LIBRARY Gi LSON- Invit br R WG bSOnInvi Lå UND Ar SURT ELR 2 VB fa le SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT Te]] MED 210 ILLUSTRATIONER (DARAF 20 HELSIDSBILDER), 15 KARTSKISSER 6 PORTRÄTT OCH 1 STORRE KARTA. NIONDE ARGANGEN UTGIEFEVEN Ar FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD — 0 SIT OCKELO TM IOTI - ph Redaktörer: SCHOTTFE, GUNNAR, Jägmästare, Föreståndare för Statens försöksanstalt, Föreningens sekreterare, ansvarig ulgifvare. försöksanstalt. CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, I911 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. för såväl allmänna delen som fackafdelningen". Uppsatser, referat och notiser. Sa nd, ANDERSSON, ERNST: Omarbetning af gällande flottningsförfattningar (yttr.) ...... 205: 1212 Enligt hvilka ekenomiska principer bör en rationell skogshushållning bedrifvas? MITIEP ITA bf RSS Se SNR So sls Eb (ev ön a Sna pfa slå Sei gr Sa lö olsle selejsjn sp ae ss FN)sl bss es ven sas SLAjD 285 KYLA NR NaN DN add SRS Ses sä0s bäjanilsee s sin 5 s.5 beer Be (vga AST pärla ae anrik 323135 ANDERSSON, GUNNAR: Skogsfrågan på Island (notis) : 145 Säddieller plantering i Norrlandsskogarna (yttf.)..,. ss. sssecssseseosesnorpann assionnen sven 226 BARTHELSSON, G.: Sådd eller plantering i Norrlandsskogarna (yttr.)..............: 230, 235 BEER, ÖSCAR AD.: Skogsutställning och skogsmöten i Gjövik (Norge) .... 30 BELLANDER, PAUL: Omarbetning af gällande flottningsförfattningar (yttr.) 207 BErG, ÅKE: Gråbarrsjukan i Norrbotten (notis) 277 BERGGREN, EINAR J.: Dynbildning vid Lule älf.. 127 NEMU Oden SKSKAd egÖOrelser, a SKORCN. su boets sel asekiss er sl elslgiale es ale ein inval ale lsini re siste 129 BI TOIETG LAS Lö OTSUTA AL os Slas on ei olle ei ga IL E oja öre) a pla Blelo a iolg0 18,8 315) 5)9 lars [8la. a Meja a lp [ale öja «isl a.e8 slö / ep jla), e sjelS ae 277 BJÖREBOM CARL: Hagmarksskötsel i Norrland <....e...ssssesevessv occes=ooss000000 se: ss0ns 149 Sadd eller plantering i Norrlandsskogarna (yttr.).........ss.ssesessseessaess>s 0500 200003 210 225 Om skogspersonalens fortsatta utbildning (föredrag) —sisseessssssssrsssersersrerererin nen 252 (EGET) ERS SA ES SYST RNA SRA SN SS TS OR SS Sr Dar ASS Sr 264 Om beståndshistorik BYSTRÖM, ÅXEL: Ovanligt stor en CARBONNIER, HENRIK: Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell skogshus- MA RJLT PD E CTT EVAS TE gola ora sf le So Rp Re ie s618 56.03 lsd äs äreas lr kps Sal sjö) å dela [da oo 0.r sk eleia a Siri nr 332 DOMÄNSTYRELSEN: Yttrande ang. de i förslag till lag om expropriation ingående bestämmelser om expropriation af ödelagd skogsmark .sisssssessssereresrerrrorsserentonesen rer nern resa tnt 236 Yttrande ang. anordnande af ett skogslotteri 37$ Cirkulär ang. tillfälliga understöd åt pensionerade kronojägare 380 Yttrande ang. ifrågasatt förbud mot betande af får och getter å ohägnad mark... 421 > ang. skogsvård på socken- och byallmänningar ssssessssereresrorrersrsnsntt 422 Cirkulär ang. uppköp af kott till statens fröklängningsanstalter.........s.seessssss 000 "26 Ang. borgensförbindelser vid utarrenderingar "27 Ang: instrument vid ekonomiska besiktningar .... +27 Revirassistents skyldighet att biträda vid expeditionsgöromål.,......sssssressssserssse N28 läreskdetklaration: till (SKOgSACCIS!...:s.ss-msrsssprvs skr leslsa ns sein inid ik srnenisieI jen |ö) S SjeLe FSnjein je tial8 a Se "108 ängsskopstjänstemännens arsberättelSer.,........-s..esssseossses eomese sön sdejane rie sinn nene nen "108 Ang. uppbörd genom jägmästaren vid försäljning under hand ssssesssssersserrrers +164 Ang. kungörelser om lediga kronojägaretjänster Yttrande (jämte statistiska centralbyrån) öfver statistiska kommitténs förslag, iihvad HEISAMMa rör :SKOPSStatiStUCED some oss esse sa sees ee 8 oinnssje rr vivleie eine äs lä! sföjs ae pioj a ASjn dö dl To IS ER Ang. viss ändring i formulären till arrendekontrakt Ang. arrendeafgifter för skogstorp och odlingslägenheter m. M, isceesessesseser +273 2 De siffror, som äro utmärkta med en stjärna, hänvisa till sådana uppsatser, som endast ingått i fack- afdelningen. bä Sid. DOMÄNSTYRELSEN : Ang. brandförsäkring af skogstorpares och lägenhetsinnehafvares byggnader ...... 274 Ang. åvägabringande af meritberäkning för extra jägmästare m, fl soooosssssmcssse 282 Yttrande ang. förslag till omorganisation af de administrativa förhållande na inom SKOPSSLA LET far6: örnar ägda sr an) 5 pas SING pfa jel SR ärter oi olsen LSE IEPPF EEE 330 Yttrande ang. tjänsteårsberäkning för länsjägmästare vid anställning inom skogsstaten £370 Cirkulärskrifvelse ang. undantagande af växande skog vid upplåtelse af kronans mark för järnvägsanläggning eller skjutfält ..s........sssesssrstonssseossssnntersnosnes Cirkulärskrifvelse ang. förordnande af e, jägmästare soosssosssssresserssrsrrrr rer ooner Skrifvelse ang. höjande af kronojägarnas kunskapsnivå sosse: srrssrrrrersrisor tesen 467 DYBECK, WILHELM: Sådd eller plantering i Norrlandsskogarna (yttr.) = .ssssssssssssersa 234 Hvarför äro icke timmerklafvar och timmermätkedjor krönta? soossssmmsssssssssssonnn 418 EKBERG, .: Böra rådjuren få existera ur skoglig och jaktlig synpunkt i större skogs- PARES (VERS) AN rasp bris sömn ENRNSSNES Gör SR SAS a dr TEE Sia be RESA ERE 249 EKMAN, WILH,.: Omarbetning af gällande flottningsförfattning (yltr.) =sssomsesssssrssrsea 209 ERNBERG, VICTOR F.: Nya fynd af abnorm kottutveckling hos tallen... .............eee00r 278 FREDENBERG, K.: Sådd eller plantering i Norrlandsskogarna (yttfi)i...ssssossssssserssrsoa 232 Om skogspersonalens fortsatta utbildning (yltf.) sissmsrerersessee srererersrssrsrerrrerr sa 262 GrEETE, ERIK: Några bidrag belysande granens formvariatiolerf sossmisresssssreserersserra 90 ÖRENANDER, TELL: Ett medel till skogssköflingens bekämpande... ssssmrrerrrrisssrenara 17 GRINNDAL, Tir.: Om markberedning för själfsådd smnsssssssss sssserrer na PERSER ARE SENATE 113 GrorH, E. F.: Sammanställning af afverkningsbelopp, inkomster och utgifter för sko- garna i Mellersta Norrlands distrikt år 1910. oo.000 inhäftad tabell efter sid. 7260 GRÖNBERG, G.: Böra rådjuren få existera ur skoglig och jaktlig synpunkt i större skogstrakter? (ytte.) wssssssss,ss.sesesss en ssd kor en ssk Ansv stR SAS SES EAA 250 GUSTAFSSON, C. A.: Frågan om anordnandet af ett skogslotteri (föredrag)............ 265 HALLER, ERNST C:SON: Försök med rutsådd i Grönsinka kronopark ......ssssssssssrrrs 175 Heckscurer, Eri: Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell skogshushållning BEAL VASE : (YIEEL frös a aren be pls är gåal ösregn es äleje) eesti EAST SN RER 325 HEDEMANN-GaADLE, E.: Bergslagsdistriktets kollektivutställning vid 21 allm. svenska landt- bruksmötet i OrebrO SLÖT IT iii: ses. svsissilbsnssadeslesoae enes ac et på ass RE RARE 441 HELLSTRÖM, O.: Omarbetning af gällande flottningsförfattningar (yttr.) ..........see0e002 218 HERMELIN, E. M.: Böra rådjuren få existera ur skoglig och jaktlig synpunkt i större Skköpstrakter 2 (YtlES): sets oss 5 SNRRnse Se sne ses san rena ä sr Sogstnsn Ne KERSTIN 250 HERMELIN, TH.: Omarbetning af gällande flottningsförfattningar (yttr.) ss..ssossssssosses 209 Böra rådjuren få existera ur skoglig och jaktlig synpunkt i större skogstrakter? (FT) "dvvsdssrsndarsen renen SeKEseN Bd sars socken AE ON AE ee AASE 250, 251 HESSELMAN, HENRIK: Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt under år 1910. II. Botaniska afdelningen ............. FREE SFSF SE EEE er mr rn 10 Sådd eller plantering i Norrlandsskogarna (yttr.) ..........- ESSIN 227, 235 Frågan. om anordnandet af: ett skogslötteri ((YlF.), -sltsse:s.essssssosne ses ge see es ORSSEEA 270 Skogsförsöksanstalternas kongress i Bruxelles oissssossrrssessssserrreresraneersnnenennener IG Litteraturanmälningär' mos. svesouses Freese dr des köN eds ek ARR ke RAA SSA SENNSSSENNNES HOLMGREN, ANDERS: Sådd eller SlanleridA i Norslandéskösa rna. (föredrag) III: 213 (CL EE FEET Rb : 228 JOHANSSON, K.: Svensk oxel som epifyt på knäckepil 93 Jonson, Tor: Sådd eller plantering i Norrlandsskogarna (yttf.)....sssssseserrsor >> 230, 234 Om skogspersonalens fortsatta utbildning (yttr.) .......:.ssssssessorsessserssssoresoseeres 264 Taxatoriska undersökningar öfver skogsträdens form. IL Tallens stamform ...... +285 Sid. JONSON, TOR: Litteraturanmälningar s..ssssssssessssessessrreer ess er nero t ene RAR KARA KR reR ten RAR +107 KUYLENSTIERNA, KARL: Skogsbrandförsäkringsfrågan —....ssssosseseserssssrasssn nin sr RT46S LAGERBERG, TORSTEN: Abnorm kottutveckling hos tallen,.........sssssoössssesssedevens0net 135 En märgborrshärjning i öfre Dalarna : Nya fynd af gråbarrsjuka...............s+ - Pestalozzia hartigi Tubeuf — En ny fiende 1 Värst pla vtSKOlOn es ser se sessnnRsnel Se "183 JEN CEC KAT UTA TILA LTIIE OEI Se on peu brelerlera ade nöja lalelel a bf SN lofe sl sljö ei a.e Ble Told SBA Tea le FIS, 20 F21, 2006, EID LINDEBERG, NILS: Några ord om virkets kvalitet med anledning af jägmästare Ernst Anderssons föredrag om principerna för en ekonomisk skogshushållning......... 373 LovÉN, FR.: De undertryckta barrträdens utvecklingsmöjligheter... LUNDELL, P. O.: Sådd eller plantering i Norrlandsskogarna (yttr.) LöBECK, R.: Frågan om anordnandet af ett skogslotteri. Protokoll, hållet vid sam- manträde med af skogsförbunden valda ombud för anordnande af skogslotteri, HESockholm dent 4. februatl. LOI oss. ses ce skjecislcjes s/s. a jeis in bin een ele|äle sale bin Ba; a RAL LE$:0 08 snA 101 Maass, ALEX.: Kubikinnehållet och formen hos tallen i Sverige... ssseessessssererrena "209 Erfarenhetstabeller för tallen, Ett bidrag till kännedomen om normala tallbestånd "375 MELINSERAGNAR:: Sammanväxta, tallar. vs. ..ms)s sossssssislec ss ssiskjnnln ss sRsjefäjersn jaja oe 0isioin seen se 92 Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell skogshushållning bedrifvas? (yttr.) 327 MELKERSON, J. A.: Om utbildning af förmän vid flottledsarbeten.......sssessesessserser te 13 Till frågan om omarbetning af gällande flottningsstadga I. Om ersättning till förrättningsman vid flottledssyner =issssssssessssrsrsrerrrnrnnt 65 II. Förslag till tillvägagångssätt vid undersökning och syn för vattendrags öfver- Fan Raman fHOttled ease sees os es eld a sla kela oa sj else ej siea sie sjö elelr Rasens 68 III. Om de till flottleden hörande värdeföremålens rättsliga natur af allmän egendom 70 IV. Några allmänna synpunkter på våra flottledsförhållanden 120 Vattenåtgång och flottningskapacitet vid flottningsrännOr =. ..ssseeesesssssrsssrrersrnnt 74 Omarbetning af gällande flottningsförfattringar (föredrag) ....ssssssssessssrssssresesnin 197 ESS ES NISSE ALUSSVATI PCI 4 s ae ale s sön ss dan ole oe a seleajnna son nee ee a bieje sin ae 0 ös ie ble j0 SLR 8 0 SR HALF A pla AeleSeelefe.nin 429 MUNTHE, HENR.:; Btt ovanligt högvuxet exemplar af e€M .........esesmoresksssorssssntnnenee 132 NILSSON, ARVID: Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell skogshushåll- DA PENLD E CLIVAS DI (VELLS ) sre re svornoja a ene niojärk jer ölen njnielg ole lerejn 0 e 00 08 Ae Slas SN else) SBR ja) a 317, 329, 331 NRATISJAgTnAStaremOtes 1 VALAND | 6 css sel e6elsielei slö nia fele blö ein Lala felais [öle]a nee a via vinn äs Solen +348 INDRMEHENTIKARD: Kottbärande toppskott hOS/ Pra s..s.s:.ssssesssseses aan aa bee oöselein nen ann 95 NYLANDER, ÖSCAR: Yttrande i remissdebatten den 24 jan. 1911 inom riksdagens I TIG ITISE EID «nope ocp stor TNE ENSE RESAN UGSDUSGONNS SÄD ASLD EGON JL SELUELTELURGONEASPALYLNN PE Yttrande den 6 maj inom 2 kammaren OLOFSSON, ERNST: Ett nytt fynd af ormtall PETTERSON, HENRIK: Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell skogshus- MARG PvD CCX EVAS (YURI Tue lnsrerej rele erfa std alelafeisle sie sele oas Jah TE sis ble era ieg Tate era själarna 324 IRRITERA GUSTAF, Orren SOM SKadeAJU sus uvselssels sjörlle öja ein 5 ö)0j sälen aa a ala lojala el 5: R Aso io jeje [58.5 280 PIEHL, SVEN: Bålgeting (Vespa crabro) såsom skadegörare på ungbjörk sisssseeesese 86 RINGSERAND, NILS G.: Egil Unander-Scharin (nekrolog).........ssss:sesaesssese sas sossar 28 RÖSEURRRSPATEDLANS SamMmmanvuxna. tallar oo... .s. ss. sosse sec er ojoj] sin fö ell 05 säja Sälja era 06 8 SAF) VA ROSENBLAD, GUNNAR: Egendomlig gran............ S 375 SAMZELEUS) IlUGO: Fredrik. Adolf Aspengrén (nekrolog)| ::...s.s..ssesssnssos cis aan ansa ar 20 (Blaes” Gottfrid. flupo Westberg: (Tekrolog), <. ...s.. sasse enp sann se nde ee jen sen Sr rar 22 Karl August övWesterberg, (DEekrölög)) Ess. >se esse sssesss ser ssk beses anstenAa snar 24 Johan Henrik Wermelin (0 » ) 25 VI Sid. SITE CStelan. Lrysén [DeKrOlOg))sir«esscskeunsiessie ere ac age kinden en nä ar sne RE 27 Fältmarskalken Toll som öfverjägmästare i Skåne KEEPER TREA RA 178 SCHOTTE, ANNA: Junidagar i Ostpreussen. Från Skogsvärdsföreningens exkursion 1910 = 37 TI tera PATINA ALA: og g0 0 oa 005 Son tg og er rea BEG ör 4 j0aa Aron en Arg 3 AEA 5 Br 05 SKA br SLA s norr rn 337 SCHOTTE, GUNNAR: Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt 1910. Toy SKOR SAFCACININ RÖN sö a ad aisara0 2 körer öar biR bl5 eos din ls 0 efe ago oro ger siEia Hestine. pige a ae Ga RE å En ovanligt rakstammig, fristående Ck s:issssssssssrersrsssrerrrrr res ra FEPEEEEKRER TRA a 95 »Ignis> — bränslebesparande apparat för eldning i kakelugn (notis) .............. 105 "Torrfärgsstämpeln "Komét (NOUS) =ilisrs.ssssssesepsnenbössrksbkennenssrstrrtes tr SRSe ne ertEg 106 ISrokfjällsköttär ROS gDAREN ck > sås sas nine viste sea «sg ein saa Sale LAKE Re SA EN 140 Ostpreussens skogar. Från Skogsvårdsföreningens exkursion 1910 soon. 157 Säddflaskan: «Vänd: (DOLLS) bod sci besk case ser seböe tess serna ne NNE e rek EE EEE 191 Protokoll fördt vid Föreningens för skogsvård årsmöte å Hasselbacken i Stock- Hölm den/223 MATS" OL T ovsr ot bögg era seas bes dere sele sier belvs nr ee 272 Skogs- och jaktutställningen vid 21:sta allmänna svenska landtbruksmötet i Örebro 341 Skogsträdens. frösättning hösten TOT. :-s...sc-= see « oc la leser ess seger sa sRe An Eee EE 396 Norrländska tallfröets grobarhet år IO11 ssssssss000soeoa .. 460 Hinis höjdmätare 144 Förteckning öfver skogslitteratur, som utgifvits under år I910 .. vc 2148 Litteraturanmälningar De FER SES RESER EEE ER SV NIE EE å6es . 338, 7266 En internationell skoglig bibliograf s'ä ali is ag AEA ens nS RARE 7263 Skogsstatistiska meddelanden sissmssssressssssssrrsssress serna ; F200,"S270, "271; "292 Om olika metoders betydelse vid undersökning af barrträdsfrös grobarhet ......... +423 SCHÖNBERG, C. V.: Böra rådjuren få existera ur skoglig och jaktlig synpunkt i större SKORSTAkten? (YLUs) + raretiversocesnnnes snar pr nen ber bps dets sing fen nnFreEA R 250 Några reflektioner öfver jägmästare Ernst Anderssons föredrag den ??/, 1911...... 434 SIVÉN, ALBERT: Till frågan om trädens stamekvation Om formtalet för tallträd i Värmland STAHRE, A.: Frågan om anordnandet af ett skogslotteri (yttr.) STARBÄCK, KARL: Skogshögskolefrågans nuvarande läge sssmsmsmsrossssssssrrrssssererrre rna THUNBERG, G.: Om skogspersonalens fortsatta utbildning (yttr.) WACHTMEISTER, FR.: Omarbetning af gällande flottningsförfattningar (yttr.) Böra rådjuren få existera ur skoglig och jaktlig synpunkt i större skogstrakter? 6133 5) [INDIER EE FASER AREA REN FSA AE NR SADE SVA RER AR SEBs RE EARL 250, 251 Yttrande i remissdebatten den 24 jan. 1911 inom riksdagens 1 kammare ..... ... 7361 WAHLGREN, A.: Sådd eller plantering i Norrlandsskogarna (yttr.) ss oosmsmssssssrssreraa 229 Böra rådjuren få existera ur skoglig och jaktlig synpunkt i större skogstrakter? (yttr.) 249 WaALLMO, Uno: Trakthuggning eller blädning. Kort kommentar till jägmästare A. Welanders senaste genmäle i ofvanstående fråga. EN : 125 Böra rådjuren få existera ur skoglig och jaktlig sy RlNköstbrre Skogskakter (föredrag) 245 Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell skogshushållning bedrifvas? (yttr.) 330 WELANDER, ADOLF: Trakthuggning eller blädning. Genmäle till öfverjägmästare U. Wallmo 78 WELANDER, P. Oc: Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell skogshus- hållning: bedrifvas: > (yllrs Jil! asvetsrisserocenes seg rsushö ses besngss orensad ssnGAReEE 318) 327 :r WERMELIN, J. H.: Bokspinnaren i trakten af Sölvesborg åren 1908—09 ............ 1 DE VERDIER, B. A.: Sådd eller plantering i Norrlandsskogarna (yttri) ososssmsssossoss 232 WIBECK, EDV.: Knoppskyddaren »Krone> med framgång försökt i Sverige ........... S9 Sid Om skogspersonalens fortsatta utbildning (yttr.) ...........ssesssesessssserrrsrerenssnerea 263 TLS TA LL 00 CIN da onde oss saa dere sense SK NSN NES TR NE ... 280 Om ljungbränning för skogskultur TSE Försök med rutsådd i Grönsinka kronopark, tillägg — ssssossses ssssserseresror arr sars nar så lb Bentheims; äsikt om tjänstemannaföreninlgar ....sssssssssssdelsat sansa öjs knä a kaja a ka als eka $2n73 WINLÖF, H.: Omarbetning af gällande flottningsförfattningar (yttrs).......ssssssesssisssssa 212 MIRBISRSTRAND, T.: Yttrande den 6; maj inom: 2 kammaren s.s:s.ss.ssesaas ss cs nar sena ei +305 ÅLUND, V.: Omarbetning af gällande flottningsförfattningar (yttr.) .................. 203, 211 Sådd eller plantering i Norrlandsskogarna (yttr.).............: 231 ÖFVERINTENDENTSÄMBETET: Utlåtande ang. ritnings- och kostn adsförsla ag z till byggnader för skogshögskolan samt Statens Skogsförsöksanstalt —issssssssresrersssssrsrersesrers ana +368 ÅSTRÖM, AÅ.: Omarbetning af gällande flottningsförfattningar (yttf.) sssssssssssssrssrrsissa 210 Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt. Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt 1910: NNtSkopsafdelningen. af Gunnar oCKOLLE. . sv... ehe ac sseenskjoelsalelelk.b SD los in niv e.sjöls ole nå 0 les SVA II. Botaniska afdelningen af Henrik Hesselman... Om ljungbränning för skogskultur af Edvard Wibeck Pestalozzia hartigi Tubeuf. En ny fiende i våra plantskolor af Torsten Lagerberg ... "183 Kubikinnehållet och formen hos tallen i Sverige af Alex. Ma4QsS susserssrssareeerersrnrrr rna +209 En märgborrshärjning i Öfre Dalarna af Zorsten Läg€rÖCro ssssssessasarsrrrrrrrrrr arr rna ana 381 Skopstradens frösättning bösten 1911 af Gunnar Schotlée sis......s.srerseroreorsensarensrnrer 396 Erfarenhetstabeller för tallen, Ett bidrag till kännedomen om normala tallbestånd af Alex. Maass SVR Om betydelsen af olika metoders användning vid undersökning af skogsträdens frön TRAC AIRES GRROLLC2 sar fasalse dee a a ble een Dafo] 0 saba ola ön EIS R RETA RS ej jS AE SNRA LANT AIN KRT fas In memoriam. [RECOTACANA GOLSKÅSPEngrTEn, al. fi200 1SANLIELEUS) sas clean a so kläs sjalnjalä lb nja jaa bla. SKA jaja] fö)ejöjöla k8jö ei laja ene 20 (SlaeskGötttydt Hugo Westberg af Hugo SAaMzeliUS,...sessienesaseidsjelnsaleele sojels sjal an ale le era an 22 Karl August Westerberg af Hugo Samzelius 24 Johan Henrik Wermelin af Hugo Samzelius 25 SogeaotelantIrysén af Hugo SAamzeliUSi vs....se.see mseneske sasse sne a tar sons 27 Egil Unander-Scharin af Nils G. Ringstrand 28 Smärre iakttagelser och naturminnen. Bålgeting (Vespa crabro) såsom skadegörare på ungbjörk af Sven Piehlissssosssrrssrssns 86 Knoppskyddaren >Krone» med framgång försökt i Sverige af Edvard Wibeck ......... 89 Några bidrag belysande granens formvariationer af Erik Gceete 90 Sammanyvaxta tallar al Kagnar Mel2l ovossoesossedas Je skaska ses oc na 92 Svensk oxel som epifyt på knäckepil af KX. /OkaNSS07 sssocsmmesresereserersrsrnansrrnnrr Sd 93 Tags TEEESTOCKEn cab I AXEL BYSLK ÖN. Söjs ads isje SNS ölejs ll ös felNSs 5, TN SE lo ED sjö ek Sr on) å a KskjAJe INR SE a 94 Wöltharandetoppskott hos gran af Karl 2NOrIEllö ss. s.smv. css snseeleknsadissiar den sense reinae ora 95 En ovanligt rakstammig, fristående ek af Gunnar Schotlesssssssenserersesrarserr nen nen ren nn 95 onbitlming vid Luletälf aföhinar Jo Berg g2C ss eccssasee vassare dala so ara ss oeniga 127 Warflodens: skadegörelser å skogen af Einar J. Berggren smsssssrsnesnenssrnnnss isen n sent n > 129 Ett ovanligt högvuxet exemplar af en af Henr. Munthe.. 132 Abnorm kottutveckling hos tallen af Torsten Lagerberg 135 IKrokfallskottar hos granen: al Gunnar SCHOLHE ss. scsssdssns.s sa ssksjejeln oja sale ae a nn isla balen tie 140 Vil Stormfasta granar al Einar fo Berggren Gräbarrsjukan i Norrbouen af Ake Berg Nya fynd af abnorm kottutveckling hos tallen af Victor FF. Ernberg Ett nytt fynd af ormtall at rast Olofsson En ståtlig en af Edvard Wibeck Orren som skadedjur af Gustatr Pfeitt Egendomlhig gran af Gunnar Rosenblad Nya fynd af gråbarrsjuka at Zorsten Lagerberg Meddelanden från Föreningen för skogsvård. Junidagar i Ostpreussen, Från skogsvårdsföreningens exkursion 1910 af Anna Schotte FFRRINEE ORNERE RR RETE ER SSERES RER TAR SYN RR ARR a 63, ads pänsor kite Sterna RER 146, 193, Ostpreussens skogar. Från skogsvårdsföreningens exkursion 1910 af Gunnar Schotte Föreningens för skogsvård årsmöte Skogsvårdsföreningens exkursion 1911 Omarbetandet af gällande flottningsförfattningar: T:.."Töledånde föredrag ac 5 Air MelkgerS01byiolriNlere res. så gas ss krks NARE RAAR SSE se SES II. Diskussion (yttranden af hrr Älund, Ernst Andersson, Paul Bellander, Wilh. Ekman, Th. Hermelin, Åström, O; Hellström och: Winlöf)' ;:-tömicssscspssees Sadd eller plantering i Norrlandsskogarna? I; Inledande föredrag af Ad. HoOlMpolCh sussssssssssrsersteerer öressserrseocns ser ee sar EEE II. Diskussion (yttranden af hrr P. O. Lundell, Björkbom, Gunnar Andersson, Hesselman, Wahlgren, Tor Jonson, G. Barthelson, Ålund, de Verdier, Freden- berg, DYbeck och: InleClafeD) s .cdimosrss ess vessel NORS HAR Oe SSE SA EAEE Böra rådjuren få existera ur skoglig och jaktlig synpunkt i större skogstrakter? I. Inledande föredrag vid Föreningens för skogsvård ärsmöte den 23 mars I911 af Uno Wallmo II. Diskussion (yttranden af hrr Ekberg, Wahlgren, von Schönberg, Grönberg, frih. E. M. Hermelin och frih. Th. Hermelin samt ordföranden) ...........-.-- Om skogspersonalens fortsatta utbildning: I. Inledande föredrag vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 23 mars 1911 af Carl Björkbom I. Diskussion (yttranden af hrr Fredenberg, Thunberg, Wibeck, Jonson och inledaren) san om inrättande af ett skogslotteri: I, Inledande föredrag vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 23 mars 1911 af C. ÅA, Gustafsson II. Diskussion (yttranden af hrr A. Stahre och H. Hesselman) sissmnssoseserrsener Protokoll, fördt vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 23 mars I19II.....ooooooo... Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell skogshushållning bedrifvas? I. Inledande föredrag vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 23 mars 1911 Ol ERnSb CANAEPSSÖN aac susse sad snar a S9e.0GAS bre rsvie iF filerg a pt aa d sea ir AS edge Aa II. Diskussion (yttranden af hrr Arvid Nilsson, P. O. Welander, Henrik Petter- son, Eli Heckscher, de Verdier, Melin, Wallmo och inledaren) = .ssssss seems Skogspersonalens fortsatta utbildning (notis) Revision af flottningsstadgan (notis) Skogsvårdsföreningens anordnade diskussionsafton Pärmar till Skogsvärdsföreningenss tidskrift s,.ssososssssssssssrers rea Sid. 277 277 278 279 280 280 375 EN IE) 460 461 37 108 243 157 197 203 213 224 270 Sid. Från skogsvårssdtyrelserna, Rättegångar och juridiska spörsmål: 14. Sedan vid undersökning enligt 2 $ i lagen den 24 juli 1903 ang. vård af en- skildes skogar vanskötsel af skogsmark befunnits hafva ägt rum och åtgärder före- slagits för markens återställande i skogbärande skick, har markens ägare utan rätte- gång förbundit sig att vidtaga nämnda åtgärder. Fråga nu om skyldighet för honom att ersätta skogsvårdsstyrelsen kostnaderna för undersökningen smsisssssrerssrsrsserersrrs era 189 KU SlaosktrUkSskogsodlingens befrämjande: ooo. st sd sms sse son eees sas ee sla slejer SR SN FSA SILSN NE 191 RR (En EU an SKO RSVÄTdSStyrelSerNa.ors.ska Bost eek enten Stipe sosse slogs ere r skole FS RN sär 466 Berättelser för år 1910 från skogsvårdsstyrelserna i Stockholms läns landstingsområde Uppsala » » Södermanlands läns » Östergötlands läns landstingsområde Jönköpings » > Kronobergs > » Kalmar läns norra » Kalmar » södra Gottlands > » Blekinge >» » Kristianstads läns » Malmöhus > Hallands » » Göteborgs o. Bohus läns > Älfsborgs läns » Skaraborgs = » » Värmlands » » Örebro » » Västmanlands > » Kopparbergs >» > Gäfleborgs »> ” Västernorrlands läns » Jämtlands » » Tabellsammandrag: Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänstepersonal och SKOPSTard SkOMIMIttEEN, «535 äv ses 5 inses ss ARNES SAS sö SER SARA SARA jao sie RE » 323 Skogsodlingar, utförda under skogsvårdsstyrelsernas ledning = omsmmmsssssrsres » 326 All å enskild mark utförd skogsodling » 326 Åtgärder för spridning af kunskap i skogsv » 327 Åtgärder MOLISKOSSALVErKDINP EN = s4o0 desde acc asl balda 2 ene SR ad sus NS rr Sö rfefa » 327 Bäckrensning, dikning och markberedning > 328 Fröklängning . 328 VLT TE (or stddtr ed AS TRE Ara SR SE SR NAN förkla VE (RA 05 PAN AN RR NR Sr pA 329 SVS FT ERE gg Er GORA SEE SAFE AR AKAN AA SEA ER HAr ASL PK SEE Ae » 330 Skogsvårdsstyrelsernas inkomster och utgifter år IQIO sssssssssssssssssssssr inna > 332 Sid / Från 1911 års riksdag. Drittkostnader för statens domäne? = ss... s.issetesssdasssmussteainat ekke benen delens SN 61; 0333 Förbud för köpare af skogsegendomar att de närmaste åren efter köpet afverka skog till afsalll. Utan FUtsYNINS ss. 20000 36 near mk fömlrjek Sheba då bånt rår sh ken or mik kjolen «er FREE SEE 97 Åtgärder att förekomma skadegörelse å ungskog genom toppskottens afskärande m,. m. 97 Anslag, till änköp-åt stäten af skogsmark ma:ssd.ss. ss. .snna kr eeee ser ene een vas 97 Rätt att afgiftsfritt bryta stubbar för tjärbränning å kronopark i öfre Norrland ......... 97 Bättre kontroll därå att afhandlingar om skogsafverkning förses med stadgad stämpel 97, 335 Kontroll öfver utnyttjandet af naturrikedomar i enskildes ägO mossssssrrrrssrssssersesssrrsa 97 Förslag om återgång af gjorda skatteköp af rekognitionsskOgar.,..sssssrossissssrsrssisss rad 98 Rätt för skogsägarna till väg öfver annans mark för skogsprodukters tillvaratagande 98 Undersökning om i hvad mån på kronans domäner odlad jord och bebyggda lägen-” eter få förfalla: r:issssse:s.viselsssglskest schmer FREE SADES bre ares sr dat ARTE RE RAA 98 Upplåtelse af kronodomäner till Småbruk -.sssrossssseosssreressssssrrrrrrrrssrreerrrss sera rr enes 99 Angående bolags jordförvärf posssms rrsssssrrrr isens SPÅN PRRNGEA bR FANN a sera AA SE EEE 99 ATAIKTNINSSANSIAD CI 77 sc ersost örnar sne tet ser kre FöEKnr ee NRA 4 4 dar8 SÅSER 25 då Bro NE RE 100, 334 Sammanfattning af fattade beslut i frågor, som mer ållör mindre beröra skogsvården 333 Anslagen" till stalöns. SkOgSvVäsEnded....si.ieceres seed eisöerdereb est sine es ers des i dere res UESR ANA nde 333 Enskilda SkögsvVården sv... .«scssmueiis enes kRebafbörnrrnn 334 Ang. utstämplingar å häradsallmänningar m. fl. sköpar 335 Ang. upplåtelse af kronodomäner till småbruk. ............ 335 Ur statsverkspropositionen till 1911 ärs riksdag: Begärd höjning i anslaget till skogsförsöksanstalten £22 Yttranden rörande skogsundervisningen i remissdebatten den 24 jan. 1911 inom riks- dagens I kammare Yttranden rörande skogsundervisningen den 6 maj 1911 inom 2 kammaren Yttrande ang. anslag till skogsodlingens befrämjande den 6 maj 1911 inom 2 kam- maren Litteratur. Förteckning öfver skogslitteratur, som utgifvits under år 1910 (sammanställd af GUNNAR SOHO ALE) jffjokle a tare lale al bal ob heder dn KRA ad RNASRS NER SEER ah KSR ARA se R AKNE KRK NGE KE E 148 Skogsskötsel (rec. GUNNAR SCHOTTE): SCHWAPPACH, ADAM: Die Rothbuche, wirtschaftliche und statische Untersuchungen der forstlichen Abteilung der Hauptstation des forstlichen Versuchswesens in FEB GrSW ALU CL er alster wilöblnAa te bond serna SARA Se BSS RE SRS +266 Finska. forstföreningens meddelanden .....:..sses-;sseyosevesssee sen entsasogessnsnnens ss esse 338 Skogsuppskattning (rec. TOR JONSON): BARTH, AGNAR: Sköogtaksatiönslre ....sssassscsoesöseevvewsestsciönsseesinie br bs sRSe NNSS SEE ESE F107 MÅRTENSSON, P.: Prisnoteringstabell för massaved och kolved RENEE NA 7107 Skogspolitik (rec. GUNNAR SCHOTTE): Der. FHölzim pORteUr das se oe css oense rebels Å a ben biälele €io Eno å SS BÄ Gie HE åt ASS AEA 338 Swedish Chamber of Commerce in London. Year book. I91O,.ssssssssrorsrsrreerara 338 Skogsbotanik (rec. TORSTEN LAGERBERG): MUNCH, E.: Versuche iber Baumkrankheiten ETS TuBEUF, C. VON: Aufklärung der Erscheinung der FichteröFlexebese Ein Beitrag zur Provenienzfrage .... é "20 Vererbung der Hexenbesen 20 Sid. KLAS GRS Der USchuttepilz; der; Kieleb-;;-, sasse. sasse sin pars one san ög isa Neg DE sh sr RT ZACH, FR.: Die Natur des Hexenbesens auf Pinus silvestris ,...........ssssser.sssssaa 270) Jordmänsläåra (rec. HENRIK HESSELMAN): RAMANN, E.: Bodenkunde. Dritte, umgearbeitete und verbesserte Aullage......... +280 FREN RIV IBS Ges: SOLS MOE SUGTST ooE Tres oss solo saa vis vin de 0 4.5.0 ej je Ba KS SI SLE fela RIS bin a paa ara a AJA SSR) "281 Skogszoologi (rec. TORSTEN LAGERBERG): TräÄGÅRDH, [.: Lärkträdsmalen + Jm sr je AJA lar ElRISN ATT aä151 6 åar 15 je ala. 6. o (i RNA aika rigg sr Sj a) a Bis RjAl ale STA SMAKA ana IE KIsrAA 20 (SKER TE ÄT AA fl gtrsBA papa Ednoddsg CANON DN JUNE SON NAE EA SEn AL bdcdr To Diverse (rec. ANNA SCHOTTE): INN KGSOSTAR 06 JOHN GREEN: KONServeringsbOK s...s:s «sa so sas dessas alle a kejele elöj dad je neleslelsa ne 337 Konservering af trädgårdsprodukter och skogsbär vid andelstorkerier ........... SSA Skogsstatistiska meddelanden. Sammanställning af afverklingsbelopp, inkomster och utgifter för skogarna i Mellersta NIO LR TO SEAISIKE RTL LOT O ME obs aa rs a Na SN inhäftad tabell efter sid. f260 Jämförelse mellan skogshushållningen i de tyska staterna sssmsmmsssssssssrsrreresss rer arr nan 268 Skopshushallningen i Braunschweig I900—10I0O,......ssese-ss soc iö9s 0455 on cn 2na ann nan analen 269 Butdpetenstöride österrikiska statsskogarna. ar (10 LX... s..sse-ssocstn sr vers än ene se ennen rn ojnln en t270 Uppgifter om preussiska statsskogarnas förvaltning år IQO9 sosssissrsssrssrererrrrserssn erna örSyl HURTEREaSSTATerN as (rAVATUCK DOLT or cels a eu! asieldle sg bisje jul eine ei sie ef nafs oi be (SJS e BIS] b löne SETS eb jaN ee blo j8:r efeel 5,5 ee 202 Notiser. läncskopsvard pa socken- och byallmänningat ::.s.:sss.sssswessjeslsosn a olselelajelala ar seed deajn ler 422 ENE patUiESköpsodlingens (befrämjande: 2s :: ss ssss sides. eos ejer as ti pjäjs sl A tala) 16 le l0 säja a elejö äre år ejele 0 191 Betydande ökning af statens skogsmedel 62 Derstoratsörmländska häradsallmänningarnas afkastöil2..s.......s.sesssessssissns ass en sinn osa 145 BISda NORROILEKUN gl ASKOPSIOIStiltlet — teer ses se ses splasisnals ser selsjnjelå eiste. sia) pA sier IR IS 6.64 0 SSjae Ale ra al5TSLe 5 242 Hörtbudninpskurs vid Forstakademien i Eberswalde; (..,.seserese0sstwsensnse) see see crr sönder 281 » för skogsbevakare i Tyskland .. 281 HI KR VIA EDT LATTELS FAX CT) 2 CIA et faesfs a 8 sfärer eöjaj als sö SIST L TN Se Sj inje:V 0 Mas a)5: ve seja Ne SLSIte[en SIE slajäls fe, je lkjENe 192 HAREN EENSBIOrASKORSVÄrdy ATS Öfe ds sr skej as nee R SAS Eve Be des A Sale sb Bees ns RSS 63, 108 IHÖrSalOv pas mindre: kronoegendOMAL ..s.:css/sskss sons sees ls alajen sle5 es SRS sele o Nn slR ste eleee 62 Försökstaxeringen af skogarna i Värmlands län snssmssssssssesrersrrerrr nns ra ses sElb ass 107 Ifrågasatt förbud mot betande af får och getter å ohägnad mark ssssrssrsssssersrr erna sa 421 »Ignis» — bränslebesparande apparat för eldning i kakelugn af G. SCH. sosssssesssens 105 RTONOPATE EIN AS AELOKNINE ov 2 önska SR Se slö sjalen oj sele) sjelf kro] ks slö ella jaraja slets KRIDE talas lea 62 Kungl. Domänstyrelsens yttrande ang. anordnande af ett skogslotteri =issssseesssssssssssa 378 Kungl. Landtbruks-Akademiens sammankomst TLandtbruksveckan i Stockholm 1911 Länsjägmästaremöte i Värmland af A. N. Möte mellan skogsvårdsstyrelserna Nationalparker Norrländska skogsvårdskommittén .... Nya skogskommittéer Odlingslägenheter å kronoparkerna Karmarutil/ skogsvärdsföreningens. tidSktillö- s,.... ss... speeds sense bee Fes nee Se sn Revision af flottningsstadgan Riksdagens extra anslag till skogsodlingens befrämjande Xl Sid. Rättelse ;.........oise0 sa - 64 Sammandrag öfver första taxeringen till SkOgsaCCiS i....s.sssrstssssernarenesrssnoresrnrrbroned 420 Skogsfrågan. på Island af GUNNAR ANDERSSON 4-9. sc scienssess ses ad ae oenepe ör ic ie ben nn nee 145 Skopstrågorna och de politiska Partierhå. s... si. suwmeessske selen sn nissra en Rele Ver ejeLn ms es ASEA XM Skogsförsäkringsfrågan af KARL KUYLENSTIERNA sjsseossessorösssortastsesorssiso0reroorerneea 463 SKÖSSINStUtEG- gps: per ec res berg ber bena hp ARI EET ERE SES ASA SRES SA RES e ein be soi ARE RE 63 Skogskommittéerna FAR FEN ES Er EDLA SNESE ERE SIE RAR ARS TOR AIR ANA PR ANAR RARE a ne ena 466 Skogspersonalens fortsatta [dd 234 060 2) 19 FARSTA FE RA gr SR a Ao Ar RR RAIESDN. 379 Skogstjänstemännens fortbildning i Bayern BRA FRANS EEE AA | BERNS SAL Ar Skogsvårdsföreningen anordnar diskussionsafltön = sssssssereserersr sa | nn 423, 465 Skogsvårdsföreningens exkursion IOIL.s..ssssssseererss sreoreerreeresesonsosrsnnr ass 140, 193, 243 Skogsvårdsföreningen för Malmöhus JäN oscsosorerssserrstsösssssbreosskösröppresRssesa Böscsernct 192 SS KOgSutställningen I (PEbrÖ: 0:05. 30808 esdere near öeNNre pine R AR ANAR ASA RER 242 Skyddsskog 1Ja5jö SOCKEIN uss,insvideneskssörngesnmseli Ne see verser segrar tig re SERENA 62 Stälens-VirkesförsäljningAl -:sss.sssedsssömsin (aösee see NONSENS ss sekr ineres RR RR SES SENSE 62 Sad Haskan >VANIS as eessbretinedess fö sAnnte ven rarr ad ar NNE Reser rA es eee nare a ELSE KE 191 Tage Engströmers: 50 PenUiWii; «ss.ssss oss bena slem ss boalesen sa FREE PERSIEN SKE SESSAEE TAR 423 Torrfärgsstämpeln Komet af G. SCH... 106 Vid Kungl. Skogsinstitutet antagna elever s.ssssoseoseserererrrrret . 422 Värdet å Sveriges saluvirke enligt taxeringen till skogsaccis . 420 Trävarumarknaden. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa 63, 110, 148, 196, 244, 283, 339, 380, 427 Svenska Trävaru-Exportföreningens årsberättelse IOIl ssmsssosossseresaa NY SERENA ARA 193 Ekonomiskt. Aktiebolaget Bofors-Gullspång ............ 424 | Guldsmedshytte aktiebolag...............s0- 425 Cellulosa = sisssossesosesaeaa. 243 | Holmsunds aktiebolag = sosssssss srsresere ra 425 Mölnbacka-Trysil ............ 243 | Härnösands ångsägsaktiebolag ............ 466 d Miintzings cellulosapatenter 147 | Jössefors aktiebolag......sssssrereseser srrena 466 Skellefteå trämassefabrik 147, 424 | Kalix trävaruaktiebolag -..s...s sosse serna 466 Skogahohns bruk ooo. . 64 | Kalix älfs strömrensningsaktiebolag ...... 466 9» OLOFLÖTS: "ag tes en nåd INTERN 424 | Kopparbergs- och Hofors aktiebolag ... 339 » Stömne sulfatfabrik ........ 64 | Kohlswa jernverks aktiebolag ............ 425 Svensk trävarutidning ...... 281 | Korsnäs sågverksaktiebolag KössserVebeAas 426 » (ÖSTEEDY IDIURI 0 vessmsasnss su 424 | Kungsskogens-Mariebergs aktiebolag ... 281 Avesta nya sulfataktiebolag —sisssssssesss sa 64 | Kramfors aktiebolag .................. 108, 243 Bergslagens fröklängningsaktiebolag ...... 243 | Lundsbergs skogsaktiebolag ..............- 147 Björstorps trävaruaktiebolag ssssssssses sea 243 | Lesjöfors aktiebolaåg so.mc.occc Secssö Ssver 109 Blankaholms sågverksaktiebolag —........ 339 | Lennartsfors aktiebolag ...........ssssoeres> 281 Bure aktiebolag sssssrssscssosssereserrsrsrrrr 425 | Lima strömbyggnadsaktiebolag ............ 466 Eds cellulosafabriks aktiebolag ............ 108 | Ljusne-Voxna aktiebolag..........esssserss0> 339 Elfvestorps aktiebolag... .sssssss ss sissors s sea 425 | Locknö nya aktiebolag .........sssseoeess>? 4566 Eriksdals trävaruaktiebolag = ssssssossersss 339 | Luleå träsliperiaktiebolag s.....essse-+- + 282 Forsbacka jernverks aktiebolag —......... 425 | Läångerörs aktiebolåg ...:.:::..sessssssrecoes 467 Graningeverkens aktiebolag ss. ooo. 425 | Marma sågverksaktiebolag s...ssssssssssssna 426 Gravendals Nat SÄNKTA 425 Mons trävaruaktiebolag ............... 379, 467 XII Sid, Munksunds sågverksaktiebolag ............ 109 | Skogsvårdsföreningens för Malmöhus län Nyhammars bruks aktiebolag —.s...sce 147 utan personlig ansvarighet............... 147 Nyhamns cellulosa SLE NASSA 282 | Storfors bruks aktiebolag ...........s..ssess 109 Obbola Cellulosa SRS ERE K 467 | Storviks sulfitaktiebolag............... Oskarsströms sulfitaktiebolag —...... 109, 282 | Ströms trävaruaktiebolag = s......ssssssssssss RRTONASTAKtieDOla 2, ss ces ses av asens enn sf rr ra 109 | Sunnanå sågverks aktiebolag... ........... Rörsägverks aktiebolag ....... ..sssscessran AON SVanO JaktebOlapA oss esse ke seneste Fes leser ene Sandvikens sågverksaktiebolag ............ 467 | Svenska fröklängningsaktiebolaget > järnverksaktiebolag 379 | Söderfors bruks aktiebolag Sandviks ångsågs aktiebolag 282 | Trävaruaktiebolaget Axel E. Skogens kolaktiebolag .:s...s.ssocssssscsr aa 467 » INOTLADIGUE orden SKkOonvitstakteDolag sc.ssveserrses en ser or 282 » SÖLLÖTS ES dude sid ske Sprängsvikens aktiebolag «...s.sssssssor ena 467 | Uddeholms aktiebolag -:..s:.....ssss2 Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag 282 | Umeå tjärexportaktiebolag Uttersbergs bruks aktiebolag Skogsadministrationen. Ur statsverkspropositionen till 1911 års riksdag. Begärd höjning i anslaget till skogs- FÖRS ÖESÄN STAlten) S.0jrs net k opis TUR ös sd s ss Sve klistra Sr Röde Fr E ASSA rg SAG 20 Domänstyrelsens och statistiska centralbyråns yttrande öfver statistiska kommitténs för- Slap HI ph vad (detsamma. TOT SKOgSStatistiKem votes sees ssreesalespjale se slelnalelsraiera Eeejeisfoigele elen. "200 Domänstyrelsens yttrande ang. förslag till omorganisation af de administrativa förhål- [ENG STARR OM SKO SStaleI ys sksles eos ke Sofy sjalen ere otro ip lf elle SNES era) lb LE SJ ola löda SERA fs faele re Äjöjäe a elen 2330 Domänstyrelsens yttrande ang. tjänsteårsberäkning för länsjägmästare vid anställning TIA BES [KO SS ba CET ss seja deja jale)a) Seel ala a Sar a ETS NINE e jaTar ears faja(ö Aa baa Aja Klas Ne Jeg REL ja j6 les EA er sr RRSESS ENS A2870 v. Bentheims åsikt om tjänstemannaföreningar af EDVARD WIBECK sisssseseossesserser saa KSUS Förordningar, prejudikat och cirkulärskrifvelser. Kungl. Maj:ts nåd. skrifvelse till Domänstyrelsen ang, fastställande af gränserna för FOR TJÄLeESSN AllOn al park iv] am tlan AS) Lällr ss. secs se inse leslejaejete öläe lada lejerd) aln ek lEefe Te +26 Kungl. Domänstyrelsens cirkulär ang. uppköp af kott till statens fröklängnings- TANT IFosssNdoyNAEIBNNVVNENNISNGL IGN IIIII FIDDY SN LATNGISNNAI NINI NY DYYLNNSSS Ang. borgensförbindelser vid utarrenderingar Ang. instrument vid ekonomiska besiktningar gps deklaration, tilll,SKOgSACCIS":. ss. bones ies essens sena se adeln sera esse sf oss Ang. skogstjänstemännens årsberättelser Ang. uppbörd genom jägmästaren vid försäljning under hand . Kungl. Maj:ts nåd. skrifvelse till vetenskapsakademien ang. fastställande af gränserna för visst till nationalpark afsedt område af Gottska Sandön m. Mi sssmsssssessrsss rna +164 ängpmikangörelser: om lediga. kronojägaretjänStér: .,.. «ss. sssomspscsenseiseniseelns ense se Åsen ss +182 Banpspvisstandang + formularen till arrendekoOntvaktis sco oecsssssknssrss ses es ons Kiev elen +206 Kungl. Domänstyrelsens kungörelse ang. fridlysningstid för vissa djurslag -is..seseeeess2 "206 Kungl. Maj:ts nåd. skrifvelse till Domänstyrelsen ang. fastställande af gränserna för Hamra THAM ONa park st (ale BORES PAD. Se sp ess bes sag sjelers sa sjäs ala ca (Se [fa AR)2 er 8 a AST SS] Sejr efe]ae letas "259 Ang. upplåtelse af rätt till bearbetande af icke inmutningsbara mineralfyndigheter å UrODOJOTE ESSER ee RE ANSER SR EE Rd SNR TN 1 ST SEAN rr TG rt FS ra Ang. traktamentsersättning för söndagar Ang. arrendeafgifter för skogstorp och odlings XIV Sid, Ang. brandförsäkring af skogstorpares och lägenhetsinnehafvares byggnader meo... F274 Ang. pröfning vid virkesförsäljningar från statens skogar och deras borgensmäns veder- ELO ITE Tas ärade a im KROSSA RETA VE fora NaN SEE RES BELES +282 Ang. åvägabringande af meritberäkning för extra jägmästare mma fbbomssssressresesersrsene 282 Kungl. Maj:ts nåd. förordning ang. utarrendering af prästerskapets löneboställen ...... 7343 Kungl. Maj:ts nåd. förordning ang. ändrad lydelse af 3,5 och 7 $$ i förordningen den 12 juli 1907 ang. de slag af papper, bläck, skrifmaskin- och stämpelfärger, som må till vissa offentliga handlingar användäS.,...:s.-ssscsssrsssscscronssrrarrrssössrerres +343 Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. förändrad lydelse af 67 $i nådiga instruktionen för skogsstaten. den! 23. dec: IOO0: slaceccedstrcnrn.sssrsresss snanep rss enens Anke ner seen ek eNs Re 343 Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. förbud mot jakt efter svan i Stockholms län ...... +458 Kungl. Maj:ts nåd, kungörelse ang. förbud mot jakt efter fasan inom Göteborgs- och BONUS SÄ 72400 son äär ee eter EE EE SV SS AE ERE +458 Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. förbud mot jakt efter svan inom Södermanlands län +458 Stämpling af jägmästare obehöflig vid afverkning af träd, som afverkats å mark, som enl. af K. Maj:ts fastställd plan användts till allmän väg, äfven fast utsynings- tväng annars är frådandé: ä SKOPON..s:icce sosse man ss skanna pi pu sion esi sinn US SANS 458 Ang. undantagande af växande skog vid upplåtelse af kronans mark för järnvägsanlägg- ning eller .SkjUulfällö GE:s scocasseos nn ös leg € ären rie ara Nr rs SRA NOAA .. "459 Ang. förordnande ät e€;, JAGIMAStäre alias... css ev 66:öed od ASSR öRRG Rack sa AR SNR NS SER ESS NNESN "459 Beslut af allmännare intresse. Revirassistents skyldighet att biträda vid expeditionsgöromål............s+-+-+- HARRGGN Kungl. Generalpoststyrelsens beslut ang. försändelser af gift från utlandet . 165 Ang. taxering af skogsmark såsom särskild brukningsdel å kyrkoherdeboställe ......... 206 Föreningens Sveriges ord. jägmästares underdåniga framställning ang. behörighet att utnämnas till öfverjägmästare och jägmästare -.........s..ss.ssrsssossrssorsrororrens Ang. kronojägares jakt å matnyttigt vildt..................s-ssosssseorsesa Ang. meddelande om ledigförklarade skogsstatstjänster Ang. anläggande af begrafningsplats å kronopark Konungens befallningshafvandes i Kalmar län beslut angående ersättning för resekost- nader till synförrättaren vid af- och tillträdessyn å jägmästareboställe ...........- "344 Ang. driftskostnader för statens domäner under år 1912 sisssessssssesesssernta LPO SG +344 Öfverläggningsämnen att behandlas vid öfverjägmästarnas sammanträde inför Kungl. Domänstyrelsen den 6 nov. 1911 och följande dagar = ...... so... seseesersserenerr "345 Ang. behörighet att vinna anställning som öfverjägmästare o.sssssssssessesreserrssssa renar 346 Ang. meritvärden vid tjänstebefattningar inom SKkOgsstaten .....ssssssessrsereresssssserrnnnnn 7374 Ang. inlösen af träd å kronans jord, som skall utan ersättning upplåtas .............-.--- "460 Länsjägmästare ej behörig att mottaga förordnande att förrätta syn enl. 27 $ af lagen OM (di kNINg UMG ON. mes dass das seden siennli a san je SS NSLEA SERENA SRS ARA its SR 2 HETS ESS SNERSAESE 460 Förslag om angifvande i utsyningsförslagen af den areal af skilda åldersklasser, som de beständsvärderade huggningarna (8l50;..-4s:.sssesssscssnsssess sne orerar: sne ens SNS SASS +460 Grunden för årsarfvoden och resepengar till revirassistenter i Mellersta Norrlands, Gäfle-Dala ochi BergslagsdiStriktet.-...:.ssss.sesesbatuoses seten orsg$des deres nes sir ee SRS +460 Tjänster och förordnanden. Kungl. Domänstyrelsen: Aftsked Sid Pntled1 San Ae: cccasaleasia ssk arken sana eelnn rik ole Kl nee ojR BoRS Bila le BiiG Vi vaIjK Snö a os oja sin En ble ns GV R 275 Extra ordinarie tjänstemän..........osssssssseserisserr0nn "28, "109, "165, "207, "275, "346 Tjänstledighet och Semester snsslosssssesssesesserernna SEESES LANE bless RA SLR AS SEE KEYS r283NESAO Skogsstaten : HATE STALS EKS VAD Seele ae slet sögs sina se SERISa sj Sole sis sisle Sint: bes Sal ara Beas es [NA SSE Ra sei ejala sne 2T52 Aspelands MR SSR ERS Sd SSE SI ApS SAS ADA bi a Ta Sä Bo R ra AEA ERS ASSA SE ee NEg Se SANN Re He ENE 28 Assistenter "29, "109, "110,"165,"182, "207, "208, "260, "276, "284, "346, "347, "374, "461 [SO TRDED TEE SNS grodssobocr ASOS LA BARAGL BOSE SS BYS IRL BASS AS ÖF YORNEE EN RASSNNS ANS X20, YA TA Te, ÄR oo6sbdo0 NR BOJÖTS ENN TASISNYSOEEAETBNONL ASA SARI SEN YOFJuBLLEBE AN ISONLIEKE NA F207 HA ERO TEES AIRUSNLE VIN. sososus sd dot E Yr SEN Sd SN väsen bar SEA TRE s as NEN RS VAR Ds RG Surf 34 BAR KORTAS FLAT E st An oa Se fa ef er Caj ers' Slas la Sa ala slaeje ul Ser sle a)sle la a Slas elaers jä obalans Sjnl sis ES | slolleele 20 PrEGAFJARIASlAre sd ccc0cr ses sse sn kn den T165, <200) -270, "283, 1240, "401 [NOGGER IRS ret SOCKEN all mANNIN PAL Ives. sine s söde cb cleis ve nisiv sielels Sie än pielale Sju lev LESS Ae leja Fäle Sina as ink +29 [IGEN ENG IE ETS LC VÄLA e so ones gl års sons Ses rie sleljrs sd ni Sko SEE REls NR Sas lv a sioEls esse r Sa nde FR SETa Sr 128 Grönsinka skogsskola east OSA RASA AL 109, "165 TTO ETS EECVIIV SS: eco sas sales ons ESAs an se lä nele sr Esals sne sea 5 ERK AS Se SslS sr ar 285 E3A7 SVA TOCTE SID Goon SEE SEE EET FRE (ro OLDER TSSOE RSS SSA ASA SSA se "28 HREKITO CE SEG VAT oas sse a es lseleselele aid else 5168 sis pl eÄisle) ls ejer öie else era nTEN Slas sjö: s ej on lafsIe Läje Ts sia +28, "109 Kronojägaretjänster 110, 148, 196, 244, 340, 380, 428 NER HE Her paRSKOgSSK OLAS Ses ps vink ss ei lelsfpiaiale a isjejöre 6 bi iä,e ls je.a,saäa a ja als slöja 5 Esaias äjare ll slets, sla] 283 Pärlälfvens revir "165 +166 Resestipendier ... Revirassistenter "29, "109, "165, 7182, "207, "260, "276, "284, "346, "347, "374, "461 FIRE PSIO RETA ÖLCE ses gens ses seja söleis Henna se else sjön ejeiaja 5.Sa[S SA alsle)a iris sa Ul S Ke] SRS NAS ja Se a serie eine er +29 RAP BURE TOT ET ÄG RS aa a sr tare 6 ölajolg else sleaje lasa) Assa feTaja) sjal Ian) aa el lsjeje) a fdjE als) jelstertalsiereellels ogillas 20 FIRE HSKOPSSSS1Sten Ce TAN (d.y svs see slosiciejenniplslsn ie lsjekele sleten ole |elel saline Tess lss sil Er ejer +29,, "260 Tjänstledighet ...... 428, "Iog, "165, f182, 208, "260, "276, "284, "347, "374, "461 BILDAT OLA] ALTID AISLaT CN. oc 505 sasse bajen ers elr sär sins sk niäisn Elers Själele äte blsjaeeirofefenne a 3L05 Återkallade förordnanden.......... t207 (are SE agg SRS SINNETS SEE SINE RNE SING ERS SINNEN ARS SE RAR RA RE +28 MATTER SN VAKEN SN NS SS a a er or SN rar a NE ES NJA ble es RE er ere Lr SA NAN 165 Ängelholms revir 182, "207, "260, 276 KURSER) agan star eussiSten tent 3. ...;ssseppospsd sn seas lenge sas irl Ke bese sjö ola as ee Sale 20 Skogsinstitutet ; FRESTSTOTL LEX see ARE ES Ner SAST TR SS SS SS AA SSE SE SA STR tes Länsjägmästare.... Enskild skogsvård: BETE EIS EAA An SR aa an STA sal 5 sleek el ejer a jet elaje alste lös feg ell mej Se gir le alone jsirla a ser sSN As ASEA 7110 KU ETOTS FOT VA LERTE fö Rack solens js alaj hele e dia ro. ö, Beal elaT le soo Sv rejölala! Ce ja lå SIR se es kela lele als a TEN leLs oats slet "110 Sammanträden ; FE NIN SEN ASVELIGes|) Ord INarie) JAgIMNAS lake: os oms. sees sole bypass leldns Mere ejsa RSS 110 PIERRE [rä JA GTI aStärn as för DUNA Esser soner nldele bal Ses So ble sleek ller inr sele serbn or Br f110 RANE SKvEOrStmästareförbuUndet. esse a sas sea SSE RSS STA SS RSS a SS SOS "110 RO Ctdelande vira Jagmnastarnas) förenings... see. s.sssss Basse selsje sön sele le sen «een 0 näsa a SAN tr10 För kronoiägare. 64, 148, 340, 428 64 JEN ed gANAG od edes tries cr ers jön s Lera SR HAKAN FSE EE RE AROR OT MARS SRA AKA 244, Extra Kronojägare s....swssssssssojesnsnesosså breder 64, 110, 148, 196, 244, 340, 380, 428, Förslag till inrättande af nya bevakningstrakter :psssisssss.ssenssssesieeessrsterssnes bonren Fe nrnee INO OJ Pr aTE ME sr sc rata ks so ss Kan ks NS AVR EO En 110, 148, 196, 340, 380, 428, KTONOSKORVAk TÄLT fas seja areal ara s olls a ne dara lara sars ederee a Ak arealer bl bra Lärn a SRA ANIR RAA AE 110, 244, 380, 428, Förmäan och arbetsledäre..3 ossssnsssssnestöisöeee ert rsdee arr nns elelr ekke sAR Ske ASA RAES FASEN Kungörelser om lediga kronojägare- och skogsrättare- m, fl. befattningar. ................. Meddelande från Sveriges kronojägareförbund af J. A. Mellström ss... RR Sveriges krönojägareförbunds äÄrsmöte! 4 sss.essssssanesssse er een d.e)se 6 beirsinid. es a dd önia ERA ble AiAE IAN Kronojägare Nils: Åkerman :F.s..s..suisasisssnssdissesnssnssnabekennr ennen sgene sne een skdn ens EE Kungl. Domänstyrelsens cirkulär ang. tillfälliga understöd åt pensionerade kronoiägare Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. förändrad lydelse af 67 $ i nåd. instruktionen för skogsstaten den 23 dec: IGO0O sr:sesssnneesensssasans ken ses enes nice Red Aer Sr NGA ANV Ang: höjande af krönojägarnas kunskapsnivå +:ss:,sssa ss ess sssiesnr «bes ksnnen ee enes SsRe nde "TINSYITN SSMAN var vvs 0000 0rö ledde äre € be ER ö.5 Rå ee. beer je NPRLAN KISA FDR STR kb REA 0 aA ke RAA DS KARATE RASK EEE ee ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- >> FÖRENINGENS LT JANUARI. (ISO INA ANMÄLAN. ä k Under åtta år har Skogsvårdsföreningens Tidskrift sökt sprida kunskap om våra skogar och deras vård. Den har sträfvat att vara samlingspunkten för det in- tresse för skogssaken i vårt land, som af allt att döma växer sig allt starkare och tränger till allt vidare kretsar bland Sveriges folk, I så måtto vill Tidskriften vara en ledande kraft i denna rörelse, att den meddelar sina läsare teknikens och veten- skapens senaste framsteg i allt hvad som rör skogen, dess lif, dess vård och dess ekonomi. Kunskap härom är nödvändig icke minst i vår handlingskraftiga tid, som önskar se ett snabbt och säkert framåtskridande. Åt Norrlands skogsbruk, som för närvarande befinner sig i en nydaningsperiod, kommer alldeles särskild uppmärksam- het att riktas. Men för vårt folk har kunskapen om skogsvård blifvit viktigare än förr, då det nu slutligen kommit till allmänt erkännande att det gent emot skogen icke blott gäller att taga utan också att gifva — icke blott att skörda utan också att vårda. Till alla dem, som ha närmare eller fjärmare intressen för dessa sträfvanden och — för vår svenska skog, vänder sig vår tidskrift. Under år 1911 utgifves Skogsvårdsföreningens Tidskrift med sin nionde årgång efter ungefär samma plan som föregående år, men i tvenne skilda afdelningar: den allmänna delen och fackafdelningen, Den allmänna delen innehåller längre eller kortare, vanligen rikt illustre- rade uppsatser, som i populär form behandla såväl praktiska frågor som teoretiska spörs- mål rörande våra skogar. I denna afdelning intagas äfven mindre jaktvårdsuppsatser, uppgifter om trävarumarknaden, notiser i skogsekonomiska frågor, korta meddelanden från skogsvårdsstyrelserna samt andra notiser rörande skogsvården, Denna upplaga sändes till ledamöterna af Föreningen för Skogsvård mot medlemsafgiften 5 kronor per år. Allmänna delen är afsedd att omfatta omkring 500 sidor förutom eventuella bilagor. Fackafdelningen innehåller en serie fackuppsatser om ungefär 400 sidor per år. Denna fackserie behandlar rent teoretiska spörsmål rörande våra skogar, samt mera spe- ciella tekniskt fackliga frågor. Men denna afdelning vill ej blott fullständigt behandla landets skogsförhållanden, utan kommer äfven att följa med, hvad som af betydenhet förekommer i skogslitteraturen. Den skall innehålla recensioner af värdefullare arbeten i skogshushållning och redogörelser för det viktigaste innehållet i de utländska skogs- tidskrifterna samt förteckning öfver utkommande skogslitteratur. I fackafdelningen intagas vidare cirkulär och prejudikat rörande statens skogsförvaltning, meddelanden om beslut af allmännare intresse rörande skogsadministrationen samt redogörelser. för tjänster och förordnanden inom skogsstaten och den enskilda skogsvården. Under rubriken administrativ praxis öppnar denna upplaga sina spalter för korta meddelanden och inlägg i administrationsfrågor. Priset för allmänna delen och fack- afdelningen om tillsammans öfver g00 sidor förutom eventuella bilagor blir 10 kronor per år, d. v. s. vanliga medlemsafgiften 5 kr. samt en tilläggsafgift af 5 kronor för den fackliga delen af tidskriften. Prenumeration å endast fackafdelningen mottages ej. Hvardera afdelningarna utgifvas med 12 häften per år, dock kommer hvart annat häfte under sommarhalfåret att endast innehålla notiser, ekonomiska uppgifter, meddelanden från skogsadministrationen m. m. Tidskriften sändes portofritt till alla medlemmar af Föreningen, men kan prenumeration till pris af resp. 5 och 10 kr. äfven ske i bokhandeln. Stockholm den 20 januari 1911, SE TILLS FLAT SLS ERE bj LR JE Ng ö FENA NNE HB RESA MMA TE rs AN (UAE FALL ARS KA LON Redaktionen. Ånnonsera i Skogsvårdsföreningens Tidskrift. Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida. Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr cm. af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst 5 ggr, lämnas 10 9 rabatt och för hela året stående annonser 20 Z. Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte, Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla per- soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift på adressförändringar. Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. «>> Red. Tidskriften distribueras i bokhandeln af A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. HA ra bas fa TE SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IQI1I. H. I: Bokspinnaren i trakten af Sölvesborg åren 1908—09. Af + J. H. WERMELIN. 4 Under någon af de sista dagarna af september månad 1908 erhöll jag meddelande, att en insektlarv under sommaren anställt härjning å bokbestånden i Sölvesborgs stadsskog. Först den 5 därpå följande ok- tober blef jag i tillfälle att besöka platsen. Efter beskrifning på larven och densammas uppträdande hade jag haft skäl antaga, att skogshärjaren icke kunde vara någon annan än spinnarefjärilen Dasychira pudibunda L., hvilket antagande också vid mitt besök bekräftades. Det svenska namnet på denna fjäril uppgifves olika af skilda svenska entomologer. Sålunda benämnes densamma af WALLENGREN och CHRISTOFFER AURIVILLIUS >tätulliga harfotspinnaren», under det att HOLMGREN använder det — som det synes mig — mera betecknande namnet »bokspinnaren», Äggen äro gröna, klotrunda med intryckt spets och alldeles släta. Larven (fig. 1 a), som lefver på de flesta af våra löfträd, men hufvud- sakligast på boken, är 4—4,s centimeter lång, till grundfärgen mycket varie- rande, från gulgrön till mörkt rosenfärgad eller till och med svartbrun, med vanligen sammetssvarta ledfogningar, luden, med gula eller rödaktiga hår- borstar på ryggen och en lång oftast rödbrun svanstofs. Puppan (fig. 1 b och c), som öfvervintrar bland löfvet på marken, är mörkbrun, omgifven af en gulaktig silkeshylsa. Fjärilen (fig. 2) har framvingarna mörkpudrade med mörkbruna, något vågiga tvärlinier; de nästan hvita bakvingarna hafva en mer eller mindre tydlig mörk fläck vid analhörnet. Hanen &, som är mindre än honan Q, har framvingarna, isynnerhet i midten, mera mörkpudrade. Äfven förekomma fjärilar, som hafva framvingarna mörka, enfärgade. Vingbredden är 3,;—53,5 centimeter. Rörande insektens förekomst anför professor CHRISTOFFER AURI- VILLIUS i sitt år 1891 utgifna, arbete »Nordens fjärilar»: »Förekommer tämligen allmänt i Danmark, mera sparsamt i södra Sverige, där den nordligast är funnen vid Stockholm.» Skogsvårdsföreningens tidskrift 1911. I N J. H. WERMELIN. H. D. WALLENGREN uppgifver i » Skandinaviens Heterocerfjärilar», att insekten är ganska sällsynt i Sverige. A. E. HOLMGREN anför i »De för träd och buskar nyttiga och skadliga insekterna», att insekten före- kommer förnämligast i södra Sverige inom bokskogsregionen. Säkert är emellertid, att denna insekt inom södra Sveriges bok- skogar tidvis uppträder i stora massor och inom vida områden. Sålunda förekom under åren 1896—98 ett massuppträdande af denna insekt på Hallandsås, därvid bokskogsbestånd på hundratals tunnland blefvo af larverna fullkomligt aflöfvade. Vid mitt ofvanberörda besök i Sölvesborgs stadsskog hade de allra b ce Fig. 1. Utvecklingsstadier af bokspinnaren i naturl. storl. a) fullvuxen larv, 5) puppa, c) silkeskokong inom hopspunna bokblad. (Fotograferadt vid Statens Skog ssförsöksanstalt af T. Lagerberg efter af författaren prepareradt material). flesta larverna nedgått ur träden och förpuppat sig bland löfvet på marken. Endast ett fåtal larver syntes ännu kvar på trädstammarna, och dessa larver voro äfven färdiga att öfvergå till puppstadiet. Det egentliga härjningsområdet, å hvilket bokarna voro helt och hållet af- löfvade af larverna, omfattande enligt jägmästaren V. VISTELIUS” upp- gift vid pass 200 tunnland, tillhörande dels Sölvesborgs stadsskog, dels ock den intill denna belägna skogen till egendomen Slottet. Dessutom funnos mindre, spridda härjningsområden, där fullständig aflöfning icke ägt rum. För undersökning och kläckning medtogs från skogen en del fjäril- puppor. Sedan dessa under vintern förvarats på en kall vind i en insektbur, nedflyttades denna i mars månad till arbetsrummet. Den 5/, framkommo 2 FSS och 3 PP samt en parasitstekel. Den '7/, fram- BOKSPINNAREN I "TRAKTEN AF SÖLVESBORG. 3 kommo 3 IIS och 4 PP samt 2 parasitsteklar. Sedermera fortgick kläckningen, så att den 25/, kläckts sammanlagdt 31 SS och 35 PL samt 5 parasitsteklar. Den ??/, syntes flera par i kopulation. Den ?"/, observerades de första äggsamlingarna. I en glasburk förvarades sär- skildt 2:ne puppor, ur hvilka den '7/, framkommo I & och I 2. Någon kopulation observerades icke, men honan lade under flera dagar ägg — tillsammans 260 stycken. De sista äggen lades af henne den ?9/,. Den 25/, befanns 2 död, hvaremot I lefde till påföljande dag. Den ?4/, isolerades ett par i kopulation varande fjärilar, som kläckts föregående dag. Den ?9/, befanns 9 hafva lagt 426 ägg. Sedermera b Fig. 2. Bokspinnaren. a) hane, 5) hona. Nat. storl. (Fotograferadt vid Statens Skogsförsöksanstalt af I. Lagerberg efter af författaren prepareradt material). lades ytterligare 73 ägg; således i allt af en Y 2? död; I dog påföljande dag. Den 24/, isolerades 2:ne par i kopulation. Den ?9/, funnos 580 ägg; sedermera lades ytterligare 67 ägg; af 2:ne 99 således i allt 647 ägg. Den 3/; voro 9? döda, hvaremot SS lefde till den /s. Inalles hade kläckts 60 SS och 835 PP samt 35 parasitsteklar. Den 2?2/; började de första larverna framkläckas ur de i insektburen lagda äggen. Då antalet framkläckta parasiter syntes mig vara förhållandevis ovän- tadt litet, och då de af mig från skogen hemförda pupporna tagits på ett mindre härjningsområde, där knappt kalätning under sommaren in- 499 ägg. Den ?/s fanns träffat, ansåg jag mig böra göra ytterligare kläckningsförsök med puppor. tagna från det stora härjningsområdet. Genom jägmästaren V. VISTELIUS” 4 J. H. WERMELIN. tillmötesgående erhöll jag också den ””/, därifrån en sändning puppor. Ur dessa puppor började de första fjärilarna framkomma den ?'/s. Den 4/5 hade kläckts 35 tjärilar, samtliga 77. Sedermera började äfven SS att framkomma. Den ?9/. hade kläckts inalles 100 SS och 205 PY, 9 parasitsteklar och 2 parasitflugor. Parasiterna framklacktes äfven här samtidigt med de första fjärilarna. Af de i insektburen kläckta larverna sökte jag uppföda en del, men ehuru all omsorg ägnades åt dem, dogo desamma så tidigt, att endast några få hunno blifva halfvuxna, hvilket torde berott på svårigheten att i larvburen kunna hålla det mogna boklöfvet tillräckligt njutbart för larverna. Den 27 juni besökte jag anyo härjningsområdet på Sölvesborgs stadsskog. De af tjärillarverna kalätna bokbestånden voro åter löfvade, men löfverket syntes något svagare än under normala förhållanden. Den mig följande skogvaktaren sade sig icke hafva observerat, att fjärilarna framkommit. Emellertid visade det sig, att dessa förefunnos i stor myckenhet på trädstammarna, dels enstaka, dels i kopulation. På marken funnos rätt mycket med döda fjärilar, hvilket tydde på att flygtiden börjat åtminstone 14 dagar förut eller således omkring den 10—12 juni. Äfven tjärilägg syntes i större och mindre hopar på träden. Då angreppet under föregående år varit så starkt, att kalätning in- träffat, då antalet parasiter visat sig vara ytterst ringa och då puppor samt tjärilar visat sig friska och lifskraftiga, ansåg jag mig däraf kunna sluta till att en än intensivare härjning än under föregående år skulle un- der sommaren komma att äga rum, men att, då löfven icke kunde lämna tillräcklig näring åt den massa larver, som komme att inom förut hår- jade bestånd kläckas, de flesta af dessa larver skulle omkomma af svält. Den 11 augusti besökte e. jägmästaren SVEN LUNDBERG härjnings- området och han meddelade, att bladverket af de då ännu icke half- vuxna larverna var rätt starkt angripet, bladnerverna icke alls och ytter- kanterna mindre, förnämligast hade bladen i midten angripits. På marken började samlas exkrementer af de små larverna. Den 7 september besökte jag ånyo härjningsområdet. I de starkast infekterade bokbestånden voro träden fullkomligt aflöfvade af larverna. Dessa, i storlek från o,; till 3 centimeter, förefunnos i mycket stora massor dels döda, liggande på marken eller hängande på trädstammarna, dels ock krypande såväl på marken som upp och ned på trädstammarna. Då således någon föda icke längre fanns att få inom dessa bestånd, för de ännu där lefvande larverna, var det uppenbart, att dessa voro dömda att dö svältdöden med undantag möjligen af några enstaka individer, som utan att hafva nätt sin fulla storlek kunde äga kraft att öfvergå i puppstadiet. BOKSPINNAREN I TRAKTEN AF SOLVESBORG. 5 Då jag af tjänstegöromål blef förhindrad att, såsom jag eljest ämnat, på senhösten och vintern besöka härjningsområdet, satte jag mig i för- bindelse med länsjägmästaren FR. AF PETERSENS för att erhålla upp- lysning om årets härjning. Enligt de uppgifter, som jägmästaren AF PETERSENS meddelat mig, skulle härjningsområdet omfatta en ytvidd af 96 har på Sölvesborgs stads- skog och ungefär dubbla arealen af Slottets skog; således i allt omkring 300 har. Den härjade terrängen är i stort sedt bevuxen dels med jäm- förelsevis äldre skog, dels med marig medelålders, dels ock slutligen med vacker 40—60-årig skog. Bladknopparna inom de kalätna bestånden voro svagare än inom öfriga bestånd, men träden hafva burit rätt rikligt med frö, som syntes vara af god beskaffenhet. Sedan jag anmodat jägmästaren AF PETERSENS att genom någon af sina skogvaktare på härjningsområdet insamla och sända mig inspunna kokonger för att kunna utröna, i hvad mån lefvande puppor där ännu vore tillfinnandes, emottog jag den 6 mars från länsskogvaktaren E. A. HANSSON en ask, innehållande 3 lefvande kokonger, hvilka sedan läm- nade fjärilar, 3 stycken ej fullgågna puppor och 1, antagligen fjolgammal, kläckt kokong. I en skrifvelse, som jag emottog samtidigt med ko- kongerna, meddelar HANSSON, att han oaktadt flera timmars ifrigt sö- kande i Sölvesborgs stadsskogar icke lyckats finna mer än de 3:ne ofvannämnda lefvande pupporna, hvilka hittades i en kant af ett om- råde, som under året varit kalätet, att på samma plats, där de lefvande pupporna funnos, däremot observerades godt om döda puppor, inspunna i kokonger, och att inom de kalätna bestånden icke kunde upptäckas några puppor, vare sig lefvande eller döda. Af de sålunda gjorda undersökningarna vill det synas framgå, bland annat, att PP förekomma i större proportion än SF; att det antal ägg, som en 9 lägger, är högst betydligt — ända till 499 eller i rundt tal 500, således betydligt fler än hvad HOLMGREN upp- gifver i: »De för träd och buskar nyttiga och skadliga insekterna». Han angifver — antagligen efter tyska författare — att »honan lägger g9o—100 ägg tillsammans på barken»; att den tid, hvilken förflyter från äggens läggning till dess larverna framkomma, utgör omkring 30 dagar; dock att i det fria väderleken kan något inverka till förlängandet af denna tid; att den fullbildade insektens lifslängd uppgår till omkring 12 dagar; att, då parasitinsekter förekomma i så ringa mängd, som här visat sig vara förhållandet, desamma icke lära kunna tillmätas någon afsevärd betydelse, när frågan är om massuppträdande af boknunnan, utan torde 6 J. H. WERMELIN. det vara de mikroorganismer, hvilka utvecklas, när larverna i oerhörda massor omkomma genom svält, som åstadkomma slutet på härjningen, samt att de bokbeständ, som helt och hället aflöfvas, visserligen blifva tillbakasatta i växten, men att fara för deras utdöende ej gärna kan föreligga, då larverna kläckas först i slutet af juni och början af juli och således först fram i augusti, då årsskotten hunnit utveckla sig, nå den storlek, att aflöfning börjat inträda, i följd hvaraf det icke synes af nödvändigheten påkalladt, att nägra särskilda åtgärder vidtagas för insekt- härjningens stäfjande. Då, såsom förut anförts, länsskogvaktaren HANSSON efter ifrigt sö- kande icke kunnat finna mer än tre lefvande puppor inom härjnings- området, lärer det kunna få antagas, att härjningen nu är öfver. Malmö i maj 1910. MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt under år 1910. Enligt föreskrifterna i 6, 8 och 9 $$ af Kungl. Maj:ts nådiga in- struktion för Statens Skogsförsöksanstalt den 18 december 1908 lämnas här nedan redogörelse för de vid Skogsförsöksanstalten utförda arbetenas omfattning och beskaffenhet under år 1910. I. Skogsafdelningen. Under året hafva fältarbetena i hufvudsak omfattat följande under- sökningar: Af förut anlagda gallringsserier i tallskogar hafva fullständigt revi- derats ytorna 5: I—III i norra Jämtlands revir, 22: I—IV i Österdalarnas revir, 28: I—IV i Grönbo revir, 41: I—III och 48: I—VI i Svältornas revir. Tidigare reserverade gallringsytor i granskog (14: I—IV) å Om- berg samt i tallbestånd (27: II, V och VII) å Jönåkers häradsallmänning hafva under året bearbetats. För belysande af tillväxten m. m. i skilda bestånd hafva 3 äldre försöksytor reviderats och gallrats (n:o 39 och 40 i Bispgårdens skol- revir och n:o 14 å Omberg). Härjämte hafva 9 nya tillfälliga tillväxt- ytor undersökts, nämligen 4 i örtrik granskog (norra Jämtland, Söder- manland och Omberg), 3 i bokskog, I i ekskog och 1 i björkskog, de 35 senare i Halland. Vid dessa profytsundersökningar hafva inalles fällts och uppmätts 425 profstammar, däraf 90 tallar, 216 granar, 17 björkar, 58 bokar, 20 ekar och, i annat sammanhang, 24 sibiriska lärkträd. Vidare hafva tagits 24 analysstammar af tall, gran, björk, bok och ek, hvilka sedermera hafva undersökts vid försöksanstalten samt där bevarats för den blif- vande skogsutställningen i Örebro 1911. För de till nästa år planerade försöksplanteringarna i Norrland med tallplantor, som uppdragits af frö från olika hemort, hafva lämpliga försöksområden utsetts inom norra Jämtlands revir, Bispgårdens skolre- vir och Österdalarnas revir. I samband med öfriga resor hafva kvar- S SKOGSFÖRSOKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR IOTO: stående moderträd för det insamlade tallfröet beskrifvits å krono- parken Skatan och Källbomarks by i Västerbotten, Sunds aktiebolags mark i närheten af Bispgården, kronoparken V. Kinneskogen i Väster- götland och kronoparkerna Hessleby och Kosta i Småland. Samtliga befintliga försökssådder för utrönande af lämpligaste frö- mängd vid rutsådd hafva reviderats med hänsyn till sitt värde för pro- veniensfrågorna. Härvid hafva undersökts 39 afdeln. i Degerfors revir, 40 afdeln. i norra Jämtlands revir, 30 afdeln. i Bispgårdens skolrevir, 30 afdeln. i norra Hälsingland, 39 afdeln. i Askersunds revir, 2 afdeln. i Örbyhus revir samt 29 afdeln. i Eksjö revir. -— Tallens proveniens- fråga har vidare studerats genom revision äfven innevarande höst af de 35 afdeln. med tallplanteringar å Ollestads kronopark i Västergötland. I Bispgårdens skolrevir hafva 12 ytor för naturlig föryngring revi- derats. Under resorna har också ägnats uppmärksamhet åt befintliga för- sök med främmande skogsträd, hvarvid särskildt studerats lärkträ- dens lämplighet för våra trakter. Fältundersökningarna för en redogörelse af i Sverige förekommande bestånd af tall- och gran, uppdragna utaf frö af utländsk, företrädesvis tysk härstamning, ha under året slutförts utaf afdelningens assistent, som i sådant syfte besökt olika skogar i Västerbotten, Ångermanland, Hälsingland, Västergötland, Bohuslän, Halland, Skåne och Småland. Härvid ha utlagts 3 tilltälliga tillväxtytor för jämförelse mellan tillväxten hos svensk- och s. k. tysktall. Vidare ha utsändts cirkulär för att er- hålla uppgifter om den areal, hvarå tysktall uppdragits i Sverige, samt verkställda afverkningar af densamma och resultatet häraf. Å dessa cir- kulär hafva benäget lämnats 89 värdefulla svar. Slutligen har i samråd med och under ledning af skogsförsöksan- stalten af dikningsledaren HI. SYLVÉN på särskildt förordnande utförts en mängd kulturförsök å torrlagd myr å Älfdalens kronopark i norra Dalarna. Innearbetet har under året omfattat utarbetande af uppsatser, ana- lysering af profstammar, uträkning af försöksytor och biblioteksstudier samt fullständig registrering medelst lappkatalog af afdelningens fotografi- samling. Denna har under året ökats med 40 negativ i format 15 X 40 cm., 153 i format 13X18 cm., 81 stereoskopbilder samt 22 smärre plåtar. Härigenom omfattar nu fotografisamlingen 809 nummer. På grund af utredningar och förslag af försöksanstalten ha under året utfärdats dels Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående införsel af samt handel med utländskt barrträdsfrö den 4 april 1910, (Svensk Författnings-samling 1910, n:o 27), dels Kungl. Domänstyrelsens kungö- SKOGSFÖRSÖKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR IQ10 9 relse den 7 april 1910, med närmare föreskrifter angående behandling med eosinlösning af vissa slag af utländskt barrträdsfrö, som jämlikt nådiga kungörelsen den 4 april 1910, angående införsel af samt handel med utländskt barrträdsfrö, må i riket införas. (Bihang till Svensk För- fattnings-samling 1910, n:o 20.) — Likaledes har Skogsförsöksanstalten på uppdrag af Kungl. Domänstyrelsen utarbetat nya formulär och in- struktioner för kronojägarnas rapporter om skogsfrötillgången, hvilka formulär af K. Domänstyrelsen utfärdats den 6 juli 1910 för att genast tillämpas. Under hösten har Skogsförsöksanstalten inflyttat i ny våning (Ny- brogatan 28 b, 4 tr.), hvarest erhållits lämpligare, ljusare och rymligare lokaler än förut. Denna lokal är dock fortfarande endast att anse såsom ett provisorium, och bristen på en för ändamålet särskildt uppförd byggnad gör sig starkt gällande vid allehanda undersökningar. Af Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt har under året ut- kommit dels häftet 6 för år 1909 om 240 sid. + XXVI sidor tyska resuméer, dels häftet 7 för år 1910, omfattande 238 sid. + XXVII sid. resuméer på tyska språket. I dessa häften har skogsafdelningen publi- cerat 1909. ALEX Maass: Berättelse rörande skogsafdelningens verksamhet åren 1902 —1908. GUNNAR SCHOTTE: Förslag till program för undersökningar vid skogsaf- delningen af Statens Skogsförsöksanstalt åren 1909—1911. EDVARD WIBECK: Bokskogens utbredning inom Östbo och Västbo härad af Småland. Ett bidrag till Sveriges skogshistoria. 1910. GUNNAR SCHOTTE: Berättelse öfver skogsafdelningens verksamhet år 1909. » » Skogsträdens frösättning hösten 1909. » » Om färgning af skogsfrö 1 syfte att utmärka utländsk vara. » ) Skogsträdens frösättning hösten 1910. Om betydelsen af fröets hemort och moderträdets ålder vid tallkultur. Försöksanstaltens bibliotek har under året ökats med 382 band samt 41 småskrifter och separat. Härigenom omfattar biblioteket vid årets slut 2,182 nummer. I utbyte mot sina Meddelanden erhåller Skogsför- söksanstalten för närvarande 110 periodiska skrifter. Stockholm den 31 december 1910. GUNNAR SCHOTTE. 10 SKOGSFOÖRSOKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR 1910. II. Botaniska afdelningen. Den första delen af berättelseåret ('/,—"5/;) upptogs uteslutande af innearbeten, såsom författande af för anstaltens Meddelanden afsedda afhandlingar, ordnande af samlingar och jordartsanalyser, utarbetande af kartor och dylikt. De genom frågecirkulär (se föregående årsberättelse) inkomna upp- gifterna angående gråbarrsjukans uppträdande inom landet bearbetades af assistenten fil. dir TORSTEN LAGERBERG, som samtidigt utförde en närmare undersökning angående denna sjukdoms natur och orsak. Afdelningens stora och värdefulla fotografiska negativsamling (c:a 1,200 plåtar) omordnades och katalogiserades efter delvis nya principer. Öfver densamma upprättades en fullständig lappkatalog, hvarigenom samlingens begagnande högst väsentligt underlättats och dess värde ökats. Under föregående berättelseår inlades å generalstabens topografiska kartor i skalan 1: 100,000 de sista genom frågecirkulär inkomna uppgif- terna angående de ädla löfträdens utbredning (se föregående årsberät- telse).. För att komplettera dessa kartor, utsändes under mars och april månader nya frågecirkulär till folkskolelärare i södra och mellersta Sverige. Hvarje cirkulär åtföljdes denna gång af en karta öfver den socken, hvarifrån upplysningar önskades '. Under sommarens och höstens lopp ha 707 svar inkommit. De sockenkartor, som hittills gran- skats, ha visat sig innehålla mycket detaljerade uppgifter, hvarför de ut- göra ett värdefullt bidrag till de planerade kartorna öfver de ädla löf- trädens utbredning. Dessa torde snart blifva färdiga. Förra assistenten vid afdelningen, t. f. lektorn NILS SYLVÉN, har insamlat samt å anstalten utklängt och undersökt de grankottar, med hvilka han utfört de i föregående årsberättelse omnämnda pollinations- försöken. Under januari månad inbjöds Skogsförsöksanstaltens botaniska af- delning af organisationskommittén för den 2:dra internationella agrogeo- logkonferensen i Stockholm att deltaga i den utställning af jordarter, som denna kommitté planerade att anordnas i samband med konferensen. För att deltaga i denna utställning erhöll anstalten af Kungl. Maj:t ett extra anslag af 800 kr. Förarbetena för denna utställning och dess slutliga anordnande hafva naturligt nog i någon mån inverkat på afdel- ningens arbeten, särskildt under sommaren. En veckas resa till Gottland !'Kartorna hade erhållits genom att sönderskära ett exemplar af generalstabens kartor i 1: 100,000 öfver södra och mellersta Sverige. SKOGSFÖRSÖKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR 1910. I I kompletterade anstaltens jordartssamling från denna intressanta ö. Under resor i Värmland och i södra Sverige samt i Norrland erhöllos nya och vackra jordprof till belysande af våra kalkrika och kalkfattiga sand- och moränmarkers egenskaper såsom skogsjord. Den i augusti färdiga och från den 17:de t. o. m. den 28:de pågående utställningen omfattade först och främst en af målade profiler, jordprof, kartor, analyser i tabellform och talrika fotografier bestående framställ- ning af afdelningens undersökningar af försumpningen i Norrlands skogs- marker och af de svårföryngrade tallhedarna. En annan afdelning visade kalkens inverkan på myllbildning, på jordens vittring och urlak- ning, bergarternas olika roll såsom skogsmarksbildare, typiska skogs- jordsprofiler i sand- och moränmarker. En tredje afdelning afsåg att visa den intressanta och märkliga jordmånsbildningen å Gottlands häll marker. Ehuru utställningen i viss mån inkräktat på andra arbeten å afdel- ningen, var den dock af stor nytta för anstalten, såväl därigenom att anstaltens arbeten blefvo bekanta bland de utländska forskare, som deltogo i konferensen, och af hvilka flera speciellt sysselsätta sig med skogs- marksundersökningar, som också därigenom att afdelningens tjänstemän kommo att vidga sin erfarenhet om landets olika skogsjordar. Enligt Kungl. Maj:ts bestämmelser ha de hopbragta samlingarna öfverlämnats till Kungl. Skogsinstitutet. Under sommarens lopp utfördes allehanda undersökningar på för- söksfälten vid Rokliden, Fagerheden och Kulbäcksliden i öfverensstäm- melse med det för afdelningens undersökningar fastställda programmet. Följderna af gråbarrsjukans uppträdande studerades å Ombergs krono- park och å andra ställen i södra Sverige. Den under år 1910 allmänt utbredda talltorkan undersöktes med hänsyn till sina orsaker. I september månad deltog botanisten med anslag af Kungl. Maj:t i den kongress i Bruxelles, som afhölls af skogsförsöksanstalternas interna- tionella förening. Genom anstaltens förflyttning till ny våning erhöll den botaniska afdelningen en synnerligt välbehöflig utvidgning af sina lokaler. Sedan laboratoriet nyinredts, ha arbetena på afdelningen fortgått med utarbe- tande af afhandlingar, jordartsanalyser, etc. En längre serie nitrifika- tionsförsök med jordprof från olika skogstyper har påbörjats. Under höstens lopp har botanisten delvis upptagits af arbeten så- som ledamot i den kungl. kommissionen för försökstaxeringen af Värm lands läns skogar. 2 SKOGSFÖRSOKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR 1910. I de under år 1910 utkomna häftena 6 och 7 af Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt ha afdelningens tjänstemän publicerat föl- jande: HENRIK HESSELMAN: Berättelse öfver den botaniska afdelningens verk- samhet åren 1906—1908 jämte förslag till program. H. 6. NILS SYLVÉN: Studier öfver granens formrikedom, särskildt dess för- greningstyper och deras skogliga värde. H. 6. HENRIK HESSELMAN: Berättelse öfver den botaniska afdelningens verksam- het år 1909. H. 47. Studier öfver de norrländska tallhedarnas föryngringssvå- righeter.l.. log: » » Om vattnets syrehalt och dess betydelse för skogsmarkens försumpning och skogens växtlighet. H. 7. "TORSTEN LAGERBERG: OM gråbarrsjukan hos tallen, dess orsak och verk- ningar. IoeholIl ov Hl. NILS SYLVEN: Material för studiet af skogsträdens raser. N:o 10. Några svenska tallformer. » » Om Follineringsförsök med tall och gran. Stockholm den 31 december 1910. HENRIK HESSELMAN. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT LOTTAS: Om utbildning af förmän vid flottledsarbeten. Af J. ÅA. MELKERSON. Med den hastigt ökade utvecklingen inom de tekniska områdena stiga anspråken på de ledande krafternas kompetens. Anspråken sträcka sig nu ända ned till arbetsförmännen. Inom flottledstekniken kräfves dessas ökade utbildning lika väl som inom öfriga arbetsområden. Då frågan om yrkesskolor i vårt land nu står på dagordningen, torde ett försök att väcka uppmärksamheten på att flottledsområdet därvid ej må blifva uteglömdt äga sitt berättigande. Då frågan torde behöfva framhållas ej minst för icke-fackmän på området, torde följande få uppfattas såsom en inledning till frågans all- männa belysande. Bland förmän, som för närvarande äro anställda vid flottledsarbeten, skola vi finna, att de allra flesta nått 40 å 50-årsäldern redan då de anställdes. Vi finna äfven, att de dugligaste på området oftast äro svaga i den del af sina uppgifter, som afse rapporters aflämnande, räkenskapsföring och i allmänhet >»bokliga konster». Skälet torde helt säkert ligga i sättet för deras utbildning. Fråga vi dem om deras föregåenden på banan, finna vi, att de i regel som pojkar börjat vid vårflottningarna, på detta område så små- ningom höjt sig till ledare för ett mindre arbetslag och deltagit vid re- parationer af flottledsarbeten, som skadats af is, timmer eller på annat sätt. Så småningom hafva de fått förtroendet att leda större flottningar och då samtidigt utföra såväl nyssnämnda reparationer som nya arbeten 1 flottleden, hvilka visat sig vara nödvändiga för flottgodsets hastigare eller säkrare framförande. Nästa steg är i allmänhet det till arbetsför- mannen, »byggmästaren». Sättet för »avancementet» sker gifvetvis ge- nom ett slags naturligt urval. Endast de mest energiska och sköt- samma komma fram till målet. Men mycken tid har åtgått, och den ändock så nödvändiga teoretiska utbildningen har fått stå tillbaka. Vid statens omfattande flottledsarbeten har jag haft synnerligen svårt att anskaffa lämpliga byggnadsförmän, och det har mestadels berott på en tillfällig slump, om någon sådan erhållits. Någon som helst led- ning för hvarest eller på hvilket sätt han skall uppsökas, föreligger ej. 14 J. A. MELKERSON. Genom förefintligheten af en lämplig plan för arbetsförmäns utbild- ning på flottledsbyggnadsområdet skulle helt säkert yngre mäns upp- märksamhet fästas på banan, deras framtidsutsikter skulle synas dem mer vissa, mindre tillfälliga. En ganska stor mängd krafter skulle finna nya arbetsfält, och vår nu ganska förbisedda flottledsteknik skulle föras ett godt steg framåt. För utbildningens planmässighet måste vi något se på arbetsfältet, anläggningarnas funktioner, de olika slagen af arbeten, samt på en del af de materialier, som finna användning vid flottledsarbetena och slut- ligen på behofvet af de mer teoretiska insikterna för arbetenas plan- läggande, för räkenskapers och rapporters uppställande. Med flottleden som transportväg för virket råder en egendomlig af- vikning från det närliggande trafikmedlet, järnvägarna. Ur en före- gående utredning i denna fråga må jag nu endast anföra följande, som har sin fulla tillämpning på föreliggande spörsmål, ehuru det då gällde ingenjörens verksamhet på det flottledstekniska området. Det särskilda förhållandet, att vid flottleden och flottningen själfva trafikleden och trafikmaterialen sammanfalla, i det att vattendraget utgör trafikleden och vattnet samtidigt är, hvad inom järnvägsdriften kallas den rullande materielen, inom kanalfarten fartygsmaterielen, gör, att för flottleden som trafikled sådana allmänna bestämmelser rörande kurvor, stigningar m. m., som förekomma inom nyssnämnda trafikleder, icke kunna utfärdas för själfva leden, utan anordnaren af denna sistnämnda måste i stället genom kännedom om och erfarenhet i själfva trafiken, flottningen, söka att med hänsyn till de i hvarje enskildt fall gifna natur- förhållandena ordna för den afsedda transportleden på lämpligaste sätt. Det måste därför ovillkorligen fordras af den, som skall uppgöra förslag till den egendomliga trafikleden, att han skall vara förfaren i vattenbyggnad, men äfven äga verklig erfarenhet i flottning.» Väl få vi förutsätta, att arbetsförmannen ej skall vara den, som i stort skall planlägga fottleden. Men byggnadernas detaljanordningar, en ledarms rätta placering, en bottenrensnings inverkan på flottgodsets förande i afsedd riktning, ledbommens placering för att leda godset utefter bommen och ej låta det af strömriktning och strömstyrka föras under honom; alla dessa detaljer fordra verklig erfarenhet i flottning äfven hos byggnadsförmannen. De olika slagen af flottledsbyggnader äro gifvetvis mångahanda. Af trä, ris eller sten äro de i allmänhet utförda. Flottledsbyggnadsför- mannens kunskaper sammanfalla därför med tfinumermannens och sten- OM UTBILDNING AF FÖRMAN VID FLOTTLEDSARBETEN. 15 arbetarens och äfven med grundläggarens. För tillverkning af diverse enklare smide samt verktygens underhåll och hvässning m. m., tillkom- mer smedens. Träarbetena äro hufvudsakligen ledarmar, bomledningar, väggar och inredning i dammar o. d. Ju tätare knutar och fogar göras i sådana arbeten, ju varaktigare blifva de, enär rötande slam och småpartiklar ej inkomma i de täta fogarna. Inredningen i dammen fordrar till och med större skicklighet än den, som i allmänhet besittes af den vanliga tim- mermannen; den fordrar i stället snickarens erfarenhet. Af sten utföras ofta nyssnämnda ledarmar och dammar. Grunderna till isynnerhet dammarna skola hållas fria från vatten under arbetets gång genom anläggande af primitiva »kajdammar», och vattnet skall urpumpas. Ett uppöfvadt omdöme skall afgöra, hur djupt grundens botten skall förläggas, för att ej »underskärning» skall riskeras. Mera sällan läggas våra stenarbeten i betong; arbetetsplatsernas afläg- senhet från kommunikationsleder försvåra oftast transporter af nödigt material härför. Detta arbetsplatsernas i allmänhet aflägsna läge från kommunika- tionsled nödvändiggör äfven, att ändringar i och nytillverkning af smide, oftast bultar med sina muttrar, spärrhakar och stegjärn för dammarna, skyddsjärn mot isgång, ett eller annat bomjärn, måste kunna göras på arbetsplatsen. Samtliga dessa arbeten måste nu arbetsförmannen kunna bedöma och leda, känna deras arbetskostnad och den tid, som kräfves för deras utförande. Han måste äfven hafva kunskap om våra vanliga sprängämnen och deras användande, ja, hvarför icke, äfven förmåga att vid de i detta arbete förekommande olycksfallen kunna lämna en första hjälp vid för- bandens anläggning. Han borde med enkla medel kunna söka hejda utbrottet af en lunginflammation, han borde alltså hafva mycket stor nytta af en genomgången samaritkurs. I ofvanstående har jag sökt framhålla några drag af hvad arbets- förmannens praktiska verksamhet omfattar. De teoretiska betingelserna för hans utbildning sammanhänga gifvet- vis härmed. Hit hör ju kunskap om orsakerna till träets benägenhet att angripas af röta och medlen att förekomma detsamma, om stenens »klof», om järnets egenskaper och dess härdning m. m. Något mer omfattande än nyssnämnda inblickar på det teoretiska området måste kunskapen i afvägning samt i hydrostastik och -dynamik vara. För tillvaratagande af erfarenheter angående strömbommar, som i svåra fall dock fungerat väl, vid skiljeställens anordnande och vid en 160 J. A. MELKERSON stor mängd andra tillfällen, bör förmannen kunna göra en enkel vatten- hastighetsmätning. Bedömandet af en arbetsritning och förmågan att uppgöra skisser af delar af ett vattendrag samt af byggnader, höra äfven till de kunskaper, som vi böra fordra af honom. För den nödiga redovisningen af penningmedel och materialier måste han kunna skrifva och räkna säkert, och han måste också hafva en in- blick i enklare bokföring. Ty då han har under sin ledning arbete vid flera flottleder samtidigt, och då flottledens kostnader skola fördelas på flera än ett distrikt, måste han kunna godtskrifva eller debitera på rätt sätt mellan de olika flottlederna och distrikten. Jag har något berört inverkan af arbetsplatsernas i allmänhet aflägsna läge från kommunikationsleder. Deras utsträckning på längden spelar äfven sin roll. Vi kunna visserligen anlägga en materialväg till en eller annan punkt vid flottleden, men så godt som aldrig längs densamma. Som sådan kan ej räknas den enkla stig, som bör upprensas på svår- framkomliga ställen längs flottleden för flottningsmanskapets raska för- flyttning utefter flottleden. Denna flottledens utsträckning och brist på någorlunda lätt framkomlig väg i dess längdriktning, sjöars och lugn- vattens förekomst i leden, som sönderdela arbetsområdena i vidt skilda grupper, allt detta fordrar en arbetsledare, som ej endast äger förmåga att leda och bedöma de särskilda arbetena, utan som också måste kunna fördela sitt manskap med god beräkning. Han måste hastigt kunna planlägga arbetena och bedöma resultatet af en utgjord arbetstid, och han måste äga förmåga att ingifva respekt och förtroende bland sitt manskap, särskildt hos de under honom arbetande och i själfva grof- arbetet deltagande »arbetsbasarna». Dessa egenskaper borde kunna väckas till lifs, där de finnas, hos den unge, blifvande arbetsledaren, om han under och efter sin utbildning finge biträda en verkligt duglig, äldre yrkesbroder. Dock, jag framhåller det ännu en gång, mycket stor brist på sådana arbetstillsyningsmän råder, och stort behof af deras arbete finnes vid vårt lands flottledsarbeten. De kunskaper, som erfordras hos dessa förtroendemän och de egen- skaper de böra besitta, har jag nu sökt framhålla under förhoppning, att den anförda bristen må framkalla medlen för dess afhjälpande. Så som endast praktisk flottledsingenjör, utan någon erfarenhet i pedago- giska frågor, tillkommer det ej mig att föreslå sättet att meddela nödiga kunskaper åt de unga aspiranterna. Innan deras teoretiska utbildning börjar, måste de, anser jag, äga verklig kännedom i flottning samt ej vara främmande för timmerman- nens och snickarens, stenarbetarens och grundläggarens samt smedens OM UTBILDNING AF FÖRMAN VID FLOTTLEDSARBETEN. 17 yrken. De teoretiska ämnena borde omfatta bland annat skrifning, räk- ning, bokföring, ritning och afvägning samt någon kunskap om egen- skaperna hos trä, järn och sten samt dessa materialiers användning och behandling. Men undervisning borde dessutom lämnas i hydrostatik och -dynamik, för att möjliggöra beräkning af en flottningsrännas och kanals flottningskapacitet, samt i att verkställa massberäkning för jord- schaktning och bergsprängning. Ehuru jag ej tror, att ensamt härmed den dugliga arbetsförmannen utbildas åt oss, vill jag dock hoppas, att goda förutsättningar vunnits för hans kommande praktik på egen hand. Jag vet visserligen, att ännu på många håll teoretisk utbildning ses med misstroende, men jag vet också, att den hastigt framskridande utvecklingen på alla arbets- områden just varit möjlig genom teorins tillhjälp. Vi få därför ej för- bise de små krafternas, arbetsförmännens utbildning. Ett medel till skogssköflingens bekämpande. Af TELL GRENANDER. I inledningen till en berättelse om en studieresa i Danmark (se häfte II, årg. 1910 denna tidskrift) har e. jägm. Gustaf Lundberg i för- bigående framlagt sin åsikt om »dem, som plädera för uppfattningen, att man i skogsbruket bör tänka på löpande räntefot». De utså — enligt jägmästare Lundberg — ett större gift, än de ana. Som äfven undertecknad hör till dem, som tala om ränta i skogs- bruket (i broschyren »Kort handledning i vården af Öfre Norrlands skogar», utg. 1909, och annorstädes), beder jag med några ord få fram- lägga motiven, att jag så gjort. Att bli inrangerad bland giftblandare kan ju vara mindre angenämt, äfven om domaren, såsom jägm. Lund- berg gör, framhåller förmildrande omständigheter och medgifver, att handteringen kan bedrifvas i all välmening. Beträffande vården af enskildas skogar talar jag om ränta först och främst därför, att jag ej kan gilla den omloppstid, som erhålles genom aktgifvande på den trädålder, då den årliga medeltillväxten är störst. Låtom oss för att få klarhet i saken bearbeta det exempel, som nu varande öfverjägmästaren P. O. WELANDER använde den 29:de mars 1909 i sitt föredrag: »Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell Skogsvårdsföreningen tidskrift 191. 2 15 PELL GRENANDER. skogshushållning bedrifvas?» (Föredragshållaren försvarade som bekant omloppstiden för den årliga medelafkastningen.) -— Vi tänka oss alltså som ägare nu år 1910 af för enkelhets skull 1 har 30-årig skog, hållande 137, kbm. I likhet med föredragshållaren bortse vi i detta exempel från värdetillväxten. ! Årliga medeltillväxten har varit 137,5:50 = 2,75 kbm. Sparas skogen i 20 år, antaga vi, att den skulle hålla 206,; kbm. Årliga medeltillväxten blifver alltså 206,;:70 = 2,95 kbm., således o,2 kbm. större än för den 3s50-åriga skogen. Sätter man som föredragshållaren värdet pr kbm. till 5 kr., blifver värdet af årliga medeltillväxten för den 30-åriga skogen 35X 2,75 = 13,73 kr. och för den 70-åriga 2,05 X 5 = 14,75 kr. Allt detta anteckna vi som ostridigt och vidare, att 14,75 kr. är större än 13,75 kr. Men inför dessa fakta utropa nu vännerna till omloppstiden för den högsta medelafkastningen, att denna är den enda rätta. Emellertid uraktlåter man att taga hänsyn till, hvilken tid afkast- ningen erhålles. För min del ansluter jag mig till den åsikten, att häri ligger grundfelet. Med 30-årig omloppstid för sagda har erhållas visserligen ej mer än 13,75 kr. i medelafkastning; det är 1910 13,75 X 50 = 687,50 kr. Men förräntade till 1930 motsvara de ett vida högre belopp. Efter 5 Z kr. (023,93, Med 70-årig omloppstid åter erhållas 1930 för 206,; kbm. å 3 kr., dock ej mer än 1,032,50 kr. | Talet om att uppbringa skogen till den högsta, absoluta afkast- ningen kan verka nog så medryckande, men kraften i detsamma synes mig af anfördt skäl härröra från en ordets makt öfver tanken. Men om så är, att detta mål att uppdrifva afkastningen till högsta årliga medelafkastningen icke är något eftersträfvansvärdt, då äro de uppoff- ringar, som en skogsägare skulle tvingas till för att höja omloppstiden, meningslösa. Jag talar om ränta i skogsbruket vidare därför, att jag anser en finansiell omloppstid vara den rätta för enskildas skogar. Emellertid är det en bred latitud mellan att förkasta all tanke på rentabilitet i skogs- bruket och att fordra, det skogen under alla förhållanden skall lämna 52. Här gifves plats för många ståndpunkter. Emellertid måste man nog fasthålla, att skogshushållningen i Znze? afseende får intaga en sär- ställning, skild från andra näringsgrenar. Alltså får skogsskötseln ej inhiberas på sådana marker, som visa sig lämna mindre än 5 &Z. Ty detta skulle ju medföra allvarsamma ! Jfr. sid. 379 och 387 denna tidskrift, årg. 1909. ETT MEDEL TILL SKOGSSKOFLINGENS BEKAMPANDE, 19 faror för jordbrukets bestånd. Hänsynen till andra näringsgrenar m. m. kunna således inverka, att man måste låta sig nöja med mindre värde- tillväxtprocent Men: Till den procent, omsorgen om det helas väl tillåter, bör man göra skogsbruket räntabelt. Emellertid anser jag, att man kan tala om rentabelt skogsbruk med skogsägare, äfven om omloppstiden för den årliga medelafkastningen vore den idealiska. — I striden mot skogssköflingen måste man näm- ligen taga människorna sådana de äro, icke sådana de borde vara. Kom och säg till hemmansägaren så här: »Jag måste medge, att det är sant, hvad skogsköparen säger, att ni gör en oerhörd uppoffring, då ni har denna skogsmark bevuxen med skog, hvars tillväxt motsvarar så liten bank- ränta, men detta mer än uppväges, ja belönas i rik mån däraf, att edra efterkommande få högre afkastning af skogen och trävaruindustrien sitt virkesbehof fylldt i framtiden.» Hvad svarar månne skogsägaren härtill? 90 af 100 gå att skrifva under köpekontraktet på skogen, Och så faller för yxan den ena växt- liga skogstrakten efter den andra, ej blott sådana, som ej förränta sig, utan äfven de, som visa 5 å 10 > värdetillväxt. Hade man — om ock med svidande hjärta — uppgifvit tanken att inför hemmansägare plädera för den största årliga medelafkastningen och i stället framlagt undersökningar om att på många marker gifver skogen i yngre år en tillväxt, som är att föredraga framför att slutaf- verka och sätta in köpesumman på en bank — då hade man enligt min öfvertygelse kunnat rädda många bestånd, som nu sköflas. Ty för folk, som i allmänhet tror, att zZzgenx skog genom sin till- växt lämnar nöjaktig ränta, lönar det sig att visa, att en del gör det. Hade skogsvårdsagitatorn icke stirrat sig blind på slutmålet, så att han ej kunnat skönja, hvad under närvarande förhållanden på upplys- ningens väg stod att vinna, hade han dock åstadkommit ett afsevärdt försvar för allas vår gemensamma sak. Härmed tror jag mig ha visat, att min egen och mina menings- fränders propaganda för räntabilitet i skogsbruket icke är ett gift till skogsförödelse. Väl ingifvet verkar det tvärtom som ett serum kraftigt mot skogssköflingens bacill. Umeå den 3 nov. 1910. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IOITI, H. I IN MEMORIAM. Fredrik Adolf Aspengrén. 0: 1855. ID 1010 Åter har döden skördat en nitisk och framgångsrik skogstjänsteman, jäg- mästaren i Kinne revir FREDRIK ADOLF ÅSPENGREN, som efter operation för magsår afled i Stockholm den 16 mars 1910. För dem som kände »gamle Aspis», hvilka väl alla samtidigt voro hans personliga vänner, kom detta dödsbud som en öfverraskning, ty ingen kunde gärna tänka sig, att den käcke, energiske och rastlöst verksamme mannen så snart skulle gå bort. Son af den bekante biljardfabrikören och ifraren för det frivilliga skytteväsendet FREDRIK ULRIK ÅASPENGREN och dennes maka Maria TERESIA SVANSTRÖM, föddes FREDRIK ADOLF ÅSPENGREN i Stockholm den 20 juni 1855 och var alltså vid sitt frånfälle i det närmaste 35 år gammal Var han än gammal till åren, var han det dock icke till sinnet eller i fråga om fysisk spänstighet, tv ingen kunde vara yngre och gladare, vara piggare och mera färdig till idrottsprof än han, och därför var också kamraternas skämtsamma »den gamle» samtidigt ett hedersnamn för honom Efter att i Stockholm hafva aflagt mogenhetsexamen och erhållit vederbörlig förberedande skogspraktik antogs ADOLF ASPENGREN till elev vid skogsinstitutet 1877 och utexaminerades därifrån 1879, hvarefter han anställdes som extra ingenjör vid den dåvarande skogsstyrelsen. Redan på hösten nämnda år begaf han sig emellertid, efter att den 28 november hafva förordnats till extra jägmästare i Slättbygds revir, ned till Västergötland och började där tjänstgöra. Han intresserade sig jämväl för landtmäteriet, som kunde lämna en »lönlös extra» ett icke ovälkommet bidrag till detta lifvets nödtorft, och antogs på hösten 1881 till landtmäterielev i Skaraborgs län. Sedan slets han i många år mellan de kala ljungmarkerna, Svältorna, där han ville göra sig nyttig, och den äfvenså tämligen lönlösa tjänstgöringen vid verket» i hufvudstaden, där han ändock hade sina anhöriga, sina vänner IN MEMORIAM, 21 och den kära gymnastikföreningen. Han inträdde från nyåret 1882 såsom ingenjör i skogsstyrelsen, tog transport såsom extra jägmästare till Bohus revir på hösten samma år, antogs till »extra ordinarie tjänsteman» 1 den unga domänstyrelsen 1884, aflade året därpå landtmäteriexamen och förordnades till auskultant, vann så våren 1886 transport till Vadsbo revir och blef 1889 landtmäterihjälpare i Skaraborgs län. Först från och med nyåret 1891 blef Aspengrén stationär i domänstyrelsen, låt så vara att han ändock årligen var nere till sina svältmarker, där han sedan 1890 var plantör för Skaraborgs läns hushållningssällskaps räkning. I domänstyrelsen arbetade han såsom kartograf med aflöning som amanuens samt fick ändtligen till sin egen och sina vänners glada öfverraskning revir, utnämndes till jägmästare i Norra Angermanlands revir den 10 april 1896. Ehuru Aspengrén vid denna sin så godt som första bekantskap med Norrland var 41 år gammal, satte han sig med lif och intresse snabbt in i förhållandena därstädes samt förskaffade sig under sin sjuåriga verksamhet anseende såsom en duglig, nitisk och noggrann tjänsteman. Reviret kom genom kungl. bref 21 december 1900 att kallas Anundsjö revir, och härifrån fick A. transport såsom jägmästare till Kinne revir i Västergötland den 18 september 1903, hvilken tjänst han innehade vid sin bortgång. Genom resor och studier sökte Aspengrén utbilda sig för sitt yrke, sär- skildt med hänsyn till de besvärliga skogskulturerna på de afbrända, ljung- öfverdragna Svältorna, där i urgammal tid stått präktiga skogar. Så t. ex. företog han 1894 en skogsvetenskaplig studiefärd till Danmark och 1909 en dylik resa till Tyskland, med anslag af statsmedel. Road af att skrifva, har han från trycket utgifvit ett par broschyrer: »Skogsodlingen på Svältorna» (Lidköping 1895) och »Några iakttagelser angående skogskulturen på Jutland » (Lidköping 1896), hvarjämte han till »Årsskrift från Föreningen för skogsvård i Norrland» (åren 1896—1902) och »Skogsvårdsföreningens tidskrift» (1907) jämväl lämnat bidrag. Afvenså har han medverkat i »Tidning för idrott samt i »Jägaren». Ifrig idrottsman var han år 1875 en bland stiftarna af Stockholms gym- nastikförening, deltog i gymnastikfesterna 1 Göteborg 1877, Uppsala 1878 och Stockholm 1882 m. fl., äfvensom i den nämnda gymnastikföreningens färder till Brässel, London och Köpenhamn 1880. I Örnsköldsvik bildade han en frivillig skytteförening 1897 och blef dennas ordförande. »Pigg som en mört» var han äfven 1 vattnet och promoverades 1872 till simmagister i Stockholm, s. k. utmärkt simmagister, högsta meddelade värdigheten. Jägmästare ASPENGRÉN ingick den 28 december 1892 äktenskap med ASTRID MARY-ÅNN GRUDE från Köpenhamn. Ankling sedan flere år tillbaka, sörjes nu den älskvärde och vänsälle mannen närmast af tre efterlämnade barn. Måtte mullen hvila lätt på din tidiga graf, käre gamle vän Aspis! HUGO. SAMZELIUS. ta [5 IN MEMORIAM. Claes Gottfrid Hugo Westberg. 17, 852: TT Uf. OTO Den vänsälle jägmästaren HUGO WESTBERG är död. Sedan flera år tillbaka hade den aflidne öfverinseende öfver skogsskötseln vid det gamla Ekholmsund, hofjägmästare P. B. SETONsS vackra gods Ekolsund, och under ett besök där- städes afled han helt hastigt af hjärtförlamning. Döden kom helt oförmodadt som tredje man i laget under samspråket efter en vandringsdag i skogen. Detta hände i vårens ljufliga tid, den 17 maj 1910, till sorg och saknad för alla WESTBERGS vänner i skilda delar af landet. Ett gammalt ordspråk säger: »Det är svårast att dö om våren!» Men har man haft våren så kär som Hugo West- berg och ägnat ett helt lif eller åtminstone sin bästa tid, sina bästa intressen åt våren, åt ungdomen, då tror jag icke döden just i vårtiden skulle kännas svår, utan att man 1 stället ville välja denna starka, liffulla daningstid för den stilla färden till stran- den bortom lifvets ström. CLAES GoOTrFRID HUGO WESTBERG föddes den 17 april 18352 i Hakarps soc- ken af Jönköpings län. Föräldrarna voro possessionaten BROR (GOTTFRID WESTBEKG och dennes maka ANNA LOVISA AUGUSTA RoBACK, en syster till öfverjägaren inom Skaraborgs län C. E. G. RoBacK. Efter mogenhetsexamen 1 Västervik 1873 ingick Westberg som elev vid Teknologiska in- stitutet 1 Stockholm, som han frekventerade ären 1873—1874, hvarefter han antogs till ordinarie skogslärling vid Ombergs skogsskola 1875. Efter att hafva gjort sitt praktiska år vid skogvaktareskolan vann W. inträde vid Skogs- institutet 1876 och utexaminerades därifrån den 1 juni 1878, hvarpå han förordnades till extra jägmästare i Enköpings revir den 11 juli 1878. Sin långa lärarebana vid Skogsinstitutet kan man säga att han inaugure- rade redan 1880, då han hade förordnande såsom repetitör vid skogselever- nas praktiska sommaröfningar, i hvilken egenskap han verkade äfven följande år 1881. Genom intresse för ungdomen och dess utbildning, sina efter dåtida förhållanden icke alldeles vanliga kunskaper och sina vinnande personliga egenskaper gjorde Westberg sig omtyckt af direktören HoLMERZ och lektorn i skogshushållning och matematik L. J. HALLGREN, hvadan han den 235 maj 1883 erhöll förordnande såsom t. f. lektor i nämnda läroämnen vid Skogs- institutet, då Lasse Hallgren utnämndes till tjänstförrättande jägmästare i Gästriklands revir, som fortfarande disponerades af byråchefen J. O. AF ZELLEN. När jägmästare Hallgren sedermera befordrades till jägmästare i Hunnebergs revir och föreståndare för därvarande skogsskola, utnämndes Westberg till lektor den 21 november 1890. IN MEMORIAM, 23 Under sin nära tjuguåriga verksamhet såsom lärare vid Skogsinstitutet vann jägmästare Westberg både sina medlärares och skogselevernas sympatier. Den fritt spelande, icke sällan hänsynslösa kritik, som nu en gång är och förblir ungdomens dråpliga prerogativ, måste förstummas inför lärarens arbets- glädje och entusiasm för sin sak, oberoende af att lärjungen kanske velat gå litet längre och djupare i vissa frågor. Energisk och praktisk ordnade West- berg alltid de omtyckta färderna till Norrlands skogar på allra bästa sätt, och den hvartannat är återkommande sommarkampanjen därstädes var kanske för honom det behagligaste momentet i hela lärareverksamheten. Icke minst omtyckt af lärjungarna var han af det skälet, att han intresserade sig för och respekterade hvars och ens individualitet och kanske t. o. m. originalitet samt att han absolut var emot att föreställa »den stränge läraren». Han och den likaledes döde, uppburne »gubben Holmerz» ville båda vara sina skogs- elevers äldre vänner och ansågo båda, att elevtiden vid Skogsinstitutet inte bara var till för att plugga läxor och absolvera tentamina, hvarför de ogärna dömde strängt och hårdt, utan hellre läto hjärtat och s. k. förmildrande om- ständigheter tala. Under sin vistelse i Stockholm var jägmästare Westberg, som intog en bemärkt plats bland landets skogsmän, åren 1886—1898 biträdande hos in- tendenten vid Djurgården, förste hofjägmästaren I. L. AF STRÖM, son till Skogs- institutets grundläggare, hofjägmästaren ISRAÉL AF STRÖM. Från hufvudstaden flyttade W. 1898, då han den 18 mars utnämndes till jägmästare i Ombergs revir och föreståndare för Ombergs skogsskola efter jägmästare C. M. SJÖGREEN under hvars tjänstetid skogsskolan år 1886 ombildats till ett för inträde vid Skogsinstitutet förberedande högre skogsläroverk. Emellertid var Westberg ständigt trogen besökare vid Skogsvårdsföreningens årsmöten i Stockholm. Äfven i Östergötland arbetade Westberg med kändt nit i pliktuppfyllelse och kärlek till ungdomen, hvars första steg på skogsmannabanan han i ett trettio- tal år vägledt. Tidningarnas omdöme: »kunskapsrik och intresserad för sitt kall, har han gjort en god insats i vår skogsvårds historia» innebär ingen öfverdrift, utan i stället sanningen om den döde, saknade vännen Hugo Westberg. Gift den 2 oktober 1887 med HILMA JOHANNA SUNDSTRÖM, efterlämnade jägmästare Westberg vid sitt frånfälle änka samt en son och tvenne döttrar. Genom sitt äktenskap med dottern till en bekant trävaruidkare i Norrbotten kom W. att åren 1901—1904 fungera såsom styrelseledamot i Munksunds trävaruaktiebolag vid Piteå och att i denna egenskap emellanåt under semester åter göra resor till sitt kära Norrland, där han själf en gång vistats såsom lycklig skogselev och därifrån han sedan hemförde sin ungdomskärlek såsom maka. I Östergötland intresserade han sig lifligt för jordbruket och arbetade bl. a. för sockerbetodling. Sedan 1908 var han ledamot af Östergötlands sockerfabriksbolag. Efter jägmästare L. J. HALLGREN öfvade han tillsyn öf- ver skogsförvaltningen såväl vid Ekolsund hos SETON som hos sin vän och gynnare HuGo Tamm å Fånöö. När de österrikiska skogsmännen befunno sig på studieresa i vårt land 1904, gästades äfven Ombergs kronopark, hvars snabbväxande skogar länge åtnjutit forstlig, intensiv behandling. Veterligt är, att främlingarna fingo ett särdeles gynnsamt intryck af denna gamla för- nämliga kronopark, hvars historia såsom djurgård går mycket långt tillbaka i tiden. N IN MEMORIAM, I litteraturen har Westberg medverkat dels genom bidrag till Tidskrift för skogshushällning dels genom sin kända, år 1895 utgifna »'Tabell för upp- skattning af a rot stående skog, s. k. massatabell HuGO SAMZELIUS. Karl August Westerberg. 2/4. FÖMOR sf NGA LOLO: Hårdt är lifvet i Norrland, särskildt 1 lappmarkerna och de afsides liggande trakterna vid gränsälfvarna mot Finland. Det kräfs icke minst af den vanligen söder ifrån inflyttade skogsmannen en ordentlig portion både psykisk och fysisk kraft för att kunna uthärda med en skäligen enformig verksamhet, år efter år, fjärran från vänner och anförvanter, kanske med 18 mils landsväg till staden, såsom fallet är mellan Pajala och Haparanda. Dimen- sionsstämpling dag efter dag, år efter är, slagsmål med mygg hela sommaren igenom, ett enerverande högsommarljus både dag och natt och ett ändå längre, ändå mera enerverande mörker från höst till vår, under midvintern så pass inten- sivt i dessa bortom lifvet och människorna belägna landamären, att man knappt hin- ner mer än putsa och fylla lampan. All- ting så beklämmande smått och trångt. Har man icke andra intressen vid sidan om tjänsten, som lämnar otillräcklig och såsom nämndt en grufligt enformig sysselsätt- ning, är man på förhand dömd att antingen hamna i Melancholias våld eller också att förfalla. Endast en jättelikt viljestark och målmedveten man med många och brokiga intressen kan utan att taga skada åratal lefva i dessa små kyrk- byar uppe i nordvästra landet. Bizarra ideer, sjukliga föreställningar födas af en uppjagad fantasi, som icke längre låter sig behärskas — mången god begåfning, som varit värd ett bättre öde och kanske kunnat räddas, om en förflyttning till annan ort i tid blifvit medgifven, har fått dråpslaget uppe i Norrbottens skogsbygder. Jägmästaren i Tärändö revir K. A. WESTERBERG afled hastigt i Stockholm den 3 juni 1910. KARL AUGUST WESTERBERG föddes i Stockholm den i mars 1870. För- äldrarna voro viktualiehandlanden FRANS AUGUST WESTERBERG och dennes maka EMMA THERESIA DILLSTRÖM. Efter i Stockholm den 13 maj 1888 aflagd mogen- hetsexamen antogs Westerberg s. å. till elev vid Ombergs skogsskola, därifrån han följande år utexaminerades och vann inträde vid Skogsinstitutet. Ut- examinerad skogselev 1891, förordnades han till extra jägmästare i mellersta IN MEMORIAM, NN un Norrlands distrikt den 13 februari 1893, transporterades i enahanda egenskap till Norrbottens distrikt och förordnades till assistent i Tärändö revir den 10 april samma år samt antogs till e. o. tjänsteman hos Domänstyrelsen den 28 april samma år. Tjänstgöringen i Domänstyrelsen blef emellertid icke långvarig, utan Westerberg begaf sig upp till tjänstgöring i Tärändö revir, därifrån han den 26 oktober 1894 transporterades till assistent i Gellivare revir, hvar- efter han förordnades att fr. o. m. år 1898 vara assistent 1 Tärändö och Torneå revir samt fr. o. m. 1899 assistent i Gellivare och ”Tärändö revir. Till biträdande jägmästare inom Tärändö och Korpilombolo finnsocknar, s. k. Östra Tärändö revirdel, förordnades han den 26 januari 1899 och utnämndes Den aflidne, som såväl för sina gedigna karaktärsegenskaper som sitt vänliga och behagliga sätt var allmänt omtyckt både inom kamratkretsen och af herremän och vederbörande ortsbefolkning i öfrigt, var en kunnig, nitisk och plikttrogen tjänsteman, som efterlämnar ett särdeles aktadt minne i de fjärran belägna bygder, där han hade sin ensliga lifsgärning förlagd. Att omplantera sig i Pajala, när man är så varm stockholmare och så intresserad af större samhällen som Karl August Westerberg, det är säkerligen icke lätt. Man må i likhet med den döde årligen företaga resor till Stockholm och kontinentens metropoler, men har man som sagdt inga intressen vid sidan af tjänsten, lära dylika turistresor endast komma att öka saknaden, när man åter hamnat uppe i finnskogen. Sedan den 19 februari 1902 var jägmästare Westerberg landstingsman för Korpilombolo och Tärändö socknar, och i juni månad 1908 utnämndes han till tillsyningsman vid kronohäktet i Pajala, en post som alltid plägat innehafvas af i Pajala bosatta jägmästare: jägmästaren i Pajala revir O. R. HEDERSTRÖM och sedermera dennes svåger och efterträdare, jägmästaren: ARVID MONTELL. HUGO SAMZELIUS,. Johan Henrik Wermelin. 25/50 18503 ch s/8 TOLO Den 5 augusti 1910 afled å allmänna sjukhuset i Malmö öfverjägmästa- ren i Södra distriktet JoHAnN HENRIK WERMELIN efter långvarigt lidande i svårartad tarmsjukdom. JOHAN HENRIK WERMELIN föddes den 26 juli 1850 af allmogeföräldrar på Öland. Elev vid skogsinstitutet 1871, utexaminerades han därifrån följande året, förordnades till extra jägmästare i Stockholms revir den 31 mars 1873, anställdes efter forstlig verksamhet i Finland såsom ingenjör 1 skogsstyrelsen den 9 november 1876 och placerades vid omregleringen såsom amanuens i Domän- styrelsen den 23 februari 1882. Inom det nya centrala ämbetsverket avancerade han den 17 januari 1885 till tjänsteman af 1:a graden och notarie å dåvarande rotel IV, som hade att behandla skogsärendena från mellersta och södra delarna af landet. Under ledningen af den både såsom skogs- och ämbetsman lika framstå- ende byråchefen J. O. AF ZELLEN utbildade sig Wermelin härstädes till en skicklig tjänsteman, hvars plikttrogna, samvetsgranna expeditionsarbete tillvann sig veder- börandes synnerliga belåtenhet. Den alltsedan 1838 gällande bestämmelsen, 20 IN MEMORIAM att en skogstjänsteman borde före utnämning till öfverjägmästare hafva tjänst- gjort ett är såsom förvaltare af revir tidigare dispenserad genom k. br den 21 december 1850 till förmån för C. P. GROTH togs icke i betrak- tande och tillämpades icke i fråga om Wermelin, då denne sedermera den 29 juni 1900 utnämndes till ne - öfverjägmästare i Södra distriktet, i | hvilken egensk ip han gentemot all mänheten var en nitisk, rättskaffens / R och tillmötesgående tjänsteman samt 1 fråga om sina underlydande inom skogsstaten en human och väl- villig förman Ofverjägmästare Wermelin var mycket intresserad af entomologi, särskildt af ordningen skalbaggar, af hvilken insektsgrupp han hop- bragte icke obetydliga samlingar Han var en tidtals flitig medarbetare i Entomologisk vdskrift, förordna- des den 4 maj 1899 att biträda pro- fessor AURIVILLIUS vid undersöknin- gar rörande den stora nunnehärj- ningen i Södermanlands och Oster- götlands län samt har från trycket utgitvit »Om nunnan, hennes left nadssätt och skadegörelseiskogarna samt om medlen för hennes för- görande» (Stockholm 1899), äfven- som 1 ioren med jägmästaren C. G. RAMSTEDT lämnat bidrag till Uppsatser i praktisk entomologi, med statsbidrag utgifna af Entomologiska föreningen i Stockholm>», X, Stock- holm 1900 Lifligt intresserad af naturskyddet, som nu lyckligtvis börjat uppmärksammas och taga fart inom riket, var han ordförande i Föreningen för skyddande af Måkläppens fågelfauna. I föregående samt jämväl i innevarande argång af Skogsvärdsföreningens tidskrift har han medverkat SS Under sin tjänstgöring såsom öfverjägmästare intresserade han sig mycket för att införa främmande trädslag såsom skogsträd i vårt land och sträfvade att bereda betesfred 1 de löfskogar, som lågo under hans inspektion Ofverjägmästaren Wermelin var en vänlig, gladlynt och behaglig person och därtill i allo en god kamrat, alltid högst intresserad för kåren och den- nas förhållanden. I förening med jägmästare C. AX. HOLLGREN utgaf han på 1370-talet en fotografisk porträttafla af dåvarande skogsstaten. Kändt torde vidare vara, att skogsstaten till mycket stor del har Wermelins nitälskan att tacka för den lyckliga uniformsändringen, reglementerad den 26 januari 1887, och tillförsäkrande kåren dess klädsamma, vackra släp- och paraduniformer Wermelin afled ogift men efterlämnar i sin födelsebygd anhöriga. Inom kamratkretsen är den vänsälle mannen, som äfven eljest vann sympati och tillgifvenhet, allmänt saknad HUGO SAMZELIUS. IN MEMORIAM. ( = Sigge Stefan Trysén. FY ERA RON SR dd rn Ko) Ro De gamla skogsmännens led börja glesna, nu är återigen ett smärtsamt dödsfall att anteckna: f. d. jiägmästaren i Enköpings revir SIGGE STEFAN TRYSÉN, som den 7 november 1910 afled på sin gård Korsgran i Vallby socken i en ålder af öfver 78 år. Son af kontraktsprosten CARL PETER TRYSÉN och EBBA SOILANDER, föddes SIGGE STEFAN TRYSÉN den 13 juli 1832 i En- köpings — Näs socken af Uppsala län. Till elev vid skogsinstitutet antogs han den 3 nov. 1851, utexaminerades därifån den 30 maj 1854, förordnades till t. f. öfverjägare i Uppsala läns södra revir den 16 okt. 1855, utnämndes af kungl. maj:t till extra öfverjägare i Uppsala län den 15 mars 1856, till öfverjägare i nyss- nämnda revir den 28 nov. 1858 och vid omregleringen den 10 dec. 1869 till jäg- mästare i Enköpings revir, från hvilken beställning han efter 42-årig tjänstgöring i samma revir erhöll nådigt afsked med pension den 26 augusti 1897. Jägmästare Trysén, allmänt värderad för sitt vänligt bestämda och redbara väsen, var vid sidan af statstjänstgöringen, där han med synnerligt nit ar- betade för åstadkommande af en god skogsåterväxt, hvilket icke minst i dessa trakthyggesmetodens blomstringstider var af största betydelse, jämväl träget sysselsatt både inom den privata skogsförvaltningen och inom sin bygds kommunalstyrelse, hvarjämte han med sin stora arbetsförmåga och arbetsin- tresse åtog sig äfven andra förtroendeuppdrag. Så t. ex. var han åren 1877 —1881 skogsförvaltare å Vik i Uppland, fullmäktig för Uppsala län i civil- statens pensionsinrättning 1895, landstingsman 1883—1888 och 1897 augusti 1903, ledamot af Upplands regementes inskrifningsrevision 1899—19904, ord- förande i styrelsen för Trögds härads sparbank 1865—1881, kommunalstämmo- ordförande 1863—1882 och jämväl kommunalnämndens ordförande samma tidsperiod, hvarjämte han satt såsom ordförande i brandstodskommittén, var ledamot af kyrko- och skolrådet, elektor för val af lekmannaombud till kyrko- mötet hvarje s3:te år och af riksdagsman hvarje 3:e år m. m. dylikt, som plägar medfölja en aktad, verksam och kommunalintresserad mans lif och gär- ning i en landskommun. ”Tacksamheten för dylika kräfvande värf brukar sällan vara öfverdrifvet stor och ändå mera sällsynt är, att de blifva materiellt be- lönade, men Lillkyrka församling öfverlämnade 1868 en hedersgåfva till jäg- mästare Trysén, och 1897 erhöll han en annan dylik af Trögds häradsbor. Jägmästare Trysén, som wid sitt frånfälle efterlämnar ett bland kamra- terna och allmänheten synnerligen aktadt minne, ägde åren 1859—1895 25 IN MEMORIAM Viggeby i Lillkyrka socken och sedan 1886 Korsgran i Vallby socken, där han afled Han var 1:a gängen 1859 2!/, gift med SELMA CAROLINA LINDHOLM och 2:a gången 1896 25/5; med JOSEFINA ÅLBERTINA (ALBA) SEGERSTEDT, Som nu jämte son, sonhustru och barnbarn, broder, syster och öfriga anhöriga samt en talrik vänkrets öfverlefver den gamle skogsmannen En son 1 första giftet CARL MAGNUS NILS ”TRYSÉN, född 1860, död 1889, var extra jägmästare i En- köpings revir, på sin tid en omtyckt repetitör vid skogsinstitutet. HUGO SAMZELIUS Egil Unander-Scharin. JA 1505. fr TOLO Annandag jul afled helt plöts- ligt under en skidtur i lidarna of- van Umea v. konsuln EGIL UNAN- DER-SCHARIN Där ändades då ett lif, upp- fylldt af arbete och verksamhet, som 'satt, och allt fortfarande kom- mer att sätta, märke efter sig i öfre Norrlands bygder. Fastän Unander-Scharin vid sin död var föga mer än 42 är gammal han var född den 24 april 1868 — hade han dock varit länge verk- sam på trävaruindustriens område och vetat skaffa sig namn som duglig och insiktsfull affärsman. Efter slutade skolstudier och afgangsexamen från Schartaus! an- delsinstitut arbetade han flera år på kontor i Barcelona och Paris, innan han öfvertog den gamla, välkända Scharinska firmans aff- färer 1 Umea Han var ej mer än 26 år gam- mal, då han 1894 — redan sedan 2 år medlem af Vesterbottens En- skilda Banks styrelse — erhöll dess uppdrag att göra utredning om det då- varande Ytterstfors-bolagets affärsställning, som gaf förläggaren-banken an- ledning till bekymmer. Resultatet blef en ombildning af bolaget och dess öfvertagande af banken. Unander-Scharin insattes i styrelsen och har, äfven sedan banken sålde affären, intill sin död bibehållit detta uppdrag jämte för- säljningen af bolagets tillverkningar. Ett 14-årigt samarbete med honom i denna styrelse har lärt nedskrifvaren af dessa rader att i Unander-Scharin högt värdera en person, som var rik på goda uppslag, men på samma gång noggrant öfvervägande, innan han omsatte sina tankar i handling. Var åter IN MEMORTAM. 20 beslutet en gång fattadt, så utvecklade han en energi vid dess genomförande, som man mycket sällan torde kunna få se motstycke till. På hans initiativ beslöt Ytterstfors' styrelse föreslå aktieägarna att bygga bolagets träsliperi, hvilket blef den första anläggning af detta slag i öfre Norrland. Genom detta uppslag och det sätt, hvarpå han sedan fullföljde detsamma, har han gjort sig till fullo förtjänt att nämnas bland dem, som verkat till fromma för skogshushällningens framsteg i dessa trakter, ty han gaf värde åt sådant, som förut var värdelöst, och skapade konkurrens om redan förefintliga värden, Snart byggde han sitt eget stora träsliperi vid Umeå, och han gaf uppslaget till och genomförde bildandet af Aktiebolaget Skellefteå Trämassefabrik, hvars sliperi är under byggnad vid Skellefteå älfs mynning. Det blef honom ej förunnadt att se fullbordad denna sin skapelse, på hvars tillkomst han kanske satte in mer af sin energi än på något af sina andra företag. När denna sistnämnda fabrik börjar sin verksamhet, blir tillverkningen vid de träsliperier, som Unander-Scharin grundat, icke mindre än c:a 70,000 tons massa, våt beräkning, en kvantitet, för hvars tillverkning erfordras unge- fär 105,000 kbm. virke fast mått. Ej minst skogstjänstemännen hafva skäl att ägna Unander-Scharins minne en tacksamhetens tanke. Ty om det för dem innebär en tillfredsställelse att på skogarna där uppe — allmänna som enskilda — få tillfälle att utsyna massor af smått virke, hvars afverkning är villkoret för en ordnad skogshus- hållning och en intensivare beståndsvård, så är det till ej ringa grad den nu bortgångnes arbete, som beredt dem denna tillfredsställelse. Honom själf gladde alltid den tanken — han gaf under våra samtal ofta uttryck åt den — att hans arbete skapade nya värden, nya förvärfsmöjligheter i Norrland. Det var just en af de vackra sidorna 1 hans sätt att se på saker och ting, att han midtunder arbetet för eget förvärf hade denna vakna känsla af sam- hörighet med samhället. Villigt och tacksamt erkände han det understöd i detta sitt arbete, som han fick af andra, och ej minst ansåg han sig stå i tacksamhetsskuld till ledningen af statens skogsförvaltning för det sätt, hvarpå den upptog och behandlade hans förslag till affärsförbindelser och virkesför- säljningar. Redan 1893 var Unander-Scharin med om att i Umeå grunda en affär, hvars ändamål var ordnande af exporten utaf en skogshushållningens binärings- produkter. Det var Umeå tjärexportaktiebolag, genom hvars åtgörande Umeå blef den förnämsta exportorten för tjära. Unander-Scharin skötte bolagets för- säljningar allt från dess bildande till sin död. Jag skall ej heller här upptaga utrymmet med att omnämna alla de andra affärsföretag, hvilkas arbetsområde är fjärmare från skogsbruket, men i hvilka Unander-Scharin var verksam antingen vid deras stiftande eller i deras ledning. Det är gifvet, att en man med Unander-Scharins verksamhetslust och arbetsförmåga blef anlitad i allmänna värf. Han var mångårig ledamot ai stadsfullmäktige, drätselkammare, hamndirektion m. m. och var under några år ledamot af länets landsting. Sedan 1893 var Unander-Scharin nederländsk vice konsul, sedan 1901 spansk och från i ijor äfven fransk konsularagent. Såsom människa var Unander-Scharin en både fast och vek natur. Från det, som han ansåg rätt och sant, ryggade han ej, och oförfäradt uttalade 30 IN MEMORIAM. han sin mening, äfven om han visste, att han därigenom ej skulle skörda bifall. Han blef därför ofta en stridsman — utan fruktan och tadel, en man, som utdelade och tog hugg. De, som kände denna sida hos honom, anade föga, huru vek denne man var innerst inne i sin själ. Det visade han kanske endast dem, som han kallade vänner. Men om någon af dem gjorde sig till målsman för en lidande eller behöfvande medmänniska, var han säker att finna förståelse. Det kom då lätt en fuktig glans i Egils öga, och gåfvan — alltid riklig — räcktes med ett: »Du får inte tala om'et.» — Nu får jag väl i alla fall göra det? — Hans varma medkänsla med nödlidande och be- dröfvade stod nog i ett visst samband med hans egen lefnadslust och kärlek till lifvet. Han ville, att äfven öfver andra mindre lyckligt lottades lefnads- stig skulle åtminstone för några korta ögonblick falla ett skimmer af glädje. Vid hans nu så hastigt, så oförmodadt redda bår sörja närmast hans maka och ätta barn, hans åldriga moder och syskon, men uti en tät krets ser jag kring dem sluta sig det allmännas representanter, hans många in- och utländska affärsvänner, hans arbetare och hans talrika personliga vän- ner. En beklagar förlusten af en oförtruten medarbetare, andra af den varm- hjärtade arbetsgifvaren eller vännen — alla äro de ense därom, att han, som utandats sin sista suck på drifvan däruppe i Norrlandsskogen, var en sann människa, en verklig man. NILS G. RINGSTRAND. Skogsutställning och skogsmöten i Giövik (Norge). Under en del af juli månad 1910 har i samband med en landtbruks- exposition en skogsutställning varit anordnad i den lilla norska staden Gjovik. Vackert belägen vid sjön Mjösen i hjärtat af skogsbygderna inom Hede- markens och Kristians amt är staden mycket lämplig såsom utställningsstad och mötesplats för olika kategorier skogsmän. Skogsutställningen var jämte afdelningarna för fiske, jakt och torfbruk inrymd i ett stort, staten tillhörigt rådhus, som för tillfället reparerats och dekorerats. Det må först som sist sägas, att utställningen var utmärkt arran- gerad och synnerligen belysande för den norska offentliga och privata skogs- vårdens nuvarande ståndpunkt. Den har säkerligen kostat ett omfattande och gediget förarbete och hedrade mycket sina arrangörer. Om man skulle våga en jämförelse med den tyska skogsafdelningen å Landesausstellung i Allenstein 1910 och med den danska i Aarhus år 1909, hvilka emellertid knappast af sina respektive arrangörer torde anses tillräckligt representativa, så tar Gjoviksutställningen utan all fråga priset. När man passerat utställningarna af fiske, jakt och torfbruk, hade man rakt i fonden en vacker målning — ett stycke tallskog och myr med älgar mot en bakgrund af blånande snötäckta fjäll. Under denna tafla hade norska statens skogsdirektör, herr M. SAXLUND, med husets hela gafvelvägg till för- fogande, anordnat en mycket belysande grafisk framställning af statens skogs- SKOGSUTSTÄLLNING OCH SKOGSMÖTEN I GJÖVIK (NORGE). ST vård. Af denna framställning inhämtades, att Norges hela areal är 322,770 km?, hvaraf snöfjäll, snö, is, sjöar, improduktiv skogsmark och impediment . 256,391 km? LÖTSKO Pi saa Ser EON ART 14,589 >» DartskOgn ssd For SST tis te ra Ar NOR NA ER; SKIKT GR åker, äng och städer EES O SAS Summa 322,770 km? Grafiskt åskådliggjordes, huru under en lång tidrymd afkastningen från de offentliga skogarna (statens och »oplysningsvesendets fonds») gestaltat sig. Intill år 1857 lämnade skogarna ingen behållning, men 1907—1908 uppgick nettobehållningen till öfver 1,500,000. Budgetsår 1 juli>—30 juni. Af nyssnämnda summa kommer omkring 930,000 kronor på staten, enbart på en bruttobehållning af 1,230,000 kronor. Å de offentliga skogarna dikades under 1908 225,000 meter och år 1909 190,000 meter. Hvad skogsodlin- "garna angår, visar skogsdirektören, att under år 1905 utsåddes 230 kg: frö, 1906 175 kg., 1907 80 kg., 1908 25 kg. samt 1909 35 kg. Vidare utsattes 1908 2,400,000 st. plantor och 1909 1,213,000 St. Till privat skogsskötsel, d. v. s. till »Det Norske Skogselskab,» enskilda skogsanläggningar, skogsskolorna, amtskogsällskapen m. m., anslog staten 1907 —1908 130,000 kr. och 1908—1909 125,000 kr. En större karta visade de härader i Norge, där »skogvedtzegter, vernskog- vedtegter» och »skogbrandregler» äro antagna. Grafiskt visades dessutom under femårsperioden 1901—1905 i de viktigaste floderna framflottade vwvirkes- mängder: I Glommen ...... 518,000 tolfter > Drammen ...... 482,000 » FOKICD eerearesr as (LÖS, OOO TT I OSISTEV: Intresset fängslades vidare af en tilltalande modell till timmerkoja, afsedd för 9 man och 3 hästar samt af »världens nordligaste träd», 3 stycken afsågade björkar, vuxna på 70? 40' nordl. bredd i Altengaardsskogen vid Fagervik i Väst-Finnmarken. De 70-åriga stammarna voro 5 och s5'/, meter höga. Skogsdirektörens synnerligen präktiga utställning kompletterades af en för ren afsedd timmerkälke, lastad med stockar samt förspänd med en uppstoppad ren. Dessutom funnos öfver ett 20-tal transparenta och vällyckade fotografier samt tvenne album med dylika öfver olika skogsbestånd 1 statsskogarna. Från statens skogstaxation visades diverse beståndskartor, hushållnings- planer, hydrografiska kartor, stamkurvor, trädsektioner och instrument. Norges TLandbrugshöiskoles skogbrugsafdelning exponerade en grafisk framställning öfver skogsarealen per invånare i Europas länder, elevkartor och dessutom en serie af olika slags skogskulturredskap, såsom hackor, såddkannor, om- skolningsbräden 0. s. v. Från statens planteringar å Jederen visades å en afdelningsvägg plantor, angripna af diverse sjukdomar, och från statsplant- skolorna å Sandnes och vid Hamar fotografier och redskap. Statens frö- klängningsanstalt vid Hamar var framställd genom modell. — Därifrån fanns också prof på kottar och frö. Några af skogsförvaltningarna (reviren), t. ex. Rendalens och Hedemarkens hade separatutställningar. Den förstnämnda utställde fotografier af särskildt 32 OSCAR AD. BEER, vackra äldre furor, kartor öfver dikningsföretag, bilder af dammanläggningar, flottledsbyggnader samt stamsektioner. Skogforvalter TH. Krer utställde gro- ende frö under glaskupor, naturliga markprofiler, skadade trädstammar, sek- tioner och en hel del fotografier. Härmed torde vara tillräckligt redogjordt för hvad som visades af norska statens skogsförvaltning. Skogforvalter TH. Krer i Hamar, den nyss om- nämnde framstående skogsmannen, har insett vikten af att ett systematiskt försöksväsen anlägges inom Norge. Då staten icke ännu som hos oss lämnat anslag därtill, har KrERrR på eget initiativ och med egna medel på Solberg i Loiten börjat med en serie undersökningar och försök, från hvilka en hel del intressanta saker visades. Bl a. funnos plantor, som mot getgnag bestrukits med en vätska, benämnd »hyloservin», dessutom lådor med plantor, uppdragna från frö insamladt af själfsådda träd och kultiverade dylika, fotografier från profytor för undersökning af kubikmassor och tillväxtförhållanden, framställ- ningar af beståndsbiologiska undersökningar rörande krontätheten hos 80- ariga skogsbestånd af bonitet II, granskogens mossor 0. s. Vv. Välförtjänt tycktes den guldmedalj vara, som tilldelats en annan fram- stående norsk skogsman, skogforvalter AGNAR BaArRTH, den bekanta läroboksför- fattaren. Priset afsåg särskildt hvad han utställde från sin skogsskola vid Stenkjer. Man fick nämligen af utställningsföremålen en den bästa inblick i, huru intensivt arbetet i skog och mark bedrifves. Där fanns en mängd fotografiska bilder af de olika sysselsättningarna, där funnos framlagda de läroböcker, som användas; vidare utmärkt välgjorda geologiska, zoologiska, skogstekniska och botaniska preparat, af eleverna utförda förträffliga kartor, dessutom stamsektioner, redskap och framställningar af flottledsbyggnader m. m. AND. H. KrierR & C:o hade tillerkänts silfvermedalj för sin exposition från firmans välvårdade skogar. Af mera typiska bestånd i dessa samt af flottledsbyggnader, brandtorn, bostäder, diknings- och afverkningsarbeten visa- des lyckade fotografier, därjämte stamsektioner och tabeller. Af de senare inhämtades, att detta välskötta, privata skogsbruk under åren 1901— 1919 låtit gräfva 112,874 meter diken och sätta 103,000 plantor och utså 43 kg. frö. Utgifterna hafva varit halft annat tiotusental kronor. Skogsmarken om- fattar en areal af 49,590 hektar, delade på 4 inspektionsdistrikt. Midt emot nyss beskrifna exposition hade statsentomologen utställt växt- delar, angripna af olika slags insekter, hvilka senare funnos bredvid i kon- serveradt skick. Det år 1006 stiftade »Norsk skogindkjobslag» och dess utställning för- tjänar äfven att något omtalas. Bolagets mål är att inköpa växtlig skog och skogsmark, att bevara skogen och afkastningen från densamma »gjennem tiderne». Aktiekapitalet är 158,280 kronor, fördelade på 2,500 aktier. Hittills ha inköpts 8 egendomar med 4,000 hektar växtlig skog och endast 13 hektar inägor. Köpesumman var 160,000 kronor. ÅA utställningen visades en hel del fotografier från bolagets skogsbeständ, flottledsbyggnader samt i ett par vattendrag befintliga bäfver- hyddor. Jämte stamsektioner m. m. visades också af bäfvern gnagda stam- delar samt spån (fr. Lyservandet). Naturligtvis exponerades också en hel del skogsredskap och verktyg. Min uppmärksamhet fästes särskildt på som det föreföll utmärkt välgjorda hackor, yxor, pikar, klatvar m. m. från CHR. ÖstMo, Elverum. Dessa hade SKOGSUTSTÄLLNING OCH SKOGSMÖTEN I GJÖVIK (NORGE). 33 säkerligen med full rätt tillerkänts guldmedalj. Kälkar och sågar utställdes af Brodrene SNILSBERG i Horten. I närheten af redskapen funnos med silfver- medalj belönade, välgjorda kartor från »Nordenrtjeldske opmaalningskontor.» När den besökande granskat kartorna, föll blicken på ett par stora och några mindre burar eller lådor, där man utkläckte den röda tallstekelns (Zo0- phyrus rufus) fiender bland parasitsteklarna. Puppor af dessa samlas in från olika håll och läggas i lådor, som ha en enda öppning, täckt af ett glas. Upptill sluter ej detta fullständigt till öppningens kant. När nu parasit- steklarna kläckts ut, krypa och flyga de naturligtvis mot ljuset, d. v. s. till lådans enda glastäckta parti, där de snart finna den öppna springan och flyga ut. Då lådorna placerats ute i de ungskogsbestånd, där härjning af Lophyrus pågår, få de utflygande parasitsteklarna goda tillfällen att i de tal- rika larverna lägga sina ägg. Metodens uppfinnare är en skogvaktare Kraus ANDERSEN å Sandnes. Så komma vi till skogselskabernas utställningar. De norska skogsel- skaberna motsvara nästån alldeles våra skogsvårdsstyrelser. Alla voro icke representerade, endast några få, och af dessa böra särskildt framhållas Hede- markens och Kristians amts skogselskabers separatafdelningar. Hedemarkens energiska och intresserade amtskogmestere, herrar SKURDAL och GJEMS, visade en synnerligen intressant utställning, som förvisso förtjänat de båda medaljer — utställningens guldmedalj och det norske skogselskabs silfvermedalj — som tillerkänts dem. Då frågan om inventering och taxe- ring af Sveriges skogar för närvarande ju är synnerligen aktuell, torde i detta sammanhang vara lämpligt påpeka, hurusom just i detta amts skogar under- sökning af massa och tillväxt företagits under åren 1907—1910. En redo- görelse för detta arbete kan naturligtvis icke här lämnas. För att blifva af något värde måste en sådan göras utförlig, hvilket utrymmet ej medgifver. I Skogsvårdsföreningens tidskrift, januarihäftet 1910, finner man dessutom en kortare redogörelse för detta företag af skogskonsulenten JELSTRUP och skogsförvaltaren Krer, hvilken dessa herrar lämnade under diskussionen vid föreningens möte den 17 december 1909. Intresserade hänvisas i öfrigt till Amtskogmester Opp GJEMS' »Beretning om den Hedemarkens amtskogselskab iverksatte undersokelse av Skogens tillvekst i Aamot herred 1 aarene 1907 —1910» samt Hedemarkens amtskogselskabs berättelser för åren 1907, 1908 och 1909. Samtliga torde kunna erhållas från herr GJEMS, adress Kongsvinger eller från Herr O. SKURDAL, Elverum. Hvad nu utställningen beträffar, funnos exponerade tvär- och längdsnitt af stammar, höjdkurvor, jordprofiler från fasta profytor och fotografier, dels från spontana gran- och furuskogar, dels från kultiverade tall- och lärkbestånd, gallrade och ogallrade. Från sällskapets plantskolor vid Tonset (540 m. ö. h.) Isaas (250 m. öÖ. h.), Trysil och Svenbykvern exponerades plantor tagna direkt ur plantsängarna med jordklimpar och nedsatta i lådor samt plantor, uppsatta på papper för att visa rotsystemet, vidare tall- och lärkplantor, uppvuxna på ett brandfält i Atnedalen efter sådd våren 1905. Sällskapets dikningsföretag belystes af grafiska framställningar liksom också inom dess område företagna skolbarnsplanteringar. Kartor, fotografier och broschyrer redogjorde för tall- spinnarens härjning i Elverum 1902—1903 och älgens härjningar i Storelve- dalen. Af sällskapets ordförande godsägare OLav SjouiE hade för amtet utgif- vits en skogsbrandsstatistik, som utdelades till intresserade, hvarjämte föröfrigt 2 Skogsvård föreningens Tidskrift 1911. 2 34 OSCAR AD. BEER, utställningen a karta visade skogsbrandsstationernas läge och en grafisk fram- ställning af skogseldar 1 Storelvedalen m. m. Afven det andra omnämnda skogselskabet, Kristians amts, var mycket rikhaltigt representeradt och hade jämväl belönats med utställningens guldme- dalj och det norske skogselskabs silfvermedalj. Sällskapets amtskogmester THRANA, visade med stamsektioner tillväxtök- ningen efter rationellt gjorda blädningar och dikningar, dessutom i glasburkar prof på gran- och talljord. Grafiskt äskädliggjordes skogsodlings- och diknings- arbetenas stora utveckling under ären 1901—1909. kIotografier visade vackra skogsbeständ, uppkomna efter sadd af skolbarn eller annan arbetsstyrka samt efter själfsådd. Dessutom funnos formulär till diplom för försiktig behand- ling af ungskogen och karta öfver »skogvedtaegternes utbredelse» m. m. Kristians amts skogselskab hade dessutom utanför utställningslokalen under bar himmel utlagt 23 st. stammar, hållande de inom de olika häradena genom s. k. skogsvedtegt fastställda minimidimensionerna. Man kunde häraf finna, hurusom ett härad, N. Land. gick ned ända till 5 meter och 14 cm., ett annat till 5 m. 15 cm. och ett tredje till 5 m. 16 cm., andra till 5 m. 18 em. och 5 m. 21 cm. ända upp till 6 m. 16 cm. Ett stycke från byggna- den fanns en iordningställd plantskola, klängningslafvar och fröklängnings- stuga 1 full drift. Härintill utställning från statsplantskolorna i Hamar och Molde, timmerkojor, en lefvande älg 0. s. v. Innan denna redogörelse för utställningen afslutas, torde framhållas en ung norsk forstmans uppfinning af ett preparat för impregnering af ändstyc- kena på löfträd, hvilka härigenom kunna hällas flytande i öfver ett är. Löf- trädsstockar visades, som enligt intyg legat i vatten ett år, och hållits flytande tack vare preparatet. Impregneringen lär belöpa sig på 10—12 öre pr tolft. Uppfinnaren är Fin HEYERDAL, och han torde vara att lyckönska, n. b. om preparatet består inför en ingående och längre kritisk undersökning. Resul- tatet af en dylik blir helt säkert af intresse att få veta. Skogsutställningen 1i Gjovik ger ett bestämdt intryck af att de norska skogsmännen, trots små resurser, med energi och allvar arbeta på sitt skogs- väsendes utveckling, och att de hunnit ett godt stycke framåt. I samband med skogsutställningen hade tvenne norska skogsmannaför- bund anordnat möten, »Norsk forstmandsforening» den 3 juli och »Det Norske Skogselskab» följande dag. Vid förstnämnda förenings sammanträde hölls ett intressant föredrag af skogforvalter TH. Krer, hvarefter en diskussion vidtog, i hvilken såväl ut- bildade skogsmän som lekmän deltogo. Genom diskussionen fick åhöraren en rätt god inblick i gällande meningar och åsikter. Dagen därpå var >Det Norske Skogselskabs» dag. Omkring 400 personer hade samlats att åhöra föredrag rörande sällskapets arbeten, torfbruket och skogsvårdens betydelse för vissa delar i Norge. Efter de båda mötena voro kollationer anordnade, där- vid undertecknad som svensk representant visades mycken älskvärdhet. Den 5 juli företogs en exkursion till Ringsaksermarken (prästgårdsskog) och Stangeskogen, likaledes prästgårdsskog. En kortare skildring af denna exkursion torde försvara sin plats i Skogs- vårdsföreningens tidskrift. SKOGSUTSTÄLLNING OCH SKOGSMÖTEN I GJÖVIK (NORGE). 35 Ringsaksermarken sorterar under Hedemarkens skogforvaltning. Dess skog- forvalter är herr TH. KLER, som genomgått Skogsinstitutet i Stockholm och för en hel del svenskar torde vara känd. Skogen har en längre tid varit underkastad ordnad skogsvård och har en totalareal af 150 hektar, delade på 3 skiften. Den är mycket vackert belägen invid Mjösen på en höjd, varierande mellan 140—200 m. Den växer på silur. Jordmånen är sandblandad mylla på kalkunderlag. På vissa ställen går kalkberget i dagen. Växtligheten är nästan öfverallt mycket god, endast där jordtäcket är tunt sämre. Det öfvervägande trädslaget är gran. Afsättningsförhållandena äro goda, då skogen ligger midt i en folkrik bygd vid sjö och järnvägsstation. T. o. m. stör, stubbved och ris finna afsättning. Afverkningarna hafva i genomsnitt under de sista 10 åren inbragt kr. 16,50 per år och hektar netto. Huggningsmetoderna hafva varit dels trakthygge med fröträdsställning, där tallen varit insprängd, dels traktblädning (Wallmoblädning). Den senare har man allt mer och mer öfvergått till för att öfverföra de likåldriga skogsbestånden till olikåldriga och för att om möjligt undvika den besvärliga gräsväxten, som i sin tur ditloc- kar betesdjuren — en formlig plåga i norska skogar med deras bestämmel- ser om förbud för inhägnad af mer än en viss, mycket liten del af skogsmarken. I exkursionen deltog minst ett hundratal skogsmän och skogsägare. Det var särskildt förvånande att finna, huru många enkla allmogemän och ägare af smärre gårdsbruk och skogsarealer med allra största intresse följde exkur- sionsledaren, skogforvalter Krer, från bestånd till bestånd och lyssnade till hans förklaringar och de här och hvar på stående fot anordnade diskussio- nerna. Några kortare beskrifningar från en del bestånd, som under exkur- sionen besågos, må här anföras. Ett 45-årigt bestånd, där björken 1907 borttagits efter att hafva ingått till 16 2 och gallring 1910 skett till 4 27, höll 245 kbm. pr har. En prof- yta visar i stamantal 1,540, medelhöjd 20,4 m., medeldiameter 16,3 cm., ur- sprunglig virkesmassa 519 kbm., nuvarande 439 kbm., medeltillväxt 11,5 kbm., löpande tillväxt 13,2 kbm., massatillväxt 32. Från nu berörda profyta färdas man dels genom vackra gran- och tall- föryngringar af olika åldrar, dels genom äldre fläckvis af Polvporus annosus härjade bestånd. Att denna röta skulle uppträda på så god mark var en väntad sak, och det anmärktes, att rötprocenten var ganska stor. Vidare fick man se genomförd grupphuggning af gran med kvarlämnade fröträd af samma trädslag. Öfverdådigt vackra föryngringar i traktblädningsluckor, kulturer af Abies balsamea och pectinata, Larix leptolepis 0. s. v., än vidare äkta bläd- ningshult m. m. En annan profyta 1 45-årig skog visade ett stamantal af 2,500 pr har, medelhöjd 18,8 m., medeldiameter 13,4 cm., grundyta 35,25 m?, nuvarande virkesmassa 453 kbm,, medeltillväxt, 10,08 kbm., löpande tillväxt 13,6 kbm., massatillväxt 3 2. Ett 70-årigt granbestånd tog sig ganska bra ut, men framhölls såsom mycket svagt. Hvarje år förekom härjning af svamp, stormar och insekter. Någon rationell gallring eller genomhuggning i öfrigt hade icke öfvergått beståndet i fråga, hvarför det kunde tjäna som ett kraftigt varnande exempel på hvart bristen på god beståndsvård leder. Ytterligare genomvandrades flera välvårdade smärre skogsbestånd, hvar- efter exkursionen slutades i Ringsakermarken, om hvilken skog en utländsk forstman lär hafva sagt: »Den är en fröjd för ögat och en seger för norsk forstvetenskap.» | 30 OSCAR AD, BEER. Per bät till Hamar och på järnväg därifrån fördes exkursionsdeltagarne så till Stange prästgärdsskog, där skogforvalter SATERSMOEN i Jonsberg mötte för att vara ciceron. Skogen är en öfningsskog för eleverna vid Landbruks- höiskolens Skogbruksavdelning och ställdes under forstlig tillsyn 1857. Are- alen utgör 854,08 hektar, däraf 758,97 har produktiv, skogbärande mark, 25,72 har »nzaesten skogbar mark» och 69,39 har impediment. Jordmånen utgöres huf- vudsakligast af morängrus, berggrunden träder ofta i dagen. Höjden öfver haf- vet är 200—260 m., terrängen rätt mycket kuperad med stark västsluttning, afsättningsförhållandena goda. Från skogen säljas battens, slip, sågtimmer, ved och stör. Sågtimret hugges i allmänhet 8 (norska) alnar långt med minsta topp- diameter af 5 (norska) tum. Det säljes till flera små ångsågar i skogens när- het. I öfrigt säljes allt timmer på rot, därvid de större dimensionerna ned till 8 alnar 9 tum först utstämplas, och kommande är ny stämpling ned till 8 alnar 5 tum företages. Försäljningssätt auktion, som visar tillfredsställande priser. Veden hugges på försommaren i 3 m. länga stycken och lägges i res om 2 meters höjd 1 krysset. Huggningskostnaderna belöpa sig till 45—50 öre och försäljningspriset till kr. 1,15—1,30, allt per res. Hushållningsplanen daterar sig från år 1898,1 hvilken grupphuggning med kvarlämnande af fröträd (såväl tall som gran) anbefalles. Under de senaste tre åren ha uttagits i allt cirka 14,300 kbm., fördelade på olika sortiment. = Intill utgån- gen af juni 1910 har skogen gifvit en samlad nettobehållning af 178,000 kronor. Efter dessa orienterande upplysningar må i korthet skildras ett par sär- skildt typiska beständ. I sydligaste delen af ett 95 å roo-årigt blandbestånd af tall och gran af 27 å 28 meters medelhöjd var en profyta utlagd, som visade följande siff- ror: brösthöjdsgrundyta 54,280 m? per har, kubikmassa 623,03 kbm., massa- tillväxt = 1 25 (K = 400), medeltillväxt 6,24 kbm. per år och har, löpande årlig tillväxt 6,24 kbm. En fälld profstam var 29 m. lång, innehöll 1,327 kbm. vedmassa och visade (efter midtmätt) en tillväxtprocent af 2,46. Ett annat 65-årigt blandbestånd (gran och tall) af 16 meters medelhöjd visade å en profyta en brösthöjdsgrundyta af 43,088 m? per har, massatill- växtprocent 2,:8, kubikmassa per har 341,76 kbm., medeltillväxt 5,26 kbm. per år och har, löpande ärlig tillväxt 7,,5 kbm. På ytan voro 33,24 kbm. ved utstämplade och borttagna med nettovärde af kr. 61,61. Här och hvar i Stangemarken observerades svåra skador af fårbetet på de själfsådda plantorna. Ofverhufvud taget måste man beklaga skogsförvaltaren, som hade att kämpa mot det af lagen stödda fårbetet. Återväxten fick under allehanda svårigheter lockas upp i smärre luckor, där ej gräs slog till så tätt, att fåren lockades dit, och den blef ändå icke skonad. Det är oförklarligt, att icke kraftiga ansträngningar gjorts för att få bort åtminstone fårbetet. I Stangemarken funnos vtterligare intressanta saker att se, men utrym- met tillåter ej vidare skildring. Var det med stort intresse, man genomgick skogsutställningen i Gjovik och åhörde de norska skogsmännens anföranden i föredrag och diskussioner, så var det med ej mindre intresse man följde dem i skog och mark. Uddevalla, augusti 1910. ÖSCAR AD. BEER. Färd genom Johannisburgerheden. E Ödman, foto. Junidagar i Ostpreussen. Från Skogsvårdsföreningens exkursion 1910.' Arade läsare! Du som ej kunde eller ej ville följa på sommarfärden till Das grosse Vaterland — till dess för en hvar af oss svenskar så okända nordliga gränstrakter mot Ryssland — du som ej fick befara Masurens fagra sjöar eller deltaga vid midsommarfästen i det idylliska Rudezanny, ej fick skåda Romintens vidsträckta jaktparker och Johannisburgerhedens jättefuror eller be- träda Nemoniens gungande myrmarker, vill du följa oss av på vårt minnes- tåg till flydda sommardagar? Och du, som sitter nergräfd i lifvets allvar, i skogens djup, itimmerko- jan, i den rasslande sågen eller vid tabellernas sifferrader, ryck ej på dina axlar med ett: »fantasi på lergök!» vid dessa erinringar om fager natur och glada nöjen eller kanske ännu mer åt det feminina författarnamnet här nedan. Följ i stället på minnesresan till Ostpreussen, och kanske du en annan gång kastar det ledsamma allvarets mantel och drager med Föreningen för Skogs- vård på nya färder i eget eller främmande land. För andra gången hade Skogsvärdsföreningen ställt sin årligen återkom- mande exkursion utom Sveriges gränser. Denna gång till Ostpreussen med dess natur i så mångt och mycket liknande vårt eget land. Initiativet till denna exkursion gafs af den för oss alla så kände tyska professorn vid Min- dens forstakademi KARL METZGER (numera revirförvaltare i Wiesbaden) — han, som genomfarit Sverige från Skåne till Lappland, och som känner dess skogar och skogsförhållanden så väl som trots någon svensk. — På hans välvilliga förslag var det också som exkursionsherrarna kunde få medtaga på resan an- Medan denna skildring i hufvudsak endast berör natur och nöjen under den intres santa färden, komma de rent skogliga förhållandena att relateras i ett följande häfte af annan författare. Red. 30 ANNA SCHUTTE. höriga damer. Visserligen vågade sig blott 7 djärfva kvinnor med bland ett so-tal herrar, och att dessa damer ur djupet af sitt hjärta härför lofsjunga såväl professor Metzger som Föreningens ädelmodiga herr ordförande och alla dem, som ej säågo snedt på deras närvaro, därför torde efterföljande lilla skildring äfven vara en borgen. Efter samling i Stettin den :S8:de juni gick färden med extratåg följande dag på morgonen, Två präktiga boggievagnar hade af tyska järnvägs- ministeriet. med stor välvillighet ställts till sällskapets förfogande. I dessa s Liografiska Anstak Fig. 1. Karta, utvisande exkursionens väg genom Ostpreussen. vagnar kom man också under hela resan att känna sig som hemma hos six. Vid Kreuz erhöll tåget en komfortabel restaurationsvagn, och att den gemen- samma middagen i denna var både glad och god, därom torde alla vara ense. Det bar nu af vida mot öster med iltägsfart. Vi hade att tillryggalägga öfver 600 km. (= Stockholm—Malmö) innan den trakt, där exkursionen skulle börja, var uppnådd. — Vid ankomsten till Königsberg redan kl. 7 på aftonen lämnade damerna tåget för att under ett par dagar bese denna stad samt göra en färd till Samland (fig. 2) och de stora badorterna Neukur, Rauschen och Cranz. De beledsagades under dessa dagar på det angenämaste sätt af JUNIDAGAR 1 OSTPREUSSEN. 39 regerings- och forstrådin- nan BönrRM, fröken BORG- GREVE (dotter till den för svenska skogsmän bekanta blädningsaposteln och forstrådet SCHNEIDER, hvil- ka äfven medföljde på den härliga dagsresan ut till de stora OÖstersjöbaden. Tisdagen den 21 juni hade grefvinnan NKaISER- LINGK å Königsbergs slott inbjudit såväl oss som Fo Grntörernsitoto våra tyska följeslagarinnor Fig. 2. Tyska och »svenska skogsdamer» på turistfärd till lunch. Grefve KAISER- i Samland LINGK är president (lands- höfding) i Königsberg, men sorterar under en öfverpresident (öfver hela Ost- preussen), som bor i det med modärnare våningar inredda >»Regierung». Under ett angenämt samkväm på slottet bereddes oss en glad öfver- raskning genom att under lunchen anlände ett synnerligen vänligt telegram från herrar exkursionsdeltagare, genom grefve WACHTMEISTER och färdledaren för dagen Oberforstmeister Boy. Efter besöket på slottet var redan tid att bryta upp från Königsberg, där tiden knappt velat räcka till för att se och delta 1 allt som så vänligt bjöds oss af våra outtröttliga ciceroner. Det bar nu af till Gumbinnen öfver Insterburg, a hvilken sistnämnda ort vära herrar öÖfvernattat, för att i det närbelägna Nemonien studera myr- marker och alskogar. A dessa sumpmarker odlas hufvudsakligast gräs och potatis. Den sistnämnda känna vi alla till från vår Skeppsbro, på förvåren, så belamradt som där då är af korgar med den allt annat än goda tyska pota- tisen. Det berättades, att man i dessa trakter fick 50 öre mer per hl. än annorstädes för potatisen, som nästan uteslutande går till Sverige. Ja, till die dummen Schweden»! De som bruka denna mark ha slagit sig ned och bildat kolonier på de högst belägna punkterna 1 dessa ofantliga sump- trakter. Anläggandet af myrkolonierna går tillbaka ända till Fredrik den Stores regeringstid. Denne ditsände invalider bland underofficerare såsom nybyggare med ärftligt arrende. Från dessa ärftliga arrendekolonier ha sedan under in- flytande af förra århundradets agrarlagstiftning des. k. »Eigentumskolonierna (själfägande kolonier) utvecklats. Ett fortsatt anläggande af dylika » Eigentums- kolonier» är emellertid nu öfvergifvet, då det visade sig, att de kolonier, som utlämnades i arrende blott på viss tid, sköttes vida mera ändamålsenligt, då de stodo mera under statens kontroll och omvårdnad. Därför anläggas nu endast arrendekolonier på viss tid. Statens omsorg sträcker sig nämligen till an- läggande af vägar, kanaler, ängs- och betesmarker. En rask utveckling at de nu befintliga kolonierna är emellertid f. n. icke möjlig, då det med hän- syn till den härskande bristen på arbetare för landtbruket icke låter sig göra att därifrån draga nybyggare. Den enskilda koloniens storlek bestämmes med hänsyn till att kolonisten och hans familj skola kunna sköta den själfva utan 40 ANNA SCHOTTE. främmande hjälp Dess areal är 1! till 2 har myrjord I Nemonien och angränsande trakt lefver den sista aäterstoden af Tysklands älgar, omkring 500 stycken. Som det för kejsaren är ett stort nöje att företa jakt å dessa ädla djur, vårdas de här- städes omsorgsfullt, och man sörjer för deras rikliga föda och välbefinnande i öfrigt Vara svenska resenärer bjödos också på ett sammanträffande, alla mordiska anslag, med de präktiga dju ren Ett litet dref hade nämligen väl villigt anordnats, och från de många skjutställningar, som här äro uppförda till de kejserliga jakterna, fick man se ilgarna komma framrusande i de raka gator, hvilka som radier utlöpa från kjutbalkongerna (tf 3) Det torde ej vara 1 många skogar, som revirför- fc valtaren före exkursionens början kan ig. 3 a skjutbalkong i Nemonier bestämdt utlofva ett möte med så oc så mång: men här höll n ord Efter denna gouterade förevisning togs färden vidare med vagnar till byn Schenkendorf, där tvska staten vid 4-tiden på e. m bjöt det synnerligen uthungrade sällskapet på lunch I Schenkendorf hade man tillfälle att ehuru blott på afstånd — be- skåda det magnifika Ober JR försterbostället (fig. 4), som tt. oo. m. stätade med särskildt autogarage. Vid uppbrottet efter fru- kosten utmärkte sig en massa tillstädeskomna skolbarn genom att för sällskapet höja ett 4-fal- digt hurra på renaste svenska Från den = uppfri- skande rasten fortsattes resan till den lilla staden Melauken. Under vägen dit fick exkursionen en liten undervisning om potatissättning direkt på torfjorden i svingödsel I Melauken erhölls natt- kvarter, för somliga hos I JUNIDAGAR I OSTPREUSSEN. 4 I traktens honoratiores, medan de öfriga logerade i mer eller mindre primitiva lokaler. Nästa dag — den 21 juni —-- väntade åter en karavan af vagnar, för att från Melaukens Gasthaus föra exkursionssällskapet genom nya intressanta nejder i »Grosse Baumwald». — Skjutsarnas rad började med eleganta jakt- vagnar och slöts af långa höskrindor, dragna af 4 hästar. Dessa till synes så inbjudande långvagnar togos naturligtvis genast i anspråk af de unga och muntra i sällskapet, men de, som sedermera funno skakningen väl stark i de fjäderlösa fordonen, pröfvade i stället hästryggen framför. (fig. 5). Exkursionen gällde denna dag vackra löfskogar i Oberförster WICKMANS revir Alt-Sternberg samt Oberförster MOoHNIKES Neu-Sternberg. — Rörande ville- brådet inom dessa revir må nämnas, att den vilda rådjursstammen uppgår till 650 djur (på 4,810 har) och skjutas årligen 15 bockar och 20 getter. Vidare finnas, fast mera sällsynt, älgar och hjärpar. Uralugglan, skrikörnen och den svarta storken förekomma också här. — Afven denna dag bjöds sällskapet af tyska staten på en utmärkt frukost i byn Gross-Baum. Kari ask jörk Neu-Sternberg reviret Aerväxt med gran JUNIDAGAR I OSTPREUSSEN. 43 Exkursionen hade under dessa dagar åtföljts af — förutom respektive revirförvaltare — öfverjägmästaren i Köningsbergs distrikt, Oberforstmeister Boy. Denne jovialiske krigartyp, som ständigt bar sitt järnkors på bröstet, tillvann sig de flestas stora sympatier. FEj litet jubel blef det också bland sällskapet, då han vid lunchen i Gross-Baum resolut ryckte upp köksdörren och med sin stentorsstämma kommenderade: »Bier, iwmer Bier!s Och Bier blef det också, så det förslog. Exkursionen hade hittills gynnats af godt väder, men olycksprofeter spådde regn, och en hvar kastade naturligtvis oroliga blickar gå gästgifvare- gårdens barometer. Denna visade dock till allas munterhet, att han ej var mycket att lita på, ehuru den bar titeln: Unbeträglich sicher Wetter-Anzeiger (auch genannt Barometer). Visaren (ett vanligt snöre med en knut nedtill) hade att svänga mellan följande väderleksbeteckningar: (SEND geensgar de ARR RER EEE Wenn der Strick trocken ist, IKE RÖ soc sorar Sot ERE Wenn der Strick nass ist, METAN HerICO "os es sc esesa inet cor Wenn der Strick bald nass, bald trocken ist. NNÄTECEL Gc osa RA AA Wenn der Strick unruhig ist. Wenn der Strick lebhaft hin und her baumelt. Wenn der Strick beschneit ist. ROS oa ae nrnasersneree Wenn der Strick gefroren ist. Wenn der Strick mit dem Barometer verschwunden ist. Under den fortsatta skogsexkursionen på e. m. bereddes resenärerna till- fälle till en titt i ett af de många utmärkt prydliga och välordnade förster- (=kronojägare-)boställena (fig. 6). Byggnaden, uppförd af sten, innehåller 5—6 rum, cementerade källare med tvättstuga och »alla nutida bekvämligheter.» — Då de svenska herrarna sporde försterfrun, om hon ej fann bostaden förträff- lig, blef svaret: »Ja, recht gut, trotzdem es ein bischen eng ist.» Färden gick nu vidare tillbaka till Melauken och Insterburg. Onsdagen den 22 juni på morgonen stod det trogna extratåget åter redo att härbärgera resenärerna och föra dem vidare till Gumbinnen, där ett kort uppehåll gjordes vid stationen och damerna åter slöto sig till sällskapet. De hade föregående kväll vid stationen i Gumbinnen blifvit mottagna af uniformerade forstmän, hvilka beledsagade till hotellet, där man ytterligare omhändertogs af 4 vänliga forstfruar. — I ett gladt lag kring Erdbeerbowlen stiftades nu nya bekantskaper (Oberforstmeister KÖNIG med fru, född BOoRrG- GREFVE, Fortstrat och fru SCHÖNBERG m. fl.); framfördes hälsningar från »skogs- människorna» i Königsberg; relaterades efter ideliga förfrågningar om seder och bruk i Sverige; berättades, med mycket lofprisande om ett par af våra värdars besök därstädes (naturligtvis kunde de säga »min skål, din skål, alla vackra flickors skål», samt hårdt bröd och svensk punsch!) o.s. v., 0. s. v. till kvällens sena timmar. — Det blef i alla fall inte svårt att vakna följande morgon med vetskapen om att man måste vara uppe på bestämd tid, för att möta extratåget med våra herrar. För återförenade makar blef det nu myc- ket att berätta och förtälja om upplefvelserna under de dagar, man varit skild. Jag tror också att de unga damer, som inte funno en »herre och man» på tåget, hade flere tacksamma åhörare, liksom de själfva visade stort intresse för hvad som upplefvats å Nemoniens myrmarker. Några af herrar landtbrukare och hästkarlar passade på tillfället att från Gumbinnen göra en afstickare till det närbelägna, världsberömda stuteriet Trakenen för att sedermera i Goldap stöta till det öfriga sällskapet. 44 ANNA SCHOTTI Vid ankomst till Schakummen lämnade vi tåget för att i 25 präk- uga ekipage, med ej mindre ståtliga hästar 1 detta hästarnas land — åka genom de skogar, som ligga inom reviren Warnen och Goldap å den vidsträckta -Rominterheden. Här kunde man från vagnarna (fig. 9 öfverallt se huru nunnans larver hängde som svarta klumpar i grantopparna. Djuren voro angripna af »flacheri» och den sedan flera år pågående härj- ningen var alltså på retur De skogar som genomforos påminde mycket om våra svenska och voro för naturälskares ögon synnerligen tilltalande, ehuru herrar skogsmän funno beståndsvärden tämligen bedröf- lig. Men så är det ju också jakten, som här är hufvudsaken. Rominter- heden har nämligen sitt största intresse som jaktrevir för tyske kejsaren. Re- dan i medeltiden jagade här de tyska ordensriddarna, och af kejsarens för- fäder har heden alltid blifvit använd som jaktområde. Så redan under Georg Wilhelms, den store Kurfurstens faders tid, från hvars dagar äfven ruinerna till jaktslotten Jagdbude och Jirkischken härstamma. Utom kronhjorten funnos äfven älgen och uroxen i forna tider och af rofdjuren björnen, lon och var- gen. Den sista björnen blef skjuten år 1784, den sista lon år 1831, medan vargen ännu i dag som är, ej hör ull sällsyntheterna. Vildsvinsrasen blef 1894 förnyad genom utsättande af suggor från Bialywieczer-skogen — en skänk af tsaren till tyske kejsaren. Rådjuren hade efter nunnehärjningarna i förra århundradet utomordentligt för- Fig. 9. Genom kKominterheden. ökat sig, men ha efter de härjade arealernas återplantering visat så stark till- bakagång, att de från jaktens synpunkt sedt måste ställas helt i bakgrunden. Genom krypskytte ha kronhjortarna efter de napoleonska krigen varit hardt nära förintelse. År 1844 funnos på hela heden endast 20 exemplar. Genom energiskt jaktskydd och genom utsättande af vildt från Potsdamerdjurgården har kronhjortstammen dock på de gångna sista 60 åren småningom förökat sig och vårdas sedan 1890 särdeles omsorgsfullt, sedan kejsaren utsett heden till sitt jaktrevir,. För närvarande finnas ungefär 1,600 stycken, däraf ungefär hälften hjortar och andra hälften hindar. Af hjortarna äro ungefär 250 styc- ken jaktbara och 300 ej fullvuxna. Skjutna bli årligen 1/. eller !/g af hela antalet. Kejsaren skjuter omkring 20, för det mesta kapitalhjortar. För öfrigt skjutas endast degenererade eller äldre och tynande djur genom skogs- staten. Rominter-hjorten kännetecknas genom stark kroppsbyggnad och väl- diga, mångtaggade horn. Särdeles egendomlig är den ofta förekommande skofvelformade kronan. Hornbildningen uppvisar dessutom en mycket stor JUNIDAGAR I OSTPREUSSEN. 45 mångfald. Vid 10 års ålder bära hjortarna redan kapitala horn och med uppnådda 14 år är höjdpunkten öfverskriden. Villebrådets förökning gjorde år 1885 en inhägnad af heden nödvändig. Naturligtvis måste man ersätta födan på åkrarna genom att anlägga talrika skogsängar och genom tillräcklig vinterföda. Vinterfodringen blef för några år sen ytterligare förstärkt, då villebrådet började i större omfattning afskala granarna. Dessa härjningar upphörde då strax. Vinterfodret består af hö och potatis. Därjämte begagnas ollon, rofvor och hästkastanjer som föda, alltefter som dessa fodermedel bli lättast att anskaffa. Också med hafre fodrar man på eftervintern och våren. Någon tillbakagång i hjortarnas vikt eller minsk- r SS > Fig. 10. Det kejserliga jaktslottet i Rominten. G. Schotte, fot ning i hornens storlek har inhägnaden icke haft till påföljd. Men rådjurens försvinnande är en följd däraf, emedan de efter skogens inhägnande ej mera kunna beta å åkrarna. I början af september infaller brunsttiden och upp- når omkring den 20 september sin höjdpunkt. Denna tid besöker kejsaren sitt jaktslott i Rominten och jagar på heden till omkring den 7 oktober. Efter några timmars skogsfärd visa sig omsider en mängd byggnader, och vi förstå, att det måste vara byn Rominten. Här passeras nämligen ar- betarbostäder, gendarmstation, värdshus och post. Vi åka öfver en ståtlig bro, dekorerad med 4 hjortar, hvars horn äro afbildade efter de bästa bland kejsarens jakttroféer. På en höjd ses jaktslottet, bostäder för kejsarens upp- vaktning, autogarage och kapell. Allt byggdt i norsk stil (fig. 10). — I slottet — hvars inredning just ej bjuder på något af intresse — förekomma natur- ligtvis en massa jaktemblem och jakttroféer, i synnerhet horn, hvilka dock endast äro kopior efter horn af djur, som kejsaren skjutit. De äkta finnas i Berlin. Hvarthän jaktvurm och jägarstolthet kan gå, därom fick man en före- ställning vid beskådandet af den tafla, som en af Tysklands förnämste djur- målare förärat kejsaren vid hans 20-årsjubileum som jägare. På denna kommo 460 ANNA SCHOTTE. alla skogens invänare af de slag, som monarken skjutit, högdjur såväl son små pippifaxar med flaggor och lagerkransar i sina »händer» för att ära sin höge baneman!! Bland andra »sevärdheter» beskådades också en verk- Zig — ej kopierad hornsamling, visande horn från ett och samma djur, samt huru dessa är från är tilltagit i storlek. Nu var emellertid hjorten så gammal, att de sist fällda hornen utgjorde mindre exemplar. Kejsare: lär länge önskat att få skjuta detta präktiga djur, men hitintills ej lyckats Kanske han nu mistat lusten, sedan bocken ej längre ståtar med den största hornkronan 1 Kominten. Sedan man sett sig mätt pa slott och kapell, manade hungern till frukost i det närbelägna värdshuset. I denna deltog Romintens revirförvaltare Forstmeister EHLERS samt en del andra forstmän med damer Vid kaffet i trädgården togs vidstående bild (fig. 11) för att Fig. 11 Exkursionens tyska följeslagare den 22 iun visa de svenska skogsmännen en grupp af tyska kolleger. Professorn vid Mändens forstakademi tynger på den studerande ungdomen! Efter fortsatt färd genom Rominterheide gjordes rast vid Königshöhe, med besök i det där uppsatta vakttornet för skogseldar. Då den ryska grän- sen går blott några få mil från denna plats, kunde man från utsiktstornet få - eller ro sig få — skåda in i det stora tsarlandet i öster. Vid 7-tiden på aftonen åkte den långa raden af vagnar in genom ga- torna i den lilla staden Goldap, ifrigt bekikade af dess invånare. Vårt järn- vägståg hade emellertid gått direkt från Insterburg med allt bagaget, hvilket samtidigt anlände med lastvagn till vårt hotell (fig. 12). I den stora festsalen på hotell Kresch afåts vid ett väldigt hästskobord en glad middag med tal och skålar och »5£rer, immer Bier». — En del för- mågor i sällskapet bidrogo att med musik och sång höja trefnaden. Sär- JUNIDAGAR I OSTPREUSSEN. t'7 skildt tycktes »Sjungom studenten» vid flere till- fällen slå synnerligen an på tyskarna. Redan kl. 1/77 föl- ; jande morgon — den 23 juni — bröts upp från Goldap, vid hvars Bahnhof vårt extratåg stod till reds att åter föra oss vidare. Men resan blef ej lång- varig. Redan vid 10-tiden stannade man i Johannis- burg, hvarest sällskapet mottogs af flera tyska skogsmän samt — till G. Schotte. foto. svenskornas ganska stora Fig. 12. Bagaget aflastas i Goldap (i fonden stadens missnöje — ett flertal da- stora torg. mer. De fingo emellertid snart ångra denna sinnesstämning, förorsakad af den tidiga uppstigningen, da så mycken uppoffrande vänlighet visades af dessa nya värdinnor och man erfor, att flera rest miltals (t. o. m. dagen förut lämnat sina hem) för att möta ex- kursionen i Johannisburg. Vid den frukost, som nu väntade, fick det svenska sällskapet ånyo röna ett festligt och vänligt mottagande. Den stora sal, i hvilken lunchen intogs, var prydligt klädd med granar och björkar samt en mängd tyska och svenska flaggor. — Efter frukosten begåfvo sig våra svenska herrar jämte sina tyska följeslagare på exkursion genom reviren Johannisburg, Guszianka och Kurwien å den s. k. Johannisburgerheide. Man lägger märke till namnen med deras polska klang, som erinra om den blott ett par mil aflägsna ryska gränsen. Det är ju också i det gamla Polen — Littauen och Masuren —- vi befinna oss. Mera synliga bevis på denna närhet fick man också under dagens lopp erfara. Sedan vi utanför hotellet i Johannisburg åsett herrarnas affärd och för- sökt med våra kameror »knäppa af» det långa vagntåg, som skakade i väg öfver stadens kullersteniga torg, njöts en stunds välbehöflig hvila, innan det åter var tid till nya färder och nytt rådbråkande af vär tyska. Å den smala flod, som från de Masuriska sjöarna flyter genom Johan- nisburg, låg en vattenbyggnadsdistriktet tillhörig ångare, smyckad med gröna girlander samt svenska och tyska flaggor. TLedsagade af de nya följeslagarin- norna stego vi ombord på denna synnerligen inbjudande farkost och mottogos där vänligt af Wasserbauinspektor Wormer med fru, hvilka redan före- gående dag lämnat sitt hem någonstädes vid Masurensjöarna. — Fru WOR- MET, som visade oss den allra hemtrefligaste kajuta, där hennes man hade sin skrifpulpet och hon sitt sy- och läshörn, — förutom matbord, skänk och soffor — berättade, att hon nästan alltid följde sin make på hans tjänstere- sor rundt de vidsträckta insjöarna. Men natur och väderlek bjödo ej nu till kajutvistelse. Uppe på däck bredde väldiseiplinerade matroser hvita dukar på ett långt bord och här blef nu framsatt kaffe med allehanda bakverk — tårtor, som vi sannerligen ej ANNA CHOTTI Fig. 13. Johannisburger Heide. 2—300-åriga ta med yngre gran. JUNIDAGAR I OSTPREUSSEN. 49 sett maken till i Tyskland, så att man nästan kände sig som »hemma hos Bergs.» — Snart voro språklådorna i full gång, och vi blefvo som vanligt frågade om så mångt och mycket, t. o. m. om man också i Sverige dricker kaffe! — Från floden med dess låga vassiga stränder voro vi komna ut på Spirdingsee (Nordtysklands största insjö) och passerade genom ett kort sund in i Beldahnsee På det långa, ofantligt smala näs, som skiljer dessa båda sjöar, ligger »Masurens Venedig», fiskarbyn Nikolaiken. Den är bekant för sitt fiskrökeri och den omtyckta »Maränen», en sikart. — Medan vi beskåda de vackra omgifningarna och den oändliga massa sjöfåglar, som från vassarna sträcka öfver den lugna sjön, studeras också exkursionsprogrammet. Vi skola besöka de vackraste punkterna på de Masuriska sjöarna och någonstans vid dess stränder ta ombord de från skogsexkursionen återvändande herrarna. Komna ett stycke ut på sjön kunde vi också lätt skönja platsen för detta sammanträffande. Ffamför den mörka skogen med Johannisburgerhedens väl- diga jättefuror lysa blågula och svart-röd-hvita dukar å höga grönomslingrade stänger, och vi närma oss mer och mer en med björkar och girlander klädd brygga. Men ännu synes ingen exkursion. Vi stiga i land och pulsa genom dena djupa, fina sanden upp mot den svala skogen, där det lyser rödt af stora härliga smultron. Med fotografering och bärätning fördrifves en angenäm stund, tills den långa vagnraden blir synlig, och vi hälsas med hurra och horrido och hattviftningar. Vi fingo nu höra, att äfven skogsexkursionen haft en synnerligen angenäm förmiddag. Den hade under närmaste ledning af Ober- förster OTTO och Forstmeister BRINGMANN skådat utmärkt vackra tallkulturer och fått åse, huru plantorna blåbesprutades med bordeauxvätska mot den far- liga skyttesvampen. Vidare hade genomfarits mer eller mindre gallrade ung- skogar och, framför allt, väldiga pelarsalar af 200-åriga tallar. Dessa voro ju sensationsväckande till sitt yttre, men alltför innanruttna tyckte nog vära herrar. — En mycket angenäm kaffesiesta hade också hållits på den smakfullt deko- rerade gården till försterbostället Warnold. Som vi alla ej på långt när skulle få rum å ångbåten, har den fått i släptåg en rymlig pråm, klädd med en hel liten björkhage, och vid dess sida ligger dessutom en präktig motorbåt. — Och framåt glida vi öfver den fagra Beldahnsjön, som denna Johannesabend bjuder på en sannskyldig midsommarstämning, med de festligt smyckade båtarna. Hvad för öfrigt dessa Masurensjöar i mångt och mycket likna de stora sörmländska insjöarna och föra en och annan i sällskapet på minnenas tåg till midsommarfärder å Tisnaren, Yngaren och Båfven. Vid Guszianka är man åter inne i en smal passage med slussar, och man har vid uppehållet i dessa god tid att beskåda massor af taggig stål- tråd, som är spänd på kanalens vänstra sida, för att hindra kosacken att snabbt rida in i landet. Likaså är äfven blockhuset (fig. 14) på högra stran- den öfverdraget med taggtråd, som dessutom löper härs och tvärs i dess närhet. Snart skymtar Rudezanny, och att vi där äro väntade märkes, i det vi ånyo få blickarna på svenska och tyska färger i den midsommarfagra grönskan. Vi blifva här mottagna af byns pamp, den rika sågverksägaren ANDERS, som i sin magnifika villa erbjudit logi åt en del af sällskapet, medan en del bor på hotellet och några hos Oberförstern (revirförvaltarn) VON PLOETZ. I »Deutsches Haus» festligt smyckade sal bjuder landtbruksministeriet på middag kl. 8. Tal hållas från såväl tysk som svensk sida. Dagens värd, Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1911. 4 fo) ANNA SCHOTTI Obertlorstmeister Mo- DERSOHN framhöll sär kildt de ståtliga, VIr- kesrika tallskogarna å Jönåkers häradsallmän- ning, hvartill något motstycke ej funnes I'y kland Han hop- pades dock, att sven- skarna under exkursio- nen ända fått intryck af att den tyska tallen ej är så dålig som den s. k. »tvsktallen» 1 Sve ri gt Grefve WACHT- MEISTER tackade för ta- let och framhöll i en elegant vändning sin Fig. 14 Blockhus vid G ar glädje öfver att ha fått se sa vackra tallskogar som Johannisburgerhedens. Han trodde, att de /a mindrevärdiga bestånd, som mött ögat, nog vore »fransktallar» 1 Tyskland. FEfter åtskilliga hurra och orrido bröt sällskapet upp till den Bierabend, hvartill herr ANDERS, med storartad gästfrihet inviterat 1 sin ståtliga trädgård. En stor grönsmyckad vaviljong hade härstädes blifvit uppförd enkom för det svenska skogsmanna- besöket Från såväl denna paviljong som från träd och buskar vida om- gula lyktor, medan kring glimma nu 1 kvällens mörker en mångfald blåa och ,engaliska eldar flamma utmed den fagra Beldahnsjöns stränder. Jag vet inte hur mycket Bier som dracks ur hos herr ANDERS den kvällen, men jag vet att stämningen var glad och midsommaraftonen ändades med en rederlig dans kring »majstängen» (den med gröna girlander lindade midtpe- aren i paviljongen.) Tyskarna deltogo härvid med HNHif och lust i »Höga erg och djupa dalar» och Skära, skära hafre En gam- mal tysk fru blef visserligen en smula häpen, när en jovialisk svensk jägmästare gat både hör- och synbart uttryck åt »när hvar tar sin, så tär jag min » men hon tvcktes snart finna sig uti att »den som sig i leken ger, han måstc leken täla När vi midsommardagens morgon slogo upp fönstren för att ordentligt bese herrskapet ANDERS trädgård, var där min- sann ej mycket att skåda, ity E foto att detintensivaste midsommar- Fig. 13. Från sågverksägare ANDERS JUNIDAGAR I OSTPREUSSEN 51 regn öste ner från en molntjock himmel. Jag föreställer mig att detta var en ännu ledsammare syn för fru ANDERS, som denna morgon skulle se oss samtliga svenskar jämte flera tyska gäster på frukost i trädgården. Men fru ANDERS var ej rådlös. Hon hade ju den ståtliga paviljongen, och om man ej gick fullt torrskodd dit, befann man sig väl under dess tak i det bästa skydd för allt oväder. Men innan vi i tankarna åter slå oss ned vid dignande bord därstädes, följa vi herr ANDERS, med de minst sömniga af sällskapet till hans präktiga såg. — Denna (fig. 16) ter sig helt ståtlig från sjön och har den egenheten att i motsats till de flesta andra sågverk vara byggd af sten. Men frukostlängtan samlar oss så småningom 1 trädgårdspaviljongen, där E. Geete, foto. Fig. 16. Anderska sågverket. fyllda fat länsas och fyllas på nytt, under det att åtskilliga af herr ANDERS årtalsflaskor tömmas och verka värmande i den kulna morgonen. Snart ljuder emellertid ånghvisslan från Wasserbauinspektor WORMEYS båt och på- minner om att det ej längre är tid att dröja vid bordets njutningar. Sedan vi tagit ett tacksamt farväl af herr och fru ANDERS samt med kamerorna förevigat deras trädgård (fig. 15) embarkera vi åter på ångare, pråm- och motorbåt, som föra oss vidare öfver Niedersee. Nu blir ett godt tillfälle för dem, som varit nog lyckliga att få plats på den största båten, att taga i besittning den hemtrefliga kajutan, där man packar ihop sig under skämt och nojs, medan regnet formligen skvalar ner och t. o. m. åskan låter höra ett och annat mullrande. Skada dock, att man ej kunde vistas uppe på däck å denna, den vackraste af de Masuriska sjöarna. Men »stränga herrar regera ej länge», så ej heller detta midsommar- väder. När vi omsider, liksom föregående dagar, få ögonen på svajande flaggor och grönsirad brygga, har himlen redan behagat visa en och annan [C ANNA SCHOTTI un blå fläck, så att man med riktig tillfredsställelse lämnar båtarna och ånyo skådar Johannisburgerhedens praktfuror. Med saknad lämnar man däremot herrskapet WORrRMET, af hvars angenäma sällskap man fått njuta ett par dagar. Som vi nu ej mer behöfva taga båtarna i anspråk återvända dessa till sina respektive hemorter På stranden, där en massa folk och skolbarn begapa de landstigande, mottogos vi af Oberförster HITSCHOLD med två små söner, hvilka bära hvar K. Metzger. foto Fig. 17. 2—300-årigt tallbestånd. Johannisburger Heide. sin liten svensk och tysk flagga. Här väntar för öfrigt en rad vagnar. Damerna få nu taga plats för sig, emedan de inom en kort stund skola gästa i Ober- försterbostället hos fru HiTSCHOLD, medan herrarna fortsätta på skogsexkur- sion genom reviret Kurwien. Oberförster HirrscHOoLD, som rider en präktig fux, trafvar i täten och visar vägen. — Vid den trefliga Oberförstergården i Kurwien återfinna vi fru HITSCHOLD, som vunnit allas våra sympatier, samt hennes gäst fru LENT, hvilka varit med på färden från Johannisburg. — Vi förstå nu ännu mera, hvilket besvär dessa båda damer gjort sig genom att resa oss så långt till mötes, i synnerhet den äldre fru LExT från Allenstein JUNIDAGAR I OSTPREUSSEN. S I fru HitscHoLDbs vackra matsal finna vi det mest inbjudande förmiddags- kaffebord, som vår värdinna nästan tycks ha bemödat sig g om att göra sa svenskt som möjligt. Icke blott blommorna i gult och blått, utan anord- ningarna i öfrigt. Här fröjdas vi dessutom åt rågade smultronfat och ordent- lig vispgrädde något, som ej bjudits förut under resan, ehuru skogarna lyst röda af bär. Fru HitTsCHOLD ursäktar sig emellertid, att hon ej har någon svensk punsch, men bjuder i stället på likör ur små silfverbägare! Om vi möj- ligen »tackat nej» för punschen, tror jag ingen nekade att tömma den lilla pokalen, som smakade godt efter den fuktiga sjöfärden. Allt för kort fingo vi emellertid dröja i den hemtrefliga jägmästargården. Vagnarna vänta framför trappan, och fru HiTSCHOLD (samt fru LENT, som nu | H. Dahlberg, toto. Fig 18. Kurwiens järnvägsstation med skyddande taggtråd. skall medfölja till Allenstein) göra oss sällskap för att möta herrarna i skogen. Vi finna dem där vid långa inbjudande kaffebord, ehuru vi nog konstatera att så rarf, som hos fru HiIrscHOLD var det då inte! Emellertid är äfven detta kaffesällskap vid det bästa humör efter en intressant exkursion, hvarvid särskildt herrar botanister gjort rara fynd. Blott några minuter aflägsen ha vi Kurwiens järnvägsstation, där extra- tåg och bagage åter invänta oss. — Af de rader med taggtråd, som vid stationen äro spända utmed bana och vägöfvergång (fig. 18), finna vi, att kosac- ken äfven här skall motas. Det blir afskedstagande från herr och fru HiTSCHOLD, och i sällskap af Oberforstmeister MODERSOHN samt Forstrat och fru LENT, ånga vi mot den nya och fina staden Allenstein. Allenstein, som för 20 år sedan hade blott 5,000 invånare, räknar nu 30,000 medborgare och kallas (Tyska rikets) Österns Chikago. Där ligga också många regementen liksom i alla dessa osttyska städer. Under sommaren pågick i Allenstein en ganska omfattande industri-, landtbruks- och skogsutställning? Med anledning af denna hade också det storstadsliknande Deutsches Haus tillkommit." Som här var fullt med resande, dels med anledning af utställningen, dels på grund af den just vid värt be- 34 ANNA CHOTTE Staduwald Zi > S - nn z SÅ JUNIDAGAR I OSTPREUSSEN 55 sök pågående SCHÖNEBECK-— WEBER-processen, kunde endast en del af sällskapet få logi i det splitternya hotellet. Man bodde på flera olika ställen, och jag tror, att det öfverallt var ganska godt, samt att litet hvar hade en känsla at att vara återkommen till högre civilisation. — Emellertid intogs under wvistel sen i Allenstein gemensamma middagar i Deutsches Haus. Dessa fingo sin synnerligen festliga prägel af den stora och prydliga matsalen, väldukade bord och god servering samt förhöjdes ytterligare genom närvaron af så mänga tyska skogsmän med damer, bland dessa fruar Oberforstmeister MODERSOHN och LENT med döttrar. Middagssällskapet utgjorde också tvenne dagar cirka Fig. 21. Utsikt från Presidentenhöhe i reviret Hohenstein. 75 personer. En af middagarna hugnades dessutom sällskapet med den höga närvaron» af öfverpresidenten öfver Ostpreussen, från Königsberg, och presidenten (landshöfdingen) i Allenstein. — Kvällarna tillbragtes äfven här i gladt samkväm med tal, sång, musik och t. o. m. boston. Då herrarna den 25 sunz, redan kl. 7 på morgonen, begåfvo sig på ex- kursion genom staden Allensteins stadsskog samt reviren Ramuch, Lanskerolf- ven och Hohenstein, fingo damerna efter energiskt parlamenterande med Oberforstmeister MODERSOHNN tillstånd att sofva ut. De begåfvo sig först kl. Ir till den med herrarna gemensamma lunchen å Präsidentenhöhe. A denna förtjusande plats med utsikt öfver Landskersee (fig. 21) hade de stät- ligaste arrangemang blifvit vidtagna. Och trots att vi öfverraskades af ett häftigt regn, tror jag måltiden med sina gångbord och trefliga kotterier vid småbord, snaps m. m., — blef en af de allra gladaste Särskildt ha 6 ANNA CHOTTI de yngsta och ogifta herrarna orsak att minnas lunchen på Präsidentenhöhe, där flera unga och synnerligen gouterade jägmästardöttrar närvoro. Bland dessa var det väl då den lilla fröken 1 forstuniformen, som så käckt körde sin pappas jaktvagn, hvilken kom hjärtan att klappa varmt, fast rocken var våt Under denna dags exkursion hade herrarna ätföljts af förvaltaren af Allen steins stadsskog Oberförster KÖLLNER samt revirförvaltaren 1 Hohenstein Oberförster KvaAs1i Medan samtliga damer nu återvände till Allenstein, fort- sattes skogsfärden ännu en stund af herrarna Bland evärdheterna» under denna dag var särskildt flottningen vid Landskerofen Fimret var medels ståltråd hopbuntadt 1 flottar, hvilka styrdes genom ett litet fall i Ustrichsslus- sen (fig. 22) af flottningsmanskapet, äfven i fallet stående å flottarna Söndagen den 26 juni var anslagen till hvila från alla exkursioner. Den blef det dock ej så alldeles, enär vi redan kl. 9 på morgonen samt och syn- nerligen af de outtröttliga ciceronerna blefvo afhämtade för att bese Allensteins gamla slott Detta, som varit biskopsresidens, räknar sina anor från 1300- talet och lär en tid äfven varit bostad åt Copernicus. Lämningar efter ett ä en vägg måladt solur säges också stamma från hans tid. Eftermiddagen tillbragte vi 1 skilda lag på utställningen. Efter besök i skogsutställning och industrihallar bevistades en concours hippique, där officerare liksom en del damer visade sig på styfva linan i hinderridt Flera synner- ligen vackra och välkörda ekipage fröjdade ögat, och till sist imponerades man af en afdelning framsprängande artilleri. De främsta bänkarna å tri- bunen reserverade åt de svenska gästerna voro dessa till ära klädda med blätt och gult 1 hufvudrestaurangen vid den idylliska sjön med riklig illuminering och färgskiftande vattenkonst tillbragtes en god del af kvällen JUNIDAGAR I OSTPREUSSEN. un Fig. 23. Siesta i Tharden. Tr. Yonson, foto. Måndagsmorgonen, den 27 juni, lämnade vi Allenstein med värt extra- tåg kl. 1/,8 och voro redan kl. 9 i Tharden, där en mängd vagnar väntade. Nu vidtog exkursionens sista långa landsvägs- eller rättare skogsfärd genom vackra, öfverväldigande bärrika skogar. FEfter en rundtur i skogen voro vi åter tillbaka i den utom- ordentligt propra och trefliga skogsarbetarbyn Tharden. Färden ge- nom denna by, där vi af invånarna från trappor och fönster hälsades med viftningar, gaf ett varak- tigt minne. Bygatorna hade, exkursionen till ära, dekorerats med flag- gor, gröna girlander och hela alléer af nerstuckna granar. Vid värdshuset möttes vi äfven här af en ståtlig äreport med > Weidmansheil » och » Willkommen in Thar- den», tronande i pryd- liga bokstäfver. — I den låga, gammaldags salen hade också stor möda nedlagts på dekorering med svenska och SA Fig. 24. 150—180-årig tall med ek, bok och björk. Riklig flaggor, granar och bro- underväxt af ek, annbok, bok, björk och hassel. 457 kbm kiga pappersgirlander. >Derbholz> per hektar. G. Schotte. foto 55 ANNA SCHOTTE Värden på stället, som synbarligen var en mu- sikälskare i sitt slag, lät en jättefonograf med sina skorrande orkest- rar exekvera vår taffel- musik, hvarefter han själf — föredrog några glada handklaverslåtar. Efter frukosten togs en härlig siesta å den mjuka gräsvallen utmed landsvägen (fig. 23), då flera fotografer passade på att knäppa — nägra t. o. m. från det låga gästhusets platta tak. Emellertid hade en massa helgdagsklädda skolbarn med = lärare samlats i vår närhet och uppstämde med ovanlig kläm några vackra sån- Fig. 25. 150-arigt tallbestånd. 240 stammar och z q »Derbholz» per hektar. Höjd 36 m. Ur beståndet ger, hvilka af oss samt- uthuggits 100 kbm. per har rötskadadt virke. liga besvarades med hurra för Das grosse Vaterland. — Så var det ånvo tid att stiga i vagnarna och fortsätta resan durch den gränen Wald. Halt gjordes vid kronojägarebostället Pillauken invid Drewensee. Här väntade ängare och pråm, flagg- och grönsmyckade (fig. 26), och färden gick med dessa vidare mot Osterode. För att höja den festliga stämningen under var middag därstädes hade ge- nom myndigheternas försorg dit kommenderats garnisonens stora militärorkester, som bestod oss en del hemlandstoner. Denna för en stor del af sällskapet sista gemensamma middag erhöll också en viss stämning i hotellets lummiga trädgård, med upplysta bord i den mörka aftonen. Som nu erkursionerna hade nått sitt slut, blefvo våra vänliga tyska ciceroner föremål för vår tack- samma hyllning. Den framfördes denna gång af direktör WAHLGREN, som riktade sina ord till dagens exkursionsledare, af hvilka Oberförster STELLBAUM medföljt till Osterode. Framför allt hembars dock allas tack till Oberforst- meister MODERSOHN, som nedlagt så mycken omtanke och möda på alla festliga anordningar för den svenska exkursionen. — Stämningen var dock blandad med vemod äfven därför att en del svenskar redan samma kväll ämnade lämna sina kamrater och taga nattåget till Berlin eller Stettin. Några af dessa skulle man visserligen återse vid en gemensam afskedsfest i Berlin följande dag, men andra — först och främst den uppburne herr ordföranden grefve "WACUTMEISTER måste för privata angelägenheter lämna exkursio- nen. Om något lefre och något hurra af fullaste hjärta ljudit under färden, så var det förvisso då han, den af alla så högt vördade och afhållne ord- föranden, lämnade den Svenska Skogsvårdsföreningen i Osterode. JUNIDAGAR I OSTPREUSSEN. un När extratåget med de båda boggievagnarna nästa morgon — den 28 juni — stodo klara att med sina 28 bekväma soffor åter taga oss i sitt skydd, hade sällskapet reducerats = till 28 personer, hvilka nu kunde taga i full besittning hvar sin soffa för den dagslänga resan till Berlin. I Ebenholzsalen (fig. 27) på Reingold afåts den sista gemensamma glädje- och festmåltiden, hvarvid professor METZGER, som T . Yonson, foto hedrades med tal och tele- Fig. 26. Afresa från Pillauken till Osterode gram, blef aftonens hjälte. Att vår färd blifvit hvad den blef, hade vi ju också till så stor del att tacka honom. Med hans aldrig svikande gemyt, okufliga energi och stora arrangeringsförmåga hade allt, äfven in i de minsta detaljer, gått efter beräk- ning. Finnes det väl också någon bland exkursionens deltagare, som ej at fullaste hjärta erkänner, att färden genom OÖstpreussens ståtliga skogar, öfver dess fagra sjöar och i glada samkväm med dess gästfria invånare, blef ett minne att länge lefva på? Det var också med den varmaste tacksamhet och saknad vi skildes fran såväl professor METZGER som hvarandra, då vi skingrades 1 kejsarstaden vid Spree. ANNA SCHOTTE. 60 byg 204 "28 JUNIDAGAR I OSTPREUSSEN. DELTAGARE I EXKURSIONEN TILL OSTPREUSSEN 1910. PALMSTIERNA, M., frih., godsäg. MELIN, RAGNAR, länsjägm. CARLSSON, JOHN, jägm. ErICSSON, ErRIC, bruksäg. TRESCHOW, AUG,, löjtn., godsäg. SYLVÉN, NILS, fil. doktor. NETTELBLADT, HjJ., direktör. BRUNDIN, HUGO, disponent. TILLBERG, ERIK W., bergsing. SVENSSON, E. G., jägm. MÅÄHLÉN, ERIK, jägm. Horm, O. E., jägm. HANEBORG, ÖSCAR, ing. HAMILTON, R. R:SON, grefve. KARSBERG, JoH., skogschef. WINBLADH, ALF, jägm. PETTERSSON, O. R., forstm. P:son HÖGLUND, VILLY, stud. JONSON, TOR, jägm. DE VERDIER, B. A., kapten, bruksäg. FORSSGREN, MANNE, skogsförv. JaGD, T., forstk. skogsförv. EDELSTAM, FR., hofjägm. WACHTMEISTER, R., grefve, godsäg. EKELUND, AXEL, brukspatron. JOHANZON, G., forstm. I exkursionen deltogo äfven följande damer. N:r 63 Fru HEGARDT. Fru Fru Fru SCHOTTE. HoLM. WESSLÉN. » "67 Fröken L. P:sonN HÖGLUND. I WACHTMEISTER, FREDRIK, grefve, N:ir 35 universitetskansler. +36 2 METZGER, CARI, prof., d:r. 37 3 HULTIN, J. H., jägm. 38 4 WAHLGREN, A., lägm., direktör för 2» 39 Skogsinstitutet. 40 5 LÖWENHIELM, C. F., forstm., skogs- 41 förvaltare. 42 6 PETERSSON, OLOF, jägm. » F43 » 7 AHLGREN, JOH., jägm. > F44 S V. MECKLENBURG, F., löjtn., godsäg. 45 +" 0 BELLANDER, PAUL, jägm. > 46 10 SCHOTTE, GUNNAR, jägm. +47 TTERSSON, WILHELM, jägm. » 48 12 SER, ÖSCAR, AD., länsjägm. 49 13 ÖDMAN, EINAR, jägm. » 50 14 DAHLBERG, HANS, jägm. 1 15 HEDERSTRÖM, L., jägm. 52 16 DANIELSSON, ERIK, jägm. > 53 17 ÖFVERHOLM, Å., jägm. 54 18 WESSLÉN, GÖSTA, forstm., skogsskole- > 55 föreständ, > 256 19 HEDEMANN-GADE, ÉE., jägm. 57 20 CHRISTOFFERSSON, C. B., jägm. 58 21 TEDEN, WILH., öfverjägm. >» 59 22 Roos, WaLbD., byråchef. » 60 23 GEETE, ERIK, jägm. ANDERSSON, ERNST, jägm. 25 EKMAN, AXEL, bruksäg. 26 NORMELLI, PER, jägm, 27 LYON, FRANK, forstm., skogsförv. THAM, VOLLRATH, bruksäg. > 64 20 AF PETERSENS, GUSTAF, jägm. > 65 30 HANSEN, AXEL K., forstm. »> 66 31 RISBERG, W., disponent. 32 HEGARDT, H,, ryttm., bruksäg. » 68 33 SEDERHOLM, G., godsäg. > 69 34 KLEEN, N. R:SoN, civiling., godsäg. >» 70 ningsafgift för att deltaga Fröken S. MARTIN. Fröken A. DE VERDIER. Fröken B. CNATTINGIUS. Före programmets tryckning erhölls återbud från följande herrar, hvilka erlagt anmäl- i exkursionen: H. WESTBERG, C. BJÖRKBOM, J. LINDNER, J. MANNERHEIM, WILH. EKMAN, GÖSTA TAMM, AUG. NYLÉN och JAMES HAMILTON, Uteblef från exkursionen. FRÅN 1I9II ÅRS RIKSDAG. 6 I FRÅN 1911 ÅRS RIKSDAG. Driftkostnader för statens domäner. I Kungl. Maj:ts nåd. proposition n:o 4 föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att bl. a. dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare 2 jägmästar- befattningar och 34 kronojägartjänster; dels ock såsom driftkostnader under år 1912 för statens domäner förslags- vis uppföra ett belopp af 5,400,000 kr. att utgå från domänfondens afkastning. Rörande det förstnämnda anslaget anför departementschefen följande: Vid föredragning den 14 januari 1910 inför Eders Kungl. Maj:t af frå- gan om anslagen till skogsväsendet för år 1911 anförde jag beträffande den af domänstyrelsen då gjorda framställningen om uppdelning af Ombergs revir och Värends revir 1 hvartdera två revir, att jag ansåge, att berörda uppdel- ning med all säkerhet skulle blifva till synnerligen stort gagn för skogsvården inom reviren i fråga. Jag ansåg mig emellertid med hänsyn bland annat till dåvarande statsfinansiella förhållanden icke böra tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att hos Riksdagen äska medel till inrättande af de två nya jägmästar- befattningar, som skulle erfordras för genomförande af den sålunda ifrågasatta revirregleringen. Någon framställning om dessa två befattningars inrättande blef icke heller af Eders Kungl. Maj:t hos Riksdagen gjord. Innevarande år synes mig emellertid frågan om nämnda revirreglering hafva kommit i ett annat läge, än då densamma år 1910 underställdes Eders Kungl. Maj:ts pröfning. Enligt hvad jag från Domänstyrelsen inhämtat, har erfarenheten allt tydligare visat, att afsevärda svårigheter möta för åstadkom- mande af en rationell skogsskötsel inom Ombergs och Värends revir, därest dessa revir skola bibehållas i sin nuvarande omfattning. Vid den diskussion, som den 16 mars 1910 förekom inom Riksdagens Andra kammare vid behandling af Eders Kungl. Maj:ts till sistnämnda års Riksdag gjorda framställning om inrättande af vissa nya jägmästarbefattningar, fram- hölls af flera talare önskvärdheten särskildt af Ombergs revirs uppdelning. I sammanhang härmed påpekades jämväl, hurusom en rationell skogshushållning oundgängligen kräfver, att en och samma person sättes i tillfälle att såsom revirförvaltare förskaffa sig en ingående kännedom om de många olikartade förhållanden, hvilka äro af betydelse för revirets affärsmässiga förvaltning, något som kan ske allenast under förutsättning att vederbörandes tjänstgöringsom- råde icke är af allt för stor omfattning i förhållande till intensiteten af det arbete, som åligger honom, samt att vederbörande längre tid i följd kvarstår i en och samma befattning, hvilket återigen kan blifva fallet allenast med ordinarie befattningshafvare. I anslutning till hvad Domänstyrelsen hemställt finner jag att med en reglering af ifrågavarande två revir, Ombergs revir och Värends revir, icke 02 NOTISER lämpligen bör längre ansta. I båda dessa revir har, på sätt ofvan om för- mäilts, arbetsbördan för revirförvaltaren tagit högst betydliga dimensioner och den nuvarande anordningen med en biträdande jägmästare inom hvartdera reviret lärer icke längre kunna ur affärsmässig synpunkt anses tillfredsställande. Det begärda anslaget till driftkostnader innebär en förhöjning af reserva- tionsanslaget till kronoskogarnas förvaltning med 500,000 kr. Dessutom uppföres under nionde hufvudtiteln ett anslag under titeln »skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet» af 185,000 kr. I detta anslag äskas endast en mindre förhöjning till Statens Skogsförsöksanstalt (se z sid. 225 1 fackafdelningen). NOTISER. Kronoparkernas tillökning. För bildande af nya eller utvidgande af förut befintliga kronoparker hafva under år 1910 köp afslutats om 6,381 har 38 ar för en köpeskilling af 7853,854 kr. 92 öre. Försäljning af mindre kronoegendomar. Kungl. Maj:t har under är 1910 antagit afgifna köpeanbud å 25 till försäljning utbjudna kronoegen- domar, hvilka, med taxeringsvärden af tillsammans 339,500 kr., betingat i köpeskilling 524,605 kr. Dessutom äro försälda för tillsammans 77,583 kr. 90 öre, 50 lägen- heter och tomter från kronoegendomar, hvilka fortfarande äro utarrenderade, och för tillsammans 32,701 kr. 74 öre 20 områden från kronoegendomar, om hvilkas utbjudande till försäljning förordnats. Nationalparker. Kungl. Maj:t har fastställt gränserna för Garphytte, Stora Sjöfallets, Sarjeks, Abisko och Sonfjällets nationalparker. Odlingslägenheter å kronoparkerna. Upplätelser enligt kungörelsen den 18 juni 1909 af odlingslägenheter å kronoparker och öfverloppsmarker 1 de sex nordligaste länen hafva under år 1910 omfattat 66 nya lägenheter, däraf 12 i Norrbottens län, 53 i Västerbottens och I i Västernorrlands län. Skyddsskog i Tåsjö socken. Uppå därom gjord framställning har viss del af Tåäsjö socken i Västernorrlands län tillsvidare, intill dess Kungl. Maj:t 1 ärendet beslutit, ställts under lagen angående skyddsskogar af den 24 juli 1903. Statens virkesförsäljningar. På grund af god konkurrens i följd af de i stort sedt fasta och delvis stegrade virkespris har det från de allmänna skogarna till salu under år 1910 utbjudna virket i allmänhet kunnat säljas till goda pris. Norrländska skogsvårdskommittén. Den af Kungl. Maj:t den 5 juli 1907 tillsatta skogskommittén för Norrland och Dalarna, som under år 1910 varit samlad dels under vintermånaderna och dels från och med den 26 september intill den 10 december, har ännu icke slutfört det kommittén lämnade uppdraget, men lär under förra hälften af innevarande år komma att aflämna slutligt betänkande. Betydande ökning af statens skogsmedel, Efter uppgifter från länsstyrelserna angående de statsverkets skogsmedel, som influtit under år 1910, NOTISER. 63 har Domänstyrelsen till Kungl. Maj:t öfverlämnat ett preliminärt sammandrag däröfver, utvisande en summa af kr. 10,580,845: 19. För år 1909 var samma summa kr. 8,999,769: 28. Utgifterna för år 1910 äro anslagna till samman- lagdt kr. 4,651,490 emot kr. 4,452 ,639: 42 föregående år. Behållningen skulle alltså bli kr. 6,029,355:19 för år 1910 eller omkring 13/s miljoner mera än 1909. | Skogsinstitutet. Från Skogsinstitutets högre kurs ha utexaminerats: C. E. Barth, Sundsvall, K. A. Bergman, Ervalla, C. A. Danielsson, Udde- holm, D. De Geer, Stockholm, J B. E. Faxén, Nälden, N. P. Fornander, Stockholm, A. V. Hagman, Filipstad, S. Hallin, Svärdsjö, A. L. Holmgren, Vännäs, G. C. Lamprecht, Saltsjöbaden, K. J. I. Lindeberg, Djursholm, K. Lindell, Örebro, K. F. Mellqvist, Edsbyn, A. E. A:son Nyblom, Stockholm, G: B. Nylén, Hinsnoret, G. C. M. Rabenius, Uppsala, C. W. A. Rydbeck, Djursholm, J. K. Söderström, Stockholm, G. Tillander, Ystad, R. S. Tjern- berg, Östersund, R. Wahlström, Kårböle och E. G. Wiström, Stockholm. Föreningens för skogsvård årsmöte äger rum under landtbruksvec- kan i Stockholm och såsom förut meddelats torsdagen den 23 mars kl. 10 f. m. Utförligt program kommer att införas i nästa häfte. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. i | | Januari—december | 1906 | 1907 1908 1909 1910 7 | N rävaror: I I oarbetade, bilade eller sågade, af furu eller gran :| Sön om: Sr SR | ön timmer och mastträ af minst 25 CM.......ssssssssssss 53,500/ 104,700 26,500 18,800] 23,700] spiror, timmer och mastträ af mindre diameter| 193,110 127,000 200,900] 207,800 173,200) bjälkar af minst 20 cm. tjocklek 80,540) 54,4900] 30,000] 28,100] 35,300 sparrar (af mindre tjocklek) 374,240) 371,600 301,300 373,600 314,200] syllar (sleepers) ...... 60,700 63,800 79,300] 57,300] 44,000 grufstolpar (pitprops)... : 799,580| 712,200) 643,800] 441,300] 513,100] plankor och bräder, ohyflade, 21 cm. och där- | öfver breda : af furu.. TH 795,400 604,800 586,800] 504,300 607,100) > 3 237,000] 178,300 178,500 I152,700/ 182,900 battens och bräder, ohyflade, sr cm. breda: | af furu .... 956,400] 860,800] 760,200 704,900 795,200] | > gran. 734,970| 601,400] 542,000 439,800] 540,200) battens, sca | | I | cm. breda: af furu.. 751,620] 661,700 585,000 621,900] 725,100] | > gran Ar ål 729,170| 664,400 629,000 530,100 663,800| bräder, hyflade, 21 cm. och däröfver breda : af furu 44,250] 23,600 25,300] 21,900] 24,900 > gran/ 27,310 29,600 39,300] 27,900 32,200] bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu.. 177,759]| 159,200 149,800] 150,700] 219,100] » gran... 136,430 154,900 160,100 107,000] 193,200 bräder, hyflade, under 13 cm. breda: af furt 61,770] 73-600) 65,200) 74,600) 96,800| 97,270 117,200 99,100] 73,900] 95,900 bräd- och plankstump 418,570] 347,500] 290,400] 292,000 294,500] lister, läkter och ribbor .. 67,960] 56,100 62,600] 61,c00 66,000 | arbetade: snickararbeten etc.: | Kr Er. Kr. | Kr. Kr. byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. Fo 5,070,600] —5,781,000 4,699,800] 4,692,000] —5,761,000] BNLÄLSKIE SANN KSR RS JAR oda oa as over vancap ee Ars 0 örn bee seksb MR SRS Snr 5,942,000] — 2,871,000] 2,056,000] 1,792,000] — 1,885,000 I r - r I Pagppersmassa (trämassa): | Kg. Kg. Kg. Eg. Kg. | kemisk, torr .1253,273,000] 321,331,000! 362,685,000) 371,839,000488,979,000| I » våt 23,677,000] 35,763,000] 37,333,000] 31,252,000)] 42,556,000] mekanisk, torr 53,995,000] 59,266,000] 54,429,000] 45,995,000] 5I1,197.000] » våt 83,355,000] 114,246,000/ 109,322,000]| 114,495,000 180,517,000] 64 EKONOMISKT. EKONOMISKT. Avesta nya sulfataktiebolag har beslutit aktiekapitalets ökning till 1,500,000 kronor. Den 17 april 1900 antogs bolagsordning för Aktiebolaget Stömne sulfitfabrik. Den 29 april 1910 beslötos vissa ändringar i bolagsordningen. Den 9 december 1910 beslöts, bland andra, den ändring i bolagsordningen, att bolagets firma skall vara Aktiebolaget Stömne sulfatfabrik. Bolaget har till ändamål att, efter inköp af Stömne sulfitmassefabrik, mekaniska verkstad och kvarn, belägna i Stafnäs socken af Värmlands län, tillverka och försälja pappersmassa, idka kvarnrörelse och virkesaffär samt handel äfvensom annan rörelse, hvartill platsens belägenhet kan gifva anledning. Bolagets styrelse har sitt säte i Säffle. Aktiekapitalet uppgår till 400,000 kronor oeh kan utgöra lägst detta belopp, högst 1,200,000 kronor samt är fördeladt i aktier å 1,000 kronor till viss man. Styrelsen utgöres af direk- tören W. Th. Ewert och grosshandlaren C. O. Kjellberg, båda i Göteborg, samt disponenten Ch. Storjohann i By socken af Värmlands län, Suppleanter i Aktiebolaget Skogaholm bruks styrelse, som har sitt säte vid Skogaholm, Svennevads socken af Örebro län, äro bruksägaren P. Håkansson vid Mariedam, Lerbäcks socken af nämnda län, och kassören G. Lindgren i Stockholm. FÖR KRONOJÄGARE. Till extra kronojägare hafva antagits: Utexam. skogslärlingen Johan Erik Gustafsson i Orbyhus revir, utexam. skogslärlingen Johan Edvard Hedlund i Råneå revir, utexam. skogslärlingen Oskar Ludvig Eriksson i Ti- vedens revir, utexam. skogslärlingen August Petrus Albin Eriksson i Medelpads revir, utexam. skogslärlingen Valfrid Bernhard Nilsson i Östra Jämtlands revir, utexam. skogslärlingen Axel Edvard Lindmark i Gripsholms revir, utexam. skogslärlingen Sven Gerhard Valdemar Moh- lin i Vartofta revir, utexam. skogslärlingen Robert Emil Svanberg i Arvidsjaurs revir, utexam. skogslärlingen Johan Emanuel Silén i Arvidsjaurs revir, utexam. skogslärlingen Gustaf Emil Hjukström i Arvidsjaurs revir, utexam. skogslärlingen Karl Gustaf Teodor Mohlin i Slätt- byggds revir, utexam. skogslärlingen Olof Dahlberg i Norsjö revir, utexam. skogslärlingen Erik Oskar Severin Löfgren i Norsjö revir, utexam. skogslärlingen Ever Manfred Aktius Sedin i Norsjö revir, utexam. skogslärlingen Jonas Edvard Eriksson i Norsjö revir. Afsked har beviljats: e. kronojägaren i Askersunds revir Abel Domianus Karlsson, kronojägaren i Juckils bevakningstrakt af Vargiså revir Jakob Johannes Malm, e. kronojägaren i Väster Dalarnas revir P. A. Nyman, i Östra Jämtlands revir Anders Ersson, i 2 » Erik Petter Lindgren, » i > »> » Carl Erik Horneij, i > Petter Andreas Boström, » 1 » » Viktor Modin. Beriktigande. 1 tidskriftens novemberhäfte för förra året omnämndes Domänstyrel- sens förtvdligande af dess föreskrifter angående användandet af kronojägares folk och dra- gare vid arbeten i skogen. Mom. 194 af reglementariska föreskrifter till efterrättelse vid skogsstatens tjänsteförvaltning af den 31 jan. 1910 afser endast att innebära en upplysning om huru punkt 4 i reglementariska föreskrifter för kronojägares tjänstgöring får tillämpas, men icke, som notisen angifver, att den delvis upphäfts. Rättelse. På grund af förväxling af korrektur innehöll en del af upplagan utaf de- cemberhäftet för förra året i uppsatsen om skogsträdens frösättning några småfel i tabellen å sid. 503, i det att några procenttal äro 1 å 2 enheter för höga. Vidare ha i samma upp- sats å sid. 511 i tabellens 4:de kolumn siffrorna å raderna 6 och 7 kommit att byta plats. ALLMÄNNA DELEN. ÅR SKOGSVÅRDS- ca FÖRENINGENS 7 TIDSKRIFT 1 9 1 —— a Es — HRT KAT) Nola LE FEBRUARI. RA ST CCR FöLAFN YE; VO YI VBLMROR RUT ANMALAN. SA Under ålta år har Skogsvårdsföreningens Tidskrift sökt sprida kunskap om våra skogar och deras vård. Den har sträfvat att vara samlingspunkten för det in- tresse för skogssaken i vårt land, som af allt att döma växer sig allt starkare och tränger till allt vidare; kretsar bland Sveriges folk. I så måtto vill Tidskriften vara en ledande kraft i denna rörelse, att den meddelar sina läsare teknikens och veten- skapens senaste. framsteg i allt hvad som rör skogen, dess lif, dess vård och dess ekonomi. Kunskap härom är nödvändig icke minst i vår handlingskraftiga tid, som önskar se ett snabbt och säkert framåtskridande. Åt Norrlands skogsbruk, som för närvarande befinner sig i en nydaningsperiod, kommer alldeles särskild uppmärksam- het att riktas. Men för vårt folk har kunskapen om skogsvård blifvit viktigare än förr, då det nu slutligen kommit till allmänt erkännande att det gent emot skogen icke blott gäller att taga utan också att gifva — icke blott att skörda utan också att vårda. Till alla dem, som ha närmare eller fjärmare intressen för dessa sträfvanden och — för vår svenska skog, vänder sig vår tidskrift. Under år 1911 utgifves Skogsvårdsföreningens Tidskrift med sin nionde årgång efter ungefär samma plan som föregående år, men i tvenne skilda afdelningar: den allmänna delen och fackafdelningen. Den allmänna delen innehåller längre eller kortare, vanligen rikt illustre- rade uppsatser, som i populär form behandla såväl praktiska frågor som teoretiska spörs- mål rörande våra skogar. I denna afdelning intagas äfven mindre jaktvårdsuppsatser, uppgifter om trävarumarknaden, notiser i skogsekonomiska frågor, korta meddelanden från skogsvårdsstyrelserna samt andra notiser rörande skogsvården, Denna upplaga sändes till ledamöterna af Föreningen för Skogsvård mot medlemsafgiften 5 kronor per år. Allmänna delen är afsedd att omfatta omkring 500 sidor förutom eventuella bilagor. Fackafdelningen innehåller en serie fackuppsatser om ungefär 400 sidor per år. Denna fackserie behandlar rent teoretiska spörsmål rörande våra skogar, samt mera spe- ciella tekniskt fackliga frågor. Men denna afdelning vill ej blott fullständigt behandla landets skogsförhållanden, utan kommer äfven att följa med, hvad som af betydenhet förekommer i skogslitteraturen. Den skall innehålla recensioner af värdefullare arbeten i skogshushållning och redogörelser för det viktigaste innehållet i de utländska skogs- tidskrifterna samt förteckning öfver utkommande skogslitteratur. I fackafdelningen intagas vidare cirkulär och prejudikat rörande statens skogsförvaltning, meddelanden om beslut af allmännare intresse rörande skogsadministrationen samt redogörelser för tjänster och förordnanden inom skogsstaten och den enskilda skogsvården. Under rubriken administrativ praxis öppnar denna upplaga sina spalter för korta meddelanden och inlägg i administrationsfrågor. Priset för allmänna delen och-fack- afdelningen om tillsammans öfver g00 sidor förutom eventuella bilagor blir 10 kronor per år, d. v. s. vanliga medlemsafgiften 5 kr. samt en tilläggsafgift af 5 kronor för den fackliga delen af tidskriften. Prenumeration å endast fackafdelningen mottages ej. Hvardera afdelningarna utgifvas med 12 häften per år, dock kommer hvart annat häfte under sommarhalfåret att endast innehålla notiser, ekonomiska uppgifter, meddelanden från skogsadministrationen m. m. 5 Tidskriften sändes portofritt till alla medlemmar af Föreningen, men kan prenumeration till pris af resp. 5 och 10 kr. äfven ske i bokhandeln, Stockholm den 20 januari 1911. Redaktionen. Annonsera i Skogsvårdsföreningens Tidskrift. Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida, Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr cm. af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst - 5 ggr, lämnas 10 92 rabatt och för hela året stående annonser 20 £. Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte. Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla per- soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift på adressförändringar. Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest A ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. Reda —-—-—1—-——————=— = —=— = = = = = = = = = = = = = - - - === — — =-— Tidskriften distribueras i bokhandeln af A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I OTTI. Högs Till frågan om omarbetning af gällande flottningsstadga. Af J. A. MELKERSON. I. Om ersättning till förrättningsman vid flottledssyner. Hur syn skall hållas vid undersökning af ett vattendrag för dess upplåtande till allmän flottled, därom är stadgadt i flottningsstadgans Ne: För förrättningen äga synemännen undfå ersättning i enlighet med bestämmelserna i »Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående godtgörelse till de i flottningsstadgan den 30 december omförmälda synemän». Denna kungörelses fyra första paragrafer lyda: »$ I. För syn å vattendrag, då förrättningen afser vattendragets upplåtande till allmän flottled, njute förrättningsmannen resekostnads- och traktamentsersättning enligt tredje! klassen i resereglementet af den 11 februari 1831 samt därjämte ett särskildt arfvode, utgående efter 12 kr. för kilometer af den sträcka utaf vattendraget, som synen omfattar. Skall karta upp- rättas, förhöjes det särskilda arfvodet med en fjärdedel. För profilritning beräknas dessutom särskild ersättning efter tre kronor för kilometer af den sträcka, som ritningen afser, $ 2. Hålles syn med anledning af väckt fråga om uppförande af byggnad eller anstalt i redan befintlig allmän flottled eller eljes för utredning af ärende, hvarom i $ 7 af flott- ningsstadgan förmäles, skola ock de här ofvan i $ 1 meddelade bestämmelser lända till efter- rättelse, med iakttagande af att särskildt arfvode ej må beräknas för längre sträcka af flott- leden än den eller de delar däraf, som utgöra föremål för synen, Lägsta belopp, hvarmed det särskilda arfvodet må utgå, vare dock tjugufyra kronor. $ 3. För förrättning, hvarom stadgas i $ 8 af flottningsstadgan, njute förrättningsman resekostnads- och traktamentsersättning enligt resereglementets tredje klass. (Flottningsstadgans $ 8 mom. 1: »Då de för flottled eller visst distrikt däraf föreskrifna arbetena blifvit fullbordade, skall anmälan därom göras hos Konungens befallningshafvande, som, då fråga är om arbeten i någon viktigare farled, har att anmoda styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader att låta å arbetena verkställa afsyning, men eljest äger att själf därtill förordna den enligt 2 $ utsedde förrättningsmannen eller annan sakkunnig. — — —.>) $ 4. Gadtgörelse, hvarom i 1—3 $$ är stadgadt, innefattar äfven ersättning för upp- sättande af protokoll, utlåtande och öfriga handlingar i ärendet samt utskrift af det exemplar, som bör till Konungens befallningshafvande insändas.» Angående dessa kostnader säges slutligen i flottningsstadgans NV 4 mom. 4 att desamma, »så ock kostnad för kungörelser och annat, som ! Enligt nya resereglementet är denna ersättning: 11 kronor pr. dag, skjutsersättning efter två hästar och å järnväg i1:sta klass biljett. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. 5 66 J. A. MELKERSON. för förrättningen är af nöden, skall af sökanden förskjutas, där sådant äskas; och njute han sedan, där flottleden kommer till stånd, sitt åter af de flottande»>. Det torde af det närmast föregående och med hänsyn därtill, att den allmänna flottleden är allmän egendom, utan vidare kunna fastslås, att dessa bestämmelser om ersättning för syn ej få frångås, antingen framställningen om dess hållande gjorts af kronan, kommun, bolag eller enskild person, och att delägare i flottningsförening ej kan åläggas att deltaga i gäldande af synekostnad, som satts högre än den i kungl. kungörelsen 27 november 1881 fastställda. Ett tilläfventyrs af en flott- ningsförenings styrelse fattadt beslut om utbetalande af högre ersättning än den i kungl. kungörelsen fastställda är gifvetvis olagligt. Skulle ett sådant beslut fattas af hela föreningen vid ett sammanträde, torde det vara bindande endast för de delägare, som biträdt beslutet, men ej för öfriga föreningens medlemmar, dåvarande eller nytillträdande. Förrättningsmannen åaligger, dels att verkställa mndersökning ute vid vattendraget, göra synegång och hålla sammanträden, dels ock att efter förrättningen ute å marken verkställa utredning och uppgöra förslag för flottleden på grundvalen af det samlade material, som erhållits från undersökning, synegång och sammanträden. Härvid förekommande frå- gor röra sig i allmänhet dels om tekniska utredningar, dels om flott- ledens administration och förhållandet mellan den blifvande flottnings- föreningen och strandägare m. fl. Med hänsyn till dessa uppgifter för förrättningsmannen torde frågan om lämplig ersättning för synen kunna ses. Bland sistnämnda, administrationen omfattande frågor må nämnas sådana om distriktsindelning, enhetsindelning, ifrågasatta. skiljeställens blifvande rättsliga natur af allmänna eller enskilda sådana, träffande af förening mellan parterna m. m. Dessa frågor beröra oftast hela flottledens intressen. Den tid och det arbete, som behandlingen af densamma upptar för förrättningsmannen, är svårt att generellt bedöma. Ej sällan är detta möjligt först efter det enl. flottningsstadgans $ 5 hållna sammanträdet, vid hvilket intressen- terna framkomma med önskningar, som fordra vidare utredning. Men om ersättning för dessa, efter synehandlingarnas inlämnande infordrade yttranden, finnes intet särskildt stadgadt. Något enklare faller sig bedömandet af det förstnämnda slaget af de arbeten, som omfatta den tekniska utredningen. Denna rör oftast distriktet som enhet. Den enklaste delen af en TILL FRÅGAN OM OMARBETNING AF GÄLLANDE FLOTTNINGSSTADGA. 67 sådan utredning är utan tvifvel den, då stora lugnvatten förekomma i leden. En sjö på några mils utsträckning öfverros på en dag. Då nu ersättningen är 12 kr. pr. kilometer, så blir dagsersättningen för den tekniska delen af utredningen vid t. ex. en två a tre mil lång sjö ej mindre än 240 å 360 kronor. Det arbete, som åtgår för denna sträckas behandling i regleringsförslaget, inskränker sig vanligen till ett par rader: öfver sjön föres flottgodset i ringbommar»" Arfvodet är tydligen högst olämpligt. Se vi åter på andra sträckningar i vattendragen, finna vi, att de svåraste fallen äro de svagast betalda. Dessa ställen träffa vi i allmän- het icke i de stora vattendragen, utan i de mindre, där mindre vatten- tillgång, svårare lutnings- och krökningsförhållanden i leden ställa större fordringar på förrättningsmannens kompetens än de vattenrikare, rakare och mindre stupande större älfvarna. I dessa smärre vattendrag påträffa vi oftare än i de större dessa svårframkomliga ställen, där anläggning af en rännledning ej kan und- vikas. Här inträffar ofta, att vid en sträckning på endast ett par hundra meter förrättningsmannen kan blifva upptagen i flera dagar: så t. ex. där en flottningsränna eller -kanal skall anläggas, och där det ofta fordras att med minsta vattenåtgång ordna så, att den nödiga flottningskapaci- teten ernås. Här skall den rätta leden uppsökas, profiler upprättas och utredning efter synen göras om lämpligaste lutning och sektioner å ränna eller kanal m. m. Antaga vi, att rännledningen är 200 meter lång, så åtnjuter förrättningsmannen ett arfvode af 2,40 kronor, och för karta och profil har han att tillägga tillsammans sex kronor för kilometern. För den ifrågasatta, tid och skicklighet kräfvande sträckan, har förrättnings- mannen sålunda en ersättning af endast 3,60 kronor. Ännu skarpare framträder missförhållandet vid anläggning af skiljeställen, dammar m. m., enär här ofta ännu större arbete kräfves för undersökning och utred- ningar än vid ofvan anförda fall. Då dammen skall anläggas i ett sådant vattendrag, där det ej är allmän flottled, hvilket inträffar bland annat, då en spardamm för en allmän flottleds behof anlägges i ett bivatten- drag till denna allmänna flottled, så finna vi ingen som helst bestäm- melse, som kan tillämpas om ersättning för dammens planläggning, enär dennas utsträckning i ledens riktning oftast endast är några få tiotal meter. Om så särskildt yttrande skall afgifvas i frågan, så neddrages ytterligare den redan förut minimala ersättningen. Förekomma dessa skiljeställen, dammar, rännor m. m. i vattendrag, som redan äro allmänna flottleder, så utgår ersättningen för ett ofta nog mycket omfattande arbete ! Till ringbommen i lösflottningens tjänst hoppas jag få tillfälle att återkomma. 608 J. A. MELKERSON. med allenast 24 kronor, så länge sträckan ej öfverstiger 2 km. Dessa fall äro ej uppkonstruerade, utan hafva förekommit i min praktik vid mänga tillfällen. Där åter mer vanliga förhållanden råda i vattendraget, där alltså de stora lugnvattnen och de särskildt svårframkomliga ställena ej före- komma, bör i medeltal en mil kunna undersökas på en sommardag; och då denna sträcka i allmänhet lämnar ej så litet material att bear- beta efter synen, blir i detta fall ersättningen af 120 kronor ej olämplig. Det torde invändas, att de goda fallen skola ersätta de dåliga, sjö- arna med för dem utfallande höga ersättningar utfylla de i leden före- kommande svårare, men mindre väl betalda ställena. Så är emellertid ej fallet, såsom vi lätt kunna finna af ofta förekommande fall i praktiken. Emot reseersättningen torde ej något med fog vara att invända, då den utgör ersättning för resa, men där detta arfvode utgör hela ersätt- ningen, såsom fallet är vid afsyningsförrättning enligt $ 8 i flottnings- stadgan, där blifver naturligtvis ersättningen alldeles otillräcklig. Ty äfven om afsyningen ej skulle medföra särskildt arbete, som dock oftast är fal- let, skall alltid afsyningsprotokoll lämnas. Hafva afvikelser skett från byggnadsplanen, fordras ju särskild utredning. Ock detta allt för endast reseersättningen. Af förestående torde framgå, att vid frågan om ersättning för syne- förrättningar hänsyn bör kunna tagas till minst tre grupper faktorer, som representera olika beskaffenhet hos vattendragen med afseende på de svårigheter och det arbete de förorsaka vid uppgörandet af reglerings- förslag. Vidare framgår, att intet finnes stadgadt om arfvode för särskilda yttranden, att kungl. kungörelsen 22 april $ 2 är synnerligen otillfreds- ställande samt att ersättningen för afsyningsförrättning är alldeles otill- räcklig. IT; Förslag till tillvägagångssätt vid undersökning och syn för vattendrags öfvergång till allmän flottled. Kostnaderna för synen skola enligt nu gällande flottningsstadga för- skjutas af sökanden till syneförrättningen. Denne är i de allra flesta fall skogsägare vid vattendraget, som för att möjliggöra eller underlätta transporten från sina skogar, hvilkas värde härigenom stegras, ikläder sig kostnaderna för synen och risken att ej återfå de förskotterade med- len. Eller ock är denne sökande annan intressent vid vattendraget, exempelvis vattenverksagare, som önskar att genom syn få fram klara TILL FRÅGAN OM OMARBETNING AF GÄLLANDE FLOTTNINGSSTADGA. 69 rättsförhållanden mellan sig och de flottande. Men alltid drifves han af egna intressen, af hvilkas tillgodoseende han väntar sig vinst eller fördel. I andra liknande fall föranstaltar han själf om undersökning genom en fackman, hvilkens duglighet han känner, och till hvilkens personliga uppfattning om planläggning och detaljer han har förtroende. Så är fallet vid planläggning af järnväg och farled, så ock då någon vill för vattenverk göra ny eller förändra äldre damm, då vattenrättsförordnin- gens $$ 10, 19 och 20 skola tillämpas. Dessa lyda: $ 10. »Vill någon för vattenverk göra ny eller förändra äldre damm, göre anmälan därom hos domaren med uppgift å vattendraget och den fastighet, å hvars grund byggnaden skall göras, samt socken och härad, hvartill fastigheten hörer. Domaren begäre hos Ko- nungens befallningshafvande förordnande för lämplig person att i afseende å företaget bevaka talan, till betryggande af det allmännas. rätt,” och förfare i öfrigt på sätt i 19 och 20 $$ stadgas angående utsättande af syn på stället, kungörelse om tiden för häradsrättens samman- träde samt tillkallande af sakkunnig man för afvägning eller annan undersökning af vatten- drag med dess af- och tillopp, ofvan eller nedan. Efter det saken sålunda vunnit nödig utredning med alla tillhörande omständigheter, be- stämme rätten, om och under hvilka villkor byggnaden må inrättas — — —.> $ 19. »När talan i mål, hvarom i denna förordning handlas, instämd varder, äge i stad rätten och å landet domaren att i stämningen utsätta saken till syn å stället, där sådant af käranden äskas eller eljest för frågans pröfning finnes erforderligt; föranstalte ock i de fall, där 9 eller 10 $ är tillämplig, att tiden och stället för målets företagande varder minst fjorton dagar före den utsatta tiden kungjord i kyrkan för den församling, där den del af vattendraget, hvarom fråga är, framgår, så ock i angränsande, intill vattendraget belägna för- samlings kyrkor.» $ 20 »Då afvägning eller annan undersökning af vattendrag med dess af- och tillopp, ofvan eller nedan, är nödig eller särskild utredning erfordras, huru vattenbyggnad göras och nyttjas må, eller i andra frågor, hvarom i denna förordning handlas, äge i staden rätten och å landet domaren till biträde kalla sakkunnig man eller ock, om sådant finnes lämpligare, föreskrifva, att undersökningen skall förrättas af därtill behörig tjänsteman eller annan sak- kunnig, som uppå ansökning af käranden förordnas af Konungens befallningshafvande och därefter har att utlåtande i målet afgifva i de delar, som till honom blifvit hänskjutna.> Är åter fråga om uppdämning för flottningsstadgans behof, skall flottningsstadgans $ 4 mom 1 följas. Dennas bestämmelser härom äro: » Vid synen — — åligger synemännen att — — särskildt utreda: — — hvarest upp- dämning för flottningens behof må äga rum samt hvilka särskilda bestämmelser erfordras i fråga om vattentillgångens fördelning emellan flottningen och verk eller lägenhet, hvarmed rätt till vattnets nyttjande är förenad, äfvensom i öfrigt angående vattenhöjdens reglering efter visst märke eller annorledes och om uppdämdt vattens framsläppande; — —.» Denna likhet beträffande förrättningens föremål inbjuder osökt till ett försök att ifråga om allmän flottled tillämpa den procedur, som med stöd af ofvannämnda paragrafer i vattenrättsförordningen förekommer ifråga om anläggning af damm för vattenverk, helst som härigenom vä- sentliga fördelar skulle uppstå för flottledsfrågornas behandling. Proce-' duren skulle då i stora drag blifva följande: De för frågan intresserade, som behöfva trafikled för sitt virke, låta undersökning ske genom lämplig fackman. I deras intresse ligger det gifvetvis att denna undersökning blir så ingående som möjligt. Därpå skall skriftlig ansökan insändas till Konungens befallningshafvande, som 70 J. A. MELKERSON. skall låta hålla syn å vattendraget genom därtill särskildt förordnad, lämplig person, hvarvid sammanträden efter nödig kungörelse hållas med strandägare och andra intressenter. Det är gifvet, att till syneman ej finge förordnas samma person, som verkställt undersökningen. På detta sätt läge ett fullständigt förslag till grund för öfverlägg- ningarna vid sammanträden och synegång, och två sakkunnige skulle komma att officiellt handlägga frågorna om flottledens inrättande. Genom detta tillvägagångssätt uppstode den andra stora fördelen, nämligen en högst betydlig vinst i tid mellan frågans framträdande inför allmänheten och arbetenas börjande, hvilken fördel är af allra största betydelse, hvilket jag hoppas vid annat tillfälle få framhålla. För den, som sysslat med flottleders anläggning, är denna tidsvinst väl känd. Komma vi så till frågan om ersättning för undersökning, synegång, sammanträden och utredning. För den verkställda undersökningen synes den, som anhållit om undersökningen, ej böra erhålla annan ersättning än den, som ligger i de fördelar, som han genom synen hoppas vinna, och då han får antagas hafva de allvarligaste afsikter att söka ernå dessa fördelar, borde undersökningskostnaden spela en underordnad roll för honom. Skall däremot kostnaden äåtergäldas af de flottande, borde lämpligen en del af det särskilda arfvode, som i det föregående omnämnts, härtill kunna anslås. Ersättningen till den af Konungens befallningshafvande förordnade sakkunnige borde då utgöras af reseersättningen och resten af detta sär- skilda arfvode. Samtidigt med kungörelsens utfärdande om sammanträden borde meddelas, hvarest sökandens förslag vore tillgängligt för allmänheten. Ett exemplar kunde lämpligen för detta ändamål förvaras hos Konungens befallningshafvande och ett hos kronofogden i orten, båda anskaffade genom sökandens försorg. Bestämmelserna i nuvarande flottningsstadgas $ 5 blefve på detta sätt sammanfallande med syneförrättningen, i full analogi med vattenrättsförordningens NV 10. Detaljbestämmelser, sammanhängande med detta förslag, må här utelämnas för att vid annat tillfälle framläggas. yr Om de till flottleden hörande värdeföremålens rättsliga natur af allmän egendom. Härmed afses att klargöra, huruvida den allmänna flottledens tillhö- righeter äro denna flottleds gemensamma egendom, eller om äganderätten i något fall kan anses tillhöra enskild delägare eller annan person. TILL FRÅGAN OM OMARBETNING AF GÄLLANDE FLOTTNINGSSTADGA. HÖ Då vid olika tillfällen framkommit, till och med från flottningen närstående personer, åsikter, gående ut på att den allmänna flottledens byggnader och arbeten ej så afgjordt vore en allmän egendom, torde det vara skäl att något uppehålla oss vid denna fråga. Arbetena i den allmänna flottleden hafva bestämts och utförts efter noggranna former, hvarvid allmänna och enskilda intressen satts i till- fälle att föra sin talan och bevaka sin rätt och sitt bästa. Först där- efter har Konungens befallningshafvande — eller i händelse af klagomål emot Konungens befallningshafvandes utslag — Kungl. Maj:t resolverat, att allmän flottled skall vara i vattendraget, bestämt villkor härför samt »hvarest och huru för flottningen strömrensning eller förändring af vatten- draget må verkställas» eller »andra anstalter för flottningsledens under- lättande inrättas» äfvensom »hvilka byggnader eller åtgärder därutöfver tarfvas för att emot skada genom flottningen skydda stränder, broar, färjor, vatten- eller fiskeverk eller annan egendom» och äfven »till huru stort belopp kostnaden för hvarje särskildt arbete, som i anledning at flottningen är behöfligt, bör beräknas» så ock »huruvida redan i vatten- draget verkställda byggnader eller andra arbeten äro för flottningen nö- diga eller nyttiga och i ty fall hvad värde de i befintligt skick äga». För dessa arbetens utförande lämnas tillstånd samt stadgas skyldighet för de flottande att genom amortering utlösa såväl nybyggnader som redan utförda och i förslaget upptagna äldre arbeten, hvarjämte de flottande åläggas att i fullgodt skick underhålla samtliga arbeten (flott- ningsstadgans $ 11). Efter dessa bestämmelser utföras flottledsarbetena, och då de blifvit fullbordade, anmäles detta till Konungens befallnings- hafvande, som låter verkställa afsyning af dem. Vid afsyningsförrätt- ningen konstateras, att förslaget genomförts i enlighet med de gifna före- skrifterna, och att sålunda såväl bestämda arbeten utförts som ock, att äldre byggnader fortfarande förefinnas och undergått möjligen föreskrifven behandling, i hvilket fall samtliga arbeten godkännas genom den af Ko- nungens befallningshafvande förordnade afsyningsförrättaren. Om dessa arbeten säges nu tydligen i flottningsstadgans 9 $ att »byggnad eller annat, som efter ty ofvan är sagdt, skall" lösas eller ersättas, är" att såsom flottledens tillhörighet anse och må förty, sedan fastställd lösen eller ersättning blifvit tillfullo gulden, utan widare afgift' nyttjas af de flottande»>. Sålunda: hvad som skall lösas är att anse såsom en flottledens till- hörighet; utbetalandet af den fastställda amorteringsafgiften upphör, sedan ersättningen blifvit till fullo gulden för dessa arbeten — det kvarstår då ! Kursiveradt af förf. Te J. A. MELKERSON. endast underhållskostnaden för desamma — någon vidare afgift ifråga- kommer ej därefter. En granskning af sistnämnda förhållanden gifves i lagberedningens motiv till flottningsstadgan, hvari ofvanstående uppfattning ytterligare framhålles. Det torde vara skäl att något dröja härvid. Sedan lagberedningen bland annat framhållit, att ägaren till arbeten i enskild flottled bör, vid ledens öfvergång till allmän, beredas ersättning för sina arbeten i det skick de befinna sig och utan att afseende må fästas vid om han haft vinst eller icke af sin anläggning samt att han i allt likställes med andra flottande", säges följande: »Af hvad här ofvan blifvit anfördt följer jämväl, att de arbeten, som skola lösas eller ersättas, äro, sedan flottleden upplatits för allmän trafik", att anse såsom flottledens tillhörig- het; och en sådan anordning länder i själfva verket till fördel för den, som bekostat samma arbeten. Därigenom att hans äganderätt till flottningsbyggnaderna frångått honom" på bestämda villkor, som måste uppfyllas af dem, hvilka begagna: flottleden, befrias han från en mängd stridigheter med dessa om byggnadernas underhåll och de i anledning af brist däri uppkommande skador. Vidare betryggas han mot faran att, såsom ej sällan inträffar, genom byggnadernas fullständiga förstöring af häftigt vattenflöde eller annan naturhändelse gå miste om deras återstående värde. Uppenbart är nämligen, att, så framt ej flottningen alldeles upphört genast efter en sådan olyckshändelse, de, som vilja fortfara med flottningen, måste, ätven om de nödgas uppföra nya byggnader i stället för de förstörda, ändock fullgöra be- stämmelsen om betalningen af dessa senare till förra ägaren. I den föga sannolika händelse, som nyss nämndes, eller att flottningen skulle upphöra, innan amorteringen af kostnaden för Hottleden vore fullbordad, blefve flottledens anläggare ej i sämre ställning, än om han hela tiden varit ensam om flottningen. Hans beräkning, att flottledsanläggningen skulle vara lö nande, har i sådant fall visat sig vara oriktig, då han ej ens själf äger något flottgods att i flottleden framföra. Att flottningsbyggnaderna ej förfalla genom försummelse af underhållet, kan han jämväl såsom antagligen större delägare i flottningsföreningen öfvervaka, och i nöd- fall står honom öppet att hos Konungens befallningshafvande dylik försummelse beifra.»> — Vidare: »Att flottningsbyggnad eller annat dylikt, som skall lösas eller ersättas, ej bör anses tillhöra allenast dem bland de flottande, som bidragit till löseskillingen eller ersättningsbe- loppet, utan är för all framtid själfva flottledens tillhörighet, hvadan anläggningen, sedan lösen eller ersättning blifvit till fullo gulden, må utan vidare afgift nyttjas äfven af sedermera tillkomna flottande, öfverensstiäimmer med förut inom administrationen i särskilda fall följd grundsats”. Skälet därtill är otvifvelaktigt, att de flottande, äfven om individerna årligen växla, dock, kollektivt betraktade, ej kunna vara pliktige att betala anläggningen mer än en gång.» Vi se sålunda, att de flottande, hvilka representeras af sin styrelse, äro rätta ägarna till den allmänna flottledens byggnader och arbeten, hvilka helt och hållet frångått den ursprungliga ägaren. Denna, han må vara en enskild person eller för byggnadsändamålet särskildt bildadt bolag, kan på intet sätt vidare disponera öfver desamma annat än i de fall, att han är flottande och då endast som medlem af flottningsföre- ningen; han kan ej pantförskrifva dem, ej förbjuda deras nyttjande. Han ! Kursiveradt af fört. ? Sålunda har, sedan Konungens befallningshafvande i Jämtlands län genom utslag den 17 mars 1874 såsom villkor för meddelad oktroj å flottning i Fyrån föreskrifvit, att byggnaderna i flottleden skulle efter oktrojtidens slut, och sedan full godtgörelse därför enligt stadgade grunder erhållits, anses tillhöra flottleden, den öfver beslutet fullföljda klagan blifvit af Kungl. Maj:t ogillad. SÅ TILL FRÅGAN OM OMARBETNING AF GÄLLANDE FLOTTNINGSSTADGA. | (ER är endast ägare till rätten att uppbära den dem tillkommande amorte- ringsafgiften med ränta å hvad som återstår oguldet af de honom till- erkända ersättningsbeloppen. Denna ränta bestämmes en gång för alla af Konungens befallnings- hafvande vid förslagets fastställelse i enlighet med flottningsstadgans tydliga utsago ($ 4 mom. 1) och kan endast ändras af Konungens be- fallningshafvande genom ett förnyadt beslut (fl. st. Y 7 mellersta stycket och $ 9 mom. 1 i slutet af första stycket.). Skulle sålunda en godtyck- lig ändring å räntefoten göras, t. ex. af en flottledsförening eller dess styrelse, så måste detta betraktas såsom ett olagligt tillvägagångssätt. Amorteringsafgiften är likaledes fastställd af Konungens befallnings- hafvande och kan ej ändras annat än med stöd af nyssnämnda para- grafer 7 och 9. Af förestående torde framgå, att den allmänna flottleden är en all- män trafikled, att dess byggnader äro en allmän tillhörighet, och att ägarna representeras af flottningsföreningen eller dess styrelse. Hvilket lagligt skydd åtnjuter nu denna allmänna egendom: Strafflagens kap. 19, V 15 säger: »förstörer eller skadar man upp- såtligen allmän — — farled — — straffes med — — = Tillstänger man olofligen, utan skadegörelse — — farled eller flottled — — vare straffet — —. >» Det borde väl vara rimligt att emot förstörelse eller skadegörelse gifves åt allmän flottled samma skydd som emot olofligt tillstängande, att alltså den allmänna flottleden borde uppräknas bland de föremål, som äga förstnämnda skydd. Men det vore ock rimligt, att denna all- männa egendom finge åtnjuta mer vidtgående allmän omvårdnad, så att sålunda bland nyssnämnda kapitels paragrafer 10—15 äfven allmän flott- led uttryckligen nämndes, samt att brott mot densamma kunde åtalas af allmän åklagare. Flottled är i ännu större behof af lagens skydd än annan allmän eller enskild egendom. Ty genom sitt i allmänhet aflägsna läge från byggd, är den lätt utsatt för förstörelse, åverkan eller okynne, t. ex. ill- villigt öppnande eller stängande af luckorna å en dammbyggnad, hvil- ket kan medföra de vådligaste följder såsom förstörelse å annans, t. o. m. långt därifrån belägna egendom, åker eller äng. Tager man dessutom hänsyn till, att skada å flottled ytterst återfaller på värdet af de skogar, kronans, kommunens eller enskildas, som lämna flottgods till leden, for- dras att åt den allmänna flottledens byggnader och arbeten gifves en sådan helgd, att illvilja, öfvermod eller okynne må afskräckas från att förgripa sig på desamma. Luleå i januari 1911. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IOTI, Hi; 2. Vattenåtgång och flottningskapacitet vid flottningsrännor Af J. A. MELKERSON. I de allra flesta fall äro dimensionerna ej på förhand beräknade för de flottningsrännor, som utföras i vårt land, utan dessa äro tagna »på känn», ett sätt, som visserligen kan lämna godt resultat, så länge hän- syn ej behöfver tagas till vattenbesparing eller mera ovanliga dimen- sioner hos rännan. Men för dessa senare fall, som förekomma oftare nu än förr, blir det allt mer nödvändigt att bestämma de lämpliga di- mensionerna efter noggrann beräkning,i synnerhet som arbetskostnaden och priset på byggnadsvirket oupphörligen stiga. Ett af beräknings- sätten härför torde därför hafva sitt intresse för denna tidskrifts läsare. Det gäller i första hand, att åt rännan gifva sådana dimensioner, att största förekommande virke må kunna framflyta och därvid är dess groflek och längd afgörande. Minimidimensionerna för vattenbredd, vattendjup och rännans krökningsradier bestämmas med hänsyn härtill, dock ej så, att sällsynt stora och ytterst sällan förekommande dimen- sioner tagas med i beräkningen, ty för framförandet af mastträd och pålar af öfver 20 meters längd, som förekomma vid kajbyggnader etc., få särskilda utvägar sökas, t. ex. insläppande af allt det vatten, som kan intagas i rännan. Därefter måste man taga i betraktande frågan om tillräcklig flott- ningskapacitet hos rännan. Med flottningskapacitet menar jag den på tidsenheten framflytande virkesmängden: den »teoretiska», den, som be- räknas under förutsättning, att flottgodset oafbrutet och i jämn följd framflyter; den »praktiska», den del af den förstnämnda, som återstår, sedan hänsyn tagits till afbrott i flottningens gång, ojämn frammatning af virket, det vid tappningens början och slut framrinnande, icke virkes- förande vattnet o. d. Vi kunna, där flottningen sker under hänsyn till hushållning med vatten, sätta den praktiska kapaciteten till omkring två tredjedelar af den teoretiska. Där olika lutningar förekomma i rännan, bör vattenhöjden bibe- hållas lika, för att virke af en viss dimension obehindradt må kunna passera flottledens olika delar. På sådana delar, där lutningen är större än på andra, skall därför rännans sektion sammandragas, göras smalare VATTENÅTGÅNG OCH FLOTTNINGSKAPACITET VID FLOTTNINGSRÄNNOR. 75 för att den i båda fallen alltid lika stora vattenmängden skall framgå med samma vattenhöjd trots den större vattenhastigheten vid de skarpare lutningarna; vi skulle eljes slösa med vatten. Den med lutningen och vattenhöjden följande vattenbredden i rännan skall nu utnyttjas för att framsläppa virkesmängden och på grund af den i sektionen rådande vattenhastigheten beräkna vi den teoretiska flottningskapaciteten. Produkten af vattenbredd och vattenhastighet är ett jämförande 2ätningstal mellan olika sektioners flottningskapacitet, ty det antal virke, som får plats i sektionens vattenyta och den hastighet, hvarmed det framflyter, bestämmer denna kapacitet. Där så låter sig göra, bör flottningskapaciteten vara sådan, att en i rännans början in- dragen tilläfventyrs större virkesmängd, ej må förorsaka virkeshopning i en nedanför varande sektion med mindre flottningskapacitet. Följande fig. 1 och 2 visa tvenne sektioner i en rännledning, beräknade för en vattenmängd af omkring två kubikmeter pr sekund. De olika sektionernas vattendjup, vattenbredd, vattenhastighet och vattenmängd äor angifna. Flottningskapaciteten kan utnyttjas på olika sätt: en antydan visas genom de i sektionen inlagda cirklarna. Z MERA EA Um Fig. 2. De fem med lika stora cirklar betecknade stockarna gå i rännan med en hastighet af 4,52; m. pr sek. På en timme framgår alltså i oaf- bruten följd omkring 12,000 stycken om 7 m. längd och 20 cm. dia- meter, här representerande den teoretiska flottningskapaciteten. Sätta vi nu den praktiska till omkring 8,000 st. flottgods af ofvannämnda dimensioner, så erhålla vi ett godt resultat äfven för ett medelstort vattendrag. Men hänsyn måste, såsom redan nämnts, äfven tagas till virkets längd i kurvor och härför finna vi krökningsradien & och rännbredden & samt kordan /Z. Längden / är tydligen den, som fordras för det längsta virket med tillägg af spelrum för den fria rörelsen samt för möjlighet 70 J. A. MELKERSON. för den gröfsta förekommande stocken eller för flera stockar i bredd att kunna passera. Då rännan skall framföras genom verk eller anlägg- ningar, händer det, att X ej kan ökas utöfver en viss längd, men ge- nom att öka rännbredden kunna vi ändock få samma längd på /L. I vidstående fig. 3 kan sålunda samma längd bibehållas, antingen £ tages till 50 m. vid rännbredden I1,; m. eller till 29,2 m. vid en rännbredd af 3 EE 2,5; m. Formeln är K&K = 2 Dy 86 2 2 S 5 DD LJ | i Fig: 3: Beräkningen af vattenåtgången i rännor och kanaler sker på olika satt, hvilka finnas angifna i våra ingenjörshandböcker. Här redogöres för ett sådant och hänvisas till vidstående sektioner, hvilka äro de van- ligaste för trärännor, ehuru ej de mest vattenbesparande. Ehuru kalkylen är enkel, torde ett detaljeradt genomgående af den- samma för många af tidskriftens läsare vara välkommet. Lutningen å den del af rännan, som skall beräknas, beteckna vi med 7, 1 detta fali (fig. 1) 1:43=0,o022. Denna lutning betingas till största delen af terrängförhållandena men för att erhålla gynnsamma lutnings- förhållanden för vattenåtgång och vattendjup, måste vi ofta för rännans placering kosta på schacktning och bergsprängning. En djupare skär- ning kan ofta verka så gynnsamt för rännans placering, att ingen tvekan bör råda om att verkställa en sådan, en gång för alla utförd schaktning. Vid skarpare lutningar och där rännan kan byggas af stadigt virke kan, i synnerhet där krökning på rännan icke förekommer, densamma ordnas som halftorr ränna, d. v. s. så, att virket framföres utan att direkt flyta på den framrinnande vattenmängden. Vattenmängden beteckna vi med OQO kubikmeter pr sekund vid ett vattendjup af / meter. Genom försöksberäkning öfvertyga vi oss om VATTENÅTGÅNG OCH FLOTTNINGSKAPACITET VID FLOTTNINGSRÄNNOR. 14 att storleken af den vattenmängd, som vid lämpligt vattendjup och vatten- bredd framgår i olika lutningsdelar af rännan, ej är för stor för att få utnyttjas af flottningen. Vi antaga i följande exempel, att endast en mindre vattenmängd får tagas i anspråk, och att en vattenhöjd af omkring o,s meter är till- räcklig, och försöka med en bottenbredd i rännan af o,4 m. Bredden i ytan blir, då väggarnas lutning tages till 45”, här 1,4 m. Vattensek- tionen i rännan beteckna vi med F&, i detta fall = 0,43 m”, rännans »våta omkrets» s, i detta fall 1,814 m. Dessa båda faktorer, våta sektionen £ och våta omkretsen s, använda vi nu tillika med lutningstalet 7 för beräkning af vattenhastigheten v. ; EF MG 7 945 Om relationen — betecknas med £& (i vårt exempel sålunda — = 0,245) S 1,814 och &£ utgör en faktor, beroende på rännans eller kanalens bottens och väggars beskaffenhet /£ angifves här nedan för några sådana, i detta fall sätta vi £ = 50), så erhålles vattenhastigheten: v => (1 + O.syR). VR; v = 50 (I + 0,sy0,248). WVo,248. 0,022 = 4,623 meter pr sekund. Värdet på & sättes: förs hyfladtitra, Cement; PpUtS u-v 00 Mtra, CementbhetOng:.s.c.. mms. FERRAN SFESLÄtt MUFVELNE Åocce scenes ses k eds snel se nnne ÅÖ Sedan nu »v är funnet, är naturligtvis den framrinnande vatten- mängden O =v.F = 2,0805 kubikmeter pr sekund i vårt exempel. Är denna vattenkvantitet sådan, att den får uttagas och är flott- ningskapaciteten tillräcklig (den har visats i föregående), så godtaga vi denna profil för lutningen 1:45. För en i leden förekommande lutning af 1:23 beräknas försöksvis en mindre sektion än den nyss antagna, men med bibehållande af samma vattendjup och vattenmängd. Den i fig. 2 angifna sektionen är beräknad under dessa förutsättningar. I våra dagar, då utnyttjandet af vattenkraften ofta kommer i delo med flottningsintresset, blir det allt mer viktigt att beräkna flottnings- rännornas dimensioner, så att flottningskapaciteten blir tillräcklig, utan att onödigt slöseri med vatten göres. Jag hoppas, att med förestående enkla framställning hafva i någon mån bidragit därtill. Luleå i januari 1911. SKOGSVÄRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT,” 1OTT; Hi 2, Trakthuggning eller blädning. Genmäle till öfveriägmästare U. Wallmo af ADOLF WELANDER. [ häfte 4— 1910 af denna tidskrift under rubrik »Trakthuggning eller blädning» har undertecknad lämnat en redogörelse för en del iakttagelser från en studieresa på Skogaholm, Högsjö och Alkvetterns skogar, hvartill anknutits några reflexioner om de i titeln nämnda skogsbrukssätten. Min uppsats har för öfverjägm. WALLMO varit anledning att i ett senare häfte ånyo utveckla sina kända åsikter om blädning och därmed ägna min framställning en föga hofsam kritik. På grund af bristande utrymme i tid- skriften har jag först nu fått tillfälle att svara på herr W:s angrepp och vill då i hufvudsak bemöta endast de anmärkningar, som afse de gjorda under- sökningarna. Herr W. anmärker först, att jag icke underrättat honom om besöket och tagit reda på planen eller grunderna för de å skogarna ifråga utförda hugg- ningarna och anför i sammanhang härmed att besöket på Alkvettern kom så oväntadt, att icke ens vederbörande skogvaktare fick tid att medfölja på sko- gen. Jag kunde eller ville ej ifrågasätta, att herr W. skulle offra tid på att å marken demonstrera sin blädningsmetod, helst som herr W,. själf icke an- tydde någon önskan i den riktningen, då tal var om studieresan. Ty herr W., som tydligen gjort sig väl underrättad om exkursionerna, kan icke vara okunnig om, att jag gjorde resan i sällskap med min bror, hvilken muntligt icke blott meddelat utan äfven rådfrågat herr W. om den tillämnade studie- resan på ifrågavarande skogar. Grunderna för herr W:s rationella blädning torde för öfrigt få anses vara väl kända. Underrättelse om resan till Alkvettern gafs tyvärr sent, men egent- liga orsaken till att vederbörande skogvaktare var förhindrad medfölja var, att älgjakt pågick, och då vi ej lämpligen kunde ändra vår resplan, voro vi mycket tacksamma för den person som skickades i stället, hvilken visade sig vara väl lokaliserad på trakten. I fråga om de öfriga skogarna må nämnas, att ägaren till Högsjö var nog uppoffrande att själf gå med i skogen bägge dagarna besöket varade, och äfven disponenten på Skogaholm hade den stora vänligheten att personligen uppvisa en del bestånd. Anmärkningen att jag ej i förväg inhämtat upplysningar af herr W. om betingelserna för afverkningsplanen och grunderna för detaljarbetet å ifråga- varande skogar kunde dock haft ett visst fog för sig, om afsikten varit att granska skogsskötseln i dess helhet, men så var alls icke fallet. Syftet med studiebesöket var att genom detaljundersökning af ett flertal blädningsluckor söka utröna föryngringens uppkomst, blandningsgrad och fort- växt i luckor af olika storlek, kantträdens tillväxt för bedömande af den på- TRAKTHUGGNING ELLER BLÄDNING. 79 stådda »dubbla produktionen» vid luckhuggning, blädningsskogens härdighet mot stormar och torka m. fl. för utredande af blädningsfrågan betydelsefulla faktorer. Det är särskildt min redogörelse å sid. 203—205 för en del luckor å Högsjö, som gjorts till föremål för herr W:s kritik. Herr W. anser det vara hugg i luften och beroende på obekantskap med beståndets historia och pla- nen i arbetet, att jag å sid. 205 i min uppsats anger, att vissa angifna luckor ej i tid utvidgats, och att det äfven med r10-åriga intervaller, mött stora svårigheter att i tid återkomma med afverkningen till de många luck- orna. Rörande de anmärkta luckorna ansåg och anser jag fortfarande, att plan- tornas utseende och reducerade tillväxt, fullt motivera påståendet, att luck- orna tidigare bort utvidgas. I fråga om detta sist nämnda står i min upp- sats, att anledningen till att så ej skett anga/s vara svårighet att hinna sköta alla luckor, och det var skogsägaren själf, som gaf denna förklaring. »Hug- get i luften» som herr W. behagar kalla det, är således icke mitt, och jag har ej heller någon anledning betvifla att denna skogsägarens, låt vara helt personliga uppfattning, är riktig. W. anför ifråga om min mätning af årsskotten, att jag visar föga förstå- else af blädningens natur, då jag vågat jämföra luckåterväxtens längdtillväxt med samma tillväxt hos lika gamla ungträd å ett öppet hygge. Det må så vara. Men däremot tror jag det visar en viss förståelse af min uppgift att bl. a. få en på faktiska förhållanden grundad utredning rörande tillväxten vid blädning och trakthuggning. Det vill säga, /ror man i likhet med herr W., att blädningen oafsedt återväxtens tillväxt i blädningsluckorna kan fram- visa minst lika stor eller t. o. m. dubbelt så stor massaproduktion som trakt- huggning, då behöfva de troende visserligen ej en dylik undersökning, då behöfva de öfverhufvudtaget ingen undersökning alls om tillväxten. För egen del nöjer jag mig icke med enbart påståenden utan föredrar att genom di- rekta undersökningar med måttband, tillväxtborr etc. söka få ett reellare un- derlag för valet mellan trakthuggning och blädning. Herr W. säger vidare om den enligt hans mening ändamålslösa mät- ningen af plantorna: »jag har utlofvat dubbelt större produktion genom bläd- ning än genom trakthuggning. Nu begär man tredubbelt större». Min upp- fattning är att äfven om man utgår från herr Ws antagande om blädningens dubbla produktion oafsedt återväxtens tillväxt i luckan, så är en undersökning om denna senare ändock icke betydelselös. Ty antag att det därvid visar sig att återväxten i luckan visar i det närmaste samma trefnad och tillväxtök- ning som på hygget, då skulle ju enligt Ws åsikt den tredubbla produktio- nen vara ådagalagd, och hvem skulle då tveka att helt öfvergå till blädning? I verkligheten är det dock så, att icke ens dubbla produktionen i medeltal för hela omloppstiden är framställd som bevisligen sannolik, än mindre kon- staterad. Det vore dock af intresse veta, huru länge herr W. anser sig kunna undvara att räkna med återväxtens tillväxt utan att den dubbla produktionen riskeras? 10, 20, 30 år? Eller med andra ord, huru länge skall en nyupp- kommen skogsgrupp gå under namn af återväxt? Nederst å sid. 317 gör herr W. ett uttalande som i detta sammanhang ej utan vidare bör förbigås. Herr W. säger: »Ty man får ihågkomma att Jo ADOLF WELANDER. det är icke blott de träd som stå i den lilla luckans kant, som röna gynn- samt inflytande af det genom lucköppningen tillströmmande ljuset, utan äf- ven träden innanför ända till 15—20 meter, kunna uppvisa verkan af det från luckan insilande ljuset.» Det vore intressant höra hvad bevis herr W. har för detta påstående. Själf har jag å olika skogar (8o—100-åriga) undersökt ett stort antal kantträd vid luckor. Hos flertalet, dock ej hos alla, af de yttersta kantträ- den har jag ofta funnit en mycket stark tillväxtökning. A »andra liniens kantträd» — d. v. s. kantträd som visserligen stå något bakom vidstående kantträd men dock i fri öppning mot lucka — har jag funnit denna af lju- set från luckan uppkomma tillväxtökning ganska obetydlig och förlagd en- dast till ett mindretal träd. Och äå träd, som genom andra träds kronor till större delen skymmas från luckan, har jag för min del ej kunnat för- märka annan ökning i tillväxten än som på naturlig väg kunnat förklaras genom beståndets gallring, vindfällning e. d. Det tarfvas som bekant en ganska stark friställning (ljustillskott) för att skog, som står nära mognads- gränsen skall visa tillväxtökning. Och då man vet detta, är det litet svårt att förstå, huru ljuset från en liten blädningslucka skall kunna påverka till- växten å ett träd inuti beståndet 15—20 m. från luckkanten. Rörande betydelsen af kantträdens tillväxtökning för blädningens pro- duktionsförmåga må härjämte tilläggas, att denna tillväxtökning gifvetvis ej räcker längre än till nästa utvidgning af blädningsluckan d. v. s. cirka 10 år, efter hvilken tid friställningningstillväxten öfvergår å det nyblifna kant- bältet. Kantträdens ökade tillväxt kan sålunda under antagande af 100-årig omloppstid, ej gärna beräknas erhållas under mer än !/,, af trädens lifstid. Skall en fullständig och opartisk jämförelse göras mellan produktionen vid trakthuggning och blädning måste man också taga med i beräkningen att äfven trakthyggets kantträd och fröträd öka tillväxten efter hyggets af- verkning och detta helt naturligt i vida högre grad pr träd räknadt, än den lilla blädningsluckans kantträd. För öfrigt så synes talet om den dubbla produktionen vid blädning nu böra alldeles utgå ur diskussionen, ty herr W. erkänner å sid. 326 att detta hans tal är riktigt endast under förutsättning af den bristande vård af be- stånden under uppväxttiden, som W. ansåg vara allmänt rådande vid tiden 1897, då han skref sin bok >Rationell skogsafverkning» och jag erhåller t. o. m. förebråelser för att jag »envisas» att vilja applicera hans uttalanden 1897 på år 1910. Min mening att en förändrad uppfattning om gallringars utförande verk- ligen numera gör sig gällande synes äfven herr W, själf fullständigt dela att döma af följande ord på sid. 320: »Som bekant har hela vår gallringsteori ändrat kurs under senare tid, så att knappast något står kvar af hvad som för 15 år sedan lärdes. Den nuvarande huggningen i ungskogs- och slan- skogsbestånden har således ej mycket släktskap med den forna s. k. hjälp- gallringen.» Huru herr W. anser att »stamvis blädning» skall ske, innan bestånden böra föryngringshuggas (d. v. s. genom gruppvis blädning) framgår bl. a. af ett af honom hållet föredrag vid Skogsvårdsfören. årsmöte år 1906, däri han ville närmare förtydliga sin blädningsmetod genom följande ord: (se sid. 375 —170 häfte 7 & 8 af Skogsv.-fören. Tidskrift). »Vid blädning skiljer man TRAKTHUGGNING ELLER BLÄDNING. S1 på stamvis blädning och gruppvis blädning. Med den stamvis skeende bläd- ningen afses dels att skaffa de vackraste och värdefullaste träden lagom af- passadt utrymme, så att de kunna utväxa normalt, dels att härda det likäld- riga beståndet för kommande föryngring.» Detta är väl i själfva verket icke något annat än hvad hvarje skogsman numera vill tillämpa äfven vid trakt- huggning. De »stamvis blädade» d. v. s. gallrade bestånd jag hade tillfälle att se under studieresan företedde icke heller några nämnvärda afvikelser från det normaltillstånd man bör eftersträfva för bestånd af samma ålder å trakthyggesskogar. Men då så är fallet, och om uppfattningen bland svenska skogsmän om förafverkningarna enligt herr W:s egen utsago så helt och hållet förändrats på 15 år, hvartill tjäna då alla frågor till mig när trakthuggarens och blä- darens vägar förenades till slutafverkning, och hvar rationellt skötta trakthyg- gesskogar finnas? Jag will för öfrigt hoppas att »herr W. med sällskap» icke skall behöfva gå utom Bergslagsdistriktets statsskogar, för hvilkas skötsel herr W. är ansvarig, för att finna reda på trakthyggesskogar, som äro ratio- nellt skötta med afseende å beståndsvården m. m. För att återgå till de 4 å 5 luckorna i granbeståndet på Högsjö så tillät jag mig uttala den förmodan att särskilda omständigheter, torka etc. varit or- saken till att luckorna tagits så nära hvarandra, hvilket föranleder herr W. att beskärma sig öfver mina oriktiga antaganden och meddela mig en hem- lighet genom att lämna en närmare redogörelse för beståndets behandling och beskaffenhet, allt upplysningar som dels blott styrka min uttalade förmo- dan att särskilda orsaker föranledt luckornas upptagande, dels äro ett uppre- pande af de väl kända allmänna principerna för blädning. I samband med att herr W. å sid. 319 med orätt stämplar såsom orik- tig min förmodan, att blädningen i betydelsen af slutafverkningssätt — och i annan betydelse talar jag ej om blädning — påbörjats senare å Alkvettern än å Högsjö och Skogaholm, beklagar sig herr W. öfver den stora förbist- ringen i skogsterminologien. Detta med full rätt. Olika skogsmän inlägga så olika mening i samma ord, att man har svårt att förstå hvarandra. Det går ändå an, så länge de varierande, mer eller mindre väl funna termerna afse samma slags huggningar såsom t. ex. hjälpgallring, ljushuggningar etc. men värre blir det, då samma term användes för helt olika slags huggningar. T. ex. då herr W. vill, att blädning skall innefatta såväl alla förekommande nyanser af gallring — d. ä. beståndsvårdsafverkningar — som gruppvis slut- afverkning. Det är visserligen bra, att begrepp äro enkla, men viktigare är dock att de äro klara och begripliga, och i det hänseendet brister det som sagt mycket i den svenska skogsterminologien, hvilken brist sannerligen ej afhjälpes genom herr Ws förslag, att endast två termer för afverkningar skola få existera, nämligen blädning och trakthuggning. För praktiskt bruk behöfva vi åtminstone bestämda, erkända namn å följande slag af afverkningar: gallring i beständ på grund af för stor sluten- het, afverkning af vargtyper, afverkning af öfverståndare, borttagande af ska- dade och vanvuxna träd, bortrensning af torr och vindfälld skog, gruppvis eller annan blädning afseende föryngring, samt trakthuggning. För den gruppvisa blädningens egen skull, för hvilken herr W. med så- dan öfvertygelse och värme i snart 20 år gått i elden, borde herr W. vara angelägen, att den afgörande bestående skillnaden mellan skogsbrukssätten Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. 6 52 ADOLF WELANDER. blädning och trakthuggning — nämligen sätten för beståndens föryngring och grundande — ej utplånas, hvilket sker, då åt blädningen ges en så vid betydelse, att den delvis sammanfaller med äfven de för trakthyggesskogar ej mindre nödvändiga bestaändsväårdande gallringshuggningarng. Nederst å sid. 323 klandrar herr W., att jag, sedan jaa vitsordat här- digheten af de blädade gamla granbeständen å Högsjö och Alkvettern mot stormar och torka, varnar för att draga alltför vidtgående slutsatser af resul- taten därstädes. Det var 1 känslan af det helt naturliga ansvar, som en för- fattare i skogsfrågor alltid måste hafva gentemot läsekretsen och på goda grunder för öfrigt, som jag med några ord ville reservera mig mot förhas- tade slutsatser, af hvad jag själf ansett mig kunna konstatera i fråga om äldre granbeständs härdighet mot vindfällning a de besökta skogarna. Af fortsätt- ningen på de af herr W. anförda orden i min uppsats framgår det med all önskvärd tydlighet, att reservationen gällde gamla granskogar å marker, som ej kunde anses gifva det säkra rotfäste för granens rötter, som den friska stenbundna marken äå Högsjö och Alkvettern lämnade. Men denna naturliga och som jag tycker oförargliga reservation, synes hafva upprört herr W. och kommer honom att fråga, hvar de skogar äro, som underkastats en lika härdande behandling som vid Alkvettern och Hög- sjö utan att lämna lika goda resultat m. m. och vidare hvar eller när jag sett eller hört herr W. vilja upptaga blädningsluckor i äldre mot stormar ej härdad granskog, vare sig på stenbunden eller ännu mindre på sidländ mark. : Jag har ej sagt, menat eller låtit mellan raderna förstå att lika härdade beständ som Högsjöbestånden å lika mark och under i öfrigt fullt likartade förhållanden ej skulle ge samma resultat — det vore att förneka en själfklar sak —, ej heller har jag yttrat mig om huruvida herr W. gillar upptagande al blädningsluckor a föga rotfästande mark eller ej. Lika omotiverade som de båda föregående frågorna förefalla mig, är äfven nästa af häpnad fyllda fråga, om det verkligen är mitt påstående, att herr W. använder BorkGGREVES blädningsgallring å Högsjö och Alkvettern. Det har jag aldrig påstått; nog vet jag att herr W. vill hafva sin egen >» blädningsgallring». Men det är väl därför intet häpnadsväckande i att man äfven vägar tala om t. ex. BORGGREVES blädningsgallring i en uppsats, där trakthuggning jämföres med blädning. Att nu den med trakthuggningenr jäm- förda blädningen hufvudsakligen kommit att vara WALLMOS gruppvisa blädning har ju sin helt naturliga orsak i, att annan ordnad blädning mig veterligen ej förekommer i landet. Hvilket emellertid ej bör hindra mig att, då tillfälle därtill erbjuder sig, äfven säga ett eller annat ord om andra blädningsformer. Då jag såsom 1 detta fall särskildt omnämner hvilken slags blädningsgallring jag åsyftar, bör ju anledning till eventuell förväxling knappast kunna läggas meg till last. Då herr W. nu emellertid synes vilja bestämdt »taga afstånd» ifrån BORGGREVES blädningsgallring, torde det tillåtas mig erinra om bl. a. följande uttalande af herr W. 1i »Rationell skogsafverkning» sid. 144: »Den enda an- märkning jag vill göra mot BORGGREVES blädningsgallringsprincip är beträf- fande tidpunkten för begynnandet med blädningsgallringen.» ÅA sid. 325 af sitt genmäle mot min uppsats beskärmar sig herr W. öf- ver, hvilka motsägelser jag gör mig skyldig till. Som ex. anför herr W. att TRAKTHUGGNING ELLER BLADNING. 53 jag å ett ställe i början af uppsatsen framhållit som en fördel att få bland- bestånd af tall och gran genom själfsådd å trakthygge med tallfröträd. Och i slutet af uppsatsen är jag så inkonsekvent, att jag framhåller, att vid trakt- huggningen sker ett gynnsammare urval af moderträd än vid blädningen. Man har svårt att öfverhufvudtaget få dessa påståenden äfven om de ryckas ur sitt sammanhang att stå som motsatser till hvarandra. Hade herr W. sagt, att fordran på blandbestånd genom själfsådd svär- ligen låter sig förena med krafvet på rasförädling, hade det åtminstone varit en half sanning i så måtto, att man å ett trakthygge med gran i kanterna egentligen inte kan svara för att mer än hufvudparten af fallålerväxten här- stammar från önskvärda moderträd, under det granåterväxten närmast hygges- kanterna blir af okontrollerad härstamning. ”Trakthuggaren granfrösär dock gärna under sina fröträd. Men nu menar herr W. att fordran på blandbestånd ej låter förena sig med påståendet att vid blädning — med besåning från hvilka som helst af kantträden — ett mindre gynnsamt urval af moderträd sker än vid trakt- huggning, där dock åtminstone tallfröträden böra kunna särskildt utväljas och sätta sin prägel på tallåterväxten. Den oförenligheten förstår jag ej. Herr W. gör å sid. 321 ett antagande, att det under årens lopp upp- kommer glesa Sillen och smärre luckor i en för trakthuggning afsedd skog och frågar därefter bl. a. huru en trakthuggare förfar med dylika luckor. Att en trakthuggare ej är glad åt dylika luckor, som genom ogunstiga natur- förhållanden uppkomma i det ej huggfärdiga beståndet är själfklart. Den rationelle blädaren-skogsvårdaren lär väl ej heller kunna med jämnmod se att naturen gått i förväg och skördat träd, som ännu ej nått den önsk- värda afverkningsåldern? Detsamma är förhållandet om bestånd utglesnas mer än som är förenligt med god gallring. Trakthuggarens och blädarens syn på under ofvan angifna förutsättnin- gar uppkomna luckor i ett ej moget bestånd bör sålunda vara ganska lika och den vidare behandlingen af dem torde äfven blifva ganska lika, vare sig en trakthuggare eller blädare får hand om dem. Jag förutsätter nämligen, att en fördomsfri blädare ej ställer sig likgiltig för om omogen skog faller för yxan, liksom jag antager som en själfklar sak, att en Geer gärna ser, att återväxt uppkommer i en i och för sig ovälkommen lucka. Allt efter kringstående skogs beskaffenhet och ålder, luckans storlek, önskvärdheten att få tall eller gran i blifvande bestånd m. fl. faktorer, rättar trakthuggaren sina åtgärder med afseende å en uppkommen lucka. Ar sko- gen i sin bästa växtkraft och luckan liten, torde trakthuggaren-beståndsvär- daren underlåta att utvidga luckan i fråga, och däri gör han säkerligen rätt. Förhållandenas makt tvingar nog äfven blädaren att ej sällan handla på samma sätt, eljest riskerar han lätt att af skogsägaren med rätta få uppbära förebråelser för oekonomisk afverkning. Det kan nämligen ej alltid kallas rationell skogsafverkning att t. ex. offra vacker, välsluten ung eller medel- ålders skog blott af inbiten lust att utvidga hvarje obetydlig lucka eller gles fläck i beståndet, ty detta betyder tillväxtförlust. Herr W. synes äfven hafva förutsatt att en rationell trakthuggare ej alltid negligerar uppkomma luckor, utan i stället ansar och efter återväxtens behof utvidgar dem. Men handlar trakthuggaren på det sättet: »Hvad är då skillnaden på en rationell trakthuggare och en blädare?» frågar herr W. 84 ADOLF WELANDER. Denna fråga kan säkerligen hvarje tidskriftens läsare besvara. Jag antager att herr W. ej upphör att vara blädare därför att förhållandena någon gång tvingat honom att trakthugga bestånd? Herr W. synes vidare vilja — med orätt — förutsätta, att en rationell trakthuggare ej gallrar bestånden, sedan de uppnått 60 år, och frågar sedan, om en sådan skötsel af skogar kan kallas rationell. Härpå svaras, att det är nära nog lika dålig skogsskötsel att försumma beständsvården efter som före ett bestånds 60:de är, försyndelsen må nu vara begängen af en trakt- huggare eller blädare. Då som bekant den af en rationell trakthuggare efter- sträfvade likäldrigheten praktiskt taget ej upphäfves genom att bestånden vårdas intill slutafverkningen, har man ej anledning antaga, att en trakthug- gare — om han i öfrigt är en intresserad skogsvårdare — ställer sig afvi- sande mot en beständsvärd, som tillämpas under ett bestånds hela lif. Herr W. frågar, om det är den rationella trakthuggarens mening att i olikåldriga, 40—-100-åriga skogar använda ordnad blädning. Jag förmodar att en trakthuggare ber att först få se skogarna ifråga, innan han afger nå- got svar, helst som herr W. synes taga begreppet olikäldrig skog i mycket vidsträckt mening, att döma af uppgiften att öfver hälften af våra allmänna skogar i afsevärd omfattning — ofta halfva arealen — utgöres af olikåldrig skog. Aro bestånden gruppvis olikåldriga med ofvan angifna åldersskillnad mellan grupperna, låter trakthuggaren gruppernas storlek vara bestämmande för blifvande åtgärder. Förekommer t. ex. den yngre skogen blott såsom en- staka träd eller i mycket små grupper, afverkar säkerligen trakthuggaren dessa träd vid lämplig tidpunkt för sit, som han tror, goda systems skull. Till samma oundvikliga synd gör sig äfven en blädare skyldig, då han, sin åsikt trogen, söker omföra en likåldrig skog till olikäldrig genom att afverka för ung eller hålla för länge på gammal skog. I tre särskilda punkter frågar herr W. bl. a. om min åsikt rörande sköt- seln af Högsjö och Alkvetterns skogar. Som förut anförts, var detta spörs- mål alls icke målet för vär studieresa på dessa skogar och att döma af herr W:s sätt att kritisera min uppsats, torde min åsikt i hvarje fall vara för herr W. tämligen likgiltig. Som jag redan i min förra uppsats framhållit, vore det ur försökssyn- punkt på det högsta att beklaga, om ej här berörda skogar allt framgent komme att skötas efter det af herr W. påbörjade slutafverkningssättet, grupp- vis blädning, så att till sist trakter med normalt virkesförråd enligt blädnings- principen kunde erhållas. Men den rationellt skötta blädningsskogen bör jäm- föras med en rationellt skött trakthyggesskog, och båda skogsbrukssätten till- lämpade under så vidt möjligt likartade förhållanden. Så har herr W. ej gått till väga för att bevisa sina påståenden. Herr W. tager blädningens fördelar som själfskrifna och låter dessa framträda mot bakgrunden af en svartmålad trakthuggning. Hela denna diskussion om de båda skogsbrukssätten blir dock meningslös, om man ej får förutsätta att bägge tillämpas rationellt, så t. ex. att bestånden rätt behandlas under uppväxttiden. Att modifikationer i fråga om hyggenas storlek, gallringarnas — förafverkningarnas — utförande m. m. komma att ske i mån som skogsvetenskapen går framåt är helt naturligt, men modifikationer i detta hänseende förändra ej trakthuggningens karaktär. I fråga om gallringarnas utförande har som förut sagts uppfattningen väsent- ligt förändrats till det bättre, hvartill herr W. helt säkert mer än någon i TRAKTHUGGNING ELLER BLÄDNING. 85 vårt land bidragit, och härför är herr W. värd all tack af svenska skogsmän. Det måste dock finnas fullt klara bevis för att blädningen medför väsentliga fördelar framför trakthuggningen, innan man med godt samvete kan gripa sig an med att våldföra sig på de /ikåldriga bestånden för att omföra dem till gruppvis olikåldriga, ty detta kan i de flesta fall ej ske utan betydande till- växtförlust under öfvergångstiden. ”Trakthuggningen har dock äfven den sina bestämda praktiska fördelar; den lämnar lättare öfversikt öfver hur man hus- hållar med skogen, underlättar allt hvad kontroll heter, medför minskade af- verknings- och förvaltningskostnader m. m. Endast jämförande på vetenskap- lig grund fotade och under längre tid företagna. undersökningar kunna lösa denna för vår nationella hushållning så viktiga fråga. Herr W. framhåller till slut att det å statens skogar numera synes vara väl sörjdt för blädningens införande, att dömaaf de senare årens föreskrifter i beståndsvårdshänseende, hvilket lyckliga förhållande han finner helt natur- ligt då chefen och 3 byråchefer äro blädare. Hvad först beträffar de åbe- ropade föreskrifterna rörande beståndsvården, innehålla dessa intet, som ej äfven en trakthuggare med nöje tillämpar. Huru följandet af dessa föreskrif- tnr skulle som herr W. anser ofelbart utmynna i blädningsskogar är svårt att fatta, om man ej får antaga, att herr W. med blädning menar gallring. Hvad mer bevis behöfves väl för öfrigt för mitt påstående att blädare och trakt- huggare hålla samma kurs så länge det gäller beståndsvårdsafverkningar, än att ofvannämnda af herr W. själf såsom blädare erkända personer i Domän- styrelsen själfva just genom de utfärdade föreskrifterna i beståndsvård (se punkt 89 i Regl. Föreskr.) ej göra någon skillnad i fråga om gallringarnas utförande å blädnings- och trakthyggesskogar. Jag tillåter mig för öfrigt betvifla, att Domänstyrelsen, huru blädnings- vänlig den än af herr W. må anses vara, skall för närvarande i statens skogs- skötsel som obligatorisk införa blädning som skogsbrukssätt, därtill äro bevisen för blädningens öfverlägsenhet ännu allt för svaga, vissa af trakthuggningens fördelar i praktiken alltför erkända och offret af tillväxt vid de likäldriga skogarnas omformande till gruppvis olikåldriga alltför stort. Att nuvarande generaldirektören för statens skogsväsen för öfrigt ställer sig mera tviflande gent emot den af herr W. såsom bevisad ansedda satsen om bläd- ningens ofantliga öfverlägsenhet ifråga om virkesafkastningen, har man rätt att antaga på grund af följande uttalande är 1900 i årsskriften för föreningen för skogsvård i Norrland, sid. 68: »Det torde», heter det här, »icke kunna be- stridas, att förf:s bevis för att blädningen bättre än trakthuggningen tillgodo- ser naturens fordringar å skogens skötsel äro fullgiltiga, likasom det torde få lof att medgifvas, att det förra brukningssättet lämnar en större gagnvirkes- procent än det senare;men beträffande massaproduktionen får man väl dock anse striden mellan de bägge afverkningssystemen såsom ännu oafgjord».t é Däremot skulle det säkerligen hälsas med allmän tillfredsställelse om Domänstyrelsen ville gå i författning om anordnande af försök å därför sär- skildt afsatta områden å statens skogar för utredande af den viktiga här be- handlade skogsfrågan. Därigenom vunnes äfven den fördelen, att dessa om- råden blefve att anse som neutral mark, där en stipendiat kunde få tillfälle att fritt göra egna studier. !' Kursiveringen gjord af Adolf Welander. KOGSVARDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IOIT, H 2 NATURMINNEN OCH STRÖDDA IAKTTAGELSER. Bålgeting (Vespa crabro) såsom skadegörare på ungbjörk. A egendomen Skarpnäck (närmare bestämdt lägenheten Ekudden inom nämnda egendom) i Brännkyrka socken, Svartlösa härad af Stockholms län, iakttog jag under september och oktober månader åren 1908 och 1900, att bålgetingar genom att gnaga bort barken på smärre partier af grenarna kunna göra anmärkningsvärd skada å unga (10—20-åriga) björkar Fig. 2. Af bålgeting Fig. I Båälgeting i arbete Fot. 'S. Piehl dad björk De angrepp jag iakttagit äro spridda öfver ett område af cirka 5 hektar. Inom detta har den mest i ögonen fallande skadan gjorts å planterade unga björkar dels i Ekuddens park dels vid torpet Listudden under Skarpnäck. A själfsådd ungbjörk, som förekommer sparsamt i naturskogen inom ofvan- nämnda område, har jag endast sett ett och annat angrepp af bålgeting. Några likartade skador utom det angifna området har jag inte iakttagit. Bilderna 2 och 3 visa skadornas utseende. Samtliga angrepp gå genom barken och bastet, så att veden är omsorgsfullt renskrapad. Insekten gnager redan från början ända in till veden och utvidgar sedan såret mer och mer. Bifogade tabell, som omfattar undersökningar å fyra stycken godtyckligt valda träd i Ekuddens park, torde 1 någon mån belysa angreppens placering, intal och beskaffenhet. ÅA bild 4 angifva de svarta cirklarna, huru angreppen placerats inom trädets krona. I allmänhet kan man säga, att insekten gnager midt på grenarna; ofta börjar den närmare stammen, mera sällan närmare spetsen. Angreppens skadlighet framgår däraf, att spetsarna på grenar eller stam- mar, som på något ställe blifvit gnagda rundt omkring, dö ofvanför angrepps- NATURMINNEN OCH STRODDA JAKTTAGELSER. 57 Angrepp Antal angrepp å Rundt stam Längs stam På grund at Trädets utförda och grenar och grenar gå-| 1908 års an n:r ; gående, slutna|ende, ey slutna! grepp döda ar h ra stam grenar angrepp angrepp grenar 1909 | z | 1908 2 4 I 5 | 1909 I 2 I 2 | . | 1908 I 2 3 I 905 I 1I 5 z/ I ER 3 3 | 1909 3 5 3 5 fl 1908 2 I I & ll 1909 3 [ö) 5 4 I punkten följande vegetationsperiod. De på hösten utbildade knopparna på sådana grenar spricka ut följande vår, bladen utvecklas något, men vissna snart och kvarsitta sedan. Då trädets löfskrud blir fullt utvecklad på för- sommaren, framträder därför fullt tydligt den skada, som bålgetingen för- orsakat föregående höst. De skador, som ej gå rundt en gren eller en stam, tyckas i de flesta fall öfvervallas och äro sålunda mindre farliga. I några fall har jag emellertid konstaterat svampinfektion /(MNechria cinnabarina) i dy- lika sår; af svampen ha grenarna sedan dödats. Svampangreppen göra där- för, att äfven de mindre angreppen kunna blifva farliga nog. De angripna grenarna eller stammarna växla i diam. mellan !/; och 5 cm., i allmänhet äro de 1—2 cm. grofva. Den sammanhängande yta, som af insekten blottas på bark, kan växla från 1—30 kv.-em., i allmänhet ha såren en ytvidd af 3 Fig. 3. Af bålgeting gnagda björkgrenar. Del. 5. Piehl of NATURMINNEN OCH STRÖDDA IAKTTAGELSER. ro kv.-em. Djuren arbeta hvart och ett på sitt angreppsställe, någon gång dock två samtidigt på samma. Det är förmodligen för födans skull, som insekten afgnager barken om hösten. Getingen finner då ff under björkbarken en söt saft, som torde utgöra en god spis. Af bälgetingarna, som lefva i samhällen, är det en- dast de om hösten befrukta- de honorna, som öfverlefva vintern. Dessa bygga om vå- ren hvar för sig den första delen af den blifvande stora, gråa bostaden för ett nytt samhälle och anskaffa födan åt de första larverna. När dessa äro färdigbildade insek- ter, öfverlåtes arbetet så små- ningom på samhället, som mot sommarens slut kan vara ganska stort. När så hösten kommer, får hvar och en re- da sig själf. De unga be- fruktade honorna gå till vin- tersömn, vanligen under mos- san på marken, innan frost inträffar. Hela den öfriga de- len af samhället går döden till mötes. Förmodligen är det dessa individer, som under september och oktober, då arbetena i boet upphört, göra den största skadan å björken. Vid lägenheten Ekudden ha bålgetingarna dessutom ge- nom att afgnaga barken å äppelträden skadat skörden, särskildt hösten 1908. Afven å äldre ekar har samma in- sekt varit 1 verksamhet för att om hösten skaffa sig föda. På dessa träd med grof och stark bark gnager han sig in Fot. EL. Larsson Fig 4. Af bålgetingar angripen björk. Torpet Listudden i någon barkspricka, från hvil- under Skarpnäck i Brännkyrka socken. De af getingar ken han sedan arbetar sig gnagda partierna äro å bilden utmärkta med ringar. fram och underminerar bar- ken på en yta af ända till I å I !/, kv.-dm. Under ett sådant barkhvalf kan man ofta finna 3 till 5 insekter under arbete. Med hänsyn till den påtagliga och olikartade skada, som bålgetingar NATURMINNEN OCH STRÖDDA IAKTTAGELSER,. 89 gjort å ofvannämnda lokal, bör framhållas, att insekten där förekommer myc- ket rikligt, hvilket närmast torde bero på, att där förekomma många gamla ihåliga träd (förnäml. ekar), i hvilka den gärna lär bygga och hämta bygg- nadsmaterial för sitt bo. SvENn PIEHL. Knoppskyddaren »Krone» med framgång försökt i Sverige. I tidskriftens årgång 1904, sid. 483—485, beskrifver G. SCHOoTTE, del- vis efter prof. ECKSTEINS samma år utkomna arbete Die Technik des Forst- schutzes gegen Tiere, några enklare former af s. k. knoppskyddare, afsedda att mekaniskt förhindra eller försvåra att plantor af barr- eller löfträd i den kritiska åldern toppbitas af djur, särdeles hjortdjuren. Att den tämligen måttliga kostnad, som anbringandet af dylika skyddare kräfver, stundom kan vara väl använd äfven i vårt land, visar ett fall, som hösten 1909 kunde iakttagas på Skarhults kronopark i Malmöhus revir. Denna kronopark hyser en betydande vildtstam af hare, rådjur och dof- hjort. Som regel hållas därför kulturfälten numera omsorgsfullt hägnade med nät af erforderlig höjd och täthet. Å en äldre afverkningsyta, som ej varit på detta sätt skyddad, hade under första åren af 1900-talet en bokplante- ring blifvit fullkomligt förstörd, framför allt genom rådjuren. På samma plats utsattes därför år 1905 4-åriga, omskolade (3) granplantor. Sedan det visat sig, att äfven dessa började att betänkligt toppbitas, gjordes i början af år 1909 i mindre skala ett försök med knoppskyddare, i det att ett par hundra plantor försågos med s. k. kron-bleck af den medelstora, 4-uddiga typen. Nyttan häraf var iögonfallande. Den 8 september samma år undersöktes samtliga unggranar på en del af kulturfältet, omfattande 206 plantor med och 328 utan »kronor». Af de förra visade sig 5 stycken ha blifvit toppbitna under året, af de senare 167. Af de knoppskyddade plantorna hade alltså endast 2—3 2 blifvit skadade, af de oskyddade 51 92. Möjligt är ju, att procenten bitna, knoppskyddade plantor blifvit något större, om alla plantor i kulturen varit försedda med skyddsbleck och djuren sålunda ej kunnat välja mellan skyddade och oskyddade plantor. Att metoden emellertid, i likhet med hvad som förut påpekats i denna tidskrift, är förtjänt af mera omfattande försök på platser och under förhållanden, där dyrbara kulturer löpa risk att förstöras genom toppbitning, och där inhägnad af en eller annan orsak svårligen kan ifrågakomma, därpå synas rönen från Skarhult tyda. Det bör anmärkas, att samma kron-bleck i allmänhet kunna brukas un- der flera år. Sedan årsskottet på hösten hunnit att förvedas, flyttas de gamla blecken, som nu tydligtvis sitta under öfversta grenkransen, upp till den nya toppen. Härmed fortsättes, tills de unga träden vuxit undan risken att topp- bitas. ESO We 00 NATURMINNEN OCH STRODDA IAKTTAGELSER. Några bidrag belysande granens formvariationer. ÅA Vestbygge skifteslags besparingsskog i Venjans socken, Dalarna, på- träffade jag innevarande sommar en gran af det utseende som vidstående bild (fig. 1) angifver — fullständigt liknande en af mig i Skogsvårdsfören. tidskrift 1907 (allm. uppl. 432—435) något utförligare beskrifven. Annu några granar af samma typ hafva för öfrigt under år 19038 varit synliga i tidskriften, däraf en härstammande från Norge och de öfriga från Jämtland. För samlingens komplettering har jag fotograferat det här ifrågavarande exemplaret (fig. 2), och bifogas några anteckningar rörande detsamma. Granen växer åå en ostsluttning omkring en kilo- meter sydväst om ”Torsjöåsens fäbodar. Beståndet i öf- rigt utgöres af gran, dess växtlighet och slutenhet är medelgod, oaktadt dimensionsafverkning öfvergått sko- gen 1 dess helhet. "Trädets höjd är 14 meter, ålder omkring 125 år. De nedre, omkring 2,35 meter långa »normala» grenarna, af hvilka första hvarfvet börjar två meter från marken, bekläda stammen till 5 meter högt upp på trädet. Där ofvanför vidtager den säregna, med korta utstående gre- nar mer eller mindre tätt besatta stamdelen. Den öfre delen af kronan blir därför pelarlik (forma columnaris). Vid brösthöjd mäter trädet 23 cm., under det att den öfre stamdelen, efter en tvär afsmalning vid själfva öf- vergangen till kortgrenstypen, endast mäter ungefär 12 cm. 1 diameter vid basen. Enligt verkställd borrning har diametertillväxten vid brösthöjd under de senaste 9 åren varit 2 cm., under Fig. 1. Skematisk teck- de 7 åren därförut likaledes 2 cm., således relativt ning af gran med öfre goda siffror. delen pelartad. Venjans Några kottar funnos ej å trädet, och den skydds- socken, Dalarna. !/,,, vakt af yngre granar, som slutit sig kring detsamma, af vanlig storlek. torde leda sitt ursprung från andra moderträd. Flera exempel på naturens formbildande förmåga, särskildt beträffande granen, kunde å skogen i fråga iakttagas. Så voro fa- bulxformisgranar rikligt representerade, och meddelas här bilder af tvenne sadana. Fig. 3 är en typisk »högstammig» bordsgran. Stammen har en höjd ar 4,5 meter, är nästan jämntjock och mäter vid brösthöjd 33 cm. 1 diameter samt är från marken upp till »kronan» tämligen tätt besatt med torra, nedåt riktade grenar. Från den klotformigt ansvällda toppen utgå de gröna grenar, som bilda kronan, hvars diameter är omkring 4 meter. Fig. 4 visar den vanligare »lågstammiga» typen. Stammens längd är här endast o,9 meter och dess diameter 22 cm. Kronan berör åt alla sidor marken och mäter i riktning norr—söder 3 m. samt i öster—väster 4 m. Under kronan syntes en förmultnad, nu minst 50 år gammal stubbe efter en rätt ansenlig tall, i hvars skydd granen tydligen uppväxt. De bägge nu nämnda bordsgranarnas ålder torde uppgå till närmare 250 år. Den sist beskrifna, NATURMINNEN OCH STRÖDDA ITIAKTTAGELSER Dalari n Hl socl enjans Vv er: Fot. förf. 5 meter. Höjd 4,5 Dalarna. tabulceformis). o 5) P SL Fc G 02 NATURMINNEN OCH STRODDA TAKTTAGELSER. som växte i kanten af en myr och strax intill en af beteskreaturen mycket omtyckt hviloplats, var för ortsbefolkningen sedan gammalt bekant. Fig. 5 och 6 slutligen söka åskådliggöra en öfver marken höjd granrot en företeelse som verkar rätt egendomlig. Trädet i fråga, med en höjd af nägra och tjugu meter, hvilar på ett rothvalf, sammansatt af tre kraftiga huf- vudrötter, hvilka förena sig först 1,5; meter ofvan jord. Rötterna a och 4 mäta i diam. 30 cm. « 25 cm,, och trädet strax ofvan rötternas förenings- punkt £Z/ 37 em. Afståndet mellan rötternas »fotpunkter» är 2,35 meter. S S Pr fl ärr Fig. 5. Rothvalf å lefvande gran, Sedt Fig. 6. Rothvalf å lefvande gran. Sedt från väster. Venjans socken, Dalarna. från öster - Venjans socken, Dalarna. Orsaken till denna egendomliga bildning torde, såsom GUNNAR ÅNDERSSON och HENRIK HESSELMAN i sin omlåattande redogörelse för »Vegetation och flora i Hamra kronopark» (se denna tidskr. 1907 fackuppl., sid. 65) hålla före, vara »att trädet ursprungligen grott på en gammal stubbe, hvilken multnat bort». De talrika kvarsittande, nu genom luftens och ljusets direkta inverkan förtorkade smårötterna styrka äfven denna förklaring. Antagandet, att mellan rötterna ursprungligen befintlig jord eller stenar skulle bortspolats af vatten eller på annat sätt bortförts kan på här ifrågavarande växtplats anses ute- slutet. Falun i aug. 1910; ERIK GEETE. Sammanväxta tallar. Att träd, som uppkommit ur olika frön, och som från början skjutit upp jämsides på större eller mindre afstånd från hvarandra, under en senare period af sitt lif sammanfogas så intimt, att näringen ledes från det ena trädet öfver till det andra, torde vara sällsynt. Meddelanden härom före- komma sparsamt i litteraturen. I Skogsvårdsföreningens Tidskrift för år 1905, häfte 10—-11, beskrifver SELIM BIRGER en dylik märkvärdig företeelse från Hälsingland. I 1907 års årgång af samma tidskrift omtalas tvenne snarlika fall, det ena från Jämtland, där O. HJ. HUMBLE iakttagit en björk, hopfogad med en gran — att en verklig sammanväxning här skulle hafva ägt rum före- faller dock icke troligt — det andra från Punkelaitio i Finland, där enligt HuGo Roos tvenne äldre, från början skilda stammar växt samman till en gemensam stam. NATURMINNEN OCH STRODDA IAKTTAGELSER. 93 Innevarande höst har jag 1 Got- hem socken på Gotland funnit en bildning af liknande slag. ”Tvenne tallar, stående på omkring 2 fots af- stånd från hvarandra, hafva växt samman på det sätt, att från den G ena vid ungefär 4 fots höjd från marken en gren sammanväxt med den andras stam, så att ett slags brygga bildats mellan de båda träden. Den vid hopfogningen uppkom- na skarfven kan skönjas endast ett par fot ofvanför föreningspunkten, —L hvarefter sammansmältningen är full- ständig. Med all sannolikhet cirku- pf lerar näringen från det ena trädet till det andra. Ofvanstående schematiserade bild visar nedre delen af de sammanfogade träden. Hvardera trädet håller omkring 9 tum i genomskärning vid bröst- höjd. Åldern är c:a 60 år, den »förenande länkens» groflek c:a 5 tum. Visby i november 1910. RAGNAR MELIN. Svensk oxel som epifyt på knäckepil. Fot. K. Johansson, juli 1910. Fig. 1. Oxel (Sorbus suecica), utgående från en knäckepils stam. I ängen nedanför Fårö kyrka (Gottland) står ett ärevördigt exemplar af Salix fragilis, från hvars stam, på 11/, meters afstånd från marken, en oxel- NA TURMINNEN Fot. K. Johansson, juli I Oxel, utgående fran en knäckt pil. Detaljbild. OCH STRÖDDA IAKTTAGELSER. stam utgår. Pilen har vid brösthöjd en diameter af omkring 1 meter och är utrus- tad med nu en vidt utbredd krona, 1 hvilken en och annan gren är vissnad. Oxel- stammen har, där den utgar från pilstam- genomskärning af 30 likaledes rikt krona, som når pilens halfva höjd eller nä- men, en centimeter samt uppbär cen förgrenad got mera. Pilstammens motsatta sida är öp- pen, och i stammens genom röta uppkomna ihälighet ser man ett tiotal armtjocka, del- vis hopväxta rötter från oxeln bana sig väg Det är tydligt, att jat som epifyt i en grenklyka på pilen, men därefter ned 1 jorden oxeln bör- med sina rötter växt ned genom pilens tillträde ihäliga stam och sålunda skaffat sig till jorden. oxelstammens tillväxt i tjocklek har så småningom hålet i pilstammen fullstän- digt tillslutits, så att det ser ut som om sam- Genom vidgats, rundats och manväxning ägt rum. K. JOHANSSON. Ovanligt stor en finnes i Snöbyn Järna socken, . Dalarna. Enen mäter 1 om- krets 117 cm. eller 1 diame- ter 37,2 cm. 5 fot från mar- ken, och har enen en särdeles likformig och vacker krona. Under forna tider var denna en mycket omhuldad af be- folkningen, synnerligast af da- varande markägare, som, så tort något sår på Stammen gjordes eller någon kvist af- bröts, beströk såret med tjära. Förvaltare Grindahl vid Snöa bruk var äfven under sin lifs- tid mycket varandet af ifrågavarande en och lät på egen bekostnad dit- föra gödsel m. Dessa väl- SD intresserad för be- m. villiga personer hafva sörjt för att den vårdats och bevarats socken, Dalarna. Fig. I. Ovanligt stor en i Järna NATURMINNEN OCH STRODDA IAKTTAGELSER. 95 till nuvarande tid, men torde den kanske gå sin undergång till mötes om ej något göres för att skydda den och synes det mig lämpligt att få den intagen bland s. k. »Naturminnen»>. Den mark, där enen växer, tillhör nu Korsnäs Sågverks Aktiebolag. Vansbro den 6 maj 1910. Kottbärande toppskott hos gran. I slutet af september månad föregående år tillvaratogs å Ons hemmans skog, Hedesunda soc- ken, Gäfleborgs län en grantopp af synnerligen märkligt utseende (se fig. 1). Trädet växte uti västra kanten af en med ung löfskog beväxt mosse på öfvergången till den fasta marken, hvilken var beväxt med 100-årig, orörd buskblandskog. ”Trädets ålder var c:a 25 år. Redan på långt håll iakttogs ett ovanligt ut- seende på granen i fråga och vid närmare efter- seende befanns det, att själfva stammens spets utbildats till en stor, kraftig kotte med fullgoda frön. Vid sidan af detta toppskott hade jäm- väl framvuxit 5 stycken normalt utbildade sido- skott, af hvilka intet ännu visat sig vilja intaga toppskottets plats. Grantoppen med kvarsittande kott finnes nu förvarad i Kungl. Skogsinstitutets museum. Stockholm i november 1910. KARL NORMELLI. AXEL BYSTRÖM. Länsskogvaktare. EK Fot. T. Lagerberg. Fig. 1. Kottbärande toppskott hos gran. En ovanligt rakstammig fristående ek. På Experimentalfältets område å Norra Djurgården invid Stockholm står en ovanligt välvuxen ek, hvilken sedan länge varit känd såsom en bland de vackraste fristående ekar, man kan få sei vårt land. Trädets höjd är 26,3 meter. Vid brösthöjd (1,3 meter från marken) utgör stammens diameter 9o cm. 9060 NATURMINNEN OCH STRODDA IAKTTAGELSER. Kronan börjar först vid 11,5; meters höjd från marken, men stammen fort- sätter nästan rak till öfre delen af kronan, där den vid 20,4 meters höjd de- Fot. G. Sch. maj 1907. Fig. I. Den vackra eken vid Experimentalfältet, Stockholm. lar sig. Stammens virkesmassa under kronan kan uppskattas till omkring 4,3 kbm. ”Trädets krona har, såsom bilden visar, en synnerligen regelbunden växt och dess diameter är endast omkr. 13 meter. FRÅN 1911 ÅRS RIKSDAG. Motioner, som mer eller mindre beröra skogsvården. Förbud för köpare af skogsegendomar att de närmaste åren efter köpet afverka skog till afsalu utan utsyning. Hr E. ÅKERLUND (andra kammaren, motion n:o 200) hemställer, det Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida icke förbud för köpare af skogsegendomar att före ut- gången af viss tid från köpets afslutande, utan utsyning af vederbörande skogs- tjänstemän, afverka skog å fastigheterna utöfver hvad som erfordras för hus- behof, vore ägnadt att i betydande mån förekomma skogssköfling å enskilda marker, och att Kungl. Maj:t sedermera täcktes förelägga Riksdagen de förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning. Åtgärder att förekomma skadegörelse å ungskog genom loppskottens afskärande m.m. Hr E. ÅKERLUND (andra kammaren, motion n:o 199) föreslår, det Riks- dagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, att det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, hvilka åtgärder kunna finnas lämpliga till förekommande af när- mare 1 motionen påvisade skadegörelser å ungskog samt för Riksdagen fram- lägga de förslag, hvartill en sådan utredning kan gifva anledning. Anslag till inköp åt staten af skogsmark. Hr CARL LINDHAGEN (andra kammaren, motion n:o 250) hemställer, att Riksdagen ville för inköp af skogbärande eller till skogsbörd duglig mark anvisa dels på ordinarie stat 1,500,000 kr. och dels af lånemedel 1,500,000 kr. Rätt att afgiftsfritt bryta stubbar för tjärbränning i kronopark i öfre Norrland. Hr E. F. HELLBERG (andra kammaren, motion n:o 66) hemställer, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga sådana åtgärder, att de personer, som efter anvisning af vederbörande tjänsteman inom Norrbottens och Västerbottens län bryta stubbar i och för tjärbränning, blifva befriade från den afgift pr kubikmeter bruten rå vara, som de hittills erlagt. | Bättre kontroll därå att afhandlingar om skogsafverkning förses med stadgad stämpel. Hr AXEL EKMAN (andra kammaren, motion n:o 88) hemställer, att Riks- dagen i skrifvelse till Kungl Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i förord- ningen angående stämpelafgifter af den 18 sept. 1908, att nödig kontroll öfver att afhandling angående skogsafverkning förses med stämpel, må vinnas. Liknande motion har af frih. SILFVERSCHIÖLD väckts i första kammaren (n:o 51). Kontroll öfver utnyttjandet af naturrikedomar i enskildas ägo. Hr CARL LINDHAGEN med instämmande af hela den socialdemokratiska riksdagsgruppen hemställer, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. 7 98 FRÅN 1IOII ÅRS RIKSDAG, en enhetlig utredning på hvad sätt till skyddande af alla berättigade intressen, kontroll må kunna utöfvas öfver utnyttjandet af speciella naturrikedomar i enskildas ägo sasom skogar af större omfattning, malmer, vattenfall och torf- mossar af större omfattning, samt framläggande snarast möjligt af de förslag till koncessionslagstiftning eller andra åtgärder, hvartill utredningen kan föran- leda. Förslag om återgång af sjorda skattekop af rekognitionsskogar. Hr I. HASSELQUIST (andra kammaren, motion n:o 233) föreslår, aft Riksdagen må besluta att hos regeringen begära en utredning an- gående ätergang af samtliga gjorda skatteköp af rekognitionsskogar och deras äterförvärfvande åt kronan antingen på rättslig väg eller genom en expropria- tion, hvarvid de nuvarande innehafvarna af kronan erhölle en äterlösnings- summa, som kunde anses skälhg; att för dessa områdens rationella utnyttjande genom uppodling och be- byggande beslutes en med statens understöd bedrifven kolonisationsverksam- het i stor skala efter bästa och verksammaste metoder; samt att för detta ändamål tillsättes en särskild jordkommission med uppdrag att öfvertaga förvaltningen af dessa domäner och utstycka dem till småbruk och egna hem under tryggad besittningsrätt eller annan garanti mot kolonisationsändamäålets förfelande. Hr I. HassELQuIisT (andra kammaren, motion n:o 234) yrkar vidare, att Riksdagen ville besluta att fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på att rekogni- tionshemman blifvit inköpta till kronopark efter full värdering med erinrän att alla inköp för statens räkning af sådana skogar och jordområden af krono- donationsnatur, till hvilka äganderätten kan anses omtvistad, eller å hvilka kronan eventuellt kan komma att framställa anspråk, böra inställas. Hr CARL LINDHAGEN (andra kammaren, motion n:o 246) hemställer, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhälla om framläggande af ett förslag: 1. till omedelbar reduktion i skäliga fall af de torp och andra lägen- heter å rekognitionsskogar, hvilka medföljt donationerna af skogarna; 2. till åtgärder ägnade att förhindra att familjerna på dessa torp och lägenheter drifvas från dem under den tid, som åtgår till reduktionsåtgärder- nas genomförande. Rätt för skogsägarne till väg öfver annans mark för skogsprodukters tillvara- tagande. Hr SAM SÖDERBERG (andra kammaren, motion n:o 178) hemställer, att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det täktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga sådant lagförslag, som till- försäkrar skogsägare väg öfver annans mark för skogsprodukternas tillvarata- gande, med bestämmelser, angifvande grunderna för beräkning af skada och åverkan, som tillfogas markägare i sådana fall. Undersökning om i hvad mån på kronans domäner odlad jord och bebyggda lägenheter få förfalla. Hrr CARL LINDHAGEN, NILS PERSSON och SVEN LINDERS (andra kamma- ren, motion n:o 243) hemställa, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om en ingående undersökning, i hvad mån på kronans domäner, särskildt skogsdomäner, odlad jord och bebyggda lägenheter få förfalla, brukare och lägenhetsinnehafvare lämnas utan tillbörligt stöd i sin sträfvan för uppehället FRÅN IOII ÅRS RIKSDAG. 99 samt jorden obehörigen undanhålles att tjäna äfven andra oundgängliga ända- mål än skogsvården. Upplåtelse af kronodomäner till småbruk. Hrr CARL LINDHAGEN Och SVEN LINDERS (andra kammaren, motion n:o 249) hemställa, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t begära förslag till en sådan ordning för upplåtelse af kronodomäner till småbruk, att dessa blifva tillgängliga för de fattiga samt såväl brukarens besittning som ändamålet med upplåtelsen skyddas. Hr G. KRONLUND (andra kammaren, motion n:o 77) föreslår, att Riks- dagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhälla, dels att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och på hvilka villkor förra öfverstebostället Kastell- gården n:o 1 med underlydande om tillsammans sex mantal må-i sin helhet eller till vissa delar uppdelas i hufvudsakligen småbrukslägenheter och upp- låtas åt lämpliga och för egnahemslåns erhållande kvalificerade personer, med företrädesrätt till dylika lägenheters erhållande för nuvarande torpare å do- mänen eller deras afkomlingar, därest de i öfrigt befinnas lämpliga därtill, och dels att förenämnda kronodomän i afvaktan på denna utredning icke måtte på längre tid utarrenderas än som kan anses åtgå för denna utred- ning och åtgärder i öfrigt för domänens förenämnda uppdelning och upp- låtelse. Hr Erssr LINDBLAD (första kammaren, motion n:o 15) föreslår, att Riksdagen behagade besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om utfärdande af sådana bestämmelser vid försäljning af torp och lägenheter från kronodomän, att äfven sådana upplåtas till köparen med den rätt kronan äger gentemot afträdande arrendatorn. Hr E. ÅKERLUND (andra kammaren, motion n:o 17) föreslår, det Riks- dagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida icke den odlade jorden och för odling tjänliga marken å de kronans jordegendomar, hvilka ej i anledning af särskildt dyrbara bygg- nader, omedelbart grannskap till större städer eller af annan särskild orsak böra bibehållas i statens hand, samt å de ecklesiastika boställena skulle bereda landet vida större gagn än nu, därest desamma, jämte för ändamålet erfor- derlig skogs- och betesmark, där sådan finnes tillgänglig, i mån dessa egen- domar blifva lediga från nuvarande arrendatorer och den nyss beslutade präst- löneregleringen träder i kraft, uppdelas i småbruk samt mot billigt pris och på lämpliga villkor försåldes till mindre bemedlade personer, hvilka önska ägna sig åt jordbruk och finnas lämpliga därför, men i saknad af nödiga medel ej se sig i stånd därtill, och att Kungl. Maj:t efter verkställd utred- ning för Riksdagen täcktes framlägga de förslag, hvartill denna utredning kan gifva anledning. Hr GusTtAF STRÖMBERG (andra kammaren, motion n:o 23) hemställer, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att för nästa Riksdag måtte framläggas till pröfning hufvudgrunder för upplåtelser med tomträtt af de ä kronans egendomar för upplåtelse afsedda bostadstomter; dessa grunder byggda på allmängiltiga bestämmelser för tomträttsupplåtelse från kronojord. Angående bolags jordförvärf. Hrr G. JANSSON, J. P. IGEL, N. A:Son BERG, C. J. BERGGREN och CARL JANSSON hemställa, att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t måtte anhälla, 100 FRÅN I1IQI1I ÅRS RIKSDAG. att Kungl. Maj:t täcktes så skyndsamt ske kan låta verkställa fullständig ut- redning rörande bolags jordförvärf inom Värmlands län samt för Riksdagen framlägga förslag till de åtgärder, som af denna utredning kunna påkallas. Hr CARL LINDHAGEN (andra kammaren, motion n:o 242) föreslår att Riksdagen ville 1:0) för sin del besluta sådan utvidgning af lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906, att lagen blir gällande öfver hela riket; 2:0) hos Kungl. Maj:t begära framläsgande af förslag, att härnda lag enligt förebild af norrländska arrende- och vanhäfdslagarna utsträckes att om- fatta älven enskilda skogsspekulanter; 3:0) hos Kungl. Maj:t begära en undersökning af uppgifna missförhåll- landen 1 följd af de enligt nämnda lag medgifna fastighetsinrop af bolag å exekutiva auktioner samt af öfriga verkningar af lagen äfvensom, därest ut- redningen därtill ger anledning, framlägga förslag till förbättringar i lagen; 4:0) hos Kungl. Maj:t anhälla om förslag till de norrländska arrende- och vanhäfdslagarnas fulländade i de afseenden, som omförmälas i underteck- nads reservationer till lagutskottets betänkande i ämnet vid 1909 års riksdag; 5:0) hos Kungl. Maj:t anhålla om framläggande af förslag till norrländ- ska arrende-, vanhäfds- och eventuellt äfven ägostyckningslagens tillämpning på motsvarande jord inom öfriga delar af riket. Afdikningsanslagen. I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t under nionde hufvudtiteln, punkterna 74 och 753 föreslagit Riksdagen, att, med höjande af norrländska afdikningsanslaget från 700,000 kr. till 800,000 kr. samt sänkning af allmänna frostminskningsanslaget från 200,000 kr. till 150,000 kr., förändra villkoren för erhållande af bidrag från förstnämnda anslag därhän, att bidraget för hvarje företag finge bestämmas till högst 7/. af beräknade kostnader. I andelning ha väckts ett flertal motioner. Hr RICHARD MARKGREN med 6 instämmanden (första kammaren, motion n:o 10) förslår, att Riksdagen, med bifall till hvad Kungl. Maj:t föreslagit angående beviljande af medel till norrländska afdikningsanslaget, ville besluta, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag från ifrågava- rande anslag skola tillämpas nu gällande allmänna villkor och bestämmelser. Liknande motion (andra kammaren n:o 18) har väckts af hrr KARL KARLSSON i Mo och F. O. MörTtseLL. En liknande motion har äfven väckts af hr D. PERSSON i Tällberg med instämmande af hr J. STRÖM (andra kamma- ren, motion n:o 22). I lika syfte motionerar hr AD. WIKLUND med instämmande af 31 norr- landsrepresentanter (andra kammaren, motion n:o 24.) Slutligen hemställer hr D. PErsson i Tällberg med instämmande af hr J. STRÖM, att Riksdagen må på extra stat för år 1912 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag af 300,000 kr. under benämning allmänna af- dikningsanslaget till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyl- dighet af myrutdikningar och vattenaftappningar inom öfriga delar af riket med undantag af de fyra norrländska länen, vare sig ändamålet med arbets- företaget är uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet för närliggande bygd. För bidrags erhållande böra samma villkor uppställas, som nu gälla rörande norrländska afdikningsanslaget. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IOITISTHINe, Frågan om anordnandet af ett skogslotteri. Protokoll, hållet vid sammanträde med af skogsför- bunden valda ombud för anordnande af skogslotteri, i Stockholm den 4 februari 191. Närvarande: För Föreningens för skogsvård styrelse: öfverjägmästare Uno Wallmo, suppl.: jägmästare G. Schotte, för Svenska skogvaktareförbundet: jägmästare C. A. Ohrström och länsjägmästare Arvid Nilsson för Uppland— Gästriklands skogvaktareförbund: redaktör C. A. Gustafsson och länsjäg- mästare R. Liibeck, för Dalarnas skogvaktareförbund: riksdagsman Ollas A. Eriksson, för Bergslagernas skogvaktareförbund: bruksägare Ivan Svensson, Skyllberg, för Hälsinglands skogvaktareförbund: sågverksägare P. J. Hedin, för Jämtlands läns skogvaktareförbund: länsjägmästare Hjalmar Humble, för Norrlands skogsmannaförbund: forstmästare G. Fryklöf, för Södermanland — Östergötlands skogsmannaförbund, bruksägare Axel Ekelund, Finspång, för Skåne—Halland—Blekinge skogvaktareförbund: jägmästare Elis Nilson, för Västra Sveriges skogsvårdsförbund: länsjägmästare Leander Olén, hvarjämte för Smålands skogsvårdsförbund utsetts förvaltaren Svante Östergren, Konga, som dock på grund af hälsoskäl ej var närvarande. Ne Sammanträdet öppnades af redaktör Gustafsson, som erinrade om frågans uppkomst och nuvarande läge. Härefter utsågs red. Gustafsson att leda da- gens förhandlingar. Till sekreterare utsågs länsjägmästare R. Lubeck. Att justera dagens protokoll utsågos öfverjägmästare Wallmo och jägmästare Öhr- ström. AF N Ordet lämnades därpå till Riksdagsman Ollas A. Eriksson, som påvisade utgången af hans riksdags- motion om statslotteri och ehuru detta försök misslyckats, hade det dock haft det goda med sig, att saken väckt intresse och föranledt anvisningar om att på enskild väg söka tillstånd af regeringen att anordna ett lotteri i likhet med idrottslotteriet m. fl. Tal. önskade, att ombuden skulle uttala sig om de ansågo sig tillräckligt organiserade att omedelbart begära tillstånd att an- ordna lotteriet. Jägmästare Elis Nilson trodde, att ombuden knappast ännu kunde anses vara tillräckligt fast organiserade för att genast begära ett sådant tillstånd. 102 FRÅGAN OM ANORDNANDET AF ETT SKOGSROTTERI. Länsjägmästare Arvid Nilsson ansåg för sin del, att frågan ännu ej var tillräckligt utredd. Ej heller hade Föreningen för skogsvård och skogsvards- styrelsernas ombudsmöte fått tillfälle uttala sin ståndpunkt i frågan, hvilket tal. ansåg högst nödvändigt för sakens framgäng, särskildt hvad beträffar skogsvårdsstyrelserna, som det ju var dessa, som skulle emottaga medlen. Vidare påvisade tal., att behofvet af skogsvårdsmedel enligt af skogsvårds- styrelserna företagna utredningar för närvarande uppginge endast till omkring 3509,000 kronor per år. Det gällde att undersöka, hur dessa medel lämp ligast kunde fås, och ansåg då tal., att skogen själf borde få bekosta behöf- liga åtgärder, såsom t. ex. genom höjda skogsvärdsafgifter, eller också kunde medlen fås genom högre statsanslag. Hemställde, att frågan ej nu skulle afgöras, utan först föreläggas Föreningen för skogsvard och skogsvårdssty- relsernas möte i höst. Länsjägmästare £. Olén framhöll, hur en stor del skogsvårdsstyrelser sak- nade medel att understödja dikning, och att äfven om staten skulle komma att lämna ett sådant anslag, detta ej skulle blifva tillräckligt stort att fylla behofvet. Ansäg därför synnerligen lämpligt att söka få lotteriet till stånd och att ej dröja för länge, ty redan voro flere ansökningar före oss gjorda. Dock måste saken utredas och borde fördenskull skogsvårdsföreningen och skogsvärdsstyrelsernas möte uttala sig. Emellertid borde redan nu bildas en ekonomisk förening för att erhålla en fastare organisation, äfvensom inom denna utse ett arbetsutskott. (Flere instämmanden.) Riksdagsman Ollas A. Eriksson ansäg ej nu nödvändigt att diskutera be- hofvet af medel, ty att detta fanns var en erkänd sak, utan ville i stället upptaga frågan om organisation. För sin del ansåg tal., att ombuden vore fullt berättigade anhålla om tillstånd för lotteriet. (Bravorop.) Bruksägare Tran Svensson ville, att såväl Föreningen för skogsvård som skogsvärdsstyrelsernas möte borde fa uttala sig, men behöfde fördenskull saken ej uppehållas. Hemställde, att i dag skulle väljas ett arbetsutskott, som skulle utarbeta förslag, hvarefter ansökan skulle inlämnas till regeringen. Länsjägmästare A. Nilsson förklarade, att han alls ej ville uttala sig mot tanken på lotteri, utan hade endast velat framhålla, dels att man borde un- dersöka, om ej andra utvägar funnes att få medel såsom genom ökade skogs- vårdsafgifter eller statsanslag, dels att i alla händelser saken skulle vinna på att den underställdes Föreningen för skogsvård och skogsväårdsstyrelsemötet för uttalande. Öfverjägmästare Wallmo gjorde för att framvisa behofvet af medel den beräkningen, att vi hafva inom landet 6 mill. hektar försumpade marker, kärr och mossar, hvaraf '/. borde lämpa sig för afdikning och skogsproduk- tion, och att man kunde beräkna, att arbetet på dessas kultiverande kunde vara slutfördt på 50 år. Det skulle då blifva 40,000 har om året och med en kostnad af 50 kronor per hektar, blefve det 2 mill. kronor om året. Beträffande ljungmarkerna uppgå dessa till omkring !/, mill. hektar, andra kalmarker, afverkade före '/, 1905, till omkring samma summa. Skulle dessa skogsodlas under loppet af 50 år eller 20,000 har om året, blefve det efter SV nn nn Ån FRÅGAN OM ANORDNANDEY AF ETT SKOGSLOTYTERI. 103 en kostnad af 50 kr. per hektar 1 mill. kronor om året. Således samman- lagt 3 mill. kronor per år, hvilket tydligen visade, att ett synnerligt stort behof förelåg. Ville emellertid, att saken skulle närmare utredas och framför allt ansåg tal. nödvändigt förelägga den för diskussion vid ett så stort möte som skogsvärdsföreningens, där skogsintresserade personer landet rundt träffa- des. Mötet skulle hållas i mars och kunde ju då föreningen äfven utse om- bud, hvilket ännu ej skett; tal. var nämligen endast af styrelsen utsedd och ansåg sig därför ej befogad att handla å föreningens vägnar. Så länge som till "skogsvårdsstyrelsemötet i höst behöfde man dock ej vänta, utan kunde ju skogsvårdsstyrelserna få tillfälle uttala sig hvar för sig. Hemställde, att med uppvaktning och därmed sammanhängande saker skulle få anstå till dess skogsvårdsföreningen uttalat sig. Länsjägmästare Olen vidhöll sitt förra yrkande och ansåg, att Föreningen för skogsvård kunde lämnas tillfälle uttala sig efter sedan förslaget var upp- gjordt. Jägmästare Elis Nilson ansåg gentemot en föregående talare onödigt att nu resonera om behofvet af medel, ty det vore ju sedan länge fastslaget, att ett stort sådant fanns. Yrkade på proposition, om vi skulle följa herr Oléns förslag att bilda en ekonomisk förening. Föreningen för skogsvård borde få tillfälle uttala sig, men det skulle fördröja saken alltför länge att invänta skogsvärdsstyrelsemötet i höst. Beträffande befogenheten för ombu- den att nu bilda ekonomisk förening, förklarade tal., att han hade full be- fogenhet från sitt förbund att göra detta. Bruksägare Ivan Svensson imstämde i öfverjägmästare Wallmos förslag. Länsjägmästare A. Nilsson ansåg det vara stor skillnad, om skogsvärds- styrelserna hvar för sig gjorde uttalanden i saken eller om deras möte i höst upptoge den till behandling. Det vore mycket viktigt att få ett gemensamt uttalande från dem. Sedan flere talare förtydligat sina förut gjorda uttalanden, uppträdde Länsjägmästare Hj. Humble, som ansåg, att till dikning af försumpnings- marker kunde man använda snart sagdt hur mycket penningar som helst. Hänvisade till årsberättelsen från skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län, som beräknat, att endast till försvarsdikning till skydd mot nuvarande skogsmar- kers försumpning erfordrades minst 75,000 kronor per år. Sägverksägare P. J. Hedin påpekade behofvet af utredning. Tal. kunde af egen erfarenhet säga, att en framställning till regeringen måste vara väl utredd och utarbetad för att ha utsikt att vinna framgång. Emellertid måste man snart gripa verket an, och ansåg tal., att man borde tillsätta ett arbets- utskott. Jägmästare C. A. Öhrström ansåg ej lämpligt att nu bilda en ekonomisk förening, ty om Föreningen för skogsvård ej ville vara med om saken, skulle det nog blifva omöjligt att få den igenom, och då vore det ju onödigt att ha gjort så stora anstalter. Framhöll att ett arbetsutskott borde tillsättas. Länsjägmästare Olén framhöll vikten af att ombuden voro fullt eniga, endast därigenom kunde man ha utsikt att få saken fram. Därför syntes det tal. bäst att låta Föreningen för skogsvård först uttala sig. Atertog sitt yr- 104 FRÅGAN OM ANORDNANDET AF ETT SKOGSLOTTERI. kande på att ekonomisk förening skulle bildas, men vidhöll, att ett arbets- utskott skulle väljas, och att detta skulle utarbeta förslag, som skulle föreläg- gas Föreningen för skogsvard. Härmed var diskussionen afslutad, och sedan herr Olén tillåtits ändra sitt yrkande, enades man om att allenast välja ett arbetsutskott, till hvilket valdes herr ordföranden, öfverjägmästare Wallmo och länsjägmästare Libeck. Vidare beslöts, att nästa sammanträde skulle hållas den 24 mars, dagen efter skogsvärdsföreningens sammanträde. På ordförandens fråga, om någon önskade framföra några fler ärenden, begärde öfverjägmästare Wallmo ordet, och framhöll, att mötet borde tydligare uttala sig om riktningen för utskottets blifvande förslag, såsom om beräk- ningsgrunden för skogsvårdsarbetenas verkställande m. m. För egen del an- såg tal., att dessa borde beräknas vara färdiga om 50 år, d. v. s. ungefär den tid som åtgått att afverka stor del af värt gamla sparade virkeskapital. Länsjägmästare A. Nilsson instämde med föreg. tal., att 30 år vore lämp- ligt till beräkningsgrund. Det gällde sedan att söka utreda, huru stora för- sumpningsmarker, som funnos, och huru stora kalmarker och härigenom få fram behofvets storlek. Inom Värmlands län hade tal. låtit göra utdrag ur indelningshandlingar för allmänna skogar och därigenom fått reda på hur stor del af impedimenten, som kunde anses göras dugliga till skogsproduk- tion. ÅA enskildes skogar torde sådan mark stå i proportion till samma ä allmänna skogarna. Beträffande kalmarker funnos ju endast för ljungmar- kerna någorlunda säkra siffror, men ej för andra kalmarker. Kanske kunde man äfven härvidlag få fram ett förhållande därigenom, att en del skogs- värdsstyrelser gjort utredningar härom. Lämpligast vore, ätt taga upplysnin- gar af skogstjänstemännen ute i landet. Länsjägmästare Olén framhöll, att man borde i första hand arbeta på att få skogsodling till stånd å de nu dugliga kalmarkerna och i andra hand för- värfva nya marker genom dikningar. Areal till grund för beräkningar kunde man få dels 1 1896 års skogskommittés handlingar, dels ur ekonomiska kart- verkets uppgifter om försumpningsmarker, som ju föreligga för en hel del län. Som exempel anförde tal., att i Kinds härad i Alfsborgs län utgjorde »annan duglig skoglös mark» ej mindre än 27 2 af arealen. Länsjägmästare A. Nilsson ansåg, att man skulle få för höga siffror, om man använde ekonomiska kartverkets uppgifter för »annan duglig skoglös mark», enär däri inräknad mark mången gång ej lämpade sig för skogsbörd. Forstmästare Fryklöf instämde med herr Olén och meddelade, hur man i Norrland börjat anse lämpligare att först göra kalmarkerna skogbärande och först 1 andra hand dika myrarna. z Sedan ytterligare några uttalanden gjorts i samma riktningar, förklarades diskussionen afslutad. Härefter tackade ordföranden närvarande ombud för de många goda för- slag, som framkommit under den flere gånger skarpa diskussionen, och trodde, att det säkerligen varit till sakens fromma, att slutliga afgörandet blifvit upp- skjutet något, då under tiden arbetsutskottet hade fått tillfälle verkställa nödiga utredningar. Ort och tid som ofvan Justeradt : vid protokollet UNO WALLMO. C. AD. ÖHRSTRÖM. R. LÖBEBK. NOTISER. »Ignis; — bränslebesparande apparat för eldning i kakelugn, I bokhandeln utkom för ett par år sedan en broschyr »Om eldning i kakelugnar af SPARSAM (O. A. Liljegrens, numera Karl Sjöwalls bokhandel i distribution, Stockholm, 1908, pris 50 öre). I denna framhålles de goda egenskaper, som ut- märka vår svenska kakelugn, men påvisas också, att den nuvarande vanliga an- ordningen med eldstadens plana bottnar och lufttillträde genom de runda hålen i luckorna ej medgifver en lämplig och god förbränning. Luften träffar näm- ligen ej bränslet på bästa sätt, utan går delvis direkt upp 1 rökkanalen fram- för bränslet och verkar afkylande. Härigenom kommer ej vedmassan att för- brännas samtidigt, utan bränder uppstå på eldstadens botten, hvilka måste förbrännas innan spjället kan skjutas. Denna restbränning tager ofta läng tid, hvar- under kall afkylande luft genomströmmar eldstaden och rökkanalerna samt motverkar kakelugnens uppvär- mande. Författaren till broschyren har för att motarbeta dessa förhållanden konstruerat ett par billiga hjälpme- del, nämligen eldstadsbock af gjutjärn och dubbla luckor, hvilka båda apparater bära varumärket >Ig- nis». Luckorna äro försedda med en tut, hvilken vid luckornas tillslutande går in under bocken (se fig. 1). é Härigenom kommer den genom skorstensdraget in- he STERNER sugna och med spjället reglerade förbränningsluften RSS Se Tlakelliga att tvingas in zder den snedt mot eldstadens bakvägg med Ignis-apparaten. lutande veden och förbränna densamma samtidigt i sin helhet till glöd utan bränder. Förbränningen sker på detta sätt med förbrukning af minsta kvantitet luft, hvadan ingen sådan kan gå direkt upp i rökkanalerna och där verka afkylande. Den lifligaste förbränningen försig- går i vedens massa och ej utefter eldstadens väggar. »Ignis»-apparaterna kunna insättas i hvilken kakelugn som helst utan någon murning, och luckorna stå sig mycket länge, då all luft passerar mel- lan plåtarna i de dubbla luckorna, hvilka därför ej som vanliga luckor slå eller buckla sig af hettan. Hvarje »Ignis»-utrustning kostar 6 kr. och erhålles från aktiebolaget Krylbo smides- och kassaskåpsfabrik, adress Krylbo. Då många olika storlekar af vanliga luckor förekomma i marknaden och olika tillverkare hafva gångjärnen placerade hvar och en på sitt sätt, är det vid beställning af »Ignis»-luckor nödvändigt att uppgifva själfva luckramens (eldstadsöppningens) inre bredd och höjd, eller också kunna förut begagnade luckor medsändas till Krylbo vid beställningen. Likaså bör uppgifvas, om bock och luckor afses för rund eller flat kakelugn. I bränslebesparande syfte hafva »Ignis»-apparaterna förliden höst insatts 1 samtliga kakelugnar å Skogsförsöksanstaltens nya lokal. På grund af den erfarenhet, som vunnits af desamma kunna vi fullt rekommendera dem för 100 NOTISER. allmänt bruk. Genom jämförande försök har det visat sig, att en bränsle- besparing af minst 25 & äger rum. Härtill kommer att vedbrasorna blifva mycket lättsköttare än vanligt och endast behöfva omröras en gång. Ignis»-apparaterna synas kunna spela afsevärd roll vid minskningen af husbehofsbränslet i värt land — en sak hvarom visserligen talats och skrif- vits åtskiligt, men där wi fortfarande ha att arbeta mot inrotade fördomar och vanor. Hvarje för saken intresserad, d. v. s. alla som uppvärma sina lägenheter medelst kakelugnar, böra äfven skaffa sig den lilla brochyren, som klargör principen för eldning på ett rationellt och ekonomiskt sätt. G. SCH. Torrfärgsstämpeln Komet. Den skada, som skogarna lida genom trädens blekning vid allehanda skogsförrättningar är, som bekant, ganska be- tydande, hvilket också flera ganger framhållits i denna tidskrift (se bl. a. VICTOR FR. ERNBERG: Skadan af bleckning ä ståndskog, Skogsvårdsf. tidskr. 1007, Sid. 1372). För att undvika blekningen har man, där uppstakning af linjer ej kunnat ske eller befunnits olämpligt, utmärkt träden genom att ä desamma måla ringar och prickar af hvit oljefärg eller rödfärg. Någon gång lär man äfven ha användt tvgpåsar med torr rödfärg. Alla dessa sätt blifva dock mer eller mindre tidsödan- de, hvarjämte handtlangarna lätt smörja ned sig själfva och med- hafda redskap. Helt nyligen har emeller- tid herr ÅA. GG. ANDERSSON, Ols- benning, Karbenning tagit pa- tent på en enkel apparat för trädens utmärkande medelst färg. Den nya apparaten, som kal- las Komet, synes vara gans praktisk och förtjänt af sprid- ning. Den består af en bleck- tub (se fig. 1), försedd med hop- fällbart handtag. ”Tuben har af- tagbara lock i bada ändar. In- Fig. 1. Torrfärgningsstämpeln Komet, omkring !'/, nantör locket i den främre de- nat. storlek lensitter en färgdyna, hvarur färg- stoft utstötes. Locket i bakre än- dan sammanhänger med en mellanbotten, som är skjutbar för att allt färg- stoftet 1 tuben skall kunna utnyttjas. Vid stämplingen bör nämligen i tuben finnas ett mellanrum af cirka 4 cm. mellan färgen och mellanbotten. Färg- stoftet ifylles i tubens bakre ända, sedan locket med mellanbotten uttagits. Därefter regleras mellanbottens läge af den i bakre ändan varande skrufven. I utsändt cirkulär framhåller uppfinnaren, att den nva apparatens för- delar består däri: att den ej på minsta sätt skadar trädet; att arbetet med stämpling går raskt, när som endast ett slag med stäm- peln är nog för att aftrycka ett tydligt och varaktigt märke på trädet; att den är bekväm att transportera, en stämpel med färgstoft för en dags stämpling rymmes i en vanlig rockficka; NOTISER, 107 att färgstoftet är absolut skyddadt mot fuktighet, alltså ingen risk att ut- föra stämpling under regn; att stämpeln ger ett godt aftryck även på löfträdsstammar, som eljest äro svåra att märka.» Det billigaste färgämnet är torr rödfärg, men i Komet kan naturligen hvilket pulvriseradt färgstoft som helst användas. Apparatens pris, hvilket nu är 7 kr. per styck, behöfver blifva afsevärdt reduceradt, för att den skall kunna få allmännare spridning. G: SCH; Försökstaxeringen af skogarna i Värmlands län. Kungl. Maj:t har den 23 december 1910 uppå ansökan entledigat fil. dr. Fredrik Lovén från uppdraget att vara ledamot och ordförande i kommissionen för utförande af försökstaxering af skogarna inom Värmlands län, äfvensom uppdragit åt förre skogschefen hos Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag, extra jäg- mästaren Ernst Andersson, att 1 Lovéns ställe vara ledamot i kommissionen samt öfverjägmästaren Uno Wallmo att vara ordförande i densamma. Riksdagens extra anslag till skogsodlingens befrämjande, Mötet mellan rikets skogsvårdsstyrelser år 1908 hemställde i skrifvelse af den 16 december samma år, att Kungl. Maj:t måtte på anförda skäl till då näst in- träffande riksdag aflåta proposition om sådan ändring beträffande rätt till andel i det af Riksdagen beviljade extra anslaget till skogsodlingens befrämjande, att denna icke gjordes beroende af anslag från landsting och hushållningssäll- skap, utan att Kungl. Maj:t skulle äga efter bepröfvande af sig företeende behof inom de olika landstingsområdena fördela dessa medel. Efter nådig remiss häraf hemställde domänstyrelsen den 31 januari 1910, att af berörda anslag landstingsområde däraf skulle äga bekomma ett intill tre gånger större belopp, än som af landsting och hushållningssällskap eller endera af dessa institutioner blifvit för samma ändamål anslaget samt att Gottlands, Västerbottens och Norrbottens läns landstingsområden skulle fram- för de andra därtill vara berättigade, hvarvid styrelsen framhöll, att en be- stämmelse af nyss berörda innehåll, skulle vara oskiljaktigt förenad därmed, att viss andel af inflytande skogsvårdsafgifter med undantag af sådana från Gottlands läns landstingsområde, hvilka odelade borde tillfalla skogsvårdssty- relsen i länet, komma att fördelas efter de grunder styrelsen i underdånig skrifvelse af den 31 januari 19:10 föreslagit. Efter från skogsvärdsstyrelserna inhämtad utredning rörande medelbe- hofvet från åren 1911—1915 och sedan Kungl. Maj:t funnit skäligt bibe- hålla hittills gällande grunder för skogsvårdsafgifternas fördelning, hemställde domänstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska höjning af extra an- slaget till skogsodlingens befrämjande till 200,000 kronor. Kungl. Maj:t har emellertid i skrifvelse den 13 januari 1911 förklarat förevarande framställningar för närvarande icke föranleda till någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Vid Kungl. Landtbruks=Akademiens sammankomst måndagen den 20 mars är öfverläggningsämnet » Beståndsvårdande huggningars inflytande på våra barrskogars omloppstid och afkastning». Det inledande föredraget i frå- gan hälles af förre skogschefen, fil. dr. FR. LovÉN. Sammankomsten, som äger rum å Läkaresällskapets stora sal kl. 7 e. m,, får bevistas äfven af icke ledamöter af akademien. 105 EKONOMISKT. Föreningens för skogsvård årsmöte hålles å Hasselbacken i Stock holm torsdagen den 23 mars kl. 10 f. m., hvarvid följande ärenden före- komma till behandling. 1. Styrelsens och revisorernas berättelser jämte fråga om ansvarsfrihet för styrelsen rörande dess förvaltning för år 1910. 2. Val af 2 revisorer och 2 revisiorssuppleanter. 3. Omarbetandet af gällande flottningsförfattningar. Inledes af flottnings- ingeniör J. A. MELKERSON. 4. Sådd eller plantering i norrlandsskogarna. Inledes af jägmästaren AND. HOLMGREN. 5. Böra rådjuren få existera ur skoglig och jaktlig synpunkt i större skogstrakter? Inledes af öfverjägmästaren UNO WALLMO. 6. Om skogspersonalens fortsatta utbildning. Inledes af jägmästaren CARL BJÖRKBOM. 7. Frågan om inrättande af ett skogslotteri. Inledes af redaktör C. A. GUSTAFSSON. 3. Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell skogshushållning bedrifvas? Inledes af jägmästaren ERNST ANDERSSON. Gemensam middag, serveras vid småbord, intages äfven å Hasselbackens stora sal kl. 6 e. m. Samkväm (äfven afslutningssamkväm för landtbruksveckan) kl. !/, 9 e. m. åå Hasselbacken. Landtbruksveckan i Stockholm 1911. Såsom förut i tidskriften om- nämnts har på initiativ af Svenska Landtmännens Riksförbund ett stort antal föreningar rörande landtbruket och dess binäringar beslutat att förlägga sina sammanträden till Stockholm den 20—23 mars 1911. Förteckning öfver dessa föreningar återfinnes i detta häftes annonsbilaga. De flesta föreningar- nas sammanträden äro tillgängliga för allmänheten, d. v. s. för andra än för- eningsmedlemmar. Då så ej är fallet står i förteckningen antecknadt »en- skildt möte». Fullständigt program för landtbruksveckan erhålles afgiftsfritt efter rekvi- sition från Landtbruksveckans byrå, som är förlagd till Föreningens för skogs- vård kontor, Norrmalmstorg 3", Stockholm C. EKONOMISKT. Till ledamöter i Eds cellulosafabriks aktiebolags styrelse, hafva i stället för vice häradshöfdingen C. G. Gripenstedt och borgmästaren A. O. Rune valts konsuln J. E. Ekman i Göteborg och bankdirektören G. K. Huldt i Västervik. Suppleanter äro Hj. Nilsson "och C.J. J. E. Ekman, båda i Göteborg. Till suppleant i Kramfors aktiebolags styrelse, som har siu säte i Stockholm, har i stället för bankdirektören O. A. R. Enell utsetts filosofie doktorn C. G, Fineman därstädes. EKONOMISKT. 109 Såsom ledamöter af Lesiöfors aktiebolags styrelse, som har sitt säte vid Lesiö- fors bruk, Rämens socken af Värmlands län, hafva i stället för konsuln J. Emilson Ekman och disponenten Gustaf Ekman inträdt skogsförvaltaren Johan Karsberg å Finspång och dispo nenten N. A. Ericsson å Lesjöfors. Jägmästaren Vilhelm Ekman har afgått såsom suppleant. Munksunds sågverksaktiebolag, hvars styrelse har sitt säte vid Munksund i Piteå landsförsamling, beslöt den 28 juni och 19 september 1910 följande ändringar i bo- lagsordningen: Bolaget har till ändamål att, vare sig själft eller genom inköp af andelar uti liknande företag, på förvärfvade fasta egendomar bedrifva skogs- och jordbruk, vid för ändamålet anlagda fabriker, verk och inrättningar, jämväl elektriska, utöfva sådan industriell verksamhet, som afser all slags förädling af skogsalster och eventuellt torf- och malmtillgångar samt med härtill behöfliga råämnen och därifrån härrörande produkter idka in- och utrikes handel. Aktiekapitalet skall utgöra lägst 600,000, högst 1,$00,000 kronor. Oskarströms sulfitaktiebolag, hvars styrelse har sitt säte Enslöfs socken af Hallands län, beslöt den 24 november och 8 december 1910 följande ändringar i bolags- ordningen: Aktiekapitalet skall utgöra lägst 2,000,000 högst 6,000,000 kronor. Preferens- aktier kunna utgifvas till ett belopp af högst 1,800,000 kronor. Bolaget har beslutit aktie kapitalets ökning med 1,800,000 kronor i preferensaktier och 640,000 kronor i stamaktier. Ramnäs bruks aktiebolag beslöt den 9 november 1910, bland andra följande ändringar i bolagsordningen: Aktiekapitalet skall utgöra lägst 380,000, högst 1,000,000 kronor. Aktierna skola lyda å 200 kronor. Preferensaktier kunna utgifvas till ett belopp af högst 620,000 kronor. Bolaget har beslutit aktiekapitalets nedsättning till 380,000 kronor. Såsom ledamot af Storfors bruks aktiebolags styrelse, som har sitt säte å Stor- fors bruk, Kroppa socken af Värmlands län, har i stället för brukspatronen G. R. Geijer inträdt disponenten Gustaf Ekman därstädes. Såsom ledamot af Söderfors bruks aktiebolags styrelse, som har sitt säte a Söderfors bruk, Söderfors socken af Uppsala län, har i stället för f. d. landshöfding P. J. Bråkenhielm inträdt förutvarande suppleanten intendenten A. E. Klintin. Den 20 januari 1911 antogs bolagsordning för Trävaruaktiebolaget Axel E. Nilsson, som har till ändamål att öfvertaga Axel E. Nilssons i Halmstad trävaruaffär och idka handel. Bolagets styrelse har sitt säte i Malmö. Aktiekapitalet uppgår till :50,000 kronor och kan utgöra lägst detta belopp, högst 150,000 kronor samt är fördeladt i aktier å 500 kronor till viss man. Aktiekapitalet har inbetalts till fullo. Styrelsen utgöres af f. stadsfiskalen N. Aschan, konsuln J. E. B. Sederholm och handlanden Carl Lind, alla i Malmö, disponenten Fritz Malmström i Böksholm samt handlanden A. E. Nilsson i Halmstad. Den 17 december 1910 antogs bolagsordning för Trävaruaktiebolaget Norrland, som har till ändamål att drifva trävaru- och skeppsrederirörelse samt agentur- och därmed sammanhängande affärer. Bolagets styrelse har sitt säte i Säbrå socken af Västernorrlands län. Aktiekapitalet uppgår till 150,000 kronor och kan utgöra lägst detta belopp, högst 450,000 kronor samt är fördeladt i aktier äå 1,000 kronor till viss man. Aktiekapitalet har inbetalts till fullo. Styrelsen utgöres af disponenten Nicanor Scherman i Säbrå socken. Såsom ledamot af Uddeholms aktiebolags styrelse, som har sitt säte i Uddeholm, Norra Råda socken af Värmlands län, har i stället för brukspatronen R. Geijer inträdt disponenten August Herlenius därstädes. Såsom ledamot af Umeå tiärexport aktiebolags styrelse, som har sitt säte i Umea, har i stället för vice konsuln Egil Unander-Scharin inträdt Karl Algot Karlson i Vindeln, Degerfors socken af Västerbottens län, Till ledamot af Uttersbergs bruks aktiebolags styrelse har ytterligare valts bruksägaren Th. Lindberg å Dalkarlshyttan, Lindesbergs socken af Örebro län. Supplean- ter äro direktören J. A. Drakenberg och kanslirådet J. R. V. Björnström, båda i Stockholm. 110 FÖR KRONOJÄGARE. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. Januari 1907 1908 1909 1910 1911 | Trävaror Kbm. Kbm Kbm. Kbm Ebm. ovarbetade, bilade eller sågade, af furu eller gran timmer och mastträ af minst 25 5 20 44 3,100 ,000) spiror, timmer och mastträ af mindre diameter 1,70 5,700 3,800 bjälkar af minst 20 cm, tjocklek 5 1,000 300 sparrar (af mindre tjocklek) 2,500 1,500 1,400 syllar (sleepers) 4,600 2,500 2,800] grufstolpar (pitprops). : 34,00 12,200 16,600 plankor och bräder, ohyflade, 21 cm. och där- | öfver breda : af furu. 7,2 11,600 13,200) > gran, 1,i( 2,400 1,700 battens och brider, ohyflad af furu A 10,800 13,500) b Era ssiss ; 5 $ 3,200 4,200 | battens, scantlings o. bräder, ohyflade, under 15 cm: breda: af Iulil:se:cessaraveosntönsöndöseksnpedasknkäkene 4,300 7,200 11,600 FETA ogedevosser SATS bg FR ,200 2,500 7,900 bräder, hyflade, 21 cm. och däröfver breda : af furu 2,000 470 800 2,600 » gran 410 270 600 1,200 bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu. Pr 4,990 2,430 4,500 9,200 Bran........ 2,400 1,240 3,300 5,500 bräder, hyflade, under 13 cm. breda: af furu,.... 2.300 300 2,000 4,500 > fran... 7490 1,020 700 1,990 bräd=- OCH: plankstUmD:;+:sse:saen5vinsodnerstoosriranna ;,800 70 500 1,700 lister; Tälkter ock vi BbOC: sstsereickosvnsnesn vnsän serien dt kNdeR 760 340 250 1,100 T,100 arbetade : snickararbeten etc.: Kr Kr. Kr. Kr. byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. m.).. 284,600 245,00€ 269,000 397,000 alla 'åndrå släg —-.vsesccsseres 197,000 135,000 105,000 118,000 Pappersmassa Kg. Kg. Kg. Kg. kemisk, torr 1 16 5 13,189,000' 18,407,000 våt 2,779,800 661r,000 — 1,984,000 = 2,064,000 mekanisk, torr 3,803,200 4,193,000 +2,488,000 3,090.000 , våt 1,843,20< 1,425,00€ 3,386,000 FÖR KRONOJÄGARE. Sveriges kronojägareförbunds årsmöte äger rum i Läkaresällskapets hus (Klara östra kyrkogata 10) måndagen den 20 mars kl. 3 e. m. och följande dagar. Till kronoijägare i Jörns bevakningstrakt af Jörns revir har antagits och tranporte- rats kronojägaren i Petikåns bevakningstrakt af samma revir Karl Gustaf Stenberg. Till kronoskogvaktare å Snefringe häradsallmänning Lisjö i Köpings revir har antagits Edvin Tredecimus Oldenburg. Till extra kronojägare hafva förordnats | hemmansägaren Lars Larsson i Långflon inom Alfdals revir, utex. skogslärlingen Johan Karlsson inom Bodens revir Johan Anton Hedlund inom Jörns revir, Albert Boström inom Jörns revir, Johan Emil Engström inom Jörns revir, Ludvig Lundström inom Jörns revir, Viktor Stenberg inom Jörns revir, J. G. Smed inom Jörns revir, Vilhelm Stenlund inom Jörns revir Henrik Alund inom Jörns revir, Johan Fritiof Smedberg inom Råneträsk revir, J. E. Bergström inom Taåsjö revir, Adolf Herman Blixt inom Karlstads revir, utex. skogslärlingen Oskar Emil Aspdal inom Askersunds revir, f. extra kronojägaren Karl Oskar Lindberg inom Klotens revir utex. skogslärlingen Karl Andersson inom Köpings revir. FOR KRONOJAGARE. I1I Förslag om inrättande af nya bevakningstrakter. I Kungl. Maj:ts nåd. pro- position till Riksdagen ang. driftkostnader under år 1912 för statens domäner föreslås in rättande af 34 ordinarie kronojägaretjänster. Af dessa komma 16 st, på Jämtlands län (se tabell 1), 6 på Klotens revir (se tabell 2), I för kronoparken Björnhyttan i Västerdalarnas revir samt II inom mellersta och södra delarna af landet (se tabell 3). Tabell I. Bevakningstrakter inom Jämtlands län, Mellersta Norrlands distrikt. Tjänst- Gö Rese- I RISvIvr Bevakningstrakt Lön | rings- pen | Anteckningar PEN" ningar || ningar - I I I PN GAdTEKE ft sars sond 600 700 250) ny bevakningstrakt I Jougdnäs ....... VPK TNE | 600 700] 250 Frostvikens revir V SVEIN genS] sige ss season saves 600 600 200 > SET ÖL SS a laate sä sh NS SR NER 600 600 200 FIS merdalstvt. ssp dee == = | likasom förut a TE SPN | Östersunds revir jE rösö (förra Rödön) ...... — — = |ABEUD TOTT sö. 303 sier vs | 600 600 — 200// ny bevakningstrakt TEAK SJÖ Serene Asa AR ADR | 600) 700 250 > ul | IETOTA ET STA SAR SS SS EE 600 700) 2501) » » R 2 | (META AISA erfar ss SSA = — — | likasom förut KUNDS SA | YAI STATSE SA SN FOIS 600 700 250 | ny bevakningstrakt TADS ENE NA AASE OR 600) 600 — 200] » Undersåkers. ........ ........ — — — | likasom förut | IV | IVLOTSTÅ Sjö SR ee RR ET 600 600) 200 [ny bevakningstrakt | Hallens revir [Eeljesunds (förra Hallens) = — I — llikasom förut | I ÖVIKENS TE PA oss so slask — — — » | | Bodsjö . FANSEN Se etefekn At ANOOO 600) 200) ny bevakningstrakt V | REST ASS AR En = | = | likasom förut Å I Sösjö (förra Bräcke) .... | — | — | — NM oo» » | Bräcke revir Håsjö SE BE ROR te nd 600 | 600 2C0 || ny bevakningstrakt | | Fors (förra Ragunda)...... = — | — | likasom förut [BET ES teen nor does Ae = > | » » | VI 4 Klöfsjö ... Fögass4odasasanel GV 600) 200 | ny bevakningstrakt | Rätans revir Rätans byns (öra Rätans) = = == likasom förut i | 25 fofega I) JR ROJO SS do — — |) —/ » » | Linsells (förra Hede) ...... = NE > > | VII I LAN OA FERin dee sens Re 600 700) 250 | ny bevakningstrakt | Hede revir | T5jUSDedalS kos sees banans ss. 600 700] 250 |» | [ÄTIT AS a GAS re effe SA Sa 600 | 700 250 Summa | 9,600 | 10,400] 3,600 | — LL | 23,600) . | hvartill komma 16 hyresersättningar å 100 kronor | 1,600 SS Summa kronor | 25,200 8 1 Ne FÖR KRONOJÄGARE. fabel! 2. Bevakningstrakter i Klotens revir, Gäfle—Dala distrikt. Tjänst Räce - gör | | BB: eovcac kona ngr sttfarkdt Lön | rings- | pen- | Anteckningar EA ningar || ningar Sandsjö BEPEPLEEREFEE ENE EET FASSTS SRA 600 600 50 || ny bevakningstrakt ÄTRAN EIS: er ose sr esnses RE RER T RS SR — — — llikasom förut IKTOTETISA 0 vndtis0int nos NNE ere AA RR 600 | 600 50 | nu på extra stat Granhults SETS PSELE SRS ARS 600] 600) 50 | nu på extra stat Bredsjö TREA ba IS SoA Sf AA — | — - likasom förut BJÖTSJÖ rss a räd ora LEE äga or Se 600 600 350 | nu på extra stat NORS dee olsen nell Dr RAA Sn SR — — — "likasom förut JÖJUTIANGENS oddsen ses sd std bena AEA 600 6c0 50 ny bevakningstrakt | KAUENS, mess arafnsdsrgg sg frckfessRes : — -— —- | likasom förut | Malingsbo os... , FRA RENAR — — — > > Bagga ... SAP ARE EFTER E SPE SEE EE 600 | 600 50 | ny bevakningstrakt Summa 3,600 3,600] 300 Fre ENA 7,500 6 hyresersättningar å 100 kronor 600 Summa kronor = 8,100 De 4 förstnämnda bevakningstrakterna ligga inom Örebro län, Baggå inom Västman- lands län och de öfriga 6 inom Kopparbergs län. Zabell 3. Förslag till nya bevakningstrakter inom mellersta och södra delarna af landet. Kå vec st re TN CS 0 I äns” Rose. | gö- | Distrikt Revir Bevakningstrakt Lön | rings- pen- | Anteckningar | pen : | | : ningar | ningar | | | Bergslags Örebro Brunnshyttan ov. 600 500 100 || nu extra kronojägare | > OLAÄTA CET rens ar LE i 600 500 50 lst > |. Västerås INT) sl [0 STR AAA 600 500 150 ? > , I Östra Gullberg DjupSJÖke «ock eosnnnsts 600 500 50 2 » » > > LjUT ST Gssesrenkass 5) 600 500! 50 > AR z > Kinda Norra Ydre ...... ; 600 500) 100 > > » Västra Slättbygd Tamstorp siesesell 000 500) 100 > » > | Oe I Smålands/ Tjust Ankarsrum . a 600 500 50 > » 2 | Kalmar FIOTNSÖLo aseenes ssk 600! — 500] 100 2 » > | > Värend Helgö! soossssotoesssa 600 502) 100 > 3 > | Södra |Blekinge-Ahus Gamla Espet ......| 600 500) 100 > ? » | Summa | 6,600 —5,590 950 I 13,050) Hyresersättningar, 11 st. å 100 kronor I, 100 Summa kronor -I14,150 ALLMÄNNA DELEN. 6 SSR PA vs "ANMÄLAN. Under åtta år har Skogsvårdsföreningens Tidskrift sökt sprida kunskap om våra skogar och deras vård. Den har sträfvat att vara samlingspunkten för det in- tresse för skogssaken i vårt land, som af allt att döma växer sig allt starkare och tränger till” allt vidare kretsar bland Sveriges folk, ' I så måtto vill Tidskriften vara en ledande kraft i denna rörelse, att den meddelar sina läsare teknikens och veten- skapens senaste framsteg i allt hvad som rör skogen, dess lif, dess vård och dess ekonomi. Kunskap härom är nödvändig icke minst i vår handlingskraftiga tid, som önskar se ett snabbt och säkert framåtskridande. Åt Norrlands skogsbruk, som för närvarande befinner sig i en nydaningsperiod, kommer alldeles särskild uppmärksam- bet att riktas. Men för vårt folk har kunskapen om skogsvård blifvit viktigare än förr, då det nu slutligen kommit till allmänt erkännande att det gent emot skogen icke blott gäller att taga utan också att gifva — icke blott att skörda utan också att vårda, Till alla dem, som ha närmare eller fjärmare intressen för dessa sträfvanden och — för vår svenska skog, vänder sig vår tidskrift. Under år 1911 utgifves Skogsvårdsföreningens Tidskrift med sin nionde årgång efter ungefär samma plan som föregående år, men i tvenne skilda afdelningar: den allmänna delen och fackafdelningen, Den allmänna delen innehåller längre eller kortare, vanligen rikt illustre= rade uppsatser, som i populär form behandla såväl praktiska frågor som teoretiska spörs- mål rörande våra skogar. I denna afdelning intagas äfven mindre jaktvårdsuppsatser, uppgifter om trävarumarknaden, notiser i skogsekonomiska frågor, korta meddelanden från skogsvårdsstyrelserna samt andra notiser rörande skogsvården, Denna upplaga sändes till ledamöterna af Föreningen för Skogsvård mot medlemsafgiften 5 kronor per år. Allmänna delen är afsedd att omfatta omkring 500 sidor förutom eventuella bilagor. Fackafdelningen innehåller en serie fackuppsatser om ungefär 400 sidor per år. Denna fackserie behandlar rent teoretiska spörsmål rörande våra skogar, samt mera spe- ciella tekniskt fackliga frågor. Men denna afdelning vill ej blott fullständigt behandla landets skogsförhållanden, utan kommer äfven att följa med, hvad som af betydenhet förekommer i skogslitteraturen. Den skall innehålla recensioner af värdefullare arbeten i skogshushållning och redogörelser för det viktigaste innehållet i de utländska skogs- tidskrifterna samt förteckning öfver utkommande skogslitteratur. TI fackafdelningen intagas vidare cirkulär och prejudikat röraude statens skogsförvaltning, meddelanden om beslut af allmännare intresse rörande skogsadministrationen samt redogörelser för "tjänster och förordnanden inom skogsstaten och den enskilda skogsvården. Under rubriken administrativ praxis öppnar denna upplaga sina spalter för korta meddelanden och inlägg i administrationsfrågor. Priset för allmänna delen och fack- afdelningen om tillsammans öfver 900 sidor förutom eventuella bilagor blir 10 kronor per år, d. v. s. vanliga medlemsafgiften 5 kr. samt en tilläggsafgift af 5 kronor för den fackliga delen af tidskriften. Prenumeration å endast fackafdelningen mottages ej. Hvardera afdelningarna utgifvas med 12 häften per år, dock kommer hvart annat häfte under sommarhalfåret att endast innehålla notiser, ekonomiska uppgifter, meddelanden från skogsadministrationen m. m. Tidskriften sändes portofritt till alla medlemmar af Föreningen, men kan prenumeration till pris af resp. 5 och I10 kr. äfven ske i bokhandeln. Stockholm den 20 januari 1911. Redaktionen. Annonsera i Skogsvårdsföreningens Tidskrift. Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida. Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr cm, af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst 5 ggr, lämnas 10 & rabatt och för hela året stående annonser 20 Z. Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte, Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla per- soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift på adressförändringar. S Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. — Red. Tidskriften distribueras i bokhandeln af A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. 5 ARNES SR SÅ bar FUN Le ERA Å 134 VESTRE SN 1 BRT SEEN na Dr RR OR N M CR iF LER AR -— SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IOIT, H. 3: Om markberedning för själfsådd. Af TH. GRINNDAL. Ehuru markberedning numera allmänt erkännes vara af stor bety- delse för att underlätta själfsådder, finner man dock knappast, att den någonstädes i vårt land konsekvent utföres, om man undantager en del bokskogar i de sydligaste provinserna. Då det gäller att upp- draga jämnåldriga bestånd genom själfsådd, använder man alltid i Dan- mark och Tyskland, för så vidt jag känner, grundlig jordbearbetning. Alla åtgärder gå där ut på att erhålla tillräckligt plantantal under e/ enda fröår. Om fröåret ej medför önskad effekt, inväntas ej nytt fröår, utan hjälpkultur utföres året efter. Beror det enbart på frötillgång och markberedning, får man i dessa länder i regel en lyckad själfsådd med ens, men man har där att bekämpa stora svårigheter, som åtminstone i norra och mellersta Sverige ej äro så kännbara, nämligen ogräs, torka och senfrost. Med all säkerhet ha vi här mycket gynnsammare för- hållanden att räkna med. En framstående dansk skogsman, skovrider R. MÖRK-HANSEN, för hvilken jag haft nöjet förevisa en del sörmlands- skogar, uttalade också sin förvåning såväl öfver våra stora själfföryng- ringsmöjligheter, som också öfver det faktum, att så ytterst sällan något göres för att genom jordens bearbetning underlätta själfsådd. Frånsedt ris- och marbuskröjning företaga vi ju i regel inga direkta åtgärder för att gynna själfsådden. Att vi vid afverkningarna kvarlämna så och så många fröträd per hektar, kan ej räknas som ett direkt nedlagdt arbete och medför ej heller några direkta kostnader. I ytterligt få fall kunna vi på våra icke markberedda »trakthyggen med fröträdsställning» påräkna att få »nöjaktig»., än mindre riklig återväxt efter första kom- mande fröår. Litar man uteslutande på själfsådd, får man nog i de flesta fall vänta minst 10 å 15 år, innan nöjaktigt plantantal är för handen, en föryngringstid, som ingalunda kan vara förenlig med inten- sivt skogsbruk. Däremot visar erfarenheten. utifrån och enstaka försök inom landet, att man på markberedt hygge och under ej alltför vidriga Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1911. s 114 I'H. GRINNDAL. yttre förhållanden kan påräkna tillfredsställande föryngring under ett normalt fröår. Det är endast i blädningsbeståndet, som marken utan vidare bearbetning är lämplig för fröets groning och plantans uppkomst (beroende på en lagom afvägd beskuggning), ehuruväl äfven där en jord- bearbetning skulle göra mycket godt. Å ett obearbetadt hygge däremot saknas de flesta gynnsamma betingelserna för groning och plantutveck- ling under första sommaren. Särskildt är den ytligt liggande grodden hjälplöst prisgifven åt alla ogynnsamma temperatur- och fuktighetsförhål- landen. När man betraktar en vacker själfföryngring ä oberedd mark, så må man besinna, att för hvarje planta kanske kommit tusentals frön, som antingen ej kunnat gro eller fördärfvats i groningen. Det faller oss ej in att underlåta hackning och luckring vid sådd för hand. Däremot låta vi lugnt frö från en tät fröträdsställning (som kanske ger 10 gånger mer frö, än vi ha råd att kosta på vid handsådd) falla på en i och för sig kanske god mark, men oluckrad som den är dock ej är tjänlig till grobädd, och där kanske ej '/;o00 af fröna går till. Några försök ha bibringat mig den uppfattningen, att för det inten- siva skogsbruket är markberedning. åtminstone då det gäller att genom själfsådd uppdraga jämnåldriga bestånd, helt enkelt oumbärlig. För att i någon mån bidraga till kännedomen om markberedningens verkningar framlägges härmed resultatet af ett försök, hvarifrån jag är i tillfälle att meddela några belysande siffror. Det ovanligt gynnsamma resultatet får nog till stor del tillskrifvas användandet af öfverskärmande skydds- bestånd, hvarför äfven denna fråga kommer att något beröras. Hösten 1907 lät jag rätt kraftigt ljushugga ett 110—>120-årigt tall- bestånd å Öster-Rekarnes häradsallmännings 4:de block. En del af detta bestånd blef genom ytterligare uttagning af Peridermium-skadade träd så glest, att tillräckligt ljus erhölls för spridda föryngringsfläckar. Som jag i instruktionssyfte tänkt utföra kultur med ek och bok i gräfda ränder under skyddande öfverbestånd efter en i Danmark rätt vanlig metod, användes härtill det gleshuggna tallbeståndet. Markberedning skedde hösten 1908, ek- och bokkulturen våren 1909. Denna har i förbi- gående sagdt gått synnerligen väl till. — Största intresset knyter sig emellertid till den rikliga 'själfsådd af tall, som år 1909 uppspirade i ränderna. Härmed en kortfattad beskrifning af försöksytan. Areal: 100 X 100 m. = 1 hektar. JFordart: Utsvämmad åssand, öfverst ca. 3 cm:s humuslager, därunder 2-—53 cm. hvitsand, sist rödsand. Markväxter: Lingon- och blåbärsris, skogsmossor hufvudsakligen Hylocomia. OM MARKBEREDNING FÖR SJÄLFSÅDD. TS Kvarvarande del af gamla beståndet: Tall 110—120 år, 275 stam- mar, 150 m.”, utgörande den kraftigaste återstoden efter stark ljushugg- ning år 1907. Material för själfsådd: De träd, som stå kvar å ytan beräknas efter undersökning af en mängd träd af samma utveckling i andra delar af beståndet hafva burit i genomsnitt 5 liter kott pr träd. På hela ytan alltså 13,7 hektoliter kott, 6 å 7 kg. frö borde alltså ha fallit därifrån. Sidobesåning kan anses hafva utjämnat, hvad som från ytans träd fallit utanför densamma, enär beståndet rundtomkring är af samma ålder och har på samma sätt behandlats. Markberedning: Gräfning af ränder till spadbladsdjup och c:a 3 dm:s bredd med omstjälpning af jordlagren, sedan markbetäckningen afkrat- tats. Humus och torf bragtes härigenom på ett djup af 25 cm. Våren 1909 täcktes ånyo den blottade sanden med afkrattad markbetäckring å 50 m. af hvarje 100 m. lång rand. Randafståndet växlar något, men utgör å större delen af ytan 1,5 meter. (Våren 1909 skedde den omtalade ek- och bok-kulturen.) Sistlidne höst ha a//a själfsådda tallplantor uppräknats (nu 2-åriga) å 5,700 meter af de gräfda ränderna samt å 1,000 meter af de 1,2 meter breda oberedda mellanbältena. Uppräkningen har lämnat följande resultat: A) Per 100 X 0,3; m. obetäckta rader, i genomsnitt 228 plantor. B) >» 100 X 0,3; m. mossbetäckta rader, i genomsnitt 307 plantor. C) >» 100 X 1,2 m. oberedda mellanbälten i genomsnitt 34 plantor. eller A) 76,000 plantor pr hektar gräfd mark, blottad sand. BjLHO2,333 > » > » med öfverkrattad mossa. CI2:833 > » > helt oberedd mark. Tagas ränderna 0,3; breda med 1,5; m:s afstånd mellan deras midt- linjer, intaga de per hektar en yta af 6,600 X 0,3 m. eller 19,3 ar. I det närmaste 23 4, af marken är sålunda luckrad. TI föreliggande fall erhållas per har: A) 15,048 plantor per har, B) 20,262 » >» » i båda fallen med tillägg af de mellan raderna uppkomna plantorna eller 2,266, inalles alltså A) 15,048 + 2,266 = 17,314 st. plantor. B)jur20,202 + 2,200 = 22,528 st. » I planta å oberedd mark motsvaras alltså af 23 å omgräfd, blottad mark och af 36 plantor å omgräfd, åter mossbetäckt mark! Vid 1,5 m:s radafstånd och luckring efter A-metoden har man i föreliggande fall erhållit mer än tillräckligt plantantal. Kostnaden för markberedningen kan beräknas (högt) till 0,3 öre per längdmeter, alltså 1160 TH. GRINNDAL. per har (med 6,600 meter ränder) till 50 å 55 kronor. På förhand beto- nande att denna markbehandling är onödigt omständlig och kostsam vilja vi dock anställa en jämförelse med kostnaden för och resultatet af den billigaste planterings- och såddmetoden. Vi utgå då från 1,5 m. kva- dratförband med blott c:a 4,500 plantor eller såddfläckar. Skulle vi ästadkomma samma plantantal, som det uppnådda själfsåddsresultatet blefve kostnaderna sådana, att man under inga omständigheter vågade sig på dem. Oberäknadt plantvärdet torde väl en plantering med !/, tall och 2/, gran 7 genomsnitt ej kunna göras för mindre än kr. 30 per har. Den är ju onekligen billigare än vår markberedning, men då ha vi blott 4,500 plantor. Detta kan nog vara tillräckligt om flertalet går till, hvilket väl mera sällan är fallet, utan vanligen måste någon hjälpkultur utföras. Kostnader för denna senare jämte tillväxtförlust torde måhända lätt stiga till 20—25 kronor. Vi äro då uppe i 50—533 kronor eller mark- beredningskostnaden, men hvilken skillnad i valuta! I ena fallet en synnerligen tät föryngring, härstammande från utvalda fröträd, i senare fallet en »nöjaktigt» sluten sådan af plantor, kanske uppdragna af frö från långt aflägsen ort och från fröträd af dålig form. Sådd kan natur- ligtvis, hvad själfva arbetet beträffar, utföras längt billigare än plante- ring, men om så mycket frö skall användas, att man med största sanno- likhet skall undgå hjälpkulturA så ökas kostnaden med nuvarande och antagligen för lång tid framåt höga fröpriser till ganska respektabla sum- mor, som säkerligen öfverstiga 50 kronor pr hektar. Inskränker man sig vid rutsådd till det sedvanliga 1 kg. per har, och om man tager hälften tall- och hälften granfrö, blir frökostnaden f. n. minst 10 kronor och arbetskostnaden c:a 15 kronor, sålunda totalkostnaden 23 kronor. Efter hvad jag iakttagit å andras och egna sådder, är det ytterst sällan som en sådd med denna frömängd blir tillfredsställande med ens, utan något år efteråt nödgas man taga till hjälpplantering, och så är man snart uppe i en kostnad af 50 kr. Om vi likväl antaga, att här relaterad markberedning skulle ställa sig afgjordt dyrare än de åtgärder, som under 5—10 års förlopp er- fordras för en kultur på 1,s m:s kvadratförband, så är dock den i förelig- gande fall uppkomna själfsådden genom sin härstamning af bra mycket större värde än kulturplantorna, hvilkas härkomst sällan blir fullständigt känd, då man vanligen är hänvisad till köpfrö. Genom den rikare plant- tillgången får man större urvalsmaterial än i kulturbeståndet vid gall- ringar. Jämfördt med rutsådd, där plantorna mångenstädes få stå onö- digt tätt i rutorna, vinnes här en jämnare fördelning af plantorna. Här ! Se om sambandet mellan fröets beskaffenhet samt återväxtens mängd och fördelning vid gruppsådd af Edw. Wibeck (Skogsvårdsf. tidskrift, fackuppl. h. 7—$ 1910). OM MARKBEREDNING FÖR SJÄLFSÅDD. fö PW FS FE Mist ra ep id : h ” Vv » i . . . . . Cd . | I I | > NH 1) N bl 1 i Il | I Il IG IN | ö | ; oh N os Ma . . . . . . | | N.N No |: | : | ; | IE 1. i .| . . . . . .| | I | uj I | .| . .| . . .| . | || | | I o . .| . . . . | i ch UM I 10 RR En Fig. 1. Schematisk jämförelse mellan (a) själfsådd efter markberedning under 273 skärmträd af tall och (b) en fullständigt lyckad plantering i 1.5 m:s kvadratförband. Å a ange de streckade linjerna den spadgräfda delen af markytan. Mellanstyckena äro ej bearbetade. Själfsådda plantor betecknas med + Å b äro plantorna betecknade med e 0 Bo fe NL | EOr0 000 Ö SSE Sör O CN CE SOK | | (ÖNS ORON ; Fig. 2. Schematisk jämförelse mellan skärmbestånd (a) af 275 st. tallar och (b) trakthygge med 80 fröträd, allt pr hektar. Ringarna föreställa den plats kronorna upptaga, projicierade på horisontalplanet. Krondiametern i försöks- ytan är i genomsnitt 3 meter, Skala 1:80. ET 115 I'H. GRINNDAL. om nagonstnr är man i tillfälle att genom urval vid fröträdsställning och gallring praktiskt slå in på rasförädling. Den använda markbearbetningen är emellertid onödigt dyrbar, och man kan sannolikt med betydligt lägre kostnader nå lika goda resultat. Tillåter terrängen, så ha vi ett synnerligen praktiskt redskap för mark- beredningen i den af länsjägmästare VYBECK förbättrade »finnplogen>, ett enkelt och billigt redskap, som ej borde saknas af någon skogsägare. DYBECK uppgifver: själf (Skogsvårdsfören. tidskr. allm. uppl. 1909 sid. 279 och följande) kostnaderna å mark, där häst kan köras, tilli genom- snitt 3 kronor per har vid samma afstånd, som jag användt mellan rän- derna. Visserligen blir ej jorden så bearbetad som vid spadgräfning, men man kan till gengäld »plöja» så mycket tätare. Är terrängen ej för svår och stenig, synes mig ingalunda otänkbart att för 23 å 30 kronor per har nästan fullständigt upprispa markytan. I alla händelser borde man kunna få en ganska tät »randning» för c:a 10 kronor pr har. Med tillräcklig fröträdsställning och under förutsättning att marken ej förut legat vanvårdad, borde man efter en sådan behandling kunna påräkna fullständig själfsadd af första kommande fröar. Jag nämnde i början af denna uppsats, att jag vid försöket betjä- nat mig af öfverskärmande skyddsbestand, och att detta haft stor andel i det goda resultatet. Utom att ett dylikt öfverbestånd på 200—300 träd ger betydligt mera frö än en vanlig fröträdsställning på 40—38o0 st. per har, skyddar det naturligtvis väl mot frostskador och stäfjar de i allmänhet ljusälskande ogräsen. Icke minst viktigt är det, att ytlagrets varfuktighet stannar länge kvar, hvarigenom groningen och rotens ned- trängande i af fuktighetsväxlingar mer oberoende jordlager hinner för- siggå ostördt. Det kan synas som öfverskärmningen borde vara väl stark, men de nu 2-åriga tallplantorna visa dock god utveckling. Naturligtvis måste flertalet öfverståndare tämligen snart tagas bort för plantornas vidare utveckling, så mycket mera som 2-åriga tallplantor ej i något afseende kunna vara i behof af öfverskärmande bestånd. Tallskog be- höfver ej något frostskydd, men har samtidigt gran slagit an å en för- yngringsyta, kan öfverbeståndet vara godt att ha. Förra sommaren erhöll jag ett slående bevis härför. Den 19 juni inträffade stark frost, som loppsvedde väl 90 Y, af 3—8-årig gran å ett försöksytan närbeläget hlygge samt alla å samma hygge i en plantskola stående "|, ekplantor. Af de å försöksytan befintliga ek- och bokplantorna skadades däremot ej en enda. Ofvan anförda omständigheter tala alltså för användande om möjligt af skyddsbestånd i förening med markberedning vid själfsådd. När det slutna beståndet skall föryngras, torde det vara lämpligt att mångdubbelt flera »frö»- eller »skyddsträd» kvarlämnas, än hvad vanli- OM MARKBEREDNING FÖR SJÄLFSÅDD. I 19 gen är fallet. Under ett dylikt skyddsbestånd kan ju en relativt svag frötillgång på bästa möjliga sätt tillgodogöras, såväl från öfverbeständet, som från närgränsande skog. De goda fröåren inträffa med så långa tidsintervaller, att man ej enbart kan basera föryngringen på dem, men under mellantiden bära alltid några träd en del frö, som £ar tillgodo- göras, om marken är bearbetad. Undersökningen har utvisat, att ä den oberedda marken uppspirat c:a 2,800 plantor per har, det vill säga ungefär hälften af hvad man brukar beteckna som »nöjaktig» föryngring, och detta relativt goda re- sultat får väl tillskrifvas mängden fröbärande träd samt öfverskuggningen. Hur hade nu saken ställt sig, om samma yra varit >»öppen» och helt oberedd d. v. s., om endast 40—50 fröträd lämnats? Jag har gjort mig mödan uppräkna 2-åriga tallplantor å några proffläckar på ett angrän- sande hygge af 1907. Detta hygge hade från början c:a 40 fröträd per har af god beskaffenhet och ungefär samma ålder som försöksytans. Marken var likaledes af samma beskaffenhet. / genomsnitt visade denna undersökning c:a 700 2-åriga tallplantor per har. Det vare mig fjärran, att på grund af det relaterade draga nägra vidtgående slutsatser, eller att påstå, att likartad behandling alltid skulle på andra håll medföra så lysande resultat. För mig personligen har dock försöket medfört en stark tillit till förfaringssättet, och detsamma kan ju genom de framlagda siffrorna och jämförelserna hafva rätt stort allmänt intresse. Mig veterligen föreligga ej ännu i vår skogslitteratur några dylika siffror, hvadan jag ej ansett det vara ur vägen att offent- liggöra dem. Ser man närmare på saken, ligger det ju ej något för- vånansvärdt i resultatet. En uppmärksam iakttagare skall i regel alltid finna, att rikligt plantuppslag uppspirar där marken med eller utan afsikt bearbetats, och där ljus- och frötillgång är förhanden. De genomga- ende vackra bestånd, man finner å gamla svedjeland, ha väl till hufvud- saklig del markberedningen att tacka för sin tillkomst. Frågan om själfföryngring torde bli rätt aktuell med anledning af den sannolikt för rätt lång framtid stora efterfrågan på frö med däraf betingade höga fröpriser. — Det dyrbara fröet behöfva vi mer än väl till ofantliga kalmarksarealer, som ej utan energiska kulturarbeten kunna skogklädas, och vi ha därför ytterligare ett tungt vägande skäl att med all makt befordra själfsådd. SKOGSVÄRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, IQOI11, H. 3. Till frågan om omarbetning af gällande flott-= ningsstadga'. ING Några allmänna synpunkter på våra flottledsförhållanden. Af J. A. MELKERSON. Under de senast gångna åren har uppmärksamheten mer än förr fästats vid flottledernas stora betydelse för transporten af vårt lands skogsprodukter. Skälen till det ökade intresse, hvarmed de nu om- fattas, kunna vara många. Ett är utan tvifvel den växande nödvändighe- ten att höja flottledens trafikduglighet och att sänka transportkostnaderna, en följd af minskningen i skogstillgång och virkesdimensioner. Ett an- nat skäl torde vi få söka i det uppvaknande, som ägt rum i vårt land under de senaste åren och som omfattat hela vårt industriella lif. Andra mindre betydande omständigheter spela nog äfven in, som gynna in- tresset för flottledsteknikens utveckling. Bland vårt lands många vattendrag förekomma väl — om ock sällsynt — sådana, som af naturen danats så, att de i sin helhet eller åtminstone till större delen kunna användas till flottning af virke. Men oftast är flottningsintresset då ej ensamt rådande: roddtrafik, fiske, strand- ägares intressen, m. fl. omständigheter lägga hinder i vägen för den fria flottningen. Men än oftare hafva vattendragen genom ingripande åt- gärder gjorts flottbara. I såväl det ena som det andra fallet hafva de nämnda intressena måhända kunnat tillgodoses genom enskildt aftal, så att de ej behöft utgöra hinder för flottningens bedrifvande. Vi påträffa då den i gäl- lande flottningsstadga berörda enskilda flottleden, om hvilken särskilda bestämmelser i juridiskt afseende saknas. En sådan flottled har i de flesta fall tillkommit så småningom, allt eftersom flottgodstillgången ställt allt större fordringar på dess flottningskapacitet. ! Ordningsföljden mellan dessa och följande uppsatser anger icke deras inbördes sammanhang. TILL FRÅGAN OM OMARBETNING AF GÄLLANDE FLOTTNINGSSTADGA. rf21 I denna enskilda flottled saknar sålunda den, som äger byggnader och andra arbeten och innehar ingångna aftal om nyttjanderätten till af leden berörda stränder m. m., förmånen af i lag stadgade särskilda rättigheter för leden som sådan. Öfriga intressenter såsom skogs- och strandägare hafva ej heller att stöda sig på stadgade former för sitt för- hållande till ägaren af ofvannämnda värdeföremål. Ogynnsamt verka äfven en del andra förhållanden vid den enskilda flottleden. Till äfventyrs erlagda afgifter till ägaren af flottledsarbetena komma icke att bidraga till ledens slutamortering. Leden underhålles gifvetvis ej längre, än det är förenligt med ägarens fördel; därefter kan leden så småningom få förfalla, så att öfriga skogsägare en vacker dag se sig i fullständig sak- nad af transportled för sitt virke. Det kan ock tänkas, att någon per- son genom att anlägga en damm vid egna stränder i en enskild flottled kan fördyra flottningen eller rent af hindra andra flottgodsägare att framflotta sitt virke genom denna damm eller på andra sätt göra sin äganderätt till arbeten i flottleden gällande till skada för andra flott- godsägare. Ett skydd för andra virkesägare gent emot ett sådant för- faringssätt från en enskild flottledsägare utgör för Norr- och Västerbot- tens lappmarker den ofta förbisedda bestämmelsen i afvittringsstadgan af 30 maj 1873 $ 7, där åt »kronan och andra virkesägare förbehålles rätt till flottning i alla de vattendrag, där flottled finnes eller kan upp- rensas». Men detta är också det enda undantagsfallet. Men vattendrag hafva ordnats till flottleder efter anvisning i gäl- lande flottningsstadga, planläggning har skett, flottledsarbetena hafva utförts, och förening träffats med flottningen utomstående intressen i enlighet med stadgans föreskrifter. De utförda arbetena hafva godkänts genom vederbörlig afsyning eller ock har flottleden ordnats i enlighet med före denna tid gällande lag eller särskilda föreskrifter. De sålunda grundade transportlederna äro allmänna flottleder. I gällande flottningsstadga och förordning om allmän flottled har man lyckats förebygga spekulation vid dessa leders anläggning. Om vid ledens anläggning endast verkligen behöfliga arbeten bestämmas samt detta till rättvisa belopp, och om de redan förefintliga och för leden nyttiga äldre arbetena skäligen värderas, samt vidare om fast- ställda bestämmelser om arbetstid, vederbörlig afsyning o. d. efterföljas, och intressenterna själfva bevaka sina intressen, kan svårligen af den all- männa flottledens anläggning eller vid dess trafikerande obehörig vinst upp- stå för dessa anläggare eller trafikanter. Men dessa intressenter hafva hit- tills långt ifrån alltid förstått eller visat lust att tillvarataga egna intressen. De mest framträdande egenskaperna hos den allmänna flottleden äro: 1:0) i a/lmär flottled står det ex svar öppet att låta flottgods Zöst 122 J. A. MELKERSON. framflyta: 2:0) de flottande skola en för alla och alla för en ansvara för genom flottningen uppkomna skador. Visserligen finnes stadgadt, att, om någon gitter visa, det hans flottgods framgått på sådant sätt eller ä sådan tid, att det ej kunnat medverka till skadan, han då äger, att hos de flottande söka sitt åter efter befogenhet, men gentemot icke delägare i föreningen äro dock äfven härvidlag dess medlemmar soli- dariskt ansvarige; 3:0) för ledens anläggning nedlagda kostnader skola utamorteras genom en bestämd amorteringsafgift, hvarefter leden må nyttjas utan sådan särskild afgift; 4:0) emot försummadt underhåll af flottleden finnas stränga bestämmelser. Skälet hvarför ett vattendrag anordnas till flottled är som bekant behofvet af transportled för virke från närbelägna skogsområden. Det är dessa skogsägare som till sista öret få gälda kostnaden för flottle- dens såval anläggning som drift. Detta påstående har jag framställt i ärsskrift för föreningen för Skogsvård i Norrland 1909 I. Det mötte till att börja med blott ringa förståelse, gjorde sig dock så småningom gäl- lande och intogs slutligen i ett af de till Konungen ingifna yttrandena, hvarpå det vitsordades af samtliga de befallningshafvande, som därpå yttrat sig i denna fråga. Detta uppslag får alltså ej förbises vid frågan om nya flottningsförfattningar. Visserligen inträffar det, att en spekulant på virke trån skogar, som han själf ej äger, ordnar flottleden, men det sker i så fall un- der förutsättning att återfå härför utlagda kostnader genom en del af vinsten från det inköpta virket, ej 1 afsikt att för framtiden höja skogsvärdet å den honom ej tillhörande skogsmarken, och alltså icke för att tillgodose de så att säga gedignare intressen, som skogsägaren representerar. Detsamma gäller om flottningen, vid hvilken hans intres- sen äfven väsentligen kunna afvika från skogsägarens. Men numera, sedan ett så stort antal af våra vattendrag gjorts flottbara, är skälet till åtgärderna för deras tekniska och juridiska behandling mycket ofta ett rent administrativt. Detta gäller framför allt, då den enskilda flott- leden behöfver öfvergå till allmän. Äfven om kostnaderna härför skulle blifva så stora, att själfva flottningskostnaden snarare ökats än minskats, så äro ofta de indirekta fördelarna med den a/mänrnra flottledens till- komst så stora, att åtgärderna ändock måste ansetts hafva medfört af- gjord fördel för det allmänna intresset. Formerna för ett vattendrags öfvergång till allmän flottled angifvas i 1880 års flottningsstadgas $$ 1—9. Jag förbigår dessa under förhopp- ning, att vid tillfälle få framhålla dessa synpunkter. I dessa båda på högst förtjänstfulla motiveringar grundade författ- ningar hafva vi i många afseenden förträffliga bestämmelser för flott- BENEN FYLLT Mar TILL FRÅGAN OM OMARBETNING AF GÄLLANDE FLOTTNINGSSTADGA. 12 SR ledens inrättande, underhåll och drift samt förordningar angående de flottandes förhållanden till hvarandra och till utomstående. Men ej hel- ler flottningsintressenterna hafva alltid utnyttjat dessa bestämmelser. Om de gjort det, hade mycket missnöje och många stridigheter undvikits. Vid inrättande till allmän flottled erbjuda från rent teknisk syn- punkt de smärre vattendragen med ringa vattentillgång, skarpa krökningar och lutningar större svårigheter än de vattenrikare, rakare och mindre stupande, större vattendragen. Dessa förmå äfven i regeln bättre bära den då dem nedlagda kostnaden, enär i allmänhet mera Virke flottas genom de större än genom de smärre, som oftast äro belägna i vatten- dragets öfre lopp. I ekonomiskt och administrativt hänseende äro de vattendrag lät- tats att ordna, där flottning förut ey försiggåatt och där, så att säga, mer ursprungliga förhållanden råda. Större svårigheter möta däremot i fråga om vattendrag, där flottning redan försiggått eller då en s. k. enskild flottled skall göras till allmän. Här skall bedömas såväl behofvet af nya arbeten samt till hvilket värde äldre arbeten skola ingå i den all- männa flottleden. Åtgärder för deras reparation och kostnaden härför skola föreslås. Genom redan skedd utdrifning är ofta den tillgängliga flottgodsmängden så ringa, att till och med alldeles oundgängliga arbe- ten knappast kunna föreslås, utan att amorteringsafgiften springer upp till nära nog oskäliga belopp; anspråk grundade på hittills varande för- hållanden skola sammanjämkas med de nya, där det allmänna intresset skall gå före det hittills rådande enskilda. Under anläggningstiden kunna här lättare än i den förut ej flottbara leden stora rubbningar ske i amorteringsplanen genom att virke utflottas, som beräknats komma denna plan till godo. Dessa svårigheter kunna gifvetvis ej bedömas före undersökningens hållande, hvadan vid ett Konungens Befallningshafvan- des förordnande om syn afseende ej kan fästas vid undersökningens enk- lare eller svårare natur, hvilket dock förslagsvis framhållits i ett afyttran- dena i frågan om nya flottningsförfattningar. I den här ofvan beskrifna enskilda flottleden hafva vi en så att säga banbrytare för våra flottleders anläggning. Dess förtjänst är framför allt grundad på det förhållandet, att något alltid är bättre än intet. Mycket stor nytta hafva dessa leder utan tvifvel äfven haft för våra skogsprodukters uttransporterande, men de lida ock tydligen af stora brister, som här ofvan framhållits. Fri från dessa den enskilda flottledens svagheter är den allmänna flottleden, då den grundats under strängt vidhållande af stadgade be- stämmelser i gällande författningar, och då Konungens Befallningshaf- vandes resolutioner i ärendet noga efterföljts. Dess svagheter bestå J. A. MELKERSON. LV — förnämligast i svårigheten att få dessa bestämmelser skarpt iakttagna, och härför erfordras nya, som kunna betrygga dessa redan befintligas efter- lefnad och äfven komplettera äldre sådana. Det måste alltså vara af största vikt, att vi genom lagstiftning på allt sätt söka gynna uppkomsten af dessa allmänna flottleder. Detta dock på sådant sätt, att desamma uteslutande må komma att fylla det för dem afsedda ändamålet: att vara allmänt tillgängliga och att i och för sig ej vara föremål för spekulation. Vi mäste tillgodose skogsäga- rens intressen, men utan att förnärma andra i och vid leden befintliga intressen, i all synnerhet som dessas representanter ej enbart som så- dana kunna motsätta sig den allmänna fottledens inrättande. Vi måste äfven ordna de flottandes förhållande såväl inbördes som gentemot utom- stående. Medlen härför torde hufvudsakligen få sökas i införande af bestäm- melser, som gifva mer eftertryck åt i gällande författningar redan gifna föreskrifter, samt i nya uppslag, som kunna vara nödvändiga eller nyt- tiga med anledning af de ändrade förhållanden, som inträdt sedan 1880 ars författningar fastställdes. Luleå i mars 1911. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IQOITI, H. 3: Trakthuggning eller blädning. Kort kommentar till jägmästare A. Welanders senaste genmäle i ofvanstående fråga af UNO WALLMO. Jag är ej hågad att ytterligare inlåta mig på diskussion med jägmästare Welander i berörda fråga. Endast ett par erinringar vill jag göra. Beträffande jägmästare Welanders tillvägagångssätt att under sken af ett studiebesök å Alkvetterns och Högsjö skogar göra hushållningen därstädes till föremål för kritik, som framlägges inför allmänheten, utan att herr W. hvarken gör sig mödan att i minsta mån taga reda på uppå hushållningen inverkande faktorer eller än mindre före sitt besök å resp. platser för veder- börande ägare öppet förklara, att det gällde kritik, som skulle offentliggöras — ett sådant tillvägagångssätt måste vederbörande skogsägare stämpla som mycket taktlöst, äfven om herr W. nu i sitt genmäle söker advocera bort saken. Jägmästare W:s bror har aldrig »rådfrågat» mig om studierna men väl frågat, om det mötte hinder att göra ett studiebesök å ifrågavarande skogar, hvartill jag svarade, att hinder troligen ej mötte, men att naturligen hos vederbörande ägare i första hand tillstånd till besöket skulle begäras. Och så uppgaf jag deras adresser. Detta var allt i rådfrågningsväg. 'Tacken för tillmötesgåendet från skogsägarnas sida blef den af fel vimlande kritiken i fjolårets aprilhäfte af denna tidskrift. Ingen skulle förmenat herr W att kritisera om önskan därom uttalats, men skogsägaren torde haft rätt att fordra af herr W. ett före kritiken utfördt ingående studium af alla pä saken verkande faktorer. På mina i fjolårets maj-juni-häfte till herr W. framställda frågor får jag, som väntadt var, inga klara svar. På min fråga t. ex. om det finnes någon skog i Sverige, där den af herr W. omordade rationella trakthuggningen bedrifves, och om det i så fall är tillåtet, att jag med sällskap ditreser för att kritisera, svarar mig herr W. med att hänvisa mig till Bergslagsdistriktets statsskogar. Härpå vill jag svara, att några rationellt skötta trakthyggesskogar ej finnas inom mitt distrikt, och detta helt enkelt af den anledningen, att skogarna därstädes ej ha det utseendet, att de kunna rationellt skötas förmedelst trakt- hyggesbruk. Därför ha vi måst tillgripa blädning, och med alla tillgängliga krafter arbetas nu på att omföra de gamla trakthyggesplanerna till blädnings- planer, och om jag får lefva och ha hälsan, och om domänstyrelsen är mig bevågen, och om mina jägmästare hjälpa mig, så hoppas jag, att om 14 år, då jag afgår, kunna för herr W. uppvisa inemot ett tusental rationellt skötta blädningsskogar. Men herr W. får göra sig beredd, att jag vid den tiden ånyo framställer frågan, om det finnes någon skog i Sverige, där rationell trakthuggning bedrifves, och i så fall, om det är tillåtet, att jag med sällskap ditreser för att kritisera. Att herr W. denna gång blefve mig svaret skyldig på denna fråga, kunna vi väl nämligen vara öfverens om. 120 UNO WALLMO. Af de 29 år, som jag varit skogsman, har jag mer är 20 år sysslat med blädningshuggningar och tidtals äå mycket stora arealer. Erfarenheten från denna tid säger, att det helt enkelt är omöjligt att kunna bibehålla de likäldriga bestånden d. v. s. trakthyggesbruk i en skog, hvilken som helst, för den händelse man vill med exempelvis hvart 12:e år återkommande huggningar i bestånden underkasta dem en ingaende värd. Och jag trotsar herr W., att om 14 år kunna uppvisa ett motsatt förhållande. Apropos erfarenhet, så tillåter jag mig insticka en liten parallell. Själf vågade jag icke uppträda inför allmänheten med kritik i stora skogsfrågor, förrän jag hade ett femtontal års skogspraktik bakom mig, hvaraf ett tiotal år hade användts till försökshuggningar å arealer, uppgående till några hundra tusen tunnland. Nu för tiden tyckes tvärsäkerheten vara lika stor eller större hos skogsmän, som ej ens ett enda år på egen hand skött en skog af af- sevärdare areal, där erfarenhet kunnat vinnas, utan allt bygges på teori och hastiga slutsatser, äfven om måttband och tillväxtborr kunna vara i användning. Herr W. ville ej heller afgifva någon som helst förklaring öfver, hvad han menar med sin i första uppsatsen gjorda häntydan, att jag eller någon annan »i början» skulle gjort sig skyldig till öfverdrifter i sina åsikter, men att dessa »småningom afslipats». Att herr W. ej svarar härå, måste alltså af mig uttydas så, att herr W. ej kan stå för sitt påstående utan endast pratat 1 vädret för att söka göra sig viktig. Då herr W. citerar ett mitt uttalande för 14 år sedan om Borggreves blädningsprincip, 1 hvad det rör tidpunkten för begynnandet af blädnings- gallringen i beståndet, så borde väl herr W., då det gäller olikheten mellan mig och Borggreve, äfven relaterat den ändå större olikheten i Borggreves och mina åsikter beträffande sättet för beståndens föryngring. Herr W. tillåter sig till slut att betvifla, att domänstyrelsen, hur bläd- ningsvänlig den än af mig må anses vara, skall för närvarande i statens skogsskötsel som obligatorisk införa blädning som skogsbrukssätt. Tag vill an- märka härtill, att det är i högsta grad beklagligt om så ej snarast sker, ty därigenom skulle millioner och åter millioner kronor kunna 7 ökadt mått ut- tagas ur de allmänna skogarna. Afven å allmänna skogar, som innehålla stora arealer af 140-åriga bestånd och däröfver, borde åtminstone tills vidare all trakthuggning inställas, ty det är omöjligt att med bibehållet trakthygges- bruk kunna rätt vårda alla bestånd, äfven äldre, som äro i behof af vård, för att nu icke tala om alla 100- till 120-åriga bestånd och därunder, som sucka under vanvården. Det är aldrig fel att införa blädning å en skog, ty om det efter den 12-13-åriga genomhuggningen af bestånden befinnes, att något bestånd eller del däraf behöfver trakthuggas, så är den saken lätt hjälpt. Men att som sagdt nu i södra och mellersta delarna af landet fortsätta med trakthuggning som skogsbrukssätt, hvilket dels hindrar ett snabbt tillgodo- görande af alla träd i skogen, som ur beståndsvårdshänseende i första hand böra bortagas, innan de taga skada, dels föranleder, att årligen tusentals hektar falla för yxan, fastän bestånden alls icke äro mogna för skörd, det, säger jag, åsamkar landet en förlust af millioner och åter millioner kronor. SKOGSVÄRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IQOTII. I: NATURMINNEN OCH STRÖDDA IAKTTAGELSER. Dynbildning vid Lule älf. Ett stycke öster om Ofre Svartlå by finnes invid Luleälfven ett parti smärre dynbildningar, hvaraf den mindre (fig. 1) omfattar omkr. 1 har, Fot. Einar J. Berggren. Fig. 1. Dynbildning i tallskog vid Lule älf invid Öfre Svartlå by. den större (fig. 2) cirka 2 har. De bildas därigenom att sydvästvinden medför sand från nedanbelägna nipor och sopar den in öfver skogen. Den större dynen beklädes fläckvis af krypvide och björk, hvilket senare trädslag synes kunna afsevärdt hämma sandens framfart. ÅA den i figurens midt syn- 125 NAÄTURMINNEN OCH STRÖDDA IAKTTAGELSER liga björkbevuxna kullen är sandlagret öfver 2 m. mäktigt Björkarna ha ursprungligen bestått af några få individ, men vid grenarnas betäckning af sand ha de slagit rot och bildat stamform, hvarigenom ett tätt buskage upp- Fot. Einar J. Berggren Fig. 2. Fläckvis löfskogsklädd dynbildning vid Lule älf invid Öfre Svartlå by. stått... Den mindre dynen är bevuxen med ung tallskog, som föga synes hindra sandens inblåsande, men ej heller lida men af densamma, då sand- täcket här blott är omkring en half meter djup. EINAR |. BERGGREN. NATURMINNEN OCH STRÖDDA IAKTTAGELSER, 120 Vårflodens skadegörelser å skogen. Ofta ser man längs branta älfstränder, huru träden luta eller fallit om- kull, särskildt där marken består af sand. Källossningen och värfloden äro de verkande krafterna härvid, bitar af stranden lossna och träden falla eller pressas ned utmed sluttningen, stundom bibehållande sin ställning. Fig. 2 visar ett dylikt ras under källossningen och före värfloden i en brant strand vid Klarälfven invid Råda. Fig. I är från samma plats, men sedd snedt uppifrån efter floden och visar, huru skogen å en lång sträcka bildar ett Fig I. Ras utmed Klarälfven vid Råda. enda kaos. Fig. 4 är tagen mot och fig. 5 med strömmen ett stycke längre upp efter älfven och vid en föga brant bädd. Den våren 1910 starka floden har här skurit ut en större vik och fällt träd på träd. Viken begränsas upp- till och nedtill af albevuxna uddar, hvilka motstått strömmens inverkan och hindrat vikens förstoring längs älfven. Barrskogen är genom sitt å dylik sandmark i proportion till tyngden svagt utvecklade rotsystem mycket ömtålig för vattnets påkänning. Tallen har här ingen pålrot, vanligen ej öfver 1 m. djupgående rötter, som äro hopgyttrade och föga utgrenade åt sidorna (se bilden). Löfskogen — särskildt alen — är af relativt mindre dimensioner, har ett fastare rotsystem och är ej så ömtålig. På nedre udden vid ofvan- nämnda vik (fig. 4) står alen i stark ström hvarje vår, men lider ingen skada, utan rotas fastmer bättre genom den rikliga öfversandningen. Fig. 3 är tagen ett stycke ned efter älfven och visar ytterligare löfskogens rotfasthet och goda strandbindande förmåga. EINAR J. BERGGREN. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. 9 39 NATURMINNEN OCH STRODDA TAKTTAGELSER, Råda, vid Klarälfven utskred Trädens Fig. NATURMINNEN OCH STRODDA IAKTAGELSER. Fig 4. Vy mot strömmen utmed Klarälfven. Fig 5. Bild, tagen med strömmen invid Klarälfven. 132 NATURMINNEN OCH STRODDA TIAKTTAGELSER. Ett ovanligt högvuxet exemplar af en. Genom förmedling af förvaltaren CARL WALBERG vid Boxholms bruk i Ostergötland erhöll jag nyligen en fotografi (fig. 1) af ett exemplar af en (/uni- Perus communis), hvilket, närmast på grund af sin betydande längd af ej mindre än rr,2 meter, synes vara väl värdt ett omnämnande. Enen ifråga växer vid OÖrsgänge gård i Tirserums socken, Kinda härad, Östergötlands län, och fotografien är anskaffad af skogvaktaren C. A. Buxr under Boxholms bruk. Af bilden att döma växer enen å moränmark och i gles blandskog af björk och gran. Förutom genom sin betydande höjd, som torde vara tämligen enastående inom vårt land, är exemplaret utmärkt genom sin raka form och regelbundna växt i öfrigt. Det kan som synes närmast jämföras med en vid, men väl bunden” majstäng. Ehuru icke botanist, tillåter jag mig att — mestadels ur minnet — om- nämna de typer af en, jag under mina geologiska rekognosceringsarbeten påträffat. Den ofvan anförda typen, som måhända lämpligen kunde kallas maj- stångstypen, synes uppträda allmännare under en något yfvigare form, som mera närmar sig pyramidformen. Till mera anmärkningsvärda förekomster af denna form torde kunna räknas sådana å Västgötabergen, t. ex. å nord- östra sluttningen af Hvarfberget. Där uppträda enarna i stort antal och vid lämplig belysning erinrar det hela om ett fågelberg. En närstående form är säkerligen de enstaka sfora (intill 7 å 8 meter höga) enar, hvilka träffas där och hvar åtminstone i södra Sverige. Denna form har vanligtvis en yfvig krona på en mestadels tämligen hög och grof stam. På Gottland anser man, att denna form är vanligast i närheten af kalkugnar, hvarför deras jämförelsevis betydande storlek — med eller utan fog — ställes i samband med för enarnas utveckling gynnsamma ångor, som alstras vid kalkbränningen. Bland enens morfologiska typer är den buskformiga allmännast. Den förekommer dels i gles skog, såvidt jag erinrar mig, förnämligast i tallskog. Talrika buskformiga enar af växlande höjd träffas vidare på en del skoglösa trakter, t. ex. å Närsholm å Gottland. Här finnas äfven öfvergångsformer till den låga, täta dyn- eller mattformiga typen, som träffas t. ex. i södra Gottlands alfvarområden, och hvarpå fig. 2 är ett exempel. Ett närmare studium af enens i vårt land olika morfologiska typer torde icke sakna sitt stora intresse. Säkerligen skulle härvid kunna lätt nog utredas lagarna för artens variationer i berörda hänseende, hvilka sannolikt äro beroende icke blott af jordmånens beskaffenhet utan äfven af olika exposi- tion för vind, sol o. s. v. Sannolikt synes det, att den sistnämnda (matt- NATURMINNEN OCH STRODDA TAKTAGELSER. 133 formiga) typen delvis uppkommer därigenom, att fåren afbeta de mer eller mindre unga skotten. Detta skedde säkerligen till större utsträckning förr, då fåren på Gottland gingo ute i det fria året om. Fig. 1. En vid Örsgänge, Tirserums socken, Östergötland. Enen är 11,2 meter hög. Alldenstund exemplaret från Örsgänge gård torde vara ett af det läng- sta i vårt land, bör det gifvetvis blifva föremål för naturskvdd ju förr desto hellre. : HENR. MUNTHE. OCH FRODDA NA TURMINNEN LELLNOTA nN 1) STPUWV YT S "ut ISTY 10 tIJIOU v Cd NATURMINNEN OCH STRODDA ITIAKTTAGELSER, 135 Abnorm kottutveckling hos tallen. Sedan länge har man känt en bildningsafvikelse hos tallen, som i den tyska litteraturen blifvit kallad för »Zapfensucht», d. v. s. kottesjuka. Om någon sjukdom i egentlig mening är det dock icke fråga, företeelser af hithörande art kunna endast betraktas som abnormiteter, om hvilkas uppkomst man icke Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar. Förf. fot. Fig. 1. Kottesjuka från Hållstugan invid Älfdalens kronopark i Dalarna. 2/, vet något med visshet. På skottdelar, som i vanliga fall icke utveckla kottar, finner man understundom sådana 1 täta gyttringar. Oftast är det unga träd (20—30 år gamla), som uppvisa denna bildningsafvikelse. Kottarnas antal kan växla högst betydligt; från endast några stycken kunna de förekomma 136 NATURMINNEN OCH SMÄRRE IAKTTAGELSER. till öfver ett hundratal. I det senare fallet upptaga de naturligen ett be- tydande parti af den stamdel, på hvilken de sitta. Afven platsen för kotte- samlingarnas utveckling kan växla, och då företeelsen i öfrigt kan taga sig ganska olikartade uttryck, skall jag tillåta mig att med stöd af material, som nu står till mitt förfogande, i korthet fästa uppmärksamheten på några former af densamma. I februari månad innevarande är insändes till Skogsförsöksanstalten från jägmästare OTTO VESTERLUND toppen af en yngre tall med en tät gyttring af kottar på hufvudstammen omedelbart under de öfre kransgrenarna (fig. 1). Trä- det hade växt nedanför Hållstugan i närheten af Alfdalens kronopark i Dalarna. Hela samlingen innehåller 40 stycken kottar, hvilka upptaga något mer än öfre fjärdedelen af den omkring 30 cm. länga skottleden. Kottarna äro tämligen jämnstora — i genomsnitt 3 cm. långa — och innehålla små, men fullt utbildade frön. Många af dem uppbäras af ovanligt kraftiga, in emot 2 cm. långa skaft. Dessa äro besatta med breda, hinnaktiga blad, som sitta på korta och breda, skarpt längskölade bladfötter. I öfrigt kan anmärkas, att barren på den skottled, där kottegyttringen är tillfinnandes, äro påfallande kraftigt utbildade och ofta förekomma i tretal på hvarje kortskott. Att kottarna ofta få långa skaft, då de växa i gyttringar har redan förut iakt- tagits af ÖRTENBLAD (Om den högnordiska tallformen Pinus silvestris L. £ lapponica (FrR.) HN. — Bih. K.V.A:s Handl., Bd. 13, afd. II, n:o 1. Stock- holm 1888 sid. 3, tafl. II, fig. 7). Han förklarar deras ovanliga utbildning som en följd af kottarnas hopträngda ställning. Härigenom skulle skaften tvingas till en betydlig längdtillväxt under den andra vegetationsperioden, hvilket förutsätter en sträckning af väfnaderna, äfven af veddelen. Så vidt jag kan se, är emellertid en längdtillväxt af skaften under deras andra lef- nadsår endast tänkbar för det fall, att det någonstädes, exempelvis vid kottens bas, finnes ett embryonalt väfnadsparti kvar; om någon sträckning af en färdig- bildad veddel torde icke kunna blifva tal. Saken vinner sannolikt sin för- klaring i den omständigheten, att skaften i själfva verket hos detta slag af kottar redan under första året utväxa till en osedvanlig längd. Den nu beskrifna formen af kottesjuka synes vara den vanligaste. Lik- artade fall äro omnämnda af KESTERCANEK (Eine abnorme Zapfenbildung der Pinus sylvestris. — Centralbl. fär das gesammte Forstwesen, Wien 1880, sid. 260, fig. 12), som iakttagit en gyttring af ända till 107 stycken kottar, hvilka täckte 21 em. af skottets längd, samt af SCHÖBELER (Viridarum norve- gicum, Christiania 1885, sid. 382, fig. 60), som lämnar en utmärkt afbild- ning 1 naturlig storlek af en ovanligt vacker samling på 49 stycken kottar. Afven KIRCHNER, LOEW och SCHRÖTER (Lebensgeschichte der Blätenpflanzen Mitteleuropas, bd. I, sid. 187, fig. 94) afbilda ett fall, fullkomligt analogt med det ofvan beskrifna. Hos oss har företeelsen varit känd sedan 1888 (ÖRTEN- BLAD, cit. arbete), och i senare tid har SCHoTTE påpekat flera fynd af kotte- sjuka från skilda delar af landet (Skogsvårdsföreningens Tidskr., 1909, sid. 416). Kottesjukan plägar i allmänhet medföra en mer eller mindre stark ned- sättning i den följande utvecklingen. Ofta ser man, att barren på näst- kommande skottgeneration blifva svagare, både på hufvudstam och krans- grenar. En tillbakagång 1 barrlängden kan äfven konstateras hos det nu ifrågavarande fallet, men toppskottet och kransgrenarna äro dessutom i sin NATURMINNEN OCH STRÖDDA IAKTTAGELSER. 3 e helhet tydligt svagare. Denna kraftnedsättning kan drifvas ännu längre, ofta förhindras till och med uppkomsten af kransgrenar helt och hållet. Att dessa mången gång saknas torde emellertid äfven bero därpå, att alla förefintliga kransknoppar uppenbarligen kunna utvecklas till honkottar. Efter allt att döma är det närmast ett sådant fall som ÖRTENBLAD (cit. arbete, tafl. II, fig. 2, samt i »Om skogarne och skogshushållningen i Norrland och Dalarne Bih. till Domänstyrelsens ber. rörande skogsväsendet år 1893, Stockholm 1894, sid. 106, tafl. IX, fig. 4) afbildat. Stamspetsen af- | slutas här med en stor och kraftig knopp; kranskroppar förekomma synbarligen icke eller äro i motsatt fall mycket starkt undertryckta. Kottesjukan sträcker emel- lertid någon gång sitt häm- mande inflytande så längt, att äfven spetsknoppen dödas. Ett exempel härpå lämnar det fall, som dr N. SYLVÉN i februari innevarandeår funnit vid Falun, och som han benäget ställt till min disposition (fig. 2). Själfva toppen af en omkring 15 m. hög och 65 år gammal tall upptages här af en nästan klot- formig kottegyttring. Krans- grenar finnas icke, och vid första påseendet ser det ut, som om äfven spetsknoppen skulle saknas. En närmare granskning ger vid handen, att samlingen består af 16 styc- ken väl utvecklade kottar med stora, fullgoda frön samt af tvenne mindre, ärtstora och '= - outvecklade. Själfva skottspet- Ur Statens Skogsförsöksanstalts samligar, Förf. fot. sen är något böjd åt ena sidan, Fig 2. Toppställd kottegyttring på en 15 m. hög tall och kottarna aftaga jämnt i från Falun. !/, storlek mot toppen. Den öfversta är smal och något plattad samt endast 2 em. lång. Omedelbart intill densamma finner man de torkade och hopskrumpnade resterna af spets- knoppen. Här ha sålunda samtliga de sidoknoppar, som utvecklats på åärs- skottets öfversta del, tagits i anspråk för en abnorm kottutveckling; närings- tillförseln till spetsknoppen har därigenom blifvit aflänkad, och detta har haft dennas slutliga död till följd. — Huru den kommande utvecklingen skulle ha ge- staltat sig för denna tall är icke godt att säga, möjligen skulle man fått be- vittna, hur en del af kortskotten under kottesamlingen hade utvecklat sig till långskott; en antydan härtill fanns redan. 138 NATURMINNEN OCH STRÖDDA IAKTTAGELSER I de nu nämnda fallen ha kottanhopningarna varit förlagda till spetsen af skottlederna. Flera gånger ha emellertid fynd blifvit gjorda, då kottar i större eller mindre antal suttit gyttrade vid deras bas. Ett vackert exempel på denna sak lämnas af HEMPEL & WILHELM (Die Bäume und Sträucher des Waldes, Wien 1889, sid. 123, fig. 62 Företeelsen hade till och med i Ur Statens Sko Fig 3. Vid årsskottets bas uppträdande kottesjuka under första året. ! detta fall upprepats icke blott på hufvudstammen utan äfven på kransgrenarna under tvenne på hvarandra följande år. Ett med detta i viss mån likartadt fall af kottesjuka befinner sig i Skogsförsöksanstaltens samlingar. På hufvud- stammen hade nära basen af det näst öfversta årsskottet utvecklats en sam- ling af 10 stycken kottar. Under denna finnes emellertid en smal zon af utvecklade barrförande kortgrenar. På det följande sista årsskottet hade kottutveckling ånyo inträdt, men nu omedelbart öfver de små och svaga kransgrenarna. Här finner man icke mindre än 46 stycken årskottar i öf- vervintringsstadium (fig. 3). Hvad som särskildt tilldrager sig uppmärksam- heten är deras redan nu långa och nedböjda skaft; inbördes sitta de emel- NATURMINNEN OCH STRÖDDA IAKTTAGELSER. 139 lertid fullt fria från hvarandra, hvarför anledningen till den kraftiga skaft- utvecklingen icke kan vara att söka i några ogynnsamma utrymmesförhållan- den. Särskildt egendomlig är den abnormt kraftiga utveckling, som de barr- förande kortskotten på dessa hufvudstammens två sista årsleder ha erfarit. Tvåbarriga kortskott äro en sällsynthet, tre- och fyrbarriga äro vanliga och fem-, sex- och sjubarriga anträffas icke heller sällsynt. Denna »basala form» af kottesjuka är redan förut anmärkt från vårt land. Den har anträffats af ScHoTTE på Gallåsens kronopark i Västergötland och beskrifvits och afbildats af honom i Skogsvårdsföreningens Tidskr., 1905, sid. 172, fig. 6, 7. Här voro kottegyttringarna intressant nog ända till 5 stycken och uppträdde utom vid basen på det näst sista årsskottet af hufvud- stammen äfven på analoga ställen på 4 stycken kransgrenar. För bedömandet af nu berörda fall af abnorm kottebildning hos tallen torde det vara lämpligt att i korthet nämna några ord om dess skottbildning i allmänhet. Som bekant är en ovanligt stark skottdifferentiering genomförd hos detta träd. Det ojämförligt största antalet knoppar utväxer till tvåbarriga kortskott med så godt som omedelbart afstannande längdtillväxt. Långskotten däremot uppstå alltid i ett begränsadt antal ur starkare utvecklade knoppar, hvilka anläggas på ungefär samma nivå under skottledens spetsknopp. OÖfver- gångar från kort- till långskott förekomma men oftast såsom en följd af skador på stam- och grenspetsar, exempelvis genom stympning, frost o. d. Ser man till, huru de olika slagen af blommor uppträda, så finner man, att hanblom- morna sitta i täta samlingar vid långskottens bas; de utvecklas alltså på en plats, där kortgrenar normalt uppstå. Honblommorna däremot äro till sitt anlag likvärdiga med långskott och framgå normalt ur en eller ett par af årsskottens kransknoppar. Deras plats är alltså vid årsskottens spets, och när under det följande året de med dem jämbördiga kransgrenarna utväxa, ingå kottarna som led i deras krets. Denna nu omnämnda motsvarighet mellan långskott och honblommor (kottar) samt kortskott och hanblommor är äfven ur näringsfysiologisk syn- punkt antaglig och förklarlig. Hanblommorna föra ju en mycket kort till- varo och behöfva för sin utveckling betydligt mindre näringsmängd än hon- blommorna, som ju dels ha en betydligt längre lefnad och dessutom för frönas mognad erfordra en betydligt rikare näringstillförsel. Då kottar i större mängd utvecklas på långskotten, måste alltså ett flertal kortgrensanlag ha om- stämts i sin utveckling. Intresset med kottesjukan blir sålunda det, att hon- blommor kunna ersättas af hanblommor eller med andra ord, att en öfver- gång från kortskott till långskott äfven kan förekomma på det florala om- rådet. De stora kottegyttringarna erinra i hög grad om hanblomställningar, och likheten blir ju fullständig, då kottesamlingarna uppträda vid basen af skottlederna. Man skulle kunna säga, att honblommorna i sådana fall »härma efter» hanblommorna i sitt uppträdande. Att så kan ske torde väl närmast böra anses stå i samband med en ökad näringstillförsel. Härpå tyder äfven den ovanligt frodiga utveckling, som de på samma stamdelar sittande kort- grenarna undergå; barren bli synnerligen kraftiga och ökas i antal; i vissa fall kunna de som nämnts uppgå ända till sju stycken. TORSTEN LAGERBERG. 140 NATURMINNEN OCH STRODDA IAKTTAGELSER. Krokfjällskottar hos granen. I den tyska skogsbiologiska litteraturen ha sedan länge omtalats gran- kottar med bakåtböjda kottfjäll, s. k. »Kräppelzapfen», Sålunda beskrefvo och afbildade BRUGGER och C. CRAMER för första gången dylika kottar i »Jahres- bericht der Naturforschenden Ge- SR = | | — sellschaft Graubändens 16 Jahrg. | 1871 Dessa kottar hade dock endast undergått någon sjuklig för- | ändring och voro endast hälften så | stora som normala. Sedermera har | dock namnet »Kräppelzapfen» kom- | mit att omfatta mera konstanta kott- I former, hvilka varit fullt utveck- lade, men haft tillbakaböjda kott- fjäll I sitt bekanta arbete »Ueber die Vielgestaltigkeit der Fichte | Zärich 1898, har sålunda professor | CC. SCHRÖTER 3 sid. 90 afbildat flera | dylika, hvad man skulle kunna kalla krokfjällskottar, och omtalar, att dy- | lika blifvit funna på 18 ställen i Schweiz, 4 i Tyskland, I i Osterrike och i i Livland. Af särskildt in- tresse äro 3 afbildade krokfjällskottar från Sagnitz nära Dorpat. På en af dessa är ungefär yttre tredjedelen af kottfjällen tillbakaböjd i skarp vin- kel, då denna tillbakaböjning däremot är mindre framträdande å de båda andra. I det stort anlagda arbetet | — »Lebensgeschichte der Bluätenpflanzen | - Mitteleuropas» refererar SCHRÖTER 1904 helt kort sina tidigare uppgif- ter om krokfjällskottar och återgifver samma bilder som förut utan att med- dela något nytt om desamma. År 1905 omtalas från Ungern 1 Magyar botanikai lapok (Ungarische botanische Blätter) IV årgången i en kort notis ett fynd af grankotte — a H— med tillbakaböjda kottfjäll. Vid ett Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar sammanträde i okt. 1905 af den bo- VS RARE taniska sektionen af ungerska natur- vetenskapliga sällskapet förevisade Fig I Krolfjällskotte från Bolmens frökläng ningsanstalt 1901 nämligen professor ALEX. MAGOCSI- DIETZ en sådan kotte från comitatet Mäåramaros. Föredraganden ansåg, att fenomenet finge tillskrifvas inverkan af frost. Slutligen har professor N. WILLE i Nyt Magazin for Naturvidenskaberne NATURMINNEN OCH STRODDA IAKTTAGELSER 141 FSS - | | | | I | | | I | | | Ur Statens Skogsförsoksanstalts samlingar. Fot. T. Lagerberg. Fig. 2. Krokfjällskotte, insamlad i Ström- Fig. 3. Krokfjällskotte från Älfdalens stadstrakten (Bohuslän) juli 1905. !/, besparingsskog, Dalarna 1907. "/, 1907 1 en uppsats »Uber sogenannte Kriäppelzapfen bei Picea excelsa» de- taljeradt beskrifvit samt afbildat grankottar med tillbakaböjda kotttjäll, hvilka insamlats å Jarlsbergs Herregaard vid Tönsberg i Norge. Däremot torde dylika kottar ej förut ha beskrifvits från Sverige. I tanke att dessa egendomliga kottformer möjligen kunna intressera en och annan af tidskriftens läsare, vill jag därför här afbilda och beskrifva några krokfjälls- kottar, som jag under årens lopp iakttagit i vårt land. Vintern 1901 påträffade jag vwvid utletandet af märkliga kottformer ur kottmagasinet vid Bolmens fröklängningsanstalt i Småland åtskilliga kottar med tillbakaböjda fjäll. Det då inneliggande kottlagret hade plockats, delsi den omgifvande trakten (mest å Bolmsön), dels i Blekinge. Som fig. 1 visar, är de flesta kottfjällens främre tredjedel starkt och ganska regelbundet tillbaka- böjd. Kotten är ej på något sätt skadad och kan ej heller sägas vara för- krympt utan har ju en synnerligen aktningsvärd storlek. Denna kotte på- minner mycket om de af WILLE beskrifna och afbildade, men är afsevärdt SFÖKrre: = När jag för undersökning af granens sydvästgräns i Bohuslän uppehöll mig i Strömstadstrakten under juli månad 1905 iakttog jag på flera ställen [42 NATURMINNEN OCH STRÖDDA IAKTAGELSEI aä 20-—30-åriga träd kottar, på hvilka en del kottfjäll voro mer eller mindre starkt tillbakaböjda. Kottarna hade i allmänhet den typ, som fig. 2 visar. Det var alltid kottfjällen på kottens yttre del, som voro till hälften uppvikta och särskildt märkbart var detta på sådana kottar, som voro starkt utsatta för sol, såsom på södra sidan af träden. Flertalet kottar, ehuru ej alla hade kottfjällen på detta sätt mer eller mindre böjda Fig. 4 Toppen af en gran med krokfjällskottar. Alfdalens bespar ÅA Alfdalens sockens besparingsskog 1 Dalarna har jag i augusti 1907 vidare funnit grankottar, hvars fjäll voro tillbakaböjda (se fig. 3 Här före- kommo kottarna å en cirka 2 meter hög gran, som växte på en tallhed. Granens tillväxt var därför mycket ringa, och den hade också, då den stod på näringsfattig mark, redan börjat sätta kott. Kottarna voro ganska små, men samtliga kottfjällen voro mycket regelbundet tillbakaböjda. Vidare är att märka, att samtliga kottar å granen hade tillbakaböjda fjäll (se fig. 4). När ofvanstående bild togs, hade dock en del kottar redan ramlat af grenarna. — NATURMINNEN O( H STRODDA IAKTAGELSER. kottar från Skagers Krokfjällsl 144 NATURMINNEN OCH STRODDA TAKTAGELSER. I detta sammanhang tillåter jag mig omnämna ytterligare ett fynd af dylika kottar, som gjorts af utexaminerade skogseleven DAG pE GEER. Denne inskickade nämligen i februari månad detta år till Statens Skogsförsöksanstalt trenne krokfjällskottar (fig. 5—7) från Finnerödja jämte ett kortare meddelande om fyndet. DE GEER omnämner däri, att han redan tidigare observerat åtskil- liga sådana kottar samt att 1 vissa kottpartier, som insamlats från växande träd för statens fröklängningsanstalts räkning vid Finnerödja, förekomma talrika sådana kottar. Själf har han också varit i tillfälle att iakttaga en fristående mindre gran med dylika kottar å Skagersholms kronopark. En del kottar på trädet voro alldeles normala, medan hos andra funnos alla grader af tillbaka- böjning af kottfjällen. Vid kottarnas bas och spets voro rjällen normala, men i midtpartiet voro de tillbakaböjda, dock hos somliga endast på kottens yttre sida. Under trädet liggande kottar från föregående år hade normala fjäll. DE GEER säger sig endast hafva funnit grankottar med tillbakaböjda fjäll hos kottar af ewopea-typ. Vidare förmodar han, att kottfjällens tillbaka- böjning skulle bero på solhetta, torka eller dylikt under sommaren, då kott- fjällen ännu äro mjuka. — Troligen hafva vi dock här att göra med en mera konstant kottform. I hvarje fall synas kottarna ej vara angripna af insekter, svamp, frost eller andra skador. WILLE omnämner beträffande sitt fynd af dylika kottar i Norge, att han iakttagit liknande på samma gran åren 1898, 1899, 1904, 1905 och 1906, hvilket styrker hans förmodan, att krokfjällskottar ej äro att be- trakta såsom genom yttre förhällanden påverkade tillfälligheter. Kottformens uppkomst kan enligt WinrE förklaras på följande sätt. Honblommorna hos granen ha som bekant fjällen bakäåtböjda. Sedermera inträder starkare till- växt hos kottfjällens undersida, hvarigenom fjällen böja sig mot spetsen. Hos krokfjällskottarna växa däremot kottfjällen efter befruktningen likformigt på öfver- och undersidan, och kottfjällen bevara härigenom sin tillbakaböjda ställning. För fröspridningen är kottfjällens tillbakaböjning ofördelaktig, i det att frövingarna lätt fastna i det nedanför varande kottfjällets tillbakaböjda krok. Men frånsedt detta, har en dylik relativt sällsynt förekommande kottyp svårt att föröka sig. Befruktning från närstående granar med normal kottform förekommer naturligtvis ofta, och härigenom torde kunna förklaras den mängd mellanformer, som förekomma mellan normala kottar och så präktigt utbildad krokfjällskottar som fig. 1 visar. Men, när allt kommer omkring, äro kanske dessa krokfjällskottar ej så sällsynta, som man först är böjd att tro. Blir blott uppmärksamheten fästad vid desamma, kanske det skall visa sig, att de förekomma flerstädes i våra skogar. (GUNNAR SCHOTTE. SKOGSVARDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IQIT, H. 3. NOTISER. De stora sörmländska häradsallmänningarnas afkastning. /ön- åkers härads allmänningars intressenter hade den 25 februari 1911 samman- träde i Nyköping under godsägare G. Sederholms ordförandeskap. Revisionsberättelsen utvisade i ingående behållning kr. 200,216: 96, in- komster kr. 72,296: 82, däraf försålda skogseffekter kr. 69,275: 90, arrenden 791 kr. och räntor kr. 1,886: 16, utgifter kr. 60,252: 83, däraf upphugg- ningskostnader kr. 6,297: 46, kulturkostnader kr. 1,774: 88, aflöningar kr. 8,219: 69, skogvaktareboställena kr. 3,253: 17, skatter och vägunderhåll kr. 3,0678: 71 och utdelning till delägarna med 64 kr. per oförmedladt mantal kr. 33,779, samt i utgående behållning kr. 212,260: 95, däraf fastigheter kr. 155,165: 38. Ansvarsfrihet beviljades. Till styrelseledamöter återvaldes nämndemannen K. I. Holmgren i Hönebäck och löjtnanten C. Odelberg på Berga-Tuna samt till suppleanter nämndemannen Edv. Österberg, Smedsbol, landtbrukaren K. Karlsson, Svanslund, och ingenjören O. Hedin, Kärrbo. Styrelsen hade föreslagit, att utdelningen skulle komma att höjas till 72 kr. per oförmedladt mantal eller till kr 38,001: 37, hvilket förslag godkändes. I år hade auktionerna gått bättre än förut. Oppunda allmänningsdelägare hade likaledes sammanträde den 25 febr, i Katrineholm. Fjolårets räkenskaper balanserade på kr. 57,934: 55 med en ingående behållning af kr. 29,000: 33, inkomster kr. 28,934: 22, däraf försålda skogs- effekter kr. 28,215: 34, utgifter kr. 27,936: 89, däraf afverkningskostnader kr. 4,729: 79 och utdelning å 20 kr. pr mantal kr. 17,236: 75. Utgående behållningen var kr. 29,997: 66. Ansvarsfrihet beviljades. I styrelsen åter- valdes friherre Conrad Falkenberg på Lagmansö och friherre C. G. Bonde på Eriksberg, till suppleant friherre M. Palmstierna på Skenäs. För smärre torrläggningar anvisades 6- å 700 kr. Styrelsen bemyndigades att inköpa ett intill allmänningen gränsande markområde, beväxt med ung, vacker skog. Jägmästare Häckner väckte slutligen förslag om bildande af en fond för skogsinköp. Skogsfrågan på Island. Ofverallt i världen har frågan om läkandet af de sår, som uppstått 1 skogen genom århundradens vanvård, trädt fram på dagordningen. Så ock på Island, hvarest som bekant endast björkbeständ men inga barrträdsskogar finnas. Då dessa björksnår, hvilket väl är rätta namnet för flertalet fall, ha närmast likhet med och biologisk öfverensstäm- melse med våra fjälltrakters öfver barrskogsgränsen belägna björkskogar, är det naturligt, att man på Island tänkt sig pröfva björkfrö äfven från våra fjälltrakter. För att skaffa sig sådant, vände sig en aflIslands ledande skogs- Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. 10 146 NOTISER. män jägmästaren A. F. KOoFOoEbp-HANSEN 1909 till undertecknad, hvarjämte han äfven bragte under diskussion en del andra i samband härmed stående frågor. I ett i dec. 1910 mottaget bref har han meddelat en del upplysningar, hvilka torde ha sitt intresse äfven för svenska skogsmän, framför allt för dem, som syssla med vara nordligaste skogar, hvarför de här må publiceras. »I fjor Höst og sidste Foraar har jeg ladet saa större Me&ngder af islandsk Birkefrö i 2 Planteskoler, 1 paa Nordlandet og 1 her paa Sydlandet vid Reykjavik. Saaningen har givet et udmerkt Resultat, baade för det höst- saaede og det foraarssaaede Frös Vedkommende. Det sistnevnte blev opbe- varet i Säkke Vintern over paa ett tört frostfrit Loft. Om det gode Resultat nu skyldes det, at baade Sommeren 1908 og Sommeren 1909 vare meget varme og lange, eller det, at vi ved Indsamlin- gen har valgt serlig store kraftige Treer, skal jeg ikke kunde afgöre med Sikkerhet, men jeg er mest tilböjelig til at tro, at de gode Somre har udövet den störste Inflydelse paa Udfaldet. Hvis Fröplanterne nu kunde staa sig godt i denne Vinter, maa de anses for at vere udenfor al Fare. Den hyp- pige Barfrost paa Islands Sydland er meget slem for Fröbedsplanter og Ny- plantninger. Skjöndt de förstnevnte altid dekkes, hender det dog ofte, at de tage Skade. For at erfare Fröets Spirningsprocent, sendte jeg 2 Pröver til Statsan- stalten Dansk Frökontrol, en fra en Dal ved Akureyri paa Nordlandet, og en fra en Dal paa Östlandet indenfor Seydisfjord. Paa disse Steder ligge Islands bedste Skove, som -Regeringen nu har kjöbt. Frö fra förstnevnte Sted viste Spiringsprocenten 38, men Fröet fra sidstnevnte Sted, den eneste fuldt ud- viklede Birkeskov, der nu findes paa Island, viste 71; begge Tal ere, saavidt jeg ved, ualmindelig höje, og endda var begge Pröver tagen af det over- vintrede Frö, det vil sige af den Del, der havde veret opbevaret paa et Loft i Sekke. Plantningssagen heroppe vil sikkert kun kunde faa den önskelige Frem- gang, naar vi faa Planter nok of islandsk Frö, skjöndt Bjergfyr och vestnorsk Skovfyr ogsa synes at ville trives, nevnlig den förstnevnte. I övrigt er den islandske Skovsags forinnerste Opgave den, at ophjzelp de vidstrakte Birkekrat, som trods aarhundrede fornemste lang Mishandling af de mange lösgaaende Faar, der ofte om Vinteren og i det tidlige Foraar ik ke have andet at opholde Livet med end Birkekviste. Disse Krat vilde dog kunne ud- vikle sig til virkelig, omend lav og forkröblet, Skov ved Udhugning (gall- ring) og Fredning i Vinterperioden.» GUNNAR ANDERSSON. Skogsvårdsföreningens exkursion I1911 äger rum 12—153 juni, hvar- vid skogarna till Storfors bruk, Vassgårda kronopark och Alkvetterns och Hög- sjö egendomar komma att besökas. Medlemmar, som vilja försäkra sig om deltagande häri, böra snarast och i hvarje fall före 153 april 1911 anmäla sig till Föreningens för skogsvård kontor. Anmälan skall åtföljas af anmälnings- afgiften 10 kr., hvilka ej återbetalas, om medlem erhåller hinder för resan. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IQ1I. H. 3. EKONOMISKT. Den I december 1910 antogs bolagsordning för Aktiebolaget Mäntzings cellu-= losapatenter, som har till ändamål att, efter öfvertagande af vissa af ingenjören A. Mint- zing gjorda uppfinningar, afseende metoder för cellulosakokning jämte dära meddelade sven ska och utländska patent, tillgodogöra sig desamma vare sig genom afyttrande af ett eller flera af patenten eller genom upplåtande af licenser eller annorledes, med rätt för bolaget att förvärfva och exploatera äfven andra patent och uppfinningar samt att antingen själtft idka eller genom förvärfvande af aktier i andra bolag deltaga i industriell verksamhet eller annan rörelse, som med ofvanstående lämpligen kan förenas. Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm. Aktiekapitalet uppgår till 300,000 kronor och kan utgöra lägst 200,000, högst 600,000 kronor samt är fördeladt i aktier å 500 kronor till viss man. Aktiekapitalet har inbetalts till fullo. Styrelsen utgöres af verkställande direktören ingenjören Alvar Mintzing och grosshandlaren Daniel Biloch, båda i Stockholm, samt kaptenen Carl Johan Bernhard Stenholm å Vargön, Västra Tunhems socken af Alfsborgs län, med ingenjören Bror Gustaf Robert Ljung i Stockholm och bruksägaren Lars Gustaf Grevilli i Mariestad till suppleanter. Till ledamot af Aktiebolaget Skellefteå trämassefabriks styrelse har i stället för vice konsuln Egil Unander-Scharin valts disponenten Gottne Lambert Glas i Umeå. Den 10 februari 1911 antogs bolagsordning för Lundsbergs skogsaktiebolag, som har till ändamål att förvärfva en del af Lundsbergs aktiebolag hittills tillhöriga fasta egendomar, att förvalta och nyttja dessa egendomar, äfvensom att drifva sådan verksamhet, hvartill beskaffenheten af bolagets egendomar kan gifva anledning. Bolagets styrelse har sitt säte i Karlstad. Aktiekapitalet uppgår till 110,000 kronor och kan utgöra lägst detta belopp, högst 330,000 kronor samt är fördeladt i aktier å 500 kronor till viss man. Aktiekapitalet har inbetalts till fullo. Styrelsen utgöres af grosshandlaren Nils Christian Jensen i Karlstad och pastorn Emanuel Nylin i Lundsberg, Lungsunds socken af Värm- lands län, Nyhammars bruks aktiebolag, hvars styrelse har sitt säte å Nyhammar, Gran- gärde socken af Kopparbergs län, beslöt den 30 oktober 1909 och den 25 juni 1910 viss ändring i bolagsordningen. Såsom styrelseledamot har ytterligare inträdt grosshandlaren Albert Victor Glosemeyer, i hvilkens ställe till suppleant utsetts löjtnanten Adolf Lindroth i Stockholm. Den 4 juni 1910 antogos stadgar för Skogsvårdsföreningen för Malmöhus Län utan personlig ansvarighet, som har till ändamål att inom Malmöhus län förvärfva till skogsbörd tjänlig mark samt å densamma bedrifva ordnad skogshushållning. Uti för- eningens syfte ingår jämväl, att i den mån det låter sig förena med hufvudändamålet skogens bevarande — främja egnahemsrörelsen. Styrelsen har sitt säte i Malmö. Räken- skapsafslutning skall ske för kalenderår. Styrelsen utgöres af landshöfdingen, grefve Robert De la Gardie i Malmö, grefve Tage Alexis Otto Thott å Skabersjö, friherre Nils Axel Arvid Trolle å Trollenäs, häradshöfding Carl Axel Trolle å Fulltofta, friherre Werner Gottlob von Schwerin å Skarhult, friherre Hans Otto Carl Ramel å Öfvedskloster, grefve Walter Eugen Joachim Hamilton å Tågerup, grefve Philip Bonde å Bosjökloster, riksdagsmannen Jöns Jöns- son i Slättåker, professor Bengt Jönsson i Lund, landstingsmannen Nils Andersson i Slag- tofta och jägmästaren Carl Osvald Wolf von Schönberg i Pugerup, af hvilka jägmästaren von Schönberg ensam tecknar föreningens firma, Å Storviks sulfitaktiebolags aktiekapital, hvilket bolags styrelse har sitt säte å Hammarby, Ofvansjö socken af Gäfleborgs län, har inbetalts ytterligare 1,800,000 kronor. Sunnanå sågverks aktiebolag, som lyder under Näs häradsrätt, beslöt den I februari 1911 bolagets upplösning. Till likvidator har utsetts förutvarande styrelseledamoten grosshandlaren Ernst Otto Lorentz Esping. Nm fa STAR mna & en SIE Nn SS 145 EKONOMISKT. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. Januari—februari 1907 1908 1909 1910 | 1911 Trävaror r 4 oarbetade, bilade eller sågade, af furu eller gran: Kom. Kbm: Kl | Elm; | kom | timmer och mastträ af minst 25 cm. | 700 I,100 630 3,200] 1,600) spiror, timmer och mastträ af mindre diameter 1,900 16,380 7,960 9,900; 7,600 bjälkar af minst 20 cm. tjocklek 5,200 1,430 720 1,800] RA sparrar (af mindre tjocklek) 2,600 3,500 2,640 4,000 5,000) syllar (sleepers) ...... 7,600 12,470 41592, 5,600) 4,600) | grufstolpar (pitprops). 76,300 60,700 29,500 30,000) 32,100 plankor och bräder, oh I | öfvår breda: al fUCDu I ss re ocendisn rester ss nidee frå 18,800 11,200 15,700 14,300] 20,600 | 12920 2,399 2,800 3,3090) 4,000 battens och bräder, ohyflade, 15—21 cm. breda | | | af furu 16,700 20,260 16,900 16,800] 20,900] » gran .. äs 8,400 8,280 5,600 7,420) 6,600 | battens, scantlings o. | I | cm. breda: af furu... 13,300) 8,630 T0,200 12,300 18,300 » gran ; 5.900 4,890 2,200 s,100. 10,1090 bräder, hyflade, 21 cm, och däröfver bre 500) 890 1,000 2,800) | 400 940 1.100 1,400 bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu. 5,900 4,590 8,300) 14,600 I » gran... 2,9900 2,810 5,200) 14,900) | bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu.. 1,900 999 3,4900) 6,200 FER > gran...... 1,500 1,880 1,900] 3,200) bräd- och plankstump 120 600 1,900 lister, läkter och ribbor .. 900 670 1,700 1,600 | . é | ' | arbetade: snickararbeten etc.: Kr. Kr. Kr. Er. | Kr. byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. m ).. 739,002 686,000 534,000 703,000 813,000] alla andra slag 303,009 294,000 348,000 308,000] 305,000 r ; | Pappersmassa (trämassa) : Kg. Kg. Kg . Kg. Eg. | kemisk, torr 32,549,000 29,478,000 33,923,000) 33,985,000 » vät $,191,000. — 1,776,000 31352,000] 3,782,000] mekanisk, torr 5,309.000 = 6,943,000 60,000 — 5,033,0020] 6,794.000) » våt Ö34,000) —4,416,000, 2,811,000] 56,477,000] $6,240,000 För kronojägare. Till kronoiägare i Krämaremarkens bevakningstrakt af Askersunds revir har antagits och transporterats skogsrättaren vid Hällnäs skogsskola Oskar Fredrik Karlsson fr. o. med den I mars 1911, : | i Lima bevakningstrakt af Västerdalarnes revir har antagits länsskogvaktaren Olof Olsson fr. o. med den 1 mars 1911. Afsked har beviljats kronoskogvaktaren å Långhundra häradsallmänning J. G. Widlund fr. o. med den 14 mars 1911. Till extra kronojägare hafva förordnats Arvid Johansson Rova inom Pajala revir Gustaf Herman Lindholm a. Ombergs » Martin Löfgren » Hallens » August Karlsson Grönbo Hans Erik Eriksson Åsele e. kronoj. Olof Otto Sandberg > » »> Anton Nilsson 2 > ALLMÄNNA DELEN. ÄN a DR MAN SRS NN ORG MW i! 4 UNNA v å ANAR | ' Å ANMÄLAN: 000000 000 fe Under åtta år har Skogsvårdsföreningens Tidskrift sökt sprida kunskap om våra skogar och deras vård. Den har sträfvat att vara samlingspunkten för det in- tresse för skogssaken i vårt land, som af allt att döma växer sig allt starkare och tränger till allt vidare kretsar bland Sveriges folk. I så måtto vill Tidskriften vara en ledande kraft i denna rörelse, att den meddelar sina läsare teknikens och veten- skapens senaste framsteg i allt hvad som rör skogen, dess lif, dess vård och dess ekonomi. Kunskap härom är nödvändig icke minst i vår handlingskraftiga tid, som önskar se ett snabbt och säkert framåtskridande. Åt Norrlands skogsbruk, som för närvarande befinner sig i en nydaningsperiod, kommer alldeles särskild uppmärksam- het att riktas. Men för vårt folk har kunskapen om skogsvård blifvit viktigare än fört, då det nu slutligen kommit till allmänt erkännande att det gent emot skogen icke blott gäller att taga utan också att gifva — icke blott att skörda utan också att | vårda. Till alla dem, som ha närmare eller fjärmare intressen för dessa sträfvanden j och — för vår svenska skog, vänder sig vår tidskrift. Under år 1911 utgifves Skogsvårdsföreningens Tidskrift med sin nionde årgång efter ungefär samma plan som föregående år, men i tvenne skilda afdelningar: den allmänna delen och fackafdelningen. Den allmänna delen innehåller längre eller kortare, vanligen rikt illustre= (At rade uppsatser, som i populär form behandla såväl praktiska frågor som teoretiska spörs- mål rörande våra skogar. I denna afdelning intagas äfven mindre jaktvårdsuppsatser, uppgifter om trävarumarknaden, notiser i skogsekonomiska frågor, korta meddelanden från skogsvårdsstyrelserna samt andra notiser rörande skogsvården. Denna upplaga sändes till ledamöterna af Föreningen för Skogsvård mot medlemsafgiften 5 kronor per ÅR år. Allmänna delen är afsedd att omfatta omkring 500 sidor förutom eventuella bilagor. | Fackafdelningen innehåller en serie fackuppsatser om ungefär 400 sidor per år. Denna fackserie behandlar rent teoretiska spörsmål rörande våra skogar, samt mera spe-" ciella tekniskt fackliga frågor. Men denna afdelning vill ej blott fullständigt behandla landets skogsförhållanden, utan kommer äfven att följa med, hvad som af betydenhet förekommer i skogslitteraturen. Den skall innehålla recensioner af värdefullare arbeten i skogshushållning och redogörelser för det viktigaste innehållet i de utländska skogs- tidskrifterna samt förteckning öfver utkommande skogslitteratur. I fackafdelningen intagas vidare cirkulär och prejudikat rörande statens skogsförvaltning, meddelanden om beslut af allmännare intresse rörande skogsadministrationen samt redogörelser för tjänster och förordnanden inom skogsstaten och den enskilda skogsvården. Under rubriken administrativ praxis öppnar denna upplaga sina spalter för korta meddelanden och inlägg i administrationsfrågor. Priset för allmänna delen och fack- | | — afdelningen om tillsammans öfver 900 sidor förutom eventuella bilagor blir 10 kronor Ni > per år, d. v. s. vanliga medlemsafgiften 5 kr. samt en tilläggsafgift af 5 kronor för ; den fackliga delen af tidskriften. Prenumeration å endast fackafdelningen mottages ej. Hvardera afdelningarna utgifvas med 12 häften per år, dock kommer hvart annat häfte under sommarhalfåret att endast innehålla notiser, ekonomiska uppgifter, i meddelanden från skogsadministrationen m.m. sf Tidskriften sändes portofritt till alla medlemmar af Föreningen, men kan prenumeration till pris af resp. 5 och 10 kr. äfven ske i bokhandeln. Stockholm den 20 januari 1911. : ] Hj Redaktionen. Annonsera i Skogsvårdsföreningens Tidskrift Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida. Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr cm, af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst 5 ggr, lämnas 10 & rabatt och för hela året stående annonser 20 25. Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte. Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla per= soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift på adressförändringar. ) Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. Red. PSN ERNER NR SSR RA Sr RRa TR Rn nn rn nn 'Tidskriften distribueras i bokhandeln af A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT TOTTE Hagmarksskötsel i Norrland. Af CARL BJÖRKBOM. Jordbruket i Norrland är i hufvudsak baseradt på odling af foder- växter för boskapsskötsel, under det att sädesodlingen är af ringa be- tydelse. I gamla tider voro de odlade tegarna små och ofta illa skötta. Den afkastning de lämnade var obetydlig och motsvarade ej på långt när gårdens behof af kreatursfoder. En stor del af detta måste anskaf- fas från de i skogen talrikt förekommande slåttermyrarna och naturliga ängsmarkerna. Oaktadt all sparsamhet blef det dock ofta knappt med kreatursfodret fram på våren. Kreaturen måste därför ofta släppas ut tidigt för att själfva lifnära sig på ett sparsamt bete. Kreaturen höllos sedan ute på bete långt in på hösten. Det ligger under sådana förhållanden i öppen dag, att de norrländ- ska jordbrukarna synnerligen högt värderade god skogs- och myrslåtter samt goda beten. De voro en gifven förutsättning för jordbruk och boskapsskötsel. Vid afvittringen värdesattes också skogsmarkerna lågt, ja upptogos t. o. m. ofta som impediment, under det att myrar och betesmarker an- sågos ovärderliga. Vid laga skiften streds sedan om slåtter- och betes- marker, under det att ingen fäste något afseende vid skogsmarkerna. Nödvändigheten att förlita sig på skogsbeten och skogsslåtter har gifvit upphof till det för Norrland säregna fäbodsystemet. Till hvarje hemman finnas oftast flera fäbodar. Allt efter som markerna afbetades, flyttade man från en fäbod till en annan. Hela sommaren tillbringades i fäbodarna och ofta stodo under sommarmånaderna hemmen tomma, utom under den tid slåttern å inägorna pågick. Jordbrukarnas konservativa läggning, deras ringa beröring med andra människor, har länge hållit jordbrukets utveckling tillbaka. Den norr- ländska bonden har fortsatt och fortsätter ännu att sköta sitt jordbruk på samma sätt som i gamla tider. Hellre än att förbättra och utvidga hemägorna fortfar han att från slåttermyrar hopskrapa ett dyrt och ofta dåligt kreatursfoder. Kommunikationernas utveckling och de därmed Skogsvårdsföreningens Tidskrift 191. II 150 CARL BJOÖRKBOM. ökade afsättningsmöjligheterna samt kanske främst de högt uppdrifna arbetspriserna framtvinga så småningom en omläggning af det norr- ländska jordbruket. Den odlade jordarealen ökas och förbättras; jord-- bruksmaskiner anskaffas; skogsslåttern aftar i betydelse; fäbodsystemet börjar försvinna. Man sträfvar efter att uppdrifva jordbrukets afkast- ning, så att kreaturen kunna behållas hemma vid gården under somma- ren, för att ägarna bättre skola kunna tillgodogöra sig ladugårdspro- dukterna samt ej förlora all kreatursgödsel under flere månader om året. Att öfvergå till enbart ladugårdsfodring med fullständigt slopande af kreaturens betesgång går ej ännu och är nog ej heller lämpligt, då kreaturen hållas friskare och härdigare genom att fritt få röra sig under en tid af året. Den nu vanliga formen för betesgången med kreaturens fria kringströfvande öfver de stora skogsvidderna är dock oekonomisk för jordbrukaren. Skogsbetet är dessutom oförenligt med ett välskött skogsbruk. Man måste nog i många fall bortse från denna sida af saken, då den skada beteskreaturen göra i de stora skogsvidderna uppväges af det gagn betet i andra afseenden gör. Stora massor af kreatur skulle nämligen ej kunna framfodras, såvida sommarbetena i skogarna ej voro till- gängliga. Då man dessutom ofta flyttar från en fäbod till en annan, är betet å myrar, skogskärr, fuktiga dälder, gläntor, ofta så rikt och ymnigt, att beteskreaturen göra en jämförelsevis obetydlig skada å skogs- återväxten. Beteskreaturens antal är dessutom försvinnande ringa i förhållande till de arealer som genombetas. Annat blir förhållandet, då man börjar öfvergifva fäbodarna och betar kreaturen å hemskogarna och i närheten af inägorna. De arealer, som genombetas blifva då små i förhållande till kreaturens antal. Betet blir därför knappt och räcker ej till. Kreaturen tvingas att tillgripa både barr- och löfträdsplantor för att erhålla föda. Den skada, som kreaturen åstadkomma i skogen, är då afsevärd. Då är ock den ekonomiska jämvikten mellan skogs- och jordbruk rubbad. Skadan blir för skogsbruket stor samt uppväges ej på långt när af den nytta, som genom betet skulle tillskyndas jord- bruket, ty betet blir otillräckligt och dåligt. Kreaturen magra, deras af- kastning minskas, såvida ej stallfodring tillgripes. God skogsskötsel i förening med intensivt utnyttjande af betet kan ej tänkas. Man måste ovillkorligen skilja betesmarkerna från skogs- markerna. Det intensiva skogsbruket kräfver, att skogsbestånden under sin uppväxttid hållas väl slutna för att uppdrifva längdtillväxten samt ut- veckla stamformen, d. v. s. för att man skall erhålla ett kvistrent och växtfylligt virke. Genom gallringar och ljushuggningar skall markens HAGMARKSSKOTSEL I NORRLAND. I 51 alstringsförmåga i fullt mått utnyttjas. Bestånden få ej glesställas, då härigenom marken förvildas och en olämplig markbetäckning uppstår, som kan försena, ja alldeles förhindra beståndets föryngring. Genast efter slutafverkningen skall återväxten ombesörjas, så att marken ej onödigtvis får ligga kal. Kalmarkerna skola således inskränkas till ett minimum; markerna få dessutom ej ligga kala så länge, att markvege- tation af gräs eller örter uppstår. Helt annorlunda är förhållandet med marker, som skola användas till bete, här får skogsbeståndet ej stå för tätt. Man behöfver här kala Fot. F. Aminoff, 1909. Fig. 1. Björkäng i norra Sverige, c:a 400 m. ö. h. Mindre buskar afverkade och hoplagda i bångar för främjande af gräsväxten, Alsens s:n, Jämtland. fläckar, där lämpliga foderväxter kunna utvecklas väl och kraftigt. Trä- den skola svagt skugga marken, som på detta sätt håller sig lagom fuktig och frisk. På betesmarken måste således skogen bliva minimum och betesfläckarna maximum. Behandlingen af dessa olika marker, skogsmarken och betesmarken, som i hvarje fall skall afse att nå den för ändamålet största möjliga af- kastningen, måste blifva väsentligt olika. Det är en gifven sak, att ett sammanförande af skogsbruk och betesbruk på samma område alltid måste blifva olämpligt. Hvarken skogen eller betet kan lämna den af- kastning man bör kräfva. Skogs- och betesmarkerna måste skötas och 152 CARL BJOÖRKBOM. vårdas med hänsyn till den med dem afsedda produktionen. Endast under dessa förutsättningar kan man på intensivt sätt utnyttja marken. Utmarkerna böra därför fördelas i hagmark, afsedd hufvudsakligen för bete, och skogsmark, afsedd för virkesproduktion. Alltefter kulturens framåtskridande i Norrland framträder en be- stämd sträfvan att afskaffa den gemensamhet, det sambruk, som inom byalaget sedan gammalt rådt och ännu i många fall råder. Ett sådant sambruk ha vi i det gemensamma mulbetet. Redan nu, då man knappt Fot. F. Aminoff 1909. Fig. 2. Löfäng i norra Sverige, c:a 400 m. ö. h. Glest bestånd af björk, rönn, asp och viden. Yppig gräs- och örtvegetation, lämnande godt bete. Alsens s:n, Jämtland. börjat att underkasta skogarna en rationell vård, äro krafven på skogs- betets inskränkning ständigt återkommande. Den tid torde ej vara långt aflägsen, då vi i detta fall kunna emotse en ny lagstiftning. De svårig- heter jordbrukaren förmenar sig blifva försatt i om det gemensamma mulbetet upphäfves, skulle i väsentlig grad minskas, om hagmarker an- lades. En både för jordbruket och skogsbruket lycklig lösning af betesfrå- gan vore med all säkerhet införande af hagmarksbruket i Norrland. Hagmarksbruket är i öfre Norrland så godt som okändt och torde endast långsamt arbeta sig fram. Genom ett allmännare införande af hagmarksbruk vore otvifvelaktigt ett stort steg framåt i skogsbetets HAGMARKSSKOÖTSEL I NORRLAND. 153 rationella utnyttjande taget. Stora fördelar skulle härigenom tillskyndas både jordbruket och skogsbruket. Finnas då i Norrland marker lämpliga att bruka som hagmarker? Härpå torde kunna svaras ett obetingadt ja. Skogstyper, som lämpa sig att behandlas som hagmarker, påträffas här och hvar. Inom björkregionen förekomma på myllrika, väl vattnade sluttnin- gar samt omkring bäckdrag synnerligen yppiga och växtliga björkbe- Fot. F. Aminoff, 1909. Fig. 3. Nordsvensk god betesmark c:a 400 m. ö. h. Glest bestånd af björk, asp, rönn, gran och en. Alsens s:n, Jämwvland. stånd. Utom björk förekommer här oftast rönn och viden. Markbe- täckningen är synnerligen ymnig och utgöres af talrika örter och gräs, som nå en nästan tropisk utveckling. En del af örterna blifva nästan manshöga. Typiska örter äro Midsommarblomster (Geranium sylvaticum), Stormhatt (Aconitum septentrionale), Tolta (Mulgedium alpinum), Alggräs (Spirea ulmaria), Kropp (Epilobium angustifolium), Kvanne (Angelica archangelica), Dufkulla ( Trientalis curopea), Ormrot (Polygonum vivipa- rum), Smörbollar (Trollius europeus) m. fl. samt bland gräsen Titel (Aira) och Gröe (Poa), m. fl. I höjdlägena förekomma äfven ofta s. k. parkartade granskogar. Skogen står här gles, träden äro kortväxta och koniska. Föryngringen 154 CARL BJÖRKBOM. är dålig. Markbetäckningen af gräs och örter är synnerligen riklig och sammansatt af ungefär samma arter som ofvan nämnts. Inom skogsregionen påträffas flere skogs- och marktyper, som äro ägnade att behandlas som hagmarker. Den ursprungliga granskogen, som man återfinner å myllrika, friska marker samt å brandfält, där växtmyllan ej förtärts vid skogseldarna, är, om marken ej är för stenbunden, lämplig till hagmark. I denna skogstyp förekommer ofta en rik inblandning af löfträd, såsom björk, asp, al, sälg och rönn. På grund af granens ofördragsamhet mot löfträd, förkväfvas dock dessa senare och försvinna så småningom ur beståndet. Vid bäckdrag, under bergväggar i skyddade lägen samt äfven å andra ställen, där jordmån och bevattning äro gynnsamma, förekomma gräs och örtrika granskogar. Förutom en del gräs såsom Tåtel (Azra), Hven (Agrostis) förekomma en mängd örter, Stormhatt (Aconztum), Mid- sommarblomster (Geranium sylvaticum), Ekorrbär (Majanthenum bifolium), Dufkulla (Zrientalis europea), Hönsbär (Cornus Suecica) m. fl. Björk, hägg, rönn, al, asp, sälg förekomma oftast inblandade i denna skogstyp. Genom kraftiga afverkningar samt bete öfvergår denna skogstyp ofta till rena löfskogar och björkbackar. Löfskogssamhällena äro i allmänhet sällsynta i Norrland. På sanka ängsmarker, på deltamarker och älfdalarnas aflagringar träffas de vack- raste löfskogssamhällena. Inom jämtländska silurområdet finnas å fuktig mark vackra ängslöfskogar. Löfskogssamhällena äro, lämnade åt sig själfva, ej konstanta. Förr eller senare brukar granen innästla sig. Genom sina ofta återkommande fröår samt sina skuggfördragande egenskaper utbreder den sig snart. Ofördragsam mot andra träd, förkväfver den desamma. Gräs och örter försvinna i den djupa skugga, som granens täta krona kastar. Det är därför endast en tidsfråga, när löfskogssamhället ombildas till ren gran- skog. I närheten af byar och hemman, där barrskogen ständigt af- verkas till husbehof, äro björkbackerna och björkdungarna synnerligen van- liga. Är marken djup och myllrik, blir markvegetationen af gräs och örter riklig. Det förhärskande trädslaget å löfskogssamhällena är björken. Glas- björken förekommer allmänt i hela Norrland, den föredrager fuktigare mark och lägen. Masurbjörken har sin utbredning mera östlig och saknas oftast inom det västliga området, den föredrager torra marker och torra lägen. Masurbjörkens höjdgräns torde ligga cirka 300 meter under glasbjörken. Närmast i frekvens kommer al. Gråal i de nordliga och inre delarna; klibbal i de sydligare samt efter kusten upp mot Väs- terbotten. Asp, rönn, hägg och sälg finnas inom hela området, mest HAGMARKSSKÖTSEL I NORRLAND. 155 som enstaka träd, sällan beståndsbildande. Aspen förekommer dock ofta i rena bestånd i brännor samt i närheten af inägor. De ädla löf- träden äro inom Norrland utan betydelse och förekomma endast i södra delarna samt i närheten af kusten. Vid anläggning af hagmarker utväljas helst sådana områden, som i det föregående skildrats. Synnerligen viktigt är, att näringsrika, djupa, lagom fuktiga marker uppsökas. I många fall torde fullt lämpliga mar- ker ej anträffas i omedelbar närhet af inägorna, där man väl i allmän- Fot. W. Lothigius 1909- Fig. 4. Vallådalen i Jorm, Frostvikens socken, Jämtland, 360 m. ö. h. Markbetäckning: Örter gruppvis såsom ÅAconitum septentrionale, Mulgedium alpinum, Epi- lobium angustifolium, Trollius europeus, Ranunculus aconitifolius samt ormbunkar Polypo- dium alpestre, Strutiopteris germanica, af gräs förekommer Åira, Calamagrostis och Carex-arter. het helst vill hafva sin hagmark förlagd. Ofta måste man därför nöja sig med mindre lämpliga marker. Det område, som utvalts till hag- mark, afskiljes genom hägnad från skogsmarken. Som redan förut framhållits är betet hufvudsyftet med hagmarken. Ett näringsrikt, ymnigt bete är beroende dels af markens beskaffenhet, dels af ljustillträdet till marken. Mineraliskt kraftig, djup, frisk jord- mån, jord, som kan öfvervattnas, producerar ett rikligt bete. Af stor betydelse är äfven ljustillgången. Under fri ljustillgång utvecklas ett både rikligt och kraftigt bete. I skugga däremot blir betet både kvan- tiativt och kvalitativt sämre. Häraf framgår äfven, huru hagmarken bör behandlas för att nå huf- vudsyftet eller ett rikligt och kraftigt bete. Områden med för gräspro- 156 CARL BJÖRKBOM. duktion lämplig mark skola tid efter annan renhuggas och väl röjas. Buskar och lägre skog borttagas fullständigt, under det att större träd här och hvar kvarlämnas för att vidare utväxa. De kvarlämnade träden, som ej få stå för tätt, så att marken starkt beskuggas till skada för betet, utvecklas kraftigt och lämna vid jämförelsevis ringa ålder ett groft och värdefullt virke. Af småskogen, som oftare borthugges, er- hålles löf till vinterfoder åt får och getter samt dessutom något bränsle. För att befordra gräsväxten bör man efter afverkningen hopsamla kvistar och ris, som ej kunna vinna användning som bränsle, samt upp- bränna detta affall. Bränningen bör dock ske i smärre högar, så att myllan ej förstöres. Askan utströs sedan, där gräsväxten är mindre god. Härigenom gödes marken något. I brandfläckarna utsås gräsfrö eller timotej och klöfverfrö. Börjar betet att försämras, låter man små- skogen växa upp i ett tätt bestånd för att marken skall få hvila samt förbättras af affallet af löf och kvistar. Särskildt sedan lagen om vården af enskildes skogar trädt i kraft, hvilken i vissa fall kan tvinga en markägare att företaga stora och dyr- bara skogsodlingsarbeten för att sörja för återväxten, hafva krafven på det gemensamma mulbetets upphäfvande mer och mer gjort sig gäl- lande. Skogsbetet gör i många fall en afsevärd och lätt påvisbar skada på skogsåterväxten. Tvingas en markägare till dyrbara skogskulturer, bör han hafva rätt till skydd mot andras beteskreatur. Betet bör och måste ordnas så, att hvarken betet eller skogsbruket behöfver lida. Ett sätt att göra detta är hagmarksbruket. Ett allmännare införande af detta i Norrland kommer otvifvelaktigt att blifva till gagn för både skogsbru- karen och jordbrukaren. satin Aas SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IOTI. Hin: Ostpreussens skogar. Från Skogsvårdsföreningens exkursion 1910. Professor JOHANNES SCHUBERT omnämner i sin broschyr Das Klima von Öst- preussen, Eberswalde 1908, att kvicksilfverpelaren frös julmorgonen 1876 vid den forstmeteorologiska stationen Kurwien å Johannisburgerheden. I juli månad 1896 visade termometern på samma ställe ända till + 38,2? C. Denna enorma temperaturväxling skiljer sig i själfva verket ej så mycket från den årliga medelväxlingen. Under åren 1876—1896 utgjorde nämligen medeltalet af de årliga temperatursvängningarna nära 629 C. Vi se sålunda, att kli- matet i Östpreussens inre områden nära den ryska gränsen är utprägladt kontinentalt. I kustområdet mildras det däremot, särskildt sommartiden, ge- nom Östersjöns inflytande. Medeltemperaturen för hela året är + 82 till + 8,22 C., i juli månad är den +20?C. och i januari — 4? till —5”C. Köldperioder inträffa i det inre af landet under årets alla månader. Blott första hälften af augusti må- nad brukar vara fri från nattfroster. Nederbördsmängden varierar mellan 530 och 750 mm. Som medeltal för hela provinsen angifves 600 mm. Bland de trakter, som förliden sommar besöktes af Skogsvårdsföreningens exkursion, får det nordost om Königsberg liggande Littauen och den högt belägna Rominterheden öfver medeltalet, medan däremot Johannisburger- och Taberbriäckerhedarna erhålla under medel- talet. Den nederbördsrikaste månaden är juli, den torraste är februari. Den första snön faller i slutet af oktober, den sista i april. — Den västliga vinden är förhärskande. Om skogstypernas och skogsmarkens beskaffenhet i Ostpreussen lämnar professor METZGER i det för exkursionen utarbetade vidlyftiga programmet följande upplysningar. ? Studieresans ändamål var att stifta bekantskap med det nordtyska låg- landets fyra typiska skogsformationer, nämligen: 1. Alskogarna på den flacka hafskusten och i de breda floddalarna, hvilka förr varit eller allt fortfarande äro belägna inom ett område, som årligen öfversvämmas af flodernas högvatten. 2. Löfskogarna nära kusten, bestående af al, ask, björk, annbok, ek, ask, lind, till hvilka sällar sig granen. Dessa löfskogar i brokig bland- ning växa på Littauens lermarker, som höja sig blott några få meter öfver hafvet och äro afbrutna af kärr och mossar. ! Sedan i januarihäftet för detta år meddelats en skildring af Skogsvårdsföreningens resa i Ostpreussen 1910, följer nu en kortare beskrifning öfver själfva skogarna och skogsför- hållandena i de af exkursionen berörda trakterna. > För att minska sättningskostnaden för denna redogörelse ha å några ställen, där det låtit sig göra, ordagrannt införts beskrifningar ur exkursionsprogrammet, hvilket med tillhjälp af uppgifter från lokalförvaltningen redigerats af prof. METZGER. 158 GUNNAR SCHOTTE. 3. Blandskogarna af tall, gran, björk och asp längre inåt landet å det starkt kuperade moränområdet omkring 150 å 200 m. öfver hafvet. 4. Tallskogarna, dels i rena bestånd dels blandade till olika grad med gran och björk, på de vidsträckta jämna sandslätterna. De båda sista skogstyperna påminna starkt om skogstrakterna i mellersta Sverige, 1 synnerhet dei det ostliga exkursionsområdet af Rominter- och Johan- nisburgerhedarna. Västerut å nämnda hedar förändrar sig landskapet genom uppträdande af de ädlare löfträden, ek och bok, på bördigare ställen. Det senare trädslaget uteblir helt och hållet i de längst österut belägna trakterna af Ostpreussen, och gränsen för dess naturliga utbredning öfverskreds först sista exkursionsdagen. I kustområdet ligga talrika, vidsträckta högmossar innanför det skogs- område, som besöktes. Afven är antalet sjöar och ur igenvuxna sjöar bil- dade kärr öfverallt stort. Dessa arealer, som upptagits bland impedimenten, tillgodogöras genom myrnybyggen, genom på konstlad väg framställda ängar, och genom fiske. Ostpreussens mark är, frånsedt några tertiära bildningar (bärnsten), dilu- vial och alluvial. De alluviala områdena äro skogbärande blott i de kust- områden, som endast med svårighet kunna torrläggas, och som icke äro tillräck- ligt skyddade för öfversvämning, särskildt vid flodmynningarna. Af de diluviala områdena bära 1 synnerhet de stora jämna sandslätterna utomordentligt vackra barrskogar, men äfven den ler- och märgelhaltiga marken i det kuperade morän- området, som hufvudsakligen användes till äker, är delvis skogbevuxen och bär oftast mycket värdefulla blandskogar af löf- och barrträd. I synnerhet gäller detta om den till det öfre diluviallagret hörande, jämna lermarken i Littauen och den ganska starkt kuperade lerhaltiga sand- och sandhaltiga lermarken i det s. k. preussiska sjöbältet, ett bredt moränbälte, som sträcker sig från Jylland genom hela Nordtyskland ända in i Ryssland. Man påträffar också öfverens- stämmande bildningar inom Jylland och Ostpreussen såsom de stenfria och ofta mycket finkorniga, vidsträckta, jämna sandslätterna, de med runda flytt- block öfverströdda dels jämna dels kulliga sandslätterna, moränler- och märgel- lagren i de kuperade områdena. Desslikes iakttages här en likaså vanlig växling i markens sammansättning af sand, lera, kalk och andra aflagringar liksom inom hedarna västerut. Invånarantalet i provinsen är i rundt tal 2 millioner. På hvarje kvadratkilometer komma 53 invånare. Af städerna hafva 10 st. öfver 10,000 invånare. Järnvägar finnas f. n. till en utsträckning af 2,500 km. eller pr kvkm. af landets areal 6,44 km. och pr 10,000 invånare 12,19 km. Allmänna landsvägar hafva byggts till en längd af 7,000 km. Ostpreussen har en areal af 36,933 kvkm., däraf: åker acc. EAST Sn KRISEN 20,265, kvkm: elleFt55 0 6 ÄDFOAP östern RR 4,161 LE 2 JIE betes- och kalmarker ESS 3y523 » » 9,5 » skogsmark = | 6,445 » 17,5 > hus- och gårdsutrymme, trädgårdar och vatten .. | : : 127599 » » 7 » + Skogsområdet innehöll 1900: statsskogar ........... enskildas skogar och allmänningar j OSTPREUSSENS SKOGAR. Efter trädslagens fördelning voro bevuxna med löfträd med barrträd Statsskogarna äro indelade i 3 binnen, Allenstein), 14 109,761 har impediment. 0,74 0,04 >» sSmåvirke, 0,;8 » stubbar och grenved, tillsammans 3,59 fm. »995 Lå I30,024, Derbholz, 513,848 öfverjägmästaredistrikt (Königsberg, Gum- inspektionsdistrikt och 87 revir. som 1907 hade en utsträckning af 506,213 har, äro Det Detta gör inalles en årlig afverkning af 1,4 millioner fm. 83,380 har eller I [| 59,5 40,5 >» » 20 80 » Statistiken för de tre öfveriägmästaredistrikten visar i medeltal för de fyra verksamhetsåren 1905—1908 föliande siffror: Af statsskogarna, 396,452 har skogsmark, ärliga afverkningsbeloppet utgör i medeltal för alla statsskogarna i provinsen pr har 2,23 fm. hufvudafverkning (Hauptnutzung), Derbholz (öfver » förafverkning (V ornutzung), 7 cm. i diam.), BORG HANE RESER ön os En RS rea har SKOPSMATKA = secs re ena | IMpPediment: ......«;.... es. > » | | » PLUKDALN: on... oo » » icke brukbart... » | Totalinkomst ...... ooon.v.. mark] AOL VIK ER ee oece sd esbale per har skogsmark...... SOLAUPY ET oss asee sion cn rr cr för kulturer och öfriga för- | [DALtrIN PRE vs. san oss oro on mark förafverkning och transport » | I Totala nettobehållningen ... »| 2 af inkomsten | per har af totalarealen mark / Antal forstråd . öfverjägmästare och Revirens oelek i medeltal Har Antal kronojägare Bevakningstrakternas storl. har Antal extra kronojägare TT Königsberg Gumbinnen Allenstein |Hela provinsen I 129,319 161,386 | 222,018 512,723 | 94,682 125,420 181,355 401,457 34,637 35,966 40,663 111,266 15,160 26,588 14,664 56,412 19,477 9,378 25,999 54,554 3,698,875 4,261,205 $,713,295 16,673,375 3,262,968 3,617,237 | 8,366,140 14,346,345 34,5 28,8 | 46,1 35,9 2,500,350 2,705,707 | 2,799,568 8,065,625 617,022 540,217 | 382,589 1,539,828 520,401 671,100 | 837,870 2,029,371 1,198,525 1,361,474 | 5,913,727 8,473,726 32 32 68 5r | 9,26 8,32 26,62 16,5 4 5 5 14 24 28 | 35 | 87 5,390 5,760 350 5,900 144 157 203 5094 898 1,028 1,093 1,018 119 128 116 363 100 GUNNAR SCHOT1E. Alskogarna i reviret Nemonien. Reviret Nemonien ligger 1 sydöstra hörnet af Kurisches Haff i låg- landet kring Nemonienälfven, 1 hvilken ”Timberälfven söderifrån och Laukne- älfven österifrån utmynna. Norrut står älfven genom Seckenburgerkanalen i förbindelse med den likaledes 1 Kurisches Haff utfallande Gilge Reviret omfattar 9,106 har, hvaraf blott 3,108 har äro skogsmark, under det att 2,8332 har bestå af brukbara impediment, hufvudsakligen genom konst anlagda ängar, och 3,166 har af obrukbara impediment eller mossar. Arliga afverkningen utgör 6,680 fastmeter genom hufvudafverkning, 440 fm. genom förafverkning, 1,170 fm. stubbar och grenved, eller tillsammans pr har skogsmark 2,7 fm. Skogsmarken är uteslutande bevuxen med al och pil (fig. 1). Skogsbruksformen är lågskogsskötsel Förutom alskogen äro de storartade vattenbyggnaderna inom reviret sär- [BA Albeständ samt planteringar at sälg (fuppdrages såsom wintertoder at lgarna). Reviret Nemonier skildt sevärda. I Nemonienälfven anlades åren 1902—09 dammar och slussar för att skydda det bakom liggande området för öfversvämningar af hafsvattnet, som stiger vid västliga vindar. Medan öfversvämning af Memelvattnet, som tillför marken gödande gyttja, gärna är sedd, är hafsvattnets inkräktande mycket fruktadt, då det kan göra stora skador på ängarna Memelvattnets gödande egenskaper visar sig äfven på skogsbestånden, särskildt utmed Sec- kenburgerkanalen. Till följd af den längs högra stranden löpande dammen öfversväm- mas det fördämda området numera icke af det gyttjerika Memelvattnet, hvilket också haft till följd, att albestånden på den motsatta vänstra sidan visa bättre växt. Under det att på högra sidan 40-åriga bestånd innehålla 1 genomsnitt blott 120 fm. per har, finnas på den vänstra vida massarikare bestånd, till exempel i afd. 140, där ett 45-årigt albestånd höll 260 fm. pr har. OSTPREUSSENS SKOGAR. 161 Skogsmarken är här mycket fuktig, och inom den skogbeväxta delen af reviret fanns endast en enda farbar väg. Transporterna, särskildt af gräs, försiggå däremot på de talrika kanalerna eller vintertiden på slädvägar. Af- verkning kan endast ske om vintern, då marken och vattnet äro frusna. För albestånden hade hittills användts 40-årig omloppstid, men denna hade nyligen blifvit höjd till 60 år. Afverkningen sker hyggesvis, och åter- växt erhålles genom stubbskott. På många ställen måste hjälpkultur utföras. Denna verkställes då genom plantering af omskolade 2- eller 3-åriga plantor, som sättas på kupor mellan de utlöpande rötterna vid de gamla stubbarna. Förbandet vid hjälpkulturen är vanligen 2 meter. Som grässkörd äger rum öfverallt i bestånden, kan ej återväxt erhållas genom sådd af alfrö å upphöjda rabatter, hvilket annars anses vara ett lämpligt föryngringssätt för alskogar å dylika marker. Löf- och granskogarna i Gross-Baumwald. Reviren Alt-Sternberg, Neu-Sternberg och Drusken bilda tillsammans den s. k. »Gross-Baumwald», som omfattar omkring 15,000 har. af det blott några få meter öfver Östersjön belägna flacka området kring Timber-, Mauer- och Deimeälfvarnas utlopp. Marken består af diluvial lera med väx- lande sandhalt och är följaktligen af mycket olika fruktbarhet. Emedan af- rinningsförhållandena äro mycket ogynnsamma, upptagas stora delar af området af sumptrakter, s. k. kärr. I motsats till dessa betecknas de flacka öar, som höja sig öfver genomsnittsnivån såsom högmark. Vegetationen i kärren bildas af en massa växter, bland hvilka Carex-arter och alen äro de mest karaktäristiska. — Kärren äro också oftast mycket fruktbara och erbjuda asken en förträfflig växtplats, då de kunna tillräckligt afdikas. Större kärr kunna äfven visa öfvergång till högmossebildning. Den naturliga bestånds- formen på kärren är blandskog af al, ask, ek, björk och gran, af hvilka alen först invandrar, följd af asken, som ofta fullständigt undantränger alen. Öf- riga trädslag invandra på för dem särskildt lämpliga lokaler, sålunda eken och granen mest på kärrens mera högländta områden, björken på högimnoss- artade, fuktiga ställen, dit asken ej tränger. På de jämna platåerna af den s. k. »Höhenboden» växa efter graden af sandhalt blandbestånd af gran, annbok, ek, björk, al, asp och lind i den mest olikartade sammansättning. På den mera sandblandade marken är granen ofta förhärskande, dock alltid blandad med de andra trädslagen, bland hvilka äldre ekar och grupper af annbok ofta antyda, att granen under tidernas lopp har undanträngt löfträden. Liksom elden å de naturliga tallhedarna afgjort striden mellan tall och gran till den förras fördel, så anser METZGER, att nunnan och barkborrarna spela samma roll i kampen mellan löfträden och granen. Sålunda finnas också alla öfvergångsformer från de med löfskogsrester blandade granbestånden till nästan rena löfskogsbestånd. På den mindre bördiga marken växa nämligen ann- boksbestånd med inblandning af lind, asp, al, björk och enstaka granar. På den bördigare marken förekomma ekbestånd med ask, al och andra trädslag. Målet för skogskulturen på dessa mycket gifvande marker är att lämna plats åt de värdefulla trädslagen ek, ask och gran, på för dem särskildt lämplig mark. På »Höhenboden» odlas eken enligt aflidne Oberforstmeister MOoRTZ- FELDTS metod i grupper om o,r hars storlek och uppdrages omkring 10o—20 "00087 :1 urjeys I saapgm uvuey (uddef) seFuupppje vupungjpåar I Furufapddn svure3oxs Nn Iruur vå Ip10r UTA :openwddn om eusomeyAdr eystssndsd op nmmy ud faduwuoxa Na wos IK sJIOJUr UPPEY FrIQUINSALY YIO NIN UdIHADI JV JL[OP IJAJO VIL 'T FU LIVLSAY VASUvYSOL) SNIÄVISIVVINID FL 7 = SE La 2 AN VJiDpsOpa ÅN UJ N S A 4 d SI VN PAU Ubvs pau pg Uury I öd 1 O0OGL-FELENS DUMANHTLS-TIV ONO-OMN HJLLADAT TT UJUOTSÄDXA N JAAJO SSOYSKEY OSTPREUSSENS SKOGAR. 103 år tidigare än det öfriga beståndet skall föryngras. Grupperna upptagas till omkring !/. af föryngringsfältets areal. Deras lokal bestämmes af markens beskaffenhet. Dock böra de först och främst hafva en 30 mis remsa af det gamla beståndet mellan sig. När sedermera de unga ekarna vuxit upp, ut- Fot. lörf. ?!/s 1910. Fig. 3. Grupp af naturlig askföryngring. Reviret Neu-Sternberg (afd. 86 b). vidgas luckorna ringformigt. Och slutligen föryngras återstoden af det gamla beståndet, dels genom granplantering, dels genom själfföryngring. Den Mortzfeldtska metoden har härledts från erfarenheten därom, att eken på den kraftiga lerjorden i ungdomen lätt öfverväxes af de andra trädslagen eller förkväfves af den särdeles starka gräsväxten. Vidare är frostfaran mycket stor. Därför undvikas stora kala kulturytor och användas stora plantor vid ekkulturerna, som anläggas på de högre belägna områdena. Slutligen gör den rika tillgången på villebråd (rådjur och älg) det nödvändigt att inhägna ekkulturerna. 1604 GUNNAR SCHOTTE. Det plantmaterial, som användes, uppdrages i särskilda plantskolor eller ock i själfva luckorna, om dessa ligga tillräckligt skyddade. Till skydd för de unga ekarna utsättas då till att börja med stora omskolade plantor af gråal 1 luckorna. Detta slags ekkultur drager betydliga kostnader, som dock måste till- gripas, om man verkligen vill ernå det eftersträfvade målet att kläda omkring "/s af beståndet med växtliga ekar. Kostnaden för hvarje sådan planterings- grupp af ekar uppgår till omkr. 35 mark. Arealen på hvarje grupp är 10 ar, hvaraf endast 8 ar äro effektiva och bevuxna med träd, remsorna kring ytan upptaga nämligen 2 ar. Om ekgrupperna tillsammans skola fylla om- kring !/. af beståndsarealen, utgör deras andel i kulturkostnaden per har 70 mark. Den senare föryngringen af mellanbeståndet höjer sedan kulturkostna- den ytterligare med omkring 350 mark, så att kostnaden för föryngringen per har i allt utgör 120 mark. På fastmark af ringare godhetsgrad odlas gran och då vanligen genom plantering af s-åriga omskolade plantor. Afven här gör den yppiga gräs- växten och konkurrensen med löfträden det nödvändigt att använda kraftigt plantmaterial. Samtidigt användas gärna i det gamla beståndet skärmträd till skydd mot frosten. På kärrmarken försiggår föryngringen utan svårighet genom själfsådd. I synnerhet uppstår på de väl afdikade, fruktbara delarna en så yppig själf- återväxt af ask och annbok, att man blott behöfver med yxan hjälpa till för att låta de nya bestånden sluta sig. Allt emellanåt skaffar man emellertid äfven in ek, ask, lönn och alm efter den Mortzfeldtska gruppmetoden. De rena albestånden föryngra sig genom stubbskott. Räcka dessa senare ej till för att åvägabringa en fullständig föryngring, så kompletteras den genom plantering af stora omskolade plantor (Loden) under lätt öfverskuggning af det gamla beständet. Reviret Alt-Sternberg omfattar 4,810 hektar, hvaraf 4,200 har skogsmark. Årliga afkastningen utgör 13,100 fm. hufvudafverkning = 3,: fm. per har, 5,400 fm. förafverkning = Iya AD 1 > RA tillsammans 18,500 fm. = 24 MM + >. Gagnvirkesutbytet har i genomsnitt under de tre sista åren varit 32,6 9Y,, totalinkomsten — per har 39,06 mark, totalutgiften » oo» 18,60 >>> nettobehållningen >» » 21,36 > Under exkursionen i Alt-Sternbergs vackra och intressanta bestånd ägna- des särskild uppmärksamhet åt förfaringssättet att erhålla blandade, något olikåldriga bestånd. Mellan de ofvan beskrifna Mortzfeldtska grupperna hade flerstädes kommit upp rikligt med naturlig återväxt i vissa trakter af gran, i andra af ask. Afven bereddes tillfälle att bese en plantskola för uppdrag- ning af löfträd. För att minska stängselkostnader eller för att med tiden låta den öfvergå till en Mortzfeldtsk planteringsgrupp var dess omkrets nästan cir- kelrund. Löfträdsfrön utsåddes i 20 cm. breda fåror. Per ar plantskole- jord plägade utsås 25 liter ekollon, 3 kg. askfrö, 1 kg. alfrö eller 1 kg. tees dd OSTPREUSSENS SKOGAR. 105 granfrö. Ekplantorna omskolades 2-åriga på 40 X 50 em:s afständ. Pålrötterna afklipptes märkvärdigt nog. Askplantorna omskolades 1- eller 2-åriga, al- plantorna 1-åriga och granplantorna 2-åriga på 20X 20 cem:s förband. Fot. för; 2![ le 1910 Fig. 4. Planterad ek- och askgrupp (efter Mortzfeldts metod). Reviret Neu-Sternberg (afd. 86 b.). I Alt-Sternberg gjordes också den första bekantskapen med de ostpreus- siska nunnorna. De voro dock tämligen medtagna af flacheri och härjningen på retur. Från den pågående nunnehärjningen 1 Ostpreussen torde följande data och uppgifter vara af intresse. Redan 1905 iakttogs i reviren Lyck och Grondowken (distriktet Allen- stein) ett talrikare uppträdande af nunnan, men år 1906 räknades egentligen som det första härjningsåret. Under 1907—08 afverkades i distriktet Kö- nigsberg 20,000 fm. nunnehärjad skog. 1908—09 steg afverkningsbeloppet till 500,000 fm., som i genomsnitt försåldes till ett medelpris af 7,5 mark per fm. Den kalätna arealen belöpte sig då till 1,620 hektar. I de båda Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1Qtt. 12 160060 GUNNAR SCHOTTE. andra distrikten, Gumbinnen och Allenstein, var härjningen dessa båda år ännu obetydlig. År 1909—10 däremot afverkades i distriktet Königsberg 2,000,000 fm., » Gumbinnen goo,ooo ; Allenstein 70,000 >» Totalsumman kaläten areal uppskattas till 14,000 har. Realiserandet af dessa stora virkesmassor stötte ej på några större svårigheter. I genomsnitt för alla sortiment uppnåddes i distriktet Königsberg 5,50 mark pr fm., i Gum- binnen 5,00 pr fm. Att bekämpa nunnan med larvlim eller andra dylika medel är numera alldeles öfvergifvet. Den enda åtgärden anses nu vara att genast hugga alla torkande träd. Reviret Neu-Sternberg. Revirets areal är 5,216 har, däraf 4,393 har skogsmark, 554 har brukbar, icke skogbeväxt mark samt 270 har impediment. Afverkningen utgör årligen 12,900 fm. »Hauptnutzung», 5,760 fm. »Vornut- zung», 800 fm. »Schlag- und Reisigholz», tillsammans 19,460 fm. eller 4,44 fm. pr har skogsmark. Gagnvirkesutbytet är 44 9, af afverkningen. Netto- behållningen pr har 12,67 mark. Afven detta revir hade att uppvisa vackra löfskogar och särdeles till- talande föryngringar af ekplanteringar i grupper (fig. 3) samt däremellan ovan- ligt vackra naturliga föryngringar af ask (fig. 4). Men älgarna gjorde af- sevärd skada åa de unga ekstammarna genom att afskala barken på dem. Till skydd mot älgarna beströkos stammarna därför med en. tjärblandning, af 1 tunna tjära, 36 liter oxblod, 20 liter fotogen, 5 kg. soda samt en tillsats af gödselvatten. Kostnaden för en sådan pästrykning uppgick till omkring !/, mark per ekgrupp. Man hade äfven gjort försök med att linda stammarna med taggtråd. De här och hvar förekommande medelålders granbeständen voro vid 50—060 års ålder starkt utglesnade på grund af nunnans tidigare härjningar. Men marken täcktes ofta af ett rikligt askuppslag. Det kan ej råda något tvifvel om, att dessa bestånd med tiden skulle blifva vackra askskogar. Här fingo vi sålunda se ett tydligt exempel på ME1zGERS"framhållande af nunnan som den verkliga faktorn vid barrskogarnas omvandlande till löfskogar. Från dessa trakter torde äfven böra erinras om särdeles vackra björk- bestånd eller rättare här och hvar insprängda stätliga björkstammar. Sådana hade vi redan beundrat i närheten af reviret Nemonien, och i Sternberg var ej ovanligt att träffa björkar med ända till 28 meters höjd. Stammarna voro raka och glänsande hvita (synbarligen mest Betula odorata) alldeles som björ- karna i Värmland och Dalarna, hvilka bruka väcka icke minst de utländska turisternas och dendrologernas beundran. Marken 1 dessa löfskogsbestånd i Sternberg liknade exempelvis den vid Bregentved i Danmark (se Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909, h. 12) och är också bildad på samma tid. Den består af sandblandad lera eller lerblandad sand med stora flyttblock här och hvar. Dessa stenblock uppsökas och upp- gräfvas af befolkningen, då det är mycket ondt om grästen i trakten. OSTPREUSSENS SKOGAR, 167 Barrskogarna å Rominterheden. Rominterheden är ungefär 25,300 har stor, af hvilka 24,674 har äro i statens ägo, resten privatskog. Statens skog utgör en del af forstinspektionen Gumbinnen—Goldap och är indelad i fyra revir: Warnan, Goldap, Nassawen och Rominten. Hvarje revir omfattar fem bevakningstrakter med i genomsnitt 1,200 har på hvarje. Alla jägmästare- och kronojägareboställen äro genom telefon förbundna med hvarandra och med jaktslottet Rominten. Jordmånen å Rominterheden består af moränkullar. Genomsnittshöjden öfver hafsytan är 170 m., högsta höjden 220 m. Klimatet är rått och kontinentalt med långa snörika vintrar, heta somrar, kort vår, ofta förekom- mande stormar till följd af det höga läget och i dalarna frostnätter ända in i juni. Endast hösten plägar vara varm, solig och har jämnare väderlek. Skogsjorden å Rominterheden visar alla öfvergångar från lättaste sand till styf lera. Frisk, lerig sand eller frisk lera äro dock de förhärskande. I dalarna och dalsänkorna ligga talrika kärr, bevuxna med al, björk, tall och gran äfvensom några mossar, där bland annat Betula nana växer. Största delen af Rominterheden eller 11,700 har är bevuxen med gran, dels i rena bestånd, dels blandad med andra trädslag. Dessa granbestånd förekomma hufvudsakligen på de lerbundna markerna och äro öfvervägande af yngre ålder, emedan under åren 1855—57 en svår nunne- härjning tillintetgjorde alla dåtida äldre granbestånd och hade till följd om- fångsrika sådder och planteringar. På den leriga jordmånen trifves ej tallen tillsammans med granskogen, medan eken och andra löfträd bevarat sig väl i den blandade skogen. De få ännu förefintliga äldre granbestånden ha af stormen gjorts mycket glesa. Deras virke är af utmärkt kvalitet, jämngodt med virket från mellersta Tysklands bergstrakter. Med hänsyn till de stora faror nunnan och stormen förorsaka, försöker man uppdraga granbestånd blanddde med ek, lind, alm, annbok, asp och björk. Föryngringen sker företrädesvis genom själfsådd under fröträdsställningar men oftare numera genom plantering af omskolade granar å kalhyggen. Tallbestånden betäcka i rundt tal 6,200 har och förekomma i synnerhet på sandjordarna. Nunnehärjningen af åren 1855—57 har ej förorsakat något afbrott i deras växt. Till följd häraf finner man här äfven äldre bestånd delvis af särdeles god beskaffenhet. Nästan öfverallt är tallskogen blandad med gran. ”Tallarna på Rominterheden äro af utmärkt kvalitet. Deras för- yngring sker i de flesta fall genom sådd å kalhyggen. Dessa inhägnas för villebrådets skull, under det att något skydd för granplanteringarna ej är af nöden. På senare tid har man äfven börjat sätta värde på odling af ek, emedan den vanligen utvecklar en vacker växt och ej vidare är utsatt för några faror, så snart den vuxit undan villebrådet. Plantering med stora plantor, Heister, infördes efter nunnehärjningen i granplanteringarna. Plantorna ha gått utmärkt och visat en öfverlägsen höjdtillväxt. Men man begagnar sig ej numera af denna dyrbara plantering, utan sår ek eller planterar unga plantor på mindre kalhyggen eller under skärmträd. Mot vildt måste naturligtvis dessa planteringar vara väl ingärdade. Följande beståndsformer förekomma: 1) Gran på ler- eller lerblandad sandjord med 100-årig omloppstid, 105 GUNNAI CHOTTE 2) Tall på sandjord med 1290-ärig M Fall: och björk på umnpig mark med 4) Al och björk på sumpig sandjord ( loppstid I motsats till de reguljärt skötta skogarna är Wilden Jagen s. k af särskildt intresst Bor Vy Fo irf r- 1g. 5 5$4-ärigt granbestand uppdrat genom IPp ring Yf preussiska skogstförsöks: lten utlagd prof 1,220 träd per har. Medeldiamett , höjd 23 meter Kubikmassa (virke nder 7 4050 kbi har Reviret Warnt ute af bestånden liknade mera extensivt skötta skq hvar stodo äldre öfverskärmande eller skadade som 1 brist på arbetsfolk ofta ej var gallrad sakligen som jaktrevir, och De ofvan nämnda afdelningarna » Wilde Jage villebrådets trefnad I rig ler karri | med ÖOo-årig om- nagr beständ 1 reviret Goldap, De utdelningar blefvo icke ater planterade efter nun- nehärjningen i förra ärhund- radet, utan de äro genom själfsådd beväxta med en urskog estående af ann bok, björk, asp, gran och inder t hassel. Eme- dan dt iro ett omtyckt tillhå för villebrådet, har nan itit dem stå kvar om urskog Hel: 19000 de undt 60,000 fm., och växlar pr har skogsmark emellan 2 fm Nass: wan) och 2 fm. (Warnen Den stora bristen på rbetskraft gör en regel unden gallring af bestån- den mycket svår, ehuru detta, för beståndens sköt > E TO trot I de mar förekommande rK r I VOre särde- es nödvändigt Genom tt prätta arbetarekolo- statens K OC mar hq PI Jas dock småningom kunna man detta misstörhal- Rominterskogen pa- minner 1 alla sina detaljer On 1 ett mellansvenskt land- skap, och skogsbestånden liknade flerstädes våra sven- 1 fven vården land. Här och iOr ska skog r tralrt 1 )&Strakter 1 vc träd till förfaår ungskogen, Men reviren bel hufvud- | är här skogsmannens A och O. n ningo t. o växa alldeles OSTPREUSSENS SKOGAR, £09 orörda såsom veritabel urskog, då hjortarna därstädes ej få störas af någon afverkning. Afven i Rominten sågo vi massor af nunnelarver, som likväl voro anhopade mot grenspetsarna. Grantopparna utmed vägarna sågo ut som svarta klumpar. Larverna voro således starkt angripna af flacheri. Af synnerligt stort intresse var en företeelse, på hvilken doktor NILS SYLVÉN här riktade uppmärksamheten och som ej de tyska kollegerna lagt märke till. Han påvisade nämligen, huru de s. k. kamgrensgranarna i allmänhet ej lidit af nunnans härjning. Det är synbarligen de hängande grenarnas lättrörlighet, som gifva larverna mindre lämpligt »fotfäste», och granarna kunna tämligen lätt skaka af sig sina besvärliga fiender. I följd af denna iakttagelse har denna gran- form i ännu ett afseende visat sig vara öfverlägsen andra former. — Liksom i Gross-Baumwald var äfven här limning mot nunnan öfvergifven. Endast å en af preussiska skogsförsöksväsendet utlagd försöksyta hade larvlimringar an- bragts af skogspersonalen för att göra allt hvad i mänsklig makt kunde göras för att rädda den från angrepp. Denna försöksyta (se fig. 5) var anlagd för att studera gallringens inverkan på beståndets tillväxt. Beståndet, som uppdragits genom plantering i knippen (Bäschelpflanzung) å frisk sandblandad lera, var nu 54 år gammalt. ”Trädens antal per hektar 1,220, medeldiametern vid bröst- höjd 20 cem., medelhöjden 23,;6 m. Kubikmassan Derbholz (virke öfver 7 em:s. diameter) utgjorde 469 kbm. per har. Från Rominterskogen torde äfven böra omnämnas den grind, som pas- serades af exkursionen på vägen till Goldap. Den öppnas och stänges af kusken från vagnen. Grinden, som konstruerats af forstmeister SErrz-ECKSTELLE och uppsatts år 1905, hade kostat 137,25 mark, däri inbegripet 50 mark i patentafgift. Tallskogarna å Johannisburgerheden. Johannisburgerheden omfattar 14 stycken i ett sammanhang liggande revir med en totalareal af 92,826 hektar. Den ligger på sydsluttningen af den preussiska sjöplatån på en höjd af 120—150 m. öfver hafvet. Marken består öfvervägande af diluvialsand af olika fuktighet, på enstaka ställen före- kommer lera. Klimatet företer skarpa temperaturväxlingar: kalla snörika vintrar, korta torra somrar, och sen- och våärfroster äro allmänna. Tallen är öfverallt det förhärskande trädslaget. Dess växt är god. Stam- marna äro i allmänhet växtfylliga och kvistrena. Virket är kärnfullt och består af fina årsringar. Vid en omloppstid af 140 år, hvilken användts i de flesta reviren, uppnå tallbestånden på gynnsam mark en höjd af ända till 40 m. De äldre bestånden bestå i allmänhet af flera åldersklasser, då de uppstått genom gruppvis föryngring. På de torra sandslätterna växa rena tallbestånd. Är marken friskare vandrar granen in och tager äfven del i bildandet af hufvudbeståndet. På leraktig mark finnas vidare annbok, lind, asp, hassel och ek, dock hufvudsakligen blott såsom underväxt. Föryngringssättet för tallbestånden har under tidernas lopp flera gånger växlat. Anda till på 1870- talet har man användt skogsodling på stora hyggen. På de stora hyggena inträdde emellertid mycket snart så oerhörda skador af ollonborrar, att man öfvergick till att i de gamla bestånden hugga luckor om 50 m. sidobredd, I TO NNAR HOTTE OSTPREUSSENS SKOGAR. IgG fördelade såsom rutorna å ett schackbräde och att föryngra dem genom sådd. Då i många af de gamla bestånden förekom naturlig återväxt, sökte man använda densamma och friställa den genom blädningshuggningar. Svårig- heten med denna föryngringsmetod och särskildt de mycket betydande ska- dorna å återväxten vid afverkningen gjorde, att man äfven försökte med hyggen för bredsådd. Emellertid har detta sista förfarande ingenstädes med- fört fullt tillfredsställande resultat. För att motarbeta ollonborrarnas härjningar företager man insamling i stor skala af insekten under ollonborråren. Härigenom har ollonborrarnas antal afsevärdt minskats. Sålunda insamlades t. ex. i reviret Johannisburg år 1896 ännu 39,000 liter under det att år 1901 blott 21,000 och år 1906 blott 14,000 liter kunde insamlas. Den väsentliga minskningen i ollonborrarnas förekomst gjorde det möj- ligt att i de sista åren återgå till den afverkningsform, hvarvid i allmänhet smala, långsträckta hyggen upptagas. Dessa hyggen blifva åter skogsodlade genom sådd med maskin. På grund af skyttesvampens härjningar måste de 2- och 3-åriga kultu- rerna besprutas med bordeauxvätska. Snytbaggarna bekämpas verksamt genom gräfda grafvar kring kulturfälten. Afsättningsförhållandena för byggnadstimmer af tall och för annat gagn- virke äro goda, tack vare de masuriska vattenvägarna och den konkurrens, som bedrifves mellan de till ett stort antal förekommande sågverken på Jo- hannisburgerheden. Så betalades exempelvis år 1905 och 1906 för godt stamvirke af tall 38—39 mark pr fm. vid upplagsplatserna. Kulturkostnaderna i reviren på Johannisburgerheden belöpa sig i medeltal till omkring 8—10,000 mark pr revir. Nettoinkomsten utgör 20—37 mark pr har. Reviret Johannisburg. Areal 6,213 har, däraf 5,234 har skogsmark af II och III bonitet för tall. Afverkningen utgör 11,944 fm. genom hufvudafverkning, 4,966 fm. ge- nom förafverkningar eller tillsammans 16,910 fm., hvilket utgör 3,2 fm. pr har skogsmark. Året 1907—08 erhölls för gagnvirke 185,000 mark och för brännved -26,000 mark eller 13,6 respektive 4,22 mark pr fm. utgjorde under samma år 14,24 mark. Till reviret Guszianka hör en fröria (Samendarre) med 260 lafvar, hvilka förmå rymma 30 hl. tallkott. — Vid oafbruten gång kunna årligen utklängas 12,000 hl. tallkott, som i medeltal lämna 10,000 kg. frö. Kotten levereras till rian från de närliggande re- viren, men äfven en väsentlig del uppköpes från befolkningen och t. o. m. från Ryssland. Skogarna 1 detta revir lik- nade rätt mycket dem i Johannis- burgerreviret och utmärkte sig Fot. förf, 2/4; 1910 genom intensiv beståndsvård. För Fig. 8. 30-årig själfsådd. Reviret Johannisburg exkursionen demonstrerades de nu = f(afd. 159 a). Beståndet omfattar 6 hektar och är använda planteringsmetoderna, en- den vackraste själfsaådden i reviret. ligt hvilka = planteringsgroparna upptagas medelst klämspade eller planteringsborr. För den senare plante- ringen blef markbetäckningen aflägsnad i 40 cm. breda ränder. Kostnad per har: för aflägsnande af markbetäckningen 30 mark, för planteringar 67,75 mark eller tillsammans för kultur med planteringsborr 95,75 mark. Plante- ringen med klämspaden utfördes i gropar om 30 X 30 X 30 cm. Dock an- 174 vändes klämspaden endast för för hand att GUNNAR SCHOTTF utt åstadkomma planthålet i gropen, under det Kostnaden för denna kultur 110,88 mark per antorna sattes Fröträdsställning Johannisburgerheden har. På grund af de lokala förhållandena är radsådden icke blott hälften billigare utan äfven säkrare än plantering I detta revir voro anlagda nägra intressanta, jämförande kulturförsök, närmare hunno beses Kulturerna anlades år som dock ej af exkursionen 1004 och omfattade 4 olika planteringssätt, hvardera å en areal af 25 ar. OSTPREUSSENS SKOGAR. I = in a. Plantering af rt-årig tall, 2 i hvarje grop, hvilka upptagits med Spitzen- bergs spade och utan användning af humuslagret. b. Plantering på lika sätt som föregående, men humuslagret har vändts om. c. Radsådd med tallfrö i hackade ränder, i hvilka humuslagret blifvit ned- hackadt. Kostnad per har 80,16 mark. d. Radsådd af tallfrö liksom under c, dock endast i sanden och ej med an- vändning af humuslagret. Kostnad per hektar 38,80 mark. Samtliga försöksytorna besprutades åren 1905—1907 med bordeaux- vätska. Under de första åren efter kulturen hade de afdelningar, där humus- Fot. K. Metzger. Fig. 10: Johannisburgerheden. En tallsådd besprutas med bordeauxvätska. lagret blifvit nedhackadt, ett bättre utseende än de andra, och tallplantorna visade sig där något motståndskraftigare mot skytte. Numera är dock ingen skillnad märkbar. Som de unga tallkulturerna ofta lida af skyttesvampens härjningar, bedrifves som redan är nämndt en intensiv kamp mot densamma medelst plantornas besprutning med bordeauxvätska. Forstmeister BRINGMAN förevisade också för exkursionsdeltagarna en dylik besprutning (fig. 10). Bordeauxvätskan tillredes på följande sätt: 3 kg. kopparvitriol löses i 50 kg. vatten och vara kalk >» 50 » : Dessa båda lösningar blandas sedan med hvarandra, hvarvid vätskan erhåller en blåaktig färg. Den måste förbrukas under de närmaste 2—3 timmarna. Om den får stå längre, erhåller den en grönaktig färg, ett tec ken på att den ej är användbar. Sprutningen kostar 11—13 mark per har och gång. 'Tallkulturerna besprutas det andra och tredje och oftast äfven det fjärde året. När man ibland uraktlåtit att bespruta kulturerna för tredje gången har det visat sig, att de skyttat året därpå. Bland andra fiender, för hvilka de vackra tallskogarna 1i Ostpreussen äro utsatta, må framför andra nämnas tallticksrötan (ringrötan). Mot denna be- 170 GUNNAR SCHOTTE. drifves numera en energisk kamp, men det torde i hög grad förvånat de svenska skogsmiinnen, att i en del revir så stor procent rötskadad tallskog ännu stod kvar. I allmänhet funnos 1 Östpreusen ännu stora förråd gammal och öfver- mogen skog och berednings- och rensningshuggning har synbarligen endast delvis medhunnits. Orsaken härtill är bl. a. den, att striden mot den innan- rötan förorsakande svampen först togs upp på allvar för några år sedan. — Som utrotningskriget mot denna svamp blott helt flyktigt berördes under exkursionen, torde det vara lämpligt att här något närmare gå in på det- samma, då det erbjuder ätskilligt af intresse. Den s. k. ringrötan hos tallen förorsakas som bekant af svampen Poly- porus ATrametesy Pini. Svampen kan endast angripa själfva kärnveden. » annat löfträdsvirke Summa 379 fm. »Derbholz». Inom detta bestånd funnos träd af 34 meters höjd och med 56 cm:s brösthöjdsdiameter. Stort intresse tillvunno sig de på konstlad väg anlagda gräsängarna, som inom reviret omfattade 134 har. Typisk för dessa var en äng om 4,3 hektar, som anlagts ären 18596—98 genom bevattning, plöjning och grässådd. Kost- naden härför uppgick till 196 mark per har. Genom utarrendering af gräs- täkten erhölls är 1909 en inkomst af 114 mark per har. Före anlägg- ningen af ängen inbragte marken endast 4,;0 mark per har. De årliga un- derhållskostnaderna för ängen, såsom gödsling, vältning och grafvarnas upp- rensning gå till omkring 50 mark per har. I reviret var utlagd en profyta om 1 hektar i de gamla 115—1053-åriga blandbestånden af tall och gran (fig. 12). Kubikmassan uppgick till 403 fm. tall och 129 >» gran Summa 534 fm. »Derbholz». Den högsta tallen var 38 meter hög, den högsta granen 42 meter. Tallarnas medeldiameter vid brösthöjd var 46 cm. Detta bestånd liknade i mycket hög grad de lika gamla, tätt slutna bestånden på Jönåkers härads- allmänning i Södermanland, men nådde ej samma höga kubikmassa som där. A Jönåker äro nämligen dimensionerna på granarna i mellanbeståndet större, hvilket därstädes högst afsevärdt höjer kubikmassan. Det stora flertalet exkursionsdeltagare hade nog ej väntat att i Tyskland finna så utmärkt kvalité på tallvirket, som vi under hela resan voro i rikt tillfälle att se. I Kurwien hade också Oberförster HiITSCHOLD vid alla bestånd, som passerades, lagt upp typiska genomskärningar, som visade huru jämna och smala äårsringar tallen utbildat. I det stora sågverket i Rudezanny bereddes tillfälle att närmare studera det förträffliga virket från Johannisburgerheden. För dess sågning erfordras extra grofva ramsågar, hvarför Bolinders Verkstad här insatt s. k. Herkules- ramar, hvilka i följd af sin groflek och det stora antlalet blad hafva lång- sammare gång än de i Sverige brukliga, och just äro konstruerade för hår- dare utländska träslag. Enligt dessa uppgifter skulle således det ostpreussiska virket vara hårdare än det svenska. Som bevis härpå anfördes äfven följande. När Bolinders firma skulle skrifva kontrakt med sägverksägaren ANDERS, erbjöd firman sig att, i enlighet med erfarenhet från Sverige, garantera en produktion af $o kbm. per dag och ram, men herr ANDERS, som ansåg denna siffra orim- NN nd na OSTPREUSSENS SKOGAR, IdI lig, förklarade, att han var nöjd med en garanti af 65 kbm. Vid profsågningen visade det sig att man med de tre ramar, som från början insatts, icke kunde komma upp till den afsedda produktionen, hvarför det blef nödvändigt insätta ännu en ram af samma typ som de förra för att uppnå det önskade resultatet. Rörande själfva det onekligen storartade sågverket må följande nämnas. Det grundades 1884 och ombyggdes fullständigt 1903 samt utrustades med en ny uppsättning af maskiner från Bolinders mek. verkst. A. B., Stockholm. En 200 hkr:s ångmaskin utgör drifkraften. Verket omfattar: 4 sågramar, däraf 3 dubbelsågar, 2 parallell-cirkelsågar, 1 maskin för tillverkning af väggplank (tyskt fabrikat), 4 kapsågar, 1 klyfningsmaskin för ribb och bakar. Årsproduktionen uppgick 1909 till c:a 50,000 kubikmeter fast mått, med ro månaders oafbrutet arbete, nämligen 8 månaders dag- och nattarbete 2/7; 1910. Fot. E. Geete, Fig. 13. Vid sågverket i Rudcezanny för torkning upplagdt virke. Man torde obser vera, att bräderna till samma stock läggas med mellanrum ofvanpa hvarandra, för att regnet lättare skall rinna af. (22 timmars arbetstid) och 2 månaders dagarbete (12 timmars arbetstid). I medeltal sysselsättas 220 arbetare. Endast talltimmer från Johannisburgerheden användes. Försågningen sker i allmänhet enligt Berliner Usance och enligt följande grundsatser: Det bättre rundvirket med fina ärsringar och i möjligaste måtto kvist- fritt, hvilket lämpar sig för snickeriarbeten resp. golfplank, kapas vanligen i längder om 8 meter och förarbetas enligt följande toppdimensioner: 8—10"” rheinl. till 30 mm. bräder 10O—12” > 30 I2—14" >» 36 » på sidorna mindre dimensioner 14—16"” ) 42 16” och öfver till 55, 65 och 8o mm. plank Bräderna rundsågas, staplas och försäljas okantade Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1Q11. ( NNAT CHOTTI barrträd at Blandskog Stadtwald 14 Allensteiner OSTPREUSSENS SKOGAR. I 83 Sortimenten ordnas i två klasser med hänsyn mest till yttre beskaffen- het, hvarvid iakttages att virke af 1:sta klassen skall utgöras af minst 5 m:s stockar, virke af 2:dra klassen c:a 3 m:s kvistfria stockar. Å Midt- och toppstockarna förarbetas efter kvalitet till toppbräderZaf r:sta och 2:dra klass för snickeriändamål, de gröfre topparna och stockarna till byggnadsvirke. Försågningen af de bättre stockarna måste i allmänhet vara gjord tills i början af juni, då bräderna eljest löpa fara att blåna. Däremot förarbetas det öfriga virket, till bjälkar, fyrkantvirke och okantade bräder för byggnads- ändamål, äfven under hela sommaren. Barr- och löfskogarna kring städerna Allenstein och Osterode. Medan exkursionen de fem första dagarna följt den ryska gränsen, ägnades de två sista exkursionsdagarna åt skogar i inre och västra delarna af provin- sen Ostpreussen. Härvid gjordes först en kort färd genom Allensteiner Stadtwald. Hela skogen omfattar en areal af 2,330 hektar med en årlig afverkning af 8,000 kbm.. Här besågs bl. a. ett afverkadt hygge, som per hektar lämnat 194 kbm. barrträdsvirke 140 » - annboks Ts orek > 10 » annat löfträdsvirke (Weichholz) Summa 357 kbm. »Derbholz». På våren 1910 hade 1,5 hektar af hygget planterats med stora heister- plantor af vanlig ek och rödek och 1 hektar besåtts med blandadt frö af tall, gran och lärk. A en annan afverkningstrakt hade kvarlämnats gröfre 120—140 tallar såsom en slags timmerställning. I större luckor inplanterades stora ek- plantor, tallgrupperna underplanterades med 3- och 4-åriga granplantor. Reviret Ramuck har en areal af 7,600 hektar, däraf 5,790 har skogs- mark. Af impedimenten utgöras 1,439 har af sjöar, som årligen gifva 5,000 mark i fiskarrende. Jordmånen utgöres af frisk sand. I norr är reviret starkt kuperadt och jorden lerblandad. På den jämna sandmarken växa rena tall- bestånd med underväxt af en. På den lerblandade sandmarken och den kuperade lermarken förekommer ek, annbok, lönn, björk, asp, hassel och gran i sällskap med tallen. Från åren 1880 till 1900 är ek planterad på den bättre och bästa mar- ken efter Mortzfeldts metod. Numera förekommer trakthuggning och sådd af barrträd, vid stark gräsväxt plantering i gräfda gropar eller ränder. I de gamla tallbestånden uthuggas sedan 1906 rötskadade träd, hvilken afverkning beräknas vara slutförd 1913. F. n. består en tredjedel af afverkningen af rötskadadt virke, hvilket i de 100—-120-åriga bestånden förekommer till 20 å $o fm. pr har. Utbytet af gallringsvirke blir ofta 60—7009 =rötskadadt virke. Reviret Landskerofen har en areal af 4,477 hektar, däraf 4,100 hektar skogsmark. Marken är kuperad och består af frisk- myllblandad sand eller sandblandad lera. Tallen bildar hufvudträdslaget med inblandning af ek, bok, annbok, lind, björk, asp och gran. Mörka alkärr förekomma. Afverk- 184 GUNNAR SCHOTTE. ningen uppgår till 14,018 fm. genom hufvudafverkning, 3,350 fm. genom förafverkning. -Omloppstid 120 år. De gamla trädbestånden förekomma likväl ännu i stor utsträckning, så att i verkligheten äldre träd än 120-åriga af- verkas. Från detta revir må nämnas ett hygge, som afverkats föregående vinter och lämnat 287 kbm. per har, däraf 62 9 tall, 6 2 ek, 6 & björk och 4 2 annbok. Hygget hade på våren besåtts med blandadt frö (3 kg. tall och o,; kg. granfrö per har) för en kostnad af 45 mark per har. Inom detta revir bedrefs flottning genom Utrichsslussen (se skildringen i januari- häftet af tidskriften, sid. 56). Reviret Hohenstein. Areal 5,038 har, däraf 4,069 har skogsmark. Bland impedimenten upptaga sjöarna 1,300 har. Marken består af frisk myllblandad sand, här och hvar lerblandad, men på inköpta kalmarker äfven af den mag- raste sandjord. Tallen är hufvudträdslaget och uppnår på den bättre marken en utmärkt växt. I de gamla bestånden förekommer mycken röta. Blandbestånd af ek, annbok, björk, gran och på fuktig mark al. Omloppstid 120 år. Bestånden föryngras genom sädd af barrträdsfrö. Anläggningar af ekhult, enligt Mortzfeldts metod hafva uppgifvits, emedan marken ej är nog kraftig. Årliga afverkningen utgör 9,235 fm., däraf s5,545 fm. hufvudafverkning, 2,400 fm. förafverkning samt 1,290 fm. »Schlagholz» och ris. I trakten mellan Österode och Tharden besöktes under sista exkursions- dagen reviren Prinzwald, Taberbriick och Liebeminhl. Reviret Prinzwald har en utsträckning af 5,774 har, däraf 4,494 har skogsmark. Bland impedimenten ingå öfver 1,000 har sjöar. Marken består af diluvial sand, oftast lerblandad och frisk, med märgellager här och hvar, så till exempel i bevakningstrakten Prinzwald, hvarest förekomma gamla bokbestånd. Reviret är ganska kuperadt och har i dalar och sänkor talrika sjöar, kärr och myrar. Afkastningen utgöres af 13,400 fm. hufvudafverkning, 4,000 fm., förafverkning, tillsammans 17,400 fm. virke öfver 7 cm. i diam. (Derbholz), hvartill kommer 3,600 fm. grenved. Reviret Zaberbrick omfattar 6,602 har, hvaraf 5,280 har skogsmark och 1,090 har sjöar. Afkastningen utgör årligen 22,000 fm. hufvudafverk- ning, 4,260 fm. för afverkning, inalles 26,360 fm. (Derbholz) eller pr har 5,12 fm. Tallen är det förhärskande trädslaget. Dess virke är af ypperlig beskaffen- het och har världsrykte såsom handelsvara. Oftast äro tallbestånden blandade med löfträd, mest ek och bok, och nå genom inflytande af bokunderväxt en hög grad af kvistrenhet. Ek och bok förekomma äfven i mindre rena bestånd. Ofriga trädslag, som bilda blandbestånden, äro björk, lind, ask, asp, gran och lönn. Underväxten utgöres, förutom af ofvannämnda träd, äfven af ann- bok och hassel och på torrare sandjord af en. Marken är kuperad och består af frisk leraktig sandjord, ofta omväxlande med bördig, fin lera. Revirets belägenhet vid Schillingsjön, som genom Oberlandkanalen och Pausersjön står i förbindelse med Drewenzsjön, är för virkesafsättningen mycket fördelaktig, då från den sistnämnda sjön vattenväg finnes till Thorn, Elbing el- ler Danzig utan stora transportkostnader. Virkesprisen äro följaktligen höga. Så uppnåddes exempelvis sista året för tall i medeltal 23,03 mark pr fm. Mycket betydande är den afverkning af rötskadade träd, hvilken påbör- jades år 1906. Till år 1909 ha uthuggits öfver 40,000 fm. sådant virke OSTPREUSSENS SKOGAR. 185 5 eller per år i rundt tal 10,000 fm Afverkningen kommer att fortsättas ännu under 6 är i samma omfattning. I följd af denna afverkning samt en stark storm den 12 februari 1894 och ett svårt snöbrott i oktober 1889 äro de äldre bestånden med få undantag luckiga Reviret Liebemiihl har en areal af 6,420 har, däraf 4,233 har skogs- mark. - Arliga afkastningen utgör 4,260 fm. genom hufvudafverkning och 3,450 fm. förafverkning, hvartill dessutom komma 2,380 fm. grenved. Bestäånds- förhållandena äro enahanda som i reviren ”Taberbräck och Prinzwald. Fot. förf. ?/; 1910. Fig. 15. 90—160-årigt bestånd af tall, bok och ek med enstaka lindar, askar, lönnar och björkar. Underväxt af bok, annbok, hassel och en. Reviret Prinzwald. Denna sista exkursionsdag bjöd på många vackra bestånd i en vacker natur. Vi fingo se de världsberyktade tallarna i Taberbriäckerheden (se fig. 15) och studera utmärkt god beståndsvård i reviret Prinzwald, där 40— 60-åriga tallbestånd gallrats hvart femte år. Som en omväxling för ögat må ock vm- nämnas ganska vackra bokskogar med god återväxt. Bland vackra bland- bestånd må här äfven erinras om afd. 195 a i Taberbruäck (se fig. 24 i januarihäftet), som utgjordes af 150—180-årig blandskog af tall, ek, bok och björk samt riklig underväxt af ek, annbok, bok, björk och hassel. A en prof- yta om 0,25 har fanns efter hektar räknadt 44 kbm. ek 30 bok 8 björk i 375 tall Summa 457 kbm. »Derbholz 186 GUNNAR SCHOTTE. Medelkubikmassan per stam för tallen 2,5 kbm. Vid beståndens afverk- ning hugges och upparbetas första året det af löfskog bestående mellanbeståndet. De kvarstående större tallarna säljas sedan å rot på auktion efter pris per kbm. Skogsförvaltningen ombestyr dock äfven afverkningen och upparbet- ningen af detta virke, och uppmätningen för likviden sker således, sedan virket afverkats och upplagts. Köparen får dock bestämma, huru han vill hafva virket apteradt. Som exempel på de vackra och virkesrika bestånden i dessa trakter, må ytterligare framhållas siffrorna från några profytor: Afd. 184. 150—180-årigt blandbestånd af ek, bok, annbok och tall. II bonitet för tall. Virkesmassa per har: 100 kbm. ek 60 kbm. ek 7 bok 3 » bok 14 » — björk 27 björk 204 '» tall 2975 tall S:a 325 kbm. Derbholz S:a 365 kbm. Derbholz. Medelkubikmassa - per tallstam Medelkubikmassa per tallstam T;82 Eb. 2,20 kbm. Från reviret Liebemähl erinra sig till sist säkerligen alla exkursionsdel- tagarna en profyta i ett 1350-årigt tallbestånd (se fig. 25 i januarihäftet), där 240 tallar höllo 588 kbm. per har. Höjden uppgafs till 36 meter. Ur beståndet hade tidigare uthuggits 100 kbm. rötskadade stammar. Innan denna skildring af ÖOstpreussens skogar afslutas, torde till sist med några ord böra omnämnas sommarens utställning i Allenstein, som bland annat bjöd på en särskild skogsafdelning. — Skogsförvaltningen i Allenstein utställde en öfversiktskarta öfver skogarna i Preussen samt några äldre intres- santa kartor från Otspreussen. Forstmeister SPLETTSTÖSSER (adress Rohrwiese bei Niekosken, Westpreussen) framvisade praktiska planteringsborrar, »tång- borrar» för utsättande af 1- och 2-åriga tallar. En samling tallrötter åskådlig- gjorde det förkastliga i att använda klämplantering. Rötter af tallar, som utsatts medelst den utställda borren, visade däremot normal växt. Zoologen H. GeRIHE (adress Reinerz, Schlesien) hade en vacker biologisk-entomologisk utställning, och firman R. Reiss, Liebenwerda, en kollektion af tekniska in- strument m. m. OÖstpreussens utmärkta tallvirke demonstrerades genom af sågverksägare RICH. ANDERS utställda tallbräder, forstmeister KOMMALLEIN visade 3 stamafskärningar af de berömda Taberbricker-tallarna, och forstmeister BRINGMANN hade utställt en omfångsrik samling trästycken för att visa den olika godhetsgraden hos virket. Största intresset erbjöd emellertid en utställning från reviret Schnecken, hvilken visade betydelsen af gödsling med mossjord på mager tallmark å flygsandsfält. År 1870 påbörjades planteringarna å flygsandsmarken inom reviret men till en början utan något gynnsamt resultat, då man ej utpröfvat några lämpliga metoder för skogsodlingen. I början på 1880-talet försökte OSTPREUSSENS SKOGAR. 187 man att täcka flygsanden med mossjord från närliggande lågmossar. Men denna metod öfvergafs snart, då mossjorden torkade för vinden och lätt blåste bort. Det medförde också alltför stora kostnader att skaffa tillräckliga mäng- der mossjord. Men denna metod gaf Torfmeister KreEBs anledning att försöka uppblanda flygsanden med torfjord, och han fann då, att i den sterila flygsanden planterade tallar härigenom kunde få en yppig växt, så snart flygsanden genom hägnad eller på annat sätt skyddades från uppbrytning. TI enlighet med detta försök hafva nu skogsodlingarna i stort blifvit utförda med mycket godt resultat. Det har visat sig, att sådan torfgödning icke blott gifvit förvånande resultat vid nyanläggning af bestånd, utan därjämte hafva äfven äldre svagt växande kulturer fått en kraftig utveckling, sedan mossjord nedgräfts mellan plantraderna. = Särskildt är att märka, att de nu för 30 år sedan gödslade kulturerna ej visa något aftagande i tillväxten, hvarför det kan förmodas, att den genom Krebska metoden behandlade marken har erhållit en varaktig för- bättring. Kulturerna anläggas nu på följande sätt. På hösten upptagas planterings- gropar om 0,3z0—-0,35 m:s kvadratsidor och till ett djup af o,40 m. I dessa lägges ett omkring o,or kbm. stort mossjordsstycke, som blandas om med sanden medelst en spade. På denna blandning lägges sedan såsom skydd mot ut- torkning ett 10 cm. tjockt sandlager. Det är viktigt, att mossjorden är fuk- tig vid planteringen, och därför iordningställas planteringsgroparna på hösten. Planteringen sker sedan på våren med zt1-åriga tallplantor, hvarvid 4 plantor sättas i hvarje grop. Förbandet mellan groparna är 1.3 m. Kostnaden per har utgör: 6,900 plantgropar (gräfning och iordningställande) å 1,20 mark [ EIRUO OMS Sa ent Bare räta dora fars ra SA SLR a SATSER EA 82,80 mark plantering af 6,900 gropar med 4 st. 1-åriga tallplantor per PLOPHAHO 20 LM AGK DERE O OsStäa ess snusa ta sb oude ker sne s RN se 13,80 69 kbm. tortjord med frakt 2—3 km. å 1,20 mark so ssoooov0nn 82,80 oo» Summa 179,40 De på sådant sätt anlagda kulturerna gödslas ej vidare. Men äldre, dåligt växande tallkulturer gödas på följande sätt: I mellanrummen mellan plantorna nedgräfves torfjord och öfvertäckes med sand. Härvid följes dock ej något visst schema, utan nedgräfves torfjorden där den bäst behöfves. De vid groparnas gräfning afstötta rötterna utskjuta mycket snart under samma sommar vid afskärningspunkterna 4—6 eller flera nya rötter som ett nät i torf- jorden. De sålunda äfven i glest förband gödslade bestånden erhålla redan under första året efter gödslingen en kraftig grön färg, då de förut haft gul- aktiga barr. Under andra året blifva barren längre och under tredje året förmärkes, att skottens växt ökats. En gödning i de äldre bestånden kostar omkring 100 mark per har. Största intresset erbjöd framställningen af en under vintern 1903—0904 afverkad, 2,9 ar stor profyta, som var planterad 1882, hjälpkultiverad 1883 och 1884, och hvaraf hälften blef gödslad med mossjord, under det att den andra hälften fick vara orörd. Skillnaden mellan de båda parcellerna fram- ställdes åskådligt genom profytornas anordning å bord i skalan 1:10 och natur- liga stamafskärningar, 1959 GUNNAR SCHOTTE. Virket ä de båda parcellerna hade vägts, hvarvid erhölls ; 2,033,5 kg. på den gödslade och .. - | | ; 30 3 ogödslade hälften. Per har skulle den 22-åriga skogen lämnat 132 fm. eller årligen 6 fm. på den gödslade marken och respektive 34 och 1,5 fm. å den ogödslade. Det gödslade området lämnade sålunda årligen 4,35 fm. mer, hvilket i penningvärde beräknades till 4,5; X 5 mark = 22,50 mark. Helt visst skall ingen af exkursionens deltagare förneka, att färden ge- nom Östpreussens skogar i många afseenden var ytterst angenäm och intres: sant. Det var ej blott de utmärkta arrangemangen, som gjordes för oss, och den mot oss visade stora gästfriheten, som bidrog härtill, utan skogarna själfva hafva äfven efterlämnat ett lärorikt minne. Vi fingo en ganska uttömmande kännedom om de ostpreussiska skogs- förhållandena, hvilka i flera hänseenden likna våra, en kännedom, som är af särskildt värde, då våra skogsmän på sina studieresor i allmänhet ej kommit att tänka på att besöka dessa trakter. Vi fingo tillfälle att beundra med hvilken precision och snabbhet kul- turerna (mest sådder af tall) bedrefvos efter afverkningen. Dessa tallsådder voro öfverallt vackra och lifskraftiga och liknade ej alls den »tyska tall», vi ofta finna i äldre kulturer hos oss. Men här i Ostpreussen användes också frö från trakten. Endast i ett revir sägo vi ett mindre cirka 2s-årigt tallbe- stånd, som bar samma prägel som de s. k. tysktallsbestånden hos oss. Fröet till detta bestånd var säkerligen hämtadt från en långt aflägsen hemort (från t. ex. Västtyskland eller troligare Frankrike eller Ungern). Rätt mycket af det från Västtyskland distribuerade fröet har nämligen erhållits af kott, som im- porterats från nämnda länder. Men i Tyskland är man numera lika noga med att ej använda utländskt frö som hos oss. Fröklängningsanstalterna ställa sig under effektiv kontroll och samma fröfärgningsmetod, som användes vid im- port af utländskt skogsfrö till oss, är ifrågasatt i Tyskland. Vidare fingo vi rikt tillfälle se, huru de stora hyggena öfvergifvits. Afven fast föryngringen mest skedde genom kultur, drogs den dock upp- endast på smärre hyggen. Det var välgörande för skogsmannen att slippa se de stora schablommässiga hyggestrakter, som man tyvärr ännu finner i en del skogar i vårt land. — Till sist må framhållas den beundran, som de särdeles vackra och vir- kesrika tallbestånden väckte. Träden hade en god växtform, ovanligt jämna och tämligen smala årsringar, som förlänade virket en mycket god kvalité. Men så hafva också dessa skogar växt upp under inflytande af ett utprägladt fastlandsklimat. GUNNAR SCHOTTE. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1011. HA ds FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. Rättegångar och juridiska spörsmål. 14. Sedan vid undersökning enligt 2 $ i lagen d. 24 iuli 1903 ang. vård af en- skildes skogar vanskötsel af skogsmark befunnits hafva ägt rum och åtgär- der föreslagits för markens återställande i skogbärande skick, har markens ägare utan rättegång förbundit sig att vidtaga nämnda åtgärder. Fråga nu om skyldighet för honom att ersätta skogsvårdsstyrelsen kostnaderna för undersökningen. Efter begäran af vederbörande skogsvårdsstyrelse och på grund af K. B:s i Västmanlands län förordnande hölls d. 20 juli 1907 å det C. J. Johansson tillhöriga hemmanet I mtl Asby n:r I sådan undersökning, som omförmäles i 2 $ af lagen d. 24 juli 1903 ang. vård af enskildes skogar. Synemännen ansågo, att vanskötsel af hemmanets skogsmark förelåge, och att afverkning därå så bedrifvits, att skogens återväxt uppenbarligen äfventyrades, samt före- slogo därför vissa åtgärder för återväxtens betryggande. Johansson utfärdade d. 11 jan. 1908 en förbindelse att vid angifvet äfventyr åter försätta skogsmarken i skogbärande skick 1i full öfverensstäm- melse med föreskrifterna 1 besiktningsinstrumentet och att i öfrigt ställa sig till noggrann efterrättelse de i instrumentet meddelade bestämmelserna. Där- emot innehöll förbindelsen ingenting om godtgörande af synekostnaderna. Skogsvårdsstyrelsen instämde sedermera Johansson till Västmanlands östra domsagas H. R. med yrkande, att Johansson, som vägrat betala kostnaderna för undersökningen, måtte förpliktas ersätta styrelsen dessa kostnader, 81 kr. 75 öre, jämte ränta. Styrelsen företedde sitt af K. M. fastställda reglemente. ” Enligt detta skall kostnad för undersökning enligt 2 $ af ofvannämnda lag förskjutas af styrelsen. Följer på undersökningen sådan öfverenskommelse, hvarom sägs i 3 $ af lagen, skall styrelsen tillse, att öfverenskommelsen kommer att omfatta jämväl kostnaden för undersökningen. Johansson bestred styrelsens talan. Synen hade varit obehöflig för upp- görande af parternas mellanhafvanden. Johansson hade nämligen varit villig att iordningställa det afverkade området och hade också redan före synen vidtagit åtgärder i sådant syfte. Styrelsen förmenade, att den i allt fall, oberoende af om Johansson för- klarat sig villig att utan syn afgifva förbindelse rörande ombesörjande af skogsåterväxt, varit berättigad att hålla dylik syn. H.R:n yttrade 1 utslag d. 13 april 1909: Som Johansson visat, att han redan våren 1907 och sålunda före ifrågakomna syn vidtagit åtgärder för försättande af området i fråga i skogbärande skick, kunde styrelsens talan icke bifallas. H.R:ns ordförande, häradshöfdingen Wetterling, var skiljaktig och anförde: »Som å det Johansson tillhöriga hemmanet Åsby n:r I under år 1905 och 1906 afverkning ägt rum 190 FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. på sådant sätt, att skogens återväxt uppenbarligen äfventyrats, samt styrelsen efter anmälan härom föranstaltat om sådan undersökning, som omförmäles i 2 $ af lagen om vård af en- skildes skogar, för utrönande af förhållandena vid afverkningen och hvilka åtgärder, som i an- ledning häraf kunde behöfva vidtagas; alltså och då Johansson jämlikt nämnda lag är för den skedda afverkningen ansvarig samt sålunda jämväl pliktig till styrelsen återgälda kostnaden för undersökningen, hvilken ostridigt uppgitt till 81 kr. 75 öre, pröfvar jag skäligt ålägga Johansson att till styrelsen emot kvitto utgifva nämnda be- lopp jämte 5 95 ränta därå från stämningsdagen d. 4 jan. 1909, tills likvid sker.» Styrelsen anförde besvär. Enligt H.R:ns aäsikt skulle betalning för syn ej utgå, om vederbörande före synen hunnit vidtaga någon åtgärd, hur ringa som helst, för markens äterställande i skogbärande skick. Detta vore orik- tigt. Undersökning vore 1 regel nödig för att få en sakkunnig, opartisk ut- redning om de åtgärder, som borde vidtagas, ofta för en längre tid framåt och äfven af nya ägare till det afverkade området. Johansson hade icke vid- tagit några som helst åtgärder, när K. B. förordnade om synen. Svea Hof R. (hrr Colleen, Petren, referent, och Kabenins) yttrade i utslag d. 14 okt. 1909: Enär, efter det afverkning är 1906 bedrifvits äå skogsmarken till Johanssons ifrågavarande hemman samt styrelsen därefter på förekommen anledning föranstaltat om sådan undersökning, som omförmäles i 2 $ af ofvannämnda lag, synemännen vid berörda, d. 20 juli 1007 förrättade under- sökning funnit vanskötsel af skogsmarken hafva ägt rum och fördenskull före- slagit nödiga åtgärder för markens aäterställande i skogbärande skick, samt Johansson, som enligt förbindelsen d. 11 jan. 1908 utfäst sig vid- taga nämnda åtgärder, härigenom mäste anses hafva medgifvit, att styrelsen haft fog för sitt ätgörande att föranstalta om dylik undersökning; alltså och då Johansson vid angifna förhållanden vore lagligen pliktig att gälda af styrelsen förskjutna kostnader för berörda undersökning, hvilka ostridigt uppgått till S1 kr. 75 öre, pröfvade HofR:n rättvist, utan afseende a hvad Johansson 1 målet in- vändt, att, med ändring af H.R:ns utslag, förplikta Johansson att genast mot kvitto till styrelsen utgifva nyssnämnda belopp, 81 kr. 75 öre, jämte 5 & ärlig ränta dära från stämningsdagen d. 4 jan. 1909 tills betalning skedde. Hofrättsrådet Hansson yttrade: »Enär den omständigheten, att, sedan skogsvårdsstyrel- sen föranstaltat en undersökning i ifrågavarande, Johansson tillhöriga skogsmark, synemän- nen ansett vanskötsel af skogsmarken hafva ägt rum och vissa åtgärder böra vidtagas för betryggande at skogens återväxt därstädes, icke utgör giltig grund för Johanssons förplik- tande att gälda kostnaderna för berörda undersökning, samt Johanssons sedermera gjorda åtagande att vidtaga vissa åtgärder för skogsmarkens försättande i skogbärande skick icke heller föranleder skyldighet för honom att vidkännas nämnda kostnader; alltså och då i målet icke heller visats annat förhållande, på grund hvaraf omstämda ersättningsskyldigheten kan Johansson lagligen åläggas, varder det slut, öfverklagade utslaget innehåller, af mig fastställdt. Johansson besvärade sig. Endast under förutsättning, att öfverenskom- melse ej kunde träffas, ägde enligt lagen skogsvårdsstyrelse vid domstol an- hängiggöra och utföra talan mot vederbörande. Följaktligen hade styrelsen i förevarande fall ej haft någon som helst rättslig grund för sakens anhängig- görande vid domstol. Styrelsen yrkade fastställelse af HofR:ns utslag. Enligt allmängiltiga grundsatser mäste den, som vore ansvarig för återväxtens betryggande, anses skyldig betala kostnaden för undersökning, om därvid befunnits, att vansköt- NOTISER. TOT sel förelåge. Styrelsen ägde intet tvångsmedel för åstadkommande af att öfverenskommelse också omfattade kostnaderna. Målet föredrogs d. 1 sept. 1910 i H. D., hvars flesta ledamöter (Just.- R:n Billing, Borgström, Gullstrand och Christiansson) ej funno skäl att göra ändring i HofR:ns utslag. Just.R:n Lindbäck, Sundberg och Amcen förenade sig om det yttrande: att enär någon omständighet icke blifvit ådagalagd, på grund hvaraf Johansson kunde emot sitt bestridande förpliktas att återgälda skogsvårdsstyrelsen ifrågavarande undersökningskostnader, pröfvade Just.R:n rättvist att, med ändring af HofR:ns utslag, fastställa det slut, hvari H.R:n i målet stannat. (N. J. A. 1910, h. 9—10.) NOTISER. Anslag till skogsodlingens befrämjande. Af under 9:de hufvudtiteln uppförda anslag till skogsodlingens befrämjande har Kungl. Maj:t beslutat tilldela nedannämnda skogsvårdsstyrelser samt lands- ting och hushållningssällskap efterföljande belopp. Skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms läns landstingsområde kr. —3,012: — » Uppsala 2,582: — p » — Södermanlands » » - 3,012: — » » — Östergötlands » » 4,991: — » » Jönköpings » » 3787: — > Kalmar läns norra > » 1,721: -— » >» Gottlands läns » » 1,201: — » » — Blekinge > » SM » Kristianstads » > » —4,303: — » » - Malmöhus > » 1,721: — 2 » > Hallands » » 9,466: — » » — Göteborgs och Bohus » » 17,212: — » » Alfsborgs läns » » 8,0600: — » Skaraborgs » D » > 4,303: — » Värmlands » » 8,6000:— » » — Örebro » » RNA A,3O3 » Västmanlands » » 2 6,454: — Kopparbergs » » » 861: — » » Västerbottens » hushållningssällskap » — 6,024: — » » Norrbottens » landsting ; » > 4,303: — Såddflaskan »Vänd». I mån som mera intresse börjat ägnas skogsåterväxten, har skogsfröåtgån- gen inom landet i hög grad ökats. Oaktadt ett stort antal fröklängningsan- stalter uppstått, har priset å skogsfrö alltjämt stegrats. Härtill har gifvetvis 1903 års skogslag samt importtull och färgningstvång å utländskt skogsfrö i hög grad bidragit. Det har därför uppstått ett behof att hushålla med denna vara, och man har sökt reglera fröåtgången vid sådd genom användande af apparater, som 102 NOTISER. tillmäta den frömängd, som i hvarje säddfläck skall nedläggas. Det har näm- ligen visat sig, att fröätgången vid sådd för hand ofta är mångdubbelt större än som erfordras, beroende dels på svårigheten att med handen tillmäta lagom frömängd, dels därpå, att såningsmanskapet, vanligen barn, utan nytta utöser en del frö. Då priset å tallfrö allt efter härkomst varierar mellan 10 och 20 kronor per kilo, är det icke småsummor som förloras. Om man genom användande af säåddflaska kan inbespara hälften af frömängden, betyder detta alltså för hvarje med såddflaska utsådt kg. tallfrö en vinst af 5 å 10 kr. I jämförelse härmed spelar priset på saddflaskan ingen roll, Hufvudsaken är att få en enkel, hållbar och ändamålsenlig modell. Be- träffande enkelhet och hållbarhet torde rekordet slås af den af jägm. E. Andersson, Linghed nyuppfunna såddflaskan 'Vänd', som helt och hållet saknar särskild mekanism och fullgör sin funktion att lämna frö 1 afsedd mängd, då en viss rörelse utföres med: flaskan. Men ännu viktigare torde en annan inrättning å denna såddflaska vara. Densamma är nämligen tvårummig och kan omväxlande lämna t. ex. tall- eller granfrö, detta utan någon ändring eller förändring å flaskan, endast genom att utföra nyssnämnda rörelse åt olika häll. Vid sådd med enrummiga flaskor kan sådant ej äga rum, utan fröet måste sås blandadt, hvilket mången gång är olämpligt. Och sår man blan- dadt frö torde icke samma blandning ständigt böra komma till användning. Olika markslag betinga gifvetvis, att olika frösorter eller fröblandningar på dem utsås. Den tvä-rummiga säåddflaskan kan naturligen äfven användas för sådd af endast en frösort. Ytterligare en anordning vid flaskan torde vara värd att observeras. Fröet släppes nämligen ej direkt på marken utan i en liten under flaskans botten fästad sked, där fröet vid utfallandet ur flaskan kan observeras. Från denna sked kan fröet på lämpligaste sätt fördelas i saddfläcken. Den som sår vet alltså, om flaskan lämnar frö eller ej äfvensom /huru mycket, Den omständigheten, att han ser fröet synes garantera, att detsamma blifver ändamälsenligare användt, än om en flaska med automatisk spridare användes, Slutligen är den omständigheten, att flaskan saknar mekanik en garanti för att fröet ej krossas eller ens på minsta sätt bräckes. Detta spelar en rätt betydande roll, i det att frö, hvars skal är det minsta skadadt, ej kan lämna normala groddar. G. ScH. Den under är 1910 bildade Skogsvårdsföreningen för Malmöhus län, hvarom lämnades meddelande bland ekonomiska notiser i marshäftet af denna tidskrift, har vunnit liflig anslutning. Vid 1910 års slut räknade före- ningen 187 medlemmar och utgjorde den kontanta behållningen under första arbetsäret 14,800 kronor. Årsafgiften är 5 kronor, hvarjämte hvarje medlem vid inträdet i föreningen erlägger en insats af minst ro kronor. Skulle någon erlägga ett insatsbelopp af 300 kronor eller däröfver befrias han från årsafgift. Skattmästare och sekreterare är jägmästaren CARL von SCHÖNBERG, Snogeröd. För Värmlandstaxeringen afsedda kubikmassetabeller ha 1 vinter ut- räknats och omfatta c:a 60 trycksidor. De äro ordnade efter brösthöjdsdia- NOTISER. 193 meter, höjd och formklass, hvilken sistnämnda kan bestämmas såväl efter kronansättning som efter måttagning på 6 meter, och upptaga ej mindre än mellan 2 å 300 olika värden å kubikmassan för alla brösthöjdsdiametrar mellan 3 och 70 cm. Tabellerna, som under sommarens lopp komma att bli tillgängliga för allmänheten i en större och en mindre upplaga, afse närmast våra barrträd, men böra också kunna användas å löfskog, möjligen efter smärre reduktioner. Då undertecknad f. n. är sysselsatt med undersökning af löfträdens form och kubikinnehåll, vore jag ytterst tacksam därest någon skogsman, som utfört noggrann sektionering af löfträdsstammar, helst med midtmått och tiondels- mätning, benäget skulle vilja till låns tillställa mig resultaten häraf för bear- betning från ofvanstående synpunkter. TOR JONSON. Skogsvårdsföreningens exkursion 1911 äger rum, såsom i marshäftet af tidskriften meddelades, den 12—15 juni, och komma följande platser att besökas, den 12 juni skogarna till Storfors bruk i Värmland, den 13:de Vassgårda kronopark invid Kristinehamn, den 14:de Alkvetterns egendom i Karlskoga bergslag samt den r5:de skogarna vid Högsjö egendom i Söder- manland. Utförligt program jämte närmare meddelanden om tider, inkvarte- ring o. dyl. kommer att inflyta i maj-häftet af tidskriften. För alla som hit- tills anmält sig till deltagande i exkursionen finnes plats att medfölja. TRÄVARUMARKNADEN. Svenska Trävaru-Exportföreningens årsberättelse 1911. År 1910 är att inregistrera såsom ett för trävaruindustrien fördelaktigt år. Efter 1909 års stora arbetsinställelse har följt ett lugnt år på arbets- marknaden, hvilket varit till största gagn för all landets industri. Den till- följe storstrejken uppkomna minskningen i produktionen bidrog att ästad- komma en afsevärd stegring i trävarupriserna, och industrien erhöll härigenom en ersättning för det afbräck, som storstrejken vållade. Afven har, enligt samstämmande uttalanden från flera håll, en stegrad intensitet i arbetet vid sågverken gjort sig gällande efter den stora arbetsinställelsens afslutande. Marknaden har under det gångna året varit fast, och konsumtionen i de träimporterande länderna har, åtminstone på vissa håll, visat tendens till ökning. Sveriges trävaruexport under år 1910 utvisar vid en jämförelse med de närmast föregående åren en icke oansenlig ökning. Exporten af plankor, battens, bräder, hyflade och ohyflade, har. enligt den officiella statistiken utgjort: $94,204 Sstds år 1910 mot 728,424 » 1909 316,162 1908 378,858 » >» 1907 194 TRÄVARUMARKNADEN. Lägges härtill exporten af staf, list, läkt och ribb blifva siffrorna: 931,375 stds år 1910 755,841 » 1909 849,138 » 1908 Ö13,231 » » 1907 De under är 1910 uppnädda priserna, som i stort sedt under försälj- ningskampanjen hållit sig oförändrade, mäste anses såsom tillfredsställande; dock konstaterades mot skeppningssäsongens slut på en hel del häll en ned- sättning i priserna å vissa dimensioner, hvilken nedsättning icke enbart för- klaras af de mot hösten stegrade frakterna. Försäljningarna under det gångna året hafva haft ett gynnsamt förlopp. Redan i oktober månad 1909 tog kampanjen sin början. Försäljningarna fortgingo med liflighet, och vid årsskiftet hade föreningens medlemmar afyttrat c:a 220,000 stds eller c:a 2827 afvid denna tidpunkt beräknad årsförsäljning. Liksom under närmast föregående är öppnades marknaden af kontinenten med Frankrike och "Tyskland i spetsen. England intog en afvaktande håll- ning intill tiden framemot årsskiftet, då försäljningarna äfven dit började taga fart. De priser, som uppnåddes vid försäljningar till England och kontinenten vid säsongens början, voro bl. a. för Hernösands distrikt: fir: 30 III Frs 280: — äå 285: IV 265: åa 200 V 202501 205 21/. KX 7 O/S 222 0A 225 TSH 205: — 1 Xx4 I08T-— San 3X9 sort. 33 centimes basis 21/.KX7 of/s Frs 197: 50 å 200: — TRANS 100: — EX 4 » 180: — Från Sydafrika och Australien förspordes redan tidigt en hiflig efterfrågan, hvilken under årets lopp icke förminskades. Denna ökade efterfrågan hade en gynnsam inverkan på plank- och flooringspriser. En jämförelse af trävaruexporten till ifrågavarande länder under de se- naste åren gifver vid handen, att exporten under 1910 varit c:a 36,000 stds större än under år 1909, c:a 32,000 stds större än under år 1908 och c:a 40,000 stds större än under år 1907. Ökningen faller för år 1910, jämförd med exporten för år 1909, till ungefär lika stor del på hyflade som ohyflade varor. I sammanhang härmed bör framhållas, att utförseln af kvf/lade varor under det gångna året visat den ansenliga ökningen af c:a 45,000 stds öfver 1909 ärs siffror samt c:a 28,000 öfver 1908 års. Af ifrågavarande 45,000 stds kommer hufvudparten på Storbritannien och Irland, som under 1910 tagit c:a 20,000 stds mera än under år 1909 samt c:a 10,000 stds mera än under är 1908. I slutet af april hade försäljningen nått en omfattning af c:a 500,000 stds eller c:a 62 2& af den beräknade försäljningen för året. Motsvarande siffror för är 1909 voro c:a 425,000 stds och 55 <& TRÄVARUMARKNADEN. 195 Efter vattenöppningen, som inträffade osedvanligt tidigt, inträdde mark- naden under någon tid i ett lugnare skede, men priserna höllo sig oför- ändradt fasta tills fram mot säsongens slut, då, såsom förut nämndt, en del afslut till reducerade priser ägde rum. Afverkningar och flottningar hafva haft ett normalt förlopp. Den tidiga våren kom på sina håll visserligen rätt olägligt för de ännu pågående tim- merdrifningarna, men någon minskning i timmerfångsten torde knappast där- igenom hafva uppstått. Resultatet af flottningarna får anses som tillfreds- ställande, om än i vissa flottleder svårigheter på grund af vattenbrist uppstått, hvilka fördyrat flottningen samt förorsakat att beräknad timmerkvantitet ej kunnat utflottas. Försäljningarna för innevarande är började i likhet med fjolärets tidigt och hafva hittills utmärkt sig för ett enastående raskt förlopp. Tyskland öppnade marknaden, och det intresse köparne där visade röjde afgjordt förtroende till densamma. Som vanligt under senare år höllo sig engelsmännen till en början tillbaka, men kommo likväl snart nog till ändrad uppfattning och deltogo NHfligt i afsluten. Fransmännen åter, som under föregående kampanj utan tvekan begynt sina inköp tidigt på hösten, synas detta försäljningsår hyst vissa betänkligheter rörande marknaden, hvartill an- ledningen otvifvelaktigt är att finna i det förhållande, att de genom på sen- hösten gjorda inköp till reducerade priser redan då fyllde en del af sina behof för innevarande är. Sedan marknaden genom tyskarnas och engels- männens uppträdande blifvit fullt stadgad, synes emellertid fransmännens misstro hafva försvunnit. Vid årsskiftet hade föreningens medlemmar placerat c:a 290,000 stds, d. v. s. 34 &Z af beräknad årsstock. De priser, som erhållits, hafva 1 det stora hela sammanfallit med 1910 års med undantag för furubattens, hvilka varit något svagare än under före- gående år. Den 15 mars voro försålda c:a 500,000 stds, motsvarande c:a 58 2 af den beräknade försäljningen för året. I fjol vid samma tidpunkt voro endast c:a 435,000 stds afyttrade eller 54 &«. Läget på världsmarknaden är tillfredsställande. Allmänna handelsom- sättningen är lifligare än i fjol, hvadan förutsättningar för en fortsättningsvis god afsättning på trävarumarknaden icke saknas, men man får icke förglömma, att äfven trävarorna äro underkastade de allmänna lagarna om tillgång och efterfrågan, äfvensom att den starkaste ställning lätt kan rubbas genom oför- nuftig taktik från säljarnas sida. Det är att hoppas, att dessa synpunkter icke lämnas ur sikte, och att de trävaruexporterande länderna icke öka sina tillverkningar och export utöfver hvad marknaden förmår upptaga och smälta. 196 TRAVARUMARKNADEN. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. Januari—mars 1907 1908 1909 1910 1911 Trävaror Kbm. Kbm Kbm. | Ebm. | Kbm. | oarbetade, bilade eller sågade, af furu eller gran timmer och mastträ af minst 25 cm 2,000 2,090 1,060 3,300. 2,200 spiror, timmer och mastträ af mindre diam 4,300 45,240) 19,890 12,800 12,500] bjälkar af minst 20 cm. tjocklek 8,800 3,000 2,010 3,800 41900] sparrar (af mindre tjocklek) 15,200 12,700] 8,400 16,300 15,800 syllar (sleepers) 11,700 17,46c 6,350] 8,900) 6,200) grufstolpar (pitprops)..............: 121,100 98,570 40,600 49,900 58,900) | plankor och bräder, ohyflade, | öfver breda : af furu... 27.400 17,706 21,300 24,500] 28,300 | > gran... 4,000 6,260 6,390 6,800 7,800) I battens och — brider, ohyfla | af furu .. 26,000 27,750 26,800 25,700] 39,800] » gran .. > A E 13,100 12,980 9,990 10;8oc] 9,700] | battens, scantlings o. bräder, ohyflade, under 15 | cm. breda: af furu... 17,490 17,3900 18,700 25,800] » gran ... - 8.900 3,940 8,200] 13,000] | bräder, hyflade, 21 cm. och däröfver breda : af furu 600 1,280 1,200] 3>100] | >» gran 1,500) 1.600 2,300] | bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu. 13,000) 12,100 13,900] 26,200) | » gran. 5,100 3,910 8,300/ 18,700 | bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu. 4.549 3,640 5,200] 8,600 > gran. 2,220 2,820 4,000 5,200) bräd- och plankstump ... 4,220 310 800) 2,000] lister, läkter och ribbor .........sssssssssssres2 saa 812 1,090 2,100] 2,300] arbetade: snickararbeten etc Kr. Kr. Kr. Kr. | Kr. | byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. m,).. 1,267,000] —1,029,300 867,000 — 1,077,000] 1,277,000] alla andra slag 463,00 467,100 548,000 s46,000] 456,000) Kg. Kg Kg. Kg. Kg. Pappersmassa (trämassa): kemisk, torr 37:729,000 431992,900] 44,704,000 50,117,000 52,769,000 » våt 4,551,000] —7,986,500 3 5,418,000 — 8,082,000 mekanisk, torr 7,687.000] —9,595,000 7,384,9202) — 9,168.000 a våt 1,374,000] 6,335,600 8,604,000, — 7+970,000 FÖR KRONOJÄGARE. Till kronoiägare i Petikåns bevakringstrakt af Jörns revir har antagits e. krono- jägare Helmer Lind den ”5/, 1911; till skogsrättare vid Hällnäs skogsskola har antagits e. kronojägare Johan Vilhelm Nilsson från och med den I april 1911. Till förman och arbetsledare vid kronans flottledsbyggnader, med tjänstgöring inom Norr- och Västerbottens län, ha antagits e. kronojägaren Nils Emanuel Stenlund samt Isak Björklund; till förman vid dikningsafdelningen inom Gäfle —Dala distrikt e. kronojägaren Olof Bergman. Till e. kronoijägare har förordnats utexaminerade skogslärlingen Carl Richard Georg Karlström inom Örebro revir; d:o Isak William Lindstedt inom Pajala revir. Ang. kungörelser om lediga kronoiägare= och skogsrättare- m. il. tiänster. Kungl. Domänstyrelsen har den 15 april 1911 beslutit att kungörelser ang. lediga kronojägare- och skogsrättare- m. fl. tjänster skola införas i tidskriften »>Landtmanna- bladet» samt genom cirkulär till öfverjägmästarna anmodat dem tillse, att sådana annonser angående anställande tillfälligtvis eller för längre tid af extra kronojägare o. s. v., som icke utfördes af Domänstyrelsen utan af den förvaltande skogspersonalen, jämväl varda genom vederbörandes försorg intagna i samma tidskrift. Aa sö ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- FÖRENINGENS . TIDSKRIFT AMV MG GLAN, ON AD SIRENEN AN NR REN 0 RAT SN Rs kAND EN RT hrs ART NAN GIS NI SV NE KR RR KOR MIA NN NE > Kungl. Domänstyrelsens Kungörelser angående lediga kronojägaretjänster. En kronoskogvaktarbefattning I Västra Tivedens bevakningstrakt inom Askersunds revir och Örebro län kungöres härmed ledig till ansökan hos jägmästaren S. V. Söderqvist, adress Hjortkvarn, före klockan 12 på dagen den 16 juni I1911. Ansökan skall vara åtföljd af prästbetyg och, där läkarbetyg icke förut behörigen företetts, äfven af sådant, jämte intyg om kompetens. Stockholm den 16 maj 1911, 3 Extra kronojägarebefattningen i Sandsjö bevakningstrakt af Klotens revir och Örebro län kungöres härmed ledig till ansökan hos jägmästaren J. M. Pauli, adress Kloten, före klockan 12 på dagen den 3 juni 1911. Ansökan skall vara åtföljd af prästbetyg och, där läkarbetyg icke förut behörigen företetts, äfven af sådant jämte intyg om kompetens. Stockholm den 27 april 1911. KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN. BONING DEAN N 10 bene SA BRN Rd Ar SA ER KORR Be Ae se sa Till tidskriftens medarbetare! Manuskripten böra vara tydligt (helst maskin-)skrifna samt noga genomsedda, äfven beträffande skiljetecken, för undvikande af för mycket korrekturändringar. Om- kostnader för korrekturändringar mot manuskriptet utöfver 10 kr. per tryckark bestridas af författaren. Om särtryck önskas af uppsatserna, bör författarna rekvirera sådana, när manuskriptet insändes. Kostnaden för särtrycken afdrages från författarearfvodet och belöper sig i allmänhet till 12 kr. för 25 ex, med tryckt omslag och 16 sidor text. ISLYIFS ROD IE > > > FÖRRE (RR > SMET ASN > > SNS VLAD > 24 > »> IOO > » > > > 32 > > Författarearfvode utgår för själfständiga uppsatser samt litteraturanmälningar 60 kronor för första halfarket (8 sidor) | 37:50 kronor för fjärde halfarket (8 sidor) 50 > > andra > 25: — ? > femte > etc, 37:50 > > tredje > | Bearbetningar, referat, notiser etc. ersättas med 37:50 kronor för första halfarket 37: 50 > > andra > 25: — > > tredje > Ånnonsera i Skogsvårdsföreningens Tidskrift Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida. Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr.pr em. af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst 5 ggr, lämnas 10 9 rabatt och för hela året stående annonser 20 2. Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte, Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla per- soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift på adressförändringar. Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, där ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. Red. SNES ET NN ONS SEAN Are RS Ve LERA SN RTR Tidskriften distribueras i bokhandeln af A.-B. Nordiska Bokktandeln, Stockholm. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IOII, H. Ne Omarbetning af gällande flottningsförfattningar. I. Inledande föredrag vid Föreningens för skogsvård ordinarie årsmöte den 23 mars I911, Af J. A. MELKERSON. Jag förutsätter, att vi äro öfverens om flottledernas stora betydelse för vårt lands skogar såsom de billigaste och mest effektiva transport- leder, vi hafva att tillgå för virkets utfraktning. För att erhålla någon öfverskådlighet öfver den fråga, som jag an- modats att i dag inleda, måste jag börja med en kort beskrifning af våra flottleder, sedda från administrativ synpunkt. Den enskilda flottleden har oftast tillkommit så småningom, allt efter- som virkesmängden ökats eller större säkerhet önskats för flottningens goda gång. Utmärkande för denna är, att någon skogsägare gjort vattendraget flottbart och aftalat med öfriga intressenter i vattendraget om rätt att verkställa sprängningar på deras mark, utlägga bomledningar på deras ängar, låta virke kvarligga i deras vikar och mera dylikt. Själf bedrif- ver han därpå flottningen. Karaktäristiskt för detta slag af flottleder är därför följande: Ägaren till dess värdeföremål såsom byggnader och andra arbeten, ingångna aftal om nyttjanderätten till stränder m. m. saknar stöd af i gällande lag gjorda bestämmelser för detta slag af flottled som sådan. Så är ock förhållandet med öfriga intressenter såsom strand-, bro-, vattenverks- och skogsägare, hvilka oftast hafva stor olägenhet häraf. Till äfventyrs erlagda afgifter till ägaren af dessa värdeföremål komma icke att bidraga till ledens slutamortering. Ledens underhåll verkställes ej längre än det är förenligt med ägarens fördel; därefter kan den så småningom förfalla och öfriga skogsägare se sig en vacker dag i full- ständig saknad af transportled för utflottande af sitt virke. Här kan det ock inträffa, att ägaren till flottledens byggnader begagnar sig af sin äganderätt t. ex. till en damm och fördyrar flottningen eller till och med hindrar densamma för öfriga flottgodsägare. Sådan spekulation på flottleden kan förekomma. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. 14 198 J. A. MELKERSON. Den allmänna flottleden har däremot ordnats efter anvisning i gäl- lande flottningsstadga, planläggningen har skett och flottledsarbetena utförts samt förening träffats med flottningen utomstående intressen i enlighet med stadgans föreskrifter; de utförda arbetena hafva godkänts genom vederbörlig afsyning. Eller ock har den grundats i enlighet med före denna tid gällande lag eller särskilda föreskrifter. Fördelarna med detta slags flottled äro bland andra: i gällande flottningsförfattningar har det lyckats att förebygga, att spekulation på anläggningen som sådan kan ske med utsikt till framgång. Om vid ledens anläggning endast verkligen be- höfliga arbeten bestämmas och detta till rättvisa belopp samt möjligen redan förefintliga och för leden nyttiga äldre sådana skäligen värderas; om fastställda bestämmelser om arbetstid, vederbörlig afsyning, och dylikt efterföljas, samt intressenterna själfva bevaka sina intressen, kan svårligen af den allmänna flottledens anläggning eller vid dess trafikerande obe- hörig vinst uppstå för dessa anläggare eller trafikanter. Öfriga fördelar äro 1:0) i allmän flottled står det enhvar öppet att låta flottgods löst framflyta; 2:0) de flottande skola solidariskt ansvara för genom flott- ningen uppkomna skador, hvarigenom strand- m. fl. ägare icke behöfva tveka till hviken de hafva att vända sig i fråga om sina ersättningar; 3:0) för ledens anläggning nedlagda kostnader skola utamorteras genom den bestämda amorteringsafgiften, hvarefter den får nyttjas utan vidare särskild afgift; 4:0) för verkställande af flottledens underhåll finnas stränga bestämmelser. Skälet till att ett vattendrag anordnas till allmän flottled är som bekant behofvet af transportled för virke från densamma närbelägna skogsområden. Men, och i synnerhet nu sedan ett så stort antal af våra vattendrag gjorts flottbara, är anledningen till åtgärder för deras tekniska och juridiska behandling mycket ofta att den enskilda flottleden behöfver öfvergå till allmän; och äfven om kostnaderna härför skulle blifva så stora, att själfva amorteringskostnaden snarare ökats än min- skats, så äro ofta de indirekta fördelarna med den a/l/mänrna flottledens tillkomst så stora, att åtgärderna ändå måste ansetts hafva medfört af- gjord fördel för det allmänna intresset. Formerna för ett vattendrags öfvergång till allmän flottled angifvas i 1880 års flottningsstadga och förordning om allmän fottled. I många afseenden hafva vi i dessa båda på högst förtjänstfulla motiveringar grundade författningar förträffliga bestämmelser för flott- ledens inrättande, underhåll och drift samt för de flottandes förhållande till hvarandra och till utomstående. Men flottningsintressenterna själfva hafva ej alltid utnyttjat dessa bestämmelser, i hvilket fall många stridig- OMARBETNING AF GÄLLANDE FLOTTNINGSFÖRFATTNINGAR, 199 heter skulle hafva undvikits. Detsamma är förhållandet med flottningen utomstående intressenter, hvilka långt ifrån alltid förstått eller visat lust att tillvarataga sina egna intressen. Det måste alltså blifva af största vikt, att vi i den väntade lagstift- ningen på allt sätt söka gyra uppkomsten af dessa allmänna flottleder, men detta dock på sådant sätt, att desamma uteslutande må fylla det med dem afsedda ändamålet: att vara allmänt tillgängliga och atti och för sig ej vara föremål för spekulation. Vi måste tillgodose skogsäga- rens intressen, men utan att förnärma andra i och vid leden befintliga, hvilka ej få kränkas, i all synnerhet som deras representanter ej som enbart sådana kunna motsätta sig den allmänna flottledens inrättande. Medlen härför få vi hufvudsakligen söka i införandet af bestäm- melser, som gifva mer eftertryck åt i gällande författningar redan gifna föreskrifter, samt i nya uppslag, som kunna vara nödvändiga eller nyt- tiga med anledning af ändrade förhållanden, som inträdt sedan 1880 års författningar fastställdes. Det är icke så litet, som redan uträttats härför. Så föreligger en mycket stor mängd yttranden och utredningar från flottningen närstående personer, och däri framställda förslag och antyd- ningar ha till ej obetydlig del ingått i trenne till Konungen ingifna underdåniga utlåtanden: nämligen Norrlandskommitténs af 27 oktober 1904, Flottningschefsföreningens af 14 mars 1907 och Kungl. Domän- styrelsens af 27 maj 1909. Öfver Norrlandskommitténs förslag har Flottningschefsföreningen framställt sina erinringar. Domänstyrelsens utgör en granskning af Flott- ningschefsföreningens men söker äfven ytterligare framställa af behofvet påkallade förändringar af författningarna. Tiden tillåter icke en ingående granskning af dessa tre utlåtanden, men hur litet de öfverensstämma sinsemellan framgår af följande lös- ryckta jämförelsepunkter: Norrlandskommittén föreslår ett af Konungens befallningshafvande förordnadt särskildt ombud, som skulle hafva att öfvervaka den jord- ägande befolkningens intressen. Flottningschefsföreningen och Domän- styrelsen afstyrka denna anordning. Norrlandskommitténs förslag om åläggande för sökanden till allmän flottled att deponera visst penningebelopp som säkerhet för arbetets full- bordande afstyrkes i de båda sistnämnda utlåtandena. Samma är förhållandet med förslaget om en af Konungens befall- ningshafvande förordnad revisor för granskningen af flottningsföreningens räkenskaper, hvilket afstyrkts såväl af Flottningschefsföreningen som Do- mänstyrelsen. 200 J. A. MELKERSON. Norrlandskommittén har velat fixera maximiräntan på utestående anläggningskapital till 6 Zz. Flottningschefsföreningen anser, att 8 vore det belopp, som möjligen bör fastställas. Domänstyrelsen ansluter sig till föreningens åsikt i denna fråga. Flottningschefsföreningen inför i sitt förslag en nyhet angående sät- tet för ledens indelning i distrikt, men Domänstyrelsen påvisar dess ohåll- barhet och så vidare. Hvilket af dessa divergerande förslag skall för den blifvande flott- ningsstadgan gifvas företräde? Vidare: Domänstyrelsen har upptagit tanken, att skogsägarens ställ- ning i dessa frågor ej får förbises och föreslagit, att rösträtt skulle få utöfvas af skogsägaren för det under året från hans skogsmark utflot- tade virket men endast i frågor om ledens underhåll och utveckling — i det sistnämnda ordet synes dock ligga så godt som alfa de frågor, som skola behandlas vid föreningens sammanträden. I Domänstyrelsens utlåtande har intagits förslag om bildandet af älfkassor för ledens underhåll. Ett förut dryftadt förslag om tillsättandet af flottningsinspektörer har upptagits af styrelsen. Skulle vi nu flyktigt genomse några af dessa frågor, så torde vi att börja med inse, att fastställandet af en för låg ränta å nedlagdt oguldet byggnadskapital i stället för att gynna uppkomsten af allmänna flottleder verkar i rakt motsatt riktning. Sättes nämligen denna ränta lägre än under amorteringstiden gällande låneränta, torde erforderligt kapital ej kunna anskaffas från enskildt håll och allmänna flottledens tillkomst alltså äfventyras. Nedläggandet af en viss deposition före arbetets början är likaledes betungande och orättvist. Jag tror, att denna åtgärd kan undvikas i fall att sådana bestämmelser införas, att en snabbare procedur kan läg- gas till grund för flottledens anordning, och att åt redan gifna bestäm- melser gifvas skarpare och tydligare former och en del nya tillägg göras, samtliga gående ut på en strängare efterlefnad af dessa bestämmelser. Domänstyrelsens förslag upptar anställandet af inspektörer för de allmänna flottlederna. Förslaget bör vidare utarbetas, i all synnerhet om åt våra allmänna flottleder skulle komma att beviljas statsanslag, då gifvetvis inspektörens tekniska och ekonomiska kontroll ytterligare be- höfves. Att börja med lärer tillgången på lämpliga personer härtill komma att visa sig vara ytterst ringa. OMARBETNING AF GÄLLANDE FLOTTNINGSFÖRFATTNINGAR. 201 Bildandet af älfkassor för ledens underhåll föreslås af Domänsty- relsen. Erfarenhet om sådanas verkningar borde inhämtas från Kym- mene älfs flottningsförening, i hvars reglementes 17:de $ intagits be- stämmelser, som sedan flera år tillämpats. Om distriktsindelning har Domänstyrelsen upptagit en af mig förut gjord anvisning om fördelningen af kostnaden för en damms anläggning på samtliga de distrikt, som hafva nytta af densamma. Sådan fördel- ning kan emellertid göras redan nu, utan att behöfva stödas af nya be- stämmelser. I motiveringen för distriktsindelningen vore denna frågas plats. Detta och mer är redan förarbetadt. Men materialet är ej ordnadt och ej heller till fullo utnyttjadt. En del viktiga frågor sakna utredning. Hit hör den invecklade frågan om interimsflottning, som bör ingående granskas och förses med vägledande motiv. För att rättvist och i olika fall ändock möjligast likformigt kunna bedöma de kombinerade förhållanden, som uppstå vid väckt fråga om anläggande af enskildt eller allmänt skiljeställe, fordras en grundlig ut- redning. Nuvarande flottningsstadgas $ 4 mom. 1—4 utgör en instruk- tion för synemännen. Åt dessa bestämmelser mäste gifvas fastare former och nya fordringar tillgodoses. Det blir för vidlyftigt att här ingå därpå. Klart är, att för att ernå största möjliga likformighet vid upprättande af förslag för de olika flottlederna erfordras en tydligare instruktion än den nuvarande, detta ej minst för möjligheten att få till stånd en statistik, som blifver alltmer nödvändig, och kräfver med hvar- andra jämförbara uppgifter. Utarbetandet af denna instruktion kräfver särskilda insikter och erfarenhet, för att vår nya stadga i detta afseende skall blifva tillfredsställande. Bestämmelserna om arfvode åt förrättningsmännen måste omarbetas. Några synpunkter härför har jag framhållit i Skogsvårdsföreningens tidskrift. Terminologien i de nya flottningsförfattningarna måste grundligt om arbetas, så att alla de nu förekommande, sväfvande uttrycken fixeras till sin innebörd och plats. Ordet skogsägare får ej längre som hittills uteslutas ur dessa författningar. Redan 1908 i december framställde jag inför Föreningen för skogs- vård i Norrland en viktig synpunkt att taga hänsyn till vid frågan om våra flottningsförfattningars omarbetande, nämligen skogsägarens ställ- 202 J. A. MELKERSON. ning till allmänna flottningen. Det dröjde rätt länge, innan denna syn- punkt vann terräng. Slutligen upptogs den i det senast till Konungen inlämnade förslaget och blef därpå förordad af de befallningshafvande, som yttrat sig öfver denna fråga. Det är att hoppas, att denna uppfattning slutligen skall intränga i det allmänna medvetandet, så att bland annat det må klart framstå, att det är ägaren till de flottleden omgifvande skogarna, staten, kommunen, bolag och enskilda, som till sista öret komma att drabbas af kostna- derna för ledens anläggande och virkets flottning samt därmed förenade utgifter; att alltså skadegörelse på flottled eller flottningsmateriel, oskä- liga ersättningar af olika slag, fördyrade penningar för ledens anlägg- ning eller flottningens bedrifvande, att alla dessa faktorer inverka till skogsvärdets nedsättning. Jag har i februarihäftet af Föreningens tidskrift angifvit de yttre konturerna till ett förslag till ändradt tillvägagångssätt vid flottledssyns hållande. Dess innebörd är den, att man bör begagna det förfaringssätt, som förekommer vid syn för inrättande af damm för vattenverk; att alltså tillämpa gällande vattenrättsförordnings $ 10. Fördelarna skulle blifva: en snabbare procedur och tillkomsten af två för allmänheten tillgäng- liga utredningar samt den, att den första af dessa utredningar skulle kunna verkställas oberoende af tiden för hållande af sammanträden, hvilka visserligen ej lägga hinder i vägen för, att synen hålles >på tjänlig årstid», som flottningsstadgan bjuder, men däremot svårligen medgifva, att undersökningen försiggår vid lämpligt vattenstånd. Vik- ten häraf har jag framhållit i skogstidskriftens sista häfte 1910, där jag visat, att sådan undersökning bör ställas i relation till de vat- tenförhållanden, som råda, då den industriella vattenmängden fram- går, detta i fall att vattenkrafts- och flottningsintresset skola kunna båda tillgodoses. Vid en under sådana förutsättningar verkställd undersök- ning skulle alltså de ännu ej utbyggda strömfallens intressen kunna till- varatagas. Det är alltså utan tvifvel ett synnerligen rikt material vi hafva att tillgå, men rätt mycket är ännu outredt. Skola vi längre sitta med armarna i kors och åse, hur materialet växer? Hur många goda, ytterligare förslag än må kunna inkomma, måste dock äfven dessa jämte redan befintliga yttranden och utredningar samlas. ordnas och bearbetas af sakkunniga på de olika områden, som OMARBETNING AF GÄLLANDE FLOTTNINGSFÖRFATTNINGAR. 203 beröras af våra flottningsförhållanden, nämligen af representanter för flottleds-, flottnings- och skogsintressena i samarbete med juridiskt bil- dad ombudsman hos flottningsförening och möjligen andra lämpliga per- soner. Vi riskera eljest att få en allt för ensidig utredning till obe- räknelig skada för dessa för vårt land så viktiga frågor! I. Diskussion. Skogschefen V. ÅLuUND: I det sammandrag af inledningsföredraget, som åt- följer programmet, framhålles, att hvarken i nu gällande flottningsförfattningar eller i de utlåtanden, som hittills afgifvits, tillräcklig hänsyn tagits till skogsägarnas utefter en flottled intressen. Jag tror icke, att detta är fullt riktigt, och jag vill härvid hänvisa till domänstyrelsens utlåtande af den 27 maj 1909, hvilket till stor del är ägnadt just åt en utredning af denna fråga. Hvad nu gällande författ- ning vidkommer, finnas däri många paragrafer, som äro till för att skydda en skogsägares intressen — jag menar en skogsägare, som icke är på samma gång flottande. Så t. ex. har han enligt $ I rätt att begära allmän flottled. $ 7 ger honom rätt att i reglerad flottled hos Konungens befallningshafvande begära nya byggnader. Afvenledes har han rätt att hos Konungens befallningshafvande anmäla, om flottningsförening på något sätt missköter flottleden och öfverträder de bestämmelser, som äro gifna. Men det är klart, att nu gällande författning utgår från den synpunkten, att en skogsägare äfven skall vara flottande. Om så är förhållandet, blir det skogs- ägarna själfva, som bilda flottningsförening, och då ha dessa att bestämma allting rörande flottledens underhåll, utveckling och förvaltning. Af prak- tiska skäl låter emellertid icke detta sig göra för alla skogsägare, vare sig det är fråga om staten eller det gäller mindre skogsägare, hvilka icke kunna deltaga i den allmänna flottningen, utan måste försälja sitt virke på rot eller invid vattendraget. Därigenom få dessa skogsägare icke rösträtt i flottnings- föreningen och ha sålunda ej något inflytande på föreningens beslut. Domänstyrelsen har i det utlåtande, som jag nyss omnämnde, velat klargöra denna fråga och sökt visa, att i flottleden under normala förhållan- den finnas två intressen, ett trafikintresse — intresset af att få fram årets flottning så billigt och hastigt som möjligt — och ett utvecklingsintresse, som går ut på att man genom byggnader och åtgärder i öfrigt inom flott- leden skall göra det för framtiden så billigt som möjligt. Det är klart, att en skogsägare, som samtidigt är flottande, är besjälad af båda dessa intres- sen. Han vill hastigt få fram virket för året och äfven vidtaga de förbätt- ringar i fråga om flottleden, som göra den för framtiden billig. En tillfällig virkestrafikant, som köper för året, har icke något intresse för utvecklingen af flottleden, utan söker endast att få fram sitt virke så billigt som möjligt. Följderna häraf ha visat sig i våra flottleder. I Ångermanälfven, där nästan alla intressenter på en gång äro skogsägare och flottande, har utvecklingen gått normalt och till och med alldeles utmärkt, ty Angermanälfven är kanske 204 DISKUSSION. den bästa och mest välskötta flottled i riket. I nordligaste Sverige, där staten äger största delen af skogsarealen, och där sålunda intressenterna i flottningsföreningarna mestadels varit tillfälliga virkestrafikanter, har utveck- lingen icke gått normalt, utan flottlederna äro ännu i ganska primitivt skick. Det är för att förebygga dessa missförhållanden, som domänstyrelsen anvisat den utväg, som den föreslagit i sitt utlåtande. Domänstyrelsen har härvid tänkt sig, att en skogsägare, som säljer virke, skulle få rösträtt för detta sitt försålda virke i flottningsföreningen, dock endast i sådana frågor, som röra flottledens utveckling. Lösningen är ju icke vidare enkel, men man hade ändå tänkt sig, att skogsägarnas intressen på det sättet skulle bli mera till- godosedda, så att de äfven, om de icke vore flottande, skulle hafva tillfälle att genom beslut inom flottningsföreningen arbeta för ledens utveckling. Ty detta är naturligtvis en hufvudsak för en skogsägare. Man kan göra den invändningen, att en skogsägare redan nu skulle kunna sälja sitt virke, men samtidigt förbehålla sig fullmakt till rösträtt i flottningsföreningen. Af vissa skäl vore det ju emellertid fördelaktigare, om man skulle i en blifvande lag- stiftning kunna inflika några bestämmelser härom. Frågan om skogsägarnas intresse af flottleden och deras inflytande på flottningsföreningens beslut har nog länge varit på tal, och jag vet särskildt, att domänstyrelsen redan år 1885 eller 1587 ingick med en skrifvelse till Kungl. Maj:t och fäste upp- märksamheten på denna sak och försökte få några förändringar till stånd. Afven i Norge har man haft blickarna riktade på denna sak, och jag kän- ner åtminstone till ett vattendrag, hvars icke flottande skogsägare ha rättig- het att utvälja ett par representanter i flottningsstyrelsen. På det sättet få skogsägarna ett visst inflytande icke i flottningsföreningen och på dess be- slut, men på styrelsens förvaltning. Afven synes man i Norge försökt den utvägen att meddela rösträtt i flottningsföreningen endast ät sådana flottande, som samtidigt ägde en viss skogsareal. Då emellertid detta tillvägagångs- sätt icke ansågs öfverensstämmande med den i Norge gällande flottningslag- stiftningen, kunde detsamma icke godkännas. Eftersom jag börjat tala om domänstyrelsens utlåtande i flottningsfrågan skall jag be att få fästa uppmärksamheten på en mycket viktig punkt i det- samma. Under nuvarande förhållanden skola, då en flottled är reglerad och bebyggd, de kostnader, som därpå nedläggas, återgäldas genom amorterings- afgifter å det framflottade virket. Amorteringen fortgår vanligen 10—20 år och tager sålunda ganska lång tid. Då virkestillförseln är af mindre om- fattning, kan det dröja ännu längre. Under tiden gå naturligtvis stora skogs- kapital af smärre dimensioner, som ej kunna bära amorteringskostnaderna, förlorade. Domänstyrelsen har i sitt förslag sökt bringa det därhän, att sedan en flottled vore bebyggd och afsynad, skulle byggnadskapitalet genast återgäldas af de skogsägare kring flottleden i förhållande till hvars och ens skogskapi- tal. Härigenom skulle flottledens byggnadskapital genast gäldas och afsätt- ning möjliggöras för små dimensioner. Ett dylikt förslag låter icke genom- föra sig öfverallt, men domänstyrelsen har i detta fall särskildt tänkt på Lappmarken, där skogarna stå under uppsikt och skogskapitalet är uppskat- tadt. Det skulle här icke möta något hinder att, med ledning af det upp- värderade wvirkeskapitalet, bestämma den procent, med hvilken hvar och en hade att deltaga i gäldandet af de kostnader, som i flottleden vore ned- OMARBETNING AF GÄLLANDE FLOTTNINGSFÖRFATTNINGAR. 205 lagda. Domänstyrelsen har därvid också tagit under ompröfning frågan, huruvida icke i dylikt fall Kungl. Maj:t skulle kunna bevilja exfra afverkning till gäldande af det af hvar och en skogsägare utgående belopp för beta- lande af byggnadskostnaderna. «Sålunda skulle härigenom icke skogsägaren direkt bli den betalande, utan det skulle bli det under uppsikt ställda skogs- kapitalet. Härigenom skulle detta kapital visserligen göra en förlust, då därifrån toges virke för gäldande af kostnaderna för flottledens bebyggande. Men det är också att märka, att dimensioner, som förut icke vore afsätt- ningsbara, skulle få afsättningsvärde, hvilket blefve en vinst för skogskapita- let, måhända fullt motsvarande förlusten. Det är klart, att en sådan anord- ning vore af den största betydelse, ty därigenom skulle vi ju i kommunika- tionshänseende kunna — så att säga — förflytta långt bort belägna skogar tiotals mil närmare kusten och öppna dem för en rationell skogsvård. Det går ju nämligen som bekant icke för sig att bedrifva en god skogsvård med mindre, än att man kan afsätta äfven de minsta dimensioner. Ett godt steg har tagits i denna riktning därigenom, att i större delen af de viktigaste flottlederna i Norrland flottningskostnaderna numera fördelas efter virkets kubikinnehåll, hvarigenom de mindre dimensionerna få möjlighet till afsätt- ning, men mycket återstår ännu. Jag nämnde nyss, att räntan å förlagskapitalet i en flottled får be- stämmas till högst 10 procent. Nu är det ju vanligen så, att räntesatserna icke sättas så högt utan begränsas till 6 å 8 procent. Men då måste flott- ningsföreningarna skaffa sig förlagskapital. För att de skola erhålla detta bildas särskilda förlagsbolag, och dessa betinga sig vanligen högre procent, än hvad Konungens befallningshafvande fastställt i sina regleringsförslag. Häri- genom kommer under alla förhållanden den ränta, som utgår å förlagskapi- talet för i flottleden nedlagda byggnadskostnader, att blifva oskäligt hög. Man skulle kunna tro, att denna kapitalplacering vore ytterst riskabel, men så är icke förhållandet. Om man har byggnaderna afsynade af Konun- - gens befallningshafvande, och om amorteringen blifvit fastställd och det be- stämts, hur afgifterna skola utgå, är risken minimal. Jag har för någon tid sedan i en uppsats i Stockholms Dagblad sökt klargöra dessa förhållanden, och jag har därvid föreslagit, att frågan möjligen skulle kunna lösas på det sättet, att staten trädde emellan som förlagsgifvare, därvid betingande sig skälig ränta — 4 eller 4'/, procent eller något sådant. — Det är klart, att staten i första hand blir lidande af en hög ränta, då ju staten själf är den största skogsägaren. Man invänder måhända, att staten icke flottar sitt virke, utan afyttrar detsamma innan det flottas, men försäljningspriset kom- mer alltid att reduceras i förhållande till flottnings- och amorteringskostnader- nas storlek, och hög ränta på förlagskapitalet måste fördyra amorteringen eller förlänga amorteringstiden. Denna fråga är af stor betydelse, ty det förlagskapital, som är nedlagdt i våra flottleder, uppgår till millioner. +I likhet med föregående talare anser jag frågan om ordnandet af flottlederna och flottningslagstiftningen vara af synnerlig vikt, naturligtvis i första hand för Norrland, där vi ju ha de mesta flottlederna och där äfven staten äger det största skogskapitalet. Skogschefen ERNST ANDERSSON: Den ärade inledaren har här framfört en mängd nya synpunkter, som böra tagas i öfvervägande vid flottningsför- fattningarnas pågående revision. 200 DISKUSSION. Med rätta har framhållits, att gällande flottningsstadgas V 4 mom. 1, är allt för viktig att nu undgå revision, särskildt då detta moment har till ända- mål att reglera fottledsanläggningens rättsförhållande till andra intressen, som af densamma kunna beröras. Men enligt mitt förmenande bör nämnda moment äfven hafva till upp- gift att reglera rättsförhällandet flottledsintressenterna emellan, ehuru det nu fullgör denna funktion mycket ofullständigt, 1 det att endast för en del fall såsom i afseende å distriktsindelning och virkets klassificering grunden för fördelning af flottningskostnaden angifves. Det torde ligga i öppen dag, att kostnaderna för den gemensamma flott- nihgen böra på deltagarna fördelas efter den grad, som hvars och ens virke förorsakat kostnad. Flottningsstadgan angifver emellertid detta icke nog tyd- ligt, hvilket framgår däraf, att vederbörande syneförrättare och myndigheter icke alltid lagt sådan grund för resp. förslag och beslut. Detta har exempelvis varit fallet vid skiljeställens inrättande. Enligt lagen finnas allmänna och enskilda skiljeställen. De förra äro i regel så förlagda, vanligen vid en flottleds ändpunkt, att allt till sorterings- bommen framkommet timmer där afskiljes till ägaren, och fördelas alltså kostnaden härför på samtliga ägare. De enskilda skiljeställena äro undantag och hafva ursprungligen med- gifvits i sådana fall, då någon eller några virkesägare önskat och utan olägen- het för flottningen kunnat få sitt virke afskildt, hvarvid gifvetvis kostnaden drabbat den eller de, som fått virke afskildt. MHafva dessa varit flera, hafva de nödgats sinsemellan fördela kostnaden såväl för timrets afskiljande från flottningen som ock för det afskilda timrets särskiljande till sina ägare. Skiljestället har äfven måst byggas och underhållas af nämnda timmerägare. Alltså har principen, att hvar och en skall deltaga i kostnaderna för flott- ningen, i mån som hans timmer förorsakat denna kostnad, i stort sedt varit gällande, allt i enlighet med flottningsstadgans anda och mening. Men på senare tid har upprepade gånger inträffat, att syneförrättning begärts för inrättande af allmänt skiljeställe äfven på sådana ställen, där en- ligt förutnämnda ursprungliga principer endast enskildt skiljeställe bort få inrättas, med påföljd, att synemännen föreslagit och förordat icke blott att allmänt skiljeställe skulle här inrättas utan äfven att såväl virkets afskiljande till några få af deltagarna i flottningen som ock detta virkes fördelning mellan ägarna skall ske på allmän bekostnad, hvarmed förstås att icke blott de, som förorsaka kostnaden utan äfven de, hvilkas virke passerar utan att till sina ägare afskiljas, tvingas deltaga i kostnaden sinsemellan lika. Vidare hafva vederbörande myndigheter funnit skäl fastställa sådana förslag. Och icke nog härmed: förutvarande enskilda skiljeställen hafva efter syn och förslag förklarats för allmänna, hvarvid konsekvensen varit, att virkes- ägare fått deltaga i kostnad för virkesskiljning, hvaraf de icke haft någon nytta, snarare skada. Det är gifvet, att om det ena skiljestället nedanför det andra inrättas, skall flottningskostnaden slutligen så stegras, att flottledens utnyttjande till sin fulla längd omöjliggöres. Man frågar naturligt nog på hvilket lagrum ett sådant skenbart krän- kande af flottningsstadgans anda och mening kunnat stödjas. Den vanliga motiveringen vid förslag och beslut rörande dylika allmänna skiljeställen återfinnes i Byggningabalkens 20 kap. 3 $, där det heter: OMARBETNING AF GÄLLANDE FLOTTNINGSFÖRFATTNINGAR. 207 Kan vattendrag, hvarest allmän flottled ej finnes, därtill användas; ege K. Bfhde, där sådant pröfvas vara af nöden och kunna medföra väsentligt gagn för or/en eller eljest lända till nytta för det allmänna, förordna att i vattendraget allmän flottled vara skall.» Denna paragraf, som tydligen gäller inrättandet af allmän flottled, har till sin verkan ansetts kunna oförändrad öfverföras på en sådan anordning vid en flottled som skiljeställe. Det är klart, att ett skiljeställe alltid är af nytta för den ort, t. ex. den socken, dit det förlägges, hvadan detta skäl alltid finnes till hands. I allmänhet skadas dock den allmänna flottningen af så- dana efter hvarandra utmed en flottled lagda skiljeställen. Emellertid höra dessa frågor ej till bedömandet af huruvida ett skilje- ställe skall vara att anse som enskildt eller allmänt. Skillnaden ligger näm- ligen endast och allenast uti hvem som betalar skiljningskostnaden. Alltså är tydligt, att nämnda $ 3 icke är tillämplig för detta fall. Nämnda $ 3 har emellertid tillgripits af den anledning, att några andra motiv icke kunna direkt påvisas. Hade principen för flottnings(skiljnings)- kostnadens fördelning varit tydligt uttryckt, exempelvis så formulerad, att enhvar förklarats skyldig deltaga i flottningskostnaden allt efter som flott- ningen af hans timmer förorsakat kostnad, skulle nämnda skiljeställen icke kunnat förklaras för allmänna, och hvad mera är: en rättvisare fördelnings- grund än den nu för såväl enskilda som allmänna skiljeställen gällande kunde på sådan bas hafva framställts. Jag har tillåtit mig påvisa denna brist i flottningsstadgan, då densamma i praktiken stundom föranledt en olämplig organisation af flottled, utan att i de nu föreliggande nya förslagen hafva blifvit uppmärksammad. Jag anser mig i öfrigt böra instämma med ingeniör Melkerson. Jägmästare PaAuL BELLANDER: Den ärade inledaren har i sitt inled- ningsföredrag anlagt den synpunkten på flottningsfrågan, att man i blifvande flottningsförfattningar bör bereda större inflytande åt skogsintresset kring flott- lederna. Jag vill taga fasta på denna uppfattning och utveckla skälen för dess berättigande, något öfver hvad föredragshållaren redan anfört, samtidigt som jag äfven något skulle vilja betrakta denna fråga från statlig synvinkel. Det är en känd sak, att intensiv skogsvård endast främjas, där förutsätt- ningar förefinnas att nyttiggöra såväl mindervärdiga skogsprodukter, som kolved och gallringsvirke. Endast där affallsvirket kan vinna afsättning för åtmin- stone å detsamma nedlagda arbetskostnader, således utan förlust för dess till- godogörande, kan man vänta, att det skall borttagas till skogsvårdens fromma. Jämföra vi i mellersta Norrland exempelvis alla kostnaderna för konstgjord föryngring i ödemarker och i trakter med gynnsamma transportförhållanden blifva de förra högst afsevärdt fördyrade. I ännu högre grad påvisas afsätt- ningsförhållandenas betydelse för skogsmarkens afkastningsförmåga genom att anställa en jämförelse mellan tillväxtprocenten å i detta hänseende olika lot- tade delar af vårt land. Det torde ej vara för djärft att påstå, att i allmän- het i Norrland tillväxtprocenten ligger omkring 1 9, — snarare under än öfver — under det att den i landets mellersta och sydliga delar håller sig omkring 3 &- Stor skillnad i tillväxtintensitet förmärkes äfven i skogarna vid bygderna och å de vidare aflägsna utskogarna. Naturligtvis förklara klimatiska olikheter mycket af dessa tydliga divergenser, men en stor anled- 208 DISKUSSION. ning är sannolikt att söka i skillnaden i afsättningsmöjligheter och däraf änd- rade omsättningsförhällanden. En utredning om det inbördes förhållande, som de olika sortimenten af flottgods skola intaga till hvarandra vid flottningskostnadens debitering, synes vara otillfredsställande, om ej densamma beaktade samma synpunkter, som tillämpas för fraktberäkning vid andra transportvägar, jag tänker nu särskildt på järnvägarna. Som kändt äro järnvägsfrakterna för olika varuslag ej vari- erande med den själfkostnad; som deras befraktning betingar. Vid en gransk- ning af taxor för olika varuslag framgår att fraktafgifterna 1 stort sedt äro beräknade efter varornas förmåga att bära transportkostnaderna, så är exem- pelvis frakten för timmer billigare än frakten för försågade trävaror, frakten för kol billigare än frakten för trämassa. Dessutom gynnas med billig frakt långa befraktningar samt månget varuslag, som i hög grad befrämjar vår in- dustri eller våra näringar, såsom exempelvis kalken, till stort gagn för jord- bruket. Jag kan ej fatta, hvarför ej samma synpunkter skulle kunna vinna tillämpning, när taxor uppgöras för flottgodsets transport i våra älfvar, då järnvägarna, både statens och enskilda, som hafva ofantligt mycket drygare både administrations- och trafikomkostnader än flottlederna, taga denna hän- syn vid frakternas beräkning. Ja, men, invändes häremot, det blifver en af- sevärd orättvisa mot timret, som med denna princips tillämpning blir fördy- radt till förmån för de mindervärdiga skogseffekterna. Det kan så synas. Ingå vi dock närmare på hvem flottningskostnaderna i sista hand drabba, förfaller äfven denna skenbara orättvisa. Vi skola till och med finna det vara mera berättigadt, att mindervärdigt virke kommer i åtnjutande af en nedsättning i flottningsafgift, än att järnvägarna rabattera frakten för minder- värdigt gods. Skogens produkter på rot betinga nämligen det pris, som med pålägg af drifnings- och transportkostnader motsvara de olika effekternas värde vid förädlingsorten. Allt efter som dessa omkostnader äro stora eller små, blir skogsägarens behållning liten eller stor. Och äro flottningskostna- derna så fördelade, att flottningsafgiften för kolved är mindre än den kost- nad den förorsakar, så kommer visserligen flottningen för öfriga bärkraftigare sortiment att häraf betungas, men då det i sista hand endast blir skogsägaren, som vidkännes denna merkostnad, vederfares föga orättvisa, alldenstund han får gynnsammare afsättningsförhåällanden för affallsvirket, hvarigenom skogs- värden främjas eller mången gång möjliggöres. Billiga och rimliga transportförhållanden gagna således vårt lands skogar i hög grad, särskildt när man tager i betraktande, att tillväxten på grund af bristande beståndsvård är genomusel på oerhörda arealer skogsmark. | Men den statliga betydelsen af ökade tillfällen för tillvaratagande af mindervärdigt virke i Norrland är ännu vidare. Inträffade med bättre afsätt- ningsförhållanden förutsättningar för skogsvård, skulle arbetstillfällena blifva icke allenast rikligare utan äfven jämnare fördelade, hvarigenom det blefve möjligt för skogsarbetare att bilda egna hem i ödemarken. Nu måste en skogsbo hafva så god förtjänst under drifningen och flottningen, ofta endast c:a fyra månaders tid, att han därmed kan gälda sina utgifter under året, och det har sig inte så lätt, särskildt om familjen är stor, då vwvinterförtjän- sterna numera ej äro så grofva. Man mäste därför icke undra på, att mången finner lifsbetingelserna i skogstrakterna för knappa och emigrerar. Förarbetadt till kol är affallsvirket ett nödvändigt råmaterial för en af vårt lands främsta OMARBETNING AF GÄLLANDE FLOTTNINGSFÖRFATTNINGAR, 209 näringsgrenar, järnindustrien. Lättnader för en vidgad kolvedfångst skola gifva anledning till rikare arbetstillfällen inom järnhandteringen, som sedan i sin tur påverkar lifligheten inom andra branscher till fromma för vår export, vår handelsbalans. De statliga fördelarna af billigare transporter för mindervärdigt virke äro således högst beaktansvärda. De gagna direkt vår skogsskötsel, öka vår export, samt skaffa bärgning åt många af landets söner. Här föreligger så- ledes all anledning, att staten begagnar tillfället att medverka till en debite- ringsgrund, som gynnar det mindervärdiga virket. Jag instämmer med föredragshållaren i att de yttranden och utredningar, som nu föreligga, bäst bearbetades och nödigt kompletterades genom en kom- mitté, sammansatt af representanter för flottnings-, flottleds-, skogs- och stats- intressena. Disponenten WiLH. EKMAN: Jag ber att närmare få belysa, hvad som af en föregående talare blifvit nämndt angående de allmänna skiljeställen, som finnas. Dessa ligga i slutet af älfven. Där finnas sågverk, och där uttages virket. Det är tydligt att man skall fördela alla skiljningskostnader lika på allt timmer. Men allt efter som man fått järnvägar 1 landet, har det börjat anläggas sågverk inne i landet för export. Det är därför berättigadt, att äfven dessa få sitt virke urskildt, men det är äfven rätt, att dessa verk få betala kostnaderna för sin virkesurskiljning. Detta är nog icke förhållandet allestädes. Det anlägges allmänna skiljeställen uppe i landet. Vi ha ett sådant vid Mora, och detta skall betala samtliga skiljningskostnader både för det virke som urskiljes och det som passerar. Detta synes vara en småsak, men jag vill nämna, att Moraverket under senaste år utbetalat 15,000 kr. i skiljningskostnader, medan kostnaderna för det förbipasserande uppgått till 85,000 kr. Detta är sålunda en viktig sak, och jag skulle därför gärna se, att förhållandet blefve regleradt i en ny flottningsstadga. Byråchefen, friherre T. HERMELIN: Frågan rörande flottledernas ord- nande är af särskildt stor betydelse för Norrland. Jag vill icke upptaga tiden med några detaljer i afseende på de frågor, som af föredragshållaren fram- ställts. Jag vill endast fästa mig vid hans sista fråga, huruvida man kan anse, att denna sak redan är så utredd, att den skulle kunna slutgiltigt behandlas, eller om icke så vore förhållandet, huruvida det ej vore lämpligt vidtaga åtgärder för att man finge till stånd någon slags kommission, bestående af såsom föreslogs, representanter för flottnings- och skogsintresset samt några juridiskt bildade personer, hvilka hade att uppgöra slutligt förslag. Jag anser, att frågan är af den vikt och betydelse, att man icke längre bör förhala den- samma genom någon större utredning, utan att här finnes så mycket utredt, att man utan någon större apparat kan ordna saken. Jag vill endast erinra om norrlandskommitténs förslag, hvaröfver yttranden afgifvits af olika myn- digheter samt flottningsföreningar och enskilda personer. Vidare har det vid flera olika tillfällen inkommit utlåtanden i saken från skilda håll. Senast har domänstyrelsen lämnat en ganska ingående utredning i frågan utan att dock närmare formulera något förslag. Jag skulle därför tro, att det förefinnes tillräcklig utredning, för att frågan fortast möjligt må kunna blifva afgjord, hvilket skulle vara af särdeles stor betydelse, icke minst med hänsyn till sta- 210 DISKUSSION. tens skogar. Det vore enligt min uppfattning fullt tillräckligt, att vederbö- rande statsdepartement uppdroge utarbetandet af slutligt förslag till förnyade flottningsstadganden åt en i flottningsfrågor hemmastad person jämte en jurist. Någon större apparat med en utredningskommission eller dylikt tror jag icke vara nödvändig. Disponenten, ledamoten af riksdagens första kammare A. ÅSTRÖM: Nu- mera torde den allmänna åsikten vara, att flottlederna äro att betrakta som allmänna vägar, med andra ord, att det här gäller ett sådant allmänt intresse, att alla skäl föreligga för att staten skall ingripa. Jag menar icke, att staten skall ingripa så, att den genom att bekosta regleringen af flottlederna ställer dem 1 ordning, men det tillkommer enligt min åsikt staten att verkställa den reglering, som erfordras för att flottlederna skola kunna till fullo utnyttjas. Hvad nu gäller Norrland, är villkoret för en billig flottning ett ordnande af vattenståndet. Därförutan är en billig flottning på de norrländska älfvarna omöjlig. Men det finnes äfven andra omständigheter, som onödigt fördyra flottningskostnaderna i Norrland. Jag tänker härvid först på frågan angå- ende förhållandet mellan de flottande och strandägarna. Den nu gällande flottningsstadgan innehåller bestämmelser om att dessa förhållanden skola regleras genom syner, för hvilkas verkställande strandägarna hafva att utse en person, boende hvar som helst inom landet och hvilken tillika med flott- ningsföreningens utsedda syneman har att välja en tredje man. Det är klart, att genom denna valfrihet i afseende å synemans boningsort kan en syn så anordnas, att man får fram ett synekostnadsbelopp, som vida öfverstiger det skadeståndsbelopp, som kan tilldömas strandägaren. Närmare föreskrifter äro i detta fall enligt min tanke för flottningens ordnande den allra nöd- vändigaste sak. Man har framkastat den tanken att möjligen denna fråga skulle kunna lösas därigenom, att Konungens befallningshafvande hvarje år inom de olika socknarna utsåge vissa ombud, som hade att verkställa de syner, hvilka här äro föreskrifna. Därigenom skulle åtminstone de öfver- drifna kostnader, som synerna nu förorsaka, helt bortfalla. En tredje sak, som vållar dyra flottningskostnader är sorteringen af virket. Det är icke alla norrländska floder, som ha förmånen att äga af naturen lämpliga och billiga sorteringsställen, utan i de flesta fall måste sorteringen anordnas genom särskilda dyrbara byggnader. Ju flera märken, som skola utsorteras, dess svårare blir sorteringen. Så länge flottningsstadgan icke be- stämmer något om, att hvarje märke skall betala en viss afgift, utan endast att det skall ske en proportionell fördelning efter timmerantalet, kommer tim- rnertrafikanternas antal städse att ökas, så att utsorteringen slutligen blir all- deles omöjlig. Jag anser därför att en blifvande flottningsstadga framför allt bör upptaga villkoret utaf ett registreradt märke, och att med detta märke skall följa en viss afgift för att icke genom anmälningar till utsortering af olika märken för en massa små virkespartier flottningskostnaderna i sin hel- het allt för mycket skola fördyras. En talare har här i dag påpekat, att det icke skulle vara så farligt att nedlägga penningar i dylika reglerings företag. Jo, nog är så förhållandet i vissa fall, när det gäller mindre vatten- drag. Jag skulle kunna anföra flera exempel härpå. Jag kan nämna ett, där staten är skogsägare och rår om hela den omkringliggande skogen. Staten sålde ett parti virke vid Olsbäcken i Sorsele socken, så reglerades vatten- OMARBETNING AF GÄLLANDE FLOTTNINGSFÖRFATTNINGAR, 211 draget af den som köpte virket, men ännu åtminstone ett tjugutal år därefter har något mera virke icke kommit till detta vattendrag. Regleringen af vat- tendraget visade nämligen, att flottningskostnaderna där blefvo så stora på grund af den ringa timmermängd, som vid regleringen beräknades, att staten icke funnit med sin fördel förenligt att därstädes vidare sälja någon skog. Jag delar den meningen, att något mäste göras, för att billiga penningar skola anskaffas, och jag tror, att det skulle kunna ske, om regleringsutslagen fastställdes för hela vattensystem med indelning af flottleden i zoner. Ar detta möjligt, så råder icke något tvifvel om att de regleringar, som blifvit verkställda, skulle kunna belånas på mycket billiga villkor. Jag ber sålunda för min del att få instämma med de talare, som yrkat på att någonting med snaraste måtte göras i denna fråga. Skogschefen WiLH. ALUNnND: Hvad beträffar herr ÅSTRÖMS yttrande, att någon risk skulle kunna förefinnas för att nedlägga pengar på reg- leringsarbete i flottlederna, så kan nog detta någon gång vara sant, men det förutsätter dock att själfva beräkningen är oriktig och att man vid be- räknandet af skogstillgången och uppgörandet af amorteringsplanen begått något fel. Om kalkylerna äro riktiga, bör det i allmänhet ej vara någon risk att nedlägga pengar i flottledsbyggnader. Nu är det en annan sak, som utgör en stor olägenhet hos amorteringssystemet. Då en flottled blitvit reg- lerad, hafva de flottande att erlägga bestämda afgifter per virkesenhet för byggnadskapitalets amortering. Då vill gärna hvarje skogsägare vänta på att de andra skola flotta, så att byggnadskapitalet blir guldet. Om sålunda ingen bryr sig om att flotta, stiger förlagskapitalet för hvarje år med räntan, 6 å 10 procent. Dessa olägenheter kunna emellertid endast uppstå i smärre bivattendrag. Disponenten O. HELLSTRÖM: Inledaren yttrade i slutet af sitt föredrag, att det skulle vara af intresse att höra olika meningar om den utredning, som redan presterats, är tillfyllest eller om något ytterligare borde göras. Utan att vilja underkänna betydelsen af den utredning, som presterats, vill jag dock uttala den bestämda mening, att den ej är tillfyllest, utan att ännu en hel del återstår att göra. Om man går till en hastig axplockning i domänstyrelsens utlåtande, så finner man här och hvar saker, som förefalla dunkla. Jag skall anföra ett par exempel. Det säges på ett ställe, att syneförrättningar af synnerligen enkel natur skulle kunna anförtros åt kommunala förtroendemän. Men jag gör mig den frågan: hvilka syneförrättningar äro af enkel natur? Naturligt- vis är ej t. ex. flottledens storlek eller förrättningens omfattning härvidlag bestämmande. Äfven om flottleden är liten, så gäller det ju alltid att reglera det rättsliga förhållandet mellan dem, som bygga flottleden, samt strand- ägaren, och detta rättsliga förhållande kan vara af så invecklad beskaffenhet, att det behöfves fullständig sakkunskap för att reda ut detsamma. Ett annat exempel visar lika tydligt, att den mening, som uttalats, är sväfvande. Det säges, att skogsägaren skulle ha rösträtt vid flottningsför- eningens stämmor i frågor rörande flottledens underhåll och veckling. Hvad menas med flottledens utveckling? Jag tror, att om man drager ut konse- kvensen af detta uttalande, skall man komma därhän, att en skogsägare bör ha rösträtt i afseende på val af styrelse, revisorer och flottningschef. Den 212 DISKUSSION. senare har ju 1 de flesta flottleder hand om byggnader, reparationer, under- håll af byggnader o. s. v. — Det talas vidare om amortering och sättet härför, och det göres invändning emot den nu gällande flottningsstadgans föreskrifter i detta hänseende. Att denna kan leda till oformligheter är kändt, men om sådana uppstå, begär man hos Konungens befallningshafvande ändring i amorteringsafgiften. Har det gått därhän, att det blir omöjligt att uttaga virke, äfven om stora kvantiteter äro tillgängliga, därför att det har smäckra dimensioner, går man till Konungens befallningshafvande och kan då få amorteringsafgiften så förändrad, att det bär sig att flotta dessa smäckra dimensioner. — I likhet med inledaren tror jag, att den utredning, som hit- tills blifvit presterad, ingalunda är tillräcklig, och att det är absolut nöd- vändigt, att det material, som finnes, sammanföres och utnyttjas så fullstän- digt som möjligt och att man därigenom kan få fram en flottningsstadga, som tillgodoser allas intressen. — För öfrigt torde allas intressen härvidlag sammanfalla. Skogschefen, ERNST ANDERSSON: Då diskussionen synes utmynna i att inledarens första fråga, nämligen huruvida man kunde anse, att till- räcklig utredning förelåg, måste besvaras med nej, tillåter jag mig föreslå, att Föreningen åt sin styrelse ville uppdraga att hos Kungl. Maj:t fram- hålla önskvärdheten däraf, att revisionen af gällande flottningsförfattningar må uppdragas åt för ändamålet tillkallade sakkunniga personer. Skogsförvaltare H. WInLÖF: Jag ber att gentemot jägmästare Ekman få påpeka, att skall någon industri af större omfång kunna utvecklas inne i landet, så är det absolut nödvändigt, att allmänna skiljeställen anordnas på platser, som hafva förutsättningar för större virkesförädlingar. Det kan icke vara rätt, att endast ett fåtal skall betala skiljningskostnaden för allt virke, som där framgår. Det jämförelsetal, som jägmästare Ekman framdrog för Österdalälfven, är härvidlag icke tillämpligt. Där hade nämligen strejkåret 1909 hopat sig massor af virke tillhörigt verk vid kusten, hvilket virke ur- skildes först 1910. Det är därför skiljningskostnaderna blefvo så stora sistnämnda år. Jag tror, att under normala år dessa kostnader skola in- skränka sig till lägre tal för nedomliggande verk. Herr ÖRDFÖRANDEN: Det har af jägmästaren ERNST ANDERSSON blifvit framställdt det förslag, att Föreningen åt sin styrelse skulle uppdraga att hos Kungl. Maj:t framhålla önskvärdheten däraf, att revisionen af gällande flottningsförfattnin- gar må uppdragas åt för ändamålet tillkallade sakkunniga personer. Antages detta förslag? Härefter antog Föreningen förenämnda förslag. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IOII, H. 5: Sådd eller plantering i norrlandsskogarna? I. Inledande föredrag vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 23 mars I91I, Af ANDERS HOLMGREN. I samma mån som den rationella skogsvården mer och mer vinner mark i de norrländska skogarna, undanträngande det mer extensiva skogsbruk, som frambragts och nödvändiggjorts af en mängd ogynn- samt verkande förhållanden, kommer, äfven frågan om den för landsän- dan lämpligaste kulturmetoden att intaga en mer framskjuten plats. Helt säkert komma i framtiden, liksom nu, sådana afverkningsme- toder att anlitas, att återväxt i så stor utsträckning som möjligt erhålles genom själfsådd. I skogsbestånd åter, där förutsättningen för erhållande af själfsådd saknas, måste gifvetvis andra afverkningsmetoder med åt- följande kultur tillgripas. Sådana skogsbestånd äro framförallt oväxtliga, mossrika granskogar och försumpade skogar. Genom en ändamålsenlig vård under flydda tider hade den förra af dessa skogstyper helt säkert genom själfföryngring kunnat nydanas, men genom planlöst bedrifna afverkningar, särskildt å enskildas skogar, där dimensionsafverkningen i stor utsträckning kommit att tillämpas, hafva emellertid befintliga frö- träd afverkats, hvarigenom föryngringen på naturlig väg omöjliggjorts. Vidare gifves det blandskogar af tall och gran, uppkomna därigenom, att granen invandrat i den ursprungliga tallskogen, så småningom un- danträngande tallen utan att själf på grund af jordmånens beskaffenhet äga möjlighet att utveckla sig. Här saknas tydligtvis förutsättningar för skogens själfreproduktion. Att ens tillnärmelsevis utreda hvilka arealer, som för närvarande upptagas af skogar, som sakna möjlighet till själfföryngring är ej tänk- bart. Tillräckligt torde vara att framhålla, att sådana finnas i en oer- hörd utsträckning i de centrala delarna af Jämtland, företrädesvis inom silurområdet, i norra och västra Jämtlands fjällskogar, inom Västernorr- lands län, i södra delen af Västerbottens lappmarker, i de stora liderna, som bilda vattendelarna mellan öfre Norrlands större floder. Det torde Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. 15 214 ANDERS HOLMGREN. sålunda med skäl kunna påstås, att det ej är obetydliga skogsområden, inom hvilka föryngringen helt afvaktar skogsmannens ingripande. Om man besinnar, huru jämförelsevis obetydliga de fläckar inom dessa områden äro, hvilka blifvit föremål för rationell vård, måste man medgifva, att oerhördt mycket återstår, innan dessa skogar kunna sägas lämnat plats för växtliga generationer. Af synnerlig betydelse är det då att redan nu söka utröna enklaste, billigaste och bästa sättet till dessa skogars omskapande. Den första och enda kulturmetod, som i större utsträckning kom- mit till användning i Norrland är sådden. De äldsta sådderna i mellersta och norra delarna af landsändan förskrifva sig från en tid ej mer än 235 å 30 år tillbaka, under det stora hufvudmassan ej är stort mer än 35 år gammal. Man måste sålunda medgifva, att erfarenheten om såddmetoden, dess utförande och resultat, är ganska ringa, hvad Norr- land beträffar. För att emellertid söka utreda denna fråga har jag dels själf, dels med andra skogsmäns benägna bistånd undersökt sammanlagdt 84 tall- sådder inom Västerbottens lappmark och kustland samt Västernorrlands och Jämtlands län. Härvid hafva plantorna räknats i ett antal utan val tagna såddrutor å nvarje kulturfält. På så sätt har jag erhållit följande medelprocenter beväxta säddrutor för sådder i Västerbottens läns lappmark VAR ER AES 40,2 I » » kustland :...... ARA B2,7 > Västernorrlands län tackat sa NES samt i Jämtlands län dr örsngAnE fed 2: ÖT SR eller i medeltal 53]s >» Tydligt är att då antalet undersökta sådder måste anses väl ringa, de erhållna procentsitfrorna ej äro fullt så tillförlitliga som önskvärdt vore, men en ungefärlig bild af förhållandena lämna de dock. Hvad man emellertid med skäl kan säga om dem är, att de ej äro för låga, snarare tvärtom. Då de flesta undersökta sådderna äro jämförelsevis unga, ligger i sakens natur, att en del nu befintliga plantor kommer att dö ut, under det man med visshet kan påstå, att inga nya plantor komma upp. Med stöd af de sålunda lämnade siffrorna måste man medgifva, att de er- hållna såddresultaten lämna ganska mycket öfrigt att önska. Hvaruti har man alltså att söka orsakerna till detta förhållande? Helt visst i ett flertal faktorer, hvilka antingen verka hvar för sig eller ock i kombination med hvarandra. Att på basis af kännedom om redan utförda sådder tänka sig kunna rätt bedöma alla på sådden verkande SÅDD ELLER PLANTERING 1 NORRLANDSSKOGARNA? 215 faktorer och sålunda lösa detta i själfva verket mycket invecklade pro- blem är tydligtvis lönlöst. Materialet är för detta ändamål alltför olik- artadt. Detta oaktadt har jag trott mig särskildt med tillhjälp af en del utförda experiment kunna draga några för praktiken mer eller mindre betydelsefulla slutsatser. De faktorer, som kunnat tänkas öfva inflytande på såddresultatet äro: fröets härstamning, fröets grobarhet och den i hvarje såddruta ned- lagda frömängden, nederbördsförhållandena under groningen och under plantans första utveckling, sättet för såddens utförande, markens och markbetäckningens beskaffenhet, hyggets anläggning och beredande före sådden samt hyggets storlek och exposition. Härtill kommer en grupp faktorer af så att säga sekundär natur eller med andra ord sådana faktorer, som på ett eller annat sätt öfva skadligt inflytande på plantan, sedan densamma kommit upp. Hit höra kreatursbetning, uppväxande hinderlig markvegetation, öfver såddrutan liggande eller fallande blad, ris och kvistar, uppfrysning samt snö. I det följande vill jag afhandla endast de enligt min tanke betydelsefullaste af dessa faktorer. För bedömande af frågan om betydelsen af fröets härstamning er- fordras tydligtvis vidtgående försök. Slutsatser rörande detta förhållande kunna icke dragas af de sparsamma, ofta otillförlitliga uppgifter, som jag lyckats erhålla rörande de af mig undersökta sådderna. Emellertid förskrifva sig flertalet af dessa sådder från senare tid, då betydelsen af fröets härstamning blifvit allmänt erkänd, hvarför skäl finnes att antaga, att ortens frö i de flesta fall kommit till användning. Jag anser därför ej alltför djärft att antaga, att fröproveniensen beträffande de undersökta sådderna ej spelar en afgörande roll för såddresultatet. För bedömande af frågan om frömängdens inflytande på såddresul- tatet fordras tydligtvis kännedom om såväl den använda frökvantiteten som frökvaliteten. Tyvärr har jag beträffande de undersökta sådderna endast i enstaka fall lyckats erhålla tillförlitliga uppgifter härom. Emel- lertid är nog förhållandet det, att skogsmän i allmänhet hittills haft den uppfattningen att 1o—>20 frön i hvarje ruta bör vara det lämpliga, hva- dan det ligger nära till hands att förutsätta, att nyssnämnda frömängd användts vid utförande af de undersökta sådderna. Man har äfven an- sett, att '/- kg. frö pr har i 1,5 m:s förband bör vara fullt tillräckligt. Under senare tiden har man till och med sträfvat efter att än mer ned- bringa frömängden. Under förutsättning att antagandet rörande den använda frömängden håller streck, är det tydligt, att ifrågavarande sådder till en viss grad äro med hvarandra jämförbara. Tvifvelsutan gifves det ej någon enda på sådden inverkande faktor, som i hvarje fall kan tän- 210 ANDERS HOLMGREN. kas vara af så likartad beskaffenhet och sålunda till sin verkan så lik- artad som denna. Af de 84 undersökta sådderna är det endast 4, som lämnat öfver g90 7”; beväxta rutor. Medelprocenten af alla såd- derna uppgår som förut nämnts till 53,,. Under sådana förhållanden synes det mig i hög grad antagligt, att den vid sådden hittills brukliga frömängden varit allför ringa och sålunda bildar en grundorsak till de underhaltiga såddresultaten. Till jämförelse kunna följande siffror med- delas å de tallfrömängder, som i andra länder anses erforderliga vid rut- sådd pr har. CARL HEYER anser sålunda, att 8—9,5 kg. är det normala, H. BURCKHARDT 5,;—6, H. COTTA 13, M.H.GWINNER 12 samt HAUCH och OPPERMANN 6—09 kg. Härvid afses dock betydligt tätare förband än hos oss. HAUCH och ÖPPERMANN anse vidare, att 100— 200 frön pr såddruta är nor- malt. Naturligtvis kunna dylika frökvantiteter aldrig komma till användning hos oss. Visade det sig emellertid nödvändigt att öka frömängden vid sådd i Norrland endast till 1 kg. pr har vore detta tillräckligt att med nuvarande tallfröpriser omöjliggöra all skogssådd. Jag anser sålunda, att en hufvudanledning till de underhaltiga såddresultaten ligger i den alltför ringa frömängd som användes. Detta förhållande har äfven på- pekats af WIBECK och BJÖRKBOM. Om sålunda frökvantiteten anses böra ökas, blir nästa fråga, hur stor denna ökning bör vara. Afgörande härför är tydligtvis förhållan- det mellan fröets groningsprocent och plantprocent. Som bekant har tysken HaacCK utfördt en serie undersökningar å tyskt frö för utrönande af detta förhållande. Huruvida de af honom funna siffrorna äro till- lämpliga på vårt norrländska frö är ej till fullo visadt. Skäl finnas att antaga, att så ej är fallet. Sex af mig för ändamålet särskildt utförda såddförsök hafva visat, att de erhållna plantprocenterna äro i genom- snitt. omkrig 20 2 högre än HAACKS siffror för gynnsamma förhållanden. Att det norrländska tallfröets lifsenergi sålunda är afsevärdt högre än lifsenergien hos det tyska synes mig ganska antagligt, hvilket för öfrigt äfven WIBECK framkastat. Först sedan denna för en rationellt anlagd skogssådd i högsta grad betydelsefulla fråga till fullo är utredd, kan frå- gan rörande den lämpligaste frökvantiteten vid sådd närma sig sin lösning. En annan faktor, som helt visst öfvar ett synnerligen stort infly- tande på sådden, är den nederbördsmängd, som kommer grobädden till godo. Som bekant fordras för fröets groning fuktighet, värme och luft. I allmänhet torde man kunna säga, att vid tiden för vårsådden den för fröets groning erforderliga värmemängden är för handen. Likaså finnes ej skäl att antaga, att den behöfliga luftmängden saknas i en väl bearbetad såddruta. Alltså kan man med skäl antaga, att om någon af dessa tre faktorer öfvar afgörande inflytande på sådden, det utan SÅDD ELLER PLANTERING I NORRLANDSSKOGARNA? 217 tvifvel i första hand är den vattenmängd, som kommer fröet och den unga plantan till godo. Denna vattenmängd är beroende dels af den fuktighet, som vårti- den finnes i jorden, dels af den nederbörd, som vid samma tid faller på jorden. Hvad beträffar det vatten, som vid tiden för sådden redan finnes i jorden, torde dess mängd år från år vara tämligen konstant, hvarför detta ej kan tänkas öfva afgörande inflytande å saådden. Däremot torde den inom olika delar af landet och under olika år mycket växlande nederbörden spela en mycket viktig roll för såddresultatet. Sedan länge har man framhållit de torra, relativt nederbördsfattiga vårarna i Norrland som den hufvudsakliga anledningen till skogssådder- nas misslyckande. I södra Sverige, där nederbörden är högre, hafva äfven sådderna ansetts bättre lyckade. För att ge en närmare föreställning om nederbördsfördelningen inom olika delar af landet har jag gjort nedanstående sammanställning efter HAMBERG af medelneder- börden för tiden april—augusti. Medelnederbörd i mm. i Månad N. och | Öfriga fe d Ä | Svea- | Göta- | Svea- o. | V:r-bot- | Norri. o. och | As Dalarna DNalarhe | land | land Götaland ASP rm a roa usa enoen 17,0 21,3 19,1 28,8 30,2 29,7 WERN No sor GSEh sd AO STA 29,7 40,3 35,71 4259 39,1 40,5 INJÄLDI cen FA br - 34,8 47,8 42,2 | 5030 47,7 48,5 NL SR vr SE EE LIGGA 64,2 60,6 | 69,1 | 66,6 67,5 I H FA Or SR Söa neon d ssk see tes 63,0 69,7 66,9 I 65,6 67,9 67,1 Häraf framgår, att nederbörden under april—augusti konstant är lägre i Norrland och Dalarna än i södra Sverige. Under vårmånaderna maj och juni uppgår skillnaden endast till respektive 4,8 och 6,; mm. I stort torde man kunna säga, att tiden för skogssådden i Norrland infaller i juni, i södra Sverige i maj månad. Om vi jämföra respek- tive såddmånaders nederbördssiffror för Norrland och södra Sverige, finna vi, att maj månads nederbörd i södra Sverige understiger juni månads i Norrland med 1,7 mm. I stort är sålunda medelnederbörden under respektive såddmånader högre i Norrland än i södra Sverige. Jämför man däremot juni månads nederbördssiffra för Norr- och Väster- bottens län med maj månads för Svea- och Götaland finner man, att den 210 ANDERS HOLMGREN. förra understiger den senare med 5,7 mm. Motsvarande siffra för det öfriga Norrland och Dalarna öfverstiger däremot södra Sveriges med 7,3 mm. Sålunda ställa sig nederbördsförhållandena under såddmånaderna i Norr- och Västerbottens län ogynnsammare än under motsvarande må- nad i södra Sverige, under det förhållandet är omvändt vid jämförelse mellan nedre Norrland och Dalarna å ena sidan samt södra Sverige å den andra. Men därmed är dock ej visadt, att den ringa nederbörd, som faller i Norrland, är otillräcklig och sålunda öfvar afgörande inflytande på sådden eller med andra ord bildar grundorsaken till såddens misslyc- kande. För att emellertid: söka utröna detta förhållande har jag i plant- skolan i Bispgården åren 1909 och 1910 utsått ett visst antal frön af en och samma skörd från tio olika tallar och detta å fullt likartad jord. Resultaten häraf framgå af nedanstående sammanställning. | 1909] 22,0 16,4 7+e, 455) 20,0] 11,0 19,35 37,35 20,35 21,5 2140] 3,50 17,0 | Efter I:sta | | Sh 910 44, T 3,1 31,0] 15,5) 39:35) 24,5) 12,51 23)0 27101 14,0) 3750] 3:5 22,6) månaden 1909: 96,6 DES 8,35; 5Siol 24,0) 15,5, 23,3! 39;5 28,35! 3153 2950] 6,;0 21.6 | Efter 2:dra 1910, 64,0 13; År | mm. vid | turen vid | | S:a neder-; - Medel- börd i tempera- Procent uppkomna plantor Iprocent I Bispgår- | Bispgår- | den under den under j = 34,0 19,0 4$,0) 19.3 33.6 månaden [a vå [Kg Oo in [2] Vv NN o > N ST N o o Häraf framg sådden 1909 var 3,;" högre samtidigt med att nederbörden var 22,2: mm. r att medeltemperaturen under första månaden efter lägre än under motsvarande tidsperiod år 1910. Då vidare de tio frö- sorterna vid 1910 års sådd lämnade 53,;97> högre plantutbyte än vid 1909 års, och fröets groningsförmåga år 1910 ej kan anses högre än 1909, är tydligt, att just den högre nederbördsmängden år 1910 varit den härför bestämmande faktorn. Se vi åter på såddresultaten efter andra månaden finna vi, att medelprocenten för 1909 års sådd ökat med 5,:9, och för 1910 års med 114, detta trots det att nederbörden under andra månaden år 1909 var 32,, mm. högre än år 1910. Detta visar att om första månaden efter sådden är nederbörds- fattig, under det den därpå följande är nederbördsrik, denna sistnämnda omständighet ej på långt när kan medföra det resultat, som erhålles vid hög nederbörd under första månaden efter sådden. Sålunda spelar en jämförelsevis hög nederbördsmängd under första månaden efter sådden en afgörande roll för fröets utveckling och sålunda för såddresultatet. SÅDD ELLER PLANTERING I NORRLANDSSKOGARNA? 20 För att nu afgöra frågan, huru hög nederbörd erfordras för er- hållande af normala såddresultat, har jag med kännedom om gro- ningsprocenten hos de tio frösorterna bestämt dessas plantprocenter med tillhjälp af HAACKS siffror för gynnsammaste förhållanden. För att ej allt för mycket taga tiden i anspråk vill jag inskränka mig att nämna, att det genomsnittliga resultatet af 1909 års sådd understiger HAACKS värden med 4,: 76, under det 1910 års öfverstiga samma värden med 11,50. Förut är visadt att nederbörden under första månaden är be- stämmande för såddresultatet. Första månadens nederbördsmängd 1909 var 22,, mm., 1910 44,2 mm. Sålunda har en nederbördsmängd af 22 mm. frambringat ett såddresultat, som understiger HAACKS siffror, under det 44,. mm. gifvit ett resultat, som öfverstiger desamma. J/läraf kan den slutsatsen dragas, att en nederbördsmängd af 44, mm. under första månaden efter sådden är tillräcklig jör att lämna ett normalt resultat, och detta äfven om HAACKS siffror antagas vara 10 & för låga. Förut är visadt att juni månads medelnederbörd i Norr- och Väster- bottens län uppgår till 34,3 mm. Under antagande att HAACKS siffror äro 10 4, för laga, skulle nyssnämnda nederbördsmängd ej vara tillräcklig att där frambringa normala såddresultat. Hvad beträffar öfriga Norrland och Dalarna är juni månads medel- nederbörd där 47,3 mm., hvilken nederbördsmängd anses fullt tillräck- lig att frambringa normala resultat. Sålunda vill jag påstå, att tallsådderna på grund af nederbördsför- hållandena städse komma lämna mer tvifvelaktiga resultat i Norr- och Västerbottens län, under det att desamma från nämnda synpunkt äro fullt berättigade inom öfriga delar af Norrland samt i Dalarna. En annan för såddresultatet i högsta grad betydelsefull omständig- het är det sätt, på hvilket sådden utföres. Då de unga såddplantorna tydligtvis i sitt ungdomsstadium äro mest utsatta för skadliga yttre in- flytelser, bör det i praktiken läggas vikt vid att frambringa så kraftiga plantor som möjligt. Men detta är ej nog, man måste äfven tillse, att så många dugliga frön som möjligt bringas till groning. Af MULLERS och GYLLENHAMMARS försök framgår att de kraftigaste plantorna upp- komma i torf och mossa samt de minst kraftiga i gul sand och grus. Jordens halt af humusämnen synes sålunda i vissa fall vara bestäm- mande för plantans utveckling. Häraf följer, att sådden, för att lämna så kraftiga plantor som möjligt, bör utföras i torflagret. Men äfven om torf och mossa producerar de kraftigaste plantorna är därmed alls icke sagdt, att dessa jordarter bilda den lämpligaste och bästa grobädden för fröet. I detta afseende lämna vare sig MULLERS eller GYLLENHAMMARS undersökningar något besked. Tydligt är emellertid, att jordslag af så 220 ANDERS HOLMGREN. olika natur som torf, mylla, sand och grus böra ställa sig helt olika i förhållande till fröets groning. För att utröna detta har jag anställt några försök, hvars resultat här meddelas. Jag har år 1909 för ända- målet upptagit de olika på hvarandra liggande jordlagren från en mossrik tallskog å en sandaflagring vid Indalsälfven. De olika jordlag- ren, torf, mylla, röd sand och gul sand lades i olika lådor, hvilka ned- gräfdes i jorden till sin öfre kant. I hvarje låda utsåddes därpå 100 tallfrön från ett och samma träd. Samma experiment upprepades i kontrollsyfte äfven är 1910. Resultaten häraf framgå af nedanstående tabla. Antal plantor uppkomna i | - - = oe I kl ; | Port Mylla Röd sand Gul sand | 1. 1909 ärs sadd. Sådt d. "I, | den ”?/, 1909.. ; 5 23 29 | AR STR 9 18 | 82 70 2 ”Io så seten : 2 17 | vd 65 3 28 10TO | 10 41 73 66 12. 1910 ärs sådd. Sådt d. 7. | | den !!/. 1910 — — = 4 "h : I I 57 62 12 8 51 55 Häraf framgår att tallfröet gror ojämförligt mycket lättare i sand än i torf och mylla. Då sålunda den röda och gula sanden ger största plantprocenten, men torf och mylla de största och kraftigaste plantorna är tydligt, att den teoretiskt riktigaste metoden är att bereda såddrutan så, att jordslagen vändas upp och ned med torf och mylla under sanden. Största antalet utsådda frön gror då i sanden, och de unga rötterna nå snart ned i den mest näringshaltiga jorden. Men att myllan (en blandning af humus och sand) ej alltid utgör en mindre god grobädd framgår af en annan serie försök med jord från en tallsandhed. Här visar sig myllan vara något bättre grobädd än rödsanden, under det torfven fortfarande var den sämsta. Mot såddförsök i lådor kan alltid göras en hel del anmärkningar. De upptagna jordlagren hafva rubbats ur sina ursprungliga lägen. Jor- den har genomluftats o. s. v. Huruvida dylika anmärkningar kunna vara berättigade, är ej så lätt att säga. Jag vill dock lämna ett par exempel på såddresultat ur naturen, hvilka gifva sitt stöd åt de slutsat- ser, som dragits af förenämnda försök. Å Hemsön i närheten af Härnö- sand blef jag i tillfälle närmare studera en därstädes år 1908 utförd strecksådd, närmast att likna vid rutsådd. Denna sådd var med afsikt SÅDD ELLER PLANTERING I NORRLANDSSKOGARNA? 221 utförd i humuslagret. Af de undersökta rutorna befunnos 13 beväxta. Sådden hade således lämnat 22,,74, beväxta rutor. En af jägmästare OLOFSSON år 1903 utförd strecksådd i mosstäcket visade är 1908 129, beväxta streck. En af mig utförd sådd i rödsand lämnade första året 94 4 beväxta rutor och i genomsnitt 3,7 plantor pr ruta, under det att en samtidigt på brukligt sätt, omedelbart intill, utförd sådd lämnade 78940 beväxta rutor och 2,7 plantor pr ruta. Af det föregående framgår sålunda: att humuslagret och den lumusblandade sanden producera de krafti- gaste plantorna, under det den röda och gula sanden frambringa svagare plantor, att torf- och humuslagret afgjordt är den sämsta grobädden, att skäl finnes att antaga, att rödsanden är den gynnsammaste grobädaden, ehuruväl i vissa fall den svagt humusblandade sanden visar bättre re- sultat. Häraf blir följden att mycket större omsorg måste för framtiden nedläggas på såddrutornas och grobäddens bearbetande. Följden häraf blir närmast att sådden blir afsevärdt dyrare. Bland de på sådden mer indirekt verkande faktorerna torde krea- tursbetning och uppfrysning vara de viktigaste. Frågan om betningens inflytande på plantskogen är i vår skogs- litteratur, på möten och exkursioner så ofta behandlad, att mycket ej är att tillägga. Alla torde vara ense om, att beteskreaturen å en del kulturfält göra synnerligen stor skada. Å ohägnade fält, belägna intill gårdar och byar, kring fäbodvägar och kreatursstigar göra kreaturen tvifvelsutan stor skada. Endast ett exempel härpå må anföras. Å Boda kronopark i Indals-Lidens socken finnes ett större brandfält, som i slutet af 8otalet besåddes. Fältet är beläget omkring 2 km. från den odlade bygden, genomkorsadt af ett flertal fäbod- och kreatursvägar. Vid uppräkning af alla antingen genom sådd eller själfsådd uppkomna plan- tor inom ett visst område befunnos 1,813 plantor af 2,963 af kreatur så illa medfarna, att de helt visst sakna möjlighet att vidare utveckla sig. Här hade sålunda 6194 af plantbeståndet totalt sköflats af betes- kreatur. Kommer man däremot å mer aflägset liggande kulturfält, får man mer sällan se spår af denna skadegörelse. Min uppfattning rörande denna fråga är, att man mången gång öfverdrifvit dess betydelse. Man har tagit del af förhållandena å kul- turfält intill gårdar och byar och däraf bildat sig ett omdöme. Undan- tar man emellertid dylika fält, måste det medgifvas, att den skada krea- turen i det stora hela göra är ganska obetydlig, hvad Norrland angår. För öfrigt bär ofta skogsägaren eller skogsvårdaren själf en stor del af skulden till beteskreaturens framfart. Såsom ett viktigt led i den norr- [a (0 [a ANDERS HOLMGREN. ländska skogsvärden har ingått och ingår alltjämt den s. k. hyggesrens- ningen, som oftast afser att bortplocka och sammanlägga allt å hygget liggande affall. Om man bortröjer det ris, som verkligen utgör ett hin- der, då må detta vara, men att principiellt ej tåla vid att se en kvist på marken, det är ej försvarligt. Genom denna risplockning har man emellertid i hög grad gynnat skogsogräsens utveckling å hygget samt ordnat till synnerligen behagliga uppehållsorter för beteskreaturen. [47 lämpligt ristäcke öfver hygget hindrar ej afsevärdt såddens utförande och verkar som ett godt skydd mot kreatursbetning. Till sist några ord om uppfrysningen. För en hvar är bekant, att unga plantor ofta äro utsatta för uppfrysning å vissa jordslag. Särskildt är detta fallet å lerjord och väl förmultnad myrjord. Men äfven å andra jordslag kan uppfrysningsfenomenet påvisas. Förutsättningen för uppfrysningen är framförallt hög vattenkapacitet hos jordarten. Denna vattenkapacitet är i sin ordning beroende af jordens större eller mindre finkornighet och porositet. Då sålunda uppfrysningen är beroende af jordartens finkornighet, följer däraf att uppfrysningen kan tänkas äga rum på all slags jord, endast den är tillräckligt finkornig och porös. Uppfrysning har jag äfven iakttagit å så godt som all slags jord såväl a ren sand som på starkt humusblandad sand. RAMANN meddelar några siffror å vattenkapaciteten hos olika jord- arter. Största vattenkapaciteten uttryckt i volymprocent är hos kvartssand med en kornstorlek af 1—2 "mm. ......nnnnnn 345524 2/, kvartsand med !/, humus AR 46,19 ? | (= a DARE KOER AE. 350 -JSE AS ESR SEEN SET i rv 58,13 ? 2/, humus, ?/; lera 59,45 ? hUMUS; FÖ öosesiretsesesspensan MESA 74,59 ? Häraf finner man, att humusjorden är den mest vattenhållande jordarten och sålunda, rent teoretiskt, den jordart, å hvilken uppfrysnin- gen lättast bör försiggaå. Att uppfrysningsfenomenet det oaktadt ej så ofta visar sig å dylik jord beror tvifvelsutan därpå, att humusjorden på grund af sin höga näringshalt ofta är beklädd med en sammanhängande matta af växter, hvars rötter genomväfva jorden och på så sätt motverka uppfrysningen. Å sådan jord, som förekommer särskildt å våra sand- marker, där markvegetationen på grund af torkan i ytlagret företrädes- vis bildas af lafvar och fläckvis uppträdande ljung, där visar sig upp- frysningen mycket ofta. Man anträffar där större eller mindre fläckar, där vegetationen så godt som fullständigt saknas, endast någon liten grupp svagt utvecklade lafvar och mossor, växande å svarta humustorf- SÅDD ELLER PLANTERING I NORRLANDSSKOGARNA”? 223 vor, mellan hvilka den röda, ytterst finkorniga sanden går i dagen. En såddruta, förlagd till dylik jord, bär endast undantagsvis en planta. Att uppfrysningen helt visst spelar en viktig roll vid frambringande af tall- hedens förkrympta plantor, är ej osannolikt. Om man närmare studerar yngre sådana återfinner man hos dem i de flesta fall uppfrysningsplan- tornas karaktärer, de tvära krökarna å stammen vid rothalsen och den uppklufna hufvudroten. Orsakerna till att de norrländska skogssådderna lämnat och alltjämt lämna mindre gynnsamma resultat, anser jag sålunda ligga uti följande omständigheter: 1) Den använda frömängden pr har är alltför ringa. 2) Såddrutorna bearbetas ej så omsorgsfullt som är nödvändigt. 3) I allmänhet undvikes ej uppfrysningsjord vid sådd, utan sådan besås liksom annan jord. De synnerligen underhaltiga såddresultaten från Västerbottens län anser jag till stor del böra tillskrifvas den i Norr- och Västerbottens län för låga nederbörden. Skola sålunda våra norrländska skogssådder i framtiden kunna lämna gynnsammare resultat anser jag, att frömängden bör ökas afse- värdt, såddrutorna bearbetas betydligt omsorgsfullare samt all slags upp- frysningsjord frånskiljas och ej besås. Men i så fall komma kostnaderna för sådden högst afsevärdt att ökas. På grund af de afsevärdt ökade kostnader, som äro förenade med framtidens sådder anser jag, att sådden ej är den för Norrland lämpli- gaste och billigaste kulturmetoden, hvilket framför allt gäller Norr- och Västerbottens län, där nederbörden under säåddmånaden tvifvelsutan är för låg, samt fjällskogarna, hvars frö ställer sig allt för dyrbart. Jag anser därför, att starka skäl tala för att sådden, åtminstone i vissa fall, bör utbytas mot en lämplig form af plantering. Att plantering i allmänhet lämnar säkrare resultat än sådd, torde vara ostridigt. Visserligen är erfarenheten från Norrland om denna kul- turmetod mycket ringa, men grundade skäl för att antaga, det plante- ring i Norrland ej skall lämna lika goda resultat som annorstädes, före- finnas knappast. Spettplantering med 2-åriga, oomskolade tallplantor, utförd i Bispgården, har gifvit mycket goda resultat. Hvad kostnaderna angå ställa sig dessa för plantering ej högre än för våra nuvarande sådder. Sådd i 1,5; mm:s förband beräknas under nuvarande förhållanden i 224 ANDERS HOLMGREN. allmänhet draga en kostnad af 36 kr. pr har, häruti inberäknadt hyg- gesrensningskostnaden. Som förut är visadt, hafva de norrländska såd- derna i genomsnitt lämnat 33,s Y, beväxta rutor. Alltså för en kostnad af 36 kr. har man erhållit ett ungefär hälften så tätt plantbestånd, som afsedt var. Spettplantering i samma förband drager en ungefärlig kost- nad af 40 kr., men därvid lämnande betydligt bättre resultat. Skall emellertid sådden för framtiden i stort lämna samma resultat som plan- teringen, torde kostnaden för densamma komma att stiga högst afsevärdt, hvarigenom sadden rent ekonomiskt sedt sannolikt kommer ställa sig ogynnsammare än planteringen. Jag anser det därför vara af stor vikt, om norrländska skogsmän litet hvar ville försöka sig på planteringen. Härigenom skulle man vinna mer erfarenhet om denna metod och slutligen få klart och tydligt utredt, under hvilka förhållanden den ena eller andra metoden från skoglig och ekonomisk synpunkt är att föredraga. II. Diskussion. Ledamoten af riksdagens andra kammare P. O. LUNDELL: Jag skall i denna fråga be att få fästa uppmärksamheten på erfarenheter, som man har inom landtbruket och trädgårdsskötseln beträffande växtlighet och grobarhet efter plantering och sådd. Vi veta nämligen, att det synnerligen då det gäller svårgrobara frön, är nödvändigt att starkt sammanpacka jorden. Vi veta ock, huru svårt det är att få dylika frön att gro vid torr väderlek. Ar det stark nederbörd gro de ju alltid. För att ersätta nederbörden använder man vält- ning och får bättre groningsresultat. Det gör sig gällande i allt högre grad ju mera myllhaltig jorden är. Som de här af föredragshållaren anförda experi- menten visa, är grobarheten för skogsfrön större i sandjord än i mylla. Samma erfarenhet har man inom jordbruket. Afven om mylljorden innehåller, såsom nästan alltid är fallet, mera vatten än sandjorden, tillgodogöra sig fröna icke detta vatten på långt när i samma grad, då det gäller mylla som ifråga om sandjord. Detta är anledningen till att våltning och sammanpackning åf jor- den efter sådden har mycket större betydelse för mylljord än för sandjord. Detsamma är förhållandet med plantering: ju starkare man packar samman jorden efter plantering, desto större utsikt har man för att plantorna skola växa. Vid plantering i trädgårdar använder man enligt uppgift i Eng- land så stark sammanpackning af jorden vid trädplantering, att man begagnar sig af ett redskap, som vi här i Sverige bruka vid stensättning, kallad »jung- fru». Med användning af detta redskap har man vunnit de bästa resultat i form af den starkaste växtlighet och det minsta antalet utgångna träd. Då vi äfven inom landtbruket ha gjort erfarenheter om den goda verkan en stark sammanpackning af jorden har, skulle jag vilja rekommendera skogs- männen att anställa experiment för att utröna, om ej vid sådd och plantering SÅDD ELLER PLANTERING I NORRLANDSSKOGARNA”? 225 grobarheten ökas vid ringa nederbörd, genom stark sammanpackning af jorden på lämpligt sätt. Jägmästaren C. BJÖRKBOM: I föreliggande fråga, som af mig äfven ägnats uppmärksamhet, har jag samma åsikt som föredragshållaren. I sista häftet af Föreningens för skogsvård i Norrland årsskrift år 1910 har jag i en uppsats med rubrik »frömängd vid skogssådden» uttalat den uppfattningen, att vid skogssådd i Norrland i allmänhet användes för litet frö. Jag har därvid utgått från dels de kända Haackska undersökningarna om förhållandet mellan fröets grobarhetsprocent samt vid sådd ute å marken uppkomna antal plantor, dels ock olika författares undersökningar angående ärftligheten och dess betydelse. I novemberhäftet år 1910 af Forstwissen- schaftliches Centralblatt förekommer en artikel af dansken HaucH, »Zur Varia- tion des Wachstums bei unseren Waldbäumen mit besonderer Beriicksichtigung des so genannten Ausbreitungsvermögens», som äfven ger stöd för denna åsikt. Jag känner mig tveksam om öfversättningen af Ausbreitungsvermögen eller det danska »Spredningsevne». I tyska litteraturen användes äfven ordet Ausformungsvermögen, utformningsförmåga, möjligen = själfgallringsförmåga. Danskarna HaucH och ÖPPERMANN hafva äran att ha påvisat denna företeelse i beståndsbiologien. Om en större eller mindre samling plantindivider lämnas åt sig själfva, så utvecklas, allt efter trädslaget, ett större eller mindre antal individ till härskande träd. Ett trädslag besitter en större eller mindre utform- ningsförmåga, själfgallringsförmåga, allt efter dess inneboende förmåga att göra ett ringare eller större antal individ till segrare i gallringsstriden. Svag gallringsförmåga har gran, stark däremot tall och ek. Utformningsförmågan är en egenskap, som vidlåder ett trädslag under hela dess lefnad. Den kan iakttagas hos äldre såväl som hos yngre bestånd. Vid svag utformningsför- måga har man ett större antal lika stora, lika grofva stammar. Vid stor utformningsförmåga finnes ett mindre antal härskande stammar, och olikheten mellan individen i bestånden är större. I JOHANNSENS mätning af bönor, som förut en gång i annat sammanhang varit omnämnda inom föreningen, har kommit i dagen ett förhållande, som är af en viss vikt vid utredning om planttätheten. 'Johannsen har funnit, att variationen mellan maximum och minimum stiger, allt efter som undersök- ningsmaterialet ökas. »Därför», säger han, »kan vid selektion ur en mass- kultur, alltid det bästa urvalet af från flertalet mera afvikande sortiment er- hållas.» Tillämpas denna sats på sådderna, skulle öfver hufvud taget alltid stor frömängd användas. Härvid måste då hänsyn tagas till de olika träd- slagens utformningsförmåga. Vid ett trädslag med svag utformningsförmåga kan maximum af planttäthet snart uppnås, öfver hvilken man ej kan gå utan att kampen mellan individen blir för stark, då däremot vid ett trädslag med stark utformningsförmåga planttätheten knappast kan blifva för stor. Då det gäller att skaffa bestånd, som i största möjliga grad innehålla individ, som i sig förena de egenskaper, som eftersträfvas, nämligen största möjliga höjd och groflek samt kvistrena och raka stammar, måste sådderna göras täta. HaucH anmärker, att man för mycket haft sin uppmärksamhet riktad på frågan om sparsamhet med frö och plantor, och att denna sparsamhet inverkat menligt på beståndets bonitet och till och med ofta orsakat att kulturerna misslyckats, samt att de af forstliga författare angifna frö- och plant mängderna NN ta DISKUSSION. ofta tangera gränsen för minimum. Hur mycket frö som erfordras vet man ej, men vill man känna sig säker, bör i de flesta fall större kvantiteter frö och plantor användas än som nu är brukligt. Genom att inskränka frörr ängden till ett minimum, får man ett minimum goda plantor, och resultatet blir en ojämn sådd. Jag häller före, att frömängden vid sådden bör ökas rätt alsevärdt. Professor GUNNAR ÅNDERSSON: På samma gång jag vill komplimentera inledaren för hans samvetsgranna och värdefulla undersökningar, vill jag till honom ställa några frågor. Dessförinnan vill jag emellertid nämna några ord om de åsikter jag kommit till, då jag för några år sedan sysselsatte mig med hithörande frågor. De undersökningar jag ägnat dessa ha ledt till resultat, likartade dem inledaren påvisat, nämligen att man får i öfre Norrland på vissa marker för att få fram nya bestånd inom rimlig tid otvifvelaktigt tillgripa plantering. Utgår man härifrån, bör man ej förbise de svårigheter, som uppstå med hänsyn till beståndets lifskraft, om den uppfattning, åt hvilken jägmästare Björkbom gaf uttryck, är riktig. Just detta, att man genom plantering säker- ställt ett fåtal individs uppkomst, gör naturligtvis, att man sedermera i det slutliga beståndet får en mindre kraftig strid, mindre rasval mellan individen. En särskild anledning till att jag begärde ordet var, hvad jägmästare Holmgren nämnde om nederbördsförhållandena i Norrland och öfriga delar af landet. Jag tror, att de nederbördsfattiga vårarna, som äro utmärkande för en stor del af Sverige, bereda den naturliga föryngringen, men föröfrigt äfven den konstgjorda, stor svärighet. Det material af meteorologiska iaktta- gelser, som står till buds för frågans bedömande, är ingalunda tillräckligt. Trots det vi haft meteorologiska undersökningar här i landet under åtskilliga årtionden, veta vi förvånande litet på detta område. Undersökningarna ha lagts så, att vi icke fått svar på en massa praktiskt viktiga frågor, som röra nederbörden. Numera har man dock tagit upp dessa frågor till behandling inom hydrografiska byrån. Det finnes emellertid en af Appelberg utförd sammanställning af det material, som var hopbragt för ett tiotal är sedan från alla norrländska sta- tioner. Han tog hvart flodområde för sig, och beräknade hur stor nederbörd I uleälf, Umeälf o. s. v., hade. Det visade sig därvid, att en förvånande lagbundenhet gör sig gällande för Norrlands del, då man jämför de norra fNodområdena och de söderut belägna. Om jag minns rätt, utgjorde den år- liga nederbörden i Luleälf 340 mm. Söderut stiger nederbörden oafbrutet, så att den i södra delen af Norrland har från 530—600 mm. eller ungefär dubbelt så stor nederbörd som i de nordliga delarna. Jag är fullkomligt öfvertygad om, att just nederbörden har den allra största betydelse, i all syn- nerhet under den tid groningsföreteelserna äga rum, och detta för såväl den naturliga föryngringen som för sådden. Men vi få härvidlag komma ihåg en sak, nämligen att de medeltal, som nyss anfördes, lätt vilseleda oss i vår allmänna uppfattning af saken. Detta på den grund, att nederbördssumman år från år varierar i mycket hög grad, och somliga vårar äro mycket torra, ja, så torra, att de omöjliggöra all naturlig föryngring, medan andra år för- hållandena kunna gestalta sig nog så gynnsamt. Nu är det så, att vi i öfre Norrland, om vi tänka på den naturliga föryngringen, ha af långa, nästan frölösa årsföljder skilda fröår. Sannolikheten för att ett godt fröår och en SÅDD ELLER PLANTERING 1 NOKRLANDSSKOGARNA? 227 riklig och lämpligt fördelad nederbörd under den kritiska tiden skola sam- manfalla, är naturligtvis ringa. Däri ligger en af de största vanskligheterna ifråga om föryngringen, särskildt i öfre Norrland. Ju tätare fröåren komma, desto större är sannolikheten för, att de skola sammanfalla med ett år, då nederbörden är lämplig, och sålunda ett verkligt godt föryngringsår uppstå. Därför blir det desto större apriorisk utsikt för, att goda fröår och tillräcklig nederbörd skola sammanfalla ju längre söder ut vi komma. Detta är syn- punkter, som naturligtvis i någon mån kunna tillämpas vis å vis sådderna och kulturerna, och detta är ett direkt skäl till, att man längre norrut mera till- griper plantering för att göra sig säker om resultatet. Man får icke inbilla sig, att södra Sverige öfver allt är så gynnsamt stäldt. Gottland liksom öfver hufvud taget östra kuststräckan samt de allra yttersta områdena på västkusten ha i hög grad nederbördsfattiga vårar. Inne i landet blir för- hållandena i detta afseende bättre. Jag ville nu rikta till herr Holmgren en fråga, om han har någon möj- lighet att bedöma, huruvida det icke beror på att undersökningarna anord- nats inom olika trakter med skilda nederbördsförhållanden, att resultaten blifvit afsevärdt olika. | Det jag nu anfört, kan möjligen gifva en ledtråd till frågans bedömande. Det är klart, att plantering ej skall tillgripas annat än då andra kultur- metoder ej gifva resultat, ty den är dyr och har äfven andra vanskligheter i öfre Norrlands folkfattiga bygder. Men i de fall, då den är den enda möj- liga metoden, får man kanske i framtiden äfven vara betänkt på att tillgripa urval bland plantorna i plantskolorna, så att man får ut i skogen blott de kraftigaste och bästa. På denna väg blir dock kulturen så dyr, att den knappast är användbar, och dock gäller äfven här satsen, att den dyraste af alla kulturer är den misslyckade. Docenten H. HESSELMAN: = Otvifvelaktigt är det af största vikt att få en riktig kännedom om förhållandena i Norrland och om orsakerna till de svå- righeter, som där möta skogsodlaren. Jag har haft nöjet att se de experi- ment, som herr Holmgren anställt på Bispgården och därvid observerat den ytterliga noggrannhet, med hvilken han arbetat, och hur väl hans försök varit anlagda. Jag ber nu att få något ingå på de meteorologiska förutsättningarna för den förda diskussionen. Både inledaren och en annan talare ha fram- hållit betydelsen af nederbörden och medelnederbörden. Det är emellertid att utgå från bristfälliga förutsättningar. Det är icke nederbörden eller medel- nederbörden, som har något afgörande inflytande, utan det är skillnaden mellan nederbörden och den af naturen betingade afdunstningen, som har betydelse ur såväl klimatologisk som växtbiologisk synpunkt. Siffrorna för medelneder- börden i norra och södra Sverige kunna icke utan vidare jämföras, utan man måste samtidigt undersöka afdunstningsförhållandena i landets olika delar. Man kan därför icke säga, att Norrland på grund af medelnederbörden utan vidare är olämpligt för sådd. Det san hända, att den ogynnsamma utgången af hittills gjorda sådder beror på att de varit mer eller mindre slarfvigt ut- förda, och icke på de klimatologiska förhållandena. Ingenting af hvad här blifvit anfördt vingar en att anse, att det ena klimatet i detta fall är ogynn- sammare än det andra. Genom undersökningar har jag kommit till samma resultat som herr Holmgren angående den betydelse, som humusinblandning har för såddens [S rm PR DISKUSSION, uppkomst och utveckling, blott i förbigående vill jag nämna, att en bland- ning af en ytterst uttorkad humus, sådan som täcker tallhedarna i Norrland, och den underliggande sanden visat sig gynnsam, Herr Björkbom har framhållit den stora betydelsen af att få så många plantor som möjligt på kulturytan för att åstadkomma det bästa urvalet. Detta vinnes icke genom plantering, förr genom sädd. Om sådderna ställa sig dyrbara, har man ingen annan väg att gå än att gynna den naturliga föryngringen, och där denna är försvårad bör man genom markberedning söka befordra den så mycket som möjligt. Jag anser, att man därigenom billigast och mest rationellt tillgodoser de viktiga synpunkter i afseende på föryngringen, som framhällits af herr Björkbom. Jägmästare AND. HOLMGREN: Jag ber att få svara på professor Anders- sons fråga med det, att jag ännu en gång uppläser de procenttal, som jag i mitt inledningsföredrag anförde. Medelprocenterna beväxta rutor å samtliga undersökta sådder uppgå så- lunda till följande: Västerbottens lappmark kustland . 7 1 Västernorrlands län... 52 Rh Jämtlands län ooo. T,2 & Medelprocent 53,8 De visa i alla fall, att de nordliga sådderna gifvit de sämsta resultaten, och resultaten synas bli bättre och bättre, ju längre söderut man kommer. Jag har icke vågat att på grund af procentsiffrorna draga någon slutsats om nederbördens förhållande till såddresultatet, utan har endast framhållit dem såsom i viss mån belysande för detsamma. Medeltalet för de beväxta rutorna i alla sådderna — 51,9 94 är naturligtvis en siffra, som är vilseledande för bedömande af det hela, men jag har icke heller användt mig af den. Hvad herr Hesselman hade att invända rörande det resultat jag kommit till i det afseendet äger kanske sin riktighet.! Undersökningen är blott att be- ! Sedan jag närmare reflekterat öfver det af docenten Hesselman gjorda inlägget i frågan rörande nederbördens betydelse för såddresultatet, har jag med redaktionens benägna medgifvande blifvit i tillfälle tillägga följande. Af sammanställningen öfver erhållna plantprocenter af tio åren 1909—7J0 utsådda tall- frösorter framgår att ej blott nederbördsmängden under första och andra månaden efter såd- dens utförande angifvits och sammanställts med de funna procenterna utan äfven medeltempera- turen under respektive månader. Vid låg nederbörd och hög medeltemperatur erhöllos lägre plantprocenter än vid hög nederbörd och låg medeltemperatur. Det var just de sällsynt lyckliga motsatserna i dessa afseenden under åren 1909—10 som gjorde, att sådana slutsatser kunde dragas, com skett. Docenten H. säger, »att det är skillnaden mellan nederbörden och den af naturen betingade afdunstningen, som har betydelse», Som bekant är vattenaf- dunstningen från jorden bland annat beroende af meteorologiska inflytanden. Temperatur, luftfuktighet och vindar äro de viktigaste faktorerna af denna art. Vid mina försök har jag tagit hänsyn till temperatur och nederbörd äfvensom den markfuktighet, som under våren uppkommer af smältande snö. Alltså vid låg nederbörd och hög temperatur är luftfuktig- heten ringa och sålunda afdunstningen hög och omvändt. Sålunda har jag vid mitt försök tagit hänsyn just till den omständighet docenten H. ansett mig ej beaktat. De af nämnda experiment dragna slutsatserna tillämpar jag därefter på förhållandena inom olika delar af Norrland, därvid underlåtande att angifva siffror å det allmänt kända förhållandet, att medeltemperaturen under juni och juli månader i skilda delar i Norrland med undantag för den allra nordligaste delen är tämligen konstant, Jag kan sålunda ej inse SÅDD ELLER PLANTERING I NORRLANDSSKOGARNA? 220 trakta som ett enkelt försök, och jag hoppas, att jag därmed skall i min mån kunna bidraga till frågans utredning. Direktören A. WAHLGREN: I stort sedt instämmer jag i det uttalande som af inledaren gjorts, beträffande kulturförhällandena i Norrland. Dock är det ett par detaljer, i fråga om hvilka de undersökningar jag gjordt företrädesvis i södra Sverige skilja sig till resultatet från dem, som här framlagts. Jag fäste mig vid tabellerna på taflan, där man ser den olika groningsprocenten i de olika slags skikt, hvari skogsjorden vanligen är uppdelad. Där upptogs torf, mylla, rödsand och gulsand. Man har förut gjort liknande försök på professor Mällers i Eberswalde initiativ. Jag ändrade hans metod så, att det icke fanns någon botten i de lådor, 1 hvilka kulturförsöken utfördes, utan jag gjorde lådorna öppna, så att de stodo i kontakt med den underliggande alfven, hvarigenom förhållandena närmade sig så nära som möjligt de natur- liga. De jordlager jag använde voro torf, därnäst mylla, men i stället för rödsand använde jag hvitsand samt till sist gulsand. Den mark jag under- sökte bestod nämligen under humuslagren af hvitsand och under denna gul- sand. I dessa olika lager utsåddes tall- och granfrö. Jag har icke i minne mera än resultatet af tallfrösådderna. Det såddes på våren 1907 50 stycken tallfrön i hvartdera af lagren. Resultatet undersöktes de sista dagarna 1 juli samma år. I torfven funnos 18 plantor, i myllan 31, i hvitsanden 38, men i gulsanden 3. Följande år fortsattes försöken, och de plantor som uppkom- mit, undersöktes. De visade öfver hufvud, såsom här påpekats, afgjordt större växtlighet i torflagren och i myllan än i såväl hvit- som gulsanden. I torf- jorden funnos kvar 18 stycken plantor, i myllan 31, i hvitsanden 18 — mot 38 föregående år — och i gulsanden 6 ytterst små och dåliga plantor. Sålunda visade detta försök motsatsen till hvad herr Holmgrens tabeller gifva vid handen, nämligen att åtminstone i gulsanden groningsresultatet är det allra sämsta, liksom också plantornas utveckling där är mycket sämre. Jag har härmed endast velat påpeka, att det är ofantligt många faktorer, som härvidlag spela in. Det är därför ytterst vanskligt att af ett fåtal försök draga några bestämda slutsatser angående frönas utveckling. Vi ha under Skogsinstitutets skogsodlingsöfningar vid frönas utsåning i det fria gjort en massa försök med hänsyn till markbetäckningens inflytande på frönas gro- barhet. Tyvärr erinrar jag mig icke nu några af de direkta siffror, som vi kommit till, men så mycket har dock fastslagits, att den markbetäckning, som gifves utsådda frön, har en utomordentlig betydelse för dessas grobarhet, och icke blott för det antal plantor, som komma upp, utan äfven för plantor- nas vidare utveckling. Innan man sålunda alldeles bestämdt fastslår, att den ena metoden, sådd eller plantering, har företräde framför den andra, finner jag det för min del synnerligen önskligt, att strängt vetenskapliga undersök- ningar göras, därvid i den mån det är möjligt hänsyn tages till alla inver- kande faktorer. Först därefter kan man vara berättigad att draga mera all- mängiltiga slutsatser. befogenheten af den gjorda anmärkningen, hvadan jag återtager mitt i hastigheten under diskussionen gjorda medgifvande i anledning af doc. H:s inlägg i denna del af frågan. Att de verkställda experimenten ej äro så omfattande som önskvärdt vore, har jag i mitt föredrag själf framhållit. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1Q11. 16 N Oo DISKUSSION. Jägmästare "Tor Jonson: Jag skall be att i diskussionen få införa ett nytt moment. När det gäller att afgöra såddens företräden framför plan- teringen eller tvärt om, så hänger mycket på, hur det bestånd ter sig, som uppkommit genom sådd, 1 jämförelse med det planterade. Vi ha visserligen ej så lätt att i större utsträckning på våra egna marker anställa en jämförelse härvidlag, men vi kunna säkerligen hafva nytta af tyska erfarenhetsrön. Så t. ex. synes mig en bestämd slutsats kunna dragas ur det förhållandet, att å vissa våra marker, som vid högre åldrar i produktionsförmåga fullt äro jämförbara med tyska erfarenhetstabeller, i ungdomen dock nästan aldrig nå upp till den utveckling, som samma erfarenhetstabeller angifva som normala, t. ex. för de planterade tyska granbestånden. Denna retarderade utveckling vill jag i hög grad skrifva på såddens konto och belöper den sig ofta till flere 10-tal är. Våra egna erfarenheter från mellersta Sverige gå i samma riktning, och den massa, som under de första 40 å 50 åren alstrats i plan- terade beständ, är i allmänhet långt större än den efter sådd uppkomna. Dessutom ha träden i planteringarna ett bättre och allsidigare utrymme. Detta spelar med säkerhet stor roll för utvecklingen, nämligen att trängseln mellan individen icke blir så stor. Denna utformningsförmåga, som herr Björk- bom nyss talade om, gör sig icke gällande utan strid. Vissa individ skola fram, men äfven de som vinna 1 striden, måste kämpa sig dit, och. detta är orsaken till att de, fastän segrande, lida af kampen. Som olika trädslag å olika marker härvid förhålla sig olika, är det emellertid en mångfald på den framtida utvecklingen inverkande faktorer, som behöfva iakttagas, innan man generellt kan afgöra såddens eller planteringens företräden. Ofverjägmästaren GG. BARTHELSSON: Som direktör Wahlgren nämnde, är det många faktorer som spela in, när det är frågan om skogskultur. Inledaren har här framhållit en del faktorer, som inverka på såddens resultat, och jag instämmer till fullo i allt, hvad han i detta afseende framhållit, ty de regler, som han uppställt för utförande af sådd, äro desamma som tillämpats i södra Sverige sedan många ar och där medfört goda resultat. Jag begärde dock ordet därför, att jag bland de anförda faktorerna, som inverka på sådden, saknade en, och en särdeles betydelsefull sådan, nämligen såddtiden. Den inverkar nämligen i hög grad på resultatet. Om det inträffar torkår, hvilket ganska ofta sker i södra och äfven i norra Sverige, så ger sådden dåligt resultat, ifall den verkställes sent. Verkställes åter sådden genast, sedan tjälen gätt ur marken, medan ännu vinterfuktigheten är kvar, är det gifvet, att de nedlagda fröna i och för sin groning få nytta af denna fuktighet, och att plantorna genom densamma hinna få den utveckling som kräfves för att kunna motstå verkningarna af en torkperiod. För ett fullt utnyttjande af den under vintern samlade fuktigheten fordras dock, att afdunstningen från såddrutorna så mycket som möjligt hindras. Detta ästadkommes just genom den af inledaren förordade, djupa luckringen, ty utom det att denna underlättar plantrötternas, särskildt tallens, nedträngande på djupet till lager, som äfven under torka innehålla den för växtligheten nödiga fuktigheten, hindrar den afdunstningen därigenom, att den så att säga afskär kapillärkraften i jorden. Jag wvill sålunda understryka hvad inledaren sagt, att det för en gynnsam sådd fordras god luckring och godt frö, men jag vill tillägga: i tid utförd sådd. Jag har ännu knappast sett en sådd misslyckas, om den blifvit så utförd, men däremot har jag haft tillfälle iakt- SÅDD ELLER PLANTERING I NORRLANDSSKOGARNA? 231 taga, huru som många sådder misslyckats på grund af bristande luckring och därför, att de blifvit för sent utförda. Om sådden verkställes, då tjälen nyss gått ur marken, bli plantorna i regel till hösten dubbelt så kraftiga, som därest sådden verkställes senare. I ett fall kan jag icke instämma med inledaren och den senaste ärade talaren, nämligen då de ville sätta planteringen framför sådden. Inledaren framhöll med bestämdhet, att planteringen gick säkrare. Men vi ha från västra distriktet exempel på hvad sådden kan uträtta. Där finnas tusentals tunnland, som dragits upp just genom sådd. Men sådden skall för erhållande af godt resultat ske på det sätt, som jag beskrifvit. Herr Jonsson nämnde, att man förlorar i planttillväxt genom sådd. Plantorna få stå och strida med hvarandra, sades det. Men detta är icke såddens fel, utan felet ligger då hos den person, som sköter sådden. Det är nämligen ej nog med att man sår. Man måste också sköta de uppkomna plantorna genom gallring, så att hvarje planta får nödigt utrymme. Jag kan icke finna ett bättre sätt, obe- räknadt själfsådd, att få en blandskog af tall och gran än genom sådd af blandadt tall- och granfrö. Om tall och gran planteras samtidigt, veta vi hur det går: tallen tager öfverhand, breder ut sina grenar öfver granen och för- kväfver den. Man får en risig tallskog och dåliga granar, den skog, som sålunda växer upp, blir åtminstone icke en kvalitetsskog. Om man däremot sår, kan man med yxan reglera bestånden, så att man får den blandning, som naturen anvisar. När skogen blifvit cirka 12 år, är det lämpligt att börja gallringen af plantbestånden. Man har då tillfälle att borttaga de tallar, som visa sig odugliga, och man kan hjälpa upp vackra granplantor. Därigenom får man en blandskog, som kommer naturen nära, och innehåller en bety- dande virkesmassa. Skogschefen V. ALUND: Diskussionsämnet har till rubrik »sådd eller plantering i de norrländska skogarna». Det kunde hända, att någon däraf komme till den uppfattningen, att man icke, särskildt hvad öfre Norrland be- träffar, hade att välja på annat än sådd eller plantering. För att icke i det afseendet bland mötesdeltagarna skall råda någon missuppfattning, vill jag framhålla, att skogshushållningen i öfre Norrland väl icke kan komma att baseras enbart på dessa två metoder, utan vi få väl där uppe äfven hålla oss till den naturliga föryngringen med fröträd. Denna föryngring går sär- deles väl, och jag har haft tillfälle att i Norr- och Västerbotten se skogar, som uppstått genom själfsådd omkring de gamla nedlagda järnbruken. Jag tror icke, att man med vare sig sådd eller plantering kan nå vackrare resultat än dessa ha att uppvisa. Vidare få vi komma ihåg, att när man nedlägger kapital för uppdragande af nya skogar i öfre Norrland, har man andra fak- torer att räkna med än söderut. Då vi däruppe komma till en tillväxt i genomsnitt af kanske högst 2 kbm. per har prod. skogsmark, ha vi här nere att räkna med 3 å 4 kbm. Man får rätta kulturåtgärderna efter dessa af- kastningssiffror, och därför torde för lång tid framåt den hufvudsakligaste skogsskötseln i öfre Norrland komma att baseras på själfsådd med markbe- redning, naturligtvis med undantag för en del områden, där man tvingas vid- taga andra åtgärder. Jag har velat framhålla detta, för att icke någon miss- uppfattning skall kunna uppstå, och för att mötesdeltagarna icke skola tro, att det i öfre Norrland hufvudsakligen förekommer sådd eller plantering såsom föryngringsmetod. 232 DISKUSSION. Kapten B.A, pE VERDIER: Vi ha nu haft tillfälle höra flera vetenskapligt bil- dade | skogsmän, och det kanske tillkommer den rena praktikens män att också säga sin mening i frågan. Hvad särskildt beträffar lektor Jonsons anförande, så anser jag, att hans uppfattning om planteringens företräde i längden mest öfverensstämmer med en ekonomisk hushållning. Mot slutet af s5o-talet användes plantering vid Mölnbacka. Man höll på med det i cirka 15 år. Därefter öfvergick man delvis till sådd och höll på därmed 1 25 års tid. Jag kom dit i slutet af go-talet. Vid en jämförelse mellan likåldriga sådda och planterade bestånd kom jag till samma resultat som herr Jonson, att de säådda bestånden voro betydligt efter i utvecklingen. Den strid, som måste förefinnas 1 såddrutorna, hade icke förekommit i de planterade bestånden. Hvarje individs utformningsförmåga söker göra sig gällande till förfång för de andra. Det är storätarna i såddrutorna, som armbåga sig fram och utbildas till »vargar», men jag undrar om icke det vore bäst, att de aldrig funnes. "Tänker man på skogshushållningens ränta- bilitet, är planteringen sannolikt att föredraga, oaktadt den är dyrare. Man kan ju plantera på ett mera eller mindre dyrbart sätt 1 olika jordmåner, men äfven 1 svåra jordmåner kan man reda sig med en billig plantering, och den kompletteras förresten alltid afsjälfsådd. Min erfarenhet gär i den riktningen, att man bör använda sig af plantering så mycket som möjligt, där själfsådd ej gör tillfyllest. Generaldirektören K. FREDENBERG: Det är af stort intresse att en för Norr- land så viktig fråga blifvit uppställd till diskussion, och det har varit ett sant nöje att här åhöra det intressanta inledningsföredraget och den sedan förda diskussionen. Svärigheten att genom kultur åstadkomma återväxt i Norrland torde nog, hur man bär sig åt, mer eller mindre kvarstå, hvarför det är nöd- vändigt att äfven för framtiden, som inledaren framhållit, stödja sig vid den naturliga föryngringen. Men, såsom han också framhöll, man måste i många fall tillgripa kulturåtgärder, och dessa äro ofta vanskliga, särskildt där som- marnederbörden är ringa. Man måste därför vara synnerligen tacksam för hvarje uppslag i denna fråga, och intet praktiskt förslag torde böra lämnas oför- sökt. Men det är naturligtvis af vikt att de göras så, att man kan få fram några resultat att bygga på. Frågan är från alla synpunkter, och icke minst från den ekonomiska, af synnerligen stor betydelse. Hvad nu beträffar frågan om plantering eller sådd, så ställer jag mig, åtminstone för närvarande, på den ståndpunkten, att i våra egentliga norr- ländska aflägsna skogstrakter sådden ej bör utbytas mot plantering. Visser- ligen skulle den för Norrland så svara fröfrågan högst betydligt förenklas, om man införde plantering i större utsträckning, men jag tror, att vi så små- ningom äfven i Norrland skola få tillräckligt med frö, allra helst sedan vi nu af HaacK lärt oss, att utan vidare förlust i flera år kunna bevara groningsförmågan hos fröet, hvarigenom man blir mindre beroende af de långa intervallerna mellan frö- åren därstädes. Jag hoppas också, att äfven de norrländska skogarnas förmåga att producera frö skall bli allt större. Vi veta att den lilla plantan har två kritiska perioder att öfvervinna i Norrland. Under de två första åren förgöra de ofta förekommande torra försomrarna stora mängder af små plantor. Här har framhållits att medelnederbörden icke inverkar så mycket, men förhållandet är, att nederbörden i Norrland är mera periodisk än i det sydligare Sverige. Det inträffar där ofta torka under försommaren, som kan vara åtskilliga SÅDD ELLER PLANTERING I NORRLANDSSKOGARNA? 233 veckor. En sådan torr period ha de små plantorna med outveckladt rot- system svårt att stå emot. Det kan tänkas, att den planterade plantan har lättare att motstå denna första farliga period, åtminstone i fråga om andra året efter planteringen. Men beträffande det år planteringen sker, tror jag, att den planterade plantan skall visa sig känsligare än den genom sådd upp- komna, åtminstone om torkan inträffar omedelbart efter planteringen. I Norr- land har plantan äfven en annan svår period att öfvervinna, nämligen sedan den uppnått omkring en half meters höjd, då den kommer att stå öfver snön på våren, Och skarsnön i Norrland i förening med den ofta förekommande kolossala temperaturskillnaden mellan dag och natt decimerar ett stort antal plantor. Denna för plantorna farliga period böra såddplantorna bättre kunna motstå, än de medelst plantering uppdragna plantorna med sina mer eller mindre onaturligt utvecklade rotsystem. Vi veta ock, att på senare tid röster höjts i Tyskland för att orsaken till att de unga tallskogarna på många ställen med svag mark, i större eller mindre grad dö ut, just är att söka däri, att rotsystemet i följd af planteringen icke kunnat utveckla sig naturligt. Vidare talar emot planteringen, att den kräfver mera arbete än sådden, och enär kulturtiden i Norrland sammanfaller med väårbruket och flottningen, är det då synnerligen ondt om folk, och detta har i sin tur till följd, att kulturtiden ofta utsträckes, hvilket innebär en synnerligen stor fara, ty, såsom herr Barthelson framhöll, det är af största vikt, att kulturerna bli utförda i god tid, och detta gäller särskildt Norrland, på grund af de där ofta före- kommande torra försomrarna. Det är därför nödvändigt, att kulturerna i Norrland ske omedelbart efter det tjälen gått ur marken. Detta kan man icke medhinna, om man använder sig af plantering. Jag skulle därför tro, att man trots allt för framtiden får fasthålla vid sådden, men att man bör utföra densamma med större omsorg och just 1 den af inledaren anvisade riktningen. Sålunda böra såddrutorna göras djupare och jordlagren väl omblandas samt sådden verkställas, omedelbart efter det tjälen gått ur marken. Vidare bör erinras om att, såsom inledaren framhöll, risbränning icke bör göras kraftigare än som behöfs. Såddplantorna äro lika väl som de planterade i behof af skydd af riset. Man bör därför undvika onödig ris- bränning, helst som arbetet kostar ganska mycket pengar. Jag vill emellertid betona, att jag med detta icke på något sätt åsyftat att motsätta mig försök med plantering. Tvärt om är det synnerligen önsk- värdt, att sådana försök må komma till stånd, såsom inledaren och äfven ett par andra talare framhållit, ty skulle det visa sig, att åtminstone på sina ställen planteringen ger bättre resultat, bör naturligtvis denna då komma till användning. Vi veta emellertid, att Norrland kan framvisa vackra resultat genom sådd, och därför böra vi undersöka orsaken, när man misslyckas. Säkerligen beror det mycket ofta på, att man användt från södra Sverige härstammande frö. Inledaren hade ett yttrande, som jag till sist vill upptaga. Han fram- höll, att kreatursbetet i Norrland icke skulle vara lika farligt för de unga plantorna som 1 södra delarna af landet. Min erfarenhet är nästan den mot- satta, ty åtminstone i de mera bebyggda delarna af Norrland samlas krea- turen till hyggena i större skockar, och ofta drifva större eller mindre flockar hästar omkring på hyggena, jagade af mygg och broms, då de så fullständigt sparka sönder marken med sina hofvar, att icke en enda planta blir kvar, DISKUSSION. N SE + Jägmästare Tor Jonson: Med anledning af att öfverjägmästare Barthel- son gräfde upp det gamla stridsämnet angående kvistigheten i den plante- rade skogen, ber jag att få säga ett par ord ytterligare. För två år sedan besökte jag under en studieresa ett af de största planterade skogsområdena som vi äga, nämligen Finspångs bruksskogar, väl bekanta för många här när- varande. Jag kom dit i afsikt att bland annat om möjligt få klart för mig, huruvida planteringen kunde ha någon menlig inverkan på virkeskvaliteten, såsom den hade rykte om sig att åstadkomma. När jag for därifrån, hade jag emellertid det intrycket, att denna farhåga var betydligt mindre berättigad än man velat framhålla, Det fanns nog fall, där man å dessa bördiga marker fick se mycket kvistigt virke bland de gröfre dimensionerna, och i allmänhet utmärkte sig de glesare förbanden för större grenighet. Men öfver hufvud taget, där förbandet var lämpligt, kunde jag icke komma till den uppfatt- ningen, att planteringen i detta afseende skulle inverka menligt, och äfven om så skulle vara, torde vi inom virkesmarknaden för närvarande stå på den ståndpunkten, att det icke gör så mycket, om virket oftast är något kvistigt, då detta ofta mer än väl uppväges af den vinst man kan göra genom att på viss tid hinna få fram stocken en tum grö/re 1 lilländan. Slutligen framhöll herr Barthelson, att man skulle gallra rutorna. När jag resonerade om sådd och plantering, tänkte jag icke blott på rutsådd för hand utan äfven på själfsådd. Gallringen är ju ett sätt att hjälpa upp såd- den, att underlätta striden, men å andra sidan är det icke många ställen, där man kan komma till en sådan intensitet, att man kan göra utgallringen i tid. Man får tvärt om ofta allt för många plantor. Vi ha sålunda å Klotens kronopark kulturer, som lyckats allt för förträffligt, ty vi ha gräft upp sådd- gropar, där ända till 20 tallar mellan 15 å 20 år äro sammanväxta i rötterna. De utgöra en enda klump. En del mäste ju förr eller senare stryka på foten, hvarigenom uppstår en massa angreppspunkter för röta i de stubbar, som äro sammanväxta med de öfriga träden. De kvarvarande träden stå dessutom sedan med ensidiga, föga lifskraftiga kronor. Jag anser sålunda vanskligt att i praktiken allt för mycket räkna med, att utgallringen af plant- "bestånden verkligen kommer till stånd, och äfven om man kan verkställa denna i tid, så är det icke sagdt, att man ändock kan återvinna det försprång, plantbestånden i regel få genom en väl utförd plantering. Naturligtvis måste man alltid förutsätta, att plantering äfven lämpar sig af praktiska skäl, d. v. s. att lämplig arbetskraft är tillgänglig, men under den förutsättningen anser jag planteringen vara att förorda mänga gånger framför de för skogs- mannen ej obekanta upprepade, misslyckade sådderna. Absolut sanning fin- nes naturligtvis icke här lika litet som på andra områden, men jag har här- med hufvudsakligen velat betona, att kostnaden och enkelheten vid utförandet ej får vara den faktor, som allena bör bestämma, hvilken föryngringsmetod skall anses bäst värd att förorda. Länsjägmästaren W. DypBEcK: En föregående talare yttrade, att den glesa befolkningen i Norrland vore en faktor att räkna med vid såddens föredra- gande framför planteringen. Då Norrland och Dalarna ha mycket gemen- samt, har jag tagit mig friheten att här begära ordet. Jag har en helt annan åsikt än den nyss relaterade. Jag vill framhålla, att vi skola söka få fram planteringen just på den grund, att vi ha så litet arbetsfolk, såväl i Norrland SÅDD ELLER PLANTERING I NORRLANDSSKOGARNA? 235 som i Dalarna, men jag hade icke tänkt mig planteringen utförd på vären, utan under en kulturtid på hösten. Våren anser jag att man bör reservera för sådder i mera obebyggda trakter, dit man icke kan släpa upp plantor och dylikt. Genom tidiga höstplanteringar kunna kulturarbetena utföras bil- ligare. Det åtgick, om jag minns rätt, vid skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs län kulturer år 1910 i medeltal cirka 10,2 normaldagsverken för plantering af en hektar. Om man värderar ett dagsverke för en karl till 3 kr. och för en kvinna till 2 kr. samt för ett barn till 1 kr., så får man på det sättet fram ett normaldagsverke värdt 3 kr. Med en arbetskraft, värderad till c:a 30 kronor, och med en plantåtgång af 5,000 st., värderade efter 1,50 kr. pr I1,000 st., kan man för cirka 38 kr. plantera en hektar skog. Jag tror, att de pengarna äro bättre använda, än om jag för att hinna med att så stora arealer på våren måste draga ut på kulturtiden på våren utöfver den för sådd lämpliga tiden. Jag har med detta velat framhålla önskvärdheten och nöd- vändigheten af att plantering i största omfattning vidtages på hösten och tidigt på hösten samt helst med ettåriga tallplantor eller tvååriga oomskolade granplantor. : Öfverjägmästaren G. BARTHELSON: Med anledning af herr Jonsons anförande vill jag endast säga, att jag icke fördömt planteringen, som i mänga fall är nödvändig, men att jag ej kan gilla, att en fråga om sådd eller planterings företräde afgöres schablonmässigt eller genom ett påstående, att plantering alltid är att föredraga framför sådd. Jag har velat opponera mig mot, att man med nödvändighet skall föredraga ettdera kultursättet. På vissa ställen kan plantering vara lämpligast, men i regeln föredrager jag sådd, såsom läm- nande en bättre, friskare skog. ; Lektor Jonson nämnde, att han sett vackra planteringar vid Finspång. Sådana finnas nog äfven på andra håll. Jag ber att i detta fall få hänvisa till förhållandena inom västra distriktet. Som herrarna veta, är det den del af landet, som har de äldsta och mesta kulturskogarna. Om man jämför dem, som äro uppdragna med sådd, och de planterade, finner man, att sådd- skogarna absolut stå framför planteringsskogarna. Jag kan i det afseendet hänvisa herrarna till Trenningshults häradsallmänning, där man har tillfälle att anställa jämförelse och studera särskildt genom plantering uppdragen tallskog. Docenten H. HESSELMAN: För att komma till en riktig uppfattning om hvilken af de omdiskuterade metoderna, sådd och plantering, är att föredraga, synes det mig, att man ej blott bör jämföra nu existerande planterade eller sådda bestånd med hvarandra. Saken har en djupare innebörd; inom de planterade bestånden är urvalet mellan de olika individerna mycket mindre intensiv än i de genom sådd uppkomna; fortsätter man därför planteringen den ena generationen efter den andra, är det fara värdt, att det genomsnitt- liga värdet af trädmaterialet försämras. Man bör därför taga under öfvervä- gande, huruvida vi skola rikta in skogsvården i vårt land på sparsamhet med frö, om man ej blir tvungen därtill, såsom kanske 1 Norrland, då skogssköt- seln i öfriga delar af Europa, framför allt i Danmark, går i den riktningen, att man söker få så stort plantmaterial som möjligt på kulturytan för att komma till ett skarpt och för framtiden lyckligt urval. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IQII. H. 5: Domänstyrelsens yttrande angående de i förslag till lag om expropriation ingående bestämmelser om expropriation af ödelagd skogsmark. Till KONUNGEN. Genom nådig remiss den 14 oktober 1910 har Eders Kungl. Maj:t be- fallt domänstyrelsen att afgifva underdånigt utlåtande öfver de särskilda be- stämmelser om expropriation af ödelagd skogsmark, hvilka ingå i det förslag till lag om expropriation m. m., som den 15 september 1910 afgifvits af en därtill förordnad kommitté. Ifrågavarande bestämmelser innehållas i $$ 86 och 87 af lagförslaget, hvilka paragrafer hafva följande lydelse: 86 4. Väckes förslag att skogsmark, som är genom kalhuggning eller på annat sätt ödelagd och ej utgör nödig betesmark, skall af Kronan, kommun eller skogsvårdsstyrelse exproprieras för åstadkommande af skogsäterväxt å "marken, och pröfvar Konungen framställning om expropriationsrätt förtjäna afseende, men påstår markens ägare, att han vill själf ombesörja återväxt, gifve Konungen honom skälig tid därtill. Varda nödiga åtgärder för återväxt ej vidtagna inom förelagd tid, och bifalles framställningen, bestämme ock Konungen, därest expropriationsrätten skall tillkomma annan än kronan, viss tid, inom hvilken nye ägaren skall sörja för återväxt.» 87 $. »Har återväxt kommit till stånd å skogsmark, som blifvit exproprie- rad efter hvad i 86 $ sägs, vare, om marken ej är behöflig för visst allmänt ändamål, ägaren af den fasta egendom, till hvilken marken förut hörde, be rättigad lösa densamma mot återbärande af expropriationsersättningen jämte ränta samt återgäldande af de kostnader, som efter expropriationen nedlagts a marken för beredande af återväxt; göre dock ansökning därom hos Konungen i fråga om egendom, som kronan exproprierat, inom den tid Konungen bestämt vid förordnande om expropriation och beträffande annan egendom sist inom tio år från utgången af den, enligt hvad i 86 $, andra stycket sägs, för besörjande af återväxt bestämda tid.» Kommittén har i motiveringen till de nu anförda paragraferna anfört bland annat, att de vid 1907 och 1908 årens riksdagar väckta förslagen, att skogsmark, som genom kalhuggning eller eljest blifvit ödelagd, så att åter- växt där icke kunde förväntas utan särskilda åtgärder, skulle få exproprieras för att genom det allmännas försorg ånyo försättas 1 skogbärande skick, icke FÖRSLAG TILL EXPROPRIATION AF ÖDELAGD SKOGSMARK. 237 vunne riksdagens bifall. Lydelsen af 1 $ i det förevarande förslaget syntes emellertid lämna utrymme äfven för dylik expropriation. Kommittén före- ställde sig också, att denna möjlighet någon gång kunde komma att begagnas. Vis- serligen ansåges ej stor utsikt finnas, att det allmänna skulle i någon mera vidsträckt omfattning kunna ombesörja skogsåterväxt på vårt lands gamla kalmarker. Att återväxt bringades till stånd å viss sådan mark kunde dock på grund af dess belägenhet eller af andra skäl vara så viktigt, att det all- männa ville förvärfva marken för berörda ändamål. Det syntes vara lämpligt att det allmänna i dylika fall frigjordes från beroendet af en enskild jord- ägares vägran eller de måhända öfverdrifna anspråk han uppställde. Gamla kalmarker hade i regel så litet omedelbart värde för jordägaren, att expro- priation däraf innebure ett mindre känbart ingrepp än expropriation i de flesta andra fall. Då domänstyrelsen nu går att yttra sig öfver det föreliggande förslaget, får styrelsen i underdånighet erinra därom, att frågan om rätt för kronan att expropriera sköflad skogsmark förut varit föremål för styrelsens behandling. Den af Eders Kungl. Maj:t år 1896 tillsatta skogskommittén hade nämligen i sitt förslag till lag angående vård af enskildes skogar ifrågasatt, att därest skogsvårdsstyrelsen funne sig icke böra fullgöra en eftersatt skogsodling på den försumliges bekostnad, den hade att därom göra anmälan hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som efter domänstyrelsens hörande, hade att till Eders Kungl. Maj:ts afgörande hemställa, huruvida skogsmarken skulle af ägaren afstås till kronan mot ersättningsbelopp, som af expropriationsnämnd bestämdes efter hvad jord af lika beskaffenhet 1 orten lägst kunde skattas. Detta kommitténs förslag innebar alltså en påföljd vid försummad skyl- dighet att sörja för skogsåterväxt. Kommittén ansåg emellertid ej att det synnerligen ofta kunde blifva för det allmänna lämpligt att begagna sig af en sådan rättighet, men redan möjligheten af en dylik påföljd för uraktlåtenhet att efterkomma Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes föreläggande angående skyldighet att skaffa återväxt ansåges innebära en kraftig maning att fullgöra föreläggandet. På det att den ifrågasatta expropriationen emellertid icke skulle innebära en lockande utsikt att få en öfverafverkad och vanvårdad skogsegendom fördelaktigt realiserad, hade kommittén föreslagit, att ersätt- ningen skulle bestämmas efter det lägsta i orten gängse pris å dylik mark. I sitt underdåniga utlåtande öfver detta förslag den 27 juni 1901 har domänstyrelsen anfört, att mot förslaget, som icke vore betingadt af något statsintresse, anmärkts bland annat, att en dylik påföljd icke vore synnerligen afskräckande, utan snarare kunde befaras blifva en premiering för skogssköf- ling, att bestämmelsen innebure ett våldsamt ingrepp i äganderätten till fastig- het, ägnadt att rubba inteckningshafvarens rätt. Styrelsen, som biträdde hvad som anmärkts mot den ifrågasatta expropriationsrätten, hemställde för- denskull, att den skulle utbytas mot annan påföljd. I det af Eders Kungl. Maj:t för riksdagen framlagda förslaget till lag om vård af enskildes skogar ingick ej heller den berörda expropriationsrätten, och den upptogs icke i den af riksdagen för dess del godkända lagen. Samma skogskommitté hade i sitt förslag till lag angående fjällskogar och skyddsskogar $ 2 ifrågasatt skyldighet för staten att i vissa fall lösa mark enligt nådiga förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, 5 FÖRSLAG TILL EXPROPRIATION AF ODELAGD SKOGSMARK, [ [SE Detta förslag gillades ock af Eders Kungl. Maj:t och riksdagen samt ingar i lag den 24 juli 1903 angående skyddsskogar. Det afser emellertid ej ödelagd skogsmark, men synes ligga den förevarande frågan så nära, att det likväl här bort omnämnas. De betänkligheter styrelsen år 1901 uttalade mot den då ifrågasatta rätten att expropriera sköflad skogsmark, träffa endast i ringa grad det nu förelig- gande förslaget. Om detta gäller ej, att det skulle utgöra en påföljd för för- summad skyldighet att skaffa skogsåterväxt. Afven af ålder kala skogsmarker, hvilka icke sköflats af nuvarande ägare, skulle kunna exproprieras för att å dem skaffa skog. Särskild anledning härtill skulle ock finnas, såsom att hindra marken från tilltagande försumpning. Domänstyrelsen får såsom ett annat motiv anföra, att det kan vara förenadt med större svårighet att be- drifva skogshushällning på ett till formen härför mindre lämpligt område, om icke äfven den angränsande marken är skogbärande. Detta är beaktans- värdt särskildt för alla de delar af landet, där länga och smala skogsskiften äro vanliga. Den nu ifrågasatta expropriationsrätten torde icke kunna sägas innebära ett våldsamt ingrepp i äganderätten till fastighet. Det skulle nämligen stå ägaren fritt att, om han så önskade, hindra expropriationen genom att själf åstadkomma skogsåterväxt ä den sköflade skogsmarken. Möjligen kan det förevarande förslaget i sin nuvarande form icke fri- tagas från att kunna blifva en premiering för skogssköfling. De expropria- tionsberättigade torde, sedan här nedan föreslagna ändringar ägt rum, kunna undvika att begagna sin rätt i de fall, som likväl synas vara tvifvelaktiga. I hela taget får domänstyrelsen uttala sin anslutning till det af kommittén utarbetade förslaget till expropriation af ödelagd skogsmark. Styrelsen till- låter sig dock härvid göra ett par erinringar. Det är i allmänhet vanskligt att rätt beräkna värdet för skogsbörd af sköflad skogsmark, enär detta till stor del är beroende af den större eller mindre svårighet, hvarmed skogsäåterväxt kan åvägabringas åa marken. Denna svårighet ökas med längden af den tid, hvarunder marken saknat skog, intill dess den antagit typen af utaf ålder kal utmark. Då den föreslagna expro- priationsrätten skulle vara förenad med skyldighet att å det exproprierade området bereda skogsåterväxt, vore det måhända lämpligt att i motiven till $$ 386 och 87 angåfves, att vid bestämmande af markens värde hänsyn bör tagas härtill och sålunda jämväl till den svårighet, som kan beräknas möta vid ävägabringande af skogsåterväxt å den sköflade marken. Enligt det föreliggande förslaget skulle vid markens exproprierande dess fulla värde utgifvas. Agaren af den fasta egendom, hvartill området hörde, skulle vara berättigad att, sedan återväxt å marken kommit till stånd, åter- lösa området mot att återbära expropriationsersättningen med ränta samt åter- gälda de kostnader, som efter expropriationen nedlagts å marken för beredande af återväxt. För att kunna mot hvarandra väga å ena sidan fastighetsägarens och å den andra den exproprierades fördelar och olägenheter enligt det förelig- gande förslaget, i händelse exproprierad mark återlöses, får styrelsen anföra följande: Fastighetsägaren kan, då han mottagit expropriationsersättningen, göra denna fruktbärande genom insättning i bankinrättning eller på annat fördel- FÖRSLAG TILL EXPROPRIATION AF ODELAGD SKOGSMARK. 239 aktigt sätt. Han torde på detta sätt kunna betinga sig åtminstone 4"'/, 3 årlig ränta å kapitalet. Genom att vid utgången af hvarje utlåtningsär göra räntan å beloppet på samma sätt fruktbärande, kan han bereda sig 4"/, «& årlig ränta på ränta på expropriationsersättningen. Återlöser han marken, har han att återbära denna ersättning med allenast enkel ränta, som väl torde komma att stanna vid 5 2 per år. Öfverstiger afkastningen efter 4 '/, 2 årlig ränta på ränta utgiften efter 5 2 årlig enkel ränta, utgör skillnaden en direkt vinst för stomhemmanets ägare. Den exproprierande har haft en motsvarande förlust. Fastighetsägaren skulle vidare, enligt förslaget, återgälda de kostnader, som efter expropriationen nedlagts å marken för beredande af återväxt. Ränta å dessa medel skulle ej ifrågakomma. Den exproprierande måste sålunda anses ha förlorat ränta på ränta å nämnda medel. Denna förlust motsvaras af en lika stor vinst för stomhemmanets ägare, enär han, därest han själf skaffat återväxt å marken, hade fått vidkännas den kostnad med ränta på ränta, som den exproprierande haft. Såsom en den senares direkta förlust måste slutligen upptagas den af honom utgifna expropriationskostnaden med ränta på ränta. Denna motsvaras icke af någon fastighetsägarens vinst. Det ofvan anförda torde än tydligare framgå af följande exempel: Antag att ett ödelagdt skogsområde exproprieras mot en ersättning af 1,000 kronor, att utgifterna för expropriationen belöpa sig till 100 kronor samt att 1,000 kronor utgifvits för att sätta marken i skogbärande skick, hvaraf 400 kronor under första, 400 kronor under andra och 200 kronor (för hjälpkulturen under femte året efter expropriationen. Sedan återväxt åvägabragts, återlöses området af stomhemmanets ägare 10 år efter expropriationen. Den enkla årliga räntan antages vara 5 92, den sammansatta 4!/, &. Den exproprierande har haft följande kostnader: BNPFrOPpHaAtNONSersÄttniNZEN ........sess:sssdeiar deecrsnedin ts cen sn rss rn Hårt kronor 1,000: — Förlust af ränta på ränta därå efter 4!/; Y, under 10 år > 552: 97 Expropriationskostnaden 100 kr. jämte förlust af ränta på kADtfaRNdard velten 4: 5/7; ;0/0 UNGAErL HO! fAl...snkjeseben sele da sn oas » 155: 30 Skogsodlingskostnad 400 kronor jämte förlust af ränta på TAN TAMSLLer 4 or 1260 UNGET OL Also oocbac esse eken non ennen » 594: 44 HESKd:0KEFOUNAEr "8 Äl s.c.ckhorsoserorae sier kre ss os dose DOSAN » 568: 84 200 d:o d:o » BUR 8.0 3 ARS LRIET Say. EET «HSN REN 4 » 240: 2 Summa kronor 3,120: 79 Stamhemmanets ägare har fått vidkännas följande utgifter vid markens återlösande: Expropriationsersättning jämte 5 2 årlig enkel ränta under FO ar RES RS ARSA RA börs AR FRASER kronor 1,500: — alelsl ejer sf] slalst ee, s Aa SL älala (aa ala S'e jä lb) ejöla: Male slak see » I,000: — Summa kronor 2,500: — Denne senare har på affären — under förutsättning, att äåterväxtens värde motsvarar den nedlagda kulturkostnaden — gjort följande vinst: 240 FÖRSLAG TILL EXPROPRIATION AF ÖDELAGD SKOGSMARK. Skillnaden mellan ränta på ränta å expropriationsersättningen efter 4!/, 2 och allenast enkel ränta därå efter 5 2 UACÉT LÖ El nasdraetseotene VEN SE OEI | .. krönor. 52:97 Ränta på ränta under 9 år efter 4 !/,; 2& å 400 kr......... » 194: 44 d:o d:o under 8 år å 400 Å:0 so FrLiGRE » 1608: 84 d:o d:o under 5 år å 200 d:o..... Bod dSesk rik er VIT VN telnr one » 49: 24 Summa kronor 465: 49 Den exproprierande har förlorat samma belopp och därjämte expropria- tionskostnaden med därå upplupen ränta på ränta, kronor 155: 30, hvarigenom hela hans förlust uppgår till kronor 620: 79. Det torde under sådana förhållanden blifva lockande för ägaren af den fastighet, till hvilken exproprierad mark förut hörde, att begagna sin rätt att äterlösa marken, hvaremot expropriation af ödelagd skogsmark enligt de ifråga- satta bestämmelserna ytterst sällan skulle komma till stånd. Kommitténs ståndpunkt finner dock styrelsen förklarlig, med hänsyn till det uttalande i fråga om expropriationens syfte, som återfinnes nederst på sidan 213 i betänkandet. Uttalandet lyder: >»I och med det att marken änyo är skogbärande, är syftet med expropriationen fylldt.» Härmed torde nämligen åsyftas, att den som exproprierat området, skulle för framtiden, äfven om marken återginge till stamfastigheten, tillskyndas fördelar af att den vore skogbeväxt, hvilka kunde anses motsvara hvad han vid expropriationen utbetalt, men vid markens återlösande till stamfastigheten ej återfått. I undan- tagsfall torde dock detta möjligen vara riktigt. Men det synes likväl ej vara lämpligt, att bestämmelser meddelas, som leda därtill, att den som är be- rättigad äterlösa förut ödelagd, men efter expropriation med skogsåterväxt försedd mark, skall kunna återfå marken skogbärande och därjämte hafva en kontant behållning på transaktionen. Detta torde ej heller ha varit kommit- terades mening. Lagförslagets andemening synes vara, att markens återlö- sande till stamhemmanet skulle kunna ske med en kostnad, som ungefär mot- svarade hvad det skulle kostat markägaren att själf försätta området i skog- bärande skick, om expropriationen ej ägt rum. Under sådan förutsättning synes det hafva varit riktigt att såsom villkor för återlösandet bestämts, att ägaren af stamfastigheten skulle återbära expropriationsersättningen samt gälda expropriations- och skogsodlingskostnaderna jämte ränta å alla tre beloppen. Den som exproprierat marken, skulle på sådant sätt förlora allenast skillna- den mellan ränta på ränta samt enkel ränta å beloppen. Enligt det förut meddelade exemplet skulle denna förlust uppgå till kronor 80: 79. Agaren af den fasta egendom, hvartill marken ursprungligen hörde, skulle, äwven om dylika bestämmelser komme att ingå i det föreliggande lagförslaget, komma att intaga en gynnsammare ställning än den expro- prierande. Den senare har skyldighet att skaffa återväxt å det exproprierade områ- det inom viss tid, äfven om vidriga omständigheter härvid skulle möta. Han kan nämligen ej påräkna obetingad framgång för sina arbeten i angifvet syfte, äfven om han disponerar nödigt kapital och har tillgång till fackkunnigt biträde. Ihållande torka under sommartiden de år skogskulturerna utföras samt under närmaste åren därefter, ogynnsamma vintrar under plantornas första lefnadsår, svampsjukdomar å plantorna m. m. äro omständigheter, som kunna göra mer eller mindre omfattande hjälpkulturer nödiga, hvarigenom FORSLAG TILL EXPROPRIATION AF ODELAGD SKOGSMARK. 241 kostnaderna för att försätta marken i skogbärande skick kunna högst väsent- ligt stegras. Efter skogsodling, särskildt å ljunghedar, har det äfven någon gång inträffat, att ljungbrand uppkommit och elden därvid öfverlupit den skogsodlade marken och dödat de uppväxande plantorna. Skogsodling måste därefter företagas ånyo och med ungefär samma kostnad som tillförene. Den exproprierande måste vara beredd på sådana eventualiteter, äfven om de särskildt under svårare former och i större omfattning äro mindre ofta återkommande. Såsom regel kan han måhända räkna med att en efter omständigheterna afpassad och väl utförd skogsodling skall i hufvudsak lyckas. I vissa fall kunna gynnsamma förhållanden samverka till att kulturerna blifvit opåräknadt billiga. Det synes vara själfklart, att ägaren af den fasta egendom, till hvilken exproprierad skogsmark förut hörde, skall göra sig underrättad om beloppet af de kostnader, som varit förenade med områdets försättande 1 skogbärande skick, förr än han vidtager åtgärd för att återlösa marken. Han kan alltså till sin fördel begagna de tillfällen, då kulturkostnaderna varit tillräckligt låga för att tillförsäkra honom vinst af att återbörda marken. I sådana fall däremot, då kulturkostnaderna blifvit så höga, att skogshushållningen ej synes blifva lönande å den exproprierade marken, är all anledning antaga, att den som exproprierat området skall få behålla det. Det är dock äfven här- vid möjligt, att affären för honom ställer sig relativt gynnsam, i följd af att skogshushäållningen kan höjas å angränsande marker genom sambruk med det exproprierade området. I de fall då exproprierad skogsmark återlöses, torde sådana gynnsamma förhållanden för de angränsande skogsmarkerna i allmänhet icke inträda. Ett närmande häremot skulle dock kunna förväntas, om för sådan mark kunde bestämmas, att visst skogsbestånd skulle därå förefinnas eller åtminstone att skogen därå skuile vara underkastade sådana bestämmelser som ingå i lag angående vård af enskildes skogar inom Gottlands län. En sådan bestäm- melse skulle icke kunna innebära någon fara för lagförslaget i öfrigt, synner- ligast som de fall torde blifva få, då förut exproprierad mark komme att återlösas till stamhemmanet; och detta hemmans ägare intoge därigenom ej en ogynnsammare ställning än den som exproprierat marken. Ty äfven om, såsom domänstyrelsen i det föregående ifrågasatt, den, som återlöste förut exproprierad mark till stamhemmanet, finge, förutom hvad de kommitterade föreslagit, betala jämväl den kostnad med ränta, som expropriationen därut- öfver förorsakat den som exproprierat marken, samt ränta å skogsodlings- kostnaderna, skulle dock denne få vidkännas vissa kostnader, för hvilka han han ej erhållit ersättning, nämligen för den exproprierade markens bevak- vakning under den tid han disponerade den och för vården af den skogs- återväxt han å marken åvägabragt. Domänstyrelsen, som anser bestämmelsen angående expropriation af sköflad skogsmark kunna komma att äga afsevärd betydelse för vårt lands skogshus- hållning, får på grund af hvad styrelsen i det föregående anfört, underdånigst hemställa, att de i härmed återgående betänkande angående förslag till lag om expropriation upptagna särskilda bestämmelser om expropriation af öde- lagd skogsmark måtte komma att ingå i den lag om expropriation, som kan komma att utfärdas i anledning af det föreliggande förslaget, hvarvid styrelsen dock får ifrågasätta, 242 NOTISER. aft a motiveringen till de paragrafer, som afse rätt att expropriera ödelagd skogsmark, angifves att vid bestämmande af sådan marks värde, hänsyn bör tagas till den svårighet, som anses blifva förenad med nödiga åtgärder för att ä marken skaffa skogsäterväxt, att, därest förutvarande ägaren af den exproprierade skogsmarken vill äterlösa marken sedan återväxt dära kommit till ständ, han skall vara skyldig att äterbära expropriationsersättningen samt gälda utgifterna till expropriations- nämnden, bådadera med ränta, äfvensom återgälda de kostnader med ränta som efter expropriationen nedlagts aå marken för beredande af återväxt, hvar- jämte det sålunda återlösta området skall, med afseende på skogshushäållningen, för framtiden vara underkastadt sådana bestämmelser, som ingå i lagen angående värd af enskildes skogar inom Gottlands län. Stockholm den 18 januari 1911. Underdånigst: KARL FREDENBERG. TH. ORTENBLAD. FREDRIK GIÖBEL. TH. HERMELIN. ARVID LILLIESKÖLD. K. G. G. Norling. NOTISER. Donation till Kungl. Skogsinstitutet. Af person, som tillsvidare önskar vara okänd, har till generaldirektören Fredenberg öfverlämnats för Kungl. Skogsinstitutet i Stockholm femtusen (5,000) kronor utgörande 5 st. pref. aktiebref å 1,000 kronor per st. uti Wifsta Warfs Aktiebolag att för- valtas under namn, nu i första hand af »1911 års stipendiefond»> och afses afkastningen att, med vissa af donator närmare angifna bestämmelser årligen tilldelas en däraf behöfvande elev vid Skogsinstitutets högre kurs, som ådaga- lagt flit, intresse och lämplighet för sitt yrke; och har K. Domänstyrelsen beslutat att tillsvidare och intill dess på grund af ändrad organisation af skogs- undervisningen annat kan varda af omständigheterna påkalladt emottaga det uppdrag angående medlens förvaltning och kontrollen öfver afkastningens an- vändande som gifvaren begärt, hvarjämte Kungl. Domänstyrelsen för den okände gifvaren uttryckt sin erkänsla för den frikostiga gåfvan. Skogsutställningen i Örebro. Vid det 21:sta allmänna svenska landt- bruksmötet i Örebro i sommar den 3—9 juli är grupp VIII eller » Alster af skog, skogsbruk och jakt samt hjälpmedel och redskap vid skogshushållning och jaktvård» rikligt representerad. Den stora skogs- och jaktpaviljongen, som är 49 meter lång och 10—16 bred, blir fylld af intressanta utställningar, hvarjämte ett större område i det fria upptages af plantskolor samt skogs- redskap. Ordförande för gruppen är direktören för skogsinstitutet, jägmästare AND, WAHLGREN Och vice gruppordförande är föreståndaren för Statens Skogsförsöks- anstalt, jägmästare GUNNAR SCHOTTE. Prisnämnd 1. (för skogsbruket) består af öfverjägmästare U. WALLMO (ordf.), ordföranden i Orebro läns skogsvårdsstyrelse, bruksägaren P. M. CARLBERG, disponenten WiLH. EKMAN och skogschefen HENRIK PETTERSON. EKONOMISKT. 243 Prisnämnd 2. (för jakten) utgöres af hofjägmästare E. A. Vv. ECKERMANN (ordf.), länsjägmästaren J. A. BERGWALL, hofjägmästare FR. BJÖRKENSTAM och grefve G. LEWENHAUPT. Utställningen demonstreras särskildt för Föreningens för skogsvård medlemmar under förmiddagen tisdagen den 4 juli. På aftonen samma dag anordnas gemen- samt samkväm för Föreningens medlemmar, hvartill anmälan kan göras å För- eningens byrå, Norrmalmstorg 3, i Stockholm eller senast den 4 juli på mor- gonen i skogspaviljongen. Rum i Örebro beställas lämpligast hos Landtbruksmötets Inkvarterings- byrå, adress Örebro helst före den 15 juni och i hvarje fall 4 dagar innan rum skall brukas. Prisen äro hos privatpersoner: för I A-rum, 1 säng kr. 5: 50, för 2 sängar kr. 8: — pr dygn. STB » I » als » ) » » 6:— >» » 2 LG I 2 SOM ) » 4i— 3 Skogsvårdsföreningens exkursion 12—15 juni 1911 äger rum, som redan i tidskriften omförmälts, till Storfors, Vassgårda, Alkvettern och Hög- sjö. Preliminärt program återfinnes i detta häftes annonsbilaga. EKONOMISKT. Den 19 april 1011 antogs bolagsordning för Aktiebolaget cellulosa, som har till ändamål att förvärfva nyuppfunna metoder för framställning af soda- eller sulfatcellulosa och tillgodogörande af därvid erhållna biprodukter samt att försälja eller upplåta rätt till ut- öfning af nämnda metoder äfvensom att idka annan därmed förenlig verksamhet. Bolagets styrelse har sitt säte i Falun. Aktiekapitalet uppgår till 160,000 kronor och kan utgöra lägst detta belopp, högst 480,000 kronor samt är fördeladt i aktier å 200 kronor till viss man. Aktiekapitalet har inbetalts till fullo. Styrelsen utgöres af filosofie doktorn E. IL. Rinman i Harnäs, Valbo socken af Gäfleborgs län, ingenjören E. S. Sandberg i Skutskär, Älfkarleby socken af Uppsala län, ingenjören A. I. Olsson i Falun samt lektorn N. A. Langlet och e. o. hofrättsnotarien T. O. I. Carlander, båda i Göteborg, med ingenjörerna G. K. Sundblad i Skutskär och H. T. Persson i Harnäs till suppleanter. Till suppleant i Aktiebolaget Mölnbacka—Trysils styrelse har i stället för dispo- nenten I, A. F. Wallberg utsetts grefve Eugen von Rosen, Örbyhus. Den 14 mars 1911 antogs bolagsordning för Björstorps trävaruaktiebolag, som har till ändamål att, efter inköp af fastigheterna '/, mantal n:o I Södra Björstorp, ?/ mantal n:o I Wantaröd samt !?/.., mantal n:o 12 Bösarp, afverka och förädla därå växande skog samt sedermera stycka och åter försälja sagda fastigheter. Bolagets styrelse har sitt säte i Kivik, Södra Mellby socken af Kristianstads län. Aktiekapitalet utgör 50,000 kronor samt är fördeladt i aktier å 100 kronor till viss man. Styrelsen utgöres af landtbrukaren Alfred Arvidsson i Hjälmaröd, Hvitaby socken, och timmerhandlanden Jöns Svensson i Brösarp, Brösarps socken, båda af Kristianstads län, samt handlanden Ernst Beckman i Kivik. Firman tecknas endast af Beckman; dock att vid slutande af leveransaftal rörande värde öfverstigande ettusen kronor firman tecknas af honom i förening med annan styrelseledamot. Såsom ledamot af Bergslagens fröklängnings aktiebolags styrelse, som har sitt säte 1 Köping, har i stället för jägmästaren Uno Wallmo inträdt kronofogden friherre Eduard Funck därstädes. Kramfors aktiebolag har med Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Bankaktiebolaget Norra Sverige och Helsinglands Enskilda Bank träffat aftal om ett 5 25 obligationslån å 3,000,000 kr. Lånet är afsedt aft amorteras under åren 1912—1931 med bolaget lämnad konverteringsrätt från och med år 1921. Säkerheten för lånet utgöres af 1) inteckningar med bästa rätt dels i bolagets sågverk och sulfitfabrik med tillhörande område samt bygg- nader och öfriga anläggningar till belopp af 2,000,000 kr., dels ock i bolagets skogsfastig- 244 EKONOMISKT. heter, med en uppgifven areal af omkring 500,000 tunnland till belopp af 7,500,000 kr., i den mån dessa inteckningar icke tagas i anspråk för täckande af bolagets skuld, på grund af ett den 27 augusti 1907 afslutadt obligationslån å ursprungligen 6,000,000 kr., hvaraf för närvarande återstår oguldet 5,490,000 kr, att slutamorteras inom år 1927, äfvensom af 2) förlagsinteckningar å 1,000,000 kr. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. Januari—april 1907 1908 1909 1910 1911 | | Trävaror > ; 3 é | - Kbm. Kbm. Kbm. | å | oarbetade, bilade eller sågade, af furu eller gran HR fv 2 mn rk | timmer och mastträ af minst 25 CM............. TA 11,000 3,000 1,300 4,500 3,000 spiror, timmer och mastträ af mindre di er 10,000 48,900 26,240 21,200 18,700 bjälkar af minst 20 cm. tjocklek 15,000 3,760 5,000 7,700 9,900 sparrar (af mindre tjocklek) 34,000 31,800 26,000 38,000 33,700 syllar (sleepers) ...... 14,000 23,90 10,000 13,400 8,300 | grufstolpar (pitprops) ; sr 184,000 149,300 83,200 853,500 88,700 | plankor och bräder, ohyflade, 21 cm. och där- | | öfver breda : af furu.. 46,000 31,050 31,600 41,700 41,900 I >» gran,. « 8,000 9,130 9,500 20,600 12,100] | battens och bräder, ohyflade, 15—21 cm. breda | | | af furu . 47,000 41,830 40,000 60,600 52,600 | >» gran. ve 31,000) 19,940 13,910 37,620 19,100) battens, scantlings o. bräder, ohyflade, under 15 | I | | cm. breda: af furu... 31,000 21,990 27,160 49,900 45, 100] I > gran .. ää 21.000 15,370 6,692 44-800 24,200] | bräder, hyflade, 21 cm. och däröfver breda : af furu 1,400 3712 1,610 3.100 3,800] I > gran 1,200 2,090 3.000 3,000 bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu... 14,400 16,490 23,400] 31,300) » gran 6,460 14,600 24,400 bräder, hyflade, under 13 cm. breda: af furu 5,710 11,700 | 4,010 7,390 i; bräd- och plankstump .... 440 2,500 | lister, läkter och ribbor . 1,650 3,500 I - | arbetade: snickararbeten etc. : Kr. Kr. | byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. m.)... —1,699,000] —1,406,000 1,267,000 1,655 1,718,000 MlLA RUNKA SLUG > duvan todo äger SSRe NEAR enes FAS TSNARSFANPRANAR 631,0090 634,000 700,000 722,000 622,000 Pagpersmassa (trämassa) : Kg. Kg. Kg. | Eg. kemisk, tOFT I oesstorersssnnsssssrrsnsesr res nsarsrnrsnnnresn ra 59,898,000] 58,217,000 90,404,000, 86,529,000 » vat . 11,215,000 8,663,000 10,603,000 mekanisk, torr 9,905.000] 14,454,000 11,133,202) 11,461,000 » våt 5,509,000] —9,694,000 16,638,000] 17,978,000 FÖR KRONOJÄGARE. Till e. kronojägare ha förordnats utexam. skogslärlingen Johan Alexander Johansson inom Norsjö revir; utex. skogslärlingen Axel Erhard Johansson inom Bjurholms revir och Petrus Eriksson inom Hallens revir. Entledigade. K. Domänstyrelsen har på därom framställd begäran entledigat e. kro- nojägaren Karl Oskar Lindberg från det honom af K. Styrelsen den 8 februari 1911 med- delade förordnande såsom e. kronojägare med arfvode i Sandsjö bevakningstrakt af Klotens revir. Kronoskogvaktaren i Grimstens och v:a Tivedens bevakningstrakt i Asker- sunds revir J. F. Lindblom afled den 8 maj 1911. Lindblom var född den ”?/,, 1844 samt förordnades till ofvanstående befattning den !/, 1868 och tilldelades medalj i silfver af 8:de 1 storleken för nit och redlighet i rikets tjänst den !5/; 1909. ALLMÄNNA UECLEN: SKOGSVÅRDS- >> FÖRENINGENS 2 TIDSKRIFT —N G ov ANNAS 2 ra 0 es Te > 4 4 Kungl.Domä angående lediga kronojägaretjänster. ungörelser Kronojägarebefattningen i Perstorps bevakningstrakt af Granviks revir och Skaraborgs län kungöres härmed till ansökan hos jägmästaren E. Barthelson, adress Svanvik, före klockan XII på dagen den 3 juli 1911, skolande ansökningen vara åtföljd af prästbetyg och, där läkarebetyg icke förut behörigen företetts, äfven af sådant, jämte intyg om kompetens. Stockholm den 31 maj 1911, Sedan K. Domänstyrelsen den 31 maj 1911 kungjort bevakningstrakfen i Mössebergs bevakningstrakt af Slägtbygds revir ledig till ansökan, vill K. Styrelsen härigenom återkalla nämnda kungörelse, enär ifrågavarande kronojägaretjänst tillsvidare ej kommer att tillsättas. Stockholm den 3 juni 1911, KUNGL, DOMÄNSTYRELSEN. Massatabeller enligt vid Värmlandstaxeringen tillämpad ny metod för noggrann uppskattning af stående träd ha utkommit i »stora upplagan», bestående af 64 sidor i grått linneband med bruksanvisning, hjälptabeller och ny sortimentstabell för beräkning af gagnvirkesutbytet. Tillhandahållas till ett pris af 5 Kronor hos ZETTERLUND & THELAN= DERS TRYCKERI A.-B., Skeppsbron 40, Stockholm, eller hos utgifvaren Tor Jonson, t. f. lektor vid Kungl. Skogsinstitutet. Annonsera I Skogsvårdsföreningens Tidskrift. Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida. Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr cm, af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst 5 ggr, lämnas 10 & rabatt och för hela året stående annonser 20 9. Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte, Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla per-= soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift på adressförändringar. Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. Red. Tidskriften distribueras i bokhandeln af A.B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. Kv TTT ERS INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Allmänna delen. Böra rådjuren få existera ur skoglig och jaktlig synpunkti större skogstrakter? I. Inledande föredrag vid Föreningens för Skogsvård årsmöte den BRARITarS (LOK AN UNO CWA LIIEO ett old a ce ad ass d edt k gakin oda sid. 245 II. Diskussion. Yttranden af hrr EKBERG, WAHLGREN, VON SCHÖN- BERG, GRÖNBERG, frih, E. M. HERMELIN och frih. TH, HER- DET STA RENAR EN ARE ERE AR de AS SR RE ENE » 249 Om skogspersonalens fortsatta utbildning. I, Inledande föredrag vid Föreningens för Skogsvård årsmöte den a ATSE TOT: ATI CART BJ ÖOREBOM: oc gvckor ov sg sedlar dee ST of SN n 252 II. Diskussion, Yttranden af hrr FREDENBERG, THUNBERG, WIBECK, MONS Gl SOC sa LC CAT BITTI at bIRR SNR del r d rede bs SS Le DJS Edna FA200 Frågan om inrättande af ett skogslotteri, I. Inledande föredrag vid Föreningens för Skogsvård årsmöte den 24 ATSKIG LIA. CFA GUSTARSSON eloge ssd dov sade inga te öde oe snart vr > 265 II. Diskussion. Yttranden af hrr A. SYAHRE och HESSELMAN...... NER270 Protokoll, fördt vid Föreningens för Skogsvård årsmöte den 23 mars 1911 > 272 Naturminnen och strödda iakttagelser. Stormfasta granar (med I fig.) af EINAR J. BERGGREN ............... $$ Gråbarrsjukan i Norrbotten af ÅKE BERG SR siE ee orsa Bf otplefa le ora NET ER » 277 Ett nytt fynd af abnorm kottutveckling hos tallar af VICTOR F. TESS DEE Er e ed one bla ARSA SÖ Ae TAG RR SA ar es RNA SR > 278 Nya fynd af omtall (med 1 fig.) af ERNST OLOFSSON sissmssersssses osa » 279 Eärstatlig en: (med: fig), af BDW, WIBBCEÉ mn..dascostocdcnt slöa nrd iden » 280 Orren som skadedjur (med 1 fig.) af GUSTAF PFEIFF sLosnnssssscssest » 280 Notiser: Fortbildningskurs vid forstakademien i Eberswalde......ssssssssssserer 0a » 281 Fortbildningskurs för skogsbevakare i Tysklätd,..........ssssssssseses ont AO Ekonomiskt > 281 Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa Jan.—Maj 1907—1911 » 283 För kronojägare. Meddelande från Sveriges kronojägareförbund 284 Fackafdelningen innehåller: Kubikinnehållet och formen hos”tallen i Sverige (med 2 fig.) af ALEX MAASS. Sammanställning af afverkningsbelopp, inkomster och utgifter för skogarna i mel- lersta Norrlands distrikt år 1910 af E. F. GROTH. Skogsadministrationen: Förordningar, prejudikat och cirkulärskrifvelser. Beslut af allmännare intresse. Tjänster och förordnanden. Andra omarbetade och tillökade upplagan at Alex. Maass” tabell för träduppskattning utkommer under juni månad. Uppklistrade ex. kosta kr. 1:50 och rekvireras hos Jägmästare A. Maass Stockholm, Va. SKogsförvaltare. Skogsförvaltaretjänsten å Särna besparingsskog, för hvilken förordnande utfärdas af Konungens Befallningshafvande i Kopparbergs län, sökes för en tid af fem år hos undertecknade allmänningsstyrelse före utgången af nästinstundande Juni månad, därvid iakttages, att sökande skall hafva genom- gått Kungl. Skogsinstitutet med företräde vid platsens tillsättande för den, som har afgångsbetyg från högre afdelningen och som i öfrigt befinnes lämplig. Årlig lön 3,000 kronor, Särna den 29 Maj 1911. Särna sockens allmänningsstyrelse, adr. SÄRNA. S. T. A. 272 042). Ny Matrikel öfver Kungl. Domänstyrelsens, SKkogsstatens, SKogsläro- verKens och Statens SKogsförsöksanstalts ämbets- och tjänstemän utkommer under innevarande månad. Pris 2 Kronor. Rekvisition kan ske hos Zetterlund & Thelanders Boktryckeriaktie- bolag, Skeppsbron 40, Stockholm. SKogsstatsuniform, fullständig, till salu för moderat pris. Jägmästar E. Wadstein anvisar. Styrmans- gatan 37, Stockholm. Allm, tel. Österm. 30 73. FORST- och JAKTHUSET (Innehafvare: Forst kand. F. V. RIEGELS GI. Kongevej 123, Köpenhamn V. Enda specialaffär i Skogs- och Jaktartiklar under sakkunnig ledning. Särskildt anbefalles: Vapen, Jaktväskor, Ryggsäckar, Damasker, Äkta Österrikiska Jakthattar, Vildtlockare (stort urval), Signalhorn, Fångstredskap, Hunddressyrartiklar, Hundpiskor, Slangbågar o. s. v. Skogsbruksartiklar: Dia- meterklofvar (från 6.50—15 kr.) Ritsjärnsknifvar, Bandmått, Knoppskyddaren »Krone»> mot vildtbett på barrträd (sålda i Danmark 1910 c:a I mill. st.), Märk- krita m. m., m. m. Direkt försäljning från lager! Begär priskurant! Å å ör jägmästa ch landtmätare tillverkas = STALMATTBAND teriad speciellt starka, 6 mm. bredd, i följande pris och längder: 22 25 59 mtr Segelduksringar för upprullning 2 kr. 7 12 kr J. A. LUNDQVIST, Löfånger. INTYG: Härmed får jag såsom min uppfattning uttala, att de m 2 1, som tillverkas av herr J.A. Lundqvist i Löfånger, äro med avseende på anor c >n synnerligen utmärkta samt de bästa, som för närvaraude kunna erhåll 18 april 1911. - HELMER HUSS. Distriktslandtmätare och justerare. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IQII. H. 6. Böra rådjuren få existera ur skoglig och jaktlig synpunkt i större skogstrakter. I. Inledande föredrag vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 23 mars I911. Af UNo WALLMO. Böra rådjuren existera ur skoglig och jaktlig synpunkt i våra större skogsmarker uppåt landet? — så lyder den hädiska frågan. Jag har tänkt mig att frågan om rådjurens nytta eller skada bör upptagas till debatt vid detta skogsvårdsmöte, där så många skogsmän och jägare äro samlade. Jag gör det så mycket hellre, som Kungl. Maj:t torde komma att snart öfverlämna en proposition till riksdagen i syfte att få till stånd ändrade grunder för vår jaktstadga. Jag skall därför tillåta mig att föreslå en resolution att inlämnas till Kungl. Maj:t, om mötet finner detta lämpligt. Rådjurens invandring söderifrån uppåt bergslagens vida skogstrakter har försiggått egentligen under senaste två tiotalen år, och deras före- komst därstädes har nu blifvit så pass allmän att, som sagdt, frågan om deras tolererande synes böra debatteras. Sedan rådjuren alltså blifvit stationära här uppe, har man börjat att aktgifva på den skadegörelse, som åsamkas skogen genom desamma. De kunna uttorka träden genom att sparka upp mossa och jord om- kring dessa och göra skada genom att gnida hornen mot ömtåliga stammar. Detta kan väl mera synas vara bagateller, och jag fäster ej heller vikt därvid, men under de senaste åren ha rådjuren äfven gifvit sig på att afbeta toppskotten på späda tall- och granplantor, och det var då som mitt tålamod med dem började ge vika. Ty när skadegö- relsen i fråga började ske i stor utsträckning, förstod jag, att det icke vålla- des af tjädern enbart, som jag först trodde, utan jag fann, att tjädern måste ha fått hjälp af rådjuren. Vi veta, hur det gått med älgen: när det bästabetet, såsom sälg, vide, asp m. m., började tryta, tillgriper den tallbuskar och an- ställer på dem stor skada. För 12 å 15 år sedan rörde älgen icke hafre- eller rågaxen, men under de senaste åren har den lärt sig att med stor precision afrepa axen, så att den lämnar endast de nakna Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1911. 17 246 "UNO WALLMO. stråna kvar, till dålig tröst för småbrukaren på skogstorpet. Det är därför troligt, att det endast är en tidsfråga, när rådjuren äfven lära sig tillgripa hafreaxen och rågaxen. Nu framställer sig emellertid den frågan, om vi verkligen skola kunna hoppas, att i den öfre och mellersta delen af landet i de större skogstrakterna få till stånd så talrika rådjurs- stammar, att de kunna bli en inkomstkälla för oss. Den frågan tror jag mig kunna besvara med nej. Rådjuret är ett härstädes med rätta icke hemmahörande djur, fastän detsamma under senaste åren behagat hit invandra söderifrån. Att få en större stam af dessa häruppe är nog icke möjligt. Men äfven om detta vore möjligt, så uppstår frågan, om det vore önskvärdt ens ur jaktlig synpunkt. Att det icke är önsk- ligt ur skoglig synpunkt torde vara uppenbart. Vi ha af ålder här uppe haft vår kära och af många högt värderade stöfvarjakt på hare och räf. Skola vi söka få till stånd några större rådjursstammar i våra skogar, måste vi säga farväl åt denna jakt. Å andra sidan vilja vi ha kvar stöfvarjakt på hare och raf, måste vi starkt decimera rådjurs- stammen och helst mota dem tillbaka till Sveriges sydligare delar, där rådjuren mera höra hemma. Jag erkänner, att detta är något nytt för herrarna att höra och för alla jaktvänner för öfrigt i landet, sedan man haft halfårs- och helårs- förbud för rådjuren. Jag kan icke hjälpa, att det är något nytt. Vi veta emellertid, att när en nyhet framkommer, så är det icke så lätt att få den igenom. Hjärnan behöfver vridas rundt ett helt hvarf, och det går långsamt, innan man kan få en ny syn på tingen. Nu vill jag icke påstå, att det behöfver gå långsamt för herrarna, ty ni äro skogs- intresserade, skogsbor skulle jag vilja säga, och alltså snabbtänkta. — Jag skulle för resten kunna tala om, hur jag indelar människorna. Jag har läst i en tidning, att en lärd professor i Stockholm eller hvar det nu var, indelade människorna i långskallar och trindskallar. Jag kan icke gilla den indelningen, ty jag måste då räkna mig och många af mina vänner till trindskallarna. Därför har jag gjort upp en egen in- delning. Jag delar nämligen mänskligheten i två kategorier, snabbtänkta och trögtänkta, eller skogsbor och slättlandsbor. Herrarna ha väl exem- pelvis sett skillnaden mellan en slättlandsbo och en skogsbo, när de vända sig, då de höra något misstänkt bakom sig. Skogsbon vänder sig blixtsnabbt, men den andre behöfver för det ett par minuter. Hundra- faldt större är tidsskillnaden mellan de båda kategorierna, då det gäller att vrida hjärnan rundt inför en ny tanke. Emellertid räknar jag her- rarna till skogsbor, men det är gifvet, att ni ha många vänner och be- kanta bland slättlandsborna. Då ni träffat dessa på senaste tiden, ha ni nog sett, att hjärnan suttit litet snedt på dem just på grund af den BÖRA RÅDJUREN FÅ EXISTERA UR SKOGLIG OCH JAKTLIG SYNPUNKT. 2477 häpnadsväckande nyheten, att man i stället för att skydda rådjuren borde decimera dem, om icke rent af utrota dem. Det vore skönt, om inga nyheter komme fram, då finge hjärnan lugn och ro. Allt kunde gå i de gamla hjulspåren. Det kunde visserligen hända, att hjulspåren till slut blefve så djupa, att lasset stjälpte, men bättre det än nödgas vrida hjärnan ett slag och uppleta annan, ny och bättre väg. Jag vill sålunda få bort rådjuren ur våra större skogsmarker i öfre delen af landet. Jag håller före, att icke blott ur skoglig utan äfven ur jaktlig synpunkt är det icke lämpligt att ha dem där. Man kan visser- ligen som jägare tvista om, hvilken som är den finaste jakten. Man bör icke tvista om tycke och smak, heter det, men enligt mitt förme- nande är stöfvarjakten på hare och räf den allra finaste jakten, vår mest sportmässiga jakt. Den ger kanske icke så stor skottlista, såsom exempelvis jakten för hönshund. Men en stor skottlista är väl knappast jaktens mål. Jag menar alltså, att stöfvarjakten på hare och räf framför annan jakt ger kroppen hälsa och fröjd i själen. När skallet går öfver berg och dalar och genom djupa skogar en vacker höstmor- gon eller en klar vinterdag, då är det jakt. Jag tillhör således icke dem, som vilja sätta jakten på ett lägre plan och för den skull icke bringa rådjuren nödigt skydd ur jaktlig syn- punkt. Jag måste betona detta för att herrarna skola förstå mina motiv. Jag är själf född med jägarblod i ådrorna, och detta är min största stolthet. Jag kan berätta för er, herrar jägare, att mitt äldsta minne från barndomen går tillbaka till en episod, som har med jakten att skaffa, eller åtminstone med jakthundar. Jag var två år gammal. Jag ser ännu hur min far sitter vid en pulpet framför ett fönster. Ett, tu, tre rusar han upp, hugger ett gevär från väggen, springer ut på trap- pan och skjuter. Det är en främmande hund som kommit in på går- den. Han hade rabies och anföll våra sex hundar, som stodo kopplade. Innan skottet hann smälla, hade han sårat hundarna, så att allesam- mans, gamla Björn och Molla och unga Björn, han som brukade taga räfven i språnget, redan efter ett par timmars jakt, ja, allesammans dogo i rabies. Detta är som sagdt mitt äldsta minne. Sedan har jag ett från det jag var fyra år, äfven detta ett jaktminne. Då tog jag näm- ligen en vacker dag och kopplade loss ett par hundar och gick ensam till skogen med dem. Man fick anställa skallgång, och slutligen hittade man mig. Det är hemmarschen, som jag ännu lifligt erinrar mig. Jag fick icke smörj af min pappa, därför att jag gått ensam till skogen, utan jag antar, han tyckte det var bra gjordt. Däremot minns jag, att det inträffade någon gång samma år, att man skulle gå till kyrkan, och att jag ville med men ej fick, hvarför jag ställde mig på trappan 248 UNO WALLMO. och skrek. Då fick jag stryk af far — den enda gången. Men sedan har jag också hellre gått i skogen än i kyrkan om söndagarna. När jag var sex år, fick jag följa med till skogs med pistol att skjuta till måls med, och åtta år gammal fick jag ett hagelgevär och sköt då mina tre första harar. När jag var elfva år sköt jag min första tjäder i träd och min första rapphöna i flykten. Jag vill med detta hafva påpekadt att min afvoghet mot rådjuren icke härleder sig af brist på intresse för jakt utan just för mitt stora intresse för densamma, hvilket intresse är fullkomligt medfödt. Jag vill nu berätta en sista episod, som hänför sig till i julas. Jag hade knappast under hela hösten haft tid att gå ut med mina stöfvare. Så kom julhelgen och jag slog mig loss för några dagars stöfvarjakt a hare och räf och sökte uppleta en trakt, där jag ej skulle stöta på rådjur. Men förgäfves. Innan första dagen gått till ända, fingo hun- darna upp rådjur, och därmed var jakten äfven den gången afbruten för mig, då rådjuren gingo miltals in på främmande marker, och hun- darna följde, okunniga, som de naturligen voro, att husbonden ej ägde tillstånd att utöfva jakt därstädes. Efter åtta dagar lyckades jag ändt- ligen återfå hundarna från en grannsocken. De hade då alldeles sön- dertrasat sina fötter, för att nu icke tala om den pina som åsamkats rådjuren själfva under det dygnslånga förföljandet. När dylikt icke hör till undantagen, utan gång på gång upprepas, ledsnar man till slut, och jag annonserade därför mina stöfvare till salu. Jag vill med detta hafva sagdt, att vi, som hålla stöfvarjakten på hare och räf kär, måste afsäga oss denna jakt i de större skogstrakterna, ifall det skall fortgå på det sättet, att rådjuren därstädes allt fortfarande skola åtnjuta skydd och hålla sin numerär uppe. Jag hemställer till mötet, om det vill ena sig med mig om en resolution, hvartill jag ber att få läsa upp ett förslag. Det är naturligtvis icke meningen att kreti och pleti skola ha rätt att skjuta rådjur, utan detta bör förbehållas jakträttsinnehafvaren. Och den jordägare, som vill ha sina rådjur kvar i skogarna, må gärna behålla dem. Det är en sak, som icke har med den nu förevarande att göra. Beträffande statsskogarna synes lämpligast vara, att domänsty- relsen får afgöra "frågan om rådjurens bibehållande eller minskande i antal därstädes. Mitt resolutionsförslag lyder sålunda: >»Då det visat sig att rådju- ren uppträda som svåra förstörare å skog genom att dels afbeta plan- tornas toppskott, dels uppsparka mossa och jord kring buskars och plantors rötter, så att träden uttorka, dels skrapa barken på ömtåliga stammar, så att röta uppstår, och dä dessutom förekomsten af rådjur i större skogstrakter nästan omintetgör eller åtminstone i hög grad för- BORA RADJUREN FÅ EXISTERA UR SKOGLIG OCH JAKTLIG SYNPUNKT. 249 svårar den af ålder utöfvade stöfvarjakten å hare och räf, hvilken jakt ur jaktlig synpunkt i alla afseenden måste sättas framför jakten å rådjur beträffande just de större skogsmarkerna, så får Föreningen för skogs- vård hos Eders Kungl. Maj:t underdånigst hemställa att, på ofvan an- förda skäl, för län, där större skogsmarker äro till finnandes, ingen frid- lysning af rådjur må ifrågakomma, börande dock jakten å dem tillkomma endast vederbörande markägare eller, där marken är af krononatur, åt Eders Kungl. Maj:ts domänstyrelse upplåtas bestämmanderätten be- träffande i hvarje särskildt fall sättet och villkoren för rådjurstammens utrotande eller hållande inom behöriga gränser.» II. Diskussion. Godsägare EKBERG: Herr ordförande, mina herrar! Ehuru jag såväl på det skogliga som jaktliga området intar dilettantens ståndpunkt, och ehuru — som mitt tungomål nog redan har röjt — min vagga ej bäddades under granens sus, och jag alltså ej enligt inledarens åsikt borde kunna uppträda 1 föreliggande fråga, vågar jag det dock. Då vi i vårt fädernesland se tusen och åter tusende hektar okultiverad skogsmark, då, såsom vi af en tidigare föredragshållare i dag ha hört, 60 2 af uppkommande skogsplantor skadas af betande djur, då det anses såsom ett förtjänstfullt, fosterländskt arbete att utbreda »fattigmans ko» geten, — vår största skogsförödare — och då rådjuren i sitt fåtal inom våra landa- mären så litet bidraga till hjälpgallringen, så har Skogsvårdsföreningen från skoglig synpunkt, många och viktigare anledningar att ägna sin uppmärksam- het åt, än bidraga till utrotandet af rådjuren. Från jaktlig synpunkt — och där hafva vi väl pudelns kärna — anför öfverjägmästare Wallmo äfven skäl för deras förföljande, men då öfverjäg- mästaren i sitt kåserande inledningsföredrag sade, att han ej älskade stora skottlistor, men det sportmässiga i jakten, det klingande drefvet öfver berg och dal, så håller jag före, att rådjuren bidraga till båda dessa saker, ty de freda lifvet på mången harpalt, och bringa frisk sport och säker klang i drefvet öfver berg och dal. Hvad hundarna angå, så kan man nog vänja dem från rådjursdref, och i hvarje fall komma den gode jägarens hundar till sin gode husbonde utan annonser, äfven om det klingande drefvet fört dem vida omkring. Då vid behandlingen af den nya jaktstadgan ett uttalande från så auk- torativt håll som Skogsvårdsföreningen alldeles säkert har sin stora betydelse, hemställer jag: att Föreningen ville afslå öfverjägmästare Wallmos förslag, och i stället på det varmaste tillstyrka hvarje möjlig förbättring i den nya jakt- stadgan, vare sig det gäller utsträckt fridlysningstid, begränsade jaktområden, eller införandet af jaktpass eller jaktskatt. Direktör WAHLGREN: Herr ordföranden har lagt oss på hjärtat att in- skränka diskussionen i denna fråga till det minsta möjliga, och jag ber där- för endast att få instämma med den föregående talaren. 250 DISKUSSION. Jägmästare VON SCHÖNBERG: De senaste 30 åren har jag bott i en trakt, där rådjuren ha sin hemvist, och jag kan försäkra, att ju större skogskom- plexen äro, dess mindre skada har blifvit påvisad såsom härrörande från dem. Inledaren har sagt, att rådjuren icke äro de stora viddernas djur. Det är sant, de trifvas bäst i dungar om tiotals tunnland, och där kan man nog hålla dem i styr. Jag instämmer för öfrigt till fullo med de två senaste talarna. Docenten GRÖNBERG: För att icke förlänga diskussionen, hvilket kan synas tämligen onödigt, ber jag endast att få framhålla ett par synpunkter. När öfverjägmästare Wallmo talar om att all stöfvarjakt är borta, ifall rådjuren i större antal förekomma på en plats, så vill jag för min del säga, att detta långt ifrån är fallet. Emedan de första pioniärerna bland rådjuren äro mindre stationära, gå de lättare undan för stöfvarna och sträcka ut; men sedan rådju- ren fått fast fot, bukta de bättre. Detta ser man i Västergötland, där man icke skulle vilja vara af med rådjuren, och det gäller för öfrigt många andra platser, där jag är bekant med jaktförhållandena. Jag vill för öfrigt påpeka, att det icke är så ofantligt svårt att uppfostra stöfvarna i sådan riktning, att de afhålla sig från rådjur. Jag vågar sålunda påstå att rådjuren och stöfvar- jakten mycket väl kunna förenas, och jag ber därför att få yrka afslag å det af öfverjägmästare Wallmo framställda förslaget. Godsägaren, friherre E. M. HERMELIN: En föregående talare har gjort framställning om att det förslag till nya jaktstadganden, som föreligger från kommittén, skulle understödjas, äfven i hvad det rör tiderna för fridlysning. Det nya jaktstadgeförslaget innebär en inskränkning i den tillåtna jakttiden för rådjur, så att denna endast skulle omfatta tiden från och med den 16 september till och med den 30 november. Det är sålunda meningen, att det blott mellan dessa tidpunkter skulle vara tillåtet att jaga rådjur, medan detta förut i mellersta Sverige varit tillåtet från och med september till och med december månad. Det är sålunda en afsevärd inskränking, man här velat göra, och skulle den gälla hela Sverige med undantag af Skåne. Jag undrar, om det kan vara klokt att ansluta sig till det förslaget. Det, som förnämli- gast ligger emot rådjuren, är, att man så många gånger får upp dem under den tid man har rätt att jaga hare med stöfvare, men hvarunder rådjursjakt är förbjuden = Blefve det en ändring härutinnan, tror jag, att de röster, som nu höjas mot rådjuren skulle nedtystas. Byråchefen, friherre HERMELIN: Med anledning af det förslag, som fram- ställts af herr Ekberg, hemställer jag, huruvida det icke vore lämpligast, att man underläte att göra ett dylikt uttalande. Detta afser nämligen ett ämne, .som icke föreligger till diskussion. Diskussionsämnet lyder nämligen så: böra rådjuren få existera ur skoglig och jaktlig synpunkt i större utsträckning? Jag anser, att det af herr Ekberg framställda förslaget icke kan inrymmas härunder, hvarför jag anhåller få yrka, det hans förslag icke må komma under omröstning. Herr ÖRDFÖRANDEN: Ifall Föreningen vill uttala till protokollet en åsikt, kan jag icke se något hinder för att den gör det, men jag skall naturligtvis BÖRA RÅDJUREN FÅ EXISTERA UR SKOGLIG OCH JAKTLIG SYNPUNKT. 251 också framställa proposition på friherre Hermelins yrkande att ingen resolution må fattas. Byråchefen, friherre HERMELIN: På grund af herr Ordförandens yttrande, ber jag få yrka afslag på herr Ekbergs resolutionsförslag. Herr ÖRDFÖRANDEN: Förutom det af inledaren framlagda resolutionsför- slaget har under diskussionen af herr Ekberg framställts det förslaget, att Före- ningen måtte på det varmaste tillstyrka hvarje förbättring i jaktstadgan vare sig det gällde utsträckt fridlysningstid, begränsade jaktområden eller införande af jaktpass och jaktskatt. Af frih. Hermelin har yrkats, att Föreningen icke måtte fatta någon re- solution. Härefter afslog Föreningen alla förslag till resolutioner. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IQII, H. 6. Om skogspersonalens fortsatta utbildning. I Inledande föredrag vid Föreningens för Skogsvård årsmöte den 23 mars I911. Af CARL BJÖRKBOM. I redogörelsen för Skogsvårdsföreningens exkursion år 1909 an- föras följande ord, som en deltagare i exkursionen lär hafva yttrat: »Jag ser att vi äldre skogsmän i mångt och mycket blifvit efter. Här komma unga skogsmän och framlägga undersökningar och synpunkter, som vi aldrig tänkt oss. Detta blir en vändpunkt i mitt lif.» I dessa ord ligger ett spontant erkännande af behofvet af en fort- satt utbildning för skogsmän. Dessa ord kunna gifva en anledning till reflektioner öfver huru detta behof nu fylles och huru det bättre skulle kunna fyllas. Ser man tillbaka på de gångna sista tiotalen år, måste man medgifva att de präglats af ett rastlöst arbete för skogsskötselns utveckling. Så- väl staten som enskilde skogsägare arbeta med ifver och intresse för att föra den för vårt land så viktiga skogshushållningen framåt. Våra skogars lif och utveckling har mer än tillförne blifvit föremål för ett intresseradt och målmedvetet studium. Statens skogsförsöksanstalt har trädt i verksamhet och redan föreligga flera digra volymer öfver resul- talten af dess arbete. Enskilda skogsmän utföra vidlyftiga undersök- ningar och försök, för att finna svar på den mängd frågor, som vänta sin lösning. I hvarje häfte af våra skogstidskrifter möta oss uppsatser, som behandla nya iakttagelser, nya rön angående våra skogar. Våra stora skogsvårdsföreningar, förening för skogsvård samt förening för skogsvård i Norrland med dotter-föreningen för öfre Norrland arbeta hvar i sin stad så långt tillgångarna räcka för utvecklingen. De talrikt besökta mötena och exkursionerna bära äfven de i sin mån vittnesbörd om lifligt intresse för skogshushållningens utveckling. Arbetsfältet är så stort, så rikt att hvarken tillgångar eller krafter räcka till. För att under nuvarande förhållanden kunna följa den raska ut- vecklingen kräfves äfven af de praktiska skogsmännen, som skola tillämpa de nya uppslagen, de nya rönen ute i skogarna, ett rätt intensivt arbete. OM SKOGSPERSONALENS FORTSATTA UTBILDNING. 253 Äfven den bästa utbildning blifver med tiden föråldrad, såvida ej alla krafter spännas för att följa utvecklingen. Tidskrifter och andra publikationer måste studeras, möten och exkursioner där de nya tankarna komma under debatt böra besökas. Intresset kan så vidmakthållas, nya impulser vinnas. Stillastånd är i detta fall som i alla andra detsamma som tillbakagång. Stillastånd är alltid farligt, men är det i all synnerhet, då utvecklingen är intensiv. Märker man, att man stannat efter, blir man lätt åtminstone på äldre dagar missmodig, förskansar sig bakom sina gamla åsikter och vill i det nya endast se en massa omogna och ovik- tiga saker. Det torde ligga i sakens natur, att staten liksom hvarje större skogsägare, som sysselsätter fackutbildad personal, bör hafva stort in- tresse af ej endast, att personalen är väl utbildad, utan äfven att den väl följer med sin tid och är fullt modern, vaken och spänstig. Alla åtgärder, som hålla personalen i kontakt med utvecklingen och gifver densamma impulser och eggelser till framåtskridande, böra vidtagas. Arbetsgifvaren bör stödja och underlätta sin personals egen sträfvan och intresse för fortsatt utbildning. Särskildt för fortbildning af den personal, som har sig anförtrodd förvaltning och vård af så värdefull egendom som statens skogar, hvilkas värde under årens lopp alltjämt stegrats, och hvilka alltjämt lämna en ökad afkastning, böra inga uppoffringar anses för stora. De kostnader den medför kommer personalen att återgälda genom ökade kunskaper och erfarenheter samt ökad arbetsglädje. De förhållanden, under hvilka en afsevärd del af personalen lefver och verkar, gör ett understödjande ingripande i detta hänseende från statens sida särskildt nödvändigt. En stor del af tjänstemännen äro af sin tjänst tvingade att bo ensligt och afsides. Detta gäller i all synnerhet en afsevärd del af tjänstemännen i Norrland. Dessa afsides boende måste undvara den stimulerade inverkan, som ligger i umgänge med folk å samma bild- ningsnivå och med samma intressen, som de själfva. För dem är det ofta på grund af långa vägar, dyra resor, den långa tid, som resorna kräfva och som nödvändiggör tjänstledighet med därmed följande minskade inkomster, omöjligt att besöka möten och exkursioner. Ofta flyta många år hän, utan att de lämna sitt tjänstgöringsområde. Svårigheten, ja nära nog omöjligheten att inom rimlig tid blifva transporterade bidrager äfven i sin mån att stäcka energien och framkalla resignation. Det kräfves under dessa omständigheter en andlig spänstighet och kraft, som få be- sitta, för att ej stanna i utvecklingen eller hvad värre är — må ordet förlåtas mig — rent af förslöas. I detta fall räcker det ej att studera 254 CARL BJÖRKBOM. facklitteratur och facktidskrifter för att följa utvecklingen och hålla sig »up to date». Här kräfves, att personen slites loss från hvardagsmiljön med dess enformiga lif och arbete, att han kommer in i nya förhållanden och får se och träffa nya människor, hvilka kunna skänka nya krafter, nya sensationer. Här kräfves att personen får tillfälle att med kam- rater och fackmän muntligt dryfta skogliga dagfräågor, ty endast så kunna nya krafter, nytt intresse för studier och arbete vinnas. Jag vill i detta sammanhang erinra om några ord som i fjol fälldes i denna församling af häradshöfding Kronlund. »Forstmännen vid statens skogar», sade han, »äro bosatta i trakter där de ytterst litet komma i beröring med andra människor och där de lätt kunna bli isolerade. Det torde vara en uppgift för staten att sätta forstmännen 1 tillfälle att komma ut och se sig omkring, att sammanträffa med andra människor, att vidga sina erfarenheter och rikta sina kunskaper. Det vore i hög grad nyttigt för vårt land, om dessa önskemål kunde bli uppfyllda». Statens hjälp är dock ej tillräcklig. Personalen bör äfven själf målmedvetet och energiskt arbeta på sin utbildning och härför äfven underkasta sig personliga uppoffringar. Intresset måste taga sig kraftigare uttryck än hållandet af en eller annan tidskrift. De medel staten använder för sin personals fortsatta utbildning äro dels utdelning af litteratur, dels stipendier. Till revirförvaltarna utlämnas skogsförsöksanstaltens officiella publikationer samt till ordinarie krono- jägare Skogsvårdsföreningens folkskrifter. Till resestipendier äro anslagna at jägmästare 2,500 samt åt kronojägare 1,000 kronor. Samma medel användas af en del af våra större skogägande bolag. Flera bolag utlämnar till sina högre och lägre tjänstemän Skogsvårds- föreningens tidskrift eller folkskrifter. Likaså bekosta flera bolag sina tjänstemäns besök vid skogsmöten och exkursioner. Dock tror jag mig veta att numera i några fall dessa förmåner indragits. Ett flertal af våra stora norrländska trävarubolag understödja skogsvårdsföreningen i Norrland med rika årsbidrag och möjliggöra därigenom utgifvandet af föreningens årsskrift. I detta sammanhang kan vara af intresse att se, hvad som för personalens fortbildning uträttas i Tyskland, skogshushållningens före- gångsland. I Bayern erhålla hvarje revir följande tidskrifter: Fortswissenschaft- liches Centralblatt, Forstlich-Naturwissenschaftliche Zeitschrift, Allgemeine Anzeiger fär den Forstprodukten Verkehr. Dessutom äro ett antal revir förenade till läsecirklar, till hvilka staten kostnadsfritt lämnar Allgemeine Forst- und Jagdzeitung, Zeitschrift fär Forst und Jagdwesen, Tharandter Jahrbuch. Dessa tidskrifter förvaras vid ett visst revir och stå till OM SKOGSPERSONALENS FORTSATTA UTBILDNING. 255 skogstjänstemännens ständiga förfogande. Dessutom införlifvas med samt- liga revirarkiv all viktigare skogslitteratur. I Hessen erhålla hvarje s. k. Wirtschaftsrats-Bezirke, som bestå af 10 å 12 angränsande revir, på allmän bekostnad de forstliga tidskrifterna samt några tidskrifter i jakt och fiske. Tidskrifterna samlas sedan i Darm- stadt, där de för intresserade äro tillgängliga. Äfven utdelas till reviren ett eller annat fackarbete. Äfven i Wärtemberg, Sachsen, Baden erhålla tjänstemännen på ett eller annat sätt på allmän bekostnad de forstliga tidskrifterna. Preussen bildar ett undantag och utmärker sig genom sparsamhet. Tjänstemännen erhålla här inga facktidskrifter på allmän bekostnad. Endast preussiska skogsförsöksanstaltens officiella publikationer utdelas till reviren. Med resestipendier äro de tyska staterna sparsamma. Bayern anvisar 3,000 mark årligen härtill. Sachsen utdelar årligen 3:ne resestipendier. Öfriga stater inskränka sig till resebidrag för besök af skogsmöten. Äfven Bayern lämnar årligen sådana bidrag till ett större antal tjänstemän. En fruktbringande verksamhet för fortsatt utbildning hafva dei Hessen sedan år 1899 existerande s. k. Wirtschaftsräte utöfvat. Till ett Wirtschaftsrat höra förvaltarne i 10 å 12 närliggande revir. Dessa utse själfva bland sig ordförande och sekreterare. Till sammanträdena som hållas 6—38 gånger årligen kunna inbjudas privata skogsmän, skogsägare m. fl. Sammanträdena, som hållas å olika ställen, äro om sommaren förbundna med exkursioner. Under vintern förekomma sammanträdena mest på kallelse af skogsstyrelsen för diskussion af någon särskild fråga. De vid mötena närvarande medlemmarna i Wirtschaftsrat erhålla reseersättning och dagtraktamenten. Stor anslutning och stort erkännande hafva de kurser för praktiska skogsmän vunnit, som sedan flera år anordnas vid Hochschule fär Bodenkultur i Wien. Föreläsningar i forstliga dagsfrågor hållas dels af högskolans lärare dels af särskildt vidtalade framstående inhemska eller utländska fackmän. Skogspersonalens fortsatta utbildning står. emellertid på dagord- ningen i Tyskland. Vid den stora tyska forstföreningens möte i sep- tember 1910 framhölls, att ett tidsenligt ordnande af skogspersonalens fortbildning vore af stor vikt, hvarför det s. k. Forstwirtschaftsrat erhöll i uppdrag utreda frågan samt framlägga dem för innevarande års skogsmöte. Många omständigheter synas mig ådagalägga, att våra skogsmän hysa ett stort intresse för att öka och vidga sina kunskaper och er- farenheter genom studier, genom besök af skogsmöten och exkursioner, genom studieresor. 250 CARL BJURKBOM. Inom flera distrikt förekomma årligen möten i förening med ex- kursioner. Så inom Luleå, mellersta Norrlands och västra distriktet så vidt jag känner till. Inom mellersta Norrlands distrikt t. ex. förekomma dessa sedan 7 år tillbaka årligen. Dessa möten, som hållas växelvis i distriktets revir, pågå vanligen 2:ne dagar. Den ena dagen ägnas åt exkursion med demonstrationer och diskussioner. Andra dagen ägnas åt endast diskussion dels i tjänstgöringsfrågor, dels i rent skogliga frågor. Att dessa möten år från år kunnat hållas och samlat ett flertal af distriktets tjänstemän, oaktadt mötena på grund af resor och andra omständigheter äro förbundna med pekuniära uppoffringar, borgar för att de fyllt ett verkligt behof. Det utbyte dessa och andra distriktmöten lämna deltagarna, har gifvit föreningen Sveriges ordinarie jägmästare anledning, att i en skrifvelse till herrar öfverjägmästare anhålla, att de ville taga frågan om distriktsmöten i öfvervägande samt hos K. Domänstyrelsen framlägga förslag till officiella distriktsmöten samt om resebidrag eller reseersättning åt till dylika möten inkallade och närvarande skogsstatstjänstemän. Enligt meddelande under hand lär föreningens skrifvelse föredragits i Kungl. Domänstyrelsen men icke gifvit anledning till någon åtgärd. Sveriges kronojägareförbund har år 1910 till Kungl. Domänstyrelsen gjort framställning om anordnande af repetitionskurser vid skogsskolorna, för att vidmakthålla samt höja kronojägarnas kunskaper, samt därvid uttalat önskvärdheten af, att kronojägarna hvart s5:te eller 10:de år skulle blifva satta i tillfälle att kostnadsfritt genomgå en sådan kurs. Äfven sammanslutningar af enskilda skogstjänstemän visa ett lifaktigt intresse för fortbildning. Så har t. ex. Norrlands skogmannaförbund, som är en sammanslutning af ådalsfolk, förvaltare, inspektorer, faktorer, skogvaktare i Jämtland, Ångermanland, Medelpad, vid sina årligt åter kommande möten och exkursioner vidtalat fackmän att vid dessa hålla föredrag och demonstrationer i skogliga dagfrågor. Det samma lär vara förhållandet i de många sammanslutningar af skogsmän, som finnas i mellersta och södra Sverige. Statens och skogsägarnas hjälp synes mig emellertid erfordras för att vidmakthålla och vidare utveckla det intresse för fortbildning, som faktiskt förefinnes hos skogsmännen. De medel, genom hvilka skogsägaren och speciellt staten kan under- stödja och främja personalens fortsatta utbildning, äro utdelande af littera- tur, resestipendier och anordnande af fortsättnings- och repetitionskurser. Sveriges skogslitteratur utgöres, kan man säga, nästan uteslutande af tidskrifter. Den är därför för den, som vill studera en viss frågas ut- veckling, rätt svårtillgänglig, då fullständiga samlingar af tidskrifter finnas a få håll. Inom hvarje distrikt på öfverjägmästareexpeditionen, borde OM SKOGSPERSONALENS FORTSATTA UTBILDNING. 257 på statens bekostnad samlas fullständiga följder af våra skogstidskrifter. Här borde äfven finnas en del utländska facktidskrifter såsom norsk, dansk, finsk, tysk, österrikisk, schweizisk, engelsk, fransk och amerikansk. För distriktsbiblioteket borde äfven inköpas all svensk skogslitteratur samt en del utländska standardverk. Här borde äfven finnas den af Skogs- försöksanstalterna utgifna katalogen öfver all skogslitteratur i hela världen. På detta sätt skulle spridda i landet samlas lätt tillgängliga bibliotek i skogslitteratur, hvilka utan tvifvel skulle blifva flitigt begagnade samt gifva impulser till ett forsatt själfstudium med ökade kunskaper och vidgadt intresse. Dessa bibliotek borde vara tillgängliga ej endast för statens egna tjänstemän utan äfven för andra intresserade. Ett annat medel till fortbildning ligger i besök å andra revir och skogsområden, skogliga studieresor och exkursioner samt besök vid skogsmöten. Intet torde för en skogsman vara så väckande som besök å främmande skogar. Dessa besök framkalla jämförelser mellan skogs- skötseln å dessa samt egna skogar, jämförelser, som måste väcka efter- tanke och kritik. Öppna ögonen för misstag begångna å dessa skogar eller egna skogar. Sedan länge har staten sökt befordra den förvaltande personalens studieresor genom resestipendier. Kungl. Domänstyrelsen har härför till sin disposition 2,500 kronor årligen. Stipendierna beräknas, såvidt jag kunnat finna, i medeltal till 400 kronor per månad för utländsk resa samt 300 kronor för inhemsk. I och för sig äro dessa belopp rätt små och otillräck- liga att täcka resekostnaderna. I detta sammanhang bör påpekas en omständighet, som i sin mån bidrager att för stipendiaten nedsätta stipendiets värde. För att tillgodogöra sig stipendiet erfordras i regel tjänstledighet, hvilken omständighet förorsakar minskade löneinkomster. En ordinarie tjänsteman måste afstå från sina tjänstgörings- och rese- pengar, samt en extra tjänsteman från hela sin aflöning under den tid tjäntledigheten varar. Löneafdragen per månad torde kunna uppskattas till. 200—300 kronor. Det verkliga bidraget för en stipendieresa blir således en obetydlighet. Önskligt vore, att en stipendiat äfven under stipendieresan finge uppbära full aflöning. Något principiellt oriktigt synes mig ej ligga i att betrakta en stipendieresa som tjänstgöring å annan ort. Staten afser med stipendierna att till sitt eget gagn skaffa sina tjänstemän i ett eller annat afseende större erfarenheter och kun- skaper. Efter hvad jag försport lär i vissa fall statsstipendiater åtnjuta full aflöning äfven under den tid stipendiet åtnjutes t. ex. inom militär- kåren. Då ansökningarna om resestipendier i allmänhet äro rätt talrika, fördelas desamma ofta på väl många händer. Härigenom måste den tid 255 CARL BJÖRKBOM. som föreskrifves för resan öfver höfvan inskränkas, hvarigenom resultatet af resan ej blifver sådant som det borde vara. Detta gäller i all synnerhet de utländska studieresorna. Har man ej själf goda förbindelser utom- lands eller får man ej resan på förhand synnerligen väl planerad, blifver tiden för studier väl knapp. Under den korta tiden har man äfven svårt att alltid hitta de lämpligaste platserna för de speciella saker man kan önska att se och studera. Sedan en del är finnes ett anslag på 1,000 kronor afsedt till studie- resor för den bevakande personalen. Stipendierna utgå med 50 kronor per styck. Dessa stipendier äro enligt min åsikt för små. De ofta rätt långa landsvägsresorna från hemorten sluka en stor del af stipendiet. Dessutom torde kronojägarna äfven vara skyldiga att begära tjänst- ledighet för sin resa samt därmed få af sin lilla lön afstå tjänstgörings- pengarna för den tid tjänstledigheten räcker. Möjligt är att stipendie- beloppen kunna anses tillräckliga för södra och mellersta Sverige med dess bättre kommunikationer och mindre afständ, för norra Sverige äro de för små. I studieafseende hafva resorna ej alltid medfört den nytta, som därmed afsetts. Resorna hafva ej planmässigt ordnats vare sig till tid eller rum. Likaså hafva stipendiaterna ofta saknat lämplig ledning, som kunnat lämna nödiga upplysningar om utförande, kostnader m. m. rörande de af dem studerade arbetena. Resorna hafva dock varit till nytta särskildt tror jag för personalen i Norrland, de hafva lifvat upp den och väckt en del nya intressen. På grund af de ensliga och dystra förhållanden, under hvilka en stor del af kronojägarepersonalen i Norrland lefver, behöfver den väl den stimulans, som ligger i en resa. Önskligt vore, om resestipendier för kronojägare böra bibehållas, att herrar revirförvaltare med intresse understödde kronojägarestipendiaten och alltid åt honom anskaffade sakkunnig ledning vid eventuella studie- besök. Staten som ock enskilda skogsägare synas mig kraftigt böra under- stödja studieresor. Särskildt tror jag det vore nyttigt att med rika understöd locka norrlänningarna till resor. Äfven mindre bidrag till besök af ett skogsmöte eller en exkursion i södra eller mellersta Sverige skulle göra god nytta. Till och med några få dagar i en annan miljö än den sedvanliga har en obeskrifligt stimulerande och uppfriskande inverkan. Arbetslusten ökas och arbetet vinner i intresse och förlorar något af sin lugna enformighet. De s. k. distriktsmötena, som i viss mån motsvara de i Hessen före- fintliga s. k. »Wirtschaftsräte», som förut omnämnts, böra kraftigt upp- muntras och understödjas af staten. Exkursionerna vid dessa möten komma att egga tjänstemännen både af högre och lägre grad till goda OM SKOGSPERSONALENS FORTSATTA UTBILDNING. 259 arbetsprodukter. De komma att gifva anledning till täflan mellan reviren att visa fullt förstklassiga arbeten. Om vid demonstrationerna äfven framlägges utförliga uppgifter å alla kostnader för arbetena, kommer häri att ligga en maning till en äfven i ekonomiskt hänseende god skogs- skötsel. Då man på grund af de därmed förenade kostnaderna knappast kan hoppas, att staten till deltagarna i mötet skulle vilja utanordna rese- ersättning och dagtraktamente, synes rhig det af Föreningen Sveriges ordinarie jägmästare framlagda förslaget för understöd för distriktsmöten vara värdt att taga i öfvervägande. Föreningen hade tänkt sig, att till Kungl. Domänstyrelsens disposition skulle ställas ett anslag å några tusen kronor att användas till distriktsmöten. De distrikt, som ämnade anordna möte, skulle hos Kungl. Domänstyrelsen göra framställning om bidrag. Bidraget skulle sedan användas dels till möteskostnader, dels till resebidrag åt deltagare som hade särskildt långa och dyrbara resor till mötena. Dispositionen af statsbidraget skulle bestämmas af mötets del- tagare själfva. I samband med distriktsmötena bör ordnas en föreläsningsserie på 2—3 föredrag i någon skoglig dagfråga. Dessa böra lämpligen hållas af någon lärare vid skogsinstitutet eller tjänsteman vid skogsförsöks- anstalten. Föredragen skulle utgöra en sammanfattning af den modärna uppfattningen och ståndpunkten i någon viss fråga. Till distriktsmötet borde liksom till » Wirtschaftsräte» i Hessen kunna inbjudas tjänstemän hos enskilda skogsägare samt andra intresserade personer. Fortsättnings- och Tepetitionskurser har jag tänkt mig hufvudsak- ligen för tjänstemän af lägre grad, kronojägare och skogvaktare. Genom de af mig föreslagna föredragen vid distriktsmötena, där nya uppslag, nya försök skulle refereras, torde de vid själfstudier tränade erhålla en lämplig öfverblick öfver utvecklingen af skogsvetenskapen samt nödiga litteraturhänvisningar för ett mera ingående studium af vissa frågor. Annorlunda ställer det sig för personer med ringa eller ingen vana i själfstudier. De hafva ofta svårt att genom eget arbete vidmakthålla och vidga sina kunskaper. Krafven äfven på den lägre tjänsteman- nens utbildning ökas ständigt, hvarför här med fog behöfves fort- sättnings- och repetitionskurser. Dessa torde lämpligen förläggas till skogsskolorna, där en del undervisningmaterial, plantskolor samt in- struktiva skogsarbeten finnas. Kursen bör förläggas till våren, vid den tid, då plantskolearbeten och kulturer kunna utföras. Repetitions- kursen bör omfatta dels föreläsningar i sådana skogliga ämnen, som kunna tänkas för en kronojägares tjänstgöring vara af största betydelse, 200 CARL BJÖRKBOM. dels praktiska öfningar i vissa skogsarbeten. Slutligen bör kursen vara förenad med skogsexkursioner och besök å sådana skogar där mera omfattande och väl utförda skogsarbeten äro tillfinnandes. Vidare bör om möjligt något större sågverk, massafabrik, träsliperi besökas, så att kronojägare få någon inblick i de olika virkeskvaliteternas användning. Antalet deltagare i hvarje kurs bör vara högst 20 st. och bör kursen räcka 14 dagar. Till kurserna bör i tur och ordning personalen inkallas. Kursdeltagare böra ätnjuta fria resor till och från kursen, äfvensom ett visst belopp exempelvis 5 kronor per dag till kost och logi. Som hjälp vid föreläsningar samt ledning af exkursioner bör för- ordnas lämplig jägmästare. Anordnas dessa repetitionskurser tror jag, att resestipendierna, på grund af de skäl jag redan förut anfört, saklöst kunna försvinna och och öfverföras till omkostnaderna för kurserna. Jag tror, att de där skulle lämna bättre valuta. Någon detaljerad plan för de af mig här nu skisserade förslagen är jag ej i tillfälle att framlägga. Utsikten för ett realiserande af hvad jag föreslagit är nog i afsevärd grad beroende på de kostnader de medföra. Jag tror dock ej att dessa vid en närmare undersökning komma att visa sig afskräckande. Utan att tillmäta mina beräkningar något värde djärfves jag att nämna några approximativa siffror. Då öfverjägmästarna för expeditionslokal uppbära ersättning, torde utan extra kostnader åtminstone tills vidare de föreslagna biblioteken kunna inrymmas här, hvarför lokalfrågan lätt och billigt kan anordnas. Göres litteraturinköpen gemensamt för alla distrikt, torde rätt afsevärda rabatter kunna betingas på den utländska litteraturen. Med ett anslag af 400 kronor per distrikt eller 4,000 kronor årligen torde i allmänhet de viktigare tidskrifterna och böckerna kunna inköpas och inbindas. Om vid utdelning af stipendier tillämpas den principen att full af- löning uppbäres under stipendieresan, som således betraktas som en slags tjänstgöring, torde med en förhöjning af anslagen till förvaltande personalens stipendieresor till 5,000 kronor, ett fruktbringande arbete kunna utföras. Anslagen till stipendier för kronojägare öfverföras på grund af skäl, som jag förut anfört, till anslag för repetitionskurser. Om distriktsmöten exempelvis anordnas inom hvarje distrikt hvart annat år samt bidragen med hänsyn till resekostnaderna beräknas i de 5 norra distrikten till 600 kronor samt i de 3 södra till 400 kronor, skulle härför erfordras ett årligt anslag af 2,500 kronor. Till föreläsare vid mötena samt hans resor förslagsvis 1,500 eller sammanlagdt 4,000 till distriktsmöten. OM SKOGSPERSONALENS FORTSATTA UTBILDNING. 261 Rätt dyrbara blifva utan tvifvel repetitionskurserna vid skogsskolorna, då de till dem inkallade tjänstemännen böra hafva fria resor och dag- traktamente. Anslås antalet inkallade tjänstemän till 20 st. vid hvarje skola samt tiden för kursen till 14 dagar, torde kostnaderna komma att uppgå till cirka 2,000 kronor vid hvarje skola eller vid 6 skolor 12,000 kronor årligen. Öfriga omkostnader, som aflöning och resekostnader för ledare med mera 500 kronor per skola eller 3,000 kronor. Till repetitions- kursen skulle således erfordras en summa af 15,000 kronor per år. Sam- manlagda kostnaderna för det skisserade fortbildningsförslaget skulle så- ledes kunna beräknas till i rundt tal 28,000 kronor. Då i 1911 års statsverkspropositioner anslagen till skogsväsendet äro uppförda dels som driftkostnader, dels som skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet, torde några ord böra ägnas frågan om den ställning omkostnaderna för fortbildningen af statens skogspersonal bör intaga i förhållande till denna fördelning eller med andra ord, äro dessa omkostnader driftomkostnader eller ej. En fullt rationell och affärsmässig skötsel af statens skogar kräfver en personal, som ständigt står på höjd- punkten af tidens kraf på utbildning och erfarenhet, en personal, som är i sin fulla arbetskraft och som känner arbetsglädje. En personal, som i ena eller andra afseendet ej fyller detta mått, kan ej lämna en fullgod arbetsprestation. En framsynt arbetsgifvare skaffar sig därför ej endast en väl utbildad personal, utan söker ständigt höja personalens arbets- prestation både i kvantitet och kvalitet. Alla de åtgärder man t. ex. inom industrien tillgriper för att främja arbetarnas både andliga och lekamliga välbefinnande äro utslag af denna sträfvan. En större och bättre arbetsprodukt blifver resultatet och denna betalar de nödiga kost- naderna. Omkostnaderna för fortbildning kommer ej endast att gifva ökade kunskaper och erfarenheter utan därjämte ökad arbetskraft och intresse, hvaraf driften endast kommer att draga fördelar. Kostnaderna för fort- bildningen torde därför enligt min mening böra hänföras till driftom- kostnaderna för skötseln af statens skogar. Då frågan om skogspersonalens utbildning d. v. s. skogsunder- visningen står på dagordningen och snart torde komma att lösas, synes mig skäl föreligga att äfven ägna en tanke åt skogspersonalens fortsatta utbildning. En god utbildning är af stort gagn, men man får ej glömma, att i tider af liflig utveckling en god utbildning blir omodärn om fort- bildning underlåtes. Pengar, som offras på den fortsatta utbildningens uppmuntrande och understödjande, äro väl använda. Ökad kunskap, ökad erfarenhet, ökad energi och intresse hos skogspersonalen komma att återgälda kostnaderna. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1Q11. 18 202 CARL BJÖRKBOM. Med hänsyn till den vikt fortbildningen onekligen har, hemställer jag, att föreningen i fråga måtte fatta följande resolution. »Då skogsskötselns utveckling i vårt land ej endast är beroende af personalens goda utbildning utan äfven i afsevärd grad beror därpå att personalen ständigt i kunskaper och arbetsduglighet står på höjdpunkten af tidens kraf, uttalar föreningen sig för önskvärdheten däraf, att stats- makterna kraftigt understödja skogspersonalens fortbildning genom rik- liga anslag.» II. Diskussion. Generaldirektör FREDENBERG: Med anledning af det uppställda ämnet och inledarens föredrag vill jag endast meddela, att denna fråga om ökade anslag till fortsatt utbildning sedan tre år varit föremål för domänstyrelsens uppmärksamhet. Emellertid har under dessa år jägmästarnas förvaltningsan- slag upptagit så stora kraf, att dessa icke kunna täckas af det reservations- anslag, som stått till Kungl. Maj:ts förfogande, oaktadt detta år för år höjts och för närvarande utgör i det närmaste dubbelt emot hvad det var för fem är sedan. Därför har domänstyrelsen hittills icke ansett sig kunna hos Kungl. Maj:t hemställa om anslag för detta ändamål. Emellertid behandlades denna fråga vid sammanträdet med öfverjägmästarna förlidet år, därvid uttalades önskvärdheten just af, att staten måtte lämna anslag till understöd åt sådana här omtalade distriktsmöten. Afven ansågs önskvärdt, att fortsättningskurser för kronojägare måtte inrättas, hvilka efterkurser dock borde vara frivilliga och icke obligatoriska, som jag tyckte inledaren antydde. Man tänkte sig först att kurserna skulle förläggas till skogsskolorna, men, då arbetet vid skogsskolorna pågår så godt som året om, och det endast är 14 dagar mellan kurserna, är det klart, att det måste blifva svårt för skogsskolorna att mot- taga dessa kronojägare. Därför ansåg man, att dessa efterkurser bättre skulle kunna anordnas på andra ställen. Hufvudsaken skulle emellertid vara, att kurserna komme till stånd på sådana platser, att lämpliga exkursionsfält fun- nes 1 närheten. En synnerligen viktig sak vore ock att skaffa lämpliga ledare. Vid samma möte meddelades också att äfven för i år jägmästarnas förvalt- ningskraf öfverstigit det till Kungl. Maj:ts förfogande stående reservationsan- slaget, och att man sålunda då icke kunde komma med framställning om anslag till ifrågavarande ändamål. Men på samma gång tillkännagafs att, därest 1 början af detta år tillfredsställande kalkyler öfver inkomsterna från statens skogar under detta år kunde uppställas, man skulle gå in till Kungl. Maj:t med framställning om att få använda ett belopp af årets skogsmedel för att täcka de ytterligare utgifter som kunde finnas erforderliga. En sådan framställning har också blifvit gjord. Få wvi ett dylikt tillägg till reservations- anslaget, vore det styrelsens mening att redan i år komma in med framställ- ning om åtminstone erforderligt anslag till hjälp till distriktsmöten äfvensom ökadt anslag till resestipendier åt kronojägare. Däremot ansåg man vid sam- manträdet, att det icke vore möjligt att i år få till stånd sådana omnämnda efterkurser för kronojägare. Naturligtvis kan man för närvarande icke komma OM SKOGSPERSONALENS I ORTSATIN UTBILDNING. 203 med så stora kraf, som af inledaren framställts som önskvärda, utan får man nog gå litet mera successivt till väga. Emellertid är det af inledaren väckta förslaget om skogligt bibliotek inom de olika distrikten något som kan vara värdt att taga vara på. Be- träffande inledarens påstående att en skrifvelse, som Sveriges jägmästareför- bund aflåtit i dessa frågor icke skulle föranledt till någon åtgärd, är det icke så, utan har ärendet icke ännu slutbehandlats. Vi ha måst invänta att reservationsanslaget skulle göra det möjligt att aflåta framställning till Kungl. Maj:t om anslag till här omnämnda ändamål. Disponenten THUNBERG: Det är en mycket viktig sida af den skogliga utbildningen, som den ärade inledaren berört, en sida, värd att vinna allt det understöd, som kan gifvas densamma. Den summa, som eventuellt kan erhållas, skulle, enligt inledaren, använ- das till bl. a. föredrag i skogliga frågor af skogsinstitutets lärare samt till de för skogstjänstemän af lägre grad afsedda fortsättningskurserna. Jag fäste mig särskildt vid ett uttalande som inledaren i detta sammanhang gjorde, nämligen att dessa kurser och dessa föredrag skulle anordnas för vid statens skogar anställda tjänstemän, till hvilka möten och föredrag dock privata skogs- tjänstemän borde kunna imbjudas. Det synes mig som om man skulle vinna större nytta med dessa möten äfvensom en lifligare anslutning, om någon sådan inskränkning icke gjordes, utan där genom föredrag o. d. tillfälle till skoglig upplysning bereddes, den i och med detsamma stode afd/a intresserade till buds. Det kan ju icke vara annat än en ren vinst ju fler deltagare man får till sådana möten; de olika frågorna erhålla en mångsidigare belysning och en nyttig beröring mellan skogs- män 1 staten och enskild tjänst åstadkommes. Förutom det enligt min åsikt mindre lyckliga 1 ofvannämnda formulering af rättigheten att tillgodogöra sig nyttan af dessa möten, föreställer jag mig också att det skulle gå lättare att få anslag till det behjärtansvärda ändamålet, om någon sådan inskränkning icke gjordes. Jägmästare WiBECK: Frågan om hur fortbildningen 1i största möjliga mån skulle kunna förverkligas för de extra jägmästarna, har mycket intresserat oss, och frågan har under två möten i De extra jägmästarnes förbund varit föremål för behandling. Jag vill icke här ingå på alla de önskemål, som därvid framkommit, helst som jag tror, att de komma att omnämnas från annat håll i dag. Emellertid skall jag be att få anföra några siffror från en utredning, som vi gjorde redan förra året, öfver storleken af de stipendiebe- lopp, som utdelades åt andra kategorier af tjänste- och yrkesmän. Dessa siffror gälla år 1909. Under detta år var anslaget för prästmän 8,000 kr.; för ordinarie domare 6,000 kr.; för lärare vid rikets universitet och kirurgiska institut 7,900 kr., hvarförutom lärare från institutet ofta nog få stipendier från andra fonder, så att den slutsumma man här får, är 16,370 kr.; lärare ilef- vande språk 15,000; andra lärare, särskildt vid läroverk, där profårskurser äro anordnade, 6,000 kr.; föreståndare och föreståndarinnor vid högre läro- verk för kvinnlig ungdom T10,000 kr.; folkskollärarinnor 4,000 kr.; förestån- dare och facklärare vid tekniska läroverk 4,500 kr.; officerare 22,000 kr.; läkare, såväl civila-, militär- och marin-, 12,600 kr.; idkare af handtverk och 204 DISKUSSION. andra mindre industrier 10,000 kr.; arbetare i olika yrken 50,000 kr.; tek- nici som icke ägna sig åt bergshandtering 20,000 kr.; bergsteknici 6,000 kr.; personer som ägna sig åt landtbruksvetenskapliga studier 10,000 kr.; vidare s. k. exportstipendier 20,000 kr. och handelsstipendier 20,000. Dess- utom utgå i en massa smärre poster rätt stora belopp, så t. ex. statspris vid ridtäflingar 2,600 kr., ett belopp, som något öfverstiger det, som utdelas åt skogstjänstemännen. Inalles utdelades detta år 237,600 kr. i stipendier, hvar- af den del, som kommer på skogstjänstemännen, knappast belöper sig till Yi Det är ofta man hör jämförelser göras mellan skogarna och grufvorna såsom två af landets förnämsta inkomstkällor. Det kan ha ett speciellt in- tresse att se, huru stora stipendier som anslagits för de båda tjänstemanna- grupper, som utbildats för att rationellt uttaga dessa näringsgrenars rikedomar. Som jag nyss nämnde, var till bergsteknici anslaget ett belopp af 6,000 kronor, härtill kommer järnkontorets stipendier som uppgå till 12,000 kr., så att bergteknici sålunda ha att tillgå en stipendiebelopp af 18,000 kronor om året. Jag tror alltså att vi ganska lugnt kunna upptaga som önskan, och detta utan att föregripa andra kårers intressen, — att stipendierna för skogsstatens tjän- stemän bli betydligt höjda. Jägmästare T. JONSoN: För att fortsätta där jägmästare Wibeck slutade, ber jag att få nämna, att vid DE EXTRA JÄGMÄSTARNES FÖRBUNDS diskussion under gårdagen starkt betonades nyttan och önskvärdheten af en dylik fortsatt ut- bildning för skogsmän 1i statens tjänst. Förutom af inledaren berörda önske- mål kom ytterligare fram, att om möjligt en omväxling i tjänstgöringen under första åren måtte beredas de nyantagna tjänstemännén. Det funnes ju många sannolikheter för att en tjänsteman förr eller senare erhölle transport från ett norrländskt revir till ett i södra Sverige; har han då från början kastats direkt från Skogsinstitutet upp till Norrland, så är han gifvetvis också mindre kapabel att sedermera tjänstgöra nedåt landet med dess olika skogsskötsel. De önskemål, som kommo fram, understryka i öfrigt hvad inledaren förut betonat, och jag skall därför endast be, att här få bringa till Föreningens kännedom en sammanfattning af den förda diskussionen. Förbundet beslöt, att lifligt uttala sig för ökande af stipendiemedlen, en så- vidt möjligt omväxlande tjänstgöring under de första åren af tjänstetiden för vin- nande af allsidig utveckling, anordnande af föreläsningskurser i aktuella ämnen och af distriktsmöten under ledning af öfverjägmästaren samt upprättande af lätt till- gängliga fackbibliotek, för hvilka önskemåls realiserande vederbörande myndigheters understöd vore nödvändigt och Skogsvårdsföreningens medverkan af synnerligen stort värde. Jägmästare BjÖrKBOoM: Disponent Thunbergs yttrande hvilar på en miss- uppfattning af mina ord. Då jag talade om att »inbjuda» menade jag icke att endast vissa intresserade personer skulle bjudas. Jag är som han fullt öfvertygad om nyttan af samarbete mellan statens och enskildas tjänstemän. Min mening var sålunda: offentlig inbjudan till alla intresserade att närvara. Härefter antog Föreningen den af inledaren föreslagna resolutionen. SKOGSVARDSFOÖRENINGENS TIDSKRIFT IQI1I. H. 6. Frågan om anordnandet af ett skogslotteri. I. Inledande föredrag! vid Föreningens för skogsvårds årsmöte den 23 mars I91I. Af C. A. GUSTAFSSON. Skogsbruket i Sverige har under senare tider utvecklat sig till en af landets förnämsta inkomstkällor. (Trävarufabrikernas tillverkning pr år 350 mill. kr.) De naturliga förutsättningar, som i vårt land före- finnas för drifvande af ett framgångsrikt skogsbruk, äro också synner- ligen stora och man kan därför med största visshet förutse, att Sverige allt framgent har i skogen en af de säkraste grunderna för sin ekono- miska framtid. Det borde därför ligga i vårt intresse, att väl taga vara på möjligheterna för säkerställande af denna viktiga näringskälla, äfven- som att i vår mån bidraga till utvecklingen af densamma. Den del af Sveriges jord, som för närvarande nästan uteslutande användes för skogsbruk, utgör omkring 74 2 af landets hela fastmarks- areal, eller öfver 30 mill. har. Denna mark rymmer dock inom sig högst betydande arealer, som för närvarande äro fullkomligt improduk- tiva, ej mindre än 23 & eller 7 mill. har utgöres, enligt bifogade be- räkningar, af s. k. impediment. Den ojämförligt största delen af dessa impediment utgöres af kärr och mossar, marker, som i regel förr varit skogbärande, men som under tidernas lopp alltmer försumpats och i sitt nuvarande skick ej blott äro värdelösa utan äfven såsom frosthärdar till stort men för kringliggande trakter. En stor del af dessa kärr och mossmarker kunna emellertid genom afdikning åter göras produktiva, enligt de beräkningar som framgå af efterföljande tabell (sid. 267) finnas ej mindre än 1,755,000 har sådana kärr- och mossmarker, som genom ett relativt ringa människans ingrepp skulle kunna vinnas för kulturen. Hvad beträffar den nu produktiva skogsmarken inom landet är ej heller den till fullo utnyttjad till skogsbrukets tjänst. En ganska afse- ! Som redaktör Gustafssons föredrag utgjorde ett kort referat af »arbetsutskottets inom af skogsförbunden valda ombud för anordnande af skogslotteri utlåtande den 22 mars 1911», hvilket utlåtande undertecknats af hrr W. Wallmo, C. A. Gustafsson och R. Libeck införes här för fullständighetens skull nämnda utlåtande, Red. 26060 C. A. GUSTAFSSON. värd del lider af försumpning, hvilken orsakar en högst betydlig ned- sättning i skogsbeståndets tillväxtförmåga. Men ej nog härmed, dessa försumpningsmarker utvidga sig årligen på ett betänkligt sätt. Enligt verkställda beräkningar finnas inom landet för närvarande 2,497,000 har sådana försumpade marker, som genom ganska ringa arbete kunna göras mångdubbelt fruktgifvande, och hvilkas afdikning är högst nödvändig för vära nu skogbärande markers skydd mot vidare försumpning. Slutligen finnas bland dessa produktiva marker ofantliga områden, som genom skogssköfling i en eller annan form blifvit kala, enligt be- räkning 1,558,000 har, och som nu, så att säga, endast ligga och vänta på att blifva besådda, för att i framtiden lämna landet stora värdefulla virkesskördar. Som en sammanfattning skulle kunna nämnas, att således ej mindre än 5,810,000 har af Sveriges 30,381,327 har till skogsbruk använda mark, hvaraf 4,772,000 af enskildes till 23,290,776 har beräknade skogar, skulle genom vårt arbete dels helt vinnas för produktion, dels i högst väsentlig grad förbättras. Hvad som emellertid utgör orsaken till att detta arbete ej i afse- värd grad kommit att utföras, åtminstone hvad beträffar enskildes skogar, är den omständigheten, att de kostnader som nedläggas på dessa för- bättringar inom skogsbruket först i ganska aflägsen framtid kunna väntas lämna vinst, hvarför den enskilde i regel ej anser sig kunna nedlägga kapital på dylikt arbete. Med tanke på arbetets stora betydelse för vårt land, torde det därför få anses vara en statens angelägenhet att i möjligaste mån understödja detsamma. Visserligen bidrager staten redan nu i en eller annan form till bekostande af skogskulturens befrämjande, både genom direkta anslag och genom skogsvårdsafgifter, men dessa summor fylla endast en del af de verkliga behofven. De belopp, som genom staten kommer den enskilda skogsskötseln till godo i form af dik- ningsanslag, frostminskningsanslag, anslag till skogsodlingens befrämjande, skogsvårdsafgifter m. m. uppgår till omkring 1,900,000 kronor årligen. Enligt den beräkning, som nu verkställts, uppgå de verkliga behofven, under förutsättning att arbetena skulle komma att utföras under loppet af 50 år, mycket lågt räknadt, till en årlig summa af 3,686,000 kronor. Det skulle således återstå ett årligt behof af 1,786,000 kronor. En så stor summa torde knappast kunna päåräknas genom hvarken höjning af skogsvårdsafgifter eller genom ökade statsanslag och fråga uppstår då, huru dessa högst behöfliga medel skola kunna anskaffas. En utväg, som ofta brukar tillgripas då det gäller att insamla medel för behjärtansvärda ändamål, är anordnande af lotteri. "uapuel[ey10J pelle YI] paw uef apuesugidue ues eusayräddn paw i3ojeue I Jwmuwoyut (3 san3ddn uggtueay "uep op sog nwurs I9yräddn seutsejsewselsuej paw 122y3tqua '19n8ddn seusefesiojiuadr je stasuej [exapawm stpuraue Ieyq 'Jopuej Je IPjap EAIO I pueIaIBA 12xdÄW PysueT sjeuqrIaq IeYy YIOIS SPUISAILUJEY av Sutunejwo siIeay 'IayIew apeduwnsioj 122 apuegenag "94 Sz uesgrs syleswuegy [eapaw 13el Na Wos IOJIEAU 'J9p alpurnwu ua 1Isepua eIpue "extpIn e3tydwurej tessow Yydro IR reäruwues asvur [ap ua Re Jap I 'opuelred Bis eI05 Sutupejddn Aquosiod ua Asew "eauqnpordssoys ser08 Suruytpyn wouas euuny uasiydwrj wos fuaruawrpaduwr fe 1u3d01d 1038 niIny wo ev] "eujidue "'qe) I J2p apueIeAsjOW JJSeWIBU J2p I JEUYNSII Ha JESIA SIASUE[ Surujfersuewmures 1939 eyAay Tay3ddn eanewrxoidde syyeyr atesewuselsugj Y20 ILEJ[LAIOJIIASI IA[LIIU UTI PAJEY Ie[NYINISSLIJ PpUurSIN WOUar) "UPIP2QD) 1113 FUMADJIYAOH oSz'Sgi'bgillooo'obt6'g9 o000'gSS'1loSe'Stz'S11 poo'6v1'gS5] |20E'8£6'r ILfor |I92S 991'81J05z'960'L9| Sz1'99z'1/00€'bz1'S|| ewuwung | o00'019'zz |Jooo'oS1i'f | SE Jo000'06 [ooo'ogf'61 IJooo'og9g'o1) 0€ |ooo'z9É Ih'9gr fLgr'oSz'z Jooo'ooS'g | or looS'ziz |Iooo'osg JFrrFunnnvrs SUJNOQIION | o00'SSE€'91 ||ooo'StE'z | SE [00049 looo'oro'ti |looo'orL'l | of jo000'g5z +iSr L44'649'1 Jooo'olz'g | ob loSL'9S91 ooo" Lz9 SUNIOQIISEÅN | 000'051'1z |o0oo'oo4 |SE lo00'o0z — [ooo'oSt'oz Iooo'obg'ti1) 0€ |ooo'ggE |9'Sr l6FEfzg$'z Jooa'org'g | or loSz'ozz looo'igg frytuuyryyer spuepwef o00'0£9'01 |ooo'oSt'z | SE looo'ol looo'ogi'g |oo0'oz6'r |o€ ioo0o'tgt |E'6 INIPSS'Egtr J000'og9z'E I ob looS'1g 000'9zÉ ra SPUue[IIOUIDSEN | o0$'z11'g Jooo'SrL'I | SE looo'6$ — JooS'L6€'9 Hooo'oré'z | 0€looo't6 II 8 J9oEr'ziz'r JooSsttgy'E | oS |o5 £'69 [2006 AC er sä1oqayer) | 00S'L61'11 |ooo'SLz'z | SE 000'$9 = looS'zz6'g |ooo'oit't | of looo'ltrI || 6 IISSS'S€9'1 JooS'zIS't | 0$S JoSz'o6 J|ooo'I9€ sä1oqreddoy | oSz'$S9'€ 000'000'z | ob Ioo0'oS losz'rS9'1 Iooo'geL lof loog'rtz fots legg'rzE loSz'i6 oS ISzE'gI oo£'€L "> spuejueunseA | 005'96L4'6 |o00'005'4 |oS |ooo'oSt looStg6e'r Iooo'tgz't Iof loog'zer Eg ISoo'SiS looStzrott Ios losz'oz fpooug frEEFTTT o1q210) | o00'009'b1 |o00'oz1'S ob o00'gz1 looo'ogb'6 lIlooo'ogbt'g | of Io00'91z gI lIrg91'00z'1 |ooo'ooo'f |oS 1000'09 poo'ovz VIKELE) pe Spue[wIeA | ooo'gbl'z looo'ork'I | LF Io00fof looo'gEEfr ooo'f€fg of loo1'1z 59 I66E'bzE Jooo'Sol OSKHOOINETT 6 OORIO SE SBIOQVILYS | oSL'6£8'9 l|ooo'vog'f | ort lo00'06 JoS4'6£z'€ Iooo'966 Iof looz'f€f I S J6LE'tg99 loSttErz'z I oS ISLg'tr [005564 ere rer sB10qSJLy | 0o00f60£'Z4 020':001'$ |oS Iooo'zor looo'6oz'z looo'6Si of loof'S II €£ lo66'bli1 000'oSo'z | oS jooo'it Jooo'tgi ISnyog yvo Brogqar0r) oSfz'1ES'6 000'000'6 | 09 oo0'oSt loSz'trES — of) — — lobz'6rtz JoSz'1ES o$ ISz9'01 looS'er I : " spueqeH | ooS 6 Jo00'o9€ 09 000'9 (o05'1€1 oo0o'bz | 0€ 1008 1 IIbgb'og Joo$'Zo1 | 09 loS1'z 009'g .SNYOtuTe oSL'oSS'z Iooo'oSo't |oS looo:£€ loSt:oo6 o00'L+bI o£ |o006't z ISEStebz loSkeSsLt los ISLo'SI Io0£'09 SPeISueNSIIY | oSL'16S'7 Jooo'ooz'I |oS jooo'tz loSL't6E '000'g01 of |o00o9'€ z Igorfogr JoSL'€gz lot ISLog'S pol'zz Fr ense 23uNPIg | o00'0€S o00'005 |o5 000'0 I o00'of o00'0€ of |000'I || 1 loob'zor — Jos | 008'61 ERNER nDR EE spuemnon o£L'gg9'€ |ooo'ogZ |orloootér lost'gz6'z Ipoo'Sré of looS'1€ | S IgSkpfofg loStfEg6'r | oS ISL9:6€ looL'g51 PRAT SRA Se a IPWeY | 005'6£0'g |ooo'ooS't | of [ooo'oS1 loot'6€S'€£ looo'zof'r | of loop'€r —IS'6 ILL4'9SF — JooStLEz'z | oS loSZ'bb — Jooor64r frn sä12qouory | 000'£89'9 |000'0gz'z Jo 0o00'z4 looo'£og'£ Iooo'gLz'1 | of loog'er I 8 IEzo'tES lIooo'SzS'z | oS loo5'05 — Jooo'zoz sguidoxquof oSL'g9L'9 Jooo'og6't | 09 loo0o'€g loSt'gge'r Jooofosg lo€loootrtz NI + N4SSSzS losi'gsr't Jos ISLi'€z loos'z6 spuepo3.iasg | o00'z10'b [o00'SvL'z 19 ooo'S+t — looo'lgz'r fooo'zr | of Joop" Fro l4r6'bgz ooo Sze'r Ios looS'tz — looo'g6 I Spuejuewkapog | oot'tbg'z Jooo'oos'I | oS oo0'of JooS'btbE'r Jooo'lbl of loo6'tz — letor i lIlrglfzfz looSts6S Jos loS6'r — loogtt fer ejesddN o00'1S9'z [FER | 09 |ooo'$z — Jooo'iSo'ri looo'gzi | of |ooz't | r Ib46'61r looo'sz6 |oS AT lönoskAL Il TR RR Sut[OYAI01S | | | | Su | | Il) 1ey| e Se tey| a | uej ad | Ed Iey Sutuwxip ue ad Så TeY Teg uej ad | Sä Ie4 xeM e RR RS TS HM AR HT ueg[ 10 lion EA tease f10j peursoy EG NEN [Par zz 3 YNIeWSFOYS ERE [Par JUaw urT PewWwuns Fepxrass eunwun ATYNporI Å e3ydur -tpadur - | FIE)HonN LD Aa EOTe E Jaxaeu SpedwnsIog i Nå FER en Er LL y "ua3ejxgAJaJe Japun ej[eJLUIy fa wos "JaytIPWjLY JP Sulpos3oys Y20o saytew apedwnssoj Je BuruNIPAN JOJ UIpeuUdIsoOY JE FUIUPIGG ANPWIXOIdY 208 C. A. GUSTAFSSON. Frågan att genom ett lotteri erhålla medel till dikning och skogs- odling å enskildes skogar, har behandlats vid förliden sommars skogs- möten i olika delar af landet och hafva samtliga dessa möten uttalat sig för förslaget samt utsett ombud för flertalet af landets samman- slutningar mellan skogsvänner att hos regeringen göra framställning om tillåtelse att anordna ett penninglotteri i ungefärlig öfverensstämmelse med nu pågaende Idrotts- och Teaterlotterierna. Planen för ett sådant skogslotteri skulle lämpligen kunna uppgöras så, att med hänsyn tagen till förutnämnda, pågående lotterier, skogs- lotteriets första dragning anordnades efter Idrottslotteriets slut i början af år 1912, och därefter jämsides med Teaterlotteriet, så att skogs- lotteriet erhåller 2 dragningar 1912, 3 dragningar 1913, 3 dragningar 1914, 4 dragningar 1915 samt därefter, sedan teaterlotteriet afslutats, 6 dragningar årligen under åren 1916—1923. Hvarje dragning beräknas inbringa en nettovinst af i likhet med förut nämnda lotterier, omkring 250,000 kronor, hvarför skogslotteriet beräknas genom 60 dragningar inbringa sammanlagt 15,000,000 kr. Äfven om de sålunda influtna medlen endast komma att fylla en del af de verkliga behofven, skulle dock ofantliga markvinningar kunna göras samt arbetet, så att säga, komma i gång och möjligen hafva till följd ett ökadt intresse från de enskildes sida att själfva fullfölja den gjorda början. En fråga, som möjligen kan framkalla mycket olika meningar är den om fördelningen inom landet af de influtna lotterimedlen. TI likhet med andra medel till skogsvårdens befrämjande skulle kunna tänkas att öfverlämna äfven dessa medel direkt till skogsvårdsstyrelserna, som ju äro närmast kompetenta att bedöma behofvet inom sina respektive om- råden. Men härvid återstår en svårlöst fråga och det är fördelningen mellan de olika skogsvårdsstyrelserna. För att undvika denna svårighet hafva kommitterade tänkt sig, att af de inflytande medlen skulle bildas en fond, som förvaltas af särskildt utsedda förtroendemän eller en för- valtningsnämnd, som tillsättes af Kungl. Maj:t och skogsvårdsstyrelsernas hvart tredje år återkommande ombudsmöte. Till denna nämnd skulle skogsvårdsstyrelse årligen inkomma med, på särskilda kostnadsförslag grundade uppgifter om behofvet af medel inom hvarje landstingsområde utöfver de till respektive styrelses förfo- gande befintliga, och skulle det åligga förvaltningsnämnden att i enlighet med sålunda afgifna uppgifter årligen utanordna erforderliga medel i förhållande till disponibla tillgångar. På detta sätt skulle säkerligen största möjliga rättvisa vederfaras respektive landstingsområden, då här- igenom komme att tagas hänsyn till det i hvarje fall förefintliga be- hofvet. FRÅGAN OM ANORDNANDET AF ETT SKOGSLOTTERI. 269 En annan fråga beträffande fördelningen af medlen är den, huru- vida anslag skall lämnas enskilde skogsägare till hela kostnaden för af skogsvårdsstyrelse föreslagna skogsvårdsarbeten, eller om endast en del däraf bör af lotterimedlen få användas och det öfriga bekostas af mark- ägaren själf, samt i så fall, huru stor del, som må i anslag utgå. Till belysande af denna fråga torde böra ytterligare påpekas, att det för den enskilde i de flesta fall ställer sig mycket betungande att nedlägga kostnader på ifrågavarande arbeten och att det vid utdelande af nu till- gängliga medel för ändamålet visat sig, att den enskilde drager sig för kostnader, som han själf oftast ej kommer att få njuta frukterna af. — I detta sammanhang torde äfven böra på det skarpaste framhållas, att de genom skogslotteriet inflytande medlen uteslutande skulle användas till kultiverande af sådana marker, hvilkas försättande i skogbärande skick ej genom lag påbjudes. — Det har förut framhållits huru det för nationen i sin helhet är af synnerligen stor betydelse att tillvarataga möjligheterna för skogsbrukets utveckling, och det torde därför vara nödvändigt att göra dessa arbeten i högsta möjliga grad oberoende af den enskildes förmåga eller vilja att bidraga till densamma. Då emel- lertid arbetet är så synnerligen omfattande och det tvifvelsutan finnes en hel del enskilde skogsägare, som äga både förmåga och vilja att, om ock endast i någon mån, bidraga till arbetets utförande, vilja kom- mitterade föreslå den bestämmelsen i fråga om medlens utdelning, att anslag till dikning må utgå med högst 90 & af den beräknade kostna- den och anslag till skogsodling med högsta värdet af plantor eller frö samt 75 &Z af arbetskostnaden. Några närmare bestämmelser torde ej behöfva göras beträffande lot- terimedlens fördelning, då det ju kan öfverlämnas åt respektive skogs- vårdsstyrelser att följa af dem redan tillämpade grundsatser. En omständighet, som bör göra förslaget om skogslotteri i än högre grad behjärtat än den, att alla de kostnader, hvartill lotterimedlen skola användas, bestå i utgifter för arbete inom landet, arbete åt folket i landets alla delar och i allmänhet under tider af året då tillgången på arbetsförtjänst mångenstädes är synnerligen knapp. 270 DISKUSSION. I. Diskussion. Agronomen A. STAHRE: Med anledning af föredraget ber jag att få lämna en upplysning. Det är så, att flera andra än skogsmännen fundera på att inrätta ett lotteri. Man umgås med planer härom inom jordbruksin- tresserade kretsar, och det synes mig, som om utsädesföreningen och flera andra kunna ha lika berättigade kraf på understöd som vi. Det är för när- varande starka krafter 1 rörelse för att åstadkomma ett permanent lotteri, som skulle omfatta nägra olika grenar af jordbruket, och man har äfven tänkt sig skogen där representerad. Jag är icke bemyndigad att framlägga någon full- ständig plan för förslagets realiserande eller nämna några namn, men jag vill upplysningsvis säga, att man tänkt sig, att det projekterade lotteriet årligen skulle afkasta 200,000 kronor, hvilken afkastning man beräknat skola komma skogen till godo hvart femte år. För denna sak började man arbeta för ett halft år sedan, och jag vet, att den snart kommer att offentligen framläggas. Det är därför säkert, att det blir rivalitet, om man föreslår enbart ett skogs- lotteri. Jag tror för öfrigt, att vederbörande hysa stor obenägenhet för att bevilja koncession för flera lotterier, och det är tämligen visst, att man icke beviljar sådan för två lotterier med så pass närbesläktade ändamål, som det här skulle gälla. Från håll, som kan anses vederhäftigt, har jag hört sägas. att man först år 1916 kan hoppas att få ett lotteri till stånd i den riktning jag här velat förorda. Jag har ansett lämpligt omnämna denna sak, och jag menar, att det bör hänskjutas till Föreningen att afgöra, huruvida det icke vore skäl i att styrelsen sökte vinna anslutning för ett dylikt planeradt allmänt lotteri, hvars ändamål uteslutande fölle inom jordbrukets och skogens intresse, ty det är ganska sannolikt, att ett sådant lotteri skulle påkalla allmännare intresse och ha större utsikter att vinna framgång än ett lotteri, som enbart arbetade för skogsvärden. Doktor HESSELMAN: Den ärade inledaren har kallat sitt förslag ett foster- ländskt förslag. Det är ofta liksom förbjudet att kritisera fosterländska förslag, jag hoppas dock, att det skall vara tillåtet att granska ett sådant fosterländskt förslag som detta. Skulle man icke få göra det, vore det mycket, som skulle gå igenom, som icke är så berättigadt, icke är så godt, som det synes i första ögonkastet. Jag skulle tro, att det här förslaget behöfver grundligt granskas, och framför allt synes det mig, att förslaget icke haft den granskning, som önskligt varit. Jag har läst igenom tidskriften »Skogvaktaren» och »Skogs- vårdsföreningens tidskrift», samt allt öfrigt som sagts om lotteriet. Föga ut- redning finnes emellertid i hvad som hittills förebragts. Detta förslag skiljer sig från alla hittills bekanta lotteriförslag däri, att det skall understödja en näringsgren i vårt land, som dock måste sägas i ekonomiskt hänseende vara en produktiv näringsgren. Hittills ha lotterier beviljats för sådana företag, som alstrat åt nationen kulturella, andliga värden, eller för sådana företag, som på grund af hela sin natur i ekonomiskt hänseende äro mer eller mindre svagt ställda, såsom t. ex. konst. Om nu Föreningen för skogsvård, som här i landet representerar en be- tydande sakkunskap i skogsskötsel, skulle vilja ansluta sig till förslaget att genom lotteri skaffa penningar till skogsvård, synes mig konsekvensen af FRÅGAN OM ANORDNANDET AF ETT SKOGSLOTTERI. 271 Föreningens beslut vara den, att Föreningen anser att skogskultur å kalmarker och försumpade marker äro oekonomiska företag, där man icke har att räkna på samma sätt som i andra affärer, att företaget skall bära sig vare sig nu eller i framtiden. Jag tror, att man ur rent skogsekonomisk, skogspolitisk synpunkt bör ställa sig afvisande gent emot ett lotteri, med skogsvård som föremål. Därtill kommer den sociala frågan. Ett lotteri är grundadt på beräk- ningar, men man kan också säga, att ett lotteri lefver på människornas miss- räkningar. Det är i alla fall så, att penningarna plockas ur fattigt folks fickor; de välsituerade lockas icke af den problematiska vinsten. Huru sang- viniska människorna äro i det fallet, framgår däraf, att hvar och en, som köper en lott, inbillar sig, att den lotten skall utfalla med högsta vinsten, då teoretiskt sedt därtill icke finnes större utsikt än den, att man skall bli ihjälslagen, när man åker på järnväg. Allt hvad som plockades ur fattigt folks fickor, skulle utan vederlag och utan ökad skyldighet gent emot det allmänna öfverlämnas åt egendomsbesittare. Det har synts mig i socialt hän- seende vara ett ganska betänkligt förslag. Det är vidare ingen garanti för, att kapitalet verkligen får den användning i framtiden, som det bör få eller, att de skogar, som genom detsamma grundas, i framtiden få en rationell skötsel. Det är sant och beklagligt, att vi i närvarande stund ha kalmarker och försumpade marker, som kunna användas för skogsbörd. Men är det sant att vi verkligen få 350 millioner kr. årligen ur våra skogar, och vi vilja göra något för att få de kala markerna skogbeväxta, tag då därtill af dessa 350 millioner. Jag kan icke finna annat, än att det enda värdiga för sven- ska folket, som till stor del lefver på skogen, vore att expropriera kalmarker som duga till skogsbörd, men där ägarna antingen på grund af bristande förmåga eller bristande vilja icke kunna sätta dem i skogsbördigt skick. Härefter afslog Föreningen efter votering inledarens förslag att Förenin- gen skulle utse ombud att jämte af öfriga skogs- och skogvaktareförbund ut- sedda ombud uppvakta konungen och regeringen för utverkande af ett skogs- lotteri, och beslöt Föreningen vidare att ej göro något uttalande i frågan. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1911, H. 6. MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. Protokoll, fördt vid Föreningens för skogsvård årsmöte å Hassel backen i Stockholm den 23 mars 1911. Nor Mötet, som var besökt af omkring 450 personer, öppnades kl. 10,15 f. m. af styrelsens ordförande, universitetskanslern grefve FR. WACHTMEISTER. Herr ordföranden uppläste Styrelsens berättelse för år 1911. Under det gångna året har Föreningens medlemsantal utgjort 2,506 mot 2,481 föregående år, hvartill böra läggas 234 prenumeranter å tidskriften. Medlemsantalet har fördelat sig på olika länder å följande sätt: Däraf prenumeranter å fackupplagan. Sverige . 2,280 814 Norge TIN sd 66 26 Danmark . | 20 10 Finland ........... 34 80 Olfripa länder. ss 6 STSAOSG Föreningens inkomster och utgifter, som balansera å 43,308: 79 framgå närmare af revisionsberättelsen. Af Föreningens publikationer har Skogsvårdsföreningens tidskrift tryckts i 3,300 exemplar, däraf 1,200 ex. af fackupplagan. Skogsvårdsföreningens folkskrifter ha tryckts: n:r 21 i 27,000 ex. och n:ris 22—24 i 17,000 ex. hvardera. Skogsvårdsföreningens frökontrollanstalt har under året anlitats för under- sökning af 35 prof af skogsfrö. Föreningen har under det gångna året anordnat en längre exkursion till Ostpreussen, hvilken vann liflig anslutning och erbjöd stort intresse. MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. 273 1911 års exkursion har styrelsen planlagt att omfatta 4 dagar och äga rum till Storfors bruk, Vassgårda kronopark, Alkvettern och Högsjö egen- domar. Stockholm den 20 mars 1911. STYRELSEN. NA Jägmästare HANSTRÖM föredrog följande Revisionsberättelse. Undertecknade, af Föreningen för skogsvård utsedde revisorer för är 1910, få, efter det styrelsens protokoll genomgåtts och granskning af För- eningens räkenskaper ägt rum, härmed afgifva följande berättelse för sagda år. Kassaredogörelsen utvisar: Allmänna kassan: TÖJSATE 80 Debet. BSS RT SEEN AD Sa O.O0 fe oense Fats s kö Tan sön a sär belastar a ass os EE sa Ne Inkomster : Afgifter från årligt betalande ledamöter: fÖRSULCSKTIft CM Möss .s ses tsennsen asien 15,0260:; — » folkskrifterna 715: 80 Prenumeration å tidskriften..... ........... 1,24 1:00 > 3 HLOJKSKrifterna-..........cs 2,328: 60 » > » genom SEOPSVATUSStyrelserNa. :.....ssco.sscoccn 6,079: 390 Försålda äldre årg. af tidskriften......... 735-40 » » » » folkskrifterna ... 1,0:7:3= 00 » separat, tabeller och pärmar... 343: 89 Tryckningsbidrag från staten (för skogs- försöksanstaltens meddelanden) ... 4,378: — D:o från skogsvårdsstyrelserna ............ NAD torEO Ch rabatter... s:ss.:5s:5. 0520 sads basen Kvarnen Skogsvårdsföreningens frökontrollanstalt ss... Utlåning af skioptikonbilder och klichéer Annonsinkomster Direkt statsanslag Diverse inkomster 9,594: 1,3406: 82: RAD Summa kronor Kredit. Utgifter : i Framställning af tidskriften och folkskrifterna: USKCEIIN OG veg soboereerssssdeesp dens LR ör 22,137: 80 FEIST AFLOTET ov gestrs ns esk bro Rö ss 2,412: 19 Transp. 24,549: 99 274 = MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. Transp. 24,549: 99 inköp af äldre ärg. af tidskriften 12: — bindning af tidskr. och folkskr. 1,001: 50 —25,563: 49 FörfattarearfvOCden.....ssssssosssersssssseereess aa na Ar 5,293: 60 Tidskrifter, tidningar, riksdagstryck MM. Moo 96: 47 Porton: POSLPOPLOIN Too ne oss ecerrdssrksesr ps äter 2,447: 48 budskickningar m. m. ROR 68: 23 telefon- och telegramafgifter a 270: 99 2,792: 70 Omkostnader för kontoret = - Lu 1,0622:2 Biträden å kontoret oo. a NNE SERA SEEN BST Inventarier och bÖCker moss ssssssssssnsa FEST FE EEE 28: 45 Skrifmaterialier . 191: 68 Omkostnader för årsmötet pos 4309: 95 Diverse trycksaker........... age | SAR 22: 98 Aflöningar till sekr., skattm., redaktörerna 5,000: — Diverse utgifter 19:35 43,074: 57 Behållning | 234: 12 Summa kronor 43,308: 79 Ständiga ledamöters fond: Debet. Behållning från är 1909 13,300: — 6 afgifter å 100 kronor 600: — —13,900: — Kredit. Utgående balans, behållning till år 1911..... kronor 13,900: — Föreningens kontanta tillgångar utgjorde alltså vid årets slut 14,134 kronor 12 öre, hvaraf 13,000 kronor voro placerade i Elfvestorps aktiebolags 5 2 obligationer, som för oss uppvisats. Härtill komma — förutom klichéer, skioptikonbilder och lager af För- eningens tidskrift och folkskrifter — dels utestående fordringar för annonser $9 kronor, dels böcker och inventarier till i förteckningar upptaget värde af 3,499 kronor 22 öre. Kassaredogörelsen är öfversiktligt uppställd och verifikationerna genom- gångna; och få vi på grund af den verkställda granskningen tillstyrka För- eningen att bevilja dess styrelse och skattmästare full och tacksam ansvars- frihet för förvaltningen under år 1910. Stockholm den 14 mars 1911. J. MEVvEs. K. HANSTRÖM. Härefter beviljade Föreningen den af revisorerna föreslagna ansvars- friheten. 4. Sedan byråchefen J. MeEveEs anhållit att ej blifva återvald till revisor, då han under hösten komme att lämna Stockholm, och herr ordföranden till MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. 275 honom, som varit revisor allt sedan Föreningen stiftades, framburit Förenin- gens tack, valdes till revisorer jägmästarna KARL HANSTRÖM och HJ. Mo- DIGH samt till deras suppleanter jägmästarna C. A ÖHRSTRÖM och GUSTAF LUNDBERG. $ 5 Flottledsingenjören J. A. MELKERSON inledde ämnet: Omarbetning af gällande flottningsförfattningar (se sid. 197 i föreg. häfte af tidskriften), hvarefter hrr VILH. ÅLUND, ERNST ÅNDERSSON, PAUL BELLANDER, WILH, ÉEK- MAN, frih. T. HERMELIN, Å. ÅSTRÖM, O. HELLSTRÖM och H. WINnLör yttrade sig (se sid. 203—212 i föreg. häfte af tidskriften). På förslag af skogs- chefen ERNST ÅNDERSSON uppdrog Föreningen åt sin styrelse att hos Kungl. Maj:t framhålla önskvärdheten däraf, att revistonen af gällande flottningsförfallningar må uppdragas åt för ändamålet tillkallade sakkunniga personer. g 6. Ämnet Plantering eller sådd i Norrlandsskogarna? inleddes af jäg- mästare AND. HOLMGREN (se sid. 213 i tidskriftens föreg. häfte). Härefter uppstod en längre diskussion, hvari yttrade sig hrr P. O. LUNDELL, CARL BJÖRKBOM, GUNNAR ANDERSSON, HENRIK HESSELMAN, ÅA. WAHLGREN, TOR JONSON, G. BARTHELSON, WILH. ÅLUND, B. Å. DE VERDIER, K. FREDENBERG, WILH. DyBECK och inledaren (sid. 224—235 af tidskriftens föreg. häfte). Sie Fäste sekreteraren mötets uppmärksamhet på den i och utanför mötes- lokalen anordnade utställningen af Gunnebo stängsel, Beus & Mattsons nya tillväxtborrar, nu brukliga såddkannor (däribland den nya » Vänd») samt Aktie- bolaget Säfveåns patent att tillverka lådor och lådbräder. g 8. Öfverjägmästare UNo WaALLMo inledde frågan: Böra rådiuren få exi- stera ur skoglig och jaktlig synpunkt? (se sid. 245 1 detta häfte). Här- efter yttrade sig herrar L. EKBERG, A. WAHLGREN, C. VON SCHÖNBERG, G GRÖNBERG, frih. M. HERMELIN och frih. T. HERMELIN (se sid. 249—25 1 i detta häfte). Af föredraganden föreslagen resolution af följande innehåll: »Då det visat sig, att rådjuren uppträda som svåra förstörare å skog genom att dels afbeta plantornas toppskott, dels uppsparka mossa och jord kring buskar och plantors rötter, så att träden uttorka, dels skrapa barken på ömtåliga stam- mar, så att röta uppstår, och då dessutom förekomsten af rådjur i större skogstrakter nästan omintetgör eller åtminstone i hög grad försvårar den af ålder utöfvade stöfvarejakten å hare och räf, hvilken jakt ur jaktlig synpunkt i alla afseenden måste sättas framför jakten å rådjur beträffande just de större skogs- markerna, så får Föreningen för skogsvård hos Eders Kungl. Maj:t under- dånigst hemställa att, på ofvan anförda skäl, för län, där större skogsmarker äro till finnandes, ingen fridlysning af rådjur må ifrågakomma, börande dock jakten å dem tillkomma endast vederbörande markägare eller, där marken är af krononatur, åt Eders Kungl. Maj:ts domänstyrelse upplåtas bestämmande- rätten beträffande i hvarje särskildt fall sättet och villkoren för rådjursstammens utrotande eller hållande inom behöriga gränser» blef af Föreningen förkastad. 270 MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. Likaså ett af godsägaren EKBERG framburet förslag: » Att Skogsvärdsföreningen ville på det varmaste tillstyrka hvarje förbättring 1 jaktstadgan vare sig 1 ut- sträckt fridlysning, begränsande jaktområden samt införande af jaktpass och jaktskatt. » $ 9. Jägmästare CARL BjörkBoM höll föredrag Om skogspersonalens fort- satta utbildning (se sid. 252 i detta häfte). Härefter yttrade sig hrr K. FREDENBERG, GG. THUNBERG, E. WiBECK, "TOR JONSON och inledaren (se sid. 262—2064 i detta häfte), hvarefter Föreningen antog följande resolution: » Då skosgsskötselns utveckling i värt land e& endast är beroende af personalens goda utbildning utan äfven i afsevärd grad därpå, att personalen i kunskaper och arbetsduglighet står på höjdpunkten af tidens kraf, uttalar Föreningen sig för önskvärdheten däraf, att stalsmakterna genom rikliga anslag understödra skogspersonalens fortbildning». NIO: Redaktör C. A. GUSTAFSSON inledde Frågan om anordnande af ett skogslotteri (se sid. 265 i detta häfte). I anledning häraf yttrade sig hrr A. STAHRE och H. HESSELMAN (se sid. 270—>27 1 i detta häfte). Ett af inledaren väckt förslag, att Föreningen skulle utse ombud att jämte af öfriga skogs- och skogvaktareförbund utsedda ombud uppvakta konungen och regeringen för utverkande af ett skogslotteri, afslogs efter öppen votering, och beslöt För- eningen att ej göra något uttalande i frågan. Y- LEG Skogschefen ERNST ANDERSSON inledde ämnet: Enligt hvilka ekono- miska principer bör en rationell skogshushållning bedrifvas? (se nästkommande häfte af tidskr.). I anslutning härtill uppstod en längre liflig diskussion, i hvilken deltogo hrr ARVID NILSSON, P. O. WELANDER, HENRIK PETTERSON, ELI HECKSCHER, B. ÅA. DE VERDIER, RAGNAR MELIN och inle- daren. ME Sedan ingen vidare begärt ordet, förklarade herr ordföranden kl. !1/,7 e. m. årsmötet afslutadt. Vid protokollet GUNNAR SCHOTTE. Justeradt FR. CL:SON WACHTMEISTER. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, IOII, H. 6. NATURMINNEN OCH STRÖDDA IAKTTAGELSER. Stormfasta granar. Uti träsket Valsjärv i Ofverkalix socken, Norrbottens län, finnes en liten c:a 5 m. bred holme, å hvilken 4 st. 30—40 cm. grofva och 16—18 m. höga vackra och växtliga granar 1 minst 200 år trotsat stormens makt midt Fot. Elnar J. Berggren. å 5 m. bred holme i träsket Vals- Fig. I. 200-åriga granar å 5 järv, Öfverkalix socken, Norrbottens län. i stora öppna sjön. Holmen är starkt stenbunden och de kraftiga rötterna famna hela dess yta. Vårtiden står vattnet högt på stammarna. Af de ovan- ligt fasta och lummiga kronorna hafva trenne börjat utglesnas samt öfverhöl- jas af svartlaf, troligen en af norrlandsgranens svåraste fiender. De täta kronorna erbjödo skydds- och hviloplats åt en mängd småfåglar. EINAR J. BERGGREN. Gråbarrsjukan i Norrbotten. Vid en resa i Luleå skärgård den 10 mars i år påträffade underteck- nad en af Hypodermelia sulcigena angripen tall. Trädet, som var 50 år gam- malt och 3 meter högt, växte i ett glest, björkblandadt, hagmarksliknande Skaogsvårdsföreningens Tidskrift 1Q11. 19 278 NATURMINNEN OCH STRÖDDA IAKTTAGELSER, bestånd å norra delen af Junkön. Angreppet var jämnt fördeladt öfver hela trädet, och så godt som hvarje årsskott af år 1910 var angripet. Vid när- mare undersökning befanns, att i medeltal 65 Po af barren voro dödade, oftast blott det ena barret i kortskottet. Nägra apothecier hade ännu ej fram- kommit, men sedan några kvistar förvarats inomhus under ett par veckor, började fruktkropparna komma till synes. Rätt egendomligt var, att trädet icke bar några barr på flera än de tre senaste skottlederna: af dessa tre var den äldsta ännu fullbarrig, å den andra hade en tredjedel af kortskotten fallit af, hvilket tyder på, att sjukdomen nu går på andra året. Annu två fall af denna sjukdom hafva iakttagits, ehuru jag ej haft till- fälle närmare undersöka dem, nämligen å tvenne medelålders tallar invid kustlandsvägen mellan Luleå Gammelstad och Persön. Dessa tre förekomster äro af intresse såsom varande de enda iakttagna fallen på den långa sträckan mellan Degerfors socken i södra Västerbotten och den enstaka förekomsten vid Öfver-Torneå. ÅKE BERG. Nya fynd af abnorm kottutveckling hos tallen. Sedan 3. häftet af tidskriften presslagts, där några fall af abnorm kott- utveckling hos tallen redan behandlats af dr T. LAGERBERG, har Red. ytter- ligare emottagit ett meddelande i denna sak, ur hvilket här följande må an- föras. Vid kottinsamling under detta särdeles rikliga kotteår har å skogen till ett hemman i Botsmarks by, Säfvar socken, inom ett och samma tallbestånd omfattande c:a 1 har, hittats icke mindre än ett 20-tal kottgyttringar. Be- ståndet ifråga är c:a 40-årigt, beläget mot sydväst nedanför ett högt berg, Gårdberget, och utgöres af ren jämnåldrig tall med god slutenhet. Läget är således särdeles gynnsamt, men hvarken beståndets växtlighet eller jord- månen (beståndstypen är närmast att hänföra till vanlig norrländsk tallhed) angifva något öfverflöd på näring såsom orsak till företeelsen. Kottsättningen inom beståndet i öfrigt kan betecknas som medelgod. Enstaka exemplar med dylika kottgyttringar ha ju gång efter annan funnits här och hvar å fri- stående tallar. Hos ett af de nu åsyftade träden finnes å stammen en gytt- ring af 43 kottar och på hvarje sidogren dylika om 4—S8 st. Trädet sak- nade för öfrigt kott. Ett annat har en topp med 10 st. gyttringar, visser- ligen ej så stora, men fördelade öfver hela toppen, hvarjämte å en del sidogrenar dessutom förefinnes normal kottsättning. En koncentrerad kott- sättning synes sålunda icke förhindra äfven en normal sådan. Trädet, som för ett 10-tal år sedan genom ett märgborrsangrepp mistat sin topp, ger trots sin rikliga kottsättning genom sin dåliga växtlighet och knappa barr- beklädnad ett sjukligt intryck. En tredje tall har förutom en större gyttring af 45 st. kottar vid årsskottets bas äfven en dylik om 13 st. vid näst sista kvisthvarfvets bas. Kottarna sitta här vid själfva öfvergången mellan stam och gren å förlängda och kraftigt utvecklade fästen. NATURMINNEN OCH STRODDA ITIAKTTAGELSER, 279 Det ser ut, som om denna koncentration af kottar ej skulle inverka menligt på frösättningen. En granskning af sådana från ett flertal gyttringar har gifvit vid handen, att deras medellängd -var 3,8 cm. Vid klängning af desamma ha afvunnits 34 frön pr kott med en grobarhet af 89 9/4, å samt- liga framklängda frön (sålunda innan någon rensning af fröna ägt rum.) Vikten af 1,000 rensade frön uppgick till 5,6 gram. Samtliga dessa siffror mäste efter Västerbottens förhållanden anses vara synnerligen vackra medeltal. Vindeln den 26 mars 1911. VICTOR F. ERNBERG, Ett nytt fynd af ormtall. På Högbo sockens prästskog 1 Gästrikland intill gångstigen mellan Back- 5 km. norr om Sandviken har underteck- nad funnit ett exemplar af den i denna tidskrift förut omnämnda ormtallen. bergs fäbodar och Sandviken c:a Fig. 1. Ormtall i Högbo socken, Gästrikland. Trädet, som är 2 meter högt, växer i ett 15—20 årigt kultiveradt ung- skogsbestånd af tall, som tyder på frö af tyskt ursprung. Toppen är afbruten. Grenarna, särskildt de nedre, äro anmärknings- värdt långa, smala och smidiga samt krypande efter marken. Barren äro korta och glesställda. 250 NATURMINNEN OCH SPRIDDA TAKTTAGELSER Marken, där tallen växer, utgöres af godartad sandjord Nägot mera exemplar af denna egendomliga tallform finnes ej i närheten. Sandviken den 4 april 1911 ERNST OLOFSSON. EE En ståtlig en. I anslutning till er notis af Henr. Munthe i h. 4 af denna tidskrift för i är återgifves härmed en bild af en 10,5 meter hög en (se fig. 1). Den växer väster om Fridhem under Gråbo (vid Huskvarna) 1 Rogberga socken, Jönköpings län. Epv. WIBECK. Orren som skadedjur. Då jag ej förut iakttagit att orren uppträdt som skadedjur på unga tallplan- tor, torde följande förtjäna att offentlig- goras Åren 1908 och 1909 planterades r-arig tall ä hemmanet Stenstorp i Slöinge socken af Hallands län. Planteringen är Fot. E. Wibeck 7/s 1911 | Fot. G. I : Fig. I. 10,3; m. hög en nära Hus- Fig. 2. Af orre afbitade tallplantor. [ET kvarna i Småland, NOTISER. 281 utförd å ljungmark och belägen ä ett mot hafvet exponeradt läge. Denna plan- teringhar något angripits af orren vintern 1909, men under sistl. vinter och vår har den skadats svårt af nämnda fågel, då 30 2 af plantorna stympats. Å vissa platser — de exponerade och de som äro fria från enbuskar och äldre träd — hafva alla plantorna mer eller mindre afklippts som fotografien visar (se fig. 2). Att någon annan än orren är den brottslige är utom allt tvifvel, då hvarken tamdjur, rådjur, hare eller tjäder kunnat spåras, medan orren lämnat sitt visitkort vid nästan hvarje planta. Halmstad den 30 maj 1911. GUSTAF PFEIFF. NOTISER. Fortbildningskurs vid Forstakademien i Eberswalde den 10 t. o. m. 15 juli 1911. Vid forstakademien i Eberswalde hålles i år för första gången en forst- bildningskurs för skogstjänstemän och skogsägare. Kursen pågår en vecka. Vid densamma förekomma dels föredrag på akademien, dels föredrag 1 sam- band med de dagliga exkursionerna. Deltagare skola ha anmält sig vid akade- mien före I juni, då inträdeskort gratis utdelas. Fortbildningskurs för skogsbevakare i Tyskland. Som exempel på att tanken på skogspersonalens fortbildning vinner alltmer terräng, kan ytter- ligare omnämnas, att föreningen för Tysklands privatskogstjänstemän anordna en fortbildningskurs 19 juni—15 juli i Görlitz för högst 30 deltagare. Skogs- hushållningens alla grenar komma att demonstreras i skogen, hvarjämte en kurs i skoglig bokföring anordnas. EKONOMISKT. Till ledamot af Aktiebolaget svensk trävarutidnings styrelse har i stället för grosshandlaren Hans Tönnes Naess utsetts e. o. hofrättsnotarien Einar Axell, hvilken tillika är verkställande direktör. Naess är suppleant. Till suppleant i Kungsgården=Mariebergs aktiebolags styrelse har i stället för direktören August Olsson j:or utsetts kaptenen Bernhard Fredrik Reuterskiöld i Stockholm. Den 4 april 1911 antogs bolagsordning för Lennartsfors aktiebolag,som har till ändamål att efter öfvertagande af de firman J. N. Biesért et Son eller dess innehafvare till- hörande fastigheter utöfva den rörelse, hvartill arten och beskaffenheten af bolagets fastigheter kan föranleda, d. v. s. utöfva landtbruk, skogsskötsel samt fabrikation af trämassa, papper ' o. d. Bolagets styrelse har sitt säte i Trankils socken af Värmlands län. Aktiekapitalet upp- går till 460,030 kronor och kan utgöra lägst 400,000, högst 1,200,000 kronor samt är för deladt i aktier å 50 kronor till viss man. Å aktiekapitalet har inbetalts 419,000 kronor. Styrelsen utgöres af hofintendenten A. Lagrelius i Stockholm samt ingenjören J. E. Biesért och förvaltaren C. Höglind, båda i Trankils socken, med F. O. Biesért i nämnda socken och ingenjören F. Hammar i Töcksmarks socken af Värmlands län till suppleanter. 282 EKONOMISKT. Den 6 april 1911 antogs bolagsordning för Luleå träsliperi aktiebolag, som har till ändamål att inom Norrbottens län anlägga en eller flera trämassefabriker och därstädes drifva tillverkning af trämassa och pappersfabrikater samt utöfva annan därmed förenlig verksamhet. Bolagets styrelse har sitt säte i Luleå. Aktiekapitalet uppgår till 400,000 kronor och kan utgöra lägst detta belopp, högst 1,200,000 kronor samt är fördeladt i aktier äå 100 kronor till viss man. Styrelsen utgöres af grosshandlaren Carl Magnus Victorin och ryttmästaren Axel Fingal Wallenberg, båda i Stockholm, samt förvaltaren Georg Andersson i Luleå, med kaptenerna Jakob Oscar Wallenberg i Stockholm och Gustaf Adolf Mannberg i Boden, Ofverluleå socken af Norrbottens län, till suppleanter. Suppleanten i Nyhamns cellulosa aktiebolags styrelse, som har sitt säte i Sundsvall, disponenten C. A. Lindén har afgått. Suppleanter äro vice disponenten S. Boman vid Kubikenborg, och direktören W. Biänsow vid Brudnäs. Till ledamot af Oskarströms sulfitaktiebolags styrelse, som har sitt säte i Enslöfs socken af Hallands län, har i stället för grosshandlaren Martin Ivan Levisson valts förutvarande suppleanten e. o. hofrättsnotarien Per Olof Wigelius. Sandviks Ångsågs Aktiebolag har med Aktiebolaget Stockholms Handelsbank och hr Pp. Wikström J:or afslutat ett obligationslån å 2,000,000 kr. att amorteras åren 1912—1936 och med konverteringsrätt efter den I juni 1921. Länet löper med 35 4 ränta till den I juni 1919 och därefter med 4 !/, 2. Säkerheten utgöres af inteckningar i bolaget tillhöriga skogsfastigheter, c:a 150,000 tunnland, å tillhopa 2,025,000 kr., gällande med förmånsrätt före andra penningeinteckningar i fastigheterna med undantag af högst 25,000 kr. hypo- teksinteckningar, Styrelsen för Skönviks aktiebolag har nu afgifvit berättelse öfver 1910 års verk- samhet. Året har utmärkts af ungefär dubbelt så stor försäljning som år 1909, och priserna för såväl sågade som hyflade varor ha varit högre samt tillverkningskostnaden lägre än år 1909, Årsresultatet tillåter bolaget betydande afskrifningar och afsättningar till fonder af större slag. Under året har skeppats 34,1$1 standard mot 16,746 std år 1909; försäljningssumman uppgår till kr. 6,786,113 mot kr. 3,260,039 är 1909. Per standard har i medeltal er- hållits kr. 137:65 för sågade och kr. 156: 39 för hyflade varor mot resp. kr. 123:02 och 143: 5S år 1909. Tillverkningskostnaden har i medeltal utgjort kr. 96:89 pr std för sågad och hyflad vara mot kr. 108: 74 för sågade och 112: 12 för hyflade varor år 1909. Års- vinsten utgör kronor 1,446,611: 90. Tillgångar och skulder balansera med kr. 21,416,553: 74. Bland tillgångarna märkas följande värden: skogar kr. 10,767,432, fastigheter och byggnader kr. 4,730,432, maskiner och inventarier kr. 2,038,517, fordringar och förskottslikvider kr. 1,134,129, sågtimmer kr. 673,036, papperstimmer kr. 577,738, sågade trävaror kr. 457,160 ete., etc Bland skulderna anteckna vi aktiekapitalet kr. 11,200,000, reseryfonden kr. 2,100,000, dispositionsfonden kr. 99,226, tjänstemännens pensionsfond kr. 196,210, arbetarnas pensionsfond kr. 287,352, Bin- zowska hjälpfonden kr. 27,597, andra skulder kr. 5,969,565. Styrelsen föreslår, att årsvinsten så användes, att till aktieägarna som vanligt utdelas 5 procent med 400 kr. pr aktie, hvartill åtgå kr. 560,000, att balanserad kostnad för skogs- indelningen afskrifves med kr, $1,234, att å skogarna afs krifvas kr. 461,090, att till dispo- sitionsfonden afsättas kr. 250,000 i och för tidigare inbetalning af bolagets obligationslån, att till pensionsfonden afsättas kr. 20,000, till EB AG SKER för arbetare kr. 60,000 och att å Stafse såganläggning afskrifvas kr. 14,286:40. Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag styrelseberättelse till 1911 års bo- lagsstämma meddelar bl. a. följande. Verksamheten har år 1910 lämnat ett vida bättre resultat än år 1909, något som redan i förra styrelseberättelsen förutsades, Sålunda har försäljningen af bolagets olika produkter uppgått till 9 mill. kr. mera än år 1909 och 1,2 mill. kr. mera än år 1908. Tillverkning 1909 1910 Biprodukter från kolugnarna: kg: 151,185 kg. 558,705 Kyra kalk sens såra ER » 214,170 ? 690.877 LE TASTE gas bossen saa EEE R > 51,5535 > 36,$13 KTEOSOLOljA sys sars sö Ra bi seb eds Eker RRdig 0 == > $9,477 Syluinolja, beck och perma > 1,164 > 54,244 N [9] (Se EKONOMISKT. Vid sågverken : Trävaror: plank, battens och bräder stand 24,165,3095 stand 40,981,5 » staf, lådämnen, splittved m, RS AA 3:427,723 > 5,092,3 BITAL Are (Ära KOJUPTIATNA) es eco ocr 5 reser nerns brer sken de kg. 40,504 kg. 16,750 Vid Skutskärs trämassefabriker: vlfatrCellulosa occsscccec.er errrvrrrrr AS Se Ers slskNe » -7,690,442 15,443,726 Sulfit-cellulosa » 6,492,366 » —-I2,732,943 Biprodukter: MÅRTEN EIA RE nn mao oa Mee sie ss wela a sa alaraa isla aj je Bee SIS] SER Se » 49,213 > 89,166 Polyterpenolja och flytande harts......... SNES : > 105,866 » 212-201 Denaturerad sprit . : 5 Ar 23,709 » SY2;1AS KRIKSandteg el. ss. svs ss ss aa aa ön rss srnr rr antal 684,372 antal 1,732,946 Försäljningsbeloppen uppgå till: KÖTEUE RE VÄL OJ Else as eine bre tå ee Sjafö Lee sas! Sin elelr 5 a sTafeielaia lä a sate BEA kr. 3,592,336: 58 kr. 5,734,833: — » trämassa (sulfat- och sulfit-cellulosa) > 2,124,311: — =>» 3,061,165: — » biprodukter från kolugnarna o. trämassefabrikerna > 168,507:84 =» 414,492: — Bruttoinkomsterna utgjorde: å skogshandtering och sågverksrörelse... » 1,017,422:29 > 1,176,240: — å Skutskärs trämassefabriker » — 228,939:30 2» —327,711: — Nettovinsten utgör ................ » 1,578,193:50 >» 2,883,631: — Tillverkningen af sprit från affallslut har fortgått under hela året. Då resultaten synts goda, har fabriken vid Skutskär utvidgats och uppförandet af en ny fabrik vid Domnarfvet beslutats. De båda fabrikerna torde komma att tillverka 1,800,000 lit. 100 proc. sprit per år. Omfattande försök att utvinna ett flertal värdefulla biprodukter från sulfatfabrikernas lut och på samma gång aflägsna den obehagliga lukt dylika fabriker sprida, ha pågått under året, men äro ännu icke fullt afslutade. En utdelning af 200 kr. pr aktie med 2,400,000 kr, föreslås af 1910 års vinst samt att 483,631 öfverföres till utdelningsfonden, Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. Januari—maj 1907 1908 1909 1910 1911 Trävaror : oarbetade, bilade eller sågade; af furu eller gran: el He Ne DD: Mn timmer och mastträ af minst 25 cm.. 20,000) 4,300 1,450 7,990 7,900 spiror, timmer och mastträ af mindr 34,500 59,300 42,160 36,000) 29,800 bjälkar af minst 20 cm. tjocklek 21,000 8,800| 8,900) 12,300 14,500 sparrar (af mindre tjocklek) 81,000 61,600j 56,610 80,900 57,500 syllar (sleepers) ....... 19,600 30,6006 14,490 17,700 10,900 grufstolpar (pitprops). 246,000) 204,900 117,700 148,700 156,300 plankor och bräder, ohytlade; 21 cm. och där- öfver breda : af furu.. 125,700 103,800] 76,700 108,700] 100,100 > 36,300 34,700 32,600 42,300 35,500 battens och bräder, ohyflade, 15—21 cm. breda af furu ... Er 181,200] 141,200] III,100 176,500 169,300) . > gran. 144,400) 104,700 65,600 133,9900 95,500 battens, scantlings o. (bräder, ohyflade, under 15 cm. breda: af furu .. 135,400 102,700] 92,500 162,000 148,100 > gran ... = 146,800! 128,900 79,900 161,500 145,700] bräder, hyflade, 21 cm. och däröfver breda : af furu 5,200 7,909] 3,840 6,700) 6,500 > gran 9,000 6,900] 6,730) 6,300 7,000 bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu......... 32,500] 35,600 31,780 42,000 48,100) » gran... 28,800 31,000 16,930 33,500) 46,300I bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu. 13,300 12,600 13,990 21,500 19,500) > gran, 20,000] 15,200] 15,660 27,000 20,800) bräd- och plankstump ...... 61,700 54,000 4,810 39,4900 63,600) lister, läkter och ribbor ... 12,000 9,200] 6,820 15,200 15,300 arbetade: snickararbeten etc.: Kr. Kr. Kr. Er. Kr. byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. m.)...| 2,204,000] 1,839,000] 1,610,000]| 2,074,000] 2,203,000 LÄSTA AX 0 [Af Son ne na a a RAA Re SEE SEAN SSE see I 968,000] 849,000] 938,000 825,000 782,000 I Pagpersmassa (trämassa): Kg. Kg. Kg. Kg. Kg. kemisk, torr 99,989,000] 106,626,000! 98,573,000]139,874,0001153,746,000 » Var. oc 10,625,000] 14,314,000 8,048,000]| 13,832,000] 14,920,000 mekanisk, torr 17,200,000] 19,217,000] 16,372,000| 14,249,000) 16,844,000 » våt | 26,292,000] 31,060,000] 14,485,000] 42, 323,000] 39,657,900 284 FÖR KRONOJÄGARE. FÖR KRONOJÄGARE. Meddelande från Sveriges kronoiägareförbund. Till styrelsen har från orga- nisationskommittén för Svenska landtbruksveckan 1912 ankommit hemställan om, att styrel- sen behagade besluta att kalla förbundets medlemmar till sammanträde i Stockholm tredje veckan af mars månad 1912 å tid och plats som styrelsen sedermera i samråd med kom- mittén kan komma att bestämma, samt att utse ett ombud med uppdrag att, jämte ombud från andra i 1912 års landtbruksvecka deltagande föreningar, utse organisationskommitté för 1913 års landtbruksvecka och med fullmakt att å styrelsens vägnar besluta angående fördel- ningen af kostnaderna för 1912 års landtbruksvecka, samt om svar härå före I nästa december. Från kungl. domänstyrelsen har den 1 juni ankommit underrättelse om, att kungl. sty- relsen den 29 maj tillstyrkt den af förbundet den 22 sistlidne mars hos Kungl. Maj:t gjorda underdåniga framställning om förändring af $ 67 i kungl. maj:ts förnyade nådiga instruktion för skogsstaten den 23 december 1909. Den ändring af $ 42 i samma instruktion, hvarom förbundet den 17 mars 1910 vörd- nadsfullt hemställt hos kungl. domänstyrelsen, har kungl. styrelsen däremot icke ansett böra föranleda någon vidare kungl. styrelsens åtgärd. Nämnda paragraf stadgar, som bekant: Vid skogseld eller i andra trängande fall, äfvensom vid större afverkningar och skogsodlingar, där jägmästaren finner sådant nödigt, är kronojägare skyldig att tjänstgöra äfven utom den honom anvisade bevakningstrakt, Förbundet hade hemställt om att denna paragraf skulle ges en mera bestämd form, emedan den ger anledning till så olika tolkning af olika jäg- mästare, samt, att kronojägare måtte tillerkännas ersättning då de beordras tjänstgöra utom sin bevakningstrakt. J. A. MELLSTRÖM. Ordf. i Sv. kronojägareförbund. så ALLMÄNNA UELEN. SKOGSVÅRDS- > FÖRENINGENS "TIDSKRIFT Ör RE D FSA AT FOR N 7 PITE FRAS INR fr br OA BE NE äs ÖR ARLGE Lan 0 i [ fäleg SSU KA Mra fr Kungl. Domänstyrelsens Kungörelser angående lediga kronojägaretjänster. Kronojägarebefattningen i Jönstorps bevakningstrakt af Malmöhus revir och län kungöres härmed ledig till ansökan hos jägmästaren C. von Schönberg, adress Snogeröd, före klockan XII på dagen den 11 augusti 1911, skolande ansökan vara åtföljd af prästbetyg och, där läkarebetyg icke förut behörigen företetts, äfven af så- dant, jämte intyg om kompetens. Blifvande innehafvare af tjänsten ifråga är skyldig underkasta sig den reglering af därtill hörande boställe, som kan varda bestämd. Stockholm den 10 juli 1911. KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN. Massatabeller enligt vid Värmlandstaxeringen tillämpad ny metod för noggrann uppskattning af stående träd ha utkommit i »stora upplagan», bestående af 64 sidor i grått linneband med bruksanvisning, hjälptabeller och ny sortimentstabell för beräkning af gagnvirkesutbytet. Tillhandahållas till ett pris af 5 Kronor hos ZETTERLUND & THELAN= DERS TRYCKERI A.-B., Skeppsbron 40, Stockholm, eller hos utgifvaren Tor Jonson, t. f. lektor vid Kungl. Skogsinstitutet. Annonsera i Skogsvårdsföreningens Tidskrift. Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för bel sida. Smärre annovser beräknas efter 1.50 kr. pr cm. af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst 5 ggr, lämnas 10 & rabatt och för hela året stående annonser 20 2. Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte, Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla per= soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift på adressförändringar. Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. Red. Tidskriften distribueras i bokhandeln af A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. : 4 j å . ; | k ; TT FNECYA 4 vev NE - ,” Pa CC; VARV ETTER INNEHÅLLSFÖRTECKNING. : Allmänna delen. Enligt hvilkå ekonomiska principer bör en rationell skogshushållning bedrifvas? I. Inledande föredrag vid Föreningens för Skogsvård årsmöte den SavänärsI TORN Sf ESNSTANDERSSÖN TN tre vrörposssrinsedeserseresss rest sid. 285 II. Diskussion. Yttranden af hrr ARVID NILSSON, P. O. WELANDER, HENRIK PETTERSON, E1rI HECKSCHER, DE VERDIER, MELIN, WALLMO Och INLEDAREN........sssss0vss SETS fa eg a eter alt Sä TESTER Må KOTA R SSatk EREN KR CAR BONNIER tor (Ciotoege ls bobe eo lieesre se et sider rt sera RANG AES Fan TOTT AIO TESASE rörcsi. ikon eri neo 057 rr RENSA fra dd TERS NER SU UREA a debate sva 230 Litteratur: GUSTAF LIND & JOHN GREEN: Konserveringsbok = .ssossss0ssseassa —>»— Konservering af trädgårdsprodukter och skogsbär vid andels- BIR EIEERETE & KÖRNPNVA EO GEO TR EO) aa oss rst ack oa SUS Kyss de ön od VESNA SG rmcska Koörstföreningens, meddelandet ale. sessvyriesls dans virtr scen FR BRAT TENTA GLEN de Aelre SKED oa do dne lot b ERT So Re ar MA oss Tekken sre dets da 338 Swedish Chamber of Commerce in "London, YEar-böbk CIGIO ST... ov. 338 ES STERIL tre ng SSA AE SRA EE SON SIN är SEG 2 BSTN AR EN ENA EN PARA SEND SER » 339 Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa jan. —juni 1907— 1911 >» 339 SR LE NTE BETT Sr RA ES ENE sa a BE PE SR NAR ISA FRA EEE ER ÖP EN > 340 Fackafdelningen innehåller: Om formtalet för tallträd i Värmland af ALBERT SIVÉN. En internationell skoglig bibliografi, ref. af GUNNAR SCHOTTE, Litteratur: Skogsskötsel: ADAM SCHWAPPACH: Die Rothbuche (ref. G. SCH.). Skogsstatistiska meddelanden: Jämförelse mellan skogshushållningen i de tyska staterna. Skogshushållningen i Braunschweig 1909—1910. Budgeten för de österrikiska statsskogarna år 1911. Uppgifter om preussiska statsskogarnas förvaltning år 1909. Förenta staternas trävaruexport 1909—1910. Skogsadministrationen: Förordningar, prejudikat och cirkulärskrifvelser. Beslut af allmännare intresse. Tjänster och förordnanden. OBS. ! Från Skogsutställningen vid Landtbruksmötet i Örebro försvann söndagen den 9 juli från Föreningens för Skogs- vård utställning tvenne textade dyrbara album öfver af Föreningen fattade resolutioner och vid mötena behandlade frågor. Den som af misstag tillägnat sig dessa album eller kan lämna upplysningar om desamma, behagade meddela sig med Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, Stockholm. YT IR T- VPS SIE dä Die Ja dör TER ANA SKOGSTEKNISKA UTBILDNINGSSKOLAN HÄRNOSAND börjar sitt tredje verksamhetsår den 21 augusti. Tidsbesparande, praktisk-teoretisk utbildningsanstalt för skogs- och sågverkselever mot vildtbett på barrträd (sålda i Danmark 1910 c:a I mill. st.), Märk- krita m. m., m, m. Direkt försäljning från lager! Begär priskurant! Hrr Skogstjänstemän! För att på ett behagligt sätt kunna tillbringa tjänstetiden i skog och öde- marker fordras ovillkorligen Bröderna Kesslers Köttkonserver Postadr.: Norrtullsgatan 71, Stockholm. Telegrafadr.: Bröderkessler. Vi hänvisa till följande utdrag ur bref från Jägmästare Vilh. Strandberg, Älfsbyn af den 2 Juli 1911: — — —r”att undertecknad under tvenne års skogsresor användt diverse kon- server från Firman Bröderna Kessler i Stockholm, och hafva de visat sig vara hållbara, lätt tillagade, välsmakande och framför allt i jämförelse med andra kon- server mycket billiga, 'hvarför de på det varmaste rekommenderas till alla dem, som under kortare eller längre tid äro tvungna lefva af medförd »matsäck», — — — KUBERAREN, innehållande 80 st. kuberingstabeller för rundvirke, omfattande kubering i tusende- delar af kubikfot, 12-deladt mått efter hela, halfva och fjärdedels tum, för läng- der varierande mellan I och 10,900 löpfot. Vitsordad af fackmän. Pris pr exemplar Kr. 2:— å 2:50. Rekvireras från GC (BS Calleberg Kymsberg, Gräsmark. POINTERVALPAR e. Sir från Ytter=Eneby, S. K. K. S. 2844 (flera I:sta pris på jaktprof), u. Stella Polaris, S. K. K. S. 2442 (I:sta och 2:dra pris på utställningar, god jakthund, j födda dem 24 maj, till salu. Fil. dtr GÖSTA GRÖNBERG, Skogsintsitutet, Stockholm. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IQOITI, H. 7. Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell skogshushållning bedrifvas? I. Inledande föredrag vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 23 mars 1911.! Af ERNST ANDERSSON, Då en betydande del af Sveriges nationalförmögenhet ligger bun- den i dess skogar måste hushållningen med skogskapitalet vara en fråga af allra största betydelse för vårt land. Redan för flera hundra år sedan, långt innan odlarens yxa hunnit göra några nämnvärda luckor i urskogarna, började man befara skogs- brist. Vi hafva numera svårt att förstå denna farhåga. Men gifvet är att man i saknad af kommunikationer knappast kände till, och icke tog i beräkning de aflägsnare skogsvidderna utan endast såg, att de närmast byarna och städerna belägna skogarna minskades, samt att man icke hade någon erfarenhet om skogarnas reproduktionsförmåga. Urskogen, som för ögat icke förändras nämnvärdt på en mansålder, lät icke ana, med hvilken energi ny skog kan växa upp. Naturen har mångfaldiga gånger måst visa detta fenomen för den civiliserade människan, innan hon fått samman- hanget klart för sig. — Skogarna betraktades som naturförråd, hvilka icke växa, — ungefär på samma sätt, som vi nu betrakta mal- merna. I mån af växande folkmängd röjdes skogarna undan, marken sveddes eller odlades, bränsle hämtades ur dem för husbehof och till den småningom framryckande järnhandteringen. Tillgodogörandet af sko- garna skedde tämligen extensivt och planlöst samt i stegrad grad, då vår trävaruhandtering började växa sig stark, så att numera endast få kvadratmil skog finnas, som icke gjort bekantskap med yxan, under det ofantliga ytvidder afverkats. Men vid de äldre skogarnas afverkning har i de flesta fall ny skog växt upp så omedelbart, att vi nu af de yngre skogarnas ålder med tämligen stor säkerherhet kunna sluta oss till den tidpunkt då afverk- ningen ägde rum. En intressant historik rörande tiden för den senaste skogsafverkningen finnes således att afläsa hos själfva skogen. Men af 1 På grund af den knappt tillmätta tiden måste vid föredragets hållande det som finnes anfördt å sidorna 290—292 och 303—305 uteslutas. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1911. 286 ERNST ANDERSSON. större intresse för det närvarande är den omständigheten, att hvarje träd i årsringarna företer statistik öfver sitt föregående lif. Detta har gifvit oss ett synnerligen gynnsamt tillfälle att ingående studera lagarna för skogsträdens och skogsbeståndens utveckling. Man har funnit att de yngre skogarna äro i mycket högre grad produktiva än urskogarna voro, samt att det ur denna synpunkt mången gång är värdefullt för oss, att bergshandteringen, en gång för 50 å 150 är sedan genom kolning föryngrat en del af skogarna. Emellertid hafva vi hittills i stort sedt mottagit skogsproduktionen sådan skogen af sig själf utan skötsel lämnat den och utan att närmare granska de ekonomiska resultaten. Skogshushållningsprinciper. Under skogarnas tillgodogörande har vär ekonomiska kultur ryckt framåt och försetts med kapital. Den har så småningom frambragt en och annan näringsgren med djupgående rationell ekonomisk organisation, t. ex. järnhandteringen. — I mån som en större del af vårt ekonomiska lif börjar få rationell form visar det sig nödvändigt för andra näringsgrenar att följa exemplet. Nödvändigheten att skaffa normer för hushållningen med skogarna har känts allt mera trängande, och hafva vi i detta afseende följt de tyska skogsmännens vägledande tankegång. Detta har dock skett utan synnerligen stor entusiasm, snarare med en viss motvilja, som torde hafva sin grund däruti, att deras synpunkter på grund af olikar- tade ekonomiska förhållanden icke varit fullt tillämpliga hos oss. Att tyskarna funnit mindre nödvändigt tillämpa rent ekonomiska kraf på skogsproduktionen torde åtminstone delvis få förklaras däraf, att Tysklands skogar. om de också äro mycket betydande, dock icke för landets eko- nomi spela på långt när samma roll, som våra skogar för vår ekonomi. Här utgöres ju exporten till största delen af trävaror och andra förädlade skogsprodukter, hvarjämte relativt stor del af nationalförmögenheten hålles bunden i skogskapitalet. Vid olika tider och tillfällen har mera eller mindre kategoriskt föreslagits olika principer för hushållningen med skogarna. Bland dessa må framhållas följande: 1) Skogskapitalet skall bibehållas vid oförändrad storlek. 2) Skogsafkastningen skall bibehållas vid oförändrad storlek. 3) Skogsproduktionens kvantitet skall vara den högsta möjliga. 4) Skogsafkastningen skall vara den absolut högsta utan hänsyn till skogsräntan. En hastig granskning af dessa högst olika principer säger oss ge- nast, att bibehållandet af ett ständigt lika skogskapital (1) eller en oför- ändrad afkastning (2) icke kan eller bör äga rum förr än ett önskvärdt EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. 287 normaltillstånd hos skogen uppnåtts — i enlighet med den för hushåll- ningen fastställda principen. Sträfvandet efter största kvantitet virke (3) utan hänsyn till dess kvalitet och värde är naturligtvis icke rationellt, då skogsproduktionens nyttighet måste vara bestämmande, och denna bör mätas i penningar. Vidare stå vi inför frågan, huruvida det är den högsta absoluta afkast- ningen, som bör vara skogshushållningens mål, utan hänsyn till de om- kostnader och den tid proddktionen drager eller till det skogskapital, som användes för produktionen, eller hvilket är detsamma: utan hänsyn till den räntefot produktionen lämnar, den må vara 2 & eller I &. Jag anför denna sats, just därför att densamma motsäger en af mig föreslagen princip, nämligen den, att skogsproduktionen under fullt ut- nyttjande af markens alstringskraft skall vara bärig d. v. s. i stånd att bära samtliga omkostnader för densamma, däri inbegripen äfven räntan på det i hushållningen bundna kapitalet, betraktadt såsom det saluvärde skogen äger. Den verkliga nettobehållning, som med dessa villkor upp- kommer, gifver ett uttryck för markvärdets andel i produktionen och bör vara den högsta möjliga. Denna princip skiljer sig från den nyss- nämnda endast i afseende å räntabiliteten, som af yrkarna på absolut högsta afkastning negligeras, under det jag som mål uppställer högsta behållna afkastning, sedan äfven ränta på skogskapitalets saluvärde i likhet med andra omkostnader afräknats. Häremot har från skogsmannahåll invänts dels att det visat sig att skogen icke växer på det sättet, utan lämnar endast 3 2, samt dels att man för höjande af tillväxtintensiteten skulle behöfva göra våld på dess natur, hvilket icke ginge för sig, då de biologiska lagar enligt hvilka sko- gen nu växer skulle vara orubbliga och ej tåla något annat ekonomiskt system, än det som satt sig före sträfvandet efter högsta absoluta af- kastning. Jag påstår däremot, att det är absolut nödvändigt för skogsproduk- tionen lika väl som för hvarje annan produktion att ställa sig det eko- nomiska lifvets lagar till efterrättelse, då dessa gälla med snart sagdt samma oeftergiflighet, som någonsin de lagar efter hvilka det organiska lifvet rör sig. För en ekonomisk produktion äro kapital och arbete lika nödvändiga, som näringsämnen, ljus och fuktighet för växtens lif. Jag påstår vidare att erfarenheten gifvit vid handen att lagarna för skogens tillväxt zZc£e äro orubbliga, utan att särskildt produktionens förhållande till skogskapitalet kan regleras genom skogens skötsel. Det synes mig vidare alltför pessimistiskt att tro det bättre resultat än dem skogen själf kommit till, nämligen 3 7Z,ej kunna åstadkommas. Nog bör väl arbete kunna förändra resultatet, åtminstone är detta fallet på andra Räntabilitet. Sköflingens or- saker. 288 ERNST ANDERSSON. områden. Månget företag, som lämnat klen valuta, t. ex. endast 3 +«, har vid målmedvetet arbete kunnat uppdrifvas till dubbla afkastningen. Det visar sig så godt som omöjligt att uppleta någon produktion, som rör sig med värden, kapital, som icke måste taga hänsyn till räntan. Då det rör sig om större delar af ett lands förmögenhet och pro- duktionsbetingelser, måste det leda till allvarliga olägenheter för hela landet, om större del af nationalförmögenheten medgifves intaga en i afseende å räntabiliteten så abnorm ställning, som denna högsta afkast- ningsteoris förfäktare yrka på för skogshushållningens räkning. Följden synes i detta fall vara en tilltagande benägenhet för skogarnas sköfling. Detta tal om att skogen icke fax lämna mera än 3 & har nämli- gen väckt oro hos en del skogsägare. Det har gifvit dem anledning att afverka sin skog och betala sina skulder, som löpa med 5 & eller sätta in penningarna på banken. På detta sätt kan det hända, att en till syftet skogsbevarande åskådning ledt till skogssköfling. Det händer väl, att en skogsägare motstår frestelsen att sälja sin skog oaktadt densamma lämnar låg ränta, då bestånden hafva ett betydande affektionsvärde för honom, och han måhända ej är i behof af penningar. Men vanligen räddas ej skogen därigenom. Vid nämnda skogsägares frånfälle sälja arfvingarna skogen och dela köpeskillingen. Skogen sköflas. Hvems är då skulden? Vanligen påvisar man den närmast till hands varande skogssköflaren som orsak. Ja, utan skogsafverkare ingen afverkning, det är lika klart som — utan eld, ingen eldsvåda. Men man kan lika väl söka orsaken i skogens skötsel, som icke inrättats efter allmänna ekonomiska lagar och icke bedrifvits aftärsmässigt. Det är bristande räntabilitet, som gör existensen af stora, relativt värdefulla och föga räntabla skogskapital som sådana tämligen osäker, helst som skogen äfven är ett gynnsamt föremål för sköfling, då han är lätt realiserbar. Den s, k. sköflingen är nämligen en skarpt lagbunden följd af vissa orsaker, och är af allmän karaktär. Den skonar hvarken skogstillgån- garna eller andra näringsgrenars tillgångar, då gynnsamma betingelser för densamma genom felaktig skötsel åstadkommits. Sköflingen är en reaktion mot en förvaltning, som kumulerar värden utan att bekymra sig om att de ej lämna ränta. Om ett företag ej förmår betala räntan på sina skulder, blifver det bankrutt och måste dess tillgångar realiseras. Men egendomligt nog är ett företags bestånd ej betryggadt därmed att skuldräntorna betalas. Före- taget måste också äga möjligheter att förränta de af detsammma dispone- rade värden, som utöfver skulderna förefinnas. Ett exempel skall visa detta. EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. 289 Étt bolag t. ex. har haft jämförelsevis små skulder och har låtit aktiekapitalet kvarstå i ett jämförelsevis lågt belopp, oaktadt skulderna amorterats, och egendomarna, t. ex. genom nya anläggningar, grundför- bättringar och skogstillväxt stegrats i värde. Då man icke haft tillgån- garna bokförda ens närmelsevis i deras fulla värde, har man så små- ningom glömt, hvilka värden, som bolaget disponerar och på grund af slentrian eller eljest ansett klokt att icke uttaga mera af egendomarna, än att skuldräntorna betäckts, och aktieägarna fått exempelvis 6 >. Detta har fortgått år efter år. Skulderna utgöra 500,000, som förräntas med 25,000 kr. Aktiekap. » 400,000, >» » » 24,000 >» S:a g90o0o,000, » » » -49,000 Men en vacker dag kommer en person och bjuder 800,000 kr. för aktierna, hvilket gifver aktieägarna 16,000 kr. mera om året, än de förut haft. Bolaget öfvergår i andra händer. Den nye ägaren, jobba- ren, som alltså gifvit 800,000 kr. plus öfvertagandet af skulderna 500,000 kr., summa 1,300,000 kr. för egendomen, kalkylerar ej på afkastningen utan på realisationsvärdena, som följer Å KOTTE LOTTEN Sr rr Nr a SR SERA RE ERA RR AD RSA TRAIN 200,000 Wattenfall ms....... A JN0r BUREN ES SAR EAA BETINA RR RV kak SA BASAR 200,000 KIIEO QR Red a st dare ir ffs se se Rs a Er RAA act Baa oa era 1,200,000 NEKTT NT CTR fee Mee Far LR ÄT fat o SSR Re Fell ers sf Rd ARA NE 100,000 MTV EN EATT ÖT ra Na Ge rr rr SEA SE VER 300,000 Summa Kr. 2,000,000 Och han börjar i enlighet härmed omedelbart egendomens slak- tande. Landtegendomarna säljas hvar för sig, afverkningsrätten till sko- garna säljes på ett eller flera håll, vattenfallen på annat håll, inventa- rierna realiseras hit och dit, allt till beräknade pris. Resten kan säljas tämligen billigt, affären har ändock lämnat god behållning. Detta är ett generellt exempel på egendomshandlarens ex professo tillvägagängssätt. Just på angifna sätt felaktigt skötta egendomar är det, som han önskar förvärfva, då han vet att de köpas jämförelsevis billigt. Det är högst betydande värden, som under de tvänne sista årtiondena på denna väg undanryckts skogsproduktionen, på den grund att denna varit oriktigt ordnad. De flesta reagera mot sådan handtering, som också benämnes egen- domsjobberi. Men ett rationellt skött företag kan ej utsättas för jobberi. Hade ofvannämnda företag lämnat ränta på realisationsvärdena, 2,000,000, hade delägarna ej varit villiga att sälja sina aktier till så lågt pris, i 200 ERNST ANDERSSON. hvilket fall affären blifvit ogjord samt egendomens skötsel fått ostörd fortgå. De nya ägarna af egendomar och verk måste gifvetvis förvalta de nu högre bokförda värdena bättre för att få affären att gå ihop. Ofta bero dylika oformligheter i ett företags skötsel på, att man ej gör klart för sig de olika näringars bärighet hvar för sig, af hvilka ett företag är sammansatt. Äro t. ex. landtbruk, skogsbruk och industri af olika slag förenade under en och samma administration, så bokföres vis- serligen behållningen af hvarje näringsgren särskildt, så tillvida, att dess direkta inkomster och utgifter hvar för sig ståallas mot hvarandra. Där- vid uppkomna behållningar balansera sedan i ett hufvudkonto mot bo- lagets administrationskostnader och räntor i sin helhet. Detta innebär således emellertid, att de särskilda näringsgrenarna blifva oberoende af det kapital, som i dem är engageradt, alltså slippa att vidkännas en be- tydande del af sina produktionskostnader, nämligen räntan på det fastig- hetsvärde, det kapital de disponera. Vanligen finnas olika ledare för de olika näringsgrenarna. Dessa äflas att uppbringa sin förvaltningsgrens afkastningsförmåga. Landtbruksförvaltaren sträfvar att uppdrifva jordbrukets och ladugår- dens afkastning, exempelvis till den absolut högsta möjliga. Han nedlägger i grundförbättringar och kreatursinköp betydande belopp Egendomen var vid hans tillträde i utmagradt skick, men det dröjer ej länge, förrän han upp- drifvit växtkraften högst betydligt, därvid han måst nedlägga kanske 50 kr. pr hektar i inköp af gödningsämnen under första 7-årscirkulationen. Resultatet häraf har varit en betydande skördeökning och möjligen äfven en ökad nettobehållning af t. ex. 3 kr. pr hektar och år. Denna ka- pitalplacering af 50 kronor har alltså lämnat 6 2 ränta, hvilket förkla- ras däraf, att kostnaden för sådd och skötsel icke stegrats i samma grad, som skörden ökats. Men då han vill hafva afkastningen ännu högre, nedlägger han nästa omdref återigen 50 kr., nu med resultat af endast 1 kronas ökad nettobehållning pr hektar, motsvarande 2 & på det sista kapitalutlägget. Helt naturligt blef resultatet denna gång sämre än förut, då egendomen redan var i god växtkraft. Men förvaltaren, som endast sträfvar efter den absolut högsta afkastningen och ej räknar ränta på kapitalet, gläder sig åt att han tack vare vid landtbruksskolan för- värfvad kunskap åstadkommit en skördeökning och tvekar ej att fortgå på samma väg. Denna sträfvan att vinna högsta möjliga afkastning utan hänsyn till det kapital som för ändamålet användes, är ju dock icke normal, än mindre affärsmässig. Man får ej förvåna sig öfver att äga- ren, som släpper till eller upplånar penningar till dylika grundförbätt- ringar, slutligen ledsnar vid egendomen och önskar sälja. På liknande sätt går emellertid industrimannen ofta till väga. Hans sträf- EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. 201 van går ofta speciellt ut på att nedbringa de direkta produktionskostnaderna. För detta ändamål anskaffas maskiner och transportmedel till betydande kostnader. »Produktionskostnaden» nedbringas, och verket blifver »kon- kurrenskraftigt>, som det heter. Ofta nog underlättas ett sådant place- rande af kapital genom att verket erhåller sina råvaror till s. k. själf- kostnadspris — skogsprodukterna t. ex. till rena arbetskostnaden. Det är bekvämt att hafva rik tillgång på kapital. Därigenom und- vikes ett ofta besvärligt arbete med uppdrifvande af arbetsintensiteten och rationellt tillvaratagande af produktionens detaljer. De moderna maskinerna göra ändock produktionskostnaden dräglig, så länge icke ränta på deras värde behöfver betalas. Så ställer det sig äfven för skogsförvaltaren. Han lämnar med lätthet den mängd timmer, kol och ved, som af honom kräfves, om han har godt om mogen skog. Utsyningarna blifva då ej besvärliga, och drift- kostnaden för moget groft timmer och grof kolved jämförelsevis ringa. Till äfventyrs vill äfven han uppdrifva sin produktion till den absolut högsta möjliga. Hans skogskapital uppgår måhända till 340 kr. pr hektar, medan afkastningen går till 12 kr. Han anser emellertid, att skogskapi- talet är för litet för att kunna åstadkomma den högsta absoluta afkastning, som kan erhållas. Han sparar och sparar i hopp att så småningom. nå upp till ett skogskapital på 3500 eller 600 kr. pr hektar, då han be- räknar att kunna skörda 14 kr. pr hektar. Han har ingen ränteskyldighet, och därför är det honom likgiltigt, att en kapitalplacering på 100 eller 200 kronor lämnar en produktionsökning af endast 2 kronor, motsva- rande resp. 2 eller 1 94. Ej heller betänker han, att skogskapitalet möjligen skulle kunna efter minskning till 200 kr. lämna 10 kr. samt att genom mera intensiv skötsel, gallringar och pådrifvande af groflekstill- växten samt tillverkning af högre kvalitet ytterligare 1 eller 2 kronor skulle kunna erhållas pr år. Sådana saker kommer man ej att tänka på under det förhållande, att man är oberoende af räntor. Med ett ord, den spatiösa marginal, som lämnas de olika afdel- ningarna, då de slippa ifrån att ansvara för en så betydande del af pro- duktionskostnaden, som räntan på det i resp. förvaltningar bundna kapitalet, verkar icke till rationell skötsel. Ansvaret för företagets bärighet ligger helt på chefens axlar. Huru denne skall kunna bära detta, då icke hvarje afdelning debiteras sina egna kostnader, är hart när omöjligt förstå. Ett annat förhållande inträder, om räntabilitetskraf för hvarje afdel- ning införes. Nu fördelas ansvaret. Landtbruksförvaltaren börjar se efter, huru kreaturen i ladugården och gödslingen af åkern förränta däri bundna kapital. Industrimannen måste för att få möjlighet förränta sina maskiner införa mera intensiv drift; möjligen inställes helt och hållet en rörelse, Kapitalets an- del 1 produk- tionen. 202 ERNST ANDERSSON, som förra aret drefs med »vinst>, men nu, vid riktig bokföring visar sig gå med förlust. Skogsmannen börjar tillse, hvilka af hans bestånd som växa minst och angriper dem hårdare än förut. Det hela blifver med ens mindre bekvämt, men mera rationellt. Hvarje näring kan blifva rättvist bedömd. Särskildt erhålla skogarna, som på grund af rådande obekantskap med deras arkastningsförmåga stundom blifvit för hårdt bedömda, till- fälle att rehabilitera sig. Oafsedt det här antydda felet i organisationen, att icke hvarje af- delning af bolagets verksamhet sköttes fullt fristående, ligger naturligtvis ett ödesdigert fel däri, att en af produktionsfaktorerna, nämligen räntan på användt kapital ej räknades vid bedömandet af hvarje närings bärighet. Med ett annat exempel vill jag söka visa, att kapitalet verkligen är en högst betydande faktor vid all produktion, och såsom sådan måste tillgodoses med ränta. Som exempel väljes ett sågverksföretag, som köper sitt timmer och förädlar detsamma till sågadt virke. En sådan: förädlingsindustri innebär en produktion af nya värden, så tillvida som den färdiga varan i pris öfverstiger råvaran. Om en standard trä är värd 150 kr. och rå- varan härtill kostar 100 kr., utgör sågverkets värdeprod. 50 kr. pr till- verkad standard. För bedrifvande af en sådan industri med en produktion af 10,000 standards årligen fordras först och främst ett 8 ramars sågverk, med hamn, timmermagasin, brädgårdar, sågverkshus, maskiner, bostäder etc. Anläggningskostnaden uppgår till cirka en million kronor. Vidare fordras rörelsekapital för inköp af timmer och betäckande af de årliga förädlings- kostnaderna uppgående till cirka (100 + 30 =) 130 kr. pr standard, summa 1,300,000 kr. Sågverket slites visserligen årligen och blifver småningom otidsenligt, men är detsamma dock användbart i ett flertal år. Rörelsekapitalet förbrukas årligen, men återfås vid den färdiga varans försäljning. Hvad som dock är borta, och som åtgått för produktionen är räntan på dessa kapital, sågverket 1,000,000 och rörelsekapitalet 1,300,000. Förutom dessa, af räntor å kapital bestående kostnader, åtgår för produktionen äfven arbete, i rundt tal beräknadt till 25kr. pr standard. Produktionskostnaderna för nämnda sågverk ställa sig som följer: Ränta å sågverkets värde 1,000,000 a 5 kr. 50,000 Amortering och underhåll å sågv. 1,000,000 a 7,35 4 > 735,000 Ränta a 1,300,000 a 5 90 » 65,000 Arbetslöner och administration > 300,000 Ravaära a : a ; >» -1,000,000 Vinst, beräknad - » 10,000 Summa kr. 1,500,000 EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. 293 utgörande försäljningssumman för 10,000 stand., motsvarande 150 kr. pr stand. Man kan alltså säga att värdet å en standard sågadt virke 150 kr. är sammansatt af TAMtOL AEA DILL: ss vers etslass so aneseris osleles söker : 1.07 kr: arbete RIE ANDAR SE SEG VIIAS Uls se or re ee Svea Rep Regn seen NSE a I >» SAM TAVALA ...ceccs SE sedd ASSA ETOO Summa 150 kr, Då af dessa 150 kronor, endast 30 kronor äro att anse som i såg- verket produceradt värde, uppgår kapitalets andel i produktionen af dessa 50 kronor till 38 24, och arbetets till 60 YH, under det 2 4, utgör vinst. Det är tydligt, att denna produktion icke kunnat komma till stånd utan kapital, men icke heller utan arbete. Såväl kapital som arbete äro alltså produktionsmedel. Att kapitalet är nödvändigt för produktionen framgår äfven däraf, att produktionen upphör om kapitalet lämnar pro- duktionen. Om råvaran skulle stiga i pris med 25 24, således från 100 till 125 kr. pr standard, blifver ingenting öfver till ränta och amortering å de i affären engagerade kapitalen. Visar sig detta tillstånd permanent, är gifvet att kapitalet frigöres. Rörelsekapitalet är lätt att lösgöra genom driftens inställande, timmerinköpens upphörande och virkesinventariets slutförsäljning. Sågverksbyggnader, maskiner o. d. äro svårare att reali- sera; de måste därför alltid säljas långt under inköpspriset, men är tyd- ligen ingenting annat att göra, ty på detta sätt räddas alltid någon del af kapitalet, under det en kapitalplacering, som icke lämnar någon ränta, är värdelös. Finnes däremot utsikt att erhålla ränta på rörelsekapitalet, fortsättes ofta driften, oaktadt full ränta icke kan erhållas å sågverksanläggningens fulla värde. Detta nedskrifves då till det belopp, som sågverket anses betinga vid realisation, och bedrifves nu rörelsen åter på sund bas. Tydligen kunna dock under sådana förhållanden nya anläggningar af samma slag icke komma till stånd, då kapitalplaceringen icke har utsikt att blifva räntabel. Vi finna emellertid, att villkoret för en kapitalplacerings bibehållande är att ränta erhålles på det kapital, som verkligen kan frigöras genom realisation. Hvad som i detta exempel sagts om sågverksindustri är allmän- giltigt för all industri och kanske för de allra flesta produktionsgrenar. Alldeles säkert måste det gälla om skogsproduktionen. 294 ERNST ANDERSSON. Den, som vill köpa en skogsegendom för att behålla och sköta den, ar hänvisad att köpa i konkurrens med skogshandlaren och mäste således betala realisationsvärdet för skogen. Han måste gifvetvis söka få ränta på den utlagda köpeskillingen. Kan skogen ej lämna mera än 3 4, kan han ej köpa. Egendomen blifver alltså skogshandlarens, genom hvilkens händer så småningom af//a egendomar skola gå, om skogshus- hållningen ej kan lämna mera än 3 Y. Då priset å en vara i allmänhet bestämmes af andra förhållanden än den enskildes produktionskostnad, gäller det som ett axiom, att pro- duktionskostnaden måste hållas lägre än priset på den färdiga varan, så att genom densammas värde kan betäckas, icke blott direkta om- kostnader och ränta på rörligt kapital, utan äfven ränta på användt fast kapital. Detta måste, som i exemplet visats, anses som produktivt i lika mån, som det rörliga kapitalet, och därför äfven tillgodoses med ränta, emedan det eljest frigör sig och går att stödja andra företag. Vid skogsproduktionen uträttas allra största delen af produktionen genom fast kapital, skogskapitalet, då omkostnaderna för kultur, skatter, stämpling och administration äro ringa, jämförda med räntan å skogs- värdet. Det är därför så mycket mera abnormt att icke räkna denna ränta, som en produktionskostnad, och hafva vi förut visat, att ett så- dant uraktlåtande blifver ödesdigert för skogens bestånd, helst som skog är mycket lättare realiserbar än t. ex. en industriell anläggning. Men gifvetvis har denna omständighet äfven nationalekonomisk inne- börd. Om skogssköfling bedrifves som följd af en allmänt erkänd oför- måga hos skogsproduktionen att förränta sitt kapital, så innebär detta förvisso en betydande minskning af landets skogsproduktion. Men detta är icke hela olägenheten af det system, som vill undvika att räkna räntan på skogskapitalet, som en produktionskostnad. För detta system, som allenast sträfvar efter en absolut högsta afkastning, förlorar skogskapitalets storlek i förhållande till produktionen all bety- delse. Man fäster intet afseende vid, huru stort skogskapital, som an- vändes för den högsta produktionen, eller om räntan, som det lämnar, nedgår till I å 2 24. Om t. ex. den s. k. högsta absoluta atkastningen å en viss mark erhålles genom ett skogskapital af 400 kr. pr hektar, lämnande 12 kronors årsproduktion, så finner detta system nämligen intet hinder för detta kapitals placering eller bibehållande i den omstän- digheten, att 10 kronors årsproduktion äfven kan erhållas, om kapitalet minskas till 200 kr. pr hektar och att således af de placerade 400 kro- norna, 200 lämna endast 2 kronor i afkastning eller 1 94. Vore det så, att vi icke på nyttigare sätt kunde använda detta sistnämnda kapital, 200 kr., än för en produktion, som lämnar 1 å 2 96, så skulle just ingen- EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. 295 ting vara att invända. Men då detta långt ifrån är händelsen, hvilket framgår af bankräntan, som är ett allmänt uttryck för samtliga produk- tionsgrenars ränteförmåga, måste det ur såväl privat- som national-eko- nomisk synpunkt anses som ett skadligt slöseri med kapital att placera dem mot I å 2 2, ränta. Man brukar visserligen med tanke på naturtillgångarna säga, att Sverige är ett rikt land. Men å andra sidan är brist på rörligt kapital utmärkande för vårt näringslif. Af våra i malmer och skogar bundna kapital har visserligen undan för undan kapital frigjorts i allt större ut- sträckning. Rörelsekapital finnes därför numera i rikare grad än förr, men behofvet är nu också mycket större. De frigjorda kapitalen hafva fastlåsts i industriella verk, sågverk och cellulosafabriker, flottleder och järnvägar, hvarjämte jordbruket fått mottaga på denna väg åtkomna byggnads- och odlingsbidrag. Då de frigjorda kapitalen delvis åter bundits, och affärsverksamheten samtidigt stegrats, har penningtillgången fortfarande varit knapp. Alla hafva behöft penningar, ingen har haft några att afvara. Konkurrens har uppstått om rörligt kapital, som på denna grund kunnat pretendera på höga räntor. Penningar hafva inlånats från utlandet, och röra vi oss numera med lånta penningar i stor utsträckning. Hade mindre kapital frigjorts ur skogarna, skulle vi haft mindre förädlingsverk, mindre industri och export samt mindre samfärdsmedel och större skulder. Som det nu är har en viss grad af välstånd och en betydligt ökad folkmängd med höjd lefnadsstandard blifvit resultatet. Ofantligt många företag få dock på grund af kapitalbrist anstå: 1. Hade vi tillräcklig tillgång på rörligt kapital, skulle vi själfva kunna förädla våra råvaror, företrädesvis malmerna och trävarorna, till säker fördel åtminstone för arbetarna och landet i dess helhet. 2. Vi skulle kunna bebygga våra vattenfall och minska våra sten- kolsköp. Nu måste vi underkasta oss en årlig utgift för bränsle på den grund, att vi icke kunna åstadkomma det större kapital, som fordras för vattenkraftsanläggningarna. 3. Vi skulle kunna uppdrifva jordbrukets produktionsförmåga genom höjande af växtkraften. Vi skulle kunna införa en mångfald smärre förbättringar i industrien, hvilka skulle spara årliga utgifter genom an- skaffande af maskiner, afsedda att ersätta en mängd grofarbete. Arbete i denna riktning pågår visserligen, men måste inskränkas till de allra viktigaste, mest lönande förbättringarna. Då således stora behof af rörligt kapital föreligga utan att kunna tillfredsställas, är det af så mycket större vikt att tillse, att vi icke hålla Kapitaltill LAN. Räntabrilitets- kalkyl. 296 ERNST ANDERSSON. oss med allt för svagt produktiva kapital. Kapitalet kan för öfrigt ej tvingas. Det går dit, där det får högsta ränta. Är det så, att kapitalet i en abnorm grad håller på att lämna skogsbruket såsom uthålligt, på grund af dess oförmåga att betala räntor, så måste vi tillse, på hvad sätt detta missförhällande skall kunna rättas. Kunde vi åstadkomma en uthållig skogsatkastning som vore bärig, så tillvida att den förmådde betala sina produktionskostnader, däri inräknad äfven räntan på skogens värde, skulle detta vara en naturlig utväg att förebygga sköfling, vida att före- draga framför lagstiftningens. Gifvetvis skulle skogsägarna i så fall icke vara lika villiga att realisera sina skogar som nu, då endast 3 '/, ränta på skogs- värdet kan beräknas. Utsikten till sköflingsvinst blefve så mycket mindre, att man torde få taga för alldeles visst, att sådan behandling af skogen skulle aftaga och så småningom försvinna. Då det alltså gäller att genom uthållig arkastning åstadkomma ett resultat som ur räntabilitetssynpunkt är minst lika godt, som det som genom skogens hastiga realisation åstad- kommes, måste det få anses som lämpligt, att det kapital, på hvilket ränta skall betalas, är just det nettovärde, som genom en sådan hastig realisation kan åstadkommas, realisationsnettovärdet, hvilket motsvarar det belopp, som kan fås för det afverkade virket, minskadt med afverkningskostnad, ränta under afverkningstiden, administration, skatter m. m. för realisa- tionsaffären, äfvensom erforderlig kultur å de afverkade markerna. Om exempelvis för en skogstrakt vid ifrågasatt försäljning bjudes 100,000 kronor, så måste detta värde, om skogen skall få kvarstå och växa, förräntas, d. v. s. skogsbruket skall lämna i nettoafkastning år- 11 T24 0 EVR EN dc RJ ÅL SENSE RES RNE RR LR EAS RR STI ARS AR kr. 5,000 Då köparen värderar skogen till 100,000 kronor måste han göra följande kalkyl: Det virke som vid afverkning erhålles är efter utdrifning och trans- port till förrädlingsverk: VärCt 25... ::.sssssrsssssstosaersrsnrre ... kr. 235,000 Kostnader: Köpeskilling ........... SEEN BESREAEERSEESNIE "SG dela fo 2 ol Utdrifning och flottning ............ ag ee T---80,000 180,000 Administration . ... SRS AL NNE kr. 20,000 SA CET ment re Rn SN SESEST SNES | Söner 35,000 Kulturk: Oo: räntarva (fOlACA :..s-csmisrererseeen RE 5,000 1 års ränta å köpeskilling........... - NERE 6,000 ar » » Öfr. kostnader 100,000 SPEER 3,000 Div. kostnader...... NESE ERS öres es rdeensas dere 1,000 INT SKE 0 CIN V IIS Ga onr osAA Ser SNARARE 13,000 — 533,000 Kronor 235,000 EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. 207 Af bruttovärdet ........... RT ctr ÅAS gel LS a BARE SAF or MEREEN SES SEE kr. 235,000 skola alltså betalas direkta kostnader: dnRining och flöttniNg' sssss€ cd. pos SSE RSA Re EE SURRAR MAIA RSS IR OTO GT och återstår »rånetto» kr. 155,000 hvaraf ytterligare afgå FREGE KE MIMCO SÖHAGEN oasen enade See a su ses ie vvs FSE Sva sr Ra SAN KIs 55000 Aterstår »netto-netto» kr. 100,000 För att i praktiken kunna lägga detta realisationsnettovärde som grund för hushållningen, måste emellertid detta nettovärde uppdelas på de enskilda träden. För detta ändamål beräknas bruttovärdet å det tim- mer, som ur hvarje träd af olika dimensioner kan fås, minskadt med de direkta omkostnaderna. Det så erhållna rånettot måste dock minskas med de indirekta omkostnaderna, som i förevarande fall utgjorde cirka 30 YH, af rånettot. Sedan man alltså vet, hvad hvarje träds verkliga nettovärde är, kan dess förmåga att genom tillväxten lämna ränta på sitt värde utrönas. För att få en sådan grund för diskussionen af föreliggande fråga har jag utfört en kalkyl öfver nettovärdet å rot för träd af olika grof- lek. Med ledning af föreliggande undersökningar öfver tallens till- växt inom olika delar af landet, har jag för detta exempel uppställt en tämligen allmängiltig tillväxtskala. På grund af statistik öfver timmer- utfallet har jag vidare uträknat nettovärdet å rot för dylika träd vid olika storlek för 4 olika drifnings- och transportlägen, betingande en af- verknings- och transportkostnad från stubben till sågverket af resp. 5, TO, IS och 20 öre pr. kft. timmer. De erhållna nettovärdena å rot hafva vidare belastats med indirekta omkostnader för administration, skatter, kultur etc. för en tänkt realisa- tion, proportionellt fördelade å de olika stamklassernas nettovärden å rot, hvilka därigenom likformigt nedpressats med 30 9”. Grafiskt framställas de så erhållna värdena vid 5 öres och 20 öres omkostnad å tab. 1 medelst kurvor, betecknade 5 och 20, hvilka framställa det nettovärde å rot som träd af olika dimensioner äga vid en direkt omkostnad af 5 öre pr kft. och 20 öre pr kft. Å denna grafiska tabell är äfven den medelålder, vid hvilken träden enligt samma undersökniug uppnå angifna dimensioner, utsatt. Om vi taga ett träd med en ålder af 70 år, så är dess diam. 22 cm. och dess värde 1,10 kr. (6) 208 ERNST ANDERSSON. För prod. af detta värde kan sägas, att vi användt ett träd om 55 år med en diam. af 18 !/; cm., värdt.... kr. 0,55 (a.), hvartill kommer ränta på ränta å detta värde i 15 år. » 0,55 Summa produktionskostnad kr. 1,10, hvilken alltså jämt motsvarar försäljningspriset. Tab. I. kFingerad åälderskala: 1,5 InIn ÄrsTingar 50ar 60 70 30 90 100 110 IT HH in H I Ben 0 1300 IpETTaspsaEn HH IH CAT jön HR 150 4s0ar 50 60 70 80 so -I00 HO 1320 1750 140 Alder: AG 16 18 20 EA 24 26 28 30 32 34 36 Diarneter vid brösthöjd i an. I händelse vi emellertid vilja fortsätta produktionen på bas af ett sådant 70-årigt träd i ytterligare 13 år, så erhålles ett träd af 25 '/s cm. brösthöjd. Produktionskostnaden blifver tydligen 2,20, medan det produ- cerade värdet endast utgör 2,05 kr. (c/- Detta 8s-åriga träd som håller 25!/; cm. och är värdt 2,05 kr. blifver efter 15 år vid 100 års ålder 28/2 cm., och är då värdt endast EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. 299 3 kr., under det produktionskostnaden belöper sig till 4,10 /d). Vi göra allså en förlust af 1,10 kr. på den affären. Hafva vi vidare ett träd af 28 !/; cm. värdt 3 kr. så stiger pro- duktionskostnaden med r. på r. i 15 år till 6 kronor, under det ett så produceradt träd är 31 cm. och värdet endast 4 kr. (e). Förlust 2.00 kr. Ett 32 cm:s. träd, värdt 4,70 kr., stiger på 15 år endast till drygt 34 cm. och 6 kr. värde, /g) under det utgångsvärdet för prod. med tillagd ränta på ränta slutar på 9,40, alltså en förlust af i medeltal 3,40 pr. skördadt 34 cm:s träd. Vid 20- öres transp. kostnad understiger produktionskostnaden det producerade värdet intill 85 år //) och blifva förlusterna på produktionen af 28 1/3 (i) 31 (k) och 34 (mm) cm. träd något mindre resp. 0,30, 1,00 Och 2 kr. pr träd. Från 85 års ålder (5 öre) förlöper alltså nettovärdekurvan så, att värdet fördubblas efter 27 år samt ytterligare fördubblas efter ytterligare 40 år, motsvarande resp. 3 och cirka 2 "4. Är drifn. kostnaden 20 i st. f. 5 öre fördubblas värdet från 85 år första gången på 20, andra på något mera än 30 år motsvarande resp. 3 !/, och 2 21/, 24 ränta på ränta. Till ju högre dimension jag drifver produktionen, ju större deficit visar densamma. Jag anser mig på detta sätt hafva fått fram en bild af under hvilka förhållanden skogsproduktionen arbetar. Den enkla slutsats, som måste dragas af dessa i viss mån allmängiltiga jämförelser mellan skogspro- duktionens värde och kostnaden för denna produktion är, att produk- tionskostnaden betydligt öfverstiger värdet å de producerade föremålen, de afverkningsbara träden, samt att skogskapitalet i stort sedt, så som det nu skötes eller vanskötes, icke lämnar mera än 3 4 ränta. Ekonomiska synpunkter. För utrönande af på hvad sätt detta missförhållande skall kunna rättas, vilja vi först skärskåda produktionsförhållandena i belysning af en sund ekonomie-politik för att sedan tillse i hvad mån teknik och biologi medgifva tillämpandet af denna politik. Då tillverkningskostnaden för en vara öfverstiger den producerade varans värde, hvilket äfven på industriens arbetsfält stundom inträffar, måste man taga i betraktande, huruvida icke produktionskostnaden kan minskas eller det producerade värdet med bibehållen kostnad /öjas. Då skogsproduktionskostnaden hufvudsakligen är ränta på skogska- pitalet och ränta är detsamma som tid, måste alltså undersökas, om produktionstiden kan förkortas, hvarigenom produktionskostnaden för träd af vissa dimensioner skulle minskas. Under förutsättning af tekniska 300 ERNST ANDERSSON. möjligheter skulle detta kunna ske genom groflekstillväxtens pådrifvande, så att årsringarna blefve bredare. Beträffande utsikterna härtill, så må ihågkommas, att den förut an- gifna tillväxtskalan, som utvisar en ringbredd af endast I mm. och där- under, är medeltal. Granskas materialet befinnes, att en massa träd växa med mindre än !/, mm. årsringar, och således äro ännu mycket sämre som räntabla värdeproducenter än medeltalet, medan å andra sidan äfven finnas träd, som växa med 1,; mm. årsringar ända upp till hög ålder och grofva dimensioner. — En sådan tillväxtintensitet är ägnad att gifva tillfredsställande ekonomiska resultat. För att visa detta återgå vi till kurvorna 3 och 20. Där har vid tabellens öfre kant utlagts en fingerad diameterskala baserad på 12/, mm. årsringar, motsvarande en ökning af diametern med 3 cm. på 10 år. Enligt kurvan 5 visar sig då produktionskostnaden understiga räntan intill uppnådda 27!/. cm., men vid 271/, cm:s-trädets utväxande till 32 cm. (/) uppkommer ett deficit på o: 70 kr. under det 32-em:s-trädet, värdt 4:70 kr. vid utväxande på 15 år till 36!/; cm., (2) visar ett deficit af 1: 50 kr., alltså jämförda med verkliga genomsnittstillväxten mycket goda resultat. Här fordras icke stor förhöjning af det producerade virkets-kvalitet, för att produktionen skall blifva bärig. Höjande af den producerade varans värde är nämligen också ett medel att få tillverkningskostnaden betäckt. Under antagande att kvist- rent och rakt virke kan produceras på lika kort tid, som kvistigt och krokigt virke, skulle äfven denna utväg vara tänkbar. För närvarande fås ur skogarna knappast en enda alldeles felfri stock. Felen äro af den beskaffenhet att de i framtiden böra kunna undvikas. Så t. ex. äro stockarna behäftade med röta och brandlyror; de äro mera eller mindre krokiga och slutligen till mycket stor procent i hög grad kvistiga, grofkvistiga, svart- och rötkvistiga etc. En hel del träd lämna af dylika anledningar icke sågbart virke. En massa felaktigt virke är visserligen användbart, men lämnar gifvetvis ett dåligt resultat, dels därför att krokigt timmer lämnar ett i förvånande grad lägre utfall än rakt virke och dels därför, att rötskadadt och kvistigt timmer lämnar en sågad vara, som betalas med lågt pris. Om också en och annan stock händelsevis lämnar godt utfall och hög kvalitet, blif- ver dock genomsnittspriset på timmer därför så lågt, att den gröfre timmerskogens stora produktions- (ränte-)kostnader icke betäckas. Ur kvistrenhets synpunkt fås inom Gäfledistriktet en genomsnitts- kvalitet af furu, som möjligen uppgår till 3:dje sort, med ett pris af 140 kr. pr standard. Förädlingskostnaden är 30 kr., hvadan högst 90 kr. betalas för den timmermängd, som åtgår till en standard virke. EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. 3091 Om emellertid virket är af andra i stället för tredje sort, gäller det- samma minst 200 kr. pr standard. Efter afdrag af förädlingskostnaden återstår 130 kr. prstand. Om nu äfven drifnings- och flottningskostnad af- dragas med 35 kr. pr stand., återstår netto å rot för timmer, som lämnar virke. af » 3 kvalitet 55 kr. och 2 » 115 kr. eller dubbelt så högt nettovärde å timmer af den högre kvaliteten. Om således produktionen af högre kvalitet icke drager några nämn- värdt ökade kostnader, skulle detta vara en utväg att göra skogspro- duktionen bärig. Lika verksamt är dock att tillse, det träden blifva raka och friska. I den mån dessa utvägar ej äro tillräckliga, anvisar emellertid värde- kalkylen en tredje utväg till åstadkommande af bärighet hos produk- tionen. Vi finna att produktionens deficit blifver allt större, till ju större groflek produktionen drifves. Redan under nuvarande förhållanden synes produktionen af 24—25 cm:s träd vara bärig. Om man nu genom minskning af produktions- kostnaden och höjande af skördens värde lyckas åtminstone i vissa fall drifva produktion af 30 å 36 cm:s träd, torde detta emellertid blifva fallet endast med raka och kvistrena träd, under det träd af sämre kva- litet gifvetvis måste skördas långt innan de nått sådana dimensioner. Träd, som redan från ungdomen äro behäftade med svårare fel, böra ur ekonomisk produktionssynpunkt betraktas som felaktiga ämnen, på hvilka det icke lönar sig att lägga någon ytterligare kostnad, då deras fel äro af den beskaffenhet, att de icke kunna ligga till grund för pro- duktion af en fullödig vara. Produktionen måste sålunda afbrytas vid olika dimension och ålder för individ af olika beskaffenhet och kvalitet, beroende uteslutande på, om det uppnådda värdet å ett träd i betrak- tande af dess kvalitet eller tillväxtintensitet kan läggas som grund för fortsatt produktion med utsikt att ränta skall i ett framtida värde 7n2ne- slutas. Det är alltså af största vikt för produktionen i sin helhet, att den tidpunkt, när träden böra under olika förhållanden skördas, kan rätt beräknas. För detta ändamål äro kalkyler af det slag som ligga till grund för ofvan meddelade värdekurvor, nödvändiga. Dylika kalkyler borde äfven få anses behöfliga såsom ett stöd för utsyningstaktiken i ändamål att undvika inkonsekvens vid bestämmandet af hvilka träd och bestånd, som skola afverkas och hvilka som böra kvarlämnas. Man ser blott allt för ofta skog, som kan lämna 5 2 ränta, afverkas, medan skog som ej gifver mera än 3 2 sparas. Båda dessa Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. 21 Virkesmarkna dens tendenser 302 ERNST ANDERSSON. fel äro att beteckna som grof misshushållning och motverka gifvetvis uppnåendet af räntabilitet. Men dessutom måste en skogshushållning, som vill följa tidens kraf, taga hänsyn till virkesmarknadens natur och tendenser. Orsaken till att det öfver hufvud taget finnes möjlighet att med ekonomisk bärighet producera groft timmer, är den omständigheten att bredt virke pr kft. betalas med högre pris än smalt. Men detta äger rum endast intill viss gräns. För större bredder än 11” finnes ingen afsättning och 11” bredd betalas med obetydligt högre pris än 9” bredd, en skillnad, som alldeles icke är tillräcklig, i betraktande af breddskillnaden och den tidrymd, som denna kräfver. Äfven 9"”-bred- dens begärlighet visar tydliga tecken till aftagande. Ursprungligen och intill år 1873 utgjordes vär virkesexport nästan uteslutande af sådana '"; dimensioner som 3” och 4” X9"” och 11” samt något 7 På de sista 33 åren har virkesmarknaden emellertid undergått be- tydande förändringar, hvilkas orsaker och uppträdande äro af intresse för ett fastställande af utvecklingens gång, hvilket å andra sidan är nöd- vändigt för att kunna draga slutsatser rörande framtiden. Det är gif- vetvis för skogshushållaren af största vikt, att kunna tänka sig in i, hvilka trädslag och dimensioner, man om 30 år önskar skörda. Skogsproduk- tionen tager lång tid, och våra åtgärder sträcka sina verkningar långt in i framtiden. Statistiken visar, att dessa grofva dimensioner fått lämna rum för klenare. Plankorna begagnades i utlandet dels i viss utsträckning till bjälklag för hvilket ändamål de numera ersatts af järnbalkar, dels söndersågades de till alla möjliga dimensioner bl. a. t. ex. I" x3"'. Då vi emellertid kunna leverera färdig 1” xX3” till hälften så högt pris, som den af 3'x9” åstadkomna varan betingar, har det så småningom gått därhän, att vi nu direkt tillfredsställa utlandets behof af klenare sortiment, så att nämda grofva plankdimensioner numera icke omfatta mera än 15960 af vår export. Oaktadt denna minskning i kvantitet har denna vara stigit mindre i pris än de klenare virkesdimensionerna, detta ehuru dessa kolossalt tilltagit i kvantitet. Detta är ett faktum, som torde hafva sin grund i det förhållandet att såväl handelsförbindelserna som kulturen hos de länder, som impor- terat våra varor, nått en högre nivå. De inrätta sig allt mera rationellt och köpa hvad de behöfva med urskiljning, så att de för billigaste pris fylla sina direkta behof. Då järn och sten visa sig ändamålsenligare och i längden billigare än trä, köpa de ej byggnadsvirke. Då de billigare EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. 303 kunna köpa golfträ, listverk och emballage färdigt eller halffärdigt än råvara härtill i form af 3" X 9” plankor, så göra de det. Plankor köpas numera i större utsträckning endast af länder med yngre industriell kultur, särskildt kolonierna. Men man måste an- taga, att äfven dessas byggnadsverksamhet skall komma att modernise- ras i samma riktning som de europeiska ländernas, hvartill tecken ej saknas. Deras köpnotor upptaga redan, ehuru vanligen ensidigt, en och annan mindre dimension, gärna 1” Xx6”, i rätt stora kvantiteter. En parallell till denna företeelse visar sig äfven på järnmarknaden, i det att äldre järnsorter, som hos de civiliserade länderna ersatts af moder- nare produkter af järn och stål, fortfarande brukas af folk med lägre kultur. Om alltså stigande materiell kultur i regel ökar ett lands behof af planchetter och bräder på bekostnad af plankor, torde världsmarknadens tendens i detta afseende vara naturlig och på samma gång fast. Det synes därför icke osannolikt, att att vi skola få skåda den tid, då klenare virkesdimensioner såsom en högre förädlad produkt komma att betalas med lika högt pris, som plankorna. Detta kommer att kän- nas som en missräkning för dem, som i ett 350-tal år fått undvara rän- tan å betydande kapital, som i form af 13—20 tums träd fått stå och vänta på en förutspådd prisstegring för att slutligen söndersågas till samma dimensioner, som fås ur 8—10"' träd. På detta förhållande inverkar äfven den ryska exporten af groft virke, hvilken synes alltjämt ökad. Ryssland har nyligen börjat tillgodogörandet af sina urskogar och har öfverflöd på groft timmer samt sådana förhållanden i öfrigt, att knappast annat än groft timmer betalar afverkningskostnaden. Rysslands sågverksrörelse befinner sig i detta ögonblick på samma stadium som vår på 60 å 70-talet, hvad be- träffar de skogar och dimensioner, hvarmed densamma rör sig. Det är nu Rysslands tur att förse världen med groft virke, hvaraf behofven, som ofvan nämnts, synas vara i aftagande. Genom Rysslands uppträdande har all möjlighet till en stark stegring uteslutits. Under sådana förhållanden är det knappast troligt att det vidare skall blifva lönande att i Sverige producera groft virke, åtminstone ej af lägre kvaliteter än 1:a och 2:a sort. För oss blifver det naturligare att anpassa vår tillverkning efter utlandets behof af klent virke, som direkt, utan vidare klyfning, är användbart för byggnads- och snickeri- ändamål. En olägenhet medför alltid afverkning af klenare dimensioner, näm- ligen att affallet, den del af träden, som ej är användbar till timmer blifver större, men den olägenheten afhjälpes alltmera genom trämasse- industrien, som med begärlighet tillgodogör detta affall. Ekonomiskt program. 394 ERNST ANDERSSON, Men äfven om icke dessa, för en lägre dimension som mål för den framtida skogsproduktionen talande skäl förefunnes, skulle det icke kunna försvaras, att allt fortfarande basera vår största produktionsgren på försäljning till utlandet af en vara, som i verkligheten kostar oss (in- klusive räntor) 3 gånger mera än det pris vi därför kunna betinga oss. Ty detta skulle alldeles säkert blifva fallet, om vi fortfarande åtnöja oss med det sätt hvarpaå skogen, öfverlämnad åt sig själf, producerar mate- rial till 3” Xx 9” plankor. Med denna undersöknig har afsetts att få fram de kraf, som eko- nomien har anledning ställa på skogshushållningen. Dessa kraf formuleras i efterföljande ekonomiska program: A. Skogsmarkens alstringskraft skall fullt utnyttjas. pp. Skogsproduktionen skall vara bärig, hvarför rekommenderas: 1) Minskning af produktionskostnaden (räntan) genom ringbreddens ökning. 2) Höjning af den producerade kvaliteten. 3) Att i intet fall använda större skogskapital än nödigt är för till- godogörande af markens alstringskraft. 4) Produktionens afbrytande genom i rätt tid företagen skörd och utrangering af odugliga ämnen. Det återstår nu att undersöka, huruvida detta på rent ekonomiska grundvalar uppställda program, kan af skogstekniken effektueras. Om så är, böra teknikens målsmän med beredvillighet tillgodose dessa eko- nomiens kraf. Biologiska synpunkter. Det har invändts, att det här är fråga om en naturproduktion, hvar- för i öfvervägande måste tagas, huruvida skogens natur och art i all- mänhet kunna underordna sig ekonomiska kraf. Innan vi direkt söka besvara, huruvida detta är möjligt, vilja vi i största allmänhet framhålla, att särskildt i afseende å jordbruk och boskapsskötsel man på ett tillfredsställande sätt lyckats reglera naturen i enlighet med ekonomiens kraf. Det skulle föra oss för långt att djupare ingå härpå, eller ens söka omnämna alla de fall, då detta genomförts. Hvart man riktar eftertanken, finner man dock exempel härpå. Boskapsskötselns husdjur ställas genom utfodringskontroll i direkt beroende af ekonomien. Jordbruksväxterna hafva genom kul- turen tvingats att företrädesvis utveckla, i ena fallet frö, i det andra rot eller stam, i det tredje blad, hvarjämte anspråken på dessa speci- aliserats i olika riktningar, t. ex. beträffande rotknölarnas storlek och stärkelsehalt, rotens sockerhalt etc. EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. 305 Beträffande skogsträdens utvecklingsmöjligheter och deras egenska- pers böjlighet torde vi med sådana exempel icke behöfva tvifla, helst som vi knappast i första hand behöfva förändra deras rasegenskaper, utan endast genom reglering af tillväxtförhållandena och urval af de lämpligaste bland ett öfverflöd af individ böra kunna uppnå ofvan angifna syften. Tillfråga vi våra skogsmän och biologer, huruvida de på grund af iakttagelser och rön, kunna med bestämdhet påstå, att det öfver hufvud taget är omöjligt att så vårda ett uppväxande skogsbestånd, att dess stammar visa större årsringar, större produktion pr stam af viss storlek, alltså att uthålligt tillgodogöra markens alstringskraft medelst ett mindre antal kraftigt växande stammar lika fullständigt, som medelst ett större antal mindre växande stammar, torde svaret icke blifva afskräckande. Icke häller torde det ur skogsteknisk eller biologisk synpunkt kunna påvisas någon omständighet, som gör det nödigt att producera det ab- solut högsta värde, eller att hålla ett i förhållande till afkastningen ur räntesynpunkt orimligt stort och af grofva stammar bestående samt därför värdefullt skogskapital. Vi kunna således lugnt skrida till diskus- sion af de möjligheter tekniken behärskar, och genom hvilka ofvan- nämnda kraf skulle kunna tillgodoses. MHärvidlag hafva vi i brist på uttömmande undersökningar och normalt undersökningsmaterial företrä- desvis att stödja oss vid iakttagelser och rön, som mera tillfälligtvis gjorts rörande undantagsförhållanden, som antyda hvilken väg vi hafva att gå. i; Vi hafva alla sett massor af träd som växa med 12/, mm. årsring ännu vid 30 å 33 cm. diameter. Det vore ju önskligt att kunna göra regel af dessa undantag. För detta ändamål måste vi studera betingel- serna för en sådan tillväxtintensitet. Som bekant är virket i årsringarna en produkt af det arbete, som uträttas af trädens näringsorgan, rötterna och kronorna med sina barr. De sistnämnda upptaga ur luften kolsyra och använda denna som rå- vara för virkesproduktionen, för hvilken emellertid äfven de genom röt- terna upptagna, i vatten lösta mineralämnena äro nödvändiga. Ju större krona och rotsystem ett träd af viss groflek på mark af viss bonitet äger, med ju större vedring ökar det årligen sin diameter. Då den pro- ducerade vedmassan skall afsättas utanpå stammen i form af en mantel, är klart, att under i öfrigt ensartade förhållanden den producerade års- ringens tjocklek skall stå i indirekt proportion till trädets mantelyta. Rent mekaniskt sedt blifver årsringen alltså bredare ju större krona och rot och ju mindre mantelyta ett träd har. Då vi vidare icke kunna ut- veckla kronorna i ett slutet bestånd äro vi hänvisade att i enlighet med 306 ERNST ANDERSSON. ofvanstående teoris mekaniska innebörd minska stammarnas antal eller egentligen totala mantelyta pr hektar med bibehållande i möjligaste mån af det för en hektar sluten skog normala kron- och rotsystemet. Då alltså produktionsorganen och därmed äfven produktionen pr hektar förblifva desamma, men den mantelyta stammar, hvarpå den årliga vir- kesproduktionen skall afsättas, blifver mindre, är tydligt, att ringbred- den kommer att ökas i samma proption som mantelytan minskats. Hufvudmedlet för åstadkommandet af större årsringar blifver alltså, att för upptagande af den virkesproduktion, som genom normala kron- och rotsystem på en hektar åstadkommes, använda en mindre mängd stammar, än som nu i allmänhet begagnas. Att detta öfver hufvud är möjligt, framgår bl. a. af de huggningar som af WALLMO utförts sedan 1890-talet ä flera skogar, af GIÖBEL å Hasselfors och af undertecknad å Aspa m. fl. ställen f. o. m, slutet af 1890-talet. Hvarje skogsman ser f. ö. litet emellan exempel på skogens förmåga att äfven efter rätt hård utglesning åter fylla de uppkomna luckorna. Hur ofta ser man icke hur ett bestånd, som genom en tillfällighet blif- vit utglesnadt, men därefter under ett 20-tal år satt grofva årsringar, växt på groflek och höjd samt således med stor energi sträfvat att åter eröfra fullt herravälde öfver marken, hvilket ock lyckats. Marken, som vid glesställningen beklädts med en mängd markväxter, har af träden tum för tum återeröfrats från markväxterna, som gifvit vika. Emeller- tid har absoluta produktionen under de närmast afverkningsåret följande åren varit nedsatt, på grund däraf att träden ej kunnat fullt utnyttja marken, förrän de genom ökning af näringsorganen blifvit i stånd här- till, då produktionen biifvit så mycket kraftigare, att beståndet efter dessa tjugu år har en kubikmassa, som i det närmaste uppgår till den, som det intill belägna orörda beståndet har. Men det utglesnade be- ståndets stammar äro mycket gröfre och hvarje kubikmeter af dess massa dubbelt så mycket värd, som det orörda beståndets. Det utglesnade beståndets värde per hektar är större, än det slutna beståndets blifver på kanske ytterligare 20 å 30 år. Räntabiliteten har alltså varit ojäm- förligt större och produktionsförmågan synes ej minskad. Vanligen ser man ingenting annat, som är anmärkningsvärdt, än att träden äro gröfre. Ofta är man benägen antaga, att orsaken helt enkelt ligger i en åldersskillnad. Tillväxtborren visar emellertid, om detta är fallet. Orsaken till att träden växa fortare i ett glesare än i ett slutet bestånd är tydligen den, att de hafva större kronor och rötter, mera barr- och rotspetsar, förmedelst hvilka de kunna till sig sammanföra näring från ett större område. På grund af den hastiga grofleksöknin- gen aftager kronans proportion till stammens mantelyta småningom, och EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING 307 snart behöfves åter en ökning af kronorna, alltså en ny minskning i stam- antalet, d. v. s. en utglesning af beståndet. För en uthållig, stark dia- meterökning fordras alltså upprepade gallringar af erforderlig styrka. Det har visat sig, att om man nedsätter förrådets kubikmassa i ett me- delålders bestånd med 30 24, näringsorganen med lätthet på några år utvidga sig, så att de tillgodogöra markens alstringskraft lika fullständigt som det slutna beståndet, hvadan kronorna och rötterna på denna tid måste uppnått den härför erforderliga utvecklingen, till effektivitet och markskyddande förmåga lika med det slutna beståndets. Huru långt man kan drifva en sådan utveckling af kronorna under motsvarande minskning af stammängden, vågar jag f. n. icke yttra mig om. Säkert är att en sådan utveckling af kronorna icke bör börja, förr än minst en stocklängd är fri från grön kvist, eventuellt tvenne, samt att densamma bör ske successivt, möjligen genom upprepadt utta- gande af 30 4 af de kvarvarande stammarna hvart 10 år. Om stam- antalet vid 40 år är 2,400 per har samt nedsättes till 70 90 häraf 0. S. v. hvart 10 år blifver stamantalet VidfMO ar o...s SL N s 2,400 Gl IE RE LAR FIS 0 SER sr; ON2H400 1,680 SU ÖOT IE ess ires Ner esse ÖV 0 2 ORON, 400 1,176 SANS ÖR Fuse resor EO SSE SE ÄRAN Se 0,70 X 0,70 KX 0,70 X 2,400 323 KUNSO TS lena ÅN E 2,400 X 0,70” 576 35" VANA SENSE OOPKIO yo 384 KOOMSE z 2,400 X 0,70" 268 Om nu totala kubikmassan är 200 kbm. pr har skulle hvarje stam vara 30 å 35 cm. grof och innehålla 0,74 kbm. eller dubbelt så mycket, som nu normalt erhålles pr stam vid 100 års ålder. Emellertid torde vid de upprepade genomhuggningarna komma att uttagas, i synnerhet vid de Oo senare huggningarna, större "0 af de gröfre än af de klenare stammarna, hvarför stamantalet knappast kommer att sjunka så långt som i exemplet kalkylerats. Detta exempel är för öfrigt rent skematiskt och endast af- sedt att visa huru en utglesning med 30 & hvart 10:e år verkar. Under det årsringar med större bredd än 1 mm. i allmänhet ej er- hållas i ogallrade skogar torde man vid sådant förfarande få räkna med en ej obetydligt större ringbredd, exempelvis 1,; mm., hvarigenom pr 10 år skulle erhållas 30 i st. för 20 mm. diameterökning, med resultat att träd, som vid första gallringen äro 10 cm. efter 20 år från gallringens början äro 16 i stället för 14 cm., > » 18 >» 60 » ) » > 2 8 » 22 » NN Nn 40 » » » ) » Träden uppnå alltså i gallrad skog 28 cm. groflek 20 år tidigare än i ogallrad. 308 ERNST ANDERSSON. Beträffande berättigandet af beståndens utglesning är ju gallringen endast ett efterliknande af naturens eget förfaringssätt, i det att genom själfgallring stamantalet minskas från 4,000 st. vid 30 år:till 500 å 1,000 vid 100 år. Skillnaden är den, att vi uttaga gallringen något tidigare än naturen själf skulle gjort, och medan stammarna ännu äro vid lif samt äga saluvärde. Om man också kan tänka sig möjligheten att enbart på ökning af 3 1 3 1 arsringarnes bredd till I /, mm. basera en sådan förkortning af pro- duktionstiden för att produktionen skulle blifva bärig, så är det å andra sidan ingalunda nödigt att använda endast denna utväg. Gifvetvis kan vid dessa gallringar, och då en så stor del af det ursprungliga stamantalet skall utsorteras som a till VS ett ändamålsenligt kvalitetsurval äfven äga rum, hvarigenom de sämsta stammarna tidigast utgå ur beståndet och de bästa kvarlämnas att fullfölja produktionen. Då stammar med i mångt och mycket ur teknisk synpunkt olika egenskaper finnas, är verkställandet af detta urval af stor vikt för framtiden och ett maktpå- liggande arbete, och blifver det i ännu högre grad, då det är fråga om att jämförelsevis hårdt beskatta ett bestånd. Att uttaga 3, 10 åa 13 0 af ett slutet bestånds kubikmassa af torra och undertryckta träd fordrar ingen sakkunskap och är för öfrigt en halfmesyr, som ingenting tjänar till, helst som åtgärden i allmänhet icke är ekonomiskt bärig. Däremot sättes sakkunskap och erfarenhet på härdare prof då 23 a 35 0 skola uttagas ungefär lika fördelade å alla stamklasser. Visserligen är denna ätgärd icke svårare än att en vaken skogvaktare eller skogsbo däri kan instrueras och uppöfvas, men det är instruktionen som ovillkorligen fordrar sakkunskap. Att här ingå på detaljer beträffande urvalet torde vara öfverflödigt tidsspillande. Så mycket anser jag mig dock böra på- peka, att vid de första genomhuggningarna kvaliteten är afgörande för urvalet under det tillväxten tillmätes mindre betydelse. Tillväxten springer hos ungskogen i höjden så snart ökadt utrymme lämnas den- samma. Vid de genomhuggningar, som med några års mellanrum alltså skulle oupphörligt upprepas, är man äfven i tillfälle att uttaga såsom skörd de träd, som nått full ekonomisk mognad. Vid de senare gall ringarna, då företrädesvis endast träd af utsökt kvalitet finnas, blifver det fllväxtlintensiteter och uppnådd full dimension, som blifva bestäm- mande för den tidpunkt, vid hvilken produktionen bör afbrytas. Då vid de sista huggningarna en större del af beståndets stammar visa allt för svag tillväxt, men detta vanligen inträffar gruppvis inom bestånden, så koncentreras huggningen till gruppvis föryngringshuggning EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHAELNING,. 399 eller, om större ytor på en gång skulle blifva färdiga för skörd, till trakthuggning å dessa ytor. Under de ständigt återkommande gallringarna regleras emellertid skogskapitalet genom en till de särskilda stammarna detaljerad produk- tionskontroll till det minsta belopp, som kräfves för ett uthålligt fullt utnyttjande af skogsmarkens alstringskraft. Då alltså ett lokalt mindre kapital bringas att lämna samma — eller större — afkastning, som det slutna beståndet förmår, finna vi äfven ur denna synpunkt ett kriterium på en högre räntefot. Naturligtvis få gleshuggningarna icke bedrifvas så kraftigt, att be- ståndens förmåga att åter sluta sig och förkväfva markväxterna för all- tid eller för längre tid förloras, hvilket sker vid ljushuggning. Markens alstringskraft kan icke heller fullt utnyttjas af ett allt för starkt utgles- nadt bestånd. Åtskilliga omständigheter synas dock tala för att växt- platsens produktionsbetingelser måhända fullständigare utnyttjas under ett måttligt än vid ett allt för starkt kronslut äfven kvantitativt räknadt. De omständigheter som tyda härpå kunna sammanfattas i följande punkter: 1) Vattenbrist för produktionen kan tänkas uppkomma, då neder- börden till 350 4 stannar i det slutna beståndets kronor och ej kommer ned till marken, hvarigenom den för skogen tillgängliga fuktighetstill- gången blifver mindre, ju tätare skogen är, och ju större behof den därför har. 2) Cirkulationen af vissa viktigare näringsämnen den naturliga vägen genom rötterna, stammen, barren, barrfällning, kvistfällning, strö- lager, förmultning, rötter etc. hindras genom vid stark slutenhet rådande sämre förmultningsförhållanden.” Då strölagret icke förtäres, lika fort som det erhåller tillskott, ökas det. Strölagrets ökning utöfver en viss gräns är icke nyttig, då i detsamma gömmas för träden viktiga närings- ämnen, hvilka det kostar exergz att utdraga direkt ur mineraljorden. 3) Det är troligt, att den producerade vedmassan afsättes i en mera koncentrerad form i ett slutet bestånds smalare årsringar än i ett glest bestånds bredare årsringar. Följden häraf blifver, att i ett glesare be- stånd produktionen är något mera voluminös än i det slutna beståndet, om också produktionens torrvikt i båda fallen är densamma. Emellertid är det kubikmassan, ej vikten, som är bestämmande för ett träds värde, åtminstone om ringbredden ej blifver allt för stor, hvilket för räntabilitet ej fordras. ! Det är allmänt kändt att gärdesgårdar som gå igenom skog ruttna senare och där- för äga större varaktighet. än de som gå öfver öppen mark. Samma är förhållandet med stubbar inuti skogen, som där bibehålla sig längre än på ett trakthygge är fallet. 310 ERNST ANDERSSON. 4) Vid de upprepade genomhuggningarna tillvaratages en del af produktionen, medan den ännu är i användbart skick, hvilken del eljest skulle torkat och blifvit liggande utan nytta. 5) Slutligen visa utförda tillväxtundersökningar direkt på, att produk- ionen i det närmastebibehålles, äfven vid en nedsättning af slutenheten med 30 240. En del undersökningar utvisa äfven ökning af produktionen efter sådan utglesning. Såsom en ytterligare ekonomisk fördel af gallringen må erinras, att ett icke obetydligt bidrag till räntans betäckande vinnes genom gallrings- virket själft, hvilket, såsom en tidig afkastning direkt afbetalar en del af beståndets kapitalränta. Man kan tydligt framhålla gallringsafkastningens betydelse för rän- tabiliteten genom att tänka sig de under skogens lefnadsälder uttagna förafverkningarnas och slutafverkningens värden ränteenligt reducerade till tiden för beständets grundläggande. Jag antager, att en hektar skogsmark afkastar: 45 år efter sadden en gallringsafverkning, värd netto ....... 80 kr. 60 » >» » » » » SSA 160 >» 75 » >» ; > » bo Vubsslsäner CSA 105 » » slutafverkning » Hob seen FED Efter en räntefot, som fördubblar kapitalet hvart 13:e år, c:a 5 "6, motsvarar hvar och en af dessa atkastningssummor vid tiden för såddens utförande 10 kr. Ägaren kan alltså saluvärdera det nyss nedlagda utsädet som följer: För första: gallring en 4 ss. ssscskuns reset kns, LOKET » andra ; Kors ETS Dr btsse AE: tredje » ARSA SNAKE B (a slutafverkningen "sa: ic sc sc ve 45 sosse sea TOLKA Ett sådant fall som nämnda Stefan fel är Mäcke otänkbart och visar, att hvar och en af förafverkningarna ur räntesynpunkt är lika viktig som slutafverkningen, samt att således det genom förafverkningarna förräntade kapitalet är 3 gånger så stort som det kapital, som förräntas genom slutafverkningen. Såsom en sammanfattning af här förordade och principiellt fram- ställda förfaringssätt må alltså framhållas, att tekniken i en rationell ut- glesning af bestånden har till hands ett synnerligen lämpligt medel för uppfyllande af fordringarna på bättre ekonomiskt resultat af skogshus- hållningen. Det torde därför ej vara allt för optimistiskt att hoppas, det ett väl afvägdt samarbete mellan ekonomi och teknik skall föra skogsproduk- tionen in i sådana banor, att densamma skall blifva räntabel och bärig. EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. II Skogsproduktionens planläggning. För ett planmässigt organiserande af skogsproduktionen måste arbetet att börja med inriktas på att åstadkomma ett ur räntabilitetsynpunkt ändamålsenligt tillstånd hos skogskapitalet för att sedan genom plan- mässiga afverkningar söka bibehålla detta tillstånd. Då våra skogar äro ur räntabilitetssynpukt oordnade finnes mycket att ändra och detta tager gifvetvis tid i anspråk. En del af vårt nuvarande skogskapital är t. o. m. af sådan beskaf- fenhet, att det icke kan bringas att medverka till räntabilitet. Som förut nämnts måste skogens naturliga produktionssätt i sådant syfte reg- lerande påverkas, hvilket förutsätter en viss böjlighet hos tillväxtbetingel- serna. Sådan böjlighet finnes förvisso hos de yngre bestånden, och torde dessa vid lämplig behandling behålla sin formbarhet rätt länge. Men då skogsträd och bestånd, som under full naturslutenhet uppväxt och genomlefvat en större del af sin naturliga lifslängd, efter hvad erfaren- heten gifver vid handen, förlora denna egenskap måste det anses lönlöst att behandla sådana äldre bestånd. Ur ren räntabilitetssynpunkt är önskvärdt, att dylika bestånd snarast möjligt lämna plats för nya, hvarvid det i dem bundna improduktiva kapitalet blifver tillgängligt för andra produktiva ändamål eller förminsk- ning af vår skuld till utlandet. Men vid afgörandet, af huru hastigt ett sådant bestånd skall afverkas, måste många andra hänsyn än räntabili- tetens göra sig gällande; dels tekniska, såsom frågan om möjligheterna till återväxt, dels andra ekonomiska synpunkter, såsom fördelen af en årligen jämnt flödande tillgång på timmer för vissa verk, faran för virkes- prisens fallande, om för stora mängder bringas i marknaden m. fl., såsom afvaktandet af nya trafikleder etc. Men också de yngre och formbara delarna af skogskapitalet äro vanligen äfven abnorma, i det de äga en slutenhet, onödigt stor för till- varatagande af markens alstringskraft och absolut för stor för åstad- kommande af räntabel produktion. Äfven om en egendom genom före- gående afverkningar beröfvats sina äldre skogsbestånd, finnes ingen anledning att hålla dess yngre bestånd öfverslutna. Här fordras, att den del af skogskapitalet, som öfverskjuter, hvad som är nödigt för åstadkommande af full virkesproduktion, aflägsnas ur skogen. Ofta nog utgör detta öfverskott 20 "4 af förrådet. Först sedan detta skett kan man tala om normalt tillstånd hos skogskapitalet. För bibehållande af det normala tillståndet fordras sedan endast att det kvarvarande förrådet rätt beskattas. Emellertid visar det sig alltså nödvändigt, att i och för afverkningens Kp ERNST ANDERSSON. planläggande skaffa sig kännedom om virkesförrådet, och de olika delar hvaruti förrådet med hänsyn till räntabilitetskrafven sönderfaller, nämligen 1) räntabel skog, 2) skog, som kan blifva räntabel om dess slutenhet minskas, 3) öfverårig skog. Afverkningen bör naturligtvis beräknas för hvar och en af dessa Tab. 2. I OG AR 40 50 60 F( dl e0 30 100 delar på grund af hvarje dels beskaffenhet utan sammanblandning med öfriga delar af förrådet. Den s. k. normalafverkningsprincipen, enligt hvilken genom slutaf- verkning årligen uttages ett belopp, motsvarande skogskapitalet divide- radt med halfva omloppstiden, och som verkligen är ägnad att små- ningom leda till ett normalt tillstånd hos skogen, gör sig skyldig till detta fel, hvilket fel dock betydligt skulle förminskas, om den endast tillämpas för normal eller nära normal del af förrådet. Vid beräkning af den afkastning, som kan och bör uttagas för bibe- hällandet af det önskvärda tillståndet hos skogskapitalet, måste vidare hvarje åldersklass tänkas särskildt behandlad, hvar och en efter sin be- EKONOMISKA PRINCIPER FOR RATIONELL SKOGSHUSHALLNING 3 I 3 Tab. 3. kb, rr I 5350 Borateter LI IA Vv, EES Virkesmassa pr Mr === I E NE 300 Fer oda nar | a - Si NER Tillväxt 3 RR sa SA EES BE TRA S 06 EE fr [EE AE EN 250 [=E | LEN RI 2 2 6 AE RE ES ERA ER | 0 T = — l SAS 2 = 200 | | He | | | -= I | 5 ; JE L == 20 150 | ZTV t | i i TG | le / ill Z All [La I (/ 3 700 E a = VE HS I SN i : Si - IN - NAN SER TN | - = IV I EE 78 | 20ar 30 30 50 60 70 So 0 100 skaffenhet och behof samt gifvetvis de yngre klasserna, som producera mest, anlitas minst och de äldre, som producera minst, anlitas mest, samt småningom föryngras. Produktionsstatistik. För ett sakkunnigt bedömande af mått och proportioner fordras ingående kännedom om de lagar, efter hvilka skogen växer vid olika 314 ERNST ANDERSSON. äldrar, boniteter och slutenhetsgrader. I ändamål att åstadkomma grund- läggande utredning hbärutinnan har jag analyserat ett rätt stort antal bestånd. Resultaten häraf föreligga i tab. 2 och 3, behandlande pro- duktionsstatistik. Af densamma framgår bland annat en mycket stor och föga känd egendomlighet hos skogen, nämligen att tillväxtens förhållande till för- rådet är oberoende af boniteten och vid full slutenhet (som tab. afse) beroende endast på aldern. Tab. 2 visar klassificeringen, efter höjd och ålder. 3 produktionsstatistik för de olika klasserna, förråd, årspro- duktion och tillvaäxtprocent. Af tab. 3 framgår, huru ofantligt olika produktionen är å olika boniteter och vid olika ålder. Löpande massatillväxten kulminerar vid 40 å 50 års ålder, hvaraf framgår, att det måste vara af ofantlig vikt att redan tidigt taga hand om och reglera produktionen. Produktionens starka fallande i slutna bestånd vid 60 å 70 år synes gifva vid handen, att vegetationen lider af den starka slutenheten. Som synes är tillväxtprocenten densamma vid viss ålder för alla boniteter, så att 350-årig skog växer med 4 ”. vare sig den står på god eller mager mark i slutna bestånd. Detta gifver en möjlighet att medelst tillväxtprocenten generellt beräkna produktionen åldersklassvis, d. v. s. produktionens minimum, ty ofvanstående tillväxtprocenter gälla för slutna skogar och öfverskridas i glesare, gallrade och blädade skogar. Det är ju emellertid rätt mycket vunnet, om man lätt kan få fram ett tal, som angifver det minsta mått, till hvilket skogarnas tillväxt kan belöpa sig. Vi finna, att t. ex. 33-årig skog växer med cirka 7 ?0 årligen. En afverkning af 3 64 årligen medgifver alltså en fortfarande stegring af förrådet med 4 ”6. Så litet som 3 7”. kan af praktiska skäl ej varje år uttagas. Man maste hopspara afverkningen och uttaga 13 20 hvart 35:te år eller 24 20 hvart 8:de år. Den 45-åriga skogen växer med 3 ”o. En afverkning af 3 20 om året medgifver ökning med 2?”6. Vid 33 år har skogen en tillväxt af 3!/» ?o och ett förråd så stort, att någon egentlig ökning icke erfordras. Om 3 0 äfven här afverkas, stegras förrådet med !/; 20 per år. Vid högre ålder, då tillväxtprocenten enligt regel är lägre än 3 "0, torde man få beräkna, att uttagandet af 3 ”o årligen skall förmå uppehålla produktionen vid 3 ?o flera 10-tal af år framåt. Kunna vi uppdrifva afkastningens kvantitet till 3 "4 af förrådet, är detta mer än nog för åstadkommande af 35 ”6 ränta. Ty redan kurvan 35 s tab. I angifver en värdetillväxtprocent, som är 1,s gånger större än EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. SIN massatillväxtprocenten och enligt kurvan 20 är värdetillväxten 2,; gånger massatillväxten. Det skulle alltså vara tillåtet och möjligt att årligen afverka 35 70 af en normal skogs värde, endast denna afverkning uttages på rationellt sätt. Då de öfveråriga skogarna äro mindre producerande och egent- ligen borde afverkas snarast möjligt, borde dessa egentligen beskattas med minst samma ”6. Som förut påpekats kan detta långt ifrån alltid eftnktueras på grund af en del inverkande faktorer: Det måste emel- lertid påvisas tvingande skäl för bibehållande af ett kapital, som icke afkastar ett öre, snarare kanske försämras genom röta. Uttages årligen 5 N af detta kapital, utgör detta ju en lämplig ränta, men därigenom är kapitalet jämt 2ömdt på 20 år. Hade man uttagit kapitalet genast, skulle det lämnat 35 ”4 allt framgent och ändock funnits kvar, på samma gäng, som marken fått börja producera ny skog. Det skulle nu möjligen kunna se ut, som om min mening vore, att hela problemet, skapandet af ett räntabelt skogsbruk, vore löst därmed, att man djärft sätter yxan till roten och helt enkelt uttager 35 ?o å skogs- värdet. Detta är dock långt ifrån min mening. Tvärt om fordrar skogs- bruket, sådant det nu bedrifves, långt mindre omsorg och omtanke, be- räkningar och intensitet, fackkunskap och erfarenhet, än sedan kraf på ränta på skogskapitalet utan markens försämring uppställts. Man måste nog både räkna skogen och beräkna atkastningen på omsorgsfullaste sätt, för att få de å ömse sidor uppställda krafven, de biologiska och de ekonomiska att sammanstämma. Jag anser mig emellertid hafva visat, att utsikter härtill finnas. Och säkert är att hushållningen skall vinna på att få allmängiltigt ekonomiskt underlag, som tillåter dess jämnställande med andra näringsgrenar, och verklig motivering för de åtgärder, som vidtagas. Räntefoten. För bedrifvande af en produktion fordras alltid rörelse- och förlags- kapital. Då tillgången på sådant är begränsad, stå vi icke till svars med att hålla mera kapital bundet i skog, än som kan förräntas efter samma räntefot som de i andra företag placerade kapital förräntas. Frågan om enligt hvilka grunder skogarna skola skötas fär således icke ses ensidigt ur s. k. skoglig synpunkt. Det bör vara vårt mål att så fullständigt som möjligt utnyttja /e/a nationalförmögenheten till lan- dets och dess inbyggares bästa. Men af nationalförmögenheten äro skogarna blott en del, om ock mycket betydande. Beträffande den absoluta räntefot, efter hvilken våra skogsvärden böra förräntas, har jag hittills icke definitivt yttrat mig. Men i 316 ERNST ANDERSSON. [4 samtliga exempel har kalkylerats med 5 74 med anledning däraf, att våra bolag i allmänhet torde hafva att betala denna ränta. Af skulderna of löpa obligationslånen med 4 å 5 "46, de lösa skulderna med 5 äå 6 No och aktiekapitalen få från o—10 "4. Detta torde resultera i en medel- ränta af 5 6, representerande den räntefot, som af kapitalet kan be- tingas, och som alltså måste af de flesta företag i genomsnitt presteras. Räntefoten är olika i olika länder, beroende å ena sidan på resp. lands behof af kapital, å andra sidan på dess egna tillgångar samt på dess kredit. Ett land som vårt med stora naturtillgångar har vanligen stort behof af rörelsekapital. Detta är dock i ännu högre grad fallet med länder med ännu yngre materiell kultur och mera orörda natur- tillgångar. Länder med gammal materiell kultur såsom de stora euro- peiska kulturländerna, England, Tyskland och Frankrike hafva genom ordnad rationell drift samlat betydligt större kapital än de för närvarande själfva hafva behof af, för hvilka kapital dessa länder dels skaffat an- vändning i sina kolonier, dels genom att utlåna penningar, hufvudsakligast till Ryssland och Nordamerika. I mån som ytterligare penningar blifva disponibla, kommer nog Sydamerika, som har oerhörda naturtillgångar att draga till sig dessa, äfven om räntorna komma att sättas ganska höga. Täflan om kapitalet är alltså internationell och den ofta hörda för- modan, att räntorna skulle falla, torde icke ännu på lång tid besannas. Därtill återstå ännu allt för stora delar af jordklotet att exploitera. Vi måste därför inrätta oss efter de bestående förhållandena och genom omsorgsfull organisation och drift söka åstadkomma den ränta som kapitalet kräfver. Arbete i denna riktning pågår för närvarande inom rätt stora områden af vår industri. Det är att vänta att ju mera rationellt de olika näringsgrenarna inrätta sig, ju hårdare blifver kampen om kapitalet. Må vi i tid söka ordna äfven skogsproduktionen rationellt, dels på det att den ej skall komma att stå utan kapital, dels i syfte att åstadkomma en inhemsk kapitaltillgång, som kan tillåta oss att själfva förlägga våra aftärsföretag samt minska kapitalimporten och därmed värt beroende af utlandet. EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. SLR 1. Diskussion. Länsjägmästare ARVID NILSSON: Om man försöker att med siffror antyda värdeproduktionens utveckling och summariska storlek hos ett starkt gallradt bestånd och om denna värdeproduktion under beaktande af rentabilitetskrafvet jämföres med hvad ett under uppväxtåren ogallradt eller svagt gallradt be- stånd gifver, erhålles ännu ett uttryck för den nytta af starka gallringar, som jägmästare Andersson nyss bl. a. framhållit. De siffror jag här nedan an- gifvit, äro af naturliga skäl mycket approximativa; man vet ju ej ännu med visshet huru våra skogar utveckla sig efter gallringar. Professor Adam Schwappachs senast publicerade tillväxtundersökningar från tyska tallskogar (»Die Kiefer», Neudamm 1908) hafva visat, att den totala virkesproduktionen i tallskogen under en omloppstid är tillnärmelsevis oberoende af gallringarnas styrka. Ju mera virke man tager ut genom gallringar i den uppväxande skogen, desto mindre skulle alltså återstå att afverka vid om- loppstidens slut, och ju svagare gallringarna varit, desto större skulle slutaf- verkningen blifva. Det har framhållits, att massatillväxtens gång hos den tyska tallen är något så när jämförlig med tillväxten i våra tallskogar i södra och mellersta Sverige. Vid sträfvan efter att få ett exempel på en tallskogs ut- veckling å god mark här i mellersta Sverige har jag därför ansett mig kunna hämta siffror ur Schwappachs senaste erfarenhetstabell för den tyska tallen, Den här nedan såsom exempel tagna virkesproduktionen ligger mellan 3:dje och 4:de godhetsgraden i Schwappachs tabell; alltså under medelmåttan i Tyskland. Den bör sålunda kunna jämnställas med hvad god mark kan gifva hos oss. Vidare antager jag, att man i den 30-åriga skogen utgallrar 20 & af den fullslutna skogens virkesmassa och att gallringen därefter upprepas hvart ro:de år samt att jägmästare Andersson är på rätt väg, då han förutsäger, att intill 30 2 af beståndets virkesmassa kan uttagas vid hvarje gallring, utan att den totala virkesproduktionen sänkes. Å Schwappachs profytor synas så starka gallringar som intill 30 2& af virkesmassan hafva förekommit endast i undantagsfall å god mark, och man känner sålunda icke, huruvida uppre- pade sådana gallringar kunna utföras med bibehållen virkesproduktion ens å Tysklands goda marker, ännu mindre alltså om det är möjligt äå våra marker. Då det icke synes oantagligt, att den största lämpliga gallringsstyrkan ur massa- produktionssynpunkt åtminstone i vissa fall kan komma att uppgå till 30 2 af virkesmassan hvart 10:de år eller 15 2 hvart s5:te år, torde det emellertid icke vara orimligt att utgå från sådana gallringar vid nedanstående jämförelse mellan ytterligheter af gallringar. Beträffande de antagna å-prisen för virket, öfverensstämma de ungefär- ligen med de priser, som legat till grund för värdeberäkningarna å prof- ytorna på Hasselfors' skogar, där Föreningen för ej länge sedan hade sin exkursion. Gallringsvirket ur den yngsta skogen har dock här värderats något lägre. Slutafverkningen har beräknats utförd vid 80 års ålder bl. a. där- för, att jag håller för troligt, att man i medelgoda afsättningslägen här i mellersta Sverige skall kunna bevara skogarna i räntabelt skick till c:a 80 års ålder. Då syftet med här nedan angifna siffror är att söka åstadkomma en jämförelse mellan penningeafkastningen ur skogen vid användande af starkare Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. 22 318 DISKUSSION. och svagare gallringar, måste alla värden hänföras till en och samma tidpunkt, i detta fall lämpligast skogens 8o-års ålder. Ränta på ränta efter 5 9 har alltså beräknats på gallringsvirkets värde från gallringstillfällena intill skogens So-års ålder. tillhopa 4,650 kronor per hektar vid skogens $o-års ålder. Om förutnämnda slutsats om massaproduktionens oberoende af gallringarnas styrka kunde göras tillämplig äfven på de skogar, där gallringen varit den minsta möjliga d. v. s. — o, skulle i en ogallrad $o-årig tallskog å samma mark återfinnas (220 + 175 =) 395 kbm per hektar, d. v. s. samma virkes- mängd som man uttagit under hela omloppstiden i förra fallet. Fullt så mycket virke kan ju emellertid icke finnas i den ogallrade skogen, ty en del har ju gifvetvis fallit undan genom själfgallringen under skogens upp- växttid. 395 kbm. är alltså i detta fall för mycket tilltaget, hvilket fel kan | anses i någon mån utjämnadt, om man vid beräkningen af den 80-åriga ogall- i Skogens Kubikmassa — Däraf å-pris - Värde å gall- Samma värde med alder per hektar = utgallras per kbm = ringsvirket ränta på ränta till skog:s 8o-års ålder kbm. kbm. kr. kr. kr. 30 år 100 20 1: 50 30: — 344: — 40 > 140 40 2575 I 10: — 114:— | 50 » 170 50 4: — 200: — 864:— | 60 » 180 55 Hö 2 7309: — 70 >» 180 55 6: — 330:— 538:— S:ma 220 kbm. gallringsvirke. 3,250 kronor | So » 175 kbm. å 8 kr. 1,400 » S:ma S:um 4,650 kronor Den starkt gallrade skogen har alltså i ofvanstående beräkning gifvit I | rade skogens värde efter för sådan skog skäligt pris per kbm. antages att själfgallringsvirkets värde med ränta på ränta ingår i det erhållna värdet. Med ett värde af 6 kr. per kbm. i den ogallrade 8o0-åriga skogen, hvilket å-pris icke torde befinnas lågt vid jämförelse med förutnämnda 8 kr. per kbm. vid slutafverkningen i gallringsskogen, uppgår den ogallrade skogens värde ej till mera än (395 X 6) = 2,370 kronor per hektar, d. v. s. endast unge- fär hälften af gallringsskogens nyss beräknade värdeafkastning. Värdeutbytet ur skogen är alltså 1 ena och andra fallet väsentligt olika. Den stora skillnaden till gallringsskogens fördel har, såsom siffrorna utvisa, erhållits därigenom att vid gallringarna uttagna värden på grund af räntorna d. v. s. därför att de erhållits tidigt, vuxit till så stora belopp vid skogens slutafverkningsålder. Ofvanstående jämförelse utvisar alltså, att värdeutbytet ur skogen, åtmin- stone vid fråga om afsättningslägen något så när liknande dem jag här räknat med, blir större ju starkare gallringarna kunna göras. Man bör alltså ur före- varande synpunkt, i stort sedt göra gallringarna så starka, som de kunna göras utan sänkning af skogens totala virkesproduktion. Af hänsyn till den långt framskridna tiden får jag inskränka mig till det nu anförda. Öfverjägmästare WELANDER: De åsikter, som i föreliggande ämne ut- vecklats af inledaren, äro för hvarje fackman väl kända. De äro till huf- EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. 319 vuddragen ingenting annat än den mer än ett halft sekel gamla läran om skogsbrukets ekonomi; som första gången framställdes på 1850-talet i 'Tysk- land af Pressler, professor i matematik vid forstakademien i Tharandt i Sach- sen. — Vid denna tid voro de ekonomiska grunderna för skogsbruket mindre utvecklade i Tyskland, och Presslers uppträdande åstadkom en välbehöflig uppryckning. Han fick många anhängare lika väl som motståndare, och Presslers räntelära är fortfarande diskussionsämne för de tyska skogsmännen. I praktiken hafva hans teorier dock icke haft en framgång svarande mot den ifver, hvarmed de förfäktats af dess anhängare. Man öfvergaf nog de ofta oskäligt långa omloppstiderna och drefs att göra skogens tillväxt till föremål för närmare undersökningar utan att dock acceptera Presslers läror. Största behållna afkastningen i första rummet — och låt räntan bli hvad marken och de olika trädslagen förmå ge, det blef den ståndpunkt, som man så småningom intog och fortfarande intager gentemot ränteteorierna. Ännu i dag hafva hans läror icke vunnit fullt erkännande annat än 1 Sachsen. An- gående de sachsiska skogarnas rentabilitet skall jag strax lämna närmare uppgifter. I fråga om vårt land är välbekant, att en stor del af vår skogshushåll- ningslära är långods från Tyskland, och till dessa lån hör också Presslers räntehushållning. I den lärobok i skogstaxation, som utgafs redan 1876 af dåvarande direktören för skogsinstitutet, Holmerz, angifves denna åsikt som den riktiga, och då denna Holmerz taxation allt sedan dess användts som lärobok, är det mindre underligt, att en hel del svenska skogsmän tro, att en viss förutbestämd räntefot skall vara normerande för en rationell skogs- hushållning, helst som vi i vårt land icke ägnat Presslers läror någon när- mare granskning. Detta nu teoretiskt sedt. I praktiken däremot hafva de vid skogsinstitutet erhållna lärorna hittills icke haft något inflytande. Våra skogsförhållanden hafva ock varit sådana, att man icke lockats till djupare studier angående omloppstider och räntor. Vi hafva haft stora förråd af na- turskogar att skörda, och det gällde länge och gäller ännu på en del trak- ter, att träden måste stå, tills de erhålla värdefullare gagnvirkesvärde, d. v. s. tills de uppnå 1o—12 tum vid brösthöjd — åldern och räntan få sedan bli därefter. Nu råda andra tider. Småvirke har flerstädes högt värde, och vi kunna sköta skogen på annat sätt än förr samt äfven sköfla grundligare än förut. Det går därjämte en mäktig strömning genom nationen, som har till syfte att fullt och helt utnyttja våra naturtillgångar. Som var att vänta, hafva nu de gamla lärorna kommit fram. Personer, vana att röra sig med ekono- misk förvaltning, säga helt naturligt, att skall skogsbruket betraktas och skötes som affär, så skall skogen ock i nettobehållning lämna vanlig penningränta på sitt afverkningsvärde, och är det rätt, att endast i denna mening rentabelt virkesförråd bör finnas, så skola vi våga tillämpa detta också i praktiken med yxa och såg på icke rentabla träd. Man vill, och det med rätta, göra allvar af teorierna. Men då är tiden också inne, att vi litet hvar göra klart för oss, om den i ungdomen inlärda räntehushållningen också håller streck vid tillämpningen. I största korthet vill jag angifva de båda åskådningarna så: den ena sätter som hufvudmål en afkastning, som i förhållande till skogskapitalets värde motsvarar högsta möjliga eller åtminstone skälig ränta, d. v. s. vanlig penningränta, medan det enligt den andra åsikten är hufvudsaken att få högsta totala afkastningen. Denna motsättning låter egendomlig, då det ju 320 DISKUSSION. gäller som allmän regel, att förhöjd ränteafkastning också betyder 1 samma mån ökad total afkastning. Så är dock ej fallet vid 'skogsbruk, hvilket huf- vudsakligen beror på skogskapitalets säregna natur. Ett skogsbestånds tillväxt 1 såväl massa som värde är i ungdomen vis- serligen liten, då man räknar med den absoluta tillväxten, men i förhållande till beståndets massa och värde från det ena året till det andra, d. v. s. re- lativt eller procentuellt, är tillväxten mycket stor, ända till 10 $ årligen. Men trots det att virket stiger i värde vid högre ålder och trots det vi gallra bestånden, så sjunker dock den procentuella tillväxten ganska hastigt, beroende på att årsringens bredd minskas vid stigande ålder och snart är nere I 2 å 3 &Z. Men marknettoläran eller jordränteteorien, som den äfven kallas, lägger just vikt på värdetillväxtprocenten. Lagarna för skogens växt kunna vi icke påverka i någon väsentligare mån. Om man därför på för- hand bestämmer, att ett bestånd icke får stå längre än tills det ger viss ränta, t. ex. 5 å 6 2, så måste man också afverka beståndet vid en här- emot svarande älder, hvilket oftast torde bli vid 40 å 60 år. Denna ålder blir alltså den omloppstid, man bestämmer sig för. Sträfvar man åter efter högsta afkastningen, så bör beståndet stå betydligt längre, beroende på träd- slag och virkespriser m. m., antag t. ex. 120 år. Men det får lika litet stå för länge, ty äfven då blir värdeafkastningen för liten i förhållande till be- ståndets ålder. Endast undersökningar uti skogen kunna lämna svar på frå- gan om hvilken den mest fördelaktiga afverkningsäldern i hvarje särskildt fall kan vara, ett spörsmål, som är för vidlyftigt att här ingå på. Huru ställler sig nu hushållningen, ordnad efter ena eller andra princi- pen, 1 verkligheten? Hvar och en vet, att en skog icke består af träd af samma ålder, utan af ett fertal bestånd af skilda åldrar. Ju flera ålders- klasser, som äro representerade, desto bättre. Så måste det vara, om en skog skall kunna lämna fortgående afkomst — utan denna förutsättning kan skogsbruket öfver hufvud taget icke tjäna praktisk verksamhet, skogen må nu ägas af bönder, bolag eller staten. En skog, ordnad efter en mera rentabel, t. ex. 60-årig omloppstid, innehåller således bestånd från ett till 60 år gamla, hvaraf afverkas och föryngras de 60-åriga bestånden i tur och ordning hvarje är, allt eftersom de inväxa, hvarjämte årliga gallringar företagas i de yngre bestånden. Detta 1—60-åriga virkesförråd blir således tämligen konstant och är närmast likställdt med ett fast kapital, hvars årsränta utgöres af nyss- nämnda tvenne slag af afverkningar. Samma blir förhållandet, om jag har en skog, ordnad efter 120-årig mognadsålder. Att jag måste räkna med ett flertal sinsemellan olikåldriga bestånd eller grupper, är alltså fullkomligt lika för bägge principerna — det är blott mognadsåldern, som skiljer. Nu är visserligen den 1—60-åriga skogen mer rentabel, emedan den består af yngre träd "med bredare årsringar, hvarför årsafverkningarna, som motsvara skogens tillväxt, utgöra en vida större del eller procent af skogskapitalet än hvad fallet är i det 1—120-åriga virkesförrådet. Men märk väl, virkeskapi- talen äro också olika stora. En hög procentafkastning kan därför mycket väl till sitt totala belopp vara betydligt mindre än en låg procentafkastning af det större virkesförrådet. Det är något säreget för skogsbruket, att en hög procentuell afkastning från en skog i själfva verket kan motsvara en mycket liten afkomst i penningar, beroende på att bestämmandet af en viss värdetillväxtprocent får till följd en viss afverkningsålder eller omloppstid — EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. 321 denna åter ett visst virkesförråd och en viss total afkastning. Härmed är ock förklaringen gifven till att vi vid skogsbruk kunna uppställa mot hvar- andra två ekonomiska principer, den ena med kraf på hög ränta, den andra med fordran på högsta afkastning Om man därför i likhet med inledaren gentemot en hushållning, base- rad på en omloppstid, svarande mot högsta afkastningen, ställer en annan princip med viss förut bestämd procentuell afkastning och häremot svarande ålder, så måste denna senare princip vid tillämpningen alltid ge en lägre af- kastning än marken förmår ge. Denna själfklara sats om lägre afkastning vid tillämpning af den senare principen erkännes också villigt af tyska skogsvetenskapsmän, som äro teore- tiska angängare af Presslers räntelära — jag vill härvidlag nämna professo- rerna Endres och Weber. Nu hafva vi tyvärr i vårt land hittills icke gjort några fullständiga be- räkningar om den ålder, då skogen ger vare sig penningränta eller högsta afkastningen. Från Tyskland däremot föreligga noggranna undersökningar sedan minst 30 år tillbaka angående massatillväxten, hvaraf vi kunna lära mycket, ty lagarna för skogens tillväxt äro i det stora hela sammanfallande för olika orter. De fullständigaste undersökningarna föreligga för tall enligt professor Schwappach 1908, innefattande äfven resultatet af mycket starka gallringar och därjämte en fullständig beräkning af värdet af olika ålders- klasser pr kubikmeter såväl af hufvudbeståndet som af förafverkningar enligt gängse priser för — jag vill minnas — år 1908 i reviret Eberswalde. För att i siffror hämtade från verkligheten, d. v. s. gällande för verk- liga bestånd, underkastade sorgfällig gallring under uppväxttiden, och er- hållna priser i visst revir, visa, huru ett skogsbruk, ordnadt efter dels här omnämnda ränteprincip, dels efter principen för högsta afkastningen, ställer sig i praktiken, har jag utvalt IV. boniteten — motsvarande medelgod tall- mark hos oss — och med ledning af Schwappachs uppgifter om förråd och värde vid hvarje decennium, räknat ut värdet i penningar för hela virkesför- rådet i en s. k. rentabel skog med 60-årig omloppstid samt värdet å årsaf- verkningen, med särskiljande af förafverkning och slutafverkning och till jämförelse värdeberäkning på samma sätt för en skog med 120-årig omlopps- tid. Denna senare ålder särskildt utvald därför att vid den åldern synes medelafkastningen i förevarande skogar kulminera. Arealen är lika stor för bägge skogarna eller 60 har. Värdet å det 1—60-åriga virkesförrådet utgör i svenskt mynt omkring 24,095 kronor, årliga afverkningen genom slutafverk- ning 1,363 kronor och årliga förafverkningar 240 kronor, summa afverkning r,603 kronor, motsvarande en årlig medelafkastning af 26 kronor 70 öre per har eller omkring 6!/, 2 brutto på kapitalet. På en likaledes 60 har skog med 120-årig omloppstid är värdet på skogskapitalet mycket större eller 68,171 kr., å den årliga slutafverkningen 1,353 kr. samt å förafverkningar 769 kr. Summa afverkning alltså i detta fall 2,122 kr. eller i medeltal pr år och har kr. 35,40. Detta är visserligen blott cirka 3 2 på skogskapitalets värde men i penningar icke mindre än 519 kr. mer per år än med tillämpning af 60-årig omloppstid blott på en 60 har stor skog, d. v. s. en s. k. rentabel 60-årig omloppstid sänker pro- duktionen med omkring !/,. Detta är nu efter priserna i Tyskland, och jag kan nämna, att priserna äro lägst 7,6 mark för 30-årig skog och högst 12,7 322 DISKUSSION. mark för 130-årig. I jämförelse med våra priser är stegringen således lägre än hos oss. En beräkning efter våra priser skulle därför sannolikt ge ett för penningräntehushållningen ändå sämre resultat. Men antag nu blott 25 2, nedsättning af högsta möjliga produktionen. Hvilketdera hushållningssät- tet är mest lönande för skogsägaren, hvilket är fördelaktigast för landet? Hushållar staten med en 120-årig omloppstid, som ger högsta afkastningen, inflyter årligen låt oss säga cirka 12 millioner. Tillämpas en 6o0-årig om- loppstid, hafva vi för framtiden icke att vänta mer än 9 mill. och under an- tagande, att nuvarande träexportvärde 200—215 mill. är det högsta, skulle en rentabel omloppstid orsaka oss en minskning af öfver 50 mill. årligen. Särskildt är det af vikt för industriidkande bolag, nämligen alla sådana, som vilja äga fortbestånd och vinna utveckling äfven för framtiden, att basera skogshushållningen på sådana ekonomiska grunder, att värdet af bolagets produktion blir det högsta möjliga. Med fordran på penningränta af skogs- kapitalet kan bolagets hela framtid äfventyras. Den, som vill drifva en verkligt rationell skogshushållning, måste finna sig 1, att skogskapitalet icke växer med fullt nöjaktig affärsränta, ty skogs- räntan är ett af biologiska lagar betingadt förhållande. För öfrigt vill jag påpeka, att räntan ställer sig något gynnsammare vid längre omloppstider i verkligheten för en hel skog än hvad Presslers beräkningar utvisa för ett en- staka bestånd, men mer än 2 å 3 & är nog svårt att uppnå. Men hur kan det nu vara i det rentabla skogshushållningens hemland, Sachsen, där man säger sig tillämpa Presslers läror? Där har man väl minst de 5 &, som jägmästare Andersson ställer i utsikt, att vi skola få här? Långt där- ifrån. Man har där fört noggrann statistik öfver ränteafkastningen sedan år 1864. Och man har ännu icke något år nått upp till 3 & — trots de synnerligen gynnsamma förhållanden, hvarunder man där arbetar — men man har varit nere vid 2,1 & och i medeltal har afkastningen för åren 1864—1907 varit blott 2,5; 2. Hvad bevisar detta? Jo, ingenting annat än att man, trots det man säger sig sträfva efter rentabel hushållning, ej vå- gar sänka omloppstiden, så att den bestämda årliga räntan erhålles: man inser, att det skulle minska afkastningen på ett betänkligt vis. 21/, 9& ty- der 1 stället på omloppstider, som bra nära motsvara högsta afkastningen. Nyssnämnda professor Schwappach gifver ock ett mycket talande exem- pel på hur litet teori och praktik sammanfalla. Han beräknar enligt Press- ler omloppstiden efter 3 2 förräntning och finner den fördelaktigaste om- loppstiden vara 60 år på bättre marker och att på sämsta boniteterna allt skogsbruk är omöjligt — ett tydligt bevis för Presslers teoriers oriktighet. Däraf drager han den kloka slutsatsen, att man bör nöja sig med lägre pro- cent än 3 på dessa marker — ja, det är just hvad vi nu och tidigare velat framhålla, att man får nöja sig med den ränta, marken förmår ge. Äfven ifråga om de bättre markerna lämnar Schwappach de grå teorierna och ma- tematiska ränteberäkningarna om de 6o0-åriga omloppstiderna, sannolikt på grund af vetskapen om, huru afkastningen genom dessa skulle sjunka, och säger angående omloppstiderna på de bättre markerna att trots den lägre räntan kan med hänsyn till alla omständigheter en 100—-120-årig omlopps- tid, ja ännu högre vara berättigad. D. v. s. när det kommer till kritan, så vill ej heller professor Schwappach hålla på ränteprinciperna — ett godt be- vis för haltlösheten af hela åskådningen. EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING, 523 Man får ingen objektiv grund för skogshushäållningen genom att basera denna på viss räntefot därför att räntans bestämmande är beroende på hvars och ens subjektiva omdöme. Men på räntefoten beror omloppstiden, och denna är bestämmande för afkastningen. Om man tänker sig ränteläran genomförd, är det naturligt, att hvar och en tager den ränta, som han finner för sig lämplig. Den enskilde skogsägaren behöfver då icke heller klandras, om han säger, att han skall hafva 6 9; ränta på skogen, och till och med den första, bästa virkeshandlare kan med sådana principer synas bedrifva ett rationellt skogsbruk, om han hugger ned all den skog, som icke ger denna ränta. Och det är alldeles naturligt från privatekonomisk synpunkt men icke från skogsekonomisk. Man kan icke öfvertyga en annan om, att vare sig 2, 3, 4 eller 6 & är den riktiga räntan. Jag vill belysa min mening med ett exempel. Herrarna erinra sig helt säkert, att här meddelades för några år sedan resultatet från en taxering af ett flertal hemmansskogar i lappmarken, tillhöriga ett bolag 1 Norrland, hvar- vid cirka 75 & af skogen uppgafs vara »oväxtlig». Men hur man fått detta resultat meddelades icke. Ar jag icke orätt underrättad, tillgick det emellertid så, att alla träd eller bestånd, som icke visade 3 2 massatill- växt räknades som oväxtliga. Jag säger icke att det från räntesynpunkt i och för sig var orätt att fixera denna räntefot. Men hvarför tog man icke 4 2, 1 hvilket fall den oväxtliga skogen torde blifvit 8o—90 9 eller hvar- för icke lika gärna 2 27, då kanske blott 60 2 blifvit trögväxande? Sådan godtycklighet är icke möjlig, om man hade som utgångspunkt eller mål: största möjliga produktion och en däremot svarande ålder. Föredragshållaren utgick ifrån att det var med bekymmer han såg skogs- kapitalet förvandlas i penningar, och att detta vore en olycka för landet, och att man därför borde göra skogarna rentabla, hålla dem kvar och däraf få skälig afkastning. Ja, syftet må respekteras, men på grund af den led- samma omständigheten, att skogen genom sin naturliga värdetillväxt icke kan ge skälig ränta, får man icke vända upp och ned på grunderna för en rationell skogshushållning. Vi skogsmän skola hålla fanan högt, vi måste orubbligt hålla fast vid, att hvad som här är det enda rationella och för landet bästa är att drifva en skogshushållning, som ger största, möjliga af- kastning i penningar. Rentabilitetsteorien leder däremot till, att så fort man får högre ränta på annat håll, som för ens tillfälliga ekonomiska behof kan vara fördelaktigt, så hugger man ned skogen alldeles oafsedt dess ålder. Jag har velat göra detta inlägg, oaktadt jag vet, att invändningar där- emot komma att göras, i förhoppning om att skogsmännen taga problemet i noggrannt skärskådande, innan vi bestämdt uttala oss i frågan, och det är med glädje jag ser så många unga skogsmän här närvarande vid diskussio- nen af detta synnerligen viktiga spörsmål. Jägmästare ERNST ANDERSSON: Om herr Welander sökt gendrifva mina motiv för införandet af rentabilitet i skogsproduktionen, skulle diskussionen fått större värde. Nu uttalar han sig 1 stället med stöd af en del äldre tyska författare till förmån för en annan princip, nämligen den, som afser högsta möjliga absoluta skogsafkastning utan hänsyn till kapitalets storlek eller den ränta, som produktionen lämnar, den må vara 2 eller 3 &. Ti- derna hafva förändrats sedan dessa skogsmän bildade skola. Man känner 324 DISKUSSION. också numera skogsproduktionens natur och betingelser bättre. Dock kan ej bestridas, att ytterligare undersökningar och forskning erfordras. Det är väl under sådana förhållanden mindre välbetänkt att följa herr Welanders räd till skogsmännen: »att redan från början taga ställning till frågan». De flesta torde föredraga att förutsällningslöst granska densamma. Vid sina försök att bevisa orimligheten af att söka tillämpa rentabilitet 1 skogshushällningen stödjer herr Welander sig på några, tydligen ofrivilliga misstag, hvilka jag skall bedja förklaringsvis få bemöta. Förhölle det sig så, som herr Welander tror, med vissa aktier t. ex. Grängesbergsaktier, att man genom att köpa dem vore säker om t. ex. 10 «4 ränta på köpesumman, skulle alla männniskor frigöra sin förmögenhet ur andra företag, äfven ur skogsproduktionen och köpa sådana aktier. Men just därför finnas inga möiligheter att så enkelt förtjäna penningar. Sådana papper, som lämna 10 2 på det insatta aktiekapitalet, stå icke att köpa till mindre än dubbla parivärdet, emedan just på detta skälig ränta af 5 9 då är att förvänta. Börsprisen å aktier äro just jämt så höga, att detta förhållande i regel äger rum. Att låta skogsafkastningen följa penningräntans fluktioner och alltså ena äret uttaga 4 2», det andra 6 2 är nog ej så orimligt som herr Welander synes föreställa sig. Just därigenom kommer skogen att beskattas med en medelränta om cirka 5 2. Men medelräntefoten kan ju äfven bestämmas efter statistiken. — Jordbruket lämnar en mycket ojämn afkastning, ibland 10 2, ibland I & och ofta nog förlust. Men nog kan man i alla fall beräkna den medelränta, som det lämnar. — Det är väl inga utsikter till att förslaget om rentabilitet för skogsbruket skall falla på svårigheten att be- stämma räntefoten. Herr Welander befarar att skogen vid tillämpandet af rentabilitet kom- mer att afverkas vid en alltför låg ålder, 40 å 50 år. Detta låter ju af- skräckande, men innebär en rent absurd öfverdrift, som torde bero på, att herr Welander blandar ihop värdetillväxten och massatillväxten. Ännu vid 40 års ålder ökar en sluten ungskog sin kubikmassa med 5 &Z. Men värdetillväxtprocenten är då mycket större. Herr Welander förbiser vidare, att genom gallring massatillväxtprocenten stiger och blifver mera uthållig. Mina undersökningar visa hän på att många träd komma att bibehålla en rentabel årsproduktion långt öfver 100 års ålder. Det är för rentabilitet af vikt att få skogen grof och afverkningsbar, innan han blifver alltför gammal. Skogschefen HENRIK PETTERSON: Jag kunde icke undgå, när herr We- lander nyss jämförde resultaten af en 60-årig och en 120-årig omloppstid, att erinra mig den gamla skämtfrågan: hvad är det för skillnad mellan en elefant och ett piano? Jag menar, att på det sätt jämförelsen skedde kom den att omfatta två icke jämförbara saker. Skall man anställa inbördes vär- desättning mellan två möjligheter, bör man gifvetvis utgå från samma förut- sättningar, d. v. s. i detta fall från skogar, som ha samma tillstånd. Antag för enkelhetens skull, att jag äger en skog, som är normalt sammansatt med hänsyn till en 6o0-årig omloppstid, och skall välja mellan att sköta skogen med 60-årig omloppstid och få den afkastning, som herr Welander räknade EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. 325 ut, eller att vänta 60 år och drifva skogsbruket efter 120-årig omloppstid och därigenom få större medelafkastning per år. Det torde vara uppenbart, att jag vid valet mellan dessa två möjligheter icke kan negligera den om- ständigheten, att den 120-åriga omloppstidens eventuellt högre medelafkastning måste köpas med en 60-årig väntetid. Men det är just detta herr Welander gör sig skyldig till. Om det skulle bevisas — hvilket ännu icke är gjordt — att man vid sträfvandet efter rentabilitet får afsevärdt mindre genomsnittlig årsafkastning än den som annars kunde uppnås, då ställer sig för mig problemet så: Det måste alltid för oss skogsmän vara önskvärdt att få drifva upp skogsbruket med största möjliga utnyttjande af marken till högsta årliga afkastning. Men så länge kapitalets dyrhet gör denna mest önskvärda form af skogsskötsel orentabel, är det oförnuftigt att yrka på en sådan hushållning, utan få vi vänta med realiserandet af vårt skogliga ideal tills det äfven blir ekonomiskt. Professor HECKSCHER: Jag ber om ursäkt, att jag yttrar mig 1 dessa frågor, där jag är utan speciell fackkunskap. Anledningen till att jag begärt ordet är, att diskussionsämnet innehåller en del ekonomiska moment och att det därför kanske kan äga något intresse, att en nationalekonom säger, hur han ser denna rent ekonomiska sida af saken. Det är alltså blott en alldeles bestämdt afgränsad del af det hela, som jag kan inlåta mig på; och naturligtvis kan jag på några få minuter blott antyda själfva grundtanken i saken, Det som närmast uppkallade mig, var en passus i herr öfverjägmästare Welanders yttrande, som tycktes Faner, att man fick taga den afkastning som skogen af biologiska skäl kräfde, och att sedan räntan fick blifva Nad den kunde. Om man utginge från räntan som grund för afkastningens stor- lek, vore man, enligt hans mening, inne på det subjektiva fältet och kunde bestämma sig för hvilken ränta som helst. Detta resonemang innebär, efter min mening, ett förbiseende af hela det ekonomiska lifvets karaktär. Räntan är icke något, som den enskilde bestämmer subjektivt, utan den är på för- hand bestämd. Marknaden bestämmer obevekligt öfver det ekonomiska lifvets hela område. Det är därför icke blott olämpligt att afvika från den räntefot, som det ekonomiska lifvet skapar, utan det är omöjligt, Sålunda, menar jag, måste man hafva en ekonomisk utgångspunkt för det hela, ty det är gifvet, att det kapital, som ligger i skogen, förräntas efter samma ränteprinciper som annat kapital. Jag har icke till fullo pejlat de synpunkter, som den motsatta ständ- punkten innebär i afseende på skogens drift; men det är tydligt, att om man direkt jämför å ena sidan afkastningen af det samlade skogskapitalet vid en viss tidpunkt och å andra sidan afkastningen 50 år förut, så förbiser man hvad det afverkade skogskapitalet under dessa 50 år inneburit i ränteförlust. Skall den längre omloppstiden vara lönande, måste kapitalvärdet vid den senare tidpunkten motsvara äfven ränteförlusten under hela mellantiden — i annat fall existerar icke någon kapitalränta här 1 världen. Hvad menas med kapital i detta sammanhang? Det förefaller vara flera skilda saker, men för min del menar jag här helt enkelt hvad skogen är värd på marknaden. Från en viss synpunkt kan man visserligen såsom ett företags kapitalvärde betrakta värdet af det kapital, som man stuckit in i 320 DISKUSSION. företaget, antingen därigenom att man köpt det eller därigenom att man vid- tagit förbättringar däraf. Men detta värde är formellt och saknar i verklig- heten betydelse för den omedelbara prisbildningen. Det värde som ett företag får, är ingenting annat än det kapitaliserade uttrycket för detta företags afkastning. Ett kapitalföremål är icke värdt 100 millioner därför, att det en gång kostat så mycket att framställa, utan därför att det efter t. ex. 5 procent af- kastar 5 millioner. En skog som afkastar 30,000 kronor, är icke värd en million, utan (efter 5 procent) 20 gånger 30,000 kronor, d. v. s. endast 600,000 kronor, äfven om ägaren skulle ha råkat lägga ner en million i den. Man rör sig i en fullkomlig cirkel, då man säger att en skog endast kan afkasta 3 procent. Det betyder att skogen icke är värd det, som man tagit till utgångspunkt för värdet. Detta låter emellertid egendomligt. Vi veta ju alla, att en skog faktiskt kan vara värd en million och i alla fall afkasta endast 30,000 kr. Hur kan det då komma sig? Jo, det kommer sig däraf, att skogen kan få sitt kapi- talvärde genom att säljas, och orsaken till att någon vill köpa den till så högt pris är, att den £an fås att afkasta 5 procent genom öfverafverkning. Därförutan vore ett så högt skogsvärde under nuvarande förhållanden en omöjlighet. Det värde skogen har är alltså realisationsvärdet, och så länge det finnes möjlighet för personer att afverka skog så som de ha lust, kommer den alltid att behålla sitt realisationsvärde. Sålunda får skogen härigenom ett högre värde än den bör ha i förhållande till afkastningen. Hur man vänder det, är det nationalekonomiskt felaktigt att ha ett på sådant sätt be- stämdt värde på skogen å ena sidan och att å andra sidan afverka så, att man på detta värde endast får 3 procent. Realisationsvärdet kommer då direkt att inbjuda till sköfling af skog. Jag kan icke förstå att det gifves mera än tre möjligheter i en sådan situation. Den /första är att genom en verkligt effektiv skogslagstiftning för- hindra, att skogen öfverafverkas. Skogen kan då under inga förhållanden komma att afkasta öfver ett bestämdt belopp, och som följd häraf upphör tydligen all anledning att köpa den efter ett högre kapitalvärde än som van- lig räntefot motsvarar denna afkastning. Realisationsvärdet försvinner då uppenbarligen, och så till vida är allt godt och väl. Men tydligen sänkes skogens kapitalvärde också i proportion härtill. Om skogens kapitaliserade värde varit en million, men om man genom en skogslag gör det omöjligt att afverka mera än för 30,000 kronor om året, sjunker skogens värde från en million till 600,000 kronor. Den andra möjligheten är skogssköfling. Den fredje möjligheten är den af herr jägmästare Andersson angifna, att man drifver upp afkastningen på skogen så, att den motsvarar normal kapital- ränta på det i skogen nedlagda värdet. Härigenom behåller ju skogen sitt ursprungliga kapitalvärde, men detta frestar ej till öfverafverkning, då ju skogen i ordnad drift afkastar hvad detta kapital bör göra. Det är möjligt att härvidlag spela in icke ekonomiska faktorer, hvilket jag ej är i stånd att bedöma. Men rent ekonomiskt sedt förefaller det mig, som om endast dessa tre af mig angifna lösningar äro tänkbara, och det kan väl ej rimligtvis vara tvifvel om, att den tredje i ordningen är den mest gynnsamma, om den är utförbar, hvarom jag naturligtvis ej vill uttala någon mening. BER BRUNNS EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING, 327 Kapten DE VERDIER: Af öfverläggningen framgår, att frågan icke kan slutdiskuteras i dag, och saken lider icke på det, utan hoppas jag, att man därigenom skall komma till allt större klarhet. Jag ber att först få vända mig mot herr Welander, då han talade om Norrlandsskogarna. Han syntes mig därvid gå på sidan om ämnet. Det är ju här endast fråga om skogar, som uppvuxit och vårdats efter modernare åsikter, fastän på olika sätt, men under den rubriken kan man väl knappast få in de af honom omnämnda Vilhelminaurskogarna. Hvad beträffar skogens värde, är ju detta af två slag, dels ett produk- tionsvärde och dels ett realisationsvärde, af hvilka det senare efter herr We- landers skogsbrukssätt, alltid är större än det förra. Rentabilitetskrafvet sträfvar enligt sin natur 1 motsatt riktning. Man har här velat göra gällande, att man skall arbeta för att få största möjliga absoluta afkastning utan hän-- syn till rentabiliteten. Om man vill tillämpa denna sats på ett annat om- råde, nämligen landtbrukets, och säger till jordbrukaren att han skall produ- cera största möjliga kvantitet kött, mjölk och fläsk, ja, då går han helt enkelt icke in på det: han vill nämligen icke drifva produktionen längre än så, att den blir rentabel. Vi böra gifvetvis på skogshushållningens område söka erhålla den högsta afkastning som kan nås på ytenheten men icke på be- kostnad af rentabiliteten. Uthålligt och rentabelt skogsbruk bör vara målet. Länsjägmästare MELIN: Jag begärde ordet för att ytterligare understryka hvad professor Heckscher framhöll angående lagstiftningens betydelse för en rationell skogsvård. För ett par år sedan stiftades en lag, som kan sägas innebära en all- deles ny princip inom skogslagstiftningen, nämligen lagen om vård af enskilda skogar inom Gottlands län af den 13 juni 1908. Enligt denna lag är skogs- ägaren berättigad att afverka i den omfattning, som med skogens återväxt är förenligt med hänsyn jämväl till gårdens framtida behof. Skogens värde kan inom sagda län ej mätas efter realisationsvärdet utan efter afkastnings- värdet. Då skogen underkastas rationell skötsel, därigenom att större afverk- ning endast får företagas efter utstämpling af en forstligt bildad tjänsteman, kan emellertid högsta möjliga afkastning uttagas ur skogen, och dess värde är sålunda i vissa fall sförre än realisationsvärdet, därigenom att det utgör det kapitaliserade värdet af denna afkastning, I och med det att den åskåd- ning angående skogsvärdet, som står i sammanhang med gottlandslagen, tränger sig in i det allmänna rättsmedvetandet och tager sig uttryck i lag- stiftningsåtgärder, förlorar det talet sin betydelse, att skogen oafsedt alla växlande lifsbetingelser mäste lämna en tillväxt, motsvarande en viss, på för- hand efter hvars och ens olika mening och anspråk dikterad penningränta. De af den ärade inledaren framhållna grunderna för en rationell skötsel af skogen, kunna nog i viss mån vara riktiga, men de kunna också leda till farliga konsekvenser genom att gifva stöd åt skogssköfling. Öfverjägmästare WELANDER: Jägmästare Petterson gjorde ett inlägg, som bör beaktas. Han sade, att en skog med 6o0-årig omloppstid ger låg afkastning, men att denna intill 120 år har stigit genom räntor. Ett sådant resonemang hvilar på två falska förutsättningar. Det förutsätter för det första ett visst tidsförlopp mellan inkomsterna vid tillämpning af t. ex. en 60-årig och en 120-årig omloppstid liksom fallet är mellan afverkningen af det sär- 328 DISKUSSION. skilda beständet vid dess 60:de eller 120:de år. Det är icke så, att denna tid härvidlag spelar någon roll, ty som hvar och en vet, kan en skogsägare icke bedrifva skogshushållning med ett enda likåldrigt bestånd på sin skog, utan det fordras både ung, medelålders och äldre bestånd. Däri ligger en al orsakerna, hvarför marknettoläran och högsta afkastningsläran icke kunna enas, men jag vädjar till alla, om icke vi, som hylla den senare teorien, härvid ha verkligheten på vår sida, ty alla skogar af någon afsevärd omfatt- ning äro mer eller mindre olikäldriga. ”Tidsförloppet mellan de 60 och de 120 åren existerar icke mellan afkastningarna från skogar med dessa olika omloppstider. Det är för det andra en oriktig förutsättning, att man skall kapitalisera afkastningen. Så förmögna äro vi icke i vårt land, att vi vid skogsbruk lika litet som vid andra näringar sätta in våra årliga inkomster på "banken och låta dem stå i 60 år, utan vi behöfva dem för vårt lifsuppe- hälle. Det är endast i det undantagsfall, att skogsägaren är rik och ej be- höfver skogsafkastningen, som man kan beräkna ränta på detta sätt af af- kastningen, men då böra vi antaga att detta är fallet äfven med den, som tillämpar 120-årig omloppstid och då är det så, att om vi ordnat hushåll- ningen efter 120 år, kunna vi sätta in 25 procent mera på banken om året än med en 60-årig omloppstid. Det är den ständiga cirkulationen i skogs- hushållningen, som gör, att tidsförloppet icke ingår som moment för en hel skog. Inledaren ville komma ifrån alla svårigheter genom att drifva upp af- kastningen, så att den gaf en viss ränta. Detta är emellertid icke den gynn- sammaste utvägen. Det finnes en annan, nämligen den att skogarna komma i händerna på sådana ägare, som icke behöfva realisera dem, staten och kommunen samt sådana bolag, som arbeta med tanke på framtiden. Detta vore den för landet lyckligaste utvägen. Man kan också tänka sig, att man genom lag skyddar det stora, för den högsta afkastningen erforderliga kapi- talet, så att icke realisationsvärdet får göra sig gällande. Det vore en stor lycka för hela trävaruindustrien, om en sådan lag genomfördes, ehuru det visserligen är sant, att en del af detta kapital icke ger hög ränta på skogens sköflingsvärde. Professor Heckscher framhöll, att det var oriktigt, att kapitalet växte med liten ränta. Men jag vill påpeka, att motsättningen mellan de båda åskådningarna är denna: skall man hålla ett litet, rentabelt skogskapital, med ringa absolut afkastning, eller skall man låta det växa upp, så att full värde- produktion erhålles af marken? Huru ställer sig ränteläran i verkligheten: Den fordrar samma ränta af skogskapitalet som af penningar och bibehåller endast det virkesförråd, som växer i värde med gängse ränta. Härigenom hindras det skogskapital uppväxa som fordras för det fulla utnyttjandet af markens produktionsför- måga. Detta kapital vill jag hafva bevaradt genom lag eller därigenom, att staten, kommunen eller bolag som skogsägare sörja för att det bibehålles. Ar det så, att man tager lagen till hjälp, sjunker realisationsvärdet. Såsom förhållandena nu gestalta sig, kommer man icke ifrån detta realisationsvärde. Det är ett stort fel, att man gång efter annan afvisat krafvet på att stora bolag skola få afverka endast i förhållande till skogarnas afkastnings- förmåga. Detta blir dock till sist enda räddningen för industrien. De stora bolagen, som tänka producera lika eller ökade värden äfven i framtiden, EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. 329 borde själfva sträfva efter en lag, som skyddade skogarnas produktionsför- måga. Länsjägmästare A. NILssonN: Herr Welander yttrade i sitt första anförande att vi skogsmän böra arbeta på, att skogen skall lämna högsta afkastning i penningar. Frågan om när den största afkastningen i penningar uppnås, är väl direkt beroende af, huruvida det kapital som ligger i skogen, i motsats till de kapital, som nedläggas i annan hushållning, är frigjordt från fordran på ränta eller icke. Ar räntan oskiljaktigt förenad med kapitalet äfven i skogshushållningen, synes det mig ligga i öppen dag hvilken af de två sorters skogshushållning, som här äro före, gifver den största penningeaf kastningen. Herr Welander förmenade att jag icke skulle hämta mina exempel ur naturen. Detta har jag emellertid gjort i den mån det synts mig möjligt. Huruvida värdesumman ur gallringsvirket är 3,250 kr., 2,000 kr. eller ännu högre än 3,250 kr. spelar i detta sammanhang ingen roll. Hufvudsaken är, att de anförda siffrorna visa, att det är värdt pengar att kunna taga tidiga skördar ur skogen och att man förlorar pengar på att låta skogen stå på sätt herr Welander förordar. Herr Welander nämnde, att massaproduktionen skulle sänkas genom till- lämpning af ränteteorien. Det är gifvetvis sant beträffande öfre Norrland och andra improduktiva trakter, men hvad angår de skogsområden, hvarifrån jag hämtat mina exempel, mellersta Sverige, synes icke vara att befara någon stor sänkning af den totala massaproduktionen, därigenom att man följer ränte- läran. I motsats till herr Welander anser jag det möjligt behålla skogen räntabel längre än till 60 års ålder. Såsom jag förut nämnde är det enligt min. mening sannolikt, att skogen i medelgoda afsättningslägen 1 mellersta Sverige kan med starka gallringars hjälp kvarhållas i rentabelt skick till c:a 80 års ålder. Jag tror icke att herr Welander på allvar försökt sätta sig in uti, huru länge skog i ena och andra fallet kan bibehållas i räntabelt skick. Men äfven om man sänker omloppstiden till 70 år, så synes resultatet ej blifva så afskräckande, som man vid ytligt betraktande föreställer sig. Enligt Schwappachs förut åberopade erfarenhetstabell skulle man genom en sänkning af omloppstiden till 70 år 1 den tyska tallskogen minska den totala virkesproduktionen med endast o,2 kbm. per hektar å mark af 3:dje och 4:de godhetsgraderna och med 0o,; kbm. å s5:te klassens mark. Detta är ju ingen så afsevärd minskning. Herr Welander nämnde att tyska skogstjänstemän, som själfva hylla räntabilitetsteorien, icke våga tillämpa den i praktiken. Det förvånar mig storligen, att sådant tal kan förekomma. Jag kan 1i stället ej fatta, huru en skogstjänsteman, som under känsla af ansvar sköter skogar, å hvilka ekono- mien har något att betyda, vågar låta bli att beakta rentabilitetskrafvet, na- turligtvis under förutsättning, att han är verkligt öfvertygad om detta krafs berättigande. Herr Melin nämnde om skogsförhållandena på Gottland och om mot- satsen mellan det rentabla skogsbruket och det skogsbruk, som där bedrifves. Gottlands nuvarande af lagen påverkade skogshushållning och de skogsbruks- former, som här diskuteras, äro ju emellertid ojämförbara storheter därför, att skogslagstiftningen å Gottland är förestafvad af säregna biologiska för- 3390 DISKUSSION. hällanden, som kräfva mera än vanlig omsorg om skogarnes föryngring. Jag tror icke att någon velat göra gällande, att rentabilitetsintresset skall tillåtas äfventyra våra skogsmarkers produktionskraft. De lagar för bevarandet af våra skogsmarkers häfd, som den biologiska forskningen uppställer, antager jag, att en hvar utan tvekan underkastar sig. Ofverjägmästare WaALLMo: Tiden är så långt framskriden, att jag ber få inskränka mitt yttrande till några få ord, fastän frågan är af stor vikt. Jag har redan förut på detta rum uttalat min åsikt i saken, så att den torde vara väl bekant. Den lyder helt enkelt så: jag anser, att man bör sköta hvarje hektar produktiv skogsmark så, att på denna hektar erhålles den stör- sta möjliga nettoafkastning. Det är en klok politik, som man i alla tider kan bygga på, och följer man den, kan man för framtiden vara förvissad om, att man icke hugger i sten. Det är en stor fara i att för hastigt sätta tro till s. k. rentabilitetsberäkningar. Antag, att man genom matematiska kalkyler, där likvisst flera faktorer äro mycket obestämbara beträffande stor- lek, kommer till det resultat, att man bör sänka omloppstiden till 60, 70 år, och att man därför afverkar det skogskapital, som är öfver den åldern, och därmed tror sig göra en god gärning. Genom denna åtgärd har man emellertid sänkt markens produktionsförmåga afsevärdt, hvarigenom man icke blott gör sig själf förlust, utan också, om afverkningen utsträckts i större skala, förorsakar landet en mycket kännbar förlust för all framtid. Så kan en vacker dag inträffa, att ens ögon öppnas för sanningen, och man inser det fördelaktiga uti att söka sköta marken så, att den afkastar det mesta möj- liga i penningar, men då kan det gälla att komma upp från en 6o0-årig till en 120-årig omloppstid för att sona det en gång gjorda felet. För att då nå målet måste afsevärd inskränkning göras i årliga afverkningen, på det att virkeskapitalets storlek må ökas, men härför fordras stark rygg, som icke mången enskild torde besitta. Jag instämmer därför med kapten de Verdier, att man icke bör affärda denna sak alltför hastigt, utan att man bör tänka sig för. Jag hörde härom dagen under ett föredrag af doktor Lovén på Läkar- sällskapets lokal, att Schwappach under loppet af 12, 135 år framlagt helt olika siffror, och det är icke säkert, att han ej efter ytterligare 12, 15 år kan komma med helt nya siffror. En sak är att studera enstaka små prof- ytor i olika bestånd af olika ålder och anställa gallringsförsök där och på så sätt få fram siffror, hvarur man vill draga slutsatser. En annan sak är att följa utvecklingen i ett och samma bestånd från dess 30:de år, då man uttager exempelvis 25 procent och efter ytterligare 10 år 25 procent och så undan för undan och på så sätt får fram siffror, hvarur slutsatser kunna dra- gas. Detta senare förfaringssätt fordrar emellertid tid, och det är möjligt, att man en gång kommer till helt annat resultat än nu Schwappach räknat sig till genom experiment på enstaka profytor. Det är farligt att ge sig in på kalkyler, som kunna åsamka såväl den enskilde skogsägaren som landet i dess helhet stor skada. Sänker man omloppstiden, så minskar man faktiskt markens produktionsförmåga och erhåller mindervärdigt virke, men det är af ofantlig vikt att se till, att våra 20 millioner hektar skogsmark producera det allra mesta och bästa möjliga, så att, som sagdt, största möjliga nettoaf- kastning kan erhållas ur densamma. EKONOMISKA PRINCIPER FÖR RATIONELL SKOGSHUSHÅLLNING. 331 Inledaren påpekade i sitt mycket intressanta föredrag, att vi skulle hålla stamantalet nere genom gallringar och blädningar. Jag kom därvid att tänka på hvad doktor Lovén i slutet af sitt föredrag härom dagen beträffande Schwappachs teorier yttrade, nämligen att Schwappach påvisat, att skranket mellan trakthuggare och blädare nu var bortfallet. Detta är ju möjligt, men jag skulle härtill vilja tillägga, att det är icke vi blädare som gått in i her- rar trakthuggares kalfhage, utan det är nog de som kommit in i vår. Jägmästare ERNST ANDERSSON: Afven herr Wallmo synes misstro sko- gens förmåga att växa i värde med samma hastighet som penningen — längre än till 50 å 60 år. Jag upprepar, att man genom omsorgsfulla och tillräckligt kraftiga gall- ringar är i stånd att höja skogens värdetillväxtprocent betydligt öfver de slutna beståndens, samt därigenom höja den ålder på skogen intill hvilken skogsproduktionen är rentabel. Herr Welander vill göra gällande, att man genom att tillämpa hans princip: högsta absoluta produktion utan hänsyn till om den afkastning sko- gen lämnar utgör endast 2 å 3 <«& skulle blifva »£. Detta är ett högst märkligt uttalande. Icke annat jag kan förstå, måste en skogsägare, som tillämpar denna princip, ganska snart blifva utfattig. Han måste ju anskaffa ett mycket stort kapital, som antagligen drager sina 5 & i ränta, men får icke mera än 2 å 3 & till räntans betäckande. Ingen går frivilligt in på att ordna sin ekonomi på sådan bas. Men härtill vill herr Welander tvinga alla skogsägare genom lagstiftning! Länsjägmästare ARVID NILSSON: Med anledning af herr Wallmos yttrande om tillförlitligheten hos undersökningsresultatet från enstaka profytor, vill jag endast erinra om, att de af Schwappach undersökta profytornas antal upp- går till ej mindre än 144 upprepade gånger reviderade ytor. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1011, H. 7. Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell skogshushållning bedrifvas? Då jag vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 23 dennes på grund al den långt framskridna tiden ej genom att deltaga i diskussionen ytterligare ville förlänga denna, tillåter jag mig härmed i korthet framlägga några syn- punkter rörande denna ytterst viktiga fråga. Jag vill då först i hufvudsak uttala min anslutning till det program, som af inledaren, jägmästare Ernst Andersson, framburits, till hvilket grund- linjer och motiv synas mig ha varit ytterst väl genomtänkta samt tydliga och klara. Jag skulle dock i ett afseende vwilja göra ett förtydligande, nämligen därutinnan, att markkapitalet och skogskapitalet, såsom ej fallet varit, måste skarpt åtskiljas, ity att det förra med af förhållandena betingade smärre va- riationer i stort sedt är konstant och ej kan bortelimineras, under det att det senare är ytterst rörligt, och däri liggande värden kunna med lätthet frigöras och bringas att stödja andra företag. Detta är af vikt att hålla fast vid, ty markkapitalet förräntas i hufvudsak genom den växande skogen, och är så- lunda detta af synnerlig betydelse vid behandlingen af skogsbeståndet i ren- tabilitetens syften. Under den förda diskussionen ha så att säga tvenne in- tressen gjort sig gällande, ett statsintresse och ett privatintresse, hvilka emel- lertid ej äro fullt jämförbara, alldenstund det förra kan räkna med låg räntefot under det att det senare är nödsakadt att följa den ekonomiska ut- vecklingen. Professor Heckscher framhöll visserligen, att skogsvärdena under alla förhållanden måste förränta sig, hvilket emellertid sker på bekostnad af kapitalet, och anvisades af honom tre utvägar för vinnande af en reglering af förhållandena, af hvilka, så vidt jag förstår, endast den sistnämnda kan leda till målet. De allmänna skogarna äro emellertid på grund af sin natur skyddade från alla öfvergrepp, och intresset torde nog för närvarande knyta sig vid de enskilda skogarna, hvilka ock med sin större areal utöfva det största inflytandet. Så vidt jag förstår, kan man endast genom planmässiga under- sökningar lösa rentabilitetsproblemet, och att det går att lösa detta till förmån för rentabiliteten, därom är jag öfvertygad. Man har sålunda, att intill dess undersökningarna hunnit lämna tillräckligt säkra resultat, inrikta sig på nedbringande af ingångskapitalet vid föryngringen utan att resul-. tatet af denna förryckes, samt på vårdandet af befintliga bestånd genom ändamålsenliga gallringar med aktgifvande på, att dessa ej göras för starka i medelålders, slutna, hittills orörda bestånd. Jag är själf öfvertygad om, att man genom en alltigenom omsorgsfull behandling, men endast därigenom, kan nå mycket gynnsamma resultat utan att afverkningsåldern allt för mycket nedbringas. Eksjö den 28 mars 1911. HENRIK CARBONNIER. > ÅR SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, IQ11, H. 7. FRÅN 1911 ÅRS RIKSDAG. Sammanfattning af fattade beslut i frågor, som mer eller mindre beröra skogsvården. Anslagen till statens skogsväsende. Rörande driftkostnaderna för statens skogshushållning har riksdagen dels godkänt sådan ändring i den år 1908 för domänstyrelsen fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklaras kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt enhvar af de två öfriga vaktmästarnas lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar bestämt enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven sådan förhöjning blif- vit stadgade: dels i den för skogsstaten gällande stat uppfört ytterligare två jägmästar- befattningar och trettiofyra kronojägartjänster med de i statsrådsprotokollet angifna aflöningsförmåner och i sammanhang därmed nedsatt de i samma stat uppförda resepenningar till jägmästaren i Värends revir, nu 700 kronor, med 100 kronor till 600 kronor; dels ock med godkännande af i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar, såsom driftkostnader under år 1912 för statens domäner förslagsvis uppfört ett belopp af 5,400,000 kronor att utgå från domänfondens afkastning. Vidare har riksdagen medgifvit, att enhvar af revisorn hos domänstyrelsen Erik Gustaf Fahlerantz och jägmästaren i Arjepluogs revir Gunnar Viktor Schotte må berättigas att för åtnjutande af ålderstillägg å den honom i hans nu inne- hafvande tjänst tillkommande lön räkna sig till godo den tid, han haft för- ordnande att uppehålla tjänst å extra stat inom domänstyrelsen. Som utgifter för kapitalökning har riksdagen för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark för år 1912 anvisat ett belopp af 500,000 kronor. Vidare har riksdagen dels godkänt sådan ändring i gällande aflöningsstat för skogsinstitutet, att lönen för den därå uppförda planteringsvaktaren förklaras kunna höjas ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, dels medgifvit att af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet för år 1911 må disponeras ett belopp af 3,000 kronor till gäldande af vissa extra utgifter för statens skogs- försöksanstalt ; Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1Q11. NN [0 FRÅN IOIT ARS RIKSDAG, 3 3 > dels ock med afförande fran nionde hufvudtitelns stat af anslaget till skogsväsendet, 4,588,000 kronor, a samma stat under titel » Skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet» uppfört ett anslag ä 185,000 kronor. Sistnämnda anslagspost, som kvarstår a o:de hufvudtiteln, omfattar anslag till skogsinstitutet, samtliga statens skogsskolor, den enskilda skogsundervisningen, kolarskolan 1 Hällnäs, » skogsförsöksanstalten, p statens skogsingenjörer, dessa poster tillsammans utgörande 155,300 kr. De öfriga omkring 30,000 kr. äro ställda till Kungl. Maj:ts förfogande och häraf beräknas utgå för reparation och underhåll å skogsläroverkens byggnader m. m. omkring kr. 15,000: — utgifvande af skogslitteratur Beså >» —+500: — tryckning af skogsförsöksanstaltens publikationer 2,500: — diverse tillfälliga eller oförutsedda behof » -8,000: — Summa kr. 30,000: — Slutligen har till anställande af extra lärarekrafter vid skogsinstitutet an- slagits liksom föregående är 38,000 kr. samt till betäckande af vissa af do- mänstyrelsen förskjutna belopp $,300 kr. Beträffande den nybildade domänfonden, har riksdagen dels medgifvit, att de efter den i januari 1912 för försålda kronoegen- domar inflytande köpeskillingar af beskaffenhet att böra enligt hittills gällande bestämmelser inlevereras till riksgäldskontoret och reserveras till inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen af strö- ängar å kronoparkerna 1 Norrland och Dalarne skola från och med 1912 års början inlevereras till domänstyrelsen; dels föreskrifvit, att de köpeskillingar af ifrågavarande beskaffenhet, som vid nämnda tidpunkt må finnas hos riksgäldskontoret innestående, skola till domänstyrelsen öfverlämnas; dels ock beslutat, att ifrågavarande försäljningsmedel skola, enligt de när- mare föreskrifter Kungl. Maj:t meddelar, förvaltas och redovisas såsom till- gäng a statens domäners fond, intill dess desamma, enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens bestämmande, få disponeras till inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarne. Enskilda skogsvården. Anslagen till uppehållande af skogsvårdsstyretsens verksamhet och till skogs- odlingens befrämjande äro för år 1912 beviljade de vanliga beloppen eller respektive 67,500 kr. och 100,000 kr. Afdikningsanslagen. Till de olika afdikningsanslagen äro för år 1912 beviljade för understödjande af mvyrutdikningar och vattenaftappningar inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (norrländska afdikningsanslaget) kr. S00,000: — FRÅN IOII ÅRS RIKSDAG (SA [S Dn för understödjande af sådana myrutdikningar och vatten- aftappningar inom öfriga delen af riket, hvilkas än- damål är att minska frostländigheten för närliggande bygd (allmänna frostminskningsanslaget) . | kr. 150,000: — understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar inom andra delar af riket än de fyra norrländska länen (allmänna afdikningsanslaget) 300,000: — Lämpliga kontrollbestämmelser rörande skogsafverknings- handlingars beläggande med stämpel. I anledning af motioner af hr Axel Ekman i andra kammaren och frih. Silfverschiöld i första (se sid. 97, h. 3, af denna tidskrift) har riksdagen an- hållit, att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta och för nästkommande års riksdag framlägga förslag till sådan ändring i gällande förordning angående stämpel- afgiften, att nödig kontroll må vinnas däröfver, att afhandling angående skogs- afverkning förses med stämpel. Ang. utstämplingar å häradsallmänningar m, fl. skogar. I enlighet med Kungl. Maj:ts proposition har riksdagen godkänt följande ändrade lydelse af 46 $ 1 förordningen ang. hushållningen med de allmänna skogarna i riket den 26 jan. 1894: »Å de skogar, hvarom stadgas 1 kap. I, lII och IV, samt å sådana i kap. II och V omförmälda skogar, hvilka stå under skogsstatens vård och förvaltning, äfvensom å kronohemmans eller krononybyggens områden, krono- öfverloppsmarker, oafvittrade skogar och sågverkens mot skogsränta utbrutna områden i de sex norra länen skall all afverkning ske efter utsyning i ve- derbörlig ordning af jägmästare eller, där det enligt gällande instruktion för skogsstaten är medgifvet, af skogsbetjänt, såvidt ej afverkningen äger rum till husbehof eller i öfrigt jämlikt hvad i 57 $ sägs; ägande i fråga om kronans utarrenderade jordbruksdomäner samt sådana civila och ecklesiastika boställen, hvilka icke brukas af boställshafvare, jägmästaren leda äfven sådan afverkning, som sker till husbehof. Vid utsyning, hvarom nu är sagdt, skola träd, som vid roten hålla 15 centimeter i genomskärning eller därutöfver, med kronomärke stämplas.» I anledning häraf behöfver ej jägmästare utstämpla årsafverkningar å t. ex. häradsallmänningar, för hvilka delägarna själfva öfvertagit förvaltningen. Ang. upplåtelse af kronodomäner till småbruk. I anledning af hr E. LINDBLADS motion (se sid. 99, h. 3, af denna tid skrift) har riksdagen 1 skrifvelse den 29 maj 1911 framhållit att, enligt hvad riksdagen förvissat sig om plägar vid försäljning af hemman och hemmansdelar enligt nådiga brefvet den 29 maj 1874 bland försäljnings- villkoren intagas den bestämmelsen, att köpare inträder i de rättigheter och skyldigheter, som kronan, äger emot den brukare, som vid tiden för tillträdet innehar den försälda fastigheten, Därest sålunda denne är pliktig att på 330 FRÅN 1011 ÅRS RIKSDAG. grund af bristande underhåll af fastigheten utgifva ersättning, öfverlåtes genom försäljningen kronans härpå grundade fordran å köparen, som därmed jämväl öfvertager rätten att påfordra syn för uppskattning af husrötebeloppet. Vid försäljning af lägenheter enligt nådiga brefvet den 25 september 1896 angå- ende bestämmelser att tjäna till efterrättelse i fråga om upplåtande af lägen- heter från kronans jordbruksdomäner, hvilken författning numera är upphäfd, samt kungl. kungörelsen den 31 december 1909 angående förändrade grun- der för åtgärder 1 syfte att ät mindre bemedlade och obemedlade bereda till- fälle att förvärfva egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och nådiga brefvet till domänstyrelsen samma dag med bestämmelser att tjäna till efter- rättelse 1 fråga om egnahemslägenheters upplåtande från vissa kronoegen- domar tillämpas däremot, enligt hvad motionären uppgifvit, den bestämmelsen, att lägenheterna försäljas 1 det skick de vid tillträdet befinna sig. Vid dessa försäljningar öfvergår således kronans rätt till ersättning för husröta å lägen- heterna icke å köparna, och har domänstyrelsen på grund häraf ansett sig böra af vederbörande arrendator utkräfva den ersättning för bristande under- håll äå lägenheterna, som vid syn kan blifva bestämd. För ersättningens ut- fående har emellertid arrendatorn i regel vändt sig mot den torpare eller lägenhetsinnehafvare, hvilken i förhållande till arrendatorn haft att svara för underhållet. Riksdagen, som delar den af motionären uttalade åsikten om det mindre lämpliga i att olika förfarande uti nu förevarande hänseende tillämpas vid försäljningar enligt 1874 års bref och öfriga omförmälda författningar, får alltså under erinran att gällande författningar icke innehålla särskilda före- skrifter i ämnet anhälla det Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder i syfte att vid försäljning af kronoegendom likformighet vinnes i fråga om be- stämmandet af af- och tillträdares inbördes rättsförhållanden. Ofriga skogsfrågor, som motionsvis framburits vid 1911 års riksdag (se sid. 97—-100, h. 3, af denna tidskrift) hafva ej föranledt något riksdagens beslut. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, IOIT, H. 7. LITTERATUR. Gustaf LiInp & Jons GREEN: Konserveringsbok. Handledning vid träd- gårdsprodukternas och skogsbärens ändamålsenliga tillvaratagande för de svenska hemmen. Stockholm 1911. Wahlström & Widstrands förlag. 180 sid. 55 fig. Pris bunden 3,50 kr. — - Konservering af trädgårdsprodukter och skogsbär vid andels-= torkerier. Anförande vid Kungl. Landtbruksakademiens sammanträde den 23 jan. 1911. (Meddelanden från Kungl. TLandtbruksakademiens experimentalfälts trädgårdsafdelning, nir 7). Stockholm 1911. 26 sid. 6 fig. Det riktigt kliar i fingrarna att inte genast få börja använda de många ypperliga tillvaratagningssätt af markens produkter, om hvilka man läser i ofvannämnda skrifter. Konserveringsboken af GustAF LInp och JoHn GREEN borde finnas i hvarje hem, som ej ännu är den lycklige ägaren af en »Wecks» eller »> Rex», en »Kronan» eller »Favoriten» — och hvad de nu allt heta — redan innan en sådan klenod blir den lyckliga matmoderns egendom. Det är nog också med tanke på trädgårdsodlande jägmästarfruar och på skogsmarkernas saftiga läckerheter, som herrar författare låtit sina alster hitta vägen till Skogsvårds- föreningens redaktion för omnämnande i denna tidskrift. I konserveringsboken behandlas först den sedan gammalt brukade me- toden med /Zorkning af bär, frukt och grönsaker. Förutom de stora torkugnar, som komma till användning vid konservering i stor skala — vid andelstorke- rier 0. s. v. — kan torkning af hvarjehanda produkter med lätthet ske på en liten järnspisel under pågående bakning eller matlagning. Många minnas troligen de tunga, besvärliga zsrä-ollorna — hvilka i sig rymde hela virkes- kvantiteter — som förr i världen efter storbak skötos in i bakugnen, samt huru kinkigt det egentligen var att få värmen lagom till torkningen. De lätt åstadkomna och lätt handterliga ollor, som numera kunna användas, få också en tydlig beskrifning, med åtföljande illustration, i konserveringsboken. Det goda resultat, som torkningen lämnar, har man ju också varit i tillfälle att beskåda vid de utställningar som Landtbruksakademiens experimentalfälts träd- gårdsafdelning anordnat både i Stockholm och nu senast vid landtbruksmötet i Örebro. Härvid erinras särskildt om rabarber och blåbär. Boken upptager för öfrigt ett utförligt kapitel om läggningar på herme- liskt slutna kärl, med tabellarisk öfversikt af gradtal och tid för sterilisering af i arbetet upptagna frukter, bär och köksväxter. Så följa vidare kapitel om marmeladtillverkning, geleer, saftberedning — hvarvid särskildt framhålles lingondrickat, »framtidens svenska nationaldryck» — konservernas förvaring, färgning, försäljning mm. m. samt slutligen inköp af glas, apparater, trädgårds- alster m. m. för konservering. Allt med utmärkt åskådliggörande illustrationer. Den vackert bundna boken är äfven på slutet försedd med en hel del rena blad för egna recept. Arbetet, som kostar kr. 3,50, torde med detta pris 338 LITTERATUR, mest hitta vägen till de burgnare hemmen, då däremot broschyren Konserve- ving af trädgåärdsprodukter och skogsbär vid andelstorkerier antagligen kan erhållas gratis från Kungl. Landtbruksakademiens experimentalfälts trädgårdsafdelning. Direktör Linp erhöll vid landtbruksmötet i Orebro mötets hederspris — mindre guldmedalj för »hans förtjänstfulla arbete för utarbetande af goda metoder för konservering af trädgårdsalster och för ett allmänt användande af dylika». ANNA SCHOTTE. Finska Forstföreningens meddelanden. XYXVII bandet, Helsingfors I 011. Sedan ar 1878 har Finska Forstföreningen arbetat för den finska skogs- hushållningens utveckling samt utgifvit sina meddelanden. De senare åren ha dessa utkommit som kvartalstidskrift, men från och med i år utkomma de månatligt — dock beräknas dubbelhäften utkomma under sommaren — och under redaktion af forstmästare N. THOMÉ, som lär komma att ägna nästan hela sin tid at densamma. Förhållandena i Finland ha gjort, att svenska språket blifvit allt sällsyn- tare 1 Forstföreningens meddelanden, som därför fått mycket ringa sprid- ning i värt land, och på de sista ären ha de svenska skogsmännen knappast på något sätt kunnat följa med den finska skogsvärden. Meddelandena för 1 är innehålla nu den nyhet, som — när nu svenska språket så sällan får förekomma 1 meddelandena — måste hälsas med till- fredsställelse. De atföljas nämligen af en särskild afdelning på tyska »Fär das Ausland», hvarigenom det blir möjligt för skogsmännen utom Finland, att följa arbetet i skogen öster om Bottenhafvet. Meddelandena hafva dess- utom från och med i år ej blott uppdelats i flera häften, utan äfven betyd- ligt utvidgats till volymen — de hittills utkomna 5 häftena omfatta 362 sidor. — Prenumerationspriset är 6 fmk pr år. Der Holzimporteur, Halbmonatsschrift fur den Holzimport und die Gesamt- interessen des Holzhandels sowie der Holzindustri, är titeln på en ny tysk trävarutidning, som startats af herr D. HuGO HoFrF- MAN i Hamburg. Tidningen eller snarare tidskriften har hittills innehållit bland annat en del intressanta skildringar och notiser från den amerikanska trävaruindustrien samt en serie från Sverige under titeln Die Holzindustrie in Schweden. Tidskriften är ofta ganska rikt och väl illustrerad och torde för- tjäna vära trävarumäns och fackintresserades uppmärksamhet. Swedish Chamber of Commerce in London. Year book 1910. Lon- don 1ig9r1, 176 sid: Svenska Handelskammaren i London, som åtnjuter ett årligt statsbidrag från Sverige af 5,000 kr. samt understöd af Jernkontoret, har helt nyligen utgifvit sin vackert utstyrda årsbok för år 1910. Däraf framgår att Handels- kammaren gjort en betydande insats 1 utvidgandet af våra kommersiella för- bindelser med det Brittiska riket och arbetar på ett mönstergillt och tids- enligt sätt. Den räknar f. n. 328 medlemmar, däraf 223 äro bosatta i Sverige. Arsboken innehåller flera intressanta artiklar, en del på engelska, andra på svenska språket. Bland de senare må nämnas: Import af jord- bruksprodukter till Storbrittannien, Den engelska penningmarknaden 1910, Londons hamntaxa, Utlänningars insats i uppbyggandet af Englands handel. GG SCH: EKONOMISKT. SS S Oo EKONOMISKT. Blankaholms sågverksaktiebolag, hvars styrelse har sitt säte å Blankaholm, Hjorteds socken af Kalmar län, har beslutit aktiekapitalets ökning med 2$0,000 kronor Till ledamöter af Eriksdals trävaruaktiebolags styrelse, som har sitt säte inom Alnö socken af Västernorrlands län, hafva i stället för disponentdirektören A. O.R. Midling och konsuln H. A. Åslund valts direktören Th. R. Thuresson i Sundsvall och v. häradshöfdingen J. G. Abenius i Huddinge socken af Stockholms län. Såsom ledamot af Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolags styrelse har i stället för disponenten Per Eriksson inträdt e. o. hofrättsnotarien E, C. Treffenberg i Djurs holm, hvarjämte till suppleant i stället för v. häradshöfdingen Karl Frisk utsetts Eriksson. Till suppleant i Liusne=Woxna aktiebolags styrelse har ytterligare utsetts ingen iören C. W. H. vor. Eckermann vid Södertuna, Frustuna socken at Södermanlands län. Såsom ledamot af Storviks sulfitaktiebolags styrelse, som har sitt säte i Hammarby, Ofvansjö socken af Gäfleborgs län, har i stället för disponenten Per Eriksson inträdt e. o. hofrättsnotarien E. C. Treffenberg i Djursholm, hvarjämte till suppleant i stället för vice häradshöfdingen Carl Frisk utsetts Eriksson. Till ledamöter af Trävaruaktiebolaget Sörfors” styrelse, som har sitt säte vid Sörfors bruk, Attmars socken af Västernorrlands län, hafva i stället för disponenten A. O. R. Midling och konsuln H. A. Aslund valts direktören Th. R. Thuresson i Sundsvall och v. häradshöfdingen |. G. Abenius i Huddinge socken af Stockholms län. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. a = —— | | | | I Januari—juni 1907 1908 1909 1910 1911 Trävaror : q AN ; Sd oarbetade, bilade eller sågade; af furu eller gran: SV Ab Oma öm SER timmer och mastträ af minst 235 CM.......sssssssssrss 70,000 6,300, 5,540 14,200 7,900) spiror, timmer och mastträ af mindre 46,900 84,400 119,300 57,790 89,700 bjälkar af minst 20 cm. tjocklek 27-900] 11,600 17,000 17,100 19,200 sparrar (af mindre tjocklek) ..... ol 98,200 138,900 128,700 90,300 syllar (sleepers) 25,000] 36, 106 19,600 14,900 grufstolpar (pitprops). 299,000] 271,000] 163,700 209,700] plankor och bräder, ohyflade, 21 cm. och där- | | öfver breda : af furu 215,000) 185,500 166,400 179,100; > gran ec 61,5900 61,400 52,400 53,200 battens och bräder, ohyflade, 15—21 cm. breda | af furu . 25) 309,000] 201,000] 238,100] 271,800 > gran . oc 2033;200] 173,5900| 144,000] 145,900 battens, scantlings o. bräder, ohyflade, under 15 | I cm. breda: af furu 229,260] 200,600 260,700 245,600 >» gran . 590] 222,900 2351500/ 220,400 bräder, hyflade, 21 cm. och däröfver breda : af furu 7,100] 9,009] 8,300 > gran 11,000 11,200] 8,500) bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu.. 48,000] 46,000] 66,700 > gran.. 42,500 49,700] 57,500 bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu.. 18,000] 19,600 32,000 > gran 28,800] 30,400) 28,900) bräd- och plankstump 3 102,000 107,9090 84,200 109,100 lister, läkter 'och ribbor ..............s.s.:. AT SS EE dan N dens 20,600 19,300] 18,600 22,600 | I arbetade: snickararbeten etc.: | Er. I Kr. Kr. | byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. m.)... 2,155,000] 2,002,00C 2,717,000 alla andra slag 1,372,002 1,000,000 1,103,000 938,000 977900 Pafppersmassa (trämasss SSA RR FÖRENINGENS TIDSKRIFT "4, SV) LH. ble 6 (AT 7 Y SI i upa AD Ni W in NR HÄFTE 8. AUGUSTI. F 2 K] BRUTEN LATIN BRM HERRAR SKOGS- o. SÅGVERKSCHEFER som önska anvisning på personer, som under genomgången helkurs vid Skogstekniska Utbildningsskolan för skogs- och sågverksmän, Hernösand, ådagalagt verkliga förutsättningar för trävarubanans skogs- och förädlingsområden, erhåller sådan beredvilligt hos skolans föreståndare, O. Ericson, Hernösand. Massatabeller enligt vid Värmlandstaxeringen tillämpad ny metod för noggrann uppskattning af stående träd ha utkommit i »stora upplagan», bestående af 64 sidor i grått linneband med bruksanvisning, hjälptabeller och ny sortimentstabell för beräkning af gagnvirkesutbytet. Tillhandahållas till ett pris af 5 Kronor hos ZETTERLUND & THELAN= DERS TRYCKERI A.-B., Skeppsbron 40, Stockholm, eller hos utgifvaren Tor Jonson, t. f. lektor vid Kungl. Skogsinstitutet, Till köpare af tillväxtborrar! På förekommen anledning och på det förväxling vidare ej må förekomma med- delas härigenom, att undertecknade är enda tillverkare af de nya förbättrade och pa- tenterade och nu allmänt erkändt bästa Tillväxtborrarna som gå lättare att skrufva in i de träd, som skola undersökas, och som ej kunna krökas, emedan de äro härdade till hela sin längd, och som äro försedda med effek- tivare utdragare, hvilken äfven utgör ränna för borrspånets undersökning o. mätning. För undersökning af mycket grofva trädstammars kvalité och beskaffenhet re- kommenderas den nya Rekordborren — 400 mm, borrdjup — härdad till hela sin längd och i öfrigt ej gröfre i godset än våra öfriga borrar. 1:a pris, stor silfvermedalj, för utmärkt konstruktion och tillverkning af borrar vid landtbruksmötet i Örebro 1911. BEUS 2 MATTSON, Morä RikKkKstelefon 32. Leverantörer af borrar och tumklofvar till kommissionen för taxeringen af Wermlands skogar. I lager finnas borrar för följande borrdjup: 400, 250, 200, 150 och 60 mm. PR - mr Sö mc Fr TIO SE Fig. I. Skogspaviljongens förhall. Skogs= och ijaktutställningen vid 2r:sta allmänna svenska landtbruksmötet i Örebro. Som skogsutställningen 1 Orebro var den största och rikhaltigaste som förekommit vid något svenskt landtbruksmöte, torde den vara förtjänt af ett utförligare omnämnande i tidskriften. Likväl kan af utrymmesskäl ej allt här relateras, siffror och utredningar ej återgifvas så vidlyftigt, som vore önsk- ligt för att för framtiden ha samlade alla de värdefulla upplysningar och be- arbetningar, som voro gjorda till denna utställning. De skogsägare och skogs- män, som besökte utställningen, torde emellertid ej ha försummat att nog- grannt anteckna det myckna af värde, som fanns i tabeller och öfversikter. Skogsutställningen i det fria framför skogshallen. Främst bör här omnämnas Skogsvårdsstyrelsens i Östergötlands län utställ- ning af olika stängseltyper. Nio olika slags stängsel voro här uppsatta med angifvande af kostnad och virkesåtgång för hvart och ett af dem. Det första — en vanlig laggill gärdesgård — beräknades kosta 46.90 kr. per 100 meter, 100 kbf. virke räcker till 50 längdmeter gärdesgård. Det andra af lattgrindar 1” Xx 4” med 4 lattor i höjd kostar 40,98 kr. per 100 meter, 100 kbf. virke räcker till 146 löpmeter. Det tredje stängslet af rundslangrindar kostar 23,54 kr. per 100 meter, 100 kbf. virke räcker till 155 löpmeter. Byte fö Ree 2 Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1911. ; 342 GUNNAR SCHOTTE. Det fjärde var ett staket med 2 sågklufna granslanor, 10 fot mellan stolparna. Kostnaden för 100 meter går till 23,66 kr., 100 kbf. virke räcker till 159 löpmeter stängsel. Det femte staketet bestod af 2 oklufna slanor, 10 fot mellan stolparna och kostar 20,98 kr. per 100 meter, 100 kbf. virke räcker till 169 löpmeter. Det sjätte staketet hade 1 sågklufven granslana och 2 st. galvaniserade järntrådar n:o 8 (4,19 mm. grof) samt 38 fot mellan stolparna. Kostnaden för 100 meter blir 27,61 kr., och 100 kbf. virke räcker till 209 löpmeter. Det sjunde staketet hade 1 sågklufven granslana och 1 st. galvaniserad järntråd n:o 7 (4,57 mm. grof) med 8 fots afstånd mellan stolparna. Kost- naden för 100 meter uppgår till 24,57 kr., 100 kbf. virke räcker till 209 löpmeter. Såsom n:r 8 uppvisades ett Gunnebostängsel af modell a, n:o 710, 12” mellan rutorna. Mellan stolparna var afståndet 15 fot. Ett dylikt stängsel kostar 56,44 kr. per 100 meter, men 100 kbf. virke räcker till 421 löpmeter stängsel. Slutligen utställdes ett nionde slags stängsel af 1 sågklufven granslana och 3 st. galvaniserade järntrådar n:o 8, 4,19 mm. grof, och stolpar af 17/,” grofva galvaniserade järnrör på 15 fots afstånd. Kostnad 31,56 kr. per 100 meter, 100 kbf. virke räcker till 505 löpmeter virke. Denna stängselutställning tillvann sig allmänt och berättigadt intresse och mycket folk samlade sig framför taflorna med kostnadsberäkningar för hvarje stängselslag. Ett bevis för det stora intresse, hvarmed denna sak omfattas, var äfven att frågan om stängselkostnadernas nedbringande var upptagen som första öfverläggningsämne vid landtbruksmötets förhandlingar. Föredragshållare var länsjägmästare A. JOACHIMSSON, som med stor energi arbetat på stängsel- frågan. Han framförde härvid bl. a. de synpunkter, som för tidskriftens läsare torde vara väl bekanta genom den af honom författade folkskriften: »Spara på husbehofsvirket.» Östergötlands skogsvårdsstyrelse hade å fältet framför skogsutställningen också anordnat en miniatyrplantskola genom att plantor nedsätts i lådor, som sedan nedgräfts i marken. Här funnos plantor af tall i åldern 1—3 år, gran 1—5 år, silfvergran, bergtall, lärk, ask, lind och björk. En något större plantskola förevisades af Skogshalls skogsskola med plantor af gran, tall, balsamgran, Pinus banksiana (4 år), lärk, lönn, bok, vanlig ek, rödek, amerikansk ask och björk. — Af särskildt intresse voro omskolade 1-åriga tallplantor, som uppdragits af frö från cirka 25-åriga moderträd. Dessa plantor voro, som man kunnat vänta, vackra och normalt utvecklade. Mycket instruktiv var en af Skyllbergs bruks aktiebolag anordnad utställ- ning, som visade skogssåddernas utveckling. Från skogen hade med stora klimpar inflyttats hela såddrutor och däremellan anbringats naturlig mark- vegetation. Som närmare framgår af fig. 2 visades på detta sätt I månad gamla sådder samt sådder af 1—6 års ålder. De senaste åren hade fröet synbarligen utsåtts i en rad i såddrutan, men fröåtgången synes ha varit nästan väl stor. Af mera kuriositetsintresse voro de jätteträd från bolagets sko- gar, som voro placerade utanför paviljongen: I granstam om 152 år hade en längd af 36 m. och en kubikmassa om 2,01 kbm. <+I stock om 34 tums medeldiam. och 31 fots längd hade tagits ur ett 200-årigt träd, som SKOGSUTSTÄLLNINGEN I ÖREBRO IQ11. (SE (SS hade haft en höjd al 37,41 Mm. och en kubikmassa om 10,28 kbm. Här förevisade äf- ven kapten Nils Ariweds- son, Hedensö, en jätte- gran af ansenliga di- mensioner. För att belysa be- tydelsen af virkets apte- ring hade som ett led i Bergoslagsdistrikte £s stora utställning upplagts ett tall- och ett granträd. Genom gröna skyltar utmärktes de ställen, där stockarna lämpligen borde tagas för att stör- sta utbytet skulle er- hållas, medan genom röda skyltar en slarfvig Fot. G. Schotte. aptering till jämförelse markerades. Skillnaden Fig. 2. Skyllbergs bruks aktiebolags utställning af 1—6-åriga 1 utbyte framgår af föl- sådder. jande siffror: Gröna rätt aptering. Röda fel aptering. Utbyte Kbft å Kr. Utbyte Kbft å Kr. KATA TDALO 7,64 36 2,75 20 3,67 27 2,34 NNE A;60 24 > I,TO 14” Xx 6” 2,75 20 0,55 (NGA 1,60 I5 Oj24 (ORTN 0,82 I3 —. ÖjIo GKS CO I Oj (MEET RE be GUKIAN 0,52 12 0,06 Did ,;27 Sk 3,03 (GTARIRA LX Le = IT,00 36 3,96 I5' Xx 111/,” 10,8 36 3,89 TIK LO 7,09 34 2,41 TORG ST /VERKIGA OZ SSL I,S7 HÖRG HE A39I 22 1,08 TS 2:80 16 ( Öre 1,60 5 0,24 ÖDE 0,82 I3. KO,Io ÖLX OA 1,18 14 O,16 Kolved O,01 OMX Aten 20,66 13 0,08 Sa 7,93 Sa Ö,3T Alltså en förlust å tallen af 1,24 kr. och å granen af 1,62 kr. endast genom slarf 1 apteringen. Priserna voro satta efter de nettopriser, som 1909 erhöllos å Vassgårda kronopark, där träden voro tagna. 344 GUNNAR SCHOTTE. Här hade också upplagts medelstockar från vinterns afverkningar å de kronoparker, som äga sågar, lämpade för sågning af exportvirke. Då dessa kronoparker, hvilka alla inköpts under de senaste årtiondena, hufvudsakligen bestå af ungskogar, kan gifvetvis här icke uttagas några större timmerkvantiteter, ej heller några gröfre sortiment. Följande siffror belysa afverkningarnas omfattning: Kr OnbpArke Areal duglig skogs- Medelstock af 1910— Antal mark i har 1911 års afverkning: stockar: a) Grönbo 8,829 tall: 16" BE. 9,576!) gran 16'x 8” T,075 b) Kungsskogen 3,301 tall TAB 2,736 | gran 15'X 8” 5,795 c) Stadra 5,360 10 BIS 11,830 Vidare hade grefve Carl Bonde utställdt efter våra förhållanden ganska groft och vackert lärkträdsvirke från såväl Södermanland som Småland. På planen framför skogshallen hade äfven åtskilliga redskap sin plats. Sålunda funno vi här ett par timmerkälkar från Arthur Signeul i Ljusdal. Många såväl beundrare som kritici samlades kring den af fFritkiof Eklunds mek. verkstad i Örebro utställda amerikanska stocksågmaskinen (se fig. 3). Maski- nen är afsedd att betydligt minska arbetskostnaden vid såväl fällning som kapning, då härvid en man reder sig ensam. Redan lära 600 dylika maski- ner, som betinga ett pris af 60 kr. per styck, hafva sålts i Sverige, Norge och Finland. Det torde dock vara tvifvelaktigt om maskinen kan få någon större användning vid våra norrländska timmerafverkningar, men gifvetvis är den praktisk, när det gäller att kapa stora träd, såsom t. ex. vid aptering af ek och bok i södra Sverige. Mången förskaffade sig också en god motion, genom att på stället pröfva densamma. Länsjägmästare Wilh. Dyvbeck hade utställt den af honom förbättrade finn- plogen, och tillhandahölls allmänheten en kortfattad broschyr om dess an- vändbarhet i vår svenska skogsmark. Markberedningen kan också numera göras ganska billig, tack vare denna plog. Upplöjandet af ränder på 1,5 meters afstånd från hvarandra kostar med finnplog, häst och 2 karlar kr. 2,50—4,50 per hektar, då dagsverkspriset för häst och karl är 6 kr. och för löskarl 3 kr. Det är glädjande, att tack vare länsjägmästare DYBECKS energi, finnplogen vunnit en stor spridning i vårt land. En finsk kollega yttrade också på landtbruksmötet: »Ja, det är ju märkligt, att man måste resa till Sverige för att studera frarplogen och finna den uppskattad.» Konkurrensen bland tillverkare af stubbrytningsmaskiner är numera myc- ket liflig. På utställningen funnos tre typer representerade. Hemmansägare fonas Jönsson, Häxåsen, Hallsviken, visade sin enkla, lätta och prisbilliga (60 kr.) apparat. Handlanden A. Wikstrand, Mora, utställde den af honom konstruerade och af Aktiebolaget Karlstads mekaniska verkstad tillverkade stubbrytnings- apparaten Extraktor. Denna nya apparat har redan vunnit spridning vid flera tjärfabriker i Dalarna, och lär kunna utveckla synnerlig kraft i förhållande till sitt pris (185 kr.) samt den ringa arbetskraft den kräfver. 2 man kunna 1 Dessutom försågade 2,366 sliperstimmer. SKOGSUTSTALLNINGEN I OREBRO IQII. 345 nämligen handhafva densamma och 1 man uppgifves kunna bära den. Dess användning torde närmare åskådliggöras af vidstående fig. 4. co g. Ining som kapnin - a > så L 2 Amerikansk stocksågningsma Då apparaten skall användas, aftages först spiralfjädern, draghakarna föras åt sidorna, och apparaten utdrages till hela sin längd, hvarefter spiral- fjädern åter påsättes. Sedan fastgöras åter stållinorna vid apparaten mellan tvänne eller flera stubbar i enlighet med fig. 4, dock att sista fästet vid 4 346 GUNNAR SCHOTTE. apparaten sker medelst friktionskoppling och lina, så spänd som möjligt. Häfarmen föres nu fram och åter nägra tag, hvarefter densamma förlänges medelst stälröret och sedan ytterligare om så erfordras med ett vanligt stål- |. fö SEEN 3 + ova oder ta FA Fig. 4 Stubbrytningsapparaten Extraktor spett; man fortsätter att kraftigt föra den sålunda förlängda häfarmen fram och åter, tills stubben eller stubbarna äro uppdragna Skulle det visa sig, att den kraft, som åstadkommes på ofvannämnda sätt, icke är tillräcklig, användes block med stryplina. Fig. 5. Den Pehrsonska stubbrytningsmaskinen tillhörande kroken, hvarmed stubbarna uppryckas Skulle vid något tillfälle vara nödvändigt fira maskinen tillbaka, sker detta genom att aftaga spiralfjädern och med händerna flytta draghakarna växelvis tillbaka, ett hak i sänder. När flera och ej för stora stubbar stå i en någorlunda rak linie, kunna dessa upptagas på en gäng SKOGSUTSTÄLLNINGEN I ÖREBRO I9I1I. 347 Slutligen utställde disponenten J. M. Pehrson, Värmdö, sin välkända, syn- nerligen starka och kraftiga stubbrytare, som nu visades i en tredje ny mo- dell. Medan stubbarna förut med den Pehrsonska stubbrytaren upptogos hela, sönderdelas de numera redan medan stubben sitter kvar i marken. Detta sker genom en särskild konstruerad krok (se fig. 5), som fästes om en rot. Vid nog kraftig dragning uppryckes nu såväl roten som en angränsande del af stubben. Genom att linorna angöras å krokens nos har rotkroken kunnat göras jämförelsevis lätt och ändå hållbar för de största påkänningar. Resul- tatet af dessa omändringar är nu att granstubbarna kunna upptagas nära nog färdigklufna, utan att maskinens produktionsförmåga minskats med mera än cirka 20 », under det att arbetet med stubbarnas upprensning nedbringats till c:a 40 2 af förutvarande kostnader. Afven tallstubbar kunna sönderdela- och uppbrytas bitvis, men härvid måste stubben först sprängas, hvarefter de- larna medelst rotkroken lätt dragas upp. Sprängningarna utföras medelst den af utställaren konstruerade sprängapparaten Blixten. Hvarje sprängning kostar endast 2 å 3 öre i sprängämne. En man medhinner 10 sprängningar i tim- men. — Några väldiga stubbar å utställningsfältet demonstrerade denna om stubbrytningsapparats stora afverkningsförmåga. Omkring ingången till själfva skogshallen hade Per Nilsson, Forsby, Klip- pan, utställt en mängd solida trädgårdsmöbler af ekgrenar. Jaktutställningen. Entréen till skogspaviljongen utgjordes af en större hall med dekorativa anordningar, och här var jaktutställningen inrymd (se fig. 1). I fonden syntes riksmuseets ståtliga älggrupp, som äfven hade sin plats vid jaktutställningen i Wien. Bland den ganska rikliga hornsamlingen må nämnas konungens stora älghorn, rekordhorn för Europa, och hans utmärkta rådjurshornssamling samt skogsinstitutets vackra kronhjortshorn från Kållandsö. Skogsinstitutet utställde vidare i 2:ne montrer af docenten Gösta Grönberg modellerade spårstämplar samt en af honom sammanbragt samling spillning från han- och hondjur af våra jaktbara däggdjur samt från en del fåglar. Denna lilla samling var helt säkert jaktutställningens intressantaste del. Bland första pristagare i jaktut- ställningen voro Bysta fiderikomiss för kollektion af älghorn, Körsnär A. Lindahl, Stockholm, för en vacker samling skinn, Ahlberg & Ohlssons instrumentaktiebolag för samling jakthorn af svensk plåt, Museiintendenten H. Hedberg, Örebro, för en samling äldre jaktgevär, Huskvarna vapenfabrik för bössor och studsare, Konservator G. Sandberg för vackert uppstoppade grupper af djur och fåglar. Här må vidare erinras om Aktiebolaget Georg A. Bastmans utställning af fångstredskap, samt älghorn från jägmästare A. Carlberg, disponenten Wilh. Ekman, jägmästare Gösta Ericsson, friherre J. Gripenstedt, jägmästare C. R. Hullström, öfverstelöjtnant C. Reuterswärd, jägmästare H. Stuart, jägmästare 4. Sylvén, studeranden Carl Tersmeden och jägmästare A. Wahlgren. NA SCHOTTF Bergs monter med geodetiska äfven Fr, Fill höger synes aktiebolags utställning. Alkvetterns 6. Fig. SKOGSUTSTÄLLNINGEN I ÖREBRO 1911. 349 Skogsutställningen i paviliongen. Den högra, d. v. s. södra flygeln, af skogshallen upptogs helt af den enskilda 'skogsvården. I första afdelningen till vänster hade Alkvetterns akltie- bolag sin utställning (se fig. 6) af kartor, fotografier, grafiska framställningar, stamanalyser m. m. Denna utställning afsåg att framvisa resultaten af äldre och nyare tillväxtundersökningar och taxeringar, huru skogsföryngring erhålles genom blädningshuggningar samt s. k. stamvis och traktvis blädnings inverkan på tillväxten. Som en närmare redogörelse öfver Alkvetterns skogar snart kommer att ingå i tidskriften i samband med en skildring från Skogs- vårdsföreningens senaste exkursionen, medgifver ej tidskriftens utrymme att nu närmare ingå härpå. Vare nog sagdt att på utställningen, som var anordnad af e. jägmästaren E. HEDEMANN-GADE, hade nedlagts mycket arbete, och belönades den också med Landtbruksmötets hederspris, stor guldmedalj. Strax intill Alkvetterns utställning befanns Högsjö gårds skogars afdelning. Denna utställning, som jämväl ordnats under e. jägmästare HEDEMANN-GADES öfverinseende, sökte äfven påvisa blädningsbruket och dess fördelar. Ut- ställningen erhöll såsom hederspris Landtbruksmötets hedersdiplom. Som äf- ven från Högsjö skogar snart kommer att inflyta i tidskriften en längre skild- ring, kan ej här nu närmare ordas om denna utställning. Ett sammandrag af de vid Alkvettern och Högsjö under senaste åren utförda omfattande till- växtundersökningarna har jägmästare HEDEMANN-GADE lofvat framdeles med- dela i tidskriften. Midt i salen var anordnad en mycket vacker och instruktiv utställning från Skyllbergs bruks aktiebolag (se fig. 8). Förut har omnämnts att dess 1—6-åriga be- stånd åskådliggjordes i det fria. Här visades nu mycket vackra fotografier från 7—165-åriga bestånd. I en monter utställdes prof af försågadt virke (årlig produktion 14,400 kbm.) samt träkol (årlig produktion 5,800 stigar å 40 hl.). Utställningen erhöll landtbruksmötets hederspris, mindre guldmedalj. Skyllbergs bruks aktiebolags skogar omfatta en sammanlagd areal af något mer än 26,000 har produktiv skogsmark, hvaraf omkring 3/, ligga i Örebro län och 7/, i Östergötlands län. Om brukets skogar inhämtas af en för utställningen författad brochyr bl. a. följande. En jämförelse mellan nuvarande skogstillgången å bolagets egendomar och den, som fanns för 30 år sedan gifver till resultat, att den nu befintliga virkesmassan är betydligt större än den dåvarande. Rätt noggranna anteckningar om afverkningarna å de flesta af bolagets egendomar finnas för hela tiden. I genomsnitt höllo bolagets egendomar minsta virkestillgången vid tiden omkr. 1880 och närmast föregående år. Undantag härvid utgör den skog, som lydde under Skogaholm, där skogen, med undantag af en kortare period på 7o0-ta- let, varit mycket sparad sedan omkring år 1855. Tidigare bedrefs äfven å denna egendom en något öfverdrifven kolning. Skogskultur har ganska tillfredsställande verkställts å flertalet af bolagets egendomar sedan början af 1860-talet. Vid Skönnarbo blef dock kulturen försummad efter den forcerade afverkning, som där ägde rum på 1870-talet, till dess att egendomen 1879 kom i Skyllbergs bruks aktiebolags händer. Likaså har kulturen på åtskilliga större hemman, som bolaget inköpt, varit försummad. En otur har varit, att man på rätt många af egendomarna under FO GUNNAR SCHOTTE [SE första tiden, då skogssådd börjades, kom att begagna sig af tyskt frö och fortsatte därmed, dock på senare ären i förminskad skala, till fram på 1880- talet, då användandet af sådant frö helt och hället upphörde. Numera an- Fot. E. Hedemann-Gade. Fig. 7. Högsjö gårds utställning. vänder bolaget nästan uteslutande frö från egen klängningsanstalt. Skadan af det tyska fröet är 1 någon mån motverkad däraf, att å de flesta hyggen alltid kvarstatt ett betydande antal fröträd. Afverkning från egna skogar sedan år 1904, då egendomen i det när- Je ( > ( . S LNINGEN OREBR 19 A SK S I ; SÅGNING 15000: KBM- 352 GUNNAR SCHOTTE. maste nådde sin nuvarande storlek, har i genomsnitt utgjort c:a 50,500 kbm. pr år fördelad på följande sorter: timmer c:a 23,000 kbm., (häri inräknadt försågadt virke af klena dimensioner, som användts till spiklådbräder och dy- likt), kol c:a 17,000 kbm., ved c:a 5,000 kbm. och för egendomens eget behof diverse virke c:a 5,500 kbm. Alltså en genomsnittsafverkning af 1,94 kbm. pr hektar, Då med hänsyn till skogsmarkens beskaffenhet, skogarnas ålder och den jämna kulturen årliga tillväxten med full säkerhet kan beräknas till minst 3 kbm. pr hektar eller på hela nuvarande området en årlig tillväxt af lägst 78,000 kbm., har sålunda kubikmassan tillväxt med c:a 27,500 kbm. pr år och afverkningen endast varit knappa 70 proc. af tillväxten. Denna beräk- ning stämmer ock rätt väl med gjorda taxeringar och uppskattningar. Det skogsbruk, som numera följes och som det är meningen att äfven framdeles konsekvent tillämpa, är följande: Första gallring vid 20 å 25 års ålder, som sedan förnyas med 5 å 10 års mellanrum till dess att trakthugg- ning med kvarlämnande af stort antal fröträd och tillväxttallar intill 100 st. per hektar sker. Dessa öfverståndare borttagas till större delen efter 10 å 12 år. Årligen ha å bolagets samtliga egendomar under de sista sju åren trakt- eller ljushuggits i genomsnitt 154 hektar. Sålunda en etthundrasjuttiondedel af bolagets hela produktiva skogsareal. Härvid är dock att märka, att den del "af bolagets afverkningar, som gått fram å Skogaholms mark hufvudsakli- gast skett å förut starkt utglesade bestånd, samt delvis skett å sådan mark, som af föregående skogsförvaltning räknats såsom impedimenter. Afverknin- gen har något starkare framgått å de s. k. Skogaholmsmarkerna än å egen- domen i öfrigt, detta beroende därpå, att granen å dessa marker var rätt mycket angripen af röta. Sedan lång tid tillbaka har bolaget, utom för direkta kulturkostnader, nedlagt rätt betydande belopp för utdikning af myrar och försumpade marker. Likaså ha i skogarna byggts och förbättrats åtskilliga mil vägar, hvarjämte c:a 3 mil flottleder hufvudsakligast å egna marker anlagts. Bola- get har äfven på en del ställen, där större transporter gå fram, lagt rälsbanor till sammanlagd längd af 12 km. Det torde vara få ställen i vårt land, där skogsaffallet så väl tillvara- tages som från bolagets egendomar. 0,04- 0,06 5 0,07 0,08 0,09-0,115 Tidskriftens innehåll, fördeladt efter sidantal i olika ämnesgrupper. Tab. Notiser och di verse Nekrologer Jaktvård Skogslitteratur Skogsundervisning, forsöksvåsendets organisation, skogs- utställningar Skogsadministra- tion Skogsekonomiskt Skogspolitik, skogslagstiftning, skogsvårdsstyrel- sens verksamhet Skogsbotanik och jordmånslara Skogsskydd (träd sjukdom m. m.) och naturskydd Skogsteknologi Skogsindelning, skogsuppskatt- ning Skogsskötsel och (Vi uj - 2 NN LON Oo Oo rg az o NN Oo = A EN a o ic) Oo -— 2 Pil - s Zz o | Oo 3 | I Sn Oo 1 cA od Sd — >] CR ta 3 - > SS Xx» = YO 23 nn ER NN o OD S =. tr 25 AJ ML o ” Oo =. ) id Kg ” - N 23 N Id o nn 3 =. [vå Fr N 7 = - 5 - TR SS ST Do sn SC) Le] & 1904 GUNNAR [2 = 5 = = Oo so = fa So EO Mo << + & [Al] Oo - N sq = co & Ye CN 2 IN fo] - 1 = ir, NM (2 un fe] nn nn > - | = N EO + = fa = - un rm Oo = rå rn Mn + Ee be) NN Oo << AA = S Sc FR [a rm ww NS Oo Oo > LA - - SCHOTTE. a wa 26 IOI NN N 26 ackafdeln, få + NN NN + + a | Lä O än No o= wu AN Ne) un NS vs ee a rr + 2 rn OR er 00 <+ so + få SS Oo << YS un NN AJ NN - Ne NN -= 2 a | un 1908 allm. delen EO fackafdeln. nn 5 10 fr en fackafdeln. » fackafdeln.| 1281 49 6. allm. delen [Te er) | rt | Sa | | &< SN NN wo om N td LAN er 10 - w | Sv [Ye - Oo N a + [S La N nn Y - + | Oo I N 3] so od N & » » SN 4) 435| 6|1,017) 13 Summa |1,055| 13 484|/ 6) 340 SKOGSUTSTALLNINGEN I OREBRO I9QOTI. [SN in in TAR Skogsvårdsföreningens Folkskritter har Föreningen utgtfvit Turk Rirsökla epplaga exemploe INyl SVENSKA SMGARNESG EKONOMISKA HISTORIE års | or Gunnar Schotte, Möllan 20000-19200 Åra1905] 2 OM VÅRA SDGARS FRAMKIM 20 azel k2 > 100 YIVUD] 5 AFVERKNINGSVINSTENS HÖJZONDE FRIN SKOGSVERDSSYNPUNIT ar Will Ekman. 50. = « - - 4. OM DE NJA SKOGSUAGEIRNE d ErikLeksdl. 7 - «17600 ? INo5 OM SVENSHZI SKOGAR OCH SKOGSSEMHÄLEN å I al Henrik Hosselman. 12 tes 20000 17700 År 1906: G.OM SHOGSSZDD ar Arvid Nilsson. 15 19000 16700 gå » 7. SKOGENS VIKTIGASTE SKEMENNSEKTER äl Görta Grönberg. 37. = «16100 » 8 OM SKOGSFPRÖ OCK DESS INSFOMTILANYG of Gunnur Schotte, 33 = «7500 No OM SKDGSBETET a Carl Björklom, 13 ner 17000-15600 - 10) SKOGSSORYNINYG. af Ernst Andersson. (RA - KH900 Årg.1907 » Il. ZIFOUSNIING I SKOGSMACRE oc Will Ekman. 25 > 3300 - 12 SKOGENS VÄRD OCH FORVERHONDNG £ a FAminoff. 17 + «15000 IN 13. SHOGSPLZOINTERDNG at Gonnur Schotte, 24 IZ000-15500 » Hi. SPARA PÅ HUSBEHOFSVIREET 2 af Åke Jouchimsson. 20 = KH300 Arg 1908] + 15 OM UPPSKECATIING ZIP SKOG 6 af TorJonson, 17 = KD » 16. SKOGVZINTZORE- OCH SKOGSBOREETARE- BOSTÄDER af Itson Gute, 25 + Nol7 SVENSKA SHOCSTRÄD. I GRANEN | z af FAminoff, FOT och 2708 I7000 100 +» 18 NATURSEYDD oc Karl Starböck. Bilwtr -'« 13000 Årg. 19091 19. OM SKOGENS SYD MOT S”PERE FELROR af Karl Erik Kallin, Billvate 6 . + 20 SKOGSVZRDSKOMMITPTÉERNE af Oscar Ad. Boer, 3 > « HA00 No 21. SVENSKA SKOGSTRÄD. 2 ASPEN af Henrik Hesselman. 17illost= 27000 22500 -29 SAMTAL OM SKÖTSEDN Z0P Er MIYORE 0 Årg. 1910 SERNER ASA NGE le 20 1 17000; 16700 + 23 EF SYDSVENSIT SKOGSBRUK af Ostar ALBeer, Br «13600 | 24 SKOGSBESKAMIYVONGEN ar Con Eseen, I > No25. OM VIRKESINMÄTTNING OCH VIRKETS Å Äl Ä sta We; av 17000-15600 19 u "VÄRDE A BOT ar Gösta Wesslén, 7 ih Arg + 26. BESTÄNDSVZRDZOINDE HUGGNINGEAR, of Arvid Nilsson , Fig. 10. Af Skogsvårdsföreningen utgifna folkskrifter och försåld upplaga af desamma. 8 s g I 8 upplaga i hvilken tidskrift och folkskrifterna utgått belystes af utaf fröken H. GEETE utförda vackra textningar (se fig. 10 och 11). I samband med föreningens utställning må erinras om att dess ordfö- rande, grefve FREDRIK WACHTMEISTER, erhöll landtbruksmötets högsta utmär- kelse, H. M:ts konungens hederspris för »framgångrika bemödanden för främ- jandet af en rationell skogskultur» — en uppmärksamhet som af alla skogs- män och skogsägare hälsats med enstämmigt jubel. 356 GUNNAR SCHOTTE. AF Skogsvårdsföreningens Tidskrift HAR FÖRENINGEN UTGIFVIT Å Tyck vpelaga. Psäldaegsmplar Arg.1.1905 604 sid. Glillustr- 2000 1975 » 21904 556 + 151 -- Aplansder 2100 2100 » 31905 504 - H6-. 3. - — 2700: 2700 » 41906 606 - VA - 7 3000 2890 je Alluskleln. Fukakådn Allman Fökeibin 3.107 has msunrast0BB > 229 - 3 - 3200-1000 3200 913 2 EA087)1399 1906 40, vr FE 3075 IBN » Z.19096 - 11552. 497 - 6 - 3300 1100 3090-1070 » 8190 1308. 205: 4 + -» 1200 3150-1060 OTO >) 3400 1300 Fig. 11. Skogsvårdsföreningens tidskrifts upplaga och försälda exemplar. Tab. I. Tidskriftens innehåll, fördeladt allteftersom det behandlar olika landsdelar. Endast Endast Endast | Endast Hela Endast | mellersta! bok och | Gottland| Norge | Öfriga I Sveriges | ljung- och h o landet | Norrland] skogs- Jung - Aa länder | Ar & trakterna: — Öland Finland | trakter | | antal | oy | antal | oy | antal | gy | antal 9, antal 9 antal | oy | antal! 9 | sidor | 7? | sidor | 79] sidor |7? | sidor | 7? | sidor | 7? | sidor | 72 | sidor| 72 | | | TOO carne brbndr bab obe nar nå fe DTE RA Ve [ks AE I VE A Tr os) dd 4217 | | | | 1904 soseressessrene sne oss annan nanna) 209150) Y5|I8) 371 71 5310] — 4 | sl 78114 | | 36 > TOR sodtrert ark öraFrerr sina er eRe Eee TES MLS SIGGE Fl 1l—-] 41 2) 40j 8 | | TO0OL: lies fi srs ns nes östrrenrr | SÄTIFON IOB125 1 TOSTPAI NL SSD 8) sn 16 I 3) 15] 2 I 1907 allm; delen s:öc:scisssssss ner 310139) 219129] 161120] 43) 5! 221 31 13 I 21 181 2 >» fackafdeln. ..............s.ss] 120140] 105135] 31110 5 2 —|—! — | 39113 | I | I I I ICT:008: Gllöv. CeleNislseisossneiiira 274129| 314134] 222124] 701 8 Sol sl I Il—-| —I— | | ] ? ; | fa ORKA NIO: sved kas ke terna Es 194142] 119126 St 21 —IlI—]l 108l23] 41 1 271 6 I | | 1909 allm. delen ..... ...) 279)31) 226126] 224125) 721 8 141 21 41—] 73) 8 I | | fackafdeln. .... - 15333] 102122 6314] 82118) —I—I 9 I 21 sil n | | | . 1910 allm. delen ... LA 266129] 191121 30134, -S8:t1ol 141 21 21 I 21 19). 2 [0 fackafdeln. ...... sasaae] 250159 dl 44l:0 34) s] —|—)| 81) 21 131 3 | 1911 h. 1—6 allm. delen ...... gol3r] 92132] 27110 9 3 Al 21 GI 21 56120 | | | fackafdeln. ...... 86l33] 17| 7| 20) 8) 10540] —I—I| 10 | 41 221 9 | Summa 13,23740 1,929 24 1,321 17 044 5! 234 3 110: 21493 6 SKOGSUTSTÄLLNINGEN I ÖREBRO I9II1. SN Surahammars bruk visade rotskifvorna af 3 st. tallar, som vid försäljning inbringat 1,200 kr. De voro tagna i ett bestånd om 20 hektar, hvilket upp- skattats till 646 kbm. per har. Örebro skogsbyrå (jägm. Gösta ERICSSON) hade utställt karta öfver Öre- bro län, hvarå inlagts såväl de allmänna skogarna som alla bruksskogar. Kapten K. LAGERMAN visade å en karta öfver Jönköpings län hur hans förslag om inköp af skogsallmänningar behandlats inom olika kommuner i Jönköpings län under åren 1908 och 1909. Jämtlands läns skogsvårdsstyrelse hade i det Estbergska 'kartstället sina ny- upprättade sockenkartor. Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län visade utvecklingen af sin verk- samhet genom grafiska framställningar, tabeller och kartor. Häraf kunde man bl. a. finna att vid den från svenska skogsfrökontoret inköpta fröklängnings- anstalten i Åtvidaberg utklängts följande antal kg. skogsfrö tall gran HD YO LO. SE SE GD ROOS SATT AAA 800 2 TIG) or SAG RSA DAS ATT 286 IE )O) NES TENN RSS STIG TS SSR 3 JA — 110 OO RNE ENS Er rna JR 12 TI QVIKO ANN sr a löna obale os lola)S Ior stefan shatess (NS 238 ST Huru virkesåtgången till hägnader effektivt kan minskas visades genom följande siffror från Åtvidaberg. Virkesåtgång, årligt medeltal 11030 ]A li SI BÄSTE BYS BIG OF SSR SRS SER ELSE 36,984 kbf. TÖGO— TO OÖ leve svöne eler elehölereror ellen sie jaa Ae Ae 34,691 >» OO TO Ios usanos ar vvRBEN NN VRSTSTÄO 28,104 > TO O0— TIO MO sralejea arsle vje sj slelane sva sökeNenans lar eLå 18,255 >» Örebro läns skogsvårdsstyrelse hade utställt ritningar från sin nya präk- tiga fröklängningsanstalt vid Frövi. Om denna klängningsanstalt och dess utbyte lämnades följande detaljerade upplysningar. Byggnaden är uppförd år 1910, eldrum af tegel, rengörings- och för- varingsrum af trä. Dessutom är under rengöringsrummet inrymdt redskaps- skjul, vedbod m. m. Vinden rymmer c:a 2,000 hl. oklängd kott. Från vinden ifyllas de 8 inmatningstrattarna, från hvilka kottarna automatiskt ned- släppas i de öfversta 8 trummorna, och nedsläppas därefter medelst regler- bara öppnings- och slutanordningar till underliggande trummor i mån af kläng- ningens fortskridande genom trummornas rörelse (3 å 4 hvarf i minuten). Trummorna äro förfärdigade af järntrådsstänger och järnduk. Deras antal är 32 stycken, ordnade 4 st. öfver hvarandra. Trummorna i hvarje system äro sinsemellan förenade medelst metalltrattar, som förmedla kottarnas förflyttning från öfvertill underliggande trummor. Som kottarna ständigt omstjälpas i trummorna, nedfalla de utklängda fröna genom trummornas glesa nätverk och uppsamlas i källarrummet i säckar, anbragta under golfvet mellan värme- och källarrummet och under förefintliga uppsamlingstrattar af trä och segelduk. Temperaturen i källarrummet är Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. 25 358 GUNNAR SCHOTTE. + 8? å + 1090 C. De utklängda kottarna nedfalla i särskilda lådor med däri anbragta transportörer. I maskinrummet är insatt en mindre ångpanna, hvarifrån ångan pressas in i kamflänsrören rundt värmerummets golf. För klängrummets uppvärmning till c:a + 30? C erfordras omkring 6 timmars eldning. Denna sker uteslu- tande med den utklängda kotten, som godt räcker till härför. Den erforder- liga kraften för trummornas och rengöringsmaskinernas drifvande m. m. er- hålles från en 1 maskinrummet placerad fotogenmotor om 8 hästkrafter. Afverkningsresultat under tiden '5/,—?7/. 1911 (högsta temperatur + 49” C, medeltemperatur + 37” C) gall: inmatad mängd 488 hl, eldningstid 661 timmar eller 27 '/, dygn; klängd kott per dygn 17,74 hl.; utklängd frökvantitet om 95 & gro- barhet 321,30 kg. eller 0,65 kg. pr hl. gran: inmatad mängd 1,470 hl.; eldningstid 1,313 timmar eller 55 '/, dygn; klängd kott per dygn 26,60 hl.; utklängd frökvantitet om 93 & gro- barhet 671,25 kg. eller 0,46 kg. per hl. För fröklängningsanstalten var uppgjord följande räntabilitetskalkyl. Utgifter: Inkomster: Anläggningskost- 321,30 kg. tallfrö å 16 kr. 5,145: 60 nad 15,658 kr.; 671,25 kg. granfrö å 6 kr. 4,027: 50 hvaraf 10 & af- SKIIVES arsslans ssca 1,565: 8c Iaköp af 488 hl. tallkott ........ 3,050: — Klängning däraf 819:02 Inköp af 1,470 hl; Cgrankott. sa. 1,837: 50 Klängning och rengörning .... 409:51 Brand försäkring. . 65: — RÄNtOr. css agera 150: — 1,896: 83 "VÄDS tratt este e Sas sl LERA AO SN 0,173: IO 9,173: TO Det ovanligt gynnsamma ekonomiska resultatet beror likväl äfven på att tröet, särskildt granfröet, år 1911 stått så högt i pris. Värmlands och Örebro läns förenade skogvaktare- och kolareskolor hade en af forstmästaren Gösta WESSLÉN ordnad vacker och instruktiv utställning (se fig.). Den stora publiken tilltalades nog mest af den vackra samlingen mo- deller af alla i landet brukliga miltyper samt af kolarekojor, kolhus, kolveds- slipar och kolryssar. Vidare märktes en samling modeller till de vanligaste stängslen samt af timmer- och flottningskojor, och en samling skogskultur- redskap och såddkannor. Här utställdes också de af G. WESSLÉN konstrue- rade nya sådd- och planteringshackorna, som tillverkas af Arvika mek. verk- stad. Af synnerligt intresse var i denna utställning en redogörelse för en äldre dikning. Medelstammen af tall, björk och gran visande tillväxten före SKOGSUTSTAÄLLNINGEN I ÖREBRO I9OII1. "Suuf[esmn SIO[ONSIIPJON YIO -IILIYLADOYS IPEUIIOJ Sue] OIq3IN) Y20 SpuejwiIrA 200 "el 31 3600 GUNNAR SCHOTTYE. dikningen (se längst t. h. å bilden, det mörka området å trissorna) och efter densamma. I taket (se fig. 12) åskädliggjordes strecksåddens företräden fram- för rutsådden genom att trädskifvor placerats såsom träden förekomma i sådd- groparna. 1 såddruta, 30-årig strecksådd, gaf 3 st. tallar med 9,20 m. medelhöjd I | » » » 7,59 Mm. höjd I » » » » » AI » gran » 2,36 >» » 3 » tallar » 8,37 » » I » » > » » 2 » » » 8.6 5 >» » 1 » lärk > 7,63 >» a 1 såddruta, 30-årig rutsådd, däremot, gaf 12 st. granar med 1,86 m. höjd | I » tall > II » oo» I » » » » » » [14 » granar > 1,45 >» » Tall- och granfrö af hög grobarhet hade utställts af Jämtlands läns skogsvårdsstyrelse (78 & för tallfrö) Kopparbergs = » » (80,8 & >» granfrö, 89,1 för tallfrö) Orebro » p (86,7 2 >» » 85,2—93,3 f. tallfrö) Östergötlands — » » (87 KS >» » och 97,7 & för tallfrö) samt af Svenska fröklängningsaktiebolaget (99,5 2 för granfrö och 93,6 2 för tallfrö) Utställningen af skogsprodukter var ganska mager. Förutom förutnämnda Skyllbergs bruks monter med sågade varor förekom en vackert anordnad ut- ställning af trämassa (saväl torr mekanisk varmslipad som kallslipad) från IHellefors bruks aktiebolag samt ett par balar våt mekanisk granträmassa från Ijälmare kanal- och slussverks aktiebolags träsliperi vid Hellby. Rikhaltigare var däremot utställningen af skogsredskap. Förutom de redan omnämnda föremålen i det fria, må här erinras om följande utställ- ningar i paviljongen. Den gamla välkända firman And. Mattsons mek. verkstad i Mora utställda tillväxtborrar, tumklofvar och stämpelyxor. Den nya firman Beus & Mattson, Mora, visade sina utmärkta förbätt- ringar af de äidre Mattsonska tillväxtborrarna, den nya höjdborren samt den af forstmästaren AXEL LöF konstruerade utmärkta stångklafven. Såväl fabriksidkare Fr. /. Berg som Axel Ljungströms fabriksaktiebolag hade sina skogsmätningsinstrument med. Hults bruk visade sina yxor i en stor- artad monter. Stridsberg & Biörck a Trollhättan hade utställt sina utmärkta sågblad, afverkningsredskap och kulturredskap. De goda afverkningsredskapen från Arthur Signeul i Ljusdal funnos också och Knvpplans skogskulturredskapsfabriks planterings- och såddhackor, barkspa- dar, omskolningsslefar och röjsaxar. ÅA. G. Anderssons torrfärgsstämpel » Komet» och Bergvalls såddbössa fullbordade samlingen af mindre redskap. Af större maskiner funnos Frithiof Eklunds mek. verkstads träsvarfvar och E. V. Beronius” mek. verkstads aktieboiags hyfvelmaskiner, cirkelsågar, bandsågar, tappmaskiner och fräsmaskiner. SKOGSUTSTALLNINGEN I OREBRO IOII. 301 Den vänstra eller norra flygeln af skogshallen upptogs af statsinstitu- tionernas utställning (se fig. 13) och för denna afdelning af skogsutställningen hade utarbetats en särskild specialkatalog. För att åskådliggöra stalens skogs- väsende inom Bergslagsdistriktet var af Kungl. Maj:t anvisadt ett statsan- slag af 6,000 kr. och härför hade anordnats en utställning af hufvudsak- NGE Sr RASA Fot. af E. Hedemann-Gade Fig. 13. Interiör från statsinstitutionernas skogsutställning. — Till höger Bergslagsdi- striktet, till vänster Skogsinstitutets och i fonden Skogsförsöksanstaltens kollektivutställ- ning. Midt i hallen »statens» små katalogförsäljerskor, ligen grafiska framställningar. Dessa afsågo att belysa skogshushållningens ståndpunkt inom distriktet. I några fall förekommo likväl äfven uppgifter rörande hela riket, hvarjämte gjordes jämförelser med andra länder. Dessa grafiska ritningar erbjödo gifvetvis mycket af intresse, ehuru säkerligen ej alla blefvo studerade så mycket, som de förtjänade. En orsak härtill var nog att alltför många dylika sammanställningar måst sammanföras 1 de tre rummen, hvari utställningen inrymts. Allmänheten stannade mest framför den stora kartan öfver Bergslagsdistriktet i skala I: 100000, hvarå revirgränserna voro FSödlg m 22 Orinbokponoa - Värde PLA TRÄD ”" / u je fa MA - / , f/ - i w 1 , A/ ww ABRSOLUT FANA er BW Jrk8, ww bo sv &« /, om Pr av ARDE Tis i VAXT POR EA om LL äv RAL UNbLA 5 ÅR A o a- id FÅ , 1 , ” » lo 00 FR RE — av pe , FASS FORMHOJD färg RT TR RA NER. es VR ER LER ' rar pat Å - aina VAFRSL FILA KBT rr ESR . a , Pr / 1 u Cd Fot. E. Hedemann-Gade. Fig. 14. Exempel på huru de af E. HEDEMANN-GADE uträknade profytorna framställdes å utställningen. Om denna profyta upplystes exempelvis följande: Hösten 1905 | Per hektar Före | Borthöggs | Efer EN | huggn. | — allt 9 huggn. | | | Stamantal: | f ROT (RR REA ARLA jön 22 22 — Gran ndene | 3544 | 1633 | — 1911 1911 Snmma 3566 PAINS ee srsnlsen nacin sn 185 | 51,9 | 28,05 | 133,— | 174,8 | | | VHTIGA Vrsesesotsikrissronisas kr.| 633,83 | 117,44 | 18,54 | 515,89 | 674 Grundytetillväxt procent 3;92 Massatillväxt > 5,41 Värdetillväxt , S31 Löpande tillväxt = >» 9,45 > värdetillväxt ... 35,79 SKOGSUTSTÄLLNINGEN I ÖREBRO IGII. 363 inlagda och de allmänna skogarna betecknade med olika färger. — En grafisk framställning åskådliggjorde skogsarealen i de europeiska länderna, och visade att skogen spelar den största rollen för Sverige. Denna tabell gaf gif- vetvis äfven den icke skogskunnige anledning till reflexioner. — En jämförelse mellan revirens storlek i en del af Europas stater gladde säkerligen det stora antal unga eller blifvande skogsmän, som här troligen sågo en betydlig re- virdelning hägra i framtiden. Sverige kom nämligen med största revirarealen näst Finland. I katalogen upplystes rörande denna tablå, huru stor procent netto af utgifterna för skogsväsendet, som erhålles i de olika länderna. En- ligt denna skulle Sverige komma som n:o 2 med 61,8 27, och katalogförfat- taren betecknade detta resultat såsom mycket vackert i betraktande af de stora revir, som finnas 1 Sverige. Detta »vackra resultat» kan dock lika gärna bero på att stora kvantiteter virke säljas å rot med små omkostnader och att relativt små kulturkostnader — gifvetvis alltför små i Norrland — ännu ned- läggas för de svenska skogarnas förbättrande. '! En fullständig beskrifning af de intressantaste bland dessa grafiska fram- ställningar kommer att införas 1 ett följande häfte af jägmästare E. HEDEMANN- GaADE, som nedlagt ett ofantligt arbete på anskaffande och utarbetande af det härför nödvändiga materialet. I Bergslagsdistriktets utställning funnos vidare afdikningsplaner, nyare och äldre indelningsplaner samt beskrifningar af profytor med stamsektioner från Grönbo och Vassgårda m. fl. kronoparker. Från arbetena 1 statsskogarna visades tvenne utmärkt vackra af jägmästare HEDEMANN-GADE tagna fotografiserier, den ena åskådliggörande kolningens gång och den andra förloppet vid timmerafverkningarna. Dessa bildserier intresserade synbarligen mycket den stora allmänheten. Skada blott att ut- ställningsanslaget ej räckt till dessa bilders förstorande, hvilka på så sätt kunnat afvinna den stora allmänheten ett måhända lifligare intresse än många af de grafiskt framställda profytorna, hvilka hufvudsakligen fingo sitt intresse för de fackmän, som gåfvo sig tid att närmare studera de ingående tillväxt- och beståndsvårdsundersökningarna. Fig. 14 visar, huru detaljerad — kanske alltför detaljerad för en utställning — denna framställning gjorts. Man måste likväl beklaga att tid och trängsel föranledde de flesta utställningsbesökande fackmän att endast ägna dem ett mera ytligt studium. Strax till vänster i salen hade jägmästare AND. HOLMGREN en särdeles intressant utställning, som likväl tyvärr ej kunde vare sig af fackmannen eller allmänheten tillfullo uppskattas, då såväl förklarande anslag som närmare uppgifter i katalogen alldeles saknades. Här visades medelst smärre fotogra- fier 10 stycken tallar, från hvilka samtliga kottar insamlats åren 1909 och 1911, Kottarnas typ och storlek syntes af utställda kotteprof. I flaskor fanns det ur kottarna erhållna fröet. Dessa frön hade — som var att vänta — fullkomligt samma färg de båda åren. Slutligen voro plantor af samma frö utställda, visande en betydlig variation i storlek från skilda träd, men af hvad orsak framgick ej. Jägmästare HOLMGRENS utställning, som belönades med 1:sta pris, var, trots ofvan nämnda brist, en af de bäst genomförda och in- tressantaste på skogsutställningen. Den återstående delen af salens vänstra sida upptogs af Kungl. Skogs- institutets afdelning, som visade prof på den riktning, i hvilken undervisningen vid institutet ledes, samt dessutom uppvisade en hel del af institutets samlingar på det 304 GUNNAR SCHOTTI NL FITTA ikåst 4 -. » $ er Fig. 15 Från Kungl. Skogsinstitutets afdelning. Granrummet SKOGSUTSTÄLLNINGEN I ÖREBRO IQII. 365 skogsbiologiska området. Här fanns en af jägmästare TOR JONSON utarbetad er- farenhetstabell för barrblandskog å Malingsbo under Klotens kronopark samt hans nya tabeller för uppskattning af skog och för tillväxtberäkningar. Af särskildt intresse var en kartlagd profyta från Bjurfors kronopark, som visade huru försumpningen utbredt sig efter en å ytan utförd gallring. I samma afdelning utställdes skador å löfträd genom svampar, insekter eller högre djur. I ett annat rum befunno sig samlingar för belysande af tallens biologi och variation (se fig. 16). Här visades kottar af tall från olika svenska breddgrader och från moderträd af olika ålder samt af skilda typer. Vidare funnos fröprof, som åskådliggjorde tallfröets varation med afseende å storlek och färg, kottegyttringar hos tallen, exemplar af lapplandstall och sydsvensk tall m. m. — ”Tallens svampsjukdomar visades i olika stadier och äfven ska- dor, åstadkomna af insekter eller högre djur. Här beundrades särskildt de från W. Schliäter i Halle a/S komna vackra biologiska grupperna öfver tallens viktigare skadeinsekter. I ett tredje rum (se fig. 15) utställdes på liknande sätt granens biologi och variation genom kottar, frö, skador etc. Här må särskildt erinras om de af dok- tor NILS SYLVÉN urskilda granformerna, som demonstrerades medelst stora grenar, och man kunde således göra sig förtrogen med »ren kamgran», »oregelbun- den kamgran», »borstgran» och »bandgran». — Skogsinstitusets utställning, som förhöjdes af ett antal vackra skogsbilder, bestående af förstoringar af vid institutet tagna fotografier, verkade enhetlig och vacker, särskildt tallrummet och granrummet. Såväl allmänheten som skogs- männen böra vara skogsinstitutets direktör och lärare tacksamma för att de med stora egna ekonomiska uppoffringar — i saknad af det begärda statsanslaget — på ett så vackert sätt bidrogo till skogsutställningens utmärkta totalintryck. Hallens fondrum med utbyggnad (fig. 17) var helt upptagen af Statens skogs- försöksanstalts utställning, som afsåg dels att i någon mån visa omfattningen af försöksanstaltens hittillsvarande verksamhet, dels att åskådliggöra resultaten af eller exempel på verkställda undersökningar. Å en karta öfver landet voro olika försöksserier inlagda med skilda färger och ett särskildt samman- drag (se tab. 3) visade omfattningen af hittills befintliga försöksfält i såväl Norrland som södra och mellersta delarna af landet — De ädla löfträdens utbredning i södra och mellersta Sverige framgick af trenne stora kartor, hvarå hvarje lokal inlagts. MHärför erforderliga upp- gifter hafva erhållits genom svar å utsända cirkulär till rikets folkskolelärare m. fl. Å en karta voro ekens förekomster inlagda, å en annan askens och å en tredje lokaler för såväl linden som lönnen och almen. Tydligt framgick häraf, huru den hufvudsakliga utbredningen af dessa trädslag följer kusterna, de större insjöarna och vattendragen. Å tvenne kartor öfver Västbo och Östbo härad af Småland hade enligt jägmästare WiBECKS undersökningar utlagts å den ena de områden, som under de senaste 250 åren varit bevuxna med bokskog och å den andra de nu förekommande små bokskogsbestånden. Detta tydliga exempel på skogssköf- lingarnas verkan ådrog sig stor uppmärksamhet. Bland grafiska framställningar må erinras om afsmalningskurvor för tallen, hvilka uppritats efter jägmästare A. Maass” senaste uppsats om tallens stam- form i Sverige. Dessa kurvor tyckas på utställningens sista dag till den grad ha 306 GUNNAR CHOTTI Fig. 17 Från Skogsförsöksar ng, fondr t hvilken tallens prove löfträdsförekomsterna I midten montern, å Längst fram synas fotografierna af svensk tall och tysk tall å SKOGSUTSTÄLLNINGEN I ÖREBRO IOITI. 367 Sammanställning öfver af statens skogsförsöksanstalt under åren 1902-—1911 utlagda försöksfält. Tab. 3: i I södra och | mellersta . | I Norrland ene SK mimA | delarna af | Hufvudsakligt ändamål | all landet. antal| cal Jantal äreal antal CE | | afd. | ardö agn fd RR st. | har | st at lst] Dar Tillväxtundersökningar för studier af olika skogstyper| 12 3,59 | 201 6,09 | 32 | 9,68 | Tillväxtundersökningar för upprättande af erfaren- | ETS DEllen ts ss usa ses sis snngn SÖNER A SAGA AES 23) 5,56 | 42 10,34 | 631 13,90 KEEL ISS EX ET RN os te bajs 6 ce le leif ön boer ön bef ble| SRS SER | 201 4,54 51 | IT.42 71 | 15,96 söslskotnsnelrr | Za ll | — I 30: 7:8r | RSS Sa fSrtA dokeiog 3,82 | 54 1,34 | 160 5,66 | E3;0r 62 5,26 | 264 | 20,27 Föryngringsförsök (naturl. föryngring) Såddförsök med olika frömängd Provenienstörsök (hufvudsakligen plantering) ... Planteringsförsök med olika förband ..ssssssssssss ss | 1,— | 311| 10,44 | 34 | 11,44 | Kulturförsök å mossar och tallhedar samt göd- | | | BETA PSLORS UREA So oa sans ters steks er Es tl ä äss ses RSS ESS 9! 1,92 | 441 7.76 | Kulturförsök å ljunghedar ll) — 40, 3:58 | 401 3,58 KOSTA ITA 2 Sf (5 a areas eco äjjäjale IN aja iöre bjäleiB Ja ER TELIA | 2/ 10,—| —| — | 21 10,— | | Försök med främmande trädslag (ej å ljungmarker)| Gi T04 9 Iy4t | 181) 2745 Summa | 443] 58,21 | 318 52,30 | 761 EOS | | Dessutom hafva reviderats de genom K, Domän- styrelsens försorg åren 188S—389 utförda sådder| | 2MUJUREmark: utgörande s..:.s.k. sc sedessscs bra | | 34 | 16,70 | 34 | 16,70 | intresserat några besökare, att de helt enkelt ryckt ned och medtagit dem. Vidare visades här ett utkast till den af A. Maass upprättade erfarenhetstabel- len för rena normala tallbestånd, hvilken motsetts med stor förväntan af intres- serade skogsmän. Som denna kommer att publiceras i ett följande häfte af tidskriften, behöfver nu ej närmare redogöras härför. En å särskild monter (se fig. 17) anordnad utställning afsåg att belysa betydelsen af fröets hemort vid tallkultur (d. v. s. tallens s. k. proveniens- fråga). Här sågos tallkottar och tallfrö från skilda trakter af landet och från olika gamla moderträd. Det påvisades, huru tallkotten i allmänhet blir mindre hos äldre träd och huru det norrländska tallfröet har en brunare färgton än det från sydligare trakter — en sak som dock mindre framträder i större partier. Här funnos också 7-åriga plantor uppdragna i Västergötland af frö från olika trakter af landet. Hvarje utställd planta var en genomsnitts- planta i den serie, dit den hörde, och man kunde tydligt se, huru mycket spensligare och kortbarrigare de plantor voro, som härstammade från Norrland. En tablå visade de kvantiteter utländskt tallfrö (omkr. 22,000 kg.), som sedan år 1886 införts i landet. En annan tablå lämnade uppgifter på ännu kvar- stående bestånd af tysktall. Uppgifterna voro ordnade landskapsvis och 2085 GUNNAR SCHOTTE. 0 skulle enligt dessa omkring 17,000 hektar ännu vara bevuxna med sådana mindervärdiga bestånd. Dessa åskädliggjordes genom nägra väl utförda fotografier. Tvenne = förstoringar visade skillnaden mellan ett bestånd af svensktall och tysktall på samma mark i Halland. Till sist visades i denna afdelning ett parti tallfrö, färgadt med eosin på sätt som numera sker i tullen id TAI I AL Fot. T. Lagerberg. Fig. 18. Från Statens Skogsförsöksanstalts utställning, vänstra afdelningen. I fonden äro gallringsförsök i tallskogarna framställda, — Till vänster exempel på tallhedar, mossrika tall- skogar och barrblandskogar (se närmare fig. 19). Till höger visas mossrika granskogar, försumpade granskogar och grankäl. för att förhindra att exempelvis tyskt frö skall kunna af samvetslösa försäljare utgifvas såsom svensk vara. En annan hufvudgrupp af skogsförsöksanstaltens utställning visade exem- pel på produktionen i olika svenska skogssamhällen. För denna framställ- ning hade utvalts en eller ett par typiska försöksytor i olika skogssamhällen och från skilda trakter af landet. Dessa ytor demonstrerades genom jordprof, SKOGSUTSTALLNINGEN I OREBRO I9QII. 309 beskrifningar, kartor i skalan I: 200, å hvilka samtliga träd inlagts i skalan I : 100, bilder efter förstorade fotografier, längdgenomskärningar af typiska träd eller medelträd samt tvär-genomskärningar af samma träd vid brösthöjd. Från flera af dessa försöksytor visades dessutom bilder i stereoskop eller så- som diapositiv i fönstren. Följande skogssamhällen voro sålunda utställda: tallhed (1 yta) mossrik granskog (2 ytor) mossrik tallskog (3 ytor) försumpad =» (2 ytor) barrblandskog (2 ytor) grankäl (1 yta) örtrika granskogar (4 ytor), ekskog (4 ytor) björkskog (3 ytor) bokskog (4 ytor). Ur Skogsförsöksanstaltens samligar. Fot. C. O. Gille. Fig. 19. Framställningar af profytor från olika svenska skogs- samhällen — tallhed, mossrika tallskogar och barrblandskogar. ÅA bilden synas fotografier, kartor öfver försöksytorna, beskrif ningar, jordprof samt stamgenomskärningar i skalan 1:20. Största intresset och uppmärksamheten ådrogo sig säkerligen de väldiga tallskogarna med insprängd gran å Jönåkers häradsallmänning, där en yta om 0,22 har stoltserade med de vördnadsbjudande siffrorna af 75 kvm:s grund- yta och 950 kbm. stamved per hektar. Särskildt den kände österrikaren TicHY, som besökte utställningen, kunde ej nog förvåna sig liksom också de tyska skogsmän, som sommaren 1909 fingo se dem i verkligheten — öfver dessa bestånd. De komma snart att utförligare omnämnas i denna tidskrift. Såsom en fjärde hufvudgrupp visades ett flertal gallringsförsök i svenska tall- och granskogar. Dessa framställdes på samma sätt som skogstyperna, men å kartorna, som voro upprättade i skalan I: 100, voro träden utlagda , hvarigenom tydligare framträdde de dimensioner, som falla vid 1 skalan i: 370 GUNNAR SCHOTTE, Ur skogsförsöksanstaltens samlingar. Fig. 20. Framställning af Ur skogsförsöksanstaltens samlingar Fot. C. O Gille. Fig. 21. Framställning af försöksytor från svenska sk nhälle björkskogar, ekskc gar och boksk ogar SKOGSUTSTÄLLNINGEN I ÖREBRO I9II. 371 de olika gallringsgraderna och gallringsmetoderna. Gifvetvis kunde ej här, då försöksanstalten först 1902 och 1903 började utlägga gallringsytor, några be- stämda resultat påvisas, utan dessa gallringsförsök utställdes mera för att visa huru försöksanstalten arbetar på dessa frågor och huru de olika gall- ringsformerna taga sig ut vid ett konsekvent användande i praktiken. Från gallringsserierna i 40-årig granskog å Ombergs kronopark hade de afverkade träd, som varit angripna af röta, särskildt utmärkts, och man kunde här tyd- ligt se, huru dessa träd stå i grupper eller rader, beroende på den rötan för- orsakande svampens (Trametes radiciperda) sätt att sprida sig. De i försöksanstaltens utställning uppställda stereoskopen med bilder från skilda skogssamhällen eller af olika starkt gallrade bestånd hade att glädja sig åt en ständig kö af skådelystna, liksom de vackra diapositiven i fönstren lockade in den stora publiken i denna utställningsafdelning. i FR Gifvetvis var det mycket på skogsutställningen i Örebro, som gick de flesta förbi, och de verkligt intresserade hade kanske ej tid att ägna sig så mycket åt skogsafdelningen, då äfven så mycket annat lockade under de få utställningsdagarna. Jag tror dock ej att man därför kan säga, att det myckna arbete, som nedlagts på skogsutställningen, var bortkastadt. Skogspaviljongen var nämligen den mest besökta å hela landtbruksmötet och besöktes således säkerligen af omkring 70,000 personer. Denna utställning kan därför sägas hafva knutit den stora allmänhetens intresse närmare fast vid skogsfrågorna, visat skogarnas betydelse samt med hvilken sjudande energi det arbetas inom skogshushållningens skilda områden, och härigenom har den sannerligen fyllt en stor mission. Som ett önskemål för kommande skogsutställningar står dock, att de böra hållas öppna en längre tid för att gifva fackmannen till- fälle till mera ostörda studier. Ett önskemål är och att gifva den stora all- mänheten en populärare framställning än delvis skedde i Örebro 1911. GUNNAR SCHOTTE. Fig. 22. Skogshallen med skogsredskap framför. 372 GUNNAR SCHOTTE. Utdelade pris å skogsafdelningen. H, M:t Konungens hederspris för framgångsrika bemödanden för främjande af en rationell skogskultur, till ordföranden för Föreningen för skogsvård, grefve Fredrik Wacht- meister, Landtbruksmötets hederspris. Stor guldmedalj till Alkvetterns aktiebolag för utställning, utvisande framgångsrika bemödanden om en god beståndsvård, Mindre guldmedalj till Skyllbergs bruks aktiebolag för utmärkt utställning, visande olika grenar af brukets skogshushållning. Iledersdiplom wu Högsjö gård för utställning, utvisande framgångsrika bemödanden om en god beståndsvärd, » till öfverjägmästare U. Wallmo för betydelsefull insats i Bergslagens skogsvård. » » direktör A. Wahlgren för intressevisande insats med anordnande af Kungl. Skogs- institutets utställning. I:sta pris, större silfvermedalj. Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län för instruktiv utställning, belysande delar af skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Länsjägmästare Wilhelm Dybeck för intresseradt arbete afseende markberedning me- delst finnplog. Jägmästare And. Holmgren för undersökningsmaterial belysande tallens nedärfning. Värmlands och Örebro läns förenade skogvaktare och kolareskolor genom forstmästare G. Wesslén, Gammelkroppa, för instruktiv utställning af undervisningsmaterial. Knypplans skogskulturredskapsfabrik, Dannemora, för utmärkta skogsodlingsredskap. Disponenten J. M. Pehrsson, Sund, Värmdö, för utmärkta stubbrytningsredskap. Handlanden A. Wikstrand, Mora, för utmärkt stubbrytningsapparat. Länsjägmästare J. A. Bergwall för utmärkt konstruktion af fröklängningsanstalt. Beus & Mattson, mek. verkstad, Mora, för utmärkta konstruktioner och tillverkning af tillväxtborrar och klafvar. And, Mattsons mek. verkstad, Mora, för utmärkt tillverkning af tillväxtborrar, klafvar och stämpelyxor. Fabriksidkare Fr, J. Berg, Stockholm, för utmärkt tillverkning af geodetiska instrument. Axel Ljungströms fabriksaktiebolag för utmärkta konstruktioner af geodetiska instrument. Hults bruk, Aby, för utmärkt tillverkning af yxor. Grosshandlare Arthur Signeul, I jusdal, för utställning af utmärkta afverkningsred- skap. SSbere & Björck, Trollhättan, för utmärkta sågblad, hyfvelstål och maskinskrufvar. E. V. Beronius' Mek. Verkstads aktiebolag, Eskilstuna, för utmärkta träbearbetnings- maskiner. Hellefors bruks aktiebolag för trämassa och vacker utställning däraf. Hr Per Nilsson, Forsby, Klippan, för utmärkta trädgårdsmöbler af trädgrenar. 2:dra pris, mindre silfvermedalj. Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands — län för godt skogsfrö. D » Kopparbergs » » oo» > » » Örebro » > Å > Svenska fröklängningsaktiebolaget, Snogeröd » » Skogshalls skogsskola för skogsplantor Hemmansägare Jonas Jönsson, Häxåsen, Hallviken, för stubbrytare. Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län för goda öfversiktskartor. Fritiof Eklunds velociped- och mek. verkstad, Örebro, för praktisk träsvarf och stock- sågningsmaskin, Hjelmare kanal & slussverks aktiebolag, Hellby, Arboga, för trämassa, 3:dje pris, bronsmedalj. Assistent A. G. Andersson, Olsbenning, Karbenning, jämte 50 kronor, för uppslags- gifvande arbete, afseende torrfärgsstämpling af träd. Surahammars bruks aktiebolag, Surahammar, för utställda trägenomskärningar. Kapten Nils Arfwedson, Hedensö, för utställd granstam. Grefve Carl Bonde, för utställdt lärkträdsvirke. Hedersomnämnande och 100 kr. till Örebro skogsbyrå genom jägmästare Gösta Ericsson, Örebro, för situationskartor. Medarbetarehedersdiplom tilldelades slutligen hrr. Grönberg, Hedemann-Gade, Jonson och Sylvén. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, IOTIT, H: Ös Några ord om virkets kvalitet med anledning af jäg- mästare Ernst Anderssons föredrag om principerna för en ekonomisk skogshushållning. För att göra produktionen bärig rekommenderar hr A.: 1. Minskning af produktionskostnaden (räntan) genom ringbreddens ökning. 2. Höjning af den producerade kvaliteten. För hvar och en, som sysslar med trävaror och deras försäljning, är det en känd sak, att ju mera »finädrigt» virket är, d. v. s. ju mindre ringbred- den är hos det afverkade trädet, desto värdefullare är virket. "Trävaror, som komma från södra Sverige, äro mycket »frodvuxna», emedan skogarna där lefva under för tillväxten gynnsammare förhållanden än i Norrland, men så betalas också det sydsvenska virket betydligt sämre än det norrländska, oak- tadt de något lägre frakterna till utlandet. Detsamma är förhållandet med virket från ÖOstersjöprovinserna och Ostpreussen. Det är visserligen icke min mening att förklara den oerhörda prisskillnaden t. ex. mellan Rigavirke och Sundsvallsvirke såsom beroende endast af det förras frodvuxenhet, ty därvid spela många omständigheter in, som stå i samband med de jämförelsevis oord- nade förhållanden, som 1 allmänhet äro rådande i OÖstersjöprovinserna, men säkert är, att själfva varorna af importörerna skattas lägre på grund af den stora ringbredden. Under sådana omständigheter skulle det ligga en fara för kvaliteten i ringbreddens ökning. Att genom gallringar borttaga de sjuka och krokiga träden 1 första hand, skulle ju leda därhän, att man vid slutafverkningen erhölle ett minimum af virke af femte sort eller lägre kvalitet, och att det kvantitativa sågutfallet blefve det största möjliga — och därmed vore mycket vunnet. Hvad åter kvistfriheten" "beträffar, ställer sig saken betydligt annorlunda, och som denna egenskap spelar ojämförligt största rollen vid furuvirket, vilja vi hålla oss en- dast till detta träslag. Ju mera tallskogen gallras, ju snabbare växer hvarje träd, men ju mera barr och grenar, d. v. s. ju större krona behöfver det också. Genom att spara med gallringen till en viss tid kan man ju alltid påräkna en viss kvist- ren stamdel, men denna måste bli mindre, ju tidigare gallringen företages, ty det är blott i de starkt slutna bestånden, som tallens grenar inskränka sig till endast toppen. Därför, ju hastigare vi tvinga tallen att växa, ju kortare blir den kvistrena stamdelen. Detta medför en dubbel olägenhet. För det första erhålles ett mindre kvantum kvistrent virke, hvilket ju i och för sig innebär en förlust. För det andra måste vid en rationell aptering i skogen alltid ! Med »kvistfritt; menas här och i det följande icke, att absolut ingen kvist får före- komma, utan den grad af kvistfrihet, som förekommer i rotstocken af ett välvuxet furuträd eller i det virke, som däraf sågas. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1Q11. 26 374 NILS LINDEBERG. den kvistfria nedre stamdelen, rotstocken, apteras för sig och får ingen del al det öfre kvistigare stampartiet medtagas, emedan denna del i alla fall måste kapas bort vid utlastningen vid sågverket för att icke »skämma» kva- liteten hos hela brädan eller plankan. Om således stammens nedre, kvistfria del minskades, skulle detta också innebära en fara för att medellängden å vårt gröfre virke i samma mån blefve kortare. , Utsikterna för att kunna höja genomsnittskvalitén hos värt s. k. osorte- rade furuvirke (d. v. s. fjärde till första sort) äro nog mycket ringa. Ser man saken historiskt, så är det nog på sätt och vis »urskogen», som har lämnat oss det bästa virket. När t. ex. de stora trävarubolagen för c:a 60 år sedan började sin verksamhet i Gäfle distrikt, togo dessa sitt virke ute- slutande från Dalarnas skogar, och virket försågades äfven däruppe. Det var först sedan Gäfle—Dala järnväg blifvit färdig, som skogarna i detta landskap på allvar började att anlitas, och kunde ofvannämnda bolag hämta sitt vir- kesförråd från ännu aldrig afverkade skogsmarker. Under sådana omständig- heter kunde också dessa verk, såsom gamla skeppningsjournaler m. m. visa, förfoga öfver så mycket mixed och tertia (motsvarar nu I och II sort), att hela deras export med undantag af blott en och annan last kvarta (III sort) ut- gjordes af dessa kvalitéer och dessutom af uteslutande grofva dimensioner såsom 4X II", 4X9", 3X 11” och 3 X9"”, sällan under. Det är sant, att till en början endast rotstockarna utdrefvos och att alla stockar, som visade äfven det minsta fel, kvarlämnades i skogen. Vi använda dock i våra dagar så godt som uteslutande rotstockar vid försågningen af våra plankor, om vi också icke få vara så noga vid utsorteringen i skogen, men vi få endast, och det i bästa fall Cia" 30 ENS sort « 50 27, II 20 2 IV » Det kan ju vara möjligt, att sorteringen var något »slappare» då än nu, ehuru alla gamla brädgårdsmän, som jag talat vid om saken, förneka detta, men säkert är, att virkeskvaliteten fallit betydligt. Vid försågningen af det gröfre timret uttagas nu plankor eller battens ur stockens midt och bräder på sidorna. Ar stocken till sitt yttre kvistfri, visar sig dock vid försågningen, att s. k. innankvistar finnas uti plankorna, hvilka icke obetydligt nedsätta deras kvalitet. Aro blott dessa kvistar icke allt för stora, hvilket mestadels ej heller är fallet, så kunna dock plankor be- häftade med sådana innankvistar gifva ett godt kvalitativt utfall vid sorterin- gen. När det gäller bräder, äro fordringarna med afseende på kvistfriheten betydligt större, d. v. s. en kvist af en viss storlek nedsätter mycket mera kvaliteten hos en bräda än hos en planka. Men nu tagas de flesta bräderna ur stockens sidor, där de omtalade innankvistarna på det stora hela taget icke visa sig, hvarigenom utfallet på bräderna, trots de på sätt och vis större fordringarna, vid sorteringen visar sig vara fullt ut lika godt som på plan- korna. Det är nu redan länge sedan 3X9” var hufvuddimensionen hos oss, och efter hand kommer väl plankdimensionerna att allt mer och mer för- svinna liksom kanske ock de timmerdimensioner, som erfordras för dessa. Af det därnäst gröfsta timret kommer väl allt fortfarande battens att sågas, men vid battenssågning erhållas få eller inga bräder, i synnerhet vid de nu allt NÅGRA ORD OM VIRKETS KVALITET. WS mer och mer i bruk kommande blocksågsystemen. Marknadens behof af brä- der måste därför tillgodoses genom genomsågning af de minsta timmerdimen- sionerna och genom klyfning af battens (vid hyflerierna). Härigenom komma de så omtyckta »sidobräderna» att försvinna och sorteringsutfallet å våra brä- der att försämras. Jag har genom detta inlägg i frågan om principerna för en ekonomisk skogshushållning velat visa, att vi icke få fästa för stora förhoppningar på vårt virkes kvalitet, om skogarna underkastas för sträng gallring eller om medelåldern och medeldimensionen nedbringas. Det torde nog för våra skogs- män vara skäl att taga denna sida af saken, som är nog så viktig, i betrak- tande, innan de bestämma sig för att ansluta sig till den skola, som uppsät- ter en betydligt kortare omloppstid som bästa medlet för skogshushållningens ekonomiska ordnande, Hamburg den 7 aug. 1911. NILS LINDEBERG. NATURMINNEN OCH STRÖDDA IAKTTAGELSER. Egendomlig gran. Vidstående granfotografi (fig. 1) togs under den nu gångna vintern å Mangeliberget i Södra Finnskoga s:n 1 Värmland. Granen, hvars topp ej är afbruten, har utvecklat ett synnerligen tätt grenverk, och äro alla grenar typiska plangrenar. Höjden är cirka 8 '/, meter, och diametern vid brösthöjd 19 tum. Aldern är cirka 225 år. Gre- narna nå rundt om granen ned till marken, utom å ett parti, som synes midt på fotografien, där en liten öppning förefinnes. GUNNAR ROSENBLAD. Sammanvuxna tallar. Med anledning af ett meddelande om »Sammanväxta tallar» i Skogs- vårdsföreningens tidskrift, februari 1911, tager undertecknad sig friheten att meddela vidstående fotografi (fig, 2) belysande ett dylikt fall observeradt af mig 1 Kittilä lappmark i juli 1909. De båda tallarna växte med stammarnas nedre del mycket nära hvar- andra, men stodo för öfrigt tämligen isolerade. På omkr. 3 m. höjd utgick från det till vänster afbildade trädet en gren, som sammanväxte med det andra trädet mellan två af dessa grenar. Enligt V. TH. ÖRTENBLAD, Om sammanväxningar hos vedstammar, K. Svenska Vetensk. Förh. 1884 n:o 5, torde sammanväxningar hos tallar ej vara så vanliga. Största antalet sammanväxningar fann denne forskare hos Acer platanoides £., Ulmus montana With. och Carpinus Betulus L. ALLAN REUTER. Helsingfors, maj 1911. IAKTI PFRODDA MINNEN OCH NATUR yrvwuddej HUN URI teen UNNAUBUNUVSN puejuurA 'Pv3Joysuunf vIPoS ups UVI diuwopuad "pejquasoy Ieuunr) "JO, du NOTISER. Skogsfrågorna och de politiska partierna. Som ett exempel på det allmänna intresse, som skogsfrågorna börja få, må erinras om, att de 3 politiska partierna i sina valupprop till höstens riksdagsmannaval äfven ägnat uppmärksamhet åt skogen och skogslagstiftningen. E Högern och de moderata yrka således: »Statsmakterna böra verksamt främja en bättre skogsvård och skogshushållning. Bildandet af allmännings- skogar bör understödjas, liksom skogsodlingar och afdikningar i syfte att göra ofruktbara marker skogbärande. Förbättrad lagstiftning är nödig i ändamål att förekomma uppenbar sköfling af ungskog.» Frisinnade landsföreningen (de Wberala eller borgerliga vänstern) yrkar: » Skogslagstiftningen bör inriktas på att skogen så nyttjas och vårdas, att kommande generationer icke beröfvas den nationella rikedom, som ligger i våra skogar. För sådant ändamål kräfves en bättre och intensivare vård af enskilda skogar samt ökade medel för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. Inköp af skogar för utläggning till kronoparker bör ske i större omfattning än hittills; stat och kommun böra tillerkännas expropriationsrätt till kalmar- ker. Skötseln af statens skogar måste bli intensivare och ekonomiskt fördel- aktigare än hittills genom ett kraftigare arbete på höjandet af skogsmarkens produktionsförmåga och ett omsorgsfullt tillgodogörande af skogarnas afkast- ningsförmåga. Statens skogsadministration omlägges och påkallade förenk- lingar häri vidtagas». Socialdemokraterna yrka i sitt valupprop att »de stora naturrikedomarna — större skogar, grufvor, vattenfall, större torfmossar — måste återföras till samhället; inga privatmonopol på de skatter naturen skänker åt hela värt svenska arbetande folk!» Nya skogskommittéer. K. M:t har uppdragit åt en kommitté att verkställa utredning angående vissa skogslagstiftningsfrågor samt förordnat till ordförande i kommittén landshöfding K. S. HUSBERG och till ledamöter i den- samma f. d. öfverjägmästaren C. F. E. Baer, häradshöfdingen f. d. revisions- sekreteraren frih. B. C. CEDERSTRÖM och hofrättsrådet Y. G. WISÉN, hvilken jämväl skall vara kommitténs sekreterare. Till nämnda kommitté har enligt statsrådsprotokollet hänskjutits följande frågor. Riksdagens skrifvelse af 23 april 1907 angående förslag till lagbestäm- melser, hvarigenom skogsvårdsstyrelserna skola medgifvas rätt att förvärfva skogsmark till bildande af allmänningar för vederbörande landstingsområden samt för sådant ändamål använda influtna skogsvårdsafgifter; riksdagens skrifvelser af 22 mars 1904 och 24 maj 1907 angående ut- vidgning af häradsallmänningar genom markinköp samt att kronans rätt till storverksträd och ekar i sådana allmänningar eventuellt må förfalla; riksdagens skrifvelse af 18 maj 1904 angående utarbetande af förslag 378 NOTISER. till erforderliga bestämmelser för att bereda kommuner, korporationer, byalag, stiftelser och fonder möjlighet att bilda gemensamhetsskogar; riksdagens skrifvelse af 23 maj 1903 angående förekommande af att till fideikommiss hörande skogar utsättas för sådan behandling, att skogskapitalet förminskas; vidare åligger det kommittén att verkställa utredning rörande omarbet- ning af nu gällande lagstiftning 1 fråga om nyttjande af oskift skog samt en framställning från skogsvårdsmötet 1908 1 Stockholm angående ändring i lagen af 24 juli 1903 om vården af enskildas skogar samt 1 samband där- med en ny riksdagens skrifvelse af 25 maj 1910 mot uppenbar sköfling af ungskog äfvensom rörande de öfriga frågor, som med ofvan angifna skogs- lagstiftningsfrågor äga sammanhang. Utredningen är öfvervägande rättslig, men skulle kommittén finna, att frågorna skulle blifva af skogsteknisk natur, har den att vända sig till k. m:t för vidtagande af åtgärder, som för sådant fall blifva erforderliga. Vidare har statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet jämlikt k. m:ts bemyndigande tillkallat följande personer att såsom sakkunniga inom departementet biträda med verkställande af utredning för åstadkommande af en rätt förvaltning och skötsel af kronans och andra allmänna skogar i mel- lersta och södra delarna af riket, nämligen landshöfding G. DYRSSEN, leda- moten af riksdagens första kammare öfverjägmästaren C. G. BARTHELSON, ledamoten af riksdagens andra kammare godsägaren grefve RAOUL HAMILTON och biträdande jägmästaren G. V, G KUYLENSTIERNA, samt tillika anmodat landshöfding DYRSSEN att vara ordförande för de sakkunniga. De tillkallade sakkunniga ha hemställt hos k. m:t om medgifvande att under en tid af omkring åtta dagar i november eller december företaga en resa till statsskogarna omkring Eberswalde norr om Berlin för att där studera tidsenlig intensiv skogskultur. Kungl. Domänstyrelsens yttrande ang. anordnande af ett skogs- lotteri. Hos Kungl. Maj:t har Ollas A. Eriesson m. fl. gjort underdånig framställning angående tillstånd att i öfverensstämmelse med vissa angifna förslag och i enlighet med grunderna för nu pående idrotts- och teaterlotte rier, till förmån för skogsodling å kalmarker, som ej hemfalla under lagen angående vård af enskildes skog, samt för utdikning af försumpade kärr-, moss- och skogsmarker få anordna ett dylikt lotteri. Anmodad att häröfver afgifva underdånigt utlåtande anförde Domänsty- relsen bland annat, att ehuru Styrelsen i allmänhet måste ställa sig tveksam ang. nyttan och lämpligheten af lotterier, gåfves dock undantagsfall, då an- ordnandet af dylika kunde anses berättigadt. De influtna medlen borde i sådana fall afse ändamål, som vore af intresse och gagn för nationen i dess helhet och ej odeladt komma någon viss folkklass till godo. Ett lotteri i syfte enligt ofvan angifna framställning kunde visserligen sägas vara af intresse för nationen i dess helhet, men den direkta nyttan koncentrerades dock hos dem, som vore ägare af de marker, hvilka skogs- odlades eller afdikades med bidrag af lotteriets vinstmedel, ty tvifvelsutan komma fastigheterna, hvartill dessa marker hörde, att snart nog ökas i värde. Om likväl det allmänna intresset af ökad skogstillgång i riket kunde anses förläna berättigande till ifrågavarande lotteri, borde dock den direkta fördel, NOTISER. 379 som tillkomme vissa fastighetsägare enligt förslaget, göra sådana bestämmel- ser berättigade, som vore ägnade att för framtiden bevara de skogar, hvilka vunnits med bidrag af lotteriets vinstmedel. Sådana bestämmelser kunde i främsta rummet bestå däri, att markens ägare tillförbundes att allt framgent eller under viss längre tid, förslagsvis 50 år, vara underkastad skogsvårdssty- relsens bestämmelser i fråga om såväl all afverkning af skog, som under- håll af upptagna diken å dylik mark eller, om denna vore splittrad, afverk- ning af skog å viss motsvarande del af fastigheten samt underhåll af ifråga- varande diken. Under sådan förutsättning och med särskild hänsyn till den bestående allmänna betydelse, som den ifrågasatta skogsodlingen och afdikningen i dy- likt fall komme att äga, tillstyrkte styrelsen i underdånighet det gjorda försaget. S. HM. Skogspersonalens fortsatta utbildning. Föreningen för skogsvård antog vid sitt årsmöte i mars i år en resolution, i hvilken framhölls »att skogsskötselns utveckling icke endast är beroende af personalens goda utbild- ning utan äfven i afsevärd grad beror på att personalen ständigt i kunska- per och arbetsduglighet står på höjdpunkten af tidens kraf» samt uttalades önskvärdheten af att statsmakterna kraftigt understödja skogspersonalens fort- bildning genom rikliga anslag. Denna resolution jämte referat af den diskussion som föregick densamma har nu öfverlämnats till chefen för jordbruksdepartementet, under uttalande af en förhoppning att han måtte ägna frågan all den uppmärksamhet dess vikt kräfver. Revision af flottningsstadgan. Föreningen för skogsvård har hem- ställt i skrifvelse till chefen för jordbruksdepartementet att denna måtte låta genom tillkallade sakkunniga verkställa en revision af nu gällande flottnings- författningar. EKONOMISKT. Till ledamot af Mons trävaruaktiebolags styrelse, som har sitt säte vid Mons sågverk, Sköns socken af Västernorrlands län, har i stället för kronofogden Knut Georg An- jou valts grosshandlaren Ando Wikström i Sundsvall. Såsom ledamot af Svanö aktiebolags styrelse, som har sitt säte i Svanö, Gud- mundrå socken af Västernorrlands län, har i stället för disponenten Carl Fredrik Hasselblad inträdt förutvarande suppleanten f. skogsförvaltaren Nils Wilhelm Runqvist, Runqvists hem- vist är numera Stockholm. Sandvikens jernverks aktiebolag, hvars styrelse har sitt säte vid Sandviken, Högbo socken af Gäfleborgs län, beslöt den 20 maj och 27 juni 1911, bland annat, den ändring i bolagsordningen, att aktiekapitalet skall utgöra lägst 3,000,000, högst 9,000,000 kronor. Bolaget har beslutit aktiekapitalets ökning till 6,000,000 kronor. ——— 350 FÖR KRONOJÄGARE. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. I Januari—juli 1907 1908 1909 1910 | 1911 Trävaror : 4 | oarbetade, bilade eller sågade; af furu eller gran: one Kna Ebm. Kbm. timmer och mastträ af minst 25 CM..........ssssessss 80,000 6,040 16,900) 9,700 | spiror, timmer och mastträ af mindre diameter 29,000] 139,800 128,000] 111,000 bjälkar af minst 20 cm. tjocklek 34>000] 18,100 21,400] 26,700 sparrar (af mindre tjockle 199,000] 207,100 176,600 158,900] syllar (sleepers) ....... 31,000] 27,200 26,000 18,300) grufstolpar (pitprops)... 383,000] 235,200 270,100) 255,500) plankor och bräder, ohyflade, 21 cm. och | öfver breda : af furu... 285,000] 280,670] 260,500 264,200] 255,500 | >» gran... ös 78,000 8r,190 68,200 78,200] 73,900 | battens och bräder, ohyflade, 21 cm. breda af furu .. 497,000 379,200 337,990 399,200 392,000 | > gran Ag 258,000 235,630] 199,700 242,19200 190,800 battens, scantlings o. bräder, ohyflade, under 15 I cm, breda; af furu 399,500 299,180] 300.000 351,300] 354,300 | > gran ön 84.000 307,190| 250,100 300, 100] 287,900) bräder, hyflade, 21 cm. och öfver breda : af furu 9,700 12,152) 10,800 10,700] 11,500] I > gran 13,000; 13,760] 13,100 13,500 11,000] bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu. 61,000] 61,380/ 68,700 88,300] 89,400i » gran. 61,500 66,880 44,800] 66,400 77.300) bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu. 25000) 29,870] 33,700) 38,900) 44,800 > gran. 38,300) 431160] 35, 100] s1,100] 42,200 | bräd- och plankstump ..... 145,000 140,132] 114,600 110,200] 152,600] | lister, likter och ribbor .. 26,900) 28,170] 30,800 34,800] 37200 | arbetade: snickararbeten etc. : Kr. I Kr. Kr. Kr. | Kr. byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. m.).. 3,260,000] — 2,659,000 2,478,000 31990,000] 3,296,000] | Malla: andracsläg öoodocssoskes sovisbsvirbönansr öbor kRRSE SANN 1,606,000] —1,172,100] 1,253,000] 1,054,000] 1,5177,000) ämassa) Kg. Kg. | Kg. Kg. Eg. Pappersmassa (tr. kemisk, torr - | 155,577,000 165,787,0001174,343,000)| 226,653,000 249,043,000 ST våt 18,566,000] 20,604,000 15,937,000 23,593,000] 22,331,000) mekanisk, torr 27,945,000] 28,710,000 24,717,200] 25,190.000] o o o | » våt 46,108,000) 60,257,000 87,371,000] 90,938,000] FÖR KRONOJÄGARE. Kungl. Domänstyrelsens cirkulär ang. tillfälliga understöd åt pensione= rade kronoijägare. Sedan Riksdagen å extra stat för år 1912 uppfört ett förslagsanslag af 4,000 kronor för utdelande af tillfälliga understöd åt pensionerade kronojägare, under villkor att understöd ej finge tilldelas annan än den, som styrkte sig vara i behöfvande om- ständigheter och antingen erhållit afsked med pension från allmänna indragningsstaten till belopp understigande 500 kronor, eller ock under år 1908 erhållit afsked med afkortad pension från anslaget till pensionering af civila tjänsteinnehafvare, samt att i afseende å un- derstödets storlek iakttogs att detsamma jämte den utgående pensionen icke finge tillsammans öfverstiga 500 kronor, vill Kungl. Domänstyrelsen härmed meddela, att pensionerade krono- jägare, som enligt ofvannämnda villkor kunna vara berättigade till erhållande af understöd skola före den I nästkommande oktober till jägmästaren inom det revir, där de senast före pensioneringen tjänstgjorde, inkomma med till Kungl. Maj:t ställda underdåniga ansökningar om erhållande af understöd, hvilka ansökningar skola vara åtföljda utaf bevis, som styrka, att de sökande äro i behöfvande omständigheter. Vederbörande jägmästare skola före den 15 nästkommande oktober till Kungl. Domän- styrelsen jämte egna underdåniga utlåtanden insända de till dem inkomna ansökningarna om understöd. Stockholm den 14 augusti 19311. W. ROOS. Iwar Lindeberg. Till kronoijägare i Perstorps bevakningstrakt i Granviks revir har antagits t. f. kro- nojägaren Karl Johan Bäckström. Till extra kronoiägare ha förordnats utex. skogslärlingen Axel Reinhold Back inom Klotens revir och utex. skogslärlingen Karl F. Björkman inom Särna och Transtrands revir. Till kronoskogvaktare har Kungl. Domänstyrelsen antagit extra kronoskogvaktaren Hj. T. Lindblom från och med den.1 aug. 1911 å I:sta, 2:dra och 6:te blocken af Grim- stens häradsallmänning, Västra Tiveden, i Askersunds revir, Örebro län. ci bre NER Då EN I j Ch tll (| RA / = HÄFTE 9—10. 3 ALLMÄNNA DELEN. De | SKOGSVÅRDS- | FÖRENINGENS | TIDSKRIFT | - ASEA SAS EN | BILAGA: SU va SEPT.—OKT: SKOGSVÅRDSSTYRELSERNÅS BERÄTTELSER AS kos = TE SP re AV RE Käg : Y - Å kv j : Pag TR ETEN FF SP RE a TAGS BIT be ENE REN La 0 SAS NER VAR OR AR ANDRA UPPLAG ALEX. MAASS: Tabell för träduppskattning med afsmalningstabeller för tall och gran Uppklistrade och fernissade exemplar kronor 1:50, häftade kronor 0:65 (för- utom porto) efter rekvisition hos Jägmästare A. MAASS, Stockholm Va. Massatabeller enligt vid Värmlandstaxeringen tillämpad ny metod för noggrann uppskattning af stående träd ha utkommit i >stora upplagan», bestående af 64 sidor i grått linneband med bruksanvisning, hjälptabeller och ny sortimentstabell för beräkning af gagnvirkesutbytet. Tillhandahållas till ett pris af 5 Kronor hos ZETTERLUND & THELAN= DERS TRYCKERI A.-B., Skeppsbron 40, Stockholm, eller hos utgifvaren Tor Jonson, t. f. lektor vid Kungl. Skogsinstitutet, Vv LV AN Till köpare af tillväxtborrarl På förekommen anledning och på det förväxling vidare ej må förekomma med- delas härigenom, att undertecknade är enda tillverkare af de nya förbättrade och pa- tenterade och nu allmänt erkändt bästa Tillväxtborrarna som gå lättare att skrufva in i de träd, som skola undersökas, och som ej kunna krökas, emedan de äro bärdade till hela sin längd, och som äro försedda med effek- tivare utdragare, hvilken äfven utgör ränna för borrspånets undersökning o. mätning. För undersökning af mycket grofva trädstammars kvalité och beskaffenhet re- kommenderas den nya Rekordborren — 400 mm. borrdjup — härdad till hela sin längd och i öfrigt ej gröfre i godset än våra öfriga borrar. Sd 1:a pris, stor silfvermedalj, för utmärkt konstruktion och tillverkning af borrar vid landtbruksmötet i Örebro 1911. BEUS 2 MATTSON, Mora RikKstelefon 32. Leverantörer af borrar och tumklofvar till kommissionen för taxeringen af Wermlands skogar. I lager finnas borrar för följande borrdjup: 400, 250, 200, 150 och 60 mm. ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- > FÖRENINGENS Eg TIDSKRIFT 2 5 in a CAR SS ik da PSN UN bye HÄFTE 11. NOVEMBER. ANMÄLAN. Under åtta år har Skogsvårdsföreningens Tidskrift sökt Lä Enda oh våra skogar och deras vård. Den har sträfvat att vara samlingspunkten för det in- tresse för skogssaken i vårt land, somm af allt att döma växer sig allt starkare och tränger till allt vidare kretsar bland Sveriges folk, I så måtto vill Tidskriften vara en ledande kraft i denna rörelse, att den meddelar sina läsare teknikens och veten- skapens senaste framsteg i allt hvad som rör skogen, dess lif, dess vård och dess ekonomi. Kunskap härom är nödvändig icke minst i vår handlingskraftiga tid, som önskar se ett snabbt och säkert framåtskridande. Åt Norrlands skogsbruk, som för närvarande befinner sig i en nydaningsperiod, kommer alldeles särskild uppmärksam- het att riktas. Men för vårt folk har kunskapen om skogsvård blifvit viktigare än förr, då det nu slutligen kommit till allmänt erkännande att det gent emot skogen icke blott gäller att taga utan också att gifva — icke blott att skörda utan också att - vårda, Till alla dem, som Ha närmare eller fjärmare intressen för dessa sträfvanden och — för vår svenska skog, vänder sig vår tidskrift. Under år 1911 utgifves Skogsvårdsföreningens Tidskrift med sin nionde årgång efter ungefär samma plan som föregående år, men i tvenne skilda afdelningar: den allmänna delen och fackafdelningen. Den allmänna delen innehåller längre eller kortare, vanligen rikt illustre- rade uppsatser, som i populär form behandla såväl praktiska frågor som teoretiska spörs- mål rörande våra skogar. I denna afdelning intagas äfven mindre jaktvårdsuppsatser, uppgifter om trävarumarknaden, notiser i skogsekonomiska frågor, korta meddelanden från skogsvårdsstyrelserna samt andra notiser rörande skogsvården, Denna upplaga sändes till ledamöterna af Föreningen för Skogsvård mot medlemsafgiften 5 kronor per år. Allmänna delen är afsedd att omfatta omkring 500 sidor förutom eventuella bilagor. Fackafdelningen innehåller en serie fackuppsatser om ungefär 400 sidor per år. Denna fackserie behandlar rent teoretiska spörsmål rörande våra skogar, samt mera spe- = ciella tekniskt fackliga frågor. Men denna afdelning vill ej blott fullständigt behandla” landets skogsförhållanden, utan kommer äfven att följa med, hvad som af betydenhe a förekommer i skogslitteraturen, Den skall innehålla recensioner af värdefullare arb i skogshushållning och redogörelser för det viktigaste innehållet i de utländska skogs- tidskrifterna samt förteckning öfver utkommande skogslitteratur. I fackafdelningen intagas vidare cirkulär och prejudikat rörande statens skogsförvaltning, meddelanden om beslut af allmännare intresse rörande skogsadministrationen samt redogörelse för tjänster och förordnanden inom skogsstaten och den enskilda skogsvården Under rubriken administrativ praxis öppnar denna upplaga sina spalter för korta meddelanden och inlägg i administrationsfrågor. Priset för allmänna delen och afdelningen om tillsammans öfver goo sidor förutom eventuella bilagor blir 10 per år, d. v. s. vanliga medlemsafgiften 5 kr. samt en tilläggsafgift af 5 kronor för - den fackliga delen af tidskriften. Prenumeration å endast fackafdelningen mottages ej. Hvardera afdelningarna utgifvas med 12 häften per år, dock kommer hvart — annat häfte under sommarhalfåret att endast innehålla notiser, ekonomiska uppgifter, > meddelanden från skogsadministrationen m. m. Tidskriften sändes portofritt till alla medlemmar af Föreningen, men kan prenumeration till pris af resp. 5 och 10 kr. äfven ske 1 bokhandeln. | Stockholm den 20 januari I91r. Redaktionen. Ånnonsera i Skogsvårdsföreningens Tidskrift. Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida. Smärre annonser beräknas efter 1. sokr.pr cm. af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst = - 5 ggr, lämnas 10 & rabatt och för hela året stående annonser 20 £. Annonser böra SI insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte, = - Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla per- soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift på adressförändringar. Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. Red. Tidskriften distribueras i bokhandeln af A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. Skogsvårdsföreningen anordnar diskussionsafton fredagen den 8 december 1911 kl. 7 e. m., å Hotell Rydberg, Stockholm. Härvid förekomma följande ämnen: Skogsvårdsstyrelsernas fördelning af bidrag för af enskilda utförda skogs. vårdsarbeten. Trädkronans inflytande på stamformen, tillämpadt vid EEOBSKDDSRANED NE (med skioptikonbilder. Inledare: Jägmästare T.) Snöbrotten i Norrland vintern 1910—-1911 (med skioptikonbilder). In- ledare: Dr. H. HESSELMAN. Härefter enkel supé och samkväm. NA AR Cd LÄ JE APS Rd UUVIEO IN a då - N SR Fa IM Rd MN Mg N ART UR TN MOE NE VO AN VAN q nn INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Allmänna delen. En märgborrshärjning i Öfre Dalarna (med 9 fig.) af TORSTEN LAGERBERG sid. 391 Skogsträdens frösättning hösten 1911 (med 7 kartor) af GUNNAR SCHOTTE 396 Hvarför äro icke timmerklofvar och timmermätkedjor krönta? Af WIL- EKENS RN SIR ER CRS NA rg sa Rb toi ln sbds al elelr OR Ib v nes Bfar BaO RE sn S Nr KSR bo fe 20 ATS Notiser: Värdet å Sveriges saluvirke enligt taxeringen till skogsaccis ......... » 420 Ifrågasatt förbud mot betande af får och getter å ohägnad skogs- ETS ER RN Ar Ert SR SSE NE ENL NIST RN Sö, SEE KUR STL Ka NB I sr RR RAL SER » 120 Ang. skogsvård på socken- och byallmänningar ....... å FEN dk BR AN GS MORE RAP: SROPSinStittte trås Ge fodes ed se lord dar dd sets ene NE Srhve 422 BERT ETER StLOM Sj SIP CMC NIT sas Contras diska te og uR OT re eten SERA KoN FLS28 Skogstjänstemännens fortbildning i Bayern sm. osssssmmssssssosaa MESESN SS st 223 Skogsvårdsföreningen "anordnar diskussionsaftOn......s.ossssssssossssiossa 5429 IE Duane 02 Sä fsasobds sr SE SAS TARA Sr ARE RA ER FOA Pn AE BA SN ER SYNA 24 Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa jan. —okt. 1907— I911 127 TEE SEE DYER fr RR REF Mafa TRA SEG ENEA Kr R SAN Fackafdelningen innehåller: "Skogshögskolefrågans nuvarande läge (med 5 bilagor) af KARL STARBÄCK,. Skogsadministrationen: Kungl. Domänstyrelsens yttrande ang. tjänsteårsberäkning för länsjägmästare € vid anställning inom skogsstaten. V. Bentheims åsikt om tjänstemannaföreningar. Genmäle med anledning af ett uttalande i Kungl. Domänstyrelsens yttrande till K. Maj:t ang. förslag till omorganisation af de administrativa förhållandena inom skogsstaten af EDW. WIBECK. Beslut af allmännare intresse. Tjänster och förordnanden: Andrad adress: Jägmästaren Ernst Andersson, Danderyd. R. T. Danderyd 41. Jägmästare Hollgrens efterlämnade bibliotek af skogs- och jaktlitteratur försäljes under hand. Förteckning med prisuppgifter tillgänglig å Skogsvårds- föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, Stockholm. NA vv Massatabellernas mindre upplaga är nu utkommen; 14 sidor på papp i fickformat, fernissade och starkt bundna, pris 2:50. stora upplagan, använd vid Värmlandstaxeringen samt inköpt för samtliga statsrevir m, fl., pris 5 kr. Kunna erhållas hos Fritzes Hofbokhandel samt Zetterlund & Thelander, Skeppsbron 40, Stockholm; A.B. Ericssons Bokhandel, Ljusdal; Akademiska Bok- handeln, Hälsingfors, samt mot postförskott direkt från utgifvaren, där äfven afsmalningstabeller tillhandahållas. Tor Jonson, adr. Kungl. Skogsinstitutet, Stockholm, ANDRA UPPLAGAN af ALEX. MAASS: Tabell för träduppskattning med afsmalningstabeller för tall och gran Uppklistrade och fernissade exemplar kronor r: 50, häftade kronor 0:65 (för- utom porto) efter rekvisition hos Jägmästare A. MAASS, Stockholm Va. KUBERAREN, innehållande 80 st. kuberingstabeller för rundvirke, omfattande kubering i tusende- delar af kubikfot, 12-deladt mått efter hela, halfva och fjärdedels tum, för läng- der varierande mellan I och 10,900 löpfot. Vitsordad af fackmän. Pris pr exemplar Kr. 2: — å 2:50. Rekvireras från €: GG Calleberg Kymsberg, Gräsmark. (FPOLSKOLSHD IS SB DLISDLISD 3 Landtmannens Fickkalender > & 2 för år 1912, 9:de årgången, eV el utgifven af O. von Arnold och E. Waller, Ed eN = kan erhållas i hvarje bokhandel. + 5 Innehåller interfolierad almanack, tabeller för alla slag ed [3 af landtmannens anteckningar och rikt textinnehåll. eX z )e Tandtmannens bästa antecknings- och uppslagsbok. 3 S Pris: I klotband kr. 2: —, i mollskinnsband kr. 2: 25, i skinn- & 4 band kr: 2: 75. Ko (f& & RET DOLDA SDE BT LDÅ DTD OT DTD DIEN EINER PRESES ONIREFEPE EEE SIINENT RUSE Lax — Extra länsjägmästaretjänsten i Värmlands län kungöres härmed till ansökan ledig. Töneförmåner: 2,000 kronor i lön samt rese- ersättning enligt 4:de klassen af gällande resereglemente, Ansökningshandlingar insändas före den 15 instundande December till Skogsvårdsstyrelsen i Värmlands län, adr. Karlstad, som äfven meddelar närmare upplysningar om tjänsten. Karlstad den 20 November I9f1. Å Värmlands läns skogsvårdsstyrelses vägnar: H; V. TIBERG. Arvid Nilsson. Skogsman, 28 år, elementar- och skogsskolebildad, med sju års praktik i alla till yrket före- kommande göromål, önskar ombyte af plats. Innehar sedan 4 år anställning som skogsindelare och taxator i Norrland. Van att handleda större afverkningar och timmerköp. Fina betyg och referenser. Plats önskas ev. till utlandet. Svar till »Energisk skogsman», Svenska Dagbl. f. v. b. Herrar SKogsägare, som önska fast anställa eller för tillfällig hjälp anlita skogsmän, som genomgått K. Skogsinstitutets kurs för utbildande af privata skogstjänstemän, erhålla kost- nadsfritt anvisning å platssökande sådana genom Svenska Forstmästareförbundets ombudsman, Skogsförvaltaren, Forstmästare Frank Lyon, Gimo. Hrr Skogstjänstemän! För att på ett behagligt sätt kunna tillbringa tjänstetiden i skog och öde- marker fordras ovillkorligen Bröderna Kesslers Köttkonserver Postadr.: Norrtullsgatan 71, Stockholm. Telegrafadr.: Bröderkessler. . Vi hänvisa till följande utdrag ur bref från Jägmästare Vilh. Strandberg, Älfsbyn af den 2 Juli 1911: — — — att undertecknad under tvenne års skogsresor användt diverse kon- server från Firman Bröderna Kessler i Stockholm, och hafva de visat sig vara hållbara, lätt tillagade, välsmakande och framför allt i jämförelse med andra kon- server mycket billiga, hvarför de på det varmaste rekommenderas till alla dem, som under kortare eller längre tid äro tvungna lefva af medförd »matsäck». — — — Vedbesparing. »Ignis»-kakelugnsinsatsen (utan inmurning) beskrifven och rekommenderad af Jägm, G. Schotte i Febr.-häftet i år af denna Tidskrift. Billig (Kr. 6: 50 med glimmer), effektiv, varaktig. Erhålles från Krylbo Smides- fabrik, Krylbo. Broschyren »Om Eldning i Kakelugnar» af »Sparsam>» (i bokhandeln å 50 öre) rekommenderas: RPR SNR, ve 18 AT RI TEST ETTA Sr SAN Sa | | YES Lr APOR af 1I:ma fjäderstål, väl justerade, snygg fason, sändes fraktfritt öfver hela Sverige till köparens närmaste post- eller järnvägsstation, till nedanstående priser, Dessa priser gälla för klofvar med Mått- Ar- | Prst. Pr duss. endast ett mått (Eng. tum) å öfversidan. N:o skala Epp Önskas centimeter eller annat mått å eng. t. längd | Kr. öre Kr. öre undersidan ökas priset med resp. kr. 3, SÄ | 3,2: 25 AV 18 5ÖJ DEL ANS: VAG SPA rEGROt " minst 10 duss, lämnas 7 7 kassarabatt. IN 246 ir 2 75 301— Då H 20 AN 1 DEE fra Rd få RE MN id order behöfver endast nummer upp- 3-| 28 | ing! | 72 | 251 23 gifvas å den sort som önskas enligt vid- 4 | 2” gt la Il] 20] —]| stående, tabell, . 4 N Beröm och återbeställningar in- Intyg på begäran franko. komma i mängd från alla delar af Sverige. L. Lögdbergs Tumsaxfabrik, Strömsund. Rikstelefon 88. Telegrafadress: Tumsaxfabriken. Bbb 3) Hvyfvelbänkar, Verktygsskatt, skottkärror, magasinskärror, fabrikskärror, hjulkuggar och virkesämnen äro våra specialtillverkningar. Den enorma åtgången af dessa våra fabrikat måste bero därpå, att vi leverera förstklassiga varor till mycket billigt pris. Begär uppgift från Stockamöllans Aktiebolag, adr. Stockamöllan. FORST- och JAKTHUSET (Innehafvare: Forst kand. F. V. RIEGELS) GI. Kongevej 123, Köpenhamn V. Enda specialaffär i Skogs- och Jaktartiklar under sakkunnig ledning. Särskildt anbefalles: Vapen, Jaktväskor, Ryggsäckar, Damasker, Äkta Österrikiska Jakthattar, Vildtlockare (stort urval), Signalhorn, Fångstredskap, Hunddressyrartiklar, Hundpiskor, Slangbågar o. s. v. Skogsbruksartiklar: Dia- meterklofvar (från 6.50—15 kr), Ritsjärnsknifvar, Bandmått, Knoppskyddaren »Krone> mot vildtbett på barrträd (sålda i Danmark 1910 c:a I mill. st.), Märk- krita m. m., m. m. Direkt försäljning från lager! Begär priskurant! Svenska Kennelklubben. Svenska Kennelklubbens Tidskrift anmäler härmed sin 19:de årgång för år 1912. Tidskriften utgifves med 12 månadshäften om sammanlagdt cirka 530 sidor samt en annonsbilaga, hvartill annonser skola till redaktionen insändas. Tidskriften utdelas gratis till ledamöter af Sv. Kennelklubben mot en årlig leda- motsafgift af 5 kr., som uppbäres genom postförskott vid sändning af I1:sta häftet. Enligt stadgarna för Sv. Kennelklubben äger styrelsen till ledamot antaga hvarje välfrejdad person, som hos densamma därom gör anmälan. Prenumeration å tidskriften kan ock ske genom postverket eller genom bokhan- deln, hvarest äfven lösa häften säljas till pris af kr. 0:75 för häftet. Prenumerationskvitto gäller såsom inbetald ledamotsafgift för året. För Redaktionen: E. Frykberg. — Axel Klinckowström. Gustaf Lundberg. Gustaf G:son Lewenhaupt. Hugo Samzelius. Redaktör och ansvarig utgifvare. Hel SÄLAR MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. En märgborrshärjning i öfre Dalarna. Af TORSTEN LAGERBERG. I slutet af november månad sistlidna år inkom från jägmästaren i Transtrands revir A. SYLVÉN till K. Domänstyrelsen en rapport angaå- ende en egendomlig form af torka, hvilken i allt större grad vunnit spridning i tallskogarna inom Hedens skifteslag (Särna socken). Denna rapport, som af K. Domänstyrelsen för kännedom öfversändes till Statens Skogsförsöksanstalt, innehöll i hufvudsak följande. Den ojämförligt största delen af den skadade skogen äges af Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag. På ej mindre än 8 stycken detta bolag tillhöriga hemman hade till följd af torka under hösten 1910 måst utstämplas ej mindre än 2,735 träd med en brösthöjdsdiameter af 30 cm. och därutöfver samt 2,931 stycken med en brösthöjdsdiameter af 20— 29 cm. Detta oaktadt återstodo ännu afsevärda områden, hvilka vid nämnda tidpunkt på grund af starkt snöfall icke kunnat öfvergås med extra stämpling och utgallring; hela det härjade området uppskattades nämligen till närmare ett par kvadratkilometer. Vid den flyktiga gransk- ning, som företogs på platsen, hade intet med visshet om sjukdomens orsak kunnat utrönas, hvarför det anhölls, att från sakkunnigt håll — »lämpligast måhända Statens Skogsförsöksanstalt» — noggrannare under- sökning måtte göras på ort och ställe nästinstundande sommar. Bark- borrar hade visserligen anträffats i ett flertal träd, såväl torra som enstaka friska, men ansågos icke vara den ursprungliga anledningen till skogens bortdöende; spår af andra skadeinsekter eller svamp hade dock icke förmärkts (undersökningen var gjord på vintern). Om sjukdomen nämnes för öfrigt, att den sannolikt börjat år 1908 strax öster om Håll- vallens fäbod söder om Byggningån och omkring ett par kilometer väster om Kringeltjorden i Öster-Dalälfven samt därifrån utbredt sig i riktning från sydost till nordväst. Skogen, som närmast är af hedartad typ, är gles och gammal; gran förekommer insprängd här och där. Återväxten i I och II åldersklasserna är god, på sina ställen till och med riklig; äfven omkring hundraåriga bestånd i god växtkraft finnas. Såsom egendomligt Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. 27 382 TORSTEN LAGERBERG. för torkan framhölls emellertid, att endast gamla och medelålders träd föllo offer för densamma, återväxt under 50 år eller något mera var helt och hållet förskonad. Uppgifter om att tallbestånd i större eller mindre grad angripits af torka hafva på senare tid influtit till försöksanstalten från skilda håll af landet. På grund häraf beslöts att som ett led i försöksanstaltens arbeten för innevarande sommar upptaga denna fråga till behandling. I de flesta fall har det visat sig vara mycket vanskligt för att icke säga omöjligt att på grund af insända prof lämna en tillfredsställande förklaring på sådana torkningsfenomen, för såvidt de icke omedelbart låta sig bestämmas som resultatet af ett svamp- eller insektsangrepp, hvilket dock långt ifrån alltid är fallet. De gren- och stamprof, som jag mot- tog till undersökning från den skadade Särna-skogen, gåfvo icke någon ledning för bedömandet af sjukdomens art. Det var därför så mycket nödvändigare att studera denna torka på ort och ställe för att om möjligt genom utrönandet af dess orsaker finna vägen till dess be- kämpande. I själfva verket blef det betydligt enklare att finna orsaken, än jag någonsin hade vågat hoppas. Vid det besök på platsen, som jag gjorde i förra hälften af augusti månad innevarande år, kunde jag tämligen omedelbart konstatera, att torkan förorsakades af ett märgborrs- angrepp, som såväl till omfattning som styrka torde vara enastående i vårt land. Märgborrarna, Hylesinus (Myelophilus) piniperda L. och minor HTG., räknas med rätta till tallskogens allra farligaste fiender i insektsvärlden. Båda arterna uppträda ofta tillsammans; hos oss äro de sannolikt spridda öfver hela det omräde, där tallen förekommer. I sitt lefnadssätt visa de mycket stora öfverensstämmelser, och de skador, som genom dem tillskyndas de angripna träden, blifva därför i allt väsentligt af samma art. Från rent praktisk synpunkt kan det sålunda knappast vara af någon större betydelse, om den ena eller den andra arten skulle öfverväga i antal inom ett härjningsområde. I de angripna Särna-skogarna förekom såväl H. piniperda som minor, den förra arten var dock, såvidt jag kunde finna, den afgjordt vanligaste. På grund af sin stora yttre likhet hafva dessa arter upprepade gånger varit föremål för förväxling, hvarför en kortare beskrifning af dem torde vara på sin plats. H. piniperda, den större arten (fig. 1), är 4—4,; mm. lång och blir till slut glänsande svartbrun eller svart. Täckvingarna äro fint punktstrimmiga, fälten mellan strimmorna framtill skrynkligt punkterade, i öfrigt besatta med små borstbärande knölar, hvilka dock fullständigt saknas i den del af det andra fältet (från midtsömmen räknadt), som är EN MARGBORRSHARJNING I ÖFRE DALARNA. 383 belägen på täckvingarnas bakre, nedåt starkt sluttande ändparti. Båda könen äga en ljudapparat, med hvilken förnimbara toner kunna fram- bringas. Benen äro svartbruna med undantag af fötterna, som äro rost- färgade. H. minor, den något mindre, 3—4,: mm. långa arten (fig. 2), är som sagdt hvad den yttre formen beträffar särdeles lik H. piniperda, täckvingarna äro dock oftare rödaktigt bruna, mera sällan svarta, och det andra fältet mellan punktstrimmorna på täckvingarnas sluttande ändparti Fig: I. Fig: 2. Fig. 1. Hylesinus piniperda L., fig. 2. Hylesinus minor HTG. Strecken angifva den naturliga storleken. (Båda figurerna efter LOVENDAL.) Fig. 1. Hylesinus finifperda L., fig. 2. Hylesinus minor H1IG. Die Striche bezeichnen natiirliche Grösse. (Beide Figuren nach Lovendal.) är ända till deras bakre kant besatt med borstbärande knölar. Benen äro i sin helhet rostbruna, och ljudapparat saknas. Af båda arterna förekomma gulaktiga eller brungula varieteter. (Jfr härom för öfrigt JUDEISCH o. NITSCHE, sid. 462—463; ECKSTEIN, sid. 410—413; LOVENDAL, sid. 70, 80.) Båda dessa skogsfördärfvare äro synnerligen väl kända till sin ut- vecklingshistoria. Tidpunkten för deras första framträdande under året är naturligtvis beroende af det klimat, under hvilket de lefva. LOVENDAL (sid. 72) uppger, att H. piniperda i Danmark plägar visa sig redan i midten af mars och i april, och på de danska öarna är den redan i april månads midt i färd med sin fortplantning. Enligt iakttagelser vid Evois forstinstitut i Finland (ELFVING, sid. 45—47) framkomma märg- borrarna ur sitt vinterläger i senare hälften af april eller början af maj — sålunda här afsevärdt senare. För södra Sverige uppger HOLMGREN (sid. 122), att H. piniperda brukar visa sig i mars eller april, och enligt VESTERLUND (sid. 205) infaller dess svärmningstid i Norrbotten i senare hälften af maj (observationen är gjord i Gellivare). I Mellaneuropa synes ÅH. minor i allmänhet framkomma något senare än sin släkting, huru därmed kan förhålla sig hos oss, är väl icke närmare undersökt, i Finland uppgifvas dock båda arterna vara samtidiga i sitt uppträdande (ELFVING, sid. 46, 47). 384 TORSTEN LAGERBERG. Märgborrarna öfvervintra som fullbildade insekter och anträffas där- vid inborrade i den tjocka barken på själfva rothalsen af tallarna. Sedan de framkrupit på våren, äta honorna in sig i stammarna för att lägga ägg. Som regel gäller därvid, att 7. piniperda håller sig till de partier af stammen, som äga tjockare bark, under det att /Z. minor med för- kärlek utväljer stamdelar med tunnare; i äldre tallar slår den sig sålunda helst ned inom kronregionen. Båda arterna angripa såväl stammar på rot som nyss fällda träd. HM. piniperda föredrager sådana, som af en eller annan anledning blifvit försvagade, särskildt utsatta för angrepp äro exemplar, som just stå i begrepp att torka. 7. minor skall däremot föredraga friska och saftrika stammar (jfr JUDEISCH o. NITSCHE, sid. 464), och denna art har därför i litteraturen fått rykte om sig att i grund och botten vara den farligaste: genom upprepade angrepp på friska träd sätter den slutligen dessa i ett sådant tillstånd af svaghet, att de bli begärliga både för HH. piniperda och andra skadeinsekter (jfr ALTUM, sid. 229 0. följ.). Emellertid vet man bestämdt, att äfven denna art angriper friska träd, och HOLMGREN (sid. 124) säger också, att detta sker i större skala, än hvad man varit böjd för att antaga. Gentemot denna uppgift framhåller BOAS (II, sid. 192), att de träd, som H. piniperda använder för sin afkommas utveckling, alltid äro sjuka eller fällda; friska träd skulle icke alls angripas. Härtill kan jag anmärka, att jag själf sistlidna juni månad å Ödsmåls kronopark i Bohuslän kunde framleta icke så få exemplar af denna art ur ett flertal fullt friska tall- stammar. — Det föreligger tydligen här en fråga, som är värd att närmare studeras. I sättet för själfva modergångarnas anläggning skilja sig som bekant H. piniperda och minor starkt från hvarandra, och denna uteslutande biologiska egendomlighet torde i själfva verket lämna den bästa hjälpen vid deras identifiering. AH. minor borrar modergångar, som på grund af sitt utseende blifvit kallade klammerformade (fig. 36): från ett kort verti- kalt stycke utgå mer eller mindre vågrätt tvenne gångar åt sidorna, hvilka tillsamman kunna nå en längd af 12 cm. (LOVENDAL, sid. 81), och från dessa äta larverna vinkelrätt ut åt båda sidor korta, från hvarandra isolerade gångar, som i allmänhet göras lika långa. Såval dessa som i synnerhet den dubbelarmade modergången utgnagas i barkens innersta skikt och den yttre delen af splinten. Genom sitt oftast horison- tella läge blir särskildt den sistnämnda vid starkare angrepp af ödesdiger verkan; ämnestransporten i barken kan härigenom helt och hållet afbrytas, så att den ofvanför befintliga stamdelen torkar. H. piniperda utformar åt sig en vertikal och ogrenad, omkring 15 cm. lång modergång (fig. 32), och de åt båda sidorna utgående larvgångarna EN MÄRGBORRSHÄRJNING I ÖFRE DALARNA, 385 utvisa merendels ett oregelbundet och slingrande förlopp samt korsa ofta hvarandra. Modergången ligger här mera ytligt, den ingriper helt obetydligt i splinten, men larvgångarnas ändar, puppkamrarna, ligga i allmänhet ute i den tjocka barken. Den nu gifna framställningen grundar sig hufvudsakligen, speciellt hvad H. minor beträffar, på erfarenheter, som gjorts i andra europeiska länder. (USTA 2 Ned —— ——— —— || SEE ee | == i Fig. 3. Schematiska teckningar af moder- och larvgångar, a af H. piniperda, b at H. minor. Schematische Zeichnungen von Mutter- und Larvengängen, a von H. pini. perda, b von H. minor. Huruvida denna mindre märgborrart har ett likartadt uppträdande hos oss, och om den sålunda äfven i vårt land är en af de primära orsakerna till tallarnas bortdöende, är en fråga, som ännu står obesvarad, men som dock måste vara af den största vikt att få utredd. För en verklig lös- ning af detta spörsmål erfordras emellertid, att undersökningen utföres på våren i själfva svärmningstiden, och att därvid särskilda observations- träd ställas, på hvilka skadornas utbredning och omfattning kunna stu- deras. I Danmark tyckes denna art ännu vara sällsynt (jfr BOAS, II, sid. 193 och LAVENDAL, sid. 82) och har icke genom sitt uppträdande gifvit anledning till några närmare studier. Den skadegörelse märgborrarna låta komma sig till last står emel- tid icke enbart i samband med deras arbete i fortplantningssyfte. Då den nya generationen blifvit färdig, angriper den grenspetsarna i stor utsträckning, och det är just denna verksamhet, som gifvit skalbaggarna deras namn. De äta sig nu in genom bark och ved till skottets märg 386 TORSTEN LAGERBERG. och fortsätta sedan genom denna upp mot skottspetsen. Därvid förtära de märgen helt och hållet och äfven mer eller mindre fullständigt den tunna vedmanteln. Resultatet blir i vanligaste fall det, att den del af skottet, som är belägen ofvanför borrhålet, vissnar och så småningom affaller; äfven om skadan på själfva veddelen är obetydlig, så att skott- spetsen förblir vid lif, afbrytes den dock med lätthet af första vindstöt. De skott, som angripas på nu nämnda sätt, äro ännu som friska lätta att utpeka på grund af den hvitgula, ofta ganska tjocka vall af förhartsad kåda, som i ring- eller trattform utbildas kring själfva ingångsöpp- ningen (fig. 4). Enligt uppgifter i litteraturen pläga insekterna för detta näringsarbete oftast utvälja själfva årsskotten eller, om dessa ännu äro för veka, fjor- arsskotten. Huruvida man i detta afseende kan gifva något bestämdt utlåtande om märgborrarnas vanor hos oss, vet jag icke. Under nu förflutna sommar har jag dock flerstädes i södra Sverige (Västergötland, Bohuslän och södra Värmland) haft talrika tillfällen att undersöka borrade grenspetsar, och i de flesta fall hade fjorårsskotten valts till utgångspunkter för angreppet; de föga utvecklade årsskotten, som fått sin näringstillförsel afskuren, sutto vissnade i grentopparna. Att märg- borrarna emellertid i mycket stor utsträckning äfven hålla till godo med äldre skottdelar framgick tydligt nog af mina iakttagelser i Särna. Den i fig. 4 afbildade grenen har som synes blifvit borrad icke mindre än tre särskilda gånger, och det nedersta borrhålet befinner sig på den femte årsleden uppifrån räknadt och nedanför alla de barr, som grenen bär. Genom angrepp sådana som detta, hvilka visst inte höra till säll- syntheterna, beröfvas grenarna sin barrmassa helt och hållet. Denna förlust blir naturligtvis särskildt kännbar för tallar af högnordisk typ, som vid mera framskriden ålder ha en sparsam förgrening och en glesare krona (den borrade grendelen å fig. 4 är exempelvis 11 år gammal). Sedan den barrförande toppen brutits af på en dylik gren, plägar den återstående delen af grenen dö bort. Äfven för den händelse att de borrade grenarna förblifva obrutna — hvilket naturligtvis äfven under- stundom inträffar, 1 synnerhet om angreppet riktats mot äldre skottleder — torka de särdeles lätt. Som döda kunna de sedermera bevaras i kronorna en lång tid framåt. Med tiden erhålla de ett särdeles karak- täristiskt utseende, färgen blir gråsvart, alla barr och knoppar afstötas, och ingångshålet för insekten blir påfallande skarpt markeradt (fig. 3). Om man på äldre fällda träd letar efter dylika grenstumpar för att öfvertyga sig om skadans art, skall man kanske mången gång icke alls anträffa dem. Detta beror emellertid därpå, att de på grund af sin stora sprödhet knäckas, då trädet slår mot marken. De därvid uppstående EN MARGBORRSHARJNING I OFRE DALARNA. 387 Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar Foto. förf Fig. 4. 11-årig, af märgborrar på tre ställen angripen tallgren. Vid det mel- lersta och öfre borrhålet starka hartsvallar, 11-jähriger, von Markkäfern auf drei verschiedenen Punkten angebohrter Kiefernzweig Die zwei obersten Bohrlöcher mit Harztrichtern 388 TORSTEN LAGERBERG,. brottytorna äro dock så karaktäristiska, att man enbart med ledning af dem kan bestämma, om ett märgborrsangrepp föreligger. Grenbrottet är vanligtvis tvärt, några ljusare vedpartier komma icke till synes, utan hela toppändan är svartaktig och mer eller mindre skålformigt urholkad; grenar af detta utseende äro knäckta just i själfva ingångshålet, och den urätna toppdelen har affallit. Genom jämförelse med ännu lefvande skottdelar kan man utan svärighet bestämma de dödades ålder, och man har alltså häri ett medel att med tämligen stor säkerhet afgöra, huru länge en märgborrshärjning pågått inom en viss trakt. Åtminstone erhåller man ge- nom ett sådant tillvägagångssätt uppgift om den kortaste tid, som den kan antas hafva varat. Som man kan förstå, påverkas tallarna i ganska olika grad af en märgborrsskada. Sunda och friska stammar stå bättre emot än sådana, som exempelvis äro angripna af röta, och sär- skildt härdiga äro naturligtvis träd, som be- finna sig i full växtkraft. I synnerhet dessa senare reagera på ett i ögonen fallande sätt. Ar märgborrarnas angrepp mera omfattande Ur Skogsförsöksanstaltens samlingar. Måste nödvändigt den upprepade stympnin- Foto. förf. Fig. 5. TVÉ döde grenspetsar BEN af grenspetsarna lämna spår efter sig i af tall med gamla ingångshål kronans utbildning (kotteproduktionen blir äf- för ärel ar . 5 s FOP PITE ORNAN ven i hög grad nedsatt). Så uppkomma, om Spitzen von zwei längst getöteten Ewert SR FÄRSK RSA toppskottet sparas, genom kransgrenarnas suc- cessiva bortdöende dessa smala och höga, nästan cylindriska, barrfattiga krontoppar, som till sin form blifvit jämförda med cypresser, och hvilkas förhandenvaro ansetts såsom ett särdeles godt tecken på att angrepp af märgborrar föreligger (jfr tallen till höger och tallen i midten af fig. 6). Då härjningen upphör, bruka emellertid sådana kronor så småningom återvinna sin normala form. Som ett annat utslag af stympningen uppkomma mycket ofta i de afbrutna gren- spetsarna häxkvastliknande skottsamlingar, hvilka på sina nakna skaft skjuta långt fram ur den utglesnade kronan. I Danmark ha dessa abnorma utvecklingsförlopp varit föremål för studium af Boas (I, sid. 131 o. följ., tafl. 1—3; III, sid. 40, tafl. I—III). Efter att i det föregående ha redogiort för de företeelser, som i allmänhet äro förknippade med ett märgborrsangrepp, skall jag återgå EN MÄRGBORRSHÄRJNING I ÖFRE DALARNA. 389 till. härjningen i Särna. Den härstädes sköflade arealen torde i själfva verket vara betydligt större än den under vintern företagna approxima- tiva uppskattningen gaf anledning att förmoda, — kanske 7 kvadrat- kilometer eller mera — och det vill synas, som om alltjämt nya om- råden stode i begrepp att dragas innanför dess gränser. På den block- rika, af sanka sträckningar afbrutna moränmarken stå de äldre, 15—18 m. höga tallarna med starkt utglesnade eller fullständigt döda kronor. De döende men i all synnerhet de torra grenpartierna äro insvepta i ett tätt dok af svartlaf (Ålectoria jubata), hvilkens massvisa uppträdande på ännu lefvande stamdelar tillkännager nedsatt lifskraft hos trädet. För att lafven skall få fäste och nå den kraftiga utveckling, som den i detta fall nått, erfordras nämligen, att barkfällningen försiggår ytterst lång- samt, och detta i sin tur är ju i väsentlig mån beroende af den hastighet, med hvilken vedmassan ökas. Ett flertal döende träd, som undersöktes med afseende på sin tillväxt, visade, att vedringarna för de senare åren voro ytterst tunna, ibland så godt som omärkliga. En förmodan, som jag flera gånger hört uttalas, att lafven själf skulle vara den ursprungliga anledningen till sjukliga tillstånd hos träden, är icke befogad, tvärtom, lafven kan infinna sig i större mängd på grund därutaf, att deras kon- stitution af andra orsaker blifvit försvagad. De gamla tallar, hvilka afslutat sin längdtillväxt och sålunda icke längre utbildade någon genomgående hufvudstam, hade ofta nog angripits ett stycke nedanför toppen, så att denna, som till växlande utsträckning ännu bar gröna barr, genom ett stort parti risiga och barrlösa grenar var skild från kronans nedre, ännu friska del. Som en anmärkningsvärd omständighet må omnämnas, att märgborrarna påtagligen i ett flertal fall föredragit att först angripa kronornas mot norr vända del; många kro- nor voro också i anslutning härtill ensidigt dödade. Vid den undersökning, som jag på ort och ställe företog, styrktes jag allt mer i den uppfattningen, att märgborrarna voro upphofvet till den förödelse, som öfvergått tallskogen. Af de många stammar, som un- dersöktes, voro endast några få behäftade med röta, och denna anses ju icke hafva någon betydelse för tallskogens död. Jag skulle för min del tro, att märgborrarna genom sin fördärfbringande verksamhet i själfva kronorna försatt tallarna i ett sådant svaghetstillstånd, att deras stammar blifvit lämpliga som kläckningshärdar för nya generationer. Sålunda på tvåfaldigt sätt angripna måste träden snart duka under. Dock torde för en sådan utgång icke ett enstaka angrepp vara till fyllest, härför erfordras säkert upprepade sådana under en följd af år. Jag kunde äfven konstatera, att märgborrarna sedan länge varit bofasta på platsen, och att det första angreppet på skogen måste vara 3990 TORSTEN LAGERBERG. af betydligt tidigare datum, än hvad som förmodades i den ofvannämnda rapporten till K. Domänstyrelsen. Så fann jag exempelvis ännu kvar- sittande döda grenar, hvilkas sista årsleder utvuxit är 1904, och sannolikt hade härjningen redan då pågått en längre tid. Så småningom förlora barren också i de delar af kronan, som läm- nats orörda af insekterna, sin friska gröna färg, hvilket uppenbarligen är en direkt följd af den stegrade näringsbrist, som med nödvändighet måste framkallas af barrmassans successiva förminskning. Deras död torde äfven påskyndas af de parasitiska svampmycel, som ofta upp- träda i deras väfnader, och hvilka som bekant med lätthet infektera just sådana barr, som befinna sig i ett hungertillstånd. Af min undersökning framgick vidare, att märgborrarna icke ute- slutande angrepo träd tillhörande äldre åldersklasser, utan att de äfven för återväxten i 30—350-årsäldern utgjorde en allvarsam fara. Flerstädes mötte man grupper af yngre tallar, på hvilka så godt som hvarenda grentopp var uräten och hängde ned, bruten och vissnad. På många tallar af 5—8 m:s höjd hade flera af de öfre kransgrenhvarfven mer eller mindre fullständigt spolierats, och dessa träd erbjödo nu med sina nakna, mot himmelen skarpt aftecknade toppar en säregen anblick. Äfven om yngre skog icke löper samma fara att ödeläggas som äldre, är det dock tydligt, att dess växtkraft måste bli nedsatt, och att kron- och stam- bildningen genom dessa angrepp influeras på ett mindre fördelaktigt sätt (fig. 7). Hvilka äro i allmänhet orsakerna till att märgborrshärjningar af större omfattning uppkomma? Af gammalt vet man, att massuppträdande af märgborrar ofta kunnat iakttagas, efter det tallskogar råkat ut för kalamiteter af annat slag, exempelvis efter snöbrott, sedan träden kal- ätits af fjärilslarver, efter stormskador och i all synnerhet efter brand. Härpå skulle ur litteraturen kunna anföras flera exempel. Särskildt be- lysande synes mig emellertid vara ett fall från Neu-Vorpommern, som närmare omnämnts af V. BINZER (sid. 172). På grund af en i november 1872 inträffad stormflod blefvo stora strandområden utmed Östersjön försatta under vatten. De härvid öfversvämmade tallbestånden kommo på grund af saltet i marken i ett sjukligt tillstånd och angrepos därefter af märgborrar i sådan mängd, att träden på ett område af omkring 1000 hektar fullständigt dödades. I försvagad skog finner märgborren sålunda en ypperlig jordmån, och den kan där så starkt föröka sig, att den, sedan de skadade stammarna tillvaratagits, nödvändigt måste ut- vandra till angränsande bestånd. Ehuru det icke i allmänhet ingår i dess vanor att i större omfattning angripa friska träd, kan den sålunda af omständigheternas makt tvingas härtill, och blir alltså, om skogen dukar EN MARGBORRSHARJNING I OÖFRE DALARNA. 301 Ur Statens Skogsförsöksanstalts samlingar Foto. förf Fig. 6. Grupp af döende, märgborrskadade äldre tallar. Gruppe von alten, durch Markkäfer beschädigten, absterbenden Kiefern 392 FORSTEN LAGERBERG. under för angreppet, den direkta orsaken till skogens död. Äfven på ett sådant fall lämnar V. BINZER (anf. ställe) exempel. Den häftiga no- vemberstormen 1872 hade äfven brutit en mängd tallar, och i dessa vindfällen förökade märgborrarna sig inom kort till den grad, att de sedan i massa kastade sig öfver friska träd. Många sådana tallar beröfvades härvid helt och hållet sina årsskott, följande år angrepos stammarna af larverna, hvarefter träden så småningom dogo ut. Häraf framgår, att det alltid är förenadt med stor risk att låta friskt, obarkadt timmer ligga kvar i skogen, och det är naturligtvis lika förkastligt att efter afverkning kvarlämna tullar och stamtoppar af så- dana dimensioner, att de kunna tagas i besittning af märgborrar för af- kommans utveckling. Ur denna synpunkt bli som bekant äfven de stora timmerupplagen kring sågverken till stor skada; mången gång utbildas de till verkliga kläckningshärdar för märgborrar, hvilka sedermera genom sitt ödesdigra inflytande kunna så godt som omöjliggöra all tallkultur i närmast omgifvande trakt. Öfver hufvud taget är det ägnadt att väcka förvåning, att de svenska skogarna med det skogsbrukssätt, som af ålder användts, icke lidit mera af märgborrsskador, än hvad fallet är. Man behöfver endast betänka, hvilka ypperliga utvecklings- och förökningsmöjligheter, som stått märg- borrarna till buds sedan långa tider tillbaka i de vidsträckta bergslags- skogarna, där kolningen varit skogsskötselns hufvuduppgift, och där friskt förhugget virke i mängd fick torka på marken, innan det inrestes i milorna. Medan det sålunda torkade, måste det gifvetvis ha utgjort en den allra lämpligaste jordmån för märgborrar. Och man kan ju för- stå, att stora möjligheter för omfattande märgborrshärjningar böra ha förelegat i hela det norra Sverige, där stora afstånd och ekonomiska intressen länge stått hindrande i vägen för en rationell skogsvård. Då alltså utsikterna till förödelser af detta slag säkerligen varit betydligt större förr än nu, men våra skogars fysionomi det oaktadt icke uppvisar några djupare spår efter sådana ingrepp, måste man, synes det mig, tolka detta så, att den fara, som från märgborrarnas sida hotar deras existens, icke är af öfverhängande art. Detta faktum får emellertid icke förleda oss till att härutinnan frånkänna dem all betydelse, den stora härjningen i Särna talar i detta fall tydligt nog. Märgborrsangreppen kunna som vi se blifva af svårartad beskaffenhet, går förödelsen därtill ut öfver svårföryngrade trakter, måste saken helt naturligt framstå så mycket allvarligare. Hvilken orsaken till härjningen i Särna kan ha varit, är naturligtvis icke lätt att afgöra så sent som nu. Dock vill jag hänvisa till den omständigheten, att det i närheten af den torkade tallskogen finnes EN MARGBORRSHARJNING I OFRE DALARNA. Statens Skogsförsöksanstalts samlingar Foto. förf Fig sYns af märgborrar starkt angripet tallbestånd. Kiefernjungholz, von Markkäfern stark befallen ett stort, omkring midten af 1880-talet uppkommet brandfält, och det är ingalunda uteslutet, att märgborrarna ursprungligen uppträdt inom detta område, och att de, sedan detta blifvit otjänligt för deras trefnad och vidare utveckling, slagit sig på den af branden oberörda skogen. I själfva verket ha märgborrarna sedan gammalt varit föremål för våra skogsmäns uppmärksamhet. I domänstyrelsens årsberättelser kla- gas ofta öfver deras skadegörelser i skilda delar af landet (från Torneå 394 TORSTEN LAGERBERG. revir i norr). Så voro de på 1870-talet mycket vanliga i Västerdalar- nas revir, är 1878 uppträdde de i sådan mängd inom norra delen af kronoparken Mösseberg, att man för att råda bot på det onda fällde skogen på en areal af 500 kvadratref (c:a 44 hektar) och använde stam- marna till fångstträd, dock som det vill synas i detta fall med mindre godt resultat. En rätt stor härjning har äfven förekommit på krono- parken Norra Qvill (Tjusts revir). Den började redan 1876, sträckte sig öfver ett område af 150 tunnland, och upphörde icke förr än 1894, sedan fångstträd under flera år kommit till användning (jfr härom MEVES, sid. 73). Om Särna-härjningen genom sin omfattning för närvarande torde vara enastående, så är den dock icke den enda, som nu pågår i öfre Dalarna. Enligt meddelande af dr H. HESSELMAN finnas angripna bestånd äfven flerstädes inom Idre kapellag — särskildt utefter Gröfvelån — och äfven i nordöstra Dalarna å Hamra kronopark uppträda vid Långsveden märg- borrar som allvarliga skadegörare på ungskog. Dessutom har i september 1910 till försöksanstalten genom dåvarande skogschefen C. STJERNSPETZ inkommit meddelande om en skadegörelse å tallskog under hemmanet Landön, Offerdals socken, Jämtland, tillhörig Vifsta Varfs aktiebolag. Det skadade området utgör här 150—200 hektar och har ursprungligen varit ett gammalt brandfält; af de insända profven vill det synas, som om det äfven i detta fall vore fråga om en märgborrshärjning. Det är en gifven sak, att man icke får ställa sig som en overksam askådare, om märgborrsangreppen taga sig ett sådant uttryck som i ofvan berörda fall, de måste med all makt bekämpas, så att deras sprid- ning till ännu oberörda områden må förebyggas. För den skull böra alla äldre träd (och naturligtvis äfven yngre) afverkas och afbarkas, så snart det visar sig, att de tagits i anspråk af insekterna för deras ut- veckling. Detta bör göras ju förr dess hellre och i alla händelser, innan de hunnit tagas i besittning af den nya generationen nästkommande vår. Enligt uppgifter i den utländska litteraturen har det visat sig vara särdeles effektivt att anslå ett större antal friska stammar till fångstträd; denna metod har ju för öfrigt redan förut pröfvats hos oss och torde också nu böra försökas. Fångstträden skola antingen fällas eller, om de lämnas på rot, skall kronan afhuggas. Om detta göres i rätt tid, så att den lämpliga graden af torrhet i barken är uppnådd på våren, då märgborrarna uppsöka stammar för sin fortplantning, slå de sig med förkärlek ned i just dessa träd. Efter svärmningstidens slut bör man afbarka stammarna och draga försorg om att larverna genom barkens uppbrännande eller nedgräfning oskadliggöras. Effektiviteten af denna åtgärd är emellertid beroende af den omständigheten, huru- EN MÄRGBORRSHÄRJNING I ÖFRE DALARNA. 395 vida märgborrarna utveckla mer än en generation under samma sommar. I Tyskland och öfriga delar af Mellaneuropa torde det vara regel, att tvenne generationer framkomma hvarje år, och äfven i Dan- mark är förhållandet enligt BOoaAs (II, sid. 190) enahanda. Utvecklas ännu en generation under eftersommaren kan det naturligtvis icke vara nog att ställa fångstträd enbart på våren, samma åtgärd måste då vidtagas ännu en gång senare på sommaren för den andra generationens emot- tagande. För vårt vidkommande förtjänade nog denna fråga att när- mare undersökas. Jag skulle dock hålla för troligt, att man inom norra Sverige och äfven inom Särna med dess hårda klimat endast har att räkna med en enda generation årligen, och att man följaktligen skulle kunna nöja sig med att anorda fångstträd en gång på året, d. v. s. öre sommarens inträde. Litteratur. ALTUM, B., Zur Lebensweise, forstlichen Bedeutung und Vertilgung des Hylesinus minor, — Zeitschr. f. Forst- u. Jagdwesen, 22, Berlin 1890. BINZER, VON, Die beiden Kiefern-Markkäfer. Hylesinus piniperda und minor. — Forstwiss, Centralbl., 1, Berlin 1879. Boas, J. E. V., (I) Et Angreb af Hylesinus piniperda. — Tidsskr. for Skovvzesen, 9, Rekke A, Kjobenhavn 1897. > > » » (II) Dansk Forstzoologi. — Kjobenhavn 1896—98. » > » » (III) Yderligere Bemerkninger om Hylesinus piniperda's Indvirkning paa Fyrrens Udseende og Form. — Tidsskr. for Skovvesen, 12, Rekke A, Kjobenhavn 1900. ECKSTEIN, K., Forstliche Zoologie. — Berlin 1897. ELFVING, K. O., Forstentomologiskt småplock enligt anteckningar och samlingar af J. E. Furuhjelm, sammanställda och utarbetade af K. O. E—g, — Finska Forstföreningens Medd., 20, Helsingfors 1904. HOLMGREN, A. E., De för träd och buskar nyttiga och skadliga insekterna, — Stockholm 1867. JuDEiscH, J. F. och NiTscHE, H,., Lehrbuch der mitteleuropäischen Forstinsektenkunde. — Berlin 1895. LOVENDAL, E. A., De danske Barkbiller. — Kjobenhavn 1898. MEVES J., Skogsinsekters massvisa förekomst åren 1886—1895. Ur skogstjänstemännens års- berättelser sammanfattadt af J. M—s. — Uppsatser i praktisk entomologi, 6, Stock- holm 1896. VESTERLUND, O., Entomologiska studier i Norrbottens skogar. — Tidskr. för skogshushåll- ning, 20, Stockholm 1892. MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Skogsträdens frösättning hösten i9u. Af GUNNAR SCHOTTE. Förra hösten utvisade kronojägarnas frörapporter en ganska god tillgång af 2-årig tallkott i de norra och mellersta delarna af landet. Kottinsamlingen har också under den gångna vintern bedrifvits med stor energi, och större kottpartier än någonsin förr ha insamlats genom skogsvårdsstyrelserna, revirpersonalen och åtminstone vissa enskilda bolag. I synnerhet ha skogsvårdsstyrelserna genom folkskolorna organi- serat en verkligt storartad kottinsamling. Sälunda uppköptes af skogs- vårdsstyrelserna i Kopparbergs län omkring 9,500 hl. tallkott, i Gäfle- borgs län 5,300 hl., i Västernorrlands län 8,600 hl. och i Jämtlands län 2,300 hl. eller tillsammans 25,700 hl. För statens frörior i Bisp- gården och Hällnäs uppköptes respektive 2,500 och 3,800 hl. tallkott. Läggas härtill de kvantiteter tallkott, som insamlats för några skogs- bolag samt privata fröklängare, så kan man antaga, att i Norrland och öfre Dalarna under säsongen 1910—11 insamlats öfver 35,000 hl. tall kott, som bör lämna 17—18,000 kg. frö, representerande sålunda ett värde af närmare 350,000 kr. Af särskildt intresse är en förteckning, som Skogsförsöksanstalten erhållit från jägmästaren D. GRUFMAN, öfver revir insamlad kott revir insamlad kott Torneå... ERSRS 107 hl. Jörnsss ssd (rTARN 333 hl. Kalix .. : 5 15 Burträsk ........ 207 RÅNE, vs staskenen åsa 109 Degerfors ....... 212 >» BOB rester 236 Norra Lycksele ... 286 » Storbacken ... 13 > Södra > 606 > MATE ISE], snepsnrsner 300 ASeEless TOT Öfre Byske......... 23 >» Sorsele .. äs 323 > Arvidsjaur . 55 » Stensele ...... 122 > ASH SrsHkNee 69 >» Fredrika -..s.:. sw SAD PiteR öns 327 >» Bjurholm............ 380 > hemorten för den kott, som inköpts till Hällnäs fröria. Vidstående tablå visar, hurusom rätt stora kvantiteter kott äfven kunnat insamlas från så aflägset belägna revir i inre Lappland som Sorsele och Stensele. SKOGSTRADENS FRÖSATTNING HOSTEN I911. 397 Grankotten var afsevärdt skadad af insekter samt hade på grund af den milda hösten tidigt släppt sitt frö, hvarföre den lämnade lågt utbyte, och blef i mycket ringa mån föremål för insamling. Väderleken under den gångna vegetationsperioden har emellertid i hög grad påverkat frösättningen genom stark frost under blomningen, hvarjämte den milda hösten kommit grankotten att äfven i år släppa sina frön för tidigt. Med anledning häraf meddelas följande öfversikt öfver Väderleken under vegetationsperioden 1911. Ur »Månadsöfversikt af väderleken i Sverige», årgång 1911, nr 5—10 ingår efterföljande sammandrag om väderleken, kompletterad med kronojägarnas rapporter beträffande uppgifter om frostnätter i blom- ningstiden. Under maj månad var nederbörden i större delen af landet obe- tydlig och uppgick ingenstädes till den normala. I Norrland, östra Svealand, norra Kalmar län och på Gottland kom i medeltal blott några millimeter, flerstädes ingenting alls. Största mängden på någon meteo- rologisk station var 61,s mm. på Ellesbo i Bohuslän, största på ett dygn, 40,,; mm. den 15:de på Lagan i Kronobergs län. Marken var snötäckt några dagar i början af månaden i Norrlands norra och västra fjälltrakter, eljest bar. Temperaturen var öfver hela landet i medeltal ganska hög för årstiden, på de flesta stationerna omkring 3” C högre än den normala. I slutet af månaden, omkring den 28, steg termo- metern midt på dagen till och med i Lappland till 25”, och nästan lika högt steg den flerstädes i södra Sverige mellan den 9 och 14. Om- kring den 22 nedgick den däremot till och med i södra Sverige några nätter till noll eller något därunder. Frost inträffade således flerstädes samtidigt med granens blomning. I juni månad var nederbörden i Norrland, särskildt i fjälltrakterna, under förra hälften af månaden ofta snöblandad. Nederbördsmängden öfversteg något den normala i Norrland, men var eljest tämligen normal. Endast på Gottland rådde afsevärd brist. Största mängden på någon station 128,, mm. föll på Storlien, den största under ett dygn 350,2 mm. den 10 juni å Borgholm. Temperaturen var i medeltal 1—2” lägre än den normala. De 35 första dagarna voro ganska varma, i syn- nerhet den 4 och 5, då maximitermometern uppgick t. o. m. i Lapp- land till omkring 25”. Dagarna den 9 och 11 voro däremot kyliga, och minimitermometern nedgick då till eller inemot nollpunkten, i Lapp- land något därunder. Frostnätter under denna månad äro af krono- Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. 28 395 GUNNAR SCHOTTE. jägarna antecknade för olika dagar mellan 6 och 27 i Lappland, Norr- botten, Västerbotten, Jämtland och Ångermanland. I de flesta bevak- ningstrakterna i dessa landskap äro den 9 och 10, ibland äfven den 11 antecknade som frostnätter. I Dalarna och Hälsingland inträffade frostnätter under tiden 8—12. Äfven längre söderut förekommo flera frostnätter under juni, allmännast inträffade de den 1—2 och g9—10 juni. Under juli månad öfversteg nederbörden i Norrbottens län något den normala, eljest rådde öfver hela landet brist, mest i Gäfleborgs, Värmlands, Göteborgs och Gottlands län. Största mängden på någon station, 146,6 mm., föll i Storlien, minsta 2,6 mm. på Holma i Bohuslän, största mängden under ett dygn eller 41,, mm. föll vid Jäxbo i Väst- manland. Temperaturen var i medeltal något, omkring !/5, norrut I till 1 '/2 gr. lägre än den normala. De sista dagarna, den 26—31, voro ganska varma med ända till eller inemot 30 gr. midt på dagen. Äfven den 10—13 juli rådde hög temperatur, maximum 20—27”, högst i södra Sverige. Nattfroster, som inträffade under skogsträdens blomning, äro under denna månad att anteckna från den 1, 2 och 3 i Kaitums bev.-tr. och den 9 i Luossavaara bev.-tr. (Juckasjärvi revir) samt den 35 i Forsnäs, Abraurs och Abmofors bev.-tr. (Malmesjaurs revir.) I augusti månad var nederbörden någorlunda normal endast i Norr- bottens län. I öfrigt rådde brist i nästan hela landet, isynnerhet i Blekinge och södra Kalmar län. Största mängden under månaden på någon station, 127, mm., kom vid Storlien, största på ett dygn eller 50,5 m. m. den 12 augusti i Rönndalen i Kopparbergs län. Temperaturen var i medeltal ovanligt hög och jämförlig med den höga augustitempe- raturen under åren 1868, 1880 och 1901. De högsta gradtalen, om- kring 30”, observerades flera dagar under månadens förra hälft. Nät- terna den 16—25 voro ganska svala och i det inre landet förekommo nattfroster, i synnerhet den 20 och 21. Under september månad öfversteg nederbörden icke obetydligt den för månaden normala i Norrland samt Kopparbergs och Uppsala län. Däremot rådde brist i de öfriga delarna af landet och i synnerhet i Kalmar och Blekinge län samt på Gottland. Största nederbördsmängden var 162,, mm. vid Strömsberg i Uppland och största på ett dygn eller 81,3; mm. föll vid Idkerberget i Kopparbergs län. Temperaturen var öfver hela landet i medeltal något, !/,—1”, högre än den normala. Senare hälften af månaden var ganska mild, och termometern steg flera dagar, t. o. m. i norra Sverige till 15”, i södra Sverige någon dag ända till 207. Den nedgick likväl under månadens förra hälft några nätter, såsom den 11, 16, 17, till eller något under noll. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I OKE 399 I oktober månad utgjordes nederbörden i större delen af Norrland dels af regn, dels af snö, i fjälltrakterna öfvervägande af snö; i det öf riga landet uteslutande af regn, om man undantager något snö, hufvud- sakligen i slutet af månaden. Dess mängd öfversteg i allmänhet den normala och var riklig i större delen af Götaland, i synnerhet i dess västra och inre delar. På Hilleshult i Hallands län uppmättes den största mängden på någon station, 197, mm.; största mängden på ett dygn, 61,6 mm., föll den 2 i Vänersborg. — Marken var i Norrland tidtals snötäckt och i det öfriga landets inre och västra trakter mer eller mindre i slutet af månaden. Temperaturen var i södra Götaland i medeltal tämligen normal, i det öfriga landet '/,—1 grad lägre än den normala. Om nätterna ned- gick den i norra Sverige vanligen till eller något under noll, i Lappland några nätter i midten och slutet af månaden till omkring — 15”. De sista nätterna voro äfven i mellersta och södra Sverige jämförelsevis kalla. Tallens och granens blomning. I allmänhet blommar granen tidigare än tallen, hvilket också 78 2 af årets rapporter angifva. Däremot påstå 60 kronojägare (14 27), att tallen blommat tidigare än granen, och 34 kronojägare (8 2) uppgifva samma blomningstid för de båda trädslagen. Dessa uppgifter äro an- tagligen felaktiga, ifall de nämligen afse samma del af bevakningstrakten eller ett ungefärligt medeltal för densamma. Granen blommade i början eller midten af maj i Skåne, Halland, Blekinge och Öland; i midten af samma månad i Västergötland (dock först omkring den 20 å Tiveden) och Småland. Redan omkring den ro maj funnos granblommor i Östergötland och Södermanland och i midten af månaden i Bergslagsdistriktet; i norra Värmland dock först omkring den 1 juni. I nedre Dalarna inträffade blomningen i senare delen af maj, men i Idre och Hamra först i början af juni. Vid samma tid funnos granblommor allmänt i Mellersta Norrlands distrikt, men i de västra delarna af Jämtland och Härjedalen omkring midten af juni. I Väster- och Norrbottens kustland inträffade granblomningen i början af juni och först i slutet af samma månad i de inre trakterna af Lapp- land. Från Torneå revir meddelar jägmästaren, att frömjölet började ryka hos granen omkring den 20 juni och hos tallen omkring den 23 juni. Tallens blomning uppgifves i allmänhet ha inträffat 5—10 dagar senare än granens. I stort sedt har tallen haft medelmåttig blomning 3 fristående träd 400 GUNNAR SCHOTTE. Tabell 1. Sammandrag öfver blomningens ymnighet hos tallen och granen våren 1911. Die Bliite der Kiefer und der Fichte im Friähjahr 1911. Procentfördelning af kronojägarnas uppgifter om Prozentweise Verteilung der Berichte uber fristående träd med bestånd med freistehende Bäume Bestände Distriki z a z 23 = Ro I I mn Tallen. Die Kiefer.) Luleå 2 42 44 12 18 61 19 2 | | Skellefte? o 31 52 17 12 63 19 6 | | Umeå i [0] 33 41 26 21 57 18 4 Mellersta Norrland [0] 31 53 10 20 60 18 2 I Gäfle-Dala Oo 47 28 25 56 14 5 | Bergslags ) 35 48 12 17 60 19 4 | Östra [6] 22 53 25 3 60 35 2 | Västra 4 35 33 28 8 43 20 2 | Smålands cd 41 44 12 27 47 26 o Södra : o 33 39 28 22 54 22 2 Hela landet: 2 35 44 19 17 56 22 5 Granen. Die Fichte Lulea . 21 61 13 5 39| "48 II 2 Skelleftea ... 10 59 29 2 3$ 46 14 3 Umea Sr 10 47 29 14 24 55 15 6 Mellersta Norrland Oo 35 51 14 S 57 29 [2] Gäfle-Dala 16 55 Si 5 33 60 5 2 Bergslags 4 61 25 10 20 53 8 10 Östra 15 54 26 5 41 46 13 o Västra s [0] 17 33 50 Oo 23 44 JA Smålands i o 15 47 38 3 32 41 24 Södr: SiS SA [0] 21 57 22 19 3$ 27 16 Hela landet S 44 32 16 24 46 20 10 SKOGSTRADENS FRÖSATTNING HÖSTEN I9OTII. 401 och svag i bestånden (se tabell 1), men från ungefär 1/. af bevaknings- trakterna uppgifves riklig blomning hos fristående träd och medelmåttig i bestånden. Rikligaste blomningen synes ha förekommit i öfre Norr land och i Västergötland. Från några bevakningstrakter omtalas riklig blomning ej blott å fristående träd utan äfven i bestånden, såsom Kvickjocks bev.-tr. (Pärlälfvens revir), Arflidens bev.-tr. (Malmesjaurs re- vir), Nästräsks bev.-tr. (Älfsby revir), Jörns bev.-tr. (Jörns revir), Malgo- majs, Wilhelmina och Vojmsjöns bev.-tr, (Wilhelmina revir), Ströms bev.-tr. (Frostvikens revir), Karlstrands bev.-tr. (N. Hälsinglands revir), Ockelbo bev.-tr. (Gästriklands revir), Fryksdals östra (Karlstads revir), Åkers bev.-tr. (Gripsholms revir), Sundsmarkens och Bromö bev.-tr, (Ti- vedens revir), Granviks norra och södra samt Perstorps bev.-tr. (Gran- viks revir), Tidaholms och Hökensås bev.-tr. (Vartofta revir), V. Kinne bev.-tr. (Kinne revir), Kullings bev.-tr. (Marks revir), Svartedalens bev.-tr. (Bohus revir), Ebbegärde och Mjösingsmåla bev.-tr. (Kalmar revir). Kottsättningen uppgifves i allmänhet ha varit svagare (se kartan å sid. 405) än hvad blomningen angaf. Som exempel härpå kan sär- skildt framhållas Granviks revir, där blomningen var riklig, men kott- tillgången ingen. Från några bevakningstrakter klagas särskildt öfver att det varit ondt om honblommor, såsom i Bottnaryds bev.-tr. (Västbo revir). Kronojägaren i Sundsmarkens bev.-tr. (Tivedens revir) uppger att honblommorna utvecklade sig sent, sedan frömjölet i allmänhet fallit från hanblommorna. I följd häraf är tillgången på 1-årig tallkott svag, ehuru blomningen var riklig. Kronojägarna i Norra Idre och Gröfvel- dalens bev.-tr. (Särna revir) framhålla också, att på grund af den ihål- lande hettan under våren, kommo hanblommorna att ryka innan hon- blommorna voro utslagna, hvarföre äfven här kottsättningen blef ringa. Detta förhållande märktes mest i glesa bestånd. Från många trakter klagas öfver att den I1-åriga tallkotten är outveck- lad på grund af frost under blomningen samt sommarens starka torka. Detta förhållande framhålles särskildt från Storbackens och Råneträsks revir samt från Kisa bev.-tr. i Kinda revir. Kronojägarna i Södra Idre och Gröfveldalens bev.-tr. (Särna revir) ha iakttagit, huru den 1-åriga tallkotten under sommaren delvis förtorkat. Att särskildt lägga märke till är, att granen blommade äfven detta år, ehuru den blommat, om ock ofta svagt, under de 2 föregående åren. Vi ha sålunda haft granblomning 3 år å rad öfver i stort sedt hela vårt land och möjlighet för granblomning förefinnes äfven för år 1912. Granen hade emellertid i år i allmänhet endast en svag blomning VER og + NES illgå å 1-årig tallkott i Sveri = dl Tillgången på 1-årig tallkott i Sverige t eo UN .” Vu INx hösten 1910. 2 ll x Sk 4: ||| fe i s ID (Ertrag an 1-jährigen Kiefernzapfen in Schweden sc X IN im Herbste 1910.) x! böra Se LL) H 9 I fm NRA IRK kl NN 15] | A ji! itll Distrikt och revir. NG | Luleå distrikt. 1. Pajala. 8. Kalix. 2. Torneå. 9. Räneå, 3. Tärendö. 10. Bodens. är Jukkasjärvi, 11. Storbackens, - Gellivare. 12. Pärlälfvens. 6. Råneträsks. 13. Jokkmokks. 7. Ängeså. Skellefteå distrikt. 14. Varriså, 19. Alfsby. 15. Arjepluogs. 20. Piteå. 16. Malmesjaurs. 21. Jörns. 17. Öfre Byske. 22. Norsjö. 18. Arvidsjaurs. 23. Burtracks. Umeå distrikt. 24. Degerfors. 29. Stensele. 25. Norra Lycksele. 30. Wilhe!mina. 26. Södra Lycksele. 31. Fredrika. 27. Asele, 32. Bjurbolms. 28. Sorsele. 33. Anundsjö. Mellersta Norrlands distrikt. 34. Tåsjö. 38. Norra Jämtlands. 35- Junsele. 39. Östra Jämtlands 36. Hernösands. 40. Västra Jämtlands. - Alfdals. « Arvika. . Karlstads. - Askersunds. - Örebro. - Grönbo. . Medelpads. 41. Härjeådalens. Gäfte— Dala distrikt. 2. N. Hälsinglands. « V. Hälsinglands. Gästriklands. 3. Kopparbergs - Österdaleraes. 47. Särna. 48. Transtrands. 49. Västerdalarnes. 50. Klotens, bergslagsdistriktet. 57. Köpings. 58. Västerås. 59. Enköpings. 60. Norra Roslags. 61. Örbyhus. Ostra distriktet - Stockholms - Gripsbolms. - Nyköpings . Ombergs. 66. Finspångs. 67. Kinda 65. Gottlands. Västra distriktet o. Granviks. . Tivedens . Vartofta. - Kinne. . Slättbygds 74. Dalslands 73. Hunnebergs 76. Marks 727. Svältornas 78. Bohus. Smålands distrikt. . Tjusts. . Kalmar. Ölands. Eksjö. 83. Jönköpings. 84. Västbo 85- Sunnerbo, 86. Värends. Södra distriktet. . Blekinge—Åbus. Malmöbus. €9. Engelholms 90. Hallands RA N TON : NG ped j SS! t öping TANT 286 i Ill Skala 1:8500000 a tillgä [VR Eee poogkingaelle medeb =S mättig tillgånghos (Gerinaer oder mit telmässigerE ber freistehenderi Bäsmov) mmm Raga riklig till- In lgårig kos Stistäernr de träd och sam- [Geringer- - EE lig pg Ba hos fri stå träd och samtidigt medel- Truätta v Lp deg [Mättelmässige- reichächer Ertrag bei frastehenderv Bärra und mitt ebmäössige FE in Beståndet) Tillgången på 2-årig tallkott i Sverige hösten 1911. (Ertrag an 2-jährigen Kiefernzapfen in Schweden 1911.) im Herbste Distrikt och revir. Luleå distrikt. 8. Kalix. 2. 9. Råneå. 3. Tärendö. 10. Bodens. 4. Juckasjärvi. 11. Storbackens. 5. Gällivare. 12. Pärlälfvens. 6.” Råneträsks. 13. Jockmocks. 7. Ängeså. Skellefteå distrikt. 14. Vargiså. 19. Älfsby. 15. Arjepluogs. 20. Piteå. 16. Malmesjaurs. 21. Jörns. 17. Öfre Byske. 22. Norsjö. 18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks. Umeå distrikt. 24. Degerfors. 29. Stensele. 25. N. Lycksele. 30. Wilhelmina, 26. S. Lycksele. 31. Fredrika. 27. Åsele. 32. Bjurholms. 28. Sorsele. 33- Anundsjö. Mellersta Norrlands distrikt. 34. Tåsjö. 40. Rätans. 35- Frostvikens. 41. Hede. 35. Östersunds. 42. Junsele. 37. Are, 43- Härnösands. 35. Hallens. 44- Medelpads. 39. Bräcke. Gäfle=Dala distrikt. 435. N. Hälsinglands, 46. V. Hälsinglands. 47. Gästriklands. 48. Kopparbergs. 49. Österdalarnas. 50. Särna. 351. Transtrands. 33. Klotens. Bergslagsdistriktet. 54. Älfdals. 55. Arvika. 56. Karlstads. 37. Askersunds. 58. Örebro. 39. Grönbo. 60. Köpings. Ör. Västeräs. 62. Enköpings. 63. N. Roslags. 64. Örbyhus. Östra distriktet. 65. Stockholms. 70. Karlsby. 66. Gripsholms. 71. Ombergs. 67. Nyköpings. 72. Kinda. 68. Finspångs. 73- Gottlands. 69. Gullbergs. Västra distriktet. 79. Dalslands. 80. Hunnebergs. 8. Marks. 82. Bohus. 74. Tivedens. 75- Granviks. 76. Vartofta. 77. Kinne. 78. Slättbygds. Smålands distrikt. 88. Sunnerbo. 89. Värends. 90. Kosta. 83. Tjusts. 84. Aspelands. 85. Eksjö. 86. fönköpiogs. 87. Västbo. Södra distriktet. 95. N. Skånes. 96. S. Skånes. 97. Hallands. 92. Kalmar. 23. Ölands. 94. Blekinge. 52. Västerdalarnas. 91. Ulricehamns. ES + Sä [4 I d=N 52 U| lh 6 VLDNSTEN NN 25:37 JM Mn | dh SR hh (UR 3 I kersunid LSRAOR I ERT N / N 6855 : fv Bävnev) | Jo Ja (E d T Svag-riklig till- SEPT RSS RAS gång hos friståen- I å ör i Se 5 de träd äd och sam - PAN: t6eik Eg tidigt svag till — j SN y q' a kh bestånden . N JEM X (Geringer- reädv- ) | I UCkholm. Ticker -Ertrog bet =å i ” SEMEIRET TT vo8 (Å mun eTiPYg ET S67NEAN Ertrag FEB SAr ([Mittelmässiger- reichlicher Ertrag ber freistehenderv Bäumer und mitt elmässiger Ertrag Öv Beständen). Distr.gräns — (Forslnspektions = grenxe) --- Bevirgräns Beviergrenze) GE SMG Barrs, ns /Nadelwaldgrenze) Inner 404 GUNNAR SCHOTTE. hos såväl fristående träd som i bestånden. Endast inom smärre om- råden af Luleå, Skellefteå, Umeå, Gäfle-Dala och Östra distrikten sak- nade granen alldeles blommor. Medelmåttig—riklig blomning före- kom hufvudsakligen inom Västra, Smålands och Södra distrikten (se tabell 1). Under granens blomningstid inträffade flerstädes frost, och uppgif- ves denna inverkat menligt på kottsättningen. Ett flertal exempel här- på föreligga. Jägmästaren i Torneå revir omnämner, att den g9—10 juni föll i reviret ymnigt med snö, cirka 10 cm., och att detta snöfall efterföljdes af för årstiden ovanligt starka frostnätter, under hvilka å lågländta exponerade trakter granens honblommor förstördes. Äfven jägmästarna i Storbackens och Råneträsks revir samt kronojägaren i Hällnäs skogsskolas bev.-tr. (Degerfors revir) omnämna samma köld- period som orsak till att grankottarna äro små och dåligt utvecklade. Kronojägaren i Laxsjö bev.tr. (Are revir) framhåller, att den rikliga blomningen hos granen i synnerhet i sydsluttningarna ej efterföljdes af motsvarande frösättning antagligen till följd af den starka frosten den 17—19 juni. — Äfven från andra håll omförmäles, att blomningen varit allmännare än kottförekomsten sedan blef. Tillgången på tall- och grankott. Kottillgången återgifves å kartorna å sid. 403, 403 och 410. Å dessa kartor äro revirens gränser inlagda så, som de komma att gälla från den 1 jan. 1912. Skillnaden i kottrikedom å fristående träd och i bestånd framgår också mera detaljeradt af tabell 2, där äfven en sammanställning gjorts af kottens tillräcklighet. I kolumnerna för till- gången på kott återfinnas samma siffror, någon gång korrigerade, som ingå i jägmästarnas sammandrag öfver kronojägarnas rapporter. Siff- rorna inom parantes äro jägmästarens egna iakttagelser. De beteck- ningsgrader, som användts vid dessa sammandrags uppgörande, återfinnas i förra årets kottredogörelse'. Tillgången på i1-årig tallkott är i all- mänhet endast svag i bestånden och svag medelmåttig å fristående träd. Endast från några få revir i Lappland inrapporteras medelmåttig tillgång i bestånden och medelmättig—riklig tillgång hos fristående träd, såsom från Arjepluogs, Malmesjaurs och Öfre Byske revir, Jörns bev.-tr. (Jörns revir), Nästräsks bev.-tr. (Älfsby revir) samt Wilhelmina och Fredrika revir, Ströms och Svaningens bev.-tr. (Frostvikens revir), Karlstrands och Gränningsvallens bev.-tr. (N. Hälsinglands revir) samt delvis från 1 GUNNAR SCHOTTE, Skogsträdens frösättning hösten 1910. Skogsvårdsfören. tidskrift S g g S 1910, h. 12. DM 3 Out V ” EN ” Un ”H NM AA Tillgången på 1-årig tallkott i Sverige hösten 1911. (Ertrag an 1-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1011.) Distrikt och revir. Luleå distrikt. . Pajala. > Kalix. Torneå. 9. Råneå. . Tärendö. 10. Bodens. . Juckasjärvi. ri. Storbackens. « Gällivare. 12. Pårlälfvens. . Råneträsks. 13. Jockmocks. Ängeså. Skellefteå dis . Vargiså. - Arjepluogs. - Malmesjaurs. . Ofre Byske. 2 - Arvidsjaurs. 23- Burträ jö. ks. Umeå distrikt. . Degerfors. 29. Stensele. . N. Lycksele. 30. Wilhelmina - S. Lycksele. 31. Fredrika. . Åsele. 32. Bjurholms . Sorsele. 33- Anundsjö. Mellersta Norrlands distrikt. . Tåsjö. 40. Rätans. - Frostvikens. 41. Hede. » Östersunds. 42. Junsele. Are 43. Härnösands. - Hallens. 44- Medelpads. » Bräcke. Gäfte— Dala distrikt. . N. Hälsinglands, 50. Särna. . V, Hälsinglands. 51. Transtrands. » Gästriklands. 52. Västerdalarnas. - Kopparbergs. 53. Klotens. - Österdalarnas. Bergslagsdistriktet. NM AN Re No . Alfdals. 60. Köpings. - Arvika. 61. Västerås. - Karlstads. 62. Enköpings. - Askersunds. 63. N. Roslags. . Örebro. 64. Örbyhus. - Grönbo. Östra distriktet. - Stockholms. 70. Karlsby. 65. Gripsholms. 71. Ombergs. 57. Nyköpings. 72. Kinda. . Finspångs. 73- Gottlands. - Gullbergs. Västra distriktet. 4. Tivedens. 79- Dalslands. 75- Granviks. 80. Hunnebergs. 76. Vartofta. 8r. Marks. . Kinne. 82. Bohus. - Slättbygds. Smålands distrikt. - Tjusts. 88. Sunnerbo. 84. Aspelands. 89. Värends 5. Eksjö. 90. Kosta. - Jönköpings. 91. Ulricehamns. 87. Västbo. Södra distriktet. 2. Kalmar. 95. N. Skånes 3. Ölands. 96. S. Skånes. .« Blekinge. 97 . Hallands. -— Forslu Malmöp, den ( 105 +X AS rå Y SNOK 1 oNx SN Z et t ) EA h + telmässi er Ertrag bei FeStheder Bären) Svag-riklig till - Fang s friståen- de träd och sam - idigt svag till - en) memMedelmåttig- rik- ESS lig tillgång hos ff stående träd och samtidigt medel mättig tillgång i bestånden. Distr gräns pektuons - grenze) Bevirqrans "=" Heviergrense I ” Barrskogsgräns Nadelswaldgren ( C - länen a SEE äg NA Å CN REN NEN = Die Mengö fv Fichtenrapfen mr mee J0 Or- o8 SS F- Orr- = -NN- A-— m=N=Njer 0 --- EE SN j n” å ES [bd = ” om ” ” änn = . - ” ” -— SM ” td ” kh mn feat Fra ” sp ” ” Or” DO n” 3 S-5I-S-55-0 oc SLOTS --52 S-ÄNNENNO NETONNONH0 : vin tA rr AR DA LJ TT RAR ADA - ADM -— la VR bl Fanna ek (ör) Freisteh FASEASASEAS oc ÖSTE -S ANA RANN ANAN NANA FR - = AR 3 Mätta MN a NARE TENN) arta ”2-Åriga tallkotte D| er 2 on ? - EL ”” mA mina ” "An av Die lenge der Å Za n —=—=- Orr mr —- == -— =- rr m-n Farnese ee FR — Bestånd i 2 FAR BA Å nya ARD os Bestinde ö-G258-5c5600 oc = me-ö8-cc7c Zz Vär | - ee 5 = 2 gen EE = Fristående träd S a nAnwR bed 5 fa! [Sä = SS > D & 2 > &N »”OoO92N Ta 3 CA äÄA 2ö trea | ort Arv & SVE LS. MM GAM I A oo vv NS ONES ÖS Yt YMR 0 ÅA V ID4 AGGSÖ RR EMI H 27 000 cv Eszn = SVE 2TSA FM CR S&S 2 23 TERS 20003: 505 IN AR ESGR Av. a Hö AR Ri IR Lr SK bv a Esa, = be i Ad MN AR LADAN ER frp fyd SE. 08 ad 40 NAM 4 RÖ MOMO fv>sKnAnAn KA REPaRsD KORK — i 2 a - BD en ” Ör OR A SE 0 0 1 1 2 Alers EN NI -—- uber die Verbreitung der Kiefern= und Fichtenzapfen. ae nn AA oOARÅR MINI 2 — sedd Ö-Z0O0--2 : 4 SG å STÅ ne Fristående träd Dans KH 2 1 FRANS Freistehende Bäume FRE EA RE AN pe 0 RER EE SE - — AA AR ON - av enge der 2-jähr. Zapfen sö-----6-- - s- sr N ARA Bestånd eo BRA RR SS SA 23 3552 Bestände Socccf0f0---70 -S2- S va 28 Fristående träd Fd sanka += Ann 25 > CK > Freistehende Bäume] BIE olelslele sr RARE = UL än oo = Bestånd a innan O9 AG 25 0552 Bestände sr öS0G-26 em D- DE SLE ASS "5 RN FSS KÖRAS Sammandrag, utvisande förekomsten af tall- och grankott. Zusammenfassung + > 4 + : r or & S Ac asm aa 3 VR x : 3 2: - é SS oc => : oo. 2 bh MS SE 2N En = = Nr 25 KE 3 0 : > SS Paan Ar AAA AA SS ran ana a a 25 > a sne SR : 4 :z SER Köa > Sk > & nn 3 e v & BG 2 SÄ 50 re - Lal Nn NN = öv om — cå Rc a ä SD na je) & = 2 "BR, 28 EE fr SN 3 SS ”ö e a RR 4 So mo AA Bör & e öv Tr 2 cb v FILA vv Scb 2 = w8S IX VE = & 2 SA . - = :2 6 Se 4 0 1 [er 2 SS OM Özz EF & HE S Åk. Mp ioea - = Å Nu 2 2 org vv 208 ver 330 h DS 0 va MED I 3 FSE v.A Ar Ng No Ng 2 0803 FR ts SE fv AA för NS BRA 098 TAR M 2 SxdyvDve ov ni RANA a för 22705. 5 RE KRK AR IR vn Sc me Sör of vva vv E ce = = JE AR VN LIT NR VV PHONES WT JPSS TE3 Pm NLRA I tr Me s Ib & or Ro NON 0 NU UTA RR er o ö Fsör P3 or Pn RR INU I Vv «= SORT x KSK so RS Ao p- 33 jå Le PE Ar SR SR REN oa AN ma IR p sag Mie = Än AO MMA > AD RR NANA Burn ARNA SMA BIO MR AM RASD OA är UKKO I | i —— SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN IQ9TI, 407 Särna revir. Utsikterna för nästa års kottskörd äro således, med undan- tag för vissa trakter af Norrland, särdeles små så mycket mera som den 1-åriga tallkotten, som nämndt, ofta är outvecklad på grund af frost eller torka. Förekomsten af 2-årig tallkott är åskådliggjord genom kartan å sid. 403. Tillgången är endast svag å fristående träd samt svag —ingen i bestånden. Medelgod tillgång angifves från Gällivare och Älfsby revir. — »Mer än tillräcklig» tillgång inrapporteras endast från Viståns bev.-tr. (Älfsby revir), och från Finnträsks bev.-tr. i samma revir omförmäles, att god möjlighet finnes för insamling af tallkott till bevakningstraktens be- hof. I Visingsö bev.-tr. kan insamlas något mindre parti för försäljning. Som jämförelse med kartan öfver 2-åriga kottförekomster är å sid. 402 intagen den karta, som i förra rapporten angaf tillgången på 1-årig kott. Ett sammandrag, utvisande tallkottens beskaffenhet, är införd i tabell 3. Häraf finna vi att 1/, af kronojägarna uppgifvit tallkotten såsom liten eller outvecklad. Orsaken härtill tillskrifva de sommarens starka torka. I ett afsevärdt antal bevakningstrakter, särskildt i Luleå och Östra distriktet, uppgifves tallkotten vara skadad af insekter. Tabell 3. 2=åriga tallkottens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der 2 jährigen Kiefernzapfen. Kromojägarnas uppgifter om Förster-berichte iiber tallkottens utveckling I tallkottens godhet A die Entwicklung der Zapfen I die Gute der Zapfen Distrikt AE ; väl utvecklade | outvecklade | friska skadade wohlentwickelte unentwickelte || gesunde beschädigte I bev.-tr. | . Bevstra lr öor. PSV AG bBev:-tril Bezirke o Bezirke 9 I Bezirke G Bezirke å 2 | I = Luleå 30 54 26 46 46 82 10 18 Skellefteå .. 33 75 1 I 25 40 | or 4 9 (me ES FER ESSEN 32 S0 s 20 36 90 4 10 Mellersta Norrland... 30 AS HOJ FN Eks 95 | 2 5 Gäfle-Dala ......... 22 59 15 LASS I 84 6 16 Bergslags ....... 30 67 15 ZMA I | 4 9 Östra 2 20 53 18 47 | 31 82 | 7 18 NaSstra ..... 28 70 12 30 II 30 90 | 4 10 Smålands ........ 21 70 9 Foul 90 3 10 Södra 26 79 JT 2r || ST 94 | 2 Ö U Hela landet: 272 67 131 FSS S9 46 Ii" I frörapporterna för såväl år 1909 som 1910 omtalade några krono- jägare, att tallkotten dessa år också var angripen af insekter. Då den insekt, som angriper tallkotten, (Pissodes validirostris), hittills ansetts säll- 408 GUNNAR SCHOTTE. synt i vårt land, begärde jag, för att kontrollera de lämnade uppgifterna, att till Skogsförsöksanstalten måtte insändas sådan skadad tallkott, som afsedts i rapporterna. Härvid visade det sig att endast ett par krono- jägare af misstag lämnat uppgift om maskäten tallkott. Från en del andra erhölls däremot kottprot, som antagligen voro angripna af Pisso- des validirostris. Sådan kott inkom från Pajala bev.-tr. (Pajala revir), Stensele och Rönnlidens bev.-tr. (Stensele revir), Nyfors och Bredsjö bev.-tr. (Klotens revir), Marieholms bev.-tr. (Tivedens revir), Ljungs och Ollestads (Slättbyggds revir). I årets rapporter omtalas maskäten tallkott från Torneå revir (Torneå, Svansteins och Ohtanajärvi bev.-tr.) Jägmästaren i Storbackens revir an- anför bl. a.: »Vid granskning af inköpta kottpartier har kotten ofta befunnits delvis behäftad med insektsskada, hvilka med all sannolikhet förorsakats af larven af Pissodes alidirostris. Denna hittills tämligen obeaktade vifvel torde uppträda ganska allmänt inom Norrbotten och bör dess förekomst och skadegörelse göras till föremål för närmare undersökning.» Vidare talas om maskäten tallkott från Kyrkbergets bev.-tr. (Stensele revir), Åmsele och Ekorrträsk bev.-tr. (Degerfors revir), Linsälls bev.-tr. (Hede revir), Lima och Björnhyttans bev.-tr. (Väster- dalarnas revir), Hålahults bev.-tr. (Örebro revir), Malmskogens, Kisa och Ycke bev.-tr. (Kinda revir), Bona bev.-tr. (Karlsby revir), Rosersbergs bev.-tr. (Stockholms revir), Vikbolandets bev.-tr. (Finspångs revir), Vernamo bev.-tr. (Jönköpings revir) och Kinds bev.-tr. (Ulricehamns revir). I augusti månad erhöll Skogsförsöksanstalten telegram från Gideå- Husums aktiebolag, hvari upplystes, att ett stort parti -tallkott om 2,000 hl. i Trehörningsjö, var till omkring 2 < angripet af Pissodes. Af dessa alla uppgifter synes framgå, att Pissodes validirostris visst icke är så sällsynt, som man förut antagit. Mycket ringa uppmärk- samhet har den emellertid åtnjutit i den tyska skogsentomologiska litte- raturen. I Entomologisk tidskrift 1909 har däremot ERIC MJÖBERG '”' ägnat den en mera ingående beskrifning på grund af ett kottmaterial, som vid Skogsförsöksanstalten insamlats från Gottland af Dr. HESSEL- MAN. Larven är en farlig fröförstörare, i det den uräter det ena fröet efter det andra i kotten. I regel bebos en och samma kotte af endast en larv, som öfvervintrar som halfväxt. På våren förpuppas den och vid midsommartid eller något senare framkommer den fullbil- dade insekten. Ett rundt hål på kottens sida utmärker utgångsstället. Honorna kunna sedan på sommaren lägga sina ägg å nästa kottgene- VY ERIC MJÖBERG: Om Pissodes validirostris Gyll, en i Sverige hittills obeaktad skade- insekt på tall jämte en öfversikt af öfriga skadliga arter af samma släkte. Entomologisk udskrift 1909 sid. 243—264 SKOGSTRAÄDENS FROSAÄTTNING HOSTEN I911. 409 ration, d. v. s. den 1 år gamla kotten. Kottar, angripna af Pissodes, kännas väl igen till det yttre. De äro ofta något spetsigare än nor- mala kottar och i allmänhet äro kottsköldarna mindre tydligt utveck- lade. — Grankottens förekomst framställes å kartan åa sid. 410. Med undan- tag af Juckasjärvi, Gällivare, Sorsele, Gästriklands, Enköpings och N. Roslags revir finnes grankott öfver hela landet. Tillgången är dock i stort sedt endast svag åa såväl fristående träd som i bestånden. Medel- god tillgång är att anteckna från Östersunds revir samt i vissa trakter af Västergötland och Småland. Riklig tillgång å såväl fristående träd som i bestånd omförmäles från Nästräsks bev.-tr. (Vargiså revir), Stor- bergets, Högåsens och Lögdeå bev. tr. (Fredrika revir), Sollefteå bev.-tr. (Härnösands revir), Hökensås bev.-tr. (Vartofta revir), Kållands och Furu- backens bev.-tr. (Kinne revir), Fägerhults bev.-tr. (Hunnebergs revir), Lygnersviders och Gallåsens bev.-tr. (Marks revir), Kynnefjälls och -Ta- nums bev.tr. (Bohus revir), Sjögareds bev.-tr. (Ulricehamns revir), Sö- dra Tjusts och Hjorteds bev.-tr. (Tjusts revir), Helgö och Hvithults bev.- tr. (Värends revir), Handbörds bev.-tr. (Kalmar revir) samt Östra Ble- kinge bev.-tr. Däremot omtalas »mer än tillräcklig» tillgång endast från följande bevakningstrakter, där således insamling för afsalu med fördel kan ske: Turinge och Medelpads östra bev.-tr. (Medelpads revir), Sollefteå bev.-tr. (Härnösands revir), Furubackens bev.-tr. (Kinne revir), Hjorteds bev.-tr. (Tjusts revir), Hvithults och Käårestads bev.-tr, (Värends revir) samt Ousby bev.-tr. (Norra Skånes revir). Grankottens beskaffenhet är som alltid ej den bästa (se tabell 4). Omkring hälften af kronojägarna uppge, att grankotten är outvecklad. Som förut nämnts har den starka vårfrosten och sommarens torka varit orsak härtill. Dessutom är kotten skadad inom nära hälften af landets bevakningstrakter, mest i Östra, Västra och Smålands distrikt, minst i Skellefteå och Luleå distrikt. Orsaken härtill har i hufvudsak varit in- sektsangrepp (103 kronojägare omnämner särskildt maskäten kott) och i några fall svamp. Kronojägaren i Habo bev.-tr. (Vartofta revir) upp- ger att 50 2 af granfröet är skadadt af insekter, i det en gul larv finnes inuti fröet. Detta är synbarligen den särskildt i Västergötland vanliga grangallmyggan (Plemeliella abietina.) Som var att vänta har grankotten med anledning af den varma väderleken i september och oktober redan börjat att flerstädes släppa sina frön. Detta framhålles af kronojägarna från så skilda trakter af landet som Fors bev.-tr. (Bispgårdens skolrevir af Bräcke revir), Södra Idre bev.tr. (Särna revir), Ydre norra bev.-tr. (Kinda revir), Elmhults bev.-tr. (Sunnerbo revir) och Höks bev.-tr. (Hallands revir). Granfröet - Nyköpi . Finspå . Gullbe 410 Tillgång på grankott i Sverige (Ertrag an Fichtenzapfen in Schweden Distrikt och revir. Lu . Pajala Fornei Tärendö Juckasjärvi . Gällivare Råneträsks. Angesia . Vargiså Arjepluog Malmesjaurs Öfre Byske Arvidsjaurs Degerfors N. Lycksele . £. Lycksele Asele Sorsele Vellersta Fäsjö. Frostvikens. Östersunds. Are Hallens. « Bräcke: Gåäfle Berg slag . Älfdals. Arvika ” Karlstads. . Askersunds. Örebro . Grönbo. . Stockholms Gripsholms Tivedens. Granviks Vartofta Kinne. 5. Slättbygds Tjusts Aspelands. Eksjö I Jönköpings . Västbo Kalmar . Olands Blekinge. sz. N. Hälsinglands. 50. Särna. . V. Hälsinglands . Gastriklands . Kopparbergs - Österdalarnas. lands distrikt, hösten 1911. in Herbste I911. eå distrikt Kalix. 9. Råneå Bodens Parlalfvens 1 ri. Storbackens I 1 Jockmocks fleå d strikt 19: AMfsby Piteå 21. Jörns. Norsjö. Burträsks. é strikt Stensele. so. Wilhelmina 31. Fredrika 32. Bjurholms k 3 Anundsjö. NösdaRA Ungen tillgång (Ken Ertrog] po Svag eller medel Em tillgång hos Bestående tad 42. Junsele 43. Härnösands 41. Medelpads Dala distrikt TT Svag -riklig till - Iranstrands. LU gång hos fristäen- Västerdalarnas. 5 Klotens RU N EA 47 er fr SNyuk-3 i gång i beständen 2 bk tille Geringer- red — Ho lidurErtrag ber freistehender Bäu 60. Köpings 61. Väs:era 62. Enköpings. 63. N. Roslags 64. Örbyhus as. Tistriktet. 70. Karlsby . Ombergs Kinda 73- Gottlands r Köp ing , striktet 79. Dalslands. 8o. Hunnebergs. 8. Marks. 52, Bohus. 88. Sunnerbo. 59. Värends 90. Kosta 91. Ulricehamns fistriktet. ys. N. Skånes 7,5. S. Skånes 97. Hallands. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN IQGTITI. 411 Tabell 4. Grankottens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der Fichtenzapfen RN Kronojägarnas uppgifter om Förster-berichte uber grankottens utveckling grankottens godhet die Entwicklung der Zapfen | die Gäte der Zapfen Distrikt väl utvecklade | outvecklade | friska skadade wohlentwickelte unentwickelte || gesunde beschädigte bev.-tr. - bev.-tr. SVEK [DEVA o bev.-tr.| . Bezirke o Bezirke o | Bezirke O. | Bezirke o — 11511 [ar ja RAT EAA 26 68 12 32 30 79 8 | 21 STIFCHERCRNE Ao das e vana 20 05 II 35 27 87 4 | 13 Ume vissas TE Sebra NEN 18 53 16 47 TS SE 16 | 47 Mellersta Norrland ........... 29 66 15 34 24 55 | 20 45 (SAUESDAlAT oe eisdoc: sön ersön re 11 39 17 ÖI 16 St 12 43 Bergslags .... 11 33 22 67 14 42 19 58 SATA or ssdedsesesns en ek 5 19 22 8I 8 30 19 70 SURA ET SIR SUGS Sei oa v oss wnsle a beer 21 406 25 54 16 35 30 | 605 SÄS LATE SEG cen sal ala na sea see 1 50 17 50 10 29 24 vid SJS E RER RS dose slöreia sö. 8.0 Sa « o aaleino 22 ÖI 14 39 23 64 13; | 306 Hela landet: 180 51 171 186 53 04 165 47 uppgifves också från några håll vara brådmognadt samt mycket slött, såsom i Norra Idre bev.-tr. (Särna revir) och Vrigstads bev.-tr. (Jön- köpings revir.) Björken har i allmänhet blommat rikligt. Blomningen inträffade i slutet af april eller början af maj månad i Skåne, Halland och Blekinge samt delar af Västergötland. I midten af maj i öfriga delar af mellersta och södra delarna af landet. I slutet af samma månad i det norrländska kust- landet. Först i början på juni funnos björkblommor i det inre Jämt- land och i midten af juni i Lappland. Frötillgången (se kartan å sid. 412) har på flera ställen varit mindre än blomningen angaf. Från många bevakningstrakter angif- ves fröet varit outveckladt, frostskadadt eller slött på grund af torkan, Af denna orsak släppte också björken tidigt sina frön. Från Danne mora västra grufallmänning omnämnes att det t. o. m. föll i slutet af juli. dT Tillgång på björkfrö i Sverige Ertr 1g hösten Birkens: m Herbst Distrikt och revir. Pajala Forneåa Färendö Juckasjär Gallivart Råneträsk Arjepluog Malmnesjaurs Ofre Byske Arvidsjaur Degerfors N. Lyckselt Lycksele Äsele Sorsel« & Frostvike Östersund . N. Hälsir V. Halsingland Gastriklands Kopparbergs Österdalarnas. Mfdals. Arvika Karlstads Yskersunds Orebro Grönbo. Tivedens (rränviks Varto Kinnte I Kali ). Råneå Boden 1. Storback Parlaltve Jockma Stensele Wilheln 1. Fredök 1911; unen In e (911; l Bjurholn An ands tr 4 41 4 43 41 Särna 1. Transtr Vä IN Köpings rt. Vascerå 62. Enkö N kos 64. Örbyhus 70. Karlsby 71. Omberg 2. Kinda 73. Gottlar 70- Dalslanc 8o. Hunneb Marks 2. Bohus. Sunnerb Värends Kosta 1. Ulriceh wmns Dl 1 hweden med Svag eller medel mattig tillgånghos fristående träd Svag=ri UUllgång hos de träd och sam- tidigt svag till — G eständen ig tillgäng hos stående träd bestånd. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN IQII, AEG Eken har i år ett ovanligt rikt ollonår. Blomningen var mycket riklig och in- träffade i midten af maj uti Skåne, Halland och Blekinge, delar af Västergötland och Bohuslän. Först mot slutet af samma månad blom- made eken i Småland, Östergötland och Södermanland, och i början på juni inträffade blomningen i Uppland och Västmanland. I allmänhet har fruktsättningen gynnats af god väderlek. Endast från några få ställen uppgifvas skadegörelser af frost såsom i Kinds bev.-tr. (Ulrice- hamns revir), Klöfdalas bev.-tr. (Aspelands revir) och Västra Kinne bev.-tr. (Kinne revir). I Kungslena bev.-tr. (Vartofta revir) blommade ekarna rikligt, men såväl blommor som löf fröso bort den 22 maj. Lika- ledes i Sköfde bev.-tr. På de flesta ställen blefvo ollonen stora och väl utvecklade. Flera kronojägare framhålla, att ollonen varit ovanligt stora, men på en del ställen ha de blifvit små på grund af sommarens starka torka. Ofta ha också funnits små och stora ollon blandade. Ollonen föllo i allmän- het af tidigt. Som alltid föllo först för utsäde omogna och värdelösa ollon. Efterskörden har emellertid gifvit en god och riklig skörd (jäg- mästaren i Norra Skånes revir). De flesta kronojägare uppgifva, att in- samling i år kunnat ske äfven till afsalu. Det vore att hoppas, att så verkligen skett, så att vi åtminstone i år slippa importera ekollon. År 1909 importerades nämligen 594,460 kg. malna ekollon, motsvarande ett värde efter 0,25 kr. pr kg. 148,615 kr. och 414,581 kg. omalna ekollon med ett värde af 82,916 kr. (20 öre per kg.). Dessa siffror visa tydligt, att en energiskt drifven insamling af ekollon kan blifva ganska lönande. Huru en god ollonskörd är tämligen jämnt fördelad inom ekens utbred- ningsområde framgår af kartan å sid. 414. Inom småländska höglandet, är tillgången mindre, beroende dock på att eken endast där förekom- mer såsom enstaka träd. Boken. 31 kronojägare uppge, att boken blommat 3—10, i medeltal 5, dagar tidigare än eken. Stridande mot denna, antagligen tämligen allmänna regel, är blott rapporter från Handbörds bev.-tr. (Kalmar revir), som påstår att boken blommat 8 dagar senare, och från Vederslöfs bev.-tr. (Värends revir), där den skulle blommat 3 dagar senare än eken. Blom- ningen inträffade i Skåne under tiden 1—20 maj, i Halland 7 maj= 3 juni, i Blekinge 12—17 maj, i Handbörds bev.-tr. (Kalmar revir) 2—6 juni, i Svartedalens bev.-tr. (Bohuslän) 19 maj, Gallåsens bev.-tr. (Marks revir) 135 maj, i Värends revir 14—15 maj, å Visingsö 1—15 maj och Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. 29 414 GUNNAR Tillgången på ekollon i Sverige hösten 1911. Ertrag an Eicheln in Schweden SCHOTTF. im Herbste 1911.) Distrikt och revir. + MN rv | SOL SA AB Berg slagsdistriktet. FR ta . å w” s4. Älfdals. 60. Köpings to Nog 55. Arvika 65. VR orda. FRÖN SÅ = Karlstads. 62. Enköpings. + Fo EL TR 050 Yskersunds. 63. N Roslags EAS Sr San 58. Örebro 64. Örbyhus. år i CS q TUNG 59. Grönbo. SO HYMN Östra distriktet 65. FOCKAOIDE 70. Karlsby 66. Gripsholms. 71. Ombergs 67. Nyköpings. 72. Kinda 68. Finspångs 73- Gottlands 69. Gullbergs. , Västra distriktet 74. Tivedens. 79. Dalslands, GOteb 75. Granviks 80. Hunnebergs. [ 76 Varofta 81. Marks. 77. Kinne. 82. Bohus, G 78. Slättbygds. zz Smålands distrikt. 83. Tjusts. 88. Sunnerbo 34. Aspelands, 89. Varends 85. Eksjö 90. Kosta 86. Jönköpings. 91. Ulricehamns. 3-, Vastbo. YT a distriktet 92. Kalmar 935. N. Skånes 93. Olands. 96. S. Skånes. q 94- Blekinge. 97. Hallands, o - å Omberg 19—23 maj. Va tillgång (Kun Ertrag]). S & eller medel: [ Eker hos 6 S Picking vä ger oder rmat- rg Ez sd 2 Ässiger Ertray Cal bei freistehender fil SE Cd Bäwnread. MÖJ Is Yes1S TA mm Sv -riklig till - 24 AM rolm gas kossrå friståen- 5 de träd och sam tidigt svag till — gång i bestånden . [CET ET = reich — Herrn ag ber reistehenden Ba. TuLTVUPA JE inger Ertrag in L Rewirgraäns Fleviergrenze Inga uppgifter int Angaber: Blomningen har i allmänhet varit svag, och ollontillgången är därför också i stort sedt ringa eller ingen (se kartan å sid. 415). torka synes särskildt framhålles af kronojägarna i Vederslöfs bev.-tr., Ombergs bev.-tr. Kronojägaren i Halmstads bev.-tr. bev.-tr., uppgifver, Skånes (Ängelholms) revir framhåller, att de bokollon, till 90 2 vaårdelösa. Värnamo Dbev.-tr. (Jönköpings nästan öfverallt i Skåne och Blekinge. Endast från Jönköpings revir inrapporteras. revir), att mer än hälften af ollonen äro slöa. Sommarens flerstädes inverkat menligt på ollonens utveckling, hvilket Svartedalens samt Jägmästaren i Norra som finnas, äro I rapportformulären finnas tillfällen för kronojägarna att lämna fri- villiga uppgifter om blomningen och fruktsättningen hos europeisk och sibirisk lärk, oxel. vanlig silfv Rörande dessa träd ha också mänga kronojägare i södra och ergran, al; annbok, alm, ask, lind, lönn och SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN IQII. 415 Tillgången på bokollon i Sverige hösten 1911. (Ertrag an Bucheckern in Schweden im Herbste Distrikt och revir. Bergslagsdistriktet 1911.) f VAA tillgång Keirn Ertrag) Svag eller medel 54. Älfdals. 60. Köpings N É S 55. Arvika. 61. Västerås. a: I ”mättig ullgänghos s6. Karlstads. 62. Enköpings. inger oder rmit- 57- Askersunds. 63. N. Roslags. ckholm siger Ertrag s8 rebro. 64. Örbyhus. $ bei freistehen EA 59. Grönbo. (& Bäumer). 5 N istriktet ; T Svag-riklig till- Ostra distriktet.” SS T ul (Fong fossila 65. Stockholms. 70. Karlsby. KS de träd och sam - 66. Gripsholms. 71. Ombergs. Aj [5 tidigt svag till — 67. Nyköpings. 72. Kinda. LG gång i bestånden. 68. Finspångs. 73. Gottlands. [6] Å (Gerunger- reich.— 69- Gullbergs. if8 VT b Västra distriktet. Göte. | 74. Tivedens. 79- Dalslands. 3 > 75- Granviks. 80. Hunnebergs. / 76. Vartofta. 81. Marks. Medelmättig- rik- 77. Kinne. 82. Bohus. Eg a ERNA 78. Slättbygds. står ART tidigt JA Smålands distrikt. måättig SR 83. Tjusts. 88. Sunnerbo. bestånden. 34. Aspelands. 89. Värends. Mittelmässige&r 85. Eksjö. 90. Kosta. Distr.gräns reuchlicher Ertrag 86. Jönköpings. 91. Ulricehamn: FORSA EAA ber frastehenden 87 ästbo. Ye Bäumen und mitt Revirgräns elmässwger Ertrag - Södra distriktets 000000 FE TT Mevieryrenze in Beständerv/ 7 2. Kalmar. 95. N. Skånes. - KS 93- Ölands. 96. S. Skånes. FÖRENAS 94- Blekinge. 97. Hallands. mellersta delarna af landet lämnat värdefulla upplysningar. Kronojägarna i Norrland däremot ha i stort sedt negligerat blanketternas baksida, ehuru upplysningar om alen väl borde kunnat lämnas af många bland dem. Beträffande alen kan från Norrland blott (antagligen gråal) blommat 14 maj i Holmsjö bev.-tr. (Anundsjö revir) och först den 10 juni i Neder-Torneå bev.-tr. (Torneå revir), där till- gången på väl utvecklade frön varit medelmåttig. — Söderut blommade nu inhämtas, att den alen i midten af mars i Skåne och södra Halland, i början af april norra Halland och Blekinge, i midten af samma månad i Västergötland och Södermanland, i början af maj i Västmanland och först i slutet af samma månad i öfre bergslagstrakterna, såsom Kloten. Blomningen har i allmänhet varit medelmåttig — riklig med en medelmåttig frötillgång. Alfröna uppgifvas i allmänhet vara väl utvecklade; på en del ställen ha de likväl skadats af frost och isynnerhet af torka, hvilket särskildt fram- hålles från mellersta Halland. Beträffande gråalen uppgifver kronojägaren i Faurås bev.-tr. (utmed 416 GUNNAR SCHOTTE. Ätran i Halland), att den därstädes blommat rikligt den 135 mars och lämnat riklig tillgång på väl utvecklade frön. Annboken blommade medelmåttigt — rikligt i Skåne, Halland och Blekinge i förra delen af maj månad. Tillgången på dess nötter ha däremot varit svagare, men de ha i allmänhet varit väl utvecklade. Från Gärds bev.-tr. i södra Skåne uppgifves dock att frukterna skadats af frost samt att de varit outvecklade på grund af torka. Kronojägaren i Höka bev.-tr. i södra Halland omförmäler, att fruktsättningen lidit af torkan och att det endast funnits 1—2 nötter i hvarje fruktklase. Almen blommade i allmänhet rikligt. Blomningstiden inföll i midten af april för Halland, i slutet af samma månad för Bohuslän, Stockholms- trakten och norra Uppland (Örbyhus revir), i början af maj i Väster- götland och först i midten af samma månad i Småland (Grennatrakten) och Västmanland. På almfrönas utveckling och mognad har väderleken flerstädes inverkat menligt. Sålunda omnämner kronojägaren i Bäcka- skogs bev.-tr. (Blekinge revir), att frösättningen skadats af frost, och från mellersta Halland (Halmstads och Fammarps bev.-tr.) omtalas, att fröet på grund af torka varit mycket slött eller brådmognadt. I många trakter har det dock varit väl utveckladt. Jägmästarna i Södermanland ange frötillgången såsom svag — medelmåttig, jägmästaren i Norra Roslags revir såsom medelmåttig. Asken har också blommat rikligt — medelmåttigt. Askblommorna voro utvecklade i början af maj i vissa trakter af Skåne, Halland, Blekinge och Västergötland; i midten af maj i norra Skåne, inre delarna af Hal- land, södra Östergötland och Södermanland; först i slutet af samma månad blommade de i Västmanland. Frötillgången är medelmåttig — riklig med i allmänhet väl utvecklade vingfrukter. Från några håll upp- lyses dock, att den ogynnsamma väderleken inverkat äfven på askens frukter. Sålunda äro de outvecklade och skadade bl. a. i Gärds bev.-tr. (södra Skåne) och Ydre bev.tr. (Kinda revir). Frosten har skadat fruktsättningen inom Höka bev.-tr. (Hallands revir) och Vedens bev.-tr. (Marks revir). Jägmästarna i Värends, Nyköpings och Gripsholms revir ange frötillgången hos asken såsom riklig, jägmästaren i Norra Roslags revir såsom medelmåttig. Linden blommade medelmåttigt — rikligt i juli månad. 3 krono- jägare uppge likvisst felaktigt lindblommor från maj eller juni månader. Tillgången på frukter har i allmänhet varit medelmåttig, jägmästaren i Nyköpings revir uppger den som riklig. I Örbyhus revir har linden ej blommat, enligt meddelande af jägmästaren. Frukterna ha ofta varit skadade af torkan, särskildt uppgifves så vara förhållandet i Halland, Blekinge och södra Östergötland. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I9II. 417 Lönnen har flerestädes blommat rikligt och lämnat medelmåttig — riklig tillgång på tämligen väl utvecklade frukter. Frost och torka har dock äfven här verkat menligt såsom i Gärds bev.-tr. (södra Skåne), Ulfshults bev.-tr. (Blekinge revir), Västra Kinne bev.-tr. (Kinne revir) och Ydre bev.tr. (Kinda revir). Blomningen inträffade de sista dagarna af april månad i Skåne och södra Halland, i början af maj i inre delarna af Halland, Västergötland och Grennatrakten, samt i midten af samma månad i Värends revir, Östergötland, Södermanland, Stockholmstrakten och Västerås revir. Oxeln blommade i allmänhet rikligt, och tillgången på oxelbär har varit medelmåttig—riklig. Blomningstiden uppges till midten af maj månad för Skåne och Halland. I slutet af maj blommade oxeln i Väster- götland och Grennatrakten samt i början af juni i Södermanland, Stock- holmstrakten och Karlskoga bergslag. Rörande de i landet inplanterade främmande barrträden ha många fullständiga uppgifter lämnats om den europeiska lärken. Som blom- ningstid angifves slutet af april för Visingsö och Kinne revir, början och midten af maj för stora delar af Västergötland, Småland, Södermanland och Stockholmstrakten samt slutet af maj månad för Tiveden, Karlskoga bergslag och Västmanland. Blomningens ymnighet har växlat högst afsevärdt och gifvetvis äfven kottillgången. Lärkkottarna äro i allmänhet väl utvecklade, men kronojägaren i Tullgarns bev.-tr. uppger, att de äro små och antagligen skadade af frost, och kronojägaren i Fammarps bev.-tr. (Halland) har iakttagit, att korsnäbbarna förstört lärkkotten. Angående den sibiriska lärken omförmäles, att den blommade den 3 maj i Halmstads bev.-tr., den 2 maj i Örbyhus revir och den 20 juni i Neder-Torneå bev.tr. Kottillgången är, då träden ännu äro unga, ganska svag. Den japanska lärken, som i fjol satte kott å ungträden i Örbyhus revir, har ej blommat i år. Den vanliga silfvergranen (Abies pectinata) har blommat medel- måttigt eller rikligt. Blomningstiden inträffade 5—20 maj å Visingsö, 15 maj i Fammarps bev.-tr. (Hallands revir), 18 maj å Böda (Öland) och 25 maj i Kårestads bev.-tr. (Värends revir). Från såväl Visingsö som Böda inrapporteras riklig tillgång på väl utvecklad kott. Å Visingsö ha 6 hektoliter kott lämnat 44 kg. frö. — Kronojägaren å Visingsö omnämner också, att ett ex. af Åbzes nobilis därstädes burit kott, som lämnat grobart frö. — Jägmästaren i Örbyhus revir uppger, att hvarken silfvergranen eller balsamgranen i år blommat därstädes. 418 GUNNAR SCHOTTE. En kort sammanfattning af rapporterna visar, att tallen, granen, björken, eken och de flesta löfträden, med undantag af boken, blom- mat ganska rikligt. Tillgången på 1 årig tallkott är likväl i stort sedt svag, endast på några ställen medelmåttig, hvarför utsikterna för nästa års kottskörd ej äro stora. Tillgången på grankott är också svag öfver större delen af landet, medelgod i Västergötland och Småland samt rik- lig i Fredrika revir. Björken har haft en medelmåttig — riklig frö- skörd och eken en i stort sedt riklig ollontillgång. De öfriga löfträden utom boken, som haft en mycket svag tillgång på ollon, ha haft me- delgod fröskörd. Af 2-årig tallkott finnes endast en svag tillgång öfver större delen af landet. Hvarför äro icke timmerklofvar och timmer- mätkedjor krönta? I kungl. förordn. om mått och vikt den 9 oktober 1883 $ 5 mom. I stadgas: » Vid handel eller eljes, då varor skola aflämnas eller mottagas efter mått eller vikt, må icke utom i det fall, hvarom i $ 32 ' sägs, nyttjas andra redskap för mätning eller vägning än de, som här i riket blifvit i vederbörlig ordning justerade.» Mom. 2 af samma paragraf meddelar vidare: »Med redskap för mätning och vägning förstås i denna förordning längdmått, mätkärl för torra och våta varor, vedmått, vikter och vågar.» Af hvad sålunda framhållits framgår, att lagstiftningen ansett nöd- vändigt att för handeln med olika varor stadga, att vägning och upp- mätning skall ske med justerade mått, vikter och vågar, allt för att åstadkomma större säkerhet för att riktiga mått och måttenheter vid handeln med de olika varorna användas. Vid handeln med ved är äfven fastslaget i samma förordning, hvad som menas med famn. För handel med timmer och äfven massaved finnas dock inga sär- skilda bestämmelser, såvida ej ofvan åberopade NV 5 delvis äger tillämp- ning. Det är värden på tiotals millioner kronor årligen, som omfattas af timmerhandeln och äfven handeln med massaved. 1 $ 32 handlar om användande i vissa fall af visarevåg. NOTISER. 419 Hvilken skogsman har icke för sig själf reflekterat öfver det egen- domliga i att vid uppmätning af timmer klofvar och kedjor af den mest olika beskaffenhet och värde som måttenheter opåtaldt få användas? Ofta äro de klofvar, som användas vid inmätning af timmer, så dåligt gjorda, att de, om klofvens yttersta spetsar sättas hårdt fast på en stockända, ge utslag varierande på !/> tum och mera. Ofta kanske klofvarna äro hemgjorda och vid tillverkningen slarfvigt graderade. De mätkedjor, som för detta ändamål användas, äro ofta förfärdi- gade af tunna järnkedjor och afknutna med lappar på hvarannan fot. Äfven dessa kedjor ge ofta ett högst otillförlitligt mått, om detta också i praktiken har mindre betydelse än de glappande klofvarna. Härtill kommer att dessa redskap, klofvarna och kedjorna, i regel medföras af köparna. Att kontrollmäta kedjor och klofvar före inmätningen af timmer- partiet är ju en möjlighet, som står säljaren till buds, men torde detta mycket sällan förekomma, enär ett sådant förslag af köparen skulle upp- fattas som direkt förklaring, att motparten vore misstänkt för att använda falska mått, och skulle antagligen ett dylikt förslag ofta resultera i att en affär blefve ogjord. Följaktligen återstår endast att taga de mått som bjuds och de förluster, som säkert ofta blifva en följd af felaktiga klof- var och mätkedjor. Då man läser ofvanstående förordning om mål och vikt och ser att vikterna, som användas i handel, skola vid bötesansvar officiellt om- justeras och krönas hvart 3:dje år, så frågar man sig osökt: förefaller det inte som att »sila mygg och svälja kameler» att hvart 3:dje år enligt lag nödgas rengöra och omjustera 1-gramvikterna, men icke i lagstiftning påbjuda att vid virkesaffärer såväl krönta mätkedjor, som timmerklofvar skola användas? Falun den 31 april 1911. WILHELM DYBECK. NOTISER. Sammandrag öfver första taxeringen till skogsaccis. Etfter- följande tablå visar värdet å saluvirket i landet under tiden i okt. 1909—3 1 dec. 1910 enligt taxeringen till skogsaccis år 1911. Af särskildt intresse är att erfara, hurusom Norrland och Dalarna ej bidragit med ens hälften af accisen eller endast 820,060: 46 kr. Län Taxeradt skogsvärde. - Uträknad skogsaccis. Stockholms län .. SrArdada 1,085,400: — 32,513:87 Uppsala län ......... EAS FE 1,816,900: 37 35,001: 33 Södermanlands län soo 2,596,647: 39 51,889: 74 Östergötlands län 3,223,960: — 64,168: — Jönköpings län ......... E ; 3,504,120: 10 68,929: 92 Kronobergs län... FR 3,397,969: 88 65,929: 56 Kalmar län... ooheolmaraen: MYS O0G: AS 80,475: 88 Gottlands län «......... herde 85,690: 25 1,704: 52 Blekinge län ..... SSR EN FY B,1 44: 7,474: 22 Kristianstads läll:..:ssmsvecsisocesrsde SÖSISI:Ke 17,292: 08 Malmöhus län FSE KS SRS 274:;0241 33 5,460: 20 FIAllanGS MÄN Aires per sosktonende ; 332,403: 88 6,648: 06 Göteborgs och Bohus län 262,466: 72 5,209: 86 Alfsbörgs lä. ssosec.sserssistines sås 3,228,769: 46 64,188: 54 Skaraborgs län soossssssssssserseser orena 1,501;302: 03 209,793: 94 Värmlands län Slo KR 160,726: 46 (ITSDEOG LAT öde. der tes Skor ar ers era dd 3,815,230: 70 76,386: 47 Västmanlands län 2,668,233: - 48,218: 57! KÖPParbDergSs Lä ;..:ssapikissrsindeni ans 5,730,975: — 105,495: 75 Gäfleborgs län .. 8,192,614: 04 162,851: 19 Västernorrlands: lä sis... issssosssrer 10,126,546: — 202,308:1713 Jämtlands län. ssnssmssssssssersssoennnna 045,5 11:.57 176,887: 48 Västerbottens län FIRA fedösar. VjAÄA0, DAD: OT 128,464: 53 Norrbottens län... oersessssnennnn — 2)200,759: 60 43,962: 78 Summa $83,190,541: 46 1,642,131: 68! Ifrågasatt förbud mot betande af får och getter å ohägnad skogsmark. Hos Kungl. Maj:t har Jämtlands läns skogsvårdsstyrelse gjort underdånig framställning om sådant tillägg till nådiga kungörelsen den 28 januari 1876 rörande inskränkning i betesrätt å ohägnad mark, att inom Jämtlands län å ohägnad mark, som, jämlikt $ 5 mom. 2 1 nådiga förord- ningen den 21 december 1837 om ägors fredande emot skada af annans hemdjur samt om stängselskyldighet, anses vara till gemensamt mulbete upp- låten, skall, därest samtliga delägare ej annorlunda öfverenskomma, betande af får och getter vara förbjudet; delägare i betesmarken likväl icke förmenadt ! Häri är ej inräknadt accisen från 4 socknar med taxeradt skogsvärde af samman- lagdt 249,053 kronor. NOTISER. 421 att å sitt eget område beta dessa djur, såvida han om dem håller sådan vård, att de icke inkomma på annans område. K. domänstyrelsen, som haft att häröfver afgifva underdånigt utlåtande, har därvid bland annat anfört: Af handlingarna framgår otvetydigt, att meningen inom landstinget är delad angående lämpligheten för länet af hvad skogsvårdsstvrelsen i detta ärende föreslagit. Landstinget beslutade nämligen å lagtima möte den 21 september 1911 med tolf röster mot elfva att afstyrka skogsvårdsstyrelsens framställning och tillika att afslå ett af vederbörande utskott inom landstinget framlagdt förslag, att skogsvårdsstyrelsens förslag skulle tillstyrkas med den ändring, att orden »därest samtliga delägare» utbyttes mot »därest flertalet etc.» Konungens befallningshafvande i länet, som för sin del ansåge bestäm- melser i det af skogsvårdsstyrelsen angifna syfte borde vidtagas, men för när- varande begränsas till de delar af länet, som låge utanför skyddsskogsområdet, samt afse tiden före den 1 juli, har framlagt förslag till ändring af skogs- vårdsstyrelsens framställning i nu angifna riktning, hvilket tillstyrkts af öfver- jägmästaren i Mellersta Norrlands distrikt. För egen del ansåge domänstyrelsen ändring af gällande bestämmelser om ägors fredande emot skada af annans hemdjur synnerligen önskvärd, för att skogsodling skulle kunna bedrifvas med framgång utan att inhägna de skogsodlade områdena, då det nämligen vore förenadt med stor kostnad och svårighet att så uppföra och underhålla en hägnad, att den lämnade fullt skydd mot får och getter. Gällande fråga är af synnerligen grannlaga natur, enär skogsvårdsintres- set härvid kommer i strid med boskapsskötseln, där denna till afsevärd del är grundad på fri betesrätt å ohägnad utmark, och där får och getter hållas i sådan mängd att de äro af betydelse för befolkningens ekonomi. De vid- sträckta utmarkerna ha för de skilda fastigheterna en form, som medför svå- righet för ägaren att begränsa hemdjurens betesgång till hans eget område, då i synnerhet getter som bekant äro svårare att hälla inom starkt begrän- sade områden än andra hemdjur. På grund häraf är det förklarligt, att den jordbrukande allmänheten med oro fruktar en omkastning af gällande bestämmelser om ägors fredande emot skada af annans hemdjur; och synes det vara med hänsyn härtill, som Konun- gens befallningshafvande 1 Jämtlands län framlagt sitt nu ifrågavarande förslag. Någon inskränkning i betesrätten ifrågasättes härvid ej inom skyddsskogs- områdena, där skogsåterväxten i första hand grundades på försiktig afverk- ning efter utsyning af skogstjänsteman, hvaremot behofvet af skydd för skogs- kulturer skarpare framträdde för de trakter af länet, där lagen angående vård af enskildes skogar den 24 juli 1903 är gällande, enligt hvilken skogsägaren kan åläggas att genom skogsodling sörja för återväxt efter afverkning af skog. Billigheten synes här fordra, att bestämmelser jämväl finnas, som för honom göra det möjligt att utan allt för stora kostnader, som skogsodlingen direkt kräfver, vinna sådan återväxt. Ty det kan anses vara hårdt, att en skogsägare skall kunna åläggas utföra skogskultur, men samtidigt vara utsatt för att grannars beteskreatur omintetgöra skogsodlingen, därest han ej genom hägnad bereder skydd mot deras invasioner. Det skydd som befallningshafvandes förslag skulle bereda skogsägare för NOTISER. +— LE [a ett skogsodladt område är emellertid otillräckligt. Det skulle nämligen om- fatta tiden allenast intill den 1 juli, men äfven sedan äro öppna platser i skogen eftersökta af beteskreatur, som kunna tillfoga en skogsodling mycket afsevärda skador. Förslaget kan betecknas som ett om ock ringa steg i rätt riktning, och hvarje sådant steg bör hälsas välkommet. Med afseende härpå anser sig domänstyrelsen, som till fullo inser att ur skogsvårdssynpunkt Jämt- lands läns skogsvårdsstyrelses ofvannämnda förslag erbjuder skogsåterväxten långt större fördelar än det af Konungens befallningshafvande framlagda, lik- väl kunna förorda äfven detta senare, därest för närvarande någon större be- gränsning af betesrätten beträffande Jämtlands län icke finnes vara lämplig. Angående skogsvård på socken- och byallmänningar. I början af året gjorde skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län framställning hos Kungl. Maj:t angåendn socken- och byallmänningars ställande under skydd af ordnad skogsvärd. -Domänstyrelsen, som haft att afgifva yttrande häröfver, anför bland annat, att vissa af de med framställningen åsyftade skogarna redan äro ställda under skyddet af ordnad skogsvård, men vill därmed ingalunda ha påstått, att gällande bestämmelser kunna sägas vara nöjaktiga. Särskildt gäller detta i fråga om vissa, byalagen tilldelade skogsundan- tag, såsom mark afsedd för upplagsplatser af virke, grustag, dytag, vägun- dantag, fäbodvallar o. d. Så länge dylika undantag icke helt disponeras för afsedt ändamäl utan äro skogbärande, torde lagen om värd af enskildas sko- gar visserligen kunna tillämpas på dem, men det vore dock önskvärdt, att skogsvårdsstyrelsen ägde större befogenhet, än hvad lagen nu tillerkänner den, nämligen befogenhet att bestämma rörande afverkning, leda och understödja möjligen nödig skogsodling m. m. I fråga om verkliga byallmänningar eller oskiftade byskogar vill domän- styrelsen icke ifrågasätta en sådan ökad befogenhet för skogsvårdsstyrelsen, emedan detta sannolikt skulle bidraga till att påskynda deras uppdelning. I fråga om sockenallmänningarna är det synnerligen önskvärdt, att lag- stiftning måtte komma till stånd, ägnad att framkalla en bättre skogsvård. Denna fråga har vid skilda tillfällen varit föremål för utredning. Något nytt därutöfver har domänstyrelsen icke att meddela, men hemställer, att ärendet 1 sin helhet öfverlämnas till de af Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga för ut- arbetande af förslag till författningar för bland annat allmänningsskogar. Då besparingsskogar och sockenallmänningar i Kopparbergs län i allt väsentligt äro likställda med samma slags skogar i Gäfleborgs län, anser domänstyrelsen, att lagstiftningen bör göras gemensam för dessa. Vid Kungl. Skogsinstitutet ha till elever ä högre kursen, efter genom- gången kurs vid Ombergs eller Klotens skogsskola, antagits följande: A. L:son Alarik, A. Andersson, E. Andersson, W. von Arnold, R. Berg- lund, G. Brolin, O. Bundy, A. Carlander, C. G. Carlsen, R. Carlsson, O. Edlund, O. Granström, S. Grenholm, P. O. Jungstedt, S. Tönson, W. Lejd- ström, S. J:son Petrini, T. Streyffert, B. Wickman samt J. E. Wretlind. För fullgörande af värnplikt ha två elever, som samtidigt med ofvan stående genomgått skogsskola, måst afbryta sina studier under ett år, då efter tyllda 25 år uppskof med värnplikten ej beviljas för studiernas skull. Samtidigt antogos bland 64 sökande följande 22 elever till skogsskolorna, nämligen: NOTISER. 423 Till Ombergs skogsskola: C. G. Chöler, O. Emtervik; E. Darle, Ramnäs; K. H. Hallgren, Grums; Gösta Lindbäck, Sundsvall; Erik Lindeberg, Gäfle; L. Mattsson, Stockholm; G. Montell, Luleå; M. Nordqvist, Bomhus; R. Sköld, Stocksund och W. O. von Unge, Kolbäck; samt till Klotens skogsskola: F. Beckström, Karlskrona; E. Bager, Hellberga; H. Cassel, Halmstad; R. Fränkel, Gäfle; H. Gadd, Tyngsjö; A. Karsberg, Finspång; C. M. Linder, Leksand; Å. Lundeberg, Falun; K. Montgommery, Stockholm; T. Ostwald, Jönköping; G. E. Risberg, Lofta och E. Sökjer- Petersen, Lund. Tage Engströmers stipendium» vid Kungl. Skogsinstitutet har i är för första gången kunnat utdelas från den under år 1910 donerade fonden med samma namn och erhölls detsamma af skogseleven Einar Klinga. Skogstiänstemännens fortbildning i Bayern. Vid den bayerska skogs- statstjänstemannaföreningens sammanträde den 25—28 juni i år diskuterades äfven tjänstemännens fortsatta utbildning, för hvilken följande grundlinjer upp- ställdes: r. Den utexaminerade skogsmannen bör under sakkunnig ledning en kortare tid arbeta i träindustri och trävaruhandel. 2. »Wirtschaftsräte» böra inrättas. (Lika de som användas i Hessen, se in- ledande föredraget om skogspersonalens fortsatta utbildning.) 3. Regeringsbiblioteken böra bättre tillgodoses med litteratur. Några revir inom hvarje distrikt böra utrustas med bättre material för vetenskapliga undersökningar och rikhaltigare bibliotek. Fortbildningskurser böra anordnas vid universitetet i Miänchen. Organisation af skogsförsöksverksamheten. Ökade möjligheter för deltagande i skogliga möten och exkursioner, samt för studier af särskilda skogliga förhållanden och inrättningar. . Höjda resestipendier. C. BN. On = Skogsvårdsföreningen anordnar diskussionsafton fredagen den 8 december 1911 kl. 7 e. m., se röda annonslappen å tidskriften. Härvid förekomma följande ämnen: 1. - Skogsvårdsstyrelsernas fördelning af bidrag för af enskilda utförda skogs. vårdsarbeten. 2. Trädkronans inflytande på stamformen, tillämpadt vid skogsuppskattning (med skioptikonbilder. Inledare: Jägmästare T.) 3. Snöbrotten i Norrland vintern 1910—1911 (med skioptikonbilder). In- ledare: Dr. H. HESSELMAN. Härefter enkel supé och samkväm. EKONOMISKT. Aktiebolaget Bofors —Gullspång har med Skandinaviska Kreditaktiebolaget och Aktiebolaget Göteborgs Bank kontraherat ett 5 27 obligationslån å 3,000,000 kronor att återbetalas under åren 1912—1931. Säkerheten utgöres af första fastighetsinteckningar i Bofors och Björkborns bruksegendomar och första inteckning i bolagets förlagsintecknings- bara egendom. Aktiebolaget Skellefteå Trämassefabrik har beslutit följande ändringar i bolags- ordningen: Aktiekapitalet kan utgöra lägst 500,000, högst 1,500,000 kronor. Bolaget har beslutit aktiekapitalets ökning till 1,000,000 kronor genom utgifvande af preferensaktier. Såsom styrelseledamöter i stället för J. E. Biesert, Hj. S. Unander och Gottne L. Glas hafva inträdt disponenterna A. S. H. Flygti Bollsta, J. L. Ekman å Sävenäs, förutvarande supp- leanten N. G. Ringstrand, hvars hemvist numera är Lidingö, hvarjämte till suppleant i stället för Ringstrand utsetts ofvannämnde Unander, hvars hemvist numera jämväl är Lidingö. Aktiebolaget Storfors har med Aktiebolaget Norrlandsbanken träffat aftal om tvenne 5 9 obligationslån ä tillsammans 2,000,000 kronor, hvaraf Ser. I å 1,500,000 kr. och Ser. II å 500,000 kr. att amorteras inom år 1936, mot säkerhet af första inteckningar a) i bolaget tillhöriga fastigheter inom Piteå, Älfsby, Neder-Luleå, Arvidsjaur och Arjepluogs socknar i Norrbottens län samt inom Byske och Jörns socknar i Västerbottens län, b) i Storfors, Bergsviks och Brännfors ångsågar, c) i bolagets förlagsegendom och d) bolagets kontrakt med Kungl. Maj:t och Kronan om afverkning å bolagets s. k. privilegieskogar, hvilken afverkningsrätt omfattar c:a 420,000 träd. Till suppleant i styrelsen har i stället för inspektoren A. Högman utsetts jägmästare N. G. Ringstrand, Lidingön. Aktiebolaget Österby Bruks berättelse för år 1910 framvisar följande siffror. Tillverkning under året: 0 8 a 1 7) (NERE RNA AN är RNE BEE LE SES TA SS SEN 10,294 läster ä 20 hl. Trävaror: försågade 31, 429 st. sågtimmer c:a ......... 244,000 kub.-fot, hafva lämnat: Ohyflad plank, battens och bräder......... söösssssgeer: OL 5G. Nag OLE; 2 Flo FOG E 119 rag bg ASKR BER RNA SPSGRRARERE TERS TIAEA 2,246 » » eller tillhopa c:a 895 stds virke,.................... ... 147,675 kub.-fot, JÖFUtOmsFIDDVCAV ipesd öga tess seas readers NAND ne srnsera SAÅ 1,100 !/, famnar, OCH LAKS PAD Ms stgateelgle ina ann beg aan spersinRSR RRE on. 608,500 stycken. Af det ohyflade virket har hyflats : Plank, battens och bräder .. . | BSS VIEN 2,400 ”/,, tolfter, List af diverse sorter PERSER SOS ISEN SUIS 347 "ia » Skogsafverkning. Egna skogar Afverkningsskogar. Sågtimmer sussssssssosssa sestte skären eesdessnggsryse I SLYCKEN: HANSA 3072 BYSSNACSUINDEE bog iv nets öest vera ers GESTRA UsmENSSNERS Sas RER NER 1.862 IBJENKATT No tees SS Kaea Ae NINSESEEE TV SERA SINNENA 82 IIPINÖL. 45 seaces sons löss Sonens AA Kl Sågbjörk . 103 Kastved ...... 7.308 !/, 19:25 Kakelugnsved . REAR ASVAE KOR Er REVERB AAA 199 !/, SAST] 0] 0 A)ä RN RE AR SR OA DA SPE FIA KD ERE ER Sa 613 Jå ETTER UT RRNOREAN RR RARE RATE RAS SIR ANA kubm SIS FAT SVE su eb soner br OR lass 91 Stålugnsved stafrum 410 >/, 1280) 007 UYR ARE ET AVN id 15027 Ya 584 !/, d:o till 2,592 LOG TIG LS stela nar Pr Ma gas Tea co ARR yck 350 Pinnar . läster OTT 20 60 302 ag Gärdsel stycken 36,589 250 OTESSTÖLS ob stef ertien SSA BANA ef : » 6,430 Stängselstör par 31,061 Slöjdbjörk ..... lass 2S1 förutom en del smärre skogseffekter, EKONOMISKT. 425 Skogskultur: C:a 218 !/, har hafva röjts och risbränts för återväxt, » 135 fa » besåtts med barrträdsfrö, > 9,100 st. plantor hafva utsatts och 49 kg. frö såtts, > 235 har hafva gallrats. Kostnaden för årets kulturarbeten, inclusive frö och plantor, hafva uppgått till kr. 512334. i sl : i Till främjandet af skogsåterväxten hafva dessutom 14,498 meter nya diken upptagits och 14,353 meter gamla diken rensats för en sammanlagd kostnad af kr. 6,320: 42. I Bure Aktiebolags styrelse har till styrelsesuppleant i stället för A. T. Tidblad valts löjtnanten H. J. Planthaber i Stockholm, I Elfvestorps Aktiebolag, hvars styrelse har sitt säte i Stockholm, har såsom styrelseledamot ytterligare inträdt bankdirektören G. A. Drysén i Stockholm. Forsbacka Jernverks Aktiebolag har med Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Bankaktiebolaget Norra Sverige och Aktiebolaget Göteborgs Bank träffat aftal om ett 5!/, 92; obligationslån å 2,250,000 kronor att amörteras under åren 1912—1931 och mot följande säkerheter: 1) första fastighetsinteckningar i Forsbacka bruk, 2) första inteckning i Köpings hytta, 3) första förlagsinteckning och 4) aktier i åtskilliga bruket tillhöriga aktier i Bispberg m, fl. grufaktiebolag. De pantförskrifna fastigheternas taxeringsvärde uppgår till 2,861,500 kronor. I Graningeverkens Aktiebolags styrelse har Nils Ultvedt utträdt. Gravendals Aktiebolag hade den 29 maj ordinarie bolagsstämma, hvarvid den af- gående styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 1910 års förvaltning och omvaldes. Utdel- ningen bestämdes till 6 procent. Af berättelsen framgår nedanstående siffror: [ATEIST EOIDING? Us Arg Sot FASEN EE hl. — 20,287. Sågtimmer från egna skogar ........ 3 ugganJSDDNS st. 54,121. RÖTSAOTIID 21 s5fe st oo sars EH slö a a Sie) la ale sale jers ee SLS sla » 543590: SOTO ÄTIT) Granne orre 51) rada löp frö a Nar Sf TTR CR ER FAR kbft 247,568 Trämassarörelsen. SI pvedsifranfepnagskogaAlms ss vest sesdes rd äks er sees » » 44,150 Mekanisk massa tillverkning 2,100. SJR NEEGEN sö SsRn re SonA rs SEOdaR ASA 5 4,252 IOUAMASSÅR : s6:0 06) 6 0 8 bulla sje je saken be sa ola säs] ee JN BRASS fö safes 949. Guldsmedshytte Aktiebolag har beslutit aktiekapitalets nedsättning till 1,200,000 kronor, Såsom styrelseledamot har ytterligare inträdt bankdirektören G. A. Drysén i Stock- holm. Holmsunds Aktiebolag har med Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholms Enskilda Bank, Sundsvalls Enskilda Bank, Aktiebolaget Stockholms Handelsbank och Aktie- bolaget Sundsvalls Handelsbank afslutadt ett 5 24 obligationslån å 2,200,000 kronor att amorteras under åren 1912 — 1941 mot säkerhet af första inteckningar i bolagets fastigheter inom Lycksele, Storsele, Stensele och Degerfors socknar i Västerbottens län med en areal af omkring 157,700 tunnland. Tånet är upptaget för bolagets aktieteckning i och financie- ring af Obbola Cellulosa Aktiebolag. Kohlswa Jernverks Aktiebolag har under den 15 juni 1911 med Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Aktiebolaget Göteborgs Bank och Bankirfirman C. G. Cervin träffat aftal om ett 5 2 obligationslån å 1,250,000 kronor att amorteras under åren 1912—1936. Säker- heten utgöres af första inteckningar i Kohlswa fastigheter, omfattande en areal af 8,099 tunnland, hvaraf 1,014 tunnland åker, och första förlagsinteckning. Länet är upplagdt för inlösen af äldre obligationslån och andra skulder. 4206 EKONOMISKT. Korsnäs Sågverks Aktiebolags styrelse. & revisionsberättelse för år 1910 med- delar bl. a. följande rörande årets verksamhet: Tillverkning. 1910. 1909. Sågade trävaror......... Stnds UMEA EE Ae . -37,504 13.702,299. Hyflade > PEST år Me a 7,988 4,344,192. SPlILLVEd: Garstkkes st Kub.-famn ...... Stöde 2,071 705” ae. Träkol ooo. 2& ... Läster TSEK Tr Flea 32,647. Sulfitmassa,.... BEAR rn tar 2,660 — — Försäljning: 1910. 1909. Sägade rävärökd ;svskioenissneinins Kr. 4,389,482: 47 2,708,316:47. Hyflade [ ELSE PRESES 35.1,201,203:10 789,867: 24 Splittved —..... sö. FR » 100,923: 67 53 831: 01. Träkol ........ 5 enn AR Ö29,831: 21 398,302: 79. Sulfitmassa = ooosssoons > 176,994: 09 — Pappersved =. ...ooon. FREE SR 100,789: 33 105, 888: 13. Kölved Jnganssär vå roles agsana FOR 133,521: 54 152,660: 69. Efter gjorda afskrifningar utgör årets vinst kr. 739,200:08 jämte från 1909 balanse- rade vinstmedel kr. 31,675:66, tillsammans kr. 770, ER af hvilket belopp bolagsstäm- man den 31 juli i enlighet med styrelsens och revisorernas förslag beslöt utdela till aktie- ägarna kr. 45 pr aktie med ............ RA NOR JNPTARET SIENA SSE kr. 630,000: — till dispositionsfonden öfverföra....... EEE ECE ER ASOS Ae » -49,539: 99 till fond för pensionering af tjänste män och förmän CERVIN BERNS SL IRE 7 -50,000: — samt å vinst- och förlustkonto balansera ............... SES ERIEEPPPE SPErCRE SARA TE 3 050 rg kr. 770,875: 74 Ehuru de i sågen vid Kastet under år 1909 insatta nya maskinerna medfört afsevärd besparing i arbetskostnad och bränsle, har likväl totala tillverkningskostnaden under 1910 varit högre än under normala förhållanden, beroende på den under året fortgående arbets- konflikten. Arbetena i sulfitfabriksbygget hafva i det närmaste fullbordats under 1910. Redan i oktober kunde produktionen delvis taga sin början och fungerar fabriken fullt till- fredsställande. Den tillverkade massans kvalitet har äfven vunnit erkännande. Marma Sågverks Aktiebolag har likaledes afslutat ett 5 25 obligationslån med Skandinaviska Kreditaktiebolaget å 2,000,000 kr. att återbetalas under åren 1912—1936 mot säkerhet af inteckningar å 4,600,000 kronor med bästa rätt i vissa bolagets fastigheter i den mån dessa inteckningar ej tagas i anspråk för gäldande af bolagets obligationslån af åren 1901 och 190S, hvaraf återstå oguldet 2,318,000 kronor. Ströms Trävaru Aktiebolags 5 2 obligationslån af !$/, 1911 å 2,000,000 kronor är öfvertaget af Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Bankaktiebolaget Norra Sverige och Sunds- valls Enskilda Bank. Lånet, som skall amorteras under åren 1912—1926, är försedt med säkerhet af inteckningar med bästa rätt i vissa bolagets fastigheter med areal öfverstigande 189,000 tunnland och är värdet af ifrågavarande fastigheter beräknadt till cirka 7,700,0c0 kronor. Denna lånetransaktion står i samband med den försäljning af aktierna i bolaget, som nyligen ägt rum efter, såsom det uppgifves, 14,500 kronor pr styck. Den gamla sty- relsen: grosshandlarna Axel Jacobsen, Ulrik Holm och disponenten P. O. Undén, har efter- trädts af herrar Axel Björklund, A. Ekelund, T. Schauman, Sören W. Mörch och A. M Jonsson. Den 16 september 1911 antogs förnyad ordning för bolaget, innefattande, bland andra, följande ändringar i den för bolaget förut gällande ordningen: Bolaget har till ändamål att med tillgodogörande af de för bolagets räkning inköpta hemman, sågverk och lastage- platser inom Bjärtrå socken af Västernorrlands län samt hemman, skogar och afverkning srättigheter inom Jämtlands och Västernorrlands län, bedrifva sågverksrörelse och trävaru- skeppning och annan industriell verksamhet. Bolagets styrelse har sitt säte i Köja, Bjärtrå sockens Uddeholms Aktiebolags styrelseberättelse för år 1910 lämnar om årets rörelse följande siffror: Timmerfångsten: Från 8 ENS SKODALA sökts ens bönder oe tr Ae elr USER ARR AAA 197,719 st. > afbrukningsskogar 6,720 >» KÖP ITNE ang gg år rr SE AG sjö, Se regard 2 RENA EA SR URI BSS SSE SA ERS 13037 ISO 5ITIO0 SE EKONOMISKT, 427 Medeldimensionen af timmer från egna skogar, då hänsyn ej tages till 31,926 st. till timmer utskild pappersved af 15 fots längd och cirka 7"'/, tums diameter som ingår i ofvan- stående summa, var 17,85 fots längd och $8,s4 tums diameter, engelskt mått. Trävarurörelsen : Under året har försågats, utom vid husbehofssågarna, 366,124 st. timmer, som lämnade 10,826 standards virke, alla slag. Motsvarande tillverkning föregående år uppgick till 3,749 standards. Bolagets egna skogar hafva under året lämnat: SÄ PIIMAMET (örn oe joker otloisle ölen, s[ej5 a ee eff E era le SR TeN 107710; st. 1 (C/O) (AR pj Seg ars EN Er ST SE NE SR SR SE SP Sd 110,645 kbm. löst. RAPPETSVe Ca SEN lst stalslesfelelele ASSASESASR SN 53,820 » » Bränn- och stubbved.. ST SANLY ST ne » Skogsfrösådd och plantering har verkställts på 790 hektar för en kostnad af kr. 16 ,976: 14 eller kr. 21:49 pr hektar. Trämassa. Under året har tillverkats: NO UTA CIA ASSÅ 0oc stela vev ejer vie 6 6/e sla ela K[bAs be ale: SSE NAS LaleLeS Sla(eI BIS LE:S IS 5,240,300 ton Sulfitmassa 6,219,— > 11,459,500 ton. Motsvarande tillverkning föregående år :..s...se.e-ecesersssasesets rr r 9,276,— ton. Försäljningarna under året uppgingo till: HÖLSJärneHekter sas: omsss vec sekter sn enee nin AN kr. 5,558,908: 05 » trävaror » trämassa » 1,054,876: 14 > 1,714,090:69 kr. 8,327,874: 88. Motsvarande belopp föregående år s..m......cssecs-osecerrr ere rersd » -6,390,722: 77 Egendomar hafva under året inköpts för » 9,250: — Af årets vinst kr. 985,292: 95 beslöt bolagsstämman den 27 juli att utdela till aktie- ägarna kr. 20 pr aktie med kr. 758,200. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. 7 TTG | Januari—oktober 1907 1908 1909 I 1910 | 1911 a FT = rävaror : oarbetade, bilade eller sågade; af furu eller gran: SS a | öm öm | timmer och mastträ af minst 25 CM..........ssssssss>] 100,600 24,700 15,600! 23,300] 12,500 | spiror, timmer och mastträ af mindre diameter 110,800 201,000] 198,600) 169,900] 134,700 bjälkar af minst 20 cm. tjocklek | 47,200 28,700 26,400) 31,500 43,300/ | sparrar (af mindre tjocklek) 334,100 267,900 335, 100] 281,800 268,800] ; syllar (sleepers) 52,800] 66,400 45,600/ 371200] 34,600] | grufstolpar (pitprops).. «| 618,000 585,200 371,500! 455,200/ 464,800 plankor och bräder, ohyflade, 21 cm. och där- | | öfver breda : 5 furu 503.600 504,700 423,300] 3506,700] 460,000 gran... el 133,590] 1456,300 119,700 140,300] 134,000 | | battens och = brä äder;- ohyflade, 15—21 cm. breda; SE uar | 724,800 672,400] 576,900] 698,200 680,000 | > gran . 476,900 458,600) 337,100 427,300 383,100) battens, scantlings o. bräder, ohyflade, under 's | cm. breda: af furu... 536,300] 507,200] 491,600 625,100] 624,900] > gran 510,400 520,600) 405,700) 517,100] 519,300 bräder, hyflade, 21 cm. och däröfver breda : af furu 16,700 19,402) 14,600 19,700) 17,200) > gran| 207400] 27,200] 20,000] 23,200] 18,900 bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu......... | 117,700) 116,000 102,400] 172,400] 167,200/ » gran... | 118,900] 139,700 72,000] 139,800] 146,500) | bräder, hyflade, under 13 cm. breda: af furu 54,500 49,000 48,400] 72,400] 72,200 > gran 98,400 83,500 53,300 71,500 731600 bräd- och plankstump ..... 307,500] 276,400 258,200 254,000) 272,400] lister, läkter och ribbor .. 45,100] 50,500] 50,000) 56,200| 56,400] | arbetade: snickararbeten etc. : | Kr Er. Kr. Er. | Kr. byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. m.)...| 4,774,600] 4,054,000] 3,739,000] 4,759, o00| 5>024,000] HUA CEAN SJR: cos coe us soda seen a ESA GT BASAL | 2,307,300] 1,714,000] — 1,430,000] —1,491,000] —1,771,000) Pagppersmassa (trämassa): | Kg. Kg. Kg. | Kg. Kg. | kemisk, Orr oesssssesrssrnnsrn nns 242,850,000) 269, 105,000 258,083,000/356,981,000 397,540,000] | sr val 27,562,000] 31,322,000| 22,399,000| 34,350,000] 36,085,000 | mekanisk, torr 46,292,000] 44,576,000] 34,121, 000] 38,538,000] 47,381,000 | » vat 82,524,000] 93,146,000] 79,786, ooo 139,775,000] 150,654,000) FÖR KRONOJÄGARE. Till kronojägare i Jönstorps bevakningstrakt af Malmöhus revir har antagits extra kronojägaren Nils Severin Sjöstedt från och med den 1 september 1911. Att tillsvidare uppehålla kronoiägaretjänsten i Bromö bevakningstrakt har an- tagits e, kronojägaren Carl Gustaf Mohlin, sedan kronojägaren därstädes F. G. Johansson antagits såsom föreståndare för statens fröklängningsanstalt i Finnerödja tillsvidare under året. Afsked har beviljats kronoskogvaktaren i Dannemora S:a bevakningstrakt P. E. Old- berg från och med den I januari 1912 samt kronojägaren i Ohtanajärvi bevakningstrakt af Torneå revir Carl Johan Bergström och har domänstyrelsen antagit e. kronojägaren A. E. Bergström att tillsvidare under ledigheten uppehålla nämnda kronojägaretjänst. Till e. kronoiägare med arfvode inom Naggsjö — Dellarnes bevakningstrakt af Norra Hälsinglands revir har antagits A. J. Pettersson, Till e. kronoj. inom Norra Hälsinglands revir har antagits utexaminerade skogs- lärlingen Abel Aronsson Negärd; inom Degerfors revir utexaminerade skogslärlingen Erik Ferdinand Gruffman; inom Blekinge — Ahus revir utexaminerade skogsläringen Erik Vilhelm Nilsson; inom Frostvikens revir f. d. distinktionskorpralen A. A. Andersson; inom Torneå revir e. bevakaren J. W. Bäcklund — med arfvode; inom Örebro revir O. E. Aspdahl; inom Klotens revir G. W. Andersson; inom Östersunds revir utexaminerade skogslärlingen Robert Eriksson; inom Österdalarnas revir > > Emanuel Johansson; inom Gottlands revir > > Holger Anders Olsson; inom Tivedens revir » » Erik Samuel Jansson. Till kronoskogvaktare i Dannemora södra bevakningstrakt från och med den I januari 1912, då nuvarande innehafvaren af tjänsten Per Erik Oldberg beviljats afsked, har transporterats kronoskogvaktaren i Dannemora norra bevakningstrakt Karl Hugo Lundvall. Kungl. Mai:ts nådiga kungörelse angående förändrad lydelse af 67 $ i nådiga instruktionen för skogsstaten den 23 december 1909; gifven Stockholms slott den 29 september 1911. Vi GUSTAF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung, göra veterligt: att Vi, efter domänstyrelsens hörande, funnit godt förordna, att 67 $ andra stycket i nådiga instruktionen för skogsstaten den 23 december 1909 skall erhålla följande förändrade lydelse: Extra kronojägare och extra Frönloskoryuklare kunna på vederbörande förmans anmälan från denna sin befattning af domänstyrelsen skiljas. Det alla, som vederbör, hafva sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso hafva Vi detta med egen hand underskrifvit och med Vårt kungl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 29 september 1911. GUSTAF. Oskar Nylander. j ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- > FÖRENINGENS == TIDSKRIFT NEN HÄFTE 12. DECEMBER: SOME TR NN AL ISA ENN ANMÄLAN. ER Under nio år har Skogsvårdsföreningens Tidskrift sökt sprida Ren. om våra skogar och deras vård. Den har sträfvat att vara samlingspunkten för det in- tresse för skogssaken i vårt land, som af allt att döma växer sig allt starkare och tränger till allt vidare kretsar bland Sveriges folk. TI eå måtto vill Tidskriften vara en ledande kraft i denna rörelse, att den meddelar sina läsare teknikens och veten- skapens senaste framsteg i allt hvad som rör skogen, dess lif, dess vård och dess ekonomi. Kunskap härom är nödvändig icke minst i vår handlingskraftiga tid, som önskar se ett snabbt och säkert framåtskridande. Åt Norrlands skogsbruk, som för närvarande befinner sig i en nydaningsperiod, kommer alldeles särskild uppmärksam- het att riktas. Men för vårt folk har kunskapen om skogsvård blifvit viktigare än förr, då det nu slutligen kommit till allmänt erkännande att det gent emot skogen icke blott gäller att taga utan också att gifva — icke blott att skörda utan också att vårda. Till alla dem, som ha närmare eller fjärmare intressen för dessa sträfvanden och — för vår svenska skog, vänder sig vår tidskrift. Under år 1912 utgifves Skogsvårdsföreningens Tidskrift med sin tionde årgång efter ungefär samma plan som föregående år i tvenne skilda afdelningatr: den allmänna delen och fackafdelningen, Den allmänna delen innehåller längre eller kortare, vanligen rikt illustre= rade uppsatser, som i populär form behandla såväl praktiska frågor som teoretiska spörs- mål rörande våra skogar. I denna afdelning intagas äfven mindre jaktvårdsuppsatser, uppgifter om trävarumarknaden, notiser i skogsekonomiska frågor, korta meddelanden från skogsvårdsstyrelserna samt andra notiser rörande skogsvården. Under år 1912 komma särskildt frågor rörande trävarumarknaden och flottledsförhållandena att behand- las "mera ingående än förut, Denna upplaga sändes till ledamöterna af Föreningen för Skogsvård mot medlemsafgiften 5 kronor per år. Allmänna delen är afsedd att om- fatta omkring 500 sidor förutom eventuella bilagor. Fackafdelningen innehåller en serie fackuppsatser om ungefär 400 sidor per år. Denna fackserie behandlar rent teoretiska spörsmål rörande våra skogar, samt mera ciella tekniskt fackliga frågor. Men denna afdelning vill ej blott fullständigt behandla landets skogsförhållanden, utan kommer äfven att följa med, hvad som af betydenhet förekommer i skogslitteraturen. Den skall innehålla recensioner af värdefullare arbeten i skogshushållning och redogörelser för det viktigaste innehållet i de utländska skogs- tidskrifterna samt förteckning öfver utkommande skogslitteratur. I fackafdelningen intagas vidare cirkulär och prejudikat rörande statens skogsförvaltning, meddelanden om beslut af allmännare intresse rörande skogsadministrationen samt redogörelser för tjänster och förordnanden inom skogsstaten och den enskilda skogsvården. Under rubriken administrativ praxis öppnar denna upplaga sina spalter för korta meddelanden och inlägg i administrationsfrågor. Priset för allmänna delen och fack- afdelningen om tillsammans öfver 900 sidor förutom eventuella bilagor blir 10 kronor per år, d. v. 5. vanliga medlemsafgiften 5 kr. samt en tilläggsafgift af 5 kronor för den fackliga delen af tidskriften. Prenumeration å endast fackafdelningen mottages ej. Allmänna afdelningen utgifves med 12 häften per år. Af fackafdelningen ut- komma 6 tvångsfria häften. Tidskriften sändes portofritt till alla medlemmar af Föreningen, men kan prenumeration till pris af resp. 5 och 10 kr. äfven ske i bokhandeln, Stockholm den 20 december 1911. Redaktionen. Ånnonsera i Skogsvårdsföreningens Tidskrift. Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida. Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr em, af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst 5 ger, lämnas 10 9 rabatt och för hela året stående annonser 20 &. Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte, Ärade medlemmar uppmanas att till Föreningens kontor anmäla per- soner, som äro villiga att ingå i Föreningen, äfvensom att meddela uppgift på adressförändringar. Aftryck af uppsatser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. Red. Tidskriften distribueras i bokhandeln af A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IQII, H. I2. Hussvampen. Referat af J. MEVES. Under titel »Der Hausschwamm und die wichtigsten Trockenfäulesehwämme» föreligger ett af E. SCHAFFNIT, J. SWwENSITZKY och H. SCHLEMM författadt arbete, utkommet 1910 på Paul Pareys i Berlin förlag. Det innehåller en sammanfattning af en serie föreläsningar om hussvampen och torötessvam- parna, som hållits på föranstaltande af fastighetsägareföreningen i Bromberg. Då detta arbete, ehuru egentligen afseende stenhus, likväl innehåller åt- skilligt, som för denna tidskrifts läsare torde vara af intresse, följer här nedan en redogörelse för en del af i boken förekommande rön och råd. Hussvampens ursprungliga hemort är skogen, hvarifrån den invandrat och gjort sig hemmastadd inomhus. Den för dess växt lämpligaste temperaturen är i det fria 26—28? C.; vid 34? C. upphör den där att vegetera. I bygg- nader däremot växer den bäst vid 20—22? och upphör därmed vid 206?. Merulius lacrymans, såsom svampen förr benämndes, uppdelades sedermera i två arter, nämligen den äkta hussvampen, Merulius domesticus, och den vilda, Merulius silvester. Genom anställda försök anses det bevisadt, att hussvampen är en s. k. obligat saprophyt, d. v. s. att den under inga förhållanden kan angripa lefvande träd. Liksom andra svampar sprides äfven hussvampen hufvudsakligen genom sporer, som i tusental utvecklas i svampens fruktkroppar och medfölja det svagaste luftdrag. Där svamphärdar finnas, utgöra sporerna en beståndsdel af dammet i omgifvande atmosfär. Sådana härdar finnas i nästan alla städer, vare sig 1 byggnader eller å virkes- eller vedupplag. Sporernas grobarhet är emellertid begränsad och beroende af särskilda omständigheters sammanträffande, En annan infektionsmöjlighet finnes i öfverföring af svampens lefvande mycelium. Ofta användes vid nybyggnader gammalt virke och grus från gamla byggnadsplatser, som kan vara infekteradt af svampens mycelium. Genom nuvarande byggnadssätt skapas de första åren, så länge nybyggnaden ej är nöjaktigt uttorkad, de förmånligaste betingelserna för myceliets vidare utveck- ling eller nybildning. Vidare bör beaktas smittofaran för ännu sundt, lagradt virke på upplagsplatser, där svampen är tillfinnandes. Äfven äro fall iakt- tagna, då svampen öfverförts till svampfria hus genom husgeråd — tvättbaljor, lårar och dylikt — vid dessas inflyttning från svampangripna byggnader. Slutligen bör framhållas infektionsfaran genom sjukt bränsle. I äldre bygg- nader kan svampen införas vid reparationer genom insättning af virke, som är infekteradt med sporer eller angripet af svampen. Den äkta hussvampens fruktkropp framträder i många former alltefter läget. På vågräta ytor — golf, källartak — utbreder den sig vanligen flackt och Skogsvårdsföreningens Tidsrift 1911. 30 30 J. MEVES. 43 tallriksformigt. På lodräta ytor utvecklas den nära tallrikslikt eller ock hatt- eller konsolformigt. Under källartak lossnar den ej sällan i kanterna och antar utseende af en tratt. Begynnande fruktkroppar te sig såsom vaddliknande, snöhvita bildningar, hvilka framtränga ur fogar och sprickor i bräder eller murar. De antaga under sin vidare utveckling efterhand en rödgul samt slutligen ockrabrun ända till mörkbrun färg. Samtidigt öfvergår myceliet till en fastare, köttig, läderartad beskaffenhet, den bildade sporbärande väfnaden (hymenium) lägger sig i vågigt fram och åter böjda veck, som mångenstädes sammanstöta och sammanväxa samt mot midten förtätas till ett tätt nätverk. Ofta antaga fruktkroppar, som växa vågrätt på golf, ett blomkålsliknande utseende. En annan typ af fruktkroppar är en mera hudartad bildning, som sällan i lika utvecklad form visar förenämnda karaktäristiska struktur. Den uppstår sålunda, att på ytan utbredda mycelier omedelbart öfvergå i fruktbildande tillstånd. På fruktkroppen utvecklas fortplantningsorganen, sporerna. Redan en lindrig luftström förmår kringsprida dessa. Där talrika fruktkroppar äro till- finnandes, är golfytan ofta beströdd af sporer såsom med ett ockrabrunt pulver. Hvarje svamputveckling förutsätter en relativt hög grad af luft- och sub- stratfuktighet. Luftfuktighet uppstår i tomrum, såsom i mellanbottnar, under golf m. m. genom afdunstning af det i murar och inbyggda bjälkar befintliga vattnet och ofta från fuktighet i trossfyllningen, om denna inlägges våt och ej fått torka tillräckligt, eller när golfven lagts för tidigt och alltför snart strukits. Vattenångorna slippa ej ut, och här finna träfördärfvarna de bäst möjliga betingelserna för sin fortkomst: vatten i virket, luftfuktighet och, enär bostäderna eldas under vintern, hela året om den för en snabb utveckling erforderliga värmen. Emellan den äkta hussvampen och dess samsläktingar finnes emellertid en väsentlig fysiologisk skillnad. Medan alla öfriga husförstörare behöfva en större eller mindre fuktighetsgrad ej blott för sin första utveckling, utan äfven för fortsatt tillväxt, förmår endast den äkta hussvampen att angripa fullkomligt lufttorkadt virke äfven vid normal luftfuktighet och att inom jämförelsevis kort tid vinna en oerhörd utbredning. Han allena är därför att verkligen frukta äfven i torra och välbyggda hus, och kan vanligen blott med svårighet och afsevärda kostnader tillintetgöras, under det att samtliga öfriga svampar kunna aflägsnas medelst lämpliga åtgärder, enär deras tillvaro är beroende af fort- varande fuktighet. | Man trodde förr, att luftdrag förstörde hussvampen. Detta är ett misstag. Själfva luftdraget dödar ej svampen, ehuru på ställen, där i alla fall föga luftfuktighet finnes, dess mycelium bringas att förtorka, i det att det afsöndrade och till den omgifvande luften utdunstade vattnet icke kvarstannar. I lekmannakretsar är den åsikten utbredd, att hussvampen förstör endast furuvirke. Det är ej så, den angriper lika väl alla andra träslag. De blifva blott alltefter hårdhet och motståndskraft förstörda mindre hastigt än det mjuka furuvirket. Myceliesträngarna äro betydligt lifskraftigare än det ömtåliga lösa myceliet, som vid minsta beröring faller ihop och ändrar färg. Frågan, huru länge svampen förmår fortlefva, står ännu öppen. Pro- fessor HARTIG anser ej uteslutet, att den efter 40 år ännu är vid lif. Be- HUSSVAMPEN. 431 visadt är, att den fortlefvat minst 4 år i torrt virke, som förvaras fullkom- ligt torrt. Ytterst känslig är den äkta hussvampen för högre temperaturer. Högsta växtkraften har den mellan 18—22? C. Redan vid 26? upphör den att till- växa. Vid en temperatur af 34? dödas han efter 4 dygn, vid 40? behöfves blott en timme för dödandet. I användningen af hetta finnes alltså ett värde- fullt medel för svampens bekämpande. Beträffande svampens sanitära betydelse må anföras, att han hvarken är giftig eller, såsom mången trott, förmår hos människan åstadkomma eller öfver- föra parasitära sjukdomar. Tvifvelaktigt synes ock vara, att dess sönderdel- ningsprodukter, lukt etc. kunna vid nöjaktig vädring orsaka sjuklighet. Visser- ligen bidrager den till bostadens försämring därigenom att den afsöndrar kol- syra och vatten och kan göra hela bostäder fuktiga. En annan sak är, att den c:a 30 2 ägghvita innehållande fruktkroppen öfvergår i förruttnelse. Där organiskt ämne ruttnar, utvecklas illaluktande, stundom giftiga gaser. Denna olägenhet kan afhjälpas genom de vanligen ytligt framträdande fruktkropparnas aflägsnande. Anmärkas bör, att den äkta hussvampen icke är inskränkt uteslutande till byggnader, utan att den med bibehållande af sina egendomliga känne- tecken äfven i det fria innästlar sig å upplagsplatser. Den vilda hussvampen liknar den äkta till sitt yttre. Fruktkropparna äro blott svagare, tunnare, deras ytors veck mera tätmaskade. Men af betydelse är, att hans förstörelseförmåga icke uppnår den äktas. Akta hussvampen för- mår att ur virket utdraga den tredubbla mängden näringsämnen, förstör alltså virket tre gånger så starkt som den vilda. Man bör därför ur så väl byggnads- teknisk som juridisk synpunkt bedöma svampen annorlunda, ur teknisk syn- punkt redan därför, att blott den äkta kan dödas vid förenämnda låga tem- peraturer. Under benämningen forrötesvampar sammanfattas här alla de svampar, som utom den äkta hussvampen åstadkomma virkesförstöring i byggnader. Mest förekomma de i nybyggda hus. Deras tillvaro är likväl bunden vid fuktiga föremål. Torröta förekommer i byggnader synnerligen ofta, kanske allmänt, men blir till följd af dess mindre betydelse ofta förbisedd. Golftiljor angripas merändels icke i sådan grad, att de brista utan särskild anledning. Blåytesvamparna angripa endast den näringsämnen innehållande splintveden. De borttaga cellernas näringsinnehåll men förstöra ej cellväggarna. Af dem angripet virke har samma hållfasthet som friskt och kan i torrt tillstånd utan tvekan användas som byggnadsmateriel.. Dess värdeminskning kan anses tillkommet af endast estetiska hänsyn, då varan är mindre lämplig til snickeriarbeten. Vid hvarje uppträdande af svamp i ett hus är det naturligtvis af vikt att dess art bestämmes, hvilket kan ske endast af fullt sakkunnig botanist. Men är endast fråga om huruvida antingen den äkta hussvampen eller någon annan svampart föreligger, kan äfven en sakkunnig, som ej är botanist, utröna detta genom kultivering af träprof vid bestämda temperaturer. Endast den äkta 432 J. MEVES. hussvampen upphör att växa vid 27? C., vid hvilken värmegrad däremot alla öfriga träfördärfvare, den vilda hussvampen inbegripen, fortväxa. ”Träprofven fuktas väl och kultiveras i slutna gasskålar e. d. i termostater delvis vid 26 3, delvis vid 20—22? C. Utvecklas vid 22” ett tätt, hvitt öfverdrag af svamp- trådar, under det att vid 26 +; ringa eller ingen mycelutveckling äger rum, så föreligger den äkta hussvampen. Afven torde det vara möjligt för icke mykologen att, om normalt utvecklade fruktkroppar af äkta hussvampen före- finnas, på dessa igenkänna arten, därest han noga känner dessa kroppar. Likväl är härvid försiktighet af nöden, enär fruktkroppen kan förväxlas med dem af andra svamparter, Algärder för svampsjukdomars förebyggande och bekämpande. — Första regeln för svampbildnings förebyggande är användande af torra byggnadsmaterialier och undvikande af hvarje vattenöfverskott i virket, ty svamp kan bildas blott vid närvaro af fuktighet. Vidare ett fortsatt bibehållande af trävirkets torrhet synnerligast på ställen, där luften är utestängd. Vattenhalten utrönes enklast på så sätt, att borrspån, uttagna med centrumborr omkring 10 cm. djupt ur en bjälke, genast inläggas i ett glas, hvars vikt är känd, och torkas c:a 6—10 timmar i laboratoriets torkningsskåp vid 1007 C. samt vägas före och efter torkningen. Ar vattenhalten ej större än 5—-8 2, kan golfbeläggning före- tagas utan tvekan. Af största vikt är att bjälklagret är lufttorrt. Virke från gamla byggnader användes ofta vid nybyggnad, och förnekas kan ej, att gamla bjälkar ofta äro bättre än nya, enär de äro fulltorra, men en stor procent af sådant virke plägar vara angripet af torröta och ofta äfven af äkta hussvampen, särskildt å bjälkändarna. Inlägges sålunda angripet virke, och inträffar under byggnadstiden olämplig väderlek eller umgås det oförsiktigt med vatten, så att virket genomfuktas, så återväckas alltför lätt sjukdomsfrön till lif och svampinfektion är fullbordad. Gammalt virke bör därför användas blott med största försiktighet. Att trossfyllningen är torr är vidare af stor vikt. Bäst är torrt grus eller torr flodsand. En artificiell uttorkning borde företagas 1 hvarje nybyggnad, hvari an- vändts rått virke eller sådant som måst uppföras under en våt period. En annan försiktighetsåtgärd är virkets isolering på de ställen, där det kommer i omedelbar beröring med fuktigt, nyuppfördt murverk. Bjälkändarna böra kringmuras torrt. Att förorda är en skoning af glaserad lera. Särskild försiktighet fordras, när golf skall läggas omedelbart på jordytan utan underliggande källare. Här behöfves möjligast bästa dränering af jorden och därefter en tät betongbetäckning, på hvilken tiljorna läggas. Ett svårt fel är, om i nybyggnader trägolf beläggas med linoleummattor, innan fullständig uttorkning skett eller före två år efter byggnadens uppförande. I handeln utbjudas en mängd kemiska medel, som påstås ovillkorligen döda svamp. Möjlighet att därmed döda redan befintlig svamp är dock full- ständigt utesluten. Medlen kunna endast ifrågakomma såsom förebyggande hjälpmedel, och som sådana äga de sitt värde. De hufvudsakliga åtgärder, som skulle kunna ifrågakomma för den äkta hussvampens och öfriga träfördärfvande svampars oflägsnande, äro hetta, uttork- HUSSVAMPEN. 433 ning, det angripna materialets borttagande samt desinfektion med något verksamt medel, Användning af hetta ifrågakommer blott med afseende på den äkta hussvampen. En förutsättning för uppnående af ett fullständigt resultat är friläggning af alla angripna konstruktionsdelar. Därefter uppställes i resp. rum en s. k. »tärksch-ugn.> Med de vanliga koksgrytorna uppnås aldrig den intensiva, lik- formiga värmen som med tärksch-ugnen. Den sistnämnda tillföres utifrån ständigt ny syrgas, hvarvid utvecklas en sådan värme, att 25—38 cm. tjocka massiva väggar afsevärdt uppvärmas på baksidan. Naturligtvis måste rummet vara fullständigt tillstängdt. Dörrarna böra, enär de eljest skulle vinda sig, uttagas och ersättas med mattor. Fönstren förblifva kvarsittande. För att kontrollera den i virke och murar uppnådda värmegraden böra i borrhål till ett djup af c:o 10 cm. införas termometrar, som fast omslutas med kitt. Från den tidpunkt, då samtliga termometrar visa minst 40”, måste ugnen en timme hållas i liflig verksamhet. Efter denna tid är man absolut viss på, att svampen i det upphettade rummet är död, om värmegraden i termometrarna icke hållits under 407. Det i närheten af angripet virke befintliga murverket kan ock, när in- fektionen varit inskränkt till få ställen, upphettas med lödlampa, för att med säkerhet tillintetgöra i muren möjligen befintliga myceliumsträngar. De förstörda träpartierna aflägsnas redan före upphettningen genom af- bilning eller fullständigt borttagande. Bilningen måste ske så djupt, att friskt trä åter visar sig för ögat. För /forröteskadors bekämpande är det viktigast att aflägsna allt öfverflödigt vatten och sålunda åstadkomma infektionshärdens uttorkande. Vid alla slag af träröta böra till undvikande af ny infektion genom sporer de bilade ytorna bestrykas med något desinfektionsmedel. Det nyinsatta virket måste vara absolut torrt, friskt och för säkerhets skull äfven vara behandladt med desinfektionsmedel. Intet är att erinra mot att åter använda samma trossfyllning, om densamma förut upphettats grundligt. Själfklart bör allt sjukt och misstänkt material efter reparationen genast uppbrännas, ty hvarje litet spån däraf kan innehålla smittämne. Hvad som bör åtgöras för byggnadskonstruktionens säkerhet, om denna synes hotad, måste för hvarje särskildt fall öfverlämnas åt den byggnads- kunniges bedömande. Vid ifrågasatt inköp af ett hus bör företagas en noggrann undersökning däraf. I främsta rummet böra alla trägolf noga besiktigas, synnerligast ock bjälklagret öfver källaren, om sådan finnes, ty den från källaren uppstigande fuktiga luften befordrar svampbildning utomordentligt. Källaren med alla dess afdelningar bör man aldrig underlåta att under- söka, ty vid dess tak och väggar utveckla sig fruktkroppar med särskild för- kärlek. Äfven underhvälfda trappafsatser äro ofta svamphärdar. Vidare böra undersökas intill murar liggande bjälkar, samt själfklart äfven vedbodar, tvätt- stugor, kök särskildt i grannskapet af afloppsrör, äfvensom ställen, där isskåp placerats, likaså ock med linoleum, bleck m. m. betäckta trägolf och repara tionsställen i golfven. SKOGSVARDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IOL1II, H. I2 Några reflektioner öfver iägmästare Ernst Anderssons föredrag den 23 mars 19, Af CARL V. SCHÖNBERG. Uti Skogsvärdsföreningens tidskrift, julihäftet för 1911, återfinnes ett föredrag, som jägmästare ERNST ANDERSSON den 23 mars 1911 höll vid före- ningens årsmöte angaende de ekonomiska principer, enligt hvilka efter hans förmenande en rationell skogshushällning skall bedrifvas. Då kanske andra med mig fått den uppfattningen, att herr ANDERSSON förordar de korta omloppstiderna, såsom varande de enda finansiella, och såsom följd däraf äfven pläderar för de äldre — enligt hans förmenande oväxtliga beståndens snara afverkning, och sålunda i väsentlig mån ifrar för minsk- ningen af vårt stående virkeskapital, så må det tillåtas mig att få yttra några ord 1 frågan och särskildt framhålla de punkter, där herr ANDERSSONS argu- mentering ej synes mig fullt — beviskraftig. Sakens stora betydelse nöd- vändiggör ju, att vi ifrån skogshushällarens och ej blott ifrån virkesspekulantens synpunkt bilda oss en bestämd äsikt om de af herr A. föreslagna åtgärderna. Att börja med kan jag, i motsats till herr A., fullt ut förstå den far- håga för skogens existens, som ifrån gamla tider gjort sig gällande, då jag tror mig under de sista 30 åren hafva iakttagit en återgång i skogstillgången, åtminstone å de orter, där jag haft min verksamhet förlagd. Denna återgång synes mig ej heller minskas, hvarken genom det på senare tider lifaktigare intresset för skogsvård och speciellt skogsodling, som gjort sig bemärkbart, eller genom de större eller mindre skogskomplexer, som af statsverket in- köpts, och hvilka ju ännu äro helt obetydliga i förhållande till hela landets skogsareal. Jag rekommenderar såsom en illustration till detta mitt påstående herr A. att jämföra DAHLBERGS beståndskarta öfver Skåne ifrån slutet på I600-talet med nuvarande förhållanden. Den »omedelbara uppväxten» af ungskog, som herr A. »i de flesta fall» konstaterar, har jag ej kunnat iakttaga och ber att få hänvisa till norra Skånes, Smålands, Hallands och Bohusläns ljung- marker, hvilka med 100,000-tals tunnland vittna om motsatsen. Hur det ser ut i Norrland, vågar jag ej yttra mig om, då jag ej varit där sedan jag lämnade institutet, men nog har jag, och flera med mig, af andras uttalanden fått det intrycket, att det ej alltid och öfverallt där är så väl beställdt med återväxten. Skulle nu herr A:s finansiella huggbarhetsberäkningar gifva skogsafverkaren ytterligare stöd i det forcerade tillgodogörandet af våra äldre och medelålders bestånd är jag rädd, att om ett eller annat tiotal är åtminstone skogarna i NÅGRA REFLEKTIONER ÖFVER JÄGMÄSTARE ERNST ANDERSSONS FÖREDRAG 435 enskild mans hand skola komma att visa sig mycket virkesfattiga. Erfaren- heten från de ställen, där forcerad afverkning af »icke finansiellt tillväxande träd fortgått, har åtminstone ej gifvit mig hopp om sådana skogars framtida bestånd, då den »finansiella afverkningen» i praktiken ofta nog urartat till skogssköfling, och om nu äfven detta ej varit fallet å de orter, där herr A. haft sin verksamhet, så ligger dock faran nära, att så mångenstädes kan komma att ske. Att tyskarna ej skulle gjort ansatser att sköta sina skogar efter så att säga merkantila synpunkter är nog ej fullt riktigt. Jag rekommenderar herr A. att bland andra studera professor Max PRESSLERS redan på 1850-talet ut- komna forstfinansiella arbeten, som i mångt och mycket häfda de af herr A. framhållna synpunkterna, fast de ju äfven taga hänsyn till en del andra fak- torer, t. ex. kulturkapitalet, hvilka herr A. i sitt föredrag ej berört. Professor Fr. JupeicHS skogsindelningslära, som redan 1879 sett flera upplagor, måtte med sin minutiöst utarbetade visarprocent väl också vara forstfinansräkning? Nu vill emellertid olyckan, att just i Sachsen, hemlandet för den forstliga »ränta på ränta beräkningen», det verkliga utbytet ur skogen, efter hvad öfverjägmästare P. O. WELANDER vid diskussionen den ?3/, 11 upplyste, hållit sig nere i 3 & å de uti skogsproduktionen verksamma kapitalen! Detta efter c:a. 40-åriga försök. Jag kan ej se, att dylikt manar till efterföljd, åtminstone €j förr än det visats, att de finansiella ränta på ränta teorierna bättre kunna tillämpas i praktiken än i PRESSLERS hemland Sachsen. Jag vill gärna vara med om att skogsmannen bör sträfva efter att ur sitt förvaltningsområde söka framtvinga det högsta möjliga netto — om hvad netto är kan väl endast råda en mening — eller att skogshushållningen har till ändamål: »att ur den till skogsbörd afsedda marken draga den högsta möjliga ihål- lande nettobehållningen», och däri är nog herr A. och jag ense, men herr A. «fordrar 5 2 ränta på ränta, dels å markräntan, dels å förvaltningskostnader m. m. (kulturkapitalet ej att förglömma) och utdömer all skog, som ej lämnar motsvarande tillväxt (kvalitets + kvantitets tillväxt), hvilket synes mig för högt. Tag undrar, om det öfver hufvud taget blir möjligt att någonstädes placera så pass stora kapital, som vår svenska ståndskog representerar, mot 5 2 ränta på ränta? Våra banker och sparbanker mottaga dem icke! Men i och med detsamma jag sänker den godtyckligt antagna räntefoten, gör jag ju det högre omdrefvet äfven i herr A:s mening finansiellt berättigadt. I praktiken blir, om herr A:s förslag konsekvent efterlefves, en själfklar följd att i länder, t. ex. England, där räntefoten är 17!/, å 3 2 och där, till följd af klimat och jordmånens förhållanden, tillväxten är stor, högre om- loppstider vore berättigade, då däremot hos oss med högre räntefot och i regel sämre jordmånsförhållanden endast låga omloppstider skulle vara tillåtna. England skulle producera 3” X 7” plank och vi pappersmassa och kolved! Jag för min del är ej öfvertygad om att detta praktiskt sedt är riktigt. Visserligen ligger en sanning däri, att, om man ur skogshushållningen drager de i form af virkeskapital bundna värdena och insätter dem i andra närings- grenar, man eventuellt skulle kunna skaffa sig en större årlig penningeinkomst, men jag bör ej glömma, att den genom det frigjorda skogskapitalet upp- kommande större inkomsten är en produkt af både virkeskapitalet och mitt ökade — kroppsliga eller psykiska — arbete, ty som herr A. mycket riktigt 436 CARL V. SCHÖNBERG. säger, man lär ej kunna få tillhandla sig papper med höga räntor till pari- kurs. Det i andra näringsgrenar placerade, frigjorda skogskapitalet fordrar för att blifva produktivt äfven ytterligare arbete; kapitalet i skogshushållningen däremot tillväxer äfven utan arbete (beständsvård) årligen med en om än relativt liten ränta på ränta. Att lägga skogens saluvärde — och detta kan ju för hvar gång det be- räknas endast vara ett dagspris — till grund för bestämmande af huggbar- hetsåldern är nog ganska riskabelt, då saluvärdet mycket är beroende på konjunkturerna, och jag för min del fruktar, att, om huggbarhetsåldern skalt följa alla prisfall och prisstegringar, väl stora rubbningar i hushållningen komme att uppstå! Det finnes något, som heter jämnvikt i hushållningen, och denna jämnvikt, statiken, är i skogshushållning, där så längt mellanrum ligger mellan sådd och skörd, lätt att rubba men svär att återställa. Att skogens tillväxt kan genom beständsvården ökas, däri instämma nog alla med herr A., men denna ökning har dock sina gränser, och alla veta vi ju, att det tar tid, innan gallringen verkar. 200 kvarlämnade träd lämna ej genast samma tillväxt som förutvarande 250. Vid all gallring bör jag dock alltid minnas, att det är markens produk- tionsförmåga, som i längden ger all tillväxt, och för skarpt gjorda hugg- ningar orsaka lätt nog en atergång i markboniteten. Herr A. framhåller, att skogssköflingen ofta kan framtvingas af det faktum, att den årliga nettobehållningen af skogen är lägre än 3 & af skogens saluvärde. Jag tror, att det ej så mycket är medvetandet häraf som spekulations- lustan, som är den drifvande faktorn. Undras mig, om en person, som exempelvis köper en skog för 10,000 kronor och efter ett år har realiserat den med en behållning af 15,000 kronor ej anser sig hafva gjort en vinst af 3,000 kr.: Men det har han faktiskt ej, ty först skall han hafva 500 kr. i ränta på sitt inköpskapital och sedan betaldt för sitt på realisationen nedlagda ökade arbete, hvilket han, om skogen lämnats att fortväxa, kunnat göra fruktbärande på annat håll. Allt är sålunda ej vinst, som så kan synas, och något måste väl också afskrifvas på hvad tyskarna kalla »Unternehmergewinn», och som jag med ett annat ord skulle vilja kalla för »spekulationspremier Herr A. anför som stöd för sina påståenden en del exempel, huru en skogsspekulant kan göra sig vinst genom realiserandet af skogen, där på grund af en eller annan orsak ej uttagits, hvad som kunnat uttagas. Så har skett och kommer allt framgent att ske — men hvad en eller annan vårdslösad för- valtnings ogynnsamma resultat har med den rationella huggbarhetsåldern att göra, inser jag ej: frågan blir alltid den, är det finansiellt riktigt att påskynda öfvergången till lägre eller låga omloppstider, eller lönar det sig att fortfarande hålla dem höga? Alltid måste vi förutsätta, att beståndsvården i båda fallen är på höjden af modern teknik. Herr A. ser räddningen för »skogsslakteri> i hög årlig nettoafkastning-. Jag har en annan uppfattning, och det är den, att då uti skogshushållningen alltid finnas stora värden, som lätt kunna realiseras, spekulationslusten alltid skall drifva till forcerad afverkning. Vi se ju dagligen, huru goda räntebärande papper, som lämna 6—7 2 utdelning, byta om ägare till parikurs och därunder. NÅGRA REFLEKTIONER ÖFVER JÄGMÄSTARE ERNST ANDERSSONS FÖREDRAG. 437 Påståendet, att hög ränteafkastning i och för sig skulle skydda för spe- kulation (i skogshushållningen ofta liktydig med sköfling), vinner sålunda ej bekräftelse inom andra näringar. Herr A. framhåller, att många affärer skötas utan att de göra klart för sig, hvad de så att säga betala för den årliga afkastningen. Det är nog sart; men skola exempel, tagna från andra näringsgrenar, verka öfvertygande borde de vara rimliga. När herr A. talar om att en jordbrukare, som på 7 år köper för 50 kr. gödning per har och »därigenom fått» en betydlig skördeökning, möjligen äfven en ökad nettobehållning af t. ex. 3 kr. per år, så är detta en förut- sättning, som i verkligheten ej kan påvisas, och det genom exemplet försökta beviset verkar ej öfvertygande. Såvidt jag kan se gör herr A:s jordbrukare en stor förlust, i det han för 50 kr. tillbyter sig 21! Herr A. må ej tro att vi, som hålla på den högsta möjliga virkesafkastningen pr ytenhet, alltid äro för bekväma att göra oss reda för hvad det kostar oss, men vi äro ännu ej öfvertygade, att ej den skogshushäållning, som stabilt lämnar den årligen största virkesmassan pr har, skulle nationalekonomiskt sedt vara mindre rentabel än den, som sträfvar efter en hastigare omsättning af kapitalet. För min del har jag ännu ej sett bevis för att två omdref på 60 år, under i öfrigt lika förhållanden, skulle lämna högre netto än ett omdref på t. ex. 120 år. Bevis för eller emot kunna ej företes, då underlag därtill saknas, men vi böra dock, innan vi gå till afverkning af all vår äldre skog — eller den som herr A. anser ej längre vara finansiellt bärig — göra oss klart följande om- ständigheter och åtminstone på papperet jämföra slutresultaten. Vid två 60-åriga omdref har jag att förränta två skogsodlingskapital, det ena, som löper i 120 år med ränta på ränta, det andra som löper i 60 år med ränta på ränta; då däremot vid det lägre omdrefvet vi endast hafva ett kulturkapital att räkna med. Som erfarenheten lärt oss, att arbetslönerna stiga, så kan man tryggt an- taga, att kulturkostnaderna 60 år härefter äro minst dubbelt så stora som nu. Kalla vi nu den första kulturkostnaden för K, så får det långa omdrefvet en kulturkostnad af K + 120 års ränta på ränta och de båda korta (K + 120 års ränta på ränta) + (2 K + 60 års ränta på ränta). Hjälpgallringarna blifva under de första 60 åren i båda fallen lika; vid det höga omdrefvet blifva däremot emellan 60—120 år hjälpgallringarna be- tydligt värderikare, då tillväxten där uteslutande lägges på kvalitetsträden. Uppenbart är ju också, att ju längre beståndet är föremål för verklig skogs- vård, dess mera kan jag koncentrera tillväxten på de sanna kvalitetsträden, hvilket just ej lockar till allt för korta omdref. Visserligen visar marknaden, att efterfrågan på de grofva sortimenten i och för sig år efter år blir mindre, men faktiskt är väl dock, att det är gagn- virkesprocenten som gifver utslaget och ej vedskogen; och nästan all tillväxt i den 60-åriga skogen och däröfver lägges ju på timret och ej på veden. Förglömmas får ej heller, att 3 2 tillväxt på 8o-årig skog med en virkes- massa af 175 m? pr har ger en tillväxt af 5,.5 m? gagnvirke, då däremot 5 Z tillväxt på 40-årig skog med 140 m? pr har visserligen lämnar 7 m? tillväxt; men om denna tillväxt omsättes i penningar, så visar enligt herr A:s egna beräkningar på sid. 318 den 8o0-åriga skogen 42 kr. tillväxt, den 40- åriga däremot endast 19,23 kronor. 435 CARL V. SCHÖNBERG. En skogsförvaltare, som årligen i medeltal tager 14 kr. pr har i ren netto ur sin skog, anser jag för skickligare än den, som åtnöjer sig med 190. Herr A:s resonemang, att i det förra fallet skogskapitalet är 5—600 kr. pr har, i senare fallet 200 kr., ter sig nog så öfvertygande, men huruvida det hvilar på faktisk grundval omnämnes ej i uppsatsen, och i alla händelser för- bigår herr A. med tysthet, att det vid produktionen verksamma arbetet i båda fallen är lika om ej mindre 1 det förra. ag skulle här kunna framkasta ett påstående: ena fallet frambringar jag 14 kr. pr har med samma eller kanske mindre arbetskraft, i andra blott 10. Emellertid bör ej ensidigt blott den ena produktionsfaktorn, arbetet, framhållas och den andra, kapitalet, uteslutas, lika litet som omvändt blott kapitalet ensamt tagas i beräkning. Jag anför det blott som exempel på huru olika resultaten blifva med samma siffror, om ej alla faktorer medräknas. Den omständigheten att vid högre omdref underkultur lätt kan uppdragas och skogen sålunda kan till- växa i två om ej tre åldersgrupper samtidigt bör väl också beaktas. Om herr A. kallat sitt föredrag för »vägledning för skogsspekulanter vid inköp af skogar», så vore inte mycket att anmärka emot hans argumen- tation, ty spekulanten måste räkna med den gängse räntan å alla de kapital han nedlägger på sitt företag såsom för inköp, förvaltning, onera och rörelse- kapital — men för skogsägaren ställer det sig allt något annorlunda. Hvad han ifrån början nedlagt och hvad han efter omdrefvets slut med nödig ränta på ränta vill hafva tillbaka är: 1. - Markräntan, eller den inkomst kalmarken skulle kunnat lämna honom. 2. Skogsodlingskostnaden. 3. Förvaltningskostnaden inklusive onera,. 4. Afverkningskostnaden, allt med ränta på ränta. Att vid högre omdref ett högre skogskapital finnes stående på skogen är ej fullt jämförligt med herr A:s landtbrukare, som lade ner 530 kr. i göd- ning pr har. I senare fallet har jag åsamkat mig en direkt utgift, 1 det andra däremot tillväxer skogen äfven utan mitt åtgörande och bildar så att säga kapital på egen hand. Från min synpunkt blir här frågan endast, huru- vida och till hvad utsträckning det lönar sig att medelst beståndsvård öka denna kapitalbildning. Skogshushållningen intager nationalekonomiskt sedt, så vidt jag kan se, en säregen ställning, ej minst af det skäl, att då uti andra näringsgrenar bundna kapital: hus, maskiner, lefvande inventarier, årligen slitas och förlora i värde, så ökas däremot det bundna kapitalet i skogen årligen genom tillväxt. I ett kapitalfattigt land som vårt, måste det ju anses för en stor lycka att dvlikt genom tillväxt årligen bildas, ju mera dess bättre, och då vår skogsmark är begränsad, så är jag ur finansiellt — statsfinansiellt — intresse ej ännu öfvertygad om att det vore oriktigt att sträfva efter den högsta möj- liga årliga stabila afkastningen pr har. Om t. ex. alla till jordbruk o. dyl. otjänliga marker försatts 1 skogbärande skick och denna areal för landet i sin helhet uppgår till X har, så kan jag ej se annat än att den hushållning som årligen ger mig 14 Ni inkomst är vida öfverlägsen den som endast ger mig ro X — då Xju här alltid blir en positiv kvantitet. J I NÅGRA REFLEKTIONER ÖFVER JÄGMÄSTARE ERNST ANDERSSONS FÖREDRAG. 439 Här skulle kunna invändas, att det ej alltid är sagdt, att den största massan motsvarar det största värdet; men vi böra väl i all rimlighets namn förutsätta, att de skogshushållare, som ifra för den största massan, tekniskt ej äro de andra underlägsna, och ju äldre skogen är, dess större är gagnvirkes- procenten. Allt inom rimliga gränser. Herr A. framhåller bristen på rörligt kapital här i landet, och däri in- stämmer jag, men nog skola vägar kunna finnas att med skogen som pant låna upp sådant utan att behöfva skrida till ytterlighetsåtgärder, försäljning. Skogen som pant växer till och ökas i värde, hvilket andra realsäkerheter ej göra, åtminstone ej i regel. — Undras förresten, huru mycket af det i Sverige »frigjorda» skogskapitalet som verkligen nedlagts i andra produktiva ändamål? Fullt så ljus som herr A. å sid. 295 målar denna omplacering, fruktar jag att den ej är eller blir. På samma sida framhåller herr A. i 3 punkter, hvad stort och godt allt skulle kunna ske, om våra skogskapital frigjordes. Ja, kanske skulle så bli, men tänk om så plötsligen det befunnes, att så mycket frigjorts, att intet funnes hvar? Svenska staten kan ännu låna upp penningar till 3—3 !/, &. Låt se, om inte de ljusa framtidsperspektiven säkrare skulle kunna realiseras lånevägen än medelst forcerad afverkning. Att genom lagstiftning förebygga skogssköflingen, tror jag, 1 likhet med herr Å. vara svårt. Helt naturligt griper den enskilde vid iråkade ekono- miska trångmål efter den lättast realiserbara tillgången, och det blir som vanligast skogen. Föreligger ekonomiskt trängmål, så ryker skogen antingen den ger 3 eller 6 27, liksom när växeln förfaller, så måste det goda börs- papperet säljas. Skogens existens är därför ej betryggad utom i statens eller samfundets hand — häradets, socknens — hvilka äro mindre beroende af konjunkturerna än den enskilde; så har det alltid varit och kommer alltid att blifva. Att medelst förhoppningar om höga räntor, och genom att under några år genom skogskapitalets nedsättande verkligen skenbart påvisa sådana, locka privat kapital till skogshushållningen, anser jag, från min synpunkt sedt, ej eftersträfvansvärdt, då detta alltid mer eller mindre sker i spekulationssyfte, hvilket ofta resulterat uti, att skogen försvinner ifrån skådebanan. Följer man strikte herr A:s rentabilitetskalkyl, så kan jag ej se annat, än att ju sämre jordmånen och till följd däraf ju ringare tillväxten och ju svårare drifningsförhållandena äro, dess förr äro trädindividen mogna för yxan, då de snart upphöra att växa med de äskade 5 27; men huru motsvaras detta af de verkliga förhållandena i det praktiska lifvet? Små dimensioner äro på vissa ställen oafsättbara, och när de så ändtligen nått en groflek, som nätt och jämnt tål transporten och litet till, skola de då med ens afverkas, emedan de ej växa med 5 & af realisationsvärdet + mark- TANtARO: SS: V: Ar det ej bättre att låta dem stå litet till och själfva bilda ett kapital, som visserligen lämnar låg ränta, men hvilket kapital dock ej kostat mig något arbete att anskaffa. Hvad är för resten kapital annat än hopsparadt arbete? Då nu skogskapitalet åstadkommits utan nämnvärdt arbete, så kan jag ej heller fullt jämnställa det med andra »samlade värden» eller »kapital», hvars bildande dragit mera arbete. 4490 CARL V. SCHONBERG, Skulle den stund verkligen randas, då vi (se sid. 293) skola afverka hufvudsakligast 18 cm. träd, och då all gröfre skog följdriktigt vore afverkad, fruktar jag, att vi djupt komma att ängra, att vi »frigjort» skogskapitalet, ty vi hafva då också antagligen frigjort oss från kunderna och få inskränka oss till att bränna kol och koka pappersmassa! Det ekonomiska program herr A. på sid. 304 uppgjort låter ju mycket tilltalande och är väl i det stora hela det, efter hvilket hvarje skogsman sträfvar, så allmänt som det är affattadt. Det är endast den olika utlägg- ning af mom. B 3 och 4 som det gäller om, och som vi tyckas hysa olika meningar om. Hvem som har rätt får erfarenheten visa. Slutligen några ord om de biologiska synpunkter herr A. framhåller. Ingen lär väl bestrida, att trädens tillväxt ej genom lämpliga bestånds- värdsåtgärder kan höjas, jämförelsen med jordbruket och boskapsskötseln haltar dock något, då där ligger en half mansälder ifrån dagen, ' då trädet gror, tills den dag, då det sätter sitt första grobara frö. Renodlingen af trädraserna drar alltså ojämförligt mycket längre tid. Vi veta också ännu bra litet därom och göra nog klokast att med stor försiktighet granska alla genomgripande nya uppslag inom skogshushållningens område. Allt hvad herr A. emellertid framhåller om förnuftigt ledda gallringars inverkan på tillväxten ger dock intet svar på frågan. Skola vi sträfva efter den högsta möjliga stabila afkastningen ifrån vår skogsmark, eller skola vi afverka all skog, som ej lämnar en tillväxt mot svarande en tillfällig räntefot å ett mer eller mindre subjektivt uppskattadt realisationsvärde å det stående skogskapitalet, det är frågan! För min del tvekar jag ej att sluta mig till den förra åsikten såsom varande den säkraste vägen till jämna och goda inkomster. Herr A. säger sig frukta för att den ringa ränteafkastningen skogen i allmänhet lämnar på realisationsvärdet förr eller senare skall bringa all (privat?) skog i skogssköflarnas händer. Herr A. torde ursäkta mig, när jag uttalar den farhågan, att hans teorier ej synas mig ägnade att motarbeta skogssköf- ling, då de ju lämna fackmannens och vetenskapens sanktion åt den äldre skogens afverkande i allt mera forceradt tempo! 441 ALEMANSM SKOG UI BERGSLAGSDISTRIKTET eo ock hevaluimpyrömre ar 1910 Big 1 Fot: af förf. Karta öfver allmänna skogar inom Bergslagsdistriktet. Samtliga Bergslagsdistriktets 1088 allmänna skogar finnas inlagda ”å ofvanstående på grundval af Generalstabens kartblad i skala I : 100000 upprättade karta. Angående revirstorlek m. m. se tab. III. Bergslagsdistriktets kollektivutställning vid 21 allm. svenska landtbruksmötet i Örebro 19u. Af E. HEDEMANN-GADE. I anslutning till den skildring af skogsutställningen vid sommarens stora landtbruksmöte i Örebro, som nyligen influtit i tidskriften, meddelas härmed på därom gjord anhållan, ett sammandrag af det statistiska material, som legat till grund för en del af de å Bergslagsdistriktets kollektivutställning uppsatta tabellverken. För att i så koncentrerad form som möjligt kunna göra detta, har kameran och ritstiftet tagits till hjälp. Endast i de fall, där specifika siffror ansetts af nöden, eller där reproduktionerna ej nog skarpt kunnat återgifva planschernas många färger, har upplysande text bifogats. Vidare har för bättre öfversikts skull det hela ordnats i katalogform med i stort sedt samma indelningsgrund som i utställningskatalogen och omfattar sålunda, afd. I—VI arealstatistik, 442 IF HEDEMANN-GADE. atd. VII och VIII afverkningsstatistik, afd. IN—XII skogsekonomiska utred- ningar, afd. XIII en del siffror belysande skogsarbetarefrågan samt afd. XIV och XV utredningar rörande skogsindelningen Interiör från statsinstitutionernas utställning tagen från Skogs sdistriktets och till höger Pill vänster synes Bergs tvutst illningar. Pillväxtundersökningarna, beståndsanalyserna och dithörande frågor hafva däremot helt och hället uteslutits, alldenstund de antagligen komma att annat sammanhang blifva behandlade i denna tidskrifts fackupplaga. BERGSLAGSDISTRIKTETS KOLLEKTIVUTSTÄLLNING I ÖREBRO I9II. 443 I. Sveriges skogars ytvidd i förhållande till landets öfriga areal. Enligt tillgänglig statistik utgjorde år 1905 hela rikets areal (utom vatten) 41,119,488 hektar och belöpte sig häraf på Bergslagsdistriktet 3,742,27 1 hektar. Dessa arealer hafva visat sig vara sålunda fördelade:! Hela riket: Bergslåagsdisiriktet : "10112 20) CIA SSA SRA 4,9590,750 794,397 LIDAR SoA al osakr edan 20,484,514 2,947,874 fjällmarker =. ...... 6,684,22 = Af utmarken upptaga: statsskogarna ...... 67430,730. — 21,8 184,809 = 06,2 2 ensk. skogar ...... 23,044,775 = 78,2 Z —2,703,065 = 93,8 I Grafiskt framställdes ofvanstående siffror å planschen, som sitter ofvan- för dörren å fig. 1. Den stora cirkeln anger här hela rikets och den mindre Bergslagsdistriktets ytvidd. II. Skogsmarkens fördelning i Europas skogrikare länder, | | Iker På hvarje (EE Ae 4 skogsmark | FARSAN | Skogsmark i 5 invånare Land | G | af landets 1,000 har kommer | | totalareal | hektar I I [NEÖRE frsocd SRS SERENA SANNE 307,145 3140 0579 KO ARRSYSSlANA ös vsndcdöddrir arr etrs nns ken rr | 207,215 395,5 1,90 (ÖSterakeslin gent. slods.os.stisierenrldsr tee del 21,341 3147 | 0,45 EST On as masa sale sklese scn ss elr HAN oe 19,591 4755 I 3:94 I [UVSKEISNIEEDN ob sed een idea | 13,996 25,9 | Os E ; | | i | EEE AR a a em Ce es suej söt öka säs so | 9,609 19,2 | 0,23 SY are ee SSA OR TSE SINNE 8,484 16,9 | 0,46 NORTE göcss BSS SES te VARNAR SARAS 6,818 21,40 | 3503 (EAT ER resans se Ae rslisoess nån 4,176 14,6 | 0,13 | SLET FUT I br Sr ERA AR 1,229 319 | 0,03 Vi se af denna tablå, hvilken stor roll skogen såsom sådan spelar i Sverige. Såväl i fråga om den relativa skogsmarksarealen som ock med af- seende på arealen skogsmark pr invånare? stå vi nämligen främst bland 11 denna tabell hafva allmänningsskogar såsom ej hänförliga till egentliga statsskogar upptagits bland de enskilda skogarna. > Finnland intager som bekant i detta senare afseende en mera framskjuten plats än Sverige, men på grund af svårigheter, att under utställningsarbetets gång erhålla exakta upp- gifter rörande detta land, måste detsamma i tablån inrangeras under Europ. Ryssland. Börf. anm. 444 E. HEDEMANN-GADE. ROECNING TT be Skogsmarksareal Procent skogsareal af landets totalareal. På hvarje innevånare kommer hektar. lig. 3 Fot. af förf. Europas stater, och i fråga om den absoluta skogsmarksarealen kunna vi jäm- väl med glädje konstatera, att vi endast ligga obetydligt efter Österrike-Ungern, som dock står i andra rummet. Ill. Revirens storlek inom Bergslagsdistriktet. Skogar under skogs- Skogar under skogs- PE 2 jz Antal statens omedelbara statens uppsikt och S skogar: värd och förvaltning: kontroll: Älfdals revir 14,413 har 4,293 har 32.56 Arvika » 11,942 7,246 702 Karlstads p I0,194 >» 5,838 > 55 » Karlstads östra revirdel IL.310 HOS 28 > Askersunds revir 21,654 4,012 91 > Örebro 14,181 > 6,0530 85 >» Grönbo > 213000 — > 200 Köpings > 7,418 > 7.699 > 117 >» Västerås 10,060 =» 17,069 > 182 > Enköpings > 9,544 > 9,0506 >» 213 > Norra Roslags > S,å13. a 10,169 > 129 >» Örbyhus > 9,765 5191 ox 84 > Summa 147,668 har So,8$31 har 1,0S$ st. Ar 228,499 hektar. BERGSLAGSDISTRIKTETS KOLLEKTIVUTSTÄLLNING I ÖREBRO I9I1I1. 445 IV. Revirens storlek i en del af Europas länder, 008000....... Finnland Sverige Norge Bergslagsdistriktet Preussen Bayern = Baden Wirtemb. Danmark Hessen Sachsen 22637 har 70900 27390 19043 3860 3494 3167 2700 2184 1969 1594 Fig. 4. Fot. af förf. Af planschen framgår hvilken kolossal skillnad, som råder mellan revirens medelstorlek i Sverige och de tyska staterna. Då revirstorleken gifvetvis har ett mycket stort inflytande på det netto, som kan afvinnas skogsmarken, torde denna skillnad väl förtjäna framhållas jämsides med de så ofta uppdragna parallellerna mellan nettoafkastningen från de svenska och tyska stats- skogarna. Intressant är att i detta sammanhang jämföra respektive staters utgifter för skogspersonalen samt den ungefärliga afverkningskvantitet, hvarje revir- förvaltare har att årligen uttaga och försälja å sitt revir. Af resp. länders officiella skogsstatistik framgå beträffande dessa frågor följande siffror: Utgift till skogs- | Årlig afverk- personalen pr | ningskvantitet and har prod. skogs- | pr revir mark kronor kbm I DACISED eseseset der san 12,23 | 8,600 Hessen see Snne bok elaEAerj| 74565 I1,800 INVUPtem Dept ses sece ere seclenn 7:40 19,700 BayCIN (: denne sele b a sköra | 7525 | 16,400 PrTCUSSEINEHS salsa st N ke sr 6,93 16,300 | Baden............. SINAN | 6,80 19,300 3ergslagsdistriktet............ I 1,00 30,000 SVEK TC en ages MPN SANS O,31 50,000 Jämför härmed pag. 2685 häfte 7, 1911 af denna tidskrift. Reflektionerna göra sig själfva. — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911 3I 440 E. HEDEMANN-GADE. FINE - VY. Kronoparkernas totalökning i areal under KRONOPARIKERNAS åren 1870-— 1910. wJILSUNHNG LANTA IV Kronoparkerna omfattade: vid slutet af år 1870 425,794 hektar > » » 1875 1,542,742 » » » >» » 1880 2,285,184 » | » » » 1885 2,734,252 » | » » » » 1890 3,408,7 590 » br 7 1005 3,14 01 » | » » 1900 4,518,066 > | » » » 1905 4,524,260 | » » » I9IO 4,588,588 » | | Ökningen har framkallats dels genom inköp | | (se tab. VTI), men hufvudsakligen genom att | Rv SAR | Au 0 kronan tilldelats öfverloppsmarker vid afvittringen | 1810 1880 1890 1900 1910 inom de norra länen. Fig. 5 Fot. af förf VI Statens markinköp under åren 1875—1910. & STATENS ARAINKIT TE fpg0 (EE EE - I ; C 000 å SE 2n5 I ' fd 10 Bl Fig. 6, Fot. af förf. 4 Areal inköpt mark, hektar. £ Medelkostnad per har, kr. C Totalareal, har. 2 Summa miljoner kr. Staplarna i öfre vänstra hörnet angifva den för hvarje år inköpta arealen inom såväl hela riket (ljusa) som Bergslagsdistriktet (mörka staplar). Kur- vorna till höger markera på analogt sätt den genom markinköpen gjorda totalökningen. BERGSLAGSDISTRIKTETS KOLLEKTIVUTSTALLNING I ÖREBRO I9I1. 447 Af de undre teckningarna angifva staplarna den årliga medelkostnaden kronor för hektar samt kurvorna till höger det sammanlagda beloppet af utbetalta köpeskillingar. Markinköpen i hela riket belöpte sig till: År 1875 1,876 hektar värda..... 51,634 » 1880 3,244 » ASKER S30,190 » 1885 14,196 » » 939,677 > 1890 58,857 » PAN RESRET KAR BTR 2,284,500 > 1895 105,852 » PAN RAARRSO 4,815,189 > 1900 240,304 » RETA L os edda KNASEN 12,704,256 1905 2095,061 17,953,462 > 1910 344,917 FÅ JP CR Pe RER Ae des rk 22,978,298 Under åren » 1870—1880.. 1881—1885. > 1886—1890. > I189I1I—1900..... » » IOOTI-— 1005 » » GOOD OMO er ted ee biejaselelelela sets fra el sje För alla åren VII. Afverkning pr hektar domäner inom Bergslagsdistriktet. På grund af att stor- leken af det arren- datorerna å krono- egendomarna enligt gällande hushållnings- planer tillkommande virket icke är känd, utgöra staplarna en- dast ett relativt uttryck för afverkningskvanti- teterna. Då emeller- tid mängden af detta icke medräknade virke är ungefär konstant för de olika åren, kan man dock å planschen tydligt skönja den ut- veckling mot en högre afkastning, som dessa a kronor 1885—1910 å kronoparker och krono-= allmänna skogar ge- 04 nomgått under den un- £ > =E . å 182 1900-1806 INS 107 dersökta tidsperioden. | 77 Fig. 7. Fot. af förf I Afverkadt virke, mag Säldt » 448 E. HEDEMANN-GADE. Denna stegring är så mycket anmärkningsvärdare, som under de senaste årtiondena inköpts afsevärda, i tablån medräknade, arealer af ungskogbevuxna kronoparker, å hvilka (se efterföljande tab.) endast helt obetydliga afverk- ningar hittills kunnat göras. På grund af sin storlek neddraga gifvetvis dessa slutresultatet högst väsentligt. De svarta staplarna angifva mängden afverkadt och de ljusare mängden säldt virke, VII. Afverkning pr hektar åren 1906—1910 å kronoparkerna inom Bergslagsdistriktet. | Ö IOMA 01A Klberkning a AR HO Af höjdskillnaden på de ljusa och mörka staplarna framgår den olika afkastningsförmåga, de äldre och de nyinköpta kronoparkerna hafva. Medan sålunda å de förra kunnat afverkas ända upp till 3 kbm. pr har och år, har afverkningen å de senare endast successive kunnat höjas upp till 1,3 kbm. pr har. BERGSLAGSDISTRIKTETS KOLLEKTIVUTSTÄLLNING I ÖREBRO I9II. 449 IX. Skogsväsendets inkomster, utgifter och nettobehållning åren 1870—1909. 1909-års nettobehållning å kronoparker och kronodomäner C) 5.393.954 8 4.327.760 T 6 5 4 Å 3 Verklig. Enl. officiell statistik. 2 a 1870 1880 1890 1900 1909 Fig. 9. Fot. af förf. Öfversta kurvan anger inkomsterna, den undre utgifterna och de båda mellanliggande nettot. Den jämnare af dessa utgör netto för 5-års-perioderna. NMNettobehållningen pr år uppgick till: IBÖRESTATS-perioden: 1870—1OM4. «ss basen nro sebsnss IR An ... 426,745 kronor » » » POST ÖJ Ö rrteon olsen erogena SE 399,798 » » » » 1880—1884 ....snonmnnnmnn od RE SE M LONE » » » > 1885—1889 .. 1-3 BOR AROR. öörårdesesne UNNI » » » » 1890—1894 ...... EE EEE 1,995,III » > » » 1895—1899 ASSR 3 EE ANA OO FA » > > I1900—19904 . SSK FRAS NOS 0.0.0 » » » » I1905—19909 : RE Ua IR,SG0,002 » Vid beräkningen af ofvanstående hafva ej såsom utgifter medräknats kostnaderna för de skogsmarksinköp, som under åren 1875 — 1884 bestriddes af statens skogsmedel, ej heller kostnaderna för 1898—1902 års nunnehärjning. Då bland utgifterna under alla år medräknats all utbetald aflöning, kost- naden för skogsundervisningen, statens skogsförsöksanstalt m. m., men då åt skogsstaten är anförtrodd skötsel och vård ej blott af kronans skogar, utan ock af en stor del andra allmänna skogar, hvilkas afkastning icke ingår bland statsverkets skogsmedel, har gifvetvis tablån blifvit åtskilligt missvisande. Dessutom bör uppmärksammas att från statens skogar utlämnats en å vissa orter rätt afsevärd virkesmassa, som skogsväsendet ej godtskrifvits för, beroende därpå, Inkomster. Utgifter netto 450 E. HEDEMANN-GADE, att skogar till statens utarrenderade jordbruksdomäner i regel ej lämna större afkastning, än att den åtgår till arrendatorns husbehof. Då arrendena icke ingå till statsverkets skogsmedel, har skogsväsendet inom reviret ej kunnat godtskrifvas för detta å statsskogarna afverkade virkes värde. har för 1909 verkställts en utredning öfver den skillnad som förefinnes mellan anger (enl. uppgifter från Kungl. Domänstyrelsens underdåniga berättelse) och det netto, som verkligen belöper sig å statssko- garna, d. v. s. sedan enbart de å dessa fallande utgiftsposterna fråndragits det netto, som inkomsterna. tabellen Staplarna till vänster å bilden markera detta. står en skillnad mellan det verkliga och beräknade nettot af icke mindre än 5,393,954,47—4,327,759,03 = 1,066,194,84 kronor Af nu nämnda anledningar Vi se att det härvid upp- eller med andra ord att nettokurvan för dessa åren borde höjas icke mindre än ungefär 24 4. X. Statsverkets inkomster, utgifter och netto från kronoparkerna inom Bergslagsdistriktet samt årlig behållning pr hektar å samma skogar. , 08 207 108 Före f Å - - PI Å ETS r HASSEL) 05 id) Vi1SIE 8, Al ler Velj 11641 ro. SOT Tant le RS fet (I0L1KHO Kronor Fig. 10; Fot af förf. Ofre kurvan å fig. 10 an- ger inkomsterna, den mel- lersta utgifterna och den undre nettot. Såsom fram- går af bilden är nettot myc- ket litet, och beror detta på den ringa afkastning, som för närvarande kan erhållas från flera af de å distriktet nyinköpta kronoparkerna. Dessa kronoparkers ringa afkastningsförmåga fram- träder med sorglig tyd- lighet å den grafiska fram- ställningen öfver behåll- ningen pr hektar. Vi se sålunda här, huru dessa kronoparker (ljusa staplar) ett år t. o. m. gått med förlust. Synnerligen beaktans- värd är emellertid de äldre kronoparkernas medelbe- hållning för år 1909 af öfver 11 kronor pr hektar. (Enstaka dylika kronopar- ker läranade sagda år med normal afverkning ända till 18 kronor pr har netto.) Vid uträknandet af nettot hafva alla utgifter, sålunda äfven kostnaderna för förvaltning och bevakning, fråndragits. BERGSLAGSDISTRIKTETS KOLLEKTIVUTSTÄLLNING I ÖREBRO I9Q11. 451 XI. Utgifternas fördelning pr hektar duglig skogsmark å krono- parkerna inom Bergslagsdistriktet (medeltal för åren 1906 —1910). Till grund för denna utredning har lagts bokslutet för ifrågavarande 5 år från samtliga distriktets kronoparker. Af desamma framgår, att utgifterna pr har och år belöpa sig till: å äldre: åå yngre: [ÖIESYRID 266 0 GI: S täDa PÅLT Syns non sats stra sk sNeS sel ke ss UN ESA EAS 0,04 0,01 NICkestransport. OCh föraClNP, os... csosssessesoksce sonas sense Berns 0,80 1,71 Skogsodlng. och hyggesrenShiN 2... .....s...sssss disney sene rd 0,40 O,15 FUETSEE SRS REST ER ta OS AR MARG NN RE AR re RR Og a IR 0,10 Rågångar och hägnader ........ Sas SSA SSK RESET RA SER E Eee 0,02 0,02 ERE Ar an re AR mo SR vi shfefeletsiarnals be sön en se 0,14 0,16 1257 EEG [RA ENE NAS RKA Or FR ARR ERE SER SARA SAINT 0,07 0,63 UTN EST DT TR anta oa fela a see ee sapere nb Se edits Bada SLS S fa örn sjei seför sa 0,01 0,04 FIETERI O GIUR OT ET dd E a oense SAG tes E Beselrs SL BR ass ds Ses 0,62 0,46 LÖVNETRS ESR SES ROSA Sr SA SAG 0,05 2,25 OMHI4 3,41 SÄRTSRSTIGEE LD fö RN ref BT da a fola ne ds rf TRA SS SE NS 0,06 0,03 KUPP CCG (CXELA, (OKC) dessas desk nsrfer se saba Anse SSE Ers 0,25 0,64 Vägar (RES 4) on KSS ESSER JR ERA SGRA SRS rdr 0,02 0,33 993 0,70 Förvaltning ........ 0,37 0,37 Bevakning ........ NESS dekl Se gts sNS Ne sjörs SNS ERS Se NNE es NE 0,42 0,79 2VI9 0,56 Summa kronor 3,37 4,67 Som »yngre kronoparker» hafva vid denna och de öfriga utredningarna upptagits: Grönbo kronopark. Uttersbergs » Haddebo » Garphyttans » Vassgårda » Kungsskogens = >» Stadra » Skymhyttans » Bland de äldre kronoparkerna befinna sig endast ett fåtal smärre af verklig kronoparksnatur, d. v. s. skattefria. Detta förklarar delvis det ovän- tade förhållandet, att skatter och onera å samtliga äldre belöpa sig till 16 öre mera pr hektar än å de såsom yngre upptagna. En ytterligare förklarings- grund härtill ligger dessutom i att dessa senare i regel hafva relativt låga taxeringsvärden med ty åtföljande låga skatter, hvarjämte är att märka, att å en del af dem skattebördan, i likhet med hvad fallet varit under bruks- tiden, delvis lagts på brukarna och ej på skogsägaren. I stort sedt torde man alltså kunna säga, att skogsmarken i dessa delar af riket drager en skatt af i rundt tal 50 öre pr hektar — en siffra, som på grund af sitt gifna intresse vid alla skogsekonomiska beräkningar bör upp- märksammas. Kronans stora ny- och ombyggnadskostnader å de nyinköpta krono- parkerna — kronor 0,63 + 0,64 = 1,27 pr hektar — förtjänar beaktande. 452 E. HEDEMANN-GADE. De låga kostnaderna för förvaltning och bevakning torde jämföras med siffrorna 1 afd. IV. XII. Räntabilitetsberäkningar för Bergslagsdistriktets större kronoparker. BN För att utröna, huruvida de å distriktet verkställda större markinköpen kunde anses såsom räntabla affärer eller ej, verkställdes för en del af de mera betydande kronoparkerna utredningar, utvisande deras ekonomiska ut- byten allt ifrån första inköpet till närvarande stund. Då dessa utredningar Räntabilitetskalkyl för Uttersbergs kronopark. : — 600000 kr. 500000 «+ 400000 » 300000 » 09 --1900 HH seems er Erlagda köpeskillingar (Inägoförsäljningar åren 1903 och 1904). D:o jämte ränta på ränta efter 53.62 Den verkliga utgift kronan haft för kronoparkens inköp och skötsel med afärag df ärliga vinster (Räntor medraknade ). Fig; IL hafva bragt i dagen mycket intressanta siffror rörande dessa kronoparkers utveckling, och då just räntabiliteten hos statens skogsmarksinköp är ett spörs- mål för dagen, torde det hafva sitt intresse att få dessa siffror bevarade, hvarför en del af dem härmed meddelas något utförligare, dels grafiskt, dels i tabellform. Bland kronoparkerna hafva utvalts Grönbo, Uttersberg och Vassgårda såsom mest belysande för frågan. Grönbo därför att den är en af de äldsta med första inköpet redan 1887. Utterbergs kronopark såsom karaktäriserad af den för nyinköpta marker sällsynta förmånen, att strax i början kunna lämna mogen skog till afverkning, och Vassgårda slutligen såsom typisk för inköpta ungskogs- och kalmarksarealers utveckling. Af de grafiska framställningarna (fig. 11 och 12) se vi, huru väsentligt olika kurvorna ställa sig å två sådana kronoparker som Uttersberg och Vass- gårda. Å den förstnämnda håller sig sålunda kurvan för »statsverkets verkliga kostnad», tack vare möjligheten af normala afverkningar strax från början, hela tiden zrder summan för den erlagda köpeskillingen, medan å Vassgårda de första årtiondenas låga afverkningsmöjligheter gjort och gör, att sagda BERGSLAGSDISTRIKTETS KOLLEKTIVUTSTÄLLNING I ÖREBRO I9QITI. 453 kurva betänkligt närmar sig kurvan för »den förräntade köpeskillingen». — Om vi kunde antaga, att skogskapitalen å dessa båda kronoparker allt sedan inköpen vore oförändrade till sina värden, skulle följaktligen Uttersbergsköpet vara en lika lysande affär som Vassgårdaköpet en dålig. Härom kan man tyvärr icke nu exakt uttala sig, utan får detta blifva en kommande taxerings upp- gift. Så mycket kan dock sägas, att, medan det är mycket antagligt, att status quo råder å Uttersberg, det är absolut säkert, att kapitalökning ägt och äger rum å Vassgårda, och de vackra, välvårdade bestånd, som öfverallt möter ögat å denna kronopark, ingifva också berättigade förhoppningar på att denna ökning är minst lika stor som afståndet mellan de två nedre Räntalulitetskalkyl för Vassgårda kronopark. L + 800000 kr. L I I 700000 » 600000 » 500000 » 400 000 » Jar. 1901 02 05 04 05 06 07 08 QSO SeSserRE Erlagda köpeskillingar . — 220 /äne ränta på ränna efter 3,6 = Den verkliga utgift kronan haft Tör kronoparkens inköp oc skötsel med afdrag af ärliga vinster (Räntor medräknade). Fig. 12. kurvorna (fig. 12) eller med andra ord, att köpet skall kunna anses fullt eko- nomiskt bärigt. Detta senare antagande låter f. ö., om vi närmare studera kurvorna, bekräfta sig af en annan sak: Af bifogade tabell se vi nämligen, att afverkningen å Vassgårda sista året varit endast 1,35 kbm pr har. Denna låga afverkning har resulterat i en nettoafkastning af 1 rundt tal 26,000 kronor. Sagda summa utgör emellertid just ungefärliga räntan (efter 3,6 2) å stats- verkets nuvarande »verkliga kostnad» (se kurvan!), hvarför enbart ett konstant uttagande för närmaste åren framåt af detta netto skulle ha till följd, att ifrågavarande kurva komme att löpa fullt horisontellt. Då sålunda endast en ökning af afverkningen till låt oss säga 2,5; kbm pr har genast skulle hafva till följd en ökning af nettot med omkring 40 2 och en däraf föranledd hastig sänkning af kurvan, kan man gifvetvis med mycket godt hopp se framtiden an jämväl för denna kronopark. 454 E. HEDEMANN-GADE. Af tabellerna se vi, att sista årets nettobehållning varit: för Grönbo kronopark . .... | 27,130,64 KE: Uttersbergs.......... ... 39,307,26 » samt » Vassgårda ..... 25,987,99 » Dessa kronoparker stodo år 1910 (inklusive räntor) statsverket i respektive 986,608, 282,998 och 739,343 kronor och förräntade sig alltså sagda år efter 2,8, 13,8 och 3,5; procent. — Då en analog beräkning, verkställd endast efter de erlagda köpeskillingarna oafsedt räntor, vinster och förluster, lämnar till resultat 3,3, 9,8 och 4,3 procent, se vi, huru vilseledande detta se- nare — ofta i årsredogörelserna för reviren använda — beräkningssätt kan vara. Sammanställning öfver afverkning och ekonomiska utbytet från Grönbo kronopark åren 1887—1910. leat | UNB E ye | Behållning lr . I Af: | SE - RAS | || Utbetalta | duglig]. Jolle LAN | DE | | | ; - > Verk-l:. || trans- År | köpe- |skogs-| , Jinkomster : | loge vas bald för Iskillingar | mark DENA fe Säl er a 2001 i allt | | Pr har I i har Pr ci kr: - för- jod Ing nac er nmngar skogen | | | ädling | | | I | | 1887) 225,000 | — || —- | = a 1888 — | 2,316|| 0,67 || —3,478 || 1,034/ — 1|1,788 970) 5,938—-2,460] — 0y91 1859 — 12.316] 3,49 | 37.635 | 223) 238 543 970 -2,511135,124 —+T13,00 1890 -- 2,316 | 1,47 7,912 | 1,856| 106 |1,167! 970) 4,604]| 3,308| + I,22 1591 = 2,316 || 0570 5,958 || 1,066| 147 |1,027. 970 5,047|| 911! +— Ox 1892 — | 2,316]] 2,02 15,619 || 1,246| 123 542! 970) 5,452|| 10,167| + 3,76 | 1893 — -|2,316] 0,79 6,136 | 1,204/ 91 | 334 970 4,503) 1,633| + 0,60 I 1894] — |2,3161 1537 | 11,01 | 1,355) 71 | 257) 970) 4,577| 6,434| + 2,38 1895 || 88,020 1 2,927 || 0,96 || 10,755 || 1,219] 48 368 970) 5,987) 4,768| + I,4 1896 — 2,927 || 0597 11,388 1,753| 44 142] 970] 5,172| 6,216 + 1,88 1897 | 250,000 | 2927 0,95 || 10,639 I, 7721. 31 190) 970] 5,846| 4,793| + 1,45 I 1898 || 233,000 | 8,618 | 0,94 | 26,106 2,323 468 | 1,109] 1,724| 10,296)| 15,810] + 4,77 1899 20,000 | 8,829 || 0,95 || 36,980 || 10,020! 695 | 3,659) 4,077' 27,7021| 9,278) + 0,98 | 1900 -—- I 8,830 0,93 51,737 || 9,608, 493 | 9,048| 3,100]| 31,456||20,281] + 2,081 1901 — 8,830 || 1,01 || 47,279 | 12,787| 540 |4,269| 3,690] 32,105] 15,174| + 1,55 1902 — -|8,8301] 1,00 || 41,275 || 10,697| 543 |6,788| 3,690] 32,212|| 9,063| + 0,93 1903 — —18,830| 1,24 | 66,163 || 16.407] 570 |4,543| 3,690] 35,527| 30,636| + 3,13 1904 | — 3,830 || 1,15 || 52,320 | 14,343| 394 | 5,36$) 3,690] 34,115|| 18,205] + 1,86 I 19053 || — $,$30 || 1,8 || 61,155 | 16,357| 226 |2,741| 3,540] 32,389| 28,766! + 2,94 | | 1906 — 18,830|] 1,40 | 82,643 | 16,149] 199 |4,938| 3,954| 36,322/ 46.321] + 4574 | 1907 — | 8,830l| 1,13 || 63,881 | 13,581| 223 |7,236| 3,8791| 35,894|| 27,987| + 2861 1908 — 8,830 || I,1r 54,882 | 14,492, 215 |9,899]4,224| 41,452|| 13,430] + 1537 | 1909 — |8,830l) 1,10 || 58,666 | 25,512| 623 |7,698] 6,330| 54,624]| 4,042| + 0,41 1910] — 188301] 1,47 I 100,593 l41,304| 770 | 1,608)7,937| 73,455|| 27,138| + 278 BERGSLAGSDISTRIKTETS KOLLEKTIVUTSTALLNING I OREBRO TOTT. 455 Sammanställning öfver afverkning och ekonomiska utbytet från Uttersbergs Å 1 1898 1899] 1901 1902 1903 "1904; 1905 | 1906 1907 1908] | 1909; 1900] | | Areal || Utbetalta | duglig] köpe- skillingar skogs-/ mark || II verk inkomster; g 1910 >= Inägoförsäljningar ägde N NN NN KB kronopark åren 1898-—1910. I trans I per pr har] - || för- Se | ädling | 0,02 | 1,822 | — 1507 || 61,204 | 9,453 0,44 20,324 || 1,166 1,35 || 44,074 | 5,030 1,04 || 32,358 || 3.110 1527 || 48,22 | 12,380 1523 | 575746 || 11,775 0,98 | 32:537. || 55209] 1720 || -42,659 | 55475 0,83 || 25,104 | 4,289 1,26 || -35,768 || 3.787 1,60 | 48,910 || 5,719 1,68 || 60,228 || 7,023 Urtig itterr port o. skogs-| hygg-| aflö- rum åren 1903 och 1904. Jodling] nader ningar Se RR =S 348 | 349 740 102] 1,716| 13,923 686 | 3,290] 2,468| 11,646| 467 552| 2,860) 15,317 488 | 2,089] 2,899 14,78 1] 429 | 5,053| 2,882/ 26,522 315 | 1,715/ 2,903) 22,459 321 | 1,835|2,755| 15,252 191 | 1,5971 2,945] 16,304/ 266 | 1,690] 2,922) 14,992 251 | 5,842/ 3,080 19,545 431 |12,276| 4,320| 28,874| 834 | 2,422|4,320]| 20,921] Behållning för Iskogen 1.473] 47,281 8,678 28,757 17,577| 21,702 35,287| 225 26,354 10,112| 16,223 20,036/ 39,397 pr har Sammanställning öfver afverkning och ekonomiska utbytet från Vassgårda kronopark åren 1900—1910. Atea || AG Ulfs fittletr Behållning | Utbetalta | duglig) 7 S:a SET T | RE Å | Väse Ng verk- ||. Or trans- | a Är öpe skogs-l| =. inkomster RAS E es för MASTER I ning I port o.|skogs- bygg- aflö- | . Iskillingar mark SL AR jön i allt | pr har i har |P" har Jr för- jodling| nader ningar Iskogen | | ER / ädling | | I | | | Il 1900] 357,400 | — Il — I) — | — | — | | 1901 -— 3,067 || 0,7 || -5,836 | 637) 826 1331-000 3,88ol| 1,956| + 0,64 1902] — 13,067 | 0,94 || 15,232 | — 749 1,347) 3631 1,600] 6,141]] 9,091] + 2,96 1903] = 139671 1:29 | 13217 | 1632] 8281 2,349/1,585)] 7.958] 5.259] + 17 1904 || 140,000 | 3,067 || 0,55 || 4,942 II 1,530] 417l 2,972] 1,585|/ 10,593|—5,651| — 1,84 1905 | 7,000 | 3,931 || 0,71 12,413 2,7891| 1,827| 4,956| 1,600 15,261/—2,848| — 0,72 1906 — —|4,0011| 0,82 || 17,410 | 3,931] 972/11,240|1,610| 21,122|—3,712| — 0,93 1907] — 1|4,9011 1507 || 26,211 | 5.914] 635) 7,282/1,610 18,598| 7,613) + 1,90 1908 — 4,001 || I;10 || 25,527 | 7,412|] 962|/12,260 2,160/ 26,836||-1,309] — 0,33 1909 |) 89,000 | 4,001 || 1,58 || 37,348 || 10,835| 605| 7,832|3,180| 25,88 51 11,463| + 2,86 1910 | — 4,543 || 1,35 || 45,060 || 12,727| 1,181| 1,988|3,180| 19,072|| 25,988| + 5,72 459 E. HEDEMANN-GADE. XII. Arbetsprestationer m. m. å en del af Bergslagsdistriktets kronoparker. l30 Antal kolade storstigar pr brukare (medeltal K ig för ären 1907--1910) | | | z slnede slocskger | | = I Gone 0 | Kontant medelförtjänst af - | Hade arbeten utförda för krono ar FR 00 parkens räkning: , / d IL KL 300 i NG | 4 för brukare, innehaf- ANG - ; 4 IM 200 - EZ I vande hästarrendegaård, A É 3 ] ] ] FM —EL:9300 | | | 5 RER RE - ET 00 | — — — IH 300 z t 1 — CO H 200 £ för skogsarbetare. : I I - - | | | 2 7 oskobra |; EA fy ER 2 1 1 dr 100 - 14 Naturaförmånerna aro i me- E JA CE 3 . ES 85 14) deltal värda: SR A För brukare innehafvande Md | bästarrendegård Ät "TS tål ib J I B För skogsarbetare LA - A $ 2 | a 2 | en — o = ss = = = & AA : 2 3 ÖS = = Ho BSS Oo => << Nn Fig. 13. Fot. af förf. Vid beräkningen af kolningskvantiteten (se bilden) har medeltalet beräk- nats endast ur antalet brukare, som verkställt kolning, och icke ur hela antalet å kronoparkerna boende arrendatorer. Medelförtjänsten är ganska låg å en del kronoparker, beroende på att flera brukare haft temporär sysselsättning vid närliggande bruk och industri- samhällen och sålunda icke arbetat i skogen hela året. Naturaförmånerna äro beräknade på så sätt, att åkerns försäljningsvärde (utan byggnader) + de å stället uppförda byggnaderna upptagits som ett kapital, hvarå räntan beräknats efter 5 94. Denna jämte husbehofsvirkets värde med afdrag af arrende, onera och husunderhållsskyldighet har sedan uträknats i medeltal för hvarje kronopark. BERGSLAGSDISTRIKTETS KOLLEKTIVUTSTÄLLNING I ÖREBRO IQII, 457 Utredningen af ofvanstående frågor har bl. a. äfven gifvit vid handen, att följande antal hushåll finnas å de anförda kronoparkerna: Antal brukaregårdar förutom till krono- Alltså ett hushåll Kronopark. parkerna hörande Skogsarbe- S:a på hvar X:te hektar större landtegen- tarebostäder. skogsmark. domar. Grönbo 34 21 55 160 Uttersberg si..sd. secs 18 I I 29 192 StACKA Tr. od. 2 29 58 92 Haddeho' dras sen. 2 5 30 128 Gärphyttan: |........... 20 7 2 180 INIASSpärda ostar 10 8 18 252 Kungsskogen 14 8 22 150 SAMT FRRKrFONOPATKEL ss. sic re elelr s slags Halens ASL n ess 152 XIV. Åldersklassernas fördelning och kubikmassa pr hektar å allmänna skogar inom Bergslagsdistriktet. fr Nf > 0 Le - INUOIfIRASSE SE (ER 6 Alde rsklassera AS Orgeln 28 [LT SV Kbm prhar. IE | 200 | 150 I — MN 100 — TH 50 Fot, af förf. 4 Normal fördelning vid $o-årig omloppstid och 10-årig kulturtid. 8 Äldre krono- parker. C Kronoegendomar. DO Ecklesiastika boställsskogar. £ Grufallmänningar. £ Hä- radsallmänningar. G Nyinköpta kronoparker. & Under åren 1907—1910 kronan till in- köp hembjudna egendomar. Fig. 14. För under skogsstatens vård och förvaltning stående skogar grundar sig undersökningen som legat till grund för efterföljande tabell på siffror från alla å distriktet till ordnad hushållning indelade skogar. 458 E. HEDEMANN-GADI För öfriga allmänna skogar sträcker sig utredningen endast till de sko- gar, för hvilka hushällningsplaner upprättats under de sista 5 ären Bland salubjudna egendomar ha upptagits alla under ären 1907—19190 kronan till inköp hembjudna egendomar Aldersklassfördelning i procent Skogarnas natur Ydre kronoparker 5 18 23 16 ) 13 16 || 197 | 208 | 126 78 IKronoegendomar s [7 18 14 12 14 17 I 1191147 1108] 71 Eckl. boställsskogar 5 16 | 18 15 13 16 | 17 II 1241 131 1158] 87 Grutallmänningar 2 vs 21 20 2 7 23 125 | 168 | 208 | 109 Yngre kronoparker 10 32 35 16 5 2 Salubjudna egendomar 12 23 10 IS 4 3 — | 39 XV. Förhållandet mellan produktiv skogsmark och impediment å allmänna skogar inom Bergslagsdistriktet. Zu RR TA PE Fig. I5. Fot. af fört. Interiör från Bergslagsdistriktets kollektivutställning. Rummet med skogsekonomiska utredningar. BERGSLAGSDISTRIKTETS KOLLEKTIVUTSTALLNING I OREBRO 19T1. 459 En undersökning grundad på siffror från alla inom distriktet till ordnad hushållning indelade skogar har lämnat nedanstående procenttal till resultat. Procent Skogarnas natur | | Skogsmark Impediment | | KEFOROPATKÖR sivu skrek or oc scroll 81 19 | UFErOnOegeNndOMAL, sor nr ss oso bana oi | 87 3 Eckl. boställsskogar 2 84 6 Grufallmänningar ou ossssssssssss 79 21 | Häradsallmänningar «...... ..... Tid. 20 Samtliga allm. skogar ......... 78 22 Såsom redan framgått af jägmästare SCHOYTES skildring af skogsutställ- ningen, innehöll Bergslagsdistriktets kollektivutställning hufvudsakligen statistiska utredningar, uppgjorda efter ungefär samma grunder som de här nu meddelade. Samtliga dessa saker torde emellertid hafva haft sitt egentliga intresse hufvudsakligen för hrr fackmän och det kan därför icke nekas, att utställ- ningen så till vida var ofullständig, som mera populärt hållna planscher och föremål saknades. Detta berodde emellertid ingalunda på något förbiseende, ty redan vid utställningens första planläggande hade såsom ett af hufvud- numren i programmet upptagits dylika för den stora allmänheten afsedda framställningar, hvaraf här särskildt kan framhållas skioptikon- och biograf- förevisningar, visande i genomgående serier bilder från lifvet och arbetet i skogarna m. m. Förarbeten verkställdes också för anskaffande af dessa attrak- tioner och, hvad biografföreställningarna beträffar, voro dessa fullt planlagda och ekonomiskt säkrare, då i sista stund utställningsbestyrelsen satte hinder i vägen för deras hållande på grund af den supponerade eldfaran. Af öfriga dylika saker måste slutligen en del uteslutas ur programmet på grund af den rätt betydande nedprutningen af det begärda statsanslaget, och då det gifvetvis var af största betydelse att fullständigt genomföra de under- sökningar i rena fackfrågor, som igångsatts å resp. revir, blef tyvärr följden den, att en stor del af »skogspropagandan» fick lämna rum för dessa mera fackliga frågor. Att detta emellertid var ett missgrepp, är undertecknad den förste att erkänna och med kännedom om det ytliga sätt, hvarpå t. o. m. flertalet hrr fackmän synas studera en skogsutställning, kan jag därför ej annat än på det kraftigaste understryka de af jägmästare SCcHoTtTE uttalade önskemålen om, att kommande utställningar måtte gifvas en populärare form än som skedde i Örebro 1911. E. HEDEMANN-GADE. SKOGSVAÄRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1911. Hör N STRÖDDA IAKTTAGELSER. Norrländska tallfröets grobarhet år 1911. Då norrländskt tallfrö ibland visat sig hafva svag grobarhet, är det af särskild betydelse att den stora mängd tallkott, som kunnat insamlas under vintern 1910 — 1911, 1 stort sedt gifvit frö med en god grobarhet. De under året till Skogsvårdsföreningens frökontrollanstalt från Norrland insända tallfrö- profven ha nämligen hittills gifvit följande resultat: Antal grodda frön i 2 efter | Hår 1000 lipiden ugr Fröets hemort BA | [T95 | undersök- 10 20 30 45—55 frön| vikt - dygn dygn | dygn | dygn | 4 | gr. ningen Tärendö rfreVs,..ssosssessess. Dö fe 3 456 557 — 205 32542 | Aug » TANT SEPA Er RAR SPA ERA 28,5 | 3158 | 32,7 — 358 | 45033 | » ALOTNCAR Ör fortedtekeetserlresndens | 18,6 22 23,5 =S 30 | 35700 > rg RS RESER ol SA SA 18,3 2758 30>1 39,1 | 1352 | 35899 » Öl snanasanneder RER 0,9 Ts = — — 3,262 dec. ooo iP rkare ok RA Eg vässa .e ba.seå 0759 0,9 -— — — 2,50 > » » I,i 1,2 — — 2 31350 » Råneå » 12, 16,5 =S — AN 3,410 » > LJ 2433 3756 — eri - 32770 vy Stensele >» (rieklängdt) .. ......... 48,8 | 52,6 56,3 58,1 | 2,0 | 3:947 | juli—aug. Lycksele s:n » sefaslsssscal 10840 1 OLIG — 73,6 | 5, | 35826 | juni—juli Åsele revir FA ESA 64:1 68,5 — 74,6 | Oo 4,149 > » » » CU rara CKå 7453 79,1 -— 83 3 | 0 4,164 » » Jörns >» - RE REAE SER Hök (of) 4750 — — — 3,385 dec. Västerb. och Ångerm. (rieklängdt) 78,0 | S5,1 | 86,0 = S6)r | 2,4 | 4,288 | april—maj | > > d 4030 44,8 — = — | 2,920 | nov.—dec. | > » ' 45» 50,7 RE — = 35675 » > » » 66,7 | 74:3 =S — | — | 45307 | 2 > » Md » 7453 79,3 i — | 45597 . » Tåsjö revir » S1,0 90,3 91,: 9157 | Oo 4,134 maj —juni | | Bräcke » > 53553 5451 54,3 54,5 | 05 3.38 | okt. —nov. | Bispgårdens skolrevir (rieklängdt) —$$,3 94,3 — — 1, 4,476 juni —juli Medelpads revir > 72;8 74,6 7550 75:20 | 0 3,89 | okt.—nov. | N. Hälsinglands revir » S5,3 | 905,6 | 9153 | 91,5 | Oo 4,313 | maj—juni | I Särna revir (solklängdt) ............ 21,1 32,3 | 35, 453 2,5 -2,372 cd , » Då KR Stag 3435 40,0 40,9 2,5 35573 » > | » > SSG ö.srees 22,1 26,6 270 — 5,9 4,023 > > | Nedre Dalarna » odoosssesss S4, 84,3 85:4 — 0,35 | 4;210 | aug. —sept | > Sn 77,8 | 87,6 | 89,5 | 9050 I 0,5 45397 | april—maj | > > > 90,6 | 93,8 | 9450 | 9450 | Ost | 45020 | maj —juni | JE SEE 75,8 78,9 789 — 0,8 | 4.262 april —maj » 78,0 Iz 83,4 — O,5 | 3,886 » , STRODDA ITIAKTTAGELSER. 460 I Det solklängda fröet har, som helt naturligt är, visat sämre resultat än det rieklängda. Det senare är nämligen bättre och mera fabriksmässigt ren- gjordt och innehåller därför ej så många lätta, sämre frön, som det mera primitivt rengjorda solklängda fröet. Af ofvanstående sammanställning synes också huru betydligt mycket större grobarhet det tyngre fröet har. Som dessa fröprof äro undersökta enligt samma metod och under lik- artade förhållanden äro de fullt jämförbara utom 1i ett afseende. Somliga prof äro undersökta under november och december månader och ha härigenom fått sämre belysningsförhållanden, hvilket särskildt gör sig gällande vid en smal, tämligen mörk gata i Stockholm. Då ljuset spelar en stor roll vid tallfröets groning, inses, att dessa förhållanden knnnat verka menligt på de i öfrigt fullt jämförbara resultaten. Vi se också, att af de utgrodda profven, ha de från Bräcke och Medelpads revir härstammande, afsevärdt lägre grobarhet än öfriga vid Bispgården klängda prof, som analyserats på sommaren och våren. De sämre belysningsförhållandena ha möjligen kunnat minska grobarhetsresultatet med åtminstone 5—10 ><. GI SCH: Nya fynd af gråbarrsjuka. Från jägmästare S. J. CEDERBERG inkom den 2 november till skogsför- söksanstalten sex stycken prof på barrskada hos tall, samtliga anträffade i Torneå revir under loppet af år 1911. Alla dessa skador visade sig vid en närmare undersökning icke vara något annat än gråbarrsjuka, hvilken som bekant förorsakas af en svamp, Hvypodermella sulcigena. Då vår kännedom om denna sjukdoms utbredning inom de nordligaste delarna af landet ännu är mycket ofullständig, har jag ansett, att det kunde vara af intresse att dessa fynd offentliggjordes. Fyndorterna äro följande: Svanstein (29/6), Rovakka (?/;), Vyöni (5/5), Nestenkangas (7/;) och Orjasjoki (3?/,), alla inom Ofver-Torneå socken, samt Palo (39/,) i Hietaniemi socken. De i juni och juli tagna profven förete tydliga apothecier med fullt utvuxna sporsäckar. Profvet från Svanstein har emeller- tid endast omogna sporer, däremot ha samtliga under juli månad insamlade prof fullt utvecklade sporer och öppnade apothecier, hvarför det är sannolikt, att sporspridningen först med juli månads inträde tager sin början i dessa trakter. De den 30 september tagna grenarna ha fått sina barr infekterade under året; barren äro försedda med de karaktäristiska svarta fläckarna och banden och uppvisa äfven lokala hartsutgjutningar i mängd, hvilka hållna mot ljuset te sig som genomskinliga fläckar. Till dessa nu nämnda fynd. kunna läggas ytterligare tvenne, det ena meddeladt af jägmästare G. HALLDIN från Afvafors järnvägsstation i Råneå socken (okt. 1910), det andra af dr H. HESSELMAN från Rokliden å Pite kronopark, Piteå socken (juni 1911). Ställas alla dessa uppgifter i samband med dem, som återfinnas i min utredning öfver gråbarrsjukans uppträdande i Sverige (se Skogsvårdsföreningens tidskr. 1910, sid. 3787—3817) samt med dem af jägmästaren ÅKE BERG från trakten af Luleå meddelade fynden (anf. ställe, 1911, Sid. 277), så torde man vara berättigad att anse, att samtliga spridda förekomster af sjukdomen i det norrländska kustområdet äro afläggare från sjukdomens hufvudutbredningsområde i de sydliga delarna af landet. "TORSTEN LAGERBERG. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1911. N [EX NOTISER. Skogsbrandförsäkringsfrågan. Det är nu öfver 30 år sedan denna fråga först togs upp till behandling, men troligen på grund af att den skog- ägande allmänheten då ej visste hvilka kapital de hade förborgade i sina skogar, äfvensom att värdet å skogarna då ej stod så högt som nu, väckte den ringa intresse och fick så småningom förfalla. Sedan dess ha försäkringsrisker å skog i ett och annat enstaka fall tagits af ett par svenska och tvenne utländska brandbolag, men har detta skett mera för att de skulle tillmötesgå sina kunder och då mot mycket höga premiesatser. Ja, ungskogen, som genom skogsbrand tager den största skadan, vanligen blifver den helt och hället förstörd, ha dessa bolag ej velat includera 1 risken. Då mer än hälften af vårt lands ytvidd, 52,2 & eller 21,446,000 har be- står af skogbärande mark, representerande enorma värden, ja, man kan godt uppskatta dessa till flera milliarder kronors belopp, inses lätt, hur absolut nödvändig denna frågas snara lösning är. Man kan säga, att våra skogar äro våra guldgrufvor, ty nästan hälften af hvad vår export årligen inbringar är valuta för mer eller mindre förädlade skogsprodukter. Så utgjorde Sveriges hela export år 1909 i värde c:a 475 mill kr. och häraf kom för trävaror c:a 200 mill. kr. Vi kunna därför ej vara nog rädda och försiktiga om våra skogar och hvar och en måste förvåna sig öfver att deras resp. ägare hittills låtit det gå på lösa boliner och ej slutit sig tillsamman för att skydda hvarandra mot större förluster genom skogseld. Af Sveriges skogsarealer är c:a en tredjedel allmänna skogar, som ej kunna blifva föremål för försäkring, då staten och kommunerna här själfva stå risken, hvaremot de privata skogarna (c:a 14 mill. har) skulle blifva ett skogsbrandförsäkringsbolags stora arbetsfält och på hvars ägare det hade att fördela uppstående skador, i proportion till hvars och ens skogsvärden. Att dessa skador kunna blifva rätt stora, därpå gaf oss sommarens många och stora skogseldar ett starkt bevis. Någon statistik öfver hur mycket som går förloradt genom dessa, hvarje sommar återkommande eldsolyckor, finnes ej, dock nämner J. O. af Zellén i sin år 1904 utgifna handbok, » Vård af enskil- des skogar», att i medeltal 5,000 har af de svenska statsskogarna årligen härjas af skogsbrand. Då kronoparkerna år 1907 utgjordes af 4'/, mill. har skulle således, under förutsättning att detta medeltal gäller äfven för de privata skogarna, dessa årligen härjas af skogseld å omkring 15,500 har, represen- terande stora förluster för ägarna. Förr var det jordbruket, som för egendomsägarna representerade värdet, och skogen användes endast till husbehof. Nu har värdena ändrats så, att där skog finnes till en egendom är det i de flesta fall denna som har största värdet, jordbruket åter bivärdet. Ja, på hur många ställen är det ej så, att jorden är så karg och dåligt gifvande, särskildt i Norrland, att hade ej den jordbrukande äfven sin skog som inkomstkälla, skulle han ej kunna reda sig. Är nu olyckan framme och skogseld härjar hans skog kan han, ena dagen välbärgad, dagen därpå vara urståndsatt att försörja sig på sin egendom. Detta endast som ett bevis på hur nödvändigt det är att få till stånd ett skogsbrandförsäkringsbolag. NOTISER. 463 Men äfven ur skogsvårdssynpunkt har ett dylikt bolag sin betydelse. Se här några exempel, som ofta nog förekomma. I. En man behöfver pengar. Hans jordbruk är litet eller intet värdt och han kan på detta ej få låna det belopp han behöfver. Men han har en vacker 30 å 40-årig skog, som, om han hugger ned den till props och pappers- ved, skulle gifva honom det belopp han behöfver. Skogsvården får då ge vika för penningbehofvet, oaktadt hans kännedom om att denna skog förräntar sig genom tillväxt mera än kapitalvärdet skulle göra 1 bank. Finge han nu ställa sin skog som säkerhet för ett hypotekslån, vore detta för honom mera ekonomiskt, men detta kan ej ske, såvida skogen ej är försäkrad. II. Ägaren till en egendom med litet jordbruk men stora utmarker beväxta med ungskog får en dag sina skogar härjade af eld. Som han ej är kapitalist, har han svårt att få skogsmarken besådd, och blir han härtill ålagd göres detta på billigaste och mest knapphändiga sätt. Om skogen varit försäkrad återigen, hade han fått medel till ett godt arbetes utförande, och helt säkert äfven ord- nat det efter bästa förmåga. III. Stora kalmarker finnas i vårt land. Det är f. d. skogsmarker som blifvit afverkade eller härjade af skogseld för många år tillbaka. ÅAgarna af dessa kunna ej enligt lag tvingas att beså dem med skog och vilja det helt säkert ej heller, tillfölje den stora risk för skogseld, hvarför ungskogar alltid äro mer utsatta än andra skogar. Funnes emellertid möjlighet till försäkring af dylika planteringar skulle säkerligen många kalmarksägare ej draga sig för kostnaden att sätta dem i producerande skick. Af ofvan anförda moment framgår med tydlighet nödvändigheten af att få ett skogsbrandförsäkringsbolag till stånd, och ju förr dess hellre. Nu ha några härför intresserade personer gått i författning om bildandet af ett dylikt bo- lag och af Kungl. Maj:t fått fastställd bolagsordning för Svenska Ömsesidiga Försäkringsbolaget Skogseld. Kungl. Maj:ts villkor för detta bolag är, att för- säkringar, till ett belopp af minst 50 mill. kr., tecknade af minst 500 olika skogsägare, skola föreligga, innan det får träda i verksamhet. Skulle så ej ske före den 5 maj 1912 förfaller koncessionen. Då någon förlängning af denna tid ej kunnat erhållas, bedes därför enhvar, som har intresse för saken, att göra hvad på honom ankommer för att få detsamma till stånd. En teck- nings- och ansökningslista för delägareskap i »Skogseld» finnes bifogad detta nummer. Stiftarna af »Skogseld» ha ansett ömsesidighetsprincipen för bolaget lämpligast, då ingen statistik finnes efter hvilken de kunna göra sina beräk- ningar angående de premiesatser, som böra sättas för bolagets bärkraft. Skulle ett aktiebolag bildats, hade gifvetvis stiftarna för ett sådant måst taga till mycket höga premiesatser. Nu ha premierna däremot satts så lågt som till 1 kr. pr tusen för vanlig enkel risk och kunna dessa högst 3-dubblas. Följ- aktligen kommer ej någon extra uttaxering att tillgripas utom i nödfall då, enligt de kalkyler, som kunnat göras, stiftarna förmoda att den vanliga, enkla premiesatsen skall visa sig vara tillräcklig, Premien höjes om i eller inom ett afstånd af 50 meter från skogen finnes järnväg med 50 2, och för kol- mila, kolugn eller annan eldfarlig anläggning, på samma distans, med 10 &. Består skogen af öfvervägande löfskog eller genomskäres den af åker, äng eller vattendrag till minst 50 meters bredd, eller om skyddsbälten och andra åtgärder till skydd mot brandskada äro vidtagna, minskas premien med 20 &. 404 NOTISER. Minimipremie pr försäkringsbref är 2 kr. Högst 3/, af skogarnas värde kunna i bolaget försäkras och resterande !/, af risken får försäkringstagaren själf stå för. Denna delning af risken mellan ägaren och bolaget har tillkommit närmast med tanke på att minska risken för mordbrand. Då det för försäkringsbolaget skulle blifva en alltför dyrbar apparat att besiktiga och värdera hvarje skog, som anmäles till försäkring, får ägaren at densamma själf på heder och samvete efter bästa förmåga uppgifva det unge- färliga värdet. Där emellertid bolaget fordrar intyg, öfver af fackman verk- ställd värdering, är försäkringstagaren skyldig att på egen bekostnad anskaffa och till bolaget insända dylikt i enlighet med formulär, som af bolaget till handahåälles. Reglering af skada sker genom en nämnd, till hvilken bolaget och försäkringstagaren utse hvar sin värderingsman och dessa båda en tredje, boende utom den ort, där försäkringstagaren är bosatt, och har denne tredje värderingsman utslagsröst, om de båda andra ej kunna enas; dock att, om han bestämmer värdet högre än det högsta eller lägre än det lägsta af de värden, som de båda andra värderingsmännen åsatt skadan, i förra fallet det högsta och i senare fallet det lägsta af dessa blifva gällande. Skadan får dock under alla förhållanden af värderingsmännen ej beräknas högre pr har än det belopp, som legat till grund för försäkringssummans fastställande. Vid mindre skador äger bolaget rätt att uppgöra skadeståndet direkt med försäk- ringstagaren utan användande af värderingsnämnd. Ar försäkringstagaren miss- nöjd med den skadereglering, som nämnden beslutat, äger han rätt att begära skiljedom i enlighet med allmän lag och närm”re bestämmelser. Detta är i korthet skogsbrandförsäkringsfrågans nuvarande läge, hvarat tydligt framgår densammas stora vikt. Oaktadt de få grundstenar som gifvits att bygga ett försäkringsbolag som »Skogseld» på, synes detta företag vara grundadt på en sund och praktisk bas och äfven om ett och annat kunde vara bättre ordnadt, får erfarenheten rätta detta i den mån »Skogseld» arbetar vidare mot sitt mål. Med tacksamhet mottagas sådana inlägg och idéer i frågan, som kunna vara till fromma för bolagets verksamhet, på samma gång som alla vidare meddelanden och upplysningar lämnas af undertecknad. Göteborg den 15 december 1911. KARL KUYLENSTIERNA. Skogsvårdsföreningens diskussionsafton den 8 december 1911 ä hotell Rydberg var besökt af öfver 200 personer. Som inledande föredrag till frågan om »Skogsvårdsstyrelsernas fördelning af bidrag för af enskilda utförda skogsvårdsarbeten» uppläste sekreteraren ett af f. d. justitierådet JoH. HELLNER författadt inlägg, hvilket kommer att in- tagas i ett följande häfte af tidskriften. Härefter yttrade sig öfverjägmästare WALLMO, länsjägmästare ÅHMAN, borgmästare KARLSSON och professor GUNNAR ANDERSSON. Jägmästare ToR Jonson höll föredrag om »Trädkronans inflytande på stamformen, tillämpadt vid skogsuppskattning» och förevisade en del skioptikon- bilder såsom förklaring till hans nya massatabeller. En utförligare uppsats om dessa kommer framdeles att af honom publiceras i tidskriften. Slutligen redogjorde doktor H. HESSELMAN för snöbrotten i Norrland vintern 1910—1911 och visade flera vackra skioptikonbilder från desamma. Efter detta föredrag, som kommer att i en utförligare form intagas i ett föl- jande häfte, uppstod en liflig diskussion, hvari yttrade sig dr SYLvÉn, byrå- NOTISER. 465 chefen HERMELIN, kapten DE VERDIER, jägmästare ÖFVERHOLM, Öfverjägmästare WALLMO, länsjägmästare DvyBECK, generaldirektör FREDENBERG, skogschefen HENRIK PETIERSON och inledaren. I supé och samkväm efter mötet deltogo ett 8o-tal medlemmar. Mötet mellan skogsvårdsstyrelserna sammanträdde å Kungl. Landt- bruksakademien i Stockholm den 4-8 december. Härvid behandlades ett 30-tal för skogsvården mer eller mindre viktiga motioner, bland hvilka särskildt skogslagstiftningskommitténs frågor rörande ifrågasatt ändring af grunderna för 1903 års skogsvårdslag var af stor betydelse. En närmare redogörelse för förhandlingarna kommer att intagas i ett följande häfte. Den 2 och 3 december voro rikets länsjägmästare samlade för enskild öfverläggning. Skogskommittéerna. Som ytterligare sakkunnig att inom jordbruks- departementet biträda med verkställande af utredning för åstadkommande af en rätt förvaltning och skötsel af kronans och andra allmänna skogar i mel- lersta och södra delarna af riket har tillkallats f. kaptenen B. A. DE VERDIER. Sedan landshöfding DYRSSEN anhållit om befrielse från det honom meddelade uppdraget att vara ledamot och ordförande för de sakkunniga, har därtill för- ordnats godsägaren grefve RAouL HAMILTON. Den af Föreningen för skogsvård begärda revisionen af flottningsstadgan har påbörjats genom att såsom sakkunniga inom justitiedepartementet tillkallats f. statsrådet, häradshöfding K. H. v. Sypow (ordförande), jägmästaren CARL BJÖRKBOM, advokaten ELIEL LÖFGREN och flottningsingenjören J. A. MELKERSSON. F. n. sammanträda i Stockholm 5 kommittéer rörande skogsfrågorna, nämligen: Norrländska skogsvårdskommittén, hvars betänkande införväntas i januari månad 1912, skogslagstiftningskommittén, kommissionen för taxeringen af Värmlands skogar och de sakkunniga för södra Sveriges allmänna skogar, alla i nya riksdagshuset, samt de sakkunniga för flottningsfrågan i gamla riksdagshuset. Pärmar till Skogsvårdsföreningens tidskrift. På härom uttalad önskan, tillhandahållas 3 originalpärmar till 1911 års årgång, nämligen en till allmänna afdelningen, en till fackafdelningen och en till skogsvårdsstyrelsernas berättelser. Den som önskar andra kombinationer af pärmar får beställa sådana särskildt hos bokbindare J. A. Kritz, se annons å omslagets 3:dje sida at detta häfte. 1912 års landtbruksvecka. Den 11 och 12 dec. sammanträdde i TLandtbruksakademien organisationskommittén för 1912 års landtbruksvecka, bestående af godsägaren friherre J. Bennet, professor H. Juhlin-Dannfelt kansli- rådet H. Tigerschiöld, godsägarna I. Lindström och G. Sederholm, jägmäs- tare G. Schotte och sekreteraren G. Leufven. Det beslöts att 1912 års landtbruksvecka skall hållas den 18—21 mars. I veckan komma att deltaga samma föreningar som i år, nämligen bl. a. Svenska landtmännens riksför- bund, Föreningen för skogsvård jämte olika skogstjänstemannaföreningar, Svenska ayrshireföreningen, Afvelsföreningen för rödbrokig svensk boskap, Stamboksföreningen för svenska ardennerhästen, Svenska svinafvelsföreningen, Sveriges allmänna fjäderfäafvelsförening, Sveriges landtmannaförbund, Svenska landtarbetsgifvarnas föreningars fullmäktige, Sveriges Landtbrukslärareförening, Föreningen för svensk hemslöjd, Svenska fiskarförbundet, Sveriges pomologiska förening, Motokulturföreningen, Svenska kennelklubben, Svenska pointerklubben. 406 EKONOMISKT. Afven bLandtbruksakademien har förlagt sitt månadssammanträde till veckans första dag. Dessutom komma hushållningssällskapens sekreterare att samlas till möte, likaså Svenska föreningen för kylteknik. Under veckan komma två allmänna sammanträden att hällas, nämligen under första och sista dagen. Ordföranden i Föreningen för skogsvård, uni- versitetskanslern grefve Fr. Wachtmeister kommer att öppna veckan och fun- gera som dess ordförande. EKONOMISKT. Såsom ledamot af Hernösands Ångsågsaktiebolags styrelse har i stället för N. Ultvedt inträdt disponenten Hj. C. Billmark i Säbro socken af Västernorrlands län. Jössefors Aktiebolag har beslutit den ändring i bolagsordningen, att aktiekapitalet skall utgöra lägst 1,000,000, högst 3,000,000 kronor. Den 7 februari 1911 antogs bolagsordning för Aktiebolaget Båtskärsnäs obligationsinne- hafvare. Den 18 september 1911 beslöts den ändring i bolagsordningen, att bolagets firma skall vara Kalix Trävaruaktiebolag. Bolaget har till ändamål att af innehafvarna af obligationer, utfärdade af nu i konkurs försatta Aktiebolaget Bätskärsnäs, öfvertaga dessa obligationer för att på bästa sätt tilgodogöra sig deras värde. Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm. Aktiekapitalet uppgår till 596,000 kronor och kan utgöra lägst detta belopp, högst 1,7$$,000 kronor samt är fördeladt i aktier å 100 kronor till viss man. Aktiekapitalet har inbetalts till fullo. Styrelsen utgöres af vice häradshöfdingen J. G. Abenius i Huddinge socken, jägmästaren N. G. Ringstrand i Lidingö, bankdirektören J. A. Hallin och direktören B. E. Lundström, båda i Stockholm, samt grosshandlaren A. Wikström i Sundsvall, med kronofogden N. M. Wiedholm och disponenten G I. Tjulin, båda i Nederkalix socken, till suppleanter. Kalix älfs strömrensningsaktiebolag: Till styrelseledamöter i stället för O. H. T. Örtenblad och E. Hedqvist hafva valts direktören A. G. Andersson i Luleå och förvaltaren K. Krook i Ofverkalix socken. P, A. Svanberg är styrelsens ordförande. B. A. G. An dersson och A. G. Andersson hafva afgått såsom suppleanter. Den 2 oktober 1911 antogs bolagsordning för Locknö nya aktiebolag, som har till ändamål att, efter inköp af Trävaruaktiebolaget Locknös ångsåg och lastageplats samt jordegendomar, stränder och vattenrättigheter samt lösa inventarier, drifva trävarurörelse. Bolagets styrelse har siit säte i Bjärtrå socken af Västernorrlands län. Aktiekapitalet uppgår till 50,000 kronor och kan utgöra lägst detta belopp, högst 150,000 kronor samt är fördeladt i aktier å 100 kronor till viss man. Styrelsen utgöres af verkställande direktören disponenten C. J. Sjölander, sågverksägaren P. W. Öström och inspektoren C. V. Sjölander J:or, alla i Fjärdvik, Bjärtrå socken. Kopparbergs och Hofors Sågverksaktiebolag. Till verkställande direktör i stället för A. G. M, Hernmarck har utsetts K. E. Lundqvist. Den I juli 1911 antogs bolagsordning för Lima Strömbyggnads Aktiebolag, som har till ändamål att i Stora Tandån och Lutuån med bivatten samt de till vattensystemet hörande sjöar inom Lima och Transtrands socknar af Kopparbergs län, dels öfvertaga och underhålla redan verkställda strömbyggnader och anläggningar, dels utföra och underhålla nya strömbyggnader i de till nämnda vattensystem hörande flottleder, dels ock verkställa repara- tionsarbeten å de till flottlederna hörande strömbyggnader och anläggningar, allt mot ersätt- ning af de flottande enligt öfverenskommelser, som kunna med dem träffas, eller, där ersätt- ning skall utgå genom amortering och uttaxering på flera års flottning, enligt de bestämmel- ser, som af vederbörande myndigheter meddelas. Bolagets styrelse har sitt säte i Lima Lima socken. Aktiekapitalet uppgår till 30,000 kronor och kan utgöra lägst 15,000, högst 45,000 kronor samt är fördeladt i aktier å 100 kronor till viss man. Å aktiekapitalet kar inbetalts 15,000 kronor. Styrelsen utgöres af hemmansägaren E. Samuelsson, kommunalnämnds. ordföranden L. M. Persson, kommunalstämmoordföranden B. P. Larsson, poststationsförestån- daren CC. Moberg och f. handlanden T. J. Johansson, alla i Lima socken. EKONOMISKT. 167 Långrörs Aktiebolag. Såsom styrelseledamot har inträdt C. G. Platen, i hvilkens ställe till suppleant utsetts disponenten E. G. Thunberg i Göteborg. Till suppleant i Mons Trävaruaktiebolags styrelse har i stället för vice konsuln R. Dymling valts kronofogden K. G. Anjou i Gäfle. Den 18 maj I911 antogs bolagsordning för Obbola Cellulosa Aktiebolag, som har till ändamål att efter förvärf af Obbola sågplats i Umeå landsförsamling idka tillverkning at trämassa och därmed sammanhängande rörelse. Bolagets styrelse har sitt säte i Umeå lands- församling. Aktiekapitalet uppgår till 1,200,000 kronor och kan utgöra lägst detta belopp, högst 2,400,000 kronor samt är fördeladt i aktier å 5,000 kronor till viss man, ÅA aktie- kapitalet har inbetalts 600,000 kronor. Styrelsen utgöres aff. d. generalkonsuln G. P. Braa- then i Hofvid, Alnö socken, samt disponenterna A. Aström i Degerfors, och P. A. Sandqvist i Sundsvall, med borgmästaren A,. G. Andersson i Sundsvall, grosshandlaren C. Wikström i Stockholm och vice kosuln J. Ch. Barth i Svartvik, till suppleanter. Rö sågverks aktiebolag, hvars styrelse haft sitt säte i Högsjö socken af Väster- norrlands län: A. M. Jonsson har afgått såsom styrelseledamot. Till styrelseledamöter hafva ytterligare valts disponenterna S. G. W. Mörch i Sundsvall och V. T, Schauman i Härnö- sand. Suppleant är bemälde Jonsson. Den 25 oktober 1911 antogs förnyad ordning för bolaget, innefattande, bland andra, följande ändringar i den för bolaget förut gällande ord- ningar: Bolaget har till ändamål att idka sågverks- och trävarurörelse samt annan industriell verksamhet. Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst 2,000,000 högst 5,000,000 kronor, Sandviks Ångsågs Aktiebolag. Såsom styrelseledamot i stället för P. M, Wikström har inträdt förutvarande suppleanten C. Wikström, i hvilkens ställe till suppleant utsetts dis- ponenten H. Huldt i Västervik. Till ledamot af Sandvikens Sågverksaktiebolags styrelse har i stället för dispo- nenten Ch. Lindeberg utsetts disponenten Hj. C. Billmark i Säbrå socken, Skogens Kolaktiebolag. Bolaget har beslutit aktiekapitalets ökning till 561,cc0o kronor. Till ledamot af Sprängvikens Aktiebolags styrelse, har i stället för disponenten C. F. Hasselblad utsetts förutvarande styrelsesuppleanten löjtnanten E. V. A. Carleson, Gäfle Svanö aktiebolag: Å aktiekapitalet har inbetalts sammanlagdt 1,058,000 kronor. Bolaget har beslutit aktiekapitalets ökning till 1,5$7,000 kronor, Svenska fröklängningsaktiebolagets försäljningar under verksamhetsåret 1910— 1911 hafva uppgått till 1,257,5 kg. tallfrö, 1,529 kg. granfrö och 28,2 lärkfrö. Vid bolagets höststämma beslöts en utdelning af 7 2. FÖR KRONOJÄGARE. Ang. höiande af kronoiägarnas kunskapsnivå. Kungl. Domänstyrelsen har tillställt ordföranden i Sveriges kronojägareförbund följande skrifvelse: » Till Sveriges kronojägareförbund. I en till Kungl. Domänstyrelsen ställd skrift af den 18 mars 1910 har Sveriges kronor jägareförbund genom J. A. Mellström med flera utsedda ombud gjort framställning om åt- gärders vidtagande för höjande af kronojägarnas kunskapsnivå. Sedan Kungl. Styrelsen i anledning häraf dels inhämtat yttrande i ärendet från rikets öfverjägmästare dels upptagit frågan till öfverläggning å möte med öfverjäg mästarna inför Kungl. Styrelsen innevarande år höst, har Kungl. Styrelsen beslutat att hos Kungl. Maj:t göra underdånig framställning an- gående ett anslag af fyratusen kronor årligen för anordnande af exkursioner för kronojägare inom skilda delar af landet, hvarmed början skulle göras år 1912. Härvid skulle tio å femton mötesdeltagare samlas på hvarje ställe och under ledning af lämplig person besöka särskildt lärorika skogstrakter och därstädes åhöra föredrag i aktuella skogsfrågor m. m. Mötesdeltagarna skulle erhålla ett efter förhållandena afpassadt bidrag för bekostande af resor till och vivre å exkursionstrakter. Förutom de sålunda ifrågasatta exkursionerna skulle såsom hittills under senare åren skett mindre stipendiebelopp kunna tilldelas enskilda kronojägare för studieresor å vissa skogar, hvarest skogskulturer, gallringar och andra arbeten i skogsvårdens intresse med framgång utförts. 408 FOR KRONOJÄGARE, Slutligen får Kungl. Styrelsen erinra därom, att enligt Kungl. Styrelsens förslag till skogsundervisningens ordnande fortsättningsskolor borde anordnas, vid hvilka personer, som genomgått skogsskolorna, skulle blifva i tillfälle inhämta ett ökadt kunskapsmått. Stockholm den 15 november 1911. KARL FREDENBERG. K. G. G. Norling. Till kronojägare från och med den I januari 1912 har förordnats e, kronojägarna Hammerdals bev, trakt af Östersunds revir Andreas Jönsson i Erik L. Eriksson i Brunflo » > a D > Lars Danielsson i Gäddede » » » Frostvikens =» Per Zackrisson i Sjougdnäs D Boo» 2 Pp. C. J:son Willman i Svenningens =» > » > Sven O. J:son Bragée 1 Laxsjö » Are » Bror E. Frånberg i Offerdals ; p » » Benjamin Larsson i Anns » » » Ib » E. J. A. Cederlund i Hotagens > > oh > E. A. Pettersson i Kalls » pp » » > Andreas Henriksson i Bodsjö o » » Bräcke » O. Zetterström i Fors > » > , O. Daniel J:son Danielsson i Klöfsjö , , >» Rätans > Magnus P:son Linner i Linsells » "> >» Hede > Anders |:son Grönqvist i Ljusnedals > > , Nils Svensson i Tännäs > » >» 3 v Per Aug. Danielsson i Djurlängens > » » Klotens > Klockar Daniel Emil Johansson i Sandsjö > » » » Erik Gustaf Södersten i Björnhyttans =» » » V. Dalarnas >» Per Aug. Johansson i Baggå > > Klotens Erik Gust. Andersson i Björsjö x > > > Per Edvard Bark i Granhults > » 3 » » Mattias Larsson Brusell i Klotens > » » > Anders Gustaf Wahlström i Stadra » z Örebro > B. Albert Gustafsson i Helgö > > Värends » Karl August Wallin i Ankarsrums a » » Tjust > Ernst Gustaf Theodor Nyberg i Hornsö > » » Kalmar » Albert Julius Johansson i Ydre Norra > » Kinda > Tohan Farald Andersson i Mörstorps >» >» Gullbergs D Joel Hilding Lood i Handbörds > » > Kalmar > Klas Emil Apelgren i Tamstorps > » » Slättbyggds =» hvarjämte till Ljungs bev.tr af Gullbergs revir fr. den I jan. 1912 har transporterats kronoj. i Bjurfors bev.-tr. af Köpings revir Emil Karl Oskar Carlén samt till krcnoj. i Gamla Espets bev.tr. af Blekinge—Ahus revir har transporterats kronoj. i Östra Blekinge bev.- trakt af samma revir och till kronoj. i Norrbo bev.-tr. af Västerås revir Fredrik Jansson från Klubbfors bev.-tr. af Piteå revir, Som tillsyningsman vid vissa flottledsarbeten har Kungl. Domänstyrelsen antagit strömbyggnadsmästaren Per Johan Johansson. Till kronogskogvaktare har antagits utex. skogslärlingen Carl Svensson i Dannemora n:a bev. trakt af Örbyhus revir. Till e. kronoiägare, med arfvode i Västra Hälsinglands revir har antagits e. krono- jägaren Olof Olsén. Till extra kronoiägare har förordnats i Östersunds revir utex. skogslärlingen Nils Bengtsson i » > Fritz Ekström i Ängelholms > 3 Erik Linde i Kinne . Dp J. E. Lindberg i Stockholms +» > > N. K. Brehmer i Hallands > > » M. D. Ohlsson i Dalsland > Att förestå vakansen i Fjällmo bev.-trakt af Ombergs revir har förordnats e. kronoj. J. Hagberg. Till köpare af tillväxtborrar! På förekommen anledning och på det förväxling vidare ej må förekomma med- delas härigenom, att undertecknade är enda tillverkare af de nya förbättrade och pa- tenterade och nu allmänt erkändt bästaj 'Tillväxtborrarna som gå lättare att skrufva in i de träd, som skola undersökas, och som ej kunna krökas, emedan de äro härdade till hela sin längd, och som äro försedda med effek- tivare utdragare, hvilken äfven utgör ränna för borrspånets undersökning o. mätning. För undersökning af mycket grofva trädstammars kvalité och beskaffenhet re- kommenderas den nya Rekordborren — 400 mm, borrdjup — härdad till hela sin längd och i öfrigt ej gröfre i godset &n våra öfriga borrar. 1:a pris, stor silfvermedalj, för utmärkt konstruktion och tillverkning af borrar vid landtbruksmötet i Örebro 1911, BEUS 2 MATTSON, Mora RiKstelefon 32. Leverantörer af borrar och tumklofvar till kommissionen. för taxeringen af Wermlands skogar. I lager finnas borrar för följande borrdjup: 400, 250, 200, 150 och 60 mim. PÄRMAR till SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT af grön canvascloth med guld- och svarttryck. Årg. 1903—06. 1 pärm till hvarje årg. å 1: 25. > 1907—11. 3 pärmar till hvarje årg. å 3: 75 pr årg. Obs.! Uppgif alltid till hvilken afdelning, FACK- eller ALLM., pärmar önskas. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS FOLKSKRIFTER, häft. 1—12 = 1 pärm, 13—24 = 1 pärm, med titel äå 85 öre pr pärm. Rekvireras direkt från undertecknad eller genom närmaste bokhandel. Insättning i pärmar samt bindning af alla slag emottages och utföres väl och billigt. J. A. KRITZ BOKBINDERI 15-17 Gamla Kungsholmsbrogatan STOCKHOLM. LELETITTTTTEEETTETTITTTTEETTTTTTETTITTTTTTTTTTTTTTTITTTITTITITIIT TG LETTTTTTTTITTTTTTITITTTTTITTITTTTTTTTTTTITTTTTTLTTTTTTTTTITITT TTT] FA OVILMA IA BETETT SÅ VE VI JO ER ARI Gr 1 VER 16 fö £ SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT MED MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT ALLMÄNNA DELEN ALLMÄNNA DELEN PRIS & KR. MED FACKAFDELNINGEN UTGIFVES AF PRIS 10 KR FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD REDAKTÖRER: JAÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIFVARE, DOCENTEN FIL D:R HENRIK HESSELMAN, Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet hvardagar kl. 17,10—2/, 4. Rikstelefon 2290. Postadress: Stockholm C. Jägmästare Schotte träffas å kontoret på f. m, efter förut skedd öfverenskommelse i telefon Riks 2290 eller Riks Österm. 767 och efter kl.1/,6 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö I33 och Allm, telefon Lidingö 2 19 Förfåttarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Centraliryckenet, Stockhelm 1923. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1911. BILAGA It. SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER FÖR ÅR 1910 CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1911. INNEHÅLL. Sid Stockholms läns landstingsområde..............sss..sssses.rss00 ever I Uppsala » FRE OR rneitnes sn RSA RSA Sd: 15 Södermanlands läns LET RAR SA a a rata RE teser 29 Östergötlands — » ERP 4 0 ETERN SEE Sr 41 Jönköpings » RR RARE eb Aa fsn adda 49 Kronobergs » [Fa NER SSg ERE bagar Aa 7 Kalmar läns norra BiA IE SS des ön an SAN a SAR ln Esa 89 Kalmar » södra 4) NE near dre Sa SR RSS Så SARA 97 Gottlands » ENN [SEE REDAS KR ARR CE STR AE 107 Blekinge » | NE TJONAT SE RE RA AA år fr SSA TT Kristianstads läns NA EE rad dr RE Ste 123 Malmöhus » FRA INS SSSK SAR so or SRA 133 Hallands » SED Kr sr ÄRAS Sa RA dB SR 139 (ROrehOrgStosEBORUSTJänS 0500 Sh oölesssseestörenekereer sung ssarr ter 151 Älfsborgs — läns TRANS NA STAN AKT SERE SANS gj Skaraborgs » $i ADA VT SNNG sekretess rg vers 187 Värmlands » | UT TREE AR SR ASEA RS RR ASKR 197 Örebro » ST NP STR OMEN a RAR AVLA her 219 Västmanlands » FN. SN TENS after SE BEER SN RR En 22 Kopparbergs » RANN PINS Sö Iran fr SRS MA fo AN gj 235 Gäfleborgs » FA a ESS KSR SRS ARE EDA 263 Västernorrlands läns » BÄR dre för HBA AN SA EAA NE ABA Jämtlands » 6 EINE EA oa e a ön i dägjslÄs ee le re ara lå la 305 Tabellsammandrag: Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjän- stepersonal och skogsvårdskommittéer s.sssmmmmessssrerss 325 Skogsodlingar, utförda under skogsvårdsstyrelsernas led- RET OR Sas sas sn sann sep Dn SAS SEBS A SB pe Sör os vinn SANS da sie ss 326 All å enskild mark utförd skogsodling ............sss+-s20- 326 Åtgärder för spridning af kunskap i skogsvård............ Fe Åtgärder mot skogsafverkningät.... mmm Bäckrensning, dikning och markberedning = mosmmmmn. FrÖKlänN DIINO morrade kunskses tners kisse backa End BARNS RAs AREAN e SSA SKÖPSlÖL soprisstesbediesssbrren ser krsnss erede een Uet RS SKOG SPlATLÖE ös eess tesen secs rar sr e dess röt se RE 3 Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter år 1910 ... Skogsvårdsstyrelsens inom Stockholms läns landstings- område berättelse för år 1910. 1. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning, sammanträden m. m. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser af den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms läns landstingsområde härmed afgifva berättelse för år 1910. Skogsvårdsstyrelsen utgjordes under året af följande ledamöter: af Kungl. Maj:t utsedd, ledamoten af riksdagens första kammare, f. d. landshöfdingen m. m. Th. Odelberg, ordförande, af landstinget godsägaren m. m. C. A. V. Tottie, och af hushållningssällskapets för- valtningsutskott ledamoten af riksdagens första kammare, bruksdispo- nenten m. m. friherre C. J. Beck-Friis. Suppleanter: godsägaren, in- genjören J. Scharp och ledamoten af riksdagens andra kammare, gods- ägaren m. m. E. Åkerlund. Som länsjägmästare, sekreterare och kassa- förvaltare har e. jägmästaren C. Ad. Öhrström tjänstgjort. Den 16 december antogs e. jägmästaren Hugo Samzelius att från och med den I januari 1911 vara länsjägmästare, sekreterare samt kassaförvaltare hos skogsvårdsstyrelsen, då jägmästare Öhrström blifvit utnämnd till in- tendent för Kungl. Djurgården. Länet är indeladt i tre distrikt — norra, mellersta och södra — och i hvarje distrikt tjänstgör en skogstillsyningsman. Under kulturtiden hafva 15 särskilda plantörer varit anställda. Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret haft 7 sammanträden. Skogsvårdskommittéernas antal utgör 91, och hafva en del af dessa kommittéer insändt berättelser öfver tillståndet i socknen och därstädes under året utförda afverkningar. Kommittéerna hafva dessutom efter från styrelsen utgångna cirkulärskrifvelser inkommit med uppgifter i och för anordnandet af planteringsdagar vid folkskolorna, utdelat folkskrif- ter m. m. Bland särskilda utlåtanden skogsvårdsstyrelsen haft att afgifva, med delas här följande: Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. = Bilaga 1. I 2 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. Till ITerr Statsrådet och Chefen för Kungl. Fordbruksdepartementet. Genom Kungl. Jordbruksdepartementets ämbetsskrifvelse af den 11 februari 1910 har skogsvårdsstyrelsen i Stockholms läns landstingsom- råde blifvit anmodad inkomma med vissa uppgifter i anledning af väckt förslag om ändring af $ 6 i gällande lag angående vård af enskildes skogar. Styrelsen har hittills under sin verksamhet i de fall, då markägare eller afverkningsrättsinnehafvare sökt genom borgens ställande eller läm- nande af pant frigöra sig från utfärdadt afverkningsförbud, under det- sammas bestånd med respektive parter kunnat träffa öfverenskommelse om fröträds ställande och ungskogsgruppers öfverhållande m. m. i en- lighet med af styrelsen lämnade föreskrifter. Detta lyckliga förhållande är dock icke att för framtiden bygga på; sålunda kan skogsvårdssty- relsen i Stockholms län för sin del för närvarande icke lämna uppgift å några konkreta fall, som i Kungl. Jordbruksdepartementets skrifvelse åsyftas. Redan i sin berättelse för 1907 har styrelsen uttalat önskvärdheten af skärpta bestämmelser med hänsyn till en del af länets belägenhet i hafsbandet och dess fördelning å större och mindre öar såväl i Saltsjön som Mälaren, hvarigenom ett meddeladt afverkningsförbud icke borde kunna upphäfvas emot ställande af pant eller borgen, utan endast i fall och i den mån skogsvårdsstyrelsen finner förbudet kunna upphöra, och får nu styrelsen härmed föreslå följande områden i Stockholms län, för hvilka den föreslagna lagändringen skulle vara af den största vikt. Af Frösåkers härad: ett område begränsadt af Uppsala läns gräns, Södra Åsjön, Bruksdammen, Forsmarksån ned mot Kallingefjärden från sydöstra delen af Kallingefjärden rätt mot Strömsjön, Snäcksjön och Granfjärden, härifrån med fastlandet såsom gräns ned mot Edeboviken. Af Väddö och Häfverö skeppslag: Singö socken samt af Väddö socken området öster om Väddö kanal. Af Bro och Vätö skeppslag: områdena öster om Björköfjärden och Vätösundet. Af Frötuna och Länna skeppslag: Rådmansö och Blidö socknar jämte samtliga öar. Af Åkers skeppslag: Ljusterö socken och samtliga öar inom Öster- åkers socken. Värmdö skeppslag. Af Sotholms härad: Tyresö, Dalarö, Nämdö, Ornö socknar. Galö m. fl. öar inom Österhanninge socken, Muskö och Utö socknar. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 3 Af Ösmo socken: områdena öster om stora landsvägen från Ham- mersta förbi Ösmo och Valsjö till Tottnäs. Torö socken. Af Sorunda socken: området väster om Fållnäsviken och lands- vägen Fållnäs—Fituna mot Grödinge sockengräns. Af Svartlösa härad: ett område inom Grödinge socken omkring Kaggefjärden, begränsadt af Sotholms häradsgräns, landsvägen ned mot Eldtomta och Viad samt hela s. k. Näslandet mot Södermanlands läns- gräns. Af Färentuna härad: Adelsö, Munsö, Färentuna och Hillersjö socknar. Stockholm den 20 april 1910. Theodor Odelberg. C. Ad. Öhrström. 4 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Lill Konungens bBefallningshafvande i Stockholms län. Anmodad afgifva yttrande i anledning af 1910 års riksdags skrif- velse n:o 112 rörande eventuella ändringar och tillägg i 1903 års lag angående vård af enskildes skogar, får skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län afgifva följande yttrande. På grund af sin erfarenhet under den tid, som förflutit, sedan lagen af 1903 trädde i tillämpning, är styrelsen öfvertygad om behofvet af bättre vård och hushållning med den yngre och växtligare skogen. Den tages starkt i anspråk dels till följd af den minskade till- gången på mogen skog eller saknaden däraf och dels till följd af den betydliga ökningen af cellulosa- och trämasseproduktionen i landet. Sty- relsen har vid utöfvandet af sin verksamhet särskildt låtit sig angeläget vara att skyddande ingripa, då afverkning af ungskog ägt rum. Emellertid visar erfarenheten att med nu gällande lagstiftning möj- ligheterna att råda bot på missförhållandena icke sträcka sig så långt, som behofvet kräfver. Det mest effektiva medlet till skydd mot afverkningar, genom hvilka skogens bestånd äfventyras, är utan tvifvel afverkningsförbud, som innefattar hinder för afverkning i annan form och omfattning än i det enskilda fallet genom särskildt besked blir af vederbörande myndig” bet medgifvet. Enligt lagen af 1903 kan visserligen afverkningsförbud meddelas i fall, då afverkning drifves på sådant sätt, att skogens återväxt äfven- tyras, men sådant förbud har endast interimistisk karaktär och går åter, då vederbörande ställer säkerhet för vidtagande af de åtgärder, som för skogsmarkens återställande i skogbärande skick finnas erforderliga. An- ordningar af denna modifierade form hafva emellertid i praktiken visat sig äga alltför ringa effektivitet. När nämligen de nödiga anordningarna för återväxt skola vidtagas, erfordras, om vederbörande tredskas, en vidlyftig procedur för att tvinga fram förpliktelsernas fullgörande, och under tiden har måhända säkerheten försämrats eller rent af blifvit STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 5 värdelös. En väsentlig större effektivitet skulle vinnas, därest för upp- häfvande af afverkningsförbud föreskrifves, att vederbörande skulle de- ponera den skäliga kostnaden för återväxten. Därigenom skulle undvikas defs risken af säkerhetens försämring och dels tidsutdräkt och besvär vid förpliktelsernas uttvingande. Emel- lertid förtjänar äfven tagas under öfvervägande, huruvida icke skydds- medlet afverkningsförbud bör kunna få en utvidgad användning, särskildt när fråga är om den yngre och växtligare skogen. Detta skulle ske därigenom, att då detta medel nu endast får kom- ma till användning för att tvinga fram åtagande från skogsafverkarens sida om åtgärder för återväxt samt säkerhet därför, dess användning äfven skulle föreskrifvas såsom ett direkt medel för skogsbeståndets tryg- gande. Detta innebär, att, då efter vederbörandes ompröfvande bibe- hållandet af viss ung och växtlig skog anses vara lämpligaste och säk- raste medlet att trygga skogen, förbud meddelas att verkställa afverk- ning i annan form och omfattning än af myndigheterna föreskrifves. Lagföreskrifter i sådan riktning skulle otvifvelaktigt leda därtill, att ve- derbörande afverkare sökte före afverkningens början träffa öfverenskom- melse med skogsvårdsstyrelsen och denna skulle därvid till skydd sär- skildt för ung och växtlig skog äga ett mera effektivt medel än det nuvarande, de enbart interimistiska afverkningsförbuden. En förutsättning för hvarje effektiv tillämpning af lagföreskrifter till skydd för enskildes skogar är, att vederbörande skogsvårdsstyrelse er- håller kännedom om afverkningarna, innan de påbörjas. Enligt skogs- vårdsstyrelsens mening bör sålunda i lag införas en viss anmälningsplikt i berörda hänseende, hvilken skall fullgöras innan någon afverkning börjar. Från anmälningsplikten böra naturligen vara undantagna sådana fall, då afverkningen sker endast för husbehof, för skogsbeståndens för- bättrande och framtida bevarande och sålunda sker ur ren skogsvårds- synpunkt; Att man skäligen kan ålägga anmälningsplikt för den, som efter upplåtelse ämnar drifva afverkning å annans mark, torde icke blifva föremål för tvekan, men äfven i fråga om afverkningar till afsalu, som bedrifvas af ägaren själf, synas icke böra möta några betänkligheter mot ett stadgande om anmälningsplikt. Med hänvisning till hvad som an- förts vill skogsvårdsstyrelsen i syfte att vinna en förbättrad vård om enskildes skogar förorda: att lagens bestämmelser om förpliktelse att vidtaga åtgärder för återväxt göras mera effektiva, exempelvis genom föreskrifter om deposition af kostnaderna i stället för säkerhets ställande i fråga om så väl even- tuella öfverenskommelser som i och för upphäfvande af afverkningsförbud; Ör 5 - Renan vr 1 eu EG SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. aft anmälningsplikt införes i fråga om förestående afverkning till afsalu; b att särskildt till skydd för den yngre och växtligare skogen afverk- ningsförbud må kunna meddelas att gälla tills vidare och afseende, att afverkning ej må ske annorledes än efter plan, gillad af vederbörande skogsvårdsstyrelse. Stockholm den 27 aug. 1910. För skogsväårdsstyrelsen i Stockholms län: Theodor Odelberg. / C. Ad. Öhrsvöm. / STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 7 2. Åtgärder för utbredande af kunskap i skogsskötsel. Länsjägmästaren har under sina resor inom länet samt vid sina personliga mottagningar genom samtal meddelat respektive skogsägare råd och upplysningar angående skogens skötsel och vård. De person- liga mottagningarna hafva varit synnerligen talrikt besökta, och intresset för skogen är hos länsborna alltjämt i stigande. Af skogstillsyningsmännen utföres äfven ett synnerligen betydelse- fullt upplysningsarbete, då de under sina resor och besiktningar äro i tillfälle att på ort och ställe tillråda hemmansägarna lämpliga skogs- vårdsåtgärder. Vid af kungl. hushållningssällskapet i Stockholms län anordnade föreläsningskurser för mindre jordbrukare hafva föredrag i skogsvård hållits af länsjägmästaren eller, när han varit förhindrad, af redaktören för tidskriften Skogvaktaren C. A. Gustafsson. En hel del sockenbibliotek inom länet hafva som gåfva fått mot- taga bundna exemplar af Skogsvårdsföreningens folkskrifter, hvarjämte för saken intresserade personer fått sig tillsända till spridning bland särskildt de mindre skogs- och hemmansägarna lämpliga häften af ofvan- nämnda folkskrifter samt därjämte fil. d:r Fr. Lovéns skrifter om skogs- vård m. fl. uppsatser och broschyrer. 3. Understödjandet af skogsodlingen (med tablåer). Liksom under de föregående åren har skogsfrö tillhandahållits större skogsägare till halfva inköpspriset för parti af högst 50 kg., medan till innehafvare af egendom med en skogsareal ej öfverstigande 100 hektar, där omständigheterna sådant föranledt, skogsfrö utdelats gratis. Å hem- man, där på grund af lagstridig afverkning laga undersökning blifvit verkställd, har styrelsen haft till regel att ej utlämna skogsfrö med ofvan nämnda nedsättningar i pris, utan har fröet tillhandahällits dessa till inköpspris. Skogsplantor hafva lämnats till såväl större som mindre skogsägare kostnadsfritt för högst 25,000 stycken, därefter mot ersätt- ning. Biträde af plantör har lämnats kostnadsfritt för högst 6 dagar. Under styrelsens ledning skogsodlades, hvilket framgår af tabell 1 och 3, under året c:a 440 hektar vid 120 olika egendomar, därvid utsåddes 229,2 kg. tallfrö, 119,6 kg. granfrö, 3,; kg. lärkträdsfrö samt utplante- rades 114,500 tallplantor, 112,500 granplantor, 1,610 lärkträdsplantor, 13,050 björkplantor samt 581 diverse plantor såsom ek, bok, utländska granar och bergtall. 1910. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 8 ibe'cba 185 oS0o'€fI | o19'I | 005'z11 | oo5'Prr | EtzSE | sg | 9611 | £'677 | — — -X-- np vv Rei i eo | SR SN = | i | = | PE | — | — | — = = | == lä | - | o00'Zzc | — | 000'z | — 00011 | 000'tI 1'91 — | ITA | RegleT odaw0 | o08'6€ | — 008 — oo0'€z 000'9 1 "CZ sto seg | —"/1 ESONMVAGS otg'bE | — 009 ortfI | o0o0o'fi | 000'0z stiz sto sg | S ST: eg SRRe sr ESS — — o00'01 | 00007 KÄ a '9 | 9 | STR OPWIRA obi'€ or | — 001 o00'I 000'z Sto = s'p 'g9 | sa rare TER Rena SIIAY | 9zE'Sz 97 ool 001 0006 — |0oS'Si TirE — 9'61 SKÄR ER Truur'T N PUunjQO | == = Sva = '9 5'g | SAN COA 8 ot | 001"0€ Rn EOS oo0'$z | o00's Ske | — | 59 Lä | SNS erpunynfg | o0of | | o0S — SI Sto | gt | 4 | stones 2egapunyAT | 000'01 | | o00'01 - stop -— | tvi | 8'$z | OIJAJEHT 2 OPPEA | | le — | Stoz | s'zE ÖRE eIpunysurpseN ooS'b — | 00$ = SE oo0o'b eps so | e'bI | 9:6€ | | Suv | of 0001 001 o0$'z o0$ EG Sto AR RR ANS vUNJUI[EA | — I — St -— sto (EE SR ee espunygurumuags 00987 — o0oS"L 001 o0oS'L o0oS'£1 'T — | ST | sz NN Sa vspunyduag | | — | | 8'I — IRA e'I | NE I vd SVE espunygurT lasot | SI Her MR OCH EG fa Sd ds |örerrrnrnern rer r nn enn UnJuaIEA | lo6S JES | BE SO I | SR SN 2 iz |rosssnsnssi Rise eunjualjog | | "Al old | MET | ue) [YI | MET Ustgr Te emwung ös euwung I RE AE - an Pe Ir H 1031 uev[ad 5 Y I OT 4 | I "I PIQvL &S STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. olo'ilE | olg | o£g'or | oh oo£'o1z |ooz'6bI —"L6L -'€ stEgE stort | vwuwung | TA [(os0e | —'o91 — | —'06 ER Radoodogt uses eupgur (g oof | = — =— |00£ — —'62 — "Pi = SED NÅR od | förre RF Rr SRRR AS RS ER spAsapueg fa NA =E lersten ler c:€1 SR —G gig free oq9wx0 009'9 | — — — ooS'b o00'z Sör — sto = Ta RE | ed er Seat t segra nere BSOTMNLAS ooS'tb | -- o0o$'z -- o0o$'1z | o0S'oz —'6S = Maa SR MEST ES SVEN swjoY1os oLg'LI | ol O00I oS oSsS'L 00101 —'zz — [SEG SEG TR | Sr Ar Ave SA a VG OPWIPA O00:6 ö00:6 be Er —tG ip Jösses dess nen ne nera SIOAy =S | = = = — — —'6 — | —'€ => BIRSTA SKE euugTtT » Beunjiolg = bn Si I par | sto Stör lins rer sasson isens OA & omg o0o0'€g | oo0'f — ooz'6$ | 00g'of —'z1 —"€ IA = =S [fria nar SN ESSER espunyn[(g o0o£'9g == = FR ooo'b | o0o£'z —'V — | —'+P == ÄN | fåne er ek far sar OR espunqAT oo0'$z | - = — — Jooo'S1 |0oo'or —'001 == | =S 200 SR SR OI2AJEH N OPPEA o0£f'$z lär — — oof'£1 | 000'zI —'bbi — | ="'eG TOR. dög börser AA TRSERR EE eIpunyButplIeN o0€'Lg 001 002'I — 00$'g5 | ooS'lz —"IPI — —'9l EG OR ÅS ennen ee SIONESOLA TT Nn off oz |oSo'z — |ooS'z —'zz — | Or TA GRAN ERS Oro GE eunjualleA 006 = = — 006 = = — | —'G AV ÅSE ESR SR AR RAN vipunydunuwags 002'01 007 = — ooS"L 00$'z —'£z — s'6 Steg Op Soeerteeret set BrpunySug 000 = 000'z — 000'I | 000'z SSI = | Sto =S ÖRA SK erpunygurT o0oz'L — 007 — o0o0'L — S'o1 — —'G SEGA BoRS NGE Se TUNJUJIE AJ ooÉ'b oof — — 000'z 000'z —'81 — —"6 (FIA ANSER pr 200R0 runjual[og | | fe | "Al Hold AIRT bd Ta) | IVL STR ugIg HEL Bunung a de — euwwung NE - Pp e IP H FOTA LU GB 5 jla ko fe VAR I "CT VIGSEL 10 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Dessa arbeten hafva handhafts af styrelsens trenne skogstillsynings- män samt af hos densamma anställda 15 plantörer. Dessutom hafva äfven större markägare, som i regel hafva egna skogvaktare anställda, erhållit biträde af skogsvårdsstyrelsens plantörer, då dylikt varit af behofvet påkalladt. Tab. 2 framställer omfattningen af dessa med bidrag af skogs- vårdsstyrelsen utförda kulturer, och visar det sig att till 47 st. egen- domar inom länet utlämnats 410,5 kg. tallfrö, 383,s kg. granfrö, 3 kg. lärkträdsfrö samt 149,200 st. tallplantor, 210,300 granplantor, 11,570 st. lärkträdsplantor, 10,830 st. björkplantor samt 670 st. diverse plantor af ek, bok, bergtall m. m. Nedanstående tablå visar fördelningen af dagsverken samt skogs- odlad areal med biträde af skogsvårdsstyrelsens plantörer inom länets olika härader. Tablå 3. — = | | Härad | | - s v erk - - | Skogsodlad | Mans- Kvinns- Barns- | AN | Sollentuna = ussmssssssssrersrerenn aa 3 — 198,— | 6; | HF ATGI UD NGN se sbecRsesslseas 20,— — 40,— 555 | Ang hUDGTA, vh seten tessko nar ert 6; 20,— 1138 ETlinghundrå a. scssssssarkesenss 75:75 26,— 125,5 10,43 | | Semminghundra ,................. 4; 5 fö 24,— ej uppgifven | | Vallentuna ssssosssesssrssssrrre ss 68,— 5,— 348,— 25,— | Frösåkers... ......usisssessssasana 492,— 201 233,— 58,78 | Närdinghundra: .....:scveascstdu 132,— 35, 2315 53 Väddö & Häfverö .............. 240,25 55,5 169,— 44575 | | 1 23 TT oja Er VAA SR SEP ES SSE SED SÄ SEN 129,— 11,75 | Sjuhundra 94,— 57,— 259,— 30,50 | Bro & Vätö 32,— 3,— 81, 15,30 Frötuna & Länna 124, — 11 43,35 Åkers ........... ES EE 52,— 14,— 41,— I2,10 VATTNA Ö obegr Sv ee Siee sie Re a 96,— 25,— 90,— 10 SOtLOLMIS] sons se bg ars san seal 95,— 68,— I31,— 34:03 BVÄDHÖSA a vvss sen senere 87.s 5555 106,— 36,— ÖRTEDOR Ses s enn sa S0,— 36,— I13,— 25:75 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. IT Arealen af skogsodlingar, hvartill frö och plantor rekvirerats från skogsvårdsstyrelsen, men som utförts af resp. egendomars skogvaktare, är beräknad till c:a 1,000 hektar. Såsom af tablåerna I och 2 framgår, hafva alltså genom skogs- vårdsstyrelsen utlämnats 639,7 kg. tallfrö, 503,1 kg. granfrö och 6,s kg. lärkträdsfrö, d. v. s. inalles 1,149,3 kg. skogsfrö, äfvensom 613,311 styc- ken hufvudsakligen barrträdsplantor, hvarmed allt skogsodlats en areal af omkring 1,430 hektar. I skogsvårdsstyrelsens trenne plantskolor hafva utsåtts 19 kg. tallfrö, 18 kg. granfrö och 2,7s kg. lärkträdsfrö samt omskolats 76,400 tall- plantor, 180,000 granplantor och 4,000 björkplantor. Af oomskolade plantor funnos vid ärets slut 400,000 st. tallplantor och 300,000 granplantor. 4. Biträde vid skogens skötsel. Vid 58 egendomar, hvarifrån ansökningar inkommit om sakkunnigt biträde för afverkningens planläggning och utförande, gallringar, utmär- kande af fröträd m. m., har nödigt biträde lämnats. Under berättelseåret har af länsjägmästaren och skogstillsynings- männen sammanlagdt 293 egendomar besiktigats, dels för att utröna om föreskrifna kulturåtgärder enligt lämnad förbindelse voro vidtagna, dels för att tillse, huru nyligen skedd afverkning bedrifvits. Vid 19 egendomar hafva genom skogsvårdsstyrelsens försorg blifvit utmärkta 7,809 fröträd, förutom det att ungskog, ungskogsgrupper och timmerämnen föreskrefvos skola öfverhållas, å c:a 340 hektar till afverk- ning afsedd mark. Möjlighet att kvarlämna flera till fröträd lämpliga träd har i regel saknats. Skogstillsyningsmännen hafva tillsammans under 540 dagar biträdt enskilde med ofvan nämnda arbeten. 35. Uppsikten öfver skogslagens efterlefnad. 359 afverkningar i strid mot lagen angående vård af enskildes skogar hafva under året kommit till styrelsens kännedom. I fråga om samtliga dessa egendomars afverkningat hafva skogsodlingsförbindelser infordrats och hafva under årets lopp 39 st. inkommit. Dessutom hafva 31 afverkningar förekommit, som föranledt särskilda skrifvelser från skogsvårdsstyrelsen. Vid 10 egendomar och hemman har undersökning enligt $ 2 af lagen angående vård af enskildes skogar måst hållas. 12 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Af öfverrätter afgiorda mål. De 7 skogsmålen mot rådman Lundqvist i Östhammar, som i förra arets berättelse omnämnts, hafva under året afgjorts, i det Kungl. Maj:t fastställt hofrättens fällande utslag. De rådman Lundqvist ådömda er- sättningskostnaderna m. m. utgjorde en summa af 5308 kr. och 96 öre. Samma förhållande gäller målet mot länsman E. Granlund, Torstensboda, i fråga om hvilket mål omkostnader m. m. utgjorde 245 kr. och 31 öre. 6. De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. Besiktningar och undersökningar hafva under året företagits å 293 hemmans och egendomars skogar, och gälla beträffande skogsbeståndens utseende och skogarnas skötsel i hufvudsak den redogörelse, som i före- gående års berättelser blifvit gifven. Större afverkningar hafva flerstädes inom länet bedrifvits, ehuru till följd af skogsvårdsstyrelsens ingripande ingen afsevärd sköfling af ung- skog ägt rum. De gamla mogna skogarna inom länet börja bli mycket sällsynta, hvarför det numera är medelålders, ännu växtliga skogar, som afverkas, och såsom redan i en föregående berättelse påvisats, utsträckas afverk- ningarna alltmera utåt skärgården. | På morgonen den 4 januari drog en orkanartad nordvästlig storm öfver länet och anställde betydande skador på yngre hyggens fröträds- ställningar och söndertrasade äfven på en del ställen orörda bestånd. Grantorka, som kunde förväntas sommaren efter en dylik storm, har emellertid icke förmärkts. Hvad beträffar skolbarnens planteringsdagar synas en del förändringar böra vidtagas. Framförallt böra respektive skogsodlingsskyldiga taga i betraktande, att verkligt arbetsdugligt folk kräfves. Det är ingalunda tillräckligt att såsom ofta är fallet sätta all lit till skolornas frivilliga ar- bete. Önskligt vore att i folkmedvetandet inginge den uppfattningen, som i Tyskland och Österrike länge varit rådande, nämligen att likaväl som den för åkerbruk afsedda marken årligen brukas och besås bör äfven skogsmarken underkastas en för densamma lämplig bearbetning och kultur. Helt visst är dock intresset för skogskulturer inom länet i stigande, hvilket framgår af att under året genom skogsvårdsstyrelsens försorg ej mindre än c:a 1,400 hektar såsom nämndt blifvit skogsodlade. I fråga om tillgången på skogsfrö under berättelseåret är att för- mäla, att då tallen icke hade fröår, frö måste förskaffas annorstädes ifrån till ganska högt pris. För öfrigt har det visat sig, att allmänheten endast i undantagsfall bryr sig om att till försäljning vid fröklängnings- STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 13 anstalterna insamla tall- och grankott i samband med afverkningarna, hvil- ket förhållande är desto beklagligare, då genom å ena sidan stora af- verkningar, å andra sidan skogsvårdsstyrelsernas verksamhet och ett säkerligen i samband därmed uppkommet lifligare intresse för skogsod- lingar en årligen allt större efterfrågan på frö gör sig gällande, hvarigenom prisen ofta oskäligt uppdrifvas. Stockholm den 31 december 1910. Theodor Odelberg. C. Ad. Öhrström. Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska skogsvårdsstyrel- sens inom Stockholms läns landstingsområde redovisning för sin för- valtning för år 1910, få, sedan detta uppdrag nu blifvit fullgjordt, här- med afgifva följande Revisionsberättelse. Kassaredogörelsen utvisar: Inkomster. EEE NR PE Ran: AD TIO OO Nenne sn delse re Jeep ne esfa a sa Eos sann kro T2,0035 LR [ROETEKÖE oo dnr RENA fr a för RR rat BRN OA Fra MA er SE EE RA » STORT Kr Bla SO Svar SAO IEEE Sense seen seen eos blnr vilse kf s ens » -4,099: 47 FIRA STAS LA Ar SE od so a Gee RER ANAR OR EET sea lab Re SR Se ANSSI INA >» —5,000: — Eran hushållningssällskapet :........... scsecses0 00 KANONEN ON ÄR nr er » —-I1I,000: — FASS kr DR TR AT ISIN 0 tio ss cn doser rs följs kras 5 en sr a slefarelnja jersteld,s ov REN ee SO — Medel, influtna genom försäljning af skogsfrö och plantor ... » —8,062: 05 löletaldarundersökningskostnaCer —............-.- socsdenesseneatneanen a sar , QOI: II 1: TIL KE NBYRENG Kelh (SIST UND oh ba Vg el ne oc ER EAA SE At SERENA HSA AG Summa kr. 34,990: 16 14 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Utgifter. ATHÖDID EAT dos bet as sees beslag e ses NELL teser ae ostrreressssesers sanne or KT2 0,000: — FIVLESDICFA DO dor oneosskibr a se sen sera ses ser sees äs FLERE a sornassrennr I IIO0N RESEETSÄLlNIN BAL, ove crsos oasen mors bre cra sand friade nnrN benens rens deres 3,917:.50 AINO ET astra NN EL REA OS RESTER a a a a snaraste ratsese, NL AISOR RE SKO P50 CILLA 2 försa fee ÄRR AN NET EPNSSETE skeskaratarer & ADSGOGANTNG Plantskolör diss... NKINUNERENE [REST ATSU RESER EINE +” LöÖJTIOT Ofriga förvaltningskostnader.. FR FER TESEN ESSER » TT SANS Åtgärder för spridande af kunskap om skogsodling .. SPINNA » 795: 20 Ådömd skogsodling ....... FYR SST TNSRA RE RR SAR RANE SE SR SRS FRAS EES Br 749: 26 BERaLnn SKA AG a a sta RE SA SERNER Ko Ss2ydåje D2 Summa kr. 34,990: 16 Af denna redogörelse framgår, att behållningen, som vid redogö- relseårets början utgjorde kr. 12,693: 15, vid dess slut endast belöpte sig till kr. 2,437: 52. Denna högst väsentliga minskning är beroende därpå, att områdets andel i skogsvårdsafgifterna under året nedgått från kr. 18,065: 37 till kr. 4,699: 47. Fortfar denna minskning, torde styrelsen icke blifva i tillfälle att bedrifva skogsodling i den omfattning, som hittills skett och som är så af behofvet påkallad. Skogsvårdsstyrelsens berättelse, som finnes räkenskaperna bilagd, har icke gifvit revisorerna anledning till någon särskild erinran. Räkenskaperna voro omsorgsfullt förda samt försedda med nödiga verifikationer. På grund af den sålunda verkställda revisionen få revisorerna till- styrka full och tacksam ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen för dess förvaltning under år 1910. Stockholm den 7 juni 1911. Aug. Pettersson. Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. Reinhold Rudbeck. John Upmark. Af landstinget utsedd revisor. Af hushållningssällskapet utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Uppsala läns landstingsområde berättelse för år 1910. I enlighet med 8 $ Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogs- vårdsstyrelser får skogsvårdsstyrelsen i Uppsala läns landstingsområde härmed vördsamt afgifva redovisning för sin förvaltning under år 1910 samt framställning angående de enskilda skogarnas inom landstingsom- rådet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Sin uppgift likmätigt har skogsvårdsstyrelsen i sin verksamhet för den enskilda skogshushållningens befrämjande dels sökt sprida kunskap om skogens betydelse och dess vård samt genom öfriga tillgängliga medel sökt verka för skogsskötselns höjande och skogsmarkernas rätta användning, dels äfven, där så erfordrats, med stöd af skogsvårdslagen, ingripit till förhindrande af vanvård af skog. I enlighet med uppgjord plan har under året undersökningen af Pxkursioner, skogsförhållanden å enskildes skogar fortsatts, hvarom närmare medde- "> Fre las i redogörelsen för de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Vid dessa undersökningar hafva, liksom förut, respektive skogsägare lämnats tillfälle att närvara, och har därvid i den egna skogen ägaren under- visats om skogens och skogsmarkens lämpligaste behandling, hvarför sättet för denna undervisning torde vara att i någon mån likna det på så många håll varmt förordade systemet med vandringslärare. Större delen af skogsägarna hafva också användt sig af dessa tillfällen, och det vill synas, som om dessa skogsexkursioner omfattas med förtroende inom länet, hvarför det är skogsvårdsstyrelsens afsikt att framgent fortgå på den inslagna vägen. Under året hafva åtta föreläsningar hållits af länsjägmästaren, dels för värnpliktige vid inom länet förlagda regementen och dels i samband med af Kungl. hushållningssällskapet anordnade landtbrukskurser, hvilka afhållits i Olands-Stafby, Uppsala, Gryttjom (Tierp) och Tegelsmora. Skogsodlingar. 16 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. I sammanhang härmed torde också böra nämnas, att skogsvårds- styrelsen sökt stödja undervisningen i skogsvård och skogsodling vid länets folkskolor, dels i någon mån teoretiskt, dels och hufvudsakligen praktiskt å s. k. planteringsdagar, som med eller utan styrelsens med- verkan börjat i allt vidare utsträckning hållas. Intresset för dessa plan- teringsdagar vid folkskolorna synes i allmänhet vara mycket stort, såväl bland barnen själfva som bland skolråden, lärarna m. fl. Närmare upp- gifter om omfattningen af planteringsdagarna lämnas längre fram i sam- band med öfriga uppgifter om skogsodling. Slutligen bör äfven nämnas bland åtgärder för undervisning, att några kompanier vid Upplands infanteriregemente en dag på våren utförde skogsodlingsarbete under ledning af styrelsens tjänstemän. I likhet med föregående år har skogsvårdsstyrelsen allt fortfarande sökt på allt sätt understödja och uppmuntra skogsodlingar. Som förut flere gånger framhållits har dock ett stort hinder härvid förevarit i de knappa tillgångar, hvaröfver styrelsen haft att förfoga. Med de resur- ser, som funnits att tillgå, har emellertid gjorts allt för att desamma skulle lämna största och bästa resultat. De understöd, som styrelsen kunnat lämna, hafva varit dels fritt eller mot nedsatt pris utlämnadt skogsodlingsmaterial (frö och plantor) och dels fritt biträde af plantör, som äfven medfört erforderliga skogsodlingsverktyg. De principer, som följts i fråga om denna utdelning, hafva varit, att 1:0 fritt frö och fria plantor lämnats mindre skogsägare för skogsodling af sådana kalmarker, som funnits före skogsvårdslagens ikraftträdande, samt 2:0o frö och plan- tor till nedsatt pris till ägare af större gårdar för likartadt ändamål, hvaremot 3:0 till skogsodlingar, som utförts enligt lagstadgad skyldig- het, frö och plantor tillhandahållits till styrelsens inköps- eller produk- tionspris. Önskligt hade nog varit, att kunna utdela fritt skogsodlings- material till alla skogsägare inom länet, som äro så skogsintresserade att de vilja nedlägga kostnader och arbete på odling af gamla kala skogsmarker, men tillgångarna hafva ej medgifvit realiserandet af detta önskemål. Skogsodlingsarbetet har verkställts dels under ledning af utaf skogs- vårdsstyrelsen utsända plantörer (skogsodlingsförmän), dels utan anli- tande af plantörsbiträde, hufvudsakligen å sådana ställen, där sedan åt- skilliga år skogsodlingar verkställts och på den grund vid arbetet vana personer finnas å platsen. Antalet af styrelsen utsända plantörer ha varit sju, och dessa hafva biträdt å 86 ställen under sammanlagdt 1343 dagar. Under året utlämnadt skogsodlingsmaterial framgår af följande tabell I. UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. to9'SSS | gg0'II 699 | zz9'LS og4'£€ | oog'€f | Sg9'tlz |ogi'toz || sErfoz LAST Iker St'zg | ewwng LVSIET | z00:E — | SLE — — "| Sig Szo'z -— — -- SS ÖNA 29uej won IPIESIOA LSo'evS | 980'8 | 699 | Lvz'SS | ogt'€ |oog't | opSiggz I SEr'zoz | SEforz br o6fg0r | Steg | ewnmung — — = RR RE = -— oStg€ bi Se II SENT kare AS 101034sIuejd 1 IpestN I | SzE'LL oSI — | oSe'b 009 — | Szg'SE | ooo'g9f I 0062 — Set LI SLET arga ERS es ersee a 2aue[ I | | woOur IpIesI0Jj stad nespau [LL PYS'gEE | USKE | — LbE'gI o00'z | 00S og90'g8g81 | o0o6'4z1 || sttSg = SsttSv 0080 rg RS RE SSE iples -10J 19ue] Wour studsdoyur I 1212 peursoysuonynpoisd TIL g91'9z1 | 6Li'b 699 | oS9'b€ ogz'I loo1i't I SSg'bv | SE9't€ ortz$ — S9tzf spr6r | a9uej wWour Ipeuwepn PI | | | | | Penjor | | penkreq | eunung | PIpue | YA of | PIpur MIET upIn) NELL ewWWnsg | asI3AT uelIr) UeL | SIDAN | | aSIJAL 7S 1031 Ue[d By I OIA dj :JersojewgJp 420 -juejd Ipeuwepgn 0161 Je JapuN T UPPL Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. Bilaga 1. Bilräde för kogsskötsel, ver kningars dnandem.m. fvervakande Skogsvårds- 19ens efter- lefnad. 18 SKOGSVÅÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Med det af styrelsen utlämnade skogsodlingsmaterialet beräknas hafva inom länet Plånterats:ssessm mess Kälde Se seamaster ÄG ÖILMAL Besadts. rer ; re RATOS eller skogsodlats 344 har Som förut omnämnts hafva skolbarnen i ganska stor utsträckning deltagit i skogsodlingar inom länet. Enligt af respektive skolrådsord- föranden benäget lämnade uppgifter hafva 1,079 barn från 59 skolor deltagit i sådant arbete. Antalet planteringsdagar har varit 89 och därunder hafva utsätts 33,75 kg. frö och utsatts 95,270 st. plantor, hvar- igenom beräknas, att en areal af 76,34 har skogsodlats. Dessa siffror äro dock för låga, enär från 16 skolor ej kunnat lämnas några upp- gifter om antalet deltagande barn eller om det arbete, som utförts. Som en följd af stegradt intresse för skogsvård hafva ansökningar om biträde af länsskogvaktarna för hjälpgallringar, stämplingar, fröträds- utmärkningar och i öfrigt afverkningars ordnande alltmer till styrelsen inkommit. Under året har dylikt biträde lämnats å 66 ställen under 202 dagar. Däraf hafva fröträdsutmärkningar skett å 31 ställen, hvar- vid utmärkts 26,696 st. fröträd å en areal af omkring 3753 har. På grund af de i allmänhet mycket svåra återväxtförhållandena å skogsmarkerna inom Uppsala län, måste som en oafvislig fordran upp- ställas, att vid afverkningar kvarlämnas nödigt antal fröträd. Så sker också i regel å skogar, där tillgång till fröträd finnes. Där fröträd ej funnits i någorlunda tillräckligt antal, har antingen afverkningen måst uttagas gallrings- eller blädningsvis, eller också har säkerhet i form af pant eller borgen fordrats för återväxtens betryggande. För sådana af- verkningar, där återväxten ansetts äfventyrad, har under året säkerhet ställts för skogsodlingsarbeten i 23 fall, afseende en areal af tillhopa 327,35 har och till en beräknad kostnad af 17,467 kronor, motsvarande i medeltal 53,36 kronor pr har. Oftast har på detta sätt uppnåtts öfver- enskommelse utan påkallande af undersökning enligt 2 $ Lag angående vård af enskildas skogar, dock har sådan undersökning måst påkallas för sex afverkningar, rörande hvilka öfverenskommelse ej kunnat uppnås på frivillighetens väg. I samtliga sex fallen konstaterade synemännen, att återväxten blifvit uppenbarligen äfventyrad och uppgjorde förslag till åtgärder för markens försättande i skogbärande skick. Med dessa förslag som grund hafva respektive afverkare i enlighet med 3 $ nämn- da lag erbjudits öfverenskommelse, som också träffats för alla afverk- ningar utom en, i Kolje i Erentuna socken, hvilken följaktligen föran- ledt, att rättegång måste anhängiggöras. Vid årets slut hade målet UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 109 ännu ej afgjorts, men kan nämnas, att häradsrätten i början af år 1911 till alla delar bifallit styrelsens yrkanden. Under året har därjämte afdömts styrelsens mål mot Erik Ohlsons Trävaruaktiebolag rörande olaga afverkning i Eka i Hagby socken, lika- ledes i enlighet med styrelsens yrkanden. Domen öfverklagades dock af bolaget, men hofrätten har erhälligt fastställt häradsrättens utslag utan att förordna om kommunikation med skogsvårdsstyrelsen. Bolaget har emellertid ingifvit besvär till Kungl. Maj:t, som ej ännu afgifvit utslag. Styrelsen har under året haft sex sammanträden. Under trenne af sSammanträ- dessa hafva resor företagits för att bese anmärkningsvärdare afverknin- 772 och besikt- gar och skogsodlingar. Sålunda besöktes vid resa den 28—30 augusti sju skogar inom Olands, Norunda och Rasbo härader, vid resa den 26 —28 september 13 skogar inom Hagunda, Lagunda och Trögds hära- der, samt vid resa den 353 oktober trenne skogar inom Vaksala och Rasbo härader. Största delen eller 16 af besöken gällde besiktning af afverkningar. Af dessa märkes en större afverkning i Årby i Rasbokils socken, där sedan några år omfattande afverkningar bedrifvits. Ösfver- enskommelse träffades här med ägarna om ganska omfattande skogs- odlingsåtgärder, afseende en areal af 126 har. Andra afverkningar af betydenhet voro de å Ängsholmen i Bondarnö socken, Jälla i Vaksala socken samt Marielund i Funbo socken. Beträffande de två förstnämn- da hafva säkerhet ställts för skogsodling, den sistnämnda ansåg styrel- sen däremot ej föranleda någon åtgärd, enär dels goda fröträd kvar- lämnats och dels erforderlig skogsodling under fröträden snarast möjligt verkställts. Vidare besöktes under resorna sex ställen, där skogsodling enligt åtagna förbindelser skulle hafva verkställts, men befanns, att en- dast å tre ställen hade förbindelserna fullgjorts. En svårighet synes i allmänhet vara tillfinnandes att förmå de skogsodlingsskyldige att nöj- aktigt fullgöra dessa sina åligganden. Vanligen påbörjas nog arbetet i rätt riktning, men snart slappas intresset, så att arbetet vid tiden för afsyningen många gånger blott är halfgjordt. Ett ganska drygt arbete förorsakas därför styrelsen genom tillsyn af sådana arbeten. Utan tvif- vel kommer det framdeles att blifva ett af styrelsens allra mest kräf vande och tidsödande arbeten att tillhålla afverkarna att vidtaga de för återväxten nödvändiga röjnings- och skogsodlingsarbetena, som oftast ej till fullo beaktas. Undan för undan utlöper nu den för dylika arbe- tens verkställande förlagda tiden, och vid besiktningarna visar sig, att då någon röjning och skogsodling verkställts, har man ansett detta vara tillräckligt, utan att bekymra sig om att skogsodlingen kanske misslyc- ningsresor. 20 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. kats, eller om de på hygget kvarlämnade fröträden ej förmått nöjaktigt beså marken. ör Länsjägmästaren har handlagt de löpande göromålen på expeditio- kogvaktarnas NEN samt företagit åtskilliga resor, dels för tillsyn af plantskolor, skogs- tjänstgöring. kulturer m. m., dels för besiktningar af afverkningar och för lämnande af råd för SA Antalet rese- och förrättningsdagar har varit 81 och härunder hafva 180 skogar besökts. Antalet diarieförda ärenden uppgå till 254, inkomna skrifvelser till ett antal af 322 samt afgångna till 495, hvarutöfver åtskilliga cirkulär i diverse ärenden utsändts. Ansökningar om skogsodlingsmaterial hafva ej häri inräknats, enär särskilda sammandrag häröfver upprättats. Länsskogvaktarna hafva under året haft 426 rese- och förrättnings- dagar sålunda fördelade: Kulturarbeten .......... ENN ERNA ERA OA ER AE tess 59 dagar BS KOSSDESIKIUNS AT evsssev ser sn obenas SNR Sen Se EES KLASAR AN FE 124 >» Biträde för ordnande af afv öre samt kokopsskötrsd i öfrigt 202 > INET Te (2 25 b gl Tea Fe RR AR RS dn a RS SA SER EA GA ocs kieli öra ee se NTA Summa 426 dagar Härunder hafva besökts 764 skogar. : Bore Skogsvårdskommittéernas antal uppgick vid årets slut till 70, hvaraf en är tillsatt för tvenne socknar, Bro och Lossa. I slutet af året ny- valdes emellertid för perioden 1911—1913 sex kommittéer, hvarföre så- dana nu finnas inom 77 af länets 86 socknar. I de 9 socknar, där kommittéer ej finnas, saknas skog eller äges den af bolag med särskild skogsförvaltning. En stor del af kommittéerna hafva utfört en gagnande verksamhet E genom att inom sina områden verka för skogsodling och skogsskötsel. I öfrigt hafva de anmält åtskilliga afverkningar, som enligt deras åsikt gjorts utan tillbörlig hänsyn till återväxten, äfvensom förmedlat rekvisi- tioner af skogsfrö och plantor. Af deras till styrelsen afgifna årsbe- rättelser inhämtas åtskilliga beaktansvärda uppgifter och meddelanden | rörande skogsförhållandena inom respektive socknar. Skogsvärdssty- Styrelsens sammansättning har under året ej undergått någon för- le ändring. Den utgöres fortfarande af ledamoten af riksdagens första kammare, kaptenen m. m, Fr. Ridderbjelke, af Kungl. Maj:t förordnad ordförande, ledamoten af riksdagens första kammare, bruksägaren m. m. grefve H. Wachtmeister, utsedd af landstinget, och direktören O. A. Engström, utsedd af hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Suppleanter: landstingsmannen P. Larsson, Mesattebo, utsedd af UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 21 landstinget, och bruksdisponenten, friherre Louis de Geer, utsedd af hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Som länsjägmästare och sekreterare tjänstgör e. jägmästaren R. Libeck, hvarjämte som forstlig rådgifvare biträder jägmästaren m. m. J. H. Blombergsson. Tvenne länsskogvaktare hafva varit under året anställda. Till styrelsens förfogande har under året funnits en summa af 21,680 kronor och 92 öre, hvars användning framgår af bifogad kassa- redogörelse. Framställning rörande de enskilda skogarnas inom landstings- området tillstånd och skötsel, Från förra årets berättelse angifves arealen af länets utmark till 327,464 har, hvaraf i enskild ägo befinna sig 280,364 har. Någon större förändring i skogarnas tillstånd torde ej kunna påvisas, ehuru nog på åtskilliga håll de senare årens mera intensiva arbete för skogs- vården börjat i någon mån visa resultat. Enligt samma plan som föregående år har, som nämnts, undersök- ningen af de enskildes skogar fortgått, och tab. II utvisar den af dessa undersökningar funna fördelningen af olika slag af marker. Tabell II. Ig SI Antal |jökogbeväxtl Kalmark |Impediment Summa | mark | skogar | har har har har | I I | - 1905—09 undersökta skogar 2,106 | 64,919,09 8,142,52 14,811;55 | 87,873,16 1910 , | 610 | 13,077,83 | 1,705.19 | 154334 | 16,296,36 1905—10 > 2 |E2-7E6 77,996,92 | 9,847,71 | 16,354)89 | 104,169,52 | , | | I | 9:4 VA 1557 VA Enligt dessa undersökningar skulle således kalmarkerna utgöra 9,4 No af utmarksarealen, hvilken siffra ju väl öfverensstämmer med den förra året funna, 9,3 0. Den förra året beräknade arealen kal mark inom länet, 30,000 har, torde därför fortfarande få anses äga giltighet. Impedimentarealen utgör 15,7 ”o af utmarksarealen eller något mer än 44,000 har. Den ojämförligt största delen af dessa impediment består af kärr och mossar, som i många fall genom utdikning kunna göras till Styrelsens finanser. 22 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. värdefulla skogsmarker. Utom dessa nu omnämnda improduktiva mar- ker finnas stora områden af själfva skogsmarken, som är försumpad och till följd däraf lämnande en långt mindre afkastning, än den efter af- dikning vore i stånd till. Arealen af den sålunda försumpade skogs- marken beräknas approximativt vara omkring 25,000 har. Det finnes sålunda ofantliga områden inom länets skogsmarker, som skulle kunna göras fruktbärande genom skogsodling eller dikning, men hvilka arbeten hufvudsakligen i brist på medel ej hittills kunnat komma till utförande. Hvad själfva skogsmarken beträffar är denna i norra delen af länet 1 allmänhet af ganska god beskaffenhet, i mellersta delen sämre, mycket stenig och på mänga ställen grytig, i södra delen god och produktions- kraftig, men efter kalhuggning besvärad af gräsväxt och småplantorna äro utsatta för uppfrysning. Skogsskötseln inom länet torde ännu ej kunna anses annat än stå- ende på en ganska låg ståndpunkt. Atskilliga egendomar och särskildt de inom länet belägna större bruksegendomarna hafva visserligen sedan länge infört ordnad skogsskötsel, men i öfrigt är fordran på egentlig skogsskötsel alltför ny för att ännu kunna sägas hafva vunnit något fastare insteg i folkmedvetandet. Rörande den del af skogsskötseln, som är att hänföra till skogs- odling, har förut redogjorts. De kalmarker, som uppkommit efter skogs- värdslagens ikraftträdande, skogsodlas med eller utan påtryckning från skogsvårdsstyrelsen, men äldre kalmarker få i allmänhet fortfarande ligga kala, med de undantag som under rubriken skogsodlingar angifvits. Beträffande beståndens vård under uppväxttiden torde denna gren af skogsskötseln vunnit det minsta beaktandet. Med undantag af förut omnämnda egendomar med ordnad skogsskötsel förekommer bestånd- vårdande gallringar och dylikt mera sällan, ehuru dock åtskilliga visat intresse för saken, och en och annan äfven börjat pröfva den. Afverkningen torde vara den gren af skogsskötseln, som, helt na- - turligt för öfrigt, rönt det största inflytandet af skogsvårdslagen. Som förut omnämnts, utföras afverkningarna numera i regel med kvarläm- nande af fröträd, där sådana finnas att tillgå. I det hela torde nog af- verkningarnas omfattning ganska afsevärdt öfverstiga skogens tillväxt, hufvudsakligen på den grund, att åtskilliga skogsegendomar med sparad skog inköpts af skogs- och virkeshandlare i akt och mening att fortast möjligt afverka den saludugliga skogen. I likhet med föregående år hafva uppgifter om utan skogsvårds- styrelsens biträde vidtagna skogsvårdsåtgärder lämnats af större skogs- ägare inom länet och visa dessa uppgifter vid sammanställning följande resultat: a UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 23 EN älp Ean g AN RR Nea ba sr seck dns so ostar nr 768,00 har Bäckrensning 40,262,; m.f hvarigenom vunnits] 26 Dikning ...... 44,589,; m.l = eller förbättrats f ROTEN SE SS MVIGEEB ere ODD Srsss SSE ser rss esset skogs skor vsn beh finde ännu st ns R srt 856,1 IRUStän digt plantering c:s.:s.c.sc-besosses.scSeskesisn friees lins ktens eds Kerr Fira 155 TEL fö[S Rol 90 ARSA SE ATA Et FD LDS AA CSNR ES SEA BRL 32,00 » IE EUUSE NO 2 EE To (0 [Soda ARS RN Rn ERE Ar br ber SNR 438,85 > FE Sad NA (ES ER rf a be fn okt 06 Sons ek et 22 Summa 2,320,55 har För att erhålla en uppgift å de skogsvårdsarbeten, som af länets enskilda skogsägare verkställts, skola till ofvanstående läggas de 344 har, som skogsodlats genom skogsvårdsstyrelsens medverkan. Af dessa uppgifter framgår, att skogsodlingarnas omfattning varit något mindre än föregående år, och detta beror därpå, att tillgången å frö var förra året mycket liten, så att på flere håll inskränkningar i de för året planerade skogssådderna måste göras. Hvad beträffar öfriga skogsvårdsarbeten äro hjälpgallringarna väsentligt ökade, från 454 har år 1909 till 768 har år 1910. Äfven har den genom dikning vunna eller förbättrade marken något ökats, i det att den år 1909 uppgick till 79,so har och 1910 till 126 har. Som synes äro de verkställda arbetena af ganska ringa omfattning i förhållande till de stora verksamhetsfält, som finnas inom länet, och det förestår därför ännu mycket arbete för skogsvårdsstyrelsen, innan skogsägarna fått blick för den omvårdnad, som skogen kräfver, och skogsvårdsarbetena nått den omfattning, som tillhör en god skogshus- hållning. Uppsala den 27 april 1911. Å skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar: Fr. Ridderbjelke. R. Liibeck. 24 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Sammandrag öfver skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län räken- skaper för år 1910. Debet. Ingående behållning från år 1909. DiSpOnIDIAETACG GS enade ae sas AE 4, 30: 47 Deponerade medel för skogsodling,. mms 676: 54 Anslag för året. Statsanslag till skogsvårdsstyrelsens verksamhet. ........... 4,000: — » » skogsodlingens befrämjande................ . 3000: — SKOPSVÄrdSafgiflen dd doses leers seder e enes ss re 32795: 37 Af Uppsala läns hushållningssällskap....... 3,000: — Inkomster. Ifutnar DaDkräntÖb:s co.cc strosa bese reses 3813 5 För försålda plantor och frÖ................... ge sea) 2,05: 05 Inbetalda undersökningskostnader =ossmsmmmnsssss sons 456: 58 » ANMÄrKkNINPSPIeGGGl oo mao oc ssedssvrbssstadassrisrard nes ip » skogsodlingskostnader iosmmssssssssssssssssssss soon 94: 16 > KOStnaders för sbi träd 60-55 a oe 2: Deponerade medel för SROgZSOAlNSG sisosssssrssseersrrrsrrrrrrr rar r rear rara Summa kr Kredit. Utgifter under året. AHNÖMD Tar (OCh ArlvOCÖD lov. ossoseosce öser vssnds a en sor enes ELSE 6,000: — Resekostnader för styrelsen, tjänstemän och biträden... 4,304: 24 DKOSSUNCErSOKTID SATT ords ons save sas see are sas As 469: 05 BJ ÄT OTO GIT O 6 Sören EP RUTAN Ae TR 3,990: 95 Plantskölearbeten ses Me dosa ks sas sr ssd ere 1,959: 44 SKOSSPLANTÖTGLI Arbes ga sale a ske ess AA 505: — INDVENTtärlelhis bosscgnsnsssnon saserssoopssnd ie soc Beers bss disse si ArSEN 120: 65 SKOgsSOdlingsbiOrd0 =i..sstesacperisnvsessnarssasnerg Ueber Asa RNE 75: — 'Fransp: kr. 1475-433: 33 4,807: OI 13,795: 31 2,990: 54 88: — 21,680: 92 UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. TrAnsps Kr 17,433:.35 NNÄTLE SE 2 ATG ERE REAR a oe a a modus vbrsg REGASS HPERISOÖKETI Ao AS Ak a oa oa ah ee oddsen 68: 60 Diverse omkostnader, telefon, tryck, frakter m. m....... 1,055: 27 Expeditionslokalen, hyra, belysning, städning m. m.... 729: Behållning till 1911. PISPORTblammetelE KE NESS LLA Ga ER SN Ma Be Rare TOS Deponerade som pant för skogsodling ....ssssmsssssssssrrsra 863: Summa Uppsala den 27 april 1911. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Fr. Ridderbjelke. 17 20,042: . Liibeck. 25 26 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Revisionsberättelse. Undertecknade utsedde, A. R. Thalén af Kungl. Maj:t å statens vägnar, A. O. Berg af Uppsala läns landsting och Fr. von Essen af Uppsala läns hushållningssällskap, att i egenskap af revisorer deltaga i granskning af skogsvårdsstyrelsens inom Uppsala läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning under år 1910, hafva denna dag samman- trädt för att fullgöra det oss gifna uppdraget; och få vi däröfver af- gifva följande Berättelse. Sedan vi genomläst såväl skogsvårdsstyrelsens vid dess samman- träde förda protokoll som dess berättelse för året, hafva vi däraf in- hämtat, att skogsvårdsstyrelsen under det gångna året liksom under föregående år icke lämnat någon möda ospard för att med tillgängliga medel befrämja det ändamål och den fosterländska sak, hvarför den fungerar, i det att styrelsen de/s sökt att hindra lagstridiga handlingar vid skogsafverkning, dels att väcka till lifs kännedom om vikten och behofvet af att sörja för skogens återväxt, dels att med tillhandahållande af biträden för fröträdsställiningar och planteringshjälp af vid styrelsen anställda sakkunniga, och! med utlämnande af plantor och frön under- stödja de skogsägare, som därom ansökt, samt att genom resor och in- spektioner med vaket öga följa afverkningarna hos enskilda skogsägare inom länet och i tid ingripa, där egna förvärfsbegäret för stunden hotat framtida återväxten och dels genom utverkadt förbud mot dylik skogs- sköfling, de/s genom rättegång och de/s genom affordrad och erhållen förbindelse att skogsodla och pant därför, sökt på allt sätt trygga åter- växten af skog, där denna varit i fara. Men utom detta har ock styrelsen fortsatt på den förut började och enligt vårt förmenande rätta vägen att befordra till allt bredare lager kännedomen om den stora betydelsen för vårt land af en god skogsvård och för den skull låtit på åtskilliga ställen inom länet anord- na teoretiska föreläsningskurser däröfver samt genom att vid folksko- lorna utverka s. k. planteringsdagar sökt hos det uppväxande släktet praktiskt sprida kunskap om skogsplantering och väcka hos barnen kär- lek till skogen och håg för dess plantering. Slutligen har ock skogsvårdsstyrelsen äfven låtit hålla teoretiska EES UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 27 föreläsningar genom länsjägmästaren för de värnpliktige öfver skogs- kultur och skogsvård och utverkat praktiskt deltagande i kulturen af några kompanier från Upplands infanteriregemente. Att lagstridiga afverkningar af skog ägt rum under året och att s. k. skogsköpare och virkeshandlare däri ämna fortsätta med största andelen är ju ett sorgligt tidens tecken; men lika glädjande är, att skogsvårdsstyrelsen med kraft ingripit mot detta ofog och att den därvid erhållit godt stöd hos de domstolar, till hvilka styrelsen vädjat. Vi hafva med det nu anförda velat uttala vårt erkännande af, att skogsvårdsstyrelsen och länsjägmästaren på ett särdeles nitiskt sätt full- gjort sitt uppdrag. De förbindelser för skogsodling, uppgående till ett hundratal, som aflämnats, äfvensom de för en del däraf deponerade panterna, äro af oss genomgångna och befunna betryggande. Den skogsvårdsstyrelsen jämlikt reglementets $ 8 åliggande skyldig- heten att genom insättning i bank göra omhänderhafda medel rante- bärande, som icke för tillfället behöfts tagas i anspråk, har af styrelsen och kassaförvaltaren iakttagits, hvarigenom för året uppstått en ränte- Minstkakikr 331 15. Vid genomgåendet af skogsvårdsstyrelsens räkenskaper hafva vi funnit alla såväl inkomst- som utgiftsposter behörigen verificerade. Staten för året valverar på kr. 21,680: 92 och visar sammandraget af årets räkenskaper följande Tablå: Inkomster. Behållning från 1909. Den till framtida behof reserverade och inom linjen förda hushållningssällska- pets planteringskassa......... FRODO För skogsodling depon. medel .. ....c...n. 676: 54 I bank innestående disponibla medel ..... 3,523: ISTIEICAR PETS KASS AL: SA forna syskonen örnar ee As Le ÖOTHOT. ”A,;807: Or Under året influtit. Anslag : Statsbidrag till skogsodlingens befrämjande ............ FOO » » skogsvårdsstyrelsens verksamhet...... ANCOEE NR FRORtinansssällskapets: Didfrad-:........c.uoooctledesessssniest sed rsparert isens 3,000: — FIT SVANS AT STEEL 15 gon bonden de SOS se Sd oa os dös dosa lös se aide ser färse bra rk dek STORA UU Transp. kr. 18,602: 38 er ' FER BYT MIT I re CSS PSN SU SE SN 28 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Transp. kr. 18,602: 38 Influtna räntor åå bank insatta mMedell os some sssescsrensseer ins see ses re 381: 15 Inbet. för försålda plantor och frö :...............sseseeerse 27005: 05 ja FUTNAerSÖKNINgSKOSNACET eV es ere es out ia diar ers bass sena nne 456: 58 SkogsodlingskOstnaCeröfam dosa oa meter skisss sar far 94: 16 > kostnader för biträden .............. 2 a 2: — anmärkningsmedel brista skiss NYROOS I: — 2,609: 39 Ytterligare deponerade medel för skogsOdling. ....ssssrrrsrressserrnn 88: — Utgifter. ANöning ar: CHE ArbyO Ge mo. perser seden be ög seas Sen rs 6,000: — Resekostnader för styrelse, tjänstemän och biträden... 4,304: — För skogsundersökningar oossssmmsssrsssssrssisrrrisrersereierrs aa 469: 05 Inköp af plantor och frön under I1910...... 2,490: 95 Förskott fört frön. till 20 NT ji losssssscssssen asp ee 1,500: — = 3,990: 95 För: plantskolörnas. (SKÖtSEl ;...:...-susisstersiasnersalettan sog rie 1,959: 44 TillSKOPSPlan (ÖFÖL o:dger ass urges nlnns a års reskslA ana RSS AEA 505. — 4. ANköp” at änmVventärleri vom: ss:sctsenes Ross sosse sis er Snr 129: 65 3 ESKO SOC INNE SDICITAD. ös c less ser det söegers esse senses ere ssE re Aa 75: — För: rättegångar 1. sKOgSMåL :..sct-socsssrostesesarssnönereoreris 150:35 REVISORN AST Arty OCC. sö oscis or en segerns ie nes Ra ngea Aer ade Se 68: 60 Expeditionslokal, hyra, belysn. och städning ........ gå T20:T7 Diverse. omkostnådler |... si.ssosiesssgesstuss sne rt SERA SSR 2 1,655: 21 20,042: 66 Behållning till år 19u. På bank innestående deponerade medel såsom pant FÖR SKOSSO CNE ads ge es sars sas ses ONS KEN Seen sDea 863: 26 På bank innestående disponibla medel sossssssmnnnsnnna 1306:74 1,600:— 1 S/65 ad h a lir LO KEN a NE RESER ENSE ep. 3-0 TA [EN PSN NANA a An 38: 26 i Därjämte ofvan berörda, såsom panter för skogsodlingsförbin- i delser, hos styrelsen deponerade, med öfverflyttad rätt till framtida disposition, 4 st. depositionsbevis om tillhopa 2,710 j kr. i räkenskaperna upptagna å deponerade medels konto, äfvensom hos Kon. befallningshafvande deponerade och där ID ESTACII CO Ser sor dee eos ot ENA a en ease SES es äss ss SAS 56: 44 EE SV Summa kr. 21,680: 02 I följd häraf få vi tillstyrka: att full och tacksam ansvarsfrihet beviljas skogsvårdsstyrelsen inom Uppsala läns landstingsområde för 1910 års räken- skaper och förvaltning. Uppsala den 14 juni 1011. A. R. Thalén. O. Alfr. Berg. Fr. von Essen. Skogsvårdsstyrelsens i Södermanlands läns landstings- område berättelse för år 1910. Åtgärder till befrämjande af den enskilda skogshushållningen. Utbredande af kunskap i skogsskötsel. I likhet med under föregående år har skogsvårdsstyrelsen genom meddelanden i länets tidningar sökt fästa vederbörandes uppmärksam- het på hvad skogens vård kräfver och den hjälp, som för sådant ända- mål kan från styrelsen erhållas. Likaledes hafva Skogsvårdsföreningens folkskrifter kostnadsfritt ut- delats till skogsvårdskommittéerna och enskilda skogsägare, men har styrelsen, som under året haft att kämpa med synnerligen svåra eko- nomiska förhållanden, sett sig nödsakad sänka sin prenumerationssiffra härå från 500 till 250 exemplar. Länsjägmästaren har liksom under fjolåret vid Åsa folkhögskola och landtmannaskola hållit 2 föredrag för och en exkursion med eleverna, hvarvid de vanligaste skogsodlingsmetoderna som hastigast genomgingos. Vid Strängnäs folkskoleseminarium meddelade länsjägmästaren under året för första gången undervisning i skogsvård. 2 dagar voro härtill anslagna för eleverna i högsta klassen. Den ena dagen användes ute- slutande till teoretisk undervisning och förevisning af skioptikonbilder, den andra till skogsodling, hvarvid eleverna fingo utföra de vanligare skogs- odlingssätten. Vid Södermanlands-Östergötlands skogsmannaförbunds årsmöte i Katrineholm höll länsjägmästaren ett föredrag om hyggesröjning. Under 66 dagar hafva c:a 825 skolbarn vid 31 skolor af länsskog- vaktare och plantörer undervisats i skogsodling. Hit bör äfven räknas det mera praktiska upplysningsarbete, som utförts af länsskogvaktarna under deras besiktningsresor, hvarvid skogs- ägare erhållit kännedom om hvad som för deras skogar varit behöfligt, och hvilket haft en betydande mängd skogsodlings- och andra rekvisi- tioner till följd. 30 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Beviljande af bidrag till och utförande af arbeten för skogskultur. Ett upplysningsarbete i skogsvård bör för att kunna blifva till verk- ligt gagn kunna stödja sig på ett kraftigt ekonomiskt understöd från skogsvårdsstyrelsen. - Särskildt där, såsom inom Södermanlands län, förhållandena äro sådana att dyrbara skogsodlingsmetoder oftast måste användas samt erforderlig arbetskraft på grund af för liten tillgång stäl- ler sig dyr, är ett sådant understöd synnerligen af behofvet påkalladt. Tyvärr är dock, på grund af de alltför obetydliga medel, som anslagits till skogsvården i detta län, det understöd som skogsvårdsstyrelsen hit- tills kunnat lämna för detta ändamål alltför svagt. Under berättelseåret har styrelsen sett sig nödsakad ytterligare inskränka sin understödjande verksamhet. Utom det att nya skogsodlingskontrakt icke kunnat upp- rättas, har skogsodling på flera kontrakterade marker af brist på medel måst under året inställas samt utdelningen af plantor kostnadsfritt måst begränsas till högst 10,000 st. pr är och rekvirent, hvarifrån dock sty- relsen gjort några undantag för skogsodling af kalmarker, uppkomna före 1 januari 1905. Under året hafva för en sammanlagd kostnad af 943: 57 kr. följande arbeten verkställts å de kontrakterade markerna. Å Ålspånga i Bettna socken hafva utplanterats 24,000 st. gran- och 600 st. tallplantor med vidhängande jordklimp hufvudsakligen å afdikade förut vattensjuka marker samt 1,300 st. oomskolade tallplantor å annan mark, hvarigenom 5 har beräknas hafva skogsodlats. Dessutom hafva där omskolats 3,500 st. tallplantor. Å Ulfhäll i Strängnäs socken utplanterades 253,000 st. tall- och 25,000 st. granplantor, hvarigenom likaledes 5 har beräknas hafva skogs- odlats. Å Väsby i Lista socken utplanterades 10,000 st. granplantor på 2 hektar. På Norrtuna i Kattnäs socken omskolades i 2:ne under föregående år uppbrutna plantskolor 10,500 st. tall- och 6,030 st. granplantor för en kostnad af 31: 37 kr. samt verkställdes hjälpkultur å föregående års skogsodling med 25,000 tall- och 6,000 granplantor för en kostnad af STA SLK På Sjövik eller Rygglösa i Bettna socken omskolades i 3:ne före- gående år uppbrutna plantskolor 3,000 st. tall- och 4,000 st. granplantor för en kostnad af 25:79 kr. På Skylvalla i Gåsinge socken tillreddes och delvis uppbröts på våren 17:97 ar plantskola, hvari utsåddes 3!/; kg. tall- och 3!/; kg. granfrö samt omskolades 25,000 st. tall- och granplantor för en kostnad 3 i SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 31 af 152:70 kr. Under sommaren uppbrötos ytterligare 19,02 ar plant- skola för 95:10 kr., hvarjämte ogräsrensning verkställdes för 9: 25 kr. Skogsplantörerna hafva varit sysselsatta med ledandet af dessa ar- beten under 69!/, dagar. Vidare har styrelsen kostnadsfritt utlämnat skogsplantor under våren till 84 rekvirenter 471,500 st. tall och 208,600 st. gran > hösten > 49 > 260,000 » > >» 128,000 >» » Summa 133 rekvirenter 731,500 st. tall och 336,600 st. gran samt mot sijälfkostnad försålt under våren till 12 rekvirenter 124,500 st. tall och 115,500 st. gran > hösten » I15 » I124,000 » >» » 75,000 » oa Summa 27 rekvirenter 248,500 st. tall och 190,500 st. gran och dessutom på våren 4,700 diverse plantor. Till 52 st. rekvirenter hafva mot styrelsens inköpspris utlämnats 148,45 kg. tallfrö (å 16:63 kr), 172,25 kg. granfrö (å 3:90 kr.) och 0,5 kg. lärkträdsfrö (å 14:73 kr.). Förutom till det arbete, som verkställts på grund af skogsodlings- kontrakt hafva skogsplantörer tillhandahållits. under våren på 86 ställen under 246 arbetsdagar > hösten » 56 » 3: NASN > Summa 142 ställen under 389!/, arbetsdagar Häraf hafva under 93 dagar biträde lämnats afgiftsfritt, 148 dagar a 1:50 kr. och 148!/; dagar å 3 kr., efter den principen att ägare af areal utmark understigande 50 hars areal erhålla biträde under 2 dagar fritt, under 2 dagar å 1:50 kr. och under öfverskjutande dagar åa 3 kr. samt ägare af större areal 2 dagar å 1: 50 kr. samt öfverskjutande dagar ANSE Medräknas det arbete, som nedlagts på skogsodling enligt skogs- odlingskontrakt, hafva under berättelseåret till 196 rekvirenter skogs- plantörer tillhandahållits under sammanlagdt 459 dagar samt 793,000 st. tall och 401,600 st. granplantor kostnadsfritt och 248,500 st. tall, 190,500 st. gran- och 4,700 diverse plantor tillhandahållits mot sjelfkost- nad (sammanlagdt 1,638,300 st. plantor), hvarjämte förutnämnda mängder frö utlämnats mot inköpspris och 3,5 kg. tall- och 3,5 kg. granfrö utsåtts i tillfälliga plantskolor på kontrakterad mark. Härutöfver hafva användts 0,2 kg. tall- och o,2 kg. granfrö vid undervisningen i skogsvård vid folkhögskolan och seminariet. 32 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910, Vårkulturerna började den 11 april och slutade den 4 juni. Höst- kulturerna började den 4 oktober och slutade den 4 november. Plantskolorna. I styrelsens fasta plantskolor vid Ärila järnvägsstation och Nyköping utsåddes på våren, i den förra 13,4 kg. tall, 15,6 kg. gran och 9,: kg. diverse frö och i den senare 4,05 kg. tall, 8,3 kg. gran och 8,0 kg. diverse frö. Från plantskolorna uttogos under året 937,100 st. tall- och 402,100 st. granplantor och funnos vid årets utgång till våren använd- bara c:a 690,000 st. 1-årig tall, 173,000 st. 2-årig gran, 5,000 st. 1-årig bergtall och 1,5530 st. 1-årig ek. Behofvet af plantor under året, utöfver hvad plantskolorna kunnat lämna, har fyllts genom inköp från Ranviks plantskolor i Skåne. Öfriga åtgärder till en förbättrad skogshushållning. Såsom förut framhållits har det understöd skogsvårdsstyrelsen kun- nat lämna åt skogsodlingen icke kunnat fullföljas i den omfattning, sty- relsen under förhoppning om ökade anslag hade tänkt sig. En följd häraf är, att all tanke på att kunna lamna något ekonomiskt understöd till åtgärder för förbättrandet af vattensjuka marker måst uppgifvas. Utöfver understödet åt skogsodlingen har styrelsen därför endast kunnat genom sin personal tillhandahålla sakkunnigt biträde för skogens skötsel och vård. Länsjägmästarens förrättningsdagar för sådant ändamål uppgå till 33 och de båda länsskogvaktarnas till sammanlagdt 118, hvaraf 75 dagar för gallring och stämpling samt 43 dagar för utmärkande af 12,507- st. frötrad: Åtgärder enligt lagen angående vård af enskildas skogar. Länsjägmästaren har under året besiktigat 32 st. afverkningar, Af länsskogvaktarna hafva rapporter ingifvits för 56 st. afverkningar, beträffande hvilka dock i de flesta fall ungenting med stöd af lagen kun nat åtgöras eller ock hafva vederbörande genast befunnits villiga till nödig skogsodling. I ett fall har dock ansetts lämpligt affordra förbin- delse om skogsodling, hvarjämte styrelsen funnit anledning hos Konung- ens befallningshafvande påkalla laga undersökning i 4 fall, af hvilka dock endast en under året blifvit verkställd. Af de under föregående året påkallade laga undersökningarna verkställdes under berättelseåret de återstående 9, och hafva för 5 af dessa forbindelser om nödiga åtgärder da ÅR ER a Rn AT ne SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 33 inkommit, hvarjämte 5 andra förbindelser om åtgärder, bestämda vid laga undersökningar under år 1909 inkommit. I ett fall har domstol måst anlitas, som dock vid årets utgång icke slutbehandlat målet. Finanserna. Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter framgår af närlagda kassaredogörelse. Därutaf framgår äfven, att styrelsens inkomster med 667:36 kr. understigit dess utgifter samt att således jämväl den från landstingets och hushållningssällskapets skogskommitté öfvertagna kas- san måst tillgripas för årets utgifter. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning, sammanträden m. m. Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret fortfarande haft samma ledamöter och ordinarie personal som den haft allt sedan den inrättades. Styrelsen har under året haft 5 sammanträden. Från dessa förtjena sär- skildt nämnas följande ärenden. På kungl. domänstyrelsens begäran verkställd utredning angående de ungefärliga belopp, som kunde anses behöfliga för styrelsens verk- samhet under åren 1911—1915. Styrelsen kom härvid till en siffra af 26,700 kr. årligen. Framställning till Konungens befallningshafvande att föreslå lands- tinget en höjning af dittills till skogsvårdsstyrelsen utgående anslag å 1,500 kr. till 2,500 kr. årligen för 3-årsperioden 1911—1913, hvilken framställning äfven medförde afsedt resultat. Skogsvårdsstyrelsens utlåtande med anledning af riksdagens skrif- velse till Konungen med begäran om förslag till bestämmelser för hind- rande af uppenbar sköfling af ungskog. Skogsvårdsstyrelsens deltagande i en gemensam framställning från flera skogsvårdsstyrelser om ändring i den af Kungl. Maj:t verkställda fördelningen af skogsvårdsafgifter för åren 1910—1914. Genom riks- dagens beslut om skogsvårdsafgift äfven för icke exporterad trämassa har nämligen den af Kungl. Maj:t förut verkställda fördelningen blifvit oriktig, hvarigenom enligt hvad styrelsens utredning gaf vid handen Skogsvårdsstyrelsen i Södermanlands län erhåller blott omkring 66 2 af det belopp för trämassa, hvartill styrelsen enligt den nya förordningen angående skogsväårdsafgifter anser sig berättigad. Personal och tiänsteförvaltning. Länsjägmästaren, som tillika är sekreterare och kassaförvaltare, har beredt och föredragit de ärenden, som behandlats å styrelsesammanträ- Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. Bilaga 1. 3 34 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. dena, fört protokoll därvid, uppsatt från styrelsen utgående skrifvelser och utlåtanden samt i öfrigt handlagt alla löpande ärenden. TLänsjäg- mästaren har varit tillgänglig för besök alla dagar, då han icke varit på resor, och hafva ett stort antal personer begagnat sig däraf. Många hafva äfven per telefon begärt upplysningar i ena eller andra afseendet. Diariet upptager 545 nummer med 663 ankomna och 574 afgångna expeditioner. Hela antalet afgångna expeditioner uppgår till 1,112. De dagar, som icke användts för arbete å expeditionen, har läns- jägmästaren varit på resor eller förrättningar, och uppgår dessa dagars antal till 101. Häraf hafva 5 upptagits af sammanträden med styrelsen, 5 af föredrag och exkursioner, 26 af besiktning af plantskolor och skogs- odligar, 15 vid besiktning af afverkningar, 33 af skogskonsultationer och andra skogsvårdsarbeten, 7 af närvaro vid laga syner och 10 af resor. Inalles hafva 82 olika ställen besökts, hvaraf åtskilliga mer än en gång. Länsskogvaktarna hafva tillsammans haft 503 rese- och förrättnings- dagar med besök å 235 olika ställen. Extra skogsplantörer voro under våren anställda till ett antal af 11 och på hösten 4. De tjänstgjorde under 335 dagar på 112 ställen. Skogsvårdskommittéerna. Dessas antal är fortfarande oförändradt eller 61 st., 3 af dessa hafva afgifvit redogörelser angående skogsförhållandena i respektive kommuner, hvilka redogörelser alltid med intresse mottagas. Länsskogvaktarna hafva vid sina besigtningsresor uppsökt kommittéledamöterna och af dem ofta mottagit värdefulla upplysningar. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. De enskilda skogarnas inklusive hagmarkerna beräknas hafva en areal af 367,236 har, hvaraf 271,772 har produktiv mark och 953,464 har impediment. Af dessa senare torde man kunna beräkna hälften utgöras af berg och andra hälften af vattensjuk mark. Såsom i föregående be- rättelser framhållits är skogsbeståndets beskaffenhet mycket olika både till trädslag, slutenhet, växtform och ålder, beroende af dels markens synnerligen växlande beskaffenhet dels ock den behandling, för hvilken beståndet under tidernas lopp varit utsatt. Sålunda förekomma bestånd, som i nästan alla afseenden kunna kallas ideella, jämsides med dem som äro rena motsatsen och kalmarker, bevuxna med förkrympta marbuskar. Man kan emellertid påstå, att skogsbestånden till mycket stor del äro glesa och oväxtliga med påföljd, att totalafverkning och grundläggandet SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 35 af ett nytt bättre bestånd äro de enda skogsvårdsåtgärder, som kunna ifrågakomma. Utaf ålder kala marker förekomma hufvudsakligen endast i hag- markerna, där röjning till betets befrämjande plägat verkställas. Detta bruk fortlefver ännu, särskildt å sådana marker som disponeras af arren- datorer och torpare och där skogsägaren själf saknar insikt eller intresse för skogen. Man har emellertid anledning antaga, att detta bruk kom- mer att ytterligare aftaga, då skogshushållningens önskningar härutinnan sammanfalla med det rationella landtbrukets. Väderleken under berättelseåret har i flera afseenden varit ogynn- sam för skogshushållningen. De synnerligen svåra stormar, som upp- trädde under årets första hälft, fällde en mängd skog särskildt fröträd, så att på de flesta ställen annan afverkning än tillvaratagandet af den kullblåsta skogen icke kunde ifrågakomma. Detta i och för sig dyrbara och besvärliga arbete försvårades ytterligare af bristen på snö samt där- igenom att stormarna kommo med ett par månadars mellanrum, till följd hvaraf hela skogen måste för hvarje gång genomgås på nytt. Den sista stormen var i slutet af våren och det då vindfällda virket fick ligga öfver sommaren. Den ovanligt långa våren med varma dagar och kalla nätter förorsakade uppfrysning af plantorna och en svår frostnatt vid midsommartiden afsvedde årsskotten på granen. Den blida hösten med- förde den olägenheten, att grankotten till stor del öppnade sig redan då, hvarigenom förhoppningen om att ändtligen erhålla något granfrö gäckades. Skogshushållningen inom länet är intimt förenad med jordbruket samt i regel underordnad detta. De svårigheter, hvarmed jordbruket har att kämpa, återverka därför på skogshushållningen och skogsafverk- ningens större eller mindre omfattning är därför ofta beroende af jord- brukets resultat. De svårigheter, hvarmed jordbruket har att kämpa, hafva äfven förorsakat ökade afverkningar, hvaraf ett stort antal i sam- manhang med ombyte af jordägare. Beträffande verkställda skogsvårdsåtgärder hänvisas till vidstående tablå, uppgjord dels efter de arbeten som verkställts genom styrelsens förmedling, dels ock efter de uppgifter, som erhållits till svar å från styrelsen utsändt cirkulär. Nyköping den 26 april 1911. A skogsvårdsstyrelsens vägnar: G. Wilh. Wachtmeister. Erik G. Noreen. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER SAMMANDRAG öfver för skogsodlingsändamål af skogsvårdsstyrelsen lämnadt biträde af länsskogvaktare och plantörer, utlämnade plantor och tillhandahållet skogsfrö år 1910. Transp. || 155,3 Ig9T0O | I socken | I härad I Söcken och härade VBitride Utlämnade Utlämnadt |Biträde Utlämnade Utlämnadt plantor st. frö i kg. II plantor st. frö i kg. antal = antal H So — dagar = tall gran tall | gran | dagar | tall gran tall | gran Oppunda härad. Bettna socken ......... 355 | 95,500 | 72,000 3 1,0 | Lerbo 30 4,000 2 -— | Blacksta =» SA 4,5 4,500 4,500 I 1,0 | Sköldinge socken — — I — | la eran 1 Ar ledd || Floda » 27,0 | 102,000 40,000 | 13,5 | 18,5 | Vadsbro » 6,53 9,000 9,000 — -— | Ö. Vingåkers socken 7,0 12,000 3,000 55 6,0 | | EV: >, > 18,0 | 21,000 | 21,000 | 3.5 | 35 | | Julita socken ......... 4,0 6,000 6,000 | — — I 105,3; | 254,000 155,500 | 43,5 | 47.0 | | Jönåkers härad. I Björkviks socken...... 8,0 | 20,000 | 20,000 | — SS | Stigtomta » 3,0 36,000 | 50,000 25 2,3 || | Kila BE fas 5,0 7,000 7,000 — — I Lunda, om les 8,0 25,000 = 0,2 — | Nykyrka PÅ dne 4,0. | 10,000 = O,3 Oo, | | Bergshammars socken 4,0 10,000 | — — — | Tuna socken ......... 2,0 10,000 — - Vil | Nikolai » 0,5; kg | | lärkfrö ............... 2,0 | 45,000 | 27,000 (ra ES 36,0 | 163,000 | 104,000] 8,5 | 81 Rönö härad. | Ripsa socken ......... - 60,000 | 50,000 | 3,0 | 3, RUNiUNA 3 od Csssska = 2,500 = = — | | Helgona > on. 3,0 10,000 = 5,0 5,0 | Svärta 8 on. 7,0 10,000 5,000 | — — I | | Ludgo oo» nsnnn. =S 2,000 2,000 55 | 12,8 | Sättersta 0 shed 4,0 = — 3,6 8,4 || | Lästringe socken... EN ETS 2,000 | 3,0 | 2,0 |) | | Tystberga » ——— 10,000 = = = 14,0 97.500 59,000 | 20,1 | 31,2 514,500 318,500 | 72,1 SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. By: I socken I härad | OA 2 | | | Jtlä | Utlämnäa Jtlä : Jtlä 8 Sockenioch härad Biträde! Utlämnade Cl AR adt Biträde Utlämnade Oma plantor, st. frö i kg. plantor st. frö i kg. antal oo | —EEllFäntalwl= EE — RR | | dagar tall gran tall | gran dagar tall | gran tall | gran | | | II I | I I Hölebo härad. | | Irpt || 155,5 | 514,500 | 318,500 | 72,1 |86,3 Hölö socken (600 div. | — = = =S AROR) Nesse ss stress = = SO0fl- == Vesterljungs socken... = = 0,5 | Os Vagnhärads — » | 5,0 | 30 | — —- 300 | 55 | Is | | n Daga härad. | | | Gryts socken ......... [IIS 15.500) || 125000) — fr | Frustuna socken — | — — | 27 | 6,3 | Björnlunda > | 9,0 | 22,500 | 22,500 | — — Kattnäs » Gåsinge y 47,0 | 63,000 | 41,000 | 2,7 | 6,3 Villåttinge härad. | I Hyltinge socken ...... 2,0 2,000 2,000 | — -— Dunkers » 8,0 22,000 — 6,0 3,0 | L:a Malma » 6,0 5,000 4,000 3,0 1,0 Mellösa » 8,0 | —6,000 4,000 | 4,5 | 4,5 Forssa socken (4,000 | | div. plantor) -...... — | — | 5,000 | 13,2 | 13,5 | 24,0 | 35,000 | 15.000 | 26,7 |22,0 I Vester-Rekarne härad. | Vesterns socken ...... 8,0 17,000 13,000 | 0,5 0,5 Lista ne 7,0 10,000 | 10,000 | — — Gillberga ig. vars 1,0 6,000 = 2,0 | 4,0 Råby 3 SE 3,0 7,000 350000] == i Torshälla » ls. 4,0 20,000 — — = Tumba ESR 18,0 | 24,500 | 14,000 |'II,25 | — 41,0 | 84,500 | 40,000 | 13,75 | 15,75 Öster-Rekarne härad. | | | | Husby socken......... | 17,0 38,500 = 9,5 | 9,5 | NASHUAR a ooo scen 1,0 30 | Stenqvista socken 35 18,000 | 12,000 | 0,5 0,5 I Arila socken ......... | — 10,000 2,000 | — 5,0 LST So RR I1,o 26,000 12,000 3,0 3,0 | IE ERAL Se RR 2,0 7,000 310001 [NK So | | Hammarby socken ... 3,0 10,000 — — = | | Jäders socken ......... ,5 24,000 7,000 | — — | | SURdRYARS ses 2,0 | WalBylpe Asa ,0 | I1,000 | 10,000 | — | — I 53,0 | 144,500 | 40,600 | 14,0 | 26,0 Transp. || 320,5 |841,500 |460,800 |134,7s|158,3s! 38 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS I socken | a 5 Et ämnade Utlä a | ämnade Jtlä | Socken och härad |Biträde Utlämnade tlämnadt | Biträde Utlämnade Utlämnadt I plantor st. frö 1 kg. | plantor st. frö i kg: antal | antal I | I | dagar tall gran tall | gran | dagar tall gran tall | gran | | | | Åkers hörad. Irpt | 320,3 - 841,500 '460,800 134)75[159,85 | Strängnäs socken | 210 41,500 | 41,500 5,0 5,0 Härads socken 17,0 29,500 | 20,500 | 0,75 | 0,3 Akers SS 6,0 8,500 4,000 ) 1:85 a oc I | Fogdö v SN 3,0 5,500 3,000 — - Helpgaröns 20- dee 2,0 10,000 = - 49,0 95,000 | 69,000 | 7,25 | 7,0 | Selebo härad, | | | Toresunds socken I 1,0 30,500 24,500 -— | Kernbo socken ,..... 2,0 5,000 — - | Ytter-Enhörna socken 4,0 5,000 5,000 Ytter-Selö socken 16,0 6,500 3,500 1,0 I Ofver-Selö D FAR 0 10,000 5,000 0,45 | Oy4 Aspö socken ......... 36,5 14,000 20,000 2,6 3,0 78,3 71,000 58,000 3545 | AA Eskilstuna område - - - 7,0 26,000 4,300 3,0 1,0 Nyköpings — - 4,0 8,000 — — — Summa |, 459 = 1,041,500) 592,100 |148,45|172,2s| BERÄTTELSER 1910, I härad SAMMANDRAG öfver skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar inom Södermanlands läns landstingsområde år 1910. Härad || Oppunda Jönåkers........... Rönö DATA oiVeseensnse sändes es käke VÄllattili Se Sea an bss derbi Väster-Rekarne .............. Oster-Rekarne Selebo Eskilstuna område Nyköpings >» Summa = bo BONE - 2. Es - 3 KR VR 38) 5 I | RE | ö =) & 2 leg S — = o 3.2 Har Har Har Har Har | 2 7 285,0 |13,759 | 3,520 | 59,3! $5,71 4759 | 31950 | 40457 138,5 | 4,598 | 1,925 sol 43,21 64,71 5430) 9732 85,0 | 4,080 | 1,300 | 26,0 | 37>s| 53,55] 99305] 136,3 7 2053 24;0 31,1 12,0 | 400] — | 3,0 TIAA 1053 2439 3650 48,0 | — 500 | 28,0 | 24,0] 183) 755) 9955 36,0 S2000-=a NE 15,3 | — 45,2 | 60,7 196;5 | 7 30810 | 79) 303) 4195 62,5 | 9352 49,0 - | 1,o 21:2 IT,r 3305 5457 250 — — 12,9 oo 8,0 | 20,9 5,0] 210 430 10,0 457 1,0 4,0 8,7 —- — — | O,S — — 0,8 a Ef ag |, ng arb, FR Ta a ET 855,0 31,185 | 7,675 | 139,3 | 293>95/ 26057 | 749>63/1,043,6 | SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 39 Revisionsberättelse. Undertecknade, utsedda revisorer för granskning af den redovisning, som skogsvårdsstyrelsen i Södermanlands läns landstingsområde aflämnat för sin förvaltning under år 1910, få härmed afgifva följande berättelse om hvad vid denna granskning förekommit: Räkenskaperna utvisa: Inkomster: REHARNA SV NÄNL ATT TIO OO. roses sense ns esta rr sne sljels nn sår EfejefeÄRas ejer elAE 2, LATOO FYR PEMA CSA PTS CIA es nn ederb oss ksp] ssk ns ass snjeas sons gAäs AN nssr ers star 25250:152 Statsbidrag till uppehållande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet... 4,000: — Statsanslag till skogsodlingens befrämjande ......... SoA NS BbNDg NON 2,500: — Landstingets anslag till skogsodlingens befrämjande... 1,500: — Hushållningssällskapets anslag till skogsodlingens befrämjande...... 1,000: — TFFSTSEE SÄRDRAG SR TIA oa AA arr SARA ARNE RER 3,150: 90 Försålda plantor 809: 13 Afgifter för förrättningar af skogsvårdsstyrelsens tjänstemän och DJ LATTLOLE TE se ob uden bels sg seende ast ses NES er S eek ort esre sk stel nr elr seja er 803: 25 Återbekommen ersättning: för synekostnader.............s.sssisisssssnsniaa ÖT: TESTET oss TS EE RE a ER Ar rr RE SS SARS TINA TOM FönS HIRE LINE ATS AT OST Seg sö be less pl on orsa SR slirdedönds k ASA sas NRA er ER 661: 36 Summa Kronor 19,553: 20 Utgifter; Aflöningar samt rese- och traktamentsersättningar till: FIEtRSVArGSSEYTeISENS ; JE AMÖLEL. > .0sssomsktocers nee svs Bes video ke sele kl ärar rn SAMEIS5S » TEVISOT CTR ocet oc des brN rr eler SSA ARSA AE on ALS ANS a ENSO HÖRTS] AON AS LATO TI y Ae ner SRS of oc nee ba se Sf slalS SR SK llelel ds Ses ja ög snr SSA sele 4,604: 45 NOROESKO PRAK CAT Cres mr sNs eder efekt else saa feel Ars S SRS YR NNE 3,610: 28 FIRE PLATA LÖT CITES FR es er Fr RE TASTE NE oe SA SER SAO TS rer GOA Ran IROMBSe JRs KOlOrK OCH ESKO2SO CIN pj de np ser soo bind eotee seole spe carl ap SKnNS ses series ns fn Skr 6,568: 44 BREES TELIA br nd a aret sid ÄR SR ER a la sik SR a Såja ske aan aja sjal 252: 03 Skogsundersökningar och andra kostnader i fiskaliskt afseende samt Ersättning (Atj) UR dISktd bira Ce5 5. se oc. iucoedocelkent bellas hel r sr prnnat 789: 42 FREE ST ESR Sr MR RE RUN E f SE AA Em flera ee Ua oa rr des oa sb dra NA 302: 54 titveksaker, skritmaterialier, annonser MM, DM. .oc.cc...s.ssssseecsssoes annet 586: 92 TEES Te nn rr FS rs SS RAA RSA NERE 391: IO Summa Kronor 19,553: 20 ag Rad MN Arn fn ,' 40 SROGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9gI0, Föreskrifven inventarieförteckning för år 1910 finnes upprättad och har blifvit revisorerna förevisad. Revisorerna hafva tagit del af styrelsens protokoll, dess berättelse angående verksamheten under året samt redogörelse för de enskilda skogarnas tillstånd inom landstingsområdet; och har därvid framgått, att styrelsen synnerligen väl och trots de begränsade tillgångarna, fram- gångsrikt utfört sitt ansvarsfulla värf. Då vidare inkomster och utgifter äro behörigen verificerade, räken- skaperna omsorgsfullt och med största ordning förda samt ingen anmärk- ning förekommit, få revisorerna tillstyrka full ansvarsfrihet för skogs- vårdsstyrelsens verksamhet och förvaltning under år 1910. Nyköping den 10 juli 1911. Fredr. Fristedt. Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. G. A. Mecklenburg. Carl Nisser. Af landstinget utsedd revisor. Af hushållningssällskapet utsedd revisor. Redogörelse för skogsvårdsstyrelsens i Östergötlands län verksamhet under år 1910 samt kortfattad framställning om de en- skilda skogarnas i landstingsområdet tillstånd och skötsel. Enligt kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser af den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Östergötlands läns landstingsområde härmed vördsamt afgifva redovisning för sin förvaltning för år 1910. Af kassaredogörelsen med tillhörande räkenskaper och verifikationer framgår att inkomsterna under året utgjort: Statsbidrag till bestridande af kostnaden för skogsvårdsstyrelsens verksamhet... 2,500: — Statsbidrag till skogsodlingens befrämjande 5,000: — Östergötlands läns hushållningssällskaps FASTA OR da No tf Ua ig sh An eli ble 5,000: — På Östergötlands läns landstingsområde be- löpande andel i skogsvårdsafgifterna för 2:a halfåret 1909 och 1:a half- ANSTÄN OO! Vs ck soner ss tree avd ser erara 6,1727 53 18 Kontant har influtit för: Undersökningskostnad år 1909 78:— Skogsfrö och plantor utlämnade AED OO r ri oresssb en sa egt 178:97 256: 97 FARS DELL NE Er els SR la og ro Et RN Se na äs Ge 10,089: 22 [PL RDUO TE nb fr RSS RES PES KE Rd SSR AAR SA 2,558: 46 Arbete med skogsodling............... ES 646: 35 Klängning af skogsfrö åt andra ......... 18: — Säldayt utklängda. KONal .ss.......sssses non 36: 15 Stang sera dee ET RR OR AIR 03 IRESDES 124 SKU oc sr ds snel sn Oo: 190 13,647: 48 32,320: O1 IMRNSJAS Mm äAStarens ÖrSKOLb issn. super dnngs törs eb beh ee sr eaten te SEKT 1320: HI Kronor 33,646: 52 och att gifterna under året uppgått till: IKOPSOUCLNgSKOSN ACC vestbne sc sees esse. ste 763 SIA Inköpta plantor och arbete i plantsko- MOTTAS IS 0 Soda LSS SI SA ER SIGNE ne RA 6,013: OI KRKGPESSKOgSM ÖL: «cr st sed an plgss bokens nd gös eb ores 3171: 80 16,516: 22 nkoptockoklängning, af! KOttalr -:....«css.ssanssidesd asset 2,285: 80 NEP EROS TIVA CTS ok Sok ske else SSP ud sal DId ss foa barer SSA SL EC 3707: SS Transport Ki 22,509: 87 42 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Transport Kr. 22,509: 87 11878) 01) rägn( 8 Le] plc ke 0 (=) 5 GEA EDA fa EE Er AE ARE 7,076: — Undersökning enligt $ 2 af lagen angående vård af enskildes skogar s............. 425: 60 Afgar därat inbetalda bade Ames sees 30 95: 60 PlantörsutbildDing os. sd cs sas este ses rena NA 2090 17: 40 Skrifmaterialier och tryckningskostnader, telefon, tele- BLA HOCKAP OBEOT DANI Can sent sba snus ö Anas SR er LERA 778: 50 ANNOnSKOStNadel mass ss se so sdosec oc SA fa ESR DERE ENS 274: 26 FÖTS CDA SS ANA ON SD fa säl cite ölets sa oa EEE | 208: 50 Utdelning af broschyrer 300: — 31,260: 13 ID VEITATICLTG ss ofirias sa ver än SE nn sög eka är röka FAA SESA se ERA a rss R er ar ES 319: 63 Betald skuld för kottar från. är L00O0 ....srcsccsosereöesosest rostad åre seeda 166: oI Förskotterade kostnader för rikstaxeringskommissionens samman- [5 oc KF 6 (RANA NE BIE EEE EN TSE MUR SFR SS RAR MEN EADS 33A4MTO Insatt på löpande räkning med Östergötlands Enskilda Bank, ut- ÖTVEr SULEA OTIITIG AT: oas soba be snngs os räan RESA genen nA Nere KN SENS r SEN 1,543: 15 33,623: 62 Kontant behållning till IOQ11 s...........ssssssssrsss00a SERA SER a 22: 90 Kronor 33,646: 52 Skogsvårdsstyrelsens tillgångar och skulder i sin helhet utgöra en- ligt uppgjordt balanskonto till 1911: Tillgångar: Skulder: Fordran af kungl. statskon- Ostergötlands Enskilda toret för skogsvårdsaf- | Bank, löpande räkning 7,706: 34 gifter för 2:a halfåret JDIVErSePersOnet uorssssst enes 2,;1307103 TO TOR oas ostens tistrspisk spisen 5,680: 70 / Sa . RR 9,837: 27 Diverse personer ........... TOT3AA ao. Sed | FÖÄSSAD ALA röra Messias sa 22: 90 | Tillgångar utöfver skul- Inventarier ........m...s.sss0. ITSOS Ad (Slas CORSET TNT är beg Fröklängningsstugan i Ät- VICABeErS ft AN HON ORKOgSITÖNL ora ee r ee 25530: 1501] Kottar, outklängda ......... 644: | PLATT LOT een A ee TSE 8,24 SKröpor 22221: 40 Kronor 22,221: 49 Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Under 1910 har skogsvårdsstyrelsen haft 3 sammanträden. Där- jämte har styrelsen företagit en inspektionsresa inom Högby, V. Ny samt Godegårds socknar. Liksom under föregående år har styrelsen isynnerhet sökt inrikta sin verksamhet på att genom frivillighetens och upplysningens väg vinna en förbättrad skogsvård. ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 43 Styrelsens tjänstemän ha kostnadsfritt lämnat allmänheten råd an- gående skogens behandling. Dessutom ha tjänstemännen utan före- gående rekvisition uppsökt skogsägarna i vissa trakter för att intressera dem för en bättre skogsvård. Särskildt dessa senare förrättningar synas göra stor nytta och det kan ifrågasättas om inte det mesta som vun- nits med skogslagen ligger just däri, att man numera utan ogrann- lagenhet, utan föregående rekvisition kan uppsöka skogsägarna och på- visa, hvad som brister i deras hushållning med skogen. Skogsägare, som aldrig komma sig för att begära biträde, ha i de flesta fall långt större behof af undervisning än de som begära styrelsens biträde. Till förekommande af oförståndigt bedrifna afverkningar har sty- relsen genom annonsering i tidningarna uppmanat skogsägarna att vända sig till densamma, innan skogsförsäljningar företagas. På grund häraf inhämtas i många fall styrelsens råd före försäljningen, dock ej på långt när i önskvärd utsträckning. En i lag stadgad anmälningsskyldighet angående tillämnad skogs- försäljning framstår alltjämt såsom något ur skogsvårdssynpunkt syn- nerligen eftersträfvansvärdt. Den i föregående årsberättelse omnämnda bristen på tillräckliga penningemedel har under året blifvit än kännbarare på grund af den senaste fördelningen af skogsvårdsafgiftsmedlen, enligt hvilken styrelsens andel i samma medel nedgått från 2,23 9 för åren 19035—19009 till 1,70 4 för åren 1910—1914. Skogsodlingar utförda genom skogsvårdsstyrelsens försorg under år 1910: a | : | Skogsodlad areal 'Användtskogs-| Använda plantor | i hektar | frö kilogram | stycken | | Tall och | Tall och | Gran | Gran | Tall och Gran| | | Oomskol.| Omskol. Nykult. | Hjälpk. I I | Enligt skogsodlingskontrakt A! ..... A4A4y45t | 57545, | 39,95 83,000 | -83,750 » » BERSIeE 994587 | — 37525 | 746573 | 393,400 | 208,690 Genom af styrelsen lämnad skogs- | | OULOSSlEdate! e.o s ee SA a 411,63 | 38,85 294,25 — | 325,400 | 265,100 | Vid undervisning af skolbarn ...... 5345 — | 1,50 8,0c0 | 15,400 | — Summa | 1,456,40 233,55 | —1,082,45 809,800 | 572,940 | | ER SN | Dessutom försåldes och afsändes! 1,689,95 1,382,740 I CIFek (KL TORV co ooctuosetese Svek 574,00 | 287,682 | ! Vid skogsodlingskontrakt A bekostar styrelsen såväl skogsodlingsmaterial som arbete; dylika kontrakt upprättas numera icke. > Vid skogsodlingskontrakt B bekostar styrelsen arbetsledare samt frö eller plantor, enligt äldre kontrakt kostnadsfritt, enligt nyare kontrakt mot half kostnad. 44 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910, Skogsvårdsstyrelsen tillhandahöll därjämte 53,984 löfträd och di- verse plantor. För att markera gränsen mellan sådder af olika årgångar utsåd- des rundt kulturfälten 351,50 kilogram lärkfrö. Skogsodlingen har utförts å 586 olika egendomar. Arbetet påbör- jades den 7 april och afslutades den 12 juni. Såsom arbetsledare tjänstgjorde de 2 ordinarie tillsyningsmännen, 5 ordinarie samt 51 extra plantörer. Antalet förrättningsdagar för plan- törerna har varit 1,235!/,. I medeltal kommo på tillsyningsmännen och de ordinarie plantörerna 25 förrättningsdagar vid skogsodlingen; på de extra plantörerna kommo i medeltal 21 förrättningsdagar. Vid försäljning af frö och plantor bestämde styrelsen följande pris, som beträffande frö gällde för året och för plantor tillsvidare: TIG LEE Ones SKEN dans SNS VTA AS SEAN Se kr. 14: — pr kg. (EI gb 01 GO IAFEELIE. Sort SS INPNEC LE IR få » 4: 50 » T=ALIE tall meet RR sas GE 2- » » , omskolad ............. ve addan OK SE » 2=1 5 "Eran, OOMSKkölåG stocssstokeeebiss sn OM 1: — » 3- » » , omskolad. sov. SOSSAR EIB STI » Såväl frö som plantor ha levererats frakt- och emballagefritt. Plantskolor. All plantuppdragning har styrelsen fortfarande förlagd till Elfvesta. Under året ha plantskolorna därstädes utvidgats med 110 ar, och om- fatta nu i sin helhet 390 ar eller c:a 8 tunnland. Fastän plantskole- arealen årligen ökats har dock tillgången på plantor ej motsvarat efter- frågan utan ha afsevärda inköp måst göras. I plantskolorna funnos vid årsskiftet: 685,000 st. oomskolade tallplantor 319,3900 » omskolade » 1,759,000 » oomskolade granplantor 7 8 1,346,000 » omskolade » 34 , 103,000 » oomskolade lärkplantor 50,000 » omskolade » 15,848 » omskolade löfträdsplantor 27,525 » ädlare barrträdsplantor S:a 4,297,573 st. plantor. I plantskolorna ha utsåtts: 19 kg. tallfrö 96,5; » granfrö 20 » lärkfrö. ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 45 Såsom åskådningsmaterial för undervisning af värnpliktige har sty- relsen gått i författning om att anlägga en mindre mönsterplantskola vid Malmslätt. Fröklängningsanstalten i Åtvidaberg. Under året ha inköpts: 101,5 hektoliter tallkottar och 688 » grankottar. Under året ha utklängts: 238 kg. tallfrö med 70,3 94 grobarhet och SID Hr granfrör dr I 0555- Yo » Af 1 hektoliter tallkottar har i medeltal erhållits 0,68 kg. frö och af 1 hektoliter grankottar 0,42 kg. frö. Vid årets slut funnos i behållning: 70 hektoliter tallkottar 128 » grankottar. Skogsvårdskommittéer. Skogsvårdskommittéer funnos under året i 55 af länets 149 socknar. Undersökning enl. $ 2 af skogslagen. I 7 fall har styrelsen sett sig föranlåten ingå till Konungens be- fallningshafvande med begäran om sådan undersökning, som omförmäles i $ 2 af lag angående vård af enskildes skogar. Afverkningsförbud har begärts i 1 fall. Spridande af skogslitteratur. Styrelsen har under året låtit utdela c:a 2,000 ex. af Skogsvårds- föreningens folkskrifter samt kostnadsfritt tillhandahållit allmänheten for- mulär till skogsförsäljningskontrakt, förslag till kontraktsbestämmelser angående skogens vård vid utarrendering af jordbruk, formulär till öfver- enskommelse angående inskränkning i stängselskyldigheten samt »skogs- ordning» att närslutas arrendekontrakt. Öfriga åtgärder. Bland styrelsens öfriga åtgöranden må endast anföras att styrelsen i infordradt utlåtande tillstyrkt åvägabringandet af en lagändring i syfte att bereda bättre skydd för den yngre och växtligare skogen. 46 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. Tjänstemännens verksamhet. Länsjägmästaren har ombesörjt förekommande tjänsteexpedition med undantag för räkenskaperna, som handhafts af kassören, samt granskat afverkningar och skogsodlingar, lämnat råd angående skogens vård samt hållit föredrag i skogsskötsel och därmed sammanhängande frågor vid de af hushållningssällskapet anordnade småbrukarekurserna, för beväringsmanskapet å Malmen, vid Södermanland-Östergötlands skogsmannaförbunds årsmöte i Katrineholm, hos Östra Östergötlands landtmannaklubb samt vid Lunnevads folkhögskola. Antalet förrättningar och förrättningsställen framgår af efterföljande tablå. På styrelsens bekostnad har länsjägmästaren företagit tvenne stu- dieresor utom landet, nämligen dels till Skåne för studerande af en där- städes bildad skogsvårdsförening, dels till Gestrikland och Dalarna för inhämtande af erfarenhet angående rationell blädning. Styrelsens 2 ordinarie tillsyningsmän ha biträdt vid utsyningar, gallringar samt undersökningar af afverkningstrakter och i mån af tid gjort besök hos den skogsägande allmänheten utan föregående re- kvisition. 4 extra tillsyningsmän har haft arbeten för styrelsens räkning utom skogsodlingstiden. Extra tillsyningsmannen, kronojägaren C. A. Kind- lundh har handhaft vården om styrelsens plantskolor. Tablå öfver tiänstemännens förrättningar. Antal hållna | Antal andra |Antal olika för-| Antal för- | föredrag förrättningar rättningsställen! rättningsdagar | | TLänsjägmästarel .,........sss:soes | 16 350 289 204 | I Tillsyningsmannen | Alfr:t JOTSSON- Urssae seb esesse skäl = 52 52 88 (CETRErSSON da eger ske = 194 184 20753 I I | rss : | | e. Tillsyningsmannen: CIA Kindlundht dine | = 47 47 | 3505 BE ONEStOPA Prel stoet ARE = 335 35 33 C. O. T. Steijnick! .:....... -- I I 18 JT EFTag berg a — 100 100 | 27 1! Utom skogsodlingen. ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 47 De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Någon väsentlig förändring i de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel har gifvetvis icke ägt rum, sedan styrelsen afgaf sin förra års- berättelse. På grund af inträffade bättre konjunkturer på trävarumarknaden ha afverkningarna af timmerskog bedrifvits i större omfattning än närmast föregående år. Huggningarna af massaved och annan ved har däremot minskats. Skogsodlingarna omfattas med alltjämt stegradt intresse och börja nå sådana dimensioner, att svårighet möter att förskaffa frö till behofvet. Önskvärdheten af att allmänheten vid inträffande fröår insamlar kottar kan ej nog framhållas. Under år 1910 har såsom i det föregående omnämnts genom skogsvårdsstyrelsens försorg verkställts fullständig skogsodling OCH älp kulten a, C:A, srtsronese sånn rs sena AE bas ERE Dessutom skogsodlade ett 5o-tal aktiebolag och enskilda skogs- ägare på egen bekostnad och under ledning af eget ROLLER CARE rs gra LR LA a se ef RS € ärsrla TS orre fr ARIAL FKA RAN LEKA I,1OR. UD 1,690 har Summa 2,885 har Den skogsodling af barrträd, som under år 1910 utfördes inom Östergötlands län på enskildas marker, beräknas på grund häraf hafva utgjort fullständig skogsodling å c:a 2,344,45 har SD 2] JKL ELR bd oa en bo de Sof SER NAS SVA kens res NLA SNS Arn » 540,55 » Summa c:a 2,885,00 har NIGISSarandenssitra för år. I000..hs.sw ss oddodooiesso ser Sens esse ste serna 2 har 909 »795 » » » » 1908 ERA RSA Mr TS Ar AREA ASA Sr I CM LS lans » » » » 1907 UP OESD OA TEA SHOF Fybrig SAS SOLRE BERG LERARALGLOLE 2,117 » » » TRA EE 2 Ko Lr STAS or SÄNR ÅR SR SHE SARA T;O3dML » » DIE SD TER) OM les e sgnleelslalappls sier sele i5,S 6 bas lsslefle fore E Ne DE NES BETE 1,600 » Skogsodlingen med /Zöfträd torde under året ha omfattat c:a 15 hektar. Väderleken har i allmänhet varit ganska gynnsam för kulturerna. Endast i länets östra del har förmärkts skada af torka i mera anmärk- ningsvärd grad. Åtvidaberg i april 1911. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Theodor Adelswärd. Ake Joachimsson. 48 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Revisionsberättelse. Undertecknade af Kungl. Maj:t samt Östergötlands läns landsting och hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedda revisorer för gransk- ning af skogsvårdsstyrelsens inom nämnda län räkenskaper och förvalt- ning under år 1910 hafva låtit styrelsens räkenskaper undergå siffer- granskning samt själfva granskat desamma och genomgått därtill hö- rande verifikationer, äfvensom tagit del af styrelsens protokoll och öfriga handlingar. Vidare hafva revisorerna besökt fröklängningsanstalten vid Åtvida- berg samt besett skogskulturer, som genom styrelsens försorg verkställts vid egendomen Falla i Åtvids socken. Någon anledning till anmärkning emot styrelsens och tjänstemän- nens förvaltning har icke förekommit, och få revisorerna på grund däraf och då såväl styrelsen som dess tjänstemän synas hafva med nit och omtanke fullgjort sina uppdrag, tillstyrka full ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Linköping den 8 juni 1911. EE; GC: Hja Petersson. Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. J. E. Kinman. Ad. Burén. ”SPRET Redogörelse för skogsvårdsstyrelsens inom Jönköpings läns lands- tingsområde verksamhet år 1910 jämte kortfattad fram- ställning angående de enskilda skogarnas inom lands- tingsområdet tillstånd och skötsel. Räkenskapssammandrag för år 1910. Tillgångar vid årets början. [TER ETEN NEKETR ts NA STAR ES RESER TN KA ALS Area 3,190: 69 TCO (STAND La FOT 54 os sars os Sr Sia ba de ba enda elen sfnäjdalsieslng saa SSJ ALESSE RO LO IN st saa oe goa oso bo kän va sd efrrr SR 4:312:05 Fröklängningsanstalten oklängd kOtt sssmsmmmssssssssosss 10,968: 04 PEEL rr ESSÄ ONES SSE ÄR ERNA SSA AR SKATE SR Säng 20,879: 57 Undersökningskostnader enl. $ 2 lagen sasmmmmmmmm0ss ses 284: 16 Kontanta medel: Innestående i Smålands Enskilda Bank på UP PEROCKHATSKIININ Puss sks servas skisserna kan 49: 03 fraSsa pe kallnin oe on SE ge SA FULA 24 B58MO GT Inkomster. Statsanslag till uppehållande af skogsvårdsstyrelser- Haskverksamhet ar KO LO sj. sd ser ig0ses ide senosss secs dn 1,500: — Statsanslag till skogsodlingens befrämjande............... 4,400: — SLAGET ST mr Se Ae ARSA å FR kela By [Sr Ko) Amslagglftanmandstinget —.. s.ccs...-us sec. FORE Gr RV 2,250: — Anslag fran. hbushallningssällskapet: ......:.ss.sss..sssssos 52 2,000: — Räntan af Lindströmska fonden för år 1I910O............ 200: — KRT CND LATA LÖV SR rer one i a tglönen si BS nrg SSR sis NANNA SA SER 1,304: 77 —25,532: 17 Summa kronor 74,351: 94 Utgifter. NERE ae (AFSKIVDII Gees anse eagle nes slö brer sinne sla kala Se : 513: 40 STAS IN TER RR AE Sas SE Snr NER L E AA 21,820: 57 FÖR DEEE RATE OR ar a rel ets les ha ag SN sla ERE sj a Ass jla TARAS SN AT255O FIRST CIO VAS TITTA 07, etern es ER AN leta Sar aler sa so dekl ej STAS eo PTT ISLOE Fastigheten (afskrifning)..... ............... ICA SENSE SR 13304 TT Transport 32,889: 25 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. — Bilaga 1. 4 IA «9 Så gÅ . 4 FT NAPUDPT + Nå SG DV. re | EK [3 É Oo ; ; = | dd å a | ( - 2 U p2svIstg LÅ 2 = SÅ i An ; | : , <&& E SAPSUSSIN SS : I LA ; [| N SS = | Ye z A Rebbi 2 esi : 1 1 Å 2 NN [C) IJOYSUDSBUTUD UP PA04T BB : TS AL? POISOQ. PLDP[V” ADIYS o - — ip — 9P5M IA Nn | - : SÄ Di — öPp — ou A z ; TSG å - — gg — vr2A) I a 2 U| = SA op AR DAS, 0 NN : | n fras TrosÖvyssun) OMP I NN 4 Lå > : l 5 Al RR 2 (Al elbas Z or ;) | mus oE OT 0 Ooooru o00 OPZtL DJVAS NV7I SINIdOYMNOP 1050 BIE Y JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 51 Transport 32,889: 25 Skrifmaterialier, tryckning, annonsering sasse... 822: 07 KEGIeprafV ELKO Eb) mas olet ns pe ses sr od se ös enes enande ekar IÖ2N27 SIKOESVÄrUSKOROMITCED Er ssu rr Sons sne cos SSB rare 2305 SEVIL EIS SD 40 CN ETSVIS OLEL fos ute eg spe sa sas lsn s V Es ss RS Se 830: 08 BIräderfÖR ESKO PSVÄLG död se ostar an sfp rensade Asne SE TINA Ess 2,430: 96 Afverkningsundersökningar ........ SEN aa a öuK Sa SES ANSSI 2,401: 55 ÖR ET Serra NS se FYN TR. Sång na an sr RR RR bra 9,416: 66 [REA CO Ty SNR sla VE SKEN sva au sind NRJ es AN RNE vän ale 171: 24 409,186: 23 Tillgångar vid årets slut. METE GAN ISSN AA rör od oe ok snar sken ante ren 3,839: 82 RESO CRMDIADTÖR" cc sessn senses sas skrin per ne 9,094: 64 [ARTO SKE OT rer sorger seknaca reor BOLA NA NASSA 6,601: 92 Hröklängningsanstaltel .......isses;sscsmavsnröss 208: — FRE UI EO EET a ene oe sea d a Åres lön RA Sas Sr 13,709: 8 Undersökningskostnader enl. $ 2 lagen... 2400 Innestående i Smålands Enskilda Bank PAKuUpp= | 90 | ot lots lege |egg free g0joxsjuejd I IpesiN | | s'0 | o'T | 0'g | 8'618 | s'seg'z | ewwng SN — — - | "2918 J9pun ot IPÅURIN - IE o'g | EV fe | Le a'01 ä — de'glo'r] org) otg09 + — säeseessessnnnnnnnnnnggag Jopun dOxUT | — lo'gglo'11) — lo'stlo'sz| — lo'ga] — | — I8'1 Jo'oele't jo'sel — |e'e I»'goz lo'er Ie'se Jettortlo'v Iv'gpg'tl — I — I — [8'rG | 8'To0' ruvvosrbr uvf i up Sunuygyrg EA ef BE i a IE fe a EE Me a! Br [EAT 000" I By 7 ei NT E jod [=] NR RR d 0) | 8) |& T T 0 0 0 og nl 882 r "Yr /r W h He hr el h le SA [ce h h le I re: 7 Er MEIS)S TE säll dp ue:3 ueis AH ue3ng -selSnog MIET uelr) HeL = GP - : LIES 0 ACS JE hå ft ARR pEQug 60 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. tab. II. Sammandrag öfver skogsodling år 1910 å kontrakterad mark. | Skogsodlad areal i hektar Arbetskostnad kronor Härad | Nykultur Hjälpkultur Nykultur Hjälpkultur sådd |. Flat | sgdd |. Flat] sågar | Plant lo sådd elen | tering tering tering tering | | Vårkulturer: | | | SEVOltN va | Cm | = sr 61,50 a ES | Vista 2:50 — - — 58,30 | Mo. | 71,55 — re - 799,38 är Norra Vedbo... 17,20 — 1,30 —- 208, | — 20,25 — Södra Vedbo... 83,30 1,339,99 — — — | Östra su... ova | ILso SS 2 = 208,25 || VEStrå” sms Hess 6,30 - 489,26 = 62,30 pe I AOSEBO ite eine | 79,30 — — — 831,07 — — — I I I "Västbo cs...) 305355 I, 21,35 — 12,2 | Summa | 674,85 | I,— 21,35 82,75 12,23 | SPE Er Se fa LEN AS form I | = - SEN | Tveta ..... ...... hh 0,83 CS 19,75 29, 2,04 268,63 | Södra Vedbo...| 1,— | 0,45 — 6,60 23,86 BT — 139,36 | Östra .. sr VAStlär den Östbo... | Västbo Summa | ma. [Ao é Åz | | Sammandrag: I | Vårkulturer | 674,53 f- 8,— 0,75 | 8,541,45 21,35 82,75 12,23 | Höstkulturer ...| 5,63 055 — 47,23 I20,1:1 | 292,84 — 823,87 | Summa | 680,30 7+53 S,—- 48 8,661,36 | 314,19 82,73 836,10 Br SR | (TE 688,03 56.— re Py JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 61I Tab. III. Sammandrag öfver skogsodling på grund af rekvisition år 1910. - == i | | Skogsodlad areal i hektar | V = = == | Antal Härad Nykultur Hjälpkultur = | or 2 an d | ställen = | Sådd Plantering Sådd | Plantering | Vårkulturer: NIER SÄ lies 82,15 1,50 | — — 42 a | | VAS Ba morse förser 8,60 | - | AR a 5 VORE ed 84,55 — | — — 38 Norra Vedbo ... 31; | = 14 Södra Vedbo 97,81 0,75 | = 2 35 ÖJSETAN LR AR | — 102,04 = || = = 32 VEKTIED. (bö65e REKA 93,63 1,60 340 — SE (ÖSTE bodar SEE SNI | 232,60 | 9,— | 2,50 3,50 100 I VÄPNADE rd ds SE SERA 375533 = | = == 152 Summa 1,107,73 12,85 5390 3,50 473 | | Höstkulturer: | | a | | | ERT as sale sekje ne vä | — 0,60 = (| — | I DOGEARVEGDOr mosas esi acer bo = 0,60 | = | a | I | OF RSS TR SSE | -— | 2,— = | 3,50 | 2 F | I WEISE) Sören ba RARE | 2,10 | 4 I I | SSE ET OR E ES Res palt sersle Slag | = 2,— | god | z I VAS EE OR ae ER Hr — 3 | — — | I i 5) Summa — | 10,30 — 3,50 | 11 j Sammandrag: | MUGG E TH tUTET 94 ts dör oc oja dead or | 1,107,73 12,85 5,90 3,50 473 Höstkulturer ...ooooooo. : | — 10,30 — 3350 | 11 I I | | | | RR Summa | 1,107,73 23,15 | 5,90 | 7, | 484 I se I AR on | 1,130,88 12,90 | —— I910. BERÄTTELSER SROGSVÅRDSSTYRELSERNAS "Iv8ep Tec [eNUpaur 1 JOUUIONY JIVIAVADOYSSU "uaprosprisog I our tur Jjagdsvajoxsjuvjd IPRUYTI qui f3 Yop mEq 'e5rpasar 430 sBuruPRMOj SQI'r jeg Ip3rjuewwrs vuseppeasoxssur| vy 'Iv3ep vuseiddn AT "qui i ap wWomioj I uaras I IETUV | | '108vp Ob vurnung | | ] "0161 JB aprIJIg IPEULUR] JAP EUJILINEABZONSSURJ] JE JJAJO BeIPurWwwes | —— rr | ottggt | zTLg'01 fet GbÖ z/SL z/1107 2/28 | ft VEB/IER | 1e'6T1'£z vUNUnNS I —"19 1bE'z o5tol 9 | 1z e/S | ehE zee | 'rov'z OMISEA sitpg 1€e'z s6'$g 8 ef I et FEL Ke | 1El6'2 oso o5t€L | €S6'z LASTEN VRT Sea e/1eE Z/ttl | z e/1e | £5t689'z ke v.NSEÅA o8'gzI ezhI'S | SotzgT | L AE | Si | et gla LIES SS SORTER ör EE EPN sett ensO I S og'f 96€'z + 107 £e Met eh9 | Z/iSa | okitgectt ""oqpaA BuIpog s'61 GER olfiS | S 6I Ez I ht +t Id. SEE NEROS SAGER OQPaA PLION | | Lt Lv 676'1 octb I Z/A I | 18 | [4 9 'bro'z "OM | | olto ot ig | I I fi | I I | oc'obl SRS PISA | | | - S2'6€ | S19'1 oft69 2/19 Sr 1 28 I S | LÅT od RN a Gr AE a rare PPAJ Sr l | I I | | 1e4 1eu Ce | penomg | apue33r| | Sut[puey | I ij ; 5 I | HI penoyg | peraurjd | Suuqpeg je -uefd — |-2q Sjueu) — piga SPN | (SSI uu | | uu | säwnu | -sFoys | suadoxs | [Esae / | | 2pAOLa ere I -Bönq | plå | yrEunQn | MIJAJE | PEXLdAJE | pla I BpARLe4 p FH epjeunn / | | | | [EJUy -sZutt | apenigq | PM 1 |G EG | SprINg | | | -BukLoq | | peng | peng | peng | | | AZ "WL JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 63 Till Kungl. Fordbruksdepartementet. I skrifvelse af den 11 sistlidne februari har skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län anmodats till Kungl. Jordbruksdepartementet inkomma med utredning öfver sådana kända konkreta fall inom länet, då i följd af exponeradt läge antingen högt uppe på berg eller långt ut i hafs- bandet ingen skogsåterväxt alls rimligtvis kunde förväntas efter en oför- siktig afverkning och då skogen därjämte vore af betydelse för angrän- sande trakters klimat. Skogsvårdsstyrelsen får sålunda vördsamt anföra följande. Innan en mera detaljerad redogörelse i ofvan berörda hänseende lämnas, torde det vara lämpligt att i korthet vidröra de fall, som kunna inträffa inom det område, som här är föremål för utredningen. Genom oförsiktig afverkning kan då återväxten för alltid äfventyras 1) på grund af exponeradt läge vare sig på höjder eller på lågt lig- gande områden intill stora mossar och 2) på grund af jordmånens be- skaffenhet, hvarjämte kombinationer af dessa fall kunna uppstå, hvilket i allmänhet är förhållandet. Ifrågavarande län, inom hvars gränser större delen af småländska höglandet faller, och södra Sveriges stora mossvid- der till ej oväsentlig del återfinnas, bör själffallet vara rikt på områden af nyssnämnda art. Fall där jordmånen och markens beskaffenhet utöfva inflytande på återväxteh af antydd art återfinnas å hela området, van- ligen dock i förening med något af förstnämnda förhållanden. De spe- ciella fall som förekomma äro: I. Bergshöjder a) enbart på grund af det exponerade läget utan sådan jordmån eller mark af beskaffenhet att hinder därigenom uppstår för återväxten; b) med mycket grund jordmån, där urberget flerstädes går i dagen. II. I hög grad berg- och stenbunden mark. III. Momark utan i öfrigt särskildt exponeradt läge. IV. Momark med exponeradt läge. I alla nu nämnda fall kan skogsåterväxt genom olämpligt afverk- ningssätt i större eller mindre grad uteblifva. Ägnade att väcka alldeles särskild uppmärksamhet äro fallen III och IV af hvilka det senare kanske har den största utbredningen. Detta fall är därjämte så mycket mera att beakta, som det står i mycket nära samband med angränsande trakters klimat. Efter att nu i korthet ha redogjort för de särskilda fall, som kunna 64 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER Ig1I0. inträffa, går skogsvårdsstyrelsen att närmare beskrifva deras förekomst och utbredning. De under I och II upptagna fallen återfinnas hufvudsakligen i lä- nets nordöstra och sydöstra delar: I Vista, Norra Vedbo, norra delen af Tveta samt östra och sydöstra delarna af Östra härad. Berggrunden utgöras här som bekant af granit, hvilken ej sällan går i dagen eller är betäckt blott af ett mycket tunt jordlager. Detta är särskildt fal- let på de högst belägna delarna inom nämnda områden, som i regel utmärka sig genom sin kuperade natur. Som exempel anföras å I a) Ekeberg i Vireda socken, Björnaberget i Grenna socken, å I b) Nynäs i Haurida socken, Rupphult i Vireda socken, Ehholmen i Stenberga socken och Åmjölkesbo i Ökna socken, å II Spinkarp i Linderås soc- ken, Tjusthult och Åmjölkesbo i Ökna socken. Å mark af nyssnämnda kategorier kan som föryngringshuggning endast användas försiktig stam- vis blädning för att ej återväxten genom afverkningen må helt eller del- vis för alltid äfventyras. Det kan gifvetvis här ej vara fråga om större sammanhängande områden; faran är emellertid så mycket större, då de mindre områdena i regel ej vinna det bektande de förtjäna. Kategorien II återfinnes i mellersta och sydvästra delarna af länet Östbo, Västbo samt delar af Mo härad till hufvudsaklig del i Lagans och Nissans åda- lar, särskildt i den förra. De här befintliga moområdena med ytterst mager jordmån äro i hög grad känsliga för det behandlingssätt, den därå växande skogen underkastas. Härvarande större kalafverkade om- råden motstå äfven de mest energiska försök som göras för att söka åstadkomma återväxt. Som exempel anföras Hörle i Värnamo socken, Götaströms kronopark och Norra Boda i Byarum socken samt Rud och Skogslid i Bottnaryd socken. Föryngringshuggningen utföres här med synnerlig framgång genom luckvis blädning eller trakthuggning å mindre, skyddade ytor med kvarlämnande af tät fröträdsställning. Kommer så fallet IV, hvilket står i ett visst samband med det föregående. Detta återfinnes till hufvudsaklig del på de omkring de stora mossarna belägna lågt liggande områdena, mestadels af moartad beskaffenhet. Det är här flera krafter som samarbeta för skogens undanträngande, och kunna des- sar verkningar sammanfattas i försumpning, frostländighet (uppfrysning) och uttorkning. Endast skogen förmår lämna det nödiga skyddet, be- röfvad detta är marken inom kort förvandlad till en ödemark. Allt för talrika äro exemplen häröfver, och det är ej små arealer som sålunda dels redan äro förstörda och dels när som helst kunna komma att röna samma behandling. De områden, som det här blir fråga om, återfinnas omkring nedannämnda stora mossar: Store-mosse i Åker, Käfsjö, Vär- namo, Kärda och Kulltorp socknar, Fly mosse, som egentligen utgör 2 JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 65 en fortsättning af den förra i Kulltorp, Forsheda, Bredaryd och Torskinge socknar, Ysnä mosse i Refteled socken, Sisa mosse i Refteled och Vill- stad socknar, Rasta mosse i Refteled, Villstad, Båraryd och Våthult socknar, samt Stormossen i Anderstorp, Båraryd och Källeryd socknar. Närmast omkring och mellan dessa mossar liggande områden ut- göras till hufvudsaklig del af magra momarker, där det för undvikande af nyssnämnda kalamiteter är nödvändigt att föra afverkningen med syn- nerlig försiktighet. Där detta ej skett inkräktar mossen otroligt hastigt på den ofta under mossens nivå belägna marken, hvarjämte på grund af den till följd af belägenheten intill mossen rådande frostländigheten, uppfrysningen å den lösa marken och jämväl uttorkningen verkar i hög grad hämmande, ja rent af omöjliggörande på återväxten. Som exem- pel härpå kan nämnas Herrestad i Kärda socken mellan Store-mosse och Fly mosse, Gislaved och Gyllenfors i Båraryd socken intill Rosta- mossen, Bexhult i Källeryd socken intill Stormossen. Det är ej blott stora skogsområden, som hotas med undergång utan ligger det en stor fara jämväl däruti, att klimatet i dessa trakter märkbart försämras och frostländigheten i hög grad tilltager. Rödjenäs, Nässjö den 23 april 1910. Å Jönköpings läns skogsvårdsstyrelses vägnar Ivar Berg. Henrik Carbonnier. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. — Bilaga i. 5 66 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910, Bil, få Till Konungens Befallningshafvande i Fönköpings län. Öfver Riksdagens skrifvelse nr 112 af detta år till Konungen i anledning af väckt motion om åvägabringande af lagändring i syfte att bereda större trygghet för en bättre vård af och hushållning med en- skildas skogar får skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings läns landstingsområde härmed anföra följande: Alla äro nog därom ense, att något måste göras för att motarbeta och så mycket som möjligt söka förhindra afverkning af ungskog. Me- ningarna torde emellertid vara betydligt delade angående sättet hvari- genom detta önskemål skall vinnas. Skogsvårdsstyrelsen betviflar för sin del, att det förslag, som ligger till grund för ofvannämnda Riksda- gens skrifvelse, är af innebörd, att på bästa sättet söka råda bot för gällande missförhållanden i berörda hänseende. Den erfarenhet, som skogsvårdsstyrelsen härutinnan vunnit, ger vid handen, att man måste med största försiktighet handskas med en lag, som berör förhållanden af ifrågavarande art. Det har med skärpa och med rätta framhållits, att tyngdpunkten ar skogsvårdsstyrelsens verksamhet skulle ligga i den undervisande gre- nen. Det har redan nu tydligen visat sig, att man ofta vinner mera i berörda hänseende genom öfvertygelse än genom tvångsåtgärder, allden- stund de senare verka ovilja, hvilket ej sällan gör, att trots lagens be- stämmelser beståndsvård och ett rätt handhafvande af skogskapitalet uteblifver. Lyckas man däremot genom exempel på öfvertygelsens väg påvisa fördelen af att så förvalta skogskapitalet, att detsamma ger den största möjliga afkastning, då är mera vunnet, än om man med stöd af lag till en viss tid lyckas uppskjuta realiserandet af ett skogsbestånd som ehuru varande att hänföra till ungskog dock utan gallring ej för- mår lämna den högsta möjliga räntan. Insikten om 1903 års lag an- gående vård af enskildes skogar har först nu börjat vinna allmännare insteg i folkmedvetandet och dess bestämmelser alstra ofta redan nu missnöje samt kunna rent af verkd skadligt på det vaknande skogsvårds- intresset, genom det intrång som onekligen göres på själfäganderätten. Skogsvårdsstyrelsen anser därför att, då en bestämmelse af denna art icke kom till stånd redan vid lagens antagande, ett skärpande nu med all säkerhet kommer att inverka i väsentlig grad störande på det fort- gående upplysningsarbetet. Bestämmelserna i I $ af nyss nämnda lag äro redan nu så sväf- NV JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 67 vande och tänjbara, att det ovillkorligen måste anses vara förenadt med fara för minskad effektivitet, om ytterligare liknande bestämmelser finge inflyta i samma paragraf, Begreppet »ungskog»> är ytterst tänjbart och i hög grad beroende på kommunikationer och afsättningsmöjligheter. Under det att afverk- ningen af ett bestånd på en plats vore att jämföra med sköfling, kunde afverkningen af ett liknande bestånd på en annan plats, belägen kanske i samma ort, vara fullt ekonomiskt berättigad och riktig. Äfven om det för fackmannen ej skulle möta någon som helst svårighet att upp- draga gränsen, så är det påtagligt, att hufvudparten af den skogsägande allmänheten skulle ha mycket svårt att sätta sig in i samma förhål- landen. Då det redan nu är förenadt med ganska stora svårigheter att upp- rätthålla laglydnaden, huru mycket svårare skulle detta då icke med det föreslagna tillägget framdeles blifva. All framåtgående sträfvan måste ha till mål att skapa största möj- liga ekonomiska välstånd, så ock i afseende på skogshushållningen. För att detta i sistnämnda afseende må kunna åstadkommas fordras det, att trädet skördas, då det är finansiellt moget. Den härför lämpliga tid- punkten i trädets ålder bestämmes af ett flertal faktorer, hvilka torde kunna sammanfattas i: jordmån och klimat, afsättningsmöjligheter och behandlingssätt. Af dessa äro de två förstnämnda faktorerna så att säga konstanta, hvaremot den sista är helt och hållet underkastad skogsäga- rens bestämmande. Det är emellertid nu så, att skogarna i det hela taget äro underkastade en ytterligt extensiv behandling, hvilket helt naturligt inverkar på storleken af afkastningen. För att denna skall blifva den största möjliga, är det också nödvändigt, att ej blott bestån- det utan jämväl trädindividen underkastas en omsorgsfull vård. Det är nog så, att skogen i allmänhet skördas i den ålder, då vär- det af tillväxten med god skötsel borde öfverstiga vanlig ränta. På grund af felaktig skötsel är det emellertid ytterst vanligt, att tillväxten i förhållande till åldern är för liten. Verksammaste botemedlet att höja tillväxten är rättidiga och rätt utförda gallringar. Det är sålunda dit man måste sträfva. Ej torde emellertid detta mål någonsin kunna ernås genom sådana lagbestämmelser motionären tänkt sig. I detta län t. ex. ha i regel de något så när slutna ungskogarna och det kan här endast vara tal om dessa, uppkommit efter svedjning. Återväxten har då oftast uppkommit så tätt, att tillväxten så godt som upphör redan i andra åldersklassen (20—40 år). Lika litet som det kan anses vara ekonomiskt berättigadt att afverka ett dylikt bestånd, lika litet torde man kunna anse att detta bestånd utan vidare vård är 68 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910, ägnadt lämna en rentabel tillväxt. Att afverka detsamma är emellertid i de flesta fall att anse som uppenbar sköfling, hvilket ju genom de nya lagbestämmelserna skullle förhindras. Med stöd af lagen skulle visserligen beståndet räddas från afverkning, men den viktigaste åtgär- den rörande detsamma, beståndsvården i form af gallring, skulle näppe- ligen härigenom framkallas. Å andra sidan torde nog, genom att en- bart på öfvertygelsens väg söka åstadkomma förbättrade förhållanden härutinnan en hel del ungskog fortfarande komma att falla, men insik- ten om fördelarna med gallringen skulle sannolikt också fortare vinna insteg. Såväl af motionären och utskottet som jämväl vid slutbehandlingen af frågan i Riksdagen har framhållits, att sköfling af ungskog företrädes- vis förekommer vid inköp af skogsfastigheter i uteslutande syfte att fortast möjligt tillgodogöra sig den befintliga ståndskogen. Så torde också vara fallet. Mera sällan händer det, att en skogsägare, som tän- ker behålla sin egendom, afverkar eller afhänder sig ungskog. Skulle detta inträffa, är orsaken vanligtvis att söka i ekonomiskt obestånd, då ägaren beröfvad denna utväg skulle se sig nödsakad att frånträda sin egendom. Så mycket är emellertid klart, att något måste göras. Motionären har framkommit med ett, man kan nästan säga, negativt förslag, hvaraf konsekvenserna, om detsamma blefve lag, här ofvan påvisats. Det synes skogsvårdsstyrelsen vara mera fördelaktigt, att få frågan löst på annat sätt. Det har här framhållits, att sköfling af ungskog hufvudsakligen förekommer i två fall, på grund af spekulation och på grund af ekonomiskt obestånd. Hvad vore väl naturligare än att söka i förra fallet om ej hindra så åtminstone begränsa spekulationslustan och i senare fallet genom att möjliggöra erhållandet af lån till viss del af den växande skogens värde med denna som säkerhet på så sätt rädda ungskogen från för tidig skörd. Förr nöjde sig skogshandlaren med inköp af visst antal träd eller mindre skogsområden till afverkning, nu- mera hafva hela skogshemman blifvit handelsvara, byta ofta ägare, hvilka hafva till enda sträfvan, att fortast möjligt omsätta skogen i pen- ningar, hvarefter den på skog blottade egendomen säljes för en ringa penning eller såsom någon gång inträffar, får ligga helt och hållet obru- kad som ödehemman. S. k. spekulationsköp framkallas oftast af eko- nomiskt obestånd. Äfven vid dödsfall blifva ofta hemman med sparad skog utsatta för oekonomiska afverkningar, då framkallade däraf, att en arfvinge icke ägt förmåga att lösa ut öfriga medarfvingar. Det framgår ju häraf, att om möjlighet förefunnes att anskaffa nö- digt, tillfälligt rörelsekapital, så skulle många oekonomiska och fördärf- JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 69 liga afverkningar kunna undvikas och förhållandena i stället så småningom ordnas. Funnes då äfven den bestämmelsen, att efter inköp af en egen- dom, afverkning af skog, förutom till husbehof, under exempelvis 5 år från tillrädet ej får äga rum utan vederbörande skogsvårdsstyrelses med- gifvande, är det högst antagligt, att sköfling af ungskog inom kort skulle vara en sällsynthet. Det torde här vara lämpligt framhålla, att förhållandena i detta län äro väsentligt olika förhållandena i längre norrut belägna län. Jor- den är här i allmänhet fördelad på smålotter och något bolagsvälde i egentlig mening finnes ej. Äfvenledes är det högst sällsynt att påträffa afverkningskontrakt, gällande för längre tidrymd. Häraf framgår, att det som för ändamålsenlig skogsvård kan vara behöfligt i Norrland ej alltid är lämpligt här i länet. Skogsvårdsstyrelsen får sålunda framhålla, att det vore önskvärdt, om något kunde göras, hvarigenom sköfling af ungskog motarbetades och anser styrelsen, att åtgärder i af densamma ofvan antydd riktning närmast äro ägnade att i detta län bringa frågan framåt. Riksdagens skrifvelse nr 112 återgår. Rödjenäs, Nässjö den 30 augusti 1910. Å Jönköpings läns skogsvårdsstyrelses vägnar Ivar Berg. Henrik Carbonnier. 70 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. s Revisionsberättelse. Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska skogsvårdssty- relsens inom Jönköpings läns landstingsområde redovisning för dess för- valtning under år 1910, få, sedan detta uppdrag nu blifvit fullgjordt, härmed afgifva följande revisionsberättelse: Revisorerna få vitsorda, att det i styrelseberättelsen intagna utdra- get ur räkenskaperna är i öfverensstämmelse med de oss företedda och granskade räkenskaperna och utgör behållningen vid 1910 års slut: Innestående i bank ........................... Kr. 1,865: 89 Räkenskaperna äro försedda med vederbörliga verifikationer, Fröklängningsanstalten i Nässjö, skogsodlingarna samt plantskolorna hafva under år 1910 fortgått efter utstakade planer och synas hafva väl uppfyllt sina ändamål. På grund af årets gynnsamma försäljningspris af tallfrö, hvilket för- hållande antagligen ej kommer att inträffa på flera år, har skogsvårds- styrelsen ansett sig nu böra göra en större afskrifning på fastigheten, hvilket beslut revisorerna anse vara välbetänkt. Räkenskaper och förvaltning äro handhafda på ett i allo lofvärdt sätt och då ingen som helst anledning till anmärkning förefinnes, så få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen och dess tjänstemän för det är revisionen omfattar, Eksjö den 24 maj 1911. E. W. Lavén. Af Kungl, Maj:t utsedd revisor, August Stork. Hj. Leyonmark. Utsedd af landstinget. Utsedd af hushållningssällskapet. Skogsvårdsstyrelsens inom Kronobergs län verksamhet och förvaltning under år 1910. Någon väsentlig förändring i skogarnas tillstånd och vård, sedan styrelsen under föregående år afgifvit berättelse, torde knappast hafva ägt rum. Skogsvård i afsikt att höja skogstillväxten genom lämpliga gallringar, rationell blädning, ljus- och beredningshuggningar m. m. till- lämpas endast undantagsvis inom de enskilda skogarna. I lyckligaste fall lämnas skogen att fortväxa och sköta sig själf. Innevarande års något fastare virkespris, i förening med ökad bygg- nadsverksamhet å exportorterna, har i någon mån stegrat skogsomsätt- ningen, hvarjämte ganska afsevärda skogsköp blifvit under året afslu- tade. Afverkningen, för att ej säga sköflingen, af i stark tillväxt befint- liga ungskogsbestånd, allt ned till 5” brösthöjdsdiameter, har tyvärr under året icke minskats, utan snarare ökats. När likväl hänsyn tages till länets stora skogsmarker och dessas i stort sedt höga produktions- förmåga, torde knappast någon öfverafverkning utöfver årstillväxten kunna anses föreligga under 1910. Som ett faktum kan dock fastslås, att de afverkade virkessorti- mentens dimensioner befinna sig i starkt nedgående. Afverkningar, utförda i strid mot gällande lag. I stort sedt utföras nästan alla skogsafverkningar inom länet på ett allt annat än nöjaktigt sätt, i det att området antingen fullkomligt kal- hugges, utan kvarlämnande af fröträd för markens naturliga återbeså- ning, eller ock att skogen så starkt utglesnas och trashugges, att endast spridda, oväxtliga skogsrester kvarlämnas på hyggesområdet. Endast inom enstaka socknar å höglandet sker afverkningen i allmänhet skon- sammare, så att skogen företrädesvis genomblädas. Den kvarstående, växtliga ståndskogen, med ett stamantal af 3—400 st. pr hektar, skulle kunna utväxa till fullslutet framtidsbestånd. N SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9gIOo. NN Beträffande ett stort antal afverkningar, utförda i strid med skogs- lagens bestämmelser, har styrelsen, i likhet med föregående åren, i form af skogsodlingsförbindelser erhållit garantier för återväxten. Sådana förbindelser hafva under året inkommit till ett antal af 224 st., med en areal af 826 hektar (= 1,652 tunnland). Då i berörda hänseende godvillig uppgörelse med afverkare icke kunnat åstadkommas, har styrelsen i enlighet med skogslagens $ 2 nödgats hos Konungens Befallningshafvande påkalla undersökning. Sä- dana undersökningar hafva under året blifvit utförda på 31 olika af- verkningsområden. De under styrelsens sex verksamhetsår affordrade och inkomna skogsodlingsförbindelserna uppgingo vid årets slut till ett antal af 1,103 st., representerande en skogsareal af 4,370 hektar (= 8,740 tunnland). Skogsodlingen. Denna har fortgått enligt samma grunder som under föregående åren, nämligen dels i form af frivilliga, af jordägare utförda kulturer, och dels — i undervisningssyfte — genom s. k. skolplanteringar, ut- förda af skolbarnen under lärares eller plantörs ledning. Till dessa ha dock under året tillkommit sådana skogsodlingar (obligatoriska), som på grund af med styrelsen upprättade bindande af- ta! (skogsodlingsförbindelser) skola utföras på områden, afverkade inom den nya skogslagens tillämpningstid. Vid samtliga skogsodlingar har styrelsen lämnat bidrag i form af skogsfrö, eller plantor, samt plantörsbiträde. Sammandrag af skogsodlingar, under styrelsens medverkan utförda på frivillighetens väg. Rekvirenter | Fröåtgång Plantåtgång «Skogsodlad areal antal kilogram st. hektar | | 248 438 70,000 503 Sammandrag af obligatoriska skogsodlingar, under styrelsens med- verkan under år 1910, utförda på områden, afverkade från och med år 1905. Områden Fröåtgång | Plantåtgång | Skogsodlad areal antal kilogram | st. hektar 228 411 35,000 469 ERNY YTRA KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. KS Se Sammandrag af skogsodlingar, under styrelsens medverkan, utförda vid länets folkskolor. —— > nrpht oron Anslagna plan- S | S 1 REAR Skocsgdladinte: Skolor teringsdagar Barndagsverken F FARS | Skogsodlad areal antal antal kilogram | hektar antal 5 | | 179 | 492 11,850 246 300 Skogsodlingar, utförda under styrelsens medverkan, hafva sålunda år 1910 omfattat en sammanlagd areal af 1,272 hektar (= 2,544 t:d), hvartill åtgått 1,095 kilogram skogsfrö och 105,000 plantor. Till skogsplantörerna ha utbetalts i arfvoden och resekostnader kr. 3,169: 75 samt i gratifikationer till skolbarnen och lärarna vid skol- kulturerna kr. 4,642: 12. Då till styrelsens kännedom jämväl kommit, att en del inom länet belägna större egendomar och bruk, utan styrelsens medverkan och med egen skogspersonal, utfört skogsodling å en sammanlagd areal af 3510 hektar, uppskattas den under året inom länet skogsodlade arealen till 1,772 hektar (= 3,544 tunnland). Försöksfält. I berättelsen för 1909 redogjordes för ändamålet med anläggningen af ett försöksfält, för utrönandet i hvad mån gödning med mineraläm- nen förmår gynna granens odling direkt och utan förkultur på ljung- mark. I anslutning till fjolårets granfrösådder å ifrågavarande försöks- fält har under året företagits plantering därstädes af 2-åriga granplantor å en yta af 2,5; har typisk ljungrymark. Å Planteringen har utförts i fem parceller, hvaraf en lämnats ogöds- lad, trenne erhållit gödningstillskott i hvarje plantruta af 60 gram göd- ning, hvaraf 20 94 kalk, 20 24 kali, 20 9 fosforsyra och dessutom 10 24 kväfve, samt den femte parcellen, likaledes i hvarje plantruta, försetts med lämpligt tillskott »>ympjord», hämtad från starkt växtligt granbe- stånd å djup, myllrik ståndort. Försöksparcellerna äro förlagda tvärt öfver den kuperade rymarkens åsar och dalbottnar. Med 5 fots plantförbund belöpte sig konstgöd- ningen till 6 kronor pr hektar. Inköp af skogsfrö. Under året har inköpts 1,198 kilogram gran- och 2530 kilogram tallfrö för en sammanlagd kostnad af kronor 8,179: 653. RR AR oc 74 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910, Atgärder för spridande af kunskap i skogsvård. I likhet med föregående åren har styrelsen för utdelning till den skogsägande allmänheten, skogsvårdskommittéerna och folkskollärarna prenumererat på Skogsvårdsföreningens folkskrifter samt tidskriften Skogvaktaren. Länsjägmästaren har med högsta klassen i Växjö seminarium hållit en skogsodlingskurs med därtill hörande ämnen. Kontant bidrag till utdikning af försumpad skogsmark. Under året har till styrelsen inkommit 27 st. ansökningar om bi- drag till utdikning af försumpad skogsmark. Med anledning häraf hafva ett flertal undersökningar blifvit utförda, samt kostnadsberäkningar och dikningsplaner upprättade af länsjägmästaren, hvarefter aftal träffats med jordägarna. För under året utförda och afsynade dikningsföretag hafva i kon- tanta bidrag, intill halfva beräknade dikningskostnaden, utbetalts kronor 1,4 13: 75. Skogsvårdskommittéerna, Dessas antal uppgå numera till 52 st. Disponibla medels placering. Styrelsens löpande aftärer förmedlas af Sydsvenska Kredit A-.-B. afdelningskontor i Växjö medelst depositions- och sparkasseräkningar. Styrelsens sammanträden och expeditioner. Styrelsen har under året haft nio sammanträden under tillhopa tio dagar å dess expeditionslokal i Växjö. Diariserade ingångna skrifvelser utgjorde 600 st. och utgångna ex- peditioner 984 st. KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Skogsvårdsstyrelsens inkomst- för år 1910. och utgiftskonto Debet. [EE RULE PORT ANN ALERO OO Moa ce brajå leror SN NINE SS ER SS Sr da Ära aka ne ör en 56,761: 44 Kgl. Maj:ts anslag till styrelsens verksamhet ............ 1,500: — SVIS SfE fy 0 oso SER SS MORSAN RE ro br SS NPR AE OR 12,803: 43 SKER EOTSEER GI CO faks ora AN re So öar enn Ern ons JÖRN sv sena rlena se 2,042: 45 öiiversemnkomsters KOMO + ...m..s.ss0.>ess es senses eTskenn ole nr ÖJ ORSA Summa kr. 73,294: 32 PNESBIEH SL OTASKÖT COM 25 äss sån saa ER lira, Sa ng ee br ale ealelele «SSR NAR 4,085: — HEGTE ROD EON as so rd es sök ses snar nns = Rese- och dagtraktamentskonto 203 SEG SSE TGER OD (OL SSR bios se seklets siste lst Niska 2 ali larers a elslofel ake 1902 IEA BOTT O ROT LOSSA ben sjelf Sa lea S Äl sjö bare sor sel Ar sk elelr 05 FLANK OLORT ASREOT LOT ooo t sas saa böt sd ER SöS 5 åa dt STAN Ae Slam Elyggesbesiktningars! kontO = .....:s.s«essecsreseonnoderdensnnnn KSR GRs NE EEKNET In PS K OT EO Ste råa es solat Sp ER ejer de seen SES rss AN SS IRAS ENS [ERE REON O TY CO MEESE sea lan sis fena SNES SA betr ends ee 200:— FIKSH RINGA HB ONSKOMLO Ms =.4 svs ösa söder faces eljarnale a reas Bl sfö fe ole 556: 60 KADDOHS-NOCH tryCkningskOntO —.........ssussssserovonsn an an i 7ö0 a 1,309: 95 HSFS EO EAS EA G) FE ONES ärr ol eat Sa rat volt ras NAR Aer SE Slala sfe fer 728: 60 HOTSESTS BART EO nar or AT nr förs åå oso 6 er SANS eo a SAS Kr Sa SL 181: 79 BARA kan SEC AR TOLD ooo. skandal tok AR Sa Sia AR skakas Aes Summa kr. + Af Statskontoret återfordrade afgifter ett föregående år. 36,036: 91 SIZE AT 13,294: 32 medel, på grund af för hög inbetalning af skogsvårds- ue STA SET 76 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTEL (Fur | | Inkomst- och utgiftsförslaget för år 1911. Debet. i Beräknad behållning från är 1IO1IO (m..mtssssssscessossssnnesnorersresnersesnda 37,000: — Kungl. Maj:ts anslag till styrelsens verksamhet ....... 1,500: — Skögsvärdsafgifter, förslagsvis ;;on.smsrrifesssssgrrsessssn enes 22,000: — Räntevinster, fÖrslägSViS i .s....ssisvisssisssksnnenssosieisnisdkere 2,500: — 26,000:— Summa kr. 63,000: — Kredit. | 176) 4 CA NN pr RR FAR EAA SEA ERS ER IEEE SIE ARA ESC IE NR 7,000: — - ReEsorioch Gägtraäktanmelteh os. ssssrssneseou bedste Aden ang 4,500: — Skogskulturer Och" plantskölOri.: i. .essssssatsssssseesssas i ner 9,000: — SKOESITO free S Serra ss fed gas RN SAR saa DE; PC der KXPEnser OCH HYCDD Mdsssrtrt ide ö goceoe ort För ka snde fran vassen 1,500: — Material och inventarier... .... SAGT ds RASER nn RIND NESS 200: — Eventuella utdikningar af försumpad skogsmark ......... 8,000: — Laga undersökningar enl. K. Befhds förordnande...... 2,000: — Diverse tförefallan de utgiftér j.......scsmssmvsdesississressns ses 3,5 00ET AA 3200 Beräknad: behållning till år MOL2..des ssessnstersiresttsi deras andas redas 19,800: — KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Tid, - Såsom i viss mån belysande skogsvårdsstyrelsens åskådning i några viktiga frågor, intages här, dels följande underdåniga utlåtande: Till Komungen. Med anledning af remisskrifvelse från Eders Kungl. Maj:ts Domän- styrelse angående underdånigt utlåtande i anledning af Statistiska kom- mitténs den 7 sistl. september afgifna underdåniga betänkande, i hvad detsamma afser skogsstatistiken, får skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län i underdånighet anföra följande: Utan att vilja bestrida, att en utvidgad skogsstatistik kan vara af ett visst intresse, synnerligast för dem, som hafva till åliggande att sammanföra och bearbeta siffror, ställer sig likväl skogsvårdsstyrelsen tveksam angående gagnet af en sådan utvidgad skogsstatistik; och vågar därjämte uttala, att det näppeligen låter sig göra, att erhålla någorlunda tillförlitliga siffror angående den enskildes förbrukning af skogsprodukter. Styrelsen, som i olikhet med kommittén, ej heller kan finna, att den eventuelt tillämnade »rikstaxeringen» skulle blifva af något egentligt värde, bestrider på det allvarsammaste uppgiften (sid. 172), att genom densamma »säkrare utgångspunkter skulle kunna erhållas för ett bedö- mande af de frågor, som sammanhänger med vår skogshushållning»; och likaledes vågar styrelsen påstå, att en orimlig öfverdrift ligger i den uppskattning, som gjorts af sakkunniga år 1906, då de förmenat att husbehofsvirket »utgör mer än hälften af det virke, som årligen afver- kas i Sveriges skogar» (se sid. 178). Så har måhända tillförne varit förhållandet, innan skogsprodukterna erhållit större värde och medan virkeshandeln ännu låg i linda. Men med det uppsving, afsättningen af skogsprodukter tagit under senare decennier samt med de nutida för- bättrade kommunikationerna, har ifrågavarande förhållande ändrat sig i den riktning, att det till husbehof afverkade virket i landets skogar ut- gör en ganska ringa del, vid jämförelse med det till försäljning afver- kade. Särskildt inom Kronobergs län bidrager till detta förhållande en i allmänhet iakttagen större, förståndig sparsamhet med skogsprodukter, och hvilken sparsamhet gör sig gällande genom hufvudsakligt använ- dande af affalls- eller gallringsvirke, där sådant lämpligen kan ske till vedbrand och gärdsel. Hvad som åtgår till gagnsvirke och byggnadsunderhåll torde vara af mindre omfattning, och beträffande nybyggnad, kan detta icke gärna 78 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. blifva föremål för statistisk undersökning, enär alldeles oberäkneliga om- ständigheter härvid torde vara bestämmande. I samband med hvad förut nämnts angående sparsamt användande af husbehofsvirke må anföras, att, med vedprisernas allmänna stegring inom landet, skogsägaren finner sin fördel föranleda, att upphugga och försälja i handeln gångbar ved, samt åtnöjes själf till husbehof med torr- skog, klenare gallringsved, samt affallet: toppar, spånor och gröfre ris från hyggen. Genom de till gärdsel och husbehofsved företagna genom- huggningarna i ungskogarna befordras beståndens tillväxt under årens lopp med en virkesmassa, fullt motsvarande den utgallrade, mindrevär- diga vedskogens massa. Såsom allmänt omdöme anser styrelsen sig böra uttala, att värdet af det använda husbehofsvirket i Kronobergs län är sa oväsentligt, att det näppeligen bör utgöra föremål för statistik. Kommittén anser, att undersökningarna om förbrukningen af hus- behofsvirke böra grundas på material, insamladt af länsskogvaktarna, samt uttalar som sin mening, att »undersökningarna lära kunna ske en- ligt den representativa metoden». Att i detta fall på den representativa metodens väg skulle i statistikt hänseende kunna erhållas tillförlitliga värden mäste jämväl af styrelsen betviflas. Då det torde få anses, att skogsvårdsstyrelserna icke i vidsträcktare mån anställt personal, än som för skogsvarden tarfvats, torde kunna ifrågasättas, huruvida det icke skulle befinnas oundgängligt, att anställa extra personal för ifrågavarande undersökningar. Åtminstone blefve så förhållandet i Kronobergs län. Dessutom torde icke vara så alldeles lämpligt, att personalen finge uppdrag utanför dess egentliga verksam- het, helst det icke vore otänkbart, att densamma kunde få den upp- fattningen, att den hade att taga föreskrifter jämväl från annan myndig- het än den, i hvars tjänst densamme vunnit anställning. I öfrigt förefaller det skogsvårdsstyrelsen som om de kostnader, hvilka föranleddes af godkännande af kommitténs förslag, icke komme att motsvaras af något synnerligt gagn för landet. Växjö den 30 oktober 1910. dels skrifvelse till Konungens Befallningshafvande i Kronobergs län med anledning af dess anhållan i skrifvelse den 5 juli 1910 på grund af framställning från Kungl. Domänstyrelsen, att skogsvårdsstyrelsen ville afgifva yttrande öfver Riksdagens skrifvelse N:o 112 till Konungen, i anledning af väckt motion om åvägabringande af lagändring i syfte att bereda större trygghet för en bättre vård af och hushållning med KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 79 enskilda skogar. Ärendet hade jämväl vid föregående sammanträden varit föremål för styrelsens öfvervägande, och beslöts följande utlåtande: Lifligt instämmande i den af Riksdagen uttalade åskådning, hvilken föranledt den und. skrifvelsen, nämligen att önskligt vore, om åt skogs- vårdsstyrelserna gåfves utvidgad befogenhet till skydd för ungskog, kan skogsvårdsstyrelsen dock icke tänka sig huru utan godtycklighet det skulle låta sig göra, att genom en för dem alla lika gällande lag genom- föra detta önskemål, enär det icke torde ligga inom möjlighetens om- råde, att rätteligen angifva hvad med »ungskog» skall förstås, utan att bedömandet häraf blefve beroende af den individuella uppfattningen. Skogsvårdsstyrelsen anser sig emellertid böra nämna, att styrelsen, för att i sin mån, åtminstone indirekt, skydda den uppväxande skogen, funnit sig föranlåten besluta, att, därest afverkning af ungskog ägt rum, eller så stark utglesning af ungskog försiggått, att beståndets slutenhet förstörts, bidrag för återväxt å sådan mark ej komme att af styrelsen beviljas; men härvid är att märka, att det naturligtvis helt och hållet beror på skogsvårdsstyrelsen själf att bedöma, hvad med ungskog skall förstås, samt att icke någon kan göra anspråk på sådant bidrag, utan att äfven härvid styrelsen äger fullkomlig och oförkränkt bestämmande- rätt. och dels ordförandens skrifvelse till Kungl. Domänstyrelsen: Till Kungliga Domänstyrelsen, Med föranledande af Kungl. Domänstyrelsens skrifvelse den 26 nästl. januari till ordföranden i skogsvärdsstyrelsen i Kronobergs läns landstingsområde, får jag äran anföra: I skogsvårdsstyrelsernas Stockholmsmöte i december 1908 deltogo ej blott skogsvårdsstyrelsernas ordförande och en del ledamöter, utan jämväl i öfrigt ett icke obetydligt antal skogsmän; och som några grun- der för utöfvandet af rösträtt vid mötet då icke voro fastställda, före- faller icke oantagligt, att beslutet i förevarande ärende tillkommit genom dessa skogsmäns deltagande däri. I allt fall tillkom beslutet med så svag majoritet, att något egent- ligt afseende icke torde böra detsamma tillmätas, och kan jag, som icke biträdt detsamma, icke finna annat, än att anmärkningarna mot medels- fördelningen lämpligast kunde på så sätt utjämnas, att Kungl. Maj:t sattes i tillfälle, att efter särskild pröfning, med extra bidrag under- stödja den eller det fåtal skogsvårdsstyrelser, som befunnes däraf vara i behof, hvaremot de nu gällande grunderna för medelsfördelningen borde lämnas orubbade. 30 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Att flertalet skogsvårdsstyrelser och däribland äfven skogsvårdssty- relsen i Kronobergs län — icke genast förbruka, utan till framtida be- hof reservera en del af årsinkomsten, bör icke skäligen kunna klandras, och innebär naturligtvis icke, att ej nyttig omedelbar användning skulle kunna framletas; men när fråga är om skogsvårdsärenden måste äfven framtiden afses, och i sådant hänseende får jag, hvad Kronobergs län vidkommer, framhålla, att skogsvårdsstyrelsens bidrag i stigande pro- gression torde komma att tagas i anspråk, bland annat till afdikning af försumpad skogsmark, samt åtgärder för skogsvården, tillhandahål- lande af skogsfrö, eventuellt anläggande och skötset af egen frökläng- ningsanstalt, de stora ljunghedarnas (omfattande väl 30,000 hektar) suc- cessiva förvandling till skogbärande trakter, eventuellt förvärfvande af några sköflade f. d. skogshemman till bildande af Jänsallmänningar, som tillika kunde afses till länsskogvaktareboställe och där arbeten utfördes som kunde tjäna till praktisk undervisning i skogsskötseln. Utan att kunna angifva hvilka belopp, som skäligen må anses kom- ma att tarfvas och förbrukas under hvartdera af åren 1911—1915, har jag ansett mig böra antyda, hurusom användning icke lärer komma att saknas för de medel, som enligt hittills gällande grunder ställas till för- fogande af skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs läns landstings område. Stockholm den 21 februari 1910. G. H. af Petersens. Förestående skrifvelse föredrogs vid skogsvårdsstyrelsens samman- träde den 23 mars 1910, därvid ordförandens i skrifvelsen uttalade åskådning biträddes af styrelsens ledamöter. Därjämte har styrelsen ansett en af länsjägmästaren E. Hemberg till styrelsen aflåten berättelse öfver en i september 1910, delvis med understöd af skogsvårdsmedel, företagen resa till Jutland vore af det allmänna intresse, att densamma bör såsom bilaga här intagas. Växjö i april 1911. G. H. af Petersens. PI MM: OISSön; Sv. Miller. j / / / Eug. Hemberg. / KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. S1 Reseberättelse. Beträffande den af mig i september innevarande år, delvis med af skogsvårdsstyrelsen anslagna medel, företagna resa till Jutländska halfön, i syfte att studera Hedesällskapets organisation och verksamhet, får jag härmed vördsamt afgifva följande berättelse: Resan företogs via Köpenhamn genom Seeland till Kallundborg, samt vidare pr ångbåt till Aarhus och därifrån successivt till Silkeborg, Viborg, Skive, Holstebro, Ringköbing, Esbjerg och tillbaka öfver öarna till Köpenhamn. Genom utflykter från hvar och en af förenämnda städer bereddes mig tillfällen till besök å såväl Hedesällskapets som danska statens större kulturområden, hvarjämte jag erhöll en öfverblick öfver de egent- liga hedområdenas geologiska daning och allmänna natur. Hela Jutland hvilar på kritlager, hvilka här och hvar träda i dagen, synnerligast vid hafsstränderna, hvarest de mångenstädes framträda i form af brant stupande strandväggar. Under tertiärtiden, då halfön fortfarande låg nedsänkt under hafvet, öfverlagrades densamma af mäktiga sediment, bestående af olika märgel- arter och leror. Inträdde så istiden, efter hafvets tillbakaträdande, då landet höjt sig upp öfver hafsnivån och till större delen öfverlagrats af inlandsisen. Det tillfördes därvid af glaciärerna sand, grus och rullsten från Skandi- navien, hvarvid ett vågigt landskap byggdes upp med låga moränåsar och grunda dalbottnar. Slutligen under litorinatiden sänktes åter för en tid västra delen af jutska halfön under hafsytan och därvid öfverlagrades de sänkta lands- delarna af ofruktbar hafssand, som nu täcker de underliggande ämnes- rika lerorna. Jutland kan under nutiden i geognostiskt hänseende fördelas: i det fruktbara och rikt befolkade östlandet, vidare i det halföns hela längd genomgående höglandet, med dess högsta del Himmelsberget, samt slut- ligen i det låga, sandiga Vestlandet. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. Bilaga 1. 6 OO ee & FSE FRAS 82 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9g10, Östlandet är till ”/i9 odladt, resten är skogbevuxet, hufvudsakligen med bok. Inom denna landsdel äro de stora herrgårdarna och folk- rika byomräådena belägna. Höglandet utgöres af ett svagt kulligt landskap, hvars jordmån till öfvervägande del består af sand eller lerblandadt grus, med här och hvar framträdande märgelleror. Mellan höjder och åsar varsnas vidlyf- tida ängar, kärr och högmossar. Sädes- resp. foderodlingen har inom höglandet eröfrat betydliga områden af de bästa jordarterna. Men där sanden är öfvervägande, ut- breda sig vidsträckta hedområden, dels kala, ljungbevuxna och dels plan- terade, hufvudsakligen med barrskog. Hela höglandet har i en aflägsen forntid varit bevuxet, dels med tallskogar, hvilka likväl redan under förhistorisk tid blifvit utrotade, och dels med ekskog, som på få rester när (s. k. egekratt) delat tallens öde. Västlandet framträder som en oändlig, sandig lågslätt, som mot hög- landet begränsas af inlandsisens ändmoräner. Landskapsbildens allmänna grundton angifves af den kala ljung- heden, å hvilken likväl spridda åkrar, ängar och barrträdsplantager skänka ögat någon omväxling. På långa afstånd varsnas enstaka lig- gande bondgårdar, eller, där hemmansklyfningen längre tid fortgått, egnahemslägenheter (s. k. husmanslotter), hopgyttrade till små bysam- hällen. Vestlandet har aldrig ägt skogar af tall eller bok; endast något ek-, björk-, al- och aspskog lärer ha förefunnits under historisk tid. Alla nu befintliga skogar och dungar hafva åstadkommits genom kultur. Utmed Jutlands västra hafskust, alltifrån Skagen till Esbjerg före- finnas de s. k. Klitterna: mäktiga flygsandsdyner, stundom af ett par hundra fots höjd och växlande mellan en half till två kilometers bredd. Dessa dyner hafva till väsentlig del uppstått under historisk tid och bilda en stormskyddande barriär mot hafvet; men utgöra tillika, obundna eller oplanterade, en farlig fiende för det innanför belägna kulturlandet. När hertigdömena Schleswig och Holstein år 1864 genom Kieler- freden afhändes Danmark, uppstod hos danska patrioter tanken, att genom intensivt tillgodogörande af moderlandets alla resurser skapa ekonomisk ersättning för de förlorade landsdelarna. Härvid framträdde i första rummet tanken på jordkulturens höjande samt beredande af högsta möjliga arkastning af hvarje kvadratmeter dansk jord; och inför denna stora tanke riktades blickarna på den jutländska, relativt låg- stående jordkulturen och på de vidsträckta ofruktbara ljunghedarna, som endast lämnade ett magert bete för svultna kor, getter och får. Så | | KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDL. 33 sammanträdde ett antal behjärtade män för frågans ordnande och lös- ning; och år 1866 bildades, hufvudsakligen på den äldre Dalgas initiativ, det Danska Hedesällskapet. Sällskapet står under Hans Maj:t Konungens beskydd samt utgöres af många tusental för saken nitälskande medlemmar. Sällskapet väljer ett af 35 ledamöter bestående representantskap (generalstyrelse), som utöfvar högsta ledningen. Representantskapet utser inom sig ordförande, samt tillsätter för en tid af tre år en af tre personer bestående öfverstyrelse, hvilken utöfvar den omedelbara ledningen, samt likaledes inom sig själf väljer ord- förande. Öfverstyrelsens säte och expedition är i staden Viborg. Under öfverstyrelsen sorterar: 1) Skogskulturväsendet, tördeladt i olika distrikt under hvar sin jäg- mästare, med biträde af forstassistenter, skogsfogdar och plantörer. 2) Vattenreglerings- och ängsbevattningsväsendet, som förestås af landtbruksingenjörer. med biträden af landtmätare och bevattningsassi- stenter. 3) Märgel- och mossodlingsväsendet, som förestås af moss- och kul- turingenjör, med biträde af konsulenter, landtbrukskandidater och bo- tanister. Dessutom lyder under öfverstyrelsen en teknisk afdelning samt åt- skilliga försöks- och kontrollstationer. Sällskapets hufvudändamål är gratis vägledning på alla ofvannämnda områden samt att därigenom väcka intresse och befrämjande af: a) skogsodling å ljunghedar och sämre jordarter, som icke ägna sig till annat ändamål; b) plantering af lefvande stängsel, vägalléer samt lundar till storm- skydd för boningshus och trädgårdar; c) märgling och kalkning af åkerjord eller till åker tjänlig mark; d) mossodling, utdikning, ängsbevattning; Dessa ändamål uppnås genom: a) utgifvandet af en tidskrift med upplysande text; b) föredrag, kurser, undersökningar, kostnadsberäkningar, kartlägg- ningar och kostnadsfri ledning af arbetsföretag. c) afkastning af sällskapets egna mosskulturer, skogsförvärf, plant- skolor m. m.; d) offentliga anslagsmedel, medlemsbidrag och donationer. Hvilket omfång Hedesällskapets verksamhet tagit under dess tillvaro synes af följande data: Medan år 1860 funnos i Jutland: 4 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910, 102 kv.-mil ljunghedar, 18 oo» okultiverade mossar och 10 » obundna flygsandsområden, eller summa 130 3 okultiverad mark, hade år 1896 dessa områden genom odling eller skogsplantering nedbringats till: 63 kv.-mil ljunghed och mosse och TG » obundna sanddyner, eller tillhopa TO okultiverad areal. För närvarande är denna senare än ytterligare förminskad. Exempelvis omfattar Hedesällskapets skogskulturer under tiden 1866—1910 en areal af: 125,000 danska tunnland, fördelade på 1,800 plantager. Mossodlingarna omfatta 300 olika platser. Bevattningskanaler ha blifvit anlagda till en längd af 50 mil och angsvattning utförd på en areal af 40,000 tunnland. Till jordförbätt- ring a sand- och mossodlingar upptagas och utköras årligen omkring 50,000 ton märgel. Sällskapets skogsodlingar bedrifvas efter tvenne olika riktlinjer, som för korthetens skull blifvit benämnda A-systemet och B-systemet. Jord- ägaren äger att vid ansökningen bestämma hvilket af dessa system må på hans mark blifva tillämpadt. Vid användningen af A-systemet, som likväl endast kan tillämpas på areal, öfverstigande 10 tunnland, skall ansökningar om sällskapets medverkan till kulturen vara åtföljd af en af jordägaren utställd »dekla- ration», att han för framtiden ställer den skogsodlade arealen under statens kontroll. Denna deklaration stadfästes af jordbruksministeriet samt intecknas i jordfastigheten. Sökanden erhåller '/3z af beräknade kulturkostnaden utbetald af statsmedel, och skogsodlingen, som alltid sker medelst plantor, hvilka för helt ringa pris, ofta gratis tillhandahallas af Hedesällskapet, utföres under ledning af sällskapets plantörer. När kulturen å kontraherade området blifvit utförd och eventuell hjälpplantering verkställd, förklaras området som »fredsskog» och ställes under statens kontroll, men icke förvaltning. Dessa fredsskogar äro beträffande skogsvården närmast jämförliga med de svenska stadsskogarna, hvilka enligt fastställda grun- der förvaltas af vederbörande drätselkammare under k. domänstyrelsens kontroll. En viktig klausul i deklarationen stadgar, att fredsskogen, i händelse af egendomens öfvergång i andra händer, icke under närmaste 10 åren får användas utöfver husbehofvet, äfven om densammas beskaffenhet och älder medgåfve större afverkning. Detta stadgande har naturligtvis KRONOBERGS LANS LANDSTINGSOMRÅDE. 35 till ändamål att hindra egendomsköp, som afse skogens exploatering och ödeläggelse. Vid tillämpning af B-systemet får arealen icke öfverstiga 10 tunn- land. Hedesällskapet lämnar plantmaterialet till halfva plantskolepriset samt leder kulturen, som af jordägaren betalas. Ingen annan förplik telse drabbar jordägaren än områdets inhägnad. Hedesällskapets förslagsbudget för år 1911 upptager: NSD. sco sessk änn iken ALVIN SES VEN TRE kronor 519,280: 12 RET CITE ft agre a se Vr As SAGE af tes » 496,506: 30 Således saldo öfverskott kronor 22,773: 83 Beträffande kulturmetoderna, trädblandning, planteringsförband m. m. förefanns intet vidare nytt att inhämta, alldenstund samma metoder m. m. i stort sedt tillämpas på de af mig flera gånger besökta nordtyska ljung- hedarna. De viktigaste vid kulturerna använda trädslagen äro bergtall och gran. Bergtallen planteras i rena bestånd på sämsta och ofruktbaraste ljunghedslägena eller vid tomter för hastigt uppnående af stormskydd åt bostäder. På medelgoda ljungmarker användes med fördel bland- ning af bergtall och gran. Den förra planteras i glest (6 fots) förband och efter en tidrymd af ungefär 10 år inplanteras 4-årig omskolad gran i luckorna. Granplantnrna, som icke undertryckas af det endast några fot högre bergtallsbeståndet, erhålla genom detta icke blott vindskydd, utan blifva äfven delaktiga af det kväfveförråd, som samlas genom berg- tallens mychorhizor (jämför baljväxterna). Granen planteras i rena be- stånd endast å verkligt godartade och mullrika jordmåner, såsom ler- blandad mylla eller fuktiga ljungfält med närbeläget lerlager i under- grunden. De allra flesta bondgårdar och lägenheter hafva numera blifvit omgifna af små planterade lundar, som skydda hus och trädgårdar för de häftiga hafsvindarna. Likaledes äro de flesta åkrar omgärdade med breda remiser af bergtall och gran, hvilka icke blott bryta stormen, utan äfven bereda skydd åt vildnaden. Mångenstädes, där sandlagret är djupt och ljungen länge beklädt markytan, har på ett djup af 2—3 fot bildats ett för trädroten oge- nomträngligt lager af s. k. al- eller malmjord, hvilken bildning består af en stenartad blandning af humussyror, järnoxid och sand. Å sådana platser måste, innan plantering kan företagas, rajolplöjning ske, hvilket är ett särdeles dyrt förfarande. Härvid användas grofva plogar, för- Br FR KA Lan bea Ad 56 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. spända med fyra dragare. Aljorden bräckes och upplöjes, samt lämnas ett par år att vittra, hvarefter planteringen äger rum. Å vanlig ljunghed afbrännes ljungen före planteringen, hvilket för- farande, om äfven gynnande för själfva planteringsarbetet, likväl minskar den redan ofruktbara markens humushalt och därför endast borde utföras a hedlokaler med högt grundvatten. Samtliga af mig besökta plantskolor befunnos i utmärkt skick, före- teende kraftiga plantor. De gödslas regelbundet hvart fjärde år med kalisalter och fosfater jämte nödigt tillskott af kväfve. Detta senare ämne tillföres stundom genom odling af lupiner, hvilka på högsommaren nedplöjas, för att under vintern få ruttna. Lupinodling användes för öfrigt allmänt inom de sämre sanddistrikten såsom kväfvesamlare och förkultur för rägsådden. Särskildt intresse beredde studiet af utförda utdikningar af försum- pade, till skogsbörd afsedda ljungmarker. Där liksom hos oss ansågs icke nödigt, att i egentlig mening sänka grundvattnet, såsom för sädes- kulturen är nödigt, utan hufvudsakligen att reglera och afleda ytvattnet. Det sedan under vegetationstiden afdunstande vattnet, i förening med trädrotens vattenbehof, äro verksamma faktorer till torrläggning af yt- marken i en för trädlifvet lämplig grad. En icke obetydlig hjälp i sitt stora kultursyfte har Hedesällskapet vunnit genom regeringens beslut, att draga största möjliga gagn af en viss kategori straffångar, hvilka året rundt beredas arbetstillfällen på säll- skapets verksamhetsomräåde. På ätskilliga ställen i Jutland äro uppförda smärre fängelser: galler- försedda blockhus, med bostad för tvenne vaktare och 23 straffångar. På våren arbeta dessa under plantörs ledning och vaktarnas när- varo, så länge skogskulturerna pågå; på sommaren arbeta de vid kanali- seringarna och ängsbevattningarna; på hösten åter vid förarbeten för påföljande vårs skogsplanteringar och på vintern i märgelgrafvarna och vid märgeltransporterna. Staten har genom detta system vunnit jordbruksarbetare, hvilka prisa silt lyckliga öde, att få arbeta i naturens friska luft, i stället för inom kvafva fängelsemurar. Idén är föröfrigt lånad från Tyskland, där en viss klass af fångar sedan länge användts vid statens skogskulturer och andra lämpliga of- fentliga arbeten. Det torde äfven ligga i statens intresse att söka bibe- hälla fångens arbetsduglighet och arbetskraft oförminskad, på det han ej efter utstånden strafftid må gå ut i lifvet med slappade muskler och minskad håg för grofarbetet. Vid en jämförelse mellan jordmånen å Jutlands och Sunnerbo hä- "ee enn KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 87 rads rymarker, visar sig den senare vara af ojämförligt bättre beskaffen- het än den förra, samt erbjuder därför äfven trädlifvet gynnsammare tillväxtvillkor. Visserligen är äfven ytjorden å Sunnerbo rymarker till viss grad steriliserad genom de lösta näringsämnenas utlakning och nedsjunkning i djupare lager. Dessutom är ljungmyllan torfartad, rå och i hög grad oxiderad genom ljungens humussyror. Men undergrunden är för träd- vegetationen näringsrik och genomsläppande, och endast på enstaka, mera sandiga lokaler yppar sig den al- eller malmjord, som hindrar trädrotens nedträngande och dess näring. De olika trädslagens tillväxt vid samma ålder visar sig äfven betydligt starkare å Sunnerbo än aå Jutlands rymarker, oaktadt den ärliga vegetationstiden är något längre å de senare områdena. Samtliga ljunghedar på fast mark hafva såväl i Danmark som Sverige ursprungligen varit skogbevuxna. Detta faktum lära vi af de trädrester, som finnas uppbevarade i hedarnas torfmossbäcken. Det är den alltifrån hedenhös bedrifna brandkulturen och småningom skeende skogsödeläggelsen, som banat vägen för den nu allhärskande ljungen. Den ända intill våra dagar praktiserade seden, att afsvedja ljungen för ernående af tillfälligt förbättradt bete, har ytterligare förstört det ringa mullagret och utarmat marken. Vid en annan jämförelse mellan de båda grannländernas ljungheds områden finna vi, att desamma i Danmark alltmera förminskas genom systematiskt och målmedvetet utförda skogskulturer, medan vi hos oss endast finna få, svaga och spridda ansatser till sådana. Under det nästan vissa antagandet, att de kala ljunghedarna inom Sunnerbo härads egentliga rymarkssocknar intaga en ytvidd af cirka 75,000 hektar, och under antagandet, att samma rymarksareal i skog- bärande tillstånd kunnat lämna en årlig tillväxt till ett nettovärde af 10 kronor pr hektar, så visar sig, att länet, allenast inom Sunnerbo härad lider en årlig tillväxtjörlust af 750,000 kronor. Då till dessa rymarker inom Kronobergs län läggas betydliga så- dana inom Bohusläns, Älfsborgs, Skaraborgs, Jönköpings, Hallands och Kristianstads län, sväller arealen ut till många hundra tusen hektar, som hvila räntelösa och utom skogslagens räckvidd. Sveriges nation äger icke råd att så slösa med dess produktionsmedel. Skola ej behjärtade svenska patrioter träda fram, för att efter Danmarks föredöme bilda ett förbund till skogsodling och arkastning å dessa enorma, ödeliggande vidder af vårt kära fosterland!! Växjö i november 1910. Eug. Hemberg. få i ec sr ee kd 1 ' SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IOX0; Dn Efter verkställd granskning af skogsvårdsstyrelsens inom Krono- bergs län räkenskaper och förvaltning för är 1910 få vi afgifva följande Revisionsberättelse. Behållning från år 1909: FKASSAbehällDINE een decdaes sd eer tsar 702: 81 Depositions- och sparkasseräkningar. soo... 54,878: 28 lörskjutna kostnader oocooco0. BEE NES BEE RE NR en 808: 70 [3 VETILISIET or oeres fear Dees entese Fr Ane add 311:05 56,761: 44 Inkomster: LAS BICTAD Visser ogöra köpas earned rss NEG 6 Rs rr 1,500: — SKO PE SVÄT USA PI LC von sn tie nt ort onr deRs ene k Dear säs oÄ SE A 12,803: 43 [SEE NH 01 ef AR DE 0.1 SE SNEAKERS SF Re . 2OAEAR ; HÖTSALOE 1SKOPS Öl rst i Vi desert nRge bd för dre nte br 187: — 16,532: 88 Skuld vid årets slut: Förskotteradt af länsjägmäsStaren......ssss.. scosssrrssessessenener oseer oscrrnrr 1,774: 47 Summa kr. 75,068: 79 Utgifter: TIÖPET 2. 254030 LING sn nens On bt YEN Ae a RR SNARARE SE 6,000: — Rese- och traktamentsersättningar ..... FYREN JESSE 3550: 03 Skogskulturer och skOgS$ffÖ =sissssssssssrssrssrsresrrrsss rinna 16,743: 68 ELVY ER ESSYD CI esse ria sn bod star ens drligas EEE bo or EsR RS ARes 1,2073 51 Utdikningskösthaädlér i b....:ccs:stsisesestastsnrgsrssaderss sne sken aa T4 13:75 ReSbirerade [Skopsme delas rn ara FA > 4085: — Hyror, annonser, tryckning m. fl. omkostnader 2,9760: 94 36,036: 91 Behållning till år 1911: [TVETLATICE. oci vari senses Sastre asnabglanres aR on siger sr GER sees 320: 30 Förskjutna. KÖStNA Ger Cs. esse cccenus ten benskenen sänd ses sade a rr AEG 2,T1271r40 På deposition och SParkasseräkting boss inses msi 360,584: 18 39,031: 88 Summa kr. 75,068: 79 Då af protokollen framgår, att styrelsen med nit och skicklighet fullgjordt sitt uppdrag och då räkenskaperna äro med noggranhet förda samt försedda med vederbörliga verifikationer, få vi tillstyrka att full ansvarsfrihet beviljas skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs läns landstings- område för dess förvaltning under år 1910. Växjö den 25 juli 1911. A. V. Rappe, af Kungl. Maj:t förordnad revisor. A. J. Medin, E. Hederstierna, af Kronobergs läns landsting utsedd af Kronobergs läns hushållningssällskap revisor, utsedd revisor. 3 Ö Ny Skogsvårdsstyrelsens inom Kalmar läns norra landstingsområde berättelse för år 1910. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Styrelsen har liksom föregående år haft följande sammansättning: Styrelsens SS JAR 06 4 — Sammansätt- Ordförande bruksägaren m. m. G. Boréll, ledamot, vald af lands- gig rr RE tinget, bruksägaren m. m. H. Tillberg samt dito, utsedd af hushållnings- = 2. m. sällskapets förvaltningsutskott, direktören E. Westberg, hvars bortgång under året styrelsen har att beklaga. Suppleanter: kaptenen T. Lybeck, vald af landstinget och ryttmäs- taren m. m. friherre E. Fleetwood, utsedd af hushållningssällskapets för- valtningsutskott. Styrelsen har under året haft 9 sammanträden, däraf 1 hållits i Tuna, för afsyning af där uppförd klängningsstuga, men de öfriga i Västervik. Länsjägmästaren, som tillika är kassaförvaltare, har vid samman- trädena föredragit ärendena och fört protokoll samt i öfrigt handhaft de löpande expeditionsgöromålen, hvarjämte han företagit resor för tillsyn af skogsodlingar, besiktningar af afverkningar samt afgifvande af anvis- ning och råd om skogens skötsel m. m. I länsjägmästareexpeditionen ha under året handlagts 390 diarieförda tjänsteärenden. ; Inom landstingsområdet äro anställda 3:ne länsskogvaktare, hvilkas tjänstgöring och handlagda förrättningar närmare framgår af nedanstå- ende tablå: = — | | Antal förrättnings- | | dagar | ställen | Skogsodlingsarbeten = ....sss......... See salsan ijs a EAT SEE AE BEA 65 | 47 IBESIKtOINgAr tat AlVErkDiN AL... sr sno. sings 5 lags ANT: a bllveesn inf sn SR a NRA 48 | 50 Utstämplingar och fröträdsutmärkning s.... ss omsmssssssssssrsseer rese 20 0 ar 247 68 INECRESKOPSVATA sus gens odeklnd gror sa Alga ar : Dr salig jslel es N Ra fafNS ANNAS le 19 15 Diverse förrättningar ... SÅ 2 5 NG SAN 17 15 Summa 396 | 195 | Dessutom hafva 38 dagar upptagits af plantskolearbeten, hvarjämte länsskogvaktaren i Västerviks distrikt är skyldig att i den mån tjänste- resor ej hindra, biträda i länsjägmästareexpeditionen och länsskogvakta- ren i Tuna distrikt har sig ålagdt att förestå fröklängningen vid styrel- sens klängningsstuga. Skogsupplys- NUNG, Skogsodling, SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. 90 Liksom under föregående år finnas skogsvårdskommittéer tillsatta inom alla landstingsområdets socknar utom 3:ne, och hafva dessa kom- mittéer varit styrelsen till ej ringa nytta genom att bland skogsägare utdela kungörelser, anmälningsblanketter och folkskrifter m. m. samt genom de upplysningar åtskilliga af dem lämnat. För spridande af kunskap om skogens skötsel och vård har styrel- sen genom länsskogvaktarna och skogsvårdskommittéerna låtit utdela, förutom kungörelser och anmälningsblanketter, 2,000 ex. af Skogsvårds- föreningens folkskrifter. Dessutom hafva såväl länsjägmästaren som läns- skogvaktarna på sina resor tillhandagått skogsägare med upplysningar och råd samt sökt väcka intresse för en bättre skogsvård; och har detta upplysningsarbete krönts med ej ringa framgång, att döma efter det mot föregående åren ökade antalet inkomna anmälningar om biträde vid skogens skötsel samt vid utsyningar m. m. Skogsvårdsstyrelsen, som ansett det vara af stor vikt att af sådana kalmarker, som uppstått före 1905 och hvilka markägaren således ej kan åläggas skogsodla, så stor del som möjligt ju förr desto hellre blifver försatt i skogbärande skick, har innevarande liksom föregående år å dy- lika marker beviljat kostnadsfri skogsodling, dock under villkor att den för skogsodling upplåtna marken vore befriad från hindrande ris och marbuskar samt fredad för skadlig betning och med skyldighet för re- kvirenten att tillhandahålla plantör fri kost och bostad samt till denne betala dagarfvode när förrättning varar mera än 2 dagar. Inskränkningen i betesrätten torde rätt väsentligt bidraga till att ej flera skogsägare an- mält sig än som skett. Årets skogsodlingar, som togo sin början den 13 april och sedan fortgingo 4 å 5 veckor, hafva öfvervakats af länsjägmästaren och stått under ledning af länsskogvaktarna och 18 st. plantörer, af hvilka de förra därvid användt 65 och de senare 315 dagar. Sammandrag öfver på skogsvårdsstyrelsens bekostnad utförda skogs- odlingar: SE | Altgånsen, ac |Fullständ.] Hjälp | ; Rekvi- foo a - — | skogs- Härad UREA | Tallfrö | Granfrö | Plantor odling kultur I kg. kg. st. | har | har | - | I | Norra Tjust 35 | 449 $,6 199,000]| 89,00 | 60,23 SOCTAN UJUST or en tele ste Lea teg 24 II 70,9 10,8 145,400]| 132,00 | 32,50 "Tuna läs ssssssssa ess tr 8 | 035 Oo, 26,000 | 1$,30 = Sefvede .........s. sossosra 28 9 21,3 vå 51,600]| 33:30 12,00 - I ASpeland smiosss.sorsdsnsnsbtennes 6 | 16,0 58 — fl 20,50 1,23 Summa ) 82 162,8 25: 422,000 | 293,50 | 106,00 | KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 9I Vid ofvannämnda skogsodlingar hafva användts 1,355 mans-, 807 hjon- och 803 barndagsverken, eller i medeltal per har 7,s dagsverken och af de utsatta plantorna utgöras 296,100 af tall-, 123,000 af gran- och 2,900 af diverse plantor. Af skogsägare eller afverkare, som enligt aflämnade förbindelser eller eljest blifvit ålagda skogsodling efter lagstridigt bedrifna afverk- ningar hafva under året 29 st. af styrelsen inköpt behofvet af skogsfrö och plantor till de utförda kulturarbetena samt låtit dessa ledas af sty- relsens plantörer. Den på så sätt skogsodlade arealen torde uppgå till omkring 100 har, hvartill åtgått 65,1: kg. skogsfrö och 15,500 plantor. Om till förestående skogsodlingar läggas dels 29 har, som skogs- odlats vid planteringsdagarna, dels 25 har, som kunna anses hafva skogs- odlats med: utlämnade 21,0 kg. skogsfrö, skulle den under året kulti- verade arealen kunna beräknas till 553 har. I likhet med föregående år har styrelsen jämväl detta år aflåtit skrifvelser till samtliga skolrådsordförande med tillkännagifvande att för anordnande af s. k. planteringsdagar för skolbarn styrelsen tillhandahål- ler såväl frö och plantor gratis som biträde af plantör kostnadsfritt under 2:ne dagar. Intresset för planteringsdagar har emellertid ej ännu tagit någon vidare fart och under året hafva sådana endast varit anordnade inom 14 socknar, hvarest vid 34 skolor undervisning i sådd och plan- ering lämnats 776 skolbarn, som under 49 dagar utgjort 991 dags- verken, hvarvid utsåtts 17,7 kg. skogsfrö och utplanterats 29,200 plantor. Såsom en uppmuntran har till hvarje skolbarn utbetalats 25 öre pr dag, hvarjämte till en del utdelats Hollgrens skogsodlingskatekes. För att tillgodose behofvet af plantor har styrelsen å spridda stäl- len inom landstingsområdet anlagt 9 st. plantskolor, däraf 3 fasta, belägna vid Västervik, Tuna och Målilla, stående under vederbörande länsskog- vaktares tillsyn och skötsel samt afsedda att i mån af behof utvidgas, samtidigt hvarmed en del af de mindre komma att utläggas. Uti plantskolorna har blifvit utsådt 11,8 kg. tall-, gran- och diverse skogsfrö. Tillgången af plantor utgjorde vid årets slut: FALLET COTAER SRS sa NG 8 Boodtn äg Ne SA 365,000 st. (GTAD PLAN tOLA SSE RER ETS oh ARS gar AL ME 322,000 > IDIVErSE PLA LOT Rs se 2 ARE 78,500 » Summa 1,2605,500 st. Planterings- dagar. Plantskolor. Utaf vid Tuna fröklängningsstuga 1909 utklängdt tallfrö fanns till Klängnings- berättelseåret en behållning af 340 kg. som enligt analysbevis från Skogs- stugan. I Ajfdikningar. Biträde vid Skogens skötsel. Uppsikt öfver skogslagarnas efterlefnad, 92 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. värdsföreningens frökontrollanstalt hade en grobarhet af 96 Y,, däraf 91 Z grodda frön efter 10 dagar. Vintern 1909—1910 saknades här i orten såväl tall- som grankott fullständigt och vintern 1910—1911 är tillgången af kott långt ifrån god, hvartill kommer att af den kott, som finnes, tallkotten synes vara dåligt utvecklad och grankotten mycket maskstungen. Ny klängningsstuga med fördelaktigt läge har under året blifvit upp- förd vid Tuna station för en kostnad af 4,969 kr. Med anledning af de jämförelsevis stora skogsvårdsafgifter, som in- flöto 1909 ansåg sig skogvårdsstyrelsen vara i tillfälle att öka bidragen till afdikning af försumpade marker, samt för sådana kärr och mossar, som genom torrläggning kunde blifva tjänliga för skogsbörd. Som seder- mera befanns att styrelsen blifvit tilldelad för stor andel af skogsvårds- afgifterna, har en del däraf fått återlevereras samt sådana dessutom ute- blifvit för ett halft år, hvarigenom inkomsterna blifvit så väsentligt min- skade att styrelsen sett sig nödsakad för närvarande indraga alla anslag till torrläggning af vattensjuka marker. Af under förra året beviljade bidrag har, sedan verkställda diknings- arbeten blifvit afsynade och därvid befunnits utförda i enlighet med god- känd afdikningsplan, under året till 13 markägare utbetalats kr. 4,576: 02. Mera än under något föregående år hafva skogsägare begagnat sig af det biträde, som genom styrelsen lämnas för erhållande af anvisning och råd om skogens skötsel samt vid utstämpling och fröträdsutmärk- ning m. m. Sålunda hafva länsjägmästaren och länsskogvaktarna af 25 skogsägare varit anlitade att lämna biträde vid skogens skötsel och vård och hos 68 rekvirenter hafva de senare förrättat utstämplingar och ut- märkande af fröträd, hvaraf 28,430 utmärkts å en sammanlagd areal af ungefär 690 har. Länsjägmästaren och länsskogvaktarna hafva under året besiktigat 84 afverkningar, beträffande hvilka flertalet dock ej bedrifvits på sådant sätt, att de behöft till någon åtgärd föranleda. I några fall hafva pågå- ende afverkningar varit af beskaffenhet att styrelsen ansett nödigt gifva vederbörande afverkare varning och 27 afverkningar hafva befunnits så bedrifna, att återväxten måste anses äfventyrad. De flesta afverkare hafva emellertid genom aflämnande af skogs- odlingsförbindelser ingått på godvillig uppgörelse om åtgärder för åter- växtens betryggande, och laga syner hafva endast behöft eller ansetts böra påkallas å lägenheten Hallingshult, Tuna socken å hemmanet Ormö, Tryserums å egendomen Kantebo, «Tveta > KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 93 hvarefter beträffande de båda senare öfverenskommelse träffats med vederbörande. Under året hafva 2:ne rättegångar blifvit anhängiggjorda, nämligen: dels mot godsägaren L. Petersson å Ryningsholm, angående lag- stridig afverkning å 2:ne hemmansdelar i Västra Ramnebo, i hvilket mål ej ännu fallit utslag, dels mot ägaren till här ofvannämnda lägenheten Hallingshult, S. P. Nilsson i Solberga, som blifvit dömd verkställa föreskrifna skogsodlings- arbeten samt betala undersöknings- och rättegångskostnaderna. Såsom skogsväårdsstyrelsens räkenskaper för året närmare utvisa ha debet och kredit balanserat med kr. 40,201: 19 och styrelsens ekonomiska ställning den 31 december 1910 framgår af nedanstående tablå. Tillgångar: Innestående i bank Kr. 9,486: 42 ASP Relg OCK DY 2 20ACEE modorspuo sn Sera usön sen SNS sen ar sd » —9,568: — NERVER CET ON RR ent aan å SS SER SÅ Se vsb sara åt atnnje SA SER fr LO KEÅR I ARA G IE ER do) FOG (Ben LT GE 6 Sr AE SR Dr TA JR SARA SSE ES (RE SN RTR ne » 989: 88 [NTESKACn Get LOLATIN SAL 5: svor nagg skon edan eta nojödes eds os A ons SA UGTA TAG » 2TTNNO USKTIYFATA BITER KA SS AT orhp a deofe åa ENSE Stora Rat oo SSA ös sat BUSSEN SSA Ro ks ES ER 59: 35 Kronor 22,750: 25 Skulder: Åren 1908 och 1909 beviljade men ej lyftade dikningsbidrag Kr. 6,868:81 pan OAL TOLV EXT SKULA ET 3 een sola vblets or tor oa ages fars be ekke >» I5,881:44 Kronor 22,750: 25 De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Enligt tillgängliga uppgifter uppgår landstingsområdets hela ägovidd, vatten undantagna, till 514,848 hektar, hvaraf, efter afdrag af inägor samt allmänna och städernas skogar, utmarkerna under enskildas ägo skulle omfatta c:a 384,879 hektar. Af dessa marker upptaga kärr och mossar samt särskildt berg ej obetydlig areal. Flerstädes förekomma dessutom rätt stora vidder, som antingen äro kala eller oftare sedan gammalt så hårdt uthuggna, att de i det närmaste äro att anse som kala. Den i egentlig mening skog- bärande marken torde således knappast öfverstiga 270,000 hektar, hvilka emellertid icke heller de lämna den afkastning de borde eller kunde. Oaktadt skogarnas afkastningsförmåga nedgått hafva afverkningarna snarare ökats än minskats. Särskildt har under senaste åren afverkning Finanserna. 904 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. af gran till massaved väsentligt tilltagit och att döma af de försäljningar af gran ända ned till 5 tums diameter vid brösthöjd, som under senare delen af året skett, torde dessa afverkningar få större omfattning än de hittills haft och företagas ofta inom växtliga medelålders bestånd utan en tanke på huru dessa komma att se ut efter en dylik planlös uthugg- ning. Sedan priset på sågadt virke stigit hafva afverkningarna äfven ökats af timmerskog, hvaraf rätt stora försäljningar skett, därvid skogsägarne i allmänhet fortsatt den vanliga metoden att sälja till visst tumtal — ur skogsvärdssynpunkt den sämsta försäljningsmetod en skogsägare kan använda. | Bland hemmansägare finnas visserligen många, som ej sälja mindre träd än som hålla 10 å 11 tum vid brösthöjd, men ganska vanligt är att minimidimensionen bestämmes till 8 tum, hvarigenom skogen vanli- gen blifver mer eller mindre härdt utglesnad och ej sällan illa sönder- trasad. Såsom en god början till förbättring i afverkningssättet kan dock antecknas, att skogsägare allt mera börjat begagna sig af det biträde som genom skogsvårdsstyrelsen kan erhållas vid utsyning. Efter af skogsvårdsstyrelsen hos kungl. domänstyrelsen gjord an- mälan om uti förra årets berättelse omnämnda härjning af skadeinsekten »tallmätaren» å tallskog tillhörande Norrhult och angränsande hemman i Hvena socken, har doktor G. Grönberg varit förordnad att å stället hålla undersökning, hvaröfver något yttrande dock ej kommit styrelsen tillhanda. Den ringa tillgången af puppor i mossan under de afätna träden förra hösten mot hösten förut, torde gifva förhoppning om att nämnvärd skadegörelse ej vidare är att befara. Västervik i april 1911. A skogsvårdsstyrelsens vägnar: Gust. Boréll. ÅA. Fred. Kruuse. KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE, 95 j Undertecknade, revisorer för granskning af skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstingsområde förvaltning under år 1910, få, efter fullgörandet af detta uppdrag, häröfver afgifva följande Revisionsberättelse. Inkomster. Behållning från år 1910: ) NERE STA ET OM AID ATT Sr Re aa SR oo Belsfare et a a RNE ÅS St bita lr 2353ONOS SEAT ITIGA fps vc sen det aa SANN SIST SNES NG Esa rs ATA 2,500: — » till skogsodlingens befrämjande ............. 2,000: — Flushällvingssällskapets: anslag -s.c.0scwmsees6 + sessenen eb rn 2,000: — FETT PS VS CS AL PILCET ou scn selen sto ssteas ones skäl sar 502 FDANS ARE | Återbekomna undersökningskostnader...... ...... RON EA 234: 46 » skogsodlingskostnader............. rss 238: 75 473: 21 IOESALETIES KO Esk OM orbe nas boil lt less sfalo a sraea sla slet e oa a ARS NSI SIS Å sen sense Allee ursädertor. lägenheten Karlsrö 4.....:ssss..s.sossdobgssesamsswassrke rännan 60: — SEE 1 nd är or ÅR ade Aa sj uta bs Bee ART Sms EES SE ss Ne Ty 2TARIOS Summa = 40,201: 19 Utgifter [SKE SFI RUE FATT S mi LOT CDA, Sj Seron fo föl sl fnsnar kl seglen dne een NN TSE 65: 09 SEE ET EE NR ee art a a rfaa fsk ge säjer Tee v nga NEAR 7,277: — Styrelsens resor osh traktamenten ......... 1,046: 45 Tjänstemännens resor och traktamenten... — 2,3509:78 3,397: 23 NSVISHTACNH OT FPLANtSKOLOE F.ö orion essens ka nas bea snel FR SR 374: 98 » » skogsodling: INGE NASA O BLA sog s en DYLAsn sele nere bene Segt sl 38: 28 TFOMOERT PlaADtöR or. ess delen eps e a se nja resa a 632: 10 fjupsekostnader FETA Sö SNRA SNS IR td 6,023: 49 6,693: 87 dikning af försumpade skogsmarker ............. AST ONO2 tidskrifter, tryckning, annonser mm. MM iaostessees..: ÖH2N20 Diverse omkostnader: BERT ETR LOT (tele LOT os rens sssna sök rele sa diseases DIS ERS FETARE OS go os sön da SRS EA 424: 60 SKORSUNGersOKNINg AL. :...5.ccnss-ssdssddat ene 516: 90 fransport 151 14833 23,43 30 65: 09 i - LJ - ee Ub SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910, Transport 1,114: 83 23,171: 39 65: 09 UUESKÖV LET Er a aa EE 49: 09 CV ELSE en Ar ara ESA ANE EN 274: 13 1.438: 05 Uppförande af klängstUga =messmsmssrrsrrirena 4,969: — INKÖP sal IV ale ae osa anser a TR 1,0 11: 39 Kassabehållning hos kassaförvaltaren == 000 59: 35 —30,649: 68 Behällning: a Innestående ä bank ooo 22005 so öegr ie MAR SS DRAKES DEAN 9,486: 42 | Summa 40,201:19 i Ställningen vid 1910 års slut var följande: ee > Tillgångar EK Innestående" å bank oo. 2 25 v4d. SE AFESTISL UC SIDA AA AERRNNE VIR AN 9,486: 42 | Inneliggande tall- och grankottär m...............sssinsseaa 38: 28 » skogsfrö: 84,14 kg. tallfrö ...... 844: — 16,6 » granfrö...... 58:10 00 JUIVATEON ka 49: 50 I 10,0 951:60 951: 60 989: 88 Utestående fordringar för frö och skogsodling emma 211: 50 - Fastigheter: i Gamla Klängstugan oc URNA, s.ssc. set: isrensst os ksr es aAa 549: — | Nya » PE NE CE OR en SIE DONE | WJÄgenNetent KrärlSrO a sees saras sas RE 4,050: — = 9,568: — INVEntariér,....ss.sc.00 FN FIRE REFER SE nt a Bad Ae SÄ SSI 2,435: TON Kassabehållning =ssssssmsssasssroraaererresssseseresssrssrrrer raser ers reses sen renen nanna 59: 35 | Summa 22,750: 25 i Skuider. i Ej lyftade anslag till dikningsföretag.........sssssssssssssnssnennenennrsnana 6,868:81 ) Aterstäendé behållöiD8 bussresan rs dese le ester arr stängt raise se 15,881: 44 C | | Summa 22,750:25 [d É Revisorerna, som genomgått styrelsens protokoll, räkenskaper och [| verifikationer och därvid funnit allt i god ordning, få på grund häraf tillstyrka full ansvarsfrihet för styrelse och räkenskapsförare för den tid revisionen omfattar eller år 1910. Ae Västervik den 12 juli 1911. G. Odencrants. ' Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. - Carl F. Edholm. Karl J. Bengtzon. Landstingets revisor. Hushållningssällskapets revisor. i - || Skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns södra lands- tingsområde berättelse år 1910. De enskilda skogarnas areal. Arealen har ej undergått någon förändring utan upptages i enlighet med 1905 års statistiska uppgifter, enligt hvilka de enskilda skogarna anses uppgå på: Bastlandettillö sossar 302,604 hektar (Ölandt tillreder ESR RE 4,141 > Af förestående fastlandsareal torde med samma beräkningsgrund, som under föregående år, kunna upptagas 227,000 hektar såsom för skogsbörd duglig och på Öland 4,141 har sådan mark. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Angående de enskilda skogarnas tillstånd är föga nytt att tillägga till hvad som härom blifvit i föregående berättelser anfördt, eller att desamma i allmänhet äro hårdt anlitade och illa medfarna. I fråga återigen om skogarnas skötsel kan likväl en förbättring spåras, i det att flera skogsägare börja beakta skogsvårdens fordringar och anlita skogsvårdsstyrelsens biträde. Skogsalstrens tillgodogörande är dock fortfarande i hög grad bero- ende af virkespris och spekulanternas anbud, hvaremot sällan ägnas någon tanke på den skada, som oftast genom försäljning af den till- växande skogen, tillfogas egendomen och det tillkommande släktet. Sparrhuggning, props och läkt äro dock de mest förödande afverk- ningarna och de gröfre dimensionerna börja endast undantagsvis finnas kvar uti en del socknar och på enstaka hemman. Större och mindre skogskomplex finnas likväl som sparas och vår- das och intresset för skogsvård synes efter hand stegras för hvarje år och i allt vidare kretsar, allt efter som skogsvårdsstyrelsens vidtagna åt- gärder för skogsupplysning hinner verka. Visserligen omfatta de flesta rekvisitionerna af frö och plantor sådan mark, som måste återodlas såsom afverkad efter den nya lagens till- Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. Bilaga 1. 7 D Rn i FR ys SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. komst, men uppmärksamheten har äfven börjat ägnas åt äldre kalmar- kers återodling. Genom ogynnsamma väderleksförhållanden och brist på snö hafva skogsafverkningarna ej haft den omfattning, som eljest skulle varit fallet och har detta isynnerhet varit förhållandet inom södra och mellersta delarna af landstingsområdet. Fröträdsutställning föregår nu ofta de afslutade skogsköpen och då detta sker efter förut ingifna ansökningar om biträde af styrelsens läns- skogvaktare, utsättes alltid — där tillgång finnes — fullt dugliga och tillräckligt antal fröträd, som borga för en kommande god återväxt af skog, om markberedning vid blifvande fröär iakttages, men betesfrågan utgör ofta ett medel för tidsutdräkt vid de afverkade hyggenas återod- ling, som stundom påkallar syner enligt $ 2 i lag angående vård af en- skildes skogar och där skogsmarken ligger öppen för hela byn, eller där hela socknens skogsmark ligger ostängd, såsom i Mönsterås, utgör detta en mycket besvärlig fråga att lösa och samma förhållande är det för enstaka hemman eller hemmansdelar med knapp betestillgång. Oftast har det emellertid visat sig att framställda fordringar för beteskreaturen varit öfverdrifna och att »medlet» begagnats för att kringgå lagen och undvika kulturkostnader. Röjning och beredande af hyggen för emottagande af kultur har fortgått under berättelseåret på skogsmarker, som afverkats såväl före den 1 januari 1905, som efter denna tid, ehuru hvad de senare beträf- far, ej utan strid och hafva i anledning däraf tre syner genom förord- nande af länsstyrelsen hållits och bekräftades genom desamma att van skötsel ägt rum och återväxten äfventyrats såväl på dessa, som på alla sex hemman, där sådana åtgärder måst anlitas senhösten 1909. Öfverenskommelse om återodling med skog på de afverkade trak- terna och skogsmarkens återställande i fullt skogbärande skick inom be- stämda tider i syneprotokollen hafva likväl träffats med undantag för ett hemman, Hästmahultsmåla i Gullabo socken, där den ende återodlings- skyldige f. n. vistas i Amerika och en hemmansdel i Werlebo by af Långemåla socken, samt för Ruda gård med underlydande hemman i Högsby socken, men för detta sistnämnda gods har skogsvårdsstyrelsen genom fastställdt utslag vid Handbörds häradsrätt erhållit åläggande för vederbörande afverkare, att i fullt skogbärande skick återställa alla de skogstrakter, som i syneprotokollet enligt $ 2 upptagits till återodling för en beräknad kostnad af 8,383 kronor 30 öre, hvarjämte utslaget äfven fastställer synerättens föreskrifna tider för arbetets utförande. Skogsplanteringarna på Öland fortgå visserligen, men rekvisitionerna på skogsplantor och frö för kulturer minskas fortfarande hvarje år, oak- KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 99 tadt påminnelser därom ej uteblifvit och skulle säkerligen redan nedgått till ett minimum, om icke länsskogvaktare årligen genom besök — på förordnande af styrelsen — i snart sagdt hvarje by och hem personligen upptagit rekvisitioner på plantmaterial och planteringsbiträden för på- följande vår. Frösättning på gran har under året varit ytterst klen och på tallen mycket ojämn, så att hvad den sistnämnda beträffar, honblommor så godt som saknats i de flesta trakter, då däremot riklig frösättning å andra trakter bådar godt för ett kommande år. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och verksamhet under året. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning har ej undergått någon föränd- ring under året, utan utgöres fortfarande af öfversten och kommen- dören m. m. C. G. Hult, af Konungen förordnad ordförande, domänin- tendenten W. Liedholm, vald af hushållningssällskapets förvaltningsut- skott till ledamot, med majoren och riddaren F. Mannerskantz som supp- leant och godsägaren m. m. P. O. Lundell, vald af landstinget med landtbrukaren W. Nilsson i Åby till suppleant. Såsom länsjägmästare och samtidigt sekreterare har f. d. jägmästa- ren m. m. A. F. Berzelius fortfarande varit anställd, men har afgått den 31 december 1910 och har kassörbefattningen uppehållits af tjänsteman- nen i härvarande riksbankskontor Gunnar Sahlberg. Hos skogsvårdsstyrelsen äro antagna fyra länsskogvaktare (uppsy- ningsmän) och en förste länsskogvaktare, som tillika tjänstgör vid läns- jägmästarens expedition, då tjänsteresor ej hindra. Dessutom finnes tvenne ordinarie skogsplantörer och extra sådana efter behof. Skogsvårdskommittéernas antal är oförändradt och dess verksamhet af underordnad betydelse. Skogsvårdsstyrelsen har under året hållit nio sammanträden, däraf ett i samband med företagen inspektionsresa till Öland under juli må- nad, där såväl äldre som under de sista åren utförda skogskulturer be- siktigades och befunnits i allmänhet tillfredsställande, men delvis äfven mycket vackra och väl utförda. Hjälpkulturer fordras dock på några, ehuru i mindre omfång. På båda sidor om Södra Ölands järnväg i Norra Möckleby, Gårdby och Sandby socknar ligger ett större sammanhängande öde fält, svagt beväxt med ljung och en del mossarter, men nästan saknande all annan vegetation. Jordmånen består af finare och gröfre sand och grus till ansenligt djup och arealen uppgår till 115,28 har. Fältet tillhör Dörby, käke TT Vt ATEN 100 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Bläsinge och Ålebäcks byar, hvars delägare sammankallats för öfver- läggning med skogsvårdsstyrelsen om förenämnda marks kringstängning, fredning för beteskreatur och skogsodling. Styrelsen erbjöd sig att fritt vid närliggande järnvägsstation till- handahålla all stängselmaterial samt att lämna frö, plantor och plantörs- biträde fritt, om bymännen förbinda sig att verkställa allt arbete och ställa det skogsodlade fältet under styrelsens omvårdnad de närmaste tjugu åren. Med Bläsinge bymän och en angränsande delägare i Dörby by uppgjordes kontrakt om skogsodling af 73,s6 har af förenämnda fält, med börjad kultur våren 1911. I likhet med föregående år har styrelsen sökt att befordra och väcka intresset för skogsvård genom tillkännagifvande för allmänheten, att råd och upplysningar angående skogsvården och dess enskildheter kostnadsfritt — uppå ansökan — erhålles intill tre dagar för hvarje egen- dom af länsjägmästaren och sammaledes tre dagar af länsskogvaktarna och skogsplantörerna för ledande af skogsvårds- och kulturarbeten.. Så långt tiden det medgifver erhållas biträden utöfver tre dagar, men då emot en mycket lag ersättning till styrelsen. Uppå godkända ansökningar utsåddes på Öland och fastlandet 197,55 kg. tall- och granfrö samt utsattes 373,163 stycken plantor, enligt nedan- stående beräkning: På fastlandet utsätt skogsfrö: 179,80 kg. tall och 72,42 kg. gran i skogsmark; 9,20 >» » 3,50 >» » i plantskolor. å Öland utsått skogsfrö: 2,25 kg. tall och o,so kg. gran i skogsmark; Ö,so >» »» RP 220 PD » 1 plantskolor. Utplanterade på fastlandet: 159,600 tall, 18,6735 gran och 3,820 diverse trädslags plantor. Utplanterade på Öland: 321,750 tall, 44,475 gran och 24,845 diverse trädslags plantor. Enligt plantörernas rapporter och kulturfältens mätning hafva nedan- stående resultat vunnits under året: På fastlandet: 14,60 har planterats och 386,:8 har besåtts med skogsfrö, hvarjämte hjälpkultur å 22 har med plantor utförts. KALMAR LANS SÖDRA LANDSTINGSOMRADE. Ir OI På Öland: 31,06 har planterats och 2 har besåtts med skogsfrö, hvarjämte 30,s4 har hjälpplanterats. Rekvirenternas antal voro 94 på fastlandet och 91 på Öland. För spridande af god skogslitteratur utdelades 1,200 exemplar eller häften af Föreningen för skogsvård folkskrifter år 1910, hvarjämte skogs- vårdsstyrelsen lämnat bidrag till utgifvande af lämplig lärobok i skogs- hushållning för inom landstingsområden varande folkhögskolor, landt- bruks- och landtmannaskolor. Vid Högalids folkhögskola har styrelsen under året lämnat fri un- dervisning uti skogshushållning genom länsjägmästaren, som hållit 15 föreläsningar, hvarefter praktiska öfningar uti sådd och plantering af skog utfördes under ledning af länsskogvaktarna. Råd och upplysningar uti skogsfrågor hafva af länsjägmästaren läm- nats på 14 ställen uti nio dagar, förutom vid samtal under resor och vid besök på expeditionen. Länsskogvaktarna undervisa äfven allmänheten vid lämpliga tillfällen uti skogsvården under sina ständiga resor och vandringar inom lands- tingsområdets socknar. Under månaderna juni t. o. m. september samt några dagar i okto- ber fortsattes rekognoscering af skogstillgången, detta år inom Långe- måla, Ryssby, Förlösa, Kläckeberga, Hossmo samt Kalmar landsförsam- lings socknar. Arbetet leddes fortfarande af länsjägmästaren och utfördes af läns- skogvaktarna på samma noggranna sätt, hvarmed början gjordes år 1909. Samtliga byars kartor transporterades till skogsskalan och utdrag gjordes af beskrifningarnas areal m. m., hvarefter undersökning genom kompasslinjer på i allmänhet 200 meters afstånd gjordes, under insät- tande af bestånd och markskiljaktigheter med undvikande af smådetaljer. Ståndskogen okulartaxerades i de två första åldersklasserna intill 40 års ålder. Den äldre skogen linietaxerades. Den undersökta arealen inom dessa socknar uppgår till 28,927,2s har, hvaraf 18,223,90 har befunnits vara skog och hagmark. Byarnas antal utgjorde 80 med 459 hemmansdelar. Af de undersökta socknarna har det framgått att 365 byområden och hemman hafva skog utöfver husbehof, 50 byar hafva skog endast till husbehof samt 5 byar knapp skogstillgång, under det att 30 st. äro i saknad af skog. Kalafverkade skogsmarker, före år 1905 afverkade, hafva en sam- manlagd areal af 126 har, under det att efter 2/, 1903 afverkats 145,65 har, mer och mindre hemfallna för kulturåtgärder. 102 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910, Länsjägmästarens expedition i Kalmar har dagligen varit öppen för besökande, och då resor hindrat, har i allmänhet förste länsskogvaktaren varit tillstädes för upplysningars lämnande. Skogsvårdsstyrelsens tjänste- och tillsyningsmän. Länsjägmästarens rese- och förrättningsdagar under året utgjorde 62, fördelade på 64 egendomar. Förste länsskogvaktarens rese- och förrätt- ningsdagar voro 164, med besök på 238 ställen, fördelade på: Besiktigande af afverkningar, närvaro vid laga syner m. m. «11 dagar » af skogsodlingsarbeten ......... . NEFERE Le ST ReEkOgnösceringsärbefell .:....::siiossssars Summa 164 dagar De fyra länsskogvaktarna eller uppsyningsmännens rese- och förrätt- ningsdagar utgjorde tillsammans 744 dagar. Länsskogvaktarnas arbeten äro fördelade på följande sätt: Besiktning "af alverknin går tioner cuties st RARE ET Crea Skogsodlingsarbeten............. i å 1007 19 Råd i skogsvård, fröträdsställning, gallring IN TIA ASL 03 > Rekognosceringar med kartritning m. M. sososeseccc. YE RN: 1 1 JD AE Diverse arbeten ....... BATTRE BESTSRAR Re ERE ROR DS EAA 44 > Summa 744 dagar Skogsvårdsstyrelsens affärer hafva förmedlats af bankaktiebolaget Södra Sveriges kontor i Kalmar i form af depositioner, giro- och spar- kasseräkningar, samt sparkasseräkningar i Smålands Enskilda Bank och Aktiebolaget Skånska Handelsbanken. Kalmar den 11 april 1911. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: (CHER NA Uno Danielsson. KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 103 Inkomst- och utgiftskonto för år 1910. Behållning från år 1909: [OG STAVEER ÅR SRS AS ot sär SA RARE RR KA Sr Ao Sr BEAN ES SORAN. 37,825: 90 Hörskottetilfinköp sat. fallKOtb oo u.sssssoes sent sales serna SON ven tarer ss ARSA AA ss Nasa also Ä Le LEA + 997: 21 39,483: 11 Frölager, 140 kg. tall- frö å 13 kronor ... 1,820: — Frölager, 31 kg. gran- frö å 4 kr. 50 öre = 139:59 1,959: 50 Fordringar för tall- o. granfrö af FE BSAT CN (CH oosns ssk ss nn RR en I, 100: — 3,059: 50 Inkomster år 1910: FREE LR RR a Rn SN Pl Aer JE SR Fp sar kls ES 2,500: — FIRICIRS VAG SAOL ÄLCT oc nro boer R le lsje anat fa del SR Se enas 8,708: 39 NEG get SSOINENN BETT FÄRNA AAA ARRENDE Ke SS JAS RR 1,446: 37 NÖTKERSERINKOMSCtÖL (ger see ost de Sefe ranger viser Sr seden SANKT rr brer 161:82 12,871: 58 Summa Kr. 52,354: 69 Utgifter år 1910: BAM TOTER TI 2 AT br Us att ee on Sej jonas Sal SR Sa aret 26 oa desk TA ETT 7,871: 50 FIS OSED DLYSDIN GAR (öaleslfs esta Seden ig rna Skien RIS Sr 280:1215 SRA SO (III Od EE Lasse Bes se säs ä sat st ss Apg änn se Sve 255579 Biträde vid skogens vård och afverkning.................. .. 2330 Fröklängningsanstalt och plantskolor -m.smmsmmmsssssssssssreea 260: Syneförrättningar m. MM. ss... SAG TESEN SO NRO REAR 3MASOIT BEE TOD OA NEINVEDTATIeN stök sssenne sonens nenasa res r ton ter bånnnet 65: 96 tt Salförvaltningskostnader: ..;.s.smssssesssusesdsran nns nn ont STAS Ne I5,311: 29 Behållning till år 1911: HEDE DE guds Sorg NR EE RR NE RA AEA SÄAR 3Z2,0IT: 309 [IE NSETTN EDET Ae ARE SKER FT KO FORN SAVR AA oo 1LI53 36 33,104: 75 Frölager: 83,35 kg. tallfrö å 12 HTKOT NA oto kds SEO FED SAG 1,000: 20 Frölager: 65,03 kg. granfrö å MR KRAr5 OC ÖLC: oc eos ge vaförle Sens Er 292:63 1,292:83 Utestående fordringer för tall- och granfrö Ti ( 00) (JE) a Jar mer os sg seas 2,585:82 3,878:65 37,043: 40 Kalmar den 11 april 1911. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: CIGG) Hult: Summa Kr. 52,354: 69 Uno Damielsson. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Inkomst- och utgiftsförslag år 1911. Behållning från år 1910. SKON LANE örner €ia röse nens ss sig BÖRS RNA RoRE Sö a ot RR ENAS FS ARE FER KSR $2,0TT: 30 Frölager: fröbehållning enligt fröräkning, 83735 KP tallrÖ RAI Kr, ock ons säs np inert 1,000: 20 Frölager: 65,03 kg. granfrö å 4 kr. 50 öre = 292:63 1,292:83 33,304: 22 Beräknade inkomster år 1911: Statsbidrag till skogsvårdsstyrelsen.............................. 2,500: — Beräknade skogsvårdsafgifter =iossmsmssss nns sssssssii sina 16,000: — Räntor på deponerade och på annat sätt i bank stå- Ende KOCK. INSE Ae Gel aa avser on see a SES EEG sd EE AE 1,500: — 20,000: — Utestående fordringar för rekvireradt frö 1909 ......... 357: 46 » » » » TU TORIEETS 22208 31 2,585: 82 Summa Kr. 55,890: o4 Beräknade utgifter: Aflöningar till länsjägmästare och sekreterare med biträde, kassör och räkenskapsförare, länsskogvaktare och två plantörer, till- SÄTNIV ADS pos sor s on ro NNSR sor V NANA Tr sr för ör RSS Sr REA 11,420: — Traktamente och reseersättning till styrelsen =. .......... 1,000: — » » » » revisorerna ......... 100: — » » » » länsjägmästare SEA 2,000: — » » » » skogsvårdskom- TO TEE LE CL AIN ÖTETT ES sh aspen seeks scn pr eh sr AA TE 3500: — Traktamente och reseersättning till länsskogvaktarna... 3,500: — » > » » två plantörer......... 300: — » » » » sex extra plantörer 900:— "8,300:— PlantSKÖlOR dor rrra reds srrst ess SEEN SLE SERA RAR a 500: — Biträde vid plantskolan i Kalmar vid försändning af ITOM OCH ADLSIATOL ec oss 505 ee FaR RE 300: — Inköp af skogsfrö och plantor samt skogskulturer...... 10,000: — 10,800: — Hyra för ämbetslokal med eldning och städning ...... 500: — Inköp af instrument och redskap samt undervisnings- 194 EN en) fe LR RR rt ERE SE Pleso DE Er rn dr Arr Et 300: — Prenumerations-, annons- och tryckningskostnader ...... OD Transp. -1,500:— 30,520: — KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 105 RISETS CRT LpTILer SAS AE SSA ET RAR SS ARS ER 114: 04 —2,274: 04 ETEN UN Da YSSRA UD UAE a 0 100 JA ent A RASA er SAN AS RAA LER NS TAS da 23,096: — Summa Kr. 55,890: 04 Kalmar i skogsvårdsstyrelsens expedition den 22 december 1910, (Ch (CK Je kbike Ordförande. Wilh. Liedholm. RIOKLundell. Undertecknade, förordnade att granska skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns södra landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1910, få efter fullgjordt uppdrag afgifva följande: Revisionsberättelse. Inkomster: Behållning från år 1909: IN UETD ETT op gesörjss SAATE SAG 5 Sr NNE Ar SA RN a da ER SR 37,825: 90 Iörskoteftbilfinköp: af Kköttäl' sosscc:ssssespideisssenie ee döesees 150: — TEDVSTKEOETET Tonse eSATA EE KS Reser BL AE SAG SAN BEATSNICTA PE obe csnseee se Skogsvårdsafgifter Räntor BANER TEN 0 ATERN SR eken age oas SE JEn SR Säg ren en eds ÄG DE SÄ a BRO PEST TAM DITA Oj AT SNR AE oe RA ms rare RS a RR re SA 286: 2 SEO BSK GUT oy SENS an RNE Raa IE Sr RE RA barn en Sen 2,551519 Biträde vid skogens vård och afverkning............ ........ 23: 70 Fröklängningsanstalter och plantskolor = ossmmmssssss oo. 260: — KSVRE fOTRA TENN SAT SN VID fon sek öc skinn sosse vt ans jar Seen dk sjelear 3T4AOL PAYSKI AT Oka, INVENCALIET took ssk bon sklgoale beh deals rn gt sng SE 65: 96 Förvaltningskostnader i öfrigt.................... BJ OA OMAR 3,87 ES I5,311: 29 Behållning till år 1911: ST RDI ERAN so er öre be a ir dngir FS Tegner ade FNS Sen 2,0 TN SO RSS GT STR A edeoe nok ee Sas ni td svs ören eds da I, T 5330 330 Transp. 33,164: 75 15,311: 39 & 106 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Transp. 33,164: 75 15,31 139 - BLÖJA DT CE 0 tea sd saa ie ss sf? ARE ENN ARE SANS 1,292: 83 KA Utestående fordringar för frö 1909, IQIO.................. 2,585:82 37,043: 90 Summa Kr. 52,354: 69 d Skogsvårdsstyrelsens protokoller och redovisning med till den senare fogade verifikationer hafva vi granskat, och då vi icke funnit något att an- märka, få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för 1910 års förvaltning. Kalmar den 31 maj 1911. a R. A. Bergman. O. Trädgårdh. Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. Hushållningssällskapets ombud. G. A. Kindberg. Landstingets ombud. Skogsvårdsstyrelsens inom Gotlands län berättelse för år 1910. Finanser. Skogsvårdsstyrelsens- finanser under år 1910 framgå af följande utdrag ur skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för sagda år: Debet. Ingående balans: Rebällaing, 4 bank innestående Ci .ssssasessre dns esse soner Fe 423:91 LER EST rr Ae RA SR SS SE FS GD oso ra 578:05 -1,001: 96 Inkomster : Anslag: af staten för uppehållande af skogs- vardsstyrelsens verksamhet............-.:....s: 7,500: — af staten för skogsodlingens befrämjande 1,500: — af landstinget för skogsodlingens befräm- HELEN CL ENN roa bes RE OSA sa Ds Sak ara ag Höj OC Skogsvårdsafgifter 1,049: 97 HÖRA GaNPlantor (OCK. SÖN. 35 ss-ssobot es ses seds enn 426: 72 IRETDKOT uptgdskge FORE RA SEEN 004 RAA ERAN UNT RANN SR RS 09 ns GG Omföring: Återburna, af skogsvårdsstyrelsen jämlikt 5 och 6 $$ af skogslagen förskjutna synekostnader .................. 78: 84 Värdet af under året inköpta inventarier ................. 137: 60 216: 44 Kredit. Ingående balans: INS EOKOLATCISWIOLEL AIN jog oe songs se ss r ar enas so tfn SE äre ATS Utgifter : Rese- och traktamentsersättningar till skogs- vårdsstyrelsen, skogsvårdskommittéerna samt tjänstemännens utsynings- och skogs- MAC SALDE LEN "3. oss d see Meka ENE Bö sls Be je sin btnl 250305 II "STF Dre KO (NRA or SAP rk SRA REA 131: 05 mventarier "och Verktyg :..wwvss.ssss.sosotssnsins 137: 60 Transport 9,107: 706 - ' be ATL ER ' . - FI . RN - SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Transport — 9,107: 76 IFRS Inköp af skogsfrö och skogsplantor ......... 469: 95 CENT PlADESKOLATN et vore sas reses sats rsda Ra BEE 475: 33 Transport af plantor, frö och redskap...... 81: 08 Folkskolornas planteringar....................... 219: 65 Aflöning åt tillfällig plantör.................... TING Inköp saf BrosCHYTCE.:.. ss stsssesisb större vn 45! — Annonser, blanketter, skrifmaterial o. dyl. 154: 79 Telefon, telegram, skogsvårdskommittéer- HAS POStPORON, IFAKLEIE esse rer ers sens ts 246: 79 T)IVErsenUtgiflel. scm..sos oss ingress regn se soner 52: 14 11,569: 79 Omföring: Förskjutna synekostnader jämlikt 5 och 6 NN Tal SKO SIA SEI eo fees senses ben ene 184: 98 Afskrifning” & inventärlen..:s.:ss.scmssssnesr (fr 191:98 11,761: 77 Utgående balans: Behållning, å bank innestående ............. 401: 17 » kontant i kassan ..................... 341: 70 802: 87 IBVENCATICNT 204 Segesser east bgk dos bass edet EE nea 708: 65 1,511: 52 Summa Kronor 13,351: 02 Härförutom funnos hos skogsvårdsstyrelsen vid 1910 års utgång skogs- odlingsförbindelser å ett belopp af c:a 7,330: — kr. Skogsvårdsstyrelsen har vid sammanträde den 9 december 1910 fast- ställt följande Inkomst- och utgiftsstat för år 1911. Inkomster: Beräknad behållning från år IQI1. osssssssssssesereerrerrrerr orrsesnnnnnnnnnn 850:— Anslag: af staten för uppehållande af skogsvårdsstyrelsens verk- SAMLTS boda de ora so DE AA a RR a SENARE RRENO 7,500: — af landstinget för skogsodlingens befrämjande............ TFH af staten för skogsodlingens befrämjande, förslagsvis —1,500: — 10,500: — Sköogsvärdsafgifter, försläpSVISk ol sbtisssesserumssens nns onbenå i sas t nar dänäsan een 800: — Försäljning af. plantor, fÖrSlagSvViSt=: i ses sss.uso strips ösasssdesenenssssnse 250: — Räntor," förslagsvis: sssssadssstsrssdk per nss ser sr solar epos ess 125: — Summa Kronor 12,525: — Utgifter: I 873120 RER ADES CRPEE ENE TRES ESKARE ESR FA MASON RR TARAS SRS ge 6,200: — Rese- och traktamentsersättningar till skogsvårdsstyrelsen, skogs- vårdskommittéerna samt tjänstemännens utsynings- och skogs- VÄr dSATDELe Nga FÖTSIARSVIST (bs esolier in sek aa Se sag sia seende LErSE 2,700: — Transport 8,900: — GOTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 109 Transport 8,900: — "SIS Mer Kanebo (Ryd Cr EES spår e sar ANG BONE OR R AA ALAA RES FAR SAS 200: — Inventarier och verktyg, förslagsvis ................. Ps MAN ARENAN HERA 150: — Skogsfrö ENN SARS SI VRENA (TTR DS BR AA 700: — Centralplantskolan ST Mar RR ere lbe nens sas se E est Rl seas nåd 500: — Kostnader för transport af plantor Ir Mm. Mr, fÖrSlägSvViS kisse .so. ses 125: — Aflöning åt tillfälliga plantörer, fär dr RR SAS BOR IEEE TS 1 200: — HÖlkSEÖlörnas planteringar, — oo ooo oe ÄR de od sleretersser bodupess snar sen 300: — Inköp och tryck af broschyrer o. I FÖTSTA BS VÄSES ER AR RR er SEA 150: — Bidrag till enskilda för markberedningsarbeten o. d., förslagsvis 300: — Annonser, blanketter, skrifmaterial o. dyl., förslagSViS.................. 625: — Telefonafgifter, telegram, skogsvårdskommittéernas postporton, KRT ELSELONSLA 25 VASS oss ans a stenas dongle ae OR KR ee se Fo bf SR a AD Sak SEA 350: — Diverse och oförutsedda utgifter, förSlägSViS..............................e.s 125: — Summa Kronor 12,525: — De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning har varit oförändrad. Tjänste- Skogsvårdssty- personalen var likaledes densamma som föregående år. Marr Skogsvårdskommittéer funnos fortfarande inom alla landskommuner teer m. m. utom Barlingbo, Källunge, Sundre och Visby. Kommittéernas samman- sättning inom de olika kommunerna har undergått följande förändringar: Inom Akebäck har efter landtbrukaren Karl Jakobsson, som afflyt- tat från kommunen, inträdt landtbrukaren Reinh. Olsson, Glommunds, och har kommittén till ordförande inom sig efter Jakobsson valt landt- brukaren Johannes Endrell, Bäcks. Inom Hörsne med Bara har efter agronomen K. F. Broander, som afflyttat från kommunen, inträdt landtbrukaren P. A. Persson, Simunde, och har kommittén till ordförande inom sig efter Broander valt landt- brukaren O. V. Pettersson, Mattsarfve. Inom Sjonhem har efter landtbrukaren Artur Svensson, som afflyt- tat från kommunen, inträdt landtbrukaren Reinh. Klintberg, Sojvide, och har kommittén till ordförande inom sig efter Svensson valt landtbruka- ren C. A. Hellström, Suderbys. Den af landstinget och hushållningssällskapet första gången år 1898 . tillsatta, af 30 personer bestående skogsvårdskommittén, hvilken varit af skogsvårdsstyrelsen kallad till sammanträde sista gången den 12 mars 1910, har enligt landstingets och hushållningssällskapets sammanstäm- mande beslut under året upphört att fungera. Skogsvårdsstyrelsen har haft 12 sammanträden, nämligen den 14 januari, 14 februari, 10 mars, 18 april, 20 maj, 14 juni, I och 5 augusti, Åfverkning. I 10 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. 30 september, I november samt 9 och 10 december 1910. Liksom under föregående år har ordinarie styrelseledamoten K.J. Larsson ej varit i tillfälle att närvara vid sammanträdena under den tid, riksdagen pågått, utan har då företrädts af vederbörande suppleant. Under afverkningsåret !/; 1909—?!/; 1910 hafva af skogsvårdssty- relsen behandlats 1,289 ansökningar om skogsafverkning eller förfogande öfver virke annorledes än till husbehof. Huru dessa ansökningar voro fördelade på de olika socknarna inom länet liksom hufvudresultatet af afverkningsärendenas behandling åskådliggöres genom bifogade samman- drag (bil. A). ! Däraf framgår, att skogsvårdsstyrelsen i 171 fall lämnat tillstånd till afverkning i enlighet med föregången utsyning, i 991 fall bifallit ansökningarna utan någon inskränkning samt i 43 fall utan föregående utsyning reglerat afverkningen genom meddelande af vissa bestämmelser. 66 ansökningar hafva på grund däraf, att antingen de ej i vederbörlig tid inkommit eller resp. ägoområden legat under laga skifte, icke kun- nat till någon åtgärd under året föranleda. Endast 7 ansökningar hafva blifvit i sin helhet afslagna. Ansökningarnas fördelning på de olika socknarna ställer sig sålunda, att största antalet ansökningar inkommit från Eksta med öfver 50, Got- hem med öfver 40, äfvensom Stenkyrka och Boge med öfver 30, från Hangvar, Gammalgarn, Lärbro, Norrlanda, Kräklingbo, Rone, Alskog och Garda med 25 intill 30, samt från Stenkumla, Guldrupe, Stånga, Hogrän, Levide, Vänge, Ala, Fole, Fröjel, Fårö, Hall och Anga med 20 intill 25. Minsta antalet ansökningar har inkommit från: Eke, Lum- melunda och När med 3 från hvardera, Vestergarn och Visby med 2 från hvardera, samt Atlingbo, Barlingbo och Hemse, med 1 från hvar- dera. Från Hamra, Martebo, Sundre och Öja har ej någon ansökning om afverkning ingifvits. Skogsvårdsstyrelsen har dels för skogsstatistiskt ändamål, dels i kon- trollsyfte jämlikt $ 4 af den för de flesta skogsvårdskommittéer fastställda instruktionen sökt genom skogsvårdskommittéerna inhämta upplysningar om storleken af de under afverkningsåret 1909—1910 utförda saluafverk- ningarna. Från ett flertal kommittéer hafva emellertid ej dylika upp- gifter inkommit, hvarjämte de uppgifter, som erhållits, ej äro med hvar- andra fullt jämförbara. På grund häraf har någon exakt statistik i detta hänseende ej kunnat åvägabringas, men genom jämförelse mellan de inlämnade afverkningsansökningarra och kommittéernas uppgifter har det dock varit möjligt att beräkna ungefärliga beloppet af saluafverkningarna inom länet under det gångna året. För annat ändamål än gårdens be- ! Bilagorna A—C ingå ej i tidskriften. Red. GOTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 4 INET hof hafva sålunda afverkats c:a 115,000 träd, utgörande omkring 46,000 kubikmeter fast mått eller i medeltal c:a 0,40 kubikmeter per hektar af länets hela skogsareal. Nettovärdet (= rotvärdet) af saluafverkningen torde belöpa sig till omkring 3635,000 kr. Vintern 1909—1910, som var synnerligen snöfattig och blid, läm- pade sig ej för skogsarbeten. Eljest hade måhända afverkningarna fått större omfattning. Trävaruexporten från länet utgjorde under år 1910 C:a 10,500 kubikmeter förädladt virke. Med ledning af de under året inkomna ansökningarna om förfo- gande öfver virke, uppkommet vid afverkning för odling, kan beräknas, att under det gångna året en areal afc:a 300 hektar af den skogbeväxta marken på Gotland har förvandlats till åker. I öfverensstämmelse med den uti skogslagen i sådant afseende fast- slagna principen har skogsvårdsstyrelsen i allmänhet lämnat tillstånd till afverkning enligt den grundsatsen, att särskilda åtgärder för återväxtens betryggande ej skulle erfordras. I vissa fall är det emellertid till fördel för skogsvården, om afverkning i större omfattning äger rum, blott af- verkningen åtföljes af skogsvårdsarbeten af ett eller annat slag. Där skogsägaren varit villig att åtaga sig sådana arbeten, hafva bestämmel- ser härom införts i utfärdade tillståndsbevis för afverkning. Under af- verkningsåret 1909—1910 hafva dylika åtgärder för återväxtens betryg- gande föreskrifvits i 8 fall. I afseende å ansökningar om försäljning af virke afverkadt i sammanhang med odling hafva i 3 fall fordrats skriftlig förbindelse därom att, för den händelse odling till åker ej inom viss tid kommer till stånd, den af afverkningen berörda marken skall på sökan- dens bekostnad återförsättas i skogbärande skick. De åtgärder, som i enlighet härmed af skogsvårdsstyrelsen under afverkningsåret föreskrifvits afse en sammanlagd areal af c:a 160 tunnland och betinga en kostnad, af högst 5,275 kr. Vid 1910 års utgång hade inkommit 915 ansökningar om afverk- ning eller förfogande öfver virke under afverkningsåret 1910— 1911. För dessa ärendens behandling kommer att redogöras i berättelsen för år 1911. Här må endast nämnas, att under december månad 1910 läm- nades åt 81 skogsägare tillstånd till fritt förfogande öfver. sammanlagdt 1,164 julgranar, i två fall med återplanteringsskyldighet. Skogsodlingarna hafva under det gångna året omfattats med större Skogsodling, skogsundervis- intresse än tillförne. För skogsodling afsedda plantor af våra vanliga ning, SROgS- skogsträd hafva tillhandahållits afgiftsfritt, skogsfrö till halfva priset, vårdsarbeten. hvarjämte utan särskild afgift lämnats sakkunnigt biträde vid skogsod- lingens utförande. TI2 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Som närslutna förteckning, bil. B., utvisar, hafva å enskildas hemman inom länet utplanterats följande plantor: 123,650 tall, 352,850 gran, 2,560 silfvergran, 3,500 lärk, 7,600 österrikisk tall, 2,000 hvitgran, 195 bok, 2,220 björk, samt 6735 diverse löfträd eller sammanlagdt 195,250 plantor mot 106,460 under år 1909. Frösådden, som på Gotland allt framgent torde böra intaga en underordnad ställning, har omfattat allenast 6,8 kg. tallfrö och 4,6 kg. granfrö. Den år 1910 skogsodlade arealen utgör c:a 45 hektar medels plantering och 12 hektar medelst sådd. Från centralplantskolan hafva utlämnats 97,300 oomskolad tall, 10,250 omskolad tall, 30,750 oomskolad gran, 14,370 omskolad gran, 2860 silfvergran, 3,510 lärk, 7,660 österrikisk tall, 2,000 hvitgran, 320 bok, 2,380 björk, samt 2,830 diverse löfträd eller sammanlagdt 174,230 plantor, häri inberäknade försälda parkträds- och häckplantor. Från plantsängarna vid folkskolorna torde hafva utlämnats c:a 20,000 plantor. I centralplantskolan hafva utsåtts 8,, kg. tallfrö, 9,5 kg. granfrö, 9 kg. lärkfrö, 20 kg. bokollon samt smärre mängder af utländskt frö, såsom Picea sitchensis samt Abies pectinata, balsamea, concolor och nord- manniana äfvensom diverse insamladt löfträdsfrö. Till enskilda rekvi- renter och folkskolorna hafva utlämnats 10,5 kg. tallfrö samt 2,8 kg. granfrö. Vid årets slut funnos i behåll 7,6 kg. bergtallfrö, 11,3 kg. gran- frö och I kg. lärkfrö. Omskolningarna 1 centralplantskolan hafva omfattat 6,800 gran, 23,630 silfvergran, 850 lärk och 1,900 björk. Planttillgången vid årets slut utgjorde c:a 891,300 oomskolade och c:a 48,700 omskolade eller sammanlagdt c:a 940,000 plantor. På flygsandsfälten å Afvanäset hafva enligt planteringsstyrelsens redovisning verkställts bland annat följande arbeten: Å Ullahau; plantering af 18,000 marhalmsplantor å 1,7 har > Norra Sandheden: » > -9,000 > » 0,8 > » Södra » > >» -7,000 > > 0,7 > » Holmudden > > -20,900 » > O,8 > Summa 534,000 marhalmsplantor å 4,0 har Därjämte hafva å Holmudden satts 10,000 tallplantor å en areal af 0,8 har. Frösådd har företagits med 39 kg. marhalmsfrö. Slutligen har å det med tallplantor skogsodlade området jordförbätt- ring åstadkommits genom påkörning med matjord, hvarjämte mossa lagts kring plantorna såsom skydd mot sol och vind. En del flygsandsbankar hafva ristäckts. GOTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. fana Liksom under föregående år hafva af skolråden vid ett 30-tal folk- skolor anslagits s. k. planteringsdagar, då barnen fått deltaga i skogs- plantering eller sådd. Närmare redogörelse för sagda undervisning och i sammanhang härmed utförda kulturarbeten lämnas å särskild förteck- ning, bil. C. Uti undervisningen, som omfattat sammanlagdt 49 planteringar, hafva 1,049 barn deltagit. Därvid hafva c:a 87,000 plantor utplanterats, hvarjämte utsåtts 12,6 kg. skogsfrö, hvaraf 8,4 kg. i plantskola och 4,2 kg. i skogsmark. Den härvid skogsodlade arealen uppgår till c:a 17 har planterad och 5 har besådd mark, eller sammanlagdt c:a 22 har. Under länsjägmästarens ledning hafva vid en del skolor exkursioner genom lämpliga skogsområden företagits, hvarvid barnen erhållit en in- blick i skogsträdens lif och skötsel i allmänhet. Denna form af under- visning har af barnen omfattats med stort intresse. Inom följande 13 socknar hafva af vederbörande lärare smärre plant- skolor för skogsplantor underhållits, nämligen, Ala, Eskelhem, Fole, Fårö, Hamra, Hejde, När, Rone (Ronehamn), Stenkyrka, Tofta, Vamlingbo, Väte och Öja. Den tidiga våren 1910 möjliggjorde, att planteringsarbetena kunde taga sin början redan den 21 mars. Skogsodlingarna hafva liksom före- gående år gynnats af en för gotländska förhållanden riklig nederbörd under våren och sommaren. Resultatet synes ock hafva blifvit godt, åtminstone hvad beträffar de under direkt ledning af skogsvårdsstyrel- sens plantörer utförda arbetena. Ännu bättre skulle tvifvelsutan plan- teringarna hafva slagit ut, om icke bristen på 2-åriga tallplantor nöd- vändiggjort användandet i stor utsträckning af 3-årig oomskolad tall. En extra plantör har varit anställd under tiden 21 mars—13 maj. Till samtliga skogsvårdskommittéer, folkskollärare på landet och sockenbibliotek har utdelats Lovéns »Hufvuddragen af våra barrskogars lif, skötsel och vård». Af skogsvårdsföreningens folkskrift n:o 12: Aminoff »Skogens vård och afverkning» hafva 100 ex. inköpts för utdelning bland personer, intresserade för skogsvård. Jönköpings & Vulcans Tändsticksfabriks- aktiebolag har till skogsvårdsstyrelsen öfverlämnat 50 ex. af folkskriften n:o 21: Hesselman »Aspen, ett i vårt land förbisedt skogsträd», för spridning bland skogsägare. Länsjägmästaren har utarbetat och i länets tidningar infört en del artiklar i skogsvårdsfrågor, såsom »Skogarnas föryngring» m. fl. Skogsundervisningen har i öfrigt i största möjliga mån befrämjats därigenom, att skogsägarna i regel själfva varit närvarande vid alla ut- syningsförrättningar och skogsundersökningar. Därvid hafva de viktigaste Skogsvårdsföreningens tidskrift 1911. Bilaga 1. 8 Nag SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. af skogsskötselns fordringar kunnat icke endast samtalsvis meddelas skogs- ägaren, utan äfven praktiskt belysas. Dikningar i skogsmark hafva planerats vid Björnungs i Lokrume, St. Vede i Follingbo, Magnsarfve i Ekeby, Malms i Hellvi, Bjers i Vester- hejde m. fl. hemman. Markberedningsarbeten för befordrande af skogens naturliga föryng- ring hafva å åtskilliga hemman utförts, delvis under ledning af skogs- vårdsstyrelsens personal. För ändamålet har under året inköpts en s.k. finnplog att afgiftsfritt tillhandahållas rekvirenter. Biträde för gallring af ungskog samt för ledande af husbehofsaf- verkning har lämnats några skogsägare. Tjänsteperso- Tjänstepersonalens verksamhet har fortgått efter samma grunder, alens verk" som finnas angifna i föregående års berättelse. Förslag till instruktion för länsjägmästaren och länsskogvaktare har inför styrelsen framlagts, men icke slutligen pröfvats. Länsjägmästarens rådfrågningstid har varit förlagd till lördagar kl. 10—3. Äfven eljest har han varit å expeditionen tillgänglig för allmän- heten å förrättningsfria söckendagar, hvarjämte expeditionen hållits öppen under större delen af vintermånaderna. Från expeditionen hafva under året afgått c:a 1,700 skrifvelser samt c:a 900 brefkort och andra försändelser. Länsjägmästaren har under året haft 162 förrättningar under 126 rese- och förrättningsdagar. KResorna hafva omfattat sammanlagdt 419 mil, hvaraf 232 å järnväg samt 187 mil å landsväg. Af förrättningarna hafva 134 afsett utsyning eller undersökning i och för afverkning, 4 besiktning på grund af olaga afverkning, 12 ledning och besiktning af skogsodlingar, 12 planerande af dikningar, markberedningar, taxeringar samhet. Mm. Mm. Länsskogvaktaren har haft 107 rese- och förrättningsdagar, af hvilka 77 för biträde vid utsyning samt stämpling, 9 för bevakning, 12 för skogsodling, 5 för dikning, markberedning o. dyl, 4 för biträde vid släckning af skogseld. Resorna omfatta sammanlagdt 307,8 mil, hvaraf 150,9 mil å järnväg samt 156,, mil å landsväg, Under år 1910 hafva företagits 147 utsynings- och skogsundersök- ningsförrättningar, hvarvid 58,435 träd med en kubikmassa af c:a 23,487 kbm. utstämplats samt på annat sätt än genom stämpling afverkningen å ett 30-tal hemman reglerats. Besvär jämlikt Fem skogsägare hafva jämlikt 35 $ af skogslagen hos Konungens 3 a befallningshafvande anfört besvär öfver beslut, som meddelats af skogs- vårdsstyrelsen. Konungens befallningshafvande har i 3 fall förordnat jäg- mästaren i reviret att med biträde af gode män verkställa undersökning GOTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. IT5 på marken. I intet fall har Konungens befallningshafvande funnit skäligt göra ändring i skogsvårdsstyrelsens beslut; 'i två fall hafva besvären vidare fullföljts hos Kungl. Maj:t, dock utan att ändring vunnits i de öfverklagade utslagen. Endast två mål angående olaga skogsafverkning har af länsjäg- mästaren i egenskap af åklagare under året anhängiggjorts. Det ena af målen hvilade vid årets slut hos hofrätten; det andra hade ännu ej af- gjorts i häradsrätten. På sätt den åvägabragta utredningen angående saluafverkningens storlek under det gångna året gifver vid handen, uttagas äfven med nuvarande lagbestämmelser tämligen ansenliga summor ur de gotländska skogarna. I hvilket förhållande årliga tillväxten står till årliga afverknin- gen kan ännu ej annat än tillnärmelsevis bedömas. Gifvetvis möjliggöres en större afkastning genom en stegrad tillväxt. En dylik fortgående och ökad produktionsförmåga hos skogen vinnes framförallt genom en ratio- nell afverkning, så verkställd, att de mest rentabla träden och bestånden sparas och tillika återväxten genom själfsådd betryggas. Desslikes äro emellertid ofta särskilda åtgärder i form af skogsvårdsarbeten af skilda slag behöfliga. Sålunda skulle det för landets framtid vara synnerligen gagneligt, om i den utsträckning det med de enskilda skogsägarnas ekonomi är förenligt försumpade skogsmarker genom dikning göras pro- duktiva samt kalhuggna och vanvårdade marker genom praktiskt ordnad skogsodling återförsättas i skogbärande skick. I befordrande af en sådan skogsskötsel ser skogsvårdsstyrelsen en af sina viktigaste uppgifter. Visby den 3 april 1911. A skogsvårdsstyrelsens vägnar: Karl Rydin. Ragnar Melin. Olaga afverk- ningar. Allmänna syn- punkter. en. 116 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Revisionsberättelse. Undertecknade, utsedde att granska skogsvårdsstyrelsens i Gotlands läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1910, få efter nu fullgjordt uppdrag afgifva följande berättelse: Beträffande skogsvårdsstyrelsens ställning vid berättelseårets början och slut samt dess inkomster och utgifter under detsamma få vi hänvisa till de härutinnan i styrelsens årsberättelse förekommande sifferuppgifterna, hvilka af revisorerna vitsordas öfverensstämma med räkenskaperna. Vid årets slut befintligt plant- och fröförråd redovisas af skogsvårds- styrelsen å särskild förteckning. Styrelsens protokoll hafva af revisorerna blifvit genomlästa och granskade. Styrelsens böcker och räkenskaper hafva befunnits vara med ord- ning och noggrannhet förda samt med fullständiga verifikationer försedda. Då i öfrigt granskningen icke gifvit anledning till någon anmärk- ning och förvaltningen utmärkt sig för omsorg och nit, få vi tillstyrka, att ansvarsfrihet meddelas skogsvårdsstyrelsen i Gotlands läns lands- tingsområde för dess förvaltning under år 1910. Visby den 8 juni 1911. Ch. Lambér. Statens revisor. Herman Nyman. H. Woöhler. Landstingets revisor, Hushållningssällskapets revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Blekinge läns landstingsområde berättelse för år 1910. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser den 24 juli 1903, får skogsvårdsstyrelsen inom Blekinge läns landstingsområde härmed afgifva berättelse för år 1910. De enskilda skogarna inom länet omfatta en areal af 202,808 har, af hvilka 112,570 har anses till skogsbörd dugliga. Hur illa skogarna i allmänhet än skötas, måste man dock med- gifva, att en försvinnande liten del af länets skogsproduktiva areal upp- tages af rena kalmarker. Dock förekommer relativt mogen skog på ännu Jångt mindre areal. Ett glest, hagmarksliknande bestånd af löf och barrskog af alla åldersklasser, men där dock åldern 1—30 år är öfvervägande, och där träden sällan erhålla någon afsevärd höjd eller form, men däremot gifva hög vedtillväxt, är den allmänt förekommande beståndsformen. Från denna regel finnas undantag, men tyvärr ej många, och måste man söka dessa undantag å herrgårdar, samt större bondhemman, där ej dålig ekonomi eller en föga framsynt vinnings- lystnad förmått ägarna till allt för långt drifna öfverafverkningar. Skogsvårdsstyrelsens svåraste uppgift torde vara att bekämpa den tydligen sedan århundraden inrotade uppfattningen, att all mark, hur mager och näringsfattig den än må vara, är lämplig till betesmark. Ett nästan vid hvarje afverkning afgifvet skäl för densamma är betesbehof- vet. För att tillfredsställa detta afverkas en areal, som, det kan ej för- nekas, under några få år efter afverkningen vanligen lämnar gräs, sådant det nu är, men som därefter i de flesta fall igenväxer med bärris och å torr och hög mark med ljung. Så småningom uppstår vanligen ett glest bestånd af björkstubbskott som efter en lång följd af år får ett glest underbestånd af gran, för såvidt i närheten finnes fröbar granskog och fröår inträffar, innan marken blir allt för ogräsbunden, hvilket långt ifrån alltid är fallet. Betet är emellertid då borta. För att nu tillfreds- ställa det återigen trängande behofvet afverkas en ny areal som går liknande öde till mötes. På detta sätt synas de flesta hemman hafva skötts sedan länga tider med det tillägg att å en stor del äfvenledes s. k. grödning förr ägt rum, d. ä. stark risbränning å sommaren, så att lärs matjorden brännes, samt därefter en råg- och en potatisskörd eller flera. 259 fa SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Sedan marken ej längre kunnat lämna några »åkerbruksskördar», har den anslagits till betes- och skogsbruk, d. v. s. lämnats vind för våg. I de flesta fall har trots denna misshandling af jorden ett skogsbestånd uppstått, men detta visar, med sina i förtid utlefvade kortväxta björkar med torkade toppar och sina ehuru knappt armtjocka redan lafriga gra- nar, att marken förlorat en stor del af sin näring. Och då marken som ej längre producerar något bete, ändock skall tjäna som betesmark och som sådan användas från tidiga våren till sena hösten, kan man lätt tänka sig, att kreaturen måste begagna skogsplantorna som nödbröd, hvarigenom beståndet ju blir än mera glest och skadadt. Tack vare ofta förekommande fröår, den stora frösättningsförmåga som är betecknande för träd i af ålder utglesnad skog, kan man ej alltid säga att återväxten uppenbarligen äfventyras, ehuru sköflingen är så uppenbar, som gärna kan önskas. Till 66 rekvirenter har styrelsen utdelat 141,400 st. tallplantor, 214,300 st. granplantor, 20,800 st. diverse plantor (bergtall, silfvergran, lärk m. fl). Intill 15,000 st. plantor eller 3 kg. frö har kostnadsfritt utdelats pr rekvirent; öfverstigande kvantiteten plantor har ersatts med 1: 50 kr. pr 1,000 st. och frö med inköpspriset. I vissa fall, t. ex. vid skogsodling af kala ljungmarker och där egendomens taxeringsvärde understiger 50,000 kronor, har styrelsen beviljat äfven större kvantiteter kostnadsfritt. Genom rekvirenternas egen försorg, fast under styrelsens ledning och med af styrelsen utlämnade plantor och frö har sålunda skogsodlats c:a 62 har. I likhet med föregående år har styrelsen för skogsodling å gamla kalmarker träffat kontrakt med dessas ägare, samt för en kostnad af 10 a 20 kr. pr har åtagit sig skogsodlingen. Svårigheter att få dylika kontrakt till stånd hafva allt mer och mer yppat sig, beroende dels på markägarnas bristande framsynthet dels på, att styrelsen i dessa kon- trakt såsom villkor satt fullständig betesfred. Vid 1910 års slut inne- hade styrelsen 131 dylika kontrakt om tillsammans 811,50 har. Skogsodlingarna hafva i allmänhet gått väl till, i synnerhet på så- dana platser där plantorna jämlikt kontrakt äro skyddade mot betes- kreatur. Då det visat sig under nu tilländalupna 6 år, under hvilka 1903 års skogslag tillämpats, att densamma ej utgör något som helst hinder för att skogskapitalet nedbringas till ett minimum, hvilket ju på sätt och vis också underlättas af allt större begärlighet för smådimensioner, har styrelsen sökt intressera kommunerna i länet att genom inköp af hemman bilda skogsallmänningar, å hvilka skogen sedermera skulle BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 119 underkastas uthållig skötsel. Inom några kommuner har frågan om- fattats med intresse; inom en har en afsevärd summa redan afsatts som grundfond. Till spridande af kunskap dels om gällande skogslag dels om skogs- skötsel i allmänhet, har länsjägmästaren vid länets landtmannaskola hållit en serie föreläsningar. Dessutom ha utdelats »Hufvuddragen af våra barrskogars lif, skötsel och vård» samt »Skogsvårdsföreningens folkskrifter>. Under året hafva afhållits 18 s. k. laga syneförrättningar. Vid samtliga syneförrättningar med undantag af en, där nämnden ansåg, att då afverkaren, sedan syn begärts, inköpt afverkningstrakten till eget hem, och behöfde marken dels till betesmark, dels till uppodling af åker, styrelsen ej kunde ålägga någon skogsodling, har nämnden varit ense om, att återväxten uppenbarligen äfventyrats, samt att marken bort som skogsmark bibehållas. I 8 fall har förbindelse å tillsamman cirka 77 har erhållits. I de öfriga 10 fallen äro målen ännu oafgjorda. Styrelsen har under året sammanträdt 2:ne gånger i Ronneby. Skogsvårdskommittéerna äro vid årets slut 21 stycken. 120 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Sammandrag öfver Blekinge läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper för år 1910. Tillgångar den 1 januari 1910 s.a.osmosssoc SERA EAA Ta I 1,5025 Häraf inventarier 2,388: 61 kontanter 9,114: 16 Inkomster: NTISTA BA use sstsnsen tor RESAN a FITEREE NANTES 14,832: 89 Försålda skogseffekter ...sssmesssssssrreosroorrerisnrrrrrer enn ir nr 470: — Influtna TäÄNtfOr;:..... toi... E LG E 181: 03 15,483: 92 Summa Kronor 26,986: 69 Utgifter: Löner, arfvoden........ KEEEPEREFE TNE VISKA RNE 4,700: — Pensioner ........cesss FSE STR RC ANN SENARES AR SEDIN FINA 400: — Reseersättningar............. SEE 221 Ssobag et 4,003: 09 Plantskolor KRETA a | E Se 3,589: 15 Skogsodling ..... ; ENL ce Ae 6,968: 25 Expenser (hyra, telefon etc. ) sf KINPRIDO SYD CK OS AC ET oa ses da oa a sta see a aa AR NR 570: 94 21,818: 33 För, på grund af kontrakt, Verkstad da skogsodlingar har styrelsen, som af Skossolllingsmotbok fram- går, i den mån skogsodlingarna blifva färdiga CM. fOTCTAD NA spssskassnes et senkerg 47250: 75 Behållning ........... KN Seder ANNIE SRRESEREE SNETT KENT SNRIS EERO 5,168: 36 Summa Kronor 26,986: 69 Tillgångarna äro sålunda placerade: TIM ETI LATA ÖT ee Sa ARE SS ER rn re 313205 Bank A. B. S. S. sparkassekOntO ..........eeeee00 68: 68 > > » giro JTI SIIEREEPI RR OR EERR 2,002: 66 5,200: 85 Afgår af redogöraren förskolterade rd dssda sn rr RA ESO 35: 49 För skogsvårdsstyrelsen i Blekinge läns landstingsområde : Ronneby i maj 1911. Gösta Wrede. af Petersens. BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 121 Undertecknade utsedda att revidera skogsvårdsstyrelsens inom Ble- kinge läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1910 få afgifva följande: Revisionsberättelse. Enligt i styrelsens berättelse intagen tablå utgör: Behållningen vid årets början: TRENTER ONS MA Se rr 2 SA AA AR RR sr NES 2,300: OT ÖRE UR KAMINN ES tä CHC. oss ons er as fee sas Ela er als ernlils SE ef ONDA TIEO [1,502: 77 Inkomster: SNRSÖRSAS fps sas SS SER SA AS RE SRA ETERN SNES 3,000: — FIRGBSVADUS AGILE: fr vvs ones ssp esr Fo ANSE e serie PRAK 2,432: 89 länslägtfatvbhushällningssällskapet -...........ss«osausoccc-cs 2,40035 — > SPRLANASEIN GS CL s005n peer der bre oss Rer ass Na ASSA arg 2,000: — IHOrSALdaNESKOgSeHekten- js sus.snigssg ob bsssrnna sla 470: — IRCAUTA EGO) TRE cd os enas es ssk öra SED ages bä sekler bg ös Ses BSTN 181: 03 15,483: 92 Summa Kronor 26,986: 69 Utgifter: onpertartvoden och PensiONekE ....sc......s.esswasesssi osa 5,700: — VE END ETS Are SSR LSE CARS SEN MEN LS 6,968: 2 : NESS ETSATEDTN 2 Ales uns bås sndsn sovr keeis elle gir acts TRANS 4,003: 09 TEATER ro os SADE ERE SNS AN ES BR NE Cr fe FRAS, 37500: 5 Expenser (hyra, telefon m. m.) 1,580: 90 SSRDE ROSA Cl CI-5: es ovane sont t lär Ser Bess rss ösES see eneste 570: 94 21,818: 33 LESS (ÅR deg PREL SEA fr SRA SEEN AS, JR AA RNE AA al AS ONE SNIGI2S IS I bank innestående 34 går af redogöraren förskotterade ...... 35: 49 2,035: 85 5,168: 36 Summa Kronor 26,986: 69 Förestående sammandrag äro fullt öfverensstämmande med de af oss granskade räkenskaperna. ee - ee V - = uu RS ee - SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Räkenskaperna äro siffergranskade af öfverläraren P. Persson, där- vid endast förekommit några mindre räknefel å aflöningslistorna, upp- gående till 6 kronor 50 öre, som kassan har att fordra af räkenskaps- föraren. | Styrelsens protokoller hafva befunnits utan anmärkning. Då förvaltningen i sin helhet visats vara omsorgsfullt handhafd, a vi tillstyrka styrelsen ansvarsfrihet för år 1910. Ronneby den 20 maj 1911. L. M. Kruse. Af Kungl. Maj:t utsedd revisor, E. Abramsson. G. Håkansson. Utsedd af Landstinget. Utsedd af Kungl. Hushållningssällskapet. Skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län berättelse för år 1910. Styrelsen har under året haft följande sammansättning: Ledamöter: Godsägaren grefve R. G. Hamilton, Ovesholm, ordfö- rande; f. d. riksdagsmannen N. S. Håkansson, Björstorp, och friherre R. Barnekow, Sörbytorp. Suppleanter: Nämndemannen Ola Olsson, Håkanryd och friherre A. de Geer, Hanaskog. Sekreterare: Rådman B. G. Borgström, Kristianstad. Länsjägmästare: e. jägmästaren F. af Petersens, Ronneby. I styrelsens tjänst hafva varit anställda följande: Länsskogvaktare: E. S. Wallin, Hagstad, Perstorp, tjänstgörande i Bjäre, SS: och N. Åsbo härader, W. Th. Gustafsson, i Ö. och V. Gö- inge härader, samt N. Hammarlund i Villands, Gärds, Albo, Jerrestads och Ingelstads härader; samt plantör: S. L. Ryberg, Grefvie, anställd som skogvaktare å Grefvie allmänning. Afverkningar,. Dessa bedrifvas vanligen, med undantag för de flesta större går- darna samt några få smärre, som ägas af skogsvänner, där i allmänhet god skogsvård kan konstateras, och där skogsodling, om så erfordras, följer tätt efter afverkning, som kalhyggen, d. v. s. afsättningsbara di- mensioner afverkas och resten kvarlämnas. På många ställen kommer det oaktadt återväxt, beroende på att skogen hållits gles och luckig i långa tider, och sådana barr- eller barrblandskogar i allmänhet, där ej jordmånen är af sådan beskaffenhet att marken gräsbindes, lätt föryngras. A andra ställen återigen måste man anse att återväxten uppenbarligen äfventyrats. NE 0 KI 124 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Genom öfverenskommelse hafva skogsodlingsförbindelser lämnats rörande följande antal afverkningar: i Ö. och V. Göinge härader .... vc. 11 st. om tills. 41 — har su(FÄrds) härad lssiesssssssnena NERE I >» >» » 80 » » Bjäre, S. och N. Asbo härader. 15 » >» 23/3 > Summa 146/; har Uti 7 fall har syn måst begäras. Dessa mål äro ännu oafgjorda. Svårigheter att erhålla skogsodlingsförbindelser hafva allmänt yppat sig och hafva i allmänhet tvenne skäl brukat anföras för vederbörandes vägran. Det vanligaste är betesbehöfvet. Mäångenstädes måste erkän- nas, att detta är trängande och i sådana fall hvarken vill eller kan sty- relsen lagenligt ingripa, men i många fall skulle betesbehofvet mer än väl kunna fyllas, utan att skogen sköflades, genom en röjning från en- buskar och snårskog i den mark, som på grund af läge och jordmåns- förhållanden ursprungligen afsetts till beteshage. Det andra ofta afgifna motivet för vägran är, att hemmanet styc- kats och försålts till egna hem. Spekulanten, som köper en skogsegen- dom, afverkar skog för köpeskillingen eller däröfver samt sedan styckar jorden och försäljer den i smålotter till egna hem, kommer på detta sätt från den eljest måhända rätt betungande skogsodlingsskyldigheten. Skogsodling. Till ägare af gamla kalmarker har styrelsen i mån af tillgång kost- nadsfritt utdelat 15,000 st. omskolade plantor eller 3 kg. frö. Plantörs- biträde har lämnats kostnadsfritt mot att rekvirent lämnat fritt vivre, logis och erforderliga skjutsar. Dessa förmåner hafva lämnats endast i de fall, då kulturerna fredas från betning. Till dem, som enligt skogslagen varit skyldiga att skogsodla, har styrelsen utlämnat plantor och frö till inköpspris. Plantörsbiträde har dock äfven lämnats kostnadsfritt. KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 125 Under år 1910 har följande skogsodlingsmaterial utdelats. —B——n-”—--n—n—n—-näd£80é0- -——————— — Antal plantor fa | För antal FR Tiald | = Summa | | | har | tall gran bergtall | | | | — — —— — RA NN a a te a fefse 80 0 6. 31,000 131,000 17,000 179,000 30 Rae Sr dlterrsikenea 5,000 11,000 = 16,000 2 NAS DON Möre oosrosseiseiteda AR 94,000 | 529,500 — 623,500 104 MALGÖDge ses sr eter en Å 78,000 539,000 -— 617,000 103 (03 (TITS FSS AES 161,000 | 364,000 = 525,000 87 . I VRT RA CS SM äleu «siare a njae a eies ab äiefa 144,500 | 94,000 65,000 303,500 50 SERA CT AR ST Ae sö ab väja olelöv eisjela vs 79,000 114,500 — 184,500 23 RT On SET SEE sec, öre An 7,000 | 93,000 — 100,000 12 NETTESEAS a nm asia ses rr 15,000 | 26,000 | 2,000] ” 43,000 | 5 UDP LS UA ES RR rd arsa s jusä(srelafara ere 149,500 | 117,500 7,000 337,000 | 42 | NN EN I 0 1 Summa | 755,000 | 2,019,500 154,000 | 2,928,500 | 438 Arealuppgifterna äro beräknade efter 6,000 plantor pr har i de nordliga häraderna och 8,000 i de sydliga, där de stenfria sandmarkerna föranleda till tätare förband. Å de till skogsodling öfverlåtna markerna utplanterades c:a 602,000 plantor, motsvarande en areal af c:a 75 har. Under året har ytterligare öfvertagits en areal af 80 har. Kulturerna hafva i allmänhet gått väl till. Plantskolorna. Under året har styrelsen träffat kontrakt om arrenderande af trenne större plantskolor, belägna i närheten af Ousby, Örkelljunga och Gärds Köpinge stationer. Afsikten är att småningom nedlägga en del smärre skolor, som dels äro gamla och utmagrade, dels ligga olämpligt till, hvarigenom skötseln fördyras och försvåras. Sådden i plantskolorna har i allmänhet gått mycket väl till. Som det visade sig omöjligt att erhålla svenskt granfrö, har endast tallfrö och något silfvergransfrö utsåtts. Stor brist på granplantor har varit rådande och råder fortfarande, beroende på att det under flera år varit synnerligen ondt om godt granfrö. narr r20 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERATTELSER 1910. Inköp och spridning af folkskrifter. Skogsvårdsstyrelsen har inköpt och genom skogsvårdskommittéerna och annorledes utdelat 500 exemplar af Skogsvårdsföreningens folkskrifter. Styrelsens sammanträden. Styrelsen har sammanträdt 3 gånger. I oktober företog styrelsen Göinge och Villands härader. Länsjägmästarens verksamhet. Förutom de dagliga expeditionsgöromålen har länsjägmästaren haft att hvarje andra onsdag i månaden å hushållningssällskapets lokal stå allmänheten till tjänst med råd och upplysningar. Dessutom har han vid resor för inspektion af skogsodlingar och afverkningar lämnat upp- lysningar om skogens vård. Härtill hafva åtgått 39 dagar. Länsskogvaktarnas verksamhet. Länsskogvaktarna hafva haft att så mycket som möjligt genomresa sina respektive områden, under kulturtiden ledande arbetena i plant- skolorna och på kulturfälten, eljest besiktigande afverkningar och förut gjorda skogsodlingar. Härtill hafva åtgått tillsammans 444 dagar, däraf Wallin haft 124, Gustafsson 201 och Hammarlund 119. Dessutom hafva de varit upptagna af expeditionsgöromål. Kristianstads län, med dess stora skogsmarksvidder, skulle kunna erbjuda ett mycket rikt fält till skogsskötsel, enkannerligen skogsodling. Styrelsens berättelse utvisar, att c:a 3500 har genom styrelsens försorg eller med af styrelsen utlämnadt skogsodlingsmaterial under året skogs- odlats. Detta långt från lysande resultat beror därpå, att de marker, där styrelsen borde kunna uträtta mest, t. ex. å de stora mer eller mindre kala ljunghedar, som förekomma å Hallands- och Linderöds- åsarna, till stor del besittas af personer, hvilkas ekonomiska omständig- heter ej tillåta dem nedlägga ett kapital, om än aldrig så litet, i skogs- odling, där de själfva, mänskligt att döma, ej alltid få njuta frukten. Här skulle mer än väl vara på sin plats, att styrelsen liksom t. ex. i Hallands och en del andra län äfven verkställde själfva skogsodlings- arbetena kostnadsfritt, och förr än så blifver fallet, torde näppeligen de stora, nu räntelösa ljungvidderna blifva skogsodlade. Tyvärr äro emel- Ay - U K - | « 127 Rå ANS KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. lertid de medel, styrelsen har till sin disposition, så knappa, att de nätt och jämnt räcka till de rent nödvändiga utgifterna. Med afgifvande af denna berättelse vill styrelsen kraftigt betona behofvet af större anslag till skogsodlingens befrämjande. Kristianstad i februari 1911. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: | R. G. Hamilton. - / i I / FB. af Petersens. / - G få ee fr - SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19190. | Förslag till utgifts- och inkomststat för år 1911. i Inkomster. Anslag : Af staten (EXpensmedel),.....ssssssssssseessoserrserssserssssrne soon 4,000: — » » — (skogsodlingens befrämjande) .......... som... 5,000: — » » — (del i skogsvårdsafgifter) sissmmmsssssssssssssssnna goo: — » Kristianstads läns landsting smsssmmsmmmmmmsn sens 2500 » » » hushällningssällskap .................. 2,500: — 14,900: — ID1VETS SAID KOM STETS 7 dela see klas aravrdees rage esse AR ar 600: —- Summa kr. 15,500: — Utgifter. Brist fran sa TODOL eos F ters tesn dir nfs rr För än op n sd Rane REN 500: ——- Aflöningar: TIANS] SON ÄSTARSTN or soo casa ole nte sn sn se Sen Re RA 2,000:- SEKTCLCATC I roads cs föklor ka ber Tran aek kont är Ores AASE SA 500: — TänsskögVaktäna. tsswcvsnssvmuss scr i5ör4 der beseno si soda 2,100: — = 4,600: — Resekostnader : StyrelseledamöÖterna «i .ssssssssssssssrsrrrssssssrresnrrrrrrrsrsrrrnnaa 500: — GATA S]ä OT ASTET BG sea osökt sa dee nr öns ARA Ea SSA es AREA 1,200: — TLänsskOgVvaklälla 4 :.:ss.0soccossp anses sager etendesskppberss grekerna t,2005— Pla TÖTERNA sc, a ccd äre derb öade BRA dr Cue sp dne RR ears a ES 2,000! — 4,900: — Underhåll af. plantskölOr MIG osssrrsalsesod nere ke 1,200: — Kostnad för skogsodling å af styrelsen öfvertagna marker ......... 1,200: — ITNkKÖPLAT Plantor MöGDA SLÖ SER - = ses rs en sasse re Se ERE TE 3,000: — Diverse utgifter Kristianstad den 23 december 1910. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: R. G. Hamilton. B. G. Borgström. KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 129 Sammandrag af skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län kassaräkning år 1910. Debet BERÖMD SPAaD AL. I OOGO oh an e da sla vgn sein olle ser sjal rn SAR AA eta Sa Alba elölp ei SEE 940: 88 Anslag : Affustaten” (expensmedel)..........:«.s... > 4,000: — » sm (skogsodlingens främjande) missas. sms 5,000: — » SN (del- 1, SKkogsvärdsafgifferNa), .jsmm--ssessse.te 553: 09 FFEKRGASHANStads. läns JanAStil2 ...i.s..ccssireneressssisnrrr ns 2,500: — » » >» hushållningssällskap.................. IE 275007 14,5534009 SEG SSOGIIN SSA PILLET oosenssat ses pas bas åse ble ssd senere ass sseelnnelssksner ee 3,500: — [UPPLUPDARTÄNEOR cost oresest use ss Fen srker sinn ön ARSA AKNE Sön enl on enna sjå HG AASE 108: 50 Återburen undersökningskostnad.................lissssisesssersseseresr o0cenren 70: 16 IEA RR AA sn ss sma irlsrnes FSC 1E AE RR NR, ad oi Sk MÖRE SS KR 15250400 Kredit. Aflöningar : METE S TA UO FA bör Seal saa äss eden spå Vu ks En rä nafa tes sg SNS RAK 2,000: — TERS BETA: ETT Ra are ES SÅR ae 6 Ja lelsre ja se a es nja sf Nldsle Le 500: — HAR KERO SVALAN AS > des egen a era le ös klalke dö ninrete rena eefi NANA SR 2;1005 40003 Resekostnader och dagarfvoden: STRVTGISPIE GI ATI ÖTEKIA (9.0 sspt)era Jasse elr näs ofees nns ser elen seg ale ss 306: 85 RSTISTAO TOA LATE: ovs'ser sarah ap dö nos RR lo sASAR rs rer nike Ner 905: 53 STEKTE TSAR E TAN 0 oonas sr csisalat slosns nns NAN ans ANNA 29: 90 NRATTSS KO PMA KTAFD AR. orsa oas esse ojrn a de 0 a sälar len Tap Rn a pleleler TROR ER RSEEN EON ET TLA S NR Sör ufo så oc ie ste RisllSR öoeleigå re rar Refr TA 2,078: 65 4,576: 48 Underhållskostnader vid egna plantskol0r vu.smsersrrrsrrrrrnna TLA 03 | Underhålls- och arbetskostnader samt afgifter för socken- JÄTTEN ADLADES RS or S SANERAS oss ont ng BS AN OM 102: 50 1,217: 43 Kostnader för skogsodling å af styrelsen öfvertagna kalmarker ......... 2,333: 75 BEER ORG DlansD fr. OCK [NYKO Lusse gin Soba sar ei ense öre: rs RR bete 5,809: 45 Förskjutna undersökningskostnadet misssmessarsrarsrrrrrnna SER UN ra ar ana Ö'33: IG KELLER OSLI ACEN SO CIAR EMO GUGR ENT NIA sor eng se] sne Heels Lo Aseas 346: 78 Diverse : REVISTOTISKOS EI AG CE, ; ; 5 og oh åfes SE an Na Jen el adroo re a ya age ole SÄNTS ns elöte ellers B4E00 RISIGrORNO Ch ap OCtO:- es tll. das serna ade rss rep klas R AA 30: ”Transp. kr. ÖST 2T0,SINEOS Skogsvårdsföreningens tidskrift 1911. Bilaga 1. 9 - i (v - - | | | - - 130 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9IO. Transp. kr. 03:1.2 19,5 71/E 00 Inköp af redskap m. m 22: 47 Vy Reparationer Skrifmaterialier Inköp af skrifter Tryckningskostnader Expeditionslösen Kristianstad den 15 april 1911. B. G. Borgström. Sekreterare och kassör. Förestående sammandrag företedt och åberopadt i undertecknades el ij i sionsberättelse för år 1910. TV Kristianstad den 10 juli 1911, Joh. Fogelklou. Nils Månsson. N. Åkesson. KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. TATT Redogörelse öfver influtna årsafgifter för skogsodlingens befrämjande under år 1910. Debet. [BEDRE OT AR AL IOOD) 1essrdarersdl as ess oRMNDNR EERER EnaasN RAN 583:2 9 HATTEN AR ASAT OTTLETT sole duld basis bed Ses issn pls SS ANA ÄN ses sa bina a sla rdr 436: — Influtna STRAND ÅS Pts Datorn slå era an TA or SA SRA RER Lf ER RA FORT 5— |UTSYETKETSEnD RER a A ed se Se GR SAS DR ; 382 Summa kr. -1,059: 44 Kredit. Plantören Rybergs lön ............ SEE Ta oo AKT RET RI NGT 350: — » » 1 ESR a LOLO fr Oe a LEE 30:5— 389: — Arbeten vid plantskolorna.................. Tys BEE KT ST om ole sä äjue eialelåjsj soja Slas äla ja 28: 10 Behållning till år 1911.... 625: 34 Summa kr. 1,059:44 Kristianstad den 15 april 1911. B. G. Borgström. Skogsvårdsstyrelsens sekreterare och kassör. Förestående sammandrag företedt och åberopadt i undertecknades revi- sionsberättelse för år 1910. Kristianstad den 10 juli 1911. Joh. Fogelklou. N. Åkesson. Nils Månsson. 132 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Undertecknade, utsedde att såsom revisorer granska skogsvårdssty- relsens i Kristianstads läns landstingsområde redovisning för dess för- valtning under år 1910, få efter fullbordadt uppdrag härmed afgifva följande Revisionsberättelse. Skogsvårdsstyrelsens protokoller samt den räkenskaperna åtföljande berättelsen rörande de enskilda skogarnas i länet tillstånd och skötsel under revisionsåret äro genomlästa utan anledning till anmärkning. Närslutna af skogsvårdsstyrelsens sekreterare och kassör upprättade »sammandrag af skogsväårdsstyrelsens i Kristianstads län kassaräkning är 1910» öfverensstämmer med de inkomst- och utgiftsposter, som finnas intagna i förenämnda ärs kassabok. Utgifterna hafva befunnits behörigen verificerade. De enligt nådigt reglemente den 20 januari 1905 bestämda diarier hafva befunnits vederbörligen upplagda och förda. Här ofvan omnämnda räkenskapssammandrag hafva såsom vid re- visionen företedda denna dag af revisorerna påtecknats med antydning härom. Full ansvarsfrihet för ifrågavarande skogsvårdsstyrelses förvaltning under år 1910 tillstyrkes. Skogsodlareföreningens räkenskaper för år 1910, där kassabehåll- ningen vid årets slut utvisar kr. 623: 34, hafva äfven granskats, och räkenskapsförarens sammandrag försetts med revisorernas påskrift denna dag. Anledning till anmärkning förekommer ej heller i dessa räken- skaper. Kristianstad den 10 juli 1911. Joh. Fogelklou. Nils Månsson. N. Åkesson. Skogsvårdsstyrelsens inom Malmöhus län berättelse för år 1910. Styrelsen, hvars sammansättning under året ej undergått någon för- ändring, består af: utaf Kungl. Maj:t utsedde ordföranden herr förste hofjägmästaren, kommendören m. m. grefve Tage Thott, Skabersjö, af landstinget utsedde ledamoten herr grefven, kommendören m. m. Walter Hamilton, Tågerup, bosatt i Landskrona, med hofjägmästaren m. m. herr friherre Hans Otto Ramel, Öveds-Kloster, som suppleant samt af hushållningssällskapet utsedde ledamoten herr ryttmästaren, ridddaren m. m. P. O. Liedberg, Öija, med landstingsmannen herr Nils Anders- son, Slagtofta, som suppleant. Styrelsens sekreterare och forstliga bi- träde är e. jägmästaren C. Lilliecrona Eslöf, dit styrelsens expedition är förlagd. Samma personer äro utsedda att under treårsperioden 1911 —1913 fungera som skogsvårdsstyrelse i länet. Revisorer äro: af Kungl. Maj:t utsedd herr v. häradshöfdingen, riddaren m. m. C. A. Trolle, Fulltofta, af landstinget utsedd herr v. häradshöfdingen m. m. G. Faxe, Ystad, samt af hushållningssällskapet utsedd herr friherre C. G. Wran- gel von Brehmer, Häckeberga. Under året är till 137 st. mindre jordbrukare kostnadsfritt utdeladt följande plantmaterial: 202,500 tall, 340,000 gran, 65,700 bergtall, 51,000 hvitgran, 94,500 björk och 16,600 bok. Samtliga ansökningar om tall- frö måste tyvärr afslås på grund af den knappa tillgången på denna vara och däraf betingade höga pris (ända till 18 kr. pr kg.). I stället blef alla, som begärt tallfrö, erbjudna tallplantor, och många begagnade sig af det gjorda erbjudandet. I plantskolorna, fyra till antalet, är ut- sådt: 15 kg. tall, 25 kg. gran, 2 kg. bergtall, 1 kg. hvitgran och 2 hl. bokollon. Samtliga kulturarbetena, såväl på fältet som i plantskolorna, ha lämnat ett glädjande godt resultat för året. Detta får, utom gynn- sam väderlek, tillskrifvas den noggrannhet, med hvilken hvarje kultur ledes och öfvervakas af de tre länsskogvaktarna med biträde under kul- turtiden af en extra plantör. I plantskolorna ha de 2-åriga tallplantorna svårt hemsökts af skytte, så att nästan hela den årgången kan anses 134 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. som förlorad. Det blef därför nödvändigt att tillgripa 1-åringarna, som voro friska och kraftiga, och hvilka, som nämnts, visat sig gå bra till. Styrelsen har under året haft sina ordinarie sammanträden den 12 mars och den 31 december samt ett extra sammanträde den 4 juni, allt i Malmö. Ledamoten grefve Hamilton företog, åtföljd af sekretera- ren, i februari månad en resa inom Harjagers härad för inspektion af misstänkt afverkning och ordföranden grefve Thott jämte sekreteraren gjorde under juli månad en liknande inspektionsresa inom Frosta härad. I intet af fallen förelåg för närvarande någon giltig anledning till sty- relsens inskridande. Under det gångna året har styrelsen sett sig för- anlåten att anhängiggöra tvenne rättegångar i anledning af rofhygge, en vid häradsrätten i Frosta härad och en vid Rönnebergs, Onsjö och Harjagers häraders domsaga. I det första målet afkunnades härads- rättens utslag den 23 december, och dömdes svaranden att återplantera i öfverensstämmelse med vederbörande synerätts förslag samt gälda syne- och rättegångskostnader. Det andra målet var vid årets slut ännu oafgjordt. Sekreteraren har under året haft 56 rese- och förrättningsdagar på styrelsens bekostnad samt 51 dito på enskildes. Till löpande expedition och annat inarbete ha åtgått c:a tre dagar i veckan. En syneförrättning enligt $ 2 i lag angående vård af enskildes sko- gar har under året af styrelsen påkallats. I sammanhang härmed kan påpekas de svårigheter för nämnda lags effektiva tillämpning, som $ 12 ständigt vållar, så mycket mer som ingen bestämmelse finnes om den tid efter afverkningen inom hvilken det afverkade området skall vara uppodladt för att befria ägaren från återställande af nöjaktig åter- växt åa detsamma. Angående de enskilda skogarnas inom länet skötsel och vård torde föga eller intet vara att anföra utöfver hvad därom yttrats i föregående års berättelser. Skogshushållningen är ju en handtering af den art att det kräfves relativt lång tid att få reformer, framförallt till det bättre, genomförda och verkande. Som ett generellt omdöme må upprepas, att de större godsen och fideikommissen, numera nästan de enda ställen inom länet, där skogskomplex af större omfång och betydenhet före- komma, i allmänhet med ett eller annat sorgligt undantag sköta och vårda sina skogar fullt rationellt sedan lång tid tillbaka. De mindre jordägarna, som ännu ha några skogsarealer kvar, handskas i allmänhet mer eller mindre oförståndigt därmed; förhugga och söndertrasa bestån- den, hvarvid ofta det bästa tages ut och det mindrevärdiga lämnas kvar, hvarförutan ett i allmänhet oinskränkt mulbete förstör den smula återväxt, som möjligen skulle kunna uppkomma genom själfsådd. Å MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 135 andra ställen går man till en annan form af vanvård, i det man ej hug- ger alls, då litet rensningshuggning och hjälpgallring skulle betydligt öka skogens både trefnad och utseende. Innebörden och verkningarna af den nya skogslagen börja dess bättre allt mer tränga sig in i det allmänna medvetandet. «Intresset för skogsodlingen är lifligt och har under året tagit sig ett glädjande ut- tryck i bildandet af: »Skogsvårdsföreningen för Malmöhus län, u. p. a.». Föremålet för dess verksamhet är att inom Malmöhus län förvärfva till skogsbörd lämplig mark samt å densamma bedrifva ordnad skogshus- hållning. I föreningens syfte ingår jämväl att, i den mån detta låter sig förena med hufvudändamålet, främja egnahemsrörelsen. Inträde i föreningen vinnes genom tecknande af en eller flera andelar å 10 kr. samt erläggande af en personlig årsafgift af 5 kr. Vid årets slut hade omkring 200 medlemmar tagit inträde. Genom en frikostig donation, 10,000 kr., af direktör Malte Sommelius, Hälsingborg, var föreningens kassa vid årets slut redan uppe i ett belopp af omkring 15,000 kr. Styrelsen har sitt säte i Malmö och dess ordförande är landshöfdingen m. m. grefve R. de la Gardie, v. ordförande grefve Tage Thott. Om man betänker, att det inom Malmöhus län enligt approximativ upp- skattning finnas omkring 35 a 40 tusen hektar, hvilka nu ligga så godt som värdelösa i form af ljungryar, sandmarker och enefälader, så för- står man att ett vidsträckt verksamhetsfält ligger öppet för såväl skogs- vårdsstyrelsens som skogsvårdsföreningens i viss mån ensartade sträf- vanden, hvilka, får man hoppas, skola krönas med den framgång, att inom en ej alltför lång framtid dessa vidder må varda återbördade till skog. Eslöf i mars 1911. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Tage Thott. C. Lilliecrona. ö V ee 4 Sd r Ö i ) N j i å SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 9190. Sammandrag af Malmöhus läns skogsvårdsstyrelses räken- skaper för år 1910. Inkomster. Kassabehållning, vid årets DÖrLjän os. :.-ssessssassnssesebsr sonas adnens konen 454: 81 b ÅTFEEST EN SLA 0 Le BER a AR En 8,000: Diverse inkomster eta sas BENEN RER NAT 66: 12 ÅA: BIOS ULLA EO seoks serna se ers snssnsrch dör BETER RRENO AR DE. 8,700: — Kronor 17,220: 93 » Utgifter. SLYFE]S ETS: TÖS OT eRe sr Eece a orensad ssd gra frans pre RA a 2 EE 1703-35 RevisionsköSstnaCleb m.oosss.sssseiserstopportseraieesrise er iföeieso tens oreds ser ser ssn da 575. IO Sekreterarens lön och resekostnader i momssmmmsssrrssrsssssssarrrrisrsrer aa 3,168: 50 KORtOrSKOSEN CET SUG era sana er oi brbs ölske ss srt käns Enea bs rasist Iskra n AN EEEE 404: 57 H Annonser m. m. .o.ooo. sevveber blandat en SUNE e sen RSA JA AEA 219: 88 SKkOgVvaktarnas JONER a ssritsdsebisse såret ss åsa Lr td ERE I;TO2: ATT Skogsodlingens främjande... .sssssssssssssrersessrerees rese sesees ess seen enes rerna 691: 275 p ERpediering al Plant =: .dcsmeplsrevssistenet ipren Sn SEN sekr be 255: 59 Inköp af frö och plantor... ooo. SEN RER RIE NINE Sa 1,900: 70 - FÖESKjutha synekOStHACEr «Islinge beses ass srs sar ere Seden AE (YE er ANN ÖIEO BALL SALE see arna åa g56 i män stetRES EG CE ER LE fr OG A c e ASN T,04E: 2 USE EEE of ole blb eb 0 eV fbe AA RV E SEP prO ERA LA Se VERA na 1,536: 08 Kronor 17,220: 93 lå Tillgångar den 1 januari 1910. KÖrSKjutnar kostnader oa farser se sa RE EE 129: IO po TINY CET CALL CNE 4 os fe dess a md sl fr achirer sie EN FR dB re fäer eo ö ec er SERA INA 979: 74 - ISETTT Ho[ Jet: N Nb 406 a Veg N RAA EA Er pä fer Salen RA IR SR 454: 81 Pläntskölörnå rs mrs. SESRRG 5 IS ben Ar SSRSTE AS bsr nrs RAR EEE 4,000: — SKUNGS) IGNSKilUA BANG oe sres vers nesas sons bese nere ag see series S SRS ERE 3,442: 75 | Kronor 9,006: 40 | Tillgångar den 31 dec. 1910. FÖTSKJUtnGS KOSENAT ET 5 so se pre seder Nr aa SR Aes res K OR CR EAA 2s0scck ond 193: 10 Kr | Bob RAT RETRO PIREN NR Sa AE NS NN rr Br a 979: 74 KRSSABEHAL Saarsa ara a ar BR ES AE AS VE 1,536: 08 PIasISKOlOPIE 2 5 sr rosa svs saniss Fur ris äobine sägen boer ARR BO s kr FOSS RENEE 3,000: — - Skånes Enskilda Bank ooo:02"é02styscstesessstöisdar sir tereepus rotel dera sn ras EE 1,864: 83 Å Kronor —7,573: 75 - Eslöf i februari 1911. js C. Lilliecrona. MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. (CE = Malmöhus läns skogsvårdsstyrelses inkomst- och utgiftsstat för år 1911. Debet. I Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Malmö, innestående ............ 1,864: Statsanslaget till styrelsens verksamhet ......m.m...0.... SE SAS SSR SE SRE 4,000: Statsanslaget till skogsodlingens främjande 2,000: RETA BSR GERRANS LA fören öde saras sen NE Sa ägna a SAN ones sa RS 1,000: FlöSskallbingssällskapetsi anslag oo. vcsumns-p-oserdlsssnsNeke elin Ju sese nns nt 1,000: USES SE BIE ETS DA 1 DRAR ne ene sen i cina a ce a Sann MSNSA TN SRS saa sÄls ska 0 öd RA £,530: FAKE NTSkOpSVÄrdSafgifler ocdlsssssersss sade sr eddendes ens Före irNdnr FNS gys nr 50: Is ER 190 rst ERA AR SSD MARS ESR RAR VOR ITE ag Tr NS BR REN RAR 200: Summa kronor 11,650: Kredit. Hlyrelsensksammanträden OCh fCSOR:.....=s..s «.sk-ssssc5s0 os telärskpnklnnat erfar 800: PRESIS TSTSKO SED 2 (LETA örn oo dos ör an sida Seb ss sö fre lögn krås RR ers ro SR a 100: KYERFÖFSLAKeSD SKL ON:40 CIeL CSOL sc gnee sake segt a da RK SSR re stt ls är 3,500: FFORTLOTRKORLOrUten SIC ING I: sgcesossnnne sars arr sekr le åss on äjeieie fela Sn a 500: Annonser, tryckning, bokbinderi m. I. ossmossssssessrsserssrrerrerrkrnn a 300: Waänsskopyvaktarnas löner OCh TCSOLL, .......ss.«+:-ssi0seesk rsenes bene teredds 1,600: 155ara DETKo gogh (ASK VGER EEE BES NERE SENS RE TN AT kand) DR SK SNRA Us SE 300: ARG RIGA ÅA rn at os fs oa vore ce Nera pe förie. ETSN (SSE RA ANN «UN RES AN 200: LTS 0) fö lass ö rr nr BR fo RS IRL E PER RRE RR AS SE VERA SAR 1,000: EVS TA CEN ID PETA I DLANESKOLOL ver stuss te 8 0 ro src re SR NGAN NES 500: IRkopratukor och PlantOr........c.ss....ses.-s2 RR SD BR SAR SN SAR ASA SS 1,500: [BES PE Cen Pia Ö SO CI PLA COL 2 otakt fena ro sale RE EEK le fe sla eler ae 400: Juridiskt biträde och event. rättegångskostnader smsssmmmmmmssssssss oa 700: NERE RUSE GIT OMR LI UD LAT ST oa Sa önskas os ol ara Slsjlers nja a a soja SR Bo Sn ESR RE 250: Eslöf i december 1910. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Tage Thott. / / C. Lilliecrona. / Summa kronor 11,6050: bör bj SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Revisionsberättelse. Undertecknade, som granskat den af skogsvårdsstyrelsen för Malmö- hus län afgifna redovisning för förvaltningen under år 1910, hafva vid fullgörandet af detta uppdrag genomgått styrelsens protokollsbok, huf- vudbok, kassaredogörelse samt in- och utgående balanskonto jämte veri- fikationer för nämnda år, hvarförutom vi tagit del af den framställning angående de enskilda skogarnas i länet tillstånd och skötsel, som finnes fogad vid redovisningen, äfvensom af upprättad utgifts- och inkomststat för innevarande ar. Då därvid befunnits, att vid besluts fattande inom styrelsen den- samma varit fulltalig, att de fattade besluten i laga ordning tillkommit och att räkenskaperna äro väl förda och vederbörligen verificerade, få vi tillstyrka ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Malmö den 24 maj 1911. Carl AA: Trolle: Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. G. Faze: Claes Wachtmeister. Af landstinget utsedd revisor. Af hushållningssällskapet utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens inom Hallands läns landstings- område berättelse för år 1910. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Märkbara förändringar i skogarnas tillstånd kunna ej påvisas från ett år till ett annat, hvarför det som anförts härom i föregående berät- telser ännu äger giltighet. Hvad åter skötseln beträffar, så kan i denna spåras en förbättring, som dock hufvudsakligen gäller ägarna af större skogskomplexer. Ökadt intresse för skogsodling förefinnes, men insikten om gallringens nytta och fördelar är långt ifrån allmänt utbredd. Skogsmarkerna lida — i stort sedt — ej synnerligen mycket af för- sumpning. Skogsdikningar borde likväl utföras i större omfattning, än hvad nu är fallet. Styrelsens tillgångar äro emellertid alltför otillräck- liga för att kunna understödja utdikningar, då skogsodlingssaken tager alla medel i anspråk. Medlen förslå ej heller långt vid skogsodlings- arbetet på de vidsträckta rymarkerna, hvilka sedan århundraden ej läm- nat annan afkastning än ett magert bete. Många framställningar om bidrag till ryornas skogsodling hafva måst afslås i brist på tillgångar Det förefinnes således ett stort behof af ökadt anslag. Ljungeldar hafva under året förekommit i större utsträckning än föregående år. På 5 olika platser hafva å enskilda marker afbränts minst 280 hektar. Härvid har det dess värre ej stannat, då tvenne ljung- bränningar gifvit upphof till skogsbrand, hvarvid 60 hektar kulturskog blifvit lågornas rof. Upphofsmännen till dessa skador hafva förblifvit oupptäckta trots efterforskningar. I öfrigt hafva skogarna varit mera än vanligt utsatta för skadliga inflytelser. Tallskogen har lidit af sprittmaskens angrepp och af grå- barrsjukan. Den yngre granskogen blef nedsatt af stark frost i juni d Skogsvardssty- relsens sam- mänsättning. se änsjäsg mästa- rens tjänst- göring. Länsskogvak- tarnas tjänst- göring. 140 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. månad. I plantskolan vid Halmstad hafva 2-åriga silfvergranar angripits af parasitsvampen Pestalozzia Hartigii, hvilken synes vara begränsad till de nu angripna plantorna. Enligt meddelande från d:r Torsten Lager- berg är sjukdomen ej förut med visshet påvisad i Sverige. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Under berättelseåret har ingen förändring ägt rum i skogsvårdssty- relsens sammansättning. Ordförande är kaptenen m. m. Seb. Tham, och ledamöter äro riksdagsmannen Joh:s Bengtsson och godsägaren m. m. A. M. Gudmundson; till deras suppleanter äro utsedda direktören m. m. A. L. Apelstam och domänintendenten G. B. Hellman. Förutom de ordinarie mars- och decembersammanträdena har sty- relsen varit sammankallad tvenne gånger. Länsjägmästare-, sekreterare- och kassaförvaltarebefattningen har ut- öfvats af e. jägmästaren G. Pfeiff. Diariet upptager för året 459 ärenden, hvilka hafva föranledt till 464 utgående expeditioner, förutom cirkulär och meddelanden till 1,339 rekvirenter. Expeditionen har varit öppen för allmänheten alla helgfria lördagar. Länsjägmästaren har tilldelats ett stipendium för att studera kulturer i Danmark och i Sunnerbo revir och har öfver den verkställda 1 2-dagars- resan afgifvits berättelse. Antalet förrättningsdagar har varit 653, som fördelas på de olika verksamhetsgrenarna sålunda: ; skogsskötsel ..... FREE Se Sa 14 dagar fÖreläsnilg.. sas... ; | ATS, plantskölörnas, SKÖTSEL 70 .s:sss sl sckelk rise sebes II kontrollering af skogsodlingar «semin 14 PR » » afverkningar .... såra Eee se HO) andra UPPALAS! cm smsistisssse berärrs at RES 20 FORE Samma länsskogvaktare som förlidet år hafva tjänstgjort. Dessutom antogs vid årets början en extra, P. Pålsson, som anställts som förman vid fröklängningsanstalten i Kinnared och vid därvarande plantskola. Han har äfven utfört kartarbeten och sammanfört plant- och frörekvisi- tionerna, som inkommit sedan 19053, i en registrerad liggare samt före- tagit resor för kottinköpen. HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 141 Öfversikt öfver länsskogvaktarnas tiänstgöringsområden och tiänstgöring. | | Antal förrättningsdagar Antal | besökta SER FE - RIO skogar 5 ; Tjänstgöringsområde, STAT EA g Namn och vistelseort RA | i Svar åå och | Värac | HY O kogs- | slant ATOL 3 lexnediS a| Skogs | plant 3, = 3 |GSpedt Summa odlin- | skolan 0 o | tionen gar | BIO, a | = | | | | | G, Bond, Kongsbacka .........| Fjäre, Viske ......... ys BRG 3 194 | 346 A. Ekberg, Varberg .........| Himle, Faurås ..... 96 135 3 | 234 554 C. J. Almqvist, Halmstad......| Arstad, Halmstad ...; 75 121 57 253 448 J. A. Pettersson, Laholm......| Tönnersjö, Hök 76 I10 7 193 | 350 | i Utöfver de i öfversikten angifna tjänstgöringsdagarna har deras tid upptagits af rapportskrifning och uppläggning af rapportliggare. Under kulturtiden tjänstgjorde 15 extra plantörer, hvaraf en biträdde rekviren- ter, medan de öfriga ledde kulturerna å de till styrelsen öfverlåtna markerna. Tillgångar: d Kontanta Te mn AE AR SE ASSA RER sr ERS does RSS 1,421: 32 —Stogsvårds- HCIE CET a ER Son ae as oobA nas les np osa tagas re arten ERA RE REAFAr KSP AKS 579: 60 styrelsens eko- Fröklängningsanstalten, materialbodar och stängsel festen Ra .9,866: 36 nomiska ställ- 1910. . mA 31 [SSE onboer SSS SS EEG ASSA AR ERK TARAS SRA AAA säd deA UBIOAAR INKA den Iya ORG RT ATI ÖT os sat edet sger in Unn dlsend dr bäfeb lg dfn ads NN 12,783: 2 2 TERS ERF AA SN LÄRS KITTS EA Gee 25: 50 12,808: 76 Summa kronor 27,689: 20 Skulder [DIRIGENT ASIEN Ro cfes Ar SAS ARNES VT 3A DR bre SE SERA AES EA Se CELERON 127,0 89:20 Den hos styrelsen anställda personalen har under sina resor sökt Skogsupplys- bibringa allmänheten intresse för och kunskap i alla till skogshushåll- ningen hörande frågor. Dessa ute i skogen förda samtal lämna bättre behållning än föreläsningar, då vederbörande få anvisning i de spörsmål, som just för honom hafva särskildt intresse. Emellertid hafva fem före- läsningar hållits, af hvilka tre stått i samband med småbrukarekurserna i Morup, Åsa och Onsala och två för beväringsmän vid Hallands rege- mente. Skogsupplysning har äfven spridts genom litteratur. Skogs- vårdsföreningens folkskrifter hafva utdelats i 2,000 exemplar samt Holl- ning. SKOg S odling. 142 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. grens skogsodlingskatekes i 2,500. Till skogsupplysningsarbetet hör också styrelsens understödjande och befrämjande af planteringar vid folk- skolorna. Plantörsbiträde har lämnats kostnadsfritt, likaså skogsodlings- material. Skolrådens ordförande hafva lämnat på styrelsens begäran uppgifter om dessa arbeten. Af de insända svaren inhämtas att 2,600 barn utfört 3,994 skogsodlingsdagsverken. I. Skogsodling utförd af enskilda personer med kostnadsfritt bidrag af frö och plantor från skogsvårdsstyrelsen. Tidig vår inträffade och därför kunde de första plantorna utdelas redan den 2 april. Till 1,339 rekvirenter öfverlämnades 69,7 kg. berg- tall. och björkfrö samt 3,710,150 st. plantor af tall, gran, bergtall, björk och diverse andra slags plantor (tabell I). Den hufvudsakliga kontrollen öfver dessa skogsodlingar har förut utförts af tillfälligt anställda reseplantörer, men då nyttan af deras ar- beten ej motsvarat de stora kostnaderna, som varit därmed förenade, hafva länsskogvaktarna i stället under årets lopp verkställt dessa be- siktningar: Härigenom har en enhetlig och grundligare undervisning kunnat meddelas. Slöseri och slarf med skogsodlingsmaterialet har å en del platser uppdagats. Genom gjorda mätningar har framgått att 433,32 hektar kalmarker skogsodlats på sådant sätt, att de böra blifva skog- bärande. Af de utdelade plantorna hafva 320,650 st. väl användts till hjälpkulturer, till omskolning, till häckar. Endast ett fåtal personer hafva användt sig af plantörsbiträde, hvil- ket lämnades kostnadsfritt enligt utfärdad kungörelse. För detta ända- mal reste en plantör i 13 dagar. I. Skogsodling utförd å öfverlåtna marker och i sin helhet bekostad af skogsvårdsstyrelsen. Af insända kontrakt om skogsodling åa till styrelsen öfverlåtna mar- ker hafva 15 godkänts med en sammanlagd areal af 469 hektar, hvaraf 444 hektar bilda ett komplex. Samtliga kontrakt äro upprättade för en tid af 30 år. Skogsodlingen å dessa marker började den 4 april och afslutades den 7 maj. Detaljerad förteckning öfver arbetsplatserna m. m. återfinnes i tabell II. Vid kulturtidens slut hade 328,;s hektar kultiverats och dragit en kostnad af 13,488: or kr. eller 41: o5 kr. i medeltal pr hektar och redo- visas sålunda: HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 143 FOTEN SS PlADLOT EAT HSE OLE NPT, 00 OMS teet eeresnepesskssasssnesnsensnsa TSL: 07 FÖRS LIGG LG) Lo) a Y Ages aren tbonpr oder ere sk soo Boc SDU SRD NONSENS BERSENN (Srophackning af 15,5 hektar (hösten I000)- s....«..«seospsssesensersssses 352: 68 Arbets- och plantörskostnad 11,597: 66 Summa kronor 13,488: or Medelpriset för ett 10o-timmarsdagsverke är 1: 99 kr. Under hösten hafva inga kulturer företagits, då anslaget förbrukats vid vårkulturen. Årets kulturer synas hafva lidit något af torkperioden i juni månad. Den under hösten vidtagna undersökningen öfver resultatet af plante- ringen angifver 83 2 växande plantor. Skogsodlingar och åtgärder för främjandet af själfsådd förekomma äf- ven å egendomar, men styrelsen saknar en fullständig kännedom om dessa arbeten, då en del egendomsägare visa obenägenhet för att af- gifva begärda uppgifter i hithörande frågor. Fröklängningsanstalten stod sedan slutet af förra berättelseåret fär- dig att mottaga kott. Tillgången på tall- och grankott har emellertid varit ringa och kotten — särskildt grankotten — var af mycket under- haltig beskaffenhet. Bergtallskotten var däremot god och fyllde behofvet. Utaf en Hl. tall- eller grankott erhölls o,6 kg. prima frö, medan samma kottmängd bergtall lämnade 1,5 kg. Genom klängningen erhölls 22 kg. tall-, 90,0 kg. gran- och 38,5 kg. bergtallfrö. Den otillräckliga tillgången på kott föranledde köp af 70 kg. tallfrö. Dessutom inköptes 5 kg. hvitgranfrö, 5 » silfvergranfrö, 1 >» sitkagranfrö, 185 » björkfrö, 68 lit. bokollon, 100 >» ekollon. Den 14 mars lämnade styrelsen plantskolejorden i Vallda och Knäred. Den nya plantskolan i Kinnared har besåtts för första gången. Styrelsen förfogar således öfver 5 plantskolor med en sammanlagd areal af 6,67 hektar. I plantskolorna har utsåtts 109,3 kg. tall, 87.5 kg. gran, 24,3 kg. bergtall, 5,0 kg. hvitgran, 5,0 kg. silfvergran, 1,0 kg. sitkagran, 129,5 kg. björk, 368 lit. bokollon samt 100 lit. ekollon. Fröklängning och inköp af skogspfi rö. Plantskolorna 144 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Tabell I. Sammandrag öfver utdeladt skogsodlingsmaterial år 1910. | | Utdeladt [ | laga Frö | Plantor Skogsodlad Härad Socken ZE) Berg- |... + | Bok- I my la Berg-|n.., Hvit-| Di- || kalmark | 28 | tall |PIörk] opon | Tall | Gran ja | Björk) gran | v om | IgE erse EE AR ET Sa RN kg. | liter || 1,000 st. Har | ar | Fjäre Onsala .....i. T7 |ik,0 5,0 | — || 22,0 | 22,0 | 350 | 245 | TO | UES 4 | 25 REGERAR 6 | 0,2 — | — 6,0 fo] — | — 4,0] — 2 25 SJäp rs seeeg 24 — — — || 2950 | 12,5 8,0 30 1,0 — 4 50 Lindome 57 | — NNE 79,0 | 70,0 3,0 | — 455 | 0,05 13 51 | Elfsåker ...... 321, 1 Jo 20:00) 24551) SA 350 | 1,9 51 95 |» Tölö 31/0): 150 1,0] — || 56,5! 530] — I — Pi 6 60 | Fjärås... 47 | 0,5 | 10,5] — || 82,0) 40,0) ITiol — KE i I TY 60 Hanhals 2... 3.035 — — Il 10,32 | Lol — — — | — I 20 | Förlanda Bäle — | — Il 30 6,0 | oo 80 | Gällinge...... 6) —I| —| — So) 6,0) —| — EN SES Kar 60 | Idala 3.) — | 20) = 2,01 330 | o 20 Frillesås ... 12 30 I| 15,0 | 22,0 2,0] — EN | 4 60 Landa TR 7 — 0,5 — I 650 6,0 i = = R 21 Ormevalla ... Z ER - 6,0 500 | 10 | 240 AE | ol 90 Summa | 255 | 312 10,0 30 135353 |[276,0 | 19,5 | 5,3 29,3 195 64 17 Viske VärO' rade 15 | 2,0 4,0 — || 1950 8,0 1,0 — = | 6 05 Veddige... 101, 2—1 15 TRA AS 3: ANOS NRA NBOREA 13 | 1,5 O,5 1235 5,5 ==) 530 200 2 50 Sällstorp...... 2] —] —| — | 02) ol —LI —I tool — ol 10 | | Summa 40 | 3:s 6,0 — | 3252 | 2557 140 | 540 7.0] — 12 60 I Himle | Stamnared .. | 8 | o;5 3,0 — | 5,0 8,0 | — — 0,5 | 0,6 I 10 | Skällinge 20 | 0;5 2,0] — | 14,5 | 2155] — | 140 450 | 130 5 50 | ' Rolfstorp 10,5 6,0] — | 50! 15,5) I —I — | 93 I 10 Hvalinge 22 10,5 6,5] — | 19,5) 22,5] — | 08 252103 3 10 |; ROTA Hossa 15 | 255 1,0] — || 16,0) 7,5 ( He SR IR 2 00 | Lindberg 17 | 0:53 —— — || 258 | 10j0] 2571 — J,0 | Os2 5 10 "Träslöf naste 10 0,55 — — [|| I9,;0 2:7 I1,o — 2 SS 2 40 | Gödestad ... 7 — 1,5 | — Hol! 9,0j — — ES = o 70 Hunnestad ... 9 = — — || 12,0 150 -— — fee. aa o 85 Grimeton 15 — | —J! —Il14s0ol 2500] I —I —I — I | 40 Spannarp KN ng a = Tiden — = ol 80 Tvååker...... 18 | — — | — || 36,0 | 750 ol —I — — 4 00 | Nösslinge ... gäller — | —JI| 50230] —|] — | — = I 70 Summa | 171 | 5,5 | of) 193 8 1160)7 | 5:2 | 3,3 932 | 2,4 29 75 Faurås | Dagsås ...... 1 | — — = =— To] — —| —| — o 25 Sibbarp ..... 29 | — Hol — | 43,0 | 49,1 | Oj25)] — == = 12 50 Ljungby...... 20 | — Ts 515 2 — — — I 6 o9 Stafsinge S — — l| 11,0 IE | — | 1,0 | 0,52 = o 42 | Morup ...... 15 | 1,0 1,0 | "— || 2050 | 12,5 | 25) Ho | Hoel — 3] MIG Vinberg ...... 5 TS GR | 6,3 3,2 | — | 953 — | 0505 I 30 Alfshög ...... 4 — — — öjo II: 1,0 — — 2 30 | Köinge ...... 18] — | —I! —l| 2751] ins) I I —JI — RY Svartrå ...... 12 — | —JI — || 24,0] 12,0] — | — — |] — 3 50 Okome ...... 17 — | —J!I — IM 24,0l 13,0] I —JI — I Oj 41 45 Gällared...... 281] —JI — | — I 29,01 41,0] — | —|] — — 81 05 Gunnarp...... 34 — — — Il 37,0 | 90,0 | — SÅ [ROR 10 70 Ullared ...... 19 | I —|) — II 320] 3465] Ås I —J| — 4 | 55 Källsjö ...... 4 — = — — | 21,0] — = Bed = 1 50 Fagered ...... 16 | 0 ES fö | EST ES IAS a LE | = 7.1 00 Summa | 236 | 1,0 5,5 | — 3508 |400,0 | 4325] 2,3 I 354 | Osx5 || 69 | 41 HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 145 | Utdelad:t | | AN Plantor | Skogsodlad OAEJUEE SN = | Härad Socken | ZE Bero I. | Berg-| yn... 4 | Hvit| || kalmark [aRS 5 Tall | Gran Björk | OS | tall | ollon || | | tall - | gran a RO E fa kg. 1,000 st. Har ar | | I Årstad Krogsered ... — | 2150 | 40,5 | — — 0,2 14 25 Drängsered — || 3455 |136,5 | — — | Io 32 II INESSIEe oss — 10,0 | 56,0 | — — | — 10 64 Askome ...... — 650] I7,0 2 97 TN od Ce WERE — 8,0 | 4550 S 51 ASIREN rant - 5,0 | 34,0 | — = = 9 68 Arstad «:.,... — 230 | 31,0] — = 1,0 | 3 71 | DKTCA «scots rr | -— 2930 | 10,r | Os! —| — 3 16 | 12) (Ce NRA == I 32,5) Bs! 4ol — = NIER Tf Slöinge ...... — 20,5 | 33,4 | 10,0 | — 1,0 17 54 Summa — 168,5 |410,0 | 14,3 fa 3,2 | 96 40 | | I I Halmstad | Steninge...... 2 — || — 9,0 - | I 14 | Harplinge ...| 15 — 29,0 | 25,0 | 0,5 1,0] — | 6 15 | Räfvinge =... 3 - To T230 I | | oo 7 Getinge ...... 12 | — 8,35 | 49,5 | — | — | Os |A 31 Qvibille ...... 7 — 8,5 | 2240 | — O,2 | 4 07 Söndrum -... 5 — 9,5 | 16,0] 5!) — Hake 13 KLO I — t0,0 | hol —I —| — le 60 | Enslöf.......... | NE | ol 70 Slättåkra. ..... 51 = 20,0 | 122,5 | 18 | 40 | MOrUPE:,soscs| 205 I1,0 | 6330 12 |! 60 | Kinnared 12| —I| 3250 VA SN — 0,5 3 57 Summa — 10150 |338,5 9,0 1,0 Tal 62 | 44 Tönnersjö | Torup......... 17 — 10,0 |] 330 | — | — | — 6 3 Breared ...... = 50,6 [100,0 | — | — = || 25 20 Tönnersjö ... = | ol 100) —| — | — Häll SV Eldsberga ... — 2,0 0) Hol — — I 00 Snöstorp...... = 6,0 | 10,0 |” — | ol —I| I 70 | Trönninge ... — I 2,0) — Sya RE — I 05 Enslöf......... 3 2 Ti22ollN/7ssNEr2:0r Filkor EK 15 70 Summa = ||E851611233,5) 19:01] 250 lESOrlSo I I | Hök Tjärby ...... SNES 70] 120] —|] | —| —|) I) 80 Veinge ...... 2200 fl 3,0 | 310 | ViN JO Knäred ...... 47 — 69,0 | 46,5 — — — 17 20 Laholm ...... SM | | 72;0 | 13,5 | 32,0] — | IT30 II 25 Skummeslöf 3 I0j0 | 2,0) Jol — — | ol 40 OMKarfup: ;.. 5 — | 1 | TA — | — | 165 Hasslöf ...... 3) — 2,0 0) — — | — | 1] 10 IMOXtorp. ...... 6 | — [stol 0 I 30 [FlShult: :..... T2010 |EXA5SN EOS IN I len SULIOS IUSDY: ansenens | | Hol 2,0] — — | — (SN TO Renneslöf ... 12 | — | || 14,2] TOg | — | — — | I | 20 i | Summa [EES l203,2 |r65,6 | 35,0 | 350 | 14,0 | Tr35 || 48 | 05 | I | I I I Summa 1|1,339 | 14,2 |5492,6] 2,010,0] 107,45] 22,1 | 67,35 | 10,5 || 433 | 32 Skagsvårdsföreningens Tidskrift 1Q11. B:laga I. 3,710,150 st. 10 Tabell II. SKOGSVÅRDSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. Härad Fjäre Himle Faurås Årstad Halmstad Höks | Söndrum Socken ÖNSAlA borste Fjärås ......... Örmevalla ... Rolfstorp Ljungby Okome Gällared » a W.ESSIRE reset Getinge Tönnersjö ... Veinge Lal ölm sten Ö. Karup Knäred I Skogsodlingar utförda å till skogsvårds- Så dd | Skogs- | — + oe Hemman | Tall | Gran | Björk | odlad 2å Kostnad | | | mark | EE pr bar | CE | kg. | har | kg. | Kr. | öre Fjärdskogen...... | FE = — SS — = KÖPA båskesvöseks ES fe = — a = SR Harestorp......... RR (Sr SE — = = SKALLS Ve tea. snsnd d = - = — = — = L:a Ljungby -— — — — -— — — > — — — EA — -— — Åparp sonnnsonnsa a = = — = = a ooBok : Räfvige............] — KS 5S;5) 2,5 | 123:4 | 64 28 Skälstorp ......... — 5 — SR SE 2 LEE SES | — — Gunnarstorp...... == = == = a Dt BETE) sriskad ar — — — — — — — Vilshärad .......... = IR Ce F Sä Hilleshult......... fö — — — — — — Bökeberg ......... — | dä N. Kattarp ...... —- 2 — | — — — — ST VEhHÖPAST ensss rss = = CS = IR fa = KNÄred: Gone cen oc — -— — NE = Summa — | — | SRS | 2,3 6 = | Nad Ir.471.9| 241, | Summa skogsodlad ST LOIS HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, styrelsen öfverlåtna marker år 1910. 147 erna oc Grophackning utan Te plantering Berg- | Hvit- |Silfver- IP | Di- HAV | = E Kostnad pr ju Q = | | | | Bok | Björk STAT as j 53 Kostnad | Anteckningar tall gran | gran | verse | sog Ne har 29 pr har | 220) UND EE ESR SV SN fär SES [UR | JEN SS ST 1,000 st. jä äs Kr. öre rs vlkusrillöre In I a | | | il 21,0 22,0 | — a — 14,5 | 8,0 | 49 -— — -— — 13,6 har höst- | | | | hackadt 1909. 25,0 | 25,0 | 23,0 | 710 | 23 SM — — — | Ljungen af- | I I | bränd, 22,0 | 25,0 22,0 | 70 28 20000 FS forne =S Sr = 140 = 81,5 | 6,5 SN 32 = — | — |Ljungen af- I bränd; 10 har | | hösthackadt | 1909. 13,0 | 20,0] — = =) SS 250BUESAS 35 98 — — — | 15 m,. [-för- band. I AR BA 23 DS — = 1,5 3,7 25 07 = — — | Hjälpkultur i 1909 års sådd. = — — — — -- 22,5 5,7 41 16 — — — | 1,5 har grop- | | hackad hösten 1909. =S = 2,0 NS 64 28 = 223 = = | 70) 310 36 | 24 = = = = EN EE EEE al Bg AN EN VEN Hake I —! —| — — | — +0,630 Hr RS 39 91 — — | — |Fask. I I 16,0 17,0 =— = SS I Sa 12,50 Var 42 66 — — = | 5,0 550 | O,018 Slo — fETj28 5,30] 4357 53 o4 — — — ++ balsamgran | 7:90 22,0 | — — | — — 25,0 6,2 42 04 — — -— — 21,0| — — — -— 2055, 10630 31 55 — — — = VAR | 28,5 | 6,0 39 27 = =|= 2,0 10,0 | — — Så lv 11,5 6,0 38 67 — — —- = fl — — | — 8,0 | 654 54 50 = = = I II1,0 188,0 | 0,08 läg 1,0 1,937 | 326,03 — — =— a — — 2,015,555 st. plantor, areal 328,ss hektar. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9IO. En tillfällig plantskola vid Skerte kulturfält har besåtts med 20 lit. bokollon. Resultatet af sådderna är godt, men har hvitgranen, silfver- granen och sitkagranen lidit af den torra försommaren, oaktadt sådderna blifvit grundligt vattnade. b Vid årets slut upptogs plantornas inventarievärde till 12,783: 26 kr. — Åtgärder med Afverkningarna synas under året hafva något inskränkts, hvarpå de args a tryckta konjunkturerna torde hafva inverkat. lagstridiga af- — verkningar. När styrelsen finner att en afverkning strider mot $ 1 i lagen an- gående vård af enskildas skogar, affordras garantier för återväxtens be- tryggande genom skogsodlingsförbindelser. Antalet under året afgifna skogsodlingsförbindelser är 57 och dessa omfatta en areal af 366,19 hektar. Af nämnda förbindelser hafva 4 föregåtts af laga syn. "Under året hafva 6 syner hållits, hvarvid återväxten ansetts äfven- tyrad å 43,90 hektar. En förbindelse har såsom uppfylld återlämnats till utställaren. Skogsvårdskommittéernas antal är fortfarande 70; ingen nämnvärd förändring har ägt rum i deras sammansättning. Redogörelser hafva afgifvits af endast 4. Skogsvärds- kommittéerna. Halmstad i mars 1911. 7 skogsväårdsstyrelsens vägnar: Seb. Tham. Gustaf Pfeift. HALLLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 149 Undertecknade, utsedde revisorer att granska skogsvårdsstyrelsens i Hallands läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1910, hafva för fullgörande af vårt uppdrag fått genom Konungens befallningshafvande i länet mottaga skogsvårdsstyrelsens protokoll, rä- kenskaper och verifikationer samt dess förvaltningsberättelse, allt för sagda år, äfvensom ett upprättadt förvaltningsförslag för år 1911, och få vi efter verkställd granskningsarbete afgifva följande Revisionsberättelse. Årets räkenskaper utvisa: Debet. RSKR DORA HAT (TOOO), screcbur eds oresnar rss Fas säl sera ene BRA FER NR Inkomster: Statsbidrag till skogsodlingens befrämjande ............... I1,000: — » » bestridande af kostnaden för uppehål- lande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet ............. 4,000: — FIRTTOS VAS ASL CTg hoss sen Ses sb Nao SoA re se SNS ss NAS ae 4,209: — Waskpnan länets landsting” uses sis sees snar 6,000: — » » $ EB USBållningssällskap mosse ecsesksskbiess 5,000: — Hörsaldamplantor Och SKOgSMÖ Lt ss. sesssc spelserien 958: oI Rentafa bank insatta Medel. ocm.s.....sccdssssssseraseen es SGMSA Ersatta syne- och rättegångskostnader .....................+-- 242: 20 HÖTVE LS ERK ODIS CCI gu cos so selen dose Sä lelet er nia ta rea SSE 206: — 31,946; 62 Fordringar för förskjutna syne- och rättegångskostnader............... 322: 20 Summa kronor 37,780: — Kredit. Utgifter: Skogsupplysning, för plantörskurs, föreläsningar i skogs- fäskatnng, lItteratur. 00. DI5 oss:sss ssadssoesNan seg rs 5906: 40 Skogsodling å arrenderad skogsmark, inköp af skogs- EO NaD EtSKOS Na CDA DA Se ooo sens enas slet MANAS sa nb Skr FA,0:75:035 Plantskolorna, arrendeafgifter, arbetskostnader, rese- ECTS ENA GC CIRSU IE 8 sno Se base de ejoloirielälrfö 0 åförelg Blä) sjarn, a a ella EN SSE SA AN TOVE END än ASOS LE SSA SR RR SSA ESR eo ERA 10,400: — SER ACNAa0SCTSACkOIN Eg AR 4 oss. ssflpsnesr sonson sins kon nee FÄRRE 400: — MEG CIpe dun derhall Rasens oss ssudabssssens denn ses Neko sas (ö Öfriga förvaltningskostnader: INESEkKOSIN AC CIA Nos SE ögon ANS ala fotas sjal Se SSG Se SS 2,275: 80 Welelonsöp Os tpOrtö:sI0s I. .slscbusrd sele a sön ssk a BYAR 862: 29 RET NERE Arr NA SER An mn RE SR PAR 38: — RAMTEETG TIS CIA 16 5 can a oo aula ste öfola elf eI le. ajalsSilalale orsj Nee Kia ej äj ole (al ae S 6) 5jå äs FT ASTRA 201: 33 yratföri lokal, eldning (däraf. M. Ms tocesc-ss-sssssssocknsar 600: — HORVETS ERT (DIC: oc oc tl sno sas sn selen so seja da be a äs Ra SD AST ENARSNRRS FoG) ot Transport 34,404: 18 VN e FIS 150 SKOGSVÅRDSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Transport 34,404: 18 BYg EDGE Ge sve sn orfls ee sees a ske Fega EE 445: 97 Bo [ck a [os Ae ERA SR AEA TS ER DA NER, Ar AR T23::58 Resestipendium su sssmmmvvvn. FRE sd SS Rs pan ära en SES 250: 35,2237 08 Förskjutna syne- och rättegångskOSstnader = smmmsmsssssssssssssesssesss sion a 504: 40 Behållning till år 1911: Innestående i bank :.smsmmmmssssssrrrsrssssserersosssnrrsrssss er sr ena 1,308: 47 Fordringar för sålda plantör; frö mM. 10; s..s.e:sisssiwer 570: 60 KÖN tan tyd bEGSS AT os doses ss rt orter ee 112: 85 1,991: 92 Summa kronor 37,780: — Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning den 31 december 1910 utvisar: é Tillgångar: 10) 192104 E I 40 63 KORA Ar RE EIGA ET RAR EE a 1,421: 32 H NO 6 be 0 012 gr R a ASA RES SR ER SE ERE SRA SA CEN FORN fn 570: 60 BYECRATCSTT trot, gigs så ro orarsis RN LT Ae SN INSE 9,866: 36 JO MCIHLATLGR oc e soce dagen se RAE ER Usa eds RR RR st EE RE 3,022: 16 L(0) pc a BEE b dad KN a (5) AR ARR AA AA 125153: 20 » 0 70 [ENSE Br SN HERE SERA RESER - 25: 50 12,808: 76 Summa kronor 27,689: 20 Skulder: (ÖTVETStÄSDIAE = dra dets base GR sök S bag Elen ara Ses Sn en Kr. 27,689: 20 Räkenskaperna hafva efter verkställd siffergranskning befunnits rik- tiga och försedda med behöriga verifikationer. Skogsvårdsstyrelsens protokoll och förvaltningsberättelse hafva af oss genomlästs äfvensom det för år 1911 upprättade förvaltningsför- slaget; och hafva desamma ej gifvit anledning till anmärkning. På grund häraf och hvad i öfrigt under den verkställda revisionen förekommit, få vi tillstyrka, att skogsvårdsstyrelsen beviljas full ansvars- frihet för dess räkenskaper och förvaltning år 1910. Halmstad den 17 juli 1911. Richard Hermelin. Patrik Forsbäck. Af Kungl. Maj:t utsedd revisor, Af Hallands läns landsting utsedd revisor. Axel Sjöstrand. Af hushållningssällskapet utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus läns lands- tingsområde berättelse för år 1910. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet år 1910. Styrelsen. Styrelsen, som till sin sammansättning under året icke undergåatt någon förändring, har utgjorts af: Ordförande, utsedd af Kungl. Maj:t, majoren och domänintendenten m. m. C. M. Åhlund, Munkedal. Ledamot, utsedd af hushållningssällskapets förvaltningsutskott: f. d. riksdagsmannen m. m. Gust. Mellin, Hälle, Sunds-Sandvik (suppleant: godsägaren Walter Thorburn, Uddevalla). Ledamot, utsedd af landstinget: riksdagsmannen Oscar N. Olsson, N. Broberg, Brodalen (suppleant: landtbrukaren G. Hjort, S. Broberg, Brodalen). Årets sammanträden, sex till antalet, höllos i Uddevalla den 3 fe- bruari, 30 mars, 17 maj, 12 augusti, 27 september och 9 december. Personal och tjänsteförvaltning. Styrelsens forstliga biträde, länsjägmästaren O. A. Beer, som tillika är sekreterare, har handlagt å den löpande tjänsteförvaltningen kom- mande göromål med biträde under april och maj månader af såsom bi- trädande länsjägmästare anställde e. jägmästaren Bernh. R. Blohm samt i öfrigt under hela året af en kassörska och fem ordinarie länsskogvak- tare. En länsskogvaktare erhöll afsked fr. o. m. I juli med tillstånd att utöfver nämnda tid kvarstå såsom extra. Under vårens skogsodlingar tjänstgjorde 3 extra länsskogvaktare och 39 st. tillfälliga plantörer. Tjänsteexpeditionen har, såsom förut varit brukligt, hållits öppen alla helgfria dagar länsjägmästaren icke varit stadd på resor, och hafva 152 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910, de två sista helgfria dagarna i hvarje månad särskildt varit anslagna till besök för rådfrågningar och ärenden rörande den enskilda skogsvården. Länsjägmästarens resor och förrättningsdagar utom hemmet hafva upptagit 145 dagar, därunder 147 st. särskilda förrättningar handlagts, nämligen: Inspektioner och kontrolleringar af skogsodlingar . . ssmmmssssssserrsssssersnn 23 st. Besiktningar af mark för skogsodlingar ..ssmsssssssrsrrsea KR ARI II » Konferenser med skogsvårdskommittéer m. fl. och andra rörande sköpgsodlingars anordnande -.:..::i-s:s5csssvsss seoseoseses see Inspektioner i plantskolorna Råd i skogsvård på kallelse Inspektioner af afverkningar Kurser 1. SKOPSVÄLC) sarstere sva load skr kanesnk anseende SRS sr NN RA ES EEE FÖLEGYAP os rtus es ot es ee osa KEPPRSRETER beg ranka sdlorkenosrne 25 » Exkursioner och diverse förrättningar...... | ör rRe lig oe kr RT 9 » v FF Fr Summa förrättningar 147 st. Biträdande länsjägmästarens förrättningar: Inspektioner och kontroll af skogsodlingar =mssmssarersrrssersrsrrrrrss rerna 20 dagar [DIVETSE CH ÖLTALENIDR AN cr assesd bss ponied oda big reses Fa sek eka alg ärr Ab ARS EKA OR ARE 9 >» Summa 29 dagar utom bostadsorten. Resten af de två månaderna använda till expedi- tionsarbeten o. d. I sin egenskap af sekreterare har länsjägmästaren i enlighet med gällande instruktion till styrelsens sammanträden förberedt och å de- samma föredragit alla ärenden. Till expeditionen hafva (förutom ett stort antal särskilda rekvisitio- ner af frö och plantor) inkommit 942 skrifvelser. Från expeditionen hafva utgått 1,110 försändelser. Diarienummer 449. Cirkulär och broschyrer hafva utsändts till ett antal af 2,300. De ordinarie länsskogvaktarna tjänstgjorde under året utom hemmet 631 dagar eller 1035 dagar per man. Fördelningen på olika slag af arbeten framgår af efterföljande tablå: Skogsodlingar och plantskolearbeten (Fällting TOC rad 1SKOgSVarC Kaare ya stdsssssska sökas sees Inspektioner och råd vid afverkningar Diverse förrättningar Summa 631 dagar De extra länsskogvaktarna och plantörerna hafva tjänstgjort i 804 dagar eller 19 dagar per man. banar GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Sammandrag öfver skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län räkenskaper år 1910. Behållning från 1909. Inkomster. Statens anslag till bestridande af skogsvårdsstyrelsens VERKSAM het (AL: 1:OIO] rss skosekserer sssbel use där gle 4,000 Statens anslag till skogsodlingens befrämjande =. ...... 20,000: FIENDER IS AT DELEN. bs oso cf nde SR RASA osa bor ke segra RS LÖH Efäshällningssällskapets aDSläg.....:..«v..ssstsess0cs0 cheese 18,000 UNGT SKIN ETS AN Slag dress skonar sas safes asarna ne tare 2,000 RT a deeds ravensle nens sinter rf 136 Försålda plantor 1,025 Brandskadeersättning för brunnen försäkrad ungskog TEIIRSKO gSplan tell 84ss:.ss:c.ss. sys Sens denioa gås AST Sönjrs se 2,596: FESTEN SK2 35 48,866: 22 Kronor 51,985: 64 Utgifter. Skogsvårdsstyrelsens kulturer och öfriga skogsvårdsåt- gärder, sålunda fördelade: Skogsodlingar å genom kontrakt öfvertagna marker, öfriga kulturer, plantskolearbeten, körlöner, frakter, omkostnader för redskap, skogsvårdskurser m. m.... 12,885: o EKA HE DIA TD LOT ms ac rosva ön senere dp sing ennssser bs sdek rage ke 1,325: 90 MATTER Hen Lör plantskOlejOrC. ;. w.....ss..sssacsars esse ssk ne na SSE Länsjägmästarnes resor och arbeten ....................s..ss00 2,244: 17 Länsskogvaktarnes resor och arbeten ........................ 2,669: 48 Extra länsskogvaktares och plantörers resor och arbeten —3,887: 2 23,306: 86 TINGET 0 a EA ee da Lr oe ee a Roe AR ARA SN EE I SR SER ENTRIES LIN 5.376: 78 Anslag till skogsodlingsföreningar 4,032: 84 Premier för undervisning i skogsodling 1,240: — 5,872: 84 FIRSVäTtISKOMINItEEETN AME, 0 as robten rose ed nt DA non sn dk ade se når fras 39: 70 FREE STISIT ES OT fe sars ar RT need oh BINGO SS FRE SA Ra seed en 604: 3 ISERTS(OnSKOStO ACC" 55: ses surton klo Top olsce sen Basra SN dR AA rp RS osa rd ds 20: 53 Transport 35,281: 07 å AR ed SV på ö ve Å då + PL RS SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. c Transport 35,281: 07 Aflöningar till länsjägmästare, länsskogvaktare och kassörska......... 9,650: — Diverse expeditionskostnader, annonser IM. IM: msssessssssisosenrio 2,540: 37 i Behållning till 1911. LIN VÖTNGATIÖE "osa nöt oss RRE NE sälla seen Sö HET Nta SR ai es dead 1,708: 69 Fordran för SyDeKOStDACen avs ioesseeesssat sä ärsele tera reser ee 60: 40 | Innestående å upp- och afskrifningsräkning i A.-B. Gö- teBOrgS. BANK osten tass av ankra areas en Snr KR SANNE 1,695: 68 Ul JC assabehällningo. scmoossssss sur sales RAR rasister FLERE Ar 1,049: 43 4,514: 20 Kronor 51,985: 64 4 Skogsupplysning. vr. | För höjande af skogsintresset och kunskapen i skogsskötsel har J länsjägmästaren inom länet hållit 25 st. föredrag. Dessa hafva i regel + varit illustrerade af skioptikonbilder. A följande platser hafva föredrag Å hållits: KA Ljungskile: , Småbrukarekurs vid landtmannaskolan sem. 2 st. | Jordbrukskurs. för folkskollärare cssssss.rsiocbsnskenes 2 > el | 18: ba Va [nok hala (Nga IN p NANNE AR EASTERN FORE FIRE TESTER OT I » ' Flerrestad (SMmäDrukarekUrS). om s...ss:seudosseosd: och össsnad oe 2 » Spekeröd STR SR ARS SINE RONNE SEE. Sp 2 » 4 Backamo. (jOrdbrukSkUrS) i essmsssesosocensssosss dre sens ASKER 2 Morlanda (småbrukarekuUurs),.;.:..::.s...ssssssrrocseosorrennoriersrs 2 d MASLOPLAN CA ofos bass örnar sobre rer oss TSE LkE aAerokNEen Sc aRaNGEN I » ip FRV ALLO bd hndbnae «Ne Nar ash a sn aloe lo PTA RAS ade seen sr eg EES I » - EOrSNAlA böta ss boss örupeoron betda böso nere nir Vers AS FNL Nee sdAEE ek ERS SRA 2» » IV BLA Ne rös crs far SSR NAN TAR SETS SA sor SAS rst Ness NSkae rs AASE SAS I » StENKyYrKår mol doscsibesrsn tös sta ån södern eps Irene rs I » - BASSE dörsnsgendsns asarna roa böngsösnnerk sladd asks ennen ssd dere I » ; 1303 (eo [4 JAAA RER AR RARE EAA SNRA SAS NYSS RAR. oa I » | II GSSCIHEL Gloss rack Barsvsnpa eka ole an i gigs fris kar sa KEs nns År I » ; INGSTETÖ Cast Söke dalen st nga eb S NE Set SAS SA SSANG I » 8 HJ ÖTLAT Bee erg a an a ST SMER rr EA ESSER RNE I a T BETECSVIRA do od versa arr Se oy dA AN öE tes GRs AA I » | Summa 25 st. i Föredragen hafva varit mycket talrikt besökta. bu Inom fyra skogsodlingsföreningar hafva skogsodlingsfester afhållits = med föredreg af länsjägmästaren samt deklamation m. m. Dessa fester, 2 till hvilka ett mycket stort antal åhörare infunnit sig, hafva å respektiva GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 155 orter i hög grad bidragit till tankarnas riktande på skogsvården och hö- jandet af medlemsantalen. Öfver hela länet till skolor, kommunalrum, järnvägsstationer Oo. s. v. samt till enskilda personer, särskildt skogs- och kalmarksägare o. d. har i ett antal af 1,000 ex. spridts ett vackert koloreradt upprop om skogs- odling å ljungmarkerna. Böcker och broschyrer i skogsvård hafva tillhandahållits landtmanna- och folkhögskolor, hvarjämte i tidningspressen och genom kungörelser i kyrkorna då och då olika skogsvårdsanmaningar ställts till länets skogs- ägare. Ett stort antal personer hafva i sammanhang med föredrag, kurser, andra förrättningar o. s. v. erhållit muntliga råd och anvisningar i skogs- vård. Äfven skriftligen hafva upplysningar lämnats. Sex kurser hafva hållits under ledning af länsjägmästaren: en sex dagars plantörskurs å Vendelsbergs folkhögskola för sär- skildt inkallade unga män hufvudsakligast från länets södra del, en två dagars kurs för Vendelsbergs folkhögskolas elever, en sex dagars kurs för landtmannaskolans vid Ljungskile elever, en fyra dagars kurs vid Billströmska folkhögskolan för elever vid landtmannaafdelningen, en kurs — fyra dagar — för värnpliktiga vid Bohusläns regemente, en kortare kurs för elever vid Göteborgs folskollärareseminarium. Skogsodlingar. Liksom under alla föregående år har äfven under berättelseåret skogsodlingarna å länets vidsträckta kalmarker tagit lejonparten af skogs- värdsstyrelsens intresse och arbete. Vårens skogsodlingar togo sin början den 29 mars och voro i huf- vudsak afslutade i medio af maj. En och annan plantör måste dock fortsätta några dagar in i juni. Väderleken var under arbetets gång den allra bästa, och rubbades icke i någon mån vidtagna anstalter. Led- samt nog kunde endast mindre partier frö inköpas, så att blott 466,20 kg. utsåddes. Detta på den grund, att dels mycket litet passande frö fanns i marknaden, dels det befintliga ställde sig så dyrt, att med Bo- husläns skogsvårdsstyrelses relativt små resurser möjlighet ej förefanns inköpa hvad som behöfdes. Det frö, som kunde öfverkommas, användes i första rummet i plant- skolor, å öfvertagna marker, vid planteringsdagar o. d. och först i andra hand till ett ringa antal rekvirenter. 156 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910, Då sålunda plantering i ganska stor utsträckning fick anlitas, är gifvet att arbetena i hög grad fördyrades. Den skogsodlade arealen blef i samma mån mindre än de år, då mestadels frö användts. Likaledes blef rekvirenternas antal mindre än förra året. Å sammanträde den 17 maj beslöt skogsvårdsstyrelsen att under aret icke anordna några höstskogsodlingar, då dels under våren styrel- sens tillgångar häårdt anlitats, dels kostnaderna för upptagning af plan- tor, plantörers anställande o. s. v. blefve oproportionerligt stora med hänsyn taget till den skogsodlade arealen och utsatt plantmängd, dels vidare brådskan i jordbruket, väderleken vissa år och det osäkra resul- tatet särskildt vid skogsodling af tall-arter talade emot. För att få skogsodlingarna så fort färdiga som möjligt eventuellt före jordbrukarnas egentliga vårarbeten, anställde styrelsen redan under våren 42 st. extra länsskogvaktare och skogsplantörer, hvilka som för- män ansattes dels vid ledning af arbeten hos rekvirenter, dels hos skogs- odlingsföreningar å öfvertagna marker m. m. Under hösten utbildades 30 st. nya plantörer, som kunna användas en kommande vår. Af länets 77 kommuner med någon vidare skogsmark hafva nu icke mindre än 65 st. med kommunala medel inköpta redskap, hvilka komma till god nytta vid skogsodlingarna. Liksom under föregående år har skogsvårdsstyrelsen på nedan an- gifna sätt anordnat skogsodlingsarbetena: dels af plantörer öfvervakade arbeten hos enskilda kalmarksägare, som före den I februari genom socknens skogsvårdskommitté rekvirerat frö och plantor och själfva tillsläppa nödig arbetskraft, dels genom skogsodlingsföreningar, som med anslag från skogs- värdsstyrelsen, hushållningssällskapets kretsafdelning, kommunerna, med enskilda gåfvor och medlemsafgifter anställa arbetare, som med hjälp af från de olika medlemmarna lämnadt folk utsätta plantor eller så frö, lämnadt från skogsvårdsstyrelsen, dels å genom kontrakt på 15 år öfvertagna af ålder kala ljung- marker helt på styrelsens bekostnad (endast med ett mans- och ett hjonsdagsverke dagligen fritt från respektiva markägare under den tid arbetet fortgår), dels genom beväringsrekryter vid Bohusläns regemente och skytte- föreningar samt till sist genom flera tusen skolbarn å planterings- dagar. -— GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 13 SJ A. Användt frö. (Utsått å öfvertagna marker, genom skogsodlingsföreningar, skolbarn och i plantskolor.) IRL TT CRS RR at os a AE Rr go Räls a eb Safe se sn letas nr UN 345,15 kg. (CET NIRO bss sa Bf SE Ser Et SEND REFER Sr RAS Ö3;75 » BETS TAL SIT ÖRE de ER för er er Ahn fal a rön TA a raderas 26,30 » 153 FRIN DUO) Snok YGER SEN MA ARE a vp SA RARE LR 31 > Summa 466,20 kg. Af enskilda inköpt och utsått frö cirka 25 kg. B. Använda plantor. (Utdelade till rekvirenter, utsatta å öfvertagna marker, genom skogs- odlingsföreningar, skolbarn o. s. v.) TEEN YET SAR SAO 0 Sö Sr AE SPE TRA EKA rs ÄR Arr ÄRA IFO, 2NOTSt: (EI a ESV ASSR AS Erp SR BONG ASA ESAs Ens Ob ROOS TJÄNST ENT CR arr ARS Sr Rc SLR AES ma BA ONDA 218,2150: » 13 ANA Nr SR SPN SSE NE Bo ASSA SAS 98,300 » STIM ET PTA INN oja bd a seas clar alrn asfalt SER RA SOSSAR Ca (Ds 1LCN DG Mr Ir SS AA SFR AE RANE FR SR Se KR a 30,400 » 153 [0 nad AS ANNES AAA NR SR RR orre a RSS 21,870 » BENET RS TSAR RSS SR "jag. a died BEAR RS RAS AE ÖT (ÖRE IR RS NN ra Ifa or el Barks ailö-e te klara öra LR rn a nisl ÖMSOM INA pons TRES AEA SN 16 SS KN ÄR BA SS SR tsar AN SE 7,800 » 15) So std ns rr EA 5 SER SANN ARR ERE 5 a 4 AR 7,465 » HRCT SRS SR EA oe TA IA ra re RES AA TAG 3,285 » LR Tr Rn rr dj Fr RT CER Ag TYS dh NS TR re me rr a Ae RR a aa JSF SRS rs ng 3,950:- » HÖVASTATN en oense fån el ÄR Ar rote av SETS TE NDS ENS 100 » SMI [SSA AREA BAER ERE SKE TNA TE AGES ERA fr ER rä 100 » TO SVSRLO EET UCL RNE AE AE NTE TAI 790 » Summa 3,205,810 st. Från styrelsens plantskolor sålda 209,500 » Summa summarum 3,415,310 st. Af enskilda personer hafva inköpts och utsatts cirka 100,000 plantor. Under året beräknas cirka 1,000 hektar hafva blifvit skogsodlade. Rekvirenternas antal cirka 1,000 st. Å nedanstående 60 st. genom kontrakt på 15 år öfvertagna, af ålder kala ljungmarker tillhörande 537 ägare har skogsodlats 456,40 hektar för en kostnad af kr. 8,734: o7 utom plantor och frö samt plantörs- arfvode: (Eek TVÅ RN frn a då a AES ns ye SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. SS 4 tetor | ; SD UapsayELNSKA TyOvdaLy ' v « Å shla 09t€ II 3/49 Ba SANN IS SOATSeE sooovssronernns 4 sretörsrss en 4 H +E£'61 oftgb tre OM dörosdeserdsKESK CC sÖRPPNG d10)sur sy UOODOOREEERONT 4 Prsssr rnKKK 4 4 stig £e'991 6 Br SADE ERSTA VÄTCNE NINNA VR posady verbnld "porpdg 'andjoje a SR;drdA SN spuejur 4 18'0€ Se" Llz 6 SEG "a srsdrrlrrrR KKR ot Pobosböverobananen ” zsoerrr rr RP 4 "HFumuuejg 2Et6z ut bir HÅ fore KR KA d10)ÄqIABTT forrrrrrrPRKPK ss 4 .” ”ecee 4 - . Lot Li 6 I bI 8 kö fooroneoesobersber>ossas "o3ur|s "wmureg, KE ee UN LV Je ” lig 89'gl 6 Br . sar UIFOAS[IYIAN bosnensodoo+ 4 Poosdoseprosöse ä 4 str €llgbE 1€ BM LIKE SEE ET SPSS 4 Porren ns Ks 4 . 4 'ppes | iver | Zgbz oz FR far [IE RR AO VA SE IRS DAT "PRISISAJEN fööeeeeteeeet uorejng ” ec 4 96'9z L9'19€ bi u. ,. osec RRrKDA 4 '0 . rdr ve 4 . sena « ose3r £ es obtiz 2S'091 UL 3, FSSESAUERA SANN tresererener og «fre 5 $ H - « Set QI —'9+i1 8 4 rna rr stR FRE SETSITSA SÅ AM . 4 DOE 4 e o8'0I | [SAVA + ön ”nnsas . soc 4 rss ass 4 soo8->- 0000 ” 'Funusuej gbg get gg ls ön ädla eåalata FEAR TE SR FR ror REN | EA epurjamoy "g spuvjur "PPES 6c'zz 62687 1 NO REA FÖ USPASpET I a SENS SA SORRESRGT 4 SÅ "> uapaeBsewnmurg — « ppes "po SH 92'1z 1Etg0I c Ne CU UapagBoysUdAS s [ ” é « og 17 zo'601 S 2 REAR paraqqnrn — « es 4 isrer 4 I FRA fr "udpaeFaduog «4 4 $6tgg 99! Z£€1 9 | fe sn nr UIPJEILNSEA 4 ,. 4 rskr 64 I Moffen paaqqng « | | va Å . | 4 og'bz tober g | UIPSPÄPIINJUEN 4 D A SERENA AA ” | RE Fa AE | uapseBprT 4 | "PPES L6'bz tilpez 6 SE RAS ARE udpIrFadtog Pssvy|| ; AES 1 RR: 11 MN "ppes "Pe[po SH [le o8'6 LE'gli gI Sk a pOIasJUNnUuaJAG focosoossrRrP Re .e « freeetena srerer 4 | "Ppes PquasrT 80'01 €ltigz zz SN ” fer rr s (P942s]A) uPuid Porse rs OooM Perser rr NG Kd uaselng | ] 101ue|d ey sad y2o Je I Zuruyrsewuy JE Iman. peu ry 1e1ue]g URes Ur tu dT ua2AAIOG Pie: I Bo -ISON[LIO], I = 2 d | SA ig É - "OI6I USJPA JONJPELU PUBLJISAJO Je SI ed INeJJUOY WoUS3 Pe JeEZUIPOSTONS "Buuejg GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. e a a "Buroguejd «4 4 "o1e3e €£ «4 'o1e8r b 'Furisjurejd «4 Lo'vELig | rost +6'96z [JAA sL'g he Ihre ewwns 5 sid ev jä VAL dns SleTkikle uspagsaqqoN Eg sele si ATI IS SN BIOS sroces BerrrRRRsRs ns uapaeFallq sosecesnsr rr rr RR RR RR ” . orsa « senses tonsesenenn menn NÅR fresennessnsn nn DIS ejlIT sve 4 PIIEY sonsspoonsessn rr rr rer 4« " Jumuor) EXIT TAS soreresersensenanesntntt MORGON "> BAJo]Y 21120 FINS [TS OarmT04S st uapseBoddf) seus33AN -”- rr rv d10124eHT seen eseosn reser rr R Rs RR RA 4 seerraees rr ARR RR RAR AA 4 sons rnr 4 sroseesekeennn töresnnnnett DQMG socetrrsrrrnr rr (a AMEN) PLN Seek sese ses "PNeSJuUy soseoboseoos rr RR "B1oqvsen seeceserr rer R RAR FINN sersrerrRR RAPPA PR RR RA 4 FRAS EA ee ARNE TTT TTT ST FINT sees rr serenes seseretsssrn str ” 3030 DOCK WDNSV soscssoc00s- src 00 « essäer är R TAGS side dd el sjo bs A Blä1djo:s age vpuejaFurT Fer enn PR SR ÅA TONNA FSRn SEO SDR ES TES (Ja sosesersnss rr 4 sresentennenennnt BILA 5 4 FIOL ODL & 4 SEINE SRS TAN UDIS ” WDISV esset puejsvag srosessensnennnnnn OPJTAN tester rna DBISVIGT Arrese raser trstesenenennttrtt UTYSY orenat en rena - soneve 4 sostonsssnrserene "i FER asnIG esset 8 spuejur tour . - osbssoseresen erna « 2000EGR PEO NSITEGIA rett SBU9IOS kd Lå FARSAN SR US SUGS sortesssss rer rr s 4 4 KAREL TOG ROLLE GO HAAN Bj mee SE RAT ENS NO SURIS + < 4 I a Jå s Ae ; SV 160 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. Medelkostnad per hektar: 152 NTA 1 61 sd SA TREE RN I a da Ki: 2208 (Sa [a BATRARSK AN ANN Se PAL ILA SOS KINA KAL NRAr ör na (ER RENAR + TART3 I genomsnitt oberoende af skogsodlingsmetoden, PEr OMAR > resserse er Ia Nrs sorg loss sense OR SRA » 10: I5 På icke närmare utredt sätt uppstod den 31 mars eld i de skogs- odlingar, som styrelsen med dryga kostnader anordnat å de vidsträckta ljungmarker, som vidtaga strax söder om Göteborg och sträcka sig fram till. Fässbergsdalens odlade jord. Icke mindre än 160 hektar mark skogsodlad under åren 1906—1908 öfvergicks af elden, därvid de spi- rande skogsplantorna samtidigt med ljungen förstördes. Då styrelsen emellertid hade just dessa skogsodlingar försäkrade i det schweiziska bolaget Basel, och bolaget med stort tillmötesgående reglerade skadan, erhölls i ersättning kronor 2,596: 35. Skogsodlingsföreningar. Följande föreningar hafva under året åtnjutit anslag från styrelsen: Fässbergs planteringsförening...s..ssmssmssssssesssssa Kr. 600: — Örgryte södra planteringsförening =... >» — 200:— » östra VI må LEE » 200: — Ockerö trädplanteringsförening sm osmsssmsssssssssnna » 100: — Rödbo skogsodlingsförening =msmsmmsrsssrsssisssss aa » 100: — Tufve a a TA EIN SANS > 100: — Västerlanda 0 0 ät ENE » 200: — Hjertums 2 aa RS SRS » 300: — Stenkyrka KD om oo me stillasnde ee Ne » ISO Valla Så 6 RNE SUNNE AS » 200: — Klöfvedal =O » ÄHOST Skaftö Fr ol FRE RO TEESE » THO Brastad SITE oo Nr SERA ERE EN » 2005 Bro Fal uf or SNferisrtVESTSe Ser Ae » 200: — Lyse och Lysekils trädplanteringsförening ...... » 200: — Svarteborgs skogsodlingsförening...........s........ > 200: — Kville 00 Fa RR rs TI » 400: — Tanums östra 3, C VR öseerssekt sens » 400: — » västra 00 Mr NES » 400: — Moo 3100 rige ene lst » 200: — Summa Kr. 4,650: — Nya för året voro föreningarna i Öckerö och Västerlanda. Ytter- ligare bildades i slutet af året nya föreningar i Berfendal, Tossene och Torsby. GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 161 Rödbo skogsodlingsförening anmälde genom sin styrelse, att före- ningen nu nått sitt mål, i det att socknens kalmarker i det närmaste voro skogsodlade. De smärre hjälpkulturer, som eventuellt erfordrades, kunde utan olägenhet utföras af respektive jordägare. Föreningen hade fördenskull fattat beslut om sin upplösning under uttalande af ett tack till hushållningssällskap och skogsvårdsstyrelse, som under årens lopp lämnat anslag både i form af penningar och skogsodlingsmaterial. Hvad i allmänhet föreningarnas arbeten angår, anser sig styrelsen böra framhålla, hurusom desamma äro allt beröm värda och ledas och utföras under största intresse från respektive styrelsers och ledamöters sida. Såsom förut påpekats hafva inom några föreningar skogsodlings- fester afhållits, hvilka i sin icke ringa mån bidragit till att höja intres- set för föreningarnas arbeten. Efter åtminstone ett par dylika fester hafva föreningar fått sina medlemstal ökade med flere tiotal nya med- lemmar. Vid ett par föreningars planteringar hafva skytteföreningsmedlem- mar deltagit. Planteringsdagar med skolbarn. Vid öfver 110 bohuslänska skolor ha under året anordnats plan- teringsdagar till ett antal af cirka 320 st., därvid omkring 4,500 st. barn bekommit undervisning i sådd och plantering. Härvid har utsåtts cirka 100 kg. frö och utsatts cirka 2/, million st. plantor. Såsom en belöning för det stora och oegennyttiga intresse lärare och lärarinnor visa samt såsom en ersättning för det besvär de under- kasta sig vid dessa planteringsdagars anordnande och ledande, utdelade styrelsen kr. 1,240:— till 102 st. lärare och lärarinnor på så sätt att gesstyerhöllö en premie! al 20 Ka m.wcc.sissse Kr. 440: — 24 » » » » $i ITIS fr DIA forsta e ss » 360: — Sat » » » NIA TOA PV otsken et ora jap bea » CAS Jr 24 » » » » » RN: le Gjöles arealer » 20 102 st. Kr. 1,240: — Planteringsdagarna hafva i flera fall understödts af skogsodlings- föreningar. Skogsodling af värnpliktige. Enligt uppgift i styrelsens berättelse för år 1909 anordnades för första gången i Sverige sagda år inom Bohuslän skogsodling med värn- pliktige. Skogsvårdsföreningens tidskrift. Bilaga 1. 1 USES TTO SEE Ey RR San 2 a TO SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Cirka 500 man fördelade på 7 kompanier deltogo med lif och lust i arbetet. Under år 1910 hade styrelsen glädjen finna intresset för denna sak ytterligare ökad bland Bohusläns regementes officerskår och värnpliktige, så att samtliga 12 kompanier med omkring goo man deltogo. Efter konferens med vederbörande officerare anordnades skogsod- lingarna under loppet af 4 dagar å afverkad skogsmark till hemmanet Hufveröd i Ucklums socken, ungefär 1/, mil från lägerplatsen. Frö och redskap tillhandahölls af skogsvårdsstyrelsen och hvarje värnpliktig, som deltog i arbetet, erhöll förfriskningar i form af läskedrycker. Före arbetets början höllo länsjägmästarne Beer och Blohm kortare föredrag rörande skogsvårdens betydelse för Sverige samt särskildt om skogsodlingarna i Bohuslän och olika skogsodlingsmetoder. Därefter vidtog rutsådd under ledning af länsjägmästarne och ett par af läns- skogvaktarna. Allmänt uttalades bland de värnpliktige tillfredsställelse öfver den omväxling i det hvardagliga arbetet, som genom dessa planteringsdagar bereddes dem. Då den värnpliktiga ungdomen just är i den ålder, att den kanske är mest mottaglig för intryck och anmaningar, anser styrelsen sig kunna lifligt rekommendera planteringsdagars anordnande på flera ställen i landet. Plantskolorna. Styrelsen hade inom berättelseåret följande plantskolor: Buderöd, St. Wrem, Presstorp, Tyft, Underslös, sammanlagdt upptagande en areal af 21/, hektar. I arrende betalades kronor 3535: —, häri inberäknadt arrendet för en större cirka 11/, hektar under anläggning varande plant- skola å Gustafsberg vid Uddevalla. Plantskolorna å St. Vrem och Presstorp beräknas blifva nedlagda under år 1911. 1 stället kommer styrelsen att fullborda anläggningen af den stora plantskolan å Gustafsberg, som synes blifva mycket lämp- lig, och hvarifrån framdeles ett betydande antal plantor torde kunna levereras. Vid Gustafsberg har uppbyggts en materialbod, och i öfrigt under året beslut fattats om byggande af en dylik vid Buderöds plantskola. I plantskolorna hafva utsåtts följande frömängder: AT TÄLILEÖ ”r rot def rdst säkra denn BIR Ne oa cl SN SE 45,50 kg. BLANITÖ basseuse gasens kläde a DA GRE SANE cr Ne lab a IEEE 44,00 d Transport 89,50 kg. GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 163 Transport 89,50 kg. ANSOD ET Stas rage be aaah sa ASS AD At Aa einen deg sa nr 12,50 » BI URNA ORANSIKÖV öres ts sönl Nas askan Aa SKYE RN 0,75 » » vanligt silfvergransfrö (A. pectinata)............... 6,00 » SNB LON STEN VOLK) IN 0 AROR Sr ARA SRA SEN AAA SR 1,00 » SRA SRSIDITAGA TO dra seretnagtsekkleat sansa nr Rsla nns Ae pg 2,00 » PLAN KET ÖS [beta brat aska egsetelres FÄR ga sn SA SAN ek ds 5,25 » FD] OT KAT Ör se Sören ork A a RR sega ST ge cirka 100,00 » FRÖ TTT ÖNS 22 2-0, (a KE I fr rd R rd JR ere le rer al 14,00 Summa 231,00 kg. SOX ELD ÄT des sunt diss NN Nash SA ER fler SR tdi ld SRA 252 liter BIR DOK OLLOT oa eka ng sa el AR SA a raol bee 100 » SLS AS LAT] Bas T rr a sn bortse St ER EES GA 0 pal AT 2200 Summa 374 liter Öfver 5,000 liter ekollon och kastanjer nedgräfdes under hösten för att utsås i plantskolan vid Gustafsberg våren 1911. Dessutom upp- gräfdes under äldre bokbestånd å Gullmarsberg cirka 30,000 1/0 bok- plantor, som öfver vintern jordslagits. Plantor omskolades till ett antal af minst 50,000 i plantskolorna å Buderöd, Presstorp och Gustafsberg. Skogsvårdskommittéerna, Liksom under föregående år hafva skogsvårdskommittéerna under 1910 varit styrelsen till stort gagn genom att först och främst i deras respektiva socknar hafva kungjort om de förmåner i form af fritt frö och fria plantor m. m., som från skogsvårdsstyrelsen bestås, och seder- mera upptagit rekvisitioner och framställningar och befordrat dem vidare till styrelsens expedition. Kommitterade hafva i många fall förmedlat öfverlämnande på 15 års kontrakt af kala ljungmarker att skogsodlas på skogsvårdsstyrelsens bekostnad, hafva vidare å ett par tre fall medverkat till skogsodlings- föreningars bildande o. s. v. id Tiden för de ojämförligt flesta kommittéernas fungerande utgick med året, hvarför skogsvårdsstyrelsen genom särskildt cirkulär uppma- nade kommunalstämmornas ordförande att vid decemberstämmorna om- besörja nyval för ytterligare en 3-års period. Afverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande, Afverkningarna vintern 1909—1910 voro icke vidare talrika. Väder- leken var vidare den tänkbarast sämsta för drifningar, hvarför icke så mycket virke hann uttagas ur skogarna. 164 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. I mänga fall hafva styrelsens länsskogvaktare lämnat råd och an- visningar vid fröträds utställande, stormkappors lämnande och öfver- hufvud taget huru afverkning rätt bör bedrifvas. Styrelsen tror sig från afverkares sida kunna spåra godt förtroende för styrelsens verksamhet. Endast 17 skriftliga förbindelser att skogsodla tillsammans 76 hektar i strid mot lagen af den 24 juli 1903 afverkad skogsmark har styrelsen bekommit under året. Tvenne syner jämlikt sagda lags andra paragraf påkallades för af- verkningar å Forssane i Kville socken och Talbo i Ödsmål. I båda fallen befanns återväxten uppenbarligen äfventyrad. Jämlikt bestämmelse i kungl. förordningen af den 13 december 1907 har skogsvårdsstyrelsens personal i en hel del fall såsom föregående år anlitats vid upptaxering af kubikinnehållet af virke som anmälts skola flottledes å Bullarsjöarna utföras till Norge. De enskilda skogarnas i landstingsområdet tillstånd och skötsel. Enligt gällande föreskrift äger skogsvårdsstyrelsen jämväl att rö- rande enskildes skogar inom länet afgifva en kortare framställning och får i sådant afseende afgifva följande: Den skogbärande arealen torde uppgå till omkring 130,000 hektar eller ungefär 1/, af totala utmarksarealen. Inom skogsvårdsstyrelsens verksamhetsområde befintliga mossar och kärr äro jämförelsevis obetydliga. På sin höjd några tusentals hektar. Likaså arealen försumpad skogsmark. Smärre lokala försumpningar i ljungtäcket däremot mycket talrika. Rörande skogsmarken och skogsvegetationen ber styrelsen, då här- utinnan icke några större eller mer anmärkningsvärda förändringar sedan år 1909 skett, få citera detta års berättelse: »Skogsmarken företer inom stora delar af länet mycket tunt jord- lager å den underliggande berggrunden och, där icke tillbörlig hänsyn för just denna omständighet visas vid afverkningar, uppstår stor fara för att jorden af regn och vind skall sopas bort från berget. Flera exempel kunna visas härpå, men kunna för öfrigt större delen af de till cirka 125,000 hektar uppgående kala bergen i detta hänseende vara vittnesbörd om följderna. Skogsbestånden utgöras till öfvervägande del af gran, hvilket träd- slag särskildt når en ovanligt snabb och hastig utveckling i de bördiga lerdalarna, därvid dock rötskada gärna uppstår. Å andra ståndorter KR GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 165 företer granen normal växt i olikhet mot tallen, som i Bohuslän gärna vill antaga en sämre typ än längre in i landet. Skogarna äro i stort sedt i medelåldern. Få gamla och mogna bestånd finnas kvar. De forna skogarna hafva under tidernas lopp ge- nom afverkningar och andra förhållanden minskats till en obetydlighet. Beklagligtvis bedrifvas därför nu afverkningarna oftast i medelålders och yngre skog, som just står i sin kanske bästa tillväxt. Styrelsen har förut uttalat sig för önskvärdheten af lagbestämmelser angående skydd för dessa ungskogar och vidhåller sitt uttalande. Utom de nu något berörda naturbestånden finnas i länet icke så få bestånd uppdragna genom skogsodling med tyskt frö. Visar den tyska granen obetydlig om ens någon skillnad i växtsätt mot vår sven- ska gran, så är däremot den tyska tallen — som allmänt kändt torde vara — ytterst grenig och knotig samt mottaglig för sjukdomar 0. s. Vv.» Det synes, som om afverkningarna tenderade att ökas och ingrep- pet i virkeskapitalet att blifva för stort. Ej sällan förmärkes att ut- ländska undersåtar under skydd af svenska bulvaner göra inköp af sko- gar och anordna drifningar. Vården af de växande bestånden är ännu i behof af betydlig ök- ning och synes som bl. a. möjlighets förefinnande att mot rimlig ränta erhålla lån på den växande skogen skulle i hög grad bidraga till att de mången gång hårdt skuldbelastade skogsägarna i länets skogiga de- lar kunde spara sina tillväxande bestånd till en fördelaktigare afverk- ningstid. En annan sak, som skulle kunna i ej ringa mån medföra bättre vård af ungskogarna, vore understöd i form af viss arbetshjälp åt ägare af vidlyftigare skogsarealer, hvilka äro i stort behof af ända- målsenligare gallringar och andra beståndsvårdshuggningar. Inom en af länets skogiga socknar Moo har en af skogsvårdsmedel understödd skogsvårdsförening anställt och uppöfvat ett arbetslag, som med till- hjälp af från respektiva gårdar lämnadt folk på ett erkännansvärdt sätt genomgallrat en hel del skogsbestånd. Ytterligare ett par föreningar väntas slå in på samma väg. Rörande länets till cirka 100,000 hektar uppgående ljungmarker, torde knappast här vara platsen för en närmare skildring af deras upp- komst och beskaffenhet m. m., då i föregående berättelser härom ordats. Styrelsens mesta intresse måste nu ägnas dessa degenererade och ytterst litet, om ens något afkastande marker, och söker styrelsen med de re- lativt små medel som stå till buds att på sätt, som i det föregående berörts, kläda dem med skogsvegetation. Jordmåns- och klimatiska för- hållanden försvåra visserligen arbetet afsevärdt, men å andra sidan upp- muntras styrelsen i sin skogsodlingsverksamhet i hög grad af det ovan- SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. ARE ha” ligt stora och lefvande intresse som från så godt som samtliga kala trakter af länet visas. Skogsvårdsstyrelsen känner emellertid sina händer i viss grad Hugdöd na genom att med otillräckliga medel stå inför ett mycket stort behof. Då antagligen skogsvårdsstyrelser från andra delar af landet ä samma belägenhet skulle det vara i hög grad önskvärdt att anslaget till skogsodlingens befrämjande ökades åtminstone till det dubbla. 167 BORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. ERS EST VT TN SS ER ra TR SA EN VT 6€ « 6z Li « PI 8 CANE TRE | RARE 0 TO BB LSE Orc 29103ue|d exa [Vuy | « bog z68 « Ibb [a SAS « 69z | «€ 9la | EE Ri FIRE SR AES [BUD STULET XO « 189 889 « SLg « zol | ot |E ORSA SE | ra Sar St nos ER RA ER Sr SJIPJYLABOYSSUT[ | « bli « ofi «491 FR RA es IA AE RN a saIe)sEwSKåsur| | | | :seSepsFutunriIoj suareuosiadarsurf, | 9 + RRG « 8 SIG TT | fo SE ER TS AGAIN "" Uapenuewnwes suaspIAg | « o0S'z « oo00t£ | « 008 | ooS'f « 0001 « o0oz'f 20 5 SS rg EE IR ETOD tallen OR SM sr SNS ONNO FaR DE LEE ÖN SARS IRON 19SINS MINA 5 Oz « 62 UNG = | NET | BeIpasog | uu 008 uew ooS | 2 | JE 2 FR LL UNAJSOR BOOT uar BRN ONGGSLEAADGAN SBnytdura - ae FS « ooS'b, | « ovSE | « oo0ff | « olofg |rytEEFEEEEEEEERrerErrernsrrtneprrsri rens uteq jemue | ”s ozf ST Ske | 98 ovf SPA | ”S O0I "5 69 de oo ENE Se uIeq[OxS paw IPSepsFurisjue|g | 5 (0 : flac se : h 19 :zI LR LA « | zc:E1I « | — | LEG IRS KE SEEN Sek (el :bEL'g IY |r6 :ebb'g uy | Lb :blg'g I | $9 :189'g 'IY | bz :go9'l 'IY | — i "JTOJIEY Prulsox | « otfgSb | « SSV | < 889 « zSl « SAS REN SY 2 Nee SA ae NAIPW UFFTJIJAJO Be JEIBAY | Ie4Y O00'I | 1e4Y 0061 | tIeyY O0$'I | 1eq b5i'z | Ieq ool4't | dey 008 | NR RS tt [2318 peposBoys | 'S OTE'S IP'E | IS go€'blz'z as 4Eg'£6z'z | s zSS'g900'z | '1s 066'601'z | 2 TA Ao JG LA AG 4 | SLE ro RR EN a RED OSE RS OR ND RGR SR SLE 103ue[d epurauy "By ocggr | Fx oS9'r | '3y S6'zoz'z | 'Iy S6'6bo'E "BALOEGA AN APS ” Oj IPURAUY | 295 000: | 78 boet 's 460'1 | "5 z96 ”s S9l | I5AÖ GO KN | gg rn en ra > arne bs RSS LS oe TJUFIAYII [EJUYV | | | SL | | | | OI61 6061 | 8061 Lob61 9061 | So61 | | :9SS91JUI ISSIA JP PIPA IP XIS apursvArSryr I9pun a13q1e SUasja1ÄJS JE JISLÄNYIA J2p IaAJO PjISI9AJO us aploj "Iaporiad ste-€ auuas JIYWEsSYuA I JMPA Bursin se O16T Paw UasjasÄISSpIRASSONS 1eUT TRES Yr a 168 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. Med cirka 11,450 kilogram frö och 14 millioner plantor hafva så- lunda omkring 9,500 hektar kalmark skogsodlats. Föredrag hafva hållits till ett antal af 118 st., 25 kurser anordnats och omkring 12,500 bro- schyrer och andra trycksaker utdelats länet rundt. Skogsväårdsstyrelsens verksamhet i enlighet med gällande lag och reglemente har i det stora hela varit af mycket angenäm art och mötts med stor förståelse och välvilja från bohuslänska myndigheters och en- skilda personers sida, hvarför styrelsen känner behof föreligga att, på samma gång styrelsen mycket beklagar att på grund af rådande pen- ningbrist icke på långt när hafva kunnat tillfredsställa allas önskemål, få till alla skogsvårdsintresserade uttrycka ett tack för godt samarbete, hvarjämte styrelsen till sist uttrycker en förhoppning om, att nästa verk- samhetsperioder ännu mer kunna bidraga till att arealen degenererad ljungmark inom Göteborgs och Bohus län kommer att minskas och lof- vande ungskogsbestånd i samma mån ökas. Uddevalla i april 1911. För skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. C. M. Ahlund, ordförande, Oscar Ad. Beer, Länsjägm. och sekr. Revisionsberättelse,. Undertecknade, utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning under år 1910, få med hänvisande till skogsvårdsstyrelsens berättelse öfverlämna följande sammandrag af räkenskaperna. Behållning från 1909. TOVE EALIC) Vs se vasa bön es si elsls bjefela ars DL So GREN RE 1,01 5: — KEaSSADEALDID Ove öres sees ss så se skars sabel Niksne ne 25 oe hanns 2,104: 42 3,119: 42 Inkomster. Statens anslag till bestridande af styrelsens verksamhet —4,000: — » » » skogsodlingens främjande... ............. 20,000: — SKO BSVärdsafgölflen oss. sissesssros san esnusnnsktenns URsEer SAS EunkE 1,107:05 Hushållningssällskapets anslag .....sss00ss..... STORES Sr 18,000: — Landstingets Slå 0 odövudesbs rs dens rdr dess sretoSsse EL eek 2,000: — I 841016) re ÄN AS ERNA SNR ASS EN EE EN TREA ASSR SYRRA 136: 92 Försålda plantor 1,023: 30 Brandskadeersättning för ungskog och skogsplantering 2,596: 35 48,866: 22 GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 169 Utgifter. Skogsvårdsstyrelsens kulturer och skogsvårdsåtgärder 12,885:02 [KOR Gp a NPlantOrs oss s sosse Sing oder anna ork NS SGF Ives 1,325: 90 KATTEN GE TTÖrIPlantskOle] ORC sens osa ease sa siare vgesensea SIG fänsjägmästarnes. tesor och arbetel...........ss--ccswasssssos. — 2y24 45 17 Länsskogvaktarnes » 5 Je MIA ATI DEDE NRA NASAS RE 2,069: 48 Extra plantörers » > BAI åsa ord ÄNDER AE 3,887: 29 23,366: 86 HSK SEO ON LFE NE EAS a ola kchs nd SÅR 2 rar lara eb a åt ara AA Se Säl dosa tje SG FK Anslag till skogsodlingsföreningar =. .......sssesersisserranrna 4,632: 84 Premier för undervisning i skogsodling .............««...«.- 1,240: — = 5,872: 84 FIRE S KORT LC or sto so a skon pl sa Eks balele Sykh a N Rs non ur sr SNS RSANER 39: 70 Styrelsens resor ..... Se ARS RAS bt And AR des Og FORSEN ESD OR 604: 36 KYEMETGTUSEDSEN 2.0 C)a Sets 20. MER slen less bad eder ASS ek RS oaser BSTN NN 20: 53 Aflöningar till länsjägmästare, skogvaktare, kassörska .................. 9,6350: — Bapeditronskostnader, och. annonser MM; MD:yu. -.c.cce-s-ssdesronsssocs senior 2,540: 37 Behållning till 1911. RESET ATI Ci oe Et RAR sr SE rr a rm er ren RR RA AA 1,708: 69 KGTEAD ROR SYNCKOSENACCE. scr se sesce des ies sens ge eran eken rf ne 60: 40 Innestående å giro i A.-B Göteborgs Bank ............... 1,695: 68 RESER RA NN 00 Usa ba mA ramsa eh vd bath bes era kE SENS 1;049:43' 14,514: 20 Kronor 51,985: 64 Som räkenskaperna äro förda med synnerligen god ordning och för- sedda med erforderliga allegater och styrelsens förvaltning och jägmäs- tarens arbete liksom under gångna år vitsordas af det fortsatt stegrade intresset för skogsvården inom länet, få vi tillstyrka att ansvarsfrihet beviljas för den tid revisionen omfattar. Lysekil den 29 juli 1911. Ph. Söderhielm. Herbert Lundström. K. Majt:s revisor. Hushållningssällskapets revisor. Från de andra revisorerna har jag varit af afvikande mening och får göra anmärkning i följande: Under år 1910 har länsjägmästaren varit anställd hos högerorga- nisationen här i länet som aflönad politisk agitator, hvarmed hans tid varit strängt upptagen i synnerhet under årets tre första månader, då han i länets olika delar höll en mängd politiska föredrag och i öfrigt hade mycket arbete med att sköta denna nya syssla. Äfven om hans tid och krafter, som blefvo så väsentligt upptagna af den politiska agitationen, skulle ha räckt till att fullt lika bra som annars sköta de löpande göromålen, som höra till länsjägmästarebefattningen, så är jag TT WETT "MRS ISAR Aa SnctfA d I SE I IS EA RR I 170 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. dock öfvertygad om, att han genom sin verksamhet som politisk agitator satt sig i en sådan personlig ställning till en stor del af länets innebyg- gare, alt den kommer att verka skadligt på hans arbete som länsjäg- mästare och i hög grad förminska detta arbetes resultat. Det torde näm- ligen vara ganska viktigt, att länsjägmästaren står i godt förhållande till och har personlig sympati hos de jordägare, som han skall söka in- tressera för sådd och plantering af skog eller skogens skötsel, något som han genom sin föregående verksamhet i icke så liten grad förvärf- vat, men också sedan genom sitt politiska agitationsarbete till rätt stor del förlorat. Det är icke min mening att sätta i fråga att icke länsjägmästaren lika väl som hvarje annan medborgare bör få hafva hvilken politisk åsikt som helst och äfven få arbeta för densamma, då det sker inom lofliga gränser, men det är en stor skillnad på att som enskild man taga sin plats i den politiska striden och att som ett politiskt partis aflönade tjänsteman sköta dess arbete. Det är sistnämnda ställning länsjägmästaren här intagit, och då han därmed — äfven om med siffror icke kan påvisas någon minskning under det gångna året i sådd och plantering — enligt min uppfattning skadat den tjänst, som skogsvårdsstyrelsen äger tillse, att han som dess tjänsteman sköter på möjligast bästa sätt; anser jag att styrelsen bort hindra honom från att antaga denna anställning, hvilket styrelsen med god vilja säkerligen kunnat. Jag anser mig så mycket mera uppfordrad till denna anmärkning, som det anmärkta förhållandet ännu fortfar. Sven Olsson. Landstingets revisor. Skogsvårdsstyrelsens inom Älfsborgs läns landstings- område berättelse för år 1910. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen härmed afgifva be- rättelse öfver De enskilda skogarnes tillstånd och skötsel inom länet under det år berättelsen afser. Under perioden 1905—1909 har hvarje år detta ämne blifvit rätt utförligt behandladt och till hvad då blifvit sagdt är föga nytt att till- lägga, hvadan styrelsen tillåter sig att hänvisa till dessa berättelser såväl ifråga om länets skogsmarksareal, skogsafverkningsmetoderna och skogs- skötseln i allmänhet. Det kan tyvärr icke, då fråga är om skogens vård och skötsel, år för år iakttagas några större förändringar, det är allenast genom flerårigt arbete i rätt riktning och genom aktgifvande på företeelserna under årtionden man omsider kan påvisa resultat af de arbeten som nedläggas för skogsvårdens fromma. Emellertid kan och torde här böra bemärkas det glädjande faktum, att antalet rekvirenter för gratis utdelning af frö och plantor årligen är i stigande. Oaktadt detta, har den areal, som under året blifvit skogsodlad, betydligt min- skats mot föregående år, hvilket förhållande beror uteslutande därpå, att tillgång på skogsfrö under berättelseåret varit ytterst ringa. Tab. 1 utvisar för öfrigt såväl antalet rekvirenter som utdeladt kvantum frö och plantor äfvensom därmed skogsodlad areal. Det torde äfven förtjäna framhållas det hos allmänheten årligen ökade intresset för skogens vård under uppväxttiden, som tydligen framgår af tab. 4, hvilken tabell visar, att skogsägarna börja allt mer och mer hänvända sig till skogsvårdsstyrelsen för erhållande af råd vid gallring, fröträdsställning och skogsskötseln i öfrigt, hvarigenom ett fler- tal af dem börjat ägna sin skog en välbehöflig uppmärksamhet och om- vårdnad. Kunde också dylik rådfrågan omsider föranleda, att ungskogs- bestånden blefvo sparade från pitpropsafverkning, så skulle mycket vara 172 SKOGSVARDSTYRELSERNAS BERATTELSER 1910. vunnet till skogens bästa. Det vore önskvärdt att så kunde ske, fastän det för skogsägaren är nog så frestande att snarast möjligt få inhösta det kapital, han i sin skog kan äga. Härvid betänker han ej, att sko- gen står i sin bästa tillväxt och att densamma då ger ägaren en längt större inkomst än hvad penningarna för den sköflade skogen lämna i ränta, om de insättas i bank. Hvad som i hög grad är hindrande för skogsodling och skogsvård, är nu gällande förordningar angående betning å gemensam skogsmark, särskildt då det gäller fårbete, som öfverallt visar sig vara till stor skada för erhållande af vackra ungskogsbestånd och fördenskull vållar skogs- odlarne mycken förargelse. Det är därför ett önskemål, att betning af får i gemensam skogsmark måtte bli förbjuden inom länet alla tider på året, liksom förhållandet är i Värmlands, Skaraborgs, Hallands och Göteborgs och Bohus län. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning har under 1910 icke undergått någon förändring utan består styrelsen fortfarande af: Ordförande: godsägaren Claes Carling. Ledamöter: kammarherren C. R. C:son Wästfelt, disponenten August Låftman, riksdagsmannen Gust. Odqvist och godsarrendatoren Oscar L. Carlsson. Suppleanter: riksdagsmannen Joh. Johansson, godsägaren Oscar Bo- man, disponenten A. M. Hansson och skogsförvaltaren A. P. Luthander. Länsjägmästare och sekreterare: Leander Olén, adress Borås. Styrelsens verksamhet. Liksom under föregående 3 åren af skogsvårdssyrelsens verksam- het har det år, denna berättelse omfattar, präglats af bemödanden att på frivillighetens väg få fram ökadt intresse för skogsodling af länets vidsträckta af ålder kala ljungmarker samt säkerhet för skogsåterväxtens betryggande å de skogsmarksarealer, där afverkning efter 1904 så ber drifvits, att återväxten kan anses äfventyrad. Dessa bemödanden synas också krönts med framgång såtillvida, att något mer än hälften af den areal, som enligt tab. 3 under året skogsodlats, utgöres af förut kala ljungmarker samt att under berättelseåret icke någon sådan undersök- ning behöft påkallas som $ 2 i skogslagen anvisar, utan ha, där åter- växten äfventyrats genom skedd afverkning, skogsodlingsförbindelser af ansvarsskyldiga aflämnats och ha dessa förbindelser på få undantag när ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 173 försetts med vederhäftig borgen. Dylika förbindelser till ett antal af 396 st. ha under året aflämnats för en sammanlagd areal af 2,760,78 har och utvisar tab. 2 hur dessa förbindelser fördela sig på länets olika härader. I sammanhang härmed torde böra framhållas, att af de under 1905 utgifna skogsodlingsförbindelserna redan ett flertal blifvit fullgjorda medelst skogsodling, som blifvit väl och nöjaktigt utförd och återväxten befun- nits fullt tryggad, hvadan förbindelserna till utställarna återlämnats. En- dast i få fall har hjälpkultur måst föreskrifvas att vara fullgjord inom två år, vid äfventyr att skogsvårdsstyrelsen kommer att utkräfva den stipulerade ansvarssumman och låta verkställa skogsodlingsarbetet. För dylika öfvertagna skogsodlingsskyldigheter har tills dato frivilligt inbe- talts 3,360 kronor af 4 st. för återväxtens betryggande ansvariga per- soner och har styrelsen redan låtit utföra en del af de sålunda åtagna skogsodlingsskyldigheterna samt kommer under 1911 att till största de- len fullgöra återstoden af hvad sålunda åtagits. För att bland allmänheten väcka och underhålla håg och intresse för skogsodling och skogsvård har styrelsen låtit länsjägmästaren hålla ett flertal föredrag och gallringskurser å olika orter inom länet äfvensom vid länets tvenne folkhögskolor och vid ett flertal s. k. småbrukare- kurser. Tab. 4 anger antal föredrag, som sålunda hållits. För samma ändamål ha också inköpts och gratis utdelats flera tusen ex. folkskrifter från Skogsvårdsföreningen, doktor F. Lovén, »Skog- vaktaren» m. fl. och utvisar tab. I i sammandrag gratis utdeladt skogs- odlingsmateriel under åren 1905—1910. Hade utdelning af frö kunnat ske till den myckenhet som af rekvirenterna begärts, så hade mer än dubbelt så stor skogsmarksareal blifvit skogsodlad mot hvad nu kun- nat ske. Med anledning af svårigheten att kunna få inköpa tillräckligt frö, har styrelsen ansett behöfligt att ytterligare låta uppföra en frökläng- ningsanstalt, som förlagts till Bäckefors å Dalsland och under året hann blifva så pass färdig, att klängning kunde ske å densamma före vårkul- turernas början och har vid denna anstalt införts en del förbättringar, som dels inbespara arbetslöner, dels möjliggöra en hastigare klängning. Behofvet af kunniga oeh pålitliga skogsplantörer har fortfarande gjort sig kännbart och beslutade för den skull styrelsen, att en s. k. »plantörskurs» skulle afhållas äfven i år. Till denna kurs, som i medio af oktober månad och under en tid af 14 dagar hölls å egendomen Gräfsnäs, hade anmält sig 53 sökande, men kunde tillfölje styrelsens beslut och anvisade medel blott antagas 235 st. deltagare, och utgjorde kostnaden för densamma kronor 1,404: 88. lärda 174 SKOGSVÅRDSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. Intresset för »planteringsdag» vid folkskolorna synes för året något hafva aftagit, ehuru styrelsen på allt sätt sökt främja denna sak. Emeller- tid utgjorde antalet dylika dagar, som under året hållits inom länet — sävidt till styrelsens kännedom kommit — 253 st., och har barnantalet vid dessa planteringsdagar i medeltal varit något mer än 20 barn för hvarje skola, hvadan alltså omkring 5,000 skolbarn under en eller flera dagar åtnjutit undervisning i skogssådd och plantering. Till rekvirenter af frö och plantor har gratisutdelning skett till be- lopp som framgår af tab. 3, hvarvid dock bemärkes, att ingångna frö- rekvisitioner, tillfölje brist på frö, måst för flertalet rekvirenter ned- 3 sättas till ungefär en tredjedel af hvad som rekvirerats. Af bolag eller sådana enskilda inom länet, som enligt styrelsens beslut ej varit berättigade att kostnadsfritt erhålla frö och plantor, har | skogsodling skett å en beräknad areal af minst 800 har. | Skogsodlingsarbetena å de 4 st. skogsodlingskomplex, där styrelsen | förbundit sig att bidraga med en tredjedel af kontanta arbetskostnaden samt dessutom tillsläpper frö och plantor äfvensom plantörsbiträde gratis, i ha under året kraftigt bedrifvits, så att något mer än 200 har blifvit skogsodlade. 3 Såsom särskildt värdt att omnämnas torde också vara, att med j vederbörlig tillåtelse af chefen för Älfsborgs regemente har under tiden för vårkulturerna afhållits en »planteringskurs> med nämnda regemen- tes värnpliktige, därvid cirka 1,100 man jemte befäl med stort och be- römvärdt intresse under en tid af 3 dagar verkställde skogsodling medelst frösådd och plantering. Den tillsyn af fiskalisk art, som det kan åligga skogsvårdsstyrelsen att utöfva för att söka betrygga skogens återväxt ä afverkade skogs- marksarealer, har förut något berörts. Af tab. 2 framgår äfven stor- | leken af den areal, hvarå afverkning under året skett på sådant sätt, att återväxen ansetts äfventyrad och har endast ett ringa antal afverkningar behöft öfverföras till 1911 för att då utredas och säkerhet aflämnas för återväxtens betryggande. Skogsvårdsstyrelsen har under året hållit 3 sammanträden samt företagit en resa genom Kullings härad i ändamål att där besiktiga ut- förda och synnerligt vällyckade äldre och yngre skogsodlingar, som blifvit verkställda å stora områden af häradets förut kala ljungmarker. Dessutom har ordföranden i sällskap med länsjägmästaren företagit åt- skilliga inspektionsresor för att bese skogsodlingar och större afverk- ningar. Till föreningar, som verka för skogsodling och skogsvård, har lik- som under föregående åren, beviljats anslag af tillhopa 700 kronor. ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Nr NN in Länsjägmästarens expedition. Under de tre sista dagarna i hvarje månad och för öfrigt alltid då länsjägmästaren varit hemma har expeditionen varit tillgänglig för all- mänheten i och för råd och upplysningars afgifvande. Till expeditionen ha under året ingått 1,235 diarieförda skrifvelser under 660 diarienum- mer och afsändts 1,899 skrifvelser, en mängd cirkulärtryck angående skogsodling och skogsvård oräknade. Angående resedagar, tjänstför- rättningar samt antal hållna föredrag och gallringskurser hänvisas till tab. 4, som också utvisar skogstillsyningsmannens samt länsskogvaktarnas verksamhet och hufvudsakliga arbeten. Då skogstillsyningsmannen icke varit ute på resor, har han ständigt varit sysselsatt på expeditionen som biträde åt länsjägmästaren. Plantörernas tjänstgöring. Såsom biträde åt allmänheten vid skogsodlingar inom länet ha under kulturtiden varit anställda 74 plantörer och en extra länsskogvaktare och ha de sammanlagdt varit anställda under en tid af 2,171 dagar, hvarförutom skogstillsyningsmannen och de 4 ordinarie länsskogvaktarna haft till åliggande att inspektera plantörernas verksamhet. Skogsvårdskommittéerna. Under året har genom nyval tillkommit en skogsvårdskommitté och 12 st. kommuner hafva uraktlåtit att företaga omval, hvadan 130 skogs- värdskommittéer fungera vid årets slut. Plantskolorna. De fasta plantskolorna ha under året ökats med 2 st. nya, belägna i närheten af Hillareds station, och de s. k. sockenplantskolorna ha ned- gått till 15 st. mot 17 förra året. De sistnämnda torde också omsider och i den mån plantorna kunna tillgodogöras komma att till största delen nedläggas, enär skötsel af och resorna till desamma blifva allt för dyrbara i förhållande till det antal plantor som erhålles. Tillgången af plantor vid årets slut framgår af tab. 5 och årets vinst af plantskole- rörelsen synes af räkenskaperna. scn sälla 1760 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Fröklängningsanstalterna, Förut har anförts, att styrelsen låtit bygga en ny fröklängningsan- stalt vid Bäckefors, hvilken i uppförande och inredning kostat 4,592,50 kronor. Såväl vid denna som å den äldre fröklängningen vid Fristad har klängning bedrifvits af den ringa kvantitet kottar som kunnat in- köpas. Sammanlagdt har under året från 91 hl. tall- och 1,434 hl. gran- kottar utklängts 52,5 kg. tall- och 924,9 kg. granfrö. Enär grankottarna voro delvis i hög grad angripna af skadeinsekter samt kådlupna, läm- nade dessa mindre kvantitet frö än vanligt. Granfröets grobarhet varie- rade, enligt analys från Borås frökontrollanstalt emellan 73,3 till 82,5 Z. Tallfröet däremot blef ganska vackert och höll mellan 88 till g2,1 grobarhet. Den ringa vinst som uppkommit på själfva fröklängnings- rörelsen har delvis användts till reparation och målning af fröklängningen i Fristad och delvis till afskrifning af anstalternas värde. Däremot har en afsevärd vinst genom prisstegring å vid årets början i behållning varande frö kunnat upptagas med tillhopa kr. 2,378,25, utan att det till rekvirenterna gratis utlämnade fröet behöft debiteras högre pris än kronor 3,75 per kg. för gran- och 153 kronor per dito för tallfrö, hvilket pris i förhållande till årets gångbara fröpriser kan betecknas såsom mycket lågt. Skulle årets gängse marknadspris lagts till grund för debiteringen af gratis utdeladt frö, hade årets skogsodlingskostnader blifvit i samma mån högre, hvilket härvid torde kunna framhållas. Ingående och utgående behållningar af frö synas af räkenskaperna och är fröbehållningen upptagen till jämförelsevis lågt pris. Sammandrag af Älfsborgs läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper för år 1910. Ingående behållning från år 1909. Innestående på deposition i Borås Ensk. Bank 20,000: — » » upp- och afskrifn. i dito... 96: 23 » 1 kassan hos länsjägm. L. Olén 398: 96 20,495: 19 Fordran för förskotterade undersöknings- [TES Tr Ta a a mast vafan od eve 659: — IRA KEIaN OTANITÖL o.csssöocsa osplsred salonor ILLER 169: 80 SEE a [SO md do M Ses ssn dare saa kde ra ok SSR na 14,116: — Plantskolorna upptagna till ....sossm0ms..os0.... HJANOR Inventarier enligt inventarieförteckningen 2,379: 26 Fröklängningen i Fristad ...... RASERAS Red ss 4500: — 22,598: 08 Inkomster. Statens anslag till verksamhetens bestridande .... > > > skogsodlingens befrämjande RARRESERG ETS NAT STA 02 ovo sco eos An ganske ie see ralesit sä Ne Base Near - Skogsvårdsafgifter den 19/. resterande för ERNA IOOOT drarkoodoortdsssro då 2,849: 50 > den ?6/3 1910 års första DÄlfERER IRA es 10,886: 18 13,735: 68 Intressekonto: ränta å innestående medel för år 1910 629: 19 Plantskolornas vinst öfverförd med .s....ssoommnossossssss osann 4,581: 97 Lager af tallfrö (vinst gen. prisstegring)..................... 27370 25 Kronor Utgifter. Skogsodlingskostnader under året för frö och plantor, plantörs- och skogsodlings- FIS SSE NESS ES SA SE SUNE Transport 32,957: 66 Skogsvårdsföreningens tidskrift. Bilaga 1. 43,093: 2,02 85,918: [Og ban | 36 . fr $ På É 178 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Y Transport 32,957: 66 Ale härads och Västra Sveriges skogs- vårdsförbUNA =imsssmsssssssrssssrrerssssrrssse ess a 700: — OLYTElSENS PROMO aa saa Sera see fe dee a 955: 21 | Revisionskostnader mossen 298: 83 Afskrifning å inventarier enligt lämnad redogörelse i inventarieförteckningen ... 459: 16 Länsjägmästare L. Olén, lön, rese- och traktamentsersättning mums 5,875: 57 Skogstillsyningsmannen Sam. Johansson, lön, rese- och traktamentsersättning...... 2,081: 175 5 länsskogvaktares löner, rese- och trakta- mentsersättningår 1....:......s.e.ssssisessnss erna 8,082: 37 Diverse utgifters konto, hyror, trycknings- kostnader, frakter, skogsvårdskommit- 0 CE ET I TALS ss FRA RN re a 1;0220 84 54133: 39 Utgående behållning till år 1911. Innestående på sparkasseräkning i Borås BISKI BANK eos dess re 9,000: — » » upp- och afskrifn. i d:o... 186: 10 » 1 kassan hos länsjägmästaren 140 11 a AE 0 SORAN ENN DO NESESA PR SRA 433: 28 Fordran för förskotterade undersöknings- KÖStDA Ger CTS AE 897: 86 Ijager tat OFADIEO böyls.s.uriossst step issn 2,332: 90 > 24 TALL ers ssbsron enn resere sö RADE NAD | Inventarier enligt inventarieförteckningen 2,454: ÖI i ERA : ; h Plantskolorna, behållningen upptagen till —3,196: 37 ' Fröklängningen i Fristad -.o..ss..mmsssssssse0s 4,500: — é Fröklängningsbyggnaden i Bäckefors ...... 4,028: 835 31,784: 97 85,918: 36 Kronor 853,018: 36 Borås i mars I01I1. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Claes Carling. L / Leander Olen. PRE ISEN 2 ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 179 Förslag till inkomst- och utgiftsstat för Skogsvårdsstyrelsen i Älfsborgs läns landstingsområde år 1911. Inkomster. Behållning från 1910 kontant i banken m. m, beräknas till .... 8,000: — landstingets anslag för 19117 Utgår MECÅ ....vemsssssssmc essens 10,000: —-— lWpplupna räntemedel under 1910 beräknas: till. us.s-+s-c---cs vs 400: — Af Kungl. Maj:t till bestridande af omkostnader för skogsvårds- SUEELS CKISKIV EL KS AMI Cbyus svär to ers en fra Se NIER ER sol BSR se sa anlag 5008 -—L Andel af det utaf riksdagen beviljade anslaget till skogsodlingens TESS | ST CL CI Ar sta R ro SSRK vo de Bats Se RASER fak 4 of rdr BR TNE FO,000 Andel (4,01 25) af under 1911 inkommande skogsvårdsafgifter beräknas till 22,000: — NIDstypa ttöklängning Och plantskolor uk. 7s-c..s.:sssisieseeduföpss ne ee 2,500: — Återbetalning af förskotterade undersökningar. ...........sssssssssssssreana 100: — Summa kronor 54,500: — Utgifter. Inköp af skogsfrö och plantor för gratisutdelning. ....smmmmmmssss...oon. 15,000: — Länsjägmästarens, skogstillsyningsmannens och länsskogvaktarnas KESO ChWtTAKtamentserSättnin gg .sgc. coben enes Hd ee ser oe 7,000: — Aflöning till länsjägmästaren, skogstillsyningsmannen och läns- SRA RA TT Sr or snar ergo Rohe dre kolla nal a lang eo ES PISA lake IE Sas ns le LAR 10,500: — Rese- och traktamentsersättning till styrelsen och revisorerna ...... 2,000: — Skogsplantörernas aflöning och reseersättning s.ossmmmsmmssssssssssnssaa 7,000: — PAREN SER trycksaker OC) (IVErSC vor. .iysussrsser dine ene n åren oeninlt re en I, 200: — KlanEskolorna. OCh Aeras SKÖtSel. sco.scsocmobr öre steeen susen eds ös sr vvs ir I,500: — Bröklanpnineg. och till inköp af KOttälr.;...;..sc..ss.stsssorceosesns odensnnren 6,000: — AATSläpsktillrSskogsodlingssällskap:..:.:..ssska.sssssoms sidorna egen snen Sr aren senere 700: — Ersättning för synekostnader enligt $ 2 i skogslagen ........... 500: — Förslagsanslag till skogsodlingen å s. k. skogsodlingskomplex...... 2,000: — NUTVOTSEROTOTUtSe GA, "UtBIfeT s.oase sonen oss ss sa sa ve NAR ot AS säs de ASEAS 1, 100: — Summa kronor 54,500: — Borås den 7 december 1910. Claes Carling. Carl C:son Wästfelt. August Låftman. Gust. Odqvist. Oscar L. Carlsson. | FRA SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Sammandrag af gratis utdeladt skogsodlingsmaterial under 1905, 1906, 1907, 1908, 1909 och 1910. 1905 1996 1907 1908 1909 1910 Summa 12JUIIHNANII Ie1uy 1,102 1,514 1,596 2,200 2,279 9,526 Utdeladt skogsodlingsmaterial Skogsodlad i - areal Frö, kilogram Plantor, st. cirka Tall | Gran |Lärk| Tall | Gran | Lärk |Sifve] Har | Ar 651,35] I,412,25 6 617,950 | 622,550] — — 1,283] — 921,25] 1,480,50] — 858,700 | 753,700] 5,000] — 1,524| — 1,149,30] 2,569,75) 1, — || -964,600 | 1,035,200 S,125 240) 2,261 66 2,10] 2,423»10| 0,5 | 1,852,600 | 927,700 SER 2,035|| 2,175| 50 1,599,—| 1,597,-| — || 1,676,850 | 1,653,250 | 30,552| 10,5 3270 23 705,25 690,—| — || 1,905,100 | 2,215,150 | 31,655| 15,076 2,228| 64 5,028,25| 10,172,60| 755 7,875,800 | 7,207,550 | 84,852, 27,851| 13,343) 03 LANDSTINGSOMRADE. ÄLFSBORGS LÄNS z9'0Lg'g1 | 1z4'z | 8Lrogl'z | 96€ |5zt686'€ | Fgr |öSgerE | LUP |—'orz'€ | 4€9 IsctEg4fz | Egb |sstrbtiz | bbz Beunwuns —'L89 tor lostig bi o5tgTz ve ostbzz 8z |—'Z6 II ost6Ph £1 = +$ | —'1S9'z | €91 —'bor | Sz —'9g8+v LÄG —'S08 Lv —'€L 8 —'69z 67 —"t9Ll oI | —'L69 601 II—'991 | bI ost£oz Se —'b91 67 —"eS €1 —'+$+ 6 o5f19 [0 | ostgIv vA o5fof I Sz osfber 91 —"9P er og få 609 1I —'91 3 SRS SIEPION | ste59 87 mt) 12 LAT Lä ostp z —'€1 L al S —'6X få : sjepung | SL LSz 61 —'68 Jå ost Zz I ot € 1 z | 5259 LÅ —'S I osfzz 14 a |A RE; Suz, | josLg9z sz — — 9518 z —'9 I | —='g1 z Se'ObI SI slöiz S RSA SR Al IS Lz 8 Setz EL — — ostz I ICA S —'G I — — Sz'z1E Lv — ES +b — — ostpE 9 | szt6€ oI oStI II LI —'bl | OTRS SN Sly SzE LOI bi —'L ler Szt18g S —'6 z | —'cb (3 —'81 £ -— TA lem AT EA | sefzog'I | br ||—'6vr. | 11 ost £9€ LI —'z01I 61 | o5ro€E 1€ Sz'6Å Se AA rå Sumy [SLS o9 —'zh EK offgz or sL:6z TI lost/€ oI oStb6 bi o5f1z | (ll | VASS FER auasrr) ISELgv ozI I2£r99 zz sse£9g of tips I ke olf18 ec ost 65 £1 —'Tb | S |—-'e88 ger |I—'SSr | gz I—'t91 £€ Sztolz VE |Ss6r gz 06 + OP rp trepv6 +vEz I ostobi Ib —102 AS +6rSgI oS o5tg€z 9$ osfg99I 8z HAr z PGO TA SuapaA Sei 6b Sor ISevLl | -"/TI 9z ost ZI 4z || —'ep 8 —'zzI 1 —'Z1 | SE gs R "> sp3åÅqaog ost6bg'z | obt oz | LP sL:659 z9 oto LE £9 — |SotLLE 18 oStgpE gS —'18€ sz VA SYIEN Jölfob1'g | 966 I 805156 6z1 I56'€g1'1 | 611 I 1ztobg III [o5f6bREtr | Off lsettpitr | 908 9899 LOTIA tee siran SPurY | | | | I Fo) kk & kk ES kk [8 (2 ) 4 S kk HR mk (222) on |E22) sy |f22) sy |FE | TeH AE 2| mn (22 Ei RAS Stens EI Ikeas fee | RE ES JE Se 225 Se F sl LSDIV; | sg Fl Ieary |& s | Ie9y & s I Ie3ry & s | Ie9y 3 g S| ray je s = Bie stR ET | Bl 2 22 2 22 22 Peuwnung 4 ee É = 3 = Ez | 0161 IV 6061 IV 8061 IV Lo6I 1y 9061 IV So0o6I IV | "opetswosBunspurej sup| sB1OgsSHy mour o161—S061 Japun epsof3 Ie3uIuUNIOAJE 10J J9SJj2PurqINIsZuNpossoys vujeq.a Je BFeIpuewWwWers eQ SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. Under 1910 gratis utdeladt skogsodlingsmaterial. Härad Kulling Bollebygds (ETTA HP SN AA Marks Kinds Sundals Nordals Valbo Vedbo STOSSBO a: babes skenor ersnnn 38 2,279 236,73 | 1,395523 | Häraf blandning; af 705525 690 kg. 29,500 25,000 5,500 10,500 120,100 | -135,800 | 89,500 113,200 | 128,750 | 151,750 44,000 38,000 157,500 | -—178,500 78,500 | 80,850 | 92,000 350 81,900 236,500 | 370,$00 2,365 245,000 — 255,200 | 16,445 237,200 | 279,200 | 585 181,450 | 110,850 | 3,470 46,250 61,250 | 215 70,500 72,000 | 81,000 | —130,500 | 670 | 42,000 | 49,600 4,166,981 st. | kg. tall, | gran. SAS 1,905,100 | 2,215,150 31,655 | 15,076 | 2,228 | 64 Utdelning af frö och plantor | | Antal oo er Fc TOCpERNp Skogsodlad rekvi- St. af plantor areal | Kg. frö = - i renter 4 | É | Tall Gran | Lärk | Silver] Har | Ar | | gran SCENE 29 7573 || 29,950 60,150 250 300 25 | 88 215 5 340 | 26 78 | 62 52 1732 129 39] 42 183 ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Tab. 4: Sammandrag af länsjägmästarens, skogstillsyningsmannens och länsskog-= vaktarnas årsrapporter för år 1910. Rese- oeh förrättnings- en 5 + wn in so o SSF NA lad - N + 2 dagar - - - - - - SS role frö- nn [S] in nn in Plantskolearbeten och frö a - sg SÅ 2 SAL os klängning. Antal dagar | . . . N rm a (AC Ne Lon 2 Besiktigade skogsodlingar 0 + 00 = ol 2 spår s No [Ce] - (oj bd Lp 2 Besiktigade afverkningar - [] a in 2 +] 2 - N N - [el] Antal skogsmarksägare S vd 5 - A 2 [RA som erhållit råd i + + en in Le) 5) AG) skogsskötsel Antal skogsmarksägare som erhållit biträde vid oo 5 KO S js ERS gallring och fröträds- a VÄ ställning Undervisning i skogsvård och skogsodling vid små- a FÅ | | | el ao brukare- och .plantörs- Se (DS AD, kurser. Antal dagar Mo Föredrag i skogsfrågor SE | | | | | 3 å antal ställen Og Få RR Ed dre fas ONE se RNE SIS el ie fe de E = fö Rs Md MA Mb AK E 4 BUDET PIE orså VR SST ES le He gg EA = g oe > = co Bö v Boten n & KK 2 o En KR & & [0] o Sr SSM o Mg = ONA 5 ÄGD ERRR va en f EE rn a = Ser ff Am dalae fe i ppg UC nl Zz (JG Nn EE fr RN ir SG (2) S : =D E NE 8 DD 0 8 Ö 8 OA Få Nr a Mr rn SE SS | | | 184 Tab. 5. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I Y9T10. Sammandrag öfver befintliga plantor i Älfsborgs läns skogsvårdsstyrelses plantskolor i december 1910. Pla tror Plantskolor Tall Gran 1-åriga haga EEE Sea de | EiRIStåd öfrs ss 1,656,000] 633,000] 555,000 170,000 82,000 Rd | — SE S Skogsryd ...... — — 170,000] 27,000] — — — || — Frufällan ...... — — 203,000) 13.500 — — =|= Rångedala 67,000] 101,000] — — — — es] Herrljunga ...| 160,000] 137.000] 68,000) 130,000 — — — || — Öxnered ...... 720,000] — 98,000] 450,000| 200,000] — =— — || — Bollebygd. ..... 15,000 1,000) 3,000 — — — — I — Bäcke ......... 450,000 320,000) 632,000) 183,500)] 12,000 — — || — Tångebo ...... 249,000) — 60,000] 137,000 40,000 — — — I — VäÄngen: 4ccve 95,000] — 75,000]] — 25,000] — — — II — Hillared ...... 240,000] — g90,0v0] — | 32,000 — — || — Sockenplant- skolorna ... RE 45,000]] — 14,000] 14,000]| — | — — I — Summa FASER IRRE RrS a 803,000) 126,000 29, TR sr 2 — I dd 950 ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 185 Revisionsberättelse. Undertecknade, vederbörligen utsedda revisorer för granskning af skogs- vårdsstyrelsens i Älfsborgs läns landstingsområde redovisning för dess förvalt- ning under år 1910, få härmed efter fullgjordt uppdrag afgifva följande revisionsberättelse. Årets räkenskaper utvisa: Ingående behållning från år 1909. Innestående på deposition i Borås Ensk. Banks AA SRS MRS 20;0008- > » upp- och afskrifn. i d:o... 96: 23 > i kassan hos länsjägm. L. Olén 398: 96 20,495: 19 Fordran för förskotterade undersöknings- TSE Le TA a a de sasse dör son sön 659: — IE ELNA HR OL ATAF Öre gstens molnen se öar rn 169: 80 2 DAME IT KOMA rs AA SKAR SENARE PA,TNOdE iPlantskolorna, upptagna till ..ss.....c.c..c..s:. 774: 02 Inventarier enligt inventarieförteckningen = 2,379: 26 IBrökläpgningen 1 Fristad .....................--- 4,500: — 22,598: 08 43,093: 27 Inkomster. Statens anslag till verksamhetens bestridande ............ 1,500: — » » » skogsodlingens befrämjande ......... 1I0,000: — HAGE RRD ETSEANSIA Oss segerns dsep ae ng nde oss ses 10,000: — Skogsvårdsafgifter: den 19/. resterande för ATT TOO ORTEN NA 2,849: 50 > den ?5/; 1910 års första hälft af skogsvårdsafg. 10,886: 18 13,735: 68 Räntara imnestäende medel för år 1I0IO ..l.........cse.o 629: 19 IILnSPEGND lan tSkOlOrDA,. occcssdesrodsbe sie sd sön er ssb sar de reds 4,581: 97 Ninstigenom prisstegring a tallffö: ..............«-sesesssss 2,378: 25 42,825: 09 Kronor 85 918: 36 Utgifter. Skogsodlingskostnader under året (frö och plantor, plantörs- o. skogsodlingskurser) 32,744: 22 FER DTSKOSIAA CCS cs söoaver eneste sees ns der Irak 213: 44 Transport 32,957: 66 156 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Transport Anslag till Ale härads och Västra Sveriges skogsvårdssförbUNnd smsa Styrelsens rese- och traktamentsersättningar Revisionskostnader mosse iii sia Afskrifning å inventarier (enl. lämnad redo- görelse 1 inventarieförteckningen) ......... Länsjägmästaren IL. Olén, lön, rese- och traktamentsersättningar .ossssmmmssss....... Skogstillsyningsmannen Sam. Johansson, lön, rese- och traktamentsersättning...... 5 länsskogvaktares löner, rese- och trakta- MENtSersättNniNngAr smsssssssssssssssserssssssesenna Diverse utgifter (hyror, tryckningskostnader, frakter, skogsvårdskommittéer m. m.) Utgående behållning till år Innestående på sparkasseräkning i Borås Enisk; BAD de satoigsnt » » upp- och afskrifn. i d:o... > i kassan hos länsjägmästaren Jas TOT dära reds rens oc ÖR kanel. pa UNNA ASIA Fordran för förskotterade undersöknings- 1 LET] 901: Kals) NETA NTA ERAN ESS SP rd pA Lager af granfrö 0 Gt TO SE ms sörbarte oe Se NBA Inventarier enligt inventarieförteckningen PlantskölorGa masse stiiigastodenkene Fröklängningsbyggnaden i Fristad » 1 Bäckefors 9,000: I50: : 66 54,133: 39 1911. SOT : 37 Kronor 85,918: 36 Revisorerna hafva genomgått styrelsens protokoll, böcker, skriftväxling m, m. samt besökt fröklängningsanstalten i Fristad och därvid endast funnit skäl anmärka ett par mindre skriffel i räkenskaperna, hvilka fel dock nöj- aktigt förklarats och rättats, hvadan vi, då räkenskaperna äro förda med reda och försedda med behöriga verifikationer, härmed tillstyrka full ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen i Alfsborgs läns landstingsområde för dess förvaltning UNGeErFar. LOLO. Borås den 27 maj 1911. M. Stenberg. O. H. Svensson. C. Magnusson. R. Carlson. Nils Ahlfors. Skogsvårdsstyrelsens inom Skaraborgs läns landstings- område berättelse för år 1910. I enlighet med kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser af den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Skaraborgs läns landstings- område härvid afgifva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning under år 1910, äfvensom en kortfattad framställning om de enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Skogsvårdsstyrelsen har till sin sammansättning icke undergått någon förändring under berättelseåret. Såsom ordförande har sålunda fortfarande fungerat domänintendenten m. m. M. F. Rodhe. Öfriga ledamöter hafva varit kammarherren m. m. friherre A. von Essen (ut- sedd af hushållningssällskapets förvaltningsutskott) samt landtbrukaren August Nilsson, Bjärby (utsedd af landstinget). Styrelsens tjänstepersonal har liksom tillförne utgjorts af en läns- jägmästare och tillika sekreterare, en biträdande länsjägmästare samt tvenne länsskogvaktare. Under året hafva hållits tre sammanträden, hvaraf ett i samband med en exkursion till Hökensås, dels för inspektion af de kulturförsök med lupiner, som af skogsvårdsstyrelsen där utförts samt dels för besiktning af sådana utaf ålder kala ljungmarker, som skogsvårdsstyrelsen ämnat på egen bekostnad återkultivera. Länsjägmästarna hafva utaf tjänsteresor varit upptagna 131 dagar, sålunda fördelade: Förrättn.- Dagar ställen Besiktning af kulturer och plantskolor = oosssmsmmmmssvs Pagsosor EK) 1 I » SESKOpSALVErkniNg AR sus. soon spoon sc RENAR RSS ATEN 62 Alfpifvande af råd i skogsvård på kallelse,......:........oso0s00> 15 17 [RN IEA ES sa ra urea in Ar SS Ses Ai lera se SR tm SBS RA är [RANE SETS S ÖR oo oc 2es ov oasen on 0 seen AES SERENA EUS LIG 8 TÖBSEDET sot oe RER TE RNE get BARE SPERMA Er SET KAS 28 = Summa 131 109 NE VESTRE SES ESV FST SIP VE 158 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Länsskogvaktarna hafva ett sammanlagdt antal rese- och förrätt- ningsdagar af 366 stycken, sålunda fördelade: Dacar Förrärtn. 28 ställen Ledning af skogsodlingsarbeten .............. NEESPER SEA SSE MIR 10 6 Besiktning af skogsafverkningar och kulturer ... ARNE 417 Utmärkande af gallringsvirke och fröträd nm.ssmsmmmsmmssssrersreress 36 22 Cedmng?atplantskölearbelöl- ds. .s.c.cccs scskes saa Free ess SE EVER EEEN 69 — Diverse resOr ............... 24 örn ARG ARN: MARIE RATES 68 ra RESUÄ SALG ok rasn sobko hes ge ke kok beg nedan RR : adlöer arbö sann de LATE — Summa 366 445 Under kulturtiden hafva varit anställda 5 st. extra skogsplantörer, hvilkas sammanlagda antal tjänstgöringsdagar uppgått till 165 st. Vid skogsvårdsstyrelsens expedition hafva under året handlagts 325 stycken diarieförda mål, hvilka föranledt 1,950 utgångna expeditioner, hvarförutom utsändts en stor mängd cirkulärskrifvelser samt smärre med- delanden och upplysningar. Af kassaredogörelsen framgår, att skogsvårdskassans debet och kredit balanserat på kronor 27,699: 74 i enlighet med nedanstående tablå: Inkomster. Behallning från Går oTOOO fi:sssessssceogss ner görs sne sn on Ane st de SSR REN 21,246: 67 Statsanslag till uppehållande af styrelsens verksaämheti..sssc-ssscc0s 4,000: — » » skogsodlingens befrämjande smsssmmsssssssrrsrersssserrra 4,000: — Landstingets anslåg...................seoss>s0>> ATA RARE TN 3,000: — Hushållningssällskapets anslag co.cc. NSKSA SERENA TSE EAA. 1,000: — OKOgSVATCSALEILET seas sele vaser se er an SER NSI ae 3,310: 89 Försäljomgsmedel för frööoch! PlaltÖL. .: ooocs. ss:rers.srsse sens srasa skar 8,533: 99 UPPlUPDG=TAMÖN =. soscs0 etesat gen sosse ägs rse Nena sg oe soker sa kört EA I Bysen (Et FrsättHhing fr. ktlturbittäCle-0s sosse secs sasse ess ENE röse SN IAS AGDA ANMÄTKTINESMEAEL 2s ccs cb es de dee ör sees Sass nr ss as R EN —: 50 Långi Skaraborgs BOSks DADKS;sesnsscecocr oss eds sne rg ser seen ses SRS OO ReEdOgOrarens: LORCA a ss seeds essens sasse arne ssk skina ere seg SERENA ENE 40: 58 Summa kr. 27,699: 74 Utgifter ATÖPID DAT: bög ora ie ser os ee os s benet: SLAS SLNARr AT bister siat ll Sai SAS 6,999: 97 RCSCSrSÄttNIDNg Ol sroer st aose shoe See oc seek CAS rossa er sa RESA se ses EN 3,0535 T7 SKORSOCIINE AS oroas ses så sas ONE Svea RR äh ent et oa Res 2 a ale a bn ESR RE 13,460: 22 [TI VEDtaTIOT oöenss bes bass snor vnenog redde r rie kann vis leE ass NNE NNNEER SRA ES SARI 2:107 Kostnader för anordnande af skogsutställning.....smmsmssssssssseeserra 1,442: 84 EXPEC it On. 10 GIT CUVETSCT bes ont oenvamane ana ka ene noe s sa ass VER EEE 1,900: 03 Summa kr. 27,699: 74 + SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 189 Af skogsvårdsstyrelsens inkomster för året, kr. 27,659: 16, utgöra, som af ofvanstående tablå framgår, endast 15,310: 89 direkta anslag, då däremot resten uppstått dels genom behållningar, räntor m, m. samt dels genom försäljning af skogsfrö och plantor, som styrelsen för dessa anslag i sin tur måst inköpa. Skogsvårdsafgifterna för året hafva minskats med c:a 5,000 kronor i jämförelse med de närmast föregående åren på grund af den nya för- delning af dessa afgifter, som Kungl. Maj:t jämlikt föreskrift i nådiga förordningen angående skogsvårdsafgifter af den 24 juli 1903 har att för hvarje femårsperiod fastställa. På grund af denna minskning, som för styrelsen blifvit känd först, sedan förslaget till inkomst- och utgifts- stat för verksamhetsåret fastställts, har styrelsen sett sig nödsakad upp- taga ett banklån å 1,500 kronor för fyllande af de oundgängligen nöd- vändiga behofven. Man torde sålunda knappast äga rätt att förvänta några mera ly- sande skogsvårdsresultat på de c:a 700,000 tunnland enskilda tillhöriga skogsmarkerna inom länet för endast 15,000 kronor, och det är inga- lunda heller med lätt hjärta styrelsen ser sig nödsakad afvisa de många ansökningar och förfrågningar om bidrag till än det ena än det andra skogsvårdsarbetet, som under året till styrelsen inkommit. Visserligen må det vara sant, att det egna intresset bör offra något för förbättring af egna torfvan, men man får ingalunda förvänta, att detta intresse skall sträcka sig så långt hos dessa smärre, i ekonomiskt afseende mindre välsituerade skogsägare, att de, då icke lagstadgad plikt bjuder dem detta, skola göra större uppoffringar för sådana förbättringar, som kanske icke på ett halfsekel eller mera kunna lämna någon direkt valuta. Det är därför med tillfredsställelse styrelsen funnit att initiativ tagits till anordnande af ett skogslotteri, hvarigenom medel skulle beredas skogsvårdsstyrelserna till utdikning af våra försumpade marker, till skogs- odling af våra utaf ålder kala skogsvidder. På grund af sistlidne riksdags beslut om skogsvårdsafgifters erläg- gande för all inom landet tillverkad trämassa har styrelsen tillsammans med en del andra af landets skogsvårdsstyrelser gjort framställning hos Kungl. Maj:t om ny och rättvisare fördelning af de inflytande skogs- vårdsafgifterna för åren 1910—1914. Styrelsen har beräknat, att en dylik rättvisare fördelning af dessa afgifter skulle komma att tillföra skogsvårdskassan en ökning af c:a 2,000 kronor årligen. Under rubriken utgifter synes, att skogsvårdsstyrelsen utgifvit kro- nor 1,442: 84 för anordnande af en skogsutställning i Falköping. Denna utställning, som ordnades i samband med det under juli månad afhållna landtbruksmötet, afsåg särskildt att framhäfva skogsodlingens vikt och NE. NN SES TO IR VS I EA 190 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. betydelse samt den ekonomiska vinsten vid en rationell beständsvård. Med hänsyn till den relativt ringa kostnad denna utställning åsamkade styrelsen i förhållande till hvad som därstädes visades, är det styrelsens uppfattning, att denna utställning väl varit ägnad att väcka till lif och stärka intresset för dylika skogsvardsarbeten hos länets skogsägare.” Skogsodling. Skogsodlingen af de kala ljungmarkerna inom länet, som skogs- värdsstyrelsen allt sedan sitt första verksamhetsår koncentrerat sitt ar: bete på, har under berättelseåret måst ytterligare inskränkas på grund af styrelsens svaga kassa. Nedanstående tablå utvisar, att skogsvårdsstyrelsen på egen be- kostnad endast verkställt skogsodling på 44 hektar. Kostn. I | S 2 : Total- | An- Skogs- Utsatta |Arbets för 1e-' Plant- j ån | Cril IE | odlad | granplan-| kost- dande kost- .kost: | vända Kulturplats s al kul nad pr| plantor Anm. | areal tor nad |? nad h: | h | turen nar | pr har har st. kr: kr. kr. kr. | st OÖster-Bitterna s:n... 22 108,500 | 633,51 | 304,49 | 54525 | 45,10 | 4,932 Mösseberg ....... 22 110,000 | 654,73 | 320,47 | 55, 46,82 5,000 | Förutom verkställande af kostnadsfria skogsodlingar hafva äfven till enskilda personer plantor och frö gratis utdelats, dock i mindre ut- sträcknning, och har därvid följts den principen. att utdelningar gjorts för sådana kalmarker, som uppstått före skogslagens ikraftträdande samt endast till mindre bemedlade skogsägare, hvilkas medellöshet styrkts af skogsvårdskommitté eller kommunalordförande. På grund af sistnämnda bestämmelse hafva endast ett fåtal dylika rekvisitioner inkommit, och hafva gratis utdelats 8,; kg. tall- och 7,2 kg. granfrö samt 18,000 st. tall- och 12,500 st. granplantor. För skogsodling af detta gratis utde- lade material har skogsvårdsstyrelsen jämväl kostnadsfritt tillhandahållit plantör. Skogsplantor hafva i likhet med föregående år tillhandahållits den skogsägande allmänheten till det billiga priset af 30—30 öre per tusen stycken samt tallfrö till 12 kr. pr kg. eller 3 kr. under styrelsens eget inköpspris och granfrö till 4 kr. per kg., som utgjort det pris, hvartill skogsvårdsstyrelsen verkställt sitt eget inköp. Från 382 rekvirenter hafva inkommit rekvisition af skogsfrö och plantor, och hafva härvid till ofvannämnda priser tillhandahållits 236,6 SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, I0I kg. tall- och 262,7 kg. granfrö samt 237,300 st. tall- och 507,450 st. granplantor äfvensom 8,555 st. diverse ädlare plantor. Bland dessa re- kvirenter hafva 61 st. anmält sig till erhållande af plantörsbiträde för ledande af skogsodlingsarbetena, hvilket biträde skogsväårdsstyrelsen till- handahållit kostnadsfritt under högst tvenne förrättningsdagar samt för längre tid mot en ersättning till plantören af 2 kr. per dag. För skolbarns undervisning och öfning i skogsodling hafva gratis utlämnats frö och plantor, af hvilken förmån begagnat sig 87 st. folk- skolor, som sålunda sammanlagdt erhållit 66,500 st. tall- och 46,250 st. granplantor samt 75,35 kg. tall- och 56,ss kg. granfrö. För skogsodling häraf hafva användts 110 planteringsdagar, hvarvid skogsodlats c:a 140 hektar af 2,000 st. skolbarn. Skogsvårdsstyrelsen har sålunda under berättelseåret sammanlagdt omsatt 320,25 kg. tall- och 326,75 kg. granfrö samt 1,125,055 st. plantor, och torde den med detta material skogsodlade arealen kunna upp: skattas till c:a 1,000 hektar. Plantskolor. För tillgodoseende af behöfligt plantmaterial har styrelsen att tillgå 3 egna plantskolor och 16 st. enskilda af styrelsen understödda plant- skolor, från hvilka ortsbefolkningen mot mycket låg afgift får afhämta plantor. Skyttesvampen, som under föregående år uppträdde i hög grad förödande i plantskolorna, har äfven under berättelseåret härjat därstädes ehuru i mindre utsträckning. Skogsupplysning. I offentliga kungörelser, som införts i länets mest spridda tidningar, har skogsvårdsstyrelsen meddelat de förmåner, styrelsen har att erbjuda den skogsägande allmänheten. Sålunda har styrelsen gratis tillhanda- hållit länsjägmästarna för meddelande af råd och anvisningar i skogs- vård, hvaraf dock endast 15 skogsägare användt sig. Likaså hafva läns- skogvaktarna på vederbörandes begäran kostnadsfritt erhållits för verk- ställande af gallringsstämplingar m. m., af hvilken förmån 22 skogsägare begagnat sig. För spridande af kunskap om skogens rationella vård hafva 9 st. föredrag hållits i samband med af hushållningssällskapet anordnade små- brukarekurser, och hafva därvid för samma ändamål utdelats 350 st. af 102 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. d:r Fr. Lovén författade broschyrer om »Råd vid afverkning och skogs- odling af barrskog». Dessutom hafva tvenne föreläsningar hållits i skogs- värd under den jordbrukarekurs, som anordnades vid Västgöta regemente för de från regementet afgaende volontärerna. För vederbörande skogsvärdskommittéers räkning har prenumeration verkställts ä Skogsvärdsföreningens folkskrifter. Afverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. I likhet med föregående år har styrelsen i fall, där så ansetts lämpligt infordrat garantier för återväxtens betryggande på sådana af- verkningar, som utförts sedan lagen angående vård af enskildas skogar trädde i kraft. Sålunda hafva under året aflämnats 150 st. skogsodlings- förbindelser för dylika afverkningar, och uppgå samtliga vid årsslutet inneliggande förbindelser till ett antal af 430 st. Nedanstående tablå utvisar afverkningarnas fördelning på olika härader: ,. = TE Si 2 FE Zz sö: | a SAN Pn 205 < 3” Härad SH äl | (2) = -—- [gl = Nej Fr => < 3 FER 2 | 5 = 2 = Mo =E FÅ = 3 S SAR = | I VACSDO = a oden od aadka sr NE RAN SE SLAG 85 359 58 206 8 85 60 Var LOTlara sate ca Kl SS SAS ANI sons ST 213 19 85 23 67 38 Valle, Gudhems, Kåkinds ....... 26 146 16 66 4 35 I 24 13 | Kinne, Kinnefjärdings, Kållands...... 54 85 34 47 | Skånings, Vilske, Frökinds | I Åse, Viste, Barne, Laske............... Summa | 246 | 883 150 430 40 242 171 Skogsvårdskommittéer. Skogsvårdskommittéerna hafva under året ökats med 2 st., så att de vid årsslutet uppgingo till ett antal af 104 st. SKARABORGS LANS LANDSTINGSOMRADE. 193 De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. På den korta tidrymden af ett är kunna gifvetvis några mera af- sevärda förändringar beträffande de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel knappast förmärkas. Det är dock skogsvårdsstyrelsens uppfatt- ning, att blicken för skogens och skogsvårdens betydelse i stort sedt vidgas, ett förhållande, som med glädje kunnat konstateras särskildt be- träffande en del smärre skogsägare. Om detta goda förhållande sålunda är rådande på vissa trakter, torde dock böra påpekas, att den år från år tilltagande skogs- och egendomsspekulationen mångenstädes far hän- synslöst fram med det sparade virkeskapitalet. Styrelsens uppfattning från föregående år om att öfverafverkning då ingalunda torde hafva be- drifvits, kan sålunda för innevarande år icke finna tillämpning på grund af de många skogsegendomsköp, som afslutats i och för realiserande af det befintliga skogskapitalet. Något ondt vore ju ingalunda att säga om ett dylikt förfaringssätt, för såvidt denna spekulationslusta endast inskränkte, sig att omfatta spolierande af det ekonomiskt mogna virkes- kapitalet, men då inga dylika gränser, inga hänsyn finnas förutom möj- ligen hvad gällande återväxtlag föreskrifver, utan den växtliga, rentabla ungskogen får falla för yxan vid sidan af de gamla mogna träden, te sig dessa spekulationsaffärer i en ännu sorgligare dager. Det är därför styrelsens uppfattning, att på lagstiftningens väg något bör göras mot sådana för den enskilde visserligen ofta luckrativa men ur nationell syn- punkt osunda spekulationer för att i någon mån förmildra den reaktion, som vårt land kanske ändock icke kan undgå på grund af gångna ti- ders hänsynslösa skogssköflingar. Såsom en förmildrande omständighet vid dessa skogsafverkningar inom Skaraborgs län torde böra antecknas, att desamma oftast utföras genom kalhuggningar med eller utan kvarlämnande af fröträd samt mera sällan i form af dessa skadliga dimensionsblädningar, som dels söndertrasa och förstöra skogsbestånden, och dels försvåra eller omöjliggöra allt ingri- pande från skogsvårdsstyrelsens sida med stöd af den skogslag, vi för närvarande äga. Intresset för skogsodling icke blott af de marker, för hvilka gäl- lande skogslag påbjuder kultur utan äfven af äldre kalmarker, synes fortgå i oafbruten stegring, hvilket förhållande styrelsen förut framhållit. Men äfven för de försumpade skogsmarkernas förbättring genom torr- läggning spirar ett intressse, som framgår af till styrelsen inkomna an- sökningar och förfrågningar om bidrag till dylika arbeten, ett intresse, som dock helt naturligt icke kan taga sig några mera synbara uttryck, Skogsvårdsföreningens tidskrift. Bilaga 1. 13 194 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910, då styrelsen icke ser sig någon möjlighet att pekuniärt understödja dy- lika arbeten. Om sålunda dessa tvenne för våra skogars bestående och utveck- ling synnerligen viktiga faktorer, skogsodling och skogsdikning, hjälpligt tillgodoses, torde man knappast kunna säga detsamma om vården af det uppväxande skogsbeståndet, trots det att några direkta utgifter inga- lunda äro förknippade härmed. Och dock torde kanske härutinnan det medel vara funnet, som i någon mån kan gifva oss ersättning för gjorda förluster på grund af gångna tiders hejdlösa afverkningar. Skogsvårds- styrelsen hyser likväl den tillförsikten och förhoppningen, att äfven detta viktiga led i sträfvan till skogsvårdens höjande så småningom skall ge- nom styrelsens upplysningsverksamhet arbeta sig fram och komma i ät- njutande af välförtjänt förståelse och intresse. Mariestad i mars I911. På skogsvårdsstyrelsens inom Skaraborgs läns landstingsområde vägnar: M. F. Rodhe. Axel Blomberg. IVER SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 195 Undertecknade, af Kungl. Maj:t samt Skaraborgs läns hushållnings- sällskap och länets landsting utsedda revisorer för granskning af Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper och förvaltning för år 1910, få efter fullgjordt uppdrag härmed afgifva följande Revisionsberättelse. Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter hafva under året utgjort Behållning från år 1909 Inkomster: Statsanslag till uppehållande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet... Statsanslag till skogsodlingens befrämjande Landstingets anslag SKOPSVATASAIPIfE. os. sce csn sonens örn Försäljningsmedel för frö och plantor UPPlUPPALTÄNOE <...:...0ssssiossrrioes na Ersättning för kulturbiträde Återburna anmärkningsmedel Lån i Skaraborgs Enskilda Bank Redogörarens fordran 25 LOYTRNS ELEN So ets SSSAESAENSE ERFARNA INESPErSätlOlD PAL. os. iosssdesn oron annen ers SKOPSOMIMNP ore.s.sderesees vs ERNST LYST CAT ER oss so ver fr sor sns Kostnader för anordnande af skogsutställning Expedition och diverse Hushållningssällskapets anslag SÖ 53: 17 BO:22 s OT : 84 : 93 Summa kronor 27,699: 74 Såsom af denna tablå framgår, har en betydande brist under året upp- kommit. Anledningen härtill är hufvudsakligen att söka dels däri att inkom- sterna af skogsvårdsafgifter betydligt understigit det i utgifts- och inkomst- förslaget beräknade belopp, dels däri att styrelsen fått vidkännas eninämnda förslag icke beräknad kostnad af kr. 1,442: 84 för skogsutställningen i Fal- köping, och dels däruti att utgifterna för reseersättningar och expedition m. m. amana H å I - Eg = X [d a er - SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. 196 p till följd af styrelsens vidgade verksamhet väsentligt öfverstigit de för dylika ändamål beräknade belopp, F Vid siffergranskningen har anmärkts ett par mindre fel (å 30 öre), hvil- MN ket rättats uti innevarande års räkenskaper, - Då räkenskaperna i öfrigt befunnits behörigen verificerade och i god ordning, samt skogsvårdsstyrelsen, såvidt revisorerna kunnat finna, med skick- i lighet och intresse fullgjort sina viktiga åligganden, få vi tillstyrka, att full ansvarsfrihet beviljas styrelsen. | IN För siffergranskningen, som utförts af kassören Gust Johnson, föreslå vi på ett arfvode af 40 kronor. Mariestad den 26 maj 1911. ji WU 4 Kp, Josef Fischer. ss Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. 4 A. O. E. Hedenstierna. K. G. Wallenius. - Af hushållningssällskapet förordnad revisor. Af landstinget förordnad revisor ee es kl I 1 | & Ny ' i å Å TN W Rd RAS vg Skogsvårdsstyrelsens i Värmlands läns landstings- område berättelse om 1910 års verksamhet samt om skogarnas tillstånd och skötsel. Den verksamhet, styrelsen utöfvat under år 1910, har i allt väsent- ligt varit till sina former öfverensstämmande med verksamheten under de närmast föregående åren. Styrelsen har haft 5 sammanträden under berättelseåret. Tjänstepersonalens sammansättning har varit oförändrad, i det att styrelsen äfven under 1910 haft 1 länsjägmästare, I extra länsjäg- mästare samt 8 länsskogvaktare anställda. Dessutom hafva 142 st. plantörer och 23 dikningsförmän tjänstgjort såsom tillfälliga biträden vid skogsodlings- och dikningsarbetena. Länsskogvaktarna hafva under sina färder genom bevakningsdi- strikten fortfarande haft att söka påverka skogsägare till skogsvård. Att detta arbete gifver ett godt resultat, framgår af bl. a. den stora omfattningen af de dikningsarbeten, som utföras med bidrag ur skogs- vårdskassan. Den ojämförligt största delen af dessa arbeten tillkomma nämligen genom länsskogvaktarnas bemedling. Anslutningen till skogs- odlingsarbetena å kalmarker, som icke beröras af skogslagen, är äfven till ansenliga delar att betrakta såsom en produkt af länsskogvaktarnas arbete, hvarjämte länsskogvaktarna vid sina besök ute å olika skogar i skogsägarnas sällskap mången gång blifva i tillfälle att utöfva ett för- bättrande inflytande på afverkningssätten. 155 skogsägare hafva efter särskild ansökan därom erhållit biträde för utsyning af virke. Tvenne undervisningskurser i virkesutsyning och skogstaxation hafva anordnats under berättelseåret, den ena vid egendomen Åsen i Väse socken under tiden fr. o. m. den 3 t. o. m. den 15 november och den andra vid egendomen Mässvik i Bro socken under tiden fr. o. m. den 24 november t. o. m. den 6 december. Båda dessa kurser voro lik- som Gustafsforskursen under 1909 afsedda förnämligast till att bibringa dem, som förut genomgått skogsodlingskurs, någon undervisning äfven uti tillväxtfrågor. TURE FT EP ENS VE ST I UCS TE FKA TEE RR EF ES 198 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 00; Kursen vid Åsen bevistades af 23 deltagare, hvilka förut genom- gått af styrelsen anordnad skogsodlingskurs, hvarjämte tvenne andra för skogsvård intresserade deltogo i densamma. Mässvikskursen räknade 21 deltagare, hvilka samtliga förut genomgått skogsodlingskurs. I fråga om deltagareantalet hafva dessa kurser ej kunnat göras mera än hälften så stora som skogsodlingskurserna, emedan svårigheterna att handleda den praktiska undervisningen om virkesutsyning ute i skogen ökas med antalet deltagare och tjänstepersonalen i dess helhet tillföljd af andra angelägna arbeten icke kunnat disponeras för kurserna. Undervisningsarbetet vid kurserna har bestått dels uti föreläsningar under minst 2 timmar om dagen och dels uti praktiska arbeten ute i skogen under c:a 7 timmar per dag. Kurserna leddes af länsjäg- mästaren med biträde af den öfriga tjänstepersonalen. Af länsskog- vaktarna tjänstgjorde fyra vid Väsekursen och öfriga fyra vid Mäss- vikskursen. I likhet med de kurser, styrelsen tidigare anordnat, hafva äfven de nu ifrågavarande varit helt och hållet afgiftsfria för deltagarna, i det att såväl undervisning som kost m. m. samt resor till och från kurserna bekostats af skogsvårdskassan. De förutnämnda extraelevernas vid Väse- kursen kostnader bestredos ej af skogsvårdskassan. Sammanlagda kost- naden för kursen vid Åsen uppgick, oafsedt tjänstepersonalens reseer- sättningar, till 937: 61 kronor och motsvarande kostnad för Mässviks- kursen var 871: 27 kronor. Ägarna till egendomarna Åsen och Mässvik uppläto lokaler och skogar afgiftsfritt. Då de förut anordnade skogsodlingskurserna haft till hufvudsyfte att utbilda förmän för de skogsodlingsarbeten, som utföras med bidrag ur skogsvårdskassan å hemmansskogarna, och då det för närvarande föreliggande behofvet af dylika förmän är fylldt, har någon Skorsodänes kurs ej anordnats under berättelseåret. Länets hushållningssällskap anordnade 3 småbrukarekurser under år 1910, vid hvilka kurser äfven föreläsningar om skogsvård, 4 st. vid hvarje kurs, förekommit. Kurserna afhöllos i Fagerås, Filipstad, Torsby, Ekshärad och å Hammarön. Vid Torsbykursen föreläste extra länsjäg- mästaren, vid de öfriga länsjägmästaren. Enstaka föredrag om skogshushållning hafva hållits å skilda orter inom länet af länsjägmästaren. Skogsvårdsföreningens folkskrifter hafva äfven under 1910 inköpts i 1,000 €ex., som ställts till länsjägmästarens förfogande för gratisutdel- ning till för skogsvård intresserade. Ett antal af fill d:'r Fr. Lovéns ströskrifter om skogsvård hafva äfven utdelats. SUP TEE VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 199 Skogsodlingen har understödts på enahanda sätt som förut. Innehafvare af kalmarker hafva alltså erhållit intill 20 kg. frö till ”/: af fröets inköpsvärde och plantor gratis i mån af tillgång äfvensom af- giftsfritt biträde af skogsplantör under högst 12 dagar eller den tid, som beräknas åtgå för sådd af 20 kg. frö å medelsvår mark med me- delstor arbetsstyrka. Vid sammanträde den 3 februari 1908 beslöt sty- relsen att icke lämna bidrag till skogsodling, där nöjaktig fröträdsställ- ning ej kvarlämnats vid afverkning efter den 1 oktober samma år, då styrelsen genom sin tjänstepersonal funnit, att lämpliga fröträd i till- räcklig omfattning varit att tillgå och bort ställas å den afverkade mar- ken. Sådana afverkningstrakter hafva emellertid ej förekommit till skogsodling under berättelseåret. Skogsodlingsarbetena försvårades mycket genom rådande brist på granfrö, och mången skogsodling måste för den skull inskränkas eller helt och hållet uppskjutas. Antalet inkomna ansökningar om bidrag till skogsodling under 1911 (1,078 st.) var det största, som något år före- kommit. Omfattningen af de under tjänstepersonalens ledning under berättelseåret utförda skogsodlingsarbetena framgår af vidfogade tablå I, som utvisar, att under år 1910 868 st. skogsägare utsått 1,388,9 kg. frö, däraf 1,077,9 kg. tall och 311 kg. gran, samt utsatt 2,379,980 st. plantor, däraf 996,720 st. tall och 1,383,260 st. gran, kvarvid en ytvidd om 2,256,7 hektar skogsodlats, däraf 1,636,; hektar genom sådd och 620,4 hektar genom plantering samt 1,861,2 hektar genom fullständig skogs- odling och 395,;s hektar genom hjälpkultur. Af denna tablå framgår äfven, att vid skogsodlingen i fråga förbrukats 16,9603 dagsverken, däraf 8,980 vid sådden och 7,983 vid planteringen. Motsvarande siffror för 1909, de största hittills uppnådda, voro 961 skogsägare, 1,936,4 kg. frö, 2,002,787 st. plantor, 2,617,; hektar skogs- odlad mark samt 18,953 st. dagsverken. Minskningen under 1910 för- klaras af granfröbristen. Planteringen, som icke berörts af bristen på frö, utvisar äfven en ökning. Ofvanstående skogsodlingsarbeten hafva utförts nära nog uteslutan- de hos sådana skogsägare, som sakna egen kunnig personal för skogs- odlingsarbetenas skötsel. De större skogsägarna, som i regel hafva sådan personal, hafva endast i de fall, då densamma varit otillräcklig, påkallat biträde af styrelsens plantörer. Såsom ofvan angifvits, hafva skogsägare fått sådant biträde afgiftsfritt under 12 dagar. Endast en skogsägare har påkallat sådant biträde under längre tid, hvilket biträde tillhandahållits mot den ersättning, som plantörerna erhålla ur skogs- vårdskassan. De större skogsägarnas skogsodlingar hafva således i öfrigt understödts endast på så sätt, att de erhållit högst 20 kg. frö till "/1o 200 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. af inköpsvärdet och plantor gratis i mån af tillgång. Omfattningen af de skogsodlingar, som på detta sätt utförts, framgår tillnärmelsevis af tablå II, som utvisar, att af 42 st. skogsägare utsåtts 483,3 kg. frö, däraf 350,8 kg. tall och 132,5 kg. gran, samt utsatts 331,000 st. plantor, däraf 76,000 st. tall och 255,000 st. gran, genom hvilka frö- och plantpartier en areal om c:a 5494 hektar antages hafva blifvit skogsodlad, 483,3 hektar genom sädd och 66,: hektar genom plantering. Genom tillmötesgående svar från de större skogsägarna å förfråg- ningar om utsträckningen af den skogsodling, som utförts under år 1910 utan något som helst bidrag ur skogsvårdskassan, är styrelsen äfven i år i tillfälle att framlägga uppgifter om denna skogsodling, se tablå III. Denna tablå inbegriper äfven en approximativt beräknad ytvidd mark, som antages skogsodlad med vissa af styrelsen till inköpspris utlämnade mindre fröpartier, om hvilkas användning styrelsen icke äger full känne- dom. Af tablå Ill framgår, att under 1910 utan något som helst bidrag ur länets skogsvårdskassa utsätts 1.,045,0 kg. frö, däraf 845,s kg. tall och 800,: kg. gran, samt utsatts 703.408 st. plantor, däraf 128,068 st. tall och 625,340 st. gran, hvarigenom 2,036,1 hektar skogsodlats, däraf 2,441,2 hektar genom sådd och 194,9 hektar genom plantering. I tablå IV hafva tablåerna I—III sammanfattats, och utvisar denna tablå. att man under berättelseåret skogsodlat tillhopa 5.442.2 hektar inom länet, hvarvid förbrukats 3.517.8 kg. frö och 3.474.384 st. plantor. Plantskolorna, belägna i Arjeng, Seffle och Deje, hafva under äret lämnat 3,000,980 st. plantor, däraf 1,735,220 st. tallplantor och 1,265,760 st. granplantor. Af tallplantorna hafva 662,500 st. försålts till andra skogsvårdsstyrelser samt till kronoskogar och kommuner, hvaremot 400,000 st. granplantor måst inköpas. Af dessa granplantor kunde emellertid 27,300 st. åter försäljas till kronoskogar och kommuner. Vid inventering under hösten 1910 befunnos plantskolorna inne- hålla följande antal plantor: ÄÄLJENG) dörst ostar bärs sg R rerea Hanen dee 2,708,000 st. SD ELMC I ess öster store ReRGE frän ÖRAOORT 3 Deje 2,059,000 > S:ma 7,832,000 st. plantor. Nämnda summa innefattar äfven 3,400,000 st. 1-åriga granplantor, som icke ännu äro brukbara. Vid planteringen användes nämligen icke yngre granplantor än >2-åriga, tallen däremot är duglig äfven såsom 1-årig. j VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 201 Fröklängningsanstalten har icke kommit till stor användning under år 1910, enär kottillgången och därmed äfven kottskörden under vintern 1909— 1910 varit minimal. Trots rätt omfattande åtgärder för kottupp- köpet kunde icke mer än 350,7 hektoliter tallkott uppbringas, och gran- kotten, som likväl förekom mindre sparsamt än tallkotten, var så för- därfvad af insektsangrepp, att den vid verkställda profklängningar be- fanns praktiskt sedt oduglig. Tillhopa 135,1 hektoliter grankott hade emellertid redan inköpts, innan visshet om kottens fullständiga odug- lighet förelåg. Af de sålunda inköpta kottpartierna klängdes 22,7 hl. tallkott och 91,7 hl. grankott före skogsodlingstidens början. Den öfriga kotten in- kom ej till fröklängningsanstalten förrän senare, enär den inköpts efter ångbåtslederna i de stora sjöarna, där trafiken ej börjar, förrän skogs- odlingen är i gång. Vid berättelseårets ingång förefanns en kottbehåll- ning från år 1909 af 148,7 hl. tallkott, som äfven utklängdes före vår- kulturerna. Tillhopa klängdes alltså under år 1910 171,4 hl. tallkott, som lämnade 93 kg. frö. Grankotten gaf så litet frö, att det ej lönade sig att rensa hela det klängda partiet. Såsom normalt fröutbyte be- tecknas 0,;—0,6 kg. frö per hl. tallkott, 0,s—0,9 kg. per hl. grankott. Den klängda grankotten lämnade icke ens 0,2 kg. per hl. Kottsättningen å granen under sommaren 1910 var ganska riklig och lofvade en i förhållande till de närmast föregående åren ganska god kottskörd under vintern 1911. Ihärdiga insektsangrepp och en måhända däraf föranledd brådmognad hos kotten hade emellertid till följd, att kotten mångenstädes fällde en större eller mindre del af sitt frö redan under hösten 1910. I regel inträffar den naturliga fröfällningen hos granen först på eftervintern i mars och april månader. Då kottplock- ningen nära nog uteslutande utföres från skatarna å de vid afverk- ningarna fällda träden och afverkningarna icke börja, förrän den egent- liga vintern kommit, var ifrågavarande kottskörd alltså oåtkomlig under den tid, den bort tillvaratagas. Den grankott, som sedermera vid af- verkningarna stått att erhålla, har inom ansenliga områden varit oduglig till fröklängning. Maångenstädes har den likväl befunnits brukbar, och inköpet af grankott under vintern 1910—1911 har väsentligt bidragit att täcka fröbehofvet för 1911 års kulturer. Den tallkottskörd, som mognade under sommaren och hösten 1910 var, ehuru i stort sedt långt ifrån god, likväl äfven den vid jämförelse med de gångna årens tillgång å sådan kott förhållandevis god. Vissa delar af länet hafva dock nära nog helt och hållet saknat kott å tallskogen, däribland hela Nordmarks härad, där äfven tillgången å duglig grankott varit minimal. St ÅA nn sdän a REA "TEAK Fr ep ST 202 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1 910. Då fröet bibehåller sin grobarhet bäst, om det förvaras i kotten, hafva de kottpartier, som inkommo sedan skogsodlingen börjat, förvarats oklängda till vintern 1911. Vid berättelseårets utgång förefanns därför en behållning af 28 hl. tallkott och 43,4 hl. grankott. Diknings= och bäckrensningsarbetena hafva på grund af skogs- vårdskassans försämrade ekonomi icke kunnat under berättelseåret under- stödjas på samma sätt som förut. Styrelsen har under de närmast föregående åren i bidrag till dessa arbeten lämnat skogsägare hälften af nedlagda skäliga arbetskostnader, intill högst 1,000 kronor jämte af- giftsfritt biträde för dikningens planläggning, där sådant biträde begärts och varit behöfligt med hänsyn därtill, att skogsägaren saknat egen kunnig personal för ändamålet. Ej mindre än 956 st. ansökningar om dessa bidrag inkommo under berättelseåret, motsvarande en samman- lagd uppgifven arbetskostnad om i rundt tal 180,000 kronor. Styrelsen ägde visserligen af erfarenhet från föregående år kännedom om, att de verkligen dikandes antal i regel är nämnvärdt lägre än antalet ansök- ningar om bidrag, men trots aktgifvande äfven på detta förhållande såg sig styrelsen likväl förhindrad att med säkerhet utlofva högre bidrag än o,; af nedlagda skäliga kostnader intill högst 600 kronor. I samband därmed utfäste sig styrelsen emellertid att höja bidraget till o,4 af kost- naderna intill 800 kronor, därest befintliga medel och hänsynen till öfriga kraf å skogsvårdskassan vid tiden för bidragens utbetalande det medgåfve. Såsom var att vänta, blef följden af denna minskning af bidragen, att en mycket stor del af de sökande helt och hållet underläto att dika, och att många afsevärdt minskade den tillämnade dikningen. Omfattningen af de ur skogsvårdskassan understödda dikningarna under år 1910 framgår af tablå V, som utvisar, att 541 st. skogsägare nygräft 432.206 löpmeter diken för en kostnad af 78,082:39 kronor samt upprensat 105.505 löpmeter bäckar för 11,208:86 kronor, d. v. s. utfört torrläggningsarbeten för tillhopa 89,291: 235 kronor. I dessa ar- beten inbegripas dock torrläggningsarbeten för tillhopa 1,486: — kronor, som utförts under år 1909, ehuru bidragen utbetalats först under 1910, dels emedan begärd afsyning icke hunnit verkställas före vinterns an- komst i december 1909 och dels på grund däraf, att afsyningsrapporter för några dikningar inkommit först vid årsskiftet. Till dessa sistnämnda arbeten har skogsvårdskassan bidragit med hälften af nedlagda skäliga arbetskostnader. Det sammanlagda beloppet af under 1910 utbetalade dikningsbidrag utgör 35,913: 34 kronor. VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 203 Slutsiffrorna för den under 1909 understödda dikningen voro 429 st. skogsägare, 401,779 löpmeter diken och 123.023 löpmeter uppren- sade bäckar för tillhopa 81,215:75 kronor. En jämförelse mellan 1909 och 1910 års dikningar med bidrag ur skogsvårdskassan visar alltså en ökning såväl i fråga om de dikandes antal som beträffande de utförda arbetenas omfattning. Men denna ökning är liten i förhållande till den, som bort kunna uppnås, om styrelsen kunnat utlofva det bidrag, som förut utgått. Ett bidrag af minst 50 0 af arbetskostnaden är enligt styrelsens mening behöfligt, förutom ur synpunkten af skogsägarnas tyvärr delvis naturliga oföretagsamhet beträffande åtgärder, som i likhet med dikning- arna gifva frukt först inom en jämförelsevis aflägsen tid, äfven på grund däraf, att det i så många fall är svårt att med hänsyn till krafvet å full ränta å utlagda kostnader direkt påvisa den ekonomiska fördelen för den enskilde af skogsdikningar, fastän man vid förevarande torr- läggningsarbeten naturligtvis bortser från de sankmarker, som äro olämp- liga för afdikning i och för skogsbörd. Ur allmän synpunkt är det däremot mera uppenbart lönande att öka den produktiva skogsmarken genom dikning af sankmarker. I det allmännas hand sjunker äfven den räntefot, som kapitalet påkallar, hvarigenom dikningsarbetena blifva mera bäriga ur penningsynpunkt. Det berättigade uti att använda medel ur skogsvårdskassorna till dikningsarbetenas befrämjande kan ej betviflas, så länge det vid med- lens användning utvecklas en verklig sträfvan att koncentrera arbetena på marker, som äro lämpade att bära skog. Kunna dessa arbeten un- derstödjas med hälften af nedlagda kostnader, och den enskilde således icke får mera än halfva kostnaden att förränta, blifva de äfven lönande i den enskildes ögon. Skogsvårdskassans inkomster äro emellertid ej tillräckliga för ett sådant understödjande af dikningen, då understödjan- det af skogsodlingen å redan befintliga produktiva marker måste gå före dikningsintresset. Under år 1911 har styrelsen nödgats sänka dik- ningsbidraget till endast 20 70 af nedlagda skäliga kostnader. Äfven beträffande de dikningsarbeten, som utförts utan bidrag ur skogsvårdskassan, har styrelsen på begäran erhållit redogörelse från de skogsägare, som utfört dylika arbeten, d. v. s. några af de större skogs- ägarna. Utsträckningen af dessa arbeten har angifvits i vidfogade tablå VI, hvaraf framgår, att under 1910 utan bidrag nygräfts 97,157 löpmeter diken för en summa af 21,3706:17 kronor samt upprensats 40,2095 löpmeter bäckar för 4,734: 77 kronor, tillhopa alltså torrläggningsarbeten för 26,110:94 kronor. Dessa torrläggningsarbeten äro de största i sitt 204 SKCGSVARDSSTYRELSERNAS BERATTELSER I9I10, slag under de år, från hvilka uppgifter härom föreligga, nämligen tr. o. m. år 1906. En sammanfattning af tablåerna V och VI utvisar, se tablå VII, alt under år 1910 inom länet nygräfts 329.303 meter diken och uppren- sals 151.800 meter bäckar för en summa af 115,402: 19 kronor. Skogsvårdskommaittéernas verksamhet har, såsom förut, varit mindre framträdande, en naturlig följd däraf, att dessa kommittéer icke hafva några ekonomiska resurser. Kommittéerna hafva emellertid äfven under berättelseåret varit till nytta därigenom, att länsskogvaktarna i kommitté- ledamöterna hafva många för skogsvården intresserade personer att hän- vända sig till för att erhålla upplysningar i frågor rörande resp. kom- muners skogsförhållanden. Några kommitterade hafva varit verksamma genom att påverka skogsägare till skogsvårdsarbeten och genom att upptaga och till styrelsen insända ansökningar om skogsvårdsbidrag. En kommittéledamot insände under berättelseåret ett 50-tal dylika an- sökningar. Uppsikten öfver skogslagens efterlefnad har styrelsen under år 1910 fullgjort på enahanda sätt som under föregående år, d. v. s. genom att vaka öfver, att lagstridigt afverkade marker blifva i behörig tid skogsodlade. Någon motvilja mot att fullgöra, hvad lagen i detta hänseende fordrar, kan endast i mycket enstaka fall förmärkas. Styrel- sen har för den skull icke föranledts att påkalla mera än 4 st. under- sökningar jämlikt $ 2 i lagen om vård af enskildas skogar under be- rättelseåret, af hvilka undersökningar 3 st. hänfört sig till afverkningar i hemmanen Elofsrud, Kisterud och Lian i V:a Emterviks socken och den 4:de till en afverkning i hemmanen Myrbacka och Råskog i Svan- skogs socken. Afverkningarna under afverkningsåret 1909—1910 hafva gifvit an- ledning till jämförelsevis små erinringar från skogslagens sida, i det att, se tablå VIII, oafsedt kalhyggen å sedan gammalt skogsvårdande bolags marker, endast 43 st. afverkningar befunnits lagstridiga, omfat- tande tillhopa 234,4 hektar. Dessa afverkningar utgöra, såväl hvad antal som areal beträffar, knappast mera än en tredjedel af det närmast föregående årets afverkningar af motsvarande slag. Denna förändring till det bättre är emellertid endast till mindre delar att betrakta såsom framsteg på skogsvårdens område. Dåliga konjunkturer inom småvirkes- handeln torde nämligen mera än hänsyn till skogsvården hafva förmin- skat kalhuggningarna. Ofvannämnda 43 st. afverkningar hafva i detalj beskrifvits och, där så synts erforderligt, inlagts å karta till stöd för VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 205 kontrollen öfver kalmarkernas behöriga skogsodling. Ifrågavarande af verkningsbeskrifningar inbegripa äfven kalytor om tillhopa 144,5 hektar af äldre datum (1905—1009), hvilka ligga omedelbart intill nyssnämnda afverkningar från vintern 1910. Dessutom hafva under berättelseäret 91 st. beskrifningar öfver afverkningar från åren 1905-1909 omarbetats, kompletterats eller nyupprättats, afseende en kalhuggen areal om 566 hektar. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Då några nämnvärda förändringar uti skogarnas tillstånd och skötsel icke inträdt sedan styrelsen i tidigare berättelser anfört sina synpunkter i afseende därpå, får styrelsen hänvisa till, hvad styrelsen anfört därom i berättelserna för åren 1905 och 1908, i hvilka detta ämne något när- mare skärskådats. I detta sammanhang ser sig styrelsen endast böra framhålla, aft skogarnas skötsel och därmed äfven deras tillstånd synas så småningom förbättras; aft denna förbättring likväl går ofantligt mycket långsammare, än som angeläget är med hänsyn till skogsskötselns låga nivå å hemmans- skogarna och det allmännas beroende af skogshushållningen; att det — då de framsteg, som länets skogsvård under de senaste sex åren otvifvelaktigt gjort, till hufvudsakliga delar grunda sig på skogsvårdskassans och skogslagens tillkomst och användning — är möjligt att påverka den enskildes skogsskötsel till det bättre; aft en utveckling af detta angelägna skogsvårdsarbete kan åstad- kommas; att en eventuellt utvecklad skogslagstiftning, huru värdefull den i många afseenden skulle vara, icke kan befrämja skogsvården i tillnär- melsevis sådan grad som en utvidgad skogsvårdsverksamhet med större skogsvårdskassors hjälp; art därför en ökad skogsvårdskassa, väl använd till skogsvårdsar- betenas understödjande och till utvidgning af upplysningen om ekono- misk skogsskötsel, uppenbarligen är hufvudsumman af, hvad som för närvarande kräfves till skogsvårdens höjande i länet, samt aft enligt styrelsens mening det nu föreliggande årliga behofvet af skogsvårdsmedel är minst dubbelt så stort som skogsvårdskassans nu- varande ordinarie inkomster (se bilaga A till styrelsens berättelse för år 19009). 206 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. I hvilken omfattning olika afverkningssätt tillämpats under afverk- ningsåret 1910—1911 framgår tillnärmelsevis af vidfogade tablå IX, som sammanställts med tillhjälp af uppgifter, erhållna genom länsskog- vaktarna från hemmansskogarna och en del större egendomar samt genom benäget lämnade uppgifter från de större skogsägarna. Denna tablå utvisar, att: Trakthuggning utan fröträd omfattat | a. Cia 1 Ölo-Bektar » med » JES si | 2RATG > Dimensionsblädning till mindre dimensioner än 8 eng. An v tum vid brösthöjd ..... SER | > 8,2 Dimensionsblädning till gröfre dimensioner ........ » 24,8 Från skogsvårdssynpunkt mera eller mindre ordnade glesningshuggningar utan hänsyn till viss minimi- CIN SILSTÖ DEG es rela tinar skåra Frånösen ro IIS OA > L S:a 57,260 hektar 7 55 > 1910 års landsting beviljade ett anslag af 10,000 kronor till skogs- odlingens befrämjande under år 1911. Nära nog lika mycket, eller närmare bestämdt 8,606 kronor, har skogsväårdskassan till följd af nämnda anslag erhållit ur statsanslaget till skogsodlingens befrämjande. Dessa tillskott till skogsvårdskassan hafva varit utomordentligt värde- fulla. En följd af dem har varit, att styrelsen under år 1911 kunnat undgå att helt och hållet utesluta dikningsbidragen från utgiftsstaten. Skogsvårdskassan hade vid årsskiftet 1910—1911 en behållning af 21,981: 71 kronor. Att behållningen blifvit så stor, beror därpå, att utgifterna för skogsodling och afdikning icke låta sig på förhand be- räknas på 10,000—20,000 kronor när. En behållning vid årsskiftena är emellertid behöflig dels för bestridande af löpande utgifter under det påföljande året under tiden, till dess medel inflyta genom skogsvårds- afgifter eller anslag, samt dels såsom en reservfond att anlitas, då in- komsterna beräknats för högt. De inflytande beloppen skogsvårdsaf- gifter, hvilka ju utgöra de hufvudsakliga inkomsterna, kunna nämligen, så- som erfarenheten hittills visat, växla rätt betydligt. Karlstad den 29 april 1911. Å Värmlands läns skogsvårdsstyrelses vägnar: H. V. Tiberg. Arvid Nilsson. ST EGEN est se€g$ ll ooofrEf | 0o00:55z | o00'94 I oEEgP | o5tzET | o8f0os€ zr | eunung — LL rn z AA TV | = EJ = = | —— oo: 1 0 00'gz | oot€$ G frrssereen ere n erna : EO SumustA I | | | I ge 8 | oz ooo'ob ooo'ot | 2 00f0Zz 00'g o0fZI go Mite RER es EE sen ieln STR bea efe b 6 8 vie felöra kina aug | | 2 II z'01 | 951 00015 o00'€z 000'gz 09'1I og'0 og'0 z | 22 ED DE SRS SN RIO NARE S UDI S DSG LESNENNED SN | | | I | | I I 5) z'o I I O00'I | o00'I I — 00 I oso 050 I leg Aram pä) = SA 0 Väla RR TA SARA SpeIskes | | | 99 ep 1:19 oo$'1z |ooS'iu Gjert ol'19 oc LI 2Sfo9 5 | SENS SEN se äjle lö ETS SEN elek kges tb Elejs Tales gilt SI 2) | I AL ce 2 RR Re SS = - - po förts SON 2 | | (ej | Sibir g'€ I gEI o000'61 o00'6 | O00'01I ootgEI | ootpz oo bII 6 Ikon sescsoocs-a.rrborrka OOR ODER OOOOO oqauiay | Zz | I Zz oz | 2 Oz bes förs | 2 | 00t0z = 00f0z I llale a.ole'is Bön iolo:n 4 a KLP:BjS 616 98 Diö 4/0l0 [6/00 as nee "sug I = | | | Z I I | G I +; . oss. ra = 9z I Se o00'$ o0S$'z o0o9'z — || oocSz o5tfI | oStf (SJR MS DROG RRRE FORE SNIPUIPION Zz | | I - e'bz ZOOM EES ooS'9r | o0oSiz o00'$z || 0091 | o0t0r oofS € |A AR AS SS RUE SINNETS (TLIS) z | | | é I I | 6 be (a'oelk bä RAL älal a did oloiufe! DV. alD bk: Daja ln ALB S.K! ön MTAB (Aja) & 06 oz ol 000001 [000001 I IE NSstoke rr IEeSEg | 00fz9 + Ip Sar assof | | | | | | å z'1S 21 oS 000'9 (ofafojel 00t0$ | 05€61 | o5tof SME [a ET Kar SLR GON AO KIRAN SJEPSAÅLA Zz [4 | C lg ie Norr SS få SSA Sit ee Sa Se teek (a ale e fora ol NR RR le TE GETA ÅT / I 2 QI 8 OI ooo'obt ooo'ob — 0001 oofG | oofS GÅ SIePHA | Z | | | | I I ed a nn pA EN | | i] > IeNAIy Te] Te AIU 25 | ”2S ”s BY "BY "BY | Bun | | JIv3E eunung | -2ueld PPES BWWUNnS ugss) | HEL euuns UPPL) UeL -sFoxS p. et oe H | i RR a uy | IP PeposFoxS 103Ue]d OT ”Zuiupaj uaz3a wour ua3jaqsesdurpos3oxys EPppQIsIapun UPSSPNSPIRASZONS JV II GLWI SET TO [9 I I Tablå I. Härad sol D in Samma SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER | Antal | ge a | skogs- | I ägare 868 É flm Under ledning af skogsvårdsstyrelsens tiänstepersonal I Frö | Tall Gran | kg. kg. | 90550 | 33,50 225575 SI1,45 91540 30,55 120,63 260,00 | 34,00 8,40 60,85 17,65 | 78,30 17,20 13,00 | 4,00 29,70 9,90 | $6,80 29,55 81,90 12,00 65,78 23,26 47,00 2,50 | 52,10 15,00 1,077,93 310,96 | 58,351 103,463 67,388 | 116,175 80,000 = 126,700 | 155,172 | 181,562|| 17,700 | — 27,500 111,444 — 199,104 78,646 = 162,504) 73,405 | 53,396| 168,622 - 166,260 23,000 53.800] 61,263 34,900) 1910. Plantor Skogsodlai Tall St. st. 22,400 47,700 32,7$7 25,525 996,718 1,383,25$ Genom sådd | Fullst, | Hjälp | Summal hektar | hektar | hektar 128,73 | 15:73 | 144,45 344,7 15,62 | 360,33 133,92 | — 17,70 | ISA 157,19 5,71 | 162,90 40,22 | 3,80 | 44,02 85,25 | 15,50 100,75 101,60 15,89 | 117,49 22:94 | 0,50 23:44 35,00 7235 | 42535 122,00 8,00 | 130,00 93,04 | 100) 94:04 100,77 6,36 107,13 | 6605. |. "Tojs KG 65,41 26,12 91,53 | 1 1,496,83 | 139,32 | 1,636,35 I VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 209 förda skogsodlingsarbeten inom Värmlands län år 1910. mark I Dagsverken Z | I Genom plantering Vid sådden Vid planteringen Sr | ER | RE Mans |Kvinns| Barn Summa Mans |Kvinns| Barn Summa — —m RK rr 12,44 2,69 15,13 SA 251 | 156 919 101 SES 232 13,11 | 0,32 13,63 || 1,42 | 280 | 333 2,042 128 61 96 285 17,51 16,31 33,82 | 507 | 59 | 120 686 307 22 56 385 | | 27,02 | 9300 | 36:02 | 570] 71) 337) 978 | 376) 40| 163) 579 24,75 19,77 | = 44,48 | 171 | 38 | 72 281 388 47 246 681 36,53 | I 1,20 | 47573 | 347 21 108 476 412 36 189 637 54,53 | 24,6 | — 78,60 | 401 45| 126 572 668 STUTBS5IN Ogg 11,82 | 1,30 | 13,32 | 58| 33) 21 112 67 | 64 31 162 42,96 | 28,83 | 71579 | 174 | 13 51 238 672 144 239 1,055 yes ro NoN ST) 397 22) 204) 723) || 487) 216) 247) 850 17,29 | 46,63 63592 | 343 38| 283 664 213 | 59 167 439 43,15 | 62,06 | 10521 | SSC 34 118 | 538 719 63 292 1,074 13369 F,62.] 15,31 | 176 42 107 325 141 43 74 258 11,68 T23270] 23,95 | 295 | 14 | LIV 426 182 6 84 272 364,36 256502 | 620,38 | 5,766 | 1,061 | 2,153 8,980 I 4,861 | 786 | 2,336 | 7,983 Skogsvårdsföreningens tidskrift. Bilaga 1. SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. of z6'b61 | Zappa | gob'£9l | ovE'sE9 | 890'set [ to'Sbg' | 06 | tsegpg vutumg : o0f€ I — | 00t€ 1 — — | — 009 Zz oStzI ost ostZ1 — ostört — — — 0201 056 oltp orfO I oStj 008 009'01 | 00901 SE 0611 o£'OI 09" I län Ze'6P 6rSor I obo'tSz | oro'iSz | oo0'f DAD 0601 LAVA org 1567 srC6 o07'6£1 | 00T'lz1 | 000'Z1 ole LL oStgb oct IE zStbög 6Etol bss I gob'rSz | oog'gEr | g99'zI11 || o8'££€ 02 gZI 09 f07 ootf ootf = oob'€£1 | o000'fi | oob — — — 6 gÖI — 6rg6 I = = = stt for 00:09 stlp ofgor | offo o'tfo1 || 000'z o00'z — stog o9pE sse6z ootzE = 00tz€ = — — 00tz€ 00t6 I oo Li otyg — osa I — — -— 0: SLI o6'4g offof uegE | — ol'18E = = == olt6bz | obtboI o£4S 6 92: €6L s6'ob 1£rz 94 I oos'c6 | 90L'z6 — Il 20908 | 008661 oo L9€ TeINIY | TeP24 Te 2y 39: "ss | 5 ö | Sul | PWWNS ue) Hel PuUurung | -HJUeL]Id ppe ne PUNuUunS uerDn) HEL NIE FLER SRS | | FE - Sä WPISOY NE EKR IRS SOpe EN SEN SNRA Nr dieses SDR GS UTTL USTA SR ATEA 2 at TR RR AGE AR ran Er FA ERS Ale era Fö 0 RA ALE AA FRA SA Hr NAR LARSEN a SA 0 TYG) STAT bosdiaassososooser SYIVUPION > sumar) Pri etH "ESSEYSPJPASBOYS SJourPj In Setpiq UuPejn OIÖI JP UP SPUEJLUJIEA WWOUI 1IP303S SaPpjIySUd Be EptIOJIN U2F13qJesZuNPOsBONS III PQ2vI H - (SJ VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRADE. | ze'zbb'S | | irg8 | z8o9S$'b I bgEPtbE g865'€Lz'z 98L'00z'1 || (3 | ostEpz |letble'z | ewwns STR | s6c€z ESS LI £91'96 o0o6'bE £9z'19 of£gI oSfgS OGEL ONA Tile = äre Dr ed Cr le Ane SumustA 29601 1et€z | 60 98 O08'911 o0g'£6 o00'€z 05t69 o5foI 00r 69 a EIN0) t9tgEz a SLL ilectrer ze8i5gt o9z'681 Fäfr eg. ce Stl Nesta SNES rd SR, as2/ 92691 z9'59 toc£ 01 10b'gE1 966't9 Sob'€L 08901 og8fzz Aa LG Ae a Al NIE Ko NS VR Ser, go a se SS "SPRISHEY tg Lob s6fo11 | 68'96z o69'91S$ tbro'Set gt9g'16 646 sö"6P1I POP PA PAKSES Re gän RSAR s A "SIN ogf9fz off1Or | oSsfSEr gbLl'oSt tog'9zE Vrö'fer offlir Togs O6£ ON Nr NE OR SMA Eka > SPÅN sor£og 15tlg LSS al g899'S1€ o0£'SLI g9E'obi ogfggt — | ozfgSI o9fz€€ Oq2uIa 21661 69518 6bt fri PEr'oSE z9S'r61 z4S'S9I ol 66 oz LI ostel L6'g9€ EL Ly tzt61€ o0L'907 o0oÅ'gzI 00008 s6rGoz SoL offQZI AEA OS SS a SN RNA "säng o09f07z göts | zobli £95'061 SL9'0z1 888'69 Ssffer | o5fog Sot lg RASER MSN SR SYILWUPLON zrt66z zz" Gp 06: 60z biE'goz £96'bzI1 19£'€g 59" £61 00f IS 50 27-L- RNE Mae Bee ev EAT SRS ER SwnIr) t6c6ST zgreS z1gobt 60z'1€z 699'bt81 obS'9b Siflof SKeEzI OCE UIQ Tin ln ARA SE SU """assof 98"908 Egbr — |£0tz6l zIE'b9 SeSat Lgl'et o6fg09 | SEFGGz | SSUISE SJEPSNÅLA £8r0oL6 so'b9 LL'g906 008'z0z o0ob'ogI oob'zz oofobg ostL LI [INCA ST dn RT Pag RE vp SR LEN SA SJepHA Tea Bun vunung | -ojuejq PPES eWwWuns upID) eL eWwuns upIr) HEL = = Poe Tor: HIPW PpelpösBoyg 103ue]T Oj WeISOY TD, | sörgrosgushad inne po sa oNEr rd NS DE kan ni tar SA RMS RAR IRAN OT oja Gräs puss at nd 48 UaJ3qtsesTul[posZoys EpIOJIN seZ0yS SaplIysua & UPj SPULJWJIEA WOUI J3AJQ BEJPULWES AT Pi9vI NN - N Tablå V. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. Mä Diknings= och bäckrensningsarbeten utförda inom Värmlands län år 1910 med bidrag ur länets skogsvårdskassa. | Antal Löpmeter Kostnad nta Härad | skogs- dikning bäckrensning | ägare diken bäckrensning = - | Kr. öre Kr. | öre | | EC AS ned sekr 135 143,261 50,051 | 24,504 | 70 4,778 | 66 | Fryksdals..... 148 108,764 25,041 21,064 | 99 3,157 | 09 | JÖSSE äs: nsse nana sd 16 8,017 534 | -X,287 1125 40 | 56 Grums . 5 10,574 580 I 1,688 | 15 46 | 40 | Nordmarks 61 29,478 3,983 5,120 | 84 320 | 61 Gillbergs | 12 | 21,877 6,012 5,989 | 39 734 | IO NES oa EEE If035 17,655 3151 2,733 | 52 353 | 28 | Fernebo .......... | 23 | 32,966 9,875 5,848 | 86 1,246 | 53 NYEAS era kse 137] 4,662 1,680 874 | 64 182 | SI Kils 11 | 3,420 1,563 | 1322-07 131 | 05 Karlstads ... 2,889 — | 539 | 90 —- — | Väse.... 49 21,661 1,917 3,063 1 75 150 | 17 Ölme RETO | 15,812 = 3,001 | 75 NE Visnums . | 16 | 6,170 1,178 1,041 | 78 58 | 90 Summa | 541 432,206 105,565 || 78,082 | 39 | 11,208 | 86 Zabla VI. Diknings= och bäckrensningsarbeten utförda å o enskildes skogar år 1910 i Värmlands län utan bidrag ur länets skogsvårdskassa. Löpmeter | Kostnad Härad | | dikning bäckrensning diken | bäckrensning | = EE I Kr. öre Kr. öre | | | ELfCdAlSV oorsng oss SENS 53,579 16,835 12,717 | 48 2,093 | 96 Fryksdals ......... 2,663 -— || 620 | 80 — —- Jösse .. | 296 1,216 | 65 | 12 353 | 65 (TUMS) Suns dobossbos sker essän 2,978 — || 508 | 92 = NOLdmarkS: ssctoatorsssosr annes 1,643 359 | 462 | 76 53 | 16 | Gillbergs 1,897 47 | 493 | 99 72 | 84 Näs. | 250 = | JO) = RR PerHeDÖ js ss ock ans ang sidine a WEninjnss ee 26,516 23,342 | -4,965 | 60 1,634 | 88 NYCCS ser osocessassanen 892 | 987 I 61 | 96 270 1128 11 ESR ERNA SRS SSE Se 5,245 3,074 | 11981 66 477 | 40 Karlstads 15143 | 432 | 197 | 13 21 60 | Visnums.. 55 — I 13.175 — — | | Aa TE fe Ed a ER Summal| = 97,157 46,205 | 21,376 | 17 | 4,734 | 77 Tablå VII. Sammandrag öfver inom Värmlands län å VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. enskildes skogar utförda diknings= och bäckrensningsarbeten år 1910. | Löpmeter Kostnad Härad dikning | bäckrensning diken bäckrensning ETT RE | er öre | Kr. | öre DJS AAA Brr Sr | 196,840 66,889 37,222 | 18 6,872 | 62 ATV IRS ER RR ser betedde ide ser I111,427 25,041 21,685 | 79 3,157- 1109 OSSE SAN Us sae ccs vaan sait ver 3,313 1,750 IN3520 É2 394 | 21 (CETEATIS, 1 RNE REKA AN IEEA 13,552 580 2,197 | 07 46 | 40 INEOREUTABTKSA SEK oe Slas ene pra fr SI12A 4,342 5,583 | 60 373 17 GSR ECESINNE oeat rv tovrsee dress ke 23,774 6,059 6,483 | 38 806 | 94 | 17,905 SIS 2,803 | 52 353 | 28 59,452 33527 10,814 | 46 2,881 | 41 5,554 2,667 936 | 60 209 | 79 13,665 4,637 2,521 | 63 608 | 45 4,032 432 737 103 21 | 60 21,661 1,917 3,063 | 75 159 | 17 | 15,812 > 3,001 | 75 — — 6,22 1,178 15055-1E53 58 | 90 Summa 529,363 151,860 99,458 | 56 | 15,943 | 63 Tablå VIII. Sammandrag öfver detalibeskrifna afverkningstrakter uppkomna under af= verkningsåret 1909—1910, d. v. s. kalhuggna marker utan fröträd. Elfdals öfre tingslag » — nedre Fryksdals öfre tingslag > nedre Jösse Näs Nyeds Väse st. Hektar — —- 4 22,85 6 31,25 | I 3550 SAG 21,80 I 4 | 13,00 Sö I 18,50 I 3 9,00 | 4 71,50 I 12,00 I 2,00 2 28,00 [SES 17,00 2 4,00 | 43 254»40 Summa EES SF SES RE SEASON RE 0 VOSS ee . AA Tablå IX. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IOTO; Uppgifter om afverkningssätt å Värmlands läns enskilda skogar under af= verkningsåret våren 1910—våren 1911. I S. k. dimensions- | Hjälpgall- ER Å blädning DE ljus- akthuggnin uggning I SITSS ST I | dis Ibladalog med |t bch rn hänsyn rp free till 'skogsvårds- vissa minimidimensioner synpunkt Härad ordnad SARLnE Lee blädning, Utan nöj- | Med nöj- | Minimidim.|Minimidim.!q, y,s. bläd- aktig frö- | aktig frö- |under 8 eng. |!"+9- Mm. OCH! ning med trädsställ- | trädsställ- | tum vid Sfver8eng.| hänsyn till ning ning brösthöjd | tum vid tillväxt och brösthöjd | 3terväxt hektar hektar hektar hektar hektar hektar EIA A1S örn dens RNE SSG Md 3i150 20757 | 3,418,0 | 5,696)0 | 8,17550 | 17,808,6 I I FRVIES UUSI RR 4550 306,2 | 896,0 | 5,014,0 | 2,324,6 | 8,585,8 I JÖSSE Ers ae Ne Nada fn 93:85 141054 297,0 | 3,745:0 | 1,37950 | 5,656)2 (STUMST 245 aller ssd Nan Naess 8,0 54,3 | — 29153 73,2 108,0 53550 Nordmarks, ..... 1;0 212,4 | 2,229,0 | 7,312,0| 1,99534 | 11,749,8 Gillbergs sisssssss sereerssere ana 9,9 217,0] 385,0 | 2,852,0 | 1,132,6 | 4,59655 Näs ...... Sör RENT — 1,3 | 459,0 750 256,0 723,3 FernebO.. ssosmsssrsrsrserer senses 49,0 3$5,0 | = = 4,263,9 | 4,69739 | S EIS 1 or a ort pad RA EN 48,0 284,3 | — 122,0 4750 799,3 | 1,30130 Karlstads u..snssnnssoss ons aa 4,0 18,3 60,3 16,0 86,2 | — 185,2 Nyddsot ao. EL JE | ol 1530] nal 520) 27851 574,5 USE ef as Vlafslale ler ed Sie Bee Ler gj es 250 | 3450 29,0 4150 150,0 256,0 så 4 [€ 11730 SBN AR SÄ ep Ad 1,0 18,0 — — 104,0 12350 I . V4SNUMS än stt sars de NE sn fanns EN 3300 | 17950 - = 25455 466,3 Summa | 610,6 | 2,212,7 | 8$,274,)0 | 24,855,0 | 21,307;2 | 57,259,5 VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 215 Berättelse öfver verkställd granskning af Värmlands läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper och förvaltning år 1910. Den ekonomiska ställningen under revisionsåret framgår af följande tablå: Inkomster: BEHANGINS fran: Ar I0OO: sissshossedessress vöosiinene bese kr. 84,188: 66 SKOgSvVardsafgiffér .................s. AES Jao > 40,324: 41 TS REL rn mn An om Rai arå vr die wir slällelslaS SÅ NI Skogsfrö, plantor, plantörsarfvoden =... s..ommco. HN 354 18 Eörsälda och ersatta inventarier... ocsmosmosmc.......n » 88: 20 DYRASTE a ggston sheer ARA: SR SR ARR ERE » 2150257:0 En EO RA omr Mä ast see oss as fås vaan ale de dd oÅ suine fälls ra HT 2N25OR SA KECENSPGTARED SN LOL CLEAD adamse er oc kedsöse rain sis kas N Rep sär eR » 24: II 143,487: 19 Kronor 143,487: 19 Utgifter: FIRYKGISERSNLeSSKOStN AC Co:s cc cc cons scn lek sele een ne kr. GG Tjänstepersonalens aflöning och resekostnader... » 26,707: 29 27,538: 83 Skogsodling: [DROP RANESKO OS ÖM sr. sup nl deran sens dass alö pra Ne kr. 20,946: 46 EIA D LATS LOT = Rel esi Sa Ales bis er bak ös Maa sa Sh » 860: 50 ENTRE SKO O TA ONE ora ooea on gelen ns Bs sk iå a elen Eva ense Keis FARAO T OSS IRKORlän gningsanstalleni/!. ss... +. sudsncor sens åsna » 164: 59 LELTNGE Jö)S 0 Resa or Ern SI Uorrgo EE SR SPEER AA » ÖRA 3 iPlantörernas arfvoden och reSOT.........s.sus.sssiss0r- hr GOD SV Diverse kostnader .............. ER rå GR NAR EDR » (05 at) 42,604: 23 Dikning: MITTE OS BA CL RR cs ofred a a RA ale sa st raka ET: 35,0T3ESA Dikningsförmäns arfvoden och resOr................ FE SE SON angle FÖTT ENT SKÄL) OS KUTS CL eos Arns ekt oa sog Sar on kass enn SR SR RE delen 1,708: 88 LITETNETI ST ER SSR READ ASSA 505500 ses AES kr. 797: 60 Reparation och underhåll af inventarier............ » 3003 I 1,158: 31 "Iransp. kr. 11A,;341: O7 RESTIPS At RR Vr ARA SAD AE 210 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Transp. kr. 114,3453: 97 ADD OBSEE- OCH SELY CK oc mota iss EEE. NE EES RE. TEE > 3,465: 16 SVIN eKOSUIAC CE ssh osa sa slets ses ad ee ren TE Ära dara äre «RARE , 324: 76 Expeditions- OCH -Skrifmateriel,..s........:is:e döslesrsssssentsesen dte 364: 55 [äg enheten UVI ÖHT 0 CI dödas einer seR be ora ee dels bias ss RE » 22855 Telegram-= och telefonaffgiffer vosissossssssstnsasussdasesronpetöresesnsneesere » 556: 30 Diverse: fraktör os... tess tes thes & 9.25 förr GET SEA Se BAR2G FIYTOT: (OCh ALSING Nye deres esaser ac sans te bRN Ersatt ERE s 657: 50 Utestaående förskott hos kottuppkÖPare sosse 150: — TIIVCTS Esa ss snor LÄTE Se oe SN sn ta Sk sr varor nnR oöng Ra NA belek er RNE EE å 1,5 30507 Behållning till 1911: Å deposition i Värmlands Enskilda Bank.............. 20,000: — Å giro i > Bl rasesessornensnn > I)024:! 4821, 8247 48 Kronor 143,487: 19 Skogsvårdsstyrelsens värdehandlingar, som förvaras i kassafack i Värmlands Enskilda Bank i Karlstad, äro af oss inventerade och be- funna i öfverensstämmelse med räkenskaperna. Verifikationerna äro granskade och i god ordning befunna och har därvid endast anmärkts, 1) att å verifikationen N:o 1953 utbetalats 40 öre för mycket, samt 2) att å verifikationen N:o 298 utbetalats 5 kronor för mycket. Revisorerna hafva tagit del af styrelsens berättelse och vid dess sammanträden förda protokoller, hvaraf bland annat framgår, att skogs- odlingsarbetena under tjänstepersonalens ledning omfattar en areal af 2,256,7 har, mot 2,617,; under år 1909, hvarå utsåtts 1,388,9 kg. frö och utsatts 2,379,980 st. plantor och har därvid förbrukats 16,963 dags- verken. Den under år 1910 kultiverade arealen är sålunda 360,2 har mindre än under närmast föregående år, beroende på den rådande bri- sten på granfrö. Skogsodlingsarbeten utförda under ägarnes egen led- ning med bidrag af frö och plantor från skogsvårdsstyrelsen omfatta en areal af 549,, har, hvarjämte dylika arbeten utan stöd af skogsvårds- medel beräknas uppgå till 2,636,: har, hvadan alltså inom länet under år 1910 skogsodlats sammanlagdt 5,442,2 har, hvartill åtgått 3,517,8 kg. frö och 3,474,384 st. plantor. Diknings- och bäckrensningsarbetena hafva på grund af skogsvårds- styrelsens minskade tillgångar icke kunnat under året understödjas lika kraftigt som förut, då detta understöd utgått med hälften af nedlagda skäliga arbetskostnader. Då för 1910 inkommit ansökningar om bidrag, motsvarande en uppgifven arbetskostnad af 180,000 kronor, så nödga- des styrelsen nedsätta bidragen från 30 94 till 30 20 af nedlagda skä- liga kostnader, dock med löfte om bidragens höjande till 40 0, om styrelsens medel därtill skulle lämna tillgång. Följden af denna minsk- a = » ENN jo” VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, TN. ning blef, att en stor del af de sökande helt och hållet underläto att dika, och att många afsevärdt minskade omfattningen af den tillämnade dikningen. Betydelsen häraf är uppenbar och torde icke tarfva vidare utläggning, men denna minskning i dikningsarbetena liksom de för- hållanden, som föranledt densamma, visa med skärpa huru rent af nöd- vändigt det är, att skogsvårdsstyrelsen till sin disposition erhåller ökade penningemedel. Omfattningen af de ur skogsvårdskassan understödda dikningarna uppgå till 432,2 km. för en kostnad af 78,082,39 kronor samt upprens- ningarna till 105,6 km. med en kostnad af 11,208,86 kronor, eller för en sammanlagd kostnad af 89,291,25 kronor. Skogsvårdskassans bidrag har utgjort 35,914,s4 kronor. Visserligen utvisa dessa siffror någon ök- ning mot föregående år, men den är liten i förhållande till den, som kunnat uppnås, om styrelsen kunnat lämna lika stort bidrag som förut. Utan bidrag från skogsvårdskassan hafva nygräfts 97,17 km. diken för en kostnad af 21,276: 17 kronor, samt upprensats 46,; km. bäckar för 4,734: 77 kronor. Plantskolorna i Årjeng, Seffle och Deje hafva under året lämnat öfver 3,000,000 plantor, däraf cirka 60 9? tallplantor, och innehöllo plantskolorna vid årets slut närmare 8,000,000 plantor. Fröklängningsanstalten har på grund af den ytterligt ringa tillgån- SNS pa 8 Me S 8 8 gen på kott blott föga kommit till användning. Tvenne undervisningskurser i virkesutsyning och skogstaxation hafva varit anordnade vid Asen i Väse och vid Mässvik i Bro socken och hafva varit bevistade af 44 deltagare. Beträffande skogslagens efterlefnad, så har styrelsen under det gångna året haft anledning att endast i 4 fall påkalla undersökning jäm- likt skogslagens $ 2, och vitsordar styrelsen, att någon motvilja mot att fullgöra, hvad lagen i detta hänseende fordrar, endast i mycket en- staka fall förmärkes. I anledning af hvad revisorerna om verksamheten under det gångna året inhämtat, hafva de all anledning framhålla, att Värmlands läns skogsvårdsstyrelse fortfarande likasom under alla föregående år på ett synnerligen lyckligt och framgångsrikt sätt fyller den uppgift, som blifvit densamma anförtrodd. Då räkenskaperna äro väl förda och fullständigt verificerade, få re- visorerna, under förutsättning att här ofvan gjorda anmärkningar af styrelsen nöjaktigt förklaras eller erkännes till rättelse i innevarande års räkenskaper, hemställa, att full och tacksam ansvarsfrihet lämnas Värm- IFE TT VE SEN sd ra RE - - | hn ee - Å Ågra 218 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9IO. lands läns skogsvårdsstyrelse och dess kassaförvaltare för den tid revi- sionen omfattar. Karlstad den 24 maj 1911. H. E. Montgomery, af Kungl. Maj:t förordnad. R. Wikström, Axel Låftman, för Värmlands landsting. för Värmlands läns kungl. hushållningssällskap. Till | Konungens Befallningshafvande i Värmlands län. Med anledning af Konungens Befallningshafvandes skrifvelse N:o 2,554 den 24 nästlidne maj får jag härmed, återställande med nämnda skrifvelse öfverlämnad revisionsberättelse rörande Värmlands läns skogs- vårdsstyrelses förvaltning år 1910, i egenskap af skogsvårdskassans räkenskapsförare vördsamt erkänna i revisionsberättelsen anmärkta siffer- fel, och skola på grund af dessa sifferfel påkallade återbetalningar till skogsvårdskassan redovisas i 1911 års räkenskaper. - Karlstad den 30 juni 1911. i På uppdrag af Värmlands läns skogsvårdsstyrelse: Arvid Nilsson. Skogsvårdsstyrelsens inom Örebro läns landstings- område berättelse för år 1910. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och organisation har under året icke undergått någon förändring. Under sex sammanträden och resor inom Lerbäck, Askersund, Ham- mar, Bodarne, Skagershult, Kvisbro, Nysund, Karlskoga, Grythyttehed, Nora, Kil och Ervalla socknar har styrelsen tagit kännedom om och behandlat förekommande viktigare frågor och därom beslutat. I ändamål att sprida kunskap om och väcka intresse för en bättre skötsel af skogen har styrelsen fortsatt gratisutdelningen af »Förenin- gens för skogsvård» folkskrifter och dr FR. LOVÉNS afhandling »Råd vid afverkning och skogsodling af barrskog». Länsjägmästaren och länsskogvaktarna hafva därjämte under sina resor sökt intressera skogsägare till gemensamma besök i skogen och därunder genom råd och anvisningar sökt väcka håg för en intensivare skötsel af särskildt yngre och medelålders skogsbestånd, samt ett bättre utnyttjande af äldre kala och försumpade skogsmarker. De bidrag, styrelsen härtill kunnat utlofva, i form af penningar, frö och plantor hafva emellertid af brist på medel blifvit ganska obetydliga. Till erhållande af biträde och bidrag vid odling af skog anmälde sig inom behörig tid 157 skogsägare, af hvilka likväl tretton erhöllo endast frö och plantor. Af skogsmark, afverkad före !/; 1905, skogsodlades fullständigt c. 271 hektar och hjälpkultiverades c. 20 hektar. Af mark afverkad efter ?/; 1905 skogsodlades fullständigt c. 260 hektar. Till dessa skogsod- lingar användes 227,17 kg. tall- och 217,18 kg. granfrö, — hvaraf 181,79 kg., hälften tall- och hälften granfrö, utlämnades afgiftsfritt — samt c. 153,600 plantor af tall, gran och löfträd. Mindre kvantiteter skogsfrö utsåddes i plantskolorna och utgjorde behållningen af skogsfrö vid årets slut 62,8 kg., barrträdsfrö. Under förvintern inköptes inom länet och klängdes i frörian vid Frövi c. 181 hl. tallkott och c. 157 hl. grankott, som lämnade 91,55 kg. godt tallfrö och 78 kg. mindre godt granfrö. NN N Oo SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERATTELSER I9g910. Jämte länsskogvaktarna användes för ledning af skogsodlingsarbe- tena sexton plantörer under tillsammans 461 dagar, af hvilka 202 dagar lämnades afgiftsfritt. Under skogsodlingsarbetet hafva dessutom användts 4,049 mans-, 3,949 hjon- och 6,307 barndagsverken om c. åtta timmars arbetstid. Sitt beslut att anlägga fasta plantskolor invid länsskogvaktarebo- städerna har styrelsen sökt fullfölja och gjort förbättringar vid Strömtorp för en kostnad af 314 kronor och 5 öre, samt vid Frövi för 1,212,97 kronor. Fullbordandet af inredningen i fröklängningsrian vid Frövi har dragit en kostnad af 9,071,70 kronor. Till torrläggning af försumpad mark har styrelsen i likhet med före- gående år lämnat bidrag i form af kostnadsfri undersökning, upprättad dikningsplan och kostnadsförslag för arbetet samt, utan återbetalnings- skyldighet, bidrag, motsvarande halfva kostnaden för upptagande af hufvudaflopp. Från 43 egendomsägare hafva ansökningar om sådant bidrag inkommit. Under året hafva 20 egendomsägare anmält fullbor- dade dikningar till afsyning och hafva till dessa för sammanlagdt 10,551 meter godkända diken utbetalats 1,468 kronor. För lämnande af råd och anvisningar i skötsel af skog, oberäknadt skogsodling och dikning, har länsjägmästaren varit rekvirerad 9 dagar och länsskogvaktarna 261 dagar. Styrelsen har under året behandlat 104 fall af skogsafverkning. Af dessa hade öfver hälften anmälts antingen af jordägarna själfva eller af köparna till afverkningsrätt, hvarigenom underhandsöfverenskommelse kunnat träffas före afverkningens början. I tretton fall har styrelsen gent emot tredskande afverkare ansett sig böra påkalla undersökning enl. $ 2 af lagen, och i tjugusex fall har den mot årsslutet påbörjade afverkningen varit så obetydlig, att den icke föranledt till annan styrel- sens åtgärd än anbefalld observation. Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter under året framgå af följande Hufvudräkning. Kredit. 1010 jan. 1. Per Ingående tillgångar: Frövi plantskola med tomt, skogvaktarebostad och fröria =... BER NET ANSE ITE ENT RATE 17,323: 12 Strömtorps plantskola med tomt, skogvaktarebostad och uthus 852: 32 seusnnske, SM Transport 25,175: 44 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Transport 25,175: 1910 jan. 1. Per Ingående tillgångar: Inventarier ..... SEE aln SE SL NER EI EE SAN AR mora SNR SR oa te FIDR:L28 TIS SÅN Ör ere bss era SA ars SS a lorelalp an SJs SRA NONE östers ae SAL klen 3,026: 82 Bördningar af diverse, debitOlek..;4.......s:sssssaoeosrsnsnn 255102 1910 dec. 31. Per Inkomster: SIRODSGU INS ATSNIKOD LÖR: ss esss ass ee NA San SR 31: 04 löndersökningar enl. $ 2 KODOMusssmssssecsesssoverune san 19: 00 Statsanslaget till upprätthållande af skogsvårdsstyrel- SEND ASKVETESAMNET) oo dne os förseelsen de Ean bkl NS ssk 4,000: 00 Statsanslaget för skogsodlingens befrämjande ......... 5,000: 00 EOS VATUSAT EUT CI sne sade son lar es RS RRR RN SA ÖNS 2,053: 96 Örebrofläns. landstings anSläg....... ssk 2,200: 00 » » kungl. hushållningssällskaps anslag ... 2,800:00 Utgående skulder: Enligt revers af den !2/,, till innehafvaren............ 10,000: 00 Kassaförvaltarens fordran 3,5606: 62 Summa kronor Debet. 1910 jan. I. An. Ingående skulder: DIDUJINKASSaTOrValtärenD. ss ssose ds velar de er va fen son ee se ser sjeles RNE Ern 1910 dec. 31. An. Utgifter: Skogsodlingars konto: SSEOESSAUCROCH) PlåNteriD2......ssesesssssoscoe>oocr ass son skrge srt SB Säg RASEN TT fö Tre a rs sr aAa uelee3 5 fo Ujöerd a es 6 8 R sn sne 1,848: 39 MENAT EOT SRK OJAN ror ses SN delete beslag ein it aortia b s äjeiajt a AE le Se Bin äf lefala Selene kal SEGPSKPPLYSNINgaTS: KOLLO ocg css care 8d ösa none sönAs Syrran EE bjälserr R Öfriga förvaltningskostnaders konto: Styrelsens rese- och arfvodeskostnader .................. 939: 80 Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas aflöningar, TESE=TOCH arfvOdeskostnaller. —...........ssis.ss0s0c0 oc 3,996: 21 WPHVCESEROMKOSENaCeL 5305 ssosnecdes rede e none ss DNs ere KR IT, 400382 An. Utgående tillgångar: PDJÄSEnIng en VIC StrömMtOLP:. sc... .-s.se ss sescnsscisnrnn CI O0E | » Dö HART Ö VIE SF Sri sdrs Se RS sa ga fkletflr sh fa de 27,607: 87 JUTVET LATTE Eg RN RASA na Asa KE a hf elae be SEE Re TGN 22NS SEG OB ÅT) [NRA ERE RN AS RIAA APR Ser or SÄS e a Sd 304: 40 Fordringar : INRE ATIKSINNes ta CHC), soc ös ss äss k ester or dear Ses ksae e 3,561: 46 NINNELSCR GA EDICOLCI date SRA Raa ra STA ös ja leta 198: 06 SETS TAR Vaa mans fe At RARE SSR bots be ör VR IS hSa es a ae faser lö 209: 49 Summa kronor 60,494: 03 30,7173: 41 16,154: 00 13,566: 62 60,494: 03 1,087: 33 ÖT NERO 33,3OM: 17 3,969: oI bt ära ork Kön Ant TR je Be rn fån tad off once Pen PEO ns KRETS ERT RI TI FO TPI SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Som synes af denna redogörelse, har styrelsen nödgats att sätta sig i skuld, för att kunna fullborda den påbörjade fröklängningsanstalten vid Frövi. Anledningen till skuldens storlek är den obetydliga andel, Örebro län erhållit af influtna skogsvårdsafgifter. Man borde hafva förhoppning om, att detta förhållande skulle komma att i någon mån ändras, sedan förordningen af den 4 juli 1910 trädt i kraft, hvarigenom för all tillverkad trämassa, äfven sådan som ej expor- teras, skall erläggas skogsvårdsafgift, Emellertid hade redan före denna lags promulgerande fördelning af skogsvårdsafgifterna för åren 1910—1914 ägt rum, därvid anledning synes hafva förefunnits att till och med sänka Örebro läns andel från 0,90 2 till 0,84 2. Då en af styrelsen verkställd utredning visar, att Örebro läns skogs- vårdsstyrelses andel i skogsvårdsafgifterna under åren 1907, 1908 och 1909 enbart för trämassa, uträknad i enlighet med förordningen af den 4 juli 1910, skulle stiga till mer än dubbla det belopp, som skogsvårds- styrelsen verkligen erhållit under sagda år för såväl trämassa som för den afsevärda trävaruexporten, har styrelsen, för att få rättelse häri till- lika med en del andra skogsvärdsstyrelser ingifvit en ansökan till Kungl. Maj:t att fördelningen af skogsvårdsafgifterna för åren 1910—1914 måtte på grund af förordningen af den 4 juli 1910 blifva ändrad. Något resultat af denna ansökan har ännu icke afhörts. Några förändringar till det bättre i fråga om skogskapitalets inom länet bibehållande, än mindre dess förökande under det gångna året kan styrelsen icke påvisa utan pågår fortfarande försäljning af skog- rikare egendomar till trävaruhandlare. Dessa affärsmän äro numera ofta från andra län och tillvägagångssättet det vanliga, nämligen sko- gens fullständiga utplundrande på allt afsättningsbart virke och egen- domens styckande i smärre delar. De inom länet, så att säga, bofasta sågverksägarna och trävaru- handlarna, liksom äfven jordägarna hafva däremot allt mer och mer, och isynnerhet under det förflutna året börjat, att före skogsaffärers afslu- tande hänvända sig till skogsvårdsstyrelsen med begäran om förhåll- ningsorder vid ifrågasatta köp eller försäljning af skog; och då de läm- nade anvisningarna i allmänhet med beredvillighet blifvit följda har sty- relsen kunnat undvika en del tvångsåtgärder. Om dylika i en framtid kunna undvikas, då det gäller afsyning af de afverkade markerna för att konstatera, om de blifvit återförsatta i skogbärande skick, återstår att pröfva. Styrelsen har med glädje kunnat anteckna ett flertal inkomna ansök- ningar om biträde för undervisning i gallring af yngre och medelålders SSE EEE FU IS ietenrt Jämn AN tm BREES kb TI ÖnT Rog ov STDt NA | ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 223 skogsbestånd och, ehuru styrelsen fortfarande saknat medel att kostnads- fritt lämna såväl detta som förut omnämnda biträde vid anvisning för skogsafverkning, hvilket varit i hög grad att beklaga, hafva ansökningar i berörda syfte alltjämt ökats. De före skogslagens i kraft trädande kalafverkade skogsmarkerna torde emellertid i stort sedt knappast komma att skogsodlas, såvida styrelsen icke blifver satt i tillfälle att genom rikligare bidrag understödja sådana ägare af dylika marker, som visserligen icke sakna hvarken vilja att skogsodla dem eller insikt om nyttan och den egna fördelen däraf, men sakna kapital att förskottera de ofta dryga kostnaderna. De kalmarker åter, som ägas af personer, hvilka väl äga förmåga, men sakna vilja att skogsodla, torde knappast med nuvarande lagstift- ning komma att försättas i skogbärande skick. Örebro den 24 april 1911. På Örebro läns skogsvårdsstyrelses vägnar: P. M. Carlberg. J. A. Bergvall. Revisionsberättelse. Efter slutad granskning af Örebro läns skogsvårdsstyrelses räken- skaper och förvaltning för år 1910 få undertecknade häröfver afgifva föl- jande berättelse: I fråga om inkomster och utgifter hänvisas till den af skogsvårds- styrelsen aflämnade, af oss granskade och riktigt befunna kassaredogö- relsen. Som styrelsens räkenskaper, af särskild person siffergranskade, be- funnits med ordning och reda förda, samt med vederbörliga verifika- tioner försedda, få revisorerna, som genomgått styrelsens protokoll och förvaltningsredogörelse, utan att finna skäl till anmärkning, härmed föreslå att full ansvarsfrihet beviljas styrelsen för den tid revisionen om- fattar. Örebro den 7 juni 1911. Clas Sundin, af Kungl. Maj:t utsedd revisor. Rob. Montgomery Cederhielm, Aug. Andersson, af Örebro läns kungl. hushållningssällskap af landstinget utsedd utsedd revisor. revisor. N La > Skogsodling och skogsafverkningsmål, handlagda under året. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. | Skogsafverkningsmål Skogsodlad FASS fa ffa fa - | | S g | U nder KRC SV Oaf. | SS Afverkad Socken areal hands ; skrifna | II ning — | gjorda || mål | areal aftal | $ 2 mål | | | | har | ar | Sit y ct kem har ar | | Almby . - - 15 | 20 ie a - ER = — — Asker AO — | — ff I 3 — — 4 | 32 = Askersund 1<38 95 4 — 4 38 — Axberg... - = 5 = -— — 5 41 25 | Bjurkärn .............. 17 10 4 — — — 4 44 05 Bker... | 2 — — I I 2 2 75 Ervalläsöse 4 — I — — I 2 I — 50 | Fellingsbro ............ 28 59 11 — 2 15 | 119 Glanshammar ....... 5 95 — — — — — | — — Grythyttehed 14 87 — - — 2 2 10 — Gällersta... oe) — — 3 -— -— 2 5 16 50 Götlunda SSE HIRE e 8 — — — 1 95 — | Hallsberg... res de 4 50 - — - - — — — | Hammar . 21 si RR - — — 3 18 — Hardemo I 80 | I — — I 3 50 Hidinge — 50 I - 2 vå 50 Hjulsjö” ss .s soccer ibans — — 2 I - I 30 | — Hofsta SN 4 75 I I — I 36 50 Karlskoga = .....o..00n 50 30 | 5 I = 3 9 5 fi 110 35) GSE ERA 4 50 | — rr — = — — — | Knista .. sröeseses] 2 51 | — = - = | Kräklinge NF 6 — | — — - I I 5 — Kumla neta s 4 Få — — — — -— Te ne Kvisbro 25 50 — — — I I 300 - Lerbäck 2 sd 25 50 = — — 3 3 24 — IANKYCREN össnsinss 7 2 — — — I LEN JÄIndesberg Mö. scss se oc 20 94 — — — 2 2 II LS | ANNAS ads oc sas I 50 | — — Mosjö =— =E -- = — I I 15 — IN 0] 3 SNS RR RR 50 2 I I I 5 33 == | Norrbyås SS 2 == = 2 Er dl Nysund 40 — — — -— — — — NASbyr Eee 7 — TS ES 7 81 751 Ramsberg = .s.snnnnnn 12 — | I = = — I 5 Ringkarleby...... ..... I 88 | Ii — — — I 2 50 Sköllersta ...............| 3 fos RNE = = - 2 II 8 | 50 | St. Mellösa ............ 3 50 || | | SEN) SNaflUN da, .ccisss sno 27 BOM 12 3 = = 5 340) Cl Svennevad ..... | 50 | — — — I I 4 | — | Tysslinge ,.....ssosvescor 5 30 | rer = 2 3 STEP Tångeråsa ............ 14 TOS = = = ft | Täby — — | — — — I I sl — I Viby... 2 50 I 3 = — = 3 14 = Viker .......... 13 2 = = SS = = =) Vintrosa 7 05 — — = I 5 150 | ÖdEBY mossneråssed sen — — — | I — 2 130 | — | Summa | 551 o2 | 63 13 2 26 | 104 1.272 | 80 | Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns lands- tingsområde berättelse för 1910. I enlighet med $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårdsstyrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Väst- manlands läns landstingsområde härmed afgifva berättelse för år 1910. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning har ej under året undergått Skossvärdssty. relsens sam- någon förändring utan utgjordes styrelsen af följande personer: mansättning. Ordförande, utsedd af Kungl. Maj:t: ledamoten af riksdagens första kammare, borgmästaren och riddaren John Karlsson. Af landstinget utsedd ledamot: bruksägaren och riddaren E. Heijken- skiöld (suppleant: bruksägaren och riddaren L. Lorichs). Af hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedd ledamot: leda- moten af riksdagens första kammare, grefven och riddaren A. Hamilton (suppleant: grefven och riddaren Fr. Cronstedt.) Styrelsen har under året sammanträdt 35 gånger, den 6 februari, 30 mars, I juli, 3 oktober och 9 december. Som länsjägmästare har e. jägmästaren Gustaf Rehlin tjänstgjort, ARR hvarjämte jägmästaren m. m. Ivar Fåhreus fortfarande tjänstgjort som ER styrelsens tekniska rådgifvare. Jägmästare Rehlin har dock vid berät- telseårets slut på egen begäran erhållit entledigande från länsjägmästare- befattningen. Länsskogvaktarnas antal har under året uppgått till 4, hvar och en med tjänstgöringsskyldighet inom visst distrikt, hvarjämte en skogvaktare varit anställd för skötseln af styrelsens plantskola vid Viksäng utanför Västerås. Under kulturtiden tjänstgjorde utom länsskogvaktarna 12 stycken plantörer. Sedan föregående års berättelse har någon väsentlig förändring i + enskilda Skogarnas de enskilda skogarnas skötsel och tillstånd naturligen ej kunnat inträffa, ;»om länet till men intresset för skogarnas rationella skötsel och vård har dock under sfård och årens lopp betydligt ökats och med det ökade intresset skall väl så GR småningom följa en bättre hushållning med länets skogar. Skogsvårdsföreningens tidskrift. Bilaga 1. 15 AE å i; ; Åtgärder för erhållande af dterväxt. 220 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910, Afverkningarna bedrifvas, förutom å en del större egendomar och bruk, hufvudsakligen genom blädning, hvilken metod glädjande nog tyckes få ett alltmer rationellt utförande liksom äfven gallringar och rensningshuggningar. Dimensionsafverkningar förekomma dock alltjämt och är detta isynnerhet fallet äå hemman och gårdar, som kommit i händerna på skogshandlare, hvilka, sedan de sköflat skogen, åter till nästan hvad pris som helst sälja hemmanet. Biträde af länsskogvaktare har under året begärts och erhållits å 103 st. hemman, hvarvid 380 har genomgåtts med gallringar och 180 har med blädning, hvarjämte c:a 18,500 fröträd utsatts på 450 har till afverkning afsedd mark. Länsskogvaktarna hafva dessutom under året genomgått hemmans och egendomars inom länet skogar. Därvid hafva 24,003 har skogs- mark varit föremål för undersökning, af hvilka 4,187 har befunnos kala. Som tillgången på äldre skog är relativt liten, då hufvudmassan af be- stånden befinna sig i en ålder af 40—60 år och därunder, och tillgån- gen på hemman med något sparad skog blir alltmera sällsynt, så torde i en ej alltför aflägsen framtid tillgången på mogen skog blifva ganska afsevärdt reducerad. Till mindre skogsägare för skogsodling af gamla kalmarker, afver- kade före år 19053, har styrelsen liksom föregående åren utdelat plantor och frö utan afgift och åt större skogsägare till nedsatt pris. De som enligt skogslagen äro skyldiga att sörja för återväxten, hafva efter re- kvisition erhållit plantor och frö till inköpspris, men vare sig marken varit afverkad före eller efter 1 januari 1903 har dock plantörsbiträde lämnats afgiftsfritt. Genom skogsvårdsstyrelsen hafva under året till 163 rekvirenter utlämnats sammanlagdt 273 kg. tall- och 226 kg. granfrö samt 114,740 st. tall-, 111,900 st. gran-, 44,350 st. björk- och 500 st. silfvergranplantor, och har den sålunda skogsodlade arealen uppgått till 683,75 hektar. Fördelningen å länets olika härader af genom skogsvårdsstyrelsen utdeladt skogsodlingsmaterial framgår af tab. 1. Under år 1909 beslöt skogsvårdsstyrelsen att genom kontrakt åtaga sig att återförsätta af gammalt kala marker i skogbärande skick utan annan kostnad för markägaren än hägnadskostnaden, och skulle marken efter 20 år åter aflämnas till jordägaren. Under sagda år upprättades äfven ett dylikt kontrakt för kultivering af 43 hektar och har under berättelseåret en areal af omkring 20 har af denna mark varit föremål för skogsodling. I skogsvårdsstyrelsens plantskola vid Viksäng utanför Västerås hafva under året utsåtts 20 kg. tall- och 10 kg. granfrö samt omskolats 65,800 st. björk- och 50,000 st. silfvergranplantor. Af oomskolade INTBIE oc! VIK DE Tiger. Dh VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 227 plantor funnos vid årets slut 1,268,000 st. tall- och 1,000,000 st. gran- plantor. För spridande af kunskap i skogsvård har lämplig skogslitteratur utdelats; under året utdelades sålunda 500 ex. af Skogsvårdsföreningens folkskrifter dels direkt genom skogsväårdsstyrelsen dels ock under de af länsjägmästaren hållna föredragen. Länsjägmästaren har fortfarande under året hållit en föreläsnings- serie i skogsskötsel, omfattande 40 timmar, vid Tärna landtmannaskola, hvarjämte eleverna därstädes under länsjägmästarens ledning företagit en resa till Rönna gård i Hernevi»socken, där de fingo praktiskt deltaga i rationella blädnings- och rensningshuggningar. Länsjägmästaren har vidare på skilda platser i länet hållit 9 st. föredrag om skogsvård och skogshushållning. Dessutom hafva såväl styrelsens tjänste- som tillsyningsmän under sina resor ute å marken lämnat en del skogsägare upplysningar afseende en bättre skogsvård. Under året hafva 86 st. rapporter om olaga afverkning i strid mot lagen angående enskildes skogar inkommit. Af dessa har en ej föran- ledt till någon styrelsens åtgärd, en har ledt till undersökning enligt $ 2 af skogslagen, hvarefter öfverenskommelse rörande denna skog träffats med markägaren och i 79 fall har borgen eller annan säkerhet för återväxtens betryggande lämnats. Undersökning jämlikt ofvanstående paragraf i skogslagen har dess- utom hållits å 4 skogar å hvilka rapport om olaga afverkning inkommit under föregående berättelseår. Förbud för vidare afverkning har hos Konungens befallningshafvande utverkats för tvenne af dessa och är talan mot ägarna af dessa skogar anhängiggjord vid respektive härads- rätter samt för närvarande föremål för dessas handläggning. Af de öfriga vid 1909 års slut oafgjorda 111 st. ärendena angående återväxt- skyldighet är ett beroende på Kungl. Maj:ts dom, och ett på veder- börande häradsrätts handläggning. Ett har af häradsrätten afgjorts till styrelsens förmån, och i 86 fall har borgen eller annan säkerhet för återväxtens betryggande lämnats. De öfriga 18 ärendena hafva efter styrelsens förnyade pröfning ej föranledt till någon vidare åtgärd. Till år 1911 äro sålunda 9 stycken ärenden rörande återväxt ba- lanserade och af dessa äro 4 föremål för respektive domstolars pröfning. Någon ny skogsvårdskommitté har ej under året tillsatts utan vid årets slut funnos kommittéer i endast 36 af länets 68 socknar. För att skogsvårdskommittéerna skulle medföra större nytta vore det önskvärdt om de ville mera allmänt än hittills insända uppgifter om tillämnade eller påbörjade större afverkningar äfvensom i större omfattning förmedla insändande af rekvisitioner af frö och plantor. 4 Itgärder för spridande af kunskap i skogsvård. Afverkningar 7 strid mot gällande skogs- lag. Skogsvårds- kommuitteerna och deras verk- samhet. = TR SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. | ag 04 Styrelsens expedition har varit tillgänglig alla förrättningsfria söcken- h tjänste: dagar mellan 10—3. r Styrelsens tjänstemän hafva under 85 rese- och förrättningsdagar inspekterat afverkningar och skogsodlingar samt biträdt styrelsen vid dess tjänsteresor äfvensom närvarit som styrelseombud vid de syner, som af länsstyrelsen förordnats. Styrelsens fi- Till styrelsens förfogande under berättelseåret har funnits en summa rr af 30,112,42 kronor, rörande hvars användning styrelsen får hänvisa till denna berättelse bilagd kassaredogörelse. FAR .” pp Västerås den 12 april 1911. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: John Karlsson. / I Rikard Alexanderson. 4 VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. N NN No Tab. I. Genom skogsvårdsstyrelsen utlämnadt skogsodlingsmaterial år 1910. Utlämnadt frö och plantmaterial Antal Ha r ad rekviren- Kg. frö Antal plantor ter TE AL i | : Lam tall gran | tall gran björk |silfvergran MUDUDErAR SKER oral lose esesserenes 6 40 2,0 | 12,500 6,500 6,700 — SSA er ra mr örrkaarssaessss 6 6750 | 2,0 | 17,500 5,500 3,000 = Snefringe a SR 27 22,5 27,0 | 22,000 | -33,000 | 13,800 — Ytter Tjurbo 2? S 430 430 | 2,400 600 | —7,000 100 KNRCED REAR AS Mt dorl leder dessiiises 21 ER dh OS 28,000 12,000 2,000 | — Skinnskattebergs bergslag 6 13,0 12,0 $,000 | I1,000 | - oo INGE Do CAR SAR VN 18 37,5 | 32,0 | 12,000 | 23,000 7,000 = MagnSbrOm ss os su, secs 2 650 | 750 | = 3,500 EE Norbergs bergslag 11 34,0 19,5 | 9,000 6,000 | — -— KORS ARR Ana oaser areer Z 1140 | 750 | NN400 | Simtuna BRETT 24 3055 NEO 3,340 4,300 | 1,350 == Öfver Tjurbo 20 3430. |. 320 EE angör 7 15,0 | 14,0 | | Summa 163 | 273,0 226,0 | 114,740 | 101,900 | 44,350 500 | 599 kg. | 201,490 st. Tab. 2. Sammandrag af erhållna skogsodlingsförbindelser för afverkningar under 1905—1910 inom Västmanlands läns landstingsområde. I TT | I | | oc o o | < o o År 1905 || Ar 1906 | Är 1907 | Ar 1908 Är 1909 Ar 1910 Summa | | | | | sne | 1 - 11.5 1.5 5 SH JE I RC ES & 2 - E I H ä a sel la 4 lig | RS sk HK & | a & 3 | Areal | & | Areal |l& Rn | Arealll£ & | Areal LE 2 | Areal IE & | Areal E | Areal les) fesl Jes jeg — jag jag | — J&3 [ÄRE IPA Dar ||lnees DAG intet jihad bare ss baren SES har SS ar se) se Re 32 2 =) 32 SR = 2 = = | =) < | l< < << < | «< | | | I II | | NN [SN EN NEG | SER [IE AE [EN PAR En Te | a NI ES | I | | SE FIS — — I — Sön 2 | 12700] 3 15560] I| 9,00] — -— 6 36500 KETLG ENSE — — I | 40;00] — | —JH —I — I] — | — I| 10 |119,00] II 159,00 Snefringe ...... 3 | 74,00] I | 12300] I | 25500] 21 IIj00 141 566500] 9 | 29550] 301 717350] Åkerbo vvs 7 | 64550) 8 | 55500] 7-1 94500] II] 589500] 18/1 362,00] 5 | 21:00] 56 11,185,)50 Ytter Tjurbo ...| — — 2 | 42,00] 2 | 22500] 4 22,50] 2 5350)" 4 | 23550] I4] II5>50 Skinnskatteberg. — | — FER TRER 22,73) I| 250500) I | 5350] 91) 290525 NOLEBO rö oss oss I | 10300] 2 gi,00] I | 52,00] II 83,30) Si 19,30] 5 | 23,59) 2511 279550 Vagnsbro ...... | I | 24,30] — | — 5 | 38,00] 5 42,00] 4 25059 2 | 23,00] 17 | 162,30 PNOEBergsi o.s- I —| —J 3 |I55325] 6 |106;00] 91 252550) 13 94>sal I | 10300] 321 618,25 Torstuna faorSedeA 2 | 20500] 3 | 20,59 3 | 48,00] 9 66,59 sl 29,50) 7 | 57550] 32 | 242500 Simtuna RNE Zl 70300] 18 |269,00] 3 | 21550] 15 97350] 251 271559 18 | 88,so) 861) 818,00 Öfver Fjurbo ...| 4 [100350] 5 | 49;30] 5 | 28500 IT | 96,50) 171 156300) 14 [343,00] 561 773550 METE SEE | 12 [158,00] 10 |139,50]| 20 |156,00] 20 367,00) 18 | 131500] 4 | 82300] 84 11,033,50 Summa | 37 |521,sd| 53 |873,73| 56 |614,s0| 106 |1,665,73| 126 |1,929,30| 80 |826,00| 458 |6,431,00 | La | l f | ME nd Id SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER Ig10. Rn Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns landstings- område kassaredogörelse för år 1910. 3 Debet. k Ingående balans: Behållning, från Ar MLOOO bg; .isensässastinstettarr NV ebeed es se 8,866: 86 ä | Balanserade synekostnader influtna ä fÖR "SITS O Sar sak söder Uni don sön BART - > Nätmarkentn se ssiyssssises 44:00 » Angesta med Råby......... 58:56 FS 210010) Ne Art FERRAN ARE 89: 25 280: 16 Balanserade synekostnader ej influtna för Reutersberg, balanserad till 1911 ...... fer fö 352: 26 9,219: I2 Anslag: Bidrag af Hushållningssällskapet sssssss ss soon 2,500: — > 5. STAD CStID 2 CR äras erik dar oc re sd oden ERS 1,500: — Statsbidrag för styrelsens verksamhet........... SRSRARS EE 4,000: — » » skogsodlingens befrämjande. ......... nn 4,000: — SKOR SVArU SA [EIÄCCTNR Mere paa Farben ess ared reala RA EEE 3202! 30 15,202: 30 Inkomster: Hörsaldar plåntör;- KÖNIG IN. ga. t,s.sssöl Sberere sasse skatt ES 4,652: 88 Upp- och afskrifningsränta för år 1010 = ooooco0cc. 150: 94 —4,803: 82 | Levereringar: , AN Synekostnader å 1/g mtl Lund ......scs0vc 85: 55 » » Na CM ev SL VOLA Nk seoc ce 62: 28 » » 3/, » Nyhyttan m. fl. ... 108: 30 » » 1/g > Jungfrubo m. fl.... 108: 60 364: 73 Rättegångskostnader för Snytsbo - se... 130: 20 » » Åsby oe ARE SAVE B0: 25 | > >, Nätmarken .:..oscss 267: 40 486: 85 q Återbetald reseersättning ss moosmsmmsssrsssssssssssss ass asnaa 35000 887: 18 Summa Kr. 30,112: 42 KTRS ITNE | TT V 1 | VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 231 Kredit. Utgifter: JANE LUNG DYER 09 rappar SSSER SNS INSE ESS or SEA SASSJUNENA 8,375: — Pensionsafgifter för länsskogvaktarnäa sm... 2IKR: 25 Reseersättningar: (STiva de (2 VARSE RT RR RR rd ANS san LOOS KSR ELEN ANN EIS -snsasnsp en dar seksgp ER NNEkAS ae 123430 IRNSVISTONSKOSIN ACC «a sk sne sena desk seen ser sr 63: 60 WAT SSKOPMAKtarDA. ss. scan se vanan dne SS NOREAT FALSE OEI ANN as fas so ade aria b aria nera ska TRES 1,639: 10 47,424: 36 UD GErSOKDINSSKOStNACEL ooh sea sole ses ses snaran egen 304: 73 KRARGPAAaSkostnader o...cvsde rese les srsse nns kkpA DEAR 034:35 Skogsodling: SN CR oo eeenusssdisss snake deres ns sT Rs rRTr 6,487: 25 ALA FÖRARE LÄNS SI dii bes ören HS ERE R TS ARE RO ERA R AG 300 Inköp och reparation af redskap............ 505: 72 IBlanESkolbArheteD..........secocdipsssonanandendanons 1,569: 17 Skogsodling å Fragg enligt kontrakt ...... 455: 25 9,416 39 Åtgärder till spridande af kunskap i skogsvård ...... 007 27 Expenser: Elyrakatexpeditronslokal...........-«:s«..ss-+.- 300: — NIGIELO TA PTE de Res sbon ones elen der scene 485: 07 TESTO AL Or a a NT a aan OS KInY EKO gSKOStn Aer use cs ger bejjeelans nn a snel 226: 80 5 WIRVEN LATA CISA FREE sd odds dana osa dedöe nade i rna 990: 30 EO TA SSH CKTETS SS os dos SNS NN derra 6: 78 Skrifmaterial, annonser m. M. s...0c000.. T285T35T 1,243:.55 29 618: 40 WRGlarser ade rn synekosinadet. s...s.siioisssnsannsursrsars sonens kan A Ada tenn 2223 31 REA (I IIUrS OR (rI UR GV BIGII. oo ssd ss san sor net ipas lr sne ss As SR BEA 200 Summa Kr. 30,112: 42 Västerås den 12 april 1911. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: John Karlsson. Rikard Alexanderson. NA d 232 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Revisionsberättelse. Sedan undertecknade tagit del af skogsvårdsstyrelsens inom Väst- manlands läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1910, få vi däröfver afgifva följande redogörelse. Räkenskaperna jämte verifikationer hafva af oss blifvit genomgångna; de äro med reda och noggrannhet förda, hvarföre vi tillstyrka full decharge till räkenskapsföraren och förvaltningen af penningemedlen. Styrelsens protokoll hafva af oss blifvit genomgångna och hafva vi icke haft anledning mot dem göra anmärkning. Af berättelsen framgår att skogsvårdsstyrelsens verksamhet med hvarje år utvidgas, dess arbetsbörda ökas i den mån som öfvervakande af alla de olika afverkade skogsmarkernas sättande i skogsodladt skick kräfver tillsyn. Den skogsägande allmänhetens intresse för ordnad skogsodling synes mer och mer ha blifvit väckt; därest styrelsen kan lämna undervisning och understöd i olika form och tillräckligt, så blir ett fruktbringande arbete utfördt inom detta län, hvilket för kommande generation af be- byggare blir af betydelsefullt gagn. Det synes oss därför böra påpekas att det ligger stor vikt uppå att till skogsvårdsstyrelsens förfogande ställas behöfliga penningemedel, på det att det vaknade intresset för skogsodling icke afmattas utan allt- jämt ökas och så att styrelsen kan bestrida behöfliga kostnader för en ordnad skogsvård och skogsodling. Det framgår af anslagen till skogsodling att inflytande penninge- medel torde komma att i viss mån minskas, därför synes det oss önsk- värdt att i möjligaste mån kunna få omkostnaderna nedbringade. Plantskolan vid Viksäng hafva vi besökt och funnit därstädes allt i god ordning. Västerås den 6 juni 1911. Gust. E. Lewenhaupt, Revisor förordnad af staten. Gösta Palm, Joh. Andersson, för hushållningssällskapet. för landstinget. Saka kl At AA ST nt Sd 11 vv Lå FÖRT v YT NIE VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Bilaga. Kungörelse. Ägare eller innehafvare af skogsmark inom Västmanlands län varda härigenom underrättade, dels att den, som önskar biträde vid skogens skötsel och vård, eller anvisning huru en tillämnad afverkning må be- drifvas för att såsom tillåten anses eller ock för utmärkande af fröträd, har att därom till skogsvårdsstyrelsen inom Västmanlands län, adr. Västerås, insända skriftlig ansökan före den 1 oktober det år dylikt bi- träde åstundas; åliggande det rekvirent att afhämta biträdet vid närmaste järnvägsstation samt att bereda detta logis och vivre under förrättningen äfvensom att utgifva ett dagtraktamente för hvarje förrättningsdag till länsjägmästare af 10 kr. och till länsskogvaktare å kr. 2: 50, hvaremot skogsvårdsstyrelsen bestrider resekostnadsersättning i öfrigt; önskas bi- träde afgiftsfritt skall sådant i ansökan framhållas och skäl därtill angifvas; dels ock att den, som under nästkommande år önskar genom skogs- värdsstyrelsens försorg återförsätta kala marker i skogsbärande skick, har att därom till skogsvårdsstyrelsen ingifva skriftlig ansökan enligt formulär, som tillhandahålles dels af styrelsen, dels af ordförandena i respektive socknars skogsvårdskommittéer dels ock af vederbörande länsskogvaktare, och skall härvid följande meddelanden tjäna till efter- rättelse. Skogsvårdsstyrelsen utdelar skogsfrö och plantor dels mot full eller nedsatt afgift, dels utan afgift i den mån sådana kunna anskaffas och tillgängliga medel sådant medgifva under villkor att skogsodlingen verk- ställes under kontroll och efter anvisning af den person, styrelsen för sådant ändamål utsett; önskas skogsodlingen verkställd utan eller mot nedsatt afgift, skall intyg af tvenne trovärdiga personer åtecknas rekvi- sitionen därom, att den mark, som är afsedd att skogsodlas blifvit af- verkad före den 1 januari 1905. Inkomna ansökningar pröfvas före februari månads utgång, och meddelas rekvirenterna omedelbart därefter besked huruvida och i hvad mån ansökningarna bifallits. Företräde lämnas åt mindre eller obemedlade jordägare, samt åt dem, som önska skogsodla större, af gammalt kala marker, äfvensom åt dem, hvilka hösten före skogsodlingen upptaga plantgropar och såddrutor. 4 i Tid | | 4 | ha | i A brå n 1 ÖN r bsr SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Arrendatorer å allmänna hemman eller boställsinnehafvare äro ej berättigade till skogsodlingshjälp. Ett noggrant angifvande af markens och dess betäcknings be- skaffenhet är önskvärd. Arbetsförman, som tillhandahålles och aflönas af skogsvårdsstyrel- sen, skall rekvirent skjutsa till och från närmaste järnvägsstation och förrättningsställe samt under den tid arbetet pågår förse honom med husrum och föda, hvarjämte det åligger rekvirent att under förrättningen utan ersättning tillhandahålla minst 10 dagsverken dagligen. Rekvirent är skyldig själf betala frakt till samt hemforsla fröet eller plantorna från närmaste järnvägsstation, ångbåtshamn eller plantskola; plantlådor och fröpåsar skola kostnadsfritt till skogsvårdsstyrelsen åter- ställas. OBS.! Ansökningen skall insändas senast före 7 december året före det under hvilket skogsodlingen är afsedd att företagas till Västmanlands läns Skogsvårdsstyrelse, adress Västerås. Skogsvårdsstyrelsen åtager sig äfven i mån af sina tillgångar dels att återförsätta af gammalt kala marker i skogsbärande skick utan annan afgift för markägaren än hägnadskostnad, dock skall dylik mark om- fatta en sammanhängande areal af minst 5 har, förslag till kontrakt härom kunna erhållas från styrelsen eller länsskogvaktarna, dels ock att bidraga med högst '/, kostnaden för afdikning af vattensjuk skogsmark, dock först sedan kostnadsförslag blifvit af styrelsen godkändt och arbetet fullbordadt. Västerås den 1 juli 1910. Skogsvårdsstyrelsen. Västerås slott i landskansliet den 1 augusti 1910. LANDSHÖFDINGE-ÄMBETET. Georo Enhörning. Wilhelm Lange. 5 S | REDOGÖRELSE FÖR SKOGSVÅRDSSTYRELSENS I KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE VERKSAMHET JÄMTE ss KORTFATTAD FRAMSTÄLENING OM DE ENSKILDA SKOGARNAS INOM LANDSTINGS- OMRÅDET TILLSTÅND OCH SKÖTSEL ÅR 1910 Skala 1:1.500000 N V N i Mora 'y NM Dy I + så sd | | IN Transkanda N Sy ) ARD P1 mm Mora EEE AA T Ofvanmsiarns EN pv VisterLals = —— 2 Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. | Under 1910, det sista året i 2:dra treårsperioden af skogsvårds- RR ; styrelsens verksamhet, har styrelsens sammansättning varit oförändrad, ,;g, samman- - med undantag af att i slutet af året styrelsesuppleanten utsedd af lands- fräden ». m. tinget skogsförvaltaren Aug. Landgraff aflidit. Styrelsens förvaltning har likaledes handhafts af samma personal som föregående år, men har beslut fattats att fr. o. m. 1911 års början inrätta en 7:de ordinarie länsskogvaktaretjänst. Afsked har på egen begäran beviljats länsskogvaktaren A. Byström fr. o. m. årets slut. Under året hafva 6 styrelsesammanträden hållits och antecknas från dessa följande beslut. Till svar å kungl. domänstyrelsens skrifvelse med anhållan om ut- redning angående skogsvårdsstyrelsens behof af anslag och skogsvårds- afgifter för åren 1911—1915, meddelade skogsvårdsstyrelsen, att arten af dess verksamhet icke möjliggjorde något ens tillnärmelsevis beräknande af dess blifvande anslagsbehof för åren 1911— 1915, men att styrelsen ansåg sig kunna i enlighet med kungl. förordningens angående skogs- vårdsstyrelser föreskrifter nöjaktigt uppehålla sin verksamhet och tillfreds- ställande understödja den enskilda skogsvården, därest länet för perioden 1910—1914 erhölle den andel i skogsvårdsafgifterna, som enligt verk- ställd utredning rätteligen borde tillkomma länet eller c:a 75,000 kr. per år. Med anledning af inom riksdagen väckt motion angående ändring af 1903 års skogslag i ändamål att söka förekomma uppenbar sköfling af ungskog har skogsvårdsstyrelsen, som anmodats däröfver afgifva ytt- rande, för sin del anfört, att skogsvårdsstyrelsen fann motionens syfte högeligen behjärtansvärdt, samt att styrelsen anser ungskogen böra be- redas bättre skydd mot vanskötsel och sköfling än hvad enligt nu gäl- lande lagstiftning är fallet, och az åtgärder i sådant syfte böra läggas i skogsväårdsstyrelsernas hand genom ett lämpligt utvidgande af styrel- sernas befogenhet att verksamt ingripa till förhindrande af en afverk- ning, hvarigenom uppenbarligen ett ungt växtligt skogsbestånd skulle komma att ödeläggas, därvid styrelsen ville såsom särskildt lämplig åt- = Skogsvåärds- kommäitteer. (4 p — Skogsuppivs- ning. ” ' V MN Mn SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. gärd i ofvan angifna syfte förorda en lagbestämmelse af hufvudsakligt innehåll, att afverkning skall, innan den företages, hos vederbörande skogsvärdsstyrelse anmälas. I afgifvet yttrande med anledning af statistiska kommittéens betän- kande har styrelsen särskildt framhållit behofvet af att skogsvårdsafgifter påläggas och skogsvårdsstyrelser inrättas äfven för de delar af Sverige där 1903 års skogslag ej äger tillämpning och således äfven för Särna soc- ken i Dalarna. I förening med en del andra skogsvårdsstyrelser har styrelsen hos Kungl. Maj:t gjort underdånig framställning om sådan ändring i skogs- värdsafgifternas för tillverkad trämassa fördelning, att hvarje skogsvårds- styrelse komme i åtnjutande af så stor andel af de skogsvårdsafgifter, som på grund af Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- afgifter af den 4 juli 1910 ytterligare komma att inflyta, hvartill den enligt 2 $ af samma förordning torde vara berättigad. För att tillmötesgå behofvet för kottinköp i större skala under frö- året 1910— 1911 har skogsvårdsstyrelsen nödgats upptaga ett lånå 30,000kr. Skogsvårdskommittéernas antal utgör vid årsskiftet 31 st. 135 st. kommuner sakna ännu skogsvårdskommitté. Berättelse för arbetsåret har ingått från 24 st. kommittéer, och lämnas utdrag ur en del af dessa, under afdelning »kortfattad framställning om de enskilda skogarnas till- stånd och skötsel». = - Undervisning i skogsvård har under året meddelats vid 6 af länets hushållningssällskap anordnade landtmannakurser nämligen i Söderbärke, Siljansnäs, Orsa, Sollerön, Floda och Sundborns socknar. Undervisning i skogsvård och skogsskötsel har vidare under året meddelats vid folkhögskolorna i Fornby, Mora och Malung, 10 timmar vid hvarje. Föredrag om skogen och dess vård, belysta med skioptikonbilder, ha under året hållits af länsjägmästaren på 6 platser. Föredrag ha vidare till ett antal af 29 hållits af redaktören för »Skogvaktaren> C. A. Gustafsson. Skogsexkursioner hafva under länsjägmästarens ledning hållits i Hosjö, Torsång och Gustafs socknar. Skogsvårdsföreningens folkskrifter hafva utdelats i 3,100 exemplar, däraf n:o 22 af T. Grenander i 3,000 exemplar. Vidare ha inköpts i och för gratisutdelning doktor F. Lovéns små- skrifter »Råd vid afverkning och skogsodling> samt »Hufvuddragen af våra barrskogars lif, skötsel och vård> hvardera i 1,000 exemplar. För att öfver allt i länet göra kändt, att ett medelgodt kottår af såväl tall som gran förelåg vintern 1910—1911, utsände skogsvårdssty- KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 239 relsen i en upplaga af 30,000 cirkulär till samtliga länets 285 folkskolor med anhållan, att cirkuläret dels skulle utdelas till hvarje barn och ge- mensamt läsas med barnen i skolorna och dels anslås i hvarje skola. Vidare utsände styrelsen inalles 24 stycken instruktörer för att vid folkskolorna med skolrådens medgifvande uttaga barnen till en kottplock- ningsdag vid hvarje skola. På så sätt undervisades 7,580 barn vid 268 folkskolor öfver hela Dalarna. Vidare sörjdes för att ombud till ett antal af 186 stycken åtogo sig kottuppköpen i länets olika delar. Resultatet af denna omfattande agitation för kottinsamling har hvad hittills kunnat förmärkas blifvit storartadt', men kommer redogörelse här- för att inflyta först i 1911 års berättelse. Skogsvårdsstyrelsens expedition Åsgatan 2 c Falun med telefon 704 har varit öppen för allmänheten 10—2, 4—6 hvarje helgfri dag, och har länsjägmästaren där träffats för konsultation, då han ej af resor varit förhindrad. I öfrigt har den första och sista helgfria dagen i hvarje månad varit anslagen till mottagningsdag. Som här ofvan nämnts bar såväl tallen som granen kott vintern 1910 —1911, tallen rikligare i norra Dalarna, granen rikligare i södra Dalarna. Grankotten öppnade sig på grund af den ovanligt torra väderleken under förhösten och släppte då största delen af sitt frö, likaledes har grankotten i stor omfattning varit angripen af insekter, hvadan grankott- året kan sägas hafva varit så godt som misslyckadt, enär antagligen granfröet släppte så tidigt på hösten, att det hann gro innan kälen gick i marken och således blef till ringa nytta för skogsåterväxten. För att göra det väntade fröåret så fruktbringande som möjligt ge- nom själfsådd, uppmanades allmänheten i cirkulär till samtliga kända skogsafverkare och vidare genom annonser i tidningarna att i så stor omfattning som möjligt markbereda de afverkade skogsmarkerna under höstens lopp, och erbjöds lån af styrelsens finnplogar, stationerade hos alla skogsvårdskommittéer och länsskogvaktare. Ett stort antal skogs- ägare hörsammade uppropet enligt hvad till styrelsens kännedom kom- mit, om ock tanken på markberedning ännu är för ny för att i allmännare utsträckning komma till heders. Under vintern 1909—1910 var kottillgången i länet så godt som ingen, hvadan hela insamlingen endast uppgick till 110 hl. tallkott och 66 hl. grankott. Under berättelseåret har styrelsen endast utfört skogskulturer på våren. Efter ansökan ingifven före 1 mars har styrelsen biträdt inalles 106 rekvirenter med skogsodling af 778,93 har. ' Vid säsongens slut den !/, 1911 voro uppköpta 9,544,34 hl. tallkott och 3,053,62 hl. grankott för en totalkostnad af 54,183,83 kronor. Skogsodling. TENS te StTere 240 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Fritt eller till nedsatt pris har utlämnats 9,60 kg. tallfrö. Sammandrag öfver vårkulturerna år 1910. I FS —————— Eg TE Na - Fröåtgång Plantåtgång Ytvidd | 5 ICERANe Et MLA Vid arbetet förbrukade | Länsskog a - Oo in a in an dagsverken | vaktare z = 2 Zz 2 2 3 z i — | distrikt 17 133 Sö i z |!) & an z ” | Kg. IKg. | Ke. | St St. | Se | Har | Har | Har | 7 13 | 3 3 | Kopparbergs | 15] 54, 27,30, 0,90 28,20, 50,000 50,000' 47,4 14,05) Ol,5v) 247 621 94 403,— | Vesterbergsl..| 23| 69,3 | 44,30) — | 44,30) $2,270 47,900 130,170 97,53) 21,10 118,68) 322,5) 178| 326 | 826,3 | SM JÄNS lst avinds 19:99, 57,90 57,90) 15,0001 2,000 17,000! i18,—] 4,80 122,s0' 370 | 3311 291 992,— | Mora-Vansbro 9) 58,—]| 24,5( 24 £20,000 800-80,800 60,24 7,43] 67,63] 314 159) 86 559,— lOfvan-Siljans 22.163,5 | 66,35) - 65,35 48,500 48,500' 128,34! 50,41: 178,75 1,056 135! 61,5) 1,252,5 | Vesterdals.....| 18|/126,—' 76,50) — | 70,50 154,09 75,53) 229,62] 892 47, 124 |1,063,— S:ma | 106 570,—1/296,85,0,90 297,75 275,770, 50,700 326,470 605,61 173,32/ 778,93 3,201,5| 912 982,s| 5,096,—1| Under året har vidare kulturarbeten utförts på efter den ”/i 1905 afverkade trakter, som jämlikt förbindelse skolat vara skogsodlade före ;/ 1909 å inalles har för en kostnad inbegripande plantörsar- vode, frö- och plantkostnad samt dagsverkskostnad af inalles 8,268,23 kr. för kultur år 1911 utförts för en VÄRNER Härförutom ha röjningsarbeten kostnad af kronor 3835:98 å nedanstående platser och hafva dessa kost- nader antingen efter därom gjord anhållan inbetalts af den därtill skyl- dige eller af styrelsen omedelbart inkasserats, Huru dessa arbeten för- delats öfver länet framgår af nedanstående tablåer. Eftersatta röjningsarbeten utförda af skogsvårdsstyrelsen på vederbörande afverkare eller markägares bekostnad år 1910. | Kostnad Socken By Tätt ga Kr. jöre a 5 | Hedemora ........ Sandsätersbo — 21 — Bjursås ... .... Slättberg & Orrholm - G 64 | 75 Orsa ÅAberga F & O | 300] 23 385 | 98 Summa kronor Sa Eftersatta skogsodlingsarbeten, utförda af skogsvårdsstyrelsen på vederbörande afverkares eller markägares bekostnad år 1910. | | | | dd Dagsverks-, frö-, HENSNG i | Areal plantors- & plan- vaktare- Socken By Titt ENN AE törs-kostnad distrikt | | | Har | Har | Kr. |öre| Kr. |öre | | ] | | j | ] I | I | Kopparbergs. ..| Folkärna ...... Bergshyttan ... — I 13300] | 137 | 20 [GIytpas! a... Norr Näfde . H I 10,00 | 263 | 98 | | Hedemora ...| Ivarshyttan E 6,00 378 | 96 | | »> EIISOGDO fe asSRAR D 4,00 212 | 09 | Kopparbergs..| Varggården ... — || 16,00 552 | 73 St. Skedevi... Bispbergshyt:n B || 6,00 226 | 79 |'Sundborn ...|Löfnäs .........| B | 1,50 37 165 NE Torsång ...... | Tronsjö ......... F 0,50 | 57,00] 131801 1,873 | 18 | Vesterbergsl:s | Gagnefs ...... | Vesterfors ......| D&Da || 6,30 | 267 | 85 | | NERE 27 SORAN H 5534 170 | 69 I | DYER LA seden [DAR gåsaennsnner Fa 6,21 223135 | ÅR ren TDJUTASEE Se sa A 8,00 176 | 70 | | | | ERE | Nordanholm ... M 7,50 163 | 65 I | | SE UNG. ..ccc Hansgårdarne | ar 2,00 74 | 25 | | Söderbärke ..| Hemshytte...... A 560 | 40,95] 218 [50] 1,294 | 99 | SANS K= odon Bjursås! .....c Fjällgrycksbo... 5 2,90 | 91/62 | | Leksand ...... | Nälden. IE 5,00 147 | 66 I PIA SIS RE SEE Aa 100 103 | 50 | BV Så Styrsjöbo ...... Z 1,25 35 | 80 52 AU SRCRRE Vestannor ...... F&Fa || 5,85 209 85 Rattvik ooo. Altsarbyn ...... WI I 1,30 | 213 | 25 Siljansnäs ...| Björken......... D 1,50 | 44 | 80 | | > EI AREA E 3550 | 35,50] 116 | 65 963 | 13 Mora—Vansbro| Järna ......... Mir slätten: is...| ElII 5,50 358 | 08 | Sollerön ...... Gruddbo ...... K 4,76 329 | 65 | SSRK NAS Arbin El 5,12 192 | 2 | a Berg Häradsarfvet... R 3,00 | 141 | 40] | MARE oaser Utanmyra ...... A 2,50 131 | 90 | Appelbo ...... Nordibyn och | Lappsaheden | D&F 6,20 | 27,08] 321 |70 | 1,474 | 96 Ofvan—Siljan,.| Elfdalen ...... | Blyberg... ..... WW 8,30 IOZNE NOEL SSov nee BODASL TESS de HIII || 10,00 i 486 | 50 | FÅ RBS GRE REA YIT &Ya | 7;00 285 | 75 | | i Dn rr SNS HÄTNASKES EEK G 1,50 | BONES - SV BOEESSA. NOLL, sapere B Ba 1,30 41 | 41 SR soner SSA ISYEEN fobeas does F 2 1,20 43 I 10 | | Sy RSKR är ÖREN GE F 4,50 132) 77) PERS N ÄTER BARR F 6,70 | 40,50] 228 |42 | 1,384 | 52 | | Vesterdals ...... Malung ...... INNILROrSE se. GI 7:40 290 | 55 | | AA AE MJägTA Toon ae (GC 7546 | 365 | 80 | | VN [kd | MöPyD: .s...o.-+ HVI 5,81 | || 224 | 05 | | DÖR RR EID gr EV 3,96 144 | 50 | | st MEN Öje FEEL se: EI EI || 6,75 | 31,38| 252 | 25 | 1,277 | 45 | | Summa [232,21] | 8,268 | 23 Skogsvårdsfö reningens tidskrift. Bilaga 1. 16 242 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERATTELSER 1910, Skolkulturer hafva äfven innevarande vår utförts vid 163 skolor och med :5,306 barn, därvid inalles 69,5: har blifvit skogssådda eller plan- terade enligt nedanstående tablå. Sammandrag öfver skolsådder år 1910. Antal Fröätgång Plantåtgång Ytvidd | - | AS 2 E I Länsskogegvak- |'v os Hiäl r —= "” w . "” + , — a = ; 1 - kt 2) 2 Hm | Tall Gran S:ma Tall Gran S:ma > a | Jetp S:ma | aredistrik jar Fv 69. | =) än =O Ä RE kultur FM MR - CS j Kg. | Kg. | Kg. | St. St. St. | Har Har Har | | Kopparbergs. . 43| 1,258|/ 11,46 11,46) 26,050)| 7,225/33,275| 20,37 1,90 | 22,27 | Vesterbergslags — 35|1,092 7,20 7+20) 20,210) 8,100128,310|] 13,9: 3140 | 17531 | vege I > I Siljans 5 401 1,354| 9,60 9,60 12,600' 1,850114,450 13,87 1,49 | 15,36 Mora-—Vansbro 8) 348| 1,68] — | 1,68 3,760 - 3,760] 1:72 Oy43 | 2,15 | Ofvan-Siijans 25! 7951 5,33 5,33] 5.905] — | 5,905 Syr 0,08 8,19 | Vesterdals.. 5 12 459) 3,63 - 3,63 5,900 - 5,900 4,13 O,10 4,23 | | Summa 14-163) 5,306/3$,92 — 38,9] 74,425 17,175/91,600] 62,11 7,40 | 69551 | För sagda ändamål hafva 14 skolplantörer varit anställda och rest från skola till skola medförande frö och hackor, men tagit sitt plantbehof från respektive folkskolors plantskolor. Kultursammandrag år 1910. Tall Gran Summa Skogs- | odlad Frö Plantor | Frö IPlantor Frö | Plantor areal | Sk Kg. Sk Kg. St. Har Vårkultvrerna,.. E 279,22 | 275,770 | 18,53 | 50,700| 297,73 | 326,470 778,93 | s, k. borgeskulturer ... ..| 109,98 --39,000 O,10 | 10,000 110,08 | 49,000 232,21 Skolkulturer AN 38,92 74.423 | — 17,175| 38,92] 91,600 69,31 - d d - - | N Summa |428,121]| 389,195 | 18,63 |77,875) 446,73 467,070 | 1,080,63 Ofver fröåtgangen lämnas nedanstående redovisning. ! Bland tallfröet ingår inblandadt 40 kg. sibiriskt lärkfrö. fr FER KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 243 Frösammandrag år 1910. Tillgång. Tallfrö Granfrö Lärkfrö Summa Kg. Kg. Kg. Kg. Behållning från år 1909 . sa NR 2,73 -— 548,38 IDKÖPEES Esso. va 2 SEE KA TKO OI00 3,40 50,00 153,40 KNFETSNRIÄN ONINS oooosssoucsavrres orken ses asr oa 48,20 20,40 = 68,60 Summa 693,85 20,53 50,00 770,38 Aloång. Tallfrö Granfrö Lärkfrö Summa Kg. Kg. Kg. Kg. Enligt kultursammandrag . a 388,12 18,63 40,00 446,75 Utl. frö fritt eller till nedsatt pris..... 9,60 = = 9,60 BÖrSäldtrfö. .cscrs. cor a fa é 77,00 3,60 = 30,60 Utsått i plantskolorna ......... ” . 21,20 3,00 = 24,20 BeERalningebll (fö LT.....s...csoves src soor a ITO7,03 1,30 10,00 209,23 Summa 693,53 20,53 50,00 770,38 Årets fröpris var satt till kr. 15:— pr kg. tall och kr. 4: — pr kg. gran samt 15: — kr. per kg. lärk. Kulturarbetena för året påbörjades i Södra Dalarna den 2 maj och afslutades den 2 juni under det de i norra Vester-Dalarna påbörjades sist eller den 17 maj samt afslutades den 7 juni. Beträffande denna gren af styrelsens verksamhet har under året be- tydande inskränkningar måst göras. Bidraget till utförda dikningar be- stämdes skola utgå med högst 40 & af kostnaderna och högst 200 kr. till hvarje rekvirent, hvarjämte styrelsen af hänsyn till sina begränsade tillgångar beslöt att årets arbeten ej skulle få planläggas till högre belopp än c:a 15,000 kr. samt att styrelsens bidrag till dessa arbeten ej skulle utbetalas förrän efter afsyning först år 1911. Ansökningar hade inkommit från 129 rekvirenter och för en beräk- nad kostnad af 31,331 kronor och biträddes inalles 83 sökande, därvid 28,183 meter bäckrensning planlades efter en medelkostnad af 11,3 öre pr meter och 60,6835 meter skogsdikning efter en medelkostnad af 22,2 öre pr meter. Under året afsynades hos 49 rekvirenter bäckrensning å 20,139 meter å 12,9 öre pr meter och 39,771 meter skogsdikning efter en medel- kostnad af 23,6 öre pr meter. / Huru dessa arbeten fördelas på länets olika delar framgår af nedan- stående sammandrag. Skogsdikning och bäckrensning | j 244 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9gI0. Sammandrag öfver af skogsvårdsstyrelsen planlagda och med bidrag af skogsvårdskassan utförda dikningsföretag år 1910. Under året planlagda Bäckrensning Länsskogvaktare- J3UJINAYII [LIUY Under året utförda och afsynade I Afdikning Bäckrensning Afdikning JJudNANII [VIUVT distrikt Antal | | löp | Kr. Kr. | meter = 7 >= | Kopparbergs 8 —-1,925 12,0] 231 13,210 19,7 2,600,73] 8 - - 3,3191 30,0. 994,13 Vesterbergslags 7 4,851 10,8) 520 3,010: 24,38! 731,32] 3 1,956' 7,38] 142,10] 1,529| —1| 309,60 13 1,070 16,5)! 176,10) 6,415 21,3 1,369,9 3 —-! —- -— 1,3951 33,0! 461,58 Mora-Vansbro . 91 5,651|12,6| 715,43] 3,458/ 18,0) 619,69] 6 593 16,5 — 98,17, —4,516136,711,658,03 Ofvan-Siljan sn. 25 | 10,5991 10,0 1,059,72 25,119 23,4 5,895,37' 11 7,254 13,0 941,31] 23,270]19,2/4,640,33 I Vesterdals 21 4,089 12,1 493,71) 9,473 23,8 2,239,44 18 Summa | 83 | 28,185/ 11,3 3,197,61 Biträde med skogens vard 60,6385 22,2 13,456,70' 49 | 20,139 12,23 2,591,58| 39,771|23,6 9,391,24 Vid ansökningstidens utgång den 1 juni hade inalles 170 ansöknin- CER gar inkommit, men under årets lopp ökades dessa så att inalles 271 an- afverkning. sökningar inkommo, af hvilka 250 biträddes, 8 återkallades och 3 af- slogos, hvarjämte 10 på rekvirenternas begäran öfverfördes till år 1911. Sammandrag öfver meddeladt biträde för skogsvård och afverkning år 1910. Arbetets beskaffenhet Planlagda afverkningar samt utförda stämplingar Råd för beståndsvård Anvisning för röjning Summa 5 5 - > < Le S z CS = o = = = S s a = 2 call & z Sä Z | 5 IRS 2 > || 2 ja | | | = Kopparbergs ES TN rel 23 2 2 28 | 29 | Vesterbergslags ......... I | | I || 3 3 I 7 | s Ses NS —! — ]—]) — =) 32 9 4 | 45) 45 I Mora—Vansbro -......... — | 41 I 5 I 21) 21 | Ofvan—Siljans ............ = 3 — — 3/|—'! 16 19 6 41 | 44 (NES TEGS: CR ARA —| —- I—] — I—l=/ 14 7 = 21 21 | Summa | I 4 — |] — 5 5l 99 | 45 14 | 1631 168] Häraf framgår att inalles 168 afverkningar i länet föranledt rapport och att å 3 af dessa sådan undersökning som omförmäles i $ 2 af skogs- lagen påkallats med resultat att i 4 fall öfverenskommelse till skogs- återväxtens betryggande träffats, och i ett fall — Sifferbo bys gemen- samma undantag i Gagnefs socken — synen visserligen konstaterat att å en del å sämjelotten ungskog i sin bästa växtkraft afverkats, men icke i den omfattning att återväxten på något ställe kunde anses uppenbar- ligen äfventyrad. I 43 fall äro öfverenskommelser träffade utan föregående syn under det 14 mål vid årsskiftet äro oafgjorda, 5 afskrifna och 99 ställda på framtida besiktning. Skogsafverk ning och där med förenad bevakning. ; Frökläng ningsanstalt och plant- skolor, 240 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. På grund af bristande tillgång på tall- och grankott under året har 1 fröklängningsanstalten endast producerats 48,20 kg. tallfrö och 20 kg. granfrö. Höstinköpen af kott komma att redovisas i 1911 års berättelse, enär kottinköpen lämpligen böra sammanföras säsongvis fr. 1 oktober. För denna klängning användes anstalten i Mora Noret under det anstalten i Gärdsjö icke brukades. Plantskolorna i Mora Noret och Säter hafva levererat årets plant- behof och hänvisas till närmare redogörelse i nedanstående planträkning. Planträkning år 1910. Tillgång. Div. utl. pl Tallpl. Granpl. Summa pl. SEC; St: st. st. Från skogsvårdsstyrelsens plant- skola 1 Säter | — 30,000 I 10,000 140,000 Mora ........ 2,500 623,500 35,500 661,500 Skolplantskolor och tillfälliga — 76,105 TER 83,270 Summa 2,500 729,695 5205 885,270 ÅAlgång. Div. utl. pl. Tallpl. Granpl. Summa pl. st. st. al st. Enligt kultursammandrag — 389,195 AOTS 467,070 Försålda plantor .. — 101,000 — 101,000 Fritt utlämnade plantor ..... 2,500 239,500 75,000 317,000 Summa 2,500 729,695 152,8575 885,070 Plantpriset för året var satt till 1: 50 pr 1,000 tall 1/, och 2:— pr 1,060 gran ?/,: Plantskolorna äro indelade i treskiftes bruk och uppdrages i Säter uteslutande gran liksom i Mora odlas så godt som uteslutande tall. Årets gransådd i Säter är totalt misslyckad, hvadan 2-åriga gran- plantor komma att saknas år 1912. För öfrigt är plantmaterialet, som står till förfogande för 1911 års kulturer, synnerligen vackert. 7 RE KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 247 Tablå öfver länsskogvaktarnas förrättnings- och resdagar för- delade på olika grenar af styrelsens verksamhet år 1910. An om | Oo: o 6 a fal nr SÅN 2 a 2 2 va 3 La [w) IR ONA 3 z FÖRT AR ES RA 3 Länsskogvaktaren i 3 SE S SARAS = 3 5 < AN = NTE KR Se 5 2.08 3 99 Figar ler SON a RIAA =: 3 0 [5] Ö: C-RAD e » fd 3 I ga 3 Fonoj ESan ” CC n | | cv | | 2 Re: K | ESR É [ERT | = | = | | Kopparbergs distrikt) 16,25 | 45,00 SIS 24/50] 68,75 | 54,75 | / 6,00 | 129,50 | 246,50 | Vesterbergslags >» — | 33,75 | 29,00) 13,50] 70:75 | 41,50] 40,50 | 152375 | 229,00 | Siljans > 15,50 | 90,00) 14,00 22,65 | 72,50 —| 4300] 76350] 218,65 | Mora—Vansbro » 8,50 84,50 | 26,50] 28,00]] 45:50 | 20550 14,50 | 80,50] 228,00] [Ofvan= Siljan” ar | 1800 || 67,00] 9:00] 38:00) 30:50) —— 68:50] "99: 231,2 | d:o (e. länsskogv.) | 15,00 | 121,00) 21,00] 17,00] 50;00 9,00 13,00 | 72,00] 246,00 | Vesterdals distrikt ...| 12,00 | 73,00) 22,00] 28,00]| 33,00 ==I'63i oo 64,00 | 199,00] | d:o (e. länsskogv.)...| 10,00 | 143,50 | 20,50 8,00 | 29,00] 14,00] 74500] 117,00]]| 299,00 | Summa | 95,25 | 657,75 | 173,25 | 179,65 | 400,00 | 139,75 | 251,50 | 791,23 ||1,897,15 eller i medeltal pr länsskogvaktare 237,1 dagar. Beträffande inkomster och utgifter inhämtas af 1910 års räkenska- per i hufvudsak följande: Tillgångar vid årets början: [KASSAR sn dress aisda - 70: 64 Undersökningskostnader ... HÖSEA2 NORS TR TATAETS fo LS MAA Lag Ssd RER: Br Nea 7,370: 05 FONRPpArNergs ensk. DAN (desde usssdsskbrilgisn: ers ss 32,865: Ö1 SIKOESKOROGNE PlaANtONE EEE os eek sie snr dessas ÖV OTO TFA Börskott mot redOvispiD8. ..........—.---s2--ss RR 300: — NUKVETSEIKECDICOL CIA sa dee ng SR El ep res Era Säfare Telge I, SOT IP EYS(N US ÅK PS REDAS PSL es VE NN RE RASA KR Te TOS5 Börskjutna KulturkOSstnader us... —- lenses stenar [15:50 66,318: 52 Inkomster under året: FIRSIPS VAT UI SGTPI CCI ,ck Sniper den gated övre sned die nja SN ON OO SITS SEGE See 2 2,551: 48 Öfriga anslag AE 2 GKGG Skogsfrö och plantor ...... 20 SSE NE FU RDN EIE RA NNAA 956: 82 34,222: 05 Kr. 100,540: 57 ee - nå NN - - SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER Ig10. TN Utgifter under äret: Skogsupplysningar ........ FSA MG FENRIR PAN 4,343: 21 SKO SO CI Er rar RE se EEE STA 11,040: 47 188344 710 572424 area See ERK E RS NA AR SR ENE 6,796: 89 | Biträde vid skogens vård och afverkning 2,629: 81 ATL TILA 2 ATA es oe AR rt NS RN SAR ERE 17,080: — INVentaArl€r do dusse.sceosstsreeerecrbs mes Horde ss resnd aa NE 737: 60 Fröklängnings- och plantskolor 0000 —o -2,146: 04 Lik JAN sl SA fl AA ssiadvenditrdlrdr 10: 35 Le Diverse debilöret. su.sscsoms0isstorstoss nets LA BYE FÖrvaltningskOStUd Gen oc ist..,i:iscssese tran eds order sen 11,015: 30 57,257:— Tillgångar vid årets slut: 13 EST KAT AEA TSE SE RNA A SAR ERS LATA A 1:50 Syneförrättningar och laga åtgärder ...... oo 357: 88 Inventärler oisssssssoosenseesers sie ERS ENER ESV BER SRS 6,843: 60 Fröklängnings- och plantskolor cos 2,000: — Köpparbergs. ensk. DäNK: ins scms sent adden sen 9,187: 18 I 50 R FEN DL SARS) 0 Fy NERE EARL BRL or FYR 2 NOGA an 17,200: — SKO ESÖMD ERA PLANTOR seas bocker ess Ne Ler 3,124EIg Hörskott mOLLredOVisnil2= :..tostsssls ses se deres 200: — IDIVErSe Le DILOTEL Ao a ota ora oeenaga dee än siare nina KN EE 113:.80 Ful fURkOStOG CCT tas oro tr ornse snara nan slsdin tår sl SoD EEE 3,878: 44 Föreståndaren för fröklängningsanstalten. 2134S » >» frörian i Gärdsjö ................. 200: — RKOPParbergS. feVIL ospeusssseouseoesttrus rös selen tone TITSRS (JSterdalArnas 90 oposssnrsidss seen rer Rona AE 37:59 43,283: 57 Kr. 100,540: 57 Kortfattad framställning om de enskilda skogarnas inom landstingområdet tillstånd och skötsel. Jämlikt förordningen angående skogsvårdsstyrelser har styrelsen att årligen afgifva en berättelse öfver de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel under berättelseåret. Med skogens och skogsmarkens rationella skötsel torde menas ett omedelbart försättande i skogbärande skick af de kala skogsmarkerna, vidare sakkunnig vård af ungskogarna genom gallringar återkommande under skogsbeståndets hela tillväxttid på lämpliga tider och med lämpligt mellanrum, genom hvilka beståndsvårdsåtgärder skogsägaren skaffar sig afkastning från skogen redan i dess unga år, samtidigt som han vårdar och utbildar skogsbeståndet och de enskilda trädindividerna till högsta möjliga grad af tillväxt, för att sedan vid skogsbeståndets mognadsålder — då tillväxten är stadd i aftagande och ej längre försvarar beståndets sparande — verkställa dess slutafverkning under former som betrygga skogens naturliga återväxt och i en omfattning som står i proportion till skogsegendomens tillgång på skogsbestånd af olika åldrar. Med rationell skogsvård torde vidare menas ett aktgifvande på de omständigheter, som kunna menligt inverka på skogsbeståndens tillväxt och utbredning till alla för skogsbörd användbara marker genom afle- dande af försumpningshärdar i den absoluta skogsmarken och förvärf- vande af nya för skogsbörd lämpliga marker genom utdikande af de myrmarker, som äro därtill lämpliga. Någon skogsskötsel af den art och i den utsträckning som här skisserats torde ej inom länet förekomma på de enskilda skogarna. För dylik skogsskötsel fordras sakligt upprättade planer öfver skogs- tillgång, tillväxt, huggbarhetsålder m. m. och med ledning däraf uppgjord afverkningsberäkning, som måste strängt följas, om och med tagen hän- syn till stigande och sjunkande konjunkturer, naturens ingrepp genom stormfällning, insektshärjningar m. fl. oberäkneliga omständigheter. Den ojämförligt största arealen af skogsmarkerna inom Kopparbergs län är, som i föregående styrelseberättelser framhållits, till ytterlighet 250 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. sönderdelad genom åbodelning och hemmansklyfningar i smärre skogs- lotter, mestadels långa och smala varierande från 1 kvadratmeter i areal till några hundra hektar, men alla så godt som undantagslöst lidande af brist på arrondering. Att på ofta milslånga skiften med några meters bredd idka skogs- skötsel i ofvan antydd omfattning är otänkbart, och måste skogsskötseln följaktligen blifva af extensiv beskaffenhet på hemmansskogarna. Så är också förhållandet. Då skogsafverkning på ett hemmans skogsmarker skall verkställas, vare sig denna sker genom kalafverkning med eller utan lämnande af fröträd, utstämpling af vissa träd eller som ofta i stor omfatt- ning ännu praktiseras genom dimensionsafverkning till visst tumtal vid brösthöjd, så sker denna afverkning i regel öfver hela skogsskiftet samtidigt och utan fästadt afseende på olika bestånds större eller mindre tillväxt — om ock ungskogen ännu så länge i allmänhet sparas. Genom trävarubolagens markförvärf under senare hälften af förra ärhundradet har visserligen en stor del af dessa sönderdelade hemmans- skogar åter sammanslagits under en och samma ägare och möjlighet till att bättre sköta sin skog därigenom beredts de skogsägande trävaru- bolagen på en del af deras skogar, men stora arealer ligga dock sönder- delade i smärre skiften och insprängda bland de mindre skogsägarnas lotter. Afverkningarna bedrifvas äfven af dessa skogsägare i regel på sätt som ofvan angifvits eller öfver hela skogsskiftet eller skogskomplexet samtidigt, om också mer eller mindre sakkunnigt ledd stämpling oftast föregår dessa afverkningar. Ett är dock gemensamt med de mindre skogsägarnas afverkningssätt, nämligen att där afverkningen gått fram, där är så mycket som möjligt samtidigt medtaget med beräkning att skogen sedan skall lämnas att sköta sig själf till nästa större afverkning, därest ej på kalmarkerna skogsodlingsarbeten måste vidtagas. Undantag härifrån göra vissa bruks och några f. d. bruksskogar numera i trävarubolagens ägo, där man kan få se sparade äldre skogs- bestånd omväxlande med vackra ungskogar och flera gånger gallrade medelåldersskogar i bästa tillväxt. Dessa skogsarealer äro dock i jäm- förelse med länets hela areal af mindre betydelse vid bedömande af skogsskötseln i länet i dess helhet. | Skogsskötseln kan alltså f. n. sägas vara inriktad på att bedrifva afverkningarna på ett sådant sätt, att skogsmarken utan kostsamma kulturåtgärder återförsättes i skogbärande skick, samtidigt som den afser uttagande af största möjliga virkesmängd, utan att tillgripa den egentliga ungskogen. Skogsägarnes intresse för de af ålder kala skogsmarkernas försättande KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE 251 i skogbärande skick medelst skogskultur är fortfarande ringa. Skogs- vårdsstyrelsen erbjuder fritt biträde med frö och arbetsledning under förutsättning att markägaren själf bekostar eller släpper till de nödiga dagsverkena. För dylika äldre skogsmarkers återförsättande i skogbä- rande skick beräknas dagsverkskostnaden enligt styrelsens kultursamman drag kunna hållas kring 15 kr. per hektar skogssådd mark och kr. 30 per hektar planterad mark, men denna utgift anses för hög och erbjudet biträde tages ej i beaktande i den utsträckning, som vore önskvärdt i och för dessa kalmarkers återförvärfvande till skogbärande mark. Beträffande skogsodling af de kalmarker som uppstått efter den 1 jan. 1905 är förhållandet ett annat. Allmänheten börjar mer och mer inse, att den är skyldig återförsätta dessa marker i skogbärande skick och åtager sig i regel godvilligt att med kulturarbeten reparera refvorna efter oförståndiga afverkningar. En härtill i väsentlig grad bidragande orsak torde vara, att skogsvårdsstyrelsen med bestämdhet ingripit, då en olaglig afverkning förelegat och affordrat vederbörande afverkare af borgen styrkt förbindelse att vidtaga erforderliga skogsvårdsåtgärder och sedan, som af styrelsens berättelse för året framgår, på försumliges bekost- nad utfört eftersatta arbeten, en åtgärd som redan nu och med tiden i ännu högre grad torde komma att bidraga till eftertänksamhetens höjande vid afverkningarnas utförande. Redan nu äro också de afverk- ningar lätträknade, där icke fröträd af godkänd beskaffenhet lämnats där sådana funnits att lämna, och för större delen af de afverkningar som utföras af personer, som själfva sakna tillgång på forstligt bildade biträ- den, rådfrågas skogsvårdsstyrelsen sedan i och för afverkningarnas plan- läggande, hvilket äfven torde framgå af styrelseberättelsens tabeller. För dikningsarbeten i skogarna är intresset i stadigt stigande och nödgas styrelsen i brist på medel afstå från biträden till mer än hälften af sökta arbeten föregående år och detta oaktadt bidraget icke utgar med mer än högst 200 kr. till hvarje sökande och 40 4 af beräknade dikningskostnader. Mycket skulle på detta område med ökade tillgångar 4 på medel kunna uträttas, något som för öfrigt för skogarnas framtida bestånd på stora försumpade arealer i länets nordliga delar är en bju- dande nödvändighet. | Af hvad sålunda framhållits torde framgå att med hvarje år efter skogslagens trädande i kraft ett ökadt intresse för de enklare skogs- vårdsarbetena gjort sig gällande, ett intresse som äfven börjat visa sig hos de skogsägande trävarubolagen. Afhvad skogsvårdsstyrelsen lyckats inhämta utföras nämligen på vissa trakter såväl dikningsarbeten som | | ; | ; kultur och skogsvårdsarbeten i form af gallring och rensningshuggning. I hvilken omfattning dessa arbeten utföras är fortfarande omöjligt | k + > FEST PN VISS TSAR SSE LR ÄT nr OP ff KIA, STAT VE. V Serve FER STR ST CW SSL PE 252 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 9190. att yttra sig om, då de två största skogsägande trävarubolagen, Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag och Korsnäs Sågverks Aktiebolag trots därom gjord anhällan fortfarande förklara sig förhindrade lämna upplysning om af dem vidtagna arbeten till skogens och skogsmarkens förbättring, men torde man kunna fastslå, att dessa arbeten ännu i mycket ringa grad motsvara de fordringar som borde kunna ställas på en ut- åhlligt affärsmässigt skött industri med skogen som grundkapital. Sålunda kunna mångfaldiga exempel påvisas, där hyggesröjning och skogsodling ännu 5 är efter afverkningen åsidosatts på bolagsskogar. Det är ju möjligt att dylika arbeten i större omfattning äro planerade, men stå dessa arbeten för närvarande ej i proportion till af utförda afverkningar betingande behof. Skall man kunna vänta ett verkligt uppsving i skogsskötseln, så måste man fordra, att de stora skogsägarne inse det ansvar, som hvilar på dem, och börja taga ledningen, då det gäller skogens skötsel och vård. Till belysande af länets skogsvårdsförhållanden lämnas här nedan utdrag ur skogsvårdskommittéernas berättelser för är 1910. Skogsvårdskommäittéen i Folkärna meddelar, att någon markbered- ning efter afverkningar i regel ej förekommer och torde, af det sätt hvarpå afverkningen hos de mindre skogsägarna i allmänhet sker, äfven vara outförbar. Vid afverkning för husbehof hugges nämligen träd här och där, hvilka anses bäst lämpliga för det afsedda ändamålet. Vid försäljning afverkas vanligen ned till ett ungefärligt bestämdt tumtal och öfriga undertryckta träd och buskar få stå kvar för att utgöra början till framtida bestånd. Undantag från denna regel förekomma ju, men i de flesta fall går man tillväga på detta sätt. Skogsvårdskommattéen i Hedemora socken säger, att ett befintligt bolag — det enda som hade något större skogskomplex — skötte, så- vidt kommittén hade sig bekant, sin skog inom denna socken rationellt. Skogsvårdsstyrelsens afsevärda arbete för skogsvården uppskattades af allmänheten till sitt fulla värde. Skogsvårdsföreningens folkskrifter emottoges med tacksamhet och lästes med intresse. Det började ingå i folkmedvetandet att något borde göras för skogsvården Intresset för markberedning borde sporras. Skogsvårdskommuttéen i Stora Skedvi "meddelar, att befolkningens intresse för skogens skötsel och vård märkbart stigit samt att en skogs- vårdsförening under året bildats inom socknen. KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 253 Skogsvårdskommäittéen i Säter anför, att skogskolningar hafva före- kommit mycket sparsamt, att skogsägare vanligtvis själfva hafva verk- ställt sina afverkningar och försålt virket levereradt vid Säters stad eller järnvägsstation eller vid annan skogen närbelägen afsättningsort, att det icke timmerdugliga virket har upphuggits till kastved när det icke, hvad granen beträffär, kunnat apteras till pappersmassaved, att i stort sedt intresset för skogens skötsel synes åtminstone hafva börjat vakna inom socknen och att det är att hoppas att om början till det bättre en gång blifvit gjord, det då icke skall dröja allt för länge förrän hvarje hem- mansägare och mindre jordbrukare måste inse, att skog och skogsvård är ett af lifsvillkoren för att åt vårt land bevara en själfägande och obe- roende jordbrukarestam. Skogsvårdskommaittéen i Wika meddelar, att skogslagen omfattas af den skogsägande allmänheten med gillande, men anses hafva kommit försent. Skogsdikningens och bäckrensningens nytta hafva nog allmän- heten full insikt om och orsaken hvarför dessa arbeten ej mera än hit- tills kommit till utförande är nog att söka i bristande företagsamhet, obenägenhet för sammanslutning, hvilken i många fall torde vara nöd- vändigt på de mycket sönderdelade markerna, samt till slut i den ganska afsevärda kostnaden. Skogsvårdskommittéen i Floda säger, att en del personer, som en gång fått blicken öppen för behofvet af skogssådd nog hafva fortsatt med dessa arbeten, men det stora flertalet står fortfarande oförstående för frågans djupare innebörd af skyldighet mot kommande släkten. Under den gångna sommaren hade kommittéen varit i tilltälle taga i betrak- tande det goda resultatet af flera års sådd. Förvisso skall det i framtiden lyckas bättre att få kalmarksägare intresserade för sådd, då man kan peka på några faktiska resultat från. förut utförd sådd. Skogsvårdskommattéen i Söderbärke framhåller som ett nödvändigt önskemål att lämpliga åtgäder vidtagas till skydd för ungskog. Skogsvårdskommattéen 1 Bjursås meddelar, att förtroendet för skogs- vård och skogsplantering ej är synnerligen stort; man anser nämligen att naturen sköter den saken bäst själf. Skogsvårdskommaitteen i Boda anför, att skogsvårdslagstiftningen varit behöflig och redan visat god verkan i det skogssköfling i märkbar PET nr VON 254 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERATTELSER 1910. mån förhindrats. Att afverkningarna ännu till största delen företagas utan anvisning af fackman är att beklaga, men å de afverkningar som verkställas efter anvisning af fackman visas fördelarna så framträdande, att allmänheten därigenom snart torde få bättre insikt om skogens rätta vård. Skogsvårdskommaittéen i Leksand säger, att på enstaka ställen för- störas äfven unga granbestånd genom en skoningslös kvistning af de unga träden för att därigenom erhålla ett allt annat än lämpligt strö- medel. Markberedning har under hösten företagits a en del hyggen medelst finnplog, men afbröts detta arbete af den alltför tidiga vintern. Atskilliga vackra gallringar och rensningar af skogen tyda dock på att åtminstone några vaknat upp och insett skogsskötselns betydelse. Skogsvårdskommitteen i Järna meddelar, att den skogsägande be- folkningen, som väl nu hunnit sätta sig in i skogslagen, synes med upp- skattande af denna lags betydelse för dem själfva och för landet i sin helhet med nöje underordna sig densamma, ty under det gångna året torde väl icke inom kommunen någon afverkning bedrifvits så, att lagens straffbestämmelser behöft tillämpas. Man får kanske alltså hoppas att det lifliga intresse för kottinsamling som under senaste tiden visat sig, är ett förebud till den dag då de stora kalmarkerna — märken efter kolbolags och enskilda kolaftärsmäns förvärfsnit — till hela sin vidd äro kultiverade. Skogsvårdskommittéen i Wenjan meddelar, att för närvarande finnes ej någon skogsmark af sådan beskaffenhet att skogssådd eller skogs- plantering är nödvändig. Skogsvårdskommittéen i Äppelbo säger, att afverkningar som nu pågå och under den närmast gångna tiden pågått, till stor del äro af länsskog- vaktaren utsynade och stämplade, och att ingen afverkning numer före- tages utan föregående stämpling, hvarvid sökes urgallra gamla och un- dertryckta träd och att i de flesta fall numer ingen direkt skogssköfling förekommer. Inom kommunen äro redan ej så få skogsdikningar och bäckrens- ningar efter ansökning af skogsvårdsstyrelsen beviljade och företagna, hvarför det synes som äfven denna gren af skogsvård uppmärksammats; orsaken att dessa arbeten icke utföras i än större omfattning torde vara den, att en del rågrannar, som hafva nytta af dikningen ej vilja god- villigt deltaga i kostnaden, och företaget därför blir outförbart. KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 255 Skogsvårdskommattéen i Elfdalen anför, att några hemmansägare hafva genom upplåtande af en lägre afverkningsdimension än den ur- sprungliga återfått dispositionsrätten till sina bortarrenderade skogar, och då dylika personer planera afverkningar finner man med tillfreds- ställelse att nästan utan undantag skogsvårdsstyrelsens tjänstemän anlitas. Kommitten anser sig för öfrigt böra meddela, att genom höstens ovan- ligt starka och tidiga snöfall, då regnblandad, tung snö, i stora massor hopade sig och fastfrös på trädens toppar och grenar, på vissa högre belägna skogstrakter skogen så nedbröts eller toppskadades, att det måste anses som en högst afsevärd skadegörelse på dessa, de mest svår- kultiverade skogsmarkerna. Skogsvårdskommaittéeen i Lima säger, att skogsägare numera vanligt- vis begär utstämpling af skogsvårdsstyrelsen för att kunna få så mycket som möjligt uttaget, utan att komma i kollision med skogslagen. In- tresset för skogsfrösådd är ej stort. Kommittéen vill som sin mening framhålla att den billigaste och bästa skogskulturen vore markberedning med finnplog, och borde allmänheten mera uppmanas att begagna sig däraf. Under den förflutna vintern har stora skador å skog uppstått i höjdlägena till följd af snötryck, i det att trädens toppar massvis afbrutits. År 1910 kan sägas hafva varit ett år med goda transportmöjligheter i skogarna på grund af ringa snömängd. Våren kom tidigt med en varm och vacker april, då däremot maj månad — kulturmånaden i dessa bygder — var regnig och kall likasom juni månads förra del. Därefter vidtog en varmperiod i juni en regnig midsommar men för öfrigt en för skogsvårdsarbeten synnerlig lämplig sommar och höst med torr väder- lek. Snön föll tidigt och på okälad mark, hvilket försvårade vinter- körslorna. Massor af blöt snö hafva förorsakat större skada genom snö- brott än förut i mannaminne. Skogseld har hvad bekant är endast härjat cirka 30 har delvis ung- skog mellan Sellnäs och Ulfshyttans järnvägsstation. Här nedan meddelas en tablå öfver arbeten utförda utan anlitande af styrelsens personal och på skogsägarnas egen bekostnad. | ; | in SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1010: Af enskilde större skogsägare utan bidrag af skogsvårdsstyrelsen vidtagna åtgärder till skogen och skogsmarkens förbättring år 1910. NN | | sing | Markbe- Bäck Plante- | Hjälp- 5 . Gallring SÅ Dikning : SE Sådd Socken redning rensning ring sådd [ | har har 1. m. I. m. har har har | | | | | Boda — - 2,400 — 3, — | | Elfdalen 2 4,456 5,78$7 KS 24,81 | Enviken 70 20 15577 2,649 5 | Floda.... 19 = | Folkärna 12 1 | | Garpenberg 78 35 - 6 | Grangärde 1,05 I 15, 2,790 7,359 35: 14 60,41 | | Hedemora 70 — 6 — — | | | Järna — SoI 57 - 41, | | Kopparberg 27 - | | Leksand 16:3 242 — - - | | Ludvika 420 208,91 | 5,448,5 6,002 ST 2,50 15:94 | Malung yt 109 7604 12 2,7 15 14,6 | Norrbärke 510 31 9,723,3 2,91 31,4 39,90 89,3 | Näs 40 - — 6 Orsa 479 2.310 7 = 20,1 I Ore 45 - 813 12 — 10 | Rättvik 235 514 — 933 16,4 — Siltberg 25 nd 7,143 1,666 42 FH | Siljannäs Hyr2 Lp — - I2,13 15,45 | Sollerön - - - — 7 | St. Tuna 5 — | Sundborn 6 — - - — Svärdsjö. 45 6 — 6, — 6,30 | Säfsnäs 606 306 32,179 = — — 223 I Söderbärke 432 — — — 1,2 20 — | Transtrand — 23 2,654 3,040 457 -— 4,81 Vika - 3 — — — — =— | Venjan 100733 - - — - — — | Appelbo. = - 2,470 12 = = 27,67 Summa | 4,016,77 | 1,648,07 | 73,697 32,760 | 207,38 08,35 578,46 5 Markbe- | nn: Bäck- Plante- Hjälp- AS | å Gallring | Dikning : SKR Ja Sådd A | redning | ensning i såd Af = ning | > rensning ring sådd har har | Iam: 13 im; har har har | | Trävarubolag (4 st. 701 906,' 13,278 13,008 | Bruk (12 st. | 2,81 736,2 56,527 15,613 | Kolbolag (3 st.)...... 135:77 5,13 2,124 2,747 Större skogäg |2 st. 366 = 1,768 1,392 | Sar 5 : 2 Summa | 4,016,77 | 1,648,07 | 73,697 32,760 KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 257 Ofvanstående tablåer äro sammanställda efter uppgifter som på be- gäran lämnats af de större skogägarna i år likasom föregående år på de arbeten, som af dem utförts med anlitande af egen skogspersonal och på egen bekostnad, men är statistiken fortfarande af ringa värde, emedan de två största skogsägarna, som förut framhållits, ansett sig förhindrade meddela några som helst uppgifter om sin skogsskötsel. När skall månne lagstiftningen, som ålagt styrelsen att redogöra för verksamhetsområdets skogsförhållanden, komma till hjälp för att härut- innan åvägabringa en behöflig rättelse? Falun den 24 mars 1911. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: F. Holmquist. /W. Dybeck. Skogsvårdsföreningens tidskrift. Bilaga 1. ST Or VV a EEE 258 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. Bilaga Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs län Kungörelse för år 1911. Skogsodling. (Sökes före i april.) För att i största möjliga utsträckning söka medverka till kala skogsmar- kers återförsättande i skogbärande skick erbjuder skogsvårdsstyrelsen under vissa villkor innehafvare af skogsmark, som är villig att under år 1911 verk- ställa skogsodling, bidrag till arbetets utförande. Dylikt bidrag lämnas i form af frö och skogsplantor, fritt eller till ned- satt pris, och fri arbetsledare under villkor, att rekvirent förbinder sig att vid skogsodling af mindre areal än 4 har till plantörens förfogande ställa minst 5 fullgoda arbetare och i öfriga fall minst 8; att plantör hos rekvirent erhåller fri kost och logi under förrättningen samt fri skjuts från och till närmaste järnvägs-, ångbåts- eller skjutsstation eller närmaste förrättningsställe, såvida afståndet ej öfverstiger 20 kilometer. Afser skogsodlingen område af mindre areal än 2 har (4 tid), kan, därest sökanden önskar utan anlitande af plantör skogsodla området och styrelsen anser sig kunna anförtro detta ät honom själf, skogsfrö och plantor honom afgiftsfritt tillhandahållas, dock mot skyldighet för sökanden dels att verkställa skogsodlingen före maj månads utgång, vid äfventyr att full likvid för det- samma kommer att utkräfvas, dels att efter tillsägelse uppvisa kulturplatsen 1 och för afsyning af arbetet för länsskogvaktaren. Fördelen med plantering är att plantor satta i rätt tid gå säkrare till, växa på grund af fritt utrymme fortare och att billigare arbetskraft kan an- vändas. För sådd räknas c:a 6 dagsverken och 0,7 kg. frö per har och för plan- tering c:a 11 dagsverken och 5,000 plantor pr har. Ansökan, hvarom ofvan omförmäles, skall för pröfning vara insänd före den 1 april till skogsvårdsstyrelsen, som därefter lämnar besked, huruvida och i hvad mån rekvirents ansökan blifvit beviljad. Företräde lämnas åt dem, som genom kultur vilja försätta i skogbärande skick äldre kalmarker. Kultur- fältet bör vara röjdt från marbuskar och kvarlämnad gänglig slanskog utan utvecklingsmöjligheter; toppar och skatar böra vara nedkvistade. Så ymnigt med ris att sådden hindras får ej förekomma, men är föröfrigt lämpligt med ett tunnt ristäcke, hvilket hindrar hygget att gräsbinda sig. Största parti, som under en kulturperiod utlämnas till en rekvirent, är 10 kg. frö och 50,000 plantor. ANMÄRKNING: Huruvida ofvanstående förmåner skola tillämpas äfven på ansökningar om bidrag till återförsättande i skogbärande skick af efter skogs- lagens trädande i kraft (den 1 jan. 1905) afverkade skogsmarker, kommer att på styrelsens i hvarje särskildt fall företagna pröfning bero. Bäckrensning och skogsdikning. (Sökes före 1 maj.) Agare till sådan skogsmark, som på grund af öfversilning eller genom igendämda bäckar börjat försumpas, erhåller från styrelsen biträde med upp- KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 259 rättande af förslag till bäckrensning och dikning samt kostnadsberäkning för arbetet. Dessutom erhålles bidrag intill 40 9, af den gjorda kostnadsberäk- ningen mot det, att markägaren dels åtager sig att hålla de diken och bäckar, som med bidrag från styrelsen upprensats, i godt stånd under närmaste 10 år, dels gratis tillhandahåller 2 handtlangare vid förberörda förrättning. Bidrag kan dock, med hänsyn till skogsvårdsstyrelsens för närvarande begränsade tillgångar, af en och samma skogsägare ej erhållas ti högre be- lopp än 200 kr. pr år. Ansökningarna underställas styrelsens pröfning och lämnas därefter be- sked, huruvida och i hvad mån desamma blifvit bifallna. Dylikt bidrag sökes före i maj. Sakkunnigt biträde (sökes helst före 1 juni) vid skogens skötsel och vård, anvisning huru en tillämnad afverkning må be- drifvas för att anses som tillåten eller för bestämmande af de åtgärder, som böra vidtagas å afverkad skogsmark, meddelas de markägare, som derom göra skriftlig ansökan hos styrelsen före den 1 juni, Dylikt biträde erhålles kost- nadsfritt under Ahögs!/ 5 dagar, resedagarna inräknade. Ansökan, som i annan ordning inkommer. kan endast i mån af tillgäng- lig arbetskraft vinna afseende. Biträde som nu nämnts förlägges så vidt möjligt till tid på året, då mar- ken är bar. Föredrag i skogsfrågor och ledare för skogsexkursioner erhålles genom skogsvårdsstyrelsen konstnadsfritt, om ansökan göres beträf- fande föredrag före 1 februari 1911 och beträffande skogsexkursioner före I5 juni I911. Tallkott af årets skörd inköpes till pris kr. 4 pr hl. af styrelsens ombud för kottupp- köp å alla större platser i länet samt vid /röklängningsanstalterna, adress Mora Noret och Gärdsjö. Blanketter till ansökningar om skogsodling, bidrag till dikning och bäckrensning, samt sakkunnigt biträde, äfvensom af skogsvårdsstyrelsen utarbetade kontraktsfor- mulär för upplåtelse af afverkningsrätt till skog tillhandahålles genom skogs- vårdskommittéernas medlemmar, kommunalnämndernas ordförande i de sock- nar där skogsvårdskommitté ej finnes, länsskogvaktarne samt genom styrelsens expedition. Skogsvårdsstyrelsens expedition Asgatan 2 C, Falun öppen för allmänheten 10—2, 4—6. Länsjägmästaren träffas där för konsultation alla förrättningsfria dagar och alitid den första och sista dagen i hvarje månad. Falun den 9 december 1910. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: F. Holmquist. W. Dybeck. FRE ESSER IP SES TES SOV a Ån Rn ET FY EKVE a SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. f Revisionsberättelse. l Te + € visas af nedanstående tablå: Tillgångar. v | I jan. 1910. i äss abehallning aa 0.0 d.v.s Rå erna 76: 64 - Undersökningskostnaders kOntO s. .sansmmmnmnnnnnnnna Ör 705: 42 pr INVENtArlEE: ovsssn seek rasens spser tera nps ERNA 1,376: 05 få Innestående å löpande- och depositionsräkning med RV Kopparbergs enskilda bank snismsmmmmmsssssssssssea 32,865: 61 UP Skögsfrö OCK Plantöri a. sssesbtstövkslers ie NEN sNe Sr 6,010: 34 s Förskott mot redovisningsskyldighet......ssmsmsssssonsn0a 300: — i TDTVErse CEDILÖFED sover skara sed sate seen RSS Eee SSE 1,598: 61 a FASO [CIA sr addinss bs se SN Soi ae sera räls Se oss 17,210: 35 [d Förskjutna kulturkOStnaCleibs:.::..osstooseebes ond see ser es 115-50 Fröklängnings- och plantskolors konto sassssssmmmsnos —— é Föreståndaren för fröklängningsanstalten —.c..... fe | Föreståndaren för frönian. 1 GarGSjÖj:.....secssersssetinsé == KR OPParbergs revirs t konto sees sera Ae Tara FS lå Osterdalarnes >» RT rna g RLRTSN S 0 AREA == Summa kr. 66,318: 52 id Skulder. Å afslutningskonto balanserande s..mmmmmmmmsnsssnienn 66;319: 52 Summa kr. 66,318: 52 Undertecknade, som blifvit utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1910, få efter afslutad revision afgifva följande redogörelse: Tillgångar och skulder vid början och slutet af räkenskapsåret ut- 31 dec. 1910. 1:50 357: 88 6,843: 60 9,187: 18 3124: 19 200: — 113: 80 17,200: — 3,878: 44 2,000: — 21073 200: — 117: 75 ENE 43,283: 57 43,283: 57 43,283: 57 KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 261 2 Vi meddela här nedan ett kassasammandrag öfver under året in- flutna och utgifna medel. Influtna medel. [KRASSR HERA IN Pra ön du sn örn se ena rr oas ARR Er ren SR El asien 76: 64 BIEDPSVAG SAT OITLGIN ads oodor eran ESSER DIS te dara ole es ok fälgen sä 29,094: 02 Anslag för uppehållande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet ...... 1,500: — metNSkogsodlingens befrämjande i odat ossaoss.sissnsnesesuene 1,000: — » FEAT LAT STI KC «sa or aa de sen on rikena en SEE ESS Ano UN efesnjeke sens BOO » ADRNDUSHÄLDINSSSÄllSKAPEL -.csosssocbeckb sn ss e enes es oso das ank skena 500: — Återburet CITERA SSbICTAL RN css cosh enlrstese den f ale SoK RER Elect Eb ss 2035 Biträde vid skogens vård och afverkning <......msesssso0000 so0s0200 202 45: — RIRSCESORDIDESKOSN AG CLS See os use cci slås eb sans tes SEE Sepla slå sn ss sjses 729: 74 Wttasttran Kopparbergs enskilda bank soscoccctcsörssssaserserosnscnn 86,216: 93 KARO PSTEÖROGDEPLaDtÖL: ds odoba osa sned i nde ser söker Serene r ere res 48: — TEST AOL SKO bb. san sår se dagar oe bur rna era ARI ER AA 14,862: 16 LLEESEICISDIEOT CIAR 2. en sd ses s o le oe örn Ef a ok se AA EN erfor alele le dee TA NERSO HSKTTATTER EO S ETTA Cl CIN es ue Rana tale oe a die RR AR go NAR orre osa 4,890: 97 Influtna rättegångskostnader och återburna brandpremier............ 238335 Summa kr. 141,407: 72 KSERPSAD DALY SIAT pA est «dy dre san Sör tone ake AR EL ET ARS 3,80: 2 BIR SS 0 CUT pet ot Roat MRS sioarde RÅ or se er Sens ee bes Ses gola sa Nr 11,456: 99 SUROEEER agsosts tå ESA ONA BN ER TRRSND IR SA Ur aa 53 5 ARA EE UA RNA 6,088: 85 HERE RERN ESKOSTN AMEN sossar sentenser ok SRS EE öser ENSE 3,353: 03 JAGET SET sc goodör SRS SR EE RE AR KON ERE NAS SEE a ANSE SERA RT 17,080: — HED GL ETSEY KIT Ers KOS TILA (LET 225 ass npon dagis Fra ne nin nes RANE ln IA er Ht S22NR2O MILE LAND VEN LÄNET 4 god ocg a aj aja sen sned er sf so sjea BARNS de bilens tg ARNES 2/08 HIFOKTAG SnINESMOCH PlaAntskOlOl >... «s«gusosc>o Bess ot vega ene rar bre 4,814: 74 fpsatbtrikopparbergs. enskilda Bank ....s.s--scssscosossseossasssnnnon nano 61,867: 29 BIEDESKOROGHEDIANCON 533 Abo svor sek dk lesr så es na nas sn RE JE Ne ends 2,230: 50 Hörskottatill slänsjägmästaren Ms Hysss.ss.scsv..ssa5esvssederese nes dvskeren net T457.0:25TO Föreståndaren för fröklängningsanstalten .................sssssssssssssor saa 1,369: 28 » 7 FIT ÖT ADEL SÄL ASJÖ es seglas sele sr ae Ne pla 2:00 HiOnYaltnIngskOStD ACC... fees skede, or sly faser rann ne se rsen ants ioannas 8,847: 96 TESS DIN ora Ar RS er EAA Ae SR JA SE ERA ÄRE NAR EA 1:50 Summa kr. 141,407: 72 S 3. De vid siffergranskningen anmärkta obetydliga felen äro upptagna särskild förteckning och torde, där så ske kan, rättas i innevarande i års räkenskaper. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER - - | $ 4. Som af protokollen framgår, att skogsvårdsstyrelsen med nit och skicklighet fullgjort sitt uppdrag, och då räkenskaperna äro verificerade, - få vi tillstyrka ansvarsfrihet för 1910 års förvaltning Falun den 6 juli 1911. Nå And. Johansson. H I R. Stenfelt. Utsedd af Kungl. Maj:t. Utsedd af landstinget. | Johan Cornelius. Utsedd af hushållningssällskapet. - Berättelse angående de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel inom Gäfleborgs län samt Gäfleborgs läns skogsvårds- styrelses verksamhet under år 1910. Angående skogarnas tillstånd och skötsel inom Gäfleborgs län un- der år 1910 må framhållas, att intresset för en bättre skogsvård är i stigande inom länet och att allt flera såväl större som mindre skogs- ägare vända sig till skogsvårdsstyrelsen för att taga dess erfarenhet och bidrag till utförda arbeten i anspråk. Detta framgår tydligt vid en jämförelse emellan 1910 års berät- telse öfver skogsvårdsstyrelsens verksamhet och föregående årens be- rättelser. Skogarnas utseende bär också vittne därom på alla de ställen, där skogsvårdsstyrelsen ingripit. Men då såväl resultaten af skogskulturer som beståndsvård i allmänhet erfordra en längre tid för utveckling, är det gifvet, att arbeten därför, synnerligen för den oinvigde, skola ännu synas vara af mindre omfång och betydelse. Då det därtill vid sidan af denna förändring till det bättre ännu förekommer många ställen, där man ej visar något intresse för skogs- skötseln utan i stället söker tangera skogslagen så nära som möjligt samt äfven bryta emot densamma, och det mindre goda ofta faller mera i ögonen än det goda, så är ju ej underligt, om skogsvårdsarbetenas storlek och betydelse inom länet ännu på många håll förnekas. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet under år 1910, För sin verksamhet under år 1910 har skogsvårdsstyrelsen ansett sig böra följa samma plan, som den vid början af sin verksamhet uppgjort. i - JA Jaken en ee "Eee SMA An st Re er on EA och FER SES FE SYN a VY TR SE EST 204 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910 Råd och anvisningar angående skogarnas skötsel intaga därför fort- farande det första och mest framskjutna rummet. Sådana råd och an- visningar äro genom länsskogvaktarna kostnadsfritt lämnade till s. k. mindre skogsägare och hafva hufvudsakligen omfattat markberedningar för skogsföryngringar, gallringar, ljushuggningar, m. m. De äro läm- nade åt 408 st. skogar under 298 st. förrättningsdagar. (Bil. A.) Till större skogsägare och i de fall då råd och upplysningar huf- vudsakligen rört sig om afverkning till afsalu, har under ärets första månader samt under senhösten, enligt till skogsvårdsstyrelsen förut ingifven rekvisition, biträde lämnats genom länsskogvaktarna för en afgift af 2 kr. för förrättningsdag å 209 st. skogar med 312 förrättningsdagar. (Bil. B.) Skogskulturer. För att understödja skogskulturerna och höja in- tresset för desamma har styrelsen i år såsom under de förut gångna åren af sin verksamhet utgifvit bidrag till desamma. Berättigade till sådant bidrag är hvarje skogsägare, som utfört skogskultur: 1) å mark, som utan ägarens förvållande härjats af eld; 2) å skogsmark, afverkad före den 1 januari 1905 på sådant sätt, att tillfredsställande återväxt icke utan kulturåtgärder kan förväntas; samt 3) å sådan efter den 1 januari 1905 afverkad skogsmark, där af- verkningen kan hänföras till rensningshuggning efter hufvudafverkning, verkställd före år 1905, och hvilken senare afverkning varit nödvändig för skogens skötsel och återväxtens befrämjande. I det senare fallet skall afverkningen anmälas till skogsvårdsstyrel- sen, som har att före densamma låta undersöka huruvida skogsbeståndet är i det skick att bidrag är behöfligt. Bidrag lämnas icke i någon form för sådana skogskulturarbeten, som blifvit ålagda vederbörande genom domstols utslag, eller åtagna genom öfverenskommelse, eller sådan förbindelse, hvilken lämnats såsom ersättning för öfverenskommelse. Det bidrag, skogsägare för skogskulturerna, har utgjort fri skogsplantör för ledning af skogskulturerna under högst 8 dagar samt kostnadsfritt barrträdsfrö och plantor. Bidrag till skogskultur å s. k. större skogsägares skogs- marker utgår endast med nedsatt pris för skogsfrö, nämligen 3 kr. pr kg. tall- och i kr. pr kg. granfrö. Fria barrträdsplantor erhållas också i den mån styrelsens tillgång medgifver. Dessutom kan skogsägare till- erkännas ett bidrag uppgående till hälften af de för rensning och kultur hafda kostnaderna, dock högst 2,000 kr. pr skogsägare, om arbetena vid kommande afsyning visa sig hafva varit väl och ordentligt utförda. som skogsvårdsstyrelsen under året beviljat s. k. mindre GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 265 Genom skogsvårdsstyrelsens förmedling äro skogskulturer utförda å s. k. mindre skogsägares marker å en areal af 277,66 har, och hafva härtill användts 189 plantörsdagar, 113,5; kg. tall-, 39,:5 kg. granfrö och 2,0877/,, dagsverken för en arbetskostnad af 5,423 kr. och 73 öre, med ett bidrag från skogsvårdsstyrelsen af 2,706 kr. 99 öre. (Bil. C.) Till större skogsägare har styrelsen till förut nämnda nedsatta pris levererat 799 kg. tallfrö och 304 kg. granfrö samt 30,000 tallplantor och 25,000 granplantor. (Bil. H.) Styrelsen har jämväl för första gången under sin verksamhet, i en- lighet med bestämmelserna i därom redan år 1907 utfärdad kungörelse, till s. k. större skogsägare utgifvit bidrag för skogskulturers utförande med följande summor: för år 1907 kr. 4,924: 27, år 1908 kr. 4,039: 98, år 1909 kr. 6,589:17 och för år 1910 kr. 4,936: 61 eller tillsammans kr. 20,490: 03. Styrelsen har till sådana skogsägare eller skogsafverkare, hvilka af- verkat skog efter den 1 januari 1905 på sådant sätt, att skogens åter- växt är uppenbarligen äfventyrad, utlämnat till marknadspris enligt re- kvisition 17,60 kg. tall- och 18,55 kg. granfrö. (Bil. H.) Skogsvårdsstyrelsen har äfven lämnat skogsplantör till de skogsaf- verkare, hvilka afverkat i strid mot $ 1 af lagen af den 23 juli 1903. Detta biträde har betalats af rekvirenten. De skogskulturer å sådana skogar, hvilka enligt lagen blifvit ålagda skogsafverkare och markägare och hvilka skogsvårdsstyrelsen enligt be- gäran ledt, återfinnas i bil. D. Plantörskurs har under året varit anordnad. 22 st. ansökningar hade före ansökningstidens utgång till styrelsen inkommit. Samtliga dessa ansökningar godkändes och antogos ynglingarna att såsom sty- relsens stipendiater genomgå kursen. Kursen tog sin början den 15 september och var under de två första veckorna förlagd till hemmanet Elfsätter n:o 1 i Jerfsö socken, där stipendiaterna sysselsattes med plantering och sådd af skogsfrö. Den sista veckan var förlagd till Finnstugan, och erhöllo stipen- diaterna under densamma teoretisk undervisning i såväl de olika plan- terings- och såddsätten som äfven någon undervisning i beståndsvård. Denna sista undervisning var förlagd ute i skogen, där olika bestånds- grupper demonstrerades. Offentlig examen hölls den 7 oktober. (Bil. [.) Stipendiernas storlek var 35 kr. Planteringsdagar för skolbarn hafva under våren varit anordnade för 64 st. skolor och hafva 1,725 st. barn deltagit i de anordnade plan- teringskurserna. (Bil. E.) 2066 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Undersökning för torrläggning af foörsumpad skogsmark har i år ut- förts å 104 st. skogar med en sammanlagd dikeslängd af 69,571 meter för en beräknad kostnad af 30,036 kr. 18 öre. Häraf kommer på mindre skogsägare 94 skogar med 59,781 meter diken för en beräknad kostnad af 26,844 kr. 81 öre. bidrag till bäckränsningar och afdikning af försumpade skogs- marker. Bäckrensningar och afdikningar äro utförda under året å 161 st. skogar för en sammanlagd kostnad af 37,395 kr. 44 öre. Skogsvårds- styrelsen har bidragit till dessa företags fullbordande med 28,698 kr. 20 öre "IBUSE) Kolareskola har i likhet med de trenne sista åren varit anordnad vid Finnstugan i Voxna socken. Ur den särskildt för kolareskolan upprättade årsberättelsen må här följande anföras. Vid ansökningstidens utgång hade 23 st. lärlingar anmält sig vilja deltaga i kursen. Af dessa 23 voro 20 st. från Gäfleborgs län, 1 från Bohus län och 2 st. från Västernorrlands län. Samtliga lärlingar från Gäfleborgs län erhöllo skolans stipendium om 753 kr. hvardera. Bostad och undervisning voro fria för alla lärlingarna. Undervisningen meddelades dels praktiskt, i det att 10 st. milor af olika modeller inrestes, kolades och utrefvos, dels teoretiskt. De olika kolningsmetoder, som användes, likasom den förbrukade vedmassan, kolningstider m. m., synes af bil. G. Kursen tog sin början den 1 sistlidne september och afslutades med offentlig examen den 26 oktober. Den teoretiska undervisningen meddelades under tiden från den 13 september. Lärlingarna delades därunder i tvenne läxlag och under- visades i allmänhet under 1 å 2 timmar dagligen. Rond gjordes hvarje morgon och afton med lärlingarna, hvarunder milornas gång demon- strerades. Kolningsplatserna voro förlagda till samma ställen i år som de tre föregående åren. Den stora kolningen, där 7 st. milor kolades af flot- tad ved, var förlagd till stranden af Voxna älf, strax intill det ställe, där bron leder öfver älfven, och den mindre kolningen eller kolningen af gallrad skogsved ungefär 4 km. därifrån. Studieresa. För årets studieresa hade tillstånd att besöka Hassel- fors bruk i Närke och Finspongs välskötta skogar i Östergötland utverkats. 38 st. ansökningar om deltagande i resan inkommo till bestämd dag. Af dessa utvaldes 10 st., hvilka tillsammans med tvänne länsskog- vaktare och under undertecknades ledning blefvo i tillfälle att företaga den instruktiva resan. EN mä p GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 207 Skogsskötseln har inom Gäfleborgs län, såsom de flesta torde veta, inga anor. Därföre är allt, hvad till skogshushållningen hör, främmande för de flesta af länets skogsägare. Okunnighet i de enklaste natur- lagarna, hvilket ofta finner sitt uttryck i misstänksamhet mot allt opröf- vadt nytt, gör svårigheten stor att inarbeta skogshushällning, mången gång äfven då det är fråga om så enkla erfarenhetsregler, som att det är nödvändigt att kultivera trakter, hvilka visat sig, kultur förutan, komma att ligga räntelösa ännu under många år. Undervisning och kunskap äro därför de tvenne krafter, som en gång skola omgestalta äfven skogs- vården. Studieresor för skogsvård till väl vårdade skogar, där bland annat äfven lyckade äldre skogskulturer kunna uppvisas, äro därför ett af de kraftigaste medel att rycka upp härvarande skogsägare och förmå dem att intressera sig för skogarna och de arbeten, som där äro nödvändiga. Skogsträdens blomning och tillgången på kottar. Granen blommade synnerligen rikt och jämförelsevis tidigt under våren. Detta ingaf skogs- mannen de största förhoppningar om en rik skörd af kottar, men redan i september började kottarna klänga på träden och fröet falla. Gjorda iakttagelser visade, att grankottarna i allmänhet voro mer eller mindre skadade af insekter, Anobium, Tortrix m. fl., och fröet till stor del odugligt. En profklängning gaf i utbyte endast 2 åa 3 hektogram pr hektoliter, hvilket är ett synnerligen dåligt resultat, när man bör er- hålla ett utbyte af I kg. pr hl. Då därtill det vid en närmare under- sökning af fröet visade sig, att ej ens den erhållna ringa kvantiteten var fullgod, ansågs att insamling af grankottar ej borde företagas under förestående skördetid. Tillgång på 2-åriga tallkottar var god och för insamling däraf har styrelsen uppgjort med ett flertal därtill lämpliga personer rundt hela länet om inköp af tallkottar. Någon större insamling däraf torde dock ej äga rum förrän under januari-mars månader 1911 eller under den tid som afverkningarna pågå. 48,10 hl. tallkottar äro insamlade under året. Instruktion för insamling af kottar har utarbetats och utlämnats såväl till alla uppköpare som äfven spridts länet rundt, direkt från sty- relsens expedition och genom länsskogvaktarna m. fl. Förklängning. Under året hafva de såsom inventarium från år 1909 öf- verförda 387 hl. tallkottar utklängts och hafva lämnat 229,45 kg. frö. (Bil. H.) De under årets sista månader inköpta 48,10 hl. tallkottar öfverföras till 1911 års klängning, såsom varande en för ringa tillgång att klänga särskildt. ; É i k CSE. "Og 7 - SE ar 208 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OTO, Plantskolan. Den å hemmanet Skoghem tilltänkta plantskolan har under sommaren legat i träde och körts upprepade gånger. Ett sådant behandlingssätt var den såsom åker hittills använda marken i största behof af, enär den var afsevärdt bemängd med ogräs. Uppförande af länsskogsvaktarebostad. Enär lämplig bostad ej fanns att få för verkmästaren och föreståndaren för den tillämnade större plant- skolan, har styrelsen varit hänvisad att låta uppföra en bostad åt nämnda person. Denna bostad har uppförts ä det inköpta hemmanet Edstuga n:o ss7 och uppförts för tvenne förmanshushåll med två rum och kök för hvardera, jämte nödiga uthus. Uppförandet af denna byggnad blef redan bestämdt vid styrelsens sammanträde under år 1909 och tog då sin början med grundläggning m. m. Den blef dock färdig och inredd först under augusti månad i år. Lill bidrag för skogsundervisningen har skogsvårdsstyrelsen beviljat och utbetalat till Bollnäs landtmannaskola 275 kr. och till Gästriklands folkhögskola 200 kr. För spridande af lämplig skogslitteratur har skogsvårdsstyrelsen prenumerat på Föreningens för skogsvård folkskrifter, af hvilka 4,000 st. exemplar spridts inom länet, samt inköpt 4,000 ex. af fil. d:'r Lovéns ströskrifter i skogsskötsel samt 400 ex. af juris kand. E. Leksells »La- gen om vård om enskildes skogar». Vid kolareskolan utdelades 23 st. af Wickströms handbok i kolning. 36 st. af Julins och Hallers lärobok i skogsskötsel hafva vid tvänne kurser utdelats, däraf 14 st. till landtmannakursen vid Kungl. Helsinge regemente och 22 st. till plantörskursens elever. Föredrag. Under året hafva 24 st. föredrag, belysta med skioptikon- bilder, efter förut skedd omannonsering, hållits inom länet. I öfrigt hafva föredragsliknande samtal om skogsskötsel, skogskul- turer, afdikningar m. m, hållits, hvar helst man vid olika tillfällen under besök i byarna kunnat samla några därför intresserade. Besiktning å hyggesröjningar. Till följd af upprättade öfverenskom- melser och förbindelser hafva de hyggesrensningar, som skulle vara verkställda under året, synats af länsskogvaktarna. I några fall voro fullkomligt oväxtliga buskar kvarlämnade under förhoppning, att de skulle godkännas såsom återväxt. Sedan detta afvisats och orsakerna därtill förklarats, erhöllo de skyldiga tiden uppskjuten med slutrensningen under det villkor, att någon förskjutning i tiden för skogskulturerna ej upp- stode. Förbindelser, afsedda att på frivillighetens väg betrygga erforderliga skogsvårdsåtgärder, hafva utfärdats i 20 fall. vå Fa Cr DYSRLJN AN In GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 269 Syner, i enlighet med $ 21 skogslagen. På grund af styrelsens strät- van att såvidt möjligt genom sina tjänste- och tillsyningsmän ingripa redan vid början af en afverkning, för att söka förmå afverkare och markägare att förlägga afverkningarna på sådant sätt, att genom de- samma skogens återväxt ej äfventyras och befolkningens i stort sedt beredvillighet, att ställa sig gifna föreskrifter till efterrättelse, äro syner- nas antal, om de jämföras med afverkningarna, ett fåtal. Sådana syner äro hållna i 14 fall. Öfverenskommelser. En öfverenskommelse är träffad under året. Vid expeditionen hafva under året behandlats 1,542 akter. Däri är då ej inberäknadt länsskogvaktarnas rapporter af olika slag, expedieran- det af blanketter, tryck och dylikt, och-skrifvelser af mindre viktig art, ej heller skrifvelser, som beröra kassan. Skogsvårdsstyrelsens tjänste- och tillsyningsmän hafva under året varit desamma som under 1909, nämligen 1 länsjägmästare, 1 sekrete- rare, I skrifbiträde, 8 länsskogvaktare, och 1 länsskogvaktare anställd såsom verkmästare vid fröklängningsanstalten, föreståndare för plantskolan vid Sunnerstaholm, dikningsledare och underlärare vid kolareskolan. Gäfle den 19 april 1911. Edward Rettig. Carl Åhman. 4 Pa 270 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Bil. A Sammandrag af länsskogvaktarnas rapporter öfver under år 1910 besökta skogar i och för kostnadsfri undervisning i skogshushållning åt mindre skogsägare. Socken St | nvande Anteckningar | | skogar | dagar — | | | Öster” Pernebö dose. beses keteskt 2 I 73 20st B: FIedesUndal sordsesesk ess stkssgr rikes | 6 3 28t; K; 3-St, Ry 3 Sto Bi 21SHls FA TSUDCA [ökats rise a of arS JsERNN | 3 2 3/ st. B, I. st, R; I st öA LSE: VALD a bone rUINVASS Sr SEEN RN EE | 2 I T/5t. Ag oTost Ky TIStER [FOTS ÄK ER des os ae ss RENNNAEGESA 7 6 4 st. A, 3 st. R, 4 st. B. | (ÖVRNSJÖRA sa ubac enes dr GSR 8 7 2 st. ÅA, 2 st. R, 5 st. B, 3 st. T. | Järbo 5 3 SISt UPN SER TSE 15381 I CIRA SIN SKR APA SARA AS AN 8 ” ost. Ar 5 St IR, 4 St RER FIAMTÄNE gssws sea se kerbaerte tet kön 5 5 2 st, AV Tist RK, 2 stök! (6 (01 of a TENN RSS SRA SES SA AR 8 7 gust LA; 7ost(B, 2-5 Ry tl stöden SKOR FSS retad 3 $ 2 st. A, 3 st. B, 6 st R. | Ian SD O Poor ndes skärs sas 11 8 I st. B, I st. K, 9 st. R. INCH OLAS orda gas bgt säs SS RET es ped II 7 7 ost. Aj; Tost oR, 4 st, I | LULDIIO SR svs ara er dOSESS NS kG Rae Es 15 8 8 st. A, 3 st. K,-12 st. R, I st Ti | Norrala 13 | 9 JE] RS AR OS AR RR Er [SOC STA LÄG 20; vd ed er bred kneg neta 13 | 6 SUS A, 2 stR SER ILO Sol ersisiosis nee dagen sr 17 | 6 S st. A, 14 st. R, 5 st. T REONSJÖ bre snnse hs hest benens 15 9 I2/st: Al; of$.sb Rjurestrd DEMÖTSkå, sosse ca des anegin das 10 6 Arst AO LSta | IiOOSr a börar sk barer sele ser bee 14 16 5: St: Aj 2ost. I, Ost RT Ssd Ofvanåker ...... 13 CA AV Ste Aj Uustiö Ryd SEN INRE NR oa RA BET RS SEN CIS EN 7 St, Ag TIL St KR | IR SINSJÖL, a a bonden non Ner ee 2 Å 2 st. A, 2 st. B | I (| Le FN) UR RNA Br TNE ASA SAR AA 20 15 7 st, A, 6 st. B, 4 st. K, IT st. R: |ÄBJUTAKOT od or scfr ue Irina see 12 12 7 Sto .Å, 3 st. B; 5 st Bjr2st ET DelsböGasessnn: an 20 12 | Söst ÅA, Söst Bj I3SstöN: Färllör sne 30 17 | II st. Å, 20 st. R, 5 st. I | ATDIS. cd roses sedda enes sd IG 6 4” | 3öst. B; 2 st. K; 3 stöR, tsEKR SETS ÖN ek 18 14 8 Sh Aj I3VStöR DN SEA | I UNdersVik ouons.res Kastas de ene 3 3 gost. KK, 3 st R; | Flässölal scccocieereenserures kos 15 12 7st. A,4st. B,9st. K, 12st. R, 3st.7 ET 00:0 9 RT RER BER ENA SE Tre 7 7 lst. A, Vest. B, 3.st. RK, 4styR; dist öl SFSR AL ed tar sons eseatnssals ts rer 9 7 2 st. A, 5 st. B, 5 st. K, 2st R, 5 st. T. Harmånger .. 9 6 2st. Å,2st. B,5 st. K,4 st. R, 2 st. TÅ FOT ESO oa ass NslSrasiötasiais lg ösa sjö re 9 7 2.st. ÅA, 2st. BB, 5st Ko Orstek: TU ETIOÖLD re Esk sa stelslela sla ilsrg snar N 3 4 3 56 Aj IIStOR: ENADE. ocscscts Asnsoriolbnsssns obe 3 4 FTStA UK St Njutånger ss 3 2 24] ING SSG NES KA Le | FOISSA sisussssssessrssor ennen one 3 3 3 st. R. NOIIbO,..sssssessrsss sar sssssr ens nar 4 | 3 3 st Rs Ky GTA SERA LÖ 9 SA NR 5 | 4 Sost Rö TI SKOR SNS SPSS ee I I TistycRz FIEISiD SUNE: stves ute ges nr sne 3 3 I st. Avg st. R. RÖRStA 0 eA serna vsk ses SNS SS NE SEGS 7. 4 mest oR; 2 st KK Summa | 408 298 Bokstäfvernas betydelse. a = Råd och anvisning om Afverkningars förläggande. FE D:o angående Beståndsvård i allmänhet. SKE D:o > Kulturers utförande. R = D:o » Rensningshuggning af hyggen. ER Dö > Afdikning och bäckrensning. U = D:o » Utstämpling EEE TP VV GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 2471 Bil. B. Sammandrag af under år 1910 genom länsskogvaktarna lämnade »råd och upplysningar» efter förut afgifven rekvisition. Socken SS AIvÖtEt? Anteckningar skogar dagar MOTSÄREIR EE seesssedreresorosls törs 11 25 GrsSt AD IT ÖSE UB, Söst Ut VÄ DO fr TE SLS SR 3 6 | 27StA, I öst. VU: KELEDRTIS] ÖR SNd seu cen ses äca voniennlgs ana 10 13 2050 ARI St RN Västa Ve FRlesee. 2 3 TSE AS Ios Ul Hamrånge | 3 4 3 st. A. (EKEN ORSA StSA so oa In asnarsnre 3 7 TESERANETESN EB r20st 0: ERE dan ale a älska snjös 4 5 BUSEIKAST TESEN FREGE Sr reses seen deske rv åå 8 9 BIS LA, BOLD ASSNerE San safe sr envellöeren ers cr 13 15 13 st. Å. Segersta | 1 I Löst. A. Regnsjö 7 16 205 LANE sta U MYKO RS eco se fas Defa LER een 4 5 4ArSta ru. PANELEN Rn ASA rs sa Sea sec ee soner 12 36 | AVSELATES! Sto Uj (PTA DAR ERE SE dov steelört selger er 9 10 SESEFALGNESt Us TD Sod ar bbeiord TER SAN RORSAR 5 23 TUSESSASI20 st Ry, 3ust; VU. IEEE födas os UNSESRSNRNSN 20 I7 a KORSET AN Sist RI resty UV. 18/2 FE] 20 borggsrsoobubgås SORAN EEE EAREAA 27 270/a | 230SEKASHIE SE ARS ESISt AV. BUT ES orre avser nrrs S 7 SUS ANL20:sta Uh RATAS] KARE sides 00 ko Essen ses I I TISt OAS IBÖSDESN oss pas bas Oo gURBOE SENSE ARA 8 TI) ORSERASR20SENO: ]|ÖPER str stodo SSA ON APOR i 12 | ARSEFANEE SOU KSÖNESESRIr Ost Ul I I DESEIGAS 3 3 3USt As 5 i NASta KAN esta Ul [IRAN SÖN Edsa g ev irngnn r stR 4 6 21St. AV 2 st; U HIOTS SANS AN el aa dona sd oleske era 4 7 TiSt; Arg ust ou Helsingtuna 2 4 27sts UU, Elög Areena de Ti 10 | TOLSE AN Höst U Harmånger 6 7 l6Ast: AM20St5B RS Er oder ser sbekesees 3 3 SISET AL (CER so SRA PERL EEE SSE EE 2 35 Öl U3LStL AS stöB [BETES]O MR tosse siden bir dee 5 id | 5 st. A. Summa | 209 312 | 4 ; ; ST 'q SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IgIO. i Bil. Ci ö $h Sammandrag af under år 1910 genom skogsvårdsstyrelsens försorg verk- . ställda skogskulturer, hvarför bidrag utbetalats. Al p - Re — - — 4Å 235 | | | 4 = NAD SS Areal Dagsverken - ST Bidragets| Socken |&4 i kg. | för för Summa || storlek ÅR | frösådd | röjning | å ER Fal gran hax|ar| måns | Bjöng | ina || Kr. Ja H Kr. |ö. E A Öster Fernebo 2 1,7 | 0,9 | 268 14 16 30 | Be od Årsunda ......... 2 1,0] Xsos) 2175 Te 19 2015 | - | Ofvansjö......... 3) 2,7 | 130 550) 21 | 25 46 | ; | Torsåker ...... 27] 15,11 6,9 | 34/—| 26! 2099 3254 | | N | Järbo ts in 81: 651-335 | 1380] 37 67 104 N 172 SYNES NANSEN 10] 4,21 — | 7/78) ISA 53 68!'/, kl Hamrånge ...... 21 I 14]. — 21857 6 14 20 | ” LESKORT osecocksssdt 6). .<0;&] 155 |” 570) 37 24. |) Gr | ; HaneDOgs ssssa 20-021 04] 080 ÖRA 500 16!/, | 4 Bollnäs ........ 11, 32 sj SES 270 ao 7 I Regnsjö ......... 13 707 [ETsön CEOII3H 057 14108 133 hb Söderala. ........ 21: Chello =S 15!/3 20!/3 Re I[LTONOR os 3: 2 06 — | 155) II 7 18 "AN Norrala ........0 1 06 — | ft 374 8 11!/5 fe / ÄTDIG ,.oiceosåses 34] 2156 | 4,3 55/57 106!/,' 269!/, | 376 | | Undersvik ...... | 1,0 | 1:9 | 4135] 25 5 30 | So Jerfsö ............ 5] 33) 38 980) 35/0 NAN fe ” (4 Ljusdal ......... | 14] 90 | 5,55] 27/50] 118 461, 164! /, | i Delsbo 7303] 0,8 | 23120] 57 3/6 | 89 MÄJETaR oense sten EET Re ras la eu (0 ae 4 [DOSA AA 15] (ERS | OM | 25135] 39 | 153 | 192 re GNarp ccevasse 2 SE äs 2/—| 20 - 20 R Harmånger äl. 3020] 450 321/,| 20 g21/, fr Bergsjö .........| 21 09|— | 4/—| 19 | 8 27 ; Hassela scenes. 13 757 | 1,7 16 85/ 39 | 795/6 TIN d IdéhOr: d:sssessd I 0,8 | — 1175] 4 | 4 8 7 Rogsta ......... 1 0,4 | — 1] 6 1 th p Summa | 189] 113,53 139,:5|277!66|801?/,,|1,285'2/,, 2,087"/..) 4,149 85) 1.273 88) 3,423 73, 2,706 99 , GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. NN NN w Bil. D. Sammandrag af under år 1910 genom skogsvårdsstyrelsens försorg verk- ställda kulturer å skogar, å hvilka genom företagen afverkning återväxten uppenbarligen äfventyrats. Kostnad F z Socken | | 3 | öde ösa ES SR för | för |g 2 É | | frösådd| röjn. | SIR? = tall |gran | bar | ar| mans | hjons | s:ma || Kr. |ö.| Kr. |ö.| Kr. [ö. | Å mark afverkad efter '/l, 1905: ÄTSUDGRE nga s oc 2) 2,3. | 152] 4 [52 6 | 45 51 70 = 251 95/— (ÖFANSjÖ) -.ss... so crrs | 1,0 | I so — | 15 15 19/50 —l—| — 19/50 OXSAKEN oss ivs isso 2 | 1,2 | — | 1 50] 1t/d) 16:/]l 8 26150] ——| = 26150 TBjusdal sn. nosen 5. | Ibos] 20], 18. |30] 42/4] s63| 575) |x43)50] 33 |sall 97 INOTEBO RE LE lrsecen I 0,5] — | 120] 8 4 12 24 || 2 24l=— | | IDEISDOJSSSE soda rosa 6 | 2,8 | 1,5 | 9175] 48 | 24 | 72 1188 2 375 503— ANTENNER NA 12/,| 6.2] 257 | 20 185] 45'/.| 53/2] 99 I 239125] 96 = 335/25 lie sesöcnc bre få ST TER V tj ERS ln EE 4 9 25 150 14 39/50 FNS. I | 0,35] — | — 184] 4 3 i III 5 6 FIANED ON osess sen on I om NE STO 11 CR SER SJS | 2 | 060) Oss) 2 |30] 14 | 4 18 ANG fn RES fa | RO Ö [rs Summa|35'/3| 17,60) 8,ss| 52 |74|175'/3|193"/,| 3682/, || 799 |25| 583 |s0] 1,382|75 Skogisvårdsföreningens Tidskrift r9tt. Bilaga ;. 18 ANT i V kd. q p Ö - ip - - SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. j Sammandrag öfver under år 1910 anordnade planteringsdagar för skolbarn. i | | | Antal | Användt frö | SA ww Å Sr | Antal | för- | 0 | ör Barnens | skolor |rättnings- 0 antal dagar | tall | San | har ar I Å ÅTSUNdA vores iererksnsosr issn inna | I I 0,90 Oy10 EE 70 34 v TOrsåker is... ssersoverse ae | 10 11 | 4550 | 2,90 5 I 351 > Va (VAN SJÖ SEfe RAA Be 5 | 33 | 1,70] 3 30 196 FÖ gDO Ve Ne ser SN | 2 2 0570 | O;60 | — 85 49 FledeSUTdA ou.skesensses es Mss UI 3 2,23 0,70 5 ne 102 I - Jär DD sk Nasra dk Ons 5 5 2,80 | 1593 6 20 121 | IREPNSJÖ Le Sorter tack sänssdbad se til 3 | z3 ör 0530 I 50 48 JOD CTUSLAGES ss siek sn HraNEn See eader 2 2 | 0570 | 0,60 I 50 Flea SÖ BLALA ee venis le ere nn ngn Are se 3 2 I 1,40 | 0x20 2 12 63 UDNAÉTSVIK? | oss ssgs rese ess ser rskr | 2 | A | 0520 | 0,20 | J 50 24 22 oj NR SEEN TESEN PAN | 6 | 6 0,90 | Tel 5 75 130 I BS fr EN HERE SIESTA ES fr Sr 2 Zz 0,30 | —Oy40 | a | 30 28 FIEISBO gå sosse snor faetear st 5 5 ys > Oy70 3 55 158 ALA Näs r ver ia anar 1 I 1,0 | — I 30 28 EST or RE RSA SERBER TS I I 0,7 — I — 16 FJÄSSE!A Rs as aa EE SE 3 2 0534) o 65 46 | ODarp esset sor selen 6 8 2,56. | — 2.:| 95 184 | TISbO morse |, FOI Os — o | 75 15 NODStå em ar stra des senses Sats | I i 057 FN FRA ; 15 5 Ja | Henor SINE FRTNEFEOEE EFIT 201 2:00 | A255 2 | SO | 48 | Summa 64 65 | 28,60 | 11,33 48 | I7 | 1725 - NV É . WEE ST a REV SN ST PUT ER GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 275 Bil. E. Sammandrag af afsynade dikningsföretag år 1910. Bäckrensning Nydikning Totala i KOSS Bidragets Socken ä Kostnads-! Kostnads- förslaget Stoner ängd förslag längd förslag EE RESTER [EISHESNNCAL scenen co oe ka nes = Su 785 619128 619/28 309 65 KJÖKSAKOR soo söceer ara nn scr 222 61105 4,147 | 1,58610] 1,647/15 — 823'59 (ÖFTÄTISJO NS one soo scssetessnen — | — || 2355 1,659/70) 1,659/70] — 829185 WEED socorr SRA FRASEN | NER oe 2,417|42| 2,417/42] 1,208/72 FATSNR HAE sosse es de se rena 680 660/—]| 1,580 831198] 1,491/98 745199 (CkElR OS er asöedee orsa | -6,739 | 1,675|83 11,291 | 3,385149 5,061132] 2,53067 ERRIN TAN (ESA ön Sek fe du ben böja 6,380 374/55| 2,585 1,205/52| 1,580/07 790104 EL BORN a sense dersskls a = 1 3 171139] — 171139 85170 502 50120] 5,713,5 | 15888131) 1,938|51 969125 - = — I—)! 17429 728142 728142 364121 Bollnäs 12,175 | 2,014|61] 5,105 1,887'84| 3,902/45| 1,951123 NER] SS er eos fees a. — — | 590 291170) 291170] — 14585 — | 125 50— 50— 25/— — || 1,240 467156] 467156] — 233179 162175) 1,948 765180) — 92855 464/28 S20Ol 4,578 1,422195| 1,9441)05] 972103 | 257150] 7,080 2,924/36| 3,181186| 1,590193 = SO 95/48 95/48 47/74 7,695175| 6,359 | 2,994|/14! 10,689/$9| 5,345/38| ROTLLS (LENE fara ere sajfö röjer er | 12,431 | 3,048178| 4,108 2,332/62] 5,381140] 2,690/71 HANKS Ta älelede neej] åa ber | 35,001 | 4,766|49| 15,179 5,710/16] 10,476/65' 5,238/33 Bjuråker. ... 1,660 591/80 359 195182] — 787162 393/81 Hassela 160 79/20 360 72/— 151120 75/60 (ETEN ANGES ARR ARENA 804 160/80] 5,335 1,269/20 1430 715/01 TERRAN — | — Hl 1076 301179] 301179) — 150/90 Sämma| 103,451 | 22,120]41| 88,572,53 35,275 03 57,395|44) 28,698 26 276 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IgIO. Bil, G. Tablå öfver kolningen vid Gäfleborg T : | Milans omkrets | = - | | ; FN = Vedmassa 1 kbm. | i meter || Ze 2 I I I ST ER I Milans n:r a 2 a fa - [es | - | — = — = F 2. S | |A EAT lip | SE & = < | Summa - | ES i a: SKEN 7 e =) 7 tändes c = 1å5 | & pd Gc Sd kbm. I & ar I I H I ? Q la 1. Österby liggmilal — — — |—]| — 89,24 | — 89,24 ||'”/a kl. 10 f. m. — I | | | | I Me : S | II. Vanlig liggmila NE Al 83,97 | - = $3597 |I"”/,o kl. 10 f.m. I I I I I | I III. Östgötamila ...... 22,50 | 27525 | 32,00 || 3 | 2580 165,46 | 6,73) 2,20] — 174,39 |!?/ kl. 11 f. m.| 22/, I | | | | ; RR | E | ka | IV. Östgötamila ......| 25500 | 29,00 | 33,00 || 3 | 2580 187,39 | 5587| 2,58] — 195,841|?/, kl. 11 f. m.| /, 4 I I | | | | | | | | I I | | | V. Värmlandsmila...|| 24,50 | 28,25 | 32,00] 3 |2580) 177,82] — | 1560] 179,42] MY CkISTE Sm) SG | I I od | VI. Värmlandsmila...|| 22,20 | 27500 | 3158o|| 3 | 2,80] —162;43| — | 1548 163,91 Isf, kl SV Ems I I IH I I " | | | | » VII. Värmlandsmila... [20,90 | 25550 | 30519 3 | 2580 144,80 | — | 1572 146,6: ||'"/, kl. 7 f. m. a | | | land VIII. Värmlandsmila i | Ile 2 | skogen ......... 21590 | 25500 | 29510 || 3 | 2570 134320 | — | I,053 135534 [”/s kl. Ferm | | | | IX, Värmlandsmila i | | SKOgEN ooossrhnev 18,30 | 22,50 | 26560] 3 | 2570 108,77 | — | 1524] — I1IOj0r |20/, kl. I e. m. 2 I | | | | | FA - X. Ostgötamila i | | skogen ......... 19,00 | 22,75 | 26,50 || 3 | 2570 III,20] — | Iyr3s| — 112,33|F”/, kl. I e.m:| 3/3 | S É n - | Summa | | 1,365,46 [12,60] 13,00] 1,391306 | | GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. äns kolarskola vid Voxna 1910. lan fylldes gick = 16/0 kl. = 18/0 kl. EXOFD SG FIOTLME ek Ibls0 Kl t. o. m. 18/4 |!4/, kl. 50 ms 20/97 Fölsockl: t, 0. m. ?"/3 |/10 kl. EON: rg le (ag Kl | BLOSMIE 7/9, lri/s0 Kl. | 1 GAR ms AI AG To kli 10 fm. ned refs | 20 6e.m.! ”/10 15 gem 15/0 20/56 Bim =V/ro I | Ti fm! Sim: 40 3e. m.| ”/,o BET: <5/40 | IT flm.) 3/0 7e.m.| !/, Antal kol- nings- dygn 31 25 26 32 28 28 = 21 23 Kolutbyte i stigar Ii 2 a 20001 vid af Is 2 rif- brän- |" SSA a ning | der | Stigar 27515 3 30515 25»10 5 30,10 44,11 16 60,11 51,08 | 19 70,08 43,13 | 16 59,13 SN 48,17 35,10 15 50,10 26,08 6 2,08 21,15 455 25565 25»10 | 4,3 29,60 329,17 | 10650 | 435517 | Kol- utbytets storlek Ar ved- massan 67573 71547 72,66 71338 66,42 58,77 69,16 48,29 46,63 52579 62,37 Anteckningar Sur, rötskadad, flottad kolved. Tall med liten inblandning af gall- ringsved. Gammal botten och stybbe. Ved, botten och 'stybbe föregående, lika med Ved, botten och stybbe lika med föregående. Dämdes på Söder- manlands sätt. Ved, botten och stybbe lika med föregående. Dämdes på OÖOst- göta sätt. Ved, botten och stybbe lika med föregående. D:o d:o D:o d:o Gallringsved, 60 24 något rötska- dad björk, 25 94 gran, 15 4 tall. Gammal botten och stybbe. Gallringsved, 50 9 något rötska- dad björk, 20 & tall och 30 2 gran. Gammal botten och stybbe. Gallringsved, 70 24 gran, 30 4 tall. Ny botten och delvis nytt stybbe,. I DM Taken Ad É . ä bn —- - Öd KX -« fö z 1 Å « SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9gI1O0, Bil. H. | | Tablå öfver fröklängningsanstaltens vid Sunnerstaholm ' verksamhet år 1910. ”. "0 | Debet. k - : Inventarium af kottar och skogsfrö från år 1909: z 387 Hl tallKotfar a Kr 385 sosse. ss äpisuceseno sd dent Ris sens AKA 1,354: 50 , 227,25. Kg. itallffö ä-T0,068! Kl: st.vsesssinrare 2,492: 59 i 56;65, >» Eran frö fa CA Kl: os ssapers oss esserana 226: 60 2,719: 19 4,073::60 72: Il; KORSA MM 0502 OCKTA Trnonebefesnntd öns rer RE RA RAN 86: 40 MM Utklängdt frö: Ära 220,45! KOs te IA KIA fisöra dine ge ansa fee dnanb ds dee Tre kngee ora RASER 34412 7.5 Cad Inköpta barrträdskottar och skogsfrö: 2 BSR ol kg ll TOA eh RR ER SARA ÄR re. Hag Så Se oe EE IPTV EA 316: 08 GOGOL Kp: tall frö at a5 CK on retlesas org sne Rd ARTE 9,000: — be AÖORNSA AL PLANITLÖNE ART Gers over ardae trash OsE AN SIR mr skses Nan 1,600: — 10,600: — Inköpta barrträdsplantor: 60,000 st. tallplantor SR r 45,000 >» granplantorf "öv nee 98: 75 É Avrbetslöner m. m.: 50: (ÄA DR APNAL SÖKT oro eost än ounkstre pare ar SVRSA NS IEA FS rsr rer ER ANSATS 168: — i Provisioner, emballage Och fräht€t vissssosssarsssrrrrrssarrrraarerarrrrnr rr nerna nana 59: 15 z Kronor 19,043: 82 ra Kredit. $ d Försåldt barrträdsfrö: a) till skogsägare, som enligt öfverenskommelse äro skyldiga W att beså hyggen: 17,60 4kKp a tallfrö år 15 Kr BON 18)557 4 -SIanffö. ä "47 Klan sreeo des ssspes essens säreissesrnnnes 74: 20. 338: 20 j b) fill skogsägare, hvilka själfva ombesörja skogsfrösådd å | mark, afverkad före I, 1905: ar 700 KE. tallltö rar 3 Kran, Pros EEE OA AE 2,397: — k 4 ; å 304. 0: 2TANITÖ ÅA. Ii Klolssecerssesgosrs eten ses 304: — 257013 — - - Transport 3,039: 20 i GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 279 Transport 3,039: 20 c) till andra skogsägare, hvilkas skogskulturer blifvit utförda genom skogsvårdsstyrelsens . försorg å mark afverkad före Y|, 1905. Såd- derna ledda af styrelsens plantörer: 113,5 kg. tallfrö kostnadsfritt. 39,15 » granfrö » d) Handelsfrö: TOR IRtallfrö äs Kr. vedetsdiressseh fegar ond a LER IREREA 150: — : Banrrträdsfrö, användt vid skogsplanteringsdagar: 28,60 kg. tallfrö kostnadsfritt. 11,;5 » granfrö N Utdelning af barrträdsplantor: 60,000 st. tallplantor kostnadsfritt. 45,090 » granplantor » Inventarium af kottar och skogsfrö till 1911: STOD LNEtal I KOttar sa | O: 5 ivesere on ernr Sent sr nn ssNN RES 316: 08 , 88 kg. tallfrö FIRA DIR E ÅS RR SAEAE ARN SSE SR RA ee 1,320: — 73 » granfrö CENT rn ARR EE SR AA AA kon sR 300:— = 1,936: 08 10 hl. koks ED 2 Ö Vssebugna a od döv eler Ars SANN SR ej feleleeeis rele 12: — Vinst- och förlustkonto: ; Skogsäparesmom länet tillgodo, in NAlltka.4......c.cssusssssis street 13,906: 54 Kronor 19,043: 82 Biluk Skogskulturer, utförda vid Gäfleborgs läns skogsvårdsstyrelses Tue i - SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. RE så LU plantörskurs 1910. 7,000 Planterat Besått Areal : Socken Hemman Tall- Gran- I .. | Gran- Anm. Tallfrö - plantor | plantor frö | har] ar st. St kg. kg. ELISA Elfsätra N:o 1| 21,000 | 7,000 — -— 13 | — | Plantor 3 2 me- ter förband. — — — I — — — 1 | — | 1,2—1,5 meter | | förband. I — — — | — | roll ro) 21-50 | Hjälpsådd:' Summa | 21,000 I Z | 16 | 50 GÄFLERORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 281 ; ) dd j ] j | ' | | Gäfleborgs läns skogsvårdsstyrelses inkomster och utgifter | år 1910. ; | | Inkomster: Kassabehållning den 1 januari 1910: På upp- och afskrifningsräkning 1 Gäfleborgs Ensk. FST SAS ESA BA BR et fa oe be ahr a SARA RAG 3,837: 45 HaNdesposttronsrakning, 1 A:0. .smsswesssssdiss nara Kontant innestående hos arbetsledningen för frö- klängningsstugan IöntanttaNstyrelsens KaSsSA;......s:s..dis.onssos sens bdseekarn 265 238,810: 03 Statens anslag: Andel af anslag till skogsvårdsstyrel- SENNASIKVErkSAMNEt oessssrseduveene nea ve nan 1,000: — Andel af 1909 års skogsvårdsafgifter — 9,840: 54 Skogsvårdsafgifter för 1:a halfåret 1910 34,368: 85 45,209: 39 Anslag af Järnkontoret till kolareskolan ...s. oc 1,500: — NEN kav YGL KOL or eo nClön ones Eda soon öd Rs en ÖR EL AA 386: 95 » » biträde af länsskogvaktarna.................. 593: — » SEESKOgsirör OCN SKOgSSadlder,........md.csess 343 T24.03 » » såld hemmansdel (hörande till frökläng- TIER SS ATSTA [LET ss tss oa ser sortlaae ES se öns sar FIE RE As ko — Aterbetalda rättegångs- och synekostnader m. m.... TA RAR3S ÄTIT ANAL AT LÖLR sla aja a tre bon jao a pe Ale oe een ÄN ben TELE Fe Ren 9,002: 92 62,879: 22 S:a kronor 301,689: 25 Utgifter: Aflöningar: till länsjägmäSstareD...................... ..oc 7,000: — FER SCKTE TSK ANS RR Tea Sa SRS 1,600: — pusskrifbiträdet "CESS5EeIeeA Re GR $öFlänsskOpVvaktalna sö. css ssces stkesnroneee 11,502: 50 NNESCENSattningar: till StygelSeDe...... sco ussssssoosnanas 572: 60 $: FlänSjägmAStareN ost. ssrsdast ends 2,698: 01 » länsskogvaktarna dooos.s.-s..-ss 6,496: 84 » skogsvårdskommittéerna ......... 12: 96 Inilturtaltet; & SOdervall€n- cjescteoeo sosse dees tages andens så 12025 Transport 30,912: 66 RENAR NER Så TR fal - FU TRe -5 Å K Cd NV FE: EA i i . NN 282 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9gIO. ö Transport 30,912: 66 FEULUESÄltet 1 Enter ALAA orena KEN EN scenen aa 162: 75 INKÖP; AL SKOR STO Tor örog ob ne aska sks RER Ned a please nea dee 10,045: — Öfriga kostnader för skogssådder..........ms 25,3IT: TO UPPpköp af KOLlAN bökar. sö sekesot beses rien enns ac FREGlen anar seen 316: 08 FFöklängningsanstaltell = osocstebosss.seskssrssst esse see BER 18,189: 90 FEOLArESKOLAI enas ord net gns de NR na nte sa pr AAA 1,942: 84 Pla tÖrSKIITS EI ba ao tone or las ee ee sea eld Sr NG RAR 770: — StUCllereSA :.on.f sosse ge be ARN ASpla SäR ARS äl eNGr FRE 946: 40 Bidrag till bäckrensningar och afdikningar 28,698: 26 In KÖ pita UTAV GI FATT Tie pa nen es sn saee es nea Ses anses skena Al a 473: 09 Rätte san gar OCK SVG: ose ess orgnr ng SNR REA 233: 25 Frakter och diverse Utgifter o:s..:..sssscbeseeissstbeeries 887: 58 I BSI02 70) 912012 b AA RE TRE PR EA EA a tra eo FB le I:OT2 Ne 4001 81610 13.2) Sid ERP PD Earp SINE ET NN RNE Er RED sr RASK 1;130: 20 Skrifmaterialier och trycksaker sm.........sscssssserssnnsnna 989: 30 Inköp af folkskrifter m. m. (för 1909 och 1910)... 1,940: — NE VISTOTISKOSLID ACLETS öbor russen er beses sel set ant dass a sek SRrerS 171: 30 Anslag till Bollnäs landtmannaskola sosse 275: — » » Gästriklands folkhögskola... sc 200: — 1125,210:-140 Kassabehållning den 31 december 1910: På upp- och afskrifningsräkning i Gäfleborgs Ensk. BÄ" 130 esshie ro de serna borg sr Rett ka Oe ES AENER 6,547: 48 Pål depositionsräkning, I C:OC .s....s.ssssssosseb ss arsa ie 168,000: — Å Kontant hos fröklängningsanstaltens föreståndare ... 140: 33 » 1 Styrelsens kassAsdiskisniskar re 1,784: 95 176,472: 76 Summa kronor 301,689: 25 RET YET ES AN NVS SE SER TEN . ö - , GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE 283 Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning den 31 december 1910. Tillgångar: Kontanta medel: Innestående på upp- och afskrifningsräkning ......... 6,547: 48 » 3, GCPOSItIONSTÄKNING oossoscor börser seles 168,000: — » GATA (OT fe Selene sjobav so oskälig 130: 74 Kontant hos fröklängningsanstaltens föreståndare ... 140: 33 St styrelsens. KaSSA «omsms..ssessveumposesersrnnös ären 1,784: 95 176,603: 50 Fordringar: Börubiträde. af länsjägmästaren ............ses.ssssrssersn0n 80: — » » SWlänsskOpvaktarha ...cc..scocssscotunbess ren 17335 — FÖRSaldbäfröt OCh) SACLCET :3:25..sskjassossrörksssn ar ens ss SÅSER 794: 33 Af Järnkontoret beviljadt bidrag till 1910 års kolare- SER [RA an far me selta use oja. ål le fare iv le.sle sr Sf ras AISA 175500: — 255A7ESS Fröklängningsanstalten och hemmanet Edstuga n:o 2 s 7 med KaRSSKOpVaktareböstalle ss. ccs us sms ens SEE eos ehe 38,954: 02 lant kosandetortad al Kottäl is... .ss-isr dass stons sad nn gsresr er sine ca 7.52: — » 0 ROT ST Ö Söosssalane b ser rensas sn SSR ASR AS RAR AS AR 1,620: — » » BIE KORS ars stra es for tar Stena ARTNR RI AE HA IRS ER LR CTR RE af a rel RA Ge a slö jer Tja etsas Sr ÄG ENG RNA een 3,856: 09 Summa kronor 224,344: 94 Skulder: Skuld till en länsskogvaktare för förskotterade.................ss000s000 INTA IKE pitalbEbANnIng TtllvAr. IGT snssnseceb etui nr Sr N ee osGe sl sönnnn 224,343: 80 Summa kronor 224,344: 94 Gäfle den 11 april 1911. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Edward Rettig. Erik Leksell. Ain POET 204 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910. Undertecknade af Kungl. Maj:t samt Gäfleborgs läns landsting och Gäfleborgs läns hushällningssällskaps förvaltningsutskott utsedda att granska Skogsvårdsstyrelsens i Gäfleborgs län räkenskaper och förvalt- ning under år 1910, få efter att hafva fullgjort nämnda uppdrag härmed afgifva följande Revisionsberättelse: Tillgångar vid årets början: Kassabehällning hos styrelsen D:o hos föreståndaren för fröklängningsstugan K. F. UT GD EK reder Sed Te nan ELR TE ARE OR 1,596: 40 D:o hos skogvaktaren E. Sandberg ssnssmmsmssssssesersasa 110: 46 1,706: 86 Innestående på depositionsräkning i Gädehores Enskilda bank 233,000: — D:o å upp- och afskrifningsräkning i d:O mossmsmmsssssssssssssseess snara 4,0009: 27 Fordran för lämnadt biträde af länsskogvaktarna ... . 146: — D:o för skogssådd och frö. .o..o.c.. oösmegak ever Viss sng MINOO ID:or för: wmerkställdla, Syner ooo dssssssbeseskass RT 408: 25 1,312: 61 D:o af Järnkontoret, anslag till koläteskolan TOTTE KO sosse 1,500: — Värdet af fröklängningsanstalten med skogvaktare- bostad och jord ......... - FESSANE ARA 23,700: 73 Inneliggande ej klängda kottar... - 1,354750 D:o barrträdsfrö ooo. disse SN rssäd era gr 2,710: IO D:0 KOKS asseressensn e Sker fer Teunbet 86: 40 ID VSNtATICR oder RN SES VEEAE SAN OA Fr 5OL 89 31,679: 71 Kronor 273,474: 17 Inkomster. Kassabehållning hos styrelsen soosssmsssmssrrssssrerernsa ; 205172 D:o hos arbetsledningen för fröklängningsanstalten . — 1,706: 86 1,97 2: 58 Skogsvårdsafgifter för 2:dra halfåret 1909 ............... 9,840: 54 D:o » I:sta » 1 1 oja Ho Ran SRNSER 34,368: 85 —44,209: 39 Anslag af staten till bestridande af förvaltningskost- FACCEIN ATA förre ende Neees äss Ban Ä sng rskr erna 250 2 SE RNE UC rn D:o af Järnkontoret till kolareskolan......oc0oc.. 2 1,500: — 2,5003—- likvid! för försald JOG, .....r.-sicsssssossserts EERO 1,400: — Af Ljusne-Voxna aktiebolag för KOL :sc:ssssssssesrersssseonrss FE 386: 95 Inbetald ersättning för biträde af länsskogvaktare ... 593: — > » » skogsfrö och sådd ........... 3,3 12:03 Återbetalda synekostnader s. .msmsmmsmmnsnnsssnssnaa TATA R3S 5,379: 96 Influtna räntor på i bank insatta medel ............ ENE TS 9,002: 92 Uttaget på upp- och afskrifningsräkning .................. 66,814: 14 » » depositionsräkning = smmmsssssssssssssssssososssn 80, 000 :— 146,814: 14 Oe 211,665: 94 GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 285 Utgifter. IAlöningar:. till: Jänsjägmästarel| oossscsoc.c. sovessssrssnene 7,000: — SLESEKTCTELARS NS SR ST SE Sea TOO ON STESKTIfD ATA ASSA OR TS Nn 900: — fr ORJÄNSSKOPVakKlan ef tres sorter klespens san I1,502: 50 21,002: 50 IReseersättningar : till: Styrelse byns s susse ses dn 200 » Jlänsjägmästaren........ SER Bak 2.698: oI 3 JänsskOpVaktarha s...ccossessboals 6,496: 34 » skogsvårdskommitterade ......... 12:96 — 9,780: 41 Bostnad för kulturfältet å Södervallen mosse. 120: 75 > » » 2 JA TLET CLAIMS EE a TS 102575 202: 50 FISK TALES KO [STO Rdr Sort de st a ts dura SEAN e NGE RE nea Ilse bee sla dena Sjö 10,645: — Öfriga kostnader för skogssådd och skogskultur: fillbolag, och större Skogsägare .....ss.sssaosss seven 21,441: 03 FRRLOIN CITE? SKO SAP ALC! scn sorts rvss cr no San nens sia olen 3,870:07 25,311: 10 FREE RS RR RO AT or åa a dad sens de sär Bete son RR nn ole elfel efte SS SERA) Ae ke she la SÄ KRIG 316: 08 (Ömkostnad. för; fröklängningsstUgaD.,.......:d..;s..ssssbiwedosssnotsnssslnnn redd 18,189: 90 Stipendier och öfriga utgifter för kolareskolan ........ssssssssss00 rerna 1,942: 84 NYSE ROT AD lan försKUlSED one uavevecn vörisslansengin des NR Sens EN Ennen gseat NOR » BES CUTI CIe SÄNDE os oss sne rosta sed nas ÖA RAR EES SSE 946: 40 Bidrag till bäckrensningar och afdikningar: tillibolag. och större Skogsägare .................se.eissve- 2T,5133 388 FÖRAnRIN UGC VSKOPSÄL ATG: sic oo ssidesassnnsr scr soskenon si FS e NR 7,124: 38 28,698:26 [niöD AT MISTA RR SSA SA AS OR be OR Sn RAT BRN 473: 09 IROGErAtteRAn Bank OChUSYNENR cckscs sussspensr ses noe oa NLRA os ac ens sier 233: 2 IRAK FOO CI CIV ETS Gt Utgifter soner foenlsö ora Säspl sr len been else n re oas 887: 58 INBICEloR MO ChE Sam talsafgiltek: «sosse. send spnspee tare RR a rn senses 1,012: 72 SRA fn a ade öd arsr5.s a/s ere stella Non SR Nise fre rr 1,139: 26 FYRAdEORTATEIANTERS OCI tTYCKSAKEL, oc socsesossesdsassge a Så Sj es kn neej nlslen EE elr Sia 989: 30 finkopfanstolkskrifter mm. Mm. T9O0, OCh 10KOs.o.sduc.. tsesesosser rasens 1,940: — LNEVAIS TTR OS a | AS EN ASL SN SPANN Lee så «VBR RER NR TERS WmslasrtutBolnäs landtmannaskola |...c:s.wsss0ssissdss0 use snarkning 275: — » SE (GaStm klan ds tolkhögskOla ges. ..u:seessss sis eds esse dessa sasens 200: — NOSAtENpARCEPOSIHONSräkning: oisosssssssssses ser dr sei rss ae des 15,000: — D:o på upp- och afskrifningsräkning. ........... sss.sssso0a 69,524: 17 84,524: 17 Kassabehällning hos: styrelseD| .so.c....ss.sssstsisiossoovsr srt 1,794: 95 Droshkosiskogvaktare EE, Sandberg. ...sc.s.es4sucsessers 140: 33 1,925: 28 Kronor 211,6065: 94 Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning den 31 december 1910. Tillgångar: Innestående på upp- och afskrifningsräkning ......... 6,678: 22 D:0o $ FI CEPOSIGONSTAKNIN Ps ss rens o sie se skaes 168,000: — 174,678: 22 Kassabehållning hos styrelsens KaSSÖr .mssnmssssssiisssna 1,784: 95 D:o hos fröklängningsanstaltens föreståndare ............ 140: 30 1,925: 28 ”Transp. 176,603: 50 286 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9gI10. Fordringar för biträde af länsjägmästaren .................. 30: — > » » » länsskogvaktarna soc... 173: — » + skögssådder OCh MO md ssmssrsssfosrr rent 194: 33 - » » Järnkontoret för 1910 ärs kolareskola 1,500:— = 2,547: PM Fröklängningsstugan med skogvaktareboställe och jord .............. 38,954: Inneliggande kottförråd ............s.sssossssserstsoroeroonsnrrrnaa 1752: — D:0o FÖL Ir öess sanne BRIST ECGRN Sr 1,620: — INKA koks TEPE FISEN RS ” 12: — SÅ Kronor 224,344: 94 £ ; Skulder: X- Till länsskogvaktaren A. Lundberg för utlägg smssmmsmmssrssssererrenra 1: 14 - NA Kapitalbehallning tÖl 00 oo rr borg tar essr fest oro na ER senast 224,343: 80 ja i k Kronor 224,344: 94 j - I sammanhang med årets revision företogo revisorerna en kortare NS resa inom länet för att bese, dels den vid Sunnerstaholm i Bollnäs socken a af skogsvårdsstyrelsen anlagda fröklängningsstugan och plantskolan, dels | vissa skogssådder, afdikningar och bäckrensningar, som af styrelsen eller under dess ledning utförts. q Fröklängningsstugan likasom den ett stycke därifrån belägna för- NN mansbostaden utmärkte sig genom prydlighet och soliditet och syntes anordningarna inom fröklängningsstugan vara synnerligen ändamålsenliga. ka Den i närheten af förmansbostaden belägna till plantskola afsedda åkern har under våren besåtts med gran- och tallfrö. Skogssådderna och afdikningarna befunnos utförda med omsorg. Skogsvårdsstyrelsens protokoller äfvensom den räkenskaperna åtföl- KL. jande berättelsen angående de enskilda skogarnas i länet tillstånd och ; skötsel, samt skogsvårdsstyrelsens verksamhet under år 1910 äro genom- lästa och hafva ej gifvit anledning till anmärkning. Kö , Värdehandlingarna, som blifvit oss förevisade, äro på betryggande / ; sätt förvarade i brandfritt kassahvalf. AR Då utgifterna befunnits behörigen verificerade och revisionen för la öfrigt icke gifvit anledning till anmärkning, få vi tillstyrka full ansvars- ; frihet för 1910 års förvaltning. Fe Gäfle den 22 juni 1911. J. E. Nilsson. Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. AN E. Ericsson. Agathon Westman. Kö Af landstinget vald revisor. Af hushållningssällskapets förvaltningsutskott vald revisor. ITS VET fATICN A= rö seg: KI 4 Mss Hed oe etaA soker el bes bet SEE eter te NR 3,856: 09 6,240: 09 EE EET Gli Å £ ; Berättelse angående de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel samt skogsvårdsstyrelsens inom Västernorrlands läns landstingsområde verksamhet år 1910. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Beträffande de enskilda skogarnas tillstånd, har skogsvårdsstyrelsen i tidigare berättelser angifvit sin uppfattning därutinnan och den vidgade kännedom i detta hänseende, som under fortsatt verksamhet inhämtats, gifver icke anledning till ändring i tidigare gjorda uttalanden. Det vä- sentligaste spörsmålet, förhållandet mellan skogarnas produktion och det afverkningsbelopp som uttages, väntar ännu på objektiv utredning, en utredning, hvartill emellertid statsmakternas medverkan erfordras. Till dess sådan på direkt undersökning om skogarnas virkesförråd och af- kastningsförmåga grundad beräkning kommer till stånd, torde den kal- kyl, skogsvårdsstyrelsen häröfver på sin tid upprättade och framlade i 1906 års berättelse få anses icke vederlagd. Nämnda kalkyl utvisade, att en årlig öfverafverkning inom länets skogar af icke mindre än 1,300,000 kubikmeter då ansågs äga rum. Att afverkningen sedan dess betydligt ökats, kan icke betviflas. Timmertillsläppningen till Ånger- manälfven utgjorde år 1905 6,149,147, år 1906 7,085,063, år 1907 8,370,597, år 1908 8,521,188, år 1909 10,406,515 och år 1910 9,208,123 stycken och torde ökningen af flottningsgodset ställa sig ungefär ena- handa i de öfriga hufvudvattendragen inom länet. Om också den ut- tagna kubikmassan icke ökats i samma proportion som klampantalet flottningsgods stigit — på grund af-fallande medelkubik pr klamp — så har dock tydligen en väsentlig ökning i exportafverkningen ägt rum sedan 1905. Och ingenting tyder på att denna afverkning för närmaste framtiden kommer att minskas. Utvidgningar och nybyggnader af för- ädlingsverk tyder snarare på motsatsen. Förelåg redan 1906 en bety- dande afverkning öfver hvad skogarnas tillstånd då ansågs medgifva, differensen må hafva varit större eller mindre än utredningen angaf, så 288 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9g1I0. är dock alldeles visst, att denna differens nu är större och att skogs- kapitalet sålunda år från år förminskas. En objektiv och grundlig un- dersökning af dessa förhållanden är emellertid en åtgärd, som icke längre bör uppskjutas. Beträffande skogarnas skötsel, för så vidt densamma framträder i planlagda och utförda skogsvårdsarbeten, har skogsvårdsstyrelsen att för berättelseåret konstatera något framåtskridande och uppgår den för så- dana ändamål under året nedlagda totalkostnaden till högre belopp än under något föregående år. lorrläggningsarbeten intaga fortfarande främsta rummet bland hit- hörande arbeten och uppgår längden af upptagna diken och rensade bäc- kar till resp. 924,819 och 311,932 meter, representerande en arbetskost- nad af tillsammans 217,704: 58 kronor. Motsvarande kostnadssiffra ut- gjorde 203,007: 71 kronor år 1908 och 163,292: 40 kronor år 1909. Hyggesrensning och markberedning har utförts å 1,648 hektar för en kostnad af 22,8351: 69 kronor mot 5,702,2 har för 48,507: 86 kro- nor år 1908 och 4,003,: har för 37,570: 89 kronor år 1909. Skogsodling har utförts å tillsammans 2,687,8 har (plantering 353,4 har, sådd 2,027,4 har och hjälpsådd 626,1: har) för en kostnad af 29,682: 79 kronor, mot sammanlagdt 346,5 har för 4,608: 36 kronor år 1908 och 1,442,16 har för 22,293: 09 kronor år 1909. Hjälpgallring står ännu på försöksstadiet och har för året endast utförts på 20,; har för en kostnad af 739: — kronor mot 37 har för 419: 60 kronor år 1909. Sammanlagda kostnaden för skogsvårdsarbeten uppgår sålunda för aret till 270,978: 06 kronor mot 256,123: 96 kronor år 1908 och 225,568: 98 kronor år 1909. Uti förenämnda arbeten har hyggesrensning å 499 har och skogs- odling å 361,5 har utförts på grund af lagenligt åliggande, sedan åter- växten genom afverkning uppenbart äfventyrats äå nämnda områden. dd UJ ER hä Aa - Coma vr J VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 289 Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Undervisning i skogsskötsel. Den undervisning i skogsskötsel, som skogsvårdsstyrelsen bekostat sedan år 1906 vid landtmanna- och folkhögskolorna i Ålsta och Hola och vid landtbruksskolan i Nordvik samt sedan år 1909 vid folkskol- lärareseminariet i Härnösand, har äfven under berättelseåret fortgått på skogsvårdskassans bekostnad och har undervisningen vid samliga läro- anstalterna af eleverna omfattats med stort intresse. Undervisningen i skogsskötsel vid folkskollärareseminariet afser att väcka de blifvande folkskollärarnas intresse för skogsvård och bibringa dem så pass känne- dom i ämnets allmänna grunder, att de blifva i stånd att under sin kom- mande verksamhet bland den uppväxande ungdomen sprida kunskap om skogens betydelse för landet och väcka intresset för skogsvård. För att vinna samma mål genom de folkskollärare, som nu äro i verksamhet inom länet, har skogsvårdsstyrelsen beslutat att för dem an- ordna särskilda kurser i skogsvård. Den första skogsvårdskursen för folkskollärare har äfven afhållits under året och pågick under tiden 8 —13 juni. I denna kurs, till hvilken folkskollärarna i Medelpad inbju- dits, deltog icke mindre än 36 lärare. Kursen var förlagd till Ånge och erhöllo deltagarna fri resa från hemorten och åter samt fritt vivre under kursen. Undervisningen, som leddes af länsjägmästaren med bi- träde af tvenne därtill anmodade skogstjänstemän, omfattade såväl före- läsningar inom skogsskötselns olika delar samt praktiska skogsodlings- arbeten. För utbildande af skogsplantörer har äfven under året plantörskurs anordnats enligt samma program som under föregående år och nu för- lagd till Löflidens by i Helgums socken och närmast afsedd för Sol- lefteå, Resele och Ramsele tingslag. Kursen besöktes af 30 personer, hufvudsakligen hemmahörande inom nämnda orter. Genom de fyra plan- törskurser, som sålunda sedan år 1908 afhållits, finnes till styrelsens för- fogande numera ett 8o-tal plantörer inom länet. Skogsvårdsförengens tidskrift. Bilaga i. 19 290 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1 910, Vid de af hushållningssällskapet anordnade s. k. landtmannaveckorna ha styrelsens tjänstemän medverkat och därvid under året hållit 16 föredrag i skogsvård. Tvenne dylika föredrag hafva under året hållits för de värnpliktiga vid Kungl. Norrlands trängkår. Med beväringsrekrytskolorna vid Kungl. Västernorrlands regemente och Kungl. Norrlands trängkår ha under 4 dagar utförts öfningar i hyg- gesrensning och skogssådd. I dessa öfningar deltogo omkring 700 man och besåddes därunder c:a 75 har kalmark af den s. k. Selsjöbrännan (1909 års brandfält) i Resele socken. Af styrelsens personal har under året, efter ansökan af respektive skolråd, anordnats s. k. planteringsdagar vid 74 folkskolor inom länet. Af Skogsvårdsföreningens folkskrifter hafva under året inom länet utdelats c:a 500 exemplar. Biträde för skogens skötsel och vård. Skogsodling. Under ledning af skogsvårdsstyrelsens personal har under året ut- förts skogssådd å 268 hemmansskogar, hvarvid medelst rutsådd fullstän- digt besåtts 442,,5 har och hjälpsåtts 267,10 har. Härtill åtgick 174,s kg. tall- och 11,4 kg. granfrö. Plantering har utförts å 6,95 har å 14 hemmansskogar med 37,600 st. IG tallplantor. Hyggesrensning. Anvisning i och för hyggesrensning har efter ansökan under året lämnats åt 103 skogsägare emot resp. 89 och 110 under åren 1908 och 1909. Utstämpling för afverkning. Efter ansökan har styrelsens personal under året verkställt utstämp- lingsförrättning å 300 skogar, och ha därvid till afverkning utstämplats 984,248 träd. Motsvarande siffror voro: för år 1908 175 skogar och 417 7 ,399 träd och » 1909 289 » » 85 6 3 55 TEST RES ey VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGS( MRAÅDE. 201 Utmärkning af fröträd. Sådan förrättning har under året påkallats af 39 skogsägare och föranledt utmärkning af 20,747 fröträd, mot 28 ansökningar och 20,172 utmärkta fröträd under år 1908 och 32 ansökningar och 253,082 ut- märkta fröträd under år 1909. Anvisning hur tillämnad afverkning finge bedrifvas för att anses tillåten har efter ansökan lämnats 138 skogsägare eller afverkningsrättsinne- hafvare. Under år 1908 verkställdes 104 och under år 1909 89 dylika förrättningar. Plan och kostnadsförslag för torrläggning af försumpad skogsmark och grundare myrar. Skogsägare inom länet hafva under året påkallat biträde af skogs- vårdsstyrelsens personal för icke mindre än 525 dylika förrättningar, och omfatta de uppgjorda planerna 303,841 längdmeter stakade diken och rensning af 107,100 meter bäckar. Motsvarande siffror voro: för år 1908 366 planer, omfattande 193,762 m. diken och 78,2530 m. bäckar, för år 1909 369 planer, omfattande 259,299 m. diken och 953,395 m. bäckar. Fördelningen af alla nämnda arbeten på de olika socknarna inom länet framgår af bilaga D. Biträde af skogsvårdsstyrelsens personal har i likhet med föregående år lämnats kostnadsfritt under en tid af fyra dagar, men har rekvirent, som användt biträde under längre tid, härför erlagt 4 kr. och 50 öre för hvarje öfverskjutande dag. Det har emellertid inträffat, att en del skogs- ägare, som påkallat skogsvårdsstyrelsens biträde för upprättande af torr- läggningsplaner, oaktadt upprepade anmaningar, icke utfört det plan- lagda arbetet. Med anledning häraf har styrelsen funnit skäligt före- skrifva att, därest skogsägare påkallar biträde af skogsvårdsstyrelsens personal för upprättande af plan för torrläggningsarbete men sedermera underlåter att utföra detsamma, det skall åligga rekvirenten att ersätta styrelsen för det lämnade biträdet med kronor 4: 50 pr dag, som helt eller delvis åtgått för förrättningens handläggning på marken. - FREE a Än Kr KÖ ae -AARNR FFK TI UT TI SFSR - ” GG | "i 292 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Anskaffning af skogsfrö och fröredogörelse. Tillgången på moget barrträdsfrö inom länet var under berättelse året högst obetydlig. Insamling af kott under våren gaf till resultat endast 24,2 hektoliter tallkott. Däremot lofvade skörden till 1911 blifva synnerligen riklig, hvilket ock blifvit fallet. Brist på tallfrö till kultu- rerna under året var dock ej att befara, då betydande såväl kott- som frölager från 1909 års skörd fanns att tillgå. Klängning af tallkott fort- gick i skogsvårdsstyrelsens fröria oafbrutet under förra halfåret och ut- klängdes därunder dels 681 hektoliter kott från 1909 års skörd, dels ock under våren insamlade 24,2 hektoliter eller tillsammans 705,2 hek- toliter. Häraf erhölls 317 kg. godt tallfrö, motsvarande ett utbyte af o,4s kg. frö pr hektoliter. Grobarheten varierade för 10 prof mellan 79 och 85,5 Yo. Fröredogörelsen för året ter sig som följer: Tallfrö Granfrö Tallfrö Granfro kg. kg. kg. kg. Behållning från år 1909 — — 435,000 = 19,900 Tillkomst under året: Genom köp eller utbyte 35,000 = 60,000 — = Från egen fröklängningsanstalt 317,00 — 352,000 = 60,000 Summa 787,000 79,000 Under året utlämnadt frö: Mot ersättning 233,900 = 45,430 = EE Utan ersättning ........... SAS å 135,7490 115150 369,640 56,600 Genom utbyte mot PEANIKO sossces Se: - — I 1,360 == Behållning till år 1911. — — 406,000 = 23,300 Summa 787,000 79,000 Bidrag ur skogsvårdskassan. Förutom förenämnda kostnadsfria biträde, som lämnats skogsägarna, har skogsvårdsstyrelsen jämväl under berättelseåret, i likhet med hvad under föregående år ägt rum, beviljat direkta penningbidrag ur skogs- vårdskassan till skogsägare för af dem utförda skogsvårdsarbeten och ar- beten afseende att förbättra skogsmark och äfven att vinna ny sådan genom torrläggning. Sålunda har till 3512 mindre skogsägare såsom bidrag till af dem utförda skogsvårdsarbeten utbetalts tillsammans 43,886 kr. 70 öre. De härmed understödda arbetena hafva omfattat: (FILL Pt oda oe es Baan ES Ra ss RR lb ERK 20,50 har Hyggesrensning sees. EOS Na 127,50 > SKOgSOCDE ser: tasks errors srt SVSEREFERESFENN SA . 323,00 ; DIkninD sossar tosse KIRSTIE RER SALA. 206,357 meter Bäckrensning ..... FA NL EEE 61,006 VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 2093 Totalkostnaden för dessa arbeten uppgick till 61,270 kr. 18 öre, och har bidraget i regel utgått med 70 2 af nedlagda kostnaden. Dess- utom har till samma arbeten kostnadsfritt utlämnats 103,3 kg. tall- och 5,3; kg. granfrö samt 37,600 st. ”/o tallplantor- Till jämförelse meddelas dylika arbetens omfattning och därtill ut- betalda bidrag under närmast föregående åren: År 1908 År 1909 KESELLA Pn SA US Usher she isar 37,00 har [EVS RESrenSNiNg...s...........s--- 853,06 har 360,10 » Skogsodling 13,60 >» 178,10 > DEN FA ect | J 190,656 meter Z a 139,515 meter Bäckrensning RO | 63,934 Totalkostnad 30, 17.050 TAC KI KO 2, T 2 SI VS LAKE: 45,865: 96 » Utbetaldt bidrag 75,4 kg. tall och 6,8 kg. granfrö Kostnadsfritt frö 20,7 03 3 AND Vidare har skogsvårdsstyrelsen efter ansökan af 22 st. större skogs- ägare inom länet beviljat bidrag till af dem under år 1909 utförda skogs- vårdsarbeten med tillsammans 39,231 kr. 50 öre, utgörande i regel 25 af dessa arbetens totalkostnad. Till jämförelse meddelas här nedan en sammanfattning af dylika arbetens omfattning under åren 1907—1909 och därtill af skogsvårds- styrelsen efterföljande år utbetalda bidrag: = ma—— | Hygges- / i | Dikning & bo SE AV eb Arbetet utfördt FX Skogsodling |,=4 . | Totalkostnad | : G rensning | bäckrensning bidrag år | | har har I meter kronor | kronor | | TOP SENE 5,234,50 986,0 762,412 | 187,213: 45 | 57,440: IO ME (Ok fn gS SS BORA 5,616,60 332,9 912,327 221,129: 45 | 66,144: 81 TOOGE SEN etee es 3,390,34 1,158,36 636,798 ITOS;351: 16: | 39:231: 50 Afverkningar i strid mot gällande skogslag. Efter anmälan från skogsvårdsstyrelsen har på Konungens befall- ningshafvandes förordnande under året verkställts 45 syner på afverk- ningstrakter. Vid samtliga dessa syneförrättningar har skogens återväxt befunnits uppenbarligen äfventyrad genom det sätt, på hvilken afverk- ningen bedrifvits. I ett af dessa fall hafva dock synemännen ansett sig böra godkänna markägarens invändning därom, att afverkningen afsett att bereda tillgång till nödig betesmark. At v= nn FT SS TY SYTT 0 Far FI NYTT SINTSS ER TYN 294 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER Ig9gI10. Afverkningsförbud. På skogsvårdsstyrelsens begäran har Konungens befallningshafvande under året utfärdat förbud för afverkning å 14 hemman för att bereda styrelsen tillfälle att med vederbörande träffa öfverenskommelse eller för att erhålla säkerhet för fullgörandet af de åtgärder, hvilka af syneför- rättarna föreslagits för erhållande af återväxt å de trakter där den- samma äfventyrats genom afverkning. Ofverenskommelser. Från föregående år balanserade 11 mål, med afseende på hvilka öfverenskommelse ej träffats. Under året hafva enligt ofvan verkställts 45 syner, hvadan styrelsen sålunda haft att behandla 56 ärenden af detta slag. I 49 fall hafva aftal träffats med vederbörande angående verkstäl- landet af de åtgärder, som enligt syneprotokollen ansetts erforderliga för resp. afverkningstrakters återförsättande i skogbärande skick. I ett fall vägrade de skyldige att ingå öfverenskommelse, och kommer detta mål att fullföljas vid domstol. Ett ärende har afskrifvits, enär, såsom ofvan om- förmälts, synemännen vitsordade det afverkade områdets lämplighet till betesmark. I ett fall har styrelsen nödgats ställa saken på framtiden, enär ägaren omedelbart efter det synen hållits afträdde sitt bo till kon- kurs och tillgångarna icke sträckte sig utöfver konkursomkostnaderna. Återstående hithörande 4 ärenden balansera till år 1911. Anmaningsskrifvelser, Förutom i de fall då afverkning bedrifvits så att skogsvårdsstyrel- sen funnit nödigt att omedelbart påkalla syneförrättning, har styrelsen äfven haft anledning att ingripa i lindrigare form genom anmanings- skrifvelser till afverkare, hvari dessa antingen uppmanats att ändra sättet för en pågående afverknings utförande, för att återväxten icke måtte äfventyras genom densamma eller också meddelats, att en af dem slut- förd afverkning i någon mindre del gifvit anledning till anmärkning med hänsyn till återväxten. I senare fallet har jämväl meddelats hvilka åt- gärder, som omedelbart borde af afverkaren vidtagas för återväxtens fullständiga betryggande, där densamma genom afverkningen på ena eller andra sättet kan hafva äfventyrats. Dylika anmaningsskrifvelser hafva under året utfärdats i 38 fall. Förda rättegångar. Vid början af berättelseåret voro 7 vid häradsrätten anhängiga mål ännu ej slutbehandlade, och har styrelsen under året nödgats öppna BEST RET ST ANT tik = I TV VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 295 ytterligare 4 rättegångar, hvilka föranledts däraf, att vederbörande under- låtit att verkställa de arbeten, som ålegat dem enligt med styrelsen in- gångna öfverenskommelser. Utslag hafva under året fallit i 10 af dessa rättegångar, därvid samtliga styrelsens yrkanden bifallits. I intet fall har svarande öfverklagat häradsrättens beslut. Endast ett mål var så- lunda vid berättelseårets slut ännu ej afdömdt. En sammanfattning af vidtagna åtgärder med anledning af lagstri- diga afverkningar under den gångna treårsperioden visar följande siffror: År 1908 År 1909 År 1910 STORE NN FEN es SST SIREN KR RAR SNRA AE 13 32 45 KÖRUGER IN SS TOLD UCI 7155 passen enar ers en Ena vän Pe SKEN I 5 14 (ÖMEKEnSkopaMmeEelSer :....socsissonedernere kos in sottege ne RRRN då 16 20 49 IKulfurförbindelser med borgen smumssscssseesimemsssvss 3/5 49 2 EATIUJATN TE SSKTILVElSET I uu done do lieatsn sen sr åsanne nt baser 36 68 38 HÖTGSNTALCgANEAL oussurolere sr dera vn o rs kt s ARS an rR 10 10 4 Administrationen. Med berättelseåret utgår andra treårsperioden af styrelsens verk- samhet. Styrelsen har under året haft sex sammanträden, samtliga be- vistade af de ordinarie ledamöterna, samt under 4 dagar företagit be- siktningsresor inom Ramsele tingslag. Tjänstepersonalen. Länsjägmästarens resor och förrättningar under året hafva tagit 169 dagar i anspråk, och hafva dessa hufvudsakligen användts till afsyning af mera omfattande skogsvårdsarbeten, besiktning af afverkningstrakter, kontrollering af tillsyningsmännens arbeten, undervisning vid Nordviks landtbruksskola, ledning af skogsvårds- och plantörskurser m. m. Tillsyningsmännens rese- och förrättningsdagar under berättelseåret uppgå till sammanlagdt 3,058 dagar. På grund af talrikt inkomna an- sökningar om biträde har under längre eller kortare tid 13 extra till- syningsmän varit anställda. Till skogsplantörer utbildade personer hafva under året handledt skogskulturarbeten under sammanlagdt 264 dagar. Styrelsens diarium för berättelseåret upptager 1,507 nummer om- dö ” JEN: a - M - SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91IO0. ' - fattande 1,693 inkomna och 803 afsända skrifvelser samt dessutom 1,254 inkomna ansökningar om biträde, hvilka införts i särskildt diarium. Finanserna. Af skogsvårdsstyrelsens räkenskaper framgår följande tablå, utvi- sande skogsvårdskassans inkomster och utgifter under året samt till- gångar vid årets början och slut. Behållning från år 1909: Å depositionsräkning ... FN BRED LA BIG 5 KAPUHUAlTARDID nr adsass scen ng Hanken tons r ene Sed ee bana ER SEE 125500: — | Kontant i kassan sosooooooooo0m SY pers Ean sr 57: 96 93,726: 96 inkomster under året: Statsanslag, bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållandet af styrelsens verksamhet ......... 1,000: — Influtna skogsvårdsafgifter -...sssssssssssrsssssrrresererrnrrr inna 71,026: 05 Återburna af styrelsen förskjutna synekostnader ...... 5,394: 0I Försälda 1NVentarlök s.s:y.,.s..s:dediel röskops st tesnen inses 1: 653 Försåldt skogsfrö soon. Lå blir rr rs SR RE 4,667: 60 UP PlOPNA "TÄND UTA: opcerkar sc der vinns a Fas anse Ner nens see FS SN 4,005: 88 FLYTESETSÄClDINGA sdodeslors ismer atnngrn Fund near sn sar Fig sh 148: — Ersättning för erhållet biträde af styrelsens personal 384: 28 —86,627: 47 Kronor 180,354 43 Utgifter under året: Synekostnader IM; ID: b..sss.serssseriserer se es BT ÖST AT Inköp säl IDVENTarleD eb. tstsser sbersk sen SENS badat st 1,797: 354 Inköp af kottar och frö samt fröklängning —....... 2,969: 57 RADIO föda sbrd oder ös EG SARS ANOR öste Ne SE RER AE 4: 16 VA TÖDINS ST Vogyrpdenies ston sant be adel bronsien neg ae Nesklas see 16.040: ADHONSECEA röset böt ort e arg äter SSE sf äl sn rk breed. SRA EE 283:152 Diverse omkostnader såsom hyra, brandförsäkringar, lotsningar, blanketter, skrifmaterialier m. m. ..... 2,283: 86 IR ESEROSO ACE särisde ss oe bete dsnoris SRS eds seeds fen 17,967: 78 SLYFEISENSN TCSOE TI: Ilse psp Reg ot sys rå ss EN OR 1,961: 82 Kostnader för skogsvårdskommittéerna.......so.o..... 193: 48 Arbetskostnader för planläggning af skogsvårdsarbe- CETI- HIT e Ilersaanstblästeraonte les orsa sen be sand ack Eken 9,677: 88 Bidrag till skogsvårdsarbeten ooossmsmsssssssrsssssrsssss inna 83,118: 20 Telefonkostnader. RN P0 ASKR BRODER RAN ERT rg ERAN SIE REA 1,236: 45 Transport 147,373: 10 VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. | Behållning till år 1911: KIREBROSINONT +. NE gas es EE RA NNSET SR a Ert 3L,S2 5 KREATUR TR KASST oe gas sr SNR AR RR RB SA RE SEAN 171503 Styrelsens tillgångar den 31 december 1910: 32,981: Kronor 180,354: .Skogsvårdskassans behållning enligt förestående tablå, sålunda placerad: I Bankaktiebolaget Norra Sverige: UEPOSIUORSHeviS, TT ÖS scsssccke sere ass. Sa 21,825: — 2 2 3HÖGSO, Ar prngst RRSEAN. 10,000: — INORfAnt. 1 KASSAN as.cocc ec sstersos sense avin Fe RER 1,150: 33 IHGrSkjUtnanSynekOSthaller:..:..ssu...ucns esset en terass an En 3,462: 63 TIDER oo Sas BN 1 VAAN SRA BR En 4,165: 62 ifröklängningsstugan i RÖStå..........ovccsssosoesesnness nota 2500 Inneliggande tallkott och skogsffÖ........... osmsmmsssssna 8,164: 88 Summa tillgångar kronor Sollefteå den 30 mars 1911. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Harald Wedholm. 32,98: 3 / Albert Göthe. Transport 147,373: 10 33 43 RDS 140 298 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IgIO. Bil. A. "VA Sammandrag öfver skogsvårdsarbeten, utförda inom Västernorrlands län hv af mindre skogsägare och hvartill bidrag lämnats ur länets Ad skogsvårdskassa år 1910. C € | Skogskulturarbeten | Torrläggningsarbeten | Summa | Bidrag ur OT Sö Ck Gall | Mark- | | Bäck- | FR 5 Socken zall- | Så NA i | san . | rens- | Sådd - Dikning | rens- > la - K rin lnigg | Kr. öre laning | Kr. öre Kr. löre | I I I i - har | har | har | m. m I | | ] 1] kr - Njurunda sense — 490 342 234 84 24 84 & N Attmar ............... — — 735 SANS a ES ma a | 551 51 oe Ir RNE SA sa FR rr Hin la EN re 337 581) — 337|58 SE Sättna sossosseesssnen) — = 2,53 25 er RAR ban 251 Se rerstrsnsssnl SE = SA sla SON 64/30 64/30] ORD inete eo ker ASA I — |) 60) — 92-148 851 1971 — 394 8811 487136] OO Borgsjö | — |] — | 20,5) 382 1721 3216 | 186) 1,84) 28] 2,224| — by Hafverö — — 3,0 57 |43]] 5,329 180) -2,3711 63 || 2,429 06 Holm ns ssssese ven — [ —|ins) 77 los] — 1,410 190 80] 26785 : Indalsliden ......... — — | 51,75 550 | 74 || 306 = 1,049 2621 36 | 813 10 Ce Indal -.........c0s. — | — | 20,3] 281 52] 1311 1228 272241 553176 FASSjÖf sto sde sedan na — | — | 210 | 107-186 — = — |— 107 86 "4 YNderO: cr sssone cs = — — I2,c 53 — — = = |— 53 — | BÅSjO esta ta Il = oo —)| 23.802 | 20,804! 9135) 361] 9,135) 36 É Tjällsjö............... — | — | Hel 19155] 1759 | 284) 573167] 593|22 - Ramsele ............ pd — = — I—]| 3064 SM 247/ IT | 247 11 d Junsele jidisss gris orr = 2375 52 |8S|| 15,076 3,544 4,608! 07 | 4,660 95 4 Ådalsliden —......... I I I 3859 I 159] 14191 86] 1,419186 Å IEdSEle ess a fr nd fä fn 55 | 373 — 62/85 62 85 a Helgum ....oo00. — — — — | —| 1.159 477 383 06) 38306 ; Graninge ............ lr = — ll 20885 73884) — 738/84]| 517|18 | Resele sy..sl bis ss 18,5 | Ho — | 782 | —l]| 9,504 191 1,664 99) 2,446 99) 1,743 99 I a KON SONE Be DARE D 2,0 | — I5S 66 I821] — — — — 66 82 47 46 SN Sollefteå .......... | | vger 204 96) — 204961) — 14347 Multrå «soc. — | 125 515 — 17820 178) 20] — 124/74 N | | SSE 95! 224 311] 224131 168 24! - - = 1.3 18 | 20ll | 18 20 14/— Ag — | — [17,8 265133) 836 | 120) 835 80) sol 13]| 357103 SÅ | Gudmundrå ...:.....] — | — 2,0 23 |50] 13201 — 453 29 476/79 333175] Bjärtrå ..........o... — 1! 24) 37 1— $14 | 2500 25240] — 28940 [ 20258 Högsjö ............... — i — | 93) 83 88] — = I — =) 831881 622 för. Stigsjö ....... — | — ins] 701—) — — 1 = I) 701 SINAN NA | Viksjö | | | b5941-— 416 49 416 49 291 54 ” Säbrå — — 35) OM I — 11 — 8 40 ) IN DT a RNE AR — — I 135] 143 | 50] — = = Mr 143 50 1071 03 RN SKOG oossnsssres ia — | — | 5) 45 )—| 226) — | arlv8ll — 8öl78) 7420 i Nordingrå =... | —] 20 4: 54 |60]] 1,064 | — 196 or 25061 180) 20 ” Ullånger ............ Ad Hm LSS 94 I5I]] 4,492 | — 902 61] 997) 12 716 91 ys Vibyggerå =... — o— 16,0 41/62] 2,937 371 546 75) 588137) 414174 NETA SS — | — | 150] 109 178] 18.539 | 1,882 3,723| 24] 3,833/02] 2,702)25 3 | Sidensjö ... — | 26,0 | 8,3 | 247 |251] 15,432 763) 2,859) 85] 3,107| 10 2.144] 37 Skorped — | —) BH) 15147] 8432 | 3,051 1,998/ 17] 2,013 64] 1,429/ 88] - Anundsjö — 4,25) 2,0) 50 [05]| 44,$10 | 16,045 11,237 06 11,287| 11|| 8,510) 15 = 10 To RAS SE se | | an 332 1,232 3331 34 333 34 233 32 ”d | Björlå ss... asus issnt — 2,681 — | 622110 622 10 454! 26 Gideå | ocrsrsösrstnns | — 82,5! —| 476 [50] 19,650 | 1,359| 4,985/ 451 5,4611 95] 38751 23] ig Grundsunda .,....... | — = S,0 87 |94 6,253 | 659 1,608 611 1,696! 55] 1,213| 29 på ) ÅTDÄS omsss ense — | — | 395 | 327 |69] 21.043 | 155) 252168) 58037) 413177 | Själevad ............ — I —- |] | — |] 1764 | 105] 421/98] 421108 295145 bh i] TT) ; Summa | 20,5 |127,3 [323,5 | 4,807 | 381 206,357 |61,006] 56,498) 80 161306] 18 ||43,886| 70 ä ; 299 MEET vn EEE TV PNIETE I ce VITT Pn VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. | ob | gEL'L12z | 4 | b90'g | 84 | Soz'191 |9z6'05z |z9b'g14 || 6z Iblb'gz | 6SE | Stgz | SgS'r lig |r166'12 | 1252 | rwwng | | | | | | | | 481 S60'44 fo€|£Lo'g I68 | z90'v9 | g8€f9'gr | LUS'Eb€ I £6 1950'9 | VI £:€1 1608 NSL |zo6 OTESIR NS puejueuwmaBuy BION Sg | bEr'gg lIi1g|orr't ISS] LPSiug |orL IST | LvLtETE Nl 98 levotzi | SVE BNPIDN ake £6 [Efr'L egot |” opermo suvajruruurBuy | | 89 | SoS'zS liblogg +$E!S65'62 | gLSfog I gErtr9 Nog [SES = = 109 FÄTA SIGOKGTN ÖS TATGN ker ro ene pedfppa I I I 210 | ”IY 210 "IY Tu TI) 210 | "IN TeY Teq TPY JO "IY I I -— - - Re | Burusuar fe (ANTON SUK] = ort | | ud : | Ppes i peusoY pewsoy — | Hed peso | -drely | -uetq peuwsosy NRA | | as) ET So Ae | SR STATS ESATEG PWmWnS i ES sSBuIuBse Sut[pos3oy BurusuaIsassÅ ass uslaq1esäumussejlIot, But[posBoxyg I SJ3AH "0161 JP UIJIQJESPIRASBONS EPIOJIN IIPIRSTONS IIINOJS JE JIIAIO DVAGNVWUWVS (HRT SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. 2 -NIdAJE [EU] BUIUYIEWI) 13ueld apenriddg pia Zurupalpueh Je5UIDJUeLT au - EE £ 9 + ec 1 — |- 6 £'z lof fot€ la | — | — J-I aspa so HE — 6 + — — fee6r h L — |8'o Iz = | — | uapuHsrepy I 6r I S I — I — I- 11 — | —- I—-l — J— 1-0 opsunf I T E 9 br — I sr 9 of | — IS — | — |] djosurYg z IS z EE CA car I KA 9 = lotansa = NS RT —l—- I— Je I — — — - 9 — J—- ll) = I — = wnpog | — 1 9€ fE 0 INNE 1 RÅ er SS EA fä EE SV EET AE RIAA a rd £ + — II — 3 — I— g otgr |] — Je — = | AN OJapuÅJ, € I— NS or II— I — [4 — - z or) — | — — l—-] Ut Ofssrk = — TÅ or II— I — 4 — | ) 0 — — — I—] — -—- 00 daoysnbr — I 21 IP d (3 SE I I I 1'g | Stg8 Isetog l gr] — — Jef IepuT 16 + 8 er | L LZ z99 I Li bi 1:€1 Istt6g | Sfoz I gr] — — |—|"uoptsjepur =E I 9 — I z I — — r 8 Sir. Stel lg — — Je eev ut[of] + I vr (IE —— = lg I 6 og lor lotp IE loof Szt'o Ir Un OTJAJETT 6 — S Ir || — — — — + [a == | 5S'£z | z JJooo'fr Isetz IS frun olsä.Lorg br > CET IATA 9 — |— I 6 sto Seg II looofz Josto lg frun da07, I I 6 — z — — — 4 ie I. FLO A Pan [G = ET barn FARA PAS — 03 16 S z [0 f1g z |6fz' o€ 61 8'0 — IS le =E EN ROD vuUNES I a I + I £ i = = bild I = 9'0 sår FE = I fn RA a — I | I — I — — — = z I -— -— — —- = — UU Ou[y — — ro ofI — I — I— | z = 6'z =S reg NI = 11 £ bi IL i z IFI z 3 6 £'0 ör oto re = — — 4 I — I = I 1 llo9€ £ c'0 ot I — en vung, SE I I z lopE'r II Ir loct z ögt0c IogtGar jörgen Sp = — Je] AvUnIy I go Iköre 1:S I I > £ pie ogt' b eter les le — | — J|-- epunan in we = af -— = | 2lE3) 2 läs) EEE | | äl. 5 ? lör lg IG KE RE Re: SR a a ER E 2 Bl 252 5 Af 2 | 5 SS vo 3 cn = ag. - 2 ra 5 spet & | |A) 2 135 2 a ds 5 o = = ES 2 & = = A EN) & Is IE = lelogl 5 Sol EIS -8 <= = é 32 RR SR z = FÅ le? 2) « |«8 Se & |I:= | OM |D II” vo sol” « 8 - in ss v he: i F CR ES is FS Kor lig & I= | Om Ö I.A HR RR RR cg = Flarn 2 SN = 3) 200 ER AA 10 st 33) 2 128): ls Else) 15) 3 JEN 22| oc |E 251755 =S £Elalsb) 2 17EIE JESSE JE) & EEE FE 2 3 lå. |) 3 2 2 ol Al SBS EEE 8 IA = = NÅ SZ - 2 Sö ile se ar UIAIOG = IE ls) 9 |A flås sl: ES) &€ JE) 3 J2)S F F Zz JAS!) 4 12 lå a IA AR) lr 320ES 5 - Nn ri nn = = =S 1 N 3 = E BS sen 2 BIR fvt < < < | Buehrosq |: fa 4 2 1Å E EN | [er d SS c <|:s [Ce Dn 3 -sButuyIoagell2 "J.E 2E 5 = — 9 g a yo se3uru |A eZ ola | PENOG Je "mqresBurusgej0) 10) BuposFoxys FIG Ar upP| SPUPJIIOUISJISEA WOWI PUIPUNIOS EO Ip Ed apejapi0j "Uuajaq.e EPIEISYIAA [EUOSIId SUISJIJÄJSSPIVASBONS JE JAAJO DVAGNVWWVS 2 UT i” 301 VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. IgSL'zl eg) 99€ I €91 | zoS lzSz| €ox I gEr ferstozl6€ Igrz'rg6 oo£lloo1'4o1| 1bg'S0€ |SzSlsEtrrlestblil 1tLgz/tetblggzloog'L€ Is6'9 IFrl ewwng U | | UI | tor Ir | S 5 Si l8iI I z TA AE AA nn EE AS EN: AN EN AR pesajels zS Tolk z (HENNE z S = = ER = 9zg't 9 — | for | Stäiz |otSz Ei — = = SEUIV 16€ II--| or I C S + = | — |—|EZotLz Ir NE6 Lve'6 8 I — |6z | — IS5g JE foaotr I Ir | epunspunig SL — | zz [6 8 I z [3 S19'1 Iz lozg9'9z 16 lo9g'€ I bbr'LI I92 re Bapin) rik lad I S ZE z — l8S9'€ Ir l691'02 Ir loré 899 FNS NIE Ne ER NS — | — |—lofsguruzoqarg, HA 1 | Å å K I & Zz i: — 1— FN | FS zr9'r Jr ll — |] — = = SS) RV euxolg I Äl | I — — — cc z JOI9'1 ofI Log'z z — | o'I — rag Ika -— — | mee oMW Fre = LENS NR Na 6 199 Iz |605'gE |Er J6Sg'6 | 18998 lg | — Ior Iz ler Ir Jpoo's lotto Ir jr Jofspumuy cl = || 22 RS ur | 8 — |— lose'g ov Ible'v |gzE6 Sz || — |S'O0 |9'r — fi — a a padIoyg ST TA OETID AE NS z = 1="l66£5Sr"Ig7 lözoik Iloorirr "ISe l- IetErNRr Ieltonr tg — | — || oflsuapig KE IKKE 6 /h — | S S 981 z LESS IS ligt -Irorttz I6€ I — |rEr Psferiots IST — — Jef e.nEN vS LEE NN ANNE I £ — |— [1694 —J€ I9rS Z£98:5 lor let |St€ fot jotS 19 IE (SIS AGTA 611 |S | 8 SI BI TIKEN KE 8 ggÉ z |E61S Iz lE99 10€'b Tr lespi öllorer lsfog IgrOG0:G SON 1293ueN fr IlleE — IS z I oI for 1 ligbg8'9 16 lolz 6bo'r & — lott lotgz | 6'rr oll = — |—|'""" BIJUIPION |b9 or! — Iz L 6 z I — -|— /|ber'6 IS Iroz Lbb (NER EA ERS I ga LION ZE EN I S I £ 8 056 1 Ser I SER € [sto SE I Sg 146 16 — 1 —- Je BOYS IpE ZE CE LÅ $ [3 z Lå 9911 II Ib90'g —I9 = 99L £! iEtor listerelssorm Ios olik —— — NN entelg IC4 — — | I I— — = — 1— — = — — — || Ef0o | €fo = ISeto Sör SI — Fl ln Re uosuH 6 —!I— | E z I — I Lot I — —| — |z6€ I les uoOuIeH li Kl I z (3 I € = = |I88:2 le = NS I — issto | — J6Er le — | — |—| 198ugp33reH +g er) c CI IKON ken Ck S 886 £ loS8'ir lor cgS ObL'b Tra ESKO ast KOST LAT Kr = == rasa SR TIQES VAA IAS IN z1I IF (C z — |— |LzE'b dk — | 851 I — Irg't log I Stef lg EEE olsäng OI TÖS — |I— — |— J]OzI ggb'f H = EOS RE ofsytA rdr NEAR z = I ogi'1 lz Io€bfer Iz IEgz SKL ARNESEN VA NN NR olsBon +S KA re TG RAA + ogE'1 IE liggsfz IS torr (KT An |A SN ERAR IS — | — || Bipunwupng | zvolr | £ S 6 (3 LÅ + €es 1 Ir6z'6v Iz Io06z ob Zz |ESOT IIERSK ESSER ESX — | — || "SBuUueonA Se ME | — 8 II I z z — -|— l929'S1 'z Iooz S61 I — (2EtY fot IloteroS -— — ee ed NRA | NNE z — | = z — -|— l|jorb'S Ik =" ETT Tr Stor EE stor oe — | = IINESIO ], or I—1 — IHE lå li 8 I 659 — I£ 69601 Itt 1562 €SL oll erz Emse oe =S 1 ER SBUIÄIS r | =) S — I z — ger I lozo'gr Ib — | og4 z — I SEO SJ eRO =] — (2 z I (3 = 4re'r Ii legg tz — — — Il — | et — |S'Volbi — — |—| SeuuempaO ll | NE z = |— |EZi'v le = EA EE — een e3ugs Tale z + — || z Zz ofI gr |ORRIEE Ia SRS Fer I oe MS ol SR] AES ES |) [ES ES ora eOMAN TR AE I z 2 -— — — |— [åea — I — — = NA Su KC) SE b — 1 — Je BIYRMIOS elle EN ES SA NES Ibener tr =S =S ENE Mög öv PE) = ES enes Pa — | 91 3 8 /4 (3 — — -I— li899'8 Ir Ir61 +brbb'6 6 — loge | — | o'Sk li — == FICEEN = — =" (|hz — — — -|— ligso'4 JE Ireb 106 z — | So — IS oli — — |—- a1as3urT —I€£ -- S — | — — — IoSE 1 l9gg'€ JE NELS £11'g 6 —- |] — — — |—- — — |— JJuruPID) —] € LIRA or I I — — I-II — I— Il618 192'1 & fofrlosgt lister stiga Jol Bs wn3pPH SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. Bil. D. SAMMANDRAG öfver åtgärder vidtagna under år 1910 med anledning af olaga afverkningar, fördelade å länets socknar. Socken sueq uÅs ne upmn ISTJAJLIYS IRTUUYLIAJT pnqIa -SBUIUYIJAJY "WONUIIIAJO Selånger Sättna Borgsjö .... | Hafverö Indalsliden .. föll Ljustorp Ramsele... Edsele Resele Ofverlännäs > Multrå Styrnäs .... Ytterlännäs Gudmundrå Sidensjö. Skorped Trehörningsjö Grundsunda TRA GR ARA NILEN NM 03 :UN NLU GajGå Ra ev] Fr RR KUA 4 RK Br FA HN va N [TS EN ET re I | (RE, Nada Kp 1 | en La lagg IS Arns FO ER TA Ber SE [nr Sr ASu) frSE RS fr O KSS ARGA I RA Si Nn Ur 4 SV SRS SI SALON ht SS fr VART EST re Ae KS FS TE Ah ER [5] sn 2 FS PE No 4 VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 03 [Sv Undertecknade, F. Hagelbäck, utsedd af Kungl. Maj:t, V. Smitt af Västernorrlands läns landsting och J. Modin af Västernorrlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, med uppdrag att granska skogs- vårdsstyrelsens inom Västernorrlands läns landstingsområde förvaltning och räkenskaper för år 1910, få efter verkställd revision härmed afgifva följande Revisionsberättelse. Tillgångar den 1 januari 1910: Å depositionsräkning med Bankaktiebolaget Norra d fo] SVETS äss dns SSE SS RARE EA SERA OL USAS SRA 81,169:— Å kapitalräkning med Bankaktiebolaget Norra Sverige 12,500: — SSE CAD GT NÄE SS UTM så oe visste nn en sie n b ner RES ein) EAS BIRTSR SKAKA ARTAS 57:96 —93,726: 96 IHÖTSKT GER altSyneKOStN ACER fy. s sanss susen sön etsare sansa ALLS 50 äagertatutallkott. och SKOgSÖ -.....s:s 7 ssu ss er MSS NEöklängningsstugan 1 RÖSLA .scs0mssse-ssossotssåsnnsntenderes 3195: 29 IKIRY EI AF) SISSEL oo ot sa oa Rana kel A Sve le Ros a SSR NS SSA J4II: 13 24,493: 57 Summa kr. 118,220: 53 Inkomster. assabehallning, vid årets) DÖal.. .....:...s..sstbssosseskensne ss 10 Statsanslag, bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af sty- relsens verksamhet ERNER Ba 1,000: — Influtna skogsvårdsafgifter .ssnmmmmmsssssssn 71,026: 05 72,026: 05 Återburna af styrelsen förskjutna synekostnader......... 5,394: OI ORSA TRESKO SS MÖRE o ee rese psge de sens nnn rr TS ERE 4,067: 60 HORA GC IFNDVENTATCR. oc oa stor ie hs ease bs bid ATÄR TNT eV INÖS IETM SETS TA OR ee rö en klelelsJar sal Daja jolelatal 5.51 äraalegi stel Ness SS 148: — Birsattarnowör lämnadt biträde m,. 10. sccc.-ssssssscse 163: 7.8 IBIErAGSNVAUFSkOSSVÄrdsarbetell ,....:....:..s.s sossarna 2210: 50 NÖD LETAT ATOL a oc 30 fö seolsien ver ös sale ole ove ejer ante or SRS AA 25 a 4,005: 88 —86,627: 47 Summa kr. 180,354:43 Utgifter. BN AL PES SR (AR I rna a sake dat bless apso gsr esse be INNE er a 16,940: — FJEKTEISBIOSELeS CKOStN Alen 14. sob gor de saigslsl ee SoA ke skena ner illa 1,00: 32 Resekostnader för länsjägmästaren, tillsyningsmän o.d. 17,967: 78 Resekostnader för skogsvårdskommittéernas ledamöter 193: 48 Inköp af kottar och frö samt fröklängning............... 2,969: 57 Bidkap tull" SkOgsvärdsarbetel ..:....... sam sser0sosronanvints 83,118: 20 FIERPS VALS ATI LC sonas ehe Kolsad et ess Fel r b E 9,077: 88 Syneförrättningar och rättegångar ooa..s.msssseessiseesnena BAJS AN NEKOPRANNUNVEDtATLEE 335. ee dps arp kod re dr Ao ia dne RN SEA Ane I, dOE SA Reparation af fröklängningsstUgan ............ssessses0000 00 246: 62 FUELE GES CRT 0 os bo teaser ebb eek nas osa 2 RS sög NN ASSR AR 283: 52 INGISFOT KOStN a Ger. -.. 0 ccen sec AS klen frö sana tb svag OSS SNS I7230:045 Transport kr. 142,176: 33 304 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER Ig10. Transport 142,176: 33 Kostnader för undervisning vid skolor, plantörskur- säkring, lotsningar, blanketter m. m. 2,283: 86 RäntekOStnader.,..........ssssisssrsstsrrorssorrrssrssteren a 4: 16 147,373: 10 313 Kassabehållning vid årets SlUt sm.ssssmsssussssseerssssssereesssssssts ss sosse 32,981: 33 Summa kr. 180,354: 43 lillgångar den 31 december 1910. ÅA depositionsräkning med Bankaktiebolaget Norra SV CITE Éhoos ena ana bankar utrett RNE re EE IKONTan bo Le KASSA fenses br öre ne seas AE 1,156: 33 32,981:33 3,462: 63 8,164: 88 31,825: — Förskjutna” syhekOstnadeér .....s.cte.stecssovsöassodriniesssnnsrnr Inneliggande tallkott och skogsfrö ............. Fröklängningsstugan 1 RÖStå..:...:::sviissnesssesstessanssn TySO0 189453 51 4-0 (= SIAT AN NASSER RS RE. SY SA Ae te dee 4,165: 62 17,293: 13 Summa kr. $50,274:46 Under året hafva följande afskrifningar ägt rum: Syneförrättningar och rättegångar ...................... kr. 1,078: 33 IN VENtALl ene osor ide eloderenser säs 905 Aa a S IE sor ribs » 1,041: 40 FröklängningSsSstUganN -ossmsmsssssssssrsssssrersessssae saa soon St T-0A4LLOE Gratis utlämnadt frå > 3,872: 7 PESON Tratls Uutlämnadt LÖ, leslsosssrideratasssar tsarens rico ersten 3872: 74 1,934: 38 Samtliga revisorer hafva besökt dels styrelsens fröklängningsstuga vid Rösta, dels en i närheten däraf befintlig förvaringsplats för den in- köpta kotten. Vi anse oss manade att ännu en gång understryka vår i fjolårets revisionsberättelse gjorda erinran om stugans ogynnsamma läge och nödvändigheten af, att styrelsen anskaffar magasin för kottens förvaring, så att densamma ej, som nu är fallet, behöfver inrymmas i mer och mindre aflägset och å spridda håll belägna lador, hvilkas för- hyrning är förenad med dryga kostnader. Ordning och reda syntes råda vid fröets utklängning. Revisorerna hafva tagit del af skogsvårdsstyrelsens berättelser för är 1910 rörande dels de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel samt dels styrelsens verksamhet äfvensom de vid styrelsens sammanträden förda protokollen för samma år och funnit att bestämmelserna i det för skogsvårdsstyrelsen fastställda reglementet blifvit iakttagna. Räkenskaperna jämte tillhörande verifikationer hafva granskats och befunnits utan anmärkning, hvarför vi härmed få tillstyrka full ansvars- frihet för skogsvårdsstyrelsens förvaltning under år 1910. Sollefteå den 12 maj 1911. Fr. Hagelbäck. Vilhelm Smitt. J. Modin. RANN Skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns landstings- område berättelse för år 1910. Någon förändring i styrelsens sammansättning har icke inträffat un- der berättelseåret. ; Däremot har en omreglering företagits med en del länsskogvaktar- distrikt, hvarvid äfven två nya distrikt inrättats, så att länet numera i skogsvårdshänseende är uppdeladt i följande distrikt: Norra Jämtlands distrikt: länsskogvaktare P. Jacobsson, Ström- sund. Brunflo distrikt: länsskogvaktare A. Grafström, Brunflo. Refsunds distrikt: länsskogvaktare J. E. Damgren, Brunflo. Östra Jämtlands distrikt: länsskogvaktare E. P. Lidgren, Bisp- gården. Västra Jämtlands distrikt: länsskogvaktare A. G. Eriksson, Matt- mar. Södra Jämtlands distrikt: länsskogvaktare E. Lindblad, Svenstavik. Svegs distrikt: länsskogvaktare A. E. Eriksson, Sveg. Hede distrikt: länsskogvaktare A. Johansson, Vemdalen. Styrelsens expedition (Storgatan 25) har hållits öppen hvarje helgfri lördag. Styrelsen har under året haft sju sammanträden samt dessutom företagit en tre dagars besiktningsresa genom Offerdals socken och un- der en dag besiktigat en afverkad trakt af hemmanet '/; mantal Valla N:o I Litt. K. i Håsjö socken. Tjänstemännens rese- och förrättningsdagar under året framgår at följande tablå: Skogsvårdsföreningens tidskrift. Bilaga 1. 20 Styrelsens sammansätt- ning och tjänstemån- nen. 306 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9IO. ra Sammandrag af länsjägmästarens, länsskogvaktarnas samt de extra biträdenas förrättningsdagar 1910. Stämp- | Dikesun- H RS lingar, ut- ö | ning af syningar, Kultur- | AEör Rese- S | afverk- | råd och | arbeten, | PINBAN dagar | ”UMMa Anteckningar - ; OVISS dikesaf- dagar | M ningar, Lå dagar | i m. m. | FR 1. ä ningar, | syningar, oas 4 dagar I dagar dagar | 0 | É I 2 Länsjägmästaren ... 43 6 26 11 3 88 Å) | i fä Västra distriktet: | / Länsskogvaktaren 57 73 Ii 44 39 224 | ÅA Extra biträden,,....... 1 77 4! 5 I C25 | g jul NH Norra distriktet: | | EA Länsskogvaktaren 55 72 15 40 19 201 | kn - Kronoj. A. fönsson... 1 3 — 9 I 14 | Å j Refsunds distrikt: | | | Länsskogvaktaren ... 23 72 18 | 39 — 130 | | | | | - Brunflo distrikt: | | a ; | Länsskogvaktaren 7 81 15 45 — 51 Nå Östra distriktet: i | Länsskogvaktaren - 21 05 S 27 20 7 Vv i Kronojägare A. Hen- Ja JUT TI KSSÖM fa sas de er EE 17 = a 17 | i I + Södra distriktet: | +. » Länsskogvaktaren ... 11 Sö 29 62 19 207 | | E, plantören Olof Jo- | | MÄSSÖI (sie aa ac sr sitsen ön — — 13 | — — 12 ;b Svegs distrikt: Häraf 4x) dagars Ng Länsskogvaktaren ... 17 91 6 | 20 33 176 dh RR SS FÅ I Hede distrikt. v Hede distrikt: - Länsskogvaktaren ... I 6 = 19 5) 34 I NS | | Summa 237 682 182 330 140 | 1,571 | | AL Utstämpling Särskildt anmärkningsvärdt är ökningen i antalet ansökningar om af skog. sd n E É é | Sd cd utstämpling af skog, hvilka under 1910 uppgingo till 226 mot 163 under ” 1909. Det är att hoppas att skogsägarna mer och mer komma bort från de gamla afverkningsrättsupplåtelserna på slump och inse förde- larna af att få skogen utstämplad före afverkningen och träden ordent- JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 307 ligt taxerade. Ty utom det att afsevärda summor i tidernas lopp gått förlorade för skogsägarna genom slumpförsäljningarna så hafva, hvad än värre är, skogarna samtidigt till obotlig skada för deras framtid varit helt eller intill en viss dimension öfverlämnade åt afverkarens för- godtfinnande. Det ökade antalet utstämplingar har haft till följd, att en del till- fälliga biträden blifvit anlitade vid stämplingarnas utförande; och en stämpling, som af ett sådant biträde utförts å ””/ss4 mantal Västra Fisk- sjölandet N:o 1 Litt. A. i Stuguns socken, har delvis gjorts så stark att återväxten äfventyrats genom den efterföljande afverkningen. Detta fall, som förorsakat ej ringa buller i ortspressen, är gifvetvis att beklaga och styrelsen har sökt förebygga liknande upprepningar genom att i den nya instruktion, som under året utfärdats för länsskogvaktarna, före- skrifva att genom stämpling i växtlig skog icke må under något för- hållande af skogvaktaren utmärkas större virkesmängd än som med sko- gens fortfarande bestånd kan därur uttagas. Därjämte har stadgats, att om länskogvaktare är tveksam, huru en stämpling rätteligen bör utföras, han därom skall underrätta länsjägmästaren och afvakta dennes närmare föreskrifter om sättet för stämplingens utförande. Anmälningar och rapporter om bedrifna afverkningar hafva uppgått dfverkning. till 61. I 30 af dessa fall hafva godvilliga öfverenskommelser träffats om åtgärders vidtagande till återväxtens betryggande, hvarjämte i an- ledning af tidigare bedrifna afverkningar, förutom de öfverenskommelser, som under föregående år ingåtts, under 1910 aflämnats ytterligare 14 skogsodlingsförbindelser. Sådan syn, som föreskrifves i $ 2 af lagen angående vård af en- skildas skogar, har under året hållits å 16 olika hyggestrakter; men något afverkningsförbud har icke behöft påkallas. Däremot har rätte- gång måst anhängiggöras i 9 fall, hvarjämte 3 under 1909 påbörjade rättegångar äfven under 1910 fortgått. Af samtliga dessa 12 rätte- gångar hafva under året 3 blifvit afgjorda genom förlikning och 2 ge- nom häradsrätts utslag, men öfriga 7 voro vid 1911 års ingång fort- farande beroende på domstols pröfning. I hvilken utsträckning skogsodling företagits under 1910 framgår Skogsodiing, af bifogade utaf länsjägmästaren afgifna berättelse angående de enskilda skogarnas i länet tillstånd och skötsel (Bil. A). Sådd och plantering har äfven utförts ä de 3 under hösten 1909 utlagda och då röjda för- söks- eller mönsterkulturfälten i Sikåskälen, Häggen och Torsta. Några nya försöksfält har styrelsen ej låtit utlägga under 1910 utan i stället i likhet med skogsvårdsstyrelserna inom Västernorrlands och Gäfleborgs län ställt till föreningens för skogsvård i Norrland förfogande ett anslag Skogsbetet. Skogsdikning. Verksamhet för skogsupp- lysning. Socken- kartorna. 308 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. af 2,000 kronor att lyftas med en tredjedel årligen under 3 år för an- ordnande af försöksfält inom samtliga länen enligt af föreningen upp- gjordt program. i För underlättande af markberedningsåtgärder har styrelsen anskaffat 8 stycken finnplogar af länsjägmästare V. Dybecks modell, hvilka finnas till utlåning tillgängliga hos länsskogvaktarna. Då styrelsen under sina besiktningsresor i länet varit i tillfälle iakt- taga, att af den genom kulturer uppdragna återväxten särskildt tallplan- tan mångenstädes varit utsatt för afbetning af kreatur, har styrelsen i underdånig skrifvelse till konungen framhållit det vara af största bety- delse för länets skogsvård, att den obegränsade rätten till samfäldt bete blefve inskränkt genom föreskrift, som afsåge skydd för skogens åter- växt; och det var öfver denna skrifvelse, som 1910 års landsting hade tillfälle att afgifva yttrande. Intresset för skogsdikningen är alltjämt oförminskadt inom länet, men styrelsen saknar tyvärr tillräckliga medel för att kunna tillfreds- ställa alla anspråk på bidrag till arbetenas utförande. Ehuru således under 1930 kostnadsförslag tillställts skogsägare för 327 olika torrlägg- ningsförslag med en beräknad arbetskostnad af 241,539 kronor 13 öre, kunde under året anslag ej beviljas till mera än 218 af företagen med 65,475 kronor, hvaraf blott halfva beloppet skulle få lyftas under 1910, enär återstoden var afsedi att tagas af 1911 års skogsvårdsaf- gifter. I premier för utan anslag utförda diknings- och andra kulturarbeten beviljades dessutom 8,808 kronor 11 öre. Skogsvårdskurser enligt samma program som de år 1909 afhållna och hufvudsakligen afsedda för folkskollärare och ledamöterna i skogs- vårdskommittéer hafva under länsjägmästarens ledning pågått dels i Ås och dels i Kälarne under 3 dagar på hvardera platsen och med resp. 10 och 11 deltagare i hvardera kursen. Till två ynglingar, som genomgått kurs vid järnkontorets praktiska kolarskola i Dalarna, hafva lämnats stipendier med 73 kronor till hvardera. Slutligen har för bestridande af undervisningen i skogsvård vid lä- nets folkhögskola lämnats ett anslag å 330 kronor samt till landtmanna- skolan utbetalats ett bidrag af 200 kronor för anordnande af skogsex- kursioner med eleverna. Arbetet med sockenkartorna har under året fortskridit så långt att kartor äfven förfärdigats öfver Myssjö, Marby, Hallens, Mattmars, Al- sens, Aspås, Häggenås, Föllinge, Laxsjö, Hotagens, Gåxsjö och Häsjö socknar. ät ÅT ar mr nn an sn Är nt nn finn SA sn RA Anf RR an Än Ån tra ÅR Än ÄR nå nn Coma dä Mr No RR ESO AS Ae KN A FEIST 0 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 309 H Vid fröklängningsanstalten har arbete med klängningen fortgått en- Frökläng- ; dast under en kortare tid på sätt framgår af vidfogade af föreståndaren "IR ETN a afgifna redogörelse. (Bil. B). | Vid anstalten har under året uppförts en uthusbyggnad. ÅL Beträffande skogsvårdskassans ställning och utgifter år 1910 hän- Skogsvårds- visas till närslutna utdrag af styrelsens räkenskaper (Bil. C) äfvensom "Rassan till bilagda inkomst- och utgiftsstat för 1911 (Bil. D.) Östersund i april 1911. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: 1 J. F. Broman. AA a 1 D a k SR q | dd C. J. von Essen. - / år FA f AT 310 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910, Bil: 4; Kortfattad redogörelse öfver de enskilda skogarnas inom Jämtlands län tillstånd och skötsel år 1910. Några genomgripande förändringar med afseende å de enskilda sko- garnas tillstånd och skötsel är ej att anteckna för det gångna året 1910. Vårvintern hade jämförelsevis ringa nederbörd, och som tjälbild- ningen varit normal, samverkade dessa omständigheter till fördel för timmerdrifningen. Konjunkturerna, som året förut varit tryckta, började visa tecken till uppgående, så att trävaruprisen på hösten till och med ställde sig åtskilliga procent högre än under flera föregående år. Detta hade sin gifna inverkan på planläggningen af afverkningarna för vintern I9IO—1I91II, så att ansökningarna om stämplingsbiträde under hösten och början af vintern blefvo ovanligt talrika. Som framgår af tabell I blefvo sålunda ej mindre än 226 st. stämplingsförrättningar handlagda med ett utstämpladt antal träd af 957,704 st. Härvid bör ock anmär- kas, att de åtgärder, som från skogsvårdsstyrelsens sida på grund af frivilliga ansökningar från allmänheten företagits med de enskilda skogs- ägarnas afverkningar, icke inskränkt sig till dessa stämplingar, utan att dessutom på 97 ställen lämnats råd och anvisningar rörande afverk- ningarnas rationella bedrifvande samt på 27 platser, i stället för stämp- ling, fröträd blifvit utmärkta. Kulturarbetena kunde på grund af den tidiga snösmältningen på- börjas under fullt lämpliga förhållanden redan så tidigt som den 10 maj mot början af juni månad året förut, och såsom något enastående för den tidiga våren kan nämnas, att i norra Jämtland kunde man anteckna + 24” Celsius i skuggan den 13 maj. Antalet utförda kulturer blef också under året större än under år 1909, nämligen 111 mot 79, och hänvisas för öfrigt rörande dessa kulturer till tabell 2. Af detta sam- mandrag framgår äfven, att kulturerna med folkskolebarnen under året fingo ett godt uppsving, beroende på att skolorna ej likt 1909 voro af- slutade på våren, då den lämpligaste skogsodlingstiden inträffade. År 1910 fingo sålunda 1,411 skolbarn praktisk undervisning i skogskultur mot endast 328 år 1909, och hänvisas rörande skogskulturerna till tabell 3. Äfven utmärkande för 1910 års skogskulturer är, att tillämpningen JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Sn af $ I i skogslagen nu börjar tydligare framträda i det afseendet, att arealen skogsodlad mark, afverkad efter 1 januari 1905, under år 1910 uppgår till go,o9 har mot endast 30,50 har år 1909. Hvad trävarubo- lagen och några andra större skogsägare åtgjort beträffande skogskultur och torrläggning af försumpad mark framgår af tabell 4. Intresset för skogskulturen, sådd och plantering, är inom länet obe- tydlig, men man får väl hoppas, att detsamma så småningom skall stiga, då skogsodlingens resultat hinna mera framträda. Väderleken var för kulturerna gynnsam, särskildt under försomma- ren, med lämplig värme och rätt ymnig nederbörd, hvaremot eftersom- maren och hösten blefvo ovanligt torra. En del å torra och magra tallmarker uppförda kulturer, hvilka under försommaren sett lofvande ut, syntes därför på hösten ej vara så utvecklade, som man annars kunnat vänta sig. Oaktadt denna torka ha ej skogseldar af större omfattning före- kommit. De eldar, som uppkommo, voro: I Alanäs socken, Alanäsets by, där har afbrändes den 10 juni 25 >» Borgvattnets — » Skallsjö kh 171 SS » » IO—1I1 juni » Hammerdals >» SOLDETgS) » Mo SRA > » 23—25 aug. » Ströms » Ohns » Ri » SÖT » Brunflo » Bodals » oo» 8 > > co II juni » Bodsjö > "> Kälens EES 5 » » TATT » Fors » Oppåsens » SAS » 12 juni. Såsom något enastående framhålles, att inga skogseldar förekommit i Härjeådalen sommaren 1910. Under mannaminne har aldrig förut in- träffat, att en sommar gått till ända utan att den röda hanen kommit lös i dessa skogar. Äfven västra och södra Jämtland har denna som- mar varit förskonadt från skogseldar. Beträffande tillgången på tall och grankott kan nämnas, att våren 1910 var densamma så godt som ingen å tall, hvaremot grankott före- kom å en del orter, men denna kott visade sig lämna ett nästan odug- ligt frö. Tillgången på rI1-årig tallkott var däremot ganska riklig å en del platser inom norra, östra och södra Jämtland samt Härjeådalen, och har däraf sedermera erhållits en kvantitativt jämförelsevis riklig och kva litativt god fröskörd. Däremot har äfven den grankott, som utväxte sommaren 1910, lämnat ett dåligt beskaffadt frö. Intresset för skogsdikningen är fortfarande lifligt, och framhålles behofvet af dikningen samt den nytta, som redan kunnat på många ställen påvisas af utförda arbeten, från de flesta sockenkommittéerna i deras till skogsvårdsstyrelsen ingifna berättelser. Angående under året utförda dikesundersökningar hänvisas till tabell 5. Det är mycket att 17 NERE EA ST Vv ES TEEN Fr SS 0. I YT ETS SYST nde] FT SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. beklaga, att understöd af skogsvårdskassan till dessa, särskildt för detta läns skogsbruk och mer eller mindre direkt äfven för dess jordbruk så absolut nödvändiga skogsdikningar så mycket måste begränsas af brist på tillgängliga medel. Af allmänna åtgärder och företag, som beröra länets skogsförhål- landen och hafva inflytande å desamma, må framhållas, att skyddsskogs- gränsen, som af Kungl. Maj:t genom nådigt bref af den 31 dec. 1909 blifvit definitivt fastställd, under sommaren af vederbörande uppstakats, röslagts och utmålats. Genom denna åtgärd hafva de förut föreslagna gränserna å en del trakter ändrats, så att dels nya områden infagits till skyddsskog, dels andra områden därifrån uteslutits. Genom den under året för godstrafik öppnade delen af Inlandsbanan från Östersund till Sikås, en sträcka på c:a 6 mil, har afsättning på timmer och kol möj- liggjorts från trakter, där förut klenare och sämre virke ej kunnat till- varatagas. Ur skogsvårdssynpunkt är detta glädjande under förutsätt- ning att de förbättrade kommunikationerna ej föranleda till skogssköfling utan i stället få möjliggöra afverkningar, som äro förenliga med god skogsvård. Som ett godt framsteg för skogsvården kan nu också an- gifvas, att omfattande kolningar af förut värdelöst affall, de första inom norra Jämtland, under hösten påbörjats i så aflägsna skogstrakter som de omkring Raftsjöns hållplats. Östersund den 30 april 1910. O. Hj. Humble. Bil. B. Redogörelse öfver fröklängningsanstaltens verksamhet år 1910. Årets tillgång af kott var beträffande tall ytterst ringa öfver hela Jämtlands län, hvaremot grankott å vissa lokaler förekom tämligen rik- ligt isynnerhet vid trakten af Storsjön. Redan hösten 1909 års kottrapporter utvisade att grankotten å som- liga orter var angripen af Tortrix strobilana äfvensom af en mögelsvamp. Emellertid syntes vid trakten af Storsjön som om kotten skulle vara förskonad från nämnda åkommor, hvilket särskildt genom kottens stor- lek gaf anledning till att utfärda upprop om insamling. En omedel- bart företagen analys å fröet visade dock, att fröet var af så föga gro- JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 313 barhet (18 2), hvarjämte antalet frö i hvarje kott var så ringa, att fortsatt insamling icke skulle löna sig och inställdes därför plockningen af grankott redan i februari månad. På grund af utfärdade upprop om insamling ansåg sig dock sty- relsen icke kunna neka att taga emot den kott, som redan var insam- lad, ty genom ett sådant förfaringssätt skulle lätt kommande års in- tresse för kottplockning förlamas. Tillsammans inköptes 385 hl. gran- och 5,39 hl. tallkott, hvarur er- hölls 8 kg. granfrö och 2,7 kg. tallfrö. Brunflo den 30 april 1911. J. E. Damgren. Bil. C. Förvaltningskostnaders räkning. Debet. PARTI SO r SÄTET TA P0 scl sr adelns blade reser oss sne AN ÄN EES ENS nde enande 17,650: — INESPErSÄtEnan Sas: TÄRNING vs s4ssoess set ecne senor snn eko SSkS NER se BANAR A, EST JO SKOpsVArdskOmmitt€ernas räkNiNg v.s:s:ssgissssesasiess std Ness legs re ne 735: 49 Syneförrättningars DIS Tess ssee alster SVA RÅ st INS EINE 200) Rättegångskostnaders EE a Sn TS NR må ATA SSR 455: 560 Tryckningskostnaders ARE SR RR SR Erögp or Sep ArNSASSAR or 746: OT Diverse utgifters EA BR AR RNE LÄ Gao pt bese Bsp nunNAA GÖTA Telefonafgifters oo asederrtsdo nens SN ANS edra SNS 898: 16 Expeditionslokalens LA Än sea or ESA VER REA Ae a E RR SERA 1,001: 58 Kronor 27,365: 09 Kredit. TED Er fore Brr SSA rn se frp RANE 27,305: 09 Kronor 217,365: 09 Kapitalräkning. Debet. IHOLValknn gSkostnaders. rÄkniNPN. .......scs soo sendssönenneuen nes sens ena sia 27,305: 09 Skogsdikningars Rane Aon sm 2 bA öre ehe saa ps FNS SR Sa 75,189: 15 MIERDTeLSKL OT. SKO OSVa=ALDIA BIC Lecsseck eder eres askar fastare a tes N NESS ET 8,648: 87 Sockenkartors 27210 sf 51537 BREES ARN Nr SAS Ga 17,395: 92 REGIN ORLÖT: FUN GEEVISDIN SÖ Poor uses ietees enn Ba vasa koi sia se eler BSS AS SIS Skogskulturers NL CSR SR Ar AS EES RR SOLO RO 2512 AT Transport 122,304: or AR EA (5 a - EN lutad jädka a är TN Ny j 314 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Transport 122,304: 01 Mönsterkulturers TÄKTUD2 "ör s305 ass son ska edngrir see suteeds oe SR ASEAS 711: 64 Stämplingars NUR RANE SVEP EFRON ner 3,687: 38 Inventariers SR EV Eg SE EVE SN SIREN R E FR ENSE RAA 841: 86 Eröklängningsanstältedstös ooidolss:usecycsdlidetrer ks ers dan reser ee 5,43 Utgående balans VA I Mitrodergslirrn ARS co 14,474: 45 Kronor 207,433: 05 Kredit. Ingaende Dalans räkning, .:......s:sspossovesssssanecnss sina senere sr ee nde eeeenEE 145,989: 72 Statskontorets ST Por ärnönse ka5 SE EN a ars br SE VETE STEN 58,193: 38 Räntors RNE EINNE VLT FNS KRINEAR V RESNER AASE RR Tor dö va 3,249: 95 Kronor 207,433: 05 Utgående balans räkning. Debet. Kapitalräkning med Jämtlands Folkbank. . . ssosmmsssssessessrersnerisnea 28,174: 85 Upp och afskrifning (därstäCl€S:-| sigkbiss.:divsskocssensaensscspöe rika Gee aKS 3210 Inventariers räkning ..... NNE IE SARS SF VERA IS 4,072: — Skogsfrös IGN 2d00dde bs Tre a I Star elen SAS ARR se a a Sa sets RETA '82:.30 Fröklängningsanstaltens räkning nossossessssssssrrresess srrerresnerersnnna ra 34,874: 59 Kronor 174,474: 45 Kredit. ICA PIUAITAKDIN DE Sus s4å00 sön genes ger o rr Fbbrrd enas ges Serie ce sensor edges LA SR ERRNE 174,474: 45 Kronor 14,474: 45 BEN: Skogsvårdsstyrelsens inkomst- och utgiftsstat för år 1911. inkomster. Behällning fran Gar TO ÖR ssd se sees seas sa ss See äns as lan 35,445: 56 Statsanslag för uppehållande af styrelsens verksamhet soon. 1,000: — Beräknade skogsvårdsafgifter..................sssssseosesrssseenssssnesrrnsrsrnrnr I115,000: — FVÄT(CÖ TSE: 2 ga 0 5 Pe Sr RASAR gr Sr NANNE RETAANE ERA SAS Sr 2,000: — Kronor 153,445: 56 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Utgifter. NER EKElN ATSJÄRMAÄStArCD, css såsbsbsnnas ana e bid orkester ARR 5,000: — SEKTELET ALC ge on enes dd RN AR NN a sabbar td sEa bd 3,000: — G länsskogvaktare å 1,200 KI..:.dt.steussssse 7,200: — 2 länsskogvaktare å 950 kr. utom bostad... 1,900:— Reseersättningar: HATAS VÄN RR AS SEA ran gror SES 1,000:— KARSjäCTOASLATEN. oc! ot soker Kede sägs kk jaa ds selkasos 1,500: — länsskogvaktarnas bevakningsresor ss. 3,000: — SKORSvVaärdskOmmiltt€ernaå -.....vessssswss Bess ur ASAT 1,000: — Hyra och ofriga utgifter för expeditionslokal =ulaissse.eesisessss BEE LENO FLEN Aa ka ssh bon tnigae andel Ie ala näfo ae deg van R ENSE SÅ FA aa ERS Annonser, skrifmaterialier och expenser (inb. 500 kr. i renskrif- TPSAnNVOGe at Sekreteraren), - ssu. cosbessgunss i sans nsbter sars Fröklängningsanstalten: skatter och Onera Leos. 150: — SALVBUE at: fÖrEStänN Care. Ls sosse sne ss se ers s SLL Rples 300: — SKOG SUSKkan a OCK INVEntaller so suv .usmsståslepes ns sas VR ssk era Skogsodlingar och stämplingar ........... sr rgjo ss RSK SES Ses Aa 6 fänslapgkochiWpremier för 'SKOgsdikning! -iu..soswss rumsren MERLEET ESV US RUNS OR oe o set cf as so Sö agile ser ep Sa kle be rna Ska Es lege ani SEGESSER ET [ET CI rr fo os oa subs se ber äre sa be oarle sanera TREAN sel jen nee Anslag till föreningens för skogsvård i Norrland försöksverksam- AT ER NA a a a on on oa = släslaöie «sä ss jpp scn elle Se KR ISIAs NS Sea sfäle ar vn Anslag till undervisning i skogshushållning vid folk- [EC SSK ATA ASS aska Jet ae anlade nn sa aja oa SSE NANSEN 350: — Anslag till undervisning i skogshushållning vid landt- TARAS K OLANNIR obe oe one rd sker bs sjue ENE e nere nns a ss NA SAO Fyra stipendier till genomgående af kolareskola .............. Ner [ÖRGORG PRLESKÖRSVÄLG. vsgesecrboopöesousesfah äsehrok skr nssnNkS AN sket RR Hase ra Skogsvårdsföreningens tidskrift och folkskrifter......... 400: — öndratsmaskrifter 1 SKkOgSVärd .l......c..0ssesosopoonsonsn nan 2005 Beräknad årskostnad för sockenkartOrnå ...........iissiisisioin on Ännu ej lyftade dikningsbidrag: BERO Oj) (LL AIS), ADSIARL 4. ser icons kodedena Ssös ense dr örn 2,820::— > 1908 » FT TSAR dr ör Er Arne rå ASA SEN 6,958: — > 1909 » DINA: EN SR ER TAN SS sjua sv sälar säg 26,048: — >» 1910 » 0 RE ars bör Sa sta Sara RE NE ba a es Bard AA NA AT Slaka UI (TR Are Dr SE RASAR SAN ERS TSE SSE ASAT SINNEN Fe 315 17,100: 6,500: 1,000: 800: I,500: 450: 500: 10,000: 25,000: 600: 500: 666: 700: 300: 500: 600: 5,000: 80,267: TA OM: 39 Summa Kr. 153,445: 56 316 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I910. Undertecknade, utsedde att granska skogsvårdsstyrelsens inom Jämt- lands läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1910, få efter fullgjordt uppdrag härmed afgifva följande Revisionsberättelse. Beträffande inkomster och utgifter under året samt tillgångar vid årets slut få vi hänvisa till det såsom Bil. C. vid skogsvårdsstyrelsens årsberättelse fogade räkenskapsutdrag, innefattande förvaltningskostna- ders räkning, kapitalräkning och utgående balansräkning, hvilket utdrag befunnits öfverensstämmande med de af oss granskade räkenskaperna. Emot dessa, som äro noggrant och öfverskådligt förda samt behörigen verificerade, har intet annat funnits att anmärka, än att enligt verifika- tionerna niris 442—445, jämförda med verifikation n:o 216, på grund af en misskrifning vid gjord afräkning utbetalats 44 kronor för mycket, hvilket påpekats till rättelse i 1911 års räkenskaper. Styrelsens protokoll, inventarieförteckningen och räkenskaperna för fröklängningsanstalten, hvilken vi besiktigat, hafva icke gifvit anledning till anmärkning. På grund häraf och då styrelsen synes oss hafva fullgjort sitt upp- drag med nit och intresse, få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för den tid revisionen afser. Östersund den 11 juli 1911. J. Sandén. Er. Johansson. Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. Af landstinget utsedd revisor, N. Zetterström. Af Hushållningssällskapets Förvaltningsutskotwt utsedd revisorssuppleant. JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 317 Tabell 1. Genom skogsvårdsstyrelsens personal utförda stämplingar år 1910. -—-———X[ ——— -- in——-—--—?x-22 —OIOIKI— | Antal hemman, er den Antal: stämplade Länsskogvaktaredistrikt och socken ling utförts träd ASK S:ma | St | Summa ön a AE VARAR EE Af ars | anna) EE ES Västra distriktet. Alsens socken 9 101,733 Aspås > I 8,460 Hallens » 14 67,361 Mattmars » 6 19,201 Näskotts » I 9,101 Offerdals > 4 10,590 Rödö » | 5 40 11,659 | 228,105 Norra distriktet. Alanäs socken I 652 Föllinge » 6 17,182 Gåxsjö » 5 18,649 Hammerdals » 4 32,433 Ströms » 14 30 | 119,767 | 188,683 Refsunds distrikt. ; Bräcke socken I 5,758 | Lockne » I 202 Refsunds » 6 11,023 | Sundsjö I optctuorotornog ocydasgdsckdoobetEJ LES RddESEE 0 15 23 335121) 40,565 Brunflo 15,980 Frösö 2,927 Häggenås 101,744 Kyrkås 300 Lits 49 28,219 | 149,170 | Fors 4 7,963 Håsjö > I 1,787 Hällesjö » I 1,966 Ragunda Reel oe einsje selen nee dd Sod gare da 19 25 113,729 | 125,445 Bergs 15 37,154 Hackås I 400 Marby 5 14,635 K Myssjö 2 5417 Ovikens FNL [SET a visjelefslS fs l21e SAS AST SST hy [Pelle isl dla]s la a slö 4 9,003 Rätans 2 vägt AR AR 2 sed 6 16,271 Sunne (västra) 2 2,900 Åsarne SN ESG 4,695 | 90,475 Hede 2 3918 Linsells I 925 Vemdalens EN SE 6,112 | 10,955 Svegs 4 86,934 Ytterhogdals Sw 27,807 Öfverhogdals I 5,204 Älfros 11 19 4,361 | 124,306 226 | | 957,704 | ” ee « a | - Å SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Tabell 2. Med bidrag eller biträde af skogsvårds Å kalmarker, som uppkommit [ören ar DRA | efter I januari 1905 | utom skyddsskogsområdet oss dE (bekostas af a) Frö Plantor Kult Frö | Pl SN Frö Pl: Kulti- verad | verad verad Tall | Gr. | Tall . | areal | Tall! Gr. T. G.| areal || Tall | Gr. IT.|G-.| areal | Länsskog- vaktaredistrikt uewmay [rIuv | | | i kg. kg. |stjat Har ( 8 | kg. Ist.lst.] Har kg. st, Å Har 1,80 [| 1,90 | —I—) 4570 ) | I | Samma | I 10,000) 3,000 26,71 Motsevarand siffror år | | 1909......] 79 16,3 | -3,200 84.33 || 5:30] 5170 | ——)| 14300 || 13,10 6,10 nn ! Till plantskolor, 2 st. å försöksfälten i Hammarnäs (Hallen) och Äggen (Mörsil). ? Äfven frö från Ångermanland användt. 7 Å försöksfältet i Strand (Ström), där äfven 2 plantskolor anlades. + Dar 0,40 kg. till 2 plantskolor. 5 Till plantskola, " Däraf 1,:0 kg. till 2 plantskolor. 7 Däraf 0,30 till I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 319 | För öfrigt inom länet - Med folkskolor utlämnadt frö och Summa ; plantor H sw Ew Plantor | Kulti- Frö Plantor |» E 8 Frö Plantor p E9 H =E. od H 28 verad KA 3 08005 5 Tall | Gr. | areal | Tall | Gr. | Tall |G.|” 3 3 Tall | Gr. | Tall | Gr. |” 8 » | SN Pm st. st. Har | kg. | kg. | st. |st.| Har | kg. | kg. st. st. Har rä I | 2,000)] 400] 16,37 I9,s5 | 02] — | — 22,15) 8,10] 2,000] 4001 40568 = 800) 3,65 1,8) — | 1,000l—] 3560 5,10) 3,10] 1,000) 800) 16,10 800] 1,400]) 1,72 || 5360] 50,30] — |—| 5100 1 22150] 3525 Soo] 1,400] 51,86 800] — 1,43 ||”IO,00] 1,50] — |—| 15100 18,85) 1,50] 10,800) 3,000] 33,43 — 40011 -07301]|[FCO391] X480)L Nl | 2,20] 2,40] — 400] 3,30 — — | 10,30 || ?2,65) 190,30] 2,500/—] 2120 | 22300) 9:90] 2,500] — 36,10 / | - — — — |!7;s0] — |5,200/—] 10550 7,50] — | 5,200] — | 10550 RR MMM NN 471 1,411 |24,90] 4585 | 3,600] 3,000] 34517 28,95] 4,10) 8,700/—]| 36530 ||100,30 28,25| 22,300| 6,000] 191,97 L 346 | 8,00] 1550 | 5,450| 1,650| II,10 Sool TO,j00], —— |==|KXS400: |]. 73390)39370) 37050 1,650] 157595 plantskola. ? Till 9 st. plantskolor vid folkskolorna. 3 Däraf 1,15 kg. till tre plantskolor. '" Till plant- kolan å försöksfältet i Hackås. ' Däraf 0,30 till plantskolan å försöksfältet i Sveg. K | r 4 320 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910, | Tabell 3. | Sammandrag af skogskulturer = >= Frö É : , NE SE OSAKOR KARE Socken och skola ee a distrikt & 5) fall cn 3 z kg. kg. I Västra distriktet Hallens skola; ByfnOm dossmssr sees 32 1,0 oe d:o Mattmars skola; Algårds ssomsssssssssssss ass sssssaa. 18 0,8 = d:o Mattmar, Tossbergs skola 20 O,7 — d:o » Kvittsle skola ,............... 26 0,7 — d:o Offerdal, Kläppens skola 35 0,6 — d:o » Ekebergs skola 40 0,7 — d:o Kall TARA löne as ees ses ss a en a PS 35 0,5 0,3 d:o Undersåker; Rocklöfska skolan 12 0,3 Oj d:o > Skansegans skola 42 (09 o,.3 d:0o » Hållands skola miossmsssssss sasson 32 0,5 0,7 d:o Mörsil; Myckelgård moossmsssssssssssr dassssssss es ana 51 1,0 — d:o D LCICKET SKOLA I NEE pda ae öh den karcla seten RA 18 Töäl- d:o Ås; 240753 NES ANAR RARE a ERE ras SR dT ARSE a 70 — — d:o Rödön, Trusta och SOta soosmmmsmusssssaossssseae ana 27 2,0 — d:o » - Hissmofors a 60 1,2 — | d:o | Åre; Ånns skola................ 30 | 0,6 0,3 | d:o NACB]ÖPREN RE ör odg5 sung köde paa a nen Sn stR kn 40 0,2 0,2 d:o [ENE ET LEA Sar arna oe skada FREE 4 na eeh AES AR 35 02 [0 Norra distriktet Ström, Strömsunds skola siosmsssssssssoss sana Få 56 0,8 = d:o | > — Tullingsås skolas .sssssnnsn ons Ar 25 0,3 — d:o Hammerdal, Hallvikens skola 13 0,3 0,7 d:o Gåxsjö, Gåxsjö skola s..sssssssssssson sa et 24 0,2 — d:o Föllinge, Ottsjön......... så 19 0,2 Or d:o Laxsjö, Laxsjö skola 6 — — d:o Frostviken, Gäddede skola = misssssss ass Refsunds distrikt Löckne; Förstå. ssccssöstbsvisecdiideerenren d:o » Tands skola d:o » Berge skola d:o NESYIRUDSSDAS oo ae osa SKA d:o >» Bjermelunds skola... ..ssssssssn oso Brunflo distrikt Brunflo, Löfbergets skola d:o Kyrkås; Bringåsen s.sssonnnsssssssense a Östra distriktet Håsjö, Västanede skola ............ .... d:o Hällesjö, Ansjö skola.................... Södra distriktet Rätan, Rätansbyns skola d:o Klöfsjö, Klöfsjöbyns SkOlå,..ssssssssssssssssssoson osa d:o sarne; ÖSteråseD .isssssssssssssssssssssrsnre sr rss on d:o Berg, Hofverbergs skola d:o 0 SVEnSta SKOlA0 sot. sonas eo tar seden d:o Oviken, Hällne, Bölåsens o. Ovikens skolor ...... d:o Marby, Gärdsta och Kläppe skolor .......ssoo0000oo. d:o Hackås; Sanne d:o Sunne; Önsvede d:o 5 GATE odee or SRS ears ndra Summa || 1,411 | 24,9 Motsvarande siffror år 1909 || 328 | 8: 1 ” & Ne S A REN kh ne i 2 4 ee JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 321 med folkskolorna år 1910. Plantor Kulti- Ft verad Tall | Gr. areal Arnitiescikinii ni gla cr st. st. Har — — 1,00 | Utlegdt torp. Plantskola anlades. — — 1,00 || Gammalt kalhygge. — — 0,80 d:o = = 1,00 d:o ——— = 0,70 = — 0,80 — — 1,00 || Jämte lärare, inom skyddsskogsområdet. — — || 0,30 || Jämte lärare. — — || 1,00 d:o —| —| 14 d:o -— 7 | LE 27 flickor och 24 gossar. — — I 1,00 - 2,000 | 400) 0,37 | Å försöksfältet. =p |) 2,75 | Delvis å utdikad myr. Jämte lärare, som ledde arbetet. - | — 1,00 äre Sv 1.00 | Inom skyddsskogsområdet. = pr 0,40 | d:o = — O)2 4 d:o = — 1,25 | ÅA gammal bränna, delvis plantering, lärare deltogo. — = 0,80 || Jämte en äldre. = — 1,00 | Jämte två äldre. Å — 8o00l| — || 13 gossar och 11 flickor, pastor, lärare och kyrkovärdar deltogo. — — || oy25 || 8 gossar och 11 flickor. — — | — || Jämte lärare och två äldre. På grund af starkt snöfall den ?7/, kunde I I ej utfärd göras. — — 1! 0,35 | Jämte kyrkoherde och länsman. Inom skyddskogsområdet. — — | 0,50 || Jämte lärare. = — O,40 Sm | 0550 || 800) 4001 0,20 || Jämte lärare. Pikplantning å gammal åker; plantskola. — | 1,000 || 0,12 || Jämte lärarinna. 300 — 1,13 || Jämte lärare, som ledde arbetet vid Håkansta, Åkre och Änge. — — 0,30 || Jämte lärare som ledde arbetet. hj Gål Sju folkskolelärare jämte några andra biträdde (planteringskurs) å för- + 230 söksfältet i Hällesjö. = — 1,00 || Å försöksfältet i Rätansbyn. Äfven nattvardsskolan jämte kyrkoherden deltogo. = = 0,50 = FE 1,00 = = 0,80 || Jämte lärare och en annan intresserad. = = 1,00 || Jämte lärare och två andra intresserade. ES — 1,30 d:o = — || 0,80 || Jämte lärarinnor. — — 1,00 =E = 0,70 — — | 2520 3,600 | 3,000 1 34,17 3,450 | 150 || II,10 Östersund den 30 april 1910. O. Hi. Humble, Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. Bilaga 1. 21 + La MENN ; RA Jå / - Bra - N > 322 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9IO0. Tabell 4. Sammanfattning af kulturåtgärder och torrläggningsarbeten, hvilka blifvit åt å deras egendoma Kabla wr åtgärder Hyggesrensning och - a Total- SAtkberedniag Sad SehfpIantenne kostnad Skogsägarens namn | År NT = FS n | | Fullstän-| Hjälp- | Kostnad Hägnad Areal Summa | dig k If. arbete] TT oo | Summa ll ultur 2 hektar kronor |Skogsodl, inb. frö i| Meter| Kostnad| kronor har har kronor Aktiebolaget — Gällö | | Sågverk ..snss0 1910 | 430/—| 10,100—) ——| 45— = 287170 3,346| 401150) 10,789/20 Bergvik & Ala Nya | I I Aktiebolag ......... > —— 21 —-— —— —|— — —I— — J. A. Enhörnings Trä- IK j VÄrU. Ås Bicaerresere » 22/— si Slso —— :193180 65 1110] — 285/90 Graningeverken ...... > | 70/— 670 So 15— —— 397 60 8,403| 51081 1,579/21 Hissmofors A.-B....... » — | —lI—I SÅ — FAX Hudiksvalls Trävaru | | AKS Bö) Vanna >» | 6165 95/91] —— = OM SS EE LE 95/9 Aktiebolaget — Igge- | | I Id sunds Bruk ......... > | 6135 64/12] | 4 I oo — 6412 Kramfors A.-B. .ooo0od » 167/—| 1,412/500 60— —— 1,32190 —| —I—| 2,734/40 Källskärs A.-B. ...... NESS 15/—] — 19/80] ——| 49850] —I 215) — 528150 Ljusne-Voxna A.-B....|] » It —LI—! 433168" —I—I" ——| 2,200144] — 2,634|12 Marma Sågverks | I I | | | MANDE. SN oro » | —— 48483] —j—- —— —— HH — 484 83 Mons Trävaru A.-B, >» I —— =] | Fa ——| — = —L Per Näs (Firman N. | | | | | OO: Näs) Lone sskarares Je ff -—- kuOp7st —-—Of —— 330300 — — 6€47/05 Ramviks Sågverks Id | | SEGE stra SENSE » | 50 448 — | | = Salsåkers Angsågs | | | | | | | | NS ER SEN » —- | = ER Sandö Sågverks A.-B.| >» 70— 398 50 16150 4|— 16995 — — Sandvikens Sågverks | | Ia I | | SB: OMAR MO he 10— s4l2s] —I—| —— =E | Skönviks A.-B. .... » | 1,067176| 13,595|53) 365|—| 20—] 6,717/82| —/|—| 20,31 Strömsnäs A.-B. ...... | » 2150 EE 670" —— 346/26) 1,154] — 46|16 Ströms Trävaru I a | | ARB öd NER: al — ——" ——LI? 8850 ER Sunds A.-B....o.oossnoo. »> 17/56] 375187] — 55l71l ——1| 1,613110 142l65| 2,1 Svanö A.-B............. | » SE AS 2/— 8lz0] 47145 VERA Tunadals A.-B. ...... | > | 1021—] 10,418137 —— —|— —I— = Vifsta Varfs A.-B. ...| oo» 24— 744/60 46|— ——) 669 22) — I | | | Summa för år......... | 1910] —I— 39,718/71 —— = 14,882'54 —l 1,127|22] 55,728|7 Motsvarande slutsum- | | "| IM AVATS sr ske röran dd ys 11909 —)|— 21,826/32 —— — —| 11,422 08 — I 1,399/57| 34,647 97 + Ej inberäknadt eller angifvet. Af de 45 st. trävarubolag och större skogsägare, hvilka blifvit anmodade att lämna uppgi gående verkställda kultur- och torrläggningsarbeten, hafva förutom ofvan angifna 24 st., hvilka in JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 323 nedan angifna sågverksaktiebolag och större skogsägare verkställda år 1910 inom Jämtlands län. Torrläggningsarbeten Summa Bäckrensning Upptagna diken Kostnad för) kostnad för T ; IG | torrlägg- samtliga Anteckningar | Län d Län d Genom enom SE Sams | Summa | arb. torr- | arb. för- | Dingsarbetet| arbeten kronor kronor lagda imp. bättr.mark| — kronor kronor meter meter har har | jar - — 5263] 3,157/80" —I—It —lI—l|. 3,157/80) —13,947/— p | | 35,039)| 6,0071/67) 5,717 Tore Bal Sj FR 99 7,979 91 | — —— — —|— —— — —— 28590 — —|—-| 4.812] 1,649,02t ——K —— 1,649,02 3,228123 + o— 125/—]| 8,427| 4,054/12/f ——F —— 4,179/12 4,179/12| Påbörjadt åren 1908 | 7 I i — 1909. 10,459]" 2,165l45| 5,169| 1,570157/" —- —— — 3736102] 383193 141,446]. 5,307|90] 2,745| 1,059/30" —|—|" ——| — 6,367120] — 6,431132 | 17.737 1,459|12 25,809 6,500 CE GR a | 340/— 7,959112 10,693 52 3,7001--+ 942139] 2,784| 846125)" —I— —— 1,788/64 2,317 14/1 Reparation af gam- + —| 8,190l22 — —|—'+ — —] $,190l22] — 10,824/34| malt stängsel. LÅ —Il—| 1,184 762685 —I—IF = —I— 762168 1,247/51 45,661 6,406!08) 14,619 3,817/49 161/— 323/—| 10,223157| 10,223/57 IM —| 128112 — Eero 128112 775117 I I | I 300 ST 6,940| 3,546197] — 40l—-] — 1501—1 363097] — 4078197 2,287 200/—]| 3,752| = 620/—]" —l|—!" —=— 820/— 820/— = —|—| 49211] 807119" —I—!t —— 80719] — 1,375/64 / I = == = = 24/25 154,970] 9,344|90] 73,268| 20,020194/" —I—'t —— = 29,365/84| —49,679]19 915 välsol RR Se 74/90 476132 4,050] 1,794|50] 1,205] —648—)" ——' —— = 2,442l50] = 2,531— x6;9741113,270147) 37762] 1,348l10]" ——I —— = 4,618157 6,750119 81 13/15] 2,625 484/81 —— 100/— 497,96 545/41 9,256; 2,745|59| 11,464| 6,263/31/" ——|" —I—! — 9,008190] — 19,427/27 12.042] 3,591125] 7.341] 1,521107]/" - —l—-| I1|— 5,112/32 6,526/14 j —I 51,850171 — 60,649/36| —— =E 112,500/57| 168,229/04 | | | —1 49,0851/82 —|54,774/65 = — —| 104,860/47| 139,508144 | de begärda uppgifterna, 4 st. svarat att några åtgärder ej verkställts, och från öfriga 17 st. bolag hafva | svar uteblifvit. a j 5 2 | 324 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I OTO: Tabell 5. Under år 1910 planlagda torrläggningsarbeten. Sträckmeter - Beräknad = RR Antal stakade å Länsskogvaktaredistrikt | ; dikeskostnad rekvirenter diken och kro; nor bäckar ; I Västra distriktet ss.........csssssevssrvstibsnenss 63 64,382 39,567 132 Norra [5 (7 LIES ret re RR SARA SEA SER ASA 54 70,569 d 43,820 |82 KE ESTIN 0 ERS a Ho RR LVD a ASSR R SNR See 44 64,159 38,696 148 Brunflö- 0 oo ocseskofbrebesenel I sddesenrknet | 60 74,058 41,496 179 Östra 24 (> ARS ERINRAN RE LE RPS EEEEN 20 20,244 10,165 173 Södra (+ [To NNE SEEN VESTRE SE TASE EPN 60 44,435 36,654 |10 Hede £å TARA SR ARA SSE SE 17 20,604 12,265 |39 Svegs (d:0; SNIGEN Ueber REN SEGER ] 13 37,061 16,213 154 . Summa | 331 395,512 238,880 = l17 Motsvarande slutsumma år 1909 ............ | 327 407,437 241,539 JI5 (UTABETESAMMANDRAG SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS VERKSAMGET ÅR 1910! ÖFVER Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tiänstepersonal och skogsvårdskommittéer. Skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län .... Uppsala Södermanlands Östergötlands JOnKOpungs ronobergs Kalmar 2» vvvvuv vv (södra fastl. Gottlands Blekinge Ara Kristianstads SS Malmöhus » Hallands de Göteborg och Bohus 1: Alfsborgs län, Skaraborgs 3 Värmlands > rebro a Västmanlands > Kopparbergs > Gäfleborgs > Västernorrlands » | Jämtlands , (Borra delen) I > WU Ölandj 1) C Enskildas utmarker inom respetive skogsvårdssty- relsers verksamhetsområden | Skogbärande Total areal | (produktiv) hektar | mark hektar | 519,912 | 387,305 280,364 209,930 367,236 271,772 610,000 538,000 731,542 | 541,341 635,777 210,653 384,876 272,406 306,745 231,141 202,808 112,570 302,835 | 210,824 89,064 59,266 291,740 66,485 338,990 | 113,008 850,402 680,380 380,799 253,742 1,430,248 1,186,304 579,227 434,420 398,187 206.793 1,840,250 | —1,370,409 | --1,361,821 2,238.758 1,902,944 2,135,952 10. 1,800,000 A1P13321Y2s Do | 1e)sewu3rlsurT I1LIIJJIYIS Hequg a1ejspw3elsur| 21equa J0SSEY JIPAPIPEI Bil30AG J1eJYeABOYSSULT| 23101uejd qvo JIEYTAIJ PNYXH 192011tuWOYNsFONS Tel0y JeuY20s TEJEN = On mm [SS KE van rd VA NESN [od] -— 0 OS -— oo VA NN I [ES Oo lt [CEC oo 00 111 86 89 149 127 85 35 32 33 928 41 32 Ses I I MNUYTOLR WERN UI WAT VINN UY VV AM R EE Ne FS SS UPS ETERN EET AE NAN DNA FIS NO NOD 86 78 222 241 87 59 68 46! 47 163 59 Y För att söka åstadkomma en tabellarisk jämförelse mellan skogsvårdsstyrelsernas verksamhetsfält och tillgångar m. m. ha nya tabellformulär upprättats efter samråd med länsjägmästarna Joachimsson och A. Nilsson. Redaktionen har anhållit om tabellblanketternas ifyllande af resp. sekreterare, men nödgats själf verkställa ifyl- landet för Stockholms, Kronobergs, Kristianstads och Malmöhus län, hvarför uppgifter för dessa län torde vara något ofullständiga. ? Hvaraf en för tvenne socknar. 3 Uppgifter för Gottlands län hafva ej ifyllts å efterföljande tabeller, då skogsvårdslagen därstädes intager en särställning. + Utom Särna socken. frn ba Ron ÄG MAR forn ada Ir ; 5 CN | AA UEEVE Fv 326 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9g10. | Tabell 2. Skogsodlingar utförda under skogsvårdsstyrelsernas ledning. | Anvaändt skogsfrö Använda skogsplantor Skogsodlad areal Antal Oomskolade ! Omskolade k Landstingsområde jord? "| Täll" | Gran Div - in "I Div; Ny- Hjälp- j ägare Fall Gran Tall Gran kultur | kultur C kg kg. kg. st. st. st. st. st. | har | har pe | | | Å od BARA Stockholms läfts ss - 120 | 229,2 | 119,8 36 114,500 112,500 j| -— - 15,241 | 433,26 — bo Uppsala » 86 | 41 | 43 -— 83,150 68,840 = 41,110) 148 — | Br Södermanlands > 153 40,8 43,6 — 781,000 362,000 600 — 24,000 -— 214 = | Östergötlands = > 586 1082,45 51,50 509,800 | 572,940 53,984 1456,40. 233,55 | Jönköpings ; 676 | 777,5 | 637,2 78,000 | 187,700 — 32,300/1818,9 | 92 | Kronobergs > 055 1095 - 105,000 = — a] 1272 | RE bä Kalmar lan (norra delen) 143 | 255,6 45,4 6,9 327,200 136,700 ao — 2,950| 447,5 | 106 4 | » » (södra delen) Fast- | | | gj landet . 94 180 72 -— 159,600 - -- 18,675 3,820/ 400,78 22 | > >» Oland . 91 VA 1 321,750 40,000 | -— 4,475 24,845| 33,06 30,54 Blekinge län. 40 — -— 2,010,000 —- — 397 -— Kristianstads » — — — - 602,000 - — -- fl - Malmöhus >, 137 — 202,500 I! 340,000 - — 227,800! — -—- Hallands >. — 58,5 -1,471,900 | —241,700 — — 1,230200/ 328,25 — Göteborgs o. Bohus » . 1,000 | 345,15! 63,75 57,30 1,051,220 | 1,741,125 — 413,465/1000 | o— Alfsborgs 2,279 | 705,25 690 1,905,100 | 1,972,150 - 243,000 46,731/2228,64] — Skaraborgs > 66 | 61 39.500 | -—153,000 =S = 500) 176,5 | — Värmlands . 868 11078 — 996,720 | 1,383,260 — | - -- 1861 1 395 Örebro SA 15T 122727 — 1,536 -- — — 531 20 Vastmanlands ra 163 | 273 114,740 101,900 -— - 44,850 1664 | — Kopparbergs : — | 388,12 40 389,195 = 77,8715 — : — 882,13) 193,52 Gäfleborgs . 123 | 160,70 - 26-000 7,000 - — — 1 395,07] — Vasternorrlands Bö 268 | 174,52 - 37,600 - — — -— 442,45' 267,1 Jämtlands sökare 111 71,35 — 22,300 6,000 — — — 155,67] — Tabell 3. | All äå enskild mark utförd skogsodling. J skogsvårds- = | 3 SH ord | Under skogsvårds Med frö eller plantor till Helt på jordägarens ömma Se | styrelsens ledning nedsatt pris eller gratis bekostnad 1 ka = ma Landstingsområde Årtal | Hjälp- || Antal | Hjälp- || Antal Hjälp- || Antal jords Nykultur' kultur | jördt Jyköltad kultur | Gord- Nykultur| kultor fokda Nykultur | agare har har | ägare | har | har | ägare har har ägare har | I Stockholms län .... 120 433,26 — 47 11,000 | Uppsala > 86 148 — 66 36 — 106 681 — 258| 865 Södermanlands > 153 196 — 30 25 - 58 823 270 233| 1,044 Östergötlands 3 586 | 1,456,40 233,55 - — — 50 858 307 636) 2,344,45 Jönköpings > 676 | 1,818,9 92 — — — 7 306 — 683) 2,125 | Kronobergs Sr lerksasssksnel LU LODD 1,095 105,000 — 510 — — | 1,7T72 | Kalmar lan (norra delen) ... 82 | 203,5 106 32 | 53,3 — 29 100 -— 143] 447,5 | > » (södra delen) Fast- | I & Jandet.. a = 23 77,s9 1490 7 173,85 15,50 94] 251,54 Ha > >» Öland .. — — — 920 20,38 6,50 1 0,42 — 91 20,80 be Blekinge | län. 40 | 397 - - — iv Kristianstads EUR = — 438 = = = = = — Malmöhus ? IKT Ser Villa = = = — = — = ; Hallands > — | 328,25 — | 1,330 | 433,82 — - — - 1,339] 761,58 Göteborgs o. Bobus » | 57 | 456,40 — 943 543,60 — -- - — 1,000] 1,000 | Älfsborgs / | = =ANA 200 — || 2,279 |2;228,6a] — 11 800 = 2,290) 3,028,64 Å Skaraborgs < 66 | 176,50] — 316 | 824 == & = = 382] 1.000 | Värmlands » | 868 | 1,861 395 42 549 — 18 | 2,636 = 912] 5,441 Kö Örebro > | — — — 157), 531 20 — — - — Vastmanlands 2 163 664 — | —- — — — ue Kopparbergs > 148 SS2,18; 198,52 1] — 920 — 24 —1785,46 ! 108,55 — 1,782,79 d ; Gäfleborgs > 123 305,07 = I = - — = I | Vasternorrlands = >» 268 | 444,45 267,1 I — - = 22 :1,620,ss 359 Il 2001 -2,062,s | Jamtlands > 111: | 191,97] —— IH 1 18 — "n 505,21] 77,30] — | — 1 I dessa uppgifter ingå icke de kulturåtgärder, som utförts af Stora Kopparbergs Bergslags och Korsnäs Sågverks Aktiebo - skozar om cirka 400,000 har, samt Klotens Aktiebolags och Horndals Jarnaktiebolags skogar, från hvilka uppgifter för sent inkom NA till skogsvårdsstyrelsen. j He TABELLSAMMANDRAG. T TI EG Föredrag eller kurser för og Undervisning af! FO RE AE | EAA a ES c z SS) & | Tandstingsområde | Be = I =E) a 3 SEN 2 2. Antal || Sa I NA ax "ox 35 3 Antal Bö | 2 des YR ga ål & ler SKO FS SEE ET AE U [c] UI VR) | + É I Stockholms MT örecersns se | ett, ufalleseitia = — — ] I se be-/ | ppsala AN | 4 -— — — - 4 | rättel-| 59.1) -1,079) sen | ödermanlands >» .........«- 1 — | == Ililseriel 2 2 31 825 Östergötlands — > FAN er = = la IBA = 44 | 1,209 Jönköpings > -- | 4+1 | — IA kas il — [|50sockn.| 2,430 Kronobergs Sör — | — | 179 | 11,850 Kalmar län (norra di — | | | | 34 | 770 > > (södra Sd) —- |] — 8 IS =) = Blekinge län.. = — — |] 20 - — — | — Kristianstads 20 5 | | — = a : = = | = Malmöhus DE == NN = = = = — = allands FAN = || 3 NI = — | 2 — | — 2,600 Göteborgs o. Bohus » 13 10 2 1 4 1 8 || 110 4,500 ; Älfsborgs ARSA, 24 7 | | 46 253 5,000 ; I I I I | Skaraborgs SER SNES nr | RR 87 | 2,000 | Värmlands — |5kurser] — | — J4kurser] — — — | 4,000 | Örebro -- — | -6,307 | Västmanlands — 9 — | — I|1 serie] — 1 = | Kopparbergs 35 ö ESA 3 = 3 268 | 7,580 Gäfleborgs — 24 — — | 2 1 1 64 | 1,725 | Västernorrlands 16 16 1 1 SN 6 lI 4 AE | Tämtlands -— 1 12 kurs. 30 — Mo — AZ ETTA Tabell 5. Åtgärder mot skogsafverkningar. 2,000 400 | 300 ex. 1,000 | Lovéns småskrifter. 2,000 | Diverse formulär. 21000 | 2,000 | 100 ex. Skogvaktaren. 2000 | 1,200 250 | 100 ex. 2,000 | 2,000 | 2,500 ex. 500 | 1,000 ex. 400 |£1.500 ex. Lovéns små- | skritter, Skogvaktaren,. 432 |I350 ex. af D:r Lovéns Il småskrifter. 1 4,000 | 2,000 | 1,200 ex. 2,180 5,100 | 1,000 ex. 4,000 | 400 ex. 6,200 2,000 | 100 ex. -—Z--sZEtL8Ch nn än mwwnmnnwnwoö no nnnlOiÖj Or onNHLu NO = 327 Åtgärder för spridning af kunskap i skogsvård. Spridning af skollitteratur Annan litteratur JIASALOF suadurua1oj -SPIBASBONS I I | | I | RS Antalet besikti- | 7 År oe [I ne NEMEGG Oas idis | Undersökningar | öfverenskom- Landstingsområde | EE j enl. $ 2 i skogs- melser och r | afverknings- | o 2 - | vårdslagen. | skogsodlings- I | SS | | förbindelser ——— !+ X =>-— ee ””” ? nn iOnLLONOULr OO | | | Stockholms län Eäll 50 10 30 | Uppsala » 26 | 27 | 6 I 253 I Södermanlands > | 56 10 | 11 | Östergötlands > 420 7 | 100 | Jönköpings » | 701 hå | 10+23 | Kronobergs Sir ekvecssa — 31 224 Kalmar > (norra delen). 27 (84) 3 20 > > (södra = > ). 32 3 15 Blekinge > | 18 18 8 Kristianstads a -— vå 27 Malmöhus > 2 1 Hallands > 334 6 57 Göteborgs o. Bohus > ... 54 2 17 Alfsborgs SKO 486 — 396 Skaraborgs » | 1246 zZ 150 Värmlands > 134 I 4 72 Örebro > 104 13 63 Västmanlands > 86 5 79 Kopparbergs > 168 5 49 Gafleborgs > 35 14 21 Vasternorrlands > 85 45 51 Jämtlands NILE L Cidekaasovsasksnes Körs span 30 16 44 1 Ej alla lagstridiga. k- NN Rätte- nings S förbud ke oallpnlillol-vl8-w al -ve [RE RSS ESTATE are IRS RN - 2 EANSVTID ; | ” War UR SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Bäckrensning, dikning och markberedning. Bäckrensning I Dikning Markberedning - &R 2 22 med bidrag af | utan bidrag af ad er 4 , 2ATl total- |58 &)| total- | skogsvårdsstyrelse |skogsvårdsstyrelse| me bidrag af Jutan bidrag Landstingsomrade FIA É E-N g skogsvårds- Slide d 7 & 5 | kostnad | 8 äs | kostnad | | HE I | a "en 2 | total- total- styrelse SIE | 8 3 | meter meter | .r | meter Kr. meter | Kr. kostnad Föstnad har | har . | | 5 sl]: Uppsala = 40,263] — - — | 44,590] — = 856 | Södermanlands - — — — = | 31, 1185 FS = 139,5 Jönköpings = — = a | SÅ | ret SÖ Kronobergs — — - | — >Å 821, sol — | — | — — il Kalmar län (norra 'delen)] -— — 16, 415 obekant | | — — Värmlands län .........|105,565] 11,208,86! 46,295| 4,734,77| 432, 206-78 ,082,39/ 97.1 157) ,376, 17] — -— | Örebro | | | -10,551) -1,858 29) | - EA Kopparbergs | 20,139| 2,591,58, 32,760] — 39.771 9,391,24, 00) - | cirka 1,000 1,648,0 Gäfleborgs 103,451 | 22:120,41, = — — —|88,572,5| 35,275,0 «| — - SS FN Västernorrlands + 311;932| 53,028,44| — -— 924 819 154, ,676,14] — — 1,149 — [15,922! 6 | Jämtlands EAA 1447,852] 87.759.48 | 92,098 14,091,2s —316,915 227,677.92, 70,364 21,852,11|2.606,32,34 888,27|561,50|4 8 € I Sista siffrorna ange totalkostnad. Tabell 7. Fröklängning. | I Behällking. | Under år | Under år Medelutbyte | Behållning 5 af kottar fr. 1910 inköpta 1910 ut- |af I hekto- | af kottar Landstingsområde = föreg. år kottar | klängdt frö | liter till I911I | = tall [gran | tall | gran | tall sn IE tall = tall | gran | - fö OB. ORK] BECIOBES kg hl. | hl. ; | I | | Stockholms län ......... — a — | — - | = | = — | CS Uppsala LEISAE SRA = | ära [DR =— == SES = = | Södermanlands län — | — — | — —! lj — — — Östergötlands = » 1/35 I LerO 101,5) 688 | 238| 311 | 0,68) 0,42! 70 | 128 Jönköpings > 112,485,7| — | 152,31 439,7! 1,733| 162 | 0,65) o;36| — = Kronobergs » — I] — — — — | —| — | -— — | Kalmar län (norra del.) I i brist på kott, ingen klängning. :d » » (södra » J—-| —J| —! — SS - ll |) —J| — Blekinge län ............ SS le - —- | = Kristianstads län ...... — — — — — — — — — — Malmöhus 5 — a ft fl — — I — — — —4j j Hallands NA ANSER I — | —1| 35,63:122,28; 21 | 78 0,6 | 0,63 — — +24,86 | + 38 | 1,53 dd bergt. | bergt bergt. Göteborgs o. Bohuslän |— 2 ESSEN EES | — — — | — — — Älfsborgs län ......... 2 —= | —1| 91 |1,454 | 52,5 | 924,9) Oss) 0,6) — | d Skaraborgs län,........ — — - SK | 2 CS B Värmlands län .........| 1| 148,7| —| 50,7 | — | 93 |(655) | oss) — | 281 — i Örebro: län) .:.....s.ssa 1] 201 | — 17 | 157 | 91,:3] 7 0,3! Os! 37 = Västmanlands län ...... — SN ES — — — I — — = Kopparbergs län ...... 2 = | =lurro.) 661 48725) -i20-]], ;O;s) KO 25,42] 14,15 å Gäfleborgs län ......... 1| 387,20] —]| 47,40] — 192" o— | SE — | 47,40] — Västernorrlands län ...| 1) 681 — | 24,2 — 1705,20 — 0,45] — |] — | Jämtlands län ......... so —1 —| 530] 385) 27 $ | Ox Oe — | — = I — | svt | 2o'sc | — jor'gg Jor'ert — ös ooo] — Jor'p | o8'g | — =. | 0'05 Fal s'p9 | - spuepurgf 5 leca 0908) — Tarisp jeisecil — I ativr riset Ol = Olen stf I afo9k ioisg ll gren -8i6r/ Jrorser le Spuvpaouasrsek Sj Em Ce0iG oksBir = ror or LAN EN ER REGN EA AE NN EE ANS SB10q2yEDN 01 | os'T Ise's6t | — |09'€ | LL = — | 09'6 — € los'tz) op | so'gr lar'gee | oc | org | o0t | — Jor'0z los'gp | — |se'z — I99'gte | « säqeddoy ä = = = NR AVJERANO (OLIN Eek 0GN (ARNES EE NEAR = OTEL SEE SN re I FR NE FROBIUBNITSPA N = | LET NN (28'Szz) NSL NE ENS NAN = [KSO = | 0182 29T6A fa | SANRAT | 28i0 TS 01q310 macen OLE I för kileeel SOT ÖESASN EE 181905 18167: [K= 760825 l5iSgÖNT IE SE I SKOTON 060NT | )alO ET iotgeäl i rossa SPUBIKUBA 2860 fe IS hk oo laziogg Isergrgi) ar lge jasire l Äsisa ERS FENG de EN MS NEROS sB1OQuivYAg > — |98'G89 |98'96€ | — | PS | €z € 069 Is8'soL | Pp |2's6 SR £€ | 069 I28'sov. | Lz I 1's29 | r':r | — le'rz6 | stas I -—- | 295 | 19 | « s310qsHy — = 08'99P = LE | IE | = —— = = = « SNYog "0 -sB10q3109 mu HH OEI "tl 89p au n - 891 Mu ST et 1001 | 9 = fasen — -I+8'$91) 9'18 |s'601 | ort | — = EON DA EET EO AA EE OR Fr ES SPusT[BA = = - - — I'1iug+el sz I st | —- | — - = = I—- J-I—- = =) — — |: SnyowTej a = Så = = ES SS = SS -— -— = = = — — — — « SprIsduensuUY = = ll RR RES NOEN EA SN a SALLA fn (Ks0ison sei egg EN I ati stran EE oe ao äter |A a eei0or | fiser a Sjsetertalsförn a SE TE IMOKIG ; kl | -3p BIpos) urj IBWIEY WGNES:OTT ps | Sen [iris I 02 LåTA ECM AR Rs VER ra AS US OTO SA I RO ÖVER eR ACS -3p Bl4uOu) ur JVWJEY —| — = — = = -— = 8611 | ÖSZ | — | — = = Pe — "a sF1aqouory est SOL = = 96971 = I LSSmleeovgrl 9:01 sige isen IE lNsaror | YrOrer to rl009 a I gr SEAATN EN Bia Sie0An ert S3urdoxuof I 8) €cc | 28 los'gr| sov | u8s | — a = 02 —109'96 | 61 Jog'rs los'z0oE Iss'zo€ | 00 | 019 | 9'0 | —]| HE! 8Ez |: | o'90r Iso'gst Is — spueposmisg RESO ISAR 19:07 18:8Z0i8:860)E = TSG RA LA fs EAA | EH VETA la OEI i NNE NB RE NOR = UA MERA a SA öd få NEAR ASOS NIE 7 TROR lopiepralissn ls le = l0aier losi6en rat vjesddn = "Jo a [rr AN fr SE HAE RA RO clade et = 2 FSL BAR HECU "arp ue | He = | ip | ap” | ue | ue | "arp | uea8 | ie | uva3 | ue | jap | uva3 | ner jap | ven ne Ar | uvi3 | ue By | y 3 8 ör Ax By a Sur utupaj uaga "By peawuosFunspusTt 1 1161 [4 sud as3ue3 snel 1213 sud nes 2010xsIurjd 0161 VU ua3a 6061 od 93 ge Furueqag URI9IF IPIYSION Pt 01 IpEmueINA = STO FEEL UUAA UBTRIFNPPRAUN a9pun FutposFoys TUSPAI PARA CESCESETS o161 01 1doxup e 03 Ip3urppN av up Smuleyag 8 22 Tabell 9. Landstingsområde Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands — » Älfsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gäfleborgs Västernorrlands Jämtlands Jönköpings » Kronobergs > Kalmar norra » » — södra Blekinge ; ERE Kristianstads oo oaseranes Malmöhus » Hallands > Göteborgs och Bohus län ... SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 910, + Äfven inräknadt i följande kolumn. Sk Använda plantor till skogsodling på Plantor, utlämi Antal | Plant- | MESA bekostnad plant- | skole- Slblord areal! Oomskolade Omskolade | | Oomskolade = —J Diverse har | Tall Gran Tall — Gran | Tall | | | & SN SER 112,500) = CI 15,241|| 149,200 Er 3 5517 = — (83,1507 68,840" 41,1 10")) — 2 I 60,900 41,000 600/ 24,000] — 731,500) [0390 809,800 s72,940 | 53,986| — ERAN | Äj 3 | 5,000]| — | — [132,200] = 22,800] 73,000 SR o— EE | 105,000 — — —- | — 9 2 | 327,200 136,700] — = 2,95 Fö 6 O,15 PN 43.150] — 20,000 — 28,665/| 40,000 2 4 2,010.000 SS | = | =S 417,000 — — 602,000 = I = — 755.000 2,01 9 4 — — — -— | — — 202,500] — 34, | | I 6,67 |1,471,900' 241,700] — o— |tj230,a00lr,45r160 5 2,25 3,205,810 27: | 3 1,905,100 1,972,150] — 1243,000! — 46,731||1,905,100 1,972 19 2 39,500. 253,000) — — | 500) 292,300] 531 | 3 1,12 |1,735,220/1,265,760] — | —S | — — [1072,720/1,3 410 153,525 == I 1,20 | 114,740/ 101,900] =— = 44,850| 85,000j 81 2 i 389,195] 77.875] — FE = 239,500 fos 26,000 7,000] — = — 59.000 13 | <= SE 2 -— — = | = 37,600 = | 22 05053 22,300 6,000] — — — -— = fd TABELLSAMMANDRAG. 331 nedsatt pris Försålda plantor Behållning af plantor till is (till gängse pris) år 1911 mskolade Oomskolade Omskolade Oomskolade Omskolade | I — ” Diverse al Gran Tall | Gran Tall | Gran Tall Gran Tall Gran — | 23,07 — — — — = 400,000) 300,000] — = — Diverse — Diverse 235| 80,480| 48,778| — — |129,923/194,205| 27,981|| 476,000] 134,020/159,500/243,100] 127,383 — — — |248,500/190,500] — 4.000 600| 870,000] 318,000) — — 8,000 3 = — 100,000 87,682] — = 2,435,000 1,665,300 196,373) 14 55,500] 9500] — | — | = | — | — |8I95,000]1,060,300] — |378,000) 254,600) = = = = - — -- 865,000] 322,000] — — 78,500 = 200] — — — -- = 85,000 — — I11,400 600) i — — —1150,000] 2,500] — — I 1I0,000)] — — — — — — SA — — -— = — — — — — — — 227,80 = = = = = = = — = — — l207,550]| 76,000|212,550]| — 3,008| 70,5811/6,019,80013,543,300] — [147374 1,204,093 209,500 — = a SE 243,000| 46,731]| 37,000) 48,000] — 4,325| — -|5,181,00013,149,000] — |I31,900 52,00 - = 8,o55] — | — — — — — — — — — | = | = — ' 1662,500] 27,500] — — — |[2,000,000/2,000,000] — = = 4 = — - — — 200,000] — 48,000) — = 11,000 F — 6,6001265,000/265,000] — — 5,000||1,268,000/1,000,000] — — 115,800 A 3 — — 2,500101,000] — — = — -|1,000,000] 500,000] — = — SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. 332 SES ge 99'spesE | — Jostegss fJretuist [S-Sälg[RUSOrGe 21681SL [05"OFOTT 109'ZZOILI |28"'6PzE | — SVEGLLS I — 10001 Je8'6Ls60r |" « spuepun ss'[S6TE Jor'ereLkt)—'6sEIT |92'8067 [so'€90Le] — ST'€TIEL |81'688zT||:r'LT908 |58'£€£66 |09'190F |90'9z0IL | — = 10001 |98'9zLE6 « SPUepouIaSEA I9r'TLHOLI [Bt'OIZSTI 9ö'ELOK |r8'66SS |10'ZSLOE|—'SLt |93'86982)|58'LS6vS|25'68910E |s8'69941 | — — los'6oZbr | — — 10001 = 8o'0rg8eZ jr « sIoqvjjra 28'€8TEF + | —"LSTLS |89'0090I |ta'EPer |— "08021 | — — 188'9619 les'91>91 29'0P8S00T [18119 —188'996 Is0'r6062 |008 1005 —|00Sz |so'gre09 I'te — säogqreddoy s0'RER Or'BLOLT |S1'EReT [28'2991 it0'[S09T | — — J88'91r6 lar'ztroe |sr'se0r Iss'zsop lo9'zoze |00sz |00st |0008 |ät'6Iz6 2 SpuejueunskA - s9'9etLr |9s'ELeL jo8'cI8 |ro'ge66 | — — Jas'gper Jes'zzte lir'si69r I—'6r rot — Ios'esoz 1008 |00zz 10006 Jiv'ELLOE Irt« 01q910) S8'pz8IT |Ie'T99ITI |S0'6L8L |88'g0€T |e9'seSLT| — |st'TEENP sa'voozplbt'LgpERI [r6'619€ |9t'psES liv'baE6PR | — = 10001 |99'881p8 fe Spur juuRA pe FL'660LT PS'ERöl IFSTTARI ItifESSOL|) — = |[85'090€T FL'66947 |ST'DELI |96'£ES8 los'OIe€ | O00r |000€ | 0008 JAA EL SÄIOQLILAG 28'pSLIE » |JGs'ECIFS 98'G6EEE I39'GO0r 180'6£601]—"00L | — "brLoE)98'816S8 [81629 35'00969 |89'S€LEI — 100001 | 00STI |28'€60Eb | un sI1oqsJy Oä'HISR Itt ULPLP 98'F0€ tö'OSPSI | — = 92"GI8ST |9'S8619 |L5EELT |OR'GZOI |29'LOLT | 00081 | 0002 | 000rZ lar'6LIE — |'Isnqog-osäogqvg 88" [661 | hå o8'sezET | — — Jör'zbegtl] — IF LES 110856 |—'602r 10009 10009 | 00051 I8r LIGG WES SpueleH - SL'Ep08S = 08'pd6 — Itö'[LSP -— — Jos'Lpsz |68'02<8 18199 i me 0001 10001 10009 II8'pop MUN snyowjeW Isugq | I 6B'0STI — |39'€ZH0T "ce ISHOLIG | -= - ;0'0zp6 |S9'TLIOI |99'8L9€ = 00'€GS 0052 | 00597 I .0006 88'0F0 ett SPeISUTISLIS 98'8016 — |89'0869Z +8'LSlc 60'£016 | — = J09'2SS0189'98692 Iso't8r |—'OLr |es'zerz | o0rz | 0007 | 0008 2egOSIT UuRp > Sur FEROLE 68 TEST I9c'seeR |ssfosz flostti8L | — od — |8e'Lisz Ieo'rsezs lar'goor | — £90.£8 | = | — |0092 |It'€8b8E I” vapgs « « 99'0ZGSI « SY'FLOFT t5'086 = 83'T68 IST'TOTIL| — s0'9LSp |98'8902 let IOzOR lo8'to8t |S8'öLF 'zr08 | 0007 | OSP "'OL£EZ | esrou supj JetjeY It LSTLE |18'9€09€ 08"€pLÖ £0'0666 | — SL'eIFL [89'ErLOl|9e P6TEL IsvTrOT |—'L8I fsreo08el | — I — |OOST Irett9os Itos sBI9gouosy | SN — — f11'09€ I+rogsst | - so'gIp |ee'0c81zre' tSEpL | — |ee'p9eLn Jov'zi8. 10022 |Oszz |0069 |er'6rg8r IT o« — såwdpxup 08'ZT S1'SSpIE liv'LpOZ joB'sza Ise'egLoOt| — = ;'10I8I|/SS ISKIE Jes't9r —8o'Lp9ztlos'zL19 | 0005 — | 0052 « Spuepo3.nsN 98'1001SHq v3a'€cc6l |se'6908 —Iso'zsT |sr'TY90T) — — - ['r'g0sg |Fs's8s8r Iso'tzsr |so'096€ |s2'9szz | 0001 |OOST | 0059 |99'tp1z « [HEWSPOS 98'8E91 — |99'TF00Z | £0'80Z€ sö'rOE0T | — — [es'0€<9 139'08912 |e8'z901 |29's108 Ire'c6LE | 000€ — 10002 |to'z08p Ne eresddn Bs'verg Iretassce I1e'Tost 1o8'sor lestLoct| — — — (Fe'r9sLI lr 066RE Ier'sE0Z 120'2908 |er'669r 10001 | OOST 10005 |er'g698t I uRt stjoqxd0rs I I I I | I + | er + ej eg 2 - . [EE . . . . M | H NM | a | 3 2M I | a0juejd | Dt Be AR Ge IY EON | "UstAIap ADR FS Suruqigq Sd | IS13A Sdiulje 193J13)e -säuru RR 6061 er El ewwns | -sSumu [Re -2591 Yao] -sFoNs FR Sapa ewmng | -Ip q90 |-10j13]19) -SpugA AR [CP a AN SpeswuosäunspurT I REN sa | | Säoks | sour | a | :sgoyg IL | As eg je doyag | | | -01; 3V | Je demspig | :J2220232N z "J3JSWOYuUJ ESSEN EEE MEAN dip = NET Ny "09'E£;0€T 1NJ 191YÄNSLJ 490 "JudANT purjquueg "a8'0869 IN saMejudAur YO BÄNSÄURN 203ur "uIGY9d I + "0161 JB 19JN3IN 420 JIJSLUOYUI SPUIISJIJÄJSSPIPASBONS 07 H292L edföljer Sköogsvårdstöreningens tidskrift, Nio-1, 19Ti Våren tfoIl PRISKURANT KR | . eN R OgS = och + Parkplantor, + Grundstammar m.m. FRÅN ; Innehatvare: Öfverste C. Fr. Hylten:Cavallius, Jägmaästare Elis Nilson Telegt.sadress:> Ranvik; Ljungbyhed Postadress: Ljungbyhed Telefon: N:o 5, Ljungbyhed TILLKÄNNAGIFVANDE. Plantornas ålder betecknas genom ett bråk, hvars täljare angifver huru länge plantan stått i fröbädden, nämnaren huru länge den stått omskolad samt summan af täljare och nämnare alltså plantans hela ålder. Särskildt påpekas fördelen af att till omskolning inköpa våra såddplantor utaf äldre barrs och löfträdsarter. All försändelse sker på köparens räkning och risk. Vid rek= visition bedes uppgifvet, om försändelsen skall ske som frakt- eller i/gods. Saknas uppgift härom, afsändas plantorna på sätt vi finna omständigheterna påkalla. Plantorna levereras fritt banvagn å våra afsändningsstationer och expedieras i den ordning de inkomma. Emballaget, som debiteras till vårt eget inköpspris, återtages icke. Dock godtgöras korgar med ?/; af fakturerade värdet, om de omedelbart och fraktfritt returneras. Om anmärkning mot försändelsen ej göres inom 1 vecka från ankomsten, anses leveransen af mottagaren godkänd. För beställningar ej öfverstigande 50 kronor tillåta vi oss ut: taga likvid genom efterkraf, därest ej annorlunda begäres. Vi äro tacksamma att i öfrigt få likvid genom postanvisning och erkänna postanvisningskvittot som vårt eget. Plantprisen äro beräknade netto per kontant senast tre må= nader från räkningens datum. Vid köp af minst 50 plantor af samma sort och storlek beräknas 100-priset. » » 3 » 500 >» > » » » >» 2 1,000 >» Vi reservera oss rätt till prisförändringar. Våra ärade rekvirenter bedes benäget noga taga del af ofvanstående leveransvillkor, hvilka vi anse ömsesidigt bindande. Ljungbyhed i Januari 1911. ; Ranviks Plantskolor. Telegramadress: Ranvik, Ljungbyhed. Postadress: Ljungbyhed. Telefon: N:r 5, Ljungbyhed. Ask (i fuktiga lägen), ek, bok, (under öfverbestånd), alm, lönn, klibbal (i fuktiga lägen), valnöt. Hvad skall man plantera? Å god löfskogsjord (ler- och kalkrik jordmån). Douglasgran, sitkagran, silfvers gran m. fl. abiesarter. UI A god barrskogsjord (morängrus). 3 Ek, ask, klibbal, björk, bok, lönn. Gran, tall, lärk, Douglasgran, silfvergran, sitkagran, abies con= color, ab. nordmanniana. Å god ljungmark (där enen visar trefnad). Ek, björk, al, lönn, alm. Gran, tall, Douglasgran, lärk, Banksianatall. Å dålig ljungmark (där enen saknas eller är lågväxt). Björk, Gråal. Å mager sandma Gråal, poppel, alm, robinia, björk, ek, rönn, lönn, fläder. I blåsiga lägen Gråal, poppel, ek, oxel, björk, | alm, nafverlönn. Banksianatall, tall, bergtall, hvitgran, (alba pungens). rk, flygsand o. d. | — Banksianatall (icke i REP | läge), österrikisk tall, strandtall, hvitgran, bergtall. (kustland o. d.) Hvitgran, bergtall, österrikisk tall, cembratall (å bergbunden | mark). I kalla lägen (uppdikad kärr- och mossmark). Al, björk, ek och ask å (kärr: | jord), pil (å kärrjord). Till vindskydd kring Oxel, afvenbok, bok, hassel, fruktträd, gråal, nafverlönn. Till h Höga: Afvenbok, bok, oxel, alm, nafverlönn, = vildapel, = kvitten. Låga: Liguster, hagtorn, caragana, ek, (kring rabatter), buxbom, lind, rosa rugosa. Längs Lönn, kastanj, lind, oxel, rönn, fuktträd, björk, (papyrifera och alba) blandade eksorter, fruktträd. Banksianatall, tall, contortatall, bergtall. åker och tomt el. d. Hvitgran, bergtall, silfvergran. äckar. Idegran, gran, hvitgran, silfver- gran, cypress. vägar. ; Ädelgranar, (pectinata, conco- lor, nordmanniana nobilis m. fl.) picea pungens, cembratall. Till gagn för villebrådet. Qvercus ilicifolia, nafverlönn, kastanj, hassel, asp, rönn, hägg, harris, caragana. Enbuskar, bergtall, hvitgran. Plantera löfträd! Ingenting bidrager mer att skänka åt vårt sinne vårens friskhet och lifslust än att följa löfträdens uppvaknande ur vinterdvalan, utvecklingen af deras ständigt förnyade, friska löfklädnad. Ingenting skänker åt landskapet, åt vårt hem en vackrare och mera leende prägel än våra löfträdsalléer, löf- trädsdungar och löfträdsskogar. Tyvärr minskas dock dessa årligen i svindlande hast, och gapande kalmarker eller i bättre fall stela, allvarliga barrskogar träda i stället. Därför denna maning: Rädda åt oss löfskogen! Plantera löfträd öfverallt där de kunna trifvas, längs alla Edra vägar, å gärdes- och inägobackar, i hagar och skogsmark! Detta ej endast af ideella hänsyn utan äfven af ekonomiska. Efterfrågan på löf- trädsvirke är alltjämt stor och i säkert stigande. Särskildt är detta förhållande med ek, bok, ask, al och lönn, som kunna säljas i huru stora partier som helst och till förmånliga pris. I utlandet har man redan länge insett vikten af att skydda löfskogen och utvidga dess område. Vi hafva i Sverige föga erfarenhet om: den mycket ansenliga afkastning en intensiv: löfskogsskötsel kan medföra. I Tyskland och äfven i Dan- mark är det ej sällsynt att träffa på ekskogar, i hvilka en stor procent af träden representera hvar för sig ett värde af flera hundra kronor, ja, enstaka träd ända till 1,000 å 1,500 kronor. Men så ägnas också ekskogen därstädes den noggrannaste omsorg. Äfven bokskogarna skötas och vårdas där på ett sätt, som höjer deras afkastning och värde' ofantligt. Dock ej en- dast ek och bok skänkas dylik intensiv skötsel — alla andra värdefulla löfträd, företrädesvis ask, al, lönn, lind och alm planteras årligen i milliontal. — Låt oss följa dessa goda före- dömen samt i tid bygga för framtiden! Plantera löfträd! Nee Insänd benäget order i god tid! då ”-- FN - SL Pris pr I > 3 & y [ed & "RA Trädsla = e Oo & styck | 100 st. i sd DE Se 2 KN i | 5 A TE —— Barrträd. bies arizonica, Arizonagran ...... 2/, | 10—15 10,50 Praktfullt, härdigt parkträd. bies balsamea, Balsamgran ..... 2/0 1,50 | D:o Gö AAA ETEN sar LO 2,25 | D:o ökar KALA SRS IEEE SINE 3/3. | 15—25 10,25) 5,— Från N. Amerika, liknar vanliga silfvergranen en har mindre fordringar på jordmån, utmärker ig för sin aromatiska dott, växer fort; vackert rydnadsträd. bies concolor glauca, Amerikansk sillvergran ......... ELINE SARA SE EA 3 D:o CEO ML en EE (2/02 050201 D:o RANA sk ål re Is), | 45—50 | 1,50 Från Colorado, N. Amerika, är genom sina ånga, breda, uppåtböjda barr, sina vinkelrätt ut: öpande grenar en synnerligen praktfull ädelgran. Den är härdig mot frost och snabbväxande. Ett 17-årigt exemplar har å Kolleberga kronopark uppnått en längd af omkr. 6 meter, ett annat lär i Jönköpingstrakten ha vid samma ålder nått en | I längd af 7'/, m. Lämpligt som solitärer eller alléfräd längs skogsvägar. Torde äfven hafva betydelse som skogsträd. I sitt hemland, västra N. Amerika, går den 3,000 m. öfver hafvet och uppnår en stamhöjd af 80 m. | Abies grandis, Stora kustgranen 2/7 | 10—15 | 0;50:| 30,—1 Uppnår i sitt hemland, N. Amerika, en stam: | höjd af 60—75 meter. Är mindre frostöm än van- liga silfvergranen. Ståtligt park= och alléträd. | ta Abies nobilis glauca, Pacifisk ädel- | | BRL ENanKEOloradp.. secs oc cen "hl, | 15—25 | 0,50 | 30,—1 Är genom sin kraftiga blågröna färg, sina vin: | kelrätt utlöpande grenar en af de praktfullaste ädelgranarna. Synnerligen lämplig som solitär: och alléträd. | Abies nordmanniana, Nordmanns- TTO ca SST SERA AA SARV | 2/0 | SE D:o CROMEn sls ELI TAR | ”/ej, | 15—20 10,25 | 10,—1 I Tusenpris pr | 1,000— |50,000—] 50,000 | 100,000 | Kr. Kr. 20 Var god observera våra leveransvillkor under rubriken »Tillkännagifvande». Insänd benäget order i god tid! I RER bd ke Pris pr — Tusenpris p SEN [Rn Törsaldusd =) & 1,000— /50,000- radslag ee o, >: styck 100 st. 50,000 100,0 i = do | » OA Kr. Kr. Kr. Kr. | Från Kaukasien, täflar genom sin täta, mörka | barrbeklädnad och sitt kraftiga grenverk med | concolor och nobilis om första platsen som pryds nadsträd, och som den börjar utveckla sig sent på våren och därför är mindre utsatt för frost: skada samt är förnöjsam med afseende på jord: mån, torde den äfven mångenstädes hafva bety- delse som skogstråd. Abies pectinata, Europ. silfvergran ”/, 0,90] 6,— | Do id:or | ..' 2/3 | 15—30 [0,15 | 2,50) 18,— | Dior d:d; häckplantor ON !:), | 30—40 1 0,25 | 5,—140,— | Den europeiska silfvergranen är förtjänt af I mycket stor uppmärksamhet på grund af utmärkt I virke, vacker stamform, motståndskraft mot den för vanliga granen så farliga rotrötan och storm fasthet. Den bör helst uppdragas under öfverbe- stånd af t. ex. tall, björk, ek m. m. Bör ej plan: teras i frostiga lägen. Ett 40-årigt bestånd å kronoparken Omberg är uppskattadt innehålla 315 kbm. pr hektar. Trädslaget torde hatva utz sikt att blifva ett af våra viktigaste skogsträd. Synnerligen lämplig till häck. Abies sibirica, Sibirisk Ad ren ..| 1/7, | 10—2 D:o d:o ..... ESR Kö EE Mycket härdig och örAolsA Vacker växt: I form, fina, ljusgröna barr. Abies subalpina, Vestamerikansk | balsamgran . ooo. a orese 0) fy) 20-35 | 1,— Utmärkt vackert parkträd. Fullt trosthärdigt. 'Cedrus atlantica, Atlas-ceder - . 1/7 1--8—10 | 0,25 Fordrar god jord och föredrager varmt läge Cederträden och idegranshäckarne kunna anses |som de verksammaste och mest karaktäristiska | effektmedlen i de ståtliga engelska parkerna. AA Gotland finnas praktfulla exemplar, som trifvas | och ej alls lidit af frosten. Chame&ecyparis Lawsoniana, Law- sons-cypress från Kalifornien ...... 2/, | 15—25 | 0,00.) 8,— D:0 ACO ps EEE KRA "ef, | 30—45 1 0,25 112 > Vackert häck: och Dark badN "Kvistarne mycket | eftersökta af binderier. ms MÄN Var god observera våra leveransvillkor under rubriken »Tillkännagifvande»>. Larix leptolepis, Japanskt lärkträd Marix sibirica, Sibiriskt lärkträd Kö CE OA Mä desudelao tea as gr erres sn Larixarterna. Lärkträdet är på pund af ovan= ligt snabb växt och värdefullt virke, som i mot: I ståndskraft mot röta täflar med ekens, förtjänt af den allra största uppmärksamhet. Å vanlig ; I frisk, god skogsmark å höglandet och i synnerhet | 'å höjdsluttningar trifs det bra. Å låglandet samt | (å västkusten med dess fuktiga, milda vintrar an: | gripes det däremot ofta af lärkkräftan. Af lärk: | träden äro sibirica och leptolepis särskildt snabb: | växande och motståndskraftiga. = Till sleepers, | I telefonstolpar, stängselvirke o. d. är lärkträdet I kanske det värdefullaste, som kan uppdragas i I vårt land. | I Picea alba, Bran (se P. bungens) oo D:o d:o ES ssd KD:o (se P. pungens) | IDO d:0; hackplantor ....ss-es ssdvs | Picea excelsa, Vanlig gran ......../ NEG CO one de nes sne nns dre rea | FREGE CO BEE fa Sr ser sla a le är a dt fra | En lång följd af dåliga granfröår har minskat | tillgången å granplantor och därigenom stegrat | | priset utöfver det vanliga. | I Picea orientalis, Kaukasusgran .... | Vackert parkträd. Få I £ EENGUES vå dj ' i Picea Engelmanni, Engelmansgran '/:/ Hlorkd:o, hackplantor ..s...sss:s--+ > 2/, | 15—20 | lt 8 ATP VA Var god observera våra leveransvillkor under rubriken »Tillkännagifvande». Al = Pris pr | Tusenpris sl HN ; 2. BD: styck | 100 st Sa | KS 5 TE Kr. Kr. Kr. I | | 0,90 || 6,— 20-25 (aa ],80) 12,— | | | | 20—40 | aa 30,— Y/4 | 1,80 2 !/, | 10—30 10,15 | 3,50 25,— bug Meine] | | VO. | | 0,50] 4,— | 3,50 I 2/3 1 20—30 | 2,— |15,— 2/3 | 40—50 10,20 | 5,— |40,— | (CR 200-40 (0:20 FOS | | "a/s | 40-50 10,25 | 10,—1 2/0 ES 2 1/3 | 10—25 Is 1,10) 5501, Lr 2/, | 15—40 10,15) 1,50) 10,—1 9,— 2/2 | 30-40 [0,20] -5,—=140,— | I | | | | I 4 i Å A a de f Insänd benäget order i god tid! I SS | I ; SS Zz Pris pr | Tusenpris pr >) 3 & I äds & OR Lå Irädslag : OF styck | 100 st) 100051 50000 27 I Så 3 A Kr. Kr: Kr OP KE Picea pungens, Blågran. a 1;20.1,85 Do do ga SNC mg Ås . oo. 2/0 | 15—40 1 0,20) 5.— 140,—- [40 100 Karp ente a AA AR "et, | 25—30 |1,— DO te diod Ri El) SO SSADNNNES Picea alba, Engelmanni och pungens äro nord: | amerikanska hvitgranarter, som utmärka sig för sin vackra blåaktiga färg, hvilken särskildt hos Engelmanni och pungens är kraftigt framträdande och stundom öfvergår i silfverhvitt. De äro alla i hög grad dekorativa, och då de hafva mindre anspråk på jordmån än vanlig gran samt, i syns nerhet hvad beträffar pungens, hafva starkt stic- kande barr, som skydda dem mot hjortdjur och beteskreatur, äro de förtjänta af stort intresse. Deras ovanligt starka och behagliga barrdoft gör dem möjligen särskildt värdefulla för sanatorie- platser. Picea alba har visat sig synnerligt lämp:- lig till läbälten i kusttrakterna, enär den äfven under vindens inflytande bibehåller sin raka växt och ej såsom vanliga granen mister barren å vindsidan | I | I I I | I | I | Picea sitchensis, Sitkagran . 0 | 1,50 | 10,—/ D:o d:o BER ENSE NAR Sr KEETSEE Ad 0: äl ala 4,— 30,—- D:o d:o i EST SER SAA 20—45 | 0,25 | 5,— |40,— | Picea sitchansis (menziesii) från N. Amerika | anses af de till Europa införda barrträden kunna täfla med Douglasgranen i afseende å snabb: ' vuxenhet och virkets stora värde. Den är för: nöjsam med afseende på jordmån, men bör dock ej användas å styf lerjord eller i allt för torra lä- gen. Betecknas af tyska forstmän som »Framti- dens träds. Uppnår i sitt hemland 60—80 me- | ters höjd med en stamdiameter at 2'/, meter. 1 | | Gisselfeldts skog i Danmark befanns ett 8-årigt | | I exemplar hålla c:a 3 meter i höjd. Har starkt | | stickande barr och angripes därför ej af hjort: djur och beteskreatur. Bör som skogsträd kunna få mycket stor betydelse äfven i Sverige. TAG ECO 24 oo Rt SEE NE PN LE EE KE IA Lämplig å kustlandet samt å sandmark. Bildar | | : | | goda läbälten. Dekorativ. | | I | EST | .” | Pinus austriaca, Österrikisk svarttall !/, | 0,60 '; 4,— Var god observera våra leveransvillkor under rubriken »Tillkännagifvande». + Enadiskae Pinus banksiana, Banksianatall Do d:o MDAECRO SÖ dln ii. vecenres rr es Banksianatallen från N. Amerika trifs å nästan all slags mark, dock på grund af sina långa års skott ej i alltför stormiga lägen. I ungdomen mest snabbväxande af alla barrträd, kunna redan 'S:åriga exemplar uppnå en höjd af 2—2'/, meter. Trädet sprider en stark och angenäm barrdoft, hvarför det möjligen lämpar sig för sanatorieplat= ser. I Tyskland äro många millioner banksiana:- plantor utplanterade de senare åren. Såsom »amz träd» för uppdragande af bok eller silfvergran m. fl. frostömma trädslag å kalhuggna marker torde banksianatallen hafva en synnerligt lämp- lig användning, äfvensom till kultivering af våra magra ljung= och sandmarker. Pinus cembra RCA Brödtall .. 1218 -BlIDA TG SES ARE Brödtallen förtjänar stort intresse dels som prydnadsträd och dels som skogsträd. Den trifs såväl å frostländ mark som å bergshöjder, enär den ej lider af frost samt är stormfast och för- nöjsam. Den sibiriska formen synes växa snab- bare än den europeiska. Pinus flexilis, Cembratall fr. Nevada Cab EET Ge Eg SE EEE Vacker, blåhvit barrdräkt; snabbare växt än vanliga cembratallen. Pinus laricio, Korsikansk tall. Liknar Österrikiska tallen men är något här: digare mot svampsjukdomar än denna. Pinus montana Sölve Pyreneisk | TI DTET TI So Ger SRS RNA EE AA RE FREE RR VR dd ade dre medel I däR RAS KORNEN CA Ed lane fe ruta a grad a ar EOTKAÖN ve srose sr Är känd för sin vackra stamform och sina små anspråk på jordmån. Bergtallarne äro genom sin friska, gröna färg jämväl dekorativa, i syns nerhet gallica. ER I3PIV Insänd benäget order i god tid! KISSES GE E tyfon WU Vi P. Ser TY VE PR WERE PR i et, SL VO EVEN NL TIN Tusenpris pr A = Pris pr BR. : nm = = styck | 100 st. KOIJGO FEN FINT Kr 1,— | 7,— 5—12 1,80 | 12,— 20—50 10,15 | 2,50 | 18,— | I | | 1,80 12,— 7—8 10,20) 5,—140,— I. | 2,— | 15,— 15—30 | 0,25 | 10,— | | | [ | | 0,75 | 5,— | 0,50 || 2,25 AES 1,80 | 12,— 8—15 2,— | 15,— 15—20 1 0,15 | 4,—1 50,020 1C0,000 Var god observera våra leveransvillkor under rubriken »Tillkännagifvande». | MR REN ET ASS Insänd benäget order i god”tid! | | a É Pris pr | Tusenpris pr . pe 2 ha — ÄN - | R 1 | aralarsira g | 2 2 3 styck | 100 st. 50.000 000 | 27 go T | st | Pinus montana uncinata, Vanlig en- stammig bergtall .o.co0ooo. rä (NAV DIO5 dOr ee NR Åsnat drsare sn NRA Dö: d:0r dt Rs 2/, 7—15 | Å våra magra kalmarker bör bärgtällen hafva I stor betydelse såsom markförbättrare, I bland: ning med gran anses den öka tillväxten hos denna. En likformig blandning af bergtall och gran i 0,75 meters förband bör därför möjligen | vara förmånlig å vår medelgoda ljungmark. Kost: naden för den första hjälpgallringen kan däri: I genom undvikas, enär bergtallen dör bort, i mån "granen öfverväxer densamma. | Pinus silvestris, Svensk tall af små- ländskt frö. ...ooooo. FE AE 2 Bor dO VE barn Re EKA 0 5—12 P0 NED onde Brå STR värn SRA | 1/, | 7—15 | | BISREKo He KR REDELORESIN SOCR Re ee ROR ER FR te) Pinus strobus, Weymouthstall 2, TORG! ör0 AE tera TEN ES Er D:0- AclOr Sr es EEE I ”A/, | 20-30 Pinus strobus från nordöstra Amerika tillhör "de mest snabbväxande af tallarterna. Föredrager god, fuktig jordmån. Särskildt lämplig som parke träd på grund af sina långa, fina barr. Åfklippta grenar hålla sig friska i flera veckor och lämna ett synnerligt vackert materiel till kransbinderier 0. Pseudolarix K&empferi, Kinesisk FSULAIACK FA RE FO ÅG Utmärkt vackert parkträd. Pseudotsuga Douglasii, Douglas- | | gran, blågrå, från Colorado ........ 2/3 1 15—30 | 0,20 5,— |40,— Pseudotsuga Douglasii, är antagligen den vär: defullaste af alla granarter, som införts till Eu: ropa, där den numera öfverallt odlas i mycket stor utsträckning. Virket är jämförligt med lärk: trädets i godhet. Trädet är lika snabbväxande som lärk- och weymouthetall och uppnår ansen- liga dimensioner. Är mindre ömtålig för frost SÖT Var god observera våra leveransvillkor under rubriken »Tillkännagifvande». Tas | än silfvergran och andra ädelgranarter samt torde I därför kunna med fördel uppdragas å kalmark, Torde dock säkrast inplanteras som underväxt i björkz eller tallbestånd. Bör planteras i stor om- fattning. Den blågrå arten från Colorado växer något ångsammare än den gröna från Oregon, men är Ttill gengäld fullkomligt härdig mot frost. ITaxus baccata, Idegran ... Thuja gigantea, Jättethuja. ... oo... IG TD pd FETARE SSE RE DG TBG Aag RR ARA Från N. Amerika. Anspråkslös å jordmån, ganska härdig mot frost, ståtligt utseende, med isk grönska hela året. Virket af utmärkt be- I skaffenhet. Thuja occidentalis, Lifsträd..... ne BIS GR Gl OR SA SR a sa Rd ait Al BIDTORS GEO st oo sku bo vlelee a tor. Användes mycket i Danmark och Tysk: land till inplantering i gles ekskog. Acer dasycarpum, Silfverlönn...... | Parkträd, högstammig, snabbväxande med djupt flikade, å undersidan silfvergråa blad. I Insänd benäget order JPIY PERTS PRAT NIER SVUNNES BRA IVESIDE 0 ONA RR IEA NE ER RR ANS AR Om god tid! ey wa I | P3ue[lapaW | Kr, 8—10 | 0,25 | 10,— 1 10—20 | 0,30 15—25 | 0,25 20—45 | 0,15 I 55 | 50—90 | 0,20 90-120 0,25 |40,— Pris pr | Tusenpris pr 50,000 | 1,000 styck | 100 st. || 50,000 |100,000 Kr. Kr. Var god observera våra leveransvillkor under rubriken »Tillkännagifvande». Insänd benäget order Trädslag Acer negundo californicum, Cali- fornisk lönn PO D:0:7 260, JösSR SR TOT el O 4 CA RE AE ID He Snabbväxande, saspråkslös, ed TARA på jordmån, synnerligt vacker, med blåaktiga grenar och fint bladverk. Acer platanoides, Vanlig lönn D:o d:o MS D:o D:;o d:o d:o Acer packdoplatanug SNRA IB Ho Ydre Ior SEA FIRE ANS BA Ed Band IDLGE MIO: forsta RAN TD:O7 SC 1020 ad Ers föra DOT CO ER Sen SN Acer sacharinum, Sockerlönn.... Lönnarterna äro anspråkslösa med afseende på jordmån och lämna ett mycket värdefullt virke. | Särskildt praktfulla äro de som park: och allé träd på grund af sitt vackra löfverk, som allt efter årstiden växlar från ljusgrönt till mörk- grönt, rödt, rödgult och gult. Vackra stammar af sykomorlönn betalas med ända till 800 kr. Lämpar sig särskildt till att fylla i luckor i bok: föryngringar. 'Aesculus SIPPSEASE IN Hästkas- TänTE LS AE | [D blo ir a [To SER R AS RN, B ge FLERE BIR, Ae ID Fo TEN 5 SE AEA SKR TORNE Ett at våra vackraste allé och parkträd. 'Alnus glutinosa, Klibbal TNE OL OR rem Add DiOT CEOr dl see SR TROTS Ö ret, örter äta AAA AR Är särskildt lämplig att plantera å stenbundna icke odlingsbara kärrmarker, hvilka därigenom — 8 Var god observera våra leveransvillkor under rubriken »Tillkännagifvande». DPIY 1/ > ja i god tid! Ly WD I p5uelPPaW 20-40 50—75 1 0,25 70-100) 0/30 | 0,40 8—20 15—40 50—90 0,25 90—-120/ 0,30 20—-40 15—235 30—50 50—-100: 0,30 100-130 0,35 15—40 | 0,30 | 10-20) | 20—30 | 0,15 | 35—060 | 0,20 10—20 | 40—60 | '.60—100) 0,20 100-140; 0,23 | Tusenpris pr 1,50 6.— |50,— BON 10,— |90)—1 | ll. GS 3=— 1206 5,— |40,— 7,—1|60,— 1,25) OR 3,— | 20,-- 4,—130,— 6,—150,— 8—1 70 15,— | | 2115 4 TARA 0,90 | (0 1,80] 12,— 2,50 | 18,— 3:50 25, Trädslag II göras väl räntebärande. Alvirket betalas högt och röner ständig efterfrågan. Mindre anspråksfull å jordmån, växer bra å lågländt sandmark s. s. vid hafs= och insjösträn- der. Bildar utmärkta läbälten. Ampelopsis hederacea FE TRA Vildvin ; Betula alba, Björk uppt. direkt ur skogsmarken FD:o d:o D:o d:o I D:o d:o, uppt. direkt ur skogsmarken I Betula lutea, Gulbjörk j Från Canada. Virket har vacker gul färg och lär eftersökt för möbeltillverkning. Berberis vulgaris, Berberis lomtd:ol föl atröp...3-... I Hög buske med vackra guldregnliknande blom: I mor, mycket anspråkslös å jordmån. Synnerligt lämplig till häckar och bersåer. Härdig äfven i "norra Sverige. =10)= Amelanchier vulgaris, Bärmispel .. 2PIy - a Pris pr | Tusenpris Sa IE S 2 = styck |-100 st. 130.000 | 100,000 Dr Kr. Kr. Kr. Kr. 10—20 | ES läTi 40—060 2,50 | 18,— 60—80 | 3,50|25,— 100-130] 0,25 | 5,— 10,25 | 10,— | | I 15—50 |0;20 | 7,— | | 5—8 |0,25 15—35 | 0,75 | 20—40 | Öl 15—25 | HOS 30—50 | 0,15 | 2,—|15,— 1 mtr. | 0,20 | 4.—130,—- 20-40 | 0,15 | 3,—|20,- | | 15—30 | 2550 [LB 10—20 10,15 | 3,— 20—30 | 1,50 |10,— 40—50 10,15 | 3,—1 Var god observera våra leveransvillkor under rubriken »Tillkännagifvande». Insänd benäget order i god tid! Titards låg Carpinus betulus, Afvenbok D:ö. diö Diö dö Bildar liksom Virket värdefullt. tering i ekbestånd föregående ftåta vackra häckar. Synnerligt lämplig till inplan: Carya alba, Hickoryträd Från Ostamerika. Egendomligt vackert park: träd. Växer i början mycket långsamt, men et ter cirka 10 år tilltager växten utomordentligt snabbt. Virket synnerligt värdefullt. Castanea vesca, Äkta kastanje Clematis vitalba, Skogsrefva | SEA alba, Cornell | Cornus sibirica I FaR sanguinea | Corylus avelana, Hassel Cotoneaster aquminata, Dvärgmis- pel mm | Cotoneaster vulgaris | Crategus coccinea, Amerik. hagtorn I Crategus Manegen SLAEkorn Diof do . i | I Bo it 0 (Te fe REA AEA TEN AN Crategus sanguinea, Sibir. hagtorn ' Cytisus Ng SWETER In | D:o d:o TIpPIV [C] å z Pris pr > Tusenpris pr Zz z styck 100 st. SO OMG Sto 27 IS HUA; Kr. 10—30 20—-40 50—80 4—35 20—40 25—50 30—35 50—70 10—20 0,15) 3,50 | | 30—50 | 0,151 4,—130,—] 10—15 | 0,23 | 12,— 10—13 0,25 | 12,— 25—35 | 0,25 | 12.— 20—23 1,— | 7,50 25—30 1.80 | 12,— 30—35 | 0,15 | 2,—115,—1 80-120 0,25 5,— 20-40 10,15] 4,— 70-110 0,35 12,— Var god observera våra leveransvillkor under rubriken »Tillkännagifvande». Insänd benäget order i god tid! 2 Pris pr | Tusenpris pr & 2 RN = styck | 1C0 st. 01000 CO 0) T Kr; | | Kr Kr. Kr. | Kryss europ&ea, Benved ...... 2/, | 10-20 10/15 | 4,—1 Ar SSR PRO EE 1E/A 203000 FR RA ES "el så nsle så Sa ss dela SÄS "ht, | 30-40 1 0,30.1 10,— SS till inplantering i buskpartier, där den | raktfullt framträder genom vacker höstkolorit. I I agus silvatica, Rödbok. .. .. oc... LE S=2011 1,20) 8—]| DD: (GR RA RE RA 2/4, | 15—30 I 2,—115,— | MORE SS RR SN ne el dn NS brad 1/1 .20—50 | 3,—120,—1 AE fe ed aren Skrea "hf, | 40—70 | 0,15 | 4,— 1|130,— RA Le .-| Al | 75—-10010j25 | 6,—150,— | I | | RA 0 | | 0,60] Fr RR ma SA döda a ee larenl !/, | 20—50 | 1,80 | 12.— RR rt Ad AE Je BE | 1/3 | 30—60 | ERS 0 vo SNS LANE SRK ARNE 1/7 | 40—80 | 2,50] 18,— | BR SRA SL Sad nära gr gode '/1/, | 50-90 10,15 | 4.—130,—- | I I I | | | 1/6 5—10 | | 0,75 | 5,— 0 a cos RS RR NOA | 2/4 | 10-20] — | 120] 8.— [25 2050 [SEE 0 2/3; | 50-90 | | 4,— | 2500-120 0,20 | Sö | es SEO) 0,60 | 4,— RR OR mA era gl äne re vlerslis | 2/4, | 10—20 1,20) 8,— HSRETASER AR OT Fate BEN RR Nas Ra Sa | 50— 90 | 0,15 nm 2 fre Gt 1 RASA SSE SER ERAN | cl | 90=1301 0,30 5,— | Asken växer på god, fuktig jordmån snabbare Il än de flesta andra löfträd. Särskildt är detta för-' ållandet med Fraxinus americana. = Askvirkets | öfverlägsna egenskaper och mångsidiga använd: | arhet äro ju allmänt kända. Efterfrågan såväl | om priset därå är i starkt stigande. Den som ygger på framtiden gör klokt i att i stor skala | lantera ask. Fraxinus ornus, mannazasken, är | | ycket värdefull som allé: och parkträd. Sär:/ | | | kildt under blomningen är den mycket dekorativ. | | | enista tinctoria, Ginst ............ 2/0 | 35—065 | 0,25 | 8,—1|70 | edera helix, Murgröna .. —-...2.| 2/0.) 10=15 | 0,20 | 6,— | | I I I ippophaé rhamnoides, Haftorn .. | :/, | 20—35 | 0,20 | 5,50 | ARALRES Var god observera våra leveransvillkor under rubriken »Tillkännagifvande». Tra dslag Juglans cinerea, Grå valnöt. ...... Ligustrum vulgare, Vanlig liguster Populus canadensis, Canadapoppel Ett af de bästa trädslag för flygsandsmarker och kustlandet. Prunus serotina, Lagerhägg. ...... Pterocarya caucasica, Vingad valnöt Ett mycket verkningsfullt parkträd. | Quercus palustris, Kärrek Quercus pedunculata, SNART IDIOT CFO fa pl ca SPA a SR VIE IB 7 RE a Ro ren SNES RSA a 'Quercus rubra, Purpurek .....o000.. EN BITS s Ord DE SPSS RN: ESA SSE 20 D:o dd Eken är i allmänhet midre förd da på iörda mån än de flesta af våra ädla löfträd. För att nå I sin bästa utveckling kräfver den dock en kraftig, | fuktig och djup jordmån. Dess virkes framstående egenskaper gör den jämte asken till vårt värde- | fullaste löfträd. I dekorativt hänseende äro sär: skildt rubra, palustris, coccinea beaktansvärda ge- nom sina stora blad, hvilka under hösten an- I taga en starkt framträdande röd färg. Eken bildar äfven utmärkt vackra, kraftiga, låga | häckar kring rabatter eller utmed trädgårdsgångar. Den planteras då på 5 cm. afstånd och klippes hvarje vinter ned till ett par cm. från marken | samt hålles under sommaren nere vid 1 å 2 de: I cimeters höjd. Såväl ettåriga som äldre plantor kunna användas. Rhododendron cotawbiense ...... "Robinia pseudo-accasia, Robinia .. Utmärkt vacker, lämplig å sandmarker. Virket mycket värdefullt. ER VE Var god observera våra leveransvillkor under rubriken »Tillkännagifvande». Insänd benäget order i god tid! DPpIV p3uriRpPaW 3 ey UD I 100-150 0,35 60—-100!0,30 | 6,—] 15—20 0,25 —20 10,30 | 15—35 | 0,20 | 5.—1 ta Pris pr | Tusenpris pr styck — 1C0 st. FR N | NN Ken I me 2 Pris pr | Tusenpris pr NA Ste & FS ox 1 100 «+ || 1:000— [50,000 e& 5 | styck | 100 st. 1 :50,000 |100,000 AA I pb» AA Kr Kr, Kr Kr osa rugosa, afläggare . .......... 1/, | 20-351 0,20 | 5,— BESRRRORIeFA: oo ncv cert sas ers vara 2/0 ILS—20-1 00 2 Bsa rubiginosa........... 1/7 1 15—20 [0,10 | 2,— SANTE SelRaNA Loc so. sc ser - oc: Ir) LIF200j15: 2j50 ambucus nigra, Vanlig fläder ... !/, | 40—05 | 0,20 4,— ambucus racemosa, Drufhyll ..| 2/0 1 35—060 10,20] 5,— |40)- orbus aucuparia, Rönn .......... | 1/, | 20-40 2,50 | 18,— TND, El NS EE An dr ER SVAN FL005 4.— | 30,— GD (ELD ARENA .. | 1/31 65—1001 0,25 | 5,—140,— På grund af sitt värde som prydnadsträd och | ora betydelse för småfågelvärden borde rönnen planteras i stor utsträckning. Den reder sig bra fven å mager jordmån. orbus fennica, Finsk oxel .... al, '135—2001 0,50 | 30,— 1 | | orbus scandica, Svensk oxel . . | 2/, 25—30 4,—130,— = JD GEOR vErTe REAR se 175 1 165=1001:0,30 | 15,—1 Äfven i stormiga lägen förändrar Sa såväl den svenska som finska, icke sin vackra växt- form, och då den ej heller utsuger marken, är en som vindskydd kring trädgårdar och parker kanske det förnämsta af falla våra abemskallot äd Spartium scoparium, Harris . . .. 1/, | 15—20 0,75) 5,— 8 BR RS 2/41:35=—50 1,50.) 10,— Växer på flygsand, håller sig grön hela vintern och utgör ett utmärkt vinterfoder för hararne. i Spirea bumalda ............... ..-. | 2/5 | 25—40 10,25 | 10,— 4 ) , firea oppulifolia. ...........'.. 21 a | 90-100 (0,25 T6EI50- Spirea salicifolia..... ...coococooco0o... 1 3/0 | 90-100) 0)25:| 5;— leat ) Var god observera våra leveransvillkor under rubriken »Tillkännagifvande»>. Era dslag 'Syringa vulgaris, Syrén vanl. röd . D:o d:o buskar 'Syringa josikea, Ungersk syrén 'Symphoria racemosa, Snöbär Tilia [D:0 Araee la SOPA lind .. d: Oo Tilia parvifolia, Småbladig lind D:o d:o va RPG R Er AVR fila | - D:o d:o D:o d:o Lindarne torde som berså- alléträd räknas till de värdefullaste. Den storbladiga formen tyckes vara mest använd, ehuru den ej är fullt så motståndskraftig mot sjukdomar som den småbladiga. Den småbladiga linden är särskildt lämplig som underlag för andra lindarter. Ulmus campestris, Småbladig alm Doc d:o Dior d:0 Almarne höra till våra ställigaste löfträd SEM uppnå å god jord betydande dimensioner. De I synas emellertid kunna reda sig bra äfven un: I der anspråkslösare förhållanden, t. ex. å våra | flygsandsfåält.. De bilda täta, härdiga häckar. Virket är mycket värdefullt. |Ulmus montana, FOTDIaAuE alm | Pilsticklingar, ca 1 fot långa levereras af nedan angifna sorter, om rekvisition göres före 1 Mars: Salix amygdalina, Mandelvide D:o purpurea, Purpurvide D:o viminalis, Vanlig bandpil Samtliga arter lemna godt korgvirke och äro lämpliga för vårt klimat. N 1/ 0 LYI WD I p3urel[ap2W - 10—135 40—70 0,50 20—45 0,30 15—35 0.15 10—20 25—50 0,13 5—10 10—20 20—-60 0,1 50-100 0,25 30—60 ; 0,15 20—40 20—50 0,13 735—100 0,23 [5] EN (RES Var god observera våra leveransvillkor under rubriken »Tillkännagifvande» Insänd benäget order i god tid! GRUNDSTAMMAR. Pris pr Diaz e 10,600 | 100 st. 11,000 st. a meter Kr Kr. EKS RR rn lelsa få ke ey ES LA ar ng 1, An 325 RR na NG NAO a 1, BN40 1, RE NLS JE ER I Konvaljegroddar JUNSOEteringt -. cc. 3,— |28,— | II » STA Ti ja 1 2,—1|15,— I o. II i blandning] | | 2550 |20,—] Vårt förråd af grundstammar har under höstens och vinterns lopp redan slifvit i det närmaste slutsåldt eller borttingadt. Instundande höst beräkna vi kunna erbjuda: HÄLONG LES EAS Are al un sjö De ran ås sea omkr. 10,000 BSENS ERS S dve $lete Sf ole sed » 250,000 RETRO kr in ootorva Bele ere SNR » 60,000 FROM vc sa sger ekskea ERE 25,000 BRUTEN mossen MR FETA 6,000 INGSANGANINA av..to Nelo oseike Sö cu FT » 300 å 400,000 STARS Ta cc AKNE Ar NEN SAR RANG » 20,000 (Fonvaljegroddar” ....-.....--ss- » 60,000 å 100,000 Intresserade äro välkomna att bese våra anläggningar. REGISTER Barrträd. Drufkhyll, Sambucus racemosa .....s..s.s Amerikansk silfvergran, Abies concolor FASER Cotoneaster aquminata .... Arizonagran, Abies arlzonilA s.ssssrsrera I Gh CK 6 SN NigrA sereerer re re rna : Atlaszceder, Cedrus atlantica ............ 2 RR Jenista tinctoria = ; Blågran, Picea pungenS. .scssen sides vn 4 uldregn,. Cylisus. alpines im. trean , : | Gulbjörk, Betula luleå => se.=seore sees Brödtall, Pinus cembra .. > 5 | Haft Hi RS id Douglasgran, Pscudotsuga Douglasii 6 Hag KEN cred BE -rROMNOLAES BASAR Engelmannsgran, Picea Engelmanni . 3 ARLPTIn CIA PR PIOROETKEN coccinea, san- Gran, vanlig, Picea eXCOSA oorrsrer serna 3 SOC ER PRE Guldlärk, Pseudolarix Kampferi. 6 Hostel fgaritan Ser a NA DRAR 3 Hvitgra ea alb Rå FAIT = AR dor Ja 4 der SR bärga RIS IEEE SO z Hickoryträd, Corya alba «+ =. = + sen t= ene Jättethuja, Thuja giganlea .......oco.n - Hästkastanje, Aesculus hippocastanum .. .. Kaukasusgran, Picea orientalis Jag Kastanje, ätlig, Castanea vesca .....sss = Korsikansk tall, Pinus laricio.........sr. 5 RvR Alnus glulinosa ...ss seen SANKT DEER kempe paris VE Lagerhägg, Prunus serolina.. .....sveooa G Lifsträd, Thuja occidentälis sssssssrsrrssr na FT ELSE IRI ee JRR RA Lärkträd, Larix europea, leptolepis, sibirica ör : - Er SE parvifolia ......+- Nordmannsgran, Abies nordmanniana.. Mang Sk AE (ILOLAES 314 fs SCA 2 Tan Pacifisk ädelgran, Abies nobilis glauca. Misvel C , fenan ff SEO Pyreneisk bergtall, Pinus montana gallica NES Ed Heder Fer: SMRE SSA a Sibirisk ädelgran, Abies sibirica .. S MIUTgröna, SIEGEras OeLEe NA Seb Sr å Nafverlönn, Acer campestris ......-=.-. es Silfvergran, Abies pectinata.. EA Oxel: Sofb då ; Sitkagran, Pieed SUchkENSiS =. sd ser a Pilsticklingar, RT fJennicea «sesam Stora Kustgran, Abies grandis å E 5 re SPSS Se Tall. vanli : [5 EST TA FOSTRA 2 Bipran ka, ATSkoro cl SIPHO” voense os Vestamerikansk balsamgran, Abies subalpina P TLL SV Ju ES ST EE AN Weymouthstall, Pinus Sstrobus ..sssssr. ASO Quercus: TUOra sis ES Dm tre Arek vett ET | Päron: =cc=kese ar om sas Österrikisk tall, Pinus austriaca Rhododendron. R/dodekirar cotawbiene RES Robinia, Robinia pseudo-accasia 5 ERT Rosor, Rosa canina, rugosa, Por mena f Afvenbok (Hvitbok), Carpinus betulus Rönn, Sorbus aucuparia ...... AE Al, Alnus glutinosa, incanQA esssrsrerra 9 | Scharlakansek, Qvercus coccinea......... - Alm, Ulmius montana, campestris .. ..... 14 | Sibiriskt ärtträd, Caragana arborescens - Ask, Fraxinus americana, excelsior ,ornus.. 11 | Silfverlönn, Åcer dasycarpum -.. sa Benved, EVOnymusS eUfopEa Jie res sas: sr 11 | Skogsrefva, Clemalis vitalba sossse== == Berberis, Serberis! vulgaris. snssssssarest 9 | Snöbär, Symphoria racemoSsa ...... =. =. Bok (Rödbok), Fagus Silvatica .......... 11 | Sockerlönn, Acer sacharinum .-.. . ......« Björk, Betula alba, lutea . s.an0n GÖ | Spirea, Spirea bumalda m. fl: i: EES Bärmispel, Amelanchier vulgaris SAN 9 | Stjälkek, Quercus pedunculata .-. SARA Californisk lönn, Acer negundo carlifornicum 8 | Sykomorlönn, Acer pseudoplatanus sek Canadapoppel, Populus canadensis 12 | Syren, Springa scse ss sera set SSE Convaljegroddor, Convallaria —sssssrrs ra 15 Valnöt, JUGlANS oo sees oc Cornell, Cornus alba, sibirica, sanguinea 10 | Valnöt, vingad, Plerocarya caucasica Ea Ek, Qvercus pedunculata «sov... 12 | Vildvin, ÄPpERRsSrA hederacea= sc: ss JB LOTTA Ia RA RER EE NASN TS Applet essens seen re rr re nr Hugo Brusewitz Boktryckeri, Göteborg 1911 Plantmaterielets vård och användande. Plantorna böra vid ankomsten genast uppackas och jordslås väl å ett beskuggadt ställe å eller strax i närheten af den mark, där de skola utplanteras. Vid jordslagningen bör tillses, att den sker i tunna lager, att plantorna komma att stå i ungefär 45” vinkel, att gräfningen sker — så djupt, att plantrötterna få fritt utrymme och ej böjas uppåt, samt att jorden väl tilltrampas mellan raderna och därefter vattnas grundligt (om jordslagningen ägt rum under våren). På sådant sätt jordslagna plantor kunna utan att taga skada förvaras från vår till höst eller tvärtom. Skulle plantpacken vid ankomsten befinnas frusen, bör den ställas i en källare el. d., där den kan få sakta upptina. Pinus-arterna: Vanlig tall och Banksianatall kunna å nyligen af- verkad mark samt å god sand: och ljungmark med fördel utplanteras som Z/,. Å gräsbunden mark samt mager sand- och ljungmark böra användas äldre, helst omskolade plantor. Bergtallarterna kunna ut- planteras som 2/, eller, i fordrande fall, 2/, och 2/3. Öfriga tallarter planteras som omskolade 2:, 3: eller 4-åriga. Ömskolning sker helst | vid ett år. —— Abies-arterna kunna å god beskuggad mark planteras som 3/, eller till och med ?/,. Säkrast är dock att använda 2/, eller 2/,. Omskols : ning vid 2 eller 3 år. Picea-arterna:: Vanlig gran kan å mark, som ej är mycket besvärad af ogräs, planteras som ?/, eller 3/4. Å gräsbunden mark samt då ett snabbt och säkert resultat åsyftas, bör alltid användas omskolade 3- eller 4-årige plantor. Öfriga Picea-arter böra alltid helst planteras som omskolade 3: eller 4-åriga. Sitkagran bör i plantskolan skyddas mot nattfroster. Omskolning vid 1 eller vanligen 2 års ålder. Pseudotsuga Douglasii förhåller sig som Abiessarterna. — ÅLarix-arterna kunna utplanteras som ?/, eller hellre 2/, eller NE - Omskolning vid ett år. — Löfträd: Under öfverskydd kan bok planteras redan som !/, eller Yo säkrare är dock 2/, eller ?2/,. Ask bör helst planteras som !/, eller I 2/2; Ek som !/,, ?/, eller !/; och 1/5; Björk och al som ?/, eller oms skolade 2/, och 2/;. Öfriga löfträd som ?2/, eller omskolade äldre. Som regel gäller både för barr- och löfträd att om säkert och has- tigt resultat önskas är bäst använda kraftiga omskolade plantor. Med afseende på planteringstiden kan man välja mellan vår- och höstkultur. Vårkulturen bör taga sin början kort efter källoss- ningen och kan sedan fortgå till dess plantorna börja »skjuta», vanligen till slutet af maj månad. Den största försiktighet måste iakttagas för att rötterna ej skola förstöras eller skadas af sol och de torra vår= vindarne. I sådant syfte böra plantorna förvaras å ett väl beskuggadt och skyddadt ställe samt under kulturarbetet af planteringsfolket bäras med rötterna doppade i jordvälling och väl omlindade med fuktig mossa. Skulle rotspetsarne misstänkas vara skadade, är det lämpligt beskära rötterna till omkring en tredjedel af deras längd. Höstkulturen kan börja för barrträd (undantagandes lärk) i medio af aug., för löf träd och lärk vid tiden för löf- och barrfällning samt fortgå till dess frost inträder. Den kan med bästa resultat användas i synnerhet å sandjord och annan lätt jord, där ofta nog under våren planterings- tiden inskränkes högst betydligt af torkan. delaktig för trädslag, hvilkas vegetationstid inträder tidigt, såsom björk, al, lärk, tallarterna m. fl. Under hösten är faran för plantrötternas ut: torkande under transporten mindre, men bör dock ej lämnas obeaktad. Afståndet mellan plantorna spelar vid planteringen en viktig roll. Därvid har man att taga hänsyn dels till markens beskaffenhet och dels till trädslaget. Å ordinär, god skogsmark bör afståndet tagas om- kring 1 å 1,, m. (4 fot), å mager mark däremot ej öfver I m. Bok bör planteras med 0,5, m. (kv.) förband eller högst 1X0,s, m. afstånd, ek, ask m. fl. löfträd med 1 å 1,, m., gran och silfvergran med 1 - samt tall med 1 å 1,, m., om oomskolade plantor användas. Äfven är höstkultur för: Med omskolade plantor kan förbandet tagas något större. Ju förr beståndet sluter sig desto bättre för marken och beståndet. Visserligen ställer sig en tät plantering i början ganska mycket dyrare än en gles, men utbytet blir till gengäld så mycket större och värdefullare. y » » » Till plantering af 1 hektar åtgå med 0, m. förband (kvadrat) omkr. 28,000 plantor, > LXO0 > » » I » » » ER » ss » » large » » » » » » LSE JR ag 17,000 » » yu v Häckplantering: Plantorna böra alltid sättas i en enkel rad med inbördes afstånd af för barrträd omkring 25 cm. ; afvenbok, nafverlönn, hassel, alm, lind, vildapel 50 å 60 em. liguster, caragon, hagtorn 15 å 20 cm. j buxbom och ek kring rabatter 5 ä 6& cm. buxbom i vanlig häck 20 cm. Herrar Trädgårdsmästare och Trädgårdsodlare torde benäget observera Ranviks Plantskolors i Båstad anlagda stora trädgårdsafdelning, hvarifrån vi kunna erbjuda stora partier moderstarmmimar af äpple, doucin, päron, kvitten, plommon (S:t Julien), körsbär m. m., äfvensom drifsyrener, konvaljgroddar, rosor (moderstammar) samt fröplantor af de flesta för vårt land härdiga prydnadsbuskar. Då den för ändamålet förvärfvade marken har ett fritt, högt läge — cirka 3—400 fot öfver hafvet — sakta sluttande mot öster och sydost, samt då jordmånen är den allra bästa — något lerblandad sandmylla å kalkmärgel — torde det mates riel Ranviks plantskolor kan komma att erbjuda helt visst kunna tillfredsställa ganska stora anspråk. Som föreståndare för trädgårdsafdelningen är anställd en från Experimentalfältet utexaminerad och under flera år vid tyska handelsträdgårdar tränad fackman. Då det alls icke är vår uppgift eller afsigt att konkurrera med vårt lands trädgårdsaffärer, utan vi tvärtom hoppas i Herrar Trädgårdsmästare vinna våra bästa kunder genom att tillhandahålla grundämnen, som hittills måst hämtas från ut- landets plantskolor, våga vi hoppas att vårt nya företag må vinna Herrar Trädgårdsmästares förtroende och välvilliga stöd. Med tacksamhet skola vi mottaga och söka efter förmåga realisera önskemål i sådant syfte, hvarå man benäget gör oss uppmärksamma. Genom plantskolornas för sol och alla vindar öppna läge utmärka sig våra plantor icke för långa, gängliga årsskott men blifva däremot väl förvedade och härdiga. Särskildt bedja vi få framhålla deras rika, kraftiga rotsystem. Ranviks Plantskolor. Referenser: Direktör Gust. Lind, Experimentalfältet, Direktör Rudolf Abelin, Båstad, m. fl. = ; NS SC CS SPN CS 28 CERT INR RYKSQRIS CR SS 2 E SS i" | Medföljer Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1911. h. 2. Våren 1911 | | | | NS SAN I NN IN Svenska Skogsfrökontoret e. Jägmästarne von Porat och Schotte Balmstad AN RIKSTELEFON N:o 205 TELEGRAFADRESS SKOGSFRÖKONTOR, HALMSTAD OBS.! Jämlikt den af Kungl. Maj:t den 24 Oktober 1898 fastställda tulltaxan utgör tullen för frö af' ALLA tallarter 4 kr. pr kg. och för ALLA gran-(silfvergran-)arter 1: 50 pr kg. BARRTRÄDSFRÖ. Abies balsamea, (L.) Mill. Amerikansk balsamgran. Pr kg. 6:50, pr 100 gr. 75 öre. » concolor Lindl. et Gord. Amerikansk silfvergran. Ingen skörd, » Nordmanniana, Lindl. Kaukasisk silfvergran. Pr kg. 4:70, pr 100 gr. 60 öre. » pectinata [= Ab. Picea (L.). Vanliga silfvergranen. Ingen skörd. » sibirica, Led. [=ADb. Pichta, Fisch.] Sibirisk silfvergran. Pr kg. 6:50, pr 100 gr. 80 öre. Chamz&cyparis Lawsoniana, Parl. Tawsons-cypress från Kalifornien och Oregon. Pr 100 gr. 85 öre. Larix europ&ea, DC. Vanlig lärk. Frö från Alperna, pr kg. 8:75, pr 100 gr. 95 öre. leptolepis, Murr. Japansk lärk. Skörden osäker. Pr kg. 22:50,pr 100 gr. 2:50. >» Sibirica, Ledeb. Sibirisk Lärk. Pr kg. 16: 75, pr 100 gr. 1:75. Picea alba, Link. Hvitgran. Pr kg. 10:50, pr 100 gr. 1:25. excelsa, Link [=Picea Abies (L.). Vanlig gran (rödgran). Frö från tyska höglandet. Pr kg. 5:25, pr 100 gr. 65 öre. pungens, Engelm. Blågran. Västra Nordamerika. Pr 100 gr. 3:95. sitchensis, Trautv & Mayr, Sitkagran. Pr 100 gr. 4: — Pinus Banksiana, Lamb. Nordöstra Nordamerika. Pr 100 gr. 5: —. > Cembra, L. Brödtall från Tyrolen. Pr kg. 5:25, pr 100 gr. 65 öre. Koraiensis, 5. et Z. Brödtall från Korea och Japan. Pr 100 gr. 1:40. > Lambertiana, Dougl. Västra Nordamerika. Pr 100 gr. 1:95. » laricio, Poir v. austriaca, Endl. Österrikisk svarttall. Pr kg. 9:20, pr 100 gr. = » laricio, Poir v. Poiretina, Endl. [=v. corsicana]. Korsikansk svarttall. Pr kg. 11:—, pr 100 gr. 1: 20. » montana, Du Roi v. uncinata, Ram. Bergtall. Frö från Halland. Pr kg. 9: —, pr 100 gr: I. j » montana, Du Roi v. uncinata, Ram. Bergtall. Frö från Danmark. Pr kg. 8: —, pr 100 gr. 0:90. sibirica, Mayr. Brödtall från Sibirien. Pr kg. 5:50, pr 100 gr. 70 öre. » silvestris, L. Vanlig tall. Frö från Småland. Dagens pris, >» Strobus, L. Weymouthstall. Nordamerika. Pr kg. 17:50, pr 100 gr. 2: — Pseudotsuga Douglasii, Carr. Douglasgran, grön. Frö från Oregon. Ingen skörd. » » glauca, Mayr. Douglasgran blå. Frö från Colorado. Pr kg. 38: —, pr 100 gr. 4:50. Taxus baccata, L. Idegran. Pr kg. 6:—, pr 100 gr. 70 öre. Thuya gigantea, Nutt. Västra Nordamerika. Pr 100 gr. 6:75. Tsuga canadensis, (L.) Kanadensisk Hemlock-gran. Pr 100 gr. 6:15. OBS.! Jämlikt den af Kungl. Maj:t den 24 Oktober 1898 fastställda tulltaxan utgör tullen för frö af ALLA tallarter 4 kr. pr kg. och för ALLA gran-(silfvergran-)arter 1: 50 pr kg. LÖFTRÄDSFRÖ. Acer campestre, L. Naverlönn. Pr kg. 60 öre. > platanoides, L. Vanlig lönn. Pr kg. 1:25. >» Pseudoplatanus, L. Tysk lönn, Pr kg. 1: Alnus glutinosa, (L.) J. Gertn. Klibbal. Pr kg. 1:10, pr 100 gr. 20 öre. > incana, (L.) Willd. Gråal. Pr kg. 2:—, pr 100 gr. 30 öre. 20. Betula verrucosa, Ehrh. Masurbjörk. Pr kg. 1:—. Caragana arborescens, Lam. Sib. ärtträd. Pr kg. 3:20, pr 100 gr. 45 öre. Carpinus Betulus, L. Ann-(afven-)bok. Pr kg. 1:10. | Fagus silvatica, L. Bok. Ingen skörd, Fraxinus americana, L. Nordamerika. Pr kq.. 5:—, pr 100 gr. 65 öre. » excelsior, Vanlig ask. Pr kg. 60 öre. > pubescens, Lam. Gråask. Nordamerika. Pr kg. 3:70, pr 100 gr. 50 öre. Hippophaöé rhamnoides, L. MHaftorn. Pr kg. 3:70, pr 100 gr. 50 öre. Quercus ilicifolia, Wgh. Nordamerika. Pr kg. 1:70. > palustris, Du Roi. Kärrek. Nordamerika. Pr kg. 1:60. » pedunculata, Ehrb. Stjälkek. Ingen skörd. > rubra, Rödek. Östra Nordamerika. Pr kg. 80 öre. >» Ssessiliflora, Sm. Drufek. Ingen skörd. Sarothamnus scoparium, (L.) Wimm, Harris. Pr kg. 1:50, pr 100 gr. 25 öre. Sorbus aucuparia, L. Rönn. Pr kg. 1:—. > scandica, (L.) Fr. Vanlig oxel. Pr kg. 1:55. Tilia parvifolia, Ehrh. Småbl. lind. Pr kg. 1:50, pr 100 gr. 25 öre. > platyphyllos, Scop. Storbl. lind. Pr kg. 1:25, pr 100 gr. 20 öre. Ulex europe&us, L. Ärttörne. Ingen skörd. Frö af Carpinus-, Crategus- och Fraxinus-arterna ligga vanligen ett år i jorden innan de gro. Frö af släktena Acer, Sorbus och Tilia gro oftast första året, om de utsås om hösten, men utsås fröet först om våren, ligger det i allmänhet ett år i jorden, innan fullständig groning äger rum. 3 erhöll Hederspris: Guldmedalj och Hedersdiplom vid XIX all- Svenska Skogsfrökontoret männa Svenska Landtbruksmötet i Gäfle 1901. Guldmedalj i Var- berg 1904. 1:a pris vid XX allm. Svenska Landtbruksmötet i Norrköping 1906. Innehafvare af Bolmens och Laholms Fröklängningsanstalter. Silfvermedalj vid XVIII allmänna Svenska Landtbruksmötet i Malmö 1896. Silfvermedalj vid Industriutställningen i Malmö 1896. Diplom vid Utställningen i Stockholm 1897. pc frölager undersökes vid frökontrollanstalten i Halmstad och analysbevis till- handahållas på begäran. Rekvisitionerna, hvilka expedieras i den ordning de inkomma, böra tidigt in- sändas: Vill rekvirenten hafva fröet sig tillsändt med någon bestämd lägenhet, torde rekvisitionen insändas så tidigt, att den med säkerhet inträffar här minst åtta dagar förr än afsändningen skall ske. Då ingenting i afseende på sättet för afsändningen af rekvirenten uppgifvits, afsändes fröet med den lägenhet, hvilken anses lämpligast. Säckar och större påsar återtagas efter det noterade värdet om de inom 14 dagar efter mottagandet återsändas fraktfritt till Halmstad i oskadadt skick. Nedsmutsade säckar återtagas ej. Samtliga i katalogen upptagna utländska frösorter kunna endast levereras under den förutsättningen att fröet ankommer hit oskadadt och i rätt tid. Priserna äro i följd häraf utan förbindelse, men dock om möjligt fastalhela vären. Skulle mot sändningen eller räkningen någon befogad anmärkning möjligen vara att göra, anhälles att meddelande härom lämnas inom åtta dagar efter dess mottagande, i hvilket fall rättelse sker med största beredvillighet. (Vid för sent in- gångna anmärkningar, fästes däremot intet afseende.) Under I kg. beräknas 100-gramspriset. Mindre parti än 100 gr. säljes ej. Partier å frö under 10 kg. sändas i allmänhet endast mot efterkraf. Likvid å större partier emotses senast inom 3 månader efter varans emottagande, såvida ej särskild öfverenskommelse härom träffats. Öfversändandet af smärre belopp sker enklast genom postanvisning och ut- gör det kvitto, som å postanstalten därvid erhålles, fullt giltigt bevis att beloppet är betalat, hvarför kvitto af oss endast lämnas på därom särskild gjord begäran. j Alla försändelser ske för köparens räkning och risk samt afsändas fritt järnvägsstation eller ängbåt här. El Då alla Tall-(Pinus-Jarter draga i tull 4 kr. pr kg. och alla Gran- och Silfvergran-(Picea- och Abies-Jarter 1:50 kr. pr kg. äro våra noterade priser på sådana utländska barrträds- || arter i allmänhet 4 kr, och 1:50 kr. högre än den vanliga utländska noteringen. : OBS.! Prima svenskt barr- och löfträdsfrö samt tall- och grankottar uppköpas. Halmstad i februari 1911. Svenska Skogsfrökontoret e. Jägmästarne von PORAT och SCHOTTE. CENTRALTRYCKEKRIET, STOCKHOLM 1911. Medföljer såsom bilaga Skogsvårdsföreningens Tidskrift N:o 2. E.r Svenska Grep- & Skyffel-Fabriks Aktiebolaget Arvika rekommenderar sina tillverkningar af SKOGSKULTUR-REDSKAP Ob | Nya, ändamålsenliga modeller, som 5: « befordra ett godt kulturarbete. Obs. ! Priserna, som äro ovanligt låga. Ob | Materialet är stål af bästa kvalitét. SE « Vid hvässning erfordras ej omstål- ning, då hela hackan är tillverkad af stål. Skaft- ningsanordningen är enkel, hållbar och praktisk, samt möjliggör omskaftning på kortaste tid på kulturfältet i skogen. Skaften tillverkas uteslu- tande af rakkårig stark björk. Hackorna levereras skaftade. Rekvirera profhackor! Pröiva och jämför! Rekvirera i tid! TRADE SVENSKA GREP- & SKYFFEL-FABRIKS AKTIEBOLAGET ARVIKA TELEGRAFADRESS: SPADE 270 TELEFON: Sådd af skogsfrö. Vid sådd af skogsfrö erhålles den lämpligaste grobädden, om man, sedan torfven eller strölagret aflägsnats, i gropen omblandar mylla, hvit- och rödsand. Strölagret bör aflägsnas med försiktighet, på det att därunder liggande, ofta tunna lager mylla må kvarblifva i gropen. Våra hackor äro konstruerade med tanke härpå. — Sedan myllan med försiktighet blottats, vidtages rajoleringen (djuphack- ningen). Stor Skogssåddhacka (Wessléns modell), Typ SKE Vikt med skaft 2 ke. På 5 MN IN I Typ SÅ Hackan är dubbel. Den är försedd med ett långt, smalt, kraftigt, något underställdt blad för rajolering samt bär ä motsatta sidan klohacka, samman- satt af trenne långa, kraftiga pikar. Till ströets aflägsnande användes sålunda klohackan, men är denna äfven så kraftig, att den 1 bergig mark med fördel också användes vid rajoleringen. Pris pr styck: 1.75, kr. Vikt med skaft 1,5; kg. WW Denna hacka är särskildt afsedd för skolbarn, och har vår afsikt varit, att med denna typ i marknaden utsläppa ett starkt, lätt och billigt, men också ändamålsenligt redskap till tjänst vid de allt vidare anordnade skolkultur- dagarne, Hackan består af ett långt, smalt blad, som å ömse sidor är försedt med djuprefflade kanter. Med de tandade kanterna å hackans sidor blottas myllan, hvarpå rajoleringen kan vidtagas. Pris pr styck: 1.— kr. 4" 3 KD SVENSKA GREP- & SKYFFEL- (& FABRIKS AKTIEBOLACET, ARVIKA Skogsplantering. Den tillförlitligaste af de billigare planteringsmetoderna är »plantering i öppen grop utmed gropens ena kant». Härvid bör denna kant vara skuren lodrät. Använder man en vanlig skogs- såddhacka mäste man, för att kunna skära kanten lodrät, böja sig ända ned till marken. Detta är ganska besvärligt, hvarför ofta också slarf vid arbetet förekommer till resultatets nackdel. Med vår hacka utföres arbetet lätt utan denna kroppens djupa ned- böjning. Skogsplanteringshacka (Wessléns modell), Typ lg Vikt med skaft 2 kg. blad för planteringsgropens upptagande samt bär å motsatta sidan ett mindre öfverställdt blad, hvarmed kanten med samma kroppsställning för arbetaren kan skäras lodrät. IH USD | | | i || 4 | I Wu Hackan är dubbel. Den består sålunda af ett stort. kraftigt, underställdt Il Pris: pr styck: 1.50 kr. | Y Göteborgs Litografiska Aktiebolag 1911 2157 AY 34 nr vi Å EV , Wi ll i SAS ” ok PRB TR RRENO RARE BRABANT RR BA RE EAA, VR OR 0 ER 2 Ste einer Säng är gl nr nm SATT SST Sn Sea ae TRA Rn RDS STA FÄRD TRNRNENN NTA Neeson Ert mtst ror KRA ANAR ARR . orre West Tr ST SAIod Sr mA RA lör Ar FRIA JAA FR BORRA AA FL ron Rn SAT FYN RR ARR ver vr FLADYAN NE 250-020 brM ndra RA NN VVVNSSSVEBT-E7054-4-wtrtrtr DAD ANV RF Skr FE TTT PRE PFTN FIER AD FAIT FR TI FANPT No SENSIAS FRIN YE RA FLYT YA I TITT SIEDATE NF FSK mA