plötsligt inträdande bränslebrist måste anses åtminstone för tillfället avvärjd, kan valet av metod för nästa års bränsleanskaffning ske utan det tryck, som förelåg förlidet år. Emellertid vore det säkerligen förhastat att av det anförda draga den slut- satsen, att nyssnämnda fara definitivt övervunnits. För att tillgodose bränsle- behovet måste även nästkommande vinter betydande vedavverkningar äga rum. Frågan gäller endast att undersöka i vad mån statens medverkan därvid är nöd- vändig. Sedan genom kommissionens verksamhet för den fortsatta bränsle- anskaffningen vunnits ett års andrum, synas nägra betänkligheter ej längre be- höva hysas rörande de enskildas förmåga att anskaffa tillräckliga vedmängder utan statens hjälp. Däremot kan man hysa en bestämd farhåga, som gränsar till visshet, att en dylik enskild vedanskaffning under nuvarande förhållanden skulle komma att gå ut över våra mera välbelägna skogar. Kommissionen har redan nu kunnat konstatera, huruledes skogar, som helt nyss genomgåtts av kommissionens skogsvårdande huggningar, omedelbart efter det kronans för- fogande över marken upphört; totalt skövlats. Även om man för innevarande år bör kunna räkna på en rikare fodertillgång än 1917, varigenom tvånget att förlägga avverkningarna på de kortaste vägarna mildras, komma väl sannolikt de höga rotvärden, som kunna bjudas för ved å välbelägna skogar, att kraftigt verka för fortsatta avverkningar därstädes. Man har så mycket större anled- ning att förmoda en dylik utveckling, enär industrien hittills visat mycket litet intresse för ett rationellt tillvaratagande av skogsavfallet, vilket eljest skulle kunna utgöra en effektiv utväg till att nedbringa efterfrågan å egentlig ved. Med all säkerhet kommer därför påfrestningen på de välbelägna skogarna att bliva oerhört stark. Därest statsmakterna icke vilja åse, huru det sista decen- niets löftesrika arbete till skogsvårdens främjande på några få år omintetgöres. är det därför enligt kommissionens mening oavvisligen nödvändigt, att ett i och för sig önskvärt överlämnande av vedanskaffningen till det enskilda initiativet icke kommer till stånd, utan att samtidigt ett effektivt skydd skapas mot sköv- ling av enskilda skogar. Det skydd för större delen av dessa skogar, som tillkom genom 1903 års lag an- gående vård av enskildes skogar, förebygger som bekant endast återväxtens även- tyrande. Genom de institutioner, som skapades för lagens efterlevnad, nämli- gen skogsvårdsstyrelserna, har emellertid en omfattande upplysningsverksamhet bedrivits, som resulterat i ett synnerligen glädjande spridande av intresset för skogsvård, vilket intresse på många håll medfört en förbättrad skötsel av jäm- väl det växande skogskapitalet. Emellertid har från skogsvårdsstyrelsernas sida gång på gång framhållits, att alltför stora framtida värden genom skogssköv- ling hinna förspillas, innan detta skogsvårdsintresse hunnit gripa tillräckligt omkring sig, och har man därför från dessa styrelsers sida påyrkat en utvidgad 104 x SKOGSPOLITISKA INLAGG lagstiftning på området. Genom skrivelse den 25 maj 1910 begärde riksdagen en lag mot uppenbar skövling av ungskog. För lösande av denna och andra be- släktade frågor tillsattes år 1911 den s. k. skogslagstiftningskommittén, vilken ännu icke avgivit sitt betänkande. De svårigheter, kommittén haft att övervinna, hava säkerligen varit betydande. Det är givetvis icke lätt att på ett så obearbe- tat område, som det ifrågavarande, i lag fastslå detaljerade bestämmelser, vilka på samma gång de äro tillräckligt effektiva icke mer än nödigt hämma den en- skildes rörelsefrihet. Med insikt härom vill kommissionen ifrågasätta, om man icke i avvaktan på en i alla avseenden fullgod och slutgiltig lösning av frågan skulle till skogarnas ögonblickliga skyddande vid en särskilt kritisk tidpunkt kunna erhålla en provisorisk, endast för kort tid gällande lag. Just den provi- soriska karaktären hos en dylik lag skulle i det nuvarande läget erbjuda den betydande fördelen, att lagen kunde erhålla en så allmän avfattning, att under dess tillämpning synnerligen värdefulla erfarenheter kunde samlas, vilka komme det längre framåt syftande lagarbetet till godo. Det synes kommissionen, att den ifrågasatta provisoriska lagen bör syfta til! att förebygga en sådan behandling av skogsbestånden, som uppenbarligen icke är förenlig med god skogsvård. Lagen bör lämna fritt utrymme för alla de olika metoder att sköta skogen, varom en vederhäftig diskussion kan föras, medan den däremot bör möjliggöra ett effektivt ingripande mot sådana åtgärder, vilka in- för den sakkunniga opinionen framstå såsom otvivelaktigt oriktiga. Med den stadga, som den sakkunniga uppfattningen om skogsbeståndens rätta vård numera erhållit, främst genom ett målmedvetet arbete från Statens Skogsförsöksanstalt och Skogshögskolan, och vilken uppfattning genom Svenska Skogsvårdsför- eningens och Skogsvårdsstyrelsernas upplysningsverksamhet trängt ut i vida kretsar av skogsintresserade, torde beträffande beståndsvården en hänvisning till den sakkunniga opinionens utslag innebära och även av skogsägarna upp- fattas såsom en tillfredsställande garanti. Emellertid förutsätter en god skogsvård icke blott en riktig behandling av varje enskildt bestånd, utan även en sådan avpassning av hela skogens årliga avkastning, att denna blir i möjligaste mån jämn. Om t. ex. halva skogen be- står av gamla bestånd, mot vilkas avverkning ingenting är att ur beståndsvårds- synpunkt erinra, kan det likväl mången gång med skäl göras gällande, att en omedelbar avverkning av alla dessa bestånd icke är förenlig med en god skogs- vård. Då emellertid dylika frågor om hushållningen med det ur beståndsvårds- synpunkt till avverkning förfallna skogskapitalet endast delvis låta sig behand- las ur allmänna synpunkter utan måste lösas med hänsynstagande till varje skogs särskilda sammansättning samt till ägarens avsikter med skogens sköt- sel och till hans ekonomiska ställning i övrigt, synes i allmänhet ett ingripande från statens sida i dessa avgöranden icke lämpligt. Särskilt i fråga om en pro- visorisk lagstiftning vore givetvis ett dylikt försök att reglera avverkningens jämnhet meningslöst. Kommissionen anser därför, att den ifrågasatta lagen bör innehålla tydlig begränsning i detta afseende. I ett fall anser likväl kommissionen, att dessa betänkligheter böra vika, näm- ligen då det gäller att söka förebygga en osund spekulation i skogsegendomar. Det har i sådant syfte föreslagits, att avverkning å efter viss dag överlåtna fastigheter eller upplåtna avverkningsrätter icke under vissa övergångsår skulle få ske annat än efter utsyning genom statens försorg. Med hänsyn till dels att många egendomar och avverkningsrätter icke köpas med annan avsikt än att där företaga avverkningar, som fullt överensstämma med en god skogsvård, och oa BRÄNSLEKOMMISSIONENS FÖRSLAG 05 dels till den tvekan man utan föregående utredning kan hysa om möjligheten för statens organ att medhinna alla de utsyningar, som med en sådan lagbestäm- melse fullt legitimt kunna påfordras, vågar kommissionen emellertid icke i 'sitt förslag till provisorisk förordning sträcka sig så långt. Detta synes ej heller nödvändigt, då det åsyftade målet att stävja jobberiet i skogsegendomar synes kunna nås med enklare medel. Under förutsättning, att enskildes skogar 1 all- mänhet på sätt här föreslagits skyddas emot olämpliga genomhuggningar under utväxttiden, behöver för efter viss dag överlåtna fastigheter och avverkningsrät- ter endast tilläggas, att icke i något fall slutavverkning, som årligen omfattar mer än viss kvot av fastighetens produktiva skogsmark, förslagsvis 2 9, må bedri- vas utan tillstånd av vederbörande skogsvårdsstyrelse. Möjligheten till ett dy- likt tillstånd bör hållas öppen, då det är tänkbart, att en större areal kan be- höva slutavverkas av hänsyn till skogen övergången skada eller till dylika, uteslutande åt en god skogsvård syftande skäl. Genom dessa bestämmelser an- ser kommissionen, att jobberiet i skogsfastigheter skulle effektivt begränsas, utan att samtidigt den skogsägare, som förvärvat skog för att där bedriva verk- lig skogshushållning, skulle oskäligt hindras i sin rörelsefrihet. Handhavandet av den ifrågasatta förordningens tillämpning bör givetvis uppdragas åt skogsvårdsstyrelserna. Då det torde vara svårt att på förhand bedöma, huruvida alla skogsvårdsstyrelser äga tillräcklig personal för att ome- delbart kunna åtaga sig den nu föreslagna utvidgningen av deras verksamhet, får kommissionen föreslå, att åt förordningen gives en sådan form, att den ger möjlighet åt skogsvårdsstyrelsen att hindra skövling men icke ålägger densam- ma att ingripa i alla förekommande fall. Rörande förordningens tillämpning i övrigt torde böra uppmärksammas, att 1 flera avseenden ett annat förfarande måste tillgripas än som föreskrives i lagen om vård av enskildes skogar. Sålunda synes det med hänsyn till den förelig- gande situationen nödvändigt, att allt göres för att underlätta ett raskt ingri- pande, så snart olämplig avverkning äger rum. Även under normala förhål- landen skulle en lag, som avser att skydda det växande skogskapitalet, påkalla snabbare handläggningsmetoder än en återväxtlag. En äventyrad återväxt kan anskaffas genom kultur lika snabbt som genom självsådd, medan ett raserat skogsbestånd först efter många år kan ersättas. På grund härav synes det ändamålsenligt, att skogsvårdsstyrelse eller dess tjänsteman erhåller rätt att utan föregående syn eller domstols föreskrift hos överexekutor påkalla avverk- ningsförbud att omedelbart meddelas. Dylikt förbud bör givetvis icke kunna hävas genom ställande av pant eller borgen, eftersom man i detta fall icke eftersträvar att säkerställa nödiga medel för vidtagande av vissa åtgärder utan vill rädda själva bestånden från skövling. Därest giltiga skäl förelegat för ut- färdandet av förbudet, bör detsamma följaktligen icke hävas, förrän skogsäga- ren förklarar sig villig avstå från sina mot grunderna för god skogsvård stridiga åtgärder. I sådant fall bör skogsvårdsstyrelsen beredvilligt tillhandagå med råd och anvisningar om skogens rätta skötsel och även, såsom för övrigt redan 1 stor utsträckning sker, på skogsägarens begäran verkställa utsyning i enlig- het med skogsvårdens fordringar. Om en dylik vidgad befogenhet tilldelas skogsvårdsstyrelserna, synes det emellertid nödvändigt, att en instans skapas, som kan snabbt pröva förekom- mande besvär. Att för avgörandet av fråga, huruvida viss avverkning strider mot grunderna för god skogsvård, vädja till domstol, kan ej vara praktiskt, då härigenom en för skogsägarna måhända oersättlig tid försättes och dess- 106 x SKOGSPOLITISKA INLÄGG utom sakkunskapen ej alla gånger kan bliva på ett tillfredsställande sätt repre- senterad. På grund härav får kommissionen föreslå, att skogsvårdsstyrelsens beslut i hithörande frågor må kunna överklagas hos en av Eders Kungl. Maj:t tillsatt, för hela riket gemensam nämnd, inom vilken bör återfinnas landets mest framstående sakkunskap på området. I anslutning till de synpunkter, som här framhållits, har inom kommissionen utarbetats ett här nedan intaget utkast till förordning om skydd mot skövling av enskildes skogar. Däri upptagna bestämmelser, som endast avse att giva uttryck åt de principer, på vilka enligt kommissionens mening den ifrågasatta provisoriska lagstiftningen bör bygga, måste givetvis kompletteras med bland annat stadganden om straff för den, som avverkar i strid mot meddelat förbud eller utan tillstånd, där sådant erfordras, samt om beslag å olovligen avverkat VIRKE fnefm. É Det ingripande från statsmakternas sida, som kräves till skogens skydd, måste göras utan uppskov, om icke syftet att sätta en damm för den osunda spekulationen skall förfelas. Även för att i tid kunna organisera såväl bränsle- kommissionens som skogsvårdsstyrelsernas verksamhet under nästkommande sommar och vinter är det av synnerlig vikt, att ett avgörande snarast möjligt träffas rörande den blivande verksamhetens art och omfattning. Till klar- görande av huru organisationen och särskilt personalfrågan är beroende av verksamhetens anordning torde här böra lämnas några antydningar om dep hittillsvarande organisationen och däri gjorda förändringar. För att kunna genomföra det uppställda programmet att bedriva avverknin- garna i enlighet med fordringarna för en god skogsvård var det nödvändigt att 1 kommissionens tjänst anställa en stor personal med skoglig utbildning. Det största behovet av dylik personal förefanns under sommaren och hösten före- gående år, vid vilken tid de utstämplingar, som föregått kommissionens avverk- ningar, 1 huvudsak ägde rum. I den mån utstämplingarna blevo slutförda, minskades jämväl behovet av distriktschefer och lagledare, och kunde i följd härav vid slutet av föregående år vissa inskränkningar företagas 1 organisa- tionen inom de särskilda länen. Sedan kommissionen 1 början av detta år vun- nit en viss översikt över behovet av ved på olika orter, visade det sig vid en jämförelse med vad som redan blivit hugget, att avverkningarna fortskridit så långt, att de inom vissa län kunde omedelbart minskas och inom andra efter längre eller kortare tid inskränkas för att såsom ovan nämnts omkring den I1 maj 1918 i huvudsak upphöra. I samband med denna avveckling har den skog- ligt bildade personalen blivit successivt minskad, och beräknar man att om- kring den 1 juni 1918 kunna göra ytterligare betydande inskränkningar 1 orga- nisationen. Visserligen kräves även sedan huggningarna upphört en stor per- sonal för att omhänderhava de väldiga vedlagren samt förestå transporterna och distribueringen av ved. Men i samband med huggningarnas inställande bortfalla åtskilliga av de uppgifter, som distriktschefer och lagledare haft att fylla, i följd varav särskilt antalet dylika befattningshavare kan väsentligen minskas. Länschefernas åligganden bliva däremot fortfarande av synnerligen krävande natur. Den personal, som innevarande år varit anställd hos bränslekommissionen såsom ledare av avverkningarna, har till största delen erhållits från skogs- vårdsstyrelserna och från skogsstaten. Vad den förra gruppen beträffar har disponerande av densamma möjliggjorts därigenom, att skogsvårdsstyrelserna jämlikt Eders Kungl. Maj:ts hänvändelse i det stora hela inställt sin vanliga -— BRÄNSLEKOMMISSIONENS FÖRSLAG << IO7 verksamhet för föregående år. Huruvida den sålunda avbrutna verksamheten skall kunna återupptagas i större eller mindre utsträckning under innevarande år är givetvis beroende av personalens återgång till sin förutvarande tjänst. Besked härutinnan måste emellertid lämnas inom den närmaste tiden, enär de kulturarbeten, som skola göras, redan nu måste planeras och igångsättas. Skulle i anslutning till vad ovan föreslagits avverkningarna i enskilda skogar under- kastas viss kontroll från skogsvårdsstyrelsernas sida, torde det kunna antagas, att ett flertal skogsvårdsstyrelser komma att fordra, att deras såsom länschefer hos bränsle'sommissionen anställda länsjägmästare skola återgå. Härav framgår, att det för bränslekommissionen är av vikt, att ett avgörande träffas i så god tid, att lämpliga ersättare för eventuellt bortgående länschefer hinna anskaffas exempelvis bland förutvarande distriktschefer. På grund av vad ovan anförts får bränslekommissionen i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t med utgångspunkt från, att vedavverkning under nästkommande vinter kommer att i stor utsträckning bedrivas av en- skilda, måtte till förebyggande av därvid befarad skogsskövling och osund spekulation i skogsfastigheter för innevarande års riksdag framlägga förslag till provisorisk lagstiftning i huvudsaklig överensstämmelse med de principer, som kommit till uttryck i här nedan intagna utkast till Förordning om skydd mot skövling av enskildes skogar. SEK Bedrives å skogsmark, där lagen angående vård av enskildes skogar är till- lämplig, avverkning på sätt, som uppenbarligen icke är förenligt med god skogsvård, äge vederbörande skogsvårdsstyrelse eller av densamma särskilt be- myndigad tjänsteman hos överexekutor begära förbud att å skogsmarken för annat ändamål än oundgängligt husbehov avverka skog annorledes än efter skogsvårdsstyrelsens tillstånd. Vid prövning av frågan, huruvida viss avverk- ning strider mot grunderna för god skogsvård, skall hänsyn tagas allenast till det eller de skogsbestånd, vari avverkningen sker, samt till angränsande, av nämnda bestånds skötsel beroende bestånd. Förbud, som ovan sägs, skall, där begäran därom blivit behörigen fram- ställd, av överexekutor utan vederpartens hörande meddelas att gälla till den I juni I919. SK: Har överlåtelse av fastighet, å vars skogsmark den i 1 $ omförmälda lag är tillämplig, skett efter den I mars 1918, må icke i något fall slutavverkning, som årligen omfattar mer än 2 I, av fastighetens produktiva skogsmark, be- drivas utan tillstånd av vederbörande skogsvårdsstyrelse; dock att i fråga om fastighet, som är besvärad med avverkningsrätt upplåten före förordningens ut- färdande, denna begränsning icke gäller för avverkning, som sker på grund av sålunda gjord upplåtelse. Vad ovan stadgas angående inskränkning i rätten till slutavverkning gälle ock område, vartill avverkningsrätt upplåtits efter den 1 mars 1918. Seg: Är någon missnöjd med beslut, som på grund av denna förordning fattats av skogsvårdsstyrelsen, äge han hänskjuta frågan till bedömande av en särskild utav Konungen tillsatt, för hela riket gemensam nämnd. 108 x< SKOGSPOLITISKA INLÄGG S 4. Skogsvårdsstyrelse eller nämnd, varom 1 3 8 sägs, äge hos överexekutor på- kalla att meddelat avverkningsförbud helt eller delvis upphäves. Stockholm den 4 mars 1918. Underdånigst BRÄNSLEKOMMISSIONEN HENRIK PETTERSON. G. Hultman. DEN KOMMUNALA SKOGSBESKATTNINGEN. Sveriges Skogsägareförbunds underdån. utlåtande över kommunal- skattesakkunnigas förslag. TirL KONUNGEN. Genom nådig remiss den 14 november 1917 har Eders Kungl. Maj:t berett Sveriges Skogsägareförbund tillfälle att avgiva yttrande över tvenne av inom Finansdepartementet tillkallade sakkunniga utarbetade förslag rörande den kom- munala beskattningens omläggning, nämligen dels »Förslag till lag angående kommunal taxering och skattskyldighet» av G. V. Eiserman och E. von Wolcker samt dels »Betänkande om allmänna grunder för den kommunala skatterefor- men med utkast till lag om kommunal beskattning» av Otto V. Landén. Vid besvarandet av denna remiss har förbundet ansett lämpligt inskränka sig till att behandla endast de rent skogliga beskattningsfrågorna. Förbundet har sålunda ej velat ingå på de mera allmänna principfrågor rörande skatte- utjämningen och begränsandet av kommunernas utdebiteringsrätt, skatteregle- ringens verkställande efter principen beskattning efter intresse eller beskatt- ning efter förmåga m. m., varvid de båda ovannämnda betänkandena utförligt uppehålla sig. FR Det av von Wolcker och Eiserman utarbetade förslaget baserar den kom- munala beskattningen på 1) fastighetsskatt, byggd på allmänna fastighetstaxeringar vart femte år; 2) afkastningsskatt, avsedd att träffa nettoavkastningen av varje förvärvskälla för sig; 3) kommunal (personlig) inkomst- och förmögenhelsskatt, utgående i mantals- skrivningskommunen och i denna ensam av skattskyldigs samfällda inkomst och förmögenhet, där kommunens utgiftsbehov krävt uttaxering av fastighets- och avkastningsskatt med 5 kronor per skattekrona eller däröver. Beträffande beskattningen av skog och avkomst av skogshantering ha emel- DEN KOMMUNALA SKOGSBESKATTNINGEN x 109 lertid de sakkunniga ej i allo följt dessa allmänna principer för beskattningens anläggning. De ha nämligen därutinnan i stället föreslagit: 1) fastighetsskatt, byggd på taxering av skogsmarken och virkeskapitalet; 2) afkastningsskatt å den del av skogsavkastningen, som nyttjas till husbehov; 3) bibehållande av skogsaccisen för den del av skogsavkastningen, som i en eller annan form avyttras; 4) personlig inkomst- och förmögenhetsskalt, som ovan nämnts. För att man skall kunna erhålla en uppfattning om huru dessa av de sak- kunniga föreslagna olika beskattningsformer komma att verka, är det erforder- ligt att taga del jämväl av de grunder, som föreslagits för ovanberörda olika skattekällors repartition vid beskattningens utdebitering. Härom har i lagför- slaget visserligen ingen bestämmelse intagits, då denna fråga, enligt de sak- kunniga, hör hemma 1 kommunallagarna, men i motiveringen ha de sakunniga däremot synnerligen ingående behandlat frågan om skatterepartitionen. De ha där framlagt flera olika alternativ, av vilka de för egen del till antagande förorda det tredje. Enligt detta skulle debiteringen ske efter följande rela- tionstal: Jordbruksfastighet, utan annat skogsvärde än husbehovsskog, .5 skatteören för 100 kr. taxeringsvärde. Jordbruksfastighets skogsvärde, utom husbehovsskog, 3 skatteören för 100 kr. taxeringsvärde. Annan fastighet 4 skatteören för 100 kr. taxeringsvärde. Beskattningsbar avkastning 1 skatteöre för 1 kr. i avkastning (beträffande skog blott för husbehovsvirke). Skogsaccis skulle därjämte utgå med samma skattesats på 100 kronor av virkets rotvärde, som vid repartitionen skulle komma att belöpa på 100 kro- nors taxerad avkastning, dock högst 6 kronor. Jordbruksfastighets skogsvärde skall enligt förslaget upptaga såväl markens som ock wvirkeskapitalets värde. De sakkunniga ha sålunda stannat för en beskattning av dels skogsmarken, dels virkeskapitalet och dels det avverkade virket (accisen), varjämte de före- slagit en personlig, supplementär inkomst- och förmögenhetsskatt, träffande jämväl inkomst av och förmögenhet i skog. Det torde till en början vara av intresse att granska dessa allmänna grund- principer för den skogliga kommunala beskattningens anläggning. Därvid torde lämpligen detaljer sådana som repartitionstalens storlek och husbehovs- virkets utbrytande ur skogsvärdet m. m. böra lämnas å sido. Förbundet får återkomma till dessa frågor vid en längre fram skeende granskning av för- slagets detaljbestämmelser. Vidare torde vid denna första behandling av de allmänna principerna inkomst- och förmögenhetsskatten kunna lämnas å sido, då densamma endast är avsedd att supplementärt användas. Vad då först beträffar beskattningen av själva skogsmarken efter dennas taxeringsvärde, har förbundet för sin del intet att erinra mot de sakkunnigas förslag. Skogsmarken har sitt fasta, föga föränderliga värde och torde därför lämpligen böra beskattas genom fastighetsskatt. Däremot kan förbundet ej biträda de sakkunnigas förslag om beskattning av det växande virkeskapitalet, även om skattesatsen sättes blott till 3 skatteören per 100 kronors taxerings- värde. Förbundet får här nedan angifva orsakerna till denna sin uppfattning. För virkesförrådet ur ekonomisk synpunkt utmärkande egenskaper äro, dels 110 x SKOGSPOLITISKA INLÄGG att en avsevärt lång tid måste förflyta från dess anläggning och till den tid- punkt, då detsamma enligt rationella hushållningsprinciper bör avverkas, och dels att detsamma redan före sistnämnda tidpunkt har ett betydande och lätt realiserbart saluvärde. Dessa båda omständigheter orsaka, att placering i skog kräver viss kapitalstyrka och att skogsbestånd 1 ekonomiskt svaga eller mindre förutseende eller ansvarskännande ägares händer löpa fara att realiseras, innan de uppnått den ålder, att de enligt en god hushållning böra avverkas. Den person, som äger ett ej avverkningsmoget skogsbestånd, kan — med undan- tag för vissa gallringar, vilka vanligen giva en i jämförelse med hela bestån- dets värde tämligen låg avkastning — ej påräkna att erhålla någon större avkastning därur, såvida han ej med bortseende från en god, ekonomisk skogs- vård vill i förtid helt eller delvis realisera detsamma. Det får givetvis anses vara ett statsintresse av största vikt, att dylika för tidiga realisationer av landets i en- skild ägo varande, växtliga virkesförråd ej ske och att sålunda den produk- tionskälla, som landets skogar utgöra, ej nedbringas från sin ekonomiskt för- delaktigaste avkastning. Staten har även i detta syfte genom lagstiftnings- åtgärder (dimensions-, lappmarks-, skyddsskogs- och Gottlandslagarna) samt genom en omfattande upplysnings- och understödjande verksamhet (skogsvårds- styrelserna m. m.) sökt förhindra och motarbeta, att de växtliga skogsbestån- den i förtid avverkas. Jämväl på annat sätt har under de senare åren från det allmännas sida eftersträvats att underlätta för de enskilda skogsägarna att bedriva sin skogshushållning efter sunda ekonomiska principer. I detta syfte ha nämligen åtgärder vidtagits för att underlätta belåningen av växande skog. I samma mån som den ekonomiskt svage skogsägaren beredes möjlighet att erhålla lån å sitt tillväxande skogskapital, minskas för honom givetvis frestel- sen att i förtid lösgöra detsamma. Överhuvudtaget måste varje åtgärd, som för skogsägaren minskar de svårigheter, som orsakas av att han har en större eller mindre del av sina tillgångar bundna utan att kunna lösgöra ens rän- torna därå, anses mer än något annat underlätta framdrivandet av en god skogsvård i landel. Å andra sidan är det givetvis ur skogsvårdssynpunkt mycket beklagligt, om åtgärder vidtagas, som för den enskilde skogsägaren försvåra ett avstående av avkastning från skogskapitalet under den tid, då detta står 1 sin bästa växt. Dessa synpunkter torde först och främst böra tagas i betraktande, då det är fråga om det växande skogskapitalets beskattning. Har skogsägaren att vidkännas en större eller mindre skatt på den ej avverkningsbara skogen, från vilken han ej har några avsevärda inkomster, så alstrar detta givetvis hos honom en viss benägenhet att helt eller delvis realisera virkesförrådet. I samma mån som skogsägaren har en ekonomiskt svag ställning, blir faran för en för tidig realisation givetvis större. Kan däremot beskattningen läggas så, att skogs- hanteringen under den tid, då virkesförrådet står i god tillväxt och ej bör underkastas andra avverkningar än beståndsvårdande gallringar, ej blir be- tungad genom särskilda utskylder på den växande skogen, så kommer detta givetvis att underlätta skogsägarnas strävan att basera sin skogshushållning på riktiga principer. Förbundet är därför av den uppfattningen, att det ur skogs- vårdssynpunkt är av allra största vikt, att virkesförrådet ej beskattas genom fastighetsskatt. Skulle så ske, har man synnerligen grundade anledningar att befara, att nationalekonomiskt beklagliga avverkningar av de växtliga ung- skogarna i mycket stor omfattning därigenom skulle komma att frammanas. - DEN KOMMUNALA SKOGSBESKATTNINGEN Xx UP Finner sålunda förbundet fastighetsskatten vara en synnerligen olämplig form av skogsbeskattning, så är däremot skogsaccisen enligt förbundets mening en skatteform, som är väl ägnad att tillgodose de skogliga och nationalekono- miska kraven. Uttages nämligen skatten i form av en accis, så drabbar den skogsägaren just vid det tilltälle, då han skördat skogens avkastning och så- lunda har medel disponibla för skattens betalande. Denna beskattningsform innehåller sålunda intet moment av lockelse att avverka skogen i förtid; skulle densamma på något sätt påverka de enskilda skogsägarnas avverkningspolitik, så vore det snarare återhållande på den eljest ej allt för sällsynta realisations- lusten. Förbundet tillåter sig här jämväl framhålla, att skogsaccisen, även om densamma lägges på avverkaren, likväl alltid ytterst drabbar skogsägaren, enär vid försäljning av rotstående skog virkesköparen alltid avdrager accisbeloppet från skogens rotvärde. Skogsaccisen blir sålunda städse en beskattning av skogen, vilket ju även avses, och ej av förädlingsvinsten. De sakkunniga ha även haft blicken öppen för här ovan berörda fördelar med accisbeskattningen av skog, men de ha samtidigt ansett, att så stora olägenheter vore förenade med denna beskattningsform, att det kommunala skattesystemet beträffande skog ej kunde helt grundas på densamma. Dessa olägenheter låge enligt de sakkunniga framförallt i den stora ojämnhet, varmed accismedlen inflöte. Avverkningarna vore ett år större och ett annat år mindre, och på grund härav bleve de årligen inflytande accismedlen mycket växlande till sin storlek. I skogskommunerna, där skogen vore den huvudsakliga skatte- källan, skulle sålunda en accisbeskattning åstadkomma stora variationer i kom- munernas årliga inkomstbelopp, vilka måste utjämnas genom skatternas perio- diskt alltför starka övervältande på andra skattekällor och då i första hand jordbruksfastigheterna. Vidare kunde det enligt de sakkunniga tänkas, att inom en kommun, där en avsevärd del av skogen låge i en och samma ägares hand, denne .av någon anledning under en längre eller kortare tid ej ville företaga några avverkningar. Accisbeskattningssystemet skulle då i denna kommun medföra, att skogen bleve så gott som skattefri och att de andra skattekällorna bleve ytterligt hårt belastade. Ehuru sålunda vissa olägenheter av en utsträckt accisbeskattning kunna fram- konstrueras, är förbundet dock av den övertygelsen, att desamma kunna genom lämpliga åtgärder motverkas. Det är ur skogsvårdssynpunkt av så oerhört stor betydelse, att skogsbeskattningen må kunna uttagas huvudsakligen på accis- vägen, att det åtminstone omsorgsfullt bör undersökas, om ej de av de sak- kunniga skildrade svårigheterna vid en sådan beskattning skulle kunna bort- elimineras. Den omtalade ojämnheten i skogsaccismedlens årliga belopp torde numera hava sin huvudsakliga orsak i konjunkturernas å trävarumarknaden växlingar. Under högkonjunktur, då virkespriserna äro stigande och efterfrågan å trävaror är stor, öka de flesta skogsägare sina avverkningar över det normala för att sedan under den påföljande lågkonjunkturen sänka dem under samma nivå. Den ojämnhet i de årliga avverkningsbeloppen inom en kommun, återigen, som skulle kunna tänkas bero på att en eller flera större skogsägare, vilka innehade betydande skogsfastigheter inom ett flertal kommuner, under ett år koncentrerade avverkningarna till en kommun för att under ett antal därpå följande år helt inställa avverkningarna inom samma kommun, är däremot i praktiken ej att räkna med. Med hänsyn till arbetarförhållandena är det nu- 112X SKOGSPOLITISKA INLÄGG mera särdeles vanskligt att koncentrera större avverkningar till samma plats, och alla större skogsägare sträva därför efter att sprida sina drivningar ut över sina olika skogsfastigheter. Man torde sålunda i regel ej behöva befara, att skogsaccismedlen av denna sistnämnda anledning skulle komma att inflyta allt för ojämnt. I varje fall torde det emellertid finnas medel att fullt ut- jämna den periodicitet i skogsaccismedlens storlek, som av en eller annan anledning kan komma att uppstå. De utvägar, som därvid stå till buds, äro dels att skogsaccisen utdebiteras samt accismedlen fördelas över större områden än primärkommunerna samt dels att en fondering av accismedlen under de gynnsammare åren sker. Vad då först beträffar ett sammanslående av flera kommuner till större enheter vid accisbeskattningens verkställande, så kan däri- genom givetvis motverkas den ojämnhet i skattebeloppens storlek, som möj- ligen skulle kunna tänkas uppstå genom att de större skogsägarna olika år koncentrerade sina avverkningar å skogar inom skilda kommuner. Även om ett dylikt sammanförande av avverkningarna mot all sannolikhet skulle ske, så skulle nämligen inom större områden verkningarna härav jämna ut sig, i det att alltid några större avverkningar skedde inom varje skattedistrikt. Vad åter beträffar en fondering av accismedlen, så kan därigenom den ojämnhet i dessa medels inflytande, som konjunkturväxlingarna förorsaka, motverkas. Då avverkningarna under gynnsamma år växa i omfattning och accismedlen därigenom tillflyta rikligare, bör ett reserverande kunna få ske till förmån för de efterföljande svagare åren. Förbundet förmenar sålunda, i enlighet med vad ovan anförts, att skogs- accisen är det ur skogsvårdssynpunkt mest lämpliga sätt, på vilket skogens beskattning kan ske, samt att olägenheterna med denna skatteform kunna undvikas genom att accismedlen i vissa fall kunna få fonderas samt att pri- märkommunerna sammanslås till större distrikt för accisens utdebitering. För-- bundet tillåter sig här påpeka, att vid ett dylikt bildande av större skatte- distrikt accismedlens efterföljande fördelning mellan de olika primärkommu- nerna inom distriktet bör ske-efter resp. kommuners skogsareal och ej efter andra grunder. I annat fall skulle nämligen en premiering av jordbrukskom- munerna på skogskommunernas bekostnad komma att ske. Vidare får förbun- det framhålla, att taxeringen till skogsaccis allt fort torde böra verkställas inom resp. primärkommuner för sig, emedan de kommunala förtroendemännen var i sin ort förvisso äga större kompetens att bedöma det accispliktiga wvirkets saluvärde än vad en central taxeringsnämnd kan besitta. Vidare kan ifråga- sättas, om det måhända ej under alla omständigheter vore lämptigt, att viss del av accismedlen (exempelvis 25 XX) alltid finge stanna i den kommun, där avverkningen skett. Detta komme nämligen att bliva en sporre för taxerings- männen att ej eftersätta noggrannheten vid taxeringens verkställande. Vad ovan anförts rörande de allmänna grunderna för den skogliga beskatt- ningen, tillåter sig förbundet sammanfatta på följande sätt: 1) beskattning av det växande skogskapitalet är ej lämplig, enär detta ofel- bart leder till en nationalekonomiskt förkastlig, 1 förtid skeende avverkning av skogsbestånden ; en på jordbruksegendoms skogsvärde baserad fastighetsskatt är därför en synnerligen olämplig beskattningsform; 2) skogsfastigheternas beskattning bör ske dels genom fastighetsskatt å själva skogsmarken utan skog samt dels genom skogsaccis å det avverkade virkets rotvärde; DEN KOMMUNALA SKOGSBESKATTNINGEN UNS 3) för att motverka de olägenheter för kommunerna, som kunna tänkas uppstå genom skogsaccismedlens ojämnhet under olika år, böra primärkommu- nerna vid accisbeskattningen sammanföras till större enheter; inom dessa böra accismedlen fördelas å resp. primärkommuner efter dessas skogsarealer. Taxe- ringen till skogsaccis bör bibehållas hos primärkommunerna, vilka jämväl böra berättigas att för egen del före fördelningen undantaga viss (25 2) procent av accismedlen från den egna kommunen; 4) fondering av skogsaccismedel under gynnsammare år bör få ske till för- mån för de år, då samma medel på grund av konjunktursvängningarna ingå med mindre belopp. Förbundet kan sålunda för sin del ej biträda de sakkunnigas förslag be- träffande den skogliga beskattningen, utan måste med hänsyn till skogsvårdens krav på det bestämdaste avstyrka detsamma. Förbundet får i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes taga i övervägande, huruvida icke den kommunala skogliga beskattningen måtte kunna ordnas dels såsom en fastighetsskatt å endast skogsmarken efter dennas taxeringsvärde och dels genom accis å den avverkade skogens rotvärde. FR - RR Ehuru förbundet sålunda måst helt avstyrka de grundprinciper, enligt vilka de sakkunniga velat ordna den skogliga beskattningen, har förbundet likväl, för den händelse de sakkunnigas förslag ändock skulle befinnas böra läggas till grund vid den kommunala beskattningens ordnande, ansett sig böra före- taga en detaljgranskning av berörda förslag. Vid denna granskning har för- bundet ansett lämpligt att följa paragrafindelningen i de sakkunnigas förslag till »lag angående kommunal taxering och skattskyldighet». V 3: I $ 3 uppdelas fastigheterna i »jordbruksfastighet» och »annan fastighet» och göres beroende av användningssättet till vilkendera gruppen viss fastighet skall räknas. I anvisningarna lämna de sakkunniga därefter en tämligen ut- förlig redogörelse för huru de tänkt sig dessa bestämmelser tillämpade, För- bundet tillåter sig här påpeka, att det trots de lämnade anvisningarna mycket ofta torde komma att möta utomordentligt stora svårigheter att enbart efter användningssättet rubricera en fastighet såsom jordbruksfastighet eller annan fastighet. Det finnes emellan dessa båda grupper fastigheter talrika gränsfall, där det för taxeringsmyndigheterna möter stora svårigheter att verkställa klassi- ficeringen. De sakkunnigas uppdelningsgrund torde därför lätteligen komma att leda till orättvisor. Då emellertid denna fråga ligger något vid sidan av de rent skogliga spörsmålen, anser förbundet ej lämpligt att vidare ingå på densamma. Förbundet vill blott uttala, att detsamma för sin del ej är över- tygat om lämpligheten av att i skatterepartitionen låta jordbruksfastighet och annan fastighet ingå med olika repartitionstal och att det därför måhända ej är nödvändigt att alls särskilja fastigheterna i jordbruksfastighet och annan fastighet. $ 4. I $ 4 mom. I stadgas bland annat, att statens s. k. jordbrukskolonat under viss tid skola vara fria från fastighetsskatt. Någon motsvarande förmån läm- 114 Xx SKOGSPOLITISKA INLÄGG nas däremot ej dylika anläggningar på enskild mark. Den förmänsrätt, som härigenom givits staten, synes måhända vid första påseende vara av tämligen underordnad betydelse. Så är dock ej förhållandet. Frågan är tvärtom av allra största vikt för den enskilda skogshushållningen i Norrland och Dalarna. Den sammanhänger nämligen ytterst nära med det norrländska skogsarbetare- problemet. Det torde vara Eders Kungl. Maj:t bekant, att bristen på dugliga skogsarbetare är det svåraste och numera måhända enda hindret för genom- förandet av en rationell, intensiv skogsvård 1 Norrland och Dalarna. För att undanrödja detta hinder har såväl staten som ock i all synnerhet flertalet större enskilda skogsägare arbetat för att framdriva en ökad kolonisation å de norrländska skogarna. Under sysslandet härmed har man alltmer kommit till insikt därom, att det särskilt i glesare bebyggda och mera avsides liggande trakter ej är lämpligt att anordna enstaka skogsarbetartorp, utan att det är nödvändigt att samla bebyggelserna till kolonat. Vad staten beträffar, har dess skogsförvaltning genom det delvisa misslyckandet med odlingslägenhets- institutionen alltmer tvungits att samla dessa bebyggelser till kolonat, och den nu arbetande norrländska kolonisationskommittén torde för statsskogarnas vid- kommande för framtiden föreslå rent kolonatsystem. Vad de enskilda skogs- ägarna beträffar, så har för dem länge stått klar omöjligheten av att kvar- hålla dugliga brukare å isolerat belägna skogstorp, och man har därför även å enskild mark börjat i stor omfattning övergå till att samla skogsarbetar- lägenheterna i kolonat. I den mån denna rörelse såväl å statens som å en- skild mark kommer att fortgå, har man att förvänta en betydande konkurrens om arbetskraften till dessa kolonat. Har staten då förskaffat sig kommunal skattefrihet för kolonaten, så innebär detta att staten genom lagstiftnings- åtgärder försäkrat sig om en högst betydande förmån framför de enskilde i konkurrensen om arbetskraften. Det bör emellertid här bemärkas, att staten i sin skogshushållning såsom företagare är och bör vara fullt jämnställd med den enskilde. Det kan därför ej vara riktigt, att staten å lagstiftningsvägen skaffar sig fördelar, som i affärskonkurrensen ställer staten på ett bättre plan än de enskilde. En sådan följd skulle emellertid de sakkunnigas förslag om skattefrihet för statens egna, men skattskyldighet för de enskildes jordbruks- kolonat erhålla. Enligt mom. 2 av samma paragraf skola statens kraftverk, då de huvud- sakligen användas till elektrifiering av statens järnvägar, vara fria från fastig- hetsskatt. Motsvarande förmån har ej beretts de enskilde, vilka enligt för- slaget skola utgöra fastighetsskatt för vattenkraftsanläggningar, även om dessa användas för järnvägsdrift. Det torde väl knappast få anses vara rättvist att bereda staten en dylik förmån framför de enskilde. De sakkunniga ha i betänkandet uttalat sig för principen beskattning efter intresse. Förbundet kan ej finna annat än att förslaget att befria statens vattenfallsverk, om de användas för järnvägsdrift, från fastighetstaxering utgör ett tydligt avsteg från denna princip. Ett statens vattenverk drager givetvis samma nytta av den kommunala verksamheten och de kommunala inrättning- arna som ett vattenverk i enskild ägo, och staten bör då ej heller som före- tagare äga några förmåner framför de enskilde, äfven om anläggningen avser att betjäna allmänna trafikändamål. Vidare torde det böra framhållas, att berörda skattefrihet för staten i vissa fall torde komma att bereda kommunerna svårigheter. På flera av de större "DEN KOMMUNALA SKOGSBESKATTNINGEN 015 bruksegendomar, som staten under senare tid inköpt, finnas utbyggda kraft- verk eller obebyggda strömfall, vilka kunna komma att tagas i anspråk för statens järnvägsdrift. För dessa fastigheter har tidigare utgjorts fastighetsskatt. Skall nu denna, om kraften får användning vid statens järnvägsdrift, upphöra att utgå, kan detta vålla svårigheter inom kommunen samt nödvändiggöra av- sevärt ökade utdebiteringar å de övriga skattekällorna. $ 6. Enligt $ 6 skola de kamerala jordeboksenheterna ej vidare utgöra taxerings- enheter, utan varje särskild brukningsdel skall i taxeringshänseende utgöra en enhet för sig. Detta de sakkunnigas förslag, vilka måhända teoretiskt sett kan tänkas medföra vissa fördelar, är enligt förbundets uppfattning omöjligt att i praktiken genomföra. På flertalet större skogsegendomar och särskilt bruks- egendomarna i mellersta Sverige finnes ett mycket stort antal torp och lägen- heter, utarrenderade slåtterängar och obebyggda odlingar m. m. å skogs- markerna. Samtliga dessa skulle enligt de sakkunniga åsättas särskilda taxe- ringsvärden, om de äro utarrenderade. Detta torde emellertid möta stora svårigheter. Agovidden av olika slag å dessa arrendelotter är ofta mycket ofullständigt känd. Till arrendena höra betesrätter i hagar, vilka ofta äro gemensamma för två eller flera lägenheter. Vidare medföljer ofta rättighet till husbehovsvirke, vilken rättighet kan vara formulerad på de mest olikartade sätt. Det torde för taxeringsmyndigheterna bliva praktiskt taget ogörligt att på ett objektivt sätt åsätta alla dessa smålägenheter å skogarna egna taxerings- värden. Som förut nämnts, äro arealerna å desamma många gånger ej kända. Huru skola vidare de gemensamma betesrättigheterna uppskattas, och kan det slutligen bliva möjligt för taxeringshämnden att, på sätt de sakkunniga å annat ställe föreslagit, uppskatta det årliga värdet av och därefter för varje lägenhet för sig kapitalisera de så ofantligt skiftande rättigheterna till husbehovsvirke å kanske 100-tals torpställen under ett större bruk? Därtill kommer, att arrende- perioderna endast tilltälligtvis sammanfalla med taxeringsperioderna. För när- varande pågår inom skogsbygderna en strävan att utöka den fasta skogsarbetar- stammen å de större egendomarna och därför verkställes mycket ofta vid arrende- periodernas utgång en parcellering av äldre, större lotter, till flera nya och mindre. Ävenså företages utbrytande av avsides belägna ägolotter från de äldre arrendegårdarna i och för nyanläggning av torplägenheter. Husbehovs- och betesrättigheterna förändras så gott som vid alla inträffande arrendeledig- heter. På grund av samtliga dessa omständigheter komma ständiga förändringar att mellan taxeringstillfällena äga rum i smålägenheternas verkliga värden. Det torde vara otänkbart, att taxeringsmyndigheterna skola hinna eller kunna verkställa alla de omtaxeringar, som härav borde betingas. Man torde härigenom kunna befara, att ständiga förvecklingar skola uppstå vid beskattningen av dessa smålägenheters innehavare. Än svårare torde förhållandena komma att bli inom de delar av landet, som ännu ej undergått laga skifte. Varje hemmansdel är här uppdelad på ett flertal — ända till 10 å 15 stycken — åtskils belägna lotter. Ett större eller mindre antal av dessa lotter, vilka ligga mer ogynnsamt till, har ägaren ofta utarrenderat till skilda personer, medan han å andra sidan själv av kanske en 5 å 10 olika grannar arrenderar spridda åkerlappar. På detta sätt är varje hemmansdal uppdelad i flerfaldiga lotter, vilka korsvis äro utarrenderade 116 Xx SKOGSPOLITISKA INLÄGG till andra jordägare. Enligt de sakkunnigas förslag skulle kanske exempelvis ett hemman om ?/,,g mantal få uppdelas å 12 å 15 olika taxeringsvärden. När därtill kommer, att flertalet av dessa smålotter äro utarrenderade på kort tid och ständiga omändringar 1 arrendekombinationerna ske, kan man förstå, att de sakkunnigas förslag i berörda delar av landet kommer att medföra rent kaotiska förhållanden. Vidare torde böra framhållas, att de sakkunnigas förslag i detta syfte, därest det bleve i praktiken tillämpat, komme att vålla oöverskådliga rubb- ningar i fastighetskrediten å landsbygden. Belåningen av jord är beroende av dennas taxeringsvärde. Som belåningsenheter hava endast jordeboksen- heterna, men ej brukningedelarna betydelse. En jordägare vill i regel belåna hela sin fastighet men alls ej den parcell därav, som kan vara utarrenderad till torparen A., trädgårdsmästaren B. eller fiskaren C. Skulle nu, enligt de sakkunniga, jordeboksenheterna obligatoriskt sönderplockas eller kombineras i ett flertal taxeringsvärden allt efter som de äro uppdelade i brukningslotter, komme detta förvisso att orsaka en obotlig oreda i belåningshänseende. Förbundet får därför hemställa, att taxeringen alltfort måtte ske efter de kamerala enheterna. En utmärkt grund för en sådan taxering erhålles ju i det nya, med stor omsorg uppgjorda jordregistret. Ett sådant förfarande borde emellertid givetvis ej hindra, att den jordägare, som så önskade, skulle kunna få sin fastighet uppdelad på flera taxeringsvärden efter viss grund, om han lämnade nödigt material för en sådan uppdelning. SER I $ 7 lämna de sakkunniga föreskrifter om grunderna för taxeringens verk- ställande. Det säges här, att »taxeringsvärde skall», i den mån ej särskilda angivna omständigheter annat föranleda, »åsättas med ett uppskattat belopp, som motsvarar värdet efter ortens pris (allmänna saluvärdet, värdet i handel och vandel) av den egendom, som i varje särskilt fall utgör taxeringsenhet». I anvisningarna säges (sid. 76) härom: »Senast betalta köpeskilling för en egendom skall anses såsom ortspris och förty med oförändrat belopp tagas till taxeringsvärde, där ej vid köpet förelegat särskilda omständigheter, som måste antagas hava gjort köparen benägen att köpa även till överpris eller säljaren benägen att även till underpris sälja egendomen.» De sakkunniga ha sålunda här, även om reservationer för vissa fall gjorts, såsom huvudregel upp- satt, att jordbruksfastighet skall taxeras till sitt oavkortade saluvärde. Från denna regel göres intet undantag för den växande skogen. Denna skall så- lunda ingå i taxeringsvärdet med sitt fulla saluvärde eller, såsom det för skog plägar kallas, »realisationsvärde». Beträffande egendomar, som under taxerings- perioden ej bytt ägare, skall enligt de sakkunniga saluvärdet fixeras genom jämförelse med de sålda egendomarnas värde på det sätt, att alla egendomar inom taxeringsdistriktet indelas i storleksklasser. Inom varje dylik storleks- klass sättes därefter med ledning av under taxeringsperioden betalta köpeskil- lingar inom samma klass vissa å-pris på mark och skog och med ledning av dessa å-pris och de ej sålda egendomarnas arealer bestämmas dessa sist- nämndas saluvärden. Förbundet vill här nedan granska först den av de sakkunniga föreslagna grundprincipen, att skogen skall ingå i taxeringsvärdet efter sitt realisations- DEN KOMMUNALA SKOGSBESKATTNINGEN SLIM värde, samt därefter den metod, de sakkunniga föreslagit för detta realisations- värdes bestämmande genom analogislut från verkligen sålda egendomar. Det värde, som vid en skogs hastiga, på kort tid skeende realisation kan utvinnas ur densamma, är avsevärt större än det värde, som erhålles genom kapitalisering efter vanlig räntefot av samma skogs årliga nettoavkastning under uthålligt, rationellt skogsbruk. Orsakerna härtill äro följande. Först och främst kunna vid en snabb exploatering av en samlad virkestillgång kostnaderna för avverkning och körning samt virkets upparbetning i sortiment betydligt ned- bringas genom dessa arbetens bedrivande i stor skala. Det uthålliga skogs- bruket får alltid något högre drivningskostnader per virkesenhet. Detsamma har dessutom att räkna med kostnaderna för en hel del skogsvårdsåtgärder, som i regel ej betunga den exploaterande skogshanteringen. Sålunda verkstäl- las vid ordnad skogshantering diknings- och markförbättringsåtgärder; stabila vägbyggnader å skogarna utföras; stora kostnader nedläggas på anläggande och underhåll av torp och lägenheter för skogsarbetare m. m. För ledande och övervakande av arbetena behöves slutligen vid uthålligt skogsbruk en tämligen stor förvaltnings- och bevakningspersonal. Vid en hastig realisation däremot av en skogsegendoms virkeskapital verkställas i regel inga markförbättrings- åtgärder. Vägar och arbetarbostäder anläggas endast provisoriskt och för minsta möjliga kostnader, och förvaltningspersonalen kan inskränkas till ett minimum. Samtliga dessa omständigheter samverka till att höja en skogs- egendoms kapitalvärde vid realisation betydligt över dess kapitalvärde under uthålligt skogsbruk. Det torde ej kunna förnekas, att det är virkeskapitalets realisationsvärde, som kommer till synes, då skogsegendomarna byta ägare i allmänna handeln. Detta först och främst av den orsaken, att de skogsegendomar, som ligga under uthålligt skogsbruk, 1 regel äro placerade på fasta händer och därför ej utbjudas i handeln. TI affärer med skogsegendomar ingår i regel ett spekula- tivt moment och detta syftar i första hand åt virketskapitalets realisations- värde. Även om givetvis talrika undantag från denna regel förekomma, så torde dock i flertalet fall köpeskillingarna grunda sig på skogskapitalens rea- lisationsvärden och ej på deras kapitaliserade nettoavkastningsvärden i uthålligt skogsbruk. Till följd: härav kommer emellertid även den av de sakkunniga föreslagna bestämmelsen att betalda köpeskillingar skola läggas till grund vid taxeringsvärdenas fixerande, att medföra, att virkeskapitalen komma att be- skattas efter sina realisationsvärden och ej efter sina uthållighetsvärden. Förbundet har redan tidigare, 1 början av detta yttrande, framhållit, att det är ur nationalekonomisk och skogsvårdssynpunkt mycket olämpligt att lägga någon del av den skogliga beskattningen på det växande skogskapitalet. Än mer olycklig blir givetvis en sådan åtgärd, om denna beskattning av växande skog kalkyleras efter dennas höga realisationsvärde och ej efter dess uthållighetsvärde. Att verkställa beskattningen efter sådana grunder vore lik- tydigt med att provocera fram nationalekonomiskt förkastliga realisationer av de växtliga skogskapitalen. Statens skattelagstiftnings- och skogslagstiftnings- politik komme här att stå i uppenbar strid mot varandra. Förbundet tillåter sig här i förbigående framhålla, att ett uppskruvande av taxeringsvärdena å skog enligt de sakkunnigas förslag till fulla saluvärdet skulle vålla oöfverskådliga rubbningar i fastighetskrediten. Det värdefulla underlag, som de nuvarande taxeringsvärdena utgöra vid belåning av fast 9. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Serien B. 118 x SKOGSPOLITISKA INLÄGG egendom, skulle på en gång förloras. Den redan nu så komplicerade frågan om fastighetskreditens ordnande skulle därigenom än mer invecklas. Kan en beskattning av det växande skogskapitalet ej helt undvikas, torde därför denna beskattning böra grundas på taxeringsvärden, som motsvara skogsegendomarnas värden i uthålligt, rationellt skogsbruk, men ej deras rea- lisationsvärde. De sakkunniga ha anmärkt, att det komme att möta oöver- komliga svårigheter att beräkna dessa uthållighetsvärden samt att skogsmännen ej inbördes vore eniga om huru dessa värden borde kalkyleras. 'Förbundet vill härtill genmäla, att det förvisso ej är svårare att med en viss grad av säkerhet fastställa uthållighetsvärdet än att fastställa realisationsvärdet. En viss schablonmässighet kan emellertid givetvis i båda fallen ej undvikas. Det torde i detta sammanhang böra påpekas, att för statens egna ävensom för under statens kontroll eller förvaltning stående allmänna skogar föreslagits, att taxeringsvärdet skall bestämmas som uthållighetsvärde. En dylik bestäm- melse komme att medföra en direkt skattelindring för staten, kyrkofonden samt de allmänna inrättningar, städer och menigheter, som besitta skog. Den skogs- hantering som dessa skogsägare bedriva,skötes emellertid i allmänhet som ren affär, och ur ekonomisk synpunkt torde knappast någon åtskillnad finnas på detta skogsbruk och de enskildes. Förbundet vill ifrågasätta, om det under dylika omständigheter kan anses vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att berörda grupper skogsägare erhålla en betydande skattelindring. Saken är ej utan betydelse för skatterepartitionen inom stora landsdelar, där de allmänna skogarna intaga en mycket betydande procent av skogsarealen inom resp. kommuner. Detta de sakkunnigas förslag innebär jämväl ett tydligt avsteg från intressebeskattningsprincipen, som å annat ställe i betänkandet så varmt förordats. Förbundet vill härefter övergå till att granska den metod, som av de sak- kunniga föreslagits skola användas vid fastställandet av taxeringsvärdena till gällande ortspris. Som ovan nämnts, går denna ut på, att samtliga egen- domar inom resp. taxeringsdistrikt skulle indelas 1 storleksgrupper. Därefter skulle undersökas, huru verkligen betalta köpeskillingar för sålda egendomar inom resp. storleksklasser förhålla sig, samt vissa å-pris per hektar därefter uträknas för olika ägoslag inom varje storleksgrupp. Med hjälp av dessa å-pris skulle sedan alla egendomarna inom samma klass taxeras. Huruvida denna metod med berättigande skall kunna användas, beror på förhanden- varandet av tvenne förutsättningar, nämligen dels att jämförelsematerialet för å-prisens bestämmande är så stort, att alla tillfälligheter bliva utjämnade, samt dels att en egendoms storlek skall bättre än dess övriga egenskaper vara en mätare å dess relativa värde. Förbundet vill här nedan diskutera 1 vad mån dessa förutsättningar verk- ligen komma att vara för handen vid taxeringarnas verkställande. De sakkunnigas törslag grundar sig på det antagandet, att om man indelar egendomarna i storleksklasser, så böra inom resp. klasser köpeskillingarna för försålda egendomar vara representativa även för de egendomar, som under taxeringsperioden ej gått i handeln. Detta är ett slags sannolikhetskalkyl, d. v. s. en beräkning att man från ett mindre antal kända fall skulle äga rätt att draga slutsatser om ett större antal obekanta fall. För att en sanno- likhetsberäkning skall vara matematiskt riktig fordras emellertid, att de kända faktorer, från vilka man utgår, skola vara så många, att alla extrema fall DEN KOMMUNALA SKOGSBESKATTNINGEN << UF9 bland dem komma att utjämna varandra eller nivelleras av det stora antalet mera normala fall. Vidare kräves, att utgångsmaterialet för beräkningarna blivit utvalt utan någon viss lagbundenhet i någon riktning, så att provfallen ej råka ha någon viss gemensam egenskap, som måhända den obekanta delen av materialet, om vilken man vill draga slutsatserna, saknar. Dessa nödvän- diga förutsättningar för att en sannolikhetsberäkning skall vara riktig, saknas emellertid vid det föreslagna taxeringsförfarandet. Även om taxeringsdistrikten göras avsevärt större än nu och antalet storleksgrupper inskränkes till exempel- vis 3 eller 4, så torde i allmänhet antalet försålda egendomar inom varje storleksklass i varje distrikt bliva så litet, att dessa egendomars köpeskillingar ej kunna med skymt av berättigande anses vara representativa för övriga egen- domar i samma storleksklass. Ofta nog torde 'antalet sålda egendomar i varje grupp blott komma att uppgå till några få eller kanske något tiotal. Det behöves då blott att en eller ett par av dessa varit försedd med ett osed- vanligt stort och värdefullt virkesförråd, exempelvis 2,000 kronor per tunn- land, så kan enbart denna egendom pressa upp taxeringsvärdena på övriga egendomar inom samma storleksgrupp med flera hundra kronor per tunnland. Ävenså kan det med det till antalet obetydliga jämförelsematerial, som kom- mer att stå till buds, tänkas inträffa, att inom en storleksgrupp blott virkes- rika egendomar byta ägare, medan i en annan kalhuggna säljas. Då skulle man enligt de sakkunniga inom den ena storleksgruppen blott få höga taxe- ringsvärden och Inom den andra blott låga. Till sådana ohållbara förhållan- den kan denna metod lätt leda, då materialet är för litet. Sannolikhetskal- kylen är sålunda synnerligen förrädisk att arbeta med, då de kända utgångs- fallen till sitt axa! äro för få. Vidare” kan det tänkas inträffa, att de för- sålda egendomarna inom resp. klasser kunna bliva utsorterade efter vissa gemen- samma egenskaper, som de övriga, ej försålda egendomarna sakna. Det blir då än mer felaktigt att använda denna "beräkning. Det kan t. ex. inträffa, att inom ett taxeringsdistrikt, som genomlöpes av en flod eller beröres av en större sjö, strandegendomarna äro mest begärliga och oftast byta ägare samt då även till högre priser än vad egendomarna utan strandrätt skulle betinga. I fall man nu har inom en storhetsgrupp t. ex. 15 försäljningar med och 35 utan strandrätt, så bli de på detta material uträknade å-prisen fullständigt felaktiga för klassen i dess helhet. Gent emot dessa erinringar torde måhända komma att anföras, att de sak- kunniga aldrig avsett, att metoden skall användas blint, utan att taxations- myndigheterna skola göra de modifikationer, som kunna för de särskilda fallen erfordras. Detta är emellertid mycket lätt att göra i teorien, men i praktiken torde det förvisso bliva tämligen svårt för taxeringsnämnderna att under sitt arbete frigöra sig från de till synes så vederhäftiga statistiska uppgifter, som de sakkunnigas matematiskt oriktiga sannolikhetskalkyl kommer att sätta i hän- derna på dem. Det blir ej lätt för taxeringsnämnderna att avgöra, om å-prisen på grund av ovanberörda felkällor kunna vara felaktiga, och det ligger då så nära till hands, att de böja sig för den suggestiva makt, som ligger i till synes pålitliga statistiska siffror. Då jämkningar i dessa siffror förvisso finge ske i så gott som flertalet tal vid en rätt taxering, så vore det väl bättre att först som sist uppgiva detta jämförelsematerial, som endast vore till för att jämkas, samt från början gå på den personliga lokalkännedom, som i före- varande fall är det enda tillförlitliga. 120 x SKOGSPOLITISKA INLÄGG Sedan förbundet nu härovan påvisat det orimliga i att använda en sanno- likhetsberäkning, då materialet är så litet, vill förbundet ifrågasätta, om det är lämpligt att använda egendomarnas storlek som indelningsgrund, då det gäller att sammanföra dem i grupper, inom vilka priserna äro mera enhetliga. Det är visserligen sant, att priserna per arealenhet i allmänhet äro högst på de mindre gårdarna för att därefter något sjunka med växande ytvidd. De värdevariationer, som sålunda betingas av de växlande absoluta arealerna, äro emellertid långt mindre framträdande än de, som betingas av en mängd andra faktorer, såsom först och främst åbyggnadernas beskaffenhet, vidare ägofigu- rernas form, vattentillgång, välbelägenhet i förhållande till kommunikationer, affektionsvärden genom vacker belägenhet, skogsmarkens genomsnittliga god- hetsgrad o. d. Åsättandet av gemensamma å-pris för vissa storleksgrupper medför sålunda ett bortseende från de viktigare prisreglerande faktorerna för att fasthålla vid en mindre betydande. Då det givetvis möter oöverkomliga hinder att verkställa en gruppindelning efter här ovan omnämnda andra egen- skaper än arealerna samt då arealgruppindelningen är skäligen värdelös, kan förbundet ej finna annat än att varje dylik indelning är olämplig. Såsom redan tidigare framhållits, bör det vara den lokala sakkännedomen och erfaren- heten, som stödd på de handlingar, som för varje särskilt fall kunna erbjudas, bör verkställa uppskattningen. Slutligen får förbundet framhålla ytterligare en annan olägenhet med de sakkunnigas förslag om taxeringsvärdenas fastställande. Ny taxering skall verk- ställas vart femte år, och därvid skola läggas till grund köpeskillingarna för de egendomar, som sålts under sistförflutna fem år. Då konjunkturerna å trävarumarknaden kunna växla tämligen hastigt samt de flesta egendomsför- säljningarna ske vid högkonjunktur, varvid köpeskillingarna ofta kalkyleras efter högsta realisationsvärde, så torde det lätt kunna inträffa, att taxeringsvärdena bliva satta efter en högkonjunkturs toppriser och att beskattningen av den växande skogen under kommande femårs period därigenom blir abnormt hög. Vad ovan anförts beträffande de sakkunnigas förslag om taxeringsvärdena å skog och dessas åsättande får förbundet sammanfatta sålunda: växande skogs taxeringsvärde bör bestämmas med hänsyn till vad densamma under uthålligt, rationellt skogsbruk kan avkasta och ej med hänsyn till vad som vid en hastig realisation av virkeskapitalet kan utvinnas; de sakkunnigas förslag om att bestämma egendomarnas saluvärden med led- ning av inbetalta köpeskillingar för egendomar i motsvarande storleksgrupper vilar på matematiskt ohållbar grund, enär det material, som står till buds för- en dylik sannolikhetsberäkning, är alldeles för litet; vidare torde det vara mycket vanligt, att de egendomar, som mest gå i handeln, besitta särskilda affektions- eller andra värden och därför alls ej äro representativa för övriga egendomar 1 resp. distrikt och storleksklasser; skola saluvärdena under gången femårsperiod läggas till grund för taxerings- värdena under kommande femårsperiod, kan det på grund av konjunkturväx- lingar inträffa, att egendomarna under en högkonjunktur bliva taxerade över de verkliga saluvärden, som sedan komma att gälla under de fem åren intill nästkommande allmänna taxering. $ 8. Enligt $ 8 skall värde av skog utöver husbehovet upptagas särskilt för sig som skogsvärde. Härav ävensom av anvisningarna till denna paragraf DEN KOMMUNALA SKOGSBESKATTNINGEN KS framgår, att de sakkunniga tänkt sig, att husbehovsskogen skall taxeras til- sammans med jordbruksfastigheten, medan överloppsskogen skall upptagas som ett fristående skogsvärde. ”Taxeringen av husbehovsskogen skall ej avse någon viss del av fastighets skog, utan ske rent kalkylativt på det sätt, att den år- liga virkesåtgången till husbehov vid den ifrågavarande fastigheten uppskattas i penningar, varefter kapitalvärdet av denna husbehovsförmån uträknas och får anses utgöra husbehovsskogens värde. Förbundet finner för sin del detta förslag vara mindre lyckligt. Det torde först och främst i flertal fall bliva mycket svårt att på ett något så när till- förlitligt sätt uppskatta husbehovsförrådets värde enligt den av de sakkunniga föreslagna metoden. Det är att dessbättre numera rätt vanligt förhållande, att vid de mindre jordbruksfastigheterna till ved användes övervägande grenar, ris samt avfall från saluavverkningar ävensom avfallsvirke från jordbrukets byggnader och hägnader m. m. Skall i dessa så ytterst vanliga fall detta ris- och avfallsvirke uppskattas till sin mängd och sitt värde eller skall rent teoretiskt upptagas en viss virkesåtgång efter antalet eldstäder m. m. samt värderingen i penningar ske efter priset på prima ved? Huru skall det väl därjämte bliva möjligt för taxeringsnämnden att ens närmelsevis uppskatta byggnadsvirket, vars mängd knappast beror av ägovidden utan av åbyggna- dernas storlek och ålder? Efter vilken räntefot skall slutligen kapitaliseringen ske? Detta är endast ett par av de många spörsmål, som torde komma att inställa sig vid förslagets tillämpning i praktiken. Förvisso torde i berörda hänseenden bestämmelserna komma att tolkas på vitt skilda sätt och beträf- fande husbehovsvirkets kapitalvärde torde man nog få se lika många uppskatt- ningsmetoder, som det finnes taxeringsnämnder i riket. Det torde i övrigt kunna sättas i fråga, om det för taxeringsmyndigheterna ens kommer att bliva möjligt att medhinna hela det tidsödande arbete, som beräkningen av husbe- hovsvirkets värde och dettas kapitalisering kommer att kräva, om uppskatt- ningen skall ske med minsta skymt av objektivitet och tillförlitlighet De sak- kunniga ha själva föreslagit, att taxeringsenheterna skola utgöras av bruknings- delarna. I skogsbygderna följer ännu flerstädes rätt till husbehovsvirke i en eller annan form med varje brukningsdel. MHusbehovsförbrukningen av virke växlar emellertid ständigt från den ena brukningsdelen till den andra. Av- görande för förbrukningens storlek äro åbyggnadernas storlek och beskaffenhet, ägofigurernas form (i långt större grad än deras areal), tillgången på lämpligt virke samt, beträffande utarrenderade fastigheter, arrendekontraktens skiftande bestämmelser... Skall uppskattningen i minsta mån motsvara verkligheten, så kan någon schablon ej få användas, utan lokala undersökningar måste verk- ställas å varje plats. Förbundet vill ifrågasätta om denna fråga är värd ett så stort arbete, i synnerhet som resultatet i varje fall torde komma att bliva mycket osäkert. Förbundet tillåter sig slutligen beröra en och annan omständighet, som ej saknar betydelse vid denna frågas bedömande. Det är en såväl bland jord- brukare som skogsmän gammal erfarenhet, att förbrukningen av virke till hus- behov blir oproportionerligt stor, när fri rätt till sådant virke tillkommer arren- datorer eller andra utsyningstagare. En arrendator med fri disposition av hus- behovsskog anser sig vara i sin goda rätt att utan någon som helst sparsam- het förbruka hela den virkeskvantitet, som han på ett eller annat sätt möjli- gen kan använda. På grund härav är husbehovsförbrukningen å utarrenderade 129x SKOGSPOLITISKA INLÄGG fastigheter oftast synnerligen hög. Då man under senare år alltmer kommit till klarhet om det nationalekonomiskt förkastliga i den onödigt stora virkes- förbrukningen till husbehov i vårt land samt velat arbeta fram större spar- samhet på detta område, har man jämväl sökt efter medel att framtvinga om- tanke vid virkesförbrukningen å de utarrenderade fastigheterna. Enda fram- komliga vägen har därvid befunnits vara att sammankoppla virkesförbrukningen med konsumentens egen ekonomi, d. v. s. man har borttagit det fria virket som lockade till slöseri, och arrendatorn får köpa sin ved och övriga virkesförnödenheter från fastigheten. Vad fastighetsägarna härigenom för- lora genom sänkta arrendeavgälder, återvinnes visserligen sällan genom det till arrendatorn försålda virkets värde, men en vinst såväl för virkesägarna som för landet i sin helhet framkommer genom den stora besparing av virke för förädlingsändamål, som metoden medför. Man kan även hos vårt lands skogsägare, såväl de större som de mindre, skönja en allt mera framträdande benägenhet att vid utarrenderingar undantaga rätten till husbehovsvirke. Ur natieonalekonomisk synpunkt bör denna strävan på varje sätt understödjas, då den ytterst syftar åt ett kvalitativt bättre tillvaratagande av landets skogsav- kastning. Det kan emellertid då knappast anses vara välbetänkt att för en mycket stor kategori av landets brukningsdelar, nämligen de utarrenderade, bygga skattelagstiftningen på ett bibehållande av rättigheten till husbehovsvirke. VITA Enligt V 14 åligger skattskyldigheten för utarrenderad jordbruksfastighet, utom beträffande skogsvärdet, arrendatorn. Enär husbehovsvirkets kapitalise- rade värde ej skall ingå 1 skogsvärdet, så blir alltså arrendatorn skattskyldig för förstnämnda virke. Då, enligt vad sist under $ 8 anförts, rätten till hus- behovsvirke numera 1 allt större omfattning torde komma att undantagas vid utarrenderingarna, kan det emellertid knappast vara lämpligt att i varje fall ålägga arrendatorn skyldigheten att betala fastighetsskatt för husbehovsskogens värde. $ 33: Av $ 33 mom. 2 framgår bland annat, att flottningsrörelse skall taxeras till avkastningsskatt. Förbundet är tveksamt om det riktiga eller lämpliga häri vad beträffar flottning i allmän fottled. Enligt gällande författningar om allmän flottled är envar, som Önskar framföra virke däri, skyldig att del- taga i den gemensamma flottning, som för de flottandes räkning verkställes av flottningsföreningen. Kostnaderna förskjutas av de flottande efter vars och ens framförda virkesmängd. Någon som helst vinst eller behållning av flott- ningsföreningens verksamhet uppstår ej. Då flottningen i allmän flottled så- lunda aldrig lämnar eller ens får lämna något överskott, synes det ej vara riktigt att påföra densamma avkastningsskatt. Annorlunda förhåller det sig med flottning i enskild flottled. Här kan flott- ledens ägare driva flottningen som affär och kan sålunda hava vinst å den- samma. Sådan vinst bör givetvis beskattas genom avkastningsskatt. IR IR Sedan förbundet i anslutning till de sakkunnigas förslag i det föregående behandlat dels de allmänna principerna för den skogliga beskattningen och DEN KOMMUNALA SKOGSBESKATTNINGEN FAL Za dels även vissa av de särskilda bestämmelser, som innehållas i sagda förslag, tillåter sig förbundet här nedan framföra några allmänna önskemål rörande taxeringsmyndigheternas sammansättning och arbete, ehuru dessa frågor ej direkt sammanhänga med det nu förevarande lagförslaget. Även om, såsom för- bundet i det föregående påyrkat, den växande skogen skulle komma att be- frias från fastighetsskatt, så torde det likväl med hänsyn till såväl den stat- liga som ock en eventuell kommunal inkomst- och förmögenhetsskatt bliva er- forderligt att åsätta det växande virkesförrådet ett taxeringsvärde. Förbundet har förut påvisat, att detta värde bör vara skogens kapitaliserade avkastnings- värde under rationellt, uthålligt skogsbruk. För att detta skall kunna åsättas på ett rätt sätt ävensom alla övriga med taxeringen samhöriga frågor tillfreds- ställande behandlas, så torde det vara önskvärt, att taxeringsnämnderna alltid äga tillgång till sakkunnig, kvalificerad arbetskraft. Förbundet vill därför ifrågasätta, om det ej vore lämpligt, att en i skogshantering erfaren, dugande person länsvis eller eventuellt för mindre distrikt förordnades att i skogliga uppskattningsfrågor biträda de olika taxeringsnämnderna ävensom att mellan dessas arbete i berörda frågor söka åstadkomma jämnhet och enhetlighet. Därest ett dylikt biträde ställdes till taxeringsnämndernas hjälp, är förbun- det övertygat därom, att det utan större svårigheter skulle låta sig göra att verkställa en både objektiv och sakkunnig uppskattning av skogsfastigheterna enligt de allmänna principer, som förbundet här ovan föreslagit. I det föregående har förbundet sysslat uteslutande med det av Eiserman och von Wolcker utarbetade förslaget till den skogliga beskattningens omlägg- ning. Vad åter beträffar det av O. Landén framlagda »Betänkande om all- männa grunder för den kommunala skattereformen med utkast till lag om kom- munal beskattning», så får förbundet hänvisa till sin här ovan uttalade stånd- punkt, att den skogliga beskattningen bör ske huvudsakligen genom accis vid skogsavkastningens uttagande. Då Landén helt förkastat denna skatteform samt vill bygga den skogliga beskattningen på dels egendoms (fastighets-) skatt och dels kommunal inkomstskatt, kan förbundet på intet sätt biträda hans förslag. Beträffande taxeringsenheter samt grunderna för taxeringen av fast egendom m. m. överensstämmer Landéns förslag i huvudsak med det Eiser- man-von Wolckerska. Vad förbundet i berörda punkter anfört om det senare, gäller därför jämväl om det förra. Stockholm den 15 febr. 1918. Underdånigst För SVERIGES SKOGSÄGAREFÖRBUND. GERH. DYRSSEN. Nils Schager. so RIKSDAGEN 6 KUNGL. PROPOSITIONER. Rörelsekapital för bränslekommissionen. Genom proposition nr 117 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för beredande av rörelsekapital för bränslekommissionen under år 1918 må anvisas å tilläggsstat för samma år ett reservationsanslag av 100,000,000 kronor att utgå av tillfälliga lånemedel. Sedan utskottet förordat förslaget, har det av riksdagen bifallits utan debatt. Ålderstillägg åt överjägmästare C. I. Stiernspetz. Kungl. Maj:t före- slår (prop. 113) att överjägmästaren C. I. Stiernspetz må för lönehöjning vid överjägmästar- tjänsten från och med september månad år 1917 räkna sig till godo den tid från och med den 18 oktober 1911, han före sin utnämning till överjägmäs- tare på förordnande uppehållit ett byråchefsämbete i domänstyrelsen. MOTIONER. Rågsådd å kalavverkade hyggen. Hr GusTtT. BARTHELSON (Första kam- maren, motion nr 137) hemställer, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemsälla, att Kungl. Maj:t ville vidtaga de åtgärder, som kunna finnas vara lämpliga, för besående under innevarande år med råg av kalavverkade härför lämpliga skogsmarker i så stor utsträckning, som förhållandena med- giva och att för detta ändamål till Kungl. Majt:s förfogande för år 1918 ställa ett belopp av 200 000 kr. Bestämmelser om sjöfynd. Hr HuGo FAHLÉN (första kammaren, motion nr 131) hemställer att sådant tillägg måtte ske i förslaget till lag med viss bestämmelse om sjöfynd, att denna lag icke måtte få avseende å med inregistrerat märke för- sett flottgods i färskvatten, skärgård eller insjö nedströms allmän flottled och anhåller, att lagutskottet behagade närmare formulera det tillägg, som för be- rörda ändamål finnes erforderligt. RIKSDAGSBESLUT. Ny nationalpark. Riksdagen har på jordbruksutskottets förord medgivit, att Dalby hage förklaras för nationalpark. Viss skyldighet för ägare av skog, som gränsar till annans åker. Riksdagen har i enlighet med lagutskottets förslag avslagit hr Sy. BENGTSONS i Norup motion (se förra häftet sid. X 80). Krigstidstillägg och krigstidshjälp 1918. Med anledning av prop. 10 (se förra häftet sid. X 79), har riksdagen höjt krigstidstillägget från 309 till 33'/;22 och grundunderlaget från 200 kr. till 365 kr. dock så, att högsta krigstillägg skall utgöra 2,007:50 kr. Krigstidshjälpen blir densamma som å sid. X 79 föreslagits, dock utan begränsning för fler än fem barn. RECENSIONER. GOTTFRID ADLERTZ. Svenska skalbaggar i urval. Inledning till skal- baggarnas studium. P. A. Norstedt & Söners förlag. Stockholm 1916. 300 sid. 8 färgpl. 36 textfig. För den skolungdom, som i slutet av 8o-talet och det följande decenniet började samla skalbaggar, var det år 1885 utkomna arbetet: »Handbok i Skandinaviens insekter. Häfte I. Coleoptera» av den bekante Lunda-entomo- logen C. G. THOMSON, ett oumbärligt arbete, trots de brister som vidlådde detsamma. Sedan rätt lång tid tillbaka har emellertid detta arbete varit utgånget i bokhandeln. Den intresserade ungdomen har därför i fråga om skalbaggarna varit hänvisad till utländsk litteratur, medan i fråga om flera andra grupper en god vägledning lämnats genom den av Entomologiska föreningen på började: »Svensk Insektfauna.» Det är därför synnerligen glädjande, att vår främste insektbiolog, den ge- nom sina undersökningar över myrornas och rovsteklarnas liv bekante lektor G. ADLERTZ, utgivit en handbok över Sveriges skalbaggar. Arbetet illustreras av 8 färgplanscher med tillsammans 196 bilder ur REIT- TERS arbete: »Fauna germanica. Käfer», varjämte 36 textfigurer illustrera särskilt vivlarna och barkborrarna, vilken del av REITTERS arbete ej förelåg färdig vid bokens utgivande. Författaren avser med densamma att lämna en för nybörjare lämpad hand- ledning i bestämmandet av de vanligaste skalbaggarna, varvid dock den in- skränkningen gjorts, att de ekonomiskt viktigare formerna blott ytligt berörts, i det författaren i fråga om dem hänvisat till de nyligen utgivna handböcker, som finnas över skogens, trädgårdens och åkerns samt de inomhus förekom- mande insekterna. Att göra ett urval bland alla de skalbaggsarter, som finnas i vårt land, har säkerligen ej varit en lätt sak, men det bör sägas, att förf. lyckats för- träffligt i att välja just de former, som man vanligast påträffar. Vid som- marens exkursioner vid Bjurfors med skogseleverna erbjödos talrika tillfällen att konstatera, att man oftast fann, vad man sökte i ADLERTZ, bok. Genom sin frånvaro av alla främmande termer är den i hög grad lämplig för nybörjare på området, och genom de talrika uppgifter, som överallt lämnas om skalbaggarnas levnadssätt och vanor, tjänar den till att hos läsa- ren väcka intresse för att icke blott samla utan även söka lära känna levnads- sättet hos de former, som samlas. p Ehuru boken nog i första rummet är avsedd för skolungdomen, kan den rekommenderas åt alla, vilka genom sitt yrke få anledning att taga känne- dom om skalbaggarna, icke minst skogstjänstemännen. I. T-DH. 120Xx LUEPERATUR J. K. SaAnpMmo: Feill&eren og dens anvendelse i skogbruket. 46 sidor. H. Aschehougs förlag. Kristiania 1918. För några år sedan utkom ett tyskt arbete av forstassessor, doktor J. Busse, benämnt Die Ausglerchungsrechnung und ihre Bedeutung fir die Beurteilung forst- licher Fragen, vilket av undertecknad anmäldes i 1913 års fackavdelning av Skogsvårdsföreningens tidskrift. Redan dessförinnan hade emellertid sanno- likhetsberäkningen och felläran kommit till praktisk användning vid svenska skogsundersökningar genom dessa beräkningsmetoders tillämpning av kommis- sionen för försökstaxering rörande virkeskapital, tillväxt m. m. av skogarna i Värmlands län, vilket ju även framgår av det år r914 utkomna betänkandet om den s. k. värmlandstaxeringen. Numera ser man felläran komma till användning litet då och då i de skogsvetenskapliga publikationerna i vårt land. Sekreteraren i norska lantbruksdepartementet |. K. SANDMO har nu, in- seende fellärans stora betydelse vid skogsstatistiska och skogsmatematiska ut- utredningar, utgivit ovanstående arbete till tjänst för de norska skogsmännen. Det förhållandet, att ifrågavarande arbete är lagt något mera teoretiskt än BUSSES, på så sätt att SANDMO i regel lämnat bevis för de lämnade, matema- tiska formlernas riktighet, bidrager endast att öka arbetets värde, då felläran utan tvivel tillhör de områden, som måste grundligt inläsas, för att praktiskt kunna tillämpas. Boken bör således även 1 Sverige, där vi allt fortfarande äro klent försedda med läroböcker i skogsmatematik, röna stor efterfrågan och blir med hänsyn till den på vissa ställen knappa, men genomgående koncentrerade formen ett gott komplement i hithörande frågor för dem, som förut tagit del av BussEs avhandling. Med exempel belyses fellärans användning på huvudsakligen skogliga spörs- mål. ' Det tjärde och sista exemplet är hämtat från den s. k. värmlands- taxeringen, Författarens uttalanden rörande den grafiska bearbetningen av provträdens höjder vid skogstaxeringar kunna ej fullt gillas av anmälaren. Då efter allt att döma den egentliga beståndstaxeringen, med särskilda provträd för varje skogsmarksavdelning, mer och mer förlorat i betydelse, på grund av det förhållande att alltför många provträd erfordras för att uppnå den förut- bestämda minimifordran å taxeringsresultatets noggrannhet, torde provträds- materialet vid bearbetningen av större taxeringar alltid komma att uppdelas dels i vissa godhetsklasser, dels i diameterklasser, varvid oberoende av antalet provträd i de olika diameterklasserna en medeltalsberäkning av höjderna i varje klass först bör äga rum, innan dessa medeltal för de olika centimeter- och godhetsklasserna grafiskt utjämnas. Avsättas, såsom författaren hävdar, höjderna å alla tagna provträd, uppstår en svärm av punkter, genom vilken utjämningskurvan skall dragas, varvid utjämningen i motsats till författarens påstående måste bliva svårare att utföra. Slutligen torde, måhända något kraftigare än författaren själv gjort, behöva poängteras, att felläran är ett medel icke att uppnå sanningen själv, utan blott att komma densamma ett stort steg närmare. M. N. LITTERATUR SEN NYUTKOMNA BÖCKER: BEER, ÖSCAR AD.: Ett sydsvenskt skogsbruk. Skogsvårdsföreningens folk- skrifter N:r 23. Andra omarbetade upplagan (18—22 tusendet). Stock- holm 1918. Svenska Skogsvårdsföreningens förlag. 32 sid. 7 fig. Bristiso öre. Betänkande angående Djurgårdens bevarande såsom park, avgivet av särskilt tillkallade sakkunniga (Is. GusTt. CLASON, EMIL KINANDER och EINAR LÖNNBERG). Stockholm 1917. 131 sid. 4:0 samt 3 större kartor. Pris SA kr. Betänkande, avgivet av 1915 års kommission för gemensamma avlönings- bestämmelser vid kommunikationsverken m. fl. verk. I. Reglering av av- löningsförhållandena vid Statens järnvägar, Postverket jämte Postspar- bankeny,' Telegrafverket, Statens Vattenfallsverk, Tullverket samt Domän- styrelsen och dess underlydande personal att tillämpas i avvaktan på av- görande av frågan om införande av gemensamma avlöningsbestämmelser vid ifrågavarande verk. Stockholm 1918. 252 sid. 4:0. Betänkande med förslag till anordning av kolonisationsförsök å vissa krono- parker i Västerbottens och Norrbottens län, avgivet den 15 dec. r917 av Kolonisationskommittén. Stockholm 1918. 111 sid. (därav 4 sid. byggnadsritningar) och 9 kartor. Bruksanvisning för Trädfällningsmaskinen »Sector». Stockholm 1918 (A. V. Holm Aktiebolag), 20 sid. 10 fig. Bränslekommissionens förslag till förordning om skydd mot skövling av en- skildas skogar. Stockholm 1918. 8 sid. Bränslekommissionen. Bokföringsinstruktion 1918. 110 sid. 4:0. Centralstyrelsens berättelse till Svenska trävaruexportföreningens ordinarie vår- möte den 13 mars 1918. Uppsala 1918. 5 sid. 4:0. EDIN, H.: Om cellulosa som fodermedel. Medd. n:r 168 från Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Husdjursavdeln. n:r 26. Stock- HOT HOTS:A TSL Side En bok om Värmland av värmlänningar. Redigerad av H. H. HIiLDE- BRANDSSON Och SIXTEN SAMUELSSON. Uppsala 1918. 2 del. 398+354 sid. 148 fig... Pris. 24 kr. Innehåller bl. a.; Värmlands växtvärld av CONRAD FRISTEDT, del I, sid. 329—46. Värmlands djurvärld av CONRAD FristTEDT. Del I, sid. 47—58 och Skogsväsendet av FR. LovÉn. Del ll. Sid. 203—232. MÖLLERSVÄRD, J.: På uppländska. jaktstigar. Stockholm 1917. Alén & Åker- Finder TO 26Sd RENSA 25 Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt under år 1917. Stockholm 1918. 16 sid. ROsENIUS, PAUL: Sveriges Fåglar och Fågelbon. H. 12—15. Malmö 1918. C. W. KE. Gleerups förlag, Lund. Sid. 235—298. 15 planscher. SANNE, GUNNAR: Göteborgs och Bohus läns kungl. hushållningssällskap 1814 —1914. Göteborg 1917. 278-+16 sid. jämte en tabellbilaga 4:0. 50 porträtt och 12 bilder. Pris 15 kr. Innehåller bl. a.: Åtgärder för skogskultur (perioden 1855—1868) sid. 94—98, åtgärder för skogskultur och grundande av skogsdomäner (perioden 1869—1897) sid. 166—173 samt skogsskötseln och fisket (perioden 1898—1914) sid. 258—2068. 128 x ETTTERATUR Skogsveckan 11—16 mars 1918. Program. Stockholm 1918. Svenska Skogsvårdsföreningens förlag. 34 sid. 14 fig. Utdelas gratis. STRIDBECK, R.: Skogseldsläckning. Eksjö 1917. Svenska” Brandcheföreningens förlag, Kalmar. 30 sid. Pris 40 öre. Sveriges Skogsägareförbund. . i ' 'Leveranskontrakt. Mellan Kungl. domänstyrelsen å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar ; samt Magn. Bergvall, Stockholm, angående leverans av diverse papper och kopieböcker är följande kontrakt upprättat. ä 1 Undertecknad -Magn. Bergvall åtager och förbinder sig härmed att under loppet av tiden 25 december 19n7—31 december 1918 leverera och distribuera till överjägmästare, jägmästare IO. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1917. Serien B. t 1842 SKOGSADMINISTRA'TIONEN och skogsingenjörer, i den mån rekvisitioner från dessa till leveramören inkomma, följande papper och kopieböcker lika bilagda prover till nedan angivna pris: 5,000 ark Sverskt Normalpapper n:r 2, 36 Xx 45 cm. linj. å 28:70 pr ris > » » > > » 4 OM 5 AJS VG 10,000 5 19 ling. »..17: 05 10,000 >» » NIE olinj. 16: 40 15,000 > 4 > ling. >» 10745 >>» 15,000 » » » » + olinj. » 9:45 > 3,000 » Vr linj. > Levereras till det pris, som 7,000 > > » a » » olinj. » kommer att gälla för år 1918 12,000 > 2 > linj. > enl. eventuellt kontrakt mel- 16,000 >» > > » olinj. > lan svenska pappersbruk och 30.000 » 4 linj. » K. statskontoret, om och i 30,000 » » » » > olinj. » den mån detta papper av 34,000 » Skrivpapper n:r 120, utan vattenstämpel, format svenskt bruk tillverkas. och vikti lika normal DI Årj.ssssfissscenuycs linj. » 11:64 pr ris 34,000 » Skrivpapper n:r 120 = normal DERA Ask dare olinj. » 10:95 > 4,000 » Koncept SÖN Re 4 oj SP RS Aa 0 NAN linj. 3:20 4,000 » » ERE Vil BS DET EEE Sabn olinj. »: 2:90 15,000 halvark SEKmaS KIASpapper DIT AOO IN 3,0 KSS STA >» 7:08 2 1,000 !/;-ark 10,000 »> 2 AOÖSEAD På ad ST 5 28,000 » Postpapper Nr 4iFOf4my lny. IO Ft so. » 17:48 2,000 40,000 210/4mjolnjiyrn Ia hn 15:79 > Självkopieböcker, innehållande 200 operforerade tunna blad i format 210 Xx 273 mm och 4 dubbelsidiga kopiepapper samt underläggs- och handplån, bundna i brun kartong kronor 2.705 Pr 1,000: st. 2: Varje levererat hel- eller halvark papper skall vara försett med en i svart tryckt stämpel » Statens skogsväsende». Ersättningen för ovan angivna tryck utgör: För normalpappersBmmt2.55.msudsd tdi sånn pr 1,000-tryck, kr... 3: — D , 2 FANSEN Sd bss SA MARIE RA JE) bo pr dkA2NO » > FEN VTA BARG ESO 013 oe OR ER > SV 5 JISkriv- OCH KORCEPlPAPPeT oo dur series rg > FAR skrivmaskins- och postpapper .............. > TO 30 Leveransen: skall efter erhållen rekvisition verkställas inom den möjligast korta tid, som erfordras för arbetets utförande, och skall allt arbete vara uwfört omsorgsfullt och på i allt sakkunnigt sätt. 4. Skulle bättre eller sämre papper eller annat format eller tryck, än prislistan angiver, på- fordras av Kungl. styrelsen, skall priset höjas eller sänkas med skillnaden mellan prisen & det kontrakterade papperet och det tevererade. Stockholm den 18 december 1917. Leveranskontrakt. Mellan Kungl domänstyrelsen å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar samt firman J. Linds efterträdare, Stockholm, angående leverans av diverse kuverter är föl- jande kontrakt upprättat. 1 Undertecknad J. Linds efterträdare åtager och förbinder sig härmed att under loppet av tiden 15 december 1917—31 december 1918 leverera och distribuera till överjägmästare, jägmästare och skogsingeniörer, i den mån rekvisitioner från dessa till leverantören inkomma, följande kuverter lika bilagda prover, till följande pris: GO;000FSE enligt PLOV TDI Od nas se SÄ kronor 7: 14 150700 0W-BE SOME WEEKEND So LE Sens ET 250 70,000 > BYRD a FETA TS ARA RAA a SOLNA SIA BIK » 32: 7 25,000 » » ) DICLDS SR BE TES AR RRD : » 50: 40 Fe - MTI Sf PAT rf da 3 TR DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR M. M. X135 1,6ö6 st; enligt prov: fr 50... ...o.c.ccwc.... 6 DR kronor 57:96 10,000 » YN IA DY ER: [0 Fo AR RAR Ma » 23: 04 10,000 » > 5 sr OSS 0 Jo RA RN 273 36 allt per 1,000 st. 20 Till samtliga kuverter skall leverantören själv tillsläppa nödigt papper av beskaffenhet. som proven utvisa. 2 3 Varje kuvert skall vara försett med en i svart tryckt stämpel »Statens skogsväsende» samt dessutom det tryck, som vederbörande rekvirent uppgiver, såsom till exempel: >»Till över- jägmästaren i distrikt>, »Till Kungl. domänstyrelsen, Stockholm, St.>. Ersättning för tryck enligt denna punkt utgår med 1 krona 50 öre per 1,000 st. kuverter. fr Leveransen skall efter erhållen rekvisition verkställas inom den möjligast korta tid, son erfordras för arbetets utförande, och skall allt arbete vara utfört omsorgsfullt och på i allo sakkunnigt sätt. Kuverten levereras banfritt Uddevalla. 20 "I den mån som begärda leveransen utförts, äger leverantören att hos rekvirenterna enligt dem tillställda räkningar uppbära likvid för leveranserna. 6, Skulle bättre eller sämre papper eller annat format eller tryck än prislistan angiver på- fordras av Kungl. styrelsen, skall priset höjas eller sänkas med skillnaden mellan prisen å de kontrakterade kuverten och de levererade. Stockholm den 18 december 1917. Beslut. Angående likviderande av arbeten å häradsallmänningar. Domänstyrelsen har i skrivelse den 18 februari till styrelse för olika häradsallmänningar medgivit, att, därest all- männingens styrelse så önskade, utgifter för allmänningen berörande förvaltningsåtgärder, vilka det enligt av Kungl. Maj:t fastställd instruktion för skogsstaten ålåge jägmästare att ombesörja, finge utbetalas direkt genom av allmänningsstyrelsen anställd kassör, detta dock endast under villkor, att samtliga utgifterna likviderades i nämnda ordning, så att jägmäs- taren helt och hållet befriades från annan befattning med kassan än attesterande av räk- ningarna för de skogsvårds- med flera arbeten, som därifrån skola likvideras, samt att jäg- mästaren för insändande till Kungl. domänstyrelsen, från allmänningsstyrelsen efter varje räkenskapsårs utgång finge mottaga kassaredogörelse för det gångna året. I fråga om utbetalande av tillfälligt lönetillägg till extra kronojägare eller extra till- syningsman, som uppehåller tjänst vid vakans eller ordinarie innehavares sjukdom, har domänstyrelsen den 26 februari meddelat följande beslut: Genom kungl. brevet den 29 november 1889 stadgades, bland annat, att, då kronojägare- befattning vore vakant eller innehavare av sådan befattning åtnjöte tjänstledighet för sjukdom, den, »som förordnades att under tiden uppehålla befattningen, skulle äga att uppbära full kronojägareavlöning, hyresersättning, där sådan förekomme, jämväl däri inbegripen. Genom kungl. brevet den 3 juli 1917 förordnades, att för år 1018 skulle såsom tillfälligt lönetillägg utgå till ordinarie kronojägare och tillsyningsman, som uppbär hyresersättning, 250 kronor samt till dylik befattningshavare, som innehar bostad in natura, 200 kronor. Genom kungl. kungörelserna den 17 juni 1908 och den 18 juni 1915 rörande villkor för ny avlöningsstat för, bland andra, ordinarie kronojägare och tillsyningsmän rubbades icke de i förenämnda kungl. brev av den 20 november 1889 i berörda hänseende givna bestämmelserna. Kungl. styrelsen fann skäl besluta, att till den extra kronojägare eller extra tillsyningsman, som vore tillförordnad vid vakans eller för ordinarie innehavare vid dennes sjukdom, skulle utbetalas tillfälligt lönetillägg efter samma grunder, enligt vilka dylikt utginge till ordinarie 1360 x SKOGSADMINISTRATIONEN innehavare av tjänsten, och skulle föreskrift härom intagas i berörda vikariats- och vakans- förordnanden, Utbetalande av revirmedel till förbandsartiklar åt kronans underlydande: t. f. jägmästaren i Malingsbo revir, har underställt Kungl. domänstyrelsen för prövning frågan, huruvida förbandsartiklar m. m. utlämnade från apotek vid provinsialläkarens mottag- ningar till Malingsbo revirs underlydande under år 1917, vilka underlydande åtnjuta fri läkarevård, borde likvideras av kronan. Kungl. S: :n har icke funnit skäl medgiva, att ifrågavarande artiklar likviderades av kronans medel. Till de extra jägmästarnes förbund har Domänstyrelsen den 4 mars avlåtit följande svarsskrivelse: Hos Kungl. 'domänstyrelsen har Ni den 15 sistlidna februari hemställt, att Kungl. sty relsen ville uppdraga åt vederbörande överjägmästare att, var inom sitt distrikt, med viss begränsning efter varje överjägmästares bedömande låta distribuera avskrifter av utfärdade kungörelser om lediga skogsstatsbefattningar av högre grad till samtliga å distriktet anställda extra jägmästare. Kungl. styrelsen, som anser, att de extra jägmästare, som äåstunda att söka ledigförkla- rade befattningar, utan svårighet själva böra kunna från vederbörande överjägmästareexpe dition förskaffa sig kännedom därom, och att överjägmästarna sålunda icke böra åläggas av förbundet föreslagen distribution, har funnit Eder förevarande framställning icke vidare åt- gärd föranleda. Meddelande ang. uniformstyg. I skrivelse till viss e. jägm. har Domänstyrelsen den 25 febr. 1919 meddelat, att Styrelsen icke lyckats att på antagliga villkor träffa avtal om leverans av uniformstyg, varför Styrelsen icke för närvarande är i tillfälle att tillhandahålla dylikt åt skogsstatstjänstemän. Reseersättning. Resa från tjänstgöringsområde till annat på grund av förordnande utan ansökan. Härom har domänstyrelsen den 18 februari meddelat följande beslut. Sedan Kungl. domänstyrelsen vid föredragning den 17 december 1917 av från extra skogs- ingenjören Bert Strandberg inlämnad rese- och traktamentsräkning för november 1917 på revisionens hemställan beslutat, att från räkningens slutsumma skulle avdrag göras med 65,93 kronor, ersättning för resor Skellefteå 29, hade Strandberg, under framhållande därav att, sedan han av Kungl. domänstyrelsen förordnats som extra skogsingenjör i Vindelns skogsvårdsområde intill 1917 års utgång, han, utan att därom hava ansökt, förordnats dels såsom biträdande skogsingenjör i Skellefteå skogsvårdsområdes norra del för tiden 15 oktober —3 november och dels som t. f. assistent i Bjurbäckens revir under december månad, hemställt, att reseersättning måtte få utbetalas jämväl för ifrågavarande resor. Med hänsyn till vad Strandberg anfört, att förordnandena av Kungl. styrelsen utfärdats, utan att han därom ansökt, fann Kungl. domänstyrel en skäligt att med bifall till ansökan tillerkänna Strandberg ersättning för nämnda:resor med tillsam- mans 65,95 kronor. Framställningar m. m. Domänstyrelsen har den 25 februari avlåtit följande underdåniga framställning angående frikallande av till domänstyrelsen och skogsstaten hörande personal från tjänstgöring till rikets försvar under år 1918. Under erinran om den synnerligen kännbara personal- brist, som i förhållande till de omfattande arbetena fortfarande gör sig gällande inom do- mänförvaltningen, får domänstyrelsen härmed i underdånighet hemställa, att i likhet med vad som under närmast föregående år ägt rum, den till domänstyrelsen och skogsstaten hörande personalen måtte om möjligt för hela år 1918 vara frikallad från tjänstgöring till rikets för- svar ävensom från övningar för utbildning till landstormstjänstgöring, dock icke vid allmän mobilisering eller från inkallelse till utbildning såsom reservbefäl. Endast under sådana förhållanden synes det vara möjligt att kunna någorlunda nöjaktigt bedriva de arbeten, utan vilka, bland annat, de inkomster av statsskogarna, som för närvarande erfordras, skola kunna uppnås. a DOMANSTYRELSENS CIRKULAR M. M. xAST Fördelning av anslaget till skogsvårdens befrämjande å enskildes skogar i Norr- bottens och Västerbottens län samt Särna och Idre socknar av Kopparbergs län. Domänstyrelsen har den 14 januari avlåtit underdånig skrivelse härom samt på anförda skäl föreslagit att av det av 1917 års riksdag beviljade anslaget å 98,000 kronor för främ- jande af: skogsvård å ovannämnda skogar 81,000 kronor SER fördelas sålunda: till Norrbottens läns hushållningssällskap............... 48,000 kr. >» Västerbottens » SAT By YR SRS 30,000 IKOPPATDELO SSA a here "an om öra Ledger rode senses 3,N00 Summa 81,000 kr. Finanser. Domänstyrelsen har till Statskoutoret överlämnat en provisorisk tablå över 1017 års finansiella resultat i fråga om statens domäner, varur framgår bl. a: Disponerat kapital: Vid årets början disponerat kapital ............... 236,460,411: 52 Under areta lyftades anslå gssiusst ss sedessgd andr 810,826: 19 Överskott av rörelsen den 31 december......... 34,255,611: 46 Summa kr. 271,526,849: 17 Avgå under året verkställda inbetalningar till STATS KOM OPEL SE SANS KS TESRAREE (TITT ANNESASNANA 26,418,063: 29 Vid årets slut disponerat kapital .................. 245,108,785: 88 Under året i medeltal disponerat kapital......... F30;1S7-2L7- 07 Resultat av rörelsen under året: Ia komster 2444 900 seigsa tl. drogs son ds 50,963,505; 75 riftikostnadera AIN: suis bygg tes duga år ora 16 707 804: 29 Överskott 34,255,611:46 utgörande 3.9: 2 å det under året i medeltal disponerade ka- pital. Det disponerade kapitalets användning. HöteSletrank ann 4 fe CERN ge För 1916 1017 Okning + eller minskning I verket bundet kapital Statens Skopsdomanenr 2... . Ag. ade odds dias sen 170,225,826 170,916,561 + =690,735 Statens Jordbruksdomäner ss .ssssossssssssss non na 61,456,171 = 60,302,996 — 1,153,175 FL NEN CARL CIN gg! fr 2 SS AN ER ssd 380,920 58090 + SEN Säger 232,062,917 231,600,477 — <:462,440 Kapital som ännu ej tagits i bruk: Kontanta medel och fordringar efter avdrag av SEIUdETN 24 sker SEN ANTTI SSR DNS SU euges 4,397,494 = 13,508,305 + 9,110,814 Summa 236,450,411 245,108,785 —+ 8,648,374 Ransonering för hästar. Ökad foderranson för vissa jordbrukshästar m. m. I anledning av Domänstyrelsens skrivelse = till Folkhushållningskommissionen av den 25 sistlidne januari med påvisande av de svårigheter, varmed vissa hästägare i övre Norrland ha att kämpa, har Fodersektionen den 26 februari meddelat följande skrivelse, som tillställts överjägmästarne i de fem nord- ligaste distrikten: De hästar inom Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark, vilka enligt gällande bestämmelser äro att hänföra till jordbrukshästar, må när desamma användas vid fullgörande 138 x SKOGSADMINISTRATIONEN av väghållning eller hemforsling av livsmedel, jämställas med i Kungl. domänstyrelsens m. ff. tjänst använda jordbrukshästar, så att deras ransoner genom tillskott av fodersäd bringas i jämnhöjd med den för klass I av hästar utanför jordbruket hestämda. Vidare har beslutats, att de utanför jordbruket stående hästar inom Norrbottens län, vilka på grund av mnaturförhållanden, den ojämna postgången eller dylikt icke kunnat i behörig tid till ransonering deklareras eller mottagas, må av jordbruksrådet efter prövning till ran sonering upptagas. Handeln med stråfoder har, som bekant, frigivits enligt regeringsbeslut, varigenom Fo- dersektionen ej längre handhar fördelningen av stråfoder, frånräknat den kontroll, som ut- övas över transporterna. Denna kontroll har ansetts vara absolut nödvändig för att strå- foderförbrukningen i görligaste mån må likformigt upprätthållas. Utöver här ovan angivna lättnader i ransoneringsbestämmelserna ha inga ytterligare med givande av detta slag kunnat göras i betraktanden av den svåra situationen. Yttranden ang. Bränslekommissionen. Anbefalld avgiva utlåtande över motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående över- flyttande av bränslekommissionens verksamhet till skogsvårdsstyrelserna har domän- styrelsen, den 25 februari avgivit underdånigt utlåtande, däri styrelsen anför följande. Då domänstyrelsen icke haft att taga någon befattning med det åt bränslekommissionen lämnade uppdraget, saknar styrelsen förutsättning att säkert bedöma i vad mån den i före- varande motion gjorda hemställah om överflyttande av kommissionens verksamhet till skogs- vårdsstyrelserna kan vara gagnelig. Enligt vad styrelsen försport har till landet importerats mera kol än som torde ha kunnat förväntas vid den tid, då kommissionens verksamhet bör- jade. Däremot har till styrelsens kännedom kommit, att kommissionen numera anskaffat eller träffat avtal om leverans av högst betydande kvantiteter vedvirke och att följden av dessa förhållanden blivit, att landets behov av bränsle icke blott för innevarande år utan ock I viss mån för nästkommande år lärer vara säkerställt, En avveckling av kommissionens verksamhet torde sålunda vara förestående, och vill det synas styrelsen, som om denna av- veckling hellre borde ske genom kommissionen själv, som har att bära ansvaret för av den- samma vidtagna åtgärder, än av skogsvårdsstyrelserna,. Med hänsyn härtill får styrelsen för sin del i underdånighet framhålla, att styrelsen icke anser sig kunna tillråda en åtgärd i motionens syfte. Ersättning till statsverket för skogsstatens bestyr med ecklesiastika m. fl. skogar. Härom har Domänstyrelsen den 31 december 1917 avlåtit underdånig skrivelse, som här nedan refereras. Domänstyrelsen erinrar först om att bland de allmänna skogarna förekomma sådana, vilkas behållna avkastning icke tillföres statsverket och för vilka statsmakterna därför hava ansett, att statsverket bör erhålla ersättning för den med statsmedel avlönade skogs- statens bestyr med skötseln av sådana skogar. Styrelsen redogör därefter för de bestämmelser, som utfärdats och nu gälla rörande dylik ersättning och framhåller därvid att i nådiga brevet den 29 november 1889 till domänr- styrelsen angående ny reglering av skogsstaten m. m., stadgas beträffande ecklesiastik boställsskog, att gottgörelse i allmänhet skall utgå endast för förrättning, som i och för skogsodling eller avverkning av jägmästare å dylik skog verkställes, medan enligt samma nåd. brev ersättning skall tillgodoföras statsverket för all förrättning, som av jägmästare verkställes å häradsallmänning. Vidare framhålles att i 33 d av nådiga förordningen den 26 januari 1894 angående hus- hållningen med de allmänna skogarna i riket stadgas att, om skog å allmän inrättnings hemman, som icke wnehawves med stadgad åborätt, ställts under skogsstatens vård och för- valtning, ersättning skall utgå till statsverket för vederbörande skogstjänstemans förvalt- ningsåtgärder enligt gällande resereglemente, samt att i 7 8 nådiga förordningen den 24 juli 1903 angående förvaltningen av städernas skogar att i kostnaderna för stadsskogs vård och förvaltning skola, då stadsskog är ställd under skogsstatens vård och förvaltning, inbegripas, bland annat, staten tillkommande ersättning enligt gällande resereglemente för skogstjänstemans förvaltningsåtgärder. Härav framgår alltså att i fråga om ecklesiastika skogar endast vissa slag av förrätt- ningar skola ersättas, under det att beträffande övriga i det föregående omförmälda skogar alla jägmästarens förrättningar ersättas. E BR SK Fer SÖ a DOMANSTYRELSENS CIRKULAR M. M. x 139 Då någon gottgörelse däremot ej tillföres statsverket för det arbete, som domänstyrelsen och överjägmästarna utföra för eller å samma skogar och för sådana jägmästarens besök &å ecklesiastika skogar, som ej äro att hänföra till förrättningar, ej heller i allmänhet för oden bevakande personalens bestyr därå, har den inkomst statsverket fick genom dessa er- sättningar alltjämt varit för ringa men motsvarande under tiden närmast efter år 1889 en" avsevärt större procent av statens utgifter för skötseln av de allmänna skogarna än vad nu är fallet. Statsverkets utgifter för skogsförvaltningen hava oavbrutet stegrats likaså ock i än högre grad behållningen av skogsskötseln, men den staten tillkommande ersättningen för skötseln av sådana allmänna skogar, från vilka inkomst ej tillföres stats- verket, har visserligen absolut taget något stegrats, men i förhållande till utgifterna för och inkomsterna av skogsskötseln väsentligen nedgått. Styrelsen framhåller därpå att förslag till ändrade grunder för beräknigen av ifråga- varande ersättning också åtskilliga gånger framlagts i syfte dels att en skälig ersättnin:: måtte tillföras statsverket, dels att ett mindre tidsödande och ett mindre omständligt beräkningssätt än det nu bestämda måtte tillämpas, och erinrar därvid om sitt den 27 juni 1901 avgivna underdåniga utlåtande över 1896 års skogskommittés betänkande, vari sty- relsen hemställt, att ersättningen för jägmästarnas förrättningar å de omförmälda skogar, som blivit ställda under skogsstatens förvaltning icke måtte utgå enligt rescreglementet utan medelst en viss avgift för varje hektar utmark, vilket även upptogs i 1902 års löne- regleringskommittés den 9 mars 1907 avgivna betänkande (del VI) angående reglering av löneförhållanden m. m. vid skogsstaten och de allmänna skogsläroverken. I sitt över nämnda betänkande den 5 december 1907 avgivna utlåtande vidhöll domänstyrelsen i princip sitt i ovanberörda underdåniga utlåtande den 27 juni 1901 avgivna förslag, men utvidgade det- samma att omfatta jämväl icke donerade ecklesiastika boställsskogar, vare sig det stode under skogsstatens förvaltning eller under dess uppsikt och kontroll ävensom statens till bergshanteringens understöd anslagna skogar, såmt modifierade förslaget därhän, att er- sättningen borde på angivet sätt utgå med allt lägre avgift per hektar ju större skogens ytvidd vore. I underdånigt utlåtande den 27 september 1911 hade styrelsen slutligen föreslagit ersätt- ningens beråknande i huvudsak enligt samma grunder och efter samma belopp per hektar som i sitt förra förslag av deh 5 december 1907, men samtidigt föreslagit vissa modifika- tioner, dels ifråga om ersättningens maximibelopp, dels ifråga om sådana skogar, vilkas hevakning ej bekostades av statsmedel. Sedermera hade styrelsen flera gånger bland annat i sitt den 30 november 1916 avgivna underdåniga utlåtande angående kyrkokommitténs betänkande, del II, framhållit, att de av styrelsen den 27 september 1911 föreslagna ersättningsbeloppen numera vore alltför låga ich borde väsentligen höjas. Att statsverket och domänfonden böra erhålla full ersättning för de verkliga kostnader, staten fått vidkännas, för vård och förvaltning av sådana allmänna skogar, vilkas avkast- ning ej ingår till statskassan, samt för tillsyn och kontroll av skogsskötseln å sådana allmänna skogar av nyssnämnda slag, som ej står under skogsstatens förvaltning, synes styrelsen ligga i öppen dag. Ifrågavarande kostnader utgå från domänfonden, vilken för- valtas av domänstyrelsen i: styrelsens egenskap av ett affärsdrivande verk, under det att inkomsterna från nämnda skogar tillfalla menigbeten, församlingar, enskilde, kyrkfonden eller andra fonder. Skogsprodukternas värde har oavbrutet och raskt stegrats och av- kastningen från nämnda skogar är nu sådan, att den väl kan bära kostnader för samma skogars skötsel och vård. Dä domänstyrelsen därefter med frångående av sina ovanberörda i ämnet tidigare av- givna förslag föreslår andra grunder för beräknande och fastslående av ifrågavarande ersättningsbelopp, framhåller styrelsen att om, såsom tidigare föreslagits, ersättningen be- stämmes skola utgå med vissa belopp per hektar utmark, detta system inom kort, även om beloppen bestämmas med hänsyn till nu rådande förhållanden ifråga om statens kost- nader för förvaltningen, snart nog kommer att lida av samma brist som det nuvarande, enär då de allmänna omkostnaderna stegras, en till visst belopp per hektar fastslagen ersättning inom kort blir för låg och i varje fall ej rättvis. Att så ofta som det skulle erfordras få jämkning av beloppen genomförd anser styrelsen ej vara möjligt, då därför -torde för varje gång erfordras samstämmande beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen, eventuellt ock av kyrkomötet, och även om detta tillräckligt ofta kunde ske, SERUE det medföra onödigt besvär och arbete. Styrelsen föreslår därför, att domänfonden varje år måtte tillföras gottgörelse för de under det föregående året havda kostnaderna för förvaltning och vård av eller tillsyn och kontroll: å renbetesfiällens skogar, ecklesiastika skogar av alla slag med undantag allenast 140 >= SKOGSADMINISTRATIONEN 1 för: sådana, med vilka skogsstaten jämlikt bestämmelserna i nådiga kungörelsen den 9 december 1910 angående grunder för ändringar i Jagstiftningen om: ecklesiastika skogår, 5:te punkten, icke har att taga befattning, häradsallmänningar, statens till bergshanteringens understöd anslagna skogar, städers skogar, skogar till allmänna inrättningars hemman, evad de innehavas med eller utan stadgad åborätt, skyddsskogar samt enskilde tillhöriga flygsandsfält under skogsstatens uppsikt. Gottgörelsen bör uträknas på det sätt att de verkliga kostnaderna för förvaltning och bevakning, så snart dessa blivit kända med vissa avdrag fördelas på de olika slag av skogar, med vilka skogsstaten har att taga befattnink. Fördelningen bör ske efter antingen den verkliga ytvidden oreducerad eller efter den i viss mån, alltefter det större eller mindre arbete som kräfves, reducerade ytvidden. Varje över- jägmästaredistrikt bör därvid utgöra en enhet för sig, för vilken beräkningen utföres. Härigenom ernås en med hänsyn till skogarnas å skilda breddgrader större eller mindre avkastningsförmåga och hushållningen i olika delar av landet högre eller lägre grad av intensitet rättvisare fördelning av kostnaderna än om såsom tidigare föreslagits, ersätt- ningen skulle utgå med visst belopp per hektar, även om fallande skala därvid tillämpades. För överjägmästarnas arbete med nu ifrågavarande slag av skogar har hittills ersättning ej utgått. Sistnämnda tjänstemän tillhöra emellertid, jämlikt gällande nådiga instruktion för skogsstaten den förvaltande personalen och utföra å samma skogar ett betydande arbete dels med direkta förvaltningsåtgärder å platsen vid inspektionsresor, dels och huvudsak- ligast med skrivarbete och utredningar å expeditionslokalen, för vilket allt gottgörelse bör tillföras domänfonden. Av samma skäl böra samtliga kostnader för Ööverjägmästare- expeditionerna, nämligen expenser och assistensarvoden m. m. samt för skogstaxatorerna, vilka bland andra hava att granska skogshushållningsplaner, ingå i fördelningen. Alla utgifter för den förvaltande skogspersonalen i övrigt såsom löner, resekostnads- och traktamentsersättningar, assistentarvoden, expenser, hyra för expeditionslokal m. m. böra givetvis ingå i fördelningen. Däremot böra ej kostnaderna medräknas för den tjänste- mannagrupp, som från och med år 1916 inrättats och uteslutande har att taga befattning med enskildas skogar inom viss del av landet och därför är lätt att frånskilja, nämligen skogsingenjörerna och tillsyningsmännen (skogsfogdarna). Till följd härav böra ock skälig del av kostnaderna för överjägmästarna i övre Norrbottens, Nedre Norrbottens, Skellefteå och Umeå distrikt samt deras expeditioner m. m. ej heller medräknas, nämligen så stor del som kan anses motsvara överjägmästarnas arbete med de skogar, för vilka gäller nådiga förordningen den 18 juni 1915 om förekommande av överdriven avverkning i ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens lär, som ej höra till lappmarken, och föreslår styrelsen härvidlag att nu ifrågavarande kostnader fördelas proportionellt efter antalet inom varje distrikt sarande revir och skogsvårdsområden med iakttagande dock av att varie skogsvårdsområde med hänsyn till det mindre omfattande arbete, de förorsaka överjäg- mästaren, vid denna fördelning åsattes ett relationstal av allenast 0,75 i jämförelse med reviren, av vilka vart och ett bör åsättas talet 1,o. Endast vad .som av kostnaderna för överjägmästarna och deras expeditioner sålunda belöper å reviren bör ingå i fördelningen av statens administrationskostnader å olika slag av skogar inom respektive distrikt. Slutligen böra ock kostnaderna för den bevakande personalen, det vill säga löner, arvoden, resepenningar, traktamentsersättningar med mera till kronojågare och extra kronojägare fördelas å samtliga de skogar, vilka utgöra föremål för samma personals verksamhet. Från den sålunda erhållna kostnadssumman böra fråndragas såväl utsyningsavgifter som det domänfonden tillkommande anslaget av statsmedel för tillsyn å enskildas skogar-i lappmarken och Särna socken med Idre kapellag med mera. Vad angår kostnaderna för domänstyrelsen kunde det väl synas rimligt att även så stor del av dessa, som kunde anses motsvara arbetet med ifrågavarande slag av skogar — sSär- skilt de ecklesiastika, vilka hos styrelsen förorsaka ett betydande arbete. — bleve ersatt. Enär emellertid mycket större svårigheter möta att rättvist fördela dessa kostnader än att fördela kostnaderna för skogspersonalen, anser styrelsen sig ej för närvarande böra yrka härpå, É I fråga om den i det föregående berörde reduktion av ytvidden : som :för vissa slag av skogar bör vidtagas allt efter det större eller mindre arbete de förorsaka, föreslår styrelsen att de skogar, vilka skola deltaga i kostnadsfördelningen, åsättas följande relationstal, med vilka -arealsitfran för varje grupp av skogen multipliceras innan FÖSGOStosdeloree äger rum, nämligen 7,0 å kronoparker, kronoflygsandsfält, skogar till kronans utarrenderade jordbruksdamalaer och till civila boställen, kronolägenheter, holmar och skär, stockfångstskogar, krono- överloppsmarker, oavvittrade kronomarker samt alla ecklesiastika skogar: : såå DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR M. M. x 141 0,15 å renbetesfjällens skogar samt skyddsskogar och enskilde tillhöriga flygsandsfält under skogsstatens uppsikt; ; 0,75 statens till bergshanteringens understöd anslagna skogar, häradsallmänningar under » sköogsstatens förvaltning, under skogsstatens förvaltning ställda skogar till allmänna inrättningars hemman, som icke innehavas med stadgad åborätt samt städers skogar under skogsstatens förvaltning; 0,2 å under skogsstatens uppsikt och kontroll ställda häradsallmänningar, städers skogar, ; skogar till allmänna inrättningars hemman, som icke innehavas med stadgad åborätt, skogar å kronohemman utom de sex norra länen samt skogar till allmänna inrätt- ningars hemman, som innehavas med stadgad åborätt, i de fall då ytvidden av varje skog icke överstiger 1,000 hektar; 0,1 å skogar av sistberörda kategorier, i de fall då ytvidden av varje skog överstiger 1,000 hektar; Teoretiskt sett draga skogar av mindre ytvidd större förvaltningskostnader än sådana av större ytvidd, allt i förhållande till ytenheten. Olikheten framträder dock huvudsakligast och är lättast påvisbar vid jämförelse mellan skogar, av olika genomsnittsstorlek, belägna i olika delar av landet. Visserligen kunde vid nyssnämnda förhållande reduktion av större skogars areal i vidare mån än ovan föreslagits skäligen kunna ifrågasättas, men då dels skillnaden i förvaltningskostnad för mindre och för större i samma ort belägna skogar är väsentligt mindre än samma skillnad beträffande i olika orter belägna skogar dels ett vid- tagande av korrektion för arealskillnader å skogar inom samma Ööverjägmästaredistrikt högst betydligt skulle öka arbetet vid uträkningen, anser styrelsen sig ej böra föreslå att vid kostnadsfördelningen någon annan hänsyn tages till ytvidden än vad ovan föreslagits. Kostnadsbeloppet per ytenhet blir ändock olika även för samma slags och lika stora, men i olika delar av landet belägna skogar, och anpassa genom de föreslagna beräkningsgrun- derna automatiskt efter de inom respektive distrikt rådande intensivare eller extensivare förhållandena. Styrelsen anser därför att, om detta förslag godkännes, någon begränsning av ersättningsbeloppet till såsom styrelsen år 1911 föreslog, högst viss procent av viss skogs beräknade avkastnings värde icke är erforderligt, ty den ersättning, som enligt styrelsens i denna skrivelse väckta förslag skulle tillföras domänfonden, kommer att noga motsvara de verkliga administrationskostnaderna. De smärre ojämnheter, som vid beloppets uträk- nande för viss skog, där sådant erfordras, kunna tänkas uppkomma, till exempel att en viss skog ett visst år drabbas av en högre eller lägre förvaltningsavgift, än som motsvarar av å skogen just det året nedlagt arbete, äro alldeles utan betydelse och utjämnas under loppet av några år. Såväl det nuvarande systemet, som vilket i praktiken användbart systeri än uttänkes, lider eller kommer att lida av samma svaghet. Att det nuvarande systemet icke även om gottgörelse vore något så när rimlig, är rätt- vist, torde vara uppenbart, ty den i enlighet därmed uträknade ersättningen är i hög grad beroende på hur jägmästaren ordnar sina resor, om han under en resa besöker allenast en skog eller om han besöker flera skogar efter varandra, om han t. ex. för husbehovsutsyning själv besöker ett ecklesiastikt boställe, då ersättning till statsverket skall utgå, eller om han beordrar kronojägaren att utföra samma arbete, i vilket fall gottgörelse till statsverket ej erhålles. Systemet har dessutom den nackdelen att det förorsakar alla jägmästare, inom vilkas revir äro belägna ecklesiastika eller andra skogar, för vilka gottgörelse skall utgå, ett stort och tidsödande arbete med utskrivning av rese- och repartitionsräkningar. Å de ecklesiastika skogarna handhaves bevakningen i regeln av de ordinarie kronojägarna, men stundom även av extra kronojägare, som förordnas att mot visst arvode utöva be- vakningen å än enbart ecklesiastika, i närheten av varandra belägna skogar, än i samma ort belägna både ecklesiastika och andra allmänna skogar, och utgår dessas arvode i förra fallet helt av ecklesiastika skogsmedel, i senare fallet delvis av ecklesiastika skogsmedel och delvis av statsmedel. Slutligen förekommer ock, ehuru endast i några få fall, att å större ecklesiastika skogar kronoskogvaktare, på sätt i Eders Kungl. Maj:ts förnyade nådiga instruktion för skogsstaten den 28 april 1916, I $, sista stycket omförmäles, finnas an- ställda, och avlönas dessa helt av respektive skogars avkastning. Av vad nu anförts fram- går, att de flesta ecklesiastika skogar äro helt fria från kostnader för bevakningen, under det att ett mindre antal drabbas därav. Till undvikande av denna oegentlighet och för vinnande av likformighet härutinnan samt i och för tillämpningen av det av styrelsep härovan föreslagna systemet för beräkning av gottgörelse till statsverket föreslår styrelsen, att bevakningen å ecklesiastika skogar hädanefter måtte utövas enbart genom med stats- medel avlönade kronojägare och i den mån så behöves, extra kronojägare, vilka tjänste- 'mäns löner och arvoden, på sätt ovan angivits, böra inräknas i respektive distrikts fotalia administrationskostnad innan fördelning därav äger rum. I enstaka fall kan hädanefter, 142 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN såsom hittills å såväl kronoparker som andra slag av allmänna skogar ägt rum, finnas nödvändigt för viss skog anställa särskild, å skogen bosatt person, som i huvudsak har att mot betalning utföra skogsarbete, men även biträder med vissa bevakningsgöromål mot visst, i regeln obetydligt arvode. Kostnaden härför bör givetvis stanna å den skog, där skogsarbetaren-bevakaren är bosatt, och icke ingå i administrationskostnaderna för distriktet. Såsom exempel på konsekvenserna av styrelsens nu ifrågavarande förslag har hos styrel- sen uträknats dels administrationskostnaderna för år 1915, dels samma kostnaders fördel- ning distriktsvis å olika slag av allmänna skogar för samma år, det sista för vilket full- ständigt utarbetade och sammanförda siffror föreligga. Styrelsen erinrar därvid 1 förbigående om att överjägmästaredistriktens antal, som nu- mera är tolv, år 1915 uppgick till endast tio. Bland ifrågavarande administrationskostnader hava arvoden m. m. till skogsindelnings- assistenter och dikningspersonal ej medräknats. Däremot hava alla löner, sådana de enligt stat äro bestämda, helt medräknats, och avdrag sålunda ej gjorts för pensionsavgifter, något som torde vara berättigat, då skogsstatens pensioner numera utgå från domänfonden. På grund av att år 1915 ännu ej skogsingenjörer och tillsyningsmän funnos anställda har vid uträkningen av administrationskostnaderna ett något annorlunda förfaringssätt måst användas än som hädanefter skulle bliva fallet, och redogör styrelsen ingående för hur därvid förfarits. Skogsindelningskostnaderna hava ej medräknats, och böra cj heller framdeles med- räknas vid administrationskostnadens fördelning, utan debiteras varje särskild skog, något som utan svårighet kan ske, vare sig arbetet ersättes enligt taxa eller utgår i form av månadsarvode till indelningsassistent. Av administrationskostnaden år 1915, som uppgick till 2,137,260 kronor, skulle enligt sålunda föreslagna grunder följande belopp påföras de slag av skogar, för vilka gott- görelse bör tillföras domänfonden, nämligen FEM DEE Sjal GISTSKOD AL «je oss lsreke rer is. okel Sve) ej HSN AS a a gonsl sel eger o fe Slo rel releaser öl ApeL Re 45,390 kronor. statens till bergshanteringens understöd anslagna skogar ................ 7,275 a MATA ASAUNI ANTI SAT fö cd böle gel ölen fer ot rs S RelE RN SR ka ae ae! a) sr ake e för ge a SER Be N RR 26,416 Ka ERK! ESTOSPIK aa SkO SAL oiöl enes ojn ys nast säatslö SNS eleRS Då NA Ir fs Sskr sj oVada for ansa nrg ENERA oli kor SÅ a AE 224,970 skogar till allmänna inrättningars hemman, samt kronohemman utom de SEKANLOTFA TLA GIN godo elen kekaa gå ler a be Nols SNR ER a Re a on saa De 55 ears fr ar SETS KE AS RANE SES 3,336 a STA CL ETSKES KO AT UN sä Labero sing dr ka fe äre ber 16 5 Mera ESR RR ASEA Ta SA fär sval ara glo lb otarrr ES hå soc SKR NEN. EE 2,496 2R skyddsskogar och enskilda. tillhöriga £flygsandsfält .....o.sssmcm- se ser se er 61,357 åx Summa 371,270 kronor. Den ersättning, scm för skogsstatens bestyr under samma år med skogsskötseln å vissa slag av allmänna skogar tillfördes statsverket, uppgick till NOTIS TFT AST ASTINUT ATEN r sko ped eps del stt oms RE MENAR HE a stalle a le fel ber joel vek ja ESR Ae font 2,389: 15 kronor Aa DIS VIRETT DUTNE [Sof INA gehtg SRS SS No a AS SSA SER Mr a SLE SR DIS NA 18,546: 98 N SET ACT SPASRIADAL I 2g fsk EN ok KN TLAER ST B NNRE IRA mds or ER Are PR Nta Bran TR a Sh 176: — - Summa 21,112: 13 kronor Medeltalen pr år av ersättningsbeloppen för femårsperioden 1911—1915 utgjorde FOT ERA ASPINTANRIBDAT SI sco rovr fe BPA SIS LUNG: gå sale dee ön Edoras kl 2,391: 06 kronor FNMBE KI CST2 SKUkeL VBK OR ÖT kl "sö bye ekrar ons belys NeNe ERE ske lera le KR Derek vis Ref 14,540: 98 75 Därest det, såsom i justitiekanslersämbetets utlåtande den 2 juli 1908 framhållits, skulle anses att gällande föreskrifter om vården av häradsallmänningarna, städernas skogar och skogarna till de allmänna inrättningars hemman, som ej innehavas med stadgad åborätt, grunda sig å ett statsintresse av den vikt att det kan ifrågasättas, om ersättningen till stats- verket bör bestämmas så hög, att den verkligen utgör full gottgörelse för skogsstatens arbete och således jämväl innefattar ersättning för en del af statsverkets utgifter för av- lönande av statens skogstjänstemän, och därest det, likaledes enligt justitiekanslersämbr- tets nyssberörda utlåtande, icke finnes skäligt att bereda statsverket ökad inkomst på be- kostnad av nyttjanderättsinnehavarna till statens till bergshanteringens understöd an- slagna skogar, hemställer domänstyrelsen på grund av sin egenskap av affärsdrivande verk med mera, att domänfonden måtte genom direkt statsanslag, såsom numera sker ifråga om domänfondens utgifter för tillsyn å enskildes skogar i lappmarken och Särna socken med Idre kapellag samt i Västerbottens och Norrbottens läns kustland enligt ovan före- DOMÄNSTYRELSENS CIRKULAR M. M. »x 143 slagna grunder beredas ersättning för fondens utgifter för förvaltning och i förekom- mande fall, bevakning av eller tillsyn och kontroll av skogsskötseln å 1:0 statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar: 2:0 häradsallmänningar ; I 3:0 allmänna inrättningars hemman samt kronohemman utom de sex norra länen: 4:0 städernas skogar ävensom s5:o0 skyddsskogar och enskilda tillhöriga flygsandsfält. Den ersättning, som nu utgår för skötseln av vissa av nyssnämnda skogar, nämligen för "under skogsstatens vård och förvaltning ställda häradsallmänningar, skogar till allmänna inrättningars hemman, som icke innehavas med stadgad åborätt, samt städers skogar, torde, om den ej helt efterskänkes, till undvikande av de ovan berörda olägenheterna och tungan för skogsstatstjänstemännen wvid räkningarnas utskrivande böra bestämmas utgå och av dem, som ätnjuta avkomsten från respektive skogar, gäldas med viss procent av den domänfonden tillkommande ersättningen. Kostnaderna för skotsel av eller tillsyn å nyss- nämnda skogar uppgår, med undantag möjligen för häradsallmänningarna, eridast till jäm- förelsevis obetydliga belopp. Däremot anser styrelsen att ersättning för skötseln av renbetesfjällens skogar och de ecklesiastika skogarna bör utgå av de jämtländska renbetesfjällens skogsfond, respektive kyrkofonden eller annan ecklesiastik fond, som tillföres behållen avkastning från all- männa skogar, samt tillföras domänfonden och alltså komma statsverket till godo. Dessa fonder äro av betydande storlek och erhålla med undantag av biskopslöneregleringsfonden sin huvudsakligaste inkomst av skogsförsäljningsmedel. Renbetesfjällens skogsfond uppgick vid 1916 års slut till 1,019,043: 79 kronor. = Till den- samma inflöto under samma år skogsförsäljningsmedel till ett belopp av 271,842: 96 kronor. Kyrkofonden, som bildades vid 1914 års ingång och då uppgick till 8,140,883: 24 kr., har enligt för respektive år utgivna utdrag ur under statskontorets förvaltning stående fonders och diverse medels räkenskaper tillförts skogsförsäljningsmedel med följande nettobelopp, nämligen år 1914 1,349,562: 89 kronor, år 1915 1,301,370: 32 kronor och år 1916 2,745,904: 57 kronor och uppgick vid 1916 års slut till 12,019,875: 88 kronor. = Till nämnda inkomst- siffror komma tör åren 1914 och 1915 såsom en behållen avkastning från de ecklesiastika skogarna de andelar i skogsavkastningen, som tillgodoförts boställshavare. WVidare erinras om den betydande, i penningar dock ej uppskattade avkastning de ecklésiastika boställs- skogarna lämna i form av virke och ved in natura för boställenas och prästernas husbehov. Ett slag av boställen, som i det föregående ej berörts, är klockareboställen. Skogar till sådana boställen förekomma mer rparsamt och skötseln därav förorsakar alltså jämförelse- vis ringa besvär och kostnad. För fullständighetens skull bör dock även för dessa bo- ställens skogar gottgörelse i förekommande fall tillföras domänfonden enligt härovan an- givna grunder, och böra dessa skogar därvid åsättas relationstalet 1,0 i likhet med de ecklesiastika skogarna. Gottgörelsen torde böra gäldas av skogarnas aykastning, eller om behållning av skogsskötseln ej uppkommer, tillsvidare och tills annorlunda kan wvarda be- stämt av den eller dem, som byggnadsskyldigheten. å sådana boställen påvilar. Styrelsen hemställer därjämte att även för till vissa verk eller för särskilda ändamål upplåtna skogar, som blivit ställda under skogsstatens förvaltning eller med vilka statens skogspersonal har att i tjänsten taga befattning, gottgörelse enligt härovan föreslagna grunder måtte tillföras domänfonden. För den händelse det för genomförande av vad styrelsen härovan föreslagit erfordras samstämmande beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen, eventuellt ock av kyrkomötet, fram håller styrelsen slutligen vikten av att endast huvudprinciperna därvid måtte fastslås. Vissa detaljbestämmelser kunna tid efter annan behöva ändras och det synes därför, på det att sådan ändring må kunna ske utan alltför mycken omgång eller tidsutdräkt, vara önskvärt, att Kungl. Maj:t allena må kunna besluta om fastställelse eller ändring av be- stämmelser, som angå systemets detaljer, bland vilka styrelsen nämner särskilt relationstal ach arealreduktion. Ävenså synes det böra tillkomma Kungl. Maj:t att bestämma omfatt- ningen av de enheter — såsom sådana har härovan föreslagits överjägmästaredistrikten — - i vilka landet bör uppdelas för uträkning av gottgörelsens belopp. Domänstyrelsens underdåniga utlåtande den 2 mars ang. inom riksdagen väckt motion om tillvaratagande av stubbved å kronans skogar. I en inom den nu församlade riksdagens andra kammare väckt motion nr 302 har hr I. Vennerström på anförda grunder hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Eders Kungl. 144 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville snarast låta undersöka möjligheterna att genom anläggning av s. k. tjärugnar bättre tillvarataga stubbveden å statsskogarna, samt att Eders Kungl. Maj:t därefter ville vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kunde föranleda. Sedan andra kammarens femte tillfälliga utskott anhållit, att domänstyrelsens utlåtande måtte i ärendet inhämtas, har styrelsen genom nådig remiss den 22 sistlidne februari anbe- fallts avgiva sådant utlåtande, och får styrelsen till åtlydnad härav med remissaktens åter ställande i underdånighet anföra. I motiveringen för sin hemställan till riksdagen har motionären i huvudsak andragit föl- jande. Genom kristidens verkningar hade skogsbruket i särskilt hög grad påverkats därhän att skogsavfallet, särskilt stubbveden, varur vid torrdestillering i s. k. tjärugnar erhölles tjära, kol och terpentin, ernått en håttills oanad efterfrågan och stegring i värde. Denna för en intensiv skogsskötsel synnerligen lyckliga omständighet hade emellertid endast ut- nyttjats å i privat ägo befintliga skogsmarker, medan landets största skogsägare, staten, intet åtgjort för att tillvartaga de betydande värden, som i form av dylikt virke funnes 3 stats skogarna. Förekomsten av stubhved å dessa marker kunde visserligen ej angivas, men ville motio- nären hålla före att, då stubbveden kunde beräknas i medeltal utgöra, lågt räknat, 2894. av beståndets kubikmassa av stamved med bark, vid avverkning av ett bestånd, uppskattat att innehålla 200 kubikmetar per hektar, man genom att ej tillvarataga stubbarna lämnade 289; av kubikmassan eller i förevarande fall 56 fastmeter virke per hektar att förmultna i sko- garna Efter att hava framhållit att staten i lyckligaste fall mot en ringa penning torde hava försålt en obetydlig del av de oerhörda kvantiteter stubbved, som torde finnas i statssko- garna, och vilka rationellt tillvaratagna sannolikt skulle öka dessa skogars årliga avkastning med någon million kronor, omnämner motionären en på sin tid till domänstyrelsen från jägmästaren i Arjeplougs revir ingiven skrivelse med förslag att genom statens försorg an- ordna tillverkning av tjära genom vedens bränning i s. k. tjärdalar, vilken skrivelse skulle utan motivering av styrelsen hava lagts till handlingarna. Detta tillvägagående från domän styrelsens sida syntes tyda på att statsmakterna borde giva direktiv ifråga om tillgodogörande av statsskogarnas värderika stubbmaterial. Motionären insåge visserligen, att en del svårigheter skulle möta vid ett genom statens försorg anordnat tillvaratagande av stubbveden på statsskogarna särskilt ifråga om att an- skaffa arbetskraft härför, men dessa kunde övervinnas genom användande av för ändamålet särskilt konstruerade maskiner. Därjämte vill motionären framhålla, att han ej avsett anläg- gande av större fabriker för användning av stubbveden, utan velat rekommendera smärre tjärugnar såsom varande en för ändamålet väl avpassad typ. Sådana smärre tjärugnar hade givit ett utomordentligt stort ekonomiskt utbyte och anläggningskostnaderna hade blivit in- tjänade på en mycket kort tid. För egen del får styrelsen vidare i underdånighet anföra. Innan domänstyrelsen övergår till att närmare yttra sig i ärendet, anser sig styrelsen böra tillrättalägga ett uttalande i motionen, som måste härröra av en oriktig uppfattning av till motionären lämnade uppgifter, och varav skulle kunna dragas oriktiga slutsatser beträf- fande statens skogshushållning. Det är visserligen sant, att stubbvedens massa beräknas uppgå till omkring 28.95 av be ståndets kubikmassa av stamved med bark, men då ett bestånd uppgives hålla 200 kubik- meter per hektar, ingår ej i denna massa stubbvedens kubikmassa, även om den med led- ning av nyssnämnda beräkningssätt kan uppskattas till 56 fastmeter per hektar. ? Ett kvarlämnande eller uttagande av stubbveden har sålunda intet att skaffa med vad man i allmänhet avser med en rationell skogshushållning. Stubbvedens tillvaratagande och förädlande tillhör skogsbrukets binäringar och utövar i stort sett intet direkt inflytande på skogsskötseln eller planläggandet därav. Det föreliggande spörsmålet huruvida en förädlig av stubbveden å SkitsskoGse bör ut” föras genom statsskogspersonalens försorg, kan skärskådas ur förnämligast tvänne synpunkter dels en principiell eller huruvida staten i allmänhet bör själv befatta sig med förädling av sina skogsproduktioner, dels en speciellt affärsmässig eller huruvida det verkligen varit möjligt att på sätt i motionen ifrågasatts utnyttja den rådande Kogkonjasltaren betraktande tjära, träkol och träoljor. Beträffande då först den principiella sidan av spörsmålet får domänstyrelsen till en början erinra, att styrelsens och den under styrelsen lydande skogsstatens uppgift beträffande hus- hållningen med statsskogarna huvudsakligen avser skogens skötsel och beredande av avsätt ningen för skogsavkastningens råvaror och i andra hand ett förädlande av skogsproduk- DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR M. M. x 145 terna. Samma "uppfattning angående arten av domänstyrelsens och skogsstatens förvaltning har tydligt kommit till uttryck i det av den norrländska skogsvårdskommittén den 15 mars 1912 avgivna betänkandet, där kommittén framhåller, att det i regel måste anses riktigt, att staten icke själv bedriver industriell verksamhet, men att fall kunde förekomma, då ett mot- satt förhållande inträdde. De skogssakkunniga för södra Sverige hava även i huvudsak ut- talat samma mening i sitt betänkande av den 17 december 1915 samt angivit, under vilka förutsättningar försågning av virket å de allmänna skogarna för höjande av dettas nettoav- kastning huvudsakligen borde äga rum. Domänstyrelsens och skogsstatens organisation har varit och är allt fortfarande i huvudsak inriktad efter dessa linjer med en personaltillgång, beräknad efter behovet av den högre och lägre personal, som kan erfordras, vid en skötsel av statsskogarna, som avser ett planmäs- sigt ordnande och genom utsyningsförfarande ledd avverkning å desamma samt skogsvår- dande åtgärder, För utförande genom denna förvaltning av förädling av skogsprodukterna från statens skogar saknas alltjämt ej blott tjänstemän utan även arbetsledare. Emellertid har styrelsen alltjämt haft sin uppmärksamhet inriktad på att, där förhållan- dena sådant krävde, anordna : förädling genom revirförvaltningarna av skogarnas avkastning antingen detta nu skulle ske genom försågning eller kolning av virket eller genom dess tillhandahållande åt spekulanter wvid trafikled i förarbetat skick, och har styrelsen tid efter annan tagit initiativ för anskaffande av härför ävensom för tillgodoseende av de år ifrån år ökade kraven på skogsvårdande åtgärder i samma mån avsättningsmöjligheterna för smärre virke ökats, erforderlig personal med såväl lägre som högre skoglig utbildning. Beträffande den förra må erinras om den betydande ökning av kronojägarekåren, som med korta mellantider ägt rum under de senaste tolv åren, och ifråga om den förvaltande personalen ökades möjligheterna till dess rekrytering med det dubbla antalet mot förut ge- nom inrättande vid Kloten av ytterligare en förberedande skogsskola för dåvarande skogsin- stitutet -samt slutligen skogshögskolans inrättande, därvid det blev möjligt att intaga ett ännu större antal elever. Följderna härav kunna sägas hava börjat visa sig från år 1905 och som ett uttryck för i vilken grad statsskogsförvaltningen från denna tid tagit befattning med förädling och förarbet- ning av virket från statsskogarna må här ur den officiella statistiken anföras de siffror, som utvisa beloppen för under vart och ett av åren från och med år 1909, eller det år från och med vilket sådan statistik i fullständigt skick förefinnes, till och med 1915 genom skogspersona- lens försorg avverkat och förädlat virke i procent av den totala årsavverkningen samt de absoluta kostnaderna härför: [Eenom skogsför- 3 Ivaltningen avver- År Ikat och förädlat lvirke i 24: av to-| Motsvarande to-/ tala avverknings- och förädlings- | : | kostnader itala SMG ST | 1O OO NES Ar SET RP na | I 1,3 723,952 [NES Vet IRAN Ps | 10,6 804,374 156 AR FANN | 13 998,521 | 2 0003) 1 SBS gr i ESSENS NISSE d 1447 1,257,251 [ER 7E SRA IR a SAML | 17,9 1,838,766 LO LA, gata SARA NS ARA 2 2,397,728 = VinÖ Löne sec vg RSAEE LEE de 2135 3,216,212 i För år 1916 föreligger annu icke motsvarande statistik fullt utarbetad, men de under detta ar för enahanda ändamål utbetalade kostnaderna belöpa sig enligt bokslutet till 4,283,386 kronor. Under år 1017 stego samma utgifter till 6,189,423 och beräknas under inneva- rande år komma att nå den ansenliga summan av 10,652,662 kronor. Men arbetena i det hela hava ökats i samma proportion och därmed kravet å personal. Detta framgår av nedanstående siffror på inkomster och utgifter sedan år 1905: $ 146 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN. ; | AE | Inkomster | — Utgifter | | | 1905 JRR SR NEN £3a) 7,559,033 | 1,653,900 1 OO0TUNTTE BE RNAA PL | 8,618,009 1,734,1 1 I HOT ef (RR ER oral PHRA DRA, SEP SEE FONNE 9,968,984 | 1,956,490 | TO OBS) LASER NEAR SE LAN 9,540,241 2,448,826 | RA nr RR a Dee a cor does [ET KO KeN Tofi [113 220,40X- EMO fö eke For Ae solo ta NN LOG 2AS | 3,434;543 | | AIO RENT Sö nerkiört ers str BORIS ac 12,509,731 | 3,890,115 | BON 2 UREA rörs a SLE 13,664,93 3 4,327,'49 | MELO IE ge le fe VART RER BED ELR 18,070,857 | 5,280,619 | jÖR Od ns Arr rs ar an sö av se STR NA EGON 25002 | 6,292,956 EI rna sta äre, va Tv TARAS MA 20 34353 00 6,932,717 Tr ÖEO ES Rule a nea ssaesje ERS ETS N ILS SOM ASEA 9,613,247 Dessa skogsstatens arbetsprestationer, om man frånser de senaste årens, för vilka de an- givna siffrorna tydligt varsla om kristidens påverkan, motsvarar, vill det synas domänsty- relsen, den gradvis skeende utveckling som i förberörda hänseende med fasthållande av förutnämnda principer bör kunna ske med den personal, som står styrelsen till buds. I fråga om åren 1914 och I915 är att märka det skogsstatspersonalen i ganska stor utsträckning varit inkallad till militärtjänstgöring och under senare delen av år 1917 har en betydande del av denna personal varit ställd till 1917 års bränslekommissions förfogande, varigenori arbetena på statsskogarna givetvis blivit i många hänseenden tillbakasatta. Innan domänstyrelsen nu ingår på ett skärskådande av de möjligheter, som skulle hava förefunnits och förefinnas för att med utnyttjande av nu rådande högkonjunktur å tjärmark- naden tillvarataga stubbveden å kronoskogarna, anser sig styrelsen något böra uppehålla sig vid huru tillvaratagandet av denna ved försiggår och vartill de olika slagen av stubbved användas. Brytningen av stubbarna försiggår nämligen dels med handkraft och enklare redskap samt med särskilt för ändamålet konstruerade maskiner av olika typer dels också genom användning av sprängämnen. I senare fallet är det fråga om upptagandet av i allmänhet rätt färska stubbar, och kar då brytningen av dessa försiggå omedelbart efter skogens avverkning och plägar den härvid erhållna stubbveden användas dels såsom vanligt bränsle dels för framställning av tjära jämte biprodukter vid torrdestillation uti särskilda fabriker eller tjärugnar. Vid användande av handkraft i förening med enklare redskap är det däremot oftast fråga om upptagande av äldre till ytvidden förmultnade stubbar och med i fråga om tallstubbar riklig förekomst av töre eller tjärved. Dessa stubbar användas huvudsakligen för framställning av tjära och uteslutande, då tjära skall erhållas genom bränning av veden i s. k. dal. Emellertid är ett tillvaratagande av stubbveden icke alltid enbart till fromma för skogen Där stubbveden avverkas omedelbart efter det egenliga hygget, torde man, om tillbörlig aktsamhet vid sprängning av stubbarna iakttages, så att fara för skogseld ej uppstår, icke kunna säga, att densamma är menlig för skogen utan tvärt om. Men vid tillvaratagande av de äldre tjärvedstubbarna, vilka äro för dalbränning särskilt eftersökta, och som ofta nog förekomma inne uti de spirande återväxterna eller de tätt slutna ungskogarna, är faran för en svår åverkan å den ofta synnerligen lovande återväxten eller ungskogen omedelbart för handen, och det kan ofta nog vara anledning att överväga, huruvida det ej är förmånligare att låta tjärstubbarna ruttna än att utsätta ungskogarna för den skadegörelse, som ej kan undvikas vid en avverkning av dessa. Då motionären förordat en viss typ av anläggningar för framställning av tjära, kol och råterpen- tin ur stubbveden, torde det även vara lämpligt att något närmare ingå på denna del av frågan. Dessa s. k. mindre tjärugnarna uppföras visserligen efter något olika modeller och i väx- lande storlekar, men gemensamt för dem alla är, att de muras av tegel med särskild eldstad under ugnen, vilken vanligen har en rymd av 25 kubikmeter. I huvudsak användas i dessa ugnar för framställning av tjära äldre stubbar s. k. törvedstubbar av tall eller samma slags ved som vid tillverkning av s. k. dalbränd tjära. Råa tallstubbar och även stubbved av gran kan ju användes i dessa ugnar, men blir då utbytet av tjära väsentligt sämre både kvantitativt och kvalitativt, varför, som sagt, man strävar efter att erhålla om möjligt uteslu- tande törvedstubbar av tall. Till bränske under själva ugnen kan däremot användas vad ved eller virkesavfall som helst. FESTEN NESS SU I bh Sa DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR M. M. TAR En undersökning av utfallet vid bränning i sådan ugn av 80 lösmeter ved av å rot tor- kad tall har givit till resultat 20 läster träkol, 900 kilogram 1:ma tjära, 500 kilogram 2:da tjära, 100 kilogram träsprit, 300 kilogram ättiksyrad kalk och 150 kilogram råterpentin. Hade i stället använts endast törvedstubbar, hade utbytet av kol blivit inemet 50 9 lägre, men utbytet av tjära och övriga biprodukter både kvantitativt och kvalitativt avsevärt bättre. Då de träkol, som erhållas vid tjärbränning, anses sämre än dem, som erhållas vid milkol- ning, bestyrker ovanståeede jämförelse emellan resultaten av torrdestillation i ugn av å ena sidan stamved av torr tall och å den andra stubbved av samma slags skog, vad som förut framhållits beträffande det företräde, som gives åt törvedstubbarna framför annat virke vid tillverkning av tjära För tillvaratagande av alla de biprodukter, som erhållas vid torrdestillation å dylik ugn, är det nödvändigt att densamma är belägen ganska nära fabriksanläggning för rening av desamma. Ofta nog byggas dessa ugnar två och två tillsammans med gemensam eldstad för att därigenom bespara arbetskraft och bränsle. Ej så sällan anläggas dock ett flertal sådana ugnar på samma plats, då anläggningen blir av mera fabriksmässig och stadigvarande natur. Givetvis måste dessa ugnar uppföras i omedelbara grannskapet av järnväg eller kommu- nikationsled, då byggnadsmaterialet ej kan fraktas långt på sidan därom. Anläggningskostnaderna för en sådan ugn variera beroende på de lokala förhållandena, men torde nog ej i allmänhet kunna sägas överstiga de i motionen angivna beloppen, därest inga anordningar vidtagas för biprodukternas renande. Beträffande skötseln av en dylik anläggring lärer densamma ej förutsätta större fackkun- skaper än att de fort nog kunna inhämtas av vem som helst. Om det sålunda också ej fordras något särskilt stort kapital för uppförande av en dylik tjärugn, och om också för skötseln därav icke erfordras någon mera nämnvärd arbetskraft, så förut- sätter emellertid en mera kontinuerlig drift av en sådan anläggning en avsevärd mängd stubbved, för vars brytning och framforsling behövas betydande arbetskrafier. I motionen har vidare framhållits att det icke gärna med fog kunde invändas att stubb- veden 2 statsskogarna icke kunde tillvaratagas på grund av brist på arbetskraft. Något hin- det mötte nog på denna punkt, men detta kunde med maskinella hjälpmedel till stor del undanröjas. Den omständigheten, att statstkogarna vore i regel mera avlägset belägna från de bästa trafiklederna lade visserligen hinder i vägen för anläggande av fabriker för tjär- tillverkning; däremot vore de smärre tjärugnarna att rekommendera såsom en för statssko- garne väl avpassad typ. | Beträffande då de områden av statsskogarna, från vilka brytning av stubbved för tillverk- ning i ugn av tjära skulle kunna äga rum, så begränsas desamma med hänsyn till vad här förut anförts, till sådana invid kommunikationsled belägna tidigare avverkade tallmarker, där törvedstubbar utan men för skogsvården enkannerligen återväxten skulle kunna brytas till den mängd, att vid järnväg eller annan kommunikationsled uppförda mindre tjärugnar därav skulle för ett antal år kunna förses med erforderlig ved för destillation och bränsle, De nu rådande oerhört uppdrivna priserna på trätjära, omkring 110 kronor per tunna torde, om efter några år mera normala förhållanden inträtt, hastigt komma att avsevärt sjunka. Med hänsyn härtill torde man ej böra räkna med att en dylik anläggning skall kunna drivas någon längre tid. Den kvantitet törved, som det följaktligen kunde bliva tal om att tillvarataga, torde därför, fastän den ej ens kan närmelsevis angivas, ej böra överskattas liksom också den vinst stats- kassan härigenom skulle kunna tillföras. I det föregående har framhållits, att skogsstatens personal av både högre och lägre grad är allt för fåtalig för att kunna befatta sig med industriell verksamhet på sidan om sin egentliga tjänst, och gäller detta alldeles särskilt i fråga om år 1917, då densamma i så betydande utsträckning tagits i anspråk av 1917 års bränslekommission. Under sådana för- hållanden har det varit fullkomligt otänkbart att igångsätta tillverkning av tjära i någon av- sevärd omfattning. Emellertid förelåg för ett sådant företag ytterligare ett hinder, vilket säkert skulle hava visat sig medföra de allra största svårigheter att övervinna, nämligen att erhålla erforderlig arbetskraft, vilken oavsett alla maskinella anordningar ändock alltid behövts i stor utsträck- ning till brytning och framforsling av stubbarna. Den oerhörda konkurrens om arbetskraft, som under det senast gångna året på alla områden och ej minst ifråga om skogsarbete gjort sig gällande, hade säkerligen ej medgivit anskaffande av tillräckligt antal arbetare. Det må i detta sammanhang blott erinras om huru ytterligt svårt det varit för jigmästarne att ej minst tillföljd av ransoneringen av de viktigaste födoämnena under det gångna året anskaffa erforderlig arbetskraft till de arbeten, som ansetts absolut nödvändiga å statens skogar. 148 x SKOGSADMINISTRATIONEN. Domänstyrelsen tror sig med det nu anförda hava framlagt alla de skäl, som för styrelsen varit avgörande, då styrelsen icke ansett sig böra taga något initiativ i den riktning, motio- nären ifrågasatt. Däremot har styrelsen i anslutning till här förut hävdade principer dels beträffande de tvänne nordligaste länen för utom försäljning av stubbar i stor utsträckning till ortsbefolk- ningen för bränning av tjära i dal ej blott upplåtit viss rätt till brytning av stubbved å vissa kronoparker utan också såsom en följd av härom framställd begäran träffat anstalter för offentligt utbud av enahanda rätt, avseende betydande kvantiteter sådan ved, dels ifråga om . övriga delar av riket; där lokal spekulation och efterfrågan å dylik ved vore att räkna med i cirkulärskrivelse till vederbörande överjägmästare den 11 oktober sistlidet år bemyn- digat dem att i mån av efterfrågan och, där så utan men för skogsvården kunde ske, genom kungörelse utbjuda rättighet att för en tid av högst tre år, vari jämväl avforslingstiden skulle inberäknas, tillvarataga stubbved å kronoparkerna m, fl. allmänna skogar. I motionen har omnämnts en på sin tid till domänstyrelsen från jägmästaren i Arjepluogs revir ingiven skrivelse med förslag till ordnande av tillverkning av s. k. dalbränd tjära å kronoparkerna. Då styrelsens åtgörande beträffande denna framställning av motionären gjorts till föremål för kritik, anhåller styrelsen underdånigst få meddela skälen för sin be- handling av detta ärende. Jägmästarens förslag, vilket innebar, att tjärveden skulle till spekulanterna kostnadsfritt utlämnas under villkor att dessa levererade därav erhållen tjära till staten till visst pris vid järnvägsstation, syntes styrelsen vars stridande mot nådiga brevet den 15 november 1912. [ detta stadgas nämligen, att till vissa kategorier å kronans marker inom Västerbottens och Norrbottens län nedsatta åbor ävensom till annan mindre bemedlad ortsbefolkning i nämnda län finge utlämnas stubbved till tjärbränning i den mån detta utan men för skogsvården av vederbörande jägmästare ansåges kunna försiggå till ett pris av 15 öre per kubikmeter fast mått även om det i orten gängse priset på dylikt virke vore högre. Och då jägmästaren framhållit, att köparne av tjärved oftast utgjordes av en i ekonomiskt ävseende svag orts- befolkning, lärer ock detta nådiga brevs bestämmelser vara i allmänhet tillämpliga på den, inom Arjepluogs revir tjärvedsköpande befolkningen. Av förenämnda ' anledningar och då nådiga brevet den 15 november 1912 föranletts av en underdåmg skrivelse i ärendet från sagda års riksdag, wsåg sig domänstyrelsen ej böra vidtaga någon åtgärd på grund av ifrågavarande skrivelse från jägmästaren i Arjepluogs revir. Då emellertid i detta sammanhang bestämmelserna i nämnda nådiga brev blivit berörda. kan domänstyrelsen ej underlåta att framhålla, att, även om vid tiden för fastställande av nämnda pris på tjärved till den mindre bemedlade ortsbefolkningen ett eljes gängse pris av 50 öre per kubikmeter för veden, då tjäran betalades med 14 å 16 kronor per tunna icke spelade någon egentlig roll, med hänsyn därtill att för framställande av en tunna tjära er- fordrades allenast 3 kubikmeter törved löst mått, motsvarande högst I1'!/; kubikmeter fast mått, så synes det dock numera, då en tunna tjära betalas med omkring 110 kronor, inga- lunda vara av något verkligt behov påkallat att till den mindre bemedlade befolkningen i Västerbottens och Norrbottens län utlämna tjärved till förutnämnda låga pris per kubikmeter, ty även med ett pris av fem kronor per kubikmeter eller mera på veden lämnar dalbrän- ningen en synnerligen god förtjänst. Exempel finnas nämligen på att en hel del personer, vilka förut ansetts såsom mindre bemedlade, på ett enda år kunnat på tjärbränning förskaffa sig en förtjänst av flera tusen kronor. MEDDELANDEN FRÅN SKOGSBOKFÖRINGSKOMMITTÉN. N:o 34 avgivet den 26 februari 1918, angående bokföringen av 1) kronojägares trakta- mentsräkningar 2) ”utgifter å inkomsttitlar” och ”inkomster å utgiftstitlar” 3) utgifter å :; titeln ”byggnader”. je N:o 35 avgivet den 8 mars 1918, vari meddelas, att de tablåremsor för revirens olika hushållsenheter, som månadsvis utsänts från kommittén för att hålla herrar jägmästare underrättade om de från årets början gjorda in- och utbetalningarna, från och med år 1918 komma att utbytas mot tablåer för revirets samtliga hushållsenheter. Dessa tablåer komma att utsändas första gången under maj månad, upptagande i en summa inkomster och utgifter för årets fyra första månader; därefter komma tablåer att utsändas under juli månad för tiden januari-juni, under september månad för tiden januari—augusti, varemot för årets sista månader tablåer komma att månatligen utsändas. må Ä » rv Å FR / AS £ ff å' område, Msom ver att hänföra till inägor, såsom smärre gärdesbackar, park eller dylikt. På skäl, som här förut i motiven till I 8 anförts, har dock icke ansetts ändamålsenligt att i nu ifrågavarande författning intaga sistnämnda lags bestämmelser i dess 12 8 därom, att vad i lagen stadgas ej skall utgöra hinder, bland annat för skogsmarks utläggande till nödig beteshage. Synnerligast i södra och meller- sta delarna av landet utgöras emellertid de områden av en fastighet, vilka an- vändas till beteshagar, mycket ofta av såväl mark, varå genom ändamålsenlig behandling, såsom skogens uthuggning och markens röjning, god gräsväxt kan erhållas, som ock sådan hårdare sten- eller bergbunden eller annan torr, nä- ringsfattig mark, som icke är lämplig till annat ändamål än till skogsbörd. Lika litet som hinder bör läggas för förutnämnda områdens avverkning till förbättrande av betet, där sådant erfordras för fastigheten eller därmed sam- brukad fastighet, lika litet böra sistomförmälda skogsmarksområden få genom avverkning så behandlas, att därå befintlig ungskog skövlas eller, beträffande fastigheter, som avses i 2 $, en god skötsel av marken eller beståndet i övrigt äsidosättas. 4 och 5 $$. Därest avverkning sker i strid mot de bestämmelser, som stad- gas i I och 2 $$, bör finnas möjlighet att genom snabbt ingripande förbjuda avverkning å fastigheten eller, där så anses tillräckligt, viss del därav, för annat ändamål än fastighetens eller därmed sambrukad fastighets oundgäng- liga husbehov. Bränslekommissionen har föreslagit, att sådant förbud skulle meddelas av överexekutor på begäran av skogsvårdsstyrelse eller av denna särskilt bemyn- digad tjänsteman, och skulle dylikt förbud utan vederpartens hörande medde- las att gälla till den I juni 1919. Förbud, varom nu är fråga, synes dock icke lämpligen böra meddelas utan att fastighetens ägare samt, där avverkningen FÖREKOMMANDE AV SKOGSSKÖVLING x Som motståndare mot all slags blädningsbruk, polemiserar han mot WAGNER och varnar kraftigt mot varje slags generalisering. I någon mån gör han sig dock själv skyldig härtill, då han förordar föryngringshyggen av 3—16 hektar. Vid de nya beståndens uppdragande gäller det emellertid ej att endast använda den rätta arten utan även den bästa rasen. Det är särskilt genom studiet av W. JOHANSSENS skrifter, som förf. kommit till klarhet om skikt- förmågans (Spredningsevnens) variation med rasen och åter rasens beroende av fröets proveniens. Som bekant är författaren anhängare av mycket täta plantbestånd, och han betraktar t. ex. för eken den största möjliga planttäthet som ett av de viktigaste medlen att alstra god skog. De täta skogsodlingarna uppnå enl. HaucH en fyllig- het och en frodighet, som icke blir förhållandet med de glesa. Ju större plantantalet är, ju större utsikt har man också från ärftlighetssynpunkt att erhålla eftersträvans- värda, goda typer. Även om detta sålunda f. n. är riktigt, blir det väl för framtiden mera ekonomiskt att söka odla och förädla endast de goda raserna, varigenom säkerligen eftergifter på plantantalet kunna göras. I en senare huvuddel i boken ägnar sig förf. åt gallringsfrågan. Han vill låta kampen mellan träden i yngre år fortgå så länge som möjligt, innan han ljusställer dem. Därför är han också, som det synes på goda grunder, motståndare till utmärkande av »huvudträd»; man kan därvid.så lätt, utan att veta det, komma att borttaga just de träd, som sitta inne med de bästa utvecklingsmöjligheterna. Ju långsammare och försiktigare man går över till den glesare ställningen, desto bättre vill, enl. HaucH, utvecklingen bliva. Ju längre man kan vänta med det slutliga bestämmandet av de träd, som skola bli de härskande, ju mera man låter beståndet själv utmärka dem, desto större möjlighet har man att träffa det rätta valet. Huru viktigt det bör vara att just tänka på att alltmera frambringa de goda individerna uttrycker författaren på följande sätt: »Medens vi viser ud (utbläckar), 168 x LITTERATUR skal vi i nogon Maade vare hypnotiserede af dette ene: at tenke paa Be- voksningens Opbygning». Givetvis är förf. liksom flertalet danska skogsmän, när det gäller den äldre skogen, vän av mycket starka gallringar, som utföras så kraftigt, att vid omloppstidens slut för bok och lärk knappast 100 stammar per hektar böra kvarstå. Beträffande granen anser förf., att — när densamma nått en höjd av 10 meter — kan man ej längre förbättra dess stamform genom att hålla bestånden slutna. Denna förbättring skall ha slutat tidigare genom täta planteringar. Efter 40— 50-årsåldern skall man i Danmark sträva efter att avveckla stamantalet så fort som det är möjligt med hänsyn till be- ståndens slutenhet. I en annan avdelning behandlas skogens omloppstid med synpunkter, som ha mindre intresse för svenska läsare. Till sist berör författaren en del skogspolitiska spörsmål, främst skogsför- valtningen. Han visar sig här vara mycket fördomsfri och säger många beska sanningar. Han framhåller att, liksom man anlitar specialister bland läkarne, bör man också söka få revirförvaltare, som har den ena eller andra skogs- naturen till sin specialité. Vid tillsättande av revirförvaltare bör man sällan välja bland de äldre, som söka, utan bland de yngre, dock ej de yngsta, och taga liknande hänsyn som vid besättandet av professorsbefattningar vid univer- sitet och andra högskolor. Den unga man, som får ett revir, bör i regel, enl. förf. mening, sedan ej förflyttas till annat revir. Givetvis håller författaren styvt på, att revirförvaltarens mesta tid bör an- vändas i skogen för iakttagelser och den minsta möjliga vid skrivbordet och telefonen. Men å andra sidan vill han giva skogsbevakaren den största möj- liga fria ställning, I de flesta fall bör man giva honom rätt, dels därför att han med sin större och mera detaljerade lokalkännedom vanligen har det, och dels för att icke förtaga hans lust och arbetsglädje. Förf. håller före, att man bör söka göra livet behagligt för bevakaren och städse låta honom känna, att hans mening kan vara lika god som revirförvaltarens. Till sist uttalar författaren, att hos skogsmannen bör finnas något av vad PascaL kallar »V'esprit de finesse» 1 motsats till »l'esprit de géométrie». Många- handa saker i skogsförvaltarens arbete kan ofta föra honom in på att alltför mycket bliva »geometriker», särskilt om han i många år sysslat med skogs- indelning och kontorsarbete. Fara uppstår då, att skogsmannen kommer för litet i; kontakt med själva den levande skogen. Det är med stort intresse man genomläser de synpunkter, som den gamle men till sinnet ännu spänstige skogsmannen framlägger liksom ett testamente till en yngre generation. G: SCH: LITTERATUR x 169 NYUTKOMNA BÖCKER. EDiIn, H.: Anvisningar för användning av cellulosa som fodermedel. Sveriges Skogsägareförbunds cirkulär n:o 10, 1918. Stockholm 1918. 37 sid. Grundstadgar för fonden för skogsvetenskaplig forskning. Stockholm 1918. Häsid: 4:03 j Redogörelse för skogsförsöksanstaltens verksamhet under treårsperioden 1915 —1917 jämte förslag till arbetsprogram. Stockholm 1918. 76 sid. 5 fig. Statistisk årsbok för Sverige. Femte årgången 1918. Utgiven av Kungl. Statistiska Centralbyrån. Stockholm 1918. 343 sid. Pris 2 kr. Bialowies in deutscher Verwaltung. Herausgegeben von der Militärforstverwal- tung Bialowies. Zweites Heft. Berlin 1917. Paul Parey. Sid. 59—113. I karta, 47 fig. och 2 kartskisser. Pris 4: 20 mark. Innehåller bl. a: LAUTENSCHLAGER, Die forstlichen Verhältnisse des Bialowieser Urwaldes; ESCHERICH, Forstentomologische Streifzäige im Urwald von Bialowies. Bulletin mensuel des renseignements agricoles et des maladies des plantes (Institut international d'agriculture). Année IX. N:o 1. Rom 1918. Innehåller bl. a.: E.: AROSENIUS: L'industrie forestiere en Suede. o9 sid. Den Kongelige Veteriner- og Landbohojskole. Aarsskrift 1918: Köbenhavn. Aug. Bangs Boghandel 1918. 446 sid., 78 fig. och 1 plansch. Mitteilungen der Deutschen Dendrologischen Gesellschaft. 26. 1917. Thy: TOW IOIS., 330,,Sid. 100: 18: jPms..5 . mark; SCHWAPPACH, ÅDAM: Forstwissenschaft. 3 verb. Auflage. Berlin och Leipzig 1918. G. I. Göschen'sche Verlagsbuchhandlung (Sammlung Göschen). 160 sid. LAGAR, KUNGL. FÖRORDNINGAR OCH BESLUT. Förslag till lag om förekommande av skogseld genom antändning i följd av järnvägsdrift. Domänstyrelsen och Järnvägsstyrelsen hava, därom anmodade genom näd. remiss den 14 oktober 1914, den 16 sistl. mars till Kungl Maj:t överlämnat ett genom särskilda, av ämbets- verken utsedda sakkunniga utarbetat förslag till lag om förekommande av skogseld genom antändning i följd av järnvägsdrift jämte tillhörande betänkande och en promemoria i ären- det. Med godkännande av de principer, som legat till grund för lagförslaget, dock med vissa erinringar och ändringsförslag framkomna vid detaljgranskningen, hemställa ämbets- verken om avlåtande till riksdagen av nåd. proposition i ämnet. Fördelning för år 1918 av stipendier mellan statens skogsskolor. Kungl. Maj:t har genom nåd. brev den I mars på förslag av domänstyrelsen dels till för- delning under år 1918 mellan statens skogsskolor av de i staten för skogsskolorna upptagna 98 stipendier vart och ett till ett belopp av 300 kronor dels ock till bestämmelser rt övrigt för utbetalande av samma stipendier, förordnat: att ifrågavarande 98 stipendier skola för år 1918 fördelas mellan statens skogsskolor på följande sätt: Hällnäs SKOSSSKOl0 SANNA kad RIE 9 stipendier. Bispgardensa vi gö vd py. RA aren dass MON II » Grönsinka EE SNR Ra 000 OSA SSR RS NP ENESEEN 13 Bjurförs- ägde og än mm SR ass sölsne 13 » Haddebo FRE LE PASSED SAR UI RNE 13 » OMbergSN 0 bra po Ane RE INN ME rk fe fee 13 Flammärsebör guss a ess RE saga fr sega SSA ög » Kolleberga ARR SEE Sn Go 0Gr ES SAS SA NS ONS DR 13 > att stipendierna skola tilldelas behövande lärjungar; att stipendierna skola på det sätt utbetalas, att beträffande samtliga skogsskolor utom Haddebo tre fjärdedelar därav utgå för tiden från kalenderårets början till lärokursens av- slutande den 15 oktober, samt beträffande samtliga skogsskolor en fjärdedel, för tiden från och med kursens början den 1 november till årets slut; samt att, därest det bestämda antalet stipendier finnes icke böra i sin helhet utgå till någon skogsskola, ledigt stipendium må efter Edert bestämmande kunna utdelas till lärjunge vid annan statens skogsskola. Fjällägenheter. (ienom nåd. brev den 22 mars 1918 till Konungens bef:de i Norrbottens län angående upplåtelse med nyttjanderätt av vissa lägenheter ovan odlingsgränsen inom länet har Kungl. Maj:t bemyndigat nämnda befallningshavande att, jämlikt till Kungl. Maj:t av samma befall- ningshavande ingivna kontraktsförslag avseende dylika upplåtelser, med 26 nyttjanderätts- sökande upprätta arrendekontrakt enligt för varje fall angiven viss typ i överensstämmelse med de ingivna kontraktsförslagen. Lägenheterna, som till flertalet äro belägna inom Arjepluogs socken, de övriga inom Gälli- vare och Karesuando socknar, skola benämnas fjällägenheter, och åligger det Konungens befallningshavande att föra särskild förteckning över såväl dessa lägenheter, som över upp- låtelser, som enligt Kungl. kungörelsen den 3 juni 1915 göras till lägenhetshavare eller andra. SKOGSADMINISTRATIONEN El Debitering, uppbörd och indrivning av arrendeavgifter, som enligt nämnda kontrakt skola erläggas till statsverket, ombesörjes av Konungens befallningshavande, som även har att till- ställa såväl domänstyrelsen som vederbörande skogsstatspersonal avskrift av sålunda upprättade kontrakt. Förhöjda tjänstgöringspenningar för jägmästarna i Muonio och Tärendö revir. Kungl. Maj:t har genom skrivelse den 22 sistl. mars förordnat att tjänstgöringspenningarna för jägmästarna i Tärendö och Muonio revir skola utgöra 3,000 kronor för år, från och med detta års början. Sågen vid Garpenberg. Kungl. Maj:t har bemyndigat domänstyrelsen använda ytterligare högst 40,000 kronor för fullbordande av sågverksanläggningen vid Garpenberg. Förut har för ändamålet anvisats 91,200 kronor. Totalkostnaden för anläggningen uppgår till omkring 133,000 kronor. Sänginventarier för skogskojor. Kungl. Maj:t har på därom av domänstyrelsen gjord framställning beviljat ytterligare 5,000 kronor till inköp av sänginventarier för skogskojor i de sex norra länen, utöver för samma ändamål förut anvisade 3,000 kronor. RÄTTEGÅNGAR OCH PREJUDIKAT. Olovligt tillgrepp av ved. Kungl. Maj:ts och Rikets hovrätts över Skåne och Blekinge utslag på de besvär, krea- turshandlaren S. P. i Skettilljunga anfört över Gärds och Albo häradsrätts utsiag den 27 september 1917 i mål mellan länsmannen Wilhelm Treutiger, å tjänstens vägnar, å ena, samt P., å andra sidan, om ansvar för tjuvnadsbrott, över vilka besvär Treutiger avgivit förklaring ; givet i Malmö den 14 december 1917. Av handlingarna i målet inhämtas: Treutiger yrkade vid häradsrätten, efter stämning, ansvar å P. för det han den 20 juli 1917 vid Skettilljunga järnvägsstation från Kurgl. Maj:t och Kronan olovligen till- gripit 162 kubikfot eller 1 2/35 skogsfamn bokved. Häradsrätten yttrade i överklagade utslaget: som P. genom eget erkännande och vad övrigt i målet förekommit vore lagligen övertygad att hava den 20 juli 1917 från Kungl. Maj:t och Kronan olovligen tillgripit 162 kubikfot eller 1 2/> skogsfamn bokved, som varit upplagd vid Skettilljunga järnvägsstation och haft ett värde av 73 kronor, prövade häradsrätten, jämlikt 20 kapitlet 1 $ i gällande strafflag, rättvist döma P, som förut ej varit för tjuvnadsbrott straffad, att för första resan stöld hållas till straff- arbete i 2 månader, varjämte P. förpliktades att till statsverket återgälda den ersättning, som utgått eller komme att utgå till de av Treutiger i målet inkallade vittnen. P. har sökt ändring. Treutiger har avgivit förklaring. Kungl. hovrätten har tagit målet i övervägande; och enär det icke blivit styrkt, att P. i avsikt att stjäla tillgripit ifrågavarande ved, utan omständigheterna i målet fastmera giva vid handen, att P., såsom han själv uppgivit, väl utan lov tillägnat sig veden, men att han därvid hafi för avsikt och jämväl varit i stånd att återställa ved till samma myckenhet och av lika -god beskaffenhet, prövar Kungl. hovrätten rättvist att, med ändring av häradsrättens utslag, allenast så- lunda bifalla åtalet, att P. för det egenmäktiga förfarandet, han låtit komma sig till last, dömes jämlikt 10 kapitlet 20 $ strafflagen att böta femtio kronor till Kronan. Häradsrättens utslag i fråga om ersättning till vittnen varder av Kungl. hovrätten fastställt. Talan mot detta utslag må hos Kungl. Maj:t fullföljas av P. Det av Treutiger å tjänstens vägnar utförda åtal må ej fullföljas av annan än i 30 kapitlet 6 $ 3 momentet rättegångsbalken omförmäld åklagare. Klagan föres genom besvär, vilka skola före klockan tolv å trettionde dagen härefter eller i anseende till mellankommande helgdag måndagen den 14 januari 1918 ingivas till Kungl. Maj:ts nedre justitierevision. Vid besvären foge klaganden överklagade utslaget samt IT20 SKOGSADMINISTRATIONEN underrättens : och Kungl. hovrättens i målet förda protokoll, såvitt deras insändande ej jämlikt 30 kapitlet 40 $& rättegångsbalken åligger Kungl. hovrätten. "Att emot Kungl. hovrättens utslag fullfölja talan allenast beträffande rättegångskost- nad är ej tillåtet. DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR, BESLUT, FRAMSTÄLL- NINGAR OCH YTTRANDEN. Cirkulär. Domänstyrelsens cirkulär N:o S. II: 466 den 20 februari till samtliga förvaltande skogs- statstjänstemän angående avverkningar å de allmänna skogarna för tillgodoseende av landets bränslebehov:. 1917 års bränslekommission ' har till Kungl. domänstyrelsen meddelat, att kravet på de allmänna skogarnas idel i vedanskaffningen numera synes kunna minskas med hänsyn till det redan uppnådda resultatet av vedanskaffningen och de nu betydligt ljusare utsikterna för landets förseende med inhemskt bränsle. - Bränslekommissionen, som redan förut meddelat, att densamma ej vidare önskade mottaga ved av lägre kvalitet än 2:da, varom Ni erhållit kännedom genom skrivelse n:o S. II: 3456, 1917, 30. 1. 1918, till samtliga överjägmästare ångående pris på vedvirke från domänfondens skogar m: m., har tillika framhållit, att kom- missionen önskade leveransen av 2:da ved inskränkt till det minsta möjliga på grund dels av förbrukarnas obenägenhet att använda dylik sämre ved, dels ock av nödvändigheten att utnyttja de begränsade transportmöjligheterna med kvalitativt mervärdigt bränsle och har kommissionen med hänsyn härtill anhållit, att vedleveranserna från de allmänna skogarna i görligaste mån måtte omfatta I:ma ved, framför allt 1:ma björkved, och att den 2:da veden så vitt möjligt i de särskilda partierna måtte ingå till högst 25 25; dock att, för den hän- delse det lokala behovet medgåve mottagning av större kvantitet 2:da ved, vederbörande ortsorgan av kommissionen anmodats meddela detta till statens skogsförvaltningar i varje särskilt fall. Samtidigt Kungl. styrelsen bringar dessa kommissionens önskemål till Eder kännedom an- modas Ni beakta desamma dels vid de avverkningar, som tills vidare verkställas för an- skaffande av vedvirke från de allmänna skogarna, avsett att ställas till kommissionens för- fogande och varom Kungl. styrelsen senast föreskrivit i här ovan berörda skrivelse den 30. I. 1918; dels ock så vitt möjligt vid överlämnandet till kommissionen av redan. färdig ved, med iakttagande i sista fallet dock därav att disposition av den sämre veden åa annat sätt än genom dess överlämnande till kommissionen lämpligen kan ske. Domänstyrelsens cirkulär N:o K. 108 den 11 mars till skogsstatens förvaltande personal ångående försäljning av träkol till 1917 års bränslekommission. Sedan Kungl, domänstyrelsen genom föregående beslut bestämt, att från de allmänna sko- garna disponibla träkol skola utan att kontrakt därom upprättas överlämnas åt 1917 års bränslekommission mot kvitto av dess ombud till ett pris av 50 kronor per i bredspårig järnvägsvagn kuberad läst om 20 hektoliter. fritt banvagn eller 42 kronor 50 öre per läst efter stjälpt mått, vill Kungl. domänstyrelsen härigenom föreskriva, att de bestämmelser, som jämlikt Kungl. styrelsens cirkulär den 28 januari 1918 gälla för försäljning till bränslekom- missionen av virke från allmänna skogar, jämväl skola gälla för dylik försäljning av träkol. Härvid iakttages ytterligare, att mottagarens kvitto antingen skall finnas å vederbörande försäljningssedel eller ock skall därvid fogas av mottagaren förut avlämnade kvitton å de särskilda delarna av leveransen. Domänstyrelsens cirkulär N:o S III: 2105, den 21 mars till samtliga förvaltande skogs- statstjänstemän angående tillvaratagande av för tändsticksfabrikation lämpligt virke samt vård av bestånd av för samma ändamål lämpligt trädslag. I en till Kungl. domänstyrelsen ställd skrivelse den 28 november 1917 har aktiebolaget Skogsegendomar under förmälan att å statens skogar till ved upphögges grovt och kvistrent lövvirke, som vore lämpligt till tändsticksvirke, hemställt, att Kungl. styrelsen ville taga i övervägande, huruvida icke för tändsticksfabrikation lämpligt virke med fördel skulle kunna säljas som tändsticksvirke, då ju sådant betalades betydigt högre än ved. Den före världs- kriget vanliga importen av stora mängder tändsticksvirke vore nu omöjliggjord och tändsticks; fabrikerna helt och hållet hänvisade till den inhemska marknaden. Det vore därför av vikt. SKOGSADMINISTRATIONEN Xx 173 att, såvida icke inskränkningar skulle behöva göras, allt till tändsticksfäbrikation lämpligt virke tillvaratages. Då den svenska tändsticksindustrien' lämnade sysselsättning åt c:a 12,000 ar- betare vore frågan av nationalekonomisk vikt. Av de häröver från samtliga överjägmästarna infordrade yttrandena framgår, att från vissa distrikt för närvarande föga eller intet för ändamålet lämpligt virke är att påräkna, att inom andra åtminstone för närvarande och särskilt vad björk beträffar till tändsticksvirke lämplig skog i regeln upphugges till ved, samt att inom vissa distrikt till tändsticksfabrikation dug- ligt virke i allmänhet tillvaratages såsom sådant och försäljes. Flera av dessa yttranden giva dock vid handen, att särskilt björkvirke lämnar bättre nettobehållning såsom timmer eller ved, att avnämarna av tändsticksvirke ej ens under de sista åren alltid spekulerat å utbjudna partier sådant virke, samt att de stränga bestämmelserna angående virkets kvalitet och sättet för dess avmätning försvåra eller i allt fall ej under alla omständigheter uppmuntra till tändsticksvirkets tillvaratagande. Kungl. domänstyrelsen vill emellertid med anledning av förberörda framställning anmoda Eder, att, när för tändsticksindustrien lämpligt virke för försäljning utsynas, tillse att, även när endast. jämförelsevis små partier kunna erhållas, allt för ifrågavarande ändamål dugligt virke tillvaratages, givetvis endast under förutsättning att minst lika stor nettobehållning, vid vars beräknande kostnaderna för tändsticksvirkets särskiljande från övrig avverkning med- tages, därigenom erhålles som om virket såldes för andra ändamål. TI detta syfte böra före virkets aptering upplysningar på lämpligt sätt anskaffas om den betalning och de villkor, som kunna erhållas vid försäljning av tändsticksvirke. Vid utbud eller annonsering av sådant virke böra alltid förmodade spekulanter å tändsticksvirke underrättas. Slutligen vill Kungl. styrelsen anmoda Eder ägna nödig omvårdnad åt sådana yngre be- stånd av för ändamålet lämpligt trädslag (asp och numera även björk och al), som kunna antagas nå en god utveckling, och alltså ej onödigtvis i förtid avverka eller bortröja desamma. Domänstyrelsens cirkulär N:o S III: 732 den 22 mars till samtliga överjägmästare angå: ende tillstånd för vissa kronoarrendatorer att försälja eller bortföra hö från arrende- området utan redovisningsskyldighet. Kungl. domänstyrelsen, som genom cirkulärskrivelse den 7 januari 1918 bemyndigat Eder att under tiden till och med innevarande års utgång uppå ansökning medgiva arrendator av för skogsväsendets räkning utarrenderat inägoområde att från arrendeområdet försälja den myckenhet stråfoder, som 'prövades kunna av honom undvaras utan olägenhet för underhållet av det antal kreatur, som under nuvarande förhållanden syntes skäligen böra hållas å arrende- lotten, under villkor att försäljningssumman på visst, närmare angivet sätt redovisades, vill härigenom, under åberopande av' förut i avskrift översänt nådigt brev till Kungl; domän- styrelsen den 14 januari 1918 angående tillstånd för kronoarrendatorer att sälja hö, anmoda Eder på lämpligt sätt bringa till arrendatorers av för skogsväsendets räkning utarrenderade inägoområden kännedom att de kunna erhålla tillstånd att för tiden intill den I nästkom- mande juli från arrendeområdet försälja eller bortföra det hö, som av Kungl. styrelsen prö- vas: icke vara oundgängligen behövligt för underhåHet av det antal kreatur, som under nu- varande förhållanden högst bör hållas å de arrenderade inägorna, utan att som villkor för sådant tillstånd behöver föreskrivas skyldighet för arrendatorn att redovisa försäljningssumman aller någon del därav genom inköp av gödselmedel, torvströ eller andra effekter till egen: domen, skolande i varje fall, då arrendator gör anspråk på att försälja hö utan sådan redo- visningsskyldighet, som nyss berörts, frågan därom underställas Kungl. styrelsens prövning: Domänstyrelsens cirkulär N:o S II: 895 den 3 april till skogsstatens förvaltande personal ang. rätt för mindre bemedlade att å vissa allmänna skogar tillvarataga kottar, ris och grenar. : Kungl. domänstyrelsen vill härigenom bemyndiga Eder att under innevarande år i likhet med ' under sistlidet år medgiva mindre bemedlade rätt att å de allmänna skogar, vilka stå under skogsstatens vård och förvaltning och vilkas avkastning ingår till domän- eller kyrko- fonden samt där så prövas lämpligen kunna ske- och hinder från skogsvårdssynpunkt icke förefinnes, kostnadsfritt för eget behov tillvarataga å marken liggande barrträdskott samt ris och grenar av sådana dimensioner, att de ej äro användbara till salubrännved (i allmänhet mindre än 4 centimeter i tjocklek), dock under villkor att därvid de föreskrifter noggrant iakttagas, som Ni från skogsvårdssynpunkt eller i kontrollsyfte finner skäl föreskriva. : Samtidigt vill Kungl. styrelsen erinra om: giltigheten även under innevarande år ay be- stämmelserna i. nådiga brevet den 23 november 1917 angående tillstånd för mindre be- medlade att tillvarataga avfall från vissa ecklesiastika boställSskogar. (se sid. HE0AO häfts 2) år 1917). s ; SENS Å UYGEA SKOGSADMINISTRATIONEN Domänstyrelsens cirkulär N:o S III: 695 den 10 april till den förvaltande skogspersonalen ang. odling av potatis m. m. på kal skogsmark å vissa allmänna och ecklesiastika skogar under år 1918 och 1919. Sedan flere inom Värends revir bosatta personer gjort framställning att under innevarande år få å avverkade trakter på allmänna skogar avgiftsfritt odla potatis och vederbörande jäg- mästare och överjägmästare däröver avgivit yttranden, vill Kungl. domänstyrelsen härigenom medgiva, att för ändamålet lämplig kal skogsmark å skogar, vilkas avkastning tillföres domänfonden, samt å ecklesiastika, under skogsstatens vård och förvaltning ställda skogar må utan avgift under innevarande och nästkommande år till personer, som härför anmäla sig, upplåtas för odling av potatis och andra rotfrukter ävensom — efter risbränning och sved- jande — råg eller. andra sädesslag, allt under villkor dels att säd ej må odlas två år å rad i samma mark, dels att risbränning och svedjande må företagas endast å tid och sätt, som av skogsförvaltningen i syfte att förekomma skogseld bestämmes, dels ock att för hägnads- virke, som för odlingens fredande erfordras, odlaren erlägger betalning efter i orten gängse pris å skog av erforderlig grovlek och beskaffenhet i övrigt, dock att för hägnadsvirke, som i sin helhet före den I november 1919 till skogen återlämnas och därefter med fördel kan användas för något skogsväsendets ändamål eller avyttras såsom kolved, brännved eller dylikt, betalning icke må påfordras, detta dock endast där betryggande kontroll kan utövas, att vir- ket icke bortföres. Härom bör allmänheten genom bevakningspersonalen underrättas, Beslut. Transportkostnader för stämpelyxor. I anledning av en framställning till Kungl. domänstyrelsen från jägmästaren i Malmesjaurs revir, vari han anhållit om besked vilken, som vore skyldig att bekosta transport av stämpelyxor till och från utsyningsförrätningar å hemmansskogar inom Lappmarken, har domänstyrelsen med hänsyn till vad beträffande er- sättning till statsverket för här avsedd utsyningsförrättning är stadgat, föreskrivit, att där sär- skild kostnad för transport av stämpelyxor är nödvändig, sådan skall gäldas av statsmedel. Resa å vinterväg. Sedan domänstyrelsen på revisionens hemställan gjort avdrag 3 viss jägmästares reseräkning, motsvarande vad som vid vissa resor utbetalats för skjuts utöver i orten gällande skjutslega, har styrelsen, sedan samma jägmästare framhållit, att ifrågavarande resor företagits å vintervägar, å vilka skjutshållning ej funnes anordnad, beslutat, att ovan- nämnda avdrag skall till honom utbetalas. Besvär angående reseersättning. Jägmästaren Gustaf Halldin har anfört underdåniga besvär över domänstyrelsens beslut i fråga om beräknande av ersättning för tjänsteresor. Saken gäller, huruvida Halldin enligt gällande bestämmelser kan vara berättigad att utfå ersättning för färd med motorcykel, då tjänsteresan kunnat utföras för lägre kostnad, därest järnväg använts för så stor del av resan som möjligt. Uti $ 6 av nådiga resereglementet den 13 december 1907 stadgas: »att ersättning ej må beräknas med högre belopp än som skulle utgått, om förrättningsman begagnat sig av den väg och det fortskaffningssätt, som varit lämpligast såväl med hänsyn till resans ändamål som för åstadkommande av minsta sammanlagda rese- och traktamentskostnad». Uti ifrågavarande fall har resans ändamål lika väl kunnat fyllas, om järnvägen anlitats, och längre tid hade ej behövt användas, då tågtiderna varit väl ställda och för resorna passande. Domänstyrelsen, som den 4 mars häröver avgivit yttrande, anser sig icke kunna till utbetal- ning godkänna de av klaganden. beräknade reseersättningarna, då ovannämnda stadgande uti $ 6 av nådiga resereglementet den 13 december 1907 icke på något sätt upphävts g enom nådiga kungörelsen den 28 augusti 1917. Domänstyrelsen hemställer vidare at de anförda besvären måtte lämnas utan avseende. Hos Kungl. Maj:t hava jägmästaren i Bispgårdens skolrevir, Ferd. Lindberg, assistenten å samma revir, Gunnar Montell, samt t. f. jägmästaren i Frostvikens revir, Georg A. Nord- fors, anfört besvär över domänstyrelsens beslut att ej utbetala ersättning för en av klagandena företagen resa till och från Östersund för att sammanträffa med överjägmästaren för över- läggning i frågor rörande revirskötseln. SKOGSADMINISTRATIONEN XANS Försäljning av ved av lägre sortering än II: a. Sedan viss överjägmästare i skri- velse till domänstyrelsen anhållit om visst förtydligande av de bestämmelser, som med- delats i styrelsens cirkulär n:o S II: 461, 20. II. 1918 i anledning av däri till samtliga förvaltande skogsstatstjänstemäns kännedom bragta önskemål från bränslekommissionens sida beträffande vedleveranser från de allmänna skogarna till kommissionen, har styrelsen, med hänvisning till vad som föreskrivits i dess cirkulärskrivelse n:o S II: 3456/1917. 30. I. 1918 till samtliga överjägmästare (se sid. 96 Xx) angående pris å vedvirke med mera beträf- fande ved av lägre sortering än II:a meddelat, att den sämre ved, som kommissionen icke vill begagna sig av, må försäljas till ortsbefolkning, kolas eller på annat lämpligt sätt till- godogöras. Angående pris å vedvirke, som från skogar, vilkas avkastning ingår till annan under statens förvaltning ställd fond än domänfonden, ställes till bränslekommissio- nens förfogande. Som svar å skrivelse från viss jägmästare angående pris å vedvirke, som ställes till bränslekommissionens förfogande från skogar, vilkas avkastning ingår till annan under sta- tens förvaltning ställd fond än domänfonden, har domänstyrelsen meddelat, att styrelsen an- ser att förstnämnda fond eller vederbörande boställshavare enligt gällande bestämmelser och i skälig grad erhåller ersättning för vedvirke, som tillhandahålles bränslekommissionen, efter en prissättning, som uppåt begränsas av de av kommissionen tillämpade leveransprisen för ved från enskildes skogar. Framställningar. Domänstyrelsen har den 12 april avlåtit följande underdåniga framställning angående tillsättande av skogstjänstemän vid Uppsala universitet. Sedan extra jägmästarna Oscar Kollberg, Sigvald Troell och Erik Westman uti en till Eders Kungl. Maj:t ställd, av kanslern för rikets. universitet med utlåtande den 8 februari 1917 jämte yttrande av Uppsala universitets drätselnämnd överlämnad skrift — under åbe- ropande av nådiga brevet den 24 september 1858, varigenom skogsförvaltaren vid Uppsala universitet under visst villkor medgivits rätt att beräkna tur- och befordringsrätt inom skogs- staten] i likhet med inom länen anställda överjägare — anhållit att berörda brev måtte förklaras äga tillämpning jämväl å sökandena, vilka nu vore eller förut varit anställda så- som extra skogstjänstemän vid universitetet, över vilken underdåniga framställning domän- styrelsen till följd av nådig remiss den 11 april 1917 avgivit utlåtande, har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 7 maj 1917 medgivit, att vid universitetet i Uppsala anställd extra skogstjänsteman vid skogsstaten, finge vid anställning i statens tjänst räkna sig till godo den tid han sålunda hos universitetet tjänstgjort. Då domänstyrelsen icke äger att taga befattning med tillsättande av vare sig skogsför- valtare eller extra skogstjänstemän vid universitet i Uppsala kunna här ovan berörda med- givanden ifråga om tur och befordringsrätt m. m. föranleda, att vederbörande, som tillsätta dessa tjänstemän, komma att öva ett obehörigt inflytande på befordringarna inom skogs- staten. Det kan nämligen förväntas, att tjänstemän, som under viss tid innehaft anställning vid universitetet, söker befattning inom skogsstaten. Om sådan tjänsteman vid sitt tidigare antagande vid universitetet tjänstgjort i skogsstaten eller domänstyrelsen under allenast jämförelsevis kort tid och sålunda kunnat vinna antagande därstädes just på grund därav att befattningen ej tillsatts i samma ordning som de befattningar, som tillsättas av Eders Kungl. Maj:t eller domänstyrelsen, torde här ovan antytt inflytande givetvis komma att medföra en viss orättvisa gent emot den personal, som odelat ägnar sig åt tjänst i skogs- staten, Om därtill sådan befattning vid universitetet varit bättre avlönad än motsvarande befattningar inom skogsstaten, kommer ett sådant förhållande att av skogsstatspersonalen upp fattas såsom ännu orättvisare. Styrelsen anser det angeläget att förebygga de fall av misstämning, som vid sådant för- hållande kunna uppstå inom skogsstaten. Detta torde endast kunna ske därigenom, att styrelsen sättes i tillfälle att avgiva yttrande vid tillsättande av skogliga tiänster — i veder- börlig ordning kungjorda: — vid universitetet i Uppsala. På grund härav får styrelsen i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes förordna att skogsförvaltare och extra skogstjänstemannabefattningar vid universitetet i Upp- sala hädanefter skola tillsättas, efter att i vederbörlig ordning hava till ansökning kungjorts och efter att domänstyrelsen satts i tillfälle att på grund av sökandenas skicklighet och för- tjäna upprätta förslag till tjänsternas besättande. Därjämte får styrelsen föreslå, att skogs- 170 SKOGSADMINISTRATIONEN förvaltartjänst måtte i likhet .med vad fallet är med jägmästaretjänster tillsättas av Eders Kungl. Maj:t. Angående ökade "expens:= och underhållsmedel vid statens skogsskolor under år 1918. Sedan domänstyrelsen anmodat föreståndarna vid samtliga skogsskolor att till styrelsen inkomma "med yttrande rörande de ökade medel, som för innevarande år ound- gängligen kunde anses behövliga har styrelsen i underdånig skrivelse den 28 mars hem. ställt, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder till anvisande för innevarande år: av dels ytterligare expens- och underhållsmede] vid Hällnäs, Bispgårdens, Grönsinka, Bjurfors, Ombergs, Hammarsebo och Kolleberga skogsskolor med 600 kronor för varje skola, dels ock medel till täckande av skulder från föregående år med 190 kronor 33 öre vid Hällnäs. 600 kronor vid Bispgårdens, 1,185 kronor vid Grönsinka och 209 kronor 53 öre vid Kolle berga skogsskola: eller tillhopa 7.X 600-+ 190: 33 -+ 600 + 1,185 + 209: 53 = sextusentrehundra”: ättiofyra kronor 86 öre. Underrättelse vid prövning av anbud å kronovirke. Med anledning av skrivelse från Svenska ”Trävaruexportföreningen har Kungl. domänstyrelsen anhållit, att Konungens befallningshavande' i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands: och Gävleborgs län vid prövning ' av anbud å från kronans och andra allmänna: skogar utbjudet virke måtte utan särskild framställning härom underrätta samtliga anbudsgivare, huruvida deras anbud an- tagits eller ej. Domänstyreltens underdåniga utlåtande den 20 februari över Sveriges kronojägareförbunds underdåniga framställning om beredande av möjlighet för den lägre skogsstatspersonalen att överlägga med vederbörande centralämbetsverk i tjänste-, avlönings= och utbild- ningsfrågor m. m. ' Genom nådig remiss den 20 december 1917 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt domän- styrelsen att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av 'en underdånig framställning från Sveriges kronojägåreförbund med' hemställan, att Eders Kungl. Maj:t ville vidtaga åtgärder för beredande av möjlighet och rätt för den lägre skogsstatspersonalen att genoin ombud överlägga med -vederbörande centralämbetsverk i frågor, som berörde nämnda personals' tjänste-, avlönings- 'och utbildningsförhållanden ävensom biträda vid utréd-' ningar av särskilt tillsatta kommittéer och kommissioner i dylika frågor; och får domän- styrelsen med anledning härav i underdånighet anföra följande. Förbundet uttalar i förevarande underdåniga skrivelse, att behovet av bestämmelser i här ovan berört syfte under de sista åren allt mera åstundats av den lägre skogsstats- personalen och för förbundet under den sista tiden framstått än mera uppenbart, sedan vissa enligt dess mening mindre lyckliga förslag till reformer framlagts eller delvis ge-' nomförts, som intimt berörde den lägre skogsstatspersonaleén, men vid vars utredning densamma icke trots framställningar därom, fått tillfälle anföra sina synpunkter. Såsom exempel på dylika förslåg- anför förbundet domänstyrelsens förslag till fort- sättningsskola "vid Kloten; 1915 års löneékommissions förslag angående reseersättning åt den lägre skogsstatspersonalen ; samt domänbokföringssakkunnigas reformer beträffande statens skogsbokföring. Enligt förbundets åsikt skulle en lämplig delegation för förhandlingar och utredningar berörande den lägre skogsstatspersonalen finnas i styrelsen för den organisation, åt vilken den lägre skogsstatspersonalen själv uppdragit att bevaka dess intressen, nämligen Sveriges kronojägareförbund. Sammansättningen skulle sannolikt icke bliva annorlunda, om per- sonalen anmodades att för ändamålet välja särskilda ombud. Av skogsstatens bevakare- personal hade nämligen nära 98 24 anslutit sig till förenämnda organisation. Vad beträffar de av förbundet andragna' exemplen på enligt förbundets åsikt mindre lyckliga förslag till reformer berörande den lägre skogspersonalen, vid vars utredning den- samma icke fått tillfälle framföra sina synpunkter får domänstyrelsen anföra följande. Förslag till fortsättningsskolor för den lägre skogspersonalen framställdes redan den 24 september 1908 uti styrelsens då avgivna underdåniga utlåtande angående ändamålsenligt anordnande av skogsundérvisningen. I nämnda utlåtande, som avgavs med anledning av 1906 års skogsundervisningssakkunnigas betänkande, avstyrkte styrelsen för sin del det i betänkandet avgivna förslaget om inrättande av ett så kallat skogsläroverk vid Kloten och användandet i ståtens tjänst av frå sådant läroverk utexaminerade personer såsom en mellanklass i skogsstaten. Styrelsen” framhöll, att genom anordnandet av fortsättningssko- lor” för? vissa från 'statens”' skogsskolor utexaminerade lärjungar skulle utan allt för stora kostnader känna erhållas. arbetsledare för -enskildas och i någon mån även för statens' SKOGSADMINISTRATIONEN << FET behov, vilkas kompetens vore större än de från allenast skogsskola utexaminerade lärjun- garnas. I underdånigt statförslag den 30 september 1915 för år 1917 hemställde styrelsen, med hänvisning till sitt här ovan berörda utlåtande den 24 september 1908, om anslag till en fortsättningsskola vid Kloten, vilken skola tillsvidare och till dess erfarenhet vun- nits om dess funktion och det gagn, som genom densamma kunde beredas skogsväsendet, borde uppföras på extra stat. I enlighet med denna styrelsens hemställan beviljade 1919 års riksdag medel å extra stat för en fortsättningsskola vid Kloten, vilken med ettårig kurs trätt i verksamhet den I november 1917. Denna skola, som, med hänsyn till sin försöksartade karaktär, endast inrättats tillsvidare på extra stat, avser, som av vad ovan anförts torde framgå, att utbilda skogspersonal av högre kompetens än den, som etford- ras för kronojägare och därmed likställd; i vilket avseende styrelsen jämväl får hänvisa till sitt underdåniga statförslag för år 1919 med förslag bland annat om tillsättande av förste skogsfogdar i Norr- och Västerbottens läns kustland, för vilka befattningar gehom- gången kurs vid fortsättningsskolan skulle utgöra kompetens. Förbundet synes, då förbundet framhåller att fortsättningsskolians ettåriga kurs bleve så dyrbar, att dess betydelse bleve helt illusorisk, hava förbisett den avsevärt högre avlöning, som de från fortsättningsskolan utgångna lärjungarna torde ha att påräkna ej blott vid anställning i statens tiänst utan även i enskildas, en avlöning, som i skälig grad torde uppväga de kostnader, lärjunge måste ikläda sig vid genonmgåendet av nämnda skola. En ligt styrelsens åsikt skulle skolan helt förlora det med densamma för närvarande avsedda ändamålet, därest densamma uppdelades på kortare specialkurser i enlighet med det för- slag, som framlagts av de utav domänstyrelsen i november 19:6 tillkallade sakkunniga för ordnande av fortsättningsskola m. m., vilka sakkunnigas uttalände i denna fråga förbundet nu jämväl åberopar. Såsom styrelsen framhållit i sitt underdåniga utlåtande den 23 juni 1917 över delar av nämnda sakkunnigas betänkande, synes, innan erfarenhet föreligger angående den av statsmakterna beslutade fortsättningsskolan, anledning till diskussion icke förefinnas, huruvida den till försök bestämda formen för fortsättnings- skolan är den lämpligaste eller om möjligen annan form för densamma kan vara mera ändamålsenlig. ä Vad vidare angår förbundets framhållande av att den lägre skogspersonalen icke fått tillfälle att inom 1915 års lönekommission eller hos domänbokföringssakkunniga anföra sina synpunkter, torde det icke tillkomma: styrelsen, på vilken någon åtgärd i detta av- seende icke ankommit, att därom uttala sig. «Styrelsen anser sig dock böra framhålla, att, enligt vad styrelsen har sig bekant, åtminstone i visst fall den lägre skogsstatsperso- nalen vid 1915 års lönekommissions i orterna avhållna möten med skogspersonalen blivit satt i tillfälle att låta sig representeras. Vidkommande slutligen förbundets nu i sak gjorda underdåniga hemställan anser sty- relsen skäl icke föreligga för att den lägre skogsstatspersonalen 'skulle genom ombud överlägga med domänstyrelsen i vissa frågor. Styrelsen anser, att såväl de av styrelsens chef och ledamöter verkställda inspektionsresorna som ock den ständiga förbindelse, vari styrelsen står med skogsstatens — i jämförelse med de flesta andra kårer fåtaliga — personal av högre och lägre tjänsteställning i orterna, torde vara fullt ägnade att till styrelsens kännedom och beprövande bringa de åsikter i olika frågor, som göra sig gäl- lande hos den lägre skogspersonalen. Däremot har styrelsen intet att erinra mot, att i speciella fall ombud för den lägre personalen bleve satt i tillfälle att deltaga i de utred- ningar, som vid behandling av vissa frågor anses böra överlämnas till särskilt tillkallade sakkunniga; 1 vilket avseende styrelsen får erinra därom, att en kronojägare av styrelsen tillkallades bland de sakkunniga för anordnande av fortsättningsskola vid Kloten, om- organisation av den lägre skogsundervisningen m. m. Det synes dock styrelsen som om i sådant fall ombud för den lägre skogspersonalen bör av Eders Kungl. Maj:t eller den Eders Kungl. Maj:t därtill giver nådigt uppdrag utses, såsom förhållandet alltid varit, då någon av den högre skogspersonalen kallats att deltaga i kommittéutredningar. Domänstyrelsen är övertygad, att oftast lämpligare representant därigenom erhålles än om förbundet eller förbundets styrelse skulle äga att utse sådan. Denna åsikt stödjer styrelsen på bland annat förbundsstyrelsens agitatoriska och synnerligen förkasiliga uppträdande gentemot den kronojägare, som av styrelsen tillkallades bland nyssberörda sakkunniga för anordnande av fortsättningsskola m. 'm., oaktat styrelsen ovederläggligt därtill utsett en för detta uppdrag särskilt kunnig och lämplig representant av kåren. - Det visade sig ock att förbundsstyrelsen alls icke kände denna person och så- lunda icke heller kunde dedöma hans lämplighet. Likasom då har styrelsen ock i allmänhet större möjlighet än förbundet eller. dess styrelse att bedöma, vilken person inom: den nu rätt stora kronojägarekåren kar vara lämpligast för ett särskilt uppdrag. 178.x< SKOGSADMINISTRATIONEN Under framhållande av att för närvarande inga sådana utredningar enligt styrelsens åsikt pågå, vid vilka skäl för representation av den Jägre skogspersonalen förefinnes, och med åberopande i övrgt av vad styrelsen nu anfört, får styrelsen i underdänighet hem- ställa, att Sveriges kronojägareförbunds förevarande hemställan icke för närvarande måtte någon Eders Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda. Remissakten får styrelsen härjämte återställa. Domänstyrelsens underdåniga utlåtande den 4 mars med anledning av Sveriges kronojä- gareförbunds underdåniga hemställan om att Kungl. Maj;t icke f. n. måtte upptaga domän- styrelsens förslag om inrättande av förste skogsfogdetjänster i Norr= och Västerbottens läns kustland. Genom nådig remiss den 16 sistlidna februari har Eders Kungl. Maj:t anmodat domän- styrelsen att avgiva underdånigt utlåtande över en underdånig hemställan från Sveriges kronojägareförbund, att Eders Kunkl. Maj:t icke för närvarande måtte upptaga domänsty- relsens förslag om inrättande av förste skogsfogdetjänster i Norr- och Västerbottens läns kustland. Med anledning härav får domänstyrelsen i underdånighet anföra följande. I underdånigt statförslag för år 1919, dagtecknat den 21 september 1917, har domän- styrelsen föreslagit, att ett antal befattningshavare med tjänsteställning mellan skogsingen- jörerna och de nuvarande tillsyningsmännen måtte tillsättas i Norr- och Västerbottens kustland för undvikande av att överkvalificerad arbetskraft komme till användning. Dessa tjänstemän, som i första hand borde tillsättas en inom vart och ett av de 11 skogsvårdsom- rådena, skulle i väsentlig mån kunna utföra stämplingsförrättningar och anordningar för skogsvården å de dimensionslagen underkastade enskilda skogarna i nämnda kustland. Sedan numera medel anvisats för inrättande av fortsättningsskola vid Kloten ansåg sty- relsen för ifrågavarande befattningar tullt utbildade och kompetenta personer komma att bliva tillgängliga. Det framhölls tillika, att det genom den sålunda föreslagna anordningen ock kunde vinnas, att den nu kännbara bristen på skogstjänstemän skulle bliva i någon mån avhjälpt. De ifrågavarande befattningshavarna syntes styrelsen böra benämnas förste skogsfogdar i sammanhang varmed den nuvarande skäligen intetsägande benämningen till- syningsmän borde utbytas mot skogsfogdar. Då de föreslagna förste skogsfogdetjänsterna ej förut ägde någon motsvarighet inom skogsstatens förvaltning, ansåg styrelsen, att verk- ningarna först borde prövas, innan tjänsterna uppfördes å ordinarie stat. Styrelsen före- slog fördenskull, att befattningarna för år 1919 måtte uppföras på extra stat med för var och en ett årsarvode av 2,200 kronor samt med rätt tili tre ålderstillägg, vartdera å 150 kronor efter 3, 6 och 9 år. Därjämte skulle utgå 330 kronor i fasta resepenningar och 6 kronor i dagarvode vid resor. Det är mot detta styrelsens förslag, som Sveriges kronojägareförbund med förevarand: underdåniga hemställan vänder sig. De skäl, «om förbundet i huvudsak anför såsom stöd för dess hemställan, synas utmynna däri, att med den förbättrade skogsskoleundervisning, som nu vore att motse, tilisynings- männens i Norr- och Västerbottens läns kustland befogenhet utan risk skulle kunna ökas till den omfattning, som skulle tillkomma de föreslagna förste skogsfogdarna ; att, om nu ytterligare en klass tjänstemän skulle inrättas, därmed skapades en ny in- stans, vilket i många fall skulle försena ärendenas behandling och för befolkningen göra det än mera oklart än med den nuvarande arbetsordningen vem de skulle hänvända sig till i frågor, som berörde deras med skogen förbundna intressen; i vilket samband för- bundet ville framhålla, att den föreslagna benämningen skogsfogde vore olämplig: att förste skogsfogdarnas tjänsteställning i förhållande till de förutvarande tillsynings- männen och kronojägarna syntes komma att bliva en onödig befälsställning, där den yng- re, möjligen teoretiskt bättre bildade förmannen komme att pressa och vara pådrivare över den äldre kamraten, som dock hade samma bottenskola och därtill vore utrustad med mångårig erfarenhet; vilket förhållande ej komme att skapa arbetstrevnad inom skogsstaten ; samt att, därest förste skogsfogdar nu skulle tillsättas, därmed tillkomme behov av en fort- sättningsskola med full ämnesomfattning, vilket vore emot deras enhälliga mening, som jämlikt nådiga brevet den 13 oktober 1916 av domänstyrelsen tillkallades för att avgiva förslag till den lägre skogsundervisningens omorganisation med mera. Förbundet framhåller till sist, att det funne alla skäl tala för, att ett beslut om inrät- tande av förste skogsfogdetjänster icke nu borde fattas utan att därmed borde anstå, tills den lägre skogsundervisningen blivit definitivt ordnad och det därefter tagits i över- vägande, huruvida icke användningen av Ööverkvalificerad arbetskraft inom skogsstaten kunde inskränkas genom att den nuvarande lägre personalens befogenhet ökades. Fa fFT SKOGSADMINISTRA'TIONEN Xx 179 Det torde framgå av vad förbundet sålunda anfört, att förbundet ställer sig avvisande gentemot inrättandet av en mellanklass av tjänstemän inom skogsstaten. Tjänstemännen inom skogsstaten ha hittills förvärvat teoretisk kompetens genom studier i huvudsak antingen vid, skogsskola eller ock wvid skogsinstitut, respektive skogshögskola. Endast två klasser av tjänstemän för skogsstaten ha sålunda utbildats. Detta förhållande har med skogsskötselns alltjämt stegrade intensitet och det därmed ökade kravet på utnytt- jande i högsta möjliga grad av tjänstemännéns kunskaper och kompetens i övrigt ej alltid visat sig tillfredsställande. Det har i vissa fall lett till att överkvalificerad arbetskraft kom- mit till användning. Offentligen, såsom inom riksdagen, har flerfaldiga gånger hävdats den åsikten, att överkvalificerad arbetskraft borde undvikas inom statens tjänstekårer. Redan 1906 års skogsundervisningssakkunniga föreslogo, helt visst med tanke härpå, att ett s. k. skogsläroverk skuile inrättas, avsett att utbilda personer för en mellanklass av tjänste- män, alltså med kompetens mellan den för förvaltande och bevakande personal erforder- liga. Visserligen anförde tvenne av de sakkunniga reservation mot nämnda förslag, men får styrelsen framhålla, att dessa reservanter saknade erfarenhet om den speciella tjänst- göring, som utövas inom de delar av landet för vilka styrelsen nu föreslagit tillsättande av en mellanklass. I det underdåniga utlåtande, som styrelsen den 24 september 1908 avgav i anledning av nämnda sakkunnnigas betänkande, avstyrkte styrelsen wiserligen inrätandet av ovan berört skogsläroverk, men uttalande däremot, att inrättandet av en skogs- skolans fortsättningskurs, avsedd för personer med folkskoleutbildning, syntes böra ske, vilken kurs skulle förse enskilde och i någon mån även staten med arbetsledare, vilkas kompetens vore större än de från allenast skogsskola utexaminerade lärjungarnas. Det av skogsundervisningssakkunniga föreslagna skogsläroverket kom icke til! stånd. I stället inrättades vid skogshögskolan en s. k. forstmästarkurs, som i huvudsak bildar en motsvarighet till den genom nådig kungöredse den 30 december 1893 föreskrivna lägre kursen vid skogsinstitutet. Denna forstmästarkurs och dess tidigare motsvarighet, lägre kursen vid skogsinstitutet, na icke löst frågan om utbildning av den mellanklass av tjänste- män, som synes erforderlig såväl i vissa fall inom skogsstaten som ock hos enskilda skogsägare, då nämligen de från nämnda; kurser utexaminerade i regel kommit att till- godose behovet hos enskilda av förvaltande personal, alltså med en ställning nära jäm- förlig med jägmästarens. Hos enskilda skogsägare ha visserligen sedan gammalt funnits tjänstemän av en mel- lanklass i viss mån motsvarande den, som styrelsen ru föreslagit. Sålunda har å bland annat större bruksskogar varit anställda överskogvaktare med ställning mellan den vid bruket anställde skogsförvaltaren, ofta med jägmåstares utbildning, och skogvaktarna med utbildning i regel vid statens eller enskilda skogsskolor. Aven skogsägare, som icke ansett sig kunna anställa särskild skogsförvaltare med högre skoglig utbildning, utan i stället uppdragit åt sådan person att en eller ett par gånger om året besöka deras skogar för att giva instruktioner och direktiv, ha 1 många fall ansett lämpligt att anställa över- skogvaktare. Vidare ha sedan länge hos de större skogsbolagen, särskilt de norrländ- ska, varit anställda faktorer med en ställning i viss mån motsvarande de nyssnämnda överskogvaktarnas. Denna mellanklass av tjänstemän, som den privata skogshanteringen sålunda synes funnit med sin fördel föreniigt att använda, torde med de mindre fordringar som tidigare ställts på densamma, fyllt sin uppgift, men torde dess utbildning numera knappast kunna anses tillfyllest. Uti underdånigt statförslag för år 1917, dagtecknat den 30 september 1915, upptog sty- relsen ånyo frågan om inrättande av en fortsättningsskola, för vilken sedermera 1916 års riksdag anvisade medel å extra stat, varefter densamma trätt i funktion vid Kloten sist- lidna höst. Ehuruvål den slutliga formen för denna skola först efter några års erfaren- het torde böra fastställas är styrelsen dock övertygad, att densamma skall visa sig i stånd att meddela erforderlig kompetens för den mellanklass av tjänstemän, som, enligt vad ovan utvecklats, synes erfordras för staten såväl som för enskilda. Det ligger givetvis nära till hands, att kronojägarna ställa sig avvisande mot ett för- slag, som innebär, att med dem ursprungligen jämnställda skola komma att i vissa fail intaga en förmansställning gentemot dem. Nägra vägande skäl kan styrelsen icke finna, att förbundet framlagt vid den av förbundet nu framförda oppositionen. Då förbundet uttalar, att de med kronojägarna jämnställda tillsyningsmännen utan risk skulle kunna erhålla den ökade befogenhet, som avsetts att tilläggas förste skogsfogdarna, synes detta häntyda på, att förbundet icke för sig klargjort, vilka krav, som komma att ställas på förste skogsfogdarna, vilka i huvudsak skulle komma att övertaga arbeten, som hittills utförts av skogsingenjörer med utbildning vid skogsinstitut eller skogshögskola. Och då 180 x SKOGSADMINISTRATIONEN förbundet antyder, att, med fortsättningsskolans uppdelning å ett flertal skilda kortare kurser, åt kronojägarna likaväl skulle kunna anförtros den mera krävande tjänstgöring, som nu är avsedd kunna lämnas åt förste skogsfogdarna, förbiser förbundet, att för er- hållande av kompetens till utförande av arbeten, som eljest varit uppdragna åt högskole- bildade tjänstemän, icke är tillräckligt att erhålla större utbildning i en eller annan gren av skogshushållningen, utan erfordras därför en generellt större utbildning. För den tjänstgöring, som åligger en kronojägare i allmänhet är sådan större utbildning däremot icke behövlig, utan är därtill en 1 års skogsskolekurs fullt tillräcklig, om denna årskurs utnyttjas på ett rationellt sätt. Den av förbundet anförda åsikten, att en viss komplicering i ärendenas behandling skulle uppstå genom tillsättandet av förste skogsfogdar, torde sakna fog. Det synes tvärtom kunna förväntas, att en såväl snabbare som enklare behandling av de utsynings- och andra ärenden, varom här är fråga, skall kunna åvägabringas genom en förste skogs- fogdeinstitution, rekryterad med kompetenta krafter; vilket allt för övrigt ej så mycket hänger på en förste skogsfogdeinstitution i och för sig utan på arten av de reglementa- riska föreskrifter, som kunna finnas erforderliga att utfärda efter ett eventuellt beslut om tillsättande av dylika tjänstemän. Förbundet hänvänder sig mot benämningen skogsfogde. Styrelsen har motiverat för- slaget om denna benämning i här ovan berört statförslag för år 1919, vartill styrelsen får hänvisa. De betänkligheter förbundet framhåller beträffande denna benämning torde med allt skäl kunna anses överdrivna. Vad slutligen vidkommer förbundets andragande av de disciplinära slitningar, som: en förste skogsfogdeinstitutionen skulle befaras medföra, så vill icke styrelsen tro att faran för dylika slitningar skulle vara större inom kronojägarkåren än inom varje annan kår, där tjänstemän genom befordringar ofta komma i den situation vari förste skogsfogdarna skulle komma till med dem förut jämnställda. I sammanhang härmed vill styrelsen erinra därom, att i nästan alla kårer eller yrken finnas tjänstemän av mellanklasställning, vilket visat sig vara praktiskt och nyt- tigt för att i vissa fall undvika användandet av överkvalificerad arbetskraft. Enligt sty- relsens mening böra dock tjänstemän av dylik mellanklass icke i allmänhet införas inom skogsstaten. Men för här ifrågavarande arbeten anser styrelsen på förut anförda motiv tjänstemän av sådan mellanklasställning till en del kunna utbytas mot tjänsterhän med högskoleutbildning. Framdeles synas också sådana från fortsättningsskolan utexa- minerade elever kunna lämpligen användas såsom dikningsledare och som sådana även ersätta högskolebildade tjänstemän. Med åberopande av vad domänstyrelsen sålunda anfört får styrelsen i underdånighet hemställa, att Sveriges kronojägareförbunds förevarande underdåniga hemställan : icke måtte Eders Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda. ”” FA ff , a - /ZA VA. 1 Oo SFFR STAGE NS? KUNGL. PROPOSITIONER. Driftskostnader under år 1919 för statens domäner. Genom propo- sition n:r 399 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen att dels godkänna de av chefen för jordbruksdepartementet framlagda förslagen till avlöningsstater för domänstyrelsen och för skogsstatens ordinarie personal, att tillämpas från och med år 1919; dels förklara, att de villkor och bestämmelser, som äro stadgade för åt- njutande av de i nu gällande stater för domänstyrelsen och för skogsstatens ordinarie personal upptagna avlöningsförmåner, skola vara gällande även i fråga om avlöningar till samtliga ordinarie befattningshavare å vederbörande nya stat, dock med de av departementschefen tillstyrkta förklaringar och tillägg; dels förklara, att en var, som med eller efter den 1 januari 1919 tillträder ordinarie befattning 1 domänstyrelsen eller skogsstaten, skall vara pliktig att underkasta sig de sålunda tillstyrkta villkoren och bestämmelserna, samt att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i nämnda styrelse eller inom skogsstaten, vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de vilja övergå till vederbörande nya avlöningsstat och underkasta sig de för av- löningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lag- ligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande avlöningsstat tillkommande avlövingsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem; dels, med godkännande av de utav departementschefen i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar, såsom driftkostnader under år 1919 för statens domäner förslagsvis uppföra ett belopp av 23,500,000 kronor, att utgå av domänfon- dens avkastning; dels ock medgiva, att arvodestillökning med 400 kronor för helt år räknat må under år 1918 av domänfondens avkastning utgå till en var skogstaxator och extra skogsingenjör ävensom sådan assistent, vilken enligt de bestämmelser, som gällde före ikraftträdandet av den vid 1917 års riksdag beslutade änd- ringen i rese- och traktamentsersättning till skogsstatens personal, skulle ägt åtnjuta särskilt dagtraktamente av 6 kronor. Beträffande domänstyrelsens organisation upptager propositionen en skogs- indelningsbyrå (å extra stat), likaledes en souschef med titel överdirektör samt två domänfullmäktige. Vidare å de tre ordinarie skogsbyråerna notarietjän- sternas utbytande mot jägmästare utan revir men med samma avlöning, som tillkommer revirförvaltare i denna del av landet eller 5,200 kr. med 3 ålders- tillägg å 400 kronor. För domänstyrelsens chef föreslås ett arvode av 15,000 13. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Serien B. INSER RIKSDAGEN kr., för överdirektören 12,000 kr. och för domänfullmäktige 3,000 kr. I övrigt upptager förslaget ingen löneförhöjning till domänstyrelsens personal. Propositionen har således ej upptagit lönekommissionens förslag om ett till- fälligt lönetillägg av 800 kr. (Se Skogsvårdsf. tidskr. H. 3. Bill 1). Propositionen följer däremot i allt väsentligt lönekommissionens förslag för skogsstaten. I detta sammanhang anför departementschefen bl. a. följande: » Vad först angår avlöningsstaten för skogsstatens ordinarie personal har lönekommissionen föreslagit en provisorisk lönereglering för hela denna per- sonal. Enligt detta förslag skulle de nuvarande avlöningarna överallt ökas för överjägmästare, jägmästare och skogsingenjörer med g00 kronor. Liksom nu skulle genom att tjänstgöringspenningarna sättas till växlande belopp skill- nad göras mellan befattningshavare i olika delar av landet. För kronojägare och tillsyningsmän skulle överallt lönen och tjänstgöringspenningarna tillhopa ökas med 600 kronor samt de tre ålderstilläggen höjas från 100 till 150 kronor vart och ett, varemot det nu utöver sagda avlöning utgående hyres- bidraget å 100 kronor — eller förmån av fri bostad — skulle hädanefter inräknas 1 lönen, till följd varav, om fri bostad erhölles, avdrag å lönen skulle ske, motsvarande skälig hyra. Kommissionen har uttalat, att dylikt avdrag icke borde understiga 200 kronor. Mot detta förslag hava erinringar riktats från samtliga de tjänstemanna- kategorier, som beröras av förslaget. De skäl, som därvid förebragts, synas icke kunna frånkännas visst fog. Särskilt gäller detta vad som anförts av de högst och lägst avlönade — dels överjägmästarna och dels kronojägarna och tillsyningsmännen. Då emellertid den nu ifrågasatta löneregleringen är endast provisorisk samt kommissionens förslag framkommit efter noggrant övervägande av förhållandena mom samtliga de verk och tjänstemannakårer, som äro föremål för kommis- sionens utredningsarbete, samt tillstyrkts av domänstyrelsen, anser jag mig icke kunna tillråda vidtagandet av några ändringar av principiell betydelse i kommissionens föreslagna avlöningsstat. Jag finner mig därför böra biträda kommissionens förslag beträffande avlöningsbeloppen för de särskilda tjänste- mannakategorierna och instämmer även 1 förslaget beträffande avdrag å lönen med minst 200 kronor för kronojägare och tillsyningsmän, som åtnjutit fri bostad. Vad beträffar de av lönekommissionen tillstyrkta ändringar i skogsstatens ordinarie avlöningsstat, som avse förändring av befattningarna såsom biträdande skogsingenjörer till skogsingenjörsbefattningar samt uppförande i staten såsom ordinarie tjänstemän av Överjägmästarassistenter, skogstaxatorer och flottleds- ingenjören, biträder jag dessa förslag. Vad de för dessa befattningshavare föreslagna avlöningarna angår har erinran endast gjorts av de extra jäg- mästarnas förbund, som ansett, att skogstaxatorernas och överjägmästarassisten- ternas avlöning borde höjas och för de förra mer än för de senare. Då emellertid domänstyrelsen icke haft något att erinra mot att dessa bägge slag av tjänstemän likställas i avlöningshänseende, lärer någon åtskillnad nu icke böra göras.» I propositionen upptages vidare ett nytt revir, i stället för biträdande jäg- mästaren i Kopparbergs revirs Garpenbergsdel samt 129 nya ordinarie krono- jägaretjänster. Tillsyningsmännen skola enligt propositionen bibehålla sitt namn och således ej kallas skogsfogdar, som domänstyrelsen föreslagit. ++ "] Yu AA RIKSDAGEN X183 Till kronojägarnas reseanslag upptages en klumpsumma för 661 krono- jägare med 140,000 kronor. att fördelas efter Kungl. Maj:ts bestämmelse. Den ordinarie staten för skogsstaten går till 2,290,000 kr. Rörande den extra personalens avlöning anför departementschefen följande: » Mot de av lönekommissionen föreslagna arvodesbeloppen för den biträdande jägmästaren inom Värmlands län, för revirassistenter och skyddskogsassistenter samt extra skogsingenjörer har jag ej något att erinra. Assistenternas be- gynnelsearvoden böra alltså för olika delar av landet bliva resp. 3,000, 3,400 och 3,600 kronor, yartill komma två arvodesförhöjningar å 200 kronor. De extra skogsingenjörerna böra erhålla arvode å 3,400 kronor jämte enahanda arvodesförhöjningar. Förslaget att för dimensionslagens tillämpningsområde inrätta en ny grupp av befattningshavare med tjänsteställning mellan skogsingenjörerna och till- syningsmännen synes mig vara av domänstyrelsen på ett övertygande sätt motiverat. De erinringar, som framställts mot detta förslag från kronojägar- förbundets sida, finner jag vara tillfyllestgörande bemötta i styrelsens utlåtande över förbundets skrift. Det synes mig mycket lämpligt, att dessa nya be- fattningar besättas med från fortsättningsskolan vid Kloten utgångna elever. Benämningen å de nya befattningshavarna anser jag böra bliva skogsfogde. Jag finner detta ord mera lämpligt för dem än för tillsyningsmännen. Deras arvode bör i enlighet med vad lönekommissionen tillstyrkt sättas till 2,500 kronor, varjämte de böra erhålla fasta respenninganslag å i genomsnitt 350 kronor, att fördelas efter Kungl. Maj:ts bestämmande. Några särskilda dag- arvoden wid resor böra icke tillkomma dem i annan mån än att de böra åtnjuta traktamentsersättning efter femte klassen i resereglementet enligt samma grunder, som gälla för tillsyningsmän. I enlighet med domänstyrelsens, av lönekommissionen tillstyrkta hemställan bör arvodestillökning med 400 kronor för år redan under år 19138 tillkomma de extra skogsingenjörerna, ävensom de assistenter, vilka enligt de bestäm- melser, som gällde före den vid fjolårets riksdag beslutade ändringen i rese- och traktamentsersättningarna, ägde åtnjuta särskilt dagtraktamente av 6 kro- nor. Beträffande skogstaxatorerna, vilka nu föreslås att från och med år 1919 uppföras å ordinarie stat, bör tillökning med samma belopp beviljas fäcIAr ILOTS. ; Med iakttagande av de sålunda tillstyrkta arvodena samt efter inhämtande från domänstyrelsen av vissa uppgifter har jag funnit arvodena m. m. för skogsstatens extra personal böra för år 1919 förslagsvis beräknas sålunda: biträdande jjägmästate, arvode sanonummue.es task. kronor = 4,200 fevire ml sassistentéer; arvoden.::4 44: stu lioge.cst » 325,000 extrar sSkOgsIngen]|Örens arvoden; sas. sidas » 62,000 SKOSSfOS dar; arvoden pe er pr Olve REA » 27,5900 > FESPEnDIn Sage stt kb sn » 3,850 extravskogsbevakarejn asvo deny ss-lsb . rt » 261,000 Summa kronor 683,550, vilken summa torde böra avjämnas till 685,000 kronor.» Beträffande anslagen till resor anför departementschefen bl. a. följande: »I lönekommissionens förslag till ändrade grunder för resekostnads- och traktamentsersättning åt befattningshavare vid skogsstaten, vilket omförmäldes 184 xX RIKSDAGEN i propositionen nr 274 till 1917 års riksdag och som — med bortseende från att fasta respenninganslag tilldelades bevakarna — ledde till, att dylik ersättning beslöts skola utgå enligt gällande resereglemente med iakttagande av de modifikationer och särskilda bestämmelser Kungl. Maj:t ägde föreskriva, föreslogs bland annat, att halvt dagtraktamente måtte få utgå vid resa, som räckt minst 8 men ej fullt 12 timmar, dock beträffande den bevakande per- sonalen endast om resan företagits på förmans order för utförande av visst uppdrag. Hade nattkvarter måst anlitas, skulle dock alltid fullt dagtraktamente utgå. I enlighet härmed hava föreskrifter härom meddelats i kungörelse den 28 augusti 1917. Dessa bestämmelser ägde motsvarighet vid statens järnvägar. I skrivelse den 8 september 1917 har nu emellertid järnvägsstyrelsen hemställt, att sagda tid av 838 timmar måtte sänkas till 6 timmar och såsom skäl anfört de nu- mera väsentligt fördyrade kostnaderna under resor, isynnerhet om såsom fallet vore vid resor, vilka räckte 6 timmar eller däröver, måltid därunder behövde intagas utom hemmet. Lönekommissionen har 1 häröver avgivet utlåtande den 27 december 1917 framhållit, att kommissionens nämnda förslag år 1917 grundat sig på önskvärdheten att åstadkomma likformighet och att, då järnvägsstyrelsens nu framlagda förslag syntes hava fog för sig, Kommissionen ej hade något att däremot erinra, under förutsättning att ändringen komme att gälla även -skogsstaten. Domänstyrelsen har i utlåtande den 4 februari 1918 jämväl biträtt förslaget. Därefter har föreningen Sveriges ordinarie jägmästare 1 ingiven skrift an- hållit, att för jägmästare måtte utgå dagarvoden enligt samma bestämmelser som gälla för vissa tjänstemän under vattenfallsstyrelsen, vilka bestämmelser vore än mer fördelaktiga för tjänstemännen. För egen del finner jag mig böra tillstyrka Eds i omförmälda tid från 83 till 6 timmar. Beträffande statens järnvägar kan detta ske utan riks- dagens hörande. Ehuruväl även i fråga om skogsstaten Kungl. Maj:t äger meddela närmare bestämmelser angående dagtraktamentena, synes dock be- träffande den nu ifrågasatta ändringen riksdagen böra, med hänsyn till vad i ärendet uttalats vid tjolårets riksdag, beredas tillfälle att yttra sig om densamma. Med hänsyn till samtliga nu angivna förhållanden torde det behövliga an- slaget till skogsstatens reseersättningar icke böra upptagas till lägre belopp än förslagsvis 1,300,000 kronor.» Till ersättning för expeditionslokal till vissa skogsstatstjänstemän har för år 1918 uppförts ett anslag av förslagsvis 35,100 kronor. Domänstyrelsen har i merberörda skrivelse den 21 september 1917 icke föreslagit annan ändring härutinnan, än att dylik ersättning måtte beredas jämväl skogstaxatorerna med samma belopp som revirförvaltarna eller 250 kronor till varje. ”Taxatorerna hade nämligen ett ganska avsevärt expeditionsarbete, för vars utförande såväl indelningsassistenter och kronojägare som mera tillfälliga biträden oftast måste arbeta i samma lokal som taxatorn själv. Departementschefen tillstyrker detta förslag. Enligt vad han från domän- styrelsen inhämtat anses dylik ersättning böra beredas även flottledsingenjören. Då nu föreslås att å ordinarie stat uppföra 11 skogstaxatorsbefattningar jämte nyssnämnda = flottledsingenjör, behöver anslaget ökas med 3,000 kronor till 38,100 kronor. De direkta förvaltningsutgifterna upptagas till 15,327,200 kr. RIKSDAGEN XI185 Förslag ang. längden å saluhållen ved. Genom prop. nir 152 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga en särskild förordning, enligt vilken saluhållen ved skall hava en längd av en meter eller genom sågning vara deladésa, vatt denthacienWlangdFavi font sr je ellers s/s meter Kolonisation å vissa kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län. Genom prop. n:r 198 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva, att upplåtelser av kolonat å Rönnlidens, Luspbergets och Metsekens kronoparker i Västerbottens län samt Djupsjö kronopark i Norr- bottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse med norrländska kolonisa- tionskommitténs förslag: med av departementschefen i statsrådsprotokollet till- styrkta jämkningar; dels ock för anordnande av dessa kolonat anvisa såsom förslagsanslag ej mindre å tilläggsstat för innevarande år .............. RR kronor 150,000 An ävendarextray stab lök a N:AOMROL ss SE Eee » 2255000- Förlängd giltighet för de särskilda bestämmelserna om sam fälld skogsmark inom Kopparbergs län. I prop. nir 219 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen att medgiva, att lagen den 11 juni 1915 med särskilda bestämmel- ser beträffande viss samfälld skogsmark inom Kopparbergs län skall från och med den I1 juli 1918 fortfarande gälla för tiden intill den 1 juli 1921. Kungl. Maj:t beräknar att till nämnda tidpunkt nya lagbestämmelser ang. skötsel och vård av enskilda skogar hunnit utarbetas och av statsmakterna antagas på grundvalen av det förslag härtill, som den av Kungl. Maj:t år 1911 tillsatta skogslagstiftningskommittén inom den närmaste tiden väntas framlägga. Tilläggsbidrag till odlingslägenheter och skogstorp i de sex nord- ligaste länen. I prop. n:r 280 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen att tilläggs- bidrag skall utgå efter följande grunder: Mom. 1. Innehavare av odlingslägenhet, som, före det dessa bestämmelser trätt 1 kraft, upplåtits jämlikt kungörelsen den 18 juni 1909 angående upp- låtande av odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen, skall äga rätt att, där föreskrivna byggnadsarbeten icke blivit utförda före den 1 januari 1915 — utöver honom tillkommande odlings- hjälp — såsom tilläggsbidrag erhålla ett belopp, svarande mot tredjedelen av innehavarens kostnad för föreskrivna byggnadsarbeten, vilka utförts under tiden från och med ingången av år 1915 intill den dag dessa bestämmelser trätt i kraft, och mot hälften av sådan kostnad för fullbordande efter dessa bestäm- melsers ikraftträdande av dylika byggnadsarbeten, med iakttagande att tilläggs- bidrag för byggnadsarbeten, som utförts innan dessa bestämmelser trätt i kraft, icke må överstiga 500 kronor och att tilläggsbidraget icke må sammanlagt uppgå till högre belopp än 1,250 kronor. Mom. 2. Vad i mom. 1 stadgats gälle i tillämpliga delar jämväl 1 fråga om skogstorp, som upplåtits antingen jämlikt nådiga brevet till domänstyrelsen den 29 maj 1891 angående upplåtande av odlingslägenheter å kronoparker i Norrbottens län eller jämlikt kungörelsen den 27 maj 1904 angående upp- låtande av odlingslägenheter å kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län, där innehavaren erhållit torpet på arrende under femtio år, dock att tilläggsbidrag ej må utgå, med mindre å torpet finnes eller genom utvidgning kan erhållas tillräcklig, för odling lämplig mark eller torpet eljest på grund av särskilda omständigheter kan anses tjänligt till jordbruks- eller bostads- lägenhet, till utrönande varav jägmästaren har att, där så finnes erforderligt, o med sakkunnigt biträde företaga besiktning å torpet. RECENSIONER. d HEILMANN, ALLAN. ”Tropeskovbrug. Udgivet ved Kommissionen for Under- visning i Tropeskovbrug. Kobenhavn 1917. 196 sid. 87 fig. År 1913 inrättades i Köpenhamn en särskild undervisning i skogshushåll- ning avseende tropikerna genom ett samarbete mellan det danska lantbruksde- partementet och det östasiatiska kompaniet. Ledningen för denna undervisning är anförtrodd åt en särskild kommission, som utnämnes av departementet och som f. n. består av kgl. skovrider, hovjegermester L. WEDELL-WEDELLSBORG, skovrider PAUL WEGGE och professor A. OÖPPERMANN, den sistnämnde ord förande. Alla kostnader för undervisningen bestridas av det ostasiatiska kom- paniet. Undervisningskursen räcker 1 ett halvt år, och under åren 1914— 1917 ha inalles 44 skogsmän genomgått densamma, av vilka 41 fått anställ- ning hos kompaniet. Kursen är avsedd att giva eleverna icke blott de kun- skaper och färdigheter, som äro av värde för dem 1 deras praktiska verksam- het i Östasien, utan som även hjälpa dem att över huvud taget väl fylla sin plats under de nya förhållanden, som de uppleva därstädes. Till lärare för kursen och sekreterare 1 kommissionen fungerar forstkandidat ALLAN HEIL- MANN, som vintern 1914—1915 företog en studieresa till Siam och den ma- layska halvön och sedan författat föreliggande handbok. Bokens första kapitel ger i sammanträngd form några grunddrag av Asiens, särskilt bortre Indiens, allmänna förhållanden. Vi få här en intressant skildring av Asiens klimat, dess växtvärld och djurvärld samt befolkning. I andra kapitlet finna vi en skildring av gummiplanteringarna. Medan för några år sedan erhölls den mesta kautschuk från Amerika, har nu odlingen av det viktigaste gummiträdet, Hevea brasiliensis, tagit sådan fart i Asien, att där nu erhålles 4/5 av världsproduktionen. Sedan år 1916 odlas gummi- trädet a cirka r,5 miljoner acres, som bc n. giva .100,000, tone gummi Gummiträdet växer synnerligen snabbt i ungdomen, och exempel finnas på att plantor vid 1!/, års ålder nått 9 meters höjd. HEILMANN giver en in- gående skildring över trädets växtförhållanden, dess plantering och jordens bearbetning härför, om skadedjur och sjukdomar å trädet samt vidare om mjölk- saftens tappning ur detsamma och dess tillgodogörande och slutliga behandling. I ett följande kapitel behandlas kokosplanteringarna. Bokens sista kapitel ägnas åt Siams skogar, varvid särskilt behandlas teak- trädet, Tecfora grandis, som spelar en enastående roll i Ostindiens skogsbruk. För att bevara teak-skogen mot alltför kraftig exploatering är särskild dimen- sionslag gällande för densamma. «Tillsynen över lagens efterlevnad samt kon- trollen över att viss ersättning för avverkningen tillfaller Siams statskassa ut- övas av ett särskilt skogsdepartement med européer å de ledande ställnin- LITTERATUR LS garna. Avverkningskoncessioner äro lämnade till 4 engelska och ett danskt bolag, det ostasiatiska kompaniet i Köpenhamn. Den föreliggande handboken i tropisk skogshushållning är synnerligen trevligt skriven och utmärker sig för överskådlighet. Den giver härigenom en god bild av. skogsförhållandena i denna del av världen. Med stort intresse kan den läsas av alla, som vilja taga reda på förhållandena i Ostasien och se huru jungeln förändras till ett ordnat och intensivt skogsbruk. GIISCH. Skogis-visor. På uppdrag av Skogshögskolans elevkår utgivna av GEORG GRAHN och OLOF VINDAHL. Stockholm 1918. 95 sid. Pris 3 kr. Rekvireras från skogshögskolans elevkår, Experimentalfältet. Till en gammal god tradition vid skogsinstitutet hörde den unisona skogis- sången vid utflykter eller samkväm. Ett önskemål har därför också varit att få alla dessa visor upptecknade för att möjliggöra fortsättandet av denna tra- dition även under den nya tingens ordning på Skogshögskolan. Enligt företalet till denna vissamling fördes också den frågan allvarligt på tal under den minnesrika klubbaftonen den 12—13 juni 1915 vid Skogsvårds- föreningens exkursion till Omberg, då så många skogsmän infunnit sig från skilda delar av landet för att taga avsked av det gamla Omberg. Skogshög- skolans elevkår beslöt sedermera att till invigningen av den högre skogsun- dervisningens nya hem utgiva en dylik vissamling. Det blev emellertid omöj- ligt att till dess få en någorlunda fullständig samling visor upptecknade, var- före kommitterade nödgades uppskjuta utgivandet till 1918 års skogsvecka, då subskription kunde mottagas till vissamlingen, som då var färdig i korrektur. Den nu föreliggande samlingen omfattar 48 skogis-visor samt 22 kortare dryckesvisor, samtliga med noter utom för >»Umpa» och med text till alla verser. Till »Skogis-visorna» hänföras alla de anständiga visor, som gemensamt sjungits eller ännu sjungas vid klubbaftnarna. De mera frivola visorna, som särskilt förr utgjorde huvudparten av reportoaren, äro helt utelämnade, som det synes på goda grunder. Då flera visor förekomma i olika versioner, har utgivarna bemödat sig om att upptaga den äldsta. Som emellertid bidrag endast lämnats av ett fåtal f. d. elever, tillhörande den yngre generationen, synes det som om flera visor ej förekomma 1 den form, de sjöngos för 20—30 år sedan. Många visor skola dock igenkännas även av den äldre generationen. Visserligen har intresset för denna vissamling varit stort ute bland skogs- männen, men beklagligtvis ha ytterst få tagit aktiv del däri genom att in- sända bidrag. Till den nu föreliggande samlingen ha endast 11 skogsmän lämnat sin medverkan. Det är livligt att hoppas, att denna vissamling skall få en strykande avgång och bidraga till det glada kamratskapets bevarande från kurs till kurs. z Då utgivarna förklara sig villiga fortfarande mottaga vis-bidrag, är det att förmoda att ytterligare sådana skola inflyta, särskilt från äldre skogsmän, så att en andra vissamling snart må utkomma. Till dess är undertecknad förvissad om att denna visbok skall bli en syn- nerligen populär liten bok bland alla landets skogsmän. Ingen får underlåta att skaffa sig den. GI Sch: 188 x ELTDPERATOR NYUTKOMNA BÖCKER: ADELSKÖLD, K. F.: Serieprovning av skogskulturredskap. Särtryck ur Med- delande n:r 55 från styrelsen för maskin- och redskapsprovningsanstal- terna. snor SIC fs he LUNDBERG, GUSTAF: Våra skogsprodukter och kristiden. 53 sid. 9 fig. Sven- ska Skogsvårdsföreningens förlag. Stockholm 19138. Pris [1,25 kr. Denna serie uppsatser, som ingått i tidskriften Skogen, omfattar följande huvud- kapitel: Sågtimmer, pappersmasseved, kolved, gruvstolpar (pitprops), sliprar, telegraf- och kraftledningsstolpar, tändsticksvirke, brännved, tillgodogö- rande av avfallsbränsle från skogarna, virke för tjärbränning och torr- destillation m. m., kåda, garvbark, skogsprodukter som näringsämnen eller fodermedel samt en återblick. SCHOTTE, GUNNAR: Skogsförsöksanstaltens Föllinssylor Gällande bestämmelser om ytornas utmärkande och om skogspersonalens åligganden. Statens skogsförsöksanstalt. Flygblad n:o 11. Stockholm 1918. >+7 sid. 7 fig. Pris mo Ore: Skogis-Visor. På uppdrag av Skogshögskolans elevkår utgivna av GEORG GRAHN och ÖLOF VINDAHL. 95 sid. Pris 3 kr. TRÄGÅRDH, IVAR: Skogsinsekternas skadegörelse under år 1916. Översikt enligt jägmästarnas och länsjägmästarnas rapporter. Meddelande från Statens Skogsförsöksanstalt. 48 sid. 17 fig. Pris 2 kr. WESSLÉN, GöÖsTtTA: Vedåtgång och kolutbyte vid milor, kolade av Värmlands och Örebro läns Skogvaktareskola och Järnkontorets Kolareskola vid Gam- melkroppa ar 1017. fipstad rörs. II sid. WOHLIN, Nins: De nationalekonomiska förutsättningarna för vårt jordbruks ut- veckling i framtiden. Stockholm 1918. Landtbruksveckans förlag. 18 sid. IPriSt.5 ol Ore. R MC ATEE, W. L.: / How to attract birds in the east central states. Farmers Bulletin "o+2. "UNS Departmy oc agriculture. Washington T0TSmLö STARTS SCHNEIDER, E. K.: Illustriertes Handwörterbuch der Botanik, unter Mitwirkung VODKA IETRS CR SEATCK Vv öuREAGTUCKS IK Vv: KEISSTER) ÖJSRORSGELNHE POTONIÉ, N. SvEDELIUS, G. TISCHLER, R. WAGNER, R. v. WETTSTEIN. Å. ZAHLBRUCHNER, herausgegeben von KARL LINSBAUER. XXI + 824 sid. med 396 fig., andra omarb. uppl. Leipzig DN W. Engelmann. Pris 25 mark, bunden 28 .-mark. ZIMMER, CARL: Anleitung zur Beobachtung der Vögelwelt Band 86 der Sam- lung »Wissenschaft und Bildung, FEinzeldarstellungen aus allen Gebieten des Wissens», herausgegeben von PauL HessrE. Leipzig 1917. Quelle u. Meyer, Pris bunden I,25 mark. På samma sätt, som hittills varit fallet under årets försäljningssäsong, är det för närvarande de neutrala länderna, som egentligen äro köpare, detta dock under de senaste veckorna i minskad utsträckning. De krigförande hava, som länge varit fallet, föga tid att ägna sig åt affärer. Holland är nå- got i marknaden, huvudsakligast för gran, och man har att anteckna kontrakt till 320 kr. för Härnösands och kr. 325 för Sundsvalls battens. Umeå har gjort en del försäljningar till 310 å 315 kr. Affärerna avse såväl första öppet vatten som senare avskeppningstider. Danmark betalar nu för furu- bräder £ 18,10 fob Härnösand. Resultatet av kampanjen hittilldags må emellertid ej betecknas allt för dåligt, i det man torde kunna räkna med att c:a 400,000 standards nu äro försålda. Beträffande de krigförande länderna är att anteckna, att Zyskland för när- varande håller sig tillbaka, beroende detta väl dels på krigshändelserna, dels också på en önskan att se, huruvida någon avsevärd mängd finska varor är att hämta i år. England har gjort några affärer på senare tiden från Öster- sjön dels cif och dels fob. Därvid hava accepterats så låga pris som £ 17 för furubattens och £ 19 för furuplankor från Nederbotten. För tillfället är emellertid av särskilt intresse att bemärka den statliga regleringen av trävaru- inköpen för den engelska marknaden. Ingen import kan numera ske annat än mot licens efter prövning av varje affär 1 detalj. Givetvis kommer detta att medföra synnerligen allvarliga konsekvenser även med avseende å priserna. Redan nu finner man att vid licensgivningen hänsyn tages till de priser, som varorna betinga, och att för tidigare sålda laster ej beviljats licens med mindre priserna reducerats. En dylik affärsmetod är minst sagt förkastlig och kan ej annat än väcka berättigad harm och misstro för framtida möjligheter till ett förtroendefullt samarbete. De priser, som nu erbjudas för trävaror för den engelska marknaden, täcka ej längre avlastarnas självkostnadspriser. Skall det bli så 1 fortsättningen, då kommer i sanning vår trävaruhantering i ett läge, som antingen medför oerhörda förluster eller ock en stark inskränkning i rörelsen, som måste fortfara till dess bättre förhållanden inträda. Vad detta skulle betyda för vårt lands ekonomi säger sig självt. Man motser nu åtgärder från avlastarnas sida för att söka förtaga de mest ödesdigra verkningarna av de engelska bestämmelserna. Det gäller mera än någonsin att enigt slå vakt omkring det stora och viktiga intresse, som ligger uti att den industri, som har att för export arbeta med våra betydelsefullaste naturtillgångar, icke kommer i ett olidligt beroende av främmande godtycke. Det bör inom ej allt för lång tid visa sig om detta skall lyckas eller icke. FST. —M. INISTRATION LAGAR, KUNGL. FÖRORDNINGAR OCH BESLUT. Skogsskolan vid Haddebo. Kungl. Maj:t har på framställning av Domänstyrelsen medgivit, att med utförande av byggnadsarbetena för den blivande skogsskolan vid Haddebo kronopark under innevarande år må anstå, styrelsen dock obetaget att framdeles under innevarande år, därest förhål- landena så påkallade, göra förnyad framställning om åtgärders vidtagande för anordnande av skogsskola vid Haddebo under år 1919 eller 1920. Skogsstatspersonalens frikallande från viss militärtjänstgöring. Kungl. Maj:t har efter av domänstyrelsen gjord hemställan, att den till domänstyrelsen och skogsstaten hörande personalen måtte »för hela år 1918 vara frikallad från tjänstgöring till rikets försvar ävensom från övningar för utbildning till landstormstjänstgöring, dock icke vid allmän mobilisering, eller från inkallelse till utbildning såsom reservbefäl» icke funnit förevarande framställning föranleda någon dess vidare åtgärd. DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR, BESLUT, FRAMSTÄLL- NINGAR OCH YTTRANDEN. Cirkulär. Domänstyrelsens cirkulär N:o S III 963 den 18 april till samtliga överjägmästare ang. utarrendering av vissa arrendelotter m. m. Kungl. Domänstyrelsen vill härigenom före- skriva följande: När utarrendering genom skogsväsendets försorg förestår av å allmänna skogar varande arrendelotter av något större omfattning än vanliga små skogsarbetartorp, d. v. s. sådana, där arrendet jämte arrendatorn åliggande onera uppgår till omkring 150 å 200 kronor eller mer, skall arrendet genom annons utbjudas i samma ordning, som vid försäljning av virke är stadgat, och hugade spekulanter lämnas tillfälle att därå avgiva anbud. Förslag till arrendekontrakt bör för den skull i fullt färdigt skick med undantag allenast av ar- rendatorns namn och den kontanta arrendeavgäldens belopp föreligga till påseende å lämpliga platser, t. ex. å revirexpeditionen och hos vederbörande kronojägare. Sådant utbjudande av arrende må dock ej äga rum, där en förutvarande arrendator, som väl häfdat arrendelotten och samvetsgrant uppfyllt arrendevillkoren, önskar fortsätta med arrendet och är villig beriala skälig afgäld ävensom i övrigt för den nya arrende- perioden åtaga sig de prestanda, som av arrendegivaren skäligen kunna påfordras. Kungl. styrelsen vill härvidlag erinra, att av penningvärdets sjunkande orsakats en av- sevärd förhöjning av så väl arbetsprisen som å de natura förmåner (bostad, vedbrand med mera) brukarna åtnjuta ävensom å de produkter, som å arrendelotten alstras, och att av denna anledning vid förnyad upplåtelse väsentligt stegrade kontanta avgälder böra av arrendegivaren utkrävas för att kompensera penningvärdets fall. Vid upprättande av kontrakt för sådana arrenden, varom nu är fråga, bör i regeln den kontraktsblankett användas, enligt vilken allt underhåll, således även av husens yttre, ålägges arrendatorn, detta även om brukaren ålägges arbete till belopp motsvarande minst den kontanta arrendeavgälden. Slutligen vill styrelsen på förekommen anledning anmoda Eder tillse, att bestämmelserna i Kungl. styrelsen den 28 september 1915 givna cirkulär angående sättet för annonsering av utbud av effekter från allmänna skogar noggrant iakttagas. SKOGSADMINISFTRATIONEN xD Domänstyrelsens cirkulär den 30 april 1918 till skogsstatens förvaltande personal n:r 5 II: 1248, angående pris å ved, som från domänfondens skogar ställes till bränsle- kommissionens förfogande. Kungl. Domänstyrelsen vill härigenom föreskriva, att de av Kungliga styrelsen med- delade bestämmelserna angående pris å vedvirke, som under tiden I januari—30 april innevarande år ställas till bränslekommissionens förfogande från allmänna skogar, hvilkas avkastning ingår till domänfonden, skola tillsvidare gälla även för tiden efter den 30 april innevarande år; dock endast beträffande vedvirke, som upphuggits före sistnämnda dag. Domänstyrelsens cirkulär N:o K. 1019 till skogsstatens förvaltande tjänstemän angående kassainventering; givit den 6 maj. I skogsbokföringskommitténs betänkande I bil. A. hänvisas för verkställande af kassa- inventering att i telegrafisk order till redogörarna föreskriva hela kassabehållningens insät- tande å bankräkning vid given tid. Kungl. domänstyrelsen vill i anledning härav meddela, att efter emottagandet av dylik erder skola kassaböckerna omedelbart provisoriskt avslutas och kassarapport upprättas. Där bankräkning finnes, insättes hela kassabeståndet så fort ske kan å redogörarens ifrågavarande räkning och verificeras med bankbesked, som bifogas den provisoriska kassa- rapporten, vilken, sedan beskedet kommit redogöraren tillhanda från banken, omedelbart insändas till Kungl. styrelsen tillika med bankbeskedet. Där bankräkning ej finnes, ersättes bankbeskedet med tvenne trovärdiga personers intyg. Verifikationer och kassaböcker insändas icke med den provisoriska kassarapporten, utan överlämnas i vanlig ordning efter månadens slut. Därest redogöraren skulle befinna sig å tjänsteresa vid emottagandet av inventeringsorder, avbrytes icke resan på grund av denna order, utan vidtagas här omnämnda åtgärder först omedelbart efter hemkomsten från tjänsteresan. Domänstyrelsens cirkulär N:o K 1020 till skogsstatens förvaltande tjänstemän angående insändande av räkning å den ersättning, som tillkommer statsverket för jägmästares förrättningar å vissa skogar; givet den 6 maj. Med upphävande av förut meddelade bestämmelser vill Kungl. styrelsen härmed före- skriva, att sådan räkning, som det åligger jägmästare att uppgöra å resekostnads- och trakta- mentsersättning enligt resereglementet för tillgodoseendet av den statsverket tillkommande rätt till ersättning för jägmästares förrättningar å häradsallmänningar och städers med flera skogar under skogsstaten samt för vissa hans förrättningar å ecklesiastika skogar, skall hädanefter insändas till Kungl. domänstyrelsen genom överjägmästaren, samtidigt som jäg- mästaren insänder egen räkning å den honom tillkommande ersättningen. Efter skedd granskning av Kungl. styrelsens revision återställes räkningen, varefter veder- börande jägmästare, i samband med likvidering av förrättningsmannens egen räkning, gott- gör statsverket under titel »diverse inkomster» genom omföring från respektive skogs ut- giftstitel »oförutsedda och diverse» detsamma tillkommande ersättning. Såsom verifikation bilägges den upprättade räkningen. Så snart lämpligen ske kan efter emottagandet av detta cirkulär skall förrättningsmannen insända till Kungl styrelsen genom överjägmästaren räkning å statsverkets ersättning, i de fall då dylik skall utgå, för sådana förrättningar under förflutna del av innevarande år, för vilka han redan åtnjutit ersättning. Domänstyrelsens cirkulär den 6 maj till skogsstatens förvaltande tjänstemän N:o K. 1021 ang. utbetalande av krigstidstillägg och krigstidshjälp till v. extra kronojägare, extra tillsyningsmän och extra bevakare. I anledning av nådiga kungörelsen den 22 mars 1918 angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst vill Kungl. domänstyrelsen i enlighet med $ 7 av nämnda kungörelse härmed medgiva, att till extra kronojägare och extra tillsyningsmåän med arvode må utbetalas krigstidstillägg med dels !/,; av arvodet dels 365 kr. enligt $ 1 mom. 3 till vid årets början stadigvarande anställda och krigstidshjälp, till dem som enligt kungörelsens bestämmelser i övrigt äro därtill berättigade. Vad angår extra bevakare skall, då sådan anses böra komma i åtnjutande av krigs- tidstillägg, frågan härom i varje särskilt fall underställas Kungl. styrelsens prövning. Domänstyrelsens cirkulär N:o K. 991 till skogsstatens förvaltande tjänstemän, angående bestämmelser rörande uppgörande av förvaltningsförslag, givet den 29 april. Till efterrättelse vid uppgörande av förvaltningsförslag vill Kungl. domänstyrelsen före- skriva, att, utöver vad som häruti förut bestämts, följande skall iakttagas nämligen: 102x SKOGSADMINISTRATIONEN Vid avgivande av förslag till byggnadsarbeten skola samtliga kostnader för arbetena angivas, Är alltså kostnadsförslaget uppgjort med beräkning att erhålla sågat virke från någon kronans såg, och begäres gemensamt anslag till avverkning, transport och sågning av för kro- nans byggnadsarbeten å visst område behövligt sågat virke skall den på varje byggnads- arbete belöpande andelen i denna kostnad medräknas i kostnadsförslaget för byggnaden, därvid hela kostnaden föres inom linjen och endast den del av kostnaden vartill anslag be- gäres, utföras. Skall endast en del av arbetet utföras under det år förslaget avser, föres likaledes: totalkostnaden inom linjer, och utföres endast den del av kostnaden, varför anslag för året begäres. Kostnad för brädfodring, som är avsedd att framdeles utföras, bör icke medräknas i kostnadsförslag. Där byggnader äro avsedda att uppföras enligt de av Kungl. domänstyrelsen utsända ritningarna, bör detta alltid angivas med åberopande av viss ritning; anses ingen av dessa ritningar för ändamålet lämplig eller föreslås viss ändring däruti, bör särskild ritning eller specificerat ändringsförslag fogas till kostnadsberäkningen. Uti förvaltningsförslag må begäras ett mindre, efter törhållandena lämpat, för reviret eller till kronopark gemensamt anslag till sådana smärre underhålls- och reparationsarbeten, vilka vid förslagets upprättande icke kunnat förutses eller specificeras, För Varje förvaltningsområde eller skog, således även för ecklesiastika skogar, bör alltid uppgift lämnas å beräknade inkomster. Beslut angående reseersättning. Domänstyrelsens svar till »Föreningen Sveriges ordinarie jägmästare och till Sty- relsen för de extra jägmästarnas förbund» ang. viss ändring i resereglementet. I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen har ni hemställt, att Kungl. Styrelsen, sedan skjutsersättningen genom nådiga kungörelsen den 31 decciiler 1917 blivit höjd, ville hos Kungl. Maj:t göra framställning om sådan ändring av de i $ 2 mom. 2 av skogsstatens resereglemente fastställda ersättningsbestämmelser, att förutsärdde relation i utgående er- sättning för färd med motorcykel och velociped samt skjutsersättning måste bibehållas. Med anledning härav vill Kungl. Styrelsen meddela, att Kungl. Styrelsen med hänsyn till den korta tid, som nådiga kungörelsen den 28 augusti 1917 angående resekostnads- och traktamentsersättning åt befattningshavare vid skogsstaten med mera varit i tillämpning, icke ansett sig för närvarande böra vidtaga några åtgärder i av Eder önskat syfte. Ang. ersättning till skogspersonalen för vissa förrättningar å skogar under ut- syningstvång. Sedan viss öfverjägmästare underställt domänstyrelsens pröfning frågan, huruvida skogs- personalen vore jämlikt för densamma gällande instruktion skyldig biträda visst hushåll- ningssällskaps skogsvårdsnämnd för anordonande och kontrollerande av vissa skogsvårds- åtgärder utan särskild ersättning av denna. Domänstyrelsen har i anledning härav och med hänvisning till dels 14 $ 5 mom. nådiga instruktionen för skogsstaten den 28 april 1916 dels punkt 113 reglementariska föreskrifter till efterrättelse vid skogsstatens tjänsteförvaltning, sådan denna punkt lyder jämlikt Kungl. styrelsens cirkulär den 17 mars 1917, bl. a. meddelat, att skogspersonalen irom de revir, där nådiga förordningen den 18 juni 1915 angående utsyning å viss skog inom Väster- bottens och Norrbottens läns lappmarker m. fl. områden äger tillämpning, är skyldig att efter till överjägmästaren från vederbörande skogsvårdsnämnd därom ingiven framställning och i enlighet med av överjägmästaren vid fastställande av arbetsfördelning för de skilda reviren närmare meddelade föreskrifter utan särskild ersättning tillhandagå nämnden med anordnande och kontrollerande av sådana skogsvårdsarbeten, för vilkas utförande anslag av nämnden beviljats eller ställts i utsikt. Ang. ersättning till statsverket för jägmästares resa för närvaro vid viss virkes- auktion. Sedan viss jägmästare hos domänstyrelsen anhållit om upplysning, huruvida jägmästarens resor för närvaro vid auktion, å vilken virke från ecklesiastik skog försåldes, vore att hän- föra till de förrättningar, för vilka statsverket skulle tillföras ersättning, har styrelsen med- delat, att jämlikt $ 23 i nådiga förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket skall i fråga om ecklesiastik boställsskog statsverket SKOGSADMINISTRATIONEN Xx 193 tillkomma gottgörelse för förrättning, som jämlikt $ 24 och 46 i och för skogsodling eller avverkning av jägmästare verkställes, $ 46 omnämner i fråga om avverkning endast, att sådan skall ske efter utsyning i vederbörlig ordning av jägmästare, vid sådant förhållande synes Kungl. Styrelsen att ersättning icke kan tillgodoföras statsverket för jägmästarens närvaro vid auktion, å vilken virke från ecklesiastik boställsskog försäljes. Ersättning vid resa på order av överjägmästare. Sedan domänstyrelsen vid före- dragning på hemställan av revisionen beslutit, att från viss extra jägmästares rese- och traktamentsräkning för oktober månad 1917 göra visst avdrag, hade samma jägmästare med förmälan, att resan, för vilken ersättning förvägrats, skett på order av vederbörande överjägmästare, anhållit att till utbetalning måtte godkännas räkningens hela belopp, vilken anhållan av överjägmästaren blivit tillstyrkt. Kungl. Domänstyrelsen fann icke skäl frångå sitt förut i ärendet fattade beslut. Framställningar. o Krigstidstillällägg åt å renbetesfjällen tjänstgörande extra kronojägare. Domänstyrelsen anhåller hos Kungl. Maj:t om godkännande av utav vederbörande jägmästare år 1917 gjorda utbetalningar av krigstidstillägg jämväl åt de å renbetesfjällens skogar an- ställda extra kronojägare, enär nämnda extra bevakande personal enligt domänstyrelsens åsikt ej utan vidare kan anses vara berättigad till åtnjutande av krigstidstillägg, som jäm- likt nådiga kungörelsen den 29 maj 1917 tillkommit befattningshavare i statens tjänst och deras tjänstgöring i övrigt är fullt jämförlig med de å statens skogar tjänstgörande extra kronojägare och då det ekonomiska tryck, som krigstidstillägget varit avsett att avhjälpa, för dem säkerligen varit fullt ut så tungt som för statstjänarna. Styrelsen hemställer tillika om nådigt bemyndigande, att för år 1918 till samma tjänstemän utbetala krigstidstillägg i överensstämmelse med nådiga kungörelsen den 22 mars 1918, Erinringar i anledning av chefernas för statens järnvägar samt telegraf= och vatten- fallsverkens hemställan om förslag till effektiv lönereglering för dessa verk till 1919 års riksdag. TILE KONUNGEN: I underdånig skrivelse den 4 innevarande månad hava cheferna för statens järnvägar, telegraf- och vattenfallsverken hemställt, att Eders Kungl. Maj:t ville uppdraga åt en kom- mission av sakkunniga män att till framläggande vid början av 1919 års riksdag utarbeta förslag till effektiv lönereglering för statens tre tekniska affärsverk: statens järnvägar samt telegraf- och vattenfallsverken. Såsom motiv härför framhålles särskilt följande. Stora krav ställas redan nu och än större komma att ställas på det praktiska livets män, och i sista hand blir det på den tekniskt utbildade personalen, som den tyngsta lotten faller att återställa samhällsmaskineriet i sin normala gång. Den enskilda företagsamheten har även visat sig inse detta, ty man finner där, hurusom snart sagt alla större affärsföretag draga såväl skolade tekniker som arbetare i de tekniska branscherna till sig. Avlöningen för dugligt folk spelar därvid mindre roll, huvudsaken är att kunna förvärva desamma. Efterfrågan på dylika arbetskrafter har därigenom blivit allt större, och den personal- brist, som sålunda uppstått, har vållat stora svårigheter särskilt för statens tre tekniska af- färsverk: statens järnvägar, telegrafverket och vattenfallsverket. Den säkra anställningen, den goda sociala ställningen samt den tryggade ålderdomen, som förut kunde förmå ingenjörer och arbetare att söka statstjänst, ehuru den ekonomiska ersättningen icke motsvarade vad den enskilda industrien gav, utgör icke numera några för statstjänsten enbart utmärkande företräden. I och med det att efterfrågan på folk i den praktiskt tekniska verksamheten blivit allt större, har faran att mista en anställning blivit mindre, och numera tillförsäkra även alla mera bärkraftiga enskilda företag sina tjänstemän och ofta även sin arbetspersonal en ekonomiskt tryggad ålderdom. I stället har skillnaden i avlöningsförmåner i enskild tjänst och i statstjänst blivit så stor, att svårigheterna att för statstjänst förvärva personer med framstående skicklighet blivit hart när oöverstigliga. Det är därför under nuvarande förhållanden omöjligt för statens tekniska verk att ifråga om rekryteringen, särskilt av ingen- jörskrafter, konkurrera med den privata industrien och, vad som är nästan värre, man ser huru deras egna bästa krafter lämna sin statstjänst för att övergå till enskild bättre avlönad anställning. 194 x SKOGSADMINISTRATIONEN Statens järnvägar samt telegraf- och vattenfallsverken intaga för sig en särställning inom statsförvaltningen. Handhavandet av de stora värden, som staten för produktivt ändamål nedlagt i deras anläggningar, innebär i sig ett mycket stort ekonomiskt ansvar, som inom statsförvaltningen icke återfinnes på något annat håll, och huru detta ansvar skall kunna framgångsrikt uppbäras, beror ytterst på den framstående dugligheten hos personal i alla grader och inom alla verksamhetsområden. På" arbetet inom de tekniska verk varom nu är fråga måste således läggas helt andra synpunkter än på statens övriga ämbetsverk. Med de fordringar, som alltså måste kunna ställas på de tre aftärsverkens personal i alla grader, och vilka i avseende på såväl ökat arbete som tekniskt och ekonomiskt ansvar under det senaste decenniet undan för undan skärpts, följer å andra sidan kravet på till- räckligt höga avlöningar. Om ej redan nu kraftiga åtgärder i god tid vidtagas för att kunna möta de trängande behoven, kunna de menligaste följder framträda, och verken bringas in i ett ohjälpligt nöd- läge. I tid måste därför något göras, och tiden är redan längesedan inne. Gång efter an- nan ser man, huru skickliga män lämna statens verk för att övergå till enskild, bättre av- lönad tjänst. Skola alltså de tre verken kunna draga till sig och behålla kapaciteter på det tekniska och ekonomiska området och i övrigt hålla sin personal uppe till erforderligt antal och erforderlig kvalifikationsgrad, finnes det ingen annan utväg än den, att statsmakterna sätta verkens ledningar i tillfälle att för ändamålet disponera de erforderliga avlöningarna. Om också dessa givetvis måste sättas högre än de som tillmätts efter icke-tekniska ämbetsverks måttstock, kunna de dock icke få spela den avgörande rollen i de tekniska verkens stora budget, men med sådana avlöningar och endast med sådana kunna verken erhålla tjänste- män, på vilkas intresserade arbete och duglighet verkens egen ekonomiska framtid i det stora hela är i så hög grad beroende. Vid avfattande av denna motivering synas cheferna för ifrågavarande tre verk hava för- bisett, att det finnes ett annat statens affärsdrivande verk, nämligen statens domäner, som i det hänseende, den underdåniga framställningen avser, fullständigt torde kunna jämföras med nämnda tre verk. I anledning härav får jag därför i underdånighet anföra följande. Gent emot påståendet att statens järnvägar samt telegraf- och vattenfallsverken för sig intaga en särställning inom statsförvaltningen och att därför på arbetet inom vissa verk måste läggas helt andra synpunkter än på statens övriga ämbetsverk, nödgas jag framhålla, att statens domäners verk intar alldeles samma särställning som nämnda trenne verk. Visser- ligen har staten icke nedlagt så stora summor för produktiva ändamål å statens domäner som å nämnda verk, men värdet av statens domäner är likväl högst betydande och över stiger mycket väsentligt de av staten nedlagda kapitalen i vart och ett av telegraf- och vattenfallsverken. Då statens domäner under förlidet år gav ett överskott, som avsevärt överstiger det överskott, som statens järnvägar, telegraf- och vattenfallsverken tillsammans lämnade, torde därav framgå, att det ekonomiska ansvaret för handhavandet av de stora värden, som statens domäner representerar, är lika stort som ifråga om de värden, som staten för produktiva ändamål nedlagt i anläggningar inom dessa verk. Och för uppbärande av detta ansvar fordras i lika hög grad framstående duglighet hos personalen i alla grader vid statens domäner som vid de nämnda tre verken. Jag vågar till och med påstå, att detta fordras i ännu högre grad i fråga om statens domäner. Särskilt skogsförvaltningen är nämligen till sin natur så mångsidig, att det är omöjligt att i detalj så kunna leda och kontrollera denna som driften vid statens järnvägar, telegraf- och vattenfallsverk, varför ock respektive skogsförvaltningar måste lämnas långt större handlingsfrihet än i fråga om drifts- personalen vid de senare verken. Och därtill kommer, att fel och missgrepp i fråga om skogsförvaltningen äro långt svårare att kunna upptäcka och påvisa, på samma gång de framdeles kunna giva anledning till mycket avsevärda förluster. Påståendet, att det ekono- miska ansvaret för personalen hos ifrågavarande tre verk icke skulle återfinnas på något annat håll inom statsförvaltningen, synes mig därför icke riktigt. Beträftande svårigheten att kunna rekrytera tjänstemännen, och detta i all synnerhet å de mera krävande platserna, är ock statens domäner bragt i minst samma nödläge som nämnda tre verk. Sannolikt äro dock svårigheterna i detta hänseende ännu större för statens domäner, då bristen på hög- skolebildade skogstjänstemän torde få anses vara större än i fråga om högskolebildade in- genjörer. Och då de förra betalas i enskildes tjänst minst lika högt som de senare, är ock flykten ur statstjänsten i fråga om statens domäner säkerligen ej mindre än för nämnda tre verk. Den personal, å vilken kräves teknisk utbildning, är ock procentuellt i förhål- lande till hela personalen avsevärt större beträffande statens domäner än i fråga om sär- SKOGSADMINISTRATIONEN x 195 skilt statens järnvägar, då för samtliga tjänstemännen inom skogsstaten och det stora fler- talet inom domänstyrelsen kräves skogsteknisk högskoleutbildning. Då tjänstemännen i skogsstaten och domänstyrelsen hittills varit lägre avlönade än tjänstemännen i motsvarande grader i meromnämnda trenne verk och då 1915 års lönekommission, som i sitt nu av- givna förslag till provisorisk lönereglering för de affärsdrivande verken ansett sig icke för närvarande böra ingå på någon jämförelse i detta avseende, därigenom i avlöningshänseende tillbakasatt tjänstemännen i såväl skogksstaten som domänstyrelsen gent emot tjänstemännen i sagda tre verk, torde även därav framgå, att statens domäner i fråga om svårigheterna att kunna rekrytera personalen försättes i större nödläge än de nämnda tre verken. Med det anförda torde jag hava visat, dels att statens domäner bör såsom affärsdrivande verk kunna fullt jämnställas med statens järnvägar samt telegraf- och vattenfallsverken, dels att svårigheterna för att vid rekryteringen erhålla dugliga personer är för statens domäner minst lika avsevärda, och dels att behovet av en snar och effektiv lönereglering är för sta- tens domäner till och med ännu mera trängande än för meromnämnda trenne verk. På grund härav får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes behjärta de av mig nu framförda synpunkterna för ådagaläggande av statens domäners likställighet i förevarande hänseende med statens järnvägar samt telegraf- och vattenfallsverken samt låta de av cheferna ör sistnämnda tre verken påkallade åtgärderna få omfatta även statens domäner. Stockholm den 8 maj 1918. Underdånigst: KARL FREDENBERG,. Yttranden. Domänstyrelsens underdåniga utlåtande den 15 april med anledning av de ordinarie jägmästarnas förenings underdåniga anhållan om ändring i bestämmelserna om vid tjänsteförrättningar utgående dagtraktamenten. Enligt föreläggande i nådig remiss den 17 januari 1918 har domänstyrelsen den 4 därpå följande februari avgivit underdånigt utlåtande angående järnvägsstyrelsens under- dåniga hemställan om ändring i bestämmelserna för åtnjutande av traktamentet vid tjänste- resor. Genom nådig remiss den 5 dennes har till styrelsen översänts, för att tagas i övervägande vid avgivande av förenämnda underdåniga utlåtande, en underdånig anhållan från Föreningen Sveriges ordinarie jägmästare att Eders Kungl. Maj:t vid prövning av föreslagen ändring rörande bestämmelserna om rätt till dagtraktamente enligt nådiga kun- görelsen den 28 augusti 1917 måtte besluta, att till jägmästare må utgå dagarvoden enligt samma bestämmelser, som gälla för vissa tjänstemän, anställda vid vattenfallsstyrelsen, näm- ligen att vid frånvaro från stationeringsorten. a) minst 4 timmar till och med 8 timmar må utgå !/; dagtraktamente, b) över 8 timmar till och med 24 timmar I dagtraktamente, därest frånvaron helt och hållet faller inom samma dygn, räknat från kl. 12 den ena natten till samma tidpunkt på- följande natt, men med 1!/, traktamente, därest frånvaron från stationeringsorten faller inom två dygn, beräknade på nyss angivet sätt, c) över 24 till och med 48 timmar 2 traktamenten, därest frånvaron från stationerings- orten helt och hållet faller inom två dygn, beräknade på nyss angivet sätt, men med 2!/, traktamenten, därest frånvaron från Stationeringsorten faller inom 3 dygn, beräknade på nyss angivet sätt, d) vid frånvaro från statoneringsorten över 48 timmar må utgå ersättning med det an- tal traktamenten, som bör utgå enligt de i gällande nådiga rereseglemente angivna grunder, dock med viss inskränkning vid långvarig förrättning. Uti förenämnda underdåniga utlåtande av den 4 sistlidne februari har domänstyrelsen in- stämt uti järnvägsstyrelsens underdåniga hemställan därom, att vid resor och förrättningar i tjänsten halft dagtraktamente må utgå, då resan varat minst 3 men ej fulla tolv timmar. Domänstyrelsen utgick då från den förutsättningen, att det ena ämbetsverkets tjänstemän borde tillförsäkras samma förmåner som i övrigt jämförbara tjänstemän hos andra verk åt- njuta, och hade styrelsen då icke kännedom om de större förmåner, som uti ifrågavarande hänseende äro tillförsäkrade tjänstemännen vid vattenfallsstyrelsen med underlydande. Da domänstyrelsen anser, att det arbete och det ansvar, som åligger tjänstemännen vid skogs- staten, är fullt jämförbart med vad som påvilar de vattenfallsstyrelsen underlydande tjänste- männen, finner styrelsen rättvist, att nämnda båda verks tjänstemän likställas i fråga om sättet för dagarvodenas beräknande vid resor i tjänsten. Ehuru domänstyrelsen visserligen anser, att en begränsning av minimitiden till 6 timmar 196 x SKOGSADMINISTRATIONEN kunde vara skälig, har styrelsen därför intet att erinra mot nådigt bifall till den av För- eningen Sveriges ordinarie jägmästare framställda underdåniga anhållan. Domänstyrelsens underdåniga utlåtande den 18 april över förslag till lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo. Genom nådig remiss den 16 innevarande månad har Eders Kungl. Maj:t anbefallt do- mänstyrelsen att skyndsamt avgiva underdånigt utlåtande i anledning av ett förslag till lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo jämte motiv” till samma lagförslag, som utarbetats av sakkunniga, jämlikt nådigt bemyndi- gande tillkallade av statsrådet och chefen för justitiedepartementet den I och 25 nästlidna mars (se Skogsvårdsf, tidskr. 1918. H. 4, sid. 149); och får styrelsen, med återställande av remissakten, till åtlydnad härav i underdånighet anföra följande. Domänstyrelsen anser för sin del att — med hänsyn till rådande höga pris särskilt på kolveds- och vedbränslemarknaden och därmed följande spekulation i skogsfastigheter — behov föreligger för ett genomförande snarast möjligt av provisoriska bestämmelser mot skogsskövling inom de områden av landet, där lag angående vård av enskildes skogar gäller, i avvaktan på en definitiv ny skogslagstiftning. Den uppfattning, som härutinnan vunnit uttryck genom en vid Svenska skogsvårdsföreningens årsmöte den 15 nästlidna mars under livlig an- slutning fattad resolution i ämnet; genom ett av 1917 års bränslekommission den 4 i sagda månad till Eders Kungl. Maj:ts prövning hänskjutet utkast till provisorisk förordning om skydd mot skövling av enskildes skogar; samt genom underdåniga utlåtanden av vissa skogs- vårdsstyrelser i anledning av bränslekommissionen förenämnda förslag bestyrker, att en reg- lering från statens sida i ovan angivet syfte med det snaraste bör komma till stånd. Den avvikande uppfattning, som Sveriges skogsägareförbund i underdånig skrivelse den 4 innevarande månad uttalat ifråga om att farhågor för skövlig av välbelägna skogar till följd av avverkningar av bränn- och kolved hädanefter under år 1918 icke' vore befogade, kan styrelsen icke dela. Styrelsen anser i likhet med de sakkunniga, att farhågorna äro fullt grundade. Skola åtgärder vidtagas för att i möjligaste mån förebygga de följder, som på grund av rådande förhållanden hota särskilt välbelägna skogar, måste dessa åtgärder alltså vidtagas snarast möjligt. Vid en jämförelse mellan det av bränslekommissionen avgivna utkastet till provisorisk förordning om skydd mot skövling av enskildes skogar samt de sakkunningas förevarande lagförslag, får styrelsen för sin del avgjort förorda det senare, ehuru styrelsen likväl icke obetingat kan instämma i de sakkunnigas bedömande å sid. 18—19 av det bränslekommis- sionens förslag motsvarande alternativet 4. Det synes uppenbart, att vid genomförandet av detta förslag ett stort ansvar kommer att åvila skogsvårdsstyrelserna, på vilka det skulle ankomma att meddela förbud om avverkning, då sådan skett i strid mot föreskrifter, vilkas åtlydnad med hänsyn till tänjbarheten av vissa begrepp såsom »ungskog», »grunder för god skötsel av beståndet eller marken» m. fl., kunde tänkas bliva allt för mycket beroende av den subjektiva uppfattningen. Styrelsen anser dock å ena sidan, att det ej torde vara möjligt att i en lag med fördel mera detal- jerat än i förevarande förslag meddela bestämmelser till vinnande av det mål, som nu åsyftas, och å andra sidan, att det kan förväntas, att skogsvårdsstyrelserna, vilka nu besitta femtonårig erfarenhet om tillämpning av lag om enskildes skogar, som ej i mindre grad än förevarande förslag torde kunna anses innehålla i viss mån tänjbara bestämmelser, torde vunnit den erfarenhet på området, att de skola visa sig vuxna den nya uppgift, som förslaget innebär. Uti motiven till $ I ha de sakunniga beträffande definitionen å begreppet »ungskog» bland annat anfört, att åldersgränsen mellan ung och medelålders skog finge anses variera mellan 30 och 60 år i skilda delar av landet. Styrelsen anser att den nedre åldersgränsen hellre synes böra sättas till 40 år,då bestånd mellan 30—40 år, även i de sydligaste delarna. av landet, 'i regel med hänsyn till sin utveckling, tillväxt m. m. torde hänföras till ungskog. De sakkunniga ha uti motiven till $ 4 uttalat, att om dröjsmål med avverkningsförbu- dets meddelande syntes innebära fara för skogens fortsatta skövling, torde på skogsvårds- styrelsen ankomma att förelägga vederbörande kort tid, inom vilken yttrande må inkomma. Styrelsen får ifrågasätta, huruvida ej lämpligen i själva lagtexten borde införas en bestäm- melse i detta hänseende, sålunda att andra stycket av $ 4 finge följande lydelse: »Innan sådant» — — — tillfälle att, inom viss av skogsvårdsstyrelsen föreskriven tid, yttra sig — — — påkallas.» - Det synes nämligen vara av synnerlig vikt, att det yttrande, som av fastighetens ägare eller annan skall avgivas, innan förbud meddelas, utan onödig tidsutdräkt blir avgivet, då eljest avsikten med förbudet i många fall kunde förfelas. I övrigt har styrelsen intet att erinra mot förevarande förslag med motiv, vilket styrelsen med här ovan anförda smärre erinringar får för sin del i underdånighet tillstyrka, RECENSIONER. J. J. SEDERHOLM: Arbetets vetenskap. Stockholm 1918. Alb. Bonniers förlags Prissckr. Mänsklighetens historia präglas av ett med utvecklingen samhörigt allt star- kare framträdande av vetenskapens betydelse på alla verksamhetsområden. Med erkännande av att en del av de viktigaste faktorerna, som bestämma samhällenas konstruktion och det mänskliga livets gestaltning, är formerna för produktionen, måste det även anses vara klart, att hithörande problem rörande arbetets organisation äro av den betydenhet, att de kräva en speciell vetenskaplig systematisering och särskilda undersökningar, för att det skall kunna utredas, huru på bästa sätt resurserna böra utnyttjas. Den vetenskap- liga behandlingen av dessa frågor har emellertid först i senare tider lagts på en praktisk bog. Dylika målmedvetna strävanden för att höja effektiviteten 1 arbetet ha fram- för allt sett dagen i Amerika, och det mest uppmärksammade försök i denna riktning utgör det s. k. TAYLOR-systemet, som i ovannämnda arbete av den finska geologiska kommissionens chef göres till föremål för en ingående fram- ställning. Taylorsystemets grundtanke kan sägas vara att genom utarbetande av de bästa arbetsmetoder, genom användande av de mest praktiska maskiner och genom besparing av tid nå den största möjliga produktion. I första hand är systemet avsett för industrien, men det finner sin tillämpning på alla mänskliga arbetsområden i form av en strävan efter högsta möjliga effekti- vitet. Utmärkande är den vikt, som härvidlag måste fästas vid detaljerna. Vid införande av Taylorsystem i en fabrik erfordras ofta fleråriga förarbeten och undersökningar för utrönande av huru allt skall anordnas. En viktig roll spelar härvidlag tidtagning och övrig observation av huru arbetarna ut- föra varje sak. MHandrörelser etc. iakttagas minutiöst noggrant — t. o. m. kinematografisk metod användes härvid — för att nödiga rörelser skola kunna bortelimineras, och varje arbete sönderdelas 1 enkla moment, som vart för sig studeras. I fråga om maskinerna utredes även varje detalj: deras lämp- liga placering i förhållande till varandra, den förmånligaste rotationshastig- heten hos en spiralborr, den effektivaste skränkningen på ett sågblad. In- verkan av arbetsdagens längd och av inskjutna vilopauser konstateras, arbe- tets fördelning på olika händer och urval av lämpliga arbetare till olika slags arbete verkställes. På grundvalen av de utförda undersökningarnas resultat upprättas en plan, ett mönster, för huru varje arbete skall utföras, och normaltiderna antecknas. Noggranna skriftliga instruktioner utfärdas, och arbetarnas grundlöner fast- ställas, varjämte premielöner bestämmas för prestationer utöver det som nor- malt beräknade. 14. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Serien B. 198 x LITTERATUR Det har då visat sig, att en höjning av grundlönen av c:a 30 Z i medel- tal kunnat genomföras, och att såsom en följd av den nya organisationen en, två till tre gånger högre produktion erhållits. Till systemet hör en stor arbetsledarepersonal och vidare en detaljerad bokföring, vars uppgift mindre är att endast historiskt avspegla vad som för- siggått utan i främsta rummet att giva statistiskt material för uppgörande av planen för den framtida driften, för genomförande av ”örbättringar och om- läggningar i produktionen o. s. Vv. k SEDERHOLMS bok ger en noggrann inblick i huru organisationen bör vara beskaffad inom industriella anläggningar av skilda slag och även i huru sy- stemets principer kunna finna tillämpning inom skogsskötsel och jordbruk, järnvägsdrift, handel, bankväsen, ämbetsverk och skolor. De sociala förhål- landena beröras även, och den personliga effektiviteten behandlas i ett sär- skilt kapitel. Till avslutning bemötas i det sista kapitlet de invändningar, som blivit framförda emot systemet. Även om man inför vissa detaljer känner sig betänksam — så t. ex. i fråga om tidsbesparingsprincipens utsträckande i en del fall till det intellek- tuella och vetenskapliga arbetet — kan det emellertid omöjligt förnekas, att var och en har mycket att lära och draga nytta av genom ett studium av arbetets vetenskap. s Jämföra vi detta amerikanska system, där arbetet i en anläggning eller ett verk är uppdelat i talrika skilda funktioner, som fyllas av särskilda experter, med det rätt allmänt rådande preussiska systemet, där den överordnade ger alla order åt sina underlydande, oberoende av att han ej kan vara sakkun- nig på alla områden, så ger det sig ju omedelbart, att det förra måste vara det mest effektiva. ”Taylorsystemet erkänner endast sakkunskapen såsom den verkligen avgörande faktorn, och varje expert har sålunda bestämmanderätt över hela personalen, så snart det gäller hans specialitet. Denna dissekering av arbetet ända till de enkla handgreppen, åtföljd av ett utfinnande av det mest rationella sättet att utföra varje detalj, har visat sig vara mycket gi- vande och måste nödvändigt föra till goda resultat under förutsättning av en klart seende överledning, som vet att anordna och hopfoga det hela. Även för den som ej har till uppgift att organisera eller leda arbeten har emellertid studiet av Taylorsystemets principer sitt stora värde. Det ligger även något av praktisk levnadsfilosofi i dessa idéer om effektivitet och tids- besparing, som säkert torde ha framtiden för sig. Tillämpat på detta sätt betyder systemet en strävan att alltid göra det bästa möjliga av det man sysslar med, att helt ge sig själv såväl åt arbetet som åt förströelsen, vari- genom ens liv blir rikare och mera intensivt, och de döda punkterna i till- varon bli så få som möjligt. : Författarens framställning är alltigenom fängslande och tankeväckande, sak- lig och rik på belysande exempel. De frågor det gäller äro också i särskild grad aktuella, och de komma väl att bli det mer och mer, ty icke blott under nu rådande svåra tider utan än mera den gång det gäller att repa- rera skadorna av den förhärjande världsbranden, torde alla goda medel att åstadkomma effektiv arbetsorganisation vara välkomna. Sven Petrim. HERPTERASFUR x 199 NYUTKOMNA BÖCKER: CassEL, Gustav: Bränsleförbrukningen åren 1913—1917 vid industriella an- läggningar, kommunikationsanstalter samt allmänna verk och inrättningar. Specialundersökning av Kommerskollegium. Stockholm 1918. 91 sid. CaAssEL, Gustav: Penningvärdets förändringar under kriget. (Sveriges Allm. HXPportförening., Publ ns 2, 1013): - 40 sid., 1 fig: Prist n kr. HECKSCHER, ELI: Den ekonomiska skandinavismen. (Sveriges Allm. Export- förening. Publ: n:r. 135 t0mo).s CesAsidk APrs 75 Öre. HECKSCHER, El1I: Staten och det enskilda initiativet efter kriget. (Sveriges in- dustriförbund, ser. småskrifter n:r 15). Stockholm 1918. 38 sid. Pris 2 kr. SHJESTRÖM, H. A.: En uppskattning av Sveriges skogskapital och en del därmed sammanhängande förslag och synpunkter, framställda med an- ledning av det betänkande, som den 5 maj 1914 avgivits av kommis- sionen för försökstaxeringen rörande virkeskapital, tillväxt m. m. av sko- garna i Värmlands län. Uppsala 1918. Fritzes förlagsaktieb. i kom. (ATSU SE PRIS 2052 KÖK: SPETZ, EMIL: Bränslebristen och ångpannedriften. Erfarenheter under kristi- den. Redogörelse på uppdrag av Sveriges industriförbund utarbetad inom Mellersta och Norra Sveriges Ångpanneförening av Sveriges industriför- undar Niversepubben:r rAS 44 "SIAS (= gm igar LRFS 2350 Kr. FR FR 5 Areal- og verdiopgaver for -de under Statens skogve&sen henhorende skog- eiendommer m. v. samt bygdealmenningene. Bilag til indberetningen om det norske skogvesen for kalender-aaret 1916. Avgit av Skogdi- rektoren. Kristiania 1918. 85 sid. 4:0. BRUNIES, STEPHAN: Der schweizerische Nationalpark, nouvelle édition. Benno Schwalbe & Co. Bale Igror 202/sid. 38 figsoch Ir karta. sc Pris 6) francs. DANA, SAMUEL T.: Forestry and community development. U. S. Departem. of agriculture Bulletin 638. Washington 1918. 35 sid. 15 fig. ENGLER, ARNOLD: Tropismen und excentrisches Dichenwachstum der Bäume. Ein Beitrag zur Physiologie und Morphologie der Holzgewächse 106 sid. und 14 tavlor, 16 fig. i texten och 43 tabeller. Zirich 1918. Beer CE COP PIISETOVIraAneS: T'Agenda forestier pour 1918, publicé par la Société vaudoise des forestiers, chez Haschel—Dufey å Lauzanne. Pris 2:75 francs. NEGER, F. W.: Forstschädliche Pilze. Fasc. V. n:r 101—125. Leipzig 1918. Theodor Oswald Weigel. Pris 10 mark. Schweizerischer Forstkalender 1918. ”Taschenbuch fir Forstwesen, Holzge- werbe, Jagd und Fischerei. Herausgegeben von ROMAN FELBER. Verlag von Hubor & C:ie in Frauenfeld. Pris 2: 70 francs. Schweizerischer Taschenkalender fär Säger und Holzhändler von H. ZAHLER. Ifeller "Ser C1e, bäzern. FeRnsf2A5ofranest Skogsägarnas i Finland ömsesidiga skogsbrandstodsförenings årsberättelse 1917. 2. Redovisningsår. Hälsingfors 1918. 4 sid. 4:0. WARMING, EuUG. U. GRAEBNER, P.: Eug. Warmings Lehrbuch der ökologischen Pflanzengeographie. Dritte umgearbeitete Auflage. Finfte u. sechste (Schluss) Lieferung. Berlin 1918. Gebräder Borntreger. Pris 24+38 mark. TELSTRÄVARUMARKNADEN MÅNADSÖVERSIKT. Sedan min förra rapport har marknaden i det stora hela varit stilla, så pass till och med, att under de senaste 14 dagarna ytterst få affärer kommit till stånd. Då detta skrives torde emellertid försäljningarna från vårt land omfatta c:a 450,000 standards eller c:a 100,000 standards mera än vid mot- svarande tid förra året. Marknadens stillhet beror utom på kriget och den allmänna osäkerhet, som ju detta länge medfört, på att Danmark söker träffa avtal om finska varor och vill se, huruvida detta lyckas, och att Holland på grund av ovissheten om redan köpta varor kunna hemföras, också ställer sig avvaktande. Våra danska vänner hava sålunda sedan någon tid riktat sina blickar mot Finland i förhoppning att där kunna köpa billigare varor än de svenska. Som det varit att förutse hava skeppningarna från Finland ännu ej kunnat upptagas, och torde det nog komma att dröja någon tid, innan export där- ifrån av någon omfattning kan tänkas komma i gång. Det är därför ej osannolikt, att danskarna komma livligare i marknaden på nytt, vilken åsikt för övrigt bestyrkes av ett visst under de senaste dagarna ånyo framträdande intresse för svenska affärer. De rykten, som för en tid sedan gingo, att Tyskland såsom motåtgärd mot vårt tonnageavtal med England beslutat stoppa trävaruskeppningarna på Hol- land, har dess bättre icke besannats, men torde hava verkat återhållande på köplusten i detta sistnämnda land. Underhandlingar om försäljningar på England hava i någon ehuru mindre utsträckning kommit i gång. De måste, som jag förut meddelat, ske med engelska regeringens inköpsombud, ehuru de reguljära agenterna dock med- verka. Det är huvudsakligen västkusten och Sydsverige som kunnat uppgöra affärer på England. Dock har på senare tid förekommit några uppgörelser med avlastare inom Örnsköldsviks och Umeå samt även Härnösands distrikt. De priser som uppnåtts röra sig för dessa senare distrikt om £ 18.10: — för plankor och £ 16.10: — för: battens fob med kontant betalning emot doku- ment och rätt till aproximativ indragning. Priserna äro sålunda allt annat än tillfredsställande. De planer på åtgärder för att motverka och om möjligt övervinna mark- nadens av många skäl betryckta läge, som jag 1 min förra rapport omnämnde, hava nu tagit fast form, i det man söker bilda en försäljningsförening, som skall på bästa möjliga sätt tillvarataga medlemmarnas intressen gent emot köparna. Man söker även utvidga samarbete med de finska exportörerna. Det är att hoppas att vad som förehaves måtte bära frukt till vår trävaruhanterings och vårt lands båtnad. Fran ES LS ETIO GS OGSADMINISTRATION LAGAR, KUNGL. FÖRORDNINGAR OCH BESLUT. Förteckning över i svensk författningssamling utkomna kungörelser. Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. utbetalning av ersättning enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, given den 31 december 1917 (Svensk författn. saml. n:r 950 år 1917, utkom från trycket den 24 januari 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. anordnande av den i $ 34 av lagen om allmän pen- sionsförsäkring omförmälda på frivilliga avgifter grundade försäkringen, given den 31 de- cember 1917 (Svensk författn. saml, n:r 957, utkom från trycket den 30 januari 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. ändrad lydelse av vissa $$ i reglementet för civil- statens änke- och pupillkassa den 15 december 1916 m. m., given den 31 december 1917 (Svensk författn. saml. n:r 958, utkom från trycket den 31 januari 1918). Kungl. Maj:ts nåd. förordning ang. reglering av handeln med vissa slag av garvbark, given den 25 januari 1918 (Svensk författn, saml. n:r 24, utkom från trycket den 29 janu- ari 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. visst tillägg till förordningen den 27 april 1917 ang. reglering av handeln med vissa hudar och skinn, given den 25 januari 1918, (Svensk för- fattn. saml. n:r 29, utkom från trycket den 30 januari 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. förbud mot utförsel av renkött från Norrbottens län, given den I februari 1918 (Svensk författn. saml. n:r 33, utkom från trycket den 4 febru- ari 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. beslag å och reglering av handeln med kåda, given den I februari 1918 (Svensk författn. saml. n:r 36, utkom från trycket den 5 februari 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. utbetalande av förskott 3å krigstidstillägg för år 1918 åt Dbefattningshavare i statens tjänst, given den 5 februari 1918 (Svensk författn. samling n:r 39, utkom från trycket den 6 februari 1918). Kungl. pensionsstyrelsens kungörelse ang. pensionsbelopp och försäkringsvillkor i övrigt i den uti 34 $ av lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda, på frivilliga avgifter grun- dade försäkringen, given den 2 januari 1918 (Svensk författa. saml. n:r 49, utkom från trycket den 11 februari 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. uppbörd av skogsvårdsavgifter m. m. given den 8 februari 1918 (Svensk författn. samling n:r 54, utkom från trycket den 13 februari 1918). Kungl. generalpoststyrelsens kungörelse i fråga om rätt att begagna tjänstefrimärken och tjänstebrevkort, given den 29 januari 1918 (Svensk författn. saml, n:r 69, utkom från trycket den 19 februari 1918). Lag om ändrad lydelse av 5 $ i lagen den 10 juli 1899 om ersättning av allmänna medel i vissa fall för skada, som förorsakats av ämbets- eller tjänsteman, given den 15 februari 1918 (Svensk författn. saml. n:r 74. utkom från trycket den 23 februari 1918). Kungl. Maj:ts nåd. förordning ang. förbud mot försäljning tills vidare inom riket av skjut- vapen och ammunition, given den 22 februari 1918 (Svensk författn. saml. n:r 93, utkom från trycket den I mars 1918). Kungl. Maj:ts nåd. brev till statskontoret ang. förhöjning av kommittéarvoden den 8 feb- ruari 1918 (Svensk författn. saml. n:r 96, utkom från trycket den I mars 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. provisorisk förhöjning av den jämlikt gällande rese- reglemente den 13 december 1907 för extra förrättning i statens ärenden utgående trakta- mentsersättning, given den 26 februari 1918 (Svensk författn. saml. n:r 99, utkom från trycket den 2 mars 1918). Kungl. Maj:ts nåd. förordning ang. förbud mot befordran med järnväg eller fartyg av kåda m. m., given den 22 februari 1918 (Svensk författn. saml, n:r 102, utkom från trycket den 5 mars 1918). 2020 SKOGSADMINISTRATIONEN Kungl, Maj:ts nåd. förordning om särskilda avdrag vid 1918 års taxering till bevillning för inkomst- samt till inkomst- och förmögenhetsskatt, given den 12 mars 1918 (Svensk för- fattn. saml. n:r 118, utkom från trycket den 13 mars 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst, given den 22 mars 1918 (Svensk författn. saml. n:r 138, utkom från trycket den 25 mars 1918). Kungl Maj:ts nåd. kungörelse ang. krigstidstillägg under år 1918 åt f. d. befattningsha- vare i statens tjänst, given den 22 mars 1918 (Svensk författn. saml. n:r 139 utkom från trycket den 26 mars 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. ändrad lydelse av $ 2 i kungörelsen den 28 augusti 1917 ang. resekostnads- och traktamentsersättning åt befattningshavare vid skogsstaten och statens skogsskolor, given den 8 mars 1918 (Svensk författn. saml. n:r 161, utkom från trycket den 3 april 1918). Kungl. Maj:ts nåd. instruktion för odlingsorganisationen, given den 16 april 1918 (Svensk författn. saml. n:r 196, utkom från trycket den 16 april 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. fortsatt giltighet av vissa författningar och förordnanden, som meddelats med avseende å utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, given den 26 april 1918 (1915 (Svensk författn. saml. n:r 220, utkom från trycket den 30 april 19138). Lag om ändrad lydelse av 16 och 41 $$ i lagen den 29 juni 1912 om arbetarskydd, given den 26 april 1918 (Svensk författn. saml. n:r 223, utkom från trycket den 30 april 1918). Kungl. domänstyrelsens kungörelse ang. gällande jakttider för vissa djurslag, given den 30 april 1918 (Svensk författn. samling n:r 250, utkom från trycket den 14 maj 1918). Lag om ändrad lydelse av 37 $ i lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete, given den 26 april 1918 (Svensk författn. saml. n:r 256, utkom från trycket den 15 maj 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. rätt att medgiva undantag från vissa bestämmelser i förordningen den 12 juli 1907 angående de slag av papper, bläck, skrivmaskin- och stäm- pelfärger, som må till vissa offentliga handlingar användas, given den 3 maj 1918 (Svensk författn. saml, n:r 286, utkom från trycket den 29 maj 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. tillämpningen av 14 och 15 $$ i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring (Svensk författn. saml. n:r 263, utkom från trycket den 17 maj 19138). Lag ang. förlängd giltighet av lagen den 11 juni 1915 med särskilda bestämmelser be- träffande viss samfälld skogsmark inom Kopparbergs län, given den 11 juni 1918, (Svensk författn. saml. n:r 364, utkom från trycket den 11 juni 1918). Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse ang. fridlysning av tordmule under viss tid av året, given den 6 juni 1918 (Svensk författn. samling n:r 367, utkom från trycket den 11 juni 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. undantag beträffande fångst av sälhund från det i $ 8 av jaktstadgan meddelade förbud att vid fångst av djur använda sax, given den 11 juni 1918 (Svensk författn. saml. n:r 369, utkom från trycket den 12 juni 1918). Kungl. Maj:ts nåd. skrivelse till domänstyrelsen ang. avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark den II juni 1918, (Svensk författn. saml. n:r 376, utkom från trycket den 15 juni 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. förlängd giltighetstid av kungörelsen den 7 september 1917 ang. förbud mot utförsel av ved från Gottland och Öland, given den 14 juni 1918 (Svensk författn. saml. n:r 445, utkom från trycket den 29 juni 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. tilläggsbidrag till vissa innehavare av odlingslägen- heter och skogstorp å kronomark i de sex nordligaste länen, given den 20 juni 1918 (Svensk författn. saml. n:r 448, utkom från trycket den I juli 1918). Lag om ändrad lydelse av 13, 15 och 34 $$ i lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912. given den 20 juni 1918 (Svensk författn, saml. n:r 397, utkom från trycket den 22 juni 1918). om utrotande av berberisbuskar å viss mark, given den 20 juni 1918 (Svensk för- fattn. saml. n:r 400, utkom från trycket den 22 juni 1918). Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse om fortsatt tillämpning av förordningen den 22 februari 1918 angående förbud mot försäljning tills vidare inom riket av skjutvapen och ammunition, given den 20 juni 1918 (Svensk författn. saml. n:r 401 den 22 juni 1918). Kungl. Maj:ts kungörelse ang. villkoren för lån från dräneringsfonden, given den 20 juni 1918 (Svensk författn. saml. n:r 461, utkom från trycket den 2 juli 1918). SKOGSADMINISTRATIONEN x 203 Lag ang. tillägg till lagen om - nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907, given den 28 juni 1918 (Svensk författn. saml. n:r 481, utkom från trycket den 5 juli 1918). Lag om inskränkning för viss tid i rätten att överlåta fast egendom, given den 28 juni 1918 (Svensk författn. saml. n:r 520, utkom från trycket den 10 juli 1918). Lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo, given den 28 juni 1918, (Svensk författn. saml. n:r 521, utkom från trycket den 10 juli 1918). Utsyning även innevarande år av i enskild tjänst anställda skogsmän å vissa enskildes skogar inom Västerbottens och Norrbottens län. Kungl. Maj:t har i likhet med föregående år bemyndigat domänstyrelsen att under inne- varande år förordna i enskildas tjänst anställda skogsmän, som kunna komma att för ända- målet ställas till förfogande, och som kunna befinnas för uppdraget kompetenta och lämpliga, att såsom tillfälligt anställda skogstjänstemän under vederbörlig kontroil och enligt de närmare bestämmelser som domänstyrelsen har att meddela, verkställa virkesutsyning å de inom Västerbottens och Norrbottens län belägna enskildas skogar, som avses i förord- ningarna den 18 juni 1915 angående dels utsyning å viss skog inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med flera områden dels förekommande av överdriven avverk- ning å ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som ej höra till lapp- marken, Skogsindelningsassistenter å ecklesiastika skogar. Efter underdånig framställning har Kungl. Maj:t bemyndigat domänstyrelsen att åt särskilda mot ersättning per månad, samt resekostnads- och traktamentsersättning, förordnade skogstjänstemän uppdraga att i föreskriven ordning uppgöra och till fastställelse ingiva förslag till hushållningsplan å ecklesiastika skogar, under iakttagande att kostnaderna fördelades å skilda skogar i förhållande till den tid, som belöpt å var och en av dem. Rättegångar och prejudikat. Kungl. Maj:ts utslag på de besvär, jägmästaren i Södra Arvidsjaurs revir, Hakon Stahre, i underdånighet anfört över Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Norrbottens län den 22 januari 1916 meddelade beslut i fråga om traktamentsersättning för uppskattning av vissa hemmansskogar, i anledning av vilka besvär Kungl. Maj:ts befallningshavande inkommit med yttrande av vederbörande överjägmästare ävensom eget utlåtande av den 3 april 1916, varefter do- mänsytyrelsen utlåtit sig den 24 juli 1917 och statskontoret den 21 mars 1918, givet i Regeringsrätten den 16 maj 1918. I en av den 2 december 1915 avgiven räkning å dagtraktamenten för rese- och för- rättningsdagar vid uppskattning av inom dåvarande Arvidsjaurs revir belägna hemmans- skogar, till vilka dispositionsrätten är inskränkt, begärde klaganden ersättning för 25 rese- och förrättningsdagar å 6 kronor med tillhopa 150 kronor. I avgivet å räkningen tecknat yttrande anförde vederbörande överjägmästare, att han, då fråga uppstått, huruvida kungl. brevet den 13 december 1889 angående, bland annat, arvoden åt skogstjänstemän för uppskattning av och tillsyn å sådana enskilda skogar i de två nordligaste länen, till vilka dispositionsrätten är inskränkt, och domänstyrelsens cirku- lärskrivelse den 5 februari 1906 upphävts i och med att ny lönereglering för skogsstaten trätt i kraft och då domänstyrelsen i särskild skrivelse den 2 juni 1915 till jägmästaren i Asele förklarat jägmästaren icke berättigad att utbekomma traktamenten för undersökning av skogstillgången å hemman, varom vore fråga, ansåge sig förhindrad till utbetalning attestera i räkningen angivet belopp. Genom överklagade beslutet har Kungl. Maj:ts befallningshavande förklarat, att det rekvirerade beloppet icke kunde av Kungl. Maj:ts befallningshavande utanordnas, enär vederbörande överjägmästare av skäl, som funnes räkningen åtecknat, ej kunnat vitsorda räkningen. I besvären yrkas, att Kungl. Maj:t måtte upphäva Kungl. Maj:ts befallningshavandes be- slut att ej utbetala den begärda rese- och traktamentsersättningen. Kungl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas ovanberörda underdåniga besvär; och enär klaganden får anses berättigad till rese- och traktamentsersättning för ifrågavarande förrätt- 204 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN ningar efter den av klaganden åberopade beräkningsgrund, finner Kungl. Maj:t skäligt, att med undanröjande av överklagade beslutet, visa ärendet åter till Kungl. Maj:ts befall- ningshavande för ny behandling. Det vederbörande till underdånig efterrättelse länder. Kungl, Maj:ts utslag på de besvär, extra jägmästaren Sam. Thisell i underdånighet an- fört över av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jönköpings län den 23 juli 1914 meddelade beslut i fråga om ersättning för inställelse vid besiktning av kronoegendom. Sedan domänstyrelsen i anledning av föreslagen nybyggnad vid viss kronoegendom på- kallat besiktning å egendomen, förordnade Kungl. Maj:ts befallningshavande den 12 maj 1914 klaganden att närvara vid nämnda besiktning för meddelande av upplysningar rörande egendomens skogstillgång. Efter det klaganden i egenskap av t. f. jägmästare i Jönköpings revir närvarit vid nämnda besiktning, som hölls den 2 juli 1914, anhöll klaganden i skrivelse till Kungl. Maj:ts be- fallningshavande den 11 juli 1914 om utbekommande i enlighet med bifogad reseräkning av 22 kronor 80 öre, ersättning för inställelse vid besiktningen. Genom överklagade beslutet har Kungl. Maj:ts befallningshavande, då domänstyrelsen under år 1913 framställt anmärkning med yrkande om återbetalning av dylika under sist- nämnda år utbetalade ersättningar, som i klagandens ansökning avsåges, samt ifrågavarande anmärkningsmål icke, såvitt Kungl. Maj:ts befallningshavande hade sig bekant, ännu blivit slutligen avgjort, funnit sig för det dåvarande icke kunna meddela anordning å det i an- sökningen begärda ersättningsbeloppet. Häri har klaganden yrkat ändring. Kungl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas ovanberörda underdåniga besvär, och enär klaganden icke varit pliktig att utan särskilt förordnande närvara vid besiktningen av ifråga- varande kronoegendom, som ej varit ställd under skogsstatens omedelbara vård och förvalt- ning, samt klaganden vid sådant förhållande må anses berättigad att åtnjuta ersättning för sin inställelse vid förrättningen, finner Kungl. Maj:t skäligt att, med undanröjande av över- klagade beslutet, visa målet åter till Kungl. Maj:ts befallningshavande för ny behandling. Angående rätt för den bevakande personalen vid skogsstaten till fritt motorbränsle vid resor i tjänsten. Kungl. Maj:t har i skrivelse den 28 juni 1918 bemyndigat domänstyrelsen att anskaffa och för tjänsteresor tillhandahålla bränsle till de kronan tillhöriga, till den bevakande per- sonalens vid skogsstaten förfogande ställda båtar, som äro försedda med anordningar för motordrift. Med anledning härav har Kungl. domänstyrelsen i skrivelse till Industrikommissionen anhållit, att erforderliga mängder motorbränsle ställes till bevakningspersonalens förfogande. Skogsstatens tjänstemäns tjänstgöring hos bränslekommissionen. Den 31 december 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t domänstyrelsen att efter samråd med bränslekommissionen bestämma det antal av skogsstaten tillhörande personer, som under år 1918 finge ställas till kommissionens förfogande för arbeten för utökande av bränsletillgången i landet. I skrivelse till Kungl. Maj:t har bränslekommissionen meddelat, att domänstyrelsen på grund av personalbrist inom skogsstaten återkallat 12 skogsstatstjänstemän, som tjänstgjorde hos kommissionen i egenskap av läns- eller distriktschefer och som kommissionen vid upp- görandet av organisationsplanen för tiden efter den I juni beräknat skola kvarstå; och har kommissionen hos Kungl. Maj:t hemställt, att ifrågavarande skogsstatstjänstemän, varibland äro extra jägmästarna W. Lejdström och J. Eklund, måtte fortfarande under år 1918 ställas till kommissionens förfogande. Kungl. Maj:t har enligt brev till domänstyrelsen den 14 juni 1918 funnit bränslekom- missionens framställning icke föranleda annan Kungl. Maj:ts åtgärd, än att förenämnda Lejd- ström och Eklund fortfarande under år 1918 skola ställas till bränslekommissionens för- fogande. Överenskommelse har vidare träffats mellan Kungl. domänstyrelsen och bränslekommis- sionen, att 10 st. skogsstatstjänstemän, som ställts till bränslekommissionens förfogande, till- re dä i SKOGSADMINISTRATIONEN 205 fälligt under en tid av sex veckor innevarande sommar skola inträda i skogsstatstjänst under förutsättning, att något ytterligare återkallande av till bränslekommissionens förfogande ställda tjänstemän från Kungl. domänstyrelsens sida ej äger rum under år 1918. Cd Kolonisation å vissa kronoparker i Norrland. o Sedan Kungl. Maj:t och riksdagen beslutat att upplåtelser av kolonat å kronoparkerna Rönnliden, Luspberget och Metseken i Västerbottens län samt å kronoparken Djupsjö i Norr- bottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs förslag med vissa jämkningar, samt för innevarande år för anordnande av dessa kolonat an- visat 150,000 samt för år 1919 225,000 kronor, har Kungl. Maj:t förordnat att en särskild nämnd av tre personer skall handhava ledningen av dessa kolonisationsförsök. Ledamöter i denna nämnd äro: generaldirektören och chefen för domänstyrelsen Karl Fredenberg, ordförande, överjägmästaren And. Holmgren och förste lantmätaren K. I. Grubbström, den förstnämnde utsedd för tiden intill utgången av innevarande år, de övriga intill utgången av år 1922. DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR, BESLUT, FRAMSTÄLL- NINGAR OCH YTTRANDEN. Utbetalande av dyrtidstillägg till bevakningspersonal vid vissa ecklesiastika boställs- skogar. Domänstyrelsens cirkulär n:r K 1184 den 10 juni till skogsstatens förvaltande tjänstemän. Genom nådigt beslut den 24 maj 1918 har Kungl. Maj:t bemyndigat domänstyrelsen att av de ecklesiastika, under skogsstatens förvaltning ställda boställsskogarnas avkastning till bevakningspersonal vid dessa skogar för år 1918 utbetala dyrtidstillägg i enlighet med de i nådiga kungörelsen angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 åt befatt- ningshavare i statens tjänst den 22 mars 1918 angivna grunder. I anledning härav vill Kungl. styrelsen anmoda de förvaltande tjänstemän, som utbetala arvoden till ifrågavarande bevakningspersonal att med iakttagande av föreskrifterna i ovan- nämnda kungörelse utbetala dem tillkommande krigstidstillägg och krigstidshjälp, därvid krigs- tidstillägget skall utgå med de belopp, som angivas i $ 1. Insändande av uppgift å viss för B. K. å vissa ecklesiastika boställen, avverkad vedmängd m. m. Domänstyrelsens cirkulär n:r S III 1220 den 18 maj till samtliga jäg- mästare och vissa skogsskoleföreståndare. Under åren 1917 och 1918 har vedavverkning för bränslekommissionens räkning ägt rum å bland annat ett flertal ecklesiastika boställen, i regeln utöver det i respektive skogshus- hållningsplaner bestämda avverkningsbeloppet. I syfte att kunna klargöra frågan om dispositionen av behållningen av vad sålunda av- verkats utöver planen vill Kungl. domänstyrelsen härigenom anmoda eder att så snart nämnda vedavverkning avslutats och mängden av den sålunda avverkade veden blivit konstaterad i särskild expedition för varje boställe, dock endast för sådana boställen, som stå under bo- ställshavarens egen vård och förvaltning och där boställshavaren åtnjuter andel av behåll- ningen, genom överjägmästaren till Kungl. styrelsen inkomma med dels uppgift å den så- lunda utöver plan avverkade vedmängden i kubikmeter fast mått, dels yttrande och förslag i fråga om denna avverknings omförande till ordinarie genom antingen jämkning av planen (böjning av avverkningsbeloppet) eller innehållande under vissa år av motsvarande belopp av den ordinarie avverkningen. Utsyhing av stolpvirke för elektriska ledningar å vissa allmänna skogar. Domän- styrelsens cirkulär n:r S II 1128 den 4 maj till samtliga jägmästare, biträdande jägmästare och skogsskoleföreståndare. På grund av den nu rådande bristen på lysoljor och de åtgärder, som i följd därav lan- det runt vidtagas för anordnande av elektrisk belysning, inkomma till Kungl. domänstyrelsen - mycket ofta ansökningar om utsyning av virke! till stolpar för elektriska ledningar. Till undvikande av tidsförlust och onödig omgång vid sådana ärendens behandling vill Kungl. styrelsen härigenom bemyndiga eder att på framställning av innehavare av civila och ecklesiastika boställen samt arrendatorer av kronans utarrenderade jordbruksdomäner, större inägoområden å kronoparker och ecklesiastika boställen till dem i enlighet med vad här 206'x SKOGSADMINIST RATIONEN nedan sägs utsyna för berörda ändamål erforderligt virke från skogen till den fastighet, som av den utsyningssökande innehaves, Utsyningssökande, som innehar fastighet med rätt att utan begränsning för egendomens eller boställets behov använda skogsavkastningen (vissa kronoarrendatorer och vissa arrenda- torer av genom myndigheter utarrenderade ecklesiastika boställen — i regeln äldre kontrakt — kronolänsmän samt ecklesiastika boställshavare i pastorat, där ny lönereglering enligt lagen den 9 december 1910 ännu ej trätt i tillämpning), må i mån av tillgång enligt gäl- lande skogshushållningsplan, eller, där sådan plan ej finns fastställd, efter som med hänsyn till skogens avkastningsförmåga prövas skäligt, kunna erhålla utsyning av virke för berörda ändamål. Till arrendatorer av kronans utarrenderade jordbruksdomäner må stolpvirke för elektriska ledningar utlämnas utöver den virkesmängd, som enligt gällande arrendekontrakt är arren- datorn tillförsäkrad. Sådana arrendatorer av ecklesiastika boställen m. m., som enligt kontrakt äro berättigade till utsyning av en viss bestämd mängd husbehovsvirke till reparationer, vedbrand, stängsel och slöjd, må erhålla utsyning av stolpvirke för elektriska ledningar allenast i avräkning på den kontraktsenligt sålunda bestämda husbehovskvantiteten. Arrendatorer av ecklesiastika löneboställen, utarrenderade enligt bestämmelserna i kungl. förordningen den 15 september I911 angående utarrendering av prästerskapets löneboställen, må kunna erhålla utsyning av stolpvirke allenast i avräkning på det till kvantiteten i arrende- kontraktet bestämda virkesbelopp, som är avsett för boställets behov utöver behovet till bygg- nad och underhåll av boställets hus och hägnader. Arrendator av större inäga å kronopark må kunna utfå stolpvirke från kronoparken efter som skäligt prövas. Gemensamt för alla nyssnämnda fall skall gälla, att utsyning må ske endast i mån av tillgång av för ändamålet lämplig skog och allenast av det antal stolpar och strävor, som komma att placeras å egendomens, boställets eller kronoparkens mark, att grövre eller dyr- barare virke, än som för ändamålet erfordras, icke må utsynas, samt att förskottsutsyning för en tid av högst tre år, i varje fall dock ej utöver löpande arrendeperiod eller tiden för vederbörandes innehav av respektive egendomar, må kunna medgivas. Prästerlig befattningshavare i pastorat, där ny lönereglering enligt ovannämnda lag trätt i tillämpning, ävensom församling eller pastorat torde enligt gällande författningar ej äga rätt till utsyning av virke för det ändamål varom nu är fråga. Där stolpvirke ej, på sätt här ovan sagts, kan kostnadsfritt utsynas eller utlämnas,. må försäljning under hand därav äga rum från dels skogar, vilkas avkastning ingår till domän- fonden, dels sådana ecklesiastika, under skogsstatens förvaltning ställda skogar, som med visshet lämna överskott, till i orten gällande pris för virke av enahanda beskaffenhet varje gång dock högst till det belopp, vartill jägmästaren är berättigad under hand försälja skogs- alster. Förbandsutrustning och instruktionskurser i sjukvård vid skogsstaten. Följande skrivelse har tillställts överjägmästarne i de sju nordligaste distrikten: Sedan genom Svenska Röda Korsets försorg konstruerats en ränsel innehållande diverse förbandsartik- lar, att användas vid olycksfall, ävensom medicin för vissa mera allmänt förekommande sjukdomar, avsedd att tillhandahållas industri- och andra arbetare i Norrland, vilken rän- sel fullt packad torde komma att väga mellan 10 och 15 kilogram samt betinga, fullt ut- rustad med ovannämnda materiel, ett pris av 100 kronor, får Kungl. domänstyrelsen, som därjämte erfarit, att Svenska Röda Korset skulle vara villigt att redan instundande som- mar å en del platser genom särskilt utsända instruktörer anordna helt korta kurser i anläg- gande av förband och en första sjukvård för arbetsförmän och därmed jämställda, härmed anmoda Eder att, då från överstyrelsens för Svenska Röda Korsets sida uttalats önske måle att i fråga om de i utsikt ställda instruktionskurserna erhålla besked om möjligt inom 8 dagar omgående inkomma med approximativ beräkning av dels det antal sådana ränslar, som i första hand anses erfordras för Edert distrikt, dels det antal deltagare av kronojägare och fast anställda skogsarbetare som härtill kunna anses lämpliga, vilka kunna vara att på- räkna vid sådana instruktionskurser, och införväntar Kungl. styrelsen jämväl förslag till plats och tidpunkt för anordnande av dylika kurser instundande sommar. Förenämnda kurser, vid vilka även andra än bevakare vid skogsstaten kunna beredas till- fälle få närvara, äro ej förenade med några särskilda utgifter för deltagarne, men är ej hel- ler å andra sidan att påräkna någon ersättning för resa eller andra kostnader för bevistande av desamma. FR SKOGSADMINISTRATIONEN x 207 Tillfällig ändring i förordningen angående utsyningarna i Norr= och Västerbottens län. Domänstyrelsens skrivelse n:r S IV 914 den 8 juni till överjägmästarna i Övre Norr bottens, Nedre Norrbottens, Skellefteå och Umeå distrikt: Enär till följd av brist på sökande Kungl. domänstyrelsen ej kunnat tillsätta mer än en ringa del av de inom Edra distrikt detta år till ansökan kungjorda befattningarna såsom extra skogsingenjörer, i följd varav det icke torde bliva möjligt att, oaktat Kungl. Maj:t medgivit att i enskild tjänst anställd skogligt bildad personal finge detta år under viss för- utsättning tillfälligtvis förordnas såsom extra skogsingenjörer, under året medhinna de ut- syningar, vilka jämlikt nådiga förordningen den 18 juni 1915 om förekommande av över- driven avverkning av ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som icke höra till lappmarken, inom föreskriven tid blivit behörigen anmälda, har Kungl. sty- relsen funnit skäl medgiva att, oberoende av bestämmelserna i punkt 96 reglementariska föreskrifterna den. 31 januari 1910, sådan denna punkt lyder jämlikt Kungl. styrelsens cir- kulär den 30 maj 1916, det under innevarande år må vara skogsingenjör tillåtet att vid ut- syningar jämlikt ovannämnda nådiga förordning bedriva arbetet med 4 s. k, lag om 2 stämplare och en tillsyningsman såsom förman; allt dock under förutsättning, att, då skogs- ingenjören under sådana förhållanden ej kan så i detalj övervaka utsyningens utförande som eljest, då ett färre antal lag sysselsättas, de till förfogande ställda tillsyningsmännen befinnas fullt lämpliga och kompetenta att tilldelas den vidgade befogenhet, som följer av en sådan anordning, vilket bedömande sker på skogsingenjörens ansvar. Härom har Ni att var och en för sitt distrikt giva vederbörande besked. Bevakningspersonalens rätt till traktamentsersättning. I anledning av skrivelse från överjägmästaren i' södra distriktet till domänstyrelsen den 31 maj 1918 om styrelsens ut- talande beträffande bevakarpersonalens rätt till ersättning jämlikt $ 5 i nådiga kungörelsen den 28 augusti 1917 med i samma $ givna inskränkningar — även för sådana resor, som verkställas enligt allmän eller speciell order i bevaknings- oeh kontrolländamål har styrelsen meddelat följande: Enligt $ 5 i nämnda nådiga kungörelse utgår viss traktamentsersättning till den bevakande personalen, under förutsättning att resan sträckt sig mer än fem kilometer, räknat i rak riktning från bostadsorten, då resan företagits på särskild order av vederbörande jägmästare eller annan överordnad tjänsteman för att biträda med, utföra eller leda avverkning, skogs- odling eller annat särskilt arbete, även när nattkvarter icke anlitats utom bostadsorten. För resor i och för verkställande av den allmänna bevaknings- och patrulleringstjänst inom tjänst- göringsområdet, som det åligger den bevakande personalen att utöva, när den ej upptages av annat viktigare arbete, äger denna personal däremot enligt nämnda $ åtnjuta dagtrakta- mente, under samma förutsättning vad angår resans längd som här ovan, endast i de fall, då den nödgats anlita nattkvarter utom bostadsorten. Angående rätt för revirassistent att under ledighet för studieresa bibehålla ”/, av arvodet såsom assistent. Genom remiss har Kungl. Maj:t anbefallt domänstyrelsen att avgiva underdånigt utlåtande över en framställning från revirassistenten, extra jägmästaren Fr. Bång att under den tid av tre veckor, han vore tjänstledig för en studieresa, för vilken han av domänstyrelsen erhållit stipendium å 400 kronor, få behålla två tredjedelar av sitt arvode såsom assistent. Med anledning härav har domänstyrelsen anfört följande. Enligt gällande föreskrifter är Bång i egenskap av extra jägmästare icke berättigad att under den tid han är tjänstledig för stipendieresa behålla någon del av arvodet. I underdånigt utlåtande den 25 april 1917 angående delar av den norrländska skogsvårds- kommitténs betänkande m. m. har styrelsen å sid. 89 av det tryckta utlåtandet beträffande stipendieresor uttalat bland annat, att då dessa resor i regel vore förenade med allt för stor personlig ekonomisk uppoffring, ansåge styrelsen det önskvärt, att de befattningshavare inom skogsstaten, som med anslag av statsmedel eller på egen bekostnad företoge studieresa inom eller utom landet efter av styrelsen för varje resa godkänt program med avseende på stu- diernas omfattning och resetidens längd, måtte äga utföra dessa resor med bibehållande av dem eljest tillkommande lön eller arvode under förutsättning dock, att berättelse över studie- resan och därvid gjorda rön ingåves till styrelsen. Detta styrelsens uttalande har avsett, att jägmästare skulle bibehålla dem eljest tillkom- mande lön och tjänstgöringspenningar samt extra jägmästare arvode, 208 x SKOGSADMINISTRATIONEN Bångs förevarande framställning avser icke ett så vidsträckt medgivande beträffande bibe- hållandet av arvode som det, varför styrelsen i ovan berörda underdåniga utlåtande uttalat sig. Intill dess styrelsens nämnda utlåtande kan komma att föranleda vidare åtgärd har sty- relsen för sin del intet att erinra emot ett bifall till Bångs framställning. Styrelsen får dock framhålla, att ett dylikt bifall torde medföra, att de extra tjänstemän inom skogsstaten, till antalet tre, som förutom Bång för innevarande år av styrelsen tilldelats stipendium för studie- resor, ävenledes böra medgivas bibehålla två tredjedelar av dem eljest, tillkommande arvode. Under åberopande av vad här ovan sagts har styrelsen tillstyrkt förevarande framställning och tillika, under förutsättning av nådigt bifall härtill, hemställt, att övriga extra jägmästare, som av styrelsen för innevarande år tilldelats stipendium, måtte medgivas att bibehålla för den tid, som för studieresan tages i anspråk, två tredjedelar av dem eljest tillkommande arvode, Finanser. Inkomster och utgifter år 1918 och 1919. I underdånig skrivelse den 10 december 1917 har domänstyrelsen uppgivit bruttoinkom- sten av statsverkets Skogsmedel för innevarande år till 46,500,000 kronor. Efter infordrande av nya uppgifter från rikets samtliga överjägmästare kunna samma bruttoinkomster nu nog- grannare beräknas sålunda: Övre "Norrbottens "distrikt be feet fil 2,884,000 kronor Nedre Norrbottens > 2: fees. 4,294,900 Skellefteå AST bo dor bre LESS T AN IAEA 2,841,000 » Umeå LISA V AGN oe SET LE FR LEDEN 3,106,000 >>» Elärnösandsuituel ti bmieken Re fos -öshlna 3,868,000 » Mellersta sNOrrlands i» RESER Lier 3,474,000 » Gävle—Dala FÅ: Torde sr RE NT KENT ES BYS 5,483,000 = » Bergslags) us CNE oh br RESAS gy 2,074,000 =» Östra BIT SPARE litres 1,374,000 Västra EET ARR at) surt BRN CS RR LA 1,509,000 » Smålands SRA EN Vdpen ara sa 1,914,000 » DOLLS Nl KLOT 0AID. SAR LINE äte SAT she I ,434,000 / Summa 34,255,000 kronor 9,282,0c0 kronor 4,695,000 — >» För ved till bränslekommissionen enligt 1914 års Pris s.ssmoosssss0..... skillnadsersättning 13,977,000 kronor Lägges härtill inkomster från jordbruksdomänerna ...sssnsssssssssrsrrrr aa 1,500,000 = » bliver iberaknade? inkomstbeloppetd sat. ANJAset. Sålde. IR R LIMA SE. 49,732,000 kronor Såsom driftkostnader äro anvisade genom nådigt brev den 31 decem- Der KON SSI TITAN Ir VIEN 0 IE NE SKER AR EEK US an 21,130,000 Krigstidstillägg och krigstidshjälp år 1918 enligt nådiga PEOPOSIONeDMI:T SALO SE EYES Er UNNrT Sen SoL SS SLR ANINER. At 1,900,000 23,030,000 = » vadan överskottet skulle bliva 26,702,000 kronor Ehuru domänstyrelsen oaktat under 2 månader gjorda upprepade förfrågningar hos bränsle- kommissionen icke ännu kunnat erhålla besked i vilken grad vedavverkningarna under inne- varande år kunna minskas, anser sig styrelsen dock kunna förutse att avsevärd inskränkning däruti skall kunna äga rum och såsom en följd därav besparingar kunna göras å anslaget till avverkning, även om därvid tages i beräkning de ytterligare stegrade arbetsprisen. Ehuru denna besparing till största delen terde komma att uppvägas av de fördyrade kost- naderna för all utfraktning av virke, anser styrelsen dock att överskottet bör kunna utjämnas till 27,000,000 kronor. Överskottet har i 1918 års riksstat upptagits till 15,000,000 kronor vadan detta kommer att ökas med 12,000,000 kronor. För år 1919 äro driftkostnaderna enligt nådiga propositionen n:r 399 till innevarande års riksdag beräknade till 23,500,000 kronor och sålunda 470,000 kronor högre än för innevarande år. Dock anser styrelsen, att överskottet för år 1919 bör kunna beräknas till minst samma belopp som för innevarande år eller till 27,000,000 kronor. SVERIGES HARADSALLMÄNNINGAR: nr Inledning. Intresset för de svenska skogarnas rätta vård och brukande har under de senaste decennierna varit statt i ständigt stigande. Detta gäller icke minst rikets häradsallmänningar. Ett uttryck bland många andra härför är arbetet »Sveriges Häradsallmänningar», vilket, utfört på allmänningsdelägarnas upp- drag, nu avslutats. Detsamma tillkom som en följd av de farhågor, vilka framkallades av de förslag rörande häradsallmänningarna, som i betänkandet den 17 december 1915 framlades utav de med anledning av nåd. brevet den r6 juni r911 tillkallade skogssakkunniga för de allmänna skogarna i mellersta och södra Sverige. För att skärskåda förenämnda förslag i vad de berörde häradsallmänningarna, sammankallades ett möte mellan allmänningsdelägarna till Stockholm den 21 juni 1916. Härvid tillsattes en kommitté med uppdrag: a) aft verkställa en ingående granskning av de sakkunnigas förslag samt i sammanhang härmed låta utreda åtskilliga på deras bedömande inverkande frågor såsom spörsmålet om äganderätten till häradsallmänningarna, deras nuvarande skötsel och avkastning m. m. och b) at till Kungl. Maj:t å ombudens vägnar ingå med denna utredning samt det yttrande, vartill granskningen av förslaget föranledde. Till ledamöter i utredningskommittén valdes häradshövding Er. G. HJ. PETERSSON, godsägaren G. SEDERHOLM, riksdagsmannen AX. LUNDBLAD, hov- jägmästaren greve G. C:sonN LEWENHAUPT, skogschefen ÅKE JOACHIMSSON Och disponenten W. RISBERG. Tili ordförande utsågo kommitterade godsägare Sederholm och till v. ordförande häradshövding Petersson, varjämte de med sig associerade professor GUNNAR ÄÅNDERSSON, vilken i viktiga punkter deltagit uti överläggningarna. Till sekreterare antogs jägmästare I. LINDEBERG, vilken insamlade och delvis bearbetade det preliminära statistiska materialet, men då han på sommaren 1917 kallades till en befattning av så arbetskrävande art, att han icke med densamma kunde förena sekreterareuppdraget, överläts detta till denna uppsats författare, vilken först kompletterat och delvis bearbetat det redan befintliga siffermaterialet och därefter under ständig kontakt med kommitténs ledamöter författat och redigerat förenämnda arbete, »Sveriges Häradsallmänningar». Såsom bihang till detsamma finnes dessutom en av docenten i rättshistoria vid Uppsala universitet, ÅKE HOLMBÄCK, författad av- handling »Om äganderätten till häradsallmänningar enligt svensk rättsutveck- ling». Arbetet, som innehåller 156 sidor text, 35 sidor tabellbilagor och en karta utvisande häradsallmänningarnas belägenhet, avser att lämna en ur skoglig, administrativ och ekonomisk synpunkt allsidig framställning om häradsall- männingarna, för att mot bakgrunden härav kunna diskutera såväl det nuva- rande som det av skogssakkunniga föreslagna administrationssystemet även- som framlägga förslag till nytt administrationssystem, om sådant skulle vara r [-] pa -. . . J . 135. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1918. Serien B. 210: J.A AMILON önskvärt. Detta visade sig vara händelsen, och arbetet avslutas med ett i grova drag uppgjort förslag till administrationssystem. Detta har i en från arbetet skild underdånig framställning 1 detalj utarbetats. Även spörsmålet om äganderätten till allmänningarna göres till föremål för undersökning från såväl nu gällande lagstiftnings- och rättspraxis som från den rättshistoriska forskningens ståndpunkt. Det senare sker företrädesvis uti docenten Holmbäcks avhandling. Med ledning av det material, som ligger till grund för arbetet »Sveriges Häradsallmänningar», skall jag nedan söka lämna en framställning av allmän- ningarnas rättsliga och administrativa historia ävensom en bild av deras nu- varande skogliga förhållanden. Häradsallmänningarnas historia ur rättslig och admi- nistrativ synpunkt. Olika slag av allmänningar. Sedan kolonisationen i Svea- och Götaland börjat avslutas och byarna för- sett sig med för bete och skogsfång nödiga områden, återstodo vidsträckta oupptagna skogar. Dessa tillhörde icke staten utan betraktades såsom odal- böndernas gemensamma egendom. Det vanliga uttrycket för dem var al- meninger. Byatrnas redan intagna, men oskiftade skogar benämndes sålunda byallmänningar samt ointagna skögar på häradsgränserna häradsallmänningar och på landskapsgränserna landsallmänningar. Senare uppkommo även socken- allmänningar. TV en långt senare tid, eller efter 1800-talets mitt, har vid av- vittringen uti Gävleborgs, Kopparbergs och Norrbottens län bildats ett slag utav allmänningar, vilka bruka benämnas sockenallmänningar eller beträffande de två sistnämnda länen även besparingsskogar. Till denna grupp borde med hänsyn till uppkomstsättet jämväl räknas Envikens och Svärdsjö socknars all- männing, vilken emellertid på grund av bestämmelserna i nåd. brevet den 9 november 1861 skall förvaltas enligt vid den tiden och framdeles för härads- allmänningar gällande bestämmelser. Norrländska skogsvårdskommittén har med anledning härav i sitt betänkande den 16 mars 1912 uttryckligen fram- hållit, att ifrågavarande allmänning vore att betrakta såsom häradsallmänning och därmed undanröjt den tvekan om dess rätta ställning, som tidigare före- funnits. Under innevarande decennium har huvudsakligen genom Skogssällskapets initiativ. kommuner och län bildat ytterligare en art utav gemensamhetssko- gar, vilka vanligen pläga benämnas kommun- eller länsallmänningar. Av samtliga förenämnda slag utav skogar komma endast häradsallmänning- arna att behandlas i denna uppsats. Landskapslagarnas bestämmelser om häradsallmänningarna. Alla ursprungligen svehska landskap i Svea- och Götaland med undantag av Dalarna och Öland, hava inneslutit hundaris eller häradsallmänningar. Landets älsta kända rättsurkunder omtala, att sådana från senare hälften av 1200-talet funnits uti Uppland, Västergötland, Östergötland och Västmanland. SVERIGES HÄRADSALLMÄNNINGAR SOT I södermannalagen saknas benämning »allmänning», och man har därav velat draga den slutsatsen, att hundarisallmänningar vid tiden för denna lags till- komst icke funnits inom detta landskap utan bildats först och troligen när- maste decennierna efter dess fastställande, d. v. s. början på 1300-talet. Vid samma tid funnos allmänningar jämväl 1 Närke och Småland, vilket senare landskap ända till 1800-talets första årtionden innehöll ganska många sådana, varav emellertid endast två återstå... Även Värmland, som sedan länge såknar allmänningar, har fordom ägt sådana, ehuru troligen icke så tidigt som övriga landskap. Från Dalarna, Norrland och Gottland omtala urkunder och lagar inga häradsallmänningar och ej heller finnas där, med undantag av Envikens och Svärdsjö, några 1 närvarande tid. Landskapslagarna, liksom andra rättsurkunder, visa tydligt, att häraderna innehade häradsallmänningarna med full äganderätt. Häradets innevånare nyttja häradets allmänning, utöva beslutanderätten rörande dess skötsel och lämna tillstånd till nyodlingar. Landskapslagarna visa ej minsta spår av den uppfattningen, att kronan (konungen) skulle äga andel i allmänningarna i annan mån än som jordägare i häradet. I östgötalagen givas visserligen regler för det fall, att konungen önskade sälja allmänning, men en närmare gransk- ning av lagen giver vid handen, att densamma här måste med allmänning förstå någon mindre skogstrakt tillhörande av konungen ägd gård eller by. Stadgandet avser nämligen att skapa en mindre sträng form, då konungen säljer av dylik allmänning än av odlad jord. Av med landskapslagarna unge- färligen samtida rättshandlingar framgår åter, att konungen gjorde anspråk på en tredjedel av häradsallmänningarna i Småland och Östergötland och möj- ligen sökte hävda en liknande rätt över allmänningarna även i Västergötland. Rättsgrunden för de kungliga anspråken, som omfattade såväl själva allmän- ningsjorden som avkastningen, synes ej av handlingarna och måste, då an- språken icke vunnit erkännande i lagarna, varit mycket svag. Bönderna mot- satte sig på det bestämdaste de kungliga anspråken, och av rättshandlingar framgår, att de härutinnan gynnades av fullständig framgång. Landslagarnas bestämmelser om häradsallmänningarna. Landskapslagarna avlöstes som bekant vid mitten av 1300-talet av Magnus Eriks- sons och denna i sin ordning år 1442 av Kristoffers allmänna landslag. Dessa båda lagar äro i huvudsak sammangjutna av upplänningarnas och västgötarnas rättsregler och anse liksom dessa, att häraderna äro ägare till allmänningarna, vilket direkt framgår av ordalydelsen. Allmänningarnas förvaltning och bru- kande utföres fortfarande genom häradets försorg och rätten till verkställande av odling är fortfarande beroende på dess tillstånd. Utav avraden härför tillföll emellertid endast två tredjedelar .häradet. Återstoden, eller den s. k. »kungstridiungen>, tillhörde enligt båda lagarna konungen. Detta innebar i förhållande till den tidigare rätten en nyhet, som uppkommit antingen på grund av analogi med konungens rätt till böter eller ock såsom en kompro- miss mellan konungens anspråk på en tredjedel av själva allmänningsjorden och böndernas hävdande av sin oinskränkta rätt till densamma 1i dess helhet. Att ur stadgandet om konungens rätt till andel i avrad utläsa en rätt jämväl till "en tredjedel av allmänningsjorden är omöjligt, så mycket mera som ko- Hr J- AA. AMILON nungen saknade varje rättighet att bestämma avradens storlek eller över huvud deltaga uti allmänningarnas förvaltning, vilken alltjämt handhades utav häradet. Utvecklingen under vasatiden och tiden intill 1734 års lag. Under den senare delen av medeltiden liksom även under vasatiden synas landslagarnas bestämmelser om allmänningsjorden tidvis hava råkat i glömska. Konungamakten sökte intvinga äganderättsbegreppet rörande jord under nya synpunkter och i samband med det stora skattläggningsverket överfördes ofta äganderätten till å häradsallmänningarna uppodlad jord från häradet till kro- nan. För skogarnas omvårdnad eller bevarande stodo myndigheterna i all- mänhet främmande och först i den mån skogsbrist började göra sig gällande eller befaras uti landets mellersta och sydligare delar, blev frågan härom före- mål för statsmakternas omsorg, vilken i första hand inriktades på kronans och sam fälligheternas skogsparker. Genom skogsordningarna av åren 1647 och 1664 sökte statsmakterna beträffande häradsallmänningarna förhindra virkes- förrådets alltför starka anlitande genom att till nödigt husbehov inskränka delägarnas nyttjanderätt till skogsfångst samt ställa allmänningarna under offentlig uppsikt, vilket bl. a. innebar att lagmannen, häradshövdingen med nämnden och vissa utsedda, skulle i varje lagsaga, varest allmänningar funnos, hålla s. k. skogsrannsakan, varvid bl. a. rågångarna skulle förses med råstenar och märken. Det är alldeles uppenbart, att dessa bestämmelser icke vilade på åsikten om någon kronans äganderätt till allmänningarna, utan vidtogos allenast på grund av nödvändigheten att skydda såväl häraderna som riket för en befarad skogsbrist. Icke dess mindre blevo dessa skogsordningar utgångspunkt för en utveckling, som åt kronan sökte hävda en art av ägande- rätt till allmänningarna av helt annan natur och utan något som helst sam- band med de anspråk, kronan under landskapslagarnas tid gjort gällande. Enligt den rättsuppfattning, som sedan länge härskat å kontinenten, före- fanns till skattskyldig jord en dubbel äganderätt. Konungen eller länsherren ägde rätt till skatten och därigenom också till uppsikt över jordens skötsel, under det att brukaren innehade rätten till jordens hävdande och avkastning. Den förstnämnda rätten plägar benämnas dominium directum och den sist- nämnda domimum utile, Samtidigt som denna rättsåskådning vann insteg i Sverige, gjorde sig även den på felaktiga rättshistoriska grunder stödda upp- fattningen gällande, att kronan vore den ursprunglige ägaren till all Sveriges jord. De å häradsallmänningarna belägna hemmanen började redan under Gustav Vasa att skattläggas och utgjorde sålunda dels skatt till kronan och dels avrad till häraderna. Den förra hade sålunda till dem ett dominium directum. Men vem ägde dominium utile? Då åbon endast hade ärvtlig nyttjanderätt, kunde detsamma icke tillkomma honom utan tillhörde ostridigt häraderna. I den mån avraden förminskades för att delvis alldeles upphöra, föll häradernas ursprungliga rätt i glömska, och så småningom kom kronan att anses innehava full äganderätt till hemman å häradsallmänningar, vilket tager sig uttryck bl. a. däri, att dessa i 1696 års jordebok under kronotitel sammanfördes med stubbe- och röjselrättshemman. Från de oodlade delarna av allmänningarna åtnjöt med all sannolikhet kro- nan ingen skatt och kunde alltså ej heller från skatterättssynpunkt till dem N SVERIGES HARADSALLMÄNNINGAR KAS hävda ett dominium utile. Men här blevo skogsordningarna hävstänger för utvecklingen av kronans anspråk. Dessa stadgade, såsom förut nämnts, att häradsborna skulle äga rätt till skogsfångst endast för husbehov. Om åiter- stoden utav skogsavkastningen saknades bestämmelser. Rättshistoriskt sett tillhörde givetvis även denna häradsborna, men skogsordningarna beredde dem icke möjlighet att tillgodogöra densamma. I den mån orsaken till skogs- ordningarnas tillkomst råkade i glömska och på grund av satsen, att kronan vore den ursprungliga ägaren till all landets jord, leddes man helt naturligt till den tanken, att överskottet utav skogsavkastningen tillhörde kronan. Av denna grund upplät också kronan under slutet av 1600- och början av 1700- talen trots allmogens förbittrade motstånd till gynnade bruk och bergverk sådana delar av vissa häradsallmänningar, vilka icke kunde anses erforderliga för häradsbornas husbehov. I detta sammanhang bör anmärkas, att detta skedde under en tidsperiod, då konungamakten i vårt land var starkare än någonsin både förr eller senare, och då äganderätten till jorden genom reduk- tionsverket var jämförelsevis osäker. Utvecklingen från 1734 års lag till riksdagsbeslutet 1823. Skogsordningarna av 1647 och 1664 avlöstes utav allmänna lagen av år 1734 med samma års skogsordning och 1739 års förklaring till lagen. Dessa stå samtliga på den dubbla äganderättens ståndpunkt, men tydliga uttryck därför saknas likväl. Med hänsyn till häradsallmänningarnas nyttjande kringskära de allmogens rättigheter ganska betydligt. Alltjämt fick den njuta virke till husbehov, men endast i den mån behovet icke kunde fyllas från egna ägor. För erhållande av ved och virke skulle först ansökan göras vid häradstinget, som skulle pröva behovets befintlighet och storlek och därefter vidare hos Konungens befall- ningshavande, som ägde meddela tillstånd till avverkningen. Utsyningen verkställdes utav jägeritjänstemän 1 närvaro av två nämndemän eller uppsynings- "män. Största betydelsen av 1734 års lag och förordning beträffande härads- allmänningarna ligger i fastslåendet av utsyningstvång. På själva skogshus- hållningen utövade de troligen ganska ringa inflytande, men genom sina många tryckande bestämmelser, jägeristatens påstådda ovisa nit vid uppfyllandet av sina tjänsteåligganden samt bristande tillmötesgående enligt allmogens upp- fattning, framkallade bitterhet hos bondeståndet och en stark misstämning mot jägeristaten, vilket resulterade i att denna fråntogs all befattning med härads- allmänningarna och slutligen för en tid upplöstes. De nya grundsatserna om kronans dominium directum till häradsallmän- ningarna ledde i 1734 års lag icke till en höjning av kronans rätt att i eget intresse utnyttja det. Genom 1793 och 1805 års förordningar blev denna rätt något utvidgad. I dessa, vilka nära överensstämma med varandra, stadgas nämligen, att utsynt timmer och byggnadsvirke skulle först och främst användas för militära, civila och ecklesiastika boställens behov samt till allmänna broar och byggnader. Man har alltså om än varsamt vågat angripa böndernas urgamla rätt till husbehov. Utfåendet av detta försvårades ytterligare och formerna härför göras synner- ligen invecklade. För varje allmänning hade sålunda Konungens befallnings- bavande att för en tidsperiod av sex år uppgöra förslag rörande den mängd 214» J. A. AMILON virke av alla slag, som årligen kunde uttagas. Förslaget prövades av kammar- kollegium och fick icke överskridas. Utsyningen verkställdes utav den genom 1793 års förordning åter upprättade skogsstaten och formerna för densamma voro lika betungande som förut. Allmänningarnas förvaltning ordnades såsom kronoparkernas och handhades utav samma statliga organ och uppenbarligen var faran för häraderna att förlora sitt inflytande på och sin hela äganderätt till allmänningarna ganska överhängande. Den dubbla äganderätten hade nu försvunnit ur svenskt rättsmedvetande. Beträffande skattejord i allmänhet hade kronans anspråk på dominium directum måst vika för allmogens ansträngningar, vilka slutligen medförde att äganderätten till dylik jord i sin helhet förklarades ligga hos skattebonden. Beträffande häradsallmänningarna stod frågan på ett något annat sätt. Be- greppen dominium directum och dominium utile hade vidkommande dem gjorts gällande i annan betydelse än den vanliga. Kronan hade även på helt annat sätt än beträffande skattejorden ingripit uti deras förvaltning och be- stämt över deras avkastning och då rättsgrunderna härför hade råkat i glömska, började den felaktiga åsikten, att kronan innehade äganderätten till allmän- ningarna att bliva ganska allmänt omfattad, vartill även den omständigheten torde hava bidragit, att bönderna försvarade sina rättigheter till allmänning- arna med mindre kraft och intresse, än när det gällde de för dem oändligt mycket viktigare skattehemmanen. Utvecklingen från riksdagsbeslutet år 1823 till nuvarande tid. Under början av 1800-talet synas anhängarna av kronans anspråk på all- männingarna hava varit i flertal], men så småningom inträdde en förskjutning härutinnan, vartill tidens rådand e nationalekonomiska och finansrättsliga åsikter säkerligen väsentligen bidragit. Enligt dessa befrämjades såväl jordbruk som skogsbruk bäst genom samfälligheternas delning. Under påverkan härav beslöts vid 1823 års riksdag en omreglering med kronoskogarna och allmänningarna i riket, varvid särskilt framhölls det önskvärda uti de senares delning eller försäljning. Detta beslut godkändes av Kungl. Maj:t i brev den 16 mars 1824, vilket kompletterades av kammarkollegi synnerligen betydelsefulla cir- kulärskrivelse den. 14 april 1824. Uti denna beröras de ganska grumliga äganderättsförhållandena medelst följande ord: >— — — bestå af — — — Lands- och Häradsallmänningar, hvartill nyttjanderätten tillhört intressenterna däri, med förbehåll för kronan af bärande träd och masteträd, af ränta för därå gjorda uppodlingar och intagor, äfvensom af dessa Allmänningars be- gagnande till vissa allmänna behof och hvilka Allmänningar således böra såsom Landets och Häradets tillhörighet anses.» Av den omständigheten, att härads- allmänningarna fingo för häradsbornas räkning försäljas eller mellan dem uppdelas, framgår otvivelaktigt, att ovanstående bör tolkas så, att landsall- männingarna skulle anses såsom landets och häradsallmänningarna såsom häradets tillhörighet. Rätten till delning eller försäljning var icke ovillkorlig, utan tillstånd härtill kunde meddelas, »enär Kongl. Maj:t finner sådant lämpeligt och något laga hinder därför icke möter». Åstundades dylik åtgärd, skulle ansökan därom göras hos Konungens befallningshavande för att efter dess utredning över lämnas till kammarkollegium och slutligen till Kungl. Maj:t. Enligt skogs- SVERIGES HÄRADSALLMÄNNINGAR SPÄNNS styrelsens berättelse för år 1870 havå häraderna avhänt sig icke :mindre än 78,445 hektar, under det att 102,389 hektar kvarblevo i deras ägo. Även om en del av de försålda eller på intressenterna uppdelade skogarna, såsom troligt är, utgjordes av sockenallmänningar, är dock ytvidden av åter- stoden beklagligt stor, särskilt med hänsyn till att vår generation trots sin livliga strävan att genom inköp av mark öka allmänningarna icke ännu för- mått förvärva mera än omkring 12,000 hektar. De allmänningar eller delar därav, som försåldes eller uppdelades, pålades, oavsett vilken natur de erhöllo, en till kronan utgående skatt, vilken troligen skulle utgöra vederlag för de gamla rättigheter, som kronan hade på allmän- ningar, såsom exempelvis jakträtten och rätten till ek, bok samt storverksträd, vilka med allmänningarnas upphörande försvunno. Å de allmänningar åter, som förblevo uti häradernas ägo, fortfor kronan alltjämt att tillgodonjuta dessa förmåner. Med hänsyn till administrationen kommo de efter försäljningen eller upp- delningen återstående allmänningarna att skiljas uti tvenne grupper, nämligen dels sådana som av intressenterna mottogos under gemensam disposition och dels sådana, med vilka detta icke blev fallet. De senare skulle skötas efter samma grundsatser som kronoparkerna och av samma statliga organ. Högsta förvaltningen tillkom sålunda Konungens befallningshavande, men skogs- och jägeristaten utövade den närmaste uppsikten, och -uti instruktionen den 16 mars 1838 ålades denna bl. a. att med redligt nit och oavbruten drift och verksamhet förvalta de under dess vård och uppsikt ställda allmänningarna. Aven den ekonomiska förvaltningen utfördes av skogs- och jägeristaten, varför häradsborna voro betagna så gott allt deltagande uti dessa allmänningars skötsel. Om förvaltningen av den andra gruppen av häradsallmänningar, eller de, som av intressenterna mottagits under gemensam disposition, saknas i 1824 års cirkulärbrev föreskrifter, varför häradsborna själva måste utfinna och fastställa formerna härför, vilket icke alltid var så lätt, enär Kungl. Maj:t icke var benägen att stadfästa några reglementen. Med all sannolikhet torde skogs- och jägeristaten helt eller delvis hava utövat åtminstone den skogliga förvaltningen även a ifrågavarande grupp utav allmänningar. På lagstiftningens väg sökte allmänningsintressenterna förvärva större be- fogenhet vid allmänningarnas skötsel och efter framställning härom i ständerna medgav Kungl. Maj:t år 1849, att delägarna efter anmälan hos länsstyrelsen erhöllo tillstånd att genom utsedda deputerade deltaga 1 uppsikten över och vården utav allmänningarna. De fingo emellertid icke inblanda sig i »den vetenskapliga skötseln och behandlingen av skogen», vilken allt fortfarande skulle handhavas utav skogsstaten. Den av häradsborna för de deputerade utfärdade instruktionen skulle granskas av länsstyrelsen och var sålunda en förelöpare till nutida reglementen. En fastare och mera i detalj utarbetad administrationsform erhöllo emellertid allmänningarna först genom 1866 års skogsordning. En av fundamentalbestämmelserna uti denna är, att allmänningarna skola bibehållas oförminskade. Härigenom betagas sålunda möjligheterna till upp- delning eller försäljning av allmänningsjorden, vilket för övrigt icke före- kommit sedan början av 1840-talet. En annan viktig bestämmelse är, att allmänningarnas hela avkastning, med undantag av sådan som kunde härflyta ur jakten och i regeln ur befintlig skog av ek, bok eller storverksträd, skulle 210 x J.A. AMILON oavkortad och utan hänsyn till om den överskred husbehovet tillfalla häradets jord efter dess oförmedlade hemmantal, samt att ägarna utav denna jord, med uteslutande utav alla andra, voro allmänningarnas delägare. Allmän- ningarna skulle skötas efter genom skogsstyrelsens försorg och efter dess föreskrifter upprättade hushållningsplaner samt i överensstämmelse med dessa uppgjorda reglementen. Förefunnos såväl plan som reglemente, och hade den förra bekostats av allmänningsmedel, stod det delägarna fritt att medelst en av dem vald styrelse själva få övertaga förvaltningen, vilken i annat fall handhades utav skogsstaten. Nu gällande skogsordning av år 1894, vilken efterträdde 1866 års, avviker endast oväsentligt från sin föregångare. Genom nåd. brevet av år 1911 har emellertid styrelserna för sådana allmänningar, vilkas förvaltning övertagits av delägarna, medgivits att under vissa villkor själva ombesörja utsyning av i hushållningsplanen föreskriven avverkning och genom 1912 års jaktlag hava delägarna gemensamt tillerkänts kronans förut- varande jakträtt, och skulle de nu, vilket icke synes osannolikt, jämväl under alla omständigheter erhålla avkastningen av ek, bok och storverksträd, vilken förut tillkommit kronan, vore deras nyttjanderätt till allmänningarna full, oav- kortad och ostridig. Riksdagsbeslutet av år 1823 och nåd. brevet samt cirkulärskrivelsen av år 1824 förmådde icke definitivt lösa äganderättsspörsmålet. Hos ämbetsverk och myndigheter liksom bland skogsstatens tjänstemän fasthålles fortfarande åsikten om kronans äganderätt till allmänningarna. Sålunda framhåller kam- markollegium uti ett yttrande den 27 september 1907 rörande lagbestämmelser i syfte att bereda möjlighet att med allmänning för framtiden införliva in- köpt mark, att kronan ägde själva allmänningsjorden, under det att den växande skogen vore att betrakta såsom häradets tillhörighet. Ställes emeller- tid äganderättsfrågan i rättshistorisk belysning, och ser man den därvid från den dubbla äganderättens synpunkt, så kan det redan från början fastslås att den vanliga problemställningen: äges häradsallmänning av kronan eller häradet? icke är riktig. Kronan har, såsom vi av det föregående sett, aldrig sökt hävda en äganderätt till de odlade delarna av allmänningarna av natur att utesluta häradernas. Den riktiga frågeställningen är: äges häradsallmänning av kronan och häradet i enlighet med den dubbla äganderättens teori eller av häradet ensamt? För uppfattningen, att häradet ensamt äger häradsallmänning talar rättsut- vecklingen under medeltiden, 1500- och större delen av 1600-talet, mot densamma utvecklingen under senare delen av 1600- samt under 1700-talet. Granskas emellertid utvecklingen under det senare tidsskedet, befinnes den åtminstone delvis vila på ett historiskt misstag, nämligen den felaktiga satsen om kronans ursprungliga äganderätt till all landets jord. I lagar eller sär- skilda författningar har densamma icke kunnat göras gällande. Under 1800- talet brytes den också för att giva rum för grundsatsen om häradets fulla äganderätt till sina allmänningar. Sedan lång tid tillbaka finnas ej längre uttrycken för kronans dominium directum till häradsallmänningar, och själva detta begrepp saknar varje rotfäste i den moderna svenska rätten. Det synes därför icke kunna råda någon som helst tvekan, att icke den ståndpunkt, vilken konung och riksdag från 1820-talet upprepade gånger intagit är den från gällande rättssynpunkt riktiga — att häradsallmänning helt äges av häradet. SVERIGES HÄRADSALLMÄNNINGAR KAL Äganderättsfrågan från lagstiftningens synpunkt. Även lagstiftningen har utgått från samma uppfattning, där den haft an- ledning att taga ställning till frågan. I jaktstadgan av år 1864, vilken till- kommit efter inhämtande av högsta domstolens samt ständernas yttranden, lyder första paragrafen sålunda: »K. M:t och kronan tillkommer jakträtten å dess hägnade jaktparker och djurgårdar, å mark hörande till k. lustslotten och andra till K. M:ts dispo- sition ställda lägenheter, å kungsgårdar, kungsängar och kronoparker och all annan K. M:t och kronan tillhörig, odisponerad mark, ävensom å härads- allmänningar, evad de stå under allmän vård eller under menighetens ge- mensamma förvaltning.» Häri uppräknas sålunda först all kronan tillhörig mark och härtill läggas ytterligare häradsallmänningarna, vilka sålunda betraktas såsom kronan icke tillhörig mark. Även i fiskestadgan, i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet i dess tillämpning samt i lagar eller författningar berör- ande vården av enskildas skogar betraktas häradsallmänningarna såsom häradets egendom. Äganderättsfrågan i rättspraxis. Jämväl rättspraxis lämnar stöd för samma uppfattning, ehuru endast få i detta hänseende belysande rättstvister förekommit. I »Sveriges Häradsall- männingar» anföras endast tvenne sådana. Det ena rörer Rasbo häradsall- männing, vars styrelse instämde ett närbeläget bruk, vilket inmutat en järn- malmsfyndighet å allmänningen med yrkande, att allmänningsdelägarna måtte på grund av bestämmelserna i gruvstadgan den 12 januari 1855, enär de voro att betrakta såsom jordägare, tillerkännas den dylika tillkommande förmånen att till hälften med inmutaren deltaga i brytningsarbetet och därav uppkommande vinst. Svarandeparten invände häremot, att äganderätten till detta slags allmänning tillkom kronan och icke delägarna, vilka förmenades hava endast nyttjanderätt därtill. MHäradsrätten förklarade, att enligt $ 6 av 1866 års skogsordning, jämförd med kungl. brevet den 16 mars och kammar- kollegii cirkulärbrev den 14 april 1824 häradsallmänning vore att anse såsom under äganderätt tillhörig dem, som i häradet byggde och bodde, vadan kärande- partens talan bifölls. Detta utslag fastställdes av hovrätten samt i dom den 1 december 1875 av högsta domstolen. Även i ett annat rättsfall hava förekommit uttalanden av domstolarna, vilka ytterligare stärka häradernas äganderätt. Detta rörer Lösings allmänning. Från denna hade ett område avsöndrats under slutet av 1700-talet och under tidernas lopp kommit att införlivas med och brukas under ett kyrkoherdeboställe. Genom en nåd. resolution år 1903 uppläts en del härav expropriationsvis för framdragande utav en järnväg och insattes ersättningen därför hos läns- styrelsen för vederbörande rättsägares räkning. Allmänningsstyrelsen instämde kronan och boställsinnehavaren med yrkande bl. a. att häradsrätten måtte tillerkänna delägarna i allmänningen äganderätt till nämnda område. I sitt utslag fann häradsrätten bl. a. skäl att, enär häradsallmänning vore att anse såsom med äganderätt tillhörig dem, som i häradet byggde och bodde, tillerkänna delägarna i Lösings häradsallmänning äganderätt till det omtvistade området. 210 TJ: 1AG AMICON Kronan sökte ändring: med yrkande bl. a. att för den händelse platsen ansågs tillhöra allmänningen, intressenterna 1 denna måtte förklaras endast hava nyttjanderätt till densamma, Göta hovrätt fann icke skäl att göra ändring i häradsrättens utslag, varpå kronan sökte revision. Högsta domstolen prövade »lagligt på det sätt fastställa domstolarnas beslut i fråga om rätten till området, att delägarna i allmänningen förklaras äga att genast tillträda området och besitta detsamma med den rätt, varmed allmänningen i övrigt av dem innehaves». Under det, att häradsrätten och hovrätten sålunda lämnat bestämda ut- talanden om äganderätten och liksom i rättsfallet beträffande Rasbo allmänning tillerkänt delägarna densamma, gör högsta domstolen intet bestämt uttalande i detta avseende, enär dylikt icke var nödvändigt för tvistens avgörande. Kammarkollegium, vars yttrande infordrats, avgav ett märkligt utlåtande, vari detsamma sökte hävda att äganderätten till allmänningarna tillkom kronan. Söker man nu ur den föregående framställningen rörande äganderättsspörs- målet utdraga det väsentligaste, så måste man komma till den uppfattningen, att den moderna och fria rättshistoriska forskningen otvetydigt visar, att häraderna innehava sina allmänningar under full äganderätt samt att lagstift- ningen under 1800-talets senare hälft liksom domstolarna, där de haft anled- ning att taga ställning till frågan, hyst samma mening. Det Bor sålunda icke råda någon som helst tvekan därom, att häraderna innehava sina allmänningar under full äganderätt. Häradsallmänningarnas antal, ytvidd, belägenhet och markförvärv. Antal och ytvidd. Rikets häradsallmänningar äro, om Daga allmänning, vilken är utskiftad på häradets socknar, liksom ock Envikens och Svärdsjö allmänning, betraktas såsom vardera en häradsallmänning, till antalet 57 stycken och omfattade vid 1915 års slut enligt bilaga I uti »Sveriges Häradsallmänningar» följande ytvidd: skogbeväxt skogsmark ...... 70,930,73 KalNSko osm ark ee Eee 6,231,16 83,167,89 FINE TED NS STAN BRASS ArTANA IA! SRA ERNA 24,933,15 108,101,04 ITE SOLIST RAMEN SNI Sen: BA AKER NNE RETA ALL Tee 2,661,73 110,702,77 inköpta, i ovanstående icke ingående ren RR NET SS ÖFL3 ONES elleritsanim anlagt YALD.E. AN eek SSE NAS tyg AR Re 116,900,95 har. Av totalarealen kommer 65,974,63 hektar på allmänningar under skogs- statens och 50,926,32 hektar på allmänningar under delägarnas vård och förvaltning. Förvärvade områden, vilka inköpts efter skogshushållningsplanernas upp- rättande eller av andra orsaker icke ingå däruti, hava på grund av bristande arealstatistik icke kunnat fördelas på ägoslag. SVERIGES HÄRDSAALLMÄNNINGAR x219 Häradsallmänningarnas totalytvidd motsvarar ungefärligen en fjärdedel utav landskapen Hallands och Närkes samt är på omkring 17,000 hektar när lika stor som landskapet Ölands. Av rikets samtliga allmänna skogar utgöra de en till ytvidden ringa — men värdefull — del. Jämföras de åter med de allmänna skogarna uti endast de landsdelar, varinom häradsallmänningar äro belägna, ställa sig förhållandena helt annorlunda. Sammanräknas exempel- vis ytvidden av kronoparker och ecklesiastika skogar var för sig inom län innehållande allmänningar, med den begränsning, att för Kopparbergs, Jön- köpings och Kalmar län, vilka vardera innesluta endast en häradsallmänning, blott de revir medtagas inom vilka allmänningar äro belägna, d. v. s. Koppar- bergs, Eksjö och Kalmar revir, befinnes arealen av kronoparker utgöra 204,293 och av ecklesiastiska skogar 92,729 hektar. Häri ingår icke inägo- arealen, varom för sistnämnda skogar uppgifter saknas 1 den officiella stati- stiken. Frånräknas denna även beträffande allmänningarna, utgöra deras yt- vidd 114,237 hektar vilken sålunda är mindre än kronoparkernas, men större än de ecklesiastika skogarnas. Medelarealen per skog inom var och en av dessa grupper uppgår för allmänningarna till 2,004, för kronoparkerna till 1,421 och för de ecklesiastika skogarna till 71 hektar. Skillnaden mellan de förra och de senare är ju betydlig och framstår i ännu klarare ljus om såsom 1 »Sveriges Häradsallmänningar» skogarna fördelas 1 storleksklasser. Det visar sig därvid, att 32 Z av de ecklesiastika skogarna tillhöra klassen o—25 hektar samt 80 Sasser o—-100 hektar. Bland häradsallmänningarna finnes ingen med så obetydlig areal som 23 hektar och endast 3 2; hava en areal understigande 100 hektar. Icke mindre än 83 & ha en ytvidd som överstiger 500 hektar. Bland kronoparkerna finnes det ett större antal små skogar än bland häradsallmänningarna, men å andra sidan finnes det även krönoparker med en mycket stor ytvidd, vilken icke uppnås utav några all- männingar. Att det saknas verkligt små allmänningar är en betydande fördel, ty det är ju utan vidare klart, att ett stort antal små skogar är betydligt svårare och kostsammare att administrera än ett mindre antal större sådana med lika stor areal. Därtill kommer, att skogsbrukets risker genom skogseld, stormfara, insektshärjningar m. m. äro per ytenhet räknat betydligt större å små än å större skogar. Aven virkesproduktionen per hektar blir på grund av den jämförelsevis stora andel av ytvidden, som å de förra utgöres av kantbälten, å vilka tillväxten är ringa, mindre å små än å större skogar. Även fördel- ning å geografiskt skilda skiften liksom figurationen spela i samtliga dessa hänseenden en stor roll. Som regel äro allmänningarna mindre sönderstyckade i skiften än de ecklesiastika skogarna, emedan de endast sällan undergått laga skifte eller liknande lantmäteriförrättningar. Däremot äro de ganska söndersplittrade genom inskjutande eller på dem belägna odlingar och in- tagor, vilka ursprungligen tillhört häradet, men genom skatteläggning' eller på annat sätt under tidernas lopp gått över i kronans ägo. Häradsallmänningarna äro, såsom förut antytts, huvudsakligen belägna på skogstrakter mellan härader och län, varför de ofta angränsa varandra eller ligga uti varandras närhet, bildande sammanhängande områden av bety- dande ytvidd. Så finnas exempelvis på Kolmården med dess utlöpare ett på tre komplex fördelat allmänningsområde med en sammanlagd ytvidd av omkring. 17,000 hektar, och på Holaveden mellan Småland och Östergötland 220 x J- A. AMILON finnes ett liknande på omkring 17,500 hektar. Mycket ofta ligga allmänningar av betydande storlek blott på en eller ett par mils avstånd från varandra. Värde. Häradsallmänningarnas verkliga värde kan på grund av bristande material icke exakt beräknas. Taxeringsvärdet uppgick emellertid år 1915 till i runt tal 13,, milj. kronor, vilket i medeltal per hektar totalareal blir 112 kronor. Utan tvivel får emellertid taxeringsvärdet anses vara betydligt lägre än det verkliga värdet. Beräknas detta såsom kapitalvärdet utav den för tidsperioden r911—1915 i medeltal per år med 931,359 kronor redovisade nettobehåll- ningen, skulle det efter 4 och 5 & räntefot uppgå till 23,2 och 18,6 miljo- ner. Denna kalkyl är emellertid riktig endast under förutsättning, att den redovisade nettobehållningen fullt motsvarar den verkliga. Den senare erhålles om hela tillväxten tillgodogöres, och från inkomsterna härför avräknas samt- liga utgifter för drift och underhåll, men däremot icke de som avse grund- förbättringar, d. v. s. kapitalökning. Framdeles skall påvisas, att avverk- ningen med till visshet gränsande sannolikhet är mindre än tillväxten. Hela virkesavkastningen tillgodogöres sålunda icke, utan en viss del därav tillägges kapitalet. Som en följd härav blir ovannämnda redovisade nettobehållning lägre än den verkliga. Skillnaden ökas ytterligare därigenom, att från för- säljningsmedlen fråndragits icke endast drifts- och underhållskostnader utan även samtliga utgifter för grundförbättringar. Huru stor skillnaden mellan den redovisade och verkliga nettobehållning är, och i vad mån det verkliga värdet som en följd av denna överstiger kapitalvärdet, låter sig tyvärr på grund av bristande statistiskt material icke fastställas. Även virkesförrådets storlek talar med bestämdhet för att såväl taxerings- värdet som de med tillhjälp utav avkastningen beräknade värdena äro för låga. Å de i hushållningsplanerna upptagna områdena uppskattas sålunda för- rådet till 9,625,280 kbm, vartill kommer omkring 350,000 kbm å i pla- nerna icke ingående allmänningsdelar. Aven om det senare beloppet förbi- ses liksom den omständigheten att virkesförrådet med säkerhet är för lågt uppskattat, skulle efter taxeringsvärdet på varje kbm komma ett medelvärde av endast wx,36 kronor. Enligt det efter 5 2 beräknade avkastningsvärdet skulle värdet per kbm bliva något högre eller 2,40 kronor. Båda dessa å-värden äro ju uppenbarligen alldeles för låga, i all synnerhet som virkes- förrådet å allmänningarna till större delen består av gammal värdefull skog. Markförvärv. Häradsallmänningarna hava alltsedan slutet av 1800-talets första hälft be- tydligt ökats i ytvidd och värde genom inköp av nya områden. Ehuru markförvärven således började ganska tidigt, togo de likväl riktig fart först under slutet av 1800-talet. De inriktades oftast på sådana fastigheter, som angränsade eller voro helt eller delvis inneslutna uti de ursprungliga allmän- ningarna. Men även sådana som legat på ganska stort avstånd från de äldre allmänningarna hava inköpts. . Vid omkring 1915 års slut hade förvärvats en areal av 11,667 hektar för en köpeskilling av 1,562,037 kronor 39 öre. De största förvärven hava gjorts inom Östergötlands län, varest de uppgå till 4,053 hektar med en SVERIGES HÄRADSALLMÄNNINGAR RRD köpeskilling av 508,782 kronor. Det län som följer närmast efter är Väst- manlands. Av samtliga allmänningar har Kinda härad inköpt den största ytvidden, omfattande 1,799 hektar för det jämförelsevis billiga priset av 82,350 kronor. Då allmänningens ursprungliga totalareal utgör endast 3537 hektar, och då det är enbart med inkomster härifrån 'som omnämnda betydliga område för- värvats, kan man icke underlåta att hysa en viss beundran för allmänningens lyckliga inköpspolitik, i all synnerhet som virkesförrådet å den ursprungliga allmänningen icke anlitats i högre grad än att detsamma uppgår till det icke obetydliga beloppet av 89 kbm i medeltal per hektar produktiv mark. De värdefullaste förvärven komma på Jönåkers allmänning, som för 219,300 kronor inköpt 1,098:— hektar. Fördelas markförvärven å de två förvalt- ningsgrupperna, d. v. s. å allmänningar, som stå under skogsstatens och å sådana som stå under delägarnas vård och förvaltning, visar det sig att å den förstnämnda kommer 7,107 för 990,175 och å den sistnämnda 4,560 hektar för 571,862 kronor. I procent av totalarealen vid 1915 års slut hade den förstnämnda gruppen inköpt 10,8 2 och den sistnämnda 9 34. I jämförelse med kronoparkernas utökning genom inköp är häradsallmänningarnas absolut taget ganska obetydlig. Relativt är den emellertid något större, i det att härads- allmänningarnas utgör 9,5; och kronoparkernas 8,4 & av totalarealen vid 1915 års slut. Härtill kommer även den synnerligen beaktansvärda omständig- heten, att kronoparkernas här ifrågavarande arealökning måste betraktas såsom tillkommen snarare genom ett slags jordbyte än köp, enär en betydlig andel av de nyförvärvade områdena betalts med medel, som erhållits genom försäljning av kronans jordbruksdomäner. Penningmedel för häradsallmänningarnas jordförvärv hava anskaffats hu- vudsakligen på två sätt. Antingen hava dylika erhållits genom försäljning av någon större av domänstyrelsen beviljad extra avverkning eller ock hava delägarna härför använt en del av den ordinarie avkastningen, vilken ofta delvis fonderats med tanke på markinköp. Beviljandet utav extra avverkning har merendels varit förbundet med det villkoret, att det förvärvade området skulle helt införlivas med allmänningen och förvaltas såsom sådan. Initiativen till markförvärven hava nästan undantagslöst utgått från all- männingsdelägarna, men staten och framför allt skogsstaten hava väsentligen bidragit till deras förverkligande. Samarbetet mellan allmänningsstyrelserna och skogsstatstjänstemännen har i detta hänseende varit mycket gott och därför även lett till betydande resultat. Markens beskaffenhet. Marken är givetvis inom skogar med så stor utsträckning som allmänning- arna av synnerligen växlande bördighet. Bristande material gör det omöj- ligt att åstadkomma någon tillförlitlig statistik rörande boniteten, d. v. s. markens produktionsförmåga, men de i regel stora virkesförråden liksom andra omständigheter ställa det utom tvivel, att denna är minst lika stor och troligen större än medeltalet inom mellersta Sveriges skogar. Virkesförrådet. Virkesförrådet, vilket nästan enbart består av tall- och granvirke och utav vilket virke av björk, asp, al och ek utgör endast en obetydlig andel, upp- 200 J. A. AMILON går enligt hushållningsplanerna till 9,041,697 kbm å den produktiva marken samt :43,577 kbm å impedimenten eller sammanlagt 9,085,274. Härtill komrner ytterligare omkring 350,000 kbm på sådana inköpta områden, som icke - ingå uti planerna samt även en sannolikt icke obetydlig virkesmängd å inägobackarna, vilka i regel icke undergått uppskattning. [ »Sveriges Häradsallmänningar» göres gällande, att de äldre skogshushåll- ningsplanerna angiva virkesförrådet för lågt. Bland andra skäl härför anfö- res en jämförelse mellan de vid olika tider erhållna uppskattningsresultaten för sju allmänningar med en areal produktiv skogsmark av 9,992 hektar. Dessa skogar indelades av sex olika förrättningsmän åren 1910-1915 och hade omkring tjugo år tidigare ävenledes undergått skogsindelning. Virkes- förråden vid de senast utförda förrättningarna befunnos sammanlagt över- stiga de tidigare uppskattade förråden med 213,175 kbm eller 18 2 av dessa. Nu kan ju, såsom också anmärkes i nämnda arbete, detta delvis bero därpå, att avverkningen understigit tillväxten och virkesförrådet därigenom ökats, men senare tiders säkrare taxeringsmetoder och den jämförelsevis ringa nog- grannhet, varmed särskilt ungskog liksom skog å impediment förut upp- skattades, ställa det utom allt tvivel att virkesförrådet 1 de äldre planerna merendels angives för lågt. Oavsett denna omständighet, och om förrådet å inköpta i hushållnings- planerna icke ingående områden ävensom å inägobackar lämnas ur räk- ningen, utgör virkesförrådet å den skogsindelade produktiva marken i medel- tal 116 kbm per hektar. Till jämförelse kan omnämnas, att enligt det be- 22 NV S SL S IX 250 3 = CS = D | I 2 SÅ 20 | = 15 E 10 = oe | II III IV Vv VI och äldren skalas Häradsallmänningar i | Kronoparker | Trotts skogar Fig. 1. Grafisk framställning över arealens fördelning å åldersklasser och kalmark inom häradsallmänningar samt kronoparker och ecklesiastika skogar söder om Dalarna och Gästrikland. SVEGIGES HÄRADSALLMÄNNINGAR X223 tänkande, som skogssakkunniga avgåvo rörande de allmänna . skogarna i mellersta och södra Sverige, innehålla kronoparkerna i medeltal 64, kronodo- mänerna 67 och de ecklesiastika skogarna 77 kbm per hektar produktiv skogsmark, och enligt den år 19714 avslutade taxeringen av Värmlands län, upp- går virkesförrådet därstädes i medeltal per hektar skogsmark till 78,5 kbm. Ytterligare kan omnämnas, att den i Jönköpings län belägna socknen Rydaholm, inom vilken uppskattning utfördes år 1915, uppvisar ett förråd av blott 66 kbm. Ehuru dessa tvenne senare uppgifter icke äro fullt jämförbara med de föregående, framgår dock med tydlighet, att häradsallmänningarna i virkes- rikedom betydligt överträffa såväl de allmänna som de offentligt uppskattade enskilda skogarna. E Arealens fördelning på åldersklasser. Grundbetingelsen för denna stora virkesrikedom är markens bördighet, men en väsentligen bidragande orsak därtill är den jämförelsevis stora andelen utav ytvidden, som är beväxt med gammal, ofta mycket gammal skog. Enligt den grafiska framställningen över åldersklassfördelningen, vilken hämtats ur »Sveriges Häradsallmänningar» upptages nära en fjärdedel av den produktiva marken utav skog med en ålder över 100 år, vilket betydligt överskrider vad som är normalt. Även av yngre skog är förekomsten större än den normala, varemot på medelålders skog förefinnes en väsentlig brist. Virkesförrådets fördelning på åldersklasser. Virkesförrådets fördelning på åldersklasser belyses bäst genom den ur »Sve- riges Häradsallmänningar» tagna tabell 1, i all synnerhet som densamma möjliggör jämförelse med vad som under tre olika förutsättningar bör vara normalt. Vid den första av dessa utgår man därifrån, att ytvidden efter Tab. I. Tabell utvisande virkesförrådets fördelning på åldersklasser inom härads- allmänningarna samt inom vissa normala skogar. Virkes- | 2 Na Virkesförrådets fördel- | Virkes- |förrådets | ya Virkesförrädets ning under förutsätt- förrädets fördel- förhanden varande ning av normala ålders- | fördel- ning efter = fördelning klasser och för handen |NIng efter! Schwap- Aldersklasser varande bestockning Maass pach Lr ÖRE NU RE 4 5 KSR Vvgr. 036 I bon. III IKADAKIEN a TE RGeAV, [ik SG AVD sÄ EV i kbm totala + i kbm >< totala tofåla totala förrådet förrådet | förrådet | förrådet Kalmark och I—III ESC) IRS SGAPREEERE 1,747,564 18 15703.032 18 24 23 IV (61-80) a 1,279,607 + T3 1,996,029 2 23 23 MA(SE-E00) I oo:sios 2,075,957 22 2,514,997 27 26 26 I VI (101 och äldre) | 4,538,575 47 Zn frdg [åk a 34 28 28 Summa 9,641,703 100 9,342,071 100 100 HÖ0T 224 > J. A. AMILON 1 20-årig omloppstid och s5-årig kulturtid normalt fördelas på 20-åriga ålders- klasser, varefter ytvidden inom varje sådan klass multiplicerats med klas- sens förhanden varande medelkubikmassa per hektar. På så sätt erhålles förrådet inom varje klass. De båda andra förutsättningarna hava uppställts med tillhjälp av Maass' och Schwappachs erfarenhetstabeller för tall, av vilka den förra avser en svag och den senare en jämförelsevis stark gallringsgrad. Ur tabellen framgår, att det nuvarande virkesförrådet av över 100-årig skog betydligt överstiger vad som efter alla tre förutsättningarna kan anses nor- malt. Enligt såväl Maass' som Schwappachs erfarenhetstabeller skulle detsamma endast utgöra 28 & av totala förrådet men i verkligheten uppgår det till 47 2 därav, vilket innebär att det befintliga förrådet av skog utav denna ålder överstiger det normala med icke mindre än 1,411,462 kbm. På skog under 100 år finnes brist, vilket framför allt gör sig gällande inom åldrarna 61—380 år. Administrationen. Den nuvarande administrationen av häradsallmänningarna regleras genom kungl. förordningen den 26 januari 1894. Enligt densamma skola de »be- handlas efter sådana på vetenskapliga regler grundade, för olika ortförhål- landen lämpade hushållningsplaner, som avse skogens framtida bestånd och högsta avkastning». De driftsekonomiska riktlinjer, som utstakas härigenom äro ganska oklara. Orden »högsta avkastning» kunna nämligen tolkas på vitt skilda sätt. Antingen kunna de anses avse högsta virkesavkastning eller ock högsta penningeavkastning, 1 vilket fall avkastningen kan beräknas såväl med som utan hänsyn till produktionskostnadernas förräntning. Genom det indelningscirkulär, som av domänstyrelsen utfärdades den 26 maj 1896, sking- rades icke denna otydlighet. I allmänhet planlades hushållningen efter ganska långa omloppstider, vilket medförde en efter nutida åsikter låg hu- vudavverkning, och då den starkare gallringens betydelse först under det se- naste decenniet blivit fullt erkänd, föreskrevo de tidigare hushållningspla- nerna även för låga föravverkningsbelopp. Härtill bidrog emellertid även uppskattningens osäkerhet. Denna fick in- skränkas till 2 24 utav ytvidden av skog, som ansågs komma till avverkning under närmaste fyrtio år och till I & beträffande övrig äldre och medeläl- ders skog, och måste därför, särskilt som uppskattningsmetoderna icke voro så goda som de nutida, bliva ganska otillförlitlig. Ungskogen fick upp- skattas okulärt. I allmänhet torde särskilt de äldre planerna, såsom förut omnämnts, hava angivit för låg virkesmassa. Av indelningscirkulärets bestämmelser framgår, att som regel borde trakt- huggning bedrivas och andra skogsbrukssätt endast mera undantagsvis och då särskilda orsaker gjorde sig gällande. En väsentlig brist är cirkulärets oklarhet beträffande hyggesföljdsindelningen. Indelning uti driftsklasser sak- nas alldeles, men vanligen uppfattades cirkulärets hyggesföljder såsom ett slags driftsklasser, vilket haft till följd att verkliga hyggesföljder aldrig ut- lagts. Någon sträng och från praktisk synpunkt lämplig ordningsföljd vid trakthuggningens utförande har därför icke kunnat åstadkommas. Man kan lugnt säga att »beståndslagring», d. v. s. ett visst lagbundet rumsförhållande mellan bestånd av olika ålder nästan saknas å allmänningarna. De äldre cirkulären voro ännu mera bristfälliga i detta avseende, vilket giver sig till- SVERIGES HÄRADSALLMÄNNINGAR 205 känna uti ”de ofta mycket stora sammanhängande kulturbestånden från de- ras tid. i Cirkuläret av år 1896 avlöstes definitivt utav ett cirkulär, som fastställdes den 27 maj 1916. Verkningarna av detta hava ännu icke kunnat skönjas å all- männingarna, varför detsamma icke kommer att behandlas härstädes. Så mycket kan dock sägas, att det med allra största sannolikhet innebär en vä- sentlig förbättring av sin föregångare. Dock måste beklagas att det med hänsyn till driftsklasser, hyggesföljder och »beståndslagring» icke sökt införa en bättre ordning uti det svenska trakthyggesbruket. Hushållningsplanerna uppgöras som bekant efter indelningscirkulärens be- stämmelser utav skogsstatstjänstemän "efter domänstyrelsens särskilda förord- nande. I regel verkställes detta arbete av extra tjänstemän och endast mera sällan sker det genom vederbörande revirförvaltare, vilken emellertid alltid skall rådfrågas under arbetets gång. Aven sedan detsamma avslutats, skall först . revirförvaltarens och därefter allmänningsstyrelsens yttranden inhämtas, varefter förslaget granskas utav Överjägmästaren med biträde av skogstaxa- torn samt efter pröning i domänstyrelsen fastställes av denna. Över domän- styrelsens beslut kan klagan föras i jordbruksdepartementet. I 1916 års cirkulär har emellertid vidtagits den ändringen, att förrätt- ningsmannen redan under arbetets gång skall rådgöra med allmänningsstyrelsen, vilken sålunda på ett tidigare stadium än förut kan tillkännagiva sina önske- mål och åsikter. Skogshushållningsplanerna äro grundläggande för skogens skötsel och eko- nomi. I dessa bestämmas avverkningens storlek och art, skogsodlingens och dikningarnas omfattning, samt sättet för deras utförande m. m., och det kan därför anses ganska hårt för allmänningsdelägarna, att deras möjligheter att inverka på planerna äro begränsade till yttranderätt. Utan tvivel skulle det i många fall vara till nytta för skogshushållningen, om allmänningsstyrelsens lekmannaförstånd och stora kännedom om arbetsförhållandena fingo göra sig mera gällande än vad nu är fallet. Förvaltningen. Med hänsyn till sättet för förvaltningens utförande kunna häradsallmän- ningarna delas i tvenne grupper. Inom den ena utövas denna av delägarna själva under skogsstatens kontroll, inom den andra bestrides den skogliga delen därav av vederbörande skogsstatstjänstemän och den ekonomiska av delägarna. Så snart dessa uppgjort reglemente, vilket fastställts av länssty- relsen och skogshushållningsplan upprättats, kunna de hos länsstyrelsen anmäla, att de själva önska övertaga allmänningens förvaltning. Denna ombesörjes därefter utav en av delägarna vald styrelse och skogsstatens befogenhet in- skränkes till att hålla uppsikt över att förvaltningen utföres enligt hushållnings- planens föreskrifter. Befinnes så icke vara fallet, och vidtages icke rättelse efter av länsstyrelsen förelagd tid eller sker å allmänningen större avverkning än planen tillåter, äger länsstyrelsen att förordna, att allmänningen åter skall ställas under skogsstatens vård och förvaltning. Allmänningsstyrelsen har att varje år redovisa influtna och utgivna medel. Räkenskaperna granskas av revisorer och skola, liksom uppgifter rörande avverkningen före augusti månads utgång ingivas till länsstyrelsen, vilken 16. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Serien B. A 226 x J. A. AMILON s Tabell 2, Sammanställning över avverkning, inkomster, utgifter, netto- A viv.e r.kID ine s Areal BRÖST | timmer-, i Förvaltningsform, ; props, ja på annat | É JA duglig II. = 2 DEAN bss f inagor, a rot. | pappers- sätt för- summa. | | skogsmark. och kol! ved: ädlat. ved. bar para, Barojg ar kbm kbm kbm kbm kbin | | Under iskogsstaten ras. s.k... | 1434 02 | 50, 458 57 | 68,830| 19,452 39,830 812| 128,924! » (6 (IEYTENNOEL ASS KALA SGASA TE | 07 | | 36, 915| 19 | 24,053] —9,941| 17,300] 250| 51,550 S:a | 2,726/ 09 | 87,373| 76 | 92,883| 29,393 37,130| 1,068 180474 20,099,85 INTE VIERA ÖL INS: bj LOSE ET U- 2 to. TREES Skogsförädlings- Arrende- | | medel för Iupmedel för UN || || avyverk- Fe RS | = Diverse] Summa | skogs FA Såna [ERS å 5 I | | 5 Sskogs- fr vå jord | jakt kas il ne "I indel- och S dikning. och (OT VSneater och och || | [EA föräd- > odling. hägna- ädlat | | | |komster.| komster. | ning. RS der | rr bete. | fiske. I | | S- : Jar. i kn. SA OST [äetie a |, esk CRS kr. kr. kr. kr. | | — 713,042124,330| 3477 TA Så ISS 0461 5,952| 63,661) 28,068! 19,146| —4,000 ; å I | j | — | 294,687|| 19, el 30 b231] 11,668| 328 969) 3,8771 > 38:320) I7-5TS 3 TT 2,686/ — 11,007,729) 48,71: 25,865/1,084,015| —9,S29| 101,981) 43,583 22957 — 6,686] lämnar allmänningsdelägarna tillfälle att taga del av dem, varefter de insändas till. domänstyrelsen. Hava delägarna icke övertagit allmänningens vård och förvaltning, skall densamma fortfarande ombesörjas av skogsstaten. Även i detta fall tillsättes en allmänningsstyrelse och fastställes ett reglemente, Styrelsen har emellertid endast att sköta en del av den ekonomiska förvaltningen, under det att återstoden, liksom den skogliga skötseln, ombesörjes av skogsstaten. Styrelsen skall sålunda tillhandahålla revirförvaltaren nödvändiga medel, verkställa för- - säljningar, uppbära och redovisa influtna medel m. m. samt liksom å allmän- ningar under delägarna till länsstyrelsen lämna redovisning över avkastningen och dess användning. Den skogliga förvaltningen omhänderhaves av veder- börande revirförvaltare, som ombesörjer utstämplingar, gallringar, skogsodlings- arbeten m. m. Även antagandet av bevakare samt utarrendering av allmän- ningsdelägarnas gemensamma jakträtt åligger skogsstaten. För jägmästarens förvaltningsarbete å marken gottgör sig staten ersättning genom dagtrakta- menten och resekostnad enligt resereglementet. För fördelning av in natura SVERIGES HÄRADSALLMÄNNINGAR j X22T SR samt utdelning i medeltal per år för tiden 1911—1915. belopp i i kub a ki mo etter: | I :nÖökte ms itie:r Ut d e Ta FASA Hå 4 d e i ägare SSR | Avv Te | Skogsförädlingsmedel för! or haradets || Q timmer- 4 i allmänna | SUMMA ER | timmer, | å annatj elo t- | PFOP5; | bränn- Ja så | Rabe vverk- Ne 0 | Props, | bränn- pappers- : sätt för-| summa. || "hov vid | | per har | stående | pappers- gck koll ved. ädlat jordbruks- ning. skogs- virke. |och kol-| ved. ved. | lägenheter. mark. ved. kbm kbm Na ba | kbm kbm' I | É SÅ SVERIGES HÄRADSALLMÄNNINGAR Xx 231 o Zab. 3. Jämförelse mellan vunnet gallringsutbyte å Statens skogsförsöksanstalts provytor och i hushållningsplanerna föreskrivet gallringsutbyte uti motsvarande bestånd. vu ; ; 253 TN Bushällnings, lUtvunnet gallringsbelopp i kbm per har eller Al LE! AN SSG ; | x : EN : ie 5; ERA | mf ES planen föreskri- NR lav ursprungliga virkesmassan vid gallringens början| 3 25 3 Se SRS n lea | SE EEE Ta IRS 2 a | ES s | 7 | Ö | | I =E 4 bo.b | FS NEN - Ytans förl & Å 4 i 2 8:32 | OA ÅT . || Rens- | Svag | Stark | Extra | Svag | Stark | = Bo" |3 8 LA - gallrin-|| | 8, TI? virkes- Re: | || Nings- låg- låg- stark | kron- | kron- ||22ö 35/23 PF I pe se der | garnasl| + 5 0 ERE IE Si AIGA massan ner utfö- || gall- gall- gall- | låggall-' gall- gall- |lE £€ 2 33 TA ara vr in | i . ? : S é ; EL OR=L VEN för | del ring rin | TING rTINg ring ring 3 4 « |V ae del- rande Se > | sj RE SUNET: öar nings- | | MH | | II har | till- Ikbm ' 20 |kbm]) 20 kbm 70 Ikbm| 22 am 20 Ikbml 26 || kbm | 26 | kbm | kbm fället I | | | H S 271 J 31 | 1909 | 16 | 10 ] | I SYRKCKONS 46 | 29 62 V4I I 10,3 I ST SR GG | | RT | 2711 320 IG IOL 44 | 29 | | | 2 | 3 1915 2720 | 71 146 | 14,2 REL 37) 1915 | [essten esse É 22 ER Pil DA | | | | SÅ SPITO | 22 | 18 | | Ingen ; 37 | 1915 15115 F4L30 7. || | — — I MEe,VL I 31 | 1909 | TSL a | | I | | Sans 19 | 12 | 30 |20115,0 | = - T | RER | Me27vIk 1132 | 1910 | SNR | | | | | 37 | I9TS | | 20105 NES 136 MN SE | ERA I | I I 10! 29 | 1903 | 414 | ] I I SARVALGOD ES 14 | | | SOT DS 401717 49:1| 42] 3415 | T A | SAN | fö oll 20 1903 SAS | ; 5:57) 033 ROT | | | | | | I | 34 | 1909 423 | | OMR SYTT Toll | 29; |' 1903 14 | 12 | | | 1 34 1 1909 | IST ESA 4 TI | 19 | 17 | 33) | II 40 ST 45120 . 45 |20] — | I5:o) 0,75] 1510 297 32 Tors 1421-2742) = Nur455l ON verkligen erhållna och det fastän provytorna gallrats endast en gång. Inom provytan 11 har sålunda uttagits 45 och inom provytan 297 41 kbm pr har genom vardera en gallring, under det att utbytet pr har för motsvarande av- delningar beräknats till 15 och 4,5; kbm. Härtill bör anmärkas, att båda ytorna komma att ytterligare genomgallras minst en, troligen flera gånger under planens tillämpningstid. För att icke jämförelsen skall bliva orättvis ! Extra stark krongallring. > Krongallring, utan angiven styrka. FINA J: A. AMILON vilja kommitterade påpeka, att icke allt det utgallrade virket men ungefärligen 90 4 därav är fullt avsättningsbart. Huruvida den utgående avverkningen verkligen motsvarar skogens tillstånd är av brist på material svårt att med full visshet avgöra. I skogssakkunnigas betänkande av år 1915, vilket för övrigt är en på statistiska uppgifter rikt flödande källa, anses den årliga avverkningen å häradsallmänningarna böra vara 4 kbm per hektar produktiv mark, eller då den senare utgör 83,092,89 hektar sammanlagt 332,272 kbm. Detta belopp överstiger det i hushållnings- planerna föreskrivna med 148,537 och det verkligen utgående avverknings- beloppet med 95,187 kbm. Den sista siffrans storlek gör det i hög grad sannolikt att även det senare avverkningsbeloppet är för lågt. | Avverkningens utförande. Föryngringshuggningen utföres antingen såsom trakthuggning eller blädning. Av det i hushållningsplanerna föreskrivna avverkningsbeloppet skall 51 3 uttagas genom det förra och 31 2 genom det senare skogsbrukssättet, Det bedrivna trakthyggesbruket kan näppeligen anses tillhöra någon av detta skogsbrukssätts mera förfinade former. Såsom förut omnämnts har någon egentlig hyggesföljdsindelning icke ägt rum, varför kalavverkning med eller utan fröträd, trots strävan att inom tjugoårsperiodens avverkningstrakt på ett lämpligt sätt förlägga hyggena, kommit att övergå alltför stora samman- hängande områden, vilket medfört vådor av flera slag såsom stormfällning, minskning av markens bördighet m. m. Härtill kommer, att den använda formen av trakthyggesbruket utmärker sig för en viss stelhet, som omöjliggör eller försvårar avverkningens lämpande efter yttre omständigheter, såsom virkeskonjunkturer, transporttförhållanden, tillgång på arbetskraft m. m. Vid hushållningsplanens uppgörande fastlåses ett wisst års avverkning till en mycket begränsad del utav skogen, nämligen 20-årsperiodens avverknings- trakt och i många fall utstakas som bekant det område, som skall avverkas under ett visst år. En förflyttning utav avverkningen är i regel mycket svår att få till stånd och bringar alltid en viss förvirring uti hela huggningssystemet. Nu kan det emellertid inträffa, att förhållandena under ett eller flera år skulle göra det synnerligen önskvärt, att avverkningen förlades till en helt annan del av skogen än där dessa års byggen utlagts. Det kan tänkas, att virkes- konjunkturerna härigenom skulle bättre kunna utnyttjas, transportsvårigheter undvikas m. m. Detta medgives emellertid icke utav det använda trakt- hyggesbruket. Detsamma har medfört även en annan nackdel, som en gång i framtiden med all säkerhet kommer att vålla mycket bekymmer, nämligen ett avsevärt försvårande av övergången till ett bättre trakthyggesbruk. Det nu använda skogsbrukssättet har nämligen samlat bestånd inom samma ålders- klasser uti stora sammanhängande områden, inom vilka skogen sålunda kommer att nå mognad vid ungefärligen lika ålder. Då man numera eftersträvar en intim blandning utav icke alltför stora bestånd tillhörande olika åldersklasser, inses lätt till vilken skada i detta avseende det förda trakthyggesbruket varit. Det hade från alla synpunkter varit bättre, om skogen såsom i Sachsen uppdelats uti lämpliga hyggesföljder med en ytvidd av 20—50 hektar inne- hållande skog utav olika åldrar samt var och en utav dem med avseende på avverkningen behandlats såsom en från övriga hyggesföljder avskild enhet. SVERIC ;ES HÄRADSALLMÄNNINGAR NG I en allmänningsskog med en ytvidd produktiv areal av 3,000 hektar och med en medelstorlek på hyggesföljden av 30 hektar, skulle 100 hyggesföljder behövt upprättas. Med 100-årig omloppstid skulle rent schematiskt sett års- hyggenas sammanlagda ytvidd utgöra 20 eller. "30 BHektarstfAnseskvarje årshygge böra hava en medelareal av 3 hektar, skulle avverkningen årligen äga rum uti 10 hyggesföljder och sålunda återkomma till varje särskild hygges- följd med 10-åriga tidsintervaller. En följd härav skulle bliva, att det först upptagna hygget alltid var fullt skogbeväxt, då nästa hygge avverkades. Då hyggesföljderna, kringgärdade utav stormkappor, ligga spridda över hela skogen, skulle aldrig några större sammanhängande hyggestrakter behöva uppstå och faran för stormfällning och skogens torkande skulle väsentligen förminskas. Dessutom kan huvudavverkningen under ett år, om så är behövligt och önskvärt, förläggas till hyggesföljderna uti en viss del utav skogen, för att under ”ett följande förflyttas till en annan del därav. Givetvis skulle även andra former utav trakthyggesbruk med fördel kunna använts. Detta gäller måhända särskilt den i Danmark utbildade formen med dess fasta, en gång för alla avgränsade avdelningar och dess nära an- slutning till den skogliga bokföringen. Utan att begå någon som helst orättvisa, kan man tryggt säga, att det trakthyggesbruk, som under de senaste årtiondena tillämpats inom allmännings- skogarna, står på en av utvecklingen för länge sedan förbiskriden ståndpunkt. Detta kan givetvis icke i minsta mån läggas allmänningsstyrelserna till last, utan orsaken härtill torde innerst vara att söka 1 den omständigheten, att de svenska skogsmännen i denna fråga släppt kontakten med den tyska och danska skogsvetenskapen, som under de senaste årtionden i hög grad sysslat med spörsmål av hithörande art. En bidragande omständighet härtill är indelningscirkulärens förut påpekade sammanblandning av begreppen drifts- klass och hyggesföljd. Blädningen, vilken är särskilt vanlig uti Bergslagsdistriktet, bedrives antingen såsom stamvis blädning, och då huvudsakligen å de sämre ståndorterna, eller ock såsom traktblädning. Beståndsvårdshuggningarna, såsom gallring och ljus- huggning, hava i regel utförts svagt och på många allmänningar närmast så- som rensnings- eller mycket svag låggallring. Å andra ha de givits en styrka som mera överensstämmer med nutida åsikter. Ljushuggning, vilken som bekant är av synnerligt stort värde för höjandet av skogsbrukets avkastning synes vara ganska litet använd. Avverkningens disposition och upparbetning. Allmänningarnas ursprungliga uppgift var att förse häradets jordbruk med husbehovsvirke och mulbete, och i överensstämmelse härmed utdelas allt fort- farande inom skoglösa härader huvudparten av virkesskörden till delägarna och endast så stor del försäljes, som erfordras för erhållande av medel för all- männingens vård «och förvaltning. Inom skogrika härader, vilkas jordägare i regel själva hava nödigt husbehovsvirke, sker numera ingen utdelning in natura, utan allt virke, med undantag av den ytterst obetydliga del därav, som erfordras för allmänningens byggnader eller häradets broar och gemen- samma hus, försäljes, varefter försäljningsmedlen efter avdrag av allmänningens utgifter fördelas mellan delägarna. 234 X TI FAFSAMTEON Några härader bestå av såväl mera skogrika som skogfattiga trakter, och inom dessa tager ofta de senare sin andel i virkesskörden in natura, de förra åter i penningar. Understundom försäljes även inom dylika härader den disponibla virkesskörden i sin helhet, men för att gynna delägare, som med hänsyn till sitt virkesbehov äro beroende utav allmänningen och möjliggöra inköp till billiga priser, få endast delägare göra inköp å virkesauktionerna. Virket avyttras vanligen å auktion och endast i få fall och å ett litet antal allmänningar förekomma underhandsförsäljningar. Dispositionen av virket och den omfattning i vilket det upparbetats, fram- går av tabell 4. 7ab. 4. Tabell över avverkningens disposition och upparbetning åren Ig9I1—1915. Arilviglaälktarviv er ken img em ss tior lek Timmer,props, PX2P5, På annat sätt | Rotstående |pappersmasse-| Brännved | Co. Summa å Se förädlat Disposition ved och kolved O, Oo Oo Oo, oO o | Oo o Oo | I o kbm Jav hela! kbm jav hela! kbm lav hela kbm Jav hela. kbm Jav hela lavverk- avverk- avverk- avverk- avverk- | ningen | ningen | ningen ningen ningen FJÖTSÖLA ve ASEN SSA 92,8831" 30- | 20;3931 12: 157130) 24 |I5068 I |180,474] 76 I I Utdelat till delägarna| 49,508| 21 420] — | 5,286 2 74] — | 55,288) 23 Till häradets broar och gemensamma byggnader = eller husbehov hos = | — — 1,423 I Summa |142,391]| 60 | 29,813|] 1291H62,416| 26 | 15142 I :1237,185] 100 Densamma utvisar att 12 2 av totalavverkningen upphugges till timmer och liknande sortiment, 26 & till brännved, 1 & till stör, slanor m. m. samt att 60 & försäljas och utdelas rotstående. Till jämförelse kan nämnas att av hela avverkningen under åren 1911— 1915 å kronoskogarna inom Bergslags, Östra och Västra distrikten försåldes rotstaende respektive. 40, 33 ochi 18 - samt upphugget 60, O7 och Sema Medeltalet för dessa tre distrikt utvisa att 32 2 försålts rotstående och 68 &Z upphugget. Upparbetningen har sålunda verkställts i större omfattning å kronoskogarna än å allmänningarna. Jämförelsen är emellertid icke fullt rättvis, enär det in natura utdelade virket på grund av utdelningstagarnas önskan vanligen ut- lämnas rotstående. Frånses detta och tages hänsyn uteslutande till den för- sålda andelen utav virkesskörden, visar det sig att 49 2 av denna försålts upparbetad och 51 & rotstående. Skogsodling. Kalmarkerna upptaga enligt hushållningsplanerna en sammanlagd ytvidd av 6,231,16 hektar eller 7,5 2 av den produktiva markens totalareal, vilket utan tvivel får anses vara väl mycket inom ett skogsbruk, på vilket man kan SVERIGES HÄRADSALLMÄNNINGAR Xx 235 och bör ställa någorlunda stora anspråk. Riktigheten av detta påstående styrkes av den omständigheten, att kalmarkens ytvidd efter 100-årig omlopps- tid motsvarar en föryngringstid av något över 8 år, vilket innebär att det i medeltal dröjer 8 år innan hyggen och andra kala områden försättas i fullt skogbärande skick. Missproportionen mellan kal och skogbeväxt mark för- orsakas dock icke endast utav försenad skogsodling, utan även, ehuru säker- ligen i ganska obetydlig utsträckning, därutav att kalmarker intagit en ganska stor andel utav de inköpta områdena. Inom de tvenne förvaltningsgrupperna äro kalmarksprocenterna praktiskt ta- get lika stora. i Allmänningarna under delägarna innehålla 7,8 2; och allmänningarna under skogsstaten 7,2 2 kalmark. Den obetydliga skillnaden förklaras mer än väl därav, att föryngringen inom den senare gruppens skogar i stor omfattning sker blädningsvis, vilket medför att många av de kalavverkade platserna bliva till ytvidden så ringa, att de icke upptagas på kartorna, varför de var för sig små men tillsammans ganska betydande kala områdena uti hushållnings- planerna redovisas såsom skogbeväxta. Inom allmänningar under delägarna användes huvudsakligen trakthuggning, vilket möjliggör en noggrannare upp- mätning utav kalmärksarealen. Skogsodlingsarbetena hava på det hela taget utförts med omsorg och där- för också lämnat tillfredsställande resultat. Mot dem skulle emellertid kunna anmärkas, att tallen gynnats även på sådana marker, varest gran- eller barr- blandskog från såväl ekonomisk som skoglig synpunkt bör hava större hem- ortsrätt. Det uppkommande plantbeståndet har endast å få allmänningar vår- dats och befordrats genom lämpliga åtgärder såsom ogräsrensning, gallring bland plantorna och röjning, vilket ju icke kan väcka förvåning, då dessa åt- gärders värde hitintills knappast har ansetts kunna uppväga kostnaderna härför. Inkomster, utgifter och nettobehållning. Avkastningen å allmänningarna utdelas såsom förut omnämnts såväl in na- tura som kontant. För att erhålla en åskådlig bild av inkomsternas storlek har naturautdelningen i »Sveriges Häradsallmänningar» värdesatts i pengar och därefter tillagts de kontanta inkomsterna. Hela den årliga inkomsten befinnes därefter i medeltal för tiden 1911—- 1915 uppgå till 1,404,462 kronor och då utgifterna belöpa sig till 473,103 kronor, utgör alltså nettobehållningen 931,359 kronor eller 710,32 kronor per hektar duglig mark och 3,93 kronor per avver- kad kubikmeter. Största /hektarnetto, d. v. s. nettobehållning per hektar duglig mank, utvisar Edsbergs allmänning uti Askersunds revir med 26,27 kronor och tätt i dess spår komma Vadsbo härads Ö. Stöpen med 25,09 och Oppunda härads med 23,43 samt Vedbo härads med 22,53 kronor. Största avkastning på avverkad kubikmeter eller kubikmeternetto har Hanekinds allmänning med 10,37 kronor. Närmast härefter följa Vedbo härads Östra Holaveden med 9,28, Håbo med 7,33 samt Bro med 6,78 kronor. Nettobehållningens storlek och utgifternas relativa fördelning på olika titlar liksom kalmarksprocenten, avverkningens storlek per hektar duglig mark samt den omfattning, uti vilken virkesskörden upparbetas genom skogsförvaltningens försorg eller den s. k. upparbetningsprocenten lämna en synnerligen god led- ning vid bedömandet utav skogsbruket. 2305 J: Av AMILON Tab. 5. Tabell utvisande utgifterna i årsmedeltal för tiden 1911— 1915 fördelade per har prod; Ann SVA a |2 pe . fo ge NIKG RNE Utgifterna i årsmedeltal för tiden 1911— | SER RN l AE I 3 A ANT I | s [ a SJ a || Er å 3 S / i I y | 9 le I:s FSF Skogsindelning Skogsodling Dikning || Avverkning AN a z g g g SS SR | | upparbetni EE GE — - so ! SoS rr ol | | Allmänningsgrupp | SS &No-2 SYV om fan - ; 15 2 5 Zl SERA (oÉ Der o I per VA | per Zz | percä bol jo i Krok e Der eller skogens natur | EUS 2 Ol bn:s SEE NE av- av || PE AV av PF av- av || Per av Is Sena KN ENA har | har || har har ss 3 FIElET ver- | samt- ver- | samt-|| , ver- | samt-|| ver- fasen fa 2 5 ön dugl. I dugl > OM dugl: E dugl 2 NERE IE Skr Sn | kad | ligall kad | liga kad | ligall kad (IN 3 Als mark | I mark || mark "I mark (SA > > = = I kbm utgif-|| kbm | utgif-l kbm |utgif- kbm [2 | > 4 = & I | | Rss 0 ING 2 - Ufs RER då ters 5 fer ll: es | VM | IM IP Rör anled JK ST I Kr IS Kr. | Kro | Allmänningar under skogs- [la TJSTALE DA order BS. [123/3,46|2,81| 7,2] 47|| 9-xz| O-03] 230 || O-54| O-17| 95 || 0:37) O-12 6,4 || 1.237] O-30 7: | I | | | | Allmänningar under del- | I | || | II io | | | | AL ÄLINA for tejojek sr bivdelaleje jaja dee fele galet ([106/1,97 1,97] 7+8) 531) O-10| O.o5] 2352 I 0-46/ 0.24| 958 || O-x0| O-o5| 2,2 1/1 oo”! O.54 | I Il | | | | | | | | | | | Samtliga allmänningar ... 116/2,85 2,46] 7,5) 49| O-17/-0.04] 231 | 0.50] 0.19] 9,6 || 0.27] O-10]| 4439 Iz 13”| ÖA | | | | = [RR a AGN | | | Kronoskogar ELOHAA Sd 6SKGO 047|2,09 3,26 6,97] 68 || O-o4| 0:02] 055 || O.41| O-21| 557 || Ost] Oco5] 154 1|3-48 | I-7A Härav har man begagnat sig uti »Sveriges Häradsallmänningar» och genom att i dessa hänseenden jämföra de båda förvaltningsgrupperna utav allmän- ningarna såväl sinsemellan som med kronoskogarna inom Bergslags, Östra och Västra distrikten sökt erhålla en överblick över likheterna och skillnaderna mellan det bedrivna skogsbruket. För detta ändamål har tabell 5 upprättats. Genast observeras den betydande skillnaden mellan virkesförrådens storlek per hektar, vilket med likartat skogsbruk borde hava medfört väsentlig skillnad även beträffande den årliga avverkningen, enär denna i hög grad är bero- ende av virkesförrådets storlek och som regel ökas och minskas med detta. Allmänningarna under skogsstaten, vilka framdeles komma att benämnas förvalt- ningsgruppen a, hava per hektar produktiv skogsmark det största virkesförrådet och ävenledes den största årliga avverkningen uppgående till respektive 123 och 3,,6 kbm. Allmänningarna under delägarna eller förvaltningsgruppen b ha ett virkesförråd av 106 samt en avverkning av 1,97 kbm. Å kronosko- garna belöpa sig virkesförråd och avverkning till 64 och 2,09 kbm. Sättes deras virkesförråd till 100 och uttryckas virkesförråd och avverkning å all- männingsgrupperna i procent härav erhålles följande framställning. Virkes- Arlig av: förråd verkning per har prod. e mark IKT OT OSKO KATTA ee ES LJ AN ra a biokemi inl se 100 100 Allmänmngar under delagama re ostron. 166 94 > > ut FASO ASStatene Ne 192 166 1 Avser endast kronoparker varmed genomsnittet för kronoskogarna i det närmaste överensstämmer. 2 Enligt år 1911 gällande skogshushållningsplaner. 3 Häri ingå de obetydliga utsyningskostnaderna. SYS jämväl några andra smärre kostnader, vilka icke kunnat utsorteras. SVERIGES HÄRADSALLMÄNNINGAR X2SA O rk, per avverkad kbm och i 2 av utgiftssumman för allmänningar och kronoskogar. idelade per har produktiv mark, per avve y ; É rkad kubikmeter och i 24 av samtliga utgifter. av samt- liga utgif- ter bk É Räså 4 Styrelsens, tjänste- Å | "Vägar och ENS Byggnader Skatter o. onera ||mäns o. avverkares | Övriga kostnader || Summa transportleder hägnader || avlön. o. arvoden || i - PTT Eg I TE ST Hö TE äl Ta ATT per 2 | per 20 II per 20 | per | 7 I per 70 per 20 | | per I| per I| per || Per | per per I| per av- | av | av- | av av- | av av- | av av- | av av- | av II av- ll har | har | | dd har | har : har || har i | ver- | samt- ver- samt-| | ver- | samt- ver- | samt-| | ver- | samt- ver- | samt- ver- ol. dugl.| | dugl.| har dugl. ] dugl.| || dugl. dugl. kad | liga | £'-] kad liga || Få kad | liga | = kad | liga | = kad | liga | kad | liga ll - kad j I mark || mark Ilmar . II mark || mark [| mark kbm | utgif- | kbm | utgif-|| kbm | utgif- kbm | utgif-|| | kbm | utgif- kbm | utgif-|| kbm | | J ter Å ter > VR terr)ia is 2 | ter € ps ter ill: & ter ä Kr. | Kr. | Kr Kro) IST: Kr Kr. | Er. || Er. | Kr. Er) Kr: = R——TT r IH | I O.04| 2,3 || 0.08] 0.02] I,4 || O-45] O-14| 758 1| O-811 O 26) 14,21) I-57) O-49| 27541] O-43) O-13| 7551 5=721 1:79 I | | | IE É || 0.06] 2,5 || 0-07) 0:04 1,5 || 0.35] O-19| 7,6 || 0-85| O-45| 18,4|| I-13] O-60) 24,61 O-44| 0:23) 9:5 I 4.62] 2.47 I | I gå - Oo < I Z 2 | O:o5| 2:4 | 0:07] 0.03] I,4 || O-40) O-15 7,8 || 0.83] O.31)| 15,7] I1-38| O-531 203311 0:43], O4T6 8,3 | 5.25] 1.99 FS bal od | O.13 Sc! 0.04| O.02] O,5 | 0.84] O.42/I1,8 || 0.50] 0:26] 7r2| 1:23 0.63] 1'7,3|| O-22| O-11 3,0 || 7-13] 3:62 Härav synes att avverkningen i förhållandet till förrådet å allmänningar under delägarna är avsevärt mycket mindre än å kronoskogarna. Å skogsodling har allmänningsgruppen a nedlagt de största kostnaderna räknat per hektar. Räknat per avverkad kbm äro de störst för gruppen Db. För övrigt äro de ganska lika för alla tre skogsgrupperna, vilket även gäller kalmarksprocenten. Med hänsyn till dikningskostnaderna dominerar gruppen a. Inom denna hava 0,37 kronor per hektar produktiv mark nedlagts på dik- ning, under det att gruppen b endast uppnår o,ro och kronoskogarna o,11 kronor. Denna betydliga skillnad torde emellertid delvis bero därpå, att en icke obetydlig andel utav dikningskostnaden inom gruppen a utgivits för vattenavledning, som varit till minst lika stor nytta för orten som för all- männingsskogarna, utan att det finnes någon möjlighet att konstatera, /uru kostnaderna fördelats eller om de fördelats. Detta är emellertid icke tillräck- ligt att förklara skillnaden, liksom icke heller den obetydliga olikheten uti förekomsten av dikningsbehövande impediment. För bedömandet av i vad mån skogsägaren söker att tillvarataga föräd- lingsvinsten å sina skogsprodukter är upparbetningsprocenten, d. v. s. det pro- centuella förhållandet mellan allt försäljningsvirke och den del därav som försålts upphugget, av största betydelse. Enligt tabellen är denna faktor minst för allmänningarna under skogsstaten och störst för kronoskogarna. Likartat förhålla sig upparbetningskostnaderna för varje avverkad kubikmeter. För sistnämnda allmänningar belöper den sig till o,39, för allmänningar under delägarna till o,54 och för kronoskogarna tillöT 77 KEOROr: Härtill bör emellertid anmärkas, att dessa kostnader, beräknade per avver- kad kubikmeter, hava alla förutsättningar att bliva minst å allmänningarna, alldenstund en stor del av virkesskörden därstädes in natura utdelas till del- ägarna, vilka själva utföra bearbetningen. 238 x J. A: AMILON Per upparbetad kubikmeter utgöra de för allmänningsgruppen a 1,02, för gruppen b 1,25 samt för kronoskogarna 3,05 kronor. Av de anförda siff- rorna kan man draga den slutsatsen, att upphuggningen inom kronoskogarna icke endast bedrivas i större omfattning utan även till ett mycket högre för ädlingsstadium än inom allmänningarna. | Detta har emellertid knappast sin grund uti en snabbare utveckling av krono- skogarnas skogsbruk, utan beror, möjligen med undantag för skogarna i Västra distriktet, huvudsakligen därpå, att huvudparten av kronoskogarnas ytvidd ut- göres av inköpta bruksskogar, å vilka redan vid tiden för inköpet nästan hela virkesskörden upparbetades och förädlades. Här fanns sålunda av ålder ett stort antal vana kolare och andra skogsarbetare, jordbruksfastigheterna voro kon- traktsenligt skyldiga att utgöra vissa arbetsprestationer å skogen, såsom virkes- transport m. m., och förädlingsindustri, såsom sågverksrörelse, bedrevs sedan gammalt. Skogsstaten hade alltså endast att fortsätta på förut banade och brutna vägar. Beträffande häradsallmännningarna har förhållandet varit helt annorlunda. Så vitt kommitterade hava sig bekant, finns det ingen enda all- männing, varest skogsbruket sedan någon längre tid tillbaka varit förbundet med avverkningens upparbetning och förädling. Jordbruksfastigheter före- komma sparsamt, och de som finnas hava ända till senaste tiden varit ut- arrenderade utan några vidsträcktare arbetsskyldigheter åt allmänningen. För anskaffandet utav arbetarelägenheter hava allmänningsstyrelserna i regel varit nödsakade att antingen köpa eller odla jord för att därefter bebygga den- samma, vilket givetvis i många fall dragit lång tid. Den omständigheten, att kronoskogarna för närvarande bedriva upparbetning och förädling i större ut- sträckning än häradsallmänningarna, måste ses mot historisk bakgrund och kan då lätt konstateras icke bero därpå, att skogsbruket å dem i detta avse- ende bedrivits mera intensivt än å allmänningarna utan därpå att de innehaft ett betydande försprång, vilket allmänningarna ännu icke hunnit inhämta. I »Sveriges Häradsallmänningar» komma allmänningskommitterade till det resultatet, att häradsallmänningarnas skogsbruk lämnar åtskilligt övrigt att önska, och särskilt framhålles, att detsamma är synnerligen konservativt. Orsakerna till det otillfredsställande resultatet. Allmänna orsaker. Skogsbruket står i allra största beroende av skogsvetenskapen. Denna har varit och är en grundbetingelse för och en mäktig hävstång vid skogsbrukets höjande, en sanning som i vårt land kanske icke alltid varit tillbörligt beak- tad och därför gärna kan förtjäna att understrykas. Det är av allra största vikt, att skogsmännen snabbt och grundiigt förmå tillgodogöra och praktiskt ut- utnyttja vetenskapens landvinningar. Att så icke alltid skett inom Sveriges skogs- bruk, kan ingalunda tillvitas oss skogsmän, utan måste i första hand anses såsom en följd av de trånga och kringskurna förhållanden, under vilka skogs- undervisningen liksom den skapande skogsvetenskapen hittills arbetat, vilket återigen varit orsak till en jämförelsevis svag utbildning och ett långsamt för- medlande av såväl svenska som utländska skogsvetenskapliga rön. Tager man så hänsyn till skogsstatstjänstemännens ofta isolerade liv, svårigheten att träffa kollegor och den hittillsvarande begränsade tillgången till facklitteratur, SVERIGES HÄRADSALLMÄNNINGAR x 239 liksom deras jämförelsevis ringa avlöning, så må man icke förvåna sig över, att bekymren för det dagliga brödet samt tjänstens många tusen små och stora omsorger i regel tagit hela deras tid och fjättrat deras håg. Omärkligt hava de växlats in på de dagliga gärningarnas sidospår, under det att den vetenskapliga utvecklingens iltåg brusat förbi. Ty med zilågsfart har utveck- lingen gått och lätt att följa har den icke varit. Det kan ické förnekas, att här antydda omständigheter haft ett ofantligt inflytande på svenskt skogsbruk, såväl å allmänna som enskilda skogar, och bland de förra icke minst å allmänningarna. Hushållningsplanerna. Detta synes bl. a. av den långa tid, som erfordrats, innan de mera tids- enliga och vidsynta driftsekonomiska beräkningarna kommit till användning vid skogsbrukets planläggning. Uti 1866 års skogsordning fastslogs »skogens framtida bestånd och högsta avkastning» såsom hushållningens mål, med hänsyn till vilket densamma skulle planläggas. Detta mål ansåg man bäst vinnas genom långa omloppstider, och som en följd däraf blev avverkningen liten. Ehuru såväl de rent ekonomiska grunderna för skogsbruket, särskilt genom möjligheterna att tillgodogöra virke även av de minsta dimensioner liksom ock de driftsekonomiska teorierna, sedan år 1866 i hög grad förbättrats och utvecklats, kvarstå likväl detta års bestämmelser rörande hushållningens mål så gott som oförändrade. Den enda rubbning av dem, som hitintills ägt rum, äro bestämmelserna uti 1916 års indelningscirkulär. Även kravet på ett synnerligen strängt uthållighetsbruk framkallade jäm- förelsevis liten avverkning genom sin fordran på årligen lika eller i det när- maste lika stort avverkningsbelopp. Då nu allmänningarna vanligen ha stort överskott på gammal, något överskott på ung samt en betydande brist på medelålders skog, så ansåg man sig nödsakad att av den äldre skogen spara en väsentlig andel till den tidsperiod, då den medelåldriga skogen skulle av- verkas för att på så sätt täcka den brist i avverkningsbeloppet, som därunder befarades. Att detta: sparande av gammal, ofta övermogen, skog medförde tillväxt- och ränteförluster är uppenbart och var sålunda från denna synpunkt till skada. Från andra synpunkter var detsamma onödigt, enär det mål, som man avsåg med detsamma, kunnat vinnas på andra och bättre sätt. MHus- hållningsplanernas brist på beräkningar över tillväxtens storlek liksom, den snävhet varmed avverkningsbeloppen genom beståndsvårdshuggningar utmätts, hava även väsentligen bidragit till de låga avverkningarna. Hushållningsplanerna hava i regeln tillämpats under tjugo år. En plan, som fastställdes år 1899 har sålunda varit grundläggande för skogsskötseln ändå till år 1919. Erinrar man sig nu skogsvetenskapens snabba utveckling, de genomgripande förändringarna i skogsbrukets ekonomiska betingelser, kom- munikationernas förbättrande och de betydande förändringar, som under tjugu år försiggå inom skogen själv, så kan man icke underlåta att anse det ganska förklarligt, att planerna under senare delen av sin tillämpningstid ofta visat sig mindre tillfredsställande. 240 x J.A, AMILON Revirens beskaffenhet och jägmästaretjänsternas tillsättande. Under alla omständigheter äro brister 1 hushållningsplanerna synnerligen betänkliga. Detta gäller i särskilt hög grad de svenska statsskogarna, enär de ärv sammanförda i så stora revir, att det ofta är svårt för jägmästaren att i detalj lära känna sina samtliga skogar. Sålunda uppgår medelarealen för reviren i Bergslags, Västra och Östra distrikten till icke mindre än 17,3460 hektar. Till jämförelse kan omnämnas, att reviren uti Sachsen i genomsnitt innehålla 1,594 och i Preussen 3,360 hektar. Skillnaden är ju betydlig, sär- skilt med hänsyn därtill att de svenska reviren bestå av ett stort antal ofta små skogar med olika kameral natur och skilda ägare, vilket gör jägmästarnas arbetsbörda per ytenhet räknat, än mera betungande, varför det inom många revir torde vara fullkomligt omöjligt för dem att ägna samtliga skogar så mycket arbete, som skogsbrukets snabba utveckling under det senaste decen- niet fordrat. Under sådana omständigheter finnes det alla skäl att antaga, såsom de sakkunniga för de allmänna skogarna uti landets södra och mellersta delar redan tidigare gjort, att kronoparker och därmed jämförliga skogar komma att taga brorslotten utav jägmästarnas tid och intresse. Härtill kommer att revirens geografiska avgränsning är från allmänningarnas synpunkt ofta ganska otillfredsställande. Revirens gränser sammanfalla nämligen merendels med länens och hära- dernas, och då allmänningarna ofta ligga inom skogstrakter invid rågångarna mellan dessa, inträffar det mycket ofta att allmänningar, som angränsa var- andra eller ligga i varandras omedelbara närhet, komma att tillhöra olika revir. Fördes dylika allmänningar till ett och samma revir, skulle statsver- kets ersättning för jägmästarens förrättningar och resor väsentligen kunna ned- bringas, men en betydligt större fördel vore, att anordnandet av bevakningen, anskaffandet utav arbetare, arbetskraftens utnyttjande, utbjudandet av saluvirket m. m. skulle kunna ske gemensamt, varigenom betydande ekonomiska fördelar skulle kunna uppnås. Revirens sammansättning och avgränsning är sålunda vidkommande allmän- ningarna ganska olämplig, och detsamma kan med fog sägas även om meto- derna för deras besättande med tjänstemän. Härvid följes vissa normer, vilka tillägga tjänstetidens längd och art en avgörande betydelse, under det att duglighet och speciell lämplighet för just den sökta tjänsten få mera träda i skuggan. Det är ju utan vidare uppenbart, att detta icke är ägnat att framkalla mera framstående skogliga egenskaper. Givetvis söka alltid myndigheterna att inom den ram, som befordringssystemet medgiver, placera »rätter man på rätter plats», varvid det för den utomstående synes självfallet att strävan torde gå ut på att besätta revir innehållande stora och värdefulla kronoparker och med omfattande förädlingsverksamhet med de dugligaste tjänstemännen, men då dessa revir endast tillfälligtvis och mera sällan sammanfalla med de, som innehålla större allmänningar, intaga dessa även i detta hänseende en ogynn- sam ställning. Även de ordinarie skogsstatstjänstemännens bergfasta ställning kan vara till en betydande nackdel för skogshushållningen, liksom ock transporten till syd- och mellansvenska revir av sådana tjänstemän, som under längre tid tjänstgjort enbart i landets nordligare delar. SVERIGES HÄRADSALLMÄNNINGAR SB äl Förvaltningssystemet. Den tudelning av förvaltningen, som är rådande inom allmänningar under skogsstaten, har visat sig kunna vara en broms på skogsbrukets utveckling. Uppenbarligen står skogsskötseln, som ombesörjes av jägmästaren, i allra inti- maste samband med de ekonomiska åtgärderna, såsom virkesförsäljningar m. m., vilka åligga allmänningsstyrelsen. Ett par exempel skola lätt bestyrka detta påstående. För att kunna bedriva en god skogsvård är en fast arbetarestam i regel nödvändig. Saknar styrelsen vilja eller förmåga att åstadkomma en sådan, är jägmästarens strävanden mot en god skogsvård i hög grad försvårade och måhända lönlösa. För att utnyttja virkeskonjunkturerna är det ofta nödvän- digt att i viss mån lämpa avverkningarna efter dem. Stöter detta emellertid på svårigheter från jägmästarens sida, omintetgöres eller förhindras allmän- ningsstyrelsens arbete i detta hänseende. Genom gott samarbete och ömse- sidiga jämkningar kan väl denna skadliga tudelning av förvaltningen neu- traliseras, men där viljorna äro starka och ensidigt inriktade på vissa åtgärder, kan friktionen bliva så betydande, att hela verket blir stillastående utan möj- ligheter till utveckling. Säkerligen skulle intresset för skogshushållningen bliva bra mycket större, om denna dualism 1i förvaltningen kunde undanröjas. Förvaltningssystemet saknar dessutom tillräcklig smidighet och anpassnings- förmåga, enär såväl årets förvaltningsåtgärder som storleken och arten utav dess avverkning bestämmas antingen innan årets början eller ock under dess första månader. Att därefter företaga ändringar efter skiftande virkeskon- junkturer, väderlek eller andra på skogsbruket inverkande förhållanden är ofta ganska besvärligt, för att icke säga ogörligt. Förvaltningssystemet inom allmänningar under delägarna lider icke av nyss- nämnda tudelning eller stelhet. Inom dem handhaves såväl den ekonomiska som skogliga förvaltningen utav allmänningsstyrelsen under enklare och friare former. Till sin hjälp har styrelsen kronoskogvaktare. Utan att på något sätt vilja bestrida deras förmåga att lösa sådana uppgifter, för vilka de ut- bildats, kan det å andra sidan icke förnekas, att de ofta använts för förvalt- ningsåtgärder, vilka kräva en djupare fackkännedom, en bättre utbildning och en vidsyntare blick på skogshushållningen än man kan fordra av bevaknings- personalen. Detta hava allmänningsstyrelserna nu börjat märka och en av dem, nämligen för Jönåkers häradsallmänning, har anställt särskild skogsförval- tare, med högre fackutbildning, vilket från såväl rent ekonomisk som även från andra synpunkter visat sig synnerligen gynnsamt. Ett flertal ordförander uti andra allmänningsstyrelser hava även uttalat sig för anställandet utav dy- lika förvaltare. Virkesskördens utnyttjande: Som förut framhållits försäljes huvudparten utav virkesskörden. En jämfö- relsevis stor .del därav upparbetas dessförinnan, men upparbetningen bedrives endast undantagsvis till något längre gående förädlingsstadium. Det uppar- betade virket avyttras vanligen å avverkningsplatserna. Någon mera i detalj gående sortering äger endast mera sällan rum. Vanligen åtnöjes man med två sortiment. Utan tvivel skulle genom en noggrannare och mera specialiserad Sortering icke endast utav det upparbetade utan även av det rotstående salu- virket kunna påräknas icke obetydligt högre priser. 17. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. 9Ssrien B. 242 x J. A. AMILON Framförallt borde, såsom för övrigt redan sker å några allmänningar, de talrikt förekommande till pålar, bjälkar, skepps- och möbelvirke dugliga trä- den avyttras för sig i särskilda poster eller, ännu hellre, avverkas genom skogs- förvaltningens försorg och salubjudas till de industrier och hanteringar, som därav hava behov. Skall emellertid virkesskörden med framgång utnyttjas på nu antytt sätt, är det emellertid alldeles nödvändigt att försäljningar, som nu huvudsakligen ske å en eller ett par gånger om året hållna auktioner, omläggas till s. k. »underhandsförsäljningar». Ett annat oeftergivligt villkor är, att allmännings- förvaltningen kan vid järnväg eller lastageplatser leverera åtminstone någon del utav det avyttrade virket, och härför erfordras tillgång till vana skogs- arbetare, tillräcklig dragkraft och någorlunda goda vägar eller andra trans- portleder. Detta har även beaktats utav flera allmänningsförvaltningar. Dessa hava under de senaste åren med kraft och omtanke sökt förbättra möjlig- heterna till ett framgängsrikt tillvaratagande utav virkesavkastningen genom att bygga arbetareboställen och därigenom skaffa sig vana arbetare och dra- gare i så stor utsträckning som möjligt, varjämte de anlagt eller förbättrat vägar och transportleder. Bristande samarbete mellan häradsallmänningarna. Allmänningarna sakna varje art utav samarbete. Detta har medfört, att de erfarenheter, som vunnits å en allmänning, icke blivit mera allmänt bekanta och sålunda icke kunnat utnyttjas å övriga allmänningar. Även andra nackdelar hava uppstått härigenom. Sålunda ha allmänning- arna vid tillvaratagandet utav sina angelägenheter, även om de varit gemen- samma, alltid uppträtt var för sig. Säkerligen skulle de förmått göra sin mening bättre gällande, om de uppträtt samfällt genom någon sammanslut- ning. En sådan skulle hava varit till nytta även från andra synpunkter. Så- lunda skulle den kunna hava upprättat en årlig statistik över den skogliga och ekonomiska verksamheten. Hade denna publicerats på lämpligt sätt, skulle delägarna i skilda allmänningar fått tillfälle till jämförelse, förvaltningen skulle hava sporrats till att åstadkomma bästa tänkbara resultat och allmän- heten skulle hava bibragts ökad kännedom och större intresse för de så värde- fulla häradsallmänningarna. Förslag till nytt administrationssystem. För att avhjälpa de brister i häradsallmänningarnas skogsbruk, som härröra från det nu tillämpade administrationssystemet, har i »Sveriges Häradsallmän- ningar» uppdragits grundlinjerna till ett nytt sådant för att, om det vinner allmänningsdelägarnas gillande, vidare utarbetas till ett mera detaljerat för- slag. Detta söker icke taga nya vägar eller utvecklingsriktningar utan innebär ett fortskridande på dem, som utstakades genom 1824 års kungl. brev och cirkulärskrivelse, varigenom som förut nämnts det tidigare mycket tryckande statliga förmynderskapet delvis avlyftes. Detta har såsom synes av den före- gående framställningen alltmera lättats och genom 1866 års kungl. kungö- relse kvarstår såsom ovillkorligt endast statens kontroll över skogens vård och skötsel samt hushållningens planläggande genom de av domänstyrelsen fastställda skogshushållningsplanerna. Det synes nu vara på tiden att taga SVERIGES HÄRADSALLMÄNNINGAR Xx 243 ett nytt steg uti den riktning, i vilken utvecklingen sedan början av före- gående århundrade förlöpt, och åt allmänningarnas förvaltningsorgan bereda större inflytande på de för hela skogsbruket så ytterst betydelsefulla skogs- hushållningsplanerna. Den statliga kontrollen över skogens vård och sköt- sel vilja däremot kommitterade ingalunda hava upphävd, utan betrakta det såsom ett önskemål att den alltjämt bibehålles, ehuru under något andra for- mer än de nuvarande. Enligt kommitterades förslag skulle administrationen fördelas på tvenne in- stanser, nämligen en för samtliga allmänningar gemensam och huvudsakligen av delägarna vald överstyrelse samt en för varje allmänning speciell styrelse. Den gemensamma styrelsen eller överstyrelsen skall tillvarataga allmänning- arnas gemensamma intressen och därjämte övervaka skogsvården, vilket natur- ligtvis icke utesluter att staten för detta ändamål anordnar den ytterligare kontroll, som från det allmännas synpunkt kan vara påkallad. Allmänningens ekonomiska och skogliga förvaltning skall med biträde av skogsförvaltare och bevakare handhavas utav styrelsen för varje särskild allmänning, vilken till- sättes efter ungefärligen nu gällande grunder. Skogshushållningsplanerna skola uppgöras av förrättningsmän med högre fackutbildning. Dessa skola antagas utav allmänningsstyrelserna, vilka med dem träffa avtal om arvodet. Grunderna för hushållningsplanerna skola å marken bestämmas utav tre medlemmar, varav en för en tid av fem år utses av Kungl. Maj:t bland Statens skogsförsöksanstalts och skogshögskolans pro- fessorer och lektorer inom det rent skogliga området samt en av vederbörande allmänningsstyrelse, varjämte en av Kungl. Maj:t utsedd fackutbildad medlem från överstyrelsen är självskriven. Sedan förslag till hushållningsplan upprät- tats, skall detsamma av kommissionen prövas och fastställas. Härigenom skulle alltså såväl de bästa tänkbara teoretiska krafter som med allmänningarnas förhållanden väl förtrogna personer komma att medverka vid planernas upprättande. l Förutom många andra uppgifter har häradsallmänningar även den att väcka och vidmakthålla i första hand delägarnas men även den övriga jordägande befolkningens intresse för ett gott och sunt skogsbruk. Utan tvivel skulle fyl- landet av denna uppgift i hög grad underlättas och befrämjas, om hela admi- nistrationssystemet efter kommitterades skisserade förslag omlades efter friare linjer, vilka åt delägarna inrymde rättighet att icke endast utföra förvaltningen i dess helhet utan även utöva verkligt inflytande på hushållningens planlägg- ning. Som det nu är kunna de visserligen, om de så önska, själva utföra förvaltningens alla detaljer, men däremot sakna de rättighet att bestämma vilka åtgärder som skola utföras. Dessa föreskrivas uti hushållningsplanerna, vilka uppgöras och fastställas av statliga myndigheter, uti vilkas händer all- männingsstyrelserna och därigenom delägarna äro att betrakta såsom ett me- del för utförandet av vissa förvaltningsdetaljer, Någon verklig bestämmande- rätt sakna de, och det är därför ganska egendomligt, att deras intresse för allmänningarna är så stort som det verkligen är. Att det är betydande, därom bär boken »Sveriges Häradsallmänningar» vittne liksom det stora arbetet, som utav allmänningsstyrelser och allmänningsdelägare nedlagts på hopbringandet av för densamma nödvändigt statistiskt material. "J. ÅA. AMILON. NYUTKOMNA BÖCKER. Betänkande rörande åtgärder för främjande av trädgårdsodlingen, företrädesvis bland mindre jordbrukare och lägenhetsinnehavare. Avgivet den 16 mars 1918 av särskilt tillkallade sakkunniga. Stockholm 1918. 119 sid. BERGEN, T. A.: Grunddragen för planering, konstruktion, uppförande och utrustning av industribyggnader enl. rationella principer. (Sveriges in- dustriförbund, avd. organisation n:o 13). 329 sid. 193 fig. Pris 12 kr. Bulletin mensuel des renseignements agricoles et des maladies des plantes. Année IX. Numero 7.'Juillet 1918. Rom 1918. 843—978. sid. EpiN, H.: Ytterligare bidrag till kännedomen om lövens fodervärde. Medd. 174 från Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Hus- djursavdeln. n:o 28. Stockholm 1913. 23 sid. ENGSTRÖM, ÅA. och ERIKSSON, ÅA.: Hjälpreda vid kolning. Stockholm 1918. ARVET Carlsons bokförlags:aktiebolag. 80 sid: 5 fig. Pristmmsomke HawrEy, R. C. and Hawes, A. F.: Manual of forestry for the northeastern United States; being vol. 1 of »Forestry in New England revied. 2d edition. 281 std ONE Yiattorsrj Wiley (and sons: Hydrografiska byrån. Årsberättelse för år 1917. Stockholm 1918. 46 sid. 4sOr PrISE ST Kro JOHANNSEN, W.: Ärftligheten i historisk och experimentell belysning. En översikt av ,ärftlighetsforskningens wiktigaste resultat. Till svenska av ROBERT LARSSON. Stockholm 1918. Hugo Gebers förlag. 327 sid. Bo RIgA RIS Ki. Kort handledning i skogshushållning. Utgiven av Norrlands Skogsvårdsförbund. Andra upplagan. 305 sid; 205 fig. Stockholm 1918. . Pris! bunden gosa Sve Kungl. Domänstyrelsens förvaltning år 1916, av Kungl. Domänstyrelsen. Sveriges officiella statistik. Stockholm 1918. 70+156 sid. MELKERSON, J. A.: Om 1916 års förslag till ny flottningslagstiftning. Yttr. av Svenska Vattenkraftsföreningen. Förutsättningarna för allmän flottleds "anläggning enl. gällande flottledsförfattningar. (Svenska Vattenkraft- föreningens publikation n:o 96). Stockholm 1918. 26 sid. Pris I kr. MENTZER, ÖSCAR VON: Ur Jaktlag, jakt- och giftstadga. 38:e rev. uppl. Alm- quist och Wiksell. Uppsala och Stockholm 1918. 8 sid. Pris 25 öre. MITSCHELL, ALFRED: Incense Cedar. U. S. Departement of Agriculture, Forest Service, Bulletin N:o 604, Forest Service, Washington 1918. 40 sid. RaAscH, MARTIN: Jakt-tabell enligt Jaktstadgan d. 8 nov. 1912 samt till d. I juni 1918 utkomna författningar, utvisande den tid, då jakt efter vissa djurslag är tillåten och förbjuden. Norstedt & Söner. Stockholm 1918. 4 KSTOK EEE RISTE215 OLE ENENERATUR Xx 245 STERNS, R. W. Canadian Douglas fir. Its mechanical and physical properties. Ottawa 1918. Canada. Internior. dept. Forestry branch. Bull 60. 84 sid. Sveriges häradsallmänningar. En skoglig, ekonomisk, administrativ och rättslig utredning, verkställd på uppdrag av allmänningsdelägarne. Stockholm TOS. ,19r sid... 8 fig. och I större karta. Pris. kr Erbålles, från Svenska Skogsvårdsföreningens kontor. The University of Washington. Forest Club Annual. Vol. VI. Seattle 19138. GÖLSId: 7. HA ESS Cents: WALLEN, AXEL: Vattenståndsförutsägelserna. Granskning av 1917 års resultat och prognoser för 1918. (Svenska Vattenkraftföreningens publ. n:o 97.) Stockholm 1918. 20 sid. och 2 tab. Pris 75 öre. Weir, J, R. Forest dissase surveys. U. S. Departm. of Agriculture. Bull 658. Washington 1918. 23 sid. WuHirForb, H. N. Forest conditions of Colombia and Venezuela. Wash. 1918. Länsjägmästare Ernst von Porats donationsfond. Ansökningar om erhållande av pension från nämnda fond ingivas före den 3 november till Styrelsen för Svenska Skogsvårdsföreningen, adress Jakobs- bergsgatan 6, Stockholm. Ansökan skall vara åtföljd av intyg från veder- börande myndighet om sökandens medellöshet. Rätt till sökande av pension äger behövände änka efter länsjägmästare eller efter från Skogsinstitutets högre kurs utexaminerad person eller efter person med motsvarande utbild- ning, FRÅN FINLAND. Även på det forstliga området har befrielsekriget tryckt nog så märkliga spår. Vi stå händelserna alltför nära för att kunna fullt uttömmande och objektivt behandla denna fråga, men i vissa huvuddrag kan det skedda dock redan sammanställas, och framtida möjligheter skönjas. Då det röda upproret utbröt, eller närmare sagt den 27 januari innevarande år, ställde sig landets hela forstmannakår på den lagliga regeringens sida — med några få beklagansvärda undantag. I Vasa bildades en interimsforst- styrelse, vilken ledde landets skogshushållning ända till krigets slut. Men då större delen av forstmännen hade ett eller annat åliggande att utföra inom de direkta krigsoperationerna, eller höllos av de röda under sträng bevakning, 240 x NOTISER och då all skogsindustri var fullkomligt bragt till stillestånd, så blev interim- styrelsens åtgörande huvudsakligast blott av sammanhållande art. Närmare ett tiotal forstmän stupade eller mördades under kriget, och flera hava er- hållit utmårkelsetecken. Då den vita armén segerrikt intågade 1 landets huvudstad, vidtogs genast även på skogshushållningens gebit en ordnande verk- samhet. Det första steget blev åvägabringandet av ett chefsombyte. Landets förre forstchef, statsrådet P. W. Hannikainen var den enda av forststyrelsens tjänste- män, vilken slöt sig till de röda, och utlämnade hela styrelsen i deras våld. Visserligen torde denna arbetarerepublikens forststyrelse bestått blott av ett par arbetsledare och någon f. d. folkskolelärare, samt den gamle chefen åt- minstone till namnet — men någon särskild verksamhet kunde denna acke utföra, ty nästan alla av landets statsskogar befunno sig på den vita sidan, och sty- relsen kunde icke disponera över en enda utbildad forstman. Bland forstmanna- kretsar igångsattes ett slags »folkomröstning», om man så får säga, för att utröna den allmänna opinionen beträffande nyval av forstchef. Resultatet härav är ännu icke känt. Men såsom tjänstförrättande forstchef fungerar för tillfället professorn i skogshushållning vid universitetet A. K. Cajander. Att kriget kommer att inverka på mångahanda sätt på landets hela stats- ekonomi behöver icke vidare påpekas. Brist på arbetskraft och dragare omöjliggjorde så gott som över hela landet vedanskaffningen för innevarande och delvis nästa år såväl i statens som privata skogar. Man lever nu på sista årets inbesparingar, och ser med bekymmer framtiden an. Sågindustrin kunde, med få undantag, knappast påbegynna sina vinterarbeten, vilka troligen dock i alla händelser skulle in- skränkt sig till det minsta möjliga, då alla brädgårdar redan äro överfyllda, och exportmöjligheterna minimala. Pappersindustrin låg likaså nere hela vintern, dels av brist på arbetskraft, dels med anledning av de talrika och hemska blodsdåden på landets största pappersbruk Kymmene, Valkenkoski m. f. Inom statens skogar kunna större förödelser direkt på skogarna icke an- tecknas, då blott en liten areal av dem föll inom de rödas krigsområde. Men skogseldar, hava tyvärr åstadkommit betydande skador, vilkas storlek ännu icke kan angivas. Inom privatskogar, i synnerhet i Tavastehus län, hava skogarna dock lidit avsevärt under kriget. Följderna av kriget komma att bliva såväl vittgående som ödesdigra för hela landet — detta kan man i alla fall redan konstatera. Att landets skogshushållning under de sista åren icke varit sådan den bort vara, anses allmänt. Och på klander sparas för tillfället varken i ord eller press. Men nu, som ofta, skjutes betydligt över målet, och saken granskas måhända icke alltid tillräckligt objektivt. Man glömmer ofta, i huru hög grad våra politiska förhållanden även här verkade ödesdigert, då den ryska regimen hade blott en lösen — penningar i största möjliga grad och till vilket pris som helst ur landets statsskogar. » Skogshushållningens nydaning» på forstligt-ekonomisk bas är nu dagens lösen — man och man emellan, på möten, och i litteraturen. Tillsvidare förefinnas naturligtvis blott förslag och mer eller mindre vittsyftande projekt. Att landets skogsexport i huvuddrag kommer att inriktas på Tyskland är naturligt och fullt önskligt. Härav följer en fullkomlig omläggning av hela NOTISER X 247 skogsindustrin och skogshushållningen, då troligen klenvirke och pappersved komma att i betydlig grad uttränga det grova sågvirket, med sin avsättning på England. En fullkomligt ny exportvara till Tyskland framväxer med oanad kraft inom hela landet — nämligen kåda och terpentin m. fl. biprodukter på skogshushållningsområdet. Likaså börjar tjäran söka sig väg till Tyskland — för att nu icke tala om papperet. Finlands politiska ställning: har med ens på ett synnerligen tydligt sätt framhållit betydelsen av våra enorma skogskapital, vilka ligga och vänta på ett fullt forstligt och ekonomiskt tillgodogörande. » Skogshushållningens nydaning» i Finland är så enormt omfattande, och kräver så lång tid, att man knappast äger rättighet vänta sig några alltför synliga resultat inom närmaste framtid. Även nu kommer lösen att bliva penningar till största möjliga grad — men under förutsättning av en forstlig skogshushållnings fordringar — fordringar så omfattande och mångahanda, att de icke kunna refereras i en kort uppsats eller ett mötesreferat. Med tacksamhet och djup rörelse skola vi finska forstmän erinra oss den stora hjälp gamla Sverige sände oss genom sina frivilliga i de vitas led, bland vilka vi till vår glädje funno ett flertal svenska forstmän, vilka alla utmärkt sig för just de egenskaper ett krig som detta fordrar, nämligen djärvhet, för- måga till självständigt initiativ och uthållighet. THIESB: En RÄVARUMARKNADEN MÅNADSÖVERSIKT. Den försäljningsförening, som jag i min förra månadsöversikt nämnde vara under bildande, har nu blivit en verklighet. Det är ej för mycket sagt att den redan visat sig vara till avlastarnas stora nytta. Huru länge dess verk- samhet kommer att fortgå, är ju beroende dels på krigets längd, dels på huru lång tid efter krigets slut som England och Frankrike komma att bibehålla sina inköpsorganisationer. Meningarna i detta senare avseende äro delade, i det man på vissa håll anser att åtminstone ett år efter kriget kommer att förflyta, innan deras verksamhet upphör, under det att man på andra gissar på att dessa organisationer komma att upphöra mycket snart efter krigets slut. Priserna äro nu avgjort i stigande. Visserligen är väl detta beroende på även andra omständigheter, men det torde dock vara säkert att försäljnings- föreningen har mycket kraftigt bidragit härtill. Ställningen före dess bildande var sådan att många av våra avlastare redan börjat lyssna till förslag om att 248 Xx TRÄVARUMARKNADEN sätta ned sina priser. - Och den starka inköpskommission, med herr Montagu Meyer i spetsen, som arbetade för engelsk räkning, lämnade inga medel oförsökta att pressa ned priserna. Numera förnekas nog detta men torde icke förty vara sant. Danmark är 1 marknaden och betalar för Härnö- sands furubräder £ 20 upp till 20.5/—. För Sundsvallsvaror har betalts till och med £ 20.17/6. Umeå har erhållit £ 19.10/— å 19.15/—. Alla priser fob. och för prompt skeppning. 9” och 3/4”: X 4—51” utskott betalas med £ 14.5/— å 14.10/—. Holland har även börjat köpa och för nästa år där- vid för Sundsvalls granbattens betalat kr. 345;— å 355:— fob. Och England köper västkustvaror på fob. villkor till £ 25 för 7” battens och £ 26 för hyvlade 7” bräder: Det omförmäles att det är avsevärda kvantiteter, som under senare tiden försålts på dessa villkor och lämpliga specifikationer av osorterad kvalitet säljas fortfarande lätt. Däremot synas de lägre kvaliteterna icke vara så begärliga. Underhandlingar hava även varit å bane beträffande varor från ostkusten och den engelska regeringens uppköpare har godkänt de begärda och av försäljningsföreningen fastställda priserna, men affärernas be- stämda avslutande har ej kunnat fullföljas på grund av befraktningsfrågan. Man bör dock hava anledning hoppas att fraktmarknaden skall bliva lättare, och att en välbehövlig gallring av öÖöstersjöhamnarnas brädgårdar skall låta sig göra under senhösten. Allt detta såväl som mycket annat beror ju dock på freden. Som ett totalomdöme torde man i detta nu kunna uttala, att läget för vår svenska trävarumarknad så tillvida är ljusare nu än för ett par månader sedan att priserna bättre hållas uppe. Huru innerligt väl detta behöves torde envar förstå, som känner med vilken hastighet alla omkostnader ökas. Genom stark sammanhållning bör den förbättrade ställningen kunna bevaras och ytterligare stärkas. Sker ej så, torde resultatet av rörelsen ingalunda komma att mot- svara den stegring i priserna som hittills ernåtts. IDG gr IG —M. INISTRATION SKOGSSTATENS BEGÄRAN OM LÖNEREGLERING. TILL KONUNGEN. Genom nådigt brev den 17 december 1915 tillsatte Eders Kungl. Maj:t en kommission med uppdrag att företaga undersökning, huruvida nu gällande avlöningsreglementen för tjän- stemän vid statens järnvägar, postverket, tullverket och statens vattenfallsverk kunde ersättas av i huvudsak gemensamma avlöningsbestämmelser för samtliga nämnda verk, samt därest så vore förhållandet, avgiva förslag till dylika gemensamma bestämmelser. Genom nådigt brev den 17 mars 1916 har sedan Eders Kungl. Maj:t förordnat, att be- rörda uppdrag skulle utsträckas att omfatta jämväl Kungl. domänstyrelsen och dess under- lydande personal. Sedan den sålunda tillsatta lönekommissionen under arbetets gång funnit det omöjligt att medhinna utarbetandet av ett definitivt löneregleringsförslag för samtliga, de verk, som kom- missionens arbete omfattade, i så god tid, att nådig proposition om lönereglering kunde före- läggas 1918 års riksdag, hemställde kommissionen i underdånighet om nådigt uppdrag att utarbeta förslag till provisoriska löneregleringar. Med anledning härav erhöll lönekommis- sionen i uppdrag att, — med behörig hänsyn, tagen till den återverkan, ett förverkligande av ett provisoriskt löneregleringsförslag kan tänkas utöva på avlöningsförhållandena i de cen- trala verken och jämförliga ämbetsverk jämte dem underställd personal — dels verkställa en närmare undersökning om möjligheten och lämpligheten av en lönereglering för befattnings- havare vid statens järnvägar och vattenfallsverket, vid skogsstaten samt vid post- och tele- grafverken, ävensom i den mån undersökningen därtill föranleder, inkomma med utlåtande och förslag i ärendet, därvid emellertid mera genomgripande förändringar i dei gällande av- löningsbestämmelser tillämpade grundsatser för avlöningens utgående böra undvikas, dels ock inkomma med utlåtande och förslag rörande tillfällig löneförbättring för befattningsha- vare vid ovannämnda verk ävensom med dem jämnställda befattningshavare 1 tullverket, be- träffande sistberörda verk med bibehållande åtminstone i huvudsak av det därstädes nu till- lämpade sportelsystemet. Med anledning av denna skrivelse utarbetade lönekommissionen provisoriska löneregle- ringsförslag. Lönekommissionen inskränkte sig härvid överhuvudtaget endast att föreslå vissa förhöjningar å avlöningsbeloppen sådana de fastställts vid sista löneregleringen för varje särskilt verk. Ringa eller ingen hänsyn synes hava tagits till de ändrade förhållanden, som inträtt i tjänstemännens arbete, ansvar och verksamhet i övrigt sedan sista löneregle- ringen genomfördes. Ej heller jämfördes med varandra de olika tjänstemännen inom skilda verk i syfte att åt tjänstemän, som i avseende å utbildning, tjänstgöring och ansvar voro jämnställda, bereda lika löner, Mot förslagen riktades från tjänstemännens sida anmärkningar. På grund av lönekommissionens förslag utarbetades nådiga propositioner, vilka vunno 1918 års riksdags bifall, varigenom provisoriska löneregleringar genomförts för de verk, som 1915 års lönekommissions arbete omfattat. Sedermera har Eders Kungl. Maj:t dels tillsatt en ny lönekemmitté för att utarbeta förslag till lönereglering för statens järnvägar och vattenfallsverk samt post- och telegrafverken, dels hänskjutit tullverkets lönefråga till tullkommissionen. Således har frågan om lönereglering för de verk, som 1915 års lönekommissions arbete av- såg, på nytt upptagits till behandling dock med undantag för skogsstaten. I nådiga propositionen till 1918 års riksdag angående provisorisk lönereglering för skogs- staten säger departementschefen, att de erinringar, som av samtliga de tjänstemannakårer, som beröras av förslaget, riktats mot förslaget (1915 års lönekommissions förslag till provi- sorisk lönereglering för skogsstaten) icke kunna frånkännas ett visst fog samt att detta sär- skilt gäller dels vad överjägmästarna, dels vad kronojägare och tillsyningsmän anfört. Depar- 250 X SKOGSADMINISTRATIONEN tementschefen fortsätter: »Då emellertid den nu ifrågasatta löneregleringen är provisorisk samt kommissionens förslag framkommit efter noggrant övervägande av förhållandena inom samtliga de verk och tjänstemannakårer, som äro föremål för kommissionens utredningsar- beten, samt tillstyrkts av domänstyrelsen, anser jag mig ej kunna tillråda vidtaga ändringar av principiell betydelse i kommissionens föreslagna avlöningsstat.» Av dessa uttalanden sy- nes framgå, att departementschefen ansåg den nu genomförda provisoriska löneregleringen för skogsstaten ej fullt tillfredsställande. Då avlöningsförhållandena inom samtliga de verk och tjänstemannakårer, som varit före- mål för 1915 års avlöningskommissions arbete, utom skogsstaten, nu blivit på nytt hänskjutna till nya utredningskommittéer, synes oss även skogsstatens avlöning med fullt skäl och rätt- visligen böra på nytt upptagas, De skäl, som anföras för ett nytt utredningsarbete rörande statens järnvägar, vattenfallsverk, post- och telegrafverken samt tullverket gälla i ännu högre grad skogsstaten. Statens skogsförvaltning har nämligen mer än något annat av statens andra affärsdrivande verk under senare åren kunnat visa en storartad utveckling. Tjänste- männens ansvar och arbete har härigenom i avsevärd grad ökats. Den låga lönestandard inom skogsstaten i jämförelse med övriga affärsdrivande verk, som alltid och utan synbar anledning varit rådande, borde därför med fog höjas. På grund av den låga lönestandarden kunna enskilda skogsägare och skogsvårdsstyrelserna med framgång konkurrera med staten om tjänstemännen. Avgången från statstjänsten är oroande och karaktäristisk för situationen. En ständig brist på kompetenta både högre och lägre skogstjänstemän är rådande, vilket medför, att det värdefulla förvaltningsobjekt, som statens skogar utgör, ej kan erhålla den noggranna och intensiva vård och skötsel, som kan och bör krävas, varigenom stats- verkets, inkomster ej bliva så höga, som särskilt i dessa tider eljest vore behövligt och önskligt. Det uppsving, som utan tvivel efter nu rådande krisår kommer att inträda inom trävarurörelsen, gör det även nödvändigt att staten i tid står rustad. Härför kräves ej minst en tillräcklig tillgång på god, kvalificerad personal. I anslutning härtill få vi även åberopa vad generaldirektören för Kungl. domänstyrelsen i sin underdåniga skrivelse den 8 maj 1918 anfört, och som i avskrift bilägges. Lika stor glädje och tillfredsställelse som Eders Kungl. Maj:ts beslut den 17 mars 1916 att till 1915 års lönekommission hänskjuta skogsstatens lönereglering väckte, lika stor be- svikelse känner skogsstaten nu, att ensam av de affärsdrivande verken lämnas utanför den lönereglering, som nu förberedes för dessa verk. Då Kungl. Maj:t ej hänskjutit skogsstatens löneregleringsfråga till den nya lönekommittén för de affärsdrivande verken samt skogsstatens tjänstemän otvivelaktigt arbeta under förhål- landen, som äro olika dem, som äro rådande inom övriga affärsdrivande verk, och då slut- ligen samtliga skogsstatstjänstemännen erhållit en proportionsvis lång och dyrbar specialut- bildning, som gör att dessa tjänstemän inom statsförvaltningen intaga en särställning, få un- dertecknade, representanter för överjägmästare, jägmästare och skogsingenjörer, ordinarie som extra, föreståndare för statens |skogsskolor, kronojägare och tillsyningsmän, ordinarie och extra, i underdånighet anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes hänskjuta frågan om skogs- statens lönereglering till en särskild för detta ändamål tillsatt kommitté. Då den proviso- riska lönereglering, som vid 1918 års riksdag genomfördes, måste anses i hög grad otill- fredsställande, såsom ock skogsstatens samtliga tjänstemannagrupper i sina yttranden om 1915 års lönekommissions förslag anfört, få vi i underdånighet hemställa att en eventuell kom- mitté måtte åläggas att så påskynda arbetet, att förslag till en fullständig lönereglering kan föreläggas 1919 års riksdag. Skulle Eders Kungl. Maj:t behjärta vår underdåniga anhållan, få vi i underdånighet an- hålla, att i denna kommitté representanter för skogsstatens såväl högre som lägre tjänstemän måtte insättas. Underdånigst UNO WALLMO CARL VON SCHÖNBERG. CARL BJÖRKBOM. RAGNAR EKMAN. GEORG NORDFORS. HANS MELANDER. «OSCAR J:SoN BRAGÉE. OCT. A. NILSSON. Stocktolm den 3 sept. 1918. SKOGSADMINISTRATIONEN 25 LAGAR, KUNGL. FÖRORDNINGAR OCH BESLUT. Tilläggsbidrag till vissa innehavare av odlingslägenheter och skogs- torp å kronomark i de sex nordligaste länen. Genom Kungl. Kungörelse den 20 juni 1918, utkommen från trycket den I juli 1918 har förordnats: Mom. 1. Innehavare av odlingslägenhet, som, före det dessa bestämmelser trätt i kraft, upplåtits jämlikt kungörelsen den 18 juni 1909 angående upplåtande av odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen, skall äga rätt att, där före- skrivna byggnadsarbeten icke blivit utförda före den I januari 1915, — utöver honom till- kommande odlingshjälp — såsom tilläggsbidrag erhålla ett belopp, svarande mot tredjedelen av innehavarens kostnad för föreskrivna byggnadsarbeten, vilka utförts under tiden från och med ingången av år r915 intill den dag dessa bestämmelser trätt i kraft, och mot hälften av sådan kostnad för fullbordande efter dessa bestämmelsers ikraftträdande av dylika bygg- nadsarbeten, med iakttagande att tilläggsbidrag för byggnadsarbeten, som utförts innan dessa bestämmelser trätt i kraft, icke må överstiga 500 kronor och att tilläggsbidraget icke må sammanlagt uppgå till högre belopp än 1,250 kronor. Lägenhetsinnehavare, som önskar komma i åtnjutande av dylikt tilläggsbidrag, skall till vederbörande jägmästare ingiva till domänstyrelsen ställd ansökning därom, åtföljd av intyg av två kända och trovärdiga män rörande innehavarens kostnad för efter den I januari 1915 utförda byggnadsarbeten, eller, där ansökningen avser bidrag för ännu icke verkställt arbete, rörande kostnaden för byggnadernas fullbordande enligt föreskriven plan. Jägmästaren, som, där han så finner erforderligt, har att företaga besiktning å lägenheten, åligger att insända jämte eget utlåtande ansökningen till domänstyrelsen, vilken det tillkommer att fastställa till- läggsbidragets storlek. Lägenhetsinnehavare, som tillerkänts tilläggsbidrag för redan utfört arbete, äger omedel- bart utbekomma detsamma. Lägenhetsinnehavare, som tillerkänts tilläggsbidrag för fullbordande av föreskrivet bygg- nadsarbete, vare berättigad att i enlighet med reglerna i 15 mom. av ovannämnda kun- görelse, sådant detta moment lyder enligt kungörelsen den 9 oktober 1914, uppbära hela det honom tillkommande tilläggsbidrag, i mån som arbetet med fullbordandet av lägenhetens åbyggnader fortgår. Lägenhetsinnehavare, som uppbär tilläggsbidrag, vare skyldig att vidkännas den höjning i den årliga avgiften, som motsvarar ränta efter 3,6 för hundrade å sagda bidrag. Mom. 2. Vad i mom. I stadgats gälle i tillämpliga delar jämväl i fråga om skogstorp, som upplåtits antingen jämlikt nådiga brevet till domänstyrelsen den 29 maj 1891 angående upplåtande av odlingslägenheter å kronoparker i Norrbottens län eller jämlikt kungörelsen den 27 maj 1904 angående upplåtande av odlingslägenheter å kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län, där innehavaren erhållit torpet på arrende under femtio år, dock att tilläggsbidrag ej må utgå, med mindre å torpet finnes eller genom utvidgning kan erhållas tillräcklig, för odling lämplig mark eller torpet eljest på grund av särskilda omständigheter kan anses tjänligt till jordbruks- eller bostadslägenhet, till utrönande varav jägmästaren har att, där så finnes erforderligt, med sakkunnigt biträde företaga besiktning å torpet. Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen, enligt därå meddelad uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Instruktion för statens kolonisationsnämnd:. Kungl. Maj:t har fastställt följande bestämmelser att utöver vad brevet den 3 maj 1918 inne- håller tillsvidare gälla som instruktion för nämnden: »Statens kolonisationsnämnd åligger att i enlighet med de av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämda grunder samt i överensstämmelse med denna instruktion bringa de beslutade kolo- nisationsföretagen till utförande. Härvid har nämnden bland annat: att särskilt för varje kronopark underställa Kungl. Maj:ts prövning och fastställelse plan för kolonats utläggande å densamma ävensom förslag beträffande det största och minsta 252 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN antal mindre kolonat, som skall upplåtas med genom statens försorg delvis uppförda bygg- nader; att bland allmänheten sprida kännedom om kolonisationsföretagen och kungöra kolonaten till ansökan lediga; att, sedan ansökningar inkommit, pröva och avgöra, huru många mindre kolonat, som inom de av Kungl. Maj:t, beträffande antalet bestämda gränser, skola upplåtas med genom statens försorg delvis uppförda byggnader; att antaga kolonister och med dem upprätta kontrakt angående upplåtelserna, varvid nämnden äger göra de mindre avvikelser från den fastställda planen, som kunna befinnas ertorderliga eller önskvärda; att föranstalta om hållande av de syner, som erfordras vid kolonatens upplåtande; att för byggnadsarbeten fastställa ritningar och beskrivningar, vilka skola lända till efter- rättelse i den mån ej sedermera avvikelse medgives av nämnden; att, därest det under kolonisationsarbetets fortgång finnes erforderligt eller ändamålsenligt, vidtaga mindre jämkningar i fråga om områdestilldelningen för kolonaten ävensom beträf- fande diknings- och vägbyggnadsplanerna; att övervaka att kolonist fullgör sina kontraktsenliga åligganden, samt, om kolonist bris- ter härutinnan och ej låter rätta sig, skilja honom från kolonatet, när laga skäl därtill äro; att mottaga, granska och förvalta de säkerhetshandlingar, som kolonist kontraktsenligt har att avlämna; att för kolonat, där byggnaderna helt uppföras av kolonisten, bestämma den byggnads- hjälp, denne äger erhålla av allmänna medel; att bestämma den skyldighet att bygga och underhålla vägar inom kolonisationsområdena, som åligger kolonist; att föranstalta om uppgörande av plan för kolonatens uppodling; att i den mån så lämpligen kan ske tillhandahålla kolonist erforderliga byggnadsmateri- alier ävensom konstgödsel; att efter stadgade grunder utbetala byggnads- och odlingshjälp; aft påkalla åtgärder av vederbörande skogsstatspersonal, för utsyning av öm byggnader och andra ändamål erforderligt virke; att bringa verkställda upplåtelser till domänstyrelsens kännedom; p att själv eller genom någon av sina ledamöter å ort och ställe hålla uppsikt över kolo- nisationsarbetena; att till vederbörande kronouppbördsman årligen insända uppgift å de legobelopp, som det åligger kolonist att gälda; att föra räkenskaper över uppburna anslag och andra omhänderhavda medel; att årligen före den 1 april avlämna redovisning för föregående års förvaltning; att till Kungl. Maj:t årligen före den 1 februari avgiva berättelse över de åtgärder, som under föregående år vidtagits för kolonisationsförsökets genomförande; samt att, där avvikelse finnes böra ske från de av Kungl. Maj:t och riksdagen för kolonisa- tionsverksamheten bestämda grunder, till Kungl. Maj:t inkomma med framställning därom.» Inköp av ströängar genom statens kolonisationsnämnd. Genom K. Brev den 12 juli 1918 har statens kolonisationsnämnd bemyndigats att för kronans räkning godkänna av kolonisationsnämnden med ägarna av vissa hemman inom Lycksele socken med ströängar å kronoparken Metseken samt inom Stensele socken med ströängar å kronoparken Rönnliden träffade preliminära köpeavtal. Ströängarna, som äro erforderliga för genomförande av beslutade kolonisationsföretag å nämnda kronoparker, skola säljas fria från inteckningar för fordran eller födoråd. Nationalpark. K. Maj:t och riksdagen hava beslutat att såsom nationalpark må avsättas ett visst område av 34,05 hektar av den till Dalby kronopark i Dalby socken av Malmöhus län hörande Söderskogen. Tilläggsarvoden åt vissa årsförordnade t. f. jägmästare. S mm em > mA >= Sem a rr mm — — K. Maj:t har förordnat, att extra jägmästaren Oldenburg under uppehållande av jägmästar- tjänsten i Örbyhus revir. skall från och med den 15 maj, 1918 till och med den 14 maj SKOGSADMINISTRATIONEN | x253 1919 uppbära förutom annat ett tilläggsarvode efter 800 kronor för år räknat, samt medgivit, ej mindre att Oldenburg må för tiden från och med den I januari till och med den 14 maj 1918 uppbära utöver honom jämlikt förenämnda beslut den I juni 1917 tillkommande av- löningsförmåner, varigenom han bl. a. beviljades ett tilläggsarvode av 400 kr. för år räknat, ett ytterligare arvodestillägg efter 400 kronor för år räknat. Även har förordnats att t. f. jägmästarna i Transtrands revir Eric Måhlén, i Västerås revir David Hultmark och i Sunnerbo revir Tage Vilhelm Aae må från och med den I januari 1918, så länge de jämlikt förberörda förord- nanden uppehålla sagda jägmästartjänster, uppbära, utöver dem förut tillerkända avlönings- förmåner, ett arvodestillägg av, Måhlén och Hultmark vardera efter 400 kronor och Aae efter 1,000 kronor, allt för år räknat. Resekostnads= och traktamentsersättning åt viss till bränslekommis- sionens förfogande ställd skogsstatspersonal vid tillfällig tjänstgöring inom skogsstaten. K. Maj:t har på av domänstyrelsen gjord framställan förordnat, att de till bränslekomis- sionens förfogande tillsvidare under år 1918 ställda skogsstatstjänstemän, som under kortare tid innevarande år komma att tillfälligt återinträda i skogsstatstjänst, må för resa från den ort, där de äro förlagda under sin tjänstgöring hos kommissionen, till det överjägmästardi- strikt, där de under sin tillfälliga tjänstgöring inom skogsstaten blivit placerade, samt åter, tillerkännas resekostnads- och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente, att utgå av de till driftkostnader för statens domäner under rubrik oförutsedda och diverse utgifter anvisade medel. Respenningar åt skogsrättare. Kungl. Maj:t och Riksdagen har fastställt sådan ändring i gällande stat för statens skogs- skolor, att tillämpas från och med år 1919, att i slutet av sagda stat införes en ny post >respenningar åt skogsrättare att fördelas efter Kungl. Maj:ts beprövande, 600 kronor.» Domänstyrelsen har att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till fördelning av sagda respenningar samt den ändring i kungörelsen den 28 augusti 1917 angående resekostnads- och traktamentsersättning åt befattningshavande vid skogsstaten och statens skogsskolor, som må föranledas av att respenningar tillerkännas skogsrättarna, Fördelning av behållna skogsvårdsavgifter. Ur nåd. brev den 23 augusti till statskontoret hämtas följande : I sitt utlåtande har domänstyrelsen föreslagit, att med hänsyn till önskvärdheten av att betydande områden å Öland bleve försatta i skogbärande skick, det procenttal, efter vilket skogsvårdsstyrelsen i Kalmar läns södra landstingsområde erhållit andel av hos Eder reser- verade skogsvårdsavgifter eller 2!/, procent, för åren 1918—1920 måtte höjas till 5 eller 5/, procent. I skrivelse den 21 juni 1918 har domänstyrelsen inkommit med förslag till fördelning av hos Eder vid utgången av år 1917 reserverade skogsvårdsavgifter. Till följd av remiss har Ni den 30 juli 1918 avgivit utlåtande i ärendet och därvid med- delat att behållningen av de till Eder redovisade skogsvårdsavgifter utgjorde i runt tal 205,000 kronor. i Då Vi nu låtit oss föredragas detta ärende, hava Vi förordnat, att de hos Eder vid 1917 års utgång reserverade skogsvårdsavgifterna skola mellan nedannämnda skogsvårdsstyrelser fördelas efter följande procenttal, nämligen: Skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms" läns landstingsområde 5 «procent » » Uppsala » » 5 » » : Södermanlands » » 2 » Hg .» — Östergötlands d » E 2 » » Jönköpings » » 5'/2 > » — Krunobergs » » 5 Å » » Kalmar läns norra » I » » » » » södra > 5 hå 254 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN Skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms läns landstingsområde 5 procent ) Gottlands > » 3 » » Blekinge p » 3 » » Kristianstads » » 6 » Malmöhus » ) FE » Hallands » » 10!/, » » » Göteborgs och Bohus » » ÖN » » Älvsborgs » » 6 JE » » » — Skaraborgs » » 3'/2 » ) Värmlands » 3 ; > » » Orebro » 4 » » » Västmanlands ) 5 » » >» — Kopparbergs Aa » » Gävleborgs , » 2 » » Västernorrlands ) 4 » » » Jämtlands » » Cs » Tillika hava Vi förordnat, att den av skogsvårdsstyrelsen i Kalmar läns södra landstings- område tillerkända andel i omförmälda skogsvårdsavgifter hälften skall användas för skogs- odling å Öland. Uppbörd av likvid för av jägmästare försålda skogsalster m. m. Nåd. brev till Domänstyrelsen av den 30 augusti. GUSTAF etc. Vår ynnest etc. I skrivelse den 10 juni 1918 har Ni hemställt om viss förklaring av det i $ 50 av förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket, sådan denna paragraf lyder enligt kungörelsen den 31 de- cember 1917, förekommande stadgandet, att jägmästare uppbär likvid för vad av honom försålts. Sedan utlåtande i ämnet avgivits den 26 juni 1918 av domänbokföringssakkunniga och Ni den 8 juli yttrat Eder i anledning av vad de sakkunniga anfört, hava Vi funnit gott för- klara, att skogsalster skola enligt nämnda författningsrum anses hava blivit av jägmästare försålda, när det tillkommit denne att enligt gällande föreskrifter pröva anbud dära. Arvodestillökning för viss skogsstatspersonal. Domänstyrelsen har meddelat vissa länsstyrelser, att styrelsen jämlikt nåd. brev den 20 juni 1918 förordnat, att arvodestillökning med 400 kr. för helt år räknat skall under år 1918 av domänfondens avkastning utgå till envar skogstaxator och extra skogsingenjör ävensom sådan assistent, vilken enligt de bestämmelser, som gällde före ikraftträdandet av den vid 1917 års riksdag beslutade ändringen i rese- och traktamentsersättning till skogsstatens per- sonal, skulle ägt åtnjuta särskilt dagtraktamente av 6 kr. samt anmodat vederbörande läns- styrelser att till ifrågavarande befattningshavare utbetala dessa arvodestillägg. Extra elever vid skogsskolorna. Sedan domänstyrelsen hemställt om antagande under läsåret 1918—1919 av följande an- tal extra elever vid nedannämnda statens skogsskolor, nämligen 6 vid Hällnäs, 2 vid var och en av Bispgårdens, Grönsinka och Ombergs samt 4 vid Hammarsebo skogsskola, har Kungl. Maj:t medgivit, att vid lärokursen 1918—1919 må antagas 16 extra elever utöver det ordinarie elevantalet att fördelas i enlighet med ovanberörda förslag. Skogsskoleföre- ståndarna äga att uttaga dessa elever bland de därtill mest lämpliga av dem, som före an- sökningstidens utgång den 15 september 1918 sökt inträde vid respektive skogsskolor; dock utan rätt för de sålunda antagna extra eleverna att under kursen åtnjuta stipendium men med rätt att i övrigt jämställas med ordinarie elever samt erhålla avgångsbetyg enligt samma grunder som dessa, Finanser. Kungl. Brev till Domänstyrelsen den 20 juni ang. driftkostnader under år 1919 för statens domäner. 1. Kostnader för domänstyrelsen. Vi hava dels fastställt följande avlöningsstat för Edert ämbetsverk, att tillämpas från och med år I919: SKOGSADMINISTRATIONEN Xx 255 Kronor Tjänst- 3 | Je Orts- Lön | görings- illäse Arvode | Summa penningar| SS | | Generaldirektör 0. BRERÖS ISIN — — — 15,000 15,000 Överdirektör och | SOUS EDEE Vöe a oa ee = — — 12,000 | 12,000 KPIDyrachef 230. sys 5,000 2,500 600 — 8,100 5 byråchefer......... 25,000 | 12,500 | —3,000 — 40,500 I domänfullmäktig -— -— — 3,000 3,000 I » — — — 3,000 3,000 z ombudsman och Skala fate 3,600 1,800 400 -— 5,800 I jägmästare La 3,000 2,200 7 FE 5,200 2 RITVA bör Aer al 6,000 4,400 = — 10,400 I första gradens tjänsteman ...... 2,200 1,500 300 =— 4,000 7 första gradens tjänstemän. ...... 15,400 | 10,500 2,100 är 28,000 | I kvinnligt biträde 1 -- | öar andra lönegr. 900 550 150 — 1,600 | 4 kvinnliga biträden | av andra lönegr.| —3,600 2,200 600 -— 6,400 | I kvinnligt biträde | av första lönegr. 700 350 150 — 1,200 | 10 kvinnl. biträden | av första lönegr.| 7,000 3,500 1,500 — 12,000 | I förste vaktmästare 900 450 150 — 1,500 I I | I vaktmästare ...... 700 350 | 150 — 1,200 I SN rg 700 350 | 150 — 1,200 Till arvoden åt ama- nuenser och bi- träden samt för! byggnadsplaners | — granskning, flit- |. penningar åt ex- tra tjänstemän och extra vaktmästare | samt = vikarieer- sättningar......... far — — — 56.300 Summa kronor — — — | — 216,400 fören 5 år kan lö-| nen höjas med 600 | kronor. rö 5 år kan lö- j pen höjas med 500 ) kr. och efter 10 år I med ytterligare 300 kronor. Ener 5 år kan lö- jren höjas med 400 j kr., efter 10 år med | ytterligare 400 kr. lo. efter 15 år medän | ytterligare 400 kr. Efter 5 år kan lö- il nen höjas med 500 kr., efter 10 år medl/ | ytterligare 500 kr.| | 0. efter 15 årmedän| | ytterligare 500 kr. Efter 5 år kan lö-| nen höjas med 200] IUkr. och efter 10 år med ytterligare 200 kronor. | | [Efter 5 år kan lönen lhöjas med 100 kr. Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kr. och efter 10 år med ytterligare 100 kr. 256 x SKOGSADMINISTRATIONEN Anmärkning: Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen av dragas 100 kr. årligen; dels förklarat Oss framdeles vilja fatta beslut angående tillägg till denna stat på grund av ökad avlöning åt vaktmästare; dels för åtnjutande av de i denna stat för ordinarie befattningar upptagna avlöningar m, m, stadgat de villkor och bestämmelser, som finnas angivna i Vår denna dag utfärdade kun- görelse i ämnet; dels förklarat att det skulle åligga innehavare av ordinarie befattning i Edert ämbetsverk, vilken, utan att kunna därtill lagligen förbindas, är villig att övergå till den nya staten och underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt densamma stadgade villkor och bestämmelser, att därom göra anmälan hos Eder före den 1 december 1918, samt att Ni skall hos Oss beträffande en var av dessa befattningshavare, anmäla, huruvida han är villig att ingå på den nya staten eller icke; dels ock -anbefallt Eder att med anledning av vad statsrådsprotokollet vid omförmälda proposition ävensom nu ifrågavarande riksdagsskrivelse n:r 373 innehålla till Oss inkomma med förslag till de ändringar i Eder instruktion, som må föranledas av vad Vi och riksda- gen beslutat. IH. Kostnader för statens skogsdomäner. Vi hava dels fastställt följande avlöningsstat för skogsstatens ordinarie personal att tillämpas från och med år 1919. Kronor | Jar | | Tjänst- Lön | görings- | Summa | penningar | I [ÖVerjäg mästare... sc .c. 4,700 3,400 | — 8,100 - SU RR NI ENE CE AS 23,500 | 17,000 | -40,500 (neg 5 år kan lönen höjas| I SORIN äv a ARR 4,700 | 3,000 | 7,700 i med 600 kronor. 3 SR SFSR RNA 23,500 | 15,000 | 38,500 | | Efter 5 år kan lönen höjas ske AS BÖG 20800 öö med 500 kronor och efter NAS se Le elden 4, : 13 10 år med ytterligare 500! kronor. | I "er ec | AJ ALNAStdEeN SE enda En 3,000 37200 6,200 | 7 SI TECISER URI 51,000 | --54,400 | 105,400 | I rat EN a SR SRS 3,000 3,000 6,000 23 Sy bes A a 69,000 | 69,000 | 138,000 I RN ET RSS LÖGa SADE I IE3000 2,800 5,800 > 14 ga Fä st INET 42,000 39,200 | 81,200 || Efter 5 år kan lönen höjas | med 400 kronor, efter yt- I Ja TAN SR SOGSE NES 3,000 2,600 5,000 | terligare 5 år likaledes med 6 SING TLL BR SEKO 18,000 | 15,600 33,600 ||499 kronor samt efter än | ytterligare 5 år ävenledes I AR EE SR AE INSE NON 3.000 2,400 5,400 I med 400 kronor. 10 2 RA Ses TA 30,000 24,000 54,000 I FRK! SRS ER EA 3,000 2,200 5,200 | 46 FRI MPEG ben AT 138,000 101,200 239,200 I skögsingenjöri. ss... 3,000 2,800 5,800 10 skogsingenjörer ........ 30,000 | 28,000 58,000 SKOGSADMINISTRATIONEN IL rr a AA RA | | Tjänst- | Lön görings- Summa | penningar | | I överjägmästarassistent... 2,600 | 1,200 4,400 | 5 överjägmästarassistenter 13,000 | 9,000 22,000 | I överjägmästarassistent... SERA 1,600 4,200 | 5 överjägmästarassistenter 13,000 | $,000 21,000 | Efter 5 år kan lönen höjas) TI SKOgStaXALlOE =, oodeoa sea | 2,600 1,800 4,400 [ med 300 kronor. Bilsköestaxatorer: 3.4 siorse 13,000 | 9,000 22,000 FESKOFStaxalOL. din oessre ler 2,600 1,600 4,200 |A K Sko gstaxatorentins.sss 10,400 6,400 | — 16,800 | | jo KKrOnDjäS2TEN ses ssd 950 | ISO 00 | 1278 NARPRUTETS SES EN 264,100 | 264,100 | 528,200 | I PSA Säte Van SE 950 850 1 800: EHREn 5 år kan lönen höjas | med 150 kronor, efter ytter-| 1148 AE erat bd bag? NS -E6 140,600 | -125,800 ; 266,400 ligare 5 år likaledes med (150 kronor samt efter än| I FRYSTA ES O | 750 1,700 k j | | 95 | "I ytterligare 5 år ävenledes 205 OA SVE DERE SKA SIN 194,750 | -153,750 | 348,500 II med 150 kronor. | I tillsyningsman...... 2 SA 950 950 1,900 | 206 HlUlsyningsmän. ss. 24,700 24,700 49,400 Reseanslag till kronojägare! och tillsyningsmän ...... | = | = 140,000 Summa kronor; — | — 2,290,000 | Anmärkning: Innehar befattningshavare boställe, skall boställets uppskattade avkomst avgå å indelningshavares lön. Därest åt befattningshavare upplåtes bostad skall han vid- kännas avdrag å lönen, motsvarande skälig hyra; dels för åtnjutande av de i denna stat upptagna avlöningar stadgat de villkor och be- stämmelser, som finnas angivna i Vår denna dag utfärdade kungörelse i ämnet; dels förordnat, att det skall åligga förutvarande innehavare av ordinarie befattning i skogs- staten, vilken, utan att kunna därtill lagligen förbindas, är villig att övergå till den nya sta- ten och underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt densamma stadgade villkor och bestämmelser, att därom göra anmälan hos Eder före den I december 1918, samt att Ni skall hos Oss beträffande en var av dessa befattningshavare anmäla, huruvida han är villig att ingå på den nya staten eller icke; dels bemyndigat Eder att bestämma det avdrag för skälig hyra, som bör göras å lönen för befattningshavare, åt vilken bostad upplåtits, varvid dylikt avdrag icke må för krono- jägare eller tillsyningsman understiga 200 kronor om året; dels förordnat, att från och med den 1 januari 1919 den del av Kopparbergs revir, som innefattar Garpenbergs kronopark, skall med lämpligt område, som må närmare bestämmas av Eder, avskiljas såsom ett särskilt revir under benämning Garpenbergs revir ävensom att avlöningen till jägmästaren i det nya reviret skall utgöra 3,000 kronor i lön och 2,400 kronor i tjänstgöringspenningar; dels anbefallt Eder att till Oss inkomma med förslag till fördelning av det i avlönings- staten upptagna belopp av 140,000 kronor till reseanslag åt kronojägare och tillsyningsmän; dels förordnat, att från och med år 1919 arvodet för biträdande jägmästaren i Fryksdals revirdel skall utgöra 4,200 kronor; dels förordnat, att från och med år 1919 begynnelsearvodet skall utgöra för assistent i så kallat fjällrevir ävensom för skyddsskogsassistent 3,600 kronor, för assistent i annat revir inom Norrland och Dalarna, där enligt tidigare bestämmelser assistent ägt åtnjuta särskilt 18. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1918. Serien B. 2005 SKOGSADMINISTRATIONEN dagtraktamente av 6 kronor under resor och utearbeten, ävensom för extra skogsingenjör 3,400 kronor, samt för assistent i revir i annan del av landet 3,000 kronor, vartill kunna komma två arvodesförhöjningar å 200 kronor efter respektive 3 och 6 års väl vitsordad tjänstgöring å avlönad befattning inom skogsstaten eller Edert ämbetsverk ; dels förordnat, att från och med år 1919 skola å extra stat anställas elva befattnings- havare, benämnda skogsfogdar, en inom varje skogsingenjörs tjänstgöringsområde i Väster- bottens och Norrbottens län mot åtnjutande av årsarvoden av 2,500 kronor; de!s anbefallt Eder att till Oss inkomma med förslag till bestämmande av fasta respenning- anslag åt dessa skogsfogdar; dels förordnat, att vid resor och förrättningar i tjänsten skogsfogde skall äga åtnjuta rese- kostnads- och traktamentsersättnng enligt femte klassen i gällande resereglemente, att utgå enligt samma grunder, som äro stadgade för tillsyningsmän ; dels utfärdat kungörelse angående ändrad lydelse av $$ 4 och 5 i kungörelsen den 28 augusti 1917 angående resekostnads- och traktamentsersättning åt befattningshavare vid skogs- staten och statens skogsskolor; dels anbefallt Eder att till Oss inkomma med förslag till den ändring i $ 3 av samma kungörelse, som må föranledas av att respenningbeloppen för bevakarna framdeles bestäm- mas av Oss, börande Ni därvid jämväl beakta det beslut riksdagen fattat angående respen- ninganslag åt skogsrättare; dels förordnat, att från och med år 1919 ersättning för hållande av expeditionslokal skall utgå till skogstaxatorer och flottledsingenjören enligt de i brevet den 3 juli 1917 för revir- förvaltare bestämda grunder; dels anbefallt Eder att med ledning av vad statsrådsprotokollet vid omförmälda proposition ävensom nu ifrågavarande riksdagsskrivelse n:r 373 innehålla till Oss inkomma med förslag till de ändringar i gällande instruktion för skogsstaten samt de bestämmelser i övrigt, som må föranledas av vad Vi och riksdagen nu beslutat; dels ock förordnat, att arvodestillökning med 400 kronor för helt år räknat må under år 1918 av domänfondens avkastning utgå till en var skogstaxator och extra skogsingenjör även- som sådan assistent, vilken enligt de bestämmelser, som gällde före ikraftträdandet av den vid 1917 års riksdag beslutade ändringen i rese- och traktamentsersättning till skogsstatens personal, skulle ägt åtnjuta särskilt dagtraktamente av 6 kronor. DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR, BESLUT, FRAMSTÄLL- NINGAR OCH YTTRANDEN. Cirkulär. Leverans av kuvert. Domänstyrelsens cirkulär n:r K 457 den 5 augusti 1918 till samt- liga förvaltande skogstjänstemän. Kungl. domänstyrelsen vill härigenom bemyndiga Eder att, i den mån av Eder från fir- man J. Linds efterträdare jämlikt föreskrifter i Kungl. domänstyrelsens beslut n:r K 2620 den 18 december 1917 rekvirerade kuvert ej redan kommit Eder tillhanda, från annat håll anskaffa för året erforderliga kuvert, och har Kungl. styrelsen med firman Magnus Bergvall träffat avtal om fullgörande av dylika leveranser. Domänstyrelsens P. M. rörande tillämpning av lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916. Domänstyrelsens cirkulär p:r K 1647 den 5 augusti till samt- liga jägmästare, Kungl. styrelsen vill härigenom bemyndiga Eder, att efter anmodan av riksförsäkrings- anstalten, direkt utbetala de inom Edert revir eventuellt förekommande ersättningar, som uti efterföljande P. M. angivas under rubrikerna »Sjukhjälp» och »Läkarevård>. PS M. rörande tillämpning av lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916 å arbe- tare anställda i domänstyrelsen med underlydande förvaltningar. Försäkringens omfattning. På grund av bestämmelserna i Kungl. kungörelsen den 30 november 1917 angående sär- skilda bestämmelser i fråga om tillämpning av lagen om försäkring för olycksfall i arbete IF ANT + SKOGSADMINISTRATIONEN xx 259 den 17 juni 1916 å arbetare, som användas till arbete för statens räkning, är all i domän- styrelsen med underlydande förvaltningar anställd personal med högst 5,000 kronor års- avlöning försäkrad för skada till följd av olycksfall i arbete. Försäkringen avser icke blott tjänstemän utan även fast eller tillfälligtvis anställda arbetare. Anmälan om olycksfall och läkareint yg- Det åligger vederbörande jägmästare att med tillämpning av $$ I, 2 och 7 i Kungl. kun- görelsen angående anmälan om olycksfall i arbete m. m. den 21 december 1917 till riks- försäkringsanstalten samt polismyndigheten i orten omedelbart göra anmälan om inträffat olycksfall. Till dylik anmälan användes av riksförsäkringsanstalten fastställt formulär n:r I till skadeanmälan, därvid bland annat noga iakttages att punkterna 11 och 12 av formu- läret vederbörligen ifyllas. Dessutom skall å anmälningsblanketten antecknas huruvida den skadade under sjukdomstiden äger från skogsstaten åtnjuta avlöning eller annan förmån, så- som bostad, fri läkarevård, medikamenter och dylikt och torde därest så är förhållandet, tillika angivas avlöningens storlek ävensom årliga värdet av naturaförmåner. För sådant läkareintyg, som omförmäles i $ 3 av förehämnda kungörelse, användes av medicinalstyrelsen den 4 december 1917 fastställt läkareintygsformulär n:r I. Efteranmälan om olycksfall. Vidare skola jägmästarna med användande av utav riksförsäkringsanstalten fastställt fozmzu- lär n:r 4 till skadeanmälan till riksförsäkringsanstalten avgiva sådan efteranmälan, som om- förmäles i $ 4 i meromnämnda kungörelse. Vid efteranmälan skall icke fogas läkarebetyg, för så vitt icke riksförsäkringsanstalten därom lämnar särskild föreskrift. Invaliditetsintyg. Därest den skadade av skadan erhållit framtida men, skall till riksförsäkringsanstalten in- sändas läkarebetyg, innehållande fullständig beskrivning å den skadades av skadan orsakade tillstånd (invaliditetsintyg). Sjukpenning. Sedan anmälan om olycksfall beträffande i domänstyrelsen eller underlydande förvaltning anställd person jämte läkareintyg inkommit till riksförsäkringsanstalten, kommer riksförsäk- ringsanstalten att, därest enligt olycksfallsförsäkringslagen ersättning skall utgå utöver den skadade under sjukdomen tillkommande avlöningsförmåner, meddela vederbörande jägmästare uppgift å förenämnda ersättningsart och storlek. Med ledning härav skall denna ersättning, på sätt i 14 $ av olycksfallsförsäkringslagen föreskrives, ofördröjligen mot kvitto utbetalas av revirmedel. Livränta, begravningshjälp. Har den skadade ådragit sig för framtiden bestående men eller avlidit, och skall i an- ledning härav utgå livränta eller begravningshjälp, lämnar riksförsäkringsanstalten meddelande härom till domänstyrelsen, som kommer att meddela vederbörande närmare underrättelse rö- rande utanordnande av ifrågavarande ersättning. Läåkarevärd. För undersökning och vård av skadad person, har anlitad läkare att med användande av läkareintygsformulär n:r I vidsittande blankett avgiva räkning å kostnaderna. Dylik räkning insändes till riksförsäkringsanstalten för attestering. Räkningar å läkemedel ävensom å sådana till arbetsförmågans höjande nödiga hjälpmedel, som omförmälas i olycksfallsförsäkringslagens 6 $ I a), skola likvideras av revirmedel först sedan beloppen av riksförsäkringsanstalten attesterats. Till följd härav böra vederbörande apotek anmodas utställa särskilda räkningar å läkemedel, som utlämnats till sådan skadad person, varom nu är fråga. Av anstalten attesterat belopp utbetalas i vanlig ordning av revirmedel. Interimistiska bestämmelser rörande utsyning å vissa husbehovsskogar. Domän- styrelsens skrivelse N:r S IV 1289 den 26 augusti till överjägmästarna i Skellefteå, Umeå och Härnösands distrikt. Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 9 innevarande augusti bemyndigat domän- 2008-- SKOGSADMINISTRATIONEN styrelsen att, under tiden till dess närmare bestämmelser i ärendet bleve av Kungl. Maj:t utfärdade, meddela interimistiska föreskrifter till efterrättelse vid sådan utsyning, som om- förmäles i 3 $, första stycket lagen angående husbehovsskogar inom vissa områden den 5 juni 1909, har Kungl. domänstyrelsen funnit skäl föreskriva följande, 1) Vederbörande förrättningsman skall före utsyningens företagande efter okulär besikt- ning upprätta instrument över varje husbehovsskog, varav skall framgå: dels fullständiga kamerala och arealuppgifter, dels skogens allmänna tillstånd och det ungefärliga — procentuella — förhållandet emel- Jan virkesförrådets olika mogenhetsklasser, dels brukningsdelens behov av virke för egen förbrukning under överskådlig framtid, dels den virkesmängd, som jämlikt bestämmelserna i förenämnda lagrum må utsynas,. 2) För utsyning och stämpling skall avvittringslaget, därest Kungl. Maj:t så framdeles förordnar, till statsverket gälda gottgörelse; och skall nödig hantlangning utav avvittrings- laget utgöras. 3) Protokoll över utsyningen med besvärshänvisning jämlikt & 56 nådiga skogsordningen den 26 januari 1894 skall upprättas i två exemplar, varav det ena mot bevis men utan lösen överlämnas till avvittringslagets ombud, och det andra förvaras i revirexpeditionen . I protokollet intagas därjämte tydliga meddelanden angående bestämmelserna i punkt 2 härovan. Härom ha Ni att giva vederbörande besked samt förständiga Eder underlydande per- sonal. Angående kojor för skogsarbetare. Domänstyrelsens cirkulär N:r S IV 1324 den 27 augusti till samtliga jägmästare i Norrland och Dalarna. På grund av föreskrift härom intages numera i vederbörande Kungl. Maj:ts befallnings- havandes kungörelser angående försäljning av virke från kronans skogar bland auktions- villkoren meddelande »att, där virkesköpare av vederbörande jägmästare medgivits rätt att på avverkningstrakten efter skogsbevakningens anvisning utav torr eller eljes mindre värde- full skog uppföra avverkningskojor och stallar, dessa byggnader skola uppföras på ofrusen mark eller tidigast möjligt på hösten, omsorgsfullt timras samt förses med vattentäta tak av spån eller annat lämpligt taktäckningsmaterial — där äldre kojor och stallar användas, skola de iståndsättas på motsvarande sätt — skolande kojor och stallar vid avflyttning väl rengöras ävensom allt avfall och skräp utanför desamma undanskaffas.» Då det emellertid visat sig att till följd av tredska från en del virkesköpares sida dessa auktionsvillkor icke iakttagits, får Kungl. domänstyrelsen härmed anmoda Eder, att vid avgivande av förslag till auktionsvillkor jämlikt punkt 34 reglementariska föreskrifterna den 31 januari 1910 komplettera ovannämnda bestämmelser med följande tillägg: »allt vid äventyr att om något, som sålunda föreskrivits bliver uraktlåtet, detta kommer att av vederbörande jäg- mästare på virkesköparens bekostnad mot räkning utföras.» Och bör jämväl lämnas föreskrift därom, att kojorna skola vara anpassade efter arbetarnas antal och tillräckligt stora. Upphörande med ingivande av vedrapporter. Domänstyrelsens skrivelse N:r S II 2085 den 28 augusti till överjägmästarna i Övre Norrbottens, Nedre Norrbottens, Skellefteå, Umeå, Härnösands, Mellersta Norrlands och GävleDala distrikt. Kungl. domänstyrelsen vill härigenom föreskriva, att med avgivandet av de rapporter över upphuggen ved å de allmänna skogarna, som från och med juni månad år 1917 vid ut- gången av varje månad av vederbörande jägmästare avgivits, skall tillsvidare från och med ingången av instundande september månad upphöra; varom Ni ha att underrätta veder- börande jägmästare, Avverkningskostnader vid utdrivning av slipersämnen. Domänstyrelsens skrivelse N:r S IV 185 den 29 augusti till överjägmästarna i de sju norra distrikten. Sedan Kungl. domänatyrelsen i skrivelse den 2 februari detta år N:r S. IV: 185 med- delat föreskrifter om huru rapporter skola till Kungl. styrelsen ingivas beträffande under ett avverkningsår till statens järnvägar levererat virke, vill Kungl. styrelsen härmed före- skriva, att tillsvidare skall för varje revir, som levererat sådant virke, i samband med förut anbefalld uppgift även uppgivas summa utdrivningskostnader för sagda virke. Härom har Ni att giva vederbörande besked och införväntar Kungl. styrelsen sådan upp- gift beträffande avverkningskostnaderna i samband med övriga uppgifter rörande senaste vinters virkesleveranser till statens järnvägar. Avverkningskostnader vid virkesleveranser. Domänstyrelsens cirkulär N:r S. IV 1351 den 29 augusti till samtliga överjägmästare. SKOGSADMINISTRATIONEN ; x 261 Enär det vid inspektioner och jämväl i övrigt på sista tiden förekommit att vid upp- huggning av eller leveranser av virke av jägmästarna betalats sådana pris för virkets upp- huggning och framforsling till bestämd leveransort att dessa måste betecknas såsom oskäliga. får Kungl. domänstyrelsen härmed anmoda Eder att övervaka att sådant förfarande icke må äga rum, och vill Kungl. styrelsen fördenskull härmed genom Eder hava förständigat jäg- mästarna att i fråga om all virkesupphuggning och leverans av förarbetat virke icke träffa avtal om dylikt arbetes utförande till pris, som även i betraktande av nu rådande dyrtid ej kunna anses rimliga utan att först hava inhämtat Edert medgivande, skolande Ni, så ofta skäl därtill synes föreligg a, underställa dylika ärenden Kungl. "domänstyrelsens prövning. Försäljning av träkol. Domänstyrelsens cirkulär N:r S IV 1388 den 9 september till samtliga överjägmästare. På Förekommen anledning och för vinnande av likformighet får Kungl. PORER ER esEn med upphävande av sitt beslut i skrivelse den 22 oktober 1913 N:r S. II 1675 i vad det- samma strider mot vad här nedan sägs härmed anmoda Eder att ifråga om REN av inom de särskilda reviren tillverkade träkol iakttaga, dels att, då försäljningen anses böra ske genom Kungl. styrelsens försorg årligen vad beträffar de sex nordligaste distrikten före den 15 oktober samt ifråga om övriga distrikt före den I november till Kungl. styrelsen ingiva för utbud erforderliga uppgifter, dels att, då försäljningen icke anses böra verkställas genom Kungl. domänstyrelsen utan genom Eder eller vederbörande jägmästare, i allmänhet inga utbud för året böra äga rum tidigare än nämnda data, börande Ni ifråga om sådan försäljning genom den lokala skogsförvaltningen därjämte tillse, att densamma i största möjliga utsträckning centraliseras hos Eder. Härom ha Ni att giva jägmästarna besked. Inköp av proviant. Domänstyrelsens skrivelse N:r SIV 1369 den 3 september till överjägmästarna i de sju norra distrikten. Då det för att underlätta avverkningarnas bedrivande å kronans skogar instundande vinter torde vara av betydelse att sådana slag av födoämnen, vilka icke äro ransonerade och som icke genom vederbörande livsmedelsnämnder tillhandahållas, i erforderlig mängd i god tid anskaffas, vill Kungl. domänstyrelsen härmed genom Eder hava bemyndigat vederbörande jägmästare att i den omfattning, som med hänsyn till beräknat antal arbetare och möjligheten att å skilda orter kunna fullt tillfredsställande lagra sådana födoämnen, med användande i första hand av under händer varande förvaltningsmedel söka uppköpa dylika födoämnen; skolande det dock åligga jägmästarna att, innan sådana inköp avslutas, inhämta Edert med- givande, varvid Ni har att tillse att ej genom konkurrens revirena emellan priserna onö- digtvis uppdrivas. Jägmästarne hava att sedermera, där så erfordras, i föreskriven ordning begära fyllnad i för året anvisade anslag, och skall den sålunda inköpta provianten tillhandahållas arbetarna till revirets själfkostnadspris. Härom har ni att underrätta vederbörande. Föreskrifter vid skrivelsers och reseräkningars uppsättande och expediering. Domän- styrelsens cirkulär N:r K. 1825 den 9 september till skogsstatens ordinarie och extra personal. Kungl. domänstyrelsen vill härmed föreskriva, att vid skrivelsers uppsättande och expe- diering skall iakttagas följande: Varje skrivelse skall i övre vänstra hörnet (under »Statens skogsväsende») medelst lämp- lig handstämpel förses med vederbörande expeditions namn. Då handlingar bifogas skrivelse, skall detta angivas på lämpligt sätt antingen i margi- nalen (med »piska» ="/.) eller vid skrivelsens slut; och skola handlingarna, särskilt verifika- tioner, på lämpligt sätt inbördes hopfästas. Reseräkningar, som samtidigt insändas till Kungl. domänstyrelsen, böra vara upprättade i ett sammanhang, så att icke ny blankett användes för varje resa eller för varje månad. Tillika vill Kungl. domänstyrelsen på förekomna anledningar härjämte erinra om bestäm- melserna uti punkt 191 av reglementariska föreskrifter den 31 januari 1910 och särskilt där- om, att vart och ett ärende behandlas för sig, så att uti en skrivelse icke sammanblandas flere ärenden, som med varandra icke hava oskiljaktligt sammanhang. Beslut. Virkesförsäljning å auktion. Domänstyrelsen har avlåtit följande skrivelse till Kungl. Maj:ts Befallningshavande i de sex norra länen: Då vid försäljning av virke från kronans med flera allmänna skogar å auktion genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg emellanåt skilda uppfattningar gjort sig gällande 202 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN rörande huru bör förfaras med sådant virke, å vilket vid avhållna auktioner icke avgivits anbud, som kunnat antagas, får Kungl. domänstyrelsen, som anser det vara lämpligt att i fråga härom samma förfaringssätt iakttages på skilda orter, härmed anhålla att Ni behagade vidtaga den ordning, att, där å förrättad auktion utbjudet virke icke kunnat försäljas, det- samma genom Eder utbjudes till försäljning ännu en gång. Skulle ej heller därvid erhållas antagligt) anbud, torde Ni, så fort ske kan efter företagen prövning, med uppgift å sålunda ännu oförsålt virke överlämna till Kungl. styrelsen att besluta huru med sådant virke bör förfaras. Utvidgning av bostäder vid statens skogsskolor. I skrivelse till samtliga föreståndare för statens skogsskolor har domänstyrelsen, som avser att i underdånigt statförslagför år 1920 begära medel till utvidgning och eventuellt nyuppförande av bostäder vid statens skogsskolor till den omfattning sådana arbeten kunna bliva erforderliga med hänsyn till styrelsens förslag, avgivet i underdånigt utlåtande angående omorganisation av undervisningen vid statens skogsskolor den 26 juni 1918, att undervisning vid skogsskola skulle meddelas av, förutom föreståndare och skogsrättare, jimväl underlärare (assistent) och extra skogsrät- tare, framhållande att underlärare synes böra beredas bostad av 3 rum och kök samt extra skogsrättare av I rum, anmodat skogsskoleföreståndarna att genom vederbörande överjäg- mästare senast före den I instundande november inkomma med förslag, åtföljt av situations- karta, planritning och kostnadsförslag, rörande ifrågavarande utvidgning med iakttagande att förslagen, med hänsyn till de höga byggnadskostnader, som under de närmaste åren kunna beräknas komma att råda, ej göras mera omfattande än nödvändigtvis kräves. Pris å tjärved. Sedan överjägmästaren i Skellefteå distrikt med anledning av skrivelse från jägmästaren i Norra Sorsele revir, ang. fastställande av domänstyrelsen av visst pris vid försälj- ning av tjärved, som sin åsikt uttalat, att en maximikvantitet av 50 kubikmeter fast mått till ett pris av 3.3 4 kr. torde böra försäljas åt myndiga personer, har styrelsen ansett lämpligt, att en sådan begränsning äger rum vid försäljningen av tjärved till sådana köpare, som ej avses i Kungl. brevet den 15 november 1912 samt att priset för veden beroende på tillgång därå och avverkningsplatsens belägenhet till avsättningsorten må bestämmas till föreslagna be- lopp, varom överjägmästaren hade att giva distriktets jägmästare besked. Kontroll över avvetkning av skogar under lappmarkslagen. Sedan överjägmästaren i Umea distrikt till domänstyrelsen överlämnat en anhållan från vissa hemmansägare om till- stånd att från sina hemman få till vattendragen nedforsla lågor, tullar och lumpar från gamla avverkningar samt torra träd, utan att virket dessförinnan avstämplats i skogen, har styrelsen meddelat följande: då större hinder, än nödigt är, ej bör läggas för tillvaratagande å hemmansskogar under inskränkt dispositionsrätt till skogen av helt torr skog samt i skrivel- sen omförmält avfallsvirke, synas skogsägarna i regeln böra kunna medgivas framföra sådant virke till flottled eller annan avsättningsort, utan att det dessförinnan avstämplats i skogen, allt under iakttagande av de skäliga föreskrifter jägmästaren kan finna nödigt bestämma för skilda fall dels i och för nödig kontroll, dels för bestämmande av statsverket tillkommande gottgörelse enligt Kungl. kungörelsen den 19 november 1915, dels ock för anteckning av sådana torra träd, för vilka, när de ingått i gällande avverkningsplans beräkning av skogs- avkastning, avdrag bör ske vid nästkommande utsyning av ordinarie skogsavkastning. Vindfällda, ej torra träd böra dock avstämplas, innan de avforslas från skogen. Skogsstatspersonals bostadsort. Domänstyrelsen har i skrivelse till viss överjägmästare meddelat följande: Jämlikt $ 65 i nådiga: instruktionen den 28 april 1916 äro till skogsstaten hörande per sonal skyldig att, därest domänstyrelsen ej för särskilt fall medgivit undantag, vara bosatt å bostadslägenhet eller å boställe, där sådant, lämpligt bebyggt, är för tjänsten anslaget, och annat fall å lämplig ort inom tjänstgöringsområdet, vilken, om så finnes nödigt, domän- styrelsen äger bestämma. Beträffande assistent å revir skall sådan anses hava samma bostadsort som revirförvaltaren, därest ej annorlunda för särskilt fall bestämts. Motorsprit till bevakande personalens båtmotorer. Domänstyrelsen har tillställt vissa jägmästare följande skrivelse: Sedan Kungl. domänstyrelsen genom nådigt brev den 28 sistlidne juni bemyndigats att anskaffa och för tjänsteresor tillhandahålla bränsle till de kronan tillhöriga, till den beva- Pr rn SKOGSADMINISTRATIONEN X 203 kande personalens vid skogsstaten förfogande ställda båtar, som äro försedda med anord- ningar för motordrift och statens industrikommissions bensinbyrå, adress Stockholm, hit med- delat, att bensin icke kan erhållas, men att erforderlig kvantitet motorsprit skall Sällas till förfogande, så snart tillgången på motorsprit blivit rikligare, får Kungl. styrelsen härigenom RA NE att direkt från Oka byrå rekvirera för Eder EEE Bersnal behöv- Rd samt bokföras under SE oförutsedda och diverse utgifter. Erforderliga föränd- ringar uti sådana motorer, som äro avsedda uteslutande för bene torde böra vidtagas så snart ske kan. Fördelning av reseanslag åt kronojägare och tillsyningsmän. Sedan i avlöningsstaten för skogsstaten under år 1919 uppförts ett belopp av 140,000 kronor till reseanslag åt kröngjägare och tillsyningsmän och Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 20 'sistlidne juni anbefallt domänstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma med för- slag till fördelning av samma belopp och har domänstyrelsen anmodat samtliga överjäg- mästare, att, envar för sitt distrikt, till Kungl. styrelsen före den 1 oktober 1918 avgiva förslag till reseanslag åt en var inom distriktet anställd ordinarie kronojägare och tillsynings- man. Därvid skall hänsyn tagas ej blott till de skiljaktigheter, som förefinnas i de olika bevakningstrakternas eller bevakningsområdenas storlek SCR utsträckning, kommunikations- förhållanden och dylikt, utan även till förhållandet mellan antalet ordinarie bevakare och summan av till dem anslagna respenningar under vartdera av åren 1918 och 1919. Vid . förslagets avgivande bör iakttagas, att beloppet för varje bevakare föreslås i jämna 2g5-tal kronor, således 50, 75, 100, 125 kronor o. s. v. Under år 1918 finnes för hela rikets å stat uppförda 505 kronojägare med tillsammans 87,300 kronor respenningar samt 27 tillsyningsmän med 6,750 kronor respenningar eller tillsammans 532 bevakare med 94,050 kronor respenningar, I staten för 1919: års uppförda 634 kronojägare och 27 tillsyningsmän, tillsammans 661 ordinarie bevakare, för vilka, som ovan nämnts, finns ett reseanslag av 140,000 kronor. Stockholm den 29 augusti 1918. Jakträtt för revirassistent. Ur skrivelse till viss överjägmästare: Då jakträtt å kronans marker icke medgives assistent inom mer än ett revir återgår akten för avgivande av förslag rörande vilketdera av förestående två revir lämpligen bör komma i fråga. Framställningar. Anskaffande av stearinljus till skogstaxatorer. Domänstyrelsen har hos Statens in- dustrikommission gjort framställning om ställande till Styrelsens disposition av visst parti stearinljus avsett för skogstaxatorer m. fl. skogsstatens tjänstemän under förrättningsresor orter där elektriskt ljus ej finnes. Domänstyrelsens underd. framställning den 11 sept. angående återgång till tjänstgöring i skogsstaten av till bränslekommissionens disposition ställd skogsstatspersonal. Sedan 1917 års bränslekommission i underdånig skrivelse den I maj 1917 hemställt, att Eders Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att biträde av skogsstatens personal måtte uti viss i skrivelsen angiven omfattning kunna påräknas vid kommissionens verksamhet, be- myndigade Eders Kungl. Maj:t domänstyrelsen, som i ärendet avgav underdånigt utlåtande den 7 maj 1917, genom nådigt brev av sistnämnda dag, att, i den mån kommissionen efter samråd med: styrelsen sådant påfordrade, i så stor utsträckning, som kunde äga rum på grund av vissa i brevet berörda inskränkningar i skogsarbetena eller i övrigt, medgiva, att till skogsstaten och statens skogsskolor hörande ordinarie och extra personal finge av kom- missionen disponeras under år 1917 för arbeten för utökande av bränsletillgången i landet. Sedan vidare kommissionen i underdånig skrivelse den 3 december 1917 hemställt, att de av Eders Kungl. Maj:t den 7 maj 1917 meddelade föreskrifterna måtte förklaras gälla även under år 1918, bemyndigade Eders Kungl. Maj:t domänstyrelsen, som i ärendet avgav underdånigt utlåtande den 8 december 1917, genom nådigt brev den 31 i sistnämnda månad, att efter samråd med kommissionen bestämma det antal av skogsstaten tillhörande personal, som under år 1918 finge ställas till kommissionens förfogande för utökande av bränsletillgången i landet. . 204 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN Med anledning av förenämnda nådiga brev har styrelsen till största möjliga antal ställt skogsstatspersonal till kommissionens förfogande under sistlidna och innevarande år, Sär- skilt vid början av kommissionens verksamhet, då det gällde att forcera utsyningarna av vedvirke och då kommissionen. för sådana arbeten i hög grad var hänvisad till personal, som av styrelsen kunde överlåtas till kommissionen, tvekade icke styrelsen att, med åsido- sättande av skogsstatens personal eljest tillkommande arbeten, ställa sådan personal till dess förfogande. De arbeten, som skogsstatens personal har att utföra å allmänna och enskilda skogar ha i mycket betänklig grad -blivit tillbakasatta. Sålunda har under förra året alla indelningar och under innevarande aår de flesta indelningar å allmänna skogar uppskjutits, vilket sär- skilt för skogar, varav enskildes rätt är beroende, i all synnerhet ecklesiastiska skogar, är beklagligt. Även å enskilda skogar, där skogsstaten har att utföra utsynings m. fl. arbeten, ha dessa arbeten måst inskränkas och skogsägarnas berättigade krav därigenom icke kunnat tillmötesgås. Enligt vad styrelsen har sig bekant, har kommissionens verksamhet, i vad den avser ut- syning av skog i och för avverkning till säkerställande av landets bränslebehov till sin omfattning i hög grad minskats. De arbeten, som numera tillkomma kommissionen, kräva enligt styrelsens mening intet större mått av skoglig utbildning. Med hänsyn till här ovan framhållna förhållanden beträffande särskilt skogsstatens arbeten å enskildes skogar och därförutom jämväl till vikten av att överkvalificerad arbetskraft undvikes samt till den personalbrist inom skogsstaten, som på grund av jämn avgång av skogsstatens personal, ordinarie såväl som extra, till tjänst hos enskilde skogsägare, synes bliva alltmera kritisk, anser styrelsen det vara sin oavvisliga plikt att framställa anspråk på, att åtgärder från kommissionens sida snarast må vidtagas i syfte, att samtlig till kommissionens dispo- sition ställd skogsstatspersonal må kunna återgå till tjänstgöring i skogsstaten. För att kommissionen i god tid må kunna träffa de anstalter, som därför erfordras, anser sig sty- relsen icke böra påfordra att denna återgång i huvudsak går i verkställighet förrän under förra delen av år 1919. Under åberopande av vad sålunda anförts får domänstyrelsen i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes förordna, att samtlig till bränslekommissionens disposition ställd skogsstatspersonal må under förra delen av år 1919 återgå till tjänstgöring inom skogsstaten, och att därvid den personal, som är anställd i skogsstatstjänst i de sex södra överjägmästardistrikten, må återinträda i tjänstgöring i skogsstaten senast den I april och den personal, som är anställd i de sex norra överjägmästardistrikten, senast den 15 maj. Anslag för jägmästarebostäder år 1920. JDomänstyrelsen har den 19 sept. avlämnat följande und. skrivelse. Som domänstyrelsen vid upprepade tillfällen förut haft anledning att framhålla, är det nödvändigt att jägmästarna i regel äro bosatta inom sina revir eller åtminstone i dess ome- delbara närhet för att i erforderlig grad kunna ägna sitt arbete åt förvaltningen samt utöva det nödvändiga personliga överinseendet och tillsynen av de löpande arbetena. Trots att riksdagen: under föregående åren upprepade gånger anvisat medel till uppförande av jäg- mästarebostäder, finnas dock fortfarande orter, där det icke längre är möjligt för jägmästarna att kunna erhålla bostäder. Detta är förhållandet med Pärlälvens, Görjeå och Västra Arvids- jaurs revir. Därtill kommer att behövas bostäder för 3 av de nya revir, som styrelsen i sitt underdåniga statförslag av innevarande dag föreslagit att inrättas, nämligen i Malå, Sten- sele och Tåsjö socknar. Tillsammans skulle således nu erfordras anordnande av 6 nya jäg- mästarebostäder. Dessa böra byggas i ungefärlig överensstämmelse med de av Eders Kungl. Maj:t förut gillade ritningar och beräkningar, som använts vid uppförande av nu befintliga jägmästarebostäder i samma delar av landet. Vad beträffar de kostnader, som måste be- räknas, så begärde domänstyrelsen uti underdånig skrivelse den 21 september 1917, angå- ende anslag till kapitalökning för statens domäners fond år 1919, 200,000 kronor till an- ordnande av 5 stycken nya jägmästarebostäder uti norra delarna av landet, som i medel- tal gör 40,000 kronor per styck. Då efter avlåtandet av nämnda underdåniga skrivelse så- väl arbets- som materialpriser avsevärt stigit och då man för tiden intill år 1920 torde hava att motse en än större böjning häruti, vågar domänstyrelsen icke nu beräkna lägre belopp än 55,000 kronor i medeltal för nämnda 6 bostäder. Som Jjägmästaren i Kinda revir icke kunnat erhålla lämplig bostad inom reviret, har styrelsen måst medgiva honom att tillsvidare vara bosatt i Eksjö, vilken stad är belägen i Eksjö revir. Framdeles blir det likväl nödvändigt, att även denna jägmästare är bosatt i sitt revir, för vilket ändamål det då blir erforderligt att där uppföra bostad åt honom. ne na SKOGSADMINISTRATIONEN Xx205 Lämpligaste platsen härför är Österbymo järnvägsstation. Som det emellertid är stark efter- frågan å där befintliga lämpliga tomtplatser, har styrelsen inlett underhandlingar om köp av passande sådan och även erhållit anbud å en tomt om 0,2616 hektar till ett pris av 2,616 kr. Däremot har det varit omöjligt förmå anbudsgivaren att binda sig att stå fast vid anbudet till den I maj 1919, enär ägaren vill vara oförhindrad att säha. tomten när helst köpare till detta pris anmäla sig. I förhoppning dock, att tomten skall stå att köpa även senare, får styrelsen nu hemställa om ett anslag av 2,616 kr. till inköp av sagda tomt. Med stöd av vad domänstyrelsen sålunda anfört får styrelsen i underdånighet hemställa att Eders fame: Maj:t täcktes för 1919 års riksdag framlägga förslag om beviljande av ett anslag å 332,616, utjämnat till 333,000 kr. såsom kapitalökning för anordnande av bostäder åt hästarna uti ovan angivna 6 revir Däremot anser styrelsen sig icke nu böra begära anslag till kapitalökning för inköp av skogsegendomar, då icke synes antagligt, att under 1920 någon nedgång i värdet å skogs- egendomar skall inträffa, och det icke kan anses tillrådligt att köpa sådana efter nu gällande pris å dylika annat än där alldeles särskilda skäl därtill föreligga. I övrigt funnos vid 1917 års utgång i runt tal 3,460,000 kr. innestående för sådana inköp, vilket kapital ytter- ligare har ökats under innevarande år. Eders Kungl. Maj:t och 1918 års riksdag hava beviljat ett belopp av tillsammans 270,000 kr. för anordnande av jägmästarebostäder i vissa revir, därav som tilläggsstat för år 1918 100,000 kr. för planerande och påbörjande av arbeten för jägmästarebostäder i Storbackens, Storlandets, Bönälvens, Västra Korpilombolo och Tärendö revir. För de två förstnämnda bostäderna är virke avverkat och tillrett, men för de tre sistnämnda hava, på grund därav att besluten om medlens anvisande tillkom så sent, intet av de ifrågasatta arbetena kunnat under året utföras. Av förstnämnda för innevarande år anvisade 100,000 kr. återstår därför orörd vid årets slut största delen, vilken torde av styrelsen under år 1919 få för angivet ändamål disponeras. ; Enligt föreskrift i nådiga kungörelsen den :28 januari 1876 har dpmanstyrelsen den 19 sept. avgivit följande förslag till driftkostnader för statens domäner år 1920. Genom nådig remiss den 24 augusti 1918 har domänstyrelsen anbefallts avgiva underdå- nigt utlåtande över skogsbokföringskommitténs förslag därom att kommitténs arbeten med kassabokföringens ordnande från och med ingången av år 1920 måtte övertagas av domän- styrelsen. Då utredning i detta ärende ej ännu hunnit verkställas, kan styrelsen icke nu framlägga förslag till den nya stat för styrelsens kameralbyrå, som måste bliva en följd av ifrågavarande ganska omfattande arbetes överflyttande till styrelsen, vadan styrelsen fram- deles, så snart nödig utredning kunnat verkställas, kommer att framlägga underdånigt för- slag härom. För år 1920 kvarstår oförändrat behovet av de två extra byråer hos styrelsen samt den extra notarie å domänfiskalskontoret, vartill Eders Kungl. Maj:t och innevarande års riks- dag anvisat medel för år 1919. Uti sitt den 25 april 1917 avgivna underdåniga utlåtande »angående delar av den norr- ländska skogsvårdskommitténs betänkande den 16 mars 1912 och i anledning av de sak- kunnigas för södra Sverige betänkande den 27 december 1915» har domänstyrelsen fram- hållit önskvärdheten därav att utöver de tre nya revir i Norrbotten, varom domänstyrelsen i underdånigt statförslag för 1918 gjort framställning och till vilka Eders Kungl. Maj: t och 1917 års riksdag även sedermera beviljat medel, under femårsperioden 1918—1922 inom de 7 norra distrikten måtte inrättas ytterligare 20 nya revir samt inom de fem södra distrikten 7 nya revir. Sedan nämnda underdåniga utlåtande avgavs, ha kraven på skogsstatsperso- nalen ytterligare ökats, och i ett flertal revir kunna arbetena icke längre utföras på ett tillfredsställande sätt av den nuvarande personalen. De revir, vilkas reglering nu är mest trängande äro, sedan Eders Kungl. Maj:t och nästliden riksdag anvisat medel till inrättande av Garpenbergs revir, följande: inom de 7 norra distrikten Piteå, Jörn, Malå, Stensele, Bjurholm, Tåsjö, Junsele, Sollefteå, Anundsjö, Bräcke, Östersund, Bispgården, Idre, Särna, Transtrand och Västerdalarne samt inom de 5 södra distrikten Västerås, Köping, Grönbo, Karlstad, Arvika, Filipstad, Stockholm, Grips- holm, Nyköping, Mark, Hunneberg, Dalsland, Eksjö, Jönköping, Aspeland, Tjust, Kalmar och Blekinge. Styrelsen får därför nu i underdånighet föreslå en reglering av i huvudsak nämnda revir, varvid skulle nybildas sammanlagt femton revir, därav nio i de 7 norra och sex i de 5 södra distrikten, av vilka senare ett skulle motsvara Fryksdals revirdel, som nu förestås av en biträdande jägmästare. 200 x SKOGSADMINISTRATIONEN Uti ovan åberopade domänstyrelsens underdåniga utlåtande den 25 april 1917 har sty- relsen även framhållit behovet av uppdelning av överjägmästaredistrikten samt därvid an- fört, att därest de föreslagna nya reviren komma till stånd. det även erfordrades inrättande av 2 nya överjägmästaredistrikt, då erfarenheten visat, att proportionen mellan distriktens och revirens antal lämpligen borde vara 1:94 10. Denna proportion anser styrelsen om möj- ligt icke böra överskridas, då den mycket viktiga del av överjägmästarens verksamhet, som avser inspektion av reviren, icke bör draga större tid än 90 å 100 dagar årligen, på det att överjägmästaren nå hava tillräcklig tid för den även mycket viktiga del av sitt arbete, som måste vara förlagd till expeditionsrummet, De största distrikten äro dels övre och Nedre Norrbottens, som därför böra uppdelas i tre distrikt med någon jämkning av även Skellefteå distrikt, dels Gävle-Dala och Bergslagsdistrikten, som ock böra uppdelas i 3 distrikt med någon jämkning av Östra och Smålands distrikt. Domänstyrelsen får därför i under- dånighet hemställa om nybildande av två distrikt i ungefärlig överensstämmelse med vad ovan framhållits. ; Styrelsen skall framdeles till Eders Kungl. Maj:t ingiva underdånigt detaljerat förslag till sådan uppdelning i revir och distrikt. För jägmästarna i Västra och Östra Korpilombolo revir begär styrelsen en ökning uti tjänstgöringspenningarna med 200 kr. eller till 2,800 kr. för vardera. Det förra av dessa revir har erhällit sitt största område från Tärendö gamla revir, där tjänstgöringspenningarna voro bestämda till 3,000 kr. och det senare har bildats av en del av nämnda Tärendö revir och den längst bort belägna delen av Torneå revir. Det var därför ett förbiseende av styrelsen att vid den skedda revirdelningen föreslå tjänstgöringspenningarna i dessa bägge revir till endast 2,600 kr, eller i likhet med förut gällande tjänstgörinspenningar i Kalix och Torneå revir, från vilka revir förutnämnda två revir fått vissa områden. Tjänstgöringen i dessa revir bör nämligen jämnställas med tjänstgöringen i Gällivare med flera revir, där tjänstgöringspenningarna utgå med 2,800 kr. Till reseersättningar åt skogsstatens förvaltande personal begäres 1,440,000 kronor, vilken summa har beräknats efter de belopp, som för motsvarande ändamål utbetalats under tiden efter den I september 1917, då tillämpningen av bestämmelserna uti nådiga kungörelsen den 28 augusti 1917 angående resekostnads- och traktamentsersättning åt befattningshavare vid skogsstaten och statens skogsskolor tog sin början samt med hänsyn tagen såväl till de förändringar, som sedan dess inträffat uti befattningshavares rätt till dagarvoden vid resor och förrättningar och uti järnvägs- och skjutstaxor, som till den ökning i resekostnader, som kommer att bliva en följd av tjänstemännens större antal. Till ersättning för hållande av expeditionslokal åt den förvaltande personal, som därtill är berättigad, begäres 48,500 kronor, vilket belopp har beräknats efter vad som för inne- varande år i nämnda hänseende utgår, med tillägg av vad som beräknas åtgå för skogs- taxatorerna och de föreslagna nya distrikts- och revirexpeditionerna. Från och med år 1917 har till förnyelsefond för återväxtkostnader anvisats 5 procent av bruttoinkomsten från statens skogsdomäner för det år förslaget avser. Det belopp, vartill denna utgift bör upptagas, är sålunda beroende på beräkningen av bruttoinkomsten. Att nu med någon grad av säkerhet beräkna denna är omöjligt, men kan i början av december, sedan resultatet av de stora höstauktionerna i Norrland och Dalarna är känt, en sådan be- räkning med någorlunda tillförlitlighet göras för år 1919 med ledning varav något säkrare beräkning för år 1920 kan uppställas. För att emellertid redan nu ett belopp för denna utgift måtte kunna i förslaget införas har styrelsen beräknat denna bruttoinkomst till 55,000,000 kronor. Då det emellertid är av största vikt, att denna fond, som i 1917 års bokslut fin- nes bokförd till 2,415,461:54 kronor, måtte erhålla större tillväxt för att, sedan denna kris- tid i någon mån är överstånden, kunna i möjligaste grad räcka att betäcka kostnaderna för de ökade återväxt- och dikningsarbeten, som då måste upptagas, sedan de under denna tid måst hållas tillbaka, får styrelsen föreslå, att den procent å bruttoinkomsten, med vilken av- sättning till denna fond bör ske, måtte höjas till 16. På den grund har nu styrelsen för av- sättning till denna fond upptagit kronor 3,300,000. Styrelsen får emellertid hemställa atti början på december få inkomma med närmare utredning angående storleken av detta belopp. Till egentliga förvaltningskostnader ha Eders Kungl. Maj:t och 1917 års riksdag för inne- varande år janvisat 11,708,600 kronor, vilket belopp uti av Eders Kungl. Maj:t den 31 de- cember 1917 fastställt »generalförslag till utgifter för år 1918 från förslagsanslaget till drift- kostnader för statens domäner» höjts till 15,470,417 kronor. rd SKOGSADMINISTRATIONEN Xx 207 Då även detta belopp visat sig otillräckligt, har domänstyrelsen i underdånig skrivelse den 26 sistlidne augusti för samma ändamål begärt ytterligare 2,235,000 kronor, vadan alltså under förutsättning av nådigt bifall till sistnämnda begäran, till egentliga förvaltningskost- nader för innevarande år skulle disponeras 17,705,417 kronor, i vilken summa dock ingå även resekostnader och dagarvoden för skogsstatspersonalen. För år 1919 ha Eders Kungl. Maj:t och 1918 års riksdag till egentliga förvaltnings- kostnader anvisat 14,327,200 kronor, vilket belopp skogsförvaltningen, enligt från veder- börande överjägmästare inkomna preliminära uppgifter, nu begär måtte höjas till 18,300,000 kronor. För år 1920 begär skogsförvaltningen likaledes enligt från överjägmästarna inkomna uppgifter 17,300,000 kronor. Då från och med år 1919 måste beräknas icke oväsentligt ökade skatter på grund av i år avsevärt höjda taxeringsvärden, torde dessa belopp icke kunna reduceras, varför styrelsen till direkta förvaltningskostnader för 1920 anser sig böra begära 17,300,000 kronor. Den för varje år fortgående ökningen i utgifterna kommer till huvudsaklig del på avverknings- och förädlingskostnader. Dessa uppgingo för år 1011 till 998,521 kronor (år 1915 till 3,216,212 kronor FINLIOK2 NL 25251 » » 1916 » 4,283,386 » >» IOF 2 oI1,838,756 » > LOT DÖMLS0;423 » FIUTO TA Ipk263 073125 » och beräknas uppgå » 1918 >» 10,652,662 » Uti nådigt brev den 11 juli 1918 till statskontoret, angående reglering av utgifterna under riksdagens nionde huvudtitel för år 1919 har domänstyrelsen anbefallts att inkomma med utredning och förslag angående de höjningar i ordinarie anslagen för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och Särna socken samt i Västerbottens läns kustland, som må för- anledas av numera ökade avlöningsförmåner för skogsstatspersonalen eller av annan anled- ning, ävensom angående fortsatt behövlighet av extra anslag för sistnämnda ändamål och eventuellt beloppet därav och får styrelsen för sådant avseende anföra följande: Avlönings- och arvodeskostnaderna för den skogsstatspersonal, som anses vara erforderlig för handhavande av skogsstatens bestyr med samtliga skogar, såväl allmänna som ock en- skilda inom lappmarksreviren av Norrbottens och Västerbottens län och inom Särna socken med Idre kapellag år 1920 beräknas uppga till 1,400,000 kronor. Motsvarande kostnader för år 1916 — eller det år, för vilket styrelsen senast avgivit fullständig förvaltningsberät- telse — uppgingo till 790,000 kronor. Efter en, såsom styrelsen funnit, skälig beräkning att 0,7 hektar mark av enskildas sko- gar under lappmarkslagen motsvarar i administrationshänseende en hektar kronoskog, skulle kostnaderna för nyssnämnda enskildas skogar under år 1916 hava uppgått till sammanlagt 312,700 kronor eller cirka 4097 av de totala administrationskostnaderna för lappmarksrevi- ren jämte Särna revir. De för sistnämnda år anvisade anslag, varigenom domänfonden skulle ersättas för av densamma utgivna kostnader för enskildes skogar under lappmarkslagen, upp- gingo till dels direkta anslag 170,000 kronor, dels under året inflytande utsyningsavgifter 44,900 kronor eller sammanlagt 214,900 kronor, i följd varav domänfonden på grund av otillräckligt anslag tillskyndades en förlust av 97,800 kronor. Då emellertid administrationskostnaderna för enskildes skogar under lappmarkslagen icke till någon del böra bestridas av domänfonden, böra de för 1920 beräknade förenämnda kost- naderna för skogspersonalens avlöning m, m. i revir inom lappmarken m. fl. orter, där lapp- markslagen gäller, eller 1,400,000 kronor, fördelas på dels statsskogar, dels enskildes skogar i samma proportion, som visade sig utgå år 1916, d. v. s. sålunda, att av sist angivet totalbelopp 40 74 belöpa sig på enskildes skogar. Anslaget för tillsyn å enskildes skogar i lappmarkerna och Särna socken med Idre ka- (40 X 1,400,000) 100 pellag bör alltså utgå med = 560,000 kronor, varifrån dock bör avgå 60,000 kronor, vartill utsyningsavgifterna från samma skogar år 1920 beräknas uppgå, så- ledes summa 500,000 kronor. ; Avlöningar och arvoden till .de skogsingenjörer, skogsfogdar och tillsyningsmän, ordinarie och extra, som under år 1920 anses erforderliga inom Norrbottens och Västerbottens läns kustland för tillsyn å de därstädes belägna enskildes skogar under dimensionslagen beräk- nas uppgå till 407,600 kronor. Detta belopp med avdrag av de från samma skogar här- flytande utsyningsavgifterna böra genom direkt anslag ställas till styrelsens disposition. Då före- nämnda utsyningsavgifter beräknas uppgå till 60,000 kronor skulle för ändamålet anvisas 347,000 kronor. 208 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN I. Kostnader för domänstyrelsen, Awvlöningsstat för (StyFelsen-ES Naser spebE SE Da ee dd0e eld plastik Sorel e 2160,400 extra byråer: oS:SbyKSlSSDE Nader a A ERE ob sköna dras HAGAR JAS 33,900 extra .notarie så domanfiskalskontonett Fri SE os dvd 3,900 alderstilläggtåätgstyrelsensspersonal ss. Em eA os. d Butt mossa g AE 14,000 pensionering av » AGA il 000000 tasntet dåd) TRONS VALE HOENAn BD GAS Sj 2,300 anställande av extra amanuenser och biträden hos styrelsen samt ren- SKALD DR NA LTR NT (RPS fs 1osforate a LÄR LTASTENS NR 11,000 POStbefördringsavgiiten, ud Reese EERER SER. mn ibe es sele deg ki RR 100,000 Styrelsenskekpenserg AMA ERA Aon ATS E BN ALE ala del seftie joe eld ste JT 41,000 rese- och traktamentsersättning åt styrelsens personal ..................... 8,000 try Ckningskostnaaderuförss NIekS eng rea bre ste oe b rf ölel sele 9,500 II. Kostnader för statens skogsdomåner. SKO SStatens ordinarie PersoORAL. ss: ss Losers de 2,406,600 » extra DT If orre RNA SR of nd see aln 680,000 alderstilläggfatiskogsstatenskperson alt ge oas. 170,000 pensionering av » GA 255 0 TEATER 65,000 TESCETSALVANP SAR NN bar dt bs Les VE EE HESRAE 3 öd srde das 1,440,000 ersättningptömn, expeditonslokaler Ess. e.d sia 48,500 förnyelsefonden försvätenväxtkostnader b........sscsmesntisssts 3,300,000 egentligantörvaltningskostna lens. s.ne Rs SR seas saba sten 17,300,000 25,410,100 Avgår: a) ordinarie anslag för tillsyn å enskildas skogar i lapp- markerna och Särna socken med Idre kapellag ... 500,000 b) ordinarie anslag för tillsyn å enskildas skogar i Väster- bottens. och. Norrbottens läns. kustländ.. .:....-=s.: sg: 347,000 III. Kostnader för statens jordbruksdomäåner. AWIö nun ogabkdomanintendenterk....36..pENes Rss safe ass. dass Asset 53,700 TESSkostna der vid :dömanförvaltnin gen EEE Ms dd sars susen 90,000 övriga med förvaltningen av jordbruksdomänerna förenade kostnader 100,000 440,000 $47,000 24,563,100 243700 Summa 25,246,800 Anslag till den lägre skogsundervisningen m. m. I skrivelse den 19 sept. 1918 begär domänstyrelsen härför: Ått utgå under är 1920. a) För statens 8 skogsskolor: Töskolförestandare: lön. .2,400, kt, YP:rI,000 Kr. scwgsece- Summa 4,300 iv » 3 ETÖLSOO TS MIR IESNS OO DA ret ost » 30,100 1 skogsrättare » I1,100 » FET OOOL er sar » 2,1CO 7 > » Jas OOLT 0 TORNE ASEAS »> 14,700 TNCKErAVSkogSstallare, sarv oder; 00 0 ansa get 1,600 JÄRLE » TN NN Ra coat 5 SNRA ES Lo AE I1,200 TESCPEnnin sars attSkOgsratfanha.. see oa ee dear 600 64,600 Cxpensaso Cht denh2llSmede a la a des sl 28,000 BYS ENA ÅSAR SÅ Tr L Rn Mc far te förg Lörd NS Arne Ad örat SABA LAR JAR KE TA 100,000 STUP ER ALSTER SER rå odlat SE för RE BR SVR IEEE a ARD AEA kg sa 45,000 b) För Klotens fortsättningsskola. It Ffönestan dare; Basvode re ERA SR ta 4 AR 4,900 TRÄSSKSLSTEv a NNE Bord rr Arrested As ds 3,600 I. FEGPE WO SNRA TA AS DE os ES IAN SIE RESAN HILL a Salles ANSER 2,000 10,500 EXPENSS "OCK UNGE Sc SA RYTER tac eat be TE KABA 5,500 stipendier "ST NSErEe GRUS NNAS mANNaERN Ae Le Re Te FUTIReA 4,500 237,600 20,500 Summa att utgå under år 1920 kr. 258,100 SKOGSADMINISTRATIONEN Xx 209 Att utgå under år 1919 förutom förut anvisade belopp. a) För statens 8 skogsskolor. I skolförest. 1/,—?!/,3: lön 800; tjänstg.-pen. 633:33, sia 1,433:33 Wiskopsrattare "ff "fav IM 275; » >” 250:—, + 525:— I skolförestånd., tillägg å lön 400; > yr 500: —, > 1 900:— 6 > » >” »- 2400; » > 3,000: —, » 5,400: — I skogsrättare > FARA 400; > » 300: —, > 700: — 6 » > > 2 2400 » > 1,800: —, >» 4,200:— — 13,160 (avrund.) FRrSnSOG BUT derb al Smeden NR Rn a Ser ras 7,250 [ERS ESEO SAT SLA GEARS NAN S70 BT RN ARTAS ROSTA ARS NE rg eat ed 85,000 SIRStaenti Inventarier för Bagga-SkOLlAD mom. ss. yssgu. segern sessrs ass der sr 7,000 SHR EEE ERE EA SNS ser 0 roar HAS IE EN SES na SARS SPN 12,100 124,510 b) För Klotens fortsättningsskola: BITESTAn dare UAESSATVOÅ CM AN obs Re bs] sn SKER 5 SN RN SSE Sega 900 assistent, a TTO OR STEL, I ENE RN 2 La IR SS SR Kro Bert bd SRS ERE SEA 600 SÄSSDENOeE 243006 AA line fra NE Lf. (SER ffa bps SNS BA Baa 1,500 ökningrirespens-toch;underhallsmedel Vesa. .s:ssso. ss eka og asken ds 1,800 SARS daVDye RRaCSARb Elen). fis std. Sset oal ae AJS srt eo ss INE väte SINNE AS 3,250 kaptoch klyvverk med. mOtör.,....k. cs. s.e udde dess KRC ET OR or SPAR LEAR 3,500 — 11,550 Summa för 1919 kr. 136,060 Varifrån avgår det för år 1919 till Haddebo anslagna beloppet: (ELD DETTE RAF TA SER obe FN ELR ad Brf AG Cr et Sa ARKEN ABA (rr OA BRT RE NAR a 27,000 FÖRSE GI FÖRE STAN CATE S fan ora AS fll ls LAN oj Sa hå ALS ER ae AN 3,400 FR SKOESKALATG mm oi glesllodaa SÄ RA ASSA ANN to SER SNI > SE ON BT fe RN SA 1,400 2 ETEN dad se ens dn ER Sas er bs dR agg FAJANE BgSr FONDENS on OJ USESCERTETERNE 1,400 MRS St Pender :a7:3 005 KLOT OT bs blöa fa Ne ns d da sf kl sees slets SAR ne seal 3,900 —37,100 Summa kr. 98,960 Tillsammans begäres sålunda: KL TREE EEG OA MI SN Bl Ste Ed LENE c, SSA SEA RR SE FER AA RS Se do i CRT > » Rd 3 I) PP SN er RR SBA Sgt Kn AND SN ASSA SO RYBREE FANAN IEEE US LITT GEQNGEALOPEE Summa summarum 357,060: — 258,100: — 98,960: — Anslaget i sin helhet till den lägre skogsundervisningen och skogshushållningen i all- mänhet för år 1920 beräknas sålunda till: FLESTA ten SS ko ssk olo fiera sn sd HINNS da RSS TITS Ar 357,060 sjkdenkenskildafskogsundervisningenpf.t:s.a. disse dags kk blek ASS AR de 1.000 Alt kolarskolan vide Bispgården! 3:43 5ssssssd byst sade RE nal ss 1,500 kd » Sö FIL BAS ra EES St rs flest ls Br sele es AIK CL ALINE br kl 1,500 Fu diverse. ändamäl tll, Kungl Maj:ts, disposition j,;.1:: st-=Jsdk: dass ssd dens se 40,000 Summa summarum 401,060 Yttranden. Domänstyrelsens underdåniga utlåtande den I augusti med anledning av framställning från föreningen Sveriges ordinarie jägmästare och De extra jägmästarnas förbund om ändrade bestämmelser angående ersättning för färd med motorcykel och velociped samt medelst skidor efter dragare. Beträffande först ersättningen för användande av cykel föreslog 1915 års lönekommission en årlig ersättning av 50 respektive 65 kronor för användande av cykel i tjänsten. Då domänstyrelsen i sin underdåniga skrivelse den 4 augusti 1917 i stället föreslog en ersättning 270 x SKOGSADMINISTRATIONEN av 2 kronor per mil, uttalade styrelsen icke, såsom föreningarna vilja göra gällande, att denna ersättning skulle anses motsvara ersättning för en häst, utan föreslog styrelsen detta belopp endast från lämplighetssynpunkt, Då en resande på cykel icke kan medföra den packning, som i allmänhet är behövlig för tjänsteresor och cykeln som fortskaffningsmedel därför icke alls kan jämföras med motorcykeln, helst om sidovagn användes, finner styrelsen sig icke kunna tillstyrka någon större höjning av det för användande av cykel nu gällande beloppet 2 kronor per mil. Utom att man icke alls kan färdas lika fort med cykel som med motorcykel, tillkommer, att den cyklande måste förbruka en ganska avsevärd del egen kraft, vilken kraftnedsättning åtminstcne vid längre färder kan inverka menligt å det kom- mande arbetet. Cykeln är därför ett fortskaffningsmedel, som för skogstjänstemannen mera lämpar sig för kortare resor. Då denna likväl då kan vara till mycken gagn, får styrelsen förorda, att ersättningen för resa med cykel höjes till 2: 50 kronor per mil. I fråga om ersättningen för motorcykel får styrelsen, med hänsyn till motorcykelns stora användbarhet som ett mycket praktiskt fortskaffningsmedel för skogstjänstemännen, särskilt om sidovagn för transport av saker användes, förorda, att denna måtte höjas till 7 kronor per mil. Angående åter ersättningen för färd medelst så kallad tolkning, bestämdes denna jämlikt Kungl. kungörelsen den 8 mars innevarande år till samma belopp, som för färd med cykel. Anledningen därtill var, att dessa färdsätt äro varandra mycket likställda. Aven vid tolkning kan icke tillräcklig packning medföras och, ehuru särskild dragkraft anlitas, frestas dock den tolkandes krafter icke så litet. Vid olämpligt väglag kan detta till och med bliva mycket betydligt, vartill kommer, att färdhastigheten då'betydligt nedsättes. Styrelsen får därför föreslå, att ersättningen för tolkning även måtte höjas till kronor 2:50 per mil. Att utgiva högre ersättning för användande av häst som dragkraft, synes icke finnas anledning till. Där nämligen häst vintertid kan färdas fram kan ock släde användas, som för resans ändamålsenlighet torde vara att föredraga, och för sådan resa utgår ju ersättningen efter skjutsersättning för 2 hästar. Slutligen får styrelsen hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes besluta, att de förhöjda ersättningar för färd medelst cykel, motorcykel och så kallad tolkning, som styrelsen härmed föreslagit, måtte få tillämpas från och med den 1 sistlidne juli. Skogsarbetarnas löneförhållanden år 1917. Domänstyrelsen har till Socialstyrelsen avlåtit följande skrivelse: I det av Eder för innevarande år såsom häftet n:r 1 publicerade »Sociala Meddelanden» har Ni under rubriken »Skogsarbetarnes löneförhållanden under åren 1913, 1916 och 19:7> bland annat lämnat redogörelse i tabellform för dels de av vederbörande jägmästare in- om skilda överjägmästaredistrikt under år 1917 utbetalade arbetslönerna vid skogsavverk- ningar, dels de av 1917 års bränslekommission under samma år inom de olika länen i landet vid dess vedavverkningar utbetalade löner till därvid sysselsatta arbetare, och har Ni föranletts att därvid göra följande uttalande: »Jämföres dessa arbetsförtjänstuppgifter» — som lämnats av bränslekommissionen — »med dem som ovan angivits såsom normalt rå- dande inom respektive revir, framgår det, att de av bränslekommissionen tillämpade arbets- prisen tämligen väl överensstämma med dessa. I vissa fall äro kommissionens arbetslöner icke oväsentligt lägre, men synes detta i regel kunna förklaras därigenom att dessa av- verkningar, som förut antytts, äro samlade utefter de allmänna kommunikationslederna och närmare den odlade bygden, där arbetsprisen i tegel bruka ställa sig billigare än i obyg- derna med deras svårare inkvarterings- och provianteringsförhållanden.» Då en okritisk allmänhet av detta uttalande skulle kunna bibringas den uppfattningen att bränslekommissionens stora, hela riket omfattande vedavverkningar med därav följande oer- hörda efterfrågan på arbetskraft icke skulle varit ägnade att uppdriva skogsarbetarnas löner, så får Kungl. domänstyrelsen framhålla, att orsaken till att de arbetspriser, som statens skogs- förvaltningar betalat 1917, tämligen väl överensstämma med de av bränslekommissionen till- lämpade arbetspriserna, är att söka i det förhållandet, att skogsförvaltningarna måste höja sina arbetspriser till de av bränslekommissionen betalade för att kunna behålla sina arbetare och även få nya. Det är därför uppenbart att skogsförvaltningarne i sina omnämnda upp- gifter om arbetspriserna uppgivit de efter bränslekommissionens tillkomst våren 1917 till- lämpade priserna. Därest de hade uppdelat året i tiden före och efter början av kommis- sionens vedavverkningar, så skulle därav tydligt hava framgått den stegring av arbetsprisen, som inträdde vid början av bränslekommissionens vedhuggningar. Det är för övrigt alldeles självfallet att en på en gång så kraftigt igångsatt avverkning av brännved på enskildes skogar, att därvid sysselsattes en för landets förhållanden så oer- RA KE ov < SKOGSADMINISTRATIONEN SST hörd arbetsstyrka som i runt tal 34,000 man, icke kunnat undgå att öva inflytande på skogs- arbetarnas löneförhållanden, något som också kraftigt bestyrkts av alla de skrivelser från de lokala statskogsförvaltningarne, som sedan bränslekommissionens tillkomst ingått till domän- styrelsen med anhållan om ökade anslag till avverkningarna i allmänhet och särskilt ved- avverkningarna för bränslekommissionens räkning. Om den av Eder förebragta utredningen hade angivit motsvarande siffror för åren 1914 då kristiden inträdde, och 1915, är domänstyrelsen förvissad om att avverkningskostnaderna skulle under åren 1914, 1915 och 1916 visa en ganska jämnt stigande kurva för att år 1917 efter bränslekommissionens tillkomst våldsamt springa i höjden. Domänstyrelsen, som beklagar att statsskogsförvaltningen vid de år 1917 för bränsle- kommissioneus räkning bedrivna vedavverkningarne av omständigheternas makt blivit tvingad att i stort sett tillämpa bränslekommissionens avverkningspriser, har härmed endast velat fästa Eder uppmärksamhet på här ovan framlagda synpunkter och andragna omständigheter. Bränslekommissionen. Vedavverkning för bränslekommissionens räkning m. m. Domänstyrelsen har på av viss överjägmästare framställd förfrågan, huru med redan upphuggen ved, som ej av bränsle- kommissionen mottagits, skulle förfaras, om sådan ved finge i vanlig ordning säljas under hand ävensom om upphuggning av ved som förut finge fortgå å allmänna skogar, där av- verkningen med hänsyn till nu rådande pris kunde antagas lämna skälig nettovinst, meddelat: Kommissionen har att emottaga den prima och sekunda ved, som för kommissionens räk- ning avverkats å allmänna skogar och genom vederbörande skogsförvaltningars försorg för kommissionens räkning framförts till järnvägsstation, järnvägslinje, kaj, vattendrag eller annan dylik leveransort; dock att sekunda ved må ingå i de särskilda leveranspartierna till högst 25 2, för så vitt övrig sekunda ved lämpligen kan avsättas på annat sätt än genom dess överlämnande till kommissionen (se Kungl. domänstyrelsens cirkulärskrivelse till samt- liga förvaltande skogstjänstemän n:r S. II: 466, den 20 februari 1918 angående avverk- ningar å de allmänna skogarna för tillgodoseende av landets bränslebehov). Därest kommis- sionen skulle vägra emottaga ved enligt vad ovan angivits har Ni att därom till Kungl. styrelsen ingiva meddelande. ; Ved avverkad för kommissionens räkning å allmänna skogar, som icke framforslats till leveransort enligt vad ovan sagts må, därest kommissionen förklarar sig icke vilja mottaga sådan ved i vederbörlig ordning försäljas, kolas eller på annat lämpligt sätt tillgodogöras. Upphuggning av ved å allmänna skogar må tillsvidare endast ske för tillgodoseende av verkligt behov för ortsbefolkningen eller där avsättning i övrigt med säker beräkning om skälig nettovinst kan påräknas. Inställande av vedavverkning för bränslekommissionens räkning å allmänna skogar. Sedan bränslekommissionen meddelat Domänstyrelsen att kommissionen icke kunde emot- taga mera ved än vad som tills dato vore upphugget för leverans till kommissionen inom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs, Västman- lands, Örebro, Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Skaraborgs, Krono- bergs, Blekinge och Hallands län har styrelsen anmodat vederbörande överjägmästare att omedelbart inställa vedavverkningen för kommissionens räkning å allmänna skogar inom resp. distrikt, Rekvisition av kuvert. Enligt mellan Kungl. domänstyrelsen och firman Magn. Bergvall, Drottninggatan 108, Stockholm, upprättat kontrakt skola nedan angivna kuvertsorter inom 2 veckor efter rekvi- sitionens ankomst expedieras vederbörande rekvirent. Kuvert, I; - Manliga uUbrevkUves ass aan oass as snsänge rv (125155, mm) 2: RÖUVErE: LIDER tayv LOT RAESA osdsvssler (145X210 > ) Sö > 2 VT KVAL OTDIAE EN oro oreeeraer Aer så US (TORSSON 4. TOTT O FOTA EN SER SERA Aa (245Xx400 > ) 55 CVArdeKUVErt,, DAILDAES sd vassare vaser SN (100 Xx 155 >» ) 6. » STÖTTE RS ANA Une önska (12559 19500) 220 SKOGSADMINISTRATIONEN Tryck, Utan särskild beställning skola alla kuvert förses med tryck Statens skogsväsende och Fj.-brev samt en fet linje för adressorten. I övrigt må endast nedanstående utförande INSER racea beställas: Utansadress- eller linjelyckt tribe setagis sc (beteckning U. a.) Med linjer för namn och adress ...........sss.+ ( , M. £) Till Kungl: domänstyrelsen, Stockholm ...... ( » IAFIDA) Till Konungens befallningshavande i...... län ( » 450) Mill ÖVErjämmästanen fisbes ek distrikt ( Ö. 7.) ABN EYE roa nöden us. bus se LRRASD Ne revir ( ” J.m.) THE SKO gsm gen) Ore nes ee RAR AA rLrges ( ” Sk. ä,) FRalI STO NO) A 2 ATC de bref SE RS aber sa ( » EJ) TÄllESKO 25kog dena orsa Sr RAA AA ( p» SVIS) EalL Tallsynan gsm annen oEEeceEEe Ren es sosse ( » T.. mn.) För att underlätta expedieringen torde vid rekvisition endast kuvertets n:r och tryckets beteckning uppgivas, t. ex.: Rekvireras 500 kuvert n:r I, med tryck U.a. 200F SV STR rna 50 » »” » » » Ö.j s 300 » "NER » » M. I 100 » PED » » KD OMS VV. Ovanstående kan även rekvireras sålunda: Ca y 500 200 50/. 750 kuvert nr 1, AG a., Å m., Her 300 100 FOOTER 203 M. 1. a OMNASIIVA Annat tryck ma ej rekvireras eller utföras. Se SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN DEN FÖRSTA VIRKESINVENTERINGEN Å STATENS SKOGAR: Av H. MELANDER. ör varje skogsförvaltning måste det vara ett önskemål att jämsides med en väl ordnad kassabokföring även hava en tillförlitlig och sä- ker virkesbokföring, ur vilken förändringarna i virkeskapitalets storlek kunna avläsas. Sedan skogsbokföringskommittén, som fått sig ålagd att avgiva förslag till en förändrad bokföring för Sveriges största skogsägare, staten, representerad av domänförvaltningen, avgivit förslag till ny kassabokföring, upptogs därför virkesbokföringen och därmed sammanhängande frågor till behandling av kommittén, som redan 1916 avgav förslag till redovisningen av sådant virke, som genom skogsförvaltningens försorg upphuggits eller på något sätt förädlats.1 För att erhålla en utgångspunkt för virkesredovisningen måste en inventering verkställas, och förordnade Kungl. Maj:t på skogsbokföringskommitténs hemstäl- lan, att varje revirförvaltare skulle avgiva rapport över de den 31 december 1917 kvarliggande osålda skogsprodukter, som genom skogsförvaltningens försorg upphuggits. Rapporterna skulle insändas till domänstyrelsen senast den 31 januari 1918, men genom överenskommelse mellan domänstyrelsen och kommittén övertog denna senare insamlandet och hoparbetandet av de inkomna rapporterna. Den inventering, som sålunda verkställdes vid sist- lidna årsskifte, var den /örsta allmänna virkesinventering, som hittills ägt rum i Sverige, i det att den omfattade adl/a slag av upphugget eller förädlat virke å alla under skogsstatens förvaltning ställda skogar. Då inventerings- resultatet i viss mån ger en föreställning om storleken och omfattningen av de avverkningar, som ombesörjas av statens egna organ, har det ansetts lämp- ligt att framlägga en redogörelse för detsamma. Bearbetandet av det insamlade materialet har ej varit utan vissa svårig- heter. Innan inventeringsresultatet framlägges, må därför först några ord nämnas om de ojämnheter, som de insända rapporterna innehållit och de iakttagelser, som desamma givit anledning till. Frågan om vad som skulle anses vara osålt av revirets virkeslager och således medtagas i rapporten torde å många håll vållat den första tveksam- heten. Detta särskilt å de revir, där det upphuggna virket genom kontrakt var sålt eller skulle säljas till viss person eller firma. Då virkesbokföringen på det närmaste bör anknyta sig till kassaredovisningen, bör uppenbarligen 1 Beträffande detaljerna av kommitténs förslag hänvisas till jägmästare Iwar Lindebergs uppsats i denna tidskrift år 1916 h. 11. 19. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1918. Serien B. 214 X H. MELANDER, dylikt virke bokföras såsom inneliggande lager, till dess att detsamma mot- tagits av köparen och räkning utskrivits. Ett annat förfarande skulle exem- pelvis medföra, att många norrlandsrevir aldrig skulle uppvisa någon behåll- ning av upphugget virke, då ju å många, för att ej säga de flesta av dessa revir hela avverkningen avser just dylikt »leveransvirke>. Att tvekan emellertid förefanns på flera håll om vad som skulle anses vara osålt eller ej torde i någon mån berott på, att vid avgivandet av vissa vedrapporter till domänstyrelsen sådant virke, som genom leveransavtal var sålt, ej skulle upptagas som behållning, även om det vid rapporternas upp- rättande ej hunnit övertagas äv köparen. Dessa vedrapporter avsågo näm- ligen att giva upplysning, ej om förefintligt vedlager i och för sig, utan om den till försäljning disponibla vedmängden. Den omständigheten att sluttumning av virke ofta äger rum först om vå- ren har även medfört, att sådant virke, som vid årsskiftet fanns upphugget men ej intummat, å en del håll approximativt uppskattades, under det att å andra håll åter dylikt virke ej alls medtogs. Det senare förfaringssättet synes vara det rätta, då virket bör ingå i virkesredovisningen samtidigt som de exakta omkostnaderna för virkesförädlingen ingå 1 kassaboken och den sta- tistiska redovisningen, vilken äger rum, när tumning verkställts och slutlikvid gjorts. Detta hindrar givetvis ej att bevakarna böra inrapportera att exem- pelvis 230 timmer upphuggits å en viss skog, så att jägmästaren skall kunna utbetala likvid i avräkning, om så skulle anses lämpligt. Dylika approxima- tiva siffror böra dock ej ingå i den centrala bokföringen. I viss mån äro ju de flesta i virkesbokföringen ingående siffrorna approxi- mativa så till vida som reduktion av löst mått till fast mått måste äga rum, innan de olika resultaten ingå i den gemensamma virkesliggaren. Avenså måste kubikmassa enligt toppmått omräknas till verklig massa. De reduk- tionstal, som härvid använts, torde i en del fall ha varit mindre tillfreds- ställande. Detta dock helt enkelt beroende på obefintligheten av genom vetenskapligt ledda undersökningar framkomna erfarenhetstal beträffande så- väl fastmasseprocenten i lösa mått av olika virkessortiment som förhållandet mellan timrets verkliga och toppmätta massa. Samma förhållande råder be- träffande kolved upplagd i res. Det är därför med tillfredsställelse man erfar, att den skogsstatistiska kommittén beslutat anställa dylika undersökningar. I många rapporter har ej ens angivits, om den redovisade kubikmassan av timmer avsåge toppmätt massa eller verklig massa. Förklaringen härtill kan ej vara annan, än att man ansett det vara en självklar sak, att toppmätt massa avses, när det gäller timmer. Följden har varit, att kompletterande upplysningar måst införskaffas. Dessa ha givit vid handen, att i de flesta fall kubikmassan för timmer avsåg den toppmätta massan, men även att mittmätning ägt rum. I en del fall åter har toppmätning verkställts, var- efter reduktion till verklig massa utförts med användande av något erfaren- hetstal. Vid de reduceringar, som av kommittén verkställts, har den verk- liga massan ansetts vara 133 1/; & av den toppmätta massan. Härmed är ingalunda sagt, att denna procentsiffra är den rätta, men torde den i brist på bättre kunna tillsvidare godtagas som det bästa erhållbara medeltalet. Vid sammandragets upprättande har det varit rätt svårt att ej erhålla för många klasser av olika slags brännved. De inkomna rapporterna ha näm- ligen ej blott varit en utmärkt provkarta på olika vid vedmätning använda DEN FÖRSTA VIRKESINVENTERINGEN Å STATENS SKOGAR. x 275 måttslag utan även varit upplysande i fråga om de på olika håll använda sorteringarna. Så har förutom I:a och II:a bokved, björkved och barrved samt osorterad ved även förekommit »osorterad björkved», »osorterad barr- ved>, »I:a blandved>», »II:a blandved»>». Slutligen ha många vedpartier redo- visats utan några som helst kvalitetsbestämmelser. Vid hoparbetandet av de inkomna uppgifterna har kommittén endast skilt på tre sortiment av kastved, nämligen I:a björk- och bokved, I:a barrved samt osorterad ved. Som särskilda sortiment ha dessutom bokförts långved och pinnved. Ett sammandrag av inventeringsresultatet för domänfondens skogar fram- lägges här nedan (tab. 2) TI tabellen ha för bättre jämförelses skull de olika kolumnernas summor angivits dels för de sju norra överjägmästaredistrikten, dels för de fem södra, varjämte slutsummorna för hela landet finnas angivna nederst. De under »summa»-raderna angivna « -siffrorna angiva vwvirkes- mängdens respektive virkesvärdets fördelning på olika sortiment. Av tabel- len framgår att 1,150,824 fm? redovisades som lager den 31 sistlidne de- cember, varav 486,437 fm3 eller 42,4 & funnos i Norrland och Dalarna och 664,387 fm? eller 57,6 Z i södra Sverige. Därjämte funnos kolade 12,485 läster kol, vilka med en beräknad virkesåtgång av 2,35 fm3 per läst motsvaras av 31,212,5 fm3. Av det redovisade virket uppgick brännveden till 50,3 &Z 1 de norra distrikten och till ej mindre än 78,7 2 i de södra di- strikten; i medeltal utgjorde brännveden 66,7 & av virkeslagret. Att detta till större delen utgjordes av brännved beror huvudsakligen på att de an- senliga vedpartier, som under senare hälften av år 1917 avverkades å stats- skogarna för B. K:s räkning, vid årsskiftet till större delen ej övertagits av kommissionen men även, som ovan framhållits, på att en del timmer och liknande sortiment ej voro intummade vid årsskiftet och därigenom ej blevo bokförda såsom inneliggande lager. Att vedavverkningarna i Norrland pro- centuellt taget ej spela samma roll som i södra Sverige är klart och fram- går även med all önskad tydlighet av ovan anförda procent-siffror. Som en jämförelse kan nämnas, att av det från kronoparker m. fl. statsskogar un- : der åren 1915—1917 sålda virket i medeltal 1,155,443 fm3 eller 25,4 24 avverkats genom revirförvaltningarnas försorg. Härav har brännveden under åren 1915 och 1916 i medeltal uppgått till omkring 31 2 och under år EON tUIlA3250 24 En beräkning av virkeslagrets fördelning å statsskogarna per hektar skogs- mark har givetvis även ett visst intresse, och har en sådan därför verkställts. De erhållna medeltalen för norra och södra Sverige framgå av nedanstå- ende sammanställning (tab. I). Tab. I. Antalet fm” av olika virkessortiment per hektar skogsmark. | | | | I I fm? per har | Summa och | Skogsmark | Isk så | Pa j | | Bränn-| Sd medeltal för har Tim- |, BER PP" | Kol- |ved av) Övr. | Sågat | | & slip-| ved & | [RR | 7. Summa | | mer ol: | ved | olika | upph. | virke | | ämnen.| props | | | | [ER | slag | | | | BF AS Norrland & | | | | | Dalarna ..... 3 3,415,697 0,0064 | 0,0023 | 0,0104 | 070497 | 0,0716 | O,0001 | O,0019 | O,1424 D:d Sverige SE 362,612 | 0,0303 | 0,0026 | O,1020 | 0,.2240 | 1,4423 | 0,0039 | 0,0262 | 1,8322 | H. MELANDER. 270 x brå £'99 LÄN 8trg og +:9 NI 8'0 LEE 8'e Å zbl'9go'fl bEE'L9L4 | E6V'S6+$ | S50'r5T | 9z6'19E | £L6'eL4 |€ze' EV I oc6' Sj | Sz1'091 |gbg'ef |wnsewwns ewwng +!€Q [ATT o'g [eten o't | 95 öd | 8'I 4 95 I106"'g890'z) r66'zz5 | I£6'gbi | Loc'IS | SgS'brir | OgEAE | vzeS | 096 | zSt'€r 1 56601 lewwns KI Sen TEGg RA | Sör = |Peler | Sig — | OL . Est SS foGEKE SS der [80 of FNS rd SVA AA NS CE RNE AN jplrvor g1If'0zI | 608'£4 — I FIG'P g9lv'1z | 9z0'g I ob€ | ge | Log | SIR SE 2 SE ARE RAN puerews 96£'€85 |€£z'LII | 196:9 £og'€ GL60S logb'S1 I zor'E fras | £96'$z | 6bStg bort SO Ass RSS ESR Eee No da BIS lar: 962 | 18g'g801 | g891'07 | 6g80'f1 6z9'$9z | 891'g | (EV | gEr | ASP | (SIN I ER fr ÄR en INRE Rd ms oe Fr RR fa RO OP AON ensO 015909 | 66g'bz1 | g86£'601 | 409'9$ z99'EI1 | g9L1'S | o9z | of Sze'bi | TÅ SEEN fe SNR SÄ a ARR = 5 PLSRD SaRD0 2OOGN BelsdIog 6'+S E'oS o6r | SVE Ston ES Eee ESR SE rig EE EA Ibg'466 | obE'bbz | z9S'9vE | gbg'691 | 1bE'Lzz | €S9'SE | 668'0b | oL6'L | ELNGITE EIS jewuwung |9eb'Loz of£'8$5 | rob'gg | b6gtre | zrotSoz | Eg4'r€ | 4€6'r 1602 [A= 0 [ESO de NE Ei RA ÄRR ÖR ele(-2]A4rD ig909'o0Å41 | 866'Ir I SbE'€or | 0z2'99 | €g9 | 14v — — | VISTE | ARLAS MN = I TF NR Sa 2 RR Nn | SR PUejION 21stIRN 1SS401 | E£z'ch | HITS | giIb'Iz | gI4'6 | SOL I = [e | GÖR OR SÖREN RA SE ÄR puesouseH |2£6'081 I SS9'Le g9E€'1z 28901 196 6 pve SbLl'9 1662'g I 8E9 | FE TO SNR SON SOS SnN LESS OSOR TENN DS > vown +t96 Er L+b9'g ELE'19 | 956'0z i bo'b | 619 1000 | Sz9 I bgg'6 oS1'z (ET EE SETS ar ESR zAJ]LYS £60'691 | 4zL'SE -- EX rd ER [ar peer 20 SE RR ARS oobA "> UDNOGIION JpoN SE loSL'se les6'gr lose 1969 | AEA EL Be ol£'g |egeg free 2 Me TERO BI | . | SSE sg SIST SS RDS | UTE TIS | gl | IY | sWuJ Bejs EYOo Ar | sdoid q2d0o | uguwesiIadtys | ted[03s ydo tejed ARTE pasauurlIg FR | paasiaddeq q2o stads | Teyrelq 'Tounutp | | | :stidspeuisoyajefs 13rua apIeA ssap ydoo ayuA 1a38nyddn Ae 193e] e3uyaror 4161 Jaquasap If usp 1Ie30yS SUJpuojugWOPp Vv "QuI i Xx 2 [] DEN FÖRSTA VIRKESINVENTERINGEN A STATENS SKOGAR. | (a ER KAR | = a [= | Fe == 0001 0001 eV VR 10 1'0 6 Sg9E'ggb'b | 1S€£'061 | Sgb'zi | — brio'g6e'b bzg'o5i'r) L6T'og8I | 19091 | g0z'4 €fg9'r wnIeununs ewwns CE = Åk [ 2 0'001 o'00 TI | L:€ LAB: | EO z'0 oc EEE | LEvES | ELO'b | 6'4S 9 LS |968'6Lv:z LgE't99 | 21816 | b6r'6 1689 | Lev lewumgs GÖKITRI lelgva See [Ez 6'+ [064841 Ig6z'us l6Lofor f €19'r |ÖvA (fs a ÄN ER RO NA "> BIPOS oI11'z9+ | 1z9'9 6zc+t 9'01 LTT — I6RHESSy Igbofber | LÄ | EL gob'I CR FR ARS VEN pue[gwg | ozz'bvol | LOe fe al Celten IS OuST | fer jEfg'eg9 |956'€pr | elr Ev6 | bIO'T z6z förses " BeNSEA | zLS'VvLE | — | 8'g 9'11 TASVIG LPO FSET GÖS RECO drKO ck OLE pf SR MAN NE Bo ensO | 696'018 | klölsee ges | vig 6'91 z61'88Å lobb'S61 | 186'1+F EOS: IOGT SE ÖRER = vare RES SEO AM later Bejsd1og | = FE = = == o'001I o:001I | 6'V LÄ oto 00 VA z£o'S$S6'1 | bI6'9E1 | CSA | itev | v ov BIr'grgir Lev'ogy | 58v'88 | Lg95'9 | 419 90z lewwns | Ti ÖkOR live ÖL KIKOSS KE | otfI görT 0 IARSSO0L (OHESSEI v HÖLNSE TGS OL FOR MER TREA ele(-2]A) zgb'bgz | LÖL't | o9z | EL) £:6 FORN [öadar | la I I EEE Sv PuejIION IST gtr ch -— = [Ene gg [gEb'bbi Irg6'99 | €z9t gII = — ERSSON NRO Co Ch puesouaeH | olansbe PI = [FrocG sö lettere ligor | — = Ge RR Sm dust vourn) bg96'9zI1 2 — ae LS Ibg6'9z1 Ig61'b€ | golfe — | IE | — fl försesnesrsrrsrennrnnenrnnen BJHVAS 18z'95z | o0£f'9€ (SSA | LAN 186'612 158'g€ Egi'gv | o1g'z -— =" NR UJPNOJIION IJIPIN tz6'0zz | £0o9'oz | z61'I | o'b NG - '6v1:685 | 988iFT a | OT = =E NTA UNJOGIION IJIAD | | | | | | TA TA | EE | 2 | 2 II sug | "IN sug | "IN ou : i Få ä a | ueuwunsmjs AR 5 | pen ; IA TITS TR [OH ARS UTI STOL ST eWwWnS We -AO[ AE NIMA YIO | ewuwngs | EE SEN EE å 4930 IFA JES | | 1283nyddn I3AO ANG K H. MELANDER. För att än bättre än omstående tablå åskådliggöra virkeslagrets fördelning ha de i densamma ingående siffrorna omräknats och har det då visat sig, att i Norrland och Dalarna på var ro:e har 1 medeltal finnes: 1 timmerstock 13 X 5, ', 3 St. pappersvedstockar imo” X' 4/4”, 2 st. kolvedres tr 2vmikoga med 10' ved och 10 cm:s medelkubb, 1 lösmeter ved och en 3/7 fots planka 3” X 9"; dessutom finnes på var 45:e har 1 slipers och på var 500:e har 1 stängselstolpe" 210 cm X 15 cm. I södra Sverige däremot finnes på varje hektar: 1 timmerstock 10' X 4 !/,”, 3 st. pappersvedstockar 10" Xx 43/,”, 1 kolvedres, något mer än 2 lösmeter ved och en 5 fots planka :3” X 9”; på var 44:e har finnes dessutom 1 slipers och 1 stolpe på 1221/; har. För att ej få alltför ojämna tal ha smärre avrundningar gjorts. I medeltal var den upphuggna virkesmängden per hektar 13 gånger större i södra Sverige än i Norrland och Dalarna. Av de olika distrikten står Bergslagsdistriktet högst med 2,15 fm? per hektar, under det att Nedre Norrbottens distrikt är lägst med endast o0,o5 fm? per hektar. För själva virkesbokföringen är det tillräckligt att känna lagrets storlek i kubikmeter. Att dessutom känna lagrets värde är även av stort intresse och helt enkelt nödvändigt, om virkesbokföringen skall ingå som ett led i huvudbokföringen. Vid en dylik värdering kan man givetvis gå till väga på flera sätt. Antingen kan en mera schablonmässig värdering göras, varvid varje virkessortiment åsättes ett för hela landet gemensamt å-pris eller ock kan en mera nog- grann uppskattning göras, varvid varje virkespost värderas. Vid prissättningen måste man även hava klart för sig om gängse salupris eller eventuellt annat å-pris bör användas. Då virkesbokföringen enligt kommitténs förslag utgör en integrerande del av huvudbokföringen, synes det vara lämpligast att till å-pris välja självkostnadspriset, vari för virke, som ligger i skogen, bör ingå huggningskostnader jämte därmed förenade kostnader för utmärkning och andra härmed jämförliga kostnader. I de fall, då virket är framforslat till lastageplats, bör i självkostnadspriset även ingå transportkostnader. Något rotvärde bör däremot ej åsättas virket. Självkostnadspriset är således lika med det direkta mervärde, som virket erhållit i och med avverkningen. Indirekt kan virket i och med avverkningen även erhålla ett mervärde om, såsom ofta är fallet, efterfrågan å upphugget virke är större än å rotstående skog, och priserna härigenom å det förra slaget av virke äro proportionsvis högre än å det senare slaget. Gängse salupris bör ej heller åsättas virket i ett dylikt fall, då däri även ingår ett visst rotvärde, vilket vid uthålligt skogs- bruk inbegripes i de olika skogarnas värden och sålunda ingår i huvudbok- föringen genom fastighetsredovisningen. Vid den värdering, som av kommittén verkställts av virkeslagret och som även föreligger i nedanstående tablå (tab. 2), ha värdena beräknats på så sätt, att för varje revir ett genomsnittligt å:pris åsatts varje virkessortiment. I de fall då en del virke av samma sortiment kvarlåg i skogen och en del åter var framforslat till lastplats, ha olika å-pris åsatts de olika virkesparti- erna. Uppgifter angående genomsnittliga självkostnadspriser ha lämnats av revirförvaltarna. | Enligt den sålunda verkställda värderingen skulle värdet av detredovisade DEN FÖRSTA VIRKESINVENTERINGEN Å STATENS SKOGAR. x 279 lagret utgöra 4,488,365 kronor, varav över 3 miljoner kronor komma på brännvedens konto. Som ovan nämnts, utgör den gjorda virkesinventeringen utgångspunkten för den virkesbokföring, som sedan den 1 januari detta år föres å samtliga revir och förutom vilken det torde vara omöjligt att i detalj kunna överblicka förändringarna av det stora kapital, som statens lager av upphugget virke representerar. ERANISSDAGESN 9 BESLUT VID 1918 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG I FRÅGOR, SOM MER ELLER MINDRE BERÖRA SKOGSHUSHÅLLNINGEN. Skogshögskolan och Statens Skogsförsöksanstalt. Samtliga i statsverks- propositionen upptagna anslag (se sid. X16 och Xx 19 i denna tidskrift) ha av riksdagen bifallits. Likaledes ha bifallits hrr G. BARTHELSONS och ÅRVID LINDMANS motioner rörande biblioteket. Se sid. x 81. Vidare har riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts prop. n:r 217 anslagit 7,100 kr. för täckande av uppkommen brist för år 1917 å den i staten för skogshögskolan upptagna anslagsposten till expenser. Övriga anslag under nionde huvudtiteln (se sid. x 20) ha likaledes beviljats. Ytterligare expens- och underhållsmedel vid statens skogsskolor. Genom Kungl. Maj:ts prop. n:r 345 begärdes å tilläggsstat för år 1918. dels för ersättande av utav statskontoret förskottsvis bestridda utgifter för ökade expens- och underhållsmedel under å 1917 vid statens skogsskolor vid Hällnäs, Bispgården och Hammarsebo kronor 1,485; dels för täckande av brist för år 1917 vid statens skogsskolor vid Hällnäs, Bispgården, Grönsinka och Kolleberga i de till expens- och underhållsmedel vid dessa skolor enligt gällande stat för statens skogsskolor upptagna belopp kronor 2,485; | dels ock till ytterligare expens- och underhållsmedel för år 1918 vid sta- tens skogsskolor vid Hällnäs, Bispgården, Grönsinka, Bjurfors, Omberg, Ham- marsebo och Kolleberga tillhopa kronor 4,200. Dessa anslag ha beviljats. Driftkostnader under år 1919 för statens domäner. Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:r 499 (se sid. X 181— Xx 184, och med avslag å två inom första kammaren väckta motioner, n:r 211 av herr ROSÉN och n:r 217 280 x H. MELANDER. av herr BARTHELSON, beslöt riksdagen att dels godkänna nya avlöningsstater för domänstyrelsen och för skogsstatens ordinarie personal (se sid. X255—2538) att tilläm- pas fr. o. m. år 1919 ävensom godkänna allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande av dessa avlöningsförmäåner, dels såsom driftkostnader för statens domäner under år 1919 förslagsvis uppföra ett belopp av 23,500,000 kronor, att utgå av domänfondens avkastning; dels ock medgiva, att arvodestillökning med 400 kronor för helt år räknat skulle under år 1918 av domänfondens avkastning utgå till en var skogstaxator och extra skogsingenjör ävensom så- dan assistent, vilken enligt de bestämmelser, som gällde före ikraftträdandet av den vid 1917 års riksdag beslutade ändringen i rese- och traktamentser- sättning till skogsstatens personal, skulle ägt åtnjuta särskilt dagtraktamente av 6 kronor. Lönereglering för skogvaktarna vid Uppsala universitet. Genom proposition n:r 440 begärdes bl. a. för universitetets 9 skogvaktare, som åt- njuta fri bostad, beräknad till ett värde av 200 kr. och betraktad som lön, en kontant avlöning av 1,500 kr., därav 750 kr, lön och 750 kr. tjänstgörings- pengar, med rätt till tre ålderstillägg, vartdera å 150 kr., efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring. Riksdagen biföll denna hemställan. Ålderstillägg åt överjägmästare C. I. Stiernspetz (se sid. X 124) är beviljat. Pensioner åt kronojägare. De genom särskilda propositioner (se sid. Xx 80) begärda pensionerna beviljades av riksdagen. Likaledes har riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts prop. n:r 218 ang. fyllnads- pension åt kronojägare M. L. Brunsell. Nya skogsvårdslagen. I proposition n:r 441 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga förslag till lagar dels om inskränkning för viss tid i rät- ten att överlåta fast egendom samt dels om tillfälliga åtgärder till förekom- mande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo (se Skogen 1918, sid. ISO): a förslaget skulle köpare av fast egendom ej ånyo få försälja samma egendom förr än efter 5 år efter vunnen lagfart. Lagen skulle ej äga till- lämpning å fastighet i stad eller å fastighet, vars värde understeg 10,000 kro- nor, ej heller å fastighet, som inköpts å exekutiv auktion eller som överlåtits mellan skyldemän inom vissa led. Lagen skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag äga tillämpning till den 1 januari 1924. Beträffande det senare lagförslaget skulle avverkning av ungskog ej ske an- norledes än genom för beståndets utveckling ändamålsenlig gallring, så framt ej skogsvårdsstyrelsen med hänsyn till skogens tillstånd och beskaffenhet funne skäligt medgiva, att avverkning skedde under annan form. Även denna lag skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag äga tillämpning till den I januari 1924. I samband härmed behandlades dels en i första kammaren av herr INGESTRÖM väckt motion n:r 215 och dels tre i andra kammaren väckta motioner n:r 8 av herr PERSSON i Tofta, n:r 216 av herr HEDERSTIERNA m. fl. (se sid. X 81) och n:r 473 av herr ÅKERLUND. Sammansatta lag- och jordbruksutskottet hade i huvudsak tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag med den ändring att lagen endast skulle ha tillämpning under ett år till 1 juli 1919. (Se för övrigt Skogen TOT, Sid. 247 fe RIKSDAGEN. x 281 Dimensionslagen i övre Norrlands kustland. Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition n:r 245 med förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 9 $$ i förordningen den 18 juni 1915 om förekommande av överdri- ven avverkning av ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som ej hörde till lappmarken, och en inom andra kammaren av herr WIK- LUND i Brattfors m. fl. väckt motion n:r 382 beslöt riksdagen skrivelse med anhållan, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa ytterligare utredning, om och i vad mån, utöver vad i förordningen den 18 juni 1915 om förekommande av överdriven avverkning av ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som ej hörde till lappmarken, föreskrivits, bestämmelser kunde anses erforderliga till förekommande av sådan avverkning. Förlängd giltighet för de särskilda bestämmelserna om samfälld skogsmark i Kopparbergs län. I proposition n:r 219 hade Kungl. Maj:t (se sid. Xx 185) föreslagit riksdagen, att lagen om särskilda bestämmelser be- träffande viss samfälld skogsmark i Kopparbergs län skulle äga fortsatt till- lämpning till I juli 1921. Tillstyrkt av jordbruksutskottet blev denna propo- sition bifallen av riksdagen. Bolags egendomsförvärv (Norrlandslagen.) Genom proposition n:r 80 föreslog Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte antaga följande förslag till förkla- ring av lagen den 4 mai 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom: >» Härigenom förklaras, att det i lagen den 4 maj 1906 angående förbud ji vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom meddelade förbu- det icke avser förvärv, som sker omedelbart på grund av stadgande i lag eller jämlikt Konungens medgivande till expropriation». Riksdagen biföll ifrågavarande proposition. Inom andra kammaren väcktes motioner dels av herr GUSTAFSON i Kasen- berg (n:r 73), (se sid. X81) ang. utredning rörande omfattningen av bolags jordförvärv inom Dalsland m. m., def/s av herr WERNER (n:r 78) ang. återupp- tagande av den avbrutna undersökningen rörande bolags jordförvärv och en- skilda personers större jordinnehav i mellersta och södra delarna av riket m. m., dels av herr ÅKERLUND (n:r 211) (se sid. X 81) ang. inskränkning i aktie- bolags rätt att besitta och förvärva jordegendom, dels och av herr HELGER m. fl. (n:r 205) om utsträckning av den norrländska arrendelagen till Värmland. Samtliga dessa motioner — med undantag av herr ÅKERLUNDS — tillstyrktes i huvudsak av lagutskottet och biföllos av andra kammaren, men föllo genom första kammarens motstånd. Kolonisation å bondejord i Norrland. Herr PaurL HELLSTRÖMS (se sid. X 81) motion härom bifölls av riksdagen. Kolonisation å kronomark. Riksdagen, som i likhet med Kungl. Maj:t ansåg, att en fortsatt inventering av odlingsjord å kronomarker i Norrland och Dalarna vore en nödvändig förutsättning för ett kraftigt och målmedvetet främ- jande av kolonisationsarbetet inom de sex nordligaste länen, anvisade för nämnda inventering såsom reservationsanslag dels på extra stat för år 1919 ett belopp av go,000 kronor, dels å 1918 års tilläggsstat ett lika stort belopp. Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:r 198 (se sid. x 185) anvisade riksdagen ett anslag av 1350,000 kronor för år 1918 och 225,000 kronor 202 X RIKSDAGEN. för år 1919 för anordnande av kolonat å kronoparker i Västerbottens samt Norr- bottens län. ; I en inom andra kammaren väckt motion n:r 218 hade herr VENNERSTRÖM m. fl. hemställt, att riksdagen måtte bevilja å 1918 års tilläggsstat ett för- slagsanslag å 2 miljoner kronor och å 1919 års riksstat ett förslagsanslag å 3 miljoner kronor för startande å statens mark av kolonat, som skulle utgöra självständiga småbrukshemman och upplåtas på längre tid under tryggad besittningsrätt utan rätt till köp av jorden, men med full garanti för bruka- ren att njuta sitt arbetes frukter. Avstyrkt av jordbruksutskottet blev motionen ej av riksdagen bifallen. Förslag ang. längden å saluhållen ved. Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition n:r 152 (se sid. xX 185) med förslag till förordning angå- ende längden å saluhållen ved, beslöt riksdagen på hemställan av jordbruks- utskottet skrivelse med anhållan, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utred- ning om och i vilken omfattning kubikmetermåttet skulle kunna läggas till grund vid försäljning av brännved, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda. .» Tilläggsbidrag till odlingslägenheter och skogstorp i de sex nord- ligaste länen. Kungl. Maj:ts förslag härom (se sid. xX 185) har av riks- dagen bifallits. Rågsådd å kalavverkade hyggen. Hr Gust. BARTHELSONS motion här- om (se sid. xX 80) besvarade jordbruksutskottet genom utl. n:r 26 ang. bidrag till vissa odlingsföretag m. m. och yttrade härvid: » Utskottet hyser visserligen den uppfattningen, att en utökning av sädes- produktionen i den utsträckning, som motionären tänkt sig, icke kan genom de av honom ifrågasatta åtgärderna uppnås särskilt i betraktande av de för närvarande höga arbetsprisen och de icke obetydliga svårigheter, som givet- vis förefinnas att anskaffa för ändamålet erforderlig mängd utsäde av lämplig beskaffenhet. Under förhanden varande förhållanden torde emellertid såsom utskottet redan i det föregående framhållit inga möjligheter få lämnas obe- gagnade för säkerställande av landets livsmedelsbehov. Med hänsyn härtill och då det av motionären gjorda uppslaget synes värt beaktande anser ut- skottet, som icke funnit sig i stånd att på allenast den av motionären lämnade utredningen angiva det sätt, varpå den föreliggande frågan lämpligast bör lösas, att densamma bör bliva föremål för övervägande av Kungl. Maj:t. För ändamålet erforderliga medel torde kunna utgå av det av Kungl. Maj:t nu begärda anslaget.» Riksdagens beslut gick 1 överensstämmelse härmed. Förbud mot plockning av lingon. I proposition n:r 231 hade Kungl Maj:t föreslagit riksdagen att antaga förslag till lag om förbud mot plockning av lingon före viss dag. I samband härmed behandlades fem i ämnet väckta motioner, nämligen n:r 371 i andra kammaren av herr BERGSTRÖM i Bäckland, n:r 375 i andra kammaren av herr ANDERSON i Knapasjö, n:r 381 i andra kammaren av herr NORMAN m, fl. samt två lika lydande n:r 160 i första kammaren av herr VON ESSEN och n:r 385 i andra kammaren :av herr OLOFSSON. Jordbruksutskottet tillstyrkte, med två reservationer, Kungl. Maj:ts förslag med obetydliga ändringar. RIKSDAGEN. Xx 283 Första kammaren avslog den föreslagna lagen med 54 röster mot 27, me- dan andra kammaren biföll utskottets hemställan med 76 röster mot 51. Frågan har alltså förfallit. Utrotande av berberisbuskar. I prop. nir 199 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att antaga ett förslag till lag om utrotande av berberisbuskar å viss mark. = Tillstyrkt av jordbruksutskottet med vissa ändringar, blev utskottets hemställan bifallen av riksdagen. Bestämmelser om sjöfynd. Herr FAHLÉNS motion (se sid. X 124) i syfte att trygga virkesägares rätt att återfå förkommet, med inregistrerat märke försett flottgods bifölls i riksdagsskrivelse. Upptagande av i floottleder sjunket virke. Hrr G. ERONNS och J. VENNERSTRÖMS motion härom (se sid. X 80) avslogs. Tillvaratagande av stubbved å statens skogar. Herr J. VENNERSTRÖMS motion (se sid. xX 80) bifölls. Lag om härbärge i vissa fall åt skogsarbetare. Ett av Kungl. Maj:t i proposition n:r 353 framlagt förslag till lag angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning och kolning av härbärge åt arbetarna m. m. hann lag- utskottet icke behandla, varför utskottet fann sig nödsakat hemställa om av- slag å propositionen, vilket avslag också riksdagen biföll. Överflyttande av bränslekommissionens verksamhet till skogsvårds- styrelserna. Herr J. VENNERSTRÖMS m. fl. motion (se sid Xx 80) avslogs av riksdagen. Allmänna och norrländska avdikningslagen, (se sid. x 80). Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrut- dikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna, vare sig än- damålet med arbetsföretaget vore uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd eller utdikning av re- dan odlad jord, anvisade riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning, å extra stat för år 1919 under benämning »norrländska avdikningsanslaget» ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor. Däremot vann ett av jordbruksutskottet — med anledning av likalydande motioner av herr HELLSTRÖM (första kammaren n:r 26) och herr LUNDSTRÖM m. fl. (andra kammaren n:r 22 framställt förslag om anvisande av 1,500,000 kronor å tilläggsstat för år 1918 till tilläggsanslag till vissa företag, till vilka bidrag beviljats från norrländska avdikningsanslaget, icke riksdagens bifall. Det bifölls visserligen av andra kammaren, men avslogs av första kamma- ren, och vid gemensam votering den 15 juni segrade första kammarens me- ning med 164 röster mot 151. E Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar av riket än Norr- land och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget vore uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närlig- gande bygd eller utdikning av redan odlad jord, anvisade riksdagen, i enlig- het med Kungl. Maj:ts förslag, å extra stat för år 1919 under benämning »allmänna avdikningsanslaget» ett reservationsanslag av 800,000 kronor med iakttagande att av samtliga för år 1919 tillgängliga medel högst 150,000 284 X RIKSDAGEN. kronor finge utgå till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avsåge en- dast minskning av frostländighet för närliggande bygd. Därjämte anvisade riksdagen, till förstärkning av sistnämnda anslag, på till- läggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst 200,000 kronor. Men där- emot föll vid gemensam votering den 15 juni ett av herr ANDERSSON i Knapasjö (motion andra kammaren n:r 81) väckt och av andra kammaren bifallet förslag om tilläggsanslag på tilläggsstaten för år 1918 till vissa äldre företag. I en inom andra kammaren väckt motion n:r 80 hade herrar CARLSTRÖM och ÖSBERG föreslagit att höja bidraget från allmänna avdikningsanslaget med intill hälften av hela kostnaden för sådana odlingsföretag, som påbörjades under åren 1918, 1919, 1920 och avslutades före 1920 års utgång, samt därtill bevilja höjning med 400,000 kronor för vartdera året 1918 och 1919 å de belopp, som av Kungl. Maj:t äskats till allmänna avdikningsanslaget för dessa år, ävensom att ett anslag av högst 36,000 kronor måtte ställas till lantbruksstyrelsens förfogande för vartdera av åren 1918 och 1919 för an- skaffande av lämpliga biträden åt lantbruksingenjörerna för berörda ändamål. Avstyrkt av jordbruksutskottet blev motionen ej av riksdagen antagen. Jakttiden för skogsfågel och hare i övre Norrland. Herr ROSENS motion (se sid. Xx 82) avstyrktes av jordbruksutskottet och avslogs av riksdagen. Anslag till Svenska jägarförbundet. Hrr S. A. HEDENLUNDS och C F. HoLMQUuisTs motion (se sid. x 82) tillstyrktes av jordbruksutskottet med flera reservanter, men avslogs av riksdagen vid gemensam votering. Förbud mot användande av sax för fångande av rovdjur. Hrr D. WIKLUNDS och W. BÄCKSTRÖMS motion (se sid. X 82) avstyrktes av jordbruks- utskottet och avslogs av riksdagen. Resereglementets dagtraktamenten. Herr ROSÉNS motion (se sid. x 82 bifölls av riksdagen. Efterskänkande av fordran för genom anbud försåld virkespost.) Genom Kungl. Maj:ts proposition n:r 174 hemställdes på i propositionen när- mare angivna grunder, att jägmästaren i Stockholms revir Alex. Maass måtte befrias från skyldigheten att till Kungl. Maj:t och kronan utgiva 687 kronor 70 öre jämte ränta enligt Södra Roslags häradsrätts i statsrådsprotokollet om- förmälda dom den 29 december 1917. Riksdagen biföll detta. RECENSIONER. E. TrRoscHEL m. fl.: Handbuch der Holzkonservierung. 540 sidor. 220 figurer. J. Springers förlag. Berlin 1916. Ovanstående handbok har varit tillgänglig i Tyskland alltsedan år 1916, men på grund av under kriget utfärdat exportförbud å en del teknisk littera- tur har den icke stått att erhålla genom den svenska bokhandeln. Sedan fredsförhållanden nu inträtt, kan arbetet givetvis bekommas från Tyskland. I anledning härav torde en kort anmälan icke sakna berättigande. Det är en i alla hänseenden synnerligen ståtlig volym, som Marine-Ober- bauret TROSCHEL redigerat och utgivit under medverkan av icke mindre än tolv fackmän inom träteknikens och träkonserveringens område. Arbetet är av stort intresse icke endast såsom en uppslagsbok om virkets impregnering utan i lika hög grad genom de utförliga och på modernaste forskningar grun- dade redogörelserna för virkets tekniska egenskaper. I första delen avhand- las sålunda i en koncentrerad skildring dels virkets byggnad, författad av doktor A. DENGLER, dels de skadegörelser å virket, som uppkomma genom inflytanden av atmosfärisk-klimatiska, kemiska och mekaniska faktorer samt genom angrepp av svampar och djur. Mycket utförligt redogöres för be- tingelserna för den ena eller andra skadegörelsens uppkomst och utbredning i virket. Denna del omfattar drygt en tredjedel av hela handboken och är försedd med över ett hundratal ypperliga originalfotografier över virkets bygg- nad och olika slags skador. Läsaren får i arbetets andra del dels lära känna de sätt, som böra komma till användning å det levande trädet och det fällda virket, för att i någon mån undgå de i första delen beskrivna skadegörelserna, dels stifta bekantskap med hittills kända metoder för virkets konservering mot för tidig förstörelse. De olika impregneringssystemens fördelar och nackdelar vägas mot varandra. Synnerligen intressant är att läsa om de s. k. sporimpregneringsmetoderna, förmedelst vilka man avser att nöjaktigt impregnera virket med ett minimum av konserveringsmedel. Denna del är huvudsakligen skriven av lektor J. DEHNST. I tredje delen avhandlar TROSCHEL synpunkter rörande virkets användning inomhus, i fria luften samt under vatten. Även virkets hållfasthet vid olika slags behandling göres till föremål för en kort utredning. I detta samman. hang bör framhållas virkets varierande hållfasthet mot mekanisk nötning vid olika konserveringsförfaranden, förhållanden som spela en framträdande roll vid sliperstillverkningen. Fjärde och sista delen innehåller en av olika för- fattare utförd framställning av det impregnerade virkets användning till järn- vägssyllar, ledningsstolpar, gruv- och vattenbyggnader, bro-, gatu- och skepps- byggnadsarbeten m. m. De ekonomiska fördelarna med träets konservering belysas utförligt. Man måste härvid noga skilja mellan varaktigheten i enskilda fall, som kunna variera inom stora gränser, samt medelvaraktigheten, 280 X LITTERATUR. beräknad såsom medeltal ur stort material, vilken senare under i övrigt likar- tade förhållanden är nära nog konstant för de olika träslagen. För jämfö- rande beräkningar ägnar sig av helt naturliga skäl endast medelvaraktigheten. Anmärkningsvärt låga uppgifter lämnas om medelvaraktigheten hos lärkvirket vid användning såsom järnvägssyllar, nämligen 8 till 10 år för oimpregnerat lärkträ och 15 till 20 år för impregnerat. Dessa uppgifter understiga väsent- ligt den av professor G. SCHOTTE i sitt arbete om lärken angivna medelvar- aktigheten hos lärksliprar. Vid studium av ifrågavarande handbok finner man, att de olika författarna i hög grad lyckats sammanbinda de naturvetenskapliga forskningsresultaten med den tillämpade tekniken. På grund av det stora antalet medarbetare hava helt naturligt åtskilliga upprepningar icke kunnat undgås, Denna nack- del uppväges emellertid mer än väl av den mångsidiga behandling de i ar- betet ingående spörsmålen härigenom erhållit. Just på grund av det myckna och gedigna innehållet bör handboken enligt anmälarens åsikt hava ett an- senligt internationellt värde. M. N. NYUTKOMNA BÖCKER: Anteckningar efter föreläsningar i Lag- och Författningskunskap av domän- fiskal A. LILLIESKIÖLD, redigerade av FELIX C. NICOLIN. Stockholm 1918. Nordiska Bokindustri Aktiebolaget. 320 sid. 8:0. Pris 11 kr. EKELÖF Gösta: Studier över Gavleåns hydrografi och samband med vatten- områdets ekonomiska geografi (medd. från Hydrografiska Byrån 9). Stock- Holm - 1019. PP, A. INorstedti& söner. 134 sid. 4:0. 18 fig kochwo planscher. - Pris 5e kr. Handlingar till Landtbruksveckan år 1918. Utgivna av Landtbruksveckans sty- relse. Stockholm 1918. A..-B. Nord. Bokh. i distr. 3560 sid: 79 fig. Pris 12 kr. i subskrip. 20 kr. i bokhandeln. Hydrografiska byrån. Årsbok 7 för 1915. Stockholm 1918. P. A. Norstedt CORSONEr. 4 33 ASId RAP EET kalt. = 470-00 SnISEy eb. Jonson, Tor: Avsmalningskurvor för tall och gran i 6 godhetsklasser, upp- rättade år 1918. 12 planscher i roko-tryck. Stor folio. Jonson, Tor: Tabell n:o 3 för närmelsevis uppskattning av ståndskog i ku- bikmeter. Stockholm .1917. 3 sid. å kartong. Pris 1 kr. Jonson, Tor: Massatabeller för träduppskattning. Fjärde större upplagan. Stockholm 10918. 90 sid. Pris: bunden 8 kr. Kungl. Tekniska högskolan. Skrifter utgivna med anledning av inflyttningen i de år 1917 färdiga nybyggnaderna. Historik och beskrivning rörande nybyggnaderna jämte avhandlingar och uppsatser av högskolans lärare. Stockholm 1918. P. A. Norstedt & Söner i distribution. 520 sid. i stor kvart. 126 fig. i texten, 24 planscher och 20 planer. LINDMAN, C. A. M.: Svensk fanerogamflora. Stockholm 1918. P. A. Nor- stedt & Söners förlag. 639 sid. 330 fig. Pris häftad 14: 25. HKarto- NErad mÖME MELLSTRÖM, Gösta: Trädens fruktsättning år 1918. Statens Skogsförsöksan- stalt. Flygblad n:o 13. Stockholm 1918. 6'sid. "2 kartor. Pris to öre. : LITTERATUR. K25T Skogshögskolans katalog. Höstterminen 1918. Stockholm 1918. 28 sid. Skogsvårdsstyrelsernas berättelser för år 1917. Stockholm 1918. (Aftr. ur Skogsvaärdst. -tidskry tor8A Et 11—- 12)..5 342 FIVosidi- Pris.gkr. Svenska Cellulosaföreningen. Den svenska cellulosaindustriens utveckling och nationalekonomiska betydelse. Festskrift utgiven av Svenska Cellulosa- föreningen till firande av dess tjugufemåriga tillvaro. Stockholm 1918. 188 sid. 4:0.. 35 planscher och 1 karta. Pris 20 kr. Svenska jordbrukets årsbok 1918. 234 sid. 132 illustr. Stockholm 1918. JA flänbladstförlags, Uppsala. Pris 3 kr. TRrRÄGÅRDH, IVAR: Barrträdskvalstret (Paratetranychus unungius Jac.). En fiende i våra plantskolor. Statens Skogsförsöksanstalt. Flygblad n:o 14. Stockholm -r9T8. 4 sid. 2 fig:- Pris: rovöre: ULLBERG, P. E.: Om byggnad och underhåll av vägar. Handledning vid planläggning och utförande av vägarbeten. Utgiven med statsanslag Uppsala 1918. L. Nordblads bokhandel. 156 sid. 60 fig. Pris 2:75 kr. BEEKMAN, H.: De omloop van den djati (teak) (Mededeelingen van het Proef- station voor het Boschwesen n:o 3). Batavia 1918, GG. Kolff & C:o 74 sid. 17 tabellbilagor och 13 grafiska framställningar. Beretning om Norges Landbrukshoiskoles Virksomhet i Budgetaaret 1/6 1916 —39/6 1917 ved BASTIAN, R. LARSEN. Kristiania 1918. 704 sid. och många illustr. Innehåller bl, a. J. G. BOHMER: Bledningsskogens sam- mense&tning, 30 sid. och Stipendieberetning om en reise 1 Gudbrands- dalen hösten 1916 for att foreta tilvekstundersokelser, 18 sid. BRETON-BONNARD, L.: Le reboisement par les résineaux. Paris 1918. Li- DRA CR)EEB bal ereNetskt270 NSI: ÖT ON ERS SL BrörEL, G.: Danske Skovdistrikter og deres Bestyrelse 1918. Udgivet af Danske Forstkandidaters Forening, Hillerod 1918. 214 sid. Pris 4 kr. FOERSTER, HANS: Bäume in Berg und Mark sowie einigen angrenzenden Lan- desteilen im Arbeitsgebiet des Bergischen Komitees f. Naturdenkmalpflege. Berlin. I9r8. Gebruder, Borntreger. 103 sid. I5 tavl oo Pris) bunden 4; 50 mark. HELANDAR, ÅA. BENJ.: Metsänkäyttö-oppi (Skogsteknologi). Werner Söderström, Osakeyhtiö Porvoossa 1918. 553 sid. Rikt illustrerad. KunzE, Max: Uber den Einfluss der Anbaumethode auf den Ertrag der ge: meinen Kiefer (Mitt. aus der Königl. Sächsischen forstlichen Versuchs- anstalt zu, fharandt band i Eb 5). Berlin nrÖre. >207—- 2004 sid: SERTZ, H.: Pflanzenchemische Untersuchungen [iäber den Mineralstoffgehalt der Weymouthskiefer, Skizze einer Pflanzenaschenanalyse] (Mitt. aus der Königl. Sächsischen forstlichen Versuchsanstalt zu Tharandt. Band 1. H. 4). Ber- lin 1917. 235—266 sid. SUDWORTH, GEORGE B.: Miscellaneous conifers of the rocky mountain region. U. S. Dep. of Agrieculture. Bull. N:o 680. Washington 1918. 46 sid. 9 kartor. VaATER, H.: Die Ausgleichungsrechnung bei Bodenkulturversuchen (Mitt. aus der Königl. Sächsischen forstlichen Versuchsanstalt zu Tharandt. Band II; Hör): Berlin örgres p4nsd: WHELLENS, W. H.: Forestry work. London 1918. T. Fisher Unwin. Pris ÖTSIGGd: : hb LAGG SN I Me MP E EE Fd & Sa Vt v Virddå : Ala 4 Länsjägmästarnas fortbildningskurs. Såsom den första 1 sitt slag av de kurser, som utan tvivel komma att av- hålles vid Skogshögskolan, anordnades en fortbildningskurs i slutet av sistl. augusti och början av september för Sveriges länsjägmästare. Kursen var tillkommen på initiativ av länsjägmästarnas förening och beko- stades till största delen av landets skogsvårdsstyrelser. Då kursen den 29 augusti öppnades, närvoro samtliga Sveriges länsjägmästare med ett undantag. Under dagarna 29—31 aug. samt I september avhöllos föreläsningar vid Skogshögskolan, varefter avresa sistnämnda dag skedde till Malingsbo, där kursen skulle kompletteras med exkursioner och föreläsningar samt demon- streringar i skogen. Föreläsare voro professorerna T. Jonson och H. Hes- SELMAN. Den förre föreläste om. Nya metoder för uppskattning av massa, sortimentsutbyte och tillväxt. Översikt över framkomna ekonomiska princi- per för skogsbrukets ekonomi speciellt med pointeringar av principerna för bästa räntabiliteten. Något om gallringarnas ekonomi och därav betingade gallringsprinciper. Professor HESSELMANS föreläsningar omfattade: Klimat och geologiskt un- derlag i deras betydelse för markbildningen. MHumusbildningen och dess be- roende av skogsvården. , NOTISER. x 289 Professor TORSTEN LAGERBERG föreläste om »Snöbrott och toppröta hos gra- nen.> Professor GUNNAR SCHOTTES föreläsningar behandlade »Proveniens- frågan i det moderna skogsbruket», »Gallringsmetoder», »Gallringsresultat» samt »Ökad skogsproduktion genom lärkinblandning i bestånden.» Doktor I. TräGÅRDA höll föreläsning över ämnet: »Huru undvika märgborrhärj- ningar?» Gemensam lunch intogs å Skogshögskolans restaurant och efter föreläsnin- garnas slut samlades deltagarna till gemensam middag i staden. Dessa föreläsningskursers tillkomst måste hälsas med stor tillfredsställelse och giva ett vackert bevis för det stora intresse, som bland skogscheferna i landet är rådande för en fördjupad kunskap om våra skogar och deras be- handling. (CATS Meddelanden från skogsbiblioteket. Till bibliotekarie för det för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt gemensamma biblioteket har styrelsen för nämnda institutioner antagit chefen för Statens skogsförsöksanstalt, professor GUNNAR SCHOTTE tills vidare från 1918. Till biblioteksamanuens har från samma tid antagits fröken HELLEN AMÉEN. Biblioteket är numera öppet dagligen mellan 10 f. m.—4 e. m., I det att biblioteksamanuensen träffas kl. to—11 f. m. å Skogsförsöksanstalten och den övriga tiden å Skogshökskolan. Det är också tillgängligt för boklån åt intresserade, och sändas önskade böcker även per post till landsorten. — I denna tidskrift kommer från och med nästa år att ingå en stående rubrik »Meddelanden från skogsbiblioteket», varunder meddelas nyheter från biblio- teket såsom nyförvärvad litteratur m. m. 20. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Serien B. )R fer el RÄVAR UMARKNADEN ÖVERSIKT. Att anteckna är att man nu någorlunda kan överblicka, vilket resultat som torde uppnås i avseende å försåld kvantitet trävaror år 1918 i jämförelse med år 1917. Detta sistnämnda år såldes och avskeppades c:a 667,000 stan- dards, under det att 19138 års försäljningar och export helt säkert kommer att överstiga 700,000 stds. Några nya affärer för 1918 torde knappast vara att numera räkna med, däremot torde samtliga sålda laster komma att av- häratas. Den blida hösten tillåter nämligen ännu skeppning ända från de allra nordligaste distrikten. Om sålunda försäljningarna för 1918 ej längre erbjuda något särskilt in- tresse, är detta så mycket starkare för 1919 års. För närvarande torde vara sålda c:a 130,000 stds för detta senare år, och försäljningar fortgå, varvid Spanien, Holland och Danmark samt även Norge äro i marknaden. Priserna visa en tillfredsställande tendens att förbättras. Då enligt min förra rapport Sundsvalls granbattens betalades med 345 å 355 kronor fob på Hol- land, har nu för samma varor ävenledes till /olland uppnåtts kronor 400: —, och det omförmäles att andra avlastare hålla ut för högre priser. Danmark har för Umeå-battens betalat £ 20.5/— och för 7” bräder £ 20.15/— samt för 9” bräder £ 24.15./ — Spanien har veterligen betalt £ 24 10/— för 3 X 9 furu från Härnösand och £ 25/— från Nederbotten, men numera torde inga avslut kunna göras till dessa priser, utan begära avlastarne avsevärt mera. Norge har köpt en del furubattens och bräder men är särskilt i marknaden för cementstav till priser, som för övrigt äro nog så ojämna. Det meddelas att samtidigt som Sundsvall och Härnösand sålt till kronor 275, har Umeå uppnått kronor 300 för sin stav. England gör fortfarande obetydliga affärer. Tydligen inverkar den fortskridan- de förbättringen i pundkursen så, att man vill ställa sig avvaktande. Övriga importländer äro praktiskt taget alldeles ur marknaden. Om sålunda såsom en glädjande företeelse kan antecknas, att försäljnings- priserna hava stigit och kanske ännu kunna något förbättras, må det fram- hållas såsom en allvarlig fara, att råvarupriserna drivas i höjden så utan all gräns. Förhållandet emellan de priser, som t. ex. betalats på kronoauktio- nerna i höst och de som betingas av försäljningspriserna på den förädlade varan, är ingalunda det rätta. Med råvarupriser, som springa upp till 300 kr. och därutöver pr standard, med alltjämt stigande kostnader för tillverk- ningen och inför de oerhört ovissa utdrivningsförhållandena, borde en smula betänksamhet infinna sig. Men förgäves söker man efter denna. Beträffande drivningsförhållandena meddelas från olika distrikt, att en högst avsevärd minskning i beräknade timmerkvantiteterna är att motse Bristen på foder medför i många fall oöverstigliga hinder för att erhålla nödigt an- tal dragare. Och där körningarna till någon del kunnat bortsättas, är det till priser, om vilka ingen förr kunnat drömma. TRÄVARUMARKNADEN. x 291 Om således trävarumarknadens läge i vissa avseenden synes arta sig för- månligt, så äro de faktorer, vilka i övrigt inverka på affärsresultaten, inga- lunda att beteckna såsom gynnsamma. Det är med intresse och ej utan far- hågor, som man sålunda motser 1919 års bokslut för våra sågverksföretag. Piia, KOTS: — M. [NISTRATION Överläggningsämnen vid överjägmästarnas sammanträde inför Kungl. domänstyrelsen den 4 och 5 november 1918. I. Bör med hänsyn till penningevärdets fall beloppet för jägmästarnas försäljningsrätt utan infordrande av anbud höjas och böra ävenledes beloppen för jägmästarnas och över- jägmästarnas prövningsrätt höjas? 2. Böra enhetliga bestämmelser för uppskattning av husrötebrister vid av- och tillträdes- syner eftersträvas? 3. Bör icke rotförsäljning med hänsyn till de oerhört stegrade huggnings- och forslings- kostnaderna ske i större utsträckning än under senaste åren? 4. Efter vilka grunder bör eventuellt vidare huggning och leverans av ved till bränsle- kommissionen från allmänna skogar inom de 5 södra överjägmästardistrikten ske? 5. Böra med anledning av penningevärdets fall utsyningsavgifterna enligt kungl. kungö- relsen den 19 november 1915 höjas? 6. Påkalla förhållandena i övre Norrbotten, att åtgärder vidtagas för att kronan i högre grad än hittills må kunna förädla virke från kronans skogar? 7. Vilka ändringar anses nödvändiga i kungl. förordningen den 18 juni 1915 angående förekommande av överdriven avverkning 3å ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som icke tillhöra lappmarken i anledning av riksdagens skrivelse till Konungen den 13 juni 1918. 8. Böra särskilda yxor användas vid utsyning av husbehovsvirke å skogar under utsy- ningstvång? 9. Böra särskilda protokoll användas vid utsyning av husbehovsvirke? 10. Bör dikningsledareinstitutionen återupprättas? LAGAR, KUNGL. FÖRORDNINGAR OCH BESLUT. Rätt för extra jägmästare att under ledighet för studieresa behålla två tredjedelar av honom för samma tid tillkommande arvode. K. Brev till domänstyrelsen den 18 oktober 1918. Gustaf etc. Vår ynnest etc. Hos Oss har assistenten i Granviks och Slättbygds revir, extra jägmästaren Fredrik Bång, med förmälan att han av Eder tilldelats ett stipendium av 400 kr. för att under minst tre veckor studera uppdragande och skötsel av lövskog i södra Sverige, Danmark och eventuellt Tyskland, anhållit att för den tid, varunder han åtnjöte tjänstledighet för stipendieresan, få behålla två tredjedelar av honom för samma tid tillkom- mande arvode såsom assistent Till följd av särskilda remisser hava utlåtanden i ärendet avgivits den 25 juni 1918 av Eder och den 5 oktober 1918 av statskontoret. 202x SKOGSADMINISTRATIONEN: I Edert utlåtande har Ni meddelat, att Bång av Eder förordnats såsom assistent 1 före- nämnda revir emot ett arvode av 2,600 kr. för år räknat, varjämte Ni framhållit, att vid bifall till ifrågavarande framställning, de extra tjänstemän inom skogsstaten, till antalet tre, förutom Bång för innevarande år av Eder tilldelats stipendium för studieresor, ävenledes borde medgivas att under stipendieresa bibehålla två tredjedelar av dem eljest tillkommande arvode. Vid ärendets föredragning denna dag hava Vi bifallit Bångs förevarande framställning ävensom medgivit, att övriga extra jägmästare, som av Eder för innevarande år tilldelats stipendium för studieresor, må för den tid, som tages i anspråk för studieresorna behålla två tredjedelar av dem för samma tid eljest tillkommande arvode. Härom har Ni att underrätta sökanden och övriga vederbörande, DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR, BESLUT OCH YTTRANDEN. Cirkulär. Avdrag för hyra. Domänstyrelsens cirkulär nir K 2020 den 30 september till samtliga överjägmästare. Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 20 juni 1918, bland annat, bemyndigat Kungl. Domänstyrelsen att bestämma det avdrag för skälig hyra, som bör göra så lönen för befattningshavare vid skogsstaten, åt vilken bostad upplåtits, varvid dylikt avdrag icke må för kronojägare eller tillsyningsman understiga 200 kr. om året, vill Kungl. styrelsen här- igenom anmoda Eder att från Eder underlydande jägmästare och skogsskoleföreståndare infordra och, jämte eget yttrande, till Kungl. Domänstyrelsen före den I instundande decem- ber inkomma med förslag å hyresavdrag för av skogsstatspersonalen disponerade bostads- lägenheter, således även för åt jägmästare upplåtna bostäder, Härvid bör hänsyn tagas till lägenheternas såväl utrymme och ändamålsevlighet som belägenhet, och bör därvid särskilt värde åsättas själva bostaden med vad dit hörer, såsom tomt och trädgård eller potatisland samt erforderliga uthus (visthusbod, vedbod, källare, hemlighus m. m.) och särskilt värde å jord, som åtföljt eller anses böra åtfölja lägenheten, jämte för jordbruket erforderliga "hus, (ladugård, stall, svinhus, vagnbod o. s. v.) Vid avgivande av dessa förslag bör iakttagas, att minimivärdet 200 kr. för kronojägare eller tillsyningsmannabostader åsättes allenast sådana, i regeln äldre bostadslägenheter, som äro obekvämt inredda eller erbjuda mindre utrymme än bostäder uppförda enligt den s. k. normalritningen, under det att de enligt denna ritning uppförda eller i övrigt större och bekvämare bostäder böra åsättas högre värde. Förslagen till avdrag för jägmästarebostäder skola stå i skälig proportion till avdrag för kronojägareboställe. Till varje lägenhet skall arealuppgift för olika ägoslag och, om möjligt, även karta bifogas. o Elektriska ledningar å allmänna skogar. Domänstyrelsens cirkulär n:r S II 2605 den 12 oktober till samtliga förvaltande skogsstatstjänstemän,. Enär de allmänna, under skogsstatens vård och förvaltning ställda skogarna i allt större grad tagas i anspråk vid framdragandet av elektriska ledningar för belysning, drivkraft eller dylikt ändamål, och dessa ledningar givetvis utöva ett mer eller mindre menligt inflytande å hushållningen av dessa skogar, vill Kungl. styrelsen härigenom anmoda Eder att, där tillstånd till framdragande av dylika ledningar i föreskriven ordning meddelats, tillse, att ledningarna så vitt möjligt -dragas över mark, där minsta skada ur hushållningssynpunkt förorsakas, såsom över impediment och i allmänhet över mark av lägre bonitet. Samtidigt vill Kungl. styrelsen anmoda Eder att vaka över, att ledningar av nämnt slag icke utan vederbörligt tillstånd stakas eller framdragas över skogar av ifragavarande art. Disposition av ved å de allmänna skogarna. Domänstyrelsens cirkulär n:r S II 2674 den 21 oktober till samtliga förvaltande skogsstatstjänstemän. Av de månatliga rapporter över upphuggen ved å de allmänna skogarna, som inkommit till Kungl. Domänstyrelsen från jägmästarna genom vederbörande överjägmästare, framgår, att en högst betydande kvantitet ved kvarligger upphuggen i skogen, vilken ved varit eller är avsedd att i sinom tid jämlikt gällande bestämmelser överlämnas till bränslekommissionen. För statens skogsförvaltning är det givetvis förenat med olägenheter, att denna ved kvar- ligger längre i skogen än för dess uttorkning är nödvändigt. Enär bränslekommissionen är ovillig att mottaga ved i skogen vill Kungl. styrelsen härigenom anmoda Eder, att, för så vitt Ni icke ser Eder i stånd att inom rimlig tid för skälig kostnad kunna låta utdriva ifrågavarande ved till leveransplats, till Kungl. styrelsen genom vederbörande överjägmästare DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR M. M. x 293 göra framställning om tillstånd att till annan än bränslekommissionen i vederbörlig ordning försälja sådan ved, där dylikt tillstånd icke förut av Kungl. styrelsen meddelats. Försäljning av hö. Domänstyrelsens cirkulär n:r S III 2375 den 28 oktober till samt- liga överjägmästare. ; Aberopande sin skrivelse till Eder den 7 januari 1918, S III 46, varigenom Kungl. Domän- styrelsen bemyndigade Eder att under tiden till och med innevarande års utgång uppå an- sökning medgiva arrendator av för skogsväsendets räkning utarrenderat inägoområde att under vissa villkor försälja stråfoder, vill Kungl. styrelsen härigenom anmoda Eder att under- ställa Kungl. styrelsens prövning varje till Eder redan inkommen och ännu ej prövad, eller härefter inkommande ansökning, som avser försäljning av hö, varemot Ni fortfarande äga att pröva ansökningar om försäljning av stråfoder av annat slag, och vill Kungl. styrelsen på samma gång utsträcka tiden för det Eder givna, härovan berörda bemyndigandet, i vad det avser försäljning av stråfoder av annat slag än hö, till den I juli 1919. Angående hö. Domänstyrelsens skrivelse n:r SIV 1547 den 19 oktober till överjäg- mästarna i de 7 nordliga distrikten. Kungl. Domänstyrelsen har dels i skrivelse till Eder den 3 sistlidna september bemyndi- gat vederbörande jägmästare att i god tid söka säkerställa kommande avverkningsvinter- behov av icke ransonerade varor, däri inbegripet hö, dels i skrivelse till Folkhushållnings- kommissionen den 5 innevarande oktober anhållit, att det hö, som från jordbrukarna kunde inköpas för hästar sysselsatta för domänstyrelsens räkning, måtte få avräknas å jordbrukar- nes fastställda leveransskyldighet, och har Kungl. styrelsen anledning antaga att sistnämnda framställning kommer att bifallas. För den händelse det i vissa fall skulle visa sig, att hö ej kunde anskaffas på nu nämnt sätt, skall rekvisition å revirens behov insändas till Kungl. styrelsen, därvid bör uppgivas respektive mottagare av de skilda partierna. Rekvisition och inköp av hö för kronans körningar. Domänstyrelsens skrivelse n;r SIV 1610 den 26 oktober till samtliga jägmästare i de 7 norra distrikten. Kungl. Domänstyrelsen får härmed till komplettering av sin skrivelse till överjägmästarna i de 7 nordliga distrikten den 19 innevarande oktober anmoda Eder att, där höbehovet ej kunnat av Eder anskaffas genom köp i öppna marknaden, snarast möjligt inkomma med uppgift å de för körningarna under instundande vinter inom varje revir behövliga hömäng- derna, vilka skola beräknas efter åtgång av 8 kg per häst och dag. Vidare skall av Eder uppgivas mottagare, järnvägsstation, de socknar inom vilka avverkningarna komma till utfö- rande samt namn å de foderbyrådistrikt, där dessa socknar äro belägna. Domänstyrelsens cirkulär till skogsstatens förvaltande tjänstemän ang. krigstidstillägg åt skrivbiträden. Genom nådiga kungörelsen den 3 innevarande december har extra krigs- tidstillägg och extra krigstidshjälp beviljats för senare halvåret 1918 åt befattningshavare i statens tjänst. I anledning härav vilt Kungl. domänstyrelsen anmoda Eder genom vederbörande över- jägmästare skyndsamt inkomma med förslag till — där så kan finnas påkallat — skälig höj- ning i den ersättning, som hittills utgått till skrivbiträden, sågverksförmän och extra be- vakare, därvid hänsyn bör tagas till efter ingången av augusti månad 1914 såsom dyrtids- tillägg beviljad avlöningsförhöjning. Domänstyrelsens skrivelse den 2 december till förvaltare av häradsallmänningar. Kungl. domänstyrelsen vill härmed anmoda Eder skyndsamt verkställa och till Kungl. styrelsen inkomma med utredning, huruvida bevakare å häradsallmänningar under skogssta- tens omedelbara vård och förvaltning, hava erhållit samma förhöjning i avlöning eller pen- sion, som kommit befattningshavare i skogsstaten med motsvarande tjänstgöringsskyldighet och för detta befattningshavare tillgodo på grund av dyrtiden eller, därest så icke är fallet, vilka åtgärder som eljest vidtagits för att mildra dyrtidens verkningar för nämnda personal. Beslut. Brandförsäkring av kronojägareboställen. Domänstyrelsen har i skrivelse till överjäg- mästaren i södra distriktet meddelat dels att någon överflyttning av brandförsäkringar av kronojägareboställen till allmänna brandstodsföreningar i respektive orter icke torde vara behövlig, dels att kronojägareboställen, som äro jordbruksfastigheter, torde vara att jämställa med andra civila boställen och att i fråga om bostadsboställen kronojägare böra vara skyl- diga att brandförsäkra samtliga åbyggnader. 207 294 x SKOGSADMINISTRATIONEN. Yttranden och Framställningar. Kungl. domänstyrelsens skrivelse den 2 oktober 1918 till styrelsen för De extra Jäg- mästarnas förbund angående meritberäkning för hos 1917 års bränslekommission tjänst- görande eller förut av kommissionen disponerade extra jägmästare, som ej under nämnda tjänstgöringstid innehaft förordnande inom Skogsstaten. Hos Kungl. domänstyrelsen har Ni hemställt, att Kungl. styrelsen ville medgiva, att av bränslekommissionen såsom distriktschefer disponerade extra jägmästare måtte berättigas erhålla samma merit som revirassistenter för den tid de under tjänstgöring hos kommissionen möjligen saknar förordnande inom skogsstaten. Kungl. styrelsen, som icke finner skäl föreligga att lämna ett allmänt medgivande av den art Eder förevarande hemställan avser, vill härigenom meddela, att Kungl. styrelsen uppå i varje enskilt fall gjord särskild framställning är villig taga under omprövning, huruvida sådana omständigheter anses föreligga att rätt till beräkning av tjänstgöringsmerit vid tjänst- göring hos berörda kommission må kunna, utöver vad som uttalats i Kungl. styrelsens skri- velse till Eder n:r SII 1552 den 29 augusti 1917, medgives extra jägmästare. Ökning av elevantalet vid skogshögskolans forstmästarkurs. Domänstyrelsens underd, utlåtande den 7 oktober. För det underdåniga utlåtande angående behovet under ett antal år framåt av vid skogs- högskolans jägmästarkurs utbildade skogstjänstemän för staten och enskilda m. m. som domänstyrelsen den 5 juli 1917 avgav, hade styrelsen inhämtat yttrande från, bland andra, Sveriges skogsägareförbund. I detta yttrande, som avgavs den 15 juni 1917 meddelade förbundet en utredning rörande behovet för enskilda av vid skogshögskolans jägmästarkurs utbildade skogstjänstemän, vilken utredning delvis låg till grund för styrelsens här ovan be- rörda underdåniga utlåtande. Men dessutom gjorde förbundet i samma yttrande framställ- ning om dels ökning av elevantalet vid skogshögskolans forstmästarkurs, dels ock anord- nande av speciell undervisning vid högskolan rörande flottning och flottledsbyggnader för utbildande av flottningschefer och flottningsförmän samt arbetsledare vid flottledsbyggnader. Över dessa tvenne sistnämnda framställningar anhöll styrelsen om yttrande från styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt. Med anledning härav har sistnämnda styrelse i skrivelse till domänstyrelsen den 24 sist- lidna september avgivit yttrande beträffande ökning av antalet elever vid skogshögskolans forstmästarkurs, vari tillstyrkes vederbörande lärarråds uttalande, att elevantalet vid sistnämnda kurs må under en tid av fem år, räknat från år 1920, ökas från 12 till 16. Med överlämnandet av till ärendet hörande handlingar får domänstyrelsen för sin del i underdånighet ansluta sig till vad styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöks- anstalt sålunda tillstyrkt. Krigstidstillägg under tjänstgöring hos 1917 'års bränslekommission. Över en till Kungl. Maj:t ställd framställning från Sveriges kronojägareförbund, däri förbundet hem- ställer, att Kungl. Maj:t måtte oberoende av att tjänstgöring under viss tid skett hos bränsle- kommissionen, bevilja extra bevakarepersonal krigstidstillägg enligt $ 1 mom, 3 av nåd. kungörelsen den 22 mars 1918 och krigstidshjälp i samma omfattning som åt annan helårs- förordnad extra 'bevakarepersonal, har domänstyrelsen anbefallts avgiva underd, utlåtande och anför styrelsen däri bl. a Styrelsen har ansett sig på grund av föreskrifterna i nådiga kungörelsen den 22 mars 1918 angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 förbindrad att utbetala krigs- tidstillägg och krigstidshjälp åt dem, som varit tjänstlediga för arbete hos bränslekommis- sionen. Därest möjlighet därför skulle fipnas anser styrelsen dock synnerligen önskvärt, att tjänstemän i skogsstaten, vilka endast under någon del av år 1918 tjänstgjort hos kom- missionen, måtte få uppbära så stor del av krigstidstillägget jämlikt $ 1 mom. 3 som står i förhållande till den tid de tjänstgjort i skogsstaten och att de, vilka därjämte mer än en månad av år 1917 tjänstgjort hos kommissionen, måtte få uppbära krigstidshjälp år 1918 efter samma grunder. De tjänstemän i skogsstaten, vilka under helt är tjänstgjort hos kom- missionen, torde genom de högre avlöningar, som utgå vid sådan tjänstgöring, hava erhållit full ersättning för mistat krigstidstillägg och krigstidshjälp. Återgång till tjänstgöring i skogsstaten av till bränslekommissionens disposition ställd skogsstatspersonal. Sedan domänstyrelsen i underd. skrivelse den 11 sistl. sep- tember hos Kungl. Maj:t hemställt att samtlig till bränslekommissionens disposition ställd skogsstatspersonal måtte under förra delen av år 1919 återgå till tjänstgöring inom skogs- - . ; DOMÄNSTYRELSENS CIRKULÄR M. M. x 295 staten och bränslekommissionen häröver avgivit underd. yttrande med hemställan att de tjänstemän i skogsstaten, vilka vore länschefer i kommissionen, skulle få kvarstå i kommis- sionens tjänst Hela nästkommande år och att distriktschefer skulle få kvarstå till I juni 1919, har domänstyrelsen anbefallts att, i anledning av vad bränslekommissionen anfört, ånyo yttra sig i ärendet och anför styrelsen däri bl. a.: | Enär de skäl, som styrelsen i merberörda skrivelse den 11 sistlidna september anfört beträffande tillbakasättandet av de arbeten, som skogsstatens personal hade att utföra å all- männa och enskildas skogar, alltjämt i oförminskad grad kvarstå, får domänstyrelsen, på grund av vad ovan anförts, i underdånighet hemställa, att bränslekommissionens förevarande hemställan icke måtte till annan Eders Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda än att Eders Kungl. Maj:t täcktes törordna, att av samtlig till kommissionens disposition ställd skogssfatspersonal om vars återgång till tjänstgöring inom skogsstaten styrelsen den 11 sistlidna september i underdånighet hemställt, den personal, som vid tiden för sådan återgång har förordnande i skogsstaten inom de sex södra överjägmästardistrikten, må återinträda i tjänstgöring i skog- staten senast den 145 april och den personal, som har förordnande inom de sex norra över- jägmästardistrikten, senast den 1 juni. Domänstyrelsens underd. framställning den 30 november ang. försäljning av ved från de allmänna skogarna. Domänstyrelsen hemställer det Kungl. Maj:t täcktes förordna, gällande från och med den I december 1918, dels att bränslekommissionen icke må äga upptaga avgift för tillstånd att använda inhemskt bränsle inköpt från allmänna skogar -av de konsumenter, för vilka kom- missionens tillstånd till sådan användning erfordras enligt nådiga förordningen den 13 juli 1917 angående reglering av bränsleförbrukningen, dels ock att bestämmelsen i nådiga brevet den 12 oktober 1917 till domänstyrelsen angående inställande tillsvidare av försäljning från de allmänna skogarna av ved för statsinstitutioner må upphöra. Därest Kungl. Maj:t icke skulle finna skäl bifalla vad styrelsen sålunda hemställt, an- håller styrelsen det Kungl. Maj:t täcktes förordna, att kommissionen håller styrelsen skadelös för den minskade inkomst, som för de allmänna skogarna kan uppstå, genom den tvungna realisationen snarast möjligt av i skogen kvarliggande ved till annan än kommissionen. Finanser. Statens domäner 1917. Disponerat kapital: Vid årets början diSponerat KApllal:uke.....sssis.neos scene 236,460,411: 52 Under året lyftade anslag: 5 57 ASEDA ANAR Mi fegar SR bo 90,750: — FREE S RICDI UAE en såg dt ot Ses 704,272: — Fm AN pe LSE REN RP ters 5,921: 50 SÅ 20 TÄND AR SO SE BL ENSE SARS AES EAA 35005 SR VON FUL 1 RR tare 55 Se a es 1,399: 47 SUF ES TNOVENDELA Abt sons ok hos ness sSsäs SoÅ säs 2,083: 22 810,826: 19 Överskott av rörelsen den 31 december........................ 43,108,84$8: 41 280,380,086: 12 Avgå under året verkställda inbetalningar till statsverket: HER EET: 2UPUSiÉ oosbdor oss ande se RAA POI JANIS oh ITE SEA 5,015,903: 45 BT Stakfober "3550 aa oa oss. Hd. SMLBN SUR BTR TINTIIDIEE 10,C00,000: — SAG RRIOVE ID EI fe og ARR RR a oredan d bena VO nrer 3,000,000: — 23,015,903: 45 NiydFarets. slut disponerat Kapital t.S-0ee. OR eken st nee STR TIERRA SRS 257,364,182: 67 fadon aret i. medeltal. disponerat kapital. :ölooss.scsoso: föocddonosrasnedenens tb er ova 231,700,474: 53 Resultat av rörelsen under året: UTTER RIE ve EVR A RA SLR APR fed Et ms sn OSS EEE BEAR I 60,462,769: 85 HIGEEEROSEHAGICER 2 ge feg A ere a EA Soon ds da 17,.353,921: 44 EGET BAN ERROR 0 ge erat SS ENSE KANN RSLIE SE ÅR se 43,108,848: 41 Utgörande 18,60 procent å det under året i medeltal disponerade kapitalet. 206 Xx Det disponerade kapitalets användning vid slutet av år 1916 I verket bundet kapital: SKOGSADMINISTRATIONEN. 1917 SLÄtens, SKOgSAOMANCKA Thure se jess lean dee 170,225,825:95 170,225,825: 95 Statens jordbruksdomänet 4... .wseccsucs OT:450, 171: 74. OI450,IYTS NA IRVEnNtarlel. 4 berst. Sy Nod sta dre dear SRNINGG 380,920: 10 380,920: 10 Säger 232,062,917: 79 232,062,917: 79 Kapital, som ännu ej tagits i bruk: Kontanta medel och fordringar 4,397,493: Summa 236,460,411: Enligt domänstyrelsens uppgift till statsrevisionen utgjorde under år kronans utarrenderade jordbruksdomåner bruttoavkastningen avgående poster 25,301,264: 257,364,182: 2,178,963: 95 567,063: 03 Nettobehållning 1,611,905: 92 1917 för Ökning (+) eller minskning (—) 388 +20,903,771: 15 67 +20,903,771: 15 Ur: generalförslag till utgifter för år 1919 från förslagsanslaget till driftkostnader för statens domäners fond hämtas följande: Kostnader för domänstyrelsen Kostnader för statens skogsdomåner. A. Skogsstatens avlöningar: tl OTANAne Np ers ONA ses br aa Neale JASSE kr. 3,254,379 2 extra. törvaltande! Personal... A «ss. ssss hb > -1,255.435 B. Skogsstatens boställen och bostadslägenheter............ C. Skogsindelning och skogsuppskattning D. Direkta förvaltningsutgifter E. Diverse allmänna ändamål: Till skogspersonalnse vidare utbildning > stipendier åt skogstjänstemän, anslag lika som förut 3,500 SrRanOordnande av. drstriktsmöteD. 3. ss. ee ss 9,000 ? »> » exkursioner för kronpojägare ......... 6,000 » prenumeration å visst antal exemplar av tidskriften »Skogen», avsedda att utdelas till ordinarie krono- jägare och tillsyningsmän samt vissa extra kronojä- DASKOCH SKO Skog dATNAN se cs ds AA des 1,825 > prenumeration och utdelning av tidskriften »Skogs- VYER NOEL rå fa NS Sa VAA EAS RR RS Sö cec BSS SE 730 FO förutsedda och diverse ändamål a. stassssss ss sees seja G. Till förnyelsefond för återväxtkostnader Avgår anslag av statsmedel för tillsyn å enskildas skogar i Norrbottens och Västerbottens lappmarker och kustland ... Kostnader för statens jordbruksdomäner. 4,509,813 481,604 200,000 19,729,414 21,055 213,661 26,151,360 410,000 ATEN Kostnader tor domanförvaltnin geDb SEtEbs. Ik. ce Sn BL ANAR AA EN 517,060 25,741,360 241,600 Summa 26,500,020 x207 DOMANSTYRELSENS CIRKULAR M. M. Igbl'ozz'oz pa: Ren uRgrsre SIERRA HEN 09 g60'Sbz'IlLoL4'ELIE91'b61'1/b9b'o69/r51' 401 /414'646|£zL4'€16 zLi'L4v6 |oog'btz Jozz'La 659'L1 [55z'6 o5g'£6 libtrzilgbo'ot lozg'4 JLu19:6 I|SLE'oS JEr9fLo1/S99'Lv5 | — £10'gg2'1 log6'gE JjEiP'9 ISS6'g1 bla 19$9'gEr IS49'1 |foz'IS1 IgEr'of Ibbg'oz l610'S€ Igle'€9 |for'oltt —|joo€ 166z"46€'1 |oob'St 1408 z6z'91 £61'6 I4uv'I16 —|L66'S |Eov'6SI I9ES'1z ISge'r lozS'gr [EE9'9L zOb LSS — lzgL'€1z'1 |ooz'I$ — 466'g lzg9o'tz ILor'gr I4z6'49 |Sogc'g I9r4'S€1 lor4'6 ISS1g ISIE:€E9 IESSSER |ST1€64 — 10L6"695"1 10906 ISz4'E1 1£66'Lz lE1g'LE 6pE'611 lES9'f lE90:60z (01462 zEg'l IS49'S€ I€1IS'94 Ibgb'656 Io00r l£96'960'€ ozg'bz1 logo'lg |ELL'g9z 16659 o90o'65T IgSv'b Lo lce lobg'09 zzE'r ISELrorl6go'f6 lolg'gEr'z | - | | | | > C fog 196" lo€b'o1 I I$00'9z lolg'oz lgi4'€v ISS9'86 16€g'b gStver ISze'gsrliso'gr logE'S6 Iro1'birl168'gEr'T |ooS | | | | | | I898'E90'1 |ooS'zzi i999't ISLL'oz Fog 60S'b6 — L16f01/084'61 46z'901lobg"4 zgEtf6S C61'S11l!014'69F — ILge't6z för LEL'L1 |Sol'zz IzEP'bg lo6e'S4 lEgb'b lobbf9€: lo£g'gg |S16'€ ISL1IfL911089'05 log6'g€S loSti | E | | å |Org'oSI'I |S9Si5ur iISEerer j096'g1 [beg LoT gIb'g9 Jlzlb'z loser [5eg'15 |64g'z lo€f0o6 ISLULV Ig5L659 = S6z'Er1'€ Ibrg'007 loz€'l4 lozg'6€ ILE9'€£€1loSg'tbr lzgE't ISgif8€ ILoo'b4 ISSz'9 lopSt6bz/SKEtg9 [o9$5'oL1'z, | | | | | | | | | | ISTS:E60f2 (o0z'LQI ISLE"E ISS954z I9€9'tbir|StEo6 ISzz'E1 0£t:02 Igor ISEE'S TOS jOS6i9S kolet I I | | I | | | | | | | | | | I I | I | I | I re) EN Mil I | | KLONER , — FREE äh SÅ so | = SA AA 3 BRG 7 br 2 Så 3 | mo Oo | F = = on & 3 j = VR ga | | = = 3 3 2 FE = 2 7 2 3 S - 0 ar GE RSS C 3 SÄS a Le BO 2 SSE MO ME fa ER RS N RA RA EG SA 5 2 TEA SEE EST GesSuckt dekel (fe Ö s=2 lr CS & (ci > | o3 öm 5 og OR RNE DD 235 - = 5 3 3 2 = 7 a = 3 2 = = 2 = S 3 = vag ARS 3 3 2 | > Vv AE = R Fre 3 7 | | 2 23 5 5 | 5 Mr | A | I | öm il ' lå TNA | | | | | | | | SSL = zZ>>D2 bh bh — kj651Z3-H---- Nn 616: IP IANISIPaIeISEWSElI2AO BÄIIWUES SJINII 1OJ BEJSIOJS]YIAIN IJAQ SEIPUELULWES SSL'ggr'ar |O5O7e ven PSI BIPOS ""INLOSIP Spuejgws | | ue 4 PINSEA ” ISP TAS) "nystps3ejs3og ER SIRCISLAE a | seeders CE INTINS SPUPION BISIOI9]N SpuesoQuIrH ” BIN rIJVAS ]yLNSIP | | | I | | WMS SUINOAIION dJIPIN PILNSIp SUIPNOIION RERY Oj SKOGSADMINISTRATIONEN. 208Xx o00'17 [rg | o0f'6Lz | Sh | o009'f ig | ooc't [| | GOOSE RAS ewWwWns | FPC TE LAT BLESS ER ENE EE 0 a all TEE ed ] = I < I 25 | 2 | | på Ce YE | Frö SS | vesReRR RR ERA RETA RR Bie iö ojöYR (RENA olen Re ATS Re ne snyowjeN | | Mig doc | : [a DA SN | SEAN öocdbon sko sag ssonbontysndbrstunr spejsuensuy | & 7 Re SS | |öciene nen ersten ense Ak enn kr ne KAS tR SAR 23unpIg | | I pat | | Je - | SSM I wi | GosPoreeboosösAOC ROP OP PPE POR B RR 0 KA spuel[eH | | - oo! I | 3 | 5e | Än Gl slalo o8 0,0) 0.0 .0A0, 6:8 B.ä-0.8 0:08 00 jo! HiGiv i dlole 0.spi 0 o.0ln SJ12q0uosY Zz o0c'f I | I NA | ER AR FE NE | [EN EO a OT a a för AE RÖ ES DD OY An ar CS sguidoyquof | 009'6 c | SG | CQ | SN | RS SE STR AEA Iewj[es å | ; 4 | YE | I =S | RE [OOEROE ErEESrErr snyog yo ss1oqa2105) RN oot'9 | z | > I ES Boa | | llo:0,0.Dlo/e fielelaioLnjere BiA eotorors rr PP PR RA SFIOQSAIY 0096 I (s | Åt SS Kv | | AS Uielsjersje” Alaieio djäla: 0) dr VTDLDAN BORSTA teLSTO LS DRG Tale nl SFLOQBILAG pr JES i | så Rå | É sees TNA a Tele SRA TE lere ej strl es IS AE spuenor) SES en. 006 | He 0 | vv B I sossoRr ocker RARP RBP PP RRKP PP BD spuepo3.1asO 2 GJbAE | ; et - | S&S SA [ARBE GTA LÖRTDO IN vest ser nns spuejuewsapos | Å AR TSE ; = 23 KI ES Er rensades Astaro Sang s Babs ds UGLNDo sutoysp01s | - p Fa. | JE EAS RE ORO OT Ar San postoss rr RK PKR ejesddN ET RE es ler ATERN T A E BE RE SV RA RS Ra Tenn PA cb fe far o0z'f I ETEN 4 FA — = SS A 01q2:0 | | Å Å | | o0oc'€ I | på | 3 ooz't | I NA FP fer SS AA ever KR Spue[WIeA | o00'f 1 | ootbt'tE | (0) | — | = | == | SE | po I fer sets ere s ek er RR ANKARA RRR AR RBK RAA så1oqreddoy ve Es | 0099 | z | | 2 | SER ers Clara: öl6)digle giv Bjata. Bia SLnle[STRjn sr KIRLSUKT SING sösoqajaer) 000'g1 öh, | ooz'zz 9 FERSNES Ng | K SA Ka | ba RAS deta sd str Agro UroR FO IFLNINENE spuepmef ro FS oobt'VI v | — | € | A | CR Sr or | Se sis SD TS reses TTR SRS SpuejuIoUINSEA | = 2 | 00818 | MAA | SES | Ar | 000" Å I Hör eebest or VBR PP PR POR SUJNOQIJNSEA ES | oo0o'+t9 | SL 0o09'€ z SA | 2 | 00611 | ör, ELSE 2 ST et PY IR Te. TEA ÄELS SNNMOLIO SUNOIION | | | | | | | | | | | | | pose eaue | apoare | pue aposIe fe3ue | aposare | eur apoate | qemue | | | | | | | | j I I ER fönana IEA | A ISA SIA | | | | | | UNTEN 133UJISISSE 191UJISISSE + 192u31stsse | asessewusr — a010fuddwsdoys | | | 5 | 5 | -SBOYSSPPÅYS -TIAIN -SBuruugwny | puepen!ig | eNX4 | | | | = pNN5555555 :6161 12 Iapun sejelsue He eppasar 'aposIe paw uguwsssugfissoys exa jalelue apuesrmajn "eIqeL MEDDELANDEN FRÅN SKOGSBOKFÖRINGSKOMMITTÉN. > 290 MEDDELANDEN FRÅN SKOGSBOKFÖRINGSKOMMITTÉN. Yttranden och förslag. Den 26 sistlidne november avgav skogsbokföringskommittén den del av kommitténs be- tänkanden som omfatwar förslag till bokföringen vid statens sågverk. Betänkandet, som till större delen består av formulär och blankettförslag, börjar med en översikt över omfattningen av statens sågverksdrift. Därefter framhålles, att då statens sågar äro av mycket olika storlek och natur kan det framlagda förslaget endast till sina huvud- punkter i varje fall tillämpas, Förenklingar eller tillökningar böra därför allt efter om- ständigheterna vidtagas. Förslaget är uppdelat i fyra kapitel, nämligen kassaredovisning, virkesredovisning, bokslut och diverse kalkyler. Beträffande kassaredovisningen föreslås ej någon ändring i sättet för kassaposternas bok- föring, utan skola revirförvaltarna som hittills bokföra dessa i revirets vanliga kassaböcker. Dessutom skola emellertid alla poster, som beröra sågen, bokföras i sägverkskassaboken, vartill forslag framlägges. För beräkning av det avskrivningsbelopp på byggnader och inventarier, som bör belasta årets drift, ha särskilda konton upplagts. Som lämpliga avskrivningsprocenter ha föreslagits 5 2 å byggnaders och 10 9 å inventariers värde eller samma procentsatser, som de enskilda industrierna genom Industritörbundet i framställning till Kungl, Maj:t den 22 juni 1915 föreslogo för sågverk. I och för virk:sredovisningen framläggas förslag till timmerjournal, sågjournal och virkes- journal och redogöres i övrigt för förandet av dessa journaler. I kapitlet om bokslutet framhålles, att flertalet av statens sågar äro belägna i södra Sverige, varest timmerpriserna äro mycket växlande å olika orter. Då därtill kommer att kronans såg ofta är den enda lämpliga avsättningsorten för virket, måste en prissättning av timret bliva mycket osäker och godtycklig. Kommittén har därför ansett, att värdet av en i övrigt rationell sågverksbokföring skulle bliva i hög grad förringat, om i densamma skulle ingå en så svårbestämbar faktor som virkesvärdet. Sågen bör därför endast påföras avverkningskostnaden för virket, varav följer, att man som resultat av bokslutet erhåller ett rotvärde, ej sågningsvinsten. Det erhållna rotvärdet kan sedan jämföras med vad som skulle erhållits, om virket försålts oförädlat. Förutom de direkta omkostnaderna bör sågen även belastas med vissa andra sådana, ehuru de ej direkt utbetalats; likaså böra en del beräknade utgifter medtagas för att erhålla en jämförelse med enskilda företag. Så bör viss del i revirets administrationskostnader på- föras sågen; vidare bör viss avskrivning å byggnader och inventarier samt beräknad kostnad för brandrisk och arbetareförsäkring samt 6 2 ränta å anläggningar och inventariers bok- förda värde medtagas. Slutligen bör ock 10 kronor per standard sågad vara medräknas såsom skälig summa för risk och företagarvinst. Under rubriken >»>diverse kalkyler» behandlas slutligen frågan om arbets- och omkost nadsstatistik, och framhåller kommittén härvid, att ehuru en dylik statistik givetvis vore önskvärd, har kommittén ej genom alltför detaljerade föreskrifter velat göra en sådan obli- gatorisk. Till sist framhåller kommittén vikten av att tillräcklig arbetshjälp finnes särskilt å såg- reviren, så att jägmästarna personligen ej betungas av bokföringsarbetet. På grund av de höga tryckningskostnaderna har kommittén ansett sig ej för närvarande böra trycka betänkandet. Den 28 november avgav kommittén underdånigt förslag till flottledsbokföringens ord- nande. Efter en kortare historik över frågans behandling intill närvarande tid, varav bland annat framgår, att till och med år 1917 sammanlagt 4,005.428:07 kronor ha stått till do- mänstyrelsens disposition för flouledsbyggnader, övergår kommittén till att diskutera frågan om, huruvida ett särskilt anslag fortfarande bör finnas, eller om icke flottledernas utbyg- gande å kronans egendomar bör vara jämförbart med varje annan åtgärd till skogskapitalets förökande och således bestridas ur anslag, som ingå i domänstyrelsens ordinarie stat. Kommittén finner det senare förfaringssättet vara det rätta och tillstyrker, att flottleds- regleringsmedlen bokföras såsom en del av domänfonden. Detta gäller kostnader för såväl 300 > SKOGSADMINISTRATIONEN. byggande av nya flottleder som för underhåll och reparation av redan befintliga kronans flottleder. Något anslag å riksstatens nionde huvudtitel för reglering av flottleder bör så ledes ej vidare utgå, Angående kronans enskilda flottleder uttalar kommittén, att köpare av virke från statens skogar böra vara skyldiga att erlägga avgifter efter liknande grunder som för allmänna flowleder. Först härigenom blir virkespriset från dessa skogar jämförbart med samma priser från enskildas skogar i trakten. Även för det virke, som staten själv flottar, böra avgifter beräknas och krediteras flottleden, då det, enligt kommittén, är av största betydelse att flottlederna betraktas som självständiga kommunikationsleder och att varje flottled får vara en affär för sig. Kommittén föreslår därför, att amorteringsplaner uppgöras även för kronans enskilda flottleder. Enda undantaget härifrån äro de flottieder, i vilka ingen annan än kronan kan tänkas komma att flotta. Kommittén övergår därefter till bokföringen av flottledsmedlen och föreslår i samband därmed förandet av en flottledsliggare, vari amorteringens gång för varje flottledsdistrikt kan följas. För att möjliggöra en övergång till den föreslagna nya bokföringen är det nödvändigt att bestämma de utestående fordringar för oguldet anläggningskapital, som det nuvarande flottledsansl.get kan hava. Dessa fordringar skola enligt kommitténs förslag från och med den I januari 1920 övertagas av domänfonden. Utredningen om storleken av denna fordran anser kommittén böra göras av domänsty- relsen, men har kommittén uttalat som sin mening, att i denna fordran böra upptagas endast sådana belopp, som ed säkerhet kunna väntas bliva inbetalade. Beträffande kontrollen å uppbörden av flottledsavgifter har anförts, att genom det förslag till ny flottningslagstiftning, som avgivits av särskilt tillkallade sakkunniga, synes full trygghte ernås, att kronans intressen som anläggare tillgodoses. Kommitterade föreslå endast att i reglemente för flottningsförening skall intagas skyldigheten att å viss bestämd tid till läns- styrelsen inleverera kronan tillkommande avgålder, då i annat fall tvistigheter angående ränteförlust lätt kunna uppstå. I fråga om flottning i kronans enskilda flottleder har kommittén föreslagit, att ägare av virke, som medgives rätt till flottning i dylik fluttled skall i förskott inbetala vad som enligt den fastställda amorteringsplanen kan br-räknas komma på hans virke samt att vissa upp- gifter angående virkesmängd före flottningens början skall insändas till respektive jägmästare ävensom godkänd säkerhet för gäldande av ev. skada genom vårdslöst handhavande av flott- ningen ävensom för av kronan möjligen utlämnad materiel. SN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1918. SER. B. BIL. I. 1915 ÅRS LÖNEKOMMISSIONS FÖRSLAG. Skogsstaten, statens skogsskolor och domänstyrelsen. Såsom i den allmänna delen av detta betänkande omförmälts, antogos år 1908 nya avlöningsstater för skogsstaten, statens skogsskolor och domänstyrelsen (jfr riksdagens skrivelser nr 186 och nr 9 år 1908). Samtidigt därmed godkändes ock villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staterna för ordinarie befattningshavare upptagna avlönings- förmåner, och återfinnas dessa avlöningsbestämmelser i särskilda kungl. kungörelser för skogsstaten och statens skogsskolor av den 17 juni 1908 och för domänstyrelsen av den 16 oktober 1908. Vid uppförandet å ordinarie stat från och med år 1916 av be- fattningarna såsom skogsingenjör, biträdande skogsingenjör och till- syningsman fastställdes ny avlöningsstat för skogsstaten. I denna nya stat upptogos emellertid de dittillsvarande ordinarie befattningarna vilka anslöto sig till dem, som gällde för nyssnämnda ordinarie befatt- ningar. Tillika föreskrevs, att 1908 års avlöningsvillkor för skogsstats- personalen fortfarande skulle gälla. I sammanhang med antagandet av förändrade grunder för rese- kostnads- och traktamentsersättning åt skogsstatspersonalen godkändes slutligen vid 1917 års riksdag den nu gällande avlöningsstaten för skogsstatens ordinarie personal, vilken stat 1 fråga om avlöningarnas belopp icke skiljer sig från föregående stat. Även beträffande avlö- ningarna å staten av år 1917 skola tillämpas 1908 års avlöningsvillkor. För statens skogsskolor fastställdes år 1914 ny avlöningsstat med enahanda avlöningar, som år 1908 beslutats; och förklarades tillika de år 1908 antagna avlöningsvillkoren för skogsskolorna allt fortfarande skola gälla. Vad domänstyrelsen beträffar, är 1908 års avlöningsstat i huvud- sak fortfarande gällande i avseende å avlöningssatserna. Emellertid har enligt beslut år 1911 förste vaktmästaren blivit berättigad till ett ålders- tillägg samt de övriga vaktmästarna tillerkänts ett andra ålderstillägg, l Inledning. 2 po i likhet med vad i sådant hänseende medgivits beträffande motsvarande befattningshavare inom centrala ämbetsverk i allmänhet. Därjämte har år 1912 beslut fattats om uppförande å staten av kvinnliga biträdes- befattningar i första och andra lönegraderna med de för sådana be- fattningshavare eljest fastställda avlöningar. Jämte de nu antydda förändringarna av de är 1908 antagna särskilda avlöningsstaterna hava tid efter annan jämväl gjorts vissa tillägg till desamma, avseende emellertid allenast ökning av antalet befattningshavare i redan befintliga grader. Såsom av det sagda framgår, torde alltså kunna sägas, att, med frånseende av domänstyrelsens kvinnliga biträden och vaktmästare, samtliga ordinarie befattningshavare vid skogsstaten, statens skogs- skolor och domänstyrelsen äro ställda på den avlöningsnivå, som år 1908 bestämdes. Erinras må dock, hurusom kronojägare och tillsyningsmän vid 1917 års riksdag tillerkänts tillfälliga lönetillägg enligt i det föregående omförmälda grunder. Såsom redan tidigare i detta betänkande påpekats, är domän- styrelsen reglerad enligt samma typ som de centrala ämbetsverken i allmänhet, alltså med begynnelseavlöningen fördelad i lön, tjänstgörings- penningar och ortstillägg samt med ålderstillägg, som helt och hållet hänföras till lönen och intjänas efter 5-årsperioder. Avlöningen till personalen vid skogsstaten samt vid statens skogs- skolor är i viss mån lika konstruerad som i de centrala ämbetsverken. Sålunda utgår densamma i form av lön och tjänstgöringspenningar samt med ålderstillägg till lönen, vilka intjänas likaledes efter 5-års- perioder. Däremot förekommer ej egentliga ortstillägg utan tillämpas, vad skogsstatspersonalen angår, ett system med olika belopp av tjänst- göringspenningar alltefter placeringsorten. Utöver den kontanta av- löningen åtnjuta skogsskoleföreståndare och skogsrättare fri bostad jämte vedbrand samt kronojägare fri bostad eller, där bostadslägenhet saknas, hyresersättning med visst belopp. Samtliga nu ifrågavarande befattningshavare äro underkastade lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, därvid pen- sionens belopp bestämmes efter de i lagen givna allmänna bestämmel- serna i sådant hänseende, utan användande av särskilda pensions- underlag. Innan kommissionen närmare ingår på frågan om avlöningsför- bättring för nu omhandlade personalgrupper, må från det föregående erinras därom, att det förslag kommissionen har för avsikt att fram- Oo DÅ lägga, icke innebär några mera genomgripande förändringar av nu till- lämpade avlöningsprinciper för ifrågavarande personal, utan ansluter sig förslaget på det närmaste till vad för närvarande i sådant hän- seende gäller. En omläggning av avlöningssystemet efter modernare linjer har nämligen synts kommissionen böra få anstå till dess enhetliga avlöningsbestämmelser för samtliga affärsdrivande verk kunna komma till stånd. Skogsstaten. Avlöningen å stat till kronojägare och tillsyningsmän utgår för när- Kronojägare. varande enligt följande reglering: ADS S t 2 D män (skogs- AEA 0 I Sp kl br oyengt ber ås na JA ska — 0 Då CEASAR fogdar). Tjänst- RE SR Summa FDR a ESS, AA vidrag i ÅT till lonen Summa Lön Sön förekom- begsyn- E slut- [Vesa mande EEG efter efter | efter | avlöning ningar fall avlöning | 5 år 10 år 15 år S Kronojägare 1 Norrbottens och Västerbottens län samt i Särna socken med Idre kapellag av Koppar- He: SMIÄD. odoce oc sentenser nita 600 700 100 1,400 100 100 100 1,700 INrISVÄLDSSMån. os oosoostossrs 600 700 100 1.400 100::1 100 1 100 1.700 Kronojägare inom övriga norrländska län, inom öv- riga delar av Koppar- bergs län samt i Värm- LEG EE a se LEOS 600 600 100 1.300 100 100 100 1.600 Kronojägare i övriga delar PVNander. sas ped tesctelig 600 300 100 1.200 100 100 100 1.500 Anm. Om bostadslägenhet in natura erhålles, utgår ej hyresbidrag. Då dessa avlöningar på sin tid bestämdes, torde kronojägarna till sin huvudsakliga uppgift haft att hålla uppsikt över och utöva bevakning inom kronans skogar. Sedan dessa skogar efter hand blivit föremål för en intensivare skogsskötsel och kronan i allt större om- fattning själv företagit sig att bedriva skogsavverkning, kolning o. d., hava kronojägarnas ställning undergått en avsevärd förändring, i det att de nu i första hand hava att såsom förmän för understundom stora arbetslag leda och ansvara för de betydande arbeten, som pågå inom skogarna. Den egentliga bevakningstjänsten torde däremot vara av jämförelsevis mindre betydelse. Vid nu angivna förhållande har kommissionen ansett det vara med rättvisa och billighet förenat, att vid förevarande lönereglering hänsyn tages icke blott till stegringen i levnadskostnader utan jämväl i viss mån till de ökade krav, som måste ställas på kronojägaren. Med iakttagande härav har kommissionen funnit sig böra för de till lägsta avlöningsgruppen hörande kronojägarna (i de sydligare de- larna av landet) föreslå en avlöning av 1,700 kronor, därav lön 950 kronor och tjänstgöringspenningar 750 kronor, jämte tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 150 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 till följd varav slutavlöningen alltså skulle uppgå till 2,150 kronor. I nämnda avlöning skulle vara inräknad jämväl hyresersättning. Där bostad in natura erhålles; vare sig 1 form av enbart bostadslägenhet eller i samband med boställe, bör göras ett avdrag å lönen, med belopp motsvarande skälig hyra, bestämd efter å orten g gängse pris, varvid kommissionen dock förutsätter att detta hyresvärde icke må sättas till lägre belopp än 200 kronor. Härigenom har kommissionen velat åstadkomma större likställighet 1 avlöningshänseende mellan, å ena sidan, den befattningshavare, som åtnjuter bostad in natura, och, å andra sidan, den som har att själv anskaffa sådan. Behovet av en utjämning 1 nämnda hänseende torde ock få anses fastslaget vid det förhållande, att det år 1917 beviljade tillfälliga lönetillägget till kro- nojägare bestämdes till lägre belopp för den, som erhåller bostad in natura än för den, som åtnjuter hyresersättning. I fråga om tjänstgöringspenningarnas belopp för kronojägare i de övriga (nordligare) delarna av landet har kommissionen bibehållit den nuvarande skillnaden av 100 kronor mellan var och en av de särskilda zonerna. Sålunda skulle tjänstgöringspenningarna, vilka så- som nyss nämnts enligt kommissionens förslag skulle utgöra lägst 750 kronor, komma att inom de övriga zonerna utgå med 850 kronor respektive 950 kronor. De högst avlönade kronojägarna skulle alltså åtnjuta en begynnelseavlöning av 1,900 kronor och en slutavlöning av 2:000- Kronor. Tillsyningsmännen eller, såsom de enligt ett av domänstyrelsen framställt förslag skulle benämnas, skogsfogdarna skulle, på sätt hit- tills varit fallet, åtnjuta samma avlöning som de högst avlönade kronojägarna. Avlöningarna till kronojägare och tillsyningsmän skulle alltså enligt kommissionens förslag utgå enligt följande reglering. Då nn - = 5 Få Er Alderstillägg Tjänst- ' Summa IK ELASLRRE [I ÖrES bes till lönen Summa ad S- eovyn- nn AT i SR slut- pen- nelse- efter | efter | efter | avlöning ningar | avlöning NER bl ale an . c bottens län samt Särna socken med Idre kapellag av Kopparbergs län... 950 930 1,900" | 150 | 150 | 150 2,350 Tillsyningsmän (skogsfogdar) ...... 950 950 159005 1 150 150 130 2,350 | Kronojägare inom övriga nöndländska län, inom övriga duöjar av Koppar- : tronojägare i Norrbottens och Väster- | | bergs län samt i Värmlands län ...' 950 850 1 800 130 150 | 150 2 250 I Kronojägare i övriga delar av landet | 950 750 1,700 130 150 1530 2,150 Anm. Om bostadslägenhet in natura erhålles, skall avdrag göras å lönen med belopp, motsvarande skälig hyra. Jägmästarna åtnjuta för närvarande de avlöningar, som framgå av följande tablå: za | Ålderstillägg Tjänst- Summa se RS 2 2 till lönen Summa A oÖriNngs- begyn- Lön | NTE 1 slut- SA r FESTA efter EN efter | avlöning ret ; SIR RAT OF INESTAT I:a gruppen: i Juckasjärvi m. fl. revir | 2,300 3,000 5,300 400 400 400 6.500 IHa > i Görjeå > » 2,300 2.800 5.100 400 400 400 6,300 IlI:e > 1 Torneå » » 2.300 2.600 4.900 | 400 400 400 6.100 IV:e > i Bjurholms > » 2,300 2,400 4,700 400 400 400 2,900 V:e » i Solletteå » » 2.300 2,200 4.500 400 400 400 5,700 VI:e » i Gästriklands > > 2,300 | 2,000 4,300 400 | 400 | 400 5,500 Även i fråga om jägmästarnas åligganden har, sedan nu angivna avlöningar bestämdes, skett en genomgående omgestaltning på grund därav att, såsom förut är antytt, statens skogstillgångar vårdas och tillgodogöras på ett helt annat sätt än förut. På jägmästarens för- måga av initiativ, hans driftighet och affärsblick beror också närmast den avkastning, staten kan erhålla av sina skogar. Då härtill kommer att med de avlöningar, som för närvarande utgå till jägmästare, det visat sig allt svårare att kunna på ett tillfredsställande sätt rekrytera revirförvaltartjänsterna, synes det kommissionen vara av den största vikt, att även vid nu föreliggande, mera provisoriska reglering avlö- ningarna till jägmästarna tillmätas så, att staten må kunna tillförsäk- ras verkligt dugande personer för förvaltningen av de ofantliga kapital, våra statsskogar representera. Jägmästare. Skogsingen- jörerna. Med hänsyn härtill har kommissionen icke ansett sig kunna för jägmästare, tillhörande den lägsta (VI:e) avlöningsgruppen, för eslå mindre avlöning än 5,200 kronor, därav 3,000 1 lön och 2,200 i tjänstgöringspen- ningar, vartill skulle, i likhet med vad nu är fallet, komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 400 kronor, efter resp. 5, 10 och 15 år. Slutavlö- ningen skulle alltså utgöra 6,400 kronor. I överensstämmelse med vad nu gäller, torde tjänstgöri ingspenningarna böra utgå med 200 kronor högre belopp för var och en av de övriga fem grupperna och således 1 högsta (1:a) gruppen bliva -1,000 kronor högre än 1 lägsta (VI:e) gruppen. Enligt kommissionens förslag skulle alltså avlöningarna för jäg- mästarna komma att te sig sålunda: Alderstillägg till AR MER lönen Summa BA LX6) gsS-1 begyn- EG S 2 slutav- 3en- | nelseav- 3 < , SE SE SANN na efter | efter efter löning 1 gar Ö g AV 2 - . SANN SIR år ELOK ÄTA ERS Tjänst- Summa [7a77 OT UDP EDA Nr css EN MS fa Faa An SEA 300011 -13:;200 6.200 4001 4001 40051 2400 II:a DA BER AUD BES BRN BA FRAS RE VR a 3,000 -3,000 6,000 | 400; 400! 4001 7.200 Il:e ÖKEN JA RR FRAN fel BE rar ög Aes ST 3:00018-2;80001--5:800-114E4004) ADMIN 7.000 I V:e TT Ra a orm SR a SEE ee 3,0001-- 2600 5.600 400 400 | 400 6,800 V:e 2 ORDRAR ER SEA IE FI) PRE one st OLLES SE Brr SERIES 3,000 3.000 | 6,000 23 RO a a Er SE GE sys fasa a rr ek klas 69,000 '69,000 | 138,000 1 TIERR VS 04 LIRA SATSER An AT a SAS KOMAR 3,000 2.800 5,800 14 a ER ESLT FHTIRIE ARLA SENER BASSAM TR LE 42.000 -39,200 81,200 i LÖ Vv UPOESDr ROR A LS rd 3,000 2.600 3.600 6 TID ad orrtrd BRNOE ERS SER CSL RER 18,000 | 15,600 33,600 1 AEG I DT IT MSS SER REA BIN ER BIR LEA 3 000 2,400 53,400 10 GERT 6 va UKEAG SS SSE EKENS ANDE 30,000 24,000 34,000 1 FET 0. ESR R TA ARS NR AREAN ob BEE 3,000 2.200 3,200 46 OAS LENI ER SG LEE VO bt ASONSEA AS 138,000 101,200 | 239,200 HSO STO SGD] Öl oss ss asia stuss ads es 3,000 2.800 | 5,500 NÖFSKOSSVISeNJÖLeL --- sees dee -kercdens sens sig 30,000 |--28,000 38,000 1 överjägmästarassistent .......ss....--.----- 2,600 | — 1,800 4.400 5 överjägmästarassistenter .....ssssssss-- es > 13,000 -9,000 22.000 NFÖMerjäg mästlarassistent ....:..-s: ss. sc 2,600 | 1,600 4,200 5 överjägmästarassistenter ...............- ++ 13,000 8,000 21.000 PRSKO SST OKT > sasse nad af es Ra 2 600 1,800 4,400 SSK SSläxR (ORC: 25: «30. sade ef reg 13,000 9.000 22.000 VASKkOSStaxator —. dess bt sense oso RASA 2.600 1,600 | 4,200 AIESkOSStasatOrel:.-- 334355 129 -se0s Ip drag 10,400 6,400 16,800 NRKTON OJäg Ce = 400300 csr son gt Aase 930 | 930 | 1,900 SHR d: OM AE ME (RE JANA: Men ANG 264,100 | 264,100 | 528,200 1 (RDS FÖ Pi RRENO CPE [NERE RR RANE EN OM 9230 8350 / 1,800 154 ädD: TI RNE REA ASTA RN I Tatdee 146,300 | 130,900 | 277,200 1 dok fo 0 LULU a [FLERE na IANA 930 | 750 1.700 199 GB Ro SAS SE SR SEE OR Ca 189,030 | 149,250 | -338,300 1 tillsyningsman (skogsfogde)........... ... 930 | 950 1,900 26 tillsyningsmän (skogsfogdar) ............ 24,700 | 24,700] —49,400 ALS PR EERESTS0600 ä indelningshavarens lön. Anmärkning. Tjänst- | | | | Efter 5 år kan lönen höjas med 600 kronor. Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter! 10 är med ytterligare 500) kronor. | Efter 5 år kan lönen höjas med 400 kronor, efter ytterligare 5 är likaledes] med 400 kronor samt efter än ytterligare 5 år även-| ledes med 400 kronor. Efter 5 år kan lönen höjas/ med 300 kronor. | I Efter 5 år kan lönen höjas| med 150 kronor, efter| ytterligare 5 år likaledes] med 150 kronor samt efter! än ytterligare 5 år även-| ledes med 150 kronor.| Innehar befattningshavare boställe, skall boställets uppskattade avkomst avgå drag å lönen, motsvarande skälig hyra. plan Därest åt befattningshavare upplåtes bostad, skall han vidkännas av- Såsom förut är nämnt, stadgades genom kungl. kungörelsen den 17 juni 1908 villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med år 1909 fastställda nya avlöningsförmånerna för skogsstaten. I sammanhang med godkännandet av den nya avlöningsstaten för skogs- staten av år 1915 förklarades, att de villkor och bestämmelser, som Avlönings- villkor. 16 då gällde för åtnjutande av de i avlöningsstaten för skogsstaten för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner, skulle vara oällande även i fråga om avlöningarna å den nya staten, därvid vad samma villkor och bestämmelser innehölle beträffande jägmästare skulle äga tillämpning jämväl å skogsingenjör och biträdande skogsingenjör samt vad de innehölle beträffande kronojägare skulle tillämpas även i fråga om tillsyningsman. Slutligen har, i samband med fastställandet av avlöningsstaten av år 1917, förklarats, att nyssnämnda villkor och bestämmelser skulle vara gällande även i fråga om avlöningarna å denna nya stat. Emellertid är att märka, hurusom genom kungl. kungörelsen den 28 augusti 1917 angående resekostnads- och traktamentsersättning åt befattningshavare vid skogsstaten och statens skogsskolor vissa modi- fikationer ägt rum beträffande de bestämmelser i avlöningsvillkoren, som avse respenningar. Då kommissionen enligt sitt huvuduppdrag har att undersöka möjligheten av gemensamma avlöningsbestämmelser för ett flertal verk, bland dem skogsstaten, statens skogsskolor och domänstyrelsen, och den nu föreliggande löneregleringen endast är att anse såsom ett provisorium, har kommissionen icke ansett sig böra i detta sammanhang föreslå nya avlöningsvillkor, utan torde de nu gällande bestämmelserna fortfarande kunna tillämpas, dock med vissa tilläggsstadganden, som föranledas av tillkomsten av nya grupper ordinarie befattningshavare. Därvid torde särskilt böra framhållas, rd kommissionen ansett, att, i anslutning till vad nu är föreskrivet beträffande jäg- mästare, bestämmelse bör meddelas därom, att flottledsingenjör, över- jägmästarassistent och skogstaxator endast i inskränkt omfattning må äga åtaga sig sådana förrättningar åt enskilda, som kunna sägas falla inom området för deras tjänster. Kommissionen föreslår i enlighet härmed, att det måtte för- klaras, att de villkor och bestämmelser, som nu gälla för åtnjutande av de i avlöningsstaten för skogsstaten för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner, skola vara gällande även i fråga om av- löningarna för samtliga ordinarie befattningshavare å den nu föreslagna staten, dock med iakttagande dels att flottledsingenjör, överjägmästarassistent och skogstaxator endast inom de gränser, domänstyrelsen bestämmer, äga åtaga sig, den KT förstnämnde fottledsförrättningar och de senare skogsförrättningar åt enskilda; och dels att vid sjukdomsförfall överjägmästarassistent eller skogs- taxator skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid skogsstaten, bestrida densamma mot åtnjutande av de för befatt- ningen anslagna tjänstgöringspenningarna, 1 stället för egna tjänst- göringspenningar, dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår. Ett bifall till det av kommissionen sålunda framlagda förslaget beträffande avlöningar åt ordinarie befattningshavare vid skogsstaten torde även böra befinnas föranleda vissa förhöjningar i avlöningshän- seende för extra befattningshavare därstädes. Grunderna för avlönande av denna senare personal finnas emeller- tid icke upptagna i avlöningsstaten för skogsstaten utan hava fastställts av Kungl. Maj:t. De biträdande jägmästarna äro för närvarande två till antalet, en 1 Kopparbergs och en i Värmlands län. Av dessa åtnjuter från 1918 års början den förre ett arvode av 3,800 kronor och den senare ett arvode av 3,600 kronor. Förordnande åt dylik tjänsteman plägar meddelas, när till följd av markinköp eller av andra skäl arbetet inom visst revir hastigt ökats, och uppdrages därvid åt den biträdande jägmästaren att på ett mera självständigt sätt förvalta en del av reviret. Enligt styrelsens förslag skulle under år 1919 förordnas allenast en sådan extra tjänsteman, nämligen inom Värmlands län. Därest kommissionens förslag beträffande förhöjd avlöning åt ordi- narie revirförvaltare vinner bifall, torde arvodet för den ifrågavarande biträdande jägmästaren lämpligen kunna sättas till 4,200 kronor eller samma belopp, som av kommissionen föreslagits skola i begynnelse- avlöning utgå till överjägmästarassistent och skogstaxator i motsvarande del av landet. Revirassistenterna och de med dem likställda skyddsskogsassisten- terna åtnjuta arvode av lägst 2,400 och högst 3,000 kronor enligt föl- jande grunder: begynnelsearvodet utgör i s. k. fjällrevir 2,600 kronor och i s. k. kustrevir 2,400 kronor, vartill kunna komma två arvodes- förhöjningar, vardera å 200 kronor, efter resp. 3 och 6 års väl vits- ordad tjänstgöring å avlönad befattning inom skogsstaten eller domän- styrelsen. I fråga om resekostnads- och traktamentsersättning gälla be- 2 2 vän & Vissa extra befattnings- havare 185 träffande dessa assistenter från och med den 1 september 1917 de genom kungl. kungörelse den 28 augusti 1917 för personal vid skogs- staten i sådant hänseende meddelade bestämmelser. Enligt tidigare föreskrifter ägde däremot assistenter i Norrland samt 1 vissa delar av Kopparbergs län att utöver fasta-respenningar uppbära dagtraktamente av 6 kronor för dag under resor och utearbeten. På grund av stad- gandena 1 nyssnämnda kungörelse äro numera de sistnämnda revir- assistenterna 1 fråga om dagtraktamenten likställda med övriga assi- stenter. Vad förut är sagt om revirassistenter 1 norrländska kustrevir gäller till alla delar även beträffande extra skogsingenjörer; och åtnjuta dessa sålunda för närvarande begynnelsearvode av 2,400 kronor och slutarvode av 2,800 kronor jämte reseersättning enligt nämnda kun- görelse. Vid övervägande av de arvoden, som må böra bestämmas för ifrågavarande assistenter och extra skogsingenjörer, torde — på grund av ett utav riksdagen år 1917 gjort uttalande i sammanhang med godkän- nande av de nya grunderna för resekostnads- och traktamentsersättning åt skogsstatens personal — hänsyn böra tagas till den inkomst, som de i norra delarna av landet tjänstgörande assistenter och extra skogsingen- jörer tidigare kunnat påräkna till följd av de till dessa utgåendå8 sär- skilda dagtraktamentena. Då nu, enligt vad domänstyrelsen uti sin förenämnda underdåniga skrivelse den 21 september 1917 beräknat, berörda särskilda dagtrakta- menten skulle kunna anses för de därtill berättigade motsvara en mer- inkomst av 400 kronor om året, synas fördenskull arvodena böra av- vägas så, att befattningshavare i de revir, där dylika traktamenten förut utgått, komma i åtnjutande av minst 400 kronor högre ersättning än motsvarande tjänstemän i södra delarna av landet. Med iakttagande härav och med tillämpning av övriga nu gäl- lande grunder för arvodenas bestämmande torde avlöningarna för revir- assistenter, skyddsskogsassistenter och extra skogsingenjörer lämpligen böra hållas mellan lägst 3,000 och högst, ålderstillägg inberäknade, 4.000 kronor. Domänstyrelsen har uti skrivelsen den 21 september 1917 före- slagit inrättande av en ny grupp extra befattningshavare med benäm- ning förste skogsfogdar, och har styrelsen därvid anfört huvudsakligen följande. För att undvika användande av överkvalificerad arbetskraft borde enligt sty- relsens mening 1 Norrbottens och Västerbottens kustland tillsättas ett antal befatt- 19 ningshavare med tjänsteställning mellan skogsingenjörerna och de nuvarande till- syningsmännen. Dessa tjänstemän, vilka 1 första hand borde tillsättas med en inom vart och ett av de 11 skogsvårdsområdena, skulle i väsentlig mån kunna utföra stämplingsförrättningar och anordningar för skogsvården å de enskilda, dimensions- lagen underkastade skogarna 1 nämnda kustland. Sedan numera medel anvisats för inrättande av fortsättningsskola å Kloten, ansåge styrelsen för ifrågavarande befattningar fullt utbildade och kompetenta per- soner komma att bliva tillgängliga. Det framhölls tillika, att genom den sålunda föreslagna anordningen ock kunde vinnas, att den nu kännbara bristen på skogs- tjänstemän skulle bliva i någon mån avhjälpt. «De ifrågavarande befattningshavarna syntes styrelsen böra benämnas förste skogsfogdar, i sammanhang varmed den nuvarande benämningen tillsyningsmän ansågs böra utbytas mot skogsfogdar. Då de föreslagna förste skogsfogdetjänsterna ej förut ägde någon motsvarighet inom skogsstatens förvaltning, ansåg styrelsen, att verkningarna först borde prövas, innan tjänsterna uppfördes å ordinarie stat. Styrelsen föresloge fördenskull, att be- fattningarna för år 1919 måtte uppföras å extra stat med för var och en ett års- arvode av 2.200 kronor samt med rätt till tre ålderstillägg, vartdera å 150 kronor efter 3, 6 och 9 år. Därjämte skulle utgå 350 kronor i fasta respenningar och 6 kronor i dagarvode vid resor. Därest det av domänstyrelsen i förevarande avseende framlagda förslaget anses böra komma till utförande — en fråga varom kommis- sionen icke torde hava att yttra sig — synes arvodet till de tilltänkta nya befattningshavarna, vilka skulle stå i förmansställning till de nu- varande tillsyningsmännen, böra sättas i lämpligt förhållande till den av kommissionen för tillsyningsmän föreslagna avlöningen; och har kommissionen i överensstämmelse härmed funnit berörda arvode kunna bestämmas till 2,500 kronor. Då emellertid inrättandet av dessa extra befattningar till en början endast skulle hava karaktären av ett försök, har kommissionen icke ansett det vara lämpligt, att redan nu med- delas bestämmelser om några mot ålderstillägg svarande förhöjningar av arvodet. Mot förslaget att de ifrågasatta nya befattningshavarna skulle utöver fasta respenningar åtnjuta traktamentsersättning, motsvarande den för 5:e klassen i resereglementet gällande, har icke givit kommis- ionen anledning till annan erinran, än att kommissionen förutsätter att för utgående av dylikt traktamente skall tillämpas vad enligt örenämnda kungl. kungörelse den 28 augusti 1917 i sådant hänseende äller för tillsyningsmän och kronojägare. Någon anledning att särskilt yttra sig beträffande avlöningarna till övriga extra befattningshavare har icke för kommissionen förelegat. Skogsrättare. Skogsskole- föreståndare. 20 Statens skogsskolor. Enligt den för statens skogsskolor gällande staten utgår avlöningen till skogsrättare och skogsskoleföreståndare sålunda. | | | Tjänst- Summa Alderstillägg TRH gÖörings- begyn- till lönen i ; | Hör: Oo Sd 7 TIA slut- | pen- | nelse- efter efter |. SA öde | |. ningar: | avlöning| 5 år 10.säv HNENSSERTR I I i | SKOSSTÄLtane fr öesrpledag i srrotterEbiare renas | 700 | 700 1,400 | 100 100 1,600 Skogsskoleföreståndaäre, -:-.--.-d.--ssisn. serier 2.000 1,400 3,400 | 400 = 3,500 Utöver den kontanta avlöningen åtnjuta såväl skogsrättare som föreståndare fri bostad och vedbrand. Erinras må ock, att skogsrättarna vid 1917 års riksdag beviljats tillfälligt lönetillägg enligt förut i detta betänkande angivna grunder. Vad till en början skogsrättarna beträffar, hava gång efter annan framhållits de stora svårigheter, som länge förefunnits att med nu utgående avlöningar för dessa tjänster kunna förvärva och där bibehålla personer, som besitta nödiga kvalifikationer. I sådant hänseende må fram- hållas, att skogsrättare funnit med sin fördel förenligt att övergå även till kronojägartjänst. Då ett framgångsrikt bedrivande av den lägre skogsundervis- ningen i ej ringa mån torde vara beroende på dessa befattningshavares verksamhet, har det synts kommissionen vara av vikt, att åtgärder vidtagas i syfte att göra dessa tjänster mera eftersträvansvärda än vad nu synes vara fallet. På grund härav har kommissionen funnit sig böra föreslå en förhöjning av avlöningen för skogsrättare, som något överstiger vad i sådant hänseende ifrågasatts för kronojägare. Kom- RR föreslår sålunda för skogsrättare en kontant avlöning av 2,100 kronor, därav lön 1,100 och tjänstgöringspenningar 1,000 kronor, a skulle utgå två ålderstillägg till lönen, vartdera å 200 kronor, efter resp. 5 och 10 år; kommande alltså slutavlöningen att uppgå till 2,500 kronor. Utöver berörda avlöning skulle skogsrättare fortfarande såsom hittills åtnjuta fri bostad och vedbrand. Skogsskoleföreståndarna, vilka samtliga tillika äro förvaltare av skolrevir, hava synts kommissionen böra komma i åtnjutande av ena- handa förhöjning till nu utgående avlöning som övriga revirförvaltare. I enlighet härmed skulle avlöningen för skogsskoleföreståndare bliva 4.300 kronor, därav lön 2,400 och tjänstgöringspenningar 1,900 kronor, 21 jämte ett ålderstillägg till lönen å 400 kronor efter 5 år, sålunda en slutavlöning av 4,700 kronor. Aven föreståndarna skulle bibehållas vid rätten till fri bostad och vedbrand. Senaste avlöningsstat för skogsskolorna fastställdes visserligen år 1914, men till följd av beslut vid 1917 års riksdag angående förändrade grunder för resekostnads- och traktamentsersättningar till, bland andra, skogsskoleföreståndare utgå icke vidare de i nämnda stat upptagna res- penningarna. I enlighet med vad kommissionen i det föregående föreslagit, samt med iakttagande av nyss angivna förhållande beträffande respenningarna, skulle staten för statens skogsskolor upptaga avlöningarna: sålunda. Tjänst- Lön SONSE | Summa pennin- gar IRESISR SKÄR GARN 2 asus ond Ile ne NN 2.400 1.900 4,300 Efter 5 år kan lönen höjas EO RER IRIS BI CSA I BITIT RR SR 14,400 11.400 23,800 'f med 400 kronor. y Efter 5 är kan lönen höjas AA! skogsrättare DESCR TE EE SE SE RS UsOS 1,100 1.000 2,100 | med 200 kronor och efter 6 TORA RTAG3AR 153 1 JAR I 1 Bl IDRE 6,600 6,000 12,600 | ytterligare 5 år likaledes j med 200 kronor. — -— 14.800 Anm. Samtliga förestående befattningshavare vid skogsskolorna åtnjuta dessutom fri bostad och vedbrand. De villkor och bestämmelser, som genom kungl. kungörelse den 17 juni 1908 fastställdes för åtnjutande av de å avlöningsstaten av år 1908 för skogsskolorna bestämda avlöningsförmånerna, skola, såsom förut är nämnt, tillämpas jämväl beträffande de å avlöningsstaten av år 1914 upptagna avlöningarna. I anslutning till vad kommissionen föreslagit i avseende å av- löningsvillkor för skogsstatens vidkommande hemställer kommissionen, att vid fastställandet av ny avlöningsstat för statens skogsskolor må förklaras, att de villkor och bestämmelser, som nu gälla för de i av- löningsstaten för statens skogsskolor för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner, skola vara gällande även i fråga om avlöningarna å den nya staten. Stat. Avlönings- villkor. Domänstyrelsen. 3eträffande domänstyrelsen har kommissionen, såsom av den all- männa delen av detta betänkande framgår, icke för det närvarande ansett sig böra föreslå någon genomgående reglering av avlöningarna för de ordinarie tjänstemännen, utan har kommissionen tänkt sig att nödig förbättring skulle kunna beredas genom tillfälliga lönetillägg. Därest emellertid vissa tilltänkta organisatoriska förändringar beträffande några befattningar inom styrelsen redan nu komme till utförande, skulle därav föranledas även en del ändringar av de å den ordinarie avlönings- staten uppförda avlöningarna. Tillika må erinras därom, att frågan om reglering av avlöningarna till förste vaktmästare och vaktmästare i styrelsen gjorts till föremål för behandling av 1902 års löneregleringskommitté, vadan frågan härom torde bliva löst 1 annat sammanhang. Vissa orga- Uti domänstyrelsens förenämnda underdåniga utlåtande den 25 "gor april 1917 i anledning av, bland annat, de skogssakkunnigas för södra Sverige betänkande har nämligen gjorts framställning om framläggande redan vid 1918 års riksdag av proposition om ändrad ställning för generaldirektören och chefen för styrelsen samt inrättande av en sous- chefsbefattning därstädes. 'Tillika har styrelsen uti nämnda utlåtande framhållit nödvändigheten därav, att de nuvarande notarietjänsterna å styrelsens skogsbyråer snarast bleve förändrade till befattningar med högre avlöningsförmåner. Vad sistberörda fråga beträffar, har styrelsen i förut omförmälda underdåniga skrivelse den 21 september 1917 be- träffande statförslag för år 1919 yrkat, att framställning i ämnet måtte göras vid 1918 års riksdag. lära Vidkommande till en början spörsmålet om förändring av notarie- tjänsterna 4 tjänsterna å domänstyrelsens skogsbyråer har domänstyrelsen uti sitt nämnda Sve utlåtande den 25 april 1917 framhållit, att en snar lösning av denna | fråga på grund av senaste tids erfarenhet visat sig trängande. Det hade nämligen, enligt vad styrelsen meddelade, visat sig, att till ifråga- varande befattningar, som vore tjänster i första lönegraden, under senare åren kom-. petenta personer endast med stor svårighet kunnat erhållas och att orsaken därtill varit de jämförelsevis låga löneförmåner, som utginge å nämnda befattningar. Därest emellertid dylika befattningar i vissa fall kunnat besättas med personer av erforderlig kompetens, så hade dessa personer i regeln efter en jämförelsevis kort tids verk- samhet i styrelsen sökt sig ut till revir- eller annan tjänst i landsorten på grund 23 ej minst av de dyra levnadsomkostnaderna i huvudstaden. Dessa missförhållanden hade sedermera alltmera skärpts. Såsom närmast varande exempel anfördes av styrel- sen, att trots upprepade kungörelser under senare delen av år 1916 och under år 1917 inga kompetenta sökande anmält sig till en ledigförklarad notarietjänst å tredje skogs- byrån. För en därefter ledigbliven notariebefattning å andra skogsbyrån ävensom för en motsvarande tjänst å fjärde skogsbyrån, som inom kort väntades bliva ledig, syntes ock utsikterna att därtill erhålla kompetenta sökande ytterst ringa. Det låge i öppen dag, att sådana förhållanden måste i hög grad menligt inverka på arbetets jämna bedrivande 1 styrelsen. Då därtill komme, att, till följd av byråarbetets fortgående ökning. å notarierna, som närmast sorterade under byråcheferna, ställdes alltjämt stegrade fordringar. ansåge styrelsen, att dess verksamhet allvarligt äventyrades, därest icke snarast en reform komme till stånd, vilken vore ägnad att tillföra styrelsen personer med den erfarenhet, som fordrades för tjänster närmast motsvariga de nu befintliga notarie- befattningarne å skogsbyråerna. Denna reform borde enligt styrelsens åsikt inne- bära, att berörda tjänster förändrades till högre lönegrad än den nuvarande eller lämpligen till tjänster med de löneförmåner, som tillkomme andra gradens befattnings- havare i de centrala ämbetsverken. Domänstyrelsen har därjämte i skrivelsen den 21 september 1916 — under hänvisning till styrelsens nyss omförmälda uttalande ävensom en tidigare framställning 1 ämnet — ytterligare framhållit svårigheten att få notarietjänsterna å skogsbyråerna vid ledighet eller vakans besatta med fullt kompetenta personer. Kravet på sådan kompetens kunde, yttrade styrelsen vidare, icke nedsättas, då dessa mnotarier ofta och under rätt utsträckt tid måste tjänstgöra i byråchefs ställe vid semester, ledighet för sjukdom, särskilda uppdrag eller inspektionsresor. Då för ifrågavarande mnotarietjänster fullt kvalificerade personer genom att övergå i enskild tjänst kunde bereda sig avsevärt större ekonomiska fördelar än vad nu gällande lönebestämmelser medgåve samt då 1 övrigt för dessa befattningar lämpliga skogstjänstemän 1 allmänhet föredroge tjänstgöring i landsorten framför sådan i huvudstaden med där rådande dyrare levnadskostnader, funne sig styrelsen nödsakad att ånyo framlägga sitt berörda förslag för åstadkommande av bättre förhållanden härutinnan. För egen del får kommissionen beträffande föreliggande fråga anföra följande. Inom domänstyrelsen finnas, förutom andra byråer, tre ordinarie och en extra skogsbyrå. Å var och en av dessa byråer är såsom byrå- chefens närmaste man anställd en notarie. I likhet med notarier i allmän- het inom styrelsen åligger det notarierna å skogsbyråerna att under veder- börande byråchefers inseende biträda med beredning till föredragning av förekommande ärenden och med anskaffande av erforderliga upp- lysningar. Vad nu särskilt notarierna å skogsbyråerna angår, må fram- 24 hållas, hurusom, med hänsyn till mängden och omfattningen av de till dessa byråer hörande ärenden, behov föreligger att åt vederbörande mnotarier kunna anförtro en mängd krävande gransk- nings- och utredningsarbeten, 1 synnerhet av skogsteknisk natur. Då härtill kommer, att vid förfall för vederbörande byråchef notarien i allmänhet inträder såsom ledamot 1 styrelsen, måste givetvis av notarien fordras icke blott god teoretisk skoglig utbildning utan även praktisk erfarenhet inom det skogliga området, vadan på dessa befattningars innehavare alltså måste ställas ungefär samma kompetens- fordringar som på en revirförvaltare. Det synes vid sådant förhållande ligga i sakens natur, att stora svårigheter måste uppstå att för notarie- befattningarna med deras nuvarande avlöning, som åtminstone under de femton första tjänsteåren understiger vad hittills i sådant hänseende utgått till revirförvaltare, kunna erhålla kompetenta sökande. För avhjälpande av berörda missförhållande har kommissionen trott den lyckligaste lösningen vara, om de nuvarande notariebefattnin- garna å skogsbyråerna ombildas till jägmästartjänster utan revir. Här- igenom skulle även underlättas en önskvärd växelverkan mellan central- förvaltningen och lokalförvaltningen. Att däremot såsom domänsty- relsen ifrågasatt höja dessa notariebefattningar till sekreterartjänster är enligt kommissionens mening åtminstone för närvarande icke lämpligt. Kommissionen tillåter sig i sådant avseende särskilt framhålla, att. vid; ett bifall fill domänstyrelsens berörda förslag en alltför stor skillnad i avlöningshänseende skulle åstadkommas mellan de hittills- varande notarierna å skogsbyråerna och notarier 1 motsvarande ställ- ning å övriga byråer inom styrelsen, en skillnad som icke torde kunna anses tillräckligt motiverad av olikheten i göromål eller ansvar. Därest åt notarierna å skogsbyråerna såsom jägmästare i styrelsen skulle utgå de av kommissionen för revirförvaltare i mellersta och södra delarna av landet föreslagna avlöningsbeloppen, komme visserligen jäg- mästarna i styrelsen att få en väsentligt högre avlöning än som nu åtnjutes av notarier därstädes. Men om de utav kommissionen i det följande ifrågasatta tillfälliga lönetilläggen av 800 kronor beviljas första gradens tjänstemän 1 styrelsen, skulle "dessa i avlöningshänseende icke alltför mycket skilja sig ifrån de ifrågavarande jägmästarna 1 styrelsen, och skillnaden i varje fall bliva avsevärt mindre än mellan första och andra gradens tjänster med inräknande av det även för sistnämnda grad tilltänkta lönetillägget. Enligt kommissionens mening böra alltså de nuvarande notarie- befattningarna å de tre ordinarie skogsbyråerna utbytas mot jägmästar- 20 beställningar med avlöning av 5,200 kronor, därav lön 3,000 och tjänstgöringspenningar 2.200 ARG jämte tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 400 kronor, efter respektive 5, 0 TOC RR För den befattningshavare, som uppehäller motsvarande tjänst den extra skogsbyrån, torde arvodet böra bestämmas i förhållande här- till, varvid dock bör iakttagas, att arvodet sättes 150 kronor lägre än den ordinarie tjänstemannens avlöning, med hänsyn till denne senare åliggande pensionsavgift. Vad därefter beträffar frågan om chefskapet i domänstyrelsen, må erinras om följande. Uti det av 1902 års löneregleringskommitté den 13 december 1907 avgivna betänkande rörande domänstyrelsen anförde nämnda kommitté, att med den uppfattning kommittén erhållit angående domän- styrelsens verksamhet och de krav, som borde ställas på dess chef, kommittén ansett den för exempelvis generaldirektören 1 statskontoret då bestämda avlöningen av 11,000 kronor ej vara tillfyllest för ifråga- varande styrelses chef. Uppgiften att förvalta och göra fruktbringande så stora kapital, som dem kronan ägde i sina skogar och jordbruksdomäner, vore näm- ligen så stor och maktpåliggande, att den nyssnämnda avlöningen syntes kommittén för låg för den, vilken denna uppgift förnämligast ålåge. MNärskilt inom skogsförvaltningen kunde felgrepp eller brist på omtanke medföra mycket betydande ekonomiska förluster ej blott för tillfället utan även för en lång tid framåt. En vaken uppsikt över förvaltningen i alla dess grenar, förenad med omsikt och duglighet, kunde däremot bereda det allmänna en vinst, i förhållande till vilken en jämförelsevis betydarde avlöning till domänstyrelsens chef ej spelade någon roll. Med hänsyn till /dessa förhållanden och med avseende jämväl å de höga An ussbeland som inom den privata affärsverksamheten då- mera utginge till personer med de kvalifikationer, på vilka man där- vidlag gjorde anspråk, hade kommittén ansett sig böra föreslå, att chefen för domänstyrelsen måtte erhålla en avlöning av 15,000 kronor, fördelad i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg. En ledamot av kommittén var emellertid av skiljaktig mening och ansåg, att kommittén bort för ifrågavarande chef föreslå enahanda avlöning, som tillerkänts chefen för statskontoret, eller 11,000 kronor. | Enligt det utdrag av statsrådsprotokollet, som var bifogat kungl. propositionen (nr 39) vid 1908 års riksdag angående lönereglering för 4 Chef och souschef. 26 domänstyrelsen, yttrade vederbörande departementschef vid föredrag- ning inför Kungl. Maj:t av nämnda regleringsfråga, att han för sin del funne sig böra, vad den för styrelsens chef föreslagna avlöningens belopp beträffade, ansluta sig till den av kommitténs flertal uttalade meningen. Med avseende å arten och omfattningen av den ämbetsverksamhet, som ålåge chefen för domänstyrelsen, särskilt vad skogsförvaltningen anginge, måste på honom, vid utövandet av denna hans ämbetsverksamhet, ställas väsentligen samma krav, som inom den privata verksamheten skulle ställas på ledaren av ett mycket stort affärsföretag, och vore han i detta avseende jämförlig med cheferna för de stora kommunikationsverken. Med hänsyn till de höga avlöningsförmåner, som inom den privata affärsverksamheten dåmera utginge till personer med de kvalifikationer, som fordrades för ledningen av större enskilda affärsföretag, måste avlöningsförmånerna vid dessa chefsplatser sättas så pass höga, att sannolikhet funnes för erhållande av lämpliga personer vid deras besättande. Då vid 1907 års riksdag avlöningarna be- stämdes för cheferna för telegraf- och järnvägsstyrelserna, hade ock tagits behörig hänsyn till detta förhållande, i det avlöningsbeloppen bestämdes för chefen för tele- grafstyrelsen till 15,000 kronor och för chefen för järnvägsstyrelsen till 20,000 kronor. Vid bestämmandet av beloppet av den avlöning, som skäligen kunde anses böra tillkomma chefen för domänstyrelsen, ansåg departementschefen denne närmast böra jämföras med chefen för telegrafstyrelsen. Vid sådant förhållande kunde departe- mentschefen ej finna det för chefen för domänstyrelsen föreslagna avlöningsbeloppet, 15,000 kronor vara för högt tilltaget. Emellertid ansåg departementschefen, att chefen för domänstyrelsen borde likställas med cheferna för de nämnda kommunikationsverken 1 avseende å sättet och villkoren för sin anställning och således förordnas endast för viss tid, vilken lämpligen kunde bestämmas till sex år. I den kungl. propositionen föreslogs, i anslutning till vad departe- mentschefen hemställt, att generaldirektören och chefen för domän- styrelsen skulle erhålla en avlöning av 15,000 kronor i form av arvode och att han efter vissa angivna grunder skulle berättigas att erhålla pension till belopp av respektive 5,000, 5,500 eller 6,000 kronor, beroende på antalet tjänstår. Statsutskottet yttrade i denna fråga, uti sitt i anledning av be- rörda proposition avgivna utlåtande, att utskottet ansåge sig böra till- styrka förslaget, att domänstyrelsens chef måtte tilldelas ett arvode av 15,000 kronor, eller enahanda avlöning som vid 1907 års riksdag be- stämts för chefen för telegrafstyrelsen, enär domänstyrelsen i likhet med sistnämnda ämbetsverk hade att utöva en omfattande verksamhet av rent ekonomisk natur och i följd därav på verkets chef måste ställas krav på även andra egenskaper än dem, som i allmänhet borde besittas av ämbetsverkens chefer. 21 Vissa ledamöter av statsutskottet ansågo emellertid, att utskottet bort för generaldirektören 1 domänstyrelsen föreslå enahanda avlöning som för statskontorets chef. Till stöd för denna mening anförde reservanterna bland annat, att de funnit de skäl, som framlagts för att cheferna för domänstyrelsen och telegrafstyrelsen skulle vara, med hänsyn till ämbetsverkens affärsverksamhet, med varandra jäm- förliga, icke vara övertygande. En väsentlig skillnad syntes förefinnas emellan den verksamhet, som utövades av telegrafverket, vilket dreve en omfattande verkstads- rörelse och hade att ingå avtal om högst betydande varuinköp och, å andra sidan, domänstyrelsens skogsförvaltning, vilken, vad beträffade den affärsmässiga delen därav, eller virkesförsäljningen, till stor del utövades av verkets underlydande organer. Den affärsskicklighet, som borde stå till domänstyrelsens förfogande, syntes därför ej med nödvändighet böra vara tillfinnandes hos domänstyrelsens chef utan borde kunna påräknas hos hans underordnade inom verket eller skogsstaten. Vid frågans behandling inom riksdagen stannade kamrarna i olika beslut, i det att första kammaren biföll Kungl. Maj:ts proposition i denna del men andra kammaren biträdde det av: reservanterna inom statsutskottet framlagda förslaget. Vid gemensam votering bestämdes riksdagens beslut i enlighet med andra kammarens mening. Chefen för domänstyrelsen är alltså likställd med generaldirektörer i allmänhet inom centrala verk och åtnjuter sålunda en avlöning av 11,000 kronor, därav lön 7,000, tjänstgöringspengar 3,000 och orts- tillägg 1,000 kronor. De skogssakkunniga för södra Sverige hava uti sitt betänkande jämväl behandlat frågan om chefskapet för domänstyrelsen och hava därvid anfört huvudsakligen följande. Med hänsyn till den mångfald rent skogliga eller skogligt administrativa ärenden, som berodde av domänstyrelsens prövning, krävdes numera med nödvändighet, att de avgjordes av en person med högre skoglig fackbildning. På grund därav måste med nu bestående ordning styrelsens chef för visso tagas ur fackmännens led. En följd härav bleve åter, att personvalet måste göras inom en tämligen liten krets. Det kunde då tilläventyrs tänkas möta svårigheter att finna en person, som förutom de rent skogliga kvalifikationerna besutte den personliga duglighet i organisations- frågor och den beprövade erfarenhet i politiskt-ekonomiska ting, vilken dock måste finnas hos styrelsens chef. De olägenheter, som härvid kunde uppstå, ansågo de sakkunniga vara så avsevärda, att utvägar måste sökas för deras avhjälpande. En lösning av frågan kunde enligt de sakkunnigas förmenande vinnas på det sätt, att till generaldirektör och chef för styrelsen alltid valdes en person, som besutte de högsta kvalifikationer i fråga om organisatorisk förmåga och erfarenhet i politiskt-ekonomiska ting. Den rent skogliga fackkunskap, som därjämte borde finnas i styrelsens ledning ansåge de sakkunniga böra förvärvas därigenom, att generaldirektören, som närmaste man och souschef erhölle en skogligt bildad fack- man. På detta sätt syntes de båda olika grenarna av domänstyrelsens verksamhet 28 kunna bliva företrädda av de yppersta krafter, som på respektive områden stode att erhålla. För att fördelarna av det antydda systemet skulle fullt komma till sin rätt. kunde det bliva önskvärt, att generaldirektören till souschefen överlämnade beslutande- rätten i alla de löpande ärendena på det skogliga området, på det att generaldirektörens tid och arbetskraft ej måtte dragas från de stora frågor av förut antytt slag, åt vilkas lösande han först och främst borde ägna sig. För att generaldirektörs- och souschefsbefattningarna alltid skulle kunna hållas besatta med de bästa krafter, ansåge de sakkunniga det vara lämpligt, att befattningarna endast tillsattes för sex år 1 sänder. Domänstyrelsen har, såsom förut är nämnt, uti utlåtandet den 25 april 1917 med anledning av de sakkunnigas förslag ingått på berörda spörsmål. Styrelsen har därvid förklarat sig böra biträda förslaget om tillsättande av en souschef, dock ej obetingat så som de sakkunniga formulerat detsamma. Då tyngdpunkten av domänstyrelsens verksamhet vore förlagd till skogliga ärendens handläggning, ansåge styrelsen visserligen, att en av cheferna ovillkorligen borde vara skogligt fackbildad. Men de sakkunnigas förslag, att just souschefen skulle innehava denna kompetens, syntes styrelsen leda till en viss begränsning av Kungl. Maj:ts utnämningsrätt, som kunde verka motsatsen till vad som avsetts. Med hän- syn till de krav, som komme att ställas på såväl chefen som souschefen, syntes det styrelsen vara av vikt, att Kungl. Maj:t vid tillsättandet av dessa poster skulle vara obunden i antydda hänseende. Såsom en följd härav borde enligt styrelsens mening souschefens beslutanderätt icke inskränkas till endast skogliga ärenden. Mot de sakkunnigas förslag att dessa chefsbefattningar skulle tillsättas endast för sex år 1 sänder, förklarade sig domänstyrelsen icke hava något att erinra. På grund av den alltjämt växande arbetsbörda, som påvilade chefen särskilt genom den ökade mängd ärenden, som måste föredragas för honom, samt de ständigt nya krav utvecklingen ställde på chefen, ansåge sig styrelsen böra föreslå vidtagande av åtgärder för framläggande vid 1918 års riksdag av kungl. proposition uti nu ifrågavarande hänseenden, oavsett om andra förslag, föranledda av den norrländska skogsvårdskommitténs eller förenämnda skogssakkunnigas betänkanden, kunde före- läggas samma riksdag. Styrelsen har i enlighet härmed hemställt, att generaldirektören och chefen för domänstyrelsen under sig måtte erhålla en souschef, som av generaldirektören skulle kunna er- hålla 1 uppdrag att utöva dennes beslutanderätt 1 löpande ärenden och som vid dennes frånvaro skulle inträda som ställföreträdare, samt att såväl generaldirektören som souschefen måtte tillsättas på för- ordnande för högst sex år från och med år 1919. Vidkommande föreliggande spörsmål rörande omorganisation av chefskapet för domänstyrelsen får kommissionen såsom sin uppfattning uttala, att den föreslagna uppdelningen av generaldirektörens alltjämt 29 växande arbetsbörda mellan en chef och en souschef synes vara av behovet synnerligen påkallad. I fråga om de särskilda kvalifikationer, som må böra fordras hos chefen och souschefen, hava 1 någon mån olika meningar kommit till uttryck i de skogssakkunnigas och domän- styrelsens förslag Att åtminstone antingen chefen eller souschefen måste hava skoglig fackutbildning ligger ju i sakens natur, men att, såsom de nämnda sakkunniga ifrågasatt, det skulle föreskrivas, att just souschefen skulle representera berörda fackutbildning, synes kom- missionen mindre lyckligt. Härutinnan ansluter sig kommissionen alltså till den av domänstyrelsen uttalade meningen, att det i varje särskilt fall bör avgöras, huruvida den ena eller den andra befattnin- gen bör besättas med en fackman på det skogliga området. Kommissionen övergår nu att angiva sin mening beträffande de avlöningsförmåner, som, vid bifall till förevarande förslag, synas böra tillerkännas styrelsens chef och souschef. Vad generaldirektören beträffar, lärer det väl icke kunna be- stridas, att den avlöning, som på sin tid bestämdes för denne, numera ingalunda kan anses vara tillfyllest. Det är därvid särskilt att fram- hålla, hurusom den pågående omläggningen av statens skogsvård kommit att ställa allt större krav på chefen för denna gren av statsförvalt- ningen, vilken med avseende å det i densamma bundna kapitalet samt avkastningens belopp är att hänföra till ett av våra största affärs- drivande verk. Tages därjämte hänsyn till de avlöningar, som erbjudas cheferna för de större trävarubolagen, torde en icke obetydlig förhöj- ning av den nuvarande avlöningen bliva oundgänglig, därest staten skall kunna för nu ifrågavarande befattning påräkna en verkligt dugande person. Vid nu angivna förhållanden har kommissionen funnit sig böra förorda det i den kungl. propositionen vid 1908 års riksdag framlagda förslaget, att generaldirektören och chefen för domänstyrelsen må jämn- ställas med chefen för telegrafverket såväl i avseende å avlöningens belopp som i fråga om sättet och villkoren för anställningen. Därest den ifrågasatta souschefsbefattningen 1 domänstyrelsen, för vilken Ööverdirektörs- tillika souschefsbefattningarna vid statens järn- vägar synas hava tjänat till förebild, anses nu böra inrättas och åt innehavaren av befattningen gives den vidsträckta befogenhet, som av såväl de förenämnda skogssakkunniga som domänstyrelsen förutsatts, lärer väl åt denne befattningshavare böra givas likartad ställning, som intages av de nämnda överdirektörerna. Stat. För närvarande utgör arvodet till chefen för telegrafverket 15,000 kronor och till överdirektör och souschef vid statens Järnvägar 12,000 kronor. Enahanda arvoden skulle alltså, i enlighet med vad förut blivit antytt, böra bestämmas för chefen för domänstyrelsen och sous- chefen därstädes. För den händelse emellertid, såsom kommissionen ifrågasatt, nu gällande arvoden för chefen för telegrafverket samt över- direktörerna vid statens järnvägar skulle komma att bliva föremål för reglering, böra givetvis berörda arvoden för chef och souschef för domänstyrelsen i motsvarande män höjas. I likhet med vad förhållandet är beträffande befattningarna såsom chef för telegrafverket samt överdirektör vid statens järnvägar böra även. de ifrågavarande befattningarna hos domänstyrelsen tillsättas allenast på förordnande för viss tid, exempelvis sex år. Såsom en konsekvens av den föreslagna anordningen beträffande domänstyrelsens chef och souschef torde ock, 1 anslutning till vad som gäller för motsvariga befattningshavare vid vissa av kommunikations- verken, böra meddelas särskilda föreskrifter rörande pensionering. Generaldirektör eller souschef för domänstyrelsen, vilken i minst 12 år innehaft förordnande såsom sådan, bör sålunda vara berättigad att i pension uppbära 6,000 kronor. Om generaldirektör eller souschef, innan han uppnått 12 tjänstår, antingen på grund av sjukdom befinnes oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring eller ock utan egen begäran nödgas avgå från sin befattning, utan att hava på grund av tjänstefel förverkat densamma, bör han vara berättigad att i pension uppbära 5,000 kronor, då avgången sker före eller vid 6 tjänstår, samt 5,500 kronor, då avgången sker efter 6 men före 12 tjänstår. Pensionen torde böra utgå av domänfondens avkastning. Som pensionsavgift synes ett belopp av 360 kronor årligen böra avdragas å det för generaldirektör eller souschef bestämda arvodet eller den honom, intill dess han uppnått 67 år, tillkommande pension. Därest kommissionens i det föregående framlagda förslag be- träffande avlöningarna till generaldirektör, souschef och jägmästare hos domänstyrelsen godkännas samt för den händelse en tredje ytterligare revisorstjänst inrättas, varom domänstyrelsen i skrivelsen den 21 sep- tember 1917 gjort framställning, skulle 1 avseende å avlöningsstaten för domänstyrelsen böra vidtagas nedan angivna ändringar. SL mr ne | Tjänst- S männos | ÖRISE HÖRN mL fäste Summa | pen- tillägg | | ningar | | Generaldirektör och chef, arvode — - 10005] Souschef, arvode IA Fel ea AE — — = 1 NEKOGDE | SA) . EE 2 der grad i el Es — ||Efter 3 år kan lönen höjas TEE s h EM FÅ hl re med 400 kr., efter 10 år med SJÄgmästare, .c.sccoccros ses eeea ca SMD I SN 5.200 1 | I ytterligare 400 kr. och efter RT ROASTareNÅ - gsi ös ra sllrsds kår :6,000 4,400 -- 10,400 f| ög 2 ne med än ytterligare etes 5 år kan lönen höjas ' 1 första gradens tjänsteman ...... 2.200 1,500 300 4,000 | med 300 kr, efter 10 år med | | 7 första gradens fjänstemän ...... 15.400 | 10,500 |2,100 | 28,000 f|j ytterligare 500 kr. och efter = 2 , ÅL Fe £ NE år med än ytterligare ENSE Se fiir 2 2 Seg I - De 500 kr. Utöver de av kommissionen alltså ifrågasatta förändringarna i avlöningsstaten har, jämte frågan om reglering av vaktmästareavlö- ningarna, framställts förslag bland annat om inrättande inom styrelsen av en skogstaxerings- (skogsindelnings-) byrå. Då emellertid närmare utredning om personalbehovet å den ifråga- satta nya byrån icke föreligger och lämpligheten av denna organisa- tionsändring väl 1 allt fall bör hava varit prövad å extra stat, innan densamma definitivt fastställes, har kommissionen icke i förevarande sammanhang ansett sig böra ingå på detta spörsmål. Såsom förut är nämnt, hava genom kungl. kungörelsen den 16 oktober 1908 stadgats villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med 1909 års början fastställda nya avlöningsförmåner för domänstyrelsen. Sedermera hava genom särskilda författningar med- delats en del föreskrifter, som innebära vissa ändringar 1 och tillägg till de nyssnämnda bestämmelserna, t. ex. beträffande kvinnliga biträdes- befattningar och semester åt vaktmästare. Av enahanda anledning, som förut anförts beträffande bibehållande 1 huvudsak av nuvarande avlöningsvillkor för skogsstaten och statens skogsskolor, har kommissionen ansett de förenämnda för domänstyrel- sen gällande avlöningsföreskrifterna tills vidare kunna tillämpas och endast böra kompletteras med vissa bestämmelser, avseende bland annat generaldirektören och souschefen. I enlighet härmed föreslår kommissionen, att det måtte förklaras, att de villkor och bestämmelser, som äro stadgade för åtnjutande av de i nu gällande stat för domänstyrelsen upptagna avlöningsför- Frågan om inrättande av en skogstaxe- rings- (skogs- indelnings- ) byrå. Avlönings- villkor. Tillfälliga lönetillägg till vissa befattnings- havare i styrelsen. måner, skola vara gällande även i fråga om avlöningar till samtliga ordinarie befattningshavare å den nya staten, därvid, vad samma villkor och bestämmelser innehålla beträffande tjänsteman av första lönegraden skall äga tillämpning jämväl å innehavare av jägmästarbefattning å styrelsens stat. Tillika torde böra stadgas, att vad enligt förenämnda villkor och bestämmelser gäller i fråga om generaldirektör skall i tillämpliga delar vara gällande för den, som förordnas å generaldirektörs- eller souschefsbefattning å den nya staten, dock med iakttagande av följande särskilda bestämmelser: 1:0) att, där generaldirektören beviljats ledighet och vikarie för honom förordnats, på prövning av Kungl. Maj:t beror, huru stor del av arvodet må avstås till vikarien; 2:0) att generaldirektör, vilken minst 12 år innehaft general- direktörsförordnande skall vara berättigad att av domänfondens av- kastning i pension uppbära 6,000 kronor; 3:o) att, om generaldirektör, innan han uppnått 12 tjänstår, antingen på grund av sjukdom finnes till nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen eller ock utan egen begäran nödgas avgå från sin befatt- ning, utan att på grund av tjänstefel hava förverkat densamma, han skall vara Perattigad att likaledes av domänfondens avkastning i pension uppbära 5,000 kronor, då avgången sker före eller vid 6 tjänstår, samt 5,500 kronor, då avgången sker efter 6 men före 12 tjänstår; 4:0) att såsom petisionsavgift skall avdragas ett belopp av 360 kronor årligen å det för generaldirektören bestämda arvodet eller den honom, intill dess han uppnått 67 år, tillkommande pension; samt 5:o) att vad sålunda blivit särskilt stadgat beträffande general- direktör skall gälla jämväl i avseende å souschef. Vad den övriga ordinarie personalen hos styrelsen beträffar, har kommissionen, såsom 1 den allmänna delen av detta betänkande om- förmälts, tänkt sig att löneförbättring skulle utgå i form av tillfälliga lönetillägg och med samma belopp som inom generaltullstyrelsen. Kvinnliga biträden av 1:a och 2:a lönegraden åtnjuta för när- varande i begynnelseavlöning: de förra 1,200 kronor och de senare 1,600 kronor, därutöver kunna för bägge komma två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, vadan alltså slutavlöningen utgör 1,600 respektive 2.000 kronor, För en var av dessa befattningshavare har kommissionen ansett det tillfälliga lönetillägget skäligen böra sättas till 400 kronor, var- 29 9-9 igenom sammanlagda begynnelseavlöningen skulle komma att utgöra för biträde av 1:a lönegraden 1,600 kronor och för biträde av 2:a lönegraden 2,000 kronor samt slutavlöningen stiga till respektive 2.000 och 2,400 kronor. Från det föregående torde böra erinras, att enligt kommissionens förslag gruppen kvinnliga biträden i generalpost- styrelsen skulle erhålla en begynnelseavlöning av 1,925 kronor och en slutavlöning av 2,325 kronor, därvid dock är att uppmärksamma, att "denna grupp omfattar biträden med olika kvalificerat arbete, samt: att "för samtliga dessa biträden minimiarbetstiden utgör 7 timmar eller 1 timme längre än 1 de centrala ämbetsverken i allmänhet. Tjänstemännen i 1:a och 2:a graderna samt byråcheferna åtnjuta för närvarande följande begynnelse- och slutavlöningar: fjänsteman 1 1:a graden: begynnelseavlöning 4,000 kronor och slutavlöning 5,500 kronor; tjänsteman 1 2:a graden: begynnelseavlöning 5,800 kronor och slutavlöning 6,800 kronor; byråchef: begynnelseavlöning 8,100 kronor och slutavlöning 8,700 kronor. För att sätta dessa tjänstemän i en med motsvarande befattnings- havare inom övriga affärsdrivande verk någorlunda jämförlig ställning. anser sig kommissionen böra föreslå, att envar av nämnda tjänstemän 1 domänstyrelsen beredes tillfälligt lönetillägg av 800 kronor. Med inräknande av berörda belopp skulle alltså avlöningarna komma att uppgå till för tjänsteman 1 1:a graden: begynnelseavlöning 4,800 kronor och slutavlöning 6,300 kronor; för tjänsteman i 2:a graden: begynnelseavlöning 6,600 kronor och slutavlöning 7,600 kronor; för byråchef: begynnelseavlöning 8,900 kronor och slutavlöning 9,500 kronor. Ehuru beloppen av begynnelse- och slutavlöningar, med inräknade lönetillägg, för domänstyrelsens ifrågavarande tjänstemän — likasom för generaltullstyrelsens motsvariga befattningshavare — skulle komma att något understiga motsvarande siffror för närmast jämförliga tjänste- mannakategorier vid kommunikationsverken 1 allmänhet, har kommis- sionen likväl, på sätt förut vid generaltullstyrelsen uttalats, ansett sig böra stanna vid de angivna tilläggsbeloppen, 800 kronor, med hänsyn till, bland annat, dessa tilläggs mera summariska och provisoriska karaktär och den omläggning av avlöningsformerna, som kan tänkas 34 komma att äga rum för detta verk 1 samband med införandet av gemensamma avlöningsbestämmelser vid samtliga de nu ifrågavarande verken. För de nu föreslagna jägmästarbefattningarna inom styrelsen skulle givetvis icke utgå något tillfälligt lönetillägg. Kommissionen hemställer alltså, att under år 1919 må utgå tillfälligt lönetillägg till följande or- dinarie befattningshavare hos domänstyrelsen, nämligen: med 408 kronor till kvinnligt biträde av 1:a och 2:a lönegraderna samt med S0OD kronor till tjänsteman av 1:a och 2:a lönegraderna ävensom till byråchef. Vad sålunda föreslagits 1 fråga om beredande av tillfälliga löne- tillägg åt vissa ordinarie "befattumnishavare inom styrelsen, tor -de även böra tagas 1 betraktande vid bestämmande av arvoden till de mot- svarande befattningshavare 1 styrelsen, till vilka avlöningen utgår från anslag å extra stat, t. ex. byråchefen å den extra skogsbyrån eller den extra revisorn, för så vitt denne senare icke i enlighet med styrelsens förslag erhåller ordinarie anställning, eller en ifrågasatt biträdande tjänsteman åt domänfiskalen. Or Je Den ekonomiska innebörden av kommissionens förslag. Enligt de för år 1919 verkställda beräkningarna beträffande domän- styrelsen, skogsstaten och statens skogsskolor ställa sig kostnadssiffrorna sålunda. enligt nuvarande enligt kommissio- bestämmelser | nens förslag Domänstyrelsen. a FTF SRS RSS RNE Bot nets rt RAS SARA 1 ad i 226.200 241.600 Hallfölletlöneförbättring. —...::-ssssis-.sessesssnss EEESRE TEE sed = 18.400 Summa 226.200 260.000 Okningen utgör alltså 33,800 kronor. enligt nuvarande enligt kommissio- bestämmelser nens förslag Skogsstaten. VAN DJS TEES ELEN SER SERA SARS BARS RER Gers Ses S co AES EEE TSE EA 2 289.260 2 926.500 Tillfälliga lönetillägg, beräknade efter de för år 1918 gäl- RR CRS NING KE 2 RN or een ASAT Se SA an sjal a al2.t2 3e dd ES 123,150 = Summa 2,412,410 2 926.300 Ökningen uppgår sålunda till 514,090 kronor. enligt nuvarande enligt kommissio- bestämmelser nens förslag Statens skogsskolor. RESA so ATT NYSET dn såppörgadsr tr pest st rpektn- er SccAD se cc A RON SSE RRRS ÄRE ES Cs 41.600 51.200 Tillfälliga lönetillägg, beräknade enligt de för år 1918 gäl- LTTE (EO EU 0 få SAS E SARA Se Pe BANG ARS OR NPR ENE a ee 3.200 Summa 44,800 31.200 Kommissionens förslag medför alltså en ökning av 6,400 kronor. ru - 2 ] STOCKHOLM, ISAAC MARCUS" BOKTRYCKERI -AKTIEBOLAG, 1918. NE 4 vn JE E j IRS, Å - D | tj ' u av V 4 fö ig 4 $ ! 2 PURI ; vå p Mi i 1 i / H 6 id salva 233 | l Å z É JT VR FEN BR sk + TEBAlaRee vå öland SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1918. BILAGA 2. SKOGSVAÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER FÖR ÄR 1917. CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 191£ INNEHÅLL: Berättelser från skogsvårdsstyrelsen inom: Stockholms, lans, (an dstmngsomraCC sva. .skertks ss sid sedd Uppsala » 2 ARE AR AL a LSE RDR FÖRNEKAR PTE ora hoa Södermanlands läns 2 0 CT DBR SIREN MURAR IR TS ARE Östergötlands > SSR UAE ER TRISS MERA SE en Jönköpings > ARR AE ERK BINISRETG TRR Bro des byar Kronobergs > SAS BY ERNIE BAT RNA ESRI R ROTA a SAT Plantbeståndens vård av EuUG. HEMBERG ...oo..woc0msocoso000- Kalmar: lans, hora MandstyurgsOmtaCle .ssster ba sesbedesgs ssd > >» södra Sa TERO PE FR ESS PETE TTAT et Gottlands = läns OS SERNER REAR STARR Ne. Blekinge » AR ER SER SRA PARAR RR SSR ta Kristianstads >» Jörg ST NS STR NIER RA SNS Väse SAT Malmöhus » FE ÄRAS URNA SARA a I Hallands » Sh RT fd NOM EAASNI AES SNR SR RT ISRN N Göteborgs OCK IBORUSIANSN Mö 2 d (öspeerse eat Sa SAS Älvsborgs läns rr TT IERED SRCEARSNRAST REN SRA Skaraborgs » et, BASS FSS NN RSA NA Värmlands >» AY Tar TRE NS) SANS Se Örebro > SRA RÅR fötts sär Sr share Västmanlands läns pe 1 TER tar RS BASE ATNRAERET SRA An Kopparbergs "= oo» Sn AEA UUSI URNA SARI RE Gävleborgs > AA, 5 1L3 föl ONRN RRNN TRANS TINAS Og Västernorrlands » jy vb OER Te FARA SRINSS AVRESA ERAN VAR ARR Jämtlands > pb 12 fer CESAR ANAR SMYRS EST SET BIE Tabellsammandrag: Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänste- Personal och HSkogsvardskomnpuittEeHö.3.-s. ser sdrse Nee Skogsodlingar, utförda under skogsvårdsstyrelsernas ledning IV All å enskild mark utförd skogsodling .......essseereresssnepenes KS Åtgärder för spridning av kunskap 15 SKOgSVÄEA este sonen 335 Åtgärder mot skogsavverkningar .........s--eseesestesosseeeer est öre SI 3äckrensning, dikning och markberedning ...........eeseeser000 3306 Frö klängtung: sb. ds ter DEN b ie Bees ans 1 RANA RAP 336 STO ESkÖ Nasser era Brr NR ar Nr REST a RITA SS SKOgsplantörs....ss es SE ker Ag RAR SE RA 338 Skogsvårdsstyrelsernas inkomster och utgifter 1916............ 340 Skogsvårdsstyrelsernas tillgångar och skulder 1916..........-- 340 Skog SCLÄAEE fos lass SENARE fen mg ER FR 342 Skogsvårdsstyrelsens inom Stockholms läns landstings- område berättelse för år 1917. 1. Skogsvårdsstyrelsens organisation, sammanträden m. m. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser av den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms läns landstingsområde härmed avgiva berättelse för år 1917. Skogsvårdsstyrelsen utgjordes under året av följande ledamöter: av Kungl. Maj:t utsedd, ledamoten av riksdagens första kammare, f. d. landshövdingen m. m. Th. Odelberg; av landstinget godsägaren m. m. J. W: Lundin, Karby, och av hushållningssällskapets förvaltningsutskott, bruksägaren m. m. friherre C. J. Beck-Friis. Suppleanter: godsägaren, ingenjören m. m. J. Scharp och ledamoten av riksdagens andra kammare, godsägaren. im. mm. E. Åkerlund. Som länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare har tjänstgjort jägmästaren m. m. Hugo Samzelius. Länet har varit indelat i fyra distrikt och i varje sådant har funnits en skogstillsyningsman (länsskogvaktare). Med anledning av styrelsens ar 1916 fattade beslut, att låta skogsvårdsstyrelsens personal biträda statens livsmedelskommissions vedbyrå i länet, samt den väsentligt ökade timmer- och vedavverkningen, vilken senare ännu mera ökats efter bränslekommissionens tillsättande, varefter personalen, i enlighet med styrelsens beslut av den ?/; 1917 biträtt vid utstämplingarna, hava två extra länsskogvaktare under berättelseåret varit anställda, så att erfor- derligt biträde åt skogsägarna skulle vid rekvisition finnas att tillgå samt nödiga besiktningar av pågående avverkningar skulle medhinnas. Väår- den och tillsynen av styrelsens på tre skilda platser belägna plantsko- lor har omhänderhafts av tre plantskolevaktare. Som förmän vid skogs- kulturerna ha fungerat tjugusex för detta ändamål antagna plantörer. Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret haft åtta sammanträden. Av de kommunala skogsvårdskommittéerna, som tillsammans utgöra 101 stycken, hava flera insänt berättelse över sin verksamhet till sty- relsen, därvid skildrats det skogliga tillståndet i socknen, under året där- städes verkställda avverkningar och kulturer m. m. Jämväl ha genom I Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. 2 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1017. deras bemedling av styrelsen inköpta folkskrifter utdelats. Flera kom- mittéer ha även genom att i tid lämna uppgifter om planerade avverk- ningar bidragit till att dessa, genom skogsvårdsstyrelsens mellankomst, blivit utförda på lämpligare sätt än vad som från början varit meningen. 2 Åtgärder för utbredande av kunskap i skogsskötsel. Länsjägmästaren har under berättelseåret liksom under föregående år sökt arbeta för skogens rationella skötsel och förökat intresse för skogs- vården dels på sina resor uti bygdena, dels vid sina personliga mottag- ningar å skogsvårdsstyrelsens expedition. Skogstillsyningsmännen ha även arbetat för att skaffa länets skogsägare ökade kunskaper i sko- gens rationella skötsel, och som dessa vid sina många olika förrättnin- gar ofta komma i beröring med vederbörande, torde detta deras upp- lysningsarbete lämna ett gott resultat, och flera planerade rovhuggningar ha härigenom blivit förebyggda. Tillsyningsmännens förrättningsdagar: Tillsyningsmannen 1 norra distriktet 159 + "60:för B. KRIG » södra » 170 17:0 » » mellersta > 1 SN ALA 164 » Östra » TÖSIEF IANe > 217 Summa 606 + 164 för B. K. 770 dag. motsvarande 787 år 1916. Härtill komma de extra länsskogvaktarna med 172 dagar, varav 164 dagar för B. K. Vid de av Stockholms läns hushållningssällskap anordnade föreläs- ningskurserna för mindre jordbrukare ha föredrag hållits av länsjägmäs- taren och ha vid dessa skogsägarna uppmanats att i större utsträckning än hittills använda sig av styrelsens biträde. Populära skrifter i skogs- vård ha därvid utdelats kostnadsfritt. De av styrelsen under kulturtiden anställda plantörerna, som i regel haft forstlig underbyggnad, ha även enligt tillsägelse hållit smärre före- drag för sina arbetsstyrkor å kulturplatserna, ävensom utdelat skrifter om sådd och plantering. Populär skogslitteratur har detta liksom föregående år kostnadsfritt utdelats till de inom länet befintliga biblioteken, ävensom vid de ovan omnämnda föredragen och under skogsodlingarna med folkskolebarn. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 3 3. Understödjande av skogsodlingen (med tablåer). Jämlikt styrelsens beslut har skogsfrö erhållits enligt följande grunder: vid en ägoareal av intill 50 hektar har lämnats 30 2 rabatt å inköpspriset, » » » » » 100 » » » 25 » » » » » » » Över 100 » » » I5 >» » » dock ej gällande större parti än 25 kg. Däröver har fullt pris beräk- nats. Såväl större som mindre skogsägare hava, därest, liksom beträf- fande fröet, rekvisition inkommit före 1 december och det ej gällt kul- tiverandet av mark, där lagstridig avverkning skett och skogsodlingsför- bindelse sålunda måst infordras, kostnadsfritt erhållit intill 23,000 barr- trädsplantor, i regel oomskolade, då nämligen de omskolade allt mera tagas i anspråk för de kulturer, styrelsen har att utföra på bekostnad av utställarna av skogsodlingsförbindelser eller deras borgensmän. En- ligt angivna betingelser har skogsplantör avgiftsfritt tillhandahållits, men ägarna av dylika marker har ej i någon större utsträckning använt sig av detta erbjudande. Till belysning av kulturernas omfattning meddelas fyra tablåer, den första upptagande genom styrelsens försorg utlämnat skogsfrö, den andra angivande utlämnat plantmaterial, den tredje upplysande om arealen af all inom länet skogsodlad mark med av styrelsen tillhanda- hållet frö och plantmaterial samt den fjärde angivande areal och dags- verken i fråga om den med biträde av styrelsens plantörer skogsoödlade marken. Av dessa efterföljande tablåer framgår, att under medverkan av sty- relsen blivit under året genom fullständig kultur och hjälpkulturer skogs- odlade 597.235 har vid 187 olika egendomar, därvid utsåddes 205.2 kg. tallfrö, 100.g kg. granfrö eller inalles 306 kg. skogsfrö. Vidare utplan- terades 692,800 tallplantor, 3577,600 granplantor samt 1,200 lärkträds- plantor eller inalles 1,271,600 plantor. Ovanstående kvantiteter frö och plantor äro ingalunda de enda i lä- net använda, ty under de senare åren ha allt flera av de större egen- domarna och samtliga bruken på länsjägmästarens uppmaning börjat samla kott och klänga skogsfrö samt anlägga egna plantskolor. Fortfarande har styrelsen intresserat sig för att medverka till folk- skolebarnens deltagande i skogskulturerna samt, genom utdelandet av gratifikationer till skolorna, sökt bereda barnen förfriskningar under ut- förandet av detta för deras egen utveckling och våra skogars framtid betydelsefulla arbete. : Styrelsens kulturarbeten hava handhafts av styrelsens fyra ordinarie 4 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER EES Tablå n:o I. Utlämnat frö. I | | | Härad eller skeppslag Tall | Gran | Lärk Summa | |, Soöllentunavs häradissfIt Eos 4 I = 5 | Färentuna RAR TEN pe SRA Rs BARS 13,5 I 14;:5 Tänghun drar REA | 12,5 6,5 19 139 db VoNI bok brEk LÄDER SUB gYNS BJ UL YGL AYESEL SAST | 13,5 i 2035 SEM 2 NT TAN Verne ee os SR LEE SS ARE | 14 9 23 Vallentuna SR OSA SR ERS GA RR eter 3 AS 3 Frösåkers BÖN RANA NA: RLRAR NR 6,5 1,5 = 3 | Närdinghundra. 096, obe ssteasms doser | 9,5 8 - I 755040 Väddö & Häverö skeppslag ............... | 2,5 I 335 ON e NEN ol bef lo kebre ka LI ASEA TSE RAT RA BO 6,5 2 id | 8,5 | SJUDUN ATEA 2 fra ers derom 5 I > | 6 | BYORGET VARSE pSlå Dess seals orsa RS == Fe = | re Erötunar& Lannanrskeppslagi:. sets 25650 2155 = | 47 WG Akers Skepp sa Ae a mr eteteteLejefelelss 23 | 555 = | 28,5 | NaTmdÖESKepp Slå esse ass Nr 3 | 3,5 = 6,5 IT SOLNOlnIS IATA Cr Eee RESA | 11 955 20.5 14 [ES Vart! Sapa RS Er rg As Nad 16 235-00 SMR | 18,5 | NRO KTED Orea noe cs ER PN FA ER 13 MON TE | 23 Danderydskskeppslagks ss. te. ks 3,5 2 | = | 555 JONNIGTSS SENS sosposerndbsnbd da sng LNSN SSR | 4 2,5 TT 6,3 Skolbarnsplanterin gate oooddis.ssleeess see | 15:7 5,80 21 ER | 209 Summa kg.| 205,2 | 100,8 | — | 306 | I sd ke a NÄST RON KO vn NN SD rt EARNED | 48 43 | de | 98 | | Summa kg. 253,2 143,8 7 | 404 Tabla n:o 2. Utlämnade plantor. Härad eller skeppslag Tall Gran Lärk | Summa I I SollentunammWhara db FFit AR SN ET | Te FR Färentuna AE SEE AR RSA SR OL od 21,000 | 7,000 = 28,000 | LER en ba bat ärr SR AE SSA ok 13,000 | 7,250 — 20,250 Enlinehundras: to scgaesds sys skr Er 17,500 |: 23 500 a 41,000 STON das bröend dess NGA SISON TINSSON 100 SO:OD Vallentuna ER rd NR Sr ss USES SA MANN 5,000 SE JAS NR 5000 Frösåkers Rn SE a os I fe SAR SRA | 71,000 44,500 | 500 116,000 [INET ba Kl oNbN Vale NR dope sor EL Ssd ON buns | --46,000 72,000 | RT 118,000 | | Väddö & Häverö skeppslag suo..s...c.... 13,000 | — I2,000 | 25,000 | sun dra hara dä ss RE EL 65,000 | 37-500 | — 102,500 | SJELINENT CIS RN REA AIRES SE SEI GSR NA 46,200 | —-99,000 | = 145,200 | | NBTOFSCENA tors kepp SA SA sn SATANS 71,500 | 57,500 | 500 129,500 | | CElrötunar Sorlbanne NA dude este ören ett | 67,800 | 49,400 | — 117,200 | IANRET JAS KC DJS LAGE ED Ae TBS AE 18,000. | — I6,000 | -- 34,000 | | Värmdö På lant Da SUSAR OA AE AM [Er2605000,, | 207500 E 55,500 | In Sotholms härad" furstar. föRERt osdefleS |. 87,000 | —24,000 100 III,I00 | [FS Vantaa AA SE ESA AN SIN | —-29,000 | — 28,000 = 57,000 Öknebout RR SEHSQL. BONG I Sean AEG -- 22,000 | Danderyds skeppslagis Ho. | 7,150 2,000 | == 9,150 | | Diversenstallent vs es AR AE REA 56,000 37,600 | RED Skolbarnsplantenmpars... oc... | 12,900 8,300 | — | 21,200 Summa, 692,$00 577,600 1,200 1,271,600 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 5 Tablå n:o 3. Skogskulturer med material från skogsvårdsstyrelsen. Antal = | SIS S | egen- | Härad eller skeppslag FT | spent Summa | | domar har | har | 3 IE Solen tun alt UD ATA GE ye EE EA SEE. | 5 | — 5 | 8 | Färentuna IN ING SBR TEATERN NAS Os Cl 5,1 14,6 | 7 | Långhundra FE Södnoas Ar ER PSN 7 O,r 7 är BI SETinShUNCdTA Sö PEKAR ASKER. so IAN IN LAR 20,5 5,2 2557 | GT Se min gun dra SMR | 6 | TA ar | I Vallentuna SVT NANIAL 3 | I 4 | 15 Frösåkers ANN Te be SR EEE PE JA FARA di 6,8 13580 | 8 Nar ding un dras oe aa I -— I | 3 Väddö & Häverö skeppslag ..zm:ll....... = = = TA ICY DN un Crash ATA CL fen sees LIE oe sele serna 2,5 434 6,9 | 8 SJU UT Una FS, NR I REN ser Sn dr oe 3 T;S 14580 — | 9 Bror SapvVätonskeppsla ge sees. oe = 3 3 | 7 | Frötuna & Länna skeppslag ...... .......- II 0,8 IT,8. | 7 Ällderstiskep psla psst. sf stil 25 | I 26 | 8. NEJI dO” ACD, dT ge ERE AKPER LEA eden dee ÖRA 932 15,7 | 15 SON OLMS: HJÄLTAR oss ers erfor kA ei 18,5 2,8 21,3 | 7 | Svartlösa FREE PR Ear fre ad Är kila SNR RR FOS 5,5 1,4 (ER | 6 Öknebo INSER ES ERE 1 OS SSI RNE FREE 23 434 274 | 4 Danderyds! skeppslag petat mass kf 555 0,03 5,53 | | OM | YDiyerse ställen "5. 009 ss san sr a ERS 6,5 18,72 25,22 | 25 Skolbarnsplanteringam.sa3. fo oo sdes esk 24209 — 2,2 | 187 Summa 168,2 760,85 245,05 | Tablå n:o 4. Skogskulturer utförda med biträde av skogsvårdsstyrelsens plantörer. Dagsverken | & | Hjälpkultur ||. | Hardkelle skena S | Sådd | Plant, = — — Summa ppslag | I 2 IP Mans- |Kvinns | Barns-| | SCEN E | har har | har | har har | | T | | [ | IKSVllentunar ÖRAFAG So... cctel: | | | (EES Färentuna FI INR (EE I 97 5 = Nlttojsten 5,5 Fanghundraädt 2 mugg goes 112 691 un ONES 3 | —| 35l || EAS Erlinghundra. 2 occcstescles 15 | 4 29 = 20 | — | = 2 Seminghundra » ......cc.s.s 2 NG 17 6 LE 25) Vallentuna LIT FOSER BEA PR PER — | = — RA TE EVA mA Frösåkers ROLE NRA ig | 65 | 172 I Tsar E 5,5 || 19,5 | Närdinghundra >» = ......4...<- 25004 iLO24 540 || TS6a 245 KIRAN 2,5 || 4452 | Väddö & Häverö skeppslag! TNE 3) 2,32] 4 — I 7432] Byhundra härad... fs: ssd. 149 | TOrLUNIILA42 4314 23507 = 2,5 | 29,71] SJU URCEA jäs lbs Se TS 78 216 3 27 = LIKSO Bro & Vätö skeppslag >..... | 1201-47 168 = 12,5 = 15,1 || 2746 | Frötuna & Länna skeppslag] 3080 KAT2S0 309 28 10321 IS KOONESOE Åkers Skeppslag= a a | II AG GR 3,5 I,95| IN a. 9595] NYE arr kd rk SR NASAS | TOVE 42 — 2,35| md 2,35 Sothölmsi härad; js... .tu. foo 102 8 214 OS I 3,85 - 10,5 24,85 Svartlösa TREE HA SRA Ir 13 39 30 755 ES 3,5 | 24 | Öknebo Ma HAAN --- - — a | Danderyds skeppslag ........ ) & O 22 FN 25 | b== 1,5 IDIYerse ställen sars - = = | in =S ET Skolbarnsplanteringar......... I apa Sj Aer vn 5,5 OT Ojz2| 22562 Summa 1,704 703 | 2,048 | 126,01] 161,27| 6,30] 58,62] 352 20] 6 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. skogstillsyningsmän (länsskogvaktare), 2 extra länsskogvaktare samt av styrelsen för kulturperioden särskilt anställda 26 plantörer. Arealen av skogsodlingar, vartill frö och plantor rekvirerats från skogs- vårdsstyrelsen, men som utförts av respektive egendomars skogvaktare, är beräknad till omkring 245 hektar. Under ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer ha skogsodlats 352.2 har och hava härvid använts 1,704 mansdagsverken, 703 kvinns- och 2,648 barndagsverken. I skogsvårdsstyrelsens 3 plantskolor ha blivit utsådda 48 kg tallfrö, 43 kg granfrö samt 7 kg lärkträdsfrö, varjämte därstädes i mån av ut- rymme omskolats tall-, gran- och björkplantor. 4. Biträde vid skogens skötsel. Ansökningar om sakkunnigt biträde för avverknings planläggning och utförande, utstämpling av skog till avverkning, gallringar, utmär- kande av fröträd, hyggesrensning, markberedning och kultur ha inkom- mit från 88 egendomar (mot 117 år 1916), och ha vid dessa biträde lämnats. Under berättelseåret ha av länsjägmästaren och skogstillsyningsmän- nen sammanlagt 316 egendomar besiktigats dels för att utröna, om före- skrivna kulturåtgärder enligt lämnad förbindelse voro vidtagna, dels för att tillse, huru nyligen skedd avverkning bedrivits. Vid 16 egendomar ha utmärkts 9,362 fröträd, för att kvarlämnas i och för självsådd och markskydd. Skogstillsyningsmännen ha under året 770 rese- och förrättningsdagar, fördelade å de olika distrikten som tablån i det föregående visar, för- utom tjänstgöring som plantörer under kulturtiden, vartill komma 372 dagar för de extra länsskogvaktarna. 5. Uppsikten över skogslagens efterlevnad. 48 avverkningar i strid mot lagen angående vård av enskildes skogar ha under året kommit till styrelsens kännedom. I fråga om 28 av dessa ha skogsodlingsförbindelser infordrats. Dessutom ha 38 avverkningar förekommit, som föranlett särskilda skrivelser från skogsvårdsstyrelsen angående nödiga åtgärders vidtagande. Vid 4 egendomar har undersökning enligt $ 2 av lagen angående vård av enskildes skogar måst hållas samt stämning till domstol uttagas i fråga om 2 avverkningar och av styrelsen jämlikt avlämnade skogs- odlingsförbindelser utförda tvångskulturer, där uppgörelse i godo icke kunnat träffas. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 7 6. Tiänsteexpedition. Skogsvårdsstyrelsens kansli har alla helgfria dagar hållits öppet mel- lan 10 f. m.—35 e. m., sommartiden dock endast 10—3. Diariet upptager 760 nummer med 944 ankomna och 654 avgångna skrivelser. 7. De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. På grund av de höga virkes- och vedprisen samt genom den av bränslekommissonen igångsatta stora vedavverkningen hava avverknin- garna inom länet i hög grad stegrats och virkesförrådet å dess förut överavverkade skogar blivit än mera nedsatt. Endast för bränslekom- missionens räkning hava enligt erhållen uppgift inom länet avverkats 492,402 kbm ved. Den gamla skogen börjar bliva sällsynt och de medelålders och yngre bestånden hava ofta blivit hårt genomgångna. Kraftiga kulturåtgärder behöva därför vidtagas för att skaffa skog åter och finnas ännu å många håll dels före skogslagens ikraftträdande kala marker, som vänta på återplantering, dels även stora arealer därefter avverkade, där mycket återstår att för skogsåterväxten vidtaga. Årets skogskulturer hava till följd av torkan under våren och som- maren ej gått mer än medelmåttligt till, synnerligast frösådden. Bestånden hava haft ett mycket svagt fröår; på fröträden har till- gången på kott varit betydligt under medelmåttan beträffande tallkott, grankott saknas fullständigt. Tallstekelns larver, den s. k. Sprittmasken, som under de närmast föregående åren observerats i mindre antal, har under sommaren före- kommit ganska talrikt. Stockholm i maj 1918. Theodor Odelberg. C. Ad. Öhrström. S SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska skogsvårdsstyrelsens i Stockholms läns landstingsområde redovisning för sin förvaltning år 1917, få, sedan detta uppdrag nu blivit fullgjort, härmed avgiva följande Revisionsberättelse. Kassaredogörelsen utvisar: Vinst= & Förlust Konto, Debet. VÄTE OSTAR OT E ÖVA sept se a br es SE NA BAR aa års ANT STAS ETS OT) Oe sr se Hä een a oj Ar ATA SE SARS ot Se EFÖ=EOCN "Plantors ORLOM Or 4:11 SIA Ber US ene es BUGA AT Rlantörsbiträdens: Konto ts tt EGR Ede... 3,OTORG2 AVJÖDIISarS, KONTO ok, mal let. csptlenn yrsel nr Kant I 5244: NO ETYde Sida 2 SPIS OTO Serner ser re ss fö 1,300: — Reseersättning ars OMtO.....csS A E D S 1,438: 45 Atvodenat StyrelserochhrevisOte... dd... de HOH KO IKO SO AMT SPILOMLO Svea sa Sr oe SE SE SKER SE MER A,300: 34 Blantskolorstitont OR svs teer VE ERE får ds, 4022 HOI INÄätteg ang Ars RKKON OG 25. sn kfent AA Mss 60: 64 FÖLV alt 2 SKO NO ansa RE Ellos T,S07:303 SKTTV DERA (CS RKO TIO oa a raska oe bra rs AR RSA RT TARA SE 1,700: — NAIV ETS CP Ver sr ER sa la BASSE 1 AG RNE MLA Ela a ej el E TF 2052 IETakterCorbran sporter ssd I DET Suse Hd bett 128: 36 Asyskrivningar a Inventarie KODO .ocnn..s-ce.s...sesidi IST203 75 (ÖFELSkO tt Ör FAL tg rtrdn does RER sneda I 2,27:4:.46 Summa kronor 54,644: 59 Balans Konto. Debet ID EPOSIHOMENSTIKS OTO sr orda ars Lör ond sa Saban 40,000: — (GITOTÄRKDIIN 2 407 sofa ER BEN NNRES ARIAL LE 5,539: 60 IA Ven tan e-IK OM ON Ei seteskr sd RAR ER sta be tea 4,483: OI Fötskotteradetsynekostnad es ess es SEAT 480: 40 INRE Fy Ö boddsunssscnnsssadobbo BLS LANSYrsrs a 1,489: 25 IEA 5SA MOTORER oe era AIRES STP ess ör beste TT TOGO Kapital en AND SE TO Te I2 Summa kronor 53,171: Kredit, 275 HOKO 40,745: 05 5,398: 34 54,644: 59 Kredit, SERIE SVITEN Skogsvårdsstyrelsens berättelse, som finnes räkenskaperna bilagd, har icke givit revisorerna anledning till någon erinran. Räkenskaperna voro omsorgsfullt förda och försedda med nödiga verifikationer,. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 9 Siffergranskningen har enligt vårt uppdrag utförts av herr D. T. Bro- gren, medlem av Svenska Revisorsamfundet. En härvid anmärkt, av redogöraren efter räkenskapernas avslutande själv upptäckt felaktighet har under innevarande år blivit nöjaktigt rättad. Inventarieförteckningen har genomgåtts och äro inventarierna bok- förda till-ett värde av 4,483; kr. 1: öre. Ställningen den 31 december 1917 utgiorde: Kassan : nnestaende hos: fedOgÖrarell. ........o.-s..c.sssosssun stona 1,178:86 > å bank: IDLE ÖSTE OT CT dn Rae ERS Es AN a 40,000: — (GIFOTAKDBIN SN ELSN. 5: se8r ngn erg. JAS ias Ae 5,530::60 45,539: 60 Inventarier: I enlighet med inventarieförteckningen och efter skedd avskrivning Gig I RTSSAT SURA G EG HSE SED er 00 6 CA BR SNES EN RR RNA rn REN ST AR Fordringar utestående: Summa kr. 46,718: 46 4,483: 01 1,969: 65 [SC älg ora 1 På grund av den sålunda verkställda granskningen få revisorerna till- styrka full och tacksam ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen för dess förvaltning under året 1917. Stockholm den 1 juni 1918. Reinhold Rudbeck. L. A. Reuterskiöld. John Upmark. Skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län berättelse för år 1917. Skogsvårdsstyrelsens ledamöter och tjänstepersonal. Styrelsens sammansättning har under det gångna året undergått en del förändringar. Till ordförande har Kungl. Maj:t förordnat-bruksäga- ren m. m. greve H. Wachtmeister, som varit av landstinget vald leda- mot samt sedan 1914 tillförordnad ordförande. Till hans efterträdare såsom ledamot har landstinget valt suppleanten, nämndemannen J. G. Gustafsson, Hökby. Skogsvårdsstyrelsens mångårige, av Hushållnings- sällskapets förvaltningsutskott utsedde ledamot, direktören m. m. O. A. Engström, har under året avlidit. Med honom har styrelsen förlorat en synnerligen intresserad och nitisk ledamot. Till hans efterträdare har förvaltningsutskottet utsett kammarherren m. m. friherre G. Fr. von Essen. Av landstinget utsedd suppleant är förvaltaren G. Lovén, Sätuna. Hushållningssällskapets förvaltningsutskott har till suppleant utsett lands- tiigsmannen J. R. Johansson, Esplunda. Länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare är e. jägmästaren R. Lubeck. Länsskogvaktare äro 1: Norra området, omfattande Örbyhus och Olands härader, J. A. Lund- mark, Örbyhus. å Mellersta området, omfattande Norunda, Bälinge, Rasbo, Vaksala, Ul leråkers och Hagunda härad, David Sundqvist, Uppsala. Södra området, omfattande Lagunda, Åsunda, Trögds, Håbo och Bro härad, C. K. Nordlund, Enköping. Föreståndare för plantskolor och fröklängningsanstalt, J. E. Johansson, Uppsala. Styrelsen har under året av flera skäl tyvärr varit nödsakad att i av- sevärd grad inskränka sin verksamhet. På grund av bränslemarknadens kritiska läge och därav föranledda extraordinära åtgärder blev skogs- N UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. TI vårdsstyrelsen av jordbruksdepartementet anmodad att ställa den perso- nal, som ej var oundgängligen nödvändig, till Bränslekommissionens för- fogande samt att inskränka sin verksamhet i mesta möjliga mån för att därigenom öka tillgången av arbetskraft för bränsleanskaffningen. I anledning härav beslöt styrelsen att inställa en del kulturarbeten på våren, dikningar samt en del andra arbeten, som under förhanden varande förhållanden ansågos kunna uppskjutas. Av personal ställdes länsjäg- mästaren, länsskogvaktare Nordlund samt en stor del skogsplantörer till Bränslekommissionens disposition samt övriga länsskogvaktare mera till- fälligt. Givetvis måste en dylik anordning vara för skogsvårdsarbetet inom länet synnerligen ofördelaktig. I tider, då skogstillgångarna anlitas i högre grad än någonsin, erfordras all omsorg från myndigheternas sida att övervaka och leda arbetet med vården av skogarna. Det var därför endast på grund av rådande abnorma förhållanden och för att avstyra en för landet överhängande fara, som styrelsen ansåg sig böra lämna sitt godkännande till anordningen. Styrelsen inser alltför väl, att det kommer att krävas ett mycket intensivt arbete att taga igen det genom inskränkningen försummade. Verksamhet för upplysning. För utbildning av skogsplantörer, ävensom för undervisning i skogs- odling anordnade styrelsen en kurs under tiden 2—12 maj. Kursen var förlagd till Toresta i Lossa socken. Till kursen antogos 24 ynglingar, huvudsakligen från Uppsala län. Samtliga deltagare genomgingo full- ständig kurs. Undervisningen omfattade övningar och föreläsningar i skogssådd, skogsplantering, plantskolearbete och hyggesröjning samt ex- kursioner i kringliggande skogar. Kursledare var länsjägmästaren med biträde av länsskogvaktare C. K. Nordlund. Under medverkan av skogsvårdsstyrelsens personal anordnade Bränsle- kommissionen en kurs i gallring. Kursen, som pågick under tiden 23 -—-31 maj, var förlagd till Dannemora och omfattade såväl praktisk som teoretisk undervisning i stämpling för gallring, blädning och rensnings- huggning, ävensom upparbetande av gallringsviket i lämpliga sortiment. I kursen ingick även exkursion, varvid äldre och yngre gallringar be- sågos och demonstrerades. Antalet deltagare i kursen var 20. Enligt samma grunder som förut har styrelsen sökt sprida kunskap om skogsvård genom utdelande av lämpliga skrifter. Sålunda hava till skogsvårdskommittéers ledamöter och andra för skogsvården intresserade utdelats tidskrifterna »Skogen» och >Skogvaktaren» samt vid skogsod- TO s BERÄTTELSER SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS N SegILS OIZ'g So9$'z | So9+b'Sk faTe FIA) [Ore Tel | 08:19 SES III | 000691 | vwwWtis | | | | I oot — — SLz | — ee I Gz EA ES EE [sevs AR rd joug[ tuojh epjesiost | SES IAS O17'g So9'z | o61'$4 | SR SLl4'g9 |Sgr'tEr | oogftg9 | SESTIT | 000'591 | Puej Wour apeuwepn ewwns | | | | | otz'90z 598 oc [Bag EE ock | SLA [BIT ok OSSE OT SE GORE fe J9uej WO | | -ut apeuwepn peujsoxsuonqnpoad ft, oSt'9€ = — 006'z of o0SC | 0004, | 000'9 | oo9'g1I |ooSti houejwouropeuwejn stud espau LL | | | S6g'get Spel SITfea |069:89 —- |NESIG:e | o0of'S SE1'19 | oog'gr | SES'€g | ooSfgt FE "tt j9uej Wwour apeuwmepn PIF | | | | | | 5 | pPEDAOI | å | pEnIeq | "Toxswo oxswoo | "Toyswo ToASwOO | | ewuwans Ä YA of Sir SLBA TT ES fr a NA eIpuer "AI : BeIpue "Al | är | FS ER ue) IPL | S E SER Br NS sg FE Fr SR 0 VA RT fan '103JuejdsBoxys epurgaue LI61 1Yy TI UMD Oo vot£9€ 006 I 697 | ewwns | | | 00: €/ I 00:08 €6 | Visible est a eleja:e 3 iulsjörare site (sYSfbFar ale.) ej ajeLele:elalä,aretöferoldiotafRTSTetR GO IDG o KON VYVAR EIN A tie/elalele BLelarelsTalAta 10J03s)uejd I nesN | | I9Ue| uron HESIOH | co'O6 I oo VII | [ov | J9ue] wWour Hesjn eWwWns o£ffg1II oStg5 ÖT a (RE RR A Sr r f n er ER aa enda joug[ wWour Jeuwgjn studspeusoxstels [LL | 05511 oS'F Jå |ieLgLe a 6 6-6 :0,n)BCe, Bie veta isydL9 a vrepenBjorDja sar el ALALD: BITS TD. VISTE TS) FLGKR TGS ÄR KSL BIRIDTorRssTnEA cv 13ue[ WoOuI jeuwepn std Nnespau ULL 00091 oo: € (4 | LOI NORR ON RO ORT ORD AA 3 ooo 0000-610 0 60 ooo PNP PPV PP OP . 19ue] WOU I 3euwrpn VPLUA | | | | | 30 LI 3 | | eWWUNg 2 UED 1 I[[eL | I ”QIIs3oys JuRAUe LIOI IV LEU2JL UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 153 lingar ute i bygderna kortfattade skrifter om skogsodling. Sammanlagt hava utdelats omkring 2,000 exemplar dylika skrifter. Skogsodling. Den gren. av styrelsens verksamhet, som blivit mest berörd av in- skränkningen är skogsodlingen. Anordningar voro vidtagna för dennas bedrivande i ganska stor skala, och arbetet skulle just taga sin början, då genom förutnämnda anmodan om inskränkning i verksamheten pla- nen måste helt omläggas. På grund av den sena våren togo arbetena sin början ganska sent. De började den 3 maj och voro avslutade den 31 maj. I tabell I har angivits mängden av utlämnat frö och i tabell II av an- talet utlämnade plantor. Av tabellerna framgår, att 290 kg skogsfrö av styrelsen utlämnats, varav 181,5 kg fritt eller till nedsatt pris samt 118,3 kg försålt till självkostnadspris. Av plantor hava utlämnats 571,585 st. varav 365,345 st. fritt eller till nedsatt pris samt 206,240 st. försålts till produktionspris. För ledning av skogsodlingsarbetet hos de enskilda skogsägarna, som själva ej äga tillgång till sakkunnig personal, har styrelsen utsänt 19 plantörer. Sammanlagda antalet av deras arbetsdagar uppgick till 224, i medeltal för varje plantör sålunda 12 dagar. Under deras ledning hava utsåtts 42,75 kg frö och utsatts 314,243 st. plantor, varigenom skogs- odlats 124,96 hektar. Av denna areal har nykultur verkställts å 89,31 hektar samt hjälpkultur å 35,63 hektar. Antalet härvid utgjorda dags- verken var 650 mans-, 275 kvinns- och 1,897 barndagsverken. När- mare uppgifter om den genom plantörerna verkställda skogsodlingen framgå av tabell III, som även angiver omfattningen av den skogsod- ling inom länet, som verkställts utan styrelsens ledning. Med av styrelsen utlämnat skogsodlingsmaterial, men utan ledning av styrelsens plantörer hava skogsodlats genom sådd 320 hektar och genom plantering 57 hektar. Utan styrelsens medverkan hava å enskildes skogar, huvudsakligen å de stora bruksskogarna och några större gods, skogsodlats genom sådd 624,91 hektar och planterats 217,35 hektar. Härav har nykultur utförts a 674,84 hektar och hjälpkultur å 167,42 hektar. Sammanlagda arealen å enskildas skogar, som varit föremål för skogs- odling, uppgår sålunda till 1,297,19 hektar. Härav utgöra 1,094,14 hek- tar nykultur och 203,05 hektar hjälpkultur. Sådd har sammanlagt utförts åa 940,96 hektar och plantering å 356,23 hektar. ÖT , + ERÄTTELSEI , , I SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS 14 S10'z4g'I S10:949 |o0o0fg61'1|890€'g1 |oo0ofgz |Lg6'L [oog'z+ o0o0's | ozi'II |oo6'r |oorfzzt|ooo'sSt |I00g'titri |o00'gov ewWwuns -—éi i uno poc-- nr - — -————--—- -----L oeorrararevv o—ncc— — — — —-—- LÄS" LSL'1c SN | = 48 | JR pm | Ir Tr Oo0€f' II a OOb'OI | RE I OO OST: re srt: 2 HI FIoqsau3ig oot'9z Oo00'0$ Åt | [000 - up 8.5 lIoob'€z SR Ae [000'05 | SES DOE Dr MO Sr RE FRE Nta INN VOB 4ZqsnH 2 0009 SE AE | | : ER — år - - o00'fz | $167a70 070 510 1a]6 (57 ala loL BIN

Johansson... OSP vga Ha2 23 sNe30N läg 00 1308 Summa 651 152 l1A3S | 323 | SS !2011 31-130 |2801213 11616 | 919 av plantor m. m. utgöra 31,631 kronor o53 öre, varjämte den till styrel- sens förfogande ställda hushållningssällskapets planteringskassa uppgår Hllk3st273 kronor: gg: ore! De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. De rådande utomordentliga förhållandena hava i synnerligen hög grad satt sin prägel på länets skogar. Som aldrig tillförne hava skogarnas resurser anlitats, och varje tanke på uthålligt skogsbruk har tillsvidare på de flesta håll uppgivits. Särskilt vid slutet av året hava avverkning- arna tagit en oerhörd omfattning, och därvid har ej endast den avverk- ningsmogna skogen tagits i anspråk, utan en stor mängd yngre växtlig ungskog har även fått falla för yxan. Tyvärr lägger nu gällande lag- stiftning ej synnerligen stora hinder i vägen för dylik skövling. Visser- ligen har skogsvårdsstyrelsen genom Konungens Befallningshavande ut- verkat avverkningsförbud i de fall, då återväxten genom en avverkning anses bliva uppenbarligen äventyrad, men genom ställande av pant el- ler borgen blir ett sådant förbud upphävt. Genom frivilliga avtal har skogsvårdsstyrelsen förr i allmänhet lyckats leda avverkningarna i någor- lunda :rätt riktning, men numera tages föga hänsyn till dylik påverkan från skogsvårdsstyrelsens sida. Den möjlighet till påtryckning, som sty- relsen förut ägt genom påkallande av avverkningsförbud, är numera av föga värde, i det att avverkarna ofta redan före avverkningens början ställa erforderlig säkerhet för skogsodlingskostnaden. Visserligen vinnes härigenom trygghet för återväxten, men kvar står den stora skada, som uppstår genom för tidig avverkning av löftesrika, växtliga ungskogsbe- 2. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2 18 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. stånd, vilka under de närmaste decennierna skolat trygga en jämn av- kastning av landets skogar. Skogsvårdsstyrelsen anser fördenskull, att kraftigare åtgärder för häm- mande av den pågaende skogsskövlingen äro av nöden, och att dessa åtgärder omedelbart måste vidtagas för att en alltför omfattande skade- görelse skall kunna förhindras. Även om sålunda högkonjunkturen på skogsprodukter i många fall åstadkommit stora skador å skogarna, kunna dock många fall uppvisas, då de höga virkesprisen, särskilt å de smärre dimensionerna och vedvirke, utnyttjats till förbättrande av skogarnas tillstånd. En hel del skogsägare hava haft och även utnyttjat tillfället att genom gallringar och rensningar vårda sina ungskogar samt rensa sina äldre skogar från torr och vind- fälld skog. Särskilt torde böra påpekas det stora arbete, som härvid nedlagts av Statens Bränslekommission. De avverkningar åa enskildas skogar, som kommissionen med stöd av förfogandelagen företagit, hava skett med principen »god skogsvård» och hava huvudsakligen bestått i vedkvantiteternas uttagande genom gallringar i ungskogar och i övrigt genom beståndsvårdande huggningar. Da dessa avverkningar varit av synnerligen stor omfattning, hava en stor del skogar genomgåtts med dylik välbehövlig rensning, varigenom de kvarvarande träden i bestånden beretts möjlighet till ändamålsenligare utveckling och skogsägarna dess- utom åtnjutit en avsevärd, ofta alldeles opåräknad inkomst. Tvivelsutan har kommissionen i detta avseende utfört arbete av stor betydelse för vården av landets skogskapital. Några skador å skogarna genom naturhändelser hava under året ej förekommit i avsevärd grad. Utöver de skogsvårdsåtgärder, som 1 det föregående angivits utförda genom skogsvårdsstyrelsens medverkan, hava omfattande skogsvårdsar- beten utförts å en del enskilda större skogskomplex, särskilt å bruks- skogarna. Liksom föregående år hava uppgifter härom benäget ställts till. skogsvårdsstyrelsens förfogande, och en sammanställning av desam- ma utvisar följande resultat: NÖD Salme Na utfÖRCSKAS INSE a Rae 3,449,69 hektar 15) PEEA TON CAN sa st REA Nr OA SR SARI di ret UR 0AR SUR LAR 2,424,00 meter Backe och ÖlkeskenSnimgans Ag. oss spa HIN 213200 INFaPE Dee Gin Or ve SSE ORSE H BUURNISG SA 747,54 hektar SKO ASP LaANtESkn OS Dy ku UN ses ligger > :519 Hilal p leviltmmra sar a ve a Sak ANDE ASO ES SKOSSadut, MykultlueE färsen sr das NAN NG Sko > > KYj ALP UTE actor. cA LASER SBR IOR 41524 $3 UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 19 Såsom slutomdöme om skogarnas tillstånd och skötsel skulle styrelsen vilja anföra, att skogarna under året varit föremål för en överavverkning, som endast kan försvaras genom de abnorma tider, varunder vi leva, och som måste efterföljas såväl av en längre tids återhållsamhet vid ut- nyttjandet av skogarnas resurser som även av omfattande skogsodlings- och andra skogsvårdsåtgärder för att återbringa skogarna i normalt skiclc. Uppsala den 30 april 1918. Å Skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar: H. Wachtmeister. R. Liibeck .20 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 017. TABLÅ över skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län räkenskaper för år 1917. Debet. Ingående behållning från 1916. Innestående å upp- och avskrivningsräkning iUpplands!Enskaldat Bank Cost 328: 92 Innestående å kapitalräkning i d:0o'......... 13533 2:50 KOntantal KASSAN mrtckvsn dn fr oo ENE 458: 01 14,119: 49 Fröklängning ens: KkONMtOR ts...cc.-.scmso ek. 120302 TOT (OCH: DlANTOLSY AG CK splittra ar er SB. NS JESO Plantskolors AM dona r far re RAA NARE 8034: 43 NB arkatde parme delstkontoms =. Sea 85054: Ju Kontant dep. > DIEN Te, ARA SER ra Ts 275 Rättegångar och laga undersökningar ...... 359: 60 ITV en fan Etts KODLO ee rotor bre AL 7,078: 40 IPensionston dens, kOMtO. ....s> ssh 2,016: 14 IBOrdrin gar av CV... PetsONCh oo. ooccostetasstes 082: 05 35,152: 75 Ä0,eee Hushåällningssällsk. plant. kassa (OT SITIN CID) ense 3,27/3: 98 Kassa- Konto, imflutet under året Kontant iran: ing. Cb alanskoltO css een rose 458: OI Statsanslag till styrelsens verksamhet Statsanslag till skogsodlingens befrämjande 3,700: — Hushållningssällskapets anslag ................. 3,000: — SKO PSVALASAVGICEN: cr eek ANA 36,804: 03 Ersättning för biträde av länsskogvaktare 474: — Eröklängningens könmMOL s....c.coc- ge SSE IS AO INTO RO ENISD ÄT OTSKA 9 ad lh EE RENT 2,1 28503 PlamtskOlOrSsERKOMO so sno sd ones SER east 603333 Återbetalda laga undersökn. konto ......... TSR20 Ersättning för biträde av skogsplantör...... 63: — » > » vid skogsodling...... 50: — Hörsälda mnveEn fame. es. et RAR Sia AO Kontant dep. medel som pant för skogs- O CLITI OR PSN BERTS ARA goeReg Ae a SSA AA VÄ SRA bea SUN FÖrsälda nbaCckoOrb ob, us MAR Roe SS NNO IDIVErSe pers Onerst kOMtö seg SAS SNS Ae In flutn arr AMOR bero. see. ALMA HER RE SE FDR 46 60 VA3O: TA Transport 60 ;A ZOLA AQ, ET ARA UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. ; Transport 60,430: 74 Uttaget å upp- och avskrivningsräkning... 26,428: 92 SA UKapitalrakninpa da deg std 20,000: — 46,428: 92 Utoående skulder till 1918. 49,272: TOTFSEf Som pant 1 bank deponeradenmmedel fot dk ssu.sit. 8,308: 78 » ad kontant deponerade medelst HR. myste 2,029:97 11,438: 75 WERE LG 20an OSKAR 2 SUR TERESE TURAS RO er a sne or nAr a TUTTAR BA I OT UPS 2 Kronor 180,617: 88 Kredit. Ingående skulder från 1917. Såsom pant i bank deponerade medel <.. 3,954:71 > » kontant » > NET 7 SSE 10,230: 41 Kassa- Konto, utgifter under året Utgifter för skogsvårdsavgiftstaxeringen ... 609: 55 Rättegångar och laga undersökn,............ 398: 95 Inköpkav fö Och plamtOr fö sss.o.s.ssssh. 5,05 05 SSEOgSPlARtOTenNA sc. 0 sas sed ES ense ee T,4O5-ÖI IPFORKIÄR STING EN), 54 3 visg se SS SARI SE a ES 376: 60 Rläntskölornas: cm: RAIS 6,481: — Bidrag töllSkogsodlingti eg I bössa 38: — | FEN VETE (510 e på NA sr SR ES Sva E co 15334: 85 NSL OTISTT SÄTRA EE > En ge Aseas SSR SEAN aa 2 10,45 IYESEROSENAGEE og 0 ss AA SAS a rasa ATS LIGG5 AldmimstraätionskostnaClet =... ooo orosol.. 2,340: 81 Skrifter. tryck; OCh annoOnsek... sia lisl. 286: 75 KOPP SUPPLySTUNg 4:55 5: SY RN EN Röke Ö303150 Diverse utgifter, för skogsodling ............ 3503 » > 1. ÖVER DDR AR EE En oa 282: 87 LAR EORSKUPSCINN soon sa ss RAS Sass ac då 1,370: 27 SKOgSVAr USKUrSEnt Isis RAR ISSN S42:T2 INEVISOFETT AT & 3. 0 SA NERE SE NR BEN 213: 05 IRenstonston dena: ss stegs SAL Satsa 252043 [El ägg stör hack Or-:: os. ss As ARE ad 14: 20 40,275: 52 Insättningar å upp- och avskrivning ...... 340323 > åa Kkapitalräkpingd sor gosse. 260,289: 18 £s7,782: 41 Å sparkassa insatta kontant deponerade TESTO (I BS RNE ANNARS NORRAN Ser a ENAS 4,705: — Kontant deponerade medel utbytta mot POLSENG. — 1. 3tda, SENT SV ANEER 3,573: 09 8,338: 09 Kontant till utgående balanskonto fu. mo.sncr Af. EA 921: 65 107,317: 67 Transport 117,548: 08 22 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS Utgående behållning till 1918. I bank: å upp- och avskrivning > å kapitalräkning Kontant i kassan Depositionsbevis som pant för skogsodling Kontant deponerade medel som pant för SKO[2SOCIMN Dee scen ss Ly SEAN Värde av frölager SVAN 0 ho Of SA ben SA ARE SSE RA BLEKA AE sl VER Sr TIN VENtANIer I SAS Te NN Utestående fordringar för rättegång och [Nb ara (3 SON FON Na pan nssysstanavarsons sas SEG Utestående fordringar för frö och plantor Avsättning till pensionering Hushållningssällskap. plant. kassa (inom linjen Uppsala den 30 april 1918. Å Skogsvårdsstyrelsens i Uppsala H. Wachtmeister. BERÄTTELSER 1917. Transport 117,543: 08 : 65 25,936: 62 "51 37,133: 181 63 ,0603-50 Kronor 180,017: 83 län vägnar: R. Liibeck. [ ; (SE UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Revisionsberättelse. Undertecknade, för år 1917 utsedda, A. R. Fhalén av Kungl. Maj:t åa statens vägnar, O. A. Berg av Uppsala läns landsting och K. H. Mo: dén av Uppsala läns hushållningssällskap, att granska Skogsvårdsstyrel- sens inom Uppsala läns landstingsomrade räkenskaper och förvaltning under år 1917, få efter fullgjort uppdrag härmed avgiva följande Berättelse: De av skogsvårdsstyrelsen vid dess sammanträden förda protokollen hava vi genomläst utan anledning till anmärkning mot dem, och hava vi funnit, att de av styrelsen fattade besluten blivit utförda. Av skogs- vårdsstyrelsens oss delgivna årsberättelse framgår i övrigt, att styrelsen och dess biträdande länsjägmästare även under detta år såväl teoretiskt som praktiskt sökt verka för skogsvård, skogsodling och skogskultur, men ock att Styrelsen med beklagande anmäler, att till följd av de ex- ceptionella förhållandena på vårt lands bränsleområde, vilka samman- hänga med det sorgliga kriget utomlands den rationella och betryg- gande skogsavverkningen inom länet lämnat åtskilligt övrigt att önska, särdeles som till följd av ordres från höga vederbörande stora inskränk- ningar måst äga rum inom skogsvårdsstyrelsens egen verksamhet, och att även inom detta område Bränslekommissionen låtit känna sin tyng- ande hand och tagit en del av styrelsens tjänstemän i anspråk för sina stora skogsavverkningar. Skogsvärdsstyrelsen synes oss dock hava genom anordnande av före- läsningar och plantörskurser, genom utlämnande av skrifter och genom undervisning i skogsodling, i gallring, i blädning m. m. och genom läm- nat biträde åt enskilda för plantering, skogssådd, fröträdesställning, rens- ningshuggning m. m. sökt så gott sig av omständigheterna göra låtit verka för förståndig och mer betryggande avverkning och återväxt. Och är det att hoppas, att dessa styrelsens bemödanden i sinom tid skola bära frukt, så att, när normala förhållanden en gång åter inträda inom skogs- bruket, styrelsen måtte med framgång kunna återtaga, vad som nu måst eftersättas, i all synnerhet som genom de redan nu vidtagna åtgärderna betydande kunskap om rationell skogsskötsel spritts till enskilda skogs- ägare inom länet. 24 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Av styrelsens berättelse framgår dock, att, om än beklagligtvis de höga priserna lockat skogsägarna till överavverkning å de enskilda sko- garna, en betydande areal, 124,96 hektar, blivit genom biträde av sty- relsens 19 plantörer besådd och planterad, och att därjämte utan plan- törsbiträde, dock med av styrelsen utlämnat material, ej mindre än 377 hektar hos enskilda skogsodlats. Revisorerna kunna icke underlåta att framhålla, vad skogsvårdsstyrel- sen ock i sin berättelse anmäler, att de mången gång så förhäcklade bruken, bolagen eller större godsen (eller s. k. större skogsägarna) inom länet utan skogsvårdsstyrelsens hjälp eller biträde skogsodlat och plan- terat ej mindre än 842,26 hektar. Sammanlagda under året skogsodlade arealen å enskilda skogar utgör sålunda enligtkstynelsensmup peteet ta 1,297,19 hektar och sammanlagda frösådda arealen under året 940,96 => Summa 2,238,15 hektar Skogsvårdsstyrelsen synes ock hava sökt öva kontroll över skogsla- gens efterlevnad genom upprättande av beskrivning och kartor över av- verkade arealer samt genom utfärdande av föreskrifter om nödiga at- gärder för skogsåäterväxt och fördenskull av enskilda skogsägare tagit skogsförbindelser för 21 skogar om 411,96 hektar med beräknad kost- nad för skogsodling av 40,717: — kronor. Efter laga undersökningar enligt skogslagens $ 2 å sex st. skogar på- går nu underhandlingar rörande överenskommelse. Något inköp av kott har under året ej ägt rum och fröklängning av kvarliggande kott blott i mindre skala. I följd härav har inköpet av frö och plantor under året ökats till 5,958: 15 kronor i st. f. 2.030: 08 kr. under år 1916. Av plantskolorna har blott den större i Uppsala av revisorerna be- sökts, och konstaterades därvid, att den var välskött och visade vackra och rika årgångar av plantor. Deponerade och i kassafack i bank förvarade förbindelser och depo- sitioner äro utan anmärkning granskade, likaså kontanta medel i bank insatta jämlikt styrelsens i reglementet $ 8, åliggande, och hade därå upplupna räntan för året utgjort 1,582:46 kr. mot 908: 41 kr. under år 19106. En kapitalökning av ej mindre än 12,589: 22 kr. visar sig under året hava uppstått såsom närmare framgår av efterföljande tablå. Vidkommande själva räkenskaperna har även för detta år en siffer- UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 25 granskning verkställts av f. häradsskrivaren A. Gullbergsson och hän- visas till hans p. m. däröver. De smärre räknefel, som siffergranskaren funnit, har räkenskapsföraren förklarat sig skola rätta i 1918 års kassabok. I övrigt har räkenskapsföraren och kassaförvaltaren avlämnat fullstän- diga verifikationer å alla såväl inkomst- som utgiftsposter. Staten för året valverar på 133,730: 95 kronor, som närmare framgår av räkenskapssammandraget i följande Tablå: Debet. "Ingående tillgångar. Kontant å upp- och avskrivningsräkning.. 328: 92 » AVKaPItalFAKNINS SLS odd SNR en 13,33 2ENAG » rö LISE Te Vg dl JR äss sr AR NE SN 458::01 14,119:409 Hushållningssällskapets = plan- MR LETIN OSKASSA GS du saseen Sass kee Sr 2NSOS Till skogsodling deponerade dep.-bevis ... 8,954:71 » > » av ensk. pers. 1,275: 79 10,230: 41 TOA gKelSKVÄLGG ss oc ov osunda 5,5 ESO ROTEN OCh Heja avvin gat Ög sag Flassgen ge scen oi T;2034-02 LEE VDO Re RA AE rr Nr år er da ao SR MAN SANN 8,034: 43 I ILENYEIREE a Ce 1 bar EN REN ERA Or ARE TE NES 7,078: 40 Utestående fordringar för rättegångar ...... 350:100 D » >» frö och plantor 982: 05 22,906: 20 Pensionsfonden RR ed sa brö SNR EBES SE SoS Eree 2,016: 14 409,272: 24 Inkomster under året. Anslag: Statsbidrag till skogsvårdsstyrel- SENS: Verksamhet. oddsen 2,502: — Statsbidrag till skogsodlingens be- frÄmjADs eo ond RE Le ösa ser 2,700: — Bidrag från Hushålln.-sälskapet ... 3,000: — SKOgSVÄrAdSAVPIER Bork RA SN ooo resileed. 36,804: 03 46,066: 03 Övriga ink. återbet. för biträde av plantörer 63: — > » » » » » länsskog- MaE FATE SN SN rt Dr ARN AR RS Re me än dee 474: — Eran öfröklängning CM. -.-. seeda oo oossst ie: 118: 50 Sälda frön Och. plantör i fö. AAA sosse 2,1208:193 Sald potatist från plantskolang 4 ö,b sscsss Ö0SA33 Återburna undersökningskostnader............ 75: 29 Återburet för biträde vid skogsodling ...... 50: — SAGT AFINVENR LATTE SERENA ess 13: 20 SF HTC ÖF SAST Arn fr Sr JEPPG SEB SE EE OCR A S 55: 50 Influtna räntor från i bank insatta medel +1,582: 46 > » från div. personers konton 5,537: 41 Kontant deponerade medel för skogsodling 3573: 99 14,364: 71 60 AISA Transport 109,702: 98 20 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER Utgående skulder, 100 Transport 109,702: 98 Såsom pant i bank depon. medel ...... 8,8308: 78 , » kontant depon. medel ... 2,029: 07 11,438: 75 FN 0 31 EN [6] hr fd AS SSE SA SAN SE Sd AA NE ENE Kronor Kredit. Ingående skuider. Såsom pant i bank depon. medel ......... ONES Ga. . » kontant depon. medel ......... 1,275: 79 10,230: 41 Utowfter under året. Taxering av skogsvårdsavgifter ............... 609: 55 Rättegångar och laga undersökningar, ..... 398: 95 Inköpt'avs frökoch/ plantor co. ae ee 50583 15 SKO gjSPlATtÖRCSKRAN Ses RES INA KSNS eNI EIrÖ Kl ÄN ONT SEI oo EA IA 370: 00 Plantskölogrnart: sosse Fd oe äre Ve ere 6,481: — Bidragitultskogsodling,. ==. oc. Zd— IMköpi av. Inventarier... SS 3345 AVIOTID Ta oa ro eur sr osar SR RRERR ARN Rn 10,450: — IRESEKOSMAaden oso rss fo ER SE ENA 4,578: 3 ANdministrationskostnader vs. ..= ot... Ar 2340: ST Skriften, tnyCcks annonser se ee EE 342: 12 BEVISLÖD EE bran ra rar RAN rs NS 218-105 Utläggdförubackor semsstiebhen kate 4 74: 20 REN STODSTÖM GEA fs RE 20294 340,2 Deponerade medel utbytta mot borgen.................. KINESER I bank insatta medel (utöver därifrån ut- tagna) A upp- och avskrivningsräkning ........ MDS AN AVE ka pita ka OS oc AA EE 6,289: 18 ANESPALKA SS SLA Kn oe AE Ag ÖRE Och ökning i den kontanta kassan ... 463: 64 16,582: 13 Utgående tillgångar. Å upp- och avskrivningsräkning ........... 5, HÖGEN AKA pitalräkmn ge sosse fee FO, 021: JA KOntantnpkassans same. OKT ET NA 911:65 25,936: 62 Transport 25,036:62 I 1;:438075 L2,5 00-122 133,730: 95 LO, 2304 60,430: 74 70,661: I5 UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 27 "Transport, 25,930: 021-70;001:, 15 Dep.-bevis såsom pant för skogsodl. ...... 8,808: 78 Kontant såsom pant depon. medel......... 2,020:97 11,438: 75 ROLE SSA Sr VR Ra ask Er 6 EE RNE 6,624: 14 Rn Or ST BASS RNA SNR aSATRSA STAR SR 6,015: — 12,039: 14 HÄRYEP ANI CET 4 RER 95 SIA 07 UNSNeN ERAN FRK Ra tt SSV SN Oe NEN TSG 420 Utestående fordringar för rättegångar ... 674: 7 » » » frö och plantor 515:82 —1,190: 58 KANsattmning till. Perstansfönden s Föe oas issösgriet 4,310: 51 —63,069: 80 Hushålln.-sällskapets = plante- RIVS ER SSA SRAE. FIDE SO KE 3273: 99 KTONOr 133,7/30305 I följd härav få vi tillstyrka full och tacksam ansvarsfrihet åt skogs- vårdsstyrelsen inom Uppsala läns landstingsområde för 1917 års räken- skaper och förvaltning. Uppsala den 18 juni 1918. VANER. Thalen: K. H. Modén. O- Alfr: Berg. g Skogsvårdsstyrelsens i Södermanlands läns landstings- område berättelse för år 1917. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och tiänstepersonal. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning är densamma som vid avgivan- det av förra årets berättelse. Styrelsen utgöres således av hovstall- mästaren m. m. G. Tamm, av Kungl. Maj:t förordnad ordförande, gods- ägaren m. m. H. Santesson, utsedd av hushållningssällskapets förvalt- ningsutskott och godsägaren, kaptenen m. m. N. Arfvedson, utsedd av landstinget. Suppleanter äro likaledes fortfarande godsägaren, kaptenen m. m. E. F. von Celsing, utsedd av landstinget, och godsägaren m.m. G. Sederholm, utsedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott. De förenade länsjägmästare-, sekreterare- och kassörsbefattningarna hava fortfarande innehafts av länsjägmästaren E. G. Noreen, som vid expedi- tionsarbetet biträtts av fanjunkaren m. m. D. Lindmark. Länsskogvaktarnas antal har genom inrättandet av 2 nya länsskog- vaktarebefattningar under året ökats till 5. Till de nya befattningarna utsågos bland 40 sökande skogvaktarna G. H. Luthman, Sjöäng, Väster- bohytta, och H. W. Håkanson, Fredriksberg. I sammanhang med in- rättandet av dessa nya befattningar skedde en omreglering av deras tjänstgöringsområden sålunda att: Norra distriktet omfattar Öster- och Väster-Rekarna härader: länsskog- vaktare J. E. Ekberg, Ärila, tillika föreståndare för Ärila plantskola; Västra distriktet omfattar Oppunda härad med undantag av Bettna, Vrena och Husby-Oppunda socknar: länsskogvaktare G. H. Luthman, Katrineholm; Södra distriktet omfattar nämnda socknar av Oppunda härad samt Jönåkers, Rönö och Hölebo härader: länsskogvaktare H. Wernander, Nyköping, tillika föreståndare för Nyköpings plantskola; Mellersta distriktet omfattar Villåttinge härad: länsskogvaktare H. Alsterberg, Flen, som dessutom verkställer avdikningsundersökningar i i hela länet, samt Östra distriktet omfattar Daga, Åkers och Selebo härader: länsskog- vaktare H. W. Håkanson, Mariefred. SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 29 Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Därigenom att skogsvårdsstyrelsen fann sig skyldig att i mycket stor utsträckning ställa sina länsskogvaktare till Bränslekommissionens för- fogande omedelbart efter det att vårens skogsodlingsarbeten blivit av- slutade blev givetvis skogsvårdsstyrelsens egen verksamhet under den återstående delen av året härav i hög grad lidande. Sålunda måste nära nog alla kontrollbesök av länsskogvaktarna å avverkade eller skogs- odlade områden likasom alla undersökningar för torrläggning av vatten- sjuk mark samt all skogsodling å hösten inställas. En annan följd härav, varvid dock det allmänna tidsläget även inverkade, blev att ingen av de vanliga skogsvårdskurserna ansågs kunna anordnas. Åtgärder till befrämjande av den enskilda skogshushållningen. Länsjägmästaren har hållit föredrag och meddelat undervisning dels Ufbredande av vid Åsa folkhögskola och lantmannaskola i 47'/, timmar dels vid Ulf: — f7vfe? hälls lantbruksskola i 12 timmar, varav 3 timmar under exkursion med Ra eleverna. Vid Strängnäs lantmannaskola har e. jägmästaren Edv. Lundberg på skogsvårdsstyrelsens bekostnad under 2 dagar meddelat undervisning i skogshushållning. hållning. Vid Maälaredalens skogvaktareförbunds årsmöte har länsjägmästaren hållit ett föredrag och lett en exkursion. Vid undervisningen hava de för deltagarna värdefullaste av skogs- vårdsföreningens och andra folkskrifter kostnadsfritt utdelats. Skogs- vårdskommittéernas ledamöter och de mera fasta skogsplantörerna hava kostnadsfritt erhållit tidskriften Skogen. Årsanslaget till Södermanlands —Östergötlands skogsmannaförbund för befrämjande av dess verksamhet har under året höjts till 200 kronor. Beviliande av bidrag till utförande av skogskulturer. Några nya sådana hava under året icke avslutats. SBOgsoA RE Beträffande omfattningen av på grund av skogsodlingskontrakt verk- PS ställd skogsodling hänvisas till Bil. I. På grund av riklig tillgång på plantor och styrelsens förbättrade eko- Utdelning av nomi utlämnades under berättelseåret ett dubbelt så stort antal avgifts- — 2lantor. fria plantor som förut, d. v. s. 20,000 st. oomskolade eller 10,000 st. omskolade. För överskjutande antal erlades styrelsens självkostnads- pris. 30 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Efter dessa principer utlämnades: | | ATEA Antal Oomskolade plantor Omskolade plantor Diverse Arstid rekvi- Anteckningar | | renter. | tall | gran tall gran plantor . | | SN | | 4 IÄVaren Re | 205 1,408,800 Va BAN 115,350 | -75,350 | 4,200 Avgiftsfritt. I I PL ngr | — 272,000] 360,000] 38,750 | 15,250 | 200 | Mot självkostnad. 4 A | [ Summa | 275 |1,680,800|1,469,700] 154,100 | 90,600 | 4,400 3,399,600 De här ovan mot självkostnad utlämnade plantorna hava tillhanda- hållits 21r st. rekvirenter, som därjämte avgiftsfritt erhållit det bestämda antalet plantor. Till Öster-Rekarna häradsallmänning försålda 5,000 st. tall- och 5,000 st. granplantor ingå icke i ovanstående summa. Utdelning av frö, I enlighet med fastställda villkor hava till 31 rekvirenter tillhanda- hållits 144,75 kg tall- och 127,25 kg granfrö mot halvt inköpspris eller respektive 5,85 och 1,50 kr. pr kg och till 63 rekvirenter 2: 2,45 kg tall- och 127,25 kg granfrö till styrelsens fulla inköpspris. Bitråäde för ledande av Biträde för ledande av skogsodlingsarbete har lämnats på enahanda villkor som förut d. v. s. 3 dagar pr rekvirent avgiftsfritt och överskju- Under utom länsskogvaktarna 36 st. skogsplantörer anställda, som förutom a marker, där arbeten på grund av skogsodlingskontrakt verkställdes, ledde skogsodlingen å 212 ställen under 615 arbetsdagar. På våren utsåddes: skogsodlings- >». ootande dagar mot styrelsens självkostnadspris. varen voro för- arbete. Plantskolorna. TEA plantskola... ..s.ot ss 24 kö tall och 30 I 3 » » » granfrö » Nyköpings plantskola ......... 17.5 » Summa. 37 kg tall: och 53 granfrö kg Från plantskolorna uttogos under året följande antal där uppdragna plantor: Plantskola | I Ärila Summa/ >» Nyköpings ...| 1,685,800 | Oomskolade | tall | gran 941,000 | 679,500 744,800 | — 795,200 3,160,500 || 1,474,700 | — 154,100 Omskolade tall gran 150,600 00,600 3,500 | 90,600 244,700 3,409,600 Diverse 4,380 SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Vid årets utgång funnos följande mängder användbara plantor: Oomskolade | Omskolade | | Plantskola | == | Diverse | tall gran tall gran I | I RAR sa DU 400,000 | 2,220.000 61,000 78,000 9,100 » Nyköpings 700,000 | -I,100,000 4,500 || är | I T I Summa, — I,100,000 3,320,000 61,000 32,500 9,100 4,420,000 | 143,500 4,572,6c0 Dessutom funnos i Nyköpings plantskola 400,000 3/, granplantor, nå- got skadade genom torka samt i Ärila en del småplantor, lämpliga till omskolning. I Ärila plantskola har under året uppförts en mindre byggnad som expeditionslokal för plantskolan och för arbetspersonalens trevnad. Länsjägmästaren, länsskogvaktarna och tillfälligt anställda skogvaktare hava lämnat sådant biträde under året på 130 ställen under samman- lagt 232 dagar. Åtgärder enligt lagen angående vård av enskildes skogar. Under året hava inkommit och bokförts 33 st. rapporter om avverk- ningar och hyggesbesiktningar. I 35 fall har styrelsen funnit skäl hos Konungens Befallningshavande påkalla laga skogsundersökning. Under aret hava 3 sådana blivit verkställda. Skogsvårdsstyrelsens i förra be- rättelsen angivna, då i Svea hovrätt ännu icke avgjorda rättegäångs- ärende har under året blivit avdömt i överensstämmelse med styrelsens påståenden, varöver besvär icke blivit anförda. Utan föregående laga skogsundersökning hava under hand 2 överenskommelser träffats om åt- gärder för skogsåterväxtens betryggande. Styrelsens sammanträden och verksamhet. » Styrelsen har under året haft 4 sammanträden. Av de ärenden, som därvid förekommit till behandling, förtjäna särskilt framhållas följande: Fullständiga ritningar och förslag till en tidsenlig fröklängningsanstalt hava under året upprättats och godkänts. Byggandet härav kunde dock icke komma till verkställighet på grund av de rådande höga priser å materiel och arbetskraft och härav förorsakade allt för höga entreprenad- anbud. För att dock under den länets behov av skogsfrö inköpte styrelsen av jägmästare G. Ramstedt hans vid Arnö, utanför Nyköping, belägna anstalt. Denna är dock mindre tidsenlig och vilar på ofri grund, varför den måste betraktas som ett provisorium, om ock som sådant fullt tillfredsställande. närmaste framtiden kunna säkerställa Bitråde för skooshushåll- ningens ord- nande, be- ständsvard, aQvverkning. NN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I (0 Ju Rö (SE Vidare har styrelsen fattat beslut om och fastställt villkoren för premie- ring av lyckad och väl vårdad skogsåterväxt, ehuru detta genom bristen på personal icke kunnat under året omsättas i praktiken. För att få fastare och enklare former för åtgärders vidtagande till skogsåterväxtens betryggande utan anlitande av lagen angående vård av enskildes skogar har styrelsen under året fastställt formulär till överens- kommelse om sådana åtgärder, Expeditionen och tjänstepersonalen. Expeditionen (adr. Östra Kyrkogatan 10, Nyköping) har varit för allmänheten öppen varje helgfri dag kl. zo—3 och vanligen även 5—7. Då ej resor eller förrättningar hindrat har länsjägmästaren varit att träffa såväl då som övriga tider på dagen. Diarierna upptaga under 1,226 nummer 1,203 inkomna- och 1,293 av- gångna skrivelser. Hela antalet avgångna postbehandlade försändelser uppgick till 4,4035 st. Kassajournalen upptager 295 debet- och 387 kreditposter. Förutom handläggningen av de löpande göromålen har under året ett betydande arbete å expeditionen nedlagts bestående dels i uppläg- gandet av nya liggare, nödvändiggjorda av styrelsens alltmera omfat- tande verksamhet, dels ock i verkställandet av en del arbeten, som ge- nom förutvarande brist på kvalificerat expeditionsbiträde samt mellan- kommande uppgifter blivit eftersatta. Länsjägmästaren har med biträde av fanjunkaren D. Lindmark utfört alla å expeditionen förekommande göromål samt därutöver så långt tiden medgivit, företagit resor för besiktning av avverkningar och skogsodling, för skogshushållningens ordnande, undervisning m. m. Härunder hava 50 olika skogar besökts. Länsjägmästaren har under året åtnjutit en manads ledighet för hälsans vårdande men dock härunder handlagt ären- den av mera brådskande beskaffenhet. Hans tjänstgöring utom expedi- tionen fördelar sig sålunda: Sammanträden med styrelsen, länsjägmästare och kommunalnämnder +7 dagar Undervisning och föredrag bi Am eeLEste Ae a TR SATA SATS 6 IBesiktnin gstavkskogsodlingt och plantskolor: Ju. fe UN KE RIE > Se UVMELKDINS AT gtr Foster DE Sätt oo design portti te Tore Bila de öka sko ga SVA eo fr re RAR att sk ris o aa sr AR RE TSAR Närvaro vid lagar skogsundersöknn gal ......m...cc bsr AN 20 Resor och diverse 1073 Summa 67 dagar Länsskogvaktarnas och skogsplantörernas tjänstgöring torde framgå av efterföljande tabell. Därutöver har länsskogvaktarnas tid visserligen nå- SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 353 got tagits i anspråk med avfattande av rapporter och annat skrivarbete, men deras arbete i skogsvårdsstyrelsens tjänst under året måste likväl betraktas som ringa. Detta betyder dock icke att de varit sysslolösa, utan har sin grund i att de såsom förut angivits ställdes till Bränsle- kommissionens förfogande, och då deras arbete därvid till mycket stor del bestått i stämpling för rationell avverkning har deras arbetskraft så- lunda likväl kommit länets skogsvård till godo. Av otalkidia gar = =E SINE 2 RE EA NN AR ENG one FR K= Sr IIS KE RN Band bad : 135las etEfSlleflasleal 218 Zz | ola fasen SPS-R ie Sröpikallpsre oe: ie] AB SJ ES SN KRO fa a NS 3 Salen meat & Se orm: 3 Ö a > POPE = MEN fart ARS RSA - a | 98 = = [re ga | G Ad es KE H. Wernander «............ 48 2 |— — 80 8 9: |. I6 9 2 KIESKPR CERDEES oogodsoorege 18 6 | — — 45 - — | 37 | 16 20 FIATSteEDere oooomsse oops erd = LISTS Mia SN 44 = RKA Ms : 59 I förr El CROtiman, tu, s.noocss = 7 2 | 26001 ror VA 51 | HOW. Elåkansson ......... — 7 | — — 31 4 — 8 7 57 Tillfälligt anställda 36 st. skogvaktare och plan- UTE NED 6 RENASIT RN ne —-— — | — | 681 — — — | — | 60 741 Summa: 66 356 211681 |fr228 I2 OG) II) 081-202 Finanserna. Såsom av kassaredogörelsen framgår balansera inkomster och utgifter under året å 121,235,27 kr. med en ingående behållning av 42,674,24 krock en utgaende av 72,377.45 kr., varav dock 25,000 kr. äro av- sedda till byggande av en fröklängningsanstalt. Ökningen är en följd av de höjda inkomsterna i form av skogsvårdsavgifter som åter bero på högkonjunkturerna å trävarumarknaden under år 1916. Såsom i före- gående årsberättelse framhållits måste skogsvårdsstyrelsens verksamhet och på grund därav dess utgifter gå i en mera jämn bana och är det ju därför all anledning antaga att de överskott, som nu under hög- konjunkturerna uppstå, alltför väl behövas i en framtid med stegrade anspråk på skogsvårdskassan under måhända samtidig lågkonjunktur. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Även till vårt lands skogar och skogshushållning liksom till alla öv- riga områden i samhället har det ännu rasande världskriget sträckt sina verkningar. Dessa kunna sägas i detta avseendet hava varit dels av 3. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. 34 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER. 1917. gynnsam dels av ogynnsam beskaffenhet... Det sjunkande. penningevär- det och den stegrade efterfrågan på skogsprodukter hava sålunda lockat till ökad egendomsspekulation och skogsskövling, statsingripandet för bränsleanskaffningen och de oerhört stegrade vedprisen hava åter möj- liggjort en ur skogsvårdssynpunkt välbehövlig upprensning och gallring av skogarna. För att denna senare åtgärd skall medföra avsedd nytta för framtiden kräves emellertid, att det länge erkända behovet av en effektiv lagstiftning till skydd för den växande skogen skyndsamt blir fyllt, så att icke de erhållna höga vedprisen locka till skövling av de nyss upprensade och gallrade skogsbestånden. Ökningen i skogsavverkningen och skogsprodukternas värde framgår av att enligt deklarationerna till skogsvårdsavgift under året rotvärdet å den under år 1916 avverkade skogen uppgick till 8,384,477 kr. mot 5,061,703 kr. under närmast föregående år. Den ihållande vintern och den myckna snön under första delen av aret var till fördel såväl för avverkningen och virkestransporten som ock för de plantor, som utsatts eller uppkommit under föregående år. För årets skogskulturer blev däremot väderleken under året synnerligen otjän- lig. Senare än någonsin förut kunde skogsodlingen börja, genom vå- rens och sommarens torka blevo vårens skogsodlingsarbeten till mycket stor del förstörda och av samma orsak fingo skogseldarna en mycket stor omfattning. Beträffande dessa hänvisas till Bil. IV. Beträffande verkställda skogsvårdsåtgärder hänvisas till Bil. III. Ur denna tabell har dock måst uteslutas den vanliga uppgiften om hjälp- gallrad areal, eftersom Bränslekommissionens avverkningar härav utgöra en så betydande del och inga arealuppgifter härom föreligga. Nyköping den 29 april 1918. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Gösta Tamm. Erik G. Noreen. 35 'rey ad "I 92824 [ePP2MN E1|LSg ee — | — | I Fl= NES S98 |EEg2 es felles sir ser atgon rr ermmmns | TS FN (EE EE | | o6ltr IKE | —- J —- l—-1]— 1 |-I—!I—I] Ez — 1:66 I—1I1r | — SÖ SADE SST BUnNISNI | LUNJIION | | e | | | | I | | I | I | | | | 9EISvE IL Sh — VS — = 1= 1 Te | -82 98 ISglg |] —-| —)] = = €1 f8r ren OPSOH EA Åqo33M | | . | I | | | | | | | å OÄSRANESE A | | zI | Ez $tz loflgz I — | — | — | — 1 010 oquIgsp | pie Aqry M | | | | | I å eI/Slba oz] — — | — - | - EA (AR fr Ön SE ff « | sewuwreyswureY AN | I I | | | I S-=881 ES | AA föra is) Ar EO NA) BN NE (US fl d10311eX = | | | | | I | | | | | å Szlz91 SG — — ME | | fy SET | set0z SL li | [SR 6 |g SL SN Ga ponopt eux0 Zz | | | | | liga | 5 €g€ | Li K = [ae I REON VE — FP: SN ES | a zg 09 — 9 > | JAR = lz'o | 67 '6z "0 BISTAHUINIG | (KR GOR AND OIqJEY TREE | | FaR ä | | I | | SIE AR 2 "IY 5 jsureq IsunrAx [sueur lo up ( uBe13| [[e3 |suIeq | suTIAX | suew | 12 |1e4| "AIP | uer8 | ler Arp | ue | Ie Hk I | [SE a RT FÅ Fa ; SN EN Sr | RA 4 | S | 7 2 loperoys |aperoys : 2 = [24 UI IJASBEP Sö [e91e IPEIORSVIG SPLIOXSVIGG Z IA ar HO |sktCAa) UI IJASBEP IpexY | | S IS IpexnIqIOJ DO = 5 | PeIpo 2 ss Ser IR 2 Ed [ER | i -NIQIOJ 191944e PIA | |" SUrSRTSIOS RAS = PE UISOSN aSAa LS GAe PIA IE [SIHSSNu | "SBOXS [e1uasn) I s03ueld epurauy | | - Ars = l103uejd epugsauy| | | | | ; : ER en = om RR | | | IM TDI DT SE SITA. POLSKE OLSTES ES IpATEE SON DH | "LI6I JB INLJJUONSTUIPOSFONS AP punss ed Jurf[posBoys I UT 36 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. SAMMANDRAG över för skogsodlingsändamål lämnat biträde av länsskogvaktare och plantörer, utlämnade plantor och tillhandahållet skogsfrö år 1917. BiPeNEL; rna nn k 1 Socken Socken och härad = |Biträde ERE PI udor SR antal | dagar tall gran tall | gran | rr Jönåkers härad. Bergshammars s:n...... 6 10,000 | 10,000| — TF Tuna NR SE -- 19,000 | —17,000 | 3,00 | I,00 Tunabergs FÅ SRS = Te = | USENET Lunda TA [GR 9 14,000!| 14,000| — | — Kila AR 3 14,000 15,000 | 10,00 | 5,09 Björkviks GA SAR 9 33,300 32,700 | 3,50 | 3150 Nykyrka PLAN 3 5,000 53000 Stigtomta SRA IN 12 30.000). 276000] — — Bärbo ÄRR JA 6 31,000 | —31,000 | II,00 | 7:00 Nikolai CR Se 24 45,000 | 25,000 | 4550 | 2350 Rönö härad. Ripsa SUNNSS refers — 96,000 | 141,000 [100,00] 25,00 Lids PISELSNEE 3 3,500 000 ATA Runtuna AE [ENN g 39,000 38,500 | 4,00] 4300 Ludgo Ds SEG 9 17,500 12,500 | 4,00] 4300 Spelviks FASS AE = 5,000 SSI arg Sättersta BCE 8 1,000:|. -IO,000]) Fd — Slystberga so se EE 5 22,000 5,000 | I,50] 1,00 Bogsta DEN olen 3 = = 1,00] 0,50 Råby ROnöl Söke. subs], ES 11,000 1,000 | O,50) 0,50 Svärta SPAR 3 5,000 | — 5,000 | 27,00] 28,00 Bälinge ISAR EM AR Se 5,000 3,000 | 0,50] 0,50 Lästringe ro eislsie rn LR 6,000 6,000 | 5500] 5:00 Hölebo härad. Hölö SEE Ses 5 ORT 20,000 | — =S Västerljungs >» ......... 7 — = 4,00 2,00 Magmhäaradsk 0 o.-. sc Zi SöfekJNS AE AA ra I Trosa FUN TMEA 3 = = IO,50] 7125 Transport | | TI hänmeadd Biträdel Utlämnade plantor | Utlämnat st. frö i kg. antal FEET = dagar tall gran tall | gran | I | 12 201,900] 176,700 | 47:00] 49,00 I I 54 211,000] 232,000|143,50 68,50) 221 17,000] — 32,000| 14,50 9. 148 | 429,900' -440,700/205,00| 126,75 SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 37 | Frosta cg ben Fara d Utlämnade plantor | Utlämnat ||... 7, Utlämnade plantor | Utlämnat SN Biträde | RS st: frö i kg st. frö i kg antal |- Socken och härad Biträde 2 | antal | dagar | tall | gran tall | gran || dagar tall gran tall | gran | I | | mom mo mmm ownovmsnuon num ———O--—— —eWs— - X? - X X 2 +X? ? ----->?- ?- ?2Z ----—-—- > > -- - > < ;=-—-—-n-—- — — — — ÅADV—r—r—= 25! Transport | 148 429,900] 440,700/205,00/ 126,75 | H Oppunda härad. | | | Västra Vingåkers s:n...| 49,5 | 116,500 | 119,500| 6,23) 6,25 | | Östra Vingåkers »...| 47,5 | 123,500 124,000 | 3,70 | 3,50l] Österåkers FO JE 10,000 8,000 | 2500]: I;oo Julita > 7 I1,000 11,000| — | — Floda NE JE 35.500 | -27,500 | 3:75 | 4:50 | Sköldinge SAL ve 66,000 | 21,000 | 5,75 | 1,7 | | Stora Malms AH 8 20,000 = 6,00 | 4,00] | | Lerbo > 9 19,000 | —13,000| 1,30) I,50| | Vadsbro > 12 10,000 | —15,000 | 2,00) 3,00] | Blacksta > — 10,000 | 10,000 | — | Bettna > 29 63,000 | —33,000 | I,50| 1,50 | Vrena 2 a 37,500 | —37,500 | 0,50] 0,50 178 | 522,000] 419,500 220 27 | Villåttinge härad. | Helgesta SSD SA 6 14,000 | 5,000 | 2,00) 2,00] | Hyltinge FALK SAS 3 10,000 | 10,000 | — = i Årdala Rea 15 35,000 | -25,000 | 2,50)” 2,00 | Dunkers ONA 11 45,500 | 29,500 | 2,00) 2,00 | Lilla Malma VR: 23 21,000 | 31,000 | 18,00 | 19,00 | Lilla Mellösa > >...... 9 | 33:500] 30,500 | '7:75 | 8,25 | Flens TSAR 10 19,000 | 19,000 | — 1.30 j7g 178,000 150,000 32,25] 34 Öster-Rekarna härad. | | Jäders SI 45 80,000 | 42,500 | — — I | Barva SR 10 28:000.!1,2x9.000 | =E | Kjula SE 37 82,500 | - 63,100 | — — Sundby FRA 4 7;9000HE 33000] = OR Vallby PEN. se 10 20,000 5,000 — — Hammarby TNA 4 13,000 7,000 | — — Stenkvista Br ITA 27 53,000 | 47,000 | — TT Ärila SA SN 27,000 | — 3,000 | 7,00) 3,00) | -”Husby-Rekarna » ...... 6 25,000 | :27,000 | 7,00) 74,00 | | - Näshulta > NN 22 56,000 | 57,000 | 22,00 | 20,00] 170 | 391,500| 273,600] 36,00] 30,00] z Transport | 573 |r,521,400 1,283,800/306,20/219,00) 38 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. I. Islo-erk en I ihoä rr avd ( = ” - | as SE > nn a Lå å Ed Jtlä d ä dike IUtlA Jtlä Stecken och häradöt BirRde Utlämnade plantor Utlämnat Biträde! Utlämnade plantor | Utlämnat st. frö kg st. frö i kg antal IN ÄR antal dr TR Be Oe LL OO dagar tall gran tall | gran || dagar tall gran tall | gran AA AA Er far KI HSE read AAA AA | | | Transport 573 |1,521,400]1,283,800 306,20 219,00) Väster-Rekarna härad. | | | | | Torshälla SITS 9 20,000 10,000 | — — | Gillberga AR EL 3 — — 245001, 15550 | Lista SR 3 — 5,000 5,000:| — — | | Tumbo SS 2 Ti 30,0C0 10,0cO]| (== | I Råby-Rekarna »...... — 20,000 | ”20,000 | 2700 | 2,00 Västermo RNA — — 5,000 | I;oö1]"-:0;50])] ”23 75,000] '50,000| 5,00) 8; Åkers härad. | | | | Åkers SEIN Ae AN AS 10,060 | —10,000 | 2,50) 2,50 | | | Eläradss fRbssdssdot | 4 5,000 SSV ae sej | Fogdö SNS IBA OD | OL 26,000 | 24,000, — — | | Helgarö BL OLASASAGRN | 6 1,500 1,500 0,50 0,50 | SttäNgnäS Posse ör2 1 197500] TBIOOOl I | 38 |' 62,000] 50509) 3:00] 35 | | | | Daga härad. || | | (FASIN GCSENSENE sed oe 2 10,000 — 9 | | | i | Kattnäs BE SAN o— 10,000 5,000: | — — ErUstana, > Pecci de 10 27,500 | 27;500:|] 2,00] 2300 | Björnlunda 5, .-..«s.«-«2- | — 11,000 5,000.| 3,00) 2,00 | Gryts DNA SA — — — | 18,00 | 8,00 12 58,500] — 37,500| 23,00] 12,00 sSelebo härad. Toresunds Sr | Al 17,000 I1,000 | 0,50 | 0,50 | | Över-Selö ERT II 29,000 | 26,500 | 4,00] 2300 | Ytter-Selö DERA 10 19,000 | -14,000 | — I — | | Aspö Sr SR -— 10,000 10,000 | 2,00 | 2,00 | Kärnbo ss 10 135500!| TA4SooOl — | | Över-Enhörna » ...... 7 7,590 7.500] 370017 3,00 | : | Ytter-Enhörna » INSIÄRAE == = 50,000 0350 I 300 42 96,000/ 123,000/ 10,0 8,30 | Eskilstuna stad. | | bed £ id. I BOrs SÄNT 3 1:1;000 |-. 1TO,500 | — 4,00 | É ;] I | i NIELOSters Ag tees II 11,000 5,000| — | — 14 22,000] 15,500] — 4,00 Summal| — | 2 | — — — | 702 I1,834,900]1,560,300|347 20 254,50 SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, över skogsvårdsåtgärder läns landstingsområde år 1917, SAMMANDRAG Oo Gall] -Dik- Hiaäjrjard ring Haris meter | DTE TS SPETS, STENEN | 226 12005 TT RR Ar ETEN = 350 EFOle Oe ms danske - 1,447 (ÖPPUNAA free ost) teen ke — 325 | EVillåttingé ..:i..sceossoumenn 2 = Öster-Rekarna........us.. ss. — 200 Väster-Rekarna — — INGE I odS AE STERN —- 866 IDEER SSA RESER RA SE IOFS TELE OR ln ot ba Sej erna -— 260 Eskilstuna stads område... Summa | I Kultur-/ Mark- | Plan- | Hjälp- längd- meter ning har Nol An 35:0 har | S [En - N oo 518,0 | ning |hägnad| bered-| tering | kultur har I,o 209,3 åa enskildas skogar inom Södermanlands 39 BULSLII: Summa | M | nykul- 4 Sådd | tiverad | mark har har | | 92,0 168,4 237,5 364,6 29,0 36,2 81,8 194,6 | 117,0 156,3 70,5 138,4 29,0 41,5 | 3455 58,53 | 40,0 51,7 | 2135 | 56,4 | gel 8,2 756,8 |) 1,274,8 | 40 | Areal | | — Plats, LT Skogselden PEN Befatlipa |Ekogs | pågick avstånd till Tid, då Örsale till | trädslagnantil - | bat MS TATL närmaste by ossÄld 1d ER vide s FINT FORA skogselden eldens | givna 1 tion- över- FI 1 ä pågick uppkomst = | dedelar, där EES Socken By AV Rd ESSIN arna elden uppkom] av el- | me Kilometer | den | ä Har | vd 2 3 4 5 6 7 xo | Ärla bo sULD Hedmora...... P Km till ”Arzlagl 22 maj | Gnistor fr. lokom. |tallo,g, gran O,1/ 5,5, | stationssamhälle | | Husby-Re | ; | Se fr km. t. Belgvikens| ARTE | | karna. ee ABDYS Veklddees | stationssamhälle | 16 juni > » > | OB, AIOR 4,6 H ERS Na nod Heby, Black- | | Stå leser 2!/, km. till Heby I juni | Trol. tobaksrökn. | tall 23,0 lä K:at Malma | Sundby? fees. I km. till Nytorp| 19—21 maj Blixten > 0,5 | I | Frustunan..:.. Daga härads- | allmänning... I km. till Solbacka 21—30 juni » » 30,0 | a I I | Kattnäs ...... D:o D:o > D > Itall 0,7, gran o,3| 20,0 | & (Gasingeritin. D:o FE 21—28 juni > tall | 301 | marbosäter | Mariefred ...|Stadens skog.| 3 km. fr. Ärja 21—26 juni > Itall 0,7, löv o,3| 20,0 | D » » I km. fr. Mariefred 24 juni » tall 0,3 | MH Ö. Vingåkers.| Strångsjö...... 1 » »> Tolmossen! 18—19 juli | Gnistor fr.lokom. > | 155 Julitarkes se. Hagstugan ...| 1 » » Hagaberg | 23—24 juni Blixten > I 03 Summa -— — | — — — | 108,7 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Skogseldar inom Sö SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 41 i Bil. IV. nlands län år 1917. BE anled Beräknad Medel, varigenom Beräknad Summan av Anteckningar, Hör eldens! SN | VR RS | SE beräknad | Har skogen nyligen varit avverkad? - sed 135317 00 SKOESITO BST FS IDRE ERSTA talare. 3 år SARA 750: 88 Inköp och klängning av kott............... SEE AE LA e 2,209: 75 Plant ÖrSklirs Ön 30. = fe bj RS ARR b LEA boj re 0 orre Sn KR AR DSS ÖRA Böredragst hallaR de ss Ar Masood lägges terade 106: 25 ING SEKOSEN CET jess EA SR nn maa ra rr 5/8 ögla NAN 8,27.02 92 KÖRER OC" dEVO AES eb a Ne Rodeo ao Jo nd als RAG 10,269: OI Omkostnadefelelf ro adobe. BOHIIR TGA JOBS 4,316: 19 TÖLVSFSC: pre MES Er RENEE ENN ET RA nga lr ÖAR 309: 03 s50,321:57 Transport Kronor 50,321: 57 46 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. Transport Kronor 50,321: 57 BER ERS Tre AR ARR Ro LOVE re osa AO Ir NA TA RT St OP Bork 9306: 48 TINY EI EAELÖR öres 0 5 Kra ab tro SEN RE RER REAR EA Tan ar OR TREE RAA 2; 305 1560,095: 74 Kronor 209,719: 60 Skogsvårdsstyrelsens tillgångar och skulder i sin helhet utgöra enligt uppgjort. balanskonto till år 1918: Tillgångar: FOKCKAN IAN I IVEKSCNP EKS OM Ekorre co AEA rr TR Ara FEAR DIVERSE SUL EI CAB CN sa Sea re RNE ESSEN AA LR TORA NE SSR 3,000: — Eröklängningsstugann Ip sd so li RARSER.. ES SNEGA MET KA LL 25) LR 3,000: — Oklängdpköttal: subs sigge ekar böprtstekste Se 122 ho] HO) EDNER USE BAR SIR EEE VAR Sage ARA AR ASA RR es 24,104: — SKO GSI Of RENSA Nr Ar Rn födds a SRS SSA TSAR ba rt HR SNS NNE SR RNE 13,3 323 HO EA ERNEten gl OMS DERE faks se sr TPS Res SA rig se bef SR eeh RAA 3,000: — TSGSSAD SKAL Or sr öra Jaså NE AA Br oe SD sg hg SE NR I NR 150,005: 74 Kronor 202,04 55230 Skulder: Inga. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Året 1917 ingick under förhållanden, som i huvudsak överensstämde med dem under 1916. En större livlighet med alltjämt stegrade priser karaktäriserade virkesmarknaden, och såsom resultatet därav togo av- verkningarna en omfattning som aldrig tillförene. Skogsvårdsstyrelsen hade under årets första månader alltjämt svårt att fullgöra alla de re- kvisitioner. om biträde för avverkningars planläggande, som ingått, och att verkställa de besiktningar, som erfordrades. Så småningom och i den mån vintern framskred minskades emellertid arbetenas omfattning. Skogsodlingarna igångsattes enligt samma plan, som under föregående åren. En sen vår, brist å arbetskraft samt tidigt inträffande torka försvårade dock i hög grad arbetenas utförande. Under juni började vedavverkningarna för statens räkning, och fastän full sysselsättning förefanns för styrelsens tjänstemän, ansåg sig dock styrelsen ej kunna underlåta att på anmaning av jordbruksministern ställa samtliga sina tjänstemän till Bränslekommissionens förfogande. Under senare hälften av året har sålunda styrelsens tjänstemän i hu- vudsak varit upptagna med arbeten för Bränslekommissionens räkning. Dock ha arbetena i plantskolorna och frörian fortgått som vanligt, var- ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 4717 jämte nödiga besiktningar av hyggestrakter ägt rum samt biträde för stämplingar o. d. lämnats i de fall dylikt begärts. Att så kunnat ske « beror dels på att två nya länsskogvaktarebefattningar i början av året blivit inrättade, dels på den ringa omfattning timmeravverkningen fått, sedan exportmöjligheterna minskats. Styrelsen ägde vid årets början följande sammansättning: ordförande bruksägare Gunnar Ekelund (utsedd av Kungl. Maj:t), ledamöter gods- ägare Carl Th. Petterson (utsedd av landstinget) och bruksägare, seder- mera landshövding Axel Ekman (utsedd av hushållningssällskapet). Suppleanter voro bruksdisponenten Elis Wettergren (utsedd av lands- tinget) och godsägare, friherre Israel Lagerfelt (utsedd av hushållnings sällskapet). Båda ledamöterna hava emellertid under året avgått och ersatts med godsförvaltare Åke Joachimsson (utsedd av landstinget) och godsägare Johan Karsberg (utsedd av hushållningssällskapet). Styrelsen har varit samlad till tre sammanträden. Skogsodlingar. Under år 1917 har genom skogsvårdsstyrelsens försorg skogsodling utförts i följande omfattning. | Skogsodlad | Använt Använda plantor, areal | skogsfrö ARNE, STESER 2 i hektar kg. Oomskolade Omskolade |. 'Ny- | Hjälp- | | | kultur | kultur | Pall Gran, | iljall Gran Tall Gran | Enligt'skogsodlingskon- | CER Aa soda 46,25| 48,90] 19,80] II,.s| 81,000] 26,000. 49,200] 45,700 [DEC 13 SN NR | 341,95] 145,95] 267,10] 204,10 100,300| 75,000) 164,100 113,400 | Genom av styrelsen läm-/ | | | | | nad skogsodlingsledare]| 457,75] 224,30] 186,24| 105,20 89,300| 27,500| 210,000] 146,400/ Summa | 845,95] 419,15! 473,14 320,45] 270,800| 128,500) 423,300] 305,500| | EE | | 1,205,10 | 793,59 1,128,100 | Motsvarande år 1916 ... 1,084,29) 471,45] > 15022,38 1,038,100 490,600 » » 1915 ...| 1,227,79| 485,45] 1,066,79 1,251,600 524,545 | (medeltal) 1910—1914 |1,288,33| 215,68 975,33 öl 200300 440,600 >» 1905—1909] 837,10] 63,57] — 887,39 | 793,566 Skogsvårdsstyrelsten tillhandahöll därjämte 22,700 st. lövträds- och diverse plantor. INIOtSVarande sam KOM OMS RR OR IO2,000 » d:0o » 3, MONS AN ATEI NERE SERNER IA Sa 384,000 >» d:o (medeltal) åren: 1I010--1014........d.-si..:s 59,917 » d:o > >7 IN9OS==TOOOR Ng 2,020 > d:o ! Enligt skogsodlingskontrakt A:bekostar styrelsen såväl skogsodlingsmateriel som arbete. > Enligt skogsodlingskontrakt B bekostar styrelsen arbetsledare samt lämnar frö eller plan- tor, enligt tidigare kontrakt avgiftsfritt, enligt senare kontrakt till halva priset; 48 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Skogsodling har under året utförts å 476 olika egendomar. MOtSVatan der at rom OR bv ser AAA SS > » ATT TO EI eter ber rdelrsseSrr 643 » » (tnedeltal) åren Ig9IO—I1914...... ....... GOA » » » HOOVER 23505 » Arbetet tog sin början den 2 maj och avslutades den 1 juni. Som arbetsledare tjänstgjorde 5 ordinarie tillsyningsmän och 80 extra Pplanförerse ller stibls anamma Sosse Kra re aan 85 plantörer. MOCSVatander al. OTO Se NR US ga ere SE Tse 65 » » SA 1 (0) Bl EN Arn ot SAD 25 4 BAG ON En BAL AUKEEGN DAR 6I » (medeltal) Halenti TOLO ges TO TA ma a ansa SS AA 59 » » FA VÄ (0) Ol mål (LOK O1O | ca gr SEE ERA Er AN 35 » Antal förrättningsdagar för plantörerna har varit............... 1,005 dgr. Motsvarande sat. 10 Ob. Rss ERE ed sd ielo Marklutgt Sör 1, 1893 » RET OMS rede tsk ESR SER RTR äR oa RS SN SR NETA AE El ANG I;300; — (medeltal) aren. JOIO— "064 BSS BN seen sees ben osk oo 12201 20 » » TO OH TrO/O OR Eg sele = s vgis inieikgslele 50 2,37 | I-årig tall oomskolad ......... $ —>1I,O000] IT;50 I,50 1,50 | 1,30 1,— |2- » SEKO SKkOldd SEE RE AS Möre AR | 3:60 Jörg | [12203 oran OoOmskolad iu... ... > » 1,50 1,30 ISO: Il I ,40 I,10 | | 3—4-årig gran omskolad...... På BR Sö SE EUR | 4,60 | 45od | Plantskolor. Plantskolornas areal uppgår till 9,64 har. På grund av torkan kunde omskolningsarbetena ej nå den omfattning, som beräknats, och av samma orsak gåvo sådderna ett dåligt resultat. I plantskolorna utsåddes våren 1917: 50 kg tallfrö och 60 kg granfrö samt omskolades: 300,000 st. tallplantor 400,000 » granplantor och 10,000 » lövträds- och ädlare barrträdsplantor. LA LO, O0 OS ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE? Den 31 december 1917 funnos i plantskolarna: 300,000 st. I-årig oomskolad tall, 6,000,000 » 2- > » NET SO,000 2-3» "Omskolad ” » 800,000 >» 3,000,000 » 419,000 - » 40,000 >» 47,000 >» T- v oomskolad gran, 2- >» » » 3—4-årig omskolad gran, 4-årig silvergran, lövträds- och diverse plantor. Sa KÖ,N5S0,000 St; Fröklängningsanstalten i Åtvidaberg. Under år 1917 har inköpts: 19,39 hl tallkott, >» grankott. Klängningen har lämnat: 470 kg tallfrö och 710 >» granfrö. Vid årets slut fanns i behållning: Tor hb tallkott; » grankott, 1,125 kg tallfrö och 2,203 >» granfrö. Av 1 hl tallkott har i medeltal erhållits SRENGINSS KOSS AT TORA, MOSS NARETOT 3, 0,53 1Ö10; 10,00 ar 1009). Av 1 hl grankott har i medeltal erhållits ARTO, 10753 ALTONA NONS ISAR TLOTS, 4 40:55 NO, 0,30 ar 1000, 0,60 AT 100). 0,66 kg frö (0,62 Al TOT2, ORO AT 0,93 kg frö! (1,ro är MOT 2: 1040 AR Skogsvårdskommittéer. 49 o - år 1910, 0,69 TOLI, 0,68 Ac år 1916, 0,60 TOT) 0,48: tar Skogsvårdskommittéer funnos under året i 32 av länets 149 socknar. Undersökning enligt $ 2 av skogslagen. Syn enligt $ 2 av lag angående vård av enskildas skogar har hållits rr fall 4. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. :S Bilaga 2. 50 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. Spridande av skogslitteratur. Styrelsen har under året låtit utdela 400 exemplar av Skogsvårds- föreningens folkskrifter, 180 årgångar av tidskriften »Skogen» och 10 av » Skogvaktaren». Dessutom har styrelsen kostnadsfritt tillhandahållit allmänheten formulär till skogsförsäljningskontrakt, förslag till kontrakts- bestämmelser vid utarrendering av jordbruk samt skogsordning att när- slutas arrendekontrakt. Plantörskurs, Våren 1917 anordnades en kurs för utbildning av skogsplantörer. Kursen pågick 26 april—5 maj och räknade 31 deltagare. Övriga åtgärder. Södermanlands—Östergötlands skogsmannaförbund har tilldelats ett anslag av 200 kr. att efter styrelsens för förbundet gottfinnande användas till främjande av förbundets syften. Tjänstemännens verksamhet. Länsjägmästaren har ombesörjt tjänsteexpeditionen och med biträde av fanjunkare E. Th. Thamsten handhaft räkenskaperna, lämnat råd an- gående skogens vård samt hållit föredrag i skogsskötsel och därmed sammanhängande frågor vid de av hushållningssällskapet anordnade små- brukarekurserna samt vid Lunnevads folkhögskola och Hamra lant- mannaskola. Länsskogvaktarna ha biträtt vid ledandet av skogskulturerna, verkställt utsyningar, gallringar och undersökning av avverkningstrakter samt i mån av tid gjort besök hos skogsägare utan föregående rekvisition för spri- dande av upplysning i skogsvård. Styrelsens ökade verksamhet har nödvändiggjort inrättande av ännu två länsskogvaktarebefattningar, den ena för Godegårds, V. Ny och Motala socknar, den andra med huvudsaklig uppgift att planlägga dikningar, och har till den förra befattningen antagits skogvaktare Fr. Lindmark och till den senare skogvaktare C. G. Johansson. ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 51 "Tjänstemännens antal förrättningsdagar och förrättningsställen framgår äv efterföljande tablå. Antal för- | Antal hållna | Antal andra Antal olika | föredrag förrättningar er rättningsdagar | Länsjägmästaren: 191 7 14 82 76 92 | MötSvarande sull od .. 1916 18 213 194 174 | a UN FRI 1915 20 167 125 155 | (medeltal) ...... I1910—1914 Ed 217 189 TAGE | IT ee 1908—1909 13 265 229 191 | Länsskogvaktarna: | Linköpings distrikt............ | = 175 160 154 Skänninge NARE RE — 439 368 NE SOderkopings MI dosccssssea — 294 226 174 Kisa VN RRPREPA SALES = IE 136 83 Älvans SENAP g | -— 13 13 I I Godegårds EESARAEDEL a = | 58 47 20 I utan dn — 24 3 24 FA TCKNa UA. V ooofersst - | 29 I 29 Summa = 1,203 960 654 Motsvarande - ooooom- 1916 = S51 704 fil få i Än sasse 1915 — 602 535 620 (medeltal) SSE I910—-1914 — 462 432 500 PE KLARA I1905— 1909 — 290 270 291 Samtliga tjänstemän ha dessutom, såsom förut nämnts, i stor utsträck- ning varit upptagna med arbeten för Bränslekommissionens räkning. De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Såsom förut i berättelsen framhållits fick avverkningarna under årets första del en mycket stor omfattning. De avstannade visserligen för någon tid under sommaren men stegrades snart åter, huvudsakligen beroende på Bränslekommissionens massutdriving av virke för bränsle- ändamål. Någon verklig skogsvård förekommer alltjämt knappast utom å bruks- egendomar och å vissa av de större godsen. '52 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERATTELSER 1917. Förutom den ny- och hjälpkultur, som av skogsvårdsstyrelsen under ar. IOT7, UtföLtS Lär issn se bössor end se VEG rea oe 1,265,ro har har ett 20-tal aktiebolag och enskilda skogsägare på egen bekostnad och under ledning av eget folk skogsodlat ... 373,5 >? Summa 1,638,25 har Den skogsodling av barrträd, som under år 1917 utfördes inom Öster- götiands län på enskilda marker, beräknas på grund härav hava utgjort, fullständig tskogs odling, =-=KSEeTe ssp rer Kan aa SesAN en 1,122,;0 har SAME jap KUNGEN Vr oen EN NA a särar DNS rs SOS a Nä SIS,.o5 2 Summa 1,638,25 har YIÖTS Vatan de sar EO MO so a NS ENE. ATEN a fo sak, SR SA EL 2,151,77 har » Dag TOT Sense SSR a rata varldens se UR SES re BE 2,303,— > (medeltal) åren IOIO—IOTI4 ........ise...s..s..c0i" 0 AEG RN 2,401,— > > FN NO05 = 1000 MENN Arg gel ES SRA on Kl 1,977,— > Skogsodling med lövträd torde hava omfattabin ss... 15,— har IN FÖL RSNYS el 0 US RET oj or KVART 1 SERIE RENAR SSR SAN Al 15,— >» » DYGN INS rk SA KR eo scn sd a SNSONRUNENRS 1 SING 20, > (medeltal) arent 10 1O-TOTA sb. ss ssd RNE Ers SR 12, > Linköping den 1 april 1918. Gunnar Ekelund. Joh. Karsberg. Åke Joachimsson. hå 4 Emal Palm. Blörs tr ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 53 Undertecknade, som blivit utsedda att såsom revisorer granska skogs- vårdsstyrelsens inom Östergötlands läns landstingsområde förvaltning under år 10917, få efter fullgörandet av detta uppdrag härmed avgiva följande Revisionsberättelse. Räkenskaperna, som även undergått siffergranskning, hava befunnits riktiga och förda med god ordning och reda, samt försedda med be- höriga verifikationer. I fråga om inkomster och utgifter under året samt ställningen vid årets slut hänvisas till de uppgifter, som härom förekomma i styrelsens berättelse och vilka revisorerna funnit överensstämmande med räken- skaperna. Den vid arets slut befintliga stora kassabehållningen, uppgående till icke mindre än 156,095 kronor och 74 öre är ju ägnad att tilldraga sig synnerligen uppmärksamhet. Under normala förhållanden skulle förvisso en dylik fondering av huvudsakligen skattemedel svårligen kunna för- svaras, men synes nu icke rättvisligen kunna göras till föremål för an- märkning från revisorernas sida. Den omständigheten att Skogsvårds- styrelsen varit nödsakad att under större delen av år 1917 ställa all sin forstligt utbildade personal till Bränslekommissionens förfogande har ju nämligen icke kunnat undgå att öva en förlamande inverkan på Skogs- vårdsstyrelsens hela verksamhet. Det är ju emellertid att hoppas att under innevarande år en förbättring härutinnan må kunna inträffa och att åtminstone en del av de göromål, som under det gångna året nöd- tvunget måst eftersättas, må genom ökad kraftutveckling och anspän- ning av Skogsvårdsstyrelsens samlade energi kunna bringas till utförande jämsides med lösningen av de många nya uppgifter, som under det in- gångna året tvivelsutan tillkommit. Med tillfredsställelse hava revisorerna funnit att Styrelsen under år 1917 beslutit sig för ett tillsynes väl genomtänkt målmedvetet arbets- program för de närmaste åren. Enligt detta program har styrelsen för avsikt att genom sin ordinarie och eventuellt extra personal låta påbörja en systematisk undersökning av samtliga skogar inom länet i huvud- sakligt syfte att utröna förekomsten av kalmarker. 54 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS, BERÄTTELSER I 9 FJ. N 6. Denna undersökning har planerats sålunda: . Samtliga hemman inom varje socken genomgas; a ekonomiska kartverkets kartor eventuellt förstorade, inläggas före- fintliga kalmarker; å upprättad beskrivning angives bl. a. kalmarkens ålder, förut vid- tagna kulturåtgärder samt i vilken utsträckning och i vilken form överenskommelse redan träffats med skogsvårdsstyrelsen; . en enkel kulturplan uppgöres, varigenom i många fall en god ledning för plantörerna vid arbetenas utförande kan ernås: undersökningen å marken skall omfatta jämväl befintliga sankmarker och skall i beskrivningen angivas dessas lämplighet för skogsproduk- tion, för bränn- eller torvströtäkt samt möjligheten för avdikning; jämväl sankmarkerna inläggas å förut omnämnda kartor; 7. styrelsen sättes i tillfälle att följa arbetets gång genom av länsjäg- mästaren till varje sammanträde lämnad rapport. Blir en undersökning efter dessa linjer nöjaktigt utförd synes därmed en säker grund vara lagd för ett framtida initiativkraftigt arbete till fromma för skogshushållningen inom länet. Revisorerna tillstyrka att styrelsen må beviljas ansvarsfrihet för den tid granskningen omfattar. Linköping den 6 juni 1918. E.G HjäRetersson. Av Kungl. Maj:t utsedd revisor. J. E. Kinman. Ad. Burén. Utsedd av Östergötlands läns hushåll- För Östergötlands landsting. ningssällskaps förvaltningsutskott. Skogsvårdsstyrelsens inom Jönköpings läns landstings- område berättelse för år 1917. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser den 24 juli 1903, får skogsvårdsstyrelsen inom Jönköpings läns landstingsområde härmed avgiva berättelse för år 1917. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och personal. Styrelsen har i likhet med föregaende år haft följande sammansättning: Ordförande: Godsägaren m. m. I. Berg, Rödjenäs. Ledamöter: Domänintendenten m. m. Oscar Ericksson, Bjärsby, Hult och! Majoren m: m. Friherfte «F. Lilliecreutz, Jönköping. Den förre vald av Landstinget, den senare av Hushållningssällskapet. Som länsjägmästare och sekreterare har tjänstgjort W. Lothigius, Jönköping. Sedan denne kallats till chef för Bränslekommissionens vedbyrå i Stockholm från och med I augusti, beviljade styrelsen tjänstledighet för länsjägmästaren till 1 augusti 1918 samt förordnade e. jägmästaren E. Rudbäck som vikarie under tiden 1 augusti till 23 mars 1918. e. länsskogvaktaren E. Carlsson har på egen begäran beviljats av- sked i och för tillträdande av skogvaktaretjänst vid Strömsnäs bruk. Personalen är för övrigt densamma som förlidet år. För att utöva den omedelbara ledningen av de omfattande skogsod- lingsarbeten, som utförts med bidrag från skogsvårdsstyrelsen och varom närmare redogöres i det följande, voro under våren anställda 140 utbil- dade plantörer. Styrelsens sammanträden och verksamhet. Styrelsen har haft 5 sammanträden under året. Från Kungl. Jordbruksdepartementet har inkommit en skrivelse av följande lydelse: 56 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I gi ”' »I en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse den I maj 1917 har 1917 års Bränslekommission framhållit, hurusom en av de viktigaste uppgifter, som inom den närmaste tiden krävde sin lösning, vore frågan om an- skaffande av bränsle för landets behov, samt att för tillgodoseende av detta behov, vilken uppgift ålagts Kommissionen, icke mindre än 20 miljoner kubikmeter ved syntes behöva avverkas genom Kommissionens försorg. Denna avverkning krävde emellertid, att särskilda åtgärder vidtogos för att tillförsäkra Kommissionen biträde av för ändamålet lämp- lig personal. En grupp av personer som därvid enligt Kommissionens mening givetvis borde komma i fråga, vore de tjänstemän och tillsy- ningsmän, som vore anställda hos skogsvårdsstyrelserna i de särskilda länen. För avverkningarnas snabba bedrivande erfordrades dessutom, att alla sådana arbetare, som eljest voro sysselsatta med skogskultur och andra dylika arbeten under skogsvårdsstyrelsens ledning, nu i stället i största möjliga utsträckning användes för vedavverkning. Det syntes därför vara nödvändigt, att skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för inne- varande år i stor utsträckning inskränktes. På grund härav har Bränslekommissionen hemställt om åtgärders vid- tagande i syfte dels att av skogsvårdsstyrelserna planerade arbeten för skogskultur och andra dylika åtgärder, som icke vore oundgängligen nödvändiga, måtte tills vidare inställas, dels ock att skogsvårdsstyrel- sernas tjänstemän och tillsyningsmän måtte efter därom hos vederbö- rande styrelse från Bränslekommissionen gjord framställning ställas till Kommissionens förfogande. Häröver har domänstyrelsen denna dag avgivit infordrat utlåtande. Vid föredragning av detta ärende har Kungl. Maj:t, som funnit vad Bränslekommissionen sålunda anfört vara med hänsyn till föreliggande förhållanden värt synnerligen allvarligt beaktande, härigenom velat an- moda Eder att söka i vad på Eder ankommer i så stor utsträckning som möjligt tillmötesgå Bränslekommissionens nu gjorda framställning samt att i övrigt i förekommande fall biträda Kommissionen och främja dess arbete för tillgodoseende av landets bränslebehov. Avlöning åt den personal, som genom Eder ställes till Bränslekom- missionens förfogande, kommer givetvis att bestridas av Kommissionen. Stockholm den 7 maj 1917. K. Dahlberg. Å.: Mörner.» JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Sv Med anledning härav beslöt styrelsen att i enlighet med Kungl. Jord- bruksdepartementets önskan inskränka verksamheten så långt som möj- ligt vore under en tid av ett år och att personalen finge övervåka och leda de avverkningsarbeten, som avsågo anskaffandet av erforderligt ved- bränsle under kristiden, men att påbörjade kulturarbeten efter förut fast- ställd plan skulle slutföras innan utstämplingen av skog för statens räk- ning påbörjades. Styrelsens beslut motiverades därav att personalen, som genom sin verksamhet vore väl förtrogen med länets skogar, bättre vore skickad att bevaka skogsägarnes intresse än en organisation, som utvecklades utan skogsvårdsstyrelsens medverkan. Härigenom skulle också ernås större säkerhet för att de utstämplingar, som utfördes på enskildas mark, verkställdes efter god skogsvårds fordringar. Vid sammanträde den 4 december beslöt styrelsen, som erfarit att Bränslekommissionen ej hade för avsikt att utstämpla ytterligare skog för vedavverkning och personalen sålunda i huvudsak skulle få till upp- gift att övervaka distributionsarbetet, till vilket mindre kvalificerad kraft kunde användas, att återkalla personalen till tjänstgöring uteslutande i skogsvårdsstyrelsens tjänst. Vid detta sammanträde fattade styrelsen jämväl beslut att anställa ett forstligt utbildat biträde till länsjägmästaren. Skogsvårdskommitteer. Skogsvårdskommitteer finnas i 126 av länets socknar. Skogsodling. På grund av den sena våren med nattfroster och kvarbliven snö kommo kulturarbetena ej i gång förr än första dagarna i maj månad och fortgingo månaden ut. Bidrag till och biträde vid skogsodling har under berättelseåret till- handahållits länets skogsägare på samma villkor, som tidigare härför varit gällande. Styrelsen har på allt sätt sökt väcka och understödja intresset för skogsodling å gamla kalmarker, uppkomna före år 1905. Å gamla kalmarkskontrakt ser. A. upprättade före år 1913, har sty- relsen bidragit med hela kulturkostnaden, med undantag på områden för hjälpkultur, där markägaren betat området. Å dessa kontrakt har å 17 ställen nykultiverats 33,,0 hektar samt hjälpkultiverats 69,75 hekt- ar, sålunda sammanlagt 103,:5 hektar. BS SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Arbetskostnaden härför uppgick till 2,615:384 kronor, plantörskost- naden 260: — kronor, plant- och frökostnaden 700: 75 eller sammanlagt 3,576: 59 kronor. . Å kalmarkskontrakt ser. B. där frö, plantor samt plantör lämnas gra- tis mot det att markägare å mark över 5 hektar förbinda sig att väl vårda kulturen, så att densamma efter viss tidsrymd bliver tillfredsstäl- lande, har å 27 ställen nykultiverats 61,30 hektar samt hjälpkultiverats 20,50 hektar sålunda sammanlagt 81,80 hektar. Plantörskostnaden upp- gick till 232: — kronor, plant- och frökostnaden 854:60 kr. eller sam- manlagt 1,086: 60. Å kalmarkskontrakt ser. Ba, där frö, plantor och plantör samt in- till hälvten av beräknad arbetskostnad lämnas å arealer ej understi- gande 2 hektar och ej överstigande 10 hektar mot det att kontrakts- innehavaren förbinder sig på anfordran verkställa hjälpkulturen på egen bekostnad har å 88 ställen nykultiverats 248,47 hektar för en kostnad av, till plantöret 782: - kr. för frö och plantor, 2;530:37 kronor för bidrag till arbetskostnaderna 3,456: 10 kronor eller tillhopa 6,768:47 kronor. Å gamla kalmarker, där markägare ej har kontrakterat om skogsod- ling, har efter rekvisition med bidrag av skogsvårdsstyrelsen och under ledning av dess plantörer nykultiverats 540,28 hektar och hjälpkultive- rats 50,25 hektar. Skogsvårdsstyrelsens bidrag härför utgör i plantörskostnad 3,272: —, frö- och plantkostnad 4,800 eller sammanlagt 8,072 kronor. Å gamla kalmarker inklusive kontraktsskogsodling har sålunda kulti- verats genom nykultur 883,,5 hektar, hjälpkultiverats 140,zso hektar, var- vid styrelsen bidragit med en kostnad av 19,503: 66 kronor. Beräknas frakter, kostnad för anskaffandet av rekvisitioner, organisation till 2,000 kronor, uppgår sålunda skogsvårdsstyrelsens bidrag till 21,503:06 kr. Av ab. II framgår, att å kontrakterad mark avverkad före år 1905 kultiverats sammanlagt å 132 ställen 433,42 hektar, därav nykultur 343,17 hektar och hjälpkultur 90,25 hektar. Tab. III innehåller uppgift å de skogsodlingsarbeten, som på jord- ägarens bekostnad utförts under ledning av skogsvårdsstyrelsens plan- törer å såväl ny som gammal kalmark, dock i huvudsak å förstnämnda slag av mark. ' Den sålunda skogsodlade arealen är fördelad på 1,463 rekvirenter med 2.416,68 hektar, därav 2,079,83 har nykultur och 336,85 har hjälpkultur. Hela den under året skogsodlade arealen med bidrag och under led- ning av skogsvårdsstyrelsens personal uppgår till 2,423 hektar nykultur och 427,10 hektar hjälpkultur eller sammanlagt 2,850,, hektar. IÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 59 Genom skolplantering och undervisningskurser har 109 hektar ny- kultiverats. Enligt beredvilligt lämnade uppgifter har dessutom skogsodling å större egendomar utförts å omkring 400 hektar nykultur och 101 hektar hjälpkultur. Inalles har sålunda under år 1917 kultiverats 3,460,10 hektar, vilket är den största kultur, som hittills utförts inom länet på ett år. Av tab. II och III framgår, att vid skogsodlingsarbetena i fråga för- brukats tillhopa under ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer 33,125 dagsverken. Till skolplantering och för skogsundervisningen har gratis utlämnats 68 kg. tallfrö och 68 kg. granfrö. Enligt tab. I har till skogsodling åtgått sammanlagt 838,30 kg. frö därav 548,50 kg tallfrö och 289,80 kg granfrö samt 10,437,400 plan- tor, därav 0,924,300 tall, 3,475,100 gran, 38,000 lärk. Plantskolorna., Från styrelsens plantskolor har under året utgått 5,929,750 tall, Kj4 73.2 50Lgran; 37.975 lärk. Till rekvirenter utom länet har försålts 816 kg tallfrö och 977 kg granfrö. Av tab. II framgår, att våren 1917 i samtliga plantskolör utsåddes: 208,2 kg tallfrö, 219,0 » granfrö, Ars Vvlätkflo: På grund av den torra väderleken under våren och försommaren upp- kommo plantorna mycket glest i plantskolorna och utvecklades sakta. 2-arig tall och gran stodo däremot mycket vackra i plantskolorna vid vinterns inbrott. Vårens och sommarens frostnätter orsakade å hyggena uppfrysning i betydlig skala av plantor förlidet år uppkomna genom självsådd och kultur. Besprutning av tallplantorna har som vanligt ägt rum. 60 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Fröklängningen. Från år 1916 fanns en behållning av 1,256 hl tallkott och 984 hl grankott. Under året har ej någon kott inköpts. Under år 1917 har slutklängts inneliggande lager kott. Tallkotten lämnade i utbyte 0,54 kg pr hl och grankotten 1 kg pr hl. Fröbehållningen den 31 december 1917: 1,299 kg tallfrö och 2,938 kg granfrö. För skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län fanns i behållning upplagd kott från 1916 49,5 hl tallkott och 1,340 hl grankott. Även denna kott har under året slutklängts. Till nämnda skogsvårdsstyrelse har översänts 334,7 kg. tallfrö och 1,304 kg granfrö. I frökällaren för skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län räkning förvaras 58 kg granfrö. Skogsundervisning. Undervisning i skogshushåällning och skogsvård har av länsjägmästa- ren lämnats vid lantmannaskolan i Tenhult, folkhögskolorna i Nässjö och Värnamo. Vid av hushållningssällskapet anordnade småbrukare- kurser i N:a Sandsjö, Flisby och Svenarum har länsjägmästaren avhål- lit föredrag belysta av skioptikonbilder. Plantörskurs. Under tiden från den 19—24 april hade skogsvårdssty- relsen anordnat en kurs för utbildande av plantörer. Till deltagande i denna kurs, som avhölls i Hvetlanda, hade 109 sökande anmält sig. Av dessa kunde dock -:ej mer än 65 st. antagas på grund av bristande utrymme. Skolplantering. I ett 8o-tal socknar har planteringsdagar med skol- barn varit anordnade och har häri deltagit cirka 3,000 barn, samt skogsodlats 109 hektar med frö, som gratis tillhandahållits av skogs- vårdsstyrelsen. Sammanlagda utgifter för skogsundervisningsväsendet för är 1917 uppgår till 4,340: 83 kronor. Biträde med skogens vård och avverkning. Av tab. IV framgår, att länsskogvaktarna under 201 dagar lämnat biträde å 152 ställen med en skogsareal av 7,740,95 hektar varvid råd lämnats och avverkningar planlagts. 99,5. hektar hava genomgåtts med gallring. Dessutom har extra personal bestående av personer, som genomgått styrelsens skogsvårdskurser anlitats i och för upptagande av rekvisitio- ner för skogsodling 113 dagar, i och för biträdande vid avverkningars reglerande 109 dagar. IÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 6 I Skogsavverkning och därav föranledda åtgärder. I och för träffande av överenskommelse rörande säkerställande av skogsåterväxten ha avverkningar undersökts å 290 egendomar med en sammanlagd areal av 13,536,37 hektar. Avverkningstrakternas areal å dessa egendomar uppgick till 3,070,90 hektar. 33 Överenskommelser rörande större avverkningar har omedelbart kommit till stånd. 2 undersökningar enl. $ 2 lagen har påkallats. Dom- stols utslag har avkunnats i I mål i överensstämmelse med skogsvårds- styrelsens yrkande. Länsskogvaktarna ha haft sammanlagt 789 förrättnings- och reseda- gar häri dock ej inberäknat plantskolearbeten m. m., i bostadsorten, vartill använts omkring 80 dagar. Värdet av skogsavverkningarna år 1916. Enligt skogsvårdsavgiftslängden uppgår värdet av avverkat deklara- tionspliktigt virke till 7,910,846 kronor. Värdet av icke accispliktigt virke samt husbehovsvirket understiger sannolikt ej 6 millioner kronor, vadan värdet av totalavverkningar kan sättas i runt tal till 14 millioner kronor. Denna summa betecknar sålunda den år 1916 avverkade skogens värde: å rot. Skogsvårdsstyrelsen har genom sin personal låtit sig representera vid ett flertal av årets sammanträden rörande taxering av accispliktigt virke. Härigenom har i vissa socknar accispliktigt rotvärde uppbringats med ända till 50,000 kronor och för hela länet till flera hundratusen kronor. Skogseldar inom länet. Till styrelsen har ej inrapporterats några skogseldar under berättelse- året. De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. På grund av den begränsade importen av kolbränsle ha länets sko- gar under berättelseåret måst anlitas i och för vedavverkningar i stor skala. För att förhindra ett förstörande av skogarna var det av vikt, att tillse att dessa av förhållandena framtvingade extra ordinarie ved- avverkningar i så stor utsträckning som möjligt blevo utförda på ett skogsvårdsmässigt sätt. Likaledes var det för säkerställande av indu- striens framtida råvarutillverkningar av synnerligen stor betydelse, att 62 SKOGSVÅRDSSITYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. härvid icke tillgreps virke av högre kvalitet, än som nödvändigt er- fordrades. Dessa skäl blevo avgörande för beslutet att fylla de när- maste årens behov genom statens inköp av ved. Organisationen av vedanskaffningen anförtroddes åt 1917 års Bränsle- kommission och den närmaste ledningen inom länet åt Kommissionens länsbyraer. På grund av den förutsedda foderbristen måste avverkningarna för- läggas till de trakter, som voro mest välbelägna i förhållande till trans- portlederna, sålunda inom en varierande zon av 3 till 5 kilometer från järnvägslinjer och från lämpliga sjötransportleder. Länsbyrån har varit angelägen om att med skogsägare söka upprätta frivilliga överenskommelser om leverans framme vid lastageplatserna av den vedkvantitet, som enligt viss beräkning borde kunna uttagas från resp. skiften. Samtidigt har till markägarnas förfogande kostnadsfritt ställts särskilt utbildad personal i och för utstämplings verkställande. Dylika frivilliga överenskommelser hava under året träffats med 3,500 st. skogsägare. Där frivilliga överenskommelser ej kunnat träffas, vilket i regel berott på att markägarna ej under sommarmånaderna kunnat avstå arbetskraf- ter, har Kommissionen med stöd av Kungl. Förordningen N:r 211 av den 12 maj 1917 genom offentlig förrättning, utmärkt de områden inom kommuner som ansågos vara lämpliga för kronans vedavverkning. För den ved Kommissionen avverkat på beslagtaget område har ersättning till markägarne utgått enligt av Riksvärderingsnämnden fastställd taxa pet; Im? åvrot. , Salunda, har, betalts. för Vedpavinsan björkitalll etan Lal mid odas ord Ki 0: 25 Resan asp, utralläbok) Stanyraloos.e ROS RN TEA I ÖRE ra Ar a a on a SR AS SOS Förordningen av den 12 maj 1917 om upplåtelse till kronan av om- råden för skogsavverkning, begränsar ej avverkningen till vissa dimen- sioner eller trädslag. Däremot gäller riksvärderingsnämndens taxa be- träffande barrskog, som ej är torr eller rötskadad, endast för träd, som på 4 m höjd icke uppnå 15 cm för tall och 10 cm för gran. Bränsle- kommissionen har därföre ansett lämpligt, att så länge bränslebehovet därigenom kan rimligtvis täckas, begränsa avverkningarna till nämnda dimensioner, och endast i undantagsfall och då efter uppgörelse med skogsägaren, till det fastställda priset medtaga grövre träd, som ur skogsvårdssynpunkt böra uttagas. Beträffande lövträd har ej förelegat någon begränsning, men har med tanke på förädlingsindustriens fram- tida behov av råvara, såväl sågbjörk som för tändsticksvirke lämplig asp, så vitt möjligt varit, skonats. JÖNKÖPINGS LÄNS I ANDSTINGSOMRÅDE. 63 Avverkningen å de beslagtagna områdena har föregåtts av utstämp- "ling genom Kommissionens försorg, vilken utstämpling under sakkunnig ledning förrättats av härtill genom föregående verksamhet kompetenta, eller genom särskilda kurser utbildade personer. Utstämplingarna hava bedrivits efter principen, god skogsvård, samt i förekommande fall även med hänsyn tagande till affektionsvärden och estetiska krav. Avverk- ningen har följaktligen i regel blivit gallring, såvida den icke utförts kraftigare t. ex. i hagmarker för betets främjande. Slutligen har hänsyn tagits därtill, att icke genom vedavverkningen skogsägarens husbehov finge äventyras. Av de undersökningar, som efter avverkningens utförande blivit gjorda framgår, glädjande nog, att utförda vedavverkningar, där utstämpling ägt rum, kunna betecknas som den största skogsvårdsåtgärd, som hit- tills utförts inom länet. De allra senaste undersökningarna rörande gallringshuggningar peka nämligen hän på, att medelstarka och starka gallringar förmå öka det kvarvarande beståndets totala produktion, trots att kapitalet för tillfället minskats. . Det ökade värde, som således kommit förut ej skötta skogs- bestånd till del genom en företagen gallring, är av stor betydelse för skogsägaren och landet. Under år 1917 har inom Jönköpings län för Kommissionens räkning upphuggits c:a 540,000 kubikmeter löst mått ved. Kolningarna hava under året bedrivits i mycket stor utsträckning. Kolveden är utan tvivel det sortiment, som under kristiden uppnått den största prisstegringen, och detta märkligt nog, utan att efterfrågan å träkol stegrats i någon däremot svarande omfattning. Visserligen har under år 1917 uppstått en helt ny konsumtion av träkol, som ersättning för koks, nämligen dels för karbid och superfos- fattillverkning, och dels för diverse verkstäder och gjuterier. För hela landet beräknas dock för dessa ändamål ej åtgå mer än c:a 200,000 läster. Tyvärr har från flera håll framförts klagomål över träkolens kvalitet från Jönköpings län, varav slutsatser kunna dragas, att kolningskonsten ej är högt utvecklad inom länet. Skogsvårdsstyrelsen har beaktat detta förhållande och då det är av högsta vikt, att så med skogsprodukterna förfares, att högsta möjliga inkomst kommer skogsägaren till godo, har styrelsen, som tillförne an- ordnat kolarskolor, beslutat, att om möjligt få till stånd en permanent kolarskola inom länet. Det ökade skogsvärdet har åter satt fart i egendomshandeln som aldrig förr. Dagligen givas exempel på hur egendomar gå ur hand i hand, till 64 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERATTELSER 1917. allt högre pris. Det blir till sist skogen, som får sitta emellan, för att gälda de svindlande priserna. De vinster, som skördas äro dock till stor del imaginära, ty penningevärdets fall har ej i tillräcklig grad ta- gits med i räkningen. Det skydd för enskilda skogar, som tillkom genom 1903 års lag an- gaende vård av enskilda skogar, förebygger som bekant endast åter- växtens äventyrande, Genom skogsvårdsstyrelsen har emellertid en om- fattande upplysningsverksamhet bedrivits, som resulterat 1 ett synnerli- gen glädjande spridandet av intresset för skogsvård, vilket på många håll medfört, en förbättrad skötsel av jämväl det växande skogskapitalet. Emellertid har gång på gång framhållits, att alltför stora framtida vär- den genom skogsskövling hinner förspillas, innan detta skogsvårdsin- tresse hunnit gripa omkring sig, och har därför från styrelsens sida på- yrkats utvidgad lagstiftning på området. Styrelsen har låtit undersöka 5 socknar i Jönköpings län i och för utrönandet av egendomshandels inverkan på skogens behandling. Vid valet av socknar har ej utgätts ifrån att undersöka för ändamålet typiska, utan har i huvudsak, på grund av att tiden varit knappt till- mätt, till arealen mindre socknar blivit föremål för undersökningarna 1 fråga. Resultatet av undersökningarna, som omfatta tidsperioden 1913—1917 framgår i korthet av följande sammandrag: Sd NE a a i fa — DD, AT TRE ip = | Antal ISAR Prod. JAreal pro-| Areal sköy | |hemmans-| skogs- duktiv lad skogs- egendo- Sd j : SÅ = Ä delar | | omark skogs- mark vari Undersökta socknar 5 mar som | -. = FEN mom | o Sul inom mark som aterväxtatgaär- ä [ERSATT FSF socknen | socknen gatt i der erfordras i handeln | = st. har handeln har ler I KÖSDETo omm vasa men ir A et sasse 112 13 4,233 397 170 | HEOTEE TY Ce la FORA SA sb RR Lrgra | 16 I 10 4,43 7 481 121 | Tall erstad Apart Booker APS een 109 7 710 84 22 | NaN SON Eros er oden bult 169 IO 3,691 786 6I | JETS LOT NINE SR BEA Sr ve aa a ARN 27 2.113 955 268 | Summa: 593 | 67 |. 20,844 |: 2,703 646 | | | See AREA Fe TE | | Procent LE33 16 USLA | 2A NK I sammandraget medtagna egendomar utgöra endast sådana som gått i handeln i spekulationssyfte, vadan sålunda egendomar, som genom arv växlat ägare, ej medtagits. I genomsnitt hava egendomarna gått i handeln minst 2 gg. under 5 år, vissa egendomar har växlat ägare 4 gg. och ända upp till 7 gg. JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 65 Å samtliga egendomar föreligger överavverkning genom företagna, för skogsbestånden skadliga dimensionshuggningar. Av undersökta socknar, företer Jerstorps socken det bedrövligaste resultatet, där ej mindre än 64 2 av samtliga egendomar bytt ägare under den korta tidrymden av 3 år, upptagande 34 2 av socknens pro- duktiva skogsmarksareal. Socknar i likhet med Jerstorp, som från avsättningssynpunkt ligga lämpligt till, hava givetvis under krisåren varit särskilt utsatta för egen- domsjobberiet. Enär egendomshandeln för närvarande utgör den största faran för skogens bestånd, har styrelsen beslutat ingå till Kungl. Maj:t med underdånig anhållan att åtgärder måtte vidtagas för att få till stånd pro- visorisk lagstiftning för stävjande av skogsjobberiet. Jönköping i mars 1918. På skogsvårdsstyrelsens i Jönköpings län vägnar: Ivar Berg. IWilh. Lothigius. 5: Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. EZ 5 8 I 0 Jå lg LSER BERÄTTE RNAS SVÄRDSSTYRELSE , SKO( 66 I8"T6P'r |0'0F6'z | ewwng | SN AES SS lr la (CA S = |8:208p 1o's09'€ — 0'p81'z o'ck9'z| 30 |0'086'0|0 660'T | LI6I ap IE Uap SurujleY z = = = - — — — — = 10'89 le'g9 fnjsjeiejeerbie ale rare vesie nee VA TTT USTA TS PD UTNSI OR SE TI = = I == — 2 192-681 - = 28'zT0Z fe 8'L€0'1 |8'€10'I |103uejd Ar apenIiq UPM 193UIAYI ) '2s 6€1 [IN apeuwepn I03ueld Yo org : ER SS) FE =O GG | SEO) = 2e'gLo'G — 18100 |e'c0€ kosueld Ar aprernq pow 193uanAX | | | £fob'I IN apeuwrjn I03ueld 4Yyvo 014 ole | | [elek [ga L'ebl'l 2 (e'te g'gp free speur peropyenuoY | | | | BulposBoxys pia Buesiejuejd Yyvo -oIg =S No CE = Il = | = ORG | | ; | + eusoloxsiuejd I 103ueld apejoxswupn | SS | | | | = | 5 Rea + 8'p Jo'61re [8808 free euxoloxsuerd I NLHN NR Ög - =] = SR | la I 8'I6F'P |0'056'Z |ewnwung = 23 | | | 0'FOL'[|0'6IG free 9918 I9pun ox 1340e[Y Ev ERA | | | 0'670'2 EA | SE AL o'g |s'€9n |o's6 free are sopun J9unuoXITEL = Sjö gl a 0 SV | 0108 Jar | OXOPL 0 "OP Ö'g o'p99'T |o'g96's$ | — | — 10'609'6] — |o'rar'€ |o'9cg'ö eeeeeeår6r stef I uap Suruleqad SE SU SR PS . ENN BRG) SEN 25 | BvENNN | bre | 000'T Oz 1 Of) Of) Bf | 002! 10 ESR | 0/7 | 9/ | dl | 3 | I in | 0 | 8 0 | 0 | ö I I I | å I [4 ARA | GE EES Ih lö5r | h | Ih Iz | I SITER ARA GE = : SR GE RR i z | - å ER uuoT:wulvi| 4 UPI31I2g -13A HIE'T ugIr) | HEI KANE Sa EL SANSE POSSE = d S | SR 0 Id ROR TESUT ST ”£I61 Je JOJUBjd Y20 QIJ J9AQ BEIPULEWWES 'LIO1 I 212901 JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 7 Tabell II 1917. Sammandrag över skogsodlingar å kontrakterad mark år 1917. | Skogsodlad areal i hektar | Använda dagsverken | | BASE | — | Antal Härad | Nykultur | Hjälpkultur | = F stäl- ST 2 RR | I Mans- | E Barn- : len Norra Vedbo ...... NN RO gal KÖSiEee AT 45 189 5 Södra re 4,00 | 22:00] — 1 | 0530 24 Think OD5/SL EET? 453 7 fee Sega — | 37.80]7— l24,25 | 363 | 195 | 226 |, 784 | 16 IJÄStrar SON ar NETR2RSOlA dr 7048 hyras 146 | 4 KEVCtA: sycp roar obest 25) 5,00] = = 31 | EX 20 68 2) Vistas! sole enyeee sär | BORIS 5 SOM 14 fö) SER ESP OLA |.28,00,.| 9,70] 5 ER XTOFPINEETG | 37 322 id IVIaStbO" ösbebeng. sus 30508 | 106,82! AN 59,70 | 1,148"/,| 651!/,| 273”/4) 207457 MS 75S MANA AN. foder — | 54,3] — | — | 445'/5| 228 | 1554)! 829 | 15 Summal 71,02| 272,15] — | 90,25 | 2,555 LATA 946!/,|: '4,915"/,] 132 TOR | [RANE Tabell III 1917. Sammandrag över skogsodling på grund av rekvisition år 1917. Skogsodlad areal i hektar Använda dagsverken | = RE || ER ES NE Ev. SET | | Antal Härad | Nykultur | Hjälpkultur | | = cn stäl- — — — — < E || Mans- | 5 Barn- = len sog ELAN o Plan- 3 RB Saädd | ; Saddil er: 2 [8 a | | tering | tering | | | | | Norra Vedbo ...... | 3020 86,70] => 34430 || O52 | 219!/,1 483 1,5542/5 65 Södra OR NRA | 22,10] 103,10 — | 44,08 [1,085!/35|- 400 648!/,| 2,134 98 ÖStran I Be Åars 24,65) 199,84] 0,75 62,61 |Ir,789. |IKHO468 INyTLS 3,953 21 | | | | € [VÄStra ts. ges oreda. 60,90] 209,32] — | 74565 11,945 926!/-11,073!/4] 3,944”/4] 230 NYTISTE RR Nr ER sed Te] = 1500 || I13 45 so 238 15 PRAT SDs US 18,98] 104,28] — 26,10 I1,104!/, 508 484 2,096!t/,] 108 | | NIO Se rtgrdsrneete 138,60] 15,80] Oo | 4,30) 790 SD 229 1,391 110 IE TIN BLATTE | 148521] 602,97] 0,50 | 35:80 |4,933!/4|2,584?/,|1,974?/, 9,492"/4) 527 BYSEDO UU) e EINER SS | 136,45 90,23]; 2,00. |-40,36 1,831!/.]| 879944) 694 - | 3,40517,| 189 RN RNA fe RR ET) Summal/ 556,09] 1,523,74 3,65 133320 |r4,4432 6,981!/,16,784!/, 28,209'/,| 1,463 | RR a I | I | | | | — 2,079,83 336,85 | | | | - | | 2,416,68 | | | | 197. RÄTTELSER BE SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS 68 1e3ep IOZ | 107 z$1 05:66 | oltg 9€z le I oSI I SETT ESKO Vv 'ewwuns onpnm pp mpnw CnnnanmmmhMm-—=e———-.! [209 I IS L+$ SLiGe 00: I ot TAL 2 of FE L o5t199'1 | BE SS SENAP USER RNA SR OdISEA Iz cz Set bI Set] eS 9 ford Rd I oo'bLL | LOMMA: IKT LL Of OLE TA OO Te 04150 TI g 086 Mr 4 (a va 6 00:00 I TROR OO OR YO SOLO GC OL oh [NM c £ + 00: g Pre 2 Ya € - NE votObI | oo 0 je ab elelsinin.e AIG. 0 KR BBR LISTA SI 61 oci I SE Si JR JR 3/91 | | I oo'gbg | sov es”re BBR BR RR RR fas 0 PIA, C c z | | ZI 8 Sz'1 SL I I NG Fe GE 00 61z NESSER RR Go eSEÅ LP zz oftpz EE H 9 KET ot I I JAS SPefälke ST | söder rr PR RAKA e11S0) SEG Li 00: zz og'z SS 9 - fb -- — oStgI1'I | « — EIPOS L t Es ob: PI a Jö VV Ar ostgbg SAMAR ED ELAKRIAERLRA RTR KINRRNA oqpaA eIION | | —— I 3 | SR es [Ear penog |2puessel | Supuey | | 12 Ieq Iey lag 3 Ar -ueld — |-9q sxrewl piga nl | DEIOI utses | | — usjeare users | Funes | [eare e PENN 9 II Sum SBuru -SBOYS | SUIBOYS | I 1e3eq epreuwn pra | | — eproaogq — | pPerseH [euv | 40 Suru | eprewgn S | : -YIBWIN | -YIJAAL | PEYIJAAL | PIA : | 3 ejuy | pen | | peng Ar ade | pengar: ÖV Ed ar pia pra PIA. | spent | EE | | eTe10.L SpenlId | PET | PEN | | | JL "L1I61 JIY Speljliq IPeuwrj PIP BUJPIJNLABONSSUB] AR JOAQ SEIPULLIUUWIES "LIOr AT "Qvr Revisionsberättelse. Undertecknade, vilka såsom revisorer granskat skogsvårdsstyrelsens inom Jönköpings läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning un- der år 1917, få härmed vitsorda, att räkenskaperna äro förda med ord- ning och noggrannhet samt försedda med vederbörliga verifikationer. De i styrelsens berättelse lämnade uppgifter angående verksamheten under nämnda år hava vi funnit överensstämma med räkenskaperna. Vi hava genomgått de värdehandlingar, som finnas i styrelsens för- var och funnit dessa handlingar fullt tillfredsställande. Brandförsäkrin- garna å såväl fast som lös egendom hava vi funnit betryggande. Angående verksamheten under år 1917 få vi, som jämväl tagit nog- grann kännedom om styrelsens protokoll, hänvisa dels till styrelsens be- rättelse och dels till följande sammandrag av räkenskaperna, utvisande tillgångar och skulder såväl vid årets början som vid dess slut även- som inkomster och utgifter under aret. Ställningen den 1 januari 1917. Tillgångar, INNER TARIET s4026 (42655 FIG R SERIE Leo 0 ner STERN 783304 SKOTER 2 AN Fa ED ST radar sgge lessen east 245;057340 121 SYD LON no pre ps PER mr a po ne oe Se Sy NAR REFER SKEN a Ra ms 1 bo |G [SAOKS) BrOkJän Snin gene Aa rr OR LA. OR SIIRREN 6,692: — Rast oh eten; (550536 DARE RA After EN GIG WIN ders ökningar CHAN feta oseber Roe: LLEKKEua os A stake rA Rs sned do5332 Jordbräkarnesi Försäljningsfötemng. .........csscwsesssssd 2TINST BANSSSke NR FaR RN 0 i nada lorsidosed rr re 520 IRA ROT FOT CE Up fos NN RR TR Rd mm Ar ar Sn SE Sr 3,000: — KASSA b eh allning:. ses Aer NR maa rd ASSR 3,883:96 66,218:17 Skulder. Skossvardsstyrelsen 1, Skaraborgs: läll so s.ccssdsrssosdsensr 149: 58 TLA Sar tOM ETS Kul G Ön a ou et segel ssh 66,068: 59 66,218: 17 70 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Skogsvårdsstyrelsen inom Jönköpings läns landstingsområde. Räkenskapssammandrag 1917. Inkomster. Kaässabehållning ....=.. dd. 593140 FÅTAL art ebOElf oabE. cons bs le ionds le 3,883: 96 Statsanslag till uppehållande av skogsvårdsstyrelsens VETKS ANN CT Sas reg ra dre ejele ajekelej a [NR RAS slä rien jga I1,500: — D:0 till 'skogso dlingens bettälmjanCle: v.ssts...c..ss.iise.s 8,540:— SKÖgSVATGSAVOIEE He oss L ARE UNOC ITE SIRNEES RIAA 0) STA 63,542:107 Amska gr9fräns len dstung: Amra dude. INS SRA. 5,000: — d:0o a a tSha nin ESSAlSkap! fryses törörersndst bys AbOOOE d:0o » do, räntan från Lindströms. fond ... 200: — UIVE TEEN ET re an md äss rr a SR SR a a ak 8: — SKO 250 MI ON CLVERS CR se ofte ade Ser SE Er RAN rna se nere ee 296: 65 IHTÖROCEK SPLANtON S.S AELMEEE SåZILI ene FLEN RAS TE Lo Al: 25,814: 96 PFantSkolorret0- RN RAA ERA 44: 70 Skogsundervisning jämte kontant bidrag och ersätt- I 2 LÖ TANGO LAT Gro n ga så äje 0 SE re Se Ers Deng 3,114: — Biträ dess. Ae oh ae Es RN Re NN NN) =. 1 BRED RR Rd skala an 2:25 HO INFO RI ATA OT ITA 2 CIN 0 a See ter SE SES NA öra br Na el äletrert 154 ORGG EXPeENSEr = betett ARka srAC ALIBI "ER NT SURERNIEE a Ders [00: — Unidersokningantenb) Stone na Saeed. MANA. ssh 342: 05 UPP IUPD ATA TOT ee Nl d ad a Blic ARSA so 2,270: 09 SEEN by fa a NR AGS SÄ RT Go Rn rr ARE ESSEN 1. B3ALO SÅ CAN Oo nanssonsi domnattonsfond,| fällt. ...t....«s.«u. 500:— 114,005: 87 Kronor. 121,579:93 Utgifter. TIRVETN CANE TRE FE fega BN ft far anod) ala fe öka a ASL BO arena a olaga SSK SSR Skogsodling : Skogsodling enl. åtagande jämte div. omkostn.......... 0, 33 ET ÖMO ChP LATO EA N ri ere esk Ser ESS Mete sabel 6,646: 80 PTÄRGORE TS pA SSA SVG sr0 nga BT ae ÄR RAA ER BR fd SIE 16,072: T4 EJantskölore. FREE lt fe soon seen ser lr nde sr Re TERS 3,841: 57 Reseersättningar ........ (08025 550R IS LINS 009505 INY FANNY YO EAS 60 42,605: 73 Skogsundervisning: Kurser, utdelad litteratur! ms sr 3,078: 88 R/ESCerSäktallgA co der al dess osar RIIS Aus seen bat 661:95 —4,340:83 AVÄLKDID SA förs SR Rear so og jä del dfa ek TJ ro EE RA GORAN EEE SJÄL ESS 2:30:-25 Transport 2 SOK Öre JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Transport 50,556: 12 BEE GLe TOT: SKO grav mn a a aa eler tare & 1,029: 50 AVVerkningsunUdersOkNINGAE ct, bios ynssaoa rise sueor oceesen 669: 35 Fröklängningen: Inköp av koks, arbetskostnader m. m. ... 3,393: 69 fr tlörsakring ARS RR a ER Sera a So RR SIREN 100: — — 3,493: 69 HS TOA EKOT en fed rg rr Ro då Am aa om a a äg onda 646: 80 Expenser, hyror, brandförsäkring och kontorsperso- EES SSR TEA EN BA Tape cr Bh SK ne Se Vr SRS 5,040: 72 BEISloner. =... Sy dykta färgat a rr olanleslare ölen 631: 47 IKT CCS OKT ATG DL pl Va do Nah bel fn sn ess sr ör ata nere NÄSA 78: 05 SJEVESISE VOCH, sheVISOECEA godt ostgs dope Ser aa oa ög SN 303: — LATTE AA RA 0 TN fa 2 ET ANNIE vn AM GENER AS Omkostnader för taxering till skogsvårdsavgifter ...... 500-23 Anslag till pensionering av styrelsens personal inklu- FNS TEN Ne bs SNS FER era re AE ARN SUSAR TN 350: 20 lUpplupna räntor som SAKkefhCt oocmscod.......soooccssee rn edt HÖZS Smål. Ensk. Bank. Upp- och avskrivning ............... ÖS 78 » > > SAP IralkAkKnINS, oso ss 30,133530 SÖS AD CSES ASSA a on dee ASKS orda a un ade SNS NE 229: 99 Summa kronor Ställning den 31 december 1917. Tillgångar. HSK GI tANIGEN free. Bag. Se RARE NOSA Ga K Id AAENRR 71,303:05 FE GE AA So a betr br 5 RA RA mn aa daner SSA 16,270: — IEEE AE ERA r Sr ls OE OaENE LARSEN ER IPA SE 11 IAI IR Eröklängningen, inneliggande förråd ................. ...... 951: 60 NYASEISS elen = Ses SST N NS NN AT TALA. gr ANS 1,000: — öRIGIerSO KMT Katt CIN AN Soe, SARS BIE Ge OC. US 540: 42 Hjordbriukanmnestförs: förening. Eu, fö Dia Brud BR SN Smal. Ensk.: Bank, "Upps och avskrivning. ..:dossods 8,317:78 » » SERIE ATS ra sr oh asn oe smrg er 36,183: 36 SkO8SvAr(ISStytelsen ii öSkatdbhOrgStläD...d...sovc sco I; fögT 2 SISSADen a Son AN sh SA ARR a me oa dens SN EA 229: 99 Skulder. SWAN ODaRSsOnS CONAHONSIONA —:............scs2sr oso se oa 500: — PS ÄN ars UtOvERESKULHSN or nere od rede SÄL Ira odd RNE 82,865: 49 70,848: 70 FArJ ITIS 121,570503 83,305: 49 83,365: 49 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. ST N Till sist få vi vitsorda, att styrelsen med omsorg och noggrannhet handhaft de till densamma hörande angelägenheterna samt att tjänste- männen med plikttrohet och skicklighet fullgjort sina åligganden. Med anledning av vad sålunda under revisionen förekommit, hem- ställa vi att ansvarsfrihet beviljas styrelsen för dess verksamhet under at. IOF. Jönköping den 17 augusti 1913. G. Lindman. August Stork. Förordnad av Kungl. Maj:t. Utsedd av landstinget. Hj. Leyonmarck. Av hushållningssällskapet utsedd revisor. Berättelse över skogsvårdsstyrelsens i Kronobergs län verksamhet och förvaltning under år 1917. De enskilda skogarnas skötsel och vård. Den högkonjunktur, som under verksamhetsåret varit rådande för alla slags skogsprodukter, har helt naturligt återverkat på länets enskilda skogar i så måtto, att avverkningarna inom desamma antagit större proportioner än under sedvanliga förhållanden. Virkesprisen befunno sig under året i jämn stegring och uppnådde slutligen en höjd, som låter 1917 framstå som ett virkes- och vedpri- sens rekordår. Sålunda stego prisen för rotstående sågtimmerskog ända till 30 kro- nor pr kubikmeter och för massaved, framkörd till järnvägsstationen, till 100 kronor och stundom däröver pr kubikfamn. Att så höga virkespriser skulle utgöra en stark frestelse till forcerade skogsförsäljningar och avverkningar kunde förväntas. Sågverksindustrien har sålunda tillgodosett sina ökade behov av tim- merskog, och om även de rådande politiska förhållandena i någon mån utövat ett varnande inflytande mot överspekulation, kan dock som all- mänt omdöme sägas, att mycket stora områden av äldre, sparad skog under året tillgodogjorts av länets sågindustri. Avverkningen av massaved för de inom landstingsområdet belägna cellulosafabrikerna har under året uppgått till i runt tal 60,000 kubik- famnar, vilket utgör en ökning av omkring 15 0 mot föregående år. Där massavedshuggningen skett i form av skogsvårdande gallringar i tätslutna ungskogsbestånd har sådan avverkning varit till gagn för be- ståndet; men förkastligt och ruinerande har det varit för hemmanet, där massavedshuggningen skett i form av nedmejning av hela ungskogsbe- stånd, vilket förfarande tyvärr i många fall kunnat antecknas. pf! SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. Den under året rådande bristen på stenkol för industriens och järn- vägarnas behov medförde stark efterfrågan och prisstegring på vedvirke. Under årets första månader, då länets vedbyrå ännu verkade, kunde vedprisen hållas inom rimliga gränser, nämligen till 20, högst 22 kro- nor för famn 1:ma björkved (å 108 kf.), levererad vid järnvägsstation; men sedan Statens Bränslekommission under försommaren trätt i funktion och priset på vedskog å rot även inom detta skogrika län bestämts till det oskäligt höga värdet av kr. 8,25 pr kubikmeter 1:ma björkved, sprungo vedprisen plötsligt upp till en höjd, som blivit högeligen be- tungande för industrien, kommunikationerna och enskilda personer i stad och samhällen. Genom Bränslekommissionens verksamhet inom beslagszonerna hava emellertid stora -skogsområden blivit underkastade genomgallringar, vilka i stort sett utförts på ett tillfredsställande sätt. Dessa gallringar, som utan tvivel komma att befordra skogsbeståndens ökade tillväxt, hava även för den skogsägande allmänheten ådagalagt, huruledes mindrevärdig skog, som hittills vanligen lämnats att ruttna på rot, kan giva ägaren avsevärd in- komst. Det torde likväl böra framhållas, att den enskilde jordägaren omöj- ligt kan åstadkomma vinstgivande gallringar under nuvarande av B. K. uppdrivna dagsverkspris, vilka sannolikt komma att fortfara i flera år. En följd av de höga vedprisen har även blivit tillvaratagande i stor utsträckning av å hyggen kvarstående stubbar, vilket skett såväl genom sprängning, som medelst maskiner av olika konstruktion. Därjämte har iakttagits huruledes upprensning av å hyggen kvarstående tras- och marvuxen skog skett med större beredvillighet än eljest. En mörk punkt i de enskilda skogarnas historia utgör den under aret i spekulationssyfte bedrivna handeln med jordegendomar, varvid åt- komsten av hemmanets eller egendomens mer eller mindre sparade skog utgjort den huvudsakliga lockelsen. Oavsett skogens ödeläggelse, vilken maångenstädes omfattat de i hög tillväxt befintliga ungskogsbestånden, bliva sådana »vandringshemmans» jordbruk i regel vanskött, ofta med- förande den siste innehavarens ekonomiska ruin. Som allmänt omdöme kan sägas, att de enskilda skogarnas omsättning under berättelseåret varit över hövan stor, samt att årets avverkning ganska väsentligt över- stigit skogsbeståndets tillväxt under samma år. Skogsodlingen. Under berättelseåret kunde skogsodlingarna utföras efter samma sy- stem och i enahanda omfattning som under föregående åren. Såsom ledare av kulturerna hava under vederbörande befäl tjänstgjort 45 st. skogsplantörer. KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 15 I enlighet med avgivna skogsodlingsförbindelser hava skogsodlingarna a hyggen, avverkade efter 1905, omfattat en areal av 1,938 hektar. Vid länets folkskolor, under ledning, dels av Styrelsens plantörer och dels av folkskollärare, hava av skolbarnen 'skogsodlats 83 hektar. Frivilliga skogsodlingar å äldre kalmarker hava under plantörers ied- ning utförts å 190 hektar. Samtliga av skogsvårdsstyrelsen under året anordnade skogsodlingar hava sålunda omfattat en areal av 2,211 hektar (= 47422 td). Å inom länet belägna större bruksegendomar hava med skogsvårds- styrelsens partiella medverkan i form av fritt utdelat skogsfrö och plan- tor utförts, dels obligatoriska och dels frivilliga skogsodlingar, nämligen: 27 Å SO SENE TE ES LER, KS a a AK STENS AIR Nn 14.0 hektar RSS JOSEF OTASE DI (GR a a oda dere s/s ra RARE FE EB » NTE URFOrSLecHUulOs2jfåbilEs dom smsnag bodar TS Ola STAR UN EL KA 5 SAO BIS SOPPA Bodas stol I RORLATE ETS » KI BOEShOlms: cellulosar tfabnkoog sco so icsts bed EAS 44.0 » > Strömsnäs cellulosa och pappersfabrik ................. 290.0 > 2 C)PFCtorsST glasbrukves ATA BON -ONlycesatln: 33.0 » 3 Örmeasbruke! hostas. P5. SDU. BEST I Oe 233 a eV l 16.0 > FORS aneehulOsA, LADRIKES AE oe ass (oe er tue asker soo I102.0 FISKA SKLON AG ET LEKD OF ET r ob oslo saga få fre ERK NEJAO » RE ELERA FOES HECLIULOS AFA TNRTr för Fong sor a des AA RA 58.0 > Inom hela länet har skogsodling sålunda under året utförts å en areal avis. 144 hektar. (=.:60,288. td). Till årets skogsodlingar har Styrelsen gratis utdelat 1,312 kilogram blandat tall- och granfrö, samt :2,992,000 st. skögsplantor. Inköpt skogsfrö. Under året inköptes: j 154.87 kg. tallfrö för en summa av kronor 1,381.90; 101.38 kg. gran- frö för kr. 302.50, samt 10 kg. bergtallfrö för kr. 94.50: Plantskolorna. I Styrelsens trenne plantskolor utsåddes våren 1917 532 kg. tall- och granfrö. Plantskolorna hava under året något utvidgats, och beräknades vid höstinventeringen innehålla ett för våren 1918 disponibelt plantma terial av omkring tre millioner plantor. 70 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. Utdikning av försumpad skogsmark. Ansökningar om bidrag till utdikning hava under året inkommit från länets olika delar och omfattat avsevärda arealer mer eller mindre för- sumpad skogsmark. Till följd av de högt uppdrivna dagsverksprisen och den allmänna bristen på dikningsarbetare hava emellertid endast ett fåtal dikningar blivit utförda. För underlättandet av utdikningar och bäckrensningar å enskild mark har Styrelsen beslutat att under näst- kommande år höja bidraget från 50 ?0 till eventuellt 75 ?0 av beräknade dikningskostnaden. Skogsavverkningar, som föranlett undersökningar m. m. Under året hava systematiska hyggesbesiktningar företagits inom flera av länets socknar. Med anledning av dessa hava skogsodlingsförbindelser avfordrats ve- derbörande skogsodlingsskyldige; och hava sådana förbindelser inkom- mit till ett antal av 668 st. omfattande en skogsodlingsareal av tillhopa 2,188 hektar. I sex fall, i vilka godvillig överenskommelse om återskogsodling icke kunnat vinnas, har Styrelsen nödgats ingå till Konungens befallnings- havande med begäran om laga syneförrättning. Åtgärder för spridande av kunskap i skogsvård. Under året har Styrelsen prenumererat på Svenska Skogsvårdsföre- ningens publikation »Skogen»> i 130 ex. samt på tidskriften »Skogvak- taren>», i likaledes 150 ex., vilka skrifter utdelats till plantörer, folkskol- lärare, Skogsvårdskommittéerna, sockenbibliotek o. s. v. Länsjägmästaren har hållit skogsvårds- och repetitionskurser med skogsplantörerna, föredrag i skogsvård för allmänheten, undervisat skogsodling m. m. vid länets lantbruksskola, vid Vexiö Seminarium 0. S. V., varjämte länsskogvaktarna under tjänsteresor lämnat skogsägare upplysningar och råd beträffande skogsvården. Under året har en biträdande länsjägmästare blivit anställd. Disponibla medels placering förmedlas fortfarande av Sydsvenska Kredit A:bolagets avdelningskontor i Vexiö medelst depositions- och löpande räkningar. KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. TT Skogsvårdskommittéerna uppgå till ett antal av 52 st. Styrelsens sammanträden och expedition. Styrelsen har under året haft 8 sammanträden. Väderleken under året. Liksom för jordbruket var försommaren 1917 mindre gynnsam för årets skogsodlingar. Den ihållande torkan förorsakade de tidigt spirade plantornas död på mera höglända och torrare lokaler, varemot plantorna motstodo torkan på fuktigare. Sedan likväl den länge åtrådda nederbörden inställt sig, började massor plantor uppspira ur utsått frö, som under torkperioden betagits möjlig- heten till groning. Tillföljd av den ovanligt blida hösten blevo dessa senspirande plantor tillräckligt förvedade, varigenom de förmådde mot- stå vinterkölden. På skogsväxtligheten i övrigt utövade den mindre tjänliga väderleken intet menligt inflytande, med undantag i Sunnerbo härad, där senfrosten skadade granplantorna å exponerade lokaler. Skador å skogen. Nämnvärda sådana, vare sig i form av stormfällning, snötryck eller insektshärjning, hava under året icke förekommit. Skogsvårdsstyrelsens ordförande f. Överjägmästaren m. m. C. A. F. Gyllenkrok begärde vid årets slut tillföljd av sjukdom entledigande från nådigt förordnande som Styrel- sens Ordförande. Skogsvårdsstyrelsens inkomst- och utgiftskonto för år 1917. Debet. Ingående behållningar. BNI EA TATE I ASS AT mon Sa BLS AES fä a fr 0 a TN EE 320: 66 Å deposition i Sydsvenska Kredit A.-B. ....mmmmmsmmn. 47,000: — Å löpande räkning i > » ASSR LE NS oa 12,246: 21 iBörskjutna kostndder.å ld82 SYDEÉ moscsatlslluersnsd 343: 30 LITE Eee ALE OR Sas SEAN NORD SUNE NGE NA ör s FNA3: 03 2-1 AAA Ae 79 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1017. Inkomster under året. SKOgSVÄr ASAV GILLET oms sö soo Er ee Se sar ag a AE BOÅ 25 StATSAN STAGE Cosas mf öplr s ears eka I NAT NF ES ER RR mr dr a orken RSA 2,200: — RÄMtOL- pg 00 se go sånna a rd AN NAR RS Ra la ÄT AV 3005 325 Återförda kostnader för laga Nye ESSVDET A p.rricteere. sed 674: 38 Pensionsfön den: "skuld enl arG SR TE ETT Kredit. Pensionston denstskuld Fran cz) TmOMs Utgifter under året. SKO &SKINUC Ta Ao ers ARR SR RA Ra a an SER 6 ER 9,204: 50 Platskolormagt . Marda headset SSA RAR een or AA T;805N 75 UtdikninsarL0, Ge SUBST RN RN 585: 50 SKORSLÖ: a Var edt tpalyd acdasnsd gare iesde. skr de sädeke 1,802: 19 FLYG SESbesKeun a OA. ctotbol scsagd dd peka frrcecel sko R EL DLE ERA 603: 92 Utgifter! lor: sko gsutstallnin gen oe a : 0: 62 ASVIOTVTN gr AIN: Ag orckes op SRS Lt jefa ERRE RR oc Da SAR ÖNS EX DENS EIN ANS rer sasson a Nålen SR a sn Bad ERS NS 1,502: 05 FLYTOETS Ne 6 OR. UDI SLOTS BIR Slo FLEET IResestoch cdastraktdmenteD tunt ioksbs db. yu. 4,0635: 20 IDTVENSE NO NIKOS ti MET orerar sars AR Ar Am me I,109: 46 INVentarner 5 or avskva oe ges d oa «dad Sa 2ATNGS Förskjutna kostnader för laga syner, avskrivning......... JTERSS Prenumera OMEE mo... rens osenen n NS RPRIR RR AD Ge ARTNR IT; SNGENs Pensions fonden: Omö-—T0 NJC tarSkaySättnang seed. Behållning till år 1918. IKON CATE 1 AKKASS AIN sne dere RR ERA Eve AE ERA SSA Å deposition i Sydsvenska: Kredit? AB: "snoddas 76,000: — Å löpande räkning i » » SANNA sd ASS AGEA I11,093: 67 FOTSKJURYA KO Sth ASKS IVAN RIE rat vh ah RER 27042 TkasaAlhyggessyners a nuet Fal eIERIE Sad 990: 23 | OST ODEN ONE RA a GE AE Fr rd NA fa a ar SN BARS REL ra ARA I, 3-JA5 os ÖT, 421: 84 6;000:— 128,845: 04 2,000: — ÖT,OÖSER Summa kr. 128,845: 04 Inkomst= och Utgiftsförslag för år 1918. Debet. BeraknadHBe halla oa Fan MAENO TA a Kungl Majts "anslag. Scb: Se eRETAR ar SN SARA 2,200:— SKOgSvardsalgtiter försa gsvistos se FSS RSA 45,000: — RÄM OT: NMÖLSLA SVIS AA KE Ses RE SENSE IE RR eA MA 2,500: — 49,700: — Kronor 133,700: — KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 79 Kredit IL CYIXET ” SAST CI a RA ed SA da sp ART SERENA ESR TA T40004—-— Besomoch dagtraktamentéen dö......cis..s.rusiloooosrnens 38,000: — Skogsodingar, plantskolor, frötnköpP, so sop.ic..dscese 30,000: — [OS BI RN TIA Oh Ar ed sa re Ra rata öl earn erste 6,000: — [EDETS SEA Np Dyr serbin guns ade pynt ESA RA AREA 3,000: — NYRatema FO Ch SIONEHTARLEIE fås fer Ae oa äs de eos rss Ib(0AONS Oförutsedda utgifter, besiktningar, prenumerationer... 8,000: — ätvsalttning tilll pensionstföndeht bss. seder dd 3,000:— -43,000: —— Beräknad behållning till 1919 60,700: — KTOnNOri 133,70 Maxzjö denc30rapil I918- På skogsvårdsstyrelsens vägnar Alexis Hammarström. Eug. Hemberg. Efter verkställd granskning av Skogsvårdsstyrelsens inom Kronobergs län räkenskaper och förvaltning för år 1917 få vi avgiva följande Revisionsberättelse. Debet. Behållning från år 19106. BIRSTA TN ÖT a KEN Snar ARNE SR EN BON bh na a ot kr a ARA SA 155185 OG IRÖTS kn AO STI ad Er AR NE ERA RAR a 4då aa Ägg a LR EE GABEI3O IDEpositons och löpande smäkhiNöN .s.c.9.siy..scckbssesadssss SOLA 0821 ASSA SANT Or ok tsar Boras ata Sia tönt FSA 4 320:66 61,423: 20 Inkomster: SARS AA STA Or rm RT a mm a oa v veil fre self 2;2003— SIR 0 OO SMAnA SAVE Cr Vesa ss se RESA RON SE AMT ar BI RASSANN FSS IEI Og eken dök skor SE ÄRE ERA eg oe SSR ONE lg SNR IRF RAL ög JOH 25 Laga hyggessyner........ an ES orre or AN SIRENEN Få FST SÅ 1, 421-84 Skulder till årets slut: RERSIORSTOD GENE ok mha maa te RR TR RR ära ata aa se SAS SL PRE SKAPAR EDER, 6,000: — Summa kr. 128,845: 04 30 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1017. Kredit. Skuld. från” ar oxrOBOrSn oo. Ouger ESA NTSE SIREN EE TE BURE ATL VE Ner 2,000: — Utgifter: 180021 Redo BRN ERA te SE RE Bg SCA Eb ARR rer 3,275: — RESO OCH CA Ara kram enten ms enas. se EE AD SSA SKOR SKULTER 10 ChSSKO 2 SKO Mjo se Sea osrn a KA AS 13,40: DA FIYS2esh esk nm sad sc. 603: 92 FLYT OF! san ÖMSE, try Ck gsm DN es 4,4 04 RÖ SKO ESUSTANIN BÖN scr boda. sr oss NAS fe er dock lea rös ser 0: 62 AvskFivning! åa invedtarlef ooccccossmdisiselssssssis störs sönunaa 2A NAO Beslutad avskrivning på laga hyggessyner.................. 71: 88 Avsättning till pensionsfonden på två år .................. 4,000: — 25,781: 27 , DA . <= | Behållning till år 1918. LINVST BAT C Tage a se dgr 5 bd fa dd fe a SANN SE na AS odon 5e I, 3JI:OS IFörskjutna” köstnaders. räknilg. ......oooosso so eos esse osne skor DVI Tag a Uh SESSyReIS, räknas sosse eder 996: 23 ID eposikonsock löpande. räkning, Oct sbo.sssiusvss. ses 4, O03O I SEYSRNDNSI0 Ve MUS a 00 USS oe SSA EGR ANAR AD FSL RS 2 CIN ISAS TE BNI Arn 1,331: 37 91,063: 77 Summa kr. 128,845: 04 Granskades kassaräkningen, avslutad för juni månad och överensstämde densamma med förhållandet. I balansräkningen utgå Förskjutna kostnaders- och Laga hyggessyners räk- ningar med tillsammans kronor 1,267: 65, vilken summa överstiger verkliga förhållandet med kronor 87, varför revisorerna föreslå, att dessa kronor 87, avföres 1 nästkommande års räkenskaper, samt att ovannämnda räkningar sammanslås till ez under rubrik, Laga hyggessyners räkning. Då av protokollen framgår, att Skogsvårdsstyrelsen med nit och skicklighet fullgjort sitt uppdrag .och räkenskaperna äro förda med noggrannhet samt försedda med vederbörliga verifikationer, få vi tillstyrka, att full ansvarsfrihet beviljas Skogsvårdsstyrelsen 1 Kronobergs läns landstingsområde för dess för- valtning under å 1917. Vexiö den 4 juli 1918. E. O. Magnusson. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. Alf. Fornander. G. Cervin. Av Kronobergs läns landsting utsedd Av Kronobergs läns hushällnings- revisor. sällskap utsedd revisor. É | j i KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. j SI Plantbeståndens vård. Ungbeståndens vård under deras tillväxttid lämnar i allmänhet å de enskilda skogarna mycket övrigt att önska, och dock är skogens slut- liga avkastning beroende av ungskogarnas regelrätta behandling. Mycket har under de senaste åren talats och skrivits om ungskogar- nas genomgallring; och tillföljd av småvirkets och brännvedens nuva- rande höga prislägen synes glädjande nog förståelsen för gallringens ekonomiska betydelse alltmer växa in i den skogsägande allmänhetens medvetande. Emellertid finnes en epok i skogens liv, nämligen den tidiga ungdo- mens, plantbeståndens, vilken period omfattar tiden från plantväxtens spirande tills beståndet vid 20—30 års åldern inträtt i gallringsstadiet. Föga omvårdnad ägnas dessa plantbestånd, vilka vanligen lämnas att sköta sig själva till skada för skogsägaren och framtiden. Vid anläggning av ny barrskog efter skedd avverkning, vare sig så- dan anläggning sker i form av skogsodling eller åtgärder för självåter- växt, förutsättes att marken i enlighet med gällande lag undergaått rens- ning, genom borttagning av den å hygget kvarlämnade skräpskog, som eljest dels skulle genom överskärmning hindrat återväxtens fortkomst och dels vid försenad avverkning och bortforsling förorsakat åverkan å det uppväxande ungbeståndet. Vidare är förutsättningen för en värdefull framtidsskog, som i högsta möjliga grad förmår förränta marken, att plantbeståndet erhåller nöjak- tig slutenhet. Ty luckiga plantbestånd bilda glesa skogar, med greniga stammar och reducerad virkesmassa. Med undantag av vissa fuktiga, syrliga lägen, å vilka björk och al utan menskligt åtgörande bilda skog, sker uppdragning av ny skog å fastmarkslägen och i stort sett endast av våra nordliga trädslag tall och gran, Självbesåningsåtgärder genom fröträdsställningar, kuliss- eller luck- huggningar kunna i södra Sverige endast tillrådas å smärre områden med fuktigt läge, varemot sådana åtgärder på torr, högländ mark oftast 6. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. 82 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. misslyckas, eller ock medföra en markränteförlust under 13—20 år, oavsett den förvildning och försämring, som under samma tid drabbar ståndorten. Denna sanning har alltmer kommit till erkännande, varför man över- gått till skogsodling för hand medelst frösådd eller plantering. Oavsett torka, frost, angrepp av insekter, skogsfågel m. m. äro barr- trädsplantorna under deras tidigaste ålder utsatta för åverkan av betes- kreaturen, där sådana tillåtas trafik på de skogsodlade hyggena. Nöt- boskapen tillgriper visserligen endast undantagsvis sådana plantor, men skadar dem genom legor och tramp, varemot fårkreaturen med begär- lighet avbeta desamma. Genom beteskreaturens vistelse på de skogs- odlade hyggena förstöras en mängd spirande plantor, och i sådana fall, där skogsodling föreligger enligt gällande lag, tvingas den skogsodlings- skyldige att företaga hjälpskogsodlingar, vilka stundom ådraga honom kostnader, vida överstigande värdet av det magra hyggesbetet. Emellertid förefinnes här och var jordområden med fuktigt läge och hög bördighet, vilka efter skogsavverkning bliva rikt gräsbärande. Skogsodlingen å sådana marker får överflyttas till motsvarande areal äldre hyggen. Genom bortröjning av buskar samt insåning av lämp- liga gräsarter, eventuellt även av konstgödning, kunna sådana gynnade områden omdanas till goda ängs- eller betesmarker, och därmed för- verkliga Svenska Betes- och Vallföreningens stora mål, som är skiljandet mellan skogs- och betesmark. Med nuvarande höga skogsvärden bör det emellertid vara varje skogs- ägare angeläget, i att möjligaste mån skydda de skogsodlade områdena för kreatursbetning. Å en del hyggen uppspira täta snår av ormbunkar, vilka verka hin- drande på plantornas fortkomst och därigenom förorsaka luckor i plant- beståndet. Skadan kan emellertid förekommas genom att med lie avhugga ormbunkarna, vilket förfarande bör ske tvänne gånger under de två första somrarna efter sådden. Lämpligt är även, att i stället för frösådd utsätta 2—3 åriga granplantor å sådana ombunksfläckar. När frösådden lyckats väl, uppkomma vanligen ett flertal plantor i varje såddruta, vilka om de få fortväxa åstadkomma trängsel och kamp om näring och ljus. Då sådan strid alltid verkar hämmande på plant- beståndets utveckling, bör skogsägaren gynna en eller tvänne av de kraftigaste individen i varje ruta, genom borttagning av de konkurre- rande svagare. Om dessa senare emellertid avhuggas vid rothalsen, så bortdör rotsystemet under samtidig utveckling av svampbildningar, vilka kunna överflyttas på de kvarlämnade plantornas rötter och för- störa dessa. Därför är fördelaktigare att vid plantbeståndets inträde i KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 83 Oo omkring 10-års åldern å mitten avbryta de överflödiga tallplantorna, vilka då först småningom bortdö, men tillika bilda en skyddande gördel omkring de fortväxande. Vid frösådd användes endast i undantagsfall, såsom å skarpa åslägen, torra ljunghedar etc. enbart tallfrö. Men å vår vanliga godartade skogs- mark, som är lämplig för både tall och gran, användes blandning av dessa båda träslags frö. Även om marken skulle vara gynnsammare för gran än för tall, eller granbestånd särskilt önskas, är fördelaktigare för granplantan, att under de tidigaste åren erhålla skydd av tallplantor. Dessa växa nämligen de första åren hastigare än granplantorna och giva dessa ett välbehövligt skydd mot frostskador. Men lämnas tallplantorna under längre tid i ostörd ro, så undertrycka de ofta granplantorna till en grad, som komma dessa att tvina och dö. Då blandade bestånd giva större utbyte av kubisk massa än rena sådana, och då granen obestridligen äger större framtidsvärde än tallen, bör skogsägaren tillse, att tallen icke tager absolut övervälde i plantbe- ståndet. Han bör sålunda i beståndets 6—10 års ålder borthugga tall- plantor, där dessa hota förkväva underväxande granplantor. Å vanlig god skogsmark, å vilken plantbeståndet är fullslutet och utgöres av tall och gran i lika fördelning, böra tallplantorna starkt uthuggas, om man önskar ett huvudsakligt granbestånd. Fullkomligt rena gran- bestånd böra dock undvikas, emedan de dels äro mera utsatta för rot- tickrötan och dels äro starkare exponerade för stormskador. Genom inblandning av tall förekommas delvis dessa olägenheter. Ofta invandrar björken i plantbestånden, tillföljd av detta träslags stora fröspridningsförmåga. Om björken endast bildar ett spritt inslag bland barrträdsplantorna, är därom intet att invända, emedan de spridda björkarna komma att uthuggas under de senare inträdande periodiska gallringarna. Men om björken invandrar i större mängd och hotar över- växa barrträdsplantorna, eller genom sina slaka grenar avpiska deras toppskott, måste skogsägaren räddande ingripa genom borthuggning av skadegörande björktelningar. Detta är ju även en ekonomisk åtgärd, vars berättigande framträder vid jämförelse mellan björkens och barr- trädens prislägen, vilka avgjort äro till de senares favör. I samband med skadande björkbuskars borthuggning avlägsnas även sälg- och videplantor, rotskott av asp samt sjukliga eller vanvuxna barrträdsplantor. Det händer ofta att lågländ mark efter avverkning undergår försump- ning. Så länge barrskogen kvarstod verkade den torrläggande på mar- ken genom sin starka vattenavdunstning; men sedan genom skogens borthuggning vattenuppsugningen upphört, stiger grundvattnet småning- 834 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. om mot markytan, med början i hyggets lägsta delar och spridande sig omärkligt mot de övriga. Stora fordom skogsbevuxna områden inom vårt land hava på detta sätt blivit omvandlade till kärrartade impediment och därigenom gått förlorade för skogsproduktionen. Varje avverkad mark med benägenhet för försumpning borde under- kastas utdikning innan återkultur finge äga rum. Sådant lagstadgande saknas emellertid och därför måste mången skogsodling utföras å mark, vilken -— ehuru ännu ej egentligen försumpad — likväl lider av botten- syra, som verkar nedsättande på skogsbeståndets framtida växtlighet. Ofta äro skogsodlade hyggen genomskurna av smala försumpade sänken s. k. dråger, vilka icke äro annat än gamla igenvuxna rännilar och bäckar. Genom att draga vattenreglerande diken i sådana dråger hindras försumpningens spridning och höjes växtligheten under skogs- beståndets hela tillväxttid. Plantbeståndet är skogens barndomstid, och den behandling, som äg- nas detsamma, är grundläggande för dess framtid. Missvård skapar luckig skog med reducerat värde, medan god plantvård åstadkommer de högträntabla framtidsskogar, som befordra ägarens ekonomi och jord- egendomens stegrade värde. Växjö i maj 1918. Eug. Hemberg. Skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstings- område berättelse för år 1917. I enlighet med kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser av den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Kalmar läns norra landstings- område härmed avgiva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning under år 1917, ävensom en kortfattad framställning om de enskilda sko- garnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning m. m. Styrelsens sammansättning har icke under året undergått någon för- ändring, utan har som ordförande fungerat bruksägaren m. m. Gust. Boréll oeh som ledamot för landstinget kaptenen m. m. Th. Lybeck och för hushållningssällskapet ryttmästaren m. m. friherre Edv. Fleet- wood. Suppleant för kapten Th. Lybeck har lantbrukaren E. Anders- son i Hägelåkra varit och för friherre Edv. Fleetwood godsägaren m. m. A. Hedenberg. Såsom länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare har e. jägmästare Nils Klein tjänstgjort. Räkenskapsförare har varit herr A. Kernell och såsom styrelsens juridiska ombud har kronofogde G. Lindeberg fungerat. Expeditionen har varit förlagd till Västervik, och har länsjägmästaren träffats alla dagar, då ej resor förelegat. Tjänstepersonalen har under året undergått den förändringen, att två nya ordinarie länsskogvaktare tillsatts, så att distrikten numera utgöra fem stycker och omfatta dessa följande socknar: 1) Norra distriktet: ”Tryserum, Hannäs, Gärdserum, Dalhem, Ukna, Västra Ed, Östra Ed och Loftahammar. 2) Västerviks distrikt: Odensvi, Lofta, Gamleby och Törnesfall. 3) Zuna distrikt: "Tuna, Misterhult, Västrum, Hjorted, Gladhammar, Blackstad och Hallingeberg. 386 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. 4) Vimmerby distrikt: Vimmerby, Rumskulla, Södra Vi, Djursdala, Locknevi, Frödinge och Pelarne. s) Målilla distrikt: Lönneberga, Järeda, Gårdveda, Virserum, Målilla, Mörlunda, Kristdala, Tveta och Hvena. I och för de skogsodlingsarbeten, som under år 1917 utfördes under styrelsens ledning voro 16 st. plantörer anställda. Dessutom hade läns- skogvaktarna under året även biträtt vid skogsodlingar, och framgår deras förrättningsdagar m. m. av nedanstående tablå: Förrättnings- Förrättnings- dagar ställen NGC angaendetsko sens ÄValds ga AN 19 18 SKO GSO Min GS IE CHA Ce ordens as RR BAN er rd 23 fb 25 17 ES rubakgENa AN EIS LI0NI OLE) sng avd nsbasdnnss FELNEBYSE ALANIS 89 36 SSE HI Grrr RAS e SAN s erfar RAA ERE ELR TAR NE ASEA 88 49 TE TVE LS Seel OA ECM Aa fer sr bs EEE Rs ngr AN Ar 51 43 Kianenngsoch plantskoleatb etene.-05 sas sa ss 1 4 BSD ECTHONS ALD ECE Ae arsa ds AG LTS NR NSL 0 Sr AR ES ANA 54 TE ING SE TÅ AVR er mr le oss Rs Saar fru gett safes TRE se Ao As i ST 63 = Summa 464 218 Under året har Styrelsen hållit 8 st. sammanträden, nämligen den 19 januari, 15 mars, 13 april, 18 maj, 23 maj, 24 augusti, 22 november och I7,.december. Styrelsen har under berättelseåret i stort sett följt samma arbetsplan, som under föregående år, och sålunda beslutat: att biträde lämnas vid skogens skötsel och vård samt vid-utsyning och anordnande av fröträdsställning, blädning, hjälpgallring, ljushuggning MIN, att styrelsen för de kalmarker, som uppstått genom sådan avverkning, som icke stått i strid med $ I av lagen angående vård av enskildas skogar av den 24 juli 1903 och som skogsodlas i vår, lämnar bidrag till rödjningen av marken i ett för skogsodling lämpligt skick med högst 10 kr. per hektar och för en areal intill 20 hektar, att styrelsen likaledes i mån av tillgång avgiftsfritt lämnar frö och plan- tor till skogsodling år 1917 av högst 20 hektar på ovan nämnt sätt uppkomna kalmarker, såvida skogsodlingen sker under tillsyn av person, som av styrelsen godkänts som plantör, dock att till varje rekvirent och markägare gratis utlämnas högst 50,000 st. plantor och LO, LG, att varje rekvirent erhåller kostnadsfri skogsodling, häri inberäknat jäm- KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 87 väl hantlangning, å en areal intill 10 hektar kalmark, som uppstått före 1905, att styrelsen, så långt tillgången medgiver, för styrelsen uppgjorda dikningsförslag bidrager med 80 Z av den beräknade kostnaden för torrläggningen, dock med högst 40 kr. per hektar för mark, som genom dikningen göres skogsproduktiv, varvid dock styrelsen för- behåller sig rätt att pröva om och till huru stort belopp i varje sär- skilt fall dikningsanslag bör beviljas, att styrelsen mot en avgift av 235 öre per dag utlånar stubbrytare, var- vid dock rekvirenten är skyldig betala frakten till och från Tuna järnvägsstation, att biträde av länsjägmästare, länsskogvaktare eller plantör erhålles av- gifssfritt under 3:ne dagar, samt därefter mot dagarvode av 8 kr. till den förre och 2 kr. till de senare, dock att fri kost och husrum lämnas förrättningsmannen. Styrelsen har fattat en del vittgående beslut för den blivande verk- samheten, så att styrelsen än mer hädanefter blir i stånd att verka för den enskilda skogshushållningen i dess olika grenar. Styrelsen har så- lunda beslutat: att anordna kolningskurser, art ytterligare öka plantskolearealen, att inköpa flera stubbrytare att gratis utlånas, aft anordna kurs i skogsodling m. m. för folkskolelärare, art årligen anordna kurser i skogshushållning m. m. för hemmansägare- söner, att höja styrelsens bidrag till avdikning av skogsmark till 50 kr. per hektar mot förutvarande 40 kr., az?t undersökning skall genom styrelsens försorg verkställas rörande befintligheten och omfattningen inom området av äldre kalmarker, att vidtaga åtgärder för spridande av kunskap om ett rationellt skötande af betesmarkerna, så att hyggestrakterna må räddas från betning, och att arbeta för införandet av virkesbesparande hägnader. Under året inkom till styrelsen uppmaning från högre ort att ställa sin personal till Bränslekommissionens förfogande, och ansåg styrelsen, på grund av de exceptionella förhållanden, som skapats av världskriget, att den icke kunde eller ville undandraga sig denna anordning, varför hela personalen från den 1 juni varit anställd i Bränslekommissionens tjänst. Detta blev ju något, som helt stod utom styrelsens egentliga verksamhet och 'som tagit hela året i anspråk, så att tyvärr en del ar- beten för styrelsens räkning i någon mån blivit eftersatta. Länsjägmästaren har förutom expeditionen haft 112 st. rese- och för- 38 SKÖGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. rättningsdagar för besiktning av avverkningar, skogsodlingar och läm- nande av råd angående skogens skötsel m. m. De olika förrättningarnas art framgår av nedanstående tablå: BesIKtMN SA suga gå saba knekt ne sb ST DAN DR KRA vär a rrlefNR ENN sele sl FE SFR 23 dagar Råd angaende (SkOgEnSjSskörS ENA: msec dsdige serb Arena sikt 16 » Höredragnoch,un detvisnin 24. .cpe-pieubs. sebbe rele rk sar Na sER nee 9 » PlantSkolearbeben:.j.:-::s4--sudkaseo SCR Neste odds rna EN FT NER 6 > DiIkningal besggwarsvaögesrhösbn REN RRANDN essens el EE ANSER ot se 6 > TÖTVCTSE, ESO Sö jgs a esse rå rr ee AR AR ARE MÅ ale Alierö, Ta SR ad årlelea fela ERE 36 » SADLAR CC Aes gr erfaren le IT ER ST ole oas ss Se SET 8 » IRESE SAT Al ork pesbbks kk Ngn essens TREA pc eg arg ärr Spa Re eld 8 » Summa 112 dagar I diverse resor och besiktningar ingår sådana som egentligen företagits för Bränslekommissionens räkning, men hava de även överensstämt med Styrelsens intressen, då de åsyftat kontroll av avverkningar m. m. Länsskogvaktarna hava, som förut nämnts, under halva året nästan uteslutande varit sysselsatta med arbeten för Bränslekommissionen i egenskap av avdelningsledare, men hava för styrelsens räkning utfört följande antal förrättningar, sålunda fördelade: Råd) angaende skogens sköts elsope esse sea aa Ar a 19 dagar SKO ISO AM SS METE fed r st er År TAS so R NG öre Eh förl as pss Usa 25 » BESTIGA Ansgar ste TS ontonche SER org EN SARS SRV: 1, AE 39 » SS CA D LU SAN georg slet söker gör la TAN ll SER Ess syrigstte ein nins nose ÅG er SES 88 > Diverse torfrattningar,,sasom dikning m. Mi. >mueskerssecsostsn ST » Blantskölearbe tens. ss ss nn md mr Sr AT 75 » I25ap Ce ONSARDE LEN oo oda ey sla SES ES sed pr pigg te eka Ts REST 54 » [RUE E YO ooh ISAR KAS SA ARA KA oe rd 09 pb OOPS ANA ASG IG RAS rag ONES 63 » Summa 464 dagar Utav plantörerna hava utförts 316 förrättningsdagar med skogsodling, vadan i allt genom styrelsens personal utförts 892 förrättningsdagar. För att bevaka styrelsens intressen vid taxering till skogsvårdsavgifter inom socknarna har styrelsen haft ombud utsedda i samtliga socknar. Skogsupplysning. Genom utsändande av lämpliga tidskrifter och broschyrer i skogsvård, samt genom de personliga besök styrelsens tjänstemän gjort hos ett flertal skogsägare, har styrelsens strävan städse varit att söka bibringa KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 89 den skogsägande allmänheten intresse för och bättre insikt i allt vad som rör en rationellare skogsskötsel. Föredrag i skogsskötsel har anordnats, kurs i skogsodling för ett 30-tal folkskolelärare har hållits vid Tuna i samband varmed en exkursion å Tuna säteris skogar företogs. Kursen pågick i 3 dagar med föredrag av länsjägmästaren och jägmästare Haller, och praktiska övningar företogs i markberedning, beståndsvård, skogs- odling m. m. För samtliga plantörer anordnade styrelsen en repetions- kurs i Västervik, varvid plantörerna fingo teoretisk och praktisk under- visning i skogsodling, plantskolearbeten m. m. Styrelsen har även låtit utdela 1,000 ex. »Kort handledning vid folkskolebarns undervisning i skogssådd. » Genom kungörelser och annonser i ortens mera spridda tidningar har styrelsen sökt sprida kännedom om de förmåner, som styrelsen kan erbjuda skogsägare. De beslutade kurserna i skogsskötsel m. m. och kolning samt arbeten med undersökning av förekommande kalmarksareal, hava icke kunnat anordnas, då såsom förut sagts, styrelsen genom rådande förhållanden ” sett sig nödsakad inskränka sin verksamhet till det allra nödvändigaste. För att verka för ett rationellare tillvaratagande av skogsavfall har styrelsen på 4 olika platser inom området låtit anordna demonstration av sprängning av stubbar medelst carlsonit. På varje ställe sprängdes ett 30-tal stubbar och höll länsjägmästaren i samband med sprängningen ett orienterande föredrag om stubbrytning i allmänhet och speciellt om dylik medelst carlsonit. Ett stort intresse för detta styrelsens initiativ kunde spåras på samtliga platser och voro resultaten av sprängningen i allmänhet goda, delvis utmärkta. Skogsodling. Skogsvårdsstyrelsen, som fortfarande bland sina viktigare uppgifter ansett vara, att på allt sätt uppmuntra och understödja skogsodlingar, har under berättelseåret utfört eller medverkat vid skogsodling av 652,9 hektar. Arealen understiger som synes, vad som skogsodlats under före- gående år, men har härtill medverkat flera orsaker såsom bristen på arbetskraft, de höga dagsverkspriserna, den ökade brukningen av jorden, allt beroende på de under året rådande svåra förhållandena förorsakade genom kristiden, varför detta endast måste anses såsom en självfallen sak. Skogsodlingen måste helt enkelt sättas efter andra viktigare arbe- ten för folknäringens höjande och utnyttjande av alla möjligheter för ökad avkastning av jorden. De utförda skogsodlingarna framgå av efterföljande tabeller. 90 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. LAorEL Förteckning över av styrelsen helt bekostade skogsodlingar å s. k. gamla kalmarker, uppkomna före 1905. Fullst. | Antal Åtgången av Hjälp- | ; j | YES skogs- Di strat rekvi- frem IFE ; ali kultur, |" Tallfrö | Granfrö | Plantor | OC!Ung, | |. Fenter: | z | hal har I | F 2 É | | g g St EIN [OS 1 NES EN AE RR HEP SA RUE IO 5,5 0,8 72,500 16,0 13,3 | MAS (envis Spis är EN De tar sjyst 3 1,6 — | - 36,000 3;0 16,5 | 18500 0 BRYR ANAR TRAGEDI I 6 O,3 TTR 56,730 11,5 ET [SVÄmn mn er bys RA AR EEE | Or 6,7 2,8 13,000 12,5 3,0 | | Mallar rd pr nere ef sng 9 13,4 759 77-500 3758 11,3 I 4 I | | | Summa | 34 | 2 NS INTS 255,730 80,8 | 44,5 | Wwe— LK m— > Ne mn 4 St I I 39.0 I125;:3 Vid förestående skogsodlingar, därav 56,8 har bestått av sådd och 68,; har av plantering, äro använda 388,; mans- och 410 hjons- samt 370,; barndagsverken och har kostnaden i medeltal per har utgjort: Sadds fullständigakt. 25: 21, njälpkultur kr) 7a75 Plantering, fullständig kr. 39: 63, hjälpkultur kr. 23:67, eller i medel- tal för: Sadd vika. 2337 per hat Plantering. kr. 30:06, per har. Å av 6 st. skogsägare upplåten mark har vid planteringsdagar för skolbarns undervisning i skogssådd fullständig skogsodling skett å 4,: har och hjälpkultur å o,g har, vartill åtgått 1,7 kg tallfrö och o,; kg granfrö samt 11,700 st. plantor. Antalet barn har varit 223 st. Åt 14 st. skogsägare har styrelsen utlämnat 119,2 kg tallfrö och 67,6 kg granfrö samt 366,680 st. plantor, varvid delvis med biträde av sty- relsens plantör skogsodling verkställts å 381,7 har, därav 212 har full- ständig skogsodling och 169,7 har hjälpkultur. Av markägare som enligt avlämnade förbindelser eller träffade över- enskommelser äro skyldiga vidtaga åtgärder för skogsmarkens åter- ställande i skogbärande skick, ha 23 st. genom styrelsens plantörer verk- ställt fullständig skogsodling å 79,7 har och hjälpkultur å 19 har, var- till åtgått 34,; kg tallfrö och 17,; kg granfrö samt 69,000 st. plantor, I plantskolorna hava utsåtts 12 kg tallfrö och 16,8 kg granfrö. KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. Tao II. 9I Förteckning över av styrelsen utförda skogsodlingar, varvid plantör, fritt frö och fria plantor erhållits av rekvirenten. | Skogsfrö Plattor Areal i har DAS trikt SN Tall Gran > Fullst. | Hjälp- kga oks skogsodl. kultur INGER ANT sover dead SN SRS EN 6,2 2,4 12,000 12,3 32 RI STS EV ARS ag er fe SANS AG MAGNA fn Ran 4,6 O,3 19,030 73 5 KIREG RN Sa ston sdf rg a KS = — 10,0C0 ,0 -— KRM In ETOD sades et ystad fps då i = — = LAKE RR SR OYT SR SEN SRS NON LE AE 4 70 5,0 = 12,0 — Summa 17,8 757 41,030 33,6 8,7 Lab, LIL År 1917 utförda skogsodlingar enligt förbindelser. Skogsfrö Pldtor Areal i har Dastrikt Re Tall Gran 5 Fullst. | Hjälp- kg kg skogsodl. | kultur | IN TOT are ESSIN TINIENSNNINSEO NET TEVEN I350—] 253 49,000 24,4 13 Västan SFSR IRENE La FR ER Ho 20,000 AT TENDENS SN ANS 05 35) ARE Ser = = AN a METZ IN EN äl 6 TD SA rg ARNELL JREA SA AES 1,2 2,0 — ALor | = | INA KEN INNE = per AT SEI AGA SNRA SR BASSE 6,5 12,3 = 30,2 | Rc Summa 34,3 17,3 69,000 79.7 19 Liao: LV: Sammandrag av inom Kalmar läns norra landstingsområde utförda skogs- odlingar år 1917. (Utav skog Frö i kg Kategori = svårdsstyrelsen.) Plantor st. Skogsodling i har Hjälp- "Fall Gran Tall Gran | Diverse Fullst. | kultur AG Er EB NORR SNES Ers. 1) 203.230] 52500 = 80,8 44,5 151: ANSER INNAN 17,8 757 34,000 7,000 30 391t 8.7 (ER RR fa ora na Sas 30,3 13,3 32,000 10,000 = 60,5 17,0 ÖNS ERA NEN IEA IRA I: 0,7 7,300 4,400 4,1 0,8 | ) RR fa RR KRANG so 4,0 19,000 6,000 2,000 19,2 2,0 0 fe 200 [NEN 2105) [Kl aber [KSR brbdetl! VENS sl rst n ala |A feat AR (ka b äte ot Summa 80,9 3722 295,530 | 79,900 2,030 198,2 | 7340 271,2 92 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. I förestående sammandrag över samtliga skogsodlingar omfattar kate- gorien: A. av styrelsen helt bekostade skogsodlingar å kalmarker uppkomna före 1905. Styrelsen har förutom fritt frö och fria plantor till rek- virenten bekostat all hantlangning och lämnat redskap gratis även- som plantör. B. Skogsodlingar, där styrelsen lämnat frö och plantor gratis, men rek- virenten bekostat hantlangningen. Plantör gratis. D. Av skolbarn under lärarnas ledning och plantörs överinseende utförda skogsodlingar. Frö, plantor och redskap gratis. C. o. E. Av markägare eller avverkare enligt förbindelse bekostade skogs- odlingar, under ledning av styrelsens plantör. Lab: V. Sammandrag av al! inom Kalmar läns norra landstingsområde år 1917 utförd skogsodling. Frö i kg | Plantor st. | Skogsodling i art | LJ S + bl NE FR | Fall Gran Tall -|- Gran |” Diverses|-Fullst'/ EL | | | | | kultur | I | | I I | Skogsvårdsstyrelsen 80,9 | 3752 | 295,530 | 79,900 2,030 198,2 | 73.0 | Privata egendomar | | | | | | I I med bidrag från | | | | | — Skogsvårdsstyrel- | | | | | ENSE TI RASER ake, | 119,2 67,6 | 226,000 | 122,600 | 18,080 212,0 | 169,7 | Summa 200,1 104,8 521,530 | 202,500 | 20,110 410,2 | 242,7 | — - a — I | 2 - — 394,9 | | 652,9 | Fröräkning. Debet. Tallfrö Granfrö 184 a BÖRSEN 832,5 kg 194,7 kg Summa 832,5 kg 194,7 kg AD VAÄNE HO CI GUrL VP a SES pA NDaAE Rör TE = AE See Använt i plantskolorna Behållning till 1918 180,5 kg 122,9 kg VARD es ISS 640,0 >» Sj Summa 832,5 kg 194,7 kg KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE, 93 Plantskolor. Styrelsen disponerar över 5 st. plantskolor belägna vid Västervik, Tuna, Toverum, Målilla och Storsjö. Föregående års plantor voro av en synnerligen god beskaffenhet. Oaktat verkställd utökning av plant- skolan vid Västervik, som är den största, har arealen visat sig för knapp och under framhållande av att Västerviks stad, som äger marken, har meddelat att inom närmaste åren staden själv måste disponera marken till industritomter, har styrelsen beslutat att i god tid inköpa lämpligt område till ny och större plantskola. På grund av den ringa plantskole- arealen och den årligen ökade efterfrågan å plantor, har styrelsen sett sig nödsakad att inköpa avsevärda mängder tall- och granplantor. Vid årets slut uppgick tillgången av: Wfallplantor "tik mes: Q SOU ME NA seek Ad ss MAIN: 420,000 st. (Efan plantor Close Srto s sfnga ot land SALE SIDA PAN '700,000 >» NININVETSCKPLANCO CISA mrs ds s ssd 3,600 >» Summa 1,123,000;) st. Avdikningar. På grund av de rådande kritiska förhållandena har, i likhet med vad som anförts under skogsodling, skogsägare avhållits från att igångsätta dikningsföretag i någon större omfattning ävensom att fullfölja redan påbörjade sådana, då arbetskostnaden stegrats till oanad höjd. För att i möjligaste mån motverka detta, beslöt styrelsen att höja anslaget från 40 kr. per har till 50 kr. för sådan mark som genom dikningen gjordes skogbärande. Av den beräknade kostnaden deltager styrelsen fortfarande med 80 Z. Dikningar ha dock slutförts på några ställen och har sty- relsen utbetalt bidrag till belopp av kr. 160. Hos styrelsen finnes inne- stående kr. 12,068:40 av redan beviljade dikningsbidrag, då styrelsen, inseende den svårighet som förefinnes för skogsägarna att under nu raå- dande förhållande slutföra dikningar, beviljat anstånd med deras ut- förande. Biträde vid skogens skötsel. Efter ingångna rekvisitioner om biträde och råd vid skogens skötsel har länsjägmästaren utfört dylika förrättningar under 16 dagar och läns- skogvaktarna under 19 dagar. För övrigt har länsjägmästaren och läns- 94 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. skogvaktarna i samband med andra förrättningar för skogsägare påvisat de skogsvårdsåtgärder, som i ett eller annat avseende varit erforderliga. Styrelsen har under året lämnat biträde avgiftsfritt till utmärkning av gallringsvirke och fröträd, utstämpling av saluvirke, rödjningsarbeten Mm. IM. Uppsikt över skogslagens efterlevnad. Av länsjägmästaren och länsskogvaktarna hava tillsammans använts 112 dagar för besiktningar. Härunder hava 91 olika platser besökts där avverkningar pågingo eller nyss avslutats. Av dessa avverkningar an- sågos 14 st. stå i strid med skogslagen. Från 9 st. kunde efter an- modan från styrelsen skogsodlingsförbindelser erhållas, men måste å 5 st. syn enligt $ 2 av sagda lag begäras och har vid alla, i överensstäm- melse med styrelsens uppfattning, synemännen ansett återväxten vara uppenbarligen äventyrad. Härefter har uppgörelse träffats om utförande av påsynade skogsodlingsåtgärder. Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstingsområde räken- skaper för ar IOI7- Inkomster. Behållning från 1916: [KATIE St EIYGE SID FT sa Re RN dd a a be NR a 7 sf RR AR AT; BADAR Anslag: Statsbidrag till bestr. av styrelsens verksamhet ...... 8L5OO0 : Statsanslag till skogsodlingens befrämjande ............ NN SEO SSVARAS AY SLL EL ob rer ra dara duns ae Betr nn 30,960: 35 IVAN GS ti SE CS KASTA Ck n a ASE AR KEANE I SN 1,000: — IEltshallmmgssallskapetstanslap ss vikas toast ae 1,000: — 38,103: 85 AD CFA KT ARSVDSKOS ENAT STNN SNS SAR TA VETA SKOO > fördringar Rs Gi Rv Be: nal RR 1,154: 309 1,329:20 Försäldad plantor: SNIUSEGORR AGT BSrNisI0k Max 1: 60 Imkomstbblörktfröklängnae: dk ros ks Ert kk TOT: 35 192: 95 TAN IT DRA TNE OT Sh RA So hard os ADA Mala (pA öv sås, SAR NA 7 SE SLATER SITS 2,0355 8 Kronor 83,268: 74 Utgifter. TEA SSalöLValtarenS KORA AN vy best LER SER sa ora AKAN Len RANE RAL TOTTA JANVLOTIED OT? bb RAR sr ndled oh CA ASSR ar ba re ba blb Ae Sv LLA SI IS NRA 8,047: 65 Pensionsavgilter DL. -X0MU -Urdatliabtn)l. SAVE JiO1I. 9: BIS T,202:104 Transport 1O,T 34-MS KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 95 "Transport. :1o0,1347: 7.3 Styrelsens FESON LOGI straktamenteh..s..c..... sccmn.d 1;307.320 Tjänstemännens > » SSA NE, JR 3,508: 06 4,815: 26 Skogsodling: ING SEna dt TO Rats KO LÖS anm Rao se aaeiTs rskr FARAN MET ENG) 059 Ve VIE O EU oaser ARNE Ra RAR AR AA isen 2: 40 Naja ER 1GO TEE ARA ER SR a da tas 43: TO KARELEN SKLan OS BUS AI vas oe SSE EAA ee SR AS 380: — 515: 50 Frakt m. m. för frö och plantör ck sr TR OBRNUE 68: 40 Kostnad för: sadd och plantering ::.::..110:0:.sw sonen 6,820:97 8,832: 34 IR 2 SKOS UNNA GLO ct oc oto baler er ee sla ngn a så ja nea El SEEO TER Asan RAN SVEMO lrdskrifter, ttycknings- och annonskoöstnader —=-oissssss-dessessssssnssns 1, 1508: 00 Diverse kostnader: Hele fönavgiltér ss... sc sect ysegsstgss sans FAR feg sad 428: 59 [BM Gen aLSavT IDVENCaLLEIR Eero sosse bocken en RR sekler NS REA ka TTO: SO Syner: och besiktningar. 4... Sok a. Aelg ca 526: 20 Kommunalnämndsordförande för taxeringsbesvär ........ 263: 08 Skogsvårdsstyrelsens ombud vid taxering................-...- 57090 INattegan askOStnaCeE saa gm a oa sf ea sasse SEE 572: — Binberse Av PT. KTUUSES MPenRSION. so sg. c «os ser eeprrn senses sa SI: — INTEMISTOTIS EVO GE” 15:e ar 0 See SA erfa ere sf are VSK efelelsla Jr PET: EO SPrANgamnen 3... ss ASSR FEAR NET FA REN. BIR. 220: 50 IUIESkyld eri. 4810. SNR RR SÅ. SIM RSA: 38: 30 ROD tTOTSII atEILAL tes Ake SE rer a fel SNES ESKS SINE 149: 30 UNINTETS CI pet bat rd a ber RA la pl öl ad benge > gods rdr ts 482: 39 4,063: 95 Jin] TIN VEN ade ed Ob enboggotors arp dee Sr SRS ER BRATE SE OL BAtEE tandade 481: 70 Behållning: JIDNGSENS NES MHIEN 11: boken 55 HSAN EEE aor 52,904: 69 > JRG ASS UTN SSSEN SERNER SN S SerAAreee HS OMS 3, ANNO Kronor 83,208: 74 Tillgångar den 31 december 1917. VTT EROST TE RR AAA SIA SATS RAN ER SR 52,904: 69 IRAS SAD EAT or ers fs Sr an al vallats sia TER 537:97 53,441: 76 Beham avpkott:. 25) Mig. css. STR ENI UUSS RI EIROS UTEN RR NARE ERA 90: 30 > » plantor: 420,000 st. tallplantor............ 630: — 700,000 >» granplantor ......... 150505 30060] A.diverse. plantor i. SÖS gl = > BRO Er OA OMEOR LATO bjiter on böteneterltrr 5.290: — ; SINE SEN STAR Ö somrar sög os eASS LÖNN 0 0AS EE Transport 61,333: 06 96 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Transport 61,333: o6 Utéstående TOKER SA... ra codes SNer Oo eA SA READER SU INET eta 1,8327 31 Fåstiohets Klan 2StUgan AAA er rate eder des 5,000: — [Pg San eten AT! STO RR a en ae a 4,115:— "Oy IN VERTariett sve so Je ARN för SR b ANGE BRT AR ge STAS KINNA ER 4,191: 40 Kronor (7,3. Skulder den 31 december 1917. Beviljade fej dyftade dikning san Slaptes os. oa ds ee sa dels se eg SR 12,068:40 Behallnings | dere ge Norr redde NS EA äg tonsatt de BAR. ENG ER 6,5,063: 37 o Kronor 775 ESLe Na De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. I fråga om de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel gäller i stort sett vad i föregående berättelse framhållits. I allmänhet kan sålunda konstateras en avsevärd förskjutning till det bättre i fråga om en intensivare skogsskötsel med ökat intresse hos skogsägarna för kulturer och beståndsvårdande huggningar, och styrel- sen ser i den alltjämt ökade efterfrågan å biträde av dess personal etc. glädjande bevis på detta ökade skogsvårdsintresse. På grund av de synnerligen goda konjunkturerna, som varit rådande på trävarumarknaden har spekulationen på skogsegendomar antagit mycket stora dimensioner, och vill styrelsen på det kraftigaste under- stryka nödvändigheten av att å lagstiftningens väg något göres för att stävja den osunda spekulationen, som närmast resulterar i ett spolierande av skogstillgången. Länsdelens skogar ha icke under berättelseåret varit utsatta för någon skogseld av nämnvärd omfattning. Ganska svåra härjningar ha konstaterats av tallmätare och tallspinnare, varförutom märgborren visar tendenser att ökas. Törskatesvampen är talrikt förekommande inom hela området. Under berättelseåret har insamling av kåda på vissa trakter inom läns- delen förorsakat ganska avsevärd skada å den växande skogen. Genom den intensiva torkan ha kulturerna i stort sett gått dåligt till ävensom sådderna i plantskolan. Plantering med omskolade plantor har dock lämnat ett förhållandevis gynnsamt resultat. Genom Bränslekommissionens försorg ha stora avverkningar utförts, och då dessa nästan uteslutande varit av en beståndsvårdande natur, främst rensningshuggning och gallring, måste det fastslås, att dessa varit till stor nytta för bestånden. KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 97 Skötseln i stora drag å de enskilda skogarna lämnar ännu mycket övrigt att önska, men vill Styrelsen uttala sin förvissning, att en änd- ring till det bättre skall kunna åstadkommas. Västervik i april 1918. Ar Skogsvardsstyrelsens vägnar: Gust. Boréll. Nils Klein. Undertecknade, revisorer för granskning av skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstingsområde räkenskaper och förvaltning under år 1917, få efter fullgörande av detta uppdrag häröver avgiva följande Revisionsberättelse. Beträffande inkomster och utgifter samt tillgångar och skulder hänvisas till i styrelseberättelsen intagna sifferuppgifter. Styrelsens protokoll, räkenskaper med tillhörande verifikationer och säkerhetshandlingar samt inneliggande kassa äro av oss genomgångna, därvid vi funnit allt i god ordning. Därjämte ha revisorerna besökt den å Västerviks stadsmark belägna plantskolan, vilken synes skötas med omsorg och skicklighet. På grund av vad vid revisionen förekommit, få revisorerna tillstyrka full ansvarsfrihet för styrelse- och räkenskapsförare för den tid revisio- nen avser. Västervik den 9 juli 1918. Ivar Hedman. Av Kungl. Maj:t utsedd revisor. Karl J. Bengtzon. P. J. Östberg. Hushållningssällskapets revisor. Landstingets revisor. 1. — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. Skogsvårdsstyrelsens inom Kalmar läns södra landstings- område berättelse för år 1917. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Härom är för året icke mycket att säga; visserligen ökades avverk- ningarna under vintern 1916—17 1 oroväckande grad, vilket belyses exempelvis därav att i en av landstingsområdets smärre socknar icke mindre än bortåt ett halvt dussin sågar voro i verksamhet samtidigt. Emellertid avtog avverkningsintensiteten hastigt mot slutet av vintern beroende på de allt svårare skeppningsförhbållandena. Dock kan sorgligt nog konstateras att på ett fAertal ställen verkliga rovhuggningar förekommit; egendomen har av skogshandlaren inköpts för att, sedan skogen spoli- erats, försäljas till någon lantbrukare, som sedan får dragas med flera åtföljande besvärligheter, exempelvis brist å skog till husreparationer, stundom rätt omfattande och dyrbara skogskulturer m. m. Har så egen- domen under ett par år varit i skogsskövlarens hand, tillkommer van- hävd av åkerjorden, som under tiden otillräckligt eller icke alls gödslats eller djupluckrats samt blivit bemängd med vitrot och annat svårutrotat ogräs. Dylika fall äro synnerligen beklagliga, men tyvärr allt för vanliga. Naå- got verkligt regulativ emot dessa missförhållanden finnes för närvarande icke. Visserligen gäller numera en vanhävdslag för även dessa delar av landet, men med densamma torde man i regel ej åtkomma den kategori »jordbrukare», som här ovan avses. När emellertid omsider en omar- betad strängare skogslag bliver fastställd, torde något större förhoppning finnas att ingripa hindrande emot egendomsjobberiet, ity atti denna lag sannolikt kommer att inflyta bestämmelser om avverkning i ungskog, om de efter avverkningar kvarlämnade s. k. »skräpskogar», om skogar i exponerade lägen m. m., vilka bestämmelser komma att göra en mängd egendomar mindre begärliga för skogsskövlarna och vilka i stället kom- ma i verkliga jordbrukares händer; detta kommer att lända såväl skogs- bruk som jordbruk till synnerligt gagn. I och med juni månads ingång, då den av Kungl. Maj:t tillsatta Bränslekommissionen på allvar trädde i verksamhet, slappnade intresset KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 99 för all annan avverkning än vedavverkningen beroende på de fabulöst höga priser, som kommissionen betalade för såväl arbete som skog. Skogspriset å vedskog steg i ett nu till en nivå, dit förut knappast den bästa timmerskog nått. Denna prispolitik väckte strax från början stark ovilja inom skilda intresseläger, dels hos bönderna, som sågo sitt folk desertera från jordbruket och fingo sina dagsverkspriser drivna i höjden, och dels hos den vedkonsumerande allmänheten, som hade hoppats på billig ved, men såg dessa förhoppningar grusade. Här är emellertid icke platsen att närmare ingå på dessa spörsmål, utan inskränker sig styrelsen till att konstatera, att skogsvården i dess helhet haft övervä- gande nytta av kommissionens avverkningar, vilka möjliggjort bortta- gandet av dålig undertryckt skog, som med vanliga vedpriser icke skulle kunnat tillgodogöras. Visserligen hava här och där förekommit vissa mindre väl eller rent av dåligt planlagda avverkningar, men dess bättre icke i nämnvärd omfattning tack vare att verkligt sakkunniga och in- tresserade personer fungerat som distriktschefer inom detta landstings- område. I stort sett får sålunda skogsvårdsstyrelsen ur skogsvårdssyn- punkt anse sig belåten med Bränslekommissionens verksamhet, i ty att, såsom förut nämnts, allt bedömande av kommissionens övriga verksam- het ligger utanför styrelsens intressesfär. Vårkulturerna hava trots torr väderlek å försommaren varit lyckade å de flesta platser, särskilt på Öland; visserligen förekomma här och där misslyckade sådder och planteringar, men det är ju något, som man all- tid måste vara beredd på. Några nämnvärda angrepp av skadeinsekter å skogen hava dess bättre i år icke förekommit. Några svåra för skogen ödeläggande stormar hava under året icke rasat. Icke heller hava skador genom snö- eller isbrott i nämnvärd grad före- kommit. Däremot hava skogseldar under året uppträtt i vida större omfattning än på många år. Som vanligt har Södra Ölands järnväg påtänt skogs- planteringarna å Bläsinge kulturfält mellan Gårdby station och Dörby hållplats; dock var skadan i år lyckligt nog av mindre omfattning. Ef- fektiva åtgärder mot antändning hava emellertid numera vidtagits, så- som framgår under särskild rubrik här nedan. Genom oförsiktighet av arbetsfolket under pågående planteringar å Bredinge kulturfält i Kast- lösa socken utsattes brand, varvid c:a 4 hektar synnerligen vacker tall- plantering blev i grund förstörd. Den största skogsbranden inom lands- tingsområdet rasade å ägorna till Berga gård, Högsby, Klebo och Slät- I 00 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERATTELSER 1917. hult inom Högsby socken samt omfattade en areal av icke mindre än 378 hektar. Orsaken till olyckan var åskslag. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och verksamhet. Styrelsens sammansättning är följande: ordförande, godsägare G. Gen- berg på Ljungbyholm; landstingets ledamot, f. riksdagsmannen m. m. P. O. Lundell på Ebbetorp och hushållningssällskapets ledamot f. domän- intendenten W. Liedholm på Sundtorp. Suppleanter äro: f. riksdagsmannen A. Johansson, Möllstorp, vald av landstinget och godsägaren Gustav Jeansson på Berga gård, vald av hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Såsom jägmästare är fortfarande anställd e. jägmästaren Uno Daniels- son, vars tjänstgöring framgår av följande sammandrag: AL notan REGKSTAnESsk andarna 5 IR | | SE förrättnings- d Ja -- 3 ställen Besiktning av avverkningar och DyggeD. mos: sss.-ccsa- 30-22 secs 35 65 Kontrollsesor” yid Skog soOdlngA. hver Se elle se see sejejfar en 5 KE Råd och anvisning om skogens: vard, (FekV.) s:.....-. «ss gens 3 2 | ESKO SSUn derVÄS DAD SEA ra Aa AT SR RNE ES SE a re 15 15 ImSpektlonsresavan ed is tyrelsen peso RN An TSE NS I I IB)YRV EES ENARD SLET" 2 4s fr der ferm akt SAD IE EKRAR AE AB SEA dra teten bås AK AR 12 19 LEE [ENA re mr er Er RR TS FSK EN SELL, 015 Eks St SA NR EA SR | 3 = | | Summa | 74 LES Såsom räkenskapsförare har fortfarande varit anställd kassören i Riks- bankens härvarande avdelningskontor Gunnar Sahlberg. Av styrelsesammanträdena,. till antalet 7, hava 6 hållits i styrelsens lokal i Kalmar och 1 å »Skogsgård», det sistnämnda i förening med vedauktion. Av dessa sammanträden hava två varit ordinarie, nämligen vårsammanträdet den 29 januari och höstsammanträdet den 17 december. Styrelsens ordförande har tillsammans med länsjägmästaren företagit en inspektionsresa till kulturfältet vid Bläsinge by på Öland i och för ordnandet av effektiva åtgärder till förhindrande av de eldsolyckor, som förorsakas av järnvägen. Enligt då fattat beslut har under höstens lopp följande arbeten verkställts: 20 meter från järnvägsstaketet har upptagits ett skyddsdike, 1 meter i bredd och "/2 meter i djup, med dikesjorden upplagd i en vall å motsatt sida mot järnvägen. Omedelbart nedanför denna vall, som bör hållas fri från gräs, har planerats en rad kanada- poppel och mitt emellan diket och järnvägen en dubbel rad av har-ris. KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. IOI Lika åtgärder skola vidtagas å båda sidor om järnvägen. Genom dessa åtgärder anses att eld, som uppkommer genom järnvägens förvållande, kommer att hålla sig å området av 20 meters bredd å ömse sidor och ricke förmå överskrida diket och poppelplanteringen. Det nämnda om- . rådet på 20 meters bredd skall icke skogsodlas, såvida ej befinnes lämp- ligt att därstädes plantera poppel eller har-ris. Länsjägmästaren och länsskogvaktarna hava närvarit vid vissa sock- nars sammanträden rörande taxering till skogsaccis och skogsvårdsavgifter. Diariet för fastlandet och allmänna ärenden upptager 363 nummer med 313 inkomna och 2537 utgångna skrivelser. Ölandsdiariet, omfattande ansökningar om avverkning, upptager 203 nummer med 609 inkomna och 609 avgångna skrivelser. Länsjägmästaren har även under detta år deltagit i Skogslagstiftnings- kommitténs arbeten i Stockholm. Skogsvårdsstyrelsens personal består, förutom länsjägmästaren och räkenskapsföraren, av länsskogvaktarna Jon Carlsson i Norra Möre di- strikt, D. Branting i Handbörds distrikt, W. Carlsson i Stranda distrikt, H. Roht i Södra Möre distrikt och O. Jonsson i Ölands distrikt. På grund av framställning från Bränslekommissionen och uppmaning från Jordbruksdepartementet beslöt styrelsen vid sammanträde den 25 maj 1917 att från och med den 1 juni ställa till Bränslekommissionens förfogande de fyra å fastlandet stationerade länsskogvaktarna, men icke vare sig länsjägmästaren, vilken, såsom förut nämnts, vissa tider är upp- tagen med arbeten hos Skogslagstiftningskommittén, eller länsskogvak- taren å Öland, enär Öland är undantaget från kommissionens verksamhet. En ordinarie skogsplantör är anställd, P. O. Haglund, S:t Sigfrid, med viss bevakningsskyldighet inom de närmaste socknarna. Länsskogvaktarnas tjänstgöring framgår av nedanstående tabell: Resans ända mål Skogs- | Skogens = Biträde 20 | soc | ; e 3 Sum ma | 33 I | odlings- | vård och vid syner| Diverse | - | 'a "EE | arbeten | avverkn. | enl. $ 2 Summa | förrätt- FS i 2 Arn LE pat dasar GE — SES 2 rr ställen late as sol 3) sea a BOET [GL [rer BON lär ell lp KE Krang fe -s SER 5 :S a = 3 a SS 3 FI 3 = SÅ Kd dad kö Sn hd st SEA nn fr INAEArlsson; 32... 10) 18 9 3 9 4), 2 2 I I Sh 28 D. Branting TRES 27 9 20 5) — I —1 IS | 15 137 85 W. Carlsson ... Sä Mä I ST 281, IPL" 58 26 He Robb. os STO TKSAIKRESEN sOrhes dolda en hat 37 28 O. Jönsson ...... 31 3124 I r2001 921118 = 1-1 ITPAS 130 165 Eg B =) m - Oo [24] Nol + Nol Nol un 00 un un + N N N [55] rg [EN [Ny [55] No [DE] [SE] [FEN N 102 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Länsjägmästaren har under året hållit 9 föreläsningar vid Högalids lantmannaskola samt ett föredrag för elementarläroverkets elever den 7 maj. Skolplanteringar höllos under våren under ledning av länsjägmästaren | och länsskogvaktaren Jon Carlsson, den 5, 7, 8 och 11 maj med folk- skolelärarinneseminariet och den 9, 10 och 15 maj med elementarläro- verkets klass 6 samt ringarna I, II och III. Plantörkurs hölls å Svinö utanför Kalmar under tiden 24—28 april under ledning av länsskogvaktaren Jon Carlsson; i kursen ingick även plantskolearbete i stadens plantskola å den s. k. södra marken. Länsjägmästaren har under året medverkat vid hushållningssällskapets småbrukarekurs genom föreläsningar i olika skogsvårdsämnen, illustre- rade med skioptikonbilder. Vid föreläsningarna hava närvarit omkring 250 personer. Undervisning av skolbarn i skogsplantering och sådd har av skogs- plantörerna meddelats inom nedanstående socknar: SKOR CHKIter Dn fyra RR Kulturmetod | barn dagar | A | | Öland: | BYE felen os DA ARS ARR SSA SS | O2 5 Spettplantering. | Högby tea LE AA pe 120 9 » TSG ta g4r pra brå br lt IRA I > | VÄND OST sketet bete ARS 44 2 d | KÖ PI OO Nao ra dee 0 » FYA LATA or oats BI Solo ER AAA 36 I Gropplantering. | I BN|E 0 Vag] 01 SE AN La BA RIAA RR org de DO DEG II II 2 1 [eo RANE AR SR Tott ör 209 3 Spettplantering. Eaton ps ess ee Se IEND Er 2 Rutsådd. ISATLSTEDC AA IEEE «be ARNE 7 2 Spettplantering. | Kristvalla, |. felt bär stledat et RN 6 I Planteringskniv. | [SERA ST 24 noe VINDAR SR LAN SSE AN obe 14 4 2 | INENG KESO ARKA ER BIE RA a, SAR 26 8 Rutsådd o. plantering. | IVISSCH AT CA skog ake RANE 67 3 » » Summa 702 7 Skogsodling. På kulturfälten hava planteringarna fortgått normalt: kulturfältet vid Bläsinge är numera färdigt å östra delen, varför arbetet med den västra KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE, 103 mindre delen nu skall påbörjas. Något nytt kulturfält har under året icke anlagts. För erhållande av plantor och frö hava varit gällande samma villkor som under en lång följd av år. Priserna å fröet hava varit för tall kr. 10 och för gran kr. 5, allt pr kg och medeltal för de skogsodlingsskyl- diger I inköp har dock priset. varit högre, eller 12:a 14 kt pr kg för tall. Kulturarbetena fortgingo under april, maj och juni månader under kontroll av länsjägmästaren samt under ledning av samtliga länsskog- vaktare och 11 st. plantörer, av vilka de förra använde 99 dagar på 58 ställen och de senare 372 dagar på 178 ställen. Skogsplantörernas tjänstgöring framgår närmare av nedanstående tabell: Aven It far] Förrättnings- ställen ESO Haglund, ordinarie plantor ..«<........ PERErR ALC AREL 4. 50 TS CATINSVEnSson, EXtFa splaMlöl ss s:sss ssssar soc soss sades RR 36 7 M. Borgvall, > 2 drar LS oa rå Sajläs, Pa STENTEN 7 3 G. Idberg, År STORE U tr el a os ao std Sr STA SONORA 28 16 G. Carlsson, >; SR NM errag JE PAN I FREE RPRER a RET SNR 42 13 SENERTSrSSONS Se Ar RSS ee sseueterikes BN SER 44 2 M. Olsson, » » PINNAR NE RA re Å «ene rr AREA rese 34 24 A. Olsson, I Sh TA SER TAR rr SNS 40 29 G. Nilsson, » Ra RV 3 RA ER RUE BERNS EE nd SA 34 IO L. Nyqvist, FR AREA EN SNR 33 15 A. Petersson, freda ESA 2 Sa ora 2 NÄ AS SÖREN 24 2 Summa 372 178 Sammandrag över verkställd skogsodling. Antal | AFit Säj Rv | Full- Hjälp- Seger | | ständig - Frrtutigdee renter | Tallfrö Granfrö Plantor | ST kultur 20 | | 2 s har Se kg FF MR Hastlantlelt; 35... css. soda SON EIT2T6 55 105 654,000 278 | 76 570133 (TEN: UREA EE DEER 173 || 952,362 SES MT: 4 [RE GD Summa HÅLEN | SR De MR de 55 |05 |1,606,362 333 145 (3 fe 167,21 424,78 Plantskolor. 104 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 10917. De utsatta plantorna utgöras av: EA SE AGNES VASER fre ae ae re IMO 00-Sk VALS 1 & BAD SAMS RSA Slas Ad Kobe 336050 9 BalsatmStan NAV RR Ae 750 654,000 st. Öland: Vanlie tall: RUTAN SN. 866,900 st. Vanlisksrant snar Salan Ke ÖA OM berstall4:N(E4 BRC. fue 1,000 Svarttall: At 200 leg 4,000 >» SHVEKO LAN Ar NNRSSAT SI AEUAAR 2,050 BalSIMNS LANG crt FANS Adde t TOO ME NARE RON Sr 5 SONSON T;425 BJÖRK Ng Irene RAR ES ENAS 4,000 IE SR SUSSEN EAT CSN ET 24500 > ÖMSE latar nd NRA a RA, 1,55 (21 CSS TESTAS SRA VERNEN Una 2 RE 0 TS ARASRNE 300 >» SUG AA borg 2 Ah fe BESINSRIEAS LT Ber DN 350 >» 115 RE ERE SE NINE ry ter, SERNER 500 LÖ TITA rera sd RE ÄN ös orget 600 >» | öX0 EI STST GEES NN EAd (oa SNES SKR IOO >» UD gg sorg sa ERNA: ASS Ra Sanna 100 >» kanadapoppel RN ace! SPA RE NI ISM | RR för INATT Sås oe a Nr SNS SNS SONERA a as 2,000 > | 952,362 st. Summa 1,606,362 st. Styrelsen har blott 2 egna plantskolor, en vid Bläsinge by på Öland och en i Kalmar, men full dispositionsrätt har styrelsen över följande 11 plantskolor: Kranklösa och S:t Sigfrid å fastlandet samt Löt, Borg- holm, Rälla, Rälla tall, Spjuterum, Bläsinge, Resmo, Lilla Frö och Södra Bårby på Öland. Plantskolan i Resmo kommer dock att upphöra från ochimed denwrijan.. toS- Uti samtliga plantskolor har under våren utsåtts 30 kg tall- och 14 kg granfrö. KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE, 105 Den ungefärliga planttillgången var vid årsskiftet följande: T — - - | J-åriga 2-åriga Summa | Tallplantor : LIGE res Be EA ES RAL EE St KASSAR EAA 275,000 20,000 295,000 SÅ ETT bf SR PRE RDD, OSA SES JAR 0 SNSSNARE 40,000 46,000 86,000 LTTE ERNST RE AE AEA 15 MS. I SA 75,000 200,000 275,000 MESIG O OLM oa EKEN SS ere släe algsR SÅ des siejöre se a a 12,000 — 12,000 Mrs la tall tt? 505008 SIST UT TREE OR SAS 150,000 — 150,000 Rälla Sard. >.:c.doss sRN TING SEINE ERE — 55,000 55,000 FIBTETSTUNE Hy foo förg dl sadlade RASA bt] — 60,000 60,000 131 ECKERMAN SAER SA SNdN ETTER NE Es SPAR SE VR FJ 75,000 50,000 125,000 LEE EN OR mr Ra Sa SR RA SSE SR AN 40,000 — 40,000 TO Aa AT DVI ort Bla Sue Sö og gr Sol Solens ss eb eden ars 6,000 7,000 3,000 Summa 673,000 438,000 |I,111,000 I Granplantor : HÖRA K1O SA par ba ch kon Les sn sky da RDR TE Ek sog 20,000 8,000 28,000 SIE ST Ego ka IN Ts er ee a a clrga Sr R — 23,000 23,000 — 3,000 3,000(3—5- riga) IE KT NEER AS SRA SNES TURER bör SEEN AREA 30,000 100,000 130,000 LITER LENE bad ENS NR BEA ARNE RE SE rn, 1 RASA = 40,000 40,000 DJ UFEBUD Sså-trrstdas se RSS NAS es da den rn = 10,000 10,000 BOdraP Darby ee. cl e Lars Nasse rr — 5,000 5,000 ERA BA AE Ro ga SoeseSR SNS SR SKP fd ora el = 3,000 4,000(2/1) Summa 50,000 192,000 242,000 Summa summarum 723,000 630,000 11,353,000 Frötillgången för såväl tall- som granfrö har varit tämligen god i all- männa marknaden. Styrelsen har emellertid i år liksom förut inköpt frö, klängt av länsskogvaktarna eller av personer i orten, vilka hava va- rit av styrelsen väl kända såsom leverantörer av gott frö från landstings- området, exempelvis K. G. Nilssons fröklängningsanstalt i Hammarglo och fru S. Lange i Mönsterås. Fröpartiernas grobarhet har undersökts å härvarande Kemiska station. Lägsta groningsprocenten har varit 64,, 2 och högsta 93,4 om de s. k. hårda fröna medräknas, 76,9 & och 100 & resp. Beträffande villkoren för biträde vid stämpling, annan utsyning, gall- ringsarbeten, fröträdsställningar, skogsodling m. m. har ingen förändring skett. Med dylika skogsvårdsarbeten hava länsskogvaktarna under året varit upptagna sammanlagt 155 dagar på 142 ställen. Under året har styrelsen varit nödsakad att hos Konungens Befallnings- snel Frötillgang och frösätt- ning. Biträde vid o skogens vard och avverk- ning. Uppsikt över skogslagarnas efterlevnad, 106 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. havande begära trenne syner enligt $ 2 i 1903 års skogslag, nämli- gen på 36. MIN TLNKRSVIEES TOD a ER Eek oro r ene sen eE es Böda socken, Br RELOE [I sova rskr rr Uska Re Dörby. Fi Fögl Eite AES SErO ma Ae ARR on re ra ae Ljungby > Den sammanlagda till skogsodling påsynade arealen var 73,70 har. Några rättegångar finnas för närvarande ej anhängiggjorda. Rekognos- Under året har på grund av personalens anställning hos Bränslekom- CNS: missionen inga rekognosceringsarbeten kunnat utföras. Demonstra- — Styrelsens demonstrationsskog, »Skogsgård», har även under år 1917 [tonsskog.. varit föremål för rätt omfattande skogsvårds- och förbättringsarbeten. På grund av försäljning av utgallrad sekunda ved har dock uppstått en be- hållning för året av 788 kr. 25 öre. Närmare redogörelse för Skogsgård finnes intagen här nedan såsom bilaga N:o IV. Avverkningar På Öland har styrelsen under 1917 beviljat avverkningar åt 209 st. gå Öland. sökande med ett sammanlagt virkesbelopp av 20,151 kbm, clätav timmetSko O6: ss ss F3l 57 kbm EkSkOor(ASP)Es Ers SEK Ng SO VE GÅ ESR re ot RA RR ålen seb lade (ÖP SKE AON NN Denna avverkning överstiger tillväxten (2 x 7,768 = 15,536 kbm) med omkring 4,600 kbm pr år räknat, men härvid är dock att märka att avverkningssumman a Fagerrum i Böda, 4,835 kbm egentligen skulle föras på 2 avverkningsår, varför ovannämnda slutsumma skulle varit 17,733, om icke tekniska skäl gjort, att hela avverkningen å Fagerrum måst bokföras på ar 1917. Således skulle den verkliga överavverkningen för år 1917 vara blott c:a 2,200 kbm, vilken styrelsen ansett sig på grund av den rådande vedbristen böra medgiva. Tillväxten av saluskog är beräknad till 2 kbm pr år och har, och av husbehovsskog i kbm pr år och har. Den senare ingår icke i här ovan gjorda beräkningar. Kalmar den 31 januari 1918. Å Skogsvårdsstyrelsens vägnar: Gust. Genberg. Uno Danielson. 107 D KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDIE Lgg'zz |ool'bok o0z'981'1) ewWwWng 4g8g'zz lool'tor |ooz'981'1 eunwuns Seg 009'9 re RN tt togUuDid VUMIAYSAPR z I1€9 z oS i'b9 + 006'998 SRS AR TPS fr NRA ÅS MED SR ERE si A ORT purjo | o$t OGOINGER OO ORKESTER ee NA J2puDpISsDJ Lg9'1z looz'Egz | = DT TT SNR AS 10JoxS]uejd eIpue ueIg | 007'I o0S'IZI |00z'981'1 I0joxysIure[d apessuodstip UasjaIKIs AR UBIA :LOJUDIJ PIDSIN ; - e 4101 49pun vidoyur "38 5 5 2 BET dl SE 8 72420 | > See | ISIJAINT uviIr) CAN SIAT] UuPIr) [EL 'LI61 JE ISJJJIÄJSSPIEASBOYNS BIPOS SUP] JELUIJLY UPII JUIUYPIJULId 7T MUE fe 9r'lor | »Stg€tl | euwunung | 91 LOT pseG€f | ewwung | - — fre jR | 11'g€ | SESE OMS | öre SA RR vä re 81IOI 2727 FUUPPYIT | | | I | rg | oo'bI 00t9€ MÄTT TERS TNA NODE fe 1010xs1uejd I « I | : pN cc Nod RESER [BOR na Ur ASSR ne ki SotGg s 91'Zz1II NG SR GF ARE 19xIewWSJoONS I NEAN || Ke ana PRASKISAnE | i04f 105UDSIF | 9t'g (21100 lo JON NA [Sr är SKE gr ne 0 DR AS 9101 Upsaf FTUnDYyrg FÖ Tova I ELLA | 229420 Bx 3x SM 3 2 By SIDA] upIr) [EL aSIJATT upIr) HEL 'Z1IOTI JV ISJOJÄJSSPIBRASBONS BEIPOS SUP] JPLUJLY UP! BUIUYBIOTA TESS JR TOT BERÄTTELSER SVARDSSTYRELSERNAS 1 FI SKOC at 2doyur udsoys "ry 41I6'Sti "TT OEI LU CLIO. = OOM ch IS Ge I IRS AJjrRÅS UJUURWAT I "eyugr duell "UdJUVOIsstwuWI OHSTSUurIJ PE UISOHINHNY I | 7 | Med to peusey prA | SBUVIN) osg 009 o:A ofz |oS—0z ey strl ART oo 124YSoISPAIBA | tunf Iz | ugIg IW oo fUUC spuvpag == olsopopm | IOYSNI Ie AIOWOXYO] | syeldtrey ofsty | | o9z of I -AO[ "PUES 001 |oS—o0o£ Itey so [er UB. IOjsIuX) | tunf ög) UPTTIUIFODG NER olbsip "0 VPpAplfssI | | | = | o:p Ieq | | tunf 22ny UNYIDIG Ka — se 0: ö TEL OG SLE | uers "ILL uaxyg | 1z—07 -uosegq [nu] |-sJogt Pag | KQSSog pues | | fusytp Ar SuUuruxor PIA | | oS€ TS Suruderiddq ,00€ se b ey b | sojuerdter |1ySnytsojO | feW 92 |4qleq Fo were 25UlpP2ATJ | DSOI2SVIT | | Anowoxor | Agro 007 : pues (05 se bo | Ieq oz | sojuejdter | ur 103stu9N | STILIG EO STU TEE 25UISDIF |NQ27420W VN | | | GI Al! 01 OE Zz 9 9 | P g | 4 T FSA SRS FSE [EN SN RE ET tr TS 2 OD I0UOIY |IOUuOIY uu deysuew I0ouorY | IV IeH | peu -SBUIUAIT]S uap[o woyddn | peussoy | Ae opuediug | ap | RES | waded | 44 UIAIOG -sButu | soy | -ur uar ap |-uejsaq | pr UIp[sraEp aswoxddn | uweu ssap | BOSSE SSU AR oder "KP -sBoys | -[2paw SR | Iepppapuon | | HSPIS, Uj Ar SpueATdue | HIOTEPEAS 'o fexÄw 310 | ePY Sägs ISAG i; suap[2 | Sam/öretan | 2 : -PueIq | -MIe]S | SurusugIdaq | Bg EPexs | 1) UTOSEN AL euardue -SBONS | P 1 | i peuxeI ed ITRI 'x9 I -puerq | euuniq | fen (Sejspen UD JesIO | i Sö In Ben sor8ed | 2 AB sjesugI3oq BET IS | SL NNVIGRNAEET | uewnwns |-e1xgq | u9pp wWousst| -YEIg d (ER v3muyog | | u9pppsSoys Iep "skeld | -1eA4 "PPON ed1y | "LI61 JE UP] JEWJEN BIPOS WOUI IPPI2STONS PINNE OMRADE. 3S LÄNS SÖDRA LANDSTIN( KALMAR "UoSJAruUDT OUj "4161 '99p IE uap sewe forum 0u Y — SELT euwwuns RA ewWwngS SZ ssh 0 Ge ÖV MR MI Tä TR NES NOEN CLEO KO LO TIG 194e Iapun NOYSIIAQ) I a SL 96 eWwns | Na '6+$ oz ZI |öceeosere ser en ser SR RAR RR RR KRKA KKR RR VR TES S100eSFOYS | Vol oe |ölrrda se ba ee in sele SEE el in ena fe lea ölnl ö [ödet Aja na NEASOUOIY 10 9 leror eo slelals a'v/0 0 be 010 6: AK pTs od, 0) Ken V/BLB 00 (0. BIE ROR VAS NEASISBIJ (SS Högra bro USER seu van SOS LORNDN Bs OEEJB SOS LTD nexysjeuntwumosr I ADIIDYS | 9€ QI OM Sr | or EEE Ore Sn UJILIYLASONSSULT || (KAN AES BIRRO ROMA FaR RRD TO OR on OTO dö ugtejsgwsrlsurTt | | FSUMYDLIJ | | I I 67 87 SN (NR tgb Rp a Ser ugqIossdep € 'UuDagIe ISIDAL | ÖGON SSR (w ww Surupesioasor) JutupppsenA | 7; | MT MELEEIIGA I SKÅ LbI So LS r6,0, 0) ei0]s oi4.v:di «810701 ;010' 0) Glolsjödajejd, ara a'p alk B Suusuar uoxIp IUI S18 I ol BiA lv 0 ae (0,did'n 0.0.0;0:å o18,a e:ölare 04" ejoj8 a jojo, 5 BB MIDIDIDES Blol0n 4 « « 6€z || ER ÖT svs rr oso 3 rs . uaAIp eÅu IV c6 | FUUIIT | OT |ÅST —|Or JOE |rr nere ee ER renen rr nen rn ba Enn ri uuwueukq | RN c $i6la. d or ble! 0. v) ocEia: 5 .:vio AID Le FORD Ge! oja; slerale NIAN 4) 01a'0)e ATKYD:aLDLOLE] BIIELD!IV: OrSLOLOCECE" (7 mieno lag oIJ Eran |20 UP DEOS BISOR SALA AN RNA RAN EIN Ses e uoneseday | | Ae loloDi Slöja eie(e8 dis 00/10. 010] evo otsle al8:a:d,.0) 4. DIR rele fn vr -RV VAR Ses p3elueÅN | | UPPPQADEDA NOEN | | 8É 9€z nd 91 SEPre bis Vrslarblergföre) 054) ote)s KNEKR LENAS! sele (qv) 110dsuen pow Iojueld | | |A I |A Sr si lr sey 69'b ee "Wu "uW Sutuloy | | | | I + [le 0.018 60.0 0 SBS on) KRO Bee de 5 6S'p S nuerd 20 e I | Z | | | 1z |EPI ey g SAR = JOÅ TA ==TLGG A G « Li IPPunT 'O | | HR | ' la I | TA lo€z soc BPR « « « ZI fuaIÄN | of '60€ 61 z [FASS NS a 10ISY LLA '2S El 4 « | S/ 1€G/ ref eco ve. o dj jojE PI (0 od « « « 9€ fuossjIeJ i ZI lz evo RP REPA GP 101S[2sp1e3 AS 901 « | FEN IGGE OL ELTON AO ORT NS paa Bpunxas IWJ VE "BIoquar) | Mila [lag oc bh nen rg VE [9spre3 Is TÅ Ar Suussanddg 6 Ear | one tesen nte sele ta nn nas I0)SYvIY OÉZ | SL 186 FF Fer PSN 2 Ups sug 64 Ar Bururomn | 5 ERE oo pos ssej 9 'Sroquar) 's -Eilfög pas IWJ zg Ar Sutu3snyddf) | | | Av TR SUtuYJA2LAF | 229420 | JO) TY 9IO 'IY ELNA A Po "IHY 20 IN sg! ag ll "LI6I 17 (Foxssuopuaysuomap) Ppaväsäonse I 10] PERS E AT Jä 1IO SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Bil, V. Förslag till inkomst= och utgiftsstat för år 1918. Tillgångar och beräknade inkomster. Innestaäende 1 banker (utom,pensionsmedlem) =....us....sss.c. svs scn 28:030-05 Fröbehåallningt 93,38. kettallfrö. vd ee beses 2 TIS 2ISFER Sf KEN OUD TON a bolags ss INGE ANSER 152:44 2279:62 SJ NESODKA lic 23 (OJ Le (0 Lead LAS RN Arn SMER (EA oe RvR SRS SN 2,500: — Av extra anslaget för skogsodlingens främjande ......... T.O0:— — [3 OO Anslag: avshushallningssallskapets.sk....cocsbusb.ssoss. ö. I,0:00: — Sko gSsvardsav one ÖR EOS. as. se a 20:000: — RÄntor a. ww bankvinsatta. Medel... 9 mös oc. . delse 13000H— 221000 Utestående fordringar: INTO OCh plantor fa vom sent urna göre Rn 666: 70 SLET (200 (3 bre Yt Sr ARA EA en SoS so RAS SR SES 160: 99 827: 69 IBeraknadnmmkomst-av rör OCh PlatOR to ccs sr I,000: — Summa Kr. 57,947: 26 Beräknade utgifter. ATV LOTITT CT 5 5 ef arr rr RR SR bag å JA NAS RAE S On ht oe FS oftas I11,570:— 197 OKC SE a RNE sobre SARS 6 sco bo SR RSS md 4,0 0028 16 mä Anslag till resekostnader: [ÖTSRS DYL ELSETANN 2 AN Are ee 6 RR ma da sfären AN OO SJR ENA ST LES LME NS or Baer ESR TREE rs SR MSK 150: — AN IE Haj je (ego 0 VE SAN SN KET 0 Ng GS ss Br a dass SAS R ANA AGA OR FN ETS SKO PV Ae ETTA pr ba fån RA ol md ar Sej Er SR 450005 SNETT ORAINATLSKPLAMKÖTT 5. fee dör ao tg SANS 200: — P2 SP TEN INGEN a OIIEN a NONE PTS rr Loka or eA ARS KA AA ad 2,000: = B-S50r-E Plan tSKOVST Er sr OVE sar oe eo Er SANDRA AL KR Ar 014 AR RR a KISSE BiträClesvidNplantskolor est EN eo SI SS An Ske NS IKOESO MN SSKO SENASTE Arr era Sean 12,0008 = "125300 Transport Kr. 37,320:— un KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. INNE Transport Kr. '37,320: — ped HON Sh YEN: SA or, BS oo of ANS os end enas örn sier 600: — [BIGESEVISN IN OSA FE RIAL. 3. soo oseek obs neåse sa rare vanor log sERSRr rr TOO Prenumerationer, annonser, tryck mm. IM.usssssnssssssseesss 600: — PÖRRGENRSE AED [EAA mn nn AT år bee oso aus ärvk ann 2,000:— —3,300: — FREE di: SOKODS AEA er Sa MSE et sed ta dsl songs SSR ASS os dee 1,000: — Avsättning” till pensionsfonder för 5 ärs(I017—21E).:.:.s.ee--sss-e 8,000: — Summa Kr. 49,620: — Behållning till 1919: Innestående i banker (utom pensionsmedlen) =mssmssmsrssssererserrrnn nn SES EE Summa Kr. 57,947: 26 Kalmar den 17 December 1917. Gust. Genberg. Wilh. Liedholm. P. O. Lundell. Uno Damnielson. äl Vil Skogsvårdsstyrelsens kassasammandrag Ar OL: Influtna medel: STENEN ETS RR SE SRS Faton Aer NS ASIA EROS A FOR ROSE rt SOA Krislägetran, hushallningssallSkapet =: ..xy.c lus sbedgsr såser SRA I,000: RS SSNARA SA STL ST TR mar san agr r + ser ass ASTANA 22.207: 34 RAR BORA sd AN San be ARA SARS 4 ÄRAS IT ib End slid ud ec HAST SA GA SNS SITS SS EE OTOTT5 FÄRS DIEN ANLORSKO Bis ee RES ös SE Nke sak ace e ov ären ao oe AAA EEE ÄLSER PIIGEESS: Ce bIEOLE BT AVE sn Bs ning BR SE SN Ra srdsge Ener Arla ZI uy fo rr. en HÖTvEerSe «IN KOPAISteR ed sa 2 RARE RER UR doo st ng A Rdr 3135 (EE Or STAL = OTO AA EE a ån Aa raska MA REA ERE an 25,412:1I12 » 50 SPATKASSERARAII OS roode se begsösrser irrsoergsnr tres Nk Nsn a 9,354: 89 Summa Kr. 67,366: 23 FÖDDA a (a OLE TE ns AR RARE SE ROR SIE SERENA AE Oh OA 652: 86 Summa Kr. 68,019: 09 LT2 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I gt Utgivna medel. SKOL SUPPLY SUN ST fö rf ears SR SAR MN El a pd rr PE 404: 95 SKOL SOA GF os fssrs af RN AN d seg RR Rs a ät os SKR Sf EE NE 10,849: 9 I Biträde vid iskogens värd (OChWavMejkDiD2:.....s... 3-0. er RA 978: 25 Syneförrättiamg. eh IN, er CEASAR SAKER vs e eo AE 187: 02 ÖVIL gar TÖLVAltDI &SUiS CSKA SA NEN AE ERS Ur AE RA RN ta 4,424: 95 FE fö ja nas l EA SANNA HA brat NEAR OR Ro Ar ga MAS RS ret SNRA BAR SEN bee 10,05: 4 IN Ventanler, hek ANSETT fena one oe GRE ARA År oense SA rf NE kd RE AGS 30: 20 FÖTSK OC 6 aja else dd Area S) be sehr RRD fed kliar Sa re EA Be ARN 450: — UtTST ter MÖTE SEO 25 Ord RE US ne RA rr Sa rn 946: 75 TI TRKTVIIN ed N res BER br få AA Bakat Nr nt BR RINNA CEN = STALL MTRL MALONE VED AIRES 3: — SEALSO DIGI OM SLS ar rader mn a a a nr oe Sr da Ba a NERE 2,000: — 192501 gl al are AES AR RADIE OR > ES NNE FARSEN ET ORSA IA AE Et 30,20 Summa Kr. 67,366: 23 Upplupna räntor, gottgjorda DAD ED era er bod dee SN 652::860 ; Summa Kr. 68,019: 09 Kalmar den, 31 December, 107. G. Sahlberg. Iöykha MR Räkenskaperna balansera den 31 dec. 1917 enl. följande. Tablå. ENAT OA ALT IR ÖT SR aa fed fen of I el pg ER 34, IDJEAOA Inkomster. BLA LSUMSTAST eV FL Ba KATE rr a 004 så a ORSA ASSR SNI Mas IR Lod S RA NRa 3,854: — Amnslagöfran, nushallmngssällskapetss d.. sd. ssd 1,000: — SKOgSVÄnASAV OMEtET SAG åså rs stt SAN Sas seeda NASSER 22500 MEROA: FÄD TORSTEN rö on a er RV a lo dörrn 1,469: O1 [D19EKSCRUDI OMS EIN roger or SARA astra TAN JI:T5 28 622-00 Summa Kr. 62,739: 64 KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. Utgifter. RSS SUPPLY SD TO ERE roa Sö ks sep on seat rår rar Sgt en 404: RSS OLLI Enn ARR oe aa a a Seek bär ng foga spfrggla LS 6,507: Biträde vid skogens vård och- avverkning .. .............. (0) le Syneförrättn. enl. NV 2 och laga åtgärder ......o.scc... 10: FÖRETA ög 0 SR Rn fore user ss ensosridglånes 3: (Öva förvaltning sutpiltel.s;..c.o.bössssssssositbonnsosts RN. 2,689: FANGS KIkVin an pynt LIV CI (ATA CIS sen Er teene ee tes oe sn SÖ Piroalter för sa skOpSgarels. > soo. ES a Sr isoskidede dennes srna 946: ASTLEÖTI NEN Ne rv G SE Ar R AAA UTRESA SNRA 10,958: Behållning till år 1918 Avsatt till pensionsfond Behållning å kapitalkonto Kalmar den 31 December 1917. G. Sahlberg. 118 22,860: 36 395879: 28 Undertecknade, förordnade att granska skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns södra landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1917, få efter fullgjort uppdrag avgiva följande Revisionsberättelse. Inkomster. Behållning från 1916: SAT SSOL NV RE sor BE der ge oe SED RR SENT SE 689: 43 HÖRNSTEN ET ofred a ae va dygns 2,803: 25 KöreCOVISACE TOTSKOTE Sör de ASS SR dgr erifeer Franske 450: — BASE heten skogs or äss fr a då aa a oda 3,800: — PERSON SÖREN ES Sn a a ras gen arr SSA 2,000: — NB an Rtnn esta ent e-. Pes ss senses dan 1 nas SSE 24,0G22 30 HÖR EKSCT4 Ge DILL OT ek Ar AR a dd asä a ärar slets ZAT=OY SIEAES AT STA VE EA I a a erna os auslbe sarg 3,854: — Anslag; från. hushällningssällskapetiy sessions 1,000: — FIRO OSVARGS AV STEEC EE ar RR en AR nn ars on TS 22,267: 84 1SSFENDN OLE mod Rs Gt a ER es SK ARS ENS A EE NANERERO 1,469: Ö I NÖJES BARER KO TNIS CC 150 a mna 0 de sele le kaled€ tvangs neka STING 8. Skog svårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2: SHAN Oc 28,622: 60 « 62,739: 64 114 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Utgifter. KO SUP PLYSPIMO ho oda So ofta ÖN AR a re ng ES å 404: 95 KO 2 SO Ab ERAN a ras SLA AN BR DR SE FR + 1 rn fre RTR 6,507: 04 3iträde vid skogens vård och avverkning .................. ÖJSRAS SYHes OLA LIND 2 Al aa ale es KÖN sov 100 I 10: — DIRK TIIN SfE SA rr eb YTA ANA Er SR ga en LS oe sa R AG SAS 3: — Övriga TÖTVALCDINS SKO SENAT ET AE Sr TS Pa 2,089: 45 VASvSknuvnin Sika IV EI aren ed es aeees sena 302-598 Ultgilten” fOr KSkORS gare he EET ENN LR ALERT OA405-J5 AVLÖDIT 2 26 RAN or dT al RESER REN NAD + + AR SE AS 10,9583: 34 22,860: 36 Behållning till 1918: INVENtARICL os sn INS sne SR dr SES RAA 2,47OR OM Skogsgärdel KranklöSAr, .......cc-bbesdees..s 3,$003 — MAlNTÄNTS 2 STÄKDIN SÅRAT 450 SKOR SOA SB 355 sor rer RE 2,27 0:02 Diverse: (de bitna Ne ser s SEE 327:69 9,828: 18 Pensionsfondenmtss CE TO, LOG TND ANKA NNEStA SM orre er sr SSA RR T9:95 EKO N SG iOS 39,879: 28 Summa Kr. 62,739: 64 Skogsvårdsstyrelsens protokoll och redovisning med vid den senare fogade verifikationer hava vi granskat, och då vi därvid icke funnit något, som givit anledning till anmärkning, få vi tillstyrka full ansvars- frihet för 1917 års förvaltning. Kalmar den 16 Juli 1918. Carl Fransén. G. A. Kindberg. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. Landstingets ombud. Axel Akesson. Hushållningssällskapets ombud. Skogsvårdsstyrelsens inom Gottlands län berättelse för år 1917. Finanser. Skogsvårdsstyrelsens finanser under år 1917 framgå av följande ut- drag ur skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för sagda år: Debet. Ingående balans: INASSADEA TAS rd or RR Rd da aa dodda der dess das AL 18,284:03 HEnSstomstön GER 35 sa da ord ns MVA RDRT RIOT 1,488: 94 HEDGE ERE rr EE Rn Se RS RASA SA AT I, S4 0825 Inkomster : Anslag: av staten för uppehålllande av skogsvårdsstyrelsens Mets AME EE 06 FAR RAN noe das a a JAS EA FN T,500: = » staten för skogsodlingens befrämjande ............... 25 suilandstinget, för, skogsdikning. Mm. IM .scscocsssess 25500-E- Skogsvårdsavgifter : TANTEN A) NOD Jänetisss ES arga 3,090: 33 SEK OMIStatskOMtOLEt osa SSE Se dens 4,020: — — 4,110: 33 ROTSALNIn KA VaD LANE O Le När Ag nes dne RAT 1,660: 45 Diverse 2000-52 Pensionsfonden: befattningshavarnas avgifter... ............. 1,045: 67 UPPlUPSD sTÄNta ss ee SRS da TA ÖRHOIET TONA Omföring: Märdet av under aret tillkomna inventarler... ..cc.sic..scsssodesdsesrSiene Utgående balans: HEN SLOM SLÖTA CCTV 97 RN FR rr on a a a ara ale ste elejerd ersten RRD SAS LAR Summa kronor 20 Ol22EK2A 24,898: 74 1,002-70 SHOT GO 51,895: 04 116 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Kredit. Balans från år 1916: BEnstons fördel, Mae pe Aror 0 OA AR ER pa 1,488: 94 Utgifter : T;ÖNET:OSE MO betor es RNA Sar ASA rs RARE OR 6,650: — Elyresersättnangarkocheskrivybiträdesten Fö 050 R'éese-woch; traktamentsersättain Ars... eesees..ocvoas 2,006: 06 ITNVEn tar er HO Che erkty 2, KOD Eee ET Ar ae 1,002:,70 Er plantor, PlamtskOlOEt .......6 BSR RER. fe ÄR oo T,028503 Extra plantoren och skogvaktare sas des BIO KO STIYC SIVLS TUI Oe se SA SAN SNR ÖT3255 Annonser, tryck Och Skrivmaterial psp malt a ee 740: 45 Telefon) telegram, Ppostporton, AIversemtrakter ...c oc. 938: 26 ATSla gt SkO SKIT Sö oe cr drf aa ser RE 1,345: — Drossiskogsodlingi a. gamla, kalmarket vo...sc.E 499: 50 PD IVETS Ca fr ARE Sd ser ss alt ic fel FARS ARE be Jef fal, eg RASA 93: 59 Omföring: Avsättning till pensionsfonden.................. 1,745: 74 FANOR 12 :FLOM MEN ev 55ys ens rd RSA 140: 70 1,892: Ae Märdet av undersaret avlörda reCskapbrö.omoomsss dc T,0006: 50 Utgående balans: Krassabelhallnm gä. svårartad Ar 24,095: 49 varav reserverade medel för redan beviljade skogs- GIkningSsANSlAE Go ste gissel SEEN 6,000: — Pen sonson CE a Se Syd ma HAL. IS SENSE Ela äl Serena 3,30 138 TENV ET EANNE Tors NB Rh ra MER ER NES PLB sc op 202: -AI5 Summa kronor 17, 104::54 3,492: 94 51,895: 04 Hos skogsvårdsstyrelsen deponerade och av styrelsen realiserade skogs- odlingshypotek redovisas i särskild liggare och avräkningsbok. För år 1918 har fastställts följande Inkomst- och utgiftsstat. Inkomster: Behallamne strana LO IN es AA GA 241008 varifrån avgå reserverade medel för beviljade skogs- GIIKDIN gSPTUTEN oder rr Ne TREE a ( oa NR AASE Aas AE (AMN — Transport kronor 18,100: — GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. TV Transport kronor 18,100: — Statsanslag för uppehållande av skogsvårdsstyrelsens verksamhet, förslagsvis 7,500: — Statsanslag för skogsodlingens befrämjande d:o 2,100: — Statsanslag genom hushållningssällskapet för SKOSSUNGCKVISNINg- 25. ssk LER SIERRA d:0o TOOON-= Anslag av landstinget för skogsdikning m. m. d:o 2,500: — SEOSSVArdSAVEIitCl pms prpkborppltse nils sen esa d:0o 7,000: — IHOFSAljnin g.- ani plantö- ss re ed Assn dens d:o 300: — SS (OT rt am rn a SRS AR a Ak mä sas ära d:o 1000: -= 21, 200) Summa kronor 39,300: — Utgifter: NGT ETERN strat förslagsvis 6,200: — Hyresbidrag och expeditionskostnader ...... d:o 650: — Rese- och traktamentsersättningar ........... d:o 2,800: — Enventarler ochiverktygg Mi Salad dass d:o TOOR=— IRFöslöplantör OCh) plantskölOr Möss gu. d:o 3,500:— Extra skogvaktare och plantörer ............... d:o 250003-— SKOSSUNGCKVISNING oso oss spoon ss 6 aa visa d:0o 1,000: — VATIDONSET, ICLYCK, SKILVIMAtEnel ooeoste.ssogesn ua d:o I1,000: — Telefon, telegram, postporton, frakter ...... d:o 200: — INIVETRS CK ASO SS AISELISIR OO 0T IA SIREN TIA anti t d:o 200: — Avsättning till pensionsfonden i. :..s-.:..: ... d:0o ÖMSE Sal TS gon Disponibla medel för anslag till skogsdik- ning, skogsodling å kalmarker m. m. ... d:o 20,0975: — Summa kronor 39,300: — De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning har icke undergått någon för- ändring. Nya val av skogsvårdskommittéer har ägt rum för samtliga lands- kommuner för tiden ”/6 1917—>/3 1920, och finnes fullständig förteck- ning över kommittéerna införd i Gottlands länskungörelser ser. B, n:o 42. Under året hava hållits 9 sammanträden, nämligen den 13 januari, 9 februari, 26 februari, 13 april, 6 juni, 30 augusti, 15 oktober, 9 no- vember och 7 december. Dessutom har skogsvårdsstyrelsen sammanträffat med skogslagstift- ningskommittén för dryftande av en del frågor rörande den gottländska skogslagstiftningen. Länsjägmästaren har under året handlagt 96 förrättningar under 88 rese- och förrättningsdagar. Av förrättningarna hava 66 avsett utsyning Skogsvärds- styrelse. Skogsvärds- kommaitteer. Samman- tråden. Personal- och tjänste- förvaltning. Tjänste- expeditionen, Pensionering av tjänste- männen. Åverkningar. !/(; 1916— Peo IOI/: 118 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. eller undersökning jämlikt 4 $ av skogslagen, 13 ledning och inspektion av skogsodlingar, 7 skogsdikningsplaner, 5 föredrag och konsultation i skogsvård samt 5 diverse förrättningar. Länsjägmästaren har från och med juni månad varit förordnad såsom statens bränslekommissions länschef för Gottland. Länsskogvaktaren har under året haft 135 rese- och förrättningsdagar, varav 113 för biträde vid utsyning och stämpling samt 22 diverse för- rättningsdagar. Länsskogvaktaren har tidvis haft befattning såsom av- delningsledare hos bränslekommissionen. Två extra skogvaktare med huvudsaklig tjänstgöring vid skogsstämp- ling och utmärkande av gallringsvirke hava varit anställda. Under vårkulturerna hava dessutom varit anställda 11 skogsplantörer. Tjänsteexpeditionen har liksom föregående år hållits och skötts av länsjägmästaren med av honom anställda biträden, och har expeditionen varit öppen alla dagar med ordinarie mottagningstid lördagar kl. 10—3. Antalet avgående skrivelser och försändelser har varit c:a 2,300 och in- kommande c:a 1,600. | I anslutning till det vid möte mellan skogsvårdsstyrelserna i Sverige godkända förslaget har skogsvårdsstyrelsen beslutat pensionera sina tjänstemän och återfinnas fullständiga grunder och bestämmelser för pen- sioneringens genomförande i skogsvårdsstyrelsens protokoll för den 13 januari 1917. Här nedan lämnade uppgifter rörande avverkning inom länet avse av- verkningsåret "/6 1916—?"/5 1917. Under sagda år har skogsvårdssty- relsen behandlat 1,098 avverkningsansökningar. Dessa ansökningars för- delning å olika socknar, deras beskaffenhet och behandling åskådliggöres genom närslutna sammandrag bil. A. Av nämnda sammandrag framgår, att skogsvårdsstyrelsen i 214 fall föranstaltat om utsyning eller undersökning å marken. I fråga om fattade beslut i avverkningsärenden har skogsvårdsstyrelsen i 198 fall lämnat tillstånd till avverkning i enlighet med verkställd utsyning, i 812 fall . bifallit ansökningarna utan särskilda bestämmelser, i 53 fall reglerat av- verkningarna genom vissa föreskrifter eller inskränkningar, i 19 fall av- slagit eller förklarat ansökningarna icke till någon åtgärd föranleda; 17 ansökningar hava återkallats, avskrivits eller överförts på följande av- verkningsår. I 14 fall har skogsvårdsstyrelsen föreskrivit vissa åtgärder för återväxtens betryggande. I 16 fall, där ansökningarna avsett för- fogande över virke på grund av tillämnad odling av skogsmark hava av sökandena lämnats förbindelser och säkerhet för odlingens utförande. Ansökningarnas fördelning på olika socknar ställer sig sålunda, att största antalet eller 25 och däröver inkommit från följande socknar i nu GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 119 nämnd ordning: Eksta 40, Gothem 36, Alskog 34, Norrlanda 32, Sanda sm rkbafbroj20; Hejde 27, Anga,26 och, Boge 26. Under avverkningsåret hava verkställts icke mindre än 214 utsynings- förrättningar, varvid utstämplats 198,034 träd med en kubikmassa av 56,634 kubikmeter mot resp. 130 förrättningar, 119,426 träd och 27,830 kubikmeter året förut, sålunda en ökning av c:a 100 2 i uttagen virkes- massa. Orsaken till den stora ökningen under vintern 1916—1917 var dels det ovanligt gynnsamma vintervädret, som då rådde ända fram till slutet av mars månad, dels de höga trävarupriserna, dels skogsvårdsstyrelsens verksamhet för ökad vedavverkning på ett för skogsvården gagneligt sätt. Totala saluavverkningen kan approximativt beräknas till följande: avverkning efter förutgången utsyning........... ... 56,600 kbm. » utan » Tie rososoler Se 15,590 » a tilld äkerruppbruten,, markjict..ssc: 7100, j2 Summa 79,200 kbm. med ett nettovärde av 792,000 kronor, mot resp. 46,600 kbm och 420,000 kronor året förut. Väderleksförhållandena under vintern 1916—1917 voro som nämnts synnerligen gynnsamma för skogskörslor med stadigvarande snötäcke från december ända till mitten av april, något för gottländska förhållan- den synnerligen ovanligt. Arealen av den skogsmark, som avverkats för odling till åker med erhållen fri dispositionsrätt över det uppkommande virket beräknas uppgå till c:a 130 hektar, mot föregående år 90 hektar, sålunda även här en betydlig ökning. För avverkningsärenden inkomna under innevarande avverkningsår "/e 1917—>3"/5 1918 kommer att redogöras i nästa årsberättelse. Här må endast nämnas, att på grund av den hämmade exporten av trävaror priserna å plank och annat sågat virke icke följt den allmänna pris- stegringen utan snarare sjunkit något. Däremot hava vedpriserna steg- rats ytterligare i avsevärd mån, Följden härav har i förhållande till fjolåret blivit en inskränkning i avverkning av större sågduglig skog, men å andra sidan en livligare avverkning av vedskog och gallringsvirke. Antalet avverkningsansökningar, som till dato inkommit till skogsvårds- styrelsen, synes rätt avsevärt överstiga fjolårets och uppgå till c:a 1,300 st. Jämsides med de enskilda avverkningarna hava bränslekommissionens stora avverkningar bedrivits. Då den ledande principen vid dessa av- verkningar varit rationell gallring, har genom dessa en mycket viktig In- och ut- försel av trävaror. Virkes- taxering. Besvär. Rättegångar. Skogseldar. Insekts- härjningar. SROgS- odlingar. Frö- anskaffning. 120 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. insats gjorts för skogsvården å Gotland, och hava de gotländska skogarna visat sig, om behovet så kräver, kunna tillåta en ganska kraftig beskatt- ning, utan att taga skada, blott hänsyn till skogsvården tages. Trävaruutförseln från länet utgjorde under kalenderåret 1917 9,529 kubikmeter sågat virke, varav 6,432 kbm plank o. d. och 3,097 kbm slipers o. d. Införseln utgjorde under samma tid 1,022 kbm bräder o. d., 472 kbm -diverse samt 2,005 kbm (löst mått) ved. Mot år 1916 visar utförseln en ökning av 1,845 kbm., varemot införseln, som i regel huvudsakligen avser ved, minskats med icke mindre än c:a g,ooo kbm. För ved gäller fortfarande utförselförbud. Skogsvårdsstyrelsen har icke begagnat sig av rätten att utse ombud vid kommunalnämndernas sammanträden angående virkestaxering, och någon klagan i fråga om taxering har icke av skogsvårdsstyrelsen anförts. Besvär hos Konungens befallningshavande över skogsvårdsstyrelsens beslut i avverkningsärenden har icke i något fall anförts. Endast ett fall av förseelse mot skogslagen har förekommit, varvid den skyldige åtalats och fällts. Sommaren 1917 var liksom somrarna 1911 och 1914 mycket torr. Flera tillbud till skogseldar yppade sig, men förutom en mindre skogs- eld i Tingstäde den 2 juni är endast att omtala en större skogseld, nämligen på Gotska Sandön den 6—7 juni, då ett område av c:a 4 kilo- meters längd och intill 1 kilometers bredd härjades av elden. Inga insektshärjningar av betydenhet hava inträffat. Glädjande nog hava skogsodlingarna tagit större omfattning än något föregående år i det över 70 skogsodlingar med över '/2 million plantor utförts. Liksom föregående år har skogsvårdsstyrelsen avgiftsfritt åt enskilda skogsägare utlämnat plantor och frö samt tillhandahållit redskap och biträde av plantör utan annan kostnad för rekvirenten än kost och logis at plantören. 11 skogsplantörer hava varit i tjänstgöring. Särskilda anslag hava på enahanda grunder som föregående år utgått för skogsodling dels å Avanäset på Fårö, dels för socknarna Sundre, Näs och Wamlingbo. Skogsodlingarna under året hava, som av sammandraget bil. B fram- går, omfattat huvudsakligen plantering, varvid utsatts 530,100 plantor a 64 hektars areal. Av de utsatta plantorna äro 466,550 tall, 61;550 gran och 2,000 diverse trädslag. Särskild plantskola för korgpilodling har anlagts. För verkställd frösådd, omskolning etc. vid centralplantskolan redo- göres åa närslutna sammandrag bil. C. Erforderliga frökvantiteter hava inköpts, tallfrö från Östergötland, GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 123 granfrö från Småland och björkfrö från Danmark. Egen fröklängning har ägt rum i sollavar till ringa kvantitet. Da särskilt skogsodlingarna äro i hög grad beroende av väderleks- Väderleks- förhållandena, hava i nedanstående tabeller sammanförts mbdelnederbörd "7" Zakdena. och medeltemperaturen å Gottland år 1917. Såsom särskilt utmärkande för väderleken må nämnas, att vintern 1916—1917 var osedvanligt sträng och ihållande, att april månad, som eljest brukar vara mycket torr, var nederbördsrikare än någon annan månad normalt, att april månads fuktiga väderlek efterträddes av en intensiv torka under maj, juni och juli. I I I ORT RES Ara a Ör | > 1 ÖS Oo | [4] = I LÅ AN a mc == | | AE See 5 = 5 TN = a = = Zn 2 IT 23 = ie ; 2 = | | | => OR eQ 3 2 [Summa & AS I Ad - 2 E - Eg by JE um | Mi exdiesln ed e r bör d | | ARON ns 20,81 335 | 18,5 | 0039 | 17,8 | 14,0 | 25,6 | 517) 47:90 | 41:44 | 65,6 | 48,9 | 429,7 | | | | | | | | | | Normal sf. 20,3:]..2057 | 28,;3 | 25410 | 24,9 33 | 49,3 58,1 30,21 ..5 1721]. 4854 | ALA 455353 Myekdte Item pretriät ur j För Tse | |. SES va BAT. TOD. = 8— 2 BA + I 6] + 7.7] + I5;8 + 1534] + I7:9) + 13,3) + Sy4)/ + 4,8) + 0,8 SL | SINE lg | q IA ju + 3,7/ + B.r| + 13,2 + I6,0/ + I5,6|+ I2,4/ + 7,8) + 3,8| + 0,8/ | Normal ...... = 050) 059) -F 0,2) Undervisning i skogsodling, bil. D, har ägt rum vid 21 folkskolor Skogs- under sammanlagt c:a 38 planteringsdagar. Omkring 800 barn hava ”frvsning. härvid närvarit. Vid dessa skogsodlingar hava 84,265 plantor utsatts, varjämte frösådd verkställts i en del smärre plantskolor. Härförutom hava skolbarn deltagit i ett flertal av övriga skogsodlingsarbeten inom länet. Länsjägmästaren bar under året föreläst i skogsskötsel 25 timmar vid lantmannaskolan och 14 timmar vid folkhögskolan inom länet. Till eleverna vid dessa skolor, liksom till andra av skogsvård intresserade personer inom länet, hava utdelats en del av Svenska skogsvårdsför- eningens folkskrifter och andra broschyrer i skogsvård. Vid de av länets hushållningssällskap anordnade lantmannakurserna dels i Roma dels i Martebo har länsjägmästaren hållit föredrag. Under året har avsyning skett och bidrag utbetalats för 9 skogsdik- Sbopsdiksnnen ningsföretag. Nya dikningsplaner hava upprättats för 3 hemman. Ett flertal inkomna: ansökningar om planläggning av skogsdikningar hava uppskjutits för handläggning under år 1918. 122 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. Det gångna året har kännetecknats av en särskilt genom bränslekom- missionens försorg åstadkommen livaktighet att under kristiden tillvara- taga sådana skogsprodukter, som förut saknat värde. Stubbrytnings- apparater och ristuggningsmaskiner hava varit i ständig verksamhet. Ett par nystartade tjärfabriker arbeta med framgång för tillvaratagandet av tjära, terpentin och övriga biprodukter ur stubbarna. Granarnas kåda har blivit föremål för en vinstgivande insamling. Tall- och gran- kottar hava blivit eftersökta såsom bränsle: Kristiden har sålunda här som på många andra områden lärt vårt folk att utnyttja många förut obeaktade naturrikedomar och därigenom bidraga till vårt oberoende av import från utlandet. Visby i april 1918. Carl Bolin. Ragnar Melin. OA GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. I N [ Revisionsberättelse. Undertecknade, som av Kungl. Maj:t och Gottlands läns landsting och hushållningssällskap blivit utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens inom Gottlands län redovisning för dess förvaltning under år 1917, få efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse. De av skogsvårdsstyrelsen i sin årsberättelse meddelade sifferuppgifter angående skogsvårdsstyrelsens ställning vid revisionsårets början och slut samt över dess inkomster och utgifter under samma år hava revisorerna funnit överensstämmande med räkenskaperna, vilka äro förda med syn- nerlig ordning och noggrannhet samt försedda med behöriga verifika- tioner. Samtliga skogsvårdsförbindelser med tillhörande hypotek hava av re- visorerna granskats och befunnits utan anmärkning. Styrelsens protokoll hava blivit lästa och granskade. Inventarierna äro behörigen brandförsäkrade. Då revisionen ej givit anledning till någon anmärkning och förvalt- ningen utmärkt sig för nit och omsorg, få vi tillstyrka, att ansvarsfrihet meddelas skogsvårdsstyrelsen inom Gottlands län för dess förvaltning under år 1917. Visby i maj 1918. FrÖThre, av Kungl. Maj:t förordnad revisor. Gustaf Sjöberg, Gunnar Bodin, av Landstinget utsedd revisor. av Hushållningssällskapet utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Blekinge läns landstingsområde berättelse för år 1917. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser den 24 juli 1903, tår skogsvårdsstyrelsen i Blekinge läns lands- tingsområde härmed avgiva berättelse för år 1917. Styrelsen. Styrelsen har i likhet med föregående år haft följande sammansätt- ning: Ordförande: godsägaren L. M. Kruse, Trantorp. Ledamot för hushållningssällskapet: godsägaren S. Hellerström, Marielund, med landstings- mannen K. M. Nelson, Björkeryd, som suppleant. » » landstinget: godsägaren greve H. Wachtmeister, Västeråkra, med riks- dagsmannen John Jönsson, Boa, som suppleant. Styrelsen har under året sammanträtt tre gånger. Tjänstepersonal. Som länsjägmästare och sekreterare har under året tjänstgjort e. jäg- mästaren Gunnar Fischer. Expeditionen har, liksom föregående år, varit förlagd till Ronneby. Såsom expeditionsdagar, då allmänheten haft till- fälle till besök för rådfrågningar i ärenden rörande skogsvården, hava anslagits och kungjorts första och tredje helgfria fredag i varje månad. Den i 1916 års berättelse omnämnda vedbyrån har under året avlösts av 1917 ars Bränslekommission. På grund av framställning från Bränslekommissionen anmodades skogs- vårdsstyrelsen i skrivelse den 7 maj av Kungl. Maj:t att i så stor ut- sträckning som möjligt ställa tjänstemännen till kommissionens förfo- BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. THG gande. Skogsvårdsstyrelsen beslöt därför att tillsvidare under år 1917 ställa personalen till Bränslekommissionens förfogande, dock med skyl- dighet för länsjägmästaren att handhava styrelsens expedition och läns- skogvaktarna att sköta plantskolorna och leda kulturarbetena. Utöver resor, betingade av styrelsens sammanträden och föreläsningar vid Bräkne-Hoby lantmannaskola, hava därför inga resor enbart för skogsvårdsstyrelsens räkning verkställts av länsjägmästaren. Under året har styrelsen anställt till extra länsskogvaktare utexami- nerade skogslärlingen Nils Karlsson. Länsskogvaktarnas tjänstgöring framgår av följande tabell: | | ' | 5 rd 0 | KH fa | 4 | 5 -- BN RS | = | | "er vo cn ör SÄL I | E 0 = | D 3 I Tjänst" [6 g (SE) 125 25/22 30 & sl a Namn och adress — | görings- | & v | < - Dl Er Fd l3E | 8! 3 SES es re fras Sd SN SSJ Ba RE NEED | Bia | SO al JK AE IS v | | - distrikt (EsSCskles8 = E. A. Hansson, Asarum,/ | FORN O SENARE ons Västra...| 48 12 | ALE | 37 I 6 Il = lurig | | | | N. Nilsson, Jämjöslätt, | | | | IRERTASS VESTE ofe he OÖStraFraesA NR I2 | 3 | 28 (ER RS fr Be a | I I N. Karlsson, Karlshamn. | — I 2 [530 | — | 4 — | — 36 Skogsodling. Liksom föregående år har styrelsen tillhandahållit allmänheten plantor och frö” av tall” och" gran enligt! den: principen, att kost: nadsfritt tilldelats 15,000 st. plantor eller 3 kg. frö per rekvirent. Om större kvantitet önskats, hava plantor sålts till styrelsens självkostnads- pris och frö till halva inköpspriset, varjämte styrelsen tillhandahållit plantörsbiträde kostnadsfritt mot att rekvirenten lämnat fritt vivre och bostad under förrättningen samt fri skjuts till närmaste förrättningsställe, järnvägs- eller ångbåtsstation. Med ägare av sedan längre tid tillbaka kala eller före 1905 avverkade marker har styrelsen upprättat 25 st. nya kontrakt omfattande 52,86 har, vara skogsodling skett med 537 1,600 tall- och 76,000 st. granplantor. Hjälp- kultur å kontraktsskogsodlingar har verkställts å 88,; har varvid utsatts 425,900 tall- och 12,000 st. granplantor. Vid dessa skogsodlingar bekostar styrelsen hela kulturarbetet och skogsodlingsmaterialet med villkor, att markägaren håller nödigt stängsel omkring kulturfältet, samt ansvarar för betesfred intill dess styrelsen ej längre anser betningen skada plantorna. Skogsodlingarna togo sin början den 16 april och fortgingo till den 126 26 maj. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER KCOTT- På grund av den ihållande torkan under våren och försom- maren hava årets kulturer tyvärr på en del torrare lägen gått mindre väl till. Sammandrag över av Skogsvårdsstyrelsen lämnat plantörsbiträde och utlämnat skogsodlingsmaterial år 1917. Härad Socken | 5 2 gi [sad vå | kalmark | ädre PL aa derma Dog i; Ez 5 kgat | kg | 5: har | ar 2 . Bräkne VÄSATUDIG. Hope beS SE NA7O000 | 37,000 | ETTA | 2 Bräkne-Hoby... 3 — — 4,000 | 17,000 | — 3 | 50 Öljehult/.s se. I = — 6,000 NERC OO 2 TISterst) | oJamshöP ess es 29 22 = | ten) 91,000 | 96,000 | — I 31 I 16 | Kyrkhult ...... 25. | 23mer 30 | 269;000 | 199,000 | — | 82 | — Mörrum... ooc.. 2 2 = | 8,000 [F20000 hna E83 Mjällby ......... I 27 | —] ,2,500 | kodar NON ECSN VISÄTIGR SR 1 I — — 4,000 [ASEA — o | 66 | Gammalstorp | I — — 5,000 | 10,000 | 4 3 | CF | Östra Torhamn ...... för TREE en 2000 | 1,0004]C- 1 IEONINSO | JAM VERA 2 2 — — | —2,000 | :6,500 | — TEN AA Ramdala sted 3 21 — — 500 | 12,000 | — 2/1 — AUTSKUMN For 4 2 = = 14,000 | 14,000 | = 4 | 66 | | Medelsta | Nättraby......... 8 SIN 40,000 | — 6 | 66 | Hjortsberga JV I HA | 700001 500000 (220 RoOnneby I d...| 208 0 SIE 16,000 | 118,000 | — | 22 | 40 | | Backaryd ...... 5 3) 50 | 5,0 | 58,000 | 86000 | — | 34 | — | | Eringsboda 48 9 1,5 2,0 | 73.000 | 50,000 . — | 24 | — i | NVÄD OR ae 2 I = | — 4,000 | 6,000 | — | I | 66 | 169] 92 | 7,5 | 10,0 | 676,000 |751,500 | — | 256] 55 | Vid skogsodlingarna hava såsom förmän varit anställda 12 st. plantörer. Plantskolorna. Styrelsen har liksom föregående år brukat 2 plantskolor, en i Asarum och en i Jämjöslätt, vardera omfattande cirka 2 har, varjämte o,; har beväxt med förra året omskolade plantor arrenderats. Skogsvårdsstyrelsen har i år för en summa av kr. 3,510: — inköpt BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 277 den sedan år 1908 arrenderade plantskolejorden i Asarum, omfattande 2,03 har. Under året hava utsåtts: Granfrö 94,0 Tallfrö 81,0 kg. På grund av den synnerligen torra och ogynnsamma väderleken har årets sådd fläckvis gått ut. Från plantskolorna hava utgått: till 'rekvirenter, kostnadsfritt ..................... 432,500 plantor > » efter styrelsens = självkost- II ACL SJIIIS GA Rost sebnor 995,000 >» » skogsodlingen å kontraktsmarker...... T,08'55O0 » försäljning utom tlänet sc. osckyld år > 2,120,000 > Summa 4,633,000 plantor Skogsundervisning, Undervisning i skogsvård har av länsjägmästaren lämnats vid lant- mannaskolan i Bräkne-Hoby, varjämte eleverna erhållit litteratur i skogs- vård. För att främja skolbarnens undervisning i skogsodling har styrelsen förut utsänt cirkulärskrivelse till skolrådsordförandena med anhållan om att skolbarnen i största möjliga utsträckning måtte lämnas tillfälle del- taga i skogsodlingsarbeten. Från sammanlagt 12 skolor hava 408 barn deltagit och utfört 798 dagsverken, varvid 118,000 plantor blivit utsatta arCItkara leo Nar. Avverkningar och därav föranledda åtgärder. Antalet av länsskogvaktarna inrapporterade större avverkningar hava under året varit 4 st. omfattande cirka 330 har. Rörande 2 större avverkningar, där undersökning jämlikt $ 2 av lagen angående vård av enskildes skogar ägt rum, har styrelsen, då överens- kommelse ej kunnat uppnås med vederbörande, måst anhängiggöra talan vid domstol. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsen har i sina årsberättelser de sista åren framhållit, att skogskapitalet för varje år allt hårdare anlitas och decimeras. De 128 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. närmast föregående åren har isynnerhet den till gagnvirke tjänliga skogen varit föremål för avverkning. Till följd av den inträdande bränslebristen och därmed stegrade vedpriser å ena sidan samt svårighet av export å sågat virke och props å den andra sidan har avverkningen år 1917 där- emot huvudsakligen omfattat vedskog. Den stora avverkning, som Bränslekommissionen verkställt, har i det stora hela varit till nytta för skogsbestånden, särskilt gäller det sådana bestånd, där underbeståndet av gran lidit av överskärmning av företrädes- vis björk och bok. Även i de rena lövskogsbestånden hava gallringarna gjort mycken nytta, i det att särskilt en del gamla träd, företrädesvis bokar av vargtyp, som under vanliga förhållanden aldrig skulle hava tillvaratagits på grund av svårigheten att förmå huggarena att avverka dem, nu fått falla för yxan. Tyvärr finnes dock exempel på att sedan Bränslekommissionen afslutat sin avverkning på en viss mark, ägaren omedelbart företagit ytterligare avverkning i samma bestånd, varigenom den ursprungliga rationella gall- ringen förfelats. Likaså torde i en del av de fall, där kontrakt med Bränslekommissionen avslutats om leverans av en viss kvantitet ved, avverkningarna hava bedrivits på ett mindre hänsynsfullt sätt. När en gång fredsslut kommer till stånd och exportmöjligheterna åter bliva ljusare, torde en avsevärd stegring i priset å skogsprodukterna och därav följande osund spekulation å skogsfastigheter vara att förvänta. Under de senaste två åren hava skogsegendomarna varit föremål för hänsynslöst jobberi. Skogsvårdsstyrelsen hyser därför den åsikten, att det är en bjudande nödvändighet, att lagstiftningsåtgärder redan nu vidtagas för att förhindra det nu rådande och det i en snar framtid sannolikt i än högre grad utbredda jobberiet med skogsegendomar och därmed åtföljande skogsskövling. Sammandrag över Skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år 1917. Nllgangar:den/yr januari, KOM 4g icke tees. seb ee dag Sd RI 4028: 70 ID aTAV NV EN TATLE Nga ock ERE ELER ao fo skäl EN 3,907: 49 » Utestaen deton tran 2 Ar 212 AMELRO Banks AB Sodra SVvenge,SpatkasSså! sco ET ASS Inkomster: Anslag: Statens till uppehållande av styrelsens verksamhet... 3,300:00 Statens till. sKkogsodlimngens manade rs. tests SED IFluShallpin gS5sallskapels tees bor ARN NAS 2,400: 00 SKOgsvar dsavgiftert Aspa Lina alesnrde 19,739: 86 29,196: 86 Transport kronor 46,825: 56 BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 129 Transport 29,196: 89 Ränta å i bank insatta medel ...... SE NR SE se OR LAG 889: 15 fAsenom: kontrakt UtforelySskogsoOdlihg = .:s..s.es.csssesc sist Ne see RAG TS Pons alea SSkOgSee KLEAR de ans döde dns « dielei5 eh dogs Ag FE Se Ken Om Era tte dan on TUE ARNE El aus sv Mer sure sanne siren dose SINE 577: 08 Summa kronor 56,364: Summa kronor 56,364: 9. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. Utgifter Avlöningar: NET Sja EM AStaTED: oro As smoorutsn NR Or SAR oas case een ARR AKNE 25125200 HERSS KO VARAT ons An Ia dessnsr sek ssske 2,550: 00 4,675: — Reseräkningar: BREVISLONSKOSEN AC... ones ar 00 ARTE TT aa lo sär See sen 64: 60 NS SKO PV AKTAD ner a mes AR bo sla 5 Fersen nas ALEE SAF 1,044: 60 SÄ EA OLE ae a 4 a VE er os sno sr SAS INESE AEA £ 4 TS TTT 162: 96 IFaxetiner-avi. SKOgSVArCSAaV PI ten p...ocscssor sco son on stegkven sinn 23:83 1,295:99 Skogsundervisning: Länsjägmästaren för å lantmannaskolan hållna föredrag <250:00 Ifffresatur OC) TNC ET VIST IN Odes sor onde ssesss RARE AR 453: 12 703: 12 Plantskolorna: Ab SES KOSCIA CET 51.3 ygy don ARE Rn na ob sn dödar ASA 2,867: 17 JNITRE 0 0 SSR OR ET NERE tär ROSIE VERSA SNS ENSE ad 362: 80 Materialier ...... PORR ER TIER EO DE SEEN Pe SA SSE AE RI 633374 [TEE TA a Ms ade Sa EIS SNAA NR I TONI ARA SR I RSA sen 23 PROS ANA 3: 10, 3,866: 81 Frö: Plantskolor och skogsodlingar.............. FREIESER NR SoL RE SER 175810: 35 Skogsodlingar: VARD SESKOSTIACLET Am re RR MR ua d ande sara ses Ba Me pyätar, sanka ra 8,365: 36 Möterial. och inventarlers fuenderhall, sa... ssccmåsssssa sier SANNE LÖSTS Expenser: TÖMTS GEN Ne By enprdr Egtn RES EN VESA e FSAG30 13 SVA (ONS oa 50 är EAA ARR EA AAA 207550 Hele fono ch Stele sranasAN eSATA: SO. Sn INRE 204: 57 (ÖVLIga OM KOSIA dem knas ba ARA NLO.N: LAN 330: 09.:-2862: 46 Wtställningsplantskölan d4RarIskrona...s::t:iod.tö:itgskose sörp sor böekbessk rek 18: 00 TanetstekonoOmiskaj, karlOmR. = vetat SÄ ss börs pkt er rodel ens sdnnes 50c: — Styrelsens bidrag till dess pensionskassa, enligt protokoll av den NT EERO ar Käg BO) LONE RR SRS ns AE SE SIP AR Pt SS do SEA 874: 31 FANSjäCMAStaLEnSE LOTALAN Aeon mesost oloees ör snarare oa nes rr g BRASS TAN Pe VA 320 [SBI Ae fjor VS) SOS BDT LSD orre 2 så SE RA ANANAS RSA TRE ar 295: 50 IBehällninggb.i. se. da ra) (EINER AR BETIS FERREIRA PE NE a 0 32,172040 130 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. Tillgångarna äro sålunda placerade: Fastighet" (Asarunmast plantskola) eo ans ses eedebrr cdi sevre kid ga klan eid del e as gens ATT I FRICK 1 ba 0821 a sd a AN MANA Apr RT SMR let SA RAMA AR pitt de SRS 3,907: 49 U testa etkd EN LOTTIS Aes AN Ar An änn Ef erna pl et LSE ANSE BG 2,092: 50 sankaktiebolaget Södra Sverige: DPArKASSÅ Mg sagbb kps se sarg NU lekrornsnor gäss le lg urnn ger gr AS ENE EE 128020 90 182 10 534: 0100 SEE RS ERA RN Ao ser a FE RE RR ÄN OO RA SR SEE ss RR ge 10,519: 86 IKON KASS Äl ef jer 6rs förs SA rr LAN RAR a or otro FARA ERNA 8470:55 Summa kronor 32,172: 40 Ronneby den 17 april 1918. För Skogsvårdsstyrelsen i Blekinge län: L. M. Kruse. Gunnar Fischer. Revisionsberättelse. Omstående sammandrag är överensstämmande med Skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år 1917, vilka blivit av oss, därtill utsedda revisorer, gran- skade utan anmärkning. Styrelsens protokoll hava befunnits i behörig ordning. Inventarierna äro behörigen brandförsäkrade. De 1 bankinrättning innestående medlen hava vid verkställd inventering be- funnits utgöra de belopp vartill de enligt räkenskaperna för dagen borde uppgå. Styrelsen har under året inköpt »Asarums Plantskola» 121/5,000 mtl. för en köpeskilling av 3,510 kronor. Då revisionen icke givit anledning till någon anmärkning samt styrelsen med nit och omsorg fullgjort sitt åliggande få wvi tillstyrka ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Ronneby den 25 maj 1913. F. H. H. Norlin. Utsedd av Kungl. Maj:t. Ernst Abramson. C. G. Håkansson Utsedd av landstinget. Utsedd av hushållningssällskapet. Skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län berättelse för år 1917. Ordförande: godsägare greve Raoul Hamilton, Ovesholm. Skogsvårds- Ledamöter: för landstinget ryttmästaren W. von Geijer, Vegeholm, mu. med f. riksdagsmannen Troed Troedsson som suppleant. För hushållningssällskapet: friherre R. Barnekow, Sörbytorp, med fri- herre A. de Geer, Hanaskog, som suppleant. Sekreterare: borgmästare Birger Borgström, Kristianstad. Länsjägmästare: F. av Petersens, Kristianstad. [ styrelsens tjänst hava varit anställda följande länsskogvaktare: E. S. Wallin, Kroksminne, Klippan för norra och södra Åsbo, samt Bjäre härader, E. Lindberg, Ousby, för östra och västra Göinge härader, samt N. Hammarlund, Gärds Köpinge, för Gärds, Villands, Albo, Ingel- stads och Järrestads härader. Styrelsen har sedan sin början kostnadsfritt utlämnat intill 15,000 Skogsodlingar skogsplantor per rekvirent och år, men då utgifterna för inköp av plantor och frö, samt plantskolornas omsorgsfulla skötsel draga så höga kost- nader, att styrelsens kontrollerande verksamhet av ekonomiska skäl måst inskränkas har styrelsen f. o. m. år 1917 icke utlämnat någon plant- material kostnadsfritt utan bestämt en viss avgift, som satts olika för skogsodling å gammal kalmark, och sådana hyggen, där avverkaren enligt lag är skyldig sörja för återväxten. Ett icke obetydligt skäl för styrelsen att ändra villkoren för utlämning av skogsodlingsmaterial är också, att så länge gratisutdelning tillämpades, det rekvirerades långt mer än som ordentligt utsattes, enär många re- kvirenter sannolikt voro av den uppfattningen, att det som ej kostade dem någonting ej heller hade något värde. Man har däremot all an- ledning förmoda att, då rekvisitionen är förbunden med kontant utlägg, om ock ringa, vederbörande ej rekvirera mer än som verkligen ordent- ligt utsättes. Plantörsbiträde har kostnadsfritt lämnats mot att rekvirent lämnat fritt vivre och bostad samt erforderliga skjutsar. 132 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Likasom föregående år har styrelsen med ägare av gammal kalmark träffat överenskommelse om skogsodling av desamma till ett synner- ligen lågt pris. Dessa skogsodlingar verkställas av skogsvårdsstyrelsen och likviden inbetalas i terminer. Jordägaren slipper sålunda förskottera medel, och får marken fullständigt och ordentligt kultiverad, samt vid behov ibättrad till ett pris som ungefärligen motsvarar halva kultur-: kostnaden. Följande skogsodlingsmaterial har under året försålts till rekvirenter: | BEN Arnott al p lamt er I Efi | Frarriard TEE: lanstere ng TS NER NIEPF AL Sr SR i LEE | | SSR Ta Gran Diverse Summa | Tall | Gran | | Stå | st. | st. st. 1 kgnakg | | | | Norra Åsbo KSR SERS 91 50,700 | — 296,500 = | 347,200 2 | = [Södra Asos 3 — 6,100 — | 6100-11 |UEBJÄTE fots ars Ae kl ETS 24,000 37,500 = FT 615500, NN | Västra Göinge ...... 94 34,700 303,500 — 338,200 14 kb S25 Östra Göinges blus SA 33,000 110,500 — 143,500 | I5 48 | Ingelstadstätbart ae esi 90,000 27,000 23,000 | T40,000 "fel al IJErTe Stads äns | 6 14,000 15,000 1,000 | 30,000 — | — AT ÖSSRREISNEBAT SG DY 10 6,000 80,000 4,500 90,500 =" Ke (TARAS fostras Le sed 35 91,500 117,000 7,590 216,000 = AN SN [ES VÄTA GS SEA ESS 2006500 85,000 | 1,500 293,500 TAN sä Summa | 372 | 550,400 | 1,078,600 | 37,500 | 1,666,500 | 32"/;| 76 Å till skogsvårdsstyrelsen genom kontrakt överlåtna marker har ut- satts 202,500 st. gran- och 406,600 st. tallplantor. Skogsvårdsstyrelsen hade vid årets slut följande antal plantskolor med plantmaterial som av tabellen framgår. | I | lira Utsätt sf rö | Föne | Ralkatnbtastkronma | FSE, K EM Brno 02 a AR UNGE | Beg | & Gran HILG | | Gran | Tall |B. tall |Summa oe FYR | | | | Il /o /o | / | | | | | Hern Sto ffa sg 0,23 145 fe llor | IEA | 490,000] 800,000 = [EO TITSTI LT ON ANN SER 105 37 | 20,5l — | 57.5] 506,000)-950,000] = ANBYEDUIGTGE orken st BT | Oj2575 ER LONA 31 | STORE | = = NN JFAXE|OÖNPI rs ber ER. ANN SNR | 10;0625:1 1 305) 1 OMS — | or == | FK OT mr Sör ge tslaleis 0,2500 RZMTS T 6,7.) 85,000) 297,000 2 1äKuberup GATE bio as Pe ÖSTER EO i 2 15 90,000] — 50,000/ 3 lp FASAD bordet sick odon 0,87 29 41 AL IRNO 680,0c0o) 160,000 SS | NETASSLE NOMINERA 0,5 TT = — | — 2 75,000 = 13 Lenaberga ot kd Eu Beg I FORN KE a 40 500,000]- $00,000 vc | ÖUSbY rösten NA TES ISA (ETS 45 10. 55 | 490,000 600,000) 50,000 Dräkesholmv ESS See ae 0,20 = == = = RSA a SN SKäldinged öster sdea rader send] 0376 AN ER 175000 - | Summa | 7,4300 | 172;7 | 94 BF EROS [2,751,000/3,749,000' 50,000 KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 133 Avverkningarna hava säkerligen aldrig bedrivits med en sådan inten- Avverkningar. sitet i Skåne som under det gångna året varit fallet, och i stort sett kan man om man undantager de egendomar där ordnat skogsbruk sedan länge tillämpats samt där Bränslekommissionen avverkat, säga att dessa avverkningar bedrivits till stor skada för skogarna. En skenbart förmildrande omständighet för avverkningen har varit det stora allmänna bränslebehovet, men detta behov hade mycket väl kunnat fyllas utan att skogarna skövlats på sätt som nu skett. skogar eller Att mogna glesbevuxna betesmarker avverkas kan näppeligen tadlas, om ej skogskapitalet allt för mycket nedbringas, medelålders skogar i sin bästa växtkraft totalt spolieras, då halva eller hela hemman kalavverkas, då må icke uttrycket skövling anses vara för starkt. men då unga och I många, för att icke säga de flesta fall, stå dessa rovhuggningar i samband med egendomsköp, i det hemmanen inköpts på spekulation för att sedan byta egare flera gånger på kort tid. Och då var och en i regel söker att ur skogen taga så mycket som tiden tillåter, inses lätt att resultatet bliver, att dylika hemman för lång tid framåt bliva skog- fattiga. För besiktring och anordnande av kulturer samt kontrollresor har länsjägmästaren haft 27 st. rese- och förrättningsdagar. Länsskogvaktarna hava haft följande rese- och förrättningsdagar: E. Lindberg 71, E. S. Wallin 49, N. G. Hammarlund 60. Då såväl länsjägmästaren som länsskogvaktarna dels varit anställda hos länets vedbyrå, dels då denna lagts under Bränslekommissionen, I fänttelöte ta po lam t.maxr emara.l | AA > SEEN Fog RER Summa | DJ I - I I T] IT | RN Gran RR a sal B. tall | Lärk ID. granlS. gran] Fig | h /« / /o | or | | | planto I ] | | | . ' | FöIB00 28,000] — = =E — — | — — 1,337,000 | 450,000/ 354,000] — 144,000] 209,000] — 3001 2,614,300 | 110,000 = = = 210,000 — a a — = 320,000 | — | — — 10,000 8,000] — — — — — 18,000 | — | — — =" | STAT RNE -- 2 — 694,000 | == | — — 207,000) 280,000) 331, 000] — — — — 958,000 | 127,000] = 72,000] — | 852,000/1,900,000] —— — — — 137,000] 3,828,000 |. 100,000] —25,000] 5,000 = | — | — = — —- 205,000 200,000, -— =" -— 30,000] — | I6,000] 10,000 500) 6,000]| 1,562,500 200, '000) 500,000] — | 100,000] 400,000]| — 2,000] — 4,000| 15,200]| 2,271,200 60, 000 — — — | — — — — — —- 60,000 237,000] = — | = | = 2 — — | — | — 254,000 1,503,0c0) 979,000] 5,000 1,313, 00013,349,000| 331,000) 19,300) 10,000] 4,500) 58,200)14,122,000 Länsjäg- mästarens och länsskogvak- tarnas verk- samhet, 134 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. hos densamma, hava givetvis resorna måst inskränkas till det nöd- vändigaste. ort samman- I avseende härå vill styrelsen hänvisa till vad som i föregående års RS 2 berättelse och här ovan angående avverkningarna blivit anfört. skogarnas tillstånd och skötsel. Kristianstad i april 1918. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Raoul Hamilton. F. af Petersens. KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län kassaräkning år 1917. 1335 Debet. Anslag : Avästaten (CXxPensmedeljtp31jea a ee nsskesssss fos res 2,500: — » Sr (Skogsodlingens Hramjande) Pri. bed ssesscusd 5,124: — JAR delarskogsvärdsavgilterha. sc. .suscyrss. socenssins ven dör 10,04: 23 SKiKkNireserverade sSkogsvardisavgiter. .........s....soceoo 8,040: -— KANTIBLÄT GIS TIN) 0 Cl pg. 56 FRA Er se SSR anda es el ÄR NS Es nä rr 3,000: — SKR RUShallningsSällskapet oo ooss ses sedessnener ses debekesnnna 3,000: — 37,678: 23 SI0 SO CIN SS AV SITEN 5 bre SINANAT Ne socee to ole rssRAg nn ges SORAS Hijens Ada Sk OSSCHER fe lera bre or Kaa Rev efde dv ce ee Nr S SAR 3,469: 05 NASA OD) AD GERE KTNIN O0 eos SE Anf fas slå fe core Ba JE Garell Se er 3,000: — MSS LAR ae SR Rn sn Rss «om a As N ARNE BEN Pet bärnern € dekagen 142: 30 Summa kronor 45,885: 83 Kredit 1512 San Aha R ng! 0 io RN Re Leg otb en AREAN SEK ESSEN TNG URNA TREE EN LL 20507 20 Löner och arvoden: MESA SJÖ TNAS FÄLTET be andas ae re RM ffielvs/4 24 svans RASA e 3,200: — SVEN TRE STEN LE SR SE fd öre d er FI ARR RANA BIS 500: — Länsskogvaktarna NEGE EIN RAR Arnek Ae ASS EER SSA da sea 2,500: — ByrtfdSbhridra ang. Anke 450: — Cykel- och beklädnadsersättning............... 2255 Se STEN Resekostnader och dagtraktamenten: NAN SJÄ RIAStereN .ssdss sobre cdone FT TEN AA IKE nef Perdke 496: 65 NRaNSSkO Ovaktalha cs ssssos st ds Fr sober iska edra FRE GS rä st 1,065: 65 NAT EOREID AL ssd AR mek css re RNRFR r esse rnae a JASSE 3,005 SN 4,6280-— Wnderhalskostnader för plantskölorn2a.......:..scsrsters AE ADS mköpirav plantor och, mos Kross ER IERER ERT NE ANN 2, 142425 Kostnader för plantering sarovertagna, Markerl ju ke see ss bob k 3,879: 63 Hraktkostnader Och emballage. om sssu sc sduss äss brdasterkE ns ser esk RO ONS NN SM KE Tan god od fr As I RNA rm ske aa läns dndg ss 3,000: — >» lån å löpande lane EE otejsie fö vaan! ERA EKOT 3,000: — antar Ch av ei O RC: O RR da vada socaf dens 189: 64 6,189: 64 Inköp: avSredskapro chiiiventametter950.b.. AAGE ss. i OEI 1,940: 27 ININERS et UtoTfilert. oa See BRN RR Sn ora gjuonnernn gt ESSER ARLAS SE EANNNS NNE i (Öa sg KSS Behallning LS AR TOO Ar a ago e rida sn Snö de SNR Er oa SEE ÖN NT Summa kronor 45,885: 83 Kristianstad den 30 april 1918. B. G. Borgström. Sekreterare och kassör. 136 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Förestående räkenskapssammandrag har vid revisionen denna dag be- funnits överensstämma med räkenskaperna och verifikationerna. Kristianstad den 12 juni 1918. W. Ehrenborg. Elof Troedsson. Nils Månsson. Redogörelse över influtna årsavgifter till skogsodlingens främjande år 1917. Debet. Behållming, ran! AN LIG HÖ sosse eter SS SIS ee see Rn I, 553-30 af fra sa VOTE jo one separera Te ST EN SR 192: — Fä tar för far fil Tys. koon sucks sele T sia se Så Sk El EEE ÖAR Summa kronor 1,807:48 Kredit. Behållning, till AT: LOT Sc upbg fr ogesees user nr sa aa nde fel ARE SEA AE 1,807: 48 Summa kronor 1,807:48 Kristianstad i april 1918. B. G. Borgström. Vid revisionen företedd och befunnen överensstämma med verkliga förhållandet. Kristianstad den 12 juni 1918. W. Ehrenborg. Elof Troedsson. Nils Månsson. KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 137 Förslag till utgifts= och inkomststat för år 1918. Inkomster. Anslag: vä lam d stin diet. Irons onterestftre sjö Noonyspesiiosskötöpsttes 3,000: — SKER Ush allningssallSka bebis turrtecs ontpussusersbtockenttlrs 3,000: — Filtstaten (Cxpensmed el): 565 Ae Aa a aa des. sr 255008 > Sr (SKOSSOCIN gens: HTÄMJANGE) "ooo osotes ebsr öeses 5,000: — 13,500: FATT GLETER ASK OSS VALCLSAV PIE jpssren de Nas sr oi soc so dök Sr As njlsNirAr 25-000: NNINENS EITTE OMS CER be ga sn SÅ ab sö rf år NT AA Enea ba ofe SR 300: Kronor 38,800: Utgifter Löner och arvoden: MÄnSJÄCM AStäleN -:2.2-- ss sht SS SEKSEE ERE UL ALL Fda sbR he SALSA SAO PSnSSkO gWAkKtallA- Vt oc seb oret spe Bele fer trad gr one tad apor rant unde SH2KOT FYORBETSKAREIA 23.4, tår sr SEE RN Ean än åns Brr pl or RE 500: — — 6,950 Resekostnader. och. dagtraäktamentel........:.s.qssosoe seas dess eR Eee 7,000 löndenhalkaviplantskOlORNA pa. d64.23 E1c5 es seder ser NER as 6,000 TIKG PI AVD LAN TOT OC TÖS ESA be so ecl kar bo 0 gsi jie SNART SATAN 7,000: Kostnader. för plantering ra" övertagna: marker FsCip Sof SEA 4,000: IFA REKO SURA CET > ges SS An Sa ot få ajja äier2 ter Ta lofelel sr el AS Lees 300 INIVETS EU OIMET fyr Skgger Rosp BER rose SER ET SES ESS EEE 1,050: Inlöst växel Kronor 38,800: Kristianstad den 31 december 19138. Skogsvårdsstyrelsen. I 38 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Undertecknade, utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1917, få efter fullbordat uppdrag härmed avgiva följande Revisionsberättelse. Skogsvårdsstyrelsens protokoll samt den räkenskaperna åtföljande be- rättelsen rörande de enskilda skogarnas i länet tillstånd och skötsel under revisionsåret äro genomgångna utan anledning till andra anmärkningar än som upptagas på en till skogsvårdsstyrelsen för beaktande avlämnad promemoria. Närslutna av skogsvårdsstyrelsens sekreterare och kassör upprättade sammandrag av skogsvårdsstyrelsens kassaräkning för 1917 Ööverens- stämmer med de inkomst- och utgiftsposter, som finnas intagna uti före- nämnda års kassabok och utvisar en behållning till 1918 av 825 kronor SI OKe: Utgifterna hava befunnits behörigen verificerade. Här ovan omnämnda räkenskapssammandrag har försetts med revi- sorernas påskrift om dess riktighet. : De enligt nådiga reglementet den 20 januari 1905 bestämda diarier hava blivit i vederbörlig ordning förda. Full ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsens förvaltning under år 1917 tillstyrkes. Skogsodlareföreningens räkenskaper för år 1917, som vid årets slut utvisa en kassabehållning av 1,807 kronor 48 öre, hava även granskats och räkenskapsförarens sammandrag befunnits med desamma överens- stämma, därom påskrift meddelats. Anledning till anmärkning mot dessa räkenskaper har ej heller före- kommit. Kristianstad den 12 juni 1918. WW. Ehrenborg. Elof Troedsson. Av Kungl. Maj:t utsedd revisor. Av landstinget utsedd revisor. Nils Månsson. Av Kristianstads läns hushållningssällskap utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Malmöhus län berättelse för år 1917. Styrelsens sammansättning. Ordföranden: Landshövding G. Tornerhjelm har under året på grund av sjukdom anhållit om och erhållit sitt avsked, och har Kungl. Maj:t till hans efterträdare förordnat v. Häradshövding C. A. Trolle, Fulltofta. Ledamöter: För landstinget: Hovjägmästaren Friherre H. O. Ramel, Övedskloster, med Ryttmästaren Greve A. Moltke-Huitfeldt, Owesarum, som suppleant. För hushållningssällskapet: Ryttmästare P. O. Liedberg, Öja, med Godsägaren Nils Andersson, Slagtofta, som suppleant. Länsjägmästare och sekreterare: Länsjägmästare F. af Petersens, Kristianstad. Länsskogvaktare: Länsskogvaktare A. Nilsson, Hemmeneköp, Önne- köp, för Frosta, Färs, Torna, Herrestad och Wemmenhögs härader. Länsskogvaktare J. Nilsson, Öslöf, Stabbarps Gruva, för Luggude, Onsjö, Rönnebergs, Harjagers, Oxie, Skytts, Bara och Ljunits härader. Styrelsens verksamhet. Styrelsen har under året sammanträtt 3 gånger. Åtgärder till skogsodlingens främjande. Likasom föregående år har Skogsvårdsstyrelsen för skogsodling inom länet utlämnat skogsodlingsmaterial kostnadsfritt, men dessutom träffat kontrakt med ägare till gamla kalmarker om skogsodling. Styrelsen innehar tills dato kontrakt om sammanlagt 324 3/, har gam- mal kalmark, sålunda fördelat: ETOSEA CAKE Rod ea sedan SN TE hat Onsjö SE fred, SARS fr AS 7E Tj, Bar Färs SJR bl lagen ss EE SANNE Är BEE 7. BR BE Torna 5 Ra: dt BST RAK SE pr Ishar Nedanstående sammandrag utvisar omfattningen av denna verksamhet. [009 911'1/|000'90$ |oo0o'59 | | o00'I+bE [eo €4 |.o00"t |ooo'€9 SE 000'9 E 009'4€9 | o01'€£ | oo9'€ | oo€£'99 |ooi'SIv | oo9'641 | 91 | ewwns | I EE | RESA [at I | yr a rr fo 05 LS GA AN 0 VN (07 055 0 DR a veg ET fa a OJ ba | a I o00'S -— SET] - Sr | 0o00'$ 0095 | 000'z — 009 000'z — |"'s3oquswuwoM | I | I | | | o00'S — - - — = o00'$ ODOMAL. = O00:1, ”IOOOLE — 0 sunt | | | | | | [To SS | S- € [9 € a | eföfernrnrs | = VAR = : — — | ooL'€ 007 o0f oo 00£ pEIsaIPRH - | | : I looL'g91 — - - — — I; = iIloolg9r:l o00:1 | oOStT OGELLR KOOLES o0oz'€S ESA PERSER BUIO - 89 89 Ibn] | I ad | | = 006'1z — — = oo — — — 006'1z — 1 000' O0Z'I |:00Å"zI EE 1 | GR SE SNÅYS | 75) | 8 | HIS = (SN = - li = — || oo0o'€€ -- = o00'$ | o00'oz | 000'g ST pn33nT | > | | | | | 4 | | | | | &£ — ooSIS | — — — 00915 SN KOOSKG OOOFÖR OL SR sI93eleH AR | | - = | | I | | a 0001 — — — of — = — EE | — | 0001 — |o— — sq uuoy | < I | Z I Zz — Joo€'toz | o0o0o'og |ooo'oz | 00009 — — = -— || 00€'bzI1 NA — O01'bzI | 007 RN RS sr olsun > | | | | - | | lang AR RR SEN VR ER RAGE ER te Psi | SE RTR SA SNES | = Joog'€91 || 00096 E (Ed | o0o0'£4 I000'1z | oo0o'b 1000" 11 | 0009 | 009 'ob 001 — [0050 SE [ORON — SIP > | | | | | a loo6'gSt I 0o00fofz |!000'zz | 000" goz looo'z4 | — ööer | OOO:OATT | OG = Uk000-E0IT]| 000-51 = NART BISOIH | 2 | | | A | I | | Jaa | | I | I | - m -—-— up OnnOnuktmssnnn|nny rnrnnrreonnnm nnnun nnunnmokev t - [268] EE | | Så Fe | å | 2 ewwang | merd | ue fewwunsl "AQ | ue |: MEL | ewwungs. | Ad | Id | | yolg UupID) CT Y S FR EN RE | see NEO (BEE | M | 0 2 kKewwans AOL Uker | It TTOCTRUSLOTET JUR Pere | ; 103uefdsBoxs enes | -3N > JLeIUOY VV | RE: : HI Wm AleDr px oe at Y (REL jOE ök JAS 0 a LÖSA I jaa a a (2 le O H BAU ITFOLK IST Y I eg JAN I il | I | 140 "JeII2JeWSBTuUIpos3åoXNS JLUWRINN TAT eo MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 6S9'gb9'z] 09 ISzo'I | oS0o'I | 00S 0005 |ooS'£z1 |o0€'t |o00'0o$51 |o00'00z |ooo'z1z |oo0o'S1 |b6z'gEz (obz'649 |000"LE |oo0'gsE [000'£g$ | ewwng 000'gz SE = 5 LER er = = i | TER NO OOIS GEA se — JE « | | | | | | | IS9$'606 | o$ ISzo'I | ofo'I hö 0006 I — — +000'0$ — = = -Joooflg lobg'€g — |o00't91 |ooo" LES Iz « | V6eiL - — = = O00I0S | ROSE — — — | I doyqouawwH | | | | | | | | - I [o0o1'€S5 | — — | — |009f£z1] — — -- 000"08I — -1000'05 [009'7$ = —JOO0PII |00016E. AR Por M | | | looo'60+ = == RR = 5 | | : (000'o00o+ (0006 FOS ew[oH c -— oo — — oo -— | oo —- c | — Re RS eN N OM YT (oo KO EA 000"001T | | sdaexqun 000'081I — SJ EJ EES 2 —— o00'z£ lo00'S1I |000'001 |000'gI | Jäs a LR OOOLSIKT SPOIISINTM GORE NN == = oof'+t [000001 |000'051 | — = - o08'bz 000"08 (ES sJAIsO | | | | I I | | Jere 9 | 1/3 a "Ir | FN "/g Ye | /e | "/e de | te hi Ye hr I | | = — SEN | AL - -- Ser. = Ba | rr £ a "3 = UP - = | | 2 3 2 SRERTNS | | | uelIg |uvI3 | uPIg | BLOMSTN BID SLOG CEST Hole SSV | Rd SLS u ve I JD) ; | FR MW |-ATIS | RN - 142 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Den mycket varma och torra sommaren har hårt frestat skogsodling- arna å den lättare jorden, då- däremot å mera näringsrik jord plan- teringarna gått relativt väl till. Plantskolorna. Skogsvårdsstyrelsen har vid årets slut det antal plantskolor med plant- material som framgår av tabellen å föregående sida. Kort framställning av de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. I föregående årets berättelse framhöll Styrelsen, hurusom de enskilda skogarna på grund av högt stegrade priser på nästan alla sorter skogs- effekter hårt skattades, ävensom att detta, där det gjordes med efter- tanke och i skogsvårdens tecken, var till nytta för skogarna, i det att mindervärdigt' bränsle nu hade gott värde, så att gallringen och rens- ningshuggningar väl betalade sig. Förhållandena äro så tillvida desamma, att vedpriserna nu äro mycket höga, långt högre än förut, men dessa höga priser hava tyvärr ock fört med sig, att skogsvårdens fordringar synas allt mera träda i bakgrunden för den enskilda vinningslystnaden, så att även växtliga och vackra sko- gar skövlats. Då vedbehovet varit så stort, som det i synnerhet under hösten och förvintern varit, och foderbristen dessutom så stor, att mekaniska hinder förelegat för längre transporter, hava givetvis lätt åtkomliga skogar svårast fått sitta emellan. Enligt gjorda beräkningar torde emellertid så stora vedmängder nu vara avverkade, att vedkonsumtionen utan forcerade avverkningar bör kunna tillgodoses, och vill Skogsvårdsstyrelsen därför allvarligt betona önskvärdheten av att lagbestämmelser åstadkommas, icke blott på så sätt att återväxten säkerställes, utan jämväl så, att det skogskapital som nu finnes i Malmöhus län skyddas mot sådan skogsavverkning, som föres i uppenbar strid mot god skogsvård, varmed Styrelsen då främst avser sluthuggning av växtliga ung- och medelåldersskogar. Styrelsen vill särskilt betona, att dylika skogsskövlingar i första hand bedrivas i samband med den livliga handel med egendomar som rått, och alltjämt råder, och som i många fall har' till resultat att skogen bli- ver helt ruinerad. Mot dylika skogsskövlingar och likaså mot försäljningar av avverk- ningsrätten, vilka vanligen omfatta alla träd ned till viss låg dimension, och som i regel hava fullständig skövling till följd, vill Styrelsen i första MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 143 hand vända sig, men anser dessutom att en lag, som förhindrar avverk- ning i uppenbar strid mot fordringarna på god skogsvård, är av största vikt och att allting tyder därpå, att upplysningsverksamhet i detta fall är ett alldeles otillräckligt medel, om det nuvarande skogskapitalet i av- sevärd mån skall kunna räddas. Malmö den 27 mars 1918. För Skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län: Karl Trolle. F. af Petersens. Revisionsberättelse. På grund av det uppdrag, som av Kungl. Maj:t, Malmöhus läns hus- hållningssällskap och Malmöhus läns landsting givits oss, hava vi verk- ställt granskning av Skogsvårdsstyrelsens i Malmöhus läns landstings- område räkenskaper och förvaltning för år 1917, och avgiva vi däröver följande berättelse: För utförande av revisionen hava följande handlingar lämnats till vårt förfogande: 1. Skogsvårdsstyrelsens berättelse för år 1917. 2. Kassaredogörelse för samma år. 3. Verifikationer för räkenskapsåret. Vi hava genomgått och granskat verifikationerna och jämfört dem med räkenskaperna utan att finna anledning till anmärkning. Räkenskapsårets sista dag innestodo på upp- och avskrivningsräkning kr. 4,167: 83 samt å depositionsräkning kr. 3,000: — tillsammans 7,167: 83 enligt Styrelsens räkenskaper och varom intyg från banken blivit ut- färdat. Ur kassaredogörelsen avgiva vi följande sammandrag: 144 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OIj: Behållning från år 1916, Innestående i Skandinaviska Kredit Aktiebolaget .................,...... 17,098: 75 Inkomster; Anslag: av Svenska Staten os Bee ears Oase RA 5,708: — av. Malmöhus läns landstilgt ooo. sro...ce sera san NK, OO av nENIShallningssallSskA petas ss. so... ee 1,0005 = SKÖgSVÄrGSAVSUCEL Is ks dt å5 oo on RAA FA Laske Led 11,914: 56 19,622: 56 FÖTSäld a platör: ses sger dass SR SR ER osa aa a aa ss SR stekta 135: — SKO SO UNS AVI AAA AE ee EE AISA RS 1,152: — » > TÄSKÖVladA mark. Eos vener. I Vb felt 3,141: — UPP DUrEI TAN CA ootn rcsr era ss ARG a sg skr Mö Se Sh RR 355: OI UNI Stan an utäkenskapsföraremnessas pass 5 EE TT ARneS 399: 54 Kronor 42,503: 30 Utgifter: Återbetalt Fäkenskapstörarens fordrankav lö ÖL . cs... ser er STEN 1, IÖR ÖS Avlöningar till länsjägmästaren Och skogvaktarnedt.....c föll 5,650:— NE SOT KS KSRETA ETTER ria dee aa 0 Re AR SA SRB RO har ma ee PR RE NORA 2,184: 20 INKÖP tagplantörs 0 CHA LS Öd osss rndlr sRREAREN d ess done 14,594: 12 BlantskolOm AN sger oso REN Ra vd mr nr fa rn SfE SEAN SUNE RR SE 6,809: 03 SKkOSSO MINNS aviga allae SE 4,020: 78 > PINS ONE NO Få 9 0 Ne ARN be sär RAA TS AA ge 22:-— Omkostnader: Nskriv biträde, Dapp else un. agg S ed ES REe STOLT2 Behållning till år 1918; Innestående i Skandinaviska Kredit Aktiebolaget ssnssmmmmmnssssuna TGN: DG Kronor 42,503: 36 Med erkännande av det nit och intresse, varmed Styrelsen fullgjort sitt viktiga värv, hava revisorerna velat anteckna, att räkenskaperna; som blivit förda med omsorg och noggrannhet, icke givit anledning till nå- gon erinran, och att förvaltningen på ett förtjänstfullt sätt blivit hand- havd. Vi få därför åt Styrelsen för såväl förvaltning som räkenskaper till- styrka ansvarsfrihet för den tid denna revision omfattar. Stockholm den 5 Maj 1918. Malte Sommelius. Av Kungl. Maj:t utsedd revisor. Claes Wachtmeister. . N. Gyllenstierna. Av Malmöhus läns hushållningssällskap Av Malmöhus läns landsting utsedd revisor. utsedd revisor. En 0 Skogsvårdsstyrelsens i Hallands läns landstings- område berättelse för år 1917. I och med utgången av år 1916 avgick kaptenen och riddaren F. A.S. Tham ur Skogsvårdsstyrelsen. Kapten Tham har alltsedan 1903 varit styrelsens ordförande. Till hans efterträdare har av Kungl. Maj:t utnämnts landshövdingen och kommendören av Kungl. Nordstjärneorden m. m. Carl Hederstierna. I övrigt har Skogsvårdsstyrelsens sammansättning ej undergått för ändring, utan består densamma fortfarande av: godsägaren Jonas Wcern a Knobesholm, utsedd av Hushållningssällskapet och f. riksdagsmannen Joh:s Bengtsson i Bjernalt, utsedd av Landstinget. Som deras suppleanter ha fungerat f. riksdagsmannen And. Olsson ji Tyllered och direktören A. L. Apelstam i Halmstad. Under år 1917 har Skogsvårdsstyrelsen sammanträtt 35 gånger. Till följd av personalens tjänstgöring hos Bränslekommissionen har styrelsens verksamhet under året måst betydligt inskränkas, vad särskilt angår kontrollen av avverkningar. Däremot har skogsodling utförts i den utsträckning den sena våren tillät. Upptagning av plantrekvisitioner och kontroll av enskildas skogsodlingar har utförts som vanligt. Under den tid personalen varit anställd hos Bränslekommissionen har deras avlöningar från skogsvårdsstyrelsen reducerats till hälften. Länsjägmästare-, kassörs- och sekreterarebefattningen har fortfarande uppehållits av friherre G. Pfeiff, vilken under senare delen av året där- jämte varit Bränslekommissionens länschef för Halland. Diarierna upptaga sammanlagt 719 ärenden. Skogsvårdsstyrelsens expedition har under året varit tillgänglig för allmänheten alla helgfria dagar. Länsskogvaktaredistrikten ha under året ej undergått förändring. Bevakningen har fortfarande bestritts av 4 st. länsskogvaktare, vilka därjämte haft skötseln av var sin plantskola om hand. Den från före- gående år inom Kungsbacka distrikt tillförordnade extra länsskogvaktaren K. A. Petterson erhöll f. o. m. årets början fast anställning. 10. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. 146 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Skötseln av styrelsens fröklängningsanstalt och plantskoia i Kinnared har omhänderhafts av en särskild förestandare. Skogsvårdskommittéerna. Antalet skogsvårdskommittéer inom länet uppgick under år 1917 en- dast till 12 st. Av dessa ha 4 insänt redogörelse över sin verksamhet under år 1917. I dessa redogörelser betonas särskilt de omfattande avverkningar, som under året ägt rum och nödvändigheten av att ungskogarna sparades och vårdades. Sammandrag över skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år 1917. Debet. 3 ENA LMING TAN FLAG LÖ orka a rr RA or belasta Ne ER ee ra 21; Anslag: Statens för uppehållande av verksamheten ............... 2,400: — > Sskogsodangens befranmjandets. Tale gg 12;800:-— Landstingets för » Sör ÄN ANNARS SE Sar 10,000: — JENS Na Unn SSSAl SKAPELSE VSSreSA oe RAS Nr nT HELA AA Må ran Agad 5,000! — 30,209: — Skogsvårdsavgifter: erhållna genom Konungens Befallningshavande ...... 3,160: 30 » » StatSkONtOGE a. 2Y4 RAN A ggtrNd E 451] 40: (= 122710 00860 Försäljningar av: | DlantorgulEgÄnSSeL PST ee e sg EE oden SE 4,048: 87 » » nedsatt pris RT SSE SETS a fe OMG SKALD DE GERD EARE 483: 2 AS RN 5 NESS SSE OR SER Se ER Aer ARENA SD a Ern 08 er NE a RR RANE RN 2524 OSS SKO GSM ICKOLN: Sö, BLS NE VEM RIRETNSRAR TE skar! PANT e ar RER TE SENARES TEORA 103-05 EST MATSAL SR LT FENG ALRAIA FEAT RI NNGSIRASSRN II BID ra TNA IG SERA? berg Aa a DE RAK BSS TTO TRIP gif Rop Ra NTA SENS RA SPE LILA PRE S AR ov ds ALE SRA 981: 90 CILVETSE Taj ao nb fdr Rd ds AN AR RANE SET SEA ERE RER 505: 48 Summa kronor 83,001: 79 Förskotterade avgifter för plantor att utdelas våren 1918-............ 150173 50 Summa kronor 84,019: 29 Kredit. Skogsupplysning: Titteraturnlonmidelnun gYase Ca SARS fa fred 3TINT3O FÖreläsnin Arte. «ssk. d ed (kg Aag TN ON LIGEN dr SUK Anslag till skogsodlingsföreningar ............ NE NAR 358: 50 PIAINOLSKUTS "376 pall0 rare. Es ORGRRE TE ola än a ÖT2150 14 Fr Ttansporti 11; 43 3A HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 147 FÄanSPOnts 154334 Skogsodling: GD SEO fn Rn a a masleg obs vå pölevg RE LA 214: 30 IF UENDD) AEA AE SIR RA a RER na SSI RNE EV Ne SK elen EV 3508 Kontroll sav. SKOgSOdm ga PERS ee oa ad AE 2,102; 25 Skogsodling å äldre kalmarker: CAR SVErKen NN, SNS ENS ras Jonde Börringe 1.353 [ÄR22 [EET ns em ft ÅS TRA NA 2,220: 03 Kontrollresor: Jämn SjäGInAStalenSke ses RS EA I SENSE ko JänsskOgVaktarhAS: 5,0 ds RE ass tas 979: 80 (KVErse: LR sO LIRSRIOSORN IE: RN IR 20: 25 16,733: 03 Plantutdelnin sg tnll rekvitentelö da ls.ske SENDA 99: 83 RKA FOS DI Ena Cl Cl or rp nt ro SR Rönne slag on 204: 88 Bmballase och transpörtet ss.css.sccessssssn O00:15T MATTE EI STRARKTET HR Ae mo osocbankek anor kunnde ers fåra ov FAGHSI 1I5OOANOA Plantskolorna: GUTE Oe a A SE FRRE LE SA) FS SRA 530: — CRD SIV ET GTA EN Na ed Sd a SSR ta SK se skvdrsnrd 4,590: 42 SOdRARS, OC) UlVErSC:!.esskinotestsstiesdiei nad 1,049: 64 länsjägmästarens resekostnader ............ 68: SIE0r235 0 7-LeN oo FAST KO TA (EE RA RE SNES Tr deg PE BAN SNR RAA RN a SG TOTTE OA IRETISTOTS AN OM LCE. 0c- ros ect sel RER rel slelansfijäje ler6io's 0 ora nef teff SRS LA 1,154: 38 11,430: 02 Övriga förvaltningskostnader: Reskostnader: SLUTS LS EIA f4ö5: sosse ana sr Ior e brbr bär vr 225: 88 fänsjägmästareny ,uEvIrGbpaU- Tau. 210553 nSS KO PVAkKtATNC vd 53 ses soba Asse anar oder egle 4306: 50 877: 16 KITE feOn NM: = ro ITRREE TEA ro et sedliga ar seden Bödeln RE SÄS RAPP EREO GIN UY CK rese cafe m ra ora oboe sits al TÖS OR Tr ne a är Re RR ad mna oe area ss aslsgö NR SAS 7: — Hxpeditronslokal. si miuetINSA on igen 600: — FAST IN OTAS CT få ölre oe dans AS SSR ER SSRK KT 21: SSL RARE a Egen (03 (ÖJA (OS IBTAN (OrSaKkruTE Sp LeWMCIHES Pest est Vete BN Ae Aer 166: 24 Reparation avi. byg EnAC ERE Fedde sond ENA LIE 149: 06 » 3 VID ET FALSE TRASE. ts de tå ANS tl 1O2HI15 STINA UDI KOL ETbAR bör saba UNGA Br ös AE LARSEN RER Aa SSA oc 600: — HÖNEOE TS Ean NE rr RE RR dr LSS Lia Sn da «6 fetma AAA TN TKR SRe KIRKE TA PAK TILLS KO SAC EIS Sot oless a febr bsanpe dolt ESS 38: 93 IE BOLA CST ran a de mar nok edra (lea Ess TS 1,084: 06 KV EN TALIE 4. oc oss RS SKOR FI IEA OA SNR NNE 683:95 6,621: 96 Summa kronor 46,493: 11 Piabpelfördkdebitering;känhackOr: ass ..ccs sir NA 7: 50 Summa kronor 46,500: 61 Transport 46,500: 61 / 149 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER LOT Transport 46,500: Benhallning till ar förs: INDAnK INIESta en AST Ae NS I AS FÅN SARI Kontant hos: ÅG [0200 vb a IRA AR RAN AE Ae SE SR 573: 92 Länssko gvaktarnes san ee RAA I51: 41 HSE 2 FÖTGTING AE so0Sss Areena RENASIT ESIPECAER AR ELR LT ers RAA 2,058: 50 37,518: Summa kronor 384,019: Ekonomiska ställningen den 31 december 1917. O I 68 29 Tillgångar. KEOntanta Mecel oda eos NANA NE NR RA EE AA ed 35,460: 18 1 20 ae TN NR rr AJ NR ERE EE NEN KATA, GERE AO 2,058::50 237,518:68 Eröklängningsanstalleh. mu. ..+.......-. stR ao oe SER 6,238: 58 Vattenie dnm os Ka nan ds GS RA ER a re RA 1,260: 62 > 1 SATTE TN fr 0 a or er EA Ef TS vä RA SAR RS re 1,048: 36 iMlateprallbo dar: OCH SStan ds Chase. se ora SINE SEA 2,112:84 Inventarier > FUNOR SEN ble UR ar IRS MKR otur Här väger ee T;4.O2E OM LER Ne sr AE area LR SON ES SKR PR LE far re år BSR RAN VESNA RARE (RSA Av GR 21,221: II ERODMS EES: TIER NA a At LER ÖRE 8 RESER kr regn faan fe RR Säk aa I TJA SR20 TKSUTAT AG CSI ants KO TAN ord agera as rss nde NJA råge eh NG sto RAR RES ENSE Summa kronor 84,118: 90 Skulder. Förskotterade avgifter för plantor att utdelas under våren 1918... 1,017: 50 Millan gar UtlovEr: SkuUlGerA 45 ss AS aa Sa äss bg SRA 83,101: 40 Summa kronor 834,118: Pensionskassans ställning den 31 december 1917. Tillgångar. ANNSTNESVETSKA STA tens A 9 OD SANGIS EEE ee SEN ARN 3,982: — TYSEN Ar ka Napa FART SINGS SSR AN Sr Re Re SRA 0) BRASAN 2,07 04 KSO TED CEN SR ob Her bar Så AL 42 SET UN AA RNE FRA RANA NRA erg stan FÄRS RANE SV RN a far öga AINA TON Summa kronor 7,0603: 90 Skulder. SKOG SVALASSKYKeLS ET Ses O TO Er rr rn AASE Sr ere SN EL 4,192: 85 BETA UN SS av AINAS FASAN da skars b SE et sa ere big 0 ae RN GS SA RR ÅG SAN 25320: Summa kronor +$,122: 23 AV ARruUnder 00, tupplupen- ej tPpburen. ränta. svs EE Sör3S Summa kronor 7,063: HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 149 Skogsupplysning. För att väcka intresset samt utbreda kunskap om skogarnas liv och vård har, i likhet med föregående år, dels hållits föreläsningar vid av länets Hushållningssällskap anordnade småbrukarekurser och dels å folk- högskolan vid Katrineberg, å vilken senare plats eleverna därjämte bi- bringats undervisning i skogsodling. I samma syfte har genom skogsvårdsstyrelsens försorg utdelats 100 ex. av tidskriften »Skogen», huvudsakligen till mera skogsintresserade personer inom länet. Därjämte har ett antal av 80 ex. »Ungdomens skogsbok> blivit ut- delade till folkhögskolans elever. Härför har dock en del av kostnaden bestritts av eleverna. Under personalens talrika besök å skogar söka dessa att genom fram- hållandet av praktiska rön och erfarenheter intressera markägarna för en god skogsvård. Skolbarnens skogsodlingar. Inseende vikten av att undervisning i skogsodling redan bibringas i skolan, då de där inhämtade lärdomarna ofta bli av grundläggande be- tydelse för framtiden, har styrelsen för detta ändamål lämnat anslag i form av plantor och frö till 4 skolor. Då därjämte ett Aertal skolor under lärares eller annan sakkunnig ledning utfört skogsodlingar med material, som tilldelats hemmansägare har, enligt från pastoratsordförande lämnade uppgifter (se tab. 1), under året genom skolbarn inom länet utförts 1,642 skogsodlingsdagsverken av sammanlagt 1,147 barn. Skogsodlingsföreningar. 2 av länets skogsodlareföreningar ha under år 1917 erhållit begärt anslag för sin verksamhet, nämligen »Skogsodlingens vänner inom Fjäre härad» kronor 200: — samt »Småfåglarnas vänner» i Falkenberg kronor 17:40; det senare anslaget motsvarande av nämnda förening inköpt skogsodlingsmaterial. Skogsodlingar och skogsvård. Såsom förut framhållits, ställer skogsföryngringen och ungskogsvården inom Halland stora krav på skogsvårdsstyrelsen. I främsta rummet då det gäller att till skogsbruk omföra de gamla ljunghedarna och kala skogsmarkerna, som ännu i stor utsträckning finnas inom länet. Där- jämte erfordras även styrelsens biträde för återförsättande i skogbärande 150 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. skick av under senare år genom avverkningar uppkomna talrika, större och mindre hyggestrakter. [ De sätt genom vilka styrelsen söker främja skogsvården äro: Skogsodlingsverksamheten. A. Utdelning av plantor och frö till nedsatt pris samt i vissa fall JB & fritt plantörsbiträde. Bidrag med viss del av arbetskostnaden, samt i-vissa fall fritt plantörsbiträde (premiering). Kostnadsfritt frö och plantor jämte plantörsbiträde och hela ar- betskostnaden. D. Styrelsen lämnar frö och plantor samt utför skogsodlingen mot det att markägaren bidrager med viss del av arbets- och plan- törskostnaderna. A. Utdelning av plantor och frö till nedsatt pris samt i vissa fall fritt plantörsbiträde. För att undvika slarv med plantmaterialet samt väcka större intresse för handhavandet av detsamma har styrelsen även under är 1917 upp- tagit en mindre avgift pr 1,000 plantor, vilken avgift dock för större plantrekvisitioner successivt höjts; i enlighet med nedanstående bestäm- melser: 1 NN ov tin Tall-, gran- och bergtallplantor utdelas till marker inom länet till följande priser, oavsett om markerna tillhöra större eller mindre skogsbruk. [TNE S SO OOM:S EDLA Org or an SN 25-01, pi, 1,000KSE TOO > ARR LL ON 1 Sö E So e Le GENRER LO AA SOM EOFIG » » IS5o001 > 2 TEL SSH ds od Rade OSAGT HIBS AAA JAS MR » » F20,00012 2 VÄN EE o At c ond Åke I OONE Sina » » » 25,000 >» EA fräsa 53): [a als ML afö lar än ej ale sr sel a SA äjerer HAR > » » SAS OO OO FN LET SSA AS STREET Mark NEnss 1C5 ON SN » » Undantag göres för de marker, som varit föremål för laga syn eller för de personer, som vanvårdat förut bekommet skogsodlingsmaterial. Ett plantantal över 30,000 st. erhållas till 25 procents rabatt av det försäljningspris styrelsen årligen bestämmer. Rekvisition av plantor under 30,000 st. skall vara insänd och betalad före den 1 mars samma år de utdelas. Plantorna få avhämtas vid de vanliga utdelningsställena. Övriga plantslag erhållas till 25 procents rabatt av försäljningspriset. Tall-, gran- och bergtallfrö erhållas till 25 procents rabatt av för- säljningspriset. Understiger en rekvisition av plantor 1,000 st., betalas de med 25 öre. HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. I5I Till 1,449 rekvirenter har under året enligt ovan angivna bestämmelser utdelats: 1,297,700 tallplantor, 2,807,900 granplantor, 80,700 bergtallplantor. Härmed har enligt insända rapporter skogsodlats 617,58 hektar samt hjälpplanterats 142,7, hektar, se vidare tab. II. Till följd av länsskogvaktarnes tjänstgöring hos Bränslekommissionen har skogsodlingarnas kontrollering i stor utsträckning överlämnats åt härför anställda skogsplantörer. I trots av den särskildt för västkusten torra och ogynnsamma som- maren kan dock resultatet av årets kulturer i stora drag sett, betecknas som gott, med undantag av för sent utförda kulturer eller sådana där ej fullgod markberedning utförts. B. Bidrag med viss del av arbetskostnaden, samt vissa fall fritt plantörsbiträde. Denna form av bidrag synes ej befordra ett ökat skogsodlingsarbete bland den kalmarksägande allmänheten, då någon ansökan om utbekom- mande av bidrag ej inkommit. Styrelsen har därför, vid tiden för nedskrivning av denna berättelse ändrat bestämmelserna för bidrag till de skogsodlingar, som utföras av enskilda å gamla kalmarker enligt följande: 1. Skogsodlingen skall vara utförd å äldre, kala marker, eller sådana varå skogsbeståndet avverkats före den 1 januari 1905. Skogsodlingen skall vara verkställd våren 1918. Skogsodlingen skall vara väl planlagd och utförd. 4. Skogsodlingen skall vara utförd genom plantering av trädslagen tall, gran eller bergtall. 5. Bidrag lämnas endast till de skogsodlingar som omfatta minst o,s hektar, det kontanta bidraget utgör 20 kronor pr hektar. | 6. 1918 års skogsodlingsbidrag utbetalas samma år efter skriftlig ansökan. NN [SE C. Kostnadsfritt frö och plantor jämte plantörsbiträde och hela arbetskostnaden. A-kontrakt. Från och med år 1917 utför skogsvårdsstyrelsen, som regel, skogs- odlingar å äldre kalmarker, endast mot villkor att markägaren bidrager med viss del av kostnaden för odlingen — se nedan under D. Enligt tidigare avtal har styrelsen ännu en del marker, där åtagen 152 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. skogsodling ännu ej avslutats och återstå således skogsodlingsarbeten, som fördelas under flera år. Under år 1917 utförda kulturer och hjälpkulturer enligt nämnda avtal upptagas i tab. III och IV. D. Styrelsen lämnar frö och plantor samt utför skogsodlingen mot det att markägaren bidrager med viss del av arbets- och plantörskostnaderna. Med frångående av principen om att styrelsen själv kostnadsfritt utför skogsodlingar åt enskilda, har styrelsen med markägare träffat överens- kommelser om skogsodlingar av äldre kala marker enligt nedanstående bestämmelser, därvid markägarens bidrag utgått med "/3 av arbets- och plantörskostnaderna. >»Undertecknad ägare av / mantal FDA SOCKEN oso et At ihärad bidrager med Viss) barknedad angivna del av kostnader till skogsodling å c:a......... hektar å denna egendoms äldre kalmarker mot det att Skogsvårdsstyrelsen i Hallands län verkställer och till viss del bekostar skogsodlingen och förbinder sig undertecknad, markägare: 1) att bidraga med / av plantörs- och arbetskostnaderna; 2) att betning med kreatur i möjligaste mån inskränkes; 3) att före den 1 mars det år undertecknad önskar att skogsodlingen skall utföras till Skogsvårdsstyrelsen uppgiva storleken av det område, för vilkets odling han är villig att under året bidraga; 4) att innan skogsodling skall utföras lämna marken på undertecknads, markägare, bekostnad röjd efter skogsvårdsstyrelsens anvisning; 5) att anskaffa tjänligt arbetsfolk; 6) att lämna plantören under den tid skogsodlingen pågår fri bostad och fritt vivre samt fri skjuts till och från närmaste järnvägsstation eller förrättningsställe; 7) att utan ersättning avhämta vid närmaste järnvägsstation skogs- redskap samt frö och plantor. Skogsvårdsstyrelsen å sin sida åtager sig att, under förutsättning att markägaren ställer sig till efterrättelse här ovan angivna åtaganden, att bekosta / av plantörs- och arbetskostnaderna samt hela kostnaden för frö och plantor, dock att skogsodlingen ej utföres i större utsträckning än som efter ovan angiven grund motsvarar markägarens bidrag.» Under året har enligt ovanstående formulär avtal träffats med 82 markägare för skogsodling av 1,250 hektar. HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 153 Enligt dessa överenskommelser har skogsvårdsstyrelsen utfört skogs- odlingar å 183,91 hektar, se tab. V. Resultatet å de genom skogsvårdsstyrelsens försorg utförda skogs- odlingarna kan betraktas som gott. Det är att märka att styrelsen skogsodlat i det närmaste vad de enskilda anmält till skogsodling för 1917. Den anmälda arealen kan ju synas ej vara så stor, men beror det på de rådande tidsförhållandena. IH. Skogsvården. Skogsvårdsstyrelsen lämnar, som regel kostnadsfritt, biträde för gall- ringar och andra skogsvårdsarbeten och dessa biträden börja alltmera tagas i anspråk. Fröklängningen. 1916 års rika kottskörd hann ej slutklängas under året, utan har kläng- ningen pågått jämväl under år 1917. Fröutbytet pr hl. kott har uppgått till: För tall 0,52 kg. samt >» gran I.:o >? Vid 1917 års slut uppgick skogsvårdsstyrelsens fröbehållning till: Tallfrö 668,58 kg. Granfrö F;47:7550 (SASAmMt AM Bergtallfrö = 70,45 > Fröet har åsatts ett värde av 11,743:20 kronor. Något inneliggande kottlager fanns ej vid årets slut. Plantskolorna. I avseende 3 förläggningen av skogsvårdsstyrelsens plantskolor har under året ingen förändring ägt rum. Under våren 1917 utsåddes i desamma följande fröpartier: Tallfrö 112,9 kg. Granfrö ÖS Bergtallfrö 4,5 > På grund av den torra och varma sommaren ha sådderna i samtliga plantskolor lämnat ett mycket klent resultat. Den ihållande torkan strax efter sådden hindrade fröets groning. De senare uppkomna plantorna äro även betydligt svagare än under normala år. I 54 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 01. Följande plantpartier ha under år 1917 utgått från länets plantskolor. 4,180,300 st. TLL FERVILSNC 00 ggn ås a sös od fo öst SE RA SIN SLR FERNTAR SER Ted ; 8381,000 >» skogsodling å A-marker hjälpkultur å SFR IK TEE 000 ooo AFF K ARNE BARE EN AV SeR SAT ER 97,000 > SKOSSO Mu OA I ATEA AA + IL I70500 ME » försäljning inom länet (med 25 & rabatt å försäljningspriset) 1,121,266 > skogsodling å lagstridiga hyggen (inom länet) ................. 90,000 > försäljningar, Utom länets AR SSR Tore Par TEE 84,500 >» Summa 7,039,566 st. Plantförsäljningarna ha tillfört kassan ett belopp av kronor 4,532: 12. Arbetskostnaderna samt utgifter för arrenden, gödning m. m. för samtliga plantskolorna ha under året uppgått till kronor 6,238: 97. För att inom Fridhems plantskola kunna uppnå bättre resultat vid bevattningen, har därstädes under sommaren nedlagts 250 meter led- ningar av galvaniserade järnrör med tillkopplingsanordningar å varje 10 m. Härigenom undvikas även olägenheterna av längre kopplingar med vävslangar. Åtgärder för återväxtens betryggande efter avverkning. Då tiden för Skogsvårdsstyrelsens personal till stor del upptagits av arbeten för Bränslekommissionens räkning, har hyggeskontrollen och därmed sammanhängande arbeten i stort sett måst under året undan- skjutas. För återförsättande av hyggesmarker i skogbärande skick ha under 1917 12 st. överenskommelser träffats. j Å trenne hyggen har återväxten, såsom varande otillräcklig, under året kompletterats genom styrelsens försorg. Skador å skogen. Under år 1917 har 412 hektar övergåtts av skogseldar, se bil. VI: Större delen av det härjade området har dock utgjorts av kala eller glest trädbevuxna ljungmarker. JSNE Ios utgjorde det brända området 393 hektar och för den fuktiga sommaren 1916 var summan endast 34 hektar. Av insektsangrepp a skogen må framhållas tallstekellarvernas mass- visa uppträdande 1917. Dessa angrepp voro så kraftiga, att tallungskogarna flerstädes vid mid- sommartiden stodo alldeles röda. Dess bättre syntes dock träden repa sig. Givet är dock att en dylik reducering av trädens näringsorgan måste, där den förekommit som "9 Å HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 155 starkast medföra minskning av trädens tillväxtförmåga och motstånds- kraft under den närmaste framtiden. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Om än under den korta tidrymd, som förfiyter emellan tvenne berät- telseår, någon tillsynes märkbar förändring inom skogsskötseln ej kan påvisas, märker man dock, när blicken riktas några år tillbaka i tiden, en gradvis pågående förändring till det bättre. Skogarnas värdestegring torde nog även härvidlag varit en betydligt medhjälpande faktor, om än grundlaget för en god skogsvård givetvis måste bestå i kunskaperna om skogarnas betydelse i ekonomiskt och kulturellt hänseende. På goda grunder torde man även göra sig förhoppningar om att de genom Bränslekommissionen utförda beståndsvårdande huggningarna, komma att, efter hand som resultaten hinna framträda, underlätta strä- vandena för en bättre ungskogsvård. Det vore ett önskemål om sty- relsen allt framgent kunde genom ändrade lagbestämmelser mera effek- tivt skydda de uppväxande skogarna mot skövling, och detta gäller särskilt å de skogsfastigheter, som gå i handel där ett snabbt ingripande för skogens vård är av nöden påkallat, då de enormt stegrade virkes- priserna å alla sortiment lockat till ett alltför starkt utnyttjande av skogs- tillgångarna. Styrelsen vill till slut framhålla att den relativt stora kassabehållningen vid årsskiftet ej är ett uttryck för överflöd av medel, utan är behåll- ningen av mera tillfällig art, då kristiden lägger tillfälligt hinder i vägen för utförande av de skogsvårdsåtgärder, styrelsen har uppställt på sitt program för verksamhetens utveckling. Halmstad i april 1918. A skogsvårdsstyrelsens, vägnar: Carl Hederstierna. G. Pfeiff. 156 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Undertecknade, utsedda revisorer att granska skogsvårdsstyrelsens i Hallands läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1917, hava för fullgörande av vårt uppdrag genom Konungens be- fallningshavande i länet fått emottaga skogsvårdsstyrelsens protokoll, räkenskaper med därtill hörande verifikationer och förvaltningsberättelse för sagda år, samt förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1918; och få vi efter företagen granskning av sagda handlingar avgiva följande Revisionsberättelse. Det sammandrag av räkenskaperna för år 1917 ävensom den översikt av ekonomiska ställningen den 31 dec. 1917 beträffande såväl allmänna medlens konto som pensionskassans konto och vilka ingå i styrelsens berättelse här ovan, äro med räkenskaperna överensstämmande. Räkenskaperna äro med stor noggrannhet förda, försedda med behö- riga verifikationer och giva ej anledning till några erinringar. Protokoll och förvaltningsberättelse, samt statförslaget för år 1918 hava vi genom- läst och mot detsamma ej funnit anledning till anmärkningar, vadan vi tillstyrka att skogsvårdsstyrelsen beviljas full ansvarsfrihet för 1917 ars räkenskaper och förvaltning. Halmstad den 6 juli 1918. Axel Sjöstrand. Gustaf B. Hellman. H. Appeltofft. HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. EST Tabell I. Förteckning över skogsodlingsarbete utfört av skolbarn. FA | AsGr Antal | Pastorat | Socknar skogsodl. Anteckningar | AETTa dagsverk | | | | TS Tölö, Lindome, Elvsåker ......... 48 (5) NAGEL ET SÖREN EN RER Mallen Släp SE Render 116 172 (OTESE ARSA (ÖMTIEN VBR SS Ar AD sas AR RSA 40 120 | Kungsbacka. ......z. | Kungsbacka, Hanhals,.............. 23 36 | MEJaTASE dh dags fell [Bj 2r25; KÖrlanda ör oo «s 3 Serie sng cn — | — | Uppgift saknas. | Ölmevalla ......... KOölmevalla banda Uaeed ses osknee -— — IRTIIGSAS jos sc ss VIRR Frillesås, Gällinge, Idala ......... — — MALO Skogs ge dess Mao Stravallats ste bss fr 50 100 Medli gen Meddigej Sallstörp. >. .+....c0.:sss dess = = | Hvalinge KE R AR GA Hvalinge, Skällinge, Nösslinge, STAM TAR GÅ sekr ss sföla es sjuda 90 I 15 VICE TOLV ärren soon |SVÄTb erg adesen SAR done diesrinse I19 ELIN Fd bhergk ns d. Lindberg; Worpat bs. doses = — | Uppgift saknas. | FIRraSlövne dose dag | BES og FARS DE ey Grek or Se ERE 53 EIS | IFINNeStad ys sc ssnos Elunestad i (GOdeStatlPi......swmcs..s 28 28 | (STIMetOR. 3 4.s ords |GTmeton, ROHStökPiE. ..s........m. «sc Gällared & GUNnDaNP 4. ...c doo na oen = mus IPpgifösaknasa IDrangsered:.,..:...a Törän gsered;4 KTogsered .osscc ss = FN [VJESSIOG ären sd IVIESSIOe LÄS KOM ee area esse | = är 205 SA AR RO ENE 4 23 ONA eg NA SR | =) | 2 Ke So OA SK ÄTS VAL LA STEGIEE En SA Noel oj le seja | SN VN [STÖR SEE 4. av. sd dan | STÖT ge) RAS SVAN Se cf ov avd | 88 88 | IGENNOC, cons ske NGetinge, IXxeVIn Se: sken seja sne | — | — | Uppgift saknas. IFlarplinge,, -scccha Farplinges, Stenin2e4...-....sss: = Fn > > (STON Fb eLeh to SR SRA ANS SÖN ATUTORVA PD Ö Ssd o ejeeeajareje Jaa aiola | 22 44 Halmstad :s:rans:ccc | Halmstad, Holm, Övraby ......... | =7 SJälta kras. coh. se I Slättakra, (Qvibille ft... bis... oisae | 76 34 KUOEUP pss d:s ses dr MOrup, KINDAFEA kg scstolek dög elen | 25 50 182 oa 6 NE ARE BIGare ERE SSE Se nana | = ET BES omr a ass SG ESO Aer ola a vsreja Snjoje | 54 54 SHÖStÖPi. förs or Adde SNÖStorp,kulEOnNINge: ss. .=- sas- Ne | -— — BIdSberga. ssd sad BILdSberg aln ers|Ö Es: sg .cse See | = om AROM sossar sk Laholms landsförsamling ......... = — | Uppgift saknas. MeEInpet oa Sc Ske INVID ES Gö RN AD os dokslde feta — = RERATEC oss sv el dl Rage STATE ONES er or da sb ojelte sr safe | 50 30 Renneslöv + ......s [UR ET ESO VSRNSbys ETS 0R nea = = (SETS EN) JAR AR SA 1 Ö. Karup. Skummeslöv ............ SE — | Uppgift saknas FIASSlON 0 SLI FOR | FTASSKOVS VORTOED as oftdengssgrns knas | RA SA Få ? TERO IL AR Er [ETISK SNR 0 pol ön | oo -— | Summa |, 1,147 | 1,642 i" 58 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. Tabell II. Sammandrag över utdelat skogsodlingsmaterial 1917. | II P Tan t-or || fe | | | I Nykul- Fal | Antal | =» | ' Berg-= | ms Itiverad krita? Härad Socken bård | Tall | Gran Björk | FR ställen / tall | mark | | | | mark | | | | 1,000 st. | har | har | | I | TT) I Fjäre (ETIKEN É RASER SSA [ENT 27.5) 20,5 4,5 6,55 | Np I SWallda == 00 RO 30-1- 20450 355 2,0 | Jyjer Za SAPA pF fusk JAG Ske 19 | 18,5 17,0 1,5 — Uls = TÄNGdOMe Se oe 20N7 24.0 | 44,0 | -— 8,24 7,35) | Elysalkers oj SJ RATE ER oe Ag ES SL ter MTGIGAN= Fe TA LE T2510NI334 6;6;1) "055. | ==r ROR Elanmalste oc be ket ae 7 14,0 | 140 | — — 0,78 0,60 | Fl AASE Sera ee ss let 34 40,0 | 38,5 352 | ==" 11 > 9382 BORN Ga es bea rad. sot 2 550 TR OV — = 0,07 — | TAR ARG 10 1,0 | 02050 — | —I 35991 9,40] Gällinge PRO OKNEAOEE 6 | 12,0 930 | FT ee 3540 | ET | ÖTMEvallas. bv. sd AN TIN 22050 | 4,0 — — 1,65 3,20 | [6 (2 20 IEA sek a SS HR a BANA AS 3 3,0 3,0 IN 0,90 = Hinillesas dre ee 215 20451 FANS NSU Ser 2,26 | Summal 2112 | 240,9) | 215451 | 14,2 | — | 54.37 | 23,22 | Viske Mål Os sopsresr brer rna | 26 48,5) 203 Tjo], I Sc [SSR | Veddige RA VRENA | 26 || 34,40 | 98,0 =— | — 22,59 | Sr ARS YEAR See oe INSER es 930 (OG 3:78 RA SALSORP re sre s | 9 || 6,5 ESO (OS 355 | FF Str valar AN | GRENEN 4,0 = = 0,64 | — 0,45 I Summal| 83 | I 19,0 | 146,1 | 2t0ll 36,55 5 | Himle PIODP AT Eden eLkbeen | BY | 19,0 360. . = IA] COLSJ Lindberg" JÄRNET SN RR 15 19,0 14,0 [50 — 3,67 — | Malfrigel SAR er 13 105 6,5 = = 1,67 Fl STADMTATCA) Ios use 5 530 | 4,0 = — T,or | O>30| I Skällinge SATSAS IST ATG ' 12 || 14,0 9,0 = 2 2,86 0,50 i | TROTS OR DI ER EL AS 1220 |) ESR RAS SL RS AS | | | UTE ONE SN bg SERA SAR ÖMT Ne SlöselN E 1,34 | Ost0| I GGdestadl ss NG == 0 SE — = Ffunestad: sgj,..cs]. ss. 236) vi) 4,0 — — 1,60 —i1| I (ETETNE CO SARA NE | II 6,0 19,0 -— — 2,87 0,50 [SPANDASP.! «oc sd etE sd 5 5,0 4,0 OA Fö = INGEN SfE er de JRR 4 II 2,5 150 ALI 0,61 = IN(GSSIINgE mode ookleeesa 3 | 50 10,0 — — 2,00] — 0,30 Stimma |. . LEO ||. 1II555:0-10055 I1I,;o) — | 24513 2,50 Faurås | OTUD er snar SES 8 19,8 | 250 2,2 = I,30 2,70 | Stavsinge SR SRA KSR 6 7+0 9,0 I,o — 2,05 1,70 IVA D Er See sd AS TEN 310 2,0 => = == 1,50 TEjUOE DY odd sea 12 Na SINAN ga 6,00) — I,50 | VSTISDOON a 06 Ens tsben 4 355 315 = =S 0,25 1:85 [SAD Dans ssk ssd le 2050 |MESI/GO — | —IJ| 10,93] 2300 VSM ENN äre Ar SPANA 23 19,53 19,5 S= = 3:14 2,50 [Rage ere II 16,0 8,0 — | — 3,57 | 3500 OKOME SG 15 25,0 20,0 Se = 7:63 0,50 | UllaTe GV ssd ke sg 24 IT,o 58,0 1,o == 10,09 1,30 |PEAg ere ee de 25010 TSSONIENTSE Ha ==" 2507 LAGREN AT Ers rerna rena 46 20,5 | 132,0 rr = 29,14 3,25 | Transport) 196 | 181,3 | 391,2 Boa 96,27 | 29,20 Härad | Faurås Års tad Halmstad Tönnersjö Hök HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 159 — HH hn OÖU j]H ] h HHnnHt—- | PF arnot Or & | Fa = = Nykul- SR | Antal | Berg- tiverad | kult: Socken I Tall Gran Björk enad ställen | tall II mark | ” a NE | | mark | 1,000 st. | har har | äv | I 1 | Transport! 196 || 181,3 | 391,2 5,2) — I 96,27) 2920 (Gallared; Foss | 58 42,0 | 109,0 | — — 26,07 4,00 TAP SAS okok Tr rsr 3 SN fl — MH 954 2 Summa| 257 | 224,34 55032 fe) — II 31.08 | 34,10 | SET Sent? 21 |. 34,8) 25,6) 6,6) —J 6:38) 8:60 KTOSSEFEA I Foss 39 15,5 | 92,5 Ja || 25:90] 4560] | Drangsered pss FAN 2ST5S) IRS — — I 37,30] 12,80 ASKOMeNN 132523 58 ANNA 8 10,0 36,0 — — 4,58 7250 | NEssige, s.id tern 17 8,3 41:5 — —= 4,02 I SÅ DIC oe 19 2551) SITS = 9:27 | Jon ÄSISENR fos san Rs 37 ;frson ak läka feg 5 ant VA TSTAC 28 ar 9 II 430 | 18,0 SÅR 7 | 2730 Eftra LISTE dv tivlejo Selberg 16 13,0 13,8 725 FE | 6,30 I .eo STOMME. KIad os. BRA 12 155 (NN 021 —| 5530) 1100] Summa| 252 | 128,3 | 054,2 14,3 | — ll 117,02] 38,6 | (Getinge I). eo ss NS 1,9 | 14835 — | —JI| 9a5) 455 Qwvibille"s...... NJA 4.]] 15,0 | "2500 —] JP 980) — HElolm; 001. gor 22 TASSAR I AT 1,0 9 a TT ST SLAttakTar:. ss. ARS 173 29,35 | 194,0 SS NN SE 6,20 Steninge. sn. ee 3 235 6,3 — | — I,12 1,15 |UETar pling es asset tse de 18 | 24,0 32,0 Sed SAT SÖRGFUM = ocseses Ia al LOSS JES Gol Aso TETNSTOV Ha o> oder RAA 6 355 70 - Fr 1,26 FN SKOTUP) söners RAR AS [FAS 43:53 95:5 oss| — I 19:92 7:90 KADnNATEA oe ss RSA 20 20,0 4710 a RA 6,41 Summal| 196 | 149,3 | 460,0 | ins] — I r08;93 | 25,8 | KOLUP os sön 24 14.0 52300 fi SE 9:70] 0575 |FBInSLÖV: «oss 82 51,5 | 190,5 — | — || 39,70] > 6:50 IfrönningesreSSEster 3 | 1,0 355) LOSSA 0,92] — I300 |ESPÖStOrP" Lets nsede 25 130 | 48,5 SS 6:19 | 0550 | Breated pd. ny 72 | 4850] I09:0) oo | — || XO56S1 13500 | RÖnners jösses een 6 6,5 RTR Er [= I i a pg |Eldsbergar 2" S5er rosa | 8 33.0 5,0 2,0) — I 600) = ERE EE: EA ESR a EE 2 Ear or bra! rr TE Summa| 220 || 167,0] 420,0) 12,51] — I 80:75) 11,75 | Venerea ÅA BER NG SA | RTrare USS SEA 40 | 39.5] 6255 SA fl Så RAS | Bjärbyge rs SATSAR 5 23,0 NS 4:50] = | -WOXtorp ia: sor ssk | 7 8,0 10,0 a RS Sax, Me [FELISBulE 5 RE 21 835r lo ES SNS 530 | Renneslövse. sa st. 13 T140:], 22T3Oh AE — 4,57 == | Östra KarnpA te ssssds | 2 19,0 | 1430 | 6,0 = 6,50 | — | Skummeslöv .........--: | 2 1,0 SN NASN ye 05681 Slick | TAKE sine SEE aa NE ME RE YT ELEN een IE a | VSby ra Sea lar AMG, 6,0 2500ly alt dl TGS EA Summa 118 | 153,0 | 216,8 | 10,0 | 63,85 | 20 | Summa för länet] 1,449 | U| fa | 4,186,300 st. I | || I Ir,297,7 |2,807,9 | 80,7 | — ||617,58 | 142,74 — —-" ——--?22==? = fog I 100 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Tabell III. Sid d Härad | Socken | Hemman Tall Bergtall | | | | | kg | IN Bjarer (Gallm ges [ÅDUkkatorp ....uscecopsec teten = | REASON BS ar [[RIOSendal seu. vboerrens dr = 1,6 NISKe ned trav allar Oe SR |CEIUleSArden ss cseeckn ske 53 2,0 ÖR SES ME KSR AE IS LOCKCSIIE es 2 SS tr 2,0 1,0 NÄT OLE rs es N Ar IR [KSS TORPS ERE EE — 6,0 Fimlef ee. IVL Se EEE es BODA ee tdeete re AT TEVA DEE os ere EE VAStAnDe ss Sarek sont dels US |BINAUTASI focus STD DAD Ag: PARAS ASK (FÖ CPYEEr Ar er Pack a Sn | ÖkOMererdsnskrar sr oaöS IEFalSEStOnP Ars. sssnsnstse BS SS | Dra ESR: store HSN NAT NEN) ON fors ser TERS SR ROSAS = = SN TEGS RO KA SALE UIES YO Nrs rerna VANA SEINE a Flalmstadi:.... | SUSANNA sopooskag sn NANs kr CL är RR ora ä stel eje stra TA = = HÖNDErsjör ov. SÖRNEFSjÖ osys.r tosse | Bjärsahult or ess ss lag = » Od VESA SKER ERNST Aa ICEFSIRATE CAS. s sars IG TE FÖkA os ber nl VIE TI re An Sr SONERA SS EROS TORPIA örter se UR AE Summa | — 10,0 13 LOJ6 | | 20,6 kg. & Tabell IV. Härad Socken Hemman secs R RA HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. H »gsodlingar år 1917. ulturer. Summa 11. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Antal Medel. | Plantörs- | Arbets- | arbets- | | kultur- plantor a kostnad | kostnad |, r har RR r har r har RA E pr dag | E | P | pr har man och > 1,000 st. | hj Kronor jon 10,0 114,8 5:73 36,24 | 41,97 9,8 14,0 4345 37-86 42,31 = 8,6 3294 18,31 22,43 — 6,9 6,73 24,93 31,68 4,2 19,3 5,63 SI1464 57:27 335 8.7 18,11 771,49 95,50 Bat | 759 9,63 47384 | 57+47 3,8 8,0 T2NIT 42,67 | 54:78 | I 2,7 | ) 16,0 9,13 40,09 | 49,22 J | 1443 | 9,47 40,38 | 49.33 LE SN 16,9 | 11,32 97,94 | 109.76 9,0 I156 | 726 37:70 | 43,96 fi 22,2 555 40,11 | 43,66 EJ 11,7 IO,38 68.34 | 78,72 ulturer. fin g älp- Antal Medel | Planför- | Axsbels (fo umma I arbets- | kultur- verad| plantor | kostnad kostnad Rd eal har || OYFER pr har | pr har Sr då P | pr dag | | P pr har - = 4 [ | ; 1,000 st TAG och Kronor hjon 2,9 9,4 5:09 29.09 34.18 2,8 9,8 6,03 28.11 34,14 4,9 6,6 10,28 33,02 43,30 0 1330 2,44 15517 17,61 | Bilaga 2. 161 Anteckningar Ingår sådd 3 1,65 har. Fröet sått å bergigare delar. Svårarbetad mark. Medeltal för kulturen. | Dagsverkspris 2,93 kr. | | Arbetsstyrka pr dag 13,3 man o. hjon. | Använda dagsv. prhar 14,6 » >» > Plantåtgång > » 5,876 st. Plantörskostnad > > 06,32 k Arbetskostnad > > 42,96 > Total kostnad > > Anteckningar ' 162 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Tabell V. B-mark | | | Sådd P1: - Härad Socken Hemman Tall | Bergtall Tall "NN OGran | 4 I | | kg. 1,000 st. I | | | Bjäre screens DJ ATASKOS SAS ESkaförPi. ss... .c cs | 350 3,0 I 10,0 20,0 | — FIOL Horse RS Flöglanda .:........ — | — 52,0 3,0 — | Blysaken os Fljälmaredi...-..... ISO Lo VISS 35:0 8,0 3 | JAÄNAdCMeET se rese LindOmeby. ta... La — 83,0 — I | Viske TE SSA NE IMÄTO Sea dörjars es NYChLO GE ess Nee £ä0 1,0 25,0 = = | Meddlise:däss. Jag Eljörne Faa. 3:0 — 40,0 — 3 STERNER UPDATStOrpAR ESR = 2 = 15,0 | INGA ER ET ESTTSEN Mir Deromen”.... cc — — 2750 = 5 FJjäre org AS THOlö Fr sd. As ASSlOVäl dn susse) — — 13:08 | 4,0 ElimlessEst ee IPräSlövissde fasres ([Uraslövältrskras. Su — 2040 | = Välinge, 2. rie Olovstorp ......... — 2 20; ES MU er RYSSAR saa: = — 8,0 = Skällinge sosse Kulparpil.ss..su ccs = 5 2550 729 IKOLStÖrP rs 4 --kr In ATeSlöVar-d: desto. = = 0 2,0 KATERINA SAR NIKE” JSs sosdsoss = = 25:0 2,0 [Bla tira SN sr (GällaredsEE Tis SEE Brätagärde ......... = — 24,0 255 SSE INTE SR ER SLEnStOfPpi bs ....<-s — -— 15,0 1,0 lEfalmstad oc. EN SlÖVel ess SPANStaCle = ss. oss = o— 0 5,0 MÖNDErSjÖL «cc Breareds ssp Sevsered ett = 25,0 5,0 LR E PER BER SA BÖSRUt Ne des scr a — — 30,0 = ER RAA mrs SKAVD Olsen re == — 50,0 — BTISlOVa Soest RåmeHOb.. «cs noc — — 30,0 — R ENA FED KIRAN SED ge ERAN = == 25,0 5:0 ELO Re NEIDS Ed seEp SSc BOlanpr bero ss ssdt — == 18,0 = ÅT FR (LR LER AR Maästocka = huosmnfen = — 17,0 — RAR REN (FÖSTORPI ER ses ccnce 20,0 — = = | Sr 25e CA SOTEANN KNareda nr = = 125,0 = Östra Karup ...... (GUNDATEA 35 og = = 150,0 — Elasslöv, so 121 000020) OA gsNSN — — 40,0 — FT TSN UREA ER(SKUt ve ON ansa 50,0 5,0 Summa! 28,4 | 4,0 | 1,094 ,00 | 84,5 1 | RE i7os0 MER "ee ÖV 24 ? ; HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 163 kulturer. ja E Kn Medel- | Plantörs- | Arbets- | Summa | ;kogs- Antal | arbets- | kostnad | kostnad | SE Anteckningar odlad +; plantor | styrka | pr har | pr har | kostnad areal pr har | pr dag | | | pr har j | man och | ' ha 1,000 st. | hjon | Kronor | . HO36r i | 1244 | 7:48 | 54,69 62,17 | Ingår sådd å 5,2 har. I kg frö sått å ber- | Lo | É | | gigare delar, 7:06 758 | 9,6 13,03 50,06 | 63,09 6,00 7,2 | Bas 8,25 57,32 65:s7 | Fröet sått å bergigare delar. 8,53 97 | 9,4 | — 10576 59,71 | — 70,47 > or >» stenigare platser. | 14,25 SROM 7:4 | 8,79 31,26 40,05 > » » bergigare delar, 9,00 4,4 Sia I 9,68 38.18 47.86 5,6 | 6,8 21.57 50,74 72,31 | 3,08 8,8 | SIG 251595). 43:46 | 69,05 | ; 195 8,7 | 12,0 | 7:41 | 50,77 58,18 6,40 323 10,o | 5:47 31581 36,65 | F | 5:00 4;0 | 12,8 | 6,27 | 39,86 46.13 M I | I 3,2 5,4 | 16,73 38,60 | 55.33 5,3 I1.0 | 12,03 53,75 | 65,78 3:53 555 10,05 | 25,22 | 35:27 | I | I sco UErTZN ES TO, JAN SSRer | VI63,s7 | I I I i 238: | 19,7 Ö3OL | Ar SSH27 41,28 | | I | 3,6 18,7 6,35 | — 35,22 | 41,57 | 8,5 | 42 22522 63,12 85,34 | 10,0 | 10,7 | 6,67 51,67 58,34 | | j I 9.5 13,0 | 348 50,13 57,61 | 10,0 16,2 3,91 49,20 30 KOSSAN SA STO. i . 11309 61,36 13555 I | 9,4 I1.4 | IO,31 55:00 | 65,31 8,6 | 73 | 15:60 48,95 | 64,55 9,7 | 9,2 Lagga 70,17 82,05 I == 14,6 | 37, Y, E 4 50 37547 41597 Medeltal för kulturen ,8 ; å 62, ; | ; 7 FER | 5575 i SIR | Dagsverkspris......... 2,90 kr. 24 22:40 är | 57,85 64,96 | Arbetsstyrka pr dag 12 man och hjon. | | | Använda dagsv. prhar 16,9 > > 8 I Rc 6 | : | £ .P 19 2 Ae Ci 9,35 | SE Re | Plantåtgång MA NOSA ANSE KEN) 9,8 9577 | 58,06 | 67,83 | | Plantörskostnad >» » 8,36 kr. ] | | | Arbetskostnad > >» 48,96 > | | | | Total kostnad » >» 57,32 > 164 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. LJ a 3 SYN RAN Tabell VI. Skogseldar i = : ; Ne | Plats, där skogselden Brandställets AE Bebuiliga Areal | | pågick avstånd till Tid då AA z skogs- b Orsak till trädslag an- mark = närmaste by skogs- E ÖR 4 k å eldens givna i tion- | som ; | ; med angivande ER | uppkomst Yen Idag övergicks | ge Socken By av dess namn |paågic elden uppkoni av elden | . Kilometer Har ; | | 1 2 3 | 4 5 6 7 | | | | | | VeInger Lose IBOlATP tecss | = 6 Avsvedjningar Tr | 150 20 av ljung för erhållande av | torvplats Gällinger:ss.- Röstorp och |] Elden gick ända Stark åska hade Hoffors. LU frame still Sar 22. hörts i den rikt- 2 137 7; SG Frillesås ...... Kyrkobyn ... darna. för RR ST började c:a 3 tim- mar innan elden | observerades VSAker toes Ramberg m. fl. | NR DYAV Bisse — Harel Ej kän djmen = 50 tros elden vara Å 6 anlagd | | Renneslöv ...| Perstorp ...... — Sie Ej känd Tall och 75 | 60 lövskog ATS € allands län år 1917. räknad! Medel, varigenom LÖ HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. I Summan av | Med anled- | 165 na elden begränsats, 2 : a Er RR pibrlis He Beräknad beräknad |ning av skogs- hela gränsning mot myrar | Släcknings- brandskada SE SEP es 5 RS änträffand kosthad fÅÅ komst vid- Anteckningar fore intrattande Sa och släck- tagna rättsliga eståndet Faran ningskostnad | eller andra Kronor m. m. Kronor Kronor SET 10 il JR 13 14 I — Släckningsmanskap, / — — Åtal, böter |Ljungmark. Ungefär halva arealen upphuggning av gator och moteldar | | Uppbådat | släckningsmanskap Släckningsmanskap, deltog Släckningsmanskap | I I | militär från Halmstad / 200 kr. beväxt med 20— 30-årig ungskog. | Till största delen ljungmark, delvis | beväxt med gles tallskog. | Ljungmark, delvis beväxt med en- staka tallar. Skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus läns landstingsområde berättelse för år 1917. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet 1917. Styrelsen. Under berättelseåret har styrelsen haft följande sammansättning: Ordförande, utsedd av Kungl. Maj:t, majoren och domänintendenten 00 ionk (GLEINNE Åhlund, Munkedal. Ledamot, utsedd av landstinget: riksdagsmannen, lantbrukaren m. m. Oscar N. Olsson, N. Broberg, Brodalen (suppleant: lantbrukaren Gust. Hjort, S. Broberg, Brodalen). Ledamot, utsedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott: f. riksdagsmannen m. m. Gust. Mellin, Hälle, Sunds-Sandvik (suppleant: godsägaren W. Thorburn, Kasen, Uddevalla). Styrelsen har under året haft 5 sammanträden (23 februari, .31 mars, 11 maj, 17 oktober och 19 december). Såsom de viktigaste av styrelsens under året fattade beslut framstå de, vilka motiverades av åtgärder i samband med de under året fort- satta omfattande nödhjälpsarbetena. Sedan genom K. B. den 2 maj 1916 ett belopp av 600,000 kronor beviljats till bestridande av arbets- löner vid skogsodlings- och därmed sammanhängande smärre avdik- ningsarbeten för arbetslösa stenhuggeriarbetare inom länet, anslog Kungl. Maj:t enligt” K.oB) den 19 maj. 1917 ytterligare 500,090 kronotmtul samma ändamål. Änskönt en särskild arbetsdirektion tillsattes för led- ningen av dessa arbeten kan dock, då denna arbetsdirektion, förutom länets hövding som ordförande, huvudsakligast bestod av skogsvårdssty- relsens ledamöter och länsjägmästare samt organiserades och leddes av styrelsens personal och disponerade styrelsens tjänsteexpedition, styrel- sen med fullt fog inrangera de utförda arbetena inom ramen av sina och lämnas under rubriken skogsvård och skogsodling en resumé där- över. Närmare redogörelse för arbetena i fråga lämnas framdeles av direktionen. GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 107 Personal och tjänsteförvaltning. Såsom länsjägmästare och sekreterare har under hela året tjänstgjort länsjägmästare O. A. Beer och under en månad såsom biträdande läns- jägmästare e. jägmästaren Bernh. R. Blohm. Dessutom har styrelsen under hela tiden haft anställd en kassörska samt skrivbiträde och fyra ordinarie länsskogvaktare. Länsjägmästaren och ett par av länsskogvaktarna voro, den förre under tiden 12 maj t. o. m. 30 september, de senare under kortare och längre tid anställda vid av statens bränslekommission inom länet anordnade avverkningsarbeten. Under vårens skogsodlingsarbeten voro 111 extra plantörer anställda. Personalens tjänstgöring framgår av nedanstående tablå: | Inspektioner | Besiktningar | | | eller ledning på ST Rad + | LOspek: Föredrag | 8 : av skogsod- | skogsodling, tion av ; | Befattning | SV SESERR RSA skogs- | och Div: | lings- och | konferenser | avverk- | plantskole-. | ang. skogs- vård ningar kurser arbeten = | odling | | Länsjägmästare ...... 21 I I 16 | 4 7 24 I I | | I | Biträd. länsjägmästare/| 44 13 fo of — - 5 4 ordinarie länsskog-! | | NEN SEN SE SR MA | 508 25 204) Zöm IA 53 I11: extra plantörer 6,858 - == | — — | —- Sammandrag av räkenskaperna för år 1917. Behållning från 1916. FSASSaDehallNIng: sg. ss ss sd FREE. SYS EE Os srt so FST O,I3L: 70 Innestående å upp- och avskrivningsräkning i A.-B. (OLED OF Sk ky Ers RAKA RER ER OR aa 0 AE SA a 11,942: 69 IT VEN LARIEE: 35.5 3 KN RENNIE. HIF Bend d a St FRAS 1,000: — (ÖVELSkOtb A PEnSIOnSfönmdEDIL Ar nrsnocbocten 167: 86 Rensionsta pares. (ON CCh oe fras 8 oss obenns son 0025-20 [Hordransav UANersespersOMenEe a ses sasse se sea ss RE 1,593: 34 27,460:88 Inkomster. Statens anslag till bestridande av utgifter för skogs- vårdsstyrelsens verksamhet under år 1917-............ 2,000: — Statens anslag till skogsodlingens befrämjande ......... MAST: SO SSVA TAS UYTN SKA ens CURE or AES TLS EINE LE Rae RASA 16,279: 92 Etushallningssällskapetst anSläg 4. bes.d-sibvetiisednst bes dk I15,000: — Transport 47,796:92 27,460: 88 168 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Transport 47,790: 92 27,7600: 88 SOjö23ree 105,443: 40 [jämn ds ting elst allSlA Of ess ls AREA ER a re ARE RAR 2,000: — Ränta AME. ot 2108 KARIS OLAS EINER MER RENE STAS I NRA Er TA AMIRS oe TARA NS Försaltjä: (plantond (354... flik. os 0 NN 159: 50 Hörsäaldap OlatiSsssssront Eos SE lara fil ee H26E OS Skulder till 1918. Hänsskogsvaktasest förda ARE Aa rabies 2: 60 Av statens nödhjälpsanslag från 1916 OF GA OVISA ACER SA 693505 OM NYLAND RER AR 69,504 41 Av statens nödhjälpsanslag för året kr. 3,5 0,00.01 (Merstar OFCUOVISAL sossar 35,876: 39 105,440: 80 Kr. Skulder från 19106. Tänssko gwyaktanreskmlOs GIH. RSKR Runn 89: 03 Av nödhjälpsanslag från staten oredovisade ............ 69,564: 41 Utgifter. Omkostnader för plantskolearbeten och redskap, frak- CET ÖT SLO TIN ASTA or me ref oda sr SS An BSS ä stans ge 300 Are nd ev fört planmtskölejORG =. ages OR 405: — INESCensAttnin g4slor sanb eta str oe ora fees 10,990: — Bostad m.. ti.somkostnader förFanbetdle" .........cdh.o.. 3,10/0: 00 ILANSjägmästarnesWresor. OCh anbetemib..-tt..........s. SJ 1,895: 06 änsskogwvaktarnes, resor OCh" arbetes dok sg..imscsf 5,428: 40 Extra länsskogvaktares och plantörers resor och ar- [BYSKE be RA VER Så a RR Arad so ARR A;532: 00 100 SO OJE- ND Ore rr LEAR E SN SNR ta St ses ANSE ERE SA EA 94: 50 Anslag till två skogsodlingsföreningar -..m..mm......... NOS Premier till So, lataner OCh, JÄGARNARORS Ssd SN I,000: — STYFCIS EISKEES OMS fö 7 og HAE NER or rann ANS EE Re ABER 370: 60 Avlöningar till länsjägmästare, länsskogvaktare och KaSSOÖLSKAS ble ossdadeor nere SKA AC FONMIEI EUR Eke (LAI FT DIA VE 1'5,725: — INEVISTOTNSKOS ta GET Rhea des 5 dT R SENS SA SÅRA a dr bd ANS 209: 58 Diverse expeditionskostnader, telefon, annonser m. m. :6,073: 45 Behållning till 1918. KSSS ab eh aln ou. pERserue NS EN FÖRINTA SSA Innestående å upp- och avskrivning i A.-B. Göte- DD OKSSED AVRESA RFA rd NR RR NR RARE 41,784: 59 IN VETLATTCE food sn snöret sger NASA ENE SRS FO LI AS BENEN CS Överskott a pensionstonden mk... = ba. si NE 246: 50 Bensionstagares Monde stt SSRAEBENN a Sr Ha4A4ORSO Fordranför: syneköstma den ök. beses rada. SKA SRA 160: 60 Hordrtankava dversetperson et. Re ERA a NAN HolsesNö. KT: 183,727: 50 69,053: 44 553,343: 99 HÖ, OTOR 183,7 275056 GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTiNGSOMRÅDE. 169 Skogsupplysning. Under resor och förrättningar samt vid andra tillfällen har genom personalen råd och anvisningar lämnats beträffande skogsvårdsåtgärder. Vidare ha kurser i skogsvård av länsjägmästaren avhållits vid länets lantmannaskola å Ljungskile samt vid Billströmska folkhögskolan och dess lantmannaskola å Tjörn. Länsjägmästaren har dessutom medver- kat som lärare vid jordbrukskurs för folkskolelärare i Ljungskile och avhållit en del föredrag. Broschyrer i skogsvård (Ett sydsvenskt skogsbruk, Om skogsfrö och dess insamling, Skogskolning, Skogsodling m. fl.) samt ett antal ex. >»Ungdomens skogsbok>»> hava utdelats inom länet. Skogsvård och skogsodling. Genom länsjägmästaren, som biträtt en del skogsägare med anvis- ningar och råd samt på ort och ställe ledt och inspekterat av honom anordnade skogsvårdsarbeten av olika slag, samt genom länsskogvaktarna, vilka besökt ett antal ungskogsägare, har styrelsen sökt att befrämja rationella ' gallringar m. m. Emellertid hava mera omfattande arbeten av dessa slag måst anstå, dels på grund av bristande tid för persona- len, som måst medverka i bränslekommissionens tjänst, dels på grund av otillräckliga penningmedel. Styrelsens resurser i ekonomiskt hän- seende hava varit över hövan ansträngda för bestridande av omkostna- derna i samband med nödhjälpsarbeten i stor omfattning. Dessa, som i likhet med förra året voro avsedda att bereda förtjänst och uppehälle åt på grund av kristidsorsaker arbetslösa stenhuggeriar- betare inom länet, möjliggjordes dels på grund av att en del medel aterstodo från det anslag på 600,000 kronor, som av Kungl. Maj:t enl. K. B. den 2 maj 1916 anvisats för ändamålet, dels på grund av nytt anslag på 3500,000 kr. enligt beslut av K. Maj:t den 19 maj 1917. Arbetena började den 30 april, således omkring en månad försenade på grund av nattfroster och kvarliggande tjäle. De avslutades den 13 oktober. Högsta antalet arbetare var omkring 1,200 st. På 1,252 olika gårdar företogs sådd å icke förut beredd mark på en areal av 100 hektar och plantering å 73 hektar. På förut grophackad mark såddes 1,900 hektar och planterades 1,500 hektar. För skogsodling 1918 grophackades 2,400 hektar. Inalles utsattes 8,200,000 st. plantor och utsåddes 3,725 kg frö. Medelkostnaden per hektar var al) SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I ÖT för plantering” a icke förut beredd: Mark... KISS » » par » > NR ansedd 036 » sådd ED » » NNE KRIDE 3: LAS pt ksaddia förut; bereddimarki mit sbjb.... dt 2 AT LÅ äv kgrtophackWinok sd sök OM. MRB > NO3A100 Avlöningar och villkor i övrigt voro desamma som under år 1916. Till förbilligande av matvarorna på de olika arbetsplatserna och till en del hemmavarande familjemedlemmar användes omkring 40,000 kronor, varav statsmedel 30,000 och landstingsmedel 10,000 kronor. Närmare redogörelse för nu berörda arbeten kommer framdeles att avgivas av arbetsdirektionen. Förutom de av arbetslösa stenhuggare här ovan berörda arbeten skedde även en del skogsodlingar utförda med eget folk av kalmarks- ägare eller av några skogsodlingsföreningar. Plantor och i mindre ut- sträckning frö erhölls från skogsvårdsstyrelsen, likaså sakkunnig ledning (plantör). Omkring 400,000 plantor och 40 kg. frö användes vid dessa arbeten på en areal av omkring 18 hektar. Av skogsodlingsföreningarna tilldelades endast nedanstående anslag: SVEK NTE O MATT GÅ AN föreg eek RA ANP Bg NR oa st AR ÄR 100: kt. 13 EKG ra erfar ks REN AR d rs ARSA SARS RNE RE RIAA 50 > De övrigas verksamhet vad angår skogsodling var överflödig, enär nödhjälpsarbeten anordnades inom allas verksamhetsområden. Planteringsdagar med skolbarn. Ett 80o-tal lärare och lärarinnor hava under året avhållit 187 till sty- relsens kännedom komna planteringsdagar med skolbarn å 130 olika gårdar. Därvid deltogo 2,707 barn och utsattes 278,420 st. plantor och saddes. 30,15 kg frö. I premier till lärare och lärarinnor utdelades kr. 1,000 av landstings- medel fördelade i premier på följande sätt: OMS CE KILO MOTA e 9 SS RN de ef fr R SA EA TON: 2005 FA BR FL TREES RENT EE fbr OR TSL TOG SR GA TO BREAK TS ER RESER SSE OAS AN a 20, > Summa 1,000 kr. GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 171 Plantskolorna. Följande plantskolor hava under året varit i bruk: GrUStavsbefO sa lessen med 2,10 hektars areal Budered; tredje k -Ip2E2 » » PDammen send dieovsdok. 3,34 OMS > > En tillfällig plantskola för björkfrö har under året icke levererat några plantor. De bliva färdiga först 1918. I plantskolorna utsåddes: SATIR ORONS TERASS Sara 7? AA AASSRTEAN 105 kg (RAD EG a SES MA da oo öra ade ren a EE KR 22003 (Smärre partier annat frö). Omskolning skedde av c:a 100,000 plantor. Vid årets slut funnos i plantskolorna ett antal av 21,336,000 plantor, varav 14,824,000 lämpliga ti!l användning våren 1918. Avverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. Alltjämt stegrade priser och stor efterfrågan, delvis från Norge, med- förde även under berättelseåret en hel del försäljningar och avsevärda avverkningar i länets skogsbestånd. Styrelsens personal har låtit sig angeläget vara söka få avverkarne att avstå från skövling av skogsbestånd å bergaktig mark och i expo- nerade lägen och lyckats i en del fall. I flere fall hava vederbörande däremot utan hänsyn till givna anmaningar kalavverkat, så att verklig fara för impedimentbildning uppstått. Laga syn enl. $ 2 av skogslagen har påkallats i ett fall. Genom bränslekommissionens vedavverkningar genomgingos en bety- dande del av länets skogsbestånd med i stort sett tillfredsställande låggallring. De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. I tvenne hänseenden kan man säga att länets skogar och skogsmar- ker under året förändrats. Dels till det bättre, i det att å ena Sidan genom förut omförmälda nödhjälpsarbeten avsevärda arealer ljungmark försatts i skogbärande skick, och å andra sidan bränslekommissionens gallringar rensat skogarna och befordrat tillväxten på icke obetydliga områden, dels till det sämre 117 (074 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OTE i det avseendet, att hänsynslösa avverkningar på flera ställen raserat skogsbestånd, som varken på grund av mognad, röta eller andra or- saker voro färdiga till skörd, utan i ännu ett eller flera årtionden voro förtjänta av att få fortväxa. Ehuru länets skogsvårdsstyrelse vid ett flertal föregående tillfällen bragt saken på tal, tvekar den icke att återigen yrka på strängare lagstiftning särskilt för beredande av oundgängligen erforderligt skydd åt ungskogarna och skogsbestånden å bergbunden exponerad mark. Uddevalla i april 1918, För skogsvaårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: C. M. Åhlund. Oscar Ad. Beer. Revisionsberättelse. Undertecknade, som granskat skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1917, få, med vitsordande av det synnerligen stora arbete, som efter vad det synes på ett mycket förtjänstfullt sätt utförts av både styrelsen och över- och underordnade tjänstemän, tillstyrka full och tacksam ansvars- frihet för den tid revisionen omfattar. Angående räkenskaperna hänvisa vi till det i styrelseberättelsen in- tagna sammandraget. Uddevalla den 4 september 1918. Sven Olsson. Herbert Lundström. Gust. Rydén. Skogsvårdsstyrelsens inom Älvsborgs läns landstings- område berättelse för år 1917. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Älvsborgs läns landstingsområde härmed vördsamt avgiva berättelse för år 1917. Skogsvårdsstyrelsens organisation. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning har undergått den förändringen att av landstinget utsedde ledamoten disponenten Aug. Låftman, som tillhört styrelsen ända sedan dess inrättande, under Dberättelseåret avlidit och blivit efterträdd av godsägaren Oscar Boman, med lands- tingsmannen K. G. Gustafsson, Mon, som suppleant. Styrelsen har under året hållit tre sammanträden. Tjänstepersonalen har varit densamma som under 1916. Vid vårens kulturarbeten biträdde 131 st. plantörer. Skogsvårdskommittéer funnos vid årets slut i 139 av länets 222 socknar. Finanserna. Rörande förvaltningen av skogsvårdskassan under berättelseåret får styrelsen meddela följande utdrag ur kassaredogörelsen: Inkomster: LEVEL LAT TIGER OSA Da FS Ya LER Ae SNS RR KARE TSE CR SA RA NR 1,139: 14 FTLUEDEHISENYSISE Söder suoop dB doc SE SA ESSERT Eee SÖ S2:02 Amnslagsav FALvsborgs: läns landSiD3.. 4 4:252 403 od sor Se 10,000: — > SETS STATERS EISENSTEIN ESR Sn rg Ean Apg ... 20,220:— 88,972: 62 TÄNT DE ost ös HN SD SLR TEA AK SORAN RANN A, HR NEO SLVR md 207: 99 BROSSKO TOC PlANfOF 24.05. see des ms a deres skr VE 27,370: 26 NNGETS EVRPS RNE ana (ER Jord es Hg RARE ( 4,666: 82 32,037: 08 Transport 22,350-03 174 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 017. Donerade medel och lån: Enskildes depositioner för skogsodlingsarbeten . ....... Donation av förre länsjägmästaren L. Ölén =. .......... [50 "VO EN STOD SKASSA RA, bre se SSR ES YSARA S R AA mg rt Aterbetald= skuld bo &. JFR... IEEE FER PORER LaE SE Skogsupplysning: Litteratur för spridning Förrättningskostnader Skogsodling : SKO &SEEÖR 4 sr ENE NA få ro SE RR SE ERS EST Nl ata es PIA EESK OLE ANG förarbete ess falNa of NA fe SN RR RN ma NA SA Eröklängningsanstalterna ske 4 4. FReRat Iron RN HSO BUU DD KÖ [gas res sr Ser ge SIS fo) AFA SERA SN SS orsa a Blantörsarvoden? OCH AresORT ...: beste Na Tjänstepersonalens förrättningskostnader —.............. Div.-skogsodlingskostnader (konto 25,30), teer. Anslag till iskogsodlingsföreningal EN osvssssssm «issn in skal de Ske ep OstLOnNCeKa ss SS SNR EO SN a aAa iljänstepersonalenst av! Ön ga A:s as SE ed Övriga förvallningskostnader: REnSIOnsav glitter: sc. Cl. KUNA PE SUpRt et” META OUR TV ED TATT CK «bög so sdfos ek oo ae TREE KANEL ERS rag fåa I INDI OTYS ETAO CIN (CEC KYSS Ae Se ESR RISE Ar SA AE a StyselsensmkoCNS kevISOFERNASPECS Oss osa ess old Tjänstepersonalens resor för besiktningar m. m... IDIVers en (KOntOrA;2=== 4.054 AO) KA beer der RAS Aes Ae so Saldo till 1918: SKOL SVARA SKASSA Ae AE de dam le er NR ASS a bra sno AAA UWtestaende. fordringar för bfrök ans ssd Enskild estdepOStbrOD Chess sas AR a dT ÖVERSKOTT trOM STORMENS Se os SE rs Ån Rans "Transport 5,207: 99 Kronor 122,350: 83 20,027: 90 142,984: 73 40,205: 34 ÖTIITO 39,496: 07 1 4,008EmE5 12,300-24 44,909: 63 142,984: 73 Angående redovisningen av styrelsens förråd av kottar och frö hän- visas till tab. VII. i tabellsammandraget. ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 175 Framställning angående skogsvårdsstyrelsens verksamhet och de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel inom landstingsområdet. Styrelsens avsikt var att även under det gågna året följa i stort sett samma arbetsplan som näst föregående år tillämpades. I skrivelse från Kungl. Jordbruksdepartementet i början av maj månad anmodades emellertid skogsvårdsstyrelsen att söka tillmötesgå av 1917 års bränslekommission gjord framställning om att planerade arbeten för skogskultur och andra dylika åtgärder måtte tillsvidare inställas och sty- relsens verksamhet i övrigt i stor utsträckning inskränkas, så att styrel- sens tjänstepersonal omedelbart måtte kunna ställas till bränslekommis- sionens förfogande för anskaffning av bränsle. Med hänsyn till förhan- denvarande förhållanden beslöt styrelsen därför å sitt sammanträde 14 maj i Stockholm att för året inställa planerings- och avsyningsarbeten med skogsdikningar ävensom länsskogvaktarnes resor för besiktning och avsyning av utförda kulturer och för beskrivning av senaste årets av- verkningstrakter, å hvilka återväxten äventyrats, samt att i övrigt i största möjliga utsträckning inskränka sin ordinarie verksamhet. Redan påbör- jade och planerade kulturarbeten, vartill material och plantörer redan anskaffats och utsänts skulle dock enligt styrelsens beslut utföras, var- jämte plantskolearbeten och nödig fröklängningsverksamhet fortfarande skulle bedrivas. Skogsodling. I bestämmelserna för skogsvårdsstyrelsens bidrag till skogsodling hade den ändringen vidtagits, att varje rekvirent kunde erhålla intill 10 kg. blandat tall- och granfrö till nedsatt pris, 1 kr. pr. kg., såvida fröet ut- såddes enligt föreskrift och under ledning av styrelsens plantörer samt att fritt plantörsbiträde intill fyra dagar tillhandahölls i mån av tillgång på plantörer. Samtliga inom föreskriven tid inkomna rekvisitioner kunde av styrel- sen beviljas. Kulturerna började i början av maj och pågingo ungefär en månad, Rörande kulturernas omfattning och fördelning inom länet hänvisas till tabeillsammandraget. Af tab. I framgår bl. a. att under ledning av Styrelsens tjänstepersonal har hos 2,608 st. rekvirenter utsåtls 3,121,3 kg. blandat tall- och granfrö och utplanterats 2.827,250 st. plantor. Den här- vid skogsodlade arealen har av de respektive plantörerna uppskattats till sammanlagt 4,222,4 hektar effektiv kal areal, hvarav 385,4 hektar ut- Kulturer. 170 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I ÖT gjort gammal kalmark, uppkommen före skogslagens ikraftträdande. Till dessa skogsodlingsarbeten ha använts sammanlagt 29,631 dagsverken. Liksom under föregående år ha plantor utdelats gratis intill 10,000 st. pr rekvirent, även om ej planteringen utförts under ledning av styrel- sens plantörer. Många rekvirenter äro nämligen erfarna i skogsodling och anse ej plantörsbiträde erforderligt, synnerligast som det ofta gäller mindre plantrekvisitioner avsedda för gammal kalmark eller ljungmark. Dessa planteringar verkställas i regel endast av respektive gårdars eget folk och kunna därför utföras å de för markägaren mest lägliga tiderna av våren. Plantörerna besiktiga dock även dylika planteringar och av- syna arbetet. Tab. II utgör ett sammandrag härav och visar, att sam- manlagt 2,276,015 st. plantor utdelats på sådana villkor och att dessa beräknats täcka en kalareal av 550,7 har, varav 155,8 har gammal kal- mark. Med stöd av inhämtade uppgifter är styrelsen även i tillfälle att an- giva omfattningen av de skogsodlingsarbeten, som utförts utan bidrag ur skogsvårdskassan och under skogsägarens egen ledning. Tab. III, vari dessa uppgifter sammanförts häradsvis, visar, att utan något bidrag ur skogsvårdskassan kultiverats 902,8 har kalmark under året och att där- till använts sammanlagt 575,3 kg. frö och 552,550 st. plantor. Tab. IV är ett sammandrag av tab. I—III, varav framgår att sam- manlagda arealen av inom länet skogsodlad mark under år 1917 — så vitt styrelsen känner — uppgår till 5,675,9 har och att därtill använts 3,0906,6 kg. frö och 5,055,185 st. plantor. Plantskolorna. Skogsvårdsstyrelsen har under året utsänt nedanstående antal plantor från egna plantskolor: 200 30,000 2,421,500 2,843,600 2,435 5,297,735 Till rekvirenter utom länet har sänts 30,090 st, plantor. Såddens och plantförrådens omfattning i styrelsens samtliga plantsko- lor framgår av nedanstående sammanställning: |. Utsätt Grörker | i PIREN | Vär Sa | Bier äkniat! plan tförnrad hösten Or AEG NEN 3 | Tall | Gran | ka | ls) & tess AS Div. | Sa Stav EN RS EE | PETS RES | | | | 148 349] 16,5 | 512,5 PEREIRA > AR ERROR RN 144. too ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. TN På grund av den ringa tillgången på tallkott inom länet lyckades sty- relsen ej uppköpa någon större kvantitet därav vintern 1916 —1917 eller hösten 1917. Grankott förekom ej alls. Den klängning som utfördes i början av året gälde därför under början av 1916 inköpt tallkott, som lämnade ett utbyte av o,41 kg. pr hl. Fröet var av god grobarhet och användes till större delen vid vårens kulturer. Se vidare tab. VII. Skogsdikning. Jämlikt styrelsens beslut blevo inga skogsdikningsarbeten planlagda eller avsynade genom skogsvårdsstyrelsens försorg under berättelseåret. Inkomna rekvisioner blevo därför framflyttade att gälla för år 1018. En del markägare hava dock även 1917 utfört dikningsarbeten utan bi- drag av skogsvårdskassan och äro erhållna uppgifter härom samman- förda i tab. V. Hela omfattningen av årets skogsdikningar inom länet uppgår sålunda till 418 m grävda diken och 798 m rensade bäckar. Å sitt decembersammanträde beslöt styrelsen att för 1918 höja dik- ningsbidraget så att varje rekvirent av bidrag för torrläggning av till skogsbörd tjänlig och därför avsedd mark skulle kunna erhålla 5034 av nedlagda skäliga kostnader intill 500 kr. och hoppas styrelsen därigenom vinna större anslutning och intresse för skogsdikningen. Avverkningar, besiktningar m,. m., Enligt 1917 års längd för skogsvårdsavgifter uppgår värdet av 1916 avverkat deklarationspliktigt virke till 7,990,418:46 kr. Någon upp- gift på värdet av icke accispliktigt virke och husbehovsvirke finnes ej, men torde detta sannolikt uppgå till liknande belopp varför rotnettovär- det av totalavverkningen i runt tal kan sättas till 16 millioner kronor. Detta belopp betecknar sålunda den under år 1916 inom länet av- verkade skogens värde å rot. Genom att länsskogvaktarna blevo helt upptagna av bränslekommis- sionens arbeten medhunnos ej några besiktningar av vare sig kulturer eller avverkningstrakter. De rekvirenter som begärt biträde för anvis- ning rörande skogvårdsåtgärder kunde ej heller expedieras i sedvanlig ordning. Den av kommissionen utförda vedavverkningen har emellertid haft till följd att flertalet av länets mera välbelägna skogsmarker blivit åtminstone delvis genomgångna med gallrings- och rensningshuggningar, vilka i regel" ej tidigare kommit dem till del och aldrig i den omfatt- ning som nu skett. Principen vid utbleckningen har varit ren låggall- ring, som ju är lätt att utföra även av mindre van skogspersonal. Det är otvivelaktigt att dessa gallringar givit ökat värde åt förut ej 12. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. Fröklän g- ningsanstal- terna. 17.8 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. skötta skogsbestånd och varit av stor betydelse för såväl skogsägare som landet:- Genom de :stegrade virkespriserna har skogsavfallet, stub- bar, skrädstickor, grenar och ris, tillvaratagits i stor utsträckning. Av särskild betydelse för återväxtens befrämjande är stubbrytningen var- igenom marken luckrats ;soch gjorts mera mottaglig för självsådd. Till skada har dock stubbrytningen verkat på många platser, där markägare, lockade av de höga stubbvedspriserna, verkställt brytning å redan kul- tiverad mark. Under berättelseåret har hos styrelsen av enskilde deponerats 7,923: — kr., varigenom enligt gällande äldre kontraktsbestämmelser styrelsen själv övertagit skogsodlingsskyldigheten för sammanlagt 205,05 har. Skogseldarne under året ha varit mycket vittomfattande, se tab. VII. Borås i mars 1918. Å Älvsborgs läns skogsvårdsstyrelses vägnar: Oscar Nylander. Karl EF: Mellquist. Revisionsberättelse. Undertecknade, vederbörligen utsedda revisorer för granskning av skogsvårdsstyrelsens i Älvsborgs läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1917, hava genomgått styrelsens protokoll och i styrelsens vård varande handlingar utan att finna anledning till an- märkning. Räkenskaperna ävensom räkenskapen för befattningshavarnes hos skogsvårdsstyrelsen pensionering äro behörigen verificerade, och hava vi efter granskning funnit dem förda med ordning och reda samt överensstämmande med styrelsens avgivna sammandrag över dem, vadan vi tillstyrka full ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen i Älvsborgs läns landstingsområde för dess förvaltning år 1917. Borås den 4 juni 1918. P. A. Bengtsson. ; O. H. Svensson. G. F. S. Adl.-Adelsköld. C. Magnusson. Carl A. Brusewitz. ap. Arab. ab: fler ab! ab. Tab. LaD. INU NÄE NTE ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 179 Tabellsammandrag. . Skogsodlingsarbeten utförda år 1917 inom Älvsborgs län under ledning av styrelsens tjänstepersonal och med bidrag ur skogsvårdskassan. Skogsodlingsarbeten utförda år 1917 inom Älvsborgs län under skogsägarens egen ledning men med avgiftsfria plantor. Skogsodlingsarbten utförda år 1917 inom Älvsborgs län under skogsägarens egen ledning och utan något bidrag ur skogsvårdskassan. . Sammandrag över utförda skogsodlingsarbeten å enskildes skogar inom Alvsborgs län år 1917. . Diknings- och bäckrensningsarbeten utförda å enskildes sko- gar inom Alvsborgs län år 1917 utan bidrag ur skogsvårds- kassan. . Sammandrag över upprättade skogsodlingsförbindelser inom Älvsborgs län år 1917. Kott- och fröredogörelse för år 1917. Skogseldar inom Älvsborgs län år 1917. FOG BERÄTTELSER RNAS D Cd SKOGSVÄRDSSTYRELSTI | | 0z9'Lo8'z | |zel'r ILz9't 1669'01 €g5'01 lerig Joterr leete lever IzrtIAE Isog'g e'Ulz letgeetf lozS |ooz'IgS'1loog'Stz'ie'zer IE TaLE 8092 ItgÅ SKA GIVET TE [Beko ATA TS5et -ISSE EAT IESKA TU/Era I8YägRn NIST erkRE Sbr |oovp'Ski Joor'Sgr lotz€ | Ebit 162 097 ar Ib99 — Ig19 etg GRkA NA ER FEREEET SETOT OT (AST 109 I — = 100808 NO0Z:OS (2000) EIA mr ga 056 -f[lu4g lofz'€ l64of Iktor IES6r löv rock |6'€or |ri€ozi IGÖR ISS 56. —oolrelv loog;ole 6:06 | 44966 ITSS bzI bir Irev Ig9€ e'9 |E'61 utg — lot 1'g (Ar Ucbra Fre — 1000'19 = |lo00'6€ FELT NASA (Oh ter 36 LSE — Il64b — Iotr IPsÖTS IS ör ot LOI |Stg z'g0I Of FIOOSKEE OOSK OR SAT EISSTISG | | Ia | | IS0I SÅ 186 Ibbg Jets NEG ISO TT 1t/ 9'g1z -I8'$r — 8tg0oc — -lo0o'SV — looo'gb RITA ös (6E+ og8t |60£ (Sr CAS SN SE AS SSA (IAS lot LL — 000641 |ooo'4€ri lege I 8:68 N|USz IS91 sg €01I (891 JE IaNeAA NISSE REG St l9tL9 LÄL0) z'l9 — --1000'g€ = loo00o'bz ONGIVA OER SEI [EE 3 | | | E h K pEz kran? ICEA 1168 lo:g€ seg Notre stör Slog > lstrga ler cjn6re — 009981 |o0oS'zg L:9g | Stgke I19z 8 OI TOT fö |A — |r'I leo I8'0 — SV 9 II — ooS'z o0S£'z OT: SUKS [ Ib Ez bbz gest Jes AE ES I8t€ 868 Lig I2ÄR — Eloofirr > od0c0T ep | 668 ol | Å I I I Ö1I Er Sar 008 Eg FENA EA |95gk — ligg a leg S'b9 — —|000'61 = |000'1Yz 9:92 | +:€9 zzI 6+tz 19 60€ ILAbI Ef9r 99 — JLt6 [Eg [1569 TN LOV — loog'6$ — loo€'lz 8'9 |g€c tg SIT 9£ £9€ zob IS'b ENE Iof SES lg SES TLL OSV 646 — -100$"1$5 — looStel 24 Foss Ten 1991 6+I IbZE £of EXC £:GE ESP Köre a On 1:60 - SÖT 9:61 — lo00'49 = |o0oo'og Of I 0:z6 Al | | I I tot zfz 1961 lotz 6 bI LETEET |9ETEE OS. SOT S:AE — INA o0z |oo9'g94 |000'96 KR | LS c6 | | | Oo I I , I €£91 So1 £E- joS€ — ere HÖ, 0 ESSESt esk a ss 616 56 FfOII = IO0GKGA -OG0LEE ot rusk ÖR 9 9 | | | 9 I I > , As I H 691 lbEr lilb jer Str alle frem sir 668 oliikor |6EgEe oletfe OS GO9KGG ÅL JOOOrAT Ler | FGEr 186 | | | | | | utreq | | uteq 3 Z 2 enjoy | 2 | RELCS | = = 3 2e194 25 PERS | | ESO SHE 430 Se I:S Sean ra sSSONS ING 2 LE "SBONS | -Arq ur) er | Sy 5 | ere lar Some IS: SÄNG. ke SEE COSTA der os 5 - c SU 2 | uolH | uolf ÅA sc AM | SINA SA MA SIMA ESA Ke | | | | RESO 0 |.5 S OJ sö — = | > = a dj J 3 = REA SR [Suojuejd 107] — Ppes Og | Sutsjuejd wouar) ppes wouar) 3 =) nes SE | ET ä = Ila = TR GR > REG ES Rn 103ueld ePRESIN I KR UIYAIJASSEP apexnIgIOT | TePAIU I [LIL ANI PL[posFoxg I IFUOSJIada)su el "””UPSSPYSPpJIPASBOYS IN Betlpiq paw Yro SIYFSJ]JIJÄISSPIBASSOYNS AB SuUIUupaj Jopun ue] SöJOQSAIY WoOUI ÅIOT I EPJOJIN UFJIgJESTUINPOSTFONS 7 qv vWuWwung EES EIN p3Aqaod "ett pury SIRRADSe "duaser) IPEA Suma "SIpunld CC oxe JUEA OqIeA HEOGSsoM; ""[epungs "TePION UT OqPoA pesgH ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 181 Tab. II. Skogsodlingsarbeten utförda under år 1917 inom Älvsborgs län under skogs-= ägarens egen ledning men med avgiftsfria plantor. Utdelade plantor Beräknad skogsodlad areal, hektar Härad or I Eullst ; åh Därav Tall Crn Div. ar Hjälp- | Summa SEN kultur har FER SN odlad PRE DEER RO aa ra 65,500' — 70,500 240 23,0 10,8 SK 1,2 Nordal.! s0L. ERS 44,500) — 46,500 I10 16,6 1,8 | 18,4 — BäRdalssöakt me 61,500] — 43,500] 200 19:7 3:4 23:1 7,6 TYTSS 0 NN 39,500 40,500 = 12,3 4,6 16,99 1,0 [Watbe vr NER Ma 74,000 — 84,500 40 24,2 11,7 35,9 749 VETE eg AA 49,500) — 63,800 — 18,9 TIG CT 2055 3,6 EIN Illa 59,000) 66,100 610 23,2 333 20,53 17,6 i STEN TO SEN 28,500 2,500 270 13,2 FJs6 24,8 4,0 BRIndreld. oso sa 1,000 1,000 — O,5 — 0,5 — STI LO de SE KOESE II1,000] 43,400 135 38,8 125 51,5 35,6 ”UTTIST SOLA RONES SAR sa | 43,000] — 65,500 40 23353 2,8 26,1 6,2 MREEEENeE NA orons | -58,500) 108,000 55 30,9 ip 32,0 26,1 MSE ONAg Ta öronen de bege i 37.000] — 38,500] = 12,3 2,5 14.9 5:7 | "TERESE SSR SERVES | 32,800] — 31,500 — | II,0 235-1 Ja 4 2335 1,8 | VS ER a ark see da | — 10,500 7,000 = | 3,3 | I,o 433 2,2 | Ed Sunda a 211,600] 185,800] 50 | 86,5 28,3 114,8 10,8 | | j | ItBbNebygd smsmocssscca | 30,500) — 40,000] = — I 13.7 3,5 1742 1,5 (TIER SGUS ANN 150,800) 156,800)] 1635 | 62,5 4,1 66,6 23,0 | | | | | Sunimal1,108,700|1,165,400| 1,915 | 433.9 I 116,8 550,7 | 155,8 | 2.276,015 182 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Iblokols SIG Skogsodlingsarbeten, utförda inom Älvsborgs län år 1917 under skogsäga- rens egen ledning utan bidrag ur skogsvårdskassan. | | Skogsodl: ark | ; | Plantor 5 PERS Mera | Kilogram hektar Härad ENT I a mr Re 2 S ER frö / | en Plan- Dar Tall Gran | Summa | Saådd ; Summa | gammal | | tering | | | | | kalm. | | | Vedbo... 29,2 | 8,000 | 17,000]| 25,000 || TS4S 10,0 28,5 = Tössbo os 4,0 | 300 ,500 | 800 | 1530 | 6,0 21400) -—- | MålbOrd cos] F255 49,300 | 118,000 | 167,300 10,0 | 48,0 | 58,0 — I Väne? do. 2,0 — 1,500 1,500 || 155 4 0,2 | Tage — | Ale Punber DI | T75S 22,500 | 13,500 | 41,000 | 255511 21:3 | 46,8 | 2,0 I Bjärke 3,5 | 10,500 |. 15,200] :25,700 | 256] Hag | 10,3 | 5 Flundre ...| — | -30,000 | -30,000 | 60,000 | -— 15,0 15,0 — I Vätle d...s| 255841 1,000 500 1,500 | 155 0,5 2,0 — Redväg ...| 16,0 | — — | | 20,0 — 20,0 — Veden | Lä — — | 47,000 | -47,000 || = 10,0 10,0 10,0 KUNA I ALI | 343001. 70,3001 £045000)] H4455 | 46,0 590,53 20,0 | Bollebygd. 7 SM 4,350 8,5001] -12,850 | 10,0 4,0 14,0 4,0 Mark 3. 70,0 | 12,000 |) 53,000 | 65,000 4740 | 38,0 | 85,0 2 Sumråa| 575,3 | 172,250 | 380,000 | 552,250 || 696,1 | 206,7) 902,8 | 37,5 Tab. IV. Sammandrag över utförda skogsodlingsarbeten å enskildes skogar inom Älvsborgs län år 1917. | IH | | Plantor | Skogsodlad mark, hektar | Kilogr. | Härad) gg | - = RNE | 15 ERO: | SS [SE | å Plan- 3 [TA od a Gran Div. | Summa || Sådd ; Summa | gam. | | | SEEr ES | kalm. | | [ | Vedbo ... 164,6 121,100|] 144,100 290) 265,490 182,6 | TED 253,6 | 23,6 It Nordal ...| I19,8| 77,500| 102,000] 110) 179,610 119,9 | 3749 | NSVESNNESES Sundbl ...| 37,2 156,500| 120,000) 400 276;900 336: | 54,8 | 24 SSE Tössbo ... 96,0]. 99,800) 108,000 —| 207,800 TFA 58,6 17237 ei tANS Valbo ...| 117,5) 195,800) 254,000] 40! 449,840| 12255 TESS 23800 NR MÄner re. 55,8 76,800) II5,100 —l| 191,900 66,6 | 46,4 | I 13,0]; I/G0 NTeN KN 80,9] 102,590) 103,600) ÖIio| 206,710 92,2 5043 | 148,5 | 44,5 Bjärke... 89,4] —49,000] 99,200) 270) 148,470 92,4 | 3852.) —-T3OOUNOR Flundre,.. T/bel 33,500) 433,500 —| -:67,000 14,2 | 16,6 | 30,8 ik | Kulling...| 246,5) 193,500) 179,900 135| 373,535)| 261,81! + 104,6) 366,4 |152,3 IK Vällevlss 76,5 68,000] 104,000 40 172,040 69,1! 39,1 | 108y2 | I7,r | Gäsene ... 89,8 195,500/ 287,000 55/ 482,555 30,6 | 95:7 | 176,3 | 88,2 Redväg ...| 226,21... 35,000] .83,500 —|. 168,500] — 238,6 | 38,51" 20 ELSD pb Viedeni cm L255T 73.300 EII2,000 30) 185,330 110,7 | A250 153:5 | 2054 AÄste kr 12,7), ADIO0) LOS.) ET IFO TIAGO 23,6) | T3IZ8:0 LANE banda 11,396,8] 516,500) 728,800] 145/1,245,445| 1,747,6 | 356,z | 2,10337 | TAS | Bollebygd | -160,0l -85,050| 128,700 —| 213,750| 201,8 | 4031.) 247101 SS | Mark...... | 484,3] 347,900] 355,200] 310] 703,410]| 534,8) 332,5 767,3 | 131,81 | |. Summal/3,696,6|2.526,750|3,126,600| 2,435/5,055,185| 4,201,5 | 1,474,4 | 5,675,9 | 788,7 ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 183 Fab: Ka o Diknings- och bäckrensningsarbeten utförda å enskildes skogar inom Älvs = borgs län år 1917 utan bidrag ur skogsvårdskassan. Löpmeter | Kostnad Härad i | Dikning Bäckrensning Diken Bäckrensning || = lj Ia Ore Kr. Ore NEUE DSS NAR RAKRAS 60 — 18 — -- -— FRGSS bol 0: od ers 180 300 36 AS 30 ar ITEMS AR Aase — 200 -— — 18 — NEG SNRA 0 SALA -— 150 — — 12 — 181602 TSARENS LS SRA RNA 178 148 39 36 7 76 Summa; 418 798 93 36 83 76 Tab. VI. Sammandrag över upprättade skogsodlingsförbindelser inom Älvsborgs län år 1917. | or LR lner «sa Skogsodlings- Upprättade hyg- | Br IE TAN kontrakt för SEE saNnuasar förbtadelses ärevsen | kalmarker, varå Härad är 1917) | under år 1917 beskrivna | BRÄDE || || avverk- Spdkanien) St Areal, | St Areal; | VT Raa St Areal, FR Barr har | St.) har NYE CR Host SAK TES SEA = Ta FR Te TE mö i Dior dal sas END fr = = 5 5140 - AT TER TEE L AL SN KORS RAS rg Ner = = FR åd TA Fe Er SFÖSSbOresrsvrovstarnesmsvase i = 3 38,0 = = = N/ESU BO rd ARSA KA Se RE no = = 2 556 I 9 SA fr VET CIA SITER EA PI UN, EOS SANS = 5 TR å De Fa TE (BE SR e sd SAS NER SR AA = = ==Snil FE OR 5 ENTER SEA ge PF SÖS AN SNR => = = "TS =E = vå RIGR AE mon a od oa Ne nd a = = = Tv SR SE JET ELLI a fa rst ARA FE AAA Er NA = = I 5,2 || = Pr rd WIENS ft ARA FIRA PER = = = I SR - en ASSR ET or ER or Ru fana SINE = == = TA | Ti &v rr SEC IE Sagor a ALERS SARA = = 6 3500 = TR Wieden KSSS Re = = Si 18,5 | i TR Nå DM BEE SAR ESP RE ME Ed pa = = å 25,5 | FA (RT ad Era NARE OO TR Ar = 3 13 292,05 || JEN Er Fre 135 HEN ade RES ASSR RE — + | 0,75 || SA NER rt VTA Sa oder a sej — Å 2: -R FET Summa — = 44 572.2 = ST 6 Besiktningarna inställda under 1917. 184 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Lao; VIE Kott= och frö Tall Tall Gran Lärk | hl. kg. kg. kg. | ÄBehällhing drän 1040 .5.. ob rbeö kiss as rr AND 43:00 617 17,624 — | JTullkomst under: aret genom köp. ...s...s..s.vrbes sl 51,5 <=> — 15.3 | » > » 3. JERLÄN SDI Or osten ec snar Nl | = 1,730 DT = | Summa] = 4,224,5 2347 17,024 15.5 Lab; VILI. Skogseldar ino: | ; då | | Areal | Brandställets 4 | | | Plats, där skogselden 9 TSAR | Befintliga | skogs- | Den | avstånd till när- | ds ESA | pågick mastelby medvanikn: S Orsak till |öoreradslars los | brum | E Yman Ndi Rdarskogs- dk | angivna i öN sko- TT NAR PE AS tvär E sa ytdrsse elden pågick | tiondedelar, | gicks | gens namn | uppkomst | S | g | | där elden av | medel OCR | je kilometer | uppkom | FRE ålder | | färgar 1 2 | 3 4 5 | 6 ATT Bälinge ...... Bälinge (9 h:n)| — Bälinge 2 16/18 Obekant 0,8 tall 514 | | 0,2 gran KEOOREEESSTE Bäneg. ms fl. Hool 2 » » O,8 ft OR 583 | | (20 h:n) gr. 0,1 löv | jöklörlag. Sr AR Horla (2 h:n) — Bälinge 4 > > 0,8 tall 15 | | O,2 gran ranemo se Algutstorp | Algutstorp 0,5 23 —?t/ Lokomotiv O;6 ta ONS 200 | gr. O,1 löv | DL ve Tryggestorp | Tryggestorp 3 juni » Os tall | 10 | | O,s gran | Summa — — | = = = | 1,322 | ic ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 185 redogörelse för år 10917. Tall Tall Gran Lärk ni kg. kg. Avgång under året genom klängning = sassssmosssessns 4,173,0 — — > > SHNGTAlSWUEdelaE > 4 KALLAS AR RS a — 176,73 246,07 »> z: 20 Salty till) nedsatt PES It sasse -— 989,41 1307 » > » BIEN FOKOPSPLIST beptars te sdsecen sa — 268,30 12,281,20 > > 5: Utsätt .i plantskolörs s..ss.ss-sssrcs -— 148,00 349,00 sg VNiktminskning genom omharpning .............. Iker. — 5.88 22,5 Melina tall OTO Coclocsk 0osossssereceuese sensorer scr SIS 758,68 3.347557 Summa 4,224,5 2,347,00 17,624,00 Älvsborgs län år 1917. 4 Medel, varigenom Beräknad elden begränsats, Beraknad brandska- | +. ex. naturlig be- Summan av | Med anled- beräknad [ning av skogs- ä a släcknings- brandskada | eldens upp- | a RARE ES [EL RA kd T och säck or vid Anteckningar I : ee r 5 - S 1d- £ C | skogsbe- o. dyl., inträffande kostnad ARNE Ar s | ståndet Er Å ningskostnad |tagna rättsliga , regn, ingripande av 24 eller andra släckningsman- kronor Si kk kronor atgärder | Kronor SÖSAPHAES | 9 10 dd | 12 | 13 FR IEA I | 53,125:— | Släckningsmanskap 7,000: — 60,125:— Polisundersök- Långvarig torka | ning 120,425: — | > 7,300:— | 127,725: — > > | Hl50:— > 100: — 3,250: — > > 20,000 sr > 13,000: — 33,000: — Inga » i | | 1,500: — > 3,700: — 5,200: — > I — ras memn | 198,200 — — 31,100:— | 229,300: — — — je tg Skogsvårdsstyrelsens i Skaraborgs läns landstings- område berättelse för år 1917. I enlighet med Kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser av den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Skaraborgs läns landstingsområde härmed avgiva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning under år 1917, ävensom en kortfattad framställning om de enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning, sammanträden m. m. Som ordförande har från och med 1917 års ingång fungerat under- tecknad Gustaf Barthelson. För övrigt har styrelsens sammansättning icke undergått någon förändring sedan föregående berättelse avgavs utan utgöres den fortfarande av följande ledamöter: kammarherren m. m. fri- herre Alfred von Essen, Helliden, Tidaholm, lantbrukaren August Nils- son, Bjärby, Grästorp. Suppleanterna utgöres av: e. jägmästaren friherre Allan von Essen, Källefall, Tidaholm, och "ledamoten av riksdagens första kammare, gods- ägaren m. m. greve Nils Posse, iVreten. Skogsvården har under berättelseåret drabbats av en stor förlust i det styrelsens mångårige f. d. ordförande, kaptenen m. m.'M. F. Rodhe, den I februari bortryckts av döden. Kapten Rodhe ivrade särdeles varmt för skogskulturer och fungerade under åren 1896 t. o. m. 1904 som ordförande i länets skogsodlings- förening: - Efter inrättandet av skogsvårdsstyrelserna blev han f. o. m. 1905 ordförande i länets skogsvårdsstyrelse och kvarstod som sådan t. OO. Mm. utgangen av ar Iör0. ; För den gärning kapten Rodhe utfört inom länet till skogsvårdens fromma skall hans minne alltid bevaras med vördnad och aktning. Tjänstepersonalen har under 1917 utgjorts av I länsjägmästare samt: 4 länsskogvaktare. Som länsjägmästare, sekreterare och kassör har tjänstgjort e. jäg- mästaren Alf Winbladh, Mariestad. svt Som länsskogvaktare hava varit anställda följande: Anselm Johansson, Hova, i norra distriktet omfattande Vadsbo härad med undantag av de socknar som höra till Mariestadsdistriktet. SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 187 E. Hagberg, Mariestad, i Mariestads distriktet omfattande följande socknar av Vadsbo härad: Torsö, Hasslerör, Berga, Enåsa, Färe, Bäck, Trästena, Hjälstad, Svenneby, Flistad, Odensåker, Horn, Binneberg, Frösve, Säter, Berg, Lerdala, Timmersdala, Låstad; Böja, Tidavad, Ek, Ekby, Utby, Ullervad, Leksberg och Björsäter. A. Strandh, Skara, i västra distriktet omfattande Åse, Viste, Barne, Laske, Kållands, Kinnefjärdings, Kinne, Skånings och Vilske härader. G. Dahlström, Korsberga, i södra distriktet omfattande Kåkinds, Var- tofta, Gudhems och Frökinds: härader. Under året har styrelsen sammanträtt till ordinarie vår- och höst- sammanträden samt till ett extra sammanträde i juni månad. Det extra sammanträdet ägde rum huvudsakligen för att godkänna herr ordförandens åtgärd att efter anmodan från Kungl. Maj:t ställa skogsvårdsstyrelsens tjänstepersonal till Bränslekommissionens förfogande. För de skogsodlingsarbeten, som under våren utfördes under styrelsens ledning, voro 64 st. plantörer anställda och uppgingo sammanlagda an- talet förrättningsdagar för dessa plantörer till 848. Samtliga länsskogvaktare voro dessutom under 534 dagar upptagna av skogskulturer. Skogsupplysning. Upplysningsverksamheten har fortsatts efter samma grunder, som under föregående år, d. v. s. styrelsens personal har vid alla lägliga tillfällen sökt sprida intresse för en god skogsvård och därvid synnerligast fram- hållit vikten och betydelsen av att skogsodlingar komma till utförande å alla kalmarker, som icke lämpa sig för annat än skogsbörd. Föredrag i skogsskötsel har av länsjägmästaren hållits å 3 olika platser inom länet och dessutom hava skogsvårdskurser avhållits vid lantmanna- skolorna i Skara och Tumleberg. Att genom dessa sistnämnda kurser styrelsen lyckats uppmuntra in- tresset för skogsodling framgår bl. a. därav, att ett flertal av lantmanna- eleverna efter skolans avslutning anmält sig som elever vid den av sty- relsen under våren 1917 anordnade plantörskursen. Till denna kurs, som avhölls å Seckestads egendom under en veckas tid i april månad, voro nämligen av samtliga 15 kursdeltagare icke mindre än 8 st. f. d. elever vid någon av ovannämnda lantmannaskolor. I den mån det på grund av nu rådande omständigheter är möjligt, hoppas styrelsen att även under 1918 kunna anordna en plantörskurs. Förutom att dessa kurser tillföra styrelsen en god stam av plantörer bidraga de givetvis till höjandet av skogsvårdsintresset bland skogs- ägarne, enär minst 90 4 av eleverna utgöres av hemmansägaresöner. 188 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. F. n. disponerar styrelsen inom länet över 120 st. genom styrelsens försorg utbildade plantörer. Ett stort antal broschyrer och tidskrifter i skogsvård har genom sty- relsens försorg utdelats till skogsägare inom länet, För övrigt har styrelsen genom kungörelser och annonser i länets mera spridda tidningar sökt sprida kännedom om de förmåner, som sty- relsen kan erbjuda skogsägare. Skogsodling. Genom det maktpåliggande arbete styrelsens personal redan i maj erhöll genom Bränslekommissionens tillkomst var det icke möjligt att kunna utföra skogsodlingarna i den omfattning, som först var ämnat, men har dock genom styrelsens direkta och indirekta försorg utsåtts icke mindre än 1,059 kg. frö och utsatts 2,366,500 st. plantor och med detta material beräknas hava skogsodlats en areal av 1,580 har. Av efterföljande tablåer framgår närmare omfattningen av de under berättelseåret utförda kulturerna. Under styrelsens personals ledning utförda skogsodlingar 1917. I I Skogsodlad areal |Utsått skogsfrö| Använda = | & ö skogsplantor | 5 = har kg z dagsverken | 73 :5 3 | i tusental | 82 Härad = | ES = T =E | | EA » HM "er I I s 8 on ful Hälp: Summa! Tall | Gran | Tall | Gran FRIAS = 2 ständig| kultur | |- vuxna |, barnen IÄVIardSsbo Re 174 | 359,0 | 69,5 | 428,5 | 147,1 | 137,5 | 185,0 | 260,5 | 2,616 | 1,434 | 336 | Vartofta ...... SI FTO7TN I AON LATASE ES Shen TA 2480 0 LOIS SSL SSR GSE ETS | Fäkimdsärt.s EEK EO SIT TONA TA 25 A254 35-10 T40:0FBSJDNNND220 642 | 142 | Kållands ...... 2311. 26,9 6,0) 32391) T248 dag AGS |. JD 254 urges | i | Kinnefjärdings 8 4,2 0,5 437 0,8 0,5 21,8 IG5S 72 G4N TV | RSmmegee 39 38,2 434255 ENNSE 4 TOG RS TN 282 | 356 28310 ON | p | |SKaningSs si... 13 2745 255 | 3040 55 Sol 43.0) 5110 IFOR STONE VÄSE s.cnkte I 0,8 — 0,8 = = 5,0 PES 2 | 19 I | Gudhems...... AR nlETS:oN NE rAsSN BRT7ASN ER Oja 5 förlust Iranier SIS ANIRES | | | | LASKelsAere 11 34,3 — 34,3 11,0 555 | 1020 | n3350 2670 | 250429 |BM EN SepLE EEE 3 0,8 1,3 2,1 0,6 = 2,5 25 — | 93 5 | IMisterenigtb a 23 21,2 1,9 | 23,1 11,6 7,1 18,1 19,8 207. | fr224MB2 Summa | 421 | 741,1 | 238,1 | 97942 | 306,6 | 258,5 722,3 | 723,6 | 6,026 | 4,314 | 848 | Utsatta SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 189 På skogsvårdsstyrelsens bekostnad utförda skogsodlingar på gamla kalmarker under år 1917. SS Skogsodlad areal | - Fröåtgång Plantåtgång Kostnad hektar | kg I TO00:st. kronor | Ha va d EA NN | 3 -- / SN | SE a Summa Elall | Gran | "Tall Gran || Fela | | NAdShörs soonsdarna 6,2) OS | 6,7 | — — 29,0 19,0 412,49 228,24 Marlofla scanner 17,2 2300 IL IOA2 | 155 (ORG 29,0 44,0 | 514,20 447,40 (GUdhHem, .svkloes 3,2 = 3,2 — — 16,0 18,0 | 138,63 69,31 IVAs ga delas ns EE | 9,7 [EES TA 20:01 2050 | 430,23 430,23 JTASke: dose SE I RASA 4,9 0,7 1,7 26,0 8.0 | 2AGs 137,0 BARR, skada | 1,0 = | 1,0 = = 350 | 2,0 37,50 18,75 SENAT EE | Fen HR PR — 30,0 | 95,0 | 1,390,64 695.32 Summal"” '61:4 | 5:23 6657 | 4:00 | 450 | 15350 1 206,0 | 3,197,69 | 2,026,25 Sammandrag över samtliga skogsodlingar. - 3 | bl | ÖL Plantor ERE 3 Frö och plantor — AE Jäs oi) TE 2É z 5 Tall | Gran | Lärk | Tall Gran | Lärk 1223] C E | ” ST i | - | Till av styrelsen | | | | | | fastställt pris | | | | NedEplantör. ss. cc 296,8 | 25255 613,300!! 629,100] 700 | 926,4 381 7771 |FBtan, plantört ;...... TANATeSta SES Pp An ak RE SA ee 240550 34,291: SR AVE ar ERCAO gÖLatenSs nior dEAD ease RE RE 416: 36 33,874: 64 SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. N 103 Transport 33,874: 64 49,090: 91 Kronor 82,965: 55 Inkomster: STAS EAA SANS Pn fr SNRA ARNE Dee teten 6,716: — WaRSSKNESbidrag: sewe ene 90 CC ARUNIPVIIIReN 4,000: — BEG SSVArGSAV OHLeN- 0.53: sds esse sd DAEK LISE ch 33,241: 58 Hlorsaljning av: frö OCh PlaMOR sc.mo..ss..2sesses sins eur 1, 7.05: 34 RR TN ste ed Sass s Ar RDS RAR do stt sälen h neg t Sn tra 1,250: I9 ans PACGIS: VIE CDT oo oerdbe ee dec screen saa ns rr srdkekrra 2,1 Ej N00 Utgifter: OVEntarie > ssoog.d ENSE obs EE ort TREES ESS BG TK27E SO Skogsodling: kulturer, plantskolor ............ 5,458: 49 biträde” 53 Ska ar blod 6,467: 06 OMKOSNAGEE EE Spur 1,O57AOL 13,883: 36 BP Ed KONER ITIL. 5 ARNE anade da dere a 285 G0HSS MENN OUT ge Seel reta ls Så ra RppSa oe inidos een Iona oe stil SAIT RER 93: — KNESBORS ATI AE oa ges oe a NT Re ee d en 2 ar safe FRESK FR 272120: KAREL ELIT 0 TER eg ee SI AA RENEE SNNNS RR a da Lal ad NR 4,959: 25 HEST OR SES Br 3 ce ASS NKP ENAT edet er Lä 675: 48 Tillgångar vid årets slut: ITV FAL ET > 2.7 AR KORKAT RR Am RAA ma a oli TAR AE EM H033EO3 1 EET! sög NA SÄGS AG ART ARB RE re förs RR AS EEE RSA br Ae EE 18,734: 68 1 FO SE VR FAR ICC 2d 28 3 VE SAN EA Nta. PR FRA OAS NS Blantörsbittader. . 27.6 26 Mek Aa a ann eder dar 578: — SVR CKOStn Ale. snor INST RINR NE fbe od 12 SB NAN 162: 97 MNOGRSKOLEER 2.265 Cr ade rs Tr AAA är. då ae sö bones FER ra 5,000: — frmbesörda, sko gSOdlin 2 äre sr mob as Sö eran oro sasse era 447: 58 Iänestaende 1, Skaraborgs. Enske' Bank. .......s.ccsdecesssceo 20,224: 58 » I. UVari eStatlskopaAGDANK cv. .c.ssec ss oss ske 677,3 1300 58,428: 09 Avgår: Redogörarens fordran i kassäaD... ...msssosse-seo- 15: 99 Mariestad i mars 19183. För Skaraborgs läns Skogsvårdsstyrelse: Gust. Barthelson. 24;553-45 58,4 125 10 Kronor 82,965: 55 / Alf Winbladh. 13. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. 194 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Undertecknade, i vederbörlig ordning utsedda att granska Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelses förvaltning och räkenskaper för år 1917, få efter fullgjort uppdrag avgiva följande Revisionsberättelse. Av redovisningen för den förvaltning, som skogsvårdsstyrelsen av- givit för revisionsåret 1917 med däruti intagna sammandrag av räken- skaperna för det året, hava vi tagit del och kunna vitsorda, att sammandraget till alla delar överensstämmer med de av oss granskade räkenskaperna, i anledning varav vi med avseende 3å styrelsens verk- samhet, dess ställning vid årets början och slut samt inkomster och ut gifter under året hänvisa till dessa handlingar. Vid beviljande av ansvarsfrihet vid 1917 års landsting rörande skogsvårdsstyrelsens förvaltning för år 1916 uttalade landstinget den önskan, att styrelsen måtte tillse, att det till arvoden åt vedbyråns ombud förskjutna beloppet, 2,117 kronor och 80 öre, bleve ersatt av vedbyråns medel, och få vi med anledning härav tillkännagiva, att beloppet i fråga i juli månad inbetalts till skogsvårdsstyrelsen. De vid styrelsens sammanträden förda protokoll hava vi genomläst och därvid icke funnit något att erinra emot desamma. Siffergranskningen av räkenskaperna har verkställts av bankkassören V. Westerberg härstädes. Ett par därvid anmärkta mindre fel hava anmälts till rättelse i innevarande års räkenskaper. Då räkenskaperna i övrigt befunnits riktiga och behörigen verificerade samt styrelsen enligt revisorernas åsikt med nit och intresse fullgjort sitt uppdrag, få vi tillstyrka, att full ansvarsfrihet beviljas styrelsen för 1917 års förvaltning. För siffergranskningen föreslås ett arvode av 60 kronor. Mariestad den 5 juni 1918. John Nelsén, av Kungl. Maj:t förordnad revisor. A. O. E. Hedenstierna, A. W. Schmidt, av hushållningssällskapet utsedd revisor. av landstinget utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens inom Värmlands läns landstings- område berättelse för år 1917. I enlighet med Kungl. Förordningen om skogsvårdsstyrelser av den 24 juli 1903, får skogsvårdsstyrelsen inom Värmlands läns landstings- område härmed avgiva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning under år 1917, ävensom en kortfattad framställning om de enskilda sko- garnas inom länet tillstånd och skötsel. Styrelsens arbetssätt har under berättelseåret fortgått efter de prin- ciper och former, för vilka i tidigare berättelser redogörelse givits. Med rådande kristidsförhållanden sammanhängande omständigheter, varför redogörelse nedan kommer att lämnas, hava dock förorsakat rätt avse- värda rubbningar i verksamheten. Såsom av Kungl. Maj:t utsedd ordförande fungerade Bruksägaren m. m. Reinh. Geijer, Filipstad. Ledamöterna hava varit f. Skogschefen m. m. Fr. Lovén, Karlstad, och f: Kaptenen m. m. B. A. de Verdier, Gustafsfors, den förre utsedd av Landstinget, den senare av Hushållnings- sällskapets förvaltningsutskott. Suppleanter hava varit Direktören m. m. Å. Ingeström, Varpnäs (utsedd av Landstinget) och Bruksägaren m. m. Fr. Canell, Koppoms Bruk (utsedd av Hushållningssällskapets förvaltnings- utskott.) Under året har styrelsen varit samlad till fyra sammanträden. Såsom länsjägmästare och samtidigt sekreterare och kassaförvaltare har tjänstgjort e. jägmästaren Gunnar Fries. Efter e. jägmästare Nils P. Fornander, som under året vunnit annan anställning, antogs till extra länsjägmästare e. jägmästaren Eric Darle. Länsskogvaktaredistriktens omfattning och innehavare framgår av nedanstående. Övre Älvdals distrikt (länsskogv. K. Östberg, Sysslebäck) omfattar Älvdals härads övre tingslag samt Vitsands s:n; 196 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Övre Fryksdals—Nedre Älvdals distrikt (länsskogv. C. J. Ek, Torsby) omfattar Älvdals härads nedre tingslag utom Sunnemo s:n, Fryksdals härads övre tingslag utom Vitsands s:n samt Lysviks s:n; Jösse distrikt (länsskogv. C. Jakobsson, Arvika) omfattar Jösse härad och Gräsmarks s:n; Nordmarks distrikt (länsskogv. Paul Karlsson, Årjeng) omfattar Nord- marks härad; Näs—Gillberga distrikt (länsskogv. A. Skogsberg, Seffle) omfattar Näs' och Gillberga härader; Grums—Nedre Fryksdals distrikt (länsskogv. J. A. Samuelsson, Kil) omfattar Fryksdals härads nedre tingslag utom Lysviks och Gräsmarks s:nar, Grums härad samt av Kils härad St. Kils och Frykeruds s:nar; Nedre Klarälvs distrikt (länsskogv. C. J. Hassel, Deje) omfattar Karl- stads, Nyeds, Väse och Kils härader utom St. Kils och Frykeruds s:nar samt Sunnemo s:n; Fernebo--Visnums distrikt (länsskogv. Aug. Carlsson, Kristinehamn) omfattar Fernebo, Ölme och Visnums härader. För handhavande av den omedelbara ledningen av de skogsodlings- arbeten, som av styrelsen i en eller annan form understötts, voro under våren 1917 anställda 97 st. skogsplantörer. För uppförande av boställe åt länsskogvaktaren i Grums—Nedre Fryks- dals distrikt, har styrelsen under året förvärvat lämpligt belägen tomt i Kils municipalsamhälle. Genom nådig skrivelse från Kungl. Jordbruksdepartementet av den 7 maj 1917 anmodades styrelsen, dels att i största möjliga utsträckning inskränka på skogskulturs- och andra arbeten för att härigenom arbets- kraft skulle frigöras för bränslekommissionens avverkningar dels att sty- relsen, så långt det läte sig göra, skulle ställa sin fasta personal till nämnda kommissions förfogande för ledande av dess planerade och igångsatta arbeten. Med anledning härav beslöt styrelsen, att för året inga dikningsarbeten skulle understödjas genom bidrag samt att perso- nalen t. v. skulle få av Bränslekommissionen anlitas, dock att de med skogsvårdsstyrelseverksamheten förenade nödvändiga arbetena icke här- igenom finge tillbakasättas. Under senare hälften av året har sålunda personalens tid i huvudsak ägnats åt B. K:s arbeten. De båda läns- jägmästarna hava nämligen fungerat såsom resp. läns- och distriktschefer samt länsskogvaktarna såsom distriktschefer eller förmän. Att detta personalens anlitande för andra allmänna uppdrag kommit att i rätt väsentlig grad förrycka styrelsens arbeten är lätt att inse. VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 197 Skogsupplysning. Under sina förrättningsresor har givetvis tjänstepersonalen vid alla lägliga tillfällen sökt påverka skogsägarna, till en förbättrad skogsvård. Genom de vedavverkningar som genom Bränslekommissionens försorg kommit till stånd antingen genom att skogsägarna frivilligt levererade vissa mängder ved eller därigenom att beslag lades på för vedavverk- ning lämpliga skogsområden, har ett avsevärt upplysningsarbete rö- rande beståndsvårdens ekonomiska betydelse utförts. VWVedvirket har nämligen vid alla B. K:s egna huggningar och vid ett stort antal fri- villiga leveranser uttagits efter av sakkunnig person verkställd utsyning och har i det stora flertalet fall avverkningsformen varit gallring. Efter skriftlig ansökan har under berättelseåret biträde av styrelsens personal för råd och anvisningar rörande skogsvård lämnats till 115 skogsägare. Av dessa anvisningsförrättningar avsågo 30 st. utmärkning av fröträd, 7 » utmärkning av gallringsvirke, 49 >» virkesuttagning i allmänhet, 20 » anvisning om skogsvård i allmänhet. För anordnande av kolningskurser inom Övre Fryksdalen beviljades för 1917 — i likhet med vad skedde under föregående år — anslag. Genom de rådande tidsförhållandena sågo sig emellertid de kommitterade, som hade att organisera dylika kurser, nödsakade uppskjuta desamma till ett kommande år. Den stora efterfrågan å skogsarbetare under sommaren och hösten ävensom provianteringssvårigheterna gjorde det nämligen omöjligt att till undervisningskurser av dylikt slag erhålla till räckligt antal lämpliga elever. Hushållningssällskapet har 1917 i likhet med under föregående år a olika platser inom länet anordnat föreläsningskurser för mindre jord- brukare. Vid trenne dylika — i Botilsäter, Arvika s:n och Långserud — har undervisning genom styrelsens personal meddelats i skogsskötsel. Någon av länsjägmästarna har nämligen vid dessa kurser hållit 3 a 4 timmars med skioptikonbilder belysta föreläsningar i skogshushållning. Vid en del av de inom länet förefintliga läroanstalterna för blivande jordbrukare har under 1917 undervisningen i skogshushållning upprätt- hållits genom styrelsens personal. Sålunda har vid lantbruksskolan å Varpnäs, lantmannaskolan 'å Älgå, lantmanna- och folkhögskolorna i Molkom samt lantmannaskolan i Kristinehamn under år 1917 undervisning j skogshushållning meddelats av länsjägmästarna. Vid skolorna på Varp- 198 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IOIJ:. näs och Älgå äro 40 timmar anvisade för detta ämne, och möjliggöres härigenom att med eleverna såväl teoretiskt å lärorummet som demon- strationsvis ute i marken behandla de viktigare kapitlen av skogsskötseln. Å Varpnäs deltaga eleverna jämväl årligen under sakkunnig ledning i skogsodlings- och utsyningsarbeten. Vid Molkoms- och Kristinehamns- skolorna bestod undervisningen endast i 10 timmars föreläsningar, huvud- sakligen berörande återväxt- och beståndsvårdsåtgärder. Den i tidigare berättelser nämnda föreläsaren Carl Asplund har under året företagit en föreläsningsturné genom Ölme och Visnums härader, varvid 11 föredrag hållits. Föredragen, som huvudsakligen avsett beståndsvård, hava varit rätt talrikt besökta. Av tidskrifterna »Skogen» och »Skogvaktaren» ha genom länsjäg- mästaren till intresserade under åtet utdelats resp. 200 och 100 exemplar. Ett antal av fil. d:r Lovéns småskrifter ävensom broschyrer rörande släckning av skogseld hava likaledes distribuerats. Skogsodling. Den vid Deje belägna fröklängningsanstalten har under året varit i verksamhet med utklängandet av inneliggande kottlager. Ingen användbar vare sig tall- eller grankott förefanns under vintern 1916—17, varför något uppköpande av kott ej kunde företagas. Under berättelseåret utklängdes vid fröklängningsanstalten 3,170 hl. tall- och 1,600 hl. grankott, vilka kottpartier i utbyte lämnade 967,5 kg. tall- och 1,054 kg. granfrö, motsvarande ett genomsnittligt utbyte för tallen av 0,44 och för granen av 0,62 kg pr hl. ; Under året slutklängdes all från föregående år kvarliggande kott, var- för någon behållning vid årsskiftet icke förefanns. Utförda fröanalyser visade emellertid, att en del av det utklängda tall- fröets groningsenergi — i likhet med vad meddelats från flera andra håll — var ganska svag, varför omrensning måste ske innan fröet kan komma till användning. Från Styrelsens plantskolor i Deje, Seffle och Årjeng har under året utlämnats 1,256,000 st. för utplantering lämpliga plantor, därav 5062,200 st. tall- och 693,800 st. granplantor. Enligt: å senhösten verkställd inventering funnos i plantskolorna vid berättelseårets slut följande antal plantor: VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. «. 199 i Seffle. 547,000 st. tall-, 1,618,000 st. gran-, 1,5300 st. lärkplantor, INSE nn 350;000T2 WW AEIIKO04,0000 yli 8,000 >» > PEARCE OKT vA3O0,0O00K RIKA F8874000 5 » 3,500 > > S:ma 1,336,000 st. tall-, 4,509,600 st. gran-, 13,000 st. lärkplantor. S:ma 5,858,600 st. plantor. Mer än hälften av detta plantförråd utgöres emellertid av till ut- plantering ännu för små plantor — I-årig gran — varjämte uppfrysning under våren ständigt förorsakar ganska betydande skador. Bidrag till och biträde vid skogsodling har under året tillhanda- hållits skogsägare inom länet på samma villkor, som tidigare varit här- för gällande. God tillgång å såväl frö som plantor möjliggjorde, att bidrag till 1917 års skogsodlingar kunde utgå till alla dem, som hos styrelsen anhållit om och voro berättigade till dylikt bidrag. Omfattningen av de under berättelseåret under ledning av skogsvårds- styrelsens personal utförda skogsodlingsarbetena framgår av tablå I, av vilken synes, att nnder år 1917 hava hos 833 st. skogsägare utsåtts I,524,2 kg. frö, därav 869 kg. tall- och 6535, kg. granfrö, samt utsatts 743.100 st. plantor, därav 393,200 st. tall- och 349,000 st. granplantor, varvid en ytvidd av I1,677,4 hektar skogsodlats, därav 1,516,3 hektar genom sådd och 161,: hektar genom plantering. Av den nämnda skogs- odlade arealen äro 1,3554,7 hektar att hänföra till fullständig skogsodling och 122,7 hektar till hjälpkultur. Av tablån framgår vidare, att vid skogsodlingsarbetena i fråga förbrukats II317 dagsverken (10 tim.), därav 8,552,7 vid sådden och 2,765 vid planteringen. Samtliga ovanstående skogsodlingsarbeten hava dock ej varit utförda med bidrag från skogsvårdsstyrelsens sida, trots det att arbetet hand- letts av dess personal. Jämlikt av skogsvårdsstyrelsen fastställda villkor för skogsodlingsbidrags erhållande förverkas rätten härtill, om fröträd, såvida sådana funnits att tillgå å den avverkade marken och där bort ställas till främjande av självföryngringen, icke kvarlämnats i tillräckligt antal, ävensom om avverkningen inneburit skövling av ungskog. Till skogsodling av avverkningstrakter av nyss angivet slag lämnas således ej något som helst bidrag, men har styrelsen av flera orsaker — ej minst med hänsyn till att erhålla större garanti för, att skogs- odling verkligen kommer till utförande på rätt tid och på lämpligt sätt — ansett förmånligt att till självkostnadspris tillhandahålla vederbörande skogsodlingsskyldige behövligt frö- och plantmateriel, ävensom plantörs- biträde. I ovan angivna under ledning av styrelsens personal under 1917 skogsodlade areal ingå dylika av vederbörande själva fullständigt 200 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. bekostade skogsodlingar med en areal av 227,5 hektar, varav 225,5 hektar skogsodlats genom sådd och 2 hektar genom plantering. Då emellertid flertalet av länets större skogsägare själva hava egen fast anställd skogspersonal, påkalla dessa i allmänhet ej styrelsens bi- träde vid utförande av skogsodlingarna. Då de vid något enstaka till- fälle begära plantörsbiträde av styrelsen, är anledningen vanligen att söka i den stora omfattning vederbörandes skogsodlingar av en eller annan orsak erhållit, och som gjort det svårt att, med hänsyn till andra vid denna årstid även brådskande arbeten, med egen personal medhinna hela skogsodlingen för året. Under 1917 är det endast 11 skogsägare med egen skogspersonal, som haft biträde av styrelsens plantörer, och är anledningen i alla fall ovan anförda förhållande. Oaktat skogsodlingarna ej utföras under styrelsens ledning, erhålla de skogsägare, som förfoga över egen skogspersonal, intill 20 kg. frö till nedsatt pris samt plantor i mån av tillgång. Omfattningen av de skogs- odlingsarbeten, som på ovannämnda sätt understötts av skogsvårdskassan, framgår av tablå II, av vilken synes, att under berättelseåret av 32 st. skogsägare utsätts 341,3 kg. frö, därav 212,3 kg. tall- och 129 kg, gran- frö samt utplanterats 403,700 st. plantor, därav 165,500 st. tall- och 238,200 st. granplantor, genom vilka frö- och plantmängder en areal om 435,5 hektar beräknas blivit skogsodlade, 341,3 hektar genom sådd och 94,2 hektar genom plantering. | Rörande de omfattande skogsodlingsarbeten, som utan någon som helst hjälp från skogsvårdsstyrelsens sida under året kommit till utförande åa marker, tillhörande länets största skogsägare — skogsbolagen — ser sig styrelsen i tablå III jämväl i tillfälle lämna närmare uppgifter. Siff- rorna i denna tablå äro häradsvis sammanställda med ledning av de på begäran av vederbörande skogsägare välvilligt lämnade uppgifterna härom. Av nämnda tablå framgår, att under år 1917 utan något som helst bi- drag ur skogsvårdskassan inom länet å enskildas skogsmarker utsätts 798,5 kg. skogsfrö, därav 393,6 kg. tall- och 409,0 kg. granfrö, samt ut- satts I,291,$00 plantor, därav 420,800 st. tall- och 870,900 st. gran- plantor, genom vilka frö- och plantmängder 1,243 hektar skogsodlats. I tablå IV hava tablåerna I—III sammanfattats och utvisar denna, att under år 1917 å enskildas skogar inom Värmlands län skogsodlats till- hopa 3,355,9 hektar, vartill ålgått 2,664 kg, skogsfrö och 2,438,000 st. lantor. Skogsdikning. Som tidigare framhållits, beslöt styrelsen på Kungl. Maj:ts anmodan, att under 1917 icke lämna något understöd till torrläggningsarbeten i VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 201 skogsmark. Några med understöd ur länets skogsvårdskassa utförda dikningsarbeten finnas således ej att redovisa i denna årsberättelse. Givetvis är det styrelsens avsikt, att så snart förhållandena det medgiva, ånyo på det kraftigaste understödja skogsvårdsarbeten av detta slag, vilka inom stora delar av länet kunna anses lika betydelsefulla som di- rekta skogsodlingsåtgärder. En del större skogsägare hava emellertid — trots det dikningsbidrag från Styrelsens sida uteblivit — å sina skogsmarker utfört en del torr- läggningsarbeten. På från styrelsen framställd begäran hava dessa skogs- ägare benäget inlämnat uppgift över omfattningen av dylika arbeten och finnas dessa uppgifter sammanställda i tablå V, av vilken framgår, att utan bidrag ur skogsvårdskassan under 1917 nygräfts 53,157 löpmeter diken för en kostnad av I17,741: 23 kronor oeh upprensats 28,9306 löp- meter bäckar för 4,820:27 kronor eller tillkopa alltså torrläggnings- arbeten utförts för en arbetskostnad av 22,501:50 kronor. Även under berättelseåret har styrelsen genom sin personal samt ge- nom förfrågningar till de större skogsägarnas skogsförvaltningar sökt att för ernående av en fortlöpande statistik erhålla bästa möjliga uppgifter rörande förekomsten och omfattningen av skogseldarna inom länet. De inkomna uppgifterna giva emellertid vid handen, att de skogseldar, som under året förekommit, varit av så liten omfattning och förorsakat så obetydlig skadegörelse, att någon tabellarisk sammanställning ej ansetts nödig. Uppsikten över skogslagens efterlevnad. I den omfattning, personalens ändrade arbetsförhållanden det till- låtit, har besiktigandet av utförda avverkningar och skogsodlingsarbeten å lagstridigt avverkade marker företagits för kontrollerande av, att skogslagens krav ej åsidosättas. Till följd av de mycket maktpå- liggande och tidskrävande uppdrag, tjänstepersonalen pålagts genom sin anställning i Bränslekommissionens tjänst, ha givetvis dessa besiktningar icke kunnat bliva utförda i samma omfattning, som under tidigare aår varit fallet. Då skogsodlingarne inom länet emellertid nu under flera år följt mycket väl efter avverkningarna, torde denna omständighet icke för ett år kunna tillmätas något mera betydande menligt inflytande å ifråga- varande del av skogsvårdsstyrelseverksamheten. Som i föregående årsberättelse meddelades nödgades styrelsen beträf- fande ett avverkningsmål — gällande Elgtåns hemman i Silleruds socken — hos Hovrätten besvära sig över vederbörande häradsrätts utslag. Under året har utslag fallit och godkände Hovrätten, med fullständigt hävande 202 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. av underrättens dom, samtliga skogsvårdsstyrelsens yrkanden. Som i utslaget även resolverades, att klagan till högre rätt ej finge ske, har alltså detta avverkningsmål nu definitivt avgjorts i överensstämmelse med de krav, styrelsen alltifrån första stund riktat mot vederbörande skogs- odlingsskyldiga. Undersökning jämlikt $ 2 av skogslagen har under 1917 påkallats för trenne avverkningstrakter, rörande vilka frivillig överenskommelse om vidtagande av erforderliga kulturåtgärder icke stått att erhålla med de skogsodlingsskyldiga. Av dessa syneförrättningar handlades tvenne under hösten, medan det den tredje, till följd av tidigt inträffat snöfall, ej av syneförrättaren utförts före årsskiftet. Syneinstrument från de gjorda synerna hade emellertid ännu vid nyår ej inkommit till styrelsen. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Under berättelseåret hava priserna på alla slag av virke varit synner- ligen höga. Härigenom har givetvis framkallats avverkningar av rätt betydande omfattning särskilt i de från kommunikationssynpunkt bättre lottade trakterna. Bristande tillgång å arbetskraft ävensom de abnormt stegrade arbetspriserna utövade emellertid en i någon mån hämmande inverkan på avverkningarna. Ett slag av huggningar, som i hög grad tryckt sin prägel på årets avverkningar, inom länet, äro de, som sammanhänga med Bränslekom- missionens verksamhet. Dessa hava i stor omfattning utförts i form av gallringar i unga och medelålders skogsbestånd, som enligt förfogande- rättslagen blivit tagna i beslag för avverkning för kronans räkning. Som samtliga dessa avverkningar föregåtts av utblekning av gallringsvirket genom sakkunnig person, hava under året många hundratal skogstrakter kommit i åtnjutande av en beståndsvård, som i de flesta fall eljest icke kommit dem till del. Att skogens eget tillstånd härigenom förbättrats samtidigt som vederbörande skogsägare erhållit en för honom förvisso oväntat hög avkastning ur bestånd, som ofta enligt hans egen åsikt varit långt från »avverkningsbara», vitsordas även numera rätt allmänt från skogsägarehåll. Styrelsen anser sig vid detta tillfälle böra framhålla, att det under senaste åren allt mer stegrade egendomsjobberiet, då nära nog samtliga gjorda affärer skola i större eller mindre grad finansieras av å resp. egendomar förefintliga skogstillgångar, framstår såsom en mycket svår fara för en god skogshushållning. Att förvänta är väl även, att veder- börande myndigheter hava sin uppmärksamhet riktad på denna sak, VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 2:03 och att åtgärder vidtagas för stävjande av denna sorgliga utväxt inom vårt svenska affärsliv. Givetvis få de åtgärder, som tilläventyrs bliva vidtagna, icke drabba den naturliga och lojala egendomshandeln. Karlstad i april 1918. Värmlands läns skogsvårdsstyrelse: Reimh. Geijer. Fr. Lovén. B. A. de Verdier. Gunnar Fries. 204 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. Tablå I. Under ledning av skogsvårdsstyrelsens tiänstepersonal | | Frö | Pilantor | Skogsodlad | Antal | YANR SC Fre YTTRE Å I + o Häa nand | skogs- | | | Genom sädd | [2 Ia Gran Tall Gran GE ARE fa 1 | r | ägare | RA LA AE 3 | Fullst. Hjälp- | Summa | | | hektar hektar hektar | | | - — LL I | | | | Allydalste rs. Se (AS ros: SO A5C0]E5:000 | ES 1253 167,5 | I CE BYkKSCAl Sör csn sa | 30 128,5. SYGO 3,700 | 22,400 | T250 15,8 143,9 | | | | | | | | [I JGSSSR ENN EL SALE 30 288 RR 1,500 | 20,800 69,3 | = 69.3 | (TUM SPARE a se SAA | 59 | 80,9 | 72,3 5,000 | 9,500 148,3 14,8 163,1 | | | | | Nordmarks, ......s. 12 | 8,5 6,5 4,800 | — 8,600 17,8 —= 17.30 | | | | Gillbergs. sa. .usc. sn 501 685800 UNS 167,900 | 54,300 118,4 4,5 122,9 | | I pg INGST SUR BEE JU ER 108 | "I46,2 |. 3| 555:4 | För — Fr | ZT,ol 224;5 65,0] 366,5 | — 13,0 6 ol 19,0 | | | | 5,8 — 5,8 | I7I:0 41,6 44,2] 250,8 | 46,6] IL,0 25:0] 82,6 | 8,7 0,3 9,0 | SSSK KR20:0l- I77.s] 08250 | 67.51 3330 88, 188,0 | 6,5 = 6,5 | 65,0 43,0 97.00 205,0 | Go 97.0] 143,0 | 17,0 SE EN | 233,4 58.8] I5I1,0] 543,2 | 26030] 9350 08 461,8 | 2,3 | | 2,3 | 248,5 100,0] 112,0] 460,5 | 430 20 19,0] 64,0 | 14,1 | ES | 15:61 :]]. 36245] 125,5] 184,5] 672,5 II 142,0] 45,0 63,0] 250,0 | | 122,5 | 38,6 | FÖL.r | 6 AAA 1,451,2] 1,857.4| 8,552,7 | 1,232,0| 489,6 |1,043,4| 2;765,0 | 1017. BERÄTTELSER SKOGSVARDSSTYRELSERNAS 206 sg EV z'F6 ETbE Il oo tCov | o07'g€z "| (of RS SN ERAN Era | CAG jens | | | | | S ot6z otp | o'fz 000'0Z | 000'0z | NS [SLA | o'zI | ot€I1 | € | 6-6 afele 6:08 Vd PE: pi oja 4,8. 018: €,0.n BA KLSVOLP RENA SWNUSTA | | | | | ot1 AA o'bI std JA CS, o'bI | ob | 001 | I | SNS el rar ib) ö fäLa,ploL5: 0 [008 eye rele alp. SAP IRA EDLA NAN elf (GTA aw I I I | I | I | I | otor [eo AE | PES Gå otort | ot | off | I | ser KRA O-80:rrPRRPP RR PR SPeISHeE I I | ofCj EE | [SN NE | VÄN | Pl o:€T | ge 3:66 z Jessegerer de Arek rr RR KRA ARKA ARR KRA SY | | | [0] I ot I ER 000'g 000'g | EES 2 | nd | Ale I rr KR RR SPÅN | | I | | å , | | K | | | | : +'66 +:6 0:06 o0o0o'!l+t o00'6 | o00'gt 0:06 | off I | ot€l 8 | ts AVE oqauIa I I 2 | | ; | | | Z IE az! SA Sig O00'$ II | 00085 o00'4S sig sec | ot I z lj SRÖR OTO COOOL SO OOT ET S312q [5 I | | I e'6g t'gz 8'z 006'zC€ I I 00616 o0o0' it 8'z o'I 8'I I | 08000 06 00 EBC Bl8 BB RR BRG RB SYJIEWPION otoz RR otOz LE CE Rs otoz o'G I | otG I | io. e LTe reell 76 6 4Jö röde [ere lara Vers ipYE lata LATE AL a KÄRL AR AEA sum.) I I | I o'i/ o:C | 0:99 ooS'+bz | o00'€ I | folk 0:99 ot6z I o'it GS EROS NSP USDD ID ER RNORST ED GREN assof | | | | I | | I | | LAS 1'0I otzt oo€f'€+ | o0€'1€ | O00'zI1 o'gzb o'91 | o'gz e leeeslecccRCBC RBP RR RKP RR STEPSYÅLA | | | S ges sig O oS o00ff I I o00'l 000'9 otoS o:fz | ole I pol fee OS lefetesplaie ee! ere ple aids Ass TRLANE LAN EIA IE SIePAIT meg | JEPP | reppy "s 8 IL SAS "By | "IX | SA | | j Suuk | | SRA ; | (Rh | eWWnS Å | PPES LWWNS UPIL) [EL eWWNnS UPTOEE = SITS 2 -3JUue[] | 7 | | | -SGOMS UI Bala — Se - - -- — - — SSR Y | Yr H yYIPW pe[pos3Zoysg | TEOLIUNe NE OCT | muy | | | | "Zurupaj ud3a SsPulJvSesdoys Iopun LIGI JE UP| SPUPJWJIEA WOUI UIJIqJIESBTUNPOSZONS BppojsIapun UPSSPYSPIPASBOYNS AV INSER 207 e VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. otEpz' | FSE 0600 tlkoog 6 IG Lg oo6'ocrt | S'g6L | 6'rob 9'€6€ ewWwngs | | o'g I og I - 000'01 I 000'01 | EAS | SOS RENA (rg BR Hr SE fr Be RO st KRt Ner 2wuIO IVA VG otz o05'6€ | 000'6z O0S'01 [ÄTA €tI 6'0 6d-e öv ds Ca L GT bo/D)D DA. 0S Ae SPeISeM 1'16 £'69 g'Cz oot'g9€ o0o0'bt9z oOobt'btor z'0z | 1:61 FI TR PRRRARRO ROR Ab CA er a ber SN o'z9 | 1:01 6'S+ 009'97 1 o09'g€ 000'88 o'b+ | 1'61 StGz oeco8s CP PPP PPP PPG PSC PPP SPÅN o'pgr ELO L'gLE o00'9g+ o0o0"S SE | o00'1€1 z'oS€ | z' 161 RE 0 TN | Rd SR sr FREM Ri SKANE Our I I | | | : bilg eg z'0z OO9'11 NN | Oo09'1I z'Ooz | et off] os VBK OP R VP BBR BPA säga 9'9€ FR 9'9€ RR ; SS Sd 1:7€ 1t7€ — ooo RAPPAR PPP KRA assof 1'ob lo ott GJ 006'11 o00'$ 006'9 6:97 6'€£1 | SONET OA Fek SJEPSAÅTA +t'z6b | st Cl EO oo00'g€z | oob'691 | 009'89 1862 of0zI fi TEES ge FETA IR SIePATY | | |. | | | | - | | TEPIy | JePy TIPPI | ns ”s | NS gy DN By eWung | BuUdJuejd PPES | PWWnNg uelgn) | HEL eWwuUung uptr) HEL 2 d SN | | Sr EN rd 20 SS MEESE |G JR de | YIPW PE[POSsSFOYNG I omhuferT d Q Id "ESSPNSPJIRASBOYS SJOUBj IN SPJpig uPjn LIOL Je UP SPULJWIBA WOUI Je303S SEPILISUI B EPIOJIN UJJIQJILSTUI[POSTONS TIL VIYUIL 6'SSE'e LggS BYLOLE | o09'6€+b'z | o00'6S+' I | 009'646 | o'b9g'z 1:681'I | 6'plbr Jewwns L'OQI 9'61 491 || oo€fS11 | ooS'vE 008'08 9'€L1 8'9.4 BG ÖR VR NE NS YOTGSTA RR 6 9'911 s'Gz 1:16 o0o4'£6 00649 | o0g'5z o"p6 9:09 LÄN AA RT DEE Pa FÅ ER FK elr SFSR ISEÅ | LAVAS 6'1I LA | 006'89 oo0'g9b 006'zz E'pb AA BEI — NNE SES SPeISeY = I - ber evl Se | öogicok: 1 ootgrt | DOG et1SI stol egg fen FOS RAS heGG Sj oe St/or Steg og | oog'£S1 00809 6056 c:€g Ert Ugh oo frerrennennnnennnn PBS SpaÅN : Pg SE e:£e$ | 000'8ES | soo0:69$ do 60 3io6F arp spe erögand BER | dt FE ST ER RR EN a RR EE jan FR EN S Etozz L:€9 9'9$1 | ool'gb€ | oo€ffzir oob'9€z S'gvi L'£9 8'bg oc SEN Zz g'of z'of 9'0z | o0€f'9tI 009001 oog'S+ 8'l1 MA £'01 |örsereneneenanrennnr enar nen SXILWPION - - = cor ÅR SBN 06G!g cute SR etlg sg free ERS RR NEslunen : KT 6 sans [RE RR SEG KeA ARE ro Rd Se AS SS TES NR SR 6 rr I EA [a a mensa id : Stock L'ZbI ERA 009'09z oob'IgI 001'6L etriS L'zoz 9ES0E: ANS EST AGA Sed SJePATY 7 sega2yu | Tea | Ie3Y2y s | '2S | 28 [| "By "BY "SY eWwWng SuIueld | PPES eWwWung I upIr) | HEL | eWwWung | uUupIr) | HEL RAT | | | RS n | | | perser H JFIPW PE[POSTFOYS TORUP d | OT UNe ETS KONIEST I | 208 ”£161 Je UJZJ3qIesBuUI[posBoNS EpPpJIOJIN UPj SPULJUII . 2A WOUI Je30OYS SEPIINSUI B JOAQ BeIpUurWwweS AT PI92 VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Tablå V. Diknings= och bäckrensningsarbeten utförda å enskildas skogar inom Värm-= lands län år 1917 Utan bidrag ur länets skogsvårdskassa. Löpmeter ER ärrsard $ | Diken Å I rensning I Se Kostnad Dikning Bäckrensning Kr. öre Kr. öre | NING ENIS fr MRS ÖRE Se AS RSS 38,674 21,819 12,598 | 73 4,307 61 HinyESdalSt No BR re ssd 2,387 300 661 05 TOS = MÖSFE TT oc ake SST KE mr SSA UN 913 144 293 | 71 301 90 (ETT 20 fe kr NE RASEN ÄR 63 = 25 | 20 0 RUNT NOTAMNATKS om dirt Er elle esrnna a 167 Tr Sd | AR tll METIIDEnEST soo debet sa 2,631 830 714 | 66 106 | 04 BER SD Ooh sä Sist Iöjg22 3.648 3,390 | 76 | 2121 22 SEEN SEKO do SR se AA Sd = 195 | — | 58 | 50 Summa SER 26,936 17 23 4,820 | 27 14. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. 21O SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1017. Berättelse över verkställd granskning av Värmlands läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper och förvaltning år 1917. Den ekonomiska ställningen under revisionsåret framgår av följande teblå: Inkomster: Beha llnm gyAtranta a mÖ AN 535025 00 SKO 0 SUV CILLETA os ME bår Be dgr fe Nr ER BR SPE ed le rada 103,9493: 50 STÄSUNSLAG Ae 0 rk a ere anat a sfär oa I ENN APR EE Rn köa RAS 2,000--— FRAM OT Vr god ARA TER a bet ot ls Så of EN AED ÅAS gla og RS 2,0T0::05 RO SST Ö rs ss NAR RP er a elegans AE AT Sr SA ARNE Ja 4553 IR NEN INTO repa. or, LE SR RS FÄR SUR ENA kr rara RE LOSS DR DEAN DE 356: 80 IR 00 SON BYTE NE Ser rs bes AE i AR ss br or a RT SEAN 35100 SNNVeT bä EI». äns Berens cr mm BRN SNR Ro YA TÖ3STAS Syne- Ooh fättegangskostnadertt, fi ..s.kio.bbliskos. son Ö33H28 HORSE CO MREO CE oe drar a sj deja SR adobe sade 868: 2 NO ISVET: SN Ra AN ara, Sr ora NS REA re Öde 32 30 I 7, 3A SEALS Redö SOrAFEnNSY OLA oms e ara add rr a oas a ER Sd 1,443: 309 Kronor” 172, fogEre 9 Utgifter: SYNES en SkresekO Stad ln ad. soo sekel ee sosse ske NER 492: 40 Pans Aa gmAastannas: Anv COD mao sor Rude s son Sen nan 3,706: 42 » T1E SOME ra TER TSK FJ TR SE EN ROOS bansskogvaktarnasfarvoden 53 sYSeee ne 12,908 » MES Ola Na re sings SGI Se Nere 202 NRA 25,1 ART Skogsodling KRO DR VGSKO SSkKO AN ser sera ARENA ar SS NN KI 284N5NO Plantskolöm AE frrbucke solens SAR dT orala dt SARA 4,449: — ETTOR TÄTT SDN jr öre ör or fe EN RR ae a olet NNE 3,109: 67 FE CET CTR AS MEAN ee bar er RER ER RE SN sårat SEA NRA 0: 80 PIA FOLLET SKALV O CET sr sdf re RS RA fa a ob er AR 7,091: 60 » 1 STON r TER td Ike NR Ae aja däp SSE ERE Ar 253258 IDIVErS SF Skogsodimngskostaa dessa EN er 1,2/04:72 — 30,016: 15 IUI tferatue RO Oh ti CeTvAS TI OA a SR Lr SN SKER ET SAS RNA 2,040: 95 Traänsp.okt> 5SY6TOGOm AH VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. ST, I [ranSsp. köar Ha] 08: OM NODE Ta CAT CT SE rem AE md ace oc föda on Sar ån RA ar MG T,0ATOR NIT en tar Gun derb MR OO SE RR AA at ra ÄR Br RR RR GR 520807 AT) OTIS CIO CIN STERN fe a TA RM sa 2å uses sn dscheosn SsA 207 Syne- OCh iratteg aneskOStiaClehi tosse oy soker esi 104: 10 LE GET ELI SLE n a RR Ra RA re fo Ke RNE RNA AE SENSE AI 3,083E22 läxmeditiön och -SkrivmaterHallss. Be.d.ut..c.sssooosesbildofinbrl SEESPE TR 284: 02 ifelesram- och telefonavgiller. —oo.ccccsscssi. EEE 2 VER RS NT BYN 687: 61 [IT TSTSS TN g (2 NR Er rr nes Ae SERA AVN SR REA SRS 40: 40 ERSEOTROCDN ATG Ten a me ao of Sea Ög oe a re feta T1T0: — Upprättande av skogsv. avgiltslängCer ..o.omosmssmossssssossL La 1,460: 49 NÖLLVEnSE of oo tsr a SNART NA a a on oafr an ANOR 0 ARR fe Pan 3,824: — Behållning till år 1918. Å deposition i Värmlands Enskilda Bank............... A kapitalräkning 1 Värmlands Enskilda Bank......... 02,014: 50 A giroräkning 1 Värmlands Enskilda Bank 30 KRONOF I J2 STA Härtill kommer vid årets slut upplupen ränta å kapitalräkning... 4530 Skogsvårdsstyrelsens värdehandlingar, som förvaras i kassafack i Värmlands Enskilda Bank, äro inventerade och befunna 1 överensstämmelse med räken- skaperna. Verifikationerna äro granskade och i god ordning befunna. Ett par smärre fel äro rättade 1 årets böcker. Revisorerna hava tagit del av styrelsens berättelse och vid dess samman- träden förda protokoll och därvid bl. a. funnit, att skogsodlingsarbeten under tjänstepersonalens egen ledning omfatta en areal av 1,677,4 har och har därå hos 633 st. till största delen mindre skogsägare utsåtts 1,524,2 kg skogsfrö, samt utsatts 743,100 plantor. Samtliga dessa odlingsarbeten hava dock ej varit utförda med bidrag från skogsvårdsstyrelsens sida, ehuru arbetet handletts av dess personal, enär vill- koren för bidrag förverkats. Skogsodlingsarbeten, utförda av ägarens egen personal med bidrag av frö till nedsatt pris samt plantor i mån av tillgång, omfatta en areal av 435 har och hava härtill använts 341,3 kg frö samt 403,700 plantor. Utan något som helst bidrag hava å enskildas skogsmarker, enligt inhäm- tade uppgifter skogsodlats 1,243 har, varå utsåtts 798,5; kg frö samt utsatts 1,201,800 plantor. Inom länet har således skogsodlats en areal av 3,355,9 har. Diknings= och bäckrensningsarbeten. På grund av Kungl. Maj:ts anmodan beslöt styrelsen, att under År TOT icke lämna något understöd till torrläggningsarbeten å skogsmarker. | Några med understöd utförda dikningsarbeten finnas sålunda ej att redovisa. Styrelsens avsikt är att, så snart förhållandena det medgiva, ånyo på det kraftigaste understödja skogsvårdsarbeten av detta betydelsefulla slag. 212 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. En del större skogsägare hava dock å sina skogsmarker utfört torrläggnings- arbeten, varvid nygrävts 53,157 löpmeter diken för en kostnad av kr. 17,741: 23 och upprensats 26,936 löpmeter bäckar för kr. 4,820: 27. Plantskolorna: Från plantskolorna hava utlämnats 1,256,000 st. plantor. Vid 1917 års slut fanns i skolorna följande plantförråd: 1,336,000 st. tallplantor. 4,509,600 >» granplantor. 13,000 » lärkträdsplantor. Ingen användbar kott förefanns under vintern 1916— 1917 och förrådet av kott är slutklängt. Undervisning i skogshushållning. Styrelsens föreläsare har hållit 11 föredrag inom Ölme och Visnums hära- der. Länsjägmästarna hava meddelat undervisning vid lantbruksskolan å Varp- näs, lantmannaskolorna vid Algå, Molkom och Kristinehamn samt vid tvänne av Värmlands Hushållningssällskap anordnade föreläsningskurser för mindre jordbrukare. De inom övre Fryksdalen beslutade kolningskurserna hava däremot måst uppskjutas, enär den stora efterfrågan å skogsarbetare under sommaren och hösten ävensom proviantsvårigheterna gjort det omöjligt att erhålla tillräckligt antal lämpliga elever. Med anledning av vad sålunda inhämtats få revisorerna för sin del vitsorda, att skogsvårdsstyrelsen nu som förut med största nit och framgång verkat för främjande av de intressen, vilkas vårdande blivit densamma anförtrott. Då mot räkenskaperna och deras verificerande icke förekommit någon er- inran, få revisorerna hemställa, att full och tacksam ansvarsfrihet lämnas Värm- lands läns skogsvårdsstyrelse och dess kassaförvaltare för den tid revisionen omfattar. Karlstad den 29 maj 1918. L. W. Bergström. Av Kungl. Maj:t förordnad. R. Wikström. C. W. L. Lennartson. Av landstinget utsedd. Av hushållningssällskapet utsedd. Skogsvårdsstyrelsens inom Örebro läns landstings- område berättelse för år 1917. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Örebro läns landstingsområde härmed vördsamt avgiva berättelse för år 1917. Skogsvårdsstyrelsens organisation. Någon personalförändring inom styrelsen har icke skett med undan- tag av att den av Örebro läns hushållningssällskap utsedde styrelse- suppleanten, bruksägaren m. m. I. Kolthoff avgått från denna befattning och att hushållningssällskapet till hans efterträdare utsett disponenten mycm. Aj vAndersson, Nam, tljortkvarn. Tjänstepersonalen. Länsjägmästare J. A. Bergvall avgick från sin befattning med 1916 ars utgång. Styrelsen antog till länsjägmästare från och med årets början e. jäg- mästaren Nils Eckerbom, som under föregående år tjänstgjort såsom styrelsens sekreterare och bokförare m. m. Till kassör och bokförare antog styrelsen herr Gustaf Molin, Örebro. Som extra länsskogvaktare för tiden !/,—'/&6 1917 anställdes skogs- elev Thorsten Adlers, Örebro. I övrigt ägde ingen personalförändring rum. Skogsvårdskommittéerna voro vid årets slut 22 st. Sammanträden. Styrelsen har under berättelseåret varit samlad till 5 sammanträden, nämligen den 20 mars, 29 maj, 28 juni, 12 september, 28 december och hava vederbörliga protokoll förts vid dessa sammanträden. Dessutom företog styrelsen den 26 september en inspektionsresa till Latorps Gårds skogar. 214 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER MOR Bland beslut av mer allmänt intresse kan för året antecknas: 1) AZ på uppmaning från Kungl. Jordbruksdepartementet ställa sin läns- jägmästare och sina länsskogvaktare till Bränslekommissionens förfogande. 2) AZt på grund av ovanstående beslut icke för år 1918 begära något anslag från Örebro läns landsting och Örebro läns hushållningssällskap. På grund av förutnämnda beslut har styrelsen under berättelseåret måst inskränka sin planerade verksamhet och kan styrelsen icke urakt- låta särskilt påpeka denna stora uppoffring. Sålunda måste styrelsen inhibera sin planerade stora plantörskurs, till en obetydlighet inskränka vårens kulturer och helt och hållet avstå från planerade stora dikningsundersökningar samt vissa planerade arbeten för spridande av skogsupplysning. Flertalet av de under föregaende året fattade besluten om betydligt utvidgande av styrelsens verksamhet kunde följaktligen icke leda till av- sett resultat. Åtgärder för spridande av kunskap i skogsvård. I samband med resorna inom länet såväl i Bränslekommissionens som Skogsvårdsstyrelsens tjänst hava länsjägmästaren och länsskogvaktarna haft tillfälle komma i nära beröring med skogsägarna och därvid icke försummat något tillfälle att ute i skogen dryfta skogsvårdsfrågor samt påvisa de skogsvårdsåtgärder, som eventuellt erfordrats just för den när- varande skogsägarens egen skog. Dessutom har personalen bemödat sig för skogsägarna framhålla fördelen av att i alla skogsvårdsfrågor förtro- endefullt vända sig till skogsvårdsstyrelsen och att anlita dess tjänster. Om de förmåner med bidrag och biträde, som styrelsen lämnar länets skogsägare, har utförlig annons varit införd i de allra flesta av länets dagliga tidningar. Sakkunnigt biträde med skogens skötsel och vård, utstämpling och kubering av skog samt anvisningar för planläggning av avverkningar eller för bestämmande av de åtgärder, som kunna vara erforderliga å avverkade skogsmarker ha utlovats kostnadsfritt så långt personalens tid medgiver, börande dock markägaren lämna styrelsens tjänsteman fri kost, logi och skjuts, om så erfordras, från och till närmaste järnvägs- eller ångbåtsstation eller närmaste förrättningsställe intill ett maximiav- stånd av 2 mil Under året ha emellertid endast ett ringa fåtal sådana förrättningar rekvirerats från styrelsen beroende på att Bränslekommissionens verk- samhet i stor utsträckning lagt hinder i vägen för skogsägarnas avverk- ningar och att Bränslekommissionen i regel lämnat skogsägarna kost- nadsfri utstämpling av vedskog. Konjunkturerna hava också varit sådana ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 215 och Bränslekommissionens vedavverkningar så omfattande att avverk- ningarna inom länet till allra största del under berättelseåret endast avsett vedskog. Den av styrelsen under våren planerade plantörskursen vid Frövi måste, såsom nämnt, inställas, men styrelsens förberedande arbeten kommo lik- väl till nytta i det att Bränslekommissionen avhöll en gallringskurs, vid vilken utbildades ett antal hemmansägaresöner från länet. Gallringskursen pågick en veckas tid. Styrelsen har under året bekostat fri undervisning i skogskunskap vid de tre lantmannaskolorna i länet. Dessa undervisningskurser hava om- fattat cirka 20 timmars föreläsning vid varje skola samt en å tre da- gars exkursion och övning ute i skogen med stämpling, taxering eller virkesuppmätning. Undervisningen har avslutats med examen samt ut- delning av böcker och broschyrer om skogsvård. Styrelsen har bekostat en god lärobok i starkt band till varje elev och dessutom till lantman- naskolornas bibliotek donerat ett flertal värdefulla böcker om skogsvård. Med eleverna vid de olika skolorna företogs såsom avslutning på kur- sen en excursion till väl skötta skogar i trakten och bekostade styrelsen samtliga utgifter för dessa exkursioner. Resultatet av dessa undervisningskurser har varit mycket glädjande och manar styrelsen till fortsatt verksamhet i denna riktning. Föredrag i skogsvård, belysta med skioptikonbilder, hava hållits vid de småbrukarekurser, som under året anordnats av länets hushållnings- sällskap. Dessa årets kurser hava hållits i Odensbacken och Nysund. En stor mängd litteratur har under året utdelats samt utgjorts av hu- vudsakligen >Skogsvårdsföreningens Folkskrifter», tidskriften »Skogen» och »Skogvaktaren», men även av Hegardts: »Betesskötsel» och Elof- sons: »Lönande Betesdrift>». Styrelsen har härmed 'velat i sin mån bi- draga till en förbättrad hagmarksvård och deltaga i kampen mot det såväl fördärvliga som oekonomiska skogsbetet. Skogsodling. Årets kulturer. Styrelsen har under berättelseåret kunnat erbjuda länets skogsägare än större bidrag än förut. För kulturer av kalmarker, uppkomna före den I januari 1905, alltså före skogsvårdslagens tillämpning, har styrelsen erbjudit varje skogsägare inom länet fritt frö, plantor och arbetsledning jämte i kontant bidrag till arbetskostnaderna kronor 10: — per tunnlan& vid sådd och kronor 12:50 vid plantering. Vid dessa bidrag har dock styrelsen uppställt 216 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. den fordran att den skogsodlade marken skall skyddas mot betande kreaturs skadegörelse. Om så icke sker utan kulturen förstöres av be- tesdjur begär styrelsen återbetalning av det kontanta bidraget eller ock att skogsägaren på egen bekostnad tillfredsställande reparerar skadan ifråga. Det har nämligen visat sig behövligt genom en sådan straftbe- stämmelse skarpt framhålla vilken stor fara plantskogen är utsatt för från betesdjurens sida. Detta kan icke nog ofta framhållas. Egendom- ligt nog finnes det nämligen alltjämt, isynnerhet i skogsbygden, en myc- ket stor del skogsägare, som ännu icke lärt sig se betesdjurens skade- görelse i skogen och även äro blinda för den skada, som göres på ny- kultiverade hyggen. Beträffande kalmarker, uppkomna efter den 1 januari 1905, har sty- relsen erbjudit fritt frö, plantor och arbetsledning 1 mån av tillgång till de skogsägare, som följt styrelsens anvisningar för avverkningens utfö- rande eller i övrigt utfört avverkningen på skogsvårdsenligt sätt. Å större egendomar, där skogsodlingsarbetet utföres med kompetent egen arbetsledning, har styrelsen, efter prövning i varje fall, erbjudit att uppå ansökan därom lämna bidrag ungefärligen motsvarande kostnaden för frö och (eller) plantor, dock ej överstigande en kostnad av 5 kronor vid sådd och 12 kronor vid plantering pr hektar. Ansökan om dylikt bidrag skall dock vara åtföljd av styrkt räkenskapsutdrag eller intyg från vederbörande skogsförvaltning utvisande skogsodlad areal och verkliga kostnader för frö och (eller) plantor. I övrigt har styrelsen under året bibehållit sina förutvarande föreskrif- ter rörande skogsodlingarnas utförande. Årets fröpriser bestämdes av styrelsen till 10: — kronor för tall och 3: — kronor för granfrö pr kilogram. Kulturerna började i mitten av maj månad och voro i regel avslutade i början av juni. Brist på arbetskraft omöjliggjorde någon större ut- sträckning av årets kulturer, vartill kom att den då nyss tillsatta Bränsle kommissionen absorberade nästan alla dugliga plantörer och även hu- vudparten av länsskogvaktarnas tid. Resultatet av kulturerna blev ej heller, — så vitt man före vinterns inbrott kunde avgöra, — vidare gott. Den sena och fuktiga våren var visserligen i och för sig mycket gynn- sam för fröens groning men den på försommaren inträffande starka tor- kan dödade mångenstädes de spirande groddarna. Den för skogskultur ogynnsamma försommaren har därför 1 sin mån bidragit till att minska styrelsens bekymmer över att kulturerna på grund av övriga besvärliga - förhållanden ej kunde bedrivas i planerad utsträckning. Skogsodlingsarbeten utfördes sälunda endast hos ett fåtal skogsägare. ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 217 Flertalet rekvirenter av skogsodling hemställde ivrigt om uppskov med skogsodlingen, vilket även beviljades. Under kulturerna utsåddes 10,80 kg. tallfrö och 10,80 kg. granfrö samt utsattes 176,9530 st. tallplantor och 733,950 st. granplantor. Hela arealen under våren skogsodlad mark med biträde av styrelsens personal uppgick allenast till 170 hektar, varav 37,5; hektar äldre kal- marker avverkade före 1903. Till kultivering av de sistnämnda äldre kalmarkerna utbetalde styrel- sen utfästa kontanta bidrag med 926 kronor. Till 5 st. skogsägare har styrelsen icke kunnat utbetala det kontanta bidraget, som sammanlagt uppgar till 136: 60 kronor, emedan visshet icke under året kunnat för- värvas i vad mån dessa kulturer skyddats mot betesskador. Vid årskif- tet häftar styrelsen alltså iskuld till dessa skogsägare för nämnda summa. Till vårens kulturer under ledning av styrelsens personal hava använts 372 st. mans-dagsverken 528 st. hjon- > 367 st. barn- » och 140 st. plantörs- Till skogsägare inom länet utlämnades dessutom 189,05 kg tallfrö och 147,45 kg granfrö samt 59,500 st. tall- och 80,000 st. granplantor. Detta frö och dessa plantor blevo, enligt uppgift använda inom länet vid vå- rens kulturer och torde med dem hava skogsodlats cirka 336 hektar ge- nom sådd och 30 har genom plantering eller inalles cirka 366 hektar. Med bidrag i en eller annan form från styrelsen utfördes således skogs- odling på inalles cirka 573 hektar kalmark. Till konsumtion utom länet försåldes dessutom 385,000 st. tall- och 117,800 st. granplantor. Kottinköp, fröklängning och skogsfrö. Några nämnvärda inköp av kott eller skogsfrö skedde icke under be- rättelseåret. Någon fröklängning ägde icke heller rum. Vid berättelseårets slut har styrelsen ingen oklängd kott inneliggande. Fröbehållningen, utgörande 414,21 kg tallfrö och 2,504,49 kg granfrö förvaras uti lufttäta plåtkanistrar i nybyggd, cementerad källare vid Påls- boda länsskogvaktarebostad. Vid årsskiftet verkställd analys över gro- 218 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. ningsprocenten utvisade att fröet väl bibehållit sin grobarhet, vilken ut- gjorde: för tallfrö av 1913 års klängning 67 4, » » 2 TORPS » 80267: Och » granfrö >» 196» ) ON Tallfröet av 1913 års klängning innehöll dock 4 & s. k. hårda frön. Plantskolorna, Den nyanlagda plantskolan vid Bånghammar har under berättelsearet något utvidgats och där samt vid de övriga plantskolorna utförts en del jordförbättringar. Under året utförda jordanalyser utvisa emellertid nöd- vändigheten av betydande jordförbättringar vid samtliga plantskolorna. Bristen på gödningsämnen bidrar i sin mån till nödvändigheten att tillföra plantskolorna lämplig blandningsjord. Plantskoleskötseln utvisar följande resultat vid de olika plantskolorna: | Summa | Jtlämnade skogs- k 23 Re L VR EIRS9eT Utlämnade Vinst | Förlust ; plantor vinst prydnads- ELR fr SEA f |, Fall Gran | träd Kr. |Öre| Kr. |Örel Kr. l|Örel TÖM UR ee Er BIN RAS [3 KOD O) [FAO S)S 00 290 EE I EE SKÖTA TOTD Nee ere sd 97,100 | 196,950 = 67546 | —|— — — BAnghammAr oe ostron. sier | SN ELON ENS | 1321-65 | | | | | PASO da mtr eebree. socka 34 JES SON 3AOOON 37 678] 30 | I —/| Summa | 821,450 |. 399,7.50 |. + 327. +. |1,3531 76) 1100] 27 2531.1155 Vid Bånghammar har någon försäljning ännu icke skett. Förlusten vid Frövi beror dels på att torka skadade årsväxten på de högst be- lägna delarna av plantskolan och att högvatten med drivande isstycken fördärvade de äldsta barrskogsplantorna. Vid vinterns inbrott voro plantorna visserligen småvuxna men sågo i övrigt friska och lovande ut. Besprutning av tallplantorna har skett såsom vanligt. Skogsdikning. Arbetet på detta område av skogsvården har styrelsen under berät- telseåret måst i det närmaste nedlägga. Den stora arbetsbristen och dyrheten på arbetsmarknaden framtvang stor obenägenhet hos skogs- ägarna att utföra skogsdikningar. Nya dikningsundersökningar har sty- relsen under året utfört endast i mycket ringa utsträckning. ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 219 Kristidens inverkan på skogsdikningen har alltså år fran år förvärrats. I dikningsbidrag för dikningar utförda efter styrelsens planläggning under aret har utbetalats 2,029: 29 kronor och beräknas härigenom 40 hektar skogsmark hava återbördats till skogsproduktion. Styrelsen har betalat hälften av den beräknade kostnaden för dikes- grävningen, dock först sedan dikningen blivit utförd samt godkänd av styrelsens personal. Dessutom måste markägaren förbinda sig att an- vända den torrlagda marken till skogsproduktion samt åtaga sig att hålla dikena i gott stånd i 10 års tid. Till dikning å skogsegendomar, där egen kompetent arbetsledning fin- nes, har styrelsen utlovat bidrag med ävenledes halva dikningskostnaden, dock högst 1,000 kronor. I bidrag till dylika dikningar har styrelsen under berättelseåret utbe- talat 397: — kronor för avdikning enligt beräkning av c:a 8 har eller i medeltal till c:a 25 kronor pr hektar avdikad mark. Skogseldar. Under berättelseåret ha inga skogseldar inom länet av den betydenhet att de böra här omnämnas, kommit till styrelsens kännedom. Uppsikten över skogslagarnas efterlevnad. Under berättelseårets första del övade styrelsen som vanligt, genom upprepade besiktningsresor från tjänstepersonalens sida, kontroll över av- verkningarna inom länet. Desamma hava emellertid under berättelseåret varit påfallande små, om man bortser från de avverkningar, som bedrivits av Bränslekommis- sionen. Dessa sistnämnda hava dock endast avsett gallringshuggningar samt utförts efter utsyning av skogligt bildade förmän, bland vilka även varit styrelsens egna länsskogvaktare, som i största utsträckning anlitats just för dessa arbeten. Någon avverkning av den beskaffenhet att den ansetts böra omedel- bart påkalla undersökning enligt $ 2 i lagen om vård av enskildes sko- gar har icke inrapporterats till styrelsen. En under föregående år påkallad sådan undersökning har under be- rättelseåret utförts. Under året har styrelsens personal upprättat beskrivning över 41 st. avverkningar 1 skilda egendomar. Bildandet av sockenallmänning. Till detta ändamål finnas donerade medel, vilka genom räntetillägg uppga till 540: 34 kronor. 220 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. De enskilda skogarnas tillstånd. De under hösten 1916 planerade stora avverkningarna a enskildes skogar inom länet synas i regel icke ha kommit till utförande. Anled- ningen härtill torde vara att söka i första hand i det osäkra läget a vir- kesmarknaden och dessutom i det tvång, som Bränslekommissionens be- slag å skogsmarkerna utövat jämte bristen a skogsarbetare. Dessa hava nämligen till högst betydande del varit anställda vid Bränslekommissio- nens vedhuggningar eller hos enskilde, som åtagit sig vedleveranser till Bränslekommissionen. De större skogsägarna inom länet hava så gott som allesammans åtagit sig dylika vedleveranser och utfört stämplingarna och avverkningarna med egen skogsvårdspersonal. Då sålunda huvudsakligaste delen av avverkningarna inom länet under berättelseåret utförts efter utstämpling av skogligt bildad personal och dessa utstämplingar allestädes, så vitt det kommit till styrelsens känne- dom, utförts i enlighet med god skogsvårds fordringar, synes det som om oro för länets skogar genom 1917 års avverkningar icke har någon berättigad grund, snarare kan man framhålla att timmertillgången väsent- ligt sparats. De under andra ar sedvanliga rovhuggningarna ha under berättelse- året varit särskilt få. Då avverkningarna under berättelseåret till huvudsakligaste del utförts genom gallring ha de också medfört att de sista resterna av snöbrott- skadad skog nu snart tillvaratagits och då betydande utfraktning av rå och vinterhuggen ved skett ha avverkningarna också i hög grad bidra- git till undanrödjandet av faran för insektshärjningar, som befarats med utgångspunkt från de snöbrottskadade bestånden. Örebro den 15 april 1918. För Örebro läns skogsvårdsstyrelse Fr. Beckström. Nils Eckerbom. ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. BOM Sammandrag av berättelseårets räkenskaper år 1917. Debet. Tillgångar vid årets börian: Fastigheters konto. Frövi plantskola och länsskogvaktarebostad 9,407:89 IRfOvI fröklängnDingSHåg sg a det A SL osann TO,ÖM3OG Strömtorps plantskola och länsskogvak- FARSEN OStaCle Sf ad ao RA NA ng s sen 3,0825 23 Pålsboda plantskola och länsskogvaktare- 1 OSTEN LANG S SANTr armrr GARETNE ARRR SNA I2,200: 51 Bånghammars plantskola och länsskogvak- tarebostad ...... Sö0 005000 INR NS Ng NN INN 5,689: 31 44,661: 02 Inventariers konto. INiv. Klosa aNVventarler ....dod, Sd dd 2,070£.50 Skogsfrös konto. HRASEK AVE SKOgSIKÖ! oo. oss ad Aaker 13,695: 36 Plantors konto. Plantor vid ErÖVI. oo sÉ/.sssscsosss- 1 A00R 75 » > KE SITÖRMtOLPE osa 1,962: 50 » » Bånghammar...... 30: 26 ? Pålsboda BOREAASRETAG 15310 4:769 150 21,141 36 Kassa konto. Kontant! behållning) LI KaSSÄD .........sw.cosccpugs ssd sookvan nen 126: 58 Fordringar. Örebro Ensk. Bank: å giro... +1,679: 15 » å kap.-räkn. -86,292: 50 > åa sparkasser. 518: 40 88,490: 05 Diverse debitOrfér.s. o..occoocccho. T,1003:450 Orebro läns Landskontor in- nestaende 'av /IQI3A iärs skogsvårdsavgifter ............ 359:62 2,053:18 90,543: 23 Skulder. PDonerade medel ssssccssc 518: 40 DIVERSE kreditofet ..ss...vsc NAR TO 703: NR 1235" 98 89,750: KBT ss öGNES Transport 155,679: 09 222 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER Inkomster under året Anslag. Statens till upprätthållande av skogsvårdsstyr. verksamhet 4,000: — Statens till skogsodlingens be- främjande more. rsen es NE 2,305: — Statens s. k. 10 92 anslag... 5,300:— ; 1,065: [5AD CSR SS kS rA 272005 Hushållningssällskapets ......... 500: — = 2,700: SKO PSVALAS AV OLLES ses see ell oe RR 60,298: Räntors konto I Ca fs Mg fö ITransport 155,679: og 74,063: 61 5,053: 72 SÖj3TE 33 Summa kronor 235,996: 42 Kredit. Utgifter under året: Skogsupplysningars "konto. Undervisning Skurseha os 0 AS 21000: 4 Eitteratur (tor SPpriedhi g.s... 574: — HörrättningskostnaClek mu. .......wm ccs 1,835:46 5s,290: 20 Skogsodlingars konto. Skogsodling av äldre kalmarker ............ 4, 33006 Plantörernas arvoden och resOr............... 044: 14 Tjänstepers. resor för skogsodl.-förrättn. 2032 Diverse skogsodlingskostnader .........:..... OT TAA ANG OAS Dikningars konto. Ding sb idraG ost streets a 2,42 03420 Förrättningskostn. för anvisning «........... 75:83 2,502:12 Avlöningars konto. TN MATS] AG IIAS TAGE tokyo bss rag sag nr 3,0665-0M TVR SS ÖT eds AS Rb rf a rf dNE KE 21400 ANLänsskO Ovaktahe Tä sn sssrreen. se 2,079: 17 1 SEAN SS 0 SVARTE ee ER SANNE FOA NAS SA Övriga förvaltningskostnaders konto. AMIN ONS EE OCh NLRy CkI 4 ssk o bena I, SOA FE XP. NO ChESKIivma atenal sg ASA 719: 79 iKelero no enitele sams Aasa AN AN OO FLYT ORO Ch WATGEN ETEN SAR SA Sn AO Kommunalnämndsordf. ersättning för taxe- TING SATDE LC a Pisjas sees Nee sR SN ERNST HÖ StYRSlSEnskre SOT GW SKEN EKTERER Sara 749: 80 |, Transport 4,5025 20 22,7102:06 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE Transport Tjänstepers. resor för besiktning Diverse 223 AÄ,502 2022-102 00 533250 f2524S 6,5600: 22 duckie Fe RLANRE 2,001: 58 BE FR fs AA 240:100) 03T,5ORST2 Tillgångar vid årets slut: Fastigheters konto. Frövi plantskola och länsskogv.-boställe Frövi fröklängningsria Strömtorps plantskola o.länsskogv.-boställe Pålsboda Bånghammars » » » » Inventariers konto. Diverse lösa inventarier Skogsfrös konto. Lager av skogsfrö Plantors konto. > » » » Bångbro » Kottuppköps konto. Lager av kott Kassa konto. Kontant behållning 1 kassan Fordringar. Örebro Ensk. Bank å giroräkn. 3,249: » a kap.-rakn. 134,2 17: Oo > å spark.- » Diverse 15. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. 226 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. /. Köpings distrikt, omfattande Åkerbo härad samt Heds och Gun- nilbo socknar av Skinnskattebergs härad. Länsskogvaktare G. Lindblad, Köping, R. t. 281. II. Ängelsbergs distrikt, omfattande Norbergs och Vagnsbro härader samt Skinnskattebergs, Ramnäs, Sura, Fläckebo och Harakers socknar. Länsskogvaktare K. Norman, Ängelsberg, R. t. 20. III. Västerås distrikt, omfattande Tuhundra, utom Ramnäs och Sura socknar, Norrbo härad utom Fläckebo och Harakers socknar samt Kumla och Tärna socknar. Länsskogvaktare ;A. G. Eriksson, Västerås, R. t. 582. IV. Heby distrikt, omfattande Torstuna härad, Simtuna härad utom Tärna och Enåkers socknar samt Över Tjurbo härad med undantag av Kumla och Möklinta socknar. EKansskogvaktare J. GC. Lundberg tlebys Root 37. VV. Tärnsjö distrikt, omfattande Våla härad samt Enåkers och Mö- klinta socknar. i ansskogvaktare EON Andersson, marnsjö, Ro tal25. Som extra länsskogvaktare med tjänstgöringsskyldighet inom hela länet hava under aret tjänstgjort G: J. Pettersson, KK. Södergvisetoen Arv. Andersson, den senare även som föreståndare för Skogsvårds- styrelsens plantskola och fröklängningsanstalt. Under kulturtiden hava förutom Jänsskogvaktarna tjänstgjort 26 styc- ken plantörer. Tjänste- och tillsyningsmännens samt plantörernas förrättningsdagar framgå av nedanstående tablå. | | jo] ll Ai | Al i I [ I = | | | > &S: | = | (| I = 2: I | 2 | | | : =) = => | an | LEN = Ti er Al Fa RSS Fa KD; | | 85 lönsNee rår. rele lar St ANAR | ER 3 2 | gg. 5 | = | > SNI RSSIGE I SA da = | SE a START AE EN LEN 3 ] in 5090 | 35 WEST [stäl oe: T = = | 20 RER RE Sen EN = > FR [SA SS ESSER ICE a ÖRE RN 2 I [SS Oo I = & 2 SÅ | FIER NER SA REN z | i; SANEERN Se a | | MA Fa | | I | JJäNsjäg mästaren... ...s.s.... SEE AA ES ar [LO 2 40 | bitr. AN ERS (ARSA Za 2 | | | 6-1 2 ARROON | ES | I distriktet. | | | | | | | [IE äTSSkO Ova kare... ou dere nd 3ASS 7 7 (RR RES KE | å Is | | | [AP LaTLLOTET 555 0 LE So ee RERRN FA NS | | | | | 30 | | | | | | | | . . I I . I | II distriktet. | | | | I Länsskögvaktarel oa este sd SS 9 | ak 2 102 - I | I EJÄNOTET Sjöns Lis sg SAS KeA ORSA LINA | ; | | | | | 2) Transport | 44 170 LÖ 34 | I — | 40 I 348 | VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 224 LC AA [oe] AR ce 4 bro] & b: = -— OÖ a ÅA So = 24 re Q 3 z | SRS erg SSA 5 ES Ör : — To Oo Mm G - & r | 3 EKEN RN KN ES 3 ENS SR 2 | = ölen OG AN AR fa = < K 3 Fa RS ÄRLA EN la ned an 2 = 3 Bittra SAS lr SBS SA (ANA > 00) STA SF RS AE er ne 2 = | EP RN Ha Kr ENN | | Zz 2 = FANRSAE 3 [| ST - = . = : Ö | ES Transport 44 17.-| 162 34 I 40 II 348 III distriktet. Plänsskopvaktaren. tos..:sksessie 17 73 9 2) 3 I TI IRJAPtOFEr V fö, SVAL SPE SA AH EA 171 | IV distriktet. FEISSkOpVvAktAleR. scvcsssosesdens F2"1ETg 5 s DE 4 I 51 FIA lOrCR SR ep er 01 TA IATA IA | 126 V distriktet. | | fansskögvaktaten. ":.:s.sssmmdoct [23 S1 12 | T2 128 | . | I | Blantorert.. SOC 1iifa eos | | Summa 44) 6971 435 48 I — 72 30.1 1035] Samtliga tjänste- och tillsyningsmän hava under året erhållit ett kris- tidstillägg, som utgått med 10 Ao på lönen varjämte de befattnings- havare, som ej haft en inkomst av lön över 2,000 kronor, men som hava familj, vilken för sitt uppehälle varit beroende av vederbörandes arbete erhållit ett extra kristidstillägg som utgått med ett belopp vari- erande mellan 7 och 19 kronor per månad. På grund av skrivelse från 1917 års Bränslekommission till Skogsvårds- styrelsen med anhållan att Styrelsen måtte ställa sin personal till för- fogande för att biträda vid bränsleanskaffningen, beslöt Styrelsen att från och med den 16 maj och tillsvidare ställa hela sin personal till kommissionens förfogande. ; Flertalet av Skogsvårdsstyrelsens plantörer, av vilka många genomgått av Styrelsen under årens lopp anordnade gallringskurser, hava efter skogsodlingarnas slut tjänstgjort som lagledare hos Bränslekommissionen. Skogsodling. Liksom föregående år har Skogsvårdsstyrelsen på allt satt sökt väcka och understödja intresset för skogsodling av de inom länet i ganska avsevärd omfattning förekommande kalmarkerna. 228 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Ovannämnda understödjande har skett dels genom utlämnande av frö och plantor gratis för skogsodling av gamla kalmarker, avverkade före år 1905, eller genom skogseld uppkomna sådana, dels ock genom till- handahållande av plantör vid alla skogsodlingar endast med skyldighet för markägaren att bekosta plantören fritt logi och vivre samt skjuts till eller från närmaste förrättningsställe eller järnvägsstation. Till Skogsvårdsstyrelsen hade vid tiden för skogsodlingarnas början inkommit rekvisitioner å sammanlagt 496 kg tall- och 416 kg granfrö och 653,000 tall-, 319,000 gran- och 11,500 stycken diverse plantor. På grund av Styrelsens här ovan relaterade beslut att ställa sin per- sonal till Bränslekommissionens förfogande för att biträda vid vedan- skaffningen hunno skogsodlingarna icke slutföras utan återstodo vid deras avbrytande 215 kg tall- och 120 kg granfrö samt 1530,500 stycken tall- och 29,600 stycken granplantor. Rekvisitionerna å dessa skogs- odlingsmaterial hava överförts till år 1918: På grund av synnerligen intensiv torka, som rådde så gott som hela våren och en stor del av försommaren, lyckades kulturerna ej så väl som önskligt varit. Särskilt tyckes sådden hava gått dåligt till. All plantuppdragning har liksom under föregående år varit förlagd till plantskolan vid Carlsberg. Även i plantskolan misslyckades årets sådder varemot de 1-åriga plantorna tyckas hava uthärdat torkan väl men synes utvecklingen hämmats betydligt av densamma. Särskilt har detta gällt granplantorna. Vid årets slut funnos i plantskolan c:a 2,000,000 plantor i åldrar varierande mellan 1 och 4 år. Fröklängning. På grund av att det under året ieke varit någon tillgång på vare sig tall- eller grankott inom länet har fröklängningsanstalten ej kunnat an- vändas annat än för legoklängning, och har därvid klängts c:a 2,070 hl grankott, huvudsakligen kommande från Dalarna. Skogsupplysning. I samband med de besiktningar, som företagits, och i övrigt på sina resor inom länet hava såväl länsjägmästarna som lansskogvaktarna kom- mit i närmare beröring med skogsmarksägarna och fått tillfälle att ute på marken påvisa de skogsvårdsåtgärder, som i ena eller andra fallet kunde anses erforderliga. Skogsmarksägarna hava liksom föregående år varit i tillfälle att kostnadsfritt erhålla biträde av Styrelsens personal VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 220 och har densamma därvid biträtt med utmärkning av gallringsvirke, ut- stämpling, fröträdsutmärkning, rödjning m. m. I övrigt har Styrelsen genom undervisning i lantmanna- och lantbruks- skolor samt genom föredrag ute i orterna sökt väcka intresset för en intensivare skogsvård. Styrelsen har under året prenumererat på 250 ex. av tidskriften Skogen, som utdelats till för skogsvård intresserade personer. Dessutom har vid kurser och föredrag utdelats Skogsvårds- föreningens folkskrifter samt vid skogsodlingarna broschyrer om sådd och plantering. Skogsvårdskommittéer. Skogsvårdskommittéer funnos vid årets slut i 33 av länets 68 socknar. Avverkningar i strid mot lagen. Uppsikten över efterlevnaden av lagen om vård av enskildes skogar har Styrelsen fullföljt på samma sätt som under föregående år, ehuru det ej kunnat ske i samma omfattning på grund av personalens tjänst- göring hos Bränslekommissionen. I 20 fall hava rapporter om avverkningar i strid mot lagen ingått till Styrelsen och har över dessa avverkningar upprättats särskilda beskrivningar och kartskisser, varjämte förbindelser för skogsmarkernas aterförsättande i skogbärande skick avfordrats vederbörande avverkare eller markägare. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Under berättelseårets första del stegrades priset på skogsprodukter alltjämt, vilket naturligtvis avsevärt inverkade på skogstillgångarnas ut- nyttjande. Som motvikt mot en allt för kraftig exploatering av de- samma verkade emellertid den ganska tidigt inträffade bristen på arbets- kraft, och som totalomdöme om storleken av huggningarna under vintern 1917 kan sägas att de ej voro nämnvärt större än under normala år. De i föregående berättelser konstaterade förskjutningarna till det bättre i fråga om en intensivare skogsskötsel synes fortfarande förefinnas, ehuru- väl i många fall rovhuggningar förekomma. Detta är särskilt fallet å de egendomar, som under de senaste åren varit föremål för spekulation. Ett högt inköpspris och utsikterna fill snabb vinst hava lett till realisering av skogskapitalet och har därvid allt tagits, som över huvud taget kunnat realiseras. Redan i föregående berättelser har Skogsvårdsstyrelsen framhållit vikten av att något måste göras för stävjandet av den skogsskövling, 230 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. som blir följden av dessa upprepade skogsförsäljningar och understryker härmed ytterligare nödvändigheten härav. En synnerligen värdefull hjälp i skogsarbetet har Skogsvårdsstyrelsen under berättelseåret haft i Bränslekommissionens omfattande vedavverk- ningar såväl genom det sätt, på vilket de utförts som genom det före- döme de värit. Genom dessa avverkningar har c:a 30 2 av länets skogsmarksareal blivit genomgallrad och på grund av den förståelse, som: de flesta . skogsmarksägarna visat genom att avstå även från grövre dimensioner än som av Riksvärderingsnämnden fastställts, kan gallringen 1 stort sett sägas hava blivit verkställd efter rationella grunder. Enligt vad som förut framhållits har Skogsvårdsstyrelsens verksamhet under större delen av året legat nere, men genom här ovan omförmälda vedavverkningar, i vilkas rationella utförande Styrelsens personal tagit en betydande del, hava dock mer omfattande arbeten till skogens fromma, än under något föregående år blivit utförda. Länets skogar hava under året ej varit utsatta för någon skogseld av större omfattning. Däremot hava insektshärjningar, särskilt av tallstekeln och märgborren, förekommit i ganska stor utsträckning. Skogsvårdsstyrelsens expedition. Styrelsens expedition (adress Engelbrektsplan 2, Västerås) har varit tillgänglig varje söckendag mellan kl. 10—23. Diariet upptager 486 nummer. . Styrelsens finanser. Till Styrelsens förfogande under berättelseåret har funnits en summa av 104,628:44 kronor, häri: inberäknade :10,000:— . kronor upplånta medel, rörande vars användning Styrelsen får hänvisa till denna berättelse bilagd kassaredogörelse. srMästetas: den :20-april: 1918: På Skogsvårdsstyrelsens vägnar: Walter Murray. SR Alexanderson. VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. AS Kassaredogörelse för år 1917. Inkomster. BeEballnine: från alstO MR ÖL S.S. löedeo sn ir eröeent) isär ebisräserise on SANS Sinn 6,166: 82 KTES0 SSVALASAV STIEG Rss ASEA SERA ad fn aa AS SE RSS ER SSA 62,229:-96 FÄSTA OC VAS TALET An nd omr masistas Ug'sge Rönnissra sen do Sa MAT ISS mata 8,300: — » > fl 2 018 SÅRA VA br rör en AR ARSA INS SA TI FER AE BRANN NT 5,000: — > > hushallningssällskapet-..s.....sccosucsssen 206 JA UNS ENS OR 2,500: — Lånemedel: JA Aktiebolaget MalafpEovinsernas DAaMk oöousssestee essens TO,0003F-— BÖRS Al nIn Si avs KO SS MÖR se aa Jaja sele EON TA SA 6,608: 50 » SS) DI EN a NO) 2 NEAL ES AE RE SERENA Sr Or ed KANSSA VI a 2,435: 76 TSE (EG LO is se SS gittan rr SE, SINNE ROR RANA ser RER fr ER SEEN 75: — MES CNE PER os KAS os ADA SÄS SNRA BIR ont oa ue ke oda ds da er AOREK SVAR ET VI ON Res GA a 167: 90 IRfe CL OVISA El eTÖTSKO Uta 7-4 a je bea od a DAL elpris vals ts Reign pss Selar 1,144: 50 Summa kr. 104,628: 44 Utgifter. SSSYrelsens, OCK TeylsSOrerSHreSeKOSEN Aer. do... oss tess ss Ser 61: 50 HEADSJÄp mästarnas ranvo CER O NA 5- 1250 os sees bes sd STALS SYOMORE » I TAN OI mee FE SE SNES NR ENE, je KA IA FLENE SA JA 1,739: 15 Nan SSko BVvaktarnas..AnVOCCHi us se tics vitjaren ön raster sbere eos es H,520:145 » TCSON GATE ERNER rn MKr Ra RE Sea 2,247: 75 IBTERA (LEN SKLOMET F 50: 6 Ae RR roa 2 ae fa dr draft SE KR SER NS AA NA 2,621: 06 Skogsodlingar: | kop Ave. LEO EE SI ERNA no så so sus) dar så AASENE REA Tv 65 » >. KPLATTO TKA: ARSA efte da else i as däes ST STA SA 2005-70 KALA ESKO LATA es SN AROR ARR dan nde an pr ESA SA SSE 204005 SI STO LE OT a Rn anm rad son seine nus ls bt SS SRS SNR SETS 20355 0 MÖLVerS CASKOSSOAINSSKkOSNACÉE vol .ssor seg oss RE dans LE 806: 82 BIARtoFersvatrvOdenS OCENY CSO 3uuscsocvouserorusss sec ENE STAS 35023 07 —0,278: 50 IRSNSIO NSAVSILLEKIE: > SSE: 000 SATSA pe år IN ARSA UREA UREA TEST Te ätteratueNO Ch WACenVISIIn OSV 265582 AN) ar dn os SST AEA SEEN sad esse da NS INSER FaTle rör 04 46 eye RR aa ib dr nns rg äbe br deke born nar Raa ar de I, 2020 Repatatronsoch un derhall- av, INVChtarleba os less ses ss SN 476: 78 121E) Avel SKE REG RS ba SARA AG FE SAR DERE UKN Byer 0 PL VT TR ENG 155:24 [Rp E UI LOTS HO CIEsSKELVITATCILAL «on. soc os one pave sotg SAS g se SSR ANAR 174 OMS TEES (OT EN hEr kick LS fl AA ARE RNA SA OR RR RN or SA. 674: 04 NÖTVETS CILGAKTET > oc soba enn ata ös 0 bjö pid rara HS IETF S AS SKIA SEE TGN BS BRAT GSÖRSAKTIN SAN ON oss oc ers to Rdet t bat ord VERA RN Se SA es Baa öre SJ45 50 Transpyktiul,35S45tAs 232 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. "Transp; kr. 35.345 346 FLYT OH EINA VIA sat nio glid fee gles slofeg EST Beer ÄR RÅA Se lä mrsd es sr gnit rrelsE AA OT Br Ersättning ör "SkögSsvatdsavgtStaxErE ös snsss.sbesece rss rese das deg 3100 20 Aterbetalda, län: 5.5(43 0 sele se. SSR ANNARS SA AGA LSE EE BS SELENE 28,000: — I Sd fn 0) i 9 0 VER 0 0 VERA OMAR AE ER SEND BEE RS SVETS EE SEEN SSE TRAINER AR Eat äe 351 3020 [IÄVCESCN epos di spa sober Raser fr ska SLS Re a ara vd a JR EA Sr VR Ao 686: — Utlämna de SfönSkOtA g.s. :ssbos ast sno RR Naos std Ro gs SE a 152 14:60 [DT CStA CN ACHE [a ANG seder 5 Ars ESR SE a aber de EN Jä SR 25,207: 96 KÖnmtantaTPRASS DOG rss oda vo SSA SE SEE 3? STRASSE LER see BE ler oe se SRS 9,081: ÖI Summa kr. 104,628: På Skogsvårdsstyrelsens vägnar: Walter Murray. R. Alexanderson. Utgående Balanskonto. Tillgångar ”/,, 1917. Innestacn de-14DADK tusen sus bygls SN rsiNrr ERAN RA NAR 2/5,20:7:-196 KOM TABLE AS SATA Syn re lässe oda es rent RS Nena gal KAO tå 9,081: 61 NRIVErS SIC DIt ORC ec leder bss usel sens robin SS ne seed est NS KENIER BRAT 2524 0AR Inventarier: IBRÖKTÄn Onn gS ALS tal Ce Acts spa sett E se SE asseses dress ora Ses 15,00 08 Plantskolan med. packhus och frökällafet der sccs..e adds Nee EAA SOON ET Ö TN LO CT Re Ae dr Ses äre RA ER RSA ARE a drag ore a ST S S blere Nl ers RAG 10,050: —- 12 f2 01 8037 ängs Bo RR SS Er SN Så AR SR or ERAN AREA ARE RT RR Ar AN BR. 2,000: — [KOMEOrFSIN ME MATTE så ssp andr SAN så Seka ös ok re: Del ERS 100: — (ÖVAT TIN CIA LA E Lör pgg ges dr NNE SVE ERRIN RSA rt” SERA EA rr a 100: — Summa kr. 68,848: o2 Skulder ”!/,, 1917. VIA SUIT AT LAT GS LÄNS TS AT AN oro rå rare on SEE sne I12,000: — Aktie b ola ge te vIälare provins Ern as Danse Snr Sa 20,000: — Sill FANG AT Ut OVER SKIT ACTA + 2 sö ce ers ShA INA R rs Er a AA 36,848: 02 Summa kr. 68,848: 02 VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSUMRÅDE. LE [SE (SE Revisionsberättelse,. För att granska Västmanlands läns Skogsvårdsstyrelses räkenskaper och förvaltning för år 1917 hava undertecknade denna dag samman- kommit i Västerås. Inkomsterna under räkenskapsåret utgöra en summa av kr 104,628: 44 därav ingående behållning kr 6,166:82 och upplånta penningar kr 10,000:—. Utgifterna under året detsamma kr. 104,628: 44 varifrån bör avdragas innestående vid årets slut å bankräkning kr 25,267:96. Kon- tant i kassan kr 9,081: 61. I övrigt hänvisas till den Styrelsens berättelse vidfogade bilagan och dess specifikation för inkomster och utgifter. Räkenskaper och verifikationer hava genomgåtts och kontrollräknats av en särskild sifferrevisor och befunnits utan anmärkning. Kassainventering har denna dag av revisorerna blivit verkställd och visar behållningen full överensstämmelse med räkenskapsutdraget och den kontanta kassan. Styrelsens protokoll hava genomgåtts likaså årsberättelsen och har därvid ingenting anmärkningsvärt förekommit; det framgår med full viss- het att försummelser av skogsodling samt i anledning därav åtals an- hängiggörande mot dessa förseelser äro i avtagande. Fröklängningsanstalten jämte närbelägna plantskola har av revisorerna blivit besökt och har allt därstädes befunnits i god ordning. Tillfolje av brist på kottar å barrträden har under förlidet år ej heller detta år någon klängning ägt rum; emellertid har ett tillräckligt lager av frö funnits i behåll för att kunna tillgodose de efter hand ökade behoven inom detta län. a Frösådden i plantskolan har under räkenskapsåret delvis misslyckats på grund av torr vår och försommar; de omskolade plantorna synas emellertid bättre hava stått väderlekens torka emot. Det torde vara orsak att fästa uppmärksamhet på de anordningar som Styrelsen vidtagit genom att ställa hela sin personal till Bränslekom- missionens förfogande under hela senare hälften af räkenskapsåret för att verkställa utstämpling och leda avverkning inom.länet för kommis- sionens räkning. En betydande del av Skogsvårdsstyrelsens arbeten har därigenom försummats, en annan del har måst uppskjutas till annan tid, men å 234 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS: BERÄTTELSER 1917. andra sidan hava gallringsarbeten utförts i mycket stor omfattning och en mängd virke har tillvaratagits samt utförts i marknaden till hela landets nytta under nuvarande krisperiod. Ävenledes bör beaktas att en mängd skogsägare genom dessa åtgö- randen blivit 1i tillfälle få sina tätvuxna bestånd genomgallrade på ett för skogarnas framtida utveckling fördelaktigt sätt, dels har en mängd skogsägare fått ett tydligt och klart besked, huru skogsbestånd med gall- ring skola behandlas. Revisorerna hava icke haft anledning göra anmärkning mot Styrelsens, tjänstemännens eller övriga funktionärers åtgöranden, och kunna därför vitsorda att alla fyllt sina tjänsteåligganden väl. På grund av vad vi sålunda anfört kunna vi tillstyrka full och tack- sam ansvarsfrihet för Styrelsen under sistlidne räkenskapsår. Västerås den 23 maj 1918. Gust. E. Lewenhaupt, av staten förordnad revisor. G.: Lindgren, Otto von Unge av landstinget utsedd revisor. av hushållningssällskapet utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs landstingsområde berättelse för år 1917. Styrelsen har under berättelseåret haft samma sammansättning, som angives i 1914 års berättelse. Från och med årets början har södra distriktet delats och en ny läns- skogvaktarbefattnig inrättats, och har till innehavare av denna befattning antagits länsskogvaktare K. F. Evén. Vidare har till länsskogvaktare i Västerbergslags distrikt antagits M. Hällströmer, efter C. Persson, som på egen begäran entledigats från sagda befattning den 1 december 1916. Förutom den fasta personalen har under kulturtiden 59 plantörer haft anställning, likasom 9 extra länsskogvaktare och stämplingsförmän under olika tider av året varit anställda i och för utförande av stämpling av skog till sökande. | Styrelsen har under året haft 10 sammanträden samt under tiden 28—31 augusti företagit en inspektionsresa inom Svärdsjö, Tuna— Bjursås, Västerbergslags och södra distrikten. Skogsvårdskommittéernas antal ha oförändrat varit 33. Undervisning 1 skogsvård har meddelats eleverna vid Mora och Ma- lungs folkhögskolor, varjämte 3 gallringskurser hava avhållits under 5 dagar vardera och hava kurserna bevistats av 31 ordinarie elever, var- jämte en del skogsägare deltagit kortare tid i kurserna, som varat i 35 dagar och varit förlagda till följande byar: Stumnäs by, Rättviks socken, Björkvassla by, Wåmhus socken, Röns by, Transtrands socken. Skolplantering har som ett led i skogsupplysningsverksamheten även under året varit anordnad vid 142 skolor och med 5,193 barn. Nur mera leda lärarna allmänt själva dessa skolplanteringar, och har styrelsen endast att ordna och understödja arbetet med nödiga redskap och frö samt utgiva ersätrning för arbetsledning och redovisning, varjämte sty- relsen tilldelar varje deltagande barn en liten brochyr avhandlande skogs- odling; brochyren blir därigenom spridd och möjligen även läst av an- höriga till i skolplanteringarna deltagande barn över hela länet. Då emellertid över 230 skolor finnas i länet så synes att ännu mer än ?/s av samtliga skolor ej anordna dylika planteringsdagar och beror detta mest på respektive skolråd och i vissa fall även på lärare, som sakna Sammansätt- ning och per- sonal. Skogsupplys- ning. 236 behövligt intresse för saken. Närmare redogörelse för denna gren av verksamheten lämnas det fria. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Barnen vilja i regel hava en skoldag i Lita Te Tab. 1. Sammandrag över skolkulturerna år 1917. Fröåtgång Plantåtgång Ytvidd SK | Full- | öna oo "6 SR RAT 14 lege : IG älständig]estJatke Ä Distrikt & SÅ kol FA Tall | Gran | S:ma skogs" | Jadmel :ma | odling | KÖ RRESESE St. St. | Har | Har | Har | I I AT | | | | SOAKA LE od, 10 244 2,00 0,90] 2,90] TO,100 300 10,400] 4,35 I ,43 5:78 RUNS Ess dAgg sår 19 654 3,00] 3550] I 1,50] 8,100 500 | -8,600] 17,68 T,250l FIS Tuna-Bjursås NG 890 8,49] 4,20 12,69 = = = 19,77 6,00 25:77 Svärdsjö ......... 15 | 449 | 3564) T581) 5745) 890) 5001 15390) 18i301 7 5 NENOLS Västerbergslags,| 12 531 | 4,55] 2,30) 6,85) 1,000] 1,000 | 2,000] 9320 | 1,70 | IO,90 Teksaänds: su. 19 744: .| 0333) 33101 0,43 600] — 600] 11,81 | 3,76 15,57 Rättvis, ooh 8 249 | 1,53) 0,77| 2,30] 8,025| — | 8,025)” 31130) 2)008 SEA ÖESAF Itgrkrerto a rn nl nt nn len a öm Älvdalens ...... — = NEN = a TT = oo Mora-Våmhus... 8 Sj 2,40] I,20l] 3,60 600 600 1,200 4579 | 2,80 | 7259 Jäbnåg sberrIe 10 318 | 2,20] 1,80] 4,00] I,500] — | 1,500] 3,26 1,42 | 4,68 | Malungs a..s.cc.- 9 392' |. 3350] I,501-4350]1 25000] IY75 | 25175 353 KL2580 6,33 | Lima-Transtrands 6 345 | 2500] 1,00] 3,00] 2,5201] -— 2,520 2,34 | O,53 2,87 Summa |142 |5,193 [44,14/22,08/66,22 35.335] 35075 38,410| 38,25 | 25,09 | IS: Male Sammandrag över E ALLEN 3 Sö Fröåtgång Sådd areal | Plantåtgång | - v I s 1.51 3 es | RE RA 2 - 2 Full- a | | EN Sr SIS Tvål älp- | Distrikt TE > Tall | Gran | S:ma CSN I Fall Gran S:ma FR GK skogs- | kultur | | NS dli fs = olle odling [= << 4 I S Kort Flar” | SET St. St. | St. SÖdra, orca SINE Na 15| 4 49,0) 21,30] 7,20] 28,50] 41525) — 2,50| 50,500| 10,400j 60,900 RUNS pyssla 38/6) 102,0) 41,62] 17,50. 59,12) II3,42] — | 57,000) 13,000| 70,000] Tuna-BjursäSt Dagsverks-, frö- Länsskog- ag KS-, , | | | | ; Areal plant- och plantörs- vaktare- | Socken By Litt. kostnad I | distrikt | | | | | Har | Har | Kr. | örel. Kr. löre | [iieksandsr bov Teksand ...... Tibblemss Vs IWi | Igor fer | Fe] = | Få BU NR Ser Siljansnäs | RANDI Orre, SA ARA B. 4,50 | 6,00 | 206 |— 285 (74 | Mora-Våmhus.... Våmhus ...... V:; Storbynt.. (CE. — | I,00 MN 15 |45 | Malungs ......... Malung” ..... MODyYIEE seek. [EA 252 1] F2,601 | = ES RANN | Summa | — — | 9,00 — — 462 89 Tab. 4. Kultursammandrag år 1917. Tall | Gran Summa Skops- | Frö Plantor | Frö Plantor | Frö Plantorju|tarealls SEG TS ge 5 TE SI SE löRgsrali Stövybies Ur idst ISS NNE Sj | örn | Ansökningskulturer ...| 401,92 | 339,000 1. 98,50 | -78,900 500,42 | 417,900 | 991342 | ISkolsådder. trink 44514 | 35,335 | 22,08 3,075 66,22) 38,410 |- 113,34 | Borgenskulturer......... | Alone NON7S TE Sj ON | rn 9500 | | Fritt utlämnat frö ...... 10;90;] 21,000]])- 5310 2,500 | 22,00 | 23,500 41,66 | I I | | — Summa | 467,36 | 395,335 | 126,38 | 84,475 593,74 | 479,810 | 1,155,42 Årets skogsodling hos 357 rekvirenter utfördes under ledning av 39 plantörer och med förbrukande av 7,362 dagsverken. I bidrag för äldre kalmarkers än I januari 1905 skogsodling utbetalade styrelsen 6 kr. per har med 697,62 kronor. Skogsägande bolag och större skogsägare inskränkte även på årets skogsodlingsarbeten, som enligt tab. 14 omfattade 947,97 har mot 1,027,47 föregaende år. Sammandrag över all till skogsvårdsstyrelsens kännedom kommen skogs= odling inom Kopparbergs län år 1917. 1,155,42 947297 >? Summa skogsodling i hela länet 2,103,39 Av skogsvårdsstyrelsen utförd skogsodling jämlikt tab. 4 Av större skogsägare utförd skogsodling jämlikt tab. 14 På grund av ovan relaterade Kungl. Maj:ts skrivelse, beslöt styrelsen inställa dikningsstakning och uppgörande av dikningsplaner och med- delades de sökande att deras ansökningar överfördes till år 1918. KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE., 239 Tab. 5. Sammandrag över under året utförda och avsynade skogs- dikningsföretag. 2 Bäckrensning | Avdikning Torrläggning i har St EN Sa AS OT Länsskog- o | Ao | 20 VA a Ho) Antal |uw:9| Antal AES SK = od fur ad AB klaso SE 09 ISSN NNE . > ER ÖpP- ÖA Sronor | löp- Så Kronor = =E = = distrikt = . TD så 5 öT85 2 &| DA 2 2 meter Zz v | meter |zZ o 3 S = n ' CU = = (CN La mm HH JB BJJ UM —- . 7.”—= 2 ttHZbnuma-—=——-————-—=—X—x—!1<.-— —— SI0 ding JAR VMA LEN 3 220 |IO,ool - :22,00 I, 163 24,92 295,82 8,0 1,0] > 9,0 INSER SKE oa oss dee ses 3 916 [24,25 2204 5,7 2,5 8,2 Tuna-Bjursås ...... 3 — — 1,766 |34,x0] — 602535) HÖJS! C4,ol 7 TÅ4,5 Svärdsjö Erskt EURAE É 3 TGS HT Osbihra LÄ,02 2,221 |22;35 496,42 5,0 S>5l. EIS Västerbergslags SS 505 |I2,690] 04,08 5,293 [26,45] I1,399,99] 35,0] 9,5) 44,5 Geksands), v.g = — LJ — — — — = — — RCATOELESS dom Ssd 4 1,273 47,32 602,35| . 23,5 655) 2055 (ÖLSAIE SR sr I — — — 313 |28,24 88,40 3,0 1,0 4,0 IAtkvdalens. sal 3 346 12,94) --44,77 4,796 |32;96| 1,580,62] 35,0 5,0] 40,0 Mora-Våmhus ,..... 2 ESR TR EE — 1,423 |34,65 493416) 11630], « 1430] IOQ50 [ARD AES Böös SNIA 2 42 5 6,30 1,587 128,71 456,43 5,0 3,0 8,0! Malungs SRORNS NAN 2 | 10,391 |28,08] 3,011,59| 109,0): 36,0] 145,0 Lima-Transtrands..| 3 SJ2r JISKER] sg 11,746 |27,13| - 3,287,64| 139,40] .140;0] 279,0 Summa |32| 1,660 |12;62| :209:47 | -42,888 |29,23| 12,536,87| 38432) 221,0] 605,2 De under föregående år planlagda. dikningsföretag, som kommo till utförande, avsynades emellertid, och utfäst bidrag utbetalades. Av tabell 5 framgår att inalles 32 dikningsföretag omfattande 44,348 längdmeter diken och bäckrensning för en kostnad av kronor 12,746,34 utfördes. Årets dikningsbidrag utgick med 40 Z av kostnaden. Då emellertid under år 1916 97 planer blevo upprättade omfattande 260,303 meter diken för en beräknad kostnad av 75,002,71 kronor och i övrigt planlagda dikningsföretag även från de föregående åren äro ofullgjorda, så synes genast att den fördyrade arbetskraften och ringa tillgången på arbetsfolk även satt sin bestämda prägel på denna styrelsens arbetsgren. De skogsägande bolagen utförde under året dikning å 83,076 längd- meter mot 112,837 föregående år, vilket visar att samma faktorer även gjort sig gällande beträffande enskilda större skogsägares arbeten på detta område. Sammandrag över all till Styrelsens kännedom kommen skogsdikning och bäckrensning inom Kopparbergs län år 1917. VAMISkossvardsstyrelsen "utförd, jämlikt. fåb., Bo ooo Nee 44,548 m. ANVIESTORFENSKOPSAgAre utförd. jänmlikt, tåbes Rida oaroesssrmotedert es 83,076 >» Summa bäckrensning och skogsdikning i hela länet 127,624 m. 2405 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Under året inkommo 704 ansökningar om planläggning av avverkningar, stämpling av skog och anvisning för bestånds- och markvård. Av dessa blevo 574 förrättningar av styrelsens personal fullgjorda, 129 återkallade, 4 avslogos och 97 kommo av en eller annan anledning ej till utförande under året och överfördes till år 1918. Till utförande av dessa arbeten åtgingo 1,111 förrättningsdagar av vilka 318 utfördes av extra länsskogvaktare och stämplingsförmän, vilka till ett antal av 9 under olika tider av året voro anställda hos styrelsen. Under året stämplades vid dessa förrättningar 1,200,000 träd mot 3I,555210, ap LOLO: Även på detta område synes alltså en minskning i styrelsens verk- samhet hava inträtt, men denna minskning är mera skenbar, om man tager i betraktande de omfattande gallringsarbeten, som under året ut- förts av bränslekommissionen, där styrelsens personal ävenledes under vissa tider på året varit tjänstgörande, som i annat sammanhang när- mare kommer att beröras. Om ock en minskning mot rekordårets 1916 resultat gör sig gällande, så måste man dock fastslå, att den skogsägande befolkningen i stor ut- sträckning vänder sig till styrelsens personal, då det gäller att ordna avverkningarna, och anser styrelsen detta som ett gott omen för ett vak- nande intresse för skogen och dess vård. Det är nu 11 år som styrelsen särskilt lagt an på att driva fram Tab. 6. Sammandrag över rapporterade avverkningar, lämnade besked, fullgiorda Bes | | Avverkning | | = I [Rapporterad| Areal | Planlagda avverkningar . . || Länsskogvaktaredistrikt avverknings arena | 'äventyrad | | | | hela areal | 2 |amtal NES | | | mark | rekvi- | Ikalhyggen] märkta | | Har NG ErS SR 15 EN RASET FORE I I Förste länsskogvaktaren ............... = | DE = 23, År2 AR SJÖ ARANALS [PN BY SE HSE ENA EO NUET | 660,5 | 89,2 4 7140 11,9 | 1,040 Roumin Sp odd Ar ARS ES SÅRA | BST NSI 4 II,5 556 120 HIUTaEB)]UESA SE rs AN SADE NERE 608,65 | 158,1 18 103,5 | Tag RAA |ESvard sjön 6 ARA SNR IL ÖGA er St IE VISE ET SMA na SSE a SA | 964,90 | — 88,60 2 = | 6,0 | 287 MATS SKSANTCS ses SA SSL EESK ag, AA 1,704,0 | 55,30] 2 8,0 | Sas 135 FACES ER SR SEE SARV AE RSA ST 20301 AO TO Fr SSA gel NS Orsak: AR oe er 1,025,90 | 155,60 2 8050 | III,0 104 Ällvdalensks svens ok Fek mrs 2,0605,70 76,0 = 100,0 26,2 7 MÖOra-VADIDUSE. ons b rt RS RA SA 2,634,80 | 422,50 || — =" == 436 [HDI [20 5101 rg TSAR KUR UK RA EJ SE AA | 339560] 7290 TT Re Fr 2 Niallgin os TEARS See SR SR SPA TRA TARA | 1,024,50 | — 69,0 = — Pr = | irea iran Strand spy NSSNNeNE See 1,320,50 | = 56,5 30 Summa | 17,002,45 | 1,373»91 32 374:2 208,6 | 4,193 | Utlagda J|Antal ut-| KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 241 denna gren av sin verksamhet under den s. k. beskedsformen, och under dessa år har styrelsen kostnadsfritt — intill 5 dagar — lämnat skrifiliga avverkningsplaner och stämplingsprotokoll åt 4,732 sökande. Visserligen är det av dessa sökande en hel del, som återkommit med ansökan flera gånger, men då antalet ägare till fastigheter i länet av 800 kronors taxeringsvärde och mera uppgar till c:a 18,000, så torde man au efter 11 års verksamhet kunna beräkna att 235 2 av länets samtliga skogsägare haft biträde av någon styrelsens tjänsteman för planläggning av avverkning. Då vidare skogsodling under de 13 år styrelsen verkat utförts hos 3,074 sökande och dikning planlagts hos 984, så torde man med lämp- lig nedsättning av dessa båda sista siffror kunna beräkna, att 40 > av alla skogsägare i länet vid slutet av år 1917 haft biträde av sty- relsens personal. Om verksamheten för styrelsens olika arbetsfält under året gått till- baka beroende på olika omständigheter, betingade av de oroliga tider, Skogsavverk- ning och upp- sikt över skogs- lagens efter- levnad. vi levat och fortfarande leva under, så måste i denna berättelse fram- hållas skogsavverkningarnas oerhörda stegring. År 1916 rapporterades en sammanlagd areal avverkad skogsmark av 10,393 har, under det samma areal under året stigit till 17,002 har. Den av avverkning under året uppenbarligen äventyrade arealens storlek beräknas till 1,374 har mot 7534 har/ förra året. besiktningar och diverse förrättningar, utförda på de olika distrikten år 1917. Rd AN RENEE sked Be suktningar 3 ee 3 ! 4 | | Utförda stämplingar Anvisning för: || | Diverse | beståndsvård röjning | lea | ST ERT 7: = Antal utförda förrätt- | Anta | tå : i I Antal Areal a a Antal Areal An = Areal | RIDSar | rekvi- stämplade | rekvi- | rekvi- ; 28 SAS SR mA träd KOMCT lara renter I) FORN RE > ne | | Har |ETErar Is ER) B (C D | J FIRE SS ESR RR ER NEN SS RS | 22 280,0 13,220 6 I9I1,o 2 28,0 I 84 S II 3 || 2 147,0 TA 6 95,0 15 42,45; ||| 130 5 19 21 9 | 5 53,5 12,386 I 15,0] — — of 128 I0 29 Zl | jr EL 13 220,0 13,893 | I5 197,0 — 4:00 ES 15 18 Sul 2 19 303,0 40,769 2 39,0 2 26,0 I 1 3 I 31 20 39 253,9 56,819 15 223,7 17 165,0 249 15 — | — | 18 | 22 379545 46,511 2 I0,0 | — — 9 6 4 | 39 39 809,0 91,194 3 200,5 > 9,0 3 9 I 2 28 717137 103;005|—- — = = 35» 4 3 5 I | 4 Nr 34 815,5 129,1731 12 396,0 40,0 || 9 I 2 Tr | --136 46 1,023,0 250,357 I 8,5 — — HE) 10 — 2 48 > " RA I 21 589,0 148,636 — —- — — | 45 5 sl 12 45 944,30 206,009 | — a 3 TO 8 7 3 || 2 WrS4A5 | 0,5895r | 1,200,005-1 63 | 1,425,7 39 302545 ill 726 98 03 | 24 III 402 16, Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. 242 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. De rapporterade avverkningarnas antal hava också under året stigit till 576 mot 293 förra året. Tabell 7 lämnar närmare upplysning om huru denna gren av verk- samheten fördelar sig på länets olika delar — här representerade av de olika länsskogvaktaredistrikten. Av tabell 8 synes huru dessa förrättningsdagar fördela sig på styrelsens olika arbetsgrenar. Länsskogvaktare och stämplingsförmän hava under året haft 2,613 rese- och förrättningsdagar, länsjägmästaren 37 och biträdande länsjäg- mästaren 33. Tabell 9 lämnar redogörelse för resultatet av plantskoleskötseln och någon förändring sedan föregående år har ej behövt vidtagas, enär dispo- nibla "plantskolor för närvarande äro tillräckliga för länets behov. Plan- teringen av skog är för övrigt den gren av skogsvården, som beträffande styrelsens verksamhetsområde är svårast att driva fram. Allmänheten, som numera är ganska intresserad för skogsodling, anser dock fortfarande att den dyrare skogsodlingsformen — plantering — ej bör komma till utförande utom i särskilda fall, och är detta att beklaga och torde till ett kommande aår böra av styrelsen särskilt beaktas vid skogsupplys- ningsverksamhetens bedrivande och skogsodlingsarbetenas planerande, ty med visshet torde kunna sägas, att plantering är en form av skogs- Tab. 7. Tablå över av skogsvårdsstyrelsen utövad uppsikt och vidtagna åtgärder beträffande avverkningar år 1917. - ad Behandlade utan undersökning Behandlade jäml. $ 2 RA SN ; E jäml. $ 2 | född VOROE Et ee A SR nar Flyer | Länsskogvaktare- 5 E | SK & = | - EA GA SE ve = | band fö - EIN cg :o a = | 3 = | | distrikt SA 9 | MS Av Ål & SR ERS SA SR EEE EN 2 | NAT AS an SIS OS SN AS Sul ask Fe SN ERS EL ol lagg. > = | ES 2 AS = SSE - äR=a | | ÄUSTEN So NS eka 2 SE MES SN | RNE SRS SEA or a RER a NE | EN in TN | | | | | SOTD edra | — — | — — | — 24, EG 16 | 461-46 | RUTA ST AA nade 4 = lo I 4 — ZON 33 145) SSANSOR Tina SBjUrSAS Paget fo | — == — | — Sj 0 RO LR 64 I |SKärdsjölEea fp —) — — | — 12 200 SG | sd 5 NE | — | — — 28 | 13 | 10 | I I | Västerbergslags ...| | | — 200 3 SINNE SS |ICeKSan GS sars = Fr AREA 39 8 ST SEEN o ESKS SE | | | | | | | || FRÄTEVARS MIL obe oa oh | | | | | | OM 4 31 EO 16 KLO NISEN se Ir SE HORA = lg — | —| — 310 FNSLON KL TTO FOG 60 | X | | | | Av daleDS os sorgset ERE 5 År -— =" sig 5 ka ER 25 | Mora-Våmhus ...... 6 — | — 6 | — | 24 29 6 |; 62368 | JÄRNA Rp 0 EES SN EN as I 24 33 Malungs SEAT EN US |A fore SSL fr KON 75) I 24 || 24 Lima-Transtrands ..| — | — RN NN 17 ZH = (1 240 AN (28 ra EP 2 fer 0 pe a 35) |) pm | Cb AE) ENA a 1 EO Em IN a a | | | | | | | | | | Summa 10 | —| — TO NET 320-120 AT45 EN LOL 15 OGRNSG KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 243 7Zab. S. Tablå över länsskogvaktarnas förrättnings= och resdagar fördelade på olika grenar av styrelsens verksamhet under år 1917. Biträde Förvaltning och Skogs- | m. sko- 4 | bevakning | Länskogsvaktare | upp- | RN EORS SES Sr LE 4 - Summal raka v2rdjolödling || mans ere ockleDi] TA dagar | | llysning | avverk-| - Sv lyskogsi) satt Summa Å | under- | Verse | a | | DING | | sökning | Förste länskogv. Aug. Hed-| IV RR SR NE KORA 26 = 4 — — 16 16 46 | Länsskogv. Karl Evén -- TIS 6 CS AS 5,5 83 162 > Sven Larsson| — 48,5 14,5 ES ån 12,3 83,3) 148 » F. N. Hédin..| — 32,5 157 3 I106G.3 20 122,3;| 174 > K.G. Eriksson — 75 15 I QI 4 95 186 » M. Hällströmer! 23,3 7 5 — 29,53 12 ATS » V. Halvarsson! — I 10 II — 67 28 05 | 216 > Kn. Kvarström 3 57 9 2 59 40 99 | 170 > Axel Ek mococcs I 57 2 I 97 36 133 | 194 > C. V. Löfkvist] — 84 555 — 3255 12,3 45 134,5 > G. Ax. Johans- St dagis elee 5 53 2 I 63 26 89 | 150 > Vilh. Ezelius..| — 45 3 I 38 33 vd 120 | > Alf. Andersson 4 9 3 12 62 17 79 107 | > L. Lundin 6 84 I 2 79 13 92 185 Je. Länsskogv. Valfr. An- dersson ...| — 54 = oo — 6 6 60 » Laggar H. rSSONF.-L..c — 36 | — — — — 2 36 > G. Ivarsson... = 3 — — ET — LI 42 > Arv. Johans- SOM He cekknts — 15 — — -— -— — 15 > F. K. Karls: SÖMJES firad - 46 = = 5 5 51 > Back Em. Larsson — 44 -— — — — — 44 > Lars - Lind- | Berge. = 15 = = — — | 15 | D A. Gust. Rask/| — [6] 5 = = 2 I I > Gust. Sundin! — 71 16 — 68 5 123 | 210 | re ar I Summa 08:53 II, IFI,S | 110 25 946 343,5 |1,289,5|2,613,5 7ab. 9. Planträkning år 1917. Tallplantor | Granplantor RNE å plantor Tillgång: = Kakopta plantoR &- Jeroen sd rstenas så -- 30,000 30,000 fökran skolplantskölornaj :...-.sssissasdesos oso 35-385 3,075 38,410 > skogsvårdsstyrelsens plantskolor ......... 339,000 48,900 397,900 Summa 374,335 S1,975 4560 310 Åtgång: BERtot kaltursammandrap i .iiq.. oso sker desk dere 374,335 S1,975 450,310 Fröklängnir Inkomster o 19. och utgifter. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER på 44 OT odling, i den skogsägande allmänhetens eget intresse mera bör komma till utförande än hittills. Den dyrare planteringskostnaden upp- väges många gånger av det säkrare och bättre resultatet av nedlagt ar- Som bete på skogsföryngringen. Då styrelsen ännu icke uppfört den nedbrunna fröklängningsanskalledt så har styrelsen låtit utklänga sitt förråd av tallkott vid fröklängnings- under året klängt frö är ja tallkott eller i Västerås. emellertid ej tillfredsställande, andra omständigheter kan icke avgöras. anstalten Groningsresultatet av a årgången om beroende g Tab. 10. Kottsammandrag år 1917. : Fd | Tallkott Tallkott : | | Behållning från år 1916 ......... | 158445 LL IKlängt under aret oo oss 1,344,54 Inköpt mMunden aretiooöos.s..t msk. | vä KBehallning till/rOnSEET KA 712,11 712,1 | Behållning till 1918 Summa | 2,556,65 | Summa | 2,556,63 Tab. 11. Frösammandrag år 1917. Tall Gran | Tall + Gran Behallning från rOI6...| 607,25) 1,870:721) HÖrsält frö......s..cc= 5. | 444,88 469,00 Årets klängningd mö... 939,00 | -— Ansökningskulturerna ...| 401,92 98,30 I SkolkulturerDag. boose. | 44,14 22,08 Borgenskulturerna......... | 4,40 0,70 IKEirLtt Utlännat oder. asA | 16,90 5,10 | | Utsått i plantskolorna ...| 33,00 9,00 | 945,24 | 004,38 BED AlLnIn Oss AR 1,661;0x | 1, 272334 Summa | 2,606,23 | 1,876,72 I Summa | 2,606,25 | 1,876,72 | Skogsvårdskassans ekonomiska ställning samt inkomster och utgifter under året framgår av tab. 12. Tab. Tablå över skogsvårdsstyrelsens ekonomiska verksamhet under år 1917 enligt räkenskaper. I2, Tillgångar vid årets början: ASG (ET poor en seten ENA ora gor RER EURO (OK KRopparberospnskrB anka ESA 64,473: 33 BÄStioDEteme säs bob sc stas GAR SE TEEETE SÅN KE NA är 574: 40 ITV DCS Ira reta pr krtnfoso ARMNb ban rus er Blä As 12,060: — Fröklängningsanstaltenst förlag... mood os.... 10,508: 847 SVE StAtlensi 5 vor KOD LISANORENA ke EE 5,000: — Transport NOVA DS at KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 245 Transport ||T6257 20: (ÖT SRA. LANLOT Fd fefrass os SYS ANT drrl örn fe 98: 92 Fordringar å syneförrättningar och laga åt- SALG CI AS SE takt st 529: 08 » 3 SKOgSfrör OCILA plantör sc... 505: — » Se kulturkostnader F"2uS/N3 Ir 2,064: 69 » » biträde med skogens vård och AVVELKNIN O Hirlrdgosod lind i srsct 414: 50 [ELEN DOE 2 sor go SS SR SR ILE SS URSPOEEE TNISKRAN 1,280: 66 Avgår skulder: ÖPekaldag plantor ostens 310: — NViklunds, gavolond........i.-.:-.--.-+: 5454: SR —5,764:67 —102,454: 29 Inkomster under året: STATS CA På 9. sades SAR SSR ONA BELER FI T119305 > PRMANAEN 10,784: — Sko 2SVardSAvSINen eu Si: Ma sddidesn dr 124,493: ÖI RNA EO Böda ser nerför SN ÄR Ars lens hrn dra Både SST ÖT LÖ: 66 LA:TS2/0AE 24 Kronor 243,748: 56 Uloifter under året: BEN SIOnSskaSSAN ju sssss.n veseee plot ir seriee bege a od 3L00L3 82 Dikning 2 GRID 2 pe Jä SA NIGER SNR SIR SE 5,046: 96 Biträde med skogens vård och avverkning... 74,0 :5g IHÖTValtnIn&SKOS IA CSE arsa oo eka n sara JR ss FSL SKOBSO MIN 0 eko se KAR IKE AN LR CESAR i LEISURE 15,080: 31 SkogsUpplysningg <= REt egg fed. såtr rd 20354 SYRE OCH srätt€gaNE Chad as ttederaronis Sör reg NIOROA IKVATATD EC CALET, borg En ARR SS kh shldsjs ER dns AASE 2,594: 30 ASYL ÖT LI EKG Aer SR De sil djst a sö a saa 350545 2 05,070: 14 Tillgångar vid årets slut: 122 KIT TN or 18 TASK NE DRESS AE: a 3 SNTROA Kopparbergs Rnskaeb alko sosse. ss ss ses enes 106,706: 38 Fröklängningsanstaltens förlag ................----- 15,908: 95 IRÄStroh eter. Re HERE ute lele oe 516: 96 UDYEDLATIE Tje ar RE. Sd seddolipbd sng 12,077: 04 Sv Statens;l5 26, FOblIgdlONEr -..:..:ssusssssbe O-LOSRGS | HLCNONAOIR —epodn do ggo pat rosar Ru SE SARAS RES RSD Krogh 4,061: 05 Fordringar å biträde med skogens värd och AVMEFKIINS oe ooo od ror a ren dar TE 68: 25 Svtskogströ. och! plantori..slarned 816: 40 > SN StiNITROSIN AAC fåcp.te. scbosebe bg IRANS AG » syner och rättegångar ............ 318: 96 154,383: 09 Avgår skulder: NAGU) säl a0 (SE vad NOR KO) La INN SE ERE R ASS LEE SAR or 5,1904:67 148;678: 42 Kronor 243,748: 56 Skogseldar. Styrelsens för hällande till 1017 års Brånslekom- mission, 240 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Av ovanstående tabell framgår att styrelsens tillgångar under äret ökat med kr. 46,224,15 under det utgifterna, som år 1916 gingo till kr. 128,085,94 nedgått till kr. 95,070,14. Skogseldar ha under året förekommit i mindre omfattning, som fram- går av tab. 13. 110,5 har är emellertid övergånget av skogseld med en beräknad skada släckningskostnaden inberäknad av kr. 17,050. Som på annat ställe framhållits anhöll Kungl. Maj:t i skrivelse den 7 maj 1917, att styrelsen skulle i största utsträckning söka medverka till ett gott resultat av bränslekommissionens verksamhet inom länet och för detta ändamål i möjligaste lämpliga utsträckning inskränka på de arbeten, som låge inom ramen av styrelsens verksamhet och sam- tidigt stödja bränslekommissionen genom att till dess förfogande ställa sin med länets förhållande väl förtrogna personal i den utsträckning och under de former, som styrelsen funne lämpligt. Då en skogsavverkning av den omfattning, som för denna bränsle- anskaffning måste bli en följd, skulle komma att göra ett djupt extra grepp i länets skogsvirkeskapital, och då vidare denna skogsavverkning givetvis kunde planläggas och ledas på många olika sätt, beslöt styrelsen lämna sitt medgivande till att länsjägmästaren som bränslekommissionens länschef fick taga ledningen av dessa avverkningar och därmed även ledningen av bränslekommissionens arbeten inom länet. Vidare ställde styrelsen biträdande länsjägmästaren och förste läns- skogvaktaren helt till bränslekommissionens tjänst under sista halvåret samt alla länsskogvaktare under två månader sedan kulturarbetena voro avslutade och redovisade eller från den 15 juni varjämte 4 länsskog- vaktare erhöllo tillstånd att sammanlagt tjänstgöra 7 månader åt bränsle- kommissionen efter arbetenas avslutande på hösten, varjämte alla läns- skogvaktare hade tillstånd att sammanlagt 6 dagar vardera i varje måa- nad göra tjänst åt bränslekommissionen, allt i avsikt att till bränsle- Kortfattad framställning om de enskilda skogarnas till- stånd och skötsel. kommissionens förfogande ställa krafter, som möjliggjorde för densamma att utföra sitt arbete på ett för länets skogsvårdsförhållanden lämp- ligt sätt. Att detta även i stort sett lyckats väl har styrelsen under sin inspek- tionsresa haft tillfälle på olika platser i länet konstatera och tvekar sty- relsen följaktligen ej att framhålla den verkligt kraftiga insats till skogs- vårdens höjande, som under året gjorts vid bränslekommissionens gall- ringar för erhållande av ved. Tabell 14 lämnar uppgift om de skogsvårdsarbeten, som utförts av större skogsägare inom länet med egen personal och utan biträde från skogsvårdsstyrelsen. Sammanställningen är gjord såväl sockenvis som med uppdelning av de större skogsägarnas på olika grupper. ADE. a SOMR/ r S LÄNS/LANDSTIN T KOPPARBERC "pepeys e30j uaxsrew "Py1Ioj HtIvABUrT - 'PLPENS IrAumugu (a UIATEN I 6 . deysuru e3uj 0009 oob -SBUIUHIL[G o09"5 ag SP kg [1eL SelSASy feW | snydeg wxy og |” Biaqqersp |r- 2 BIO I € 4 c I | IYLAQSip SNYWMDA -PAOYT | | UIJJUIA led sjopnn Buu -[9XA Jepp UNO £'o uvIDn) 194 I pursq 4 008g'6 098 « 000'6 « 06 09 So HeL | -p2of wouar) | tunf | ofsueft unp SI SE solsöom « dexysuvu soo uvIg) | | e3u] of6 OS I -SBUITUMIE]S 008 TB OP IEESEE s6'0 HEL |apugiue 123elL| feW | ukqyrksp ur goo oukqyqsksp fees ESIC) | | ITAUAJSIP DSAO I deysurur $fo uar) | e3u] oof O0I -SBUTUHIL[S 007 OI 9'0 HEL uexX2q0 iunf |4q epolg "wYy blo Suguvisen | v BUVIALTS IAlAJSIp SPSANG-DUN SS en | | I I (ERARSN rö aoag i ur ur deysuvu | ey I | | | | | I 2 al . Fe ATC | I I I |A RA CAN äg Urs Ös LO UOT| SButuNIR[S 10UO.D] I | | wpp woxddn | | NINT Eje RR AR apuediig ESP | [ESD 55 KEN S3UI0N | peu > opuediu BUR IN S | | | utueu ssop Aq UIAJIOG e3[SNEA | förs ; -ut 'ugar ap d [9pau | uap[a IEp Id BG 3 | 2. > - - SJ SJ S NM 2 2 a pe SISON. | lg R SGSSONS äss isuroxyddn | JAR JpurBArdue paw euSrIpIA| 420 T -ueggnur [AP I | | Sudx | [91 Ieppapuon I upp | | IStu0Y | BIexS -SBurtu | 'o 2eIÄW J0w ey Bg SSL | SISAG suap[a | 4q aseuvtgu nn |— - | -ddn fvra | apejs | FurusugiSaq epeys äl Bea I BUAIBUP -SBOYS 18 -pue kö ER Seg pe? ; S 1 Hess) | 19190] I PurIsAr | Suapga | Bijunjeu 'xa euunIC Sera II! | Le | PP I peuwrper | peu lä ban ha | Spread i YIT SPISpEN Sp FN a93ed [RA KA | sjesuei3aq uaq | | SIa[rISpurIg / Burupal MER "YELIOA | uappa wouad | PEWIRISA I:sBoxs | eämuyag | PIL | uapjassoxs ep "Ssteld |-ue PMM 5 -LIPA "[2P9]A | | 1ea1y | | | U I | I | | | "£161 Je UP] S3JagJeddoy wour JIeFOYS SEPINJISUA B& JEPJ2SBONS "fi 'Yn/ I 248 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. 7ab, 14. Av enskilda större skogsägare utan bidrag av skogsvårdsstyrelsen vidtagna åtgärder till skogens och skogsmarkens förbättring år 1917. | | oven IReENSsmMng 2 RNE RAR S ' Gallring | | Markbe- Dikning AC av lie Sådd Hjälp- | Plante- Socken = | redning | rensning dd sådd | ring | diken | I hart 6 bar TA il no fEI Kläm har har har | I I [BOCA Rats 25 = | = = 5 = Dt By sAN Mist ser I 230 21,50 — | — — 16,30 — 3,50 lElvdalen ...... | 220 29,08 | —9,864 | +5,009 | 4,428,50] 21,14 10,60 4,75 Enviken ..oc.. 245,50 226 == —2 — — — |Eilodak fECSES: TSK FEL — | = = I 2 Grangärde ...| 1,134,;0 | 115 1,466 — — 8 32 23,50 IGustavs ...... SR — — | == AL — - — iEledemora | ...| 103 TSE -— — — [0] 6 — ElUSbyeeEE | 278 12 | 460 | = = 115,50 20,50 | 20 Järna EE | 360 — I - — | —- 5,74] — — Kopparberg .. 222 — | — | = = 16 | — — Leksand ...... | 28 44. NW — | — 35,30 | -— [AMA teorpree 23 — | 505 — | 2,386 2 | — — PUudvika sc... I IEE3ASSO 22,50 | — | — — 2 2 — Malung Let o.cs [RS I'S,sol, 10,23 H2:T03 — 50,80 | 6 11,50 MOna ee | 390 12,75 251720 TAS FÖR 12,03) => IS — Norrbärke ...| 653,80 17 11,811 7,4N2 | = Si 33 je EO - IN ASTERSA | 70 4 | 626 160 | — | 1Ojr| 6',831 [Ore Sö IS SSIENr6SO 137 305 640 | — | — | — — [ÖSTER IES275 7,50 |- 1,688 BISSE IS I KOSS 1,30] — Rättvik. .< d 221 393 — | 300 | — SE — ISilvberg ...... | 797,24 — 4,591 1,037 | — 34,90] — — |Sollerö 310 26 — | — — 24,07 | — — St. Skedvi >. 17,30 == —=B | = = | 1,60 | 4,10 | — SET Sunds | — AE — | -— -— 9,50 -— — Sundborn...... 23 | = | — | — I 1,30 | = = Svärdsjö ...... 58 117 — — a Ål re en 3,80 |Sävspäst. ...... 370 = — = EES 6,97 5,40 |Särnan bad. se 5 — | 437 — | — | -— — — Söderbärke ; 463,50 230 ATG 1,039 — | 33,50 3,75 4 I Torsång SEE 50 AN — =] | | Transtrand ... — = Ul 576 5,081 | | 4 — 4,30 [VEnjan. scen 240 1,50 | == — | 2,976 | — = — [Väla AAA 10 =2 = = KECES 5 5 [Wåmhus 180 = | = = RA RE a Re "Hf [ENTRE SER er 2 | = — — — — — |Appelbo ...... 95 VE — 1770 ETS OS RR ÖH Es ns | Summa | 8,383,84 | 1,377,74 | 54,709 | 28,367 12,110,50| 710577. | "IAGSL25 1) 555950 Arbetenas fördelning på trävarubolag, kolbolag, bruk och andra större skogsägare. | | z ; sr | REDSHINS gr er ad | | Gallring Markne, Dikning | SEC Ra drer Sadat Hjälp | Plante Av redning rensning c sådd ring | diken | | har har I m Im I m har I | Bar har | 6 trävarubol. | 3,760,50 | 1,095,24 | 31,604 | 18,819 |12,1I10,50] 300,46| 41,73| 24,55 | [nrsti bruk. 23,05 07504 195,50 | 18,328 7,909 | = 339,21 | 87:67) 52,40 | | 2 kolbolag ... 10 — -- — = 282 | ES AES | 6 st. skogsäg.| . 956,30] 387 4,777 1,639 = 4010 |" -TO,85i] Lä 5 Summa | 8,383,84 | 1,377,74| 54,709 | 28,367 |12,110,50| 716,77 | 145,25| 85, KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE 249 Penningvärdets fall samt därmed och med andra omständigheter sam- manhängande värdestegringar å skogsfastigheter och skogsprodukter av alla slag såsom timmer, massaved, brännved och träkol har givetvis under året likasom under närmast föregående år högst väsentligt bidragit till avverkningarnas utökande inom länet och för övrigt inom hela vårt land, och är det därför med en viss tillfredsställelse styrelsen trott sig märka, att en opinion för närvarande börjar göra sig gällande, som fordrar ett raskt ingrepp från statsmakternas sida för åstadkommande av lagbestämmelser, som ge mera skydd särskilt åt våra ungskogar än som med nuvarande skogslagar låter sig förenas. Falun den 30 april 1918. För Skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län: F. Holmquist. W. Dybeck. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER Revisionsberättelse. LOEJjS Undertecknade, som blivit utsedda att granska Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning år 1917, få härmed avgiva följande revisionsberättelse. Syribe Tillgångar och skulder vid början och slutet av räkenskapsåret ut- visas av nedanstående tablå: Tillgångar: 1 jan. 1917. ISA 5590 ENA TDI Ores se Less de SN SSR Bs dl Sa se T,040: SI Svenska statens. 56 0 0bISAtlOMCk. esse ss snlnnnn 5,000: — [UPpPlupPpDArObHetalda FANtÖLS od t ser srELE bene sees Salen se ses 98: 92 IHörlagtollufröklängningsanstalten FÖCEIese 19,568: 87 IFA STIOTTE fe | MSN ske er sg duns RNA a OSP ERE SUNE eka dt bed 574: 40 IDEN ONCE Er) fö Sen TAR RR ES AE LR an dr SNS AKNE I2,0008-— Innestaende ja, löpande rAknINS...mtoksd er oense) (ÖA, ANSNSS Hordringar tot syner OCh rättegal SÅR... oooc.csssc 5209: 08 » HS KO OSröROCK PLA ONT ES se neescceeco SORT » SEND OTg EIS KUST RA EN ja 2,064: 69 » » biträde med skogens vård och av- VE RKTIT 2 SN Ae NE Ja sar fer SN ya Aer 414: 50 BT An FOT? AV RKS FS RUS USE SA0 5 ANRE EESTAR AR AE AR 1,230: 66 Summa kronor 108,218: 96 Skulder: FOT PLATO pro See Steel Kers SKA EN AS rar 310: — Ty Wiklunds 39 av0olöndibEtos. 5 1040 RR BASAR Overskjutande Styllg amsan SSeC CSA Fr Te I ee ae 102,454: 29 Summa kronor 108,218: 960 31 dec:(i9nEe 365 LEDA OFTOFSS 15,908: 510: T2504 CE 106,7006: INTO 816: TOG 68: 25 4,061: 05 15453 03E 5,704: 67 148,078: 42 I54,305H00 KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. ME 251 Vi meddela här nedan ett kassasammandrag över under året influtna och utgivna medel: Influtna medel: ISESSabeha ln Slas Abe OL EÖR gaseous strat dennes Nee SNR 1,049: DI Av Kungl. Statskontoret till skogsodlingens befrämjande............ 8,784: — Anslag av Kopparbergs läns landsting för åren 1916—1917 ... 1,000: — > » » » hushållningssällskap för åren 1916 ER CIN 7 a a a ARR RR RR Ad gr na na er Seen rg ba INN SRA MR SER RAN 1,0003- AK) KS MATS AV ILL ET SR a a om Reda SoS S dess sir ang Få TOS20 Htkaoga Jöpande TÄknINg LÅG sl dess odd natet KN RA ARON NN, 101,891: 82 TESS KO TT EE SE OA NE EN NESS RP RENARE SEED RA ESSEN 6,465: 58 IPNIVETS Sfi KOM SLÖTS bas TR AR RE RR oats fönstren SAS esta oroad SÖS För biträde med skogens vård och avverkning os mssmmmssssssrsorsera 414: 50 FANSKOSSUPPLYSDID g Ale os set ESA Ser gkockinod ene NERE NE 43: 40 FINN SVR GIV, OCK -TÄtte AT 2 AT SSR obs cl ab erssktann sektor bes op ssÄctE nde 964: 78 FRESK ESröRO Ch planmtO /Sö0s As onde oda door en skinsen SREn TNE Es felet FÖRD OLE ENSKUlCUT ET orre R DEER feg nej sa a en ss sn SNES TAJT BNS SES a TGN Of [LS ren ora SNS Sa ra akad ere AA SÄ 3ATS2 SR SALA OD SALONEN RN ma do grfen arga AA RE SS I 1,000: — Kronor 269,787: 92 Utgivna medel: Arvoden för debitering av skogsvårdsavgifter ..................... a 3.445 05 IInsattningtat löpande, raknin SN ve. ost a ssers sid ERE TA AGATON Hörlag still fröklängmingsanstaltel-:....:4.5:.s15s-s090A 000 a era re 8,600: — Awvojtter, till PensionskassaDEE ob dsdiajessdessböniar ds andar src 6,33 75 0 KASS TITT DAT oc sea SSE RE RNE SSR 0 de ot a ns anis ne skr fn SA AS SEEN 30, KORSA Rörvaltnin gsomköstmaCGehj. sus. de bss cin ser res FSE NEPIEETEN! BIS SNSERNA RANANE. 12,003: 27 SEO SEI OA rr Nr a aa a så är semin jaja? Segrar RES SENS 4,987: 47 INGER tCNIN &SKOSUN A Clare SAR SA sco bi sd css a dn äsn or Ninas ss SN TS, LIONS NAV DEAR erG 2 re NORR Tar TRE Ia saga förr 3 NIA PES RA a SAS NEAR 1,359: 60 TESS OC IN 0 ATV SAS 6 ban tid Be dnr INN LL RNE AA 9,023: 47 SEO AST DL STATT rn a rd a na så bs 0 ogdegela mise SE NAS 1,190: — FÖ ek OCILIERA LUC KAT SATT adda ochee a ar bags fälen sen Mag ASSR SS RENEE 1,485:150 HOTA ENSK UL EIE Re pä frös a ue lr Ses een så sr nes STA NA LATE 330-25 UTOTICer, OT PAD ESKOJOED Af dan oo ta on ss egna ng dag or eg frnlng ann ce BS salsa AA OILETGA HSA TATT & CET NR a RR sn n a ole dans ästa dv oed san sale SA NR SN SA Ver LER SR RIAA 2,944: 30 Inköp, av SvenSskarstatens:5 24 ODIgatlOner ass osd.e-stes senses 15;108:180 Sa ssabehallnimn omnia Ark TO I Öd aso. orsadsnyees enn di ÄNGAR SATSEN ENSES 3504 ASA Kronor 269,787: 92 252 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. Avslutnings Konto visar nedanstående: Inkomster: Av Kungl. Statskontoret till skogsodlingens befrämjande ............ 3,784: — Anslag av Kopparbergs läns landsting för åren 1916—1917 ... 1,000: — » » D » hushållningssällskap för åren 1916 = LÖT borockenses st AES BRA SIE vm EN RA ROR STI AA ERA RE SERNER AR. I,000: — SKOgSVALAS AVE LITET N fördes Stal eb Rb ra dela Fra Säffle SR tg RN 1 24,303201 10 Eh 0150 NR SA SR Et AD a ade 3 rs NSL AE BR SS TN PAP RA pf 6,116: 66 Kronor; 141204: 20 Utgifter: AVELLteny till i penstOnskasSalH4... 0-0 Ae rr RE RE LEA 3,00L:382 SKO SAIK SAL Tyst bhe rk pl rt br ER ERE RR bis Saker a ke end DA 5,046: 96 Biträdet med skogens vard och avverkhill2...s....ciw.c Ad | 4,0 TTESO HÖrvaltnong sSkOSthaaClek-vususttrencnprepspkek ens Eks SEBBES ne SAR RR RAR ESEN EEE ANRseT 2.1, 12 SKO PSO MIN BALVofobedckkt ne styck sr ess dose SR KALLAR ck oem ban skat SINN ASAT 1'5,080:13E SKOSSUPPLYSNING AE vusgs0s 506 kasse RKS SIESTEAO FAT IE NONG DOG 2,03 52-54 apa tsyner OcherattegAlgalN ss... sms Mask ds sissi sahisnss sn ARA 730: 84 KAÄTTATDE LE 905405 TNA Höns svs TNA se öra nns RASA 2,894: 30 PS KODE 0124 SA ANAR ee R ERNER EG PRE AA RNE LA a re er Sr EEE FER RA L OR LE Ls SÄ Lt 38054: 21 Kapitalöknin pg, Under ale ou... tree ess ones kostens sees RSA ISIN 46,224: 13 Kronor 141,2094: 27 Vid sifferrevisionen gjorda anmärkningar och påpekningar torde, där så ske kan, rättas i 1918 års räkenskaper. S 4: Länsskogvaktare A. Andersson synes ej hava avdragits avlöning för oktober månad, ehuru protokoll av den 21 december anger, att sådant avdrag skulle gjorts från den 5 oktober, från vilken tid Andersson tjänstgjort i bränslekommissionen. S 5 Revisorerna tillstyrka ansvarsfrihet för 1917 års räkenskap och för- valtning. Falun i juli 19138. C. Sandström. O. A. Ernfors. Ahlmans Ol. Olsson. Av Kungl. Maj:t utsett Av landstinget utsett Av hushållningssällskapet utsett ombud ombud. ombud. Herattelse angående Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelses verksamhet samt de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel inom Gävleborgs län under år 1917. Skogsvårdsstyreisens verksamhet. Under år 1917 har skogsvårdsstyrelsen arbetat i stort sett efter sitt under föregående år utformade program. Dess praktiska verksamhet har dock till följd av kristidens verknin- gar blivit mycket försvårad. Inom vissa områden har en nedläggning av arbetet rent av blivit nödvändig. Så hava inga studieresor kunnat företagas på grund av de otroligt stegrade kostnaderna och svårigheten att anskaffa mat. Arbeten såsom en del dikningar m. fl. hava måst uppskjutas i brist på arbetskraft. Skogskulturerna voro väl planlagda och försiggingo under den tidi- gare delen av våren i större omfattning än förut. Men den 10 maj inkom en skrivelse från Kungl. Jordbruksdepartementet av följande innehåll: » Till skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs läns landstingsområde,. I en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse den 1 maj 1917 har 1917 års bränslekommission framhållit, hurusom en av de viktigaste uppgifter, som inom den närmaste tiden krävde sin lösning, vore frågan om an- skaffande av bränsle för landets behov, samt att för tillgodoseende av detta behov, vilken uppgift ålagts kommissionen, icke mindre än 20 millioner kubikmeter ved syntes behöva avverkas genom kommissionens försorg. Denna avverkning krävde emellertid, att särskilda åtgärder vid- toges för att tillförsäkra kommissionen biträde av för ändamålet lämplig personal. En grupp av personer, som därvid enligt kommissionens mening 254 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. givetvis borde komma ifråga, vore de tjänstemän och tillsyningsmän, som voro anställda hos skogsväårdsstyrelserna i de särskilda länen, För avverkningarnas snabba bedrivande erfordrades dessutom, att alla sådana arbetare, som eljest vore sysselsatta med skogskultur och andra dylika arbeten under skogsvårdsstyrelses ledning, nu i stället i största möjliga utsträckning användes för vedavverkning. Det syntes därför vara nöd- vändigt, att skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för innevarande är i stor utsträckning inskränktes. På grund härav har bränslekommissionen hemställt om åtgärders vid- tagande i syfte dels att av skogsvårdsstyrelserna planerade arbeten för skogskultur och andra dylika åtgärder, som icke voro oundgängligen nödvändiga, måtte tills vidare inställas, dels ock att skogsvårdsstyrelser- nas tjänstemän och tillsyningsmän måtte efter därom hos vederbörande styrelse från bränslekommissionen gjord framställning ställas till kom- missionens förfogande, Häröver har domänstyrelsen denna dag avgivit infordrat utlåtande. Vid föredragning av detta ärende har Kungl. Maj:t, som funnit vad bränslekommissionen sålunda anfört vara med hänsyn till föreliggande förhållanden värt synnerligen allvarligt beaktande, härigenom velat an- moda Eder att söka i vad på Eder ankommer i så stor utsträckning som möjligt tillmötesgå bränslekommissionens nu gjorda framställning samt att i övrigt i förekommande fall biträda kommissionen och främja dess arbete för tillgodoseende av landets bränslebehov. Avlöning åt den personal, som genom Eder ställes till bränslekom: missionens förfogande, kommer givetvis att bestridas av kommissionen. Stockholm den 7 maj 1917. K. DAHLBERG. Axel Mörner.» Visserligen fortsattes de påbörjade kulturarbetena ännu någon tid; men att därefter planera nya skogsvårdsarbeten var otänkbart. Bränslekommissionen drog alla arbetskrafter till sig ej allenast genom betydligt förhöjda avlöningar utan även genom de till sina arbetare ut- delade större förmånerna bestående i flerdubbla bröd-, socker-, kaffe- och fläskransoner m. m. Förmåner som i dessa tider helt naturligt äga ett oskattbart värde för allmänheten. I denna konkurrens kunde den enskilde arbetsgivaren ej längre tävla. Det var endast i de långt avsides belägna skogarna, som den en- skilde skogsägaren kunde bedriva arbeten för skogsvård med där be- fintliga bofasta arbetare, vilka av olika orsaker ej ville lämna hemorten. GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 255 I enlighet med Jordbruksdepartementets skrivelse ställde skogsvårds- styrelsen sina tillsyningsmän till bränslekommissionens förfogande från tiden av mitten av juni månad till den 135 september. Efter denna tid har skogsvårdsstyrelsens arbeten bedrivits på för se- nare delen av året brukligt sätt, d. v. s. länsskogvaktarna hava lämnat råd och anvisningar rörande skogarnas vård och skötsel, lett utstämp- lingar, kontrollerat avverkningar m. m. . Under året har skogsvårdsstyrelsen beslutat att låta upprätta socken- kartor över länet i 1/20000 och har ingeniör Fredrik Widmark, som förut utfört liknande uppdrag inom Jämtlands län, anställts för verkstäl- lande härav. Arbetet är beräknat taga en tid av 4 högst 35 år. Under året hava följande sockenkartor upprättats: Hanebo, Ilsbo, Hög, Forssa, Torsåker och Ovansjö. Av vidstående tabeller framgår, vilka skogsarbeten styrelsen givit sina tjänstemän i uppdrag att verkställa ävensom de arbeten, som styrelsen ekonomiskt understött. Råd och anvisningar angående skogens skötsel. Kostnadsfria råd och anvisningar hava under år 1917 lämnats till mindre skogsägare först se- dan anmälan därom ingått tlll skogsvårdskommittéerna eller direkt till skogvaktaren. Bil. A. Råd och anvisningar hava lämnats till mindre skogsägare för en av- gift av 4 kr. pr dag i de fall, då biträde har sökts för vissa arbeten såsom utstämpling, utmärkning för gallring m. m. Bil. B. Skogskulturer, Angående skogskultur med bidrag av skogsvårdssty- relsen har styrelsen följt samma princip som under föregående ar. Enligt utfärdad kungörelse har den mindre skogsägaren fått kostnads- fritt biträde av skogsplantör under högst åtta dagar för vårkulturerna, skogsfröet till ett pris av 6 kr. pr kg. tall- och 2 kr. pr kg. granfrö, samt hälften av kostnaden för hyggesröjning och arbetet vid kulturerna, förutsatt att avverkningen ej stått i strid med bestämmelserna i $ I av skogslagen eller varit föremål för syn enligt $ 2 av skogslagen, vid vil- ken det utrönts, att skogen varit utsatt för vanskötsel. De större skogsägarna, vilka leda och utföra skogskulturerna själva, erhålla skogsfrö till nedsatt pris — tallfrö till 6 kr. pr kg och granfrö till 2 kr. pr kg — samt hälften av kostnaden för röjningen och kultur- arbetet, dock högst 1,000 kr. pr skogsägare. Kostnaden m. m. för sådana skogskulturer, vilka letts genom skogs- vårdsstyrelsens försorg å mindre skogsägares skogar framgår av Bil. C. och kostnaden m. m. å större skogsägares skogar, i den mån meddelan- den härom ingått till skogsvårdsstyrelsen, av Bil. D. 2506 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Till de s. k. mindre skogsägarna har skogsvårdsstyrelsen till kostna- derna för arbetets utförande vid rensning, sådd och plantering utgivit ett kontant belopprav 13,834 knog38 öre, senrBil:6; Övriga direkta kost- nader för skogsvårdsstyrelsen uppgå till 4,216 kr. 61 öre samt skillna- den av kostnader för fröet enligt salupris, till 3,681 kr. 60 öre. Den sammanlagda summan utgifter för skogskulturer å mindre skogsägares skogar uppgår sålunda till 21,732 kr. 59 öre. Detta motsvarar ett kon- tant bidrag av 27 kr. 78 öre pr hektar kultiverad skogsmark. Till mindre skogsägare äro 41,200 st. tallplantor och 7,600 st. gran- plantor kostnadsfritt utdelade. Till de större skogsägarna är för 1917 års kulturer utbetalat i bidrag sammanlagt 10,284 kr. o5 öre, se Bil. D. Av det enligt nämnda Bil. D utsådda fröet är 782,10 kg tall- och 238,80 kg granfrö försålt till ned- satt pris, d. v..s. O kr. pr kg tallkoch 2 kr. pr kg granfröj vÖOmskalls naden tages mellan saluvärdet å det här upptagna fröet och det därför erlagda priset, uppgår värdet å detsamma till 8,418 kr. Hela det bi- drag de större skogsägarna erhållit utgör sålunda sammanlagt 18,702 kr. 03 öre. Den kultiverade arealen å större skogsägares skogar uppgar enligt Bil. D. till 1,560,93 har. Detta motsvarar ett kontant bidrag av TICkt. 99- otevpt har. Till större skogsägare har utdelats 42,000 st. tall- och 17,400 st. gran- plantor. Å skogsvårdsstyrelsens för skogskulturer arrenderade skogar hava en del skogsvårdsarbeten utförts för en summa av 8 kr., Bil. E. Å skogar, där avverkning bedrivits i strid mot $ 1 av skogslagen, har styrelsen mot full ersättning såväl för frö som även skogsplantör, lämnat biträde vid utförandet av skogskulturerna. Å sådana skogar ha utsåtts 28 kg tallfrö och 12,75 kg granfrö å en areal av 85,61 bar, Bil. F. Dessutom har för besåning av liknande marker inköpts 84.4 kg tall- och 38,7 kg granfrö, som utsåtts genom ägarna själva. För sådd å stadsskogar har till salupris försålts 7,5 kg tall- och 1,5 kg granfrö, varöver inga kulturrapporter ingatt. Med anledning av de för varje år mer stegrade dagsverksprisen har skogsvårdsstyrelsen velat göra försök med bredsådd medan snön ännu ligger på de för ändamålet iordningställda hyggena. Skulle försöken visa sig motsvara förväntningarna är det givet att skogsfrösådderna här- igenom skulle förenklas i högst väsentlig grad till nytta för skogsåter- växten. Härför är använt 234 kg tallfrö och 72 kg granfrö, som kostnads- fritt utdelats till flera skogsägare och utsåtts under kontroll av sty- relsen. GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 250 Bredsädd är för en 20 å 30 år sedan utförd med gott resultat å ett större sammanhängande hygge inom Jämtlands län på gränsen till Hälsingland. Den är även använd på Grönbo kronopark i Västmanland å ett år 1914 av skogseld härjat område, där den visat i det hela gott resultat. ; Planteringsdagar för skolbarn. De barns antal som undervisats vid skogsplanteringarna, framgår av Bil. G. Kostnaden för det därvid an- vända fröet uppgår till 568:01 kr. Dessutom ha utplanterats 700 st. tallplantor och 1060 st. granplantor. Sammandrag av under år 1917 utförda skogskulturer. Av häröver upprättat sammandrag framgår att inom länet har under året skogskul- tiverats 2,468,24 har, Bil. H., varför arbetskostnaden utgjort 71,266: 27 kr. Kostnaden för fröet enligt saluvärde utgör 20,898:23 kr. Härtill har skogsvårdsstyrelsen bidragit med 318 st. skogsplantörsdagsverken för en sammanlagd kostnad av 3,108 kr. — kostnaderna för resorna oberäknade. Sammanlagda kulturkostnaden uppgår sålunda till 93,27 2: 50 kr. Härav har skogsvårdsstyrelsen bidragit med 41,010:065 kr. eller 16,62 kapr har. Bidrag till bäckrensningar och avdikningar av försumpade skogs- marker. Den stora brist på skogsarbetare, som varit rådande under de gångna 3 åren, och de i oroväckande grad stegrade arbetsprisen hava åstadkommit en betydlig inskränkning i dikningar och bäckrensningar. Kostnaderna för bäckrensningar och avdikningar å försumpade skogs- marker hava under året uppgått till: å mindre skogsägares skogar 12,851 kr., vartill ett bidrag utgått med 6,425: 57 kr., och å större skogsäga- res skogar 26,426:84 kr., med ett bidrag av 8,586:43 kr. Samman- lagda kostnaderna belöpa sig till respektive 39,277: 84 kr. och 15,012 kr. Bil. I. och J. i För utförande under år 1918 äro åa mindre skogsägares skogar genom styrelsens tjänstemän utstakade 33,129 meter diken för en sammanlagd beräknad kostnad av 23,623:92 kr. Kurser för undervisning i skogsvård. De kurser, som skogsvårdssty- relsen avhållit under föregående år ha måst inställas för året beroende på nu rådande kristid. Till bidrag för skogsundervisningen har skogsvårdsstyrelsen beviljat och utbetalt till vardera av Gästriklands, Bollnäs och Norra Hälsing- lands folkhögskolor 200 kronor. Dessutom hava 117 st. läroböcker i skogshushållning, utgivna av Föreningen för skogsvård i Norrland, ut- delats i nämnda skolor. För spridande av lämplig skogslitteratur har skogsvårdsstyrelsen pre- numererat på Skogsvårdsföreningens tidskrift »Skogen», av vilken 100 17. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. 258 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. st. exemplar spritts inom länet, 2,000 exemplar av Skogsvårdsförenin- gens folkskrifter samt 20 exemplar av Föreningens för Skogsvård i Norrland lärobok i skogsskötsel förutom en mängd mindre broschyrer i skogsvård. Skörden av barrträdskottar inom länet under år 1917 var mindre god, och ha endast 860,51 hl tall- och 44,60 hl grankottar inköpts. Kottarna voro i allmänhet mindre goda. Tablå över resultatet av fröklängningen framgår av Bil. K. Vid expeditionen hava under året behandlats 3,178 in- och utgående handlingar, varförutom expedierats hundratals cirkulärskrivelser, broschy- rer, böcker m. m., varvid ej brev fogats, samt en mångfald ärenden av mindre viktig art till länsskogvaktarna m. fl., vilka ej diarieförts. Skogsvårdsstyrelsens tjänste- och tillsyningsmän hava under året varit desamma som under föregående år, nämligen 1 länsjägmästare, 1 sekre- terare och ombudsman, 1 bokhållare och kassör, 1 skrivbiträde, 8 läns- skogvaktare och 1 länsskogvaktare anställd såsom verkmästare vid frö- klängningsanstalten, föreståndare vid plantskolan vid Sunnerstaholm, dik- ningsledare och underlärare vid skogsvårdskursen. Uppsikten över skogslagens efterlevnad. Under den tid som avverkningarna huvudsakligen påga, eller under vintern har skogsvårdsstyrelsens tjänstemän att framför annat kontrollera desamma. — Vid besöken i avverkningarna har befattningshavaren sig anbefallt att genom frivillig öfveenskommelse söka rätta mindre väl plan- lagda huggningar samt genom undervisning i rationell skogsavverkning söka förmå skogsägare och avverkare att handla därefter. I de flesta fall brukar såväl skogsägare som avverkare ställa sig den givna undervisningen till efterrättelse. WVarom icke, så inrappor- teras förhållandet till skogsvårdsstyrelsen, som har att söka bringa ord- ning däri. Vid sådana avverkningar, som på ett eller annat sätt strida emot la- gens anda och mening, eller i de fall att avverkningen handhaves av sådana män, som visat sig sakna förståelse för de råd och den under- visning som givas, eller där det visat sig fåfängt att söka komma till uppgörelse, 4 det, ratt sadan ej, halles, eller där man, anser, att den an. tagliga överenskommelsen skulle fordra en starkare säkerställning etc., begäres syn enligt $ 2 i skogslagen. Syner i enlighet med $ 2 av skogslagen. Skogsvårdsstyrelsen har hos Kungl. Maj:ts befallningshavande under år 1917 begärt syn på 17 st. skogar inom olika delar av länet. Å 5 st. av dessa har avverknings- GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 259 förbud utverkats, och 2 st. blivit föremål för rättegång. Samtliga dessa syner äro handlagda. Rättegångar äro, som nämnt, anhängiggjorda i 2 fall. Förbindelser, avsedda att på frivillighetens väg betrygga erforderliga skogsåterväxtåtgärder, hava utfärdats i 1 fall. Besiktningar .å hyggesrensningar och skogskulturer. Till följd av upp- rättade överenskommelser och förbindelser hava de hyggesrensningar, som skulle vara verkställda under året, synats av länsskogvaktarna. I stort sett, måste erkännas, att skogsägarna fullgöra sina skyldigheter oklanderligt. Visserligen förekomma ställen, där rensningen är ofull- komlig, men så händer också på ett och annat ställe, att rensningen är allt för väl utförd. Båda dessa förhållanden torde utan gensägelse få tillskrivas en mycket stor okunnighet ej blott om skogsvård i all- mänhet, utan framför allt om skogsträdens enklaste livsbetingelser. Skogsvårdsstyrelsens finanser. Vid avslutandet av skogsvårdsstyrel- sens räkenskaper framgar, att till styrelsens förfogande har ingått under året genom skogsvårdsavgifter 108,720:28 kr. och genom riksdagens anslag 2,300 kr., samt andel av 1916 års reserverade anslag 2,680 kr. Styrelsens samtliga inkomster och kassabehållning uppgå till 165,716: 05 kr. ' Utgifterna belöpa sig till 145,361:66 kr., vadan ett överskott till Ar ÖRS AV 20,354330 kr uppstår: 4 De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel står helt naturligt i inti- maste förhållande till de arbeten, som uträttas i skogarna i skogsvår- dande riktning samt i vissa delar i direkt förhållande till de klimatolo- giska förhållandena under året, framförallt under våren. Vid en granskning av de under året utgjorda arbetena för skogsvår- den skulle man nog vara böjd att påstå, att under år 1917 sådana ar- beten utgjorts i en betydligt mindre grad än under de närmast före- gående. Men rätta förhållandet torde vara att de för skogsvård utgjorda arbetena äro betydligt mera ensidigt utförda under 1917 än under något föregående år. Orsaken härtill har varit det under året stegrade be- hovet av brännved. För att tillgodose detta inrättades bränslekommissionen, vilken började sitt arbete i härvarande län ungefär i början av juni månad. Bränslekommissionen hade till uppgift att förskaffa så mycket ved som möjligt. För detta ändamål lades beslag på de utefter järnvä- garna och större vattendragen förekommande skogarna i vidsträckt ut- sträckning. | Å dessa områden igångsattes en gallring av skogarna nedifrån vil- 200 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1017. ken kunde utsträckas till tall om 3 m. x 15 cm och gran om 3 m x TORG. Dessa gallringar skulle enligt uppgift utföras i enlighet med skogsvår- dens syften. För att utföra detta uppdrag indelades länet i 15 distrikt. Såsom chef för ett distrikt anställdes i allmänhet en jägmästare eller forstmästare. Under distriktscheferna anställdes avdelningschefer och arbetsledare. Genom de rikliga medel som genom statsmakterna ställdes till bränsle- kommisionens förfogande drog denne inom kort snart sagt allt arbets- dugligt manskap till sitt arbete. Detta underlättades i ännu högre grad genom de stora fördelar av förhöjda ransoner av såväl bröd, socker, kaffe, m. m., som bränslekommissionen kunde förskaffa sina arbetare genom folkhushållningskommissionen. Följden härav blev nästan en flykt från andra arbeten och stark tillströmning till bränslekommissionens. = Att detta åter: i sin mån skulle inverka på övriga skogsvårdsarbeten är ju givet. Dikningar såväl som byggesrensningar och höstplanteringar m. fl. ar- beten ledo i avsevärd grad därpå. Härom hade dock ej varit så myc- ket att säga, om bränslekommissionen kunnat följa sin uppgift att ut- föra sina arbeten i enlighet med skogsvårdens fordringar. Men så blev tyvärr ej förhållandet. Med undantag av de få ledarna, som voro skogligt utbildade, utgjordes bränslekommissionens arbetare till avse- värd del av personer fullkomligt okunniga om de enklaste begrepp om skogsvård. Visserligen inrättades 14 dagars kurser vid skogsskolorna för bibrin- gande av insikt i gallringar åt blivande utmärkare och förmän, varom ej annat än gott är att säga. Vid skogsarbeten fordras emellertid åt- skilligt mera än endast en ytlig kunskap i facket. En inneboende känsla av ordning och ansvar karaktäriserar framför allt den verkligt pålitlige och duglige skogsmannen. Det visar sig också över allt inom skogsvården, att där dessa egen- skaper fattas, där blir resultatet mindre gott. Och det är ju givet att bland den stora mängd människor, som bränslekommissionen använde, funnos åtskilliga som dels ej förstodo arbetets skogsvårdande vikt, dels av andra lätt förklarliga orsaker ej iakttogo den ordning som erford- rades. På de ställen där goda förmän och arbetare kunnat anskaffas har arbetet i det hela varit gott, men där förmän och arbetare ej för- stått sin sak eller vad av dem fordrades har arbetet stått i förhållande därtill. GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 201 Frågar man sig därföre efter orsakerna till att bränslekommissionen i mångt och mycket icke lyckats fullfölja sina strävanden för skogsvår- dens höjande, måste man söka dem i de oerhörda svårigheterna, som den hade att bekämpa vid realiserandet av den uppgift, som varit den förelagd. Cheferna ha varit så strängt upptagna med expeditionsgöromål, att den tid de kunnat ägna åt kontroll av utmärkningar och huggningar blivit den minsta möjliga. Kontrollresorna hava naturligtvis till ytter- lighet försvårats genom de stora distrikten. Och då man betänker att varje distrikt varit uppdelat i 135 å 20 st. avdelningslag och dessa åter i minst lika många eller flera huggarelag, ofta förlagda långt emellan varandra, kanhända flera mil emellan det första och sista, bör ingen förvånas om det hela brustit i åtskilliga stycken. Det är framför allt den mindre skogsägarens skogar som hårdast drab- bats härav. Också ha många klagomål över bränslekommissionens åt- göranden inkommit till skogsvårdsstyrelsen från sådana skogsägare. Så långt det varit möjligt har styrelsens tjänstemän sökt rätta till de gjorda misstagen. Bränslekommissionens avverkningar ha också avsevärt upptagit styrelsens tillsyningsmäns tid. På bolagets skogar är förhållandet i allmänhet det motsatta. Bolagen ha nämligen mestadels genom sitt eget folk verkställt och ombesörjt såväl utmärkningarna som huggningarna. Dessa arbeten äro därför på sådana skogar utförda med all den omtanke, som brukar känne- teckna deras skogsvårdsarbete. Men då dessa arbeten skulle hava blivit utförda även om 'bränslekommissionen ej inrättats kan således förtjänsten av det goda utförandet ej tillräknas bränslekommissionen. En sak har dock bränslekommissionen vunnit nämligen att hava an- skaffat ved i stora kvantiteter. | Den under senare delen av april och maj månader inträffande starka solvärmen åtföljd av kalla nätter förorsakade uppfrysning av plantor i stor utsträckning. Styrelsens plantskolor, som förut ej i nämnvärd grad hemsökts därav, med undantag av år 1916, led under våren rätt stora förluster i ettåriga plantor. Sedan plantskolorna besåtts på våren blev uppgången mycket god. Under den ihållande torkan utvecklades de nyuppkomna plantorna synnerligen klent. Det visade sig också att plantorna voro försedda med fröhylsa så sent som strax innan snön kom. Liknande iakttagelser gjordes också på flera nysådda hyggen i sko- garna. Utstämplingarna för avverkning under vintern 1917—1918 blevo hu- SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 017: 202 vudsakligen till följd av kristidens verkningar inom olika områden be- tydligt reducerade. Skogseldar hava ej härjat skogarna under år 1917. Gävle den 23: april Ig18. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Edward Rettig. Carl Ahlman. Undertecknade, utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Gävleborgs län räkenskaper och förvaltning under år 1917, få härmed avgiva följande Revisionsberättelse. Beträffande tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter hänvisas till i styrelseberättelsen intagna sifferuppgifter, vilkas riktighet vitsordas. Byggnader och inventarier äro brandförsäkrade till skäliga belopp. Styrelsens protokoll, räkenskaper med tillhörande verifikationer samt inneliggande kassa äro av oss genomgångna, och då allt därvid befun. nits i god ordning, tillstyrka vi full ansvarsfrihet för 1917 års förvaltning. Skogsvårdsstyrelsens pensionskassas räkenskaper hava även av oss granskats och befunnits utan anmärkning. Gävle den 28 maj 1918. Gerdt Zimmerman Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. And. Hilding. Agathon Westman. Av Gävleborgs läns landsting utsedd Av Gävleborgs läns hushållningssällskaps revisor. förvaltningsutskott utsedd revisor. BILAGOR. 264 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Bil. A. Sammandrag av länsskogvaktarnas rapporter över under år 1917 besökta skogar i och för kostnadsfri undervisning i skogsskötsel åt mindre skogsägare. SL ONCER eh Se | Använda Anteckningar skogar | dagar Öster Fernebo ......... I fen must: B. SNOFSAKETS ass Rose 2 KT LTSE BE SIR ÖVADS] OPEC EEE ERS 6 Ior INONSET But 3 sto RIEINest JäEDO GRS rr arr å a SR a F 2 TESS CA FÖR RT KI StaEBI ISS 1 = DIN SE SRS OR EE NE RA I I JAS CA OCKkelb Oe SE S S I st. B; I st. R, I st. ATB, 2 SCEBICOeRe TsSti Bed CK Flamränge scks....cssess 3 3 TSSERAST20St BB SO CR a FEM MER je Age 3 3 20SE FAT SEB) I ost RIS KE BLAD ED OL see AEA Z 6 öst AJ 2 ist R, I st. A & B- 2-stöbkeske TLÖSE SBI OR BOLD aSKEE NES SR 20 16 Test. RR AA st. Ro EIBIIICSK AA SN öBIRSESEN PYSEIEKG 5 St AR OS REPNSjÖT a fork EEE I I (6) 20st, Ri I ust: AVIS TSEORNIE +) SVSERRINaG 78 1 IL RR Se ERAN FÄRRE 5 5 ASTRA st. Bi rvist:oke ÖVANAKEL AT oh, don 5 Zl SUStaN) Kost UTBTISE Ba rost BYS JÄDDTA Nog re 29 29 TO Sta ÅA, 23 st. B, 14.:St. KR, 2StöoRKSOlsStane 2Ste | UDderSVikg. mood s se 3 3 SUSt FAR 2. St pBN Ste UR ASA 0 JCEES ÖN EE södern nde al 22 20 T3Ust ÅA, IS sti Ba 14; sti Ry stök PeSEae Färila Aase. af bg FI 9 Västa Ad St. Bad5 Styr Rol 2gsto KÖRS USE 2EStYe0 | UD ELSK OR ts sg TN ed I I LASER: Bjurakens. sc. | I I TSE RA | IBJOLS SA TSE S öre ta I I I st. A | lfättendal Wste en I | I | KAS AR. | BET2 SJÖN TEN E ER ek ödets g (6) |UESt. AA I Sty By SSR. Flassela tok de le Mil | I I TYÄSETANG Summa | 154 | I35'/- | Bokstävernas betydelse. A = Råd och anvisning om Avverkningars förläggande. BB D:o » Beståndsvård i allmänhet. K = D:o >» Kulturers utförande. RN= D:o > Rensningshuggning av hyggen. T= D:o » Avdikning och bäckrensning. TE D:o > Utstämpling. GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 265 Bil. B. Sammandrag av under år 1917 genom länsskogvaktarna lämnade »råd och upplysningar angående skogens skötsel efter förut avgiven rekvisition. | SHOCK eh = SEvsnAa NNTECENIN PR Ar skogar | dagar ; | RA fd VRGOEN I bn nt OA oe tr KR on and Öster Fernebo: ...wssn 3 4älenli Lost: AysenstiBs | | KÄRSINdAr oo oo sees så I I Frst ot MIGLSAKET [let ooodavssbe 2 4 2St MICIVANSJÖ sr or oooei stones 2 2 2S SGT] SVETS ARENA SEN I 2 Fösta TTO VR ock I 2 Fust: Å Ockelbo oats TE KÖL TÖSEASANSEB ÖNS Flamnange söta ossmndas 3 7 TSE UBS TESEN, AIisE A&B SYKOPN Str Soda 5 [2 4 st. U, I st. A & B. JOEL 010) br SK S 13 Or sti Ujanist. Al Bro strB. Sö Ki Bollnäs Cafe cs 3 25/3 ER SEPA StERA SED CTS ssk ars ssrslade 0 I LT ISESA STÖTA rer as age Höprs I 3 Tr STSELL FET Sj ÖR AN osar se os sen I 7 TSE ITE ARS a SS BRA PFS SS 2 5 ZaStul WEST DTAS sine Je I I TÖSE RU | Undersvik ............... | I T st A&B. EES Ok sä bon dd bone I I TISta AA Jes gt k RIE 2 SER DANSEN 2 5 I ist ASEnasE TU: Iäfrisdalt ANG oto 33 205/9- 1:25 (St, ATS -St, Roe SkibArnstatl BGksbön oss a kon ök 3 13/5 | Orst; Av IrStt RS ISmste | INGtAn ger ooo sliass sasse I Töfor) mast [EHOESSA sdelisone I I I st. IFEIelsingtuna: "ss... sscs5. 2 2 TSE FÄSTES KRO SSKAN I beg ed oa I I I Styli EB 1310) NARE SEA 6 8 4 st UnistATRSRR | Elarmanper ög. 3) 2 for I SKISte Ut | Maten dalg 2 LR (YE 53/41 TGS ND | | BETSSJOTE St as RTA Ar 8 [I 45 AN gUSE IBynikesta Ut | 210) og Aeon SR Lr I I INSBO Summa 125 164 Bokstävernas betydelse: A = Råd och anvisning om Avverkningars förläggande BE D:o Beståndsvård i allmänhet. LG D:o >» Kulturers utförande R = D:o > Rensningshuggning av hyggen. vi D:o >» Avdikning och bäckrensning. U= D:o » Utstämpling. ig H 2606 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. 4 i Bu. (& Antal s | förrätt- | Använda plantor Använt frö i kg” | Areal STOLCLK eh ; nIings- | | 5 dagar | tall | ugran | tall FANS har | | I | i ELe Ge STUN Cl sg oro ne Rdr BO leser ARA EE | I | = | == 0,60 | 0,30 NILIOTSKCE oosd Lä vå see bys sälen eler sees SS js | 14 | = | = 13,30 6,10 OVAN SJÖ bes nde rr R SN Ae SER | 8 | a nn RC RE || a SE NFS Se RRNNR SN HIERTA RN NE INNE be, 45 = =E [SJ arb Ok LERA RN NS SAR AROS SIE AR SSR LES NE SR £,201 10 HERON IA 5 GTI (ESA RE ARR SER EAT va (RT TED TD YIN RR SG | = | är 1,50 | 1,50 | (ckelböl 4. SEA doses 4) OL fl 1 TR | FIAMTAN GC cs besten sele skjer er | 3 | Er | = 1,55 | 1,55 FOTAR RT SR AON NOR SRSNE NRA EE ET ER 2,10 | [SE TATL EDO kn År Ra a a AAA Sd SR ETOR. |l. 75300 — 4.320 | 4,30 INB OT AS rote senses nde rs NANE GEN | 20 AR = I I,30 5:70 I Norrala ÅS SpBo SNR pss osNs odat dan Rab tsn | (RY KT fer ALS LE SE 6,80 | 3,80 17 | RE ETTS] ÖJ Noris bf Nere se sis tee rs ale te fe als) | J | 7 Te | 4530 2,20 6 | BEROR area teelsj ls öron nella les else senila Änkinlel | 18,5 | = | = | I2,00 6,30 26 [FANER seneste hinna erseld en rs TA 18 = EE 17,60 7:60 35 |G ÖSK a NA SAS ARAR SE br sr BYS IN elake TIS JES RR | Skur 3,80 0,90 | 6 IRAS DE SN IR mr Bk ar as er Sn OST 44.5 | 16,000 | :6,000-|]- 24,60: | = Hälso RA |(ETn EO jak SSA NS SS jer ER LS AM SAN SG 69 | = Dl. ri Al ASRNNESBACS 106 IB ATIlarN säd suktr den GERE ar orga 92 — I 59,30 28,80 | 182 18 JU S CL a LNRENA NR oe o BE a Ät ARE el STAN ARE ES EN 21,05 11,90 66 [IRENE 0 STOOR msec FARK AR AN SENS 14 RN AN 7.60 | 3500 24 [IBS Sod rö HO RS SER EIS RASAR AG 338 I SS oh 0) 2040 Or 54 METAN SERA dör pA od KS sea GEIR | (TN I a SS [as UJ ELEJaN SS Sr Sa GS SRS ER NR SBR ERA Så Aa | I —& "| = 0- ONES WHOTSSA VINGAR see SERER te Rare SEE age sele | 9,5 —=1 ÖAR) 23900 ärar 11 |UETO SR Re a AS SS rr 4 = da fr 0 RON 3 JU EEC TI AINA peka a NS aff sa äskar ASEA I 2,000 -— NR — AB ET2 5) ÖV dd Re ror rf RN IAN ESA ERE 10 13,000 — 5,20 | 0,40 10 JE (KTL AT PD las CER NK 6 sa ehe ses le Sa STASIS RE Tis — T/soo NERON I Summal| 518 41,200 7,600 | 325,37 | 171,16 | 782 / 1 GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. illda skogskulturer, varför bidrag utbetalats — s. k. mindre skogsägare, ' Kilowvsit nia de Möre fiöDagsverken 267 Bidragets Hr plantering frösådd röjning Summa storlek ans | hjone | Summa | Kr. öre Kr. öre Kr. öre INS öre Kr. öre fr | | ME ET 3 S — — 2 -- SING 32 | 50 16 |25 70 as MISS so 571 751 6 038 75) 1 310-1188 56 35 91 = Alme TO2115)50 536 |50 268 |25 141 D2O oh STI — = 2,100 | 50 494 501 2,595 |— 1,297 | 501 120 6 | 26 -- — 138 |— 13 er I5I |— 75-ASO eo 12 32 = — 120 |— I3 20 133: |.20 66 60 fir 2 42 — - 180 |— 32 — 212 |— 106" |— 12.3 5 20 = = 68 | y5 Fare 68 175 34 138 65 34:35 99.5 85 = 386 50 2000 491 |50 245 |75 | 94 55 149 126 = 499 |- 6258 1 31211) 50 150,5 Mi5ss ll 226 a ÖOSS INS 6 öl ROT NS 545 |89 | 73 63 | 136 — | — 390 |-— -- — 39001 195 |— | 44 22 66 — -—- 212 |— — [= 202 106 |— 114 55 169 AA 567 |50 NN 567 |50 283 |75 förs | 121 ! 38,5 = — 250: 1250 12 — 1,270 |25 635 |I ET 6 42 58 — — 248 |— — -— 248 |— 12 — 308,5 266 574,5 338 47) —1,707 26 16 |— 2,061- | 7 1,030 | 87 420,5 | 61 | 1,032 EE EN TS KO rn amd lc 2,187 |38 221 1200 1,421 = — 5,416 197 = a 5,416 |97 2,708 149 98,5 133.s3 532 EG =S 2,464 | — 26 - 2,490 — 1.245 a HD, | 56 160 — — JR SN y 708 3840 265,5 1221-3876 = — | - 1,837 |24 49 vi Töködedäta2tla (938 193] 64 TS | 79 = = 190 |— 82 — 272 |—| 136 |—] 6 | 2 8 = |I— SE 207 (2-0 frn 30 |50 54 ,.s 250325 = BES SN | 2 OO [re 528 |75| 264 |38/ 4 10 24 — —| 36 150 95.4 FF 179 150] 89 175 2 St i SRS I fr FRAS 19 | 50] 9 |75 52,5 | Ae 93.3 sifon ET SN STAN = 336 |—| 168 |—]| = 72] 7 ns | öl 19 [50 RN sar 19 | 50 9 175 | | | | | 13,834 |38 | - Mäns 3,279/,.1.6;503""/,o| 751 ö7i25,052 97) 15203 70 | 27,068 |64 +208 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Bil. D. Sammandrag av under år 1917 av 8 Använda Använt frö 3930RM25908 — | — — | I | I | | ArrendesköOpgAr . .dessredsient Se SE RE ÄR 8 — öl | | | | | I | | I | I | Verkställda 'av äg. själva: | | | | | | | större skogsägare......| 42,000/17,400] 782,10/238,80/1,560| 93 | 12,678,08| 41,407 13||10,284/05 I I | I Ås I | I I | v298 i | | Summa 36,900 25,100)1,181,70 442,45|2,468| 24|22,569300| 71,266|27|24,126|43 C) skolbarn. GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 2 TENN Sammandrag av avsynade dikningsföretag, varför bidrag utbetalats år 1917 åt s. k. mindre skogsägare. EN 4 Bäckrensning Nydikning Totala Pidragets OC IR Gr längd Kostnad langd Kostnad I kostnaden storlek RER fe öre RE KT: lörel Jr: öre) Kr. lörel IfÖster Fernebo, mc. — = NA 235 119 62 119 | 62 59 | $1/ FIedesundar. -.cchessto = = || 133701) 109750 I TFjOÖISA 545 | 90 MÅRSTO da ke Sok ana sen 428 300 1021. 2,0807 [I IFOD5S] TAN T.021 |E6 960 | 58 MLOrSAKER NER ogieoc acer es — — |—=1 3, 774 27454 I ork25ABAN) 7 242 AO ETT ee BASSE SER RSA 179 110 | 90 328 203 | 60 314 | 50 157 | 25 BRKElbö! si. rod Isis -— — |— 467 198 | 55 198 | 55 99 | 28 Sao SR SRA VERA — - 526 230 | 78 230 7ö TIS 130 BÖlDNAS BA so rbdgssd odon — —- — 240 53 46 53 | 46 26 | 73 LEAN VD UTSES BESS ST REA = -- 599 209 | 55 269 | 55 134 | 78 SYTT 2 RA EE nen 260 156 |—]| 2,171 | 1,3481| 87 | 1,504 | 87 752 | 44 ÖVANAKER + vcslane sklsschoste = lö 210 72 105 72 105 30 | 03 [ROOS AR Se AE 1,545 454 45 FF FT 454 45 227 23 FEGT BTR AR Era RER RAA 320 ROOS 1,118 380 | 80 540 | 80 270 | 40 TREES Rs SRA ES TORA NE 518 | 199143) "2,490-1 15573 | 18] T,772|O1] 886131 Fjusdalbe oss rd S10 h 505-164 102 84 39 590 153] 29527 SES Ia FASEN 0 ==] 1340"). AON STRANGE GG NIGEL DOES oso cc saa = - 300 193 | 50 193:1:50 96 | 75 fälten dal? GUI. — — |—) 660 | 265162] 265162] 132182 IBET0 SOSSAR anslår Adra = la 698 228197) 228197! 114149 | | [BETA SS el ee od ==] 5261 430] 71-430 [7] 215 1136 Summa | 4,060 |1,892 |44 | 18,177 |10,958 | 56 | 12,851|— | 6,425 | 57 272 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. ISA Na Sammandrag av avsynade dikningsföretag, varför bidrag utbetalats år 1917 åt s. k. större skogsägare. I Bäckrensning = | Nydikning | Total Bidragets SKONCakrenn ned | Kostnad | längd Kostnad kostnad storlek | vimeter ; AT nr zz = - TES | | Re öre] I Kr. lörel Kr. l|lörel Kr. löre Fa TORSA Ken en Ae AAA ML oo =— |I—' 4,706 | 2,0391 46 | 2,0391 461 1,295|/60 | ÖVANSJÖL = Loose file ag = — |— 1,945 | 1,080/ 09 | 1,080/ 09 540 05 | 13 ÖVNO Ago eko - — | 1,621 | -2,629| 12 | 2,629| 12] 1,314] 56 | I3O UT ASKAN EUR 2,983 | 1,006 |45 515 17440 1,180| 85 590! 43 | NCO pr a RR ra SG NORA 1,010 | 131 130] 5,938 | 2,4961 221 2,6271 52 335/ 02 EO Se rede I FSA 6,564 | 2,259 | 44 | 8,035 | 3,956144 | 6,215) 88 | TLAS 29 [EAT DIR eb After SE - — =! I,230 615 — 615] 307) 50 Färila FORNA 10,7067 1,779 |— | 5,287 | 1,7991 07 | 3,578| 67 623 79 IEyuS dal 1,152 502: |:20 3,049| 1,550/ — | 2,052/ 28 718 46 | NEN (OA bbora BORASANNS ARE 4,004 250 VE 20545) 15122 ns 2,047| 86 835/ 68 | | BjUra ker Ae 4,303 | STI. 3) 986 A2TKLOGN IL252 3 616) 18 |ö Bergsjö kodas |oo— ER 1,666 527| 74 527) 74 263] 87 | Summa | 30,722 | 7,415 49 | 344583 | 19,011] 35 | 26,426 84 | 3,586/ 43 IEA KIN JAG Tablå över fröklängningsanstaltens verksamhet år 1917. Fröklängning. Debet: Inventarium från år 191060: FAO Ear ER SANSAT NN Se NAR R BeaeR 4 Rd Jar” 0 00 BUR er TEN RI 0:3 7,05 hl Inköpt under året: ALEC NINGAR EN ers Ser ert a ELLA rk Sån 2 5 0 bros SA RER AR EON I GRETE LAN ROR RR 860,51 » (TANK OTEL Eh RAA Rs sr OR Jas RENA BN RA BALI on be NRA INR 44,60 >» Summa 1,842,16 hl. Kredit: Utklängt under året: IDEN UU SO Rea D mr os be Re LR SR KAR 0, fe Tre. LE BURRE TNA USA ON Ö347,05HOL Inventarium till år 1913: ARD OT ASA RASET L TEN ra SE RSS N EN BE SY (PANSAR SKR ARMARNA le 860,51 >» (GENE Ob s5r 0 AA LR SAR RR BR SO Fr KO SER NIAN ORSA 44,60 » Summa 1,842,16 hl. | UN RR Far pe 4 ÖN md Skr nd GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. / 273 Skogsfrö. Debet : Inventarium från år 1916: FIESE Ern SEEDA Se rea IN BIS Aa 2,533,I19 30 Inköpt under året: BERT EO be RN a 3 TA NA RRNRRREE NE a on a og AE RAA EES TAR 1,580,00 Utklängt under året: | ELLE nen SSR KRSTRNNEE er So SEE REAR NA 0 köpte la Mr pla 676,00 3 Kredit : Under år 1917 bortskänkt skogsfrö: Till bredsådd: TELNR ROS NAS EE See RR FANSEN par 234,00 kg LSTPEDI Rn. OA Ur SRA n KRT NANNE 2 72,00 >» Enl. bil. G. (skolsådden): TIL? PS SENSE es ARR AS AEA 3I:23 så ETERN SARA on RR a oas dök smak don AL MES 19,74 > 356,97 kg Försålt skogsfrö till ett pris av 6 kr. pr kg tallfrö och 2 kr. pr kg. granfrö: Enl. .rekvisition: tallfföÖ s..coccs... 983,30 kg gran förs. cons 380,90 > 1,364,20 kg Enl. bil. C. (mindre skogsägare): Fa llfrörere. ons. 325,37 K& BEANIFÖR fräst ed 171516: 9 200,53” ri SG a Försålt skogsfrö till ett pris av 16 kr. pr kg. tallfrö och 4,5 kr. pr kg granfrö: Rn rekvisinon: tallfrö ........... 91,9 kg SFARTFÖRS. sco. 2 LAOS 132,10 kg Enl. bil. F. (mindre skogsägare, Adda Ask) taFÖL scn 28,00 kg granfrö.......... + KÖRS 40,75 kg SEN Utsått i plantskolan: TDLLITKE mor UR BIF AE INSE SER SRA KNVARRRNNN NEAR tt 32,00 kg KET AR TOG SERA NEN eds arpa tran oas oo MEESE 17,00 > 49,00 > Använt till analyser: TESTING Ao de Ra ae NAN SA RS BRA La er le AL 5,50 > 2,445,05 kg. Inventarium till år 1918: TTT IIS sr ALA SEE NS SER NISSE KL 1,47 7489 kg ; (FTREST I ie RS ESR ASPEN ASS Pg EAA :1,168,99 > — 2,646,88 kg Summa -5,091,93 kg. 18. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. 274 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I O17. Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelses inkomster och utgifter Kassabehållning den 1 år 1917. Inkomster: januari 1917: Innestående å depositionsräkning i A.-Bol. Stock- holms Handelsbank D:o åa giroräkning i D:o Kontant i styrelsens kassa verksamhet Skogsvårdsavgifter ASSR SN SA a AN? Sör EA SR ANPASSA OT RE 6,308 Så ESR ND SR Mår RR AN Za SA Andel av statens anslag till skogsvårdsstyrelsernas SET SR PN ARE FIRAR OR SR AE RR NES RAR 2,300: RA RR er sr oket a SERA SN ARME, 108,720: Andel av 1916 års reserverade skogsvårdsavgifter = 2,680: Återburna avlöningar från länsskogvaktarna för den tid de varit anställda 1 Bränslekommissionens 20, MMA OR TJEDITS Väg set rskr dr NS NR Är et a ofte ANSE RTR AR ÄRA GAR 4NO20:O Återbetalda, för högt debiterade anläggningsavgifter TÖTGEEG TE LOT RA HE sr Svin Avser h ns NEN FANLN JEE. ln ATL 15: — Kikvid för försalda böCkerttt.. se ses SRA Öje Fyra sön Lokal att vet Dyr oss es 200: — ikvid för försäld;3atkläne dö kott).-GAee ee SE Oo D:o >» utklängning av frösåät rekvirent. .......... 434: — TErkvid föremballaSe0 öde sed. s dd AAA RS Afrenden för jord, vidi, Skoghenm-.. sy. men [23050 D:o NEO SS ta FAT ENE REST ASA LA tes 168: 68 Flyrartor lägenhet, vid Skoghen dömts od usissssnu NG DIOR d:0 30 Std SATA SNITT SA FE SN TE RSVACEFOTESR OC STEOE ramsa andar SAR Sea ass ar I11,201: 65 D:o >» biträde av länsjägmästaren och länsskog- VU FAT ANNE SE SR SN Ra NET 6 FD vn SER AE RER SR DR 060:— Äterbetalt, plantörsarvode, ...<.4....eis ata AASE Återbetalda rättegångs- & synekostnader.................. 252 TS 1001 [Ul B 0 FE bal GH ON EOR BA. SAR RN BS ARR AASE Se beses Aa) SR AR MEET BJAFDINA 136,001: 23 KTONOR 10,5 JK ÖOS Utgifter: [INKÖ PIE VARTIV Sn tATTS Te Lee SSM RAA reR Re a AA 1,208: 72 [ASS Ö TOT 2 AIR nd AN NR RA SE a a tad JRR SUPTOLEN Fe Se OS At AAA Seg Er SR a aga 7,808: 77 IDO INES bynEIS ETS NS AR DANE TONGA STEL SAR 389: 10 ID: OMtILNSko gsvardskommittcCerna year 48: — REVISTONSKOS AAC ENE see ses es Ur arr AE se stores NOMENSS Div. omkostnader såsom frakter, telefonavgifter, an- nonsering, tryck, prenumeration å skogsvårds- tidskrifter, brandförsäkring, hyra, värme, lyse, SKILVInN ATEA En Sm as ae ESS ERA NE 5,985: 75 Transport 46,793: 92 GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Transport NIKKOR AN KOLArStS + SPACIENASAREAN SR OrSIESVA (API £r4R0 ”EIRPSSNNNA Brandförsäkring av kottar och frön mimvask...... Fröklängningsarbeten, reparation och underhåll av fröklängningsanstalten, frakter Mm; M.ssoososss.... Kostnad för elektrisk belysningsanläggning i: fröklängningsanstalten ...gokaldonid.... 427350 FIROEREDA I gel tt pt INSATT EG Nrcsrkrrsa 1,02 72 FItARGENE SAST A CAME IIS ET VA 102204 las KO lans ERT Np ÅR NR lb a sr RR DS BlertnanetrakOphel: $yfosssioosss kni aselk ack gra irnsrerörer ret D:o Stagården: reparationer......... 3,352:108 dikningsarbeten ... 2,405: 80 JOEGDERKEt, tool. 1,4 85: SI Arrendeskogarna Bör La SE OR NnSNR UETSOTN SEN TEN Va OL Ear = TREE BASAR It a re D 1 ETEN a AON ad AT pre REAR 1 BN ERE IRAN SNES Ar I BIND CA HERO pPRAVITELLÖPASAIDS oc oss ses HIT sees rt LETAR Kostnad för skogsvårdskurs i Övansjö ................ D:o för ved och mat m. m. till skogsvårdskur- Sen WaSta sand NT Les ata sons ved oss SEN Inköp av läroböcker i skogsvård, folk- och tid- SA RR SR må ra Sa ER SPN SR Ned of än 2 gp R do NAS Anslag till Gästriklands, Norra Helsinglandsss Omar borgs läns folkhögskolor NSL a be rs krsjesok efj Sr SERA Bidrag för skogskulturer till: ER CIreNIS KO pj52 SALE k a klent bal n kn nd debde frn siernns BS större 304 10 ARA barns ANDRA SKA Bidrag för bäckrensningar och avdikningar till: MOR (ITENSKO OSAPAC «oc sco oa sover rdr iF ÖVRE HT större FÖ därest ERE . 8,586:43 IRGTHES Sa ran OCIHY SYNCE osssrounyssdsn överse een sen ok SEERS ER SAS SUIT EDEN KOL Sann rr EK SES BRASS BRA Ar Äta SKO OSVAndSAVSIEStAxEIIN ci 3ed ot oso kass Assn AS SER REN STORSRISSANNEESA se sugs o ocean nen petäsgad FSS Kassabehållning den 31 december 1917: Innestående å giroräkning i A.-Bol. Stockholms Han- FIEF HE n Le es ERER- AS BASSE SR ORSA SRS NL de A0rTOS: 02 4,010: Od FONT T,047: 55 600: — 18,491: 99 I10,284: 05 I5,220132 Be SES 20-35 Kronor 165,716: 2:70 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning den 31 december 1917. Tillgångar: Kontanta medel: Innestående å giroräkning 1 A.-Bol. Stockholms Handelsbank I 5, 2284 32 Kontant" 1 styrelsens kkassa kr bee BeeeNes neon 5.125: 57 7”'20,354: 39 Inventarier å expeditionen, å Stagården samt hos TÄTLSSKO SV TKU ed older ale lå el ARNES SSB EA era See FÖRAS HrÖklängningsanstalten = jus s MAL ar dd sedel sad 9,000: — Inventarier: IKGFOL Asse e ses Seek AR RS SNSERS AR SN SN SANNA TONOEKO:2 (FORESRUS VIC TG: O fbe Nosa a SERA SRA AR AS RAR PAR SE ALA Aloe TFFOtbbu SA vad ICO 4 EE SERA ao ga bed re ANAR SELL IS DINA IRAN 400: — TLänsskogvaktarebostället (SIE SEN) re 13,000: — Hemmanet Stagården med byggnader. .................... I 1,000: — Fordringar för förskotterade synekostnader ........... 159: 45 Innelhö gande: förrad. av; KOtfall ososmsys ske e hd 5, 70482 inneliggande törtad avs cokes tu. nan 150: — 1 0) RE RA ASA 3 sl ereg MAIS a 28,906: 70 D:o färdiga sockenkartor samt materialier för d:0o... 3,398:66 84,478: 82 KTONOL (1OA;03 He ap itallehallnngs te TO me rr a Aa Kronor 104,833: 21 (Fävletden ej snrnapul age. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Edward Rettig Oo Carl Ahman. Skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands läns landstings- område berättelse för år 1917. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och personal. Någon förändring 1 skogsvårdsstyrelsens sammansättning har icke in- trätt under berättelseåret. Vad personalen angår, ha såväl biträdande länsjägmästaren Arne Ryd- beck som forstmästaren C. O. Hérnod erhållit sökt avsked, den förre från den 15 februari för att gå i tjänst hos annan skogsvårdsstyrelse, och den senare från den I december för att tillträda befattningen såsom biträdande direktör hos Ångermanälvens Tumningsförening. Till jäg- mästaren Rydbecks efterträdare har skogsvårdsstyrelsen utsett extra jäg- mästaren Sigvald Troell, förut anställd vid Uppsala universitets skogs- förvaltning. Platsen efter forstmästaren Hérnod har däremot stått obe- satt med hänsyn till den inskränkning i göromålen, som kännetecknat verksamheten under berättelseåret. De vid årsskiftet lediga tillsyningsmansbefattningarna i Sollefteå och Torps skogsvårdsdistrikt hava blivit besatta, den förra med extra krono- jägaren Hans Erik Eriksson från Näsåker och den senare med faktorn Jonas Sjöström från Anundsjö. Skogsvårdsstyrelsen har under det förflutna aret avslutat nya tjänst- göringskontrakt med samtliga ordinarie tillsyningsmän. På framställning av Kungl. Jordbruksdepartementet i skrivelse den 7 maj 1917 har skogsvårdsstyrelsen funnit skäl tillsvidare ställa sin per- sonal till bränslekommissionens förfogande, i mån behovet så påkallade. Då skogsvårdsstyrelsen emellertid hyste viss tvekan rörande sin befogen- het i förevarande avseende, beslöt styrelsen att vid detta sitt medgivande foga vissa villkor i syfte bl. a. att åt styrelsen bevara erforderlig arbets- kraft för att till väsentliga delar upprätthålla styrelsens verksamhet för skogsvårdens befrämjande samt skogslagens efterlevnad. Länsjägmästaren och kamreraren hava sålunda alltifrån den 13 maj under återstående del av berättelseåret vid sidan av sina resp. befatt- ningar hos skogsvårdsstyrelsen, som uppehållits mot nedsatta arvoden, 279 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER LOIS fungerat den förre sasom länschef och den senare såsom kontorschef hos bränslekommissionens länsbyrå härstädes. Tio av skogsvårdsstyrelsens ordinarie tillsyningsmän hava också på skilda tider varit i bränslekommissionens tjänst under sammanlagt 1,204 dagar. Redogörelse för skogsvårdsstyrelsens personal i övrigt lämnas under » Tabell IX. Administration och tjänstepersonal.» Finanserna, Skogsvårdsstyrelsen har upprättat följande Inkomst- och utgiftsstat för år 1918. Inkomster: Beräknad ehallnna SE an ATG TA osa dar a sd ar AE 80,000: — SEAT SIT EIA FASS SE SA (SN REA AT 26 16 a AIRES LA Ir T,;0005=— SKO 2SVA AS AV STNCENEAA SES SS ATERN NA ARS rk Na I 85,000: — Aterbäring av förskjutna synekostnader .................. 500: — Försäljning i tav iskogsfrökochkplantork.s. ta. 5,000: — NATT ten E dl Elise vsn gar or bran AR Fa Frang SARA. SVT 10,000:-=11202,40034-- Summa kronor 282,400: — Utgifter: IASVLOTMINS sr ANS) UL MIAS tANCSNE esse d ess reor 7,500: — 2 biträdande länsjägmästare ............... 3,000: — INAMTer are 1) sfloet. ARA ANS or IK 23/SO [SUISYDIN 2 SMAD GIN Voss E SRS Ae I7,000:mT Ht-göresor IResekostnadet:r Styrelsen d 75 Ra BAB Nn sr ARN 1,500: — IBARSjäSmAStaren AS RE 2,500: — Biträdande Tansjäg MAStalklhld soc ccc....scs 4,000: — ALU AON SS EhoVNSTN nugssnded er so ASS KLOR 12,000:5- 120,00 AVMSAtImIn oe NELL PENSION eHINE:r AY: PD EESONUERA 2.34 er Se Sar 4,5005-— SKOSSVARAS ARD Etenpe sel AGE dat. BI ÖR HTERSLA Ag 20,000: — Syn e=NOchWräatte san aSskostnadersa 44... sim ssab e RRAAAAE 500: — Anskaffning av kott och fröklängning samt assurans av frö ...... 5000: — TINY GT EAT TA SE rr BR oa ara rare AS VE Er a 1,000: — Undervisning 1 skogshushållning, kurser, försök, tidskrifter och [UGL STAS AN EA E Ro ERS SEE ASRS BENA BAINERE BRENNER AA MIRA BRN ASS EEE NA RE 125000 Telefonmköstnader systra s tt. sas Ruse. Ipeer ss OR AI TOIGNISeR j 1,000: — Diverse omkostnader för expeditionslokal, skrivhjälp, skrivmateria- Her; blanketter) tidninget, utStällnnsSAr mo DI og. 7,590: — Transport 107,350:— VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 279 Transport 107,350: — FENA SOT KO Igar ANA NR 6) pt TESTAR LDL LLA Där 6,000: — Kostnader. för taxering till skogsvårdsavgifter | =... ARE 4,000: — SJ DARREN TA Rs 02 se RENEE I SNR UFS ARN TA Or RE LI PR a LAT 3,050:=- Bidrag till skogsvårdsarbeten samt behållning till år 1919......... 161,400: — Kronor 282,400: — Rörande disposition av skogsvårdsmedlen under berättelseåret får skogs- vårdsstyrelsen meddela följande översikt. Behållning från år 1916. Tillgångar den 1 januari 1917: Å kapitalräkning i Stockholms Handelsbank ......... 67,366: 83 A depositionsräkning i d:0r CC CER NEN 2,500343 JUNE [Forsen ERTOTSKOLter I 33834 0sb les gnd sd desde rovi grej AREA 600: — IENOTIEA EJAE RK ASS 2 56) 3 orda gore lande dB ble nn adderar pp sa stas OR VS (Of SR Re 75,058: 49 IFÖrRSkjUCn 24 Syn ekostn allel skdasssspeens rdr i sra ledd den SE I 2,270: 33 UN LTS ETEN (SE EA AR ER EN SA NN SRS SARA TE RAR HO 02 INasHoheten. SKO SSSkyAdl4Rssssioosdisk lass sobole srnssteten dee 36,280: 64 17 LETNGS SO) [ati at bengt AoA se ert. SURA SNEE STRULAR at FAT 9,060: — RO SISTKO RTR rer DE NONE ERE ro NER 20,238: 80 Utestående fordran å fröklängning, skogsodlingsarbe- TFenINSa Intl KOlax eEkUrS CH IA a 2 i ogde dass 5,105:28 48,281:67 Kronor 153,340: 16 Skulder: Enskildes depositioner för fullgörandet av åtagna LÖR DOE STEGAR NE Fn SE SE EE NA AL 2,590: 48 Avsättning för eventuellt behov vid pensionering av SEYKGlSENS- EES OLA oe des o ee oasecroceacrönes öRRNSs bn Ses så 3,000: — Innestående å syneförrättningars konto ........... ...... 10:30 5,600: 84 Summa tillgångar kronor 147,739: 32 Inkomster: IB SHAN SEA FÖRT OO ohh sr AN AT FLN REINE 15,058: 49 STRESSAT GE ös kass sty Sr BET PST ST TESSAN RR TS .000:-— Skogsvårdsavgifter genom Kon. Bfhde 120,543:89 > > RS Majst..o 6,030:— 126,573: 89 LJ MOFDINE DIR Ln EI UL LISA Br RE SAR RSK E FR RS RE LARS ENE ERE AE EA YA TÖ Återbetalda SYDEKOSTM ACC Aer digi sis ad ss sed Gare SLOS SNES TVN 1,339532 Ersättning för av styrelsen erhållet biträde ............ 1,298: 86 SES KASEO OST Se AR SL (Ar TARRUR ST RER SOMMAR ÄN. BÅL a a IOK SEG EN al EB 1h0) Sybgr Aor SE OEEE ERNER ASEA SE TREA RP LITET 428:05 Transport 143,036:68 15,058: 49 280 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Transport 143,036: 68 Aterburna. skogsodlingsköstnadet iimsdossasorresileeren 304:.57 Inbetaltsa utestaende” fordringar tab. ssm ve sens. INIS2ZA2N Inbetalda lönemedel för personalens arbete hos DPränslekommisstOoneRi vn... ud. EGEN SAO NAR 38,983: 39 Fy a OT IR OTO AR ASC TE 5 stars er SEA ss EE 335:— Summa kronor Utgifter: Avlöningar för arbete hos styrelsen ... 30,786: 389 > > » » - bränslekom- missionen —38,983:39 69,770: ANTYID OTIS CT re a TA a Sr rå fe tr a BAN Så ert ESA ET SAT ARTER 3525 Diverse omkostnader såsom hyra, brandförsäkring, lotsningar, blanketter och skrivmaterialier, revision, TO (MG 0 cec ber RR EEE RE Tejo) Art BI RR LIE FA AE JO T 2 Kostnaden öm -kaStighetE sd sees Ad BRG: INVEntanler. trå. Kerdoåe. ENN ARR BRÅ AAA Eco AE AN IS ARE 968 ÖOmMmkostnaderplöt planatskolOMd, ...3..-- ee A;J 20: PER STOMSAV OMC ES: obs Sok s ASS hör nan ns Arg ANNES masten 2 änns I3,802: INESsCkOstnaderelöm StykelSCht....s. so. SJ > JFNSLYLELSENSE PehsS OMM 4,816: Kostnader för analysering och assurans av frö ...... 56: SMIefönrattnin gar 0 Chet itteg aa Sal ee attt IN OPI2E SKO GSVAKAS UNS LC spor sees R VIS fa 3,849: Förskjutna kostnader för skogsodlingar s.......o00...... 205 Bidrag auESkooSVvandSs arbeten . us. de sdassselt 57,4 30: Selefon Kostnad ek fos. see songs er RR Loa 1,352: Kostnader för taxering till skogsvårdsavgifter ......... 301005 "Kostnader för undervisning vid skolor m. m. samt ITEECTA CULT FAS a ÄRA ar ma rad SE hå ARN AFA SE GAS RENA NS sn a 4,192: Tillgångar den 31 december 1917: Å kapitalräkning i Stockholms Handelsbank ........ 85,000: — Å depositionsräkning i A:ONNAREDN 25002: 3 1 ÖNS Sen AO) SOME 2 dej ss bo ERA 200-1-- FEON EA EEE ASS Ägs rar rs benta ar or NAS se safe de le lena e SPITO FA Hörskyutna, synekostnader Mt2 ME Erar a Tent NE. 1,944: 80 INVentanler forms ber. satt SRV HINNER 5005-21 Fastigheten: 45KOgSSky dl Ha He. cont a on AH SEE 34,3498: 40 Pi ANtSkO [OT AN Gad hr SEE Bard Sed se SRK TE AR ER 9,000: — SKO PSMÖMINYEER: SS Lal lgien na. te No 2,40 7:00 Utestående fordran å skogsodlingsarbeten samt kolare- KautFS EVA Me TR arb) Era LEON SS ARE RR SA RN nare ASA 15,058: 49 185,902: 15 260,960: 64 1 00530 ÖMSE 260,960: 91,053: 67,909: Kronor 159,502: on yn 17 72 VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 281 Skulder : Enskildes depositioner för fullgörandet av åtagna förbindelser 2,0025.3 FE EE 10: 36 2,702: 67 Summa tillgångar kronor 156,860: 05 Under året hava följande avskrivningar ägt rum: VITARE ERNST räddad oe be fran RASER VR gr 62 9:43 Hastigheten: SokogSsSkyC CR ..s...ckors.os.ssnessscss ss 1,025- 44 FIASKO LOTT Ar de ds od Re a dant ng sng RANN 3830: 04, 6,284: 91 Till förestående redogörelse för skogsvårdsstyrelsens finanser under berättelseåret får styrelsen foga följande förklaringar: Från »Syneförrättningars konto» till »Syneomkostnaders konto» över- fört belopp, 808 kronor 57 öre, utgöres av utav styrelsen för syne- och rättegångsförfarande utgivna medel, som sedermera av domstol icke blivit utdömda. De företagna avskrivningarna utgöra: 629 kronor 43 öre å »Inventariers konto» 10 4 av bokförda invente- ringsvärdet för beräknad slitning av redskap m. m., 1,825 kronor 44 öre å fastigheten »Skogsskydd» amortering enligt plan med 3 "4 å upptaget värde för klängstugan, samt 3,830 kronor 4 öre å »Plantskolornas konto», huvudsakligen anlägg- ningskostnader för plantskolor. I särskilda räkenskaper äro redovisade följande medel, avsedda att bereda pension åt styrelsens befattningshavare: BEND in 0 Anas FO Ökar oro den sco 08 sins sr ARE TRA ATE 5,501-10 Inkomster : SYEVCISEN ST IIDD Gal KATA dns stuk flanera srneggs SSSE B AO Befattningshavarnas inbetalningar ........ dans ST INST RET S ZON NAS LÖ NEUE ITE CEC IAEA ER BADA NILE be TAR RAR ace STL STR ERSAN SR 2 j 6067: 53 6,945: 41 Summa kronor 12,806: 57 Utgifter: Återbetalning av avgifter till under året entledigade PefAttadn ShavAretv AI MER DAG. SUSANN SASAR SOT: 5 ankar a oblicakonern is: orig tear bab 193: 06 784: 81 Beballmneg Hill: ärron8 skin... se UI ANNES SIDE 12,021: 76 Summa kronor 12,806: 57 202 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Behållningen, som utgöres av Stockholms stads 35 0 obligationer för år 1917 till ett bokfört värde av 9,855 kronor samt ett å kapitalräkning i Stockholms Handelsbank innestående belopp av 2,166 kronor 76 öre, är fördelad sålunda: StYFelSERS: MKC LAT sg dor Benen arsle NES Be NN dr rg Eee 6,420: 52 Befattningshavannas, an delat oss. dak ss ense susse sr sis ge er AL 20 2 36 SS 5 Pensionsöverskottets.; KOMO-.-r oynte ospeserstkrA benet ses Lb 1,310: 91 12,021: 76 De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Skogsarbetena inom länet hava under det tilländalupna året fått sin särskilda prägel genom de avverkningar, som verkställts för bränslekom- missionens räkning. Till följd av under kriget minskade skeppningar från norrländska hamnar har skogsägarnas intresse företrädesvis knutits till vedavverkningarna, som tagit den största delen av tillgänglig arbets- kraft i anspråk. De egentliga skogsvårdsarbetena hava under sådana förhållanden på flera håll inom länet fått sitta emellan, och de företag av detta slag, som i allt fall under året kommit till utförande, hava be- tingat synnerligen höga kostnader. Endast en mindre del av vedavverkningarna hava bedrivits av bränsle- kommissionen. Beträffande dessa torde kunna sägas, att de i allmänhet hållit sig inom gränserna för en god skogsvård, och det torde icke heller kunna förnekas, att de gallringar i ungskog, som verkställts för samma ändamål varit välgörande. Övriga avverkningar för tillgodoseende av bränslebehovet hava i några fall föranlett till styrelsens ingripande till förhindrande av uppenbar van- vård av skog. Kolningsarbetena, som togo så lovande fart under förra året, hava i år bedrivits till mindre utsträckning, sannolikt beroende icke blott på, att de av Kungl. Maj:t fastställda maximeprisen å träkol ansetts för låga utan jämväl av den konkurrens om kolveden, som genom vedavverk- ningarna uppkommit på de trakter, som ligga närmast trafiklederna. Skogsägarna hava i alla sina skogliga göromål under året haft stora svårigheter att övervinna för att anskaffa livsförnödenheter åt folket och foder åt dragarna. Väderleken har under berättelseåret över huvud varit tjänlig för skogs växten, och de under året verkställda skogsodlingsföretagen hava i all- mänhet slagit väl till. I början av juli månad inträffade emellertid en köldperiod, som skadade årsskotten på yngre granar, särskilt i frost- ländiga lägen. VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRADE. 283 Virkets utdrivning ur skogarna har gynnats av goda snöförhållanden. Flottningen har däremot förlupit ogynnsamt icke blott på grund av den höga vårfloden med åtföljande knapp vattentillgång under sommaren, vilka förhållanden gjort sig särskilt kännbara genom den ovanligt stora ( virkestillsläppningen, utan jämväl till följd av de svårigheter, som upp- stått genom de strejker, som på vissa håll inom länet utbrutit bland flottningsmanskapet. Skogsträdens frösättning under berättelseåret belyses av följande tabell: ; É Tallkott | Skogsvårdsdistrikt Grankott a | 1-årig 2-årig FESTENS Lr fn mn fa ana nera Ce oe da ö Sr ärnlatels bEL SN ö—T1 T I | YTTRE ber a st EAA HNDA (lake NVP RES SP MIRA tl [9] I I EID gor Ern AA ASS E FEASTS 10 fer BRA SA SNES AE Seal I I I ATEN sökt and Fo TNE AA 2 Sr NARE TEA ER, SR AS I I I FRUS AE R 2öe dra ob oms de SNITT ITIS 0 våra ve snar I I I MES HETE AR sad oe Ab LÄR NS PA on ole sog bero dn or Ser ÄRE I I 1 | PTELISTT 8 TS EE RS EREA fn SrSNANN LARNAE Raka [IS I I ADDEN 4 ef RANA AEA RSA ers SP ARR REPEAT SR ER I—2 I I MSE TENDERAR SDR BR DR ou lad ad st ASSR SSG | 1I—2 I 2 ÄT TEE «oe AES seb AA IRL EE RAA SA SS CR TS TA 7 1I=—2 UT STEEN os SSE a RS REAR ASS (sa BRA RE TNE RESER IDE RIVAL I I + UTISTIE/ OS ASSA NE ARNESEN 0 fil SE ER ER NARE FEBR ESR a, SEI O—I1 I I Förklaringar: O = ingen tillgång, I = ringa tillgång, 2 = god tillgång, 3 = riklig tillgång. Över skador av olika slag, som under berättelseåret träffat länets sko- gar, lämnas här nedan införda uppgifter: | 4 . 2 In-= | Svama ke Snö- | Skogs- | Skogsvårdsdistrikt Storm 3 | Frost | sekter | par tryck eld U IESTe SVAL RR a TAR bak MA a Åk Eero I (RN EG) [0] o I PERS RR Rå a At Sa Sa saras as me jäs Oo (0) Oo [0] I I ERE a on a dr da e s Jälsttö sn Ro o I o o I I MIST ORK RINEE SEE Tr röRS SI ÄRE EOIELAR Raga 2 1 Oo o 1 SAG [ERA Se ÄN Ng Aa rr aja a ds IA Se 5,6 0 o äte Le [0] o I Oo I o ISO Ene RAA TR IE EVR Ae de [6] [6] Oo [0] (0) I TIFYELLSTIS: fs SAS a SSA RS EDA CREME PR PR RAA I I [6] Oo 2 I | A STIGÄRSTE "9 STA SEE SEN SIST fö SENAE ANNES ER I I o o 2 I BREVIS OT En md a oh ka spad ön sbr ee De [0] [0] 2 [0] [0] [6] EP ETTER SARA Ar ÄN SALT DE VE: SENS SAR AON I I [9] Oo HR | STEDBTE RA ä Ra SA Ar 4 RNA Un REAR o 2 o Oo (0) o ISTOSELER NERE I LINS T IRG LILLE MN RONNA o [0] Oo o 2 I Förklaringar: Skadans omfattning: ingen = Oo. 2 ringa; å mindre enstaka områden = I. avsevärd; å större sammanhängande områden = 2. » mycket omfattande; allmänt förekommande = 3. 284 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Över skogseldar, som härjat länets skogar, lämnas statistisk redo- görelse i särskild tablå. (Tabell XI.) Under berättelseåret hava följande skogsvårdsarbeten blivit verkställda inom länet: | A. oSkogskulturarbeten. Sädd Plantering Summa Kulturhägnad Summa | = ; kostnad I Areal Kostnad | Areal Kostnad Areal Kostnad | Antal! Kostnad | har sar. |-Kir... öre] har|sar | Kr. -köre| Bar. |ar«|- Kr. -|öre meter | Kr. löre| Kr. |öre | | | | 750 134 |28,894] 05 |6611 81 [28,302] 74 | 1,412|] 15 |57,196] 79 | — 80 1— |57,2701-79 | B. - Lorrläggningsarbeten. CRS F : - ä Vå | Underhåll av äldre Dikning Bäckrensning : Summa | | : diken I = = = jä 2 I Kos 1 K 1 kostnad Antal ostnad Antal ostnad” - Antal Kostnad = = | meter = meter 3 meter > 3 - EE Kr. Öre | KT öre | KT: öre Kr. | öre | 248,;137' | O9,317 |201 69,906 | T6;222 I'9T| 189375 | 9,4297 | 78 94.969 95 | — - == so SE — 2 fs = AR ss Vr - = —— I | A ; | C. - Övriga skogsvaärdsatgärder., Hyggesrensning och Beståndsvårdande Diverse skogsvårds- Sd i markberedning gallringar arbeten | 4 | Eg = - : kostnad | Areal | Kostnad Areal Kostnad Kostnad | (== om | = = i Et Fa RR Aföfe ria. ar öre Kr. öre Kr. öre | 828076 ro 27 KT gar OS 13,08 08 50 LS 921. 33,08 Kostnaderna för dessa arbeten uppga alltså för året till sammanlagt 185,33 FIktonor Oy Ofe. Den på sina håll ganska kännbara bränslebristen har öppnat skogs- ägarnas ögon för värdet av småvirke och avfall, som numera i större omfattning tillvaratages till husbehov eller säljes. Ett annat uttryck för växande insikt om skogens värde är den ökade omsorg, som anlägges vid försäljning av skog. Upplåtelser av avverkningsrätter, särskilt till viss dimension, som för några år sedan voro mycket vanliga, förekomma numera sällan. Försäljning av skogsprodukter sker numera företrädes- vis efter verkställd utstämpling på rot eller enligt leveranskontrakt. VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 28 un Dagsverksprisen för skogssysslor hava under året belöpt sig till: för karl: 6—38 kronor, > kördagsverke 135—20 kronor och understundom därutöver. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Sedan skogsvaårdsstyrelsen på ovan anförda skäl funnit sig böra ställa en stor del av sin personal till bränslekommissionens förfogande och på grund av omförmälda svårigheter för hemmansägarna att vidtaga åtgär- der i skogsvårdssyfte, har styrelsen nödgats göra avsevärda inskränk- ningar i sitt arbetsprogram. Sålunda hava icke blott flera skogsvårds- företag som enligt plan skolat bringas till verkställighet under året utan även de kurser i beståndsvård, dikning och kolning, som tidigare ingått i skogsvårdsstyrelsens arbetsplan uteslutits. Vad undervisning i övrigt med undantag av skogskolning angår, har denna under året bedrivits i samma omfattning, som under nästföregående år. För att emellertid i någon mån tillgodose behovet av undervisning i skogskolning har skogsvårdsstyrelsen med bidrag från Järnkontoret i likhet med förra året låtit anställa en vandringskolare för att tillhandagå ovana kolare med råd och dåd. Vandringskolaren har för sådant upp- drag under aåret besökt 15 olika hemmansägare, företrädesvis i norra Ångermanland, vilka han biträtt vid kolning av tillhopa 29 milor och därmed sammanhängande arbeten. Skogsvårdsstyrelsen har också sett sig nödsakad att för året inställa sin numera årligen återkommande studieresa för hemmansägare inom länet, särskilt med hänsyn till de svåra tågförbindelserna och knappheten med livsmedel. Under berättelseåret har skogsvårdsstyrelsen vidtagit åtgärder för att anställa försök med flottning av buntat småvirke i länets större flott- leder, varöver redogörelse kommer att lämnas i nästkommande aårs- berättelse. Skogsvårdsstyrelsen har också i år funnit skäl utdela sitt diplom för välskött mindre skogsbruk, denna gång åt inspektoren Anton Fogelin i Torpshammar, som på sina ägande hemman i Ede by av Stöde socken samt i Visslands och Munktorps byar av Torps socken vidtagit omfat- tande skogsvårdsåtgärder genom dikning, skogsodling och gallring. Skogsvårdsstyrelsen har under året avgivit utlåtande över sakkunnigas betänkande med förslag till ny flottningslagstiftning. I likhet med näst föregående år har skogsvårdsstyrelsen låtit sig repre- sentera vid företagna taxeringar till skogsvårdsavgifter inom de flesta 286 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. 217 av länets socknar. Anledning till besvär från styrelsens sida har icke i något fall förekommit. Skogsvårdsstyrelsen har jämväl under det gångna året funnit skäl bevilja sina befattningshavare med undantag av länsjägmästaren dyrtids- tillägg. Den av skogsvårdsstyrelsen föranstaltade undersökningen rörande för- brukningen av virke till husbehov inom länet har nu fortskridit så långt, att bearbetningen av det genom personalen införskaffade materialet slut- förts, så att resultatet av arbetet torde kunna framläggas i nästa års- berättelse. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet under berättelseåret åskådliggöres i övrigt genom följande tabellariska sammandrag jämte därvid fogade för- klaringar. Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 287 Innehåll. Av skogsvårdsstyrelsen lämnat biträde vid skogens skötsel och vård. Uppgift å under skogsägares egen ledning verkställda och med bidrag ur skogsvårdskassan understödda "arbeten. Större skogsägares skogsvårdsarbeten. Beviljade bidrag ur skogsvårdskassan under år 1917. Undervisning i skogsskötsel. Kottredogörelse. Fröredogörelse. Plantredogörelse. Vidtagna åtgärder med anledning av i strid mot gällande skogslag verkställda avverkningar. Administration och tjänstepersonal. Sammandrag över av skogsvårdsstyrelsens personal år 1917 verkställda arbeten. Uppgift å skogseldar under år 1917 inom Västernorrlands län. 288 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS LAON Ik BERÄTTELSER 1917. Av skogsvårdsstyrelsen lämn: A. Skog Antal förrättningar | Så d d i I I - Å v Med Utan Ola Använt frö Kostnad Arbets- Summa Bidrag | Area ;Å bidrag ur bidrag ur ; i kilogram för frö kostnad kostnad i penningar | i skogsvårds- | skogsvårds- | | R | Er LE olen) AA hy ; R | kassan kassan Tall | Gran KT. örenli Kr! lsöre | Krirjlore Kr. | öH ] | $ | | | 19 — 29 2550 ASSA TAJ:. | 40 893.190 | 104160 446 | 95 | | EE SI |. 257,4 | 269,2 199,5 3,559 | 70 | 6,789 | 25 | 10,348| 95 — | Il ' 19 31 || 286,4 | 281,7 202,9 3,706 | 40) 7,683 |) 15 | 117390] 55 446 | 95 B. Övriga skog: 4 : - lag Sc 'Utmärk-| Anvisn, Hyggesrensning och mark- Stämpling för hjälp- Stämpling ning | för till / ; för slut- ad ; beredning gallring byg TEN av ämnad | 3 | fröträd | avverkn Antal för- ; | Bi- > | | rättningar | Bidraga 4 | | = drag | = = z = ; [VE Areal 1 cl PS CKOSE ; = B: fö > | Antäll (FR NE | Kostnad | EE o 23 = 2 lg] RE I (2) a O 5 | i | pennin- | 2 = | Ach 5 | nad | BE = = = =) =S = | Or- | ga oa 5 | &: —- [een nin- | $s: ET | &: SR N [Ger FA SO I es ll | = AE ERE fatt AR LG | PER SR gar | 3 5 | &: . FIER an SR | JA ke RNE SOA ER ESS he 5 315 ningar | nga | va | 9 | = SN oa p: od | É AES RS Kr. |örel Kr. lörel 2 | föga KT lö ro = PEN 6 1 Hiort | | | | fr | | : i | | | | | | | | | N | | | | ot | | ö I -— 340] I RANE 10,5 | — | 187 10] 93 155] — RS | — | | | | | | | | | d — | 117 | 64,5 | nor2]—| — |—] 77 1 4673 | — "[8,406/=|— |—1 143 | 647.751 FL = EN ÖS el I | JES [EJ 4 | I | 11 i ByoaN roB2]- kggdl Bara YNe — | 8,593|10] 93 |55) 143 | (647575 39 Re NA ÄRA sker rna VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 289 räde vid skogens skötsel och vård. ing. BET mr It fee i on og k Summa - EG za i bidrag Antal använda | Kostnad för Arbets- Summa Bidrag d Areal / : i penningar - | plantor plantor kostnad kostnad i penningar 2 I I I — — — - = = : — har f | a | M | - | | Tall | Gran | Kr. | öre | Kr. öre | Kr. öre | Kr: öre | Kr. öre | | | | | | | | | | | | | 26) | kal) 21,000 2,000 69 | — | 304 | 50 433 150: 182 | 25 | 629 20 I | | | | | | f21,6 | 185,000 | 160,000 | 1,035 | — | 5,207 | — 6,242 | — — — — — 129.6 | 206,000 162,000 1,104 | — | 5,571 50 6,675- 1 SOT] 182 25 629 20 dsarbeten. 4 UPFORTRETT INA Ren erna a 0 Sk ar TDI ert esn | SE SUN ERS gr —EE Summa Dikning Bäckrensning bidrag i Hä 3 AES Te 080 pe 2. É ES penningar ne | eq. Bidrag 3äckarnas U Bidrag förrätt Dikenas Öd a a Bäckarnas Kölenad ÄRAS s så nn Pa ingar | längd p 2 längd I = i FEL FE ar i meter - as > 2 | 7 & iymeter Kr. | öre Kr: | öre : Kr; öre Kr, öre ll Kr. | öre ä | | = i ! | Én. | 76,428 21503 FI420 10,965 | 50 13,283 21233JNL4O Ty LIG! SS) 2080-003 2 | Fd | 123 76,428 | 21,931 | 29 | 10,905« | 500] 1 13283 2,233. | 46 EI rO | SSI 12583071033 | L I9. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. bo | | ) FS [ 290 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Tab. II. å Uppgift å under skogsägarens egen ledning verkställ (Större skogsägar | ER | | a AE || Hyggesrensning | a nm. | SKK LOT SASKOR d IELEnYgSTSLa. I DLertern och markbereduwäg Gallrir > i I LS Sådd Plantering É | Landskapets || IE sä | GÖ: - | NN i SARK | Area 4 rea | mek UR sea LIOStnad | Antal Kostnad | osa Få i | 5 | Areal! Använt frö |. VIATea j rs i i ba dp inberäkn,. = använda | inberäkn. | Ko | frö || plantor | plantor har har | har |7 | la INET LS DSC a == 4 Tall | (Gran STO Tall | Gran | Kr, 10. KTFNO | | | | I | | | Å | | | ||| | | | | | Angermanland (11/204,30| 169,80 3 SFAI BRA FOO 474000 21,522/24|| 403,04 | 3,105 j20] 240 | | | | Fä | | | Medelpad......| 61259,64| 95-15] 78,0] 11,058)85| Peso aKOO | 105/—| 358,22 | 6,087 I51T) SS I | | I | | | Summa |171463,94| 264,95] 190,5 17,593|50|532,21/368,300 474,000| 21,627/24)| 761,26 | 9,192 l71|] 20 IklexOr, RR Beviliade bidrag ur ske | | Korn tra nt a oDboi.4dröar oe S | (RA Hygges- | pi | I Diverse Summ S ultur- = | 5 | stånds- | Torrlägg- - 1 Skogs- | rensning | Janes Ål ES skogs- kontan | : hägnads- | | värds- = nings- | o bidrag :! | odling och mark- | | vårds- k Cd arbeten Ka oe. arbeten | arbeten | b SKOSSVaN | | | beredning | | arbeten arbete i | ARSA — = Ej SSSE 2 [SEEN = Sea EE = | | | | : I I I Kr. öre Kr. öre | JG, Öre RKENRKOnen ser öre | Kr. | öre Kr. HM | | | I | | | I rr | I | I I I I I | | Åt mindre skogsägare 629 | 20 — | — | 35| — | O3NN SS rate o8 | —| — || 12,839 | | | | | | | | | | | » större > STA 320 LSYME3S:3421kO5T 1741 II; I.30,152) OTO la4.sodl | Ny es a NR Rn åN SN na kt a RA | Summa | 9,356 | 72 | 326 | 37 | 353MI | OS 834006 142,234] fel 300 57,438) De kontanta bidragen ur skogsvårdskassan hava i allmänhet utgått till mindre skogsägare med 50 27; och » större > » 30 2 å kostnadsbeloppen. > ÅSA VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 201 h med bidrag ur skogsvårdskassan understödda arbeten. ogsvårdsarbeten.) Hägn.- es peten A Torrläggningsarbeten 2 Sr arbeten = =E Sr Kostnad] Förbätt- = AR Sy = för Kostnad rad | Sö R : d SE z arbete- Fe : mark Dikning Dikesrensning Bäckrensning ; Or DT nas 3 j i genom = — — XX — >lan- diverse kostnad torrlägg- ostnad | Kostnad lägg | ER aog- ata S- Längd | ., Längd | ,, sängd | .r a arbeten & 3" Kostnad 8C I Kostnad "PSA | Kostnad ning arbeten i i i RN meter p meterila meter ; re z SR EX fake Kr. kö. Fe: HO, I SE KI: löd Kr. löd Kr. Skol Kr ö.|| Har | ar I 230 Iso] 80 |j—-II41,811133,894/01/170,65417,090127| 29,133| 4,269l47!2,098i50) 6,888/67|| 90,623|511| 6035|— EE lo — |] 29,898113,491/96] 18,721/2.339|51] 27,490) 9,719j98 11175 95/—|| 42,909!56i| 386|—] 230 |50]. 80 |—I171,709'47,385 97|/189,375|9,429|78 -56,623/13,989/451/2,110|25| 6,983167|| 133,523|07||1,021|— dskassan under år 1917. Bjandirsa & 1 flo fimti am sar bete och mateniel 4 Summa ad - 5 2 5 bidra Utan ersättning utlämnat kulturmateriel Meddelad Ss Arbetsledning = FN undervisning ! ur skogs- 2 Hadlsnnda Summa v | Frö Plantor och utlämnac värdskassan - REON = litteratur Antal Kostnad Värde Värde Pr fälkgehlea nn sto od Kilo-Alui—eT AA nial ; Bets- 1) Kr. öre] gram Kr. öre Kr. 01 öre] rut: öre! Kr. öre) Kr. örel dagar || | j ut Hare | 6,867 |o5| 195,80 | 1,500 |751|316,000] 970 I—1 3.993 193] 13,331 [731] 20,171150]| j 82 684 |—=1| 320,060 | 2,320 — = 3,004 |= 47,603 | 08 I I6.! 058 | 7551 |o5]| 515850 3,820 |751|316,000] 970 |I—1 3,993 1931 105335 I 731 73:14 64 i i $ 7 191 LSER ERÄTTE SVÄRDSSTYRELSE B RNAS u , SKO( 202 "wnr 192 1908 sopun teq SuruyKI Udd SUIS|IIÄS 10J NOA Ar Futudurpy soja dQxur UJHIvA — - — | vunung = a I — | SO | ANNS Vang = | - fösssessern nr så Q16I av un Sutul[eyag =S | | | SFR ENE IR Iopun ISWOY[[L, | | | (EGEN 3 É : öRBRAOVO AEA k 3 — | — — -Buugurp] Wwouds vv Iapun SurdAYV — 9 | — = 9161 JE UPlj Sutueqag | | Ul 4 4 4 4 irZ I IN [4 UuvIr) MeIL | uePID | MLIL Uurdr) ET EE RT "2SJIINFOPIIJJON A QI ('uvixa as) 'sueq sosmxyjernvads e3ut raeY 17IE IIpuN - A | ib 1 of eooeoo.o-PeRRA SRK RR R puesou x9 SZ Sutufoy[tu wu) | | | | 3 || | | IMBH I 191410UtwuasdjONSYLOA | 'x9 0z 'PPSSoys | | | | || | | (OXgE Eks aa OA | « e[OH | Ae Buruyqpejs — muQ || | | | | | — 9€ I ”eloxseuurunuef sölIogssn 'x9 Ogz ja c) kak LE ISS | «UIDOAI< UJYLIYSPIL | RS (KA ES elO0xSBOYA[O0] easy 'x9 961 : | of |z (3 [eloxseuuewguer Yao -5OY | 'opeyry IVJUYSYOJ (A10J spuejuewsSuy PIION FA | | S:SUIUJIOJSPIBASBOYS || S9E'I gl 84 I 87 = UN 9€ | BIONSSYNIQJUE] SYIAPION - | 3 Å IE öd |Iewwun | | JILSE] | 3 eur | ILS] | TP FST sS =E | | Zz : |1eSep [ pn ! UETEISPIvA & |. |-Sduu | In1eIdPNUSSOys PP Elun Ta 2sSUrurs -PP ut wu fewurpuy — |-sSoys rt uouwe| : Zz | SL uwru SUJJ[LISULOIET S(TSA | -OMGS 2 | SENS | AR LD OS [EA eps 940 | M & | -310H | I I S Sutupuidgs 198 rk AR EES I LVR. CNE FI TeSuruSejae) Some 3 SN ERS SU Ez J0]OYSAJOJ PIA j -210J BYLISUFH | RS SN TIJ LST SH TRA Id SUS JIBASBOYS I IaSImY eStpurlsn 1e3epssunueld ? GE 5 | | PIE [SET SUNET UPISTMGT 'I92SJOXSSTONS I FUIUuSIAIJPUN "AZ "907 [0] 'uva3 20 -[[e) PILB:iS UIAIÄNIS OOOI id souomy € 12179 142 smudspeursoysfels Nn SHESIOJ PALY JOJUP[A (4 . : nd brå e (Se) &eS (St lo00f0oo0o'€ loo0fo0t Iooo'ooo't ooo'oof | runung llooo'o00'f | o000'00€ |000'000'bt| o000'00f | rewnmungs S S —— — mv | 000'002'z/000'00£ |ooo'ooz'f o00'0o€ fre g161 äv In Furueys || | 0o00'9€9 O00' PEFC) Ir I9pun ru3urs)N || | 000'00€ | 0o00'00€ |10foxsurjd eu3a Upt « 1000'z91 IlIo00"69 1 — fee a uran « | — — dox 'ua3 1918 Iapun BUWOYI, |000'z | oo0o'L+ stt BurunNesIa Jow Ieuwrepn lIoo0o'o00"€ — o00'000't so JE g9IÖr Je ue dutulfeqag :994e tapun BurDAY | $ ———— 1< 2 —X222 2-0 --—— — A | | =) JIPIV Buv-r || SIPIV BIIV-I | SIPIy 3-1 JIply | FMV-I (= | - I INT - | Oo UuPpIr e UuPIr Pe in D [EL | rd) UeL Rå '2SJ2I0BOpasJTUejd TIA "YI "By Id s0u0oy Lb uyso Sr 'dsar mn sumvesise oIjuvt3 420 rer 1OJ J9sMud seg "u ;ssexysparasBoxs am Sexpiq In apednmruogq omm Ior UFÄYSe| WOS "JIVLUPUAT IOH "osjurI3 420 IP] sy id souosyg z yo S "dsar I snespau 3asud seu '$061 1v II0J euwoxddn "t93utrewjex Ar Bu[posBoxs IQ "By ad so0uong £€ pau nesm uspuejffeyrorg epuryrua Iapun Iry OJJUBIBS BV JISLIJ SY id s0uoxq 11 199 Ne3m [92pawspIBRASFOYS AR porsiapun [n Sep 15qua Ner paw I9urj WOLI areresBoys PLp[NISUJ IN 194v Iapun Suuffesi0oj pia ae Oe) OJ ButunesIq :StIdor4g VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTIN | o'bg6 | 0699 | — | | vunung || o'bg6 | 06ES I - — | eWuwuns | I | | | 17091 166 SR 8161 av IN Burulgyo | 6'zgv LL9S CAG SOV 1014A401d 4 « Co | Gös Ord ioaleg I tofoxysmuerd nn « IE | 2 va ec SuuBuorpy « R ” 2 | — IOGT ISTENe AG « uen « | = | || — — 2N4q 122 dox 'urs 191er Iapun ISWOY[LT | : | re || ztr9z sst€gz "Butupnesia 10w Ieuwrpn | o'pg6 | otgSgtr || kl | ARN LIP USS JSDANGSo | | | | :2948 Iapun AR | | | Ox | FSI) SN 3 | | | 3 | 3 | 3 2x | UrTD NET | UETDL Me | uer) IeL | UPAT) [ed | I | IH 3 Fe på mn -"asJ2Js00paI0J4 TA "905 ERATTELSER 1917. B 3 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS 294 é ? (NR : [S | : a ; AEA g90'r ltr SLY ELS 156 692 tg SOPA | 9 ZI TT OcA EG ob I 9 d | | I | | - | | - T I | | | | > | Sep | 1e3ep | 1e8ep 105831 | UapEn 2RSP | SP || 29SP | ISP [listen dsmrur RSS (a dvd | e SATANS] SUEEN) ATI SÅ | ENNERS 2 FN ne sa EE -sButmu auru |IPEDILT) Jrvrorx | "STU | apuep -SZ3utu | anvu | -sSSuru | -uvur ALDJS | "AND -ALIYS | | ! I | S | Få | | LIN eu uwumu : vu -tunu || wour || -woy Nero | enxq | -SuO4Ip -NELIOJ NELIOJ spjisadusuies epurs SS | epurs WO 90 -1PIQO Eg -WLY yo | Ni yo | IPIO I ST Sn -UIOM > : > SAKTA | 5; BJUy : Pet seu | -SPaBA CM d | vjuv | [MuUy ONA | -UJ ; || AV -UuT pa | -9SON -3SIY SoA | I I | 3908 | -SBOYS || | dB = SER 2 | | [euostad 5 | ; SEE || UV P)JUV :1USDULIUÄSTTI atv)SEwWUSRISUR”| UFsTITÄIS STR a WNWUVIPADIC ejuy | 121uy urwusButuAS]Li Ch Ev vwusrisur c -SBUITUYOSUV Seat I | suontpadxq [NS ritörset ost "jJeuosIadajsurl) Y20 UOIJLEJJSIUNUPY NI SGU I z — 2 I I — I U —— ——A > > ss = ss=0eome0m———— LL Ä-L - ss [Bw [vw [eur [sur Sd Suss TÖS NSSOYS 8 [SAR Å B 3 T PISUR|E NY JOJ JIS[ALD]S å epaolsAr() epwopin[s epaol831iSurquy apetasur[reg | Oj [| SED ORG | > É TA -WOYSUIIJAOQ å apuej|e3 I z $ 1 - | -SOUIUNIJAAY -SSUIUPWUV 2 ; i tl 2pPeygTI, 15i[Uud IJUÄS TNG SU BERGAKORN I BENT "JEBUIUYJIIAAE EPJEISYISA SejsSoys 2purejje3 JOwW prIjs I Av Jurupajue pa JOpar3Ie EUSEIPIA TILA "202 mmandrag över arbeten verkställda av skogsvårdsstyrelsens personal AN år 1917. I $ 296 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. / ) Skogsodling Planerade torrläggningsarbeten Stämpling | NN ; 2 | för bestånd för slut Skogsvårdsdistrikt = | 38 3 ; = = Å , ov | för bestånds- ör slut- kog | Sadd Plantering 3 3 Beralc | Z era | åka avrerkill och ESS SINEEST = E RE made KE Sen 0 nade = SS = 0 ck 3) 3 3) 3 É (SR RA ad I545dlikors 3! 2 los 3 socken 5) 2 |Kostnad/ 5) 2 |Kostnad| 3 S kostnac 25 kostnadl|5| 55 Iy5l 5 | SN =) & 2 | ga sz 9 ll Så JA 1 EE I = = See [ = = JAR AN Fell RRD KL el - | eo: Slo Som le | = | I 15) 2 ole SLR | | 23 | AN ER ör SN NER ÖNS 3 TOR SA ERE | ÖJ) p: Bö E E: 5: ä ESSER po) EE BFA : | | ET] I I é Sundsvalls distrikt: | | (1 | | Njurunda = socken! — —|] — — I 2,0) - 87150) 11 I1,129] 898/90) 660] 413/80— SKIL Fe = Attmars » I 0,2 5 lj | —— | El = 21 125000 4 | TIK Tuna > I 35 3 -—- I —=1 2 433 273113) — EE =] Selångers >» — | = 3 03 I5/=) 21 800) 520114) 418) 117/—-1— 3 Es Sköns RES = SENT 3,0] I24/50|| — SE BE, EN Kr 25 EA SEN I , Timrå JEN Oja 3/=| Il 3.00 137/—]1 11-246 95:34] 181) 51l59)— — | — — | Hässjö > |— == PE El —=( AD | fet kn — | 5 Tynderö NETA O,4) I4|—l] Il 4500 I189/—|| I) 476! 185146 — = =S RR = Alnö » — ll = NE 2 1.398] 61917C 3 ER er SN 28 NNE er Sundsvalls stad = = le Törne] I ? | Torps distrikt: | | | | , 4 Torps socken) 9 5,4] I5II50] I 1,5] 71150) 3) 1,363) 717/60 —| — =—l=—=lrol 5050 2 48, | Stöde » = - | 4 480 183/04 NN - — 1, VESA — Jaa uolns 3 | —I 2) 750) 43481) | — —J TR | RE | | Borgsjö distrikt: | | | | - Borgsjö socken| I 3,6 249140] 3 4,8) 228—1| 4| 2,468| 54699 ERNA 4500] 1 | | Haverö D — — -— - - 2| 1,559 425190 SST ARN = | F | Indals distrikt: | | | | | ) | - Indalslidens socken |: — — [— —l—|| 3 9,5 | — 4 25, Indals > = En 250) 831 Tr SS 22714 = 2) Ljustorps > — — —l—l| 11 1,550] 948196) 160] 34156/— Fl I 5 Sättna » = = =, SE SMS SR pe ES I ABER FS | (a ; | Fjällsjö distrikt: | | k Tåsjö socken | — SES ae = = ER = I = — | —- 18 | 95; Bodums » — — —|—/— — —|— = =|= | 2 |27y Fjällsjö > |— — ——/— —I == I 53 125106 I SR 21335 Ramsele > 3 1,4) 42/—) I) 2,0) — 78|—1||— = SSE ER ISEN oe = I 33 Junsele distrikt: 7 Junsele socken| 2 4,5) 137150) 6 1,5). — 50)—|| I7|11,300] 3,215|34) 100) IT2l—1 41 52:00 16 94, Adalslidens » 31 -3050113035|= | 31 7,5l 450l—=1 31 I,981) 365132 EN == I | Resele » oo — —/|— YC 6 379 179190 SS === — 5 Kn 3 - Sollefteå distrikt: - Eds socken| — —| ——|— = = = = 2 70 I | Edsele » I I,ol| 28150/-- — ——l — — = — — | — 4-1 10 Helgums > 23 NE CR vs Fa | Graninge 2 —| —— 1. 8721 325/—| 3251 860 | É Långsele > |— —| — —I] ll. 477) 14910] 1400) 74/=—l 2 DSO 3) & Sollefteå > |— — ———! =! —— 1 324] 11553 — —I— 4) 150) 1 | i Multrå > — NN EEE ES = SN —I —I—Il 41) IO,el = 8 Å A i i | Förrättningsdagar ERAN = Resedagar 2 BB Liggedagar ANNINA ; - Å fa NN NO STVERAST rO TA STREAM ng FRE FEIISES VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. ro nat iv ij en | "N hare ÖN PKK 1 190 MEN E r FR ST PITN NM oc LANG t 'Antal förrättn, Hygges- | Har rensning o. Fe | Skogs- Har IR | odlin 52 8 Antal s 2 AT] [Tssseere :o 8 TT ; 2 2 | E! Hygges- | Har = + rensning o. Hol — KS markber, | ANTAL -— 3 | | Bäckrensning é = i meter (>) Sn v ; RA v 2 | - 3 Dikning v = i meter 2 E |A a 3 Ungefärlig z = | areal torrlagd - S | mark i har 3 -— S = > [76] > + med bidrag ur skogsvårdskassan markber, Antal Har Gallring Antal Ant. avverkningsbesiktningar I0O0,o SE 0 Ungefärlig -KSKSNS areal i har TE Sr oc 23 Z kö) [24 fd bj r 3 ER förrättn. (0) fa] , Ungefärlig areal i har för hyggesrensn. ch markberedning an bidrag 2938 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Tab. X (forts.). -— 0 ammuux>>>-»»-- 2-x » oo or €<4<-t2>oo vn nnnn or Skogsodling | — Planerade torrläggningsarbeten | Stämpling Skogsvårdsdistrikt | Sådd | Plantering Eee i Beräk & | Beräk. | för bestånds- för slut- ] | | AE OA FÅ STR vård avverknin; och 2 c Aa | | a SEE EE AN 2 a al Sia FE socken Sö se Kostnad! 5 | 2 |Kostnad] 3 2 | kostnad SE kostnad = = EG ls: 5 = 2 — -— -— -— = [9 jo] | et an I -— SS 3 Ao — A- 2 or le = 21 ee 2) RNA lo Fell Toda lll 8 | a la] | rer ler EE NE NG REN 5: 0 00 SG a GS FEB SE SE SR ro NA EES ve Ne DN EL STR OR EA EE = K= ES RV N 5 a) El TE TE EEE I | | | I I | Sånga socken) — | — == — | — = —— — | —I— | — - - 2 a | I | I | I | I | Overlännäs » — | —I — | le =]! —=I SS ller 2,3 Boteå Se oc EES SN —l—|| —/ = TA 0 RE fe 3). I4;o] — = — | | | | I | Härnösands distrikt: | | | | | | rö Dals socken| — —! == — 2 fa —| AN ——- ——] I = Torsåkers » =) — LE Re ES 2 je fe El Ytterlännäs > ol — ——/— — ——-| 21 100] 37/—| 530) 159/—l10) 50,01 — | 101 Gudmundrå » I —] | 3: |— - LE | | -|—]| — —— = Pg ET Högsjö AE fe a RSS ale BE ESS 2 Hemsö > |—] = —l—/|— | = ST = =E SNES = Viksjö » | Mä | | = | —|—| SEE =S Stigsjö ol =] ——|| — — ——| — ——- 2) 5,0) — I = Säbrå » — = — = 1 461 Res =E — |] — | I 2,4! Häggdångers > I | Ag = = i - 1, un | | I Härnön » | | = — ocess Åsen] | RE I I see NRA) | rä | I 71 I I | | ll | | | | | | Ullängers distrikt: | | | | | | | | | ; K SES | | | | | Vibyggerå socken| I | 100,0/2,355/—|— —! ——|| Il 1,185] 312147] 202) 34/98] I 30 SN = Ullångers > 10] 20,0 483/—]| I 2,00 95/50] 121 5,539) 1,620l51) 9t3| 186|32) 2] 11,5) — | 14] 358 Nordingrå Se JU VE 2,00 58 —1— — | | = | = —— 226) MER på Nora » le) — = = | = | | | Il 10,0] — | 3 GR Skogs > | — ESR | | | == DE | NN 2 Bjärtrå sol SS RER = EN =E | ——! 1 = | 6| ILS Styrnäs » I 250605 IL ”AGoL 187 = — =—] SE —l = 1 =1 = - | | | I | | I | I | | I | Själevads distrikt: | | | | Il | | | SL I I | Själevads — socken I [RR2: KSS 2,0] 83/50] 4| 1,812| 482107] 34] 4108] 31" 26-00 | 3 | Mo & 2 41 4,6] 13325 — 2 (Oe TR = EE NEN 7 | Sidensjö IN NN ola 47leeN 23) OTn- 84/71) TA 20 Nätra LM SE 6,0] 183/—/— - —l—|| 7) 1.633] 286197] 288) 36/88 Il 50,0] — 2/ j I | Anundsjö distrikt: | | | | | | ec I I I I Anundsjö socken | 10 | 64,0/1,728|—]| 4| 79,0/3,160/—|| 21/12,315| 3,748/84| 402| 98/25] 1 2,0) == IS Skorpeds > 2 3,5] 97/50 — —! | —/ = = a | | ENE | | | | EN | | | Pa | | | EG Björna distrikt: | | | | La | | Box | | I | | | | Björna socken 3| 7:o| 227/—1— — —— 1 682] 250124] — I ol — 5 Trehörningsjö ll — = ER RER 9 5 2,646| — 729|96| 161 22154 HSE fe ER » 1 4] I0,s| 293 | — 1. 5| 1.928] 87850) 150] 64/—-H-] —| =] I fa Grundsunda > 4| 10,00 274|—| 2) 10,0] 485/— 6 1,779) 392157] Aj ER SEEN eg fen I Arnäs 2 IL —I —I| : | TS 71188 —= I KT 9 | | | PT | I | TEST dz Summa | 68 | 286,4/7,083/ 15/32] 129,6|3,571 50 119|60,493 19,663 65 4,924/1,395|/10]82] 477,3 | — 1143] 647, =) £ - £ . > se S Xr GSOMR/ VASTE NU he - fp Xx FSE äm f a INN SI La SR EL IC BG Sj — NAN NN a Nol - — NN om ft tm [gta ag) ER EE re FUNNEN Lan) - oo ES ES , —- HH TO. F na —--- YAN MN [0] VR Se Pe ÖR Da PE Eee NN = N 4 ET TNE RET INA RESET N 0 + + = NER fe - 10 Yr - << . | | No ättningsdagar Nr j RI NET IAGSRADA sil o Förrättni B > er - | I 4 an) - NN tm NS) s Me [Se] N | [Se] | FR = = | < Få = | N ; | - | || IrYod. NAN | E S = esedagar VS | | $ | | | [fött PKN AR - 5 Resedag | SZ (I | = SIA N | = Fe INR de 3 | - HO C G | C e ; = 2 Ni etyra — | wo I [on F Sn Sa FRUS an BÖNER FA FT NEND TE SG | [0] | [S] = berlin ing = ETS - 3 ; ög SNSNSER ONA IDERE Seen Sue SKR SR NE | i | | ta = Sr BE Har | | > j ”- | | | NÅ | | | | | | | | | | Länd SE = å g ll o | | 3 Skogs- | FE (EA 3 | Si | : | lö 4 ra Fe -0diRE ba aa ; (CK 5 Id EEE Bla nav SSANNNEN AE 2 AL? z SEE rs del 15 Tor | vä Sal = 8 Oo E Hygges- Har | | | | Fila das - | - | un | SENT KeA sning o.. SA Fa —— SSI FIG Hg & 1.50 2 rensning | lä —— 5 ENL | - = TG OR rå :0o EE markber. Antal fa 1 (Re le ; 9 919 NI | N | FE N S&S Lr - = sning | | | Nol SS | | 3 ORT SR | 2 | Bäckrens | | [0 | (Själ 2 oh o I 6 (2) o- o 0 3 | å i meter | 2 lg SE T : ; EES Så I 0 <+ | + Oo an N - mm —+ SS |D NM | SRS åå ra 3 a ikning FR o 0 | SERA a ör ÖR : o | 00 | NN | | AA - - SA i mete | | o å - -& H ? v | C = | - in | + | Y | | | Rb tr fr je) | Oo le Hed 2 2 ; > 0 (SES) Bi Ungerketie (I FIT ERE FOG Per IS real torrlagd | | Sy Lä s 2 FIRAS SE ; | fa i] e EEE SLR RSK EFS TSANDR MES RS Antal förrättn. Ed | Flea ll 3 i 7 | AE | 5 a a SÅN bo | I | | ie | | | FRE FL FAS | | | ; T in S |A Hygges- | Har - | | | SE ll — — | | 4 P - a | fl = rensning o: Le | | | | Ol | o | | | | | | + - z | | | TE rs 2 | röj markber . Antal | - | | | | | | | JE | NM Så z | i | | | - i | NN > LJ Ru > ja - SS = ka RA == IE ES Har [5] | TR ana [IE - 00 N 0 I FE Ge (YR = o | liri - | | | | | | ! - vå | NM | | Så | | (EEE + 8 b (Ga Antal = GE bk LEE | - + olla in ; a | | | 0 - | | EE AE LR en tänSag AA cningsbesiktninga IE zz | | | | BA) Ant, avverkning EET EE EEK EN AMA MSIE Sd DEC Andele NN TE ke VERA EES NR S BETA | Ungerane sla RIVS [0 Bla (CER: areal i ha [ÖSTER ae 5 FR Är FA | ES När de bila er TERES GE Sen SS förrä | S [0] a) SIE = REN SUCK CARS FRE To) FA 2 RE FI Rå ; KE 3 oe SR EI fe) | SR NAR | Fl Ca . CR EESE SN VI FERISP Fas Are EEE 2 : Öd 5 E | H | | | o | | | | | | SR LON a ul — HÄ == 9 — DE | Färg 3 INA KE S få NE | KÖN hall tr OD | SR SI BKS NOTER I PRE FE FF Ra en NE 25 ET REISE: [op ER FA ESRI OK (RT . NE - oa 7 ACE TORNEN BGN ERNER FO FF JONA BES FR KINDA S | buds RT NR EA RN | 6 n bidrag | SAT 2 cc Antal ” Uta SE sn = Se i 1917. ERÄTTELSER B SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS 300 n -” 5 än zee hr Cd LR SR Ferie Sh | | | ups 9'0 | — 1 000'9' | 00f'z od [RE OR 0ASLOOTA SIE IuLAIJO tunf l4q aqqns pmur ec oqqgns | ofspunuy | | | uplg 9'0 SG oobt o:q 5 | —06 |oz'1 [[9Y for I uasesuref fara BONS UPIJ UI Lo frrdsdAG OS) SK rn ROSSO I | | I | | | | I purersaqsguru | | 125124 3ut | — 009 0: -—- — —190f09 | -AISAATIMIS | EASY tunf IEA ved wpoI |A TRGDR eIAQ |” ajppsunf dexsueuwu | | | | = o0of O0I -SBUTU3IL]S 007 [o9—0orl 0otz | Hel I ueNIq0 UIDET SSE UB VISE de PL "> ofstelq J1ed1010U0IY : uofy uowofs — AR apuediusut 0091 08 |90t€ UuPIS "I I-ITe4 wouarn | tunf |PporjugIqunpstg frun OlSPUBTA wunpog 19405 I-19d apursaons | |-SULID] AR JAI | AO] 2'0 I-ouues — "elox | | | UueIS t'fo — |-rowmwn I p3eq | | apaols | — -— 691 Oo: -— oc oo'p I ey ktö |-ue uap I Uf |-IIS uppg ww I JOSE TOT SE osar ofse a I PI SN EIS FETA ERJOTSM ISB | UBIS bo | | AO] 20 | | JES et 007 001 o:q 001 RNE AG | StexpojdIeq LOG läasö uedp Wu ob TEHSUEIS GE | [epur | IEESESPROG | | | oIe3sny | | | |-P9A ud IIGA | | pa ene elox | — 008 o0of o:q 00€ of —|o0otf | UPIS IIeqUT ua ne wouarn | 'Sny uolsAq uvsywy € Iy9seuxmnnsen | olsstog I 'ysuewsSuru UuPId z'0 | YSNYIsIOJO uteh | | I K ÅR A — oot — — I-9e]S Wouar) — ot |ootG e 80 |'u93 uasrfosp, | tunf |-IeN uppl hjurr SPUBISSTAR kasa d107, | | | | | | £1 ör I 01 | 6 8 L 9 | 9 VA g (G | I 13pteBle ur "ur dexsuru Je I | | & SR TOUOTYH, T|ICUOTA SUS = : seeds Nät | 2, 3 5: = MILIS 2 a | I Pp PeWSON | I peu IEEE sej vu | PIE | upp | — moyddn | NI | 2 3 NEF AR apuedius | | uutreu ssp = | Ad UIYIOG Faa -sButu ; 5 -UNH- SISUL|fgpaow | AL USTVISELEN -ed i eBLSPEI SA soy | Ut "U3aI IP | |-T2pou | PI? TEE Sr | Nes -NIE]S SOM 2408 rk) UPPES WO | Sys 1swoxyddn AR JpugeAIBue pour BYLGBIPIA SORG LE SI SER : suoD | : "1epppapuon uap[a É NJOKEIE-SSKuudG 12puels [2E . ISOY EE EEE OST :TA TIS O UU Z | -I9AQ suap[a 4q asewseu [ND |— EE epeys saa | ”IASBOAS | Loys | | PUuALDuUe I-SBOXS NEN -ddn ellassers | OUISUPIDIg LS GOS I PUATLSUe SGOXS suapia | ”PULIG ?E SRS IS ROR = | TN HJesIO 1919WO[N] I PULISAL E SORT peuxel SR AN i: Yrouoay ep CER RAS ferietan I ÖSESeISpETEEN |A yorsed "SBONSAL| da Av pe sJesSurID2g SS | | | ; SJA[EISPUrIG Sutupaq | Ae vIgg | U9p]a Wouas ASPULI | uaq |-sSoxs) e3muysg PIL udpppssoxys Iep 'Steld : uewwngs "AEA , peuxYerag | | -ue PN 5 IPA ”[2P2AN SS IE9IV I "UPJ SPUPJIIOUJSJSEA WouUr LÅI6I Je Jopun JepjasBoys e 213ddn ONES VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 301 I sammanbang med redogörelsen för skogsvårdsstyrelsens verksamhet under det gångna året anser sig styrelsen böra med några ord beröra vissa önskemål, som sistlidet år uttalades i landstinget vid behandlingen av frågan rörande ansvarsfrihet för styrelsen, ävensom göra ett kort uttalande i anledning av anmärkningar, som under året varit synliga i tidningspressen. Landstinget har uttalat önskvärdheten av »att enskilde skogsägare i större grad än hittills delvis varit fallet, måtte komma i snabbare åt- njutande av styrelsens biträde för skogsvårdsarbeten samt om möjligt, att större bidrag måtte lämnas till dylika arbetens utförande». Skogsvårdsstyrelsen har i sin berättelse för år 1916 meddelat, att sty- relsen, som dels samma år och dels året dessförinnan utökat sin personal med två ordinarie tillsyningsmän, tillika låtit tillsätta fyra extra till- syningsmän »för att bättre kunna möta de alltjämt ökade kraven på sakkunnigt biträde från skogsägarnas sida». Styrelsen har således inga- lunda förbisett behovet av ökad arbetskraft. Skulle det oaktat styrel- sen icke förmått erbjuda någon skogsägare sina tjänster i den ordning, denne önskat, så kan styrelsen icke medgiva, att detta berott på någon uraktlåtenhet från styrelsens sida. Styrelsen tillåter sig härvid åberopa följande exempel. Enligt referat i ortstidningarna har landstingsmannen E. P. Hansson i Österås vid sammanträde med Norrlands Skogsmanna- förbund i Sollefteå den 20 oktober 1917 beklagat sig över, att han, som begärt biträde hos styrelsen på våren samma år, icke blivit till- godosedd förrän först under därpå följande september och oktober må- nader. Rätta förhållandet är, att herr Hansson enligt handlingar, som för- varas i styrelsens expedition och vilkas riktighet herr Hansson vitsordat med sin namnunderskrift, blivit erbjuden det begärda biträdet första gången den 9 juli samt sedermera den 3 och den 14 september, ehuru han vid alla dessa tillfällen avböjt detsamma. Det ligger i sakens na- tur, att styrelsen, som väl räknar med, att skogsägarna icke under alla förhållanden kunna stå tillreds, då tillsyningsmannen inställer sig vid förrättningsstället, gärna medgiver begärt uppskov, därest omständig- heterna såsom i ifrågavarande fall så tillåta. Det har då icke kunnat annat än överraska, att herr Hansson, på sätt som skett, funnit sig böra klaga över ett förfarande, som uteslutande skapats genom tillmötesgående av hans egna önskningar. De vid samma tillfälle av herr Hansson gjorda antydningarna om, att vederbörande tillsyningsman skulle hava förfarit felaktigt vid stämp- lingens utförande, tillbakavisas såsom ogrundade av styrelsen, som låtit undersöka förhållandet på platsen genom länsjägmästaren. Beträffande landstingets senare uttalande anser sig styrelsen böra fram- 302 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OT: hålla, att styrelsen städse låtit sig angeläget vara att avsätta större de- len av tillgängliga medel såsom bidrag till utförda skogsvårdsarbeten allt med den begränsning, som andra viktiga skogsvårdsintressen såsom undervisning, försök med olika arbeten, åtgärder till skydd mot skogs- eld o. s. v. föranleda. Huru denna gräns lämpligen bör avvägas, kan ju bliva föremål för olika uppfattningar. Styrelsens åtgöranden härutinnan blevo i varje fall under 1910 års landsting föremål för kritik, enär bi- dragen, som vid denna tid åt mindre skogsägare utgingo med 60 94 av kostnadsbeloppet, ansågos för höga. Styrelsen hoppades då genom ett jämförelsevis högt bidrag ur skogsvårdskassan bana väg för ökat skogs- vårdsintresse och särskilt för dikningsarbetena, vilka med hänsyn till förhållandena ansågos vara av synnerlig betydelse för länets skogsägare. Emellertid beslöt styrelsen minska bidragen, vilka alltsedan 1913 utgå med allenast 30 26 av kostnadsbeloppet. Detta bidrag har grundats på en enligt erfarenhet lämplig norm för utdelning av bidrag ur skogs- vårdskassan för utförda arbeten, och enligt styrelsens förmenande har skäl saknats att göra ändring härutinnan, så mycket mer som de för- måner, vilka styrelsen sålunda kan erbjuda skogsägarna utan att åsido- sätta andra viktiga intressen, alltjämt synas locka till nya företag. Sollefteå den 30 april 1918. ÅA skogsvårdsstyrelsens vägnar: Hugo Fahlén. Per Ödman. VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Undertecknade, som av vederbörande myndigheter utsetts att granska skogsvårdsstyrelsens inom Västernorrlands landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1917, få däröver avgiva följande Revisionsberättelse. Räkenskaperna utvisa: Tillgångar den Ii ianuari 1917: Å kapitalräkning med A.-B. Stockholms Handelsbank 67,366: 83 Å deposition med d:o 250048 liitehs Sander rorskoter ess ONE arvode. VS SLR 600: — KAO RA NTINPIRASSAT Co Ass BRSKER a ol od ute SR Eg SEE MN 4,501: 18 Hörskintnas, Syn CkOStid Cass... co... odds sd odolinys AN 2,240:133 LYTNZE TUR bal ORSA AE TELE her ANA NER FRA LA oc fa a AR FS2OR0S iBasteheren >SkogsskyCG a a ooo masse oskors tr 36,280: 64 NSF ESKO [OEI A= des Sys fe Uf ÄRE a ol ot sr oh SE ASA a 9,060: — EROS SKÖN oc see AG RN a ar maa dee ses SA 20,238: 80 Utestående fordran 2 fröklängning, skogsodlingsar- Petent ;samt i KOlarekukSCIWss-. css bsded.ssss ssk 510528 Kronor Skulder: Enskildes depositioner för fullgörande av åtagna förbin delserspstd SA SERNER a ons sssdes dT METTE 2,590: 48 Avsättning för eventuellt behov vid pensionering av Sbytelsens. Persemalbis AR os sssssssslasoskesgears ARE 3,000: — innestående 2 syneförrättningars kODntO ..s....co.. sc. FOO Summa tillgångar Inkomster: Beballning, (ga Fan pig Od dee dt orsdrsbarserdrosderg KYSSA TIA ren SEA ESAIAS TA DN rn rr on ansa rann due SR AE 1,900: SEO SV AT CS VG LTT nn me aa res AE 120,513: UPPE PDAS: HA OTRS ASA TR TOA On RA FÄNTA Ned Wterbetaldar synekostnader oto oso. sobesosd res SON 330 Ersättning för av styrelsen erhållet biträde ............ 1,298: BÖrSäkt Sko S SER md Ft oo boer ärer ÄR NE 4,254: BÖTSÄl CA DATE Nn dd sne a lar vdå or saa råder oc DRAS 428: Transport kronor 143,036: 75,0589: 49 fLoRRAS MES (DG 153,340: 16 5,600: 84 147,739: 32 75,058: 49 75,958: 49 304 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Transport kronor 143,036: 68 75,058 AN fu) Återburna SKO SOM ESKO SMACELA osa de oe sele ste a 394: 87 Inbetalt å utestående fördringar mnoscrsesssssossstokenn KJ tl federe I Inbetalda lönemedel för personalens arbete hos Bränslekommisstonen fryas5ran rasens NN 38,933: 39 Fyra sor KOttma gastetkd. sd ke Ses Ae Le. LLA: 3351 185,002515 Summa kronor 260,960:064 Utgifter: Avlöningar för arbete hos skogsvårds- STYTEISCING mek Roseo ss td ANNE Nr så crf EN 30,780: 89 Avlöningar för arbete hos Bränslekom- TIM SSTÖIG TN Jörg: Seden Sa or fs ef ar ER be SL ÄR 38.983: 39 69,770: 28 ATTTOMS CI Voy pr ds Hele 5 elek SAL ere ldel? ere se SKANNA AE ER TE 3H20A5 Diverse omkostnader såsom hyra, brandförsäkring, lotspenningar, blanketter, skrivmateriel, revision 10) Dr Ao RAS EA NS En RMS ASSR NER sh nana 35020 Klostnaders för fastigheten os. sa ass 2108-20 UTN ST ALA EN NeN NA Vega arr er hs SA nl sota a bo A ke NN SLR OLE Ne 0 968: 02 Omkostnader för, plantskolörha ... ms 4,720: 09 BEN SVONS AMON UEk oaser see bs sr de ses a SO AR ARGA 3IydO2E 2 INESekostnadertöt. Styrelsen sat se EN ÖV IN20 » SEStyrelsensi personal Oksanen 4,916: 39 Kostnader för analysering och assurans av frö ...... 50: 55 Syneförrättningar Och fättegANdA .....schommcssecersecen I,S:223 30 SKO gSVArdSanbE Le gg esse STU RE ISAR ER RA 3,849: 9 I Förskjutna kostnader för skogsodlingar .............. ... 25543 Bidrag till4Sskögsvardsarbetel. <.... gm. ene 51,435: 01 WIGIerönmköStnadett75: frusctssss oden ads Er RA ANR banna 1,352: I 2 Kostnader för taxering till skogsvårdsavgifter ......... 3,609: 31 Kostnader för undervisning vid skolorna samt litte- ER ÄTT a fara ej Ecke reglar MANS R RNE fr påb a Nk rjol FRE EK RE ROR SRR S a a Ad REG 13 169,307: o9 15210 G NN ah ra an LON be Ma (0 a broder RR Sn ol ot AS SD BIR AL Fe SALG 91,053: 55 Summa kronor 260,960: 64 Tillgångar den 31 dec. 1917. Å kapitalräkning med A.-B. Stockholms Handelsbank 85,000: — Å deposition » d:0 200025 Uf el sg and eROrSkotter AR AR Nr 200: — NOT FAT FaNK CSS ATA Aseas SAD dr santa see NANA NER nte 3,701: 24 —91,653:55 FlOTSkjutnaNSsyn eko stenad er: Soneras Nee NEN Ne Ne 1,944: 80 JTIV CREATE TAS Or Re SER KE rr NGE SA Te ev RI ERNIE 6 er ON ft 5,065: 21 Hastigheten te5ko gsskyd dai Eos SAS 34,348: 40 BIanNtSKOlO IGN 96 RAN Se NR Viper arr N ANG Nr 9,000: — EO OSTI Orre FER VPN pk SEN Er FLER KR ASL IEA 12,407: 60 Utestående fordran å skogsodlingsarbeten samt kola- FA FT DMI Rss ke SRS TLS SO FR ARA SA REA AR ENS AR Tyg 4,543: 16 67,909: 17 Kronor 159,502 SING VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 305 Skulder: Enskildes depositioner för fullgörande av åtagna för- FRA GLES CT aa ARR AR nn Re ma orders RANE 250G2ENS Innestående syneförrättningars kOntO s...snmsmnsnm........ 10: 30 EKS J - VISE Å Under året hava följande avskrivningar ägt rum: UDVSTNENT SS ST rage SOT Na AoA SENSE ST SER SNR 629: 43 BAStistieten. 2OKOPSSkyClA korgen ors eo oats NA TONA FJARESKOLOTINA Vf 90041 Ar Ia RR oh ons EA LANT al 3,830: 04 6,284: 91 I sammanband med förestående hava vi granskat räkenskaper för de medel, som avsatts för beredande av pensioner åt befattningshavande hos styrelsen (s. k. pensionskassan). Dessa medel utgjorde vid 1917 ars slut 12,021:76, insatta i bank, därav styrelsens andelar utgöra 6,426: 52, befattningshavandes andelar 4,284: 33 samt pensionsöverskotts- medelljt: 31o0I. , Vid den av undertecknade, Carlson och Smitt, verkställda gransk- ningen av styrelsens räkenskaper, bava dessa befunnits rätt förda och behörigen verificerade och synes de gjorda avskrivningarna befogade. Fastigheten, lager och inventarier hava likaledes befunnits i god ord- ning och mot brandskada försäkrade och har kassan under den 16:de sistlidne maj inventerats och befunnits i överensstämmelse med räken- skapen för dagen. Mot styrelsen har under räkenskapsåret 2:ne gånger offentligt uttalats missnöje och hava revisorerna ägnat dessa anmärkningar särskild upp- märksamhet. Vid landstingets behandling av föregående årets revi- sionsberättelse avgav dess ekonomiutskott ett betänkande, vari uttalades önskvärdheten av, att enskilda skogsägare raskare än hittills måtte er- hålla hos styrelsen begärt biträde för skogsvårdsarbeten samt att högre bidrag måtte lämnas för dylika arbeten. Det andra klandret framför- des av landstingsmannen E. P. Hansson vid Norrlands Skogsmanna- förbunds sammanträde sistliden höst och innehöll antydan om, att en åt Hansson verkställd stämpling blivit felaktigt utförd. I årsberättelsen har styrelsen över dessa anmärkningar avgivit tillfredsställande förkla- ring, och få vi under instämmande i vad styrelsen anfört endast tillägga, att vid genomgående av diarier och rapporter utrönts, att till biträden vid skogsvårdsarbeten under året använts 1,274 förrättningsdagar och att alla rekvirerade förrättningar blivit utförda före den 3 november. Härjämte få vi meddela, att undertecknad Smitt, under den 15:de i 20. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. 200 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERATTELSER 10177. denna månaden avsynat den åt herr Hansson utförda stämplingen, där- vid konstaterats, att »gallringarna utförts försiktigt och planmässigt lik- som ock att den vidtagna åtgärden att å ett par ställen upptaga hyg- gen och genom den äldre skogens borttagande utvidga luckorna och därigenom befrämja aåterväxtens krav var välbetänkt ävensom att frö- träd kvarlämnats där den mogna skogen borttagits». > Någon anledning till anmärkning mot den utförda stämplingen före- fanns ej. I båda de kända fallen hava sålunda de mot styrelsen rik- tade angreppen befunnits obefogade. Vi hava skälig anledning antaga, att de mot styrelsen gjorda anfallen huvudsakligen avsett att markera missnöje med styrelsens beslut att låta såväl länsjägmästaren, som en del andra befattningshavare taga anställning hos Bränslekommissionen. Genom denna åtgärd, som vidtagits på anmodan av Kungl. Jordbruks- departementet, har å ena sidan inbesparats en del avlöningsmedel men a andra sidan har åtgärden ej varit till gagn för skogsvärden inom lä- net, då en stor del av den ej övertaliga personalen använts i annan tjänst. Oavsett att direkt bevis ej föreligger om försumlighet eller fel i vad skogsvårdsstyrelsen ålegat, torde dock vara tydligt, att under så- dana förhållanden uppsikten över enskilda skogar måste hava blivit eftersatt, varjämte länsjägmästaren av göromålen i Bränslekommissionen förhindrats utarbeta och planlägga en del föreliggande ur skogsvårds- synpunkt viktiga förslag. De medel, som avsetts för beredande av pension åt befattningsha- vande hos styrelsen, hava under året förvaltats och redovisats i full överensstämmelse med föreskriften i därom gällande stadgar, och hava samtliga bidrag influtit. Under året hava 2:ne befattningshavande ur styrelsens tjänst entledigats och hava dessa återbekommit erlagda bi- drag med föreskriven ränta dära. Då någon direkt anmärkning mot räkenskaperna eller förvaltningen ej förekommit, tillstyrka vi ansvarsfrihet för räkenskapsåret 1917. Härnösand den 27. Juli rgr8. Victor Carlson. Förordn. av Kungl. Maj:t Vilhelm Smitt. Z. Åslund. Utsedd av Västernorrlands läns landsting. Utsedd av Kungl. hushållningssällskapet. Skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns landstings- område berättelse för år 1917. I skogsvårdsstyrelsens sammansättning har den förändringen ägt rum, att som ledamot i stället för f. d. landstingsmannen Olof Persson i Bac- ken från den 1 januari inträtt direktören O. E. Fladvad i Östersund. Som styrelse har sålunda fungerat: Av Kungl. Maj:t förordnad ordförande f. d. disponenten m. m. Olot Björklund, Rörön, Månsåsen. Övriga ledamöter: Av landstinget vald, landstingsmannen, direktör O. E. Fladvad, Östersund, samt av hushållningssällskapets förvaltningsut- skott utsedd, landstingsfullmäktigen m. m. A. J. Hansson, Bringåsen, Kyrkås. Suppleanter: Tillsatt av landstinget, landstingsmannen Erik Svensson 1 Mälgåsen, Stavre samt av hushållningssällskapets förvaltningsutskott, hemmansägaren Olof Persson, Landsom, Täng. Som länsjägmästare och sekreterare har fortfarande varit anställd e. jägmästaren O. Hj. Humble, Östersund samt som kanslist å styrelsens expedition, herr Axel Grafström, Östersund. Vid 1916 års utgång utgjordes styrelsens personal, förutom av nyss- nämnde länsjägmästare och sekreterare samt kanslist, av tio ordinarie och tre biträdande länsskogvaktare. Under 1917 har den förändringen inträtt, att personalen utökats med en biträdande länsjägmästare och två ordinarie länsskogvaktare, och i stället för de tre biträdande länsskog- vaktarna hava tre extra länsskogvaktare varit antagna under sex måna- der, Fe far Till biträdande länsjägmästare antogs sålunda biträdande länsjägmäs- taren hos skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län, e. jägmästaren Clas Vilhelm Arne Rydbeck, vilken tillträdde sin befattning den 15 februari. Till de två nya länsskogvaktaretjänsterna antogos biträdande läns- skogvaktarna J.. O. Nilsson och Marcus Eriksson, vilka tillträdde sina befattningar som ordinarie den 1 januari. Till länsskogvaktare i östra distriktet efter länsskogvaktare E. P. Lid- 3085 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917: gren, Som på egen begäran avgick under år 1916, har från I mars va- rit antagen e. kronojägaren Emil J. Engström. Till extra länsskogvaktare antogos förutvarande biträdande länsskog- vaktaren R. Theilin samt från skogsskola utexaminerade skogvaktaren P. G. Glad och utexaminerade skogslärlingen, faktorn hos Gideå-Husums Aktiebolag, John Elfwing. I samband med inrättandet av de två nya länsskogvaktaredistrikten omreglerades distrikten från årets ingång på följande sätt: 1. Norra distriktet omfattande socknarna Alanäs, Gåxsjö och Ström. Tjängteinnehavare länsskogvaktare Per Jacobsson, Strömsund. 2. Föllinge distrikt omfattande socknarna Föllinge, Hotagen, Laxsjö och Offerdal. Tjänsteinnehavare länsskogvaktare A. E. Fregelin, Föl- linge. 3. Västra distriktet omfattande "socknarna Alsen, Kall, Mattmar, Mörsil, Undersåker och Åre. Tjänsteinnehavare länsskogvaktare A. G. Eriksson, Mattmar. få Ås distrikt omfattande socknarna Aspås, Brunflo, Frösön, Kyrkås, Marieby, Näskott, Rödön, Sunne (östra delen) och Ås. Tjänsteinne- havare länsskogvaktare Marcus Eriksson, Östersund. 5. Lits distrikt omfattande socknarna Häggenås och Lit. Tjänstein- nehavare länsskogvaktare And. Johansson, Lit. 6. Hammerdals distrikt omfattande socknarna Borgvattnet, Hammer- dal och Stugun. Tjänsteinnehavare länsskogvaktare Rich. W. Henriks- son, Hammerdal. 7. — Östra distriktet omfattande socknarna Fors, Håsjö, Hällesjö, Ny- hem och Ragunda. Tjänsteinnehavare länsskogvaktare Emil J. Engström, Bispgården. 8. KRevsunds distrikt omfattande socknarna Bodsjö, Bräcke, Lockne, Näs, Revsund och Sundsjö. Tjänsteinnehavare länsskogvaktare J. E. Damgren, Brunflo, vilken även varit föreståndare för fröklängningsanstal- ten i Brunflo. 9. Bergs distrikt omfattande socknarna Berg, Hackås, Rätan och Åsarne. Tjänsteinnehavare länsskogvaktare Emil Lindblad, Svenstavik. 10. Övikens distrikt omfattande socknarna Hallen, Marby, Myssjö, Norderön, Oviken och Sunne (västra delen). Tjänsteinnehavare länsskog- vaktare J. O. Nilsson, Månsåsen. 11. Hede distrikt omfattande socknarna Hede, Klövsjö, Linsell, Stor- sjö och Wemdalen. Tjänsteinnehavare länsskogvaktare Otto Fladvad, Wemdalen. 12. Svegs distrikt omfattande socknarna Elvros, Lillherrdal, Sveg, JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 3909 Ytterhogdal och Överhogdal. Tjänsteinnehavare länsskogvaktare S. O. Bragée, Sveg. Under året har en i skogsvårdsstyrelsens verksamhet rätt avsevärt ingripande institution kommit till stånd, nämligen Statens Bränslekom- mission för anskaffande av bränsle för icke mindre den enskilda för- brukningen än även för kommunikationerna och industrien. I skrivelse från Kungl. Jordbruksdepartementet av den 7 maj blev skogsvårdssty- relsen anmodad att »söka i vad på densamma ankommer i så stor ut- sträckning som möjligt tillmötesgå Statens Bränslekommissions framställ- ning att, med inställande av sin verksamhet i största möjliga grad, ställa sin personal till kommissionens förfogande samt i övrigt i förekommande fall biträda kommissionen och trämja dess arbete för tillgodoseende av landets bränslebehov». Som följd härav beslöt styrelsen att tills vidare från den I juni till kommissionens förfogande ställa den biträdande läns- jägmästaren, 6 av de 12 ordinarie länsskogvaktarna samt de 3 extra länsskogvaktarna. Härigenom kom att från 1 juni till årets slut hos Bränslekommissionen tjänstgöra den biträdande länsjägmästaren samt länsskogvaktarna i Föllinge och Östra distrikten och till 135 september länsskogvaktarna i Ovikens, Ås och Hammerdals distrikt samt till I de- cember länsskogvaktaren i Svegs distrikt. Även de 3 extra länsskog- vaktarna hava under året lämnat sina befattningar hos Bränslekommis- sionen. Under vakanstiderna hava länsskogvaktaretjänsterna uppehållits på följande sätt: Länsskogvaktaren i Norra distriktet jämte egen tjänst Föllinge distrikt, i Revsunds » Östra i Bergs » » - Ovikens 1 Hede > > » Svegs » 1 Västra > » » > ÅS » TAJETES » » ) > Hammerdals » Då skogsvårdsstyrelsen sålunda under den mest krävande arbetstiden av året varit berövad mer än hälften av sin personal, kunde naturligt- vis icke de tillämnade arbetena för den enskilda skogsvården bedrivas i den omfattning, som varit önsklig och avsedd. I stället för att person- ligen leda utstämplingarna av den för avverkning avsedda skogen å hem- mansägarnas marker, hava länsskogvaktarna: i många fall på grund av bristande tid nödgats inskränka sig till att endast lämna råd och anvis- ningar för avverkningarna, och vad dikningsundersökningarna å försum- pade skogsmarker beträffar, hava dessa i stort sett fått lov att inställas. Styrelsens expedition har i regel varit tillgänglig för allmänheten alla LO SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OTJ: söckendagar: kl. 10 f. m-30e m; samt kl; 5—77e: m. Under Sommar: månaderna inskränktes dock expeditionstiden till lördagarna. Under året har styrelsen hållit 11 sammanträden, varjämte styrelsele- damoten O. E. Fladvad tillsammaåns med länsjägmästaren besiktigat en avverkning i Hackås socken den 11 oktober. Av vidstående sammandrag framga länsjägmästarnas, länsskogvaktar- nas samt'de extra biträdenas förrättningar och förrättningsdagar förde- lade på de olika grenarna av styrelsens arbeten. Kostnadsförslag hava under året tillställts 53 st. enskilda skogsägare för under år 1916 genom styrelsens personal a marken planlagda torr- läggningsarbeten i försumpad skogsmark, upptagande grävning av skogs- diken och upprensning av bäckar till en sammanlagd längd av 64,799 meter med en beräknad arbetskostnad av 42,432: 78 kr., och kunna skogsägarna nu begära bidrag ur skogsvårdskassan för arbetenas ut- förande, vilka bidrag styrelsen beviljar i tur och ordning i mån av till- Oo 3 gang. De dikningsbidrag, som styrelsen under året beviljat med i allmänhet 50 Ho men i en del fall med 30 6 av kostnadsförslagen, voro: NILE TT vilande vansokan av. 1907 ars dusninssplanet sr... ns. kr: FÖR PryNETO » SEG TON 4 RR FI NESS » SAO I ATOL SR BRIS, PA > 311: — (0) » ) 2 TONAS STA: FITA ENN INER » 1300: == Öv ; , EET (OG Skär VETT NEVIS 5 FOSS Or 32 > , SKETT OMNOM Sr VIA VULSE ERG go Sa Tog ansökningar fran) aren 19076, 19X4O,ILOI3, FOLA==LO. 4 445405 Så kallade premier för utförda torrläggningsarbeten, vartill planer icke upprättats av styrelsens personal, hava dessutom beviljats med 15 0, mot under föregående år 10 2, av de direkta kostnaderna till 9 st. trä- varubolag med kr. 9,962: 75. Summan av ovan angivna, under året beviljade dikningsbidrag och dikningspremier, utgör kr. 54,445: 75 och med tillägg av vid årets bör- jan beviljade men icke lyftade anslag, kr. 154,072: — utgör hela sum- man beviljade anslag kr. 208,517: 75, varav under året utbetalats kr. 32,217: 75, vadan återstå beviljade men icke lyftade anslag, utgörande kr: 70300: Under året hava av länsskogvaktarna besiktigats 3453 st. pågående och 271 st. avslutade avverkningar. Av dessa hava 52 st. varit av den beskaffenheten, att de ansetts böra bliva föremål för ytterligare besikt- JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 311 ning å bar mark, och i 15 fall har förbindelse att verkställa kulturåt- gärder frivilligt lämnats. De besiktningar, som av styrelsens personal under året ägt rum av enligt styrelsen lämnade förbindelser eller med styrelsen träffad över- enskommelse verkställda kulturarbeten å avverkningstrakter, där åter- växten varit äventyrad, hava medfört, att 115 st. sådana lämnade för- bindelser och överenskommelser kunnat avskrivas såsom fullgjorda och nu med betryggad återväxt. Sådan undersökning, som omförmäles i $ 2 av Lag angående vård av enskildes skogar den 24 juli 1903 har under året blivit hållen å 6 skogs- skiften, nämligen å 2 i Undersåkers, 2 i Bergs, 1 i Föllinge och 1 i Mattmars socken. I ett av dessa fall nödgades styrelsen stämma inför domstol, men träffades därefter överenskommelse angående kulturåtgär- der, så att målet blev nedlagt. I de övriga fallen har överenskommelse träffats eller pågår uppgörelse därom. I vilken omfattning skogsodling verkställts under året med bidrag el- ler biträde av skogsvårdsstyrelsen och dess personal, framgår av tab. 3 till bil. A. Någon kottinsamling eller klängning av kott har ej under året före- kommit, emedan befintligt lager av frö ansetts först böra förbrukas. I ändamål att sprida kunskap i skogsskötsel har styrelsen under detta liksom under föregående år lämnat anslag för uppehållande av undervis- ning i detta ämne vid länets folkhögskola samt vid dess lantmannaskola med 330 kr. till den förra och 3500 kr. till den senare. För spridande av skogslitteratur har under året prenumererats å 100 ex. av tidskriften » Skogvaktaren» att tillhandahållas folkskolorna samt å 57 ex. av »Skogs- vännen» att överlämnas till skogsvårdskommittéerna. Ävenledes har in- köpts 100 ex. av broschyren »Om släckning av skogseld, moss- och ljungbrand»> av 5. A. Decker. För att bereda jämtländska skogsägare tillfälle att studera skogssköt- sel inom och utom länet har styrelsen även under detta år bekostat en studieresa, vilken under länsjägmästarens ledning företogs den 19—24 juni efter samma program som året förut. I denna resa deltogo 13 skogsägare från skilda platser inom länet. Resan började med besök vid skogsvårdsstyrelsens kulturfält i Nyhem samt vid styrelsens gallrings- yta i Bräcke. Därefter besöktes Bergvik och Ala Nya Aktiebolags kul- turer och avverkningar vid Ramsjö i Hälsingland samt samma bolags skogar under Axmars bruk i Gästrikland och slutligen Söderfors Bruks skogar invid Älvkarleö i norra Uppland med dess särdeles instruktiva självföryngringar. 12 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Sammandrag av länsjägmästarens, länsskogvaktarnas Besiktn. av avverkningar Kulturförrättningar Upprättande av avverk- : ; > i; Besiktning av Utförande av Slutförda Pagaende ningsplaner RANE Nn Jultuses förrätt- förrätt- | förrätt-|| förrätt- förrätt- Antal | nings- | Antal | nings- | Antal | nings- | Antal nings- | Antal | nings- dagar dagar | dagar || dagar dagar Länsjägmästaren...... 52 32 TES 29 3 5 28 23 — -— Bitr. länsjägmästaren! — 38 22 | - — == | Norra distriktet. 34 32038 33 | S 23 9 16 Föllinge distrikt. 2 2 42 32 Mr 5 = — Extra. biträdens..... 9 7 — IR 10 - 2 4 i I Västra distriktet 41 25 43 4SKN KT 83 26 18 5 12 Extra biträden...... 6 3 — = ll| 5 91 a R SR Ås distrikt......... 3 3 TT Z 163 47 23 16 I 2 Extra biträden,..... 4 4 = I 2 4 3 Lits distrikt ...... 34 37 22 204 I, 14 I 9 8 I I Extra biträdens..... — - — — | 4 38 — I Hammerdals di- | | | STRIKE ds 19 SY 16 I I 10 31 I I 3 3 Extra biträden...... Gc II — I — | 2 7 I 2 I 4 Östra distriktet.. 10 8 14 Tr del) SAM | I | rår Extra biträden...... 14 15 == = NO öra, MS 19 TR | Revsunds distrikt 30 TOC AEA | ON I3 30 | SPE I28 NA EG | : | | | | | | I Bergs distrikt ...| 38 43 56 SAN [ETS | EAS 3 6 SN Extra Diträden...... [I = SR = 2 | SAN) 2 4 | . s . I I | | Ovikens distrikt. 3 3 35 23 18 VÄSKA | 8 SERA NRA 3 4 Extra biträden...... 2 3 — = 2 Stal — 5 8 | Hede distrikt ....| 11 | 15 2/6 REON kuin a reg a | 22 5 9 | | | | | | | | | Svegs distrikt ... 6 7: NN | VG Ve ER NI ELI I I 4 Ebla 4 8 Extra biträden...... 3 5 SE 2 TOA LEN | Summa av länsskog- | | | vaktarnas med biträ- | | | | dande förrättningar| | | hb ostörrättningsdagar), 27 "| 270:. 1345). | 287 längt kö49R IIS IOG Fr LOS JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 313 samt de extra biträdenas förrättningar år 1917. Dikningsförrättningar I AX | 4 Lå 5 MPN ALM | Diverse | | Besiktning av | Avsyning av Dikes- förrättningar TO FESTEN | verkst. dikn. | verkst. dikn. stakningar RT förrätt- förrätt- | förrätt- 7 förrätt- Rs SEE | | É É É C förrätt- förrätt-| | Antal |nings- | Antal |nings- | Antal | nings- || Antal nings- É dagar : dagar | d i ä a ningar S ningar SN | agar dagar | dagar dagar . | | | | | SIE 2 -— - I 200115 25 39 156 153 156 153 | | | V | | | | | RE UBS 5 7 PSA IA 8 104 132 | 104 132 | VS | 5 46 39 | = ro 3 3 3 21 NERE 5 20 31 66 70 | | — = 2 2 5 (OA RS 18 148 216 | fö Tr fr SR FS LE = II 94 159 310 | | — oo 2 2 — SR I 1 II 54 78 | I fr rad I I | I LAN IO TO | 64 88 | H I | H 2 a 4 3 2 SEANEES TINGE 93 144 Är TT = ER = FN GE TR GRE oja 187 | | | | | | Si DE 5 2 4 SRF dre 2 59 92 | | A Zell I I — — = = | '9 27 68 119 | I | || | | — 2 4 — — — I 28 | = 2 SEI 32 53 60 79 | I I SE || Il | -— — 2 2 I SW I 9 97 IOI 97 101 | | d j i — — 4 6 Zz 20 SW T D20 145 | I -— | | — | 2 | / I [ER 47 Eg TN mA I I Å Er "£ Al 9 68 118 = = = ET I 10 15 781185 I nr | I I 2” - 2 I = — | 6 10 SM 2 | 3 5 67 143 BYS EAS | | BT TARA | | | s p | = ONES 4 = == | 6 18 | 53 | 30 | | FAN = = et | I RA |A | 15 58 95 | | I 3 2 39 45 29 40 54 105 1049 1606 1049 | 1606 | 314 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OT: På grund av inskränkningen av styrelsens personal kunde de för året tillämnade gallringskurserna icke komma till stånd. Å styrelsens demonstrationsskog, tillhörande hemmanet ”'/g mtl Valla N:o 1 Litt. Ib i Håsjö socken har under året taxeringar och en del av- verkningsåtgärder ägt rum. Under året har ett nytt demonstrationsfält för skogskultur blivit an- lagt å grosshandlare Erik Johanssons hemman i Lugnvik intill Östersund, varå styrelsen med gott ekonomiskt resultat låtit verkställa stubbrytning för markens beredning till kultur. Styrelsen, som under två föregående år deltagit med Västernorrlands läns skogsvårdsstyrelse i bekostandet av en kolningskurs för utbildande av praktiska skogskolare, hade beslutat att under detta år ensam an- ordna en dylik kurs, vilken skulle förläggas inom länet. Anslag från Järnkontoret hade beviljats, och vissa förberedelser vidtagits, men till följd av de rådande svåra förhållandena med anskaffande av livsmedel ävensom med anledning av att utsikt ej förefunnes att tillräckligt antal elever, minst 15 st., skulle kunna erhållas, samt på grund av att för kursen erforderliga ledare och tillsyningsmän ej vore tillgängliga, måste densamma tills vidare uppskjutas. Den kolareskola, som var tillämnad vid Bispgårdens skogsskola under hösten måste även inställas på grund av att tillräckligt antal elever ej anmälde sig. Den tillämnade lantbruks- m. m. utställningen i Östersund för firande av Jämtlands läns hushållningssällskaps 100-års jubileum, som skulle av- hållits under året, och vari skogsvårdsstyrelsen beslutat deltaga, har lika- ledes blivit uppskjuten tills vidare på grund av den rådande kristiden men styrelsen ansåg likväl lämpligt att fullborda uppförandet av den för skogsutställningen avsedda paviljongen och i övrigt fortsätta med sina förberedelser. Under året har skogsvårdsstyrelsens kartverk över länet, des. k. soc- kenkartorna i och med fullbordandet av sockenkartan över Storsjö, bli- vit avslutat. Bland de ärenden, som skogsvårdsstyrelsen under året haft att hand- lägga, märkas Folkhushållningskommissionens framställning angående in- samling av lavar till kreatursfoder, samt skrivelse från Justitiedeparte- mentet angående förslag till ny fottningslagstiftning. På framställning från Riksförsäkringsanstalten har styrelsen låtit olycks- fallsförsäkra sin personal även för de 35 första dagarna efter olycksfall, den s. k. karenstiden. Beträffande skogsvårdskassans inkomster och utgifter under berättelse- året hänvisas till Bil. C. till denna berättelse. Under året handlades 564 st. nytillkomna ärenden, och har från ex- JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 35 peditionen utgått 2,229 st. diarieförda skrivelser jämte ej diarieförda brevkort, cirkulär, korsband m. m. Rörande de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel under berättelse- året hänvisas till länsjägmästarens under Bil. A lämnade redogörelse. Östersund i april 1918. På skogsvaårdsstyrelsens vägnar: Olof Björklund: O. Hj. Humble. 316 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Bil. A. Kortfattad redogörelse över de enskilda skogarnas inom Jämtlands län tillstånd och skötsel år 1917. Under årets första månader Januari —April rådde en för skogsdriv- ningen särdeles gynnsam väderlek med tillfrusna myrar och lämplig snö- mängd, så att de beräknade timmermängderna mot slutet av april i all- mänhet voro utdrivna. Arbetskraften var tillräcklig och arbetsförtjänsten god. Livsmedelsfrågan medförde dock svårigheter, vilka likväl kunde lösas på ett efter förhållandena ganska tillfredsställande sätt. Kulturarbetena togo sin början omkring den 24 maj, men till följd dels av bristen på arbetsledare, dels ock svårigheten att erhålla nödig arbetskraft, kunde ej skogskulturerna få komma till sin fulla rätt utan måste till största delen uppskjutas till ett kommande ar. Beträffande de genom skogsvårdsstyrelsens bemedling verkställda kul- turerna hänvisas till tab. 3 till denna redogörelse och framgår av den- samma, att den kultiverade arealen belöper sig till 193,85 har. I tab. 4 lämnas uppgift å de genom folkskolebarn utförda kulturerna. Barrträdens blomning var under året obetydlig, och tillgången på ett- arig tallkott icke heller särdeles riklig. Väderleken under sommaren var på det hela taget gynnsam för skogs- växten, och vårt län blev, dessbättre, icke så utsatt för den svåra torka, som annars hemsökte större delen av landet. Utstämplingarna å hemmansägarnas skogar för blivande vinters av- verkningar har varit ganska obetydlig, vilket tillskrives, dels att man i manga fall fått avsevärda och opåräknade inkomster ur skogen genom Bränslekommissionens avverkningar, dels ock på den stagnation och osä- kerhet, som varit rådande å världsmarknaden genom det pågående kriget. De genom skogsvårdsstyrelsens personal planlagda avverkningarna voro under året 137 st. med utstämplade träd till ett antal av 681,956 st. och i övrigt för avverkning utsynad vedskog och gallringsvirke till en kubikmassa av 16,841 kbm., varvid 178,60 har kalytor blivit utlagda till framtida kultur. I föregående berättelse har angivits skogsvärdet samt skogsaccisen för de bedrivna avverkningarna, oberäknat avverkningar till husbehov samt försäljningar under 150 kronors skogsvärde under år 1916, och här kan nu antecknas, att skogsvärdet för år 1917 utgör inom länet TÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 317 160,940,47'7: 87 kr. mot 11,067,624:93 kr. år 1916 samt den uträknade skogsaccisen kr. 338,703: 54 mot 221,258: 10 kr. året förut. De åtgärder, som trävarubolagen enligt till skogsvårdsstyrelsen över- lämnade uppgifter verkställt år 1917 å sina egande skogsmarker till skogsvårdens befrämjande finnas närmare angivna i tab. 5. De nedlagda kostnaderna under året enligt dessa uppgifter belöpa sig till 86,430: 46 kr. Genom sin personal har styrelsen under berättelseåret låtit upprätta 29 st. dikningsplaner (tab. 2), varvid utstakats 33,502 meter diken och för upprensning och reglering uppmätts 6,105 meter bäckar. Kostnaden för dessa dikningsplaners utförande har:beräknats till 27,313: 28 kr. Av skogseldar har länet under året dess bättre icke blivit hemsökt i någon större omfattning, ehuru man icke, som under 1916 års regniga sommar, gick alldeles fri. Angående de närmare detaljerna beträffande skogseldarna hänvisas till tab. 6, och omnämnes här, att skogseldarnas antal var 7 st. med en övergången brandhärjad areal av 37,5 har, var- vid den beräknade skadegörelsen uppskattats till 9,082: — kr. samt släck- ningskostnaderna till kr. 3,989: —. Östersund i april 1918. O. Hj. Humble. 31 8 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. SUN LA Översikt över förvaltningen av skogsvårdskassan år 1917. Kapitalräkning: Debet. Balansräkning: från år 1916 ........! Kärr telnr NAR 15,450: Bevakning Sr akne mms set att e aar REd enas s skdn er 20,040: UTSYDIID & ASK TEST TI Or oe oe ee ae oo fele sj fel ehe rö eko lo stR AR RN ME TEOLOG SKO OSAKA 0 ALS FEK TNT Ses 6 se SS sr ER RR VAA PR LARSA 35,4306 SKO 2SKUNGFETST FK G ser TITAN FIRAR Fo STATEN SS IR RA FAI gata 8375: Hörevisningstaltetir Jasjö räkning. Fas de SARA 44: Unt ervaSnin & SN Spyt Ana 0 leg sc bee sNEEE ERE er olen rd 3,385 SOCKEN RAN OGS IRAK NI Oj ver blan sog bett hus seeka EEE pre tba T Aer Se Er 414: UTESTALLDIT OS Ore RdTN O Aa rs slets röran RA SER LR RR EA EN IR 3.000; IKOSSVALASkKOMmICEEKHN AS Frk G.S ISA EV AE ut Sr UANVS ALLA Ste ISÖNA KID E7 anlagts sense RS SNS ÅR FEED SMER 10,000:- HÖrValtningskostnaders/raknings 5555 see 0 KA OA 10,00: UANSKEI VD GSE FAÄRKIININO åo betas rd ARS FNs Fas SINE OSER ARNE SRNOG: Bald stan eg tUlA DORO sger sin dere Nr SS RE a äs År a sa ZJ23,0G0E Kronor 455,804 Kredit Balan Ska knua ÖRA AT TÖM Ö se sd a 267,790 SKO SVARS AV TEKSKTAKTI SA SE MA I RE TRE 2 Mr fe RAA ASSA 136,834 STALSKONTORStS ANAKIN ST Aa sg: ac bd ANNA MA PRE stas FRAS AS ARE 7,4060: INSEHaNRONNST veta: a la 2 sne SSE SARAS SRS GS TREE MAGER IR REK FANAN 13,008 Bala Stan oStill RAT 0 DS resta re SN Fd or ts Säort e l rR 3OMLAE Kronor 455,804: Balansräkning Debet. NN ET baTLCE SNIA RIVS Epress ser FE SAS TAN GY SAAER USSR KRA INA LR EN BRA RNA TR 4,680 Fröklängningsanstaltens TÄRKDIDG FK N ANA BUS SSM a oh SAR sed SE sa RA 10,000: Plantskolans i Strömsund räkning bo Skyrieer ONE are bra fet Be NPA 400: Skogsfrös räkning SE bä OPEN EE Er EA SA SPE SETS OM SANS ADIA AG JET GRE SOA SSA 135 AO KKS teen Sa ala S TOA de Aer OA STA ES RNE 201: SMEG At OAS a ar a Kar da jä es SS SARS RE SR I RE ; 4406: UESTÖTTI INO SNS KININ SS VN SR a Lr RA SEN ÄRLA ER BTK VO RR AN Re 5,810 Div ekse nb ebitoressaake nin oss SA Vs EES Ret er AE RA 3600 Ulm Blolms( räkning! 4 ueedyss se Beit KEN. AE 990: iränsport) 35600 60: E. Pålssons räkning Jämtlands EOlKkDANK, 220... ssostsos dig ads Got KARA 285,992: Kapitalräkning i Giroräkning i Kassa räkning Utställnings räkning Märta Wikström A. G. Eriksson PA facobssonas And. Johansson J. E. Damgren Otto Fladvad SÖ NBA SCekA. Fredr. Widmark Kulturfältet i Ås Avsatta Medels räkning Kapitalräkning (motstående tillgångar) Omkostnaders räkning Avlöningars räkning Kapitalräkning Kapitalräkning (motstående skulder) JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Transport 2E2 Kronor 353, Kredit. KTODOr 353,10: Förvaltningskostnaders räkning. Debet. Kronor Kronor 35,100: SO TIAG 795: 10,96 1: 106001: JE9 Öl 320 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 917. I5yk SOS Skogsvårdsstyrelsens Inkomst= och Utgiftsstat år Inkomster. Behållning från år 1917: IBN TE EAT ON REAR RANE ARNES g SSA et Tagen fAVASKO SSD on näe a SN ARN Ae Aa a fåe Et SPP WU festa em deOn en SAT seas rs DT RT IBeraknadWwandelfaviresenvera let anolss ses ARTE a Statsanslaget för uppehållande av styrelsens verksamhet Beräknade skogsvårdsavgifter » räntor Kronor Utgifter. Köner: [ATS] ALMAS TALS Seger eler se kara se Selja RIE a 7,590: — Bitrtd:ormedfdyrtidstläggtt 3,000: — SKAM ASTAT SIN fer ers a oe ol fa AN An eka 1,000: — Kanslisten med hyresbidrag o. dyrtidstillägg ... 3,240: — 1 länsskogvaktare med dyrtidstillägg ............... 21 AA OR I > » SFR SID (ÅAR 2152Ö OR I » » Sc NR OPSR BRN ER 2,200: — 3 > » » å 2,240:— 6,720: — I 3 » PASI IE SEN REAR EN aga. öre Za ZALOB ee Je » » RSA Ubbe rf ma FPA 2,060: — 4 » » > å 1,800:— —17,440: — 4 extra länsskogvaktare under 6 månader å 100 kr. pr m. Resekostnader och dagarvoden: EStyrelsens unspektionskesOK = a ARA NN — Länsjägmästarnes bevakningsresOr . ........m.......... 4;000: Länsskogvaktarnes bevakningsresOr s..oommmmcso.a 7,50900: — Skogsvårdskommittéernas bevakningsresor ......... HO Hyra och övriga utgifter för expeditionslokalen UETETO TANGO UTC ANS Eon Er REPA BR RNRUERE EN ERA RI RN NEN RN BE Annonser, skrivmateriel och expenser Fröklängningsanstalten: SSA bb EO GIN OM ETAT boer see AASE OR TI KÖRD a Tä ONE INSO 1918. 200,000: — I15,000: — SLÖTA 528,452: 43 40,060: — 2,400: — JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 2 | Transport 63,910: — Bidrag till skogsodlingar, skogsdikningar samt skogsvårdsarbeten 1 (ONA aI al (Sh (SRS FN, 0 AR, DRAR NERE NEAR IR 185,000: — Resekostnader och dagarvoden för styrelsens per- sonal vid ledande av frivilliga kulturer, dik- DIN gSUNGErSÖKNIN SAR TOS (As sons sia doses ooo Å 10000: T05,008: — Beraknade. utgifter för försöksfälten -.smmsom.s RR 500: — Anslag till undervisning: KantmannaskOlal.:,ss.cob ss oossvioreasiusnest sten sd 500: —- TOUS ÖSSKO LAT rr osm äaseda See 350: — Skogsvardstörbundet 14länet i... .soccocc. oto 500: — StTUCIELESANOr SSKOgSAALTE vs. ooo user soo slets 1,750: — HÖrednagg Sko SSVÄrdl afro. stress 500: — (GÖlRngSKUFSCI ses ds Russo TTT roses MAG 25000: — Skogsvårdskurs för folkskollärare...........ooo00..... 500: — YO TD IT SSK UTSE AA pss Am Ät sd es roglssse ss de 4,000 IRIANEORSKUESS: Sten NS SS dh Ar de dra 1,500: — Prenumeration och inköp av litteratur ............ 700: 1T2,300:— Beräknade utgifter för taxeringr till SKOgSACCIS .s......................... 3,000: — Anslag till skogsutställning? 1010 ålSto.ssc.c.cs.s..co.0d 5,000: — TOT ATS sar Ne AS 3000: 18,0085-— Ännu ej lyftade anslag för skogsdikningar: HÖR 1.006 - 215. GIkKNIN SA. scs door une sosse ss 700: — > 1007 >» SE 7 RS EN ARNE I 439: — » 1908 >» Sa 1 ATA SRS OR RE RER, EE I 2,003: — » 1909 > FT a TERASS SL SATSER. TRA I 6,078: — DE TOO > 5 TENOR RE ån Le Rn a 7,832: — si LOMI fr FA i ER RENT RER ES a GA ELE a ae 3 4,072: — Sr IOT2 >» 5 Br. MÖSS ESNSINE SARAS TE MR KRA 0 17,880: — KOL Lå ST (ETT UREA RN OT Ana 28,654: — K= TOMTAR 3 5 SERENA Re BEER REN 37,083: — OL » srekeslbels saa såren kal sr 1 ORD SOM [07 NSP RNRSEER SARA RO RARVeN f påg 10,449:— 176,300: — Reserverat för eventuell pensionering av personalen s............... 20,7/02. 50 Reservera tinto st elvstAnGAMIT ss biosen rnrdierern reses 38,860: 63 BSR AV Ö rn or a ud aan dra sir Lells ilsa FER JA 8,000: — Sjal der: tiULS IEND EES OMC Ses åee case on den brer senere AR AKEENN 1,10: 30 Kronor 528,452: 43 21. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. Bilaga 2. Ssltg + I 009 LS o9'gÅT| of |2'z6 16z2'S$ 21) | OSS IT) 95689 601 4€1 | ewwng ———— : — — X X— —— —> —>—X — = —— ÅL —— en so 2 o0f QI | I ES - | ES Jå Ae | +tlo"l I € srt . ee o8ror RKP A ers SJAGS | | | | M = 2 L- 000) I 2 LAG | JA I SN) €£g8g'6z1 11 IR feseeestesereges ense nee dUdad OR TYNYNIAL po | | | o00f [ I SE — | og8'zI | 9 rg | ES I Ra JA I L1z'601 91 Oz | seoseo8re rr PAPPA RR PPP PR PPP PP Rs UIdYIAC) | | | NO) 4 pra ja =E ST | g otC 001 | z — geS'Sv II €1 | BIND Os g OSA GU TLYS YI VANTBY VOTE FIL ÄAIOLIG AN Fog | - | | | > era re SE oe ostof | 9 Na | os I Sp 001 | 1z9'z1 bI [Sr |[ETecer RE (ee fee FT BY AT ee T RA (SKR e earl ST ET bn Te res Te STSYENS punsaAay - | | På 88 d 00'z I I Re | bn RA 09 äre. - c | We ae jei6:0iske ole s)el Te, nie]ö (Sgnislat eid sf rele Kakerp) selv ibisTelatereke e.ns0) 7 | | | v = Fr AE 2 a Set l Zz o'Q1 | ost z 2 I ozz'ot 6 Ey tr POSER OK AND Nä TA GNE Gå GO II AINA [epsownwreH SS SLiq ce 00f9 e offII Jå stt | 1b9'b | kh o69'f 148g'g9 GI FIS |A a be, 6j0,6)/0;0.0, 01.514! Sö vioidj ökD|Gis NT 5 | | | | | Z Ar FR rd ER | o£tg | t RE | 30 | 2 000'1 Ebg'b€ C1 bI [oe ec oRRRRBYV RB RR RiRR BARR RRPB BBR BP OBIPEPBes ers a sy dä I BE | | | | 3 sä Kr I 8 ES SLE6T Jh pl | SÖK | -— CA | I18z'01z zz zz [5 Aossoossbros ssk oeo8sorc barr RRKR ss BJISEA 7 I | | | | | = I 00: CZ | z AE | SEN OA RA | blg'9z I € (& frodes PRC UPVVPPPBPBRPEAP CCS BBC K 3utlo4A Å | | | | | | | - SÅ EE SN ostgz + StZI | 007 I 008g'9 | bbl'gi - 9 |laSököro"a bd dbne/e alpeter er solar slakt piska sr srstet alk slöa VE LiSLS ss DES BIION 26 Il | | | | | | | Zz | 1eq |Junouejd | 2eq |I9uejd | wqxy | "wWqyY | | > eg |uejd | [ea1e [fejue "al [rare Ijesue "| IeY |iewwes Iaauejd | pen KS a9uejd | - 5 [FIP I axearoreapels i sesopn [[exAS | spemwper”]. MYT open pen. peleyuen => 3 [e9IV 13tua | 1IXES )vZ Te! on TeX [E9IV Pp ME I 131Uu2 pen | IPeuYrI 181U3 | SS V | lSseuqeroq BILA | - INJMNA BILA | [3 -NBI fd | mö 7 ES RA gå - UDpter fa SVEN == C =! = I (SL Et - Se eter | 3 SE JALNSIPIIPIYLADOYSSUVT yo Furu | 10141eY Sum[en Suduris ERS -SUJISISSAH 5 | RN] EE FASEN I Sn =S a FIAT = 13uejd essap pow 19y8tqua I I9pIe3ly 322 "PIBPASPUBISIQ YIO BUIUHIJAAR J[3U0OIjer JOJ I3Uuejd apejrretsddn ;161 Je Jeuossad suasjatsÄJSSpIRASBONS WOW VAA VERS L BYN PRECIS - LANDSTINGSOMRADE. LÄNS JÄMTLANDS amet Enea [ Log'6€ So1'9 | zoS'£€ 67 ewWmWns MV Mt MM MMM, | 6z +$I67T g819'z of AN 888 S 00,8 101918 6-41078 1654, 070: 070-0-049 A'AlnL0I BrU/G'G: 0 107010, 67 410) G/4.010'E GCK: im. we NV, är öre GIG OKI DIR DINLR MA KeA PH ol gol zL6 > zL6 FÅ Se OP B 07e-0 0:38 op rornro:n 07070) 010 :0, 0.0;0$0 QJo!luknls alb i INFOLE RR 406 arv: oLosR biN HikiRin vrEKE! klo LA di KARE BIO Pr [E0S Cale | 6SrE ; Sobi€ pg ärmar ten AR ERT Värst RR RA NE bunskos | Sc 169'€ el 2€f SOC EE [ad Son $i lS AN Nassa 7ee lol gta aräa VED RIA SYST Ior RR SE AFA NE [epsowuwreq | | ee O00Z'1I I gbofz 001 ob6 I Be a DUE SDETRNe ende; nen) ST NTsN BpuRi SIST 4 a ere [e[aT0 ia rn7gi rINYS Te Te R IRL Eee sYeterate ste sI KY Ne) 0101 Tee RR TT | bg | 090'9 | [916 INSGeA | tog'g (RA [COD TT 1 BD Se ra ot Ds Ut SO SDU GD LTS SN eNSEÅA | I | | | lNS6 Ib | S9e'e och G9g'I | GE RO | rat inisninete gle le green ARE DEER RS RAS "> o8utl0d | | sg | 69S'6 ZbSbI 991'I | 94€ET / Birla ,el8le 0) vs9: 01014 [9i0:075101510,615 141918, 010 inle[6ie;o' er elBigieeje or BTBLPLSNAISTIGTRNE owe sc c00 PIION I | | | | I | | I | || - - mm j H HMHHJH— — KW Pp OO — — — ——-— -- -Z-— "<< <2"=”-= "”=---- > —V—OL-Å-QzLE— 2 ns a RS RE var] ESS PE EN rn FRE SS Ses elelalelel! Tveta flere ee RIS 2 EN nd 200 | ;X = EN SR [epaounue pf | Z far) Ne PN | — —£ [—]| I a (006 Jon ===) = det 2. | soceooree- ko Pr rr KRK RBK Ks IT | 2 | | | es RA Ju | ppsbdagsssbösbnog sn avbnkdgds de z —!|—| — |f0— | — jo5r — = NEN | 54 | | o'I | |— | sy 2 SN SN SN EX CE LER - | SEN | Oz + I ot | AS | 9'z == | oops RR PR RER BR RR NER e.NsSeÅA A | | , CN cr AR SN | 9 I ZI I oc I nd '00f | OM fräser dl ja Oz RE I oo0o'+t |alölete te etslaretsTs talare ale TAJ AN ola AR 23u[0A A | | I | | 2 < | er o00'z 00111 | dar FANG Ken a fe ol I (S of ookb | Stp är PE | ON) PE | GO OO ÖN OD I GODO BIION > | | | | , | | | = I | | | | | | e | REN S "Iy R | 98 | ae | ey [EE9S 5 | STEN KE CE Se ey | SE KLOTET AS | Ie lIey 3 | z SS ue | je | uess | per fp TT uer3 | ev He ER 27 | UIYIJASBEP 3 - ER rel es - i uayIdasSep Pen d - Ad = UdYIDASTEP | le & sr « 21NVAS sue ; PueH EN FÖRA Su Due | [ey | OEI jon RN 21 EV jOE PILISPareIYeAFONSSULT | ; Sejsn sjolswuop 99 "Ysua | mmy (Sapa) Suag uejd 1281qua myns 21540 'Purqroj "Ju Imyns | 324 'Z/161 JB IJINJINA EPIIBISNIIA UISJIJÄJSSPIRASBONS AR SprEJJIg JO] Besprq PIM RR Ve MtB VEL0Dg 325 LANDSTING LÄNS JÄMTLANDS ob! | - | SEP | 9S€ BUNunSs eb'b i 009 | | I s) S | I a menn nn o5t0 - = | = 090 | CA3 Fr I & ofsAoN IH | I I pot E | = 00tg | S6 RET z 270 SUSTE DIN SAR lg rr nen pa —- cC 080 PR d | Ls alto | 6€ SE I « sj[9SurT | | | z1'0 i | S1'0 | ort I I « SJUILSV | | Sito a = —- | sztO 01 RR z « STUCJ BERTAN fa er ee SIG | SEtO ' 009 : Szto | 09 | « z « söl1ag | | | | | | oo | — | orto | TÅ FER TONS Tr USS OSTED INSE NTA ones e.nsO IH | I | | Il | SES. ooonoöupbllhkhbsks ehe .n vb bn hl am sDmp> > mimi th — cc | | EL Is UupID 75 ML By uesg 3 IL DaEd | [e34e / | Et il Spursemap B[OAS YIO UIAIOG | VALNSIPIIR]RADOYSSURT persAnNmH | TTORJÄU SEAT (OR [P)Uy | — > - > > > Hl ex lbkktlttt rskr tt ö ö öööoöoöoöe —-—— ——— ———n— — | -n—--——«—.X”—OZO—— =-—————-" —z— 'L161 JB PUJOJOASHJOJ PW JJINJINASONS AR BEIPULTUIIES RT ME RRaD 326 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. i Jab. sc Till Vil ÅA. PE Sammanfattning av kulturåtgärder och torrläggningsarbeten, verkställda av nedan angivna vilka arbeten ei planlagts | K ult urlateg anm | = — - I | Tlyggesrensning SO Sadd och plantering | | markberedning Skogsägarens namn läsa er : Full RE TN K d ullstän- ostnad | | Areal | Summa dig skogs- | Hjälp- för arbete | odling | kultur inb. fröi | | Hektar | Kronor Här Har | kronor | | Bergvikso ch Afa Nyg AktiebOla0- mo dec ver Seerbe Le |. 120,1— 11350 6r il I 320 50 (Sraningeverkens. Aktieböla0 ......s6ssisss sen sens a Sosnin | = or | CE me 42 — (STSAS TE nhörnings uirävarutsAKtieböldg. oa ooss.desesesder on: 10..|/— 90/— mm FLN IKT AMTOTSEANR HE DO IA OG a 6 a AE TERO RARE SSR Lr RS fl 10 |— — || "630123 INfuSne=Voxna vAktebola gr 5 See Se Sa ERE SN FN SES 440 185 | | Nään oTÖrsKANEt eb ola goose a earn ss ars rele 208 1141 5. Gl 94-14 | Matmna SagverkseAktiebolagt .. sen... sv ss SbleNosnees Bea 3.1/— 20— — | — |- | I Rämviks Sagyerks Aktiebolag SE. ...ss ssodsdas tusan dera OF 950/—] a IO 2503 Sandor Sågwerks VAktiebolagt. .shd ho ..stn stegs kikade 200501, 303591 Sar ul | I Skönviks, Aktiebolag san a resa dser ass IAS 133) 20,263 02. 1350] = ÖNSKA 67) I I I dl | | | | STÖDS FITA ALAT ETE DOSA enas a RR Aa are LG | 250 |—] 2,500]—] = Re DUDGSESANEtLED OLA OR SV cc BRN rr Sa SAN, etsas En ra Sår | 2 Iso) 49,15 24 re = 1, 18205 Körävarubölag ett SVAniVile obe s nodes os od är ce ges des cl Ja == jen = ES [=] I I | | | | | | | Nifetnracy sä enola sr Ro. ft. SPEL Or OEI SNRA | 57 sol 2,36550)) — 5 = 430 Summa |.1,924 1831-27, 52 LYS) SIE 62 |] 8,154 |57 Av 22 st. tillskrivna bolag har svar ankommit från 6 st. att inga åtgärder vidtagits; 2 st. hava underlåtit att lämna svar, och övriga 14 återfinnes här ovan. ") Inberäknat 54 kr., kostnad för plantskolearbeten. 3 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. = tv st | ågverksaktiebolag och större skogsägare år 1917 å deras egendomar inom Jämtlands län, enom Skogsvårdsstyrelsen. | T omskeskade & I i I fisjatDb extrem = TG En Summa EF Total Bäckrensning Upptagna diken Kostnad kostnad för - = för torr- samtliga kostnad Genom Genom läggnings- . frame : : - | SS AS SKYNAE arbeten Summa Längd i | Summa Längd i Summa = Jarbetet torr-| arbetet för- 4 , 5 arbetet lagda imp. |bättrad mark | kronor | meter Kronor meter Kronor Har | Har Kronor Kronor 449 |— 3851 80175) 3,006/—) 2,521 148 - - — - 2,602 123 3,051. [RU fer = I — - = —|] — — = — | — 42 | — 90 |—] 4,745|—| 1,311 125 300]— 203 133 20 - 15. ..150 1,514 58 1,604 | 58 | | 630 |22| 7,106|—! 781 I64| 2,477|—| 1,399 147 — — — 2,181 |11 2.075 133 987 185] 2.494 —| 1,302 201] — 329/— 503 |50] vem = 1,805 70) 2,793 |55 208 |—| 6,225/—| 2,293 | 154/— 110 |— - -— 25 = 2,403 = 2,611 | — 21 |— S20/— 323170 482/— 207 = — — 22 |j= 590 70 67) | 70 i I 1,200 | = 3;000]—]| 2,100 = 40 — 150 |— 2.100 |-— 3,300 | — Bestlssk sl = 1) oöm9E 983185 i 983 85! — 1,287 |43 | | 23,886 169] 7,927|/—| 2,462 |18| 34,812/—]| 9,740 |13 = — — |— 12,202 |31 36,089 | — | a EEE 2 a = — — |— — > 2,500 | —I| 4 I erg Cl) Er al lur as8l 418 |42 - 418 142 1,649 | 571 - | ar 7274/—] 201608)” "645|=] — 152170 DN fer EE 2,768 78! = 2,768 178 1 3,926 1831 20,205/—]| 4.919 |47| 31,450|—| 16,463 |99 21,383 |46| 25,310 | 29 b FREE = bed) an] BEG ee SLVR fn fade bast | ata rr a AN RA NN 6) fä LE SA Far BR Af el VREDE TN EE 35,476 |!32| 57,181/—] 16,090 |27| 84,592|—]| 34,863 |87 60 - 212 50! — 50,954 14] 86,4300] 46 328 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. i fa0r KOL TTULNBIL AL: Skogseldar inom (SO FO NFFnr!prTTrr (ÅÅ Plats, där skogselden Brandställets avstånd | | pågick till närmaste by | Tid, då Orsak TE AR — | med angivande av | skogselden till eldens ; | dess namn, pågick uppkomst Socken By | Km. | AN rr Nr (nn rr rna Anna RR nen [Ström TCNSSGs Risselås ...... C:a 3 km. från Den 14/. från mid- Av skogsarbetare upptänd Östra Risselås dag till natten mot | ej ordentligt släckt eld | den +P/4: NÄ ES kn AR Hårbörsta 2,5 km. från 14—15 juni Vårdslöshet av skogsarbetare | | fyllnadsjord Kärråvallen | | Sundsjö AE BÖörjesjör ....:.- 13 km. från Börjesjö 15 och 16 juli | Gnistor från en skogskoja [NETA lemygssen | Mårdsund -... 2,5 km. från 14 juni | — Risbränning å myrodling - | Märdsund | | | NE RSS | Helgesund ...] 1,5; km. från | 14 juni | — Risbränning å myrodling - | | Helgesund | | | Älvros Aas |RYEkDYnANE C:a 14 km. från 27—28 juni | Gnistor från en för statsbanar | Kyrkbyn : | Sveg—Brunflo uppförd arbe- | | tarebostad | [SYST es) Ulvkalla ae C:a 16 km. från 1—2 juli Vårdslöshet av fiskare | Ulvkälla | NS RS —=—=———- K ! !.rR- ———Q—n— | 16,0 | 130 1,512: — | Släckningsmanskap samt | 640:—] 2,152:—1! Gran 0,5 | (fördelade på begränsning mot myrar | Löv O.i | 3 hemman) | i och järnvägen | Gran 0,9 | 18,0 [175 å 200) 2,000:— | = Släckningsmanskap | 760:—] 2,760:— >? Björk GI N | | | I | | Tall 0,2, Gran 0,7| 3,0 | 70 2:80 950:— | — Släckningsmanskap 552:—]| 1,502:— ? Löv Oo, | | samt regn den 16 Tall o,r 1.5 60 | 600: — Släckningsmanskap 850 950: — ? Gran 0,9 | | | I Tall 0,4 12,0 90 1 3,600:— | — Släckningsmanskap 850:—]| 4,450: — ? Gran 0,6 | | | Krall 1,o 34,0 200 å 220 — — | 675: SI 675: — 6 | | | | (Fall "I ;o | 3,0 | 20 å 30 | 420:—]| Kolvedhuggares ingri- 162: — 582: — 7 | | pande — 87,5 — 9,082: — | == 35050: SKON elvis skadad, delvis var branden till nytta för tillämnad kultur. n 1916, voro lika goda till timmer och pappersved, oaktat denna toppeld övergått dem. latå, som benämnes Bågåsmyrkullen. unna beståndet av ung och växtlig skog. Skogsmarken har å en del ställen skadats genom branden. nna erhållas genom bredsådd. [S (SS [0] SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. Revisionsberättelse. I enlighet med oss lämnat uppdrag hava undertecknade verkställt granskning av Skogsvårdsstyrelsens inom fämtlands läns landstingsom- råde redovisning för dess förvaltning under år 1917 samt i anslutning härtill genomgått skogsvårdsstyrelsens protokoll, räkenskaper och verifi- kationer för nämnda år; och få vi över granskningen avgiva följande berättelse. De i skogsvårdsstyrelsens berättelse och redovisning antecknade upp- gifter hava befunnits i överensstämmelse med för revisionen tillgängliga bokföringar. Vid redovisningen, såsom bilaga C., fogad »Översikt över förvaltningen av skogsvårdskassan år 1917» återgiver riktigt huvudbo- kens kapitalräkning, utgående balansräkning och förvaltningskostnaders räkning för sagda år. De enligt kapitalräkningen för 1917 av styrelsen verkställda avskrivningar fördela sig på följande sätt: [HAVET tÄDUGIET a bsa oa ller fos er oa sla je SRA 471: 95 Öre SIR 2 IKT TS OBE 22 För eventuell pensionering av skogsvårdsstyrelsens personal har under räkenskapsåret av styrelsen avsatts ett belopp av 10,000 kronor, var- igenom den för ändamålet avsatta fonden, inberäknat tillagda räntor, vid årsskiftet balanserar med ett belopp av Kr. 20,762: 50. För täckande av kostnaderna för deltagande i Jämtlands läns hushåll- ningssällskaps jubileumsutställning har skogsvårdsstyrelsen — till tidigare härför avsatt belopp av kr. 5,000 under år 1917 ytterligare reserverat ett belopp av 3,000 kronor. Vid under den 24 i denna månad av revisorerna förrättad inventering av de under skogsväåärdsstyrelsens förvaltning hörande medel befunnos dessa i överensstämmelse med räkenskaperna för dagen och erhållna bankbesked och utgjorde — förutom å en sparkasseräkning insatta kr. 567: 41, för särskilt ändamål deponerade medel, vilka icke i räkenska- perna antecknats, men som väntas bliva återbetalda under löpande året —: kontant inkl. kapitalbehållningen å en annan SPATKASSSDOK 1-0 0 pen KeA NS VALE aren SN RAA 1,8307: 86 VARA PICA INA KIVI öka rös SEE nd SN RANN 455,992: — 2 UpPpsLOCI (aVSKruvnin 2 StåkDI ga ooo oss Es 14,552: 43 Kronor 472,382: 29 2 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 330 Då vid revisionen ingen anledning till anmärkning förekommit mot de med reda förda och behörigen verificerade räkenskaperna eller mot de i protokollet antecknade åtgärder, vilka utvisa, att styrelsen med er- kännansvärt nit fullgjort sina åligganden, få revisorerna härmed till- styrka ansvarsfrihet åt skogsvårdsstyrelsen inom Jämtlands läns lands- tingsområde för dess förvaltning under år 1917. Östersund den 28 maj 1918. E. Fiodmark. Eric Johansson. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. Av landstinget utsedd revisor. N. Zetterström. Av hushåällningssällskapets förvaltningsutskott utsedd revisor. TABEERSAMMANDRAG ÖVER SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS MERRS ON RET ÄR LO Tabell 1. Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänste- personal och skogsvårdskommittéer. | Enskildas utmarker inom |29 Ex | 5 Z|5 | > | respektive skogsvårdssty- |=5 = | ve Så R AÅsj eg | relsers verksamhetsområden |: RENT ALL mn | AD KE - a — | Av09 109 HIA ER SES SA CRERNS TV Landstingsområde | Total |Procent av|Produktiv/ a 3/3 51/9 2 | RER NSS Si areal | Områdets | skogs- |& & la 2 | på Ila RNE =E 5 | | hela ut- Marko |BEe le Se | 5 St) 5 | | hektar |marksareal| hektar |? 2/9 | lat o » |A Te I | Stockholms län foder sible 390,120 95— | -— il ; — | — — I|—-| — | 4+1/ 20 |101" 1109 | Uppsala » 280,364 85,6 209,930 | 1] —-1— | — | 1 4.121. NSLIESG Södermanlands >» :........ | 354,314 | 84 261,417 ] — |] — — —] — 51)"36-1.,615 1290 Östergötlands; "sy .s-s>..-s | 543,000 88,3 533,000 | 1 | | 1 7 | 80 | 39 1149 | Jönköpings NESS 731,543 — 541,342 | 1 | 9 1140 [126 |126 Kronobergs ör (föslsäan ser 665,748 — | 485,748 | 1 21l—-1 — I 2.1 50:11 S20105201 Kalmar lans nOLlav ..sssccos 1.536,000 | 94— -— 1 — Bö) 185035 » SN SOC TANT | 283,000 | 91,5 208/0008 NETA lov slagg 33 | » FOA d Reseseeen | -— | — TAM | || 32 | Gottlands Jändg esse: | = | = = IK ull | — — = | Blekinge PUT esse | 202,808 = MH 1V255708 1 | 3) 12) | Kristianstads = » . ......... |. 600,018 | 1) == 3 | — | 28 |144 Malmöhus FEST Sense | 473,091 - — 1|l—-]—)] — -) — 2)—-!|—-!— | Hallands SVÄNG ser | 291,740 — | —- LI NS EE far a ES El Göteborgs och Bohus län... 339,000 — | 213,000 | 1 125 ANN 41111.) 785 BN Alvsborgs;i. län sssasecsccsssek | -928,264 I — | 829,521 | 1 | — J— | — I:-] — 7 J131: |[1407222 | SKaTAb Oras, Al öar |. 371,000 | SR s50008 | = 4 | 64 |114 1260 | Marmlandskyl pg rs soc is 11,390,9602/ 95,3 —|1,210,565| 1 AS 8) SL NS | Örebro ARE SeSsISe sel] 579:227. |” 90;— "1-434;420 1 | =1 == |D — 4:1' 1 152280 I VMästmanlands: ssss..ecsss6oss | 398,187 — 1 300,000 | 1 1 fo TN AE 5+31 20 | 5301 08 | | IKOPpParbergs öl mecscsseessssee 11,840,250 | 84 1,390,409 | 1 1) =") ="1=1V 112. 1471 591330 LIGAVIEDOLES]A (PL föonn Sera i edt 11,494,388 | — 15340)132 osa ll IL 9 FLESATT 09 | Mästernorrlands län .s......: |2,238,758 — 11,902,944] 1 201 = 12 | T | TSIKOS Jämtlands LS TRRPAARS 2,135:052; |, LÅ '1,800,000) 1 1|1— | — |—-) — |12+2] 10 | 56 | 59 2 Under en månad. 3 Utmark enl. Värmlandstaxeringens terminologi (el. skogs-, hag- och mossmark, men ej berg, vägar och vatten). 1 Utom Särna och Idre, För Kronobergs län har redaktionen måst själv i tabellerna införa de uppgifter, som funnits tillgängliga i berättelserna. år 1911 fastställda tabellformulären. För övriga län ha respektive länsjägmästare godhetsfullt ifyllt de av skogsvårdsstyrelsemötet Le) (Np) Fe TABELLSAMMANDRAGC I "9pawsirs Ar uapPpp VISIMS HN SIPEISOAI = == = — =|5S8'€61 — 22 SS FS fear oo'gIir St Sblorl SfgeS'E€ ll — — 1EL06 — SeGSLg | oogfl — ISrfogr |E6'vl6 | — | Lb Exit lotor | 9'gg JEo4r fooStE 1o:568 | otzl€ — — oli —- lg5'obg'S lartglr'g |pl'zzi — — loctySstill — | 8or'i | 948'9 — JortEbz 05: LEg oov'E | 1et'S1] Orz'bile6'605 | — JoStzrL'ElocS — = = CAS | — ob9g'S — J8etse |se"SEE — AT +S or |=z'€r loob'6 — — IE zbz goI |/00z'g1 = | — — StGg it: 60€ — | — zz — I6o'bb — ISLL'G | — — = JEELS — l92s£61 |OoSL os 15888 = Ck z86'110£f0o'z = la — RR 1127 I 9z1'9r | g66'91ill -— lortLeb £zb'zlooo'S€ — — of — Större Is6Sbg llool'zz TÖSKF IKOLG"Zz |ierg9g 14616 IOoOS'TI zli'z | obg JE9:SE lo8t6g 1:68 ISP6'g9 LIGE 6 | VO — = lz6'bg9 I8et4gz |o0o0'zi | | Te ”s UJYIJA | UDYIIA [3205 USBILIE | peaaa | | -SBep -SBep | ePH ps anm k -3uoff | -SUPIN ATG I SN | mmnydtelfg UJ3IJASBEP BER epurAuy [P91e pelposFoxg '3urupa] SBUJIsJIÄJSSPIBASTONS Japun BptIoJIn JEBTUPposTOoNS PULJN2QIV NES suurj uOnNYapsaq.e P[LYSTES ud G oss | o— o€S'z lo90o'zz [ERS [ren 0o00'z91 — 000'90z | —- — [oo 4 o0o6'bt+t | — = NARE SEES6E o00"L — - looofoki = looo'olf | oo— — loS6'€£€4 — loS6'941 000'07 — = 006'62€ = looz'f6€f oo00'f€z | — 006'126 = 006'568 = — — Jo0z'18S'1 |oog'Sbz'i | 000008 | o0S'LS1'z |o0z'00L — 000"0 I | ooz'S$9I1 l|ooS'g1Iz | — :l|ooS'eS | o01'I1e+b = oo 1005'6€8 |,00S'€L9'1 — | — o59'6C 001569 |] — | — o56'€g o0€'69z7 ofo'z — Jo€S'S6z |o0o6'6L — : 000'z66'z | — -— oSs9'16z'€ |oSo'zzl'9 [005fSo£ | oof'£z+t loo9'gzI o0g'oÅlz loo9'gE |! 00016 lo0f'g86€ |o00oft60'r IS4g'S I Sebf0o6 loSg'6r JoS1'6S9 00018 |o0oo'1fz lo56'z6z |oov'SSz ss | S ”S "S> | uPID el ur) el Spe[OoAsSuUN a2pre[OASWUON 103ue[dsgoxs Epurauy "uaNIdASBep Stewuwn-OI [IN peIsanpaN & — | 1601 | +to6f — lo6'zoz lolf1gz — |S9'£0z [ootpgE — lIgE'gz1 ji9Etlgk [EE lostgz ort Zz — logfor = |o8'or ESSEN 698 — | 90697 lortgi€ et Jortor1g"1| I Set [Oral p:gf (ESC Or 9€ lo Ike ZI — | 0I Sö = Ss'g€ 91: GG — | z'lE 608 | SICH -- 6zz | Lost | — ocf | EV Etol | tet at Lv SN gZ | — |9tg€ | ztL6 öx SM | 5 "ATC[ | uelD IeL OIJSBOYNS JUBAUY z€S o6'01€'1/809'z zSz'1/;suel snyog ydo säroqarg.)| glv | oIe5r [-pxof PU puelQ —« « « psej ”"2pe[OASWOO 420 Ipe[OASUIO ped I « spuepuwef Sur| SPUurjIIOUIJISEA 4 SBIOQ ATT) « särqreddoy 01210) SpUue[WwWAIr ÅA 4 SsB1oqvILYG] SUR] SBIOQSATY| AA < SPuPeI[eH g snyowtTemWN 4 SPeISueNSIIY " sug RNE J "BIPOS « 4 | vIIOU SUL JLWJES € SB12qOUOIY 4 sguidoxuof « — spuepo3dsansO « SPUe[urRwISPES « elesdd 9 sut[oy3A2018 F apueswosdunspuet UAMEX LENA SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER fa Ja SR 34 "ey Ie3urt mynydfely [e92e pessonpoy , - z9 ISs'bbb | z9 - I —- z9 | 152 | el — | — | — | — —- == s8t€61-—109 RE spuepuref - Se TP An — | — = IA oj 1 1566 | LI | — — — 0ofgrt loor |'"Csuegp spuejmourser ee tetggb'zl GIT | — | fö o951T SI ESO ENTER « — SB1IoqajAer) FAtSeE ISovVALUSr] AGS I) — tSetGvprlaltgog | Sc — | |o— IE SUBESÖ ST ESSP/ OR SS « SsB1mqreddoy o06t QI 099 | otob | 988 EKO SA $ SPuejueunseA — 9€S If — = -| — - — (Cjoker 4 — = oli Ibz 4 01310) — — J|o6ESSEE) 599 — — | Ebzul — — NS ASO i ASSR 4 SPUe[WuIe A or) T:ebz lottogSii ll ob — i Sr sr OIIKGGRT ISO a er SKEN COMES |gES KE SOTO GBIeNS PES — |oStEb6'b) gzgfzloligor] — Jorfg6l | oz |o8'g91Ii — 06 £€y | — - |p5i6058] — JoStzrli€lgogfa fr sue[ SBIOGSATY SL9'€ 00€f'I 001 St — — | — — I SUG IzSe'1 Isuejsnyog yvo såroqaor) = l25tgA rr IEteG6 — || — — — — = roGriarsStANOR KÖ kSrd la 188 SETT ISRN eo ae «4 SPue[eH +S OI ör SN — - — [04 S AT IS AG il [RiBe I GA CE 4 SnyotutemW IE r6E | LtbgE | z6f — 39 +vE ol =— VÄRN | S ÄrdAA I SES AA KOPejOE | (öka | RSReS « SPeISUeNSIIY — Se6g Iitt60€ toz - SE [a -— -— — — 220 I) St6gR libt60€ Ikon frn sur 2BUNPIT TI öv /PONE SA — -— — | — TI — (0) RE [or a a Ve EO « $ £Etzo — loetbge | €g G RET SE Lee pe a GA GAS EE DANS ÖGA 'BSeJj "eIpos « « — Ltgbe | z'oIt 16 — — 1 — | — — | 691 Ak ON EEE S/N AKA (| (a SR etIIOU SUB[ ILWEY bå Ra I RE = 2" SIG EG TREE = SE Ola SER « SBIIqOUOIY — laltleg leotgeg'c) Eli - | — — Jz9'001 |29:66€ |6€1 — lortlob |oot€z$fzlT60 4 sgudoxuof | SÅ RR re nn] Är rg RR EO a nd mn a a RS ES se USpuennsISIsON s:9z SI JrENSReN —] — Jr 108E-) — — Fr ÖGON. |ortgea a T IOIESNE lege Spuejuewsapos Sot£ae rstkAe Iaik6otT) SEE or et Seele blo | fr = TALE SLI ESSER ROSE SOS RI eresddn — ”Jk6trg jErtSzo'rl 161 el NekeOR | KR — EAA är EVE PSA RNA SNTOHH20IS Ieq Ieq Ieq Te: | sed | Jeg | | tey | Ieq | fe | seg | Iey 1eq | ILE | | JIL3E || | Base SV SAS ELSTeN SAMRFRITN > | "I [rade | | 5 SE ua[eare Re SSE peasa | -ate | TINUNY | -paof | pero frEE AN UnY | -paol SS uaeare | ER | EN ePLH BINA | paof "NPA | EPH | ÅN | ARE NPR || SE LEAN Sn cec | epH | MINA | -piof | -ÅN ora es JU AES [En Sr LENS BRT (GENI ee ICEA UN animydtfelg | | nmydrfel EYE | ESA IpetwWwosSunspue” [OSTCTE SET | anNIMYdTeH | | pe NSpueTt mmnydrfelg RT ey IDIOT le | UEXIJAPIU UPYIJAPI WU äs é SUIS[IIÄISSPIBASSOAS UPN SUJS[IIÄISSPIBASBOYS PIN Sutupa] epponp UFFES CE. Pena VOR D FR SR ÅS CR I SuaspIÄsspiressBoxs IapuNn | Sutupa] eIxSIIp SUDSTIIÄJSSPIBASBOYNS ULIN 3 'SUI[POSBOYS PJOJIN YJPLW PJjIYSUa e UJLULLON WOPJUUPNY SPUJISJIJÄJSSPIBASBOYS II IV 'E I2Q0[ i TABELLSAMMANDRAG. 335 o LÄS -” . . Tabell 4. Atgärder för spridning av kunskap i skogsvård, - Forest ler kurser för a || EROS NE så | Spridning av skogslitteratur ingsområde 331 E pts irgelasl 5 |Ama Amat (FS 20375 22/8 ES Annan läm RESER as |skolor|- 25 1265], 55 änrl|2s Sam) litteratur = 8 alk Al sl barn |” Ze 52 3 ' 155 23 e | | ' SM Jae "2 ch i I IH Stockholms = läns ...... oll = — — | I — ppsala Needs. a fn fd = ll — — 2 200 80 - — dermanlands > «..... UU = 4d. — 2 — — — II 250 200 | — | — — Östergötlands » ...... — | 121 —| — 6 2 300 180 10].— — | önköpings ERE =T EINE 3 SE 80:+)- 3;0001]]7 - 15 |KID00G, AES ENN | &K onobergs Mil dassas | — = IE 150 | 150)— -— | Kalmar läns norra «...... =) — Til Me —MH — 6 2231) — HH — 11-11] -— - . södra ...... == ler —I| 1 250). — 102 kl Iy = FEN - I rr [20 L 12 40813 dag — — — | — — I1 | -l—-] =) 20 1-1) a öl 1 NESSER | | — -- =l ll ha MM — — = ll =] = — | ES kors | — || | =) LI47) 2 — 100 | — I — | 100 Göteborgs och Bohus läns: —| —| 1 —| 2 —I 1 HI 80 I 2,707]1) 1 300 5|—|]— 300 | Alvsborgs faster ssce a | AG är fe 1 = | — SN — 8) =! — = | raborgs re —| —| — 2 == 66 — | 1 — 30 | — | — — | Värmlands SÄTRA REON RE =") 200:)-100]- = "| | ebro 2 TA —|! —-Il —| —!| 60t — | 6 | — ETEN -— - —|— ] — 2 Västmanlands =» os... SN SEO NR | | 2 — | Sopparbergs ER — |] —|I —| 60 50 — | — 142 | 5,193 1] 31 II 1,000 237 | 6515,193] — 13 | Gävleborgs ch SEN = SSE ES 66 | 2,9081| — II 2,000 EEE | I högsk | | | | | ästernorrlands >» «...... 281] —| — 1 5) = 78 1,365 | — | 196 280|— |] — I — 5 tlands RR Syr ale dlanstöställlee. Höresal| ==01)--=350)| hu tll—— 71-100) | I Till lantmannaskolor, skogsplantörer m. fl. har utdelats diverse litteratur. > Hegardts »Betesskötsel> och Elofssons »Lönande esdrift». > Skogsvännen 51 ex. 4139 ex. Kort handl. i skogshush. 5 20 ex. Släckning av skogseld. 25 ex. Om milkolning. 7 ex. Skogsvännen, 100 ex. Släckning av skogseld, 14 ex. Trävaruindustrien, 35 ex. Kort handledn. i skogshushållningen. Tabell 35. Åtgärder mot skogsavverkningar. || ET | | Antalet besikti- | Undersökningar 3 5 stock & Avverk- | gade lagstridiga | överenskom Landstingsområde avverknings- | enl. $ 2 i skogs- | 14 -- 2 = = lalmöhus > i - — - RN lands » — | -- 12 = a Beborgs och Bohus läns..:........sssssoce=s>=-0s> 21 | 3 | — — Ivsborgs KATIE Kolpsk obe sner renkövodocaser sor srde —1 — 44 | = 2 araborgs VÄ SELIN cs are Cvs one ukass ess ense s 75 - | 20 | = = mlands MINE on ka Sova kost ups adEse sdp sees | — 2 = - ebro nr E EDTA ST ARE AR 41 =— 5 jr? FREE RU ER ETS MORA mna SR a da sne sed öäö erna unter sens 2 7 5 = a Dpparbergs Miere LEDS e ers ask l öda se unobasenee 57 2 202 — Errbores BÄR Cevdelodöskeösnanavkekesdsns se söcee — | 17 13 5 2 | MRF INNERIOR ES bosccakssonas=sdbacebumsssbdntsenses | 1 1 1 1 = | mtlands > JE RERE AN TNE UN | 616? 6 15 —- = 1 Besiktningarna inställda under år 1917. ? Därav större delen ej lagstridiga. Tabell 6. — SKOG SVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917 Bäckrensning, dikning och markberedning. —=t— —-—-—-—-—5-—-—"-—— wo OO - moon nnnnnohhlhbbsNva<=<>—— Bäckrensning Dikning Mareteedane utan vidare skogsvårdsåtgärd | Med bidrag av | Utan bidrag av|| Med bidrag av | Utan bidrag av Med bidrag | Utan bidrag av Landstingsområde skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- av skogs- skogsvårds- styrelsen styrelsen styrelsen | styrelsen vårds- styrelsen | || styrelsen | kär Ae meter | Kostnad | meter SSE meter SS | meter | fostrad har | Kostn. | har fostrad fär. | Kr. SÖN [FRE kr Luck | | TE Uppsala läns......... ed ERA SN [Se GA liner = SV 2424 EE RNNE = 2 EE Kronobergs läns | | | | | - — Göteborgs och Bo-| | | | hus läns HATE SA — — | | | | - fusk — | 2,400 — | = Älvsborgs JänSikesees Gr dN ÄN | 798) 83,76) — — | 418 | 93,36 — | Örebro. lans ss .s.ce st | 2,426,29|] — | -— — lar = => Kopparberesiläns..ju-1,660] 209,47) 285367), —— ||. 42:8884 (125305 |, 54,709) | ETT = | | BT Mr Gävleborgs! läns ...| 34,782) 9,;307,98|. — = 457601], 20.069194] 3 —L AE — 1 ST Västernorrlandsläns| 69,906]| 16,222,91| — — | || 248,137 | 69,317,26] — | = ESR pr 2 Jämtlands läns ...... 63,286) 18,532,27| = — — || 118,094 | 59,735,15| -- = = — | 1,924,88|27,321,75 Tabell 7. Fröklängning, —— — — —— === == ==========" - — =] 2]? 2 = 22 ?= 2 2 += x = "" so ; 3: | Behållning av | Under år | Medelutbyte | ! SOdrd...-ssees — = = -— — — = — ASSR — = = Blekinge läns .............++ — — — — — — — — — — — — = Kristianstads läns ......... -— | — — — — = | — -- — — —- — = NFAL ONUStlaNSi sc cec ssvsses = 1 = — — — — — = — — — = Sn Hallands läns... ccs [SA RE = 24 2 fbr TI 2 10:55] 1E288,5)1-10,52'0 RAN Mil -— Göteborgs och Bohus läns! — | o— — — — — NE = -- — = = Älvsborgs läns...s...sse.ise lea ENN Se 4 SET 130 RE AV Fa RE an = Skaraboses; LalS, sc.ssssasess 2 = | — 26,2 — 4,50] — 60 300 0,55 0,85 = = Värmlands läns ...........- [NLA 2: 170r 11,600 -- fä =|= 96755-11,054- "|| 0544 0562 Fa ÖTEDLOVIANS KE. rctesesers csr ee 1 = | = — = — = = — = = — 7 Västmanlands läns......... 7 46 ka = AE — — = | — — |2,070? = = — ==" FÖENbNarS Brosses I AR RN SNS MA 2 — > |A Mg Gävleborgs läns .......... 1 |COSTL05], = |-860;54) |A4,601] — =O = 0,72 | = | BOON | Västernorrlands läns ......| Jan - | — — | — = fo = = = = = ES SM Jämtlands Jans) :s..s.e.css 1|] |] —- = = - = = — — — — Sn 1 Uppgörelse med två fröklängninsganstalter om klängning av all kott, som inköpes. 2? Legoklängning. | Diverse 9109 "TOS |691'1 | 6'LLV'T I8'TLTT| 8L9 9'p0s'z 067'z 9 LvEE 9" LLp'T | cc 80I It'ge 188'€61 SS 8E0'g | £00'Z 98'z 58'0£9'1 Gran R 8161 9 03 Ar sutulleya Tall | Diverse c6 el |9"öp SpI S0I 91 v6 Tall JET OS TTT = 18 Pp ol 087 | 988 | —-|]—- | — [4 I 8'0P | 8'16 — 16'ZSp |8fLIö — | LI 69p | e'ppp | —lor'g | e'9t | — | 6 080 IP8'0 — | 9'tpll 268 | — | Pc =E] ö'LL | 0601 | — |7'29 la'I8z'ZTl e'897 | — |s'gz9lla'991't9'st | 6pE lad | — a TA 9'899 81 00S — — l00'] |99'[6 19909 l9'p Iv's81 — — a (AR 0) OR rn nn rp — I — 1 89 | 9'pe NAN: - — fe fl +6 = — | 11 | Pl — - | 206 | 9'66 | — |8'II | ER ST RAG zS 8'1E0L |8'ero'n) — | L6z | 6tr | a'v| 617 6 SN NN = 0 las'sat |sv'z00 | — Ja8'rat|ar'ppr| — | €S 09'96 | z9 = loasp | Pi | c | 08 RSS ISO 8'zp |L'TU | er | | fo] EN 2 [=] = 2 | [=] Ä | By Xx 'Y stud | sne 1010XS säsänaemn ÅL fSlRisnd auejd 9 91 HYSIOA Sö 91J JUBAUY "QJIISBONS I | — | !'601 | +'06€ — | 6'z00| 4182 - 199'€07) 1'06€ =" |83'TöI |9v'OSv | — | 0Ep | S9L = I8'0r |8'0r = | 692 |'81e — |r'0181 |8'ote't|s STL'E |e'zIT la8'prl98'0 | 9'ge = | 01 ZI KSO SEK EES — |90'GG [9c'ZIT | - — | 8'LE 1808 6€7'I — | 606-14l088 ANOS MGLV I — | — I 2 | sa = | '3Y | OR Ci HR HH | A | Ad SITT I Buwupaj vaga | aapun Fu | -PosZoxs [[N | 01 JUBAUY | o9'p | O8S'I | Loc 9L'z 061 | SOI 10T 8'£90 | SLe up) Z161 01 2doxug 9'88z'1| 2'61z Tall | Diverse Z161 ei ua3a > 03 13urpaN Butul[vYy2q IPEstAOpal sld1y vlog | 6'G18 IP8' tj SUR spuvpungf FL'z0E $86 6SS'T 3L'9L8'1198'L99'I 10ST 1 1€98'1 6'€89'7) 9'LT9 8'GLS'z) 1'P98 | $'Z9L' lt LI9 StO'p I8'g01|08'996 |81'199 | 91T'z 68'19 L'p6l | 9'z€8 pöl'€| s'9c€'Tl' LOI'z| Sept I 9P'G€ — |98'Iz 8'60P' 1|88'SSL Gran Tall 9161 IV ovyg Suulvy2g 6I'gEG'z SUP] SPUV[IIOUIJISEA '"" sur] sä1oqalarn | """sue[ sä1queddoy | sur] SPUuejuguwIseA sasseranNT diq9x0 Sue] SPUB[WAIEA Sue] SJ1IOQuIVYS | Sn 1141 s310qsAly | sure] snyog'o'q2109 | + TESURL SPUBIYEL| Oc "sure Snyowjew '"'sue| SpeIsuensiuIry Fr sure] Zug BIPOS « a | BIIOU SUP| IUWJEY | "to str] SJ13qOouoIY sure s3urdoxuof | sur] spueno312s0 | sue| spuejuewaapog | AON sure ejesdd '"" SUP] swWjOYAIVIS apruwuosäunNspusg 8 UPQPIL Bilaga 2. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1918. PR GTA SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. | Tabell 9. Sk Använda plantor till skogsodling under Plantor, utlämn; Antal "Plant skogsvårdsstyrelsens ledning 4 Landstingsområde plant- | skole- | 7 a E | ME JA ol Cal Oomskolade Omskolade | Oomskolade | - TR Ti CDiverse [htm | har | Tall Gran '| Tall | Gran | Tall | Gra | | | StöckHOlmS LÄNS” Sok. ds ZE = = — — fö 400,800 253, UPPSAlaslällSt dos Mie sinn OM SS ingår i följande kolumner 50,000) — 54, Södermanlands läns ......... 25 2,76 2 pr VVE — | =S ÄR ER (Östergötlands dans sf I 90,64 27,0:300 123,500 423,300 geslaan) 22,700 — — Monköpings läst, sn uses. Ö 5,68 |65722;05013,201,550) « = AS 35,000 6,554,200/3,295, IKTONODefgSLANS Urban. ss san = = | 2,992;000 2,992,000 frälman läns MOCCA. s... sv. 4 260104 = go 2g5iss => 2,030 sb 122, Kalmar lans SOCFA .oo..c.. cen 13 0,60 lösen std 398, 100 — HE 22,062 — — Blekinge, länSti.o...sessbs.ss VRENA 1,673,500 859500) 676,000) 751,C IKTistianstads läns) fas iosc.ske: | I3.4. Ö399-4| 421,100) 53,500| — 218,500 18,200] 536,200] 628, INFÄLlIm ÖDUSEUADSK söps. delens nee 3 Tj20rul 1 dTL200] — | -— | ER — 7'7,200 — Fjällands lans Piet su ss. fras 5: ÖRso | 2,157;500 3 4, Göteborgs och Bohus läns...| 3 (4) | 55907 Her 8,600,000 Ad IALVSbOLgSs ANSE oc. este 14 35 11,245,800/1,581,200] — | — 520 1,108,700/1,165, Skaraborgs laålS: ......se3 ssk 13 — | Sc Ö2000— | 23,000] 3,400]| — 347,700 360, IVfami amn (ST LAST dr mole setleleee SAR SIS | 30308 329,900] — | 20,000] — 165,500] 238, (ÖTEbLOSLANSA bee Ge 4 NIST SKA 25,000, = 211,450 281,950 200 (2 = iMästmanlands! JänS,;....--..c: TV ES | RT Re flag 687,000 317, Kopparbergs Lans) sees. scene 4 | 2,00 | 374,335 81,975 — — | — 21,000 Ke, Gävleborgs läns .3............. Tu 2t00 AA, 000 7.700) — = | — || = 42000 MN, | Västernorrlands läns ..:...... 3 I 206,000”]| 162,0003] — = | — | — — lämtlands länsk. i... bes. sl KOR SA 32,050) Fe = F= AN 1 Omskolade och oomskolade. ? Ett-åriga plantor saknas, då sådden på grund av torkan misslyck: i TABELLSAMMANDRAG. Försålda plantor (till gängse pris) | Diverse Gran | ned — | 1,200] 68,135 99,375) 76.950] —4,500| I 18,080|| - 1,200 Sool s | SS - | 1,915 EE EV 27700] | I) -N — | t i| s H SN | - 21,500| 10,200 I || 4 7 ÖR | NV | K if | I| Ä ' I re | Ed y a Ae rn kilt. Oomskolade | Omskolade Tal Gant | Tal ] | | 292,000/324,000 — I | 115,000 13,000)| 9,500 | 3 I | 272,000 360,000 38,750 53,000 370,100|179,800] — | | | | | 2,120,0001 10,000 792,500 748,800! 136,500 216,500/ $05,700 819,600/ | 102,000| | 585,000 117,80 — | | 47,000 — 2,000 20,000/51,000/ ” Gran 15,250I1 8,900 66,686 39,280/2,667,291 Diverse 200] | | 85,000 99,000|180,000) 31,000 utlämnade utan I er Gran | 12,64 5,600 3,605,000 [,111,000] 242,000] 1 1 113,000,000/2,500,000 113,583,000]4,653,000 SA 182,000] — 95,000 I 10,364,000 | 1,336,00014,485,000 I1,364,000 | 200,000/1,200,000' 1,923;0 2 2 |1,200,000/1,235,000 3,932,000 1,316,000 100,000 50,000; 3,500,000/2,500,000 I || 200,000 10,000 sättning. 2.184 ,000 11,298,918 — 2,849,000) —7,000 I $ 4908,000] 755,000/171,800|422,100|] 115,115 | [,100,000/3,320,000]| 61.000! 82,500 16,300,00013,800,000!150,000!419,000 290,090) 690,000'130,000 10,000 Behållning av plantor till | år 1918 6 P2 Na Oomskolade Omskolade | 7 IE Dan set | Diverse Tall Tall : Gran kB $7,000 I 4;922,800 7.500] I 3.600] | 854,000 251,300/ b | 157,800' 104,300 264,952| 357,220 44,200! 147,1001l S1,400 257001 6 | | 24,000 = | 4,839,000] 21,368 44,000/ — 80,000 | I SO ER 340 Tabell. 10. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1917. ! Pensionskassan. ? Till staten. 3 Häri ingår för ev. | Inkomster. N I | Sk | ä s S ogsvårds-/ Ersättning N Landstingsområde | Behållning] RE ESjaN avgifts- | Försäljning] för biträde | Räntor d | från | medel, | av frö av skogs- | och Sumiö RA Hushåll-| under år och vårdssty- diverad | år 1910 | Staten | Lands- nings- | 1917 ut- | plantor relsernas | ; | | | ting | sällskap | EN personal | Kr. ARA Ko | Kr. Kr. | Kr. | Kr. | I | StockHoOLlMS lälS »ssccsecccsss | 40,896,36 | 13,089 | — 3,500 | 30,156,05 5,388,84 — 2,510,70 05.546 UPPpsalavlans se sksser,ssssrae] 14,119,49 6,262 | — 3,000 | 36,804,03 | 2,128,93 474,— 2,651;28 | 65; Södermanlands läns «...... | 42,674,24 | 6,289 | 2,500 | 1,000 | 60,779,73 5,476,64 934,35 1,581,16 | 121,235 Östergötlands läns ......... 71,875,56 | 7,070 |-5,000 | — - |104,772,66 | 9,706,57 2,570,— 2,124,81 | 209,710 Mönkopings: lans a..-s.sseree | --3,883,96 | 10,040 | 5,000 | -5,000 | 63,542,07 | 27,400,51 22,50 6,690,79 | 121,57€ Kronobergs läns ...........+ 61,423,20 2,200 | -— -- 55,042,21 |) -- -— 4,2179,63 | 61,421 Frälmar läns Norra -=-scc:se| 41,542,43 | 5,208 | 1,000 1,000 | 30,960,85 | 192,95 1,329,20 3,035,31 83, + SOALA: s.sbopses | 34, 117504" 3,854t| — 1,000 | 22,267,84 | 4,179,48 1,500,76 | 66,91€ Blekinge länsi oder crurer a | 17,628,70 | 7.057 | — | 2,400 | 19,739,86 1,045,46 — | 1,893,79 56,364 | Kristianstads läns............ 7,624 | 3,000 | 3,000 | 24,054;23 3,469,05 1,596,25! | 3,142,30 45,885 Malmöhus läns ............-.- 17,698,75 5,708 1,000 | 1,000 | 11,914,:6 135,— - | 5,047,55 | 42,50: Hallands Jans] ccccchsssecess 21,373,32 | 15,209 | 10,000 | 5, ,000 | 22,900,80 6,778,69 — | 1,739,98 | 83,00] Göteborgs och Bohus läns! 27,460,88 | 16,517 2000-155 "000 | 16,279,92 159,50 -- | 866,80 78,284 | -Alysborgs:länsS!s.sss.ss.sssadd 1,139,14 | 20,220 | 10,000 — | 58,752,62 | 27,370.26 - | 4,874,81 | 122,30 Skaraborgs läns .:....-ss..s 33,874,64 6,716 | 4,000 | — | 33,241,58 | 1,765,34 — 3,367,99 | 82,965 IMarmlands länS:.:..s-seisepar | 53,582,99 2,600 — | — 1103,948,50 | 5,112,13 135,90 6,808,82 | 172,78: ILOTEbrO MANSN öecscse eken | 155,679,09 | 11,665 2,200 | 500 | 60,298,61 | — — 5,653,72 | 235,996 | Västmanlands läns ......... | -6,166,82 | 8,300 5,000 ! 2,500 | 62,229,96 9,044,26 — 242,90 | 93,535 | Kopparbergs läns............ | 102,454,29 | 8,784 1,000 1,000. |124,393,61 | — — 6,116,66 | 243,74€ | Gävleborgs läns .s:.......... 29,114,82 2,300 — — -|111,400,28 | 11,261,65 666,— | 10,973,30 | 165,71€ | Västernorrlands län......... 75,058,49 1,900 — 1126,573,89 | 4,682,45 1,2098,88 | 12,463,56 | s [Jämtlands läns <....«.sssrsnos 219,908,35 | 7,460 — — 1139,004,64 | 1,531,25 1,909,54 1 Skogsodlingsavgifter. ? Bidrag till pensionsfonden. Tabell 11. Skogsvårdsstyrelsernas tillgån: Tillgångar. ; Å | Fordringar | | j Landstingsområde Krontan ta | É | Skogsf | ZE | | Inyven- Fastig- | och | | på bank IDitersen i Outdelade | tarier | heter i outklän; | personer | skogsvårds- | kottar | | medel | | V [fore :svesrrsoss se on sägen T2,3177,45 | —1,267,98 | -— | 3,500,— 9,297,90 | 139, (ISFErg OtlAN ASP LATS =: «spor bepbes ed edosss ser e Sce ee | 156,095,74 | 353,12 -— 3,000,— 6,000,— 13,422 SÖDKOPIAES ATS) Veg de bas sonas else een ng Se REAR | -44;731;18 | > 1,935,11 — 7,363,65 1,000,— 17,221 KPN ODErgS[IANS:esessskupvepes is ryss e des RSSEe sÄrklel a | 88,425,04 1,267,65 — 1,371,08 — | = Falmer JATSKOOLTA Coppodessr ses ep ssk so Near Des Skene 53,441,76 | 1,832,81 | — 4,191,40 9,75, Ad 6,175 FIUESOCTA sp cor pes one dec cr? esspäsnen rp röde | 19,951,10 1,277,69 — 2,470,87 3,800,— | 2,279 Flelänge LARS Mb öv sn ve ELSA Väs fr des deserve ka | 22,062,41 2,042,50 — | 3,907,49 3.510.— ST OTIS Er ATI SA CS HÅ 218 (pp slöes soc rs op Kr kg ere NAS ere | == = = | = = | = MAO RUSIIADS! Fes ocpe skec ess rr ass res krsre rer SS SR — — — | = = pa Y Flalländs: Jä0S; ;ses:esopb ere srolnsstedere be ans RNE Y sera 35,460,18 | 2,058,50 — 5,829,33 7,811,58”| .11,743 |alFOteborgs Och! BORUSPlANS s-.,-.t ost does rek 42,106,07 | 7,533,20 | — | -1,398,— 7,692,s0! | -= IEALVSDOLSEN Sk oe rs os bo be sl OR par ler ARA 43,854,78 | 1,054,85 | = | 4,304,90 46,500,— | 17,455 NASKkara borgs MadS ccssso pages pd sed sö sR ber eär RR sNsR | 26,956,14 | 6,172,36 — |. 5,083;98 | — | 20,199 Märmlands; lans |: :csaess53sssdesss00 gr» öacesrsr ror ns da | 102,030,80 | — = — 62,000,— 20, 000 | (Örebro. TAIS. ss ds es DNR se SER EOS 138,070,14 | —1,933,94 in 5,484,28 | 44,686,39 | 11,251 Västmanlands Jä05,:..v..::essars ok deres sensei isebes sne a], ISA 2,248,45 — 200,— 20,000,— 10,050 Kopparbergs, JA0S. ossscsss spesssssresap sger | 119,327,55 | 17,583,49 -— | 12,077,64 516,96 81 | (Fävleborgs lANS b.sccceckvepesk i ser tres SR NEKN SSA | 20,354,39 759,45 -— 125 157,85 33,800, — 34,7 WAsternorrlands Ja115 -sress: esse sc ses oss arr ere KARE | 91,653,55 | 6,487,96 -— 15 51065;21 34,348,80 12; Iölamtlands lÄNS:se rs scsessv ser sknssnese rese rien nere | | 286, 820,23 | 1,536,42 — 4,680,— |. :10,400,— | 30 v d ” r > | TABELLSAMMANDRAG. 341 , CM nkomster och utgifter. Utgifter. sa | Bidrag |Avlöningar ; Utgifter Skogs- | Dikning fn | och rese- Litteratur Övriga Inkom- | över in- Summa llodling och / och skogs- |ersattningar och omkost- | Summa | Ster Summa al omåterna | plantskolor| bäck- vårds- fr undervis- | ”nader över ut- | rensning | åtgärder | skogsod- ning gifterna | | | lingen) | | | Kr. Kr | Kr. Kr. | Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr, | I | I ee || 11,942,20 = — 24,891,73 — 5,535,90 | 42,369,8s| 53,171,12 95,540,95 | — 65,469,73 I 14,587,19 -— -— 14,968,s33 2,848,08 | 7,871,— | 40,275,52) 25,194,21 | 65,469,73 | -— 121,235.27 || 18,784,62 | — — 18,019,77 743,70 11,309,7 48,857,82| 72,377,45 | 121,235,27 = 209,719,60 || 22,527,06 | - -— 18,545,93 925,63 |11,625,22 | 53,623,86/136,095,74 | 209,719,60 | — | 121,579,83 | 42,605,73 | — 230,25 1,029,30; 10,536,73 3,678,s8 |63,268,75 |121,248,24 229,99 | 121,579,83 | Ri | — od 12,902,44 585,50 — 12,910,20 1:353:87 | 2,315,88 1 ak; 781,27 — -— | | 83,208,74 | 8,832,34 337,16 1,366,27) 12,8€2;21 1,158,90 | 5,269,46 2,987,98! 53,441,76 83 268,74 | få |. 66,919,12 || 10,849,91 3,— 978,33) 13,958,34 404,95 ' 2,588,92 28,783.37 38,135,75 66,919,12 | oo | 56,264,81 || 14,836,27 | — — 5,970,99 703,12 | 2,682,03 | 24,192,41) 32,172,40 56,364,21 | er | 45,885,s3 || 21,744,35 - — 11,503,— - 11,813,97 | 45,060,32 825,51 | 45,885,8s3 | — 42,503,s6 || 25,445,93 — — 7,834,20 — 2,055,90 | 35,336,08] 7,167,83 | 42,503,86 | JR | — 27,007,39 oo 12,307,78 1,433,74 | 5,751,70 | 46,500,61| 36,501,18 83,006,79 | (6,713,27 | 124,997,37 || 31,070,30 — — 17,990,66 75,936,47 124,997,37 - —- | ro | 122,356,83 || 30,496,07 - 14,913,90 911,70 |51,753,43 | 98,075,—] 24,281;73 | 122,356,83 | = -82,965,55 [| 13,883,36 | 98,—1/ — 7,179,76 — 3,392.33 — 58,412,10 82,965,55 | Nr | — II 30,016,11 | — — 25,1740,91 2,040,93 |12,959,30 | 70,756,54/102,030,8s0 | 172,787,34 | 0 235,996,42 || 6,264,50 | 2,502,12)] 2,001,58?) —8,645,84 5,290,20 | 6 00,88 31,505,12/204,491,30 | 235,096,42 -— 93,533,94 9,278,50 — | -— 20,066,66 142,— | 7,578,53 | 37,065,69; 56,468,25 | 93,533,44 | -— | 243, 748, s6 || 135,080,31 | 5,046,96 870,29! 38,654,21 2,035,34 32,482 88 95,070,14/148,678,42 | 243,748,56 I flad | 165, "716, 03 || - 14,352,49 | 15, '012,— 28,7:6,04' 39,347,87 2,057,24 |45,816,02 |145,361,66| 20,354,39 165,716,05 — | 221 ,977,25 II 14,076,81 | 42,234,11| 5,848,08) 35,603,28 4.192,73 |18,368,09 |130,323.70| 91,653,55 | 221,937,25 -— | 383,390,08 | 8.375.59 | 35.441,s6| 4,535,10| 27,281.67 6.385,32 | 6,293,11 | 88,332,11/293,057,97 | 389,390,05 och skulder den 31 december 1917, Skulder över tillgån- garna Summa Kr. 2 lf 18 63,069,s0 05,635,77 202,975,36 83,365,49 TT,131,79 39,879,28 [FS IT2,40 84,118,90 58,730,07 108,976,33 58,412,10 185,030,80 | 207,241,26 | I 68,848,02 | | 104,833,21 159,962,72 317,622,20 Summa 63,069,— || 202,975,36 || 83,365 49 || 71,131,70 || 39,879,28 | 32,172,40 105,443,40 | 121,125,s6e || 58,412,10 || 1853,030,80 || 207,241,26 68,848,02 | 154,383,09 II 104,833,21 || 159,962,32 || 317,622,20 | Till bank Kr. 105,440,80? Lv [0 Skulder. Till Tillgångar diverse Summa över personer skulderna Kr. Kr | Kr. 4 — — SAIT 12 11,438,75 11,438,73 51,631,05 -— 95,635,73 -- - 202,975,36 500,— 500,— 82,865,49 - -— 91,063.77 12,068,40 12,068,40 65,063,37 — - 39,879,28 1,017,50 — 83,101,40 2,60 105,443,40 — 12,149,33 — 108,976,33 - -— 58,412,10 — — 185,030,s80 2,749,96 2,749,96 204,491,30 — — 36,848,02 5,904,67 5,7104,67 148,678,42 — — 104,833,21 2.702,67 2,702,67 156,860,05 30,714,72 30,714,72 286 ,907 ,48 Summa 53,171,12 63,069,s8 05,635,73 202,975,36 83,365,49 91,063,77 77,131,70 39.879,2s8 84,118,20 121,125,s6 58,412,10 185,030,80 207,241,36 68,848.02 154,383,09 104,833,21 159,962,72 317,622,20 Re ac I RT a Ta dö I , ; Ka Kr, rr a - ENL0'SES I 6866) =F080'0 AY 218 =|= === =1=|=1=|=>]| : 2 rg sg | ei [E k [ il SH 2 (ENA RA ee due = I & - py É 4 = | Zz c | | —- I | a ENS NE I 6 Foresde röra TIN KSP UB TITOUASISEN SN — res As | = | I | soroste ) s Banat | =) | Sa a TE a a FART BEN Ua b tols eh —ÖSP'I —"0SP"I —-009'€1 02T0I TNE | [=E | | | | = äl Hr AED | ä TN = ES | h | | | | ! | FÅ | nd LO « — sSmoqreddoy > - A Å e | 2 | - RR St | FASS [eneste G I SPUGTUBIIISEA JNA i JA | | = FERRAN [fs ff fr —— | sossosseesosse g 0aqa10 - s EE ph | - Fö: fa Faler | SE (äg = = SE een SPasjuneA | - | | SEJ) = SE | | I I | [TEESE || en) Prag | al sl socooon»o00000 SB104 RIP - -:00£'677 | —00T'TE = 1096:801- | TcEI I | | jo [ÄR | (CE, RA | >] doxssanestrnr RR fo - , : | 2 öl | fe ( FRE —/—/— = Så le € "Sue SBIOGSATV Et : > | 0 FS oa If ES | => = | | I ste] sniyog vo säroqa109 | 5 2 2 | é | C ; 167 I ER | | =S | | IL lcd I FENG TF |ecsarteseeee der nNe SPueeH i 2 SE för i lg ng ES SEBS VEN Lå SRA — = -004'C "ät 25) CS4 [ERE 0 | [a pA fe) [ES fe) ARE AS ke) DE [en FER | | B IEEE =) = SE | I Sam os al | — |—1I—1€ | (SA "o« SPRISUeNSIIY = a Fe | — ERS | fjor — == alle I S | secs a Sur > —"L9S'6PI —"068'Z SE TJG | SE ER er Aj | I (SN suef — 28unjPpIg NS Zz ) = c LILOPISE 98€ ET I | EE AT la Ne ASG ; ä -- | = | = ; = | = | . | RN SEE | | = | ög Bebep seen viIou SUe| IEWJEY Pp EE = I Å | | | —1- | = - | | | | seen [ER TE ETS « sB12q0U0IY | är | HE = JE | I FN DN RET | beter seresi tg sSuidoyquof | 2 - a | cc 6 | | I (=E | | I i lg EE a ES | | Ido | ; . | ; | IC I — | [les SE IT-IE OL TLL er spuenos1a1s I BET 0GS | — 098 007 2801 a ee Amen EE Fa SR pr na 0 = E EEE Si | 25 | | bä a | =E SSE « Spuejuemsopog = Kr | C I i | I | mA | | | | | | | | I | | CE las porer OA eresddn | 2 | | | | | | | Fl = | | | | - | Soo vas NR sue| sur[ou292018 - | SA ne LIE EAT | | 2 10U01Y 10U01Y 10U01Y | 123424 EN | kel EN | IG ZE KT A | | | (Se Hl | INS IN Im AÅ | | 35 koll IS Iraltol Q| KN 2 SE | > Nea] el IElSl Bars 2 2 lSTELS 2 SENS | > | | Flea: ER go Ra | | ö ISpems PESON ogge Aa pjo Av ses | |A STA )A SERA TENTA GA SST te | - PEUSOX | -sSutuyadejs -sB04S EU P | raso wos "Yrew KS va | SER TR 18 CN NS ERA | BS EES A EIS) a S Z eWUuns peuyreig EN GRE [CE | 210| >=0 | 5 BArS 5 FIRE 3 E- 2 2 LE = = [ENE EE | > 3 apeiwuosBunspueT sd | Sale 4 Je] (ONE [52 | ln 222 | Bi Si AI a | | SEE &lel EI RT EN SEAN | ö IS NER FSA a = [Jo HE RS | | SEN SE FLERE | | S | | 2 3 (ESA ee EGNA IE | 0 | = | | = VE : ig | JESSE OTH dT dIn Es) UTSKPAL Sm TRILIESIGeASKTEG JEPIISBONS KOBE V på Tar a 3 X RR Å vå VA FUND nn ve ÅN New York Botanical Garden Libra mr VTA ove Rör frA SIT YA öötetotstrerrgL AA ARR Ar tot von AA DE Got on RV eder ar se Sater SSH gate ben ndra se rinna NASSER MAN tregga VANST Bå (204 10. Sypryrg gurrsdtne BA lgkoiGADD Na Råbe