Gray Herbarium Purchase November 1971 GRAY HERBARIUM Reccived \3rvv>-< c. A M. LINDM SVENSK FAN EROGAM FLORA "O LIBRARY OF THE GRAY HERBARIUM HARVARD UNIVER8ITY. BOUGHT. .(IMIUIIIIIllIIUtlUllllil(lllll T & S Ö. 1^ E R S FÖRLÄ G JPrls hiift, 14,2a f km^tonnerad W kr. S v E N S K FANEROGAMFLORA AV C. A. M. LINDMAN STOCKHOLM illlllllilllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllilllllllllllllllllllllllllllillllllllllllllllllllllilllllllllllllll^ P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG PAPPER FRÄN LESSEBO STOCKHOLM 1918 :UNGL. HOVBOKTR. IDUNS TRYCKERI-A. -B. 164295 FORETAL. Denna boks ursprungliga syfte var att giva de i botaniken mindre bevandrade — och särskilt nybörjare i artkännedomen — en snabbare och säkrare insikt i vårt lands blomväxter, än som är möjlig med endast beskrivningar. Lämpliga av- bildningar tala nämligen ett kortare, bestämdare och tydligare språk än all text, även den bäst genomtänkta, och böra i samma mån som de äro exakta utesluta varje misstag, då en växt skall bestämmas. Under arbetets gång har det visat sig mer och mer önsk- ligt att i boken införa avbildningar även till deras tjänst, som redan äro så invigda i växtkännedom, att de blott inom svårare artgrupper stå tvekande. Illustrationsmaterialet är därför dels mera elementärt för att underlätta det första växt- examinerandet, dels mera kritiskt för att möjliggöra en all- männare och säkrare bekantskap med svårare släkten, som utan hjälp av figurer äro så gott som otillgängliga för den stora allmänheten och även för kunniga botanister besvärliga att uppfatta och minnas. Med figurernas hjälp kan växt- beskrivningen ända från det elementära stadiet röra sig med ett vetenskapligare språk och mer minutiösa kännetecken, än i en icke illustrerad flora. Av ekonomiska och utrymmesskäl har figurmaterialet måst inskränkas till de bilder, som nu medtagits. Tvänne omständigheter hava länge gjort behovet av en ny, ■^ k'ortfattad flora allt mera kännbart. För det första har vårt "^ artförråd hastigt ökats under de senaste årtiondena. Detta IV FORETAL. är en naturlig följd av att former noggrannare studerats, som förut ansetts för varieteter; dessutom har artbegreppet för- ändrats genom ett fördjupat naturstudium och tillgången på rikare samlingar; och slutligen hava talrika arter utifrån in- kommit genom den ökade samfärdseln. För det andra har de botaniska namnens reformering, som länge pågått, nu börjat närma sig sitt mål: den historiska prioritetens konsekventa tillämpning, och internationell enig- het har i stort sett vunnits inom de europeiska fanerogamer- nas nomenklatur. Ett antal artnamn, till största delen redan kända från Lunds botaniska förenings växtförteckning 1917, äro i denna bok upptagna i stället för de i svenska floror förut brukliga. På detta område finnas dock ännu några osäkra punkter, som måste lämnas åt framtida undersök- ningar. Författaren har haft förmånen att på begäran erhålla bi- träde av flera specialister inom kritiska grupper och om- nämner här med största tacksamhet dessa medarbetare: lektor E. Adlerz, f (Rubus), f. d. rektor S. Almquist (Eosa), assi- stenten d:r H. Dahlstedt (Hieracium och Taraxacum), fru Elisabeth Ekman (Draba), överläkaren d:r B. Floderus (Salix), apotekare J. G. Gunnarsson (Betula), kyrkoherde J. O. Hag- ström (Potamogeton), konservator O. R. Holmberg (Puccinellia), trädgårdskonsulent A. Htilphers (en Atriplex-art), apotekare E. Lundström (Papaver-arter), docenten G. Samuelsson (en Luzula-art och tre Epilobium-arter), fil. lic. H. Smith (en Saxifraga-art). Stockholm i augusti 1918. Författaren. FÖRKORTNING AR. allm., allmän avi., avlång Bl., Blekinge bl., bldg, blad, bladig blm-, blma, blom-, blomma blmfj., blomfjäll blmg, blommig blmsk., blomskaft blmst., blomställning blr, blommor blsk., bladskaft Boh., Bohuslän br., bred D., Danmark Dir., Dalarne Dis., Dalsland elL, eller ensma, ensamma F., Finland f., f:r, form, former fod., foder fr., frukt frsk., fruktskaft frst., fruktställning ggr, gånger gm, genom Cxstr., Gästrikland Gtl., Gottland h., hög Hall., Halland Hls., Hälsingland Hrj., Härjedalen i-, inner- iblmfj., innerblomfjäll Jtl., Jämtland knpr, knappar kr., krona L., Lule 1-, lång lans., lansettlik LpL, Lappland Ipmk, lappmark m., mycket mell., mellersta, mellan Mpd, Medelpad O enårig, vårgroende; 0 enårig ef han-, hanlig; 9 hon-, honlig; ^ ' N., Norge n., nord-, norra Nb., Norrbotten Nr., Närke Nrl., Norrland o., och om v., omvänt Or., Orienten P., Pite -r., -röd Rosl., Roslagen s., syd-, södra Sdml., Södermanland Sk., Skåne sk., skida Sm., Småland sma, samma st., ståndare, stängel stj., stjälk stknpr, ståndarknappar stm, stam ststr, ståndarsträngar Sthlm, Stockholm Subspec, subspecies (underart) Sv., Sverige T., Torne t., tämligen tmfj., tomfjäll u:bl., undervattensblad Uppl., Uppland uppr., upprat v., väst-, västra var., varierar, varietet Vb., Västerbotten Vg., Västergötland Vrml., Värmland Vsm., Västmanland y-, ytter- yblmfj,, ytterblomfjäll . vhkfj.,^ ytterholkfjäll xlng., Ångermanland äggr., äggrund ö., öst-, östra Ög., Östergötland ÖL, Öland. , höstgroende; 00 tvåårig; 2f flerårig; tvåkönad. FÖRKORTADE FÖRFATTARNAMN. A. Br., Alexand, Braun Adans., Adanson A. et Gr., Ascherson et Graebner Ait., Aiton All., Allioni Almqu., S. Almquist Anderss., N. J. Andersson Andrz., Andrzejowski Ard., Arduini Aresch., F. Areselioug Arrh., j. P, Arrhenius Asch., Ascherson Aspegr., Aspegren At, S. Almquist Bab., Babington Balb., Balbis Beck, Beck von Managetta Bell., Bellardi Benek., Beneken Benth., Bentham Bernh., Bernhardi Bess., Besser Beurl., Beurling Bieb., se MB. BL, Blytt Bl. et Fingerh., Bluff et Fingerhuth Boehm., Boehmer Boenn., Boenninghausen Boiss., Boissier Bong., Bongard Borb., Borbäs Born., Bornmiiller Brenn., Brenner Briq., Briquet Buch. (-en.), Buchenau Bus., Buser CalL, Callier Cass., Cassini Celak., Celakovsky C. F. Sch., C. F.^Schultz Ch. et Schl., Chamisso et Schlechtenclahl Chod., Chodat Clairv., Clairville Cr., Crantz Crép., Crépin Curt., Curtls Cyr., Cyrillo Dahlst., Dahlstedt DC., De Candolle Desf., Desfontaines Desp., Desportes Desr., Desrousseaux Desv., Desvaux Dipp., Dippel Drej., Drejer Dum., Dumortier D'Urv., D'Urville Elfstr., Elfstrand Ehrh., Ehrhart F. et M., Fischer et Meyer Fingerh., Fingerhuth Fisch., Fischer Fl. Dan., Flora Danica Fl. d. Wett., se G. M. Sch. Flod., Floderus Fr., E. Fries Fres., Fresenius Fr. et Gel., Friderichsen et Gelert Froel., Froelich Gterin., Gsertner Gars., Garsault Gaud., Gaudin G. E. Sm., G. E. Smith Gil. (-ib.), Gilibert G. M. Sch., Gärtner, Meyer, Scherbius; Flora der Wetterau Gm el., Gm el in Good,, Goodenough Gr. (Gren.) et G., Grenier et Godron Griseb., Grisebach Guun., Gunnerus Gunnarss., Gunnarsson, Guss., Gussone Hack., Hackel Hagstr., Hagström Hall. fil., Haller d. y. Hartm., Hartman Hausskn., Haussknecht HB K., Humboldt, Bonplaud, Kunth Hedl., Hedlund Heldr., Heldreich Herb., Herbert FÖRKORTADE FÖRFATTARNAMN. VII Heufe., Heuffel Hk., Hooker H. N., Herbarium normale Hoflfm., Hoffmann Holml)., O. R. Holmberg Horn., Hornemann Hssk., Hasskarl Huds., Hudson Jacq., Jacquin Janch., Janchen Jord.. Jordan Kar st., Karsten Kern., A. Kerner von Marilaun Kihlm., Kihlman Kit.. Kitaibel Kitt, Kittel K. Joli., K. Johansson Koehl., Koehler Koel., Koeler Kth, Kunth Klitz., Klitzing L., Linné L. fil., Linné d. y. Lsest., L. L. Lfestadius Lag., Lagasca Lam., Lamarck Lap., Lapierre Larss., L. M. Larsson Lbg, se Lindeb. Lblm, se Lindbl. Led., Ledebour Leffl., Leffler Lehm., Lehmann Lepech,, LepecMn Less., Lessing Levss., Leysser Lge, J. Lange L'Hér., L'Héritier Lidf., Lidforss LigMf., Lightfoot Liljebl., Liljeblad Lindb. fil., H. Lindberg Lindbl., Lindblom Lindeb., C. J. Lindeberg Lindgr., S. J. Lindgren Lindl., Lindley Lindstr., Lindström Lois,, Loiseleur Liib., Ltibeck Lönnr., Lönnroth Marss,, Marsson MB., Marshall von Bieberstein Med., Medikus Mert., Mertens M. et K., Mertens et Koch Michx, Mi(;haux Mik., Mikan Mill., Ph. Miller Moq., Moquin-Tandon Mtss., Matsson Murb.. Murbeck Murr., Murray MössL, Mössler Neck., Necker N. et A., Neuman et Ahlfvengren N. et P., Nägeli et Peter Neum., L. M. Neuman Nordst., Nordstedt Norm., J. N. Norman Norrl., Norrlin Nutt., Nattall Nyl., Nyländer Nym., C. F. Nyman Om., Omang Osb., Osbeck PalL, Pallas Panz., Panzer Pari,, Pariatore Parn,, Parnell PB,, Palisot de Beauvois Pers., Persoon Peterm., Petermann Planch., Planchon P. M. E., Patze, Meyer, Elkan Poir., Poiret Poll., Pollich Pourr., Pourret Raunk., Raunkiser R. Br., Robert Brown Rchb., L, Reichenbach Rebent., Rebentisch Reg., Regel R. et B., Rendle et Britten R, et Sch., Roemer et Schultes Retz., A, J. Retzius Rich,, Richard Richt,, Richter Roehl., Roehling Rönn. et Poev., Ronniger et Poeverlein Rottb,, Rottböll Rupr., Ruprecht Rydb., Rydberg Ssel., Sselan Salisb., Salisbury Sam,, Gr, Samuelsson Saut., Sauter Sch. et Sp., Schimper et Spenner Sch, et Thell,, Schinz et Thellung Schk., Schkuhr Schlecht., Schlechtendahl Schm., F. AV. Schmidt Schr,, Schrank Schrad,, Schrader Schreb., Schreber Schult., Schultes Schw, et K., Schweigger et Koerte VIII FÖRKOKTADE FÖRFATTARNAMN. Schz, Scheutz Schönh., Schönheit Scop., Scopoli Ser., Seringe Sibth., Sibthorp Simm., Simmons Simonk., Simonkai Sjöstr., Sjöstrand Sm., J. E. Smith Soland., Solander Sommerf., Sommerfelt Soy,, Sover- Willemet Sparrm., Sparrman Spenn., Spenner Spr., Sprengel Stenstr., Stenström Steph., Stephan Stern., Sterneck Stev., Steven Sw., Swartz Thell., Thellung Th. Fr., Th. M. Fries Thuill., Thuillier Tis., Tiselius Trin., Trinius Towns., Townsend Tratt., Trattinick 'Irevis., Trevisan Tiillb., A. Tullberg Turcz., Tarczaninow TJechtr., Uechtritz Vierh., Vierhapper Vill., Villars Vis., Visiani Wahlb., Wahlberg Wallm., Wallman Wallr., Wallroth Willd. (W.), Willdenow Wender,, Wenderoth W. et Gr., Wimmer et Grabowski Wettst., Wettstein AVg, Wahlenberg Whe et N., Weihe et Nees v. Es. With., Withering Wittr., Wittrock W. K., Waldstein et Kitaibel Wolfg., Wolfgang Wulf., Wulfen Zett., Zetterstedt Ängstr., J. Ångström Ii. . . . 3 . . . 3. 4 . . . 4. 5 ... 5. 6 . . . 6. 7 . . . 7. 8 . . . 8. 9 . . . 9, 10 . . . 10. 12 . . . 11. Klasserna i Linnés sexualsystem. I. Växter med ståndare och pistiller: blom- eller fröväxter. A. Blommor tvåkönade (varje blomma med ståndare och pistill). 1. Ståndare inbördes fria (fästa på blomaxeln eller i kronröret). a. Ståndare slutligen ungefär lika långa (stundom varannan något längre). Ståndare 1 klass 1. Moiiäudria (fig. 1, 2). 2. Diåndria (fig. 3—5). Trismdria (fig. 6, 7). Teträndria (fig. 8—11). Pentändria (fig. 12—17). Hexändria (fig. 18, 19). Heptåndria (fig. 20). Octåndria (fig. 21, 22). Enneändria (fig. 23). Decåndria (fig. 24, 25). Dodecåndria (fig. 26). lera än 12, jämte hyllebladen fästa på en utbredd del av blomaxeln klass 12. Icosändria (fig. 27, 28). » flera än 12, fästa omedelbart nedom pistillerna klass 13. Polyåiidria (fig. 29, 30). b. Ståndare olika långa. Ståndare 4, tvåväldiga . > 14. Didynamia (fig. 31). > 6, fyrväldiga . » 15. Tetradynåmia (fig. 32, 33). 2. Ståndar sträng ar förenade, ståndarknappar fria. a. Alla strängar förenade till 1 grupp kring pistillerna klass 16. Monadélpliia (fig. 33). b. Strängar förenade till 2 grupper klass 17. Diadélphia (fig. 34). {\ y » > S eller flera grupper klass 18. Polyadélphia (fig. 34). 3. Ståndarknappar förenade till ett rör, strängar fria klass 19. Syn^enésia (fig. 35). 4. Ståndare sittande på pistillen klass 20. t^ynäudria (fig. 35). B. Blommor enkönade (ståndare och pistiller i skilda blommor). 1. Ståndar- och pistillblommor på samma stånd: sambyggare klass 21. Monoecia (fig. 36—42). 2. Ståndar- och pistillblommor på skilda stånd: tvåbyggare klass 22. Dioecia (fig. 43—47). C. Jämte tvåkönade blommor finnas enkönade: niångbyggare klass 23. Polygainia (fig. 48). II. Växter utan ståndare och pistiller (utan egentliga blommor): sporvaxter klass 24. Crypto^ämia. 1 — 164295. Lindman, FIor< Växtsläktena, ordnade efter sexualsystemet. Klass 1. Monändria. Fig. 1. 1 Hippuris (blraa och skärmblad), 2 Alchemilla arvensis (bl. i nat. storL, blinr torstor.), 3 Lemna minor, 4 Salicornia (del av blomställn. och blnia i längdsnitt). Ordning 1. Monogynia. Stift 1. a. Märke 1. b. Bladiga växter. c. Blr i krets kring stjälken, utan hy lie och med trådlikt märke; vattenörter med smala blad i talrika kretsar, 1,1* Hippiiris 425** cc. Blr i små bladvinkelsknippen, med fo- derlik kalk och knappformigt märke; blad handflikiga, 1, 2 Ålclieinilla arvénsis 331 bb. Bladlösa växter. c. Små vattenörter, bildade av små flytande ell. nedsänkta skivor, 1,3, 100 .... LeiniiAceje 147 cc. Havsstrandsört med insänkta blr, pen- sellikt svagt kluvet märke och 2 stån- dare, utskjutande en i sänder; 1, 4 . . Salicornia 230 aa. Märken 3, trådlika; halvgräs med spensligt strå och blr i små ax. b. Blomhylle av G fina hår. 2, 1 Scirpiis alpiniis 117 bb. » saknas Scirpiis setsirens 116 Fig. 2. 1 Scirpus alpinns (blma), 2 Chenopod. virgatiuu (blomställn.). * Feta siffror hänvisa till figurerna. ~ ** Hänvisning till sida i boken. KLAPS 2. DTANDKTA. Ordning 2. Diijijnia. Stift och märken 2. a. Märken trådlika. b. Vatten- eller dyörter med motsatta blad; blr ensamma utan kalk (se även klass 21) Callitriolie 404 bb. Saftiga örter med smä gyttrade blr och foderlik kalk, 2,2 rhenoportiuin-arter 221 aa. Märken dun- eller tofslika; gräs med vippa . (Traininea> 59 Ordning 3. Trigijnia. Märken 3. Saftig ört med foder och tvåflikiga kronblad; stån- dare 1— 3(— 5) Stellaria iiiédia 236 Klass 2. Diändria. Ordning 1. Monogynia. Stift 1. a. Märke helt (eller svagt urnupet). b. Med foder och krona. c. Kronan öppen; landväxtcr, 3, 1 ... cc. » sluten, maskerad: vattenv., 3,2 bb. Utan krona. c. Med flikiga blad; landväxter. d. Blr i små bladvinkelsknippen, 1, 2 dd. » i klasar. e. Blott 2 ståndare, 3, 3 Lepidiiim riiderale 278 ee. Därjämte 4 d:o utan knapp, 3, 4 Coroiiopiis (lidyiniis 27 cc. Bladlösa vattenväxter, bildade av små fly- tande ell. nedsänkta skivor, 3, 5, 109, . Leinnåce» 147 bbb. Med 6-bladig, olikbladig, färgad kalk (se klass 20), 3, 6 Cypripédiiim 171 Yeroiiica 486 Utrieiilaria 501 Ålcliemilla arveiisis 33 Fig. 3. 1 Veronica chamredrys, 2 Utrieiilaria major, 3 Lepidium rudcrale, 4 Co- ronopus didynins, 5 Lemna gibba (planta och förstorad blomma), 6 Cvpripedium calccolus (blmns s. k. pelare, sedd undcrifräii. d. v. s. 3 märken o. 2 stknpr). aa. Märke flikigt. , b. Med foder och krona. c. Kronblad 2, fria, 4, 1 cc. Krona sambladig. Ciroiéa 424 KLASS 2. DIANDRIA. d. Fruktämne odelat. e. Krona likbladig, 4, 2 Oleåeeae 450 ee. > tvåläppig m. sporre, 4, 3 . Pinguiciila 501 dd. Fruktämne fyrdelat. e. Kronflikar 4, nästan lika. 4, 5 . Lycopiis 474 ee. Krona tvåläppig, 4, 4 Sal via 473 ])b. Halvgräs; blr i ax: kalk av fina borst eller saknas, 4, to Cypenioeap 109 Fig. 4. 1 Circsea lutetiana, 2 Ligustrum vulgäre, 3 Pinguicula vulgaris, 4 Salvia pratensis, 5 Lycopus europpeus, 6 Rhynchospora alba (blomma). Ordning 2. Digynia. Stift ocb märken 2. a. Kalk grön; 5-bladig. b. Kalk fribladig: saftiga örter med mycket små, gyttrade blr och breda, flik. blad, 5, 1 Clienopodiuin-arter 221 bb. Kalk klocklik med sambladig, hårdnande bas; torr ört med blr i knippen och jämnbr., möts. blad, 5,2 Sclerantliiis annniis 247 aa. Hylle saknas. b. Gräs med vippa; märken dunlika, 5, 3—5 . (Tramineae 59 Fig. 5. . 1 Chenopodium rubruni (blr av olika utbildning), 2 Scleranthus annuus (blma, befruktningsdelar och frukt), 3 Catabrosa algida, 4 Anthoxanthum odoratum, 5 Hie- rochloé odoratii, 6 Fraxinus excelsior (blr av tre slag). KLASS 3. TRIANDRIA. bb. Träd med både en- och tvåkönade blr (se klass 23), 5, 6 Fraxiuus 451 Ordning o. Trigijnia. Stift och märken 3, (.7,7) . Stellåria media 236 Ordning 4. Tetragynia. Fruktämnen 4 (eller flera) utan stift, (11,5) Kiippia 54 Klass 3. Triändria. Fig. 6. 1 Valeriana officinalis, 2 Montia lamprospcrma, 3 Fnipetrum uigruin, 4 Nardus stricta (blomställn. och småax), 5 Scirpus lacustris (,blomma, förstorad). Ordning 1. Monogynia. Stift 1. a. Fruktämne inom hyllet. b. Med foder och krona. c. Krona 5-flikig; märke 3-flikigt, 6,2 Moutia 232 cc. » 3-bladig; märke stjärnformigt; en del blr enkönade, 6, 3 Éinpetrum 44U bb. Med liten, 6-bladig, stjärnformig kalk; märken 3 trådlika Jiinciis-arter 148 bbb. HvUe saknas eller bildat av fina borst: blr c. Smalblad, gräs m. 1 trådlikt märke. G, 4 Nardus 105 cc. Halvgräs m. 2 — 3 trådlika märken, 6, 5 . Cyperäceae 109 aa. Fruktämne under hyllet. b. Med foder och sambladig krona; fodret myc- ket kort (eller senare utväxande till en krets dunstrålar), 6, 1 ValeriauäcCce 511 bb. Med färgad kalk; märken bladlikt vidgade 7, 1, 2 Iridaceae 170 Ordning 2. Dig y ni a. Stift och märken 2 (stiften stundom förenade vid basen). a. Märken knapplika: smalbladiga örter, bladen i krets, b. Krona med långt rör (trattlik), 7, 5 ... Aspérula tinctöria 504 bb. > mycket liten med kort rör, 7, 6 . . (jälium trifldnm 507 KLASS 4. TETRANDRIA. Fig. 7. 1 Crocns-art, (miirkcu), 2 Iris pscuclncorus (kalk borttagen), o Chcaopodium rubrnni (tre skilda blr), 4 Poa (småax och blomma, förstorade), 5 Asperula tiuctoria, 6 Galiiim tritidum, 7 Stelluria media, 8 Kocnigia islandica, D Elatine triaudra. aa. Märken trådlika; blomkalk grön, 3--5-bladig: ståndare 1 — o( — 5); brcdblad.. saftiga örter, blad strödda, 7, 3 Clienopödiuin-arter 221 aaa. Märken dunlika; blr utan hyllc, omgivna av fjällika, motsatta stödjcblad och samlade i små ax; stådarknpr med kluvna ändar, balanseran- de; gräs, 7,4 (iraniineie 59 Ordning 3. Trigynia. Stift (eller märken) 3. a. Blomhylle 5-taligt, b. Blr i tvåsidigt knippe. c. Bl. motsatta, 7, 7 Slelläria iiiédia 236 cc. Bl. 4 i krets Polycarpoii 246 bb. Blr i flock Holösteiiiii 241 aa. Blomhylle 3-taligt, mycket litet; m. små örter. b. Blomställning i stjälkens topp, 7, 8 ... . Koenig-ia 215 bb. Blr oskaftadc i bladvinklarna, 7, 9 . . . . Elatiue triaudra 410 Klass 4. Teträndria. Ordning 1. Monogyma. Stift 1. a. Blr i korg. b. Fruktämne inom hyllet, 8, 2 ... . bb. > under » , 8, 1 . .> . . aa. Blr ej i korg. b. Märke 1, odelat. c. Fruktämne inom hyllet. d. Krona sambladig. e. Krona 4-flikig. f. Märke trådlikt, 8, 3 (jllol)uläria 502 Dipsacaccie 512 Plaiitägo 502 KLASS 4. TETRANDRIA. Fig. 8. 1 Snccisa praetnorsa (enskild bliua), 2 Globularia vulgaris (d:o), 3 Plaatago lanceolata, 4 Limosella aquatica, h Ceatuncnlus minimus, 6 Sanguisorba ofåciualis (blomhyllet i längdsnitt), 7 Trapa natans, 8 Cornus suecica (blomställu. och förstorad blma), 9 Alchemilla-art, 10 Thesium alpiuum. ff. Märke klotrunt; stånd, ofta 5 och kronan 5-flikig, 8, 5 . Centuiiculiis 449 cc. Krona 5-flikig; märke pensel- likt, 8,4 Limosella 4^5 dd. Krona fribladig av 4 små blad. c. Frukt en jämnbred, trådsmal skida Cardämiiic liirsiita 286 cc. Frukt en avlång eller clliptisk skida Draba muralis 289 ddd. Kalk. e. Märke penselformigt. f. Kalk grön; jämte tvåkön. blr finnas även honblr (se klass 23), 48, 8, Parictaria 208 ff. Kalk purpurröd, 8, 6 . . . Sanguisorba 335 ce. Märke klotrunt; kalk grön, 8,9 Alfliemilla 329 cc. Fruktämne under hyllet. d. Med foder och fribladig krona. e. Landväxter med blomställning 8, 8 Cornus 440 Fig. 9. 1 Gentiana campestris (blma ocb kronan i längdsnitt) 2 Rhamnus cathartica, 3 Evouymus europtca, 4 Mcntha arveusis (tväköuad blma och hon lig, svag förstoring), 5 Asperula odorata (med kronan i längdsnitt) KLASS 4. TETRANDRIA. cc. Vattenört med eusina blr, 8, 7 dd. Med 4-flik., sambladig kalk, 8, 10 bb. Märken 2— flera eller flikigt märke, c. Fruktämne inom hyllet. d. Märkesflikar 2. e. Med foder och krona. f. Krona likbladig, 9, 1 . . . ff. > svagt tvåläppig, 9, 4 cc. Med fribladig kalk, 10,3 . . cee. Med samblad. kalk; träd, (16.3) dd. Märkesflikar 4. e. Ståndare motsatta kronbladen (se även klass 22), 9, 2 . . . ce. Ståndare omväxlande med kron- bladen, 9, 3 cc. Fruktämne under hyllet, 9,5; 10,2 . . Trapa 424 Thesium 209 Gentiåiia 453 Mentlia 475 Majauthemuiii 168 Ulmus 206 Kliaiimus catliårtica 406 EvoM.ymus 405 Rubiåceai 504 Ordning 2. Digynia. Stift och märken 2. Fig. 10. 1 Cuscuta europyea (blma ut- och invändigt), 2 Galium verum (blma och frukt), 3 Majanlhemum bifoHum. a. Fruktämne inom hyllet. b. Med foder och krona. c. Örter med gröna blad, 9, 1 Gentiålia 453 cc. Bladlös, ej grön parasit, 10, 1 Cuscuta europiea 456 bb. Med kalk. c. Kalken kronlik (vit), fribladig, 10, 3 . . Majautlicmuiu 168 cc. K. grön ell. brun, sambladig; träd, (16,3) Uluius 206 aa. Fruktämnet helt eller delvis under hyllet. b. Fruktämnet odelat, frukt fröhus ("lirysospléniuili tetr andrum 301 bb. Frukta, tvådelat, 2 delfrukter, 9, 5 ; 10, 2 . Rubiaceie 504 Ordning 3. Trigynia. Stift (eller märken utan stift) 3— flera, (7, 7; 16,5) Stelläria media 236 KLASS 5. PENTANDRIA. 9 Ordning 4. Tetragynia. — Polygynia. Stift (eller märken utan stift) 4—5 a. Fruktämne 1, stift fria. b. Fruktämne enrummigt. c. Kronblad tvåkluvna Ceråstium-arter 238 cc. > hela (eller 0), 11, 1 Sagina-arter 241 bb. Fruktämne flerrummigt, 11, 3 Radlola 400 Fig. 11. 1 Sagina procumbens, 2 Tillaea aquatica, 3 Radiola multiflora, 4 Potamogeton crispus (blma i hanstadium), 5 Ruppia spiralis (blomställning med o. utan ståndare). aa. Fruktämnen 4. b. Med foder ocb krona; blr m. små, 11,2 ... Tillifea 298 bb. Med 4 ståndartäckf j äll (egentligen delar av var sin ståndarknapp) ; blr i flerblmgt ax, 11,4. . Potamog^étou 46 bbb. Utan bylle; blr 2 tillhopa, 11,5 Riippia 54 Klass 5. Pentändria. Ordning 1. Monogynia. Stift 1. a. Märke 1, odelat. b. Fruktämne inom hyllet. c. Hyllet likbladigt eller mycket svagt olikbladigt. Fig. 12. 1 Primula officinalis (kortstiftig blma med kr. i längdsnitt), 2 Farthenocissus, 3 Verbascum nigrum (ståndare och pistill), 4 Cynanchura vincetoxicum (d:o), 5 Vinca minor (pistillen), 6 Anchusa officinalis (d:o), 7 Viola-art (ståndare och pistill; m märke, st ståndarknapp, h ståndarbihang; överst ses blomskaftet). K— 164:295. 10 KLASS 5. PENTANDRIA. fl. Med foder och krona. c. Ståndare mitt för kronbladen. f. Kronan sambladig, 12, 1 . . . . ff. j fribladig, 12,2 . . . . ee. Ståndare omväxlande med kronfli- karna; kronan sambladig. f. Fruktämne odelat. g. Stknpr l-rummiga, 12, 3 . . gg. > 2-rummiga ff. Fruktämnen 2 med gemensamt stift och märke, g. Stiftet mycket kort; märket en 5-kantig skiva, bärande stknprna i sin kant, 12, 4 . gg. Stiftet utdraget med en skiva nedom det håriga märket, bå- da fria från stånd: a, 12, 5 . fff. Fruktämne 4-delat, 12, 6 ... dd. Kronblad förkrympta inom det slutna fodret (kleistogama blommor) ddd. Med färgad kalk, 14, 1 cc. Hyllet olikbladigt, med en sporre; ståndarknpr förenade. d. Foder och krona tydligt olika; 2 ståndare med bi- hang, 12, 7 . . . dd. Foder o. krona av samma färg ; st. utan bihang, 13 . bb. Fruktämne helt eller delvis under hyllet. c. Krona fribladig cc. > sambladig. d. Ståndare motsatta kronflikarna, omväx- lande med knapplösa ståndare, 14, 3 . . dd. Stånd, omväxl. med kronflikarna, 14, 2 . aa. Märke flikigt eller delat i flera, b. Fruktämne inom hyllet. c Hyllets kretsar sambladiga, likbladiga. d. Med foder och krona. c. Ståndarsträngar fria från kronan; märke grunt 3(— 4)-flikigt, 15, 1 . . ce. St.-strängar vidvuxna kronröret. f. Fruktämne odelat. Primiilåce» 446 Titåceae 406 Terbascum 482 Solaiiåceae 479 Cynånchum 455 Vinca 455 Boraginaceae 457 Tiola- arter 412 Glaux 449 Fig. 13. Impatiens noli tangere (blma och därunder ståndarknippan). Yiola 412 Impatiens 406 Hédera 425 Såmolus 448 Lonicéra 510 Loiseleiiria 443 KLASS 5. PENTANDRIA. 11 Fig 14. 1 Glaux maritima, 2 Lonicera periclyracuum, o Samohis valcraiidi (med framtill avskurna blomdelar), 4 Polemonium coeruleum, 5 L>iapensia lapponica (krona och foder framtill bortskurna). g. Märke 2-flikigt. h. Fruktämne cnrummigt, mångfröigt. i. Blad strödda, frön hårda, tämligen stora ii. Blad motsatta, frön mjukskaliga, myc- ket små, (9, 1) . . hh. Frukta. 2-rumm.,4-fröigt krona vidgat trattform., otvdl. flikad, 258, 1, . hhh. Fruktämne 2-(eller 4-) rummigt, mångfröigt ; krona smalt trattform., grunt flikad gg. Märke o-flikigt. h. Flikar trådsmala, 14, 4 hh. » m. korta, 14, 5 . ff. Fruktämne 4-delat, 12, 6 . . . . dd. Med färgad kalk, (10, 2, 19, 2) .... Menyautlioicleai 452 Geiitiauoideai 452 CoiivOlvuliis 456 Datura 480 rolemoiiium 457 Biapéiisia 445 Boragiiiaceae 457 Polygouum-arter 215 Fig. 15. 1 Loiseleuria procumbens, 2 Rhamuus fraugula, 3 Erodiuni cicutarium, 4 Geranium pusillum (stånd. o. pistill), 5 Campanula rotnndifolla (med kronan i längd- snitt), 6 Lobelia dortmanna, 7 Ribes rubrum, 8 Ribes grossularia. 12 KLASS 5. PENTANDRIA. oc. Krouaii fribladig, likbladig. d. Ståndare 10, varannan utan tyd- lig knapp; kronblad längre än foderbladen, c. Kronblad hela, 15, 3 ... . Erodium 399 ce. > klu\na, 15, 4 . . . Geräuiiim pusillum 399 dd. Stånd. 5: kronbl. mycket små, kapuschonglikt omfattande var sin ståndare, 15,2 Khaiiiniis frangiila 406 bb. Fruktämne under hyllet (eller inneslutet i en bägarlik blomaxel), c. Krona sanibladig. d. Krona likbladig; märke tydl. 2 — 3-flikigt, 15,5 Caiiipåuula 515 dd. Krona olikbladig, tvåläppig; mär- ke otydligt 2-fllkigt, 15, 6 ... Lobélia 518 cc. Krona fribladig. d. Kronbl. större än foderbl., (26,3) Agrimouia 335 dd, > mindre än foderbladen, fastade högt uppe i blomaxelns skållika del. e. Stånd, motsatta kronbl, 15, 2 Rhaiuuus fråug^ula 406 ee. > omväxlande med kron- bladen, 15,7,8 Ribes 301 Ordning 2. Digynia. Stift (eller märken utan stift) 2. 2 Fig. 16. 1 Herniaria glabra, 2 Polygouum amphibium (en kalkflik nedböjd), 3 Uliuus scabra, 4 vSambucus nigra, 5 SteMaria media, 6 Polvgouum calcatum. a. Stift (egentligen fruktämnen) 2 med gemensamt skivlikt märke, (12, 4) Cyiiåueliiim 455 aa. Stift och märken fria. b. Fruktämne inom hyllet. c. Med foder och sanibladig krona. d. Frukt 2-rummig, mångfröig; kron- rör långt, (9, 1) Oeiitianacete 452 dd. Frukt 2-rummig, 4-fröig; kronrör kort; trådlik, ej grön, (10, 1) . . Ciisciita 456 cc. Med foder och 5 små, hårlina kron- blad. IG, 1 Herniaria 246 KLASS 5. PENTANDRIA. 13 ccc. Med kalk. d. Märken knappformiga ; kalk vit eller skär, 16, 2 Poiy-goniim-arter 215 dd. Märken tråd- eller fjäderlika; kalk brun eller grön. e. Kalk sambl., trattlik, IG, 3 . Ulmus 206 ee. » nästan fribladig, skål- eller klocklik, (5,1; 7,3) . . Clieiiopodiaoejp 220 bb. Fruktämne under liyllet eller inneslutet i blomaxelns bägarlika bas. c. Fruktämne 2-delat, frukt 2-delad klyv- frukt; krona 5-bladig, fribladig; foder otydligt, 235—247 Uinl)elliferjp 425 cc. Fruktämne odelat, enrummigt. d. Med foder och krona. e. Kronbladen större än foder- bladen, (26, 3) Agriinoiiia 33") ee. Kronbl. mindre än foderbl., fästa bögt uppe i blomaxelns skållika del, (15, 7, 8) ... Ribes 301 dd. Med 5-bladig kalk; ståndarnas antal växlande, (5, 2) SelerAiithils 24G Ordning 3. Trigynia, Stift (eller märken utan stift) 3. a. Med foder och krona. b. Krona sambladig: fruktämne till största delen under kronan Caprifoliaoese 509 bb. Kr. fribladig; frukta, inom hyllet, 16,5 . Alsinoidea^ 232 aa. Med kalk, 16, 6 Pol^gonum-arter 215 Ordning 4. Teiragynla. Stift o. märk. 4, 17,1 . Pariiassia 301 Fig. 17. 1 Parnassia palustris (blomma .'amt pistillen), 2 Linum usitatissimum, 3 Armeria vnlgaris (fodret samt pistillen), 4 Drosera rotundifolia (pistill), 5 Myosuriis minimas (blma jämte ett kronblad). 14 KLASR G. IIEXANDRIA. Ordning 5. Fcnta — Pnlygijnia. Stift och märken 5— flera. a. Blomfoder hianartat, veckat, 17, 3 Pliiiiibagiiiacea) 449 aa. » grönt, ej hinnartat. b. Med ytterfoder SibbAldia 328 bb. Utan ytterfoder, c. Fruktämne 1. d. Endast 5 ståndare. e. Märken knappformiga 17, 4 . . Drösera 295 ee. > trådlika Alsiiioidea^ 232 dd. 5 ståndare med knapp jämte 5 knapp- lösa 17,2 .. Liniiin 400 cc. Fruktämnen talrika på en__^kägellik, efter blomn. långt utdragen blomaxel 17, 5 . MyosiirilS 257 Klass G. Hexandria. Ordning 1. Monofjynia. [Stift 1 (enkelt eller grenigt). Fig. 18. 1 Naumburgia thyrsillora, 2 Peplis portula, 3 Berberis vulgaris, 4 Polygonnm persiearin, 5 Galauthiis iiivalis, 6 Acorus calamns (enskild blma ur kolven), 7 Liiznla pilosa, 8 Calla pahistris (några blr ur kolven). a. Med foder och krona av olika färg. I». Kronblad fria. c. Kronblad 6, mycket små; foderflikar 12, varannan mindre, 18, 2 Peplis 418 (T. Kronblad 4, foderblad 4, (32) .... Cnicifcra^ 271 bb. Krona sambladig med m. kort rör; kron- flikar 6. c. Blr i klasar: blad motsatta, 18, 1 . . Nailliibiirgia 449 cc. Ensam blomma (säll. 2) från en topp- ställd bladrosett (se kl. 7), (20) . . . Trientålis 449 aa. Alla hylleblad av samma färg. b. Kalkblad kronbladslika (färgade). KLASS G. HEXANDRTA, 15 Berberis 267 Liliåcesc 161 Nartlukiiiin 163 Amarvllidaeea^ 170 c. Hyllc av G yttre och 6 inre gula blad: frukta, inom hyllet; märket skiv- formigt, 18, 3 cc. Hylleblad högst 6. d. Fruktämne inom hyllet. e. Kalk 4 — 5-bladig; märken 2(— 3), knappformiga, 18.4 . Polyg-oiillin- arter Slf) ee. Kalk 6-bladig; märke 1, helt eller svagt 3-flikat. f. Örtblad med plattsidan vänd mot stjälken . . . ff. Örtblad med kanten vänd mot stjälken dd. Fruktämnet under hyllet, 18, ö . bb. Kalken foderlik (grön, brun eller hinnartad) eller omärklig. c. Kalk 6-bladig. d. Blr i tät, fast kolv: märke stjärn- formigt; högväxt vattenört; bla- den med ena kanten vänd mot stängeln, 18,6 Aeonis 14G dd. Blr i (stund, huvudlika) knippen: märken trådlika, 18,7 Juiicacea> 148 cc. Hyllet (blomfodret) veckat med 6 större och 6 mindre tänder, 18,2 Peplis 418 ccc. Hyllet (blom fodret) 4-bladigt, (32) . . Cnicifer» 271 Hylle saknas; små blr i tät kolv, omsluten av ett stort vitt hölster; ståndare av obestämt an- tal, ofta flera än 6, 18, 8 Calla 146 Ordning 2. Digynia. Stift och märken 2. Fig. 19. 1 Oxyria, 2 Polygonum tomentosum, 3 Elatine hexandra, 4 Colchicum autnm- nale, 5 Rumex maximus (7u märkena), 6 Triglochin palustris, 7 Alisma plantago-aqiiatica, 8 Tofieldia calyenlata (blomma ooh fruktanlag). K) KLASS 7. TIEPTANDRIA. — KLASS 8. OCTANDRIA. a. Med sambladig, bägarlik kalk; frukt en brett hinnkantad nöt; 16,3 UlmilS 206 aa. Med fribladig kalk. b. Kalkblad 4; märken tofsforniiga ; frukt en brett hinnkantad nöt, 19, 1 Oxyria 214 bl). Kalkblad 5: märken knappformiga: frukten okantad nöt, 19,2 Polygonuiii-arter 21;') Ordning o. Trii/ynia — Hexagynia. Stift (eller märken utan stift) 3 eller 6. a. Frukta, helt; frukt nöt eller fröhus. b. Med foder och krona, vardera ay 3 mycket små blad: fröhus, 19,3 Elatine liexjindra 410 bb. Med kalk. c. Märken trådlika; kalk stor. sambladig, 6-flikig med m. långt rör, 19, 4 . . . . Colcllicum 1H3 cc. Märken knappformiga; kalk liten, näst. fribladig. d. Kalk (4— )5-bIadig, (18,4:19,2). . Polygoniim-arter 215 dd. Kalk 6-bladig, 19,8 Tofléldia 163 ccc. Märken dunlika, åtskilda, 19, ö . . . . Ruiiiex 2\0 aa. Fruktämnen (och frukter) 3 — 6, nedtill förenade, eller frukta, snart delat i 3—6 delfrukter, 19, 6 Jimcagiiiåceae 56 Ordning 4. Pnhjcjijnia. Pistiller många, fria, 19,7. AlismatAceae 57 Klass 7. Heptändria. Ordning 1. Monogynia. Stift och märke 1. a. Tunnbladig ört; krona djupt 7-fiikad, likbladig, stjärnformig: stånd, motsatta kronflik:a, 20 . TrientiUis 449 Fio-. 20. ^^- '^^^^ ^^^ 5-bladig, olikbladig Trientalis europnea. blomkrona n. mångfingrade blad Aesciilus 406 Klass 8. Octändria. Ordning 1. Monogynia. Stift (ell. märke utan stift) 1, a. Fruktämne inom hj^llet. b. Med foder och krona; stift tydligt. c. Krona m. e. m. sambladig, 21, 1 ... EricAce» 442 cc. > fribladig, liksom hela örten gul- vit, 21,2 Monotropa 442 KLASS 8. OCTANDRIA, 17 bb. Med kalk: stift mycket kort. c. Kalk färgad (purpurröd), sambladig, 4- flikig; märke helt, 21,3 Dapliiie 417 cc. Kalk ofärgad, 5-bladig; märke (2 — )3- kluvet. 21, 4 Polygoniim 215 Fig. 21. 1 Calluua, 2 Monotropa (blma och dess befiuktiiiugsdelar), 3 Daphne, 4 Polygonnm convolvulus (blomstiilln. o. blma), 5 Yaccinium myrtillus (ståndare), 6 Chamjipneriuin angustifolium. aa. Fruktämnet under hyllet. b. Ståndarknappar förlängda till två rör; märke helt, ej förtjockat, 21,5 Erieaeeae 442 bb. Stknpr ej förlängda till rör; märke antingen 4-flik. eller klubblikt förtjockat, 21, 6 . . . OnagraceoP 418 Ordning 2. Digynia. Stift och märken 2. a. Kalk nästan sambladig, 4-flikig, 22, 1 riirysosplénhim 301 aa. Kalk 5-bladig, (21,4) Polyg-ouuin-arter 215 Ordning 3. Trigynia. Stift o. märken 3, 22.2,3. Polyg-onaceaB 210 3 Fig. 22. 1 Chrysosplenium alternifolium (blma dels hel, dels i längdsnitt), 2 Fago- pyrnm sagittatum, 3 Polygonnm heterophylhim, 4 Elatine hydropiper (blmn över- blommad), 5 Paris quadrifolia. Ordning 4. Tetragynia. Stift och märken 4. a. Fruktämnet under hyllet: i samma blomställn. även blr med 10 ståndare (se klass 10), (25, 5) Adoxa 509 aa. Fruktämnet inom hyllet. b. Fruktämne 1. 2—104295. Lindman, Flnva. 18 KLASS 9. ENNEANDRTA. KLASS 10. DECANDRIA. c. Blommor mycket små i bladvinklarna, med 4 knappform. märken, 22,4 . . Elåtine liydröpiper 410 cc. Blma tämL stor, ensam i toppen, med 4 trådlika märken, 22, o Paris 169 bl). Fruktämnen 4 (i ståndarblomman finnas de som rudiment; se klass 22), (44, 4;4 i spiral pä ett kägellikt fäste, (30, 5) . Raniineiiliis-arter 257 Klass 12. Icosändria. Ordning 1. Monogynia. Stift o. märke 1. a. Fruktämne fritt inom blomaxelbägaren, 27, 2 . . PrimilS 379 aa. Frukta, under hyllet, nedsänkt i nch vidvuxet blomaxelbägaren. 27. 1 (Vataegiis-arter 305 KLASS 12. ICOSANDRIA. 21 Fig. 27. 1 Crataegas monogyna, 2 Prunns padus, o Pvrus iiialus, 4 FilipcDdula hexapetala (småfrukterDa), 5 Filipendula ulmaria. Ordning 2. Digijnia — Tetragynia. Stift 2—5. a. Fruktämne under hyllet eller åtm.' till en del nedsänkt i och vidvuxet blomaxelbägaren, 27, 3 RosåcesB o^2 aa. Skilda fruktämnen på en kägelformig blomaxel Riibiis saxåtilis 321 Ordning 3. Polijgynia. Stift 6— mänga, a. Med foderblad av kronbladens antal. b. Fruktämnena fria i krets i en skålformig blomaxel. c. Småfrukter slutna, nötlika; örter, 27,4,5 Filipéudiila 329 cc. > fröhus; buskar Spira^a 304 Fig. 28, 1 Dryas octopetala (pistill), 2 Rosa (bhua i längdsnitt), 3 Fragaria viridis, 4 Potentilla (blma i längdsnitt, skematiskt). bb. Fruktämnen på olika höjd (i spiral). c. Fruktämnen på ett halvklot- ell. kägel- form, fäste, d. Floder- och kronblad 5; småfrukterna något sammanhängande, färgade stenfrukter (hallonfrukt) Rubiis 308 dd. Foder- och kronbl. 8 — 10; småfr. nötter med dunlikt spröt, 28, 1 . . Dryas 329 cc. Fruktämnen fria i bottnen av en ihålig, urnformig blomaxelbägare, 28, 2 . . . . Rosa 335 aa. Jämte foderbladen lika många ytterfoderblad; fruktämnena fria, 28, 3, 4 Rosaceae 302 22 KLASS 13. PULYANDRIA. Klass 13. Polyändria. ^'Ig. 2{). 1 Ifcliauthennun vulgäre, 2 Tilia vulgaris (blma och märket förstorat), 3 Chclidouinni luajns, 4 Actcva spicata (bliiia ined uagra hyllehlad avfallna och pistill i längdsn.), 5 Tapaver rhoeas (befruktniugsdelarua), 6 Dclphiuium consolida. Ordning 1. Monogijiiia. Stift (ell. märke utan stift) 1. a. Stift långt, trådlikt. b. Märke helt eller 3-delat; örtbuskar; 29,1 . Ciståceae 411 bb. » 5-delat: träd: 29, 2 Tilia 407 aa. Stift kort eller intet. b. Märke knappformigt eller piiuktformigt. c. Hylle likbladigt. d. Foderblad 4; ingen mjölksaft, 29, 4 Actiea 25.5 dd. Foderblad 2: örter med (gul) mjölk- saft, 29,3 rapavcrace* 267 re. Hylle olikbladigt med sporre, 29, B . . Delpliiniiiiii 255 bb. Märke platt, mångstråligt, stjärnformigt. c. Kronblad 4; frukta, enrummigt, 29,5 . Papäver 268 CO. Kronblad talrika; frukta, mångrumm. . Nyiiiplia^åce» 251 Ordning 2. Di — Pentagijnia. Stift o. märken 2 — 5. Fig. 30. 1 Reseda luteola, 2 Reseda lutea, 3 Acouitum cammarum (pistillerna), 4 Sempervivum tectorum, 5 Rauunculus acris. KLASS 14. DIDYNAMIA. — KLASS 15. TETRADYNAMIA. a. Fruktämne 1. b. Märken 3 utan stift, 30, 1, 2 Reséda 294 bb. Stifts trådlika m. knappform. märken, (34,4) Hyperieiim 409 aa. Fruktämnen o — 5 fria, 30, 3 Rauunculäceie 262 Ordning 3. Polygynia. Pistiller m^nga. a. Fruktämnena i en eller flera kretsar. b. Med foder och krona. c. Kronblad 3, (48, 1) Stratiotes 59 cc. Kronblad 5—12, 30,4 Sempervivuiu 298 bb. Med färgad kalk Rauuuculaceie 252 aa. Fruktämnena i spiral på kägellikt fäste, 30, 5 . Ranuuculacejie 252 23 Klass 14. Didynamia. Ordning 1. GynDio.spénnia. Fruktämne 4-delat; frukt 4 nötlika delfrukter, stiftet från basen av de 4 delfruk- , , terna, 31, 1 Labiåtie 464 1 (^^ Ordning 2. Angiospérmia. Fruktämne odelat; stiftet topp- ställt. a. Fruktämne under hyllet Liiiiiiéa 511 öy 2 aa. Fruktämne inom hyllet. b. Frukt vid mognaden ett 1-rumiii. fröhus; parasiter Fig.31. 1 rjaniiiim utan bladgröna, 31, 2 Orobaiichaceai 499 »|buni (pistill), , , <^, .. .. , 2 Scropbularia bb. Gröna orter. , ,e \ l i . nodosa (iruktanlag, c. Frukt 2-rumra. fröhus 31,2, ScroplnilariäcciC 481 ^dt och i tvär- cc. Frukt 4 nötlika delfrukter .... Verlioiia 464 snitt). Klass 15. Tetradynämia. Sammanfaller med familjen Cnicifera', 3*2, 1, 2. — Sid. 271. Fig. 32. 1 Draba varna, Fig. 33. 1 Lysimachia vulgaris, 2 Myricaria germanica 2 Sisymbrium sophia. (befruktniDgsdelarna), 3 Oxalis acetosella (d:o), 4 Malva (d:o, ritade skematiskt). 24 KLASS IG. MONADELPHIA. KLASS 17. DIADELPHIA. Klass 16. Monadélphia. Ordning 1. Pentdndria. Knappbärande ståndare 5, a. Med foder och krona, b. Kronan sambladig. c. Ståndarna mitt för kronliikarna, 33, 1 . cc. > omväxlande med d:o. (12, 4) bb. Kronan fribladig. c. Blad enkla, hela, (17, 2) cc. > djupt flik. cll. parbladiga, (15, 3, 4) aa. Med kalk, (5, 1) Ordning 2. Hexandria. Ståndare 6 Ordning o. Decandria. Ståndare 10. a. Med foder och krona, b. Kronan likbladig. c. Stift 1. d. Stift mycket kort; märke knapp- formigt, 33, 2 dd. Stift tydligt; märke 5-delat, (21, 5) cc. Stift o. märken 5, fria, 33, 3 bb. Krona olikbladig (ärtblomma) aa. Med 5-bladig kalk, (5,2: 25, oj Lysimaeliia 448 Cyuäuchum 455 Liinim 400 Oeraniåceie 396 Chenopotliace* 220 Ålliuiu 165 Myricäria 410 (jreraniiim 396 Öxalis 400 Leguminosae 380 Sclerauthiis 246 Ordning 4. Pohjandria. Ståndare talrika, 33,4. . Malvaeeai 407 Fig. 34. 1 Fumaria ofticinalis (bliiui o. befruktnisdelar), 2 Polygala vulgaris (blnia o. ståndare), 3 Vicia (bcfrnktn:sdelarna), 4 Hypericum perforatum. Klass 17. Diadélphia. Ordning 1. Hexandria. Ståndarna 6, förenade 3 och 3, 34, 1 Papaveråeeai 267 Ordning 2. Octändria. Ståndare 8, förenade 4 och 4, 34,2 Polygala 401 Ordning 3. Decandria. Ståndare 10, varav 9 för- enade och 1 fri, 31,3 Le^iiiiiiuosie 380 KLASS 18. POLYADELPHIA. KLASS 20. GYNAXDRIA. 25 Klass 18. Polyadélphia. vStift 1 ; träd (29, 2) Tilia 4U7 Stift o( — 5); ört: bl. möts., med gcnomlys. puuk- ter; kronbl. 5, gula: 34,4 Hypericuiu 400 Klass 19. Syngenésia. Blr i blomkorg; ständarknappar 5. b. Ständarknappar blott förenade vid basen, 35, 1 Jasiöue 517 bb. > förenade utefter hela sin längd till ett trångt rör kring stiftet, 35, 2, 3 . . Coinpösilaj 51« Blr ej i blomkorg. b. Kronan likbladig, 35, 4 Solänum 480 bb. > olikbladig. c. Blomhylle utan sporre. (15, 6) .... Lobélia 518 cc. > med sporre. d. Frakt av o blad (valvler), (12,7) . Viola 412 dd. > » 5 » » , (13) . . liniuitiens 406 l'ig. 35. 1 Jasione moutaua, 2 Arctiuni minus (enskild blma), 3 Taraxacnm (d:o), 4 Solauum dulcamara, 5 Aristolochia clematitis (befruktnisdelarna och kalkeus bas), 6 Orchis maculata (st ståadarknappen, m märkesyta och sporrens mynning, / läppen, / fruktämnet, h sporren, P pollenklubba, uppfångad pä en nålspets). Klass 20. Gynåndria. a. Med foder och krona; ständarknappar 5, all- sidigt omslutande märket, (12, 4) Cyiiåuchnm 455 aa. Med färgad, sambladig kalk; ständarknappar 6, ordnade under det stjärnformiga märket, 35, 5 Aristolochia 209 aaa. Med färgad (sällan gröngul), fribladig kalk: ståndare 1, fästad på märket (bakom märkes- ytan), 35, 6 Orchidateie 171 26 KLASS 21. MONOECIA. Klass 21. Monoecia. Fig. 36. 1 Callitriche stagnalis, 2 Zostera marina (kolv i sin slida), 3 Najas flexilis (cT och 9)? 4 Zannichellia, 5 Euphorbia (blomställuing ritad skematiskt). Urduiug 1. Mondndria. Ståndare 1. a. Fruktämne 1. b. Märke helt eller svagt urnupet; blr yt- terst små; bladlösa vattenörter, liknande små gröna skivor, (1,3) LemnåceaB 147 bb. Märken 2, trådlika. c. Blr i bladvinklarna; små vatten- eller dyörter, 36, 1 Callitriclie 404 cc. Blr glest ordnade pä ett platt fäste, inneslutet av en bladslida; nedsänkta havsväxter, 36, 2 Zostera 45 bbb. Märken 3; blomställning en blombägare, d. v.s. flera ef -blr (vardera blott en ståndare) och en enda Q-blma (en skaftad pistill), utskjutande ur ett bägarlikt svepe, 36, 5 . Eiipliörbia 402 bbbb. Märken 4, varav två kortare och två längre, tornuddiga; nedsänkt vattenväxt, 36,3. . Najas flexilis 56 aa. Fruktämnen 4 med knapplikt märke, sittande jämte 1 ö^-blma (en ståndare) i bladvinklarna; nedsänkta vattenväxter, 36, 4 ZaiiDichéllia 54 Ordning 2. Didndria. Ståndare 2, fria. Bladlösa vattenörter, liknande små gröna skivor; en del blr tvåkönade, (3, 5) LemnåceaB 147 Ordning 3. Triandria. Ståndare 3, fria. a. Stift och märke 1. b. Kalk av 3— flera fjäll i krets; alla blr i huvud, 37, 1 Spargaiiiuiir42 KLASS 21. MOXOECIA. 27 lig o7. 1 Sparganiuni ramosutn (9 och o^), 2 Typha augustifolia (d:o), 3 Amarautus lividus (cT och Q), 4 Carex caespitosa (ax), 5 Carex leporina (cl:o). bb Kalk av fina här; blommor i täta, cylindri- ska, sammetsliknande kolvar, 37, 2 ... . Typha 41 aa. Stift kort med 2—3 märken. b. Kalk o— 5-bladig: blr gyttradc, 37, o . . . Amarautus 2o(? bb » 0: jiistilloQ omges av ett enda fjäll eller ett flasklikt fruktgömme halvgräs med blr i ax, 37 4, 5 Cypenice* 109 Fig. 38. Tiitorella naiflora (blr, Q och cT), 2 iSIorus alha (V-ax), 3 Alnus glntinosa (blr samt en kotte), 4 Sanguisorba minor, 5 Myriophyllnm alterniflorum (blomställn. i nat. storl. samt 2 blr), 6 Atriplex patulum (del av blomställn.). Ordning 4. Tetrdndria. Ståndare 4, fria. a. Hanblr med foder och krona; honblr oskaftade i bladrosetten; liten strandört, 38, 1 Litorélla 5U4 aa. Hanblr med ofärgad, 4-bladig kalk; blr i ax. b. Även honblr med 4-bladig kalk. c. Frukt nöt inom grön, hinnartad kalk; ört med brännhår, (43, 3; 46,6) .... Urtica ureus 208 cc. Frukt nöt inom en efter blomningen köttig kalk; träd, 38,2 Morus 207 28 KLASS 2 MONOECIA. bb. Honl)lr utau kalk. 2 tillhopa inom varje skyddsfjäll; frukt små nötter i förvedat ax (kotte), 38, 3 Aluiis 204 Ordning 5. Pentändria. Ståndare 5 — flera, fria. a. Alla blommor med foder och krona. b. Kronblad o, stora: ståndare och pistiller talrika; vattenört med pillika övervattens- blad Sag"ittaria 58 bb. Kronblad 4, tidigt avfallande: ståndare 8; märken 4: nedsänkta vattenväxter, 38, 5, Myriophylluiii 424 aa. 3Ied kalk (tydlig åtminstone hos hanblomman), b. cT och 9 i samma blomställning; örter, c. Alla blr med 4-flikad kalk; ståndare talrika; märken 2(— 3) tofslika; även tvåkön. blr finnas, 38, 4 Sauguisorba 335 cc. ef med 5-flikig kalk och 5 ståndare; 9 inom två hoplagda skärmblad; stift och märken 2. trädlika: (även tvåkön. blr kunna finnas) ; 38, 6 Atriplex 225 Fig. 39. 1 Fagus silvatica [^ och cT), 2 Quercus robur (ef och 9), 3 Betala vcrrucosa (9), - Corylus avellana (y-blmr och 9-blomställuiDg), 5 Carpinus betulus (frukt). bb. cT och 9 i skilda blomställningar: träd. c. Märkesflikar 2 Jugflaus 198 fc. >^ 3. d. cT-kalk stjärnformig: (f -ax långa, glesa; 9-blr enstaka inom en skål av talrika småfjäll, 39, 2. . . . Querciis 206 dd. ef -kalk klocklik, cf-ax huvud- lika; 9-blr 2(— 3) tillhopa inom en läderartad, snart mjuktaggig, 4-flikig bägare, 39, 1 Fag^llS 20(j X. Kalk mycket liten eller omärklig. b. Träd med cT och 9 i skilda blomställ- ningar; ef -blr i långa hängen: ståndar- strängar 2-greniga: märken 2. KLASS 21. MOXOECIA. 29 bb. bbi) c. v-blomställning knoppformig med ut- skjutande trådlika märken; Q-blr 1 — 2 inom varje skärmfjäll oeh med omärkl. kalk, 39, 4 Coryliis 198 cc. v -blomställning ett ax eller hänge, d. v-blr 1 — 2 inom samma fjäll, med liten, tandad kalk : frukt nöt med \idfä5tat o-flikigt blad. 39.5 ("arpiniis 198 dd. ;-blr 3 tillhopa inom varje fjäll; små hinnkantade flygfrukt, inom ett 3-flikigt fjäll : 39. 3 . Bétula 198 Ört med cT och $ i samma blomställ- ning (klubblik kolv) inom ett strutformigt hölster, 40. 1 Ariim 146 Vattenört (nedsänkt) med ensamma blr. pistill 1. ståndare många, med mångflikigt svepe, 40, 2 ... . Ceratophjllum 252 Fi2. 40. 1 Arum maculatum (del av blomställn.), 2 Cera- tophyllum demersum (blr något förstorade). Ordning 6. Monadélphia. Alla ståndarsträngar förenade, a. cT-blr med smalt klocklik kalk, samlade i kor- gar: ståndare 5: örter med breda blad. b. :f -korgens holk av fria fjäll: ;-blr 2 till- hopa, 41, 1. 2 Xaiitliinm 535 Ijb. cf-korgens holk av sammanvuxna fjäll; ,- blma ensam. 41. 3. 4 Ambrosia 534 Fig. 41, 1 Xanthium strumarinm (cy-blomkorir och enskild blma), 2 samma art (V-blma i längdsnitt), 3 Ambrosia artemisiifolia (^cT -blomkorgar och enskild blma) 4 samma art (x-blma), 5 Thuja occidentalis (gren med kotte). cf-blr axlika av talrika ståndarknappar. som ut- göras av små fjäll, som bära poUensärkarna: Q-blr axlika, mognande till kottar. b. Barrträd: bladen oftast uddvassa barr . . . Abietaeea» 38 bb. Träd med plattade skott och små, fjällika blad. 41. 5 Thiija 37 30 KLASS 22. DIOECIA. Ordning 7. Polyadélphia. Ståndare 5 med strängarna förenade i 3 grupper (2, 2, 1). a. Ståndarknapparna fria, 42, 1 Bryönia all)a 514 aa. Även ståndarknapparna fören. i 3 grupper, 42, 2 ('uciimis 514 Ordning 8. Syngenésia. Alla ståndarknappar för- enade till ett rör, 42, 3 Cuciirbita 514 Fig. 42. 1 Bryonia alba (han- ocli honblomma), 2 Cucumis (2 förenade ståndare och 1 fri), 3 Cnciirbita pepo (ståndarknippan), 4 Najas marina. Klass 22. Dioecia. 1. Hanplantorna. Ordning 1. Motuhidria. J^tåndare 1, omgiven av två, slutligen fyrflikiga hyllen, 42, 4 Najas marina 56 Ordning 2. Diåndria. Ståndare 2, fria; träd eller buskar. a. Blommor i ax eller hängen, 43, 1 Salix 186 aa. > i yviga, vipplika knippen, (5, 6) . . . Fråximis 451 Fig. 43. 1 Salix caprea (blina med skärmfjäll och honnngskörlel), 2 Hippopbae rhamnoides (grenstycke och hanblma), o Urtica dioeca (ef), 4 Viscnm album (cf -blomställning och kalkflikar med ständarrum), 5 Myrica gale (tva hanax oc^h hanblma med skärmfjäll). Ordning 3. Triandria. Ståndare 3, fria. a. Blomkrona sambladlg, 5-flikig, (jfr O, 1) aa. > av 3 fria blad. 6, 3 . . . . AaleriAua dioéta 512 Émpetrum 440 KLASS 22. DIOECIA. 31 aaa. Hylle saknas: blommor i ax. b. Halvgräs med ensamt ax i toppen .... Carex-arter 119 bb. Träd eller buskar, (43, 1) Salix 186 Ordning 4. Tetrdndria. Ståndare 4, inbördes fria; vedväxter (utom Urtica). a. Med foder och krona av små grönaktiga blad; ståndarna mitt för kronbladen; träd eller busk- träd, (9,2) aa. Med kalk. b. Kalk 2-bladig; träd eller buske, 43, 2 . . bb. » 4-bladig. c. Ståndarna fria från kalken; ört med brännhår, 43, 3 cc. Ståndarna vidvuxna kalkbladens in- sida; parasit på trädgrenar, 43, 4 . . aaa. Hylle saknas ; låg buske, 43, 5 Ordning 5. Pentåndria. Ståndare (4 — )5, fria. a. Med foder och krona: buske, 44, 3 . . . aa. Med foderlik kalk. b. Låga örter med axlika blomställn.; se 38, 6, bb. Högväxta örter m. rikblommiga vippor, 44, 1 aaa. Hylle saknas; träd eller buskar, (43,1). , . . RhamniiK catliartica 406 Hippophae 418 Urtica (lio(ica 208 . Yiscum 209 . Myrica 198 . Ribes alpiiium 301 Ciienopodiåce» 220 Cannabäceai 208 Salix-arter 186 Fig. 44. 1 Humalns Inpalus, 2 Hydrocharis moreus ranae (blma och en ståndare), 3 Ribes alpinnra, 4 Rhodiola rosea, 5 MelaDdrium silvestre (hyllet genomskuret), 6 Popnlus tremula (skärmfjäll, kalk o. ståndare), 7 Mercnrialis perennis. Ordning 6. Hexåndria. Ståndare 6, fria. a. Med foderlik, friblad., 6-blad. kalk; örter, (19. h) Ruiiiex 210 aa. Kalk saknas; låg buske, 43,5 Myrica 198 Ordning 7, Octåndria — Polyändria. Ståndare 8 — många, fria. a. Med foder och krona. b. Kronblad 3; flytande vattenväxter, 44,2. HydrocliaritÄceae f>8 bb. > 4; saftbladig ört. 44,4 .... Rliodiola 295 bbb. > 5. c. Träd med gröngula kronblad, (46, 5) . Acer 405 cc. Örter med vita eller röda kronblad. d. Foder fribladigt Rnbus chamaemoriis 321 dd. » samblad; bl. motsatta, 44, 5 Caryophyllåceap 232 32 KLASS 22. DIOECIA. aa. Med foderlik kalk. b. Träd ; kalk strut- eller bägarformig, ej flikig, 44, 6 Populus 183 bb. Ört: kalk IJ-flikig. 44. 7 Merciirialis 402 1 2 ^f 3 * ~^ 4 ^^j/ ^^kå^ Fig. 45. Juaiperus commuiiis (grenstycke och cr'-blonima\ 2 Taxns baccata (blma och en ståndare), 3 Petasites ovatus (hanlig blomkorg), 4 Antennaria dioeca (korgar i längdsnitt), 5 Bryönia dioeca (rf- och 9-blma o. däruniler ståndarna). Ordning 8. MonadélpJiia. Ståndarnas strängar förenade; barrträd, a. Barrträd med vintergröna blad. b. Ståndare i avlång samling; blad stickande (barr), 3 i krets, 45, 1 Jninperus 37 bb. Ståndare i rundad eller platt samling: blad mjuka, tvåsidigt ordnade, 45, 2 Taxus 37 aa. Bredbladig klängväxt; ståndarsträngar förenade 2 och 2 samt 1 fri, 45, 5 Bryoiiia dioeca 514 Ordning 9. Syngenésia. Ståndarnas knappar förenade: korgväxter, a. Holk av örtartade fjäll: blomkrona omgiven av korta, fina hår (hårpensel), 45, 3 Petasites 542 aa. Holk av hinnartade fjäll; kronan omgiven av långa, upptill förtjockade, tandade hår. 45. 4 . . Aiiteuuaria 531 '2. Honplantorna. a. Stift och märken saknas; fröanlag obetäckta (barfröiga växter, barrträd). b. Bärlik frukt med 3 frön; blad stic- kande (barr), 3 i krets, 4(», 1 Jiiiiiperns 37 bb. Ensamt frö i en slutligen röd och saf- tid bägare (>fröhylle>): blad mjuka, tvåsidigt ordnade, 40. 2 Taxus 37 aa. Stift och märke 1. b. Stift omärkligt: märke litet, vårtfor- migt: kalk 4-bladig, 46,4 Visciim 209 bb. Märke trådformigt; kalk 2-flikig, 40,3 Hippöpliae 418 bbb. ■> tofsformigt; kalk 4-bladig, 40,6 Urtica (lioéca 208 bbbb. » stjärnformigt; 3-bladigt foder o. krona 0. 3 ... Kiiipetriliii 440 KLASS 22. DIOEOIA. Fig 46. 1 Junipenis communis (gren och ensam v-blomma, visande i sin topp de tre kretsställda fröanlagen). 2 Taxus baccata (grenstycke), 3 Ilippophae rhauinoides (blraal, 4 Viscum album (Q-blomställning jämte honblnia i längdsnitt), 5 Acer platanoides, 6 Urtica dioeca (y). aaa. Stift 1 med flikigt märke, b. Märkesflikar 2. 0. Med foder och krona, d. Krona sambladig. e. Fruktämne inom hyllct; vanligen 4 förkrympta ståndare, O, 4 ee. Fruktämne under hyllet; korgväxter med blom- foder av fina hår. f. Holk av hinnartade fjäll, 45,4 ff. Holk av örtartade fjäll, (45, 3) .... dd. Krona fribladig. e. Fruktämne inom hyllet; träd, 46, 5 . . . , \ . . ee. Fruktämne under hyllet; buske, 47, 3 cc. Hyllet en sambladig trattformig kalk, 47, 4 (TO. Utan tydligt hylle. d. Träd; märkesflikar korta, e. Blommor i ax eller hän- gen, 47, 1 ee. Blommor i yviga, vipp- lika knippen, (o, 6) . . dd. Låg buske; märken långa, trådlika, 47, 5 ddd. Örter (halvgräs); märken 2 (—3) trådlika, 47, 2 ... . Labiatio ^ 461 Antenuiiria 531 Petasites 542 Acer 405 Ribes alpiniiiu 301 Pupillus 183 Salix 186 Fraxiiiu.s 451 Myr i ca 198 Carex 119 ^ Se noten å sid. 351 3~- 164295. Lindman, /Von 34 KLASS 22. DIOECIA. bb. Märkesflikar 3; ört med sambladig, 5- flikig krona, (6, 1) Valeriana dioéca 512 bbb. Märkesflikar 4; träd (eller buske); krona av 4 mycket små blad; 4 stån- darrudiment, 47, 6 Rliamiius catliartica bbbb. Märkesflikar 5: krona fribladig, 5-bla- 406 dig; vanligen 10 förkrympta ståndare CTeraniiim-arter. ^ 396 aaaa. Stift flera, fria, med var sitt märke; frukt- ämne 1. b. Stift och märken 2. c. Med foderlik kalk. d. Kalk 3-flikig; låg ört, 47,7. Merciirialis 402 dd. K. 1-blad., strut- ell. slidform.: högväxta örter, 47, 8, 9 . . . Caiiiiabaeea^ 208 Fig. 47. 1 Salix caprea (honblma med skärmfjäll och honnngskörtel), 2 Carex dioeca, 3 Ribes alpinnm, 4 Populus tremula (honblma och skärmfjäll), 5 Myrica gale (honblomställningar och 9-blma med skärmfjäll), 6 Rhamnus cathartica, 7 Merourialis perennis, 8 Humulus lupulus (honblr och skärmfjäll), 9 Cannabis sativa (9-blma), CG. Utan tydlig kalk. d. Frukta, odelat. e. Låg buske; fr. inom ett axfjäll; 47,5, Myriea 198 ee. Örter; fr. mellan 2 skärm- bi., 149, Åtriplex 225 dd. Fruktämne 2-delat; små vat- ten- eller dyörter, (30, 1) . . (-allitriclie 404 bb. Stift och märken 3 eller 6. c. Märken trådlika. d. Hylle 5-taligt (-aryophylliieoa^ ^ 232 dd. > 3-tal.; vattenv.,48,1-3 HydVooliaritaoea^ 58 ddd. Utan hylle: nedsänkt vatten- ört. 42, 4 Najas marina 56 cc. Märken dun- eller tofslika; hylle foderlik, 6-bladig kalk, (19, 5) . . Riimex-arter 210 , ^ Se noten å sid. 35! KLASS 23. POLYOAMTA. 35 bbb. Stift och märken 4; kalk foderlik, rör- formig, sammanväxande med frukten och. hårdnande, 146,4, Spiuåeia 229 bbbh. 8tift o. märken 5; fod. o. krona, 48, 5 .CaryoplijilaeeöP ^ 232 aaaaa. Fruktämnen flera, fria. b. Fruktämnen 4; foder och krona 4- bladiga, 48, 4 Rliodiola 295 lib. Fruktämnen talrika. c. Hyllet en kronlik 5— 8-bladig kalk Aiieiiioiie iiemorosa ^ 256 cc. > 5 foder- och 5 kronblad . . I{ii))iis chama^moriis 321 Klass 23. Polygämia. Fig. 48. 1 Stratiotes aloides (Q), 2 Hydrocbaris morsus raiue (pistill). 3 Elodea canadensis (Q), 4 Khodiola rosea (V). 5 Melandrium dioecum (9. hyllet genomskuret), 6 Arrhenalherum elatins (sniaax), 7 Sanguisorba minor, S Parietaria officinalis. a. De tvåkönade blommorna med foder och krona. b. Krona 3-bladig: märke stjärnformigt, 6,3 . Éinpetnim 440 bb. Krona 5-bladig; märken 2, trådlika. c. Ståndare (eller förkrympta sådana) 5. d. Blr i flock: fruktämne 2-delat . . Umbellifer» 425 ^ Mångbygge eller polygami under olika form, t. ex. tvåkönade blr jämte hanblr, tvåkönade jämte honblr, eller alla dessa tre slag, dels på samma, dels på skilda exemplar av växten, förekommer inom en mängd familjer, t. ex. Labiatse (Mentha, flg. 9, 4, Thymus m. fl.), Caryophyllacese (Stellaria, Silene m. fl.), Geraniacete (Geranium), Liliacese (Allium) o. s. v. Här äro under klass 23 blott upptagna några fall, där polygami alltid hör till växtens byggnad (verkligt eller skenbart). Släktet Melandrium (Caryophyllaceee, flg. 44, 5 och 48, 5) är tvåbvggare. 36 KLASS 23. POLYGAMIA. dd. Blr i korg, de yttersta honblr eller könlösa; fruktämne odelat .... Compositae 518 cc. Stånd. 10 ell. flera. d. Stånd. . (eller förkrympta sådana) 10; träd; (46,5) / Acer 405 dd. D:o flera än 12; buske Poteiitilla frnticösa 325 aa. De tvåkönade blrna med kalk. b. Kalk sambladig; märken 2( — 3) pensel- eller tofsformiga, 48, 7 Saiigiiisorba 335 bb. Kalk fribladig. c. Kalk 4-bladig; märke 1, penselfor- migt, 48, 8 ParietiUia 208 cc. Kalk (3 — )5-bladig; märken 2, tråd- lika, 5, 1, 7, 3, 38, 6 Chenopodiaceie 220 ccc. Kalk 6-bladig; märken 3, dun- ell. tofslika, (19, 5) Riimex scntÄtiis 213 aaa. De tvåkönade blommorna utan hylle; märken 2. b. Gräs; märken dunlika, 48, 6 Graininea^ 59 bb. Träd ; mrku jämnbreda, ej dunlika, 5, 6 . . FrAxiniis 451 Fanerogamer, Blomväxter eller fröväxter. I. Gymnospermer. Bar- eller nakenfröiga (Barrträd). Familj Taxaeeie. 1. Taxus L. Sid. 32. T. baccata L. Id, idgran. 45, 46.* 1 vårt land ett småträd med låg stam och yvig krona, 2 till 5 m, sällan till 10 m; bl. ovan mörk-, under ljusgröna, svagt glansiga, lansettlika, giftiga; stånd, ljusgula; fröhylle köttrött, välsmakande. 5, 6. — Sk. — Vrml. o. Gstr., 01., Gtl., i skog, mest i kusttrakter, sälls., sparsam, blott i Södertörn o. Rosl. ställvis ymnig. Familj Cupressiiceie. a. Bl. stickande barr, o i krets; kotten ett rundat bär (av o köttiga, hopsmälta bl.) 1. Juuiperus aa. Bl. motsatta, fjällika, tilltrj-ckta; skotten plattade; kotten avlång av läderartade bl 2. Tim ja 1. Juniperus L. Sid. 32. J. communis L. En. 45, 46. Medelstort träd eller småträd, ofta buskträd (»enbuske.), 0,5 — 3 m, mera sällan resligare högstams- träd av 8 till 10 m:s höjd; barr — 1 — cm 1., långspetsade; bärkot- ten klotrund eller avlång, l:a året grön, 2:a året svartblå. 5, 6. — Hela landet, skog, lund, berg, hed m. m. — var. nana Willd.: små- växt, m. låg, tryckt till marken; barr — 5 — mm 1., breda o. kort- spets., ofta tätt tegellagda; högfjällsform. — Träd-enen har med orätt uppställts som egen art, ;^J. suecica'> Mill. * De feta siifrorna hänvisa till ligurcrna. 38 GYMNOSPERMER. '1. Thuja L. Sid. 2!i. 1. Th. occidentålis L. Tuja, även livsträd. 41. Småträd, 1 — 7 m, med kägelformig, glansigt ljus- ell. brungrön krona; de flesta bl. med tydlig körtelvårta; kotte Ijusbrun; frön med smal hinnkant (svävorgan). — Gtl., sedan 1887 utplanterad o. förvildad på St. Karlsö; ofta i parker. Hemland Nordamerika. 2. Th. orientalis L. Livsträd. Lik föreg. men skild gm större kottar, uddspetsiga inre kottcfjäll, frön utan hinnkant, bl. utan tydlig vårta. Mera säll. planterad. Ostasien. Familj Abietiiceie. Sid. 20. a. Barr mjuka, ej stickande, ej övervintrande, i knippor på vårtformiga kortgrenar; kottefjäll med tunn spets, ej lossnande 1. Larix aa. Barr övervintrande, oftast styva. b. Alla barr strödda; kottefj. med tunn spets. c. Barr platta med två gråvita strimmor under- till, trubbiga, urnupna; kottar uppräta; kottefj. lossnande 2. Abies cc. Barr nålformiga ell. prismatiska, stickande; kottar hängande, kottefj. ej lossnande ... o. Picea bb. Barr dels strödda på långgrenar, dels 2 — 5 i knippor på små kortgrenar; kottefj. med förtjoc- kad, tvär, oftast rombisk spets med buckla ... 4. Piuus 1. Larix Duh. 1. L. decidua Mill. (Finus larix L., Larix europaea DC). Lärk, lärkträd. Liknar granen, men skiljes gm längre, smalare, ljusgröna, om hösten gulnande, avfall, barr, 1,5 — 3 cm 1.; kotte o — 1 cm 1. — 5, 6. Planteras som park- o. skogsträd. Hemland Sydeuropas alptrakter. 2. L. sibirica Led. Sibirisk lärk. vSkild från föreg. gm längre bl., 3 — 5 cm, blekgröna (ej purpurröda) honblr o. brunluddiga kottefjäll. — Stundom planter. jämte föreg. Hemland n.-ö. Ryssl. och v. Sibir. — Mera sällan: L. leptolépis Gord., japansk lärk; kottefj ällsspets bakåtböjd; ungkvistar håriga. 2. Abies Diih., Mill. a. Kvistarnas barr blott riktade vågrätt åt sidorna; knoppar utan kådöverdrag; kottar avlångt cylind- riska 1 alba aa. Barren rikt. både åt sidorna och uppåt. (iYArXOSPERMER. 30 b. Knopparna överdragna av kåda. c. Årets nyskott luddiga 4. biilsäiiica cc. > » kala ;>. sibirica bb. Knoppar utan kådöverdrag; kottar ägg- formiga 2. uordmauuinna 1. A. alba Mill. (rinus picea L., Ab. picea BL et Fing., Ab. l)ectinata DC.)- Ädelgran, silvergran. Träd, till växten närmast likt granen; bark vitgrå. Plantcr. i s. o. mell. Sv., härdig åtm. till Uppl. Hcml. mell. o. s. Eur. 2. A. nordmanniåna Spach. Lik lorcg. ; Ijark svartgrå. Plan- tcr. u])]) till Nrl:s kustlandska]). Ilcml. M, As., Kauk. o. A. sibirica Led. (A. pichta iorbcs). Lik de föreg., l)ark svartgrå, barr smalt jämnbreda, omkr. 1 mm br. Härdigare än de föreg. Ural, Sibir. 4. A. balsåmea Mill. Planter. upp i Xrl. lleml. Nordame- rika (lämnar kanada-balsani). o. Picea Dietr., Liuk. P. åbies Karst. (Pinus abies L., Pinus excelsa Lam., Picea excelsa Link). Gran. 49. Allmänt skogsträd, saknas blott i s. och mell. Sk., s.v. kustlandet, s. 01. o. det högre fjällområdet. Mycket varier. till grenarnas riktning, barrens form o. riktn., kottefjällen m. m. — f. riniinålis (Sparrm.), häng- eller slokgran, grenar o. kvistar langa, slaka. — f. virgdta Jacques, ormgran, grenar få, grova, ej slaka, kvistar långa, fågreniga ell. enkla. — Med avs. på kottefjällen mär- kas, 49, 1 — 6: 1. acuminåta Beck, 2. europcea Tepl., 3. fénnica lleg., 4. cunedta Wittr., 5. obovdta (Led.), G. transversa Wittr., de två förstnämnda övervägande sydsvenska, de övriga överväg, nordliga. Fig. 49. Picea abies, kottefjäll, 1. var. acuminåta, 2. europwa, 3. feunica, 4. cuneata, 5. obovata, 6. transversa. 4. Pinus L. a. Barr 2 (till 3) på varje kortgren. b. Barr grågröna, omkr. 5 cm 1.; kottar matt gråbruna ell. gulbruna 1. silvestris 40 fiYMNOSPERMER. bb. Barr gröna; kottar glansigt bruua, c. Barr onikr. 5 cm 1., rent gröna; fjällen kring bar- rens bas med hopvävda fransar, d. Kotte sned: utsidans kottefjäll med pyramid- formigt förlängd och bakätböjd buckla .... liligiuosil dd, Kotte symmetrisk (Pinus montana Mill.). c. Kotte rundat äggformig, blåtäckt; kottefjäl- lens buckla utan klo piimilio ee. Kotte kägelformig, ej blåtäckt; bucklan med en torn eller klo iinigo cc. Barr omkr. 10 cm 1., svartgröna; fjällens fransar fria nig^ra aa. Barr 5 på varje kortgren. b. Bark brun; barr grova, styva; kotte äggformig, upprat . ceiiibni bb. Bark ljusgrå: barr fina, mjuka; kotte cylindrisk, ned- böjd cll. hängande stroblis 1. P. silvéstris L. Fur, tall. Allmänt skogsträd, utom i s. Skåne, s.v. kusten, s. 01, och högfjällsområdet. Omfattar två under- arter eller raser: septentrionälis (Schott), ^^sydsvensk tall», till Vrml., Ulr. o. Hls., barr täml. veka, vridna, normalt över 3,5 cm 1.; lapponica (Fr.) Hartm., »nordsvensk tall», utbredd norr om föreg. till n. LpL, barr styva, raka, 2 — 3,5 cm 1., bredare än föreg:s; mogna kottar mer gula ell. gulbruna och med tjockare kottefjällsspets. P. uliginösa Neumann (P. uncinata Ramond, P. obliqua Sauter), högt träd; P. pumilio Hsenke, knätall (>Legföhre>) och P. mugo Turra, berg- tall (»Bergföhre>) äro låga träd ell. buskträd; P. nigra Arnold (P. austriaca), svarttall (»Schwarzföhre>); alla från mell. Europas berg, särsk. uliginosa och nigra planter. i s. Sverige. — P. cembra L., cembrataU, från n. Ryssl., Si- bir. och mell. Europas alper, och P. strobus, weymouthstall, fr. Nordame- rika, planteras som höga träd i Sv., den förra upp i Nrl. A>'GIOSPERMER. 41 IL Angiospermer, Gömfröiga. 1. Monokotyledoner, Enhjärtbladsväxter. Familj Typhace*. Typha L. Sid. 27. i. $kolven (axets nedre del) och (/'kolven (den övre delen) berörande varandra ell. med högst 1 cm:s mellanrum; J^lmr fästa på 2 till o mm långa, pryl- formiga utskott (grenar) av huvudaxeln, 50, 4, . 1. latifolia a. $- och cJ^kolvar med flera cm:s mellanrum; $blmr på vårt- ell. kägelformiga, 0,.^ till 1 mm 1. utskott, 50, 1, 2. augustifolia Fig. 50. Typha 1. an- gustifolia, smågren ur J- koiven, '/i (på grenen sitta a. långskaftade pi- stiller eller $blmr, b. trådsmala stödfjäll, c. smalt spolformiga, ste- rila $blmr, utan fröan- ]a?, d. klubbformiga kar- podier eller kolvens fyll- nads- o. packningsorgan"); 2. angustifolia, bladbas i tvärsnitt; 3. latifolia, bladbas i tvärsnitt; 4. latifolia, smågrenar ur ^kolven, */i (på och emellan de pryiformiga utskotten sitta här blott $blmr och karpodier), 2 3 4 1. T. latifolia L. Kaveldun. 1—2 m hög; bl. 15—20 mm br., platta, 50, 3; $kolv svartbrun, 2—3 cm bred. 2^. — 7. Sk. — Vb., Gtl., ö., flere st., sjöstränder, åar, diken, mindre allm. 2. T. augustifölia L. Smalkaveldun. 1 — 3 m hög; bl. svagt rännformiga, mindre än 1 cm i bredd, med välvd baksida, 50, 2; ^kolv kanelbrun, omkr. 1 cm. br. 2^ — 7. Sk.— Hls., ÖL, Gtl., som föreg. X angustifolia X latifolia, m. sälls., Ög., Sdml., Uppl., ^^r- 42 SPARGANIACE.E. Familj Sparganiäceap. Sparg-ånium L. Sid. 26. Vauligen småväxta arter (vid upprat växt 1 — o dm); (yiiuvud oftast 1; stift o. märke bildande ett kort, nästan kägelformigt spröt. b. Fruktämne trubbigt med m. kort, vårtlikt spröt, 51, 1; bl. 2 — 4 mm br., nedtill svagt o-kantiga; huvud tätt samlade 2. submuticuiii bb. Frukta, med kort kägelform, spröt 50, 2; bl. 2 — 7 mm br., i hela sin längd platta; huvud åtskilda 52, 1, 1. iniuiinuiii Storväxta med många cf^huvud; stift och märke bildande ett långt, pryl- ell. trådform. spröt; åtm. de bl., som växa upprätt, äro nedtill o-kantiga o. kölade. Fisj. 51. Sparganium, frukt (o. ståndare) av 1 siibmuticuni, 2 inininmni, 3 glomc- ratum. 4 siraplex, 5 affine, 6 Friesii, 7 ramosum polyedrum, 8 raiiiosum microcar- pum, 9 neglectum (1 — 6 Vi; 7 — 8 naturl. storl.; 9 -/i). b. Huvud från ogrenad huvudaxel (dennas gre- nar med blott 1 ^huvud, säll. några få dylika, men ej med (/'huvud); frukt med en tvärgå- ende insnörning 51, 3 — 5. c. Alla huvud tätt gyttrade 52, 2; o^ 1 — 2; frukt tjockt spolformig, tjocksprötad, in- snörd nedom mitten 51, 3; bl. skarpt 3- kantiga, kölade G. glomeratuin cc. Alla ell. en del huvud åtekilda; ^ vanl. många; frukt smalt spolformig, smalsprö- tad, insnörd vid mitten 51, 4, 5. u. Bl. skarpt 3-kantiga, kölade; alla hu- vud långt åtskilda; stknpr omkr. 6 ggr SPARGAXIljr. 43 längre än sin bredd 51, 4; spröt längre än frukten 5. simplex dd. Bl. nedtill svagt o-kamtiga; $huvud föga åtskilda, 2 — o cm mell. deras fästpunkter; stknpr omkr. 3 ggr längre än sin bredd ol, 5 ; spröt ej längre än frukten 4. affiue bb. Blomställningens huvudaxel grenig, nedre gre- nar även med cJ^huvud; frukt utan insnörning. c. Stj. styvt upprat; alla bl. skarpt o-kantiga, kölade; frukt bredast vid eller ovan mitten med rakt spröt 51, 7 — 0. d. Fr. snurr- ell. klubbformig med pris- matisk nedre del 51, T, 8 7. rainosiim dd. Fr. avlång med otydligt kantigt tvär- snitt 51, 9 8. iieglectuiu cc. Stj. slak; bl. nederst svagt o-kautiga ell. undertill kuUriga, f. ö. platta; fr. bredast nedom mitten, äggformig, med sluti. krökt spröt 51, 6 o. Friesii (Alla arterna 2|., i eller vid sött vatten, blr G, 7, frukt 8, 9.) 1. S. minimum Fr. (S. natans L. 1753 delvis; S. oligocarpon Ångstr. 1853 delvis). Dvärgigelknopp. 52. Huvud få o. små; frukt smalt omvänt äggformig, brungrön, matt. — Kärr, diken, Sk. — LpL, ÖL, Gtl., allm. — v. rostratum (Larss.), storväxt med längre fruktspröt. 2. S. submiiticum (Hartm.) Neum. (S. hyperboreum La3st.; /^ Hartm. ed. 11). Fjälligelknopp. ^ |\a\ Huvud få o. små; fr. omvänt ägg- 1\ Ml\ ^,, Ji\\A^ A formig, insnörd strax nedom mit- \ \aJ^*^[^ \^^'^^^^^^^ I' ten, brungul, matt; blomkalk m. V^^SPi^ \ W^'*^^^^i^P^' *- kort. — Nrl., LpL, mindre allm. \J^^^^ \ ^^\^^^^S^^ /I 3. S. Friesii Beurl. (S. na- ^^^ \'^^V^^^^/I tans L. delvis? S. natans Fr.). ■^^^S^ \t\^^^^S^ ■ Flotagräs. BL omkr. 1 m L, 2 — "^^^Ä. \ 'M / 'å^ / å 3 mm br., flytande; blomställn. /jJ^^^J^m \ \ I / M omkr. 2 dm L, S-böjd, långgrenig; Å \|v§v \ \\\//é huvud små talrika; övre stödblad (.\ i v'??*V^\^ \ 1\ y w 1 blott ett par cm L; fr. rödbrun, ^ \ \\gf/ bredast vid basen, med svartaktigt \-^ \ il spröt. — Sk. — Vb., sjöar, djupt i^- -o c • i • ■ lig. o2. Sparganmm 1 miniinuiu, vatten, täml. sälls. 2 glomeratum. 44 SPAKUANIUM. 4. S. afiFine Sclinitzl. (S. natans L. delvis; S. boreale Laest.; S. fluitans Fr. 1849 delvis). Plattbladig igelknopp. Omkr. 3 — 5 dm hög, styvt upprat; bl. 2 — 4 mm br.; blomställningens stöd- blad m. långa med starkt vidgade och uppblåsta slidor; huvud tal- rika, medelstora i kort blomställning; stknpr 1 mm 1.; fr. grågul, glansig. Vatten, Sk. — Lpl., t. sälls. — Varierar: a. grövre; bl. till 4 mm br.; $huvud 15 — 20 mm br. ; hit höra f. deniinutum Neum., låg, 1 — 3 dm hög, med m. långa, uppräta bl.; f. zosterifolium Neum., flytform med omkr. 1 m 1. bl. o. stjälkar. — b. spenslig; bl. 2 mm br. ; 9huvud 10 mm br. ; hit hör f. microcéphalum Neum. med långt utdragna bl. X affine X Friesii (S. speirocéphalum Neum. i Hartm. ed. 12); skild från S. Friesii gm ogrenad huvudaxel, men har dock ofta flera $huvud på nedersta grenen; liknar till fr. S. affine, ehuru fr. är mindre glansig och mera tvärt avsmalnar till spröt; skiljes från affine genom icke uppblåsta bladslidor. Sjöar, sälls. — aff. X minimum, X simplex, X suhmuticum, alla sällsynta. 5. S. simplex Huds. (S. erectum, var., L. 1753). Ogrenad igelknopp. Upprat, 3 — 5 dm hög; utmärkt av den långa, enkla, raka blomställn. och de långa, trådsmala f ruktspröten ; bl. 7 — 10 mm br.; fr. ända till 12 mm 1., grön; stknpr 1,5 mm. 1. — Sk. — Lpl., Gtl., täml. allm. — f. longissimum Fr., slak, lång; bl. m. långa, fly- tande; allmännare norrut. 6. S. glomeråtum (Lsest.) Neum. (S. fluitans Fr. 1846 del- vis, jämte S. affine delvis; S. fluitans Hartm. ed. 11). Gyttrad igelknopp. 52. Till växten som nästföreg. men ngt mindre; bl. 4 — 8 mm br. ; huvud få, tätt packade; fr. blekt glansigt gulbrun. — Vatten, n. Sk. — Lpl., Gtl., mindre allm. 7. S. ramosum Huds. (S. erectum, huvudarten, L. 1753). Grenigelknopp. Styvt uppr., storväxt, 0,5 — 1,5 m; bladslidor av lös vävnad med stora luftrum; $huvud större än hos de föreg. — Kärr, strand.. Sk. — Nrl., Gtl. — omfattar 2 underarter: 1. polyédrum A. & Gr., 51. 7; fr. till 10 mm 1., brett snurrformig med lågt pyramidal cll. näst. platt topp, kort spröt och skarpkantigt tvärsnitt, till färgen svartnande; mindre utpräglad i Sv. — 2. microcårpum (Neum., i Hartm. ed. 12) Celak., 51, 8; fr. 6 — 8 mm 1., smalare, mindre skarpt kantig, med högval vd topp och ngt längre, svartnande spröt; den allmännaste svenska rasen. X ramosum X simplex, s. Sv., sälls. POTAMOGETONACE^. 45 8. S. negléctum Beeby (S. eréctum L. delvis). 51, 9. Ngt spensligare än föreg. ; bladslidor av fast, tät vävnad; fr. glansigt gul- brun, omärkligt kantig, bredast på mitten. — S. Sv., sälls. Familj Potamo§:eton.1ce.T. Nateväxter. Undervattensväxter av mjuk och tunn vävnad, någon gång även med flytblad. 2|.. a. Blr 2-könade; fruktämnen 4. b. Blmr i mångblmga ax; stånd. 4 med var sitt sköldformiga bihang, varigenom ett 4-bladigt blomhylle bildas, 11, 4; frukter oskaftade; bl. breda ell. täml. br., säll. trådlika; stun- dom även flytblad 2. Polamogétoii bb. Blmr i 2-blmga ax, 11, 5; stånd. 4 (eller 2 tvådelade) utan kalkbladslika bihang; fr. långskaft.; trådbladiga undervattensväxter . o. Riippia aa. Blmr 1-könade, sambyggare. b. Blmr i bladvinklarna, en o^ (1 ståndare) och en $ (4 pistiller) tillsammans, 36, 4; märket skivformigt; trådbladiga eller kort bandbladiga undervattensväxter 4. Zaiinichéllia bb. Blmr tvåradigt ställda på en platt kolv, om- sluten av en plattad slida, 36, 2; märken 2, trådformiga; långt bandbladiga, nedsänkta saltvattensväxter 1. Zostéra 1. Zostéra L. a. Bl. brett gräslika, till 10 mm br., med avrundad spets; hölsterslidan jämnbred, av bladets bredd, 36, 2, 1. inariiia aa. Bl. m. smalt gräslika, omkr. 1 mm br., med urnupen spets; hölsterslida lan- settlik, bredare än bl., 53, 1, ... 2. uaiia 1. Z. marina L. Bandtång. Längd efter vattnets djup 0,5 — 1,5 m; bl. 0,5 (till nära 1) m. 1., tunna, slaka, fint (1 — )3 — 7-nerviga; fr. 3 mm 1. 53, 2. — 7, 8. T havet, Boh. — Sdml., mindre allm. 2. Z. nana Roth (Z. minor Nolte). Dvärg- bandtång. 5 — 25 cm 1.; bl. med mittnerv o. kantnerver; fr. 2 mm 1. 53, 1. — Boh., HL, sälls. X marina X nana, m. sälls. Fig. 53. 8. I havet, Zostéra 1 nana (kol- var o. frukt), Z ma- rina (fr.). 46 ' POTAMOGETON. 2. Potamogéton L. 11, 4. Sid. 8. Av J. O. Hagström. a. Alla bl. smalt jämnbreda med m. c. m. långslkla. b. Bl. trubbiga 54, 1. c. Unga slidor slutna. Ax med få, vanl. o — 4 blomkretsar, slutligen långt åt- skilda 55, 1, 1. filiformis ec. Slidor öppna. Ax med flera (T — 9) tätt ställda kretsar 2. vjiglnåtus bl). Bl. spetsiga 54, 2, tillspetsade elL trubbiga med udd ?,. peetinåtiis aa. Bl. skaftade ell. oskaft., stundom några flytande på vattnet, utan slidor, men med axillära (blad- vinkelställd a) slidformiga snärp (snärpslidor). b. Stj. plattad, stund, två-eggad, 54, 12 — 14, utan flytblad. c. Bl. med krusig och tandad kant 54, o, 4. crispiis cc. Bl. smala, jämnbr., med slät, hel kant; spensliga växter, d. Bl. mångnerviga 54, 4. e. Stjälkens kanter lågt kölade; axskaft över 1 cm långt ... 5. zosterifoliiis ee. Stjälkens kanter avrundade; ax- skaft omkring 1 cm 1 6. ncutifolius dd. Bl. 3— 5-nerviga 54, 5, 6. e. Bl. m. smala, styva, jämnt av- smalnande till spets 54, 5 ; slidor slutna 8. ruiiliis ee. Bl. tillspetsade ell. trubbiga med udd 54, C), f. Bl. n-nerviga; slidor slutna 54, 11, 0. inncronåtiis ff. Bl. 3-nerviga; slidor öppna 54, 10. g. Bl. 2 — 3 mm breda; frukt 3,5 mm lång . . . . . 11. obtusifoliiis gg. BL 1 — 1,5 mm br. ; fr. 2 — 2,5 mm 1 12. pusilliis bb. Stj. trind (ell. mycket obetydligt plattad); med ell. utan flytblad, c. Undervattensblad jämnbreda (jämnbr. lansettl.). d. Stj. trådfin utan flytblad. e. Bladslidor öppna (54, 10). , POTAMOGETON. 47 Fig. 54. Potaraogeton 1 filiformis (bl. '^ii), 2 pectinatiis (bl. Vi), 3 crispus (bl.), 4 zosterifollus (bl. ^ i), 5 rntilns (bl. Vi), 6 mucronatus (bl. Vi), 7 alpinns (undervatteus- bl., Vi), ö perfoliatus, 9 lucens (grenblad), 10 lucens (snärpslidans bas i tvärsn., Vi), 11 mucroiuitus (d:o d:o ^^ i), 12 zosterifolius (stjälk i tvärsn., "VO, lo aeutifolius (d:o), 14 obtnsifolins (d:o). f. Bl. styva, skarpt spetsade; frukt plattad T. triclioides ff. Bl. mjuka (nerver svaga), vanl, trubb. med kort udd; frukt med kullriga sidor . . 12. piisilliis ee. Bladslidor slutna (54, 11); bl. styva, tillspetsade; fr. vanl. m. kullriga sidor lO. panormitAinis (var. Ill i u or) dd. Stj. grövre, vanl. med flytblad. e. Undervattensbl. halvtrinda, svagt rännformiga; rik fruktsättning 16. iiataiis ee. Undervrsbl. tunna, platta; ax sterila gramiueusx »ataus cc. Undervattensy)lad lansettlika — avlångt lansettl. — - hjärtlikt lansettlika. d. Underv:sbl. lansettl. ell. brett lans. med lansettlik, stundom ngt avrun- dad ell. svagt hjärtlik bas. e. Undervrsbl. (åtm. de yngsta) fintandade 54, 8, O, m. e. m. tillspetsade 54, 9. f. Undervrsbl. oskaftade. g. Undervrsbl. utdraget lan- settlika; ofta med flytbl. 17. g-raiiiiueus gg. D:o breda, stund, ellipti- ska med brett lansettl. bas; egentliga flytblad saknas alltid lucens x perfoliatus ggg. D:o smalare; basen of- 48 POTAMOGETON. tare avrundad; översta bladen ofta skaf tade, flyt- bladsartade . . . graininfiis X perfollntiis ff. Undervrsbl. skaftade 54, 9. g. Bladskaft ytterst korta; översta bladen ofta ngt flytbladsartade med skaft längre än spetsen . . . gTamiueiisX Int^ens gg. Bl. aldrig flytbladsartade, vanligen bredare (vanl. över 2 cm), 54, 9; de överstas skaft ungefär av spetsens längd .... 18. luceiis ee. Undervrsbl. helbräddade, vanl. trubbiga, 54, 7. f. D:o oskaftade; stift smala, märken avlånga, 55, 3, . . lo. alpiinis ff. D:o skaftade; stift förtjocka- de, märken små, rundade 55,5. g. Åtminstone några blad- skaft längre än skivan; frukter stora 14. i)olyg'Oiilf61iiis gg. Bladsk. av skivans längd eller kortare, h. Skivan trubbig; fruk- ter små, ymniga . . 15. coloråtiis hh. D:o långt utdragen, tillspetsad ; alltid steril liieeiis X nataiis dd. Undervattensbl. stjälkomfattande (ell. halvt så) 54, 8; basen tydligt hjärtlik, o. Bl. (skenbart) motsatta, fintan- dade; inga flytblad 21. (lensus ee. Bl. strödda. f. Bladkant fintandad (cilierad), åtm. hos de yngsta bladen; spets m. e. m. tydligt ränn- formig; frukt trindryggad. g. Snärpslidor m. korta, vida, hinnaktiga; bl. stjälkom- fatt., vanl. trubbiga, 54, 8, 20. perfolisUus gg. Snärpslidor över 5 mm långa, grönaktiga, varak- tiga; bl. halvt stjälkom- fatt., m. e. m. tillspetsade. h. Bl. vanl. över 2 cm i POTAM0(iET0X. 49 bredd, de översta säll. skaftade, aldrig flyt- bladsartade; spets skarp luceiisXperfoliatus hh. Bl. vanl. under 2 cm i bredd; spets svagare; de översta vanl. skaf- tade, ofta tlytbladsart. med kort, trubbig till- spetsning . . . gramiiieiis X perfoliatiis ff. Bladkant helbräddad; spets båt- ell. huvformig; fr. stor, kölad 55, 8, 10. praplou^us Fig. 55. Potamogeton 1 fili- formis, 2 perfoliatns, 3 alpi- nus (pistill från sidan, ^/i). 4 gramineus (d:o), 5 polygo- nifolius (d:o), 6 crispas (frukt Vi), 7 natans (d:o), 8 prae- longus (d:o), 9 gramineus (d:o). 1. P. flliformis Pers. Kustnate. Vanl. låg, 10 — 20 cm (f. vulgaris Tis.), säll. högre (oO — 40 cm: f. major Tis.); bladslidor 5 — ir)( — 20) mm 1., med mörk hinnkant, omfattande endast en gren; skivor omkr. O, .5 mm br.; fr. liten, trindryggad, 2Xl,5nim. — 6 — 8. Sk. — Vb., Öl., Gtl., mindre allm., mest i bräckt vatten (längre mot norr än P. pectinatus). — f. fasciculatus (Wolfg.) lågväxt med kort axskaft. — f. luxuriosus Hagstr. högre, blad aående över axen. — var. rivicolus Hagstr.: bl. bredare, nående till ell. över axet; fr. vanl. något större. X fil- X pectinatus, h. o. d. utmed kusten av Östersjön o. Bottn. viken; steril; slidor vanl. mörkt hinnkantade; kalkblad små (från filif.), blomkretsar ofta närmade (från pectin.). X fil- X vaginaius, Bottn. viken, m. sälls. 2. P. vaginåtus Turcz. Slidnate. Vanl. högväxt; bladslidor starka, stjälkbladens 3 — 4 cm 1., omfattande 3 (2 — 4) grenar; stj:bl:s skivor korta, lika långa, 1 — 3 mm br. ; fr. större än föregis, mindre än nästföljandes, 2,75X2 mm. — T, 8. Bottn. ^dken, sydligast vid Värmdö; en östlig o. nordlig art. 3. P. pectinatus L. Borstnate. Vanl. högväxt; bladslidor med ljus hinnkant, 20 mm 1., vanl. omfattande 2 grenar; skivor 1 4—^64295. Lindman, Flora. 50 POTAMOGETON. — 2 mm br., de bredaste vid stjälkens bas; ax vanl. av 4 — 5 kret- sar, den nedersta vanl. långt skild fr. de övriga; frukt stor, 3,6 X 2,6 (4X3) mm med tydligare spröt, trindryggad. — 6 — 8. Boh. — Sk. — Vb., ÖL, GtL, t. allm. i bräckt vatten, mindre allm. i insjöar (syd- ligare art än de föregående). — var. zosteråceus (Fr.), bl. bredare, kortare, med vidgade slidor. X ped. X vaginatus, Bottn. viken, m. sälls. 4. P. crispus L. Krusnate. Stj. meterhög, hoptryckt, dub- belfårad; bl. avlångt jämnbreda, 7X1 (9X1,5) cm med vågig kant; fr. 5 X 2,6 (6 X 3) mm, ngt plattad med kägelform, utdraget spröt, ryggsidan kölad; sidorna med ett utskott vid basen 55, 6. — 6 — 8. Sk. — Dir., Uppl., mindre allm. — var. acutifolius Fieb., bl. spetsi- gare än huvudformens. 5. P. zosterifolius Schum. Tångnate. Stjälkbl. vanl. över 1 dm långa, deras snärp 3 — 4 cm; axskaft slutl, 3 — 6 cm 1., säll. kortare; ax vanl. av 7 — 9 kretsar, mångblmga; fr. 3 (4)x3 mm, ngt plattad, m. kortsprötad, med ngt knölig ryggköl. — 7, 8. Sk. — Ångml., mindre allm. 6. P. acutifolius Link. Bandnate. Stjälkbl. knappt 1 dm L; snärpet 3 cm, vanl. mörkare än hos föreg. ; axskaft m. kort (10 mm); ax fåblmga (vanl. 3 kretsar); fr. som föreg. — 7, 8. Blott söder om linjen Uppl. (Örbyhus) — Örebro — Göteborg, sällsynt. X acut. X zosterifolius, m. sälls., t. ex. Drottningholm. 7. P. trichoides Ch. et Schl. Hårnate. Stj. trind, rikgre- nig som hos P. vaginatus; bl. m. smalt jämnbr., mörkgröna; snärp- slidor mörkbruna, öppna; axskaft 1 — 3( — 6) cm; ax av några få, närsittande kretsar; fr. 3X2 mm, ngt plattad med vanligen m. e. m. knölig ryggköl. — 7 — 8. M. sälls.. Sk. (Lund), Vg. (Göteborg), sydlig art. Genom pistill o. fr. m. m. mer besläktad med närmast föregående än efterföljande arter. 8. P. riitilus Wolf g. Styvnate. Bl. ngt bredare och ljus- gröna, eljest som föreg.; snärpslidor ljusare, varaktiga, vid basen slutna; fr. med kullriga sidor, liten, 2,25X1 mm. — 7, 8. Sk., ög., Uppl., Jtl., sälls. 9. P. mucronåtus Schrad. Uddnate. Stjälkbl. 50X2 (60X3) mm; snärpslidor brungröna, som unga slutna, äldre brustna i två hälfter ell. upprispade; ax med ngt åtskilda kretsar; fr. som föreg. — 7, 8. Sk. — Söderhamn, mindre allm. X mucr. X obtusifoliits, X panormitanys, X pusillus, sälls. POTAMOGETON. 51 10. P. panormitånus Biv. Veknate. ^L spenslig men ofta högväxt; bl. oO X 0,5 (50Xl,ö) mm; snärpslidor bruna, slutna, slutl. upprispade; fr. liten, vanl. 2Xl,i (1,5) mm. — 7, 8. Sk. — Vb., sälls. (allmännare än P. rutilus), ofta i bräckt vatten. Formen med bredare fr. är f. platycarpus Fisch. — var. minor Biv., bl. m. smala men styva, är allmännare än huvudformen, som är en sj^dligare växt. 11. P. obtusifolius M. et K. Klynnenate. Stj. ofta klyn- nelikt grenad upptill; stj:bl. 60X2 (70 X o) mm. slutl. brunaktiga till svartbruna, obetydligt uddspetsiga; snärpslidor 10 — 15 mm, öppna; axskaft omkr. 10 mm 1.; ax av vanligen tätställda kretsar; fr. 3X1,75 (3,5X2) mm, ofta småknölig å ryggkölen. — 7, 8. Sk. — Ångml., spridd. — f. insolitus Tis., blomhretsar ngt skilda (som hos P. mucronatus). 12. P. pusillus L. Gropnate. Stj. ofta nästan trind, eljest som föreg. ; bl. smalare, vanl. 1 — 1,5 mm br. ; snärpslidor 5 — 10 mm, öppna; axskaft 10 — 30 mm; fr. som föreg., men ngt mindre. — 7, 8. Sk.— LpL, Öl., Gtl., t. allm. (nordligare än föreg.). — f- tenuissimus ]\I. et K., bl. blott 0,5 mm br. 13. P. alpinus Balb. Rostnate. Stj. upptill ofta klynne- grenad och försedd med skaftade flytbl.; skaft o. skiva ungefär lika långa; undervattensbl. vanl. 15 — 20 mm breda, säll. bredare (f. la- tifoliiis Cham.), stund, korta och ngt smalare, 5X1 (9X1,5) cm (f. brevif olins Tis.) eller m. länga, 15X1 (1,5) cm (f. longif olius hxst.); smalbladigare former, bl. 100 X 5 (8) mm, äro f. linearifolius Hag- str.; fr. plattad, mandelformad, med spröt, 3,5X2,5 mm. — 7, 8. Sk.— n. LpL, Gtl., t. allm. X olj). X graminens (Nrk.), X natans, X imlygonifolius (Sk.), m. sälls. 14. P. polygonifolius Pourr. Bäcknate. Ofta lågväxt, i bäckar mer långsträckt (f. lancifolius Cham., syn. f. ang ustif olins Fr., f. lårgior Tis.); flytbladsskaft typiskt längre än skivan; fr. trind- ryggad, som torr upptill kölad, liten, 2X1,5 mm. — 7, 8. Sk. — s. Hls., mindre allm. — Vanligast är var. amphihius Fr., lågvatten o. uttorkade ställen, bl. ofta breda, ngt hjärtlika. 15. P. coloråtus Vahl. Källnate. Näst. ännu lågväxtare än nästföreg. ; alla bl. med skaftet kortare än skivan, de översta flyt- bl adsartade men tunna o. med breda skaft; axskaft, ax o. pistill som nästföreg.; fr. m. liten, 1,5X1 mm, eljest som föreg. — 7, 8. Sk. på spridda ställ., Bl. sälls. (Marielund), Gtl. flerest. — f. ferrestris Tis. vanligaste formen å uttorkade ställen. 52 POTAMOr.ETON. X col. X gramineus, Gtl., Tänglingsmyr. 16. P. natans L. Gäddnate Högväxt; flytbl. långskaft, med vaul. stor skiva, 9X4 (10 X T)) cm, ngt hjärtlik; snärp långt, 10 cm ell. mer, med ljusa hinnkanter o. låga åsar; fr. trindryggad, stor, 4.» — 2,5 mm 55, 7. 6 — 8. Sk. — n. Lpl., Öl., Gtl., allm. — var. prolixusKooh (var. fluviåtilis Fr.), bl. smalare med utdraget skaft, stamled långa. 17. P. gramineus L. Gräsnate. Stj. ofta förlängande sig med axbärande grenar av l:a till 4:e ordningen, med flytbl.; i djupt ell. rinn. vatten ofta utan flytbl. och med korta under vatt ensbl. (var. lacustris Fr.) eller långa, 7 — 11 cm (var. fluviålis Fr.); på uttorkade ställen blott flytbl. (var. terrestris Fr.); snärp varaktiga, 20—25 mm 1.; axskaft förtjockade, stundom tillika med översta ledstycket långt utdragna (f. longipedunculåtus [Mer.]); fr. trindryggad (som torr ofta kölad), liten, 2,5X2 mm 55, 0. — 7, 8. Sk.— Lpl., ÖL, Gtl., t. allm. Till var. fluviålis Fr. höra f. angustifolius Tis. (bl. m. smala), f. Wolfgangii (Kihlm.) Hagstr. (bl. 7 — 10 mm br.), f. septentrionålis Tis. (bredbladig; Norrks älvar). X gram. X lucens (P. Zizii M. et K.), stj:bl. m. kort skaft., de översta dock alltid längre än skivans tillspetsade del; flytbl. vanl. blott i grunt vatten (f. coriåceus Nolte); h. o. d. bland stamarterna. — var. elongatns (Fieb.) Hagstr., övre ledstycken utdragna. — var. vnlichis (Fieb.) med korta d:o (1 — G cm), omfattande f. communis Hagstr. med 1 — 2 cm br. stj:bl., den vanligaste formen; f. hicescens (Tis.) med bredare bl. men svagare snärp; f. lucentiformis Hagstr. med 2,5 — 3 cm br. bl., längre bladskaft, mer lucens-lika snärpslidor. — - Storbladiga former av denna hybrid skiljas fr. P. lucens gm den gramineus-lika förgreningen. X gram. X lucens X perfolidtus (P. Torssandri Tis.), Sdml. (Vår- dinge, sjön Sillen), Uppl., Vg. (Trollhättan, Skärsbo). X gram. X natans (P. sparganifolius Lsest., P. Tiselii Richt.), bl. ofta m. långa o. smala; Sk. — Lpl., sällsyntare än gram. X lucens. X gram. X perfoliåtus (P. nitens Web.), den allmännaste gram.- hybriden; snärp kortare o. förgängligare än hos gram.; säll. frukti- ficerande, men rikaxig; omfattar 3 former: var. suhgramineus (Raunk.) Hagstr., de översta bl. mer gram. -lika med tydliga, breda skaft; var. subperfoliåtus (Raunk.) Hagstr., övre bl. oskaft, med hjärtlik ell. avrund. bas; var. suhintermédiiis Hagstr., översta bl. med lansettl. bas ell. otydligt brett skaftade (hit hör den allmännaste formen, f. typicus (Tis.) Hagstr., stjrbl. 35 X O (50 X 10) mm). POTAMUGETON. OÖ X (jram. X pohjgonifolius (P. Seemenii A. et Gr.), hittills blott Sk. (Pinneån) o. Sm. (Alsterån). X gram. X prcélongus, blott känd från en lokal på jorden, Borås. (Är ej P. gram. X prirl. Almqu., P. Lundii Picht., som är P. gram. X perfoliatus.) 18. P. lucens L. Glansnate. Högväxt; stj. förlängd med oftast blott en gren; sterila primärgrenar alltid enkla; stj:bl. vanl. m. stora, 15 X 4 cm, utdraget lansettl., stundom ända till 3 dm 1. (f. insignis Tis.), stundom med reducerad skiva (blott bladskaftet o. mittnerven, f. acuminätus Schum.); snärp långa (hos stjrbl. omkr. 8 cm) med höga dubbelåsar; grenblad alltid likformiga, kort skaf t., lansettl., med korta, breda nervfält, aldrig omvandlade; axskaft för- tjockat, stundom jämte översta ledstycket långt utdraget (f. excelsus Hagstr.); fr. stor 4x3 (4,5 X 3,5) mm med m. obetydlig köl. 7, 8. Sk. — Mpd, Jtl., Gtl., mindre allm. (nordligast vid Håsjö — Pagunda, varifrån gränsen går näst. rakt söderut till Hallsberg och vidare västerut genom Dalsland till Kristiania-trakten). X lucens X natans^ ofta med verkliga flytbl.; stj.-bl. vanl. m. långa, smala; snärp långa; alltid steril; sälls.. Sk. (Helgeå), Sm. (Vrigstad), Uppl. (Vallstanäs). X lucens X perfoliatus (P. decipicus Xolte), stj:bl. stora, vanl. 10 X 2 (15 X 6) cm; snärp 2,5 — 6 cm 1., mindre varaktiga än hos lucens; flodformernas bl. ofta smalare, mer utdragna; Sk., Hl., Sdml., Uppl. (Fyris o. Mälaren), sälls. 19. P. prselongus Wulfen. Långnate. Stj. högväxt, grov, upptill ofta rikgrenig; bl. mörkgröna, vanl. 15 X 2( — 20 X 3) cm eller smalare (var. angustifolius Gr.), med långa hinnartade, bleka snärp utan åsar; fr. upptill skarpkölad, 5 X 3,2( — 5,3 X 3,5) mm. — 6, 7. Sk. — n. Lpl., mindre allm., Gtl. sälls. — f. elegans Tis. har upptill förlängda ledstycken o. långa axskaft, 2 — 3 dm. 20. P. perfoliatus L. Ålnate. Högväxt o. m. rikt grenig upp- till; ofta med många m. korta sicksackställda stamled under primär- axet; bl. av varierande form, men alltid med hjärtlik bas o. m. e. m. trubbig, rännformig spets, än utdragna (v. gråcilis Fr., omfattande f. lanceolåtus Bl. och f. longifolius Tis.), än korta o. rundade (v. rotundifolius Wallr.); snärp m. förgängliga; axskaft vanl. korta ( — 4 — 5 — cm); stift smala med högt, rundat märke; fr. medelstor, 3,25 X 2,25 mm, trindryggad. — 6 — 8. Sk. — n. Lpl. allm. 21. P. densus L. Dvärgnate. Stj. vanl. låg, rikt klynne- 54 r(»TAMn(iET»L\A('E.E. grenig; ledstycken korta, vartannat så kort, att bl. tyckas motsatta; bl. små med ngt rännformig, trubbig spets, halvt omslidande; fr. kölryggad, tunnskalig, plattad. — 7—9. Hall. fordom, möjligen numera utgången. o. Riippia L. (11, 5). a. Ståndarknpr dubbelt så långa som breda; frukter föga sneda, utan spröt; frukternas enskilda skaft 1 — 2 cm 1., flera ggr kortare än det gemensamma, som slutligen är spiralrullat, 11,5, 56, 1, . . . . 1. spiralis aa. Stknpr lika 1. som br. ; frukternas ensk. skaft näst. lika långa som eller längre än det gemensamma, b. Frukter föga sneda utan spröt; enskilda skaft litet kortare än det gemensamma,. 5G, o . . 2. brucliypiis bb. Fr. m. sneda, näst. halvmånformiga; enskilda skaft 1 — 2 cm, omkring dubbelt så långa som det gemensamma. 56, 2, 3. rostellåta 1. R. spiralis (L:s herb.) Dumort. Skruvnate. 3 — 5 dm 1.; bl. 3 — 10 cm 1., trådsmala; fr. 2 — 3 mm 1.; fruktskaft trådsmala till 4(— 7) dm 1. 7—0. Boh.— Ög., O]., Gtl., i havet, grunt vatten, mindre allm. 2. R. bråchypus J. Gay. Smånate. 1 — 3 dm, lik föreg., men gemens, frukt- skaft högst 10 mm, enskilda 5 mm. — Som föreg., Boh. — Sdml., Öl., Gtl., sälls. 3. R. rostellåta Koch (R. maritima L. 1753 delvis). Hårnate. Lik de föreg. Boh. — Hls., Gtl., mindre allm. Fig. 56. Ruppia, 1 spirali rostellåta, 3 bråchypus. 4. Zannichéllia L. (36, 4). Den mogna fruktens stift långt, av hela ell. halva fr:s längd; fr:s färg brunröd, längs den konvexa kanten knölig. b. Bl. ungefär 1 mm br. eller bredare; fr. halv- månformig, rak eller föga krökt, oskaftad; dess stift ungefär av halva fr:s längd, 57,1, 1. major bb. Bl. ej 1 mm br. ; fr. halvmånform., vanl. krökt, m. e. m. långskaftad; dess stift ofta lika 1. som fr., 57, 2, 2. pedunculåta Den mogna fr:s stift kort, ungef. ^/i av fr:s längd; skaftet m. kort. POTAMOGETONACE.E. NAJADACE^E. 55 b. Fr. gröngrå eller gulgrå, längs konvexkanten icke eller otydl. knölig, 57, 5, 3. repens bb. Fr. rödbrun, längs kanten tydligt knölig, 57, 6, 4. polycärpa 1. Z. major Boenn. (Z. pa- lustris hos flera förf., ej L.). Storsärv. Stj. omkr. 1 mm tjock, Ijusbrun ell. vitaktig, 0,3 — 0,5( — 1) m 1., i vatten upprat, på dy ned- ligg., rotstående; bl. mörkgröna, ' Fig. 57. Zannichellia, fnikter, 1 major, 50 X (0,7— 2) mm; märkena i blom ^ pedunculata, 3 ped. var. gibberosa 4 pedunculata x repens, O repens, b poly- ungefär kretsrunda, 1 mm br. ; carpa (alla ^/i). frukter 2 — 4, mörkt brunröda, 5 — 7 mm 1., platta, konvexkanten vanl. med, sällan utan en rad knölar, förenade av en låg köl. — 7 — 9. S. o. mell. Sv., i havet, täml. sälls. 2. Z. pedunculata Rchb. (Z. palustris (i pedicellata Wg , Z. pedicellata Fr.). Skaftsärv. Lik föreg., men ngt finare o. smal- bladigare; fr. som föreg:s men ljust bruna ell. vitbruna, omkr. 4 mm 1.; stiftet ofta gående i vinkel mot fr:s längdaxel; konvexkanten med tydligare ryggfenlik kam än hos föreg. (stundom bägge kanterna, var. gibberosa Rchb., 57, 3). — Som föreg., mindre allm. X "? pec/. X repens^ fr. grågröna, nästan utan kantknölar, smalare än föregis, 57, 4, ej sälls. 3. Z. repens Boenn. (»Z. polj^carpa;, Hartm., ed. 11 o. 12 m. fl., ej Nolte). Småsärv. Till växt som de föreg. men m. finare än bägge; stj. näst. borstfin, ljusgul; bl. ^/4 — ^/s mm br., kortspetsade; fr. 4 — 6, trindare än hos de föreg., 2 — 3 mm 1.; konvexkanten utan tydlig köl eller kam. — Allmännare än de föreg., Skandinav:s alla kuster; Uppsala, slottsdammen, Mälaren, Vänern. (4. Z. polycärpa Nolte, Rchb. Grovsärv. Lägre o. grövre än nästföreg., täml. kortbladig, bl. o. fr. mörkfärgade som Z. major; fr. 3 — 4 mm 1., breda, plattade. — Boh. (o. Hall.?), fordom; f. ö. södra Östersjön, mell. o. södra Europa.) Familj Najadäceae. Najas L. (36, 3, 42, 4). Tunna men täml. styva, spröda, fintaggiga, rikt förgrenade under- vattens växter. O 56 NAJADACE.E. JINCAGINACE^. Bladslidor helbräddade; skivor buktigt glessågade o. vasstandade; tvåbyggare; 58, 1, 1. marina Bladslid:s kant kamlikt hårig; skivor m. fint o. tätt vasstandade; sambyggare; 58, 2, 2. fléxilis. 1. N. marina L. (N. major All.). Havssärv. Ganska styv, blekgrön ell. brun- akt., 1 — 5 dm 1.; bl. nervlösa, 1 — 2 mm br, 0 7 — 9. Sk. — Hls., i havet, grunda vikar; Gtl. insjöar, sälls. 2. N. fléxilis (Willd.) Rostk. et Schmidt. Sjösärv. Mjukare, mindre o. spensligare än föreg.; bl. l-nerviga, knappt 1 mm br.; frö 2,5 — 3 mm 1. 7 — 9. Uppl., sjön Hederviken, men sedan 1874 ej mer funnen där. — f. microcårpa Hj. Nilss., frö omkr. 2 mm 1. Sk., Ringsjön, m. sälls. Fig. 58. Najas, 1 marina 2 fléxilis. Familj Juiicagiuäceae. aa. Blmr i lång o. smal, axlik klase på stängel; stån- darstr. omärkliga; märken pensellika; frukt av 3 eller 6 smala delfrukter. 19,6, 59,1,2, . . . 1. Tri^löcliiu Blmr i kort, fåblmg klase på stjälk; ståndare med Fig. 59. 1 Triglochiu iiiaritlina, 2 T. palustris, 3, 4 Scheudizeria, blma o. fniktställniDg, 5 Sagittaria, frukter, 6 Echinodorus ranunculoides, 7 Elodea. JU>s"CAGINACE^E. ALISMATACE.E. 57 sträng; märken finvårtiga; fr. av 3( — 6) uppblåsta fröhus (baljor). 59, 3, 4, 2. Seheuclizéria 1. Triglöchin L. (19, c). a. Klyvfrukter 6 -delade, äggformiga, på utstående skaft, 59, 1, 1. maritima aa. Klyvfr. 3-del., smalt klubblika, på upprätta skaft, 59, 2, 2. paliistris 1. T. maritima L. Havssälting. 3 — 5 dm; rosett bl. 2 — 3 dm L, 2 mm br., köttiga, saltsmakande; klasen 1 — 3 dm 1.; blmr o. fr. gröna. 2^ 6 — 9. Boh. — Vb., Gtl., havsstrand, allm., inne i landet sälls. 2. T. palustris L. Kärrsälting. Som föreg., men spensligare. 2f 6 — 8. Sk. — LpL, Gtl., kärrängar allm. 2. Scheuchzéria L. (59, 3, 4). S. palustris L. Kallgräs. 1,5 — 2 dm; bl.-slidor vidgade, skivor 1 — 2 dm 1., 2 mm br.; kalk blekt gulgrön. 2f 6. Norra Sk. — Lpl., ÖL, skogskärr, myrar, mindre allmän. Familj Ålismatäceae. Vatten- o. kärrörter med 3 foder- o. 3 kronbl. ; frukt av talr. småfrukter, a. Blmr 2-könade; stånd. 6. b. Småfrukter i tät krets i platt samling, 19, 7, 1. Alisma bb. » i spiral i rund samling, 59, 6, . 2. Echinodorus aa. Blmr sambyggare; stånd, talrika; småfr. i tät, rund samling, 59, 5, 3. Sag^ittåria 1. Alisma L. (19, 7). a. Kronbl. dubb. så 1. som foderbl. ; stånd. dubb. så 1. som fruktämnena; småfruktis rygg med enkel fåra 1 . planta^o-aquätica aa. Kronbl. 1^/2 ggr så 1. som foderbl.; stånd, jämn- höga med frukta.; småfr. med 2 grunda ryggfåror 2. arcuätum 1. A. plantågo-aquåtica L. Svalting. 0,3 — 1 m; bl. i rosett, äggrunt lansettlika till lansettl. med 5 till flera parallella nerver, rent gröna; blomställn. m. yvig, pyramidalisk, av många gren- kretsar; kronbl. vita ell. skära. 2f 7, 8. Sk. — Lpl., Gtl., strand., diken, allm. — f. lanceolåiuiii Buchen., bl. smalt lansettl. med spetsig bas. 58 ALISMATACE.E. EUTUMACE.E. HYDROCHARITACE.E. — f. angustissimum (DC.) A. et Gr. (A. pl. var. graminifolium Wg), m. e. m. nedsänkt i vatten, bl. flytande, jämnbreda. 2. A. arcuåtum Michalet. Omkr. 0,3 m; bl. lansettlika till jämnbreda, kortskaftade, blågröna; blomställn. av några få grenkretsar, vågrätt utspärr. ell. nedåtböjda. 2f. Ög., Uppl., Gtl., m. sälls., diken o. dyl. 2. Echinödorus L. C. Eicli. E. ranunculoides (L.) Engelm. (xVlisma ran. L., A. angusti- folium Gilib.). Flocksvalting. 1 — 2 dm; bl. (smalt) lansettl., 3- nerv. ; blmr vanl. i fåblmg enkel flock. 2+.. 6 — 8. ÖL, Gtl. o. de sy dl. landskapen, sälls., kärr, bäckar, stränder. — f. zosterifölius Fr. med smalt jämnbreda flytblad. o. Sagittäria L. a. Flytblad (liksom luftbladen) med pillik skiva; stknpr rödbruna 1, sagittifölin aa. Flytblad med avlång skiva; stknpr gula .... 2. natans 1. S. sagittifölia L. Pilblad. 0,5 — 1 mm; bl. uppräta ur vattnet eller flytande; pillika bl. med utåtrikt. flikar, lika 1. som skivan i övrigt; därjämte jämnbreda undervattensbl. ; blmr i o-taliga kretsar, $ nederst, o^ överst; kronbl. 15 mm 1., vita med purpurröd bas. 2|. 7, 8. Sk. — Lpl., åar, sjöar, mindre allm. 2. S. natans Fall. (S. sag. var. tentiior Wg). Bl:s basalflikar nedåtrikt., konverger., m. kortare än skivan i övrigt; kronbl. omkr. 7 mm; Ång., P. o, L. Ipmk., m. sälls. Familj Butomäceae. Butomus L. (33). B. umbellatus L. Blomvass. Stängel trind, upprat, 0,6 — 1,6 m; bl. ngt kortare, jämnbr., uppräta, svagt 3-kant., 6 — 10 mm br. ; blmr i stor flock; kalk skär. 2^ 6 — 8. Åar, strand., Sk. — Lpl., Öl., Gtl., täml. sälls., i Mälarlandskapen allm. Familj Hydroeliaritiiceae. a. Undervattensväxt, långgrenig, tät- och småbladig; blma några mm bred, 4-8, 3, 59, 7, 1. Elodéa aa. Flytande vattenväxter med bl. i rosett, blma ett par cm bred. HYDROCHARITACE.E. GRAMINE.E. 59 b. Bl. uppräta, jämnbreda, i kanten fintorniga, 48,1, 2. Stratiotes bb. Bl. rundat njurlika flytblad, (48, 2), . . . 3. Hydröcliaris 1. Elodéa L. C. Eich. (Helodéa). E. canadensis L. C. Rich. Vattenpest. 0,5 ända till 1 m 1., mörkgrön; bl. 3( — 4) i krets, m. fint vasstandade, genomlysande; blmr (hos oss blott $) nående över vattnet med långt, trådsmalt fruktämne och små vita hylleblad. 2f T, 8. Hemland N. Amer., sedan 1840 i Europa, omkr. 1880 inplanter. i Sv., nu självspridd till sjöar o. åar, Sk. — Gstr., mindre allm., flerst. ymnig. 2. Stratiotes L. S. aloides L. Dyborre, Vattenaloe. Djupt flytande, löst rot- fäst eller fri, efter blomn. sjunkande; blmr (hos oss blott $) stora, kortskaftade ; kronbl. vita; de outbildade ståndarna orangegula; mär- kena (6 tvåkluvna) gulvita. 2f 7. Sk. — Hls., grunda vikar, vatten- gropar, täml. sälls. o. Hydröcharis L. H. morsus ranse L. Dyblad. Fritt flytande med hängande trådrötter; flytbl. omkr. 3 cm br., bågnerviga; blmr 1,5 cm br. ; kronbl. vita. 2j., övervintrande genom lossnande, sjunkande knoppar. 7. Sk. — s. Nrl., Gtl., t. sälls., stillare vatten, vikar, åar. Familj Gramineap. Gräs. En gräsblomma består av o (hos Anthoxanthum, Arctagrostis, Hierochloe och Catabrosa-arter 2, hos Cinna och Vulpia blott 1) ståndare samt en pistill med 2 märken (hos Nardus ett enda), nästan alltid dun- eller plymlika. (Bloni- hyllet består blott av ett par ytterst små fjäll.) I några fall är blmn blott cT eller 9. Den omges av 2 fjäll, som kallas agnar eller blomfjäll (blmfj.), ett yttre fastare, som är ett täckhlad eller skärmblad, och ett inre, mera hinnartat, som är ett förblad, vänt mot axets huvudaxel (yblmfj., iblmfj.). Blommorna sitta tvåsidigt (omväxlande åt höger o. vänster), så att små- axet är m. e. m. plattat. Nederst sitta 2 tomma fjäll (undantag göra Oryza, Coleanthus, Digitaria, Catabrosa-arter m. fl.), som äro täckblad eller skärmblad utan blommor och därför här kallas tomfjäll (tmfj.: med ett äldre namn »skärmfjäll»); efter dem följa omväxlande åt vardera sidan de förut omnämnda ytterblomfjällen (vart och ett med sin blomma). Ett småax med 2 blr har således åt vardera sidan två fjäll: de två nedre tmfj,, de två övre blmfj. (yblmfj.); ett småax med blott 1 blma (t. ex. Agrostis) har o dylika fjäll (2 tmfj., 1 yblmfj. och dessutom 1 innerblomfjäll). 60 GRAMINE.?:. Fig. 60. 1 Stipa, 2 Oryza, 3 Cinna, 4 Agrostis canina, 5 Calamagrostis lan- ceolata, 6 Milium, 7 Melica uniflora, 8 Panicnm miliaceum, 9 Tvphoides arundinacea. a. Småax (alla eller en del) tydligt skaftade. (aa, se sid. 67.) 1). Blomställn. en öppen vippa, delvis med långa grenar; småax klaslikt ordnade. c. Småax utan tonifj., (>0, 3, 5. Oryza cc. Tomfj. 2 ell. flera, d. Småax l-blmga. e. Tomfj. 3 (det översta motsvar. en könlös blma), 60,8, 2. Päiiicum ee. Tomfj. 2 (hos Typhoides dessutom 2 inre, smärre). f. Yblmfj. med ett borst i spetsen eller på ryggen. g. Borstet flera dm L, dunliårigt, 60, 1, . . 10. Stipa gg. > kortare än 1 cm. h. Yblmfj. örtartat, grönt, utan hår vid basen; ståndare 1, 60, 3, 14. Cinua hh. Bägge blmfj:n hinnaktiga; st. 3. i. Blmfj. utan hår vid basen. k. Nedre tmfj. kortast; yblmfj :s borst fäst nära spetsen; småaxets axel stundom borstlikt förlängd bredvid blmn, 69, 8, 15. Apéra kk. Övre tmfj. kortast; yblmfj :s borst fäst på ryggen, 60, 4; 70, . . . 16. Agrostis ii. Blmfj. med fina hår vid basen, 60, 5, 17. Calamagrostis ff. Yblmfj. utan borst. g. Yblmfj. ört- ell. hinnartat. rjRAMINE.E. 01 11. Tomij. jiästan jäiniistora, läiij^re äu blmfj., 60,4; 70 16. A^rostis hh. Tomfj. olikstora, ej längre än blmfj. i. Tmfj. kölade o. spetsiga; st, 2, . . 13 c. Åreta^rostis ii. Tmfj. trindrvggade, trubbiga: stån- dare 3; 60,7, 33. Méliea gg. YI)lmfj. slntl. hårt, glansigt. h. Tmfj. trindrvggade; inga rndiment till flera blr. i. Tmfj. 2, 60,6, 11. Milium ii. ■>-> 3, 60, 8, 2. Pauieiim hh. Tmfj. kölade: vid blmfj:s l)as 2 små pensellika tmfj., (iO, 9, 7. Typlioides dd. Småax 2— flerblmga. e. Småaxets nedre blma felslagen ell, åtm. kön- lös; småax därigm med 3 tomfj.; blmfj. fast. ngt glansigt; 60,8, 2. Paiiicum ee. Småaxets nedersta bhua ej könlös. f. Yblmfj. med ett borst i spetsen eller på ryggen, g. Småaxets blr 3, alla i jämnhöjd; de båda sidoblrna cT ; välluktande gräs; 61,1,2, 9. Hieröcliloe gg. Småaxets blr 3 på olika höjd, eller 2. h. Tmfj. nående över blmfjn: blr 2 (säl- lan flera), i. Yblmfj. hårt. k. \'blmfj. broskartat, slutl. vid- vuxet frukten: bägge blrna <^ . (alpina) Fig. 61. 1 Hierochloe alpina, 2 Hier. odorata, 3 VaModea, 4 Avena fatna, 5 Holcus lanatus, 6 Aira caryophyllea, 7 Corynephorus, 8 Deschampsia flexnosa, 9 Trisetura flavescens, 10 Avena pubescens. 02 ORAMTNE.E. I. Yblmfj. kölat, med hel spets, 61,3, 22. Vahlodea 11. Yblmfj. trindryggat, m. kluven spets, 61, 4, 25. Avéiia kk. Yblmfj. hiunaktigt, starkt glan- sigt, fritt från fr.; övre blran ö^, 61, 5, 19. Holcus ii. Yblmfj. mjukt hinn- ell. örtartat, trindryggat. k. Yblmfj :s borst hårfint; yblmfj. med kluven spets; 61,6, .... 20. Aira kk. Borstet mittpå ledat, med klubb- lik spets; yblmfj. med hel spets; 61,7, 23. Corynéplionis hh. Tmfj. ej ell. knappt nående över blmfjn. i. Småax 2-blga (61,8). k. Bägge blrna ^ ; yblmfj. hinn- aktigt, tvärhugg, m. flertand. spets, 61,8, 21. Deseliämpsia kk. Nedre blmn cT ; yblmfj. nedtill örtartat m. kluven spets, 48, 6, . 26. Ariiienåtheriiiii ii. Småax 2-3(-fler)-blmga ; alla blr ^. k. Yblmfj. med kluven spets o. ett borst på ryggen, 61, 9, 10. 1. Yblmfj. trindryggat, 61, 10, . 25. Avéiia(-strum) II. Yblmfj. kölat, 61, 9, .... 24. Trisétum kk. Y^blmfj. m. hel ell. urnupen spets och ett borst i ell. strax nedom spetsen, 62, 1 — 3. 1. Axfjäll trindryggade. m, Y''blmfj. med hel spets, 62, 1; tmfj. 1 — 3-nerviga; blad- slidor kluvna; 2^ .... 42. Festuca mm. Yblmfj. med urnupen spets, 62, 3 ; tmfj. mångnerv. ; blad- slidor hela halvvägs upp; O (62,3; fig.) 46. Bromus 11. Axfjäll vasst kölade; tmfj. 1 —3-nerviga (62, 2) 45. Zerna ff. Yblmfj. utan borst (62,4—8). g. Småax med 3 blr i jämnhöjd, 61,2; de två sidoblrna cT ; välluktande gräs ... 9. Hieroeliloe gg. Småaxets blr på olika höjd (62, 5—7). h. Snärp hinnaktigt. i. Yblmfj. spetsigt. gramine-t:. 63 k. Yblmfj. kölat, 62, 5. 1. Yblmfj. ej lossnande vid mog- naden, m. Småax före och efter blomn. äggrunt ell. avlångt, 62, 5, 37. Poa mm. Småax f. och e. blomn. jämn- brett, 62,4, 45. Zeriia 11. Yblmfj. avfall., kvarlämnande iblmfj. kring frukten, (>6, 4, . 37, b. Era^rostis kk. Yblmfj. trindryggat. 1. Y'blmfj.ört- ell.hinnartat; små- axets blr flera, alla lika: 62,8, 42. Festiica 11. Y''blmfj. något broskartat: de 2-könade blrna 2 och därjämte en översta, förkrympt, klubb- formig blma, 62, 6, 33. Mélica (nutans) Fig. 62. 1 P'estuca rubra, 2 Zerna erecta, 3 Bromus secalinns, 4 Zcrna inermis, 5 Poa nemoralis, 6 Melica nutans, 7 Catabrosa aquatioa, 8 Festuca pratensis. ii. Y^blmfj. trubbigt, m. c. m. tandat, trindryggat, 62, 7. k. Småax vanligen 2-blmga, 62, 7, 32. Catabrosa kk. Småax flerblommiga, 63, 1—5. (aquatica) 1. Blr med korta hår vid basen, m. Tomfj. mycket kortare än småaxet; yblmfj. o, iblmfj. olikstora; 63, 1, 38. Colpödiiim mm. Tomfj. näst. av axets längd; blomfjällen jämnstora; 63,2, 39. Scolöchloa 11. Blr utan hår. m. Småax hjärtlika med rund- trubbiga fjäll, 63,3, . . . 34. Briza mm. Småax avlånga. 64 r.RAMTNE.E. Fig. Bo. 1 Colpodinm pendulinum, 2 Scolocliloa arnndinacea, 3 Briza media, 4 Glyceria aqnatica. 5 Puocinellia distans, 6 Molinia, 7 Sieglingia. n. Stift långa; tomfj. 1- nerviga: 63, 4, .... 40. Olyeéria nn. Märken utan stift: tom- fj. 1- o. S-nerviga; 63,5, 41. Pucciiiéllia hh. Snärp upplöst i hår. i. Axfjäll spetsiga o. köladc: tomfj. olikstora; märken purpurröda, svart- nande. k. Blr omgivna av ymnig hårighet; mycket stort gräs med mångledat strå; 64, 1, 28. Pliragrmites kk. Blr utan hår vid basen ; strå med en enda ledknut nedtill: 63,6, . 30. Molinia ii. Yblmfj. urnupet, 75,6; tomfj. nästan jämnstora; märken vita; 63,7, . . 29. Sieglin^ia bb. Vippa med de flesta grenarna korta, och antingen tät, axlik, eller delad i skilda ax eller småaxgyttringar. c. Vippa tät, jämnt axlik, »axvippa»; 64,2,3. d. Axvippa ensidig; småax flerblmga; vid varje småax ett blomlöst småax eller s. k. kamfor- migt svepe; 64,2 36. Cynosiiriis dd. Axvippa allsidig, e. Småax 1-blmga. f. Axvippa ungefär cylindrisk ell. smalt spol- form.; tomfj. utan hinnköl. g. Långa borst kring småaxets bas; tomfj. 3; 64, 3, 4. Setaria gg. Småax utan borst vid basen; tomfj. 2, h. Blmfj. utan hår vid basen. i. Tomfj. spetsiga, stundom nedtill för- enade; yblmfj. med ett ryggborst; 64. 4, 13. Alopeciirus GRAMINE.E. H5 hh. ii. Tomfj. trubbiga med borst ell. borst- udd, inbördes fria: yblmfj. utan ryggborst: 64,5, (>S, 7— 9, .... 12. Blmfj. med långa bår vid basen; 64,6, 18. ff. Axvippa äggformig; tomfj. med hinnköl . ee. Småax flerblmga; axvippa huvudlik, vid ba- sen omgiven av svepefjäll; 64, 8, cc. Vippa delad i skilda ax eller småaxgyttringar, 64, 7, 66,3. d. Småax 1-blmga. e. Småax mycket små, utan tomfj. f. Småax i flera små rundade, flocklika grupper 13 ff. Småax i liten, gles axvippa, 5, 3, .... 32 Phleiuu Ammophila Phalåris 27. Sesléria b. Coleanthii! Catabrosa Fig. 64. 1 Phragmites, 3 Cynosiirns. 3 Setaria viridis, 4 Alcpecurns pratensis, 5 Phleum pratense. 6 Ammophila arenaria, 7 Digitaria linearis, 8 Sesléria. ee. Småax flera mm 1. med tydliga tomfj. f. Tomfj. 3, det översta motsvarande en fel- slagen eller åtm. könlös blma: yblmfj. per- gamentartat. g. Långa borst kring småaxets bas; blom- ställning en tät vippa; 64,3, 68,4, . . 4. Setäria gg. Småax utan borst vid basen. h. Blomställn. vippformig av korta, tjoc- ka ax 1. Echinocliloa hh.' Blomst. kvastformig med några få smala,glesa,fingerlikt utspärr.ax,64,7, 3. Digitaria ff. Tomfj. 2 eller 4. g. Tomfj. 2,"^ ej längre'än blmfjn. h. Yblmfj. pergam entartat; blomställn. av smala, fingerlikt utspärr. ax, 64, 7, 3. Digitaria hh. Yblmfj. ört- ell. hinnartat; blomst. en smal, t. tät vippa. D— 164295. Llinlman. Flora. 66 GRAMINE^. i. Blmfj. näst. jämnhöga, utan borst i spetsen, utan här vid basen : tomfj. olikstora 13 c. Årctagrostis ii. Yblnifj. större än iblmfj., med m. kort borst i spetsen och hår vid basen; tomfj. näst. jämnstora, 72, 3, X Ammopliila^ arenaria x Calamagr. epigejos. . Tomfj. 4 (2 större, 2 inre smärre); blom- ställn. en smal vippa, h. De yttre tomfj. jämnstora, de inre pensellika, m. kortare än blmfj. ; stånd. 3; 60,9, 7. Typlioides hh. De yttre tomfj. olikstora, de inre fjäll- lika med ett borst, bägge längre än blmfjln; st, 2; 5, 4, 65, 1, 8. Antlioxåntlmm Kg. 65. 1 Anthoxanthum odoratum, 2 Dactylis gloroerata, 3 Melica ciliata, 4 Aira praecox, 5 Vulpia bromoides, 6 Koeleria glauca, 7 Brachypodium silva- ticum, 8 Puccinellia Borreri. dd. Småax 2- till flerblmga. c. Yblmfj. med ett borst (ell. borstudd i spetsen). f. Småax 2-blmga; tomfj. jämnhöga med blm- fjn; yblmfj. med ett borst på rj-ggen; 65, 4, 20. Aira ff. Småax mer än 3-blmga; tomfj. kortare än småaxet; yblmfj. med ett borst i spetsen, g. Småax plattade, tätsitlande i flera ensidi- ga gyttringar: yblmfj. vasskölat med borstudd; 65,2, 35. Dåctylis gg. Småax jämnt fördelade, ej tätsittande, mest ett vid varje led av huvudaxeln; yblmfj. trindryggat med långt borst. ^ Jfr även Calamagrostis epigejos, 71, 7. GRAMINE.E. r,7 h. Alla småax kortskaft, med uppåt tjocknande skaft, plattade; stånd. 1; iblmfj. i kanterna mycket kort små- ludet, O; 65,5, 43. Yiilpia hh. Övre småax oskaftade; i början trin- da: st. 3; iblmfj. i kanten kamformigt styvhårigt, 2^; 65, 7 47. Bracliypodiuin ec. Yblmfj. ntan borst i spetsen eller på ryggen, f. Yblmfj. tätt långhårigt: blott nedersta blmn i småaxet fullt utbildad; cylindrisk ax- vippa; 65,3, 33. Mélica ff. Yblmfj. kalt. g. Blomställn. tät, hel eller delad vippa; tomf j . av vanlig form ; 66, 1 , 2. h. Yippa nästan odelad (axvippa) ; små- ax plattade med kölade, ngt spetsiga fjäll; 65,6, 31. Koeléria Fig. 66. 1 PuccinelHa ru- pestris, 2 Scleropoa rigida, 3 Beckmannia eruciformis, 4 Eragrostis pilosa. hh. Vippa m. e. m. delad i våningar; yblmfj. trindryggat, trubbigt, i. Tomfj. olikstora; axskaft smala; yblmfj :s sidonerver parallella med mittnerven; 65, 8, 6(>, 1 41. Puccinéllia {Borréri och rupéstris) ii. Tomfj. jämnstora: axskaft korta, tjocka: yblmfj:s sidonerver böjda mot mittnerven; 66,2, 44. Scleropoa gg. Blomställn. gles; småax i täta ax, som sitta i glest ax uppradade på en huvud- axel; tomfj. rundat o. uppblåst båtfor- miga; 66,3, 48. Beckmaunia aa. Småax oskaftade; ordnade i ett ax (65,7; 67,1,2). b. Blott ett småax vid varje led av huvudaxeln. c. Småaxen ensidigt ordnade; tomfj. förkrympta: 6, 4, 49. NardliS cc. » tvåsidigt ordnade. d. Ax trint, nästan trådsmalt; småax insänkta i huvudaxeln; båda tomfj. bredvid varandra på småaxets fria sida; 67, 1, 51. Leptilriis 68 (IRAMIXE.E. dd. Ax plattat ell. kantigt; småax oj insänkta. 2- till flerblmga. c. Småax i början trinda^ tmfj. 2. olikstora; 65,7, 47. Brachypodiinn ee. Småax plattade; tomfj. 2, jämnstora, eller 1. f. Småaxen vända kanten mot huvudaxeln; tomfj. vanl. blott 1 (hos toppaxet 2); 67, 2, 50. Loliiim ff. Småaxen vända sidan mot huvudaxeln ; tom- fj. 2, ungefär jämnstora, g. Yblmfj. med en tvärgående, tydligt av- skild svulst vid basen och omslutande den avfallande frukten; blmfj. trindryg- gat; tomfj. smalare än yblmfj.; 2^; 67, 3, 52. Ågropynim gg. Yblmfj. utan basal svulst; frukt utfal- lande ur sina blmfj. h. Fjäll med 1 borst eller borstlösa. i. Tomfj. äggrunda, 3- till mångnervi- ga; blmfj. bukigt, blott mot spetsen kölat; småax omkring 3-blommiga 53. (Eu-)Triticuiu ii. Tomfj. prylformiga, 1-nerviga, köla- de ; blmfj. oliksidigt kölat med borst- fransad k^l; småax 2-blmga . . . 54. Secåle hh. Tmfj. med 2 till 4 sylformiga tänder, som ofta äro utdragna till borst; blmfj. med 1—3 borst; småax 3— 4-blmga . 55. Aegrilops bb. Småax 2 till flera( — 6) vid varje led. c. Varje axfjäll med långt borst i spetsen (eller för- krympt till ett borst). d. Småax 3 och 3, 1-blmga; tmfi. och blmfj. med gemensam fästpunkt. (Sidoaxen hos en del ar- ter förkrympta.) 67. 4. 56. Hordeiiiii Fig. 67. 1 Lepturus, 2 Lolium perenne, 3 Agropyrum repens, 4 Hordeum murliuim (de 3 småaxen vid samma led), 5 Cuviera europpea (d:o), 6 Elymus arenarius (2 smäax vid samma led; ett småax öppnat; en blma sedd frao iblmfj:s sida). ^ T'ndantag Braohypödium caninum. sid. 104. (JRAMINE.K. (;0 dd. Småax normalt o (därav än mittaxet, än sido- axen förkrympta till ett borst), 1- (till 2-)blmga med prylformigt ämne till ännu en bima; tomfj. fästa ett stycke nedom blmtjn; 67, 5, .... 57. Ciiviéra ce. Axfj. utan borst; småax 2 (ti)l o), tätt förenade, mest o-blmga; 67.6, 58. Élymus I. Echinöchloa PB. E. crus galli K. et Sch. (Panicum c. g. L.). Hönshirs. Strån o till 5 dm h.; blomst. omkr. 1 dm 1., av '■] — 6 närmade ax; småax äggr., o — 4 mm 1., stund, svartviol., utan borst (eller med ett borst: var. ori/20icZes [Ard.]). O 7,8. S. o. mell. Sv., siills. o. tillfäll., åkerland, tomter, barlast. '2. Pänicum L. a. A'ippgrenar talrika, tätt gyttrade, slutl. hängande .... 1. miliaeeiim aa, > glest ordnade, utspärrade, raka, hårfina ... 2. capilläre 1. P. miliåceum L. Hirs. 60, 8. 3 — 6 dm; småax mycket talrika, gröngula ell. svartviol.; blad styvhåriga. O 7 — . S. Sv., tillfällig, åkrar, trädgårdsland, barlast. 2. P. capilläre L. 68, 1. Lik föreg., men upprat, spenslig, fåaxig. O 7. S. Sv., tillfällig. 'K Digitäria Scop. a. Bl. håriga; nedre tmfj. mycket kortare än blmfj.; 68, 2, saiigiiiuälis aa. Bl. kala; nedre tmfj. lika stort som blmfj.; 64-, 7; 68, 3, liDcaris 1. D. sanguinålis Scop. (Pänicum s:le L.). Blodhirs. Strån 15 — 30 cm. ofta uppstig.; ax 5 (3 — 8) tillsamman; småax avlångt lansettl.; 3:e tomfjället i kanten finhårigt. O 7, 8. S. Sv., Sk. h. o. d., f. ö. tillfällig på odl. mark. — Var. cilidris Trin. (Digitäria ciliaris Koel., Pänicum ciliåre Retz.), 3:e tomfj:s kant styvhårigt långfransad; växten vanl. grövre o. lägre än huvudarten. 2. D. lineåris Crép. (Panicum lineäre Krocker, ej L. ; Digitäria filiformis Koel.; D. humifusa Rich.; D. glabra PB.). Strån vanl. lägre o. grövre än föreg:s och axen smalare, 3 (2 — 5); småax elliptiskt äggrunda; tomfj. med finhårig kant. 0 7, 8. S. Sv., som föreg. 4. Setäria PB. a. Tonitj. n:r 1 kortare än n:r 2 och 3; borst långa, gröna; 64, o. b. Tomfj. n:r 2 och 3 jämnhöga; märken purpurröda: ax- vippan ej flikad: 68,4, 1. viridis 70 (iRAMlXE.i:. bb. Tomfj. n:r -J kortare iin n:r 3; märkcu galvita; axvippan stor, spolform., rikt o. tätt flikad 2. itålic.l aa. Tomfj. n:r 1 och 3 nästan jämnhöga, uicn ungefär hälften av n:r 3; borst korta, rödgula; märken purpurröda; 68, 5, 6, . . 3. ^lauca 1. S. viridis PB. (Pauicum vir:e L.)- Grönhirs. 2 — -i dm; bl. gröna; axvippa 2 — 5 em. 0 7, 8. Odl. mark sälls., s. o. moll. Sv. 2. S. itålica PB. (Pan. italicum L.). Kolvhirs. 0,5—1 m; bl. gröua; axvippa 1 — 2 dm. O. Tillfälligtvis införd med varor m. m. o. S. glauca PB. (Pan. glaiicum L.). 2 — 6 dm; bl. blågröna; ax\åppa 2 — 5 cm. O. Tillfällig som förcg. ."). Oryza L. o. oryzoides Sch. et Thell. (Pliälaris or. L. : Leérsia or. S\v.; Oryza clandestma [Web.] A. Br.). Vildris. 60, 2. Sällskaplig, bildande 0,5 — 1 m höga, ljusgröna bladgriipper; bl. 1 cm br. med starkt sträva kanter o, slakt hängande spets. 2f 8, 9. — Åar, Sk. o. Bl., sälls. C). Phalåris L. P. canariénsis br.; axvippa o cm O 7—9. Odl. stal L. Kanariegräs. 3 — 5 dm, bl. kala, 1 cm 1., blägrön och vit; småax med konkav insida. ., tillfällig upp till Xrl. Fig. 68. 1 Pauicum capillarc, 2 Digitaria sanguinalis, o Dig. linearis, 4 Setaria viridis, 5, 6 Set. glauca, 7 Phlcani alpiuum, 8 Phlcum phlcoides, 9 Phleuui arenarium. 7. Typhoides 3Ioench (Baldingéra Flora der Wetterau). T. arundinåcea ^loench (Phalåris ar. L., Digraphis ar. Trin., Baldingéra ar. Dumort.). Rörflen. 60, 9. 1—2 m; bl. 2 — 3 dm 1., 1 cm br., kala, sträva; vippa vaiil. 1 dm 1., blagrön cll. violett- GRAMIXE-E. 71 röd; småax å båda sidorna konvexa. 2^ 7, 8. Stränder allm., Sk. — Yb.. ö., Gtl. — Var. picfa, Bandgräs, bl. vitrandiga; odl. som prydnad. 8. Anthoxanthum L. a. l)e två nedre, större tomfjln utan ndd; de övres borst föga utskjut.; fr. mörkbrun, 2 mm 1., omsluten av ett Ijusbrunt blmfj.; 5, 4: 65, 1 odoråtuni aa. De två nedre tomQ. spetsiga med udd, de övres borst långt utskjut; fr. Ijusbnin, 1 — 2 mm 1., inom ett mörkbrunt blmQ. aristätum 1. A. odoratum L. Vårbrodd. Strå 2 — 4 dm, uppr., spensl.; vippa gröngul ell. brungul, spolformig; den torkade växten har ku- marin-lukt (hödoft). 2f 5, 6. Torrare ängar, Sk. — LpL, Öl., Gtl. allm. 2. A. ariståtum Boiss. 0 5, 6 — . S. Sv. tillfällig med gräs- frö å odl. mark. 9. Hieröcliloé J. G. Gmel. ex. E. Br. a. Jordstam med långa utlöpare; de två nedre tomfjln gulbruna, b. cfblmr utan ell. med kort borst; skottbl. platta, bredare än strået; o, 5; 61, 2, 1. odoräta bb. cfblmr med långt; utskjutande borst; skottbl. hoprull., trådlika; 61, 1, 2. alpina aa. Utlöpare korta eller inga; de två nedre tomQln vitaktiga; översta cTblmn med 3 mm 1. knäböjt borst .3. austrålis 1. H. odoråta Wg (Holcus odoratus L.. H. boreålis Schrad., Hierochloe boreålis B. & Sch.). Myskgräs. o — 5 dm; vippa ut- bredd; småax omkr. 4 — 5 mm 1.; den torkade växten kumarinlukt an- de. 2^ 5 — 7. Fukt. ängar. Sk. — Lpl., t. sälls. — var. microståchya (Hartm.) Xordst., småax knappt o mm 1., s. Sv., sälls.; var. fragrans (W.) B. et Sch., småax 6 mm 1., mörkbnma, m. sälls., Stockh.?, Jtl. 2. H. alpina B. et Sch. (Aira alp. Liljebl., Holcus alpinus Sw.). Polarbrodd. -2 — 3 dm: ^-ippa hopdragen. 2^ 7. Torne Ipmk, flerst^ (3. H. austrålis B. et Sch. (Holcus austr. Schrad.). Tätare tuvad än de föreg. Finl., sälls.; förr uppgiven för Ög.) 10. Stipa L. S. pennåta L. Fjädergräs. 60, 1. Strå 0,3 — 0,8( — 1) m sXyxX, upprätt; bl. grågröna, långa, hoprullade eller hopvikna; vippa smal, fågrenig. 2^ 5, 6. Backar, torrängar, Yg., Dala s:n o. Åsaka s:n i Vartofta, m. sälls. (förr även Valtorps kyrka). — Omfattar 2 raser (eller underarter): 1. S. Joånnis Celak., bladskiva täml. bred 12 •jRAMDfKi. hopviken, litt att breda ut; snäip o — 5 mm: lomJ^. \s äv längd. — 2. S. tiisa (Ster.) Riditer: blad m. smala, trådsmalt 1k^ rullade, ej utbredbaia. utdragna i en tiadsmal spets: snäip 1 — ä mm eller förkrympt; tontQ. mest * s ar borstets längd. 11. MillTiTn L. M. c±u5uni L. Hlsslebrodd. 60, o. Strå omkr. 1 m. iqpptitt eU. sragt lutande; bL mjuka. 10 — 15 mm br.. liksom hos floa andra bandgräs omvridna (undersidan uppåt); vippa 2 dm 1.. gles. fåasig. dess grenar långa. slutL hängande. 2|. 6. 7. Landar. Sk. — ^M).. ÖU GtL, t. allm. 12. Phleum L. a> TobQ. Bed sångi^ing is5L b. Timfi. tviiki^gBa med bcnst i spetsem. e. Boistet ^ s till ^ s av gillets Uasd: axfippa erliad- risk: översta bladslidan tråag: ^ä, 1. pmtéa^e cc Bnstel av gillets läagd: axv^pa nudad eller av- - iia^z ö^vista bladslidaa uppblåst: CSiT. 2. alpinvm bb. TomQ. spetsiga med m. kort add: axvippa appåt tjo^- Mtade: övosta bladslidaa appblåst; 6^9. ^ araÄiimH aa. ToaiQ. med feU. stiäv köl, i speisoa tcaMusa med m. kort boist: axvippa avsmalaaade mot toj^ca: €6,8, . . ? fUe«ide$ 1- P. piratéiifle L. fKnLOtej. Strå 0.5 — i m. s:^-\-i iq>pr.: bl. sträva: axvippa o — 10 em. grön eller brungrön: sträv iör känseln : stknpr vanl. mörkvioletta. 2|. 6 — 7. Ängar, renar, tiädor, t. aUm. Sk. — ^Vb-. Öl.. G-I. samt allm. odlad. 2. P. aLpmom L. ^jlUkminpe. i — o dm: bl. släta elL otydL sträva: axvippa 1 — o em. oftast violettbrun I- T. Ängar i fjäll- trakter. T. Ipmk — VmiL o. Gstr. 0. P. phlfioides Simk. (Phalaris phkoides L.. Phleum Boeh- méri Wib., Phl. phalaroides KoeL). Flenkmmpe. o — 5 dm; ax- vippa o — 10 cm. blekt grågrön, smalare än hos P. prat. : stknpr gul- vita. ^ 6. T. Backar, torrängar, mindre aUm., Sk. — Gstr.. ÖL, Gtl. — *c1aM»fl6rum Neum. ^ Ahlfv. är Uott en form med monströst forUngda o. smalspetsade axJ^jälL en slags vippforgröning, antagl. ej sälhivnt. P. phlmndes X /»ra/eiue, mjcket sälls.. Sk. 1. P. arenäritim L. Sandkunpe. 1 — S dm: axvippa smalt klubbformig, ljust blågrräi, gulnande. 00 ö. 6. Sandig mark, stran- da m. m-, t- sälls-. Sk.— Boh., Öl., Gtl. • iRAMIXE.K. lo. Alopecurus L. a. Tomfj. spetsiga, nedtill sammanvuxna. b. Axvippa cylindrisk med avrundad topp; vippgrenar 4— 8-axiga: tomfj. med långhårig köl, blott vid basen sammanvuxna, c. Axvippa smalt cylindr. ; tomtj. med upprat spets: 69.1,2, pratéusis te. Axvippa tjockt cylindr, med tvär bas: tomfj. med utböjd spets; 69. o ventrieösiis bb. Axvippa cylindriskt spolformig med spetsiga ändar: vippgrenar 1 — 2-axiga: tomfj. nästan kala, sm vuxna till ell. ovan mitten: 69,4, myosiiroides aa. Tomfj. trubbiga ell. tvärhuggna; inbördes fria, med lång- hårig köl. b. Tomfj. med utböjd apets: biomfj:s borst utskjutande: 69, 5. 8 i^euiciilätus bb. Tomfj. med upprat spets: blomri:s borst föga ell. icke utskjut.: 69,7 ieqiialis C^y Fig. >S9. 1 Alopecurus pratensis, 2 d:o (\blmQ.), 3 Al. ventritosns (småax o. tvii yblmfj.). 4 Al. myosuroides (småax), 5 Al. geniculatus, 6 d:o (småax o. yblmfj.), 7 Al. icqualis (småax), 8 Apera spica venti (blmfj. o. tmfj.). 1. A. praténsis L. Ängskavle. Strå spensl., 0,5 — 1 m. uppr. eller lutande; bl. rent gröna med trång slida; axvippa 5 — 10 em. gråaktigt blekgrön, len för känseln; borst omkr. 10 mm. % 5 — 7. Strandängar, tomter, vägkanter, renar. Sk. — Lpl., ÖL, Gtl., allm. — f. alpésiris Wg, fjällform med lägre strå, 2 — 4 cm 1. \-ippa av bnm- aktig färg. — f. obscurus (Griseb.) A. et Gr., axvippa svartgrå. — f. brevisétus n., borst kort, knappt utskjutande. X -■!• praténsis X ventricosus (A. prat. var. nigréseens Fr.). 2. A. ventricosus Pers. (A. mgricans Horn.). Svartkavle. Strå tjockt, 0,5- 1,.^ m; bl. blågröna, de översta med bukig slida; 74 GRAMINE.E. axvippa o — 7 cm 1., blekgrön ell. svartgrå; borst ej utskjut. 2^ 6, 1. Havsstrand, t. allm. Bl.— Vb, ÖL, Gtl. o. A. myosuroides Huds. (A. agréstis L.). Renkavle. Strå 2 — 4 dm, spensl., uppr. ; axvippa 3 — 7 cm, grågrön ell. brunviolett. 00 6, 7. Åkrar, Gtl. t. allm., på fastlandet tillfällig. 4. A. geniculåtus L. Kärrkavle. Strån 1 — 3( — 5) dm, tu- vade, nedliggande, knäböjt uppstig.; bl. gröna; axvippa 2 — 4 cm 1., grågrön ell. gråviol.; stknpr ljusgula, sedan bruna. 0 ell. 2|. 6 — 8. Diken, våtängar, översvämm. mark, t. allm. Sk. — Lpl., öl., Gtl. Ä. geniculåtus X praténsis, Ä. gen. X ventricosus, sällsynta. 5. A. sequålis Sobolewski (A. aristulatus Michx; A. fulvus Sm.). Gulkavle. Strån som föreg:s; bl. blåtäckta med mer bukig slida än föreg. och axvippan ngt mindre; stknpr rödgula, sedan bleknande. 0 ell. Ti- 6 — 8. Utbredn. o. förekomst som föreg:s. [13, b. Coleänthus Seidl. c. subtilis Seidl. (Schmidtia subt. Tratt.). 3 — 6 cm, mycket spenslig; bl. trådsmala, slidor bukiga; småax 1 mm 1., plattade, vitgröna, i små flockar. 0 8, 9. Norge, m, sälls., Kristianiatrakten, strand., översvämm. mark.] [13, c. ArctagrÖStiS Griseb. (Colpodium Trin.). A. latifölia Griseb. (Colpöd. latifolium R. Br.)._ Strå 0,5 — 1 m, robust, uppr.; bl. 1 cm br. ; vippa omkr. 1 dm, avlång, slutl. lansettlikt hopdragen, grå- ell. brunviolett. 2^ 7, 8. Norge sälls., Östfinnmarken.] 14. Cinna L. c. péndula Trin. (Miihlenbérgia péndula Bongard; Agröstis sua- véolens BL; Blyttia suav. Fr.). Luktven, Sötgräs. 60, 3. 0,5 — 1 m, upprat; bl. rent gröna, tunna, mjuka, sträva, 1 cm br., i torrt tillstånd välluktande; vippa yvig, slak, 1,5 — 3 dm 1., blekgrön ell. violettbrokig. 2^ 7, 8. Lunddälder, Hls., Mpd, säUs. 15. Apéra Adans. A. spica venti PB. (Agröstis sp. v. L.). Åkerven, Kosa. 69, 8. Strån 0,5 till 1 m, tuvade, mjukt uppräta; vippa gles, yvig, 1 — 2 dm, ljusgrön ell. rödbrun med hårfina grenar; borst 6 — 10 mm. 0 6, 7. Åkr., trädor, Sk.— s. Norrl., Öl., Gtl., t. allm. 16. Agröstis L. a. Med både yttre o. inre blmfj., det inre V^ — V^ av det yttres längd; yblmfj. vanligen utan borst på ryg- gen; 70, 1, 2. GRAMINE.E. VD b. Snärp utdraget, 2 — 5 mm, i spetsen avnmdat 1. stolonifera bb. Snärp mycket kort, tvärhugget 2. téuuis aa. Iblmfj. felande (ell. m. kort, högst ^/ö av det yttre; snärp utdraget; 60, 4, 70, 3, 4. b. Stknpr omkr. 1,5 mm 1. (Vs av yblmfj.); yblmfj. vanl. med ett borst på ryggen, 60, 4, .... o. caiiiiia bb. Stknpr 0,5 — 1 mm 1. (^/s av yblmfj.). c. Yblmfj. med ryggborst; bl. 5 — 9-nerviga; (O, 4. boreälis ^ Fig. 70. 1 Agrostis stolonifera (var. maritima), 2 A. tennis (småax o. blmfj.), 3 A. boreälis, 4 A. clavata. cc. Yblmfj. utan ryggborst; bl. 9 — 2 5 -nerviga; 70, 4, 5. clavata 1. A. stolonifera L. (A. alba L.). Kryp ven. 70, 1. Strån 2 — 7 dm h., uppstig., tuvade med bladskott, som dels äro korta, uppräta, dels m. långa, nedligg., revartade; vippa 3 — 20 cm 1., fingrenig, blekt gulgrön ell. grå\dolett, efter blomningen smdragen. 2f 6 — 8. Äng., helst fukt., diken, strand., Sk. — LpL, ÖL, Gtl. allm. — Var. gigantéa Koch (Agrostis gigantéa Eoth), upprat, m. högväxt, med stor, yvig vippa och blmfj. ofta med ryggborst; diken, strand- snår, s. Sv. — Var. maritima Koch (A. marit. Lam.), låg, styv, nedligg. ell. uppstig, med smal, tät, kortgre- nig vippa; havsstr., ej sälls. X -i- stolonifera X tenuis, sällsynt. 2. A. ténuis Sibth. (A. vulgäris With.). Rödven. 70, 2. Strån 2 — 4 dm, fina, uppstigande till uppräta, oftast med korta bladskott; vippa 3 — 7( — 10) cm, oftast brunviolett, mycket fingrenig, vanl. bre- dare än föreg:s, eft. blmn. ej smdragen. 2|. 6 — 8. Ängar, backar allm.. Sk. — Vb., Öl., Gtl. — var. ariståta Schrad., yblmfj. med rygg- borst, sälls. — var. setidosa Miirb., yblmfj. med glesa, tilltryckta borst, m. sälls. (Boh.). 3. A. canina L. Brunven. 60, 4. Närmast lik A. stolonifera; vijjpa vanligen mycket stor, rikaxig, eft. blomn. smalare, oftast röd- brun. 2^ 6 — 8. Dels på berg, dels på våtängar, t. allm. — f. mon- tdna Hartm., lågväxt, vippa även under blomn. lansettl. ell. jämnbr., kortgrenig; sälls. — f. eJdtior Hartm., -högväxt med näst. dubb. längre 7b GRAMINE.E. småax (-1 mm); sälls., trol. mera nordlig. - — var. miUica Gaud., små- ax utan borst; sälls. X ^- canina X stoloniferaj A. canina X vulgaris. 4. A. boreålis Hartm. Pjällven. 70, 3. Närmast lik A. vul- garis; strån 2 — o dm, uppr., tätt tuvade med korta, uppr. skott; vippa o — 7 cm, brun violett, gles, bred, eft. blomn. utbredd. 2f 7, 8. Äng., back. i fjälltr., mindre allm., Hrj. — Lpl. X Ä. horealis X stolonifera. 5. A, clavåta Trin. (A. bottnica Murb.; A. hiemålis hos Xeum. & Ahlfv.). Köseven. 70, 4. Strån 2 — 5 dm, tätt tuvade, uppr., fina o. mjuka; snärp 2( — o) mm; vippa 1 — 2 dm, m. yvig o. rik- axig, slak, ofta lutande med hårfina grenar, eft. blomn. ej smdragen, vanl. gråviolett. 2f 7, 8. Äng., Mpd, Vb., älvkanter, m. sälls. 17. Calamagröstis Adans. a. Borst grovt, knäböjt, från yblmfjrs bas, nående över tmfjln; blmfj:s hår m. korta; 71, 1, . . . .1. ariiudinäceji aa. Borst fint, ej nående över tmfjln, 71, 2 — 7. b. Blmfjis hår kortare än fjället, 71, 2, 3, 6. c. Borst knäböjt. d. Stråets ledstycken 2 — 4; l)lmfj:s hår föga kortare än fjället; tmfj. lansettl., hinnakt., glansiga; 71, 2, 2. vtiria dd. Stråets ledstycken 4( — 5); blmfj:s hår tydl. kortare än fjället; tmfj. brett ägg- runt lansettlika, fasta, glanslösa; 71, 3, 3. elialyba?a cc. Borst ej knäböjt; stråets ledstycken 2 — 3; tmfj. fasta, glanslösa; 71, G, 5. neglécta bb. Blmfjts hår lika långa som fjället eller längre; borst ej knäböjt; 71, 4. c. Tmfj. breda, äggrunt lansettlika, kortspet- sade, föga längre än blmfj.; blmfj. med borst på ryggen; 71, 4, 4. lappouica cc. Tmfj. lansettl., långspetsade, längre iin blmfj. d. Yblmfj. med flikig spets och det korta borstet fäst på fjällets rygg eller i spetsens inskärning; 60, 5; 71, 5, 7. e. Borstet fäst vid blmfj :s bas ell. på dess rygg. f. Blmfj. ungefär av hårens längd och föga kortare än tmfj.; led- stycken 4 — 5; 71, 5, . . . laueeolata X neglecta GRAMINE.E. Fig. 71. Calamagrostis 1 arnndinacea (blmJ^Oi 2 varia, 3 chalyba^a (smäax o. 1)lmfj.), 4 lapponica (d:o), 5 gracilesceas (smäax av olika individ), 6 neglecta (småax o. blrafj.), 7 epigejos (d:o). ff. Borstet kortare än håren och ungefär \^3 av de smalspets, tomfj.; ledstyck. 3 — 4; 71, 7, 8. epigejos ee. Borstet fäst i ell. nära blmfjts spets. f. Borstet fäst i spetsens inskär- ning; tmfj. o. hår m. längre än blmfj.; tmfj. smalt lansettl.; ledstyck. 5 — 6; (JO, 5, . . . G. laneeolata ff. Borstet fäst nära spetsen; tmfj. o, hår föga längre än blmfj.; tmfj. brett lansettl.; ledstyck. 5 — (S; 72,1 7. piirpurea dd. Yblmfj. med hel spets och l)orstet fäst i spetsen; 72, 2, 9. pseudophragmites 1. C. arundinåcea Roth (Agrostis ar. L.). Piprör. Strån 1 m, oftast i vidsträckta grupper med talrika skott; skottbl. flera dm, långt bågböjda, omkr. 5 mm br.; vippa vitröd ell. vitbrun, avlång, gles, 10 — 20 cm 1.; småax 5 mm 1. 2|. 7. Steniga lundar, Sk. — LpL, t. allm. 2. C. våria Höst (Arundo varia Schrad.). Piggrör. Lik föreg., men strån ngt lägre och mera enstaka, bl. kortare, vippa smalare, blekt brun- ell. gråviolett, 8 — 12 cm, småax 4 mm 1. 2|. 6, 8. Torr- ängar o. hällar, n. Gtl. flerest. 78 GRAMINE^. ?}. C. chalybsea Fr. (Arundo lapponica var. chal. Lfest.). Nip- rör. 1 — 1,5 m; bl. långa, 5 — 8 mm br.; vippa m. tät, slak, 12 — 15 cm 1., brunvjol. ell. gulbrun; småax 4 mm 1. 2j. 7. Ängar bland snår, (h-rc Xrl. — LpL, sälls. 4. C. lapponica Hartm. (Arundo lapp. Wg). Lapprör. Strån 0,5 — 1 m, grova, styva; bl. korta (omkr. 15 cm), 5 mm br., utdragna till en smal spets; vippa 1 dm 1., avlång till smalt lansettl., vanl. mörkviol., täml. glansig, småax 5 mm 1. 2|. 7, 8. Torrängar, sand- kullar, övre Nrl., Lpl., t. allm. 5. C. neglécta PB. (Arundo neglecta Ehrh., Ar. stricta Timm). Madrör. Strån styva, 5 — 7 dm; bl. korta, 3 — 4 mm br., grågröna; vippa 1 dm, avlång till smalt lansettl., Ijusbrun ell. violettbrun; småax 3 — 4 mm 1. 2^. 7. Våtängar, myrar, stränder, t. allm., Sk. — Lpl., Öl., Gtl. — f. boreålis (L?est.) Almqu., till alla delar större, bl. bre- dare, tomfj. ända till 5 mm 1.; nordlig form. X C. lanceolata X neglecta (C. gracilescens Blytt, åtm. delvis; C. Halleriåna BljHit, delvis). Ängsrör. Strå omkr. 1 m, m. spensligt, nedtill ofta grenigt; bl. långa, styva, 5 — ^7 dm, mörkgröna; snärp 3 — 4 mm; vippa äggrunt pyramidformig, 10 — 15 cm 1., mörkt rödvio- lett; småax omkr. 4 mm 1.; stknpr gulaktiga. 2f 7. Kärrängar, stränder, t. sälls., ej säkert funnen i de sydligaste landskapen och i fjälltrakterna. 6. C. lanceolata Roth (Arundo calamagrostis L. ; C. canescens (Web.) Druce). Grenrör. Lik nästföreg. men högre, 1,5 m, strå nästan alltid grenigt; bl. bredare (till 9 mm), slakare; snärp 3 — 5 mm; vippa 10 — 15 cm, violettbrun, ngt slak; tomfjäll mycket smala, 4 mm 1.; stknpr violetta; vippan eft. blomn. grå av de ymniga håren. 2^ 6, 7. Kärräng, o. sjöstränd. bland snår, allm., Sk.— Lpl., Öl, Gtl. 7. C. purpiirea Trin. (C. phragmitoides Hartm.). Brunrör. Strån långt åtskilda, 1 — 2 m, täml. grova, nedtill greniga; bl. 5 — 10 mm br., grågröna; snärp 7 — 10 mm; vippa m. bred o. yvig med utspärr. ell. hängande grenar, 15 — 20 cm, gråaktigt rödbrun ell. violett; småax 5 mm 1. 2^ 7, 8. Förekomst som nästföreg., n. Sv. t. allm., s. Sv. och Gtl. sälls. 8. C. epigéjos Roth (Arundo ep. L.). Bergrör. Strån tuvade, 0,7 — 2 m, grova, styva, ej greniga; bl. täml. korta, breda, gråaktiga; snärp 8 — 10 mm 1.; vippa 1 — 2 dm, avi. ell. spolform. med uppåt- rikt, grenar, mycket tät men ngt flikig; småax 5 — 6 mm 1.; stknpr GRAMINE.?:. 79 gulaktiga. 2|. 7, 8. Sandig mark, stränder, backar m. m. t. allm.. Sk.— LpL, ÖL, Gtl. X c. epigejos X negleda (C. strigosa [Wg] Hartm.), m. sälls. 0. C. pseudophragmites Baumg. (Arundo pseud. Hall. fil.). Jätterör. Strån som föreg., men greniga; bl. som föreg., men över- sidan med täta, upphöjda, tätt småborstiga nerver; vippa som äldre mera lik C. purpurea, flera dm 1., yvig o. tät; småax 5—7 mm. 1. 2f. Mycket sälls., s. Nrl.: Hrj., Jtl., Hls. Inom detta släkte många hybrider, alla m. sällsynta. Fig. 72. 1 Calamagrostis purpurea, 2 pseudophragmites (form), 3 Ammoptila arenaria x Calamagrostis epigejos, 4 Holcus mollis. 18. Ammöphila Höst. A. arenaria Lk (Arundo ar. L.; Calam. ar. Roth; Psamma PB.). Sandrör, Marhalm. 64, 6. Strån 0,5 — 1 m i täta grupper jämte talrika bladskott; bl. omkr. 5 dm 1., smalt jämnbr., hoprull., bågform. utböjda med den uppåtvända undersidan glansig; vippa omkr. 12 cm L, cylindriskt spolformig, tidigt halmfärgad. 2|. 7. Flygsand vid havet, t. allm., Boh. — Kalmar, öl., Gtl., alltid sällskaplig. X ^' arenaria X Calamagrostis epigejos (Arundo båltica Fliigge; Psamma balt. R. & Sch.; Ammoph. baltica Lk). 72, 3. Skild från Calamagrostis epigejos genom större småax, 10 mm 1., med kortare hår och otydligt borst. 2f 7, 8. Flygsand vid havet sälls.. Sk., Hall., Gtl. 19. Hölcus L. a. Övre blmns borst med krokformig spets, ej utskjutande; tomfj. trubbiga med kort udd; strå vithidet nedanför lederna; 61, 5, 1. lanåtus aa. övre blmns borst med rak spets, utskjutande; tomfj. spetsiga; strå kalt ell. blott vid lederna finhårigt; 72, 4, 2. m611is 80 aRAMINE.E. 1. H. lanåtus L. Luddtåtel. Strån fåtaligt tiivade, 3 — 5 dm; bl. mjukt gråludna; vippa gråviolett ell. vitröd, omkr. 5 — 7 cm 1. 2f 6, T. Ängar, helst fuktiga, Sk. — Yrml. o. Ång., Öl., Gtl., t. allm. 2. H. mollis L. Lentåtel. Lik föreg.; bl. blågröna, finludna; vippa vitgrön. 2j. 6, 7. Lundar, Sk.-^Sdml. o. Boh., Gtl., sälls. 20. Aira L. (Airöpsis Fr., ej Desv.). Fig. bottnica 73. Deschampsia (vippdel o. småax] a. Vippa gles, mångaxig; små- ax m. kortare än sitt skaft; tomfj. längre än yblmfj. och borstets basaldel; 61, 6, aa. Vippa tät, fåaxig; småax näst. oskaftade; tomfj. un- gefär jämnhöga m. yblmfj. o. borstets basaldel; (>5, 4, 1. caryophylléa praecox 1. A. caryophylléa L. Vit-tåtel. Strå 15 — 25 cm, m. fint, rakt upprätt; vippa pyramidformigt äggrund, glansigt grå- ell. brunvit. O 5, 6. Sandmark sälls., Sk. — Sdml., ÖL, Gtl. 2. A. prsecox L. Vårtåtel. Strå of- tast 5 — 10 em, upprätt; vippa nästan axlik, avlång ell. lansettl., vitgrön, tidigt halmfär- gad. 0O 4— 6. Sandmark, Sk.— Sdml., Öl., Gtl., t. sälls. 21. Deschampsia PB. (Aira L., delvis, och Hartm.). a. Bl. platta, m. e. m. hoprullade; överst i småaxet en förkrympt tredje blma (lik ett borst), 73, 74, 1. b. Borst fäst nära j^blmfjis bas, 74, 1 ; vippa m. stor, axrik, c. Borst näst. dubbelt så långt som fjället; tomfj. 6 — 7 mm 1., 73, 1. bottnica cc. Borst ej ell. knappt nående över fjället; tomfj. 3 — 4 mm 1., 74, 1 2. caespitosa bb. Borst fäst ovan yblmfj:s mitt ell. nära spetsen; vippa fåaxig, tmfj. 5 mm, 74, 2, o. alpina aa. Bl. trådsmala ell. hårfina; borst långt utskjutande; 74, 3, 4. nP.AMINE.E. 81 b. Småaxets två blr fästa på olika höjd; tomfj. brungröna; småax med förkrympt, borstlik o:e blma; 74, 3, *i. setåcea bb. Småaxets blr nästan på samma höjd; tomfj. grå- vita ell. brunvita med purpurröd fläck; småax utan ämne till 3:e blma; 74, 4, 5. flexuösa 1. D. bottnica (Wg) Trin. Gultåtel. Strån 0,7 — 1 m, grova, uppr., tuvade, med höga, täta skott; vippa m. stor, 2 — 3 dm, blek- grå ell. blekgul, snart hopdragen. 2f T, 8. Östkustens havsstränder, Vb. — Ög. t. allm.; Sm., ön Jungfrun. X D. boUnica X cwspitosa, havsstr. sälls. Fig. 74. Descliampsia 1 crespitosa (småax o. yhlmfj.), 2 alpina (yblmfj.), 3 setacea (tva olika småax), 4 flexuösa (yblmfj., småax, tomfj.). 2. D. ceespitosa PB. (Aira c?psp. L.). Tuvtåtel. Strån 0,7 — 1 m, fina, uppr. ell. nedtill knäböjda, upptill ofta ngt lutande, jämte talrika skott fast förenade till stora mörkgröna tuvor; bl. platta, flera dm 1.; vippa 1 — 2 dm, m. yvig o. luftig, eft. blomn. ej hopdragen, brokig av silvervitt och violett ell. brungult. 2^ (6) 7. Fuktängar allm., hela landet. — f. pållida Koch, vippa gulvit. — f. aurea Wimm. et Grab., vippa gul, småax ngt större; sälls. — - f. brevifolia Hartm., fjällform med knappt 1 dm 1. blad. — var. (?) glauca Hartm. (Aira caesp. * glauca Hartm.; Aira csesp. * Fellmanni N. «& A.; Aira Hartmanniana Nym.?). Strån 3 — 5 dm, löst tuvade; bl. hoprull., blå- gröna, omkr. 1 dm 1.; vippa avlång, 7 — 10 cm, blekgrön ell. blekgrå; småax ofta under o mm; borst ofta vid fjällets mitt. Lpl., NrL, Dir., sälls. 3. D. alpina R. et Sch. (Aira alp. L.). Fjälltåtel. Strån 2 — 4 dm, grova, uppstig.; vippa 5 — 8 cm 1., äggformigt pyramidal, gles, fåaxig, violett- ell. brungrön, oftast axgroende. 2^ 7. Sandmark i fjällen, ofta fuktig, Hrj. — Lpl., t. allm. 4. .D. setåcea Richter (Aira setacea Huds.; Aira uliginosa Weihe). Bruntåtel. Strån 3 — 5 dm, tätt tuvade; bl. näst. hårfina; snärp 5 — 7 6 — 164295. Lindman , Flora. 82 r.RA:^iiNE.E. mm 1., spetsigt; vippa mörkbrun ell. brungrön; tomfj. 4 — 5 mm 1. 2^. 6, 7. Översvämm. stränder, Sm. (och Blek.?), sälls. 5. D. flexuosa Trin. (Aira flex. L.)- Kruståtel. Löst tuvad; bl. grovt trådlika; snärp 2 mm 1., tvärhugget; vippa m. gles o. ut- spärrad med krusade grenar; tomfj. 5 mm 1. 2|. 6, 7. Skog, hed, berg m. m. (variabel till bladens längd o. grovlek), hela landet, allm. — f. montana (L.) Hartm., vippa smalare, småax ngt större (tomfj. 6 mm), gråröda; nordlig form. 22. Vahlödea Fr. V. atropurpiirea Fr. (Holcus atropurpureus och Aira atrop. Wg). Lapptåtel. 61, 3. Strån omkr. 3 dm, glest o. fåtaligt tuvade, spensl., veka; vippa 3 — 5 cm, fåaxig; småax röd- ell. brunviol. med gulbrun spets, ell. blekgröna. 7\. 7. Fukt. ängsmark i fjälltr., Hrj. —T. Ipmk, t. sälls. 23. Corynéphorus PB. c. canescens Bernh. (Aira canescens L., Weingsertnéria can. PB.). Borsttåtel. 61, 7. Strån 1 — 3 dm, fina, knäböjda, greniga, talrikt hopade med blågrå, borstlika blad i låga, lösa tuvor; vippa 3 — 5 cm, gråviolett. % 7, 8. Lös, fin sand. Sk., Öl., Gtl. täml. allm.; Hall., BL, Sm., sälls. 24. Trisétum Pers. a. Vippa grönaktigt ljusgul, utbredd o. gles med långa grenar, 61, O, 75, 1, 1- flayéscens aa. Vippa violett ell. gråbrun med korta, delvis omärk- liga grenar. b. Vippa gles; vippgrenar o. strå kala 2. subalpéstre bb. » tät, axformig; vippgren, o. strå gråludna; 75^ 2, 3. spicåtiim 1. T. flavescens B. et Sch. (Avena flav. L.). Gulhavre. Strån 0,5 — 1 m, spensliga, veka, fåtaligt tuvade; vippa äggrunt avlång, 6 — 8 cm 1. med 3 cm 1. grenar. 2^. 6, 7. Torräng., back. t. sälls., Sk.— s. Nrl., Öl., Gtl. 2. T. subalpéstre Neum. et Ahlfv. (Avéna subalpéstris Hartm., Avena agrostidea och Tris. agrost:um Fr.). Venhavre. Strå 1,5 — 3 dm, vippa 3 — 5 cm med omkr. 1 cm 1. grenar. % 7. Fjällväxt, m. sälls.: T. Ipmk flerest. 3. T. spicåtum Richt. (Aira spicåta och subspicåta L., Trisétum (iRAMIXE.E. 83 Fig. 75. 1 Trisetum flavescens, 2 T. spicatum, 3 Avena strigosa, 4 A. sativa, 5 A. pratensis, 6 Sieglingia (vMmfj.), 7 Molinia (vippans topp). subspicatum PB.). Axtåtel. Strå 1 — 2 dm, täml. grovt; vippa 2 — 3 cm. % 7. Fjällväxt, Hrj. — Lpl. t. allm. 25. Avéna L. a. O , bl. i knoppläge hoprullade ; småax hängande ; tomf j. 7 — 11 -nerviga, b. Yblmfj. och småaxets axel tätt långhåriga; yblm- fj:s spets grunt 2-kluven; alla blr med ryggborst; 61, 4, 1. fatua bb. Yblmfj. kalt. c. Yblmfj. i spetsen utdraget i två långa borst; alla blr med ryggborst; småaxets axel kal eller hårig blott vid blrnas bas; 75, 3, 2. strigosa CO. Yblmfj :s spets grunt 2-kluven; endast nedersta blm med ryggborst eller alla borstlösa; små- axets axel kal ell. hårig blott vid nedersta blmns bas 3. sativa aa. 2f, bl. i knoppläge liopvikna; småax uppräta; tomfj. 1 — 3-nerviga: Avenastrum. b. Bladslidor kala; småax-skaftet upptill tydligt för- tjockat; håren vid blmfj:s bas 1( — 2) mm 1.; borst plattat; 75, 5, 4. pratéusis bb. Nedre bladslidor mjukludna; småax-skaftet otyd- ligt förtjockat; håren vid blmfjrs bas 4 — 5 mm 1.; borst trint; 61, 10, 5. piibéscens 1. A. fåtua L. Flyghavre. Omkr. 1 m; vippa flera dm 1., allsidigt utbredd; småax oftast 3-blmga. 7, 8. Åkrar, Sk. — övre Nrl., Öl., GtL, mindre allm. — v. glahråta Peterm. (intermédia (Lindgr.) Hartm.), yblmfj. gleshårigt ell. näst. kalt; sälls. 2. A. strigåsa Schreb. Purrhavre. Lik föreg., vippa ensidig; småax oftast 2-blmga. 7, 8. Åkr-, s. o. mell. Sv., t. sälls. 84 (IKAMI.NE.E. o. A. sativa L. Havre. Odl. i många former och ofta själv- sådd å tomter och trädor. 7 — 9. 4. A. praténsis L. Ängshavre. Strån 1 m, tuvade; skottbl. med blågrå översida; vippa smalt klasformig, 1 dm 1., vitgrön ell. blekt gulaktig. 6, 7. Backängar, Sk. — s. Nrl., ÖL, Gtl., t. allm. 5. A. pubéscens Huds. Luddhavre. Strån 3 — 7 dm.; skott- bl. gröna; vippa smalt äggform., 6 — 8 (säll. 15) cm 1., silverglans, o. violett. 6, 7. Ängar och backar, Sk. — Norrl., ÖL, Gtl., allm. — f. glahra Fr., bladslidor kala; — f. alpéstris Hartm., alla blad mjuk- ludna, fjällform; bägge sälls. 26. Arrhenätherum PB. A. elatius M. et K. (Avéna elatior L.; Arrhen. avenåceum PB.). Knölhavre. 48, 6. Strån glest tuvade, 1 — 1,5 m, veka, rikbladiga; vippa 1 — 1,5 dm, grönaktigt vit ell. blekt violettgrå. 2f 6 — 7, 9 — 11. Skogsbryn, ängs- o. åkerkanter, tomter, trädor. Sk. — s. NrL, ÖL, Gtl., ställvis ymnig, men saknas flerest. 27. Sesléria Scop. S. coeriilea Ard. (Cynosurus coeruleus L.). Älväxing. 64, S. Strån 1 — 3 dm, styva, spridda, vanl. snedställda; bl. korta, ovan starkt blåtäckta; axvippa äggformig ell. rundad, 10 — 15 mm L, vanl. grönaktigt stålblå. 2f. 5, 6. Lågliggande fuktängar. Sk. — s. NrL, ÖL, Gtl., mindre allm. — f. calcårea Pers., Celak., dubbelt högre; bl. flera dm L, hopvikna; Gtl., kalkstensterrasser m. m., sälls.; JtL? 28. Phragmites Trin. Ph. vulgåris (Lam.) Druce (Arundo phragmites L., Arundo vul- garis Lam., Phragmites commimis Trin.). Vass. 64, 1. Strån vanl. 2 till 3 (säll. till 5) m över vattnet; bl. grågröna, omkr. 3 cm br. ; vippa svartviolett eller rödbrun, 2 till 3 dm L, yvig; fruktmognad sälls. 2f 7. — ■ Hela landet, sjöar m. m., m. sällskaplig o. ymnig, men sparsamt o. sällan på sandstränder, strandåkrar m. m. 29. Sieglingia Bernh. . S. deciimbens Bernh. (Festuca dec. L., Triodia dec. PB.). Ax- svingel. 63, 7, 75, 6. Strån 1,5 — 4 dm, oftast snedställda ell. ned- ligg. men raka, styva; bl. smala, hoprulL: vippa 2 — 5 cm, smalt klasformig ell. axlik, näst. enkel, blekgrön ell. svagt grå\iolett. 2|. 6, 7. Backängar, hagmark, Sk.— s. NrL, ÖL, Gtl., t. allm. (JKAMIXE.K. 85 oO. Molinia Schrank. M. coeriilea Moench (Aira coer. L. ; Enodium coer:m Pers,). Blåtåtel. 63, 6, 75, 7. Strån 3 — 8 dm( — 1 m), med vi taktig, knöl- formig bas och blott en enda ledknut nära basen, f. ö. sega, raka; bl. platta, blågröna; vippa jämnbrett avlång, gles o. avbruten, 5 — 10 cm, vanl. brun ell. violett, säll. grön; stknpr o. märken svartvioletta. 2|. 7, 8. Mj-rar, våtängar m. m. Sk. — LpL, Öl., Gtl., allm. — f. flavescens Gaud., vippa gul- ell. Ijusbrun. — f. arundinåcea (Schrank) Aschers., strå över 1 m, vippa grönaktig, yvig, till 3 dm 1.; lundar, s. Sv., t. sälls. 31. Koeléria Pers. a. Strå upptill gråludet; bl. smalt rännformiga eller tråd- smalt hoprullade, kort finludna; yblmfj. trubbigt med udd; 65, 6, 1. ^Inuca aa. Strå upptill kalt; bl. näst. platta, långhåriga; yblmfj. spetsigt; 76, 1, 2. ^råcilis 1. K. glauea DC. (Poa glauca Schkuhr). Tofsäxing. Strå 2 — 5 dm, fint, upprätt; bl. blågrå; vippa smalt cylindr., tät eller (f. lobdta Marss.) svagt flikad, 3 — 7 cm, glansigt gul- ell. grågrön. 2f 6, 7. Lös sand, Sk. flerest. allm., Hall., Gtl. o. Öl. mycket sälls. 2. K. gråcilis Pers. (K. cristäta Pers. var. gracilis Richt.). Södra Sv. tillfällig. 32. Catabrösa PB. a. Vippa utbredd, gles; stråbaser nedligg., rotslående; yblmfj. trubbigt, kalt; 62, 7, 76, 2, 1. aquatica aa. Vippa smal, tät, 5, 3; strån uppräta, tuvade; yblmfj. spetsigt; 76, 3, 4. b. Yblmfj. gleshårigt, 76, 3, vippa ngt utspärr., frukt äggform., bredast nedtill, utskjutande 2. concinua bb. Yblmfj. oftast kalt, 76, 4, vippa oftast cylindr. hopdragen, fr. tjockt spelform., ej utskjutande . 3. algrida 1. C. aquåtica PB. (Aira aquatica L.). Narvgräs. Strå 2 — 4 dm, tjockt men vekt med långa liggskott; bl. oftast 3 — 5 cm 1.; vippa 5 — S( — 15) cm, oftast rödviolett; småax 3 mm 1. 2|. 7, 8. Käll- rännilar, diken, dammar. Sk. — s. Nrl., Öl., Gtl., mindre allm. 2. C. concinna Th. Fr. Tuvad, 1 — 1,5 dm h.; vippa brunaktig, omkr. 2 — 3 cm; småax 1 — 1,5 mm 1., stundom med blott ett eller inga tomfjäll. Hrj,, fukt. hedmark i högfjällen, sälls. SQ GRAMINE.E. Fig. 76, 1 Koeleria gracilis, 2 Catalirosa aquatica, 3 C. concinna, 4 C. algida, 5 INIelica nutans, 6 Briza media. 3. C. ålgida Fr. (Agrostis älgida Soland.). Snögräs. 5, 3. Lik nästföreg. art men vanligen mindre, 3 — 6 cm, ljusare grön, småax mindre. Hrj. — Lpl , högfjällen, mest översilad mark nära snön, sälls. 33. Mélica L. a. Vippa m. gles o. fåaxig; yblmfj. kalt; bl. platta. (Mélica i egentlig mening); 62, 6, 76, 5. b. Småax med 2 utbildade blr och ett klubbformigt ämne till en 3:e (med därinom befintlig 4:e blma); slidans mynning kluven på den mot blad- skivan motsatta sidan; 62, 6, 76, 5, 1. nutaus bb. Småax med 1 utbildad blma och ämne till en 2:a; slidmynningen hel och uppdragen till ett sylform. bihang mitt emot bladskivan; 60, 7, . . 2. uniflora aa. Vippa tät, axlik; yblmfj. långt silkeshårigt; bl. hop- rullade (Beckéria Bernh.); 65, 3, 3. ciliäta 1. M. nutans L. (M. montåna Huds.). Bergslok. Strån 3 — 5 dm, spridda, spensliga; vippa 5 — 8 cm, smalt klasformig, lutande, violettbrun, dess grenar vanl. av småaxens längd, vågigt böjda. % 5, 6. Stenig lövskogsmark. Sk. — LpL, Öl., Gtl., allm. 2. M. uniflora Retz. Lundslok. Strån 3 — 8 dm( — 1 m), spridda; vippa 8 — 12 cm med raka, dels uppräta, dels utspärrade 3 — 5 cm 1. grenar. % 5, 6. Lundar, sydligaste landskapen, ÖL, Gtl., flerest.; i norr till Uppland, sälls. 3. M. ciliåta L. (Beckéria montåna Bernh.). Grusslok. Strån 4 — 6 dm, tuvade, spensliga, styva; vippa cylindr. 5 — 7 cm, blek- violett med silverglans, slutl. blekt gulaktig. 2f 6, 7. Kalkberg, östra Sv., Sm. — Stockhistrakten t. sälls.. Öl. o. Gtl. allm. 34. Briza L. B. media L. Darrgräs. 63, 3, 76, 6. Strån 3 — 5 dm, spridda; vippa gles o. yvig med vågräta grenar, oftast gråviolett. 2^ 6, 7. (.JRAMINE.E. 87 Torrängar, Sk. — Jtl. o. Vb., 01., Gtl., allm. — f. ålbicla Lej., vippa blekgrön. — var. alpéstris Beck, småax ngt större och omkr. 10- blmga, sälls. 35. Däctylis L. a. Vippa tät, flikig; småax mest 3 — 4-blmga; nedre tomfj. 1 -nervigt, det övre tmfj. 3 -nervigt och med stj^A^hårigt fransad köl; bägge fasta, gröna; även yblmfj. med styvhårigt fransad köl; 05, 2, 77, 1, 1. ^lomeråta aa. Vippa av långt åtskilda småaxgyttringar; småax mest 6-blmga; bägge tomfjrn 3-nerviga, hårlösa, med hinnkant; även yblmfj. hårlöst 2. aschersouiaua 1. D. glomeråta L. Hundäxing. Strån 0,7 — 1 m, tuvade med långa, blekt blågröna, slaka bladskott; vippa ensidig, grå- ell. violettgrön. 2^ 6, 7. Ängar, backängar, lundar, Sk. — s. Nrl., ÖL, Gtl., allm. — Solformen har tätare, näst. axlik vippa ( f. ahbreviåta>^ Drej.), skuggformen mer långskaftade, åtskilda axgj'ttringar (s>f. lohåta'» Drej.). 2. D. aschersoniåna A. et Gr. Lik föregrs skuggform; yblmfj. ngt kortare. Sydligaste Sv., sälls. 36. Cynosiirus L. c. criståtus L. Kamäxing. 64, 2. Strån 3 — 5 dm, m. spens- liga, uppräta, vanl. spridda; axvippa jämnbr., ensidig, vanl. 3 — 5 cm 1., ljusgrön; de blombär. småaxen 2 — 3-blmga, de blomlösa (»det kamformiga svepet») bildat av talrika, kölade, uddspetsiga blomfj. 2f 6, 7. Ängar, Sk. — Vrml. och s. Nrl., ÖL, Gtl., mindre allm. 37. Poa L. a. Fleråriga arter; småax i slutet tillstånd äggrunda, 77, oftast 3-(2 — 5)-blmga (därjämte stundom enblmga, mera vigglika. b. Högväxta (ända till 1 m och däröver) med över 5 mm breda stråblad, starkt plattade skott och strå- baser. c. Översta bladskivan 10 — 15 cm 1.; vippa gles, 1,5 — 3 dm 1. och nästan lika bred; dess grenar långa, blott mot spetsen axbärande; tomfj. syl- formigt lansettlika, gröna, under lupp kort- borstiga; yblmfj. släta; 77, 2, 1. remota cc. Översta bladskivan 5( — 10) cm 1.; vippa tät, 88 GUA.MINE.E. Fig. 77. 1 Dactylis glomerata, 2 Poa remota, 3 P. Chaixii, 4 P. trivialis, 5 P. angustifolia, 6 P. pratensis, 7 P. irrigata, 8 P. nemoralis, 9 P. palustris. omkr. 7 — 10 cm 1.; tomfj, lansettl., släta, blek- gröna; yblmfj. strävprickiga; 77, 3, 2. Chaixii bb. Låga (blott tillfälligtvis 1 m ell. däröver); strå- blad under 5 mm i bredd. c. Yblmfj. tydl. 5-nerviga, 77, 4 — 7; stråblad om- kring 3, det översta med kortare skiva; vippa utbredd, d. Snärp 5 mm 1., 77, 4; stråblad med vek, långdragen spets; tomfj. kortare än yblmfj.; nedre tmfj. smalt lansettl., krökt, 77, 4, . .3. trivialis dd. Snärp 1 — 2 mm; stråbl. med kort, styv, huvformig spets; strå med tillhörande skott- grupp uppkommer i spetsen av en under- jordisk utlöpare. e. Tomfjäll korta, böjda, nående till mitten eller övre tredjedelen av närmaste blm- fj., 77, 5, 6; vippgrenar oftast 3 till 5 vid samma led. f. Tomfj. lansettlika ell. äggrunt lan- settl., det nedre ofta föga smalare än det övre, föga krökt, 77, 6 ; strån täml. låga och grova, jämte bladskotten vid basen plattade, 3 mm br. ; flera strån och skott tillhopa, bågformigt upp- stigande i lös samling; blad nästan platta, av stråbasens bredd .... 4. pratensis ff. Tomfj. smalt lansettl., det nedre, 77, 5, mycket smalt lansettl., starkare gråmine.e. sn krökt; stråii höga, fiiia och' raka; stråbas trind, rak; skott med trådlikt hopvikna blad, smalare än stråbasen, g. Stråbas tätt omgiven av en grupp skott med mycket långa, tråd- smala blad; småax blekgröna ell. brungult eller gråaktigt gröna; 77, 5, 5. an^iistifölia gg. Strå vanl. utan sidoskott i spet- sen av en lång, spenslig, gulaktig utlöpare; småax mest rödvioletta G. alpigena ee. Tomfj. långa, nästan raka, nående nästan till spetsen av närmaste blmfj., 77, 7; vippgrenar oftast 2 och 2; strån med fåtaliga eller enstaka, utspärrade, båg- formigt uppstigande skott; bl. breda . . T. irrigåta cc. Yblmfj. med svaga ell. omärkliga sidonerver, 77, 8, 9. d. Stråblad omkring 6, det överstas skiva lik de mellersta; vippgrenar normalt 3 — 5 vid varje led, 77, 8. e. Strån o. bladslidor nästan trinda; strån talrikt samlade i blandning med enstaka uppräta bladskott, men utan utlöpare; vippgrenar långa, 77, 8; tomfj. raka, (smalt) lansettlika, långspetsade, yblmfj. spetsiga, 62, 5, 77, 9. f. Snärp kort, tvärhugget 8. uemorålis ff. :^ utdraget 9. paliistris ee. Strån o. bladslidor plattade ; strågrupper uppkommande från utlöpare; vippgrenar m. korta; tomfj. brett lansettl., kortspet- sade, yblmfj. trubbiga, 78, 6, 15. compréssa dd. Stråblad omkring 3; vippgrenar 1 — 2 vid varje led. e. Strå omgivet av skott med löMormig bas; tomfj. äggrunt lansettlika, nästan av blmfj:s längd, 78, 1, 10. bnlbösa ee. Skott ej lökformiga. f. Strån o. skott täml. tätt tuvade utan utlöpare. g. Småax brett äggrunda, 78, 2; ax- fjäll glansiga, rundat äggr. med starkt krökta kanter och köl; tomfj. tydligt kortare än blmfj.; strån fåtaliga ell. ensamma; strå- 90 GRAMINE.E. * ets bas jämte de korta basal- skotten tätt inlindad i breda grå- vita slidor 11- alpina gg. Småax smalt äggrunda, 78, 3 — 5; axfjäll äggrunda, långspets.; strån talrika, hopträngda, men stråbaser o. skott fria eller åtm. ej tätt in- lindade, h. Vippa tät med uppräta gre- nar; strån o. vippor mjuka; översta bladskivan kort, upp- rat; småax oftast rödvioletta, svagt glansiga; tomfj. nästan jämnhöga med närmaste blm- fj.; 78, 3, 13. läxa hh. Vippa gles med m. e. m. ut- stående grenar; strån o. vippor styva; översta bladskivan lång, utstående, utgående nedom stråets mitt; småax matt grå- gröna ell. gråvioletta; tomfj. långa o. breda, men tydligt kortare än närmaste blmfj.; 78, 5, 14. glauca ff. Strån normalt ensamma med utspär- rade, bågformigt uppstigande, från strået avlägsnade utlöpare och skott; översta bladskivan kort, upprat; vippa gles, öppen; småax glansigt mörk- violetta; tomfj. kortare än närmaste blmfj.; 78,4, 12. ärctica aa. En- eller tvåårig med flera strån från basen; småax, 78, 7, avlånga, oftast omkring 5-blmga; lågväxt, mjuk, med gles vippa, utspärr. vippgrenar; tomfj. m. kortare än närmaste blmfj.; yblmfj. tydligt nerviga 16. aiimia Pig. 78. Poa, 1 bulbosa, 2 alpina, 3 läxa, 4 arcticca, 5 glauca, 6 compressa, 7 annua. (.JKAMIXE.K. • , 91 1. P. remota av Forselles (P. sudética i skandinaviska floror, ej Hienke; P. hybrida d:o, ej Gaud.). Storgröe. Strå 1 — 1,7 m, spensligt; bl. 5 — 10 mm br., smalspetsade; vippa slak, ngt lutande, blekt gulgrön. 2^ 6, 7. Lunddälder, kallkällor, sällsynt spridd i alla landskap från Skåne till L. Ipmk. 2. P. Chaixii Vill. (P. sudética Ha^nke). Parkgröe. Strå G — 9 dm, täml. stadigt; bl. 8 — 15 mm br. med avrundad, huvformig spets; vijDpa blekt blågrön ell. blekviolett. 2f C, 7. Parker, gräsmattor i s. o. mell. Sv., tillfällig, som varaktig sällsynt. 3. P. triviålis L. Betesgröe. 0,5 — 1 m; vippa avlång, 7 — 15 cm, i skugga och på fuktig mark ljusgrön, på torr o. solig plats violettbrun. 2^ 6, 7. Kärrängar allmän, hela landet; renar, backar, tomter sparsammare. 4. P. praténsis L. (och andra förf., delvis). Ängsgröe. 1 — 5 dm, vanl. i mångstråiga tuvor; skottbl. 1 — o dm 1.; bl. 3 — 4 mm br., gröna cll. blågröna; vippa brett äggr. ell. pyramidalisk; axfj. blekgröna ell. blågröna, med bred, vit, stund, purpurröd hinnkant. 2f 6, 7. Skogs- och ängskanter, diken, fuktängar, tomter, åkerrenar m. m., hela landet allmän. — Mycket variabel: f. humilis (Ehrh.), 1 dm hög, fåaxig; hård mark, sand; småax stund, rödbruna. — f. la- tifolia Weihe, m. stor o. yvig, vanl. helt grön; tomter. — var. suhcoeriilea (Sm.), 1 — 1,5 dm, skott få och korta; vippa ett par cm, fåaxig; axfj. violetta, rödkantade, daggblå; strandängar, betesmarker. — var. nubilis n., lundängsform, enstaka med fåtaliga skott, 3 — 5 dm hög; småax tjocka, m. e. m. daggblå; mylla o. skugga. 5. P. angustifolia L. (P. praténsis var. angustifolia). Skogs- gröe. vStrån oftast enstaka, 0,5 — 1( — 1,2) m, fina, raka; skottbl. tråd- ell. borstlika, omkr. 1 mm br., 1 — 5( — 7) dm 1., gröna ell. gulgröna; vippa avlång ell. kägellik, 7 — 12 cm 1.; axfj. gulgröna ell. violettgrå, smalt hinnkantade. 2^ 6, 7. Sand. barrskogsbryn, ekbackar, glesa lundar, backängar, hedar o. d.. åtm. s. och mell. Sv. allm. 6. P. alpigena (Fr. Herb. Norm., som var.; P. praténsis v. al- pestris Anderss.). Lik nästföregåendes mindre former, oftast mycket spenslig o. bladfattig; vippa avlångt lansettlik, 5 — 7 cm 1. med små- axen tätt uppradade på de mera uppräta vippgrenarna; n. tomfj. oftast betydligt kortare och smalare än det övre. 2^ 7. Norrl., LpL, fjäll- hedar, täml. allmän. 7. P. irrigåta Lindm. Torvgröe. Strån 1,5 — 3 dm (säll. — 5 dm), ensamma, spridda, hårt rotade; bl. korta, breda, nästan platta, 92 GRAxMlNE.E. daggblå; vippa 3 — 5 cm 1., smalt pyramidal, fåaxig o. gles, gröngrå, blågrå eller vitaktig; axfj. stundom gulbrunt kantade. 2|. 6, 7. Kall, översilad skogsmark, fuktängar, gropkanter m. m. genom hela landet, mindre allmän. — f. proitéxta Lindm., småax rödvioletta; strandängar o. dyk, sällsynt (stundom tillsammans med P. prat. var. subcoerulea). — f. silvéstris n., skogs- och lundform på torr, skuggig, mossig mark, löst rotad; bladskott ofta mer uppräta med flera dm långa blad; tomfj. ofta kortare o. bredare, vitaktigt grön- ell. blågrå; s. o. mell. Sv., mindre ymnig än huvudformen (stund, tills, med P. prat. var. nobilis). 8. P. nemorålis L. (P. Parnellii Bab. delvis). Lundgröe. Strån i täta grupper, o — 8 dm h., raka, spensliga, rikbladiga, överst svagt lutande; bl. smala, platta, långspetsade, gröna ell. gulakt. gröna; vippa mycket växlande, 6 — 10 cm, mest avlång eller smalt pyramidal, tät- grenig, mångaxig, stundom ytterligt fågrenig o. fåaxig och med en_ blommiga småax; småax gröna ell. gulgröna, 2- till mångblommiga, men oberoende därav än större, än mindre. 2^ 6, 7. Lövskog, torra, skuggiga ställen, i hela landet allmän. Månggestaltig till vippa o. småax. — f. firmula Gaud., strån grova, fasta, hela växten mera gulaktig; klippavsatser o. d. utan skugga. — var. montåna Gaud., nordlig form och fjällväxt; vippa gles, fåaxig; axfjäll, särskilt tomfj., bredare än hos huvudarten, svart violetta; stråblad uppräta; måhända skild art. Norrl., Lpl. ej sällsynt. 9. P. paliistris L., Eoth (P. serotina Ehrh.; P. triflora Gil.). Sumpgröe. Mycket lik nästföreg.; strån fåtaligare, grövre, ofta uppstig., nedtill greniga; vippa ofta längre; axfj. gröna med gulbrun spets. 2^ 6, 7. Fukt. ställ., stränder, diken, hela landet, men mindre allmän än föreg. 10. P. bulbosa L. Knölgröe. Strån 1,6 — 4 dm, spensliga, uppräta, tätt tuvade; bl. m. smala, grågröna, tidigt vissnande; skott- bi. trådsmalt hoprullade; vippa avlång, o — 5 cm, blekgrön, tidigt brunaktig, näst. alltid axgroende. 2^ 5, 6. Sand, klippavsatser, Sk. — Stockh., ÖL, GtL, sälls., ställvis ymnig. 11. P. alpina L. Fjällgröe. Strån 2 — 3 dm, täml. grova, ngt vinkelböjda, ensamma ell. i fåstråiga tuvor; stråbladslid or ngt uppblåsta; bladskivor korta, 2 — 5 mm br., platta, kortspetsade; snärp 3 — 4 mm; vippa 3 — G cm, äggform. — brett pyramidal, ofta axgroende; axfj. rödviol. med vit, delvis bronsglänsande hinnkant. 2^ 6, 7. Ängsmark i fjälltrakter, Nrl., Lpl., täml. allm.; hed o. älvar i s. o. mell. Sv., ÖL, GtL, sälls. GRAMINE.E. 93 X P- alpina X pratensis (P. herjedålica H. Smith); axgroende. X P' alpina X läxa (P. jemtländica Almqu., delvis). Lik P. alpina, men strået finare o. bladskotten lösare förenade; bl. smala, hopvikna, långspetsade; vippa mindre; småax smalare. 2|.. Fjälltr. sälls., oftast axgroende. 12. P. årctica R. Br. (P. cenisia i skandinav, floror, ej All.; P. flexiiosa Wahlenb., ej Höst). Polargröe. Strån 2( — o) dm, raka, uppräta, spensliga; stråbasen och de trådsmala utlöparna gula; bl. 1 — 2 mm br., smalspetsiga; snärp 2 mm; vippa 3 — 5 cm, smalt äggr., fåaxig; vippgrenar utspärr., släta, fina, ngt vågböjda. 2f 7. Ängsmark i fjälltr., sälls., L. o. T. Ipmk. — f. ahbreviåia Bl. (depau- perata Fr.), låg, tätväxande, förkrympt högfjällsform. X P' ardica X läxa (P. stricta Lindeb.); axgroende; fjälltrakter, m. sälls. 13. P. läxa Haenke. Mjukgröe. Strå 1 — 2 dm, spensliga, mjuka, lutande ell. nästan liggande; bl. korta, smala, mest rännfor- miga; snärp 3 — 5 mm; vippa 2 — 3 cm, lansettl., fåaxig, hopdragen. 2^ 7. Hedar på högre fjäll, sälls., Hrj., Jtl., P. Ipmk. 14. P. glauca Yahl (P. cresia Sm., P. glauca Sm., P. äspera Gaud., P. Parnellii Bab. delvis, P. glauca DC. delvis; P. nemoralis var. glaucåntha Gaud. delvis? P. cinérea Vill.?). Grågröe. Strån 15 — 40 cm, talrikt tuvade med rikliga skott, styva, täml. grova, upp- räta, ofta ngt bågböjda, upptill ofta sträva, jämte skotten oftast grå- blå ell. gråvioletta; vippa 3 — 7 cm 1., smalt avlång, snart hopdragen; småax 2 — 3-blga, blekt gråblå ell. gråvioletta, ej glansiga; tomfj. ofta nästan jämnstora. 2f 7. Dir., Xrl., LpL, täml. allm. i fjälltrakt., klippor, kalmark. Subsp. Balfourii Parn. Strån grövre; blad bredare, gröna; vippa smalare, fåaxig; småax större, 3 — 5-blmga med tydligt hinnkantade fjäll. (Xorrl.? och) Lpl., mindre allm. 15. P. compressa L. Berggröe. Strån uppstig., ofta vinkel- böjda, 2 — 1 dm; stråbl. 3 — 5 cm med kort, huvlik spets; oftast blek- grön; bäst igenkänd på det platta strået; vippan 3 — 5 cm, fåaxig. 2^ 6, 7. Sk. — s. Xrl., ÖL, Gtl., klippavsatser, murar, t. allm. 16. P. ånnua L. Vitgröe. Strån (5 — )10 — 30 cm, mjuka, uppstigande, vid lederna ofta vinkelböjda, jämte bl. ljusgröna; bl. korta, platta; snärp 3 mm; vippa 2 — 5 cm, triangulärt äggr., plattad, ensidigt axbärande, ljusgrön, säll. blekt gråviolett; småax omkring 5- blmga; tomfj. små, tydligt olikstora. 0 0. Grönskar hela året och 94 GRAMTXE.E. l)lommar även vintertiden vid lämplig väderlek. Hela landet allm., mest odl. mark. Mycket växl. i storlek och form. — var. longiglumis n., tomfj. dubbelt längre; n. vSv., t. sälls, (var. supina [Schrad.] Neum.?). 37, b. Eragrostis Höst. E. pilosa PB. (Poa p. L.). 66, 4. Några gånger funnen i mell. Sv., införd med gräsfrö eller varor, men obeständig; 2 — 3 dm h., vippa m. yvig, vippgrenar hårfina, småax avlånga — jämnbreda, 4— 8 mm 1.; slidmynning hårig. O. (Sydeuropa.) 38. Colpödium Trin. C. pendulinum Griseb. (Glycéria pendulina Lsest. hos Wg; Arctophila pend. [La?st.] Anderss. hos Hartm.). Slokvia. 63, 1. Strån grova, uppräta, 0,6 — 1 m, från långa utlöpare; bl. 10 — 20 cm 1., 3 — 5 mm br., grågröna; vippa 15 — 20 cm 1., mycket yvig, gles, i toppen lutande, gulbrun. % 7. Yb., m. sälls., Haparandatrakten, älv- och havsstränder. 39. Scolöchloa Link. S. festucåcea Link (Arundo f:um Willd.; Aira arund. Liljebl., ej L., Fluminia arund. Fr., Graphéphorum a:m Aschers.), Vass- svingel. 63, 2. Strå 1 — 2 m, grovt, upprätt; bl. omkr. 3 dm 1., omkr. 10 mm br., ljusgröna; snärp utdraget; vippa 15 — 30 cm, gles med m. långa, uppräta grenar, blekgrön. 2|. 7, 8. ög., t. allm. vid sjöar och andra vatten från Eoxen till Norrköping. 40. Glycéria R. Br. a. Småax 12 — 20 mm 1., före utslåendet näst. cylindri- ska; vippa lång, smal; stråbas nedliggande. b. Yblmfj. i spetsen rundat, utan udd, 79, 1, . . . 1. plicäta bb. » något spetsigt, med udd, 79, 2, . . . . 2. fliiitans aa. Småax 5 — 8 mm 1., plattade, avlånga eller brett lan- settl.; vippa yvig; stråbas upprat, b. Bl. fasta, styva; slidor trinda, släta; yblmfj. näst. helbräddade, 63, 4, 79, 3, 3. aqiiåtica bb. Bl. tunna, mjuka; slidor ngt hoptryckta, sträva; yblmfj. med sargad spets, 79, 4, 5, 4. lithuäiiica 1. G. plicåta Fr. Äkta mannagräs. Strån spridda, veka, 0,5 — 1 m; nedre blad 3 — 5 dm 1., ofta flytande; slidor starkt hop- tryckta; vippa 2 — 4 dm 1., fåaxig, föga ut])redd; småax blekgröna; GRAMTNE.E. 95 yblmfj. o — 4 mm 1. 2f 6, T. Grunt vatten, kärr, diken, Sk. allm., norrut till Vrml. o. Ög. sälls., ÖL, Gtl. cl:o. 2. G. fliiitans R. Br. (Festuca fl. L.). Mannagräs. Lik föreg., men vippan ännu smalare o. grenfattigare, stundom näst. axlik (f. triticea Fr.; syn. Festuca loliäcea Huds.); yblmfj. 6 — 8 mm 1. 2f G, 7. I vatten som föreg., Sk.— Vb., ÖL, Gtl. X G. fluitans X plicata, Sk., ÖL m. m. o. G. aquåtica Wahlb. (Poa aqu. L., Glyc. spectåbilis Mert.). Jättegröe, Kasevia. Strån i stora grupper, 1 — 2 m h., grova; bL 10 — 15 mm br. ; slidor med två gulbruna fläckar högst uppe; vippa 2 — 3 dm, y\'ig, täml. tät, äggrunt pyramidal, med täml. styva gre- nar; småax grön- eller brungula. 2^ T, 8. Sjö- o, åstränder, Sk. — Uppl. o, Vrml., Gtl., mindre allm.; Sundsvall. 4. G. lithuånica Lindm. (Poa 1. Gorski, G. norvégica Sommerf., remota Fr.). Glesvia. Strån 1 m, spensliga, täml. veka; bl. 4 — 8 mm br. ; vippa 1,ö — 2 dm, yvig, gles, med hårfina, slaka grenar; småax blek- gröna ell. mörkvioletta. 2|. 7. Skugg. o. fukt. lundar, moll. NrL, sälls. Tig 1 Glycerla plicata. 2 G. fluitans, 3 G. aquåtica, 4, o G. lithuånica 6, 7 Puccinellia distans, 8 V. retroflexa, 9 P. maritima, 10 P. letrofl. v. suecica. 41. PuGcinéllia Pari. Nr 1—3 av O. R. Holmberg. a. Vippa yvig, gles, dess längre grenar till nedre hälften utan småax, 79, 6; yblmfj. med tunn, uddlös spets, 79, G— 10. b. Yblmfj. fasta, ogenomskinL, upptill bredare, ej tvärhuggna, 79, 9; bl. hopvikna; stknpr 1,5 — 2,5 mm L; gles- o. rikbladiga långskott 1. maritima 9(l GRAMIXE.E. bb. Yblmfj. tunna, ngt genomskinl. ; bl. oftast platta; stknpr ej över 1 mm 1.; inga långskott. c. Yblmfj. breda, näst. tvärhuggna, 63, 5; n.tomfj. brett, 0,7 — 1 mm 1., småax tätblmga; 79, 6, 7 2. distans ce. Yblmfj. smala, spetsade, ej tvärhuggna; n. tom- fj. smalt^ 1 — 2 mm 1.; småax täml. gles- blommiga; 79, 8, 10, 3. retrofléxa aa. Vippa tät, dess grenar korta, nästan till basen ax- bärande; yblmfj. trubbiga med den tjocka mittnerven utlöpande i själva spetsen, 65, 8; bl. platta. b. Vippgrenar utspärr.; småax avlångt äggrunda; 65,8, 4. Borréri bb. Vippgrenar dels uppräta, dels snett utstående; små- ax jämnbrett lansettlika; 66, 1, 5. rupéstris 1. P. maritima Pari. (Poa mar. Huds.; Glycéria mar. Wahlb.; Atropis mar. Griseb.). Strandgröe. Strån täml. styva, snett upp- räta, 2 — 4( — 6) dm h., tuvade med 1 — 2 dm 1., snett uppr., senare tillväxande och nedligg., ej blmnde skott; bl. grågröna; vippa 5 — 10 ( — 15) cm med grova, snett uppräta ell. utspärr. grenar, fåaxig; småax grå-(brun-, blå-, röd-)violetta, säll. blekgröna; n. tomfj. 1,5 — 2 mm, ö. tomfj. 2 — 3 mm, yblmfj. 3 — 4 mm, bredast ovan mitten, sedan avsmalnande, ogmskinl. näst. ända ut i kanten; stknpr mest violetta. 2^ 6, 7. Havsstr., Boh.— s. Sm., ÖL, Gtl., täml. allm. Mycket mång- gestaltig. X P' mariti7na X retrofléxa mellanform mell. föräldrarna; alltid med långskott; Sk., Öl., sälls. 2. P. distans Pari. (Poa dist. L.; Glycéria d. Wg; Atropis d. Griseb.). Saltgröe. Strån oftast uppstig., veka, 15 cm till 7 dm, tuvade med korta skott; bl. platta, blågröna, tvärt hopdragna till en huvlik spets, vid torkning ngt hoprullade, hos hungerformer (på grus) näst. borstlika; vijDpa vanl. 4 — 10 cm 1.; grenar fina, eft. blomn. ut- spärr., stund, nedåtriktade; småax avlånga ell. jämnbreda; ö. tomfj. 1,5 mm 1., yblmfj. 2 mm 1., blekt blågrönt ell. oftast gråviolett med vit hinnkant o. brungul fläck; iblmfjrs nerver blott mot spetsen sträva; stknpr 0,7 — 1 mm 1. 2^ 6 — 9. Fakt., helst näringsrika platser, tomter, stigar, havsstrand, t. allm., Sk. — Vb. o. Jtl., Öl., Gtl. X P. distans X maritima, mellanform mell. föräldrarna; alltid med långskott; Sk., Boh., ÖL, sälls. X P' distans X retrofléxa, ofruktbar mellanform mell. föräldrarna; Sk., Sm., ÖL, sälls. o. P. retrofléxa Holmb. (Poa r. Curt.; Festuca capillåris Liljebl. Strån 2 — 4 dm, fåtaligt tiivade, grova men täml. veka, nppräta ell. uppstig.; bl. platta, långsamt avsmaln. mot spetsen, blå- ell. grågröna; vippa 5 — 15 cm 1., med rakt utspärr. ell. skarpt nedåtrikt. grenar; småax lansettl., blek- ell. grågröna, gulnande; ö. tomfj. 3 mm 1., yblmfj. 0 mm 1., stknpr — 0,7 mm 1., mest vitgula; iblmfj:s nerver borsthåriga till nära basen. % 6 — 9. Havsstrand., Boh.— Vb., ÖL, Gtl., t. allm. — var. pulvinåta (Fr.) Holmb., lägre, nedligg., tätt tuvad; småax 2 — 4- blmga, axfj. korta, 79, 8; stundom dvärgform. — var. suécica Holmb., högre, — 8 dm, löst tuvad; småax 79, 10; Sk., Bl., Sm., Öl., Gtl. 4. P. Borréri n. c. (Festuca B. och Glycéria B. Bab.; Glyceria conferta Fr.; Atropis B. Richter). Strån uppstigande, 2 — 3 dm höga, täml. grova, stj^va, tuvade; bl. 2 — 5 cm 1., 3 — 5 mm br., platta; vippa 3 — 5 cm 1., smal, tät men flikad, blekgrön; småaxoskaft.; n. tomfj. 1 mm, ö. tomfj. 2 — 3 mm, yblmfj. 2 mm 1., stknpr omkr. 0,6 mm 1. 2j. G, 7. Mycket sälls., Boh., havsstrand (förr känd från Sk.). 5. P. rupéstris Fernald et Weatherby (Poa rup. With., Poa procumbens Curt., Sclerochloa proc. PB., Glycéria proc. Dum., Atropis proc. Richter). Strån 8 — 15 cm, fåtaligt tuvade, uppstig, ell. ned- tryckta, sega, styva; vippa 3 — 5 cm, avlång, ljust blågrön, tät, upp- till axlik; n. tomfj. 1,5 mm, ö. tomfj. 2 mm, yblmfj. 3 mm 1., stknpr omkr. O, G mm 1. 2|. 6, 7. Sälls., Mpd på barlast; N., Fredrikstad etc. 42. Festuca L. a. Yblfj. med tydligt borst i spetsen, 80, 1, 3, 4, C2, 1. 1). Borst längre än fjället; bl. 1 cm br. eller där- över, platta, 80, 1, 2. ^igantéa bb. 5orst kortare än fjället; bl. mycket smala, del- vis rännformiga eller hopvikna. c. Med utlöpare och glesa strån; vippa lång- grenig, mångaxig, 62, 1; borst täml. långt, 80, 3, 5. rubra cc. Strån o. skott tätt tuvade. d. Skottblad gröna, ^/'2 mm tjocka, sträva, veka. e. Vippa kortgrenig, f åaxig, borst m. kort (eller 0), 80, 5; stråbl. hopvikna . 7. ovina ee. Vippa långgrenig, mångaxig; borst t. långt; stråbl. platta 6. lietcropliylla dd. Skottblad blågrå, 1 mm i diam., släta, styva, prylformiga; vippgren, korta, vippa fåaxig, tät, sluten, borst m. kort, 80, 4; 8. glauca 7—164295. Lindman, Florn. 98 GRAMINEiE. aa. Yblmfj. utan ell. med omärkl. borst; 62, 8, 80, 2, 6. b. Bl. 1 cm br. cll. däröver; snärp långt; yblmfj. sträva 1. silvatica bb. Bl. under 1 cm i bredd; snärp kort; yblmfj. släta, c. Bl. platta. d. Ö. tomfj. trubbigt; småax 6 — 10-blmga; vippa smal med uppräta grenar; 62, 8, 4. praténsis dd. Ö. tomfj. spetsigt; småax 4 — 5-blmga; vippa yvig med utspärr. grenar; 80, 6,7, 3, arundinacea cc. Bl. borstlikt liopvikna 7. ovina var. capillata l'ig. 80. Festuca 1 gigantea, 2 silvatica, 3 ruLra, 4 glanca. 5 ovina, 6 anmdinacea (sniaax), 7 cl:o (yblmfj. o. tmfj.). 1. F. silvatica Vill. (Poa silv. Poll.). Skogssvingel. Strån om kr. 1 m, spensliga, mjuka, nedtill omgivna av vida, vitaktiga sli- dor; bl. 7 — 15 mm br. ; vippa omkr. 15 cm 1., smal, slak; småax gulaktigt ljusgröna med smala, raka fjäll. 2|. G, 7. Sälls., lund o. skog i några landskap (åtm. Sk., Bl., Ög., Vg., Boh., Uppl., Nr., Hls.). 2. F. gigantea Vill. (Bromus gigantens L.). Långsvingel. Strån omkr. 1 m, spensliga, mjuka; bl. 10 — 15 mm br. ; vippa yvig, slak, 15 — 30 cm L; småax grågröna; borst 2( — 3) ggr längre än blmfjrt. 2|. 6. Lundar, Sk.— Boh. o. Uppl., Öl., Gtl., t. sälls. X F. gigantea X Lolium perénne, m. sällsynt. 3. F. arundinåcea Schreb. Strandsvingel. Strån grova, styva, 1 m och däröver, i tuvlika grupper; bl. 5 — 10 mm br. ; vippa 15 — 30 cm 1,; småax gråvioletta, såsom slutna brett avlånga; ö. tmfj. når till mitten av närmaste yblmfj. 2|. 7, 8. Sjö- o. havsstränder, Sk.— Boh. o. s. Nrl., Öl., Gtl., mindre allm. X F. aruncl. X praténsis, arund. X gigantea, bägge m. sällsynta. 4. F. praténsis Huds. (F. elåtior L., delvis). Ängssvingel. GRAMINEiE. 99 Strån 3 — 7 dm; bl. 3 — 5 mm br.; småax ljusgröna ell. leverbruna, såsom slutna jämnbrett lansettlika; ö. tmfj. nående till -^/s av när- maste yblmfj. 2|. 6, 7. Ängar, åkerkanter m. m., Sk. — Vb. o. Jtl., öl., Gtl., allm. — f. subspicåta (G. F. W. Mey.) A. et Gr., vippan delvis med ensamma, 1-axiga grenar. X F' praténsis X Lölium perenne, s. Sv., m. sällsynt. 5. F. rubra L. Rödsvingel. Strån oftast åtskilda, från båg- formiga jordskott, sällan nästan tuvade, (2 — )3 — 7 dm h., fina, styvt uppräta; skottbl. smala, hopvikna, stråbl. ofta platta; vippa 5 — 10 cm; småax fåblmga, rödgrå eller blågrå, omkr. 8 mm 1. 2^ 6, 7. Torra ängar, lundar, hedar m. m., genom hela landet allmän. — f. megaståchys (Gaud.) A. et Gr., småax över 1 cm 1.; dels nästan me- terhög, dels m. låg (f. alpina [Pari.] Hack.). — f. nemorålis A. et Gr., lundform med gröna småax; skottbl. flera dm 1. — f. duriuscida (Gaud.) A. et Gr., grågrön sandform med korta, tjocka, styva skottbl. — var. arenåria (Osb.) Fr., småax stora, breda, tätt silkesludna. — var. fallax Hack. (Festuca fallax ThuilL, F. némorum Reichenb., icke Leyss.), m. ell. m. tätt tuvad med kortgrenig jordstam; täml. sälls. 6. F. heterophylla Lam. Till strå o. vippa lik föreg., men skild genom tättuvig växt o, långa, trådsmala, ljusgröna skottblad; småax 4 — 6-blmga, blekgröna; yblmfj :s borst av fjällets halva längd eller däröver. 2f.. Uppgiven för Kullen i Sk., på skogsmark. 7. F. ovina L. Fårsvingel. Strån fina, styvt uppräta, 2 — 4 dm h.; skottbl. (5 — )10 — 20 cm 1., oftast tagelfina; vippa 3 — 5( — 7) cm ; småax fåblmga, mörkgröna ell. gråviol., omkr. 6 mm 1. med m. kort borst. 2j. G, 7. Torra ängar, backar, hedar, berg m. m., genom hela landet allmän. — f. vivipara L., axgroende, allm. i fjällen. — f. cccsia (Sm.) Hack. (Y. ovina glauca var. sabulosa Anderss.? enl. A. et Gr.), »lågväxt, grågrön, småax 5 — 6 mm l.:>; kalkstenshedar, flygsand m. m. — var. capillåta (Lam.) Hack. (F. tenuifolia Sibth.), yblmfj. utan borst; bl. m. fina; s. Sv., m. sälls. Subsp. duriuscula (Fest. duriuscula L., delvis; F. ovina var. duriuscula Hack.). Småax större, 6 — 10 mm 1., 4 — 9-blmga, med längre borst; skottbl. ända till 1 mm i diam.; s. Sv., sälls. 8. F. glauea Lam. (F. ovina glauca var. sabulosa Anderss., del- vis; F. sabulosa Lindb. fil.). Strån grova, styva, 2 — 3 dm h.; skott- bl. korta, (i vår flora högst) 1 dm 1.; vippa 3 — 5 cm; småax stora, omkr. 1 cm 1., mångblmga, gråvioletta, med mycket korta borst. 2^ 6. Hed, älvar, Sk., ÖL, Gtl., ställvis ymnig. 100 (JllAMINEJ^:. 43. Viilpia Gmel. V. bromoides Dum. (Festiica brom. L. delvis'?, Bromus derto- nénsis All.; Festuca dert. A. et Gr.; Festuca seiuroides Roth; Vulpia sciur. Gmel.; Vulpia dert. Gola). Ekorrsvingel. 65, 5. Strån 10 — 25 cm, fina, uppstigande, flera från samma rot; bl. hopvikna, borstlika; vippa ljusgrön, upprat, ensidig, 2 — 1 cm 1.; yblmfj:s borst dubb. liingre än fjället. 0 6, 7. Torr gräsmark; Sk. o. Bl. sällsynt. V. pseudomyiirus Sov. — Will. (Festuca myurus L., Vulpia m. Gmel.). Vippa axformig, i toppen lutande; översta stråbladet nära vii^pan. O 0. Tillfällig i s. Sv., införd liksom i Danmark. 44. Scleröpoa Griseb. S. rigida Griseb. (Poa rig. L.; Festuca rig. Kth, Sclerochloa rig. Link). Styvgröe. 66, 2. Strån 5 — 15 cm, styva, flera från samma rot; bl. trådsmala; vippa 2 — 5 cm, brunviolett; yblmfj. knappt 1 mm 1. O 7, 8. Införd, sälls., Gtl., stenig mark (Fårösund). 45. Zerna Panzer (Scliedunorus Fr., icke PB.). a. Yblmfj. jämnbrett lansettlikt, 81. b. 2|. Småax bredast på mitten, 02, 2, 4; 81, 1, 2; iblmfj. med finludna kölar, c. Yblmfj. utan eller med m. kort borst; bl. kala, breda; jordstam långsträckt; 62, 4, 1. inérmis cc. Borst långt; tuviga gräs. d. Stråblad föga bredare än strået, omkr. o mm; vippa tät, upprat; 62, 2, 2. ercct.a dd. Stråblad omkr. 1 cm. br.; vippa gles med hängande grenar. e. Både övre o. nedre bladslidor lång- håriga; nedre vippgrenar par visa, 5- O-axiga; tomfj. oftast gröna med vit hinnkant; 82, 2, 3. riimosa ec. Övre bladslidor kala ell. kort finhåri- ga, de nedre med nedåtrikt. hår; nedre vippgrenar 2 — 5 vid varje led, 1 — 5- axiga; tomfj. oftast violetta; 81, 1, . 4. Benekéui bb. 0 Småax slutligen bredast upptill, 81, 3, 4; iblmfj. med kamlikt styvhåriga kölar; yblmfj. med långt borst. c. Småax sträva, 4 — 5 cm 1., 81, 4, 5. storilis cc. Småax småludna, omkr. 2 — 2,5 cm 1., 81, 3, 6. tectorum aa. Yblmfj. äggrunt lansettlikt med ytterst kort ell. omärkl. borst, 82, 1, 7. imioloides r,KAMINE.E. 101 1. Z. inérmis (Bromus in. Leyss., Schedonorus in. Fr.). Foder- losta. Strån 0,5 — 1 m, grova, uppräta, omgivna av fristående, bred- hladiga skott; bl. 5 — 10 mm br. ; vippa täml. styv, uppriit, smal, 10 — 15 cm 1.; småax blekgröna eller violettbruna; borst O eller 1 mm 1. G, T. Ängar, vallar, tomter, viigkanter, flerestädes inkom- men, t. sälls. men stund, ymnig, s. o. mell. Sv., Öl., Gtl. 2. Z. erécta Panz. (Bromus erectus Huds., Schedonorus erectus Fr. ni. fl.). Raklosta. Strån O,:.— 1 m, skottblad talrika, långa, 1 — 2 mm br. ; vippa som f()reg. O, T. Slills. på ängsbackar, renar, vägkanter h. o. d. i de s. o. mell. landskapen samt Öl. o. Gtl. 3. Z. ramosa (Bromus ra- mosus Huds., B. asper Höst, B. serotinus Bcnck., B. och Schedo- norus asper subsp. serotinus Ros- trup hos Lgc; Zerna äspera Panz.). Strävlosta. Strån omkr. 1 m, ^ spensliga, veka; vippa slak, vipp- grenar utspärr. ; y])lmfj. med kal spets. 7, S. Lundar i do s. o. mell. landskapcji. Öl., Ctl., sälls. 1. Z. Benekéni (Bromus Ben. Symc, Schedonorus Ben. Lge; Bromus o. Sched. asper hos flera förf.). Lundlosta. M. lik nästföreg. ; vipi)greuar upprätt ut- stående; yblmfj. med finhårig spets. O, 7. Förekomst som föreg. 5. Z. stérilis Panz. (Bromus ster. L., Schedonorus ster. Fr.). Sandlosta. Strån 3 — G dm, kala; vippa 15 — 20 cm, fåaxig, all- sidig, ngt lutande; småax grågröna. 5 — 7. Sand o. grus, vägkanter, tomter, barlast. Sk., Hall., ÖL, Gtl. t. allm., f. ö. tillfiillig o. sällsynt. 6. Z. tectorum Panz. (Bromus teet. L., Schedon. teet. Fr.). Taklosta. Strån omkr. 3 dm, upptill småludna, vanl. i täta bestånd; vippa omkr. 5 — 15 cm, mångaxig, ensidigt lutande; småax gråviol. ell. blekbruna. 5 — 0. Sand, gator, murar, torvtak. Sk. — Uiipl. o. Vrml., Öl., (itl., mindre allmän. 7. Z. unioloides (Bromus un. HBK.). Närmast lik Z. inermis, men vippan yvigare, småaxen o. deras fjäll bredare, yblmfj. grönvita ell. blekbruna. 0. Tillfällig vid städer, Stockh. flerestädes m. m. . 81. Zerna 1 Beuekeni, 2 o tectorum, 4 stérilis. 102 (iKAMINE.E. sccaliuus arvensis racemosus Fig. 82. 1 Zerna unioloides, 2 Bromus secalinus. 3 B. squarrosus, 4 B. arvensis, 5 B. racemosus, 6 B. commutatus, 7 B. japonicus, 8 B. hordeaceus (B. mollis). 46. Bromus L. a. Yblmfj. i fruktstadiet cjdindriskt inrullade, ej tegel- lagda eller täckande var. med kanterna; yblmfj. o. iblmfj. lika långa; bladslidor kala; 62, 3, 82, 2, 1. aa. Yblmfj. även i fruktstadiet m. e. m. tegellagda, täckande var. med kanterna, 82, 3 — 8; bladslidor håriga, åtm. de nedre, b. Yblmfj. o. iblmfj. lika långa; borst uppräta; yblmfj. med jämnt bågböjd kantkontur, c. Småax jämnbrett lansettlika, 82, 4; vippa stor, yvig, rikt förgrenad 2. cc. Småax avlångt äggrunda; vippa smal, klas- lik, efter blomningen hopsluten; 82, 5, . .3. bb. Yblmfj. märkbart längre än iblmfj., 82, 7. c. Vippa yvig, slutligen lutande. d. Yblmfj. i fruktstadiet fullständigt tegel- lagda; deras kant med starkt böjd kon- tur; borstet kort. e. Småax avlångt äggrunda, 5 — 9- blmga; yblmfj:s kant upptill vinkel- böjd; borst uppräta; 82, 6, . . . .4. ee. Småax (smalt) lansettlika, 7 — 20- blmga; yblmfj :s kant bågböjd; borst slutl. utåtkrökta; 82, 3, 5. dd. Yblmfj. ej fullständ. tegeilagda; deras kantlinje svagt böjd; småax jämubreda, 6 — 12-blmga; borst slutl. utåtkrökt, längre än yblmfj :t; 82, 7, G cc. Vippa smal, upprat, efter blomn. hopsluten; småax 0~10-blmga med upprätt borst; yblm- fj:s kant upptill rundat vinkelböjd; 82, 8, 7 commutatus squarrosus japonicus hordeaceus GRAMINE.E. lOo 1. B. secalinus L. Råglosta, Rågsvingel. Strån grova, 0,5 — 1 m; bl. 5 — 10 mm br.; vippa 10 — 15 cm, täml. smal, sliitl. lutande; småax ljusgröna med vitaktiga fjällkanter, snart gulnande; yblmfj. genom sin inrullning slutligen trängda isär, två till flera ggr längre än sitt borst; deras sidonerver täml. parallella med mittnerven. 0 6, 7. Bland råg, även på tomter o. utkasthögar, Sk. — Vb., ÖL, Gtl.. t. allmän. 2. B. arvénsis L. Renlosta. Strån 0,5 — 1 m, t. spensliga; bl. som föreg., men mjukhåriga; vippa omkr. 20 cm med ända till 15 cm 1. grenar; småax ofta finludna, oftast violettbruna med vita fjällkanter; yblmfj. av borstets längd; har rikare vippa, smärre o. sma- lare småax än de övriga; stknpr 3 mm 1. O 6, 7. Åkrar m. m., s. Sv., ÖL, Gtl., t. allm.; upp till mell. Nrl. sällsynt. o. B. racemosus L. (B. pratensis Ehrh.). Klaselosta. Strån som förcg. ; bl. mera styvhåriga, o — 6 mm br. ; vippa fåaxig, ofta enkel, omkr. 1 dm L; småax fåblmga; yblmfj. fasta, kala eller ngt sträva, ljusgröna, brett elliptiska, ngt längre än borstet, med sido- nerverna lutande mot mittnerven. O 6, 7. Sälls. å odl. ställ, i s. Sv., blott i Sk. t. allm., i nordligare landskap tillfällig. 4. B. commutatus Schrad. Lik nästföreg. till strå o. bl.; vippa omkr. 15 cm; småax blekgröna; yblmfj. ngt längre än borstet; skild från Br. arvénsis genom kortare vippa o. bredare småax. Q 6, 7. Sälls. som föreg., s. Sv. 5. B. squarrosus L. Vippa kortgrenig, fåaxig, men yvig o. lutande; en del småax rikblmgare än hos övriga arter; borst kortare än blmfj. O G — 8. Tomter, utkasthögar, tillfällig o. sällsynt. C. B. japonicus Thunb. (B. påtulus M. et K.). Vippa stor o. rikaxig, ljusgrön; småax längre o. mer jämnbreda än hos de övriga arterna; yblmfj. i fruktstadiet ngt litet avlägsnade från varandra; stknpr 1 mm 1. O 6, 7. Sk., ÖL, tillfällig o. sälls. 7. B. hordeåceus L. (1753; B. mollis L. 1762). Luddlosta. Strån enkla ell. från basen flergreniga, 1 till 5 dm (säll. mera), ofta i täta bestånd; vippa jämförelsevis liten o. fåaxig men tät, grågrön, normalt mjukhårig; yblmfj. av borstets längd. O 5, 6. Sandig mark, vägkanter, stränder, hällar m. m. Sk. — mell. XrL, ÖL, Gtl., allm. — var. glabråtus Lindgr., småax kala. — var. Thominii (Hardouin) A. et Gr. (:>Br. mollis * hordeåceus» Hartm. Skand. Flora), strån från samma rot många, nedligg. i krets; på flygsand m. m. 104 GRAMINE.E. Fig. 83. 1 Brachypodiiun pinnatam, 2 B. (»Triticum») caninum, 3 Loliiira temuleutiira, 4 L. remotnra, 5 L. multiflornm. 47. Brachypödium PB. a. Småax mångblmga, i början trinda; nedre småax kort skaftade; tmfj. mycket olikstora utan borst, b. Ax styvt, upprätt; yblmfj. längre än sitt borst; 83, 1, piuuatum bb. Ax slakt, lutande; yblmfj. kortare än borstet; 65, 7, silvåticuin aa. Småax fåblmga, platta, oskaftade; tmfj. föga olikstora med kort borst; yblmfj. kortare än sitt borst; 83, 2, caninum^ 1. B. pinnåtum PB. (Bromus pinnatus L.). Spärrlosta. Strån enstaka från lång jordstam, 2 — 8 dm h.; bl. 4 — 8 mm br. ; småax blekgröna. 2j. G, 7. Torra ängar, backar, de flesta sydl. landskap till Uppl. o. Vrml., t. sälls.; ÖL, Gtl., allm. 2. B. silvåticuin R. et Sch. (Festuca silvatica Huds., ej Vill.). Lundlosta, Strån tuvade, högre o. mjukare än föreg:s; vippa rent grön. 2^ 6, 7. Lundar; utbr. som föregis men sällsyntare; Öl., Gtl., allm. 3. B. caninum Hermann ^ (Triticum caninum L., Elymus ca- ninus L., Agropyrum caninum PB.). Vetelosta, Lundvete. Strå omkr. 1 m, spensligt, slakt; bl. slaka, 5 — 10 mm br.; ax 1 — 2 dm, lutande, ljusgrönt; småax 1 cm 1., borst 12 — 20 mm. 2|. 6, 7. Lundar, Sk. — Vb., ÖL, Gtl., mindre allmän. ^ Av F. Hermann 1908 förd till Brachypödium av följ. skäl: fruktmognad hastig, huvudaxel spröd, finhårig: småaxet sönderfaller i sina särsk. blr; tom- fjällen kvarsitta. (Agropyrum: fruktmogn. långsam; huvudaxel seg, kal; små- axet avfaller helt jämte tomfjällen.) (JHAMINE.E. 1(15 \8. Beckmännia Höst. B. eruciförmis Höst. 66, o. Strå 5 — 7 dm med knölig bas; (irtstånd mjukt, ljusgrönt; bl. 5 — 10 mm br.; blmställn. 3-dubbclt ax; tmfj. gröna med bred vit kant, rundat båtformiga; blmfj. smalare, kö- lade. 2^. Södra Sv. tillfällig. (Sydeuropa, Kauk., n. As., n. Am.). 49. Nardus L. N. stricta L. Stagg. Strån 10 — 20 cm, jämte skotten i täta rader; bl. trådsmala, grågröna; småax grå- eller svartvioletta. 2^ G, T. Hedar, ängar (mest torra), även skogsmark, hela landet, ej sälls. 50. Lölium L. a. Strå trint, utan skott vid basen; tmfj. ungefär av småaxets längd. 0. S3, 3, 4. b. Yblmfj. med långt borst; tmfj. vanl. nående över småaxet; 83, 3, 1. teimiléntum bb. Yblmfj. utan (eller med m. kort) borst; tmfj. vanligen ngt kortare än småaxet; 83, 4, . . 2. rcmotnm aa. Strå smtryckt, med skott vid basen; tmfj. betydl. kortare än småaxet. 2f. 83, 5; 67, 2. b. Småaxets axel slät, seg; yblmfj. normalt borst- lösa; tmfj. spetsigt; 67, 2, 3. peréiiue bb. Småaxets axel sträv, skör; yblmfj. med långt borst; tmfj. med tvär, 2-tandad spets; 83, 5, 4. multifloriim 1. L. temuléntum L. Dårrepe. Grönt ell. blågrönt gräs; strå grovt, strävt, 4 — 7 dm h.; småax 10 — 15 mm 1. (Stundom giftig växt, beroende på en giftig parasitsvamps närvaro, särskilt i nxct.) (), 7. Bland vårsäd, s. o. mell. Sv., ÖL, Gtl., t. sälls. 2. L. remotum Schrank (L. linicola A. Br.). Linrepe. (Jul- grönt gräs; strå spensligt, slätt, 3 — 5 dm h.; småax under 1 cm i längd. 7. Mest i linåkrar. Sk. — Nrl., 01., Gtl., t. sälls. 3. L. perénne L. Rajgräs. Strån uppstig., 2 — 5 dm li., släta; småax trj^ckta till strået, 6 — 10-blga, ofta brungröna ell. brun- röda. 6 — S. Tomter, vägkanter, gräsplaner, renar. Sk. — mell. Nrl., Öl., Gtl., t. allm. 4. L. multiflorum Lam. (L. itålicum A. Br.). Borstrepe. Strån 3 — 7 dm, upptill sträva; småax mer utspärr., 6 — 20-blmga, blck- gröna. 7. Odl. o. förvildad. 51. Leptiirus K. Br. L. filiformis Trin. (Rottboellia fil. Roth; L. incurvatus [L.] Trin. var. strictus Lge, Buchenau, A. et Gr.). Ormax, 67, 1. Strån 106 UKAMINE.E. trådsmala liksom bl., blågröna, 1- strået, oftast ngt bågböjt. 0 6, 7 Sk., sälls. -2 dm h.; ax föga tjockare än Gräsbevuxna havsstrand, i s.v. 52. Agropyrum Gtertn. (Agriopyrum E. H. L. Kraiise). a. Bl. platta; översidan sträv med fina, föga upphöjda nerver; axets huvudaxel seg; tmfj. 3 — 7-nerviga. b. Småax 2 — 4-blmga; axfjäll korta, breda (omvänt äggr.), rundtrubbade ; jordstam kort; 84, 1, . . . violåceiim bb. Småax 5 — 10-blga; axfj. smala, spetsiga (lansettl.); jordstam m. lång med vita utlöpare; 67, 3, . . . repens aa. Bl. mot spetsen smalt hoprullade; översidan med grova nerver, sammetsluden; axfj. smala, trubbiga; axets huvudaxel skör; tmfj. 9 — 11 -nerviga; 84, 2, ... . jiinceuiii 1. A. violåceum (Tritieum violaceum Horn.? Fr.; syn. Agr. douianum F. B. White? ett äldre namn, och Tr. biflorum Brignol?). Fjällvete. Strå 0,2 — 0,5 m, styvt upprätt; bl. 4 — 7 cm 1.; axet 4 — 8 cm 1., gråviolett. 2^ 7. Hrj. — LpL, fjällväxt, ängsmark, sällsynt. 2. A. repens PB. (Tritieum r. L.). Kvick- rot, Vitrot. Strå 0,5 — 1 m; bl. långa o. smala; ax oftast 1 dm 1., blek- eller brungrönt; varierar till storlek o. färg samt borstets längd. 2|. 6, 7. Hela landet på odl. mark och god jord allm., även stränder. — - var. coesium (Pr.) C. Bolie och glaucum Döll, blågrå strandformer, ca?sium med sträva, glaucum med släta bladslidor. 3. A. junceum PB. (Tritieum j. L.). Fig. 84. Agropyrum 1 violaceum, 2 junceum. Strandvete. Strå 0,:5 — 0,5 m, slutl. slakt lutande av axets tyngd; färg gråvit, slutl. gul- vit; bl. m. ell. m. stickande; ax omkr. 1 dm 1., slutl. lutande; små- ax mer uppräta och åtskilda än hos föreg., utan borst. 2f G, 7. Flygsandsstränder t. allm., s. Sv., ÖL, Gtl. ^ A. junceum X repens (Tritieum acutum DC. m. fl. författare; Trit. pungens Pers. delvis); månggestaltig bastard; sandiga havsstr. s. Sv., täml. sällsynt. X A. junceum X Elymus arendrius (Tritieum strictum Dethard). Blågrönt, nära 1 m högt gräs, mest likt Elymus. Nedre småax mest ensamma, sällan parvisa, ända till 25 mm 1., 5-blmga. M. sälls., s. Sk., tillfällig bland föräldraarterna. GKAMINE.E. 107 5 o. (Eu-) Triticum L. (odlade arter). Vete. a. Axets huvudaxel skör; korn tätt omslutet av agnarna spelta L. aa. » » seg; » löst > > > b. Tmfj. med kupig rygg, 1-nerviga. c. Ax långdraget, t. smalt; småax fristående {vul- gäre Vill.) sativum Lam. cc. Ax kort, tjockt, småax tätt hopträngda . . . compäctiim Höst. bb. Tmfj. kölade. c. Tmfj. avlånga, utlöpande i en spets (luriim Desf. cc. » äggrunda, tvärhuggna med udd .... tiirgidiim L. Dessa arter mycket sällan eller aldrig självsådda. 54. Secåle L. S. cereale L. Råg. Allm. odl. och oftM självsådd eller upp- spirande på trädor ur spillsäd, men ej varaktig. O. 55. Aegilops L. Ae. oväta L. 2 — 3 dm hög; ax äggformigt; blmfj. med m. långa, utböjda borst; alla tmfj. med 4 — 5 långa borst. 0 Kgn gng till- fälligtvis inkommen med säd (Sydeuropa). Ae. cylmdrica Höst. Lik föreg., men med smalare ax; de nedre småaxens tmfj. utan borst; blott nedersta blmfj. i varje småax med långt borst. O Tillfällig som föreg. (Sydeuropa). Ännu mera sällan hava andra Ae. -arter iakttagits hos oss. 56. Hördeum L. Korn. a. Alla tre småaxen vid ett led med 2-könad blnia; odlade arter © 0. b. Småax likformigt ordnade i 6 rader hcxasticlioii bl). » olikform. ordn., de två siduraderna mer utstående vulg-aro aa. De båda sidosmåaxen hanliga eller förkrympta, b. Sidosmåaxen utan borst. c. Axet synes 2-radigt, emedan det mellersta småaxet är äggrunt, sidosmåaxen lansettlika; odlad 0 0 disticlion cc. Ax trint, alla småax lansettlika; stråbas upp- svälld; % I)iilb6sum bb. Sidosmåaxen med långt borst; vildväxande arter. c. Mittaxets tmfj. lansettlikt prylformigt med långt borst och borstfransade kanter; sido- småaxens övre tmfj. smalt jämnbreda. 0. 67, 4, 1. iniiriuum cc. Mittaxets tmfj. fint sträva, ej borstfransade. d. Sidosmåaxens ö. tmfj. halvt lansettl. med borst; ö\Tiga tmfj. borstformiga. 0 . .3. marinum 108 (JRAMINE.E. dd. Alla iuifj. borstformiga. e. Sidosmåaxens tmfj. 6 — 8 cm 1. 0.85, 4. jubatiim ce. Sidosmåaxens tmfj. 2( — 3) cm 1. 2^. 2. uodosum 1. H. murinum. L. Vildkorn. Färg gräsgrön; strån talrika, uppstigande, 15 — 30 cm. h.; ax omkr. 5 cm 1. med utspärrade borst; mittblmns yblmfj. 10 — 11 mm med flera ggr längre borst. 6. vS. Sv. o. Gtl., sälls. å vägkanter, tomter, hamnar o. d. sälls., samt h. o. d. tillfällig. 2. H. nodosum L. (H. praténse Huds., H. secalinum Sclireb.). Ängskorn. Grågrön; strån 3 — 6 dm h., spensliga; ax mindre o. smalare än föreg:s o. med uppräta borst; mitt- blmns yblmfj. 7 — 8 mm 1. med lika långt eller dubbelt längre borst. 6, 7. Fuktängar, sydv. o. mell. Sk., samt tillfälligtvis vid hamnar och på tomter. 3. H. marinum. Huds. (H. maritimum With.). Lågväxt, grågrön; ax som nästföreg:s, blekgrönt; yblmfj. -1 mm 1. med 3 — 4 ggr längre borst. Tillfällig på barlast. (Västeuropas havsstränder.) 4. H. jubåtum L. 85. Ax m. yvigt, C — ^^10 cm 1., borst m. talrika, 5 — 7 cm 1., rödskimrande; yblmfj. 5 mm 1. med flera ggr längre borst; sido- blrnas borst nästan böjda rakt åt sidan. Tillfällig på tomter, utkasthögar o. d. (Östeuropa, n. As., Nordamerika). Fig. 85. Hordenm jubatum (de o hopsit lande småaxen, av vilka sidoaxen äro förkrympta). 57. Cuviéra Koeler. C. europsea Koel. (Élymus europscus L. ; Hördeum silvaticum Huds.; Hordeum europa?um AU.). Skogskorn. 67,5. Strån 0,5 — 1 m h., tuvade, spensliga; bl. 5 — 10 mm br., tunna, slaka, gröna; ax 6 — 10 cm 1., blekgrönt. 2^ 7. Lundar, skogsängar, s. Sk., Sm., n. Uppl., Öl., Gtl., m. sälls. 58. Élymus L. E. arenårius L. Strandråg. 67, G. Hela växten blågrå, slutl. gulvit; strån grova, 0,5 — 1( — !,.'>) m; bl. uppräta, 5 — 15 mm br., platta eller hoprullade; ax 15 — 30 cm 1. 2f 6, 7. Flygsand, sällan grusmark; på havsstränder allm., vid älvar o. sjöar sällsynt. X Ägropijrum junceum X E. ar., se under Agropyrum. CY1'ERACE-E. 109 Familj Cyperaeeae. Halvgräs. Sega, gräsliknande örter^ skilda från Graminea? genom ej ihå- ligt, oftast ej ledat strå (d. v. s. alla bladslidor utgående från strå- basen, utom skärmbladen), oftast frånvaron av snärp och nästan alltid trinda, ej plattade ax. Fig. 86. 1 Cladiiim (l)lraa), 2 Scirpus multicaulis (il:o), 3 Schoeni;s ferruuiuens (småax och tva hloinstallnir), 4 Sch. uigricans, 5 Cvperus fuscus, 6 Scirpus lacustris (småax). a. Blr (åtminstone huvudmassan) tvåkönade; blom- delar (och frukt) omedelbart inom axfjället, b. Småax plattade, axfj. tvåsidigt radade. c. Småax utspärr., rikblmga; strå 3-kant. ; 80, 5, 1. Cyperns cc. Småax uppiäta, gj-ttrade; strå trint; 86, o, 4, 4. Sclioeniis \)h. Småax trinda, axfj. allsid. ordnade; 8G, 0. c. Blomkalk av talrika, fina, band- likt plattade hår, efter blomii. långt utväxande till svävhår för frukten; 87, . 2. Erioplioriiiii cc. Kalk av några (till 6) fina, trinda, oftast sträva hår (blott hos en Scirpus-art utväxande) eller saknas; 86, 1; 91, 5 — 8. d. Ax utan eller med 1 till 2 tomfjäll vid basen; dessa ngt bredare än de övre; 86, 6; 89, 8, 9; 91, Fig. 87. Eriophornm polystachy- iim, frukt med härtofs och för- storad frukt med håren avklippta. o. Scirpus dd. Ax med 3 till 4 tomfj., smärre än de övre. 110 cypekace.t:. e. Låga växter med helbräddade bl., 88, 2, 3, 6. Rhyncliospora ee. Högväxt med taggigt finsågade bl., 88, 1, 5. Clädium aa. Blr enkönade, ef och 9 i samma ell. skilda ax; endast o^blmn omedelbart inom axfj. (Cari- coideae). b. Pistill (och frukt) omsluten av ett fjäll inom axfjället, 88, 4, 6. c. Blomställn. skenbart ett enkelt ax; en O^ och en $ parvis inom axfjället; 88, 4, 5, 7. Elyna cc. Blomställn. av skilda, mångblmga småax, vart och ett med $ vid basen, ef i top- pen; 88, 6, 7, 8. Col)résia bb. Pistill (o. fr.) omsluten av ett säck- ell. flaskform. s. k. frukt göm me; 93 o. följ., 9. Cfirex Fig. 88. 1 Cladium, 2 llhynchospora fusca, 3 Rh. alba, 4 Elyna (axfjäll och det 2-blmga småaxet), 5 d:o (blomställn.), 6 Cobresia (cT och 9), 7 d:o (blomställn.). 1. Cyperns L. c. fuscus L. Dvärgag. 86, 5. Strån gulgröna, tuvade, 3 — 10 ( — 20) cm; rötter mörkröda; ax mörkbruna. O 7, 8. Uttorkande kärr o. stränder (sand- o. torvjord). Sk. (Kristianstadstrakten), Gtl., m. sälls. 2. Eriöphorum L. a. Ax flera, slutligen hängande; ull vit; 89, 1, 2. b. Strå trint; axskaft plattade, släta; frukt udd- spetsig, 3-kölad; 87; 89, 2, 1. polystAcliynm CYPERACEiE. 111 bb. Strå o-kant.; axsk. trinda, sträva; fr. trubbig, trubbkantig. c. Stråbladsskivor platta, 5 — 8 mm br. ; ax 5 — 10; axfjäll spetsiga 2. latifolium cc. Skivor trådsmalt hopvikna; ax o — I; axfjäll trubbade; 89^ 1, 3. gracile Ax ensamt, upprätt, b. Tätt tuviga. c. Strå upptill 3 -kantigt; översta bladet en uppblåst slida utan skiva; ull vit; mel- lersta axfjällen smalt triangulära (ägg- runt lansettlika med lång spets), 2 mm br., mörkgrå, genomskinliga; stknpr 2 — 3 mm 1.; 89, 3, 4. vagluatum ec. Strå trint; översta blad slidan trång, ofta med en kort skiva; ull blekt gulröd; mell. axfj:n smalt lansettl., långspetsade, 1 mm br., svartgrå, ogenomskinliga; stknpr 1 — 2 mm 1.; 89, 4, 5. opaciim bb. Med utdragen, vågrät jordstam. c. Strå lågt, 15 — 30 cm, täml. tjockt; ull- bärande ax mycket tätt. d. Ullbär. ax halvklotform., vitt; mel- lersta axfjällen smala, långsamt lång- spets., ogenomskinliga; stknpr (torra) 0,7 mm 1.; 89, 5, G. Selieuclizéri dd. Ullbär. ax rundat klubbform., rost- rött ell. vitt; mell: a axfj. lansettlikt Fig. 89. 1 Eriopliorum gracile, 2 E. polystactyum, 3 E. vaginaturn (mell. axfjäll f ), 4 E. opacum, 5 E. Scheiichzeri, 6 E. intercedens, 7 E. Chamissonis (alla d:o), 8 Sciipus radicans (vippdel samt ett smäax förstor.), 9 Se. silvaticus (d:o d:o). 112 CYPERACE.V,. triangulära, spetsiga, i kanten m. o. m. gmskinl,; stknpr (torra) 1,2 — l,i mm 1.; 89, (), 7. iutercédoiis cc. Strå högt, 20 — 30 cm, s])ensligt; ullbär, ax omvänt äggformigt eller brett avlångt, mindre tätt, rostrött; melka axfj. breda, äggrunt lansettlika, trubbiga, genomskin- liga (utom mittlinjen); stknjn" (torra) 3,3 mm 1.; 89, 7, S. Chainlss6nis 1. E. polyståchyum L. (E. angustifolium Roth). Ängsull. Strån 2 — 5( — 7) dm h., glest tuvade eller spridda; bl. 3 — 5 mm br., rännformiga, kölade, längre än avstånden mellan bladen; mj-cket va- riabel till storlek, bladform, frukt m. m., sällan t. o. m. enaxig; en del exemplar $. — 2^ 5, G. Skogskärr, kärrängar, hela landet, allm. 2. E. latifolium Hoppc. Gräsull. Lik föreg., men stråbl. m. bredare, platta, kortare än avstånden mellan bladen. — Förekomst som föreg., men sparsammare. Sk. — Vb., ÖL, G ti. 3. E. gracile Ivoch. Kärrull. Skild från de föreg. genom m. smalare strå o. bl. och m. mindre ax; strån spridda, 2 — 4 dm h.; bl. kortare än bladmellanrummen. Ivärr, Sk. — Lpl., täml. sälls. 4. E. vaginåtum L. TuvuU, Hadd. 2 — 5 dm, mycket säll- skaplig, bildande höga, fasta tuvor; 1)1. nästan av stråets längd, tråd- smala; ullbär. ax näst. klotrunt. % 4 — C. Myrar, hela landet, allm. 5. E. opåcum Fernald (E. vag. var. op. Björnström; E. cålli- thrix hos skandinav, förf., ej Cham.). Myrull. Strån 3 — 5 dm, spensliga, fåtaligt tuvade; ullbär. ax ofta mer brett än långt. Myrar, llrj.— Vb.— Lpl., sälls. C». E. Scheuchzéri Hoppe. PolarulL Strån stadiga, sjiridda, men ymniga ocli sällskapliga; ullbär. ax m. stora i f()rhåll. till strå- höjden; bl. fåtaliga, rännform., 3 — 7 cm 1., det översta vanl. en bladlös skiva. 2^. 5, G. Myrar och kärr, i fjällen allm., n. Vrml. o. Hls. — Lpl. 7. E. intereédens Lindb. fil. (identisk med Pl medium Anderss. åtm. delvis). Lik föreg.; huvudformen vitullig; var. rufescens (Anderss.) Lindb. fil. har roströd ull. Norra Sverige, sällsyntare än nästföreg. 8. E. Chamissonis C. A. Mey. (E. russéolum Fr.; E. inter- médium Cham., ej Bastard). Strån finare o. vekare än nr 6 o. 7 med 1 ell. 2 bladlösa slidor nedom mitten; rosettbl. m. smalt rännform. ell. trådsmalt hoprullade; axets tomfj. 2 — 7. — f. ålbidum Nyl., ull vit. — Myrar i fjällen, T. o. L. Ipmk, m. sälls. ua SCllUMIS. Subsp. aquåtile Norm., strå grovt, 50 om h.; ax 3—4 om 1 tomfjäll 10—12; ull mihikt. Som nr S. :>. Scirpus Tj.* Fig. 90. Scirpns 1 maritimus, 2 lacnstris, 3 Tabernj-eniontaiii, 4 lluitaii», 5 aetaceus, 6 nifus, 7 comi.rcssua, 8 par vu lus. Blomställn. skenbart från stråets sida, eme- dan nedersta skärmbladet är störst och tyckes bilda en förlängning av strået; 90, 2, 3, 5. b. Ax flera i täml. gles vippa; strån meter- höga ell. mera, Schoenopledus Rchb. c. Märken 3; frukt i tvärsnitt näst. tri- angulär; 90, 2, • cc. Märken 2; frukt plankonvex ell. bi- konvex; 90, 3, ^- Tabcniaimoutani bb. Ax mest 2—3(1—4-), huvudlikt gytt- rade; mycket lågväxt: Isolepis R. Br., 90, 5, 8. setåceus 6. laciistris 1 För artrikare florområden, särskilt tropiska länder, delas detta mång- lormiKa släkte i flera. Hos osa utbrytes stundom Elcorharis, men detta ar ()lämi)ligt, sä, vida ej även de övriga småsläktena särhållas, såsom Isolepis, Blysmus, Trichophorum o. s. v. S— 164295. Lindman, Flora. 114 PCIRPUS. aa. Blomställn. tydligt toppställfl. b. BlomHtälln, måri(^'uxig; strå månghladigt. c. Ax i yvig vippa; strti nära meterhögt. (J. Strå trubbkantigt; ax 2 — 5 mm 1.: HcirpUH. e. Ax 2 — 4 i huvud; 81), (»,... 1. silvaticiiH ec. Alla ax skiUla; 81), 8, 2. radicaiiK dd. Strå vaHskant. ; ax 1 — 2 cm 1., i 0, 1, '5. iiiiiritiiniiH c(t. Ax i ett platt, 2-radigt ax; smsWäxta arter: Jilysmus Panz. d. Ax 2 - r^-blmt-^a, nidbruna, frukt :sp(jl- fon/iig, matt; bl. smalt riinriforni. ; im, n, I. ruhiH (\(\. Ax n — flerblmga, bruna briiugula; fr. iiggform., Iviirliuggeri, glariKJg; bl. platta; JK), 7, 5. comprcMHiiH l)b, l']tt eriHamt ax i strat()i)i)eu. c, Strii riuirigbladigt, grcriigt ; stiftots bas fj lökformig: /solr/ns \i. P,r.; JM), 4 I). nriifaiiH l''i^r. IM. ScirjMiH 1 :ici(;iil:iriH (i l)!<»iii), 2 (!:«» (rriiklhlullii. o. fniklj, .'{ paiicillorii (i lil(»iii), 4 (l'o (mjmii nr 2), f) |ialiiHt,ri.s (fr.), H iiiuinilliitiiH (ux o. tvii fr,), 7 mii xliiiriiH (friikl o. tvii ax), 8 iiiiilticiiiiliH (fr. o. ax), 1) iiUHlriiiciiH, 10 nlpiiiiiH. (Ut. Slni oj.'reiiat med bladNis;! slidor, spenM- liga, m5ciupi >. 115 cc. Fr. slät, ej fårad oll. strimmig. f. Stiftets bas ej lökformig: märken 3; Dl, 3, 4. g. Strå genomlysande med hinnaktiga, för- gängliga slidor och yngelknoppar på hårfina revor; 90,8 11. parMilu^ gg. Strå ogmskinl. med fasta, nedtill röd- brnna slidor; 91, 3, 4 1 l\ paiicitloni^i ff. Stiftets bas Kikform., kvarsittamle, 91, ö — S. g. Märken 2; fr. med avrundade kanter eller trind; strån railvis från vågriit jordstam. h. Nedersta axfjället halvomfattande. 91, G. i. Stiftbasen mera hög än bred; kalk- borst långa; strået som torrt slätt ell. finstrimmigt ; 91, ."> \.\. palustris ii. Stift basen mera bred än hög; kalk- borst långa; strå som torrt tydl. fårat; 91, »'» 14. mamillätns hh. Nedersta axfj. helomfaitande, 91,7; stiftbasen mera bred iiu hög; kalk- borst korta ell. 0; strå som torrt fint ell. otydligt strimmigt 1 .> uniirhiniis gg. Miirken 3; fr. skarpt 3-kaniig; tätt tu- vad; 91, s U). inultioaiilU iU\. Xedoista axfjället utdraget till vn bred, tvärhug- gen udd; översta stråbladsslidan med kort skiva: Trichöphoruni Pers., 91, 0. e. Strån trinda; ax utan vita hår. t". Nedersta axfj:s jämnbreda spet.s av axets längd ell. mera; kalkborsten av fruktens längd ell. längre; strån tätt tnvade: Ne. g. (hi^rsta stråbladsslidans myn- ning nästan tvär; 92, 1, . .17. aiislriaeiii^ gg. Mynning myeket snett avsku- ren, 3 mm 1., 92, 2 IS. y-fniiäiiirus ff. Nedersta axfj:s spets m. kort, stund, otydlig; kalkborst 0; strån från lång, trådsmal jord- Kig. 9*..'. Sfirpus stam 19. atricliii-iJ 1 Hustriaons, ^^^ j^^^^^^^ 3-kant., tätt radade från (översta bladet oi-h vägrat jordstam; kalkborsten ut- slidmynBingeul växande till vita hår (^>Kriöphorum alpinnm ), 91, 10 lM). alpiuns 1/ 11() SCIRPUS. 1. S. silvåticus L. Skogssäv. 89, 9. Oftast m-hög; bl. 3 — 4 dm 1., 1 — 2 cm br,, ljusgröna; axfj. oftast svartgröna med mörkgrönt mittfält. 2^ 7. Fuktiga o. skugg. ställen, diken m. m.. Sk. — Vb. o. Jtl., täml. allm. 2. S. radicans Schkuhr. Bågsäv. 89, 8. Lik föreg., men en del skott bågformigt nedböjda o. rotslående; axfj. något ljusare, grå- gröna eller brunaktiga med vitaktig mittlinje. 2|. 6, 7. Som föreg., men sällsynt, mell. Svealand, Vrml., Nr., Vsm., Sdml., Uppl. 3. S. maritimus L. Havssäv. 90, 1. 0,6 — i m; ax röd- ell. mörkbruna. 2|. 7, 8. Havsstränder, Sk. — Boh. o. Mpd, öl., Gtl., täml. allm., mycket sälls. inne i landet. 4. S. rufus Schrad. (Schoenus r. Huds.; Blysmus r. Link). Röd-ag. 90, 6. Strån 1 — 2( — 3) dm h., i rad fr. vågrät jordstam. 2f 6, 7. Havsstr., strandängar, Sk. — Boh. o. Uppl., öl., Gtl., täml. sälls. 5. S. compressus Pers. (Schoenus c. L., Blysmus c. Panz.). Starr-ag. 90, 7. Strån som föreg., ofta snedställda ell. bågiga. 2|. 6, 7. Svagt fuktiga väg- o. dikeskanter m. m.. Sk. — s. Nrl., ÖL, Gtl., täml. sälls. 6. S. laciistris L. (Schoenoplectus 1. Palla). Säv, Kolvass. 86,, 6; 90, 2. Strån 1 — 2 m över vattnet, mörkgröna; ax röd-(säll. gul-)bruna. 2^ 7. Sjöar, åar, hela landet, allm. 7. S. Tabernsemontåni Gm el. (Schoenoplectus T:i Palla). Blå- säv. 90, 3. Något lägre och spensligare än nästföreg. ; strå blågrönt; ax mörkbruna; fjällen med röda körtlar. Som föreg., även i bräckt vatten, täml. sälls., Sk. — s. Nrl., öl., Gtl. 8. S. setåceus L. (Isolepis set:a R. Br.). Borstsäv. 90, 5. Str. 2 — 12 cm h., tråd- ell. borstfina, tätt tuvade; axfj. svartröda med brett, ljusgrönt mittfält (säll. ljusgröna). 2^ 7, 8. Fuktig sand, även havsstr., s. o. s.v. Sv., sälls. 9. S. flditans L. (Isolepis fl. R. Br.). Flytsäv. 90, 4. Strån slaka, simmande, 15 — 30 cm 1., i täta massor; axfj. (röd-)bruna med grön mitt. 2^ 6—8. Åar, Sk., HalL, Sm., Vg., Vrml., sälls. 10. S. aciculåris L. (Eleocharis a. R. Br.). Nålsäv. 91, 1, 2. Strån vanl. 3 — 10 cm h., i grupper från vågräta jordstammar; blad- slidor rödaktiga; ax brunt. 2^ 6 — 8. Mest sandiga stränder, även vid havet, Sk. — Lpl., öl., täml. allm. 11. S. pårvulus R. et S. (Eleocharis p:a Hk.; Limnochloa p:a Rchb.). Dvärgsäv. 90, 8. Strån 3 — 7 cm h.; bladslid. blekbruna; ax blekgrönt eller blekbrunt. 2f 7 — 9, men ofta översvämmad och SCIRPUS. 117 blomlös. Strandängar vid havet, s.v. Sk., Hall., BL, s.ö. Sm., Sdml., ö. Uppl., Öl., Crtl., m. sälls., men ställvis ymnig. 12. S. pauciflörus Lightf. (Eleocharis p:a Link). Tagelsäv. 91, o, 4. Strån 5 — 20 cm, fåtaligt grupperade; slidor rödbiuna, glan- siga; ax mörkbrunt. 2^ 6 — 8. Kärr, fuktäng., strand., Sk. — Vb., 01., Gtl., täml. allm. 13. S. paliistris L. (Eleocharis pal. R. Br.). Knappsäv. 91, 5. Strå 1 — 3( — 5) dm h., mörkt blågrönt, ogenomskinl.; bladslid. röd- bruna, glansiga; axfj. bruna med grön rygg; frukt omvänt äggform. med O- — 4 kalkborst. 2^ H — 8. Diken, strand., sand- o. lerbotten, Sk.— Lpl., 01., Gtl., allm. 14. S. mamillatus Lindb. fil. (Eleocharis m., dens.). Veksäv. 91, 6. Lik nästföreg., men strå ljusgrönt, vekt, genomlysande; fr. ofta näst. rund med 5 — 6 kalkborst. Kärr, myrar, mest dy- och torvjord, Sm. — Ångerm., sälls. 15. S. unigliimis Link (Eleocharis un. Schult.). Agnsäv. 91,7. Lik nr lo, men strå spensligare, rent eller ljust grönt; ax mörkbrunt; fr. med O — 4 kalkborst. Lokaler som de nästföreg., Sk. — Vb., ÖL, Gtl., mindre allm. 16. S. multicaulis Sm. (Eleocharis m., dens.). 91, 8. Strån 1,5 — 3 dm, tätt tuvade, gulgröna, veka; axfj. ljusbruna med grön rygg; nedersta axfjället vanl. helomfattande. 2^ 6 — 8. Kärr, myrar, vatten, Sk. — Vg., UppL, sälls. 17. S. austriacus A. et Gr. (Trichophorum a:m Palla). Myrsäv. 92, 1. Strån mest 2(1 — 3) dm h., tätt o. hårt tuvade; översta sli- dans mynning trång med Ijusbrun kant; ax fåblmgt. 2f 6, 7. Mos- sar, Sk. — Lpl. (Gtl. förr), mindre allm. 18. S. germånicus A. et Gr. (Trichophorum g:m Palla). 92, 2. Lik föreg., men högre, grövre, mörkare grön, med flerblmgare ax; översta slidmynn. vid, rödkantad. Mossar, Sk., Hall., v. Sm., v. Vg., Boh., t. sälls. [19. S. ätrlchus n. c. (S. alpinas Schleich. ej L.; Trichöpliorain åtrichum Palla). Strån 5 — 10 cm h., nål- ell. trådflna, styva, grågröna; jordstammar 1 — 2 dm 1.; ax 4— 5 mm 1., rödbrunt. 2^. N., Finnmarken, vid Porsangerfjord.] 20. S. alpinus n. c. (Eriophorum alpinum L. ; Trichophorum a. Pers.). Snip. 91, 10. Strån 1 — 2( — 3) dm h., trådsmala; axfj. gul- bruna med grön rygg. 2f 5, 6. Mossar, hela landet, t. allm., dock i de sydligaste landskapen samt ÖL o. Gtl. sälls. 118 CYPERACE.E. 4. Schoenus L. a. Blomställn. huvudlik, rundad, av 5 — 10 ax; dess yttre skärmblad 2 — 5 cm 1., m. längre än huvu- det; 86, 4, 1. uigricaus aa. Blomställn. avlång, av 2( — 4) ax; skärmblad knappt förlängt över dessa; 86, 3 2. ferrii^iueus 1. S. nigricans L. Knapp-ag. Strån tätt tuvade, vaul. 3 — 4 dm h.; bl. prylformiga, rännlade, av stråets halva längd ell. längre; ax svarta ell. svartbruna. 2f 6, 7. Kärrängar, Öl. o. Gtl., mindre allm. 2. S. ferrugineus L. Ax-ag. Strån tuvade, vanl. 2 — 3 dm h., spensligare än föreg:s; bl. kortare än halva strået; ax mörkbrunt. Som föreg., Sk.— Jtl. o. Hls. sälls., Öl. o. Gtl. allm. X 'S'- ferrugineus X nigricans, Gtl., mycket sälls. 5. Clädium P. Browne. C. mariscus K. Br. (Schoenus mar. L.). Ag. 88, 1. Strån grova, 0,8 — 1,5 m h., från vågrät jordstam; bl. rännform., grågröna, delvis nära m-långa; axfj. ljusbruna, enfärgade. 2f 6, 7. Grunda sjöar, sjöstränder, mest på kalkgrund, Sk. — Gstr. (utom Hall. och v. Sm.), sälls.; n. Öl., Gtl. allm. (skördas till takhalm). 6. Rhynchöspora Vahl. a. Axfj. vitaktiga; skärmblad ej ell. knappt nående över blomställningen; 88, 3, 1. alba aa. Axfj. bruna; skärmblad utdragna över blomställningen; 88, 2, 2. fiisca 1. R. alba Vahl (Schoenus albus L.). Vit-ag. Strån 2— 3(— 4) dm h., löst tuvade; bl. gråakt. gröna; axfj. gulvita, brun vita ell. svagt rödlätta; stånd. vanl. 2. 2^ 7. Mossar, Sk. — Lpl., ÖL, Gtl., mindre allm. 2. R. fusca R. et Sch. (Schoenus fuscus L.). Brun-ag. Strån 1 — 3 dm, spridda; bl. gulgröna; axfj. bruna; stånd. 3. 7\. 6, 7. Mossar, Sk. — Jtl. o. Ång., täml. sälls. 7. Elyna Schrad. E. myosuroides (Vill.) Fritsch (E. spicåta Schrad.; Carex Bcl- lardii All.; Cobrésia scirpina Willd.). Sävstarr. 88, 4, 5. Strån tu- vade, 2 — 3 dm h., trådsmala, styva; bl. trådsmalt rännform.; axfj. bruna. 2j. 7. Grusmark, hedar, torrängar i fjälltrakter, Hrj. — Lpl., sälls. CYPERACE.E. 119 8. Cobrésia Willd. c. caricina Willd. (Carex bipartita All.? Cobr. bip. Dalla Torre). Fleraxig sävstarr. 88, 6, 7. Strån ngt lägre och grövre än nästföreg:s; bl. ngt bredare, hopvikna; axfj. brungula. Som föreg., Hrj., Jtl., sälls. 9. Carex L. a. Ett enda, toppställt ax, 93. A. Monostacliyic aa. Ax flera. b. Ax av samma form. vanl. av både (/• och $blr och ordnade i ax, 94 — 98, B. Hoinoståcliyui bb. Ax av två typer, det eller de översta av cf- blr (sällan till en del även 9)- de nedre hon- liga, 99 och följande, Heterostacliya) c. Märken 2 C. Distigiiiatica? cc. » 3 D. Trisligmätica) A. Monosttichya^. l'ig. 93. Carex 1 diocca (cT, Q), 2 parallela, 3 pulicaris (två exemplar), 4 paucillura, 5 mieroiilocliiu, 6 obtusata, 7 rupestris, 8 uardiua, 9 capitata. a. Tvåbyggare, o^- och ^-^x på skilda strån, b. Fruktgömmen kala; märken 2. c. $ax tjockt, tätblomm.; fruktgömmets bas brett äggform., sprötet strävbräddat ; 93, 1, 1. dioéca cc. 9ax smalt, nedtill glesare; frg:s bas smalt äggform., sprötet slätt; 93, 2 2. parallela bb. Frulvtg. strävhåriga; märken 3 3. scirpoidca aa. Sambyggare; axet med c^ upptill, 9 nedtill. )). Märken 2 ; strån tuvade. c. Fruktgömmen slutl. nedböjda; axfjället a^^allande före fruktgömmet; 93. 3. . . . 4. piilicjiris cc. Fruktg. uppräta ell. utstående; axfj. kvar- sittande. 120 CAREX. d. Ax avlångt; axfj. bredare än frukt- gömmet. e. Bl. (o. strån) krökta; nöt avlång ell. plattat cylindrisk, tvärhuggen; 93, 8, 93, b, 1, 7. nardina ee. Bl. raka; nöt omvänt äggformig; 93, b, 2, 8. Hepbiimii Tig. 93, b. Carex 1 nardina, (fruktg. och den därur fram- tagna nöten), 2 Hepburnii (d:o). dd. Ax rundat; axfj. smalare än fruktg.; 93, 9, 9. capitåta bb. Märken 3; strån glestuvade eller glesa från lång jordstam, c. Fruktgömmen slutl. nedböjda. d. Stift utskjutande ur fruktgömmet, 93,4, 5. pauciflora dd. » inneslutet, men ur fruktg. utskju- ter ett fint, rakt borst, 93, 5, . . . . 6. niicroglochin cc. Fruktg. uppräta ell. utstående. d. Fruktg. uppräta, matt gulbruna; 93, 7, 10. rupéstris dd. » utstående, glansigt mörkbruna; 93, G 11. obtusåta B. Homoståchvse. Fig. 94. Carex 1 diandra, 2 paniculata, 3 paradoxa, 4 tenélla, 5 incurva, 6 chordorrhiza. Småax med cj^blr i toppen ell. av endast c<^blr. (En del arter grova och högväxta.) b. Strån tuvade. CAREX. 121 C. Småax äggform., avlånga ell. lansettlika, sammansatta; fruktgömmespröt med längd- springa på utsidan; 94, 1 — 3. d. Sprötet smalt, tydligt avsatt. e. Fruktgömmen matta, ty dl. nerviga; kanten finsågad från mitten till spet- sen; axfj. av fruktg:s längd ell. längre; 94, 3, 12. paradoxa ee. Fruktg. glansiga, ej ell. otydl. nervi- ga, f insågade blott i sprötets spets; axfj. något kortare än fruktg.; 94,1, 13. diåndra dd. Sprötet mycket brett o. platt, finsågat; fruktg. matt, nedtill tydl. nervigt; axfj. av fruktgrs längd eller längre; 94, 2, . 14. paniciilåta ec. Småax rundade. d. Fruktg. elliptiska, trubbiga, utan spröt; småax fåblmga, långt skilda; 94, 4, . . 31. teDélla Fl g. 95. Carex 1 Pairpei (blomställn. o, fruktg.), 2 contigua (d:o), 3 divulsa, 4 vnlpiaa (fruktg. frän utsidan), 5 nemorosa (d:o). lid. Fruktg. med spröt; dettas utsida med längdspringa. e. Strå smalt med platta sidor; fruktg. nästan nervlösa (C. muricdta); 95, 1—3. f. Småax tätt samlade, oskaftade; fruktg:n mycket utspärrade, brett äggrunda. g. Fruktg. 5 mm 1., vid basen upp- svällda, svampaktiga; snärp ägg- runt-lansettl., sargat; 95, 2, . . 16. contigua 122 CAREX. gg. Fruktg. 3 — 4 mm 1., av tuiin vävnad ända till basen; snärp m. lågt. helbräddat; 95, 1, . . . IT. Pairaci ff. Nedre småax långt skilda, kort- skaftade; fruktg. smalt äggrunda, uppräta ell. föga utspärr.; 05, 3, . 15. diviilsii ee. Strå grovt med konkava sidor; fruktg. tydl. nerviga; 95, 4, 5. f. Bl. gröna; ax röd- ell. gulbruna; fruktg. smalt hinnkantat, blott på utsidan nervigt; spröt djupt kluvet; 95, 4 18. viilpiiia ff. Bl. blågröna; ax blekgröna ell. ljusbruna; fruktg. brett hinnkantat, å båda sidor nervigt; spröt ej djupt kluvet; 95, 5, 19. uomorösa IjI). Strån enstaka ell. gruppvis från långsträckt, vågrät jordstam. c. Blomställn. kort o. bred; fruktgömme utan längdspringa; strå lågt. d. Blomst. rund ell. brett äggrund; strå bågböjt, ej längre än bladen; fruktg. otydl. nervigt; 94, 5, 21. iuciirvji dd. Blomst. äggformig; strå rakt, längre än bl.; fruktg. nervigt; 94, 6, 20. cliordoniiiza Tig. 96. Carex 1 distlcha (blomställu., axfjäll, tva fruktg.), 2 ligerica (blomst. o. frg.), 1^ t^reuaria ((l:o), ^4_festiva (d:o), 5 leporina (d:o). CAREX. 123 cc. Blomst. långsträckt; fruktgömmespröt med längdspringa; 96, 1. 3. d. Strå högt; spröt kort med smal eller otydlig hinnkant; 96, 1 '22. disticliu dd. Strå lågt; spröt långt med bred kant från fruktgis mitt; 96, 3 23. areutiria aa. Småax med $blr i toppen ell. av endast 9hlr. (Alla arterna spensliga, de flesta låga.) b. Fruktgömmen hinnkantade; 96, 2, 4, 5. c. Småax hopträngda till ett brett äggform. ax; hinnkant ända från fruktgis bas; axfj. mörkbruna, trubbade; 96, 4, 24. festiva cc. Småax täml. närsittande i avlångt ax; axfj. ljusare bruna, låugspetsade. d. Strån i tuvor; fruktg. hinnkantat ända till basen; 96, 5, 25. leporiua dd. Strån spridda från lång, vågrät jord- stam; fruktg. hinnkantat till nedom mitten; 96, 2, 2G. ligérica Fig. 97. Carex 1 Lachenal bb. 6 remota. heleoiinsto^, 4 loliacea, 5 nor\egici Fruktg. utan hinnkant, 97. c. Fruktg. med släta, ej sträva kanter, d. Fruktg. med kort men tydligt spröt; översta småaxet klubblikt, större än de avlånga nedre, som vanl. äro rent 9- e. Småax nära varandra; spröt med längdspringa; strån tuvade, vasskan- tiga, f. Bl. platta; fruktg. otydl. nervigt; axfj. trubbiga; 97. 1 27. Laclieuälii ff. Bl. nästan trådsmala, hopvikna; fruktg. upphöjt nervigt; axfj. spet- siga; 97, 2, 28. ^lareösa 124 CAKEX. ee. Småax åtskilda; friiktg.-spröt utan tydl. längdspringa; strån trubbkant., mestadels spridda; 97, 5, oO. norvégiea dd. Fruktg. utan spröt; alla småax likfor- miga, rimdade. e. Småax vanligen nära varandra; fruktg. spetsigt med längdspringa; 97, H, . . 21). heleonjistes ee. Fruktg. trubbigt med hel mynning. (Jfr även 31. C. dispérma.) f. Småax åtskilda; fruktg. starkt ner- vigt, trubbkantigt; 97, 4, , . . .32. loliacca ff. Småax nära varandra; fruktg, glest o. svagt nerv., vasskantigt . . . .33. teniiiflora G(\ Fruktg. med sträva kanter. d. Småax mycket långt åtskilda, blekgröna; nedre skärmblad 1 dm ell. längre; 97, 6. 3H. reiiiota Fig. 98. Carex 1 Leersii, 2 elongata, 3 canescens, 4 brnnnescens, 5 maritima. dd. Småax föga åtskilda; skärmbl. m. korta, slidlika ell. med borstlik skiva, e. Småax runda med utspärrade fruktg.. gulbruna; 98, 1, 37. Leersii ee. Småax avlånga ell. äggform.; fruktg. utstående eller uppräta. f. Fruktg.-spröt tydligt med tydlig längdspringa; småax små, äggformi- ga, blekgröna ell. blekbruna; 98, 4, 34. brimiiéseeus ff. Spröt m. kort med otydl. springa; småax elliptiska ell. avlånga, g. Småax blekgröna; fruktg. otydl. nervigt; 98, 3, 35. caiiéscens gg. Småax brungula; fruktg. starkt nervigt; 98, 2 36. elongÄta CAREX. 125 HeteroståchvjT Distigmåticsp. fig. 99. Carex 1 salina, 2 Hudsonii, 3 raespitosa ^fruktg. från sidan och utsidan : ax och axfj.), 4 rigida. 5 saxatili':. 6 Goodenow-ii, 7 aquatilis (^ai o. fruktg.X 8 aqnatiliä var. stans. a. Medelmåttiga ell. storväxta, från 2 till omkr. 8 dm h.; axen åtskilda. b. Axfjällens mittnerv utlöpande i en finsågad borstudd: nedre ax långskaf tade : stvA-a o. styvbladiga havsstrandaväxter: strån ej sträva, lägre än bladskotten. c. Axfj:LS udd ej längre än fjället, vanl. kor- tare: alla ell. de flesta axen uppräta: 99. 1. 45. salina cc. Axfj:ts udd längre än fjället: ax hängan- de: 98. 5 46. maritima bb. Axfj. ej med (finsågad) borstlik udd. c. Stråbasen innanför de vissnade fjolårsbla- den omgiven av korta, trånga slidor. som i kanten avskilja fina. glesa trådar: strå strävt, högre än bladskotten: stråblad få. mycket korta; strån tavade. d. Stråbas gulgrå: fruktg. grågrönt ell. grått, platt, nervigt; 99. 2 39. Hudsonii dd. Stråbas rödbrun; fruktg. grönt, kullrigt. nervlöst: 99. 3 40. caespitösa 12() OAREX cc. Basalslidor utan trådar; stråbl. flera med lång skiva. d. Strån vid pass 1 — 3 drn höga, ensam- ma eller täml. åtskilda från förlängd jordstam, högre än bladskotten; skärm- blad ej nående över axen; hanax of- tast 1. e. Utlöpare långa, bågböjda; strån låga, uppstigande, grova o. styva, släta; 99, 4, 4o. ri^ida ee. Utlöp. m. korta; strån uppräta, spens- liga, upptill sträva, f. Fruktg. ej glansigt, grågrönt, brunt ell. svart; honax cylindriska; 99, 6, 42. (woodeiiowii ff. Fruktg. glansigt svartbrunt; 99, 5, 87. saxAtilis dd. Strån omkr. 5( — 8) dm, tuvade; skärm- bi. nående över axen; hanax flera, c. Strå mycket strävt o. skarpkantigt, högre än bladskotten; fruktg. ägg- form., nervigt; 100, .41. g-racilis ee. Strå slätt, lägre än bladsk.; fruktg. linsformigt med upphöjd kant, nerv- löst; 99, 7 44. aquätilis Fig. 100. Carex gracil is-coryiiophora (honaxftn och ett fruktg. med axfj.). Fig. 101. Carex 1 rulina (blomställn. skott o. fruktg.), 2 bioolor (bloraställu.). CAREX. 127 aa. Mycket låga (2 — 10 cm) o. spensliga; ax nära varandra; toppaxet vanl. med honblr. b. Fruktg. med kort spröt; axfj. svartaktiga; 101, 1, 47. riifina })b. Fruktg. trubbigt utan spröt; axfj. bruna med grön mittnerv; 101, 2, 48. bicolor D. Heteroståchj^a^ Tristigmat icir. Fig. 102. ( 'arex 1 digitata (blomställn. o. tva fruktg., det ena med axfj.), 2 or- iiithopoda, 3 pediformis, 4 atrata, 5 polygama, 6 Halleri. a. cfax 1, trådsmalt, kortare än översta 9^^'^^^ 102, 1 — o; ^i]x smala, glesblmga; 1'ruktgömm<' finhårigt. 1). Stråbas med gritna (cll. blekl)runa) slidor; strå 1 — 2 dm; småax fågelfotslikt samlade med omslidado skaft; 102, 2, 40. orni1h6po<1a bb. Stråbas med rödbruna slidor; axskaft utskju- tande, c. Strå 2( — o dm); axfj. tvärbuggna; ax av skaftens längd; 102, 1, 50. <]ii?itata ce. Strå 3 — 4 dm; axfj. spetsiga; ax kortare än axskaften; 102, :>, 51. podifoniiis aa. (fax uående över Jaxen. b. Toppaxet hanligt med $blr överst, sidoaxeii 9; 102, 4—0.1 c. $ax skaftade, något hitande; 102, 4. . . . 00. atrAta cc. > oskaftade. d. Alla ax rundade, nära varaudra; axfj. ^ Jämför även C. Laohenalii (nr 27). glareos.i (28), nnrvegioa (IjO) samt misandra, irrigua, rariflora. 128 CAREX. m. kortare än det spetsiga, nervlösa fruktg:t; 102, 6, 68. Halléri dd. Nedre axen åtskilda; toppaxet klubb- form.; axfj. av det nerviga fruktg:ts längd; 102, 5, 67. poly^ama bb. Toppax normalt rent hanliga. Fig. 103. Carex 1 tomentosa, 2 globalaris, 3 pilulifera, 4 montana, 5 ericetoruiii 6 caryophyllea. d. Fruktg. finhårigt med m. kort spröt. $ax korta, tjocka, uppräta; 103, 1 — 6. e. Skärmblad gröna, smalt bladlika, 103, 1—3. f. ^SLX nära varandra. g. 9ax avlånga ell. cylindr.; fruktg. klotrunda med omärkligt spröt; 103, 1, 53. toinentösa gg. $ax korta, runda; fruktg. run- dade med tydl. spröt; 103, 3, . 57. pilulifera ff. $ax åtskilda, rundade; fruktg. ägg- runda; 103, 2 52. globulåris ee. Skärmbl. hinnaktiga, ej gröna, men ofta med kort, grön udd; 103, 4 — 6. f. Axfj. svartbruna, trubbiga. g. D:o med sargad kant; fruktg. m. litet; 103, 5, 55. ericetönim gg. D:o helbräddade; fruktg. stort; 103, 4, 56. iiiontåna ff. Axfj. blekbruna, spetsiga; 103, 6, . 54. caryophyllea dd. Fruktgömme kalt. CÅREX. 129 e. 9ax långskaftade, lutande ell. hän- gande; 104, 1—8. Fig. 104. Carex 1 pallescens, 2 p-^endocyperus, 3 silvatica, 4 capillaris, 5 fuligiaosa, 6 rarirtora, 7 liuiosa, 8 atrofusca. f. Skärmblad med grön slida. g. » platta, blad lika. h. » nående över axen, med kort slida; ax tätblmga. i. Fruktg. långsprötat; 9^^ långa, nära varandra; 104,2, 83. pseudoc;fperus ii. Fruktg. utan spröt; '^ax kor- ta, åtskilda; 104, 1, . . .58. pallescens hh. Skärmbl. ej nående över axen, med lång slida. i. Ax smala, glesblmga; fruktg. smalt, 3-kantigt. k. Fruktg. långsprötat, grönt; axfj. spetsiga; 104, 3, . . 82. silvatica 9 — 164295. Lindman, Flora. 130 ÖARfLt. kk. Fruktg. kortspetsat, brunt; axfj. trubb.; 104,4, .... 81. eapillaris ii. Ax tätblmga; fruktg. kortspet- sat, brett avlångt, plattat, ljust grågrönt; axfj. trubbiga . . . (lO. läxa gg. Skärmbl. syl- lika med lång slida. h. Fruktg:et långspetsat, n -kantigt, längre än axfj.; 104, 5, 70. fiiligiuosa hh. Frg. kort- spets., plat- tat, av ax- fj:s längd; 104, 8, . . 71. atrofiisca ff. Skärmblad med kort, brun- ell. s vartaktig slida. g. Skärmbl. blad- lika; strå vass- kant. ; stråbl. platta, gröna, Go. inag-ellaiiioa gg. Skärmbl. syl- form., stråbl. blågröna, b. Stråbl. sma- la o. ränn- form.; strå vasskant,; 104, 7, . . G4. liniosa bh. T):o platta; strå t rubb - kant.; det nedersta skärmbl: t ofta blad- likt; 104, 0. (').'>. ra lin öra ee. 9iix uppräta; lOö — 10(J. f. ^''^x glesblomm.; fruktg. med kort spröt. g. '^ixx måimblniuii: skiirmbl. smalt bladlika. V\'j;. 105. ('iirox 1 ]):iuifi'.a (fruktg. från tidaii, :i\ij., bloinstilllii.). 2 ful va, 3 lividii, 4 pedafa. CAREX. 181 h. Ortstånd hlågrått. i. Friikt^. avlångt, med rak spets; axfj. trubbiga; 105, :] 60. livida ii. Fruktg. uppblåst, rundat, sned- spetsat; axfj. vanl. spetsiga; 105, 1, 01. paiiicea hh. Ortstånd rent grönt; övre blad- slidor uppblåsta; fruktg. sned- spets., ej uppblåst 02. vagriiiata gg. 9ax 3 — 0-blmga; skärmbl. syllika; 105, 4, 80. pedata V\<^. 100. ('arev I ruliiiidata, "2 cxteiisa (])louistiiIlu. o. fruktg.), B Hava (d:», frnktti;. från sitl:m), 4 lepidocarpa ((ko), f) Ocdcri (fniktii.), O pnnotata (d:o). ff. '^'AX tätblmga. g. Bl. o. skärmi)l. liopvikua oll. riliin- form.; fruktg. kortsprötat. h. Fruktg. rundat, upp))låst, vaid. svartbrunt; 106, 1, SO. rotiiiidMta bh. Fruktg. äggformigt, plattat, grå- grönt, slutl. brunt; 100, 2, . . .72. exténsa gg. Bl. o. skärml)!. platta. 11. Fruktg. med långt, nedl)öjt, ngt uppåtkrökt spröt, slutl. gula. i. Ax hopträngda, 106, 3, . . . 70. flava ii. ;) åtskilda, 106, 4, . . . . 75. lepidoeårpa 132 CAREX. Fig. 107. Carex pulchella (blomställn. 8amt frtiktg., sett framifrån o. från sidan). hh. Spröt rakt och föga snedställt, kortare än frg. i. ^ax nära varandra. k. Frg. uppblåsta, 3 — 4 mm 1., gröna, slutl. gulnande, omkr. 12 -nerviga; 106, 5, . . . .73. Oedéri kk. Frg. ej uppblåsta, 2 mm 1.. gröna, slutl. näst. vitgrå, få- nerviga; 107, 74. pulchella ii. Nedre 9^x långt skilda. k. 9axfj. spetsiga; frg. små- ningom avsmalnande till ett täml. långt spröt; 105,2, . . 77. fiilva kk. $axfj. trubb. med udd. 1. Frg. mångnerviga, tvärt avsmalnande till ett kort spröt 78. distans 11. Frg. nervlösa, punkterade, omärkligt övergående i det korta sprötet; 106, 6, 79. pnnctåta Fig. 108. Carex 1 flacca, 2 lasiocarpa, 3 acutiformis, 4 ripariu (av alla fruktg. o. axfj.). cc. ef ax normalt 2 eller flera. d. Fruktgömme hårigt. e. » utan spröt; ^^x lutande; 108, 1, 59. flacca ee. » med spröt; » uppräta. f. Frg. tätt finludet; bl. o. skärmbl. ränn- formigt hopvikna; skärmbl. utan sli- da; 108, 2, 91. lasiocarpa ff. D:o gleshårigt; bl. o. skbl. platta, kö- lade; skbl. med lång slida; 109, 3, . .92. hirta CAREX. 133 Fig. 109. Carex 1 rostrata, 2 vesicaria, o hirta. 4 Iaf\ i rostris, 5 acutiformi?. (Id. Fruktgömme kalt. e. Bl. smala, rännform.; strå slätt; fruktg. utspärrade, uppblåst rundade med flask- likt avsatt hals; 109, 1, 85. rostrata ee. Bl. breda, platta; strå åtm. upptill strävt. f. Fruktgömmen utspärrade, uppblåst rundade, flaskf ormiga ; bl. rent gröna; 109, 4, . . . • 84. laeviröstris ff. D:o uppräta, (smalt) äggformiga. g. Bl. (rent) gröna; fruktg. gult ell. kastanj ebrunt, långsprötat; spröt med långa uddar; 109, 2, .... 88. vesicåria gg. Bl. blågröna; fruktg. grå ell. grå- bruna, kortsprötade; sprötuddar korta/ 108, 3^ 4, 134 CABEX. h. Bl. 6—10 mm br.; c^ax 2—3, 9 ax 2 — 4; axfj. lansettlika ; fruktg. o — 4 mm 1.; sprötuddar utböjda; 108, 3, 109, 5, . . . .89. aciitiforiuis hh. BI. 10—15 mm br.; (/'ax 3 — 5, $ax d:o; axfj. smalt äggrunda; fruktg. 6 — 8 mm 1.; sprötuddar uppräta; 108, 4, 90. ripäria 1. C. dioéca L. (»C. dioica: ). Nålstarr. 93, 1. Stråu oftast 15 — 20 cm h., spensL, spridda från vågrät jordstam; cfax Ijusbrunt: fruktgömmen mörkbruna. 5, 6. Mossar, våtängar, hela landet, allm. 2. C. paralléla Sommerf. (C. dioica var. p. Lsest.). Lappstarr. 93, 2. läk föreg., ofta högre, skottrikare med bågigt uppstig, stråbaser; fruktgrn mera uppräta. Högfjäll, P. — T. Ipmk.. sälls. [3. C. scirpoidea Michx. Strån vanl. 5—10 cm h. i smärre tuvor, styvt uppräta, sträva; ax 1 cm 1., cT bruugult, } med svartbruna axfj. och mörk- bruna, gråhåriga, avlånga, kortsprötade fruktgm. 7, 8. N. : Salten, Solvaagtind i Junkersdalen, enda \äxplatsen i Europa. Åven i nordligaste Amerika.] 4. C. pulicåris L. Loppstarr. 93, 3. Strån vanl. 10 — 20 cm h., näst. borstfina, tuvade; fruktg. slutl. nedböjda, glansigt mörk- bruna. 5, 6. Kärrmark, mossar, Sk. — Yrml. o. Gstr., ÖL, Gtl., täml. allm. 5. C. pauciflöra Lightf. Taggstarr. 93, 4. Lik nästföreg., men stråna mera spridda, fruktgrn färre, ljust gulbruna. 6, 7. Mossar, n. Sk. — LpL, täml. allm. 6. C. microglochin Wg. Borststarr. 93, 5. Strån vanl. 10 cm h., fåtaligt tuvade; fruktg:n som nästföreg:s. 6 — 8. Kärrmark, Hrj.— T. Ipmk, sälls. 7. C. nardina Fr. Staggstarr. 93, 8, 93 b, 1. Strån o. blad borstfina, grågröna, 3 — 5( — 8) cm h., oftast starkt bågböjda, tätt tuvade i stora, låga tuvor; ax rundat äggformigt; axfj. mörkbruna; fruktgin slutl. gråvita med brun spets, 3 — 3,5 mm 1. 7. Fjällhedar (kalk- trakter), P. o. L. Ipmk, m. sälls. 8. C. Hepbiirnii Boott. 93 b, 2. Lik nästföreg. men strå o. bl. rakare, nästan dubb. högre, 10 — 15 cm; fruktgrn 3,5 — 4 mm 1. Förek. o. utbredn. som nästföreg. 9. C. capitåta Soland. i L. Syst. nat. Huvudstarr. 93, 9. Strån 15 — 20 cm h., tuvade; fruktg:n plattade, tegeilagda, vitgröna, säll. brunaktiga, 6—8. Fukt. mark. Dir.— T. Ipmk, täml. sälls. CAREX 135 10. C. rupéstris All. Klippstarr. 93, 7. Strån 10 — 15 cm, spridda ell. glest tuvade; bl. krökta o. vridna; axfj. bruna, fruktg. gulbruna. G, 7. Klippavsatser o. dyl. i fjällen, Hrj. — T. Ipmk, t. s. 11. C. obtusåta Liljebl. Trubbstarr. 93, 6. Strån 5 — 10 cm. radvis från långa jordstmr; axfj. ljusbruna, fruktgrn mörkbruna. 5, C). Hed, älvar, n.ö. Sk. (Åhus), s. o. mell. ÖL, sälls. 12. C. paradoxa Willd. Oxstarr. 94, 3. Vanl. O, .5 m och diiröver, tuvad. långbladig, rent grön, med svarta, tradigt upprisp. slidor nedtill: blomställn. ngt lutande, 5 — 6 cm 1.; axfj. rödbruna fruktgrn bruna. 6. Kärr. strand.. Sk. — Jtl. o. Mpd. ÖL, GtL, täml. sälls. 13. C. diåndra Schrank (C. teretiuscula Good.). Trindstarr. 94, 1. Strån vanl. 3 — 5 dm, tuvade, spensliga, veka; slidorna vid basen mattbruna, hela; bl. grågröna, korta; blomställn. ngt avbruten, 3 — 4 cm L; axfj. blekbruna, fruktg. bruna. 5, 6. Kärr, mossar, hela landet, täml. allm. — var. major Koch (v. crässior Hartm.), blomställn. m. tät, kortare o. tjockare (2 — 3 cm L), sälls. 14. C. paniculåta L. Vippstarr. 94, 2. Strån O.r. — 1 m h., tuvade, grova, med svarta, glansiga, hela slidor nedtill; bl. grågröna; blomställn. 5 — 10 cm L, axfj. blekbruna, fruktgrn svartbruna. 5, 6. Kärr, strand.. Sk. — Boh. o. Stockh., sälls. 15. C. divulsa Good. 95, 3. Strån fina, uppräta, 3 — 6 dm h.; bl. 3 — 4 mm br.. blågröna; ax glansigt blekgröna; axfj. vitakt. ell. ljusbruna med grön mittlinje; fruktg. smalt äggrunda, 3 — 4 mm L, även som mogna nästan uppräta och av tunn vävnad vid basen. 6. 7. Lundar, ek- o. bokskog, Sk. — Boh. o. Vsm., ÖL, GtL, täml. sälls. 16. C. contigua Hoppe (C. muricäta L. var. vulgäris Anderss.; C. mur. * macrocärpa Neum. « typica). Piggstarr. 95, 2. Strån täml. grova, fåtaligt tuvade, 3 — 4 dm h., oftast utböjda o. snedställ- da; bl. 2 — 3 mm br.; fruktgrn med kortare spröt än nästföreg., glan- sigt blekgröna, brett äggrunda, slutl. utstående, halmgula eller brun- aktiga, 4 — 6 mm 1. 6, 7. Äng., vägkant., renar, lundar, Sk. — NorrL, ÖL, GtL, allm. 17. C. Pairsei F. Schultz (C. muricäta L. '- microcårpa Neum.; C. echinäta Murr., ej andra författare). 95, 1. Lägre och spens- ligare än nästföreg.; bl. 1 — 2 mm br. ; fruktg. 3 — 4 mm 1. med kortare, tvärt avsatt spröt, slutl. starkt utspärr. och bakåtrikt., glansigt s vartaktiga, 6, 7. Sydligaste Sv,, lund, snår, bete^murk, sälls. 13fi CAREX. 18. C. vulpina L. Rävstarr. 95, 4. Strå m. grovt, styvt, skarpt 3-eggat, 5 — 8 dm h.; blomställn. o — 6 cm 1., tät, cylindrisk, axfj. rödbruna med grön mittlinje. 6, 7. Fuktäng., diken, Sk. — Uppl. o. Vrml., öl., Gtl., mindre allm. 19. C. nemorösa Rebent. (C. vulp. var. nem. Koch). 95, 5. Lik föreg., men spensligare, vekare och av blekare färger; axfj. vit- aktiga; blomställn. glesare. 6, 7. S. Sv., ÖL, Gtl. 20. C. chordorrhiza Ehrh. (hos L. fil.). Strängstarr. 94, 6. Strån spridda, uppstigande, från strängformiga jordstmr, 2 — 3 dm h., upptill raka, blott nedtill bladiga; bl. m. smalt rännform., ljusgröna; axfj. bruna, fruktgm gulbruna. 6. Mossar, n. Sk.-— Lpl. (Gtl. förr), söderut spårs., norrut allmännare. — var. sphagnicola Lsest., blomst. ett enkelt, cylindr. ax med några ^blr vid basen, f. ö. c/blr; m. sälls. 21. C. incurva Lightf. Bågstarr. 94, 5. Strån 3 — 10 cm, spridda, bågböjda; bl. krökta, trådsmalt hopvikna; ax bruna. 6, 7. Havsstrand., sandmark (v. Sk,?), Hall., Boh., sälls. 22. C. disticha Huds. (C. intermédia Good.). Plattstarr. 96, 1. Strån 5 — 8 dm( — 1 m), spridda; bl. av stråets längd, nästan platta, 3 — 5 mm br. ; blomst. brun— gulbrun, axfj. bruna utan grön mitt- nerv; de mell. axen vanl. rent o^. 5, 6. Våtängar, diken. Sk. — s. Nrl., ÖL, Gtl., täml. allm. 23. C. arenåria L. Sandstarr. 96, 3. Strån vanl. 2 dm., spensliga, veka, oftast 2 och 2 i långa linjer från strängformig jord- stam av ända till 10 m:s längd; blomst. gulbrun ell. blekt rödbrun, ngt lutande; axfj. rödbruna med grön mittlinje; fruktg:s kant grön; vanl. de nedersta axen $5 de mell. tvåkönade, de översta c/'. 5 — 7. Flygsand vid havet. Sk.— Boh. o. UppL, ÖL, Gtl., allm., vid de stora insjöarna och några älvar (Nissan, Klarälven) mindre allm. 24. C. festiva Dewey (C. macloviäna D'Urv.?). Lemmelstarr. 96, 4. Strån 15 — 30 cm h., tuvade, stj-v^t uppräta; blomst. mörk- brun. 6, 7. Fuktig mark i fjälltrakter, Vb., Lpl., m. sälls. 25. C. leporma L. Harstarr. 96, 5. Strån 2— 4(— 5) dm, tuvade, utböjda; bl. m. kortare, 2 — 4 mm br., grågröna: blomst. blekt brun ell. rödgrå. 6, 7. Torräng., skogsbackar, vägkanter, hela lan- det, allm. — f. argyroglochin (Horn.) Koch, skuggväxt med längre o. mjukare bl.; blekare, näst. vitgrön blomst.; lund., s. Sv., t. sälls. 26. C. ligérica Gay (C. Schrebéri och * ligérica, Hartm, FL; ej C. Schrebéri Schrank [syn.: C. prsecox Schreb., ej Jacq.], som är nästan hälften mindre o. finare). 96, 2. Mycket lik C. arenåria, CAREX. 137 ra en skild genom mörkare brun ell. mörkt rödbrun, trubbigare blomst., axfj. oftast utan grön mittlinje, knappt 2 mm br. blad, finare strån, ofta 3 ell. flera tills., $blrna i småaxens topp samt fruktgis form. 6, T. Flygsand sälls., s. öl. 27. C. Lachenalii Schkuhr (C. lagopina Wg). Ripstarr. 97, 1. Strån omkr. 2 dm h., tuvade, täml. grova; bl. m. kortare, platta, gulgröna; axfj. mörkbruna, fruktg. brungula med brun spets. 6, 7. Fuktig mark i fjälltrakter. Hrj. — Lpl., allm. 28. C. glareosa Wg. Klapperstarr. 97, 2. Strån omkr. 2 dm h., tuvade, mycket spensliga, slutl. slaka o. lutande; bl. m. kor- tare, trådsmala, grågröna; axfj. mörkbruna, fruktg. gulaktiga. 6. 7. Steniga havsstrand.. Og., Uppl. — Yb., sälls. 29. C. heleonåstes Ehrh. (hos L. fil.). Myrstarr. 97, o. Strån omkr. 2 dm h., löst tuvade, styva; bl. näst. lika långa, 1 — 2 ram br., smalt långspetsade, grågröna; axfj. ljusbruna med ljusare kanter o. mittlinje, fruktg. gulbruna. 6, 7. Mossar, Vrml. o. Sdml. — Lpl., sälls. 30. C. norvégica Willd. Norskstarr. 97, 5. Strån 2 — 3 dm. i spridda grupper från vågrät jordstam, täml. grova, styva; bl. långa, platta, gulgröna, 2 — 4 mm br. ; ax gulbruna. 6. Havsstränder, kärr i kusttrakter, Boh., BL— Vb., ÖL, sälls. 31. C. tenélla Schkuhr (C. dispérma Devvey). Spädstarr. 94, 4. Strån 2 — 3 dm h., löst tuvade, m. fina o. slaka; bl. ljus- gröna, platta; småax m. fåblmga med c^blr i spetsen; axfj. hinn- aktiga, vitgula, fruktg. glansigt gulaktiga; cj^blr mest med blott 2 ståndare. G, 7. Skogsäng, o. lund., n. Uppl. o. Vrml. — Lpl., sälls. 32. C. loliåcea L. Repestarr. 97, 4. Mycket lik föreg., men småaxen rikblommigare, med o^blr vid basen, och fruktgia avsmal- nande uppåt samt starkare nerviga, blekgröna. 6. Som föreg.; Hall., Sm., mell. o. n. Sv., täml. sälls. 33. C. tenuiflora Wg. Tågstarr. Lik nästföreg., men små- axen nära varandra; axfj. av fruktgis längd; örtfärg blågrön. 6, 7. Fuktig mark i fjälltrakter, Hrj. o. Hls. — Lpl., sälls. 34. C. brunnéscens Poir. (C. curta var. brunn. Pers.; C. Per- soonii Sieber; C. vitilis Fr.). Nickstarr. 98, 4. Strån vanl. 1,5 — 2,5 dm h., spensliga o. veka, fåtaligt tuvade; bl. rent gröna; småax omkr. 5 mm 1., brett äggformiga, de nedre ofta med ett par cm 1. skärmbl.; axfj. ljusbruna med vit hinnkant; fruktg. slutl. ljusbruna. 138 CARBX. G, 7, Fjälltrakter, hård o. torr mark, hedar, vägkanter, tänil. allni.; Sm. samt Boh. — s. Nrl. sälls. X C. brunn. X Lachenalii, X luUacea, sälls. 35. C. canéscens L. Gråstarr. 98, 3. Lik nästföreg., men grågrön, högre och grövre, ehuru alltid spenslig och åtm. i skugga slak; småax oftast 7 — 8 mm 1. med m. korta, borstlika skärmbl.; axfj. oftast vita med grön mittlinje; fruktg. grönvita, slutl. gulnande. <), 7. Fuktäng., kärr, Sk. — Lpl., öl., Gtl., allm. — var. suhloliäcca Lffist., småax smärre, rundade, fåblmga; slak, renare grön; Nrl. sälls. X O. canéscens X dioeca (C. microstächya Ehrh.), kärr, spridd över många landskap, men sälls.; can. X norvégica (C. pseudohélvola Kihlm.), sälls.; can. X Lachenalii (C. hélvola BL, delvis), fukt. ställen i fjällen, m. sälls. X loliacea, X norvégica, sälls. 36. C. elongåta L. Rankstarr. 98, 2. Strån (3 — )5 — 8 dm h., slaka, slutl. nedliggande, tätt tuvade; bl. gulgröna; axfj. ljusbruna, hinnkantade, med grön mittnerv. 6, 7. Fuktäng., stränder, Sk — Vb., Gtl., täml. allm. 37. C. Leersii Willd. (ej F. Schultz; C. stellulåta Good.; miss- tagen för :^>C. echinåta^> Murr.). Stjärnstarr. 98, 1. Strån 2 — 3 dm h., spensliga, talrikt tuvade, slutl. utböjda; bl. gröna; axfj. ljus- bruna med hinnkant o, grön mittlinje. 6, 7. Kärr, våtängar, hela landet (utom fjällen), allm. 38. C. remota L. Skärmstarr, 97, 6. Strån 3 — 6 dm, spens- liga o. veka, fåtaligt tuvade; bl. till 3 dm 1., 2 — 3 mm br., mjuka, gröna; småax ända till 5 cm åtskilda, uppräta, äggformiga, 8( — 10) mm 1.; axfj. vita med grön mittnerv; fruktg. vitgröna med grönt spröt. 6. Lundar o. snår med fuktig mark. Sk. — Vrml. o. Uppl., sälls. 39. C. Hudsånii A. Benn. (C. eläta All.? C. stricta Good., ej Lam. Bunkestarr. 99, 2. Strån i stora, fasta tuvor, vanl. 6 — 8 dm h., styva, skarpkantiga; bl. grågröna; stråbl. uppräta, rännform.; skottbl. breda, utåtböjda, med något nedvikna kanter; skärmbl. kortare än blomställn., ofta borstlika; c/' ax flera; '^ax 3 cm 1., deras axfj. vanl. korta, trubb., svarta med grön mittnerv. 6. Kärr o. strand., Sk. — Vrml. o. s. Nrl., ÖL, Gtl., mindre allm. 40. C. csespitosa L. Tuvstarr. 99, 3. Strån i m. stora o. höga tuvor, jämte bl. klargröna, 3 — 6 dm h., spensliga; stråbl. 2, korta, skottbl. långa, slakt utåthängande, med starkt nedvikna kanter; skärmbl. borstlika; q^ 1; 9^x få (1—3), 1—1,5 cm 1.; axfj. korta, CAREX. 139 svarta. 5, 6. Våtängar, strandängar, hela landet t. allm., men genom ängarnas uppodling sparsammare än förr. X C- coispitosa X elata (C. csesp. var. strictseformis Almqu.). 41. C. gracilis Curt. (C. acuta L. /5 rufa). Vass-starr. 100. Strån mest 0,5 — 0,8, säll. 1 m, grova men veka, i täta bestånd men ej tätt tuvade; bl. 5 — -8 mm breda, slakt tillbakaböjda, mörkgröna, stråbl. platta, skottbl. med starkt nedvikna kanter; axfj. svartbruna (säll. ljusare bruna, f. persondta Fr.), med ell. utan grön mittlinje, än korta, trubbiga, än långspetsade (»C. pro^Lra* Fr.); o^ax 2 — 3; fruktg. gröna, stund, mera vitgröna, gulgröna eller mörkbruna. 6, 7. Stränder (även vid havet), kärr, s. o. mell. Sv. allm., n. Sv. sällsyntare, Öl. o. Gtl. sälls. — Omfattar två typer: corynophora (Peterm.) A. et Gr., strån höga, grova, upptill lutande, ax o, axfj. långa. 100; tricoståtn (Fr.) A. et Gr., strån lägre, raka. ax o. axfj. korta. 42. C. Goodenöwii Gay (C. vulgåris Fr.). Småstarr. 99, G. Strån åtskilda ell. fåtaligt tuvade. vanl. 15 — 25 cm, spensliga men styva; slidorna vid basen gulbruna; bl. grågröna, säll. renare gröna; m. e. m. rännformiga med spetsen böjd mot strået, 2 — 3 mm br. ; c^ax 1; 9 ^ — 4, korta o. smala, mycket variabla till axfjms form och fruktgrs färg. 6, 7. Kärr, fuktäng., hela landet allm. Hybrider med alla övriga Distigmatica?, alla m. sällsynta. Subsp. jiincea Fr. (C. vulg. •• juncea Fr. 1842, ^'" juncella Fr. 1843). Strån mycket spensliga, vanligen 4 dm, tätt tuvade; slidorna vid basen rödbruna; bl. m. långa o. smala; ax ännu smalare än hu- vudartens. 6, 7. Oftast i mossar, på vitmosstuvor, mell. o. n. Sv., mindre allm. 43. C. rigida Good. Styvstarr. 99, 4. Strån korta, tjocka, styva, vanl. 1 — 1,5 dm h., ensamma från långa, grova utlöpare med gulbruna slidor: bl. 3 — 5 mm br., korta, utåtböjda; ax tätt tillhopa, korta, tjocka, trubbiga, c^ax 1, ^ax 2 — 3; skärmbl. med stora svarta slidöron; axfj. stora, döljande fruktg., svarta med grön mittlinje o. vit kant; fruktg. gröna ell. bruna. 6, 7. Hedar o. torra backar i fjällen, Dir. — Lpl. — var. inferalpina Lsest., 2 — 3 dm h.; bl. 2 dm 1., raka; ax åtskilda, 2 — 3 cm 1.; lik en m. grov C. Goodenöwii, men skild gm långa, tjocka utlöpare o. tjocka ax. — var. ripénsis Lsest., strå 3 — 5 dm h., spensligt, strävt (hos huvudformen slätt); bl. långa o. smala; ax 3 — 5 cm 1., smala, åtskilda, helsvarta; fruktg. lansett- likt utdragna; påminner om en förminskad C, gracilis-corynophora ; sälls,, T. Ipmk. 140 CAREX. 44. C. aquåtilis Wg. Norrlandsstarr. 99, 7, 8. Strån åt- skilda ell. löst tuvade, täml. höga (vanl. 3 — 5 dm), raka, trinda eller trubbkantiga, ej sträva; vid basen röda slidor; bl. långa, smala, ränn- form., böjda mot strået, (mörkt) gröna; skärmbl. långa, breda; q^- och 9^x många, $ax långa, smalt klubbform.; axfj. vanl. korta o. smala, bruna med vitaktig mittlinje; fruktg. vitaktiga. 6, 7. Stränder, kärr; östra Sv., Ög. — Vb.; v. Sv., Yrml. — Lpl., blott norrut täml. allm. — Var. i fjälltrakter, myrar o. dyl., med lägre strå (2 — 3 dm), kortare ax, mycket stora axfj. 99, 8. (var. stans Drej. f. sphagno- phila Fr.). Hybrider, mycket sällsynta, med de flesta övriga DistigmaticcV, företrädesvis i norra Skandinavien. 45. C. salina Wg subspecies cuspidåta Wg. Saltstarr. 99, 1. Löst tuvad, 3 — 5 dm h.; bl. mörkgröna, platta; axfj. mörkt rödbruna med vitaktig mittlinje, långspetsade med kort, stundom omärklig borstudd; fruktg. bleka (vitgula, vitgröna ell. vitbruna). 6, 7. Havs- strand,, Hall., Boh., täml. sälls. Den svenska formen är var. katte- gatensis (Fr.) Almqu. — (Vid nordligare kuster finns subsp. miitica Wg: bl. inrullade; borstudd på axfj. saknas.) 46. C. maritima O. F. Miill. Strandstarr. 98, 5. Strån 3 — 5 dm, löst tuvade; bladskott nästan dubb. högre; bl. ljusgröna, gulnande; axfj. blekt smutsgröna med gula kanter o. gulvit mittlinje; fruktg. vitaktiga. 6. Havsstr., Hall., Boh., Vb., sälls. 47. C. rufina Drej. Dvärgstarr. 101, 1. Strån 2 — 5 cm h., tuvade, böjda; alla ax nära varandra; fruktg. gröna med mörk spets. 7, 8. Högfjäll, våt (översilad) mark, n. Hrj., Jtl., n. P. o. L. Ipmk, sälls. 48. C. bicolor All. Brokstarr. 101, 2. Strån veka, 5 — 8 cm, starkt lutande, ofta med axen mot jorden; nedersta axet något av- lägsnat; fruktg. vitaktigt ljusbruna. 7, 8. Sandiga stränder i fjälltr., Hrj., L. Ipmk m. m., m. sälls. 49. C. ornithopoda Willd. Fågelstarr. 102, 2. Axfj. blek- bruna, fruktg. blekgröna. 6. Skogsbryn o. äng., spridd i kalktrak- ter, Sm., Ög., Svealand, Hrj., Jtl., Ång., Lpl., täml. sälls., öl. o. Gtl. allm. 50. C. digitåta L. Fingerstarr. 102, 1. Axfj. rödbruna med blekgrön mittlinje; fruktg. glansigt blekbruna. 5, 6. Lund o. skog, Sk.— Vb., Ume Ipmk, ÖL, Gtl., allm. 51. C. pedifårmis C. A. Mey. Jämtlandsstarr. 102, 3, Axfj. CAREX. 141 blekbruna med grön mittlinje; fruktg. gulgröna. 5, 6. Torräng, på kalkgr., sälls., mell. Jtl. 52. C. globulåris L. Klotstarr. 103, 2. Strån 2—3 dm h., tuvade, m. spensliga o. veka; vid basen rödbruna slidor; bl. platta, tunna, ljusgröna; axfj. mörkbruna med hinnkant; fruktg. grågröna. 6, 7. Skog, fukt. mark, Sm. o. Vg. — Vb. o. LpL, blott i n. Sv. någorlunda allmän. 53. C. tomentåsa L. Luddstarr. 103, 1. Strån tuvade, vanl. o dm h., spensliga, styvt uppräta; bl. grågröna; axfj. bruna; fruktg. gråvitt ludna. 6, T. Torrängar på kalkgrund, Sk. o. ö. Sm. sälls., Öl. o. Gtl. allm. 54. C. caryophylléa Latourr. (C. prsecox Jacq., ej Schreb. ; C. verna Chaix hos Vill.). Vårstarr. 103, G. Strån tuvade, 1 (slutl. 2 — 3) dm h., uppstigande, styva; bl. grågröna; skärmbl. ljusbruna med kort slida; fruktg. grågröna, slutl. gråbruna. 5, 6. Backar, torräng.. Sk.— Hrj. o. Mpd, ÖL, Gtl., allm. 55. C. ericetorum Poll. Backstarr. 103, 5. Till örten lik nästföreg. men lätt skild genom de svartbruna, gråvitt hinnkant, ax- fjällen; fruktg. grågröna. 5, 6. Förek. som nästföreg. 5G. C. montåna L. Lundstarr. 103, 4. Strån 1,5 — 2 dm h., tuvade med m. rikbladiga skott, trådfina, veka; vid basen svart- röda slidor; bl. gulgröna, platta; fruktg. vitalctiga ell. ljusbruna. 5, 6. Lundar, ekbackar, lövskogsbryn, s. o. mell. Sv., täml. sälls. 57. C. pilulifera L. Pillerstarr. 103, 3. Närmast lik C. caryophylléa, men skild genom längre, slakare strån, gulgröna bl., gröna skärmbl. utan slida o. gråvita fruktg. med smalare o. längre spröt. 6. Torräng., berg o. d.. Sk. — -n. Nrl., öl., Gtl., allm. 58. C. palléscens L. Blekstarr. 104, 1. Strån fåtaligt tu- vade, vanl. 2 — 4 dm h., uppräta, mjuka; örtfärg ljusgrön; axfj. vit- aktiga med grön mittlinje; fruktg. blekgröna, glansiga, slutl. oliv- bruna. 6, 7. Äng., lund., hela landet utom fjällområdet, allm. 59. C. diversicolor Crantz (1766; C. flacca Schreb. 1771; C. glauca Scop. 1772). Slankstarr. 108, 1. Strån vanl. 3(— 4) dm h., ensamma från långa jordstammar, ofta bågböjda; bl. blågrå; 9ax cylindriska ell. smalt klubbform., 3 — 5 cm 1., slutl. hängande; axfj. mörkbruna; fruktg. grågröna, ofta svartnande. 6. Ängar, svagt fukt. mark; även skogsbryn, oftast på sand; s. o. mell. Sv. till s. LpL, ÖL, Gtl., täml. allm. 142 CA KEX. 00. C. livida Willd. (C. limosa var. liv. Wg). Vitstarr. 105, o. Strån 2 — o dm h., fåtaligt tuvade, spensliga, ofta bågböjda; örtfärg ljust blågrå; 9^x vanl. 2; axfj. bruna med blekgröna kanter o. mitt- linje; fruktg. blekgröna, slutl. gulvita. C, 7. Mossar; Sm. o. Vg. m. sälls.; Uppl. o. Vrml. — Lpl. mindre allm. 01. C. panicea L. Hirsstarr. 105, 1. Strån 2( — 4) dm h., ensamma; örtfärg blågrå; axfj. mörkbruna; fruktg. vitgröna ell. vit- gula, ofta svartnande. O, 7. Kärr, hela landet, allm. 02. C. vaginåta Tauscli. Slidstarr. Till storl. o. form lik föreg. men skild genom örtfärg, bladslidor o. fruktgömmen. Nordlig art, ej sälls. i Nrl. o. Lpl.; dessutom n. Sk., Sm., Vg. — Nrl. å fukt. mark, mera sälls. 03. C, magellänica Lam. (C irrigua Sm.; limosa var. irr. Wg). Sumpstarr. Stråu on\kr. 2 dm b., glest tovade; bb o. skärmbb )> — 4 mm br. ; axfj. vanl. mörkbruna, äggrunt lansettlika, långspets., smalare än fruktg.; fruktg. vitgröna ell. grågula. 0. Kärr, Sk. — Lpl., mindre allm. 0 1. C. limosa L. Dystarr. 104, 7. Strån omkr. r> dm b., ensamma ell. glest tuvade, m. sjxMisliga; bl. o. skiirmld. 1 — 2 mm br.; till ax lik niistföreg. men axfj. vanl. ljusare bruna. O, 7. My- rar, Sk. — Lpl., (Ul., mindre allm. 05. C. rariflora Sm. ((^ lim. v. rar. Wg). 104, 0. Strån 10 — 15 cm b.; bl. o mm br., skärmbl. oftnst syllikn; :ix mindre o. få- blmgare än de två nästföregrs; axfj. vanl. näst. svarta. C, 7. Kärr (översil. äng.) i fjälltr., Hrj. — Lpl., täml. sälls., men ställvis ymnig. 00. C. läxa Wg. Slakstarr. Strån 2( — o) dm h., vanl. bågi- ga; bl. platta, 1 — 2 mm br., blågröna; fax mest 2, mycket långt skilda, 10 — 15 mm 1., hängande på mycket långa skaft; axfj. bruna med gulakt. mittlinje. O, 7. Kärr, Hrj. — Lpl., sälls. 0)7. C. polygama Schkuhr (C. Buxbaumii Wg). Klubbstarr. 102, 5. Strån ensamma fr. långa jordstmr, o — 5( — 7) dm b., upp- riita; vid basen mörkriida slidor; bl. m. långa, 2 — o mm br., blå- gnina; axfj; mörkbruna med grön mittlinje och längre eller kortare spets; fruktg. vitgröna. 0. Fuktängar, niist. hela landet, täml. siills. OS: C. Halléri Gunn. (O. alpina Sw.). Fjällstarr. 102, 0. Strån tuvade, spensl., uppriita, 2 — o dm h.; bl. :> mm br., Ijusgnina; axfj. svartbrunä; fruktg. gulvita till njist. svartn. O, 7. Torräng, i fjälltr., n. Dir. o. Mpd. — Lpl., täml. allm. CAREX. 143 « 60. c. atråta L. Svartstarr. 102, 4. Strån ensamma, vanl. 2 dm h., grova; bl. långa, 4 — 6 mm br., rent gröna; axfj. svarta; friiktg. blekt gröngula, ofta svartnande. T.. T. Torräng, i fjälltr., u. Vrml. — Lpl., täml. allm. X C. uträta X Haller i, sälls. 70. C. fuliginosa Schkuhr (den skaiuliiiav. växten har kallats var. misändra O. F. Lang; C. mis. R. Br.). Sotstarr. 104, 5. Strån tätt tnvade, 1 — 2 dm h., spensliga; bl. korta, ntböjda, -) mm br., ngt rännformiga, gulgröna; axfj. bruna, binnkantade; fruktg. svartbruna med långt, strävt spröt. G. Torr mark, grus, n. Lpl., sälls. 71. C. atrofiisca Scbkuhr (C. ustulåta Wg). Svedstarr. 104,8. Strån glest tuvade, vanl. 2( — o) dm h., täml. grova; bl. korta, platta, 3 — 4 mm br., grågröna; axfj. o. fruktg. purpursvarta. C», 7. Ängs- mark (ngt fukt.) i fjälltr., Hrj. — Li)l., mindre allm. 72. C. exténsa Oood. Segstarr. 106, 2. Strån (>( — 1) dm h., tuvade, spensliga, uppräta; bl. grågröna; axfj. brett äggrunda, bruna med grönakt. mittlinje, som utlöper till en kort spets. 6, 7. Hiivsstriiud., griismark, v. Sk. — TT))|)1.. ()1., Otl., täml. sälls. 7:1. C. Oedéri k'brb. Ärtstarr. 106, r>. Strån vanl. 2(1— o) dm b., fåtaligt tuvade, uppräta, täml. grova o. styva; örtfärg gulgrön; bl. långa, jämte skärmblln 2 — :') mm br., svagt rännform.; axfj. ljust r()dbi'una med grön mittlinje; fruktg. från äggrund bas rundat, dess spnlt nästan \':i av dess liingd. (*>, 7. Fuktäng., strand., näst. bela landet, även fjällområdet, (')1., C ti., allm. — Varierar till h<)jd (f. pygmcBa Anderss. : o — 5 em b.), bladbredd, $ax:s storlek, fruktg:s längd m. m. (var. oedocnrpa And(^rss.: stora, mera skilda $ax, fruktg. mer långspWitat; var. hrcvirodris A. et Gr.: små ax o. små, 2,r> mm 1. fruktg. med m. kort spröt, ej att förblanda med följ. art), 74. C. pulchélla Lönnr. (som subspec. under V. Oed.). 107. Strån m. fina, 1 — 2 dm b., uppräta; bl. långa, jämte skärmbl. 1 — !..'.( — 2) mm br.; axfj. ljust rödbruna med otydlig, gulaktig mittlinje; ax 5 — S mm 1.; fruktg. mycket bopträngda ocb därigenom kantiga, smalt omviint äggformiga, 2 mm 1., varav det föga sneda spWitet ut- gör O,.-) mm. T^^tbredn. o. förek. som nästföreg., men täml. sälls. 75. C. lepidocårpa Tausch. Näbbstarr. 106, 4. Liknar bögre (o dm), spensligare, smalbladigare former av C. Oedéri, men skild på blomställn. samt de långa, smala fruktgma ocb sprötets krJtkningar. Ft)rekomst o. utbredn. som C. Oedéri, men mindre allm, och sydligare. 144 CAREX. 76. C. flava L. Knagglestarr. 106, 3. Strån fåtaligt tuvade, täml. grova, styva, uppräta, 2 — 4 dm h.; örtfärg som hos de föreg. gulgrön; bl. o. skärmbl. 3 — 5 mm br. ; ax större än de föreg:s och genom fruktgrnas långa spröt av mera långtaggigt utseende. Förek. o. utbredn. som C. Oedéri. X C' flava X fulva, flava X lepidocarpa, flava X Oederi, sälls. 77. C. falva Good. (C. hosteåna DC, C. hornschuchiäna Hoppe, C. speiroståchya Sm.). Gulstarr, 105, 2. Strån vanl. 3( — 4) dm h., ensamma ell. glest tuvade; örtfärg grön ell. ngt grågrön; bl. 3 mm br. ; $ax 2 — 3; axfj. bruna med vitaktiga kanter och mittlinje; fruktg. 3 — 4 mm 1., gul- ell. brungröna. 6, 7. Fuktängar, Sk. — Nrl., öl., Gtl., täml. allm. — C. fulva X lepidocarpa, fulva X Oederi, m. sälls. 78. C. distans L. Glesstarr. Lik nästföreg., men skild ge- nom mer grågrön örtfärg, tätare tuvighet, flera 9^^ (2 — 5), ax^j:s o. sprötets form och ngt större, svagt 3-kantiga fruktg. 6, 7. Gräs- bevuxna havsstrand., Boh. — n. Uppl., Gtl., täml. sälls. 79. C. punctåta Gaud. Prickstarr. 106, 6. Strån 2 — 4 dm h., mest ensamma; örtfärg ljust gulgrön; bl. 3 — 5 mm br. ; ^ax 3 — 4; axfj. hinnaktiga, vitaktiga med grön mittlinje o. Ijusbrun spets; fruktg. slutl. glansigt halmgula, ngt uppblåsta, tunnviiggiga. 6. Havs- strand., m. sälls.: Boh. (Väderöarna o. Nordkoster). 80. C. pedåta Wg. Fotstarr. 105, 4. Strån fina, raka, vanl. 5(3 — 10) cm h., tuvade; bl. trådsmala, vanl. utböjda, blågröna; axfj. mörkbruna med gulaktig mittlinje; fruktg. bruna, rundade. 6, 7. Hedar i högfjällen, Hrj. — Lpl., m. sälls. 81. C. eapillåris L. Hårstarr. 104, 4. Strån glest tuvade, omkr. 2 dm h.; bl. 1 — 2 mm br., rent gröna; $ax 2 — 3, deras skaft m. långa, hårfina; axfj. vitaktiga med Ijusbrun mitt, hinnaktiga; fruktg. 3 mm 1., (smalt) äggform., 3-kantiga. 6. Fuktäng., spridd genom hela landet, mindre allm. 82. C. silvåtica Huds. Skogsstarr. 104, 3. Strån glest tu- vade, omkr. 3 — 4 dm h.; bl. omkr. 5 mm br., rent gröna; 9^x 3 — 4, deras skaft hårfina, ända till 8 cm 1.; axfj. vitaktiga med grön mitt- linje. 6. Lövskog, Sk. — Boh. o. Nr., ÖL, Gtl., mindre allm. 83. C. pseudocyperus L. Slokstarr. 104, 2. Strån fåtaligt tuvade, 0,5 — 1 ni h., grova, slaka, ofta lutande; örtfärg grön; bl. 5 — 10 mm br.; $ax 3 — 6, cylindriska, gröna, 4 — 6 cm 1. 6, 7. Strand- snår, diken, Sk. — ^Boh. o. Gstr., ÖL, Gtl., mindre allm. 84. C. Isevirostris Fr. (C. bullåta var. 1. BL). Älvstarr. 109, 4. CAREX. 145 Omkr. 1 m h., m. grov, rent grön; bl. 10 — 15 mm br.; $ax många, 5 — 7 cm 1., slutl. glansigt brungula. 6, 7. Stränder, Yrml., Nrl., LpL, m. sälls. 85. C. rostråta Stokes hos With. (C. ampullåcea Good.)- Flask- starr. 108, 1. Bildar täta grupper, 3 — 5 dm h.; örtfärg blågröu; strå trubbkantigt, slätt; ax brun- ell. halmgula. G. Kärr, strand,, hela landet allm. — f. boredlis Hartm., nordlig o. fjällform, cfax 1, $ax 1 — 2. — var. longipålea Neum. et Ahlfv., axfj. långspetsade, längre än fruktg. X C. rostråta X vesicåria, sällsynt. 80. C. rotundåta Wg (C. rostråta * rot. i svenska floror). Rundstarr. 106, 1. Omkr. 3 dm h.; örtfärg grågrön; strå slätt; bl. 2 mm br. ; (/"ax ofta ett enda, ^ax få, oskaft.; axfj. rundade. 6, 7. Kärr i fjälltrakt.. Svl., LpL, mindre allm. 87. C. saxåtilis L. Glansstarr. 99, 5. Mycket lik nästföreg., men skild genom strävt strå, bredare bl., ngt smalare fruktg. och oftast blott 2 märken. 6. Förek. o. utbredn. som nästföreg. 88. C. vesicåria L. Blåsstarr. 108, 2. Bildar täta grupper, 5 — 7 dm h.; örtfärg grön; strå vasskantigt strävt; ax slutl. brun- ell. halmgula. 6. Kärr, strand., hela landet allm. — f. alpigena Fr., nordlig o. fjäll-form, lägre, axfattigare, $ax kortare, mörkare, ända till bruna. 89. C. acutiformis Ehrh. (C. paludösa Good.). Brunstarr. 107, 3, 108, 5. Strå 0,6 — 1 m h., gro^'t, styvt, strävt; bl. med otydl. tvärnerver; c^ax 2 — 3, ^ax 2 — 4; axfj. mörkbruna med sträv udd. G. Kärr, Sk. — Boh. o. Fppl., ÖL. GtL, täml. sälls. 90. C. ripåria Curt. Jättestarr. 107, 4. Strå som nästföreg. men ända till 1,5 m h.; bl. med tydliga tvärnerver; o^ax 3 — 5, Oax 3 — 5, omkr. 6 cm L, 15 mm br., de nedre långskaft., lutande; axfj. mörkbruna av fruktgrs längd (eller mycket korta: var. hrevipålea Xeum.). 6. Kärr, strand., Sk. — Nr. o. Gstr., ÖL, täml. sälls. 91. C. lasiocårpa Ehrh. (^C. filiformis L.»?). Trådstarr. 107, 2. Bildar täta grupper, 0,ö — 1 m h. eller däröver; strå spensL; örtfärg grågrön; c^ax 1 — 2; $ 2 — 3, åtskilda, omkr. 3 cm L; axfj. mörk- bruna med gul mittlinje; fruktg. grå. G, 7. Kärr, sjöar, stund, mossar, nästan hela landet, mindre allm. X C. lasiocårpa X ripåria (C. evoluta Hartm.), s. o. mell. Sv., m. sälls. 10—164295. Lindman, Flora. 146 ARACE^. 92. c. hirta L. Grusstarr. 108, 3. Strån ensamma, 1,5 — 5 dm (eller högre); örtfärg ljusgrön; bl. glest långhåriga; 9^xfj. hinn- artat vita, mot spetsen brunakt., med sträv, syllik udd; fruktg. slutl. gråbruna. 6. Ängsbackar, vägkanter, torr snårmark, grus m. m., Sk. — Boh. o. Hls., ÖL, Gtl., täml. allm. — var. hirtiformis (Pers.) Aschers., kal (utom fruktg.), sällsyntare. — var. spinosa Mört., ax- fjällens syludd 5 — 10 mm 1.; sälls. Familj Araceae. örter med stängel o. breda bl.; blr små, tätsittande i kolv (tätt ax med köttig huvudaxel); 109, 1, 2; fr. bär. a. Bl. långa, jämnbreda, raknerviga, med kanten vänd mot stängeln 0^ svärdlika»); kolvens hölster likt bladen, skenbart utgörande stängeltoppen, med kolven på sidan; kalk av 6 fjäll, 18, 6, 109, 2 1. Acoriis aa. Bl. breda, bågnerviga, hjärt- ell. pillika; hölster strut- formigt; kalk 0. b. Bl. hjärtl.; blr tvåkönade, täckande hela kolven; 18, 8, 109, 1, 2. Calla bb. Bl. pillika; sambyggare; kolvens övre hälft utan blr; 40, 1, 3. Aruiii 1. Åcorus L. A. cålamus L. Kalmus. Stängel plattat 3-kantig, med hölstret 1 — 1,5 m h.; bl. omkr. 2 cm br. med en ås längs vardera sidan; kolv gulgrön ell. gulbrun; jordstam vågrät, starkt aromatisk (»kalmus- rot»). 2|. 7, 8. Åar, dammar (av gammalt odlad), Sk. — Vrml. o. Dir. mindre allm. 2. Calla L. c. palustris L. Missne. Stäng. omkr. 2 dm h.; bl. 5 — 10 cm 1.; hölster slutl. platt, vitt, omkr. 5 cm 1.; bär klarröda, kantiga. Giftig. 2f 6. Skogskärr, Sk. — Vb. o. s. LpL, Öl., Gtl., mindre allm. 3. Arum L. A. maculåtum L. Munkhätta. Stäng, som föreg.; bl. 10 — 15 cm 1.; hölster gulgrönt, 10 — 15 cm 1.; kolvens övre hälft klubbform., svartröd; bär röda. Giftig. 2f. 5, 6. Lövskogar, parker, v. Sk., täml. sälls. LEMXACE.?:. 147 , r^ Fig. 109. 1 Calla (kolv o. hölstcr), 2 Acorus (kolv), 3 Lemna trisiilca, 4 L. minor, 5 L. gibba, 6 Spirodela polyrrhiza. Familj Lemnaceae. M. små, bladlösa vattenörter med skivlik stam, flytande ell. ned- sänkta, trådrötter fritt hängande i vattnet, 109, 3 — 6, och en blma (ytterst sällan förekommande) inom en ficka i kanten. (Blmn tydes även som en blomställning av 1 ell. 2 cf^blr, bestående blott av en ståndare, och 1 ^^Ima, bestående av en pistill, allt inom ett bägar- likt hölster, 1, 2, 3, 5.) a. Skiva flernervig med en knippa rötter 1. SpirodéLa aa. Skiva nervlös med ensam rot 2. Leiima 1. Spirodéla Schleid. S. polyrrhiza Schleid. (Lemna p. L.). Stor-audmat. 109, G. Skiva å bägge sidor platt, ovan ljusgrön, under rödbrun, rundad, vanl. 5 — 7 mm 1. På stillastående vatten i sjövikar o. dammar, Sk. — Dis. o. Ång., Öl., mindre allm. 2. Lemna L. a. Skiva avlång med skaftlikt avsmalnande bas, genom- lysande, nedsänkt; 109, 3, 1. trisiilca aa. Skiva rundad, ogenomskinl., flytande. b. Sk. å båda sidor platt, 1, 2, 109, 4, 2. minor bb. » undertill halvklotform. uppsvälld, 3, 5, 109, 5, 3. gibba 148 JUNCACEiE. 1. L. trisiilca L. Kors-andmat. Orakr. 1 cm 1., smiitsgrön. Stilla vatten, vikar, diken, hela landet utom fjälltrakterna, även Öl. o. Gtl., täml. allm. 2. L. minor L. Andmat. Skiva oval, 2 — 3 mm 1., ljusgrön. Massvis, ofta i mångdubbla lager, på vattnet i dammar o. diken, näst. hela landet, allm. 3. L. gibba L. Kup-andmat. Skiva rundad, större än näst- föregis, ljusgrön, under blek, svampig. Som föreg., Sk. — Yb., 01., Gtl., mindre allm. Familj Jiincäeeap. örter, till strån o. bl. halvgräslika, men med 6-bladig, foderlik kalk och (3 eller) 6 stånd., 18, 7, samt fröhus, öppnande sig med 3 flikar, 110. a. Bladslidor kluvna; frön talrika; 110, 1, 1. Jiincus Fig. 110. MoOTa, öppnade frö- aa. Bladslidor hela, rörformiga; frön hus av 1 Juncus lampocarpus, 2 Luzula campestris. i varje frukt 3; 110,2, .... 2. Liiziila 1. Juncus (L.) Lam., DC. ill— iiö. Fig. 111. Juncus 1 effusua (blomst. o. fr.), 2 conglomeratuä (fr.), 3 filiformis. 4 glaucus, 5 arcticus, 6 halticns. JUNCUS. 149 Blomställn. skenbart frambrytaude från stråets sida, emedan nedersta blomställnings-skärmbl. (hölstret) är ställt som stråets topp, 111, 112. b. Stråbl. blott korta slidor vid stråbasen. c. Strån tuvade; blomst. mycket rikblmg; hölstret m. kortare än strået. d. Strån rent gröna, fint eller omärkligt strim- miga; märgen sammanhängande; blomst. tät, rundad; stånd. 3; fr. kort o. brett omvänt äggform., tvärhuggen. e. Strån näst. släta: bladslidor rödbruna, ne- derst svartbruna ; blomst. grönbrun ell. gul- brun, ej regelmässigt rundad, delvis gles o. yvig; 111, 1, 1. effiisiis ce. Strån finstrimmiga; bladslidor ljus- ell. gulbruna; blomst. oftast tät o. regelmäss. rundad, (mörk-)brun; 111,2, 2. cong-lomerätiis dd. Strån blågröna, djupt refflade: märgen med hålrum; blomst. täml. gles avlång; stånd. 6; fr, smalt äggform ig, svartbrun; 111, 4, . . o. planens '. Strån i rad från vågrät jordstam. d. Strå t. grovt; hölstret m. kortare än strået, e. Blomst. rikblmg, yvig; hölster 5—15 cm l.;fr.brun; 111,6, 4. baltieiis ee. Blomst. fåblmg, tät; hölster 3 — 5 cm; fr. svartbrun ; 111, 5, . 5. ärciicus dd. Strå trådsmalt; hölst- ret av stråets längd; blomst. gles, fåblmg; "W^^''i^jfl ^ ^ 111,3,. ....... 6. ftliforinis o '%^'^ \' 'å |jl^_ Nedre stråbladens slidor utan skiva, de övre med trind, vassuddig skiva; stor- växt, grov, rikblmg; 112, . 7. luaritimiis aa. Blomst. toppställd, i stråets förlängning; stråbl. med skiva; 113 — 115. b. Blomst. gles, mångblommig, alla blr åtskilda; 113, 1-6. c. Kalkbl. ungefär av fr:s längd ell. kortare. d. Tuvad; skärmbl. kortare än blomst.; stj. vid mitten 1-bladig ell. bladlös; bl. för övrigt talrika i rosett; fr. gulbrun; 113,4, .... 16. sqiiaiTosus 112. JuDcus maritimus. 150 JUNCUS. Tig. 113. Juncus 1 compressus (blomst. o. fr.), 2 Gerardi (fr.), 3 tritidu8, 4 squarrosus, 5 bufonius (bloinst. o. fr.), 6 tennis (d:o), 7 acutifloras (fr.), 8 pygmaeus (blonist. o. fr.). dd. .Skärmbl. långt utdragna. c. Strån frän vågrät jordstam; blomst. rikblmg; stjälkbl. smala, platta ell. rännformiga. f. Kalkbl. 2 mm 1.; stknpr föga längre än sin sträng; fr. tydl. längre än kalken, näst. klotrund, Ijusbrun; 113, 1, 17. Kalkbl.*^3J]mm 1.; stknpr o ggr längre än sin sträng; fr, föga ell. icke längre än kalken, äggform, ell. cllipt., mörkbrun; compressus ff. 113, 18. (lerardi ec. Strån tätt radade ell. tuvade; övre stjälkld. 2— c, näst. borstsmala, samlade kring en gles, fåblmg blomst.: fr. omvänt äggformig, långsprötad, brun; 113,3, 27. trifidus . Kalkbl. längre än fr., smala, långspetsade. d. 2^, strån tuvade, bladiga vid basen; kalkbl. ut- stående; fr. rundad; 113, 6, .19. ténuis dd. 0, strån även upptill bladiga; kalkbl. näst. uppräta; fr. avlång, o-kantig; 113, 5, 20. blifouius JUNCUS. 151 bb. Blr i ett ell. flera huvud. c. Huvud flera, ofta talrika, i knippen; (vågrät jord- stam, 2^; eller 0); strå bladigt; bl. rörformiga med nästan alltid knutformigt kännbara tvär- väggar, d. Alla kalkbl. rundat trubbiga; kalkbl. 2 mm 1., alla lika långa; blomst. rikblmg, yvig; 114, 1, 8. Slibuodlllosus dd. Åtminstone några kalkbl. spetsiga. e. Alla kalkbl. smalt lansettl., långspetsade. f. Huvud talrika; de inre kalkbl. längre än de yttre; fr. äggform., långt smalspetsad; 2^; 113, 7, 9. acutiflörus ff. Huvud 2—5: kalkbl. lika långa; fr. kägel- form.: 0; 113,8, 22. pygmaeus ee. Kalkbl. brett lansettl., lika långa ell. de yttre en hårsmån längre; de yttre med kort udd nedom spetsen, de inre rundtrubbiga ell. spetsiga. Fig. 114. Juncus uodulosus (blomst. 7 atricapillus (fr.), 8 1 subuodulosus,' 2 lampocarpus (fr.), 3 d:o (blomst.), 4 alpinus o. två fr.), 5 alpinus mucroniflorus, 6 fuscoater (fr. o. blomst.) supiaus (blomst, kalk o. fr.). 152 jUNcus. f. strån ogrenr.de, uppräta; bl. trådsmala cll. tjockare, g. Strån från vågrät jordstam; bl. 1 — 2 mm br., nästan trinda ell. hoptryckta från sidan, tydl. knutiga; ståndare 6. h. Blomhuvud halvklot- cll, snurrfor- formiga, täta, av oskaftade, jämn- höga blr, i. Blomställn:sgreuar talrika, utstå- ende; kalkbl. oftast brunaktiga; bl, starkt knutiga. k. En del grenar vågrätt utspär- rade; kalkbl. ungefär 3(— 4) mm 1., alla spetsiga, föga kor- tare än den spetsiga, täml. längsprötade frukten; 114,2,3, 10, lampocårpus kk. Grenar snett utstående; kalk- bl. 2 — 2,5 mm 1., de inre rund- trubbiga. 1, Blomst. gles; fr, knappt 3 mm 1., tydligt längre än kalken, tvärhuggen ell, trub- big med udd; 114, 6, ... 11. fuscoåter 11, Blomst. tät, nystformig; fr. 2,5 mm, knappt utskjutande, spetsig; 114, 7, 12, atricapillus ii. Blomst:sgrenar enstaka, uppräta; huvud få eller 1 — 2, svartaktiga; bl. svagt knutiga; fr, m. e. m. trubbig; 114, 5, 13. alpiuus, hh. Huvud äggformiga ell, rundade, glesa, mucronifiör, deras blr med oliklånga skaft och därför ej i jämnhöjd; blomst.sgrenar uppräta, mest enstaka; kalkbl. omkr. 2,5 mm 1.; fr, ofta långt utskjut., 4 mm 1., med trubbigt spetsbåg- formig topp och kort ell. ingen udd ; bl, svagt knutiga; 114,4, 13, alpiuiis, gg. Strån tuvade; bl, trådsmala, otydl. knu- nodulusus tiga; frukt trubbig ell. intryckt i spetsen, h. Blomst:sgrenar delvis utspärr. ; kalk- bl. ljust grönbruna ell. gulbruna; stånd. 3, knapp och sträng ungefär lika långa; 114,8, 14. Siipinus hh. Grrenar uppräta; kalk svartbrun; st, 6, knapp kortare än strängen ... 15. Kochii JUNCUS. 158 ff. strån nedtill grcniga, långa o. veka, ucd- ligg, ell. nedsänkta; bl. trådsmala till ta- gelfina; stånd, o (jfr h strax ovan) ... 14. siiiumis var. cc. Blomhuvud 1 (säll. 2 eller 3). d. Yttre kalkbl. längst, uddspetsiga, längre än fr. ; stjälk trådfin; stånd. 2—3; 0; 115, 1, . . . .21. capitatiis dd. Kalkbl. lika länga, kortare än fr., 2^. c. Strå bladigt till ell. över mitten. f. Fr. knappt utskjut., omkr. 3 mm 1. g. Strån ensamma från vågrät jordstam; blomst.-grenar uppr. ; fr. trubb., svart- brun, med ell. utan udd: huvud svart- aktigt; stånd. 6; 114,5, 13. alpinus, gg. Strån tuvade; blomst.-grenar utspärr.; mucrouifi. fr. gulbrun, trubb. ell. tvärhuggen; stånd. 3(— 6); 114,8, 14. supiuus var. ft". Fr. 5—8 mm 1., näst. dubbelt längre än kalken; stånd. 6. g. Fr. svartbrun, nedersta skärmbl. nående över blomhuvudet; 115, 2, 23. oastjiiieiis gg. Fr. halmgul ell. gulbrun; skärmbl. ej längre än huvudet; 115, 5, 24. styg:ius ec. Strå blott med basala blad; stånd. 6; huvud 1. f. Huvud mest 3-(l — 5-)blmga; skärmbl. ej längre än blomst.; fr. i spetsen avrundad med udd; 115,3, 25. trisjrliiiuis ff. Huvud mest 1 — 2(— 3)-blmga: nedersta skärmbl. nående över blomst.; fr. i spetsen tvär ell. intryckt; 115,4, 26. big-liiiiiis Fig. 115. Jiiucus 1 capittilus (o. dess kalk), 2 castancus, 3 Irigliimis (två ex.), 4 bigliimis (d:o), 5 sfcygius (d'o). 1. J. effiisus L. Veketåg. 111, 1. Tätt tuvad, vanl. 0,5 — 0,7, äll, I m hög; bladlös, utom basalslidorna; blr ungefär 2 mm 1.; fr. 154 JUNCUS. oftast intryckt i toppen. 2^. 7, 8. Fukt. skogsmark, diken, strand., kärr, Sk.— Jtl. o. Ång., 01., Gtl., i s. o. mell. Sv. allm. — Mycket varierande. X J- effusus X glaucus (J. diffusus Hoppe), Sk., Sm., sälls. 2. J. eonglomeråtus L. (J. Leersii Marss.). Knapptåg. 111, 2. Till växt o. storlek m. lik föreg. ; blr ungefär 3 mm 1.; fr:s topp med vårta av stiftbasen. % 7. Förek. som föreg., Sk. — s. Norrl., allm., norrut sällsyntare; Gtl. 3. J. glaucus Ehrh., Sibth. (J. infléxus L., delvis). Blåtåg. 111, 4. Till växt o. storl. som de föreg.; blomst. mera vipplik; blr mörkt röd- ell. svartbruna, o mm 1. 2f 7, 8. Kärr, strand., s. o. v. Skåne flerestädes, Öl., Gtl. m. sälls. 4. J. bålticus Willd. Östersjö-tåg. 111, G. Strån i täta rader, 3 — 7 dm h.; blr bruna, 3 — 4( — 5) mm 1.; fr. trekant, elliptisk av kalkens längd. 2^ 7, 8. Sandiga havsstrand, (säll. inne i landet), Vb. — Mpd ej sälls.; Sk., s. Hall., Stockh., Gtl., täml. sälls. X J' bålticus X filiförmis, sälls. (Sk., Hall., Vb.). 5. J. åreticus Willd. Fjälltåg. 111, 5. Vanl. 2—3 (säll. 5) dm h., fr. längre än kalken. 2f 7, 8. Fuktig, grusig mark i fjällen, Hrj.— T. Ipmk, sälls. 6. J. filiformis L. Trådtåg. 111, 3. Vanl. 2—4 dm h.; blomst. ljust grönbrun ell. gulbrun; kalkbl. av fr:s längd. 2f 6 — 8. Fuktäng., Sk. — mell. Lpl., Gtl., åtm. i s. o. mell. Sv. allm. 7. J. maritimus Lam. Strandtåg. 112. Vanl. över 0,5 ända till 1 m; strån tätt grupperade från vågrät jordstam; örtfärg blek- grön, kalk gulgrön, fr. gulbrun; blomst. nära 1 dm 1. 2|. 8. Havs- strandsängar, Bl., Sm. (Kalmartrakten), ÖL, sälls. 8. J. subnodulösus Schrank (J. obtusiflorus Ehrh.). Trubbtåg. 114, 1. Strån grova o. styva, 0,4 — 1 m h., tätväxande från vågrät jordstam; stjälkbl. 1 ell. 2 med långa slidor, breda, starkt knutiga; örtfärg blekgrön; blomst. till 1 dm 1. med en del grenar nedåtrikt., vitaktig eller vitbrun; kalkbl. 2 — 2,5 mm 1.; fr. spetsig, nästan inne- sluten. 2f 7 — 9. Kärr på kalkgrund. Sk., Gtl., sälls. 9. J. acutiflorus Ehrh. (J. silvåticus hos flera förf., ej Hartm.). Spetståg. 113, 7. Ljusgrön, 3 — 6( — 8) dm h.; bl. starkt knutiga; blomst. 1 — 1,5 dm 1., grenar delvis utspärr. ; huvud gulbruna ell. svart- bruna; bäst igenkänd på de syllika kalkbl. o. fruktens utskjut., smalt näbblika spröt. 2f. Kärr (?), Västervik förr. (Mell. o. s. Europa.) jUNcus. 155 10. J. lampocårpus Ehrh. (J. articulätus L., delvis). Ryltåg. 114, 2, o. Strån o. bl. grova; höjd växlande, (1 — ):2 — 6 dm; huvud oftast många, säll. få, växlande till blrnas antal; fr. brun ell. svart- brun, glansig. 2|. 6, 7. Kärr, diken, strand., Sk. — Lpl., Öl., Gtl., allm. — Varierar till storleken och dessutom dels till huvudenas antal, dels (och oberoende av det förra) till blrnas antal i huvudet; fr. vanl. med längre udd ell. spröt än nr 13 alpinus, men varier. till tjocklek o. toppens form; även blomst. varierar stundom med mer uppräta grenar (mera lik nästfölj.). 11. J. fuscoåter Schreb. hos Schweigg. et Koerte. Torvtåg. 114, 6. Lik nästföreg. till storlek och växt, men skild genom ej rakt utspärr. blomstrsgrenar, kortare kalk o. fr. och dessas form samt svartglansig fr.; skild från nästfölj. genom gles vippa o. fruktens form; från J. alpinus (lo) genom talrikare blomst:sgrenar, även de yttersta parvisa, samt fruktformen. 2f. Sk. — Uppl., ÖL, Gtl., mindre allm. (förbiand, med nr 10 o. 13). X fuscoåter X lampocårpus, sälls. [12. J. atricapillus Drej.; J. anceps var. atr. Buchen. 114, 7. 2 — 4 dm; blomst. svartbrun, fr. svartglansig; skild från nästföreg. genom fruktformen; uppgiven för Hall. (förr) samt Gtl., beroende på förväxling med J. fuscoåter; Danm. på flygsand flerest.]. 13. J. alpinus (delvis Vill., utvidg. av) Buchen. Myrtåg. 114, 4, 5. Innefattar två raser: 1. J. nodulosus Wg (som art; J. alp. var. affinis A. et Gr., J. aff. R. Br.), 114, 4, låglandsformen; strån spensliga men oftast högresta, 2 — 4 dm, raka; bl. smala, föga över 1 mm br., uppräta; blomst. av talrika huvud och månggrcnig; huvud vanl. glest med tydligt olikhöga blr, gulbrunt eller kastanj ebrunt; fr. oftast Ijusbrun ell. gulbrun, oftast långt utskjutande, ända till dubb. så lång som kalken, täml. smal, långsamt tillspetsad, men varierar stundom kortare o." bredare, blott hälften till så lång som kalken, tvärt tillspetsad eller trubbig och mörkbrun eller svart (sannolikt ge- nom korsning vare sig med den andra rasen mucronifl. eller med nr 11 fuscoåter; var. rariflorus (Hartm. som art) är låg med färre, fåblommiga huvud; var. clissolutus n. har huvudena upplösta i lång- skaftade blr; former med mörkare bruna huvud finnas i alla land- skap. Hela landet, kärr, diken, täml. allmän, även i nordligaste landskapen och lägre fjälltrakter. — 2. J. mucroniflorus Clairville (som art) (den ursprungliga J. alpinus Vill. från alpländerna; J. al- péstris Hartm.; J. alp. var. mucr. [Clairville] A. et Gr.), 114, 5, nordlig 156 juNcus. form och fjällväxt, låg, 5 — 15 cm, säll. högre, strån mycket spensliga, stund, med bågigt uppstigande bas; huvud fåtaliga (f. uniceps Laest., h. ett enda), svartbruna, av tätsittande, jämnhöga blr och ej eller föga utskjutande, svart, trubbig fr. Kärr, mj^^rar, mell. o. n. Sv., Vrml. — Lpl. (mellanformer till nr 1 möjligen även i Götaland). X J- (ilpinus X fuscocUer, alpinus X lampocarpus^ sälls. 14. J. supinus Moench (J. bulbosus L., delvis). Löktåg. 114, 8. Omfattar land- o. vattenformer; landf. oftast låg, 5 — 15 (säll. 25) cm h., upprat, oftast med en del blomstrsgrenar utspärrade, stråbaser stundom knölformiga; kalk än 3 — 3,5, än 3 — 4 mm 1.; fr. än inne- sluten, än ngt utskjutande, ofta felslående; exemplar på dy, var. uliginosus (Roth) Fr., ofta nedligg., långsträckta, rotslående vid le- derna, svagt fruktsättande; vattenf., var. fluitans (Lam.) Fr., ännu långsträ cktare (5 — 6 dm), med svag ell. ingen blomning o. tagelsmala bl. — % 6—8. Kärrmark, skogskärr, sandstränder, bäckar m. m., Sk.— Hrj. — Vb., Gtl.; blott i Göta- o. Svealand allm. -- Ofta med små skott från huvudena. 15. J. Kochii F. Schultz, enl. beskrivningen (J. nigritéllus Koch, ej D. Don; J. sup. var. K:ii Syme). Omkr. 2 dm h., lik J. alpinus mucroniflorus men tuvad, med knölformig bas och kort, trubb. fr.; ännu föga känd; v. Sm. (Femsjö) m. m., sälls. IG. J. squarrosus L. Borsttåg. 113, 4. Tätt tuvad med m. rikbladiga rosetter; strån omkr. 2 (säll. 3) dm h., liksom bl. styva o. sega, dubbelt högre än bladrosetterna; blomst. tät, smal, 6 — 8 cm 1. 2^ 7. Hedar o. svagt fuktig myrmark, sydligaste landskapen (även Öl.) o. västra Sv. till mell. Jtl., blott i Sm. o. Yg. täml. allm. 17. J. compréssus Jacq. (J. bulbosus L., delvis). Stubbtåg. 113, 1. Strån spensliga, 2 — 3 dm h., ofta hoptryckta; bl. 1 mm br.; örtfärg blågrön; kalkbl. med bruna kanter o. grön mitt. % 7, 8. Fuktig hagmark, betesmarker, vägkanter, Sk. — ^Jtl. o. Vb., åtm. i Göta- o. Svealand ej sälls. 18. J. Gerårdi Lois. Salttåg. 113, 2. Högre än nästföreg., örtfärg gulgrön, blomst. mörkare brun. 2^. Havsstrand., hela kusten, allm., ofta ymnig, inne i landet på salt mark m. sälls. 19. J. ténuis Willd. Syltåg. 113, 6. Strån fina, 2—3 (ända till 7) dm h.; rosettbl. långa, trådsmala, näst. platta, blomst. gles, gröngul ell. brungul. 2f 7. Diken, vägkanter m. m., införd med frö och utsäde, Sm., Dis., Gtl., Stockholmstrakten, på några ställen åter försvunnen. Hemland ö. Nordamerika, men numera kosmopolit. LUZULA. 157 20. J. bufonius L. Vägtåg. 113, 5. Oftast 10 — 15 cm h., spenslig, vek, IjusgrÖD, snart vitbrun, säll. 3 dm h.; bl. trådsmala, näst. platta, tunna; kalkbl. vitgröna ell. vitbrmia, fr. kastanj ebrun. O 6 — 8. Fuktig mark, våt sand, trädor, vägkanter, gångstigar. Sk. — Lpl. allm. — Variabel till storlek, särsk. blomställningens längd o. täthet; f. congestus (Schousb.) Wahlb., blr 2 — -1 tillhopa. 21. J. capitåtus Weig. Huvudtåg. 115, 1. Låg o. fin, 2 — 10 (säll. 15) cm h.; blad korta, borstfina vid stråbasen; kalkbl. hinnaktigt vita med blekgrön ell. blekröd mitt; fr. mörkbrun. 0 6, 7. Fuktig sand nära kusten, Sk., s. Hall., ÖL, Gtl., sälls. [22. J. pygmaeus Rich. 113, 8. Låg o. fin, 3 — 10 cm h.; bl. från basen, borstlika, näst. av stråets längd; kalkbl. blekt röd- aktiga; stånd. 3 — 6; fr. blekbrun. O 7. Fukt. sand, Sk. förr; Danm., på klitter, sälls.] 23. J. caståaeus Sm. Bruntåg. 115, 2. Strån vanl. 2 — 3 dm h., grova, ensamma med utlöpare; bl. rännform., 2 — 3 mm br. ; ax 1 ell. 2 — 3 över varandra. 2^ G — 8. Kärr o. gräsmark i fjällen, Hrj., Jtl., täml. sälls. 24. J. stygius L. Dytåg. 115, 5. Strån vanl. 1 — 2 dm h., spensliga, ensamma ell. i grupper; bl. trådsmala, hoptryckta. 2f 6, 7. Kärr, torvdy m. m., Sm. o. Hall. — Vb. o. T. Ipmk sälls.; mell. Lpl. täml. allm. 25. J. triglumis L. Lapptåg. 115, 3. Strån spensl., oftast 5 — 15 cm h., fåtaligt tuvade; kalkbl. vitbruna ell. svartbruna; fr. oftast nedtill vitgul, upptill svartröd. !2j. 6 — 8. Fukt. mark i fjäll- trakter, Hrj. — Lpl., mindre allm. 26. J. bigliimis L. Polartåg. 115, 4. Till växt o. storl. lik föreg. ; kalk brun; fr. tydligare 3-kant. än föregrs, gulbrun med svart- brun topp. 2f 6 — 8; förekomst som nästföreg., täml. sälls. 27. J. trifidus L. Klynnetåg. 113, 3. Strån fina, sega, vanl. 1—2 dm h. 2f 6—8. Hedmark i fjällen. Dir.— Lpl., täml. allm. 2. Luzula DC. 116, 117. Nr 11 av G. Samuelsson. a. Blomstisgrenar utdragna; alla ell. en del blr ensamma; bl. platta; 116, 1—3. b. Bl. glest långhåriga; blomst. fågrenig av raka, gles- blmga grenar; 116, 1, 1. pilos.l bb. Bl. (nästan) kala; blomst:sgrenar talrika, delvis båg- böjda. 158 LUZULA. Fig. 116. Luzula 1 pilosa (i blom o. frukt), 2 parviflora, 3 Wahlenbergii, 4 nemorosa, 5 arcuata, 6 d:o (fröhuset öppnat o. kalken), 7 confusa (frukten med kalk ocli skärmfj.). c. Strå mångbladigt upp till blomställningen ; skärm- fj. hinnaktiga, hela ell. upprispade, kala; 116, 2, 4. parviflora cc. Ett litet bl. ovan stråets mitt; skärmfj. upprispa- de, härbräddade; 116,3, 5. Wahleubérgfii aa. En del blomst:sgrenar starkt förkortade; blr därigenom i ett ell. flera huvud ell. huvudlika ax. b. Bl. platta. c. Blomhuvud 2- till fåblmga, glest kvastlikt ordnade i yvig blomst. ; bl. glest långhåriga, d. Blr bruna; blomst:sskärmbl. kortare än blom- ställningen 2. silvåtica dd. Blr vita ell. rödlätta; skärmbl. längre än blom- st:n; 116, 4, o. iiemorösa cc. Huvud mångblmga, flocklikt ordnade ell. gyttrade, ljus- ell. mörkbruna till svarta. d. Bl. glest långhåriga: huvud normalt flera än ett; 117, 1, 2, 4, 6. e. Kalkbl. 2,5 — 3,5 mm 1., alla ungefär lika långa; frön 1 — 1,5 mm 1. f. Huvud m. 8. m. långt skaftade; kalkbl. täml. brett lansettlika. g. Huvud fä (mest 3), delvis utstående ell. nedböjda: skärmbl. brunaktigt, ej över- ■ nående blomst:n; kalkbl. längre än fr.; stknpr flera ggr längre än sin sträng; 117, 1, 9. campéstris gg. Huvud 5— flera, uppräta; skärmbl. breda, ofta övernående blomst:n; stknpr unge- fär av strängens längd. LUZULA. ir)9 Fig. 117. Lnzula 1 carupestris (i frakt o. blom jämte en ståndare), 2 inultiflora (blomst., öppnad frukt med kalken, ett kalkblad, en ståndare och frön samt ett frö förstor.), 3 nivalis, 4 sudetica, 5 spicata, 6 pallesccns (med frön, jfr nr 2). h. Huvud bruna; kalkhl. tjdl. längre än fr.; stknpr gula; fr. trubbig; frön 1,5 mm 1; 117, 2, 10. inultiflora hh. Huv. svartbruna ; kalkbl. av fr:s längd : stknpr vitgula; fr. spetsig; frön 1 mm 1 11. frig^ida ff. Huvud (nästan) oskaftade, fåtaliga, gytt- rade; kalkbl. smalt o. utdraget lansettl. . 12. coiig^ésta ee. Kalkbl. omkr. 2( — 2,5) mm 1., ej ell. föga längre än fr.; de inre kalkbl:n ngt kortare; frön smä, 0,75 mm 1. f. Huvud långskaft., oftast talrika (ända till 20); kalkbl. brett lansettl., vitaktiga ell. blekbruna; fr. Ijusbrun; 117,6, 13. palléscens ff. Huvud 1 — 5 kort- ell. oskaftade; kalkbl. smalt lansettl., svartbruna; fr. svart; 117, 4, 14. sudetica dd. Bl. näst. kala; huvud ett, ell. få, tätt gyttr., svartaktiga; kalk 1,5—2 mm 1.; fr. svart; 117, 3, 8. uivålis bb. Bl. rännformiga, smalt jämnbr.; blomst. mörkbrun ell. svartaktig, c. Huvud delvis långskaftade, flocklikt ordnade. d. Skaft hårfina, m. e. m. nedåtböjda: kalkbl. med ^ lång, ljus spets, längre än fr.; 116,5,6, ... 6. arcuåta dd. Skaft trådsmala, raka ell. föga böjda; kalkbl. mörkbruna, ej längre än fr.; 116, 7, 7. confiisa CO. Huvud kort- ell. oskaftade, axlikt ordnade: 117. 5, 15. spicata 160 LUZULA. 1. L. pilosa Willd. (Juncus p:us L.). Vårfryle. 116, 1. Strån fåtaligt tuvade jämte talrika skott, vanl. 15 — 20 cm h., i fruktstadium ofta högre; bl. 5 — 10 mm br. ; kalkbl. mörkbruna med vit hinnkant; fr. slutl. brungul. %. 4, 5. Skog, snår, hela landet allm. o. L. silvåtica Gaud. (Juncus s:us Huds.)- Till växten lik föreg., men dubbelt större; bl. 10 — 15 mm br. ; blomst. 10 — 15 cm 1.; fr. mörkbrun. 2^ 5, 6. Skog, lund m. m.; uppgiven som tillfälligtvis förvildad i Sk.; Norge, Danmark. 3. L. nemorosa E. Mey. (Junc. nemrus Poll.; L. angustifolia Wender., L. ålbida [Lam. et] DC). Vitfryle. 116, 4. Mjuk, spens- lig, 3 — 6 dm h.; bl. 1 — 3 dm 1.; blomstisgrenar slutl. lutande; kalk gräddvit (hos f. cuprina (Rochel) A. et Gr. kopparröd; stund, smuts- vit eller blekbrun); yttre kalkbl. kortare än de inre. 2^ 6,7. Lundar, parker, inkommen med gräsfrö på spridda ställen i s. o. mell. Sv. 4. L. parviflora Desv. (Junc. p:us Ehrh.). Vippfryle. 116, 2. Strån spensl., vanl. 2 — 3 dm h.; bl. omkr. 1 cm br. ; blomst. omkr. 1 dm 1.; kalkbl. rödbruna, 2 mm 1., fr. mörkbrun (säll. svart). 2^ 7, 8. Fjälltrakter, bland snår, Hrj., P. o. T. Ipmk, sälls. 5. L. Wahlenbérgii Rupr. (L. spadicea var. W:ii Buch.). Fjäll- fryle. 116, 3. Lägre än nästföreg. ; kalkbl. bruna, hinnkant., 3 mm 1.; fr. svartbrun. %. Högre fjälltrakter, Jtl., P. o. T. Ipmk, sälls. 6. L. arcuåta Sw. Bågfryle. 116, 5, 6. Strån tuvade, fina, 3 — 20, vanl. 10 — 15 cm h.; bl. ofta utböjda; fr. spetsig. 2^ 7, 8. Torra ställen, klippor, Hrj. — Lpl., täml. sälls. 7. L. confiisa Lindeb. (L. are. * confusa Hartm. ; L. hyperborea R. Br. delvis). Polarfryle. 116, 7. Lik nästföreg. men grövre o. vanl. högre; bl. mest raka; blomhuvud större, ofta hopträngda, stundom ett enda; fr. trubbig. Som nästföreg., Hrj., Jtl. 8. L. nivålis Beurl. (L. camp. var. niv. L»st.; L. årctica Blytt; L. hyperborea R. Br. delvis). Snöfryle. 117, 3. Strån vanl. 1 — 1,5 dm, ensamma, sty^'t uppräta; rosettbl. platta, 3 — 5 mm br., nästan kala (även slidmjmningen hårlös); fr. näst klotrund, något utskjut., ej eller föga glansig. 2f 7. Fjällhedar. L. Ipmk, sälls. 9. L. campéstris Lam., DC. (Juncus c. L.). Knippefryle. 117, 1. Strån 10 — 15 cm (slutl. ngt högre), spensl., fåtaligt tuvade och därjämte med korta utlöpare (som saknas hos de nästföljande) ; kalkbl. längre o. bredare än de nästföljrs. 2|. 5. Ängsback., ekbackar, mest i öppet läge, Sk. — Uppl., allm. X ^- campéstris X muliiflora, sälls. LILIACE.E. Ifil 10. L. multiflora Lej. (Jimcus m:s Ehrh.). Ängsfryle. 117, 2. Strån 2 — 3 (till 5) dm, talrikare tuvade; huvud ngt smärre o. mer avlånga än hos nästföreg. ; fr. trubbig, mörkbrun. 2f 5, G. Äng., lund., skogsbryn, hela landet utom högfjällen, allmännare än näst- föreg. — var. fusconigra Celak. : svartaktiga huvud (fjälltrakter)* X L. multiflora X sudetica, m. sälls. 11. L. frigida Sam. (L. camp. var. f. Buch.). Lik n:r 10 till gestalt o. storl. 2f 7. Äng. i fjälltr., Hrj. — Lpl., täml. allm. 12. L. congésta Lej. (Juncus e:us Thuill.). Hög som nästföreg. men med m. större, tätt gyttrade huvud av ljus- ell. vitbrun färg. Sk., Hall., Göteb., sälls.; N. o. Danm.; västlig art. 13. L. palléscens Bess. (Juncus p. Wg). Blekfryle. 117, 6. Oftast 2 — 3 dm h., till växten mest lik n:r 11, men spensligare o. blekare; kalkbl. jfrlsevis breda; fr. trubbig, Ijusbrun. 2f 6. Sm. — Lpl., ej allmän, i n. Sv. allmännare. 14. L. sudetica DC. (Juncus s:us Willd.; L. nigricans Desv. delvis; L. campéstris var. sud. Hartm. delvis). 117, 4. Strån mest ensamma, raka, spensl., vanl. 2 — 3 dm; örtfärg ofta rödbrun; bl. smala, 2 mm br.; fr. spetsig. 2f 7. Dis. o. n. Uppl. — T. Ipmk, mindre allm. 15. L. spicäta Lam., DC. (Juncus s:us L.). Axfryle. 117, 5. Strån vanl. 1,5 — 2 dm h., fåtaligt tuvade ell. ensamma, spensl., veka; blomst. 1 — 3 cm 1., lutande; kalkbl. bruna, vitt hinnkant., fr. mörk- brun ell. svart. 2|. G — 8. Hedar o. stenig mark i fjälltr., Dir. — Lpl. Familj Liliilceio. Liljeväxter. a. Stift 1 med m. e. m. flikigt märke. b. Bl. med kanten vänd mot stjälken; 118, 4, . 2. Narthéciiim bb. Bl. med vanlig ställning, c. Bl. gröna, fullt utbildade, d. örter med lök; fr. fröhus, e. Stjälk enblommig. f. Kalkbl. med honungsgrop vid ba- sen; ststr. fäst vid knappens rygg 8. Fritillåria ff. Honungsgrop saknas; ststr. fäst vid knappens bas 9. Tiilipa ee. Med blomställning. f. Blomställn. flocklik; kalk fribladig. g. Med örtbladslika, gröna skärm- blad; kalkbl. gula; 119, .... 5. Gagen 11 — 164295. Lindman, Flora. 162 LTLIACE.E gg. Med m. e. m. hinnaktiga liölster; kalkbl. (inom vår flora) vita ell. röda; 120, 6. Allium ff. Blomställn. klase. ' g. Kalk fribladig. h. Honungsränna längs kalkbhs mitt; 121, 1, 7. Liliiim hh. Utan honungsränna. i. Ststr. sylformiga; kalk blå; 121, 4, 10. Scilla ii. Ststr. platta; kalk vit o. grön; 121, 2, 3, 11. Ornithogalum gg. Kalk sambladig. h. Kalk urn- ell. klotfor mig, med hopdragen mynning; 121, 5, . 12. Muscåri hh. Kalk klocklik med långa, till- bakaböjda flikar 13. Hyacintlins dd. Med horisontal jordstam; frukt bär. e. Kalk fribladig, 122, 4, 7, 4. Anthériciini ee. » sambladig. f. Med bladig stjälk o. små klasar (ell. ensam blomma) i bladvinklarna; 122, 2,3, 16. Polygonatum ff. Med stängel o. klase; 122,1, ... 17. CoiiYalljiria cc. Bl. små, bleka, fjällika, ersatta av barr- lika, knippevisa grenar, 122, 5, 14. Aspäragus Fig. 118. 1, 2 To- fieldia calyculata, 3 T. palustris, 4 Narthecium ossifragum. Med flera fria stift. b. Stift 3, ståndare 6. c. Blad med kanten vänd mot stjälken; blr i klase; stift mycket korta; 19, 8; 118, 1 — 3, 1. Tofléldia cc. Bl. av vanlig ställning, under blomningen (hösten) outvecklade; blr fåtaliga från jord- knölstam; stift flera dm 1.; 19, 4, . . . 3. Colchiciim LILTACE.E. IT) o bb. Stift 3 eller 4; ståndare 4 eller 8. c. Stift 2; stånd. 4; blr i klase; 10, :) ; 12'2, G, 15. Majanthemum cc. Stift 4; stånd. 8; blma ensam; 22, 5, . . 18. Paris 1. Tofiéldia Huds. 1. T. calyculåta Wg (Anthéricum c. L.). Kärrlilja. 118, 1, 2. Omkr. 2(— o) dm h.; rosettbl. 6—10 cm 1., 2—4 mm br.; kalk gul- vit; kalkens bas omgiven av ett o-flikigt svepe. 2f 6, 7. Kärrängar på Gtl. täml. allm. 2. T. palustris Huds. (T. boreålis Wg). Björnbrodd. 118, 3. Skild från föreg. genom ett 3-flik. svepe vid blomskaftets bas och till alla delar mindre, 1 — 1,5 (säll. 2) dm h., klasen 1 — 2 cm 1. 2|. 6 — 8. Fukt. mark; i fjälltr. Hrj. — Lpl. mindre allm., Yrml., Dir., Hls.— Vb. sälls. 2. Narthécium Huds. N. ossifragum Huds. (Anthéricum o. L.). Myrlilja. 118, 4. Mest 1,5 — 2,5 dm h.; rosettbl. 6 — 15 cm 1., 3 — 5 mm br. ; kalkbl. invänd, gula; giftig för boskap. 2f 7. Myrar o. kärr, Sk., Sm. — Dis. — Nr., Jtl., i v. Sm. allm., f. ö. sälls.; västlig art. o. Cölcliicum L. c. autumnåle L. Tidlösa.' 19, 4. Kalk 1,5 — 3 dm 1., flikar blekvioletta; fruktämnet inneslutet i jordknölstammen, men vid frukt- mognaden följande vår uppskjutande jämte örtbladen; giftig. 2^ 9, 10, odlad i s. o. mell. Sv,, ngn gng förvildad. 4. Anthéricum L. 1. A. ramosum L. Sandlilja. 122, 4. Stängel oftast grenig, 3 — 4 dm h.; rosettbl. smalt jämnbr., blågrå; kalk vit; kalkbl. 10 — 12 mm 1.; stift ngt längre än kalkbl. 2^ 7. Sand, n.ö. Sk., s.v. Bl. sälls.; kalkhällar på Öl. o. Gtl. täml. allm. 2. A. liliago L. Stor sandlilja. 122, 7. Stängel enkel; kalk- bl. 20 mm 1.; stift ngt kortare än kalkbl. Sand, ö. Sk., v. BL; alvarmark på s. Öl.; sälls. 5. Gägea Salisb. a. Stängel med blott 1 (utbildat) örtblad från löken. b. Nylökar 2, vågrätt utskjutande ur löken; 119,1; 2. praténsis bb. Nylök(-ar) ej ell. föga utskjutande. c. Kalkbl. trubbiga, 119, 3; blomställn:sgrenar enkla 1. liitea 164 ltliace.t:. Fig. 119. Gagea 1 pratensis (kalk, två kalkbl., lök), 2 subspec. stenopetala 3 lutea, 4 spatliacea, 5 minima. cc. Kalkbl. spetsiga, 119, 5; en del blorast:s- grenar förgrenade o. minima aa. Med 2 örtblad från löken. b. Blomskaft och kalk kala; 119, 4 4. spathacea bb. Blomskaft o. kalk finludna 5. arvénsis 1. G. liitea Ker (Ornithogalum luteum L.). Vårlök, GuU- stjärna. Örtfärg blågrön; örtblad 5( — 10) mm br., grunt rännform., otydligt o-kölat; kalkbl. trubbiga, invändigt gula. 2^ 4, 5. Lundar, ekbackar, tomter (gräsplaner, trädor). Sk. — Boh. o. Uppl. allm., Vrml., Gstr.— Vb. mindre allm.; Öl., Gtl. 2. G. pratensis Dum. (Orn. p:e Pers.). Ängsvårlök. Mycket lik föreg., örtbl. 3 — 5( — 8) mm br., skarpkölat; kalkbl. längre. 5. Gräsplaner, tomter, åkrar, Sk. — Sdml., Gtl., sälls. Subspec. stenopétala Hn (Orn. s:um Fr.). 119, 2. Ljusgrön; kalkbl. smalare, spetsiga, ända till 2 cm 1. Sk. — Uppl., sälls, o. G. minima Ker (Orn. m:um L.). Dvärgvårlök. Örtfärg gulgrön; örtbl. 1 — 2 mm br., mycket smalare än nedersta skärmbl., det senare ett stycke nedom blomställn. 5. Lund., äng., tomter, Sm.— Uppl., ÖL, Gtl. allm., f. ö. (Sk.— Yb.) mindre allm. 4. G. spathacea Salisb. (Orn. sp. Hayne). Lundvårlök. Ört- färg gulgrön; lökbas med talrika små nylökar; örtbl. näst. trådsmala, halvtrinda; blomställnis grenar stundom förgrenade; skärmbl. ett stycke nedanför blomst.; kalkbl. trubbiga. 5. Lund., sydligaste land- skapen samt s. Vrml., täml. sälls. 5. G. arvénsis Dum. (Orn. arv:se Pers.). Luddvårlök. Lik nästföreg.; örtbl. 1 — 2 mm br., svagt rännform.; blr. talrika ( — 10); LILIACE.E. 165 skärmbl. oftast avlägsnade från blomst. 4, 5. Odl. ställ., s.v. Sk.; Bl. (fordom); Gtl.; mycket sälls. Fig. 120. AUium 1 viucale, 2 d:o (ståndare), o carinatum, •! montanum, ö^ursinuui (svagt förminsk.), 6 scliocnoprasum, 7 olcraceum. a. Blomställning med lökartade yngelknoppar, 120, 1, 3, 7. b. Varannan ststr. bredare med två långa sidoflikar, 120, 2. c. Ststr. inneslutna i kalken; bl. platta, 1 cm br 1- cc. Ststr. utskjutande, 120, 1; bl. näst. trinda, omkr. 3 — 5 mm br 2. bb. Alla ststr. sylform., ej flikade ell. tandade. c. Stånd, långt utskjutande, 120, 3, . .3. cc. » inneslutna i kalken, 120, 7, . 4. aa. Blomställning utan yngelknoppar. b. Bl. smalt jämnbreda ell. trinda. c. Bl. näst. trinda; blr kortskaft.; stånd. kortare än kalken, 120, 6, 5. sclioenoprasum cc. Bl. smalt jämnbr., platta; blr långskaft.; stånd, längre än kalken, 120, 4, . . G. bb. Bl. lansettlika med omvridet skaft; 120, 5; 7. scorodöprasuiii vineåle carinåtum oleräceuiii montåmiiu ursiiiiiiii 166 LILIACE.E. 1. A. scorodoprasum L. Skogslök. Vanl. 6--8 dm h.; flock fåblmg, yngelknoppar svartbruna, kalk rödviolett. 2^ 6, 7. Lund., snår, Sk. — Dis. o. Uppl., Öl., Gtl., sparsam o. täml. sälls. 2. A. vineåle L. Sandlök. Vanl. 4 — 5 dm h., stj. spens- ligare än föreg:s; yngelknoppar vitaktiga; blr stund, felslående; kalk blekröd ell. vitaktig. 7, 8. Sandig o. stenig mark, f. ö. som föreg. Subsp. purpureum H. P. G. Koch (A. Kochii Lge), yngelknpr bruna, kalk mörkt rödviol., bl. nedtill rännformiga; snår vid stränder. 3. A. carinåtum L. Rosenlök. 3 — 4 dm h.; bl. 2 — 4 mm br., näst. platta; kalk rosenröd. 7. Snår, m. sälls., s. Skåne. 4. A. oleråceum L. Backlök. Vanl. 5( — 7) dm h.; bl. 3 — 5 mm br., svagt rännform.; kalk vitbrun ell. violettbrun; hölster vanl. långspetsade. 7, 8. Backar, hällar, torra snår, täml. allm., Sk. — Norrl., Öl., Gtl. 5. A. schoenoprasum L. Gräslök. Oftast 1 — 2 dm h. (var. G dm h. och m. grov); bl. 1,5 mm br. ; kalk ljust rödviolett (säll. vit). 6, 7. Sand, klippor, hedar, mest vid havsstrand., mindre allm. men ofta ymnig; Sk. — Uppl., ÖL, Gtl.; ofta odl. som krydda och då vanl. tu vad. 6. A. montånum F. W. Schm. Berglök. Stängel omkr. 2 — 3 dm, blott vid basen bladig, upptill kantig; lökar förenade av en ut- dragen jordstam; bl. platta, 2 — 3 mm br.; kalk rödviolett. 7, 8. Sandig o. stenig mark, Sk., Boh., Dis., Vrml., sälls. 7. A. ursinum L. Bamslök. Stäng. omkr. 3(2 — 5) dm h.; bl. vanl. 3 — 5 cm br. ; kalk vit. 5, G. Lövskog, Sk. — Dis. o. Uppl., Gtl., sälls. men oftast i massa. 7. Lilium L. a. Yngelknoppar i bladvinklarna; blr uppräta med näst. raka kalkblad 1. bulbiferum aa. Inga yngelknoppar i bladvinklarna; blr hängande med bakåtruUade kalkbl., 121, 1, 2. inartag-ou 1. L. bulbiferum L. Brandlilja (även »kejsarkrona»). Vanl. i grupper, ända till 1 m hög; bl. jämnbreda, tätsittande, strödda; kalkblad omkr. 6 cm 1., orangeröda med svarta punkter o. streck. !2|. 6, 7. Allmänt planterad, stundom förvildad kring gårdar. Sk. — Nrl. (Från s. o. mell. Eur.) LILIACE.E. 167 Fig. 121. 1 Lilium martagon, 2 Ornithogalum nutans (ståndare), 3 O. umbellatum (blma o. stånd.), 4 Scilla amoena, 5 Muscari botryoides. 2. L. martagon L. Kroll-lilja. Ända till 1,5 m h.; bl. lan- settl., de flesta i kretsar; kalkbl. rödvioletta, mörkfläckiga (ell. vita). Som föreg. 8. Fritilläria L. F. meleågris L. Damspels- eller Kungsängslilja. 2 — 3 dm h.; bl. 3 — 6 mm br. ; blmn hängande, klockformig; kalkbl. 3 cm 1., rutiga av blekrött o. rödbrunt (säll. vita). 2j. 5, 6. Fuktängar m. m., sedan länge förvildad flerest. i s. o. mell. Sv., ymnigast på Kungs- ängen s. om Uppsala. 9. Tiilipa L. T. silvéstris L. Vildtulpan. Omkr. 3 dm h.; bl. daggblå, smalt lansettl.; kalkbl. gula, 3 cm 1., spetsiga. 2^ 5, 6. Förr plan- terad, ännu kvarstående i gamla parker o. d., Sk. — Uppl., ÖL, Gtl. 10. Scilla L. S. amoena L. Blådruva. 121, 4. 1 — 2 dm h.; kalk mörkblå. 2j. 5, 6. Prydnadsväxt jämte flera andra arter (S. hifölia L., itdlica L., sibirica Andrews m. fl.) och lätt förvildad. 11. Ornithögalum (L.) Salisb. 1. O. umbellatum L. Stjärnlök, Morgonstjärna. 121, 3. Omkr. 2 dm h.; bl. 3 — 6 mm br.; blr i kvast, uppräta; kalkbl. vita, utvändigt med grönt mittfält; alla ststr. hela. 2|. 5, 6. Förvildad från trädgårdar, Sk. — Uppl., ÖL, Gtl. (Från s. o. mell. Eur.) 168 LILIACE.^. 2. O. nutans L. Aftonstjärna. 121, 2. Lik föreg., men större, bl. 12 — 15 mm br., kalk 4 cm bred; blr lutande i klase; varannan ststr. bredare med två sidoflikar upptill. Som föreg. (Fr. Orienten.) 12. Muscäri Mill. M. botryoides Lam. et DC. (Hyacinthus b. L.). Pärldruva, Pärlhyacint. 121, 5. 1 — 2 dm; bl. 5 — 10 mm br.; kalk mörkblå med vita brämflikar. 2^ 5. Förvild. från trädgårdar, Sk. — s. Nrl. Öl., Gtl. 13. Hyacinthus L. H. orientålis L. Hyacint. Allm. som kruk- och rabattväxt, med talrika färgvar. (ursprungligen ljusblå), lätt förvildad på gräs- planer. (Fr. Orienten o. s. Eur.) 14. Aspäragus L. A. offlcinålis L. Sparris. 122, 5. Omkr. 0,5 dm (som odlad dubbelt högre), mycket grenig, med förkrympta blad, som ersättas av de talrika, fint barrlika grenarna (»sparris-ris»); kalk gulgrön, bär gulrött. 2^ 6, 7. Sand. havsstr., m. sälls., Sk. — Boh. o. Uppl., Öl., Gtl.; allm. odlad för de ätliga ungskotten. 15. Majänthemum Web. M. bifolium F. W. Schm. Ekorrbär. 10, 3, 122, 6. Omkr. 15 cm h., med lång, trådsmal jordstam; bl, två; blr gräddvita; bär mörkt vinröda. 2f 6. Skogsmark allm.. Sk. — Lpl., Öl., Gtl. 16. Polygönatum Hill. a. Bl. ellipt. ell. äggrunda, skiftesvisa, 122, 2. b. Stj. kantig; blomskaft 1 — 2-blmga .... 1. odorätum bb. Stj. trind; blomsk. 2 — 5-blmga 2. multiflorum aa. Bl. smalt lansettlika, i krets; blomsk. mest 2- blmga, 122, 3, 3. Yertlcillåtiim 1. P. odoråtum. (Mill.) Druce (Convallaria polygönatum L., Pol. officinäle All.). Rams, Getrams. Vanl. 2 — 4 dm h., stj. från mitten böjd åt sidan; bl. under daggblå; kalk vit med gulgröna flikar, bär daggblå. 2|. G. Klippavsatser, hällar, stenrös i skog, backar, täml. allm.. Sk. — Jtl. o. s. Lpl., öl., Gtl. 2. P. multiflorum All. (Convall. mult:a L.). Storrams. Lik LILIACE^E. 169 Fig. 122. 1 ConvalL, 2 Polygon. odonitum 3 Polyg. verticillatum, 4 Antherium ramo sum, 5 Asparagus, 6 Majanthemum, 7 Anther liliago. föreg., men högre, storbladigare; kalk smalare. 2|. 6. Lövskog, skogs- bryn, täml. sälls., Sk. — Vrml. o. Gstr., Äng., Öl., Gtl. X P- multiflorum X odoratum, mycket sälls. 3. P. verticillatum x\ll. (Conv. vert:a L.). Stjärnrams. Vanl. 5 — 7 dm, upprat, rikbladig; bl. omkr. 1 cm br. ; bär röda. 2^ G. Lövskog, sälls.. Sk. — Lpl., men saknas i ö. Sv. söder om Hls. 17. Convalläria L. c. majålis L. Konvalje, Liljekonvalje. 122, 1. Örtblad vid varje stängel två från jordstmn; bär gulröda. 2f 5, 6. Lundar, lövskogsbackar, skogsbryn, allm.. Sk. — Lpl., Öl. Gtl. 18. Paris L. P. quadrifolia L. Ormbär. 22, 5. Vanl. 2 — 3 dm; bl. brett ellipt., 4 (säll. 3, 5 ell. flera) i krets i stjms topp nedom den en- samma blmn; kalk grön; bär blåsvart, m. e. m. daggblått, giftigt. 2^ 5, 6. Lövskog, lundar, allm., Sk. — Lpl. 170 AMARYLLIDACE.E. IRIDACE.E. Familj Amaryllidäceap. Orter med lök, stängel och jämnbreda blad; skilda från Liliacea) genom undersittande fruktämne. a. Kalk fribladig, utan bikrona. b. De tre inre kalkbl. kortare än de yttre, 18, 5; 1. Gralånthiis bb. Alla kalkbladen lika 2. Leucöium aa. Kalk sambladig med sambladig bikrona i sin myn- ning 3. Narcissus 1. Galan thus L. G. nivålis L. Snödroppe. Kalkbl. vita, de inre med grön spets. 2|. 3 — 4. Förvildad från trädgårdar. 2. Leucöium L. L. vernum L. Snöklocka, Klosterlilja. Blma lutande, kalk rundat klocklik; kalkbl. vita med en gulgrön fläck vid den förtjoc- kade spetsen. 2^ 4, 5. Som föreg. o. Narcissus L. 1. N. pseudonarcissus L. Påsklilja. Kalk gul med bägar- ell. trumpetformig bikrona. 2f 4, 5. Förvildad från trädgårdar; planteras i talrika former o. hybrider. 2. N. poéticus L. Pingstlilja. Kalk vit; bikrona kragformig, gul, rödkantad. 2^ 5, 6. Som föreg. Familj Iridäceae. a. Storväxta örter med bladens kant vänd mot stjälken; kalk med kort rör; yttre kalkf likar breda, nedhän- gande, de inre uppräta; märkesf likar bladlikt utbredda, 7, 2, 1- Iris aa. Låga örter med rund knölstam; bl. med vit mitt- strimma o. inrullade kanter; kalk med långt, smalt rör, m. e. m. likbladig; märken smalt strutformiga, fransade, 7, 1, 2. Crocus 1. Iris L. 1. L pseudåcorus L. Svärdslilja. Omkr. 1 m hög; bl. 2 — 3 cm br.; kalk o. märken gula; tre kalkbl. m. små, uppräta. 2^ G, 7. Stränder, täml. allm., Sk. — Vb., öl., Gtl. IllIDACEJ-:. ORrillDACE.E. 171 2. I. sibirica L. Stj. 0,5 — 1 m h., spenslig; bl. 3 — 6 mm br. ; kalk mörkt violblå, av nästan jämnstora blad. 2|. 6, 7. Kärrängar o. diken, m. sälls., Vg., Gstr. (trol. där liksom annorst. förvildad från trädgårdar). 2. Crocus L. 1. C. neapolitånus Ker (C. sativus ^ vernus L. delvis; C. vernus Wulf. delvis; C. v. All., ej Mill.). Vårsaffran. Kalk violett (ell. vit) med en hårring i svalget vid ststr:s fäste; märken längre än ståndarna. % o — 5. Allmän som prydnadsväxt och lätt förvildad. 2. C. heuffeliånus Herb. (C. banäticus Heuff., ej Gay). Mycket lik föreg., men svalget kalt. — Som föreg. o. C. albiflorus Kit. (C. vernus Wulf. delvis). Lik de föreg., men kalk smalare, oftast vit; kalkflikar smalare lansettl.; märken kor- tare än stånd:a. — Som föreg. 4. C. liiteus Lam. Gulsaffran. Kalk gul, flikar rundtrub- biga, uppräta, alla nästan lika; knölstammens hinnor släta. — Som föreg. 5. C. moesiacus Ker (C. aureus Sibth. et Sm.). Lik näst- föreg., men kalkflikar ngt spetsade, tre ngt längre o. smalare än de övriga. — Som föreg. G. C. susiånus Ker. Lik nästföreg., men tre kalkflikar ut- böjda, oftast utvändigt svartstrimmiga; knölstamshinnor grovtrådiga. — Som föreg. Familj Orcliidilcete. Orkidéer. 1 vårt land nästan uteslutande låga och slemmigt saftfyllda örter med 6-bladig, symmetrisk kalk; ett av de inre kalkbladen, läppen, till form o. färg rikare utbildat och motsatt den s. k. pelaren, som utgöres av pistillens korta (stift o.) märken och en ensam ståndare (hos nr 1 två ståndare); ståndarmjöl sammanhängande till en massa (s. k. pollinarium); fruktämnet undersittande, hos de flesta vridet, varigenom läppen är vänd nedåt. Se fig. 35, 6. a. Läppen stor, rundat toffelformig; pelare med 2 ståndarknappar mot läppens inre, 3, 6; bred- bladig ört med jordstam 1. Cypripédiuiu aa. Läppen platt ell. skålformig; ståndarknapp en enda i pelarens topp, 35, 6, b. Med (1 eller) 2 knölrötter nedanför trådröt- terna; ståndaren orörligt vidvuxen pelaren. 172 ORCIIIDACE^E. Fig. 123. 1 riatanthera chloräntha, 2 Gymnadenia coQopsea, 3 Habenaria viridis, 4 Hab. albida, 5 Nigritella, 6 Ophrys, 7 Chamseorcliis, 8 Herminium. C. Läppeu med sporre, 123, 1 — ■!. d. Läppen flikig. e. Läppen från vigglik bas utbredd, 123, 2. f. Ståndarens båda pollenmassor med skaft, slutande i en liten klibbskiva, som är innesluten i en hinnpung. g. De två pollenmassorna med var sin klibbskiva, 35, 6, P, . . . . 3. gg. D:o med gemensam klibbskiva . 4. ff. Klibbskivor ej inneslutna .... 9. ee. Läppen jämnbred med 3 likformiga parallella flikar; sporren kort säck- formig; 123, 3, 4, 7. dd. Läppen hel. e. Lpn uppåtvänd; sporren säckformig; blomställn. rundad; 123, 5, .... 8. ee. Lpn nedåtvänd; sporren trådformig; blomställn. utdragen; 123, 1, . . . .10. cc. Läppen utan sporre. d. Läppen flikig. e. Kalken vidöppen; läppens mittflik stor, urnupen, 123, G, 2. Ophrys ee. Kalken klockformigt sluten ; läpp näst. likformigt 3-flikig, 123, 8, 6. Heriiiiuium dd. Läppen hel; kalken klockform., 123, 7, 5. ChainaBorchis bb. Utan knölrötter. Ståndarknapp till stor del fri, rörligt vidfästad. Orcliis Ånncauiptis Gymuadéuia Habcuåria Nigritella Platanthéra ORrTTTDACE.^. 173 Tig. 124. 1 Calypso, 2 Malaxis, 3 Achroanthes, 4, 5 Cephalanthera rubra (blraa \'i samt läppen o. pelaiea l^/s). C. Grönbladiga örter. d. Stjälkbas lökformigt förtjockad. e. Enblmg o. enbladig; läpp nedåtvänd, toffelformig, 124, 1, 21. ee. Med blomställn. ; läpp uppåtvänd, f. Läpp trubbig. 127, 6; pelare med upptill hinnkantade sidor . . . .17. ff. Läpp spetsig; pelare kort, okantad, g. De inre sidokalkbladen avlånga; stj. 2— 3-bladig; 124, 2, . . . . 19. gg. D:o m. smala; stj. 1-blad.; 124, 3, 20. dd. Utan knölstam; med blomställning, e. Läpp genom sidoinskärningar avdelad i en skålformig bas och en mera ut- bredd skiva, 124, 5, 125, 2, 127, 4. f. Fruktämne vridet, 124, 4, . . . .11. ff. Blomskaftet vridet, ej fruktämnet, 125, 1, 2, 12. ee. Läpp utan sidoinskärning. f. Läpp lång, 2-flikig, 125, 5, 127, 5, 14. ff. » kort, hel, 125, 7, cc. Gul- ell. brunvita örter utan gröna blad. d. Läpp nedåtriktad, utan sporre. e. Läpp framåtsträckt med 2 diverge- rande flikar, 128, 7; jordstam o. rot- knippa likna ett skatbo i smått . . ee. Läpp nedböjd, 3-flikig, 125, 6; jord- stam korallgrenig 18. dd. Läpp uppåtriktad med säckform ig sporre, 125, 4; jordstam korallgrenig. .... lo. Calypso Liparis Malaxis Achroanthes Cephalanthera Helleborine 16. 15. Listéra (xoodyéra Neottia Corallorrhiza Epipoginni 174 ORCHIDACE.E Fig. 125. 1 Helleborine palustris, 2 d:o (läppen och därovan ståndaren), 3 H. atrornbcns, 4 Epipogium, 5 Listcra ovata, 6 Corallorrhiza, 7 Goodyera. 1. Cypripédium L. c. caleéolus L. Guckusko. 3, 6. Stj. 2 — 5 dm h., mång- bladig; bl. äggrimt elliptiska, 1 — 1,5 dm 1.; blma oftast en enda, läpp gul, glansig, övriga kalkbl. lansettl., rödbruna. 2^ 6. Lund., snår, sälls., Ög. och Vg. — Vb. o. Ume Ipmk, ÖL, Gtl. 2. Ophrys L. O. muscifera Huds. (O. insectifera a myodes L., O. myodes Jacq.). Flugblomster. 123, 6. 2 — 3 dm h.; knölrötter runda, hela; läpp mörkbrun, sammetskiden, med blågrå fläck vid basen. 2f 6, 7. Äng. i kalktrakter, Ög., Öl., Gtl. mindre allm.; Sk., Sm., Sdml., Ner., Uppl., Gstr., Jtl. sälls. 3. Orchis L. a. De 5 övre kalkbl. klockformigt hopstående, 127, 3, 5; skärmbl. tunna, hinnartade, ej längre än fruktäit; knölrötterna hela, rundade, b. Sporre vågrät eller uppstigande; blr stora. Fig. 126. Orchis 1 palnstris, 2 Traunsteineri, 3 incarnatus, 4 inc. subsp. crncntns, 5 lapponiciis, dade, gröna — rödaktiga — ljusbruna med brun kant; honungskört- lar m. korta o. breda; ststr. rödaktiga till ljusgula, knpr gulröda till gulbruna, mörknande; stift kort, grovt; märkesflikar korta, tjocka, grunt kluvna ell. näst. hela, rosafärgade till gulbruna. — T. Ipmk — Sk. (ej funnen i alla landskap), t. allm. å öppen, stenbunden mark, mest i fjälltr. X hast. X lanåta allm.; X herhåcea och X repens täml. allm.; X aiirita s'å\h.; X (cåprea X lanåta) och. X{aiirita X cinérea) m. sälls. T. S. phylicifolia L. Grönvide. 131, 2. Vanl. upprat, någon gång nedligg. buske, sällan mer än 2 m hög; bl. slutligen fasta, lan- settlika till omvänt äggrunt lansettlika, med rak, helbräddad spets, f. ö. grunt sågade, ovan glänsande gröna, kala, under blekt blågröna med ända till spetsen gulgrön mittnerv, gleshåriga, slutl. kala; ax- skaft kort med 1 — 4 förkrympta blad; ax ngt tidigare än bl.; ho- nungskörtlar jämntjocka, täml. långa; stånd, gula; märken gulbruna. — T. Ipmk — Sdml., Vsm., Kr., Vrml. — I Skandinav, oftast med inblandning av S. nigricans o. S. glauca (mindre ofta S. myrsinites), och på låglandet S. cinérea. X phyl. X cinérea allm. (med inblandn. av nigricans, säll. även aurita); X {herhåcea X polaris) t. allm.; X aurita och X lapponum sälls. 8. S. myrsinites L. Glansvide. 131, 3. Nedliggande eller omkr. 0,5 m hög, utbredd buske; bl. läderartat styva, täml. små, äggrunt lansettlika till omvänt äggrunda med trubbig spets, upphöjt ådernät och fina punkter; axskaft korta med 3 — 5 förminskade, stipelbärande bl.; axfj. breda, rundade, upptill svartröda ell. svart- bruna; honungskörtlar 1. korta, breda; stånd, rödvioletta; märkesflikar slutl. violettbruna. — T. Ipmk — Hrj., t. allm. å fukt. ängar. — Oftast med inblandn. av S, glauca (bl. då mattare o. hårigare), S. nigricans (bl. då grönare o. kalare, fr. långskaftade) o. S. phylicifolia. 0. S. nigricans Sm. Svartvide. 131, 4. Hög buske, säll. mer än 5 m hög, eller buskträd; bl. vanl. omvänt äggrunda med t. bred bas o. utdragen, snett tillbakaböjd spets; ax föga tidigare än bl.; axfj. smala, spetsade, upptill brunsvarta; st. gula; märkesflikar slutl. mörkbruna. — T. Ipmk — Sk., allm. å fuktigare ängar upp till björkregionens övre gräns. — Har som regel inblandning av en eller flera arter, i fjälltrakter S. glauca, S. phylicifolia (o. S. myrsinites), på låglandet S. cinérea, aurita X cinérea och cåprea X cinérea. 10. S. lanåta L. Ullvide. 132, 1. Oftast upprat, högst 3 m hög, tät, utbredd buske med tjockt filtludna kvistar; stipler stora, 13— J 64295. L i n cl man, Flora, i 94 SALIX. breda; bl. stora, tjocka med bred till nästan hjärtlik bas och kort tillbakaböjd spets, som unga helt guldhåriga; ax tidigare än bl.; ax- skaft korta med fjällartade bl.; axfj. äggrunda, trubbiga, upptill svart- bruna; honungskörtlar långa, smala, urnupna ell. grunt kluvna; st. gula; märkesflikar långa, smala, hela, gula — gulbruna. — T. Ipmk — Hrj., t. allm. i högre fjälltr., mest fuktig mark. X If^tn. X haståta och X cåprea allm.; X herbdceat. allm; Xpohiris sälls.; X lapponum och X (herhäcea X polaris) sälls. 11. S. lapponum L. Lappvide. 132, 2. Nedligg. eller van- ligast upprat o. yvig, säll. ända till o m hög buske; bl. fasta med ofta vågiga kanter, ovan gråvita till matt mörkgröna, under gråvita; ax tidigare än bl.; axskaft ytterst kort, oftast bladlöst; axfj. äggrunt lansettl., spetsade, upptill svartbruna; honungskörtlar långa, smala med stundom uppsvälld topp; stknpr ofta röda, slutl. gula till brun- aktiga; märkesflikar trådlika, S-formiga, hela, ljusbruna. — T. Ipmk — UppL, Vsm., Nr., VrmL, Vg. X lapp. X herhäcea allm. (och X [lierbdcea X polaris]); X myr- tilloides, X cåprea^ X aurita och X arhuscula allm. (samt X (aitrita Xcinérea) och X {avrita X repens) mera sällan); X repens ej sälls.; X viminålis, X phylicifolia samt X (nigricans X phylicifölia) och X lanata sälls. 12. S. viminålis L. Korgvide. 133, 2. Reslig buske eller buskträd med vidjelika grenar o. årsskott; axfj. kortspetsade med ])runsvart topp; honungskörtlar långa, smala; märkesflikar smalt tråd- lika, hela. — S. o. mell. Sv., allm. odlad och flerestädes förvildad. X vim- X repens t. allm.; X cinérea ej sälls.; X cåprea samt X (cåprea, X cinérea), X (aurita X cinérea), X (cinérea X nigricans), X purpurea, ej sälls.; X aurita, X lapponum sälls. 13. S. repens L. Krypvide. 132, 3. Låg buske, säll. ända till manshög, vanl. nedliggande, utbredd o. gles; bl. små, slutl. styva, vid torkning svartnande vid nerverna, ovan vanligen glansigt mörk- gröna, under gråvita; axskaft slutl. ofta långt utdragna med 5 — 8 blad; axfj. avrundade, i spetsen mörkröda; honungskörtlar jämnbreda; stknpr rödgula, slutl. bruna; märkesflikar korta, vanl. grunt kluvna, gula — röda — svartbruna. — Vb. o. Jtl. — Sk., täml. allm. å fukt. skogs- ängar o. d. X Tcp. X aitrifa allm., X (aurita X cinérea) och (aurita X myrtil- loides) sälls.; X cåjjrea, X viminålis t. allm.; X haståta, X lappo- num, X åepréssa ej sälls.; X myrtilloicles t. sälls.; X cmérea (?) sälls. SALIX. 195 Subspec. rosmarinifolia L. 132, 4. Av resligare växt, ej sällan över 2 m; bl. långa, smala, n. jämnbrett lansettl. med rak spets o. slätare, vanl. alldeles helbrädd. kant; fröhus vitludna, märken röd- bruna. — Sydligaste Sv., Gtl., sälls. 14. S. myrtilloides L. Odonvide. 133, 5. Låg buske, säll. över 0,5 m, med uppräta grenar; bl. små med bred, stund, hjärtlik bas o. rak, trubbig spets, ofta rödaktiga, vid torkning lätt mörknande; a.xskaft 3 — G-bladiga; axfj. smala, trubbiga, blekgula med rödbrun spets; honungskörtlar långa, smala; stknpr gula till röda; märkes- flikar m. korta o. breda, hela ell. grunt kluvna, brunröda. — T. Ipmk — Dir., Hls., Sm.; mångenstädes å kärrängar, särsk. i lägre fjälltrakter. X myrt. X aurita och X lappomim allm. (X aurita X cinérea sälls.); X repens, X depréssa t. sälls.; X haståta (?) m. sälls. 15. S. depréssa L. (S. livida Wg, S. vagans Anderss.). Ris- vide. 133, 1. Låg buske, säll. över 2 m, yvig; stipler små, oregelb. äggrimda, på sensommaren ofta tillväxande; bl. tunna, t. små, omvänt äggrunda — elliptiska — brett lansettlika, med kort, snett tillbakaviken helbräddad spets, ofta vågtandade, ovan matt gröna, under blekt blå- gröna med ljus mittnerv, slutligen oltast kala (i nordligare provinser, mest i lägre fjälltrakter, en reslig form med årskvistar och bladens båda sidor tjockt o. glansigt vitludna, var. cineräscens Wg); axfj. trubbiga med Ijusbrun spets; honungskörtlar korta, trubbiga; st. gula; märkes- flikar korta, breda, vanl. grunt kluvna, gula, mörknande. — T. Ipmk — Sk., t. allm. å fukt. skogsängar, särskilt i lägre fjälltrakter. X depr. X aurita allm.; X (aurita X repens) och X (aurita X myr- tilloides) sälls.; X (aurita X cinérea) m. sälls.; X repens ej sälls.; X myrtilloides t. sälls. lo. S. aurita L. Bindvide. 133, 3. Medelstor, säll. över 3 m hög, yvig buske; stipler stora, breda; bl. t. fasta, vanligen små, oftast brett omvänt äggrunda med avsmaln. bas o. trubbig, starkt tillbakaböjd, sned spets, ovan matt mörkgröna till grågröna; ax tidi- gare än bl., t. korta o. smala; axfj. små, trubb., upptill gulbruna; honungskörtlar m. korta o. breda; stknpr rödgula till gula, slutl. gul- bruna; märken m. korta, breda, trubbiga, grunt kluvna, slutl. brnna. — Lule Ipmk — Sk., skogsängar, t. allm. X (1'iir. X cinérea^ X repens^ X niyrtilloides allm.; X depréssa o Xlapponwn allm.; X (lapponum X myrtilloides) o. Xcäprea ej säUs.; X haståta, X phylicifolia o. X viminålis sälls. 19() SALIX. 17. S. cinérea L. Gråvide, Gråsälg. 134, 1. Medelstor, säll. över 4 m hög buske, sällan buskträd, med långa, vidjelika, ej knöliga, kvistar; stipler t. stora; bl. t. fasta, medelstora, vanl. omvänt äggrunt lansettlika med oftast smal bas och kort, rak spets, helbräddade till vågtandade, glanslösa, ovan mörkt, under blekt grågröna; ax tidigare än bladen, långa, tjocka; axfj. spetsiga, upptill svartbruna; honungskörtlar breda; stknpr gula; märkesflikar vanl. långa, hela ell. grunt kluvna, slutl. mörkbruna. — T. Ipmk, Vb. — Sk., allm. å fukt. ängar o. stränder. X cin. X aurita och X nigricans allm.; X (aurita X myrtilloides och X (nigricans X phylicifölia) sälls.); X phylicifolia och X cåprea t. allm.; X riniindJis ej sälls.; X repens (?) sälls. 18. S. cåprea L. Sälg. 133, 4. Träd av över 12 m:s höjd med grova, knotiga, gulgröna, slutl. kala årsskott.; bl. stora, tjocka, vanl. brett omvänt äggrunda (säll. äggrunt lansettlika eller lansett- lika) med sned, tillbakaviken spets, ovan slutligen siäta, glansigt mörkgröna; ax tidigare än bladen, t. korta, tjocka; axfj. långa, lan- settl., upptill svartbruna; honungskörtlar små, smala; stknpr gula; märkesflikar långa, kluvna, slutl. mörkbruna. — T. Ipmk — Sk., allm. å torr mark i lundar o. skogsbryn, på ängar m. m. X cåprea Xlappönujn och Xlanäta allm.; X repens och. X cinérea t. allm.; X aurita och X viminålis ej sälls.; X claplinoicles sälls. 19. S. daphnoides Vill. Daggvide. 134, 2. Högrest busk- träd eller träd av ända till 20 m:s höjd med kala, glansbruna till gråblå, som torra vitblå kvistar; stipler långa, körtelsågade (eller 0); bl. vanl. brett lansettlika med smal, bakåtböjd spets, fint körtelsåga- de, ovan glänsande mörkgröna, under blekt blågröna; ax tidigare än bl., t. långa, m. tjocka o. tätblmga; axfj. svartbruna; stknpr gula; märkesflikar långa, smala, hela. — Älvstränder; Dir., Vrml., BL, sälls. Ofta planterad. X d. X cåprea sälls. 20. S. purpiirea L. Rödvide, Rödvira. 133, G, 7. Buske, 2 — 3 m hög, med vidjelika grenar; årsskott kala, oftast brunröda; bl. täml. långa, smalt tunglikt lansettlika, spetsiga, ovan mitten fin- såg., släta, blågröna, under blekare, kala; axfj. trubbiga, i spetsen mörkt rödbruna; stknpr svartröda; fröhus m. små, rundat äggformiga, stift nästan 0; märken äggformiga, urnupna. — Allm. planterad i s. o. mell. Sv.; flerestädes förvildad i s. Sv. X purp. X aurita, X repens, X viminålis. SALIX. 197 21. S. triandra L. Mandelpil. 133, 5, 134, 3. Medelstor Imske eller ända till 4 m högt, smalstammigt buskträd med gulgröna, slutl. kala årsskott; stipler m. stora, breda, tandade, undertill blekt grå- gröna, länge kvarsittande; bl. stora, avlångt lansettlika, spetsade, tätt o. vasst körtelsågade, ovan glansigt gröna, under blekt grågröna; ax långa, smala, $ glesblmga, långskaftade, 3 — 5-bladiga; axfj. vanl. omv. äggrunda, gula, håriga, i spetsen nästan kala; stknpr gula; frö- hus små, äggformigt kägellika, trubbiga, gröna till rödaktiga, kala, långskaftade; stift m. kort; märken korta, hela till grunt kluvna. — Flodstränder; Vb. — Ippl., Dir., Yrml., sälls.; i s. Sv. planterad o. förvildad. 22. S. pentändra L. Jolster. 133, 8, 134, 4. Reslig buske, buskträd eller ända till 8 m högt, tjockstammigt träd; kvistar kala, gulgröna till kastanjebruna, glansiga; årsskott gröna, kala; bl. slutl. nästan läderartade, smalspetsade, fint o. tätt körtelsågade, som yngre klibbiga, balsamluktande; axskaft m. långa, 5 — 9-bladiga; ax senare än bl., hängande; stånd. 5 till 8 (4 till 12); fröhus äggformigt kägellikt, grönt, kalt, kortskaftat; stift kort, tjockt; märkesflikar långa, tjocka, kluvna, rödbruna. — T. Ipmk — Sk., fukt. skogsängar, t. allm. X p. X alba, X frdgilis, sälls. 23. S. frågilis L. Pil, Skörpil, Knäckepil. 134, 5. Stort, tjockstammigt träd med vid krona, kala, gulgröna kvistar, m. sköra vid fästet; bl. stora, m. långa och långspetsade med 1 till 2 körtlar på skaftet; ax samtidiga med bl.; axfj. avlånga, ljusgula; fröhus ut- draget kägellikt, med medellångt skaft; stift kort eller ngt utdraget, tjockt, i spetsen kluvet; märkesflikar kluvna. — Sk. — Hls., Dir., Vrml., vid stränder t. allm, samt allm. planterad. X frag. X pentändra sälls., X alba allmännare. — Den svenska, trol. ej ursprungligen inhemska skörpilen torde vara en form av S. alba X frågilis, närstående till den i Orienten levande, alldeles kal- bladiga, äkta S. frågilis. 24. S. alba L. Vitpil. 134, G. Högt, tjockstamm. träd med täml. uppräta o. raka grenar o. gulgröna, vid basen något sköra kvistar; bl. långt o. smalt lansettlika, m. fint körtelsågade, slutl. ovan grågröna, under blågrå; ax samtidiga med bl.; fröhus litet, ägg- form, kägellikt, grönt, kalt, m. kortskaftat; stift o. märken som föreg. — T. allm. planterad vid vägar o. stränder, Sk. — Gstr., stundom förvildad. X alba X frågilis ej sälls., X pentåndra sälls. 198 MYRICACE.E. JLULANDACE.K. BETULACE.E. Familj Myriciii'(^a\ Myrica L. 43, 5, 47, 5; sid. ol, oo, M. M. gale L. Pors. Buske ell. dvärijjträd, 0,8 — 1 m h.; bl. kil- form, lansettl., mot spetsen glessågade, grågröna, starkt (harts-)liiktancle; hanax rödbruna, honax slutl. gröna. 5, 6. Kärr o. sänka strand., hela landet, allm. Eamilj Jnglandaceji^. Juglans L. (sid. 28). J. régia L. Valnöt. Högt träd; bl. parblad., småbi. 7 — 9. smalt äggr., glansiga; hauhäugen 1 dm 1., tjocka, tätblmga, gröna; honblr 2 — 3 tills, i en grenspets; fr. plommonlik stenfrukt, men fruktköttet läderart., torkande. 5. Planter.; fruktmognad upp till Sthlm. (Orienten.) Familj Betuliiceae. 1. Carpinus L. 39, 5; sid. 29. C. bétulus L. Avenbok, Annbok. Träd (som planterad ofta buskträd); bl. 6 — 12 cm 1., smalt äggr. ell. äggrunt lansettl., skarpt dubbelsåg.; cf^hängen samtid, med bladen, 3 — 5 cm 1., glesblmga, med breda, kupiga, rödbruna fjäll; frukthängen omkr. 1 dm 1. 5. Lövskog, Sk., BL, s. Hall. o. Sm., ÖL, täml. allm. — f. incisa Ait., flikbladig trädgårdsform. 2. Cörylus L. 39,4; sid. 29. C. avellåna L. Hassel. Rikstammig buske, 2 — 5 m b., säll. träd ( — 10 m h.); årskvistar borsthåriga, bl. bredast ovan mitten, grunt parflik., såg., kortspetsade, finhår.; o^ bangen övervintrande utan hölje, tätblmga, omkr. 5 cm L, gulakt. ljusbruna; $ax knopp- lika med purpurröda märken; nöt i en 2-bladig, mångflik. bägare. 3 — 5. Lövskog, lundar, Sk. — Dir. o. Ang., ÖL, GtL, allm., utom i norrländska landskapen. — f. lacinidta Hört., bl. djupt parflikiga; — efter nötens form: f. silvéstris Hört., f. ovåta G. And., f. ohlöngu G. And. (nöt rund, brett avlång, smalt avlång). 3. Bétula L. 39, 3; sid. 29, Av J. G. Gunnarsson. a. Högs tamsträd eller buskträd; axfjäll med 3 olik- forraiga flikar, 136, 1 — ö. b. Årsskott kala, rödbruna med ell. utan harts- vårtor; bl. o. bladskaft kala. BETULA. 199 C. Bl. fråu svagt hjärtlik, tvär ell. brett kil- form. bas näst. triangulära, tunna, mjuka, skarpt dubbelsåg. med utdragen, vanl. svagt krökt spets, under gröna; frukt bredast ovan mitten, dess hinnkanter omkr. dubb. bre- dare, nående över märkena; axfjälk.s mitt- flik kort, sidoflikar utstående ell. nedböjda; 135, 1, 136, 1, 1 yerrucösa Fio-. 135. Betula 1 verrucosa, 2 coriacea, 3 cor. var. tremuloides, 4 coucinna, ° 5 conc. f. pusilla, 6 pubesceus, 7 pub. f. parvifolia, 8 pub. * suecica. 200 BETULACE.E. cc. BL kortspets. ell. trubbiga, enkelsåg. cll. enkeltand., under blekgröna; frukt bredast på mitten, dess hinnkanter ungefär hälften till så breda, lägre än märkena; axfj:s 3 flikar ungef. lika långa, sidoflikarna snett uppåtriktade; 135, 2, 4, 136, 2, 4. d. Bl. brett ellipt., äggrunda ell. rundade, styva, tunt läderart.; bladtänder korta med bred bas o. ofta utböjd topp; under- sidans mitt- o. sidonerver avtagande i tjocklek mot bladkanten; nervvinklar kala ell. med vitaktiga hår; 135, 2, 136, 4, . . 2. coriåcea dd. Bl. ellipt., äggr. ell. rombiska, täml. fasta, sågade med m. e. m. tydligt triangulära sågtänder; undersidans mitt- och sido- nerver starkt upphöjda ända ut till blad- kanten; sidonerver regelmässigt parallella; nervvinklarna vanligast med brun hår- tofs; 135, 4, 136, 2, o, 3. conciuna bb. Årsskott m. e. m. finludna till näst. kala; bl. m. e. m. håriga, under gröna; frukt bredast vid ell. nedom mitten. c. Bl. äggr. till ellipt. med avrundad bas, tunna, mjuka; kant grunt enkelsåg.; frukt med hälften till så bred hinnkant. d. Bl. å bägge sidor o. bladskaft finludna; årsskott grå, tätludna, utan hartspunkter; 135, 6, 7, 136, 5, 4. piibéscens dd. Bl. kala utom undersidans nerver, nerv- vinklarna och bladkanten; skaft kala; årsskott mörkbruna, gleshåriga, oftast med hartspunkter; 135, 8, 4. * siiécica cc. Bl. brett ell. rundat äggr., ell. äggrunt tri- angulära, styva, tunt läderart., djupt o. grovt skarpsåg.; ungkvist, oftast svarta, utan harts- punkter, flerböjda; fruktens hinnkant ungef. av fr:s bredd; 136, G, 137, 7, 5. tortiiosa aa. Buskar (ell. buskträd'?); axfj. med 3 likformiga flikar; frukt:s hinnkant smalare än fr. b. Bl. rundade, naggade; årsskott finludna utan vårtor; axfj:s alla flikar uppräta; 136, 7, 137, IK G. iiana bb. Bl. m. e. m. tydligt avlånga ell. smalt ellipt., oregelb. vassågade; årssk. mörkbruna med stora gula hartsvårtor; axfj:s sidof likar m. e. m. ut- spärr.; 136, 8, 137, 8, 7. hiimilis BETULA, 201 Fig. 136. Betula (axfjäll o. frukttT. VOj 1 verrncosa, 2 couciuna, 3 couc. var. pusilla, 4 coriacea, 5 pubescens, 6 tortuosa, 7 nana, 8 humilis. 1. B. verrucosa (B. alba L. delvis; B. péndula Roth'?). Häng-, Slöjd-, Masurbjörk. 135, 1, 136, 1. Stort träd; kvistar spensL, slaka, oftast hängande; stamuäver vit, slutl. övergående till sprick- full, svart bark; bl. omkr. 5 cm 1.; bladskaft långa, täml. fina; vinter- knopp, smala, spetsiga. Skog på låglandet, Sk. — Lpl. (utom fjäll- trakt.), ÖL, Gtl., allm. — Hybridiserar med alla samartcrna; axfjäl- lens bas hos hybriderna ofta starkt förkortad ell. förlängd. 2. B. coriacea Gunnarss. nov. spec. (B. alba L., ambigua, car- pätica, glutinusa, odoräta, pubéscens hos flera förf., delvis). Ängs- björk, Luktbjörk. 135, 2, 136, 4. Medelstort träd ell. buskträd; kvist, grova, styva, ej häng.; nävern gråvit ell. brunvit, vanl. alltid slät; grenbark näst. svart; bl, omkr. 4 cm 1., vanl. med tydligt av- satt toppdel, undersidan med stormaskigt, slutl. tydligt upphöjt nerv- nät och tydliga balsampunkter (under lupp); bladskaft täml. långa, grova; vinterknopp, tjocka, trubbiga, klibbiga. Ängar, hagar, våtängar. Sk. — Lpl. (utom fjälltrakt.), Gtl., (Öl.?), täml. allm., mest norrut. — f. paludåsa Gunnarss. nov. f., bl. hälften mindre, mer rundade; busk- träd; käri", mindre allm. — var. tremuloides Gunnarss. nov. var. (B. populifolia Lffist. delvis), 135, o, bl. stora, näst. runda (lika aspens); Nrl., Lpl. sälls. — Hybr. med alla sam arterna. X B. coriacea X verrucosa: f. dalecårlica (L. fil.), Ornäsbjörk, 137, 1, bl. långspetsade, djupt o. smalt parflikiga, flikar sågade; Sm., 202 BETULACE.B. Vg., Ög., UppL, Dir., sälls. samt plauter. — f. lamiiåta Wg, lik föreg. men flikar helbräddade; Kr. sälls. (samt planter.). — f- lohulåta C. Anderss., 137, 2, bl. grunt parflik., flikar såg. ell. helbrädd.; Sdml., Vrml., sälls. — f. incisa (San.) Gunnarss., 137, 3, bl. smalt äggr., grunt o. trubb. parflik.; Finl., mindre tydl. i Sv. — f. arhuscula (Fr., som art), 137, 5, bl. små, rundade, mer breda än långa, grunt o. glest tand.; småträd; frukt smal (outveckl.), dess hinnkanter smala, upptill fria från fr.; UppL, sälls. — f. Palméri Gunnarss. nov. f., bl. små, rundat romb., spets., såg.; högre träd; fr. smal (outveckl.); hinn- kanter förvandlade till två små, smalt bandlika bihang från frukt:s bas; Boh., Sdml. — f. rigida Gunnarss. nov. i., 137, 4, bl. täml. stora, läderart., rundade, med låga, breda tänd.; Sm., sälls. — Även andra hybrida småbladsformer äro urskilda, t. ex. >.B. microphylla>^ Wimm., m. fl. o. B. concmna Gunnarss. nov. spec. (B. alba L., B. ambigua, carpätica, glutinosa, odorata, pubeseens hos flera förf., delvis). Lund- björk, Luktbjörk. 135, 4, 136, 2, 3. Stort ell. medelstort träd; kvist. täml. grova, styva, ej hängande; näver brunvit ell. brun, stam- bark slutl. sprickfull, svartnande, grenbark näst. svart; bl. omkr. 4 cm 1., stund. m. större, utan tydl. avsatt toppdel; undersidans fina nervnät otydligt upphöjt och finare än hos nr 2; balsampunkter tal- rika; bladskaft ngt kortare och finare än hos nr 2; vinterknopp, som n:r 1 men mycket klibbiga. Äng., hag., lund., Sk. — Dir. o. Gstr., ÖL, GtL, allm. — f. pusilla Gunnarss. nov. f., 135, 5, småbladig kärrform (hybrid?). — Hybrider med alla samarterna; hit höra en del hängbjörkar. X B. conc. X verrucosa, f. urticifölia (B. et Spach, B. virgultosa Fr.), Nässelbjörk. 137, 6, bl. o. skott än kala, än håriga; fr. stund, utan hinnkanter o. axfjällen ofullständ. flikiga; Vrml. (Gräsmark, ett enda träd) samt planter. — Av vissa hybrider uppstå småbladsformer, B. oycowiénsis Bess., m. fl. 4. B. pubéscens Ehrh., em. Gunnarss. (B. alba L., B, carpä- tica, odorata, delvis; B. tomentosa A. et B.). Kärrbjörk. 135, 6, 136, 5. Lågt träd ell. buskträd med smal stam, 3 — 5 m h., kvistar spensl. men ej slaka, utspärr.; näver brunvit, slutl. brungrå, länge slät; grenbark mörkbrun; bl. omkr. 4 cm L, utan tydl. balsampunkter; bladskaft fina, täml. korta; vinterknoppar trubbiga, ej klibb. Kärr, våtängar. Sk. — LpL (utom högfjällen), ÖL, GtL, allm. — f. parvifölia (Reg., som art, delvis) Gunnarss., 135, 7, småbladig kärrform. BETULA. 2ori Fig. 137. Bctula 1 f. dalecarlica, 2 f. Jobulata. 3 f. incisa, 4 f. rigida, 5 f. arbusciija, 6 f. urticifolia, 7 tortuosa, 8 humilis, 9 uaua. Subsp. suécica Gunnarss. nov. subsp. (B. alba, B. pubéscens delvis; B. pub. var. glabra auctor.). Skogs-, Glasbjörk. 135, 8. Stort, grovstamm. träd; näver vit, länge slät. Skog, fällor, äng. o. våtäng.. Sk. — Lpl. (utom högfjällen), ÖL, Gtl. — Hybrider med alla samarterna; småbladsformer vanliga, oftast med starkt hartsvårtiga skott. 5. B. tortuåsa Led. (B. subalpina hos flera förf., delvis; B. alpigena Blytt delvis; B. carpåtica delvis). Fjällbjörk. 136, 6, 137, 7. Lågt träd ell. buskträd, stam ofta krokig; näver rost- ell. rödbrun, svartnande; bl. täml. kortskaft., nervnät undertill upphöjt; smågrenar ofta sammansatta av talrika kortskott o. därigm starkt knöliga; frukt:s hinnkanter bruna, ngt vidgade uppåt. — Fjälltrakt., till trädgränsen, Nrl., Lpl., allm. — Hybrider med de flesta samarterna. 204 15ETLLACE.E. (i. B. nana L. Dvärgbjörk. 136, T, 137, 9. Ris ell. små- buske, uppstig, till 1 m:s höjd ell. uedligg.; årsskott bruna, grenar svartakt.; bl. läderart., omkr. 1 cm br., skaft 1 — 2 mm 1.; frukt (hinnkanten frånräknad) brett rundad. Mossar o. kärr, Sk. (åtm. förr), Hall. — Yrml. o. Uppl. sälls.. Dir. — Lpl. allm., även i fjällen. — Hybrider med alla samarter; X coriac, X toriuosa. X rerruc.^ bl. näst. läderart.; X puhescens, bl. täml. tunna. Rundblad, hybrider hava kallats ■»B. alpéstris Fr.», spetsbladiga ;7i. intermédia Thom.;^. V. B. hiimilis Schr. 136, 8, 137, 8. Kärr, n. Sm. (Forserum), åtm. till 1880, sedan vid flera tillfällen förgäves sökt där; stundom planterad. (Östra Kur.) 4. Alnus Duh., Hill. 38, 3; sid. 28. Fig. 138. Alnus 1 incana var. vulgaris, 2 var. suhrotimda, o var. borealis, 4 f. a: a. Bl. grunt parflik., grovsågade. b. Bl. undertill ej ell. föga blekare gröna, som unga klibbiga, bas kilform., spets rundad, tvär ell. intryckt; sidonerver ungefär 5 — 7; under- sidans nervvinklar med hårtofs; fruktax (lång-) skattade 1. grlutiuosa bb. Bl. under m. e. m. gråludna, blägrå ell. blek- gröna, ej klibb., oftast spetsiga, basen äggr.; sidonerv. 8 — 12; nervvinkl.utan hårtofs; fruktax kort- ell. oskaftade; 138,1 — 4, 2. iucjina ALNUS. 205 aa. Bl. näst. oflikade, täml. jämnt o. fint sågade, oftast smalare mot basen; sidonerver omkring 10; fruktax kort- ell. oskaftade; 138, T, o. sernilata 1. A. glutinosa GcTrtn. (Bétula g. L.; A. rotundifolia Mill.). Al, Klibbal. Högt, tjockstamm. träd; bark sprickfull, mörkbrun; årskvist. klibbiga, vank kala; bladknoppar skaftade; bladskaft 1 — 2 cm 1.; hanhängen 5 — 7 em 1., smala, tätblmga, övervintr. utan hölje, gulbruna; honax svartröda, 5 mm 1., i frukt svartbrvma (»kottar;>^) med rynkiga fjäll. 4, 5. Strand., fukt. skog, Sk. — ^s. Vb., ÖL, Gtl., allm. — f. pubérula Call., bl. under håriga; f. quercifolia (Willd.) CalL, bl. djupare rundflik.; f. laciniåfa Willd., 1)1. djupt smal- o. spets- flik., sälls. (Vrml.), ofta planter. 2. A. ineåna Moench (Bétula alnus incana L.). Gråal. Oftast småträd, säll. högt o. tjockstamm.; bark slät, ljusgrå; årskvist. små- ludna; bladskaft 1 — 3 cm 1. o, 4. Skogsbrjm, småskog. Sk. — LpL; s. Sv. sälls., lägre fjälltrakter allm. — Mångformig: var. vulgåris Spach, 138, 1, bl. äggr. ell. omv. äggr., spets., under gråludna; var. srihrotunda CalL, 138, 2, bl. rundade, otydl. flik.; av båda finnes f. argentåta Norrl. (bl. ovan grått silkeshår., under vitludna, LpL sälls.); — var. horeålis NorrL, 138, 3, bl. täml. små, brett omvänt äggr. med avrundad topp, gleshår., under blågröna; — småbladsfor- mer, fånerviga, äro f. parrifolia Eeg. (undersida grågrön) o. f. arcuåta Skårm. (d:o grön), 138, 4; — f. lohulåta CalL, bl. djupare rund- o. trubbflik. ; f. lobåta Larss. (acuminäta Reg.), bl. djupt smal- o. spets- flik. ; f. pinnåta (Sw.) CalL (pinnatifida Wg); 1)1. små, runda, vid basen oregelmäss. parbladiga. X A. ghdinosa X incana (A. spuria CalL), formrik mellanserie: f. taiischiåna Call. (A. pubéscens Tausch, ej Sartorelli), 138, 5, när- mast nr 1; bl. omv. äggr., trubb., säll. kortspetsade, under dystert gröna, näst. kala; sidonerv. T — 8, finhåriga; nervvinklar med hårtofs; f. liyhrida A. Br., bl. ofta kortspets., under ljusgröna, mer håriga, nerv. 8 — 10; f. amhigua (Beck) CalL, 138, 6, närmast nr 2, bl. oftast kortspetsiga, under finhåriga, grågröna ell. grå, nerver 8 — 10, nerv- vinkl. utan hårtofs, men skaft blott 1 — 2 cm. 3. A. serrulåta Willd. Hasselal. Lik nr 1, men bl. större, under ngt blekare, sidonerver ofta 11 — 13; ungkvistar i början små- ludna, ej klibbiga; fruktaxfjäll mindre rynkiga. Planter., förvild. vid Göteb. (N. Am.) 206 FAGACE^. ULMACE^. Familj Fagitceae. 1. Fagus L. 39, 1; sid. 28. F. silvåtiea L. Bok. Högt, tjockstamm. träd; bark slät, ljus- grå; bl. elJipt., slutl. kala, glansiga, kant vågig, silkeshårig; nötter (bokollon) 3-sidiga, vanl. 2 tills, i bägaren. 5. Skogbildande i Sk., BL, Sm.; nordgräns n. Boh., n. Vg., n. Sm., n. Kalmar län; dessutom Omberg, 01. m. sälls.; planter. till s. Nrl. ■ — ■ f. j)urpurea Ait., Blod- bok; f. heterophylla (Lödd.), bl. lansettl., djupt parflik.; f. asplenifolia (Lödd.), bl. jämnbreda, svagt flik.; trädgårdsformer. 2. Castånea Mill. C. sativa Mill. (Fagus castånea L.). Äkta ell. Ätlig kastanj. Bl. lansettl., näst. 2 dm 1., vasstand.; hanhäng. 1 — 2 dm 1.; nötter kantigt rundade, 3 — 4 tills, i långtaggig bägare. Planter i s. Sv. (S. Eur.). o. Quércus L. 39, 2; sid. 28. 1. Q. robur L. (Q. pedunculäta Ehrh.). Ek. Högt, tjockstamm. o. tjockgrenigt träd; bl. omv. äggr., parflik., flikpar 4 — 7, undersida kal; bladskaft 1 cm 1.; fruktställn. gles, långskaft.; nöt (ekollon) trind, äggform. till spolform., växl. i storl. 5. Torr mark, skog m. m., Sk.— s. Dir. o. s. Nrl., Ång., ÖL, Gtl. — f. latiloha Lasch, flikar färre, bredare. — var. cuneifolia Vukot., bl. hälften smalare, flikar smala, bas viggform. utdragen (innefatt. f. Ählfvengrénii Bolie, Gtl., m. sälls.); — var. péndiila Loud., Hängek, sälls., men ofta planter.; — var. fastigiåta Spach, Pyramidek, planter. 2. Q. sessiliflora Martyn (Q. sessilis Ehrh.). Vinterek. Of- tast mindre träd; bladflik. flera (5 — 8 par), ofta kortare, undertill med små stjärnhår; bladskaft ofta 2 cm L; fruktställn. gyttrad, oskaf- tad. 5. Oftast på berg o. klippor, Sk. — Dis. o. Og., täml. sälls., ÖL o. Gtl. sälls. X Q- rohur X sessiliflora, sälls. Familj Ulmäceae. Ulmus L. 16, 3; sid. 8, 13, 16. a. Blr kort- ell. oskaftade, huvudlikt gyttrade; stånd. 4 — 6; frukt kal; bl. undertill näst. kala med vit- ulliga nervvinklar; 139, 1. b. Blomskaft näst. av kalkens längd; bl. 10 — 15 cm L; bladskaft under 1 cm L; fr:s svävhinna gnuit kluven i toppen, 130, 2, 1. scabra ULMACE.^. MORACE^. 207 bb. Blr näst. oskaft.; bi. 5 — 10 cm 1.; bladsk. 1 om ell. längre; svävhinna kluven näst. ned till nöten 2. foliacea aa. Blr långskaft.; stånd. 6 — 8; fr. hårbräddad; bl. under mjukhår. utan tydl. hårtofs i nervvinkiarna; 139, 3, 3. laivis Fig.' 139. 1, 2 Ulmns scabra (blomst. o. fr.), 3 U. laevis, 4 Urtica urens. 1. U. seabra Mill. (U. campéstris L. delvis, U. glabra Huds., U. montäna With.). Alm. Högt träd, blmnde på bar kvist; bl. smalt omv. äggr., ovan m. sträva, spetsen tvärt avsatt, basen sned. 4, 5. Torr lövskog. Sk. — s. Svealand täml. allm., norrut till s. Lpl. o. Ång. allt mer sälls. o. sparsam; Öl., GtL; allmänt planter. — var. nitida Fr., bl. ovan kala, släta; sälls., Ljusterö, L. Karlsö, m. fl. st. 2. U. foliacea Gil. (TJ. campéstris L. delvis, Sm., Hartm. o. flertalet förf.; U. glabra Mill.). Lundalm, Rödalm. I Sv. mindre än nr 1, oftast småträd; bl. brett omv. äggr. ell. rundade, spets mindre tvär, ovan vanl. kala o. släta. 5. Lundäng., vägkanter, Öl., GtL, samt ofta planterad. — f. suberosa (Moench som art) Giirke, Korkalm, kvistar med höga korkåsar. 3. U. Isevis Pall. (U. pedunculåta Foug., effiisa Willd.). Vit- alm, Vresalm. Medelstort träd; bl. brett omv. äggr., grovt o. öppet dubbelsåg., spets tvärt avsatt, ovan släta (ell. föga sträva); fr. knappt 1 cm 1. 5. Lund., Öl., sälls.; ofta planterad. Familj Moräceae. Morus L. 38, 2; sid. 27. 1. M. alba L. Vitmullbärsträd. Lågt, grovstamm. träd, 2 — 4(— 6) m : bl. äggr., ovan kala, släta, såg., hela ell. 3 — 5-flik.; frnlvtställn. vitaktig, smak- lös. Odl. (förr); 1)1. silkesmaskens föda. (Kina.) 2. M. nigra L. Svartmullbärsträd. Som föreg.; bl. ovan sträva, hjärtl., hela ell. flik., grovtand.; frnktställn. svartröd, slutl. svart, söt, ätlig. Odl., s. Sv., Öl., Gtl. (Persien.) 208 CANNABACE.E. URTICACEiE. Faniilj Caiiiiabäceje. Sid. 31, 34. 1. Humulus L. 44, 1, 47, 8. H. liipulus L. Humle. Högerslingrande ört, ända till 5 m h.; stj. fint kroktaggig; bl. motsatta, hjärtl., hela ell. handformigt 3 — 5- flik. ; blr grönakt. ; fruktställn. gnlakt., kottformiga (»humleknopp», ;;-koppor»), starkt hartsluktande. 2^ 7, 8. Snår, gärdesgårdar, fukt. lund., Sk.^ — Ang., ÖL, Gtl., i allm. förvild. från gamla humlegårdar; odl. som ölkrydda o, prydnadsväxt. •>. Cannabis L. 47, 9. C. sativa L. Hampa. Upprat ört, 1 — 2 m h., bl. motsatta, djupt -handflik.; blr grönakt. 0 7, 8. Planter., hos oss mest som prydnadsv., ofta tillfälligt förvild. (S. Asien.) Familj Urticaceap. 1. Urtica L. 43, 3, 46, 6; sid. 27, 31, 32. 1. U. urens L. Etternässla. 139, 4. 3 — 5 dm h., ljusgrön, med långa brännhår; bl. äggr. ell. ellipt., grovsåg. ; sambyggare, blr gröna. O G — 9. (3dl. st., tomter, hela landet, allm. 2. U. dioéca L. Brännässla. 0,5 — 1 m, mörkgrön, med bränn- hår o. vanliga hår; bl. smalt hjärtl., långspets., grovsåg.; 2-byggare, Cj^-blr grågula, $-blr grågröna^ 7\. 6 — 0. Lund., skogsbryn, tomter, hela landet allm. — f. holosericea Fr., mjukhår. utan brännhår; f. glabra Hartm., alldeles kal; — var. Sondénii Simm., kal, bl. lång- skaft., äggr., med färre men mycket större tänder; T. Ipmk, sälls. 2. Parietäria L. 48, aquaticvis, 4 ma\i- iniis, 5 obtnsifoluis (1)1., IVlrmiiisk. till '/lo). dd. Nedre bl. med avrund. ell. hjärtl. bas; gryn rundade, e. Innerkalkbl. rundat hjärtl., vanl. alla med gryn; bl. krusigt vågiga; blomst. tät, oavbruten; 141, 4, 142, 1, . . . . ee. D:o långsträckta; bl. släta ell. svagt finkrusi- ga; blomstis grenar med åtskilda blomkretsar; 148. f. Blomst:sgrenar med talrika skärmbl.; alla i . - kalkbl m ed gryn ; nedre bl. smalt ägg- runt avlånga; 143, 2, [ff. Skärmbl. blott vid gren:s bas. 4. crispus 5. congrlomersitiis g. ge:. I.-kalkbl. tunglika, blott ett med gryn; nedre bl. smalt äggrunda; 143, 1, (>. saiig-iiineus D:o avlångt tri- anguL, vanl. alla med gryn; nedre bl. (brett) hjärtl.; 141, (3, .... . D:o med förlängda, sylformiga tänder. 7. olitusifolius var. silvéstris .1. Nedre 142, r,. bl. avlångt hjärtl.; Fig. 143. Rumcx 1 sangaineus, 2 conglonieratus (blad förmiusk. till \'io). aa. Blr ell. ee. enkön., spjutlik e. Y.-kalkblad med 3—5 kanttänder; 141, (>, 7, 142, 5, ee. D:o med 5 — 8 tagglika tänder, kamformiga . . dd. Nederbl. smalt lans. ell. jämnbreda. D:o ej ell. svagt krusiga; ytter- kalkbl. uppräta, tilltryckta; 141, 8, D:o starkt krusiga; ytterkalkbl. ut- spärr. ell. bakåtrikt.; 141, 9, . . . 2- ell. mångbyggare; bladbas pil- 7. obtiisifolius var. agréstis 8. piilclier 9. palustris 10. maritiiinis 212 POLYGONACEiE. b. Bl. från spjutlik bas njuiiikt äggr. ell. tri- angulära; mångbyggare 11. scntätus bb. Bl. fr. spjut- ell. hjärtl. bas äggr., avi. ell. lans.; 2-bygg. c. Alla kalkbl. utan gryn, tryckta till fruk- ten; bl. spjutl 15. acetosélla cc. Innerkalkbl. med gryn, tryckta till fr.; ytterk.-bl. tillbakaslagna; bl. pillika. d. Nedre bl. äggr., brett lans. ell. avi.; blomstisgrenar uppräta, nästan alla enkla, e. Nedre bl. äggr. ell. lans.; frukt glansig, svartbrun 12. acetosa ee. D:o brett ell. rundat äggr.; fr. gul- grå, näst. glanslös 13. arifolius dd. D:o smalt lans. ell. smalt avlånga med kluvna basflikar; blomstisgrenar upp- repat greniga 14. thyrsiflorus 1. R. hydrolåpathum Huds. Vattenskräppa. 141, 1. 1 — 2 m 11.; bl. smalt lansettl. med slät kant, basalbl. omkr. 4 (3 — 7) dm 1., 1 dm br.; blomställn:r täta, ett par dm 1. 2^ 7, 8. Sjöstränder, grunt vatten; Sk. — s. Vrml. o. Dir., Gtl., merendels täml. sälls. X -R- hydrolåpailium X ohtusifolius. Sk., sälls. 2. R. aquåticus L. Hästskräppa. 141, 2, 142, 3. Lik föreg.; bladbas brett hjärtl., skivans övre hälft triangulär; övre bl. jämnbrett avlånga. Som föreg.; Sk., Ög., Vg., s. Boh., Sdml.— Lpl., mindre allm., i flera landskap sälls. ell. saknas. X ^- aquåticus X hydrolåpathum {B. 'maximus Schreb.), 141, 3, 142,4; s. o. mell. Sv. täml. sälls.; X crispus, X domésticus, X ohtusifnJius, alla sälls. o. R. domésticus Ilartm. Gårdskräppa. 141, 5, 142, 2. Omkr. 1 m h.; bl. lansettl. med vågig kant; l)lomställn. tät. 2f 7, 8. Tom- ter, vägkanter, Sk. — =Lpl., ÖL, Gtl., i de flesta trakter täml. allm. X -S- domésticus X ohtusifolius (R. conspersus F. Aresch.), täml. sälls., X sanguineus, m. sälls. 4. R. crispus L. Krusskräppa, -syra. 141, 4, 142, 1. 0,5 — 1 m, smalare o. mindre grenig än de föreg.; bl. smalt lansettl., starkt vågigt krusiga; blomställn. ofta rodnande. 2f 7, 8. Diken, vägkan- ter, tomter, trädor m. m.. Sk. — Vb. o. L. Ipmk, 01., Gtl., i s. o. mell. Sv. allm. X ^« crisjyns X domésticus (Ti. propinquus J. E. Aresch.), s. o. lUJMEX. 213 mell. Sv., täml. sälls. — crispus X ohtusifolius (R. acidus L.?), som nästföreg. — Övriga erispiis-hybridcr m. sälls. 5. R. conglomeråtus Muir. Dikesskräppa. 143, 2. Omkr. 5 dm h., utspärr. grenig; bladkant finkrusig. 2^ 7, 8. Diken, gropar, Sk. sälls.; f. ö. tillfällig i s. o. mell. landskapen. 6. R. sanguineus L. Skogsskräppa. 143, 1. Lik nästföreg., men spensligare, stj. ofta röd; bl. krusiga ell. släta; kalkbl. o. gryn ofta blodröda. 2|. 7, 8. Bokskog, lundar. Sk. täml. allm.; s. Hall., BL, s.-ö. Sm., Dis, ÖL, GtL, sälls. 7. R. obtusifolius L. Tomtskräppa. 141, 6,7, 142, 5. Omkr. 1 m 11.; bl. breda, tunna, vanl. platta o. släta; blomställn. m. långa, smala, glesa, bladlösa; gryn vanl. mörkt rödbruna; innerkalkbl. vari- erande; ytterlighetsformerna äro: var. agréstis Fr. (R. obtusifolius Wallr., R. divaricätus Fr.), 141, 7, innerkalkbl. brett trianguL, fasta, t\'dL nerviga, med sylform. tänder; var. silvéstris (Wallr., som art) Jvoch, 141, 6, i. -kalkbl. smalt triang., tunna, svagt nerv., med färre, stund, omärkl. tänder. — 2^ 7, 8. Odl. mark, vägkanter, parker m. m.. Sk. — UppL, ÖL, GtL allm.; norrut till s. Vb. täml. sälls. ell. tillfällig. 8. R. pulcher L. Utspärr. grenig; bl. avL, spetsiga; blomkrets, små, blr kortskaft. O O- Tillfälligt införd, sälls., tomter o. d. (S. Europa.) 0. R. paliistris Sm. Sumpskräppa. I4l, 8. Omkr. 0,5 (till 1) m b., styv, upptill grenig; örtfärg mörkgrön, i fruktmognad slutl. l)run; bl. smalt lans., — 5 cm br. ; blomställn. smal, av nedtill skilda, upptill tätsittande, blomrika blomkretsar, alla med skärmbl. O O 7 — 0. Kärr, bäckstrand, o. d., Sk. flerest.; dessutom barlastplatser o. d., sälls. 10. R. maritimus L. Strandskräppa. l'ig. J). Omkr. 2 — 4 dm h., vanl. grenig fr. basen; örtfärg ljusgrön, slutl. halmgul; bl. jämnbr., — 2 cm br. ; blomst. som föreg., men blomkrcts. ännu rik- ])lommigare. O och 0 O 7 — 9. Havs- och sjöstränder, diken, Sk. — s. Vrml. o. UppL täml. sälls., till s. Vb. tillfällig; ÖL, GtL 11. R. scutåtus L. 2 — 4 dm h.; bl. köttiga, blekt blågröna ell. daggvita, 2 — 3 cm L; blomst. gles; i. -kalkbl. rundade, 5 mm br., utan gryn. 2^ 7 — 9. Uppsala slottsbacke, på grus. (Mell. Eur. m. m.) 12. R. acetåsa L. Ängssyra. Stj. 3 — 5 dm h. (säll. högre), spenslig; nedre och mell. stjälkbl. 2 — 4 ggr så långa som breda; 214 POLYGONACE.E. bladens smak angenämt sur; o^^blr rödgula, 9 PUi"PUiTÖda; blomställn:s- grenar uppräta, slaka, enkla, långa i förhåll, till den långa, täml. glesa blomst.; i.-kalkbl. ujurform. äggr., o — 5 mm 1. 2^ 5 — 7. Äng., Sk.— Lpl., ÖL. Gtl., allm. 13. R. arifolius All. (R. acetosa var. alpina Hartm. flora). Fjäll- ängssyra. Lik föreg.; nedre o. mell. bl. knappt dubb. så 1. som br., en del nästan spjutlika; övergångsformer till n:r 12 finnas. 2f T, S. Äng. o. hed. i fjälltrakterna. Hrj. — Lpl., trol. täml. allm. 14. R. thyrsiflorus Fingerh. (R. thyrsoides Hartm. flora, ej Desf.; R. acetosa var. auriculatus Wallr.). Stor ängssyra. Lik nr 12, oftast högväxt; nedre o. mell. bl. 4 — 12 ggr så 1. som br.; blomställnisgrenar fasta, korta i förhåll, till den breda, täta blom- ställn., vid sin bas ofta utstående, sedan uppräta, var och en förgre- nad till en äggformig samling; i.-kalkbl. omkr. 3 mm 1. 2j. 7, 8. Sandfält, vägkant.. Götaland, ÖL, Gtl., mindre allm., flerest. ymnig; norrut mera tillfällig. 15. R. acetosella L. Bergsyra. Oftast 1 — 3 dm h. (sällan högre), lik en förminskning av nr 12, utom bladformen; blomst. smal, gles; i.-kalkbl. knappt 2 mm L; fr. 1 mm L, glansigt bmn. 2|. G — 0. Berg, hedar, trädor m. m., Sk. — LpL, ÖL, Gtl. allm. 2. Oxyria HilL 0. digyna Hill (Rumex d:us L.). Fjällsyra. 19, 1. Stj. 2—3 dm h., ogrenad; bl. i rosett, njurform.; blomställn. som hos Rumex av klaslika grenar; fr:s breda hinnkant vanl. högröd. 2^ 6 — 8. Fukt. mark i fjälltrakt., Dir. — LpL, mindre allm. o. Rheum L. 1. R. rhaponticum L. Matrabarber. Stj. 1 — 1,5 m h.; rosettbl. hjärtl., svagt vågiga, under småhåriga, omkr. 0,5 m br. ; bladskaft angenämt sura, saftiga, ätliga; blomst. gulvit, m. stor o. tät, — 5 dm 1.; frukt kortskaft. 2f. Allm. odL, ofta förvildad vid går- dar. (Sibir., Kina.) 2. R. undulåtum L. Lik föreg., odl. o. använd som den; bl. starkt vågiga, under kala; fruktskaft av fr:s längd. Som föreg. (Sibirien.) KOEXIGIA. POLYGOXUM. 215 4. Koenigia L. K. isldndica L. Dvärgsyra. 7, 8. Låg, späd, 3 — T( — 10) cm h.; bl. omv. äggrunda, de översta i krets som svepe; blr i knippe, m. små; kalkbl. gulgröna. 0 T, 8. Bar o. våt jord i högfjällen, n. Hrj., Jtl., LpL, sälls. 5.. Polyg-onum L. rit;'. 144. Polygonum 1 viviparum, 2 persicaria, 3 iiodosum, 4 toinentosuni, 5 hydro- piper, 6 minus, 7 foliosuni, 8 dometornm, 9 Raji, 10 patulum.: a. Slingerklättrare; bladskaft med tjock bas fäst nedom stipelslidan (Tineåria Meisn.). b. Kallvflikar sträva, utan hinnköl; stj. kantig; frukt matt; 21, 4, 15. convolvulus 1)1). D:o släta, 3 med bred hinnköl; stj. trind; fr. glansig; 144, 8, IG. duiiietoruin aa. Ej slingr.; bl. -skaft invuxet i stipelslidan. b. Blr i axlik ställn. utan skärmbl.; 144, 1 — 6. c. Stj. enkel med ett ax i toppen; stånd. vanl. 8, stift 3. d. Ax tjockt, utan yngelknoppar; nedre bl:s bas tvär ell. hjärtlik, därpå långt nedlöpande 1. bistorta dd. Ax smalt, nedtill med röda yngel- knpr; nedre bl:s bas avrund. ell. av- smalnande; 144, 1, 2. Yiviparum CG. Stj. grenig med ax i grenspets., stånd. 5 — 6, stift normalt 2. 216 rOLYGONACExE. d. Bladbas äggr. ell. hjärtl.; st. 5; 16, 2, 3. ampliibiiim dd. D:o avsmaln,; st. vanl. 6. c. Kalk o. blomskaft med gula kört- lar; stipelslidor ej ell. kort hår- bräddade; stift vanl. skilda från basen; 19, 2. f. Ax få, tjocka, täta, trubbiga; 144, 2, delvis långskaftade; frukt rundat äggrund, vanl. bikonkav, glansig; 144,4, 4. tomeutosum ff. Ax smala, spetsiga, tätsittande, g. Ax rikblmga, ej avbrutna; fr. rundat elliptisk, vanl. bi- konkav, glansig; 144, 3, . . 5. nodösum gg. Ax fåblmga, avbrutna; fr. äggform., matt; 144, 5, . . 9. liydropiper o. blomskaft kala, släta. Ax tätblmga, vanl. tjocka, trubb.; bl. (brett) lansettl.; stipelslidor långt kantfransade ; stift ett stycke upp förenade; fr. rundat ellipt., vanl. bikonkav; 144, 2, 0. pcrsicäria Ax smala, glesa; fr. äggrund, ngt spetsig. g. Bl. smalt lans.; stipelslidor långt o. tätt kantfransade; fr. 2 — 2,5 mm 1.; 144, 6, . . 7. iniuiis gg. Bl. näst. jämnbreda; stipel- slid. kort o. glest hårbräd- dade; fr. 1,5 — 1,75 mm 1.; 144, 7, S. foliosiuu bb. Fåblomm. knippen i blad vinklarna (Ävicii- Idria Mcisn.), 145. c. Fr. matt ell. svagt glansig, finstrim m. ell. punkterad. d. Blomgrensbl. smärre o. smalare än stjälkens; kalk sambladig blott vid basen; fr. med tre konkava sidor; 22, 3, 145, 1—3, dd. Alla bl. ungefär lika till form o. stor- lek; kalk sambl. till mitten; fr. med två kullriga o. en konkav sida; 145, 4, 5, 11. icquåle cc. Frukt slät, glansig. d. Frukt dold inom kalken. Kalk f ff. 10. Iieteropliyllum POLYGONUM. 217 e. Fr. (normalt) plattad, svart; blom- gren:s bl. lika de övriga; 16, 6, 145, 6, 12. calcätiim ee. Fr. normalt o-kantig, 3-konkav, brungul; blomgrenrs bl. små ell. förkrympta; Uo, 7, lo. patulum dd. Frukt utskjutande, o-kantig, brun; 145, 8, 14. Kaji Fig. 145. 1 Polygonum hctcrophvlluni (b var. litorale, c var. angustissimum), 2 dio (kalk o. fr.), 3 d:o subspec. rurivagum, 4, 5 u-quale, 6 calcatnm, 7 patulum (kalk o. ^ fr. hos alla VO, 8 Raji, 9 Fagopyrum tataricum, 10 F. sagittatum (alla -/O- 1. P. bistorta L. Stor ormrot. 0,4 — 0,8( — 1) m h.; bl. under l)lågrå; ax smalt äggformigt; kalk skär. 2j. 6, 7. Park., fuktäng., Sk.— Sthlm, sälls. 2. P. viviparum L. Ormrot. 1 — o dm; ax eyliudr.; kalk vit. Fuktäng,, n. Sk. — Lpl., allm. o. P. amphibium L. Grodpilört. Stj. i vatten omkr. 1 m 1., på land kortare, uppstigande; ax avlångt; kalk skär. — f. aquåticum Leyss., övre bl. flytande, kala, smalt avlånga; sjöar, åar. — f. decum- hens Kl. et Eichter, mellersta bl. som föreg., de övre lansettl., upp- räta, håriga; stränder, diken. — f. terréstre Leyss., alla bl. lans., uppr., borsthåriga ; stj. ofta upprat, körtelhårig; åkerkanter, vägkanter. 2f 7, 8. Sk.— Yb., 01., Gtl., täml. allm. 4. P. tomentåsum Schr. (emend. Keru.; P. lapathifolium Ait. och de flesta förf., ej L.). Pilört. 3 — 6 dm h., upprat; bl. lansettl., 218 roLYuoNACE/i;. kala ell. iiudcrtill spindelvävsluddiga; kalk grönvit, säll. rosenröd; fr. svartbrun. 0 7 — 9. Tomter, åkr., strand., Sk. — Lpl., Öl., Gtl., allm. — f. incånum (F. W. Schm., som art) A. et Gr., upprat, låg, spens- lig, ogrenad, bl. starkt vitluddiga. — f. prostråtum A. et Gr., småväxt, nedligg., grenig, småbladig. 5. P. nodosum Pers., Rchb. (P. lapathifolium L.?). Knutpil- ört. 0,4 — 1 m h.; stj. oftast köttröd, purpurfläckig; ledstycken upp- svällda vid basen; bl. brett ell. äggrunt lans., ofta med en svart mittfläck, sidonerverna ofta näst. vinkelräta mot mittnerven; kalk blekt köttröd, stund, utan körtlar, mindre än hos nr 4, liksom fruk- ten (2 mm 1.). O 7—9. Strand., vägkant., Sk. — Uppl. G. P. persicåria L. (P. biförme \Vg). Pilört. Lik nr 5 men spensligare, bl. kala, oftast med svart mittfläck; kalk skär ell. rosen- röd; fr. svartbrun. © 7 — 9. Tomter, diken, strand., åkr.. Sk. — Ång., 01., Gtl. — f. agréste (Fr.) Meisn., småväxt, nedligg., småblad., ax kortare; — f. depaiiperdtujn Meisn., spenslig, ogrenad, smalbladig hungcrform (skild från nr 7 gm fruktformen), ofta blott fingerliög. 7. P. minus Huds. (P. mite * strictum bos Hartm.). Småpil- ört. 1 — o( — 4) dm h.; bl. o — 10 mm br.; kalk rosenröd; fr. svart. O 7 — 9. Strand., dik., Sk. — Vrml. o. s. Yb., ÖL, Gtl., mindre allm. X P- minus X persicåria, X tomentosum, sälls. 8. P. foliosum Lindb. fil. Lik nr 7, 2 — 3 dm h., bl. omkr. 2 — 5 mm br. O 7, 8. Strand, m. m., Dis., Vrml., Dir., Uppl., Hls., sälls. 9. P. hydropiper L. Bitterblad, Vattenpeppar. o( — 5) dm b.; bl. smalt lans., ofta vågiga, av brännande smak; blomställn. ofta med lutande topp; kalk grön med skära ell. vita flikar; fr. mörkbrun. O 7 — 9. Strand., dik., Sk.— Jtl. o. Äng., Öl., Gtl., täml. allm. X P- hydr. X minus, X tomentosum, m. sälls. 10. P. heterophyllum Lindm. (P. aviculåre L., delvis). Tramp- gräs. Stj. uppr. 2 — 4 dm h., ell. nedligg. 2 — 7 dm 1.; bl. smalt ell. brett lans., vanl. bredast ovan mitten och svagt spetsiga; kalk grön med flikarna brett vit- ell. purpurkantade; fr. rödbrun ell. mörkbrun, säll. svart. 0 G — 10. Torr mark, sand, vägar, trädor, tomter m. m., hela landet allm. Mycket månggestaltig till storlek, grovlek, blad- form m. m.; var. angustissimum (Meisn.), 145, 1 c, bl. jämnbrett lans., ledstycken m. fina o. långa, stipelslidor starkt förlängda, fr. smalare; var. ccespitösum Lindm., tätgrenig med mattlik växt, bl. små, breda; POLYGONUM. FAGOPYRUM. '219 var. Utordle (Link) Liudm., 145, 1 b, bl. något köttiga, breda, rund- trubbiga, blr o. fr. stora; havsstrand.; var. horeåle Lgc, grov, nedligg., näst. ogrenad, bl. föga olika; n. Sv. Subspec. rurivagum (Jord.) Boreau, 145, o, småväxt, upprat, spenslig, smalbladig, ofta rodnande; blr näst. enstaka, fr. hälften mindre. Åkrar, träder. 11. P. sequåle Lindm. (P. aviculåre L., delvis). Trampgräs. Vanl. uppstig, ell. liggande, 1 — o dm h., oftare mattbildande än nr 10; bl. trubb., vanl. bredast vid mitten; kalk grön med smalt vit- kant, flikar; fr. svartbrun ell. svart. — Som nr 10. Subspec. oedocårpum Lindm., storväxt, stjälkbl. m. större än grenbl., fr. större (o — 4 mm 1.). 12. P. calcätum Lindm. Lik nr 11, men oftast spensligare o. småbladigare, tryckt till marken. 0 T — 0. Torra, trampade ställen, vägkanter, gator, torg. Sk. — Jtl., ÖL, Gtl., mindre allm. 13. P. påtulum Bieb. (P. Bellårdi hos de flesta förf., ej x\ll.). Upprat, spensl., glesblad., fåblmg; kalk grön, flikar rosenrött kantade, längre än fr. (var. kitaibelidnum A. et Gr.). O- Tillfällig på barlast o. d. (S. o. mell. Eur., As., n. Afr.). 14. P. Raji Bab. Nedligg. med 2 — 5 dm 1. stjälkar; bl. lan- scttl.; kalk kluven näst. till basen, flikarna brett vit- ell. rödkant. O 7 — 9. Sand. o. steniga havsstrand.. Sk. — Boh. o. Uppl., Gtl., sälls.; N., D. — Den skandinav, formen är >/P. acadiénse» Fernald, som av sin auktor anses vara skild från äkta P. Raji (England) gm längre, smalare, ljusare brun frukt. 15. P. dumetorum L. Lövbinda. 144, 8. Slingrande till 1 — 2 m:s höjd; bl. pillikt hjärtl.; kalk ljusgrön, insidan o. kölarna vita; fr. svart. 0 7. Snår, skogsbryn, Sk. — Vrml. o. Ang., P. Ipmk, ()l., mindre allm., norrut sälls. IG. P. convolvulus L. Åkerbinda. 21, 4. Slingr. till 0,5 m:s höjd; bl. som föreg. ; kalk grönvit, sträv; fr. svart. 0 7 — 9. Odl. ställ., åkr., Sk.— LpL, Öl., Gtl., allm. 6. Fag-opyrum Moench. 1. F. sagittåtum Gil. (Polyg. fagop. L.). Bo(k)vete. 22, 2, 145, 10. Stj. upprat, omkr. 0,5 dm; bl. pillikt hjärtl.; kalk vit ell. rödlett; fr. mörkbrun med jämna kanter. 0 G, 7. Odl., s. Sv., ngn gng förvild. (Mell. As.) 220 CIIENOPODIACE.E. 2. F. tatåricum GaTtii. (Pol.yg. t. L.)- Tatarbo(k)vete. 145, [). Lik föreg.; kalk gröuvit; fr. miirkgrå, knölig. Som fiircg. Familj Chciiopodiaccjr. Mållväxter. Sid. 4, (>, 13. Saftiga, ofta mjöliga örter utan stipler; ])lr små med foderlik kalk; eufröig frukt; frö platt med riug- elL uT-fjiidcrformigt krökt grodd. a. Bladiga örter, b. Bl. platta, ej ell. svagt köttiga, av skaft o. skiva. c. Frukt inom en 2 5-blaclig kalk; 146, 1 3. d. Blr tvåkönade. e. Blr smvuxna, 2 — 3 i skärmblads- vinklar utefter långa grenar; kalk vidvuxen frukten, hårdnande; fr. med avfallande lock; 14C, 1, . . . 1. Beta cc. Blr fria, frukt fri inom kalken . . 2. Clienopodiiiiii dd. Alla ell. en del blr enkönade. e. Frukt inom fribladig kalk. f. Bl. breda; kalkflikar utan rygg- bihang; fig. 146, 2, 3, 2. Clieuopodium- ff. Bl. jämnbrett lans.; kalkflikrs rygg arter med tvärlist; 146, 5, G. Kocliia ee. Frukt inom och smvuxen med den rörform., hårdnade kalken; 146,4,. 5. Spinaciii cc. Frukt inom två platt hoplagda förblad; de flesta blr enkönade. d. Förblad äggr. ell. triangulära, fria; 146, 6, 7, 3. Atriplex dd. D:o från kilform. bas tvåhorniga, ned- till smvuxna; 146, 8, 4. Obiouc \)\). Bl. oskaftade, trinda ell. halvtrinda, köttiga, c. Bl. utan tornudd. d. Kalkflik. med taggform. ryggbihang; 146, 11, 7. Bässia dd. D:o utan ryggbihang; 146, 10, ... 8. Smvda cc. Bl. tornuddiga; kalkflik. med ryggbihang; 146, 12, 0. Salsola ua. Bladlös havsstrandsört med ringlat ledad stjälk; blr insänkta; 1, 4, 10. Salicöriiia 1. Beta L. Beta. B. vulgåris L. Stj. grov, 0,5 — 1 m; upprat ell. nedligg.; rosett- bi. från nedlöpande bas hjärtlikt äggr., m. ell. m. vågiga; blr gröna. BETA. CHENOPODIUM. 221 Fig. 146. 1 Beta vuJgaris var. pereniii.«, 2 Chenopod. album, o C. bonus Hcuricus, 4 Spinacia, 5 Kochia -scoparia, B Atriplcx litorale, 7 A. patuluni, 8 Obione pedun- culata, 9 Sn.Tda maritima, 10 d:o (kalk o. fr.), 11 Bassia hirsiita, 12 Salsola kali (med kalken i fruktmognad). — 1. var. perénni^ L. (B. maritima L.), Sfnindhetd, 1\. mod träiii: pålrot, ncdligg. stjälkar, långa enkla grenar; blr 1 — 2 i varje skärm- hladsvinkel; havsstrand., västkusten sälls., även annorst. tillfällig på l)arlast. — 2. var. esculénta (Salisb.) Hichter-Giirke, kulturform O med tjock, köttig, ätlig pålrot, upprat stj., blomst. tät; omfattande var. ruhra (L.), Rödbeta, var. altissima (Rössig), Soclicrbeta m. fl. — 3. var. cicla L., Mangold, kulturform. Hk nästföreg. var., 0 ell. O0, men roten hårdare, bladskaft o. mittnerv förtjockade, ätliga. (Kulturfor- merna härstma från var. foliösa Ehrenb. från (3rienten.) '. Chenopödium L. Malla. a. Ört aromatiskt luktande, fint kiJrtelhårig. . b. Bl. buktigt bredflikiga, flikar tandade; blom- ställn. glesa, yviga, toppen bladlös, 147, 2, bb. Bl. grunt vassflik. ell. hela, tand. 'ell. hel- brädd.; blomst. smala, axlika, toppen bladig, 1. boti-ys 147, 1, ainbrosioides aa. Ört lulctlös ell. stinkande, kal ell. gråmjölig. Kalk vid fruktmogn. köttig, röd, blomgyttr. hallonlika; bl. kala, ej mjöliga, spjutlikt 3-flik. ell. triangulära; 2, 2, 147, 9, 10, 148,1. c. Bladkant hel ell. näst. hel; övre blom- gyttr. i bladlöst ax 15. eapitåtnm cc. D:o flikigt tand.; alla gyttr. med skärmbl. 10. foliosiiiii 222 CHEXOPODIACE.^. bb. Kalk vid fruktmognaden oförändrad. c. Åtm. nedre bl. flikigt tandade ell. bukt- flikiga, d. Bl. kala, glansiga, de flesta med hjärtl. bas; 147, 3, o. Iiybridum dd. Bladbas rundad ell. kilformig. e. Bl. åtm. som äldre kala, glansiga. f. Stånd. 5; frö vågrätt liggande, g. Nedre bl. spjutlikt triangu- lära ell. rombiska, grunt tand.; lång toppställd blom- ställn. av uppräta ax; 147,4, 4. nrljiciim gg. D:o rombiskt äggr., starkt f liktand. ; blomst. korta, yviga, rundade; 147, 5, . . 5. luurale ff. Stånd, i de flesta blr 2—3; de flesta blrnas frö stående på kant; bl. från kilform. bas spjutlikt äggr., djupt fliktand.; toppställd Ijlomst.; 5, 1, 7, 3, 147, 11, . . .13. nibnim ee. Bl. matta (åtm. undertill och som unga), mjöliga. f. Undersidan ljust blågrå; blomst. korta, axlika; 148, 5 12. g-laiicuiii ff. Undersidan ej ell. föga blekare, g. Nedre bl. äggrunda ell. ägg- runt rombiska, m. e. m. flik. ell. grovtand. h. D:o normalt dubb. så långa som breda; bas spetsig 7. album hh. D:o normalt lika breda som 1.; bas brett kilform. ell. näst. tvär; blomställn. glesa, yviga; 147, G, . . 8. opiilifoliiiiu gg. D:o smalt spjutlika med rundade basflikar o. topp; övre bl. avlånga, hela, hel- brädd.; 147, T, 9. serotiimm cc. Bl. hela, helbräddade. d. Bl. smalt lansettlika; 148, 2, ... G. leptopbyllum dd. Åtm. nedre bl. breda. e. Bl. triangulära ell. spjutlika, ej ell. glest mjöliga; lång toppställd blomställn.; 147, 8, 14. bonus Henricus CHENOPODIUM. 223 ee. Bl. med avsmalnande bas. f. Bl. kala, äggr.; lång toppställd blomst.; 148, 3, 10. polyspériiium ff . Bl. klibbigtm jöl., rombiskt äggr.; blomst. kort, tjock; 148, 4, . . 11. Yulvaria Fig. 147. Chenopod. (bl., Va) 1 ambrosioides, 2 botryoides, 3 hybridum, 4 urblcnin, 5 murale, 6 opiilifolium, 7 serotinnm, 8 honus Henricus, 9 foliosum, lU capitatum, 11 rubruni. 1. C. botrys L. Ekmålla. Omkr. 3 — 5 dm h. ©. Hamnar, avlastningsplatser o. d., tillfällig, sälls. (S. Eur. o. andra varma länder.) 2. C. ambrosioides L. Citron-, Temålla. Omkr. 3 — 5 dm h., 2|.. Som föreg. (Trop. Amer.) 3. C. hybridum. L. Lönnmålla. Vanl. 5 — 7 dm h.; sparsamt grenig, ljusgrön, glesbladig, bl. omkr. 1 dm 1.; blomställn. gles, yvig. O 7 — 0. Tomter, trädgårdsland. Sk. — s. Nrl., Öl., Gtl., mindre allm. Giftig. 4. C. urbicum L. Bymålla. Omkr. 3 — 5 dm h., nedtill (få-) grenig, ljusgrön, tät- o. storbladig; frön m. små (0,7 — 1 mm). Som föreg., men sällsyntare. — var. intermédium Koch, bl. smalare, djupt fliktandade. 5. C. murale L. Gatmålla. Oftast 2 — 3 dm h., rikt grenig, mörkgrön, svagt illalukt., tätblad., oftast mer småbladig än nr 3 o. 4; frön 1,5 mm br. O. Som nr 4. G. C. leptophyllum Nutt. Smalmålla. Omkr. 5 dm h.; b]. 224 CHENOPODIACEiE. m. kortskaft., blott de nedersta m. säll. fåtand.; undersidan oftast gråmjölig; blomst. gles, yvig. Q. Tillfäll, införd. (Amer.) T. C. album L. Vit-, Svinmålla. Oftast 3 — 5 dm h., spens- lig, glest förgrenad; översta bl. oftast smala, hela, helbrädd., mer långskaft, än nr 6, nedre bl. månggestaltiga; ätlig, av mild lukt. ©. All odl. mark, hela landet ymnig. Mycket formrik art; vanligast äro: var. spicåtum Koch, m. e. m. vitmjölig, blom gyttrin gar axlikt hopflytande (den allmnste formen, därför kallad var. linn(Eanum Beck); var. glomerulosum Peterm., Hartm. m. fl., mindre mjölig, blomgyttr. tydligt skilda, ofta m. små o. långskaft.; var. viride (L., som art) Wg, mörkgrön, kal (blott som ung mjölig), blomgyttr. vanl. långskaft., åtskilda. 8. C. opulifolium Schrad. Olvonmålla. Omkr. 3 — 6 dm h., nedtill långgrenig, småbladig, ljust blågrön; lik bredblad. former av C. album var. glomerulosum, men obehagligt luktande. 0 7 — 9. Tomter, vägar, barlast, tillfäll, o. sälls. (S. Eur. o. andra varma länder.) 9. C. serotinum L., Huds. (C. ficifolium Sm.). Fikonblads- målla. Som föreg., men bl. 3 — 4 ggr längre än sin bredd. Som föreg. (S. Eur., n. Afr., As.) 10. C. polyspérmum L. Fiskmålla. Stjälkar vanl. mer ligg. o. uppstig, än föreg. arter; bl. ljusgröna, ofta starkt röda. O 7 — 9. Tomter, åkrar m. m., Sk. — Mpd, ÖL, Gtl., mindre allm. — Huvud- formen har trubb. bl. o. långa, glesblmga knippen i bladvinklarna; var. acutifolium (Sm., som art) Becker, bl. spetsiga; blomställn. korta, så tätblmga att huvudaxeln döljes; 148, 3. 11. C. vulvåria L. Stinkmålla. Vanl. 1—3 dm 1., ofta ut- bredd ])å marken ell. uppstig., gråaktig, starkt illalukt. likt sillake (av trimetylamin). 0 7 — 9. Gator, gårdar, barlast, Sk. — Hls., sälls. 12. C. glaucum L. Blåmålla. 1 — 3( — 4) dm, ligg. ell. upp- uppstig. ; bl. ovan gröna, under blågrå, avlånga, grunt buktflik. Som nr 11, Sk. — s. Nrl., ÖL, Gtl., mindre allm. 13. C. rubrum L. Rödmålla. Högväxt (1 m), oftast rik- bladig o. mycket grenig, toppar o. blomställn. vanligen rodnande; ätlig, av mild lukt. 0 7 — 9. Odl. o. gödslade ställen, gator, gårdar. Sk.— NrL, ÖL, Gtl., mindre allm. 14. C. bonus Henricus L. Lungrot. Stjälkar flera, 3 — 7 dm h., vanl. enkla; bl. tunna, ätliga; l)lomställn. över 2 dm 1. % 6 — 8. Gård., gat. o. d., Sk— Mpd, ÖL, Gtl., i s. o. mell. Sv. täml. allm. CHENOPODIUM. ATRIPLEX. 225 15. C. capitåtum Aschers. (Blitum c. L.). Topp-bärmålla. 2 — o dm h., få- o. långgrenig; bl. mest triangulära. O 7, 8. Gat., gård., sälls. i s. o, mell. Sv. 16. C. foliosum Aschers. (Morocårpus f:us Moench, Blitum virgätum L.). Bärmålla. Lik nr 15, men bladig till toppen; blad- bas oftast spetsig. Som nr 15. Sk. — Ång., ÖL, Gtl. — var. cheno- podioides (Blitum c. L.) Hartm., fruktgyttr. gröna, saftlösa. Fig. 148. 1 Chenopod. foliosum, 2 leptophyllam, 3 polyspermum (överst, och där under var. acutifolium), 4 vulvaria, 5 glaucum, 6 Atriplex hortensc (fruktskärmar). 3. Åtriplex L. Sid. 27, '2>^: 38, 6. Nr 11 av A. Hiilphers. a. Fruktskärmar fria ned till sitt fäste, tunna, örtart., släta, platta, helbrädd., 148, 6; blr cT, 9, ^ på samma planta. b. Bl. å båda sidor gröna; 150, 1, 1. liortéiise bb. » ovan gröna, under gråfjälliga; 150, 2, . 2. iiitens Fig. 149. Åtriplex (fruktskär- mar, torra, Vi) 1 arenarium. 2 roseum, 3 glabriusculura, 4 tataricum, 5 hastatum, 6 hasti- folium, 7 patulum, 8 pat. var. oblongifolium. aa. Fruktskärmar hopvuxna vid basen; blr ^ o. 9^ sam- (ell. mång-)bygg. b. D:o med slutl. uppsvälld, hårdnande, brosk- artad bas. 1 5 — 16429Ö. L i n d tu a n , Flora. 226 CHENOPODIACE^ . C. Bl. kort- ell. oskaft,; örtfärg gråvit; blom- ställn. kort axlika, bladiga; fruktskärmar kvadratiska ell. rombiska, med tvära ell. kluvna sidohörn; 149, 1, 150, 5, . . . . cc. Bl. långskaftade. d. Örtfärg gråaktig ell. gråvit; blomställn. kort axlika, bladiga; fr:skärmar brett triangul. med brett äggr. bas, små- tand., nätådriga; 149, 2, löO, 4, . . . dd. Bl. åtm. ovan gröna; blomställning axlik, toppställd, upptill bladlös. e. Fr.-skärmar äggr. ell. rombiska, ofta 3-flik.,nätådr.; bl. äggrunt triangul., stund, svagt spjutlika, djupt bukt- flik. o. bukttandade; 149, 4, 150, 6, ee. D:o kvadratiska ell. äggrunt kvadr., tand., släta; bl. spjutlikt triangul., grunt o. grovt flik, ell. ojämnt bukt- tand.; 149, 3, 150, 3, 3. arenarium 4. roseiim 5. tatåricum ^labriiisculnm Fig. 150. Atriplex ^bl., förminsk.) 1 hortense, 2 nitens, 3 glabriusculum, 4 roseum, 5 arenarium, 6 tatåricum, 7 hastatum, 8 hastifolium, 9 d:o var. integrum, 10 deltoideum. bb. Fruktskärmar örtartade, stundom köttiga, c. D:o smalflikiga, ljusgröna, kala, upphöjt nerviga; 149, 5, 150, 7, 7. haståtum cc. D:o småtand, ell, helbrädd., omärkligt nerviga; 149, 6 — 8. ATRIPLEX. 227 Fig. 151. Atriplex patulura (bl. ^'2) d. D:o fåtandade, mjuka; åtm. de nedre bl. (bredare ell. smalare) äggr., triang. ell. spjutlika. e. Örtfärg mörk- ell. grågrön; frukt- mognad om hösten, f. Nedre bl. med näst. tvär bas. g. D:o triangulära med breda, ej utskjut. basflikar o. en mindre flik (tand) på dessas nederkant; blomställn. rik- o. långgrenig, vipplik; 150, 10, 8. deltoidéiim gg. D:o spjutlika med utstående, hela basflikar; blomställn. axlik med korta sidogrenar; 149, 6, 150, 8, 9, 0. hastifolium ff. D:o med kilform. ell. äggr. bas, smalt äggr. ell. lans., med två framåtrikt. basflikar (ell. hela); 119, 7, 8, 151, . . 10. pätulum ee. Örtfärg ljus, gulnande; fruktmogn. om sommaren; bladbas brett kilform.; 152, 11. praecox dd. Fruktskärmar mångtand., fasta, slutl. ngt hårda, stund, lång- spetsade; bl. jämnbreda eller jämnbrett lans.; 146, 6, . . . 12. litorale Fig. 152. Atr. prtecox. (bl. \/2). 1. A. horténse L. Trädgårdsmålla. Upp- rat, omkr. m-hög; nedre bl. brett triangul., näst. helbrädd., de mellersta avlånga, spjutlika; blom- gyttriar i ax, saml. till vippa. 0. Odl. för de ätl. bl., stund, självsådd. (Mell. As.) 2. A. nitens Schkuhr. Glansmålla. Lik föreg.; nedre o. mell. bl. avlånga ell. triang. med tvär ell. spjutl. bas. 0. Tillfäll, vid hamnar m. m. (Sydö. Eur.) 3. A. arenårium Woods (A. farinosum Dum., ej Forsk.; A. sabulosum Rouy; »A. laciniåtum» hos flera förf.). Gråmålla. Ned- ligg. ell. uppstig, till 2 — 3 dm, utspärrat grenig. 0. Som föreg. (V. Eur.) 4. A. roseum L. Silvermålla. Upprat, 3 — 5 dm h., ut- spärr. grenig. 0. Hamnar, tomter. Sk. — Uppl., ÖL, sälls. 5. A. tatårieum L. (A. laciniäta L., delvis). Axmålla. Upp- rat, omkr. 0,5 m; örtfärg vanl. grågrön, bl. under oftast silvergrått skimrande. 0. Som nr 4, tillfällig. 228 ATRIPLEX. 6. A. glabriusculum Edmonst. (A. Babiugtoiiii Woods). Kust- målla. Upprat, 3 — 5 dm h., ell. nedligg., grov, rikbladig, utspärr. grenig, i början gråfjällig, sedan mörk- ell. blågrön; fruktskärmar slutl. vid basen svartnande. O. Havsstrand., Boh, — Sk.( — Uppl.), mindre allm. men ställvis ymnig. 7. A. haståtum L., Wg (A. laciniata L., delvis; A. calothéca Fr.). Flikmålla. Yanl. upprat, 3 — 5( — 8) dm h., oftast rent grön, kal; bl. starkt spjutl., ofta även de övre. 0 7 — 9. Havsstr., hamn- platser m. m., Sk. o. sydl. ländsk, flerest., ÖL; f. ö. tillfällig till n. Vb. 8. A. deltoidéum Bab. (A. latifolium, var.^ hos de flesta förf.). Vippmålla. Upprat, grov, ända till 1 m h., oftast storblad.; bl. mörkgröna, tidigt rodnande ell. gulnande; blomställnis sidoax talrika, förlängda, ofta greniga, stund, bågböjda, i början gråfjälliga; frukt- skärmar vanl. äggrunt trianguL, mindre starkt spjutlika än hos nr 9, varier. till storl., tandning och ryggf likar. 0 7 — 9 (fr.). Havsstrand., diken, fuktig odl. mark, komposter m. m.. Sk. — Vrml. o. Yb., Öl., Gtl.; förbiand, med ur 9. — A^ar. småblad., nedligg. på havsstränder (hungerformer? ännu outredda). 9. A. hastifolium Salisb. (A. latif(Slium Wg; A. haståtum hos talr. förf., ej L.). Spjutmålla. Uppr., vanl. lägre o. spensligare än nr 8, mörkgrön; fruktskärmar normalt trianguL, m. e. m. spjut- lika (varier. som hos nr 8). 0. Som nr 8, måh. mindre allm. än den. — var. på havsstr. som nr 8 (outredda former). — var. mtegrum, 150, 9, bl. trianguL, näst. helbrädd. 10. A. påtulum. L. Gårdmålla. Uppr. ell. nedligg., spenslig, ofta mycket lång- o. fingrenig, mörkgrön; fruktskärmar 4 — 6 mm 1., från äggr. (ell. brett kilform.) bas spjutlika, mera säll. hela, äggrunt trianguL, var. oblongifolia (W. K.) WesterL, 149, 8; stund, bladlikt utväxande, släta. 0 7 — 9 (fr.). Tomter, vägkant., strand.. Sk. — Vb., ÖL, GtL, allm. — var. sarcophyllum Neum. et Ahlfv. (var. crassujn M. et K.?), m. grov, nedligg., bl. köttiga, vanl. oflikade; havsstrand., även odlingar nära kusten, åtm. till Uppl. * erectum Huds. (A. pat. var. er. Lge), upprat, oftast mer bred- bladig än nr 10; fruktskärmar, 146, 7, kortare, föga större än fruk- ten, 2 — 5 mm L, rutformiga, spjutl., tandade, på ryggen knöliga. 11. A. prsecox Hiilphers n. sp. Brådmålla. 152. Upprat, 1 — 3 dm h., nedre grenar långa, utspärr., övre gr. uppåtrikt. av hu- vudstjis längd; bl. ljust blågröna, tidigt rodn. ell. guln., tjocka, köt- tiga, kala; hjärtbl. ofta kvarsitt. efter blomn.; nedre o. mell. stjälkbl. CHENOPODIACE/E. 229 från kilform. bas triangul. ell. smalt rombiska, sidohörnen med eu kort, uppåtrikt. flik, f. ö. vanl. helbrädd.; övre bl. lans. ell. äggrimt lans.; blomställn. enkelt axlik, nära 1 dm 1., blott nedtill bladig; fruktskärmar köttiga, triangulärt äggr. med ngt kilform. bas, oftast helbrädd., med ell. utan ryggknölar; blomning i juni, fruktmognad i juli (ngn gng en andra generation på hösten). Havsstrand., Sk. — Boh. o. Mpd, Öl., Gtl. (Finl.; Vita havet). — Jfr närmast A. Iceve C. A. Mey. i Led. Fl. alt. (Utg.) 12. A. litoräle L. Strandmålla. Uppr., vanl. 2 — 3 dm h., grenar uppräta; bl. köttiga, stund. näst. trådsmala, halvtrinda; blr i toppställda ax; fruktskärmar starkt mjöliga. 0 1 — 9 (fr.). Havs- strand., Sk. — Boh. o. Ång., ÖL, Gtl., allm. — var. serrcitum (Huds., som art) M. et K., bl. 5 — 15 mm br., tandade; s. Sv., mindre allm. 4. Obiöne Gsertn. 146, 8. O. pedunculåta Moq. (Atriplex p. L., Hälimus p:us Wallr.). Saltmålla. Orakr. 10 — 15 cm h., grenig från basen, gråaktig, ofta nedligg. O 7 — 9. Havsstrandsängar, Boh. — Kalm., ÖL, Gtl., sälls. 5. Spinäcia L. 146, 4. S. oleråcea L. Spenat. 2 — 3 dm h., ljusgrön, mjuk, saftig, bl. ätliga. 0. Allm. odl. i två former: 1. spinösa (Moench), frukt:s kalk 2 — 4-tornig, 2. inérmis (Moeueh), frukt oväpnad; bladbas avsmaln. eller spjutlik. (Från Orienten.) (L Köchia Roth. 146, 5. K. scopåria Schrad. (Chenopod. s:a L.). Kvastmålla. 0,.^) — 1 m h., upprat, måuggrenig; bl. tilltryckt silkeshår, o. kanthåriga; örtfärg stund. röd. 0 7 — 9. S. Sv., tillfäll, införd. (S. RyssL, v. As.) 7. Bässia AlL 146, 11. B. hirsuta Aschers. (Sålsola h. L., Kochia h. Kolte). Ludd- målla. 1 — 3 dm h., upprat, mjukluden; stj. vid mognaden vågböjd; blr gulgröna. 0 7( — 8). Havsstrandsäng., s. ÖL, numera m. sparsam. 8. Suaeda Forsk. 146, 9, 10. S. maritima Dum. (Chenopod. m:um L.). Saltört. 2 — 3( — 5) dm h., grenig från basen, stund, liggande; örtfärg blågrön, ofta rosen- röd. 0 7—9. Havsstrand., v. Sk. — Boh., ÖL, Gtl., täml. sälls.; tillfällig på barlast till xing. 230 CHENOrODIACExE. AMARANTACEiE. 9. Sälsola L. 146, 12. S. kali L. Sodaört. 1 — 2 dm h., från basen sliitl. långgreuig; bl. 1 — 3 cm 1., grågröna, med gulaktig tornudd; blr o. frukter vit- eli, rödaktiga. 0 7 — 9. Havsstrand., Boh. — Sdml., mindre allm. 10. salicörnia L. 1, 4. S. herbåcea L. Glasört. 1 — 2 dm h., upprat, enkel ell. ut- spärrat grenig, grågrön ell. brungrön, rodnande. O 7 — 9. Havsstrand., Boh. — Uppl. samt h. o. d. vid Bottn. viken, 01., Gtl., mindre allm. — var. drida (Willd.) C. F. W. Mey., högre ( — o dm), grenar upp- räta (War. biennis» A. Afz,). Familj Amarantaceii^. Amaräntus L. Fig. 153. Amaräntus (frukt o. kalk, VO 1 caudatus, 2 hybridus, 3 retroflexus, 4 spiuosus (även tornar), 5 albus, 6 angustifolius, 7 lividus, 8 crassipcs. . Med bladlöst ax i toppen (jämte kortare ax i blad- vinkl:a); kalkbl. o. stånd. 5; förblad tornuddiga, b. Bladvinklar utan tornar; de enskilda blomgj^ttr:a med både d^ o. $blr. e. Toppax långt, smalt cylindr., skilt från sidoaxen. d. Toppax tätblmgt; förblai längre än blmn. c. Toppax av rundade blomgyttr:ar; ^ kalk- bl. av fruktens längd, breda, delvis täc- kande varandra; 153, 1, 1. caudiitus ee. D:o av avlånga gyttr.; J kalkbl. kortare än fr., till basen åtskilda; 153,2, 154, 1, . 2. hybridus dd. Toppax spensligt, flerböjt, fä- o. glesblmgt; förblad av blmns längd, med m. bred bas o. kort tornudd, 154,5, 3. diibius cc. Alla ax saml. till en tät o. tjock, spolformig o. flikig ställning i toppen; 9 kalkbl. tunglika; trubb. med udd, längre än frukten; 153, 3, 154, 4. retroflexus AMARANTUS. 231 bb. Bladvinklar med 2 starka tornar; blomgyttr. yanl. enkönade, de nedre i ett ax 9, de övre (f ; förblad ej längre än blmn; ^ kalkbl. tunglika, spetsiga; 153, 4; 154, 3, 5. spinösus Med korta ax ell. gyttringar i bladvinkl:a; blomdelar 3 — (2 — 4-)taliga. b. Förblad tornnddiga, längre än blmn; 153,5; 154,4, bb. D:o lika kalkbladen ell. föga längre, dolda mell. blrna. c. Blomgyttr:nas ledstycken fina, örtartade; kalkbl. 3; frukt näst. slät. d. 9 kalkbl. gröna, fasta, längre än frukten . . dd. D:o överväg, hinnakt,, vita, kortare än fr. e. Bladspets smal, ej urnupen; frukt med lock; 153, 6; 154, 6, 8. angustifolius ee. I-):o bred, trubb. ell. tvär, urnupen; frukt var. silvester oöppnad; 153,7, 154,8, 9. lividus cc. Blomställn:s grenar förtjockade, hårdnande, och var. ascendens en del blr inklämda i deras vinklar; kalkbl. 4(— 5); frukt rynkig; 153,8, 154,7, 10. cråssipes 6. all) US 7. blitoides Fig. 154. Amarantus (bl. Vs) 1 hybridus, 2 retroflexus, 3 spiDOSUs, 4 albus, 5 dubius, 6 angustifolius, 7 crassipes, 8 lividus. 1. A. caudätus L. Rävsvans. Örtfärg ofta rodnande ell. blodröd; blomställn. gulgrön, gul ell. purpurröd; toppax (hos odl. ex.) hängande. Förvild. ur trädg. (Indien m. m.) 2. A. hybridus L. (* hypochondriacus (L., som art) Thell.). M. va- riabel prydnadsväxt, stund, förvildad ur trädg.; stj. glesluddig; blr gröna ell. röda. (Trop. Amer.) 3. A. dubius Mart. (A. tristis Willd., ej L.). Örtfärg grön; blr grönakt. vita. Tillfäll, införd. (Trop. Amer.) 4. A. retroflexus L. Stj. tätluddig; örtfärg blekgrön, blomställn. vit- 232 AMAKANTACE^. PORTULACACE^. CARYOPHYLLACE^. grön ell. gulgrön. Trädgårdsland, åkrar, tillfäll, införd, flerestädes beständig, Sk.— Göteb. o. Sthlm, Mpd, Gtl. (Nordam.) 5. A. spinösus L, Stj. vanl. rödaktig, kal: blr gröna. Tillfäll, införd, fabrikstomter m. m. (Kulturv. i tropik.) 6. A. albus L. (A. grjscizans L., delvis). Småväxt, speusL, utspärr. gre- nig, kal; bl, små, tunna. Som nr 3. 7. A. blitoides S. Watson. Nedligg., småväxt, utspärr. grcnig från ba- sen; bl. fasta; blr gröna ell. rödakt. Som nr 3. 8. A. angustifölius Lam. var. silvéster Thell. (A. blitum L., delvis: A. silvestris Desf.; A. viridis flera förf., ej L.). Upprat ell. uppstig., omkr. 3(— 5) dm; stj. ofta rödaktig; bl. tunna; ört- o. blomfärg gulgrön, olivgrön ell. rodnande. Odlingsland, grus m. m., tillfällig. (Sydeur.) 9. A. lividus L. var. ascéndens (Lois., som art) Thell. (A. viridis L., delvis, A. blitum L., delvis, och skandinav, förf.). Nedligg. ell. uppstig.; ört- färg grön, bl. ofta med en ljus ell. mörk mittfläek; blr grönvita. ©7—9 (fr.). Gator, tomter, sydl. ländsk., sälls.; f. ö. tillfällig, Sthlm, Mpd. (Eur.) 10. A. crässipes Schlecht. Stj. uppstig., flerböjd, grov, 3—4 dm h.; örtfärg blekgrön. Som nr o. Fig. 155. Montia lamprosperina. Familj Portulacaceap. Montia L. Sid. 5; 6, 2, 155. 1. M. lamprospérma Cliam. (M. fontäna L., delvis). Käll-lånke. 6, 2, 155. Späd, mjuk, uppr., omkr. 1 dm h., ljusgrön, tidigt gulnande; frön (blå-)s vårta, fint rutiga, glansiga. 0 6, 7. Källkanter, sjöstränd., vattengrop.. Sk. — Lpl., ÖL, Gtl., mindre allm. — f. rivulåris Boenn. (C. C. GmeL, som art, em. Asehers. ; f. boreo-rivularis Lindb. f.), storväxt, storblad., ständ. grön; sido- skott övernående blomställn. i toppen ; i bäckar. 2. M. verna Neck. (M. minor C. C. GmeL, em. A. et Gr.; M. font. L., delvis). Lik fö reg.; frön sotsvarta, fint taggvårtiga, alldeles glanslösa. Som föreg.. Sk., Bl., Sm., Boh. Familj Caryopliyllcicca'. a. Med foder o. krona. b. Foder friblad.; kronbl. kort- ell. oskaftade {Alsinoidece). c. Utan stipler; 'kronbl. vita. CARYOPHYLLACE^. 2oo Fig. 156. 1 Moehringia trinervia, 2 Malactium, o Stellaria graminea (fr. ^/ 1), 4 Ce- rastium ceespitosum (fr. ^ i), 5 Cer. arvense, 6 Holosteum, 7 Arenaria serpyllifolia (fr. ^/i), 8 Alsine stricta (fr.), 9 Sagina Linnaei. d. Frö med bihang (karunkel) vid fröärret; stift 3, fröhusflikar 6, kronbl. hela; 156, 1, 162, 7, 9. Moeliriugia dd. Frö utan karunkel. e. Kronbl. tvåkluvna. f. D:o kluvna till ])asen. g. Stift 3, fröhusflikar G; 156, 3, 1. Stellaria gg. » 5, »5 (tvåtand.); 156, 2, 2. Malåcliium ff. Kronbl. grunt kluvna; stift 5 (säll. o — 4), fröhusflikar 10 (säll. G— 8); 156, 4, 5, 160, 3, ... 3. Cerastlum (Se även Stellaria holostea.) ee. Kronbl. hela (ell. stund, urnupna, Alsine biflora), f. D:o tandade; blr i flock; stift 3, fröhusflik. 6; 156, G, . . . . 4. Holosteum ff. D:o helbrädd.; (2-sidigt) knippe, g. Stift 3, fröhusflik. G; 156,7; 162, C, S. Areiiäria gg. Stift o. fröhusflik. av samma antal, h. D:o 3. i. Bl. breda, köttiga, 162,1, 7. Houckéuya ii. Bl. trådsmala, 156, 8; 162, 2—4, 6. Alsine hh. Stift o. fröhusflik. 4 ell. 5, 156, 9, 161, 5. Sagrina 334 CARYOPllYLLACE^. Fig. 157. 1 Spergularia camp., 2 Spergula verualis (med frö),, o Herniaria (med frukt), 4 Viscaria vulgaris (fröhus i längdsn.), 5 Melaiidrium album, 6 dess fröhus i längdsn. cc. Med hiunaktiga stipler. d. Bl. motsatta ell. i krets; fröhus, e. Stift inbördes fria; bl. motsatta. f. Stift 5; kronbl. vita; 157,2, . . 10. Spergula ff. » 3; » skära; 157, 1, 162, 8, 9, 11. Spergularia ee. Stift 1 med 3 märken; bl. 4 i krets; kronbl. små, vitgröna 12. Polycårpou dd. Bl. strödda; m. små blr i gyttr.; nöt. e. Kronbl. m. små, vita; märken o utan stift 13. Corriglola ee. D:o ersatta av hårfina fjäll; märken 2; 16, 1, 157, 3, 14. Heniiäria bb. Foder samblad., kronbl. oftast långskaft., vita ell. rosenröda (SilenoidecB). c. Stift 5, fröhusflikar 5 ell. 10. d. D:o 5; utan bikrona (se även Silenc viscosa); fod. djupt kluvet IG. Agrostémina dd. Med bikrona; fod. grunt kluvet. e. Fröhus nedtill 5-rumm.; kronbl. hela; 157, 4, 17. Viscaria ee. Fröh. enrummigt. f. Kronbl. smalt 4-flik., 158, 1, . . 19. Lyclinis ff. » 2-flik.; 157, 5, 6, . . . 20. Melåndrium ee. Stift 3; fröhusflikar 6; 158, 2, .... 18. Siléne ccc. »2; » 4. d. Foderbas ej omgiven av förblad, e. Utan bikrona. f. Fod. klockform.; kronbl. med kort, brett skaft; 158, 3, . . . 21. Gypsopliila ff. Fod. med trång mynn., 5-kölat; kronbl. långskaft.; 158, 4, . . .23. Vaccåria CARYOPHYLLACEi. 'löd aa ee. Med bikrona; fod. cylindr :25. Sapouäria dd. Foderbas omgiven av förbi.: bikrona 0. e. Fod. örtartat, cylindr.: blomställnis- skärmbl. örtart.; 15S, 5, 163,9, . . 24. J)iäuthus ee. Fod. hinnakt., svagt 5-kantigt; blom- ställn. inom Ijusbnina, broskart. svepebl.; 158, 6, . . . ' 22. Tuuica , Med kalk (ell. foderbl., men inga kronbl.). b. Frukt fröhus inom -4 ell. 5 fria bl., arter av Stelläria, Cerästium, Sagina. bb. Frukt nöt inom kalkens samblad., hårdnande bas: 5, 2. 25, 3 !"'• Sileräuthus Fi_'. 158. 1 ly.hnis tios ciiculi (tronbl.', 2 Silene nutans, 3 Grpsophila maralis (med fr.), 4 Vaccaria. 5 Dianthns arenarius i fr.). 6 Tttnica (blom- ställn.). 1. Stelläria L. a. Kronbl. (i alla ell. de flesta blr) 0; 159, 1. 2. b. Atm. nedre stjälkbl. skaftade Z. pällida bb. Bl. oskaftade '^. calvcåutha (Jfr även S. media o. idiginosa.) aa. Kronbl. 5. b. Åtm. nedre bl. skaftade. c. Kronbl. dubb. så 1. som fodret: 159. o, . . 1. iiémorum ce. D:o ungef. av fodrets längd; 7, T, 16, 5, . . 2. media bb. Bl. oskaftade. c. Kronbl. kluvna till mitten, längre än fodret; skärmbl. örtart., gröna; 159. 4 4. holöstea oc. Kronbl. kluATia till basen. d. Skärmbl. m. e. m. hinnaktiga. e. Kronbl. m. små, av fodrets halva längd; 159, 6, 5. uligiuösa ee. D:o av fodrets längd ell. längre. f. Kronbl. omkr. 10 (5 — 15) mm 1.; 159, 10, 6. palustris ff. Kronbl. 3—6 mm 1. g. Bl. bredast nedom mitten; skärm- bl. kanthår.; foderbl. skarpt 3- nerv.; 25, 4, 159, 5, T. graminea 236 CARYOPllYLLACE^. gg. Bl. bredast ovan mitten; skcärm- bl. kala; foderbl. otydl. nerv.; 159, 7, 8. loiigifolia dd. Skärmbl, örtartade, gröna; kronbl. föga längre än fodret; 159, 8, 9, . . . . .10. crassifolia I 2 4 5 6 7 Fig. 159. Stellarla 1 pallida, 2 calyt-antha, 3 nemorum, 4 holostea (kronbl.), 5 gra- minea, 6 uliginosa (med blma o. ett kronbl.), 7 longifolia, 8 crassifolia, 9 d:o var. brevifolia, 10 palustris ( ^ och 9)- 1. S. némorum L. Lundstjärnblomma. 159, 3. 2 — 4( — 5) dm h., spenslig, vek; bl. rent gröna, tunna, de nedre från hjärtl. bas (smalt) äggr., långspets., de övre med äggr. bas; foderbl. mjukhår. 2^ 6, 7. Fukt. mark i lund.. Sk. — Yb. o. Lpl., Öl., mindre allm. (saknas i vissa trakter). Subsp. glochidospérma Murl).; även tle översta stjälkbl. med hjärtl. bas; foderbl. näst kala; frönas omkrets med höga, smala, hul- lingbärande vårtor; Sk., Bl., täml. sälls. 2. S. media Cyr. (Alsine m. L.). Våtarv. M. växl. till stork, ljusgrön, mjuk; blr 4 mm vida; kronbl. 2 — 3 mm, kortare än fodret, stundom 0; stknpr 3 — 7, rödviol.; frukt äggform., skaft 4 — 6 ggr så 1. som fodret; frön rostbruna med låga vårtor. 00 4 — 10 (1 — 12). Mest å odl. mark, hela landet allm., skogsmark mindre allm. STELLARIA. 237 Subsp. neglécta Weihe hos Bl. & F.; mörkgrön; kronbl. ngt ut- skjut.; stknpr 10, purpurröda; frön med kägelform, vårtor; lund., ])okskog., Sk., BL, Sm., Ög., UppL, ÖL, t. sälls. 3. S. pällida Piré (S. apétala Ucria, delvis). Blekarv. 1 — 2 dm h., lik föreg., men blekare grön, snart gulnande; blr 2 — 3 mm vida; foderbl. lans., smalare än föregis; stknpr (1 — )2 — 3, gråviol.; fröhus kort cylindr., skaft 3 ggr så 1. som fodret; frön ljust gulbruna. 0 5, 6. Sand. havsstr., tånghögar, skogsbryn, Sk., BL, Sm., GtL, sälls. 4. S. holostea L. Buskstjärnblomma. 159, 4. Stj. 2 — 3 dm h., spensL, styv, bräcklig; bl. smalt lans., långspets., utspärr., styva; krona 2( — 3) cm vid. 2f 5 — 7. Lund., snår, Sk. — Boh. o. RosL, ÖL, täml. sälls. 5. S. uliginosa Murr. Källarv. Omkr. 1 — 2 dm h., gråblått grön; blomställn. förbivuxen av sidoskott; kronbl. stund. 0. 2|. 5 — S. Skogsrännilar, kärr. Sk. — Jtl. o. Mpd, ÖL, täml. allm. 6. S. paliistris Ehrh., Retz. (S. gram. v. pal. Murr.). Kärr- stjärnblomma. Omkr. 2 — 4 dm h., grön (eller blågrå, f. glauca With., som art); fåblmg, kronbladsflik. breda, vissa stånd med mindre krona 9, 159, 10. 2f G, T. Fuktäng., strand.. Sk. — Jtl. o. Äng., ÖL, täml. allm. 7. S. graminea L. Grässtjärnblomma. Stj, omkr. 3 dm h., m. spensL, rikt förgren., blomst. m. yvig o. rikblmg; kronbladsflik. smala; stund, g som föreg.; frön gråbruna. 2f 6 — 8. Äng., renar, hela laniiet allm. X ^^' fl ram. X longifolia, X palvstris, m. sälls. 8. S. longifolia Miihlenb. hos Willd. (S. friesiäna Ser.). Skogs- stjärnblomma. M. lik nr 7 men ljusare grön, småblmgare; blr oftast ensamma; kronbl. 2 — 3 mm L; frön mörkbruna. 2^ G — 8. Skogstrakter, Sk. — Vb. o. LpL, i de flesta ländsk, sälls. 9. S. calycåntha Bong. (Arenår. c. Led.; S. alpéstris o. boreålis, Hartm. flora). Nordarv. Lik nr 5, men högre, spädare, rent grön. 2^ 7, 8. Dir. o. Mpd — T. Ipmk, fukt. mark, mindre allm. X S. calycåntha X longifolia, sälls. 10. S. crassifolla Ehrh. Sumparv. Lik nr 9 men mindre spenslig o. långsträckt, vanl. uppstigande, småbladigare. Innefattar: 1. var. paludosa La?st., uppstig, ell. uppr., fågrenig, bl. äggr. ell. lans., ngt trubbade, blr ofta flera i knippe; kärr, Jtl. — T. Ipmk, Vg. (Var- tofta), täml. sälls. — 2. var. brevifolia (Rafn, som art) Fr., mest 238 CARYOPHYLLACE^. nedligg., rikt -grenig, mattbildande, bl. smalare, spetsiga, 159, 9, blr ofta ensma; havsstrand.. Sk. — Boh., ÖL, sälls. (även annorst., tillfällig; Gtl. förr). 2. Malächium Fr. (Myosöton Moench). M. aquåticum Fr. (Cerast. a. L., Stellär. a:ca Scop.). Sprödarv. 156, 2. Omkr. 3 dm h., mjuk, slak, upptill körtelhår., lik Stellar. nemorum. 2^ 7 — 10. Skugg. o. fukt. ställ., strand.. Sk. — Dir. o. Gstr., mindre allm. (Gtl, förr). 3. Cerästium. 3 4 Fig. 160. Cerästium 1 lapponioiim, 2 tomentosiim, 3 arcticum, 4 alpinum, 5 coespi- tosum, 6 tl:o * alpestre, 7 brachypetalnm, 8 glomeratum, 9 tetrandrum, 10 sub- tctrandrum, 11 glutinosum, 12 semidecandrum. a. Stift oftast 3, fröhusflik. 0; kronbl. dubb. så 1. som foderbl.; 100, 1, 1. lappouicum aa. Stift (4— )5, fröhusflik. (8— )10. b. 2^ med rik förgrening vid stjälkbasen o. blomlösa skott. CERASTIUM. 239 C. Kronbl. omkr. dubb. så 1. som foderbl. d. Bl. jämnbr. till smalt lans. e. Småhår. ell. näst. kal; 156, 5, . 2. arvénse ee. Vitt filtluden; 160, 2, 3. tomentosum dd. Bl. brett lans. — rundat ellipt. e. Foderbl. (smalt) äggr., brett hinn- kant.; stjälkbl. rundat ellipt.; 160, 3, 4. åretieum ee. D:o lans. ell. smalt äggrunt lans., smalt hinnkant.; stjälkbl. avi., brett lans. ell. smalt ellipt.; 160, 4, . 5. alpinum ce. Kronbl. ej ell. föga längre än foderbl.; 160, 5, 6, C. caBspitosiim bb. 0 (höstgroende enåriga) utan blomlösa skott. c. Foderbl. långhår. till spetsen; kronblis bas hårbräddad; skärmbl. utan vit hinn- kant. d. Fröhus kort utskjut. ; fruktskaft av fodrets dubbla längd; 160, T, . . . 7. brachypétalum dd. D:o slutl. dubb. så 1. som fodret; fruktskaft av fodrets längd; 160, 8, 8. glomeratum cc. Foderbks spets o. kronbhs bas kala. d. Skärmbl. utan ell. med smal vit hinnkant; fruktskaft uppräta ell. snett utåtrikt.; kronbl. ungef. dubb. så 1. som br. e. Skärmbl. gröna utan hinnkant; alla ell. de flesta blr 4 -tåliga, f. Foderbl. äggrunt lans., kort- spets.; blr utveckl. redan ned- om stjälkens mitt; frön mörk- bruna, 0,7 mm br.; 160, 9, . 9. tetråudrum ff. D:o med lång hinnspets; blr först vid ell. ovan mitten; frön ljusbruna, knappt 0,5 mm br.; 160, 10, 10. siibtetråndrum ee. övre skärmbl. med smal hinn- kant; alla blr 5-taliga. f, Kronbl. ngt längre än foderbl.; stånd. 10; frön 0,7 mm br. 11. pnmilum ff. D:o ej utskjut.; stånd. 5 — T; frön 0,5 mm br.; 160, 11, . . 12. glutiiiosiim dd. Skärmbl. överväg, hinnakt.; frukt- anlagets skaft skarpt nedböjt; kron- bhs längd 2 — 3 ggr bredden; 160, 12, 13. semidecjindrum 24Ö CARYOPIIYLLACE^. 1. C. lappönicum Cr. (C. trigj^num Vill.; Stellaria cerastioides L.). Lapparv. Omkr. 1 dm h., flerstjälkig, uppstig.; bl. gröna, kala; fåblmg. 2f 7, 8, Fjälltr., torr mark, Dir. — T. Ipmk, t. allm. 2. C. arvénse L. Fältarv. 2 — 3 dm h., flerstjälkig, uppstig, o. upprat. 6 — 8. Äng., torr mark, vägkant., Sk. — Lpl., ÖL, Gtl., täral. sälls.; delvis tillfäll., spridd ur trädg. ell. med gräsfrö. 3. C. tomentåsum L. Vitarv. Ej sälls. som trädgårdsväxt, ngn gng förvild. (Italien.) 4. C. årcticum Lge (O. latifolium L. o. Edmondstönii (Wats.) i skandinav, floror). Polararv. Omkr. 1 dm h., vanl. tätt tuvad, långhårig, gråaktig; grenar 1 — 2-(säll. 3-)blmga; bl. äggr. ell. mera rundade; frön 1,5 — 1,8 mm br. 7, 8. Som nr 1, P. — T. Ipmk, sälls. — f. förekommer även kal, m. sälls. X C- årcticum X ccespitösum * alpéstre m. sälls. 5. C. alpinum L. Fjällarv. Lik nr 4, men högre, spensligare, lösare tuvad, gles- o. smalbladigare (bl. avlånga ell. brett lans.); frön 1 — 1,4 mm br. 7, 8. Som nr 1, Dir. o. Mpd — Vb. o. T. Ipmk, t. allm.; Vg. (Halleberg), Vsm. (Ljusnarsberg). — var. lanåtum (Lam. som art) Hegetschw., tätt gråvitt uUhårig; bl. bredare ellipt.; åtföljer huvudformen. — var. glabrum Retz., näst. kal; bl. smalare lans.; sällsyntare. X C alpinum X årcticum^ X cwspitosum, bägge sälls. 6. C. esespitosum Gil. (C. vulgäre o. vulgatum Hartm., C. triviäle Lk). Hönsarv. A^anl. 2 — 3 dm h., uppstig., gråakt. småluden, säll. en-, ofta mångstjälkig; kronbl. ungefär av fodr:s längd. 5 — 10. Backar, skogsbryn, vägkant., trädor, hela landet allm. — f. holosteoides (Fr., som art), bl. kala; f. glandulösum. Boenn., upptill tätt körtel- hårig, havskuster, fjälltr., sälls. Subsp. alpéstre (Lindbl. hos Fr., som var.) Hartm. 160, 6. Stor- växtare, långhårigare, blr färre, kronbl. utskjut., — 8 mm 1. Dir. — Lpl. 7. C. brachypétalum Desp. (C. strigosum Fr.). Raggarv. 1 — 3 dm h., grågrön, enkel ell. grenig från basen, tätt långhår.; skärmbl. utan hinnkant.; kronbl. kortare än fodret. 5, G. Torr mark, Sk. — Sdml., Öl., Gtl., sälls. 8. C. glomeråtum Thuill. (C. viscosum, Hartm. flora, ej L.? C. vulgatum L., delvis). Knipparv. Lik nr 7, men renare (gul-) grön, mindre långhår., körtelhårig; kronbl. växlande i storlek (f. apétalum Dum., kronbladslös, stånd. .5). 5 — 10. Odl. mark, helst fukt.. Sk.— Nrl., Öl. CERASTIUM. HOLOSTEUM. SAGlNA. 241 9. C. teträndrum Curt. Kustarv. Lik föreg., men lägre (omkr. 1 dm), mörkgrön. 5 — 7. Havsstr., grus- o. klippmark, Boh., sälls. 10. C. subtetråndrum Murb. (C. pum. var. s. Lge). Lik nr 9, men ljusgrön; fröhus med smalare mynning o. längre utskjut. 5, 6. Havsstr., sand. mark, Sk., BL, ÖL, GtL, täml. sälls. 11. C. pumilum Curt. (C. pum. v. obscurum Chaub. i Hartm. fl.). Kalkarv. Lik föreg., vanl. 5 — 10 em h. (men växlande), mörkgrön, ngt röd- elL brunaktig; övre skärmbl. hinnkant.; kronbl. vanl. ngt utskjut. 5, 6. Torr mark å kalkgrund. Sk., BL sälls., ÖL, GtL allm. 12. C. glutinosum Fr., em. Murb. (C. pumilum Curt. i Hartm. fl., utom var. obscur.). Sandarv. Lik föreg., men ljust (gul-)grön o. skild till kronblis storL, stånd:s antal, fröstorleken. 5, 6. Torr mark, sand, s. Sk. allm., n. Sk. — Boh. o. UppL, ÖL, GtL täml. sälls. X G. glutinosum X subtetråndrum^ m. sälls.. Sk. 13. C. semidecändrum L. Vårarv. Lik nästföreg.; alla skärm- bl. brett hinnkant.; stånd. vanl. 5. 5, 6. Torr mark, sand. Sk. — Dir. o. Gstr., ÖL, GtL, täml. allm. — f. maciléntum (Aspegr.) Wg, kal; Sk., BL, sälls.; f. dolosum Murb., skärmbl. gröna, Sk. sälls. X C. sem. X subtetråndrum, m. sälls. 4. Holösteum L. H. umbellåtum L. Fågelarv. 156, 6. Stj. flera, 1 — 2 dm h., från mitten bladlösa. 00 4, 5. Torr, sandig mark. Sk., BL, Kalm. län, ÖL, GtL, täml. sälls. — f. glandulosum Vis., körtelhårig, sälls. 5. Sabina L. a. Blr (normalt) 5 -tåliga. b. Kronbl. längre än fodret; stjälkar uppräta. c, D:o dubb. längre än fodret; stj. höga, lik- som knutiga genom små bladknoppar i alla bladvinklar; 161, 1, 1. nodösa cc. Kronbl. föga längre än f.; stj. m. låga (1 — 2 cm), tätt tuvade; 161, 2, 2. caespitösa bb. Kronbl. ej längre än fodret. c. Ej körtelhårig; stjälkar från en central blad- rosett nedligg. ell. uppstig.; bladspets kort- uddig; kronbl. kortare än fodret; 156, 9, . 5. Linnaei 16 — 16429.5. Lindman. Flora. 242 CARYOPHYLLACEiE. 2 a 6 7 8 9 Fig. 161. Sagina 1 nodosa, 2 caespitosa, o interinedia, 4 subulata (jämte bladspets, förstor.), 5 X media, 6 procumbens, 7 maritima, 8 ciliata, 9 apetala. cc. Fint körtelhår.; stj. uppstig, till uppräta; bladudd lång, fin; kronbl. av fodrets längd; 161, 4, 4. subiilåta aa. Blr (normalt) 4-tal.; kronbl. kortare än fodret eller 0. b. Foderbl. vid fruktmogn. vågrätt utstående. c. Fruktanlag nedböjt; stjälkar från en central bladrosett nedligg. ell. uppstig.; alla foderbl. trubbiga; bladudd kort; 161, 6, 6. prociimbens cc. D:o upprätt; stj. o. grenar uppräta, utan gemensam rosett; de 2 yttre foderbl. udd- spets.; bladudd lång; 161, 9, 9. apétala bb. Foderbl. uppräta intill frukten. c. Fruktanlag på rakt skaft; alla foderbl. trubb. d. Stjälk, från gemens, rosett utbredda, un- der fruktmogn. nedböjda, omkr. 1 — 2 cm 1.; 161, 3, 3. intermédia dd. Stj. o. grenar uppstigande o. uppräta; bladudd omärklig; 161, 7 7. maritima cc. Fruktanlag nedböjt; de 2 yttre foderbl. udd- spets.; bladudd lång; 161, 8, 8. ciliata 1. S. nodåsa Fenzl (Spergula n. L.). Knutarv. Omkr. 1( — 2) dm h., mörkgrön. 2f 6 — 8. Fukt., mager jord. Sk. — Lpl., öl., GtL, mindre allm. SAGIXA. ALSINE. 243 2. S. csespitosa Lgc (Spérgula c. J. Vahl; Sag. nivalis Fr.; Spérgtda saginoides var. niv. Lindbl.). Tuvnarv. M. liten ört, m. e. m. brunakt. anlupen. % 7, 8. Högfjäll, T. Ipmk, å naket grus, sälls. 3. S. intermédia Fenzl (S. nivalis, några förf.). Dvärgnarv. M. liten, bildande smärre o. lägre tuvor än nr 2, m. e. m. brunaktig. If 7, 8. Som föreg,, Hrj. — Lpl., sälls. 4. S. subulåta Presl (Spérgula s. Sw.). Sylnarv. 3 — 5 cm h., glest tuvig, ljusgrön. 2f 6, 7. Torr, sandig mark. Sk. — s.-v. Vg. o. Boh., öl., täml. sälls. 5. S. Linnsei Presl (Spérgula saginoides L.; Sag. saxåtilis Wimm.). Fjällnarv. Lik föreg., men grövre o. långgrenigare, ofta mattformig, fröhus längre utskjut. 2^ 6 — 8. Gräsmark i fjällen, Dir. o. Mpd — T. Ipmk, täml. allm. X S. Linncei X procumhens, S. media Briigg., 161, 5, lik nr 4 o. 5, men till alla delar smärre o. finare, i glesa mattor, fr. kortare, ofta felslående. 2^ 8. Som nr 5. 6. S. procumbens L. Krypnarv. Oftast 5( — 10) cm h. i låga, vidsträckta mattor, gulgrön. 2j. 0 5 — 8. Bar jord, vägkant., skogsöppningar, även fukt., hela landet allm. 7. S. maritima G. Don. Strån dnarv. 5 — 10 cm h., mörk- grön ell. rödaktig, bl. ngt köttiga. 0 0 6 — 8. Havsstr., Sk. — (%., Rosl., öl., Gtl., täml. sälls. 8. S. eiliåta Fr. Pältnarv. 5 — 10 cm h., upprat, tagelfin. 0 6 — 10. Torr mark, trädor m. m., s. Sk., s. Boh., m. sälls. 9. S. apétala Ard. Hårnarv. Lik föreg., stund, ytterst fin, vanl. grövre, tuvig (f. ccespitosa F. Aresch.). 0 7, 8. Som nr 8, s.-ö. Sk., m. sälls. 6. Alsine Scop., Wg. a. 0 ej tuvig; ensam, upprat, upprepat gaffelgrenig stjälk; 162, 2, 1. yiscosa aa. % tuviga med talr. skott och uppräta, 1 — 2-blmga grenar. b. Kal med fina, slutl. förlängda blomskaft; bl. o, foder bl. nervlösa; kronbl. hela, imgef. av fodrets »längd; 156, 8, 2. stricta bb. Körtelhåriga (o. småludna); foderbl. o-nerviga, c. Bl. näst. nervlösa; kronbl. svagt urnupna, ngt längre än fodret, vita; 162, 4, 3. biflora cc. Bl. 3-nerviga; kronbl. kortare än fodret, vanl. svagt skära; 162, 3, 4. nibélla 244 CARYOPHYLLACE.E. 2 3 Fig 162. 1 Hoackenya, 2 Alsine viscosa, o Alsine rubella, 4 A. biflora, 5 Arenaria ciliata v. hiimifusa, 6 A. gothica, 7 Moehringia lateriflora, 8 Spergiilaria marginata, 9 S. salina. 1. A. viscosa Schreb. Sandnörel. 5 — 15 cm h., borst- ell. tagelfin, körtelhårig ell. (var. glahra Marss.) kal. O 7, 8. Sandfält, ö. Sk., sälls. 2. A. stricta Wg (Spérgula s. Sw.). Raknörel. 1 — 15 cm h., stund, högre, näst. tagelsmal. 7, 8. Fjälltr., torr mark, Hrj. — Lpl., täml. sälls. o. A. biflora Wg (Stellar. b. L.). Fjällnörel. 5—10 cm h., grövre än nr 2. 7, 8. Fjälltr., Hrj. — Lpl., täml. allm. 4. A. rubélla Wg (A. hirta Hartm. fl.). Rödnörel. Lik nr 3, men lägre, småblmgre. Som föreg., n. Lpl., sälls. 7. Honckénya Ehrh. (Ammodénia J. Gr. Grmel.). H. peploides Ehrh. (Arenaria p. L. Halianthus p. Fr.). Saltarv. 162, 1. Omkr. 1 dm h., tätbladig o. tätgrenig, ljusgrön, kal, köttig, djupt sänkt i flygsanden. 2f 6 — 8. Havsstr., Sk. — Boh. o. Vb., ÖL, Gtl., täml. allm. — var. ohlongifolia (Torr. et Gr., som art), stj. långt utdragen, ledstycken ett par cm 1., bl. dubb. större; sälls. (Gtl m. m.). MOEHRINGIA. AREN ARIA. SPERGULA. 245 8. Moehringia L. (ändr.). 1. M. trinérvia Clairv. (Arenaria t. L.)- Skogsnarv. 156, 1. Kronbl. kortare än fodret; bl. tydl. o( — 5)-nerviga; frön : svartglän- sande. O0 6, 7. Skog o. lund, Sk.— Vb. o. Jtl., ÖL, Gtl., allm. 2. M. lateriflora Fenzl (Arenaria 1. L.). Ryssnarv. 162, 7. Kronbl. o ggr längre än fodret; bl. l-(ell. otydl. 3-)nerv.; frön bruna, knottriga. 2^ 7, 8. Fukt. gräsmark, Vb. (öar i Kalix skärgård), m. sälls. 9. Arenaria L. a. Kronbl. längre än foderbl. b. Låg, mattformigt tuvig, stj. o. grenar korta, nedligg. ; foderbl. släta; 162, 5, 1, ciliäta bb. Ej tuvig; stjälkar uppstig, o. uppräta; foder- bl. kölade; 162, 6, 2. ^otliica aa. Kronbl. kortare än foderbl.; 156, 7, 3. serpyllifolia 1. A. ciliäta L. var. humifusa (Wg, som art) Hartm. Nord- narv. Rikt skottbildande nedtill, bl. äggr. ell. omvänt äggr. 2^ 7, 8. Lule Ipmk. m. sälls. (Huvudformen, även kallad Ä. norvégica Gunn., med smalare, trubbiga, ngt köttiga bl., mell. o. n. N.) 2. A. gothica Fr. Kalknarv. Lik föreg. till blrna, skild gm foderbl. o. frånvaron av bladskott, ljusgrön. O0 5 — 9. Kalkberg, Kinnekulle, Gtl., m. sälls. 0. A. serpyllifolia L. Sandnarv. Vanl. 1( — 2) dm h., glest men jävigt förgrenad, grågrön; bl. små, äggr., spets. 0 6 — 9. Torr mark, sandfält, trädor, Sk. — Nrl., Lpl., allm. Subsp. leptoclados (Rchb.) Nym., hårfin; blr hälften mindre, Sk., Ög. 10. Spérgula L. 1. S. arvénsis L. Spergel. 2 — 4 dm h., spensl., vek; bl. tråd- smala, skenbart i krets till följd av bladvinkelsskotten ; frön svarta, linsform., smalt hinnkantade. O 6 — 10. Åkr., trädor, strand, m. m.. Sk. — Lpl., Öl., Gtl. — Huvudformen är körtelhårig o. täml. ljusgrön, fröna vitprickiga. — var. maxima (Weihe) M. et K., Jättespergel, är m. högre o. grövre, näst. kal; — var. sativa (Boenn.) M. et K., Foderspergel, mörkgrön, klibbhårig; frön utan ljusare prickar; od- lingsformer o. förvildade. 2. S. vernålis Willd. Vårspergel. 157, 2. Stj. o. grenar tråd- fina, kala; frön svarta med bred hinnkant. 0 5, 6. Skogsberg, Sk. — Jtl. o. Äng., Öl., täml. allm. 246 CARYOPHYLLACE^. 11. Sperguläria Presl. a. Stipler inbördes fria; bl. mörkgröna, körtelhåriga; fröhus ) av fodrets längd; 157,1, 1. campestris aa. Stipler nedtill hopvuxna; bl. ljusgröna, ngt köt- tiga; fröhus utskjut.; frön ofta kantade. b. Fröhus 1^/2 gång fodrets längd, 3 — 6 mm 1.; 162, 9, 2. saliua bb. D:o 2 ggr f:s längd, 8 — 10 mm 1.; 162, 8, . . 3. marg^iiiata 1. S. campestris Aschers. (Arenar. rubra v. c. L.; Aren. c. All.; S. rubra Presl). Rödnarv. O0 2j. 6 — 9. Skogsberg, trädor, väg- kanter, Sk. — Vb., ÖL, Gtl., täml. allm. 2. S. salina Presl (S. marina Garcke, canina Leffl., heterosperma [Guss.] Heldr.). Saltnarv. O0 (möjl. även 2|.?) 6 — 9. Havsstr., Sk. — Vb., ÖL, Gtl., täml. allra., mer tillfällig på gator o. d. i kust- trakter (mindre köttig, f. iirbica LeffL). — var. med fröna med och utan hinnkant (i samma fröhus), samt finknöliga ell. (var. leiospérma Kindb., som art) släta. 3. S. marginåta Kitt. (Arenaria m. DC; Ar. media L.? S. marina Hartm. fl.). Havsnarv. Till alla delar större än nr 2. Havsstr., Sk. — Boh. o. Sm., ÖL, Gtl., mindre allm. — var. fasciculåris (Lönnr., som art) Hartm. f., till alla delar smärre, frön små, okantade; X? 12. Polycårpon Loefl., L. P. tetraphyllum L. Omkr. 1 — 1,5 dm h., spensL, upptill ut- spärr. grenig; bl. brett tungl. ell. om v. äggr. O. Tillfäll, införd, obeständig. (S. Em-, o. andra varmare länder.) 13. Corrigiola L. c. litorålis L. Mångstjälkig, långgrenig (1 — 3 dm), nedligg., blågrön; bl. jämnbrett tungl., spets., skarpt luktande. 0. Tillfäll, införd, hamnar m. m. (Sydeur.) 14. Herniäria L. H. glabra L. Knytling. 157, 3. Nedligg., mattlik, gulgrön, 1 — 1,5 dm i diam. 2|. 6—8. Sand, hedar. Sk. — NrL, ÖL, Gtl., t. allm. 15. Scleränthus L. 1. S. perénnis L. Vitknavel. 25, 3. Örtfärg blekt grågrön, vitbrokig, skottbl. vanl. ensidigt krökta; kalkflik. trubb., brett hinn- kant. 2^ 6 — 8. Backar, berg. Sk. — NrL, ÖL, Gtl., mindre allm. AGROSTEMMA. VISCARTA. SILENE. 247 2. S. ånnuus L. Grönknavel. 5, -1. Gulgrön; bl. oftast raka; kalkflikspetsar smalt hinnkant. 0O 6 — 8. Som föreg., Sk. — Vb., ÖL, Gtl., allm. X S. annuiis X perennis, ej sälls., av intermediär färg. 16. AgTOStémma L. A. githågo L. Åkerklätt. 0,5 — 1 m, upprat, gråluden, bl. smalt jämnbr.; blr ensamma; kronbl. hela, utan bikrona, purpurr.; foderflik. utdragna utanför kronbl. 0 6, 7. Sädesåkrar, Sk. — Nrl., Öl., Gtl., täml. allm. 17. Viscåria Roehl. 1. v. vulgäris Roehl. (Lyehnis vise. L.). Tjärblomster. Omkr. 3 — 4 dm h.; ledstycken upptill bruna, klibbiga; blomspira ungef. 1 dm 1., mörkt rosenröd (ell. vit, f. pallens N. et A,). 2^ 6, 7. Torr- äng., berg, Sk. — Nrl., ÖL, Gtl., allm. 2. V. alpina G. Don (Lyehnis a. L.). Fjällnejlika. Yanl. 2 dm h.; stj. ej klibb. ; blomställn. rundad, ljust rosenröd, kronbl. tvåflik. 2^ 7—8. Torr mark, Nrl. o. Lpl. t. allm., s. Sv. sälls. (BL, Hall., Boh., Ög., SdmL, Vsm., Dir., ÖL). X V- alpina X vulgäris, sälls. 18. Siléne L. a. Fröhus nedtill 3-rummigt. b. Låg, tuvig; blr ensamma; 163, 5, 4. acåulis bb. Ej tuviga; blr i knippe, c. Blomfoder uppblåst. d. D:o tätt parallellnervigt ; kronbl. urnupna 9. conica dd. D:o nätådrigt; kronbl. tvåkluvna. e. Skärmbl. hinnaktiga, vita; tvåsidigt mångblmgt knippe 1. latifölia ee. D:o gröna; knippe fåblmgt; 163, 1, 2, 2. maritima cc. Foder ej uppblåst, d. Knippe tvåsidigt. e. Kronbl. urnupna. f. Knippe glest; 163, 3, 3. riipéstris ff. D:o tätt, kvastlikt, jämntoppat . . 5. arméria ee. Kronbl. tvåkluvna, 158, 2, 6. nutaus dd. Knippe ensidigt (klaslikt). e. Kronbl. tvåkluvna; 163, 4, 7. dichötoma ee. » hela 8. ^allica 248 CARYOPHYLLACE^. aa. Fröhusbotlen med blott antydda skiljeväggar. b. Bikrona saknas; lång spira av rikblmga knippen i flera våningar 10. visc6s;i bb. Med bikrona; 1 — fåblmgt toppknippe; 163, 6, . 11. iioctiflora Fig. 163. 1 Silene maritima. 2 d:o bladrosett, 3 rupestris, 4 dichotoma, 5 acaulis, 6 noctiflora, 7 Melandrium aftine, 8 Gvpsophila fastigiata (med blma), 9 Dianthus armeria, 10 D. arenarius (kronbl.). 1. S. latifolia R. et B.; Ciieiibalus behen L.; C. latifolms Mill.; C. venosus Gil.; S. infläta Sm.)- Tarald. 3 — 5 dm h.; bl. avlångt lans., kala, daggblå; foder äggform., vitaktigt, rödanlupet; kronbl. vita. 2^ 6 — 8. Torräng., Sk. — LpL, 01., Gtl., täml. allm., mest i v. o. n. Sv. — var. m. låg o. smalblad., f. angustifolia Koch, klipp., kalkhällar. 2. S. maritima With. Strandtarald. Mest nedligg.; bl. smalt lans., ofta blott 1 cm 1., ngt köttiga; blma ofta större än föregis. 2j. 6—8. Havsstr., Sk.— Boh. o. Vb., ÖL, Gtl. 3. S. rupestris L. Bergnejlika. 1,5 — 2,5 dm h., kal, blekt blågrön, kronbl. vita. 2^ 6, 7. Klippmark, berghäll., BL, Hall., Sm., ög — Vb. o. LpL (västlig art), mindre allm. 4. S. acåulis L. Fjällglim. Rent grön, i mattlika tuvor av flera dm:s bredd; kronbl. ljust rosenröda, mångbyggare. 2|. 7. Fjälltr., torr, öppen mark, Hrj. — LpL, täml. allm. 5. S. arméria L. 2 — 3(— 5) dm h.; bl. äggr., kala, daggblå; SILENE. LYCUXIS. MELANDRIUM. 249 foder blekrött, kronbl. rosenröda. O© 7, 8. Förvild. ur trädg. (Alell. o. s. Eur.) 6. S. nutans L. Backglim. 2 — 4 dm h., körtelhår.; bl. tungl.; kronbl. vita, nejlikdoft, mot kvällen. 2f 6, T. Torräng., hed., Sk. — Nrl., ÖL, Gtl. — f. infråda (W. K. som art), kal, sälls. 7. S. dichotoma Ehrh, 2 — 4 dm h., ljusgrön, småluden; kron- bl. vita. O0 T — 0. Gräsplaner, vallar, införd med utsäde, upptill Dir. o. Hls. rSydö. Eur.) 8. S. gallica L. 2 — 3 dm h., mörkgrön, körtelhår.; kronbl. skära (ofta med mörkröd fläck, f. quinquevulnera) ell. vita, vanl. med omvriden, lodrät skiva. Q 6 — 8. Tillfäll, som trädgårdsogräs. (Sydeur.) 9. S. conica L. 1,5 — 2 dm h., gråakt. grön; foder kägelform., kronbl. rosenröda. Som nr 8. 10. S. viscosa Pers. (Cucubalus v:us L. ; Melåndrium v:um Celak.), Klibbglim. Omkr. 5 dm h., grov, tjockt klibbhår.; bl. avi. ell. lans., vågiga; kronbl. vita. 0 G, T. Havsstrandsklippor, Bl. — UppL, Öl., sälls. 11. S. noctiflora L. (Melåndrium n:um Fr.). Nattglim. Omkr. 3 — 5 dm h., spensl., enkel, mjukt körtelhår.; bl. lans.; kronbl. vita, vällukt, mot natten. 0 7 — 9. Akr., tomter, hamnar. Sk. — Jtl. o. Mpd, ÖL, Gtl., mindre allm., ofta tillfällig. 19. Lyclinis L. L. flos cuculi L. Gökblomster. 3 — »3 dm h.; rosettbl. tungl.; foder mörkt rödbrunt, kronbl. rosenröda (säll. vita). 2f 6, 7. Våt- äng., Sk. — n. Vb., ÖL, Gtl., allm. 20. Melåndrium Roehl. a. Tvåbyggare; mångblmgt, 2-sid. knippe; fröhusmyn- ning 1 O-flikig, b. Rent grön, stj. mjukt långhår.; fröhus kort, ut- skjut.; 48, 5, 1. dioecum bb. Gråakt., stj. korthår.; fröhus ej utskjut.; 157, 5, 2. album aa. Blr tvåkönade; stj. enkel, fåblmg; fröhusmynn. med 5 flikar, b. Kronbl. inneslutna i fodret; blma ensam; frö- husflik. tvåkluvna 3. apétalum bb. D:o ej innesL; blr ofta 2 — 3; fröhrflik. hela; 163, 7, 4. affine 250 CARYOPIIYLLACE.?:. 1. M. dioecum Sch. et Thcll. (Lychnis dioica L., Mill.; M. sil- véstre Roehl.). Rödblära. 3 — 5 dm h.; bl. omv. äggr. ell äggr. ; fod. rödbrunt, kronbl. rosenr. (säll. vita, f. låctea Hartm. f.), % 5 — 8. Lund., i fjälltr. även äng. o. klippor, Sk. — Lpl., 01. — var. alpestre Fr., alldeles kal, sälls. 2. M. album Gareke (Lychnis a:a Mill., M. praténse Roehl.). Vitblära. 4 — T dm h.; bl. avi. till lans.; kronbl. vita (säll. skära), svagt vällukt. ©0 6 — 9. Åkr., tomt., hamnar. Sk.— Vb., Öl., Gtl. X ^i- olhiim X dioecum^ sälls. 0. M. apétalum Fenzl (Lychnis a:a L., Wahlbergella a. Fr.). Fjällklätt. 1 — 2 dm h.; fod. äggform., uppblåst, vitakt., svartnerA^gt. 2|. 7, 8. Gräsmark, hed, P. — T. Ipmk, sälls. 4. M. affine Hartm. (Lychnis a:is J. Vahl; Wahlbergella a. Fr.). Lapplandsklätt. Lik nr 3, men körtelhår.; blr smärre; kronbl. vita, undertill blekviol. 7^ T, 8. Naken jord, klipp., T. Ipmk, m. sälls. 21. Gypsöphila L. 1. G. fastigiåta L. Såpört. 163, 8. 1 — 3 dm h., täml. grov, upptill körtelhår.; kronbl. vita. 7^ T, 8. Sandfält, Sk., ÖL, Gtl., Dir., sälls. 2. G. muralis L. Grusnejlika. 158, 3. 5 — 15 cm h., mycket spensl. ; kronbl. rosa. O 7 — 9. Sand, tomter, åkr.. Sk. — Vg. o. Uppl., Hls., Gtl., täml. sälls. ell. tillfällig. 22. Tiinica Scop. T. prolifera Scop. (Dianthus p:r L.). Hylsnejlika. 158, 6. Spensl., vanl. enkel, 1 — 3 dm h.; bl. smalt jämnbr.; svepebl. gulbruna; kronbl. rosa. 0 7, 8. Sand, hed, älvar. Sk., ög.. Öl., Gtl., sälls. 23. Vaccåria Med. v. segetålis Gareke (Saponaria v. L.; S. segetålis Neck.; V. pyra- midäta Med.). 158, 4. 3 — 5 dm h., kal, blågrön; kronbl. rosa. 0 7. Åkr., tillfäll, införd. (Sydeur.) 24. Dianthus L. a. Kronbl. tandade. b. Blr huvudlikt gyttr. inom smala svepebl. c. Bl. jämnbreda; 163, 9, 1. aroiéria cc. Bl. lansettlika 2. barbätus bb. Blr ensamma, långskaftade, 25, 1, 3. deltoides aa. Kronbl. fransat smalflikiga; blr långskaft. b. Svepefjäll V^ av fodrets längd; 163, 10, . . . 4. arenärius bb. D:o \'3 av fodrets längd 5. superbus CAllYOPiIYLLACi:.E. N Y.MPU.EACE.E. 251 1. D. arméria L. Saronsblomster. 2 — 5 dm h.. rak, styv, kronbl. purpurr. med vita punkter. O O 7, 8. Backar, åkr., Sk. — Boh. o. Sdml, kusttrakt., 01.. Gtl.. sälls. 2. D. barbdtus L. Borstnejlika. 2 — 3 dm, ljusgrön; kronbl. purp., rosa ell. vita, röd- ell. vitpunkter. 2^ O — 8. Ofta planter.; lätt förvild. (Mell. o. s. Eur.) 3. D. deltoides L. Backnejlika. Stj. m. spensliga, 1 — 3 dm h., tuvade med talr. skott; kronbl. purpurr., vitpunkter. 2\. G — 8. Torräng., Sk. — Jtl. o. Vb., 01., Gtl., allm. — var. glaucus (L., som art) Ser., blågrön, kronbl. vita ell. skära, sälls. X ^- deltoides X superbus, sälls. 4. D. arenårius L. Sandnejlika. Stj:ar 1 — 1,5 dm h., mest enblmga med talr. skott i mattlika tuvor; kronbl. vita, vid skivans bas en grön, purpurhårig fläck. 2f 6 — 9. Sandfält o. -kullar, Sk., s.-v. BL. s. Hall., sälls., men flerest. ymnig. X D. arenårius X superhus, sälls. 5. D. superbus L. Praktnejlika. Stj:ar 3 — 5 dm h., glest tuv., mångblmga; kronbl. skära ell. vita, rikare fransade än nr 4. 2f 7 — 9. Torräng., Sk., s. Hall., n. Vb.. sälls. 25. Saponäria L. S. officinälis L. Såpnejlika. Storväxt, 4 — 7 dm h., bl. äggr.; krona 3 cm br., vit ell. skär. %. 7, 8. Planter. (mera förr), förvild., kyrko- o. trädgårdar. Familj NymphaeiiceiB. Sid. 22. a. Foderbl. 4, gröna; kronbl. lika stora som de, vita, rosettställda 1. Xympliiéa aa. D:o 5, gula; kronbl. små, mörkgula, i krets ... 2. Nupliar 1. Nymphsea L. (Castälia Salisb.). 1. N. alba Presl. (L. delvis; Castålia alba Greene). Vit näck- ros. 164, 1. Foderbl. vanl. (smalt) lans.; blombas ej urgröpt vid skaftets fäste; fruktämne klotrunt ell. uppåt tjockare; frukt näst. klotrund; frön 3 mm L; pollenkorn fintaggiga. 7\. 6 — 8. Sjöar, åar, Sk. — Uppl., 01., Gtl., allm. — f. rosea Hartm. f., kronbl. rosa ell. purpurr.; sjöar på Tiveden (Vg., Kroksjön o. Lillsjön; Nr., Fagertärn). 2. N. cåndida Presl. (Gast. candida Sch. et Thell.). Nord- näckros. 164. 2. Foderbl. brett ell. äggruut lans.; blombas ur- 252 2s^YMPH.EACEiE. CERATOPHYLLACE.E. IIANUNCULACE.E gröpt; frukta, äggform.; frön 5 — 6 mm 1.; pollenkorn vårtiga. 2f 6 — 8. Sjöar, åar, till Lpl. (ej Sk., Hall., BL, ÖL, GtL); allm. — f. nibra Sern., kronbl. purpurr.; Nr., Fagertärn. X N' alba X candida. 2. Nuphar Sm. 1. N. luteum Sm. (Nymphsea La L.). Gul näckros. 2^ 6, 7. Sjöar, åar. Sk. — LpL, GtL, allm. 2. N. pumilum DC. (Nympli. p:a Hoffm.). Blma blott 2 — 3 cm br. ; bl. 5 — 10 cm L; stknpr 1^/2 gng så 1. som br. (hos nr 1 flera ggr så L). 2f T. Sjöar, åar, Sm., Og., Vsm., Dir., NrL, LpL, sälls. X ^- luteum X lyuniilum (N. intermédium Led.), NrL, LpL Fig. 164. 1 Nyniphpea alba (fruktämne i läugdsn., hyllebl. o. stånd, bortskurna), 2 N. candida (d:o), o Ceratophyllum demersuin (lued fr.). Familj Ceratophylljiceap. Ceratophyllum L. 40, 2, sid. 29; 164, 3. 1. c. demérsum L. Hornsärv. Stj. 0,5 m 1. ell. mera; bl. i täta kretsar, gaffeldel. i hårfina flik., mörkgröna; nöt brun, avlång, långsprötad med två nedåtrikt. tornar vid basen. % 1 — 9. Stilla- stående vatten. Sk. — Dis. o. Yb., mindre allm. 2. C. submérsum L. Vårtsärv. Lik nr 1 ; nöt kortspröt., utan tornar; bl. o ggr (hos nr 1 blott 1 — 2 ggr) delade. Sälls., v. Sk., Ög. Familj Ranunculäcete. a. Pistill 1. b. Hyllekretsar likbladiga utan sporre; frukt bär; 29, 4, 5. ActöBa bb. D:o olikblad. med sporre; fröhus; 29, G, 166, 1, 7. Delphiniiim RANUNCULACE^. 2bi Fig. 165. 1 Aconitum cammarum, 2 A. septentrionale, o Anemone 'lilvestris, 4 Ra- nunculus acris (kronblrs bas), 5 Pwlsatilla viilgaris (befruktaingsdelarna ocb en fr.). aa. Pistiller 3 — talrika. b. Hyllekretsar olikbladiga, färgade; fröhus o — 5 i krets. c. Med sporre 7. Delphinium ce. Utan d:o; ett uppåtvänt hyllebl. kapusehong- formigt 0>hjälmen»); 165, 1, 2, 8. Aconitum bb. Hyllekretsar likbladiga. c. Alla hyllebl. lika (färgad kalk). d. Frukt flera fröhus (rosettställda) .... 1. (^altlia dd. » talrika nötter (spiralställda). e. Kalkbl. omkr. 6 (5 — flera), längre än ståndarna, 165, o. f. Nötter med m. kort spröt; inga honungskörtlar 9. Anemoue ff. D:o med långt, dunlikt spröt ; korta honungskörtlar utanför ståndarna; 165, 5, 10. Pulsatilla *ee. Kalkbl. 4 små, snart avfall. ; stånd. långt utskjut.; 166, 4, 5, 14. Tlialictriim cc. Hylle av två olika bladkretsar. d. Inre hyllebl. med sporre; frukt 5 fröhus i krets; 166, 2, 6. Aquilégia dd. Inga sporrar. e. Ytterhyllebl. störst, kronlika. f. Inre d:o platta, jämnbreda; 166, 3, 2. Trolliiis ff. D:o rörformiga. g. Ytterhyllebl. 5 — 8, gula, snart avfall 4. Erånthis gg. D:o 5, kvarsitt. kring frukt.; örtbl. vintergröna 3. Hellébonis 254 P.ANUNCULACE.E. ec. Ytterhyllebl. foderlika, ej störst, men ofta m. 6. m. färgade, f. Stånd. 5; kronbl. smalt skedfor- miga; fruktsamlingen skitl. starkt förlängd, 17, 5, 11. Myosiiriis ff. Stånd, flera — talrika; kronbl. platta. g. Kronbl. med honungsgrop, 30, 5, 165, 4, 12. Raminculiis gg. Ingen honungsgrop 13. Adonis Fig. 166. 1 Delpbi- nium consolida (fr.), 2 Aquilegia (blma o. fr.), 3 TroUius (kronbl.), 4 Tha- lictrum flavum, 5 T. simplex, blma. 1. Caltha L. c. paliistris L. Kabbeleka. Stj. tjock, pipig, upprat, 2 — 4 dm h. (stund, nedligg., vid lederna rotslående, f. procumbens Beck); bl. njurl. ell. hjärtl., nagg. ; kalk ägg- till orangegul, flera cm br. 2|. 5, 6. Kärr, strand., hela landet allm. 2. Tröllius L. T. europseus L. Smörboll. 3 — 5 dm h., upprat, oftast enkel, enblmg, bl. handflik., flik. inskurna; hylle klotrunt, Ijusgult, omkr. 4 cm. br. 2f 6, 7. Fukt. lundäng.. Sk. — Lpl., ÖL, täml. allm. 3. Helléborus L. 1. H. viridis L. Grön prustrot. Stjälk 2 — 3 dm h., grenig, flerblmg; bl. fotdelade, de övre mångfingr., småbi, lans., vassåg.; kalkbl. blekgröna. Giftig. 2^ 4, 5. Planter. o. ngn gng förvild. (Sydeur.) 2. H. niger L. Svart prustrot, Julros. 1 — 2-blmg stängel med högblad; örtblad efter blomn.; kalkbl. vita. 2^. Senvintern, även i snö; som fö reg. 4. Eränthis Salisb. E. hiemålis Salisb. (Helleb. h. L.). Vinternarr. Stäng. 1 — 1,5 dm h.; ett jordbi., rund., T-flik. ; blma ensam, svepe stjärnformigt, kalk 2 — 3 cm br. 2^ 2 — 4. Planter. o. förvild. å gräsplaner. (Sydeur.) RANUNCULACE.E. 255 5. Actsea L. 1. A. spicåta L. (A. nigra W.). Trolldruva. Omkr. 5 dm h.; bl. 3(4) ggr fingr. (ell. delvis parblad.), småbi, äggr., såg.; blr vita, klase 3 — 5 cm 1.; bär svart, 12 — 13 mm 1., tjockast vid ell. ovan mitten; frön 10 — 14, omkr. 4 mm 1. 2^ 6. Lund., Sk. — LpL, öl., täml. allm. 2. A. erythrocårpa Fisch. Lik föreg. men mindre, spensligare, bl. 4 — 5 ggr fingr., mot hösten ljusare gulgröna; bär rött, 9 — 10 mm 1., ofta tjockast mot basen; frön 7 — 10, omkr. 3 mm 1. Torrare, ljusare platser, LpL, sälls. 6. Aquilégia L, A. vulgåris L. Akleja. Omkr. 5 dm h. ; hylle vanl. violblått (vitt, rosa). 2f. Plan ter., lätt självsådd o. varaktigt förvild., park., lund. 7. Delphinium L. D. consolida L. Riddarsporre. Omkr. 3 dm h.; bl. dubb. 3-fingr., småbi. näst. trådsmala; ytterhyllebl. violblå, det inre (kron- bladet) violett o. vitt. O0 6, 7. Åkr., Sk.— Nrl., ÖL, Gtl., mindre allm. — D. Ajåcis L. o. D. orientåle Gay, kronbl. 1, fröhus 1—3, håriga, hyllefärg ljusblå (vit, skär); D. elåtum L., kronbl. 4, fröhus 3 — 5; planterade, stund, förvildade. (S.-ö. Eur.) 8. Aconitum L. a. Hjälm smalt kägelform., 1(>5, 2, 1. septentrionsUe aa. D:o kupolform. rundad, 165, 1. b. Fruktanlagen utspärrade; stj. o. blomskaft tätt småhåriga 2. napéllus bb. D:o hopstående; nästan kal; 165, 1, . . . 3. cämmariiiu 1. A. septentrionåle Koelle (A. lycoctonum L., delvis). Nord- stormhatt. 1 — 2 m h., upprat, vanl. enkel; bl. handstora, handflik. ell. fingerdelade, vasst inskurna; klase 2 — 5 dm L; hylle gråviolett. Giftig. 2^ 6, 7. Snår, småskog, bäckdal, i fjälltr., Vrml. o. Dir. — T. Ipmk, täml. allm. (UppL). 2. A. napéllus L. Stormhatt; Blåduvor. 1 — 1,5 m; hylle mörkblått. Fukt. lundäng., Dir. (Vika sn) samt flerest. förvild. ur trädgårdar. Giftig. 3. A. cåm.marum L, Lik nr 2; hjälmen vanl. ngt mera hög än bred, blomställn. även med sidoklasar. Planter. o. ngn gng förvi](]. 256 RANUNCULACE^. 9. Anemöne L. a. Kalkbl. violblå; 3 hela, enkla svepebl. strax nedom kalken 1. hepåtica aa. Svepebl. flik. o. inskurna, vid stängelns mitt. b. Blad- o. blomskaft o. småfrukter tätludna; kalkbl. vita; bladrosett; 165, 3, 2. silvestris bb. D:o kala ell. småhåriga; ett ensamt jord- blad, c. Kalkbl. vita ell. rödlätta; svepebl. skaf- tade 3. nemorosa ec. D:o gula; svepebl. näst. oskaftade ... 4. ranunculoides 1. A. hepåtica L. Blåsippa. 2|.. Lund., skogsbryn, Sk. — Nrl., ÖL, Gtl., allm. — var. glahråta Fr., kal; frkmr liksom huvud- formen med vita ell. rosenröda kalkbl. 2. A. silvestris L. Tovsippa. Stäng. 2 — 3 dm h.; bladflik. m. breda; kalk 5 cm br. 2^. Torr mark i lund.. Öl., Gtl., sälls. 3. A. nemorösa L. Vitsippa. Giftig. 2f. Skog, lund. Sk. — s. LpL, ÖL, Gtl. allm. — var. imrpurea E. Gray, kalk från början rosenröd även på insidan. X A. nemorösa X ranunculoides, sälls. 4. A. ranunculoides L. Gulsippa. Lik nr 3 till gestalt, men kalk ngt smärre; ofta 2 — 3-blmg; giftig, %. Sk. — UppL, Hall., ÖL, Gtl., täml. sälls.; JtL, Mpd, m. sälls. 10. Pulsatilla L. Fig. 167. Pulsatilla 1 pateus, 2 vernalis, o pratensis. a. Bl. 3-fingrade, småbi, djupt flik., 167, 1, .... 1. paténs aa. Bl. parbladiga. b. Bl. enkelt parblad., bredflikiga, 167, 2, . . . . 2. Yernälis bb. •» dubb. parblad., smalflik. c. Kalkbl. rakspetsade, dubb. längre än stånd. . 3. vnlgäris cc. D:o med bakåtrull. spets, knappt längre än stånd., 167, 3, 4. pratensis RANUNCULACE^. 257 1. P. paténs L. Nipsippa. Stäng. 1 — 2 dm h.; rosettbl. efter blomn.; kalk 5—6 cm br.; kalkbl. violetta. 24. 4 — G. Back., Ång., Gtl., sälls. X P- paténs X praténsis (* wolfgangiäna Bess.), m. sälls., Gtl. 2. P. vernålis L. Mosippa. 1 — 1,5 dm h.; bl. vintergröna; kalk o — 4 cm br.; kalkbl. vita, iitvänd. rödlätta ell. viol.; svepe gul- hårigt. 2^ 5 — 7. Moar, hed., även i fjälltr.. Sk. — Hls. o. Jtl., ÖL, täml. sälls. 3. P. vulgåris L. Backsippa, -vippa. Stäng. 1 — 3 dm h.; bladflik. näst. jämnbr.; svepe vithår.; blma näst. upprat, kalk halv- öppen, violett. 2|. 4, 5. Grusåsar (säll. torräng.). Sk. — Yrml. o. Uppl., 01., Gtl., täml. allm. — f. glabra Nordst., alldeles kal; f. ålbicla Lge, vitblmg. 4. P. praténsis L. Fältsippa. Lik nr 3, bladflik. jämnbrett lans., blma lutande, kalk sluten, invänd, mörkare viol., utvänd. blå- grå. 2|. 5 (G). Hed, älvar, sand, s.-ö. Sv,, Sk. — Enköping, 01., Gtl. — f. flava Lge, kalk gulgrön. — var. glabrata M. Flod., alldeles kal. X P- praténsis X vernålis, X vulgåris, m. sälls. IL Myosiirus L. M. minimus L. Råttsvans, Mustippa. 2 — 5 cm, m. spensl., slutl. 10 cm h.; rosettbl. tunglikt jämnbr. till trådsmala; kronbl. blekgula. Q 5, G. Torr mark, vägkant., åkr.. Sk.— Nrl., 01., Gtl., mindre allm. 12. Raniinculus L. a. Foderbl. 3; kronbl. gula. b. Stj. upprat; kronbl. flera än 5; bl. hjärtl., hela; yngelknoppar i bladvinkha .... 23. flcjiria bb. Stj. nedligg., revig. c. Kronbl. flera än 5, långa; småfrukt. med spröt; 168, 1, 7. lappönicus cc. D:o 3 ell. 4, ej längre än fodret; små- fr. utan spröt 8. hyperboreus aa. Foderbl. 5. b. Bl. hela; kronbl. gula, längre än fodret. c. Stj. upprat; bl. smalt ell. brett lans., ell. avlånga till smalt äggr. d. Bl. jämnbrett lans.; krona några cm bred 3. liu^ua 17 — i 6429 5. Lindman, Florn. 258 RANUNCULACEiE. Fig. 168. Ranunculus 1 lapponicus, 2 flammula, o reptans, 4 ophioglossifolins, 5 cymbalaria, 6 pygmoens, 7 nivalis, 8 arvensis (småfrukt), 9 sardous (d;o), lo sceleratus. dd. Bl. lans. till Wggv.', krona högst 1,5 cm br. e. Krona 8 mm br. ; kronbl. knappt längre än fodret; småfrnkter 1 mm 1., platta, finvårtiga; 16S, 4, ... 4. opliioglossifoliiis ec. Kr. 1 — 1,5 cm br.; kronbl. dnbb. längre än fodret; småfr. tjocka, släta; 168, 2, 5. flåiniiiula cc. Stj. liggande, revig. d. Bl. näst. jämnbr., helbrädd.; 1C8, 3, . G. reptans dd. Bl. rimdade, njurl., grovnagg.; IGS, 5, 11. cyiubalaria bb. Bl. flikiga ell. delade. c. Inga bl. trådsmalt flikiga. d. Kronbl. ej ell. föga längre än fodret, e. Stj. upprat utan revor; bl. täml. djupt handflik.; kronbl. gula. f. Örten småhårig; 168, 6, . . . . 0. pyg-muiiis ff. D:o kal; 168, 10, 10. sceleratus (Jfr även nr 13 auricomus.) ee. Stj. liggande, revig; bl. njurl., grunt handflik.; kronbl. vita; 170, 2, . . 24. liederåcciis dd. Kronbl. m. längre än fodret, e. Kronbl. vita (ell. rödlätta). f. Foderbl. brunludna, varaktiga . 1. g-laciålis ff. D:o vithår., flyktiga 2. platauifolius ec. Kronbl. gula. RANUNCULUS. 259 f. Småfrukter mångtorniga; 168, 8, 21. arténsis ff. D:o utan tornar. g. örten vitullig; bladflik. smalt lans., hel- bräddade 22. ill^icus gg. örten grön. h. Foderbl. brunludna; 168, 7, . . . Fig. 169. Ranunculus (blad, ^'2) 1 silvaticus, 2, 3 acris, 4 acris var. nöthus, 5 auricomus (stjälkbl.), 6 d:o (rosettbl.), 7 polyanthemus, 8 repens. hh. Foderbl. finhår. ell. kala. i. Småfr. håriga. k. StjälkbLa flik. jämnbreda, hel- brädd.; 169, 5, 6, 13. auricomus kk. D:o lans., sågade 14. cassiibicus ii. Småfr. kala. k. Blomskaft trinda, oreffl.; 169, 2 — 4, 15. acris kk. D:o refflade. 1. Foderbl. ej nedböjda. m. Med revor; 169, 8, . . . .16. repens mm. Utan revor. n. Bladflikar upprepat smalflik.; stjälkbas ut- spärrat hårig; småfr. med kort, krökt spröt; 169, 7, 17. polyanthemus nn. D:o brett omvänt äggr.; även övre delarna ut- K. 164295, 260 RANUNCULACE.E. spärrat håriga ; spröt långt, in- rullat; 169, 1, .18. silvåticus Foderbl. nedböjda, m. Stjälkbas knölform.; småfr. släta . . .19. bulbosiis mm. Ingen stjälkknöl; 168, O, 20. Hardoiis Fig. 170. Ranunculus 1 peltatus (två flytbl., kronbl., småfr.), 2 hederaceus, 3 confervoides, 4 paucistamineus, 5 fluitans (u:bl., pistill, blma, småfr.), 6 Baudotii (flytbl.), 7 divaricatus. cc. Alla ell. åtm. nedre bl. trådsmalt flik.; kronbl. vita; småfrukt, tvärrynkiga; 170 {BatråcMum DC). d. Stj. gulvit; stift långt, 170, 5; småfr. kala, med vass, kölad ell. kantad rygg, halvcirkel- formigt omvänt äggr., upptill näst. tvära, med tydl. spröt o. hinnaktig fot, 170, 5; undervattensbl. (u:bl.) gles- o. fåflikiga, 4 — 5 ggr upprepat delade. e. Flytbl. njurlika, djupt o-flik. ell. näst. 3-fingr., de 3 flikarna näst. lika breda, m. grunt o. glest nagg.; u:bl. kretsrunda med utspärr. flikar; fruktfäste hårigt; 170, 6, 25. Baudotii RANUNCULUS. 261 ee. Flytbl. 0; u:bl. av kilform. omkrets, med uppr., parall. flikar; fruktfäste kalt; 170, 5, 26. fliiitaus dd. Stj. grön; småfr. vanl. finhåriga, med trubbig, rundad rygg; 170, 1. e. U:bl:s flikar allsidigt riktade, bladet därigm klot- ell. tofslikt. f. U:bl. tät- o. mångflikiga, ända till 10 ggr upprepat delade; fr. snett äggr. med tydl, spröt i ena hörnet av den näst. tvära överkanten, g. Blomskaft längre än bl., 5-^8 cm, slutl. nedböjt i vid båge; näst. all- tid även flytblad, njurl., sköldlika, grunt 3-flik. med smalare mittflik; stånd. omkr. 25; 170, 1, 27. peltatus gg. D:o ej längre än bl., 2 — 4 cm, slutl. nedböjt i skarp båge; flytbl. O ell. njurl., djupt 3-flik. ell. näst. o-fingr., flikar ofta lösgjorda o. skaftade; stånd. omkr. 15; 170, 4, 28. paucistaiiiiueus ff. U:bl. gles- o. fåflik., 4 — 5 ggr upprepat delade, med hårfina flik.; fr. omvänt äggr., knappt sned, med omärkl. spröt nedanför den välvda toppen; 170, 3, . . 29. coufervoides ee. U:bl. med korta, täml. grova, styva flikar, ställda hjulformigt i ett enda plan; 170, 7, 30. divaricåtus 1. R. glaciålis L. Renblomma. 1 — 1,5 dm h., tjockstjälkig; bl. köttiga, 3-fingr. med handflik. småbi.; blr 1 — 3; krona 3 cm br., slutl. smutsigt rosenröd. % 7, 8. Högre fjälltr., naken mark vid smältande snö, Hrj. — Lpl. 2. R. platanifolius L. Stjärnöga. 0,5^1(1,3) m h., spens- lig; nedre bl. ända till handbreda, alla djupt handflik.; flikar breda vasst inskurna o. sågade; blomst. rikblmg, krona 1,5( — 2) cm br. 2|. 6 — 8. Lund. o. snår i fjälltr., n. Vrml. — Jtl., täml. sälls. 3. R. lingua L. Åmöga. 1 — 1,5 m h., enkel ell. fågrenig; bl. uppr., 2 — 3 dm 1. 2^ 7, 8. Vatten, sjö- o. åstränd.. Sk. — Hls. o. Jtl., ÖL, Gtl., mindre allm. 4. R. ophioglossifölius Vill. Kärröga. Stj. 1 — 2 dm h., tjock, ihålig, yvigt o. utspärrat grenig; kronbl. blekgula. O 6 — 8. Vattengrop., kärrmark, m. sälls., Gtl. (Västkinde). 5. R. flammala L. Ältgräs, Ältöga. Uppstig, ell. liggande, säll. upprat, 2 — 3 dm h., svagt grenig; kronbl. höggula. 2f 7, 8. 262 RANUNCULACE^. Kärräng., skogskärr, hela landet, allm. — M. växl. till storl. o. håll- ning; stund, spensl., ligg., rotslående, men skild från följ. gm spet- siga, oskaft., m. e. m. tand, stjälkbl,, grövre stj., större kronbl. 6. R. reptans L. Strån döga. Stj. trådfin, rotslående vid varje led, stund, flera dm 1., aldrig upprat; bl. helbrädd., jämnbr. till trådsmala, trubb., skaftlikt avsmaln. vid basen. 2^ 7, 8. Sand. Sjöstrand., Sk. — Jtl. (o. Lpl.?), öl., mindre allm. 7. R. lapponicus L. Lappsmörblomma. Stj. trådsmal, 1 — 2 dm 1.; bl. njurl., djupt o-flik. med spadlika, grovtand. flikar; blr ensma, m. långskaft. 2^ 6, 7. Kärrmark, Hrj. o. Mpd — Lpl., mest i fjälltr. 8. R. hyperboreus Rottb. Jordsmörblomma. Växsätt som nr 7; bl. grunt 3 — 5-flik.; flikar avlånga, helbrädd., rundtrubb.; krona hälften mindre än föreg:s. 7^ 7. Kärrjord i fjälltr., Dir. — Lpl., sälls. 9. R. pygmseus Wg. Dvärgsmörblomma. 3 — 5 cm h., upp- rat, i fruktmogn. förlängd till 1 — 2 dm, upprat; bl. o. blr lika nr 8, men örten upptill hårig, småfrukt, med tydl. spröt. 2^ 7, 8. Fukt. mark i fjällen, Hrj. — Lpl., mindre allm. 10. R. sceleråtus L. Vattensmörblomma. Vanl. 2 — 3 (1 — 5) dm h., upprat, ljusgrön; kronbl. blekgula; fruktsaml. slutl. cylindrisk. Giftig (liksom m. e. m. övriga R.-arter). O 6 — 9. Dyjord, grunt vatten, diken, dammar, Sk. — Yb. o. s. Lpl., täml. allm. 11. R. cymbalåria Pursh. 2^. M. sälls., Boh. (Högdal); s. N.; på senaste tiden inkommen fr. Nordamerika. 12. R. nivålis L. Fjällsmörblomma. Stj. uppr., 1 dm h., enkel, vanl. enbldg o. enblmg, i fruktmogn. förlängd till 2 dm ell. mera; bl. som hos nr 8 o. 9, men flikarna ngt spetsiga; kronbl. dubb. längre än fodret, höggula. 2|. 7, 8. Högfjäll, fukt. mark, Jtl. — Lpl., täml. sälls. 13. R. auricomus L. Vårsmörblomma. Omkr. 2 — 3 dm h., utan bladlösa slidor vid basen; rosettbl. m. e. m. flikiga; kronbl. stora (ofta ojämnt utbildade ell. förkrympta). 2f 5, 6. Äng., Sk. — Lpl., Öl., Gtl., allm. Subsp. sibiricus (Glehn) Lindb. f., med bladlösa basalslidor som nr 14; östlig ras; n. Vb. X R- auricomus X cassubicus, m. sälls. 14. R. cassubicus L. Lundsmörblomma. Lik nr 13, men 3 — 5 dm h.; 1 — 3 bladlösa slidor vid basen; rosettbl. 1( — 3), hand- RANUNCULUS. 26S brett, rundat njurl., normalt oflikat. 2|. 5, 6. Lundäng., Sm. — Gstr. o. Dir., täml. sälls. 15. R. acris L. Smörblomma. 2 — 7 dm h., upprat, vanl. grenig, mångbldg o. rikblmg, stj. normalt kal; bl. m. mångformiga, flikar breda ell. smala, hela ell. vassåg., med rundade ell. spets, mel- lanrum ell. utan sådana; blomställn. med flikiga bl. ell. blott jämnbr. skärmbl.; kronbl. 1 cm 1., foderbl. tilltryckta. 2f 6 — 9. Äng., hela landet m. allm. — var. nothus L?est. hos Hartm., 169, 4, rosettbl. 3-fingr., småbi, (lång-)skaftade ; Lpl.; — var. velutinus Lindbl., stjälkbas o. rosettbl. tätt brungult mjukludna; s. Sv., sälls.; — var. squarrosus Lsest., bl. rundat 3-flik. ; småfr. näst. dubb. större med spröt av fruktens halva längd; Lpl., sälls. — Fjällformer, till den ständiga snön, äro f. pumilus Wg, låg, tjockstjälkig, bl. bredflik., blr m. stora, foderbl. breda; f. collinus Lsest., låg, spenslig, bladflik. smalare (vanl. 3), spets., krona täml. liten, foderbl. smalt lans. Subsp. Stevéni Andrz. Storväxt; stj. utspärrat styvhårig; hår gulakt.; bl. under silkesludna; fruktspröt ngt längre, ty dl. krökt. Gtl. X R' acris X auricomiis, m. sälls. 16. R. repens L. Revsmörblomma. Täml. låg, vanl. 1 — 3 dm, grovstjälkig; bl. med gråaktig fläck i flikvinklarna; kronbl. ngt större än föregis. 2^ 6—8. Ymnig å bearbetad mark, åkerkanter, diken, gräsplaner, sparsmre vid skogskärr, hela landet. — Bl. mång- formiga, småflik. äggr. (f. latisédus Lge) ell. jämnbr. (f. tenui- sédus Lge). 17. R. polyänthemus L. Närmast lik K. acris till storlek o. gestalt. Ti- 6, 7. Torräng., Sk.— Nrl., ÖL, Gtl., täml. allm. 18. R. silvätieus Thuill., Gr. et G. (R. breyninus Cr.? äldre namn). Högväxt, grov, storbldg, mjukluden. 2|. 6, 7. Lund., sälls., s. Sv., Sthlm, måh. ur trädgårdar. 19. R. bulbosus L. Knölsmörblomma. 2 — 3 dm h., upprat, mjukhårig; bl. 3-fingr. med skaf tat mittblad. 2|. 5, 6. Back., Sk. —Dir. o. Hls., Öl., Gtl., täml. allm. 20. R. sardous Cr. (R. philonotis Ehrh.). Sydsmörblomma. M. lik nr 19, men grenigare. 0 (även 0 och 00 ell. 2j.) 5 — 8. Åkrar, trädor, Sk., Bl., Boh., ÖL, sälls.; Gtl. täml. allm. 21. R. arvénsis L. Åkersmörblomma. 2 — 3 dm h.; bl. upprepat 3-fingrat delade, småflikar avlånga till jämnbr.; kronbl. blekgula. 0 6, 7. Åkrar, Sk.— UppL, HalL, täml. sälls.; ÖL, GtL, allm. 264 RANUNCULACE^. 22. R. illyricus L. Ull-smörblomma. Omkr. 3 dm h,, uppr., spensl.; knölrötter; bladflik. omkr. 1 dm 1.; krona 3( — -I) cm br. 2^ 6. ÖL, häll- o. ängsmark, flerest. 23. R. ficåria L. (Ficaria verna Huds.). 8tj. 1—2 dm h.; knippvisa, klubbform. knölrötter. 2f 4 — 6. Lund., gräsplaner., Sk. — Hls. o. s. LpL, ÖL, GtL, mindre allm. 24. R. hederåceus L. (Batraehium h:m S. F. Gray). Mur- grönsnate. 1 — 2 dm L, ljusgrön; kr. 7 — 8 mm br. 2^ 6 — 8. Vatten- grop., dyjord, n.-v. Sk., s. Hall., s. Boh., sälls.; Visby (åtm. förr). 25. R. Baudotii Godr. (R. eonfusus Tullb., ej Gr. et G.; Ba- traehium c:m Hartm. fl.). Vitstjälksnate. 170, 6. Omkr. 0,5 — 0,7 m L, tjockstjälkig; bl. ljusgröna, ell. u:bL mörkare; bladslidor kala; flytbl. vanl. undertill småhåriga; blomskaft slutl. omkr. 1 dm 1., bågformigt nedböjt; kronbl. omkr. 1 cm 1., åtskilda; stånd. 15 — flera; småfr. ofta m. talrika. 2|. 6 — S. Bräckt vatten, s. Sk. (Malmö), ö. Sm. (Väster\dk), sälls. 26. R. fliiitans Lam. (Batraehium marinum Fr.). Havsnate. 170, 5. 0,5 — 1 m L; bladslid. kala; bladflik. täml. grovt trådHka, blekgröna; blomskaft o. blma som hos nr 25. Bräckt o. salt vatten, Östersjöns vikar, Sk. o. Bl. — Uppl. o. s. NrL, mindre allm. 27. R. peltåtus Schr. (R. aquåtilis L., delvis; Batråch. hetero- phyllum i Hartm. fl.). Grodnate. 170,1. 0,5 — 1 m L; u:bL gröna ell. svartgröna, vid upptagandet ur vatten penselformigt hopfallande; flytbl. glansigt ljusgröna, slida o. bladundersida småhåriga; basflikarna täckande varandra, ell. långt åtskilda o. bladbasen grunt hjärtl. ell. näst. tvär: var. truncåtus Koch; — var. suécicus Gelert, u:bL med styva flikar; — var. pantothrix Bert. (submérsus Gr. et G.), alla blad u:bL, inga flytbl.; — kronbl. 8 — 12 mm L, omv. äggr., breda, vidrör, varandra. 2^ 6—8. Sötvatt., Sk. — LpL, ÖL, Gfl., allm. 28. R. paucistamineus Tausch. Grodnate. 170, 4. Lik nr 27, men mindre, kronbl. omkr. 8 mm L, åtskilda; u:bl. vanl. pensel- likt hopfallande; huvudformen utan flytbl. (R. trichophyllus Chaix, Drouétii F. Schultz hos Gr. et G.). — var. med flytbl., som dock säll. äro regelmäss. fullbildade, vanl. olika slags övergångsblad: var. floribundus Bab. (diversifolius Schr.?). — var. med u:bL ljusgröna ell. mörkgröna; på dy kortväxt, u:bl. små, ljusgröna, med bredare bladflik., f. succuléntus Koch. Som nr 27, Sk. — NrL (o. LpL?), ÖL, Gfl., allm. RÅNUNCULUS. ADONIS. THALICTRUM. 265 20. R. confervoides A. et Gr. (Baträeh. c. Fr.; R. aquåtilis var. cradicäta Liest.). Hårbladsnate. 170, I). Stj. omkr. 2 — 3 dm., ra. fin; u:bl, små, gles- o. faflikiga, flikar hårfina, korta, slida kort o. smal; flytbl. 0; kronbl. 2 — 3 ram 1.; stånd, föga över 5. 2|. 7, 8. Sötvatten, sälls., Nrl., Lpl.; Ög., Gtl. 30. R. divaricåtus Schr. (R. circinåtus 8il)th.). Hjulblads- nate. 170, 7. Omkr. 2— 4(— 7) dm 1., spenslig; flytbl. 0; kronbl. 5 — O rara 1.; stånd. omkr. 20. 2^ G — 8. Sötvatten, Sk. — Uppl., täml. sälls. i:^. Adönis L. A. vernälis L. Vår-adonis. 1,5 — 3 dm li., flerstjälkig, upprat; bl. 2 — 3-dubb. parblad., sraåbl. o. flik. sraalt järanbr.; blma ensara, 4 — 5 cm vid ell. mera, foderbl. 5, brunakt., kronbl. orakr. 12, klar- gula. 2|. 5, 6. Back., hed., sälls.. Öl., Gtl. 14. Thalictrum L. a. Sraåfr. orakr. 1 cm 1., hängande, från kilform. bas tungi., med 3 — 4 höga kanter; stånd:str. upptill förtjock. ; blomst. k^'astlik 1. aqnile^iifölium aa. Sraåfr. ägg- ell. spolform., refflade. b. Bladens totalomkrets brett triangulär; blad- slidans fria flikar (:ybladöron>^) korta, runda- de; blomst. pyraraidalisk. c. Stj. refllad; bloraställnrsgrenar utstå- ende, delvis vågräta; sraåfr. 5 rara 1., spolform.; 171, 1, 2. iiiiuus cc. Stj. ej ell. svagt reffl.; gren. snett upp- räta; sraåfr. 3 mm 1., äggforni.; 171, 2, 3. inajiis bb. Bl:s totalorakr. avi. ell. äggr.; bladöron avi. ell. lans., spetsade. c. Höga, kraftiga; stj. mångbladig, blorast. normalt smsatt. d. Blorast. lång, sraal, klaslik; ststr. orakr. 5 mm 1.; 166, 5, 171, 3, . . . 4. siiiiplcx dd. D:o äggform. ell. rundad, långgrenig; ststr. över 1 cm 1., 166, 4. e. Småbi, brett kilform. ell. omv. äggr. (till kretsrunda); de nedre med stipl.; sraåfr. äggforra.; 171, 4, 5, 5. flaYuiii ee. Sraåbl. lans. — sraalt kilform., utan stipl; småfr. avi.; 171, 6, ... 6. an^ustifölium 266 RANUNCULACE^. cc. 1 — 2 dm h., stj. trådsmal, en- ell. 0-bldg.; ensam, kort, enkel klase; 171, 7, . . . 7. alpinuin Fig. 171. Thalictrum 1 minus (med fr.), 2 majus (d:o), 3 simples, 4 flavum, 5 fl. var. rotundifolium, 6 angustifolium, 7 alpinum (alla ^jz). 1. T. aquilegiifolium L. Aklejruta. 0,5 — 1 m h.; bl. 2 — 3 ggr parblad., småbi, rundade (ngt lika 171, 5), brett nagg.; kalkbl. vitgröna, ststr. blekviol. % 6. Lund., Sk., Bl., s. Sm., sälls. 2. T. minus L. Kustruta. 2 — 3 dm h.; bl. 3 — 4 ggr par- blad., småbi, små, rundade; kalkbl. grågröna o. violetta; ststr. blek- röda. % 7, 8. Torra strandäng, vid v. kusten. Sk. — Boh., sälls. 3. T. majus Cr. (T. Kochii o. flexuosum, Hartm. fl.). Lik nr 2 men större, omkr. 5 — 7 dm h.; småbi, ofta ngt smalare. 2f 7, 8. Torräng., Ög. (Gryt), Gtl., sälls. 4. T. simplex L. Backruta. Omkr. 4 — 6 dm h., spensl.; bl. dubb. parblad., småbi. 3 — 4 ggr så 1. som br.; kalkbl. blekgröna, ststr. blekröda. 1\. 7. Ängsback., Sk. — Jtl. o. Vb., Öl., Gtl., mindre allm., norrut ngt rikligare. — f. ténuifolium (Sw., som art) Hartm., småbi. näst. jämnbr. — f. boreålis (F. Nyl. som underart) Fr. (T. rariflorum Fr.) nordform, låg, enkel; bredare småbi., näst. enkel, 6 — 12-blmg toppklase. 5. T. flavum L. Ängsruta. 5 — 9 dm h., renare grön, yvigare, bredbladigare än nr 4; blomst. rikblmgare, gulvit, vällukt.; kalkbl. vita, stånd, ljusgula. % 6, 7. Fukt. äng., strandsnår. Sk. — Lpl., öl., Gtl., mindre allm. — var. rotundifolium Wg (T. keménse Fr.), Lpl. 6. T. angustifolium Jacq. Smalruta. M. lik nr 5 utom blad- formen. Fukt. lundäng., m. sälls.. Öl.? 7. T. alpinum L. Pjällruta. Till alla delar mindre än de föreg.; kalkbl. o. ststr. viol. 1\. 7, 8. Fjälltr., Dir. o. Ång.— Lpl., allm. BERBERIDACE^. PAPAVERACE^. 267 Familj Berberidjiceae. Berberis L. Sid. 15; 18, 3. B. vulgåris L. Surtorn, Berberis. Ilikstammig buske, 1 — ö m h. ; bl. smalt ellipt. med smalare bas, i rosetter i vinklarna av o-uddiga bladtornar; blr i häng. klasar, gula, starkt doft.; bär röda, sura. 6. Hagar, skogsmark, backar. Sk. — Vrml. o. Mpd, mångenst. ymnig; planter. till n. Vb. Familj Papaveräcetp. a. Örter med mjölksaft; kronbl. 4, lika; stånd, talr., fria; 29, 3, 5. b. Frukt smalt skidformig av 2 fruktbl. c. Skida enrumm.; blr flocklikt saml.; 29, 3 cc. Sk. 2-rumm.; blr ensamma bb. Frukt ett klubblikt ell. rundat, eniiimm. frö hus av många fruktbl., märke stjärnform. 29, 5, aa. Utan mjölks.; kronbl. olika, det uppåtvända med sporre; 172; stånd. 6, fö ren. 3 o. 3; 34, 1. b. Sporre lång o. smal; fr. skidformig, 172, 3, . bb. D:o kort, säckform.; fr. nöt; 34, 1, 172, 5, . Clielidoniuiu Glåucium 3. Papäver Corydalis Fiimåria 1. Chelidönium L., Adans. Ch. majus L. Skelört. 3 — 5 dm h.; bl. parblad., rundflik., under blågrå; mjölksaft rödgul; kronbl. gula. Giftig. 2|. 5 — 8. Lund., stenrös, stenmurar, tomter, Sk. — Dir. o. Mpd, täml. allm. — var. crenåtum Fr., bl. djupare o. smalare flik.; kronbl. flikiga; sälls., Sk. 2. Glåucium Hill. 1. G. flavum Cr. (Chelidon. glåucium L.). Strandvallmo. 5 — 8 dm h.; örtfärg blågrå; bl. parflik., strävhår.; krona 6 — 8 cm br., citrongul; skida 2 — 3 dm 1. 0 7, 8. Havsstr., å grus m. m.. Hall., Boh., sälls. 2. G. corniculåtum Curt. Lik nr 1, men stj. hårig; kronbl. röda med svart fläck. Tillfäll, införd. (Sydeur.) 268 PAPAVERACEiE. o. Papåver L. Nr 1 och 2 av E. Lundström. a. % med bladrosett o. stängel, b. Örten hårig. c. Stäng, tätt o. långt mjukhår.; fröhus run- dat klubbformigt; mjölksaft gul ... . 1. radicätiim cc. Stäng, glest styvhårig; fröhus avlångt klubbform.; mjölksaft vit 2. nudicåule bb. Örten kal 3. alpinum aa. 0 (0) med bladig stjälk. b. Ört styvhårig, kronbl. högröda med svart bas. c. Fröhus avi. ell. klubbformigt. d. D:o kalt; märke 7 — 0-stråligt .... 4. diibium dd. D:o styvhårigt; märke 4 — 6-strål. . . 5. argemöue cc. Fröhus klotrunt, kalt; märke 8 — 12-strål. 6. rhoeas bb. Kal; örtfärg m. e. m. blågrå 7. somnifenim 1. P. radicåtum Eottb. Fjällvallmo. 1 — 2 dm h., tätt o. fast tuvad; bl. täthår., grågröna, djupt parflik. med breda, hela ell. inskurna flikar; kr. omkr. 3 cm br., kronbl. svavelgula, aldrig vita; foderbl. vanl. kvarsitt. kring fröhuset. 7, 8. Grusmark i fjälltr., T. Ipmk, sälls. 2. P. nudicåule L. Nordvallmo. Lik föreg., men ngt lösare tuvad; bl. blågröna, smalflik.; kronbl. gula ell. vita, ngt större än föregis; foder vanl. tidigt avfall. T. Ipmk, sälls. o. P. alpinum L. Alpvallmo. Stäng. 2 — 3 dm h., spensl. ; kr. omkr. 5 cm br., vit, gul ell. rödgul. Planter. o. lätt självsådd. (Sydeur.) 4. P. diibium L. Rågvallmo. Omkr. 2 — 4 dm h., spensl.; bl. dubb. parflik.; kr. omkr. 5 cm br. 6, 7. Åkr., Sk. — Vrml., Vsm. o. Vb., ÖL, GtL, mindre allm., stund, ymnig. 5. P. argemone L. Spikvallmo. Lik nr 3. 6, 7. Åkrar, grusfält, Sk.— UppL, ÖL, GtL, täml. sälls. 6. P. rhoeas L. Kornvallmo. Lik nästföreg., men kr. större, ofta mörkare röd. Sk. — Vb., täml. sälls.; GtL täml. allm. 7. P. somniferum L. Opievallmo. Högre o. grövre än de föreg.; kr. 1 dm br., kronbl. gredelina, röda ell. vita. Giftig, men fröna ätliga. 7, 8. Planter. o. stund, självsådd. CORYDALIS. 269 4. Corydalis Medik. Fig. 172. 1 Corydalis cava, 2 läxa, o pumila, 4 bulbosa, 5 Fumaria officinalis (fr.), 6 muralis, 7 Bonti, 8 capreolata, 9 Vaillantii. a. ^rcd underjordisk knöl; kronbl. ljust purpurröda 0. vita. b. Med rund, ihålig, runt om rotbärande jordknöl- stam; stj. 2-blad. utan fjäll nedom bladen; skärmbl. hela; 172, 1 1. cava bb. ^[ed rund, solid rotknöl med rottågor vid sin bas; nedersta stjälkbladet ett kort, utböjt fjäll. c. Skärmbl. brett äggr., hela 2. iuterméclia cc. D:o omvänt äggr., handflikiga. d. Skidans spets övergående med en tvär krök i stiftet; nedre kronbladet med en kort sporre framför blomskaftet; frukt- ställn. uppr.; 172, 4, 5. biilbosa dd. Skidans spets utan krök överg. i stiftet; nedre kronbl. med en låg utbuktning invid blomskaftet; fruktställn. lutande. e. Bladflik. m. e. m. breda, rundade; övre kronblis topp 2-flikig; skidan högst 2 ggr längre än sitt skaft; 172, 2, 3. läxa ee. Bladflik. avlånga; övre kronbks topp avrundad; sk. 2 — 3 ggr längre än skaftet; 172, 3, 4. pumila aa. Med stor, grenig jordstam; kronbl. gula o. vita 6. nobilis 1. C. cava Sch\v. et K. (Fumaria c. Mill.). Hålört. 2 — 3 dm h., grovstjälkig; bl. 3-fingr., småbi, äggr., ånyo 3-fingr, med m. stort 270 PAPAVERACEJ^i. ändbl.; klase mångblmg, tät, 5 — 8 cm L; krona gapande. 2|. 4, 5. Lund., Sk. täml. allm.; Sm., Og., Uppl. sälls.; Öl. 2. C. intermédia P. M. E. (Famäria i. Ehrh.; C. fabäcca Pers.). Nunneört. 1 — 1,5 dm h., spenslig; bl. som nr 1, men småbi, run- dade; klase kort, fåblmg; krona ej gapande. Som föreg.; Sk. — Nrl., s. Lpl., ÖL, Gtl., mindre allm. 3. C. läxa Fr. Hand-nunneört. Lik nr 2, men oftast högre; nedre kronbks utbuktn. bred men låg, vanl. violett. Sk. — Uppl., Öl., Gtl., täml. sälls. X G' intermédia X hulbosa, X laxa^ X påmila, alla sälls. 4. C. piimila Kchl). (Fum. p. Höst). Små-nunneört. Lik nr 2 o. o, låg, men ofta ngt grövre, storbladigare, kronan mindre; nedre kronblrs utbuktn. näst. omärklig. Som nr 3. X C. pumila X hulhosa. 5. C. bulbösa Lam., DC. (Fum. b. Mill; C. solida Sw., delvis). Stor-nunneört. Lik nr 2 — 4, men ngt större, grövre, storblommi- gare; sporren ngt krökt (som hos nr 1); nedre kronblrs korta sporre oftast vit, kr. f. ö. mattare köttiöd. Urspr. planter. o. förvild.; lund., Sk. — Uppl., sälls. (). C. nobilis Pers. Sibirisk nunneört. Omkr. 3 — 5 dm, grovstjälkig, blågröu, rikbladig; })lomst. äggformig. Planter., h. o. d. förvild. i parker, Sthlm m. m. 5. Fumäria L., Adans. Sid. 24. 34, L a. Foderbl. ^/s av nedre kronbladets längd ell. kor- tare, nöt svagt rynkig. b. Kr. täml. stor, starkt rosenröd med svartröd spets; foderbl. äggrunda, c. Kr. 7 — 9 mm 1.; foderbl. ej bredare än kronans mitt; nötens topp intryckt; 34, 1, 1. officiiialis cc. Kr. 9 — 12 mm 1., foderbl. rundat äggr., ngt bredare än kr:s mitt; nöt omvänt äggform. d. Sporrens rygg högvälvd, 172, 6, . . . . 5. miirsilis dd. D:o låg, näst. rak, 172, 7, 6. BoraM bb. Kr. m. liten, 6 mm 1., blekröd ell. vit med svartröd spets; foderbl. ytterst små, ej bredare än blomskaftet; nöt ej intryckt i toppen, c. Nötens övre kontur jämnt rundad; skärmbl. m. korta; 172, , 2, Vaillaiitii cc. D:o upptill vinklig; skärmbl. av blomskaf- tets längd 3. parviflora PAPAVERACEJ3. CRUCIFERJ3. 271 aa. Foderbl. stora, äggr., hälften av nedre kron])l:s längd, b. Nöt svagt rynkig, klotr., i toppen 2-gropig; kr. som nr 1; bladflik. jämnbr 4. deusiflöra bb. Nöt slät, klotr., trubb.; kr. gulvit med svartröd spets, 12 mm 1.; bladflik. avi.; 172, 8, ... 7. capreolåta 1. F. officinålis L. Jordrök. 1 — o dm h., spensl., saftig, spröd, blekt blågrön; bl:s slutflikar lans.; klasar omkr. 20-blmga. O0 6—9. Odlingsjord, Sk.— s. Lpl., ÖL, Gtl., allm. 2. F. Vaillantii Lois. Småblommig jordrök. Spädare än föreg., mer blågrå; bladflik. näst. jämnbr., hopträngda; kläs. 10-blmga. 0 G, 7. Åkr., mell. Sv., täml. sälls. ell. tillfällig. o. F. parviflora Lam. Lik nr 2; bladflik utspärr., rännform. Åkr. o. d., tillfällig. (Sydtyskl. m. m.) 4. F. densiflöra DC. (F. micräntha Lag.). Lik nr 1, men ngt spädare. Åkr. o. d., tillfällig. (Sydeur.) 5. F. muralis Sond. Lik nr 1, men större o. grövre, stor- ])lommigare, kron:s spets näst. svart. Odlingsmark, barlast, tillfäll. G. F. Borsei Jord. Lik nr 5, men ljusgrön, kr. smalare, mindre bjärt färgad. Som n:r 5. 7. F. capreolåta L. 0,3 — 1 m h., spensl. o. vek. Barlast, trädgårdsland m. m., tillfäll. (Sydtyskl. m. m.) Familj Criiciferjip. Kors-, Skidväxter. Kr. korsformig, stånd. 4-väldiga; klase utan skärml)lad. Med fröhus, en 2-rummig skida, öppnande sig på längden, avkastande ytterväggen i 2 skal ell. s. k. valvler, 173, 2, 5, 176, 2, 4. b. Skida mer än 3 ggr så lång som bred. c. Märke helt ell. urnupet, 173. d. Valvler nervlösa. e. Skida lång, smalt jämnbr., platt; kronbl. vita ell. violettröda. f. Yngellökar i bladvinkl., 173, 4, . 24. Deiitjiria ff. D:o saknas. g. Valvler plötsligt lossnande, elastiskt utböjda, 173, 2, . . 23. Cardamiiie gg. D:o ej elastiska, 173, 5, 6, . 33. Arabis-arter ee. Sk. med m. e. m. konvexa valvler, kronbl. gula ell. vita. 272 CRUCIFER^. Fig. 173. 1 Cartlamiue iiiipatiens (skidfius topp, lorstor.), 2. flexnosa (öppnad skida), 3 Sisyinbrinm sophia (sk.), 4 Dentaria (svagt torminsk.), 5 Arabis alpina, 6 A. uemo- reusis, 7 Radicnla paltistris. 8 Barhanva stricta (blr o. skidor), V) Erysimiuu cheirauthoides. Sisyiiibriiiiii so])liia 22. Radicnla 23. Cardåmine bellidifulia f. Sk. lång o. smal, trind, 173, 3, frön i 1 rad i varje rum ... O ff. Sk. täml. kort cylindrisk ell. av- lång, valvler svagare konvexa; frön i 2 rader; 173, 7, . . dd. Valvler med åtm. en tydl. mittnerv. e. D:o elastiskt utböjda 23. ee. D:o ej elastiska. f. Kronbl. gula ell. vita. g. Frön i 1 rad. h. Skidsprötets längd ungef. lika med skid:s bredd; fo- der slutet. i. Sk. svagt 4-kant., valvl. omärkl. kölade; nedre bl. parflik.; 173, 8, . . 20. ii. Sk. skarpt 4-kant., valvl. tydl. kölade; bl. hela. k. Bl. håriga med smal bas; skid:s skiljevägg tunn; 173, 9, . . .34. Erysimiim kk. Bl. kala, stjälkom- fatt.; skiljevägg tjock, svampig 41. Conriiigia hh. Skidspröt längre än skidans bredd. Barbartéa stricta CRUCIPER^. 273 Fig. 174. (blma o. b Arabis 1 Hirschfeldia Pollichii, 2 Barbaroea lyrata, o Turritis, 4, 5 Eruca sativa skidans topp), 6 Diplotaxis tennifolia, 7 Arabidopsis (sk. o. dess tvärsnitt), hirsnta, 9 Braya supina, 10 Hesperis (märket), 11 Cheiranthus cheiri (d:o). 12 Sisymbrium officinale, 13 S. Loeselii, 14 Siuapis alba. i. Sk. platt; frön avi., plattade; foder slutet; nedre blr med buktflik. skärmbl.; 174, 1, 179, 5, 15 ii. Sk. trind; frön klot- runda; foder öppet . iii. Sk. 4-kantig. k. Skidor tilltryckta frön klotrunda . . Hirschfeldia 16. Bråssica-artor kk. Skid. utstående; frön 18- 16. Brassica nigra avi., platta, 174, 2, . 20. Barbaraja gg. Frön i 2 rader, avi., platta. lyrata h. Kronbladsskiva smal, tung- lik, gulvit; foder slutet; skida platt; 174, 3, . . .32. Turritis hh. D:o stor, bred. i. D:o gul; foder öppet; sk. ngt plattad, kort- sprötig; 174, 6, .... 14. Diplotaxis ii. D:o gulvit, violettådrig; fod. slutet; sk. näst. trind, spröt långt, platt; 174, 4, 5, 12. Eriica ff. Kronbl. vita ell. skära. g. Sk. platt; frön 1-radiga. h. Skiljevägg parallell med skid:s plattsidor; 174, 8, . 33. Arabis hh. D:o vinkelrät mot platt- sid.; 174, 7, 31. Arabidopsis i 64295. Lin dm a 71, Flora. 274 CRUCIFElliE. gg. Sk. trind; frön 2-rad.; 174, O, 37. Braya dd. Valvl. med 3 — 5 lika tydl. nerver, e. Skida trind; kronbl. gula. f. Spröt m. kort, trint; 174, 12, 13, 9. Sisyinl)rium ff. D:o näst. av skid:s längd; 174, 14, 13. Siiiåpis ee. Sk. rundat 4-kant.; kronbl. vita . . 8. Alliaria cc. Märke 2-flikigt. d. Märkesflik. platta, uppräta; valvl. 3- nerv.; 174, 10, 185, 10, 38. Hésperis dd. D:o trinda, utböjda; valvl. 1-nerv.; 174, 11, 30. Cheiranthiis Fig. 175. 1. Cochlearia danica, 2 (Jumelina microcarpa, 3 Radicula amphibia, 4 Alyssum calyciaum, 5 Berteroa, 6 Uraba alpina, 7 SubiUaria. bb. Skida högst 3 ggr så 1. som br. c. Skiljevägg bred (parall. med skid:s bre- daste sida), d. Sk. näst. trind. c. Kronbl. vita; skida näst. klot- ell. äggform. ell. elliptisk. f. Valvl. 1-nerviga; låga, saftiga saltörter; 175, 1, 179, 3, . . . . 7. Cochlearia ff. D:o nervlösa; högrest ört, m. storbladig 21. Armoräcia ce. Kronbl. gula; sk. klot- ell. päron- formig. f. Sprötet avfallande med de 1- nerv. valvlra; 175, 2, 28. Cameliua ff. D:o kvarsitt. vid de nervlösa valvlrs avfall; 175, 3, 22. Radicula dd. Skida plattad. amphibia e. Sk. kantad, kronbl. blekgula; 175, 4, 35. Alyssum ee. D:o okantad. f. Bl. platta. g. Sk. flera cm. 1., bred o. starkt plattad; kronbl. violetta . . 25. Lunaria CP.rCIFER.E. 'Ii.) gg. Sk. omkr. 1 cm; kronbl. vita ell. gula. h. Kronbl. 2-kluvna. i. Gråluden ört med rik- bladig stj.; valvl. nerv- lösa; 175, 5, oG. Bei-téroa ii. Grön; stängel; valvl. 1-nerv 30. Draba vem a hh. Kronbl. hela ell. urnupna; valvl. 1-nerv.; 175, G, . .30. Draba ff. Bl. sylformiga; kronbl. vita; valvl. ncrvlösa; 175, 7, 1. Subuläria cc. Skiljevägg smal (vinkelrät mot skid:s bredsidor); kronbl. vita (hos 1 art gula). Fig. 176. Skidor, 1 Lepidixim campestre, 2 ruderale. 3 Teesdalea, 4 Capsella, 5 Thlaspi alpestre, 6 Bunias, 7 Cakile. d. Skidrum 1-fröiga. e. Kronbl. små, jämnstora; 176, 1, 2, 4. Lepidiiini ee. D:o stora, de 2 främre större , . 3. Ibéris dd. Skidrum 2-fröiga (se ddd). e. Kronbl. m. små, jämnstora; sk. ej hinnkantad 2G. Hntchinsia ee. De 2 främre kronbl. ngt större; sk. smalt hinnkant.; 176, 3, . . . 2. Teesdalea ddd. Skidrum flerfröiga. e. Sk. triangulär, okantad; 176, 4, . .27. Capsella ee. Sk. kretsrund ell. omv. hjärtlik, bredkantad; 176, 5, G. Thlaspi a?. Skidan ej öppnande sig, nötlik, b. Sk. avfallande hel. c. Sk. okantad. d. Sk. kort, torr o. hård. e. Sk. 1-rummig, 1-fröig, klotrund, slät ell. nätformigt rynkig; kronbl. gula; 177,1, . . . .' 29. Vo&élia ee. Sk. 2-rumm., 2-fröig, småknölig. 276 CRUCIFER^. Fig. 177. 1 Vogelia, 2 Coronopus procumbens, 3 C. didymus, 4 Isatis, 5 Raphanus raphanistrum, 6 Lepidium ruderale, 7 L. draba, 8 L. campestre. f. De två rummen i bredd; kronbl. vita; 177, 2, 179, 2, 5. Coronopus ff. D:o snett över varandra; kronbl. procumbens gula; 176, G, 40. Buiiias dd. Sk. lång, 2-rumm., inuti svampigt fylld; frön flera, 2-radiga; kronbl. skära ell. vita 17. Raplianiis cc. Sk. kantad, 1-rumm., 1-fröig; kronbl. gula; ^ sativus 177, 4, 11. isatis bb. Sk. söderfall. i två sidohalvor (klyvfrukt) ell. i ledstycken (ledskida). c. Klj^frukt; kronbl. små, vita ell. 0; 177, 3, 179 1, 3, 4, 5. Coronopus cc. Ledskida. didymus d. Undre ledstycket cylindriskt. e. Övre d:o rundat med spröt; kr. gul 18. Rapistrum ee. D:o rundat utan spröt; kr. vit . .19. Crambe dd. Båda ledstyck. 2-eggade, det övre dolk- formigt; kr. ljust röd violett; 176, 7, . 10. CjVkile 1. Subuläria L. S. aquåtica L. Sylört. 175, 7. Stänglar flera, 2— 5(— 8) cm h.; kronbl. m. små, vita, stund. 0. O 7, 8. Sjöstrand., Sk. — Dir., Vb. o. Lpl. 2. Teesdälea U. Br. T. nudicåulis R. Br. (Ibéris n. L.). Sandkrasse. 176, 3. Stäng), ell. fåblad. stjälkar flera, uppstig., 1 — 1,5 dm h.; bl. parflik.; kronbl. vita. 0 4 — G. Sandig gräsmark, åkr. (mest i sj^dl. kusttrakt.). Sk. — Boh. o. ö. Sm., mindre allm.; Vg., n. Sm., Öl., täml. sälls. o. Ibéris L. 1. I. umbellata L. Rosenkrasse. 2 — 3 dm h.; bl. smalt lans., spetsiga; blomställn. platt, flocklik; kr. ljust violettröd; skidans CRrCIFER^E. 277 Planter. som prydn., hinukanter så långa som rummen. 0 6, 7, stund, självsådd. (Sydeur.) 2. I. amåra L. Blomkrasse. 178, 5. Lik föreg., men bl. trubb., kronbl. vita; skidans kanter kortare än rummen. Som föreg. Fig. 178. 1 Lepidinm latifolium, 2 diaba, o virgiuicura. 4 densiflorum, 5 Iberis amara, 6 Cochlearia danica, 7 officinalis, 8 anglica, 9 Thlaspi perfoliaturn. 4. Lepidium (L.) R. Br. a. Skida hjärtl., spetsig, utan tunnare kanter; 177, T, 178, 2, ; 1. aa. D:o rundad ell. avi., urnupen. b. Alla bl. hela, odelade; 178, 1, 2. bb. Åtm. nedre bl. delade ell. flikiga. c. Skida med breda hinnkanter upptill. d. Sk. på upprätt skaft, tryckt mot stj. . . 3. dd. » på vågrätt skaft, 177, 8. e. Stift ^/2 mm L, ej utskjut. ur haket i skidans topp; 176, 1, 4. ee. D:o 2 mm långt, utskjutande ... 5. cc. Skida ej ell. otydligt kantad, d. Kronbl. O, stånd. 2; 3, o. e. Nedre bl. djupt o. smalt parflik., övre jämnbr., hela; 177, 6, G. ee. Alla bl. grunt flikiga; skida näst. run- dad; 178, 4, 7. dd. Kronbl. 4, längre än fodret. e. D:o vita; nedre bl. tungl., spetsiga, tätt vassåg., övre jämnbr., glessåg.; 178, 3, S. ee. D:o ljusgula; nedre bl. dubb. parflik., flikar jämnbr., övre bl. rundat hjärt- lika, omfattande 9. (Irabäi latifoliiiui sjitiviiin campéstre Smithii rucleråle densiflorum virginiciim pcrfoliåtum 278 CRUCIl-ER.E. 1. L. draba L. Välsk krasse. 3 — 5 dm h.; blomställn:s grenar i kvast; kronbl. omkr. 2 mm 1.; skidor d:o. 2f 6 — 8. Ham- nar, barlast, sälls. 2. L. latifolium L. Bitterkrasse. 0,3 — 1 m h.; bl. äggr., smalspets., tätsåg. men spetsen helbrädd.; blr som nr 1, i täta gyttr.; skid. rundat äggr., okantade. "2^. 7, 8. Kusttrakt., på grus, Sk. — Boh. o. Sm., GtL, sälls. o. L. sativum L. Krasse, o — G dm h.; bl. djupt o. smalt fåflik., kala, daggblå; sk. rundat ellipt., 6 mm 1. Q 7, 8. Odl. som bladkrydda, stund, självsådd. 4. L. campéstre R. Br. (Thlaspi c. L.). Fältkrasse. 177, 8. 2 — 4 dm, upprat, upptill grenig, gråaktig, nedtill tätluden o. tidigt bladlös. O 0 (2f) 6. 7. Trädor, vägkant., Sk.— Vrml. o. Ång., Öl., GtL, mindre allm. 5. L. Smithii Hook. Lik nr 3, men tätare gråluden o. ofta nedtill starkt förgrenad. Vallar, trädor o. d., tillfällig (Sm., Vg. m. m.). 6. L. ruderåle L. Gatkrasse. 1 — 2( — 3) dm h., nedtill tidigt bladlös; fränt senapsluktande; sk. 2 — 2,5 mm 1. O0 6 — 9. Gator, tomter, torr mark, Sk. — Vb., Öl., Gtl., åtm. söderut täml. allm. 7. L. densiflörum Schrad. (L. apétalum Willd.): lik nr 6, men grenar färre, ett par dm 1.: s.-ö. Eur. ; saknar frän lukt. — 8. L. virginicum L.: lik nr 7, men bl. bredare, skida kretsrund, 3 mm 1.; Nordam., även As., Syd- cur. m. m.; luktlös, — 9. L. perfoliätum L.; sk. rundat ronibisk, 4 mm 1.; s. o. mell. Eur. — Alla tillfäll., hamnar, fabrikstomter o. d. 5. Corönopus Boehm. 1. C. didymus Sm. (Lepidium d:m L.). Hamnkrasse. 3, 4, 177,3, 179,1. Låg, flerstjälkig, nedligg. o. uppstig.; stj. krushårig; skid. uätrynkiga. Q 7 — 10. På barlast flercst., till övre Nrl.; Gtl. Fig. 179. 1 Corönopus didyinus, 2 procumbens, 3 Cochlearia officinalis (blma o. fr.), 4 Sisymbriuiii sophia, 5 Ilirschfeldia Pollichii. CKUCIFER.E. 271) 2. C. prociimbens Gil. (Cochleåria cor. L. ; Cor. squamåtus Asch.)- Kråkkrasse. 177, 2, 179, 2. Lik föreg. men större; skid. i kanterna knöligt tandadc. O0 T — 10. Hamn., gator, torr mark, barlast, som föreg.; Öl., Gtl. 6. Thlaspi L. 1. T. arvénse L. Penninggräs, Skärvfrö. 3 — 4 dm h.; stjälkbl. äggr., omfatt. med pillik bas, grovtand.; sk. runt om kantad. O0 6—10. Odl. jord, hela landet allm. 2. T. perfoliåtum L. Vårskärvfrö. 178, 0. Omkr. 2 dm h., daggblå; stjälkbl. som föreg. men helbrädd.; skida omvänt hjärtl. O 5, 6. Odl. jord, Vg., Uppl., ÖL, Gtl., sälls. 3. T. alpéstre L. Backskärvfrö. 176, 5. 1 — 3 dm h., dagg- blå, med längre kvarsitt. bladrosett än de föreg.; stjälkbl. mindre omfatt.; skida smalt kilform. O O 2|. 5, 6. Skogsback., Sm. — Dir. o. Vb., sälls. men flerest. ymnig. 7. Coclileåria L. 1. c. officinålis L. Skörbjuggsört. 178, 7, 179, 3. 1 — 3 dm h., grov, saftig, kal; rosettbl. njurl., hela, långskaft.; stjälkbl. om- fatt., trubbflikiga ; skid. näst. klotrunda. 0 5 — 7. Havsstrand., Sk. — Boh. o. Sm., ÖL, Gtl.. mindre allm. 2. C. ånglica L. Engelsk skedört. 178, 8. Lik föreg., men rosettbl. äggr. ell. avL, stjälkbl. smalare, skid. äggform. Havsstr., Sk., BL, ÖL, sälls. 3. C. dånica L. Skedört. 178, G. Lik de föreg., men ro- settbl. triangulära ell. spjutL, stund, handflik., stjälkbl. skaftade; skid. rundat äggform. Havsstr., Sk. — Boh. o. UppL, ÖL, Gtl., mindre allm. 8. Alliäria Adans. A. officinålis Andrz. Löktrav. 181, A. 0,6 — 1 m, uppr., spensL, vanl. ogrenad; bl. (rundat) hjärtl., trubbigt grovtand.; skid. utstående, 3 — 6 cm L; har svag löklukt. 0 0 5, 6. Lund., ek- backar, Sk. — L^ppL, ÖL, Gtl., mindre allm. 9. Sisymbrium (L.) DC. a. Skidor mot spetsen avsmaln., tryckta intill stjäl- ken; bl. parflik., flikar sågade; ändflik stor, spjut- lik; 174,12; 181, C, 1. officinåle 280 CRUCIFER.E. Fig. 180. 6 B 3 4 5 6 7 8 9 Sisyiiibri uin Loeselii, 2 austriacum, 3 irio, 4 altissimum, 5 örientalc, juDcea, 7 Diplotaxis tenuifolia, 8 muralis. 9 Brassica elongata. aa. Skidor, jämntjocka, utstående, b.^ Bl. enkelt parflikiga. c. Skidskaft fina, 1 — 2 cm, skidor 3 — 4 cm 1. d. Blomställn. rikblmg; de yngsta skid:a ej nående över blrna. e. Stj. o. nedre bl. styvhåriga; bladflikar snett triangul. med lielbrädd. neder- kant; 174, 13, 180, 1, 2. Loeselii ee. Näst. kal; bladflik. från bred bas smalt triangul. ell. lansettl.; 180, 2, . 3. austriacum dd. Blomst. fåblmg; de yngsta skidra nående över blrna; kal ell. småhårig; 180, 3, . . 4. irio cc. Skidskaft m. kort, lika tjockt som skidan; denna 7 — 8 cm 1. d. Melka stjälkbl. djupt parflik., flikar avi., tand., ändflik smal; översta bl:s flik. smalt jämnbr.; foderbl. utstående; 180,4, 5. altissimum dd. Bl. bredflik., ändflik triangulärt spjutlik; översta bl. oftast hela, jämnbr.; foderbl. uppräta; 180, 5, 6. orientåle bb. Bl. djupt 2— 3-dubbelt parflikiga; 32, 2, 173, 3,. 179,4, 7. Sophia 1. S. officinåle Scop. (Erysimum o. L.). Vägsenap. 3 — 6 dm h., styvt upprat. O0(OO) 7—9. Vägkanter, tomter, Sk. — Vb., ÖL, Gtl., allm., norrut mera tillfäll. 2. S. Loeselii L. Borstsenap. Lik föreg., men bl. bredfliki- gare; stj. nedtill styvhårig; kronbl. ngt större. 0, 00 7 — 9. Tomter, gator, helst på berg, Sthlm, Uppl., Sdml., täml. sälls.; även barlast. 3. S. austriacum Jacq. O Q, 4. S. irio L. O0, 5. S. al- CRUCIFEK.E. 281 tissimum L. (S. pannonicum Jacq., S. sinapistrum Cr.), O0, 6. S. orientäle L. 0, alla hög växta, tillfäll, vid hamnar, kvarnar, fabriker o. dyl. (s. Eur., Or.). 7. S. Sophia L. (Descurainia s. Webb. et Berthel.). Stillfrö; Dillsenap. 3 — 6 dm h., spensl., uppr.; övre bl. allt mer smalflik. ; skid. trådsmala. Q 7, 8. Vägkant., gator, tomter, Sk. — Lpl., 01., Gtl., åtm. i s. o. mell. Sv. allm. Fig. 181. A Alliaria, B Cakile, C Sisymbr. officinale, D Barbaroea lyrata, E B. stricta, V Raclicula amphibia, G R. silvestris. 10. Cakile Mill. c. maritima Scop. (Bimias cakile L.). Marviol. 176, 7, 181, B. 2 — 3 dm h., kal, blågröu, ngt köttig; blr välluktande. 0. Havsstr., Sk. — Boh. o. Uppl., Öl., Gtl., täml. allm.; även hamnar, tillfällig. 11. isatis L. I. tinctoria L. Vejde. 177, 4. 0,5 — 1 m h., kal, blågrön, i toppen kvastgrenad; stjälkbl. avi. ell. jämnbr., omfatt. med pillik bas; skid. slutl. svartbruna (ell. blekgula, var. maritima Ilupr.). 0 0 6, 7. Klippor vid havet, n.-ö. Sk. — Gstr., Öl., Gtl., mindre allm. 12. Eriica Mill. E. sativa Mill. 174, 4, 5. 0 Tillfäll, vid fabriker o. d. (Sydeur.) 13. Sinäpis L. 1. S. arvénsis L. Åkersenap. 2 — 6 dm h.; övre stjälkbl. grunt bukttand.; skida kal, spröt 4-kant., frön svartbruna, svagt skarpa till smaken. 0 6 — 10. Odl. jord, hela landet allm. 2. S. alba L. Vitsenap. 174, 14. Alla blad djupt parflik.; 2>>'2 CIWCIVERJE. sk. borsthårig, spröt platt, frön gula, av skarp smak. O 7 — 9. Odl. jord. Sk. — Uppl., Öl., Gtl. mindre allm.; nordligare även tillfällig. 14. Diplotäxis DC. 1. D. tenuifolia DC. Sandsenap. (Sisymbr. t:m L.). 174, 6, 180,7. Stj. mångbladig, 3 — 5 dm h., nedre bl. smalflik.; blr fåtal., kronbl. över 1 cm 1.; skida 4 — 5 cm 1., skaft av sma längd. 2j. 7 — 9. Barlast, hamnar, tomter, Sk. — Boh., Uppl. o. Vb., Öl., Gtl., täml. sälls. 2. D. muralis DC. Mursenap. (Sisymbr. m:e L.). 180, 8. Stj. blott vid basen bladig; bl. grunt ell. ej flik.; krona ngt mindre än föregrs; skida 3 — 4 cm 1., skaftet hälften därav. 0. Som föreg. 15. Hirschfeldia Moench. 1. H. PoUichii Fritsch (Erucåstrum P:i Sch. et Sp.). Kålsenap. 174,1, 179,5. 2 — 3 dm h.; bl. djupt parflik.; kronbl. stora, vitgula, ådriga; skid. ngt utstående. 2^ 6 — 9. Hamnar, barlast; ög. (Tåkerns strand), sälls. 2. H. incåna Lowe (Sinäpis i. L.). 3 — 5 dm, till gestalt lik Brassica nigra, men grågrön; grenar utspärr., spensl., flera dm 1.; bl. glest parflik. med stor ändflik, övre bl. smalt lans.; kronbl. täml. små; skidor tilltryckta, 1,6 cm 1. 00. Vid städer, fabr. m. m., tillfäll, införd. (Sydeur.) 16. Brassica L. a. Skidskaft utstående, 3 — 5( — 8) cm 1.; valvl. kull- riga. b. Foderbl. uppräta; alla stånd, uppräta; bl. kala 1. oleracea bb. D:o utspärr.; de 2 korta stånd:a utstående, c. Övre bl. med bred, pil- ell. hjärtl. bas, om- fattande, d. Nedtill gleshårig; översta blrna nående över knopparna .... 2. caiiipéstris dd. Kal; översta blrna ej nående över knprna 3. napiis cc. Alla bl. med smal bas eller skaftade. d. Övre bl. hela, lans., spetsiga; skida utan skaft ovanför fodret; 180, G, 4. .jiiucea dd. D:o tunglika ell. avi., hela ell. grunt trubbflik.; sk. med 2 — 3 mm långt skaft ovanför fodret; 180, 9, 5. cloug-ata aa. Skidor uppr., tilltryckta, 2( — 3) cm 1.; valvl. kö- lade (se även nr 5 elongata), skida näst. 4-kantig 6. uigra ciiuriFER.E. 2.S3 1. B. oleråcea L. Kål. Kal, m. e. m. daggblå; kroiibl. täml. stora, ljusgula; O0; huvudarten vildväxande vid Europas västra kuster. — Odlingsraser: acéphala, med öppen bladrosett, Blå- och Grönkål; — gongylödes, Kålrabbi, med ovanjordsknölstam o. åtskilda rosettbl.; — sabåuda, Virsing, med sluten, löst huvudlik rosett; — gemmifera, Bosenkål^ med topphuvud o. talr. smärre sidohuvud; — capitåta, Huvudkål, bl. m. tätt omslut, varandra, de inre vita; — botrytis, Blomkål, inre bl. o. blrna missbildade till en köttig, m. tät- grenig kaka. 2. B. campéstris L. Åkerkål. Nedre bl. gröna, håriga, övre kala, daggblå; kronbl. täml. stora, starkt gula; sk. 5 — 7 cm 1. O 0. Åkr., hela landet, i flera landskap sälls.; anses av några som förvil- dad form av den odl. arten B. rapa L., vars (kultur-)raser äro: rapifera (ell. esculénta), Röva, tjock ätlig pålrot; — dnnua, Q, och oleifera, 0, större o. grövre, båda med tunn rot, odl. som oljeväxter. 0. B. napus L. Raps. Grövre, storblommigare än föreg.; dagg- blå; blom ställn. från blomningens början utdragen o. gles. 00. Åkr., tomter, Sk. — Uppl., ÖL, Gtl. ; odl. (oljeväxt) o. självsådd; — napo- brassica, Kålrot. 4. B. JTincea Coss. (Sinäpis j. L., Brass. lanceoläta Lge), Sarepla- senap, hög, täml. spensl., kal; sk. nära 2 cm 1.; 5. B. elongäta Ehrh., m. hög o. grov, sk. 2 cm 1.; båda tillfäll., åkrar, lossningsplatser, (Sydeur., Or.) 6. B. nigra Koch (Sinåpis n. L.; Melanosinåpis communis Sch. et Sp.). Svartsenap. 0,3 — 1 m h.; nedre bl. parflik., övre lans., hela; frön svartbruna, skarpa. 0 6, 7. Odl. mark, s. o. mell. Sv., 01., Gtl., mindre allm. 17. Räphanus L. 1. R. raphanistrum L. Åkerrättika. 177, 5. Omkr. 0,5 m ell. högre; bl, parflik., de övre hela; kronbl. stora, ljusgula, oftast mörkådriga. 0. Åkr., Sk. — Vb., ÖL, Gtl., täml. allm, 2. R. sativus L, Omfattar kulturraserna: radicula, Rädisa^ och nigra, Rättika; ej säll. självsådd i trädg. 0 0 (även 0). 18. Rapistrum Cr. 1. R. perénne Bergeret (Myågrum p. L.). 0,6 — 1 m h., ut- spärrat grenig; bl. parflik., de övre tand.; kronbl. höggula; skidans övre ledstycke refflat på längden. 2f. Tillfälligt införd. (Sydö. Eur.). 2. R. rugosum All, (Myågrum r. L.). 3 — 5 dm h.; skidans övre ledstycke rynkigt. 0. Som föreg. 2S^ CRUCIFER.E. 19. Crambe L. c. maritima L. Strandkål. 3 — 5 dm h., tjock, köttig, utspärr. grenig; bl. stora, rundade, vågbrädd., tand., daggblåa. 2^ 6, 7. Havs- str., Sk.— Boh., Öl., Gtl. sälls.; Uppl. (Sandhamn). '20. Barbaräea Beckm. 1. B. lyråta Aschers. (Erysim. barb. L.; Er. lyratum Gil.; Barb. vulgäris R. Br.). Sommargyllen. 174,2, 181, D. 3—6 dm h.. kronbl. 7 — 9 mm 1,, starkt gula. O0, 2f 6, 7. Back., gräsplan., trädor, Sk.— Vb., 01., Gtl., allm. 2. B. stricta Andrz. Strandgyllen. 173, 8, 181, E. 0,5—1 m h.; kronbl. 5 — 6 mm 1., blekgula. O 0 6, 7. Fukt. äng., diken, Sk.— LpL, Gtl., täml. allm. 21. Armoräcia G. M. Sch. A. rusticåna G. M. Sch. (Cochleåria arm. L.). Pepparrot. Omkr. 0,8 — 1 m h.; bl. flera dm 1., smalt ellipt., trubbtand.; blomst. m. j^dg; blr lika Cochlearias (179, 3); sk. säll. mognande, omkr. 6 mm 1. 2^. Planter. o. ofta förvildad kring trädgårdar. 22. Radicula Hill (Röripa Scop., Xasturtium R. Br.). a. Bl. parblad.; kronbl. vita; skida korvformig . . 1. nastiirtiiim aa. Bl. parflik., ell. delvis hela; kronbl. gula. aqiiålicum b. Skida nästan klotrund, långsprötad; 175, 3, 181, F, 2. ampliibia bb. Sk. kort cylindr., korvformig, kortsprötad. c. Kronbl. längre än fodret; 181, G, 182, 1, 3. silvéstris cc. » av fodrets längd; 173, 7, . . . . 4. pahistris 1. R. nastiirtium aquåticum R. et Br. (Sisymbr. n. L.; Nasturt. officinåle R. Br.). Källkrasse. Stj. 1 — 2 dm h., grov, pipig, men mjuk o. saftig; bl. mörkgröna, ätliga. 2^ 6 — 8. Källrännilar, Sk., Hall., Sm., Vg., Gtl., täml. sälls. 2. R. amphibia Druce (Sisymbr. a:um L.). Vattensenap. 3 — 7 dm h.; bl. gulgröna, de nedre oftast kamlikt parflik., de övre lans., sågtand.; kronbl. dubb. längre än fodr. 2^ 6 — 8. Sjöstrand, o. d., Sk.— Uppl. o. Vrml., öl., täml. sälls. X R- amphibia X pahistris, X silvéstris (»Nasturt. anceps»), sälls. 3. R. silvéstris Druce (Sisymbr. s:e L.; Nasturt. s:e DC). Strandsenap. 2 — 5 dm h. ; bl. dubb. parflik.; skid. ungef. 1 mm br. Som föreg., Sk. — Dir. o. s. Nrl., ÖL, Gtl., mindre allm. CRUCIFER^. ^^^ 4 R. paliistris Moench (Nasturt. p:e DC). Sumpsenap. Lik föreg.; bl:s ändflik större, skid. 2 mm br. ©0 6-9. Strand., kärrkanter, diken, hela landet allm. X B. palustris X silvestris, m. sälls. 23. Cardämine L. 2 Fi. 182 1 Radicula silvestris, 2 Cardämine am.ra, 3 impalien., 4 bellidifota, ^' 5 flexuosa. a. Bl. parbladiga. , ui b. Bladskaftets bas med stipellika bihang; kronbl. ^ . ^^.^^^ m. små; 182, 3, bb. Inga stipelbihang. c. Kronbl. stora, 183. d. Ståndarknpr gula; stjälkbks parbl. sma- lare än rosettbks. e. Stjälkbks parbl. oskaft., med bred bas; kronbl. vanl. lila, mörkådriga; ^ ^^\ 1. prateusis ee. D:o skaftade; kronbl. vita ell. lila utan tydl. ådror; 183, 2,. • • • ; • ^- '^'^^^'^^ dd Stknpr violetta— svarta; kronbl. rent vita; alla bl. ungefär likformiga; 182, 2, . . 3. amara c. Kronbl. m. små. ,1 gli '->— 3-bldg; skidskaft upprata, Vs av 1 -j v ^. ittQ ^^ . . 5. hirsuta skid:s längd; 183, 6, ee.D:oV.avsHd..sl.n.d.,183,4,. .. ^- Va-«-^ aa. Bl. hela, äggrunda; 182, 4, 1 C. praténsis L. (delvis). Ängskrasse. Vanl. 1- 3 dm h spenslig, gulgrön. 2,5,6. Fuktäng., säll. torrare äng., sannol. hela landet utom nordl. Sv., täml. allm. 286 CRUClFERiE. 2 parvifl( 2. C. dentåta Schultes, em. (C. prat. v. speciosa Hartm.; C. paludosa Knaf; C. prat. hos de flesta förf., delvis). Kärrkrasse. Lik föreg., men ända till dubb. högre, grövre, blågrön; kronbl. större; våtare ängsmark, di- ken, strand., näst. hela \j ^|/ landet, täml. allm. — ^f^ M. variabel till parbla- dens form o. storl.; har ofta yngelknpr på bl. o. i bladvinklar. 3. C. amåra L. Bäckkrasse. 2 — 4 dm h., rent grön; parbl, vanl. snett äggr. (säll. Fig. 183. Cardamine 1 pratensis, 2 dentata, 3 hirsuta, smalare avi., svmme- 4 parvinora. triska, var. cequiloha Hartm. f., som underart). % 5, 6. Bäck., skogskärr, Sk. — s. Lpl., ÖL, Gtl., mindre allm. 4. C. impåtiens L. Lundbräsma. 2 — 5 dm h., spensl., tunn- bladig. 'O0 6, 7. Lund., Sk. — Uppl., ÖL, mindre allm. 5. C. hirsuta L. Bergbräsma. 1 — 4 dm h.; rosett bladrik; stjälkbl. 2 — 4-pariga; skid. tilltryckta; stånd. vanl. 4. O 0 5, 6. Lund., skogsbryn, Sk. — Dis. o. UppL, ÖL, Gtl., mindre allm. 6. C. flexuösa With. (C. silvåtica Lk). Skogsbräsma. Lik nr 5, men mångbladigare, stjälkbl. 3 — 6-pariga, kronbl. ngt mindre, stånd. 6, blomning senare. Ö 0 C, 7. Fukt. skogsmark.. Sk. — Vg. o. SdmL, täml. sälls. — var. amhigua Hartm., nordl. form, lägre, fåbladig, kronbl. större, blomn. 7, 8; Dir., NrL, sälls. 7. C. parviflora L. Strandbräsma. 1 — 3 dm h., lik nr 6 men mindre o. spädare; stjälkbLs parbl. oftast näst. hela; skid. omkr. 15 mm 1. 0 6 — 9. Sjöstrand., ög. o. Vg. — Dis., täml. sälls. 8. C. bellidifölia L. Fjällbräsma. Vanl. med 3 — 10 cm hög stäng.; fruktställn. kort, kvastlik, skid. 2 — 3 cm 1. 2f 7, 8. Fjäll- hed., Hrj. — T. Ipmk, mindre allm. 24. Dentåria L. D. bulbifera L. Tandrot. 173, 4. Stj. 2—5 dm h. från lång horisontaljordstam med köttiga, vita fjäll; nedre bl. 2 — 3-pariga; skidor CRUCIFER.E. 287 omkr. 3 cm 1., säll. utbildade. 2^ 5, 6. Lund., ekback., Sk. — Dis. o. Uppl., ÖL, GtL, mindre allm. 25. Lunåria L. 1. L. rediviva L. Silverblad. 0,5 — 1 m h.; bl. ända till 2 dm L, hjärtL, alla skaftade; kronbl. ett par cm 1., vällukt., ljust röd- vioL; skid. ellipt., i båda ändar spets., ett par cm br. 2f 6, T. Lund., Sk., LTddevalla (Kinnekulle förr), sälls. 2. L. ånnua L. Månviol. Lik föreg., men övre bl. oskaft., kronbl. mörkt purpurviol., skida rundat ellipt. O O 5, 6. Planter.j ngn gng självsådd. (Västeur.) '2('i. Hutchinsia R. Br. H. petrséa R. Br. (Lepidium p:um L.). Stenkrasse. 3 — 10 cm h., m. fin o. spensL; bl. små, m. fint parbladiga; skidor utspärr., ellipt., 2—3 mm 1. 0 0. Hällmark, murar, sand. Sk., ÖL, GtL, täml. allm.; Bl., Yg., SdmL, sälls. 27. Capsélla Med. C. bursa pastoris ^led. (Thlaspi b. L.). Lomma. Stj. 1 — 5 dm h.; bladrosett av parflik. bl., stjälkbl. pillika, tand. 00. Odl. jord, vägkant., hela landet allm. — M. formrik, omfatt. flera småarter. 28. Camelina Cr. a. Skida päronformig med avrundad topp, hårdväggig. b. Skida 5 — 7 mm 1. (utom sprötet); spröt ^2 — ^,3 av sk:s längd; skidskaft snett upprätt, 1 — 1,5 cm L; frön små, omkr. 20; 175, 2, 185, 7, 1. mierocårpa bb. Sk. 7 — 10 mm 1. (utom sprötet); spröt ^/s — ^/5 av sk:s längd; skidskaft 2 cm L, utböjt; frön stora, omkr. 12 — 16; 185, 8, 2. grlabråta aa. Skida med tvär ell. intrv^ckt topp, näst. lika bred som lång, tunnväggig, lätt hoptryckt; skaft 2 cm, ut- ell. nedböjt 3. alyssiim 1. C. microcårpa Andrz. hos DC. (C. silvéstris Wallr.). Sand- dådra. 3 — 5 dm h., nedtill tätbladig, men tidigt bladlös; bl. styv- hår, (ell. kala); med pillik bas omfattande, lansettL; kronbl. små, blekgula; fruktställn. m. lång o. rik; sk. runt om skarpkölad. 00 6 7. Äkr., vägkant., Sk. — Vb., ÖL, GtL, mindre allm. 2. C. glabräta (DC.) Fritsch (C. sativa Fr.; Myagrum s:m L., delvis). Dådra. Kal; fruktställn. kortare, glesare; kronbl. ngt större. 288 CRUCIFER^. starkare gula. O 6 — 7. Åkr., s. o. mell. Sv., tillfäll.; odl. som olje- växt (fröna). 3. C. alyssum Thell. (Myågrum sativum L., delvis, alyssum Mill.; Coehleåria foetida Schkiihr; Camelina f. Fr.; C. linicola Sch. et Sp.). Lin-dådra. Närmast lik nr 3 till gestalt, blr, fröstorlek. O 6, 7. Åkr., särsk. linåkr., Sk. — Nrl., mindre allm. 29. Vogélia Med. V. paniculåta Horn. (Myågrum p:um L.; Néslia p. Desv.). Korn- dådra. 177, 1. 3 — 5 dm h., spensL, ofta enkel; bl. hela, pillika; fruktställn. m. lång o. rik. 0 7, 8. Odl. jord, Sk. — Dis. o. Uppl., 01., Gtl., mindre allm. Fig. 184. 1 ])raha raunilis, 2 nemorosa, 3 incana, 4 riipestris, 5 magellanica * borea, 6 lladuizensis, 7 Arabis potra^a. 30. Draba L. Av Elisabeth Ekman. a. Kronbl. 2-kluvna (Eröphila DC); 32, 1, . . . 1. verna aa. D:o hela ell. grunt urnupna. b. Låglandsarter utan blomlösa rosetter. c. Kronbl. gula; skidskaft 2 ggr skidans längd; 184, 2, 2. nemorosa cc. D:o vita. d. Skidskaft av skidans längd; 184, 1, . . 3. muralis dd. D:o kortare än skidan; 184, 3, . . . . 4. incAna bb. Fjällarter, m. e. m. tuvade med rosetter, c. Kronbl. vita. d. Rosettbl. med både enkla hår, gaffel- hår o. stjärnhår. e. Höjd 5-20(-30) cm; skidskaft vanl. näst. uppräta, kortare än skidan. DRABA. 289 f. Stj. 1 — o-bldg ell. bladlös; frukt- ställning långdragen; 184, 4, . . 5. rupéstris ff. Stj. mångbldg; rosetter vanl. färre; 184, 3, 4. iiics\iia ee. Höjd 3 — 12 cm; skidskaft ungef. av skidans längd, utstående; stängel ell. 1-bldg stjälk, f. Skidor i kort, kvastlik klase, kala (liks. stäng. o. fruktskaft) G. >Vahleiil)(^rgii [ff. D:o i ngt utdragen klase, oftast liksom stäng, och skidskaft hå- riga T. eacnmimini] dd. Rosettbhs hår av ett o. samma slag. e. Rosettbl. näst. blott med enkla hår (stund, även gaffelhår); stäng, eller 1 — 2-bldg stälk, jämte skid. o. skid- skaft kal; 184, 6, 8. lladnizéusis ee. D:o näst. endast stjärnhåriga. f. Stj. 8—35 cm h., 1— 6-bldg; kronbl. gräddvita; 184, 5, . . . 0. niafirellånica ff. Stj. 3—12 cm h., 1— 2-bldg ell. bladlös; skidor kala, hela örten i övrigt vitgrått stjärnhårig; kronbl. mjölkvita 10. iiivalis cc. Kronbl. gula. d. D:o höggula; stäng. 3 — 20 cm h., hårig liksom skidskaften 11. alpiua [dd. D:o blekgula; 2 — 5 cm h.; hela växten näst. kal 12. crassifölia] 1. D. verna L. (Erophila v. E. Mey.). Rågblomma, Nagel- ört. 3 — 10 cm h., i frukt högre, med trådfin stängel o. småbladig rosett; skidskaft m. långa, utstående. 0(0) 4, 5. Back,, häll.. Sk. — Nrl., Öl., Gtl., allm. — Månggestaltig (svenska formerna out- redda); var. pinguis Th. Fr., bl. stora, köttiga, starkt hår.; blomning senare; leråkrar. 2. D. nemorosa L. Backnagelört. l,r) — 3 dm h., stj. spensl., mångbldg. 0O 4, 5. Back., mur., torvtak o. d., Vrml. o. Sdml. — Dir. o. Äng., sälls. 3. D. muralis L. Lundnagelört. Till gestalt lik nr 2. Stånd. 4. 0O 5, 6. Back., lund., Sk.— Uppl., ÖL, Gtl., täml. sälls. 4. D. incåna L. Grånagelört. Stj. 1 — 3 dm h., grov, styv, jämte blomskaften gråluden o. hårig; kronbl. 4 mm 1., snö\dta; skidor smalt avi., ofta vridna, kala (f. leiocärpa Lindbl.) ell. håriga 19—164295. Lindman, Flora. 290 CRrCIFERJ5. (f. hebecårpa LindbL). 2f ."i — 8. Back., klippmark, helst kusttrakt, o. lägre fjälltr., Sm., Vg., Og., Sveal. — Hrj., Lpl., Öl., Gtl., mindre allm. — f. siricia Hartm., sty^^t upprat, stjälk mångbldg; f. inte- gérrima Lindm., lågväxt lokalform med helbräddade blad; kalkhäll., Gtl., sälls. 5. D. rupéstris R. Br., Lindbl. (D. hirta Sm., \Vg, Hartm. m. fl., oj L.; D. hirta * rupéstris Hartm. fl. ll:e uppl.. Bl., N. et A., m. fl.). Fjällnagelört. 1 — 2,5 dm h.; rosettbl. oftast tandade; krou- bl. o — 4 mm 1.; månggestaltig o. m. växlande till storl. o. utbildning. 2^ 6, 7. Klipp., fjällhed., Hrj., Jtl., Lpl. 0. D. Wahlenbérgii Hartm., delvis (D. lappouica DC\, Wg; D. W. var. heterutricha Lindbl.). Lappnagelört. Med stängel, 3 — 10 cm h.; rosettbl. helbrädd, med någon enstaka tand, spetsiga, kronbl. 2 — 3,5 mm 1., mjölkvita. 2^ 6, 7. Branter o. back. i hög- fjällen, n. Lpl.. sälls. [7. D. cacuminum Elis. Ekm. Tätt tuvad, 5 — 12 cm h., ofta med stäng.; kroril)l. 3,.") — 4 mm 1. 2^. N.] 8. D. fladnizénsis Wulf. (D. Wahlenbérgii Hartm., delvis; D. W. var. homotricha Lindbl.; D. fladnizénsis N. et A., delvis). Nord- nagelört. Rosettbl. smalt lans. ell. tmigl., helbrädd; kronbl. 2 — 3 mm 1. Lokal som nr G; sälls. — f. Idcfea (Adams) Hjelt, lokalform med enkla hår på bladytorna. X D. fladnizénsis X nivålis (D. niv. var. lirachyeårpn Lindl)l.; D. curtisiliqua Zett.). 0. D. magellånica Lam. Stornagelört. Mest högväxt av våra D. -arter o. storblommigast blaud do vitblmga; foderbl. gröngula; kronbl. urnupna, 3,5 till nära 6 mm 1., gidaktigt vita. 2^. Äng. i fjällen. — Omfattar: 1. Subsp. cinérea Adams, som art (D. ärctica J. Vahl, Lge, Gelert, N. et A. m. iL; D. hirta * elåtior A. Bl., del- vis; D. incåno-hirta Hartm.), skidor håriga; f. typica^ fruktskaft stjärnhåriga; i Finl.; — [var. clo2'rénsis (Fr.), skidskaft utstående med både st järn- o. längre, enkla hår; N. mångenst.] — 2. Subsp. borea Elis. Ekm. (D. hirta v. leiocårpa Lindbl.; D. hirta * elåtior A. Bl., delvis), skid. kala; f. iornénsis Elis. Ekm., bl:s stjärnhår med korta, tjocka strålar, glesare spridda, vanl. ej täckande blad^-tan; skidskaft ngt mer uppräta, oftast kala ell. med enkla hår; L. o. T. Ipmk. [f. centralis Elis. Ekm. blott i X.]. 10. D. nivälis Liljebl. Isnagelört. Ofta med stängel, 3 — 10 cm h.; små, täta rosetter; kronbl. 2 — 3 mm 1., rent vita; sk. smalt CRLXIFER.?:. 291 lans., utstående. 2|. 6, T. Branter o. backar å högre fjäll, Hrj., n. Lpl.. sälls. 11. D. alpina L. GuUnagelört. Med stäng., 5 — 15 cm b.. i frukt bögre; rosettbl. tungl. till lans., belbrädd., med enkla kantbär ell. gaffel- o. stjärnbår; kronbl. 4 — 5 mm 1.; skid. äggr., utstående, i kort, bred klase. 2f »i. 7. Fukt. ställ, i högfjäll, klippbranter, Ilrj.. n. Lpl., sälh. [12. D. crassifolia Orah. Oftast med stäng., o — 5 cm b.; rosettbl. tunglika, tjocka, helbrädd.; skid. få i kort, bred klase, 2f. X.. fjäll i Tromsö amt.] \i Fig. 185. 1 Tnrritis, 2 Arahidopsis, 3 Ervsinium cheinmthoides, 4 Arabis areno.sa, ö suecif-a, 6 Braya glabella. 7 Camelina microcarpa (fr, o. him), 8 glabrata, 9 alysäum, 10 Hesperis. ol. Arabidöpsis Heynh. A, thaliåna Schur (Arabis t, L.; Stenophrågma t:um Cel.). Backtrav. 174, 7, 185, 2. 1 — o dm h., spensl.. kal, blåsrön. Q Q. Back., häll., Sk, — Lpl., Öl,, Gtl., täml. allm. o2. Turritis L. T. glabra L. Rockentrav. 174, 3. 185, 1. Uppr,, spensl., enkel, 0,ö — l.ö m h., kal, daggblå ell. violett anlupen; bl. o. skid, uppräta; kronbl, gidvita. O O ö, 7, Back., vägkant,, ekback., Sk, — Lpl, 01., Gtl.. mindre allm. 292 CRUCIPER^. 33. Arabis L. a. Stj. mångbladig; bladbas m. e. m. omfattande, b. Kronbl. omkr. 4 mm 1., smala; skid. tilltrj^ckta. c. Skid. 3 cm 1.; valvl. med tj^dl. mittnerv; 174, 8, 1. hirsutn ce. Skid. 4 cm 1., utan tydl. nerver; 173, G, . . 2. nemorénsis bb. Kronbl. omkr. 8 mm 1., breda; skid. utstående 3. alpiua aa. Stj. fåbldg. b. Nedre bl. hela, tand. ell. fliksåg.; kronbl. omkr. 4 mm 1., smala, c. Nedre bl. tungl., glestand.; sk. 2 mm br. ; 184, 7 4. peti-iéa cc. D:o från smal bas ellipt. ell. brett lans., fliksåg.; sk. 1 mm br. ; 185, 5, 5. suécica bb. Nedre bl. parflik. med åtskilda basflik.; 185, 4, G. arenosa 1. A. hirsuta Scop. Lundtrav. Oftast 2 — 3 dm h., spensl. enkel, uppr., fint styvhårig; stjälkbks bas hjärtl. 2|. 5, G. Torräng., Sk. — s. Nrl., täml. allm.; övre Nrl. o. Lpl. sälls. — var. glabråta Hartm., bladytor kala; sälls.; särsk. på kalksten. — var. sagittåta (Bertol. som art) DC, ända till 8 dm h., stjälkbl. med pillik bas; s. Sv., täml. sälls. 2. A. nemorénsis \Yolf (A. Gerårdi Bess.). Gottlandstrav. Lik föreg., men ända till 7 — 8 dm h., stjälkbl. m. tätsitt., kala, svepta kring stj.; skid. pärlbandslika gm de tunna valvlernas utbukt- ningar vid fröna. 0 0 5. Gtl., m. sälls., torrlagda myrar, banvall, m. m. 3. A. alpina L. Fjälltrav. 1 — 3 dm h., uppstig., grenig från basen, stjärnhårig, mer undersätsig o. utbredd än de föreg. 2^ 7. Äng. o. back. i fjälltrakt., Hrj. — T. Ipmk. — var. glabråta BL, kal, sannol. m. sälls. 4. A. petraéa Lam. (Cardåmine p. L.). Strandtrav. 1 — 2 dm h., flerstjälkig, uppstig., kal; alla bl. ungef. likformiga; kronbl. vita ell. blekviol. 2f G — 8. Ång:s skärgård, täml. sälls. å grusiga stränder. 5. A. suécica (Fr., såsom * A. thaliåna suécica). 2 — 4 dm h., spenslig, starkt grenig; kronbl. vita med ljusgul bas. 0 (?) G, 7. Back., Dir. — Vb., täml. sälls. 6. A. arenosa Scop. (Sisymbr. a:um L., delvis). Sandtrav. 1,6 — 2( — 3) dm h., föga grenig; stjälkbl. uppåt allt mindre o. enklare; CRUCIFERiE. 293 kronbl. vita ell. rödlätta. O0 5 — T. Ängsmark, Sm. — Jtl. o. Vb., Gtl., mindre allm.; saknas i flera ländsk. 34. Erysimum L. 1. E. cheiranthoides L. Akergyllen. 173, 9. 2 — 4 dm; bl. lans., näst. helbrädd.; skid. utstående, ungef. 3 cm 1. 00 6 — 10. Odl. jord, hela landet allm. 2. E. repåndum L. Bl. avi. ell. jämnbr., glestand.; skid. ända till 8 cm 1., svagt krökta, yvigt utspärr. Q. Barlast, kvarntomter, tillfäll. 3. E. hieraciifolium L. Berggyllen. Ngt högre än föreg.; bl. glestand.; skid. tilltryckta, 3—5 cm 1. 00 5 — 7. Berg, torr- äng., snår, murar, i de flesta ländsk., även 01. o. Gtl., men sälls. 35. Alyssum L. 1. A. calycinum L. Grådådra. 175, 4. 1—2 dm h., grå- grön av stjärnhårighet, än alldeles enkel, än långgrenig från basen; bl. m. smalt tungl.; kronbl. blekgula, vitnande; skid. 4 mm br. 0(0) 5, 6. Sandfält, odlingar. Sk. — Uppl., ÖL, Gtl., mindre allm.; nordligare tillfällig. 2. A. hirsutum MB. 1 — 2 dm h., gråvitt stjärnhår.; bl. brett tungl.; sk. 5 — 6 mm br., långsprötad. 0. Tillfällig. (S. Eur.) 3. A. maritimum (L.) Lam. (Clypéola m. L.; Koniga, Lobulåria). 1 — 3 dm h., gråaktig! silkeshårig; bl. jämnbr. tungl.; kronbl. vita; skida 3 mm 1., ellipt., uppblåst. 0. Prydnadsväxt, stund, självsådd, s. Sv. (S. Eur.) 36. Bertéroa DC. B. incana DC. (Alyssum i:um L.; Farsétia i. K. Br.). Sandvita. 175, 5. 2 — 3 dm h., gråvitt stjärnhår., styv o. seg; bl. tungl. ell. lans. 2f 7 — 9. Back., sand, Sk. — Lpl., ÖL, Gtl., täml. sälls., vanl. starkt lokaliserad. 37. Braya Sternb. et Hoppe. 1. B. supina Koch (Sisymbr. s:um L.). Kalkkrasse. 174, 9. 1 — 2 dm h., flerstjälkig, ofta nedligg. ; bl. djupt parflik.; kronbl. vita; sk. nära 3 cm 1. 0 7 — 9. Kärrmark, strand., ÖL Gtl. 2. B. glabélla Richards. (B. alpina Sternb. et Hoppe i skand. floror). Fjällkrasse. 185, 6. Tuvad, 5 — 15 cm h.; bl. jämnbrett tungl.; kronbl. vita ell. rosenröda; skid. knappt 1,5 cm 1. 2|. 6, 7. P. o. L. Ipmk. 294 CRUCIFER^. RESEDACE.?;. 08. Hésperis (L.) R. Br. H. matronålis L. Aftonviol. 185, 10. 0,5 — 1 m b., ciikel, rikbldg; bl. brett lans., glestand.; kronbl. rödakt. violetta (säll. vita), kvälldoftande ; skid. omkr. 1 dm 1. 2^ O — 8. Plantcr.; ofta förvild. i park. o. lund., Sk.— s. NrL, ÖL, Gtl. o9. Cheirånthus L. c. cheiri L. Gyllenlack. 3 — 5 dm b., grov, rik- o. tätbldg, bl. tungl.; kronbl. höggula (säll. blekgula, vid odl. i kruka ofta sam- nietslikt bruna), vällukt. 2f. Vildväx. på Visby ringmur. (Sydeur.). 40. Bunias L. B. orientålis L. Rysskål. 1 m b., rak, styv, upptill kvastlikt förgrcn.; bl. 1 — o dm 1., grovtand.; blomställnrr flera dm 1., klargula. 2+. 6 — 8. Åkr., gräsplaner, Sk. — Vb., ÖL, Gtl., i åkerbrukstrakt, täml. allm. 41. Conringia Adans. c. orientålis Andrz. (Bråssica o. L.). 2 — o dm, kal, daggblå; kronbl. små, vitakt. gulgröna; skida 1 dm L, 4-kant. O G. Åkr., barlast m. m., tillfällig. (S. Eur., Or.) Familj KesiHlacea% Reséda L. Sid. 23; 30. 1. R. lutéola L. Vau. 30, 1. 0,4 — 1 m b., smal, enkel; bl. smalt lans.; foder- o. kronbl. 4, blekgula. O O T, 8. Torr, odl. mark, s. Sv., ÖL, Gtl., mindre allm. ell. tillfällig, förr odlad (färg- växt till gulfärgning). 2. R. lutea L. Gulreseda. 30, 2. 3 — 6 dm b., yvigt grenig; bl. 1 — 2 ggr pardel.; foder- o. kronbl. G, kronbl. blekgula. O T, S. Tillfäll., barlast o. d. till n. Vb. 3. R. alba L. Vitreseda. Lik nr 2, men kronbl. vita, blr vällukt., frukt 4-talig. O 0. Planterad, ngn gng förvild. (Sydeur.) 4. R. odoråta L. Luktreseda. Lik nr 3, men lägre; frukt 3 -tålig O. Prydnadsväxt. (Nordafr.) DROSERACE.E. CRASSULACE^. 295 Familj Droseriiceap. Sid. 14; 17, 4. Drösera L. I vår flora små örter med stäng. o. bladrosett; insektfåugare me- dels bladens långa, känsliga o. rörliga körtelhär. 1. D. rotundifolia L. Sileshår. Stäng. vanl. 1 — 2 dm h.; bl. utstående, m. kortare än stäng., med kretsrund skiva; kronbl. vita; foderbl. lans., 6 mm 1. 2j. 7, 8. På vitmosstuvor, Sk. — Lpl., ÖL, Gtl., täml. allm. 2. D. longifolia L. (D. änglica Huds.). Bl. uppräta, skaftet ända till 5 — G cm 1., skivan smalt tunglik, trubb., 2,5 — 3 cm 1.; eljest lik nr 1. Som föreg., mindre allm. X 1^' longifolia X rotundifolia^ m. sälls. o. D. intermédia Hayne. Bl. uppräta, lika 1. som stängeln (5 — 10 cm); skivan omvänt äggr., 1 cm I.; foderbl. äggr., 4 mm 1. Som nästföreg. X D. intermédia X rotundifolia, m. sälls. Familj CrassuläceiP. Saftbladsörter (bl. suckulenta, d. v. s. slemmigt saftiga, m. e. m. tjocka o. köttiga). a. Foder- o. kronbl. 4. b. Tvåbyggare; cfblr med 8 (säll. 10) stånd.; bl. breda, strödda; 44, 4, 48, 4, 1. Rhodiola bb. Blr tvåkön., stånd. 4; bl. trådsmala, mot- satta; 11, 2, 4. Tilläia aa. Foder- o. kronbl. 5 — 12, stånd. dubb. så många. b. D:o 5—6; 25, 6, 2. Sediim bb. D:o 6—12; 30,4, 3. Sempervivum 1. Rhodiola L. R. rosea L. (Sedum rh:a DC). Rosenrot. Jordstam finger- tjock, rosendoftande; stjälkar tjocka, tuvade, 1 — 2 dm h.; stjälkbl. tätsitt., blekt blågröna, från brett kilform. bas äggr., spets.; kronbl. små, blekgula. 2^ 7, 8. Klippavsatser o. d. i fjälltr., Hrj. — T. Ipmk, mindre allm. 296 CRASSULACE^.. 2. Sedum L. Fig. 186. Sedum 1 aizoou, 2 spurium, 3 hybriduin, i hispauicum, 5 auuuum, 6 album, 7 aiiglicum, 8 acre, 9 sexangulare. a. Bl. breda, platta. b. Kronbl. gula ell. gulgröna. c. Blomställn. tät; kronbl. 4 — 5 mm 1. d. D:o fåblmg med bladlika svepebl. ; stjälk- bi. lans. ell. smalt tungl.; kronbl. mörk- gula; 180, 1, 3. aizoon dd. D:o rikblmg utan svepebl.; stjibl. brett ellipt. ell. äggr. ; kronbl. blekt gulgröna 1. telépliiiiiii cc. Blomst. gles; kronbl. 8 mm 1.; bl. tungl. ell. smalt omvänt äggr.; 186, 3, 4, hybridnui bb. Kronbl. skära ell, röda. c. Blomställn. tät; kronbl. 4 — 6 mm 1. . . . 2. purpureuiii ce. Blomst. gles; kronbl. 8 mm 1.; bl. spadlika ell. brett omvänt äggr.; 186, 2, 5. spiiriiim aa. Bl. äggformiga till cylindriska. b. Stjälk ensam, upprat, normalt utan skott vid basen under blomningen; 186, 5. c. Körtelhårig; kronbl. skära med purpurröd mittrand; bl. halvtrinda G. villosiim cc. Kala. d. Bl. spets.; kronbl. 6, vita; 186, 4, . . . 7. Iiispäiiiciiin dd, :& trubb.; » 5, gula; 186, 5, . . . 8. äuuuiim bb. Stjälkar o. basala skott matt- ell. tuvlikt sam- lade; 186, 7—9. c. Bl. trubbiga. d. Kronbl. vita ell. rödlätta; bl. spridda. e. Bl, cylindriska; 186, 6, 9. album ce. >:- äggformiga; 186, 7, 10. åugliciim SEDUM. 297 dd. Kronbl. gula. e. Bl. äggform., ej tätt o. tydl. radade; skott klubbformiga ; 186, 8, 11 acre ee. Bl. tätsitt., regelmäss. 6-radiga; skott cylindriska; 186, 9, 12. sexaug-ulåre ec. Bl. uddspetsiga; kronbl. gula 13. rupéstre 1. S. teléphium L. Fetblad, Kärleksört. Vanl. 2 — 3 dm h.; rötter uppsvällda; bl. vanl. möts., halvomfattande, brett avi. ell. brett ellipt., glestand., oftast olivgröna. 2|. 7 — 9. Klipp. o. hällar, helst med skugga o. mylla. Sk. — Vb., Öl., Gtl., allm. 2. S. purpiireum Lk (S. tel. var. p. L.; S. purpuråscens Koch). Lik föreg., men bl. blågröna, m. e. m. daggblåa, ngt avsmaln. mot den svagt omfatt. basen; kronbl. purpurröda, blomställn. i övrigt m. e. m. daggblå. 2f. Av gammalt planterad, som förvild. sälls., s. Sv. 3. S. aizöon L. 2 — 3 dm h., 2|., tuvig, planterad o. tillfäll, förvildad. (Östasien.) 4. S. hybridum L. 1 — 2 dm h., 2f, mattformig ell. tuvig; som föreg. (Sibirien.) 5. S. spurium MB. 1 — 2 dm h., mattform. utbredd; som nr 3. (Kaukasien.) 6. S. villosum L. Klibbknopp. Omkr. 1 dm h.; kr. 1 cm vid. O O- Fukt. jord i fjällen, T. Ipmk, m. sälls. 7. S. hispånicum L. Omkr. 1 dm h., blågrön. 0 O. Plaoter., tillfäll, förvild. (Alperna m. m.) 8. S. ånnuum L. Småknopp. Omkr. 0,5( — 1) dm h., grön ell. rödsprängd. 0 6, 7. Berghällar, Sk. — LpL, täml. allm. 9. S. album L. Hälleknopp. Omkr. 1 dm h., oftast röd- bladig; stknpr rödbruna. 2^ 7, 8. Berghällar, BI. — Dis. o. s. Nrl., ÖL, Gtl., täml. allm. — var. pallens Hartm., ljusgrön, småblommigare; stknpr gula; Sthlms skärg., ÖL, Gtl., sälls. 10. S. ånglicum Huds. Strandknopp. Småväxtare men stor- blmgre än nr 9. 2^ 7. Havsstrandsklippor, sälls., Boh. 11. S. acre L. Fetknopp. BL gulgröna ell. rodnande, av bitter smak. 2f 6, 7. Öppna hällar, murar, torvtak. Sk. — Nrl. o. Vb., ÖL, Gtl., allm. 12. S. sexanguläre L. Kantknopp. Ngt blågrön ell. rod- nande, av mild smak; kronan mindre än hos S. acre. 2f 7 (ngt senare än acre). Hällar, Sk. — Nrl., Gtl., täml. sälls. Subsp. boloniénse (Lois.), spensligare, blr få, gröngula; Sk., Hall. 298 CRASSULACE.E. SAXIFRÄGACE.E. 13. S. rupéstre L. Bergknopp. Stj. 2 — 3 dm h., uppstig., spensl., seg, glcsbladig; skottbl. 10 — 15 ram 1., krökta. 2f. 7, 8. Klipp., häll., back.. Sk., Sm., Vg., Sdml., Vrml., ÖL, Gtl., sälls. 3. Sempervivum L. Sid. 23; 30,4. S. tectörum L. Taklök. Bladrosett 5 — 10 cm br., nedtryckt, m. tät o. rikbldg, bl. köttiga, uddspetsiga, vanl. i spetsen rödbruna; stj. m. grov, vanl. 2 — 3 dm h.; kronbl. ljust rosenröda. 2f 7, 8. Av gammalt planter., särskilt på tak; ej säll. förvild. till Mälar- trakten, ÖL, Gtl. 4. Tillsea L. Sid. 9; 11, 2. T. aquåtica L. (Bulliärda a. DC). Fyrling. 2 — 5 cm h., m. späd men köttig; kronbl. vita ell. svagt röda. O0 (och 2f) 7 — 9. Sjöstrand., vattengropar. Sk. — n. Vb., mindre allm. Familj Saxifragiiceje. a. Örter. b. Blma 5-talig med foder o. krona. c. Stånd. 10, stift 2; 25, 2, 1. Saxifra^a cc. >/ 5 jämte 5 handflikade, körtel- bär, staminodier; 17, 1, 3. Parnässia bb. Blma 4-talig, kalk gul; 22, 1, 2. Chrysospléiiiiim aa. Buskar; stånd. 5; bärfrukt; 15, 7, 8, il, 3, 47, 3, 4. Ribcs 1. Saxifraga L. Sid. 19; 25,2. Nr 6 av Harry Smith. a. Med bladrosett och stängel; kronbl. vita. b. Rosettbl. tungl. ell. kilform., vassåg. ; kron- bl. 2 — 3 ggr så 1. som fodret; frukta, h. o, h. ovanför hyllet; 187, 3, 4. stellåris ir«<^ v ym m^ #,^ 2 \ / VA ^^\ 4 5 €W \^^\<, 200,3,4, 1(5. Agrrimouia cc. D:o på en halvklot- ell. kägelform, del av blomaxeln; fr. en saml. småfrukter, d. Foderbl. i enkel krets. e. D:o 5; fr. m. e. m. smhäng. sten- frukter; 190—193, 7. Rubiis ee. D:o 8 — 10; småfrukter med långt, dunlikt spröt; 28, 1, 13. Dryas dd. Med ytterfoder; fr. smånötter; bl. fing- rade ell. parbladiga. e. fruktfästet slutl. köttigt, rött (stund, avfallande med nötterna); 28, 3; 196, 4, 5, 8. FiagAria ee. D:o torrt, ej avfallande. f. D:o slutl. uppsvällt, svampigt; kronbl. kvarsittande 9. Conianim ff. D:o ej uppsvällt; kronbl. avfall. g. Stånd. 5; bl. 3-fingr.; 200, 2, 11. Sibbåldia 304 ROSACE^. gg. Stånd, talrika. h. Stift kort, fruktspröt m. kort; 28, 4, 197, . 10. Potentilla hh. D:o långt, mittpå ledat; långt, krokuddigt fruktspröt 12. Oemn 1. Spirsea L. (delvis). S. salicifolia L. Häckspiréa. Omkr. 1 m h.; bl. äggr. ell. lans., såg., ljusgröna; blomspira i toppen, tät, ljust rosenröd. Gammal häckväxt; ofta på övergivna tomter ell. spridd ur trädg. (S.-ö. Eur., Sibir.) 2. Cotoneäster Med. 1. c. integérrima Med. (Méspilus cot. L.). Oxbär. Låg, ut- bredd, 0,5 — 1 m h. buske, grenar delvis m. långa, stund, nedligg. ; bl. ellipt., helbrädd., matt gröna, under gråvitt filtludna; bl. 3 — 5; kronbl. vita ell. rödlätta; fr. scharlakansröd, glanslös. 5, 6. Stenig mark, Sk. — Hls., ÖL, Gtl., mindre allm. 2. C. melanocårpa Lödd. (C. nigra Fr., Méspilus n. Ehrh.). Lik föreg., men högre, mer upprat; grenar kortare; bl. ngt större o- trubbigare, ovan finhår., ej kala, under mera grågröna; blr T) — 7( — 10); fr. svart. Götaland, Gtl., sälls. o. Pyrus L. 1. P. malus L. Apel, Vildapel. Bl. grovsåg., vanl. kort o. tvärt spetsade; blr 4 — '5 cm br., kronbl. utvänd. rosenröda; stknpr gula; frukt kärv, smdragande. 5, 6. Hagar, lövskog, (ekback.), Sk. — Gstr., ÖL, Gtl.; i sydl. Sv. täml. allm., ofta ymnig. Omfattar: 1. P. silvéstris S. F. Gray (P. malus silv. L.), bl. slutl. å båda sidor kala; — 2. P. piimila K. Koch (Malus p. MilL), bl. undertill (o. frukta.) håriga; fr. mindre sur (»var. mitis» Wallr.); sälls. 2. P. communis L. Päron. BL helbrädd. ell. finsåg., mera långspets.; blr o cm br., kronbl. rent vita; stknpr violettröda. 5, 6. Sälls. i hagar (förvildad?); l,iar då i motsats till de odl. träden flera cm långa tornar. 4. Sorbus L. a. Bl. enkla. b. Bl. hela, sågade 1. aria bb. Bl. parflikiga, flikar sågade. c. Bl. täml. jämnt o. grunt parflik.; bär brun- aktigt rött, avlångt 2. siiécioa JIOSACE^. 305 cc. Bl. vid basen djupare inskurna ell. 1 — 3- parbladiga; bär scharlakansrött, runt ... 3. fénnica aa. Bl. parbladiga 4. aucupåria 1. S. aria Cr. (Crat^égus a. L.). Vitoxel. Lågt, vanl. smal- stamm. träd ell. buskträd; bl. under vitludna, ovan glansigt mörk- gröna; fr. rundat avlång, stor, mjölig, söt. 5, 6. Omfattar: 1. S. norvégica Hedl. (S. [aria] obtusifolia Hedl.), bl. omkr. 1 dm 1., omv. äggr. Bob., sälls. (Gtl. förr). — 2. S. rupicola Syme (S. salicifolia [Myrin] Hedl.), bl. brett lans. ell. smalt avi. Kalkstens- branter, Gtl. flerest., Sk. (Kullen), sälls. 2. S. suécica Krok (Cratsegus s. L.). Oxel. Högt o. grov- stamm. träd; bl. omkr. 1 dm 1., ovan svagt glansiga, under gråludna; fr. mjölig, söt. 6. Lundäng., hagar, klippig grund. Sk. — Dir. o. Mpd, Öl., Gtl., mindre allm. 3. S. fénnica Fr. (Cratsegus fennica Kalm). RönnoxeL Litet eller medelstort träd; bl. oftast något större än oxelns, under ljusare gråvita; fr. sötsur. 5, 6. Sm., Sdmhs o. Upphs skärg., Boh., sälls.; Gtl. flerest. 4. S. aucuparia L. Rönn. Oftast småträd, säll. stort o. åldrigt; småbi. avi. ell. lans., m. växl. till storl., sågn. o. hårighet; fr. klar- röd, säll. gul. 5, 6. Skog, berg, hela landet, allm. X S. aucuparia X fénnica (S. Meinichii [Lbg som underart] Hedl.), bl. parblad., nära 1 dm br., med stor, rutform. ändflik; m. sälls., Gtl.; v. N. — X suécica, bl. äggr. lans., 5 — G cm br.; m. sälls., BL, Vg. 5. Cratéegus L. 27, 1. a. Stift 2 — 3; bl. rundat flikiga, grovt o. trubb. sågade; sidonerver framåtböjda. b. Foderbl. kort triangulära, ungefär så 1. som br., trubb., utåtkrökta; stift 2 o. 3; bl. o. fr. täml. små; fr. i allm. trind; bladundersid:s nervvinklar utan hårtofs (domatium); 189, 1, 1. oxyacantlia bb. Foderbl. utdraget triang., dubb. så 1. som br., spetsiga, utspärrade; stift 2; bl. o. fr. större, fr. plattad; bladundersidrs nervvinkl. h. o. d. med domatium; 189, 2, . . . ! . 2. Palinstnichii aa. Stift 1 (säll. därjämte 2); bl. fint o. spets. såg. ell. näst. helbrädd.; sidonerver (åtm. de nedre) utåtböjda; bladundersid:s nervvinkl. alltid med domatium. 20—164295. Lindman, Flora. 306 ROSACE^. Kig. 189. Crataegus 1 oxyacantha, 2 Palmstmchil, 3 monogyna, 4 curvisepala, 5 calycina, 6 lagenaria. b. Bl. brett ell. rundat äggr., flikar m. e. m. spetsiga. c. Bladflik. skilda av täml. bred inskärning, svagt såg. ell. näst. helbrädd.; foderbl. korta, knappt dubb. så 1. som br., starkt bakåtrikt. ; fr. äggformig, mörkt ell. brun- aktigt röd; 189, 3, 3. mouogyna cc. Bladflik. spets., skilda av smal, spetsig inskärn., tätt o. fint vassåg,; foderbl. långa o. smala, flera ggr så 1. som br. d. Fr. vanl. äggform. ell. brett avi., mörk- röd; foderbl. utspärr., oftast bakåt- krökta; 189, 4, 4. curvisepala dd. Fr. vanl. cylindr. ell. svagt prismatisk, klarröd; foderbl. m. e. m. raka o. upp- räta, hopstående; 189, 5, 5. calycina bb. Bl. äggrunt triangulära, flik. korta, rundade, naggat sågade; fr. brett ellipt. ell. tjockt äggform., klarröd ; foderbl. små, smala, m.e.m. uppräta o. hopstående; 189, O, 6. lag-eiiåria ROSACE^. 307 1. c. oxyacantha (L. delvis) Jacq. Rundhagtorn. Spensligt småträd (2 — 4 m), buskträd ell. (låg) buske; bl. 2,5 — 4 cm 1., mörk- gröna, glansiga; kronbl. (som hos alla art:a) rent vita, stknpr violett- röda; fr. m. växlande, 7 — 12 mm 1., rund — ellipt. — omvänt äggform., tegel-, blod- ell. (mörkt) brunröd. 5, C. Ekback., stund, torräng., snår o. d.. Sk. — Uppl., ÖL, GtL, blott i s. Sv. samt Öl. o. Gtl. allm., riklig i kalktrakter. — Fr. månggestaltig; foderbl. stund, raka, spetsiga. 2. C. Palmstruchii n. sp. Vanl. storväxtare än nr 1, is. Sv. stund, tjockstamm. träd; bl. som nr 1 men större, 3 — 5( — 7) cm 1.; fr. ellipt., normalt bred. o. rundad, 10 — 12( — 15) mm 1., blodröd. 5, G. Ekskog, skogsbryn, Sk. flerest.. Hall. (Bl. o. Ög.?), Sdml., Sthlm, mindre allm.; stund, planterad. 3. C. monogyna Jacq. (Fl. austr. III, t. 292, f. 1). Trubb- hagtorn. Träd, 3 — 5 m h., slutl. tjockstamm., som yngre buskträd; bl. täml. fasta, ngt gråaktigt gröna, matta, under ngt blågrå, mång- gestaltiga på samma skott (lång-, i synn. stubbskott. stund, med m. djupt parflik. bl. »f. pinnatifiday>)\ fr. täml. liten, upptill omsluten av de tillbakatryckta, m. e. m. trubbiga foderblm. G. S. Sv., Boh., Öl., Gtl., mindre allm.; Svealand m. sälls., men allm. planter. som häckar (många variet.) o. ngn gng förvild. 4. C. curvisépala n. sp. (C. monogyna talr. förf., delvis; C. calycina Peterm., delvis? C. hirsuta Schur, delvis? C. rosaeformis Janka, utan beskrivn.). Spetshagtorn. Grovstamm. träd, 3 — 5 m, som yngre yvigt buskträd ell. buske; bl. omkr. 4 — 5 cm 1. o. lika br., tunna (utom på öppna lokaler, vägkant., älvar), gröna med ngt mattare undersida; nedersta sidonerv:a starkt nedlöp. på mittnerven. G. Ekskog, ekback., stund, öppna platser. Sk. — Boh. o. Ög., Vg. (bergen), Öl., Gtl., täml. allm., flerest. ymnig: Sdml. — Nr. o. Uppl., mindre allm. 5. C. calycina Peterm. (Anal. Pflanzensschliiss. o. Deutschl. FL, t. 26, f. 204 N), em. n. (C. orthosépala Hssk. et Born.; C. lampocårpa Lindm. in herb. et lit). Korallhagtorn. Lik nr 4, men blott smalstamm. småträd ell. spensL, yvigt buskträd; bl. å båda sidor gröna (ej diskolora), stund, rosenrött anlupna på nerver m. m.; basen tvär ell. mindre kilformigt neddragen; nedersta sidonervra föga ell. icke nedlöp. på mittnerven. 6. Ekskog, lundäng., Sk. — Dis. — Uppl., ÖL, GtL, mindre allm. men h. o. d. ymnig. 6. C. lagenåria Fisch. et Mey. hos Led. (C. pinnatiloba Lge). Lund o. skog. Sk. (Bl.?), sälls. 308 R0SACEJ5. 6. Amelänchier Med. A. spicåta Lam. (A. ovälis Willd.). Blåhägg. Spensl. småträd; kvist. o. bladundersida före blomn. gråvitt filtludna, under blomn. näst. kala; bl. ellipt. med svagt hjärtl. bas, såg.; kronbl. tungl.; stift över mitten sm vuxna; fr. svart, daggblå, sötaktig, omkr. 1 em 1. 5. Planter., stund, förvild. i skog. (Nordamer.) 7. Rubus L. Sid. 21. 190—193. Av E. Adlerz. a. Buskar.^ b. BI. parhladiga ell. 3-fingrade, under vita: kronbl. kor- tare än foderbb: fr. lossnande från blomaxelns kägla 1. idseilS bb. Bl. vanl. fingrade; kronbl. längre än foderbb; fr. fast- vuxen vid och avfall, med blomaxeln, c. Foderbl. utvändigt gröna, i kanterna vitludna. d. Årsstammar nedliggande. e. Körtelhår på stam o. grenar få eller inga. f. Bl. under gröna, näst. kala 23. liallåndiciis ff. Bl. under Ulthåriga 22. Lagerbérgil ee. Körtelhår rikliga, ofta täta. f. Årsstams-blad 5-iingrade 24. nitens if. » 3-fingrade 20. Bellårdi dd. Årsstammar uppräta ell. högbågiga, utan hår, kör- telhår o. borst. e. Årsstmr kantiga ell. rundat kantiga med platta ell. ngt rännformiga sidor. f. Ståndare ej nående över stiften; bl. veckade, g. Årsstmns taggar glesa, med bred bas; 190.191, 4. plicatlis gg. > » täta, nålformiga 3. flssns fl". Stånd, nående över stiften; bl. oveckade, g. Årsstamsblad med hjärtlikt mittblad. h. Bl. mörkgröna; taggar starka 7. affinis hb. » ljusgröna; » svaga; 190,191, . 2. suberéetlis gg. Mittblad ej hjärtlikt 6. uitidus ee. Årsstammar djupt fårade. f. Foder ej taggigt . 5. snlcåtus if. » oftast taggigt 6. nitidlis cc. Foderbl. utvändigt ludna. d. » » grågröna, filtludna 7. aifinis * Dessa buskar hava mångårig vedjordstam och 2-åriga, taggiga luftstam- mar, som första året blott bära blad (de kallas här årsstammar) och andra året blomskott från bladvinklarna, varefter de förtorka. Yid insamling bör varje exemplar åtföljas av stycken av årsstammens övre och nedre del (ej top- pen), och stammens riktning samt kronbladens färg antecknas. Fig. 190. Rubus (bl. \3), överst från vänster 2 suberectas, 4 plicatus, 17 radula; 2:a raden 10 villicaulis, 8 tbvrsanthus, 26 rosantbus-lejocarpus; 3:e raden 18 bor- ridus; nederst 2Ö Bellardi, 33 Wahlbergii, 31 nemorosiis. ^Q ROSACE.E. dd. Foderbl. utvändigt gråliltadc (undantag några cory- lifolius-formerV e, Årsstamsbladeus nedre sidoblad tydligt skaftade (åtm. 2 mm), f. Årsstam kal, först upprat, sedan bågböjd; 190, 191, ff. Årsstam m. e. m. hårig, ej upprat. g. Årsstam hög- cll. lågbägig, glest men ofta tydl. hårig, utan eller skenbart utan kör- telhår. tliyrsåntlius Fi-'. 191. llubus 2 suberectus, 4 plicatus, 8 thyrsanthus, 10 villicaulis, 17 radula. RUBUS. 111 h. Blomst. utdragen med spridda körtelhår, i. Stånd, ej nående över stiften: stam med oskaftade körtlar 15. scåuicus ii. Stånd, nående över stiften. k. Årsstni rundat trubbkautig med täta hår o. få körtelhår 14. vestitiis kk. Irsstm 5-kantig. 1. Dess bl. med rundat till brett kil- form, mittblad: stam körtelfri . . 9. imlcllérrimus 11. Mittbladet brett ovalt till ellipt. ell. rutform. : stam ofta sparsamt körtelhårig lo- p.vramitlalis hh. Blomst. utan körtelhår. Fig. 192. Ruhus 18 horridns, 20 BelUirdi, 26 rosanthus-lejocarpus, 33 Wahlbergii, 34 nemorosus. i. Kronblad vita. k. Årsstmns bl. med näst. runt mitt- blad 12. Mueutéri kk. Årsstmns bl. bredast ovan mitten . . 11. Lindebérgii ii. Kronbl. ljusröda": årsstamsbl.s mittbl. ovalt till omv. äggrunt; 190, 191, . . 10. Yillicaulis gg. Årsstam lågbågig, nedliggande, gles- eller täthårig med glesa ell. täta (hos nr 13 o. 14 otydl.) körtelhår: ofta även strävprickig. h. Årsstm 5-sidig eller fårad, med glesa hår, bland, med körtelhår o. borst, samt strävprickig. 312 KOSACE.E. hh i. Arsstm med knappt märkbara körtelhår 13. pyraiiiidålis ii. » med tydl. körtelhår. k. Blomst. raktaggig; 190, 191, .... 17. rädiila kk. Blomst. mest kroktaggig (körtelhåren vid stammens bas stundom spar- samma) IG. tscuiärum Arsstm trind ell. trubbkantig. i. Arsstm tätluden; åtm. en del bl. mer YCStitllS pallidus horridiis Bellårdi än 3-lingrade. k. Arsstamsbl. 5-fingrade. 1. Deras mittbl. run- dat 14. 11. D:o utdraget; års- stmns spets kantig 19. kk. Arsstamsbl. oftare 3- än 5-fingr., mittbl. rundat; 190, 192, . 18. ii. Arsstm gleshårig; dess bl, alltid 3-lingrade; 190, 192, 20. Årsstamsbl:s nedre sidobl. oskaf- tade ell. otydl. skaft.; årsstam nedligg., vanl. kal, stundom kör- telhårig. f. Årsstam svag; bl. vanligen 3- lingrade; fr. daggblå; 193, . . 37. Cifesius ft". D:o tjockare; bl. vanl. 5-fingr.; fr. svart 21—36. corylitolius aa. Örter. b. Bl. enkla, njurlika; tvåbyggare; blma ensam; kronbl. vita; fr. slutl. gul 40. cliamaimorus bb. Bl. 3-fingrade; blr tvåkönade. c. Utan revor; blr ensamma ell. parvisa; skaft 2 — 8 cm 1.; kronbl. röda; fr. mörkröd; 195; 196,3, ... 39. arcticus cc. Med revor; blr i små flocklika knippen; skaft 1 — 2 cm 1.; kronbl. vita; fr. klarröd; 196,1 38. saxatilis Särskild översikt över oorylifölius-gruppen (nr 21—36): a. Arsstamstaggar oftast nästan jämnstora o. likformiga, b. Foderflikar utvänd, gröna, i kanten vitludna; se ovan a, bb, c, d (sid. 308), n:r 22—24. bb. Foderflik. utvändigt gråfiltade. c. Ståndarknpr håriga 32. divérgeus cc. » kala. d. Fruktämnen ulligt småludna. e. Kronblad ljusröda 26. rosånthus var. eriocarpus Fig. 193. Ruhus caesius (V2). RUBUS. 313 ec. Kronblad vita. f. Årsstamstaggar violetta, ofta nälformiga . . 29. pruiuösuis ff. D:o ej violetta, grövre 22. Lag^erbérg^ii dd. Frukta:!! kala, ell. glest långhåriga. e. Ärsstamsbl. kala ell. nästan så . . . 28. eluxåtus ee. 3- m. e. m. täthåriga (utom ..^--55^,.=^. skuggformer). I j /*' f. Deras mittbl. brett hjärtlikt, bredast \\{r /^^ nedom mitten. \ik9v^^^^ g. Årsstamstaggar mindre grova; blom- ställn:s raka, svaga. ^ h. Årsstamsbl. jämnt, nästan enkelt Fig, 194. R. sågade. nemorosus. i. Kronblad vita 21. corylifölius ii. 5> ljusröda. k. Foderblad omslutande fruk- \/// ten 27. cyclophyllus kk. D:o nedvikna; 190, 192. . . 2G. rosaiitliiis Iih. Årsstamsbl. sammansatt o. flikigt var, lejocarpus sågade; 190, 192, 194, 34. ueniorösus >^_>:. '.^V^^l'-' gg. Arsstamstaggar grova, starka, •t-^^^vJ^^.N^^ blomställn:s krökta, starka; bl. ^<^^-7W i]o^^^; 190, 192, 33. Wahlbergii ff. Årsstamblad:s mittblad bredast vid y.^ -jQ- ell. ovan mitten. R. 'iircticus. o- ^-0 elliptiskt, bredast vid mitten. h. Bl. mycket fint sågade .... 25. serruhUus hh. Bl. täml. grovsågade 35. aiiibifärius gg. Mittbl. brett omvänt äggrant till rutformigt. h. Utan körtlar 30. egrreg-iusciiliis hh. Med spridda körtlar. i. Bl. m. finsågade 25. serrulåtiis ii. » täml. grovsåg 31. Fiöni» aa. Årsstamstaggar olikstora, ofta även olikformiga, b. Årsstamsbl:s mittblad m. fint sågat. c. D:o elliptiskt till brett omv. äggrunt 25. seiTiilätus cc. D:o rundat hjärtlikt 27. cyclophyllus bb. D:o skarpt dubbelsågat. c. Bl. under gröna, nästan kala 23. liallåudiciis cc. > under håriga, ofta filtludna 36. acutllS 1. R. idseus L. Hallon. Glesa biiskbestånd ; årsstammar upp- räta, 1 — 2 m h., med täta röda ell. violetta borst o. parbladiga, vanl. 5 — 7-taliga bl.; blomskottsbl. o-fingrade; blr fåtaliga i kvastlika kla- sar; foderbl. efter blomn. tillbakaböjda. 6, 7. Backar, berg, strand., Sk. — Lpl., ÖL, allm. (Gtl. stundom förvildad). — f. denudåtus P. J". 314 EOSACE.E. Aiiill., borstlös. — f. maritinius Y. xVresch., bl. 3-fiugrade, skrynk- liga. — f. chlorocdrpus Krausc, fr. gula, Sm , Dir. Subspec. anomalus Arrh. Årsstamsbl. o-fingrade med korta, trubb. småblad, säll. enkla; blomskottsbl. enkla, njurlika, 3-flikiga ; oftast steril. Skogsbackar, BL, Boh., Vg., Stockh., Dir., sälls. X -^- idceiis X plicåtusy sälls. (BL). - '2. R. suberéctus Anderss. Skogsbjörnbär. Ljusgröna, täml. glesa buskbcstånd; årsstam 0,5 — 1 m h., upprat, utan ell. med syl- lika, svaga. näst. raka taggar; bl. parbL. 5 — T-taliga, ell. ö — o-fing- rade med hjärtl., långspetsat mittbl.; alla bl. tunna, livligt gröna, näst. kala, fint enkel- ell. dubbelsågade; blomst. (kvast) 5 — 8( — 12> blmg; kronbl. vita, omvänt äggrunda. 6, T. Strand., skogsback., Sk. — SdmL, Vg., Xr., Vsm., VrmL, ÖL — var. armdtus Xeum., taggar grova, näst. koniska; Sk., Og. X ^- suberéctus X sulcåtu.s, m. sälls. o. R. Jässus Lindl. Lik nästföreg. ; årsstm 0,6 — 1 m h.. uppr. ; taggar täml. starka o. talrika; bl. under mera håriga; blr mindre; kronbl. vita. Hedar, skogsback.. Sk. (Hässleholm), Hall. (Falken- berg), sälls. 4. R. plicätus Weihe (R. fruticosus L., delvis). Björnbär. Täml. lösa bestånd av mörkgrön örtfärg; årsstm omkr. 1,6 m, uppr., ofta röd; taggar täml. starka, krökta, vanl. röda med gul spets; bl:s mittblad äggr., hjärtl. ell. ovalt; alla bl. veckade, skarpt dubbelsåg. ; kronbl. ljusröda ell. vita, smalt omvänt äggr. ; fr. svart, välsmakande. 7. I stor mängd vid kusten, även inne i landet, Sk. — SdmL, Dis. o. Boh., Vg. — Skuggformen är högre med näst. släta bl. (var. sihd- iicus F. Aresch.); f. incisus, bl. flikiga. X Ii- pUcåtus X sulcdtus, sälls. 5. R. sulcåtus Vest, Surbjörnbär. Hög o. kraftig; årsstm 2 — o m, först upprat, sedan med överhäng., böjd spets, ofta röd, fårad, med grova, bredbasiga taggar; bl. glansiga, skarpt sammansatt- sågade; mittbl. än ovalt, än omvänt äggrunt, med lång spets; sido- bl. ej täckande varandra; blomst. täml. lång, 6 — 12-blmg, med långa, breda skärmbL; foderbl. långspets. ; kronbl. ljusröda ell. vita. T. Oftast nära kusten. Hall. o. Boh. — Sk. — Uppl. 6. R. nitidus Whe, Glansbjörnbär. Låga, ljusgröna buskar; årsstm som hos nr 4, men grenigare och med talrika, kraftiga, raka ell. ngt krökta taggar; bl. kala, glansiga; mittbl. kortskaftat, omvänt RUBUS. 315 äggrunt cll. vigglikt ; klase bladlös, enkel ell. sammansatt av knippen ; foder taggigt; kronbl. ljusröda. 7, 8. Sk. sälls. T. R. affinis Whe, Smålandsbjörnbär. Saftigt mörkgrön; årsstm 2 — 3 m. bågböjd, nedtill triibb-, upptill skarpkantig, m. e. m. brunröd; dess bl. ovan kala, under finhår.; mittbl. hjärtlikt, med lång spets; sidobl. täckande varandra med kanterna; blomst. av långskaft, knippen från bladvinklarna, med starka, oftast raka taggar; kronbl. vita ell. ljusröda, rundat ovala. 8. Sm. (Västervik). 8. R. thyrsånthus Fockc, Spirbj örnbär. Dels låg, dels högre, med bågformiga. omkr. 1 m h. arsstmr; bl:s mittbl. i början smala, sedan brett ellipt. ell. hjärtlika till äggr. ; alla bl. vanl. under vit- ludna, ovan livligt gröaa; blomst. en avsmalnande spira med få, ofta svaga taggar; kronbl, vanl. ljusröda. — f. riridis F. Aresch., bl. under gröna; f. subrelutinus Lindeb., bl. under grågult ludna. Boh. — Sk.— Uppl., 01. 0. R. pulchérrimus Neum. (K. polyänthemus Lindeb.). Blom- sterbjörnbär. Lågväxt, omkr. 0.5 m, med bågform., grenig årsstm ; bl. kortskaft., täta, mörkgröna, tjocka, skarpt o. fint, oftast enkelt sågade; mittbl. med bred, tvär spets; kronbl. ljusröda, rundade eller brett ovala; foderbl. nedböjda efter blomn. 7, 8. Sk. (Kullaberg, Ty- ringe), sälls. 10. R. villicaulis Kochl. Luddbjörnbär. Mjukhårig o. liv- ligt grön; årsstm 1 — 3 m, högbågig, 5-kantig med vanl. platta sidor; taggar glesa, omkr. 10 på varje ledstycke, grova, rakt utstående ell. sneda, ej böjda; bl. ljusgröna, fint, oftast enkelt sågade, under filt- ludna, med ovalt till omvänt äggrunt mittbl.; blomst. sammetshårig o. bladig, oftast kvast ell. utbredd klase, med krökta taggar; kronbl. Ijuaröda, omvänt äggrunda. 7, 8. Sk. (Kullen, Väderön, Torekov); Hall., sälls. Subspec. confinis Lindeb. Avviker genom fårad årsstm med omkr. 20 grova, vinkelräta taggar på varje ledstycke; blomskotts- taggar säll. klolika; kronbl. vita. 7, 8. Boh., Hall., sälls. — var. umbråticus Lindeb., bl. tunnare, kalare; blomställn:s taggar mera klo- lika. Boh. sälls. 11. R. Lindebérgii P. J. Miill. Klobjörnbär. Matt grågrön med gula, hoptryckta taggar; årsstm 5-kantig, lågbågig, med platta ell. ngt konkava, säll. fårade sidor; bl. långskaft., under gråfiltade; mittbl. omv. äggrunt ell. vigglikt, säll. (f. cordåtus) äggrunt hjärtlikt; blomst. nedtill av skaftade knippen från blad vinklarna, upptill för- 316 R0SACEJ5. längd till en kort klase med krökta taggar; kroiibl. avlåugt ovala. 7, 8. Sk., BL, Hall., Boh., sälls. 12. R. Muentéri Marss. (R. Scheutzii Lindeb.; R. thyrsoideus var. viréscens Scheutz). Grönblads björnbär. Mattgrön; årsstni rikt grenig, 1 — 2 m, bågböjd, 5-sidig, ofta fårad; taggar grova; bl. under gröna, näst. sammetshåriga; mittblad än rundat, än brett om- vänt äggrunt; blomskaft med lutande ell. klolika taggar; blr i tät, bladig kvast ell. utbredd klase; kronbl. rundat ovala. 7, 8. Sm. (Oskarshamn), sälls. 13. R. pyramidålis Kaltenb. Pyramidbjörnbär. Årsstm från låg båge nedligg., grov, med platta ell. urholkade sidor, rödbrun, med ell. utan strödda körtelhår; bl. ovan livligt gröna, under sammets- skiftande av tät hårighet; mittbl. hos solformen mera rundat, täml. kort tillspetsat; blomst. en pyramidlik klase av knippen eller enkel, med långa, syllika taggar, tätt sammetshårig; kronbl. först ljusröda, sedan vita. 8. Sk. (Väsby, Farhult), sälls. 14. R. vestitus Whe et N. Rundbladsbjörnbär. Mörkgrön, sammetsskimrande ; årsstm täml. högbågig, säll. nedligg., violettbrun, med täta stjärnhår, läSgre hår samt dolda, glesa körtelhår o. vinkel- räta taggar; bl. 5-fingr., enkelsåg., ovan mörkgröna, under gröna ell. vitludna; mittbl. tvärt spetsat, rundat ell. omv. äggrunt; blomst. lik nästföregrs; foderbl. ofta körtelhåriga ; kronbl. vita ell. röda, rundade ell. omv. äggrunda. 8. Sk. (Söderåsen, Kågeröd, Ebbarp), sälls. 15. R. scånicus F. Aresch. Skånebjörnbär. Livligt grön med bredbladig blomst.; årsstm från bågform. bas nedligg. ell. klätt- rande, kantig, med oskaft, körtlar o. lutande taggar; bl. fotlikt 5- fingr. eller 3-fingr., gröna, under gleshår.; mittbl. rundat till brett ovalt; blomst. en lång, storbladig spira av skaftade knippen; dess taggar medelgrova; kronbl. små, rundade till ovala, ljusröda. 7, 8. Sk. (Kullen, Väderön, Söderåsen), sälls. R. Sprengélii Whe, enl. Neum. sparsamt funnen i Sk. o. Boh., har rundat kantig, täthårig årsstm med starka, vanl. krökta taggar, utspärr. blomst. o. röda kronbl. — R. Olavi Neum. är R. Sprengélii X Wahlbergii; Sk. 16. R. tseniarum Lindeb. Or ustbj örnbär. Något påminnande om nr 4 plicatus och nr 6 nitidus; årsstm nedböjd, ofta fårad, kan- tig, med dels krökta, dels nästan raka taggar, nedtill nästan utan, upptill med spridda körtelhår; bl. ovan mörkgröna, under gråakt. filt- ludna, ell. gröna, gleshåriga; mittbl. brett ovalt till omv. äggrunt RUBUS. 317 med bred, ofta sned spets; blomst. av utspärr. knippen med krökta ell. stimd. raka taggar, borst, körtelhår o. sammetshår; kronbl. ovala, i knopp ljusröda; foderbl. körtelhåriga. 7, 8. Boh., Hall. (Särö), sälls. 17. R. rådula Whe, Raspbjörnbär. Grov o. yppigt utveck- lad: årsstm i täml. låg båge, kantig, med hår, körtelhår, borst o. lik- formiga taggar; bl. näst. tandat sågade, ovan mörkgröna, under grå- vita, fotlikt 5-fingr.; mittbl. från ngt intryckt bas äggrunt ell. ellipt., vanl. långspetsat; blomst. än en bladlös spira, än bladig till spetsen, säll. enkelt klaselik, upptill med raka, nålform. taggar, täta hår o. körtelhår; kronbl. omv. äggrunda, ljusröda ell. vita. 7, 8. Boh., Sk., BL, Sm., sälls. — f. umhrosiis Marss., bl. under gröna. 18. R. horridus Hartm. Östgötabjörnbär. Grov o. krok- taggig; årsstm tätt korthår. med körtelhår o. böjda taggar; bl. under sammetshåriga, gröna ell. grå, grovt dubbelsåg., fotlikt 5-fingi'. ell. ')-fingr. ; mittbl. rundat äggrunt med tvär spets; blomst. upptill blad- lös ell. fåbladig, kvast ell. klase; foderbl. långspets.; kronbl. ljusröda ell. vita, brett omv. äggrunda; fruktämnen småludna. 7, 8. ög. sälls. (i Uppl. en avvikande form). 10. R. pållidus Whe (R. horridus * mitigåtus A. Lund). Blek- blomsbj örnbär. Påminnande . om både nr 1 7 radula o. nr 18 horridus; årsstm bågformigt nedligg., nedtill rundat kantig, upptill skarpkantig, med glesa, lutande taggar, hår och spridda körtelhår; bl. fotlikt 5-fingrade, å båda sidor gröna, föga håriga; mittbl. om- vänt äggrunt till ellipt., tvärt tillspetsat; blomst. gles kvast med täta hår o. körtelhår och svaga, nålform. taggar; foderbl. långspets.; kron- bl. smalt omvänt äggrunda. 7, 8. Ö. Sm. (Ukna, Blidstena), sälls. 20. R. Bellårdi Whe et N. (R. glandulosus Bell.). Rost- björnbär. Ljusgrön o. storbladig; årsstm trind ell. näst. trind, ned- ligg., gleshår., med borst, körtelhår o. svaga taggar; bladskivor stora, å båda sidor gröna; mittbl. omv. äggrunt till ellipt. med tvärt av- satt, lansettl. spets; blomst. kort med utspärr. grenar; foderbl. gröna ell. grå med filtludna kanter; kronbl. vita, tunglika. 7. Ö. Sm., Ög., Vg. (Kinnekulle), sälls. 21—36. Corylifölius-gruppen. Krypbjörnbär. 12. R. corylifolius Arrh. (R. maritimus — bålticus F. Aresch.). Årsstm bågformigt nedligg., trind till trubbkantig, kal, med syllika taggar, bland, med näst. oskaft, körtlar; bl. enkel- ell. svagt dubbel- 318 ROSACEiE. såg., under gulakt. ludna; mittbl. från hjärtl. bas rundat äggrunt med tvär spets. Blomst. hårig med korta körtelhår o. raka, nålform. taggar; blr i enkel klase; kronbl. näst. runda. 7. ö. Sm. (örö), sälls. 22. B,. Lagerbérgii Lindeb. (R. maritimus — ovatus F. Aresch.). Avviker från nästföreg. genom frånvaro av körtlar på årsstmn, bre- dare hjärtlikt mittbl., grövre växt o. tätt ulliga fruktanlag. Sk. — Boh. sälls. 2o. R. hallåndicus Gabrielsson. Årsstm trubbkant., taggar täta, dels långa, raka ell. klolika, dels kortare, olikstora; borst talrika, körtelhår glesa; bl. tjocka, .fasta, mittbl. med bred hjärtl. bas o. triangulär tillspetsning; blomst. fåVjlmg klase med täta, klolika taggar o. glesa körtelhår; foderbl. ofta långspets.; kronbl. vita; fruktanlag kala. G, 7. Sk. (Söderåsen), Hall., sälls. 24. R. nitens Lindeb. (R. bahusiénsis Scheutz). Grön, glansig; årsstm strimmig, kal, m. e. m. körtelhårig; taggar ngt olikform.; bl. fotlikt 5-fingr., tunna, gröna, näst. kala ell. gleshår.; mittbl. brett hjärtlikt; blomst. enkel ell. ngt smsatt klase, tätt körtelhårig med svaga taggar; kronbl. vita ell. ljusröda. 7. Sk. — Vg. o. Boh., sälls. 25. R. serrulåtus Lindeb. Årsstm skarpkantig, nedligg. (ell. upprat), kal, körtelhårig med talr., medelstora, tillbakaböjda taggar; bl. mjuka, å båda sidor gröna, under tätt ludna, fint sågtand. ; mitt- bl. från hjärtl. bas omv. äggrunt till ellipt. med kort spets; blomst. smdragen, vitluden, med körtelhår o. fina krökta taggar; kronbl. ljusröda. 7. Hall., Boh., Vg., sälls. 26. R. rosanthus Lindeb. Årsstm grov, kantig eller trubbkant. ( — trind), kal, näst, utan körtelhår; bl. stora, ovan gröna, under vit- ludna, enkel- ell. svagt dubbelsåg., mittbl. hjärtlikt till rundat hjärtl.; blomst. enkel med svaga taggar; kronbl. o. stånd, ljusröda. 7. Inne- fattar: 1. var. eriocdrpus Lindeb. (R. maximus — eordätus F. Aresch.), årsstm daggblå, taggar purpurröda ell. violetta, syllika; fruktämnen vanl. finludna. Sk., Boh., Vg., sälls. — 2. var. lejocårpns Lindeb. (R. max. — raduloides F. Aresch.), taggar av stammens färg, med vid- gad bas; fruktämnen kala. Hall., Boh., Vg., sälls. 27. R. cyclophyllus Lindeb. (R. angiocärpus F. Aresch.). Skild från nästföregrs var. 1. gen. kala frukta., från dess var. 2. gen. brett hjärtlikt rundat mittbl., och från båda gen. tydl. körtel- hårig årsstm samt den av foderbladen omslutna frukten. 7, 8. Vg., Boh., sälls. RUBUS. ol9 28. R. eluxåtus Neum. Nära besläktad med nästföreg., men skild gen. å båda sidor gröna o. kala bl. 7, 8. Hall., BL, Boh. (f. salsus F. Aresch.), Sk. (Kullen, f. subnitidiis Lidf.). 28^/2. R. ruderålis F. Aresch. Mycket närstående till nr 28; årsstm kal, körtelfri, med svaga taggar; bl. svagt hår., skarpsåg., med ))rett hjärtlikt mittbl.; blomst. bladig; kronbl. vita. Sk., BL, Sm., ÖL, sälls. 20. R. pruinåsus Arrh. Årsstm kal, grov, trind ell. trubbkant., rött ell. violett daggblå; taggar täta, nålfina, raka; bl. 5 — T-fingr., tjocka, veckade; under gråludna, näst. dubbelsåg., med brett rundat hjärtlikt mittbl.; blomst. bladlös ell. bladig; kronbl. brett äggr.: frukta, ludna. (Anses för X i?- idcens X WahJhergii (acuminåtus) av F. Aresch. o. B. Lidforss). 7, 8. Sk.— SdmL, Boh., sälls. 80. R. egregiusculus Fr. et Gel. (delvis). Årsstm lågt båg- böjd, kal, kantig, ofta ngt fårad, körtelfri; taggar glesa, nålform.; bl. vanl. 5-fingr., under gröna ell. tunt gråludna; mittbl. rutformigt till brett omv. äggrunt, tvärt tillspetsat, smsatt sågat; blomst. körtelfri, hårig, med glesa, små o. fina taggar, upptill en bladlös kvast ell. klase; kronbl. vita e\\. ljusröda, rundat ovala. 7, 8. Hall., Boh., sälls. — f. Liclforssii Gel., årsstam tydl. fårad med lutande taggar, Sk. sälls. 31. R. Fionise Fr. et Gel. Årsstm kantig, ofta fårad,^utan ell. med spridda körtelhår, som yngre tätare körtelhårig; taggar svaga, nålform. ell. ngt krökta; bl. 5-fingr., smsatt flikigt sågade, under tätt vitt filtludna; mittbl. omv. äggrunt till rutform., vid basen icke ell. svagt hjärtl.; blomst. nedtill bladig, med hår, körtlar o. svaga taggar; kronbl. ljusröda, brett ellipt. 7, 8. Bl. — SdmL, sälls. .32. R. divérgens Neum. (R. ciliåtus Lindeb.). Årsstm rundat kantig, svagt hårig till näst. kal, körtelhår få ell. inga, taggar svaga, raka; bl. imder vitludna eller gleshår., dubbelsåg. ; mittbl. ovalt ellip- tiskt, kort tillspetsat; blomst. bladig, kvastlik, med hår, körtelhår o. svaga taggar; kronbl. vita ell. ljusröda, brett äggr. 7, 8. Sk., BL, sälls. — var. tiliåceus F. Aresch., större o. kraftigare med rundat hjärtlikt mittblad. 33. R. Wahlbérgii Arrh. Årsstm grov, nedligg., kantig; tagg. krökta ell. raka; körtelhår sparsamma eller inga; bl. 5-fingr., under filtludna, olikformigt enkel- ell. svagt dubbelsågade; mittbl. brett hjärtl. med långsamt avsmalnande, kort spets; blomst. ofta rikblmg, med böjda taggar, utan ell. med få körtelhår; kronbl. vanl. ljusröda, 320 ROSACE.^. rundade ell. brett omvänt äggrunda. 7. 8. Sk. — Boh. o. Stockh., ÖL, Gtl. 34. R. nemorosus Arrh. (R. aeuminätns Lindeb.). Årsstm 5- kantig med svaga ell. täml. grova taggar, utan ell. med spridda kört- lar; bl. 5-fingr., ovan kala, gröna, under svagt hår., mittbl. från brett hjärtlik ell. rundad bas avsmaln. med kortare ell. längre spets; blomst. enkel ell. mera smsatt m. täml. svaga taggar; kronbl. om v. äggrunda. 7, 8. AUm. vid kusten, Sk. — Boh. o. Sdml. R. acupilösus Lidf. har årsstm med håriga taggar, körtelhår o. glesa ullhår. Sk. (Romele-åsens ö. sida). 35. R. ambifårius P. J. Mull. (R. commixtus Fr. et Gel.). Årsstm kantig, kal ell. gleshår.; körtelhår spridda ell. inga; tagg. svaga, sylform. ell. ngt krökta; bl. 5-fingr., ovan gröna med grå- skimr. hårstrimmor mell. nerverna, under gråludna, skarpsåg. ; mittbl. hjärtlikt elliptiskt med kort spets; blomst. en bladlös kvast ell. kort klase, nedtill ökad med grenar från bladvinklarna, täthårig med kör- telhår o. små täta, krökta taggar; foderbl. omslutande fr:n; kronbl. vita. 7, 8. Sk.— Sm. o. Boh. 36. R. aciitus Lindeb. Årsstm olikformigt o. tätt taggig, kör- telhårig; foderbl. omslutande fr. 7, 8. Omfattar f. acnminatifönnis Neum., Sk., Hall., Boh., sälls.; f. amhifariiformis Neum., Sk., sälls.; f. nemorosiformis Neum., ög., sälls.; f. fioniceformis Neum., Sm., sälls. R, oreogéton Focke. Årsstam trind, taggar raka, körtelhår talr., bl. täml. fint sågade; Hall. (Falkenberg). 37. R. caesius L. Blåhallon. Årsstm nedligg., långt utdra- gen, trind, daggblå, kal (säll. finluden), än näst. oväpnad, än med borstlika, raka ell. ngt krökta, knappt stickande taggar; bl. 3-fingr., säll. 5-fingr., än tunna, än tjockare; mittbl. rundat ell. hjärtlikt ägg- runt; blomst. glesblmg, klaselik, med svaga taggar o. få eller rikliga körtelhår; foderbl. långspets., tätt omslut. fr:n; kronbl. vita; fr. dagg- blå. 6—8. Sk.— Boh. o. s. Nrl., allm. Fig. 196. 1 Knbns saxatilis (blraa), 2 R. arcticus x saxatilis. 3 R. arcticns, 4 Fragaria viridis, 5 F. vesca. ROSACEiE. 321 X i?, ccesius X idcens, högbågiga, täta snår, årsstm trind, röd ell. violett med borst av samma färg; fruktanlag förkrympta. 5 — 7. Sk. — Uppl.; f. pseudoidceus (Whe et N.), de flesta bl. 6~7-taliga; pseudoccesins (Whe et N.), de flesta bl. 3-taliga. X B. ccesius X saxåtilis (R. Areschougii A. Bl.); Sk. (Ringsjön); Boh. (Koön); Stockh. ; sälls. 38. R. saxåtilis L. Stenhallon. 196, 1. Stjälkar dels uppräta, blombär., omkr. 2 dm h., dels revartade, nedligg., ända till 1 ml.; bl. å båda sidor gröna, skarpt dubbelsåg. G. Skogsback., Sk. — Lpl., allm. 39. R. årcticus L. Åkerbär. 196, 3. Stj. 1 — 3 dm h. ; bl. ofta rödbruna; kronbl. mörkt purpurröda eller blekare rosenröda, säll. vita. 6. Gräsmark, Svealands landskap sälls.; Nrl. — Lpl. allmännare. X -??• ärdicus X saxåtilis (R. castöreus Lfcst.), än lik aret., men med skarpt dubbelsåg. bl., än lik sax., men med långskaft, blr, 196, 2. Hls., Mpd., Jtl., Vb., T. Ipmk, sälls. 40. R. chamsemörus L. Hjortron. Stj. 1—3 dm h.; bl. 5 — T- flikiga; kronbl. 4— G, omv. äggrunda, näst. dubb. längre än foderbl.; omogna fr. klarröda. G. Myrar, Sk. — Lpl., allm., ymnigast i n. Sv. 8. Fragäria L. Sid. 21. 28, 3. 1. F. vesca L. Smultron. 196, 4. Fullvuxna kronbl. krets- runda, oskaftade, berör, varandra; foderbl. utåt- ell. bakåtrikt.; sken- frukten (smultronet) lätt lossnande från fodret. 2|. 5, 6(— 8). Ängs- back., skogsöppningar, hela landet utom fjällregionen, allm. 2. F. moschåta Duch. (F. elåtior Ehrh.). Jordgubbar. Dubb. högre än nr 1, ända till 3 dm; skild gm utspärr. hår på alla blom- skaft, ngt större kronbl. o. skenfrukt; den senare trögt lossn. från fodret. 2f. Snår, skogsbryn, parker. Sk. — Nrl., täml. sälls., sannol. förvild. från äldre trädgårdar. 3. F. viridis Duch. (F. collina Ehrh.). Nejkon, Backsmul- tron. 28, 3, 196, 5. Lik nr 1, blomskaft tilltryckt håriga, men kronbl. större, skaf tade, ej avrund., ngt åtskilda, foderbl. slutna kring smultronet; detta ngt större, rundat, mattare rött, ej lossn. från fodret. 2^ 5, G. Torra, varma back.. Sk. — Vrml. o. Gstr., Öl., Gtl., mindre allm. X F. vesca X viridis, sälls., men stund, ymnig. F. chiloénsis Ehrh. o. F. virginiäna Duch. samt deras hybrider. Träd- gårds-jordgubbar. (Amerika.) 21 — 164295. Lindman, Flora. 99 ROSACE.y.. 9. Cömarum L. c. paliistre L. (Potentilla p:is Scop.). Kråkklöver. Omkr. 3 dm 11., uppstig.; bl. under blågrå, 2 — o-pariga; foder brunrött. kronbl. svartröda. 2f 6. T. Kärr, strand., hela landet, även fjällen, allm. 10. PotentiUa L. 28. 4. sid. 21, Fig. 197. Potentilla 1 bifurca, 2 frnticosa, 3 raultifida, 4 snpina, 5 norvegica (övre stjälkbl. o. fragment ar nedre d:o), 6 recta (hlma o. fragm. av övre stjälkbl.), 7 nirea (rosettbl.) a. Alla (ell. åtm. nedre) bl. parbladiga. b. Kronbl. vita; stiftet mittpå spolform. för- tjockat, fäst vid fruktämnets bas bb. Kronbl. gula. c. Småbi, helbrädd., hela ell. fåflikiga. d. Stam förvedad; småbi, hela, ej flik.; stift kort o. tjockt, klubbform., fäst vid fruktä:s bas; kronbl. stora; 197. 2. dd. Örtstjälk; småbi, flikiga; kronbl. små. e. Småbi, undertill gröna, hela ell. 2- flik.; kronbl. föga längre än fodret: stift som nästföreg.; 197, 1, ... ee. D:o under vitludna, mångflik. ; kron- bl. kortare än fodret; stift smalt kägelform., fäst på fruktä:s topp ell. sida, märke tvärt utbrett; 197, 3, cc. Småbi, hela men vasst sågtand.; örter. d. Kronbl. kortare än fodret: O ell. 0, 197. 4 4. nipéstris 2. friitie6sa bifurca T), iiuiltifida 23. dd. D:o längre än fodr.; 2|., med revor Alla bl. fingrade, b. Krona 5-bladig. c. Kronbl. vita; bl. 3-fingrade 1 supina anseriua stérilis POTENTILLA. ). 111 vea i. norvog^ica 7. Crrintzii v. ternata cc. Kronbl. gula. d. Bl. 3-fingr. e. Bl. imdertill vitt filtludna. 7^.; 197, T, ee. y> gröna, utan krusiga filthår. f. Jordstam endast utväxande till blombär. stjälkar, utan sidorosetter; 0; 197, 5, ff. Blomlösa rosetter bredvid stjälken; 2f ; 198, 4, 1 dd. Alla (ell. åtm. nedre) bl. 5 — 7-fingrade. e. Jordstam endast frambringande blom- bär, stjälkar (o. yngre skott till nya stj.), utan sidorosetter, f. Bladundersid. med filt av krushår jämte längre stickelhår, 2^. g. Bladundersida (jämte stjälk o. blomskaft) vitluden; bladkant tillbaka viken ; 199,1, 13. argéiitea gg. D:o gråluden; bladkant platt . .10. canéscens If. Beklädnad ej filtartad utan av raka ell. ngt böjda (ej krusiga) hår; bl. under gröna. g. Kronbl. längre än fodret; stor- växt, grov, långhårig med in- bland, korta borst; 2|.; 197^ 6, 9. recta gg. D:o kortare än fodr. ; täml. kort- hårig; 00 (2f?); 198,1, ... 11. intermédia ee. Jordstam alstrande både blomstjälkar o. blomlösa rosetter. 2|.. 11^^ 2 Fig, 198. Potentilla 1 intermédia, 2 collina (roscttbl.), 3 Tabernaemontani, 4 Crantzii var. ternata, 5 arenaria, 6 opaca (tvä rosettbl.), 7 thuringiaca (övre stjälkbl.). 824 ROSACE^.. f. Stj. uppstig, ell. iippr., grenig; rosett- o. nedre stjälkbl. 5 — 7 — 9-fingr. ; jordstam smal, långgrenig. g. Bladundersida grågrön av gles filt, täckt av tilltryckta, sidengläns. hår; småbi, såg. i spetsen; stift smalt kägelform., avsmaln. ända till det tvärt utbredda märket; 198, 2, 12. collina gg. Hårbeklädn. ej av filthår. h. Högrest, grönbldg; stift o. märke som nästföreg. ; småbi. såg. till basen; stjälkbhs stipler äggrunt lans., lång- spets. ; även övre stjälkbl. ofta 5- fingr.; hårigheten dels mjuka stickel- hår, dels finare, kortare hår; 198, 7, 20. tlmring-iaca hh. Lågväxta (1 — 2 dm); stj. med glesa, mjuka, utspärr. hår; övre stjälkbl. blott o-fingr. ell. starkt förminsk.; stift svagt tjocknande uppåt mot märket (spikformigt). i. Rosettbl. 5 — 9-fingrade; småbi, delvis sågade näst. till basen; 198, 6, 18. opaca ii. Rosettbl. 5-fingr.; småbi, sågade till mitten. k. Bl. å båda sidor ell. åtm. un- dertill grå av stjärnhår; 198, 5, 14. areiiiVria kk. Bl. utan stjärnhår. 1. Rosettbl. (skottbl.) allsidigt ordnade (skottet trint), deras stipl. jämnbreda, stjälkbks- stipl. lans. m. Kronbl. (enfärg.) gula; örtbl. mörkgröna; 198, 3, 199, 3, 15. TabernaBiiiontjliii mm. D:o med gulröd fläck ovan basen 16. croceolåta 11. Rosettbl. 2-sidigt ordnade (skottet plattat) ; deras stipl. korta, äggrunt lans., stjälk- bhsstipl. äggr.; kronbl. med gulröd fläck; 199, 2, . . . 17. Cråntzii ff. Stj. liggande, långt revlik, enkel ell. utan längre grenar; jordstam tjock, föga förgre- nad; alla bl. H-fiugr., gröna 22. reptaiis POTENTILLA. 325 aa. Kronan 4-bladig; bl. glest småhår. ell. kala, gröna, b. Alla bl. 3-fingr., de övre oskaft.; stipl. ore- gelmäss. djupflik.; stj. uppstig., ej rotslåen- de; 199, 4, 20. erécta bb. Nedre bl. 5-, övre 3-fingr., kortskaft.; stipl. hela ell. 2 — o-flik.; stj. nedligg., rotslående 21. prociiiiibens 1. P. stérilis Garcke (Fragåria s. L.; Pot. fragariåstnim Elirh.)- Smultronfingerört. Stj. knappt 1 dm h.; revor långa, bladiga; småbi, rundade, undertill blåaktiga, i spetsen grovtand.; kronbl. föga längre än fodret; ej olik Fragåria vesca. 2|. 5, 6. Torr gräsmark, s. Sk., sälls. 2. P. fruticosa L. Tok. Låg buske, än 0,2 — 0,3 m h., än 0,5 till nära 1 m; kronbl. stora, klargula, rundade. 6 — 0. Alvar- mark, kalkstenshälL, Öl. täml. allm.; Gtl. sälls. (mell. Hejnum o. Got- hem); ofta planterad och då storvuxnare. o. P. bifdrca L. 2 — 3 dm h., uppstig, 2|.. Hamnar, Stockh.; Gtl., Fårö. (Ö. Eur.) 4. P. rupéstris L. Troll smultron. 3 — 5 dm h., upprat; ro- settbl. långskaft., 2 — 3-pariga; övre stjibl. 3-fingr.; krona omkr. 25 mm br. 2^ 6, 7. Snår, klippmark., Sm., Hall. — Dis., täml. sälls. 5. P. multifida L. Mångfingerört. 3 — 5 dm h., uppstig. 2^ 7, S. Klippmark, P. o. L. Ipmk, sälls. G. P. supina L. Omkr. 2 — 3 dm h., uppstig., grcnig från basen. G— 8. Hamnar o. d., tillfäll. (Mell. Eur.) 7. P. norvégica L. Norsk fingerört. 2 — 3( — 5) dm h., grov, upprat, täml. styvhårig; kronbl. blekgula, kortare än fodret. G — t). Odl. mark, tomter, trädg., renar, mell. Sv., Gtl., täml. allm.; s. Sv., Nrl., Lpl. sälls. 8. P. nivea L. Lappfingerört. Stj. 1 — 2 dm h., uppr., speusl., fåbldg o. fåblmg; kr. ungef. 15 mm br. G, 7. Ängs- o. hedmark i fjälltr., n. Lpl. 0. P. recta L. 3 — 5 dm h., grov, uppr., styvhår., upptill grc- nig, ljusgrön, växlande till storl. o. gestalt; omfattar: 1. sulphiirea Lam. (som art), bl. mest 7-fingT., kronbl. svavelgula, dubb. så 1. som foderbl. 197, 6. — 2. obsciira Willd. (som art), bl. mest 5-fingr., kronbl. höggula, av fodrets längd ell. kortare. — 6—8. Planter. o. förvild.; även barlast o. d. (S. o. mell. Eur.) 326 ROSACE.E. 10. P. canéscens Bess. (P. incliiiAta M. et K.) 3 — 4 dm h., ngt uppstig., täml. speusl., utspärr. grcnig upptill; kr. 10 — 15 nmi br. ; kronbl. klargula, medelstora, rundade, knappt av fodrets längd. G, 7. Barlast, utkastliögar, vägkanter o. d., s. Sv., tillfäll. (S.-ö. Eur.?) 11. P. intermédia L. 2 — •! dm li., lik föreg., grenig nedom mitten; blomställn. mera bladig; kronbl. tunglika, klargula, kortare än fodret. 6, T. Renar, kvarntomter o. d., tillfäll. (S.-ö. Eur.) 12. P. collina Wib. Ängsfingerört. Stjälkar många, näst. tuvade, uppstig., delvis liggande, omkr. 2 dm 1.; närmast lik nr 13, men bladundersidan mer grågrön, bladtand, mindre utspärr., blomst. större o. glesare. 6, 7. Torräng., betesmark., vägkant., Sm., Ög., Öl., Gtl., sälls. (Förmodas av Beck vara P. argéntea X Tahernmmontdni.) iMg. 199. 1 l*otcntilla argeutca, 2 Crantzii, 3 TaberncTmontani, 4 erccta. urbanum. 5 Geuiii 13. P. argéntea L. Silverflngerört. Stj:r många, 2( — 3) dm h., uppr. ell. snedställda, vitluddiga; rosettbl. mest 5-fingr., småbi, kilformiga (smalare ell. bredare), stjälkbl. mera djup- o. smalflik.; kronbl. ljusgula, näst. tvärhuggna. 6 — 9. Back., klipp., Sk. — Vb. o. Lpl., Öl., Gtl., allm. — f. cUscoIor (Tratt.), den vanligaste, bl. ovan kala, gröna; f. impolita (Tratt.), bl. ovan gråludna; f. viréscens Wg, även bladundersidan grön, skuggform; f. disséda Wallr., småbi. 2 ggr flikiga. 14. P. arenåria Borkh. (P. minor *incåna Fl. d. Wett., Hartm.). Gråfingerört. Stj. flera, tuvade, 1 — 1,5 dm h., m. greniga, uppstig.; bl. gråaktiga; f. ö. närmast lik nr 15; krona 1 — 1,5 cm br. 4 — 6. Back., sand, Bl., Sm., Ög., Vg., ÖL, Gtl., täml. sälls. X P' arenåria X Taberncemontdni, täml. sälls. ruTEMlLLA. 327 15. P. Taberngemontåni Aschers. (P. vema L., delvis; P. minor Gil. (?), Hartm.; P. verna Koch, d:o Beck m. fl.). Vårfingeröct. Stj. många i stora tuvor, liggande o. uppböjda, gröna, glest långhår. och m. e. m. körtelhåriga, vanl. 1 — 1,5 dm 1.; bl. mörkgröna, ngt glan- siga, under ljusgröna; krona 1 — 2 cm br. 4 — 6. Ängsback., sandås., Sk. — Uppl. o. Vrml., ÖL, Gtl., täml. allm. — f. concaviflora K. Joh., låg, med små, runda, konkava kronbl. o. konkav, skålform. krona; — var. parviflora Lehm., kronbl. små, smalt ell. kilformigt omvänt hjärtl.; — var. erythrodes K. Joh., storväxt, styvare o. tätare hårig; stj. grov, rödbrun; kr. 1,5 — 2 cm br., kronbl. rundade, med bred bas utan skaft, platta, enfärgat mörkgula; blomn. senare; Gtl. täml. allm., ö. Sm.; — var. ohcordipétala K. Joh., spenslig, utan röd färg; småbi, smalt kilform.; kr. till över 2 cm br., kronbl. omvänt hjärtl., tydl. skat- tade, skaftet rödgult; ÖL, Gtl., sälls. 16. P. croceolåta K. Joh. Lik nr 15, men bl. smärre, småbi, oftast bredare, ngt blågröna; röd färg saknas; kr. 2 — 2,4 mm br. ; kronbl. till formen närmast lik nr 15 var. obcordipetala, till färgen som nr 17. (5 — )6. Gtl. flerest. riklig, ÖL, Uppsala-trakten. 17. P. Cråntzii Beck (P. verna L., delvis; Fragäria C:ii Cr.; P. maculåta Pourr. ; P. alpéstris Hall. fil.; P. verna Lehm., Hartm. m. fl.; P. villosa Zimm.). Fingerört. Stj. flera tills., omkr. 2 dm h., täml. uppräta, oftast rödakt.; blomskaft längre än hos nr 15, mera korthåriga; kr. till 2 cm br. (5 — )6. Som nr 15. — var. ternåta BL, nordskandinav, o. fjällform, kr. m. stor; alla cll. en del bl. 3-fingrade. X P- Cråntzii X Taberncemontåni, m. sälls. 18. P. opåca L. (P. rubens Zimm.; Fragäria r. Cr.). Ludd- fingerört. Lik de nästföregående; stj. flera, 1 — 2 dm h., fina, slaka, utböjda, vanl. ligg., rödbruna och mjukt vithåriga; rosettbl. 7 — 9- fingr.; blomskaft trådfina; krona 1 — 1,5 cm br., kronbl. täml. ljust gula. 5, 6. Back., sandås.. Sk., BL, sälls. 19. P. thuringiaca Bernh. Stj. 3 — 4 dm h., till största delen upprat; rosettbl. 7( — 9)-fingr. ; småbi, smalt o. kilform. avlånga, av- smaln. åt båda ändar; blomst. fåblmg; kr. omkr. 1,5 cm br.; kronbl. mörkgula, längre än fodret. 6 — 8. Den vanligaste i Sv. införda formen är var. elongåta Th. Wolf (var. Goldbåchii [Rupr., som art] Adlerz), hög, grov, rödstjälkig; ängsmark, fodervallar, s. o. mell. Sv., sälls. ell. tillfäll., h. o. d. ymnig. (Mell. Eur.) 328 KOSACE.E. ' 20. P. erécta Hampe (Tormeutilla e. L.). Blodrot. Jordstam tappformig, mjukt träaktig, inuti rodnande; stj. flera, spensL, 1 — 2 dm h.; kronbl. föga längre än fodret. 6 — 8. Torräng., skog, hela landet allm. X P- ereda X procumhens, X repians, sälls. 21. P. procumbens Sibth. Revblodrot. Stj. ända till 7 dm 1.; alla bl. tydl. skaft.; småbi, skaft., från kilform. bas omvänt äggr., grovsåg.; kronbl. dubb. längre än fodret. 7, 8. Ängsmark, skogs- bryn, Sk., Bl., Sm., Boh., täml. sälls. X P- procumbens X reptans, sälls. 22. P. reptans L. Revflngerört. Stj. ända till 1 m 1. ell. mera; kr. 2 — 3 cm br. 7, 8. Väg- o. åkerkanter, även ngt fukt. mark. Sk.— s. Nrl., ÖL, Gtl., täml. allm. 23. P. anserina L. Gåsört, Silverört. Bladrosett o. revlika stjälk, från samma jordstam; bl. 1 — 2 dm 1., 6 — 10-par., under grå- vitt silkeshår, (säll. även ovan håriga, var. sericea Hayne, ell. å båda sidor gröna, var. nuda Gaud.); blr ensma, långskaft., från stjälk- lederna; kr, 2( — 2,5) cm br. 6 — 8. Ngt fukt. mark, tomter, strand., Sk.— Vb. o. s. Lpl., ÖL, GtL, täml. allm. 11. Sibbåldia L. Sid. 14. 200, 2. S. procumbens L. Fjällklöver. 5 — 15 cm h.; blr små, fåtal., gyttrade; kronbl. blekgula, kortare än fodret. 7, 8. Gräsmark i fjälltr.. Dir.— LpL, täml. allm. 1'2. Geum L. a. Rosettbl. parblad,, stjälkbl. parflik.; styvhårig av gulakt. hår 1. liispidiim aa. Rosettbl. parblad., stjälkbl. 3-fingr. ell. 3-flik.; mjukhåriga. b. Blr uppräta, öppet skålform.; kronbl. äggr., kort- skaft.; 199, 5, 2. urbaiium bb. Blr lutande, hylle klockform.; kronbl. brett om- vänt hjärtl., långskaft 3. rivalc 1. G. hispidum Fr. (G. urb. var. h. Wg). Strävkummer. 2—5 dm h., enkel; blr få (vanl. 3), öppna, uppräta; kronbl. gula. 2|. 7. Snår o. skogsbryn, BL, ö. o. mell. Sm., Hall., Ög., Sdml., mest i skärg., sälls. 2. G. urbånum L. Nejlikrot. 4 — 6 dm h., utspärr. grenig; kronbl. gula. 2j. 7—9. Lund., Sk.— Dir. o. Nrl., ÖL, GtL, allm. ROSACE.E. 329 o. G. rivåle L. Humleblomster, Fårkummer. Vanl. 3( — 4) dm h.; foder rödbrunt, kronbl. först gulvita, sedan rödvita, föga ut- skjut. 2f. Fuktäng., hela landet, allm. — var. pållidiim Blytt, foder gulgrönt, kronbl. vitakt. X G' vivåle X urbånum (G. intermédium Ehrh.), mindre allm. 13. Dryas L. Sid. 21. 28, 1. D. octopétala L. Fjällvippa. Låg, mattformig småbuske; bl. läderart., ellipt., nagg., ovan glansigt gröna, under vitludd.; kr. 3( — 4) cm br.; kronbl. gräddvita. 7, 8. Fjälltr., mest klippmark, Hrj. — Lpl. Fig. 200. 1 Filipendula hexapetala, 2 Sibbaldia, 3 Agrimonia eupatoria (hladflik. o. skenfrukt), 4 A. odorata, 5 Sangaisorba minor. 14. Filipendula Mill. Sid. 21. 27, 4, 5. 1. F. ulmåria Maxim. (Spira?a ulmåria L.). Älggräs. 0,5 — 1 m h.; bl. vanl. 4-par. med stort, 3 — 5-flik. uddablad; bl. under grå- ludd, (utom de tidigaste), mera säll. under gröna, f. denudåta (Presl) Beck; blomst. m. tät, gulvit, starkt doftande. 2^ G, 7( — 9). Strand., diken, våtäng., skogskärr, hela landet, allm. 2. F. hexapetala Gil. (Spira?a fil. L.). Brudbröd. 200, 1. Omkr. o — 5 dm h.; bl. mångpar. ; blomställn. av glesa knippen; kronbl. vita, knappar rödlätta; rötter med nötstora knölar. 2^ G, 7. Ängsback., Sk. — Dir. o. Hls., Öl., Gtl., täml. allm. 15. Alchemilla L. Sid. 2, 3, 7, 1, 2; 8, 0. a. Stånd. 1 ell. 2; blomgyttr. vid stjälklederna; 1, 2, 1. arvénsis aa. Stånd. 4; blomst. (knippen) i stjälk- o. grenspets. b. Bl. djupt, näst. fingrat handflikiga, 209, 1, . 2. alpiua 330 RUSACE.E. bb. Bl. grunt handflik.: A. vultj^iris L., Daggskål^ 201, 202. c. Rosettbl. (7— )9-flik.; mittflik med 5(4—6) tänd. å var sida; blomaxelbägare täthåriga. d. Hela växten tätluden; rosettbl. krets- runda, nedersta flikarna nående varandra vid skaftet; 201, 1, o. pubésceus dd. Mindre tätt hårig, blomskaft (näst.) kala; rosettbl. njurl. med åtskilda basllikar; 201, 2, 4. plicåta cc. D:o 9 — 11(7 — lo)-flik.; mittflik med 7—9 (6 — 12) tänd. å var sida; blomaxelbäg. kala ell. mindre håriga. d. Stj. o. bladskaft tätt o. yvigt håriga, c. Stj. hårig i hela sin längd (blomställ- ningsgrenarna merendels undantagna), f. Alla blomsk. håriga; blomaxelbäg. m. e. m. håriga; bl. njurl.; blr täml. stora (3,5—5 mm br.); 201, o, . . 6. minor ff. De flesta blomsk. alldeles kala. g. Fullvuxna sommarbl. ovan hå- riga. Bl. ovan tätt o. jämnt hår.; blr täml. stora (o — 5 mm br.). i. Stj. o. bladsk. med m. e. m. utstående hår; bäg. delvis gleshår.; rosettbhs stipl. ej ell. knappt färgade; bäg:s bas rundad. k. Stj:s o. bladsk:s hår näst. rakt utspärr.; bl. njm'l., grågröna; blr tätt gyttrade, 3 — 4 mm br. ; 201, 4, 5. pastorälis kk. Stj:s o. bladskis hår styva, delvis nedåtrikt.; bl. kretsrunda, gröna; blr glesare gj^ttrade, 4 — 5 mm br. ; bäg. halvklotform.; 201, 5, 7. strigösula ii. Stj:s o. bladskis hår m. c. m. uppräta, tilltryckta ; bäg. alltid kala; rosettbhs stipl. rödviol. ; bäg. med smal bas; blr 4 — 4,5 mm br.; 201, 6, 9. inicans .ALCHEMILLA. 331 hh. Bl. ovau gleshår. ell. hår blott i ski- vans veck; storväxta; rosettbl. lång- skaft.; blr små ( — ?> mm br.)- i. Bl. njurl., 9— 11(— 13)-flik.; flik. långa, tänd. 8 — 12, spets.; 202, 1, 8. acutångiila ii. Bl. kretsrunda, O-flikiga; flik. trubb., tänd. omkr. T, breda, tnibb.; 202, 2, 10. subcreuåta gg. Bl. ovan kala (ell. blott å kanten o. tänderna småhår.); bladflik. trubb., tänd. 8 — 12; blomställn. gles, yvig; blr små, 2,5 — 3,5 mm br. ; 202. 3, . . 11. praténsis ee. Stj. i hela sin längd ell. åtm. upptill kal ell. näst. kal; blomsk. kala ell. en del gleshår.; bäg. (åtm. en del) gleshår G. minor dd. Stj. o. bladsk. (i hela sin längd ell. delvis) * fllieäiilis tilltrj-ckt hår.; bl. mest njurl.; blr täml. stora, c. Stj. blott vid basen svagt hår. (de två ne- dersta ledstyckena); bl. stora, ljusgröna, ovan kala; bladner\:s undersida hårig blott mot spetsen; tänd. breda, 7 — 9 (6 — 10), udda- tanden minst; blr 4 — 4,5 mm br 12. alpéstris ee. Stj. m. e. m. hårig i hela sin längd ell. ett stycke in i blomställn.; bladnerv:s undersida tilltryckt hårig i hela sin längd: blr 3 — 4 mm br. f. Stj. kal högst uppe; bl. ovan vanl. kala; bäg. o. blomsk. alltid kala. g. Stjälkbksstipl. tand.; bladtand. T — 8 ( — 9), trubb.; uddatand förkrympt: 202. 4, 13. obtiisa gg. D:o djupt inskurna; tänd. 8 — 9, spets.; uddatand lik sidotänd.; 202, 6, . . .14. aciitidens ff. Stj. o. bladsk. håriga i hela sin längd (m. säll. ngt kala); rosettbl. kala; flik. korta, breda: tänd. breda; bäg. o. blomsk. kala ell. en del tilltryckt hår.; blr gj'tt- rade; 202, 5, 15. ^lomérulans 1. A. arvénsis Scop. (Aphanes a. L.). Jungfrukam. 0,5 — 1 ( — 2) dm h., ofta yvigt grenig från basen, späd o. spensL, gråaktigt mjukluden. 00 6—9. Akr., Götaland, ÖL, Gtl., mindre allm. 2. A. alpina L. Stjärnskål. 209. 1 (sid. 380). Stj:r flera, uppstig., liks. rosettbks undersida silverglänsande silkeshår.; blr gul- Fig. 201. Alchemilla (rosettbl), 1 piibescens, 2 plicata, 3 minor, 4 pastoralis, 5 strigosula (nedre o. övre rosettbl.), 6 micans. Fig. 202. Alchemilla (losettbl.), 1 acutangula, 2 subcrenata, 3 pratensis, 4 obtusa, 5 glomerulans, 6 acutidens. 334 ROSACE^. gröna, liks. hos alla följ. 2|. (liks. alla följ.) 6 — 8. Torr mark, mest klippgrund, i fjällen allm., Dir. o. Ång. — Lpl.; s. Sv. sälls., Sk. (Or- kelljunga), n. Hall., Göteborgstr., Boh. 3. A. pubéscens (Lam., delvis) Bus. Småväxt, täml. småbldg, grågrön. Ängsmark o. d., som de följ., Sk. — Ång., Öl., Gtl., allm.; Lpl. (införd). 4. A. plicåta Bus. Lik nr 3, men grövre, bredbladigare. Svea- land—Vb., Gtl., täml. sälls. 5. A. pastorålis Bus. Täml. storväxt, grågrön. Sk. — Ång. o. Lpl., Gtl., täml. allm. 6. A. minor Huds. (A. filicåulis Bus. * vestita Bus.). Täml. liten o. spensl., blågrön, mjukhår., storblmg. Sk. — Hrj. o. Mpd, ÖL, täml. allm. — var. filicåulis (Bus.) Lindb. fil., som subsp.; övre delen kal, även blomskaften; Sk. — Lpl., Gtl., allmnre än huvudf. 7. A. strigosula Bus. (A. subglobosa C. G. Westerl.). Storväxt, tjockbldg, grön ell. ngt blågrön. Sm. — Jtl. o. Mpd; T. Ipmk. 8. A. acutångula Bus. Storväxt, ljus-(gul-)grön, tunnbldg, bladflik. ofta triangulära. Sk.— Nrl., Öl., Gtl., täml. allm. 9. A. micans Bus. Täml. storväxt o. mörkgrön, de håriga nervra ngt skimrande. Sk. — Lpl., ÖL, Gtl., mindre allm. 10. A. subcrenåta Bus. Storväxt, ljusgrön (gulgr.), tunnbldg. Sk.— Lpl., ÖL, Gtl., allm. 11. A. praténsis F. W. Schmidt. M. storväxt, ljusgrön, bl. ända till 1,5 dm br., stj. till 5 dm h.; blr mindre än hos övriga arter, gula (i frukt 2 mm L). Sälls., s. Sk., Bl. 12. A. alpéstris F. W. Schmidt. Till storl. som nr 11; bl. ljust blågröna ell. gulgröna, näst. h. o. h. kala, blr näst. dubb. större. Fukt, ängsmark, diken, bland högt gräs, hela landet allm. 13. A. obtiisa Bus. Täml. storväxt, storbldg, blågrön, bladflik. korta, avrund. Fukt. mark, m. sälls., Roslagen. 14 A. aciitidens Bus., em. Lindb. fil. (omfatt. A. murbeckiåna Bus., * oxyodonta Bus., * Wiehiira) Bus.). SpensL, rent grön, bl. fintand. Svealand — Lpl. 15. A. glomérulans Bus. Vanl. medelstor, ljusgrön; bl. brett njurl., ända till 1,5 dm br., kortflikiga. Fukt. ängsmark, Sdml. o. Hrj.— Lpl. AGRIMONrA. SANGUISORBA. KOSA. 335 16. Agrimönia L. Sid. 20. 26, 3. 1. A. eupatoria L. Småborre. 200, 3. Omkr. 5 dm h. med flera dm 1. toppklase; bl. under gråludna; kronbl. (ockra-)gula ; blom- axelbäg. snurrform., djuprefflad; krokborst utspärr. 2f 7, 8. Väg- o. åkerkant., busktäckt ängsmark, Sk. — s. Nrl., ÖL, Gtl., täml. allm. 2. A. pilosa Led. Skild från nr 1 gm under gröna småbi, med kilform. bas, uppräta krokborst. Alvar- äng., ÖL, sälls. 3. A. odoråta Mill. Luktborre. 200, 4. Lik föreg., men högre o. grövre, till 1,5 m, körtelhårig, starkt hartslukt.; bägare run- dad, grunt reffl., yttre krokborst nedböjda. Som föreg., Sk. — Boh. o. Dis., Bl. — Ög., RosL, täml. sälls. 17. Sanguisörba L. Sid. 7, 8, 6; sid. 28, 38, 4; sid. 35, 48, 7. 1. S. officinålis L. Blodtopp. 8, 6. 4—6 dm h.; bl. 3— 6-par., under grågröna; blomst. mörkröd. 2j. 6, 7. Äng., Gtl. mångenst. 2. S. minor Scop. (Potérium Sanguis. L.). PimpinelL 38, 4, 48, 7. Omkr. 2 — 3 dm h.; bl. 6 — 9-par.; blomst. grön elL rödbrun. 2^ 6, 7. Torräng., renar, s. Sv., Gtl., sälls., även tillfäll, införd. 3. S. murieåta (Spach; S. polygama W. K.), skild från S. minor genom starkt 4-kölad, gropigt rynkig blomaxelbägare. Som nr 2. 18. Rosa L. Sid. 21. 28, 2. Av S. Almquist. . Översikt av f/rupperiia,^ a. Yttre foderbl. med tydl. utbildade småblad: Hcterosépalse. b. Åtm. grövre stamdelar med m. e. m. kraftiga klotaggar. c. Undre bladytan (utanför mittnerven) kör- telfri; bl. därför luktlösa; ofe-former^ mera sällsynta. d. Foderbl. (med få, korta, smala små- blad) bilda aldrig kring nyponanlaget ett tätslutande fodral; kronbl. normalt med stark färg {sub- och super-ii. dock i regeln vitblommiga); märkessamlin- gen ett litet ludet nystan i själva nyponmynningen, 203, 2 (grönbladiga former få stundom stiften något litet I. förlängda och mindre ludna ■'^) .... Afzelian» 336 ilORACEJ;. dd. Foderbl. (med talrika småbi., längre än hos avd. d) nedfällas strax efter blomningen som ett fodral kring ny- ponanlaget, * 203, 3, som typiskt är smalt o. långskaftat (liksom också blommorna sitta flera tillsamman; hos Afzeliana^ oftast 1 till 2); kronbl. vita till blekröda; stift förlängda, färre och glesare, i regel kala till svagt håriga, 203,, 1; bl. fasta, hos de grön- o. kal- II. bladiga glansiga Caninae Fig. 203. Rosa 1 nypon !iv Canina-grnppen och 2 av Afzeliana (längdsnitt genou) nyponmynningen, varur niärkessamlingen utskjuter): 3 Canina-art (nyponanlag och foder- blad). cc. Infra- eller supra-ii.^ efter bladens körtel- rikedom m. e. m. (äpple-, vin- eller krydd-) luktande; alltid o6-former. III. d. Infra- ell. supra-i:v av Afzelian.T . . Rubiginos» dd. Infra- ell. supra-i:i' av Canina? . . . Agrestes -' bb. Även de grövre stamdelarna med endast raka, IV. utåtrikt. nåltaggar; '^ bl. hartsluktande; alltid ob-i:T. c. I regeln lågväxta med korta, svaga taggar; bl. mjuka, korta, rundade till kortspetsiga; ludd av blå- ell. ärggrön färgton; nypon tidigt mognande, rundade till brett päron- formiga, normalt kortskaftade med upp- räta, kvarsitt. foderbl. med få, korta, av- V. trubbade småblad Villosae cc. Högväxta med stadiga taggar; bl. fasta, långsträckta, spetsigt utdragna, tätt grå- ludna; nypon sent mognande, typiskt långsträckta o. långskaftade i samling; foderbl. utspärrade, avfallande; deras små- bi, talrika, långa o. spetsade, än breda, VI. än (hos glaucescenta östformer) linjesmala Tomentosae '^ aa. Foderbl. utan småblad (ngn gng ett eller annat ROSA. ö.)< utvecklat linjesmalt); vanligen körtelfattiga, nb-i:r nästan saknas: Horaosépalse.^ b VII. Cinnamomeae bb VIII. Pimpinellifolite Anm. 1. I Sverige saknas grupi^erna Gdllicce och Sysfylce, som båda fordra ett sydligare luftstreck. Gallicce äro Heterosépal», utmärkta genom m. stora, starkt färgade blr (»törnrosor»), stora blad utan körtlar undertill och m. e. m. låg, körtelbärande stam (sfiledes på övergång till örtstam); bergs, trakter. Systylce stå närmast Homosépalse: de skilja sig från alla andra Rosse genom sammanvuxna stift; de europeiska äro låglandsväxter. 2. Oö-former ha körtlar i foderbl:ns kant, siib-i:T pä foderbbns utsida. Sub-former kallas adenocarpa, om körtelhår gå ned på nyponet och skaftet (blmns skydd mot uppkrypande insekter). Adenocarpa (och tillika ob-f:r) äro alla Heterosepalai utom flertalet Afzeliance o. Canince (men även bland dessa är adenocarpien regel för alpformer, såsom R. orbicans* montdna o. huvudformen av R. Chavini). På körtlar i bladkanten beror dubbelsågningen. 0&-f:r äro nästan alla dubbelsägadc. Suh-fw med dubbelsågade bl. kallas siiper-f-.r. For- mer med l-örtelfria foderhl. kallas: de starkt dubbelsågade j9roB-f:r, de svagt dubbelsåg. per-i-.r, de enkelsågade grund-i:x. (Förr ansågos dessa skillnader beteckna arter, men skarpa gränser saknas, och flera sådana >arter> kunna anträffas på samma buske.) Infra-i:r bära körtlar på bladundersidan, snpra- f:r även på översidan. 3. Sådana former kunna genom insektl)esök pollineras frän andra buskar, varför också hybrider ej äro sällsynta i deras bestånd, liksom i bestånd av CrtHm«-arter. Korta, tätulliga stift äro däremot en anpassning för själv- pollinering. 4. Detta synes äga betydelse som skydd för nyponanlaget mot den heta julisolen, så att ej mognandet för brådstörtat påskyndas. Canin» äro näml. avpassade för ett blidare klimat än Afzeliana", med långvarigare höstvärme iör fruktmognaden, och i nordligare trakter fordra Canin» därför kustklimat. 5. Dessa två grupper (Rub. — A gr.) hava ej samma ensartade habitus som de övriga inom Heterosepalse och ha därför ej som de blivit uppfattade som en enda »art». De bilda ett mångformigt övergångsled mellan dessa. Liksom hos Gallicce visar stmn tendens mot örtstam: några arter (t. ex. R. glntinösa) ha hela stmn tätt körtelhårig, hos de flesta är körtelhårigheten föga mer än rudimentär (liksom ej sällan hos Villosa?), under det stmn hos Afzelian» — Caninse är fullt förvedad och aldrig körtelbärande. Storbladiga (macrophylla) och storblommiga arter med mindre körtelrika blad (t. ex. R. tracliypliylla) förmedla övergången till Gallicse; sådana, som fått körtelbeklädnaden allt mer förvandlad till hårighet (t. ex. R. tomentélla) eller sakna den (i synn, en del glaucescenta arter), göra övergången till Afz.— Can. synbarligen fullt kontinuerlig. — Centrum bildas av ett antal småbladiga (microphylla) och småblmga arter med täta körtelprickar på bladundersidan (såsom just R. rubiginösa o. R. agrestis). 22 — 164295. Lindman, Flora. 338 ROSA. 6. Hos enstaka, mycket frodiga stånd av Villosse bliva taggarna starkare nedåtriktade ell, t, o. m. klokrökta som Afzeliana-taggar, under det övriga baskar i samma bestånd visa den normala nåltaggsformen. 7. Tomentosce skilja sig från Villosce som Caninse från Afzelianse: ge- nom kraftigare utbildning, särskilt i längdriktningen, av nästan alla delar, såsom de övre ledstyckena (därigenom ofta girlandformigt bredande sig över andra buskar eller med klotaggarna klättrande upp i trädkronorna), samt taggar, blad, blomskaft, nypon, foderblad, stift (dessa dock ej hos de svenska Tomentosae märkbart olika Villosae). 8. Hoynof^épalcE delas i gruppia Cinnainotnece (stam o. bl. som hos He- terosépalae, närmast motsvarande Afzelians) och Pimpinellifölice (risartade hedväxter; parblad många, småbladiga; liknande Canina? genom långskaft.» bleka blr). Översikt av artty2}erna. Med art-typer menas här systematiska enheter, som sträcka sig genom alla eller ett flertal Rosa-^ntjaper (såsom översikten sid. 350 visar), omfattande arter inom dem, som väsentligt överensstämma i bladform, sågtandning, taggar, färg- förhållanden m. m. Inom varje grupp bildar en arttyp normalt två arter, den ena (som på schemat är ställd överst) med starkt utbildad, den andra med m. e. m. omärklig vaxprnina eller daggblått smink (skydd mot för stark av- dunstning). I förra fallet blir särdeles den undre bladytan starkt glaucescent (detta ses bäst på unga blad, på de gamla är vaxöverdraget ofta m. e. m. av- nött). I senare fallet blir bladet nästan rent grönt (dock med blekare under- sida). De grönbladiga arterna kunna betraktas som former av de daggblå eller glaucescenta, avpassade för svalare klimat (där således den kortare vegetations- tiden nödvändiggör ett intensivare Ijusapptagande för att fruktmognad skall medhinnas), men artskillnaden är konstant. Både grönbladiga och daggblå kunna uppträda kal- eller Jiårbladiga, så att varje arttyp kan uppdelas i 4 sektioner (se schemat): 1. glauca, bl. daggblå eller glaucescenta, kala; 2. glaiici- formis, bl. daggblå, håriga; 3. virens, bl. gröna, kala: 4. virentiformis, bl- gröna, håriga. Men de kalbladiga övergå utan skarp gräns genom hirtelli-f:T (^bladskaft ludna, ofta även småbladrfhs mittnerv) i iersi-t:r (gleshåriga), och dessa övergå i Mrti-i:v (täthåriga). På alla fig. betyder a och b nederhlad på ])lomskottet, c meUanhlad, d och e överilad. a. Småbladens bredasto del ett m. e. m. rak- Typer: sidigt, rektangulärt mittparti, 204, 1 (ses vanl. t3'dligast på mellanbladens parblad), b. Bredbas-typer, överbladens småblad vid full utbildning, med tvär bas, 204, 1 ; sågning grov o. skarp (former med mindre skarp sågning, 206, 10, sökas under aa). c. Småbi., 204, 1, med typiskt väl utbildat uddparti; tanduddar långt utdragna, ty- Fi.. 204. Rosa 1 claericia, 2 inserta, 3 saturella, 4 Gabrielssonii, 5 rigida, " 6 acutiformis, 7 coriifolia, 8 pmel.ensis, 9 canmella. 340 ROSA. 7. Gabrielss6nl!-t. piskt med ngt inböjd spets; bitand kraftig, ofta bakspärrad 9. Cinericia-t. ec. Småbi., 204, 2, skarpspetsade utan tyd- lig uddbildning; tänder med lång, tan- dad rygg och kort, skarp, rak, framåt- riktad udd 21. Insérta-t. bb. ]^ler ell. mindre smalbladiga; aldrig grov- sågade. c. Bladudd tydl. utbildad; 204, 3 d; neder- bl. spadlika, 3 b; nedre mellanbl. ngt spetsat, 3 c; taggar med nedåtlutande, m. e. m. rak rygg, kraftig mellandel . (S. Saturélla-t, cc. Bladudd saknas eller består endast av udd-tandens utskjutande spets, d. Nedersta bladets uddablad urnupet med inböjda tänder i toppen, 204, 4; bl. grund- o. trubbsågade av över- vägande avlång typ dd. Nedersta bl:s uddablad m. e. m. tvär- toppat med grova naggtänder, 204, 5, a; övre bladens tänder med kort vass udd, ngt utåtböjd från den för- längda tandryggen, 5 e; taggar spens- liga, utåtrikt., föga böjda ddd. Ned:sta bl:s u:bl. rundtoppat med spetsade tänder, 204, 6 a. e. Sågtänder med lång, rak rygg, utlöpande i en ytterst kort, trub- bad, i regeln utsvängd udd, 204, 7, ee. Bl. tätt f insåg, med förlängda, vassa tanduddar, 204, 8, . . . . aa. Småblad på bredaste stället vinkliga ell. jämn- rundade. b. Åtm. en del över- eller mellanbl. ha små- bi, med tydl. vidgad topp och smalnande basdel, 204,9 c; 205,14 c; 206,19. c. Bladudd saknas ell. består endast av uddtandens utskjutande spets. d. Bl. med vidgad topp, av utpräglad långbladstyp, 204, 9. e. Bl. kort tillspetsade. f. Bladtoppens sidotänder med kraftig bitand, ofta bakspärrad; alla tänder med spetsad topp 15. Canluélla-t. ff. Bitand föga utveckl.; endast översta bladets tänder spetsade. 25. Riffida-t. 24. Aciitif6riiils.t. 22. Pineliénsis-t. 4l\ Fig. 205. Rosa 10 connivens, 11 decurtata, 12 nubilasceus, 13 Jebei, 14 coatracta, 15 rnfiila, 16 arter av Jebei-typca, 17 prolatula. 342 ROSA. 14. Decurtåta-t. Nubiläscens-t. Jébei-t. de nedres trubbtoppade och rundryggade; 205, 10, ... . (17. C"oiiuiveus-t.) ee. Bl. långt tillspets. ; bitand föga utvecklad, tandrygg ofta rak, ut- löpande i en m. kort, vanl. trub- bad, i regeln utböjd udd; 204, 7, 24. Aciitiföruiis-t. dd. Bl. med vidgad topp, av kortblads- typ; 205,11,12,13. e. Sågning grov o. öppen, 205, 12; tandryggar näst. raka. f. Bl. o. tänder m. korta, 205, 11; bladbas rundad ff. Bladbas kilform. förlängd. 205, 1-2 c, ee. Tänder tätsittande med inböjd, spetsig topp, 205, 13, cc. Bladudd tydl. utbildad (hos hårblads- former, särsk. de bredbladiga, sällan tydligare än på 206, 19). d. Bl. med vidgad topp, av utprägl. långbladstyp, 205, 14, 15. e. Alla nederbladständer med ngt inböjd topp; 205, 14 a; bladsido- kanter med jämn rundning, 14 c, ee. Ätm. en del nederbladständer ut- spärrade, bladens både topp o. basdel näst. raksidiga, 205, 15, . dd. Bl. m. vidg. topp; m. e. m. utprägl. kortblad styp. e. Sågning djup o. skarpuddig. f. Tänder smala, näst. raka, 205, 10 ; bitand svag; bladbas kilform.; översta bl:s småbi, typiskt lan- settlika 4. Jébei-t. ff. Tänd. med bred bas o. kraftig bitand, ofta bakspärrad. g. Endast nederbladens småbi, med inböjda ell. åtliggande topptänder; övre bl:s topp- tanduddar framåt ell. t. o. m. svagt utåtriktade, näst. rak- kantade, 205, 17 c; 206, 18 c. . b. Nederbladens topptänd. breda o. kraftiga med in- böjd spets, 206, 17 a, . . 20. Prolätiila-t. Couträcta-t. 2. lliifiila-t. Fie 206 Rosa 18 rubea *proloDgata, 19 silvesreus *tenu]dens, ^U podolica, 21 Wahlcaberg.i, 22 acraenophylla, 23 rubea, '^4 d:o *Paln.eri, 25 d:o *katte- gateusis. 26 Traaenii, 27 Liudstroeraii, 28 Uvtecoloraus. 344 KOSA. hh. Nederbladens toppäiid. korta, rundryggade, 206, 18 a (1. R. rubea gg. Alla småbi, med m. e. m. '^ prolongåta) rundryggade tänd., 206, 19, och ngt inböjda men vass- uddiga toppar (det sista jämte den kraftiga bitanden skiljer från ee, även då såg- ningen är mindre djup) . . (23. Coutracta-t., cc. Sågning grundare, ej spetsuddig. hårbladsformcr) f. Bl:s toppdel med jämn rund- ning övergående i basdelen, 206, 20 c, e; småbi, korta, bred- tandade; nedersta bl:s udda- ])lad, a, med korta, mycket breda tänder 10. podölica-t. ff. Toppdel m. e. m. tvärt avsatt från nederdelen, 206, 21; små- bi, täml. smala o. smaltandade; nedersta uddabl. näst. tvärtop- pat; taggar nedlutande. g. Bladbas ngt litet nedlöpande på skaftet; uddbildning tyd- lig utom på nedersta bladet, 206, 21, 5 gg. Bladbas ej nedlöp., uddbild n. mindre tydlig, 206, 22, en- dast märkbar på överbladen C bb. Inga småbi, med märkbart vidgad toppdel. c. Övre bladens småbi, med utdragen, m. e. m. raksidig toppdel utan annan udd än uddtandens utskjutande topp. d. Tänder trubbtoppade (översta bladets stundom spetsiga). e. Nederbladständer m. smala, korta; bladtopp på översta bladet långt o. smalt utdragen, 206, 23, . . . 1. Riibea-t. cc. D:o m. e. m. breda; bladtopp kort o. bred, 206, 26; 205, 10. f. Kortbladstyp, 206, 26, med brett rundad till tvär bladbas o. kraftiga, långryggade tänder . . 11. Traaeiiil-t. ff. Långbladstyp, 205, 10, med smalt rundad bladbas o. korta, utom på nederbladeu smala Wahleubérg-ii-t. Acmeuopliylla-t. il \/A-, 33 '-X' /^^-i fxM'! WaK-^)' Ät 34 Kig. 207. Rosa 39 opaciforniis, 30 Gravetii, 31 Hailstonei, 32 subcristala, 33 cuncatula, 31 Chavini, 35 rutula »grvpaccua, 36 Acharii. 346 • I10SACE.E. tänder (bredbasformer, t. ex. *Nordstedtii, ha ngt bredare bladbas än på fig. 205, 10 och vanligen längre utdragen blad- topp) 17. Couuiveiis-t. dd. Tänder med spetsig topp. e. Småbladens toppdel övergår med skarp vinkel i ett övervägande raksidigt basparti, 200, 27 d, e. f. Sågning mycket dju]), tänder långa, g. Tänder kraftiga, täml. breda, 206, 27, på nederbladen med lutande toppar 31. Lindstroeiiiii-t gg. T:r smala, nederbhs åtm. delvis utspärr., 205, 15 a, . (2. Rufula-t.) ff. Sågning grundare, tänder kor- tare, 205, 12; 204, 0. g. Bredbladstyp,grovtandad; bi- tand föga utvecklad, 205, 12, 11. Xubiläsceiis-t. gg. Smalbladstyp; tänder korta, smalare, topptänder med kraftig bitand, ofta bak- spärrad, 204, 0 15. Cauiuélla-t. ec. Småbkns toppdel med jämn ruud- ning övergående i basdelens lika- ledes jämnt rundade kontur, 207, 30. f. Nedersta uddabladet m. brett, rundat, 206, 28 a, 207, 21>. g. Även toppdelen ngt rund- bågsidig, 206, 28 d; tandryg- gar övervägande rundade; bitand kraftig, ofta bakspär- rad; taggar spensliga, raka, utåtriktade 30. Laetecolöraus-t. gg. Toppdel (liksom hos alla inom avdeln. c utom näst- föreg. avd. g) raksidig; tand- ryggar raka; bitand svag; taggar typiskt nedböjda, 207, 29, 10. Opaciformis-t. ff. Nedersta uddabladet smalt, 207, 30 a; dess topptänder bre- da med rundad rygg o. inböjd ROSA. 347 topp; taggar med kraftig mel- landel, utåtriktade 16. Gravétii-t. fff. Ned:a uddabl. högtoppigt, om- vänt äggrunt med näst. raka tänder, 207, 31 a; kortbladstyp med djup, fin, vass sågning; taggar typiskt långa, spensliga, utstående ».28. Hailstoiiei-t. cc. Bladtopp utdragen, tydligt udd bildande, 207, 33 d. d. Bladsidor med jämn rundning ända från den brett rundade basen; tänder kraftigt utbildade. e. Tandtoppar till större ell. mindre del utåtriktade, 207, 32; tandrygg förlängd, i allm. vasst grovsågad 3. Suberistala-t. ee. D:o aldrig utåtrikt., 207, 33, på översta bl. ofta uddiga, raka, på de nedre bl. inböjda; tandryggar alla rundade; tagg. kraftiga, m. e. m. starkt lutande, ofta med rak rj^gg o. grov mellandel .... 18. Cuueåtula-t. eee. D:o överväg, raka, uddiga, även nederbladens, 207, 34, (20. Chaviiii-t.) dd. Bladsidor som hos avd. d med jämn rundning, men basen smalt rundad till kilformig, 206, 23; tänder kortare än hos andra arter; typiskt med trubbade, åtliggande toppar; tagg. mest korta, krokböjda 1. Riibea-t. ddd. Bladsidornas kontur bildad av rät- lin j i ga partier, vinkligt övergående i varandra, 205,15; tänder övervägan- de uddiga, en del utstående (säll. trubbtoppade, åtliggande, 207, 35), . 2. Kufula-t. ccc. Bladtopp kort, med jämn rundning övergående i den rundade nederdelen. d. Tänder trubbtoppade (utom å översta bladet) (17. Couuivcus-t.) dd. Tänder med spetsig topp, raka, åtm. delvis ngt utåtrikt., 207, 36, . . . 27. Acliärii-t. ddd. Tänder med spetsig topp, aldrig utåt- rikt. e. Tänd. överväg, med rundad rygg, inböjd topp, 207, 30, 16. Gravétii-t. 348 ROSACE^. Pig. 208. Rosii 37 fiiividifoHa, 38 orbicaus. cc. Tänd. raka (åtm, (le flesta) ; m. c. m. småbladstyper (204, 1, 200, 26). f. Tandbas smal, tänder därigen. tätsitt, 208, 37, långtoppiga; tagg. hopade, små, utåtrikt., dels raka nåltaggar, dels med nedböjd, utdragen udd, 208, 37, 20. Flavidifölia-t. ff. D:o bred, tänder mer glesa, korttoppiga. g. Nederbladständcr avtrubba- de, korta o. breda, 205, 11; övre bladens tänd. likaledes korta, breda, men spetsade; småbhs nederdel smalnande mot basen 13. I>eeiirtäta-t. gg. Nederbladständer spetsade, h. En del småbi, (i synu. sidoblad) på nederbladen tvärtoppade; sågn. knappt uddig, 208, 38, ... . 12. 6rbicaus-t. hh. Alla småbi, med hög- rundad till spetsad topp; sågning tydligare uddig, 207, 34, 26. Chaviui-t. Anm. Vad soiii gör Rosa-arternas bestämning vanskligare än artbestäm- ningen inom något annat fanerogamsläkte, är den stora variationslatituden till nästan alla delar hos samtliga arttyper. Bland variationer, som förekomma inom alla arttyper, kunna som de viktigaste anföras följande: 1. Smalbas-toTmer (ff. stenobases) och hredbas-tir (ff. eurybases), jfr iig. 6 o. 7, 14 o. 19; åtm. inom gruppen ÄfzeliancB berättigar denna olikhet till u n derar ts-ski 1 j an de. 2. Smalblads- och bredblads-tormer (augusti- och lati-f:r), 14 o. 19, lik- som storblads- och småblads-tormeT (macrophyll- och microphyll-f:r), verka habituellt mycket olika, men hava ringa betydelse i systematiskt avseende. ROSA. 349 3, Stor latitud visar även variationen i sågtandning. Varje art varierar lång- och /cori-tandad, 23 c o, 18 c; smal- och bred-tKnåaå, 14 o. 19; sällsyn- tare är var. in- och w^-tandad samt truhh- och i((?f?-tandad, vilka båda varia- tioners olikhet ses av 23 o. 18 och 15 o. 35. I avseende på arttypens variationer inom sektioner och grupper märkes vidare: Stark hårighet (/iirfi-former) disponerar för bredbas- och lati-f:r, lik- som även för kort-, bred-, in- och ^/'itö^-tandning; körtelrikedom i bladkanten {ob- och pra^-i-.v) för ut- och wtZfZ-tandning (varav förklaras den vassuddiga sågtandningen hos Villosse — Tomentosae, som dock å andra sidan såsom hirti-P.v äro kort- och &)-ef?-tandade). Då kort-tandning även gäller udd-tanden, blir den som igenkänningstecken för många arttyper så viktiga bladudden hos hirti-fiT betydligt reducerad och likaså de för vissa arttyper karaktäristiska vinkliga hörnen mellan mera raklinjiga konturstycken, så att bladsidorna bli mer jämnrundade. Tillkommer då även microphylli, så blir bestämningen av arttypen ytterst försvårad, och man får ofta söka efter småblad, där typen renare framträder, för att på dem grunda bestämningen. Lyckligtvis växa sådana hirti-f:r så gott som på alla icke allt för Rosa-fattiga lokaler tillsamman med /raZbladiga av samma arttyp (en villosa eller tomentosa eller hirti-canina t. ex, nästan undantagslöst med motsvarande afzeliana gl. eller canina vir. eller gl.), och dessa senare kunna då ge anvisning till den riktiga bestäm- ningen. Grupper med förlängning som allmänt grunddrag i blad- och tandform (särsk. caniiKe vir. och ännu mera huvudmassan av de fi^inamo?» pa-artade — dessa senare dock med otroligt stor variationslatitud) disponera däremot för långtandning (hos hirti-f.r förlänges i så fall endast tandryggen, jfr 6 o. 7) och förlängd bladudd, vilket även måste tagas i betraktande för att ej förvilla arttypbestämn ingen. (Översikt över arter och underarter, ordnade efter arttyper, och deras plats i grupperna, se sid. 350—355.) De svenska arterna ocli underarterna, ordnade efter arttyperna. 1. Rubea-typen. 206, 18, 23—25. Smalbladstyp med till udd utdragen bladtopp (längre än hos någon annan Rosa-typ), märkbar som udd ännu på mellanbladen (c på alla fig.); bladsidor jämnt run- dade (utan raklinjiga konturpartier o. vinkliga hörn); tänder korta, smala, åtm. på nederbhn trubbade med åtböjd topp (hos en del un- derarter på de övre bl:n mer utstående, spetsade till uddiga); a-bl. (blomskaftets nedersta) med karakterist. topp, tvär till ngt intryckt, typiskt starkt vidgad; taggar kraftiga (23), typiskt korta, klolika; bark (utom hos skuggform.) rödbrun; blomfärg hög. Den allmännast förekomm. av alla arttyperna; i v. Europa från Kristiania till Rhone mångenstädes bildande bortåt hälften av hela Rosa- vegetationen, starkt representerad även i ö. Asien och ö. Nordamer. Inom alla grupper representerad av allm. arter, inom Gallica? av den med R. centifolia 350 ROSACE^. Svenska grupper (med hår- ell. kalbladsform som Art-typer. 1. Afzelidnoe. 'i. Ii ubi gin öste. 4. Agréstes. gl. 1. sit. Tir. virf. gl. o glf. Rxiriila Tir. virf. gl. Subcri- glf- 4. J^bei 5. Wahl en- bércjii C. Actneno- jihijlla 7. Gabrieh- Tir. Tirf, gl. glf. Tir. virf. gl. glf. vir. virf. gl. glf. vir. virf. gl. glf. R. rubea ifatss. * sérrif rons At. *rubeigena At. II. Lefflrri A t. R. rufnla Matss. *rnfnlif(Jrmis At. * viréntifrons Matss. R. Forstéri Sm. R. subcriståta At. * hirti-laciniösa At. * excellens Jebe. R. laciuiosula At. R. Jébei At. * glaucigera Matss. * Collindéri Mutss. R. Blyttii Gand. R. Wahlenborgii Matss. *pallen3_(Pr.) At. * chlori-Uhrnii. R. complens At. R. acmenophylla Matss. * acraenophylloides At. *glabri-vanéscens At. R. vanéscens At. R. Gabrielssönii At. * bahnsiénsis At. [R. drosophora H. Br.] * götbica Winsl. [R. bicanoiisica A t] [R. cancasioa Tall.] R. Halaczyi H. Br. R. ditrichopoda Borb. [R. DingbTi M Sohze.] R. Pugétii Bor. [R. leucantba M. B.] R. arvatica Bak. [R. bi-Borréri At] virf. I gl. glf. 8. SaturéUa ^i*"- virf. gl. 9. ^''' Cinericia vir. virf. R. saturélla At. * mailarénsis At. [*glabri-lepidina At. N.] R. lepidina !MatS3. R. cinericia Matss. * hirti-cinericia At. *Winslowiåna At. R. glaucårdala A t. *incanescen8 H. Br. ' R. aciphylla Rau. *trichårdala At. R. glanci-accurrens j At. j *accurrentiförmis At. I R. depauperåta Borr. ! • hirti-accurrens At. R. qnasisubcriståta At. j R. syringifulia Matss. *ovåtifrons Mtss. R. glauco-colpögena At. * colpogenoides At. R. colpögena At. * trichocolpogena At. R. glanci-sndermani- j ca At. i R. sudermånica At et | M. * similis Matss. R. smoldndica Matss. i R. aganodon Matss. * barytoma Matss. R. curt(''llif rons ilatss. R. frondösa Stev. [*glauco-brachytoma At] R. swartziåna Fr. * bracbytoma Matss. R. bosseriiina Blocki. [R. Godctii Gren.] [R- jundzilliåna Bess.] ( [* Friedlauderiana \ ) B.] I \ [R. supra-jundzilli- i \ .-ina At.] J [R. trachyphylla Rau.] [* tricbo-tracbypbylla A t] [R. nitidula Bess.] * abiétina Gren. [* granensis Kmet.] R. bi-pratlncola (H. ! — I Br.) At. ! R. Loenquistiornm ] *birtifölia H. Br. [R, Leviori Christ.] At. 1 Klämmer omkring ett artnamn anger, att arten ej är funnen i Sverige .V. och D. anger före- ROSA. 351 Il arter av Rosa derart, när den ansetts skilj bar). ViU(is(e. ii. Tomentös(e. 7. Cinnamémece. 8. Pimpinellifölice. A r t- 1 j- per. j . molli-sérrifrons R. farinosa CBec-bst.) [R. Carolina L] At. , Raii. [R.niicrocarpaLindl.] 1 gl indi.] 1 gl. [R, l.-evigäta Michx.] — R. anti-ardala At. — smolli-rufulaA^X.] *glabri-cintatélla At. [K. blanda Ait.] i. molli-rufulif<')rmis R. curtatélla i[tss. ' [R. macrophylla At. UnåL] — R. quasi-acciirrens j — At. ! moUi-siibcristataAt. ' — I 1. molli-spiculidens R. brachiata Dgl. At. [R. braoteata Wendl] ; | vir. virf. [R. involurrataRoxb.] gl. glf. R. lenifulia Matts TR. micrnphyllaRoxb.] j vir. virf. gl. glf. Yir. virf. molli-Jébei At. t. molli-glauoigera R. singöénsis At. At. — ! R. tornen tösa Sm. L molli-pallens At R. (luasi-ohrnii At. i. molU-vanoscens R. qnasi-smokindira At. At. gl. glf. vir. virf. glf. vir. virf. gl. Riiliea 2. Ryfula 3. stäta 4. Jthei Wd/ilen- bérgli glf. <; i. molli-bahnsiénsis At. 1. moUi-moelarénsis A t. R. Xvmanii At. * calviHa At et Jebe. R. anti-Gabrielssonii At. (vir. virf. R. quasi-frondosa At. \ R. qua-;i-5wartziåna At. [R. chinensis .Tacq.] gl. glf. vir. virf. gl. glf. A c III eu o- phylla Gabriels- sönii 1. molli-trachYphylla ] R. glaiici-pellita At. At. R.Tnolli-Loeuq.iistio- R. pollita Rip. rum At, A.] [R. Banksiae R. Br.) ! ) vir. — virf. glf. vir. virf. mst i Norge och Danmark. — Tecknet * betyder subsp. ell. underart. 352 PvOSACE^. A r t - 1 j' p e r. 1. Afzelidna. 3. Rubiglnösce. Agréstes. 10. Opnci- förmi.^ 11. Traaenii glf- Tir. virf. ... I vir. I virf. I R. opaciformis Matss. , R, arinata Stev. * Langei Schz. — [*christianénsisAt, iV.] — R. uorvégica Christ. j R. quasi-norvegica i At. gl. ^ 12. glf. Orhicans "^i^- virf. lU. Decnrtäta 14. Nubi- Uisceus vir. I virf. \ gl. glf. R. Traaenii At. *latesécta At. * carlstenénsis Lindstr. [R. torpescéntiila At, N.] R. örbicans At. *gothoburgénsis At. I [*glabri-orbicåutnla At et Jebe] ! R. orbicäntula At. R. decurtata Matss. * deciirtåtiila At. * arosiénsis At. R. pseudonorvégica A t. R. nnbilåscens Matss. * scaura IMatss. virf. \ \ R. bergiäna At. gl. 1.1. glf. Cnninélla vir. virf. Ifi. gl. glf. vir. virf. «if. ! Connirens S. vir. virf. gl. ,^»-. glf- Vunea- tiila vir. virf. gl. 1». glf. Podölica vir. virf. gl. 20. glf. Proldtula vir. R. caninélla At. * vacillans Schz. R. Hartmanii At. et M. R. gémina Matss. *incåna Kit. R. grossideus At. et M. *obtiisata At. et M. R. connivens A t. * ålbida Kmet. * concolor Hartm. R. psendo-Leffléri At. R. cuneatula At. * indiUiila A t. R. dinöta Matss. * hirti-dinuta A t. R. podölica Tratt. * canéntiila Matss. * limitåta. R. Matsson ii At. R. prolåtula At. et M. * hirsiUula At. R. placidina At. R. quasi-Traaenii A t. [R. quasi-orbicans At.] R. bracbysopala Winsl. [R. decnrtatélla At] [*dematranea Rap.] R. obnubila "VVinsl. * segrabicénsis Pau. R. scaurina A t. *snbniitis Gren. R. glaborriina Dumort. Richteri H. Br. [ R. glanci-albidiila At. j *quasi-vacillans At. I R. albidula Matss. hirti-albidiila At. R. sphferica Gr. * platyphjila Rau. *camurideus Matss. R. obtusifolia Desv. R. spuria Pug. I * obscura Pug. R. ramura Matss. i * hirti-camVira A t. ! R. Desvanxii Rip. I * glauci-dumetorum At. ' R. lutetiilua Lebm. * duraetorum Thtiill. { R. condensilta Pug. I * rocbeliåna H. Br. j R. Déséglisei Rip. R. blekingica At. *hirti-blekingica At. [R. hispånica Bss. et Reut.] [R. borraiénsis Cornaz] [* addénsis Corn.] [R. glutinösa 8ibth. et Sm., supra-f.] [R. crética Thory] [*Bruggéri Godet] [R. hörrida Bess.] (supra-f.) [R. glauco-micråntha At] [R. flagelläris Christ] I [R. micråntha Sm.] — I [* tiroliénsis Kerner.] *glabri-uriensis At [R. uriensis Lägg. et Pug.] [R. aroilliåna Cornaz] | KJ^\^H . ' l[R. hungarioa Kern.] TB. blondaeåna Rip.^ < [* hirti-blondeeåna > I At.] I j[R. supra-blondea- [R. spathulifölia Vukot.] virf. \ *placidimila A t. R. slavodölica Kmet. [R. rbajtica Gremli] [R. concinna Pug.] [R. rubiginélla TT. Br. | [R. oporta Pug.] />.] ROSA. 353 5. Villösie. 6. Tomentösce. Cinnamémece. 8. PimpinelliföUce. Art-typer. * Murithii Pug.] 1. moUi-retusåta At. [E, micans Dgl. N.] R. f«röensis At, körtelfri] i. molli-latesécta At. R. anti-Traaenii At. El. orientålis Dup., körtelfri] molli-örbicans At. :. molli-gothobur- gensis At. R. molli-orbicåntula R. contra-orbicantula At, .y.] At. molli-deciirtata At. \. coenilea "Woods, [R. nutkäna Presl.J R. pimpinellifolia L. molli-nubiliåscens At. I. spinéscens Christ. oUi-vacillans At. . molli-solstitiålis At. molli-ålbida At. . molli-iudiitula At. molli-canéntula At. R. quasi-coerulea At. R. cineräscens Dum. R. coufusa Pug. R. lanuginosa Rav. R. Scheutzii Christ. R. qtiasi-incana At. [R. scabri-nutkåna At., infra-f.] fR. chlori-nutkåna At. [*calif6rnica Ch. et ScW.] [R. gymnocarpa Nutt.] [R. myriacäntha DC. infra-f.] R. eglantéria L. Csupra-f.) R. acicnlåris Liudl. [R. lepidinula At, iV.] i [R. hiimilis Pursh.] R. intromissa Crép. [R. dumösaPug. N. Z).] R. seringeåna Dum. R. decolörans Christ. R. oboTåta Bak. R. Westövii Matss. molli-prolåtula At. . porrectélla At. | R. billotiana Crép. [R. glaucaPourr,, syn. R. rubrifölia auctt.] — ! [R. webbiåna Wall.] [R. rugosa Thunb.] : [* hirti-webbiåna At] [R. hemisphaerica — Herrm., supra-f.] Orbicans 1.3. Decurtdta 14. / Nubi- Yxr, läscens virf. glf. 15. vir. Caninélla virf. gl. glf. 16. Gravétii vir. virf. ^. * Connivens vir. virf. gl. glf. vir. virf. gl. glf. vir. virf. gl, glf- 20. '^"'- Proldtula virf. 18. Guned- tula 19. Podölica 23 — 164295. Lindman, Flora. 354 ROSACE^. Art-typer. 1. Afzelidnce. 2. Canince. 3. Rubiginösoe. 4. Agréstes. 21. Insérta 22. Pineli- énsis 23. Contrécta 24. förmis 25. Rigida Chavini ^^^' Tirf. 27. Achdrii gl. glf. vir. virf. 28. Ilailstöne gl. glf. vir. Tirf. 29. Flavidi- folia gl. glf. Yir. virf. .30. Lveteco- lérans gl. glf. vir. ' virf. .31. Lind- stroemii gl. glf. , vir. < virf. R. insérta Matss. * insertiförmis Åt. R. Dåhlii Åt. * sinuum Åt. R. pineliénsis Åt. *campicola H. Br. * desideråta Åt. R. jactans Matss. R. contråcta Matss. * Bladinii Åt. et M. *plåcida Matss. R. silvéscens Matts. R. acutiförmis H. Br. * vialiformis Mtss. * elåta Matss. R. coriifölia Fr. R. rigida H. Br. * glai^cif rons Åt. et M. *tnrbåtris Matts. R. trichelloides Åt. R. Chavini Rap. * rotigera Åt. R. venösa Sw. R. trichélla Åt. R. Åchärii Billb. * csesia Sm. R. bi-scheutziåna Åt. * pseudo-Blyttii Åt. R. Hailstönei Bak. *fuscätnla Matss. * convicinälis Åt. R. cimbrica Frieder. R. flavidifolia Vukot. *bellavållis Pug. [* labrosulina Åt, iV.] R. pseudo-Matssönii Åt. R. laetecolöraus Åt. * hirtior Lindstr. R. scötica Åt et Tr. [R.BarclayiÅtetTr.] R. Lindstroemii Åt. * arietåria Matss. R. Normaniåna Åt. *hirti-normaniånaÅt. [R. quasi-insérta Åt, R. glauciua Rip. * affinis Rau. R. rigentélla Mtss. *qnasi-jactans Åt. R. glauci-nudatélla Åt. [* glauci-clivorum Åt.] R. nudatélla Matss. * clivörum Scbz. R. glaucamphibola Åt. * amphiboloides Åt. R. amphibola Dgl. et Oz. *brachytomoides Matss. R, intercédens H. Br. * rigidiförmis Åt. R. Lewinii Matss. [* hirti-Lewinii Åt.] R. oblönga Rip. *per-opäca H. Br. R. luxemburgiaua Crép. R. quasi-Åchårii Åt. [R. quasi-sj^lvicola Åt.] [*ånglica Åt.] R. gnöphora Matss. * trichognophora Åt. R. doUta H. Br. * trichoneiira Rip. R. rubelliflora Rip. [* hirti-rubelliflora Åt.] * stimulåtidens Matss. R. uncinélla Bess. R. pseudo-cladoleia Matss. *scoticella Åt. R. quasi-Lindstroemii Åt. *pallidula Lindstr. R. retécta Matss. * quasi-Normaniäna I Åt. R. glauci-rubiginösa Åt. *supra-glaucirnb. Åt. R. rubiginösa L. R. supra-rubiginösa Åt., supra-f. [R. livéscens Bess.] * caryophyllacea Bess., supra-f. R. suécica Matts., supra-f. R. gravéolens Gren. R. elliptica Tausch, [R.briacensis H. Br.] [R. Jylländiae Åt] R. Klukii Bess. *strictidens Matss. [R. quasi-Ålliönii Åt.] [R.abscöndita Christ R. bohémica H. Br, [* lehotkaensis Kme supra-f.] [R. zagrabiensis Vukot et Br.] [*zalåna Wirzb., supra-f.] R. Sautéri H, Br. [R. agrestis Savi] R. sclerophylla Sch: [R. pygmfPa MB.] [R. vinodrtra Kern.] [R. ibérica Stev.] [* scabri-venösa Åt.] [R. tomentélla Lehm R. sarmentåcea Sw. R. svlvicola Dgl. et Rip. [R. Wilsonii Schz.] [R. praetérita Rip.] [R. Gisellse Borb.] [R. dånica Schz. D. [R. Ålllonii B. et Gr.; ROSA. 355 5. YillöscE. 6. Tomentösce. Cinnamémece. 8. PimpineUiféUoe. Art-typer. * molli-insérta At. K. argiUa Matss. * molli-pineliénsis At R. Greniéri Dgl. R. scabriuscula Woods. R. qnasi-desiderata * glabréscens At. Gabrielss. ! R. gålbana Matss. * molli-conträcta At. R. anstéra !\ratss. R. cnspidåta MB. R. dimorpba Bess. [* glabri-pomifera At. * commiitåta Schz. R. pomifera Herrm. R. iimbelliflöra Sw. FR. chlori-pomifera R. chlori-umbelli- At, iV^,] [ fl()ra At. * scandinåvica At et — Tr. I R. mollis Sm, R. heterophjila ' Woods. [R.cblorimoUis At,N.] * molli-unclgera At. R. molli-rotigera At. •^ molli-Achårii At. R. permöllis At. R. neobnrgénsis Lge. R. Gillötii Dgl. [R. cjclopborina N.] R. Andrzeiövskii Bess. — i — El. molli-fuscatiilaAt. R. collivaga CoUet. R. veniista Schz. R. vermlåndica At. ■R. molli-badiélla At, R. molli-céntrodon At, i\'.] R. terebintbindcea R. qnasi-scoticella At. [R. pendulina L.l [R. pyrenäica Gouan. infra-r'.] R. nipponénsis Crép. gl. 21. ^1*- Insévta vir. virf. gl. glf. 9-7. [R. Woodsii Lindl.] : R. sericea Lindl. [R. miniitiflora vir. virf. Pineli- tnsis rT> i, -■ c 1 T / Eugelm.] [R. beggenana Sclir.] <|-r. ^évsica Michx, i [R. nitida W.] R. cinnamömea L R. lucida Ehrb. utan parblad] [R. mexicäna Wats.] \ glf. 2.3. ! /' Conträcta 24. Acuti- förmis Jiigiila 2G. Chuvlni Tirf. gl. gif. 27. vir. Achdrii virf. gl. gif. 28. IlaUstånei vir. virf. gl. 29. glt. Flavidi- vir. fölia virf. gl. glf. 30. Lceteco- vir. lörans virf. gl. 31. glt. Lind- st roemii vir. virf. 356 ROSACE^. hittills förväxlade R. Gayi At, som är allm. överallt inom gallica- området o. även allm. odlad, inom Systylfc av Amerikas enda art av denna grupp, ii. setigera Mich. 1. R. (Af/eliånfp, gl.) riibea Matss. 206, 23; i v. och s. ymnig ännu vid Norrköp. o. Västerås; åt n. o. endast känd från Rosl., Yxlan; har på v. -kusten utbildat flera extrema, skarpt skilda former: *corda- tula Lm, den mest utprägl. lati-, bredbas- o. bredtandsf., *katte- gaténsis At, 206, 25, tänd. längre utdragna, spets, men ej uddiga, ej åtliggande; m. variabel till bl. o. tänd.; *Palméri At et M., 206, 24, extremt smalbladig, smalbasisk, kort- o. smaltandad; "^^ prolongåta At et M., 206, 18, ut- och udd-tandad, även mellanbl. mot toppen vidgade (näst. som hos prolätula). — *(glf-) sérrifrons At, utbred- ning som R. rubea, men sällsyntare, ej så långt mot n. 2. R. (Afz., virf.) LeflFléri At; utbredn. som nr 1, men i s. sälls. ell. saknas, mot n. allmännare än nr 1; starkt varier. till hå- righet, bladbredd, basform, tänd:s bredd o. längd; *billingensis At, motsvarig *cordatula. Billingen. — *(vir.) rubeigena At, synes mer nordlig, till Vsm.; * deminuens Lindstr., microphyll, Marstrand. 3. R. (Caninae, vir.) aciphylla Rau (R. ardala Matss.), v. -kusten täml. allm., ö. -kusten sällsyntare. — *quasi-cordåtula, Visby; — *quasi-kattegatensis At, bl. o. tänd. som nr 1 *katteg.; v.-kusten, ex. Gottskär; * skagerakénsis At, bl. o. tänd. som nr 1 *Palm., v.-kusten. — *(virf.) trichårdala At, med huvudarten o. nr 4 glau- cardala antagl. ej sälls., i s.-ö. Sv. (ex. s. Gtl.) allmännare än huvudarten. 4. R. (Can., gl.) glaucårdala At, utbredn. som nr 3, men m. allmnre, Europas kanske allmnste Caniua-art, mycket variabel liks. alla Caninse gl., än smal- och långbladig, fintandad, med smala nypon, än tvärtom; *glauci-skagerakénsis At, endast genom blåaktigheten skild från 3 *skager. och ungefär lika ymnig. — *(glf.) inca- néscens H. Br., med huvudarten antagl. ej sälls., v.-kusten, Billingen. 5. R. (Rubiginosse, virf.) drosophora * (virf.) gothica Winsl., blott funnen vid Göteb.; en atavistisk infra-f. till den kring Göteb. vanliga nr 2 Leffléri, analog med den östsvenska nr 181 *strictidens (Achärii-typen) o. den engelska R. bi-Borréri (Jebei-typen). 6. R. (Villosae, glf.) moUi-sérrifrons A t, ständig följeslag. till nr 1 rubea, allmnre än den i Villosa-rika trakter, i ö. till Norrköp. o. Västerås; stark variation, motsvarande lati-f:a av rubea o. hirti-f:a av Leffléri; särdeles utpräglad är * molli-prolongata At (norsk, säkerl. även på v.-kusten). 7. R. (Tomentosa?, glf.) farinosa (Bechst.) Rau, m. lik övriga östersjö-Tomentosae-gl., skild genom ytterst grund sågning o. längre utdragen bladtopp. Sk. (Arlöv); Oskarshamn, Västervik; Rosl. (Yxlan). 8. R. (Tom., virf.) anti-årdala At, Boh., Sydkoster. 2. Rlifula- typen, 205, 15, 207, 35. Smalbladstyp med udd, mer långbladig än rubea-typ.; både bas- o. toppdel näst. raksidiga med m. p.. m. tvär, vinklig övergång mell. båda; sågning glesare o. vassare, ROSA. 357 öppnare, flera ell. färre tänd. t. o. m. ngt utspärr., vilket särsk, på nederbhn ger säker skillnad från Rubea-t. (även då flertalet bl. ha ngt inböjda tandtoppar, 207, o5); taggar vanl. spensligare, mindre böjda; är gen. sin mångformighet villsamt lik flera andra arttyper; särsk. svårskilda från Rubea äro former med trubbigare, mer åtligg. tänder, och från Subcristata-typ. formerna med bredare bl. o. breda, långryggade tänder. Utbredn. närmast som Rubea, som den liknar i ymnighet ell. överträffar (så på ö. -kusten, där den går nordligare). 9. R. (Afz., gl.) rufula Matss., 205, 15, ej sälls. ännu i Vrml. o. mell. Roslag.; västkustform. äro: * grypacéna Matss. 207,35, jfrlsevis intandad, ofta ytterl. långbladig, tagg. kraftigt nedböjda; ej sälls. ned till n. Hall.; *sericåtula Lindstr., ytterl. uttandad, sirligt fintandad, Boh. — Sk. (Pinelierna). — *(glf.) rufuliformis At, ej sälls. med huvudarten, lika östl. o. nordl. 10. R. (Afz., virf.) Forstéri Sm., förekommande med nr 9 ru- fula sporadiskt på inskränkta områden; östform. * Wittrockii At, bredbas- o. angusti-f., avlång bladform, tänd. m. korta, täml. breda, kort sylspets.; Sthlm, Bergianska trädg., liknande f:r Upps., Rosl. o. Gtl.; *hallåndica Schz, smalbas- o. lati-f., rombisk bladform, tänd. i allm. smala, täml. långa, spetsiga till trubbade; Gbg, Marstr. o. nordligaste Hall.; — *(vir.) viréntifrons Matss. tycks endast före- komma på östkusten, Sm., s. ög., Mälaren. 11. R. (Can., vir.) depauperåta Borrer, ganska allm. upp till Rosl. — *(virf.) hirti-acciirrens At: utbredn. som huvudarten. 12. R. (Can., gl.) glauci-acciirrens x\t, en av de vidast spridda (ända till Persien) och överallt allmnste Caninse, lika mångformig o. mångbenämnd som n:r 1 glaucardala; särdeles utmärkta äro västkustf. * anti-grypacéna At o. * contra-sericåtula At, Boh. — *(glf.) accurrentifårmis At, i sällsk. med huvudarten, fast sällsyntare. 13. R. (Agréstes) ditrichopoda Borb., infra-f. till *accurrenti- formis (nr 12); i Sv. blott sydligaste Gtl. 14. R (Vill. glf.) moUi-rufuliformis At, näst. lika vitt spridd som nr 9 R. rufula, men synes överallt sällsynt. 15. R. (Tom., glf.) curtatélla Matss., Oskarshamn till Rosl., lik nr 7 farinosa, men med mycket öppnare sågning, delvis ut- tandad; — (gl.) glabri-curtatélla At, Oskarsh., med huvudarten. 16. R. (Tom., virf.) quasi-accurrens At, Oskarshamn, Göteb., Boh. Skaftö; djupare sågning än föreg:s, smalare bl., bredare foder- småbi. 3. Subcriståta-typen, 207, 32. Bland alla den mest uttandade; kan blott förväxlas med Rufula-t., varifrån den skiljes gen. m. e. m. utprägl. bredbladstyp, samt Conträcta- o. Achärii-t., från vilka den skiljes gen. överbks längre tillspetsning o. tydligare uddbildning; även hos angusti-f. är bladbasen ngt rundad (aldrig kilform. till- spetsad som hos Rufula; se 207, 32 o. 35); tanduddar långt o. spetsigt utdragna (minimum i detta avs. visa 207, 32, a, c; det normala är e); 358 RÖSACE^. tagg. vanl. spensl., ej starkt böjda. Utbredn. ungefär som föreg., kanske mera värmeälskande; grön- o. hårbladsfia m. e. m. sälls. Nästan lika mångform. som föreg. typ. 17. R. (Afz., gl.) subcriståta Bak. (R. laciniosa At et M.), 207, 32, e, angusti-f. ; *elarif6lia Matss., i n. ända till Dalälven; *cris- pulåta At et M. 207, 32, a, c, microphyll-f. med jf risevis föga ut- dragna o. tillspetsade tanduddar, Boh. (Marstr. m. m.), Billingen. — *(glf.) hirti-laciniösa At, kollektivnamn för ett antal ganska skilj- aktiga hårbladsf., inskränkta till enskilda lokaliteter, såsom *vexioni- ensis Schz (Växjö), *koehleriana Matss. (Oskarsh.); går till Rosl. 18. R. (Afz., virf.) laciniösula At, blott känd som augusti-f., motsvar. clarifolia, i Sv. Västerås o. Rosl., Väddö; — *(vir.) excellens Jebe, i Sv. blott Strängnäs och Rosl., Blidö. 19. R. (Can., gl.) quasi-subcriståta At, Ög., Oskarshamn, Gtl. 20. R. (Can., vir.) syringifolia Matss., sydliga Roslagen, Gtl. — *(virf.) ovåtifrons Mtss., Marstrand. 21. R. (Vill., glf.) molli-spiciilidens At, Borås, ög., Vikbo- landet, Rosl. — • *(gl.) molli-subcriståta At, Borås, med huvudarten. 22. R. (Tom., glf.) brachiåta Dgl., från övriga Tom. glf. lätt känd på typens bladkaraktär; ög.. Bankekind; Kalm., Göteb. 23. R. (Tom., virf.) lenifålia Matss., av alla grönbldga den mest spridda; längs kusten Boh. — n. Rosl. 4. Jébei-typen, 205, 13, 16. Kortbladstyp med även hos latis- simi-form:a smalnande basdel, alltid i ngn mån viggform. nedlöpande på skaftet, oftast med tvär, vinklig övergång till den korta toppdelen, m. e. m. konkavsidig genom bladuddens m. kraftiga utbildning; a-blad karakterist. spadformigt, än jfrlsevis högtoppigt o. grovtandat, 205, 16 a, än urnupet med inböjda tandtoppar, 205, 13 a; e-blad även karakterist., 205, 16 e, hos smalbas-f. lansettl.; tänd. smala, uddiga, raka till ngt inböjda (aldrig utböjda som hos nästföreg. typ). Ymnig gm hela Eur:s Rosa-område (i ö. As. representer. av R. muUiflora, grupp Systylse), i Sv. ännu i Ång. en av de allmnste typerna; tävlar med Rufula i mångformighet. 24. R. (Afz., gl.) Jébei At, 205, 13, 206, 18 d (bredbas-f.), i n. till Dalälven. — *(glf.) glaucigera (Matss.) At, 205, 16 c (an- gusti-f.); följer huvudarten, ställvis ymnig ännu på kalköarna i Rosl., i n. tills, med en mycket utprägl. bredbas-f. * extravagans At med delvis kort rektangulära bl., först upptäckt i Ång. 25. R. (Afz., virf.) Blyttii Gand., 205, 16, a, é, i Sv. knappt funnen annorst. än å ö.-kusten, fr. Norrköp. till Dalälven flerest. täml. ymnigt; har längst i n. en fullkomlig motsvarighet till näst- föreg. * extravagans och med samma utbredning, näml. * ångerman ula At, dock allmnre o. mer utprägl. lati- och bredbas-f., kortbladig med korta, breda, trubbiga tänder. — *(vir.) Collindéri Matss., i Sv. knappt längre mot s. än till Stockh., ymnigast i Mpd; har en mot *angermånula svarande form, *angermåna At, med samma utbredn. o. ymnighet. ROSA. 359 26. R. (Can., vir.) colpogena At, en av våra mest utbredda o. ymnigaste Caninae, i n. åtm. till Östhammars skärgård. — *(virf.) tricho-colpogena At, sammanfattning av flera lokala underarter, delvis ganska utpräglade, såsom *Thedénii Schz, Stockh., Djurgår- den— Vaxholm, traktens enda för förf. bekanta hårbladiga Canina, mi- crophyll, lati- o. per-f. 27. R. (Can., gl.) glauco-colpogena At, i Sv. av ungef. samma frkmst o. ymnighet som nr 26; i det övriga Eur. långt allmnre, över- allt i otaliga former. — *(glf.) colpogenoides At, följer huvudarten ännu på kalköar i Rosl. 28. R. (Agr.) arvätica Bak., infra-f. till nr 26 colpogena, i Sv. endast en gång på L. Karlson (av Crépin bestämd till R. Junzilliåna). 29. R. (Vill., glf.) molli-glaucigera At, förekomst som den snarlika 24 Jebei *glaucigera o. samma utbredning; ersattes i n. av en mot * extravagans svarande avart * molli-angermånula At, Uppl. — Mpd., förhärsk. Villosa vid n. Mäl. o. i n. Rosl. — *(gl.) molli- Jébei At, Söderköping. 30. R. (Tom., glf.) singöensis At, endast ett fåtal buskar, Rosl., Singö o. Yxlan; olik övriga Östersjö-Tomentosse-gl. genom bre- dare, djupare sågade bl. o. breda fodersmåbi, som hos nr 130 billotiana; formen fr. Yxlan motsvarar 29* molli-angermånula, * yxlensis At. 31. R. (Tom., virf.) tomentosa Sm. (non auctt.), lik 25 Blyttii till bladform o. bladkant; Boh., Svarteborg nära Aspesjön; synes f. ö. ej hava anträffats sedan Smiths tid. 5. Wahlenbérgii-typen; 2O6, 21. Skild från nästföreg. typ gm grundare, ej spetsuddig sågning, mindre utvecklad bladudd, basdelens sidolinjer mer svängda, tagg. kortare men kraftigare, starkt nedlutan- de, ofta med nästan rak ryggkant; a-bl. smalt, vanl. tvärtoppat. Har i Sv. avgjort östl. utbredn,, maximum i Uppl. o. Sdml., även å Gtl. o. Billingen täml. rikligt förhanden, mot v. till Kristiania-fjorden ; i s. Sv. ytterst sälls. (liks. på kontinenten). 32. R. (Afz., gl.) Wahlenbérgii Matss., 206, 21, i typ-områdets nordliga del den avgjort härskande arten med 2 utprägl. underarter, lati-f:r med bredare, åtligg. tänder: *Öhrnii Matss., smalbasig, mer nordl., flerest. i Rosl. den ymnigaste av Afzelianae; *patricia At, bredbasig, med bredare, ngt trubbiga tänder; sydligare. — *(glf-) pallens (Fr.) At, med huvudarten, men sälls. 33. R. (Afz., virf.) complens At, känd blott fr. Sdml., Upps., Rosl.; där ej sälls. — *(vir.) chlori-Öhrnii At, en buske, Sundbyberg. 34. R. (Can., vir.) sudermånica At et M., i Stockholmstr. o. Sdml. allmnre än 32 Wahlenbérgii; hastigt avtag, mot norr; Gtl., Vg. (Billingen), BL, Boh.; varierar med åtligg. o. rakare tänd. — *(virf.) similis Matss., allmnre i sydligare Sv., ej funnen vid Stockh. 35. R. (Can., gl.) glauci-sudermänica At, Sthlm, Långholmen, en buske växande jämte nr 34 sudermånica och nr 32 Wahlenbérgii *patricia (möjligen deras hybrid). 360 ROSACE^. 36. R. (Vill., glf.) molli-p allens At, följer 32 Wahlenbergii men sälls. i RosL, Stockh., Billingen. 37. R. (Tom., glf.) quasi-Öhrnii, en buske i Rosl., Yxlan, på en plats där *öhrnii (32) är förhärsk. Kosa; bl. av ren Öhrnii-typ, gruppkaraktär alldeles som övriga östersjö-Tomentosae-gl., av vilka nr 7 farinosa, 15 curtatella o. 154 cuspidata växa i närheten, 6. Acmenophylla-typen, 206, 22. Mycket närbesläkt. med föreg. typ, skild genom i allmänhet bredare bladtyp med ej nedlöpande bas, uddbildning otydlig, endast märkbar på överblad, 206, 22, c (jämför med 206, 21 b, d), toppdelen mindre skarpt begränsad fr. bas- delen (på e på ena sidan märkbart); tagg. typiskt kort klokrökta. Ut- bredn. nästan som föreg. typ, utom Skandinavien endast i ö. Cen- traleur. o. ytterst sälls. 38. R. (Afz., gl.) acmenophylla Matss., 206, 22, i typområdets n. del den förhärsk. arten, flerest. m. ymnig. — *(glf-) acmeno- phylloides At, med huvudarten, men ngt sällsyntare. 39. R. (Afz., virf.) vanéscens At, utbr. som nr 38, i s. till Öl. — *(vir.) glabri-vanéscens At, Sundbyberg vid Sthlm. 40. R. (Can., vir.) agånodon Matss., i s. landskapen allm. till Stockh. — *(virf.) barytoma Matss., med huvudarten, men sälls. 41. R. (Can., gl.) smolåndica Matss., med nr 40 men m. säll- syntare upp till Stock. 42. R. (Vill., glf.) moUi-vanéscens At, utbr. som nr 39, all- mnre än denna o. går längre åt v. 43. R. (Tom., glf.) quasi-smolandica At, lik 130 billotiana, skild gm typens bl.-form o. bl-.kant; Sk., Oderljunga. 43 b. R. (Tom., virf.) Nymånii At, >.Stockh., Värmdö» (C. F. Nym.). 7. GabrielSSÖnii-typen, 204, 4. Smalbladstyp med grund såg- ning o. smala, trubbiga tänd. som Rubea, men utan uddbildning o. av förhärskande avlång bladform; a-bladet karaktäristiskt, med vid- gad, urnupen topp, inåtböjda, smala topptänder. Mycket fristående typ, endast visande släktskap med Rubea-typen; endast funnen på Skand:s v.-kust ned till mell. Hall., ej utom Skand. 44. R. (Afz., gl.) Gabrielssonii Matss., 204, 4, spridd efter v.-kusten, ingenstädes ymnig. — * (glf.) bahusiénsis At, endast fun- nen vid Göteb. 45. R. (Can., gl.) curtéllifrons (Matss.) At, av förf. endast sedd från Marstrand. 46. R. (Vill., glf.) molli-bahusiénsis At, i n. arttypens allmän- naste art, förmodl. även på vår v.-kust ej sälls., ehuru av förf. en- dast sedd fr. Göteb. 8. Saturélla-typen, 204, 3. Långbladstyp, bl. med rektangulärt mittparti, hos överbl. tvärt övergående i en rak- ell. ngt konkavsidig toppdel med tydlig uddbildning; mellanbl. m. e. m. tillspetsade, a- bladet karaktäristiskt, tunglikt, näst. tvärtoppat, med smala, ngt in- ROSA. 3(31 böjda tänd.; sågning djup, ganska tät, tänd. långt tillspetsade o, lång- ryggade, föga åtliggande; tagg. alltid starkt nedlutande med kraftig basdel, typiskt näst. rak ryggkant, spetsen än rak, än krokböjd. Med särdeles vid utbredning (dock ej i Amer.), i varma klimat förhär- skande Rosa-typ (särdeles dess arter i Systylse-gruppen : (gl.) moschåta o. (vir.) sempervirens), även hos oss särd. starkt representerad ända till n. om Dalälven, även på v.-kusten ymnig; skyr inlandet. 47. R. (Afz., gl.) saturélla At, inom Sv. i hela typområdet m. e. m. ymnig (utom fr. Skand. halvön av förf. endast sedd fr. Ungarn); *Lindinånii At, extrem augusti. -f. med långa, smala, raka tänd. — *(glf-) mselarénsis At, ytterst allm. i ö. Mälarområdet o. hela RosL, i n. till Hls., men når i s. ej Ög. 48. R. (Afz., virf.) lepidina Matss., alltid bredbasf. o. långbla- dig, i övrigt starkt variabel; allra, i Rosl. upp till Dalälven, sparsmre mot s., dock ganska ymnig på Gtl. (även på s. Östersjökusten, Dan- zig), flerest. även i de inre landskapen (i motsats mot typens ö\Tiga arter). 49. R. (Can., vir.) swartziåna Fr., ymnig vid kusterna, särd. Östersjöns. — *(virf.) brachytoma Matss., i ö. kusttrakterna flerest. täml. ymnig upp till Mäl., i allm. bredbasiga lati-f:r, ofta svåra att igenkänna som tillhörande denna typ. 50. R. (Can., gl.) frondåsa Steven, undantränger allt mer R. swartziåna ju längre söderut, i Eur:s centrala delar fullständigt. 51. R. (Vill., glf.) molli-mselarénsis At, med ma^arensis, gan- ska lik denna, ytterst sällsynt, funnen på 2 lokaler i Stockholms- trakten samt vid Dalälven. 52. R. (Tom., glf.) quasi-frondosa At (R. Tullbérgii Matss. till största delen), typisk östersjö-Tomentosa-gl., lätt igenkännlig på typens bladform och tänd.; h. o. d. fr. Sthlm till Sk. 53. R. (Tom., virf.) quasi-swartziåna At, Bl., Nättraby (en buske). 9. Cinericia- typen, 204, l. Bladform, utom det karaktäristiska, m. e. m. toppiga a-bladet, lik Saturella-typens med typiskt rektangu- lärt mittparti, men mycket bredare bas, ofta tvär; stark uddbild- ning, grövre sågning än hos någon annan Rosa-typ; tandudd vanl. lång, ofta något inböjd, bitand grov, ofta bakåtspärrad; taggar ho- pade, vanl. långa, föga nedåtböjda; näst. alltid macrophyll-f. En av Europas ymnigast förekommande typer; trivs bäst i varmt, hos oss i kust-klimat. 54. R. (Afz., gl.) cinericia Matss., 204, 1, på vår ö.-kust mer sälls., dock ända upp till Dalälven; även på Billingen. Smalbas-f:a ofta svåra att igenkänna; en sådan är *synodica Matss., ög., Vikbo- landet. — *(glf.) tiirti-cinericia At, hos oss sälls., dock funnen ända upp till Dalälven och på Billingen. 55. R. (x\fz., virf.) Loenquistiorum At, går även till Dalälven, sällsyntare åt s. och v. — *(vir.) winslowiåna At, Rosl. o. Gtl. med huvudarten; Göteb., många lokaler. 332 KOSACB^. 56. R. (Can., vir.) bi-pratincola (H. Br.) At, sälls., både v.- o. ö.-kust (till RosL). — *(virf.) hirtifolia H. Br., endast sedd fr. Gtl. o. Ög. 57. R. (Can., gl.) besseriåna Blocki, s.- och v. -kusten, Gtl. — *(glf.) abiétina Gren., Gtl., med huvudarten. 58. R. (Vill., glf.) moUi-trachyphylla At, mer spridd inåt lan- det.) t. ex. i Vg.). 59. R. (Tom., virf.) pellita Rip., lati-f., fodersmåbi, breda säll- synt med nr 54 cinericia. 60. R. (glf.) glauci-pellita At, Visby bland 3 andra arter av samma typ, Sk., Alnarp; Göteb.; Boh., Norum. 10. OpacifÖrmiS-typen, 207, 29. Står nära Cinericia- typen, men saknar utbildad bladudd; igenkännes lätt på överbladens långt utdragna, näst. raksidiga toppdel med skarp, raktandad sågning samt de mycket breda o. grovtand. a-bladen; tagg. typiskt starkt ned- lutande. Vitt spridd typ, dock endast i Eur. o. v. As., i Sv. mer sydl. till västl., från v.-kusten gående inåt men ej nående ö.-kusten. 61. R. (Afz., gl.) opaciformis Matss., 207, 29, utbredning som typens. — *(glf-) Långei Schz, v.-kusten, mest sydligare, samt Bil- lingen. 62. R. (Afz., virf.) norvégica Christ, ymnig vid Kristiania- fjorden, därför med största sannolikhet även i Boh. 63. R. (Can., virf.) quasi-norvégica At, för förf. endast bekant gm Winslovvs exs. nr 20, liksom även 64. R. (Can., gl.) armåta Steven, från Sv. för förf. känd gm Winslows exs. nr 13, Vg., Norsesund med föreg. 65. R. (Vill., glf.) moUi-retusata At, typens allmnste art, lätt att förväxla med den vanligare o. vidare spridda 80 coerulea men skild gm den breda bladbasen o. långa, raksidiga bladtoppen. 11. Traaenii-typen, 206, 26. Mycket fristående typ, i bladf. likast den säkerligen ej närmare besläktade föreg., men lätt skild gm sin alltid grov-, rak- o. trubbtandade sågning samt nederbladen (26 a), på vilka en svag rest av de övre bladens starka toppighet ännu skönjes. Alla arter rik- men svagtaggiga. Typen synes vara form- rikast i v. Nordamerika (R. nufkåna med samsläktingar, ännu föga kända); i Eur. o. v. As. är R. pimpinellifolia^ oändligt mångformig, enväldigt härskande art; liksom denna är karaktärsväxt för Ilex- området, så äro även typens heterosepala arter inskränkta till denna, endast kända från Skand. o. England. Ingen representant bland Gällicae eller Systylae. 66. R. (Afz., gl.) Traaenii At, 206, 26, i Boh. (åtm. vid Mar- strand) ej sälls., når ned till Hall.; den avbildade formen är den vanligare bredbas- o. bredtandsfrn * torpéscens Matss.; huvudarten har smalare, rundad bladbas o. smala tätstående tänd. — *(glf-) latesecta At, med huvudarten mer sällsynt; svarar mot torpescens; KOSA. 363 den mot huvudf . svarande sällsynta * brevikénsis funnen vid Mar- strand. 67. Il.(Afz., virf.) torpescéntula At *(vir.) carlstenénsis Lindstr., endast funnen vid Marstrand; huvudarten rätt vanlig vid Kristiania- fjorden, säkerligen även att finna i Boh. 68. R. (Can., gl.) quasi-Traaenii At, Boh., rätt vanlig. 69. R. (Vill., glf.) molli-latesécta At, med R. Traaenii, säkert ej sälls. 70. R. (Tom., virf.) anti-Traaenii At, Boh., Stenungsön. 71. R. (Homosépal^e) pimpinellifålia L., se gruppens karak- täristik sid. 338; bladformen kan sägas stannad på a-bladets ståndpunkt (ganska lik 206, 26 a); stundom förlänges basdelen an- senligt men blir i stället smal, toppen däremot ej ; stammens utveck- ling stannar på 2:a årets utvecklingsgrad hos övriga Rosas, med tät- ställda borsttaggar, inga högre utvecklade. I Sv. säkert vild endast vid Marstrand. 12. Örbicans-typen, 2O8, 38. Också en mycket fristående typ utan tydligare släktskap med andra, i alla sina arter lätt igenkännl. gm sina korta, breda bl. med fullkomligt jämn rundning av blad- sidorna utan uddbildning, kraftig, ytterst jämn sågning med raka, jämnt spetsade tänd., endast a-bladets topptänder ngt inåtriktade; nederbladens småbi., isynn. sidobl., ofta tvärtoppade; tagg. i allm. få o. korta men stadiga, ryggkanten ofta alldeles rak. I Skand. som föreg. inskränkt till Ilex-området, synes den i England uppträda i samma arter som här, men ymnigast i Medelhavs- o. Svarta havs- länderna i ett flertal till Rubiginos^ — x\grestes hörande egendomliga arter (R. hörrida med * Seraphini, glutinosa med bl. a. den engelska * Borréri (alla supraf :r) ; i Alperna samma arter som hos oss, ymni- gast den för Rhone-området karaktärist. orbicans * montana Chaix; m. fl.); kring Adriatiska havet en Gallica-art {R. Polce At); i v. As. representeras typen av den egendomliga halv-Villosa'n R. orientålis (med en microphyll-f. * hecheliana i Medelhavsland.); i Japan av R. wichurajåna; Crép. (Systylse); i v. Nordamer. av R. gymnocårpa. Således ytterst vidsträckt utbredning o. enastående självständig ge- staltningsförmåga. 72. R. (Afz., gl.) orbicans At, 208, 38; bredbas-f:n, som här avbildas, långt vanligare än den mindre lätt igenkännliga smalbas-f:n — *(glf.) gothoburgénsis At, med huvudarten funnen på två lok. i Götebistrakten. 73. R. (Afz., virf.) orbicåntula At, sälls. jämte 72 orbicans. 74. R. (Can., vir.) brachysépala Winsl., Götebistr akten flere- städes. 75. R. (Vill., glf.) molli-gothoburgénsis, med 72 orbicans, ymnig, i Boh. o. n. Hall. — *(gl) molli-orbicans At, funnen på en lokal med huvudarten. 76. R. (Tom., virf.) quasi- orbicåntula At, med 73 orbicåntula. 364 R08ACE^. 13. Decurtåta-typen, 205, 11. Utpräglad kortbladstyp, med m. e. m. skarp gräns mellan en nedåt näst. raksidigt smalnande basdel (själva basen dock brett rundad till näst. tvär), o. en likaledes näst. raksidig toppdel, täml. kort o. utan tydlig uddbildning (den snarlika Opaciformis-typen skiljes gm att största bladbredden ligger nära ba- sen, varigenom toppdelen blir m. längre); tänd. med mycket bred bas, korta, m. e. m. trubbiga; det mycket breda a-bladet med brett rundad bas, näst. tvär, snarast naggtandad topp; fodersmåbi, ovanligt breda. Skyr ej -som de närmast föreg. inlandet; går i Sv. till n. Rosl., allmnre mot s. Våra arter finnas även i södern, men typens huvudmassa ingår där i de grupper som saknas hos oss: Gallicse, vars överallt allmännaste art B. pilmila Jacq. (typen för Linnés R. gållica) hör hit; och Systylse, i sydl. Europa representerad av den där allmänna B. (vir.) arvénsis; synes saknas i ö. As. o. Amerika. 77. R. (Afz., gl.) decurtåta Matss., 205, 11, hela typområdet, ej sälls. till allm. — *(glf.) decurtåtula At, med huvudarten, i kalktr. allmnre än den. 78. R. (Afz., virf.) pseudo-norvégica At, sälls. med R. de- curtåta i dess nordligare område. Sk. (Broby). — *(vir.) arosiéasis At, endast sedd fr. Västerås. 79. R. (Can., vir.) obnubila Winsl., med R. decurtåta i dess sydligare område, sälls. — *(virf.) segrabicensis Pau med huvud- arten, mycket sälls. 80. R. (Vill., glf.) coeriilea Woods, en av de allmännare Villosae, i synn. längre åt s. — *(gl.) moUi-decurtåta At, Örebro med huvudarten. 81. R. (Vill., virf.) brobyénsis At, Sk., Broby, med 77 * decurtå- tula, 78 pseudo-norvégica o. 80 coeriilea (trakten f. ö. m. rosafattig). 82. R. (Tom., glf.) quasi-coeriilea At, Gtl., Visby o. Väster- hejde, på båda lok. en lati-f. med breda fodersmåbi., på senare lok. dessutom en angusti-f., till fodersmåbi. m. m. nästan alldeles som de typ. Östersjö-Tomentosse, visande, att denna typ är att fatta som en försvagningstyp av den fullt utbildade Tomentosa-typen; Vg. 83. R. (Tom., virf.) cineråscens Dum., utmärkt gm ytterst breda fodersmåblad o. svag dubbelsågning, enl. Matss. funnen vid Göteb. 14. NubiläSCenS-typen, 205, 12. Ganska fristående arttyp, som synes närmast släkt med nästföreg., dock knappt att räkna som kortbladstyp, ty hos smalbas-f:a förlänges basdelen, ofta kilformigt (jfr a, c), hos bredbas-f:a (med brett rundad, t. o. m. näst. tvär bas) för- länges ofta den aldrig uddbildande toppdelen (näst. som hos Opaci- formis-typen). Trots den sålunda mycket skiftande bladf:n igenkän- nes typen i allm. utan svårighet genom sin ej bladuddbildande, enastå- ende grova, öppna sågning (hos djupsågade f. ofta oerhört stora tänd., hos grundsågade f., t. ex. liirti-, åtm. mycket långryggade), bäst fram- trädande på nederbladen (se a; dessas kilform bibehålles även hos bredbasf:a); bitand alltid svag; karaktärist. äro ock bas- eller topp- ROSA. 365 delens raka konturlinjer, vanligen slutande med ett vinkligt hörn. Ymnigt representer. i Eur. — Persien (varifrån gula törnrosen, R. eglan- téria, härstmr), men tycks ej nå fram till Atlantens kust; hos oss ganska allmän, men ej nående västkusten. 84. R. (Afz., gl.) nubilascens Matss., 205, 12, BL, Ög. — Uppl. — *(glf.) scaura Matss., långt allmnre än huvudarten; även funnen i Ång. 85. R. (Afz., virf.) bergiåna At, Sk., Vg. — Mpd, Gtl., innefattar en mångfald av olika f:r, delvis namngivna, sås. smalbasf . * eductella Matss. med utdragen toppdel, bredbasf:a * rotundatélla Matss., Yg., korttoppig latissimi-f., *columnifera Fr., Sk., jfrlsevis smalbasig med m. breda fodersmåblad, huvudfin långtoppig, mer stortandad än de båda föreg., samt * medelpådica Matss., mer korttoppig men ännu mer stortandad än föreg. 86. R. (Can., vir.) glabérrima Dum., sydlig, upp till s. Rosl., synes mycket sällsyntare än sina mångformiga hårbladsf:r, som här sammanfattas under *(virf.) Richtéri H. Br., funnen från Ög. till Mälaren o. Rosl. 87. R. (Can., gl.) scaurina At, i s. Sv. (som på Gtl.) ymnig, liksom i hela det sydligare Europa. — *(glf.) submitis Gren, nästan som huvudfm. 88. R. (Rub., glf.) uriénsis Lägg. et Pug. *(gl.) glabri- uriénsis At, supra-f. till 8-i nubilascens; Rosl., Ornö. 80. R. (Agr., glf.) blondseåna Rip., infra-f. till 87 scaurina; Sk., Hurva; ymnig, i s. Europa. 90. R. (Yill., glf.y spinéscens Christ, typens som det synes allmännaste art, närmast s. om Mäl. härskande Yillosa. 91. R. (Tom., glf.) confiisa Pug., ej hörande till typen östersjö- Tomentosae, fodersmåblad breda; sälls. Sm. — Mälaren. 92. R. (Tom., virf.) lanuginösa Rav., sedd fr. Sm. o. Gtl. 15. Caninélla-typen, 204, 9. Utpräglad långbladstyp utan udd- bildning men ganska högtoppig (märkbart även på nederbladen, se b och c); bladsidor rundade, bladform hos övre blad övervägande smalt oval, bas hos smalbas-f:a som c visar, likformad med topp- delen hos överbladen, hos bredbas-f:r ofta betydligt mer bredrundad än d visar; sågning grund, rätt långryggade tänd. med kraftig, ofta bakspärrad bitand, tandtoppen spetsad men ej vass, rak, ngt åtlig- gande. Utbredning i Sv. avgjort sydöstlig, i n. till Uppl., gående inåt landet men ej nående västkusten; även i utlandet östlig, sälls. 93. R. (Afz., gl.) eaninélla At, 204, 9, utbr. över hela typom- rådet, åt s.ö. rätt ymnig. — *(glf.) vaeillans Schz, vanl. starkt bredbasig; Gtl., allmännare än huvudarten. 94. R. (Afz., virf.) Hartmånii Matss., fodersmåbi, karaktäristi- ska långt tillspetsade, ofta m. breda; har den nordligaste förekomsten av typens arter, centrum kring n. Mälaren, spridd till s. Gstr., v. Ysm., n.ö. Sdml.; även på Gtl., spårs. 366 ROSACE^. 95. R. (Can., vir.) albidula Matss., allm. längs kusten Bl. — Stockh. samt Gtl. — *(virf.) hirti-albidula At, med huvudarten, kanske ngt sydligare, men näst. lika allm. 96. R. (Can., gl.) glauci- albidula At, ständigt med föreg., syn- barl. lika allm. — *(glf.) quasi-vacillans At; Gtl., Endre (med nr 93 caninella *vacillans). 97. R. (Vill., glf.) molli-vacillans, sporadisk med nr 93 cani- nella, i kalktrakt.-a Örebro — Arboga härsk. Villosa, även på Gtl. vanlig. 98. R. (Tom., virf.) Scheutzii C^hrist (albiflora Schz), Blek. antagl. ej sälls. ; Gtl. spårs. 16. Gravétii- typen, 207, 30. En genom sin ytterliga mång- formighet svårskild typ; bladens grundtyp som hos föreg. oval, utan uddbildning, med (hos smalbasf:a) bas- o. toppdel av samma form och rundade sidor, men bred (se b o. d) o. med större, mer åtligg. tänd.; a-bladet karakteristiskt smalt, högtoppigt, med få, grova tänd.; bitand svag. Mångformiga äro i synn. överbladen hos de bredbasiga; e-bladet på fig. visar en angusti-f. med svagt vidgad bas (lati-f. kunna bli tvärbasiga), tänd. ej åtliggande, ngt uddiga, bladtoppen förlängd, raksidig, topptanden ofta förlängd; hos andra f:r är blad- topp, kort, grovsågad som a-bladet o. s. v.; tagg. kraftiga, utstående. Ymnig både i ö. och v.; i sin arktiska form 7?. acicnlåris represen- terad i alla 3 världsdelarna. 99. R. (Afz., gl.) Gravétii Crép., 207, f>0, i norr till Upps., ej särdeles ymnig, även i söder sparsam, ymnig, i ett mittbälte Gtl. — Boh.; bildar bredbas-f:a *detruncata Matss., Gtl., korttoppig med ut- skjutande topptand, i allm. ngt ut-, täml. kraftigt uddtandad, ofta latissimi-f. med nederbladens sidoblad tvärtoppade; *fricans Matss., 207, 30 b, c, Sdml. — Vrml, långtoppig, än mer ut- o. uddtandad; *Almquistii Matss., Göteb:strakten, korttoppig, macrophyll-f., till bladform starkt påminnande om 54 cinericia. — *(glf.) solstitialis Bess., med huvudarten men ngt mindre allmän, bildar mot huvud- artens noga svarande bredbasformer: detruncåtula At (endast på Gtl.), fricåntula At o. csesiiformis Winsl. (Göteb.). 100. R. (Afz., vir.) grössidens At et M., från Rosl. till Sm. o. 01. en av våra allmännaste virens-f:r; — *(virf.) obtusata At et M., bredbas-f.., till Ång. ; smalbas-f:n * hirti-grossidens At sällsyntare. 101. R. (Can., virf.) obtusifolia Desv., en av Europas allmän- naste o. jfrlsevis bäst kända Caninae, i Sv. i de sydl:e landskapen även rätt ofta förekommande; n. alltid (jfrlsevis) smalbas-f. — *(vir.) camiiridens Matss., hos oss vanlig, jämnt spridd ända upp till Rosl.; i det sydligare Eur. sälls. 102. R. (Can., gl.) sphserica Gren. delvis (torde innefattat alla rundfruktiga), synes ännu allmännare än föreg., liksom hos oss i väster. — ■ *(glf.) platyphylla Rau (ej andra förf.), föga mindre allmän än huvudarten; i Sv. ymnig på Billingen, f. ö. endast Gtl. ROSA. 367 103. R. (Vill., glf.) moUi-solstitialis At, utbredn. som nr 99 Gravetii, mångenstädes ymnig; bredbas-f:n *intervectd Matss., GtL, motsvarig 99 *detruncata. 104. R. (Tom., glf.) quasi-incana At, Gtl., Träkumla o. Endre. 105. R. (Heterosépal^) aeieulåris Lindl., lättast skild från den snarlika R. cinnamomea gm att årsskottens täta beklädnad av borst- taggar kvarsitter på den blombärande stammen; endast funnen vid Skellefteå som en av utposterna av den norrifrån invandrade sibi- riska floran; liksom R. cinnamomea o. övriga till denna grupp hö- rande arter växer den på fuktig mark, i flod- o. bäckdalar o. dyl. men går ej som denna till sydligare bergstrakter utan är rent arktisk. 17. Connivens-typen, 205, 10. Bl.-typ lik föregis, men vanl. smalbladstyp stund, med bladudd; övre bl. smalt äggr. (se d), tänd. med smal bas o. längre (därför tätsitt.), långsamt smalnande, tand-toppen på nedre bladen m. e. m. tydligt trubbad, ngt inböjd, bitand svag; tagg. små, utstående (den avbildade ovanligt kraftig). Bredbas-f:a ha basen brett rundad o. hela basdelen jfrlsevis bred, toppdelen ganska långt tillsmalnande, smalbas-f:a stundom däremot toppdelen vidgad o. kort; extrema lati-f:r ha båda breda, bl. därig. (utom de översta) näst. runda. Tyckes vara rent europeisk, i Sv. företrädesvis vid havet o. de stora insjöarna, i s. i trakterna kring Alperna o. andra högre bergskedjor. Verkligt alpin är den hithör. allm. odlade R. glauca Pourr. (R. rubrifölia Vill.) med former, som märkvärdigt noga svara mot f:a inom 106 connivens. 106. R. (Afz., gl.) connivens At, 205, 10, den enda Afzel.-gl., som når upp till Ång., någorl. ymnigt spridd här i n. som i hela utbredningsområdet. Märkligare f:r äro: *anfråeta Matss., nordl. lati-f., ganska spetstandad; *ar8ea Matss., starkt utpräglad angusti-f. med avlångt oval bladf., ävenledes ymnigast i n. ; *angidens Matss., med vidgad toppdel och m. smala, tätsitt. tänder, sydlig o. västlig; den sydliga latissimi-f:n *cyclizans At, med näst. runda blad; bred- bas-f:n * Nords te dtii At et M., långtoppig, förekommer h. o. d. med huvudfm upp till Mäl. — *(glf-) ålbida Kmet, ymnigast på Gtl., f. ö. sälls. liks. bredbas-f. *Lindebergii At et M. 107. R. (Afz., virf.) pseudo-Leffléri At, av förf. förr samman- blandad med 2 Leffléri, skild gm saknad av uddbildning, någorlunda allm. Mäl. — Ång., längre i s. sälls., saknas iv. ; nordfrn *angisecta svarar alldeles mot 106 connivens *ar8ea. — *(vir.) concolor Hartm. tycks endast finnas n. om Mäl. 108. R. (Can., vir.) camiira Matss., Gtl., Ög. o. längre is.; av förf. endast sedd från Skandinav, halvön. — *(virf.) hirti-camura At, med R. camura o. 109 spuria, *sälls. utom på Gtl., även funnen i Danm. o. längre i s. till Sicilien. 109. R. (Can., gl.) spuria Pug., överallt allmnre än 108 camura. 368 ROSACE^. funnen upp till RosL, en bland de vanligare Caninae även i utlandet. — *(glf.) obseiira Pug., GtL, Sk., sälls. 110. R. (Vill., glf.) molli-ålbida At (R. fallax A. Bl. delvis), synes i Sv. endast vara funnen på GtL o. i n. Rosl. till Gävle; en del tänder vanl. enkla. 111. R. (Tom., glf.) intromissa Crép. (R. Tullbérgii Leffl.), hos oss funnen flerestädes i ö. o. v. Sk. 18. Cuneätula-typen, 207, 33. Utpräglad bredbladstyp med starkt utvecklad udd (märkbar ända ned på b-bladet); även hos smal- bas-f. bredrundad basdel, ehuru själva basen alltid visar tendens till nedlöpande (härav namnet cuneatula), sidorna särdeles jämnt rundade (endast då toppdelen är kort, som hos b på 33, är den tvärare av- gränsad från basdelen); tänd. särd. grova, de flesta med starkt inböjd topp med en i allm. m. kort udd, e-bladet med mer öppen ell. t. o. m. uddig sågning; bitand svag; tagg. näst. alltid starkt nedlutande, särd. hos Caninse mycket grovbyggda (ofta den bästa skillnaden från lati-f:a av föreg. typ). En av Europas och v. Asiens härskande typer, rikligt representerad överallt inom de heterosepala rosornas område, kanske mest i ö., varifrån de gruppen tillhörande törnrosorna synas vara komna, den från urgamla tider odlade R. (Gallien) francofurtåna Miinchh. o. dess hybrid (trol. med 57 besseriana) alba L. 112. R. (Afz., gl.) cuneåtula At, 207, 33, över hela området, allmännast i ö., där den når upp till Gstr. ; den mest utpräglade bredbas-f:n *platysehista Matss. tycks egendomlig för Götebg:s-tr. — *(glf.) indutula At, beledsag. huvudarten o. typens Caninfe, i kalktr. ännu vanligare än huvudarten. 113. R. (Afz., vir.) dinöta Matss., en av de få Afz.-vir. i de södra länderna, i Sv. allmännast norrut (ända till Ång.); *pariåta Matss., extrem smalbas-f., korttoppig, Oskarshamn. — *(virf.) hirti- dinota At, kollektiv underart, innefatt. en mängd mer lokala, ännu ej utredda, ex. smalbasfm *plumbea Matss., korttoppig tersi-f. (hår- bladsf. av *pariata), Oskarshamn; av bredbasf:r den täml. spridda korttoppiga, bredtand. hirti-f:n *roslågica At, samt den mer lång- toppiga, fin- o. uddtandade *l8etula At med dess extremf. *pectinå- tula At (båda först beskrivna från Bergianska trädg.). 114. R. (Can., vir.) lutetiåna Lehm. (R. ållodon Matss.), i ut landet sällsyntare, i Sv. allm. o. den nordligast gående av Canina? (till Hedemora). — *(virf.) dumetorum Thuill. (ej andra förf.), i Sv. t. ex. GtL m. sälls. jämte huvudarten. 115. R. (Can., gl.) Desvauxii Rip. (R. glaucéscens Desv.), en av de allmnste Caninse, tävlande med glaucårdala o. glauci-accurrens, även hos oss kanske den ymnigast förekommande men ej gående så långt i n. som 114 lutetiåna (till RosL). — *(glf.) glaucidumetorum At, i utlandet näst. lika allm. som huvudarten, hos oss endast i de sydligaste landskapen o. sälls. ROSA. 369 116. R. (Vill, glf.) moUi-indutula At, i allm. sparsam, ymnig i mell. Rosl. 117. R. (Tom., glf.) seringeåna Dum., i Sv. endast funnen pä Gtl., Väskinde; starkt utprägl. lati-f., liksom övriga där samväxande av Cuneatula-typ. 118. R. (Tom., virf.) decolårans Christ, i våra sydligaste land- skap spridd men sällsynt. 19. PodÖlica-typen, 206, 20. Närmast föreg. o. från den ofta svårskild : kortbladstyp, utmärkt gm kort, typiskt vidgad toppdel utan egentlig udd men med topptanden ganska utskjutande (dock ej e- bladets; fig. e och c); f:r med starkt vidgad toppdel kunna lätt för- växlas med Jebei-typen (205, 13), om de äro smaltandade, o. med följande typ, om de äro grovtandade (såsom 206, 20 visar); från båda skiljer den sig genom saknad av egentlig bladudd samt kortare, knappt uddiga tänder; bitand svag; bredbasf:r med mer förlängd toppdel komma föregående typ nära, extrema bredbas-f:r med kort topp kunna bli synnerligen svårskilda från Chavini-typen, men sakna dennas öppna, uddiga sågning. Mer östlig typ, dock nående Norge o. England men där avgjort svagare representerad. 119. R. (Afz., gl.) podolica Tratt., 206, 20, mycket stor form- krets: a tillhör bredbas-f. *galactizans At, lati-f., bred- o. korttand.; c och e tillhöra den även bred- o, korttandade smalbas-f:n *coeru- leåta Matss,; *dilåtans At innefattar smalbas- o. smaltandsf:r med vidgad toppdel (snarlika Jebei-t., 205, 13); arten allm. i ö. upp till n. Rosl., sälls. i s. och v. — *(glf.) canéntula (Matss.) At användes här som kollektivnamn för alla till arten hörande hårblads-f:r, många av Matss. namngivna (bland dessa kan *retiisa Matss. anses motsvara *galactizans; mot *coeruleåta svarar den ursprungliga * canéntula Matss., mot *dilatans svarar *d61icha Matss.); i sin kollektiva om- fattning har underarten ungefär samma utbredn. som huvudarten o. är föga mindre allm., särsk. i s. och på kalkgrund. 120. R. (Afz., virf.) Matssonii At, synes bäst passa som art- namn, därför att det från början givits åt en i arten centralt stående ganska vid formgrupp, innefattande både smal- o. bredbas-f:r (av de o från början ditförda huvudvariet. hör dock hit endast typen, y ca- nula); av hithör. namngivna f:r synas märkligast: *crassif6lia Wallm., svarande mot 119 pod. *coeruleata, med tjocka, nätformigt veckade blad, mycket grova tänder; *collinålis Matss., svar. mot *dilatans; sequåbilis Matss., den enda på Gtl. funna, microphyll-f., näst. rund- bladig; * oscarhamnénsis Matss., med bred bas, toppen ej ^ådgad, långsträckta blad; ymnigt förek. Dalälv. — Sk.; om den når v. -kusten, synes tvivelaktigt. — *(vir.) limitåta Matss., nordligare än huvud- arten (till Ång.), i s. till Gtl. o. Sm.; ej i v. En latissimi-f. är *caninula Matss., Oskarshamn. 121. R. (Can., virf.) Deseglisei Rip., med följ., i Sv. endast sedd fr. Gtl. 24— i 6429 J. Lindman, Flora. 870 ROSÅCE^. 122. R. (Can., gl.) condensåta Pug., tydligt motsvarig 119 podolica *dilatans, i ö. en av våra allmste Canina? (till Mäl.). — *(glf.) rocheliåna H. Br., utomlands ymnig o. mångformig; den hos oss funna f. motsvarar 110 *coeruleata o. 120 *crassifolia; Gtb., Borås o. Oskarshamn. 123. R. (Vill., glf.) moUi-canéntula At, ofta m. svår att skilja från R. porrectella av följ. arttyp, säkrast på den m. finare sågningen (särsk, nederbladens), svag bitand o. de aldrig jämnsmala utdragna överbladen; allm. med 119 podolica. 124. R. (Tom., glf.) oboväta Baker, skiljes från 130 (Tom.) billotiana som 123 molli-canentula från nr 129 porrectella; lik 119 *canentula; sälls., Sk., ö. Sm. 125. R. (Tom., virf.) Weståvii Mtss, motsvar. 120 *crassi- folia, flerest. på Gtl., i v. BL, ög. (Gryt) samt Södertörn, Rönninge (2 buskar på en lokal, vars Rosa-vegetation näst. uteslut, tillhörde Podolica-typen). 20. Prolätula-typen, 205, 17. I sin typiska form en av de lättast igenkännliga typerna gm starkt vidgad men kort toppdel, ganska väl utbildad bladudd, basdelen ganska skarpt avsatt, kilformigt förlängd mot basen (utom e-bladet, typiskt m. e. m. avlångt ovalt) med sidor, som närma sig raklinjighet; sågning ytterst grov, skarp- uddig, bitand starkare utvecklad än hos ngn annan typ, ofta bak- spärrad, tandtoppen starkt inböjd, i synn. på det särdeles karaktäristi- ska a-bladet med urnupen topp; men de sälls. bredbas-f:a o. de ej fullt så sällsynta mer fintandade f:a kunna vara ytterst förrädiska. — Representeras i ö. As. av R. rugosa Thunb., i Högasien av B. wehhiåna Wall., i Eur. alldeles övervägande av B. porrectella^ den ojämförligt allmnste av alla Villosae även i Skand.; typens Afzelianae o. Caninse ytterst sälls. utanför Skand. halvön, de flesta endast i ö. Sv. rikligare förhanden; gruppens representant bland Gallicse {B. nummulifölia Vukot.) torde ej vara sällsynt. Täml. ymnig är gruppens representant av Tomentosse, mindre ymn. äro f:r av Rubig. — Agr.; en av våra urgamla gula rosor hör hit, B. hemisphcerica, vild i M. As. 126. R. (Afz., gl.) prolåtula At et M., 205, 17, i synn. i ö. Sv., vanlig upp till Dalälven. • — *(glf.) hirsiitula At, med huvudarten, i många trakter allmnre. 127. R. (Afz., vir.) placidina At, synnerl. vacker, alltid macro- phyll-f., är i Nrl. jämte den ngt allmännare underarten *(virf.) pla- cidinula At arttypens enda representant; når ned till ög. o. Vg. 128. R. (Can., gl.) blekingiea At, Sk., Ronneby o. Billingen (där nr 126 är allm.). — *(glf) hirti-blekmgica At, Billingen med huvudarten. 129. R. (Vill., glf.) porrectella At, ej blott den allmste utan även den ståtligaste o. formrikaste o. därför i samlingar långt rikligare än de övriga; ofta tagen för en Tomentosa. — *(gl-) molli-prolåtula At, ej sälls. ROSA. o71 130. R. (Tom., glf.) billotiåna Crép. (R. subcriståta Schz), Sk. j^mnig, n. Hall., Nr. (Hallsberg), stund, ytterst svårskild fr. föreg. 21. Insérta-typen, 203, 2. Mycket fristående o. cgendoml. typ, lika utpräglad bredbladstyp som Cinericia-typen, ofta med tvär bas, samt ävenså med bladens mittparti täml. rätlinjigt begränsat, ngt rektangulärt, toppdelen jämnt o. skarpt tillspetsad men utan udd; sågning särd. jämn o. skarp, öppen, tänd. stora med läng, grovtand. rygg (bitand föga utvecklad) o. rak, jämnt tillspetsad topp; smalbas- f:r sälls. I alla sina arter utmärkt gm hög blomfärg o. körtelrike- dom, därför med hela typens huvudmassa i grupp Rubiginosse — Agrestes, i södern dessutom endast representer. bland Gallic^e (B. czachiåna Bess.), hos oss även bland Afzelianse, Villosa? o. Tomentosae; en hithörande Canina har förf. sett fr. N. (en enda buske, funnen på en lokal, rik på R. rubiginosa). 131. R. (Afz., gl.) insérta Matss., 204, 2, vitt spridd på Skan- dinav, halvön, i Sv. till Mäl., ymnigast i v. Sk.; synes saknas i ut- landet. — *(glf.) insertiförmis At, med huvudarten, m. sälls., men vitt spridd. 132. R. (Afz., vir.) Dåhlii At, vitt spridd i N., fast sälls., i Sv. funnen i Boh. (hittills en enda lokal känd). 133. R. (Rubig., virf.) rubiginosa L., starkt microphyll och därför ej så tydligt visande typkaraktärerna, dock gm de långa tand- ryggarna med ngt utstående tanduddar (samt den näst. alltid breda basdelen o. långt tillspetsade toppdelen utan udd) alltid skiljbar från gruppens övriga arter; de nordligaste fyndorterna (Yändel vid Fyris, Sigtuna o. Stockh.) äro samtliga urgamla kulturorter; möjligt, att den av gammalt odlade arten är förvildad där (liksom vid Visby?). — * supra-rubiginosa At, med körtlar även på bl:s översida; Sigtuna med huvudarten flerest., även till habitus olik denna. 134. R. (Rubig., gl. o. glf.) glauci-rubiginösa At, Sigtuna, Borås, trol. flerest., i utlandet föga mindre vanlig än föreg. — * supra-glauci-rubiginosa At, Sigtuna. 135. ' R. (Vill., glf.) argiita Matss., med R. inserta o. (vid Sig- tuna) R. rubiginosa, kring Bråviken ymnig; Sk., Torekov. — *(gl.) molli-insérta At, med huvudarten, Vikbolandet. 136. R. (Tom., virf.) Stroemféltii At, påfallande lik 132 Dahlii, beledsagande 131 inserta, där denna frkmr ymnigt; Sk. flerest.; Hall., Särö; Ög.; Sdml., Mölnbo. 22. PineliénsiS-typen, 204, 8. Till bladform o. sågn. påfallande lik föreg., utprägl. smalbas-f. med tätt utstående tänd. o. ovanl. svaga, m. e. m. raka tagg.; den skarpa sågningen med svag bitand, det rak- sidiga mittpartiet skilja i allm. lätt de dithörande från övriga smal- bladstyper; ngn gng vidgas toppdelen och mittpartiets konturlinjer bli uppåt divergerande. Hög blomfärg o. körtelrikedom utmärka även denna typ, som i Eur. o. As. har vid utbredn., påfall. stark i alpina trakter (Himalaya, Alp:a, där B. pendulina går högst av alla Ros£e; i 372 ROSACE^. N. går 142 (Trenieri uäst. lika högt som R. cinuamomea). Repre- senterad i näst. alla grupper, bland Oallicae gm den småblmga B. pomponia DC. (Frankr:s bergstr.). 137. R. (Afz., gl.) pineliénsis At, 204, 8, allm. spridd i v. o. s., åt n. sällsyntare upp till Mäl. — *(glf.) campicola H. Br., med huvudarten, åt s. täml. allm. 138. R. (Afz., virf.) jactans Matss., i Sv. endast funnen på två lokaler på v. -kusten. — *(vir.) desideråta At; Sk., Pinelierna. 139. R. (Can., vir.) rigentélla Matss., en av våra allmännare Caninae ända upp till mell. Eosl. — *(virf..) quasi-jaetans At, längre åt s. ej sälls., med huvudarten o. följ. art. 140. R. (Can., gl.) glaucina Rip.; åt s. allmnre än föreg. art, i norr åtm. till Stockh. — *(glf.) affinis Rau endast funnen på Gtl. 141. R. (Agr., vir.) bohémica H. Br., infra-f. till 139 rigentélla hos oss endast funnen vid Ronneby (trol. ensam buske), utomlands en av de allmnre Agrestes. 142. R. (Vill., glf.) Greniéri Dgl., en av de allmnste o. jfrlsevis lättast igenkännliga Villosa? (på bl:n o. den täta, jämna sågningen). — *(gl.) moUi-pineliénsis At, en av de mindre sälls:a kalbladiga Villosae. 143. R. (Vill., vir., den enda kända av detta slag) moUi- desideråta At; Sk., Pinelierna, med 138 jactans * desideråta. 144. R. (Tom., glf.) scabriiiscula Winch. (R. Friesii Sehz) funnen vid Halmstad (1 buske), Borås, RosL, Visb^^ 145. R. (Tom. virf.) gålbana Matss., täm- allm. i Sk.; spridd i södra o. västra landskapen. — *(vir.) glabréscens Gabrielss., Göteb. 23. ContråCta-typen, 205, 14 ; 206, 19. Ävenledes en smal- bladstyp med skarp, uddig sågning, skild fr. de närmast föreg. ge- nom tydligt utbildad udd (men ej lång, se fig.) samt rundade sidor (dock ofta med m. e. m. skarpvinklig begränsning mellan topp- o. basdel, 206, 19); sågning täml. djup, tänder med lång rygg, på över- bladen rak, på de nedre m. e. m. konvex (jfr c på fig.), udd långt o. vasst utdragen, tandtoppen på e-bladet ofta ngt utböjd, a-bladet rund- toppat), topptänder i regel smala ; svårigenkännliga bli isj^nnerhet, för sin betydl. bladbredd, bredbasiga hirti-f. (206, 19), vilkas bästa igen- känningstecken är den starkt utvecklade bitanden, bred, vassuddig, i regel m. e. m. bakspärrad o. rundryggad. Också denna typ utmärker sig för körtelrikedom, därför starkt representerad bland Rubiginosse — Agrestes, även med supra-f:r; bland Gallicse representeras den av B. reménsis Desf., en av de av gammalt odlade småblommiga törnrosorna. Utbredd över hela det europeiskt-västasiatiska Rosa-området. 146. R. (Afz., gl.) contråcta Matss., 205, 14, i östra Mälar- trakten o. Rosl. m. allmän, i Boh. sparsam; Mpd har på en lokal en föga utpräglad bredbasf., *bathyphylla Matss., som även annor- städes uppträder bland huvudf. ; mer utmärkt synes vara den starkt utpräglade bredbasf. *cristatélla At, som genom breda blad, över- ROSA. 373 blad med utstående tandtoppar o. näst. rektangulär basdel villsamt liknar 17 subcristata (bladudden dock avgjort kortare än hos denna o. toppdelen ej med jämn rundning övergående i basdelen, utan vinkligt avsatt); vid utbredn. i ö., även Gtl. — *(glf.) Bladmii At et M., med huvudarten, täml. sparsamt. 147. R. (Afz., virf.) silvéscens (Matss.) At, 206, 19, synes ute- slutande tillhöra ö. Sv., Ög. — Ång., men där ännu allmnre än 146 contracta, liksom ännu mer variabel; av de många namngivna f:na sj^nas följ. märkligast: 1. bland de smalhasiga: *incrassåta At, lati-f. med toppdelen skarpt begränsad, mer öppen sågning o. synnerl. kraf- tiga tagg.; typen från Bergianska trädg. ; en nordf. i n. Ång.; *eon- viréscens Matss., extrem bred- o. trubbtandsf., typen fr. n. Hls.; — 2. bland de hredhasiga: den mer smaltand. *tenuidens At, 206, 19, svarande mot *incrassåta, o. den bredtand. *nurQmulåria At, samt nordformerna *Holniii Matss., Mpd, Ång., ngt mer bredtand. än *tenuidens, o. *solanifålia Matss. (n. Hls.) alldeles svarande mot *convirescens. — *(vir.) plåcida Matss., med huvudfin, ngt sällsyntare. 148. R. (Can., gl.) glauci-nudatélla At; Gtl., Endre, bland nr 146 contracta * cristatella ; Sundbyberg vid Sthlm. 149. R. (Can., vir.) nudatélla Matss., utfyller nr 146 contractas utbredningsområde åt s. ända ner till Sk. rätt allm., i n. till Rosl. — *(virf.) clivorum Schz; fr. Sv. är endast originalbeståndet vid Lyckeby i Bl. bekant för förf. 150. R. (Rubig.) livéseens Bess. *(glf.) caryophyllåcea Besser, supra-f. till 146 contracta, vars ob-f. på den enda kända svenska lo- kalen, Stockh., Långholmen, ymnigt växer i närheten ; denna svenska f. näst. kalbladig o. mycket körtelrik: stark lukt av kryddpeppar. 151. R. (Rubig., virf.) suécica Matss., supra-f. till R. silvéscens (infra-f. ej funnen), mer hårbladig o. mindre körtelrik än föreg. ; Bl., Lyckeby; Stockh., Långholmen; Munsö. 152. R. (Agr., vir.) Sautéri H. Br. (R. angustifolia Westerlund), infra-f. till R. nudatélla, i Sv. endast funnen vid Ronneby. 153. R. (Vill., glf.) austéra (Matss.) At, utbredning som 146 contracta, ungef. lika allmän, bredbas-f. ej sällsynta, alldeles motsvar. 147 *tenuidens o. *nummularia (i Bergianska trädg. samväxande med dessa). — *(gl.) molli-contråcta At, sällsynt med huvudarten. 154. R. (Tom., glf.) cuspidåta MB. (R. erythradéna Matss.), näst R. umbelliflora den allmännaste Östersjö-Tomentosa o. av samma utbredning som denna, ö. Sk. — Rosl. ; skiljes från denna (från magra, smaltandade ex. stundom ej utan svårighet) gm tydlig bladudd, syl- spetsade tänd. o. bladens rikedom på brunakt. körtlar. (Östkust- Tomentosa? äro i allm. på västkusten ersatta av motsvarande grön- bldga; jfr 163 chlori-umbelliflora.) 155. R. (Tom., virf.) dimorpha Bess., Boh., ymnig; Sk., Båstad. 24. AcutifÖrmis-typen, 204, 6, 7. Av alla den mest utpräglade långbladstypen, övre blad m. mycket lång, raksidig tillspetsning utan 374 ROSACE^.. tydlig uddbildning; bladbas hos smalbasf:a vigglik (se fig., a, c), hos bredbasf:a brett rundad (se 204, 7); nederbladens topp högrundad (se a) till ngt spetsad; sågning öppen (märk särskilt topptänderna hos a); tänder typiskt m. mycket lång, rak rygg, toppen uddlös, rak, spetsad (6) el. ngt trubbad (7), spetsen helt litet utsvängd (märk särskilt 7); bitand svag; tagg. vanl. med kraftig basdel, nedlutande rygg. o. kort spets. I både Europa, Asien o. Amerika starkt repre- senterad av en mångfald arter, särskilt i högländer o. bergstrakter (såsom i Alperna av 161 pomiferd)^ dess huvudmassa i Mellaneuropa iuom Rubiginosa) — Agrestes, i Sv. inom Afzeliano} — Caninae, med gan- ska jämn, spridd utbredning. 156. R. (Afz., gl.) acutiformis H. Br. (R. hebescens At et M.), 204, 6, spridd över hela området (upp till n. Rosl.), men överallt m. e. m. sparsam. — *(glf-) vialiformis Mtss., endast funnen i Sk. 157. R. (Afz., virf.) coriifolia Fr. Nov. (ej andra förf.), 204, 7, går ända upp till Äng., näst. överallt ymnigare än R. acutiformis; den avbildade huvudformen är starkt bredbasig; svagt bredbasiga äro nordf:n *mes6stata Matss. och Skånefm *impedita Matss.; i Stock- holmstrakten är smalbasfm *tenuåta Matss. synnerligen vanlig. — *(vir.) elåta Matss., h. o. d. med huvudarten, längre i söder kanske allmännare än den. 158. R. (Can., vir.) amphibola Dgl. et Oz. (R. salicifolia At et M.), typens hos oss allmnste art, på båda kusterna liksom i in- landet. — *(virf.) brachytomoides Matss., alltid bredbasf., starkt påminnande om 157 coriifolia, som den tycks åtfölja; Ög. o. Gtl. 159. R. (Can., gl.) glaucamphibola At, överallt med föreg. o. knappt mindre allmän. — "(glf.) amphiboloides At, Gtl. 160. R. (Agr.) sclerophylla Schz, infra-f. till nr 158, ngt litet hårbladig, från ö. Mäl. längs kusten fill Gbg ej sälls. 161. R. (Vill., glf.) pomifera Herrm., av gammalt odlad i Sv. o. söderut ofta förvildad; den hos oss vilda f:n, *minuta Bor., skiljer sig endast genom mindre storlek till alla delar; spridd, ofta i enstaka buskar över åtminstone ö. Sverige, ymnigast mot dess nord- gräns Dalälven (i N. ända till Lofoten). — * tenuatifårmis At, extrem smalbasf.. Hedemora. 162. R. (Tom., glf.) umbelliflora Sw., vid ö. -kusten o. när- maste delen av Mälaren täml. allmän. — *(gl.) commutåta Schz, funnen i Blek., Asarum, o. vid Ekvik nära Västervik. 163. R. (Tom., virf.) chlori-umbelliflora At, Göteb., Lilla Gunne- bo; lik 170 neoburgensis, skild gm typens karaktärer, t. o. m. tagg:a. 25. Rigida-typen, 204, 5. Mest besläktad med föreg., bred- bladsf:r som den avbildade kunna också vara villsamt lika följ. typ; mindre utpräglad långbladstyp utan uddbildning, lättast igenkänd på mittpartiets alltid till raklinighet tenderande bladkanter (se e), med jämn rundning övergående i toppdelens konvexa kanter, samt på det vanl. tvärtoppade, öppet trubbtandade a-bladet; sågningen liknar föreg. ROSA. 875 typs, men tänderna mindre långryggade o. toppen mer uddig; tagg. vanl. spensliga, långdragna, utstående, 204, 5. Ytterst vid spridning: R. cinnamåmea^ typens arktisk- alpina representant, är circumpolär (i x\merika företrädd av * Fendléri Crép., smånyponform som så många amerikanska Rosse); i Europa är typen spridd överallt o. representerad i alla grupper (bland Gallicae av den sedan gamla tider kanske mest odlade törnrosen R. centifolia L.). Nästan alla arter ha röd bark o. hög blomfärg. 164. R. (Afz., gl.) rigida H. Br. (R. labrösa Matss.), spridd över hela området upp till Östhammars skärgård, i ö. Sverige ymnig, i v. sälls.; 204, 5 visar bredblads- o. lati-f:n *uncigerina At. — *(glf.) glaiicifrons At o. M., med huvudarten täml. ymnig. 165. R. (Afz., virf.) trichelloides At, kring Stockh. (jämte bredbasfin *dentillåta At) ymnig, i n. utbredd som 164 rigida, åt s. knappt längre än till ög. ; Gtl., Visby (även i Estland samt vid Danzig). — *(vir.) turbåtrix Matss., Ög. — Rosl., täml. sälls. 166. R. (Can., vir.) Lewinii Matss., av förf. endast sedd fr. Ög. o. Gtl. 167. R. (Can., gl.) intercédens H. Br. (R. contråctula Matss.), sydlig, upp till Mälaren; täml. ymnig i hela det sydligare Europa. — *(glf.) rigidiformis At, av förf. endast sedd fr. Sk., där den synes ej vara sälls. 168. R. (Vill., glf.) mollis Sm. (ej andra förf.), en av Europas liksom Sveriges allmännare Villosse; går så långt åt norr som nr 164 rigida. — *(gl.) scandinåvica At o. Tr., kanske den allmännaste kal- bladiga Villosa. 169. R. (Tom., glf.) heterophylla Woods, en av våra Östersjö- Tomentosse, fastän engelsk egendomligt nog ej funnen på Skandi- viens västsida; fr. nr 162 umbelliflora o. nr 154 cuspidata lättast skild på a-bladen. 170. R. (Tom., virf.) neoburgénsis Lge, spårs, upp till Stockh. 171. R. (Homosépalse, glf.) cinnamömea L., även som blömlös lätt igenkänd på de med små taggar tätt klädda långskotten samt blåaktigheten, långt intensivare än någon annan glf. ; bladf:n varierar mer än t. o. m. hos andra Homosepalae; av gammalt odlad i Sv. med fyllda blr. Fastän arktisk, dock ej som R. acicularis invandrad norrifrån fr. Sibirien utan söderifrån, där den i Alperna ännu håller sig kvar sedan istiden, o. har hos oss särdeles i kalkrika trakter hållit sig kvar som en jämförelsevis allmän relikt fr. en kallare tid. 26. Chavini-typen, 207, 34. Utpräglad kort- o. bredbladstyp, elliptisk till rundad, med brett rundad, t. o. m. kort avtvärad bas, sidor med jämn rundning o. på överbladet en kort uddbildning (se d); a-blad högtoppigt; sågning öppen, medeldjup; tänd. från täml. bred bas hastigt o. vanl. vasst tillspetsade ; bitand svag. Endast känd från Europa och jämnt spridd; centrum kanske i Alperna. 172. R. (Afz., gl.) Chavini Rap. (R. uncigera At), 207, 34, upp till n. Uppl. spridd över hela området, allmnast åt n.ö. — *(glf-) 376 ROSACE^. rotigera At, överallt med huvudarten täml. ymnig, i kalkrika trakter allmännare än den. 173. R. (Afz., vir.) venosa Sw., ända upp till Ång., allmnre mot n., knappt känd från s. o. v. landskapen; ofta microphyll. ■ — *(virf.) trichélla At, sporadiskt uppträdande i lokala underarter, den ursprungliga f:n relativ angusti-f.; kring Vättern o. längre västerut den mer rundbladiga *cyclöphora At, även på Gtl., sälls. 174. R. (Can., vir.) luxemburgiåna Orép., s. Sverige upp till Mälaren, som det synes täml. sälls. 175. R. (Dan., gl.) oblonga Gren., utbredn. som nästföreg. — (*(glf.) peropåca H. Br., i flera buskar med huvudarten på Skan- sen; säkerligen båda där införda som ympstammar. 176. R. (Vill., glf.) molli-rotigera At, överallt en av de mer vanliga Villosre, lätt igenkänd på de jämnt rundade, vanl. små bladen. 177. R. (Tom., glf.) Gillotii Dgl., Sk., BL, Sm., sälls. 27. Achärii-typen, 207, 36. Ganska närsläktad med föreg., med rundade sidor o. uddbildning som den, men tydligt mer uttandad o. smalbasig; längre utdragna tanduddar, en större ell. mindre del alltid utböjda; bitand svag; bladbasen var. mell. brett o. smalt rundad; tagg. alltid spensliga, utåtrikt., än kloböjda, än näst. raka; stor körtel- rikedom, bleka färger. Endast känd från Europa och särdeles jämnt spridd, täml. ymnigt förekommande i England som i Kaukasus, hos oss lika i inlandet som på kusten, vid Dalälven som i Sk. 178. R. (Afz., gl.) Acharii Sv. Bot. (R. saxåtilis Steven, sannol. äldsta namnet), utbredning som typens. — *(glf.) csésia Sm., med huvudarten, ställvis allmännare, ställvis sällsyntare. 179. R. (Afz., vir.) bi-scheutziåna At, samma utbredning som H. Acharii, mindre allmän. — *(virf.) pseudo-Blyttii At, sporadisk förekomst över hela området i ganska olika lokala underarter: *in- acutåta Matss., näst. rundbladig, vanl. småbladig, östkust-f. (Sm. — Rosl.); *Torssåndri At et M., bredbasf., långbladig med utdragen topp, inlandsf. (Sdml., Nr.); *scaniciformis Matss., bredbladig, korttoppig bredbasf. (Sk.); *crassåtula Matss., smalbasf., mer små- tand, hirti-f. (alla de föreg. tersi-), västkust-f. 180. R. (Can., gl.) quasi-Achårii At, en sarmentacea (183) utan körtlar undertill; Sm., Långasjö; Sthlm, Långholmen. 181. R. (Rubig., virf.) Klukii Bess., hos oss representerad av 3 lokala underarter: 1. *inodora Fr. västlig, bl. under med täta bruna körtlar, knappt håriga. Hall., Boh. (även D.); 2. *strietidens Matss., östlig med m. e. m. undertryckt körtelbildning, väl utbildad hårighet (de körtelfattigaste svagt luktande, snarast terpentin aktigt som Villosse, de körtelrikare med äpplelukt som R. rubiginosa); tyd- ligen motsvarande 179 * pseudo-Blyttii som dess infra-f. 182. R. (Agr., vir.) sylvicola Dgl. et Rip. skild gm Canina- karaktärer från 181 * strictidens, endast sedd fr. Stockh., Långholmen. 183. R. (Agr., gl.) sarmentacea Sw., infra-f. till 180 quasi- ROSA. 377 Acharii, som gruppens flesta gl. ej särdeles körtelrik o. bladen knappt luktande; endast östsvensk (men ej på Gtl.), Sk. — Rosl. ej sälls. 184. R. (Vill., glf.) permollis At, en av de ymnigare Villos«, samväxande med gruppens övriga arter. — *(gl.) moUi- Acharii At, sälls. med liu\"udarten. 185. R. (Tom., virf.) Andrzeiovskii Bess., ej sällsynt i s. o. v., lätt skild från övriga Tomentosa^ virf. gm bladens jämna rundning o. fina, skarpa sågning. 28. HailStÖnei-typen, 207, 31. Närsläktad med de båda föreg., skild från Acharii-typen gm bredare rundning av bladbasen, längre utdragen bladtopp (även a-bladet högrundat, se fig.), utan bladudd, inga tandtoppar ut böjda, näst. alltid små blad, taggar spensliga, långt utdragna (se fig.; vanl. mer utåtriktade); bleka färger. Ingenstädes ymnig, relativt mer västerut; i huvudsak samma utbredning som nästföreg. 186. R. (Afz., gl.) Hailstonei Baker (R. vicinålis Matss.), på östkusten upp till Mälaren. — *(glf.) fuscåtula Matss., med huvud- arten i v. Sverige, ymnig ännu på Billingen. 187. R. (Afz., virf.) cimbrica Friederichsen, sam växande med nr 186 Hailstonei, i norr till n. Sdml. — *(vir.) con vicinålis At, med huvudarten, mer sällsynt. 188. R. (Can., vir.) dolata H. Br., fr. Sv. sedd av förf. endast från Norrköping. — *(virf.) trichoneiira Rip., från Sverige sedd av förf. endast från Marstrand. 189. R. (Can., gl.) gnophora Matss., ej sällsynt i s. o. v. Sv.^ — *(glf-) trichognöphora xVt, med huvudarten, av förf. sedd fr. Sverige endast fr. Billingen. 190. R. (Vill., glf.) moUi-fuscåtula At, med andra arter av denna arttyp i v. Sverige sällsynt. 191. R. (Tom., glf.) collivaga Coll., motsvarig 189 gnophora; Bl. (Hölje), Hall. (Särö), Vg. (Nårunga). 192. R. (Tom., virf.) veniista Schz, av de grönbladiga Tomentosse hos oss en av de allmnste, i alla ländsk, s. om Mäl. utom Sk. o. Gtl.; av Scheutz ej skild från nr 185 Andrzeiovskii o. nr 92 lanu- ginosa o. bör sorgfälligt skiljas från dessa gm arttypens karaktärer. 29. FlavidifÖlia-typen, 208, 37. Genomgående småbladig kortbladstyp, lik föregående o. Chavini-typen, men knappt närsläktad (närmaste släktskapen torde vara med följande); bladsidor jämnt rundade som hos de föreg., men tydlig uddbildning (se d), grundare sågning, tänd. (till skillnad från Chavini-typen) med, smal bas o. långt utdragen uddig topp, samt tagg. alltid talrika, långspetsade, mest utstående, de översta på varje ledstycke raka nåltaggar, 208, 37. Utbredning som Chavini-typen; i Sv. särdeles i inlandet. ^ Då förf. ej sett orig.-ex., är det ovisst om den nrsprungl. R. gnophora hör hit; om så ej är, bör arten heta R. eugnöphora At. 378 ROSA. 193. R. (Afz., gl.) flavidifolia Vukot. (R. labrosula Matss.), 208, 37; i norr till Dalälven, i vissa traktor (ex. Uppsala) mycket allm. — *(glf-) bellavållis Piig., med föreg., kanske av alla Afz. glf. den allmännaste, hos oss som i utlandet. 194. R. (Afz., virf.) pseudo-Matssonii At (av förf. förr sam- manblandad med 120 Matssonii), ej sälls. från Mäl. till Dalälven; Gtl., Visby (i N. ersatt av den motsvarande kalbladiga "^ labrosulina At; ingendera funnen utom halvön). 195. R. (Afz., virf.) uncinélla Bess., i s. Sverige, som på Gtl., ganska allmän från Ög., ej av förf. sedd från västkusten n. om Sk. — *(vir.) stimulåt idens Matss., tycks ersätta huvudarten längre åt norr på båda kusterna, även på Mälaröarna. 196. R. (Can., gl.) rubelliflora Rip., täml. ymnig upp till Mal., i v. som det tycks ej mindre vanlig. 197. R. (Vill., glf.) vermlåndica At, täml. sällsynt, endast i n. delen av typens område, Boh. o. Vrml. — Uppl., Gtl.; i ögonen fallande genom småbladighet, finsågning o. livligt grön färg. — *(gl) molli-montåna, endast sedd fr. Ög., Vikbolandet. 198. R. (Tom., glf.) terebinthinåcea Bess. (R. gérminans Matss.), i Sv. av förf. sedd säker endast från Oskarshamn o. Väster- vik; bland Östersjö-Tomentosse utmärkt gm småbladighet o. fin sågning. 30. LseteCOlÖranS-typen, 206, 28. Långbladstyp med utdragen bladtopp utan udd; även som bredbasf. med ej synnerl. brett rundad bas (se d); som smalbasf. (se c) näst. kilformigt smalnande, a-bladet (se fig.) alltid brett, rundat; sågning djup, tänd. med långt utdragen topp (hos våra svenska f:r m. e. m. trubbad), vanl. ngt inlutande, bitand (i motsats till både föreg. o. följ.) kraftig, ofta bakspärrad; tagg. näst. raka, spensliga, kortspetsade. Typen endast känd från Skandinaviens västkust, några spridda punkter i ö. Sverige, i Skott- land o. Norditalien; dess nuvarande förekomst tyckes endast vara relikter av en äldre, närmast att tänka sådan som följandes eller Orbicans-typens. 199. R. (Afz., gl.) Igetecolorans At, 206, 28, som bredbasf. funnen i Ög. (Vikboland.), Sdml. (Vårdinge), på Svartsjölandet i Mäl. o. i Sthlmstrakten (en lokal), Rosl. (Värmdö); smalbasf:n *badiélla At et Lindstr. (R. Isevigata Winsl.), Sk., Boh. (i N. gå båda fma till Lofoten). — *(glf.) hirtior Lindstr., Boh. med huvudarten. 200. R. (Afz., vir.) scotica At o. Tr. tror förf. sig ha sett från Ög., Vikbolandet (i N. funnen vid Stavanger). 201. R. (Can., vir.) pseudo-cladoleia Matss., västkusten, som det tyckes ymnigare än nr 199 Isetecolorans (finnes även i Nord- italien). — *(virf.) scoticélla At, av förf. sedd endast från Göte- borgstrakten. 31. Linds troemii-typen, 206, 27. Långbladstyp med synner- ligen långt utdragen topp (märk basen t. o. m. på a-bladet, se fig.) ROSACE^. 379 utan uddbildning; bredbladsf:a med kort avtvärad bas (se c), smal- basfia med brett vigglik bas (se d); sågning mycket djup, tänd. långa, raka, ej spetsiga, än ngt åtliggande (som på fig.), än mer frånstå- ende; bitand svag; tagg. vanl. som hos föreg. tj^p, ngn gng kraftigare o. nedböjda. Havskusttyp; känd från Medelhavskusten, Engl. o. Skand., vars kuster den bebor fr. Lofoten till Rosl., fr. Gtl. över- gående även till Estland. 202. R. (Afz., gl.) Lindstroemii At. 206, 27, mycket mång- formig, särdeles bredbasf:na; den i e föreställda med ngt åtliggande tänd. är *aclitodon Matss.; en västsvensk f. med ganska öppen sågning är *hibernicma Matss.; utbredning som ovan framställdes. — *(glf.) arietåria Matss., i v. och s. ngt allmnre än huvudarten o. ännu mångformigare; den mot *aclitodon svarande bredbasf:n *eury torna i synn. ymnig i Sk.; *céntrodon Matss. är smalbasf. med öppnare sågning som *hibernicina. 203. R. (Afz., vir.) normaniåna At, s. o. v. Sv:s allmnste vir. ; upp till Rosl. — *(virf.) hirti-normaniåna At, sporadisk, ställvis i stor ymnighet, som kring Vänern *dalica Matss. et Wittr., micro- phyll-f. 204. R. (Can., vir.) retécta Matss., västkusten ej sälls. ; (en extremt microphyll underart * Pouzini Tratt, är en karaktärsväxt för Medelhavsländernas Rosa-flora). — *quasi-Normaniåna At, Gtl. (Veskinde). 205. R. (Can., gl.) quasi-Lindstroemii At, s. Sv. spårs., t. ex. Visby. — *(glf.) pallidula Lindstr., synes ymnigare än hu\Tidarten ; ex. av förf. sedda fr. Visby, Sk. (Pinelierna), Marstrand. 19. Pninus L. Sid. 20. 27, 2. \ Fig. 209. 1 Alchemilla alpina, 2 Piudus domestica, 3 spinosa, 4 avium, 5 cerasus a. Blr ensamma ell. i flock. b. Blomning tidigare än lövsprickningen ; buske ell. småträd med långa grentornar; 209, 3, .... 1. spinosa bb. Blr o. bl. samtidiga. 380 ROSACE^. LEGUMINOS^. C. Stenfrukt med plattad sten. d. Frukt avlång; yngre kvistar kala; 209, 2, . 2. doméstica dd. » klotrund; kvistar finludna .... 3. insititia cc. Sten näst. klotrund. d. Bl. grovsåg. ; bladskaft upptill med stora körtlar; fr. söt, föga saftig: 209, 4, ... 4. åviuni dd. Bl. naggat finsåg. ; körtlar vid skivans bas; fr. syrlig, m. saftig: 209, 5, 5. cérasus aa. Blr i klase 6, padiis 1. P. spinosa L. Slån. Oftast i täta snårgrupper, säll. 2 — 4 m h. träd; bl. små; fr. daggblå, klotrund, omkr. 1 cm 1., säll. dubb. större, in. kärv. 5. Ekback., lundäng., Sk. — Uppl. o. Yrml., men felande i många trakter. 2. P. doméstica L. Plommon. Småträd; bl. stora ( — 1 dm); blr mest parvisa; fruktsten starkt plattad. Allm. odl., ngn gng för- vild.; flera kulturformer, fr. svartMå (»katrinplommons, »sviskon»), röd ell. gul. 3. P. insititia L. Krikon. Lik föreg., i förvildat tillstånd med tornar; fr. svartbla, men var. gul: syriaca (Borkh.) Koehne, Mirabell, och grön: itålica (Borkh.) C. K. Schneid., Reine Claude. 4. P. åvium L. Fågelbär. Högt, tjockstamm. träd; bl. 1 — 1,5 dm 1. 5, 6. Lundäng., Sk. — Uppl. o. Vrml., täml. sälls.; fr. svart. Allm. odl. med röd cll. gulröd fr.; var. diiracina L., Bigarreaux (bi- garrå), även som prydnadsträd med fyllda blr. 5. P. cérasus L. Körsbär, Klarbär. Lågt träd; bl. omkr. 8 — 10 cm 1.; fr. stor, röd. Lundäng., antagl. ej ursprungl. vildväx. som nr 4; odl. under flera former (var. austéra L., Moreli, fr. svart- brun, m. fl). 6. P. padus L. Hägg. Medelstort, stund, tjockstamm. träd, krona m. yvig; fr. ärtstor, svart, med knölig sten. 5, 6. Skogsbryn, strandsnår, hela landet allm. (ej Gtl.). Familj Legiimiiiösap. Balj växter. I vår flora igenkända på sin s. k. fjärillika krona, 204, 7, av 5 bl., överst ett »segel», därunder 2 »vingar» och nederst »båten» (ell. »kölen»), bildad av 2 bl., samt på balj-frukten (enbladig, enrumm., i regel flerfröig). LEGUMINOS^. 381 Fig. 210. 1 Sarothamnus, 2 I'lex, 3 Medicago sativa (bl. o. balja), 4 Phaseolus (blma), 5 Lotus corniculatus, 6 Anthyllis vulneraria (blomst. o. blma), 7 Astragalus alpinus, 8 Coronilla, 9 Onobrvchis. a. Stånd, monadelfa (alla strängar förenade), b. Bl. enkla, lansettlika; krona gul. c. Bl. platta; låga, spensliga buskar; 211, 1, 1. cc. Bl. syllika, stickande; låg, stadig buske; 210, 2, 2. bb. Bl. sammansatta, c. Bl. 3-fingrade. d. Därjämte enkla bl.; buske med långa rislika kvistar; kr. stor, gul; 210, 1, o. dd. Alla bl. 3-fingr.; örter; kr. rosenröd o. vit; 211, 2—4, 4. cc. Bl. parblad, med ändbladet större än sidobladen; blr i huvud; 210, 6, . . . 9. aa. Stånd, diadelfa (9 strängar förenade, 1 fri); bl. sammansatta (småbi, felande hos Låthyrus äphaca). b. Bl. 3-fingrade. c. Blmns båt osymmetrisk (sned), spiralvri- den; vid småbladen små spetsiga bi- blad; 210, 4, 5. cc. Båten symmetrisk. d. Baljan många ggr fodrets längd; båten med näbbform. spets. e. D:o rak; stipl. näst. av småbks form o. storl., 210, 5. f. Blr i huvudlik flock; balja trind 10. ff. Blr ensma; balja 4-kantig . . 11. Genista riex Sarotliåmnus Ononis AnthjUis Phaseolus Lotus Tetragonölobus 382 LEGUMTNOS^.. ee. Balja krökt ell. spiralvriden; båt ej näbbform. utdragen; stipl. små; 210, 3, 211, 5, G. Medicågo dd. Balja m. kort, av fodrets längd ell. dubb. längre. e. Blr i långa klasar; 211, 7, 8, . . . 7. Melilotiis ee. » i huvud ell. korta, täta ax . . 8. Trifoliiim ])b. Bl. parbladiga. c. Med uddablad. d. Balja öppnande sig på längden. e. Blmns båt trubbig; 210, 7, 212, 1, 12. Astrå^alus ee. D:o uddspetsig 13. Ox^tropis dd. Balja ej öppnande sig. e. D:o ledvis sönderfallande. f. Kronbladsskaft inneslutna i fodret; ört 14. Ornitliopus ff. D:o längre än fodret; 210, 8, .15. Coronilla ee. Balja nötlik (enfröig); kronblads- skaft längre än fodret; 210, 9, . . cc. Med klänge ell. en syllik spets i udda- bladets ställe, d. -.Stipler små. e. De främre stånd:as fria del kor- tare än de bakres ell. övres; bl. i knoppläget veckade, f. Stift hårigt på framsidan ell. runt om 17. Yicia ff. Stift hårigt på baksidan . . .18. Erviim ee. Alla stånd, till sin fria del lika långa; stift hårigt på baksidan; bl. i knoppläget rullade 19. Låtliyrus dd. Stipler större än småbladen .... 20. Pisum 16. Onolbrychis Fig. 211. 1 Genista anglica, 2 Ononis spinosa, 3 repens, 4 arvensis, 5 Medicago lupulina, 6 Melilotus dentatus, 7 altissimus, 8 officinalis. LEGUxMINOS^. 383 1. Genista L. a. Med tornar; bl. utan stipler. b. Tornar delvis greniga; bl. o. baljor ludna . . 1. germånica bb. » enkla; bl. o. baljor kala; 211, 1, . . . 2. änglica aa. Utan tornar; bl. med små stipler. b. Stipl. triangulära; kronbl. o. baljor håriga . . o. pilosa bb. » syllika; kronbl. o. baljor kala 4. tinctöria 1. G. germånica L. Tagg-ginst. Vanl. 2 — 3 dm h., nedtill tornig; bl. lans., omkr. 2 cm 1.; blr i 2 — 3 cm 1. klase med syllika skärmbl. 6, 7. Torra back., ljunghed., n. Sk., s. Hall., Dis., m. sälls. 2. G. ångliea L. Nålginst. Lik föreg.; tornar nålfina; bl. 1 cm 1.; blr i bladig klase. Som föreg.; s. Hall. m. sälls. 3. G. pilosa L. Hårginst. 1 — 3 dm h., ligg. ell. uppstig.; bl. omkr. 1 cm 1.; blr i övre bladvinkha. 5, 6 (8). Som föreg., n. Sk., s. Hall., v. Sm., mindre allm., ställvis ymnig. 4. G. tinctöria L. Färgginst. 3 — 6 dm h., upprat; bl. 2 — 3 cm 1.; blr i toppställda klasar. 5 — 8. Torr gräsmark. Sk., Hall., Vg., sälls.; även planter. o. stund, förvild. (förr färgväxt). 2. Ulex L. U. europgéus L. Ärttörne. I vårt land låg, omkr. 5 dm ( — 1 m), yvigt grenig; bl. näst. nål-(barr-)form., stickande; även smågre- nar tornuddiga; foder o. balja ludna. 6. Hed., hagmark, i senare tider införd, Sk.;, Sm., Boh., ÖL, Gtl., sälls. 3. Sarothämnus AVimm. 5. scopårius Wimm. (Spartium s:um L.). Har-ris. Omkr. 1 m h.; grenar gröna, kantiga; blr ensma, 2 — 3 cm 1.; balja svart, 4 cm 1. 6, 7. Sandfält, sydl. landskapen, Sk. — Boh. o. Sm., täml. sälls.; Uppl., Gtl. 4. Onönis L. a. Med tornar; kort o. glest hår. o. körtelhåriga; blr vanl. ensamma, b. Stj. ensidigt hårig; nedersta foderfliken ej nående båtens krökning; 211, 2, 1. spiuösa bb. Stj. runt om hårig; nedersta foderfl. nående båt:s krökn.; 211, 3, 2. repens aa. Långt o. mjukt klibbhårig, utan tornar; blr vanl. parvis; 211, 4, 3. aryéiisis 384 LEGUMINOSiS;. 1. o. spinosa L. (O. campéstris Koch). Busktörne. Stj. 3 — 5 dm h., trähård, m. seg, uppstig.; småbi, smalt avi., 3 — 5 mm br.; segel rosa, övriga kronbl. vita. 2f 7, 8. Torra betesmarker, Sk., Gtl., täml. sälls. 2. O. repens L. Puktörne. Lik nr 1, men med underjord, utlöpare o. stj. stund, ligg., rotslående; småbi. äggr. ell. brett avi., trubb. Torräng., hed., kusttrakterna, Sk.- -Boh. o. Uppl., Mpd, öl., Gtl., i s. ländsk, flerest. ymnig. X O. repens X spinosa, m. sälls. 3. O. arvénsis L. (O. hircina Jacq.). Stallört. Lik de föreg., men skild gm beklädnaden, klibbig, illaluktande. Torräng., åker- kanter, Sk. — Vrml. o. Uppl., Jtl., ÖL, Gtl., mindre allm. 5. Phaséolus L. 210, 4. P. vulgåris L. Bönor. Odl. i två former: 1. communis Aschers., Stång- hönor, högt slingrande, kronbl. mest vita; 2. nanus L., Krypbönor, Bruna bönor, låg, uppr., 3—5 dm, kronbl. vita ell. violettröda; blott heta somrar ngn gng självsådd. (Sydamer.) 6. Medicägo L. a. Balja skärformigt krökt i vid båge (mittöppning vid); 210, 3. b. Kronbl. violblå 1. sativa bb. » gula 2. falcåta aa. Balja krökt med trång mittöppning; kr. gula. b. Balja njurform., blott i spetsen kort inrullad, 3 mm 1., nätådrig; 211, 5, 3. lupiilina bb. D:o snäckformigt vriden, täckt av grova borst, c. Balja 5 mm br. (utom borsten); borst ut- spärr., krokuddiga; båda bladsid:a håriga . 4. minima ec. Balja 1 cm br.; bl. ovan kala. d. Småbi, omvänt hjärtl. ell. triangulära med svartröd mittfläck; borst åtböjda, ej krokuddiga 5. aråbica dd. Småbi. omv. äggr. utan fläck; borst ut- spärr., krokuddiga 6. hispida 1. M. sativa L. Lusern, Blåsmäre. 3 — 7 dm h., uppr.; små- bi, kilformigt omvänt äggr.; klasar avi.; balja snäcklikt krökt. 2j. 7, 8. Torräng., bankar, vägkant., förvild. från lusernåkrar ell. införd med gräsfrö o. d., Sk. — Uppl., Gtl.; odl. som foderväxt. 2. M. falcåta L. Svensklusern. 2 — 4 dm h., uppstig.; små- bi, smalt kilform.; klasar rundade; balja halvmånform. krökt ell. näst. LEGUxMINOS^. 385 rak. 2|. G — 8. Back., hed., väg- o. åkerkant., Sk.— Uppl.( — Vb.), ÖL, Gtl., flerest. ymnig, flerest. felande. 3. M. lupulina L. Humlesmäre. Stj. 2 — 5 dm 1., liggande; blr 2 — o mm 1.; balja slutl. svart. O0 6—9. Väg- o. åkerkanter, odl. jord. Sk. — Nrl., ÖL, GtL, täml. allm.; Vb., barlast. 4. M. minima Desr. Tagg-snäckväppling. 1 — 2 dm h., uppr. ell. nedböjd; bl. o. blr som nr 3; balja klotrund. 0 6, 7. Sand, hedar, Sk., HalL, ÖL, GtL, sälls. 5. M. aråbica All. (M. maculåta Sibth.) 2( — 4) dm h.; blr 4 — 5 mm L; balja kort cylindr., avrundad, vindlingar 4 — 7. 0. Odl. jord, tomter, hamnar, tillfällig (Or., s. Eur.). 6. M. hispida Gsertn. Lik nr 5 till gestalt o. storL; balja kor- tare, skivformigt nedtryckt, vindl. 2 — 6. Som nr 5. 7. Melilötus Hill. a. Kronbl. gula. b. Blr 5 — 7 mm L; stipl. syllika, helbräddade. c. Balja nätådrig, finhårig, svart; 211, 7, . . . 1. altissimus cc. » tvärnervig, kal, gulbrun; 211, 8, . . . 2. offlcinalis bb. Blr 2 — 3 mm L; stipl. m. e. m. tandade; balja svagt nätådrig. c. Balja 5 — G mm L, mörkbrun ell. svart.; 211, 6, 5. dentåtns cc. Balja 2 — 3 mm L. Ijusbrun 6. indiciis aa. Kronbl. vita. b. Blr 4 — 5 mm L; balja omkr. 3 mm 1. . . . 3. albus bb. :;' 3 — 3,6 mm L; balja 5 mm 1 4. völgicus 1. M. altissimus Thuill. (M. officinälis Willd., ej Desr.). Söt- väppling, Honungsklöver. Ända till 1,5 — 2 m h., upprat, upprätt grenig; småbi. 2 — 3 cm L; klasar till 1 dm L; balja 6 mm; kumarin- luktande som de följande. 0 0 7, 8. Vid städer, hamnar, loss- ningsplatser, Sk. — Nrl., ÖL, mindre allm. 2. M. officinälis Desr. hos Lam. (ej Willd.; M. arvénsis Wallr.; M. petitpierreänus Willd.). Sötväppling. Lik nr 1; kronbl. stund. gulvita; balja 3 mm 1. Som nr 1 (även GtL), men sällsynt. 3. M. albus Desr. Vitsötväppling. Ända till 2 m h., lik de föreg. till gestalt; balja nätådrigt rynkig, kal, mörkbrun. Som nr 2 (till LpL). 4. M. völgicus Poir. (M. ruthénicus M. B.). Lik nr 3, men övre bl:s småbi, jämnbreda, klasar m. glesa, blr smärre, blomsk. hår- fina. Lossningsplatser, tillfäll. (S. Ryssl.) '2b — 164295. Lindman, Flora. 386 LEGUMINOS^. 5. M. dentåtus Pers. Strandsötväppling. Lik nr 1 o. 2, men småbi, större, till 5 cm 1., stipl. från bred, fliktand. bas lans., 1 — 1,5 cm L, tandade, blr små. O O 7, 8. Strandäng, i v. Sk., sälls. 6. M. indicus All. Omkr. 0,5 m h., spensl.; stipl. nedtill 1 — 2- tand.; klasar täta. O. Barlast o. d., tillfäll. (S. Eur. o. andra varmare länder.) 8. Trifölium L. Klöver, Väppling. Fig. 212. Trifölium 1 agrarium (bl. o. huvud), 2 dubium, 3 fragifernm, 4 medium (bhna o. stipler), 5 pratense (stipl.), 6 striatum (huvud o. foder), 7 montanum (bl. o. blma). a. Kronor gula ell. bruna; småblrs sidonerver i allm. ogrenade. 0 ell. O©. b. Kr. tidigt mörkbruna; de 3 nedre foderflik. långhåriga 1. spadiceum bb. Kr. gula, slutl. blekbruna; foderflik. kala. c. Småbi, äggr., näst. oskaft.; stipl. 1 — 2 cm 1., lans., till 5 — 10 mm:s längd vid- vuxna skaftet; stift av baljans längd; 212, 1, 2. agråriuin cc. Småbi, kilformigt omvänt äggr., det mell. tydl. skaftat; stipl. 2 — 3 mm 1., äggr. med smal spets; stift flera ggr kortare än baljan. d. Seglet finstrimmigt veckat 3. prociimbens dd. D:o ostrimmat: 212, 2, 4. diibiuni aa. Kronor vita ell. röda; småbhs sidonerver gre- niga. b. Stj. liggstam, rotslående vid lederna; bladsk. o. huvudskaft långa, uppräta; 2f. c. Foder tillväxande o. uppblåst efter blom- TRIFOLIUM. 387 ningen; ett flerbladigt svepe under huvu- det; 212, 3, 5. fragiferiim cc. Foder ej förändrat efter blomn.; intet svepe 6. repens bb. Med upprat ell. uppstig, stjälk. c. Krona rödlätt, liten, ej ell. knappt ut- skjut. ur det håriga fodret; O 0. d. Småbi, brett omvänt äggr.; fodermyn- ning med en ringformig list; 212, 6, . 0. striAtiim dd. D:o smalt lans.; foder utan ring . .10. arvénse cc. Kr. långt utskjutande ur fodret. d. Blr med korta skaft o. små skärmbl.; kronor vita; 2^. e. Foder kalt, bl. äggr., trubb. ... 7. liybridiim ee. » hårigt, bl. elliptiskt lans., spets., 212, 7, 8. moutånuni dd. Blr utan skaft o. skärmbl. e. Kr. rosen- ell. purpurröda; huvud rundat; 2f. f. Småbi, brett äggr. med gråvit mittfläck; stiplernas fria del ägg- runt triaogulär, tvärt uddspetsig; foderrör hårigt; 212, 5, . . . .11. praténse ff. D:o lans., mörkare gröna; stipks fria del jämnbrett lans.; foderrör kalt; 212, 4, 13. medium ee. Kr. blod- ell. krappröda; huvud slutl. cylindr., omkr. 5 cm 1., 2 cm br.; O 12. incariiiUnm 1. T. spadiceum L. Brunklöver. 2 — 3 dm h., uppr. O O G — 8. Åker- o. vägkanter o. annan ängsmark, mell. Sv. (till Vb.), öl., ej. allm., ofta tillfällig. 2. T. agrårium L. (T. strepens Cr.). Gullklöver. 2 — 3 dm h., täml. kraftig, vanl. uppr. O© (00) 7, 8. Back., trädor, vallar, Sk. — Dir. o. Äng., Öl., Gtl., mindre allm., stund, med gräsfrö. 3. T. prociimbens L. (T. campéstre Sehreb.). Liggklöver. Lik nr 2, men spenslig, ofta nedtryckt ell. uppstig. 00 6 — 8, f. ö. som nr 2, men sällsyntare. 4 T. dubium Sibth. (T. filiforme L., delvis; T. minus Sm.). Trådklöver. Lik nr 3, men finare och huvud smärre, 3 — 12-blmga, kr. blekgula. 00 5 — 7. Torr mark som de föreg., Sk. — Boh. o. Sm., öl., Gtl., täml. sälls. 5. T. fragiferum L. Blås-, Smultronklöver. Stj. 1 — 3 dm 1.; 388 LEGUMINOS.E. luiviidslvMft 5 — 15 cm 1.; ))lr 5 — G min, kronl)l. röcUiittn. 7, 8. Straiul- äne:., mest vid havet, Sk. — Boh. o. Ui)pl., ^[pd, 01., Gtl., täml. sälls. (). T. repens L. Vitklöver. Till ti-estalt o. storl. lik nr 5, mon m. viixl. ofter lokalen; blr nära 1 cm 1., kr. vita, stund, grön- (>11. ritdakt., efter blomn. svartl)runa. C» — S. Änu., även fukt., väg- kant., trädor, liela landet allm. 7. T. hybridum i^. Alsikeklöver. 2 — 4 dm h. ell. mera, mångstjälkig; l)lr som nr (i, men hnvnd kortskaft. 7, 8. Äng., trädor, Sk.~Nrl. o. Vb., 01., G[\., allm.; odl. som foderväxt. 8. T. montånum L. Backklöver. Stj. flera, 2 — o dm h.; jordstam tjockt pelarformig; kroid)l. gnlakt. vita, seglet smalt, spet- sigt. 7, 8. Back., Sk.— s. Nrl., 01., Gtl., mindre allm. 0. T. striatum L. Strimklöver. 1 — o dm b., grenig ned- ifrån, mjukbårig; smul>l. omkr. 1 cm 1.; huvud oskaftade, äggform. f), 7. Torräng., sälls.. Sk., n. Hall., Bl., s.-ö. Sm., 01. 10. T. arvénse L. Harklöver. 1 — 2 dm h., spensl., graluden; huvud avi. till cylindr., gråröda, mjukt länghär. G, 7. Back., hed., sandmark, Sk. — s. Nrl., 01., Gtl., täml. allm. 11. T. praténse L. Rödklöver. 2 — 4 dm h. (odl. form. högre). 5 — 10. Torr ängsmark, hela landet allm. — M. växl. till storl., grov- lek, hårighet; var. spontdneum Willk., vildväx., hög, spensl., täthår., på mager jord o. i fjälltr. lågväxt; var. sativum Schreb., näst. kal, stj. pipig, odlingsform; var. americdnum Harz, stor o. grov, utspärr. styvhår., odlingsf. från Nordamer., stund, självsådd. 12. T. incarnatum L. Blodklöver. 2 — 4 dm h., närmast lik nr 11 (utom blomställn.). Odl. o. stund, självsådd. (Mell. o. s. Eur.) 13. T. medium (L., blott namnet) Huds. Skogsklöver. Lik nr 11, men stj:r spensligare, talrikare, näst. mattlikt hopade, huvud större, mörkare röda. G, 7. Lund äng., skogsbryn. Sk. — Nrl., ()1., Gtl., allm. 9. Anthyllis L. 210, (>. A. vulneråria L. Harväppling. 1 — ?> dm h., vanl. bladig vid basen; kr. vanl. ljusgul. 2^ G, 7. Torr ängs- o. hedmark, även odl. jord, Sk.— Nrl., mindre allm.; 01., Gtl. allm.; n. Sv. sälls. — Var. till storl. o. gestalt samt blomfärgen: vit (f. alba L.), vitgul (i. ochroléucn Fr.), gulröd (f. coccinea L.), köttröd (f. cdrnea), svartröd (f. airo- pirrpnren); dessa färgfrr på 01. o. Gtl. LE(n:MINns.E. 380 l't. Lotus L. 1. L. corniculätus L. Käringtand. 210, 5. Stj:r talr., upp- stig., 1 — 2 dm h.; stipl. äger., småbi, omväut äggr.: bir i flock; kr. mörkgul, stund, rödstrimmig. 2^ 6, 7. Back., bed., saudmark. Sk. — LpL, ÖL, Gtl., allm. — var. -i dm h., uppr., storblmg. 2. L. uliginosus Schk. Stor käringtand. 2 — 7 dm b., vanl. upprat, llock. rikblmg, foderflik:s toppar utåtkrökta i knoppen; f. ö. som nr 1. 2^ G — 8. Fukt. mark, strandsnår, sydl. ländsk., 01., Gtl., sålls. :;. L. ténuis W. K. (L. tenuilolius [L.] llcbb.). Smalbladig käringtand. Skild från de föreg. gm lansettl. stipl. o. smabl.; stj. flera, 2 — 3 dm b., spensl.; båtens mittstyckc m. bredare än vingarna. 2f 7, 8. Havsstrandsäng., Sk., Hall., s.-ö. Sm., täml. sälls. 11. Tetragonölobus Scop. T. siliquosus Kotb (Lotus s. L.). Klöverärt. Stj. 1 — 2( — o) dm 1., uppstig.; bl. köttiga, ljust blågröna; blr ensma, omkr. 25 mm L, kr. ljusgul. 2f G, 7. Havsstr., Sk., BL, ö. Sm., ÖL, Gtl., täml. allm. 12. Astrågalus (L.) DC Fig. 213. 1 Astragalus oroboides, 2 arenarins (med balja i tvärsnitt), 3 pcudulitlorus (balja), 4 frigidus, 5 Oxytropis cainpcstris. a. Balja på längden 2-rummig, 213, 2. b. Krona gulaktig; balja kal 1. i,^lycypliyHiis bb. v violett; balja hårig, c. Stipl. hopvuxna. d. BL under glansigt gråludna; klase gles, 3 — 8-blmg; 213, 2, 2. arenärius dd. Bl. under gröna; klase rund, tät, mer än 10-blmg 3. däniciis 390 LEGUMINOS.E. cc. Stipl. äggr., åtskilda. (1. Båten av vingarnas längd; 210, 7, . . 4. alpinus dd. Båten kortare än vingarna; 213, 1, . . 5. oroboidcs aa. Balja enrummig, svarthårig, uppblåst; kr. gul. b. Stipl. äggr.; bl. 3— 5-pariga; 213, 4, . . . . G. frigidus bb. > jämnbr. lans.; bl. 8 — 10-par.; 213, 3, 7. peudulifloriis 1. A. glycyphyllus L. Backsöta. Omkr. 1 m h. ell. mera, stund, ligg.; bl. 3 — 7-par., småbi, äggr., 2 — 4 cm 1,; blr 12 — 15 mm 1. 2|. 6, 7. Lund., ekback., Sk. — Jtl. o. Mpd, mindre allm. 2. A. arenårius L. Sandkloärt. Stj. flera, 1 — 3 dm h., vit- ludna, uppstig.; kr. rödviol. 2|. G, 7. Flygsand, Sk., s. o. ö. kusten flerest.; även vid hamnar tillfäll., Gtl., Mpd. 3. A. danicus Retz. Strandkloärt. Stj. som föreg. ; småbi, tätsitt., smalt äggr.; kr. blåviol. 2f G, 7. Havsstrandsäng., s. Sk., Kalm., Gtl., m. sälls. 4. A. alpinus L. Fjällkloärt. Stj. flera, 1 — 2(— 4) dm h., nedtryckta, uppstig.; bl. 6 — 12-par.; kr. rödviol. o. vit, symmetrisk; balja på ur fodret utskjut. skaft. 2^ G, 7. Gräsmark i fjälltr., n. Hls. — T. Ipmk, täml. allm. — var. dilutus Norm., foder o. balja vit- gult håriga (hos huvudform, svarthår.); Jtl. — var. årcticus Sondén, småbi, smärre, tätare, mörkgröna; fod. svartgrönt; krona mörkt blå- viol.; T. Ipmk. 5. A. oroboides Horn. Vippkloärt. Lik föreg., men bl. blott 5 — 7-par.; kr. violblå, osymmetr. gm vingarnas olika ställn.; balja till hälften innesluten i fodret. Som nr 4, Hrj. — L. Ipmk, sälls. 6. A. frigidus Bunge (Phaca frigida L.). Fjällvicker. 1 — 3 dm h., uppr., enkel; blr 12 — 15 mm 1. 2f 7, 8. Hrj. — Lpl., fjäll- sluttn., sälls. 7. A. penduliflorus Lam. Smällvedel, 3 — 5 dm h., grenig; blr omkr. 1 cm 1. 2f 7. Skogsback., hagmark, n. Dir., Jtl., Mpd, m. sälls. 13. Oxytropis DC. 1. o. pilösa DC. (Astrag. p:us L.). Luddkloärt. Stj. bladig, 1 — 2( — 3) dm h., mjukt vithårig; kr. ljusgul; balja vitluden. 2^ 6, 7. Hed., sandfält, ö. Sm., Ög., Gtl., täml. sälls. 2. O. campéstris DC. (Astr. c. L.). Fältkloärt. 213, 5. Lik föreg., men stj. bladlös (stängel); balja kort mörkhårig. Som föreg., Sm., öl., Gtl., sälls. LE»;UMINOS.t:. oOl 0. o. lapponica Gay (Phaca 1. Wgj. Lappkloärt. Stj. 5 — 15 cm h., bladig; kr. violett. 2^ 7, 8. Back., stenig mark i fjälltr., Hrj., u. LpL, sälls. U. Ornithopus L. 1. o. perpusillus L. Klovicker. Vanl. 1 — 2 dm h., m. spensl.; bl. 6 — 12-par., småbi. 2 — 5 mm 1.; blr 4 — 6 mm 1. i flock; kr. blek- röd med gulakt. segel o. båt; baljor 2 cm 1., krökta. O 6, T. S. Sk. (Kalmartrakt, förr), sand. mark nära havet, m. sälls. 2. O. sativus Bröt. Serradélla. Lik föreg. men större; blr dubb. större. 0. Odl. som foderväxt, stund, förvild. 15. Coronilla L. 210, >>. c. émerus L. Kronärt. Spensl.. fågrenig buske, 0,ö — 1 m h.; bl. o — i-par.; kr. gul; balja 5 — S cm 1. Kalkstensberg, 01., Gtl.^ sälls. 16. Onobrychis Hill. 210, o. o. viciifölia Scop. (O. sativa Lam.). Esparsett. Omkr. 0,n m h., uppr.; bl. 8 — 12-par.; kr. rosenröd; balja halvcirkelform., platt, T mm 1., nätådrig, småtornig. 2*. 6, 7. Ängsmark, s. Sv. till Sthlm, Gtl., sälls.; förr odl. som foden'äxt. 17. Vicia L. a. Blr i långskaftade klasar, b. Bl. o — 5-pariga. c. Småbi, breda, blr 1 — 2 cm 1. d. Kronbl. gulgröna; småbi, brett hjärtlikt äggr.; 214, 3, 3. pisiförmis dd. D:o purpurröda; småbi, äggr.; 2U, 4, 4. diimetorum cc. Småbi, små, smala; blr 5 — 6 mm 1.; 214, 2, 2. tetraspérma bb. Bl. 5 — mångpariga. c. Klasar 3 — 5-blmga; blr omkr. 5 mm 1.; 214, 1 1. hirsiita cc. D:o rikblmga; blr 1 — 2 cm 1. d. Stipl. mångflikiga; 214, 5, 5. silvåtica dd. » helbräddade. e. Stift plattat från r>'ggen; 215, 1, . G. cassubica ee. » plattat från sidorna. f. Seglets skaft ej längre än ski- van; örten småhårig. g. Skaftet av skivans längd; 215, 3, 7. c-racca 392 LEGUxMINOS^. Fig. 214. Vicia 1 hirsuta (blr förstor.), 2 tctrasperma (d:o), 3 pisiformis, 4 dumetorum, 5 silvatica. gg. Skaftet av skivans halva läiigtl 8. teuiiifolift ff. Skaftet dubb. så 1. som skivan; örten mjukluden; 215, 4, . . . 9. villosa aa. Blr i kortskaft, klase, 2 — 5-blmg, ell. ensamma, b. Bl. med grenigt klänge. c. Blr 3 — 5; småbi, smalare mot spetsen (äggr.) 10. sépiiim cc. Blr ensma ell. parvisa; småbi, omvänt äggr. (ell. delvis jämnbr.). d. Blr 2 cm 1.; bl. 5 — 7-par.; alla små- bi, kilformigt omvänt äggr 11. sativa dd. Blr knappt 1,5 cm 1.; bl. 1 — 5-par., de övres småbi, jämnbr 12. ang^ustifölia bb. Bl. med ogrenat klänge ell. kort udd. c. Liten, spensl.; blr små, ensma; kr. röd- viol.; 215, 6, 13. latliyroidcs cc. Hög, tjockstjälkig; blr 2 — 5; kr. stor, vit, med svart fläck på vingarna 14. faba 1. V. hirsuta S. F. Gray (Ervum h:um L.). Duvlinser. Vanl. 2 — 4 dm h., klängeklättrare som de följ., spensl., vanl. hårig; kr. blåvit; balja slutl. svart. 0 6 — 8. Back., åkr., Sk. — Vb. o. s. LpL, täml. allm. 2. V. tetraspérma Schreb. (Erv. t:m L.). Sparvlinser. Lik föreg., men kal; kr. blekviol., balja slutl. gulbrun. Som föreg.. Sk. — Dir. o. Gstr., ÖL, Gtl., mindre allm. 3. V. pisiformis L. Ärtvicker. Ända till 2 m h. klängväxt; klasar tätt mångblmga; balja 3 — 4 cm 1. 2f 7. Lund., n. Sm., Ög., n.-v. Vg., sälls. VICIA. o\)o 4, V. dumetorum L. Buskvicker. Till örten lik nr 3; klasar glesa, 6 — 8-blmga; balja 5 cm 1. 2|. 7. Lund., s. Sk., ö. Sm., Hall., Ög. — Sthlm, sälls. 5. V. silvatica L. Skogsvicker. 1 — 2 m högt klängande, ell. ligg., slak, mjnk, kal; kr. vit, violettådrig ; balja svartbrun, 3 cm 1. 2^ G — 8. Lundäng., skogsbryn, Sk. — Jtl. o. Vb., mindre allm. Fig. 215. Vicia 1 cassubica (baljan; stiftet förstorat), 2 scpiuin, 3 cracca, 4 villosa 5 angustifolia, 6 latbyroides (ined balja). 6. v. cassubica L. Backvicker. Vanl. 3 — 5 dm h., täml. styv, upprat; bl. 8 — 12-par., småbi. avi. till smalt äggr. ; segel viol- blått; utvänd. purpurr., vingar blekt blåviol., båt vit; balja brun. 2|. 6 — 8. Torräng., lund., Sk.— Dis. o. Uppl., ÖL, Gtl., täml. sälls. 7. V. cracca L. Kråkvicker. Oftast 3 — 5 dm h. (ända till 1 m), slak, grågrön; bl. 7 — 10-par. ; kr. blåviol.; balja Ijusbrun. 2f 6 — 8. Äng., åkr., näst. hela landet allm. 8. V. tenuifölia Roth. Snårvieker. Lik nr 7, men större o. grövre, styvare, ngt strävhårig; bl. ända till 15 -par., småbi, smalt lans., spetsiga. Äng., snårmark.. Sk., ög., Göteb., ÖL, GtL, täml. sälls. 9. V. villosa Roth. Luddvicker. Lik nr 7, men större, och särsk. stj:n näst. ulligt hårig, bl. omkr. 8-par., blr längre. 0. Åkr., Sk.— NrL, ÖL, GtL, täml. allm. 10. V. sépium L. Häckvicker. 3 — 5 dm h., mörkgrön, kal; bl, — 8-par.; seg. blekt rödviol, vingar blåviol. 2^ 6, 7. Äng., skugg. ställ.. Sk.— Vb. o. Jtl., ÖL, GtL, allm. 11. V. sativa L. Vicker, Fodervicker. 3 — 6 dm h., rent grön; seglet rosenrött, ving. mörkröda; balja gulbrun. 00 7, 8. Allm. odL, ofta självsådd, Sk.— Vb., ÖL, GtL 394 LEGUMINOSiE. 12. V. angustifolia Keicliard (V. sat. var. a. L.). Sommar- vicker. Lik nr 11 meu mindre, 2 — 3 dm h.; kr. mera enfärg. rosenröd; balja svart. 00 6 — 8. Odl. jord, åkr., back., Sk. — Vb., Öl., Gtl. — var. Bobårtii (Först., som art) Koch, 215, 5, övre bl:s småbi, smalt jämnbr., spetsiga. lo. V. lathyroides L. Vårvicker. 1 — 1,5 dm h., spensl., uppr. ; balja svart. 0(0)4 — 6. Back., hedmark, Sk. — Vg. o. Uppl., Öl., Gtl., täml. sälls. 14. V. faba L. Bondbönor. Allm. odl., stund, självsådd, även på av- fallöhögar, ända upp i Lpl. (Orienten.) 18. Lens Moencb. L. esculénta Moench. (Ervum lens L.). Linser. 2 — 3 dm h., uppr.; bl. 6 — 7-par. med ogrenat klänge; kr. blekblå; balja platt, romboidisk; frön platta, kretsrunda. 0 6, 7. Odl. för fröna o. ofta självsådd ell. tillfäll, införd. (Or.) 19. Läthyrus L. a. Bl. med klänge i spetsen. b. Med 1 — 3( — 5) par småblad; blr i klase, c. Stj. starkt plattad genom 2 tunna kölar, d. Även bladskaft kölade o. plattade; segel rosenrött. e. Alla bl. 1-pariga; nedersta foder- fliken ej längre än foderröret . . 1. silvéstris ee. Nedre bl. 1-par., övre 2-par. ; ne- dersta foderfliken längre än röret . 2. lieteropli^-lliis dd. Bladskaft ej kölade; segel mörkviolett 3. paliistris cc. Stj. ej kölad, men svagt 3 — 4-kantig. d. Bl. 3 — 5-par.; segel mörkrött, ving. o. båt violetta 4. inaritimus dd. Bl. 1-pariga. e. Kr. röd. f. Småbi, smalt omvänt äggr., trubb. 5. tuberosus ff. D:o smalt lans., smalspetsade . 6. sphsericus ee. Kr. gul 7. praténsis bb. Småbi, felande; bladet består av 2 stora äggr., spjutlika stipler o. långt klänge; blr ensamma i bladvinklia Ö. apiiaca aa. Bl. med en kort udd i klangets ställe (Orobus L.). b. Stj. o. bladskaft plattade, kölade; bl. 2 — 3-par. 9. inoutåniis bb. D:o ej plattade. c. Bl. 4 — 8-par., småbi, elliptiska .... 10. niger cc. » oftast 3-par., småbi, triimgulärt äggr. 11. veruiis LEUUMINUS.E. 895 1. L. silvéstris L. Backvial. 1 — 2 m h., klängande; småbi, smalt lans., 1( — 2) dm 1., spetsiga. 2^ 7, 8. Skogs- o. ängsback., Sk. — Nrl., 01., täml. sälls. — var. plati/phyllus (Retz.) Wg, bl. brett lans., o — 4 cm br.; var. ensifolius Buek, bl. jämnbrett lans. 2. L. heterophyllus L. Lundvial. Lik nr 1, men vanl. högre o. grövre; småbi, i allm. mindre, 0,5 — 1,5 dm 1. Som nr 1, s. Sv. till Boh. o. Nr., sälls. 3. L. paliistris L. Kärrvial. Omkr. 0,5( — 1) m h.; småbi, smalt lans., o — 5 cm 1. 2f 7, 8. Våtäng., strand.. Sk. — Dir. o. n. Vb., ÖL, Gtl., mindre allm. 4. L. maritimus Bigelow (Pisiim m:m L.). Strandärt. o — 5 ( — 7) dm h.; småbi, brett omvänt äggr., trubb. med udd. 2^ 7, 8. Sand. havsstrand.. Sk., Boh., Sdml. — Vb., Öl., Gotska Sandön, sälls. 5. L. tuberosus L. Knölvial. 0,5 — 1 m h.; småbi, ellipt. ell. smalt omvänt äggr., trubb. med udd; kr. rosenröd. 2|. 7, 8. Odl. jord, åkr., förvild. ur gamla odlingar, Sk., Ög.; kring Mäl.; Gtl.; sälls. 6. L. sphsericus Retz. Vårvial. 1 — 3 dm h.; småbi. 3 — 5 cm 1.; klanget ogrenat eller ersatt av en udd; kr. tegelröd. O 4 — 6. Sk., Kullen, m. sälls., ängsbackar. 7. L. praténsis L. Gulvial. 3 — 5( — 8) dm h.; småbi, brett lans., 2 — 3 cm 1.; kr. blekgul, säll. höggul. 2^ 6 — 8. Äng., Sk. — Jtl., Vb., P. Ipmk, ÖL, Gtl., allm. 8. L. åphaca L. 2—5 dm h.; kr. gul. 0. Barlastplatser, tillfäll. (S. Eur.) 9. L. montånus Bernh. (Orobus tuberosus L.). Gökärt, Gök- mat. Omkr. 2 dm h., småbi. avi. ell. lans., under blågrå; kr. pur- purröd, snart blåaktig. 2^ 5, 6. Äng., lund.. Sk. — Dir. o. Äng., ÖL, Gtl., allm. — var. tenuifolius (Roth) Garcke, småbi, jämnbr. 10. L. niger Bernh. (Orobus niger L.). Vippärt. 5 — 8 dm h., utspärr. grenig; småbi. 2 — 3 cm L, under blågrå; kr. som föreg. 2|. 6, 7. Lund., Sk.— Dir. o. s. NrL, ÖL, Gtl., täml. sälls. 11. L. vernus Bernh. (Örobus v. L.). Vårärt. 2 — 4 dm h.; småbi, under gröna, 5 — 7 cm L; kr. som föreg. 2|. 5, G. Lund., Sk.- — NrL, ÖL, Gtl., i sydl. Sv. mindre allm., f. ö. sälls. 20. Pisum L. 1. P. sativum L. Ärter. Kr. vit; frön klotr., gula ell. gröna. Allm. odl., ofta självsådd ell. förvild. i åkr. 396 IJERANIACE.E. 2. P. arvénso L. Gråärter, Pelusker. Segel blekviol., ving. mörkröda; frön kantiga, brun- cll. gröngrå, mörkfläckiga. Som föreg. Familj Geraiiiaceip. Sid. 24. / a. Fruktens 5 delfrukter båg- / böjda (i de flesta fall utslun- gande fröet), 216, 1 ; bl. hand- /O I QS&\\W^/ flikiga 1. (leniuiuiii (Ör /[VO N^/ ^^' "^'^ skruvformiga, hj^grosko- piska, omslut, fröet, 216, 2; 9 1^ 2 IjI, parbladiga 2. Erodiuiii 1 21G. 1 Gcrauium silvaiicum (hhna i fruktiiioguad), 2 Erodium ciciitarium (delfrukt). 1. Geränium (L.) LHér, Fig. 217. Gcraaium 1 bohemicuin, 2 saDguineuin, 3 silvaticum, 4 columbiniim, 5 pyrenaicum. 1. Foderbl. utstående under blomn., 216, 1, 217, 2; kronbl. kortskaftade. b. Kronbl. m. längre än foderbl; kr. 2 — o( — 4) cm br. 2|.. c. Kronbl. hela, i spets. rund. cll. urnupna. GERANIUM. Ö\)i d. Blr ensma på långt skaft; kr. 3( — 4) cm br.; 217,2, 1. saiigriiiiieiim dd. Blr parvisa (ell. flera). e. Delfruktrs skena tvärrynkig; stj. utan körtelhår; kr. platt .... o. pliaBuni ee. D:o slät; kr. skålformig. f. Utan körtelhår; fruktskaft ned- böjda 4. palustre ff. Körtelhåriga. g. Blomsk. alltid uppräta; 217, r>, 5. silvåticiim gg. Fruktskaft nedböjda .... 6. praténse cc. Kronbl. 2-kluvna; 217, 5, 7. pyrenaicnm bb. Kronbl. ej ell. föga längre än fodret;^ kr. 0,5 — 1,5 cm br.; 0 ell. 0. c. Kr. omkr. 1,5 cm br. ; stj. klibbhårig; 217, 1, S. bohéniieiiiii cc. Kr. högst omkr. 1 cm br.; stj. ej klibbig, d. Kronbl. med urnupen ell, inskuren spets. e. Delfr:s skena tvärrynkig, kal; långt mjukhårig ört; 218, 2, 0. iiiolle ee. Skena slät, hårig; småludna ell. ngt styvhår. örter, f. Foderbl. utan lång udd; frön släta: 15, 4, 218, 1, 10. pusilliim ff. D:o med lång add; frön nät- ådrigt gropiga, g. Kr. omkr. 6 mm br. ; blom- sk. korta, körtelhår.; 218, 3, 12. disséctum gg. Kr. omkr. 12 mm br.; blom- skaft m. långa, ej körtelhår.; 217, 4, 13. columbinum dd. Kronbl. i spetsen hela 11. rotiindiföliiim aa. Foderbl. uppräta, hopstående; kronbl. lång- skaftade. b. Kr. 2 cm br. ; stift långt utskjut., 1,5 — 2 cm 1.; 2f 2. macroiTliiziim bb. Kr. 0,5 — 1,5 cm br.; stift ej utskjut.; 00. c. Foder kalt, 5-kantigt; 218, 5, 14. lucidiim cc. Fod. körtelhårigt, trint; 218, 4, . . . .15. rohertianiim 1. G. sanguineum L. Blodnäva. Yanl. 2 — 4 dm h., utspärr. grenig; bl. motsatta, täml. smalflik.; kr. purpurröd. 6 — 8. Torr, klippig lund- o. ängsmark. Sk. — Dir. o. Nrl., mindre allm. * Jfr även Geran. silvatieum, honlisa blr. 398 GERANIACEiE. Fig. 218. 1 Geranium pnsillnm, 2 molle, 3 diäsectnm, 4 robertiannm, 5 lucidnm, 6 Erodinm cicutarimn. 2. G. macrorrhizum L. Omkr. 3 dm h., täml. grov; bl. mot- satta, bredflik. som nr 5; foderbl. rundat ellipt., röda, med lång udd ; kr. mörkröd. 6, 7. Stund, planter. som prydnadsv., tillfäll, förvild. 3. G. phseum L. Brunnäva. 3 — 5 dm h.; bl. bredflik., när- mast som nr 5; kronbl. svartvioletta (säll. rödviol.) med vitaktig bas. 6, 7. Sk., i gamla parker (av gammalt förvildad), sälls. 4. G. paliistre L. Sumpnäva. 0,5 m ell. mera, grenar o. bladsk. långa, spensl.; stj. kantig; bl. bred- o. trubbflik., flik. föga såg. ell. inskurna; kr. stor som nr 5, purpurröd. 7. Lund., fukt mark, Sk. — Boh., sälls. 5. G. silvåticum L. Skogsnäva. 217, 3. Vanl. 3—4 dm h.;. stj. trind; bl. bredflik., djupare kluvna än de föreg:s, flik. spetsiga, tätt o. skarpt grovsåg. ; kr. violettröd med vit mitt, säll. vit. 6, 7 (8, 9)'. Lund., skugg. äng.. Sk. — Lpl., öl., Gtl. — Honliga plantor hava kronbl. föga längre än fodret. G. G. praténse L. Ängsnäva. Omkr. 0,r. m h.; stj. trubb- kant., gråluden; bl. smalare o. djupare flikade; kr. stor som nr 1, ljust violettblå. 7, 8. Lundäng. i s. Sv., sälls.; även parker (för- vild.) till s. Nrl. 7. G. pyrenaicum Burm. Skuggnäva. 217, 5. Omkr. 2 — 3 dm h., spensligare än de fö reg., vanl. uppstig, ell. nedtryckt; nedre bl. rundade, bredflik.; kr. ljust purpurr. 6 — 9. Odl. jord, trädgård., tomter. Sk. — Uppl., ÖL, Gtl., täml. sälls. 8. G. bohémicum L. Svedjenäva. 217, 1. Vanl. 2 — 4 dm h., yvigt grenig; kr. blåviol., mörkådrig. 7, 8. Svedje- o. brand- QERANIACE^. 399 ställen i skog, ofta plötsligt uppträdande efter lång tids frånvaro och ovaraktig; även åkerkanter; ö. Sm., n.-ö. Vg. — Vrml. o. Ång., sälls. Subsp. deprehénsum Er. Almqu. Nedre o. mell. stjälkbl. dju- pare 3( — 5)-flik.; småflik. få, trubb. ell. rundade. 9. G. molle L. Mjuknäva. 218, 2. 1— 2(— 3) dm h., vanl. utbredd o. uppstig.; bl. rundade, djupt bredflik.; kr. mörkt rosenröd. 5 — 8. Back., grusmark o. d., Sk. — Uppl. o. Vrml., öl., Gtl., mindre allm. 10. G. pusiUum Burm. f. Sparvnäva. 218, 1. Lik nr 9, men vanl. uppr,, mindre hårig, kr. mindre, Ijusgredelin; stknpr 5. 5 — 9. Odl. jord, gräsplaner, tomter, Sk. — Nrl., Yb., ÖL, Gtl., täml. allm. 11. G. rotundifolium L. Lik nr 10, men ngt större, bl. bre- dare, kronbl. ngt längre, mera rosenröda, med hel spets o. hårlöst skaft. Tillfäll, införd. 12. G. disséctum L. Fliknäva. 218,3. 2—4 dm h.; bl. rundat njurl., djupt smalflik.; kr. violettröd. 6, 7. Odl. jord, åkr., vägkant.. Sk.— Boh. o. Sthlm, täml. sälls. ell. tillfäll. 13. G. columbinum L. Duvuäva. 217, 4. 2 — 3 dm h., spensl., utspärr. grenig; kr. ljust violettr. ell. rosenr. G — 8. Back., stenig mark, Sk. — Uppl., ÖL, Gtl., mindre allm.; Vb. 14. G. lucidum L. Glansnäva. 218, 5. Oftast 2( — 3) dm h., uppr., kal, glansbladig, ofta röd; kronbl. blekt rosenr., enfärg. 6 — 8. Skugg. bergvägg., myllrika lundar, Sk. — Uppl, o. Dis., ÖL, Gtl., mindre allm. 15. G. robertiånum L. Stinknäva. 218, 4. Oftast 2 — 3 dm h., m. yvigt grenig; mjukt o. klibb. körtelhår., fränt luktande; bl. ofta rodnande; kronbl. rosenr., vitrandiga. O0 (0) 6 — 9. Stenig, skugg. mark, Sk.— Jtl. o. Vb., ÖL, Gtl., allm. 2. Erödium L'Hér. 15, o, 216,2; sid. 12. 1. E. cicutårium L'Hér. (Geran. c. L.). Skatnäva. 218, 6. Vanl. 2 — 3 dm h., mjukhår., ngt klibbig; kr. purpurr. 00 (00) 6 — 9. Odl. jord, tomter, hamnar m. m., Sk. — Jtl. o. Vb., ÖL, Gtl. — Var. till storL, bladrikedom, bl:s snitt m. m. 2. E. mosehåtum L'Hér. (Geran. m. L.). Mysknäva. 1 — 3 dm h., uppstig.; småbi, dubbelsåg., ej parflik.; fruktskaft blott hälften så 1. som föreg:s. 0. Odl. jord, tillfäll, införd. (S. Eur.) 400 OXALIDACEiE LINACE.^. Familj Oxalidticeae. Öxalis L. 33,3; sid. 24. a. Blr ensma på långt skaft fr. jordstammen ... 1. aeetoséllii aa. Med bladi g stjälk; kr. gul. b. 2^ med underjordiska, köttiga utlöpare; stipl. 0; fruktskaft o. frukt uppräta ell. utstående ... 2. stricta hb. O, stipl. små, vidvuxna skaftet; fruktsk. nedåt- riktat, frukt upprat 3. corniculsUa 1. O. acetosélla L. Harsyra. Stängl. vanl. 1 — 1,5 cm h.; bl. 3-fingr., småbi, brett omvänt hjärtl.; kronbl. flera ggr längre än fodret, vita, violettådriga (säll. violetta, mörkådriga; f. coerulea DC, ell. rosenröda: f. rosea Peterm.); smak ättikartat sur. 2|. 5, G. I skugga, skog, lund, hela landet, allm. 2. O. stricta L. 1,5 — 3 dm h., uppr.; blr i fåtalig flock ; krön. bl. 3 ggr så 1. som fodret. 6 — 9. Odl. jord, trädgårdsland, barlast, s. o. mell. Sv. tillfäll. (Nordam.) 3. O. corniculata L. Lik föreg., nedligg., nedre grenar ofta rotslående; bl. ofta mörkt rödbruna; kronbl. knappt dubb. så 1. som fodret. — Som föreg. Familj Linäceap. 1. Radiola Hill. Sid. 9; 11,3. R. multiflora Aschers. (Linum rad. L.; L. multiflorum Lam.). Dvärglin. Vanl. 3 — 5 cm h., nedifrån upprepat gaffelformigt grenad med hårfina grenar; blr m. små, kronbl. vita. O 6 — 9. Sand, ngt fukt. mark, Sk. — Ög. o. Vrml., ÖL, täml. sälls. 2. Linum L. Sid. 14; 17, 2. 1. L. cathårticum L. Vildlin. 219, 1. Vanl. 1—2 dm h.; bl. möts., de nedre omv. äggr., de övre avi.; kr. vit med gult svalg. O0 G, 7. Äng., mest ngt fukt.. Sk.— Jtl. o. Vb., ÖL, GtL, täml. allm. 2. L. usitatissimum L. Lin, Hör. Vanl. G — 8 dm h., enkel, bl. strödda, smalt lans.; kr. ljusblå. O 7, 8. Odl. som spånads- växt (fibrerna) o. oljeväxt (fröna), stund, självsådd, åkr., tomter, men ovaraktig. POLYGALACE^. 401 Fig. 219. 1 Lininn catharticura, 2 Polygala rulgare, 3 P. comosum, 4 P. amarellum, 5 Mercnrialis perennis (bladkant), 6 M. annua. Familj Polygaläcete L. Polygala L. Sid. 24; 34, 2. a. Nedre bl. ej i rosett, ej längre ell. bredare än de övre. b. Blms förblad nående över den outslagna blmn; de större foderbl. ej längre än frukten; 219, 3, 1. comosum bb. Förbi, ej nående över blomknoppen; större foderbl. längre än frukten, c. Klase lång, mångblmg; nedre bl. strödda; 34, 2, 219, 2, 2. vulg-are cc. Klase kort, få-(omkr. 5-)blmg; nedre bl. delvis motsatta 3. serpyllåcea aa. Nedre bl. i rosett, längre o. bredare än de övre; 219, 4, 4. amarellum 1. P. comosum Schk. Topp-jungfrulin. Oftast 2 dm h., spensl., uppr.; kr. köttröd, säll. vit, ännu mera säll. ljusblå. 2|. 6, 7. Torräng., åkerkant., Sk. — s. Nrl., öl., Gtl., mindre allm. 2. P. vulgäre L. Jungfrulin. Lik föreg., men vanl. lägre, 1 — 1,5 dm, uppstig.; kr. mörkblå, skär (f. cårneum Rchb.) ell. vit (f. ålhidum Chod.). 1\. G — 9. Äng., skogsbryn. Sk. — Jtl. o. Mpd. o. P. serpyllåceum Weihe (P. depréssum Wender.). Hed- jungfrulin. Lik nr 2, men lägre, vanl. ligg.; klase 1 — 3 cm 1., slutl. undanträngd av sidoskott; bl. kortare än föreg:s, 1 — 1,6 cm, ngt köttiga; kr. blå. %. Hed., Sk., Hall., sälls. 4. P. amarellum Cr. Sump-jungfrulin. Vanl. 5 — 10 cm h.; rosettbl. omvänt äggr., trubb.; blr små, 3 — 5 mm 1.; kr. blå, skär ell. vit. 6, 7. Fuktäng., Sk.— Jtl. o. Mpd, Öl., Gtl., mindre allm. 26 — 164295. Lindman, Flora. 402 EUPHORBIACE.E. men stund, ymnig. — Innefattar: var. uliginösum Rchb., frukt av- lång, foderbl. äggr.; var. orbiculåre Chod., fr. rundat omvänt hjärtl., foderbl. omvänt äggr. (219, 4). Familj Eiipliorbiileeap. 1. Mercuriålis L. Sid. 32, 34; 44, 7, 47, 7. 1. M. perénnis L. Bingel. 219, 5. 2 — 3 dm h., enkel; bl. lans., mörkgröna, vid torkning mörkblå, skimrande. 2f 5. Lund., torr mark, Sk. — Dis. o. Uppl., 01., Gtl., mindre allm., men på sina lokaler oftast massvis. 2. M. ännua L. Grenbingel. 219, G. 3 — 5 dm h., grenig; bl. smalt äggr. ell. avi., ljusgröna. 0 G — 9. Odl. jord, tillfall., potatisåkr., barlasthögar. (Mell. Eur.) 2. Euphörbia L. Sid. 20, 26; 36,5. Fig. 220. Enphorbia I peplus, 2 helioscopia, 3 salicifolia, 4 esula (flera f:r), 5 virgata (bredaste formen), 6 cvparissias (stjälkbl.). a. Blombägarens kantskivor (körtlar) rundade, utan bihang; 220, 2. b. 2f, högväxt; stjälkbl. avlånga, helbrädd., skärm- bi. äggr. ell. omvänt äggr 1. paliistris bb. O, lågväxt, stjälkbl. o. skärmbl. ungef. lika, kilformigt omv. äggr., finsåg 8. helioscopia aa. D:o halvmånformiga ell. 2-hornade, 220, 1. b. 2^, stjälkbl. smala, helbrädd., skärmbl. brett hjärtl. c. Stjälkbl. 5—15 mm br., 220, 3—5. d. Bl. finludna, avlångt lans., trubb.; bägar- kantskivor halvmånformiga, utan horn; 220, 3, . . 2. salicifolia dd. Bl. kala; kantskivor 2-hornade. EUPHORBIA. 403 e. Bl. jämnbrett avi., trubb., ell. jämnbrett tunglika, med avsmalnande bas (stun- dom delvis lans.), 220, 4, 3. esiila ee. Bl. långt o. smalt jämnbr. ell. ngt bredare nedom mitten, spetsiga, 220, 5, 4. virgåta ec. Stjälkbl. jämnbrett tungl., 3 mm br., gren- bi. 1 mm br., m. tätsittande; 220, G, . . . 5. cyparissias bb, O 0, stjälkbl. o. skärmbl. ungefär lika. c. Bl. jämnbr. ell. lans., spetsiga G. exigiia ec. :> rundat äggr., trubb., 220, 1, T. peplns 1. E. paliistris L. Kärrtörel. Störst o. grövst bland de svenska art:a, 0,5 — 1,2.5 m h., uppr., rikt o. upprätt grenig; stjälkbl. 2 — 3 cm br., rundtrubb., under blågrå; den flocklika blomst. tät, liten i för- håll, till bladens storl. o. växtens bredd; skärmbl. mörkgula. 5, 6. Kärräng., Boh., ÖL, Gtl., mindre allm. 2. E. salicifolia Höst. 5 — 7 dm h.; de hjärtl. skärmbl. jfrlsevis små, något litet längre än sin bredd. Tillfäll, införd ell. förvild. i s. o. m. Sv. 3. E. esiila L. Vargtörel. Omkr. 5 dm h.; örtfärg gulgrön, stj. nedtill vanl. rödaktig, skärmbl gulakt., ngt bredare än sin längd; 1)1. m. växl. i storl., stjälkbl. 3 — 5( — 6) cm 1., 4 — 8 mm br., typiskt rundtrubb. med kort udd, säll. ngt spetsiga. Back., träder, tomter, s. o. m. Sv., Öl., Gtl., sälls. — var. salicetoriim (Jord.), stjälkbl. lans. ell. tunglikt lans., svagt spets., 1 — 1,5 cm br. 4. E. virgata W. K. 5 — 7 dm ell. högre; örtfärg grön ell. grågrön, även skärmbl. hos vissa f:r gröna; bl. mer uppräta än hos nr 3, längre, 5 — -8 cm, än 3 mm, än 7 — 8 mm br.; har i vårt land flera varieteter. Utbredn. som nr 3. 5. E. cyparissias L. Vårtörel. 2 — 3 dm h., ljust gulgrön, smalbladigare sidogrenar talrika; skärmbl. gula ell. purpurröda. 6 — 8. Kring städer o. gårdar, gamla trädgård, o. kyrkogård., av gammalt planter., förvild. på torr gräsmark; Sk. — Sthlm, Hall., Gtl. G. E. exigua L. Småtörel. 1 — 2 dm h., spensl., blekgrön; bl. 1 — 2 cm L; blomst. fåstrålig. 7, 8. Akr., vSk., Vg., Boh., Uppl., Mpd m. fl. landskap; Gtl.; sälls. 7. E. peplus L. Räv mjölkstör el. 1 — 2( — 3) dm h., spensl., upprat, mörkgrön. 7 — 10. Odl. jord, tomter, gator, Sk. — Vrml. o. s. Nrl., ÖL, Gtl., mindre allm., men h. o. d. ymnig. 404 CALLITRICHACE.E. 8. E. helioscöpia L. Revormstörel. 2 — 3 dm h., tjock - stjälkig; flock m. bred (1 — 2 dm), skärmbl. grönakt. mörkgula. 7 — 10. Akr., trädg., Sk. — ii. Vb., mindre allm. Familj (•allitricliäeeiP. Callitriche L. Sid. 26: 36, 1. Fig. 221. Callitriche 1 stagualis (fr.), 2 veraa, 3 polymorpha, 4 stagnalis (bl.), 5 ycrna o. dess f. cpcspitoaa, 6 polymorpha (två u:bl., ett flytbl.), 7 axitmnnalis, 8 hamiilata (med förstor. bladspets), a. Toppbl. i rosett (flytbl.), de övriga undervattens- blad (u:bl.). I vatten. b. bb Delfrukt, tydl. hinnkantade; stiftens bas upp- rat; alla bl. med brett spadl. ell. rundad skiva; 221, 1, 4, 1. stagiiAlIs D:o ej ell. otydl. hinnkant.; flytbl. smalare spadlika ell. tunglika. c. Stiftens bas upprat; u:bl. grunt urnupna. d. Delfr. svartgrå, otydl. hinnkant.; stift (1~)2 mm 1.; 221, 2, 5, 2. vcrua dd. D:o brunakt., ej hinnkant., trubbkant.; stift omkr. 4 mm 1.; 221, 3, 6, . . . 3. polymorpha cc. Stift från basen nedvikna, tryckta intill fr.; delfr. svartgrå, otydl. hinnkant.; u:bl. i spetsen 2-hornade; 221, 8, 4. liamulåta aa. Ingen bladrosett; alla bl. motsatta längs stjälken, b. I vatten; bl. jämnbr. ; stift från basen ned- vikna, tryckta intill fr. c. Delfr. med vass kant, men ej hinnkan- tade; 1' frukt vid varje led; 221, 8, . . 4. haimilata cc. D:o hinnkantade; 2 fr. vid varje led; 221, 7, 5. autumnÄlis bb. Nedliggande på fuktig jord. c. Stiftens bas upprat. d. Delfr. tydl. hinnkant.; bl. spadl. ell. tungl 1. stagnalis, f. CALLITRICHACE.E. CELASTRACE.E. ACERACE.E. 405 dd. D:o ej ell. otydl. hiunkant. ; bl. tuugl. ell. jämnbr.; 221, 5, 2. venia, f. cc. Stift från basen nedvikna 4. liamuläta, f. 1. C. stagnålis Scop. Lonke. I vatten 2( — 3) dm 1.; stj. trådsmal; bl, ljusgröna; fr. gulbrun, omkr. 1,.5 mm 1.; stift omkr. 3 mm. 1. 0 2^ 5 — 9. Dammar, diken, bäck., Sk. — Nrl., Gtl., mindre allm. — f. serpyllifolia Lönnr., kortväxt, småbldg, på fukt. jord. 2. C. verna Kiitz. Lik nr 1, smalbladigare ; utbredning lika, ngt allmänuare; fr. 1 mm 1. — Landformer på fukt. jord: f. cwspitosa C. F. Schultz, bl. lans. ell. tungl.; f. minima Hoppe, bl. jämnbr. 3. C. polymorpha Lönnr. Lik nr 2, men u:bl. smalare, näst. jämnbr., starkare urnupna; fr. 1,5 mm 1. Sk. — LpL, ÖL, Gtl., allm. 4. C. hamulåta Kiitz. Lik nr 3, men oftast mörkgrön, stj. trådfin, flytbl. smalare, u: bl längre, omkr. 2 cm, vaul. blott 0,5 mm br. ; ell. h. o. h. nedsänkt (f. trichophylla Kiitz.), skild fr. nr 5 gm smalare o. längre u:bl., mindre fr., omkr. 1 mm 1. — f. spathutifolia Kiitz., alla bl. tungl., landform; skild fr. C. verna gm mera kretsrund fr. o. nedåtrikt. stift. — var. latifolia n., u:bl. 1 mm br. — Sk. — Uppl., mindre allm. 5. C. autumnalis L. Höstlonke. Mörkgrön; fr. 2 mm 1. 7 — 0. Sk. — LpL, mindre allm. Familj Celasträcea'. Evönymus L. Sid. 8; 9,3. E. europgea L. Benved, Alster. 222, 1. Småträd ell. busk- träd, 2 — 3 m h.; bl. möts., äggrunt lans.; kronbl. blekt gulgröna; fröhus rosenrött, 4-rumm.; fröna kvarsitt. med gulrött fröhylle. Lund- äng., Sk., Hall., BL, Sm., ÖL, Gtl., täml. allm.; ofta planterad. Familj Acerjiceae. Acer L. Sid. 31, 33; 46, 5. 1. A. platanoides L. Lönn. Högt, m. lummigt träd; bl. möts., handflik., flik. långspetsade; blr i kvast, gulgröna. (4) 5. Lövskog, lundäng., Sk. — Nrl., ÖL, Gtl., i sydl. Sv. flerest. talrik, f. ö. sälls. o. spårs.; dessutom lätt förvild. ur parker gm vinddrivna frukter. 2. A. campéstre L. Näver. Småträd ell. buskträd; bladflik. trubb.; blr i kvast, utslående efter bl.; delfrukterna mera rakt ut- spärr. än lönnens. 5. S. Sk., m. sälls. (en lokal i Svedala sn). 406 ACERACE^. BALSAM1NACE.E. RHAMNACEiE. VITACE.E. 3. A. pseudoplåtanus L. Sykomörlönn, Tysk lönn. Stort träd; bl. under grå ell. röda, håriga; blr i hängande klase; delfrukt:a uppböjda. Ofta planter., ngn gng självsådd. Familj Hippocastanäceie. Aesculus hippocästanum L. Hästkastanj. (Sid. 16). AUm. som park- o. alléträd. (Balkanhalvön.) Familj Balsaminäceu'. Impåtiens L. Sid. 10, 25; 13. 1. I. noli tångere L. Springkorn. 13; 222, 2. Oftast 5—8 dm h.; stj. saftig, genomlysande; bl. äggr., tunna, mörkgröna; hyllebl. gula, ett foderbl. stort, strutform. med sporre, kronbl. rödprickiga; fröhus skidform., exploderande vid beröring, utslungande fröna. O 6 — 9. Skugg. o. fukt. ställ., lunddälder, Sk. — Dir. o. Yb., täml. sälls. 2. I. parviflora DC. 222, o. Lik nr 1, men blr 1 cm 1., ljusgula, sporre rak. Som föreg., förvild. i trädg. o. lund. (Mell. o. ö. As.). Tig. 222. 1 Evoiiymus, 2 Impatieus n. t., 3 I. parviflora, 4 Rhamnns cathartica (bladkant). Familj JRliainnäceiP. Rhamnus L. Sid. 12; sid. 31, 34. 1. R. cathartica L. Getapel, Vägtorn. 47, 6, 222, 4. Små- träd, 2 — 4 m h.; kvistar tornuddiga; bl. äggr., finsåg.; blr gulgröna, 4-taliga; stenfr. svart. 6, 7. Skogsbackar, lundar, Sk. — s. Nrl., ÖL, Gtl., mindre allm. 2. R. frångula L. Brakved, Toste, Tröske. 15, 2. 2 — 4( — 8) m. h., stam o. grenar spensligare än föregis; bl. ellipt. ell. omvänt äggr., helbrädd.; blr 5-taliga, kronbl. vita; stenfr. slutl. svart. 6 — 9. Lund., skogsbryn, mest fukt. mark, strand., Sk. — Lpl., Öl., Gtl., allm. Familj Titilce». Parthenocissus Planch. Sid. 10; 12, 2. P. quinquefölius Planch. (Ampelopsis liederdcea; Psédera; Quinåria). Vildvin. Klängeklättrare, ända till 10 m h.; bl. 5-fingr.; bär små, svartblå. Lättodl., härdig spaljéväxt. (Nordam.) TILIACE.t. MALVACE.E. 40: Familj Tiliäceae. Tilia L. Sid. 22; 29, 2. 1. T. cordåta Mill. (T. europ^éa L., delvis, ulmifolia Scop., parvifolia Elirh.). Skogslind. Stort träd, ofta mångstammigt med splittrad o. oregelmässigt utväxande stambas; bl. snett hjärtl., under blågröna med rostbiiina hårtofsar (domatier) i nervvinkl:a; blr gul- vita, starkt doftande; nöt gråluden, otydl. 5-kantig. 7. Sk. — Dir. o. Xrl., Öl., Gtl., i s. o. mell. Sv. täml. allm. 2. T. platyphylla Scop. (T. grandifolia Ehrli.). Bohuslind. 223, 3. Bl. under gröna, i nervvinkl. vitulliga, större ( — 1 dm); nöt gråluddig med 5 åsar. 7. Lund., Boh:s norra skärgård, m. sälls. 3. T. vulgåris Hayne. Parklind. Lik nr 2, men nöten trind. Allm. planterad, vildväxande i Boh. Fig. 223. 1 Malva pusilla, 2 neglecta, 3 Tilia platy- phylla (fr.). Familj Malväeea?. Sid. 24; 33, 4. a. Ytterfodret sambladigt, skilt från fodret. b. D:o 3-flikigt 1. Lavatéra bb. D:o mång-(6— 9-) flikigt 2. Altha^a aa. D:o av 3 fria bl., vid\'uxna fodret; bl. rundade . . 3. Malva 1. Lavatéra L. L. thuringiaca L. Poppelros. Stj. 0,5 — 1 m h., gråluden; bl. rundat äggr., grunt handflik.; flik. 3 — 5, trubb.; kr. omkr. 5 cm br., blekt ljusröd ell. vit. 2j. 7, 8. Av gammalt förvild. kring städer o. gårdar, på gräsmark, s. Sv., sälls. 2. Althaea L. A. offlcinålis L. Stockros. Lik föreg., men hela örten gråvitt sammetsluden; bladflik. spetsiga, vasstand.; kr. omkr. 3 cm br., ljus- röd. 2^ 7, 8. Sk., på strandäng, m. m., sälls. — A. rosea (L.) Cav., Trädgårdsstockros, kr. nära 1 dm br., oftast fylld. (Or.) 408 .MALVACE.E. O. Malva L. a. Stj. upprat, hög, 0,3 — 1( — 1,5) m. b. Åtm. övre bl. delade näst. till basen ell. fing- rade; kr. iingef. 5 cm br. c. Örtståndet med fina, rakt utspärr. hår; ytter- foderbl. jämnbrett lans 1. moscliåta cc. D:o med gråaktigt stjärnludd; yfbl. äggr. . 2. alcea bb. Bl. grunt ell. till mitten handflikiga, c. Kr. ungef. 3 cm br. d. Bladflik. triangulärt äggr.; kronbl. djupt urringade i spetsen 3. silvéstris dd. D:o rundtrubbiga; kronbl. grunt urnupna 4. maiiritiåua cc. Kr. ungef. 1 cm br 5. crispa aa. Låga, nedligg. — uppstig, örter; bl. grunt handflik. b. Kr. 2 cm br.; delfr. släta, med rundad rygg; 223, 2, 6. iie^lécta bb. Kr. 0,5( — 1) cm br.; delfr. rynkiga, med platt rygg o, vassa kanter; 223, 1, 7. pusilla 1. M. moschåta L. Desmeros. 3 — 5 dm h., grön; bladflik. parflikiga; kr. vit ell. skär. 2|. 7, 8. Torr, skugg. mark, sydl. ländsk., täml. sälls., samt förvild. ur gamla trädg. till Uppl. o. Vrml.; Gtl. 2. M. älcea L. Rosenkattost. 0,5 — 1 m, grågrön; bladflik. 3-flik. ell. svagt tand.; kr. lila ell. skär. 2|. 7 — 9. Torr mark, odl. jord, åkerkanter, lindor, s. landskapen, 01., Gtl., o. i n. Sv. förvild. ur trädg. — Var. till bladform, snitt o. hårighet. X M. alcea X moschåta, m. sälls. 3. M. silvéstris L. Röd kattost. 0,5 — 1 m h., rent grön, glansbladig; kr. rosenröd med mörkare ådror. 2f (0) 6 — 9. Som föreg.; oftast lossningsplatser, tomter o. d., s. o. m. Sv., ÖL, Gtl. 4. M. mauritiåna L. Lik nr 3, större ( — 1,5 m); kr. mörkare. Prydnadsväxt, ngn gng förvild. (Sydeur.). 5. M. crispa L. Krusbladskattost. 1 — 1,5 m h., m. stor- bladig; blr små, kortskaft., kr skär. O 7 — 9. Planter. (mera förr, som läkeväxt), ngn gng förvild. ell. tillfäll, införd. 6. M. neglécta Wallr. (M. vulgåris Fr.). Kattost. 1—3 dm 1.; bl. mörkt gråakt. gröna, längdveckiga, skrynkl.; kronbl. lila ell. skära, finstrimmiga. © 2|. 7—9. Gator, tomter. Sk.— Nrl., Öl., Gtl. — var. pelargoniifölia (Aspegr.), bl. näst. oflik. o. ej som hos huvudf. naggade. X ^^- neglécta X pusilla^ m. sälls. HYPERICACE.E. 409 7. M. pusilla Witli. (M. boreälis Wallm. hos Liljebl.)- Dvärg- kattost. Lik nr 6; kronbl. vita cll. skära. Som nr 6, Sk. — Mpd, ÖL, Gtl., täml. allm. Familj HypericiCceaB. Hypericum L. Sid. 25; 34,4. ;. 224. Hypericuiu 1 humifusum, 2 acutuia, 3 pulchrum. a. Stj. upprat; kronbl. 2 — flera ggr längre än fodret, b. Stj. trind; foderbl. med körtelhår i kanten, c. Stj. o. bl. kala. d. Foderbl. rundtrubbiga; 224, 3, . . . . 1. dd. » spetsiga 2. cc. Stj. o. bl. småludna; foderbl. trubb. ... 3. bb. Stj. kantig, jämte bl. kal; foderbl. körtelfria. c. Stj. 4-kölad; foderbl. spets.; 224, 2, . . . cc. » svagt kantig, ej kölad. d. Stj. med 4 låga kanter; foderbl. trubb. dd. » med 2 d:o; foderbl. spetsiga; 34, 4, aa. Nedligg.; kronbl. föga längre än foderbl.; 224, 1, pulcliriiiii moutiiuiiiii liirsutuiu 4. acutuiii maculåtuui perforätuin hiiiuifiisiim 1. H. pulchrum L. Prakt-mansblod, Stj. 2 — 3 dm h.^ spensl., grenig; stjälkbl. oskaft., äggrunt hjärtl., under blågrå, slutl. högröda; kr. 1 — 1,5 cm br. 24. 7. Back., hed., s.-v. Vg., s. Boh. (Hall. förr), sälls. 2. H. montänum L. B usk- mansblod. 5 — 7 dm h., näst. ogrenad; bl. avlångt äggr., ngt stjälkomfatt.; kr. 1,.5 cm br. % 7, 8. Skogsback., hagar, torräng., Sk. — Boh. o. Sdml., Vrml., Gtl., täml. sälls. 3. H. hirsutum L. Skugg-mansblod. 0,5 — 1 m h., grenig, tätbldg; bl. kortskaft., ellipt. ell. äggr.; kr. 2 cm br. %. Lund., skugg. snår. Sk. — Uppl., ÖL, täml. sälls. 410 HYPERICACE.E. ELATINACE.^. TAMARICACE.E. 4. H. aeutum Moencli (H. tetråpterum Fr.)- Sump-mansblod. Omkr. 3 — 6 dm h.; bl., elliptiskt äggr. , ngt stjälkomfatt. ; kronbl. blekgula. 2|. 7, 8. Fukt. o. skugg. mark, bäck- o. dikeskant., Sk., täml. sälls. X H. acuhim X maculåtum^ m. sälls. 5. H. maculåtum Cr. (H. quadrångulum, Hartm. flora). Ängs- mansblod. 3 — 4 dm h., mångstjälkig, uppr. ; tätbldg, kortgrenig; bl. ellipt., oskaft.; kronbl. blekgula, smalt ellipt. % Torräng., back., Sk.— Jtl. o. Ång., 01., Gtl., allm. 6. H. perforåtum L. Rös-mansblod. Som föreg., men bl. smalt äggr., ngt omfatt., mörkare gröna; kronbl. mörkgula, avsmaln. mot spetsen. 2|. Sten. back., utbred n. ungef. som nr 5, allm. 7. H. humifiisum L. Mark-mansblod. 1 — 2 dm li., mång- stjälkig, spädare än alla föreg. 2^ 6 — 8. Sandfält, åkr., strand.. Sk., Bl., ö. Sm., Göteb., Boh-, sälls. Familj Elatiii«4ceaB. Elätine L. Sid. 6, 16, 18; 7, 9, 19, 3, 22, 4. 1. E. hydropiper L. Lonkesärv. 22, 4. Blma 4-talig; stj. nedligg. o. rotslåeude, 3 — 15 cm 1.; bl. smalt avlångt äggr.; kronbl. m. små, blekröda. 0 6 — 9. Sjöstrand., även i vattnet; Sk.— Vb. o. LpL, mindre allm. 2. E. triåndra Schk. Tretals-lonkesärv. 7. 9 225, 1. Blma 3-talig; f. ö. som nr 1. 0 6 — 9. B]. — Dir. o. n. Vb., täml. sälls. 3. E. hexåndra DC. (Tillia h. Lap.). Skaftlonkesärv. 19, 3, 225, 2. Blma 3-talig; blomskaft utdraget; f. ö. som de föreg. Mell. Sv. (v. Vg., s. Boh., Dis., Vrml., Nr.), sälls. Familj Tamaricäceae. Myricäria Desv. Sid. 24; 33, 2. M. germånica Desv. (Tämarix g. L.). Klådris, Strandljung. Buske, omkr. 1( — 1,5) m h.; bl. små, barrlika, grågröna, tätsitt.; blr i lång klase, kronbl. blekt rödviol.; frön med skaftad pensel. 7, 8. Grusiga älvstränder o. grusbankar, Jtl., Mpd, Ång., täml. allm.; på senare tid Kingsjön i Sk., Tåkern i ög., ÖL, sälls. CISTACE.E. 411 Fig. 225. 1 Elatine triandra,2E.hexandra, 3 Myricaria, 4 Heli- anthemum vulgäre, 5 H. oelandicum (bima, pist.). Familj Cistilceae. Sid. 22; 29, 1. a. Bl. platta; alla stånd, med knapp; fröhus eu- rumm. (delningsvägg. ofullständiga) .... 1. Heliåuthemiim aa. Bl. syllika, näst. o-eggade; yttre stånd, utan knapp, förkrympta till pärlbandslika trådar; fröhus 3-rumm 2. Fiimäiia 1. Heliänthemum Shaw. 1. H. vulgäre Gars. (Cistus hel. L. o. C. nummulårius L. ; H. chaniöeeistus Mill.). Solvända. 225, 4. Mångstjälkig, vid ba- sen m. e. m. vedartad, omkr. 1,5 — 2 dm h.; bl. smalt avi., under cm 1.; kronbl. gula, stund, med rödgul fläck vid Ängsback., Sk.— s. Nrl., ÖL, Gtl., allm. En star- gi'åludna, 2 basen. 5— käre förvedad form är var. petrmim Wg, företrädesvis Öl., Gtl. — var. liirsiUum (Thuill.) Koch, bl. under gröna; mindre allm. 2. H. oelandicum DC. (Cistus oehus L.). Ölands-solvända. 225, 5. Grenig fr. basen, 0,5 — 1( — 2) dm h., stund, uppburen av den vedhårda pålroten flera cm över marken som ett miniatyrträd; bl. 1 cm 1., under gröna; kronbl. föga längre än fodret; stift i början S-böjt. 6. ÖL, mest kalkliällar på alvaret, ej sälls. o. H. canum Baumg. (Cistus canus L.; H. oel. var. canéscens Hartm.). Gr å-solvända. Lik nr 2, men bl. ovan gråaktigt st järn- håriga, under gråvitt filtludna. 7, 8. Alvaret, s. ÖL, ej sälls. jämte nr 2. 2. Fumäna Dim. F. nudifolia (Lam.) Janch. (Cistus fumåna L., Helianth. f. MilL). Barr-solvända. Rot vedhård, stund, med övre delen ovan marken; stjälkar flera, uppstig., omkr. 1 dm L; kr. 1,5 — 2 cm br. % 6, 7. KalkstenshälL, ngn gng hedar, Gtl., n. delen o. Sundre, täml. allm.; s. ÖL, sälls. 412 VIOLACE.E. Familj Yioläceap. Viola L. Sid. 10, 2.-): 12, 7 Fig. 226. Viola 1 colHna (bladspets), 2 hirta (värblma o. värbl., nederst ett som- marbl.), 3 palustris, 4 epipsila, 5 odorata (blma o. sommarbl.), 6 mirabiiis (bl. o. kleistogam sommarblma), 7 canina, 8 riipestris (tvä bl.). a. Mellersta kronbladet å vardera sidan riktat utåt ell. nedåt; kr. blå, violett ell. vit; 226, 1, 5, 7. b. 2|.. Blomskaft (stänglar) från jordstammen. c. Med revor; frukt rundad, finhårig, mog- nande invid marken. cl. Kr. mörkviol.; vårbl. njurlika; glansigt mörkgröna, näst. kala; sommarbl. gles- hår., rundat hjärtl.; stipl. o — 5 mm br., svagt ell. ej tand.; 226, 5, 1. odorata dd. Kr. (gulakt.) vit; bl. mattgröna, tätludna; sommaibl. äggr. med djupt o. trångt in- skuren bas; stipl. 1 — 2 mm br., långtand.; 227, 1, 2. alba cc. Utan revor. d. Fr. rundad, finhår., mognande vid mar- ken. e. Bl. äggr. med djupt o. trångt insku- ren bas; stipl. tätt långtand., håriga; 226, 1, o. colliua ee. Bl. smalt o. triangulärt hjärtl. med VIOLA. 413 tvär bas ell. bred öppning; stipl. näst. helbrädd., kala; 226, 2, 4. hirta dd. Fr. ej nedböjd till marken, avlång, kan- tig, kal. e. Bl. hjärtlika; stipl. delvis vidvuxna bladskaftet. f. Bl. elliptiskt hjärtl. med smal, djup basöppning; Selkirkii ff. Bl. triangulärt hjärtl. med tvär bas ell. grund o. vid öppning; 227, 2, G. ulig'in6sa Fig. 227. A^iola 1 alba (två hl.), 2 nliginosa (nederst var-, överst som- raarbl.), 3 Selkirkii. ee. Bl. njurlika, stipl. fria från bladsk. f. Övre bl. med kort, tydligt avsatt spets; kr. blekt blåviolett, g. Med stora, bruna knoppfjäll vid basen; vårblommande (senare framkomma även bladiga stj:r med kleistogama blr) ; 226,6,. . 8. mirabilis gg. Utan bruna knoppfjäll; sommar- blomning; 226, 4, 7. epipsila ff. Bladspets avrundad; kr. blekt röd- violett; 226, 3, 8. palnstris bb. 2f. Bladig stj., blr från bladvinklarna. c. Med (ogrenad) pelarjordstam o. i dess topp en bladrosett; 228, 2, d. Med stora bruna knoppfjäll vid basen; bl. njurl., omkr. 8 cm br.; 226, G, . . . 9. miråbilis dd. Utan bruna knoppfjäll e. BI. tunna, gröna, nagg., ungef. 2 — 3 cm br. ; stipl. jämnbrett lans., lång- spets., fransat tandade. f. Bl. njurl. ell. äggrunt hjärtl.; krön- 414 VIOLACE^. Fig. 228. Viola 1 canina (stjälkbas o. jordstam), 2 riviniana (d*.o), 3 d:o (bl.), 4 silvestris, 5 pumila (två bl.), 6 stagnina, 7 biflora, 8 tricolor (nedre kronblts bas, sporren och dess ingång), 9 arvensis (d:o, d:o). bl. blå viol., breda, berörande var- andra; 228, 2, 10. riviniiina ff. Bl. hjärtl.; kronbl. Ijiisviol., smala, åtskilda; 228, 4, II. silvestris ee. Bl. fasta, blågröna, 1 — 1,5 cm br., svagt nagg. ell. helbrädd.; stipl. korta, äggrunt lans.; 226, 8, 12. rnpestris cc. Jordstam bildad av fjorårets kvarlevande, greniga stjälkbaser; 228, 1. d. Stipl. m. kortare än (halva) bladskaftet, svagt ell. omärkl. tand.; bl. avlångt hjärtl., längden till bredden som 3:2; sporre rak, med tjockare, trubbig spets; 226, 7, 13. canina dd. Åtm. övre stipl. av bladskaftets halva längd ell. längre, e. Bladbas hjärtlik ell. tvär. f. D:o hjärtl.; bl:s längd till bredden imgef. som 4:2; kr. blåviol., sporre rak, trubbig 14. montåna ff. D:o tvär; bl:s längd till bredden ungef. som 5:2; kr. vit ell. blåvit; sporre kägelform., krökt; 228, C, . 15. stagnina ee. D:o spetsig ell. åtm. nedlöpande; de flesta stipl. 2 — flera ggr längre än sitt bladskaft. f. D:o kilform.; bl:s längd till bredden VIOLA. 415 ungef. som 4:1; lågväxt; 228, 5; 229, 1, 16. pumila ff. D:o tvär ell. avrund., nedlöp.; ra. högväxt; 229, 2, 17. elatior aa. De 4 översta kronbl. riktade uppåt; kr. gul, vit ell. mångfärgad; 228, 7. b. 2f. Bl. njurl.; stipl. små, lans., helbrädd.; kr. enfärgat gul; 228, 7, 18. biflora bb. OQ(2f). Bl. smalt hjärtl. ell. äggr.; stipl. m. stora, parflik. c. Den håriga rännan i sporrens mj^nning (»pollenmagasinet;;') sluten i framändan; kr. längre än fodr.; 228, 8, 19. tricolor ec. D:o öppen; kronbl. av fodrets längd ell. kortare; 228, O, 20. arvénsis 1. V. odoråta L. Luktviol. Lågväxt, mörkgrön; kr. vällukt., mörkare viol. än hos övriga arter; senare blr (försomm.) små, gröna, oöppnade (kleistogama) liks. hos flera andra inom släktet (226, 6); fr. ljusviolett. 4, 5. Lund., gräsplan., Sk., ÖL, m. sälls.; flerest. upp till Nrl. förvild. ur planteringar, täml. sälls. 2. V. alba Bess. Vitviol. Låg, vitaktigt hårig; soramarbl. 5 — 7 cm 1., övervintrande tills under blomningen; revornas bl. hälf- ten mindre, bredare, näst. njurl. med öppen bas; revor stund, utbil- dade först efter blomn.; kr. svagt vällukt., ungef. 1,5 cm hög, 4, 5. Busksnår, skogsbryn, m. sälls.. Öl. o. V. collina Bess. Bergviol. Täml. grov, ljusgrön, slutl. m. .storbldg; sommarld. närmast som nr 1, 6 — 10 cm 1., vanl. med spetsen tydligt framdragen; kr. blekviol. (säll. näst. vit), medelstor (omkr. 1,6 cm h.). 4, 5. Ängskant., skogsbryn, Dir., Mpd., sälls. 4. V. hirta L. Buskviol. Som nr 3, men bl. ngt smalare, tydligare triangulära, utan tydligt avsatt spets; kr. starkt violett ell. violblå, stor (2,5 cm h.); sporre violett; 'senare blr kleistogama; fr. gråviol. ell. rödbrun. 4, 5. Som nr 3, särskilt å ekbackar, Sk. — Dir. o. Uppl., allm. 5. V. Selkirkii Pursh (V. umbrosa Fr.). Dal viol. Vanl. låg o. späd; bl. mörkgröna, ngt glansiga, i kanten tätt vågiga, nagg. med utböjda, trubb. tänd., slutl. 3 — 4 cm 1.; stäng. 5 — 8 cm 1.; kr. blek- viol., 1,5 cm h., svagt doftande. 5, G. Lund. o. d., skugg. o. fukt. mark, Vrml. o. Hls. — s. Lpl. o. Ang., täml. sälls. 416 viOLArE^. G. V. uliginosa Bess. Sump viol. Högväxt, täml. spensl. ; bladsk. o. stäng. 1 — 2 dm 1.; bladkant som nr 5; kr. ljust blåviol., 2,5 cm h. 6. Våtäng., mossar, Sm., Uppl., Öl., sälls., men stund, ymnig. 7. V. epipsila Ledeb. Mossviol. Täml. storväxt, bl. slutl, 5 — 6 cm br.; stäng. 1 — 1,5 dm h.; kr. 1,5 — 2 cm h. 6. Kärr, mos- sar. Sk. — Lpl., täml. sälls. 8. V. paliistris L. Kärrviol. Mindre o. spensligare än föreg., bl. kala, ljusgröna (ofta gulgr.), glansiga; kr. 1 — 1,5 cm h. 6. Som föreg.; hela landet allm. 9. V. miråbilis L. CTnderviol. Bladsk. o. stj. grova, stj. slutl. 2 — o dm h.; vårblrnas kr. nära 2 cm h., svagt doftande. .5 (6). Lund., Sk. — Jtl. o. Ang., ÖL, Gtl., mindre allm.; L. Ipmk. 10. V. riviniåna Rchb. Lundviol. Stj. 1,5 — 2 dm h. (senare, med kleistogama blr, — 3 dm); kr. 2 — 2,5 cm hög; sporre rödviol. ell. vitaktig. (5— )6. Lund., Sk.— Jtl. o. Vb., ÖL, Gtl., åtm. till mell. Sv. allm. 11. V. silvéstris Rchb. Skogsviol. Lik nr 10, men lägre o. spensligare, bl. o. blr smärre. (5 — )G; 9. Sydl. ländsk., ÖL, Gtl., täml. sälls. 12. V. rupéstris Schm. (V. arenåria DC). Sandviol. Lik de två föreg., men m. mindre, av olika bladfärg, blrna små, ofta under 1 cm höga, ofta talrika, långskaft., kvastlikt närmade i toppen ; kr. ljust blåviolett. 5( — 6). Grusåsar, sandhed.. Sk. — Jtl. o. Ång., ÖL, Gtl. 13. V. canina L. (delvis), Rchb. Ängsviol. Stj:r vanl. talr., näst. tuvade, 1 — 1,5( — 2) dm h., uppstigande; bl. blåaktigt mörk- gröna, ngt glansiga, fasta; kr. kallare blå än de tre föreg:s, med vit mitt, 1,5 cm h.; sporre ljust gröngul. 5, 6. Äng., skogsbryn, hagar, Sk. — Jtl. o. Ång., ÖL, Gtl., täml. allm. — Månggestaltig. X 1 • canina X riviniåna, en av de allmnste Viola-hybriderna; X stagnina, ej sälls. 14. V. montåna L. Backviol. 2 — 3 dm h., vanl. rakt upp- rat; bl. spetsigare än hos nr 13, kr. större, violblå. G, 7. Torräng., stenrös, snårmark, Sm. — LpL, ÖL; i s. Sv. sälls., i mell. o. n. Sv. fillmännare. 15. V. stagnina Kit. Strandviol. 1,5 — 2 (säll. 3) dm h., uppr., fågrenig; bl:s sågtand, stora, utstående. G, 7. Fuktäng., strand.. Sk.— Dir. o. s. NrL, ÖL, Gtl., täml. sälls. VIOLA. THYMEL^.ACEJ^.. AV IG. V. piimila Chaix. Dvärgviol. Vanl. 0,6 — 1 dm h., spensl., smal, säll. 2 dm; bl. mörkgr., ngt glansiga; kr. varmt blå. 6. Äng., hed., Vg. m. sälls.; ÖL, Gtl. täml. allm. 17. V. elåtior Fr. Stor- viol. 3 — 5 dm, upprat, ogre- nad, täml. spensl.; bl. ända till 6 — 7 cm 1. ; kr. ljust blåviolett, i mitten vit. 6, 7. Lundäng., ÖL, sälls. 18. V. biflora L. Fjäll- viol. 1 — 1,5( — 2) dm h., uppr., enkel, späd, tunnbldg, rent grön ; sporre m. kort o. trubb. 6, 7. Fjällhed, o. fuktäng., n. Dir. o. Hls. — Torne Ipmk, mindre allm. 19. V. tricolor L. Styv- morsviol. Oftast 0, även 0, 1 — 2 dm h., uppr., stund, ned- tryckt; mycket varier. till kronbladsfärg, vanl. översta kronbhn mörk- vioL, sidobl. ljusare blåviol., det nedersta (gul-)vitt (f. versicolor Wittr.: även nedre bladen slutl. mörknande, blåviol.); vita, gula, blekvioL, röd viol. kronor allmänt uppträdande; blomn. 5, 6, 8 — 10 (svagare blomn. dessemellan). Ängsbackar med hällar, skogsberg, hela landet allm.; därifrån spridd till odl. jord, allm. — Även 2^ genom över- vintr. stjälkbaser o. utlöpare på flygsandsstränderna. Sk., Gtl. m. m., omfattande flera underarter. 20. V. arvénsis Murr. Åkerviol. Kr. gulakt. vit, säll. med blåviol. kronbladsspetsar. Oftast 0, säll. 0. Odl. jord, hela landet allm. Viola-arterna bilda en stor mängd hybrider. Fig. 229. Viola 1 piimila (två blr), 2 elatior (blma, bladbas, stipel). Familj Thymelapäceae. Daphne L. Sid. 17; 21, 3. D. mezéreum L. Tibast. Buske, omkr. 1 m h.; bl. tungl., kortspets., blågröna, 5 — 7 cm L; blr på bar kvist, narcissdoft,; stenfr. klarröd. Giftig. 4, 5. Lundäng., Sk. — Äng. o. s. LpL, mindre allm. 27 — 164295. Lin dm an, Flora. 418 EL^AGNACE^. LYTHRACE^. ONAGRACE^. Familj Elaeagnäceae. Hippöphaé L. Sid. 30, 32 ; 43, 2, 46, 3. H. rhamnoides L. Havtorn. Småträd, till 5 m h., eller 2 — flera m h. buske; grentornar; bl. jämnbrett lans., undertill silver- gläns, av fina fjäll, ovan glesare fjälliga; bärlik skenfrukt, mörkgul, ellipt., 1 cm 1. Havsstrand., s. RosL — n. Vb. (samt Uppl., Alunda); Boh., sälls.; ofta planterad. Tamilj Lytlirilcese. 1. Peplis L. Sid. 14; 18, 2. . P. portula L. Rödlonke. Stj. nedligg på fukt. jord ell. upprat i vatten, 0,5 — 1( — 2) dm 1.; bl. möts., spadl., oftast rödaktiga, omkr. 1 cm 1.; kronbl. m. små, ljusröda. O 7, 8. Vattengrop., bäckstrand., rännilar, Sk. — s. Lpl., ÖL, mindre allm. 2. Lythrum L. Sid. 20; 26, 1. L. salicåria L. Fackelros. 0,6 — 1 m h., uppr., ofta enkel; bl. möts. ell. 3 i krets, smalt lans. ell. avi.; blr i tät spira, kronbl. purpurr. 2^ 7, 8. Sjöstrand., bland snår o. block, Sk. — Jtl. o. Vb., öl., Gtl., allm. Tamilj Onagriiceje. Sid. 3, 17. a. Stånd. 8; kr. 4-bldg. b. Fr. skidlik, smalt jämnbred; frön med pen- sel; kr. röd ell. vit. c. Bl. strödda; kronblis inbördes avstånd olika (kr. symmetrisk); 21, 6, 2. CliainaBnérinm cc. En del bl., vanl. de flesta, motsatta; kronbl. regelmäss. ordnade, 230, .... 1. Epilöbium bb. Fr. spolform.; frön utan pensel; bl. strödda; kr. m. stor, gul 3. Oenothéra aa. Stånd. 2; bl. möts., kr. m. liten, 2-bldg; 4, 1, 4. Circséa 1. Epilöbium L. Nr 6 — 8 av Gr. Samuelsson. a. Märket av 4 tydliga, slutl. utböjda flikar; stj. trind. b. Bladbas halvomfattande, näst. nedlöpande; tjocka, underjord, utlöpare, nedtill med glesa, EPILOBIUM. 419 Fig. 230. Epilobium 1 hirsntum (blma), 2 parviflorum (bladspetsar), 3 montanum (blr o. knopp), 4 collinum (blma, knopp, bl.), 5 roseum. vitaktiga lågblad, upptill med grönakt. ro- settbl.; kronbl. 15—20 mm 1.; 230, 1, . . 1. hirsntum bb. Bl. ej omfatt. ell. nedlöp.; kronbl. 5 — 10 mm 1. c. Bl. oskaft.; stj. med mjuka, utstående hår; bl. mjukhår.; basalskott korta, rosett- lika, sedan förlängda till bladiga revor; 230, 2, 2. parviflorum cc. Bl. kort men ty dl. skaft., mest de nedre; stj. tilltryckt hårig; bl. näst. kala; basal- skotten vitakt., tjockfjälliga knoppar, ut- växande till gröna smårosetter (dels även utlöpare under ell. ovan jorden), d. Blomknopp kort cylindrisk med spets; kronbl. med smal, spetsig inskärning; 230, 3, 3. montanum dd. Blomkn. rundat klubb- ell. äggform. med kort ell. ingen spets; kronbks- inskärn. grund o. vid; 230, 4, . . . . 4. collinum aa. Märkesflikar klubbformigt hopböjda ell. för- enade. b. Stj. med 2 — 4 m. e. m. håriga längdribbor, c. De flesta stjälkbl. motsatta. d. Låglandsväxter med oftast grenig stj., högväxta (över 3 dm), e. Bl. skaftade; stjälkbasskott korta, rosettlika. 420 ONAGRACEJ^.. Fig. 231. Epilobium 1 ruhescens, 2 adnatuni, 3 Lamyi, 4 obsciinim, 5 davnricum, 6 palustre. roseum g^landiilösuiii Läiiiyi f. Bl. ellipt. (kantkontur nästan till spet- sen jämnt böjd), g. Bladskaft 5 — 8 mm 1.; kronbl. rosa; 230, 5, 5. gg. D:o m. kort; kronbl. mörkt purpur- röda 6. ii. Bl. avlångt ell. smalt lans.; skaft m. kort. g. Basalrosetter med örtartade bl.; stjälk- bi. smalt avlånga utan utdragen ell. tydl. avsatt spets, 3 — 4 cm 1.; blom- ställn:s-grenar tilltryckt finludna; 231, 3, 232, 3, 9. gg. D:o med tjocka, köttiga lågblad (232, 1); blomställnrsgrenar m. fint körtelhåriga; bl. 4 — 8 cm 1. ell. mera. h. Bl. från äggr. bas (smalt) lans. (ell. m. smalt ellipt.), från mitten triangulärt lans., utdragna i en lång, smal spets; blr 6 — 7 mm 1., kronbl. rosen röda 8. adenoeåulou hh. Bl. smalt ellipt. ell. äggrunt lans,, med föga tydligt avsatt spets; blr 4 — 6 mm 1., kronbl. vita ell. rod- nande; 231, 1, ee. Bl. oskaft., ngt nedlöpande. f. Bl. ljusgröna, tätt tand.; stjälkbasskotten bladrosetter; 231, 2, 232, 2, 10 ff. BL mörkgröna, svagt o. glest tand.; basalskotten långa, småbladiga, revlika, vit- eller rödaktiga, slutl. glest rosett- bladiga; 231, 4, 232, 4, 11. obsciiriini 7. rubésceiis aduAtuin IIPILOBIUM. 421 Fig. 232. Epilobium 1 adenocaulou, 2 adnatum, o Lainyi, 4 obscurum, 5 davuricum, 6 palustre (stjälkbasskott; nr 1 svagt förminsk.). dd. Fjällväxter med ogrenad (säll. grenig) stj., låga (säll. över 2,5 dm); bl. kort- eli, oskaft. e. Basalskott förlängda, revlika; kron- bl. röda. f. Stjälkbl. ellipt., näst. helbrädd.; kronbl. små; skott grönbladiga; 233, 1, 14. jiuagallidiföliuin ff. D:o äggrunt triangulära, tand.; kronbl. stora; skott med köttiga, vitgula fjäll; 233, 4, 16. alsiuiföliiiiii ee. Basalskott korta. f. D:o rosettlika; kronbl. vita, fo- derbl. gröna cll. blekröda; bl. smalt äggrunt lans., spetsiga; 233, 2, 15. lactiflöriim ff. D:o småfjälliga; kronbl. ljust purpurr., foderbl. rödbruna; mcll. stjälkbl. äggrunt elliptiska med avrund. spets; 233, 3, . . . .17. Hornemåuui cc. De flesta stjälkbl. strödda, ej möts. jämnbr., basalskotten brcdWadiga rosetter; 231, 5, 232, 5, 13. davuricum Fig. 233. Epilobium 1 anagallidifolium, 2 lactiflorum, 3 Hornemanni, 4 alsinifolium. 422 EPILOBIUM. bb. Stj. triud, runt om finluden; basaisko tten långa, tråd- ell. hårfina, glesbladiga revor, slutl. med en löknrtad knopp i spetsen; 231, 6, 232, 6, . . 12. palustre 1. E. hirsiitum L. Rosenduntrav. Omkr. 1 m h., mjuk- hårig; bl. lans., omkr. 1 dm 1.; kr. rosenröd. Q^ liksom alla arterna. 7 — 9. Vid dammar o. åar, Sk. — Vrml. o. Uppl., öl., Gtl., mindre allm.; ofta trädgårdsflykting, såsom lätt förvildad, men obeständig. 2. E. parviflorum Schreb. Ludd-duntrav. Vanl. 5 dm h. ell. mera, grov, med uppräta, vanl. avlånga bl.; kr. ljust purpurr. 7, 8. Diken, kärrkant., Sk. — Boh. o. Uppl., öl., Gtl., täml. allm. o. E. montånum L. Bergduntrav. Som föreg., men spens- ligare; bl. utstående, äggrunt lans. ell. äggr., ofta rödakt. ; kr. ljust purpurr. 7, 8. Torr, ngt skugg. mark, snår, bergvägg., även diken. Sk.— Nrl. o. LpL, Öl., Gtl., täml. allm. 4. E. collinum Gmel. Backduntrav. Lik nr 3, men lägre, 2 — 3 dm, tätbladigare, bl. hälften kortare. Som föreg., back., klipp- avsats., Sk. — Dir. o. Nrl., Gtl., täml, allm. 5. E. roseum Schreb. Grendun trav. Vanl. 5 dm h. ell. mera, livl. grön; bl. tunna, tätt o. skarpt tand.; kr. ljust rosenr. 7 — 9. Diken, våt lundmark o. d., Sk. — Vrml. o. Uppl., Öl., Gtl., mindre allm. 6. E. glandulosum Lehm. 5 — 8 dm h.; stj. upptill fint körtel- hår.; basalskotten öppna, kraftiga, kort skaftade knpr; bl. 0,5 — 1 dm 1., mörkgröna, glansiga, utstående, i toppen hopade o. överskju- tande blrna; blr 7 — 9 mm 1. Diken, Vg., Sthlm, Gtl., sälls. 7. E. rubéscens Rydb. 0,4 — 1 m h.; stj. som föreg.; basal- skotten små öppna, näst. oskaft, knopp, med violettanlupna lågbl.; stjälkbl. 5 — 8 cm 1., täml. mörkgröna, svagt glans., uppräta, med täta, fina tänd.; alla bl. näst. kala. 7, 8. Diken, torrlagda kärr, ög., SdmL, Uppl., Gtl., sälls. — Svenska ex. avvika från originalbeskriv- ningen gm kortskaftade, ej oskaft. bl. 8. E. adenocaulon Hausskn. 0,7 — 1,20 m h.; stjälkbl. 7 — 10 cm 1., mörkgröna men snart bleknande, knappt glans., uppräta, med täml. glesa, grova tänd. 7, 8. Diken, sälls., Vg. 9. E. Låmyi F. Schultz (E. tetrågonum L., delvis). Stj. 4-kantig, 3 — 5 dm h., rak, vanl. ogrenad, smal, styv; bl. uppräta, trubb., ljust, ngt gråakt. gröna, tidigt vissnande; kr. rosenröd. 7, 8. Fukt. mark. Sk.— Uppl., Öl., Gtl., täml. sälls. 10. E. adnätum Griseb. (E. tetrågonum L., delvis). Lik nr 9, ONAGRACE^. 423 men stj. skarpare -i-kant., nästan kölad, bl. tätare o. skarpare tand., tydligare spetsiga. Fukt. mark, Sk. — Göteb., ÖL, Gtl., täml. sälls. 11. E. obsciirum Schreb. 3 — 8 dm ell. högre, grenig; bl. större än de båda föreg:s, svagare tand., trubb., tunna, mörkgröna o. matta; kr. ljust rödviol. 7, 8. Kärr, diken, Sk. — Boh. o. Uppl., ÖL, Gtl., blott i s. Sv. täml. allm. 12. E. paliistre L. Kärrduntrav. Vanl. 2 — 3 dm h., spensL, enkel; bl. vanl. helbrädd.; kr. ljust rödviolett ell. vit. 7, 8. Kärr- äng., diken, Sk. — LpL, ÖL, Gtl., allm. — var. angustum Hartm., 1 — 2 dm h., spensL, enkel, bl. jämnbr.; n. Sv., fjälltrakterna. 13. E. daviiricum Fisch. (E. lineåre Miihlenb.). Smalduntrav. 1 — 2 dm, säll. högre, rak, spensL, enkel; bl. uppr.; kr. vit ell. skär. 7, 8. Fukt. mark i fjälltrakt., Dir. — LpL, täml. sälls. 14. E. anagallidifolium Lam. (E. alpinum L., åtm. delvis). Småduntrav. 5 — 10 cm h., uppstig., i toppen lutande, mörkgrön, stund, rödbldg; kr. rödviol. Som nr 13. 15. E. lactiflorum Hausskn. Mjölkduntrav. Omkr. 2 — 3 dm h., vanl. uppr., spensL, enkel. Som nr 13, Dir. o. Hls. — LpL, täml. sälls. 16. E. alsinifolium Vill. Fjällduntrav. Omkr. 2 — 3 dm h., vanl. uppstig., grov, mera storbldg o. storblmg än de närstående; kr. rödviol. 7, 8. Som nr 15. 17. E. Hornemänni Rchb. Till storl. o. gestalt lik E. lacti- florum, men bredbladigare, o. kr. rödviol. Som nästföreg. ' Inom Epilobium förekomma talrika hybrider. 2. Cliamsenérium Boehm. 21, 6. c. angustifolium Scop. (Epilob. a. L.). Kropp, Mjölke. 1 — 1,6 m h., vanl. ogrenad; bl. avlångt lans., under blågrå; kr. ljust purpurr. (säll. vit), foderbl. brunröda. 2^ 7, 8. Skogsberg, fällor, stenrös, hela landet, allm. 3. Oenothéra L. Oe. biénnis L. Gulltrav. 0,5 — 1 m h., uppr.; rosettbl. smalt omvänt äggr., stjälkbl. smalt äggr. lans., omkr. 1 dm L; blr i lång klase. O O 6 — 8. Torr mark, gamla kyrko- o. trädgård., även sand. fält o. bankar, Sk. — Vrml. o. UppL, ÖL, Gtl.; av gammalt planterad. (Nordam.) 424 ONAGRACE.E. IIYDROCARYACE.E. IlALORRHAGIDACE^. 4. Circsea L. 1. c. lutetiåna L. Häxört. 4, 1. 3 — 5 dm h., småluden; bl. 7 — 10 cm 1., äggr. ell. hjärtl., långspetsade, matta, småtand.; kronbl. vita ell. skära; märke 2-kliivet; fr. klubbform., krokborstig. 2f 7. Lund., Sk. o. BL— Boh., Vg., ÖL, täml. sälls. 2. C. intermédia Ehrh. (C. alpina X lutet.?). 2 — 3 dm h., kal; bl. hjärtl., 5 — 7 cm L, glansiga, glest grovtand.; märke som nr 1; fr. rundad. Som nr 1, Sk. — Vg., Sm., sälls. 3. C. alpina L. Lik nr 2, men 1 — 2 dm h., bl. 2 — 3 cm L, märke urnupet. Som nr 1, Sk. — Ång. o. LpL, ÖL, blott i s. Sv. täml. allm. Familj Hydrocaryäcea^. Trapa L. Sid. 8; 8, 7. T. nåtans L. var. conocärpa F. Aresch. Sjönöt. Vattenört, 0,5 — 1,5 m L; flytbl. rutformiga i rosett; kr. vit; nöt ett par cm L, mörkgrå, med foderbl. utvuxna till 4 hornlika tornar. O 8. Sjöar i s. Sv., Sm., Vg. m. m. fordom (huvudarten); n. Sk., Immeln (var. conoc, tornar nedom nötens mitt, känd från Immeln sedan 1871, nu antagl. utrotad.) Familj Haloriiia§'i(lacea\ 1. Myriophyllum L. Sid. 27. 38, 5. y i. M. verticillåtum L. Vattenslinga. 3 — 5 dm L, nedsänkt i vatten; bl. hårfint parflik., 4 i krets; blr i kretsar, 9 nederst; skärm bl. 1 cm L, parflik.; kronbl. vit- aktiga, avfall, vid blmns öppnande. % 6 — 9. Åar, vattengropar, havs- vikar, Sk. — Vb. o. LpL, ÖL, GtL, täml. allm. 2. M. spicåtum L. Fig. 234. 1 Myriophyllum spicåtum (bl., ax, blr), 2 M. Axslinga. 234, 1. Lik alteroiflorum (bl.), 3 Hippuris vulgaris. IIALORRHAGIDACE.E. ARALIACE.E. UMBELLIFERJ?:. 425 föreg., men ofta längre; skärmbl. fjällika, kortare än blrna. Som föreg. 3. M. alterniflorum DC. Hårslinga. 38, 5, 234, 2. Lik nr 2, men stj. finare, mycket grenig, bl. kortare, hårfint flikade; de nedre 9 blrna i övre bladvinkha, övriga blr skiftevisa i ax. Som föreg. (ej GtL). 2. Hippuris L. Sid. 2; 1, 1. 1. H. vulgåris L. Ledgräs. 234, 3. 2 — 5 dm h.; bl. tråd- smalt jämnbr., omkr. 10 i krets, de mellersta 1,5 — 2 cm 1. 2^ 6 — 8. Våta ställ., strand., Sk. — LpL, ÖL, Gtl., allm. — f. litordlis Lindb. fil., bl. 6 — 8 i krets, kortare o. bredare; havsstränder. 2. H. tetraphylla L. fil. Vanl. 2 — 4 dm h., ledstycken längre än föreg:s, de mellersta av bladens längd; bl. 4 (säll. 5 ell. 6) i krets, 10 — 12 mm 1., 3 — 5 mm br. Som föreg., östkusten, havsstrand., sälls. Familj Araliiiceie. Hédera L. Sid. 10. H. helix L. Murgröna. Träd ell. buske, klättrande med häft- rötter på bergvägg., trädstammar, murar m. m.; bl. läderart., hand- flik., flik. 5, triangulära; blomskottsbl. äggr., spets., hela; blr i llock, blekgröna; bär svart; blr 9, 10; fr. följ. vår. Skog, berg. Sk. — Dis. o. Sdml., ÖL, GtL, täml. sälls. Familj Umbelliferae. Flockväxter. Sid lo. Huvudmassan av våra flockväxter har pipig stj. med tvärväggar vid lederna, bl. med slida o. sammansatt skiva, blr i sammansatt (2 gånger upprepad) flock, och 2 -del. klyvfrukt. — Skärmbladen vid flockens första förgrening (storflocksgrenarnas bas) kallas här storsvepe, vid den andra förgreningen (småflockarna) småsvepe (236, 1). a. Blr i huvud; bl. handflikiga. b. Huvud stora, ensma; bl. torniga 4. Eryu^iiini bb. D:o små, i flock; bl. ej torniga; fr. krokborstig; 235, 1, 2. Sanicula aa. Blr i flockar. b. Flockar enkla. .c. Bl. hela; blr m. kortskaftade. d. Bl. sköldlika; flockar i ax; 235, 2, . . .1. Hydrocötyle 426 UMBELLIFER^. Fig. 235. 1 Sanicula, 2 Hydrocotyle, 3 Bupleurum. dd. Bl. jämnbrett lans.; en del flockar smsatta; kronbl. gulgröna; 235, 3, . .15. Bnpléurum cc. Bl. djupt handflik.; flock, åtskilda i. gren- spetsarna, med lans., stjärnlikt ordnade svepebl., överskjutande blrna o. Astråntia bb. Flockar sammansatta; bl. d:o ell. åtm. starkt flikiga. c. Varje delfrukt med 5 ribbor ell. åsar (ell. nästan slät o. trind; dessutom näst. alltid utan vare sig hinnkanter ell. borst). d. Kly\^rukt trind ell. svagt plattad, med plattsidorna vinkelräta mot delnings- ytan (delfr. högryggade). e. Kronbl. gula; både stor- o. småsve- pe; fr. rundat hjärtlik 17. Petroselinum ee. Kronbl. vita ell. skära, f. Med småsvepe. g. Dessutom med storsvepe. h. Fr. äggform., kort borst- hårig; 236, 2, 245, 2, . . . 27. Séseli hh. Fr. ej hårig. i. Ribbor naggade ell. ryn- kiga; fr. brett äggform. k. Foder omärkligt; bl. findelade ; slutflikar några mm 1.; 236, 3, 243, 1, 13. Conium kk. D:o 5-tandat; bl. med äggr., flera cm 1. små- bi.; 236, 4, 243, 3, . 14. Pleurospérmum ii. Ribbor släta. k. Åtm. övre bl. enkelt parblad.; fr. rundat äggform.; 236, 5, 244, 4, 26. Sium UMBELLIFER^. 427 kk. Bl. upprepat 3-fingr. ell. 3 -flik. 1. Bladflik. smalt jämnbr., helbrädd.; rund jordknölstam 23. Biinium 11. D:o ej helbräddade. m. D:o smala med fina, broskart. sågtänder; fr. klubbformig; 243, 4, 20. Falcäria mm. D:o breda, grovsåg. ; fr. avi.; 236, 6, 246, 1, 34. Ligusticuin gg. Storsvepe O ell. tidigt avfallande. h. övre bl. enkelt parblad., de nedre hårfint flikade; fr. äggform.; 243, 2, 18. Helosciådium Fig. 236. 1 Aethusa, 2 Seseli, 3 Couium, 4 Pleurospermum, 5 Sium latifolium, '. 6 Ligusticum (alla ^/i, utom nr 1). hh. Alla bl. upprepat parblad, ell. parflik. i. Delfrukt:s insida skålform. urholk.; fr. näst. klotrund 12. Coriändruni ii. Delfr:s insida platt, med ell. utan längd- fåra. k. Fr. rundad ell. äggr. ; delfr. utan hals. 1. Foder tydligt; vatten- ell. kärr- växter. m. Fr. äggform.; bladflik. hel- brädd., 1—2 mm br.; 238, 1, 244, 3, 28. Oenåntlie mm. Fr. rund. ell njurform.; blad- flik. såg., 5—10 mm br.; 238, 2, 243, 6, 19. Ciciita 11. Foder omärkl.; landväxter. m. Talrika, borstlika, allsidiga små- svepebl.; fr. äggformig . . . 32. Cnidium mm. Fåtaliga, jämnbr. ell. syllika småsvepebl. n. D:o 3, ensidigt nedhängan- de; fr. hjärtlikt äggform.; 236, 1, 238, 3, 245, 1, . . . 29. Åethiisa 428 UMBELLIFER.E. nu. Småsvepebl. 2( — få), ut- spärr.; fr. smalt äggform. med långa, uppräta stift; rund jordkuölstam ... 22. Conopödium kk. Fr. avi. ell. jämnbr. 1. Delfr. med smal hals. m. Hals lång, plattat näbbform., längre än den fintagg. fr:n; 238, 6, 242, 4, 9. Scandix mm. Hals kortare än fr:n; fr. oribbad (slät ell. tagg.); 237, 288, 4, 5, 242, 2, 3, . . . . 6. Anthriscus 11. Delfr. jämnbr. ell. spolform., upp- till utan hals. m. Ribbor vassa; fr. omkr. 2 cm L; 238, 7, 8. Mynliis mm. D:o trubbiga; fr. 4 mm 1.; 238, 8, 242, 1, 5. Chaerophyllum Fig. 238. 1 Ocnanthe aquatica, 2 Cicuta, 3 AethusÄ, 4 Anthriscus scandix, 5 A, silvestris, 6 Scandix, 7 Myrrhis, 8 Chterophyllum temulum (alla ^1 utom nr 6 o. 7). ff. Utan småsvepe. g. Bl. enkelt parbladiga. h. Nedre bl:s flikar med äggruud bas; fr. äggform.; 239, 1, 244, 1, 24. Piiiipinélla hh. D:o med kilform. bas; fr. kretsrund ell. njurl., m. liten (knappt 2 mm 1.); 239, 2, 16. Apiuui gg. Bl. upprepat smsatta. D O o o 1 2 3 T 4 Fig. 239. 1 Pimpinella saxifraga, 2 Apium, 3 Curum, 4 Aegopodiura (alla '/O- UMBELLlFEili^.. 429 h. Bladflik. smalt jämnbreda; fr.ellipt.; 239, 3, 243, 5, hh. D:o äggr.; fr. avlång till äggform.; 239, 4, 244, 21. Canim 25. Aegoiwdiiiiii dd. Fr. plattad i sma plan som delningsytan (del- fr. lågryggade). e. Delfr:s tre mittribbor höga, kölade ell. hinn- kantade. f. Med både stor- o. småsvepe, bägge fler- bldga; kronbl. gula; 240, 1, 246, 4, . . ff. Storsvepe O ell. tidigt avfallande; kron- bl. vita (blekröda, grön vita), g. Fr. kort o. brett avi.; de tre mitt- ribbia tätsitt., lägre än kantribb:a; delfruktra vikna i sär med kanterna, h. Bladflik. ett par mm br.; 240, 2, 24,5 4 hh. D:o 1— flera cm br.; 240, 3, 246, 2, 3, gg. Fr. smalt avi., endast omärkl. plattad; alla fem ribbia avlägsnade inbördes; kantribb. ej bredare än mittribb:a; del- fria ej åtskilda längs kanterna; 240, 4, 245, 3, 36. LeYistieiim 33. Selinum 35. Angélica 31. Silaiis l 2 Fig. 240. 1 Levistlrum, 2 Selinum, 3 Angelica IJtoralis, 4 6 Peiicedannm palnstre (alla ^/i). ^.d::::^ t ee. Delfris tre mittribbor låga. f. Bladflik. trådsmala; svepen O ell. fåbla- diga; kronbl. gnla ff. Bladflik. breda. g. Både stor- o. småsvepe; kronbl. vita; delfris alla fem ribbor på lika avstånd; 240, 6, 247, 1, 2, gg. Storsvepe O ell. tidigt avfall. h. Kronbl. vita ell. gulgröna. i. Bl. 3-fingr. med 3-del. mittblad ii. Bl. parbladiga 30. Anéthum 37. Peiicédauum 38. Imperatöria 40. Heracléiiiu 430 UMBELLIFERiE. hh. Kronbl. gula; bl. parblad.; fr. med 8 långa oljeränder ända till basen; 240, 5, 39. Pastinåca (Se även Heracleum med gul- gröna kr.) cc. Varje delfr. med 4 biribbor; de 5 huvudribb:a m. e. m. otydliga; kronbl. vita. Fig 241. 1 Torilis, 2 Caucalis, 3 Daucus, 4 Laserpitinm (alla VO- d. Frukt krokborstig. e. Hela ytan tätt o. kort borstbeklädd; svepe- bl. många, hela, syllika; 241, 1, . . . . 9. Torilis ee. Borst långa, blott längs ribborna, f. Svepebl. hela. g. Småsvepe av 1 — 2 smalt lans bl.; huvudribborna m. lägre än biribb:a, som bära 1 rad (ell. 2) krokborst; 241, 2, 242, 5, 10. Cåiicalis gg. Småsvepe av 5 — 7 äggr., brett hinn- kant, bl.; de fyra bi- och de tre mittribbra lika höga med 2 — 3-tagg- rader 11. Tnrgénia ff. Svepebl. många, parflikiga; 241, 3, 247, 4, 42. Daucus dd. Frukter utan borst; biribbor mycket höga, hinnaktiga; 241, 4, 247, 3, 41. Laserpitium Fig. 242. 1 Chaeropliyllum temulum, 2 Anthriscns cerefoHum, 3 A. scandix, 4 Scandix, 5 Caucalis. UMBELLIFER^. 431 1. Hydrocötyle L. H. vulgåris L. Spikblad. 235, 2. Stj. nedligg. o. rotslående, 1 — 3 dm 1., bl. o. blomställ. uppr., långskaft. 2f 7 — 9. Sjöstrand., kärr, Sk. — Dis. o. ög., ÖL, Gtl., mindre allm. 2. Sanicula L. S. europséa L. Sårläka. 235, 1. 2 — 4 dm h.; rosettbl. lång- skaft., glansigt gröna, stjälkbl. vanl. inga; kr. skär ell. vit. 2^ 6, 7. Lund., Sk. — Vrml. o. s. Nrl., ÖL, Gtl., mindre allm. 3. Asträntia L. A. major L. Stjärnfloka. Omkr. 0,5 m h.; svepebl. vita ell. skära, grqnspetsade, omkr. 1 em L; kr. av sma färg. 2f. 7 — 9. Prydnadsväxt, stund, förvildad. 4. Eryngium L. E. maritimum L. Martorn. 2 — 4 dm h., tistellik, grov, styv, utspärr. grenig, blekt blågrön; huvud omgivet av flera kilform., torn- flik. svepebl.; kr. ljusblå. 2f 7, 8. Flygsandsstränd., Bl. o. Sk. — Boh., ÖL, Gtl., täml. sälls. 5. Chserophyllum L. 1. c. témulum L. Grönfloka. 238, 8, 242, 1. Vanl. omkr. 5 — 7 dm h., spensL, mjukbldg; bl. täml. mörkt gröna, dubb. par- bladigt delade med rundade flik. O0 6 — 8. Torra, helst skugg. ställen, tomter, snår, murar, Götaland, ÖL, Gtl., mindre allm. — Anses giftig. 2. C. bulbosum L. Knölfloka. Stj. 0,5 — 1 m h., rödfläckig; bl, 3 — 4 ggr pardeL; småbi, regelmäss., näst. kamlikt smalflik.; nedre blad bred-, övre bl. m. smalflik.; rot o. stjälkbas klotrund, ett par cm br., ätlig; stift 0,5 mm 1. 00. Förvild. h. o. d. till Hrj.; Gtl. (Mell. Eur.) 3. C. Prescottii DC. Bl. som nr 2, rikt smsatta o. smalflik.; stift över 1 mm L, hornlikt uppstående; i senare tid funnen i Pajala- o. Haparandatrakten flerest. (Östeur.) 4. C. aromåticum L. 0,5 — 1 m h. ; bl. tre ggr 3-del. ; flik. vasst dubbelsåg.; lik Aegopodium, men starkt luktande; fr. längre än de föregis. Tillfäll, införd; Göteb. sedan många år. 432 tlMBELLIFER^. fi. Anthriscus Bernh. 1. A. silvéstris Hoffm. (Chaerophyllum s:e L.). Hundkäx. 238, 5, 0,5 — 1( — 1,3) m h., ljusgrön, m. grenig; bl. flera ggr par- blad, (o. pardel.); småsvepen smalt ellipt. ; fr. slät (utom halsen), glansigt svartbrun. 2f 5 — 7. Äng., lundäng., skogsbryn, hela lan- det allm. 2. A. cerefolium Hoffm. (Scandix c. L.; Chserophyll. sativum Lam.). Körvelkäx. 237, 242, 2. 3 — 5 dm h., skild från nr 1 gm blott 2 — 5-stråliga småflock., färre (blott 2 — 3), lans. småsvepen; fr. slutl. svartglansig, halsen längre; örten lik Myrrhis till lukt o. smak. 0 G, 7. Odl. jord. Sk.— Sthlm, ÖL, Gtl.; förr odl. som krydda. 3. A. scandix (Scop.) Aschers. (Scandix anthr. L.; A. vulgåris Pers.). Taggkörvel. 238, 4, 242, 3. Ljusgrön, spensl., utspärr. grenig; bl. små, knappt 1 dm 1., täml. finflikade; småflock, o. svepen som nr 2; fr. med täta borst, slutl. grönbrun. 0 5, 6. Odl. jord, åkr., sydl. landskapen — ög., Öl., Gtl., täml. sälls. 7. Scandix L. S. pecten Véneris L. Nålkörvel. 238, 6, 242, 4. Omkr. 2 dm h.; flock, blott 2 — 3-stråliga; fr. (inberäkn. halsen) flera cm 1. 0(0)5—7. Åkr. (kalkhaltig jord), Sk., ÖL, Gtl., ej allm. 8. Myrrhis Boehm. M. odoråta Scop. (Scandix o. L.). KörveL 238, 7. Vanl. 0,8 — 1 m, av anislik lukt o. smak; bl. 3 — 4 ggr parblad., småbi, vassåg., mjukhår.; fr. glansigt svartbrun. %. 6 — 8. Park., gamla trädg.. Sk. — Vrml. o. ITppL, ÖL, Gtl., mindre allm.; förr odl. som krydda. 9. Törilis Adans. T. anthriscus C. C. Gmel. (Tordylium a. L.). Rödfloka. 241, 1, 0,3 — 1 m h., uppr,, spensl. o. gles, gråakt. grön; bl. dubb. parbL; kr. skär. 0 ell. O 0 7, 8. Torr mark, snår, klippor. Sk. — Dis. o. TIppL, ÖL, GtL, täml. allm. 10. Cäucalis L. c. daucoides L. 241, 2, 242, 5. Åkr., Sk., tillfäll. 11. Turgénia Hoffm. T. latifolia Hoffm. Lik föreg., men större, bl. bred fl iki gare ; fr. större med i)urpurröda krokborst; s. Sv., tillfäll. (Mell. Eur.) UMBELLIFER^. 4:60 12. Coriändrum L. C. sativum L. Koriander. Omkr. 0,6 m h., spensl.; bl. 2 — 3 ggr parblad.; flik. jämnbr. till trådsmala, helbrädd.; friska örten av motbjudande lukt, som torr, liksom fruktra, aromatisk. O 7, 8. Gamla trädg., tomter, sälls.; stund. odl. som krydda. (Medelhavsland.) 13. Conium L. C. maculåtum L. Odört. 236, 3, 243, 1. Stj. 0,6 — 2 m h., rödfläek.; bl. täml. lika Anthrisc. silv., liks. småsvepena; ört rått- luktande; giftig. 0 0 7, S. Tomter, åkr., vägkant.. Sk. — s. Nrl., ÖL, Gtl., täml. sälls. 14. Pleurospérmum Hoffm. P. aastriaeum Hoffm. (Ligusticum a. L.). Pipfloka. 236, 4, 243, 3. 1 — 2 m h., m. grov o. storbldg; bl. 2 — 3-dubb. 3-fingr., småbi, äggrunt lans., flikigt såg.; flock. m. breda; svepebl. nedböjda, storsvepebl. vanl. 3-flik. 2f 7, 8. Lundäng., n. ög., s. Sdml., sälls. 15. Bupléurum L. B. tenuissimum L. Harfloka. 235, 3. Omkr. 2 dm h., spensl., styv, blågrön; bl. ngt läderart., omkr. 3 mm br. © 7 — 9. Havs- strand., sand. mark. Sk., Bl., Kalmar, Öl., GtL, täml. sälls. 16. Åpium L. A. gravéolens L. Selleri. 239, 2. Omkr. 0,5 m h., spensl., utspärr. grenig; bl. små, de nedre 2-par., de övre 3-fingr., starkt lukt.; kronbl. m. små. 0O 7—9. Havsstr., Sk., sälls. (Gtl. förr). Anses giftig. — Odl. som stor o. kraftig ört för den uppsvällda, ätliga stjälkbasen o. roten. 17. Petroselinum Hoffm. P. sativum Hoffm. (Åpium petr. L.). Persilja. Allm. odl. som bladkrydda, stundom kvarstående i blomning, 3 — 4 dm h., stjälkbl. dubb. parbladigt del., flik omvänt äggr. 0O 6, 7. (Gm blomfärg, svepe o. smak lätt skild från nr 29 Aethusa). Var. med krusiga bl. 18. Helosciådium Koch. H. inundåtum Koch (Sison i. L.). Krypfloka. 243, 2. 5—25 cm h., ligg., rotslående, ell. i vatten flera dm 1. med talr. under- 2S— 164295. Lindman, Flora. 434 UMBELLTFERiE. vattensbl.; flock, blott 3 — 6-stråliga. 2^. 7, 8. Grunt vacten, kärr, sydl. ländsk., Sm., Dis., Öl., sälls. 19. Ciciita L. C. virösa L. Sprängört. 238, 2, 243, ö. Oftast 1 m ell. högre, ljusgrön; jordstammen lodrät, tjock, ihålig med täta tvärväggar; bl. 2 — 3 ggr glest parblad.; m. giftig. 2f 7, 8. Strandäng., sänka strand.. Sk.— Vb. (Gtl. förr). Fig. 243. 1 Coniiim, 2 Helosciadiiim, 3 Pleurospermum, 4 Falcaria, 5 Carum, 6 Cicuta. 20. Falcaria Höst. F. sioides (Wib.) Aschers. (Sium falc. L.; F. Rivini Höst). Skär- floka. 243,4. Omkr. 0,5 m h., styvt o. utspärr. grenig, blågrön; småbi, ofta skärform. krökta. 2f 7 — 9. Åkr., trädor, Sk., ö. Sm., Gtl., sälls. 21. Carum L. c. carvi L. Kummin. 239, 3, 243, 5. 3—5 dm h., ljusgrön, utspärr. grenig; nedre bl:s omkrets avi. ell. jämnbr., de övre triangu- lära; kr. vit ell. skär (f. atrorubens Lge, kr. purpurr.); fr. starkt krydd- smakande. O O 6 — 8. Torräng., hela landet, täml. allm. 22. Conopödium Koch. C. majus Druce (Bunium flexuosum Stokes). Jordnöt. Omkr. 3 dm h., uppr., enkel; stjälkbl. närmast lika Carum (243, 5). 2f 7. Torräng., Sk , sälls. (Västra N.) UMBELLIFERiE. 435 23. Bunium L. B. bulbocåstanum L. Till växten lik nästföreg. 24. 6, 7. Gräs- mark, tillfäll, införd, Sk., Gtl. 24. Pimpinélla L. 1. P. major Huds. Lund-anis. 0,5 — 1 m h.; stj. kantig o. grovt fårad; bl. med äggr. omkrets, omkr. 1 dm 1., mörkgröna, par- blad., alla med (brett ell. smalt) äggr. småbi.; fr. smalt äggform. 2i. 7, 8. Lundäng., ö. Sv., Sk.— Uppl., Öl. (Gtl.?), sälls. — f. disséda (Wallr.), alla småbi, smalt parflik.; sälls. 2. P. saxifraga L. Back-anis. 239, 1, 244, 1. Vanl. 2 — 3 dm h.; stj. trind, finstrimm.; bl. som föreg., men avi., och de övres småbi, jämnbr., fåflik.; fr. rundat äggform. 2^ 6, 7 (9). Torräng., back., Sk. — Vb. o. s. Lpl., ÖL, Gtl., allm. — f. disséda (Retz.) Spreng., som föregis f. diss. — var. nigra (Willd., som art) Hartm., gråakt. småludon, pålrot på snittytor blånande. Fig. 244. 1 Pimpinélla saxifraga (övre o. nedre bl.), 2 Aegopodium, 3 Oenanthe aquatica, 4 Sium erectum. 25. Aegopodium L. Ae. podogråria L. Kirskål. 239, 4, 244, 2. Stj. omkr. 0,7 — 1 m h.; nedre bl. dubb. 3-fingr. (f. suhsimplex Lge, alla bl. enkelt 3-fingr.); bl. ätbara som kål. 2f 7, 8. Lundäng., sälls., parker (ymnig som rest av gammal odling); Sk. — Vrml. o. Ång., Öl., Gtl. 26. Sium L. 1. S. latifoliuiu L. Märke. 236, 5. 1 — 1,5 m h., bl. 3 — 5- par., de övres småbi. avi. ell. smalt lans., omkr. 1 dm 1. 2|. 7, 8. Strandkärr, åar. Sk. — Vrml. o. Uppl., Öl., Gtl., allm. — Anses giftig. — ' var. longifolium Fr., småbi. omkr. 2 dm 1., jämnbr.; sälls. 436 UMBELLIFERiE. 2. S. eréctum Huds. (S. angustifolium L.). Bäckmärke. 244, 4. 0,5 — nära 1 m h.; bl. 4 — 8-par., småbi, äggr., 1 — 2 cm 1. % 7, 8. Källrännilar, bäck., Sk., Bl., Hall., Ög., ÖL, Gtl., täml. sälls. 27. Séseli L. S. libanotis Koch (Athamånta 1. L.; Libanotis montåna Cr.). Säfiferot. 236, 2, 245, 2. Stj. 0,7 — 1 m h., fårat vasskant.; nedre bl. dubb. parblad.; flockar m. täta o. mångstråliga, svepebl. m. talr., borstsmala; kr. vit ell. skär. 2^ 7, 8. Torr buskmark, Sk. — Vrml. o. Gstr., täml. sälls. 28. Oenanthe L. 1. Oe. flstulosa L. Pipstäkra. 3—5 dm h., uppr., enkel; stjälkbl. avi., fåtaligt dubbelt (ell. enkelt) parblad., de översta stund, utan skivor; blad- o. flockskaft uppblåst pipiga; flock, fåstråliga; några kronbl. ofta starkt förstorade. 2f 7, 8. Åar, vattengravar, sydl. ländsk., Gtl., täml. sälls. 2. Oe. aquåtica Poir. (Phellåndrium a:um L.). Stäkra. 238, 1, 244, 3. 3—5 dm h., utspärr. grenig; bl. med triangulär omkrets, 2 — 3-dubb. parblad.; flockar mitt emot ett stjälkbl., mångstråliga. 29. Aethusa L. Ae. cynåpium L. Vildpersilja. 236, 1, 238, 3, 245, 1. Omkr. 0,5 m h. ( — 1 m), mörkgrön, luktlös; giftig. O- Tomter, avstjälpnis- platser. Sk. — Dir. o. Ång., Öl., Gtl. oO. Anéthum L. A. gravéolens L. Dill. Omkr. 0,5 m h.; kryddsmakande, allm. odl. som bladkrydda, ofta självsådd i trädg. O 7 — 9. (Sydeur.) 31. Silaus Bernh. S. flavéscens Bernh. (Peucédanum sil. L.; S. praténsis Bess.). Ängssticka. 240, 4, 245, 3. 0,5—1 m h.; bl. äggr., de nedre 3- dubb., de övre dubb. parblad.; småsvepebl. talr., syllika; kr. vitgul. 2f 7, 8. S. Sk., skugg. ängsmark, pilvallar, sälls. (Gtl. förr.) 32. Cnidium Cuss. C. venosum Koch (Séseli venosum Hoffm.; Selinum lineåre Schum.). Slidsilja. 5 — 7 dm h., vanl, enkel; bladsljd. m. långa ( — 6 cm); bl. avi., föga längre än slid., dubb. parblad., småbi. 1 — 2 UMBELLIFER^. 437 cm 1., smalt jämnbr.; kr. vit ell. skär. Giftig. 2^ T, 8. Back., snår, ö. Sm., 01., Gtl., täml. sälls. 33. Selinum L. S. carvifolia L. Krusfrö. 240, 2, 245, 4. 0,5 — 0,8 m h.; bl. avi., 2 — 3-dubb. parbl.; slidor näst. omärkl.; bladflik. kortare o. bre- dare än hos Cnidium. 2|. T, 8. Äng. (särsk. havsstrandsäng.), Sk. — Yrml. o. Uppl., ÖL, Gtl., mindre allm. ^lii Fig. 245. 1 Aethusa, 2 Seseli, 3 Silaus, 4 8elinum. 34. Ligiisticum L. L. scoticum L. (Haloscias s. Fr.). Strandsticka. 236, 6, 246, 1. 2 — 4 dm h., upprat, grov, föga grenig; bl. tjocka, glansiga, dubb. (de övre enkelt) o-fingr. ; slid, rödkantade; fr. nära 1 cm 1.; lukt frän. Ti- 7. Havsstr., n.-v. Sk. — Boh., täml. sälls. 35. Angélica L. 1. A. silvéstris L. Strätta. 246, 2. Omkr. 1, stund. 2 ra h., grovstammig; bl. m stora, brett äggr., de nedre o-dubb. parblad., glansiga, med stor, uppblåst slida; småbi, äggr.; flock ända till 3 dm br., kullrig, kr. rödlätt. % 7, 8. Fuktäng., sjöstränd., Sk. — Vb. o. Lpl., ÖL, Gtl. — var. montåna (Schleich., som art) Hartm., övre småbi, smalare med kilform. bas. 2. A. litorålis Fr. Havssträtta. 240, 3. Lik nr 1, men flockskaft kala, kronbl. vitgröna; delfr:s mittribbor låga. 2|. 7, 8. Havsstr., Sk. — UppL, n. Vb., ÖL, täml. sälls. 3. A. archangélica L. Kvanne. 246, 3. Lik nr 2, men lägre (1 m) och grövre, bl. ännu större (5 — 7 dm h.); delfr:s mitt- 438 UMBELLIFBR^. ribb. höga, delfr:s tjocklek ungef. som halva bredden. 2^ 8. Fjälltr., skiigg. o. fukt. ställ., Dir. — n. Vb. o. LpL, täml. sälls. o6. Levisticum Hill. L. paludapifolium Aschers. (Ligusticum lev. L., Lig. pal. Lam.). Libbsticka. 240, 1, 246, 4. 1—2 m h., kal, starkt grenig; bl. stora, äggr., parblad., 4 — 5-par. ; småbi. 3-del. ell. 3-fingr., glansiga; ört av frän lukt. 2f 7, 8. Gårdstomt., trädg., Sk. — Nrl., Gtl., som kvarleva av tidigare odling. ,^^~\ Fig. 246. 1 Ligusticum, 2 Angelica silvestris, 3 A. archangelica, 4 Levisticum. 37. Peucédanum L. 1. P. paliistre Moench (Selinum p. L.). Mossrot. 240, 6, 247, 3. Stj. omkr. 1 m h., starkt grenig; bl. stora, triangulära, rikt 3 — 4-dubb. parblad.; svepebl. talr., lans., hinnkant., slutl. nedböjda. 2|. 7, 8. Kärr, våtäng., hela landet, täml. allm. 2. P. oreoselinum Moench (Athamåntha o. L.). Baöksilja. 247, 1. -7 dm h.; bl. triangulära, 3-dubb. parblad., småbi, av första ordningen utspärr. ell. riktade mot bladbasen; svepebl. som^ föreg:s, trådsmala. 2|. 7, 8. Äng., sand. mark, Sk., ÖL, flerest. 38. Imperatöria L. L ostriithium L. Mästerrot. Stj. omkr. 1 m h.; bl. stora, omkrets triangulär, småbi. 3 — 5 cm br.; kr. vita ell. skära, småsvepe- bl. talr., syllika; fr. plattad, rundad, i ändarna intryckt. 2|.. 7. Förr odl.; h. o. d. på trädgårdstomter o. äng , sannol. som odlingsrest, Sk. — s. Nrl., sälls. 39. Pastinäca L. P. sativa L. Palsternacka. 240,5. 0,5 — över 1 m h., gul- grön; bl. med avi. ell. äggr. omkrets, omkr. 4-par., vaul. kala o. UMBELLIFER^. 439 glansiga (ell. småludna, var. silvéstris [Garsault] Hartm.). O0 T, 8. Odl. jord, vägkant, kring gårdar, trol. som trädgårdsflykting (var. silv. enligt några den urspr., vilda formen); kulturformens rot köttig. 40. Heracléum L. 1. H. sibiricum L. Björnfloka. 1 — 1,5 m h., strävhårig; bl. parblad., fåpar., småbi. flik. ell. pardel., äggr.; kronbl. gulgröna, jämn- stora. 2|. 7, 8. Lundäng., snår, väg- o. åkerkant.. Sk. — Jtl. o. s. Vb., ÖL, Gtl., allm. — var. angustifölium (Jacq., som art) Hartm., alla bladflik. smalt jämnbr., utdragna; mindre allm. 2. H. sphondylium L. Lik nr 1, men kronbl. vita, ngt större, olikstora, i småflock:s kantblr större på den fria sidan. Som föreg., Sk. — Svealand, Gtl., täml. sälls. (möjl. att betrakta som införd med gräsfrö ell. dyl.; sammanslås av många till en enda art med nr 1; H. sih. * austråle Hartm.). Fig. 247. 1 Peucedanum oreoselinum, 2 P. palustre, 3 Laserpitium, 4 Daucus (gvepebl.). 41. Laserpitium L. L. latifölium L. Spenört. 241, 4, 247, 3. 1 — 2 m h., m. storbldg; bl. triangul., dubb. parblad.; småbi, snett hjärtl., 3 — 5 cm br., blågröna, kala; flocken i toppen ända till 3 dm br., svepebl. talr., syllika till trådfina. 2f 7, 8. Ekback., lundäng., Sk.— Gstr.; Hall., Vsm., Dir.; ÖL, Gtl.; täml. sälls. 42. Daucus L. D. caröta L. Morot. 241, 3, 247, 4. Vanl. 3 — 5 dm h., ngt strävhår.; bl. avL, 2 — 3-dubb. parblad., med smalt lans. småflik. ; kr. säll. skära (f. rubriflöra Lge); stundom är mittersta småflocken in- skränkt till 1 — 3 blod- ell. svartröda blr. OO 7. Hård, torr mark, trädor, renar. Sk. — Vrml. o. UppL, ÖL, Gtl. 440 CORNACE^E. EMPETRACE.E. PYROLACE^. Familj Coriiäcete. Cornus L. Sid. 7; 8, 8. 1. C. sanguinea L. Hårdved. Stor, yvig buske, 2 — 3 m h.; bl. äggr., möts., 6 — 8 cm 1.; blomställn. platt, 5 — 8 cm br.; kr. gul- akt, vit; stenfr. svartblå. G, 7. Lundäng., Sk., BL, Ög., Vg., Boh., ÖL, GtL, i allm. sälls. 2. C. suécica L. (Cornélla suécica Rydb. Hönsbär. Ört, 1 — 2, slutl. 3 dm h.; bl. 2 — 4 cm 1.; blr svartviol. i flock inom 4 vita, äggr. svepebL; stenfr. klarröda (sälL vita). 2^ 6, 7. Kärr, myrar, näst. hela landet (även GtL), allmnst norrut. Familj Empeträcete. Émpetrum L. Sid. 5, 30, 32. 6, 3. E. nigrum L. Kråkbär. Ris ell. småbuske, nedligg.; bL barr- lika, glansiga, med ljus mittrand undertill; kronbl. rosenröda; stenfr. blåsvart, ngt nedplatt., i toppen intryckt. 4, 5. Skog., hed., hela landet, i de flesta trakt. allm. Familj Pyroläceae. Sid. 18. a. Dvärgbuske (ell. miniatyrträd); blr i flock; 248, 2, 1. Cliimåpliila aa. Örter; blr i klase (ell. ensam blma). b. Med gröna (vintergröna) bl.; 248, 2. Pyrola bb. Hela växten vitgul, bl. fjällika; 21, 2, . . . . 3. Mouotropa 1. Chimäphila Piirsh. c. umbellåta Nutt. (Pyrola u. L.). Ryl. 248, 2. 1,5—2 dm h.; bl. glansigt läderart., 3 — 4 cm L, såg.; blr fåtal., i långskaft, flock; kr. skär. 7, 8. Barrskog, torr mark, n. Sk. — Dir. o. Hels., ÖL, GtL, täml. sälls. 2. Pyrola L. Sid. 18; 24, 4. a. Blr i klase. b. Klase allsidig; bl. rundtrubbiga, nästan hel- bräddade. c. Stift nedböjt med en utstående ring nedom det smala märket, d. Stift grönt; stknprnas båda rum rör- formigt utdragna; 248, 4, 1. chloråntlia PYROLA. 441 Fig. 248. 1 Pyrola uniflora, 2 Chimaphila uinbelUita, 3 Pyrola miuor, 4 chlorantha, 5 secuada. dd. Stift rött; stknpr utan rör; 24, 4, . . . 2. rotuiidifoliji cc. Stift rakt; märket skivlikt utbrett. d. Stift utskjutande; krona stor, halvöppen o. media dd. » ej utskjut.; kr. liten, näst. sluten, 248, o, 4. minor bb. Klase ensidig, snedställd; bl. spetsiga, sågade; 248, 5, 5. secriiida aa. Blma ensam i stjälkspetsen med platt, öppen krona; 248, 1, ö. uniflora 1. P. chlorantha Sw. Grönblommig vintergröna. Stj. omkr. 2 dm h., m. spensl.; bl. nära stj:s bas, ungef. 2 cm 1.; kronbl. gul- grönakt. vita. 2^ 7. Barrskog, Sk. — Jtl. o. Vb., 01., Gtl., mindre allm. 2. P. rotundifolia L. Vintergröna. Stj. 1,.5 — 3 dm h., grövre än föregrs; bl. större ( — 5 cm), mera elliptiskt rundade; kr. vita. Lund., skog., skugg. äng., säll. back., hela landet allm. 3. P. media Sw. Klockvintergröna. Oftast 3 dm h., lik nr 2, men kraftigare, storbladigare. Skog., lund.. Sk. — s. Vb., ÖL, Gtl., mindre allm., delvis sälls. 4. P. minor L. Småvintergröna. Omkr. 2 dm h., spensl., täml. smalbldg; kr. mindre än de föregrs. Som nr 2. 5. P. secunda L. Björkvintergröna. 1 — 1,5 dm h.; stjälktopp först efter blomn. fullt rak; bl. äggr. Skog o. skogsbryn, hela lan- det allm. 6. P. uniflora L. Ögonljus. Stj. 1 — 1,5 dm h., efter blomn. 442 PYROLACE^. ERICACE.E. även i toppen uppr.; bl. rundade, 1 — 1,5 cm 1.; fod. o. kr. gräddvita, rosendoftande. Skugg. skog, mest granskog, hela landet täml. allm. 3. Monötropa L. Sid. 16, 19; 21, 2. M. hypopitys L. Tallört. Stj:r gruppvisa, 1 — 2 dm h.; klase tät, i blom lutande, svagt doftande; blomblad vanl. gleshår. (var. hirsuta Roth), mera säll. kala (var. glabra Roth). 2|. 7, 8. Myllväxt (saprofyt) i barrskog, Sk. — s. NrL, 01., Gtl., täml. allm. Familj Ericäceae. Ljungväxter. Sid. 16 — 18. Ris (små- ell. dvärgbuskar), de flesta med vintergröna bl. a. 'Fruktämnet inom hyllet. b. Krona fribladig; 24, 3, 1. Ledum bb. » sambladig. c. Ståndare 5; 15, 1, 249, 1, 3. Loiseleuria cc. » 8 ell. 10. d. » 10; knapp utan hornlika bi- hang. e. Kr. vidgat trattformig 2. Rhododéndron ee. » med trång mynning, urnlik. f. Blr långskaft., ensamma ell. få; 24, 2, 4. Bryänthus ff. Blr kortskaft, i ensidig klase; 249, 2, 7. Chamaedåpline dd. Stknpr med 2 bihang; 24, 1. e. Stånd. 8, kr. 4-flikig. f. Kr. urnlik, längre än det gröna ell. brunaktiga fodret; 249, 4, 12. Erica ff. Kr. klocklik, djupt flik., kor- tare än fodret (bägge lika fär- gade); 21, 1, 11. Calhina Fig. 249. 1 Loiaeleuria, 2 Chamaedaphne, 3 Arctostaphylos uva iirsi, 4 Erica tetralii, 5 Cassiope tetragona, 6 C. hypnoides. ERICACE^. 443 ee. Stånd. 10, kr. 5-flikig. f. Kr. klocklik; 249, 5, 6, . . . 5. Cassiope ff. » urnlik. g. Frukt fröhus 6. Aiidröuieda gg. » stenfrukt; 24, 1, . . 8. Arctoståpliylus aa Fruktämnet under hyllet; stånd. 8; frukt bär. b. Kr. fribladig; 250, 9. Oxycöccus bb. >-- sambladig 10. Vaccinium 1. Ledum L. L. palustre L. Skvattram. Yvig småbuske, till 1 m h.; bl. jämnbrett avi., kanterna tillbakavikna, undersidan o. kvistarna röd- brunt luddiga; blomst. flocklik; kronbl. vita. Starkt hartsluktande. 6, 7. Skogskärr, vitmosstuvor, hela landet, allm. — v. dilatåtum Wg, bl. lans., nära 1 cm br. 2. Rhododéndron L. R. lapponicum L. Fjällros. 1 — 1,5 dm h. dvärgbuske, grenar styva, krokiga; bl. läderart., 1 cm 1., ellipt., under rostbruna, rosettlikt saml. i grenspetsra; blr få ell. ensma; kr. violett. 6, 7. Fjällhed., klipp., P. — T. Ipmk, sälls. 3. Loiseleiiria Desv. 15, 1. L. procumbens Desv. (Azalea p. L.). Krypljung. Dvärgbuske med nedligg. stam o. grenar, mattlikt utbredd till flera dm:s vidd; bl. läderart., smalt ellipt. ell. tungl., knappt 1 cm 1.; kr. ljust rosen- röd. 6, 7. Fjällhed., Dir.— Lpl., täml. allm. 4. Bryänthus S. G. Gmel. B. coeriileus Dipp. (Andromeda c. L., Phyllodoce c. Bab.). Fjäll- ljung. Dvärgbuske, 1 — 2 dm h., uppstig.; bl. läderart., jämnbr., 1 dm 1 , undertill med ljus mittstrimma; kr. blåviol. Som föreg. 5. Cassiope D. Don. 1. c. tetrågona Don (Andromeda t. L.). Kantljung. Ljunglik dvärgbuske, 1 — 2,5 dm h., upprat, långgrenig; bl. barrlika, 4-radigt tätsitt.; fod. o. kr. gräddvita. 7. Fjällhed., P. — T. Ipmk, sälls. 2. C. hypnoides Don (Andr. h. L.). Mossljung. 3 — 10 cm h., mosslikt fin- o. tätbladig, bl. sylsmala, ensid. böjda; foderbl. röd- bruna, kr. gräddvit ell. rödlätt. 7, 8. Fjällhed., Hrj. — Lpl., täml. sälls. 444 ERICACEiE. 6. Andrömeda L. A. polifålia L. Rosling. Fågrcnig, uppr. dvärgbuske, 2 — 3 dm 11.; bl. läderart., smalt lans. med tillbakavikna kanter, under gråblåa; blr i fåblmg, toppställd flock; blomskaft, fod. o. kr. skära. 6. Skogs- kärr o. möss., på vitmosstuvor, näst. hela landet, allm. — f. acerösa Hartm. f., förkrympt form med jämnbr. bl. 7. Chamsedäphne Moench. c. calyculåta Moench (Andrömeda c. L., Cassåndra c. D. Don). Finnmyrten. Omkr. 3 dm h. dvärgbuske; bl. läderart., ellipt.; kr. ljusgul. 6. Fukt. mark, T. Ipmk (även Vb.?) m. sälls. 8. Arctoståphylus A dans. 1. A. uva ursi Spr. (Arbutus u. u. L.). Mjölon. Liggande, mattlikt utbredd småbuske; bl. läderart., spadl.; kr. skär; fr. klarröd, saftlös, mjölig. 5, 6. Skogsback. med sandjord, fjällhed., näst. hela landet, även Gtl., täml. allm. 2. A. alpina Spr. (Arbutus a. L.). Ripbär. Som föreg., men bl. ej läderart., utan årligen vissnande; kr. vit; fr. mörkröd, slutl. svart, saftig. 5, G. Fjällhed., Dir. — Lpl., täml. allm. 9. Oxycöccus Hill. 1. O. quadripétalus Gil. (Vaccin, o. L.). Tranbär, Trän- jon. 250, 3. Dvärgbuske med trådsmal, rödbrun liggstam; bl. läderart., avi., med kanterna parall. till ovan mitten, under blågråa; kronbl. 4, skära med mörkröd mittlinje; bär oftast klotrunt, 1 — 1,5 cm i diam., saftigt. 6, 7. Skogskärr, mossar, på vitmosstuvor, hela landet allm. 1. O. microcårpus Turcz. Dvärgtranbär. 250, 1, 2. Lik nr 1 men till alla delar mindre; bl. högst 5 — 6 mm 1-, bredast vid basen; bär ungef. 5 — 7 mm i diam.; blomskaft kala ell. otydl. håriga; förblad vid ell. nedom blomskaftets mitt; ststr. utvänd. m. e. m. vit- ludna. Som föreg. och i dess sällskap. '^X3 Fig. 250. Oxycöccus 1 microcårpus (ståud frän utsidan o. blma, 2 d:o (grentopp), 3 quadripétalus (bl:s yitcrlighetsformer). ERICACE^. DIAPENSIACEvE. 445 10. Vaccinium L. 1. v. vitis idsBa L. Lingon, Kröson. Dvärgbuske, 1 — 3 dm h.; bl. läderart., under prickiga; bär röda, ell. orent vita: f. leuco- cårpum auctor. 5, 6 (9). Barrskog, torr mark, även öppen, såsom i fjällen, hela landet allm. 2. V. uliginosum L. (Myrtillus u:a Drej.). Odon, Slinnon, Buske av omkr. 5 — 7 dm:s höjd, i högfjäll knappt 1 dm; bl. ljust blågröna, m. växlande till formen, rundade till smalt ellipt., tungl. ell. spadl., 0,5 — 3 cm 1.; kr. urnlik, gulvit, rödlätt; fr. ljust gråblå, klotrund, ellipt., cylindr. ell. päronform. 5, 6. Kärr, fukt. skogs- mark, hela landet allm., även fjällhejjar. 3. V. myrtillus L. (Myrtillus nigra Gil.). Blåbär. Dvärgbuske, 3 — 5 dm h.; bl. gröna, fintand.; kr. klotrund, gulaktig, rödlätt; bär svart o. daggblått, ell. svartglansigt (f. epruinösum Asch. et Magn.), ell. orent vitt (f. leucocdrpum Dum.) ell. grönt även som moget {clilorocårpum n.). 5, 6. Skog, helst skugg. granskog, hela landet allm. 11. Calluna Salisb. C. vulgaris Hull (Erica v. L.). Ljung. Småbuske av olika växsätt, vanl. uppr., 2 — 4 dm h.; bl. barrlika, ett par mm 1., tätt 4- radiga; blr i smal klase; kr. ljust ell. mörkt violettröd, säll. vit. 8. Skog, berg, hed., kärrkant., vanl. massvis, hela landet allm., dock norrut och i fjällen sälls. 12. Erica L. E. tétralix L. Klockljung. Omkr. 1,5 dm h., mångstjälkig, uppr.; bl. jämnbr., vanl. 4 i krets; blr i kort klase; kr. ljust rosenröd. 7, 8. Mossar, Sk. — Sm. o. Yrml., ()g. (åtm. förr), Sdml., i s. och s.-v. Sv. täml. allm. Familj Diapensiilceje. Diapénsia L. Sid. 11. 14, 5. D. lapponica L. Fjällgröna. M. låg dvärgbuske, oftast som kuddväxt i små täta, kullriga tuvor; bl. läderart., glansiga, smalt tungl., bågböjda; kr. vit. 6, 7. Torr, stenig mark i fjälltr., Hrj. — Lpl., täml. sälls. 446 PRIMULACE^. Familj Pri mula ceae. a. Hylle av foder o. krona. b. Bl. i rosett vid basen av en stängel; kr. trattform. c. Blr i flock. d. Kronrör cylindriskt ell. vid mynningen vidgat; 12, 1, 251, 1. Primula dd. D:o äggform., vid mynn. hopdraget; 252, 2, 2. Andrösaoe cc. Blr i klase av flera kretsar över var.; vattenört med kamlikt parflik. bl.; 252, 3, 3. Hottonia bb. Med bladig stjälk; kronrör m. kort. c. Bladrosett i stj:s topp; blma ensam, oftast med mer än 5 stånd.; 20, 7. Trientålis cc. Stjälkbl. ej i rosett. d. D:o motsatta ell. i krets. e. Fröhus öppn. sig med 5 — 10 små flikar, f. Blr ensma ell. fåtal, i bladvinklia; kronflik. 5, äggr.; 33, 1, 252, 5, 6, 5. Lysimåchia ff. Täta klasar i bladvinklia; kron- flik. jämnbreda, oftast 6; 18, 1, 6. NaumMrgia ee. Fröhus med lock; 253, 1, . . . . 9. Ana^Ållis dd. Stjälkbl. strödda. e. Blr i klase; fröhus med 5 flik.; 14, 3, 4. Såmolus ee. Blr i bladvinkl.; fröh. med lock; 8, 5, 252, 4, 10. Centitucnius aa. Hyllet en kalk av skär färg; stj. mångbldg; 14, 1, 253, 2, 8. Glaux 1. Primula L. a. Kr. gul (ell. rödbrun); fod. veckat. b. Stäng, längre än bl.; blomskaft ungef. av blmns längd; bladbas avrund. ell. tvär. c. Kronbrämets bredd ungef. hälften av rörets längd; fod. överallt vitaktigt gulgrönt; 12, 1, 1. veris cc. D:o ngt större än rörets längd; fodrets flikar o. kölar gröna, fårorna vitaktiga; 251, 2, 2. elåtior bb. Stäng. m. förkortad, omärkl.; bräm dubb. så br. som rörets längd; blomsk. från bladrosetten, flera ggr längre än blmn; bkskiva nedlöp. på skaftet till dess fäste; 251, 3, 3. vulgåris PRIMULA. 447 aa. Kr. (röd-) violett; fod. ej veckat. b. Bl. under vitgult mjöliga; flock tät, mångblmg. c. Kronbräm :s bredd dubb. större än rörets längd; 251, 6, . .. ^ ^ ,.,;,.. |^M>^t^' 4. farinosa cc. Kronbr:s bredd foga" större än rörets längd; 251,5, 5. scotica bb. Bl. under gröna; flock fåblmg, gles. c. Bladbas avsmalnande till skaft; 251, 4, 252, 1 6. stricta cc. Bladbas avrund. ell. tvär; 251, 7, 7. sibiriea Fig. 251. Primula 1 veris var. speciosa, 2 elatior, 3 vulgaris, 4 stricta, 5 scotica, 6 farinosa, 7 sibirica (rosettbl.). 1. P. veris (L., delvis) Huds. (P. officinålis Jacq.). Gullviva. Kronbräm omkr. 1 cm br., mörkgult med 5 gulröda fläckar. 2f 5, 6. Äng., Sk. — Nrl., ÖL, Gtl. — var. speciosa n., 251, 1, bräm nära 2 cm br., Ijusgult; stoiväxt; Roslagen. 2. P. elatior Schreb. (P. veris var. el. L.). Lundviva. Kron- bräm vitgult, slutl. dragande åt ockra, utan rödgula fläckar. 7^ 4, 5. Lövskog., Sk., sälls. 3. P. vulgaris Huds. (P. veris var. acåulis L.). Jordviva. Kronbräm vitgult, drag. åt svavelgult, med 5 mörkgula fläckar. 2f 4, 5. Äng. o. lund. Sk., Kullen, sälls. 4. P. farinosa L. Majviva. 1,6 — 2 dm h., säll. högre; kr. ljust violettröd, slutl. blåviol. 2|. 5, 6. Fuktäng., Sk. — s. LpL, ÖL, Gtl. — f. acåulis Ahlqv., stäng. omkr. 1 cm h.; ÖL, Gtl. 5. P. scotica Hk. Fjällviva. Vanl. 1 — 1,5 dm h., lik nr 4, men spensligare; kr. oftast (mörkt) violett, säll. violettröd. 6, 7. Ängsmark i fjälltr., Hrj. — L. Ipmk, sälls. 6. P. stricta Horn. Smalviva. Vanl. spädare, men dubb. högre än föreg. ; kr. ljusviolett. Som föreg., dock mindre sälls. 448 PRIMULACE^. 7. P. sibirica Jacq. Strandviva. Omkr. 1 dm h., spenslig; flock oftast 2 — 3-blmg; foderflik. på insidan kala, ej vitmjöliga som nr 4 — 6; kr. violett, bräm till storl. ungef. som nr 4. 6, 7. Norra Vb., flera öar. 2. Andrösace L. 1. A. septentrionålis L. Flockarv. 252, 2. Omkr. 1 — 1,5 dm h.; kr. vit. 0 5, 6. Torr, sand. mark, Sk. — Dir. o. s. Nrl., Öl., Gtl., i s. landskapen täml. allm. 2. A. maxima L. Skild från föreg. gm hårig stäng., foder längre än kronbl., slutl. 1 cm 1.; kr. vit ell rödlätt. Tillfäll, införd. 3. Hottönia L. H. palustris L. Vattenblink. 252, 3. 3 — 4 dm h. från ned- ligg. ell. simmande stjälkbaser; kr. vit ell. svagt skär. 2^ 6, 7. Skogskärr o. dammar, bäck., grop., stund, på dyjord, Sk. — Vrml. o. s. Nrl., Öl., Gtl., täml. allm. ^r^ Fig. 252. 1 Primula stricta, 2 Andrösace, 3 Hottouia, 4 Centunciilus, 5 Lysiniachia inimmnlaria, 6 L. nemonim. 4. Sämolus L. Sid. 11. 14, 3. S. valeråndi L. Bunge. 2 — 3 dm h., uppr.; bl. brett o. rundat spadlika; blr i glesa klasar; kr. vit. 2|. 7, 8. Östersjöns stränder. Sk.— n. Uppl., öl., Gtl., täml. sälls. 5. Lysimächia L. 1. L. vulgåris L. Videört. 33,1. Upprat, omkr. 1 m h.; bl. lans., 3( — 4) i krets; de översta blrna i kort spira; kr. gul, skål- form. 2^ 7, 8. Skugg. o. sten. sjöstränd.. Sk. — Nrl., ÖL, Gtl., allm. L. nummulåria L. Penningarv. Stj. nedligg., PRIMULACE^. PLUMBAGINACEiE. 449 omkr. 3—5 dm 1.; kr. gul, platt skålform. 2^. 7, 8. Skugg., ngt fukt. gräsmark, Sk.— Dir. o. Gstr., Öl., Gtl., täml. sälls.; ofta planter. 3. L. némorum L. Gularv. 252, 6. Stj. uppstig., 2 — 3 dm h.; kr. gul, platt skålform. 2f 6, 7. Skugg. o. fukt. gräsmark, Sk., ö. Sm., sälls. 6. Naumbiirgia Moench. 18, 1. N. thyrsiflora Rchb. (Lysimåchia t. L.). Topplösa. Omkr. 5 dm h.; bl. lans., halvomfatt., möts.; kr. gul, flikar ofta rödprickiga. 2|. G, 7. Vatten, hela landet täml. allm. 7. Trientälis L. 20. T. europsea L. Duvkulla, Skogsstjärna. 1 — 2 dm h., uppr., enkel; kr. vit ell. svagt skär. 2f 5, 6. Skog., i fjälltr. på öppen hedmark, hela landet, allm. 8. Glaux L. Sid. 10. G. maritima L. Strandkrypa. Vanl. 1 — 2 dm h., snett upprat; bl. blågröna, ngt köttiga. 2^ 6, 7. Havsstrand., hela kusten, ÖL, Gtl., allm.; inuti landet vid åstränd., Sk., Uppsala-trakten. 9. Anagällis L. A. arvénsis L. Rödarv. 1 — 1,5 dra h., spensl. o. mjuk; kr. mönjeröd. Q 6, 7. Odl. jord, åkr., trädg., även hamnar o. havsstrand., s. o. mell. Sv., Öl., Gtl., mindre allm., ofta blott tillfäll. Subsp. fémina (Mill., som art) Sch. et Thell. (A. coerulea Schreb.). Blåarv. Skild från arvénsis gm högblå krona; s. Sv., m. sälls. ell. tillfäll. 10. Centunculus L. Sid. 7. c. minimus L. Knutarv. 2 — 5 cm h., uppr., enkel ell. utspärr. grenig; kr. vit ell. rödlätt. O 6 — 7. Fukt. sand., mest strand.. Sk. — Vrml. o. Ög., ÖL, Gtl., täml. sälls. Familj Plumbaginaceae. Sid. 14. a. Blomställn. huvudlik; kr. sambladig; bl. trådsmala; 17, 3, 253 b, 1, 1. Arméria aa. Blomst. yvig, av axlika knippen; kr. fribladig; bl. breda, platta; 253 b, 2, 3, 2. Ståtice 29—164295. Lindman, Flora. Fig. 253. 1 Anagallis, 2 Glaux. 450 PLUMBAGINACE^. OLEACE^. 1. Arméria Willd. 1. A. vulgåris Willd. (Stätice arm. L ; Stat. arm. var. elongåta Hoffm.; A. elongåta Koch). Trift, Gräsnejlika. Stängl. 1,6—2 ( — 3) dm höga, jämte tätblad. rosetter från en grov kandelaberjord- stam; bl. 2 — 3 mm br. ; kr. rosenröd, säll. köttröd ell. mörkare röd. 2f 6—8. Back., klippmark, Sk.— Uppl. o. Dir., Öl., Gtl., blott vid kusterna allm. Subsp. maritima Willd. (Ståtice m. Mill.), stäng, låg, spensl., utspärrat finluden; bl. 1 — 1,5 mm br.; hmnidets yttre svepebl. trubb. utan märkbar udd; föga skild; vid kusterna. Fig. 253 b. 1 Armeria vulgåris, 2 Statice humilis, 3 S. limouium. 2. Ståtice L. (Limönium Hill). 1. S. limönium. L. (Limönium vulgäre Mill.; S. behen Drej.; »S. scånica» Fr.). Marrisp. 253 b, 3. 1 — 2 dm h.; rosettbl. tungl., spetsiga; blr tätsitt. på utböjda grenar; kronbl. viol., trubb., dubb. så 1. som fodret. 2^ 8, 9. Havsstrandsäng., v. Sk., sälls. — var. hallåndica Neum., kr. m. kort utskjut.; bl. långskaft., jämnhöga med blomställn.; n. Hall., m. sälls. 2. S. humilis Salmon (Limönium humile Mill.; S. rariflora Drej.; >/S. bahusiénsis» Fr.). Marrisp. 253 b, 2. Lik föreg., men 3 — 5 dm h., blr glesa på uppräta gren.; kronbl. tvära ell. intryckta. 2f 8, 9. Havsstr., Sk. (Halhs Väderö), Boh., täml. sälls. Familj 01e.4ce8e. Sid. 4. a. Träd med parblad, bl.; blr utan hylle, dels en-, dels tvåkönade; 5, 6, 2.54, 1, 2, 1. Fråxiuus aa. Småträd ell. buskar; bl. enkla; hylle av foder o. krona. OLEACE^. 451 Yig. 254. 1 Fraxinus (blomst), 2 dess frukt, 3 Ligustrum. b. Bl. bredare mot basen; fröhus med hinnkantade frön; foder kvarsittande 2. Syringa bb. Bl. (i vår flora) smalare mot basen; bär; fod. avfall.; 4, 2, 254, 3, 3. Ligiistrum 1. Fraxinus L. Sid. 5, 36. F. excélsior L. Ask. Ofta m. hög- o, tjockstammnig; blr på bar kvist, svartbruna; fr. med bred, tunn kant till vindfång (sväv- ell. virvelfrukt). 5. Skogsäng., Sk.— Dir. o. Hls., Öl., Gtl. — var. diversifölia Ait., bl. enkla, avlångt äggr,, såg.; sälls., ofta planter. 2. Sy ringa L. S. vulgåris L. Syren. Bl. hjärtl.; kr. viol. oll. vit, vällukt. 6. Allm. planter.; ofta kvarstående på ödetomter. — S. chinénsis Willd., vanl. (oriktigt) kallad »persisk syren», bl. äggrnnt lans., blr större, violettröda; anses vara S. pérsica vuiaaris. o. Ligiistrum L. L. vulgäre L. Liguster. Buske, manshög ell. mera; bl. tungl. ell. lans.; blr i kort, äggform. spira, gulvita, doftande; bär svart. 6, 1. Back., Boh.; allm. planterad o. stund, förvild. i s. Sv. i park. o. på kyrkogårdar. 452 GENTIANACE^. Familj Gentianäcejp. Sid. 11. a. Bl. möts.; blr i knippe; frön små, tunnskaliga: Gentianoidece. b. Stknpr utskjut., spiral vridna; 255, .... 1. Centaiiriiim bb. D:o inneslutna, raka; 9, 1, 256, 2, . . . 2. Geutiåna aa. Bl. strödda; frön hårda, täml. stora: Menyanthoidece. b. Bl. 3-fingrade, luftblad; blr i klase; 256,1, 3. Menyåuthes bb. Bl. enkla, flytblad; blr flocklikt saml. inom två bolster 4. Liiiiiitlntliemiim 1. Centaurium (Hill, delvis) Adans. (Erythrj^a Neck.). Fig. 255. Centaurium 1 erythrpea, 2 glomeratuni, o capitatum, 4 umbellatum, 5 pulchelhun. a. Med bladrosett vid stjälkbasen. b. Fodret av kronrörets längd; stjälkbl. smala (tungl., lans. ell. jämnbr.). c. Blomställn. täml. glest knippe; stånd, fästa nära kronrörets mynning; 255, 1, . . . . 1. erytlirsea cc. Blomst. tät, huvudlik. d. Stånd, fästa vid rörets mitt; 255, 2, . . 2. glomeråtiiiu dd. D:o nära rörets botten; 255, 3, . . . . 3. capitåtiim bb. Foder intill ^/^ av kronröris längd; blomst. täml. gles; stjälkbl. breda, äggr.; 255, 4, . . 4. umbellatum (Se även C. erythraea * litoralis.) aa. Utan rosett vid basen; fodr. slutl. blott av kron- rörets halva längd; 255, 5, 5. pulcliéllum 1. C. erythrséa Rafn (Gentiåna cent:m L., inberäkn. övriga arter; Er. litoralis Fr., Hartmrs fl.; E. vulgåris Wittr.). Arun. Vanl. GENTIANACE^. 45o 1 — 1,5 dm, uppr., enkel ell. upptill grenig; rosettbl. tuiigl., stjälkbl. jämnbr. ; kr. rosenröd; kronrör av flikarnas längd. O 0 (0) 7, 8. Fukt. gräsmark vid havet, säll. kärrmark längre från stranden, Sk. — Boh. o. Mpd, ÖL, Gtl., täml, allm. — Var. med tätbldg o. tätblmg dvärgform. Subsp. litorålis (Turn.) Wittr. Foder kortare än kronröret. Gtl., sälls. 2. C. glomeråtum R. et Br. (Er. gl:a Wittr.). Topp-arun. Lik föreg:s dvärgform, 2 — 10 cm h.; kronrör kortare än flik:a; blomst. omgiven av svepelikt närmade bl. Som föreg., Sk., BL, sälls. 3. C. capitåtum R. et Br. (Er. c:a Willd.). Huvudarun. När- mast lik nr 2, men bl. bredare, rosettbl. omvänt äggr. Som föreg., strand., hagmark, ödeåkrar, ÖL, m. sälls. 4. C. umbellätum Gil. (Er. centaurium Pers.). Storarun. 2 — 3 dm h.; kronrör längre än flik:a. Som nr 1, Sk. — Hall. o. SdmL, ÖL, Gtl., täml. sälls. 5. C. pulchéllum Druce (Gentiaua p:a Sw.; E. p:a Fr.). Dvärg- arun. 3 — 10( — 15) cm, än ogrenad, än rikt grenig; bl. breda; kronflikir mer än hälften kortare än de föregis. 0 '?, 8. Havs- strandsäng., Sk. — Boh. o. s. NrL, ÖL, Gtl., täml. allm. 2. Gentiåna L. a. Kr. mörkblå, r)-flik., utan fransar i mynningen, b. Kr. smalt klockform, med korta, breda flik.; 256, 2, 1. puenmoiiånthe bb. Kr. trattform. med stjärnformigt bräm; 256, 3, 2. uirålis aa. Kr. violett (ell. vitaktig), oftast 4-flik., med fransar i rörets mynning. b. Blomsk. längre än blmn; kr. bägarform. . . 3. teuélla bb. Blr kortskaft.; kr. trattform. c. Foder av 2 äggr. o. 2 smalt lans. flik. d. 005 rosettbl. spadL, bredast mot spetsen; nedre stjälkbl. tungl., trubb.; 9, 1, 256, 4, 4. campéstris dd, 0, rosettbl. äggr., avsmaln. till skaft; nedre stj:bl. äggrunt lans.; övre d:o från bred bas äggrunt lans. ell. tri- angulära; 256, 5, 5. båltica cc. Fodrets alla flik. smalt lans. d- 00. rosettbl. tungl. ell. spadl. ... 6. amarélla dd. 0, rosettbl. äggr. ell. lans 7. ulig-inösa 454 GENTIANACE^. 1. G. pneumonånthe L. Höstklocka. 1 — 3 dm h., oftast enkel; bl. jämnbr. ell. jämnbrett lans.; blr 1 ell. få. 2f 7 — 9. Torr- äng., hed., Sk., BL, v. Sm. — Boh. o. Vrml., mindre allm., vanl. sparsam. 2. G. nivålis L. Nordstålört. 0,5— 1,5(— 2) dm; fod. 5-kölat. O0 6—8. Back. i fjällen, Dir. o. Hls.— Lpl., täml. allm. 3. G. tenélla Rottb. Lappstålört. 0,3 — 1,6 dm h., stj. tråd- fin, grenig från basen; blr o. bl. små. Som föreg.; Hrj. — Lpl., sälls. 4. G. campéstris L. Stålört. Stj. täml. grov med rester av fjorårsbl. nedanför rosetten. Äng., back. Innefattar: 1. suécica (Froel,, som varietet) Murb., 1 — 2 dm h.; mell. o. översta stjälkbl. tungl. ell. avi.; täml. allm.. Sk.— Boh., Jtl. o. Vb., Öl. 6, 7. 2. is- låndica Murb., 4 — 10 cm h., mell. stj:bl. avi., mindre trubbiga, övre stj:bl. äggrunt lans., ngt spetsiga; Nrl., fjälltr. 7, 8. — 3. germå- nica (Froel., som. var.) Murb., 1 — 2 dm h., med ända till 8 led- stycken (hos suécica högst 5); mell. o. översta stj:bl. lans. ell. ägg- runt lans., spetsiga; sälls., Sk. — Boh. o. Ång., öl. 8, 9. ?'ig. 256. 1 Menyånthes, 2 Geatiaua pueuinonanthe, 3 nivalis, 4 cainpestris * suécica (rosett- o. nedre stjälkbl.), 5 baltica (d:o). 5. G. baltica Murb. Baltisk stålört. Lik nr 4; 0,5 — 1,5 dm h.; hjärtbladen gröna ännu vid blomningen. 8 — 10. Ngt lukt. äng. i kusttrakt.. Sk., ö. Sm., öl. X G- håltica X uliginösa, m. sälls. 6. G. amarélla L. Äng-stålört. Ngt spensligare, smalare o. småblmgare än nr 4 o. 5; stjälkbas med fjorårsbladrester. Ängsmark. Innefattar: 1. lingulåta (C. A. Ag. som art) F. Aresch., ledstycken 3 — 6; mell. o. översta stjälkbl. tungl. ell. avi., med trubb. ell. avrund. spets; 6, 7 ( — 8). Sk. — Lpl., ÖL, Gtl., mindre allm. — 2. axillåris (F. W. Schm.) Murb., ledstyck. 6—12; mell. o. öv. stj rbl. lans. ell, äggrunt lans., m. e. m. spetsiga; 8, 9. Sk. — Boh. o. s. Nrl., öl., Gtl., sälls. GENTIANACE^. APOCYNACE^. ASCLEPIADACE.E. CONVOLVULACE^. 455 X G^« * lingulåta X suécica, * axillåris X germånica, m. sälls. 7. G. uliginosa Willd. Sumpstålört. Oftast omkr. 1 dm h.; hjärtbl. gröna ännu vid blomn.; motsvarighet till nr 5. 8 — 10. Fukt. ängsmark, helst i kusttrakt., Sk. — s. Nrl., ÖL, Gtl., mindre allm. 3. Menyänthes L. 256, 1. M. trifoliåta L. Vattenklöver, Blacken. Stjälkar grova, ned- ligg. ell. från strandbrädden i tät matta uthäng. i vatten; blomställn. kägelform, klase på upprat stäng.; kr. utvänd. rosenröd, invänd, vit, fransad. 2|. 5, 6. Å- och sjöstränd., skogskärr.. Sk. — Lpl., öl., Gtl., täml. allm. 4. Limnänthemum Gmel. L. nymphgeoides Lk. SjöguU. Stam på bottnen av damm., sjöar, diken; bladskivor flytande, lika små näckrosbl., 3 — 5 cm 1.; kr. stor, gul, med hårig botten. 2^ 7, 8. Förvild., Götaland, flerest., sälls. Familj Apocynäceae. Vinca L. Sid. 10. 12, 5. v. minor L. Sinngröna, Vintergröna. Mattbildande; stj. nedligg., revlikt utdragen; bl. möts., brett lans., läderart.; kr. tratt- form., violblå, flik. tvärhuggna. 2f 6. Allm. planter.; lätt förvild., park., skogsback. o. d. Familj Asclepiadiiceae. Cynänclium L. Sid. 10, 12. 12, 4. C. vincetoxicum Pers. (Asclépias v. L.). Tulkört. Stj:r grupp- vis, 3 — 5 dm h.; bl. möts., smalt äggr., spetsiga; kr. ungef. 1 (;m br., stjärnform., vit; fröhus spelform., 5 cm 1.; frön med vit hår- krona. 2f 6, 7. Berg, rös, back.. Sk. — Uppl., Öl., Gtl., mindre allm., lokalt ymnig. Familj ConYohuläceae. a. Parasiter, icke gröna, trådlika, bladlösa; kr. tydl. 4— 5-flik.; stift 2; 10, 1, 257, 1. Ciisciita aa. Slingerörter med hjärtl. ell. spjutl. bl.; kr. otydl. flikig; stift 1 med 2 märken; 258, 1, 2. Convolvulus 456 CONVOLVULACE.E. 1. Cusciita L. Sid. 8, 12. a. Märken trådlika, jämnsmala. b. Krona klockformig; de små fjällen i kronröret tryckta intill kronan; 10, 1. c. Kr. 4-(säll. 5-)flikig, näst. cylindrisk; foder kluvet till mitten; under fodret en nästan lika tjock fot; 10, 1, . 1. europtéa cc. Kr. 5-flik., ngt vidgad; fod. kluvet till ba- sen, avsmalnande i den skaftliknande foten 3. lialopliyta bb. Kr. skålformig; kronrörets fjäll böjda mot pi- stillen; 257, 1, 3. epithymiim aa. Märken smalt klubblika, korta, inneslutna; 257, 2, 4. epiliuuin 1. C. europaea L. Snarreva, Nässelsilke. Stj. vitgul ell. skär, lik en tjock tråd, slingrande o. med små sugvårtor fästande sig vid värdplantan; blr i små huvud av samma färg. 0 7, 8. Parasit på ett hundratal olika arter, mest brännässla o. humle, stigande 1—1,5 m högt; Sk.— Dir. o. Vb., ÖL, Gtl., täml. sälls. 2. C. halophyta Fr. Lik föreg. (artkännemärkena något osäkra); färg rödare; blr ngt öppnare o. kortare. Parasit på strandväxter. Sk. (?), Sm. C?), Boh., Gtl.; sälls. 3. C. epithymum Murr. Ljungsilke. Stj. näst. tagelsmal, ett par dm lång, blekgul ell. rödakt. ; huvud ärtstora, vitaktiga. O 7, 8. Torra back., hed., pa- rasit på backtimjan, ljung, gulmåra m. m.. Sk. — Uppl., ÖL, Gtl., samt i trädg.; sälls. — Subsp. trif6lii(Bab.) Choisy, Klöversilke, Klöversnär- ja, gulröd, blomhuvud ngt större; på odl. klöver. 4. C. epilinum Weihe. Lin- silke. Stj. som föreg:s, blekgul; blomhuvud större än nästföreg:s. O 7, 8. På lin, Sk.— NrL, ÖL, Gtl., sälls. Fig. 257. Cuscuta 1 epithymum (med blmn förstor. o. öppnad), 2 epilinum (med pistillen). 2. Convölvulus L. Sid. 11. 1. c. arvénsis L. Åkervinda. 258, 1. Stj. klättrande (slingr.) ell. liggande, oftast 3 — 5 dm L; kr. vit ell. skär, linnéa-doftande. % 7, 8. Trädor, åkerkanter, sandfält. Sk.— Dir. o. Mpd, ÖL, Gtl., CONVOLVULACE.E. POLExMONIACE.E. BORAGINACE^. 457 allm. — f. annulåtus Pihl, kr. med purpurr. ring nära bottnen; f. purpuråscens, kr. slutl. rosenröd. — var. linearifölius Choisy, bl. jämnbr. 2. C. sépium L. (Calystégia s. E. Br.). Snårvinda. Stj. flera m 1.; kr. 4 — 5 cm br., vit (ell. rosenröd, f. coloråtus Lge); blmns bas inom två breda förblad. 2^ 7, 8. Snår, ofta vid strand., Sk. — Uppl. o. Vrml., Öl., Gtl., mindre allm. Fig. 258. 1 Convol- vulus arvensis (blma o. två bl., huvudarteu och var. linearifölius), 2 Polemonium cam- panulatum. Familj Polemoiiiaeeap. Polemonium L. Sid. 11. 1. P. coeriileum L. Blågull. 14, 4. Stj. o — 5 dm h., smal, styvt uppr., enkel, upptill m. kort o. tätt finluden; bl, lans., 8 — 12- par., småbi. 2 — o em 1., brett ell. äggrunt lans., berörande var.; blr i smsatt klase; kr. (blekt) violblå (säll. vit), 12 — 15 mm 1., skålformig. 2|. 6, 7. Ängsmark, även i fjälltrakt., Hls. o. Hrj. — Vb. o. Lpl., mindre allm.; även prydnadsväxt på fritt land. I fjälltr. storblom- migare, närmande sig följande. 2. P. campanulåtum Th. Fr. (som subsp. under nr 1). 258, 2. Stj. 4 — 6( — 8) dm h., upptill jämte blomskaft o. foderbas ngt ull- hårig o. körtelhårig; bl. ungef. 8-par. ; småbi, ungef. 1,6 cm 1., smalt lans., åtskilda; blomst. vanl. kort, enkel klase; kr. 20 — 22 mm 1., klocklik. Ängsmark, videsnår, (Jtl.?), Lpl., sälls. Familj Boraginäceae. Sid. 10. 12, 6. a. Stånd, inneslutna i kronröret; märke 1, helt ell. urnupet; kr. likbladig. b. Kronrörets mynning med 5 knölar (kupiga fjäll), döljande ståndarna, c. Blr fåtaliga i bladvinkha; foder med tan- dade flikar, efter blomn. tillväxande, plattat; 259, 1, 5. Asperiigo 458 BORAGINACE.E. Fig. 259. 1 Asperugo (utvuxet foder), 2 Symphytum officinale (jämte insidan av kron- flik med stånd. o. fjäll), 3 Lithospermum officinale, 4 Lappula ecMnata, 5 Myosotis scorpioides (med delfrukt), 6 Lycopsis, 7 Cynoglossum (fr.). Fig. 260. Borago bikronefjäll o. ståndare. cc. Blr i s. k. boragoid, sicksackgrenig, i början urfjäderlikt inrullad klase (ell. ax); fod. ej plattat. d. Kr. bägar- ell. smalt klockform.; myn- ningsfjällen lans., spets.; 259, 2, . . dd. Kr. trattform. ell. fatlik (brämet m. e. m. plattat). e. Alla blr med skärmbl. ; kronrör täml. långt. f. Fod. näst. fribladigt. g. Kronrör rakt. h. Delfr. släta, vita; 259, 3, 14. hh. D:o med hullingborst; 259, 4, 3. gg. Kronrör krökt; 259, 6, . . 9. ff. Fod. sambladigt till mitten; 261,7, ee. Åtm. övre blr utan skärmbl. f. Delfrukt, nedplattade, skålfor- miga; kronrör kort. g. D:o släta, ej vidhängande . gg. D:o med hullingbärande pig- gar; 259, 7, 261, 2, . . . . 2. ff. D:o äggform., släta; 259, 5, . . 12. bb. Kronrörsmynn. utan knölar ell. fjäll; bora- goid. c. Fod. näst. fribladigt. d. Styvhår. örter; kr. trattform. med smalt rör o. 5 längdveck i mynningen; 261, 6. e. Delfrukter fästa med själva basen 14. 6. Symphytuni Lithospermum officinale Låppula Lycopsis 8. Ånchiisa 1. Omphalodes Cynoglossum Myosotis Lithospermum arvénse BORAGIXACE^. 459 ee. Delfrukter fästa med sidan ... 4. Åmsinckia dd. Kal, blågrå havsstrandsört; kr. klock- ell. urnformig med brett rör; 261, 5, 13. Merténsia cc. Fod. kluvet till mitten ell. 5-tandat; 261, 3, 4. d. övre blr utan skärmbl.; kr. trattform. 11. Piilinonaria dd. Alla blr med skärmbl.; kr. bägar- ell. klockformig 10. Nönnea aa. Ståndare utskjutande. b. Kr. likbladig, stjärnlikt utbredd, blå med vita bikronefjäll; stånd, hopstående, strängar m. korta; 260, T. Borågo bb. Kr. olikbladig, blå, med öppen mynning, utan fjäll; märken 2; 261, 1, 15. Écliium Fig. 261. 1 Echium, 2 Cynoglossum, o Palmouaria officinalis (foder), 4 P. angusti- folia, 5 Merténsia, 6 Lithospermnm arvense, 7 Anehusa officinalis. 1. Omplialödes Moench. 1. o. verna (L.) Moench. 1 — 1,5 dm h.; rosettbl. äggrunt hjärtl., stjälkbl. äggr. lans.; kr. ljusblå, fjäll vita; delfrrs kant upp- viken, utan tänder. 2j. 5, 6. Odl. som prydnadsv., stimd. förvild. (Sydeur.) 2. O. linifolia (L.) Moench. 2 — 4 dm h.; bl. avi. ell. lans.; kr. vit; delfrukt:s kant tandad. O 6, 7. Som föreg. 2. Cynoglossum L. c. offlcinåle L. Hundtunga. 5 — 7 dm h., grov, mjukluddig, gråaktig, illaluktande; bl. tätsitt., de övre jämnbrett lans., halvomfatt.; kr. brunröd, slutl. mörlaåolett. O O 6, 7. Vägkant., tomter, Sk. — Dir. o. s. Nrl., öl., Gtl., mindre allm. 3. Läppula Gil. 1. L. echinåta Gil. (Myosotis lapp. L. ; Echinospérmum lappula Lehm.). Piggfrö. 259, 4. Omkr. 2 dm h., grenig i toppen; frukt- 460 BORAGINAOE^. skaft uppr., kortare än fodret; delfr:s kant med dubbelrad. huUing- borst. 00 6;, 1. Grus, vägkant., tomter. Sk. — s. Nrl., ÖL, GtL, täml. sälls. 2. L. defléxa Garcke (Myosotis d. Wg). Hängpiggfrö. 262,1. Lik föreg., men dubb. högre, ofta grenig fr. basen; klasar glesare, kr. ngt större; fruktsk. nedböjda, längre än fodr.; borst i enkel rad. 00 7, 8. Bergäng., Sm., Hrj. o. Mpd — LpL, sälls. 4. Amsinckia Lehm. 1. A. lycopsoides (Lehm.) A. DC. 2 — 4 dm h., långgrenig, borst- hårig, borst med vit knölformig bas; stj.-bl. äggrunt lans.; blomst:r m. långa, glesa; kr. gul (till form o. storl. lik Lithosp. arv. 261, 6); stånd, nära kronrörets bas. 0. Tillfäll, införd. (Kaliforn.) 2. A. intermédia F. et M., lik föreg., men bl. jämnbr., stånd. i rörets mynning. 5. Asperugo L. A. prociimbens L. Paddfot, Riva. Stj. 0,5 — 1 m, slak, lig- gande, ell. snärj klättrare gm fina kroktaggar; bl. tungl. ell. lans.; kr. liten, mörkblå. 0 5, 6. Odl. jord, tomter, Sk.— Vb., ÖL, GtL, mindre allm. 6. Symphytum L. 1. S. offlcinåle L. Vallört, 0,7 — 1 m h., grov, storbldg; bl. nedlöp. på stj:n som breda lister ända till nästa bl. ell. längre; fod. 8 mm 1., ^/s ell. V^ av kr:s längd; kr. cylindr., rödviolett (var. rosen- röd ell. gulvit) med korta, i sin spets utåtböjda flik. 2^ 6 — 8. Odl. jord, parker, diken, Sk. — Vrml. o. Dir. 2. S. åsperum Lepecli. Taggvallört. Som föreg., men bl. ej ell. blott som en kort strimma nedlöp.; stj., grenar o. bladnerv:s undersida glest beklädda av små, krökta, vid basen uppsvällda, vitakt. taggar; fod. 5 mm L, ungef. ^/i av kr:s längd; kr. klocklik, blå, med brett äggr., uppräta flik. Som föreg. X S. åsperum X officinåle, S. uplåndicum Nym. (S. orientäle i skand. flor., ej L.); till hårighet, bladbas, fodrets storl. o. kronans form intermediär mell. 1 o. 2. 7. Bor ägo L. B. offlcinålis L. Gurkört. Vanl. 5 dm h., grov, saftig, borst- hår.; kr. nära 3 cm br. 0 7, 8. Odl. jord, mera säll. förvild.; av gammalt odl. (Sydeur.) BORAGINACE^. 461 8. Anchusa L. A. officinålis L. Oxtunga. 5 — 8 dm h., glest o. utspärrat vithårig; kr. först violettröd, sedan mörkt violblå, fjäll vita, sammets- ludna. 2f 6, 8. Ängsback., vägkant., grusfält, Sk. — s. Nrl., ÖL, Gtl., täml. allm. X ^- officinålis X Lycopsis arvénsis^ m. sälls. 9. Lycöpsis L. L. arvénsis L. Rast. 2 — 3 dm h., enkel ell. föga grenig; kr. först rosenröd, sedan ljusblå med vit mynning. 0 6, 7. Åkr., Sk. — Yb. o. s. Lpl., ÖL, GtL, täml. allm. 10. Nönnea Med. 1. N. rosea Lk. Uppr. ell. uppstig., omkr. 2 dm, långgrenig; kr. rosenröd med gult rör; delfr. avL, ngt rynkiga. 0 6, 7. Åkr., s. o. melL Sv., inkommen på senare tider. (Sydryssl.) 2. N. puUa (L.) DC. Som föreg., grågrön; kr. mörkt violett- brun; delfr. runda, starkt rynkiga. 1\., f. ö. som föreg. 11. Pulmonäria L. 1. P. officinålis L. Lungört. 261, 3. 1 — o dm h.; rosettbl. hjärtl. ell. äggr. med smalt skaft, stjälkbl. äggrunt lans.; fod. flikat till ^l^ ell. ^/4; kr. först rosenröd, sedan blåviolett. 2^ 5, 6. Lund., Sk. — s. Nrl., ÖL, mindre allm. — var. maculåta Aschers., bl. vit- fläckiga; Sk., m. sälls. 2. P. angustifolia L. Smalbladig lungört, 261, 4. Lik nr 1, men rosettbl. lans. med brett skaft, stj:bl. jämnbrett lans.; fod. kortare, flikat till mitten. 2|. 5, G. Sk., BL, Sm., Vg., sälls. X P' angiiMifolia X officinålis^ m. sälls. 12. Myosötis L. a. Foder med tilltryckta, raka hår; kronbräm platt, b. Fod. ej flik. till mitten; flikar ej längre än kronröret; 259, 5, 262, 3, 1. scorpioides bb. Fod. flik. till mitten; flik. längre än kron- röret. c. Fod. o. blomsk. ej mycket förlängda efter blomningen; 262, 2, 2. caespitosa cc. D:o betydligt tillväxande efter blomn. . . 3. läxa 462 BORAGINACE^. Fig. 262. 1 Lappula deflexa, 2 Myosotis caespitosa, 3 scorpioides, 4 silvatica, 5 micrantha, 6 collina. aa. Fod. med utspärrade, krokuddiga hår, djupt flikat. b. Kronbräm platt, 8 — 10 mm brett; 262, 4, . 4. silvatica bb. D:o skålform., 2 — 3 mm br. c. Fruktfoder kortare än sitt skaft ell. av dess längd, efter blomn:n utstående, d. Oftast högväxta; skaft dubb. så 1. som fruktfodret ell. mera. e. Skaft 2 ggr fruktf:s längd; fod. slutet 5. ee. D:o 3 — 4 ggr fr:f:s längd; fod, öppet 9. dd. Låg o. späd; skaft av fodrrs längd; 262, 6, 6. cc. Fruktf. längre än sitt skaft. d. Kr. m. liten, ljusblå; fruktfod. näst. oskaft., tryckt mot stjälken; 262, 5, 7. dd. Kr. liten, först gul, sist blå; fruktf. med hälften så 1., utspärr. skaft 8. arvensis sparsifléra collina niicråntlia yersicolor 1. M. scorpioides L. (M. palustris L., som varietet; Hill, With., Roth m. fl.). Förgätmigej. Oftast omkr. 3 dm h., stund, uppstig., täml. slak, näst. kal ell. utspärr. hårig (ell. tilltryckt hårig, var. strigulosa Rchb.); kronbräm 8 — 10 mm br. (var. micrantha Opiz, bräm 5 mm br.). 2^ 6 — 8. Kärräng., mest på strand., även diken o. källavlopp, hela landet, täml. allm. 2. M. csespitosa C. F. Sch. Kärrförgätmigej. Till alla delar ngt mindre än nr 1, rikt förgrenad upptill, med talr. blomställn:r; kronbräm 4 mm br. 0 (2|-?). Som nr 1. 3. M. läxa Lehm. Strandförgätmigej. Lik nr 2, men lägre; har späd pålrot o. bladrosett (hos nr 2 vissnad rosett vid blomnrn BORAGINACE^. 463 O. talr. fina birötter); ofta grenig nedifrån, ledstycken långa, även blomställn:r längre utdragna, m. glesa; bl. ngt bredare avlånga, mer utstående. O 7, 8. Sjö- o. havsstrand., BL, Sm., Sdml., Uppl., öl., mindre allm. 4. M. silvåtica Hoffm. Skogsförgätmigej. 3 — 5 dm h., till växt lik nr 1, men upprSt; nedre bl. spadlika ell. långskaftat ellipt., de mell:a avi. ell. brett lans., de översta äggrunt lans. O o. 2|. 5 — 8. Lund., Sk. — T. Ipmk i de flesta landskap, särsk. i lägre fjälltr. ym- nig; ofta odl. o. vanl. rikligt självsådd. 5. M. arvénsis (L., som var.) Hill. Åkerförgätmigej. 2 — 4 dm h., uppr., enkel ell. upptill grenig; kronbräm 3 mm br. 0 (0) 6 — 9. Åkr. o. annan odl. jord; även skogsbryn o. ängsback., hela landet allm. 6. M. coUina Hoffm. Backförgätmigej. 1 — 2 dm h., ofta böjd ell. snedställd; kronbräm 1 — 1,5 mm br. 0 0 5, 6. Back., klipp., murar. Sk. — Jtl., Öl., Gtl., täml. allm. 7. M. micrantha Pall. (M. stricta Lk). Vårförgätmigej. Of- tast 1 dm h., ända från basen delad i talr., uppr. grenar. 0 (0) 4—6. Back., häll.. Sk.— Lpl., öl., Gtl., allm. 8. M. versicolor (Pers., som var.) Sm. Brokförgätmigej. Lik nr 6 o. 7, svagare grenad än nr 7, kronröret slutl. längre än fodret. 0 (O) •'^j 6- Torr, sandig mark, havsstrand., vägkant.. Sk. — Boh. o. Sdml., ÖL, Gtl., mindre allm. 9. M. sparsiflora Mikan. 2 — 3 dm h., slak, utspärr. grenig; blomställn. nedtill bladig; fruktskaft slutl. nedböjda. 0. Förvild. i trädg., s. Sv., sälls. 13. Merténsia Eoth. M. maritima S. F. Gray (Pulmonäria m. L.; Stenhammäria m. Rchb.). Fjärva. Stj. nedligg. o. uppböjd, 3 — 5 dm L; bl. daggblå, brett ellipt. ell. äggr.; kr. först rosenr., slutl. ljusblå. 2|. 7, 8. Havs- strand., Boh., sälls. 14. Lithospérmum L. 1. L. arvénse L. Sminkrot. 2 — 4 dm h., smal, enkel ell. fågrenig, ljusgrön, tilltryckt styvhårig; stjälkbl. avL; kronbräm gulakt. vitt, röret upptill blågrått; fr. gråbruna, småknöliga. 0 5, 6. Äkr., hela landet, täml. allm. — var. coeruléscens DC, kr. blå. 2. L. officinåle L. Stenfrö. 3 — 6 dm h., mörkgrön; bl. o. grenar utspärr., tilltryckt styvhår.; kr. gulvit; fr. porslinsvit, blank. 464 BORAGIXACE^. VERBENACE^. LABIATiE. 2^ 6, 7. Torr mark i kalkstenstrakt., busksnår, skogsbryn, Sk. — Bob. o. Gstr., ÖL, Gtl., mindre allm. 15. Échium L. E. vulgäre L. Blåeld. 0,6 — 1 m b., grov, styvt uppr., enkel, gråakt., styvbår.; blr i lång spira; kr. från rosenröd till bimmelsblå, säll. vit. 0 0 6 — 8. Grusfält, bankar, även trädor o. ruderatfält. Sk.— Vb. o. Jtl., ÖL, Gtl. Familj Terbeiiäceap. Verbéna L. Sid. 23. v. offieinålis L. Järnört. 263. Stj. omkr. 5 dm b., spensl., 4-kant.; bl. möts., 3-flik. ell. parflik.; kr. blekröd. 2^ 8, 9. Tomt., odlingar, Sk. sälls.; bamnar (Kalm., Göteb., m. m.), tillfällig. Fig. 263. Verbena officin all (blomst, fr., bl.). Familj Labiatie. Tvåläppsväxter. Sid. 23. a. Kronan tydligt olikbladig, tvåläppig. b. Överläppen välvd, täckande stknprna. c. Fod. tvåläppigt. d. Stånd. 2; blr i lång spira; 4, 4, . .15. Sålvia dd. Stånd. 4. e. Fod. efter blomn. plattat; blr axlikt samlade i toppen; 264, 265, 1, 9. Pniiiélla ee. Fod. ej plattat. f. Fodrets läppar bela, tvärbuggna, efter blomn. slutna; blr fåtaliga i bladvinkl.-a;265,2,267,4, 3. Sciitellåria ff. Fodrets båda läppar fli- Fig. 264. Prunella kade; överläpp :s mittflik vulgaris (blomställn.). bredast; blomställn. tät, axlik; 268, 8. Dracocéplialum ee. Fod. ej tvåläppigt, m. e. m. likformigt 5-flikat. d. Kronunderläpp med trubb. sidoflikar. LABIATiE. 465 e. Underläppen med två uppstående käglor vid mittflikens bas; ståndar- knpr håriga; 265, 3, 10. Galeöpsis ee. D:o utan kägellika bihang; ståndar- knpr ej håriga, f. Bl. handflik.; underläpp:s mitt- flik avlång; 265, 6, 12. Leoniirus ff. Bl. hela; underlpns mittflik om- vänt hjärtl. ell. urnupet spad- formig. g. Foderrör upphöjt 1 O-nervigt med utbredd mynning; 265,4, 13, Ballota gg. D:o slätt med upprat kant . 14. Stachys dd. Kronunderläpp med spetsiga sidoflikar; mittflik utan kägellika bihang; foder- rör slätt; 265, 7, 11. Lamiuiii Fig. 265. 1 Prunclla vulgaris (foder), 2 Scutellaria galericulata (foder), 3 Galeopsis tetrahit, 4 Eallota nigra (foder o. krona), 5 Marnibium (foder), 6 Leonurus, 7 Lamiiim album. bb. Kronöverläpp kort, platt ell. näst. felande, c. D:o tydlig, kort, platt, d. Foder likbladigt. e. Foder 5-flikigt. f. Stånd, utskjutande. g. Blomställn. yvig; foderflikar- na lika till formen; stknpr 2-rumm.; bl. gröna. h. Fodermynning med tät, vit hårring; blomställn. bred, kvastlik ell. huvudlik . .18. Origanum hh. D:o utan hår; blomställn. smal, klaselik, ensidig . .17. Hyssopus gg. Blomst. ett smalt, tätt ax. h. Bakersta foderfliken med bihang; stknpr 1-rumm.; gråaktig halvbuske ... 4. Lavåndiila 30 — 164295. Liudman, Flora. 466 LABIATiR. hh. Alla foderflikar lika;] ax ensidiga med rundade skärmblad; grön ört; 273, 22. Elssholzia ff. Stknpr under överläppen. g. D:o parvis hopslående; revig, nedligg., rundblad, ört; 266,1, 7. Glechoma gg. D:o åtskilda; styvt upprat, gråluden ört 6. Népeta ee. Fod. 10-flik.; flikar borstlika, krok- uddiga; kronöverläpp hög, smal; stånd, ej utskjut.; småblmg ört med vitluddig stjälk; 265, 5, 267, 2, . . 5. MarriiMum dd. Foder tvåläppigt. e. Stånd, utskjut.; foderrör klockfor- migt; fodermynning med tät, vit hårring; 266, 2, 19. Tliyinus ee. Stknpr under överlpn; 266, 3, 4, . 16. Saturéja cc. Kronöverläpp mycket liten ell. felande; fod. nästan likformigt 5-flikigt. d. Överläpp mycket kort, urnupen, skild från underlpn; 266, 6, 1. Ajug-a dd. D:o kluven och vardera halvan förenad med underlpn (som därig. är 5-flikig); 266, 7, 2. Teiicrium Fig. 266. 1 Glechoma (blma och befrukta :s(l elär), 2 Thymus serpyllum (foder), 3 Saturéja acinos (foder), 4 S. vulgaris, 5 Mentha arvensis, 6 Ajuga pyramidalis (blma, sedd från baksidan), 7 Teucrium scordium (d:o). aa. Kronan liten, otydl. tvåläpp. ell. näst. likbladig (överläppen föga större än var och en av un- derlpns flikar), b. Stånd. 4; bl. hela, sågtandade. c. Stånd. tydl. 2-väldiga; blomställnrr axlika, ensidiga, med breda, rundade skärmbl.; 273, cc. Stånd, ungefär lika långa; skärmbl. m. små ell. inga; 266, 5, 272, ..... bb. Stånd. 2; bl. parflikiga; 4, 5, 22. Elssholzia 21. Mentha 20. Lycopus LABIATiK. 407 1. Åjuga L. a. Med revor; stjälk på två sidor hårig; 267, 1, 1. reptaus aa. Utan revor; stj. runt om hårig. b. Med bladrosett under blomningen; skärmbl. dubb. längre än blrna; 266, 6, 2. pyraiuidalis bb. Inga rosettbl. under blomnm; de översta skärmbhn kortare än blrna o. genevénsis 1. A. reptans L. Revsuga. 1 — 2 dm h., grov, mjukhårig, revorna dubbelt längre; rosettbladen ellipt., långskaft., stjälkbl. smalt äggr. eller omvänt äggr.; övre skärmbl. ngt kortare än blrna; krona högblå (säll. rosenröd). 2^ 5, 6. Skugg., ngt fukt. mark, Sk. — Boh. o. Sm., Gtl., sälls. 2. A. pyramidalis L. Blåsuga. 1 — 1,5 dm, mjukhårig; ro- settbl. äggr. ell. ellipt., kortskaft.; stjälkbl. o. skärmbl. tätsittande i fyra rader, uppåt småningom allt mindre; kr. blekblå. 2|. 5, 6. Skogsmark, hagar. Sk. — s. LpL, Öl., Gtl., allm. — i. glahråta Hartm.: näst. kal., m. sälls. X ^- pyramidalis X reptans, m. sälls. 3. A. genevénsis L. 1 — 2 dm, tätt långhårig; nedre blad åt- skilda; stjälkbl. avi. ell. smalt äggr., grovsåg.; skärmbl. kortare, tätsitt., treuddiga; kr. högblå. 2^ 5, 6. Skogsbryn (på kritgrund), s.-v. Sk., m. sälls. 2. Teucrium L. 1. T. scordium L. Löksuga. 1 — 3 dm h.; bl. oskaftade, avi., lans. ell. tungl., glest o. grunt sågade; blr parvisa i blad- vinkha; kr. rosenröd. 2|. 7, 8. Ängsmark i kalktrakt., Sk., Ög., ÖL, Gtl., sälls. 2. T. scorodonia L. 2 — 5 dm h.; bl. skaftade, smalt hjärtl., tätt naggsåg.; blomställn. klaselik, bladlös; kr. blekgul ell. gröngul. 2^ 7. Tillfäll, införd ell. förvild., m. sälls. (s. N., v. Tyskl. m. m.). 3. Scutelläria L. 1. S. galericulåta L. Frossört. 267, 4. Uppstig., spenslig, enkel, 2 — 4 dm h.; nedre stjälkbl. grunt o. glest nagg., avi. med hjärtl. bas; kr. 4 ggr längre än fodret, violblå, underläpp, vit, punk- terad. % 7, 8. Skuggiga sjöstränd., diken, Sk. — Lpl., öl., Gtl., åtm. i s. o. mell. Sv. täml. allm. 2. S. hastifolia L. Toppfrossört. 267, 5. Lik föreg.; nedre bl. helbrädd., triangulära med spjutlik bas; kr. 5 — G ggr längre än 468 LABIAT.E. fodret; underläpp enfärgad. 2^ 6, 7 Öl., Gtl., mindre allm. Som föreg.j Sk. — Uppl., Hall., 4. Lavåndula L. L. spica L. Lavendel. Låg buske: bl. jämnbreda, gråaktiga, starkt vällukt.; axet på m. långt skaft; kr. violblå, t. liten. 2f 7 — 9. Allm. trädgårds- och kyrkogårdsväxt. (Sydeur.) 5. Marrubium L. M. vulgäre L. Kransborre. 265, 5, 267, 2. Stj. 2- dm h. grov, styv, tätt vitluddig; bl. hjärtlikt eller äggr. kretsrunda, oregel- mäss, naggade, buckligt rynkiga, undertill gråluddiga; kr. m. liten, gulvit. 2^ 6 — 8. Torr mark, vägkanter, tomter, Sk. — Boh. o. Uppl., ÖL, Gtl., täml. sälls. 6. Népeta L. N. cataria L. Kattmynta. 0,3 — 0,7 dm, upprat, styv, gråluden; bl. hjärtl., kortskaft., grovsåg.; blr i tät, axlik ställning; kr. liten, vit, rödprickig. 2|. 7, 8. Tomter, Sk.— Uppl. o. Vrml., ÖL, Gtl., mindre allm. 7. Glechöma L. G. hederåcea L. (Népeta glcchoma Benth.). Jordreva. 266,1, 267, 3. Stj. 0,1 — 1 m lång, nedligg., stund, hängande o. klättrande; blommande grenar 1 — 2 dm h., uppräta; bl. njurl., grovt, naggade; blr fåtaliga i bladvinklarna; kr. violett, 1 — 2 cm 1. 2f. 5, 6. Ängs- mark, lund., Sk.— NrL, ÖL, Gtl., t. allm. Fig. 267. ] Ajuga reptan.s, 2 Marrubium, 3 Glechöma, 4 Scutellaria galericulafa, 5 S. hastifolia. LABIAT.E. 469 s. Dracocéphalum L. 1. D. ruyschiana L. Drakblomma. 268. 2 — 5 dm h., upp- stig., spensL, tätbladig; bl. jämnbr., 3 — 5 cm 1., med mångbladiga bladvinkelskott ; blomst. ett kort, tjockt ax; kr. mörkblå, över 2 cm 1. 2f 7, 8. Torräng., Sm., Og., Vg., Vsm., sälls. 2. D. thymiflorum L. ^ Draktimjan. 2 — 5 dm h., upprat; bl. äggrunt lans.; blomst. axlik, slutl. / |^,/^'" 2 dm 1.; fodrets bakersta flik bakåtböjd, spadlik med ^|. lång udd, rodnande; kr. ljusblå, 1 cm 1. O 5, G. Planter. o. förvild., tomt., odl. jord, Sk. — Uppl., sälls. ^^''g- 268. Dracocé- phalum ruyschiana. 9. Prunélla L. 1. P. vulgåris L. Brunört. 264, 265, 1. Oftast uppstig., 1 — o dm h.; fodrets överläpp näst. tvärhuggen med o åtskilda tänder; kr. omkr. 1 cm 1., violett. % 7, 8. Ängsmark, mest fuktig, gräs- mattor; hela landet allm. 2. P. grandiflora (L., som var. under nr 1) Jacq. Lik föreg., men översta bl. avlägsnade fr. blomställn.; fodrets överläpp grunt 3- flik., flikarna äggr. med udd; kr. omkr. 2 cm 1. % 7, 8. Äng. på kalksten, Vg., Öl., Gtl. 10. Galeöpsis L. a. Ledstyckenas övre del uppsvälld, borsthårig. b. Krona vit eller purpurröd med röd-vit-gul- brokig underlp; kronrör upptill föga vidgat, c. Underlpns mittflik nästan kvadratisk, tvär- huggen ; ledstycken upptill borst- o. glandel- håriga; 265, 3, 1. tétrahit cc. Underlpns mittflik rektangulär, urnupen; ledstycken upptill blott borsthåriga; 269, 1, 2. biflda bb. Kr. ljusgul med violett underläppsmittflik; kronrör upptill starkt vidgat 3. speciosa aa. Ledstyckena mjukhåriga, ej uppsvällda. b. Bl. lansettlika ell. smalt äggr., glest grov- sågade 4. ladanum bb. Bl. smalt ell. jämnbrett lans., näst. helbrädd. 5. aiigustifolia 1. G. tétrahit L. Pipdån. 2 — 5 dm h., upprat, utspärr. gre nig; bl. oftast smalt äggr., långspets., grovsåg. ell. glest nagg.; blom st:s skärmbl. oftast med kilform. bas; kr. oftast purpurröd. O 7, 8 Skogsberg, tomter, träder etc; hela landet allm. 470 LABIAT^. 2. G. bifida Boenn. Toppdån. Oftast 2 — o dm, spensligare än föreg.; bl. ofta mera tätnerviga; blomst:s skärmbl. med bredare äggr, bas; kr. blekviol. eller vitaktig, mindre än föregis. Som föreg. X G. hifida X tetrahit? (mellanf:r mell. båda). 3. G. speciosa Mill. Hampdån. Örtståndet likt 1 tetrahit, men högre; kr. större, läppar bredare. Som de föreg. Åkrar, tomter, skogsbryn, t. allm. — f. sulphurea (Jord.), även underläppen gul. 4. G. lådanum L. Mjukdån. Lik de föreg., men stj. spenslig, jämntjock, upptill körtelhårig, och bl. smalare, bladbasen kilform., skaftet kort; kr. ljust purpurröd. O 7, 8. Åkrar, renar, mindre allm., Sk.— Jtl., Öl., Gtl. 5. G. angustifolia Ehrh. Smaldån. Lik nr 4, men glesare grenig och bladig; skärmbl. utspärr. Åkr. i kalkstenstrakter, m. sälls. Fig. 269. 1 Galeopsis bifida, 2 Lamium hybridiim, 3 purpureum, 4 amplexicaule. 11. Lamium L. a. Underläppens tre flikar näst. lika stora, sido- flikla äggr., långspetsiga; stknpr kala; flerårig ört med långa, nedligg. skott; krona gul; 270, 1, 1. ^aleobdolon la. Underlpns mittflik omv. hjärtl., sidoflik. myc- ket små, spetsiga, b. Fleråriga örter med stort kronbräm. c. Kr. vit med gulgröna honungstecken; 265, 7, 2. album cc. Kr. rosenröd 3. maculåtum bb. O med ljust purpurröd kr. och litet bräm. c. Bl. brett hjärtl.; övre bl. o. blomkransar pyramidformigt hopträngda, d. Bl. enkelt naggade; kronrör vid basen hopdraget; 269, 3, 270, 2, 4. purpureum dd. Bl. grovt dubbelsåg.; kronrör jämn- tjockt; 269, 2, 270, 3, 5. hybridum cc. Blad njurlika; övre blad o. blomkransar åtskilda. LABIAT^. 471 d. Foderflikar längre än foderröret, efter blomningen utstående; översta bl. m. kort skaftade 6. intermédiiim dd. Foderflik. kortare än foderröret, efter blomn. hopslutna; översta bl. oskaft., stjälkomfatt,; 269, 4, 7. amplexicåule 1. L. galeobdolon Crantz (Galeobdolon luteum Huds.). Gul- suga, Gulplister. Stj. dels uppräta, 2 — 3 dm, blommande, dels nedliggande (dessas blad vanl. vitbrokiga); kr. 25 mm 1. 2^ 5, 6. Lund., sälls. Sk., BL, Sm. 2. L. album L. Vitplister. Stj. 3 — 5 dm h.; sällskapL, grov; bl. hjärtlikt triangulära, grovsåg., mörkgröna. Tomter, gat- o. väg- kanter. Sk. — Jtl. — Ång., allm. blott i östra landskapen. 2^ 5 — 10. — f. roseum Lge, kr. skär. 3. L. maculatum L. Skönplister. Till växten lik L. album, men blad med ett gråvitt mittband; s. Sv. förvild., sälls. 4. L. purpiireum L. Rödplister. 1 — 2,5 dm h. frän en svag, fingrenig pålrot; långgrenig från stjälkbasen, fränt luktande; övre bl. nedåtböjda, de översta ofta rodnande. — 0O 4 — 11 (stund, vinterblomm.). Odl. st., trädg., åkr., m. allm. — f. albiflorum Dum. 5. L. hybridum Vill. (L. disséctum With.). Flikplister. Till växten som nästföreg.;, övre bl. gröna, mera utspärrade. — Odl. st. bland föreg., men ngt mindre allm. 6. L. intermédium Fr. (L. amplexicåule X hybridum?). Mel- lanplister. Oftast mycket grov, 3 — 4 dm h., nedligg. ell. uppstig.; bl. stora, grovt trubbsåg. eller näst. naggade. O 5 — 9. Åkr., träd- gårdsland, s. o. mell. Sv., täml. sälls. 7. L. amplexicåule L. Mjukplister. Upprat, 2 — 4 dm h., spensligare än föreg., eller nedligg.; bl. mindre än nästföregrs, ngt finare rundnaggade; kr. nära 2 cm 1., kronrör längre än hos nr 3 — 5; därjämte alltid blr med sluten krona av blott ett par mm:s längd (kleistogama) ; oftast finnes blott det senare slaget och såd. stånd äro vanl. lägre o. smalare, 1 — 2 dm h. 0O 6 — 9. Åkr., trädgårds- land, näst. gm hela Sv., men mindre allm. 12. Leoniirus L. L. cardiaca L. Hjärtstilla. 0,5— 1 m h., grov, grenig; stjälkbl. rundat hjärtl., djupt 5-flik. med flikigt sågade flikar; skärm bl. kilform., 3-flik.; blomkransar talrika, åtskilda; kronans överläpp vitullig, underlp rosenröd. 2f 7, 8. Tomter, vägkanter, Sk. — s. Nrl., ÖL, Gtl , mindre allm. 472 LABIAT^. 13. Ballöta L. a. Fodcrbräm svagt vidgat, llikarna med lanscttl. bas o. ngt längre, syllik spets; 265, 4, 270, G, 1. iiigni aa. D:o näst. platt utbrett, flik:a brett triangulära ell. äggr. med kort udd; 270, 7, 2. albii 1. B. nigra L. (B. ruderälis Sm.). Bonässla. 0,b — 1 m, grov, grenig, fränt luktande; bl. äggr., rund. hjärtl. eller njurlika, grovt och olikform. såg. eller nagg., mjukludna; kr. ljust rosenröd, underlp vitbrokig. 2f 7 — 9. Tomter, vägkanter vid byar, Sk. — Uppl., ÖL, Gtl., sydl. Sv. t. allm., f. ö. sälls. 2. B. alba L. (B. foétida Lam.). Till växten lik förcg.; över- gångar i ans. till fodrets form torde finnas. — Barlast, sälls. Fig. 270. 1 Lamium galeobdolon, 2 purpurcum, 3 Iiybridutn (kronrörets bas), 4 Satureja acinos, 5 vulgaris, 6 Ballota nigra, 7 alba, 8 Stachys silvaticus, 9 St. palustris, 10 Thymus serpyllum (jämte ett större blad), 11 Th. ehamtedrys (blad). Fig. 271. ännu 14. Stachys L. a. Småväxta (1 — 3 dm), 0. b. Bl. rundat hjärtl., krona skär ell. vit; foderflik. lika långa som foderröret 4. arvénsis bb. Blad lansettl.; kr. blekgul; fo- derflik. ngt kortare än röret; Stachys 271, 5. auuiius 13- aa. Storväxta (över 5 dm), 2^. b. Stj:s ledstycken längre än bl.; kronrör, invändigt utan hårring 1. offlciualis LABIAT^. 473 bb. D:o kortare än bl.; kronrör, med harring nära bottnen, c. Bl. hjärtl., alla skaftadc; kronrör näst. dubb. längre än fodret; 270, 8, .... 2. silvåticus cc. Bl. jämnbrett lans., de flesta oskaft., de övre halvomfatt.; kronrör föga längre än fodret; 270, D, 3. paliislris 1. S. officinålis Trevis. (Bctönica officinålis L.). Humlesuga. Stj. o. bladskaft smähåriga; bl. avlångt hjärtl, grovt o. djupt nagg., de nedre långskaftade; kr. purpurr. med krökt rör, dubb. längre än fodret. 7, 8. Skogsbryn, backar, m. sälls., Sk.; Sdml. o. Uppl, för- vildad. 2. S. silvåticus L. Stinksyska. Illaluktande; bl. grovsåg.; blomspira gles, avbruten; kronfärger mörkt purpurrött o. vitt. 7, 8. Lund, skog, Sk. — n. Nrl., ÖL, Gtl., t. allm. 0. S. paliistris L. Knölsyska. Bl. täml. tätt trubbsågade, m. e. m. gråludna; blomspira tät; kronfärger ljust rosenrött o. vitt. 7, 8. Strand., diken, fukt. odlingsmark. Sk. — s. Lpl., ÖL, GtL, täml. allm. X S. paludris X silvalicus (S. amhUjua Sm.), sälls., Sm., ÖL 4. S. arvénsis L. Åkersyska. Stj. långhårig; bl. djupt nagg.; blomställn. kort axlik; kr. 6 — 7 mm 1. 7 — 9. Åkr. sälls., s. o. mell. Sv. 5. S. ånnuus L. Gulsyska. Ivorthårig; h\. grunt trubbsåg.; kr. 12 — 14 mm L, underlpn rödprickig. 7 — 9. Sand, barlast, åkrar, m. sälls., s. o. moll. Sv., Mpd. 15. Sålvia L. Sid. 4; 4,4. 1. S. praténsis L. Salvia. Stj. o — 7 dm h., grov, styv; ro- settbl. smalt hjärtl., dubbelt nagg., buckligt rynkiga, stjälkbl. få o. små; blr i fåblmga kransar, bildande en lång, gles spira; kr. mörkblå, 2 cm L, med framåtkrökt överläpp. 2\. G, 7. Äng., renar, UppL, sälls.; flerest. förvild. ur trädgårdar. 2. S. verticillåta L. Kranssalvia. Omkr. 5 dm h.; bl. brett hjärtl., grovsåg.; blr i rikblmga, klotrunda kransar, bild. en grenig spira; kr. violett, 1 cm L, med upprat överläpp. 1\. 6, 7. Träd- gård., gräsplaner, flerest. förvild., s. Sv., ÖL, GtL 474 LABIAT^. 16. Saturéja L. 1. S. vulgåris Fritsch (Clinopodium vulgäre L.). Dosta. 270, 5. 2 — 5 dm h., oftast enkel, mjukhårig; bl. äggr., omkr, 3 cm 1., m. grunt trubbsåg.; kr. purpurröd. 2^ 7, 8. Ekback., steniga ängsback., snår. Sk. — s. Nrl., ÖL, Gtl., täml. allm. 2. S. äcinos Scheele (Thymus åcinos L.). Hartimjan. 270, 4. 1 — 2 dm h., seg, aromatiskt luktande; bl. lans. med ett par sågtand., 1—1,5 cm 1.; kr. violett (säll. vit). 2^ 6—8. Back., häll., Sk.— Vb., ÖL, Gtl., mindre allm. 17. Hyssöpus L. H. officinålis L. Isop. Mångstjälkig, uppr., 3 — 4 dm, starkt kryddlukt.; bl. smalt lans., mörkgröna, kala; kr. violblå (säll. skär ell. vit). 2^ 7 — 9. Odlad som krydda, ngn gng förvildad. 18. Origanum L. 0. vulgäre L. Konig, Vildmejram. 3 — 5 dm h.; bl. äggr. ell. triangulärt äggr., 2 — 3 cm L, undertill grågröna; jämntoppade blom- ställn:r i toppen av stjälken och de övre grenarna; skärmbl. o. foder mörkt rödbruna; kr. liten, ljust violettröd (säll. vit och skärmbl. gröna). 2^ 7, 8. Ekbackar, Sk. — JtL, ÖL, Gtl., mindre allm. 19. Thymus L. 1. Th. serpyllum L. Backtimjan. 270, 10. Dvärgbuske, mattlikt utbredd, aromatiskt luktande; blomgrenar 5 — 8 cm h., uppr.; bl. tunglika; blr huvudlikt samL; kr. violettröd ell. rosenröd, säll. vit. 2|. 7, 8. Back., häll., hed.. Sk.— Dir o. Vb., ÖL, Gtl., mindre allm., dock flerest. ymnig. 2. Th. chamsedrys Fr. Bredtimjan. 270, 11. Lik föreg., men stj. med 4 småhår. kanter, ej runt om hårig, och bl. rutformigt äggr. med tvärare avsatt skaft. Som föreg., Sk. — Boh. o. NrL, Gtl., täml. sälls. 20. Lycopus L. Sid. 4; 4, 5. L. europaéus L. Strandklo. Stj. 3 — 5 dm, uppr., oftast enkel; bl. lans., fingerlånga, grundare ell. djupare parflikade; kr. m. liten, vit, rödprickig. 2|. 7, 8. Strand., diken. Sk.— Dir. o. Hls., ÖL, Gtl., täml. allm. LABIATiE, 21. Mentha L. 475 Fig. 272. Mentha 1 spicata, 2 aquatica (bl. av skilda plantor, blma), 3 arvensis (tre bl., blma, två foder), 4 longifolia, 5 comatula (övre ell. skärmbl. o. nedre stjälkbl.), 6 agardhiana (d:o samt fod.), 7 Arrhenii (d:o), 8 gotblca (d:o), 9 gentilis (nedre o. övre bl.), 10 agrestis (d:o). — Bl. Vi, foder Vi- 476 LÅBIATM. a. Blomställn. i stjälktoppen (o. översta grcii- topp:a), ax- ell. huvudlik, bladlös. b. D:o axlik; åtm. de mell:a o. övre bl:n oskaft. c. Bl. rund., hjärtl. stjälkomfatt., grunt nagg.; fod. 1 — 1,5 mm 1., slutl. näst. klotform. med hopstående tänder 1. rotiiuditölia cc. Bl. avi. ell. lans., vassågade. d. Bl. under gråludna; fod. :) mm 1., hårigt, fodertänd. sylform.; 272, 4, . . 2. lou^lfölia dd. Bl. kala; fod. 2 mm 1., åtm. vid basen kalt; fodertänd. sylform.; 272, 1, . . o. spicåta bb. Blomställn. rund, huvudlik; foderrör cylind- riskt klocklikt, strimmigt veckat, rödbrunt; bl. skaftade, bladtand, låga, framåtrikt. c. Örten hårig, grenig; fod. 4 — 5 mm 1., tänd. smalt triangulära, syllikt långspets.; 272, 2, 10. aquätica cc. Kal, merendels ogrenad ; fod. o — 4 mm 1., tänd. smalt triangulära, spetsiga . . . .11. litorålis aa. Blomkransar i bladvinklarna. b. Fodertänd. smalt triangulära ell. sylformiga. c. Foderbas kal ell. mindre hårig än röret o. tänd:a; foderrör slätt; kr. inuti kal; blott 9 blr. d. Bl. olikform., stjälkbl. avi. ell. lans., vasst o. framåtriktat sågtand.; skärm bl. mindre, äggrunt lans., m. e. m. hel- brädd.; fod. 2 mm 1.; 272, 5, ... 4. comåtula dd. Bl. likform., uppåt avtag, i storlek; fod. 2,5 — 3 mm 1. e. Bl. brett äggr. med många, låga, framåtrikt. tänd.; 272, G, .... 5. agardhiaua ee. Bl. brett ellipt., med få, höga, ut- stående tänd.; 272, O, 6. gentilis cc. Fod. likformigt hårigt; kr. inuti vanl. hårig. d. Fod. vanl. grönt; foderrör slätt ell. otydl. veckat, tätt vitludet; bl. grovt o. glest såg. med höga, utstående tänd. e. Bl. smalt ellipt., bredast vid mitten; fod. 2—2,5 mm 1.; 272, 7, ... 7. Arrliénii ee. Bl. brett äggr. ell. rundat trian- gulära, bredast vid basen, f. Bladtand, m. stora, spets.; fod. 4 mm 1., fodertänd. sylform.; 272, 8, 8. gothica MENTHA. 477 ff. D:o mindre, trubbiga; fod. 3 mm 1.; fodertänd. smalt triangul., kortuddiga; 272, 10, 9. agréstis dd. Fod. vanl. rödbrunt, strimmigt veckat aqnat. X arv. bb. Fodertänd. brett triangulära; foderrör slätt; bladtand, glesa, låga; 272, 3, 12. arvénsis 1. M. rotundifolia L., Huds. 3 — 5 dm h.; stj. vitullig; bl. rynkiga, under vitull.; kr. blekviol. ell. vitakt.; örtlukt ngt oangenäm. 2f (som alla följ.). 8, 9. Väg- o. dikeskant, m. m.. Sk., sälls. (för- vild.), stund, planter. 2. M. longifolia (L., som var.) Huds. (M. silvéstris L.). Grå- mynta. 3 — 8 dm h.; bl. varier. till bredden, även ovan m. e. m. gråakt., ax 1 cm br.; kr. blekt violettröd. 8, 9. Skugg., ngt fukt. ställ.; s. Sv., Öl., Gtl., täml. sälls., planter. o. förvild. — Hårighet än tunn, lös; än mer tilltryckt o. vitaktig, var. nemorosa (Willd., som art). 3. M. spicåta L. Ql. viridis L.)- Grönmynta. 3 — 8 dm h.; ax ngt smalare än föreg:s, dess nedre blomkransar åtskilda; kr. blek- violett; örtlukt liksom nästföregis starkt aromatisk (\\k Balsamita vulgaris). 8, 9. Torra ställ., f. ö. som nr 2. 4. M. comåtula Briq. 3 — 8 dm h., till större delen kal; gre- nar långt utdragna, rikbldga, toppbl. större än översta skärmbhn; blomkransar i början vitulliga, sedan kalnande; fodertänd. vithår., foderbas kal; örtlukt som nr 3. 8, 9. Odl. ställ.. Sk., sälls. 5. M. agardhiåna Fr. 3 — G dm h., kal ell. gleshår.; bl. kort- skaft., vanl. tätsitt., jämnt avtag, i storlek uppåt, vanl. trubb., även de översta med 5 — 7 ( — flera) tänd. å varje sida; foderbas kal ell. med en hårtovs nederst; kr. violett; örtlukt som nr 3. 7, 8. Gamla trädgård, o. d. från tidigare odling. G. M. gentilis L. Hjärtansfröjd. Lik nästföreg., men bl. ofta större, spetsigare, med mindre avrundad bas, en del med blott 3 — 4 sidotänd.; f. ö. som nr 5; örtlukt som nr 3. Som nr 5. (Nr 4, 5 o. G möjligen spzc«/a- hybrider.) 7. M. Arrhénii Lindb. fil. Vanl. 3 — 4 dm h.; stj:s övre del tätt vitluden; bl. håriga, mindre tätsitt. än föreg:s, oftast långa o. smala utom de översta, alla med 1 cm 1. skaft o. skivan långt ned- löp. på skaftet; kr. blåviol.; örtlukt mild (närmast nr 10). 8, 9. Ngt fukt. mark, s. Sv., täml. sälls. 8. M. gåthica Neum. Omkr. 3 — G dm h.; stj., bl. o. fod. rag- 478 labiat;e. gigt vithåriga; nedre bl. 4 — 6 cm 1., de övre jämnt avtag, i storl.; kr. blåviol. 8, 9, Fukt. mark, bäckkant., sälls., ög. (Alvastra), san- nol. även annorstädes. 0. M. agréstis Solc. Lik nr 8, men lägre, omkr. 3 dm h., o. bl. mindre, 2 — 4 cm 1., trubbigare, vanl. m. tätt o. tilltrj^ckt håriga; örtlukt mild som nr 7 o. 10. Som föreg., s. Sv., sälls. 10. M. aquåtica L. Hästmynta. Vanl. 4 — 7 dm h. (säll. 1 m); bl. oftast mörkgröna, stund, violett anlupna, m. e. m. hår., äggr., ell. från tvär bas brett äggr,, rikt sågtand., stund, dubbelsåg.; kr. viol.; örtlukt mild pepparmyntslukt, dragande åt kamfer. 7 — 9. Bäckstrand., fukt. o. skugg. ställ., s. Sv., öl., Gtl. allm., mell. Sv. sälls. till s. Nrl. X^ M. aquåtica X arvénsis (delvis M. verticillåta L.), mycket månggestaltig hybridserie, ej sälls., även där M. aquåtica nu saknas. 11. M. litoralis Hartm. Strandmynta. 2 — 6, oftast 4 dm h., upprat, m. sällan kort grenig; bl. 2 — 3 cm 1., smalt äggr., rund- trubb., m. grunt o. glest naggsåg. ; kr. ljusviol. (Kan tolkas som en form av aquat. X arv.) 8, 9. Havsstrand , östersjökusten, Sm. — Gstr., mindre allm. 12. M. arvénsis L. Åkermynta. Vanl. 1,5 — 3 dm h.; bl. oftast ljusgröna, m. e. m. småludna; fod. o. blomskaft hår. ell. kala; kr. viol. ell. blåviol.; örtlukt än svag citronlukt, än frän smörsyre- lukt. 7 — 9. Dels fukt. ängs- o. skogsmark, strandäng., skogskärr, dels bearbetad jord, åkerdiken m. m., allm. — Starkt växl. till hårig- heten samt bl:s form o. storl. Typens bl. äggrunt ellipt., kort skaft.; var. lapponica (Wg, som art), blad smalt ellipt. ell. lans., 5 — 6 cm 1., skaft 1 — 2 cm 1.; täml. sälls. (hit hör »M. parietariaefolia» Beck); — smalblad, former med kort skaft äro var. austriaca (Kern., som art); — f. palustris (Moench, som art) är en allm. strandform, låg, spensl., ogrenad, täml. kal. &, j ^k ^^' Elsshölzia Willd. ^K'- ä^ ^^^ ■^* I*a'trinii Garcke (Mentha P. Lepech.; E. ^K- ^mL S cristäta Willd.). Kryddmynta. 273. 3—6 dm, ^^^ ^^. ..>3' upprat, aromatiskt lukt. (något likt pepparmynta); W^ j bl. äggr., spetsiga, djupt o. tätt nagg., kala; kr. TT- o-?Q TM 1. 1 • "1- liten, ljust blåviolett. O 7 — 9. Odl. st., för- lig, ilo. Elsshölzia. ' ^-^ ' blomställn. o. blr. vild. till Uppl., sälls. SOLAXACEJ^.. 479 Familj Solaiiäce». Sid. 10. a. Kronrör o. ststr. korta; stknpr liopståeude; bär. b. Stknpr med 2 porer i spetsen; 35, 4, . . . 5. Solåuum bb. :^ med 2 längdspringor på insidan . . 6. Lycopérsicuni aa. Kronrör tydligt, ststr. långa, stknpr åtskilda, b. Bär. c. Kr. trattform.; bär avlångt; tornig buske 1. Lycium cc. Kr. klockform.; bär klotrunt; stor ört . . 2. Atropa bb. Fröhus. c. Fröhus omgivet av fodret. d. Fröh. öppn. sig med lock, 275 ; kr. grunt trattform., svagt olikbladig,274, 2, 3. Hyoscyamus dd. Fröh. brist, i toppen; kronrör långt, 274, 3, 4. Mcotiåna cc. Fröhus bart, tornigt, bristande i 4 flikar; kr. veckad med långt rör 7. Datiira 1 -.'^?^??^^-~^^ii3Ts>x N\^ 3 Fig 274. 1 Lycium, 2 Hyoscyamus. 3 Xicotiana tabacum. 1. Lycium L. L. halimifolium Mill. (L. bårbarum hos vissa förf., ej L.?). Bocktörne. 274,1. 1 — 2 m h.; kr. blekt röd viol.; bär orangerött; giftig? 6 — 8. Planterad som häckväxt, flerest. förvildad. 2. Åtropa L. A. belladonna L. Belladonna. Stj. grov, upprat, 0,5 — 1 m; bl. äggr., ngt klibbhåriga; kr. brunviolett; bär svart; mycket giftig. 2^ 7. Tomter, förvildad ur trädgårdar, sälls. 3. Hyoscyamus L. H. niger L. Bolmört. 0,5 — 1 m hög, klibbigt rajukhårig; bl. bredflikiga; kr. blekgul, J violettådrig med svartviol. botten; mycket '^'i giftig. 0 0 7, 8. Tomter, lossningsplatser o. d.. Sk.— Vb., Öl., Gtl., mindre allm. — f. J^^V?^; ^/^-V","''''' i blomfodret ocii lockkapseln pållidus W. K., hela kronan ljusgul. därinom. 480 SOLANACB^. 4. Nicotiäna L. N. tabäcum L. Virginisk tobak. Omkr. 1 m h.: bl. brett lansettlika, oskaft.; kronrör långt o. smalt, flikar spets., smutsröda. © 8, 9. Allm. odlad (jämte var. latissima MilL, »Marylandstobak», bl. äggrunda med näst. vinkel- rätt utgående nerver). — Mera säll. odlas N. nistica L., Bondtobak, kronrör vidgat, flikar trubbiga, gula. 5. Solånum L. a. Bl. olikform. parblad.; kr:s omkrets 5-hörnig ... 1. tuberosiim aa. Bl. enkla, ofta svagt flik.; kr. stjärnformig. b. Bär äggform. ell. avlångt; buske; 35, 4, . . . 2. dulcainara bb. Bär runt; örter. c. Stj. o. grenar kala (ell. småhåriga); bär svart o. nig-rum ec. D:o (filt-)ludna. d. D:o skarpkantiga, kanter tandade; bär mönjerött 4. alåtum dd. D:o trubbkant.; blomskaft o. foder kör- telhår.; bär gult 5. liiteum 1. S. tuberosum L. Potatis. Allm. odlad, stund, självsådd (trädg., avstjälpningshögar). 2. S. duleamåra L. Besksöta, Kvesved. 1 — 2 m b.; grenar ofta svagt slingr.; bl. med hjärtl. bas, ofta med ett par fria basflikar; kronflik. mörkviol.; bär klarrött. 7, 8. Fukt., skugg. mark, diken, strandsnår, Sk. — Vrml. o. Mpd, 01., Gtl., täml. allm. 3. S. nigrum L. Nattskatta. 2 — 4 dm h.; kr. vit; bär ärt- stora. O 7 — 10. Trädgårdsland, åkerjord, s. Sv. täml. allm., mell. Sv. mindre allm.; ÖL, Gtl. — f. clilorocårpum (Spenn.), bär vid mogn, grönt; f. humile (Bernli.), bär vaxgult; båda sälls. 4. S. alåtum Moench (S. miniåtum Bernh.), lik nr 3, bl. vanl. djupare buktflikiga; myskluktande. Sydl. Sv., m. sälls. 5. S. liiteum Mill. (Sv. villosum Lam.; S. nigr. / vill. L.), lik nr 3 och 4, men hela örten tätluden. Sk., m. sälls. (). Lycopérsicum Hill. L. esculéntum Mill. (Solan. lyc. L.). Tomat, Kärleksäpple. Till örten snarlik potatisväxten; kr. ljusgul; bär stort, scharl:rött (ell. gult); köksträd- gårdsväxt O med varier. fruktform. (Sydamerika.) 7. Datiira L. D. stramonium L. Spikklubba. Omkr. 0,5 (till 1) m h.; kr. näst. 1 dm 1., vit, ngt vällukt.; giftig. O 7, 8. Vid gårdar, vägar, barlastplatser m. m.; s. o. mell. Sv. tillfällig o. sälls. (Orienten.) SCROPHULARIACE^. 481 Familj Scroplmlariäcese. Sid. 23. a. Ståndarnas pollenrum med avrundad bas. b. Foder 5 -flikigt. c. Ståndarknappar enrummiga, 276, 3. d. Krona nästan likbladigt 5-flikig, 276, 1. e. Ståndare 5, ungefär lika; grova ör- ter med ludna blad; blr i långa spiror 276, 1, 278, 1, 1. Terbåsciiin ee. Ståndare 4, ungefär lika; liten strand- ört med mycket små ensamma blr o. smala blad, 280, 9. Limosélla Fig. 276. 1 Verbascum thapsus (blma och foder), 2 Linaria vulgaria, 3 Scrophu- laria nodosa (blma ocb pistill), 4 Odontites verna, 5 Melampyrum pratense, 6 Digitalis lutea, 7 Euphrasia (ståndare). dd. Krona tvåläppig med klotrunt kronrör; ståndare 4, tvåväldiga, 276, 3, . . . cc. Ståndare 2-rummiga; krona tvåläppig. d. Kronans mynning öppen. e. Foder sambladigt; blad motsatta; blr i bladvinklarna; kronrör tratt- 7. Scrophulåria formigt 8. Miinulus ee. Foder fribladigt; blad strödda; blr i tät ensidig klase; kronrör snett klockformigt, 276, 6, 11 dd. Kronans mynning sluten gm under- läppens buckla, 276, 2. e. Kronrör med sporre, 276, 2. f. Blr i bladvinkha. g. Bl. handnerviga; 278, 5, . , gg. » fjädernerviga; 278, 4, . . ff. Blr i klase. g. Fröhusf ack lika stora ; 278, 2, gg. D:o olika, fröhus snett; 278, 3, ee. Kronrör med säckform. utvidgn.; fröhus snett, av olikstora fack, öppn. sig med 3 hål 6 31 — 164295. Lindma7i, Flora. Digitalis Cymbalåria Kickxia Linaria ChaenoiThinum Antirrliinum 482 ^ SCROPHULARIACEiE. bb. Foder och krona 4-flikiga; ståndare 2; blad motsatta; 281, 10. Verönica aa. Ståndarnas pollenrum med (udd-)spetsig bas; gröna, vid torkning ofta svartnande (halv-) parasiter med tvåläppig krona och 4 tvåväldiga ståndare. b. Bl. motsatta, hela, oftast tandade; foder 4- flikigt. c. Foder smalt klockformigt. d. överläppen hoptryckt från sidorna; frö- hus med 1 — 2 frön i varje rum; krona gul; O; 276,5, 12. Melampyrum dd. överläppen platt eller valvlik; fröhus mångfröigt; krona röd, violett eller vit. v,^ e Ståndarknappar utan hår; överläp- pen längre än underläppen; O; |;/^^ 276, 4, 13. Odontites ee. Ståndarknpr med vita hår, 276, 7. 2-,« f. överläpp tvärhuggen, längre än Rhfnanthus underläppen; 2j. 15. Bårtsia minor. ff. överläpp 2 -flikig, kortare än un- derläppen; 0; 287, 14. Eupliråsia cc. Foder plattat med trång mynning; krona gul med hoptryckt överläpp; O; 277, . 16. Rhinånthus bb. Blad strödda, parflikiga; foder 2 — 5-flikigt; 2f eller 0©; 289, 290, 17. Pediculåris 1. Verbäscum L. Sid. 10; 12, 3. a. Hela örten Ijusgrått eller gulaktigt filtluden av stjärnhår; de 3 bakre ststna korta, vitulliga, de 2 främre längre, kala; blomskaft kortare än fodret. b. Stjälk med höga kanter av de långt nedlöpande bladen. c. Kronan omkring 2 cm bred; alla ståndar- knpr ungefär lika stora, 2 mm långa, 276, 1, 1. thapsiis cc. Kronan över 3 cm bred; de kala ståndarnas knpr 5 mm långa 2. thapsiforiue bb. Blad kort nedlöpande, lämnande stjälken trind; krona och ståndare som hos nr 2 3. phlomoides aa. Blad ovan gröna, undertill gråludna; alla ststr. ulliga; blomsk. längre än fodret, 278, 1. b. Kr. vit ell. gul. c. Ststr. vitulliga; nedre blad äggrunda med kilformig bas 5. lyclinitis cc. Ststr. violettulliga; nedre blad hjärtlika . . 4. uigruni bb. Kr. mörkviolett 6. phoeniceum SCROPHULARTÅCE.^.. 483 1. V. thapsus L. Kungsljus. 276, 1. 1—1,5 m h., oftast enkel; bl. avlånga — lansettlika, nästan helbräddade, 1 — 2 dm 1.; blmst. tät, smalt cylindrisk; kr. ljusgul. ©0 7, 8. Stenrös, skogsberg, vägkanter, Sk. — Nrl., ÖL, Gtl., täml. allm. 2. V. thapsiforme Schrad. Praktkungsljus. Lik föreg., men lägre; bl. naggade. S. o. mell. Sverige, sälls. 0. V. phlomoides L. Storkungsljus. Lik nästföreg.; bl. bredare äggr., stjälkbl. med hjärtlik bas. S. o. mell. Sv., m. sälls. 4. V. nigrum L. Grönkungsljus. 278, 1. Stj. 0,5 — 1 m, rödbrun, ofta enkel, jämte blomskaft och foder finluden; bl. nagg.; blomspira cylindr., glesare än hos V. thapsus; kr. 2 cm bred, gul (säll. vit). — Ängsbackar, vägkanter. O O 7, 8. Sk. — Nrl., ÖL, Gtl., täml. allm. X V' nigriim X thapsus, mycket sälls. 5. V. lychnitis L. Grenkungsljus. Stj. 0,5 — 1 m, grenig, jämte blomsk. och foder mjöligt vitluddig; bl. nagg.; blomställning av långa, glesa, klaselika grenar; kr. gul eller vit, 2 cm bred eller därunder. OO 6 — 8. — Tomter, parker, s. Sv., m. sälls.; företrä- desvis vitblommig, f. album (MilL). X V' lychnitis X nigruin, mycket sälls. 6. V. phoeniceum L. Bl. ovan glansigt gröna, under mjuk- ludna; rosettbl. äggr., skaft., nagg.; blr i näst. enkel klase. % 6. Tillfäll, införd, stund, plant er. (Sydeur.) 2. Cymbaläria Hill. c. muralis G. M. Sch. (Antirrh. cymb. L., Linaria cymb. MilL). Murgrönssporreblomma. Stj. trådsmal, 2 — 3 dm L, revlikt lig- gande, ofta hängande; kr. 1 cm L, varav sporren 2 mm, blekviol., bucklan med två blekgula fläckar. 2f 7 — 9. Förvild i trädg., helst på murar, även barlastplats., sälls. (Sydeur.) 3. Kickxia Dum. 1. K. elåtine Dum. (Antirrh. e. L., Linår. e. MilL). Spjut- sporreblomma. 278, 4. Stj. 1 — 3 dm L, ligg. ell. uppstig., tråd- smal, hårig; bl. spjutL; blomsk. hårfina, kala; kr. 12 mm L, överläpp viol., underl. gul, sporre rak. O 7 — 9. Åkr. sälls.. Sk., Gtl. m. m. 2. K. spuria Dum. (Ant. sp:m L., Linar. sp. MilL). Stj. som föreg.; bl. rundat njurl. ell. äggr., blomsk. hår.; överläpp brun, sporre krökt. O 7 — 9. Åkr., barlast, m. sälls. 484 SCROPHITLARIACE^ . Fig. 278. 1 Veil)ascum nigrnin (blma och foder), 2 Linaria repens, 3 Cheenor- rhinnm, 4 Kickxia elatine, 5 Cymbalaria. Fig. 279. Linaria supioa. 4. Linaria Hill. a. Krona gul; sporre syllik, 2 — 3 ggr längre än fodret, b. Kr. höggul m. rödgul buckla; foderbl. kala; 276, 2, ... 1. vnlgAris bb. Kr. blekgul; foderbl. körtel- håriga; 279, 2. siipina aa. Kr. vit, violettstrimmig; sporre kägelform., av fodrets längd; 278, 2, 3. repens 1. L. vulgaris Mill. (Antirrhinum linaria L.). Gulsporre- blotnma. 276, 3. 3 — 7 dm h., upprat; bl. smalt lans., tätsitt., alla strödda; klase 1 — 2 dm 1.; kr. 3 cm 1. 2f 7 — 9. Ängsback., renar, träder, Sk.— Vb., ÖL, Gtl., t. allm. 2. L. supina Desf. (Antirrh. s:m L.). 279. Mindre än föreg.; uppstigande; bl. jämnbr., trubb., ngt köttiga, en del 3 till 4 i krets; klase kort (omkr. 5 cm), långt skild från översta bladen; kr. smalare än föreg:s, 2,5 cm 1. 0 7. Barlastpl., m. sälls. 3. L. repens Mill. (Antirrh. r. L.; L. striåta DC). Strim- sporreblomma. 278, 2. 3 — 5 dm h., upprat; bl. smalt lans., de nedre i kretsar. 2^ 7, 8. Grusbackar, barlast m. m., s. o. mell. Sv., sälls. X ^- repens X vulgaris, m. sälls. bland stamarterna. 5. Chsenorrhinum Rchb. c. minus Lge (Antirrh. m. L., Linär. minor Desf.). Småsporre- blompaa. 278, 3. 1 — 3 dm h., spenslig, utspärr. grenig; kr. blek- SCKOPHULARIACE^. 485 viol., näst. vit, med blekgul buckla, 7 mm 1. med kort sporre. O T, 8. Tomter, vägkanter, åkrar, barlast, sälls. upp till Vb., Öl., Gtl. 6. Antirrhinum L. A. orontium L. Skalleblomma. 2 — 3 dm h., upptill körtel- hårig; bl. smalt lansettl., omkr. 5 cm 1.; blr ensma i bladvinkl. ; kr. rosenröd (ell. vit), 15 mm 1.; foderbl. jämnbrett lansettl. av kronans längd. O 7, 8. Odl. mark, åkr. etc, Sk., BL, ÖL, GtL, m. sälls. 7. Scrophuläria L. a. Kr. grön med mörkbrun överläpp; bakerst i blmn en femte, fjällik ståndare utan knapp, 276, 3. b. Stjälk nedtill och bladen kala 1. uodosa bb. Hårig, upptill tätt körtelhårig 2. Scopölii aa. Kr. gröngul; intet rudiment av femte ståndaren . . 3. vernålis 1. S. nodosa L. Flenört. 0,7 — 1 m h.; jordstam knölig; bl. hjärtlikt eller äggr. triangulära; blr i vippa av glesa knippen; fröhus äggr., spetsigt (276, 3). 2|. 6 — 9. Lundar, skogsbryn, diken. Sk.— s. LpL, ÖL, GtL, täml. allm. 2. S. Scopölii Hoppe. Lik föreg. ; jordstam ej knölig; fröhus rundat. Renar, pilvallar, s. Sk., m. sälls. 3. S, vernålis L. Vårflenört. 3 — 5 dm h., körtelhårig; blom- knippen i bladvinkl.; kronmynn. trång, läppar jämnhöga. O0 5, 6. Trädg., tomter, s. Sv., sälls. 8. Mimulus L. M. Idteus L. 1 — 3 dm h., mjukhårig; bl. rundat äggr., trubb., kort- skaft., handnerviga; kr. 3 cm. L, gul, underläpp brunprickig. Plan- terad, säll. förvildad (i diken o. d.). (Fr. v. Sydamer.) 0. Limosélla L. L. aquåtica L. Dyört. 280. Revig, rotslående; bl. avL, skaftade, ell. trådsmala; kr. vit eller skär. O 7, 8. Sjöstrand., vattenpölar. Sk. — Vb., ÖL, GtL, t. sälls. — f. tenuifölia Hoffm., alla „. ^^^ r- n ' Fig. 280. Limosella aquatica bl. trådsmala. (naturl. storl. 486 SCROPHULARIACE.E. 10. Verönica L. Sid. 3: 3, 1. a. Blr i klasar (glesa eller axlika). b. Glesa klasar i bladvinklarna; fleråriga örter. c. Fröhus plattat. d. Bl. smalt ell. jämnbrett lansettl., hel- brädd., 281, 3, 10. seutellåta dd. Bl. äggrunda — hj ärtlika, sågade. e. Bl. finsågade; kr. blekviolett, 281,2, 16. offlcinålis ee. Bl. grovsågade; kr. blå. f. Bl. nästan oskaftade, 281, 1, . . 15. cliamaedrys ff. Bl. långskaftade, 281, 4, . . . . 14. inontåna Fig. 281. Verönica 1 cliamaedrys, 2 officinalis, 3 seutellåta. 4 montana 5 anagallis. ce. Fröhus ej plattat, nästan klotrunt. d. Bl. avlånga — brett lansettl., oskaft., halvomfatt.; kr. blekviolett, e. Klasar täta; fruktskaft utgående i spetsig vinkel, 281, 5, 11. anagallis ee. Kl. glesa; fruktsk. utg. i rät vinkel 12. aquätica dd. Bl. äggr., kortskaft.; kr. mörkblå, 285,1, 13. beccabiinga ■). Klasar i stjälk- och grentopparna. c. Klase tät, axlik; kronrör mer långt än brett; 2^. d. Hela bladkanten sågad, 285, 2; klasar rik-(100-)blommiga 1. longifolia dd. Bl. mot bas och spets helbrädd ade, 285, 4; blommor färre 2. spicåta VERONICA. 487 cc. Klase gles; kronrör mycket kort. d. Övre stjälkbl. 3— 5-flikiga; O. e. Kr. mycket liten; blmsk. kortare än fodret, 283, 1, 8. verna ee. Kr. täml. stor; blmsk. längre än fodret, 283,4, 9. triphyllos dd. Stjälkbl. hela. e. O; krona blå, mycket liten, 283, 2, 7. arvénsis ee. 2^örter, eller ris. f. örtartade; kr. liten, 282, 283, 5. g. Bl. brett äggr. ; fröhus om- vänt njurlikt. h. Kr. blåvit med fina, mörk- blå streck; blmsk. med mycket korta, vita hår, 283, 5, 5. hh. Kr. blå; blmsk. med bruna hår, lika långa som skaf- tets bredd, 282, .... 6. gg. Bl. lansettl.; fröhus omv. äggr.; krona mörkblå, 283, 3, . . . 4. ff. Nedtill vedartad; bl. smala; kr. stor, blå, 283, 6, 3. 282. Veronica borealis. serpyllifölia borealis alpina fniticans Fig. 283. Veronica 1 verna (med tre stjälkblad), 2 arvénsis, 3 alpina, 4 triphyllos, 5 serpyllifölia (klase, jämte nedre blad och en frukt), 6 fraticans. aa. Blr ensamma i bladvinklarna, 284; frön få, täml. stora, skål- eller båtformiga. Enåriga örter. b. Bl. fjädernerviga, 284, 1 — 4. c. Foderflikar trubbiga, 284, 1, 3. d. Bl. från hjärtl. bas avlånga eller ägg- runda, 284, 1, 17. a^réstis 488 SCROPHULARIACE^. dd. Bl. brett hjärtlika; fröhus nära dub- belt bredare än sin längd, 284, 3, . . 18. opåca cc. Foderflik. spetsiga, 284, 2, 4. d. Foderflikar brett äggrunt triangulära; fröhus föga bredare än sin längd, 284, 2, 19. polita dd. Foderflikar äggrunt lansettlika; fröhus dubbelt bredare än sin längd, 284, 4, 20. pérsica bb. Bl. handnerviga; foderflikar hjärtlika; 284, 5, 21. hederifölia Fig. 284. Veronica 1 agrestis, 2 polita, 3 opaca, 4 persica, 5 hederifölia. 1. V. longifolia L. Strandärepris. 285, 2. 0,3 — 1 m, upp- rat, styv, enkel eller upptill grenig; bl. oftast 3 — 4 i krets, smalt lansettl. med äggr. eller tvär bas, långspets., omkr. 7 — 12 cm 1., ojämnt sågade; ax 1 — 3 dm 1.; foderflikar spetsiga; krona mörkblå. 2^ 7, 8. Fukt. st., stränder, Sk.— Vrml. o. Uppl., Ång., Vb., Gtl., äml. sälls. (föredrager kusttrakt.). Mångformig till blad o. blom- ställn. — var. maritima (L.): bl. med kilform. bas och långa, krökta, täml. glesa sågtänder, 285, 3; klippor vid havsstränder, öst- kusten. X V- longifolia X spicåta, sälls. 2. V. spieåta L. Axärepris. 285, 4. 2 — 4 dm, uppstigande; bl. möts., lans., 2 — 3 cm 1., småludna, ofta gråludna; ax 5 — 7 cm 1.; foderflikar trubbiga. 2f 6 — 8. Backar t. allm., Sk. — Dis. o. Uppl., Jtl., ÖL, Gtl., täml. allm. — f. nitens (Höst): alldeles kal. 3. V. frdticans Jacq. Klippärepris. 283, 6. Småbuske (ris), 0,6 — 1 dm h.; bl. tunglika, stund, glessågade, läderart.; klase 2 — 3- blmg. 6, 7. Fjälltr., klippmark, Hrj. — Lpl. 4. V. alpina L. Fjällärepris. 283, 3. 1 — 2 dm h., uppr., enkel; bl. smalt äggr. till ellipt., stund, grunt såg., vid torkn. svart- nande; klase kort och tät. 2^ 6 — 8. Fjälltrakt, på äng och hed, Dir., Hrj. — Lpl., täml. allm. VERONICA. 489 Fig. 285. Verouica 1 beccabunga, 2 longifolia, 3 var. maritima, 4 spicata. 5. V. serpyllifolia L. Maj ärepris. 283, 5. Stjälkar 1 — 2 dm h., enkla, från bågböjd bas uppr.; bl. äggrunda — rundat avlånga, trubb., kala, med få och svaga tänder; klase lång, smal. 2f 5, 6. Äng., Sk.— LpL, Öl., Gtl., allm. 6. V. boreålis (Liest., under V. serp.) Nordärepris. 282. Lik nästföreg., men kr. större, starkare blå; blmsk. av blmns längd, något körtelhåriga. 2^. Äng., hed. i fjälltr., Lpl. 7. V. arvénsis L. Fältärepris. 283, 2. 1 — o dm, uppstig., långgrenig, glesbladig; bl. hjärtl. äggrunda, glest grovsåg. ; kr. m. liten, ljusblå; fröhus omv. hjärtl., platt. O0 4 — 8. Backar, åkr., trädgårdsland, Sk.^Nrl., Öl., Gtl., allm. 8. V. verna L. Vårärepris. 283, 1. 0,6 — 1,5 dm, upprat, tätbladig, ljusgrön, enkel eller rikt grenig med enkla, uppräta grenar; nedre bl. äggr., övre 3( — 5)-flikiga med korta sidoflikar; klase slutl. m. lång o. tätblmg; krona m. liten, blå; fröhus omv. njurl., starkt plattat, körtelhårigt. 00 4 — 6. Backar, berghällar, som nästföreg. 9. V. triphyllos L. Klibbärepris. 283, 4. 1 — 1,5 dm, upp- rat, enkel ell. grenig från basen, körtelhårig, vid torkn. svartnande; nedre bl. hjärtl., övre handflik. med 3 — 7 flikar; klase kort, gles, täml. fåblmg; kr. mörkblå; fröhus omv. njurl., ej starkt plattat; frön skålformiga, talrika. 00 5, 6. Odl. mark, åkr., s. Sv., ÖL, Gtl., sälls. 10. V. scutellåta L. Dyärepris. 281, 3. 1 — 3 dm, spenslig, slak, oftast kal; kr. vit eller blekblå (sällan mörkblå). 2f 5 — 7. Stränder, kärr, diken, Sk. — s. Lpl., ÖL, Gtl., allm. — f. villosa Schum., hela örten tätluden. 11. V. anagållis L. Vattenärepris. 281, 5. 0,3 — 1 m, upp- rat, grov, kal och saftig; bl. till 10 cm L, glestandade; fr. kortare 490 SCROPHULARIACEiE. än foderflikarna. 2^ 6, 7. Diken, åstränder, Sk. — Hls., öl., Gtl., täml. allm. 12. V. aquåtica Bernh. Bl. smalare än föreg:s och vanligen mindre; fr. av fodrets längd. 2f. Vatten som föreg.; Sk., öl., Gtl., mindre allm. lo. V. beccabiinga L. Bäckgröna. 285, 1. Vanl. 2 — 3 dm, ligg. ell. uppstig.; bl. ngt köttiga, omkr. 5 cm 1., vintergröna; klasar kortare o. glesare än nästföreg:s. 2f 6 — 9. Bäckdrag, åkerdiken, Sk.— Nrl., ÖL, Gtl., allm. 14. V. montåna L. Skogsärepris. 281, 4. Omkr. 3 dm h.» spenslig, mjukhårig, nedtill rotslående; bl. brett hjärtl., mycket grov- sågade; klasar fåblomm., glesa; kr. föga mindre än nästföljis; fröhus stort, platt, elliptiskt på tvären. 2f 5, 6. Lövskog, flerest. i Sk. (sälls. i ö. delen). 15. V. chamsedrys L. Teärepris. 281, 1. 2 — 3 dm, upprat ell. uppstig.; bl. småhåriga, äggr. med hjärtl. bas; kr. stor, djupblå, mörkstrimmig, säll. blekröd ell. vit. 2^ 5, 6. Ängar, skogsbryn, Sk.— Nrl. o. Vb., ÖL, Gtl., allm. 16. V. officinålis L. Ärepris. 281, 2. Stj. 2—3 dm L, till större delen nedliggande, jämte bl. småhårig; bladbas kilform.; fröhus omvänt triangulärt. 2f G — 9. Ängs- och skogsbackar, renar, väg- kanter. Sk.— LpL, ÖL, Gtl. allm. 17. V. agréstis L. Åkerärepris. 284, 1. Nedligg. o. upp- stig., 1 — 3 dm L, ljusgrön; bl. grunt naggsåg., de nedersta bredare hjärtl.; foderflik. smalt äggr. ell. avL, stund, svagt flikiga; kr:s nedre flik vit, de övriga ljusblå ell. skära (säll. alla vita); fröhus föga bre- dare än sin längd, omv. hjärtlikt; fruktskaft av bladrs längd. O 0 5 — 10( — vintern). Allm. trädgårds- o. åkerogräs. Sk. — Nrl., ÖL, Gtl. 18. V. opåca Fr. Mörkärepris, 284, 3. Lik nr 17, men mörkgrön och ofta mer storbladig; bl. grunt naggade; spetsen hel, brett rundad; foderflik. avlånga — tunglika; kr. mörkblå med vit bot- ten; fröhus omv. njurlikt, näst. dubb. bredare än sin längd. O0 5 — 9. Trädesåkrar m. m., s. o. mell. Sv., ÖL, Gtl., sälls. 19. V. polita Fr. Glansärepris. 284, 2. Som nr 17, 1—2 dm L, ljusgrön; bl, avlånga — brett äggr. — hjärtl., djupt nagg., 7 — 15 mm L; kr. mörkblå; fröhus omv. hjärtl., tätt småludet; fruktskaft av bladens längd. 0 0 5 — 9. Trädesåkrar, Sk. — UppL, ÖL, Gtl., sälls. 20. V. pérsica Poir. (V. Tournefortii GmeL, ej F. W. Schm.) Skönärepris. 284, 4. Ljusgrön, stundom ända till 3 — 4 dm L, SCROPHULARIACE^. 491 täml. grov, storbladig; kr. som nr 17, men dubb. större; fröhus omv. njurlikt, starkt nätådrigt; fruktsk. längre än bl. O0 6 — 9. Tomter, gräsplaner, s. Sv., Stockh., sälls. eller tillfällig. 21. V. hederifolia L. Murgrönsärepris. 284, 5. Till växt o. storl. lik de föreg.; bl. njurl., 3 — 5-flik.; kr. blekviolett; fröhus n. lika tjockt som brett med endast 4 stora frön. 0 4 — 6. Trädesåkrar o. d.. Sk. — Vb., Öl., Gtl., mindre allm. men ofta ymnig. 11. Digitalis L. D. purpiirea L. Fingerborgsblomma. Stj. 0,5 — 1 m h., en- kel; bl. äggrunda — lansettlika, med nedlöp. skiva, naggade, undertill gråludna; kr. 4 — 5 cm 1., rosenröd med mörkröda, vitkantade fläckar i röret. Giftig. 00 7, 8. Bergsskogar, m. sälls.. Hall., Boh., samt flerest. förvildad. D. liitea L. 276, 6. 4 — 6 dm, nästan kal; foderbl. lans., 5 mm 1.; krona ljusgul, 2 r.m 1. Giftig. 2f. Torr mark, m. sälls., Sm. (Tjust). 12. Melampyrum L. a. Blr i allsidigt ax. b. Ax tätt, 4-sidigt; skärml)!. starkt hopvikna, 286, 1, 1. criståtum bb. Ax mindre tätt. ej tydl. 4-sid.; skärmbl. platta, 286, 2, 2. arvénse aa. Blr ensidigt vända. b. Blr i långt ax med färgrika skärmblad ... 3. nemorösum bb. Blr i bladvinklarna; endast gröna skärmblad, c. Underläpp vågrät; krona omkr. 5 ggr längre än foderröret, 276, 5, 4. praténse cc. Underläpp nedböjd; krona omkr. 3 ggr längre än foderröret, 286, 3, 5. silvåticum 1. M. criståtum L. Korskovall. 2 — 4 dm, styvt upprat, spens- lig, vanl. med långa, utspärr. grenar upptill; bl. möts., smalt ell. jämnbrett lans.; skärmbl. med hjärtl. bas, kamlikt vasstandade, brun- akt, purpurröda; kr. purpurröd med gula läppar. 0 7, 8. Lövbackar, torra äng.. Sk. — Gstr. o. Dir., Öl., Gtl., mindre allm. — f. paUens Hartm., skärmbl. grönvita, kr. gulvit. Subsp. solstitiåle Rönn., omkr. 2 dm, ej ell. svagt grenad; inga bladpar mell. översta förgreningen och nedersta blmn (hos huvudarten 3 — 4). 0 6 (;^årstidsdimorfism»). Äng., Sk. — Boh. o. Uppl. 2. M. arvénse L. Pukvete. 2 — 3 dm, uppr.; ax 5 — 10 cm 1., avlångt, rikblmgt; skärmbl. ljust purpurr., körtelprickiga; kr. röd med 492 SCROPHULARIACE.?^. gul ell. vit underläpp. 0 7, 8. Backar, renar, Sk. — Uppl. o. Vsm., täml. sälls.; 01., Gtl., t. allm. Subsp. Semléri Rönn. et Poev., motsv. föreg:s underart; s. Sv. sälls. 13. M. nemorosum L. Natt och dag. 2 — 4 dm; bl. från hjärt- ell. pillik, grovtandad bas lansettL, långspets.; ax 1 — 2 dm 1.; skärmbl. blåvioletta (säll. purpurröda ell. vita); foder ullhårigt; kr. höggul med rödbrunt, tvärt böjt rör. O 6, 7. Lövängar, mindre allm. men sällskaplig, mest i östra kustprov. till Gstr.; Hall., Öl. 4. M. praténse L. Kovall. 2 — 4 dm, spenslig, utspärrat gre- nig; bl. lans. ell. äggr.-lans., utdraget spets.; skärmbl. oftast syl- tand. vid basen; kronrör rakt, oftast vitgult, underläpp gul (säll. kr. gul, f. åureiim Norm., eller purpurstrimmig, f. purpureum Hartm.); fröhus långt övernående foderflikia. O0 7, 8. Skogsäng., skog, fjäll- slätter. Sk. — Lpl., ÖL, Gtl., allm. — Mångformig; antagl. årstids- dimorf som nr 1, åtm. i s. Sv. 5. M. silväticum L. Skogskovall. Lik föreg. ; kr. mörkgul (säll. rödfläckig) med hastigt vidgat, svagt, böjt rör; fröhus föga ell. icke längre än foderflikarna. — Som nästföreg. Fig. 286. 1 Melampyrum cristatum (ax och blma), 2 M. arvense (skärmblad), 3 M. silväticum, 4 Odontites verna, 5 O. litoralis. 13. Odontites Boehmer. a. Foder av fröhusets längd, med lansettL, spets, flikar; 2 — 3 dm höga örter med grenig stj., utdraget lansettL bl.; rikblomm., ensidigt, ngt lutande ax; 286,4. b. Sommarform; örten rödviolett; grenar i huvud- stjälkens blad vinklar ända upp till toppaxet ... 1. yerna SCROPHULARIACE.^.. 4Ö3 bb. Höstform; örten grön; mellan översta grenparet och toppaxet flera blad utan grenar 2. serotina aa. Foder kortare än fröhuset med brett triangulära fli- kar, 286, 5, 3. simplex 1. O. verna (Bell.) Dum. Rödkulla. Vanl. 2 — 3 dm h.; gre- nar snett uppräta, jämte de övre bl. o. skärmbl. oftast mörkt röd- violetta; kr. köttröd. 0 6, 7(— 8). Åkrar, trädor, Sk.— Nrl., ÖL, Gtl., t. allm. 2. O. serotina (Lam.) Rchb. Oftast blekt grön ell. blott svagt rödanlupen, högre, yvigare än nr 1 med längre, ofta mera rakt ut- stående grenar. 8, 9. Bland nästföreg., mindre allm. 3. O. litorålis Fr. (O. simplex [Hartm.] Krok). Strandkulla. Oftast enkel, 1 — 2 dm; blad trubb., ngt köttiga; krona renare pur- purröd än de föreg:s. 0 7, 8. Strandängar vid havet, Sk. — Boh. o. Vb., Öl., Gtl., täml. sälls. 14. Euphräsia L. a. Bl. äggr., 287, 1 — 9; tänd. kortare än skivans bredd i övrigt; fröhus med håriga kanter, b. Kronans baksida 10 — 12 ( — 15) mm 1.; bl. o. blr med långskaft, körtlar 1 . rostkoviåna bb. Kr:s baksida 4 — 8 mm 1.; bl. utan ell. med blott kortskaft, körtlar, c. Kr:s baksida omkr. 8 mm 1., 287, 3. d. Nedre bl. med trubb., de övre med spetsiga tänd.; skärmbladständ. lång- spetsade, 287, 1,2, 3. brevipila dd. Bladtand. spetsiga, skärmbladständ. borstlikt utdragna, 287, 4, 2. stricta cc. Kr:s baksida 4 — 6( — 7) mm 1., 287, 6, 7, 8; skärmbladständ. kort o. trubbigt spet- siga, ej långspetsade. d. Bl. m. e. m. håriga. e. Bl. vanl. täthåriga; ledstycken of- tast korta; ofta rik förgrening; övre bl:s sidotänd. 4 — 6; foderflikar of- tast smalt lans., utdraget smalspet- sade; 287, 5, 4. ciirta ee. Bl. vanl. svagt håriga ell. blott borstprickiga; ledstycken t. långa; förgrening sparsam ell. ingen; övre bl:s sidotänd. 3 — 4( — 5); foderflik. triangulärt lansettl., oftast kort- spetsade. 494 SCROPHULARIACE.^.. f. Storväxt, tjockstjälkig, storbladig, bl. trubbtandade, 287, 7, .... 7. latifolia ff. Låga, spensliga, småbladiga. g. Bl. o. skärmbl. brett äggr., spetstandade; kronans baksida 5 — 6 mm 1.; 287, 6, .... 5. minima gg. Bl. o. skärmbl. rundade, trubb- tandade; kr. 3 — 4 mm 1., 2S7, 8, 8. bottnica dd. Bl. kala, små, äggr., med få o. små tänd., 287, 9; ledstycken långa, spens- liga 6. gråcilis aa. Bl. lansettl. med få tänder, längre än skivans bredd i övrigt, 287, 10; fröhuskanter kala ... 9. salisburgénsis H^t^ 10 Fig. 287. Euphrasia 1 brevipila var. Renteri (blad nr 1—7, skärmM. nr 1 o. 3), 2 brevipila var. glandnlosa (bl. nr 4 — 7, skärmbl. 1 o. 3), 3 blr av d:o, 4 stricta (två bl., tre skärmbl.), 5 curta (ett bl., tre skärmbl.), 6 minima (bl. o. blr frän tre olika individ), 7 latifolia (delar av tre individ), 8 bottnica (nedre o. övre bl., skärm- bl., krona), 9 gracilis (bl. o. skärmbl.), 10 salisburgénsis (d:o). 1. E. rostkoviåna Hayne. Stor ögontröst.^ Omkr. 2 dm h. ell. högre, vanl. rikt grenig nedom mitten; ledstycken korta; bl. stora, ^ De flesta av våra arter ingå i E. officinålis L., Ögontröst. SCROPHULARIACEiE. 495 de nedre med trubb., de övre med spetsiga tänd. O som de fö reg. 7 — 10. Äng., vägkant, (helst svagt fukt., som de flesta E. -arterna), Sk. — UppL, täml. sälls. — f. minoriflora Borb., kr. mindre (= E. hirtella Jord.?). Subsp. montåna Jord., sommarform till nr 1 (årstidsdimorfism); stjälk enkel eli. fågrenig ovan mitten; ledstycken långa; de nedre, trubb- tand. bladen förhärskande ända till blomställningen. 5, 6. Sk., sälls, 2. E. stricta Höst. Uddögontröst. 287, 4. Vanl. 1—2 dm h.; bl. oftast kala. 7 — 10. Sk., Gtl. (i övriga trakter osäker, ofta förbiand, med n:r 3). — f. pilifera Kihlm., hårig; f. procumbens K. Joh., nedligg. o. utbredd, Gtl., torr mark; var. gotlåndica Ahlfv., spenslig, bl. lansettl., fåtandade, Gtl. Subsp. suécica Murb. et Wettst., sommarform till nr 2 (se nr 1, subsp. montana). 3. E. brevipila Burnat et Gremli (hos Towns.). Ögontröst. 287, 1 — 3. Kärmast lik n:r 2, vanl. 1 — 2 dm h. G — 10, äng., vägkant., skogsbryn, trädor, Sk. — Lpl. (även i högfjällen), ÖL, Gtl., den allmnste arten, mycket sällskaplig. — Innefattar tre var., som flerest. växa blandade: var. Reutéri (\Yettst., som art), hårig utan körtlar, sällan kal ; varJ glandulosa n., upptill m. e. m. körtelprickig (synes blott med lupp); den förra är (delvis) E. off. v. nemorosa Fr., den senare (delvis) E. off. v. praténsis Fr. enl. Herb. Norm.; var. glabra, näst. alldeles kal. Subsp. ténuis Brenn., sommarform till nr 3 (tydlig blott i s. Sv.). 4. E. curta Fr. Gråögontröst. 287, 5. Mycket lik nr 2 o. 3, höstformerna, skild genom 4 — 6 mm 1. blomkr. och oftast tät, gråaktig hårighet; grenig från basen; stund. m. låg, tätbladig. Sk. — Yb., öl., Gtl. — f. glabréscens Wettst., näst. kal, bladkant o. nerver kort borsthåriga. 5. E. minima Jacq. Fjällögontröst. 287, 6. På högfjällen oftast låg o. fin (2 — 10 cm); bl. ofta rödakt. ell. svartviol.; kronans underläpp ofta vitguh (hos alla övriga vit eller lila); nedanför fjällen ngn gng stor o. grov (f. grandis n., 287, 6), men skild från nr 7 gen. bredare bladbas o. färre tänd. Hed. o. d.. Dir. — Lpl., ej sälls. 6. E. gråcilis Fr. Ljungögontröst. 287, 9. Oftast 2 — 3 dm, enkel ell, grenig vid o. nedom mitten (som höstform, av nr 1 — 3); krona framifrån högre o. smalare än hos de övriga. 7 — 9. Öppen, ljungrik skogsmark. Sk. — s. Nrl., ÖL, Gtl., täml. allm. 7. E. latifolia Pursh. Nordögontröst. 287, 7. Oftast 15— 25 cm h. (slutl. med m. lång fruktställn. 3 dm); bl. stora i förhåll. 496 SCROPHULARIACE^. till blriia; bladform o. förgrening närmast sommarform, av nr 1 — 3); varierar med o. utan körtlar som nr 3. 7, S. Hed. o. d., IIppl. — Lpl. mindre allm., i n. Sv. ofta ymnig. 8. E. bottnica Kihlm. (E. micrautha Brenn., ej Rchb.; E. hebe- cålyx Brenn.). 287, 8. Oftast 5 — 10 ( — 15) cm, lik nr 7 men till alla delar mindre, vanl. näst. kal o. näst. rundbladig. O 7, 8. Strandäng, vid Bottn. viken, Uppl. — Vb., sälls. 9. E. salisburgénsis Funck. BruQögontröst. 287, 10. Vanl. 10 — 15 cm h., enkel (ell. fågrenig), spenslig, kal, brunbladig; kr. 6 — 8 mm 1. Gtl., n. Lpl., sälls. 12. Bärtsia L. B. alpina L. Svarthö. Stj. flera, 2 — 3 dm höga, enkla; bl. äggr., tätt trubbsåg., de övre mörkviol.; blr i övre bladvinkl:a; kr. 2 cm 1., mörkviolett; svartnar vid torkn. 2f 6, 7. Fukt. ängsmark i fjällen. Dir. — Lpl., täml. sälls.; Vg., Ög., Gtl., sälls. 13. Rhinänthus L., Hill (Alectorölophus Boehm.). Fig. 288. Rhinänthus 1 minor (nedre o. övre bl.: överst kronan), 2 major (d:o), 3 major var. aptems, 4 groenlandicus (nedre o. övre bl. samt bl. av en dvärgform). a. Krona 2 cm 1., röret slutl. svagt krökt; bl. med omkr. 15 nervpar; 288, 2, 3, 1. major aa. Kr. 1 — 1,6 cm 1., röret rakt, 277, 1; bl:s nerv- par omkr. 10. b. Bl. grunt naggade, tänd. ej utstående, 277, 288, 1, 2. minor bb. Bl. djupare o. skarpare tandade med grova, ngt utstående tänder, ngt köttiga; 288,4 . . 3. groenlandicus SCROPHULARIACE^. 497 1. R. major Ehrh. (R. crista galli L., delvis; Al. major Rchb.). Stor höskallra. 2 — 4 dm, upprat, spenslig, oftast grenig; stj. gul- grön med korta, bruna streck; bl. 3 — 5 cm 1., ljusgröna; skärm bl. o. foder vitgröna; kr. ljusgul med violblå överläppständer; frön platta med hinnkant. O 6, 7. Ängar, åkrar, 8k. — Vb., Öl., Gtl. — var. åpterus Fr., frön kullriga utan hinnkant; åkrar, mell. Sv., sälls., 6 — 8. Subsp. montånus (Sauter) Fritsch (serotinus Schönh.) höstform av nr 1 (jfr Odontites serotina); 8, 9; s. o. mell. Sv. 2. R. minor Ehrh. (R. crista galli L., delvis; Al. lAinor W. et Gr.). Liten höskallra. 1 — 3 dm, oftast ogrenad; stj. mörk- ell. brungrön, vanl. ofläckad; bl. 2 — 4 cm 1., mörkgröna; skärmbl. mörk- ell. brungröna; kr. mörkgul med gula ell. violblå överläppständer; f. ö. som nr 1. — var. horeålis (Stern., som art), stj., skärmbl. o. foder korthåriga; stj. låg, enfärg. grön; nordl. Sv. sälls. Subsp. stenophyllus Schur, Stern., höstform av nr 2 (motsvar. nr 1 subsp. serotinus); 8, 9; s. o. mell. Sv. 3. R. groenlåndicus Chab., Stern. Vanl. 2 — 3 dm h., stj. grov, oftast enkel ell. kortgrenig, ofläckad, med långa ledstycken; skärmbl. o. foder vitgröna; foder kalt, ända till 25 mm br. (hos nr 2 blott 10—12 mm). O. Fjälltr., Hrj.— T. Ipmk, sälls. 14. Pediculäris L. a. Kronläppar hopslutna; krona 3 cm lång eller mera 1. sceptnim aa. Krona gapande, högst 2 cm lång. carolinuiii b. Överläppens rörform. spets tvärt avskuren, c. Underläpp framåtrikt., skild från överläppen, d. Foder 2-flik., helbrädd.; överläpp näbblikt utdragen, 290, 1, 2. lapponica dd. Foderflikar 5, tandade; överlp ej näbblik men med 2 syllika tänder, 290, 2, . . . 3. silvatica cc. Underläpp upprat, parallell med överläppen, 290, 3—5. Fig. 289. Pediculäris 1 sceptrum carolinum, 2 palustris, 3 opsianthp (del av bladet). 32—164295. Lind in av, Flora. 498 SCROPHULARIACB^. d. Försommarform; grenar långa; växtens profil pyramidalisk; bladens mittstycke tydl. plattat; foder näst. cylindriskt, 289, 2, 290, 3, 4. palustris dd. Sensommarform; grenar korta; växtens profil jämnbred; bladens mittstycke tråd- smalt; foder äggform., 289, 3, 290, 4, . . 5. opsiantha bb. .överläppens spets avrundad eller tillspetsad. c. Stjälkblad glest ulliga, grunt parflik., 290,7; kr. purpurröd; överläpp upprat, avrundad, 291, 6. hirsiita cc. Bl. kala, djupt parflik., 290, 8; kr. gul och röd. d. överlpns välvda spets upprat, jämntjock, döljande märket 7. flåmmea dd. överläppans välvda spets framåtböjd, märke utskjutande, 290, 6, 8. Oedéri Fig. 290. Pedicularis 1 lapponica, 2 silvatica, 3 palustris, 4 f. borealis, 5 opsiantha, 6 Oederi, 7 hirsuta, 8 flammea. 1. P. sceptrum carolinum L. Kung Karls spira. 289, 1. 3 — 9 dm h., upprat, enkel; rosettbl. djupt parflik. med breda, nagg. flikar; stjälkbl. få, små, ofta inga; blr i kretsar, bildande ett ax; kr. gul med violettröda flikar. 2f 7, 8. Kärräng., Sm., Vg., ög., m. sälls.; Dis. o. Nr. — T. Ipmk, mindre allm. 2. P. lapponica L. Lappspira. Stj. flera, 2( — 3) dm, enkla; stjälkbl. tätt parflik. med brett mittstycke o. tätt djupsåg. flikar; blr i kort ax, utspärrade; kr. gulvit med snedställd underläpp, starkt rosen- doftande. 2^ 7, 8. Fjälltr., Dir.— Lpl., t. allm. 3. P. silvatica L. Ängsspira. Stj. 1 — 2 dm med långa gre- nar eller sidostjälkar från basen; stjälkbl. glest parblad, delade med ånyo del. flikar o. tandade småflikar; foder uppblåst; kr. ljust pur- purr. (ell. vit). O O o. 2^ G, 7. Fukt. skogsäng., äv. fjälltr., Sk. — Vrml. o. Uppl., Jtl., mindre allm. OROBANCHACE^. 499 4. P. paliistris L. Kärrspira. Stj. 2 — 3 dm, uppr., grenig utefter hela sin längd; bl. som föreg:s, de övre brunröda; fod. omärkl. uppblåst, 2-flik., krusigt naggat; kr. purpurr. (säll. gulvit, f. ochroléiica La?st.), 18 — 20 mm 1. O0 6, 7. Kärräng., Sk.— Lpl., ÖL, Gtl., allm. — f. boreålis J. W. Zett., 290, 4, fod. o. kr. mindre, lika nr 5 ; frön hälften mindre; huvudsakl. i Lpl. 5. P. opsiåntha E. L. Ekman, Stj. spensligare o. högre än föreg:s; bl. mer långspetsade med smalare fli- kar; kr. 14 — 16 mm 1. 00 8. Kärr, sälls., Sm. (Jönk.); höstform till n:r 4. 6. P. hirsiita L. Ullspira. Stj. 0,5 — 2 dm, glest ullhårig; fod. likform. 5-flik., vitulligt; kr. ljust purpurr. 2^ 6, 7. Högre fjälltr. sälls., n. Lpl. 7. P. flåmmea L. Brandspira. 0,6 — 1 dm; blad- Fig. 291. flikar täta, ofta tegeilagda; blr 1,5 cm 1. ; kr. brandgul med p^^^™ ^f^^ blodröd överlp. 2|. 6, 7. Högre fjälltr. m. sälls., n. Lpl. 8. P. Oedéri Vahl. Guldspira. 1 — 2 dm hög; blr uppr. i tät klase, 2 cm 1.; kr. mörkgul med två röda fläckar på överlpn. 2^ 6, 7. Fjälltr., Jtl., Hrj., täml. sälls. Familj Orobaucliiiceap. a. Stjälk från underjordisk, uppsvälld bas upprat, gul- eller rödbrun med smala, fjällika bl. och all- sidigt ax; kr. tvåläppig med utbredd underläpp; märke tvådelat; 292, 1. OrobAnche aa. Under jorden en grenig stam med tätsittande, vita, rundade fjäll; ovan jorden en tjock stjälk med tät, ensidigt axlik klase av blekröd färg; kr. tvåläppig med upprat underläpp; märke helt eller urnupet; 292, 4, 2. Latlirséa 1. Orobänche L. a. Märken gula; foderflik. två (bägge kluvna), på blmns framsida förenade till sin halva längd; ststr. (ofta ända upp till knappen) håriga; 292, 1, . „ . 1. major aa. Märken rödbruna; foderflik. två, fria till basen fram- och baktill. b. överläpp tydligt kluven; underläpp:s mellan- flik nästan dubb. så lång som sidoflikarna; foderflik. hela, 292, 2, 2. alba bb. överläpp i spets, urnupen; underläpprs flikar ungefär lika; foderflik. kluvna, 292, 3, . . . . 3. reticiiläta 500 OROBANCHACEiE. 1. O. major L. Klintsnyltrot. Stj. 3 — 5 dm hög, grov, fingertjock, ända till axet tätt fjällig; fjäll brett lansettl., åtsittande; ax cylindr., tätblmgt, 1 — 2 dm 1.; kronans rygglinje efter hela sin längd bågböjd; kr. violettröd eller skär, sedan gulbrun. 2^ 7, 8. Parasit på Centaurea scabiosa o. jacea; m. sälls., s. Sk. (Hall.?). F g. 292. 1 Orotanche major, 2 O. alha f. nil)ra, 3 O. reticulata, 4 Lathrpea sqnamaria. 2. O. alba Steph., hos oss blott formen rubra Hook. (O. epi- thymum DC). Timjansnyltrot. 1 — 2 dm h. ; ax fåblmgt, glest; kronans rygglinje nedanför mitten starkt böjd, sedan svagt bågböjd; kr. rödbrun med viol. anstrykn. och mörka körtelhår; ststr. vid basen svagt hår., vid mitten kala. 2^ 7. Parasit på Thymus serpyllum, Gtl. 3. O. reticulata Wallr. (O. pallidiflora W. et Gr., O. Cirsii Fr.). Tistelsnyltrot. 3 — 5 dm hög, täml. spenslig; ax täml. kort, tät- oeh rikblmgt; kr. upprat ell. ngt utåtböjd, med rygglinjen rak ell. svagt böjd, vitgul med brunviol. ådror på överlpn o. mörka körtelhår; ststr. nedtill gleshåriga ell. kala. 2^ 7, S. Parasit på Cirsium hetero- phyllum, m. sälls.. Mösseberg. Tillfälliga i s. Sv. på skilda tider O. crendta Forsk., héderce Duby, caryophylläcea Sm. (på Galium-arter), incridis F. Schultz m. fl. 2. Lathrsea L. L. squamåria L. Vätteros. Stj. 1 — 2 dm h., vid torkning svartnande; foder 4-kluvet; kronans överläpp skär, underlp vit. 2f. 4, 5. Lund.; parasit på rötter av hassel, asp m. fl. träd, Sk. — Gstr., ÖL, Gtl., t. sälls. Familj LeiitibiilariäceiP. Krona tvåläppig med öppen mynning; fodrets över- läpp o-flikig; små kärrörter med rosett av hela, körtelklibbiga bl., enblmg stängel, 4, 3, 293, 1, . . Kronans mynning sluten av underläppens buckla; fodrets överläpp hel; vattenörter utan rot med fin- del., blåsbär. blad, 293, 2; blr i klase, 3, 2, 293, 4, 5, 1. Pinguiciila Utriciilåria LENTIBULARIACE^. 501 1. Pinguicula L. Sid. 4. a. Stängel körtelhårig; sporre rak, syllik. b. Krona omkr. 2 cm lång, 4, 3 1. vulgäris bb. '.y >. 7 mm ;. 2. rillösa aa. Stängel kal, sporre kort o. brett kägelformig, fram- böjd, 293, 1, o. alpina 1. P. vulgåris L. Tätört. 5 — 20 cm h.; rosettbl. avlånga — ellipt., omkr. -i cm 1., blekt gulgröna, kanterna uppvikta; kr. mörkt blåviolett med vit mynning. 2|, 6, T. Kärrmark, myrar, Sk. — Lpl., ÖL, GtL, t. allm. — f. ålbida Behm : kr. vit; f. bicolor Xordst.: underläpp vit; f. semifldva P. Olss. : mynning gulaktig. 2. P. villösa L. Dvärgtätört. Stäng, trådfin, omkr. 5 cm h.; blma starkt lutande med uppåtpekande sporre; kr. blekviol. med två gula fläckar på underlm. 2f 7. Myrmark i fjällen, n. Dir. — Lpl., t. sälls. 3. P. alpina L. Fjälltätört. 1 — 1,5 dm h.; kr. vit med ljusgul fläck på underläppen. 2^ 6, 7. Fuktäng., myrar, GtL, LpL, t. sälls. Fig. 293, Piiiguicula alpina, 2 Utricularia vulgåris (del av bladet), 3 d:o (frukt), 4 U. intermcdia (hlma o. frukt), 5 U. minor (d:o). 2. Utricularia L. Sid. 3. a. Alla grenar likformiga med hårfint parflik. blad med fångstblåsor, 293, 2. b. Underläppens buckla grunt kluven, föga lägre än överläppen; sporren ngt nedhängande, av- lägsnad från underläppen; 294, 2, 1. Yul§raris bb. Underlpns buckla avrund., av överlpns halva höjd; sporren vågrät, tryckt mot underlpn, 3, 2, 2. major aa. Bl. av två slag, dels findel. utan blåsor, dels korta, näst. odeL, blåsbärande (mest på särskilda grenar). Fig. 294. Utricularia 1 ochroleuca, 2 vulgåris. 502 LENTIBULARIACE.E. GLOBULARIACE.E. b. Krona stor, underläpp njurformig, sporre näst. cylindrisk, omkr. 8 mm L, 293, 4, 3. intermédia bb. Kr. liten, underläpp kretsrund, sp. kort. c. Sporre spetsigt kägelformig, 294, 1, .... 4. ochroléuca CO. Sp. trubbigt säckform. cll. skålform., 293, 5, 5. minor 1. U. vulgåris Lehm. Blåsört, Bläddreört. Stäng. omkr. 2 dm h., grov, rödbrun; från dess bas flera nedsänkta grenar, 1 — 5 dm 1. (rötter saknas); klase 5 — 10-blmg; kr. mörkgul, sporren o. underläppsbucklan rödstrimmiga. 2^ 6 — 8. Stillastående vatten, trol. hela landet, mindre allm. (i Sv. ännu ej tillräckligt urskild från nr 2). 2. XJ, major Schmidel (U. neglécta Lehm). Blåsört. Mycket lik nr 1 ; överläpp ngt högre, underläpp mindre vid och kullrig, bucklan större, blomskaft mer uppräta. Se f. ö. nr 1. o. U. intermédia Hayne. Mellanblåsört. Bladbär. grenar 1 — 2 dm 1., plattade av de tvåradiga bl.; de blåsbär. trådlika, ofta greniga; stäng, trådfin, 1 — 1,5 dm h., grön; klase 2 — 5-blmg. Kärr (även på dy), som nr 1. 4. U. ochroléuca R. Hartm. (enl. några förf. U. intermédia X rninor-). Stäng. 1 dm h., m. fin; kr. knappt 1 cm 1.; sporre 4(— 5) mm 1. Sk.— Nrl., sälls. 5. U. minor L. Dvärgblåsört. Lik nr 4; kr. ngt M ,, mindre, underläpp äggrund. Som nr 3. Familj (jlobularijiceae. Globuläria L. Sid. 6. Fig"295. G. vulgåris L. Berg-skrabba. 8, 2. 295. Rot och jord- Globularia, g^^m grov, vedhård, svartbrun; rosettbl. tunglika, ojämnt fin- rosettbJad. tandade, i spetsen vasst 3-flik.; stjälk 1 — 2 dm h., med små, lansettl. blad; blomkorg ensam, 2 cm bred med tegeilagda holkfjäll; kr. ljusblå; nöt avlång, brungläns. 2]. C. Kalkstenshällar, ÖL, Gtl. Familj Plaiitaginäceae. a. Blr tvåkönade i toppställda ax; 8, 3, 1. Plantag^o aa. Blr enkönade (sambyggare) i rosettens bladvinklar, hanblr långskaftade, honblr oskaftade, 38, 1, . . . 2. Litorélla 1. Plantägo L. Sid. 6. a. Bl. i rosett; stängel med ensamt ax i toppen, b. Bl. hela (säll. grunt bukttandade), parallellnerviga, c. Bl. äggr., ellipt. ell. lans.; kronrör ej hår. d. Ax brunt och grönt. PLANTAGINACE^. 503 e. Stknpr violetta; bl. äggr. ell. ellipt., trubbiga 1. major ee. Stknpr vitgula; bl. (smalt) lansettl., spetsiga; 8, 3, 3. lanceoläta dd. Ax vitt ell. skärt; bl. äggr. ell. brett lans. 2. media cc. Bl. jämnbreda. d. Bl. trådsmala, nervlösa; kronrör kalt . . 4. tenuiflora dd. Bl. rännform., flernerviga; kronrör hårigt 5. maritima bb. Bl. fjädernerv., parflikiga, 296, 1, 6. coronopus aa. Med bladig, grenig själk {Psyllivm DC.) .... 7. ramosa 1. P. major L. Groblad. Oftast 1 — 3 dm h.; bl. långskaft.; stäng, trind, uppr.; ax smalt cylindr., oftast spetsigt; kronflikar gul- bruna. 2f 7 — 9. Tomter, vägkanter, gångstigar, hela landet allm. — var. intermédia Dcne (som art), bl. kortskaft., grovtand., fasta; stäng, uppstigande. 2. P. media L. Kämpegroblad. Bl. kortskaft., tryckta till marken, småludna; stäng. 3 — 5 dm, trind; ax spolform., slutl. cy- lindr.; kronflik. o. stknpr vita, ststr. o. stift skära. 2f 6, 7. Äng., Sk.— Lpl., ÖL, Gtl. 3. P. lanceoläta L. Spetsgroblad. 2 — 5 dm h.; bl. åt båda ändarna smalspets., kortskaft., ofta glestand., vid basen ulliga; stäng, kantig; ax tätt, klotrunt till cylindr.; kronflik. blekbruna. 2f 6 — 9. Torräng., back.. Sk. — Vb., allm. — f. dubia (L.): småväxt, runt ax, mjukt långhåriga bl.; torra backar, hällar, sand. 4. P. tenuiflora W. K. (P. minor Fr.). Bl. 1(— 2) mm br., 1 — 3 cm 1.; stängel trådfin, 1 — 3 cm h. (säll. 10 cm); ax avlångt till cylindr., fåblmgt; kron- flik. blekt gulbruna. O 4, 5. Ölands älvar, ymnig i om våren våta sänkor. 5. P. maritima L. Sutt. Bl. köttiga, stund, brunfläckiga, vanl. 2 — 3 mm br.; stäng. 1 — 2 dm h.; ax cylindr., brunaktigt; kronflikar vitaktiga. 2^ 6 — 9. Havsstr. längs hela kusten allm. — Månggestaltig. — f. dentdta (Roth): bl. platta, över 5 mm br., 3 — 5- nerviga, glestandade. 6. P. corånopus L. Kråksutt. Bl. styvhåriga, smalt tunglika, glesflikiga, säll. hela; stäng, uppsti- gande, 5 — 20 cm h.; ax cylindr.; kr. o. stknpr vitgula; fröhus 3 — 4-rummigt. 0 2^ 6 — 8. Vid havet, strand- äng., vägkant., Sk. — Boh., Sm., öl., Gtl., sälls. Fig. 296. Rosett- blad, 1 Plantago coronopus, 2 Litorelk (lare rosettbl.). 504 PLANTAGINACE.E. RUBIACE.E. 7. P. ramosa (Gilib.) iVschers. (P. arenåria W. K.). 1 — 3 dm; bl. jämnbr. ; ax rundade, 1 — 2 cm 1., med två breda, hinnakt., i en smalt jämnbr. bladskiva utdragna hölster. O. Barlastplatser, sälls. 2. Litorélla Bergius. Sid. 27. L. uniflora Aschers (Plant. u. L.). Strandpryl. 38, 1; 296,2. Bl. i rosett, vanl. 4 — 7 cm 1., de yttre halvtrinda, utåtkrökta, de innersta jämnbr., ngt plattade; hanblmns skaft ända till 5 cm I., kr. vitaktig; honblr oskaft, inom 2 — 3 små skärmblad, med flaskformig, 3— 4-flikig kalk. 2|. 6, 7. Sjöstrand.; Sk.— Uppl., ÖL, Gtl., mindre allm.; sälls. upp till P. Ipmk. Familj Kubiäceae. Sid. 8. a. Krona trattformig, 9, 5, 297, 1. b. Blomfoder av 6 tänder ovanpå fruktämnet; kr. blekviolett, 4-flik.; 297, 1, 1. Slierårdia bb. Blomfoder omärkligt; kr. vit, 7, 5, 9, 5, . . . 2. Aspérula aa. Kronflikar nästan till basen skilda, kr. fat-, skål- ell. hjullik, 297, 3, 4, 3. Gålium 1. Sherärdia L. S. arvénsis L. Blåmadra, Åkermadd. Stj. nedligg. ell. upp- stig., 1 — 2 dm 1., sträva; bl. 4 — 6 i krets, oskaft., lansettl.; blr oskaft, i krets i grenspetsia inom smväxta svepebl.; frukt sträva. 0 0 6 — 8. Åkr., Sk. — Uppl. o. Vrml., öl., Gtl., mindre allm. 2. Aspérula L. a. Bl. 4 — 6 i krets; krona 3-flik. ; frukt, släta. 7, 5, 1. tiuctöria aa. Bl. 8 — flera i krets; kr. 4-flik.; fr. krokborstiga; 9, 5, 297, 2, 2. odoräta 1. A. tinctoria L. Färgmadra. Stj. 2 — 3 dm h., spenslig, vid basen liksom jordstammen gulröd; bl. smalt jämnbreda; blr i smalt, fåblmgt knippe; svartnar vid torkning. 2^ 6, 7. Torra backar i kalktrakter. Sk. — Uppl., ÖL, Gtl., täml. sälls. 2. A. odoråta L. Myskmadra. 2 — 3 dm h., som torr vällukt, av kumarin; jordstam rödaktig; bl. lansettl.; blr i utbrett knippe. 2^ 5, 6. Lund., Sk.— Ång. o. JtL, ÖL, Gtl., täml. sälls. GALIUM. 505 Fig. 297. 1 Sherardia (blomställn. o. frukt), 2 Asperula odorata (delfrukt), 3 Galium boreale, 4 G. palustre. 3. Gälium L. a. Bl. 4 till 6 i krets; krona vit. b. Bl. 4 i krets. c. Frukt, krokborstiga; bl. o-nerviga. d. Blad lansettl. med smal, trubb. spets, 297, o, 8. boreale dd. Blad brett elliptiska — rundade, udd- spetsiga 7. rotuudiföliuiii cc. Fr. släta; bl. smalt tungl., trubb., en- nerviga, d. Kr. 4-flikig, medelstor; blomställning rikblommig; 297, 4, 4. paliistre dd. Kr. o-flik., m. liten; blomställn. 2 — 3- blmg, 7, 6, 5. trifldum bb. Bl. 6 i krets, uddspetsiga, 1 -nerviga. c. Frukt, krokborstiga 6. triflorum cc. » fint vårtiga. d. Stj. sträv av fina taggar; bl. (smalt) lansettl., 298, 1,2, o. iiligiuosum dd. Stj. slät; bl. smalt omvänt — äggr., 298, 3, 10. saxätile aa. Bl. omkr. 8 i krets. b. Stj. utan småtaggar; frukter släta ell. fin- vårtiga. c. Bladkanter platta; kr. vit ell. vitaktig. d. Bl. smalt lansettl. med borstudd ; kron- flik. spetsiga utan udd e. Stj. kal, slät 9. silvéstre ee. » sträv, snärjande 2. Yaill.-spuriiim dd. Kronflik. med udd, 298, 4. e. Bladspets trubb. ell. avrund. med kort udd; frukt 1( — 1,6) mm. 1. f. Bl. fasta, mot ljuset ej tydligt visande nervnätet, omkr. 20 X 3 506 RUBIACB.E. mm.; kr. omkr. 4 mm br.; blmsk. 2—3 mm 1.; 298, 4, 299, 1, . . ff. Bl. tunna, genomlysande, mot ljuset visande nervnätet, bredare mot spetsen, smalt omv.-äggr., 299, 3. g. Stj. omkr. 3 mm i diam.; nedre blomställn:r långa (5 — 10 cm); bl. 20X6 mm; blomsk. 2 mm. 1.; kr. 3 mm br.; 299, 3, gg. Stj. 1( — 2) mm i diam.; alla blomställn:r korta (2 — 3 cm); bl. 10X3 mm; blomsk. 4—5 mm 1.; kr. 2 mm br. . . . ee. Bl. jämnbrett lansettl., vanl. 10X2 (15X3) mm, smalspetsade med udd, fasta, ej genomlys.; blomsk. 4 — 5 mm 1. f. Kr. 4 — 5 mm br.; fr. 2 mm 1.; 299, 2, ff. Kr. 3 — 4 mm, fr. omkr. 1 mm. cc. Bl. trådsmala med tillbakavikna kanter; kr. gul. d. Blomställn. tät, dess grenar längre än stj:s ledstycken; stj. ribbad; bl. mörk- gröna dd. Blomst. avdelad, dess grenar kortare än ledstyck:a; stj. näst. slät; bl. ljusgröna bb. Stj. och bl. småtaggiga, snärjande; frukt, krokborstiga. 4 mm bred, 298, 5, 13. molliigo 15. elåtum 16. tyrolénse 14. 13. eréctum molliigo var. angustifol. 11. verum 12. Wirtgéni 1. 2. aparine Yailläntii F ig. 298. Galium 1 uliginosiim (med blma), 2 ulig. f. latifolium, 3 saxatile (med blma), 4 moUugo, 5 aparine (frukt samt blma och ett krokborst förstor.), 6 Vaillantii (d:o). GALIUM. 507 1. G. aparme L. Snärj mara, -gräs. Nedligg. ell. hängande på omgivande växter, oftast 5 dm h.; bl. 6 — 9 i krets, tunglika med udd, 2 — 5 cm 1.; blomställn:r glesa i bladvinklra; kr. vit; frukt 4( — 5) mm 1., dess krokborst 1,6 mm 1. © 6 — 9. Odl. mark, tomter, strand., s. o. mell. Sv., öl., Gtl., allm. 2. G. Vaillåntii DC. (G. inféstum W. K.). Snärjmåra. Lik föreg., men blr o, fr. mindre; fr. 2 — 3 mm 1., dess krokborst 1 mm 1.; bl. jämnbrett tunglika; kr. svagt grönaktig. Som föreg.; ofta växa båda tillsammans. Subsp. spurium (L.): fr. släta eller ngt prickiga, utan borst; lin- åkrar, sälls. 3. G. uliginosum L. Fuktmåra. 2 — 3 dm h., spenslig, slak, ljusgrön, ej svartnande; bl. bredast vid sin mitt; blmst. rikblomm. men täml. gles. 24. 7, 8. Fukt. st., Sk. — Lpl., Öl., Gtl., allm. — f. latifölium Marss., blad brett lansettl., 298, 2. 4. G. paliistre L. Vattenmåra. Stj. 2 — 5 dm h., spensl., slak, glest fintaggig eller slät; bl. 4( — 5 — 6) i krets, vid torkning svart- nande; blr honungsluktande. 2f 6 — 8. Fukt. st., diken, stränder, som föreg. — f. elongatum Presl. (decipiens Hartm.): dubb. högre med 2 cm långa blad, ofta 5 — 6 i krets; ngt större krona. 5. G. trifldum L. Dvärgmåra. Stj. 1 — 3 dm, fin, slak, sträv, snärjande; kr. knappt bredare än fruktämnet; blom- o. fruktskaft hårfina. 2f G, 7. Strand., kärr, Sm. — Lpl., Gtl., sälls. G. G. triflorum Mchx. Myskmåra. Stj. 3 — 5 dm, fin, slak, snärjande; bl. (brett) lansettl., tunna, 2 — 3 cm 1.; blomställnir få- blomm. i bladvinkha; kr. grönakt. vit; torr välluktande av kumarin ; lik Asperula odorata. 2f 7, 8. Skugg. st., Vrml. o. Nr. — Ume Ipmk, sälls. 7. G. rotundifolium L. Rundmåra. 1 — 2 dm, spenslig, upp- stigande; blomställn. gles, fåblmg. 2f 7. Skog, ÖL, Gtl., sälls. 8. G. boreale L. Vitmåra. 2 — 5 dm h., styvt upprat; blomst. i toppen, tät, rikblmg. 2^ 7. Äng., back., lund.. Sk. — Lpl., öl., Gtl., allm. — var. hyssopifölium Koch: frukter släta. — M. växlande efter växplatsen. 9. G. silvéstre PoU. Skogsmåra. Lik nr 3, men oftast sty- vare och bl. smalare, 7 — 8 i krets; blomst:r glesa, fåblmga; frukter finvårtiga. 2^ 6, 7. Skogsmark, Götaland, sälls.; Sthlm, Dir., öl. — f. Bocconei (All.): nedtill tätt småhårig. 508 GALIUM. 10. G. saxåtile L. Stenmåra. 1 — 2 dm h. med talr. nedligg. skott, vid torkn. svartnande; bl. bredast mot sin spets, de nedersta bredare, 4 i krets. 2|. 6, 7. Lund., skogsmark, s. och s.-v. Sv., mindre allm., men ofta ymnig. 11. G. verum L. Gulmåra. Stj. 2 — 5 dm h., nedtill 4-kantig; bl. ända till 12 i krets, under ludna; blomst. av halva växt:s längd, vällukt. 2^. 7(— 9). Ängsback., vägkant., Sk.— Nrl., Vb., ÖL, Gtl., allm. — f. ålbidum Hartm.: blomst. blekgul ell. vitaktig. 12. G. Wirtgénii F. Schultz (G. prsecox Lang). Lik nästföreg., men bl. bredare, under kala, ej svartn. vid torkning; blmställn. kort; kr. ngt större. Sydl. Sv., m. sälls. 13. G. mollugo L. Buskmåra. 298,4,299,1. Stj. vanl. 5— 8 dm h., upprat, grov, ledstycken med uppsvälld, vitaktig bas; blom- ställnis nedre grenar ända till 15 cm 1., utstående; kr. (gulaktigt) vit. 2|. 6, 7. Torr ängsmark, snår vid vägkanter, Sk. — Nrl., Öl., Gtl., mindre allm. — var. angustifolium Leeds, stj. hälften smalare, ofta delvis Fig. 299. Galium 1 mollugo, 2 crectum, 3 elatum. liggande; ledstycken kortare; bl. spetsigare; blomskaft längre; Sk. — Lpl., måh. allmnre än huvudformen. X ö- mollugo X verum, täml. sälls. 14. G. eréctum Huds. 299, 2. Vanl. 3 — 5 dm h., uppsti- gande; stj. ofta rikgrenig; kr. vit. % 6, 7. Torrängar, vägkant., snår, s. Sv. till Vänern o. mell. ITppl., öl., mindre allm. 15. G. elatum Thuill. 299, 3. Stj. 0,5 — 1 m, grov som nr 13 men slak, stödj. sig mot buskar; ledstycken ända till 12 cm 1., vid basen gröna o. föga uppsvällda; bl. mörkgröna; blomst:s nedre grenar 7 — 9 cm 1.; kr. blekt gulgrön. 2^ 7, 8. Äng., gräsplaner. Sk., Göteb., Sthlmstrakt. m. m., sälls. 16. G. tyrolénse W. Omkr. 3 — 5 dm h., spenslig, slak; led- styck. 5 cm 1.; bl. m. tunna; kr. blekt gulaktig. % 7, 8. Äng., Sk., Bl., sälls. CAPRTFOLIACE^. 509 Familj Caprifoliäceae. Sid. 10, 13. a. Låg, mjuk ört; blomhuvud i stjälktoppen av två slags blr, toppblmn 4-talig, sidoblrna 5-tal.; ståndare genom klyvning 8 eller 10; krona grön; 25,5, . . 1. Ådöxa aa. Vedväxter (utom Sambucus ebulus); stånd. 4 ell. 5; krona färgad, b. Uppräta träd ell. buskar; stånd. 5. c. Märken 3; kr. grunt klockform, ell. platt; stenfrukt, d. Blr talrika i stort knippe, alla lika; bl. parbladiga; 16, 4, 2. Sambucus dd. Knippets mittblr små, tvåkönade, kant- blrna könlösa med stort, platt bräm; bl. handflikiga; 300, 4, ?>. Tibiirnum cc. Märke 1, knappform.; kronrör djupt; bär; bl. hela; 14,2; 300,2,3, 4. Lonicéra bb. Trådsmal, revlik liggstam; stånd. 4, tvåväldiga; 300, 1, 5. Linnaea riK. 300. 1 Linnnca, 2 Loni coerulea, 3 L. xvlostenm, 4 Vibnrni 1. Adöxa. Sid. 17, 19. A. moschatellina L. Desmeknopp. Stj. 1 — 1,6 dm h., spens- lig; jordbi, dubb. 3-fingrade; stjälkbl. två, möts., dubb. 3-fingrat flikiga; myskluktande. 2f 4, 5. Lund., skogsbryn. Sk. — Nrl., ÖL, Gtl., mindre allm. 2. Sambucus L. a. Träd eller buskar. b. Knippe platt, 1 dm brett; kr. vit; fr. svart; 16,4 1. nigra bb. Kn. äggform.; kr. gulgrön; fr. röd 2. raccmosa aa. Manshög ört; knippe platt; kr. rödlett; fr. svart . . 3. ébulus 510 CAPRIFOLIACEiE. 1. S. nigra L. Fläder, Hyll. Yvig buske, slutl. träd av 3 — 4 m:s h.; löv mörkgrönt; blr starkt doftande. 6, 7. AUm. planter. ; förvild. i lund. o. på forna tomter; synbarl. vild blott i sydl. Sv., sälls. 2. S. racemosa. Druvhyll. Omkr. 2 m. h. buske; löv ljus- grönt; blr luktlösa. AUm. planter., flerest. förvildad i skog, s. o. mell. Sv., s. Nrl. (Mell. Eur.). 3. S. ébulus L. Sommarhyll. Busklik, stor o. grov ört; bl. med smalare småbi, än nr 1 och bladlika (ej sylform.) stipler; blr mandeldoftande. 2^ 6 — 8. Planter. (förr läkeväxt), förvild. vid gårdar, s. o. mell. Sv., Gtl., sälls. (Mell. Eur.). 3. Viburnum L. V. opulus L. Olvon. 2 — 3 m h. buske, slutl. buskträd ( — 5 m); mittblr med gulvit, kantblr med vit kr.; fr. glansigt röd. 6( — 7). Lundäng., skogsback.. Sk. — s. Lpl., ÖL, Gtl., täml. allm. — Odl. som prydnadsv. med endast könlösa blr i klotrund ställning, »snöbollsbuske», var. roseum L. 4. Lonicéra L. Sid. 10. a. Blr många i krets (huvud); kronrör 3 cm 1., bräm tvåläppigt, 14, 2, 1. periclymennni aa. Blr parvisa; kronrör 4 — O mm 1. b. Blr 2 på gemens, skaft i bladvinklra (Xylosteum Moench). c. Bräm tvåläpp.; parblrnas fruktämnen skilda, 300, 3, 2. xylosteum cc. Bräm näst. likflikigt; parblrnas frukt- ämnen fören. till ett, 300, 2, 3. coerulea bb. Blr i kort, bladlöst ax i grenspets., kr. lik- flikig (Symphoricårpus Adans.) ..... 4. sjmphoricärpus 1. L. periclymenum L. Vildkaprifol. Nedligg. ell. sling- rande kring trädstammar; bl. äggr. ell. ellipt.; kr. utvänd. purpurröd, invänd, vit (slutl. gul), mot aftonen starkt välluktande. 7, 8. Lund., klipp., s. och s.-v. kustlandskapen täml. allm.; planter., ngn gng för- vild. (Sthlm m. m.). — Trädgdrdsl-aprifol, L. caprifolium L., har de motsatta bladen hopvuxna till en av stammen gmborr. skål o. blommar tidigare. 2. L. xylosteum L. (Xyl. vulgiire Roehl.). Try. 1 — 2 m hög buske, säll. småträd; bl. brett ellipt., mjukhår.; kr. gulakt. vit; bär mörkrött. 5, G. Lund., Sk. — s. Lpl., Öl., Gtl., allra. CAPRIFOLIACE^. VALERIANACE^. 511 3. L. coenilea L. Blåtry. Lik nr 2 ; bl. avsmaln. mot ba- sen, kala; kr. vit, 12 mm 1.; bär svartblått. 6. Lundbackar, Uppl., Vsm., Dir., sälls.; stund. odl. 4. L. symphoricårpus L. (Symph. racemosus Mchx). Snöbär. M. yvig buske, som odl. 1 — 1,5 m h.; bl. brett äggr., fåflikiga; kr. blekt köttröd, 5 mm L; bär vitt, saftlöst. 6 — 9. Allm. planter., stund, förvild. (Nordamerika.) 5. Linnséa L. Sid. 23. L. boreålis. Linnea. Liggstam ända till flera m 1.; bl. run- dade, tand., vintergröna; blr oftast parvisa; kr. oftast vitaktig, invänd, gul- o. rödflammig; fr. nöt inom två körtelhåriga förblad. 6( — 7) och ofta 8 — 10. Hela landet, ymnigast norrut, i s. o. mell. Sv. i granskog, norrut o. vid kust. även på öppen mark. Kr. m. variabel till form o. färg, stund, vitgul utan rött, stund, mörkröd. Familj Taleriaiiäceap. Sid. 5. a. Fodret en låg, tandad kant kring fruktämnets topp; låga, klynnegren. örter med fåblomm., hu- vudlika knippen, möts. bl. o. snett trattform. kr. 1. Yalerianélla aa. Fodret en inrullad kant i fruktä:ts topp, eft. blomn. utväx. till en krets dunstrålar; kronrör ensidigt utbuktat, 6, 1, 301, 2. Valeriåna 1. Valerianélla Hill. a. Nöt hoptryckt, rundad; fodret i dess topp omärk- ligt 1. olitöria aa. Nöt äggform.; fodret i dess topp ensidigt utdra- get till en stor tand 2. dentåta 1. V. oUtoria Poll. (V. locusta v. ol. L.). Vårsallat. 1—2 dm hög, mjuk, saftig, grenad nedom mitten; bl. brett tunglika; kron- bräm ljusblått. O0 5, 6. Torra st., sandstränder, trädor. Sk. — Boh. o. Uppl., öl., Gtl., täml. sälls. — var. dasycårpa Rchb., fr. fin- hårig. 2. V. dentåta Poll. (V. Morisonii DC). Åkersallat. Lik föreg., men spensligare o. styvare, grenad ovan mitten. — Åkr., sydl. Sv., ÖL, Gtl., sälls. — var. eriospérma (Wallr.), fr. hårig. 512 YALERIANACEiE. DIPSACACE^. 2. Valeriäna L. a. Blr tvåkönade. b. Alla blad parbladiga. c. Bl, 5 — 10-par.; kronrör 2 — 3 mm 1., 6, 1, 1. offlcinålis cc. Bl. 3 — 7-par.; kronrör 4 — 5 mm 1., 301, . 2. sambucifolia bb. Blad hela 3. båltica aa. Tvåbyggare 4. dioéca 1. V. offlcinålis L. Vänderot. 0,5 — 1 m h.; småbi, smalt lansettl., glest såg. ell. helbrädd.; kr. vit ell. svagt skär; blomdoft svag. 2f 6 — 8. Ängar, backar, stränder, Sk. — Lpl., Öl., Gtl., täml. allm. — Inne- fattar V. angustifolia Tausch, småbi. näst. jämnbr., trubb.; V. exnUåta Mik., småbi, lans., spets., glessåg. 2. V. sambucifölia Mik. (V. excélsa hos flera förf., ej Poir.). Lik nr 1; småbi, ofta brett lansettl., glest såg., uddabladet större; nedtill ofta 1 — 2 dm långa revor; blr ofta starkare rödletta och starkt luktande. 301. Förek. som föreg., men mindre allm. sambuc!foHa. ^- ^' ^^"^^^ ^1^^^^^ (^'- ^^^i^" ^ simplicifolia Led. i Hartm. Sk. FL, ll:e uppL). Bl. äggr. till äggr. lansettl., ojämnt såg., de övre smalare. Sm., holmen Lucernan vid Västervik. 4. V. dioéca L. Uppstig., 2 — 3 dm hög; nedre bl. hela, äggr., skaftade; stjälkbl. 2 — 3-parigt flikade med stor ändflik; hanblr i j^vig ställning med skär, honblr i hopdragen ställn. med vit kr. 2^. 5, 6. Fukt. äng., diken, sydl. Sv., Öl., Gtl., mindre allm. Familj Dipsaciiceae. Sid. H. örter med blomkorg, skilda från Compositse genom fria ståndare. a. Stj. o. bladskaft torniga; blomkorg klotrund; de enskilda blrnas skärmbl. tornuddiga; kr. 4-flikig 1. Dipsacus aa. Utan tornar. b. Blomfästet med lansettl. fjäll mellan blrna; ytterfodret fårat, innerfodret 4 — 5-stråligt, 302, 1. c. Blomkorg halvklotformig; alla kronor lika, 4-flikiga, 8, 1, 302, 2, 2. Succisa cc. Blomkorg platt; kronor 5-flik., kantblom- mornas bräm större, starkt olikbladigt . . 4. Soabiösa mpsacaceje. 513 bb. Blomfästet med borst mell. blrna; ytterfodret ej fårat, innerfodret mångstråligt, 302, 3; korg platt; kronor 4-flik., kantblrnas bräm större, mer olikbladigt o. Kiiaulia Fig. 302. 1 Snccisa (yttei- 0(;h innerfoder), 2 d:o (blom- kory: vid hlomnis början), 3 Knautia (ytter- och inner- foder). 1. Dipsacus L. D. pilosus L. Hårig Kardtistel. 0,5 — 1 m h. ; bl. motsatta, äggr., skaft., i kanten grovsåg. och fint borstiga, skaftet ofta med två flikar; korg klotrund, till o cm bred; kr. gulvit; de tornudd, skärmbladen mycket längre än blrna. O O 7, S. Tomter, snår, för- vildad. Sk., Sthlm., m. sälls. D. silvéster Huds. Kardtistel. Bl. oskaft., hopväxta kring stjälken; korg avlång; kr. blekviol. Tillfällig i s. Sv. 2. Succisa Xeck. S. prsemorsa Aschers. (Scabiosa succisa L., S. pra:^morsa Gil., Succisa pratensis Moench). Knappvädd. Stj. 3 — 5 dm h., ])ladig nedom mitten; bl. möts., lansettl.; korgar 2 cm breda; kr. mörkblå, 2f S, 9. Lundäng., skogsbryn. Sk.— Jtl. o. Vb., Öl., GtL, allm. o. Knåutia (L.) Coult. K. arvénsis Duby (Scabiosa a. L.; Trichéra a. Schrad.). Åker- vädd. 0,5 — 1 m, styvhårig; bl. möts., de flesta parbladigt delade; korgar 3 cm br.; kr. ljust violett. 2^ 7. 8. Torräng., backar, f. ö. som föreg. — f. integrifölia Coult.: bl. hela'. — Var. med alla blr lika, än av mittblrnas, än av kantblrnas form. 4. Scabiosa L. a. Rosettbl. äggr., dubbelt pardelade; innerfodrets strålar bruna 1- coliinibåria aa. Rosettbl. smalt tunglika, hela; i:f:s strål. blekgula 2. caiiésceiis 33 — 164295. Lindman, Flora. 514 DrPSACACE/l?.. CUCURBETACE^. CAMPANULACE.^. 1. S. columbaria L. Fältvädd. 2—5 dm h.; bl. ljusgröna, nedre stjälkbl. dubb. parflik.; korg 2— :> cm bred; kr. blekviolett. 2f G — 0. Ängsbaek., Sk. — Vg. o. Sdml., öl., Gtl., mindre allm. 2. S. canéscens W. K. (S. suavéolens Desf.). Luktvädd. Lik nr 1 men lägre, hl. mörkgröna, stjälkbl. enkelt parflik. med" näst. trådsmala flik. Sandfält, Sk., sälls. Familj Ciiciirbitsiceae. Sid. 30. 42. 1. Bryönia L- a. Sam])yggare; märken kala; mogna bär svarta; 42, 1,' 1. alba aa. Tvåbygg.; märken håriga; mogna bär röda; 45, 5, . .2. dioeea 1. B. alba L. Hundrova. Flera m hög klängväxt; bl. run- dat hjärtlika, 5-fiik.; blr gulgröna; honblmns foder av kronans längd; giftig? 2j. G— 8. Odl. o. förvildad. 2. B. dioeea Jacci. Handrova. Lik föreg. men bl. djupare flik.; honblmns foder av kronans halva längd; giftig? Mera säll. förvildad. 2. Cucumis L. 42, 2. c. sativus L., Gurka, och C. melo L.. Melon, låga, grova, kraftiga örter med enkla klangen o. gul krona, den senare med aromatiskt fruktkött: odlas allm. o. ses ngn gng självsådda. (8. As., n. Afr.). 3. Cucurbita L. 42, 3. c. pepo L. Pumpa. .Som föreg. men klänge grenigt, kr. m. större (cT 1 dm br.), bär ända till 0,0 m i diam. — var. melopépo (L.), fr. nedtryckt med knöliga åsar; odl. som prydnad. — (Varmare Amer.). Familj Caiiipaiiiiliice». 15, 5. Sid. 12. a. Kr, klockformig, 303 ; stånd, vissnande vid kro- nans öppnande 1. Campäiiiila aa. Kr. nästan fribladig, stjärnformig. b. Blr i ax; kronflik. länge förenade i spetsen; stånd, inbördes fria; 303, 8; 304, 2. Pliyténnia bb. Blr i korg; kronflik. fria; stknpr förenade; 35, 1 3. Jasioiie CAMPAXULACE.^E. 1 . Campänula. a. Blr. oskaftade, 1 huvudlika blomställningar, b. Foderblad avlångt-äggrunda, trubbiga; stift utskjutande; 303, 2 1. cervicårirt bb. Foderblad smalt lansettl., långspets.; stift ej utskjutande; 303, 1, 2. g-loiiieratii aa. Blr skaftade. 1). Blma ensam i stjälkens topp; fruktanlaget snart länsre än kronan 11. in\ifl6ni 515 Fig. 303. Campanulii 1 plonuTata, 2 cervicariii, 3 rapunculoides, 4 patula. 5 iatifolia, 6 trar-helium, 7 rapunculus; 8 Phyteuma (enskild blomma med kronllik. ännu förenade). bb. Blr i klasar (undantagsvis ensamma); frukt kortare än kronan. c. Mellersta stjälkbl. äggr. eller hjärtlika. d. Alla skärmbl. små, jämnbrett lansettl. e. Klase ensidig, gles, 1,5 — 3 dm lång; foderbl. nedböjda, 303, 3, . . . . 3. rapiiiiciiloi(le.s ee. Klase tät, allsidig, omkring 1 dm lång 4. bonouiéiisis dd. Nedre skärmbl. bladlika; foderbl. ej nedböjda. 516 CAMPANULA. e. Stj. skarpkantig, jämte bl. glest styvhårig; 803, 6, 5. traehéliiim ee. Stj. trubbkantig, kal; bl. mjiik- håriga; 303, 5, 0. Iatif61ia cc. Mellersta stjälkbl. smalt ell. jämnbrett laiisettlika. cl. Kr. flikad näst. till mitten; flik. lan- settl. ell. äggrunda, c. Kr. 2 — 3 cm 1.; blr i gles, kvast- lik klase; 303,4, 0. piUiila ee. Kr. 1 — 2 cm 1.; blr i smal, ensidig klase; 303, 7, 10. rapVinciilus dd. Kr. grunt flikad; flik. mer breda än långa. e. Jordskott med hjärt- ell. njurlika, grunt flik. bl.; märkesflikar 1 — 2 mm 1., 15, 5, 7. rotiiudifolia ee. liosettbl. tunglika; märkesflikar 1 cm 1 .... 8. persicifölia 1. C. cervicåria L. Skogsklocka. 0,5 — 1 m hög, ljusgrön, styvt vithårig; bl. fint nagg., de nedre jämnbrett lansettl., de övre kortare, halvomfatt. ; kr. ljusblå, 1,5 cm 1. 00 7, 8. Skogsäng., Sk.— Nrl., ÖL, (Gtl. åtm. förr), sälls. 2. C. glomeråta L. Toppklocka. 3 — 7 dm hög, mörkgrön, gleshårig; bl. fint såg., de nedre avlånga — smalt äggr., ofta med hjärtl. bas, de övre som föreg:s; kr. violett, omkr. 3 cm 1. 2^ 7, 8. Torra ängar, busksnår. Sk. — Mpd o. Vrml., Gtl., mindre allm. 3. C. rapunculoides L. Knölklocka. 0,5( — 1) m hög; nedre bl. smalt hjärtl., de mell. äggr. — lansettl., grunt trubbsåg. ; foderbl. nedböjda; kr. violett, 2( — 3) cm 1. 2|. 7, 8. Gräsplaner i park. o. lund.. Sk. — Nrl., ÖL, GtL, mindre allm. 4. C. bononiénsis L. Lik föreg., dock mer tätblad. o. tät blmg; bl. undertill gråludna; kr. smärre, ljusblå. 2^ 7, 8. Stund, förvild. i trädgårdar, s. o. mell. Sv. 5. C. trachélium L. Nässelklocka. 5 — 7 dm hög; mell. stjälkbl. hjärtl., djupt o. grovt dubbelsåg. ; kr. kort och brett klock- formig, omkr. 3 cm L, ljust violett. 2|. 7, 8. Lund., snår. Sk. — Dir. o. Mpd, ÖL, GtL, mindre allm. 6. C. latifålia L. Hässleklocka. 0,7—1 m h.; mell. stjälkbl. äggr. — lansettl., grunt dubbelsåg.; kr. smalt klockform., 5 — C cm L, blekviol. eller näst. vit. 2^ 7, 8. Lund., skogsäng., sälls., Sk. — Vrml., CAMPANULACE.E. 517 Gstr. o. Mpd, 01., täml. sälls. De späda rosettbl. ätliga ( hasselkåbO- — f. macråntha Horn.: kr. omkr. 10 cm 1.; Nrl. 7. C. rotundifolia L. Blåklocka, (1 — )2 — 4 dm h., en- till mångblommig; foderbl. syllika; kr. omkr. 2 cm 1., månggestaltig, ljusblå, säll. vit, i fjällen mörkt violetlblå; frukt nedböjd. 2|. T — 9. Ängsmark, hela landet allm. 8. C. persicifolia L. Stor blåklocka. 5 — T dm h., enkel, fåblommig; blomskaft ej längre än kr.; foderbl. jämnbr. — lans.; kr. omkr. 3 cm 1.; frukt upprat. % 7, 8. Äng., lund.. Sk. — Xrl., Öl., Gtl., t. allm. 9. C. påtula L. Ängsklocka. Omkr. 5 dm hög; nedre bl. omv. äggr. — smalt tungl., glest nagg. ; kr. ljust rödviol.; foderbl. syl- lika, kortare än kr:s halva längd. O O 7, 8. Äng., vallar, trädor, näst. hela landet sälls., i mell. Sv. h. o. d. ymnig. 10. C. rapunculus L. Rapunkelklocka. 5 — 8 dm hög, ned- till styvhårig; nedre bl. avlånga, otydl. nagg.; kr. ljusblå; foderbl. syllika, längre än halva kr.; rot tjock, köttig. O0 7 — 9. Ängs- mark, Sk., Hall., Bl., ÖL, sälls. 11. C. unifiöra L. Fjällklocka. Knappt 1 dm hög vid blomn.; bl. smalt äggr. — smalt lansettl.; blma lutande; kr. knappt 1 cm 1., klarblå, smalt bägarformig; frukt upprat. % 6, 7. Högre fjällhedar, P. o. T. Ipmk, sälls. 2. Phytéuma L. a. Krona mörkt blå violett .... ni^ruiii aa. » gulvit med grönvita flik- spetsar spicatuni Ph. nigrum Schmidt. Blårapunkel. Omkr. 5 dm h.; nedre bl. rund. hjärtl., långskaft., nagg.; axet i stj:s topp o — 4 cm 1. % 7. Myr- länt ängsmark, Mpd (Stöde); Göteb., gräsvall. [Ph. spicåtum L. Rapunkel. Lik föreg.; bl. grunt dubbclsåg. D., s. N.; ngn gng planter. i Sv.] 3. Jasiöne L. Sid. 25. Fig. o04. rhyteiniia spicatnra (axet, svagt förminsk.). J. montåna L. Monke. 35, 1. Vanl. 2 — o dm h., spensl., upprat, tätbladig till mitten, enkel ell. månggrenig, kal ell. gråluden; rosettbl. tungl., tidigt vissnande; stjälkbl. 1( — 2) cm 1., avi. — jämnbr.; 518 LOBELIACE.E. COMPOSIT.?:. blomkorgar halvklotform., 2 cm br. ; holkfjäll äggr. ; kr. ljusblå. 0O (säll. %) 6—0. Back., klipp., sandfält, havsstrand., Sk.— Vrml. c. Uppl., Öl., GtL, mindre allm. (föredrager kusttrakt.). — f. litorålis Fr., mindre, grenig fr. basen, nedligg.; havsstrand. Familj Lol»eli{U*ea\. Lobélia L. Sid. 12. L. dortmånna L. Notblomster. 15, (i. Oftast 2 — 3 dm. hög, enkel; bl. i rosett, plattat cylindr., inuti 2-pipiga, o — 5 cm 1.; stjälkbl. få, förkrympta; blr i gles klase; foderbl. 2 mm 1.; kr. 15 mm 1., vit (ell. blåakt.), 2-läppig. 1\. 7, 8. I sjöar med sandbotten, Sk. — n. Vb., 01., t. allm. Familj Compösitiv, Korgväxter. Sid. 25. a. Alla blr i korgen med tratt-, lur- eller rör- form ig krona. b. Stiftet med en knutformig förtjockning nedom märkesflikarna (underfamilj Cy- naroidece, Tistelväxter); 305, 1, 5. c. Holkfjäll (oftast även bl.) med tornar, d. Korg mångblommig, 305, ], 4. e. Holkfjäll med enkel torn i spetsen. f. Holkfjällstornar rakuddiga, stickande. g. Fruktpensel av enkla hår (hårpensel), 305, 2. vmmm Fig. o05. 1 Arctiuic minus (.blomkorg i liiiigdsuitt), 2 Ouopordou iiciiuthium (frukt), 3 Cirsium laut-eolatum (frukt), 4 ('arlina vulgaris (korgen sedd uppifrån), 5 Serratula tinctoria (korg och därovan cu enskild blomma). COMPOSIT.E. :.ui h. Blomfäste med liorst mell. blrna; 325, . . hh. Blomfäste utan borst . gg. Pensel av dun (duupcnsel), 305, :], ff. Holkfj:stornar krokudd. (häft- organ), 305, 1, cc. Holkfj. även i kanten torniga. f. Inre holkfj. halmgula, hinnakt., tornlösa; låg, gulblmg tistel; 305,4, ff. Holkfj. gröna, Ijladlika. alla torniga; hög o. brcdblad. tistel dd. Korgar små, smala, enblommiga. tätt saml. i klotrunt huvud; varje småkorg med mångtorniga holkfj. . Holkfjäll ej torniga. d. Alla korgens blr lika. o(). rarduns oO. Onopördoii 37. Cirsiimi o4. A re ti II m Carl i II il 3S. Silylmiii il\ Ecliinops e. Holkfjäll med fransat bihang 327 41. CeiHaiiréa- ce. Holkfjäll utan bihang. f. Frukt med hår- pensel; spenslig lundört med par- flik. blad; 305, 5, ff. Fruktpensel dels av sträva hår yt- terst, dels mjuka dun innerst; låg- växt, luddig fjäll- växt dd. Korgens ytterblr med större kr. än mittblrnas, men utan stknpr, stift och märke (könlösa); holkfjäll med bihang i spetsen; 306, 327, . . Stiftet ej knutform. förtjockat nedom märkena, c. Fruktämne med hårpensel. d. Korgar av två slag, (j^ o. $. e. De olika slagen korgar m. e. m. fullständigt på skilda plantor (tvåbyggare); blr vita ell. skära. f. Holkfjäll helt ell. delvis hinnakt.; småväxta med tung- arter 40. Serräliila Saiissilrea Fig. 30G. Köulösa kaut blr av Ceotaurea: 1 cyanus, 2 scabiosa, 3 jacea. bb. 41. Ceutauréa 520 COMPOSIT.F,. Fig. 307. 1 Filago moutana, 2 Gnaplialium silvaticutn, 3 Cotula, 4 Senccio viilgaris, 5 Eupatorium. 8. Auteuuäria 28. Petasites-arter lika rosettbl. under blom- ningstiden; 45, 4, ff. Holkfj. örtart.; hanblr med klubbform. märke; storväxta, med njur- ell. hj ärtlika bl. efter blomn.; 45, o, . . . . ee. Korgar av 2 slag på samma planta (sambyggare); blr gröna, f. Hankorgar mångblmga med holk av fria fjäll, hanblmns krona trattlik, stknpr utskjut., fria; honkorg 2-blmg med ytterholk av tunna fjäll och innerholk av två hårdnande, hopväxta, i spetsen näbblika, vid basen haktorniga bl., varur de 2 trådlika märkena ut- skjuta; stora, grova örter; 41, 1, 2, 15. Xiiutliium ff. Hankorgar mångblmga med platt, sambladig holk; han- blmns krona trattform. ; stknpr uddspets., knappt ut- skjut.; honkorg 1-blmg med flasklik holk, som på mitten bär några piggar; märken långa, trådlika; 41, o, 4, . . 14. Ainbrosisi dd. Alla korgar av samma slag. e. Korgens yttersta blr honblr med smalt rörformig (trådsmal) kro- na, 307, 1 ; mittblrna tvåkönade COMPOSIT.E. 521 med vidare krona; laga, grå- luddiga örter. f. Holkfjäll tegellagda i flera rader, 307, 2, 317, 5, 6, . ff. Holkfj. i enkel rad, omgivna av en 5-bladig ytterholk 307, 1, 317, 1, 2, ... . ee. Alla korgens blr tvåkönade. f. Holkfjäll lysande gula ell gul röd a; vitluddig sandväxt med små runda korgar . ff. Holkfjäll gröna. g. Holkfjäll i enkel krets, jämnhöga, med ytterholk av några kortare, svart- spetsade fjäll; saftig ört med parflik. bl., konisk holk; 307, 4, gg. Holkfj. tegellagda. h. Torr, seg ört med hela, smala bl., gula kr.; 315, . . , hh. Högväxt ört med bre- da, handflik. ell. 3- fingr., möts. bl., röd- letta kronor, 307, 5, . . cc. Frukt utan pensel; kr. gula (ell. brun- aktiga). d. Korgens yttersta blr honblr. e. Dessa honblr med smalt rörfor- mig krona; mittblrna tvåkön. med tratt- ell. lurformig krona, 308, 1; stjälkblad strödda. 0. Griinpliåliiim Filä^o 10. Helichrvsuiii >U. Seuécio vulgåris 4. Astcr linosyris 1. Eiipatorium Fig. o08. 1 Tanacetum (korg i längusa.), 2 Artemisia vulgåris, 3 Tanacet. (frukt), 4 Bidens ccrauus (d:o), 5 Bidcas tripartitns (d:o), 6 samma art (korg). 522 COMPOSlT.I^. f. Frukt ribbad, i toppen kröut av en hinnaktig ring eller krage; liögA^äxt med platta korgar i kvast; 308, 1. o, . . 24. Tauncétiim ff. Frukt slät och utan hinn- aktig ring; talrika, ej platta korgar i klasar; 308, 2, . . 20. Arteinisia ee. Honblrna i korgens kant utan krona; fruktämnet hinnkantat o. skaftat; låg, kal ört med platta korgar; 307, o, 25. Cötiila dd. Alla korgens blr tvåkönade. c. Frukt med 2 — 4 hullingbärande piggar i toppen; fuktörter med möts. blad o. brun- cll. mörkgul krona; 308,4—6, 17. Bidens ee. Fr. utan piggar; blad strödda, starkt kryddluktande. f. Alla blomkronor lika; lil. fiu- delade; 310,4, 21. Miitricäria ff. Korgens yttersta kronor träd- suaveolens^ smala; bl. hela 2o. Balsaniita Fig. 309. 1 Scnecio jacolwa. 2 Tussilago (korg och mittblma), 3 Piilicaria, 4 Inula salicina (korgen och dess liolk). aa. Korgens mittblr tvåkönade med tratt-, hir- eller rörformig krona, kantblrna honblr med tungformigt, o-tandat bräm (aaa, se sid. 525). b. Frukt med pensel. c. Holkfjäll jämnhöga; kronor gula. d. Holkfjäll i enkel krets med cll. utan ytterholk; korgar oftast flera i kvast; 309, 1, 310, 3, 30. Seuécio ^ Hit höra även teratologiska former utau kautblr av Chrysauthemum leucauthcmum och Autheniis-arterna m. ti. COMPOSIT.E. .■)23 dd. Holkfjäll i 2(— :;) kretsar; korgar ensamma eller fa, c. Frukter måiiggestaltiga, horn- o. båtform. med tornig rygg . . '31. Caléiidnla ce. Fr. av samma form, trinda. f. Utan ytterholk; mittblrnas märke 2-flikigt -il». Aruica ff. Med ytterholk; mittblrnas märke helt; vårblommande ört med fjällig stjälk före örtbhs utveckling; 309, 2, . . 27. Tussila^o cc. Holkfjäll olika långa, tegellagda. d. Korgar av två slag (m. e. m. full- ständ. tvåbyggare); mittblrnas stift klubblikt; kr. vita ell. skära; 45, 3, 28. Fetasitcs dd. Alla korgar lika; mittblrna gula; deras stift med 2 smala märken, c. Fruktpenseln omgiven av korta fjäll; kantblr tunglika, gula, med m. korta bräm; 809,3, .... 12. Pulicäria ec. Fruktpenseln blott av hår. f. Kantblr med lång. gul tunga. g. Holk grund, skållik; mång- blad. örter med få men stora korgar; 309, 4, . . 11 gg. Holk djup, cylindrisk; korgar små. många; 311, 1, 2. ff. Kantblr:s tunga vitakt. ell. violett; örter med smala, hela bl., täml. små korgar, g. Kantblrnas tunga längre än holken ; hårpenselns hår i flera kretsar; 311, o, 4. Aster gg. Kantblrnas tunga kortare än holken; hårpens:s hår i enkel krets. h. Innanför kantblrna en krets små honblr med liiula Solidågo Fi-j;. olU. 1 Trimorpha borcalis (de o olika blrna i korgen), 2 T. acris, o Senccio vcrnalis. 524 roMPOsiTj;. trådsmal kr.; 310, 1, 2; 316, 4, 5, ..... . 5. Triiiiorpha hh. Korgens blr blott av 2 slag, inga trådlika hon- blr; 316, 1 — o, ... G. Erigeroii bb. Frukt utan pensel. c. Holkfjäll jämnhöga. d. I fruktens topp 2 — 4 huUingbärande piggar; kantblrnas tunga gulvit; 308,4—6, 17. Bideiis dd. Frukt utan piggar; kantblrnas tunga vit ell. skär; ört med bladrosett o. stängel med ensam korg; 311,2, 3. Bellis Tig. 311. 1 Solidago virgaurea, 2 Bellis perennis (holk), 3 Aster tripolium, 4 Matricaria iuodora (holk), 5 Antheniis arvensis (mittblma och dess skärmfjäll), 6 Anth. cotula (d:o d:o), 7 Achillea millefoliiim (korg samt en frukt). cc. Holkfjäll oliklånga, tegellagda; kant- blrnas kr. vit ell. gul, mittblrnas gul (säll. svartbrun). d. Blomfästet med tjäll (skärmblad) mell. blrna (311, 5, 6). e. Holkfjäll bladlika i 2 kretsar; blomfästet halvklotformigt; stjälk- blad strödda IG. Riidbéckia ee. Holkfjäll fjällika i flera kret- sar. f. Mittbhrs frukt krönt av långa fjäll; kantblr få, korta; stjälk- blad motsatta; 319, 1, . . . 18. Galiiisoga ff. Frukter utan ell. med låg hinnkant kring toppen ; stjälkblad strödda, g. Blad flikiga; korgar små eller medelstora. h. Kantblrnas tunga lång o. smal; 319, 5, G, . . 19. Aiitlieiiiis COMPOSlTiE. 525 hh. Kantblr:s tunga lika bred som lång; 311, 7; 319, 2, 20. Achilléa gg. Blad hela; korgar mycket stora 1?>. Biiphthalmiiiu dd. Blomfästet utan fjäll mell. blrna. e. Blad hela ell. bredflikiga; mitt- blrnas frukt med 8 — 10 fina längdribbor 22. Clirysäiithemiim ee. Blad smalflikiga; mittblrnas frukt med 3 — 5 ribbor; 311,4, 319, .3, 21. Matricaria Fig. 312. 1 Crepis bieunis, 2 C. prjemorsa, 3 C. tcctorum (frukt), 4 Sonchus oleracciis (frukt), 5 S. asper, 6 Taraxacum (frukt), 7 Hieraciuni vul;j;atum. aaa. Alla blr i korgen med tungformigt, 5 -tand. kronbräm, tvåkönade (underfamiljen Cicho- rioidece). Blomkr. gula (utom hos Mulge- dium, Laetuca pulehella o. Cichorium), säll. röda. b. Frukt med pensel, c. Hårpensel. d. Hårpenseln oskaftad, 312, 3, 4. e. Holkfjäll jämnhöga, i enkel krets, omgivna av en låg ytter- holk, 312, 1, 2. f. Penselhåren vita, mjuka . .50. Crepis ff. » gulvita, spröda . 51. ArAcium ee. Holkfj. olikstora, tegeilagda, 312, f. Penselhåren rent vita, mjuka 52. Sonchus ff. » gulvita, styva, sträva. g. Kronor violettblå .... 53. Mulgédium gg. » gula ell. rödgula 50. Hieråeiiim 526 COMPOSIT.^. l)b dd. Hårpenseln skaftad, 312, 6. e. Korg ensam, rikblommig, på stängel ee. Korgar många, små, fåblmga på hladig stjälk, 313, 1 ^c. Dimpensel, 313, 2, G, 314, 1. (1. Blomfästet med smala fjäll mellan blrna; örter med bladrosett, stängel o. ensam korg (eller några få); 313, 2, 3, . . . dd. Blomfästet utan fjäll. e. Dunpenseln oskaftad, 313, G. f. De inre holkfjällen jämn- höga; ytterholk; ört med mångbladig stjälk; 329, 2. . . ff. Holkfjäll tegellagda ; stängel eller fåbladig stjälk; ensam korg (eller några få), g. De yttersta holkfjällen bredast, 313, 4 gg. De yttersta holkfjällen ej bredast, 313, 5 ee. Duupenseln skaftad, 314, 1 ; bla- dig stjälk Frukt utan pensel; 314, 4, 5. c. Fruktens topp omgiven av en hinnkant, d. Låg ört med bladrosett, stängel o. små korgar; kronor gula; 329, 1, . 55. Taråxaciiiii 54. Laetiiea 45. Hypochoeris 49. Pieiis 47. Seorzouéra 4G. Leoutodoii 48. TrajJTopogou 44. Ariiöseris Fig. 313. 1 Lactuca muralis, 2, 3 Hypochoeris maculata (frukt o. blomkorg), 4 Scorzoiiera, 5 l.eontodon antumnalis, 6 dess frukt. OOMPOSIT^. dd. Högre, med bladig stjälk; kr. blå; 314 4 42. Cieliorium cc. Fruktens topp sliit; bladig stjälk; kor- gar små; kr. gula; 314,3, 5, . . . . 43. Låpsana 52 Fig. 314. 1, 2 Tragopogou pratensis (frukt o. korg), 3 Lapsana, 4 Cichorium (frukt), 5 Lapsana (korg i fruktmognad). 1. Eupatörium L. E. cannabinum L. Plocksört. HOT, 5. Stjälk 1 m eller mera; korgar små o. smala i kvast, 5 — G-blmga; holk eylindr. av breda, trubb., purpurröda fjäll; kr. skär med m. korta flikar; märken långa, trådsmala. 2^ T — O, Bäckdalar, åstränder, sälls., Sk. — s. Nrl. o. Vrml., 01., sälls. 2. Solidägo L. S. virgåurea L. Gullris. 311, 1. Vanl. 3 — 5 dm h., nedre 1j1. äggr. eller lansettl., sågade, de övre smalare, helbrädd.; korgar i uppräta klasar, tills, bildande en spira; kantblr fåtaliga. 2^ 7 — 9. Ängsbackar, skogsbryn, t. allm. Variabel till storlek och växesätt, bladbredd och korgstorlek. 3. Bellis L. B. perénnis L. Tusensköna. 311, 2. Stäng. 10 — 15 cm h.; bl. spadlika, glest såg. ell. tand. ell. helbrädd.; mittblr gula. kantblr vita. 2f 5 — 10. Ängar, gräsplaner, vägkanter, täml. allm. i de sydl. prov. samt Öl. o. Gtl. Odl. med fyllda korgar, skära kronor, ofta förvildad. m CoMPOSlTii:. 4. Aster L. a. Utan kantblr: holkfjäll syllika; 315, 1. linosyris aa. Med violetta kantblr; holkfjäll lansettlika. b. Enkel ell. fågren. med nppräta, kala, köttiga bl.; 311, o, 2. tripoliiiiii bb. Kikt grenig med tunna, sträva, utspärr. 1)1. . . o. salicifoliiis 1. A. linosyris (L.) Bernh. (Linosyris vulgaris DC). GuUborste. Stj. 2 — 3 dm h.; blad talr., tätsitt.; korgar i toppställd kvast; fruktpensel smuts- gul. 7^. 8 — 10. Torra hedar, alvaret, ÖL, G ti. 2. A. tripolLum L. Strandaster, Strandkil. Stj. 2 — 5 dm h., säll. 1 m, täml. grov men mjuk; })lad jämnbreda — smalt lansettl.; korgar i fåtalig kvast; hårpensel gråvit ell. grågul. 0 O 7 — 9. Havsstr. upp till Vb.; 01., Gtl.; täml. allm. 3. A. salicifolius Scholler. 0,5 — 1 m; blad talr., tätsitt., lansettl., långspetsade, vid mitten grov- sågade; korgar ngt större än föregis på mångblad. och fjälliga grenar, bildande breda vippor; kantblr vitakt. violetta. 2^ 8, 9. Planteras (många former); förvildad i diken o. busksnår, sälls. (Mell. Eur.) Fig. 315. Aster linosvris. 5. Trimörpha Cass. a. Stjälk enkel, cnkorgig (säll. 2 — 3 korgar); korg l,.ö cm bred eller mera; holk med tvär eller in- tryckt bas, glest mjukhårig; 310,1; 316, 7, . . . 3. borealls aa. Stjälk grenig med många korgar; holkbas av- rundad. b. Korgar i klase ell. kvast, under blomn. mindre än 1 cm breda; kantblrnas tunga skär ell. blek- violett, c. Holkfjäll fint borsthår.; stj. o, bl. håriga; 310, 2, 316,4, 1. acris ec. Holkfjäll finprickiga, sällan därjämte med enstaka hår; stj. o. bl. nästan kala; 316, .5, 2. elongåtiis bb. Korgar mycket talrika i sammansatta klasar, 3 — 5 mm i diam.; kantblrnas tunga gulaktig, mycket kort 4. canadénsis 1. T. acris Cass. (Erig. a. L.). Rödbinka. Stjälk 1 — 5 dm, ofta rödbrun, gleshårig, stundom tätare gråluden; rosettbl. smalt tunglika. coMrosiTiE. 529 spetsiga, gleshår.; stjälkbl. oftast smalt lansettl. ell. avlåuga; holk- fjäll blekgröna eller brimröda, jämnbreda med lång smal spets, oftast finprickiga mellan hårbetäckningen; holkens höjd oftast 5 — 7 mm. 2f 6 — 8. Torra ställ., back., vägkant., Sk. — Lpl., Öl., Gtl., täml. allm. — Var. till höjd, grovlek, stjälkfärg, bladbredd, hårighet m. m. 2. T. elongåta (Ledeb.). Brunbinka. (Erig. droebachiénsis Fl. Dan. delvis; Erig. elongätus Ledeb., Erig. polltus Fr.). Lik nästföreg., men nästan kal; 2 — 5 dm hög; stj. grön ell. rödbrun; korgar oftast större, på slutl. långa grenar, bild. en gles kvast; holk- fjäll blekgröna, brungröna eller oftast svartröda, jämnbr. — lansettl., kortspetsiga, oftast 8-10 mm 1.; kantblrna längre utskjut. än hos föreg.; fruktpensel något större. 2j. 7, 8. Torr mark som föreg., i mell. Sv. sälls. (Sm., Boh., Srml., UppL, Dir.); i fjällen i Nrl. o. Lpl. täml. allm. (där oftast med svartröd holk). — Var. som föreg.; ej skarpt skild från den; sammanfaller trol. med E. angulösus Gaud. o. T. boreålis Vierh. (Erigeron alpinus L. i skandinav, floror). Rosenbinka. Stj. oftast 1 — 2 dm h,, rödbrun, vanl. vid basen vit- luden, upptill glesare hårig; rosettbl. och nedre stjälkbl. gleshår., tungl., svagt spets. ell. blott med vårtlik udd, bredkantat skaft (skott- bi. smalt lansettl. eller omvänt lansettl.); övre stjälkbl. oskaft., lan- settl.; holkfjäll oftast mörkt rödbruna, åtm. vid basen krusigt vit- håriga; kantblrnas tunga skär ell. rödviolett., mittblrnas kr. gul med röda flikar. Lik Erigeron uniflorus, men skild genom bladformen, den något större blomkorgen, fruktpenselns finare, mindre spröda hår, och o slags blr i korgen. 2^ 7, 8. Äng. o. hed. i fjälltr., Nrl., Lpl., täml. allm, 4. T. canadénsis (L.). Omkr. 0,5 m hög med lång, smal blom- ställn.; blad jämnbr. — lansettlika, kantade av utspärr. borst; holk grön, kal. 0 7, 8. Hamnar, barlastpl., t. sälls. 6. Erigeron L. a. Stjälkbl. ej längre än ledstyckena; holk knappt 15 mm br., holkfjäll uppräta, täml. regelmäss. tilltryckta, b. Holkfjäll gråvitt eller blekviolett långhåriga; 316, 1, 6, 1. uniflorus bb. Holk tätt o. tilltryckt svart- ell. mörkgrå- hårig; 316, 2, 2. iinalaschkénsis aa. Stjälkbl. längre än ledstyckena, åtm. vid blom- ningen nående holken; holk oftast 15 — 20 mm 34 — 164295. Lindman, Flora. 530 COMPOSIT.E. br., långt o. tätt vitluden; holkfjäll ej tätt förenade, en del iitböjda; 316, 3, 3. eriocéphalus 1. E. uniflorus L. Fjällbinka. Stj. nedtill kal, upptill gles- hårig, oftast upprat, 5 — 15 cm h., i fruktstadium förlängd; rosett- och nedre stjälkbl. kala, spadlika, täml. smalskaftade, de nedersta ofta urnupna; övre stjälkbl. avlånga — lansettl.; korg ensam; holkfjäll svartröda, mot spetsen täml. kala; kantblrnas tunga först vit, sedan violett; fruktpensel rödgul av styva, finknottriga, spröda hår. '2^ 7,8. Fjälltr., öppen mark, Hrj. — Lpl., t. allm. 2. E. unalaschkénsis (DC.) Vierh. Svartbinka. Oftast 7 — 10 cm h., till gestalt lik nästföreg:s lågväxta och spensliga former; bl. något smalare; holkfjäll tilltryckta, regelmäss. ordnade med tät, ogenomskinlig pälsbeklädnad; kantblrnas tunga först vit, sedan blå- violett. 2f 7, 8. Torne Ipmk mångenstädes. 3. E. eriocéphalus Fl. Dan. Vitbinka. 10 — 20 cm h., grövre än de föreg., nedtill ofta tätluden; övre stjälkbl. lansettl., 1,5 — 3 cm långa, långspets.; stjälkar ofta flera tills.; holkens utseende mera oordnat; holkfjäll ludna till spetsen; tungor först vita, sedan blek- violetta. 2^ 7, 8. Högfjäll, Hrj. — Torne Ipmk, sälls. Fig. 316. 1 Erigeron uuiflorus, 2 E. unalaschkénsis. 3 E. eriocephalns, 4 Trimorpha acris, 5 T. elongata (4 och 5 korgar överblommade), 6 Erig. uniflorus, 7 Trim. borealis (s skottblad, de övriga rosettblad). 7. Filågo L. a. Korgar några få tillsammans, ej omgivna av svepe; holkfjäll ej tornudd., efter blomn. utspärrade, b. Holkfjäll vitulliga ända till spetsen, 307, 1, . . bb. Holkfj. gråludd. med kal, gulaktig spets, 317, 1, aa. Korgar många i runt huvud, omslutet av lansettl. svepeblad; holkfjäll med fin tornudd, efter blomn. upprat a. 1. moiitåna 2. minima COMPOSIT.^. 531 b. Gråvitt ullig; bl. smalt lansettl., långspets.; holkfjällens spets gul; 317, 2,- 3. germånica bb. Grågult ullig; bl. brett lansettlika — tunglika med kort udd; holkfjällens spets röd 4. apiciilata 1. .F. montåna L. Ullört. 1 — 3 dm h., tjockt ullhårig, grå- ell. grönvit; bl. lansettl. ell. avlånga, trubb., 2 — 3 mm br.; korg. 5 mm 1.; kr. blekgula. O© (0) 7—0. Backar, torr sand, grus, Sk.— Nrl., 01., Gtl., täml. allm. — f. arvénsis (L., som art), långgrenig, fåkorgig. 2. F, minima Fr. (Gnaphal. m. Sm.; F. mont. DC). Smal- ullört. 1 — 1,5 dm h., spensligare och sparsammare ullig än föreg.; bl. jämnbrett lans., spets., 1 — 2 mm br.; korg. 3 mm 1. ©0 7. Torr och sandig mark. Sk. — Sdml. o. Dis., 01., Gtl., täml. sälls. 3. F, germånica L. Klotullört. 1 — 3 dm h., tunt ullhårig; blad tätsitt. och tilltryckta; huvud av talrika korgar på korta, utspärr. grenar i toppen. 0 7, 8. Torra back., vägkant., s. Sk. (Hall. förr), sälls. 4. F. apiculåta G. E. Sm. Lik föreg.; bl. glesare, mindre till- tryckta. Som föreg., s. Sk. 8. Antennaria Git^rtn. a. Rosettbl. 1-nerv.; en del skott revlika, rosettbär. b. Holkfjäll vita ell. skära, de flesta trubb.; rosett- bl. spadlika med udd 1. rtioeca bb. Holkfjälhs spets gråbrun ell. svartnrun, hos 9 ko]»garna långspets.; rosettbl. tungl 2. alpina aa. Rosettbl. utdraget lansettl., spets., med 3 jämnlöp. nerver; inga revlika skott; 317, 3, 3. carpåtica 1. A. dioeca Ga?rtn. (Gnaphal. dioicum L.). Kattfot. 45, 4. Stj. 1 — 2 dm h., vitull.; stjälkbl. lansettl.; rosettbl. under vituUiga, ovan kala; korgar i kvast; $-korgar med smalare, uppräta, oftast skära ell. rosenröda holkfjäll; o^-korgar med bredare, utstående, oftast vita fjäll; kr. skära eller vita. 2^ 5, C. Skogsback., hed., även i fjällen, allm. — f. hyiicrhörea J, Donn, även bladöversidan gråluden; f. corymhosa Hartm., korgskaft flera cm 1. 2. A. alpina R. Br. (Gnaphal. a:um L.). Fjällkattfot. Till storlek och växt lik föreg.; bl. under gråludd., ovan håriga, gråak- tiga. % 6—8. Back., hed. i fjälltr., Hrj.— Lpl., $ täml. allm., O^ m. sälls. 3. A. carpätica R. Br. (Gnaphal. c:m Wg). Lappkattfot. Större och grövre än nästföreg.; bl. under gråludd., ovan glest flock- 532 COMPOSIT.E, håriga; holkfjäll svartbruna med kort oeli hred hiiinaktig spets. % Fjälltr., P., L. o. T. Ipmk., m. sälls. Fig. 317. 1 Filago minima, 2 F. germanica, o Antennaria carpatica, 4 Gnaphaiium silvaticum, 5 G. uliginosum, 6 G. luteoalbum. 9. Gnaphaiium L. a. Korgar talrika i bladigt ax; 2f.; 307, 2. b. Nedre bl. jämnbrett lansettl., 1-nerviga, 317, 4, 2. silvaticum bb. Nedre bl. brett lansettl., 3-nerviga o. norvégicuiii aa. Korgar fåtaliga i huvudlika ställningar. b. 2f med en ell. flera enkla stj. från jordstmn o. rosettbärande skott 1. siipinum })b. O utan rosetter; stjälk oftast grenig från basen. c. Nedre bl. smalt tungl. — lansettl., stjälkbl. skaftade; 317, 5, 4. nll^iiiosiim cc. Nedre bl. spadlika ell. brett tunglika, stjälk- blad halvomfatt.; 317, 6, 5. luteoalbum 1. G. supinum L. Fjällnoppa. Stj. fingerhöga, spensl., vit- ull.; bl. gleshår., jämnbr. lansettlika — jämnbreda, 1 — 2 mm br.; kor- gar 5 mm 1., holkfjäll hinnakt., (mörkt) bruna, långspets.; lik en småväxt Antenn, alpina. 2^ 7, 8. Torr mark i fjälltr., Hrj. — Lpl., täml. sälls. — f. fiisciim (Scop.): korgar i ända till 5 cm lång, gles klase. 2. G. silvaticum L. Skogsnoppa. Stj. 2 — 4 dm h., enkel, vitullig; bl. under vitull., ovan vanl. gröna, de nedre 5 — C em 1.; holkfjäll hinnakt., rödbruna; axet glest, slutl. 1 — 1,5 dm 1. 2^ 7, 8. Skogsbackar, skogsbryn, hagar. Sk. — Lpl., ÖL, GtL, täml. allm. — f. alpéstre Briigg., fjällform, närmande sig nr 3. COMPOSITiE. O dö 3. G. norvégicum Guiin. Nordnoppa. Lik föreg., men bl. bredare (1 cm) och ovan luddiga, ax kortare o. tätare, holkfjäll mörk- bruna. 2f 7, 8. Back. o. hed. i fjälltr., Dir. o. Hls. — Lpl., mindre allm. 4. G. uliginosum L. Sumpnoppa. 5 — 15 cm h., vitullig, spenslig o. slak; de översta bl. svcpelikt saml. kring de vitull. kor- garna; holkfjäll lansettl., hinnakt., grön- ell. gulbruna, kortspetsade. O 7—9. Fukt. st., diken, trädesåkrar. Sk.— Lpl., ÖL, Gtl., täml. allm. — f. nudum Ehrh,: hela örten kal; sälls. Subsp. pilulåre Wg: skild från huvudartcn genom strävhåriga^ ej kala frukter; låg, ett par cm hög; sälls., n. Yb. 5. G. luteoålbum L. Vitnoppa. 1 — 3 dm h., spcnsl., slak, från basen delad i nästan enkla grenar; beklädn. som föreg.; korg- samling utan svepebl.; holk blekgul av rundtrubbiga, hinnaktiga, kala, glansiga fjäll. 0 7 — 9. Torr sand, s. Sk., BL, Sm., ÖL, t. sälls. 10. Helichrysum Gsertn. H. arenårium Moench (Gnaphal. a. L.). Hedblomster. 1 — 3 dm h., stj. o. bl. gråvitt luddiga; bl. smalt tungl. ell. jämnbreda; tät korgsamling i toppen; holk rundad, 4 — 5 mm L, guldgul ell. orange- röd, glansig. 2f 7, 9. Sand, helst fb^gsand, Sk. flerest. allm.; BL, s. Sm., Hall., Boh.( — Askims s:n), ÖL, (Gtl. förr), sälls. 11. inula L. a. Holk 4 cm br., kantblrnas tunga 3 cm 1. . . . 1. lieléuium aa. Holk 2 cm br., kantblrnas tunga 1 — 1,5 cm 1. b. Kala örter; yttre holkfjällen korta, från ku- pig, gulaktig bas lansettl., de inre jämnbre- da; 309, 4. c. Sidonerverna vid bladbasen riktade mot bladkanten och därefter i båge upp mot närmast övre sidonerv 3. salicina cc. Sidonerv:a vid bladbasen parallella med bladkanten, oftast oavbrutet fortlöp, till bladspetsen, 318, 1, 4. vrabelyiaua bb. Mjukhårig; alla holkfjäll jämnbreda, gröna, luddiga 2. britaiiica 1. I. helénium L. Alant, Ålandsrot (Elinsrot). Stjälk m. grov, 1 — 1,5 m h.; stjälkbl. från hjärtlik bas äggr., stjälkomfatt., tätt såg., under tjockludna; korgar större än hos andra inhemska korg- 534 coMPOsiT^. växter; yttre liolkfjäll bladlika, äggr. 2|. T — 9. Tomter, helst på skuggiga o. fukt. ställen, sälls. o. fåtalig, Sk. — Uppl. o. Vrml., ÖL, Gtl. 2. I. britånica L. Luddkrisla. 2 — 4 dm h., glesbladig; nedre bl. skaftade, utdraget lansettl., de övre kortare, stjälkomfatt., glest fintand., sågade ell. helbrädd.; korgar 1 — få i kvast. 2^ 7, 8. Fuktig ängs- o. sandmark, Sk. mångenst.; Hall., Sm., Vg. (Gbg), ÖL, Gtl., täml. sälls. — Var. från tätluden till (f. viridis Wg) finhårig. 0. I. salicina L. Krisla. 309, 4. Stj. 2 — 7 dm h., spensL, styv, enkel ell. i toppen grenig, tätbladig; bl. lansettl. eller avlånga med hjärtlik, omfatt. bas, utböjda, glestandade; korgar 1 — 3. 2^ 7, 8. Skogsängar, torr mark, Sk. — ö. Sm. — Gstr. o. Dir., ÖL, Gtl., täml. sälls. 4. I. vrabelyiåna A. Korn. (utgörande en del av formserien /. ensifölia X salicina : ren /. ensifolia saknas dock i Sv.; I. angustifolia Lönnr.). Gottlandskrisla. Stj. uppstig., omkr. 2 dm h.; bl. styva, oftast uppräta, jämnbr. lansettl. ell. jämnbr. ; basen smal, ej omfattan- de; holk ofta silkeshårig. 2^ 7, 8. Hedar på kalksten, Gtl., m. sälls. 12. Pulicäria Ga?rtn. P, prostråta Aschers. (Inula pulicäria L., I. prostrata GiL, P. vulgåris Ga?rtn.). Loppört. 309, o. 1 — 3 dm h., utspärr. grenig, finluden, ngt klibbig, illaluktande; bl. från omfatt. bas avlånga, 2 — o cm L; korgar små, talrika; holk halvklotform., 5 mm h.; kantblrnas tunga 2 mm 1. 0 7 — 0. Fukt. mark vid gårdar o. vägar, sydl. ländsk, och ÖL, täml. sälls. 13. Buphthälmum L. B. speciosum Schreb. (Telékia speciosa Baumg.). Solstjärna. Högväxt; bl. brett hj ärtlika, 1 — 2 dm br., vasstandade (de översta omfattande); korgar ända till 1 dm breda, ensamma eller i kvast, lika Inula helenium; holk av tcgellagda fjäll, 5 mm breda; kr. gula; strålblrnas tunga 3 — 4 cm L; fruktpenseln ersatt av en kronlik bild- ning. Prydnadsväxt, ngn gng förvildad. (S.-ö. Eur.) 14. Ambrösia L. 1. A. artemisiifölia L. 41, 3, 4; 318,2. Stj. 0,5—1 m h., strävhårig; bl. dubb. parflik., smalflik., mjukhår., de nedre motsatta; cf^-korgar gröna, svagt kuUriga, klaslikt samlade i grenspetsarna; fr. 4 — 5 mm 1. 0 8 — -10, Lastningsplatser o. d., sälls. (Nordamer.) COMPOSIT.?:. 58.1 2. A. trifida L. Bl. haudlikt o— 5-flik.; fr. 1 cm 1. Som föreg. (Nordamer.) 15. Xänthium L. 1. X. strumärium L. 41, 1, 2. 0,5 — 1 m h., grov, grågrön, utspärr. styvgrenig; bl. rundat hjärtlika, ofta 3-flik., grovsåg., 1 dm I.; cf-korgar i grenspetsarna; $-korgar vid deras bas; skenfrukten med krokuddiga tornar. 0 7 — 0. Sälls. o. tillfällig, barlastplatser. 2. X. spinosum L. Guldfrö. 0,5 — 1 m h., yvigt grenig med två gula, flera cm långa, 3-delade tornar vid bladskaftets bas; bl. vigglikt avlånga, mest o-flik. med mittfliken längst, under vitludna; fr. krokborstiga. Som föreg. Ifi. Rudbéckia L. 1. R. hirta L. Omkr. 0,5 m, strävhårig, ofta enkel, spenslig; bl. smalt äggr. med brett skaft., de övre oskaft., avlångt lansettl., näst. helbrädd.; korg långskaft.; kantblrnas tunga 2 — o cm lång, citron- ell. orangegul. 0 eller 0. Ngn gng förvildad i trädg. o. åkrar. (Nordamer.) 2. R. laciniåta L. 1 — 2 m, kal; nedre blad parflikiga med äggr., spets., 3-flik. flikar; de mell. bl. o-del., de övre brett äggr., grovtand.; kantblrnas tunga ända till 4 cm lång. 2^. Prydnadsv., vanl. med fylld korg (;yHöstsol», »Guldbolh), ngn giig förvildad. (Nordamer.). Fig. c 18. 1 Inula vrabelyiana, 2 Ambrosia artemisiifolia, 3 Anthcmis arvensis, 4 A. tinctoria. 17. Bidens L. a. Korgar något lutande; frukter plattat 4-kantiga, vigglika, med 4 hullingbär. piggar, 308, 4, . . . 3. cérnuiiJ^ 536 COMPOSIT.*]. aa. Korgar uppräta; frukter plattade med 2 piggar, b. Bl. mörkgröna; korgar lika höga som breda, omgivna av ungefär 6 svepebl., 308, 5, 6, . . 1. tripartitus bb. Bl. ljusgröna; korgar platta, hälften så höga som breda, med 10 — 12 svepebl 2. radiatiis 1. B. tripartitus L. Brunskära. 3 — 5 dm h.; bl. skaft., oftast 3-flik. med stor, äggrunt lansettl., grovsåg. mittflik och smärre sido- f likar; korgar fåblomm., utan kantblr; kr. gulbruna; frukt 10 mm 1. med ^/s — ^/2 så långa piggar. O 8 — 10. Fukt. st., diken, dammar, Sk.— Dir. o. s. Nrl., ÖL, Gtl., täml. allm. 2. B. radiåtus Thuill. (B. platycéphalus Orst.). Grönskära. Lik föreg.; frukt 5 — 6 mm lång med ungefär lika långa piggar. 0. Fukt. st., Vg., Nr., sälls. 0. B. cérnuus L. Gulskära. Lik föreg., ljusgrön; bl. möts., smalt lansettl., glest såg., stjälkomfatt.; korgar halvklotform., m. rik- blommiga, oftast av blott mittblr med fbrunaktigt) gul kr.; frukt- piggar av mer än halva fruktens längd. Som nr 1. — f. radiåtus Rchb. har ett fåtal kantblr med kort, bred, vitgul tunga. 18. Galinsöga E. et P. G. parviflora Cav. 319, 1. Inemot 0,5 m h., spensl., yvigt grenig; bl. möts., tunna, äggr., svagt tandade; korgar med oftast 5 korta, vita kantblr. O 7 — 9. Åkr., trädg., sälls., under senare tid införd. (Sydamerika). 19. Ånthemis L. a. Kantblr gula; frukt plattad; 2j.; bl. som 318, 4, 1. tiuctoria aa. » vita. 0. b. Frukt plattad ; fjällen mell. blrna med tvärt avsatt udd; bl., jfr 318, 4, 2. austri.aca bb. Frukt trind ell. 4-kant.; bl:s parf likar hela ell. fåtandade, jfr 318, 3. c. Fjällen mell. blrna lansettl., kölade. d. D:o avsmaln. till en udd, 311 5, 318, 3, 3. arvoiisis dd. D:o med tvärt avsatt udd 4. rutliéiiica cc. D:o borstfina, 311, G, . , 5. cotula 1. A. tinctoria L. Färgkulla. Stj. styv, seg, omkr. 5 dm h., långgrenig; bl. tilltryckt silkeshåriga; kr. höggula; kantblrnas tunga 1 — 1,5 cm 1.; blomfästet halvklotform. 2^ 7 — 9. Backar, trädor, torrt grus. Sk.- — ^Yb., ÖL, Gtl., t. allm. — f. pållida Wg, kronor blekgula; f. discoidea \\'., utan kantblr. COMPOSIT.E. 537 2. A. austriaca Jacq. Till storl. o. beklädn. lik nr 1; fr. å båda sidor o-(hos nr 1 5-)strimmig. Tillfäll, införd vid gård. o. kvar- nar m. m., obeständig. (S. Eur.) 0. A. arvénsis L. Åkerkulla. Lik nr 1 till gestalt, men vanl. lägre, mjuk, småhårig; bl. stund, köttiga; blomfäste kägelform.; örtens lukt svag. 0 6 — 9. Tomter, trädor, Sk. — Vb., ÖL, Gtl., täml. allm. — f. disciflora Lge, utan kantblr. 4. A. ruthénica MB. Lik nr o men mer gråluddig. Förek. som nr 2. 5. A. cotula L. Surkulla. Lik nr :>, men oftast kal och av frän eller sur lukt; holkfj. med vit (ej blekbrun) hinnkant; kantblr nedböjda. O 0—9. Odl. mark, Sk.— Uppl., 01., Gtl., täml. sälls. — f. disciflora Lge, utan kantblr. ^^ \\« 2 I ' • 3 •• 4 Fig. 319. 1 Gulinsoga parviflora, 2 A(;hillea ptariuica, o Matricaria chamomilla (korg i längdsnitt), 4 M. suavcolens. 20. Achilléa L. a. Bl. hela, jämnbreda — lansettl., finsåg.; kantblrnas tunga 5 mm lång, 319, 2, 1. ptänuica aa. Bl. dubb. parflik. med smala flikar och kluvna småflik.; tunga 2 — 3 mm 1., 311, 7. b. Kantblr vita; inga småflikar mell. bl:s parfli- kar; utlöpare 2. millefolium bb. Kantblr gulakt.; småflikar mell. de större; inga utlöpare 3. iiobilis 1. A. ptårmica L. Nysört. Stjälk 5 — 7 dm h.; korgar i gles kvast; holk halvklotformig. %. 7, 0. Ängsmark o. skogsbryn, fukt. mark, Sk. — Vb. o. Dir., ÖL, Gtl., mindre allm. 2. A. millefolium L. RöUeka. Stj. 2 — 5 dm h., styv, seg; korgar talrika i tät kvast; holk äggforraig. % 7 — 10. Torr ängsmark, hela landet, allm. — Var. mycket till storl., hårighet och bladflik:s form; f. landta Koch, lågväxt, gråluddig; torraste lokaler. — var. 538 COMPOSIT.E. setåcea W. K.: låg, spenslig, tätt finhårig; Ijladflikar trådfiua, korgar små, stråbl. kortare; s. Sv., sälls. 0. A. nåbilis L. Lik nr 2, men bredbladigare, ljusgrön, täthår. 2).. Torr mark tillfällig, s. Sv., Gtl. (S. Eur.) 21. Matricäria L. a. Blomfästet icke ihåligt, halvklotformigt .... 1. inodora aa. Blomfästet ihåligt, slutl. kägellikt, 319, o. b. Med kantblommor 2. chamomilla bb. Utan kantblommor, 319, 4, 3. snavéolcns 1. M. inodora L. Baldersbrå. 3 — T dm h.; bl. dubb. par- flik. med trådsmala, utspärr. flikar; holkfjäll med blekbrun, mera sällan svartbrun hinnkant; kantblrnas tunga 10 — 17 mm 1.; lukt svag eller ingen. O 0 (0 O) 7 — 0. Odl. mark, trädesåkrar o. dyl.. Sk. — LpL, ÖL, Gtl., allm. — Mycket variabel till bladflikarnas längd (5 — 25 mm). — f. perénnis n.: flerårig; havsstränder, fjälltrakter; hit hör f. salina Wallr., med tjockare, m. e. m. köttiga bladflikar. Subsp. maritima L. Stjälkar ofta flera, låga, grova, utspärr. greniga; bl. med korta, tjocka och köttiga, trubbiga flikar; korgar kortskaftadc ; kantblrnas tunga kort och bred. Havsstränder; över- gångar till huvudarten finnas. 2. M. chamomilla L. Sötblomster, Kamomill. Lik föreg., men spensligare och av sötaktig kryddlukt; bladflikar färre; holkfjäll med vitaktig hinnkant; kantblrnas tunga kort, snart nedböjd. 0 6 — 0. Odl. ställ., Sk.— LpL, ÖL, GtL, allm. 0. M. suavéolens (Pursh) Buchen. (M. discoidea DC). Gat- kamomill. Oftast lågväxt (1 dm), rikt grenig, starkt kryddlukt.; korgar små, kortskaft.; holkfjäll brett vitkantade. 0 7 — 9. Tomter, gator, vägkanter, Sk. — s. LpL, ÖL, GtL, i vissa trakter ymnig. (N. Amer.) 22. Chrysänthemum L. a. Mittblrnas frukter utan krage i toppen. b. Kantblr med gul tunga; deras frukter med 2 hinnkanter; 0 1. ségetum bb. D:o vit, lång, fr. platta utan hinnkant; 2^ 2. leiicåiitheuiHUi aa. Alla frukter med låg, tandad krage; kantblrnas tunga vit. b. Tungan föga längre än sin bredd 3. partliénlum bb. D:o lång och smal 4. corymbösuiii 1. C. ségetum L. GuUkrage. 320, 3. Kal, blågrön, 2 — 4 dm h.; bl. halvomfatt., smalt omv.-äggr., parflik. åtm. mot spetsen; COiMPOSIT.?:. 539 korgar ensamma. © T, 8. Akr., trädor, Sk. täml. allm., norrut till Vb. sälls. ell. tillfällig; Gtl. d:o. 2. C. leucånthemum L. Prästkrage. Stj. 3 — 4 dm h., oftast enkel; nedre blad spadlika, skaftade, de övre avi. ell. tungl., grunt parflik. ell. grovsåg. ; korg ensam. 2f 7 (spårs. 8 — 9). Torr ängsm., trädor, Sk. — Lpl., ÖL, Gtl., allm. — f. flosculosum. Aspegr., utan kantblr. o. C. parthénium (L.) Bernh. (Matricaria p. L.; Pyréthrum p. Sm.). Bertram, Mattram. 320, 5. 3 — 5 dm h., yvigt grenig, gulgrön; korgar talrika i kvast, 1,5 cm breda; starkt kryddluktande. 2^ 7 — 0. Planteras mest som kantväxt; förvildad, trädg., kyrkogård, m. m. •i. C. corymbosum L. 320, 4. Om kr. 0,5 m h., oftast med flera stora korgar i kvast; till bl. lik Tanacetum vulg., till korgarna Chrys. leuc. 2^. Ängsbackar, t. ex. Värmdö, i senare tid förvildad. Fig. 320. 1 Totula, 2 Tanacetum, 3 (!hrysauth. segetuni, 4 C corymbosum, 5 C. parthénium. 23. Balsamita Desf. B. vulgåris Willd. (Tanac. bals. L.; Chrysanth. majus Aschers.). Luktsalvia. 0,5—1 m li.; bl. grågröna, hela, ellipt. ell. äggr., tätt o. fint nagg.; korgar 5 mm br., blekgula, i tät kvast; starkt krydd- luktande. 2^. Planter., ofta förvildad å kyrkogårdar m. m. 24. Tanacetum L. T. vulgäre L. Renfana, 320, 2. Stj. meterhög, styv, seg, rikbladig, starkt kryddlukt.; korgar talrika, 1 cm breda, höggula, platta, i tät, platt kvast. 2f 7 — 0. Torra renar, vägkanter, stenrös. Sk, — s. Lpl., öl., Gtl., mindre allm. 540 COMPOSIT.E. 25. Cötula L. C. coronopifolia L. 307, o, 320, 1. Mjuk, ofta nedligg., från basen delad i flera stjälkar, 1—2 dm 1.; korgar ensamma i grenspets., platta, blekgula, 1 cm br. 0 7 — 9. Väta ställen, sälls., ngn gng vid hamnar. (Från Sydafrika.) 2(5. Artemisia L. a. Korgens ytt. blr $ med smalt rörform., o-tandad kr. b. Blomfästet hårigt. c. Bladflikar lansettl., tilltryckt gråvitt silkes- håriga; 321, 4, 1. absintliiuiu cc. Bladflikar trådsmala, gröna, vanl. kala; 321, 5, 2. nipestris bb. Blomfästet kalt. c. Korgar skaftade, runda. d. Bl:s småflikar trådsmala, 321, 1, 2, . . . 4. caiiipéstris dd. D:o lansettlika, 321, 3, o. laciuiåta cc. Korgar äggform iga. d. Korgar oskaft., omkr. 4 mm br.; bl. under gråludna; 308, 2, 5. v ul ga ris dd. Korgar skaft., 8 mm br. ; överallt vit- luden 6. stelleriäua aa. Alla korgens blr lika, tvåkönade; överallt grå- luden; 321, G, 7. maritima 1. A. absinthium L. Malört. 0,5 — 1 m h.; korgar talrika, lutande, 3 — 5 mm br., i ensid. klase; kr. ljusgula; starkt kryddlukt. 2|. 8, 9. Torr mark, tomter, gator. Sk. — Dir. o. Nrl., ÖL, Gtl, mindre allm. 2. A. rupéstris L. Stenbynke. Stj. 1 — 3 dm h., nedtill vedhård, uppstig.; korgar fåtaliga, lutande, 5 — 8 mm breda, i smal ensidig klase; kr. mörkgula. 2^ 7 — 9. Kalktrakter, torr mark, 01., Gtl., ej sälls. 3. A. laciniäta W. Alvarmalört. Stj. upprat, 3 — 7 dm h., oftast enkel; bl. gröna, 2 — 3-dubb. parbladigt delade, småflik. 5 mm 1.; korgar många i smal, sammansatt klase, klotrunda, imgef. 4 mm breda; kr. gula. 2^ 7, 8. Torra st.. Oks älvar, sälls. 4. A. campéstris L. Fältbynke. Stj:r spensl., hårda, styva, uppstig., 3 — 7 dm 1., oftast brunröda; korgar talrika, fåblommiga, rundat äggform., 2 mm- br., i sammansatt klase; kr. bran- ell. röd- gula. 2|. 7 — 9. Torra backar, klippor, murar, Sk. — s. Nrl. o. Dis., COMPOSIT/E. 541 miudre allm. — f. sericea Fr., bl. o. holkar silkeshår., gråakt.; var. bottnica (Limdstr., som art) Hartm., korgar o — 4 mm br. i täta klasar, bl. o. holkar silkeshår.; Vb. sälls. 5. A. vulgåris L. Gråbo. Stj. 1 m eller högre, upprat, oftast brunröd, småhårig ell. luddig; bl. ovan gröna, under gråluddiga, par- blad, del. med parflikarna fåflik.; småflik. lansettl.; korgar små, tal- rika i täta ax; holkfjäll luddiga; kr. brunröda ell. brungiila; örtens- lukt svag. 2j. 7 — 9. Torra st., vägkanter, tomter. Sk. — LpL, 01., Gtl., allm. — f. coardåta (Forselles, som art), bladflik. jämnbr., under vitluddiga, blomspira tätare, smalare; havsstr. täml. sälls. 6. A. stelleriåna Bess. Storväxt, grov; bladflik. nära 1 cm br., rundtrubb., kr. gula. Förvild., v. Sk., vid havet, sälls. (Östas., Nord- amer.) 7. A. maritima L. Strandmalört. 2 — 5 dm h., uppstig., matt vitluddig till och med holken; bl. 2 — 3 cm 1., dubb. parblad, delade med smalt jämnbr. flikar; korgar små, äggform., fåblomm., i smala ax med oftast lutande spets; kr. rödgula; ört starkt kryddluk- tande. 2j. 8, 9. Havsstr., Boh. — Kalmar, ÖL, Gtl. — Förekommer dels låg, örtartad; dels högväxt, nedtill vedhård, yvigt grenig, slutl. glesare luddig, med större bl., stor vippa, lutande korgar, var. salina Willd. (suffruticosa Hartm.). — var. gaUica Willd., ax o. korgar uppräta. Fig. 321. Artemisia 1 och 2 canipestris, 3 laciniata, 4 absinthium, 5 nipestris, 6 maritima. 542 COMPOPITiE. .27. Tussilägo L. T. fårfara L. Hästhov. Stj. vid blomn. (våren) 5 — 15 cm h., med fjällika, lansettl., rödakt. bl.; korg ensam, efter blomn. lutande; bl. (sommaren) rundat hjärtl., grunt flik., under gråludd.; hårpensel vit, mjuk; mittblr ofruktsamma. 2^ 4, 5. Fukt. skogskanter, leriga åkerkanter, diken, Sk. — Lpl., 01., Gtl., i de flesta trakter allm. 2, 7. Kärr i fjälltr., Lpl. — Hls. o. Dir., täml. sälls. 4. P. spiirius Rchb. (Tuss. s:a Retz.). Spjutskråp. Lik näst- föreg. ; stj:s fjäll gröna ell. brunakt.; örtblrs basflikar kluvna; holkfj. brungula, 2j. 4, 5. Sand. strand., Sk., Hl., m. sälls. coMPOSiT.^. 543 29. Arnica L. a. Korg 6 — 7 cm br., kr. orangegula; stj. o. holk med täta bruna körtelhår 1. montana aa. Korg 3 cm br., kr. ljusgula; stj. o. holk vitludna . 2. alpina 1. A. montana L. Slåttergubbe, Hästfibla. 3 — 5 dm h.; bl. nedtill i rosett, ellipt. ell. omv. äggr., omkr. 1 dm 1., småhåriga; övre blad få, 2 — 3 cm 1.; korg en, oftast med 2 sidokorgar. 2^ 6, 7. Fukt. lund- o. slåtterängar. Sk. — Dir. o. Hls., mindre allm., i många trakter ej funnen, i andra ymnig. 2. A. alpina Olin (A. mont. /? a. L.). Fjällflbla. 1—2 dm h.; bl. motsatta, lansettl., långspets., omkr. 5 cm 1., glest vitludna; korg oftast ensam. 2|. 7, 8. Äng. i högre fj.älltr., L. o. T. Ipmk, sälls. 30. Senécio L. a. Holkfjäll lika, i enkel krets. b. Klibbhårig; alla bl. smalt avlångt lansettl. . 1. paliistris bb. Flockullig; nedre bl. ellipt. till omv. äggr., de övre avlånga 2. iiitegrifölius aa. Holk med små spridda ytterfjäll, 307, 4, 309, 1, 322, G. b. Bl. parflikiga, 322, 3—5, 323. c. Kantblr med kort, bakåtrullad tunga eller inga; holk cylindr. ell. kägelformig. d. Orten klibbigt körtelhårig; 322, G, . . 5. yiscösiis dd. Ej klibbiga, men småhåriga eller kala. e. Holkfjäll 5 mm 1., ytterholkfj. m. korta, talrika, svartspetsade; 307, 4, 3. Tul^åris ee. Holkfj. 6 — 7 mm 1., näst. syllika; ytterholkfj. m. korta o. få; 322, 5, 4. silvåticns cc. Kantblrnas tunga lång, platt, utstående; holk klockformig. d. Holk smalt klockformig; 310, 3; 322, 3, 6. vernälis dd, Holk vidgat klockformig. e. Alla frukter kala; 322, 4, . . . . O aquäticus ee. Åtm. en del fr. finhåriga. f. Kantblrnas fr. kala, mittblrnas finhår.; 309, 1, 323 8. jacobaja ff. Alla fi-ukter finhår.; 323,2, . . 7. eruoifölius bb. Bl. hela, lansettlika, sågade. c. Kantblr talrika (över 10); yttre holkfjäll likaså 322, 1, 10. paludosus cc. Kantblr få (5—8); yhkfj. omkr. 5 322, 2 11. fliiviåtilis 544 C0M?0SIT.1<:. Fig. 322. Scnecio 1 palndosus, 2 fluviatilis, o vcrnalis, 4 aquaticus, 5 silvaticus, 6 viscosiis. 1. S. palustris DC. (Othonna och Cineraria p. L.). Noeka. Stj. 3 — 7 dm h., tjock, pipig; bl. 5 — 8 cm 1., de nedre glest såg. eller något flikiga; korgar talr. i kvast; holk uUhårig; kr. blekgula, tungor 5 — 7 mm 1. O0 6 — 8. Kärr, torvmossar, Sk. — Sm., Vg., Öl., täml. sälls. 2. S. integrifolius Clairv. (Othonna i:a L.). Fältnocka. Stj. 2 — 3 dm h., spenslig; övre bl. 2 cm 1., omfattande; korgar få (3 — 5); holkfj. näst. kala. 2^ 5, 6. Torra backar. Sk., täml. sälls. 3. S. vulgåris L. Korsört. 2 — 3 dm h., kal, saftig; blad grunt flik. med bred, omfatt. bas; korgar kortskaft., smalt cylindr., snart kägelform.; kantblr vanligen inga. 0 0 6 — 10. Odl. mark, Sk. — Vb. o. s. LpL, ÖL, Gtl., allm. 4. S. silvaticus L. Bergkorsört. Lik nästföreg., men små- hårig och ofta 5 — 7 dm hög; bl. smalare, tunglika — lansettl., ännu grundare o. kortare flikade ell. buktat tandade o. tunnare; korgar långskaft., smalare cylindr.; kantblr fåtaliga. 0 7, 8. Skogsberg, svedjeland, Sk. — Dir. o. Ång., ÖL, Gtl., mindre allm. 5. S. viscosus L. Klibbkorsört. 2 — 3 dm h., mer utspärr. grenig än de nästföreg.; bl. omv. äggr., parblad, del. i tätsitt. flikar; korgar långskaft., brett cylindr.; holkfjäll 7 — 8 mm L, ytterholkfj. hälften så långa; har alltid kantblr. 0 7 — 10. Torr mark, tomter, gator, bankar, skogsröjningar, Sk. — Äng., ÖL, Gtl., mindre allm., flerest. ymnig. 6. S. vernålis W. K. Vårkorsört. 2 — 3 dm h., oftast enkel, glest flockullig; bl. grunt flik. och vasstand.; korgar få, små, i kvast; ytterholkfj. m. små, svartspets.; kantblrnas tunga 5 — 10 mm 1. 00 5, 6. Odl. mark, åkrar, Sk. florest. ymnig; Gtl. tillfällig. COMPOSIT^. 545 7. S. erucifolius L. Finbladsstånds. 3 — 7 dm; mörkgrön; skild från nr 8 genom längre, näst jämnbreda flikar o. småflikar av fast beskaff., med ofta tillbakavikna kanter; ytterholkfj. talrikare, långa, smala. 2f 8, 9. Vägkanter, pilvallar, s. Sk., sälls. 8. S. jacobsea L. Stånds. 0,3 — 1 m h.; bl. mörkgröna, djupt par- blad, delade, flikar från smal bas något vidgade mot spetsen med få, korta, utspärr. småflikar; korgar talr. i kvast; inre holkfj. lansettl. 4 — 5 mm 1.; ytterholkfj. få o. små; kant- blrnas tunga 7 — 12 mm 1. 2f 7 — 9. Backar, hård betesmark, vägkanter, barlast, Sk. — Ang., ÖL, Gtl., mindre allm., h. o. d. ymnig. — f. discoideus L. utan kantblr. 9. S. aquåticus Huds. Vat- tenstånds. 3 — 5 dm h., ljusgrön, kal; bl. parblad, delade med äggr. ell. avlånga, mot spetsen avsmal- nande, tandade flikar och stor, äggr. ändflik, de nedersta ofta hela, nagg. ell. grovtand.; inre holkfj. smalt äggr.. spetsiga, brett hinnkant., 5 — 6 mm 1.; ytterholkfj. mycket små; kantblrnas tunga 8 — 10 mm 1. O 0 7, 8. Fukt. äng., Sk. — Dis. o. Sthlm, Gtl., även lossnings- platser, sälls. 10. S. paludosus L. GuUbo. 1 — 2 m h.; stj. glesluddig; bl. talr., jämnbr. lansettlika (längden 5 — 6 gånger bredden), vassåg., under tunt flockulliga; korgar talr. i kvast, 3 — 4 cm br.; inre holkfj. smalt lansettl., täml. långspets. 2^ 6 — 8. Kärrstränder, Sk., sälls. 11. S. fluviåtilis Wallr. (S. saracénicus L., delvis). Något lägre än föreg., kal; blad lansettl. (längd 3 — 4 gånger bredden) med korta, breda sågtänder; korgar 2 — 2,5 cm br., inre holkfj. jämnbr. lansett- lika, kortspets. 2^. Förvildad kring trädg., Sk., sälls. Fig. 323. Senecio, upptill jacobaea, nedtill erucifolius. 31. Caléndula L. c. officinålis L. Ringblomma. Omkr. 2 — 4 dm h., ljusgrön; bl. hela, tunglika; korg. ensamma, kr. orange-, säll. blekgula, tungor 2 cm 1. 0. Gammal trädgårdsväxt, stund, förvild. (Sydeur.) 35—^64295. Lindman, Flora. 546 COMPOSIT^. 32. Echinops L. E. sphserocéphalus L. Bolltistel. Tistelartad, 0,7 — 1 m h.; stj. vithiddig; 1)1. diibl). parflik., fiiitorn., under vitludd.; blomst. 4 — 6 em i diam.; kr. ljust blågrå. 2^ T, 8. Förvild. vid gårdar, s. Sv. till Sthlmstrakten. oo. Carlina L. a. Bl. grunt flik.; kanttornar grova, delvis lika 1. som skivans bredd; sidonerver gående snett mot kanten 1. vnlg^äris aa. Bladkant näst. hel; torn. fina, korta, blandade med borst; sidonerv. näst. parall. med mittnerven . . 2. lougifolia 1. C. vulgåris L. Stjärn-, Spåtistel. 305, 4. Låg tistel (0,5 — ) 1 — 4 dm h.; bl. tätsitt., rännform., utåtkrökta; korg oftast en ell. få, kortskaft.; yttre holkfj. svarta ell. gula, fliktorniga, de inre halmgula, glansiga, oväpnade, längre än blrna, vid torka utspärrade; kr. blekgula ell. rödgula. O0 6 — 8. Backar, vägkanter, hedar, Sk. — Gstr. o. Vrml., Öl., Gtl., täml. allm. 2. C. longifolia Rchb. Lik nr 1, 3 — 5 dm h.; bl. glesa, platta; korgar flera, långskaft. Som nr 1; kalktrakt, sälls., Sk. (11., Gtl. 34. Årctium L. Fig. 324. Arctiuin 1 tomentosum, 2 lappa, korg i längdsnitt, holkfjäll och enskild blomma med sina borstlika skärmfjäll. a. Korgsamling jämnhög, kvastlik. b. Holk näst. klotrund, 2 — 3 cm br.; inre holkfj. med kort, bred spets och kortare än blrna; kronbräm mörkrött, av kronrörets längd, 324, 1, 4. toiiieiitösiim bb. Holk nedtryckt klotrund, 3 — 4 cm br. ; inre holkfj. med lång, smal spets och nående kron- f likarna; bräm blekrött, kortare äu röret, 324, 2, 1. lappa aa. Korgsamling förlängd, ax- eller klaselik. b. Holk 1,5 — 2,5 cm br. ; holkfj:s utstående del 5 — 7 mm 1.; kronbräm Ijusrött; 305, 1, ... 2. minus bb. Holk 3 — 4 cm br.; holkfj:s utstående del 10 — 12 mm 1.; bräm mörkrött 3. vulg-are COMPOSIT^. 547 1. A. lappa L. (Lappa major Gaertn., officimilis All. delvis). Storkardborre. 1 — 1,5 m h., m. grov; holkfj. blekgröna, de yttres iitböjda del platt, 10 — 12 mm 1.; borsthåren kring blrna nående till kronbrämet. 0O 7 — 9. Tomter, vägkanter. Sk. — Dir., ÖL, Gtl., mindre allm. — f. purpuråscens Murb., holkfj. mörkröda. 2. A. minus Bernh. (Lappa minor DC. m. fl.). Småkardborre. 0,5 — 1 m h., ljusgrön; holk klot- ell. äggform.; kronbräm cylindr., av rörets längd; holkfj. syllika, näst. nående kronflikarna ; borsthåren som hos nr 1. Som nr 1, Sk. — s. Lpl., ÖL, Gtl., allm. o. A. vulgäre Evans (Lappa vulg:is Hill, A. nemorosum Körnicke, A. intermédium Lge). Lundkardborre. 1 — 2 m h., täml. spenslig, oftast mörkgrön; stj. ofta rödbrun; blomställn:r slutl. långt bågböjda; holk slutl. äggform., kal ell. glesullig; inre holkfj. mörkröda, plattade, ej kortare än blrna. O0 7 — 0. Lund., snår, skugg. tomter, Sk. — UppL, ÖL, Gtl., täml. sälls. 4. A. tomentosum Mill. Ullkardborre. 1 m h.; holk oftast gråidlig, klotrund; holkfjis utböjda del 7 mm L, spindel vävshårig; de inre mörkröda, plattade; borsthår m. korta. Som nr 1, Sk. — Dir. o. Äng., ÖL, Gtl., i de flesta trakter ymnig. — f. calva Fisch., holk utan ludd, mörkgrön ell. mörkröd. Alla arterna hybridisera inbördes. 35. Saussurea DC. 5. alpina (L.) DC. Fjällskära. Styvt uppr., enkel, 2 — 4 dm h.; stj. glest flockhårig; bl. smalt lansettL, under mjukt luddhåriga; korgar få, tätt gj^ttrade; holkfj. vanl. gråviol., mjukhår. ; kr. ljust blå- viol., starkt vaniljdoftande. 2f 7, 8. Ängar i fjälltr.. Dir. o. Hls. — LpL, täml. allm. 36. Cärduus L. Fig. 325. 1 Card 4 Cl 'arduus acanthoides (stjälk), 2 Card. nutans (holkfjäll), 3 Card. crispua, 'irsium palustre, 5 Cirs. arveuse, 6 Cirs, acaule (bludflikar). 548 coMPosiT^. a. Stj. och korgskaft med långsgående, torniga kan- ter ell. ribbor (nedlöpande bl.), 325, 1 ; korgar me- delstora ell. små, ej lutande. b. Holk klot- eller äggformig, 325, 3. c. Bl. mjuka, under glest gråludd., ovan mörkgröna; tornar knappt stickande 4. crispiis \-4 7,^ ^^- -^1- styva, ljusgröna, med stickande \^f tornar, 325, 1, 3. acautlioides bb. Holk cylindrisk, 326, 1. tenuifloriis V^^ ri an. Korg ensam, lutande, halvklotform., 4 — 7 tenuiflonxs ^^ ^^•' P^ vitull. skaft utan tornar; 325, 2, 2. nutans 1. C. tenuiflorus Curt. 1 m h., långtornig; bl. under gles- ludd.; korgar talrika, gyttr.; holk knappt 1 cm br. 7, 9. Barlast, sälls. (Sydv. Eur.) 2. C. nutans L. Nicktistel. 0,5 — 0,7 m h. ; bl. djupt parflik. med långa, glesa tornar, under gröna o. glesulliga; holk vid men grund; holkfj. snart bakåtvikna. O0 7, 8. Torr, grusig mark, barlast. Sk. — Nrl., öl., Gtl., blott i sydl. landskap någorl. allm. 3. C. acanthoides L. Piggtistel. 0,5 — 1 m h., tätt långtornig, stickande; korgar 3( — 4) cm br.; kr. purpurr. 0O 7 — 9. Torra, grus. ställen, sydl. Sv., ÖL, Gtl., täml. sälls.; även barlast. 4. C. crispus L. Krustistel. 1 — 1,5 m h., långgrenig; blad parflik., mjuka, ej stick.; korgar talrika, 2 cm breda; kr. purpurröda. 00 7 — 9. Odl. st., hela landet, täml. allm. 37. Cirsium Hill. a. Stjälk tornig av de nedlöpande bladen. b. Holk 5 cm br. av långtorniga, utspärr. fjäll 1. lanceoUtiJiii bb. Holk 1 cm br. av korta, tilltryckta fjäll, 325, 4, 2. palustre aa. Stjälk icke tornig. b. Kronor purpurröda ell. violetta. c. Bl. med bred, något omfatt. baR, omärk- ligt eller icke torniga. d. Blad under vitaktigt filtludna; korg 3 — 5 cm br 3. lieterophyllnm dd. Blad under gröna, glest luddiga; korg 2 cm br. e. Rötter trådlika 4. riviilåre ee. D:o spolform. förtjockade ... 5. bull)6siiiii COMPOSIT^. I 549 cc. Bl. med avsmaln. bas, djupt parflik., med stickande tornar, d. Stj. kort, ett par cm h. (säll. 1 — 3 dm); korg vanl. ensam, 3 cm br. ; 325, 6, . . . • 6. acjuile dd. Stj. omkr. 1 m; korgar många, holk 1 cm bred, 325, 5, 8. arvéuse bb. Kronor galvita 7. oleräceum 1. C. lanceolåtum Scop. (Carduus l:s L.)- Vägtistel. Oftast O, .5 — 0,7 m b., grågrön, styv, grenig; bl. äggr., djupt parflik., flik. oftast kluvna med en lång, gul torn i varje udd, ovan tätt borst- klädda, under glest flockhåriga; kr. ljust violettröda. O O T — 9. Vägkanter, torra betesmark.. Sk. — Jtl. o. Vb., Öl., Gtl., allm. — f. silvåticiim Tausch: dubbelt högre, spenslig, svagare tornig, skugg. ställen, lundar etc. 2. C. palustre Scop. (Carduus p:is L.). Kärrtistel. Stj. 1 — 2 m h., spensl., föga grenig, mörkgrön, rödstrimmig; bl. smalt lansettl., djupt parflik., tätt torniga, ovan gleshåriga; kr. purpurr. O O 7, 8. Våtängar, kärr, Sk. — LpL, 01., Gtl., allm. 3. C. heterophyllum Hill (Carduus h:us L.). Brudborste. Stj. 0,5 — 1 m h., fågren. ell. enkel, upptill vituUig; bl. brett lansettl., stjälkomfatt., hela ell. parflik.; korg vanl. ensam; kr. purpurr. %. 7, 8. Lundäng., ngt fukt. mark, Sk. — Lpl., öl., mindre allm. X ^'- heterophyllum X oleräceum, X palustre, m. fl. 4. C. rivulåre Link (Carduus r:is Jacq.). Bäektistel. Lik näst- föreg., men bl. under gröna, smalt parflik. och korgar mindre, oftast 2—3, tätsittande. \ 7, 8. Fukt. äng.. Sk., Sdml., sälls. 5. C. bulbosum DC. (Card. b:us Lam.; Cirs. tuberösum All.). Lik nästföreg., men korgar långskaft., åtskilda. Äng., v. Sk., m. sälls. 6. C. acäule Scop. (Carduus a:is L.). Jordtistel. Bl. i rosett, smalt lans., parflik., i kanten tätt taggiga och borstiga; kr. purpurr. \ 7, 8. Ängsback., sydl. Sv., Öl., Gtl., täml. allm., till LTppl. sälls. — f. cauléscens Roth, stj. till 3 dm h., mångbladig. X C. acaule X arvense, X heterophyllum, X oleråc, X palustre, sälls. T. C. oleräceum Scop. (Cnicus o:us L.). KåltisteL 0,7 — 1,ö m h.; bl. stora, tunna, gröna, kala, delvis parflik., i kanten fintor- niga; korgar inom breda, kupiga, vitgröna svepeblad; korg 3 — 4 cm 550 COMPOSIT^. br. 2^ 6 — 9. Fukt. äng., bäckdalar, Sk., s. Hall., täml. allm.; Bl., Sm., ÖL, Vg., m. sälls. X C oleraceum X palustre, m. sälls. 8. C. arvénse Scop. (Serråtula arv:is L.). Åkertistel. Bl. lans., kala, glansiga, parflik., glest fintorniga; korg. talr. i kvast; kr. blekvioletta. 2|. 7 — 9. Odl. st., mest åkr.. Sk. — s. LpL, 01., Gtl. allm. X C arvense X oleraceum, m. sälls. 38. Silybum Adans. S. marlånum. Cuertu. (Cardims ni:us L.). Mariatistel. Stj. omkr. 1 m h,, icke tornig; bl. stora, parflik., torniga, brokiga av vitt o. grönt; kr. rödviol. Planter., ngn gng förvildad. (Sydeur.) 39. Onopördon L. O. acånthium L. Ulltistel, Tistelborre. 305, 2. 1 — 2 m h., grov, styv, m. e. m. gråvitt luddig; grenar med breda torniga lister av nedlöp. blad; bl. 2 — 3 dm 1., ellipt., buktigt flik., glestorniga; korg. ensamma, 5 cm br.; holk vid o. grund; kr. ljust purpurröda. 2^ 7, 8. Torr mark vid gårdar o. städer. Sk. — s. Nrl., Öl., Gtl., sälls. 40. Serråtula (L.) Cass. S. tinctoria L. Ängsskära. 305, 5. Kal, spenslig, ogrenad ört, 0,5 — 0,7 m h., bl. djupt parflik. med stor lansettl. ändflik, fint torntandade; korg. små i kvast; kr. purpurröda. 2^ 7, 8. Ekbackar, ängar. Sk. — Dir., Öl., Gtl., mindre allm. — Var. med grön holk och vita kronor. 41. Centauréa L. a. Holkfjäll ej tornuddiga. b. Holkfjällens fransade spets bildar ej ett tydligt avsatt bihang; korg utan örtbladslikt skärmbl. c. Bl. hela; holkfj:s fransar korta (1 mm), tandlika; könlösa kantblr blå. d. Bl. f lockigt gråluddiga, 0,5 cm br.; holk knappt 1 cm br.; 306, 1, 1. c^auus dd. Bl. gröna, till 3 cm br. ; holk 2 cm br. 2. montåna cc. Bl. djupt parflik.; fransar långa, borstlika; kr. violettröda 306, 2, 3. scabiosa bb. Holkfj:s bihang tydligt avsatt; kr. violettröda. CENTAURBA. 551 c. Mell. holkfjällens bih. rundat, glansigt brunt, helt ell. slutl. bristande, fintandat; fr. utan pensel, 306, 3, 327, 1, 4. jacéa cc. D:o kamlikt fmfransat; fr. med kort pensel. d. D:o lansettL, brunt; kamstrål. brungula, till längden lika med bihangets bredd; 327,2, 5. macroptilou dd. D:o svart; kamstrålar svarta, m. längre än bihangets bredd. e. Bih. utdraget i en fin spets med några glesare och kortare strålar, 327, 3; könlösa kantblr stora (som hos de föreg.) G. phry^ia ee. Bih:s alla strålar på samma avstånd o. småningom avtag, i längd, 327,4; korg vanl. utan (stora) könlösa kant- blr 7. iiigra aa. Holkfjäll med tornar. b. Stj. kantad av de nedlöp. bladen; holk spindelvävs- hårig; kr. gula. c. Mell. holkfj. med 10 — 15 mm 1. ljusgul torn och vid dess bas 2 — 4 småtornar; nedre bl. parflik., de mell. o. övre hela, helbrädd solstitiälis cc. Holkfj :storn 10 mm 1. med sidotoruar upp t 11 mitten; mell. bl. buktflikiga meliténsis bb. Bl. ej nedlöp,, stj. okantad; holk näst. kal; kr. ljus- röda. c. Holkfj :storn 2 — 4 mm 1. med 2—5 par korta sido- borst; holk 1 cm 1.: bladflik. helbrädd (liifiisa cc. D:o kraftig, 12—25 mm 1. med sidotornar blott vid basen; holk 2 cm 1.; bladflik. tandade . . . calcitrapa Sädesåkr. allm., trädor 1. C. cyanus L. Blåklint. O0 7—9 o. dyl. mer sällan, Sk. — Jtl. o. Vb. — Kantblr säll. vita ell. skära. 2. C. montåna L. Bergklint. Stj. grov, kantad av nedlöp. bl. 2f 6 — 8. Prydnadsväxt, ngn gng förvildad. (Mell. Eur.) Fig. 327. Centr.urca 1 jiicca. 2 macroptilon, 3 phrygia, 4 nigra (mell. o. översta holkfjällens bihaug). 552 COMPOSIT^. 3. C. scabiösa L. Väddklint. Omkr. 7 dm h., styv, seg, mörkgrön; holk klotrund, 2 — 3 cm br. 2^ 7 — 9. Back., vägkant., Sk. — s. Nrl., öl., Gtl., mindre allm. — Kr. säll. vita ell. skära. 4. C. jacéa. Rödklint. 1 — 7 dm h., varier. till storlek, för- grening (stund, enkel, enkorgig, f. humilis Schr.) o. bladbredd; stjälkbl. oftast lans., hela ell. svagt flikiga; nedersta holkfj:s bihang ofta syllikt, parflikigt, luddigt; mell. o. översta d:o oftast ljust röd- bruna, säll. svartbruna (f. fiiscéscens Lge), mera sällan silvervita (f. argyrolépis Lge). 2^ 7, 8. Torräng., back., renar. Sk. — Nrl. o. Vb., Öl., Gtl., allm. — Kr. säll. vita. X G' jdcéa X nigra (C. decipiens ThuilL, åtm. delvis), bland stamarterna. 5. C. macroptilon Borb. Lik nr 4 till gestalt o. storl. %. 7, 8. Back., renar, även gräsplaner, Sk., Gtl., sälls. (Sydö. Eur.) 6. C. phrygia L. (C. austriaca Willd.). Lik nr 4 till gestalt o. storl. 7\. 7, 8. Ängsmark, tillfällig. (Finl., mell. o. ö. Eur.) 7. C. nigra L. Svartklint. Som nr 6. Äng., Boh. sälls.; parker, hamnar flerest., tillfällig. (Södra N.; Eur.) C. solstitiålis L., mell. o. s. Eur., 0©, C. meliténsis L., s. Eur., 0, C. diffusa Lam., s.-ö. Eur., 00, C. calcitrapa L., mell. o. s. Eur., 00, barlast o. andra torra ställ., tillfälliga, stund, inkomna med spannmål. Därjämte flera andra C. -arter på senare tider (Biebersteinii, oxylépis, rhenäna m. fl.). 42. Cichörium L. c. intybus L. Vägvårda. 314, 4. Stj. 0,5 — 1 m h., styv, seg, med näst. omärkliga tornar, utspärr. grenig; bl. halvomfatt., lansettl., 1 — 2 dm 1., parflikiga; korgar oskaft., 4 — 5 cm br. ; holkfjäll fransade av körtelhår; kr. ljusblå. 2j. 7, 8. Torra vägkanter, trädor, s. o. mell. Sv., mest Sk., öl., Gtl., täml. sälls. 43. Läpsana L. L. communis L. Harkål. 314, 3, 5. 0,5( — 1,6) m h.; bl. äggr., grunt buktflikiga, de nedre parflik. vid sin bas; korgar långskaftade i kvast. 00 7 — 9. Tomter, trädgårdsland. Sk. — Nrl., öl., Gtl., allm. 44. Arnöseris G^ertn. A. minima Schw. et K. (Hyoseris m. L.). Klubbflbla. 329, 1. Stänglar flera, 1 — 3 dm höga, nedtill spensliga, röda, upptill tjoc- kare; bl. i rosett, tunglika — omv. äggr., tandade; korg på utdraget klubblikt, pipigt skaft. 0 6, 7. Åkrar i sydligaste ländsk., ÖL, sälls. COMPOSITiB. 553 45. Hypochoeris L. a. Fruktpensel av dunlika strålar; stängel styvhårig; 313, 2, 3, 1. maculåta aa. Fruktpensel av hår (ytterst) och dun (innerst); stängel kal. b. Bl. strävhåriga; alla frukter med spröt .... 2. radicåta bb. Bl. kala; kantblrnas fr. utan spröt 3. glabra 1. H. maculåta L. Slåtterfibla. Stängel grov, 3 — 7 dm h., enkel; bl. i rosett, platt utbredda, avlånga — omv. äggr., 1 dm 1., ofta rödbrunt fläckiga; korg vanl. ensam, omkr. 5 cm br.; holkfj. grå- svarta, de yttre håriga, de inre med gulaktigt luddig kant; alla frukter med 1 cm 1. spröt. 2|. 7, 8. Äng., hagar, Sk. — s. LpL, Öl., Gtl., allm. — f. pinnatifida Uechtr.: blad smärre, grunt och ojämnt parflikiga. Gtl. 2. H. radicåta L. Rotfibla. Stäng. 2 — 5 dm h., få- o. lång- grcnig; rosettbl. smalt tunglika, parflik. med stor ändflik; korgskaft med fjäll, ej förtjockade uppåt; korg 3 cm br.; yttre holkfjäll längs mitten styvhåriga; kr. mörkgula, de yttre med blågrå utsida. 2^ 7. Torra äng., vägkanter, s. ländsk., ÖL, Gtl., sälls. 3. H. glabra L. Åkerfibla. 1 — 3 dm; rosettblad parflik. ell. buktade, smärre än föreg:s; korgskaft tydl. tjocknande uppåt, gles- fjälliga; korg 1 cm br.; holk kal, cylindrisk, 1 cm 1.; inre holkfjäll av blrnas längd. © 6 — 8. Torr mark, åkrar, s. ländsk., öl., täml. sälls. 46. Leöntodon L. a. Alla frukter med pensel. b. Fr. med enkel dunpensel; 313, o, 6, 2. aiitiimnälis bb. Fr. med hår utanför dunpenseln; 328, . . . .1. hispidiis aa. Yttersta fr. utan pensel, krönta av en hinnkant . 3. hirtus 1. L. hispidus L. Sommarflbla. Stäng. 1 — 3 dm h., enkel; rosettbl. grunt ell. buktigt flik., sammetsludna av fina gaffelhår; korg ensam, holk mjukhårig, kr. mörkgula; korgskaft uppåt knappt vidgat, utan fjällika bl. % 6—8. Torräng., Sk.— Uppl. o. Vrml., ÖL, Gtl., mindre allm. — var. hastllis (L.), hela örten kal. 2. L. autumnålis L. Höstfibla. Stäng. 1 — 3 dm h., vanl. ngt grenig; rosettbl. kala, Fig. 328. Leöntodon hispidus 554 coMPOSiT^. parflik. ell. grovt bukttand.; korgskaft fjälliga, uppåt tjocknande^ holkfj. vanl. småhåriga; kr. klargula. 2f 7 — 0. Vägkant., torr ängs- o. hag- mark, Sk. — LpL, ÖL, Gtl., allm. — var. coronopifolius Lge, bladflik. trådsmala, stund, delade; havsstrand. — var. aspérior Wg, former med långhårig holk (än svart-, än gulhårig), vanl. högväxta; fjälltrakt.; f. Taråxaci (L.), låg, vanl. enkorgig, holk svartluden ; fjälltr. Hrj. — Lpl. 3. L. nudicaulis Banks (L. hirtus L., delvis; Thrincia h:a DC).. St. 1 — 2 dm h. ; rosettbl. smalt lans. ell. smalt tungl., grunt o. regel- mäss, buktand. ell. näst. helbrädd., gleshår.; stäng, utan fjäll nedom korgen, kal; korg ensam, holkfj. svartkantade; tungor klargula, utvänd. grå. 1^ 6 — 8. Tillfällig, med gräsfrö ell. barlast. 47. Scorzonéra L. S. hiimilis L. Kornflbla. 313, 4. Stj. 2—4 dm h., oftast enkel; bladskaft, leder o. holkbas vitflockiga; rosettbl. långskaft., lan- settl., båg- ell. parallellnerv. ; stjälkbl. jämnbr. ; korg 4 — 6 cm br. ; kr. blekgula. 2| 6, 7. Frodiga, helst ngt fukt. ängar, Sk. — Dir. o. Gstr., ÖL, Gtl., i s. ländsk, ofta ymnig. S. hispänica L. Svartrot. 1 m li. elL mer; lik S. hum., men flera stjälkbL breda, skaftade. ©O- Stund. odl. för den ätliga roten. 48. Tragopögon L. a. Kronor gula; korgskaft näst. jämntjocka . . . .1. praténsis aa. Kronor purpurröda. b. Korgskaft upptill tjockare; bl. jämnbrett lansettl. 2. porrifölius bb. Korgskaft jämntjocka; bl. jämnbreda 3. crocifölius 1. T. praténsis L. Ängshaverrot. 314, 1. 5 — 7 dm, kal o. glatt, med uppräta grenar; stjälkbl. från bred, halvomfatt. bas jämn- br., långspets., rännform.; holkfjäll få (—8 — ), 2 — 3 cm L; korg. 3 — 4 cm br. (öppen blott om morgonen); frukt 10 mm 1. med lika långt spröt. 0O 6 — 9. Torra äng., vägkanter. Sk. — s. NrL, ÖL, Gtl., allm. Subsp. minor MilL: kronor näst. hälften kortare än holkfjällen; bl. smalare, plattare, kortspetsade; s. Sv., täml. sälls. 2. T. porrifölius L. Haverrot. Lik föreg., men något grövre; holkfj. ngt längre än ytterblrna; frukt 12 mm 1. med 15 mm 1. spröt. O0 6, 7. Vid gårdar o. vägar, s. Sv. till Sthlm, GtL, sälls.; förr odl. för den ätliga roten. 3. T. crocifölius L. Gottlandshaverrot. 2—5 dm, spenslig, enkel; bl. vid mitten 2 — 3 mm br.; kronbrämets spets gul. 00 7. Kalkberg, Visby. COMPOSIT^. 555 Fig. 329. 1 Arnoseris iniuima, 2 Picris hieracioides (korg o. blad), 3 Mulgedium sibiricum, 4 Sonclius oleraceus (frukt med borttagen pensel). 49. Picris L. 1. P. hieracioides L. Bittermjölke. 329, 2. Stj. 5 — 7 dm h. med glesa, utstå- ende, vanl. krökta hår; stjälkbl. halvomfatt., lansettl., täml. tätt bukttandade, småhåriga; korgar i kvast, 3 em br.; ytterholk liten, utspärr. 0 0 T, 8. Torra st., snårmark, Sk., BL, Gtl., sälls. 2. P. echioides (L.) Gsertn. Bl. avi., brett hjärtlikt omfat- tande; ytterholk svepelik av några stora, smalt hjärtlikt tii- angulära, uppräta, borsthår. bl. Tillfällig. (Sydeur.) 50. Crepis L. a. Med bladrosett och stängel. b. Korgar i utdragen klase; bl. kortskaft.; 312, 2, T. praemörsa bb. Korgar i gles kvast; bl. långskaft.; 330, 1, . .8. inulticäiilis aa. Med bladig stjälk. b. Fruktens näbb av fruktens längd. c. Holk äggform. med långa, utstående, gul- aktiga borst; 330,4, 1. setösa cc. Holk cylindrisk med kort, tät, ljusgrå hå- righet o. korta svarta hår; 330, 5, ... 2. taraxacifolia bb. Fr. nästan ell. alldeles utan näbb. c. Frukt med 13 — 15 ribbor; pensel a> fr:s längd; märken gula; 312, 1, 330, 6, . . . .4. biéunis cc. Frukt med 10 ribbor; pensel 2 — 3 ggr längre än frukten, d. Holkfjäll på insidan kala. e. Märken brungröna; ytterholkfj. ut- stående 3. nicaeénsis ee. Märken gula; ytterholkfj. tilltryckta; 330, 3, 5. capilläris dd. Holkfjäll på insidan silkeshåriga ; mär- ken brungröna; 312, 3, 330, 2, . . . .6. tectoriini 1. C. setosa Hall. fil. 3 — 5 dm h., glest borsthårig, mest på holkarna; rosettbl. tandat flikiga; stjälkbl. pillikt omfatt. med flera tätsitt. flikar nära basen; korg. täml. stor, 0 7 — 9. Sk., tillfällig, inkommen med utsäde. 556 COMPOSIT^. Fig. o30. Crepis 1 multicaulis, 2 tecloruin, 3 capillaris, 4 setosa (frukt med bontageu pensel), 5 taraxacifolia {(ho). 6 bieuuis. 2. C. taraxacifolia Thiiill. 4 — S dm h., grov, med uppräta grenar; bl. smalt tuiigl., m. e. m. tätt fliktand.; korgar stora i kvast. Som föreg. o. C. nicseénsis Balb. Mälarfibla. 0,5 — 1 m h., strävhår., upptill grenig; nedre bl. parflik., övre vanl. hela, pillika; korgar 1,5 — 2 cm br. med grova, upptill något tjockare skaft; holk 9 — 10 mm 1. O0 6 — 8. Åkrar, vallar, Sk. — Uppl. o. Dir., Gtl., sälls. 4. C. biénnis L. 0,3 — 1 m h., grov, glest strävhårig, upptill grenig; stjälkbl. tätt parflik. med ofta nedåtkrökta, grovtand. flikar, halvomfatt.; korg 3 cm br.; holk 10 — 12 mm 1., holkfj. svartgröna, på insidan silkeshåriga, de yttre utstående. O O 6 — 8. Åkrar, vallar, vägkant., Sk. — Hls., ÖL, Gtl., täml. sälls. 5. C. capillåris (L.) Wallr. (C. virens L.). 2 — 5 dm h., spens- lig, näst. kal, ända nedifrån förgrenad; korgar långskaft, i mycket gles kvast, 1 cm br., holk 5 — 7 mm 1. O 6 — 8. Som föreg., sydl. Sv., Göteb., ÖL, Gtl., sälls. 6. C. tectorum L. Klofibla. Oftast 3 — 5 dm, mjukt små- luden ell. kal; bl. smalt lansettl. ell. jämnbr., hela ell. utspärrat flik. ell. tand., basen smal, pillik; korgar i kvast, 1 — 1,5 cm br. ; holk 8 mm 1. OO(0) 6 — 9. Åkr., vägkanter, gator, torvtak, Sk. — LpL, ÖL, Gtl., täml. allm. — f. pygmcea Sjöstr., 1 dm hög, gråluden; ÖLs älvar. — var. glabréscens Neum., 5 — 10 cm h.: holkfj. utvänd. svarthår., invänd, näst kala; bl. hela ell. korttand., ej flik.; alvarform, Gtl. T. C. prsemorsa Tausch (Hieracium p:um L.). Klaseflbla. o — 5 dm h., småluden; rosettbl. 1 dm L, tunglika — avlånga, stundom COMPOSIT^ 557 tandade; korgar nära 2 cm br.; kr. blekgul. 2^ 6, 7. Ängar, Sk. s. Nrl., ÖL, Gtl., mindre allm. [8. C. multicäulis Led. 2( — o) dm li., spenslig; rosettblad omvänt äggr. — smalt spadlika; korgar små, fåtaliga. 2f 7. Uppgiven för T. Ipmk, m. sälls. ; östfinmarken.] 51. Aräcium Neck. A. paludosum Monnier (Hieräcium p. L.; Crepis paludosa Moench). Kärrflbla. Stj. 0,4 — 1 m h., mångbladig; rosettbl. äggr., skaft.; stjälkbl. stora, tunna, lansettl., omfatt., grovtand.; korgar få, lång- skaft, i kvast, 3 cm br.; holk 1 cm 1., svartluden. 2^ G, 7. Fukt. lundäng., Sk. — LpL, ÖL, mindre allm. 52. Sonchus L. a. 0, oftast greniga o. lågväxta (0,5 — 0,7 m); öppna korgar knappt 2 cm breda, b. Bladkant mjuktandad; frukt med tvärstrimmiga ribbor; 312, 4, 3. oleraeeiis bb. Bladtänder stickande; fruktribbor släta; 312, 5, . 4. asper aa. 2^, oftast enkla o. högväxta (1 — 1,5 m); öppna kor- gar 3 — 6 cm br. b. Stj. o. holk med svarta körtelhår 1. paliistris bb. Stj. o. holk med gula körtelhår 2. arvénsis 1. S. paliistris L. Strandtistel. Manshög; stjälkbl. blågröna, fåparigt flik. ell. hela, lansettl. till avlånga, pillikt halvomfatt.; flik. långa o. smala, fint borsttand.; korgar långskaft, i gles kvast, 3 cm br.; kr. blekgula. 7, 8. Strand, bland vass, Sölvesborg, m. sälls. (Sk. förr). 2. S. arvénsis L. Fettistel. Inemot 1 m hög; stjälkbl. tätt mångflik. (säll. hela), flikar äggr., grovtand.; korgar långskaft., 3 — 6 cm br. ; kr. höggula. 7, 8. Åkrar, stränder. Sk. — Yb., ÖL, GtL, allm. — f. maritimus (L. som art) Wg (uliginosus MB.), utan körtel- hår; vanl. smalbladig o. fåblomstrig; stränder m. m. 3. S. oleråceus L., Hill. Mjölktistel. Stj. pipig, saftig; stjälkbl. parflik., sällan hela, blågröna, matta, under gråblå; korgar kortskaft., kvastlikt ordn.; holk svartgrön, i början flockhårig; kr. blekgala. 7—9. Odl. mark. Sk. — s. LpL, ()L, GtL, allm. — var. låcerus (Willd. som art) Wallr., bl. smalare, oregelbundet smalflik. o. sargade. 4. S. asper L., Hill. Lik föreg.; bl. glansigt ljusgröna, hela, säll. flikiga, tätt tandade. — Som föreg. 558 coMPOsiT^. 53. Mulgédium Cass. a. Bl. tunna, mörkgröna. b. Stj., korgskaft o. holkar körtelhåriga 1. alpinuni bb. D:o utan hår; 329, 3, 2. sibiricum aa. Bl. fasta, blekgröna, undertill blågröna; hela växt. kal 3. tatåriciim 1. M. alpinum Less. (Sonchus a:us L.). Tolta. Stj. enkel, 1 — 1,5 m h.; stjälkbl. pillikt omfatt., tandade, parflik., ändflik m. stor, triangulär; korgar i klase; kr. violblå, säll. vita. 2^. 7, 8. Lund., fukt. snårmark, bäckdalar, Gstr. o. Vrml. — LpL, mindre allm. men vanl, sällskaplig o. ymnig. 2. M. sibiricum Less. (Sonchus s:us L.). Älvtolta. Stj. 3 — 7 dm h., enkel ell. föga grenig; stjälkbl. smalt lansettl., hela, ofta små- tand, (de nedre säll. parflik.); korgar i kvast. 2^ 7, 8. Bäck- o. älvstrand., kärräng., Jtl. o. Mpd. — Vb. o. T. Ipmk, m. sälls. 3. M. tatåricum DC. Stj. enkel, 3 — 5 dm h.; bl. upprättstå- ende, lansettl., parflik., flikar korta, rätt utstående ell. nedåtkrökta; m. lik Lactuca pulchella. Tillfäll, införd. (S.-ö. Eur.) 54. Lactiica L. a. Bl. utan borst och taggar. b. Fruktspröt (penselskaft) kortare än frukten, c. Frukt svartbrun; korg mångblmg; holkfj. te- geilagda, smån. avtag, i storl 1. quereinii cc. Fr. Ijusbrun ; korg få-(5-)blmg; holkfj. omkr. 5 lika långa o. några små ytterfjäll; 318, 1, 2. muralis bb. D:o av fr:s längd ell. längre. c. Kr. gula; fr. brun (ell. vitaktig) 3. sativa cc. Kr. blåvioletta 4. pulchella aa. Bl:s mittnerv undertill kamlikt borsttaggig; blad- kant borsttandad. b. Fr. svart; bl. av vanl. ställn, (näst. vågräta) . . 5. virosa bb. Fr. gråbrun; bl. näst. lodräta med kanten mot stjälken G. scariola 1. L. quercina L. Karlsö-sallat. 0,r)( — 1) m h.; bl. från pillik, hopdragen bas äggr. ell. omv. äggr., hela till djupt parflik.; ngt eklövslika, flikar spetsiga, tandade; korgar i smal spira. (0 0'?)- Gtl., L. Karlson, m. sparsam. (Mell. Eur.) 2. L. muralis Fres, (Prenänthes m. L.). Skogssallat. 0,6 — 1 m h., spensl.; bl. tunna, under blågröna; nederflikar korta, ändflik TARAXACUM. 559 brett triangulär; korg. små i utbredd vippa. 2^ 7, 8. Lund., snår, Sk.— Nrl., ()1., ntl., täml. allm. 3. L. sativa L. Sallat, Huvudsallat. Ljust blågrön, kal, som odl. oftast med tät, gulgrön bladrosett; stjälkbl. med pillik, omfatt. bas; korg. i smal, kvastlik vippa. 0, 0. Tillfäll, självsådd. (Sibir.) 4. L. pulchélla DC. 5 — 7 dm h., kal; bl. lansettl., kort- ell. långflikiga, ell. jämnbrett lans., näst. hela; flik. uddvassa; korgar i m. e. m. yvig vippa; m. lik Mulgedium tataricum. Tillfäll., hamnar o. d. (N. Amer.) 5. L. virosa L. Giftsallat. 0,5 — 1 m h.; bl. avi. ell. omvänt äggr., hela, buktade eller bredflik., de övre med hjärt- ell. pillik bas; blomst:sgrenar utstående; illalukt., giftig. 0 O T, 8. Tillfäll, införd ell. förvild., sälls. (Sydeur. m. m.) 6. L. scariola L. Taggsallat. 0,5 — 1 m h.; bl. avi. ell. äggr., buktat parflik., flikar tand., nedåtrikt.; vippa gles, kägelform., dess grenar i början lutande. 00 7, 8. Barlast, vägkant., tillfäll, o. sälls. 55. Taräxacum Boehm. Av H. Dahlstedt. Översikt av grupperna. Frukter rödgula, tegelröda ell. brunvioletta. Näbb smalt, av halva ell. näst. halva fruktens längd. Holkfj. med hornutskott ell. åtm. en knöl nedom spetsen. Småväxta arter med små korgar och vanl. m. e. m. blekgula kronor, Vcäxande på torra, varma backar, alvarmark, sandslätter, sand. havsstränder m. m. . . 1. Erytlirospérma Frukter grågula till m. e. m. brunaktiga (säll. m. e. sid. 560, nr 1—17. m. rödgula och då holkfjällen utan knöl nedom spetsen). b. Holkfj., i synn. de yttre, med tydlig knöl eller tydl., ofta långt hornlikt utskott nedom spetsen, c. Frukt liten, grågul, med smalt o. långt näbb C/i—^/3 av fr:s längd). Alla holkfj. med tyd- lig knöl nedom spetsen. Små arter med tin- del., bleka bl. och små korgar med ofta inrul- lade kronbräm, Habituellt lika arter av grupp 1 Erythrospérma, väx. på torra, varma backar, sandiga havsstränder o. dyl 2. Obliqna cc. Frukt stor, orent halmgul till gulbrun. Näbb sid. 562, nr 18. kort kägelform., ^Jö—^Ig av fr:s längd. I allm. storväxta arter med stora korgar och oftast 560 COMPOSIT^. rent gula kronor, holkfj. vanl. med stora hDrnutskott nedom spetsen. Nordliga (arktiska) arter 3. Ceratophora bb. Holkfjäll normalt (utom ngn gng de inre) utan sid. 562, nr 19, 20. knöl eller hornutskott nedom spetsen. e. Yhkfj. m. e. m. breda (m. e. m. äggrunda), tätt tryckta till de inre, brett hinnkant. Bl. smala, hela ell. med glesa, smala, näst. jämnbr. flikar. Frukt stor med långt, smalt näbb o. kort spröt. Kärr- ell. strandväxter 4. Palitstria cc. Yhkfj. av växlande längd, bredd och riktning sid. 562, nr 21 — 23. (tilltryckta till nedböjda). Bl. breda, på mång- fald, sätt grundare till djupare flik. ell. hela o. rikligt tandade. d. Frukt stor, med näbbet 4—6 mm 1. Näbb kort, kägelform, Spröt i regel omkring 2 (sällan ända till 3) ggr längre än frukten. Mest nordliga arter, företrädesvis i fjäll- trakter 5. Spectabilia dd. Frukt mindre, med näbbet 3,5 — 4 mm 1. sid. 563, nr 24—37. Näbb vanl. kort, i allm. smalt, säll. bredare kägelform. Spröt 2,5 — 4 ggr längre än frukten 6. Yiilgåria sid. 564, nr 38—99. Översikt av arterna. Grupp 1. Erythrosjjérma Dahlst. (nr 1 — 17). a. Näbb smalt, av halva ell. näst. halva fruktens längd. Holkfj. med tydligt hornutskott ell. åtm. en liten knöl nedom spetsen. b. Stknpr utan ståndarmjöl. c. Stift och märken åtm. på utsidan grönsvarta ell, grå- gröna. d. Yhkfj. korta, tilltryckta, knappt nående till de inres mitt. e. Yhkfj. onikr. 1,.5 — 2 mm br., omkr. G mm 1., tydl. hinnkant., de flesta utan knöl nedom spetsen; bl. ljust gröna med m. e. m. deltoida till klolika. på övre kanten föga ell. ej tand. flikar 3. decipiens ee. Yhkfj. onikr. 3 mm br., 5—6 mm 1., brett hinnkant. med t3'dl. knöl nedom spetsen; bl. mörkt gröna; flikar deltoida med bred o. pucklig bas, smal spets o. rikt syltandad överkant 1. riibiciiudum dd. Yhkfj. m. e. m. långa, tilltryckta, nående m. e. m. långt över de inres mitt ell. m. e. m. utstående ell. nedböjda. TARAXACUM. 5(U e. Yhkfj. omkr. 2—3 mm br., 8 — 9 mm 1., brett hinn- kant., tilltryckta, uppåtrikt. — utstående, utan ell. med en liten knöl nedom spetsen: bl. mörkgröna; flikar deltoida med bred och packlig bas, smal spets o. m. c. ra. syltandad överkant 2. iiiargliuitiim ee. Yhkfj. omkr. 1,5—3 mm br., 8—9 mm 1., utstående — nedböjda, svagt ell. ej hinnkant., de flesta näst. utan knöl nedom spetsen: bl. ljust gröna, flikar tri- angulära, bredare, med mindre pucklig, tandad över- kant 4. ))r6\iiniim cc. Stift o. märken rent gula ell. märkenas utsida ngt grågrön. d. Yhkfj. korta, breda (2 — 4 x 5— 8 mm"), tilltryckta, nå- ende till ell. knappt till mitten av de inre; bl. långa, smala, vanl. med m. korta flikar 8. laug'eåuum dd. Yhkfj. längre, nående över mitten av de inre, svagt tilltryckta, vanl. löst frånstående: bl. breda, oftast bredast upptill med bredare ell. smalare, oftast långa flikar. e. Bladskaft och mittnerver ofta m. e. m. lysande röda; yhkfj. m. brett hinnkant., på översidan och i kanten vackert violettröda; stift rent gult 5, comiiiiitåtuin ee. Bladskaft bleka ell. m. e. m. svagt röda; bl:s mitt- nerv blek. f. Bladfärg ljust grön; yhkfj. svagare och tydligare hinnkantade; frukt ljust gulröd (terrakotta), rikt taggig 7. fulyuiu tf. Bladfärg ljust blågrön; yhkfj. tydl, hinnkant ; frukt livligt rödbrun, svagt taggig 6. ^laiiciuiim bb. Stknpr med ståndarmjöl. c. Korg vid blomn. fullt öppnande sig, med platta kron- bräm. d. Bladbas o. mittnerv alltid bleka; yhkfj. m. e. m. till- tryckta, knappt nående till de inres mitt, i synn. de yttre med stora röda till rödbruna hornutskott nedom spetsen; holk blekgrön 14.. leetum dd. Bladbas o. de flesta bl:s mittnerv tydl. o. ofta ly- sande röda. e. Y^hkfj, tilltryckta ell. uppåtriktade till frånstående ell. båglikt frånstående. f. Stift och märken gula ell. de senare på utsidan svagt grönsvarta (grågröna); yhkfj. löst frånstående till båglikt utböjda, med stora, vanl. gröna ell. svagt fär- gade hornutskott; holk ljust grön 14. laBtum if. Stiften o. märkenas utsida mörkare ell. ljusare grön- * obscnrans svarta. 3Q— 164295. Lindman, Flora. 562 COMPOSITiE. g. Vhkfj. tilltryckta, nående till de inres mitt ell. kor- tare, h. Holk mörk, nästan blysvart; yhkfj. utan ell. med otydl. knöl, svagt hinnkant 9. pirniiboum hh. Holk m. e. m. mörkt grön; 3'likfj. brett hinnkant., i regel med tj^dlig men liten knöl nedom spetsen ; blad- bas blekröd; de flesta bl:s mittnerv blek. k. Yhkfj. m. korta, breda, tätt tilltryckta; frukt röd- brun, grovtaggig 15. g'otlaiuliciiin kk. Yhkfj. större, mindre breda, lösare tilltryckta; fr. branviolett, smaltaggig 16. limlcUuin gg. Yhkfj. löst frånstäende, nående över de inres mitt; bladskaft lysande röda. h. Holk stor och bred; yhkfj. stora, breda, brett hinn- kantade 10. polyscliistiim hh. Holk täml. lång och smal; yhkfj. smala, täml. långa, svagare hinnkantade 11. lacistopliyiluni ee. Yhkfj. m. smala, oftast starkt tillbakaböjda, svagt till knappt märkbart hinnkantade. f. Yhkfj. mycket smala, oftast starkt tillbakaböjda o. långspetsade (1— 1,.5 x 7— 9 mm); korg blekgul . . . 12. teiiiiilo1)liiii ff. Y^hkfj, bredare, mindre starkt tillbakaböjda {2 — 3x 9 — 11); korg mörkare gul 13. seauieum cc. Korg vid blomn. svagt öppnande sig, med kerta, från kanterna inrullade kronbräm, säll. mera öppen med korta, upptill m. e. m. platta, nedtill inrullade bräm; blomfärg mörkt gul; yhkfj. m. e. m. utstående, på insidan vanl. mörkt purpurvioletta, näst. utan knöl 17. bracliyglössiilii aa. Näbb kort kägelform.; fr. stor; yhkfj. utan knöl nedom spetsen 28. obtnsatinu, 31. rnbigiuosuiii Grupp 2. Ohliqua 18. obliqiium Grupp 3. Ceratéphora Dahlst. (nr 19, 20). a. Hornutskott litet, ofta reducerat till en liten knöl; korgar smärre, täml. ljust gula; kantblrnts bräm med oftast brett, färgat band på undersidan 19. simiiliim aa. Hornutskott i sj-nn. på de yttre fjällen stort o. långt; korgar stora rent gula; kantblris bräm utan ell. med svagt antydd strimma på undersidan 20. Hjéltii Grupp 4. Palmtria Dahlst. (nr 21—23). a. Bl. smala, hela, med glesa, otydliga ell. längre, klo- lika tänder. b. Korgar fullt öppnande sig, med platta kronbräm . . 21. paliistre TARAXACUM. 563 bb. Korgar knappt eller svagt öppnande sig, med inrullade kronbräm 22. crocodes aa. BL smala, näst. till mittnerven del. i långt skilda, utstående, jämnbr., smala flikar 23. bålticum Grupp 5. Specfabilia Dahlst. (nr 24—37). a. Yhkfj. korta (äggrunda — äggrunt lansettl.), löst till tätt tilltryckta ti}l de inre. nående till deras mitt ell. kortare, oftast hinnkantade. b. BI:skaft bleka (eller ett ocli annat med svagt röd anstrykning). c. Bl. m. ljusa o. tunna, med blek mittnerv: frukt vanl. gul— gulgrön 24. croeeiim cc. Bl. mörkare gröna, fasta: mittnerv m. e. m. röd: frukt ljust rödgul 31. niblg-iiiosiiiii 1)1). Bladskaft m. e. m. rött till lysande rött. c. Stknpr med ståndarmjöl: korgens kantblr utan strim- ma undertill: bladfärg ljust grön 26. pöliuin cc. Stknpr utan ståndarmjöl: korg mörkgul, kantl)lr med bred färgstrimma undertill. d. Bladskaft ljust röda: mittnerv blek: bladflik. m. e, m. deltoida, vanl. med utåtrikt. spets: l)ladfärg täml. ljus, ngt blågrön 27. Xordstédtii dd. Bladskaft o. mittnerv lysande röda: bladflik. ])reda, korta, m. e. m. klolika, spetsade: bladfärg mörkt grön 25. spectäbile aa. Yhkfj. uppåtrikt. (inre delvis löst tilltryckta) till utstående o. båglikt nedböjda, nående över de inres mitt. b. Bl:skaft o. mittnerv låtm. på de flesta bladen) bleka; bladfärg ljust grön: ybkfj. uppåt- ell. utåtrikt., korta, några av de yttre linjesmala: blomfärg m. e. m. röd- gul, kronbrämständer svartspetsade. c. Frukt rödgul 28. obtusatiiiii cc. Frukt grågul 29. piirpiirideus bb. Bladskaft o. i regel även mittnerv röda. c. Bl. m. e. m. mörkt till ljust grågröna, (i regel) svart- fläckiga på översidan. d. Frukt liten, omkr. 4 mm lång: spröt omkr. 11 mm långt: korg tät, täml. mörkt gul: yhkfj. föga ell. ej hinnkant.: bl:s ändflik lång 34. maculigeriliil dd. Frukt större, omkr. 5 mm 1 ; spröt omkr. 11 mm 1.; korg större, 5—6 cm vid, radierande, ljust gul: yhkfj. tydligt hinnkant.: bl:s ändflik kort: ståndarmjöl finnes. • e. Bladflik. deltoida till triangulära, ofta täml. smala, de flesta med avsatt, utåt- till uppåtrikt., smal, näst. jämnbred spets 36- uaeYÖSiim 564 coMPOSiT^. ee. Bladflikar breda, de flesta starkt klolikt böjda, med jämnt utlöpande, oftast nedböjd, skarp spets ... 35. naeyosiföriiie CO. Bl. m. e. m. rent gröna till grågröna, ofläckade. d. Bl. (mörkt) grå- till lökgröna, tjocka, fasta, vid tork- ning pergamentartade: bl:skaft o. mittnerv ej ell. svagt röda: ybkfj. m. smalt hinnkant., breda, tät- sittande, de inre ofta tilltryckta: korg tät 37. flrmiim dd. Bl. ljust till mörkt gröna, täml. tunna: bladskaft o. mittnerv m. e. m., ofta lysande röda: holk ljusgrön — mörkgrön, ofta daggblå: yhkfj. tydl. hinnkantade: korg stor o, vid, gles, e. Holk smal, med nedlöp. snurrform. bas o. skilda, tydl, spiralställda yhkfj. (sent nedböjda): fruktens spröt högst 2,5 ggr längre än frukten: ståndarmjöl finnes. f. Bladflik. vid basen breda, puck liga, med avsatt, långt utdragen spets. De inre bl. med spetsig, m, e. m. långt utdragen ändflik 30. adpréssum tf, Bladflik. korta, breda, ofta nedåtrikt. med jämnt ut- löp. spets; alla bl. med kortare trubbig, vanl. föga utdragen spets 32. prsestans ee. Holk stor o. bred, med bred, tvär bas o. tidigt ned- böjda, breda, mer tätsittande yhkfj.: sprötet omkr. 3 ggr längre än frukten 33. rhodonéiiron Grupp 6. Vulgdria Dahlst. (nr 38—99). a. (1 — 15) Stknpr utan ståndarmjöl (hos en del arter hava dock vissa individ sådant). b. (1—13) De flesta bl. m. e, m. tydligt flikiga. c. (1 — 4) Yhkfj. tilltryckta till utstående, ngt kortare än innerfj. ell. nående föga över deras mitt, m. e. m, äggrunt — lansettl., m. e. m. hinnkantade. d. Bladskaft smala, ofta långa; bhflikar långt skilda. e. Bladfärg mörkt grågrön; flikar breda, kortspetsade; ändflik oftast trubbig med kort spets, dess sidoflikar vanl. korta; bladskaft ljust röda, mittnerv blek; yhkfj. oftare utstående, mindre tydl. hinnkantade . . 1. (39) silbicoUliiii ee. Bladfärg mörkgrön; flikar smalare med längre spets: ändflik oftare mindre avtrubbad med utdragen spets o. ofta längre sidoflikar; bladskaft o. mittnerv m. e, m. lysande röda; yhkfj. oftast tilltryckta, tydl. hinn- kantade 2. (38) litorAle dd. Bladskaft breda: bladfärg ljust grön; bladflikar tät- sittande, e. Korg tät, välvd, rödgul; yhkfj, korta breda m. e. m. tilltryckta, sedan utstående; bladfärg ljust grön: bladskaft o. mittnerv knappt ell. ej röda 3. (93) hirtélliim TARAXACUM. 565 ee. Korg ni. e. m. plau, radierande, ljusare gul; yhkfj. längre o. mindre tilltryckta till utstående, snart med sin spets nedböjda; bl. något mörkare gröna; bladskaft o. mittnerv tydligt, ofta livligt röda . . 4. (94) cochleåtum cc Yhkfj. långa, utstående— starkt nedåtriktade (i knoppen dock ofta tilltryckta), längre än inner- fjällen ell. obetydl. kortare. d. Korg säll. fullt öppen; kantblr tunna, något ränn- formiga; yhkfj. m. längre än de inre, nedhängan- de, mot spetsen vanl. bredast; frukt 4 mm lång; stift gult 5. (95) chrysostylum dd. Korg öppen; kantblr vanl. breda, platta; yhkfj. ut- stående— nedböjda, ngt kortare än de inre, säll. längre o. då nedhängande. e. Korg stor, 4,5 — 5 cm bred: kantblr på utsidan liv- ligt rödstrimmiga. f. Blomfärg mörkt gul: stift gult; blad ej fläckiga i flikvinkha 6. (46) speciösum ff. Blomfärg ljusare gul; stift grönsvart: blad mörkt gröna, i flikvinkl:a svartbruna 7. (45) mauropbyllniii ee. Korg mindre, 2,5 — 4 (sällan 5) cm bred: kantblr på utsidan gråvioletta (ell. mindre livligt rödvio- letta) ; frukt under 4 mm. f. Yhkfj. 4 — 4,5 mm breda. g. Yhkfj. slakt utstående — nedböjda, knappt ell. ej hinnkantade: bladskaft bleka till svagt röda: änd- flik kort, triangulärt spjutlik: blr:s bräm m. e. m. rännformiga 8. (43j canaliculåtuiu gg. Yhkfj. utböjda— nedåtrikt., m. l)reda, hinnkant, (i knoppen tilltryckta); bladskaft livligt röda, änd- flik längre, triangulärt pillik; kronbräm platta. . 9. (40) subiuteg-ruiu ff. Yhkfj. m. e. m. smala, 1,5—3,5 mm breda, mer nedåtriktade. g. Bladflikar, åtm. de övre, tydligt, ofta starkt klo- lika med nedåtriktad kort (o. skarp) spets, h. Stift gult: bladfärg lökgrön; övre flikar alltid klo- lika, otandade, övriga oftast med talrika till stor del uppåtriktade tänder 10. (47) diiplideus hh. Stift m. e. m. grönsvart; bl:färg ljusare grå— blå- grön: de flesta flikar breda, starkt klolika, otan- dade ell. med smala syltänder 11. (42) triaug-iilare gg. Bladflikar deltoida, spetsade ell. med utdragen, smal, utstående spets; yhkfj. smala, mer utåtrikt. h. Korg över 3 cm bred: holk medelstor: medelstora ell. storväxta arter 12 (41) subpenicilliföriiie (T. septentrionäle Dahlst,, remotijugum Lindb. fil., pallidulum Lindb. fil., spilophyllum Dahlst.). 566 COMPOSITiE. hh. Korg liten, intill 2,5 cm bred; fjäll m. smala, ofta utstående, med nedböjd spets: småväxt, erinrande om Erythrosperma lo. (44) parvuliceps bb. (14, 15) Bl. hela, tandade av olikstora, klolika tän- der, ell. inbuktadc mellan de större tänderna, c. Yhkfj. smala (omkr. 2 mm), nedåtriktade, ovan livligt rödvioletta, knappt eller otvdl. hinnkantade: inre liolkfjäll utan knöl nedom spetsen 14. (48) liiodolépis cc. Yhkfj. bredare, omkr. 3 mm, tilltryckta ell. utstå- ende, tydligt hinnkantade: inre holkfjäll med knöl nedom spetsen 15. (49) ^raiiiiiiolépis aa. (16 — 64) Stknpr med ståndarmjöl. b. (16—29) Bladskaftets bas blek (säll. svagt färgad) ; mittnerv blek ell. svagt färgad. c. Yhkfj. på insidan intensivt blåvioletta 16. (53) cyauolépis cc. D:o m. e. m. svartgröna till gröna, på insidan gröna till vitgröna, utan ell. med ljust violettröd anstrykning. d. (17—27) D:o kortare än de inre (^'2 — V* så långa). c. D:o breda (2—4 ggr så långa som br.), äggrunda — äggrunt lans., trubbigt tillspetsade, tilltryckta( — ut- stående), hinnkantade, nående ungef. till mitten av de inre: bl. mörkgröna 17. (50) tenébricaus ee. D:o omkr. 3 — 6 ggr så långa som breda, nående över mitten av de inre, f. D:o 3—5 ggr så 1. som br., svagt tilltryckta till utstående; övre blad flikar korta, vanl. breda, del- toida till triangulära, alla m. e, m, glesa med långt o. m. c. m. brett mellanrum; bl. ljust gröna ... 18. (51) laeticoloi* ff. Yhkfj. 4—6 ggr så 1. som br., delvis tilltryckta — m. e. m. utåt — nedböjda ; bladflikar i allm. stora, breda, tätsittande med obetydligt ell. intet mellan- rum. g. Mellanbl:s ändflikar äggrunda— smalt omvänt ägg- runla med pillik bas, trubbade, ojämnt tandade till inskurna med trubbade, ofta avrundade bas- flikar ; övriga flikar m. e. m. rikt tandade med smal, avsatt, oftast m. e. m. trubbad spets: blad- färg ljust blågrön 19. (60) laciniosuiii gg. Mellanbhs ändflikar oftast m. e. m. korta, pillika — spjutlika, helbräddade ell. med några få tänder ovan basen, h. Bladskaftets bas alltid blek. i. Bl:s mittnerv ända till spetsen tydligt brunröd: bladfärg mörkt grågrön; yhkfj. uppåt— utåtriktade, TARAXACUM. 567 efter blomuingen löst uppåtriktade: holkbas snurr- form 20. (61) piceåtum ii. Bl:s mittnerv blek (ell. på en del bl. nedtill eller styckvis svagt färgad): holkbas tvär ell. rundad, k. Yhkfj. täml. korta, 4—5 ggr så 1. som br., utåt — nedböjda. 1. Bladflikar klolika: åtiu. de övre föga ell. icke tan- dade: bladfärg blekt ljusgrön till blågrön: kant- blommor rödvioletta. m. Bladfärg blekt ljusgrön: flikar breda, klolika, hela ell. de nedre tandade: den ena ell. andra av änd- flikens sidoflikar ofta i spetsen avrundad .... 21. (58) palléscens mm. Bladfärg ljust blågrön: flikar stora, m. e. m. klo- lika, de flesta m. e. m. tandade: ändflikarnas sido- flikar spetsiga, aldrig avrundade 22. (54) expallicliförme 11. Bladflikar läugre, deltoida med m. e. m. lång, oftast utstående ell. uppåtriktad spets: bl. grågröna: kantblommor mörkt bruuröda 23. (52) croceifl riim kk. Yhkfj. 5—6 ggr så 1. som br. 1. Holkar länga: yhkfj. utåt — till vanl. starkt ned- böjda: bl:flik. i allm. tätsittande, smala, klolika, spetsiga, på vissa blad hopträngda, m. e. m. tan- dade—smalflikade; bladfärg ljusgrön 24. (59) alatuin 11. Holkar korta: yhkfj. löst tilltryckta — ntätböjda: bladflikar breda, klolika, de övre trubbade, otanda- de, de nedre tintandade: mellanbl:s flikar avtagande i storlek uppåt; bladfärg blekgrön 25. (56) priviim hh. Bladskaftets bas m. e. m. blekt ljusröd, i. Bl. långa, utbredda, skärformigt krökta: flikar långa, klolika, spetsiga, de flesta m. e. m. tandade: ändflik lång, pillik, med rundade ell. rakare sidor, spetsig till tillspetsad 26. (57) cliloroléuciiiii ii. Bl. uppräta: bl:flik. deltoida, puckliga, med avsatt, smalare, längre spets, de flesta m. e. m. tandade: ändflik pillikt— spjutlik, med ofta trubbade sido- flikar, vid mitten ofta tandad ell. insnörd, med ut- dragen spets 27. (55) expallidum dd. Yhkfj. lika långa som eller längre än de inre: bladskaftets bas blek, mittnerv åtm. nedtill blekt röd; nordl. arter, e. Blad breda, grågröna (inre isgrå) till gulgröna: flikar breda, klolika(— deltoida), de flesta föga tan- dade 28. (97) snbopacum ee. Bl. smalare, blägröna; flikar smalare, de flesta fint och jämnt tandade till småflikade 29. (98) sqnarrosiim 568 coMPOSiT^. bb. (30 — 64) BLskaft o. mittnerv m. e. m. livligt röda. c. (30— 41)Yhkfj. tilltryckta— utstående. d. (30 — 36) Yhkfj. vid blomn. m. e. m. tätt tryckta till de inre, tydl. o. ofta brett hinnkant. e. (30—33) Yhkfj. breda, äggrunda— äggr. lansettl. (2,5 — 4 ggr så 1. som br), nående till ell. ngt över mitten av de inre, brett hinnkant. f. Mellan- o. innerbhs ändflik lång (o. ofta stor). g. Ändflik lång o. bred, pillikt spjutlik, ovan sido- flikarna hopdragen uppåt, vidgad, trubbad — kort- spetsig; flikar deltoida, breda, korta, de nedre o. flikmellanrummen skarptandade 30. (65) liicidum gg. Ändflik oftast lång, pillikt spjutlik, ej hopsnörd ovan sidoflikarna, spetsig ; flikar m. e. m. klolika, breda, ej ell. blott de nedre tandade 31. (66) copidophyllum ff. Mellan- o. innerbl:s ändflik liten, kort. g. Ändflik på mellanbL kort triangulärt spjutlik, på de inre bred, spjutlik med korta sidoflikar, trubb- spetsad; flikar korta, triangulära till deltoida j föga ell. ej tandade 32. (67) Gelérti gg. Ändflik bred o. kort pillik med klolikt nedböjda sidoflikar, spetsig till tillspetsad; flikar klolika med m. e. m. långa, tandade mellanrum, ej ell. glest o. fint tandade 33. (64) liamatum ee. Yhkfj. smala, m. e. m. lansettl., 4—6 ggr så 1. som br., nående över mitten av de inre, löst till- tryckta (till snart utstående), mindre tydligt hinn- kantade. f. Bladflikar glest sittande, deltoida, m. e. m. breda, ej ell. glest tandade. g. Ändflik m. e. m. spjutlik, bred, kortspetsad: holk bred o. kort; korg tät; bhskaft breda 34. (39) albicöUiim gg. Ändflik pillikt triangulär med rakare sidor, trubb- spetsad; holk smalare o. högre; korg gles; bhskaft smala 35. (63) hamatiförme ff. Bladflikar tätt sittande, deltoida med lång spets, på övre kanten långt tandade till flikade; ändflik m. e. m. spjutlik, ovan sidoflikarna ofta m. e. m. hopdragen, nedtill tandad 36. (62) hsemåtopus dd. Yhkfj. utstående, m. e. m. långa, e. Bl:s flikmellanrum mörkt purpurfläckade; yhkfj. på innersidan vitgröna; kantblr undertill med röd- violett strimma 37. (74) fasciétum ee. Bl:s flikmellanrum ej mörkfläckiga; yhkfj. på in- nersidan mörkgröna med m. e. m. rödviolett an- strykning: kantblr undertill med gråviolett strimma. TARAXACUM. 569 f. Bladfärg m. e. m. gulgrön; mellanbhs flikar få o. stora, ofta långt åtskilda, långspets., deltoida; ändflik stor, pillikt spjutlik, spetsig; yhkfj. m. e. m. rännformiga, på innersidan m. e. m. kop- parrött färgade 38. (69) iuterriiptum ff. Bladfärg mörkgrön — grågrön; mellanbl:s flikar talrika, ej ell. föga skilda. g. Ändflik spetsig ell. trubbispetsad (ej tunglikt hop- dragen). h. Holk vid blomn. m. låg; de utböjda inre o. de långa yttre fjällen föga skilda; ändflik pillikt spjutlik (hos yngre ex. med konvexa sidor), m. e. m. tandad; flikar breda, tandade— fliktand., ofta med lång, utböjd spets; skaft o. mittnerver lysande röda 39. (68) iuyolucråtiim hh. Holk vid blomn. högre; inner- o. ytterfjäll därför ty dl. skilda; ändflik triangulärt spjutlik, vanl. otandad; flikar breda med utböjd, kortare spets, hela ell. glestand.; bl:skaft i kanten lysande röda, på mitten bleka 40. (70) dilatatum gg. Ändflik spjutlik, ovan mitten hopdragen till en smal, tunglik spets; bladflikar talr , skilda, del- toida— klolika, föga ell. ej tandade 41. (71) acrog'16ssiim cc. Yhkfj. ut- ell. nedböjda till nedvikna (och då tryckta till korgskaftet). d. (42 — 63) Kantblr på utsidan med brett, färgat band; blr gula till rödgula. e. (42 — 61) Yhkfj. m. e. m. utåt- till nedåtvikna (ofta båglikt böjda) med m. e. m. uppåtböjd spets. f. (42—47) Yhkfj. breda (3 — 5 mm) o. långa, m. e. m. nedböjda; holkar stora. g. Flikvinklar o. flikmellanrum (ofta tvärs över skivan) mörkt purpur- till tjärfärgade. h. Stift rent gula; bladflikar deltoida med m. e. m. utböjd spets, oftast tätsittande; bl:färg kraftigt mörkgrön 42. (72) xanthostig-ma hh. Stift grönsvarta, i. Bl. mörkt gul- till grågröna; innerbl:s ändflik mer utdragen, spetsig; bl:flikar m. e. m. klolika; kantblr undertill med gråviolett strimma ... 43. (73) loug-iscxuåmeiilii ii. Bl. ljusare kålgröna; innerbhs ändflik bred, run- dad, övriga m. e. m. spj utlika, med avsatt tung- lik spets; bl:flikar med utåt- till uppåtrikt. spets; kantblr undertill vackert rödvioletta 44. (74) fasciåtliiii gg. Flikvinklar och flikmellanrum ej (ell. blott hos enstaka bl.) purpurfärgade. 570 COMPOSIT^. h. Mellaiil»l:s ändflik kort, spjut- till pillik, på innerbl. bred, kortspetsad, på yttre blad med smal, hopdragen, tunglik spets, i. Kantblr föga längre än de närmast inre; bhtlikar mycket likformiga, deltoida— klolika, hela cll. de nedre tandade; blifärg gulgrön 45. (75) g'älbanniii ii. Kantblr långt överskjut, de närmast inre: bl:fli- kar mer olikforraiga, deltoida — klolika, de nedre smala, alla m. e, m. taudade; bladfärg renare grön 46. (76) preerådians hh. Mellanbl:s ändflik smal, m. e. m, långt utdragen, pillikt spjutlik, hel; innerbl:s ändflik långt ut- dragen, helbrädd., ända till Vs— V4 av bl:s längd; övre flikar deltoida med ofta utböjd spets; bl;färg mörkt gulgrön, brunaktigt anlupen 47. (96) macrocéutrum ff. Yhktj. smala (1 — 3, högst 3,5 mm br.). g. Yhkfj. 1—2,5 (högst 3) mm br. h. Bl. mörkt grågröna, med deltoida, på övre kan- ten puckliga, m. e. m. tandade flikar; ändflik m. e. m. pillik med ofta klolikt böjda sidoflikar, vid mitten ofta inskuren; inre holkfjäll med tydl. knöl nedom spetsen 48. (91) angiistisqiiiimeum hh. Bl. gulgröna, med triangulära, deltoida till klo- lika, föga tandade flikar; ändflik liten, triangulär — romboidisk med udd; sidoflikar ofta uppåtböj- da; inre hkfj. utan knöl nedom spetsen . . . .49. (90) miiiiulliiii gg. Yhkfj. bredare, 2 — 3 (högst 3,5) mm br. h. (50 — 54) Bl:flikar trubbade till trubbspetsade, ofta mot spetsen insnörda o. därefter vidgade, i. Bl:flikar i allm. föga ell. icke tandade, utstående, de flesta smala, ofta med olika riktning; flik- mellanrum långtandade; bl. ljust gröna .... 50. (87) obliquilobum ii. Alla bl:flikar (utom ngn gng de översta) tandade av syllika till breda tänder ell. långt o. oregel- bundet smalflikade. k. B]:flikar korta o. breda (m. e. m. klolika) med korta o. m. e. m. breda tänder. 1. Flikar många, täta, de flesta klolika; ändflik liten, pillik, ofta tandad; flikmellanrum oftast mörkfärgade; Bl:färg m. e. m. blågrön; ihkfj. utan knöl nedom spetsen; kronbräm platt ... 51. (85) polyodou 11. Bl:flikar färre, glesare o. längre klolika till del- toida; flikmellanrum tydliga, tandade; ändflik bredare o. större, oftast med mer konvexa sidor; bl-.färg mörkt gulgrön: kronbräm m. e. m. ränu- formigt; ihkfj. med tydl. knöl nedom spetsen . 52. (86) Dalllstédtii TARAXACUM. 571 kk. Flikar länga med smal. avsatt spets. 1. Bl. djupt o. oregelbund. dubbelflikade med tätt ställda flikar o. tänder: deras spets avsatt från sin bredare bas, smal, utåt vidgad; ändflik liten, pillikt spjutlik. oftast ånyo flikad: bhfärg mörkt grön 5a. (84) oalosehistum 11. Bl. långt o. smalt flikade med syllika. smala tänder; flikar med avsatt, lång, m. e. m. vidgad, uppåt- till nedåtböjd spets: ändflik bred, mer br. än 1., triangulärt spjutlik till pillik med smal, m. e. m, utdragen spets ; bhfärg ljust grön. . . 54. (7s pectiuatiforme hh. Bl:flikar skarpspetsade: spets ej ell. föga avsatt från sin bas. i. Korg tät, välvd, med jämförelsevis korta kantblr; ihkfj. med tydlig knöl nedom spetsen, k. BLfärg ljusgrön; flikar breda, klolika: ändflik på mellanbl. pillik, skarpt o. kort tillspetsad, otandad 55. (80) semiglobösum kk. Bl:fårg mörkt grågrön till gulgrön, ofta med brun anlöpning: flikar smalare, mer deltoida, vanl. med längre avsatt, smalare spets ell. en del m. e. m. klolika: mellanbl-s ändflik mer utdragen, större, oftast m. e. m. tandad till inskuren 56. (.Si) caudåtullim ii. Korg mer platt, gles, med längre, ofta m. länga kantblr. k. Yhkfj. alltid tydl. hinnkantade: flikar klolika till deltoida. skarpspetsade; mellanbhs ändflik triangulärt spjutlik med smal, m. e. m. lång, av- satt spets 57. (82) niucronåtum kk. Yhkfj. ej ell. några få, otydl. hinnkantade. 1. Bhfärg m. blekt grön (gulgrön); yhkfj. smala (2 — 3 mm br.); flikar deltoida, breda. n. helbräd- dade till täml. smala, smaltandade, m. e. m. åt- skilda: ändflik än bred, pillik, trubbad, än sma- lare, pillikt spjutlik, vid mitten ofta inskuren med smal spets 58. (83) bifcniie 11. Bladfärg ljusare ell. mörkare grön till grågrön, m. Flikar breda, klolika, föga ell. ej tandade; änd- flik liten, pillik, tillspetsad, på de inre bl. ofta liten, mer triangulär, föga avsatt från närmaste flikpar: ybkfj. på översidan m. e. m. vitgröna, starkt nedböjda, sällan under 3 mm br.; bhfärg ljust grågrön 59. (79) retrofléxiim mm. Flikar smalare o. längre, mindre klolikt böjda till deltoida med uppåt- till utstående spets. 572 coMPOSiT^.. n. Bl:skaft Ij^sande röda; bl:färg mörkt grön; bhfli- kar mindre likformiga, alla ell. de nedre långt 0. tätt tandade; ändflik. på mellanbl. pillik med avsatt spets; yhkfjäll smalare, mer utstående . . 60. (89) iutricätum un. Bl:skaft ljust röda; bl:färg ljusare grön; flikar många, m. likform., otandade ell. de nedre gles- tand.; ändfliken på mellanbl. liten, bred, spjutlik med avsatt spets; hkfj. bredare, mer nedåtriktade 61. (77) ai3(|uilol)iim ee. Yhkfj. smala, långa, nedböjda, m. e. m. tätt tryckta till holkskaftet. f. Mellanbl :s ändflik långt utdragen, spjutlik med helbräddad, kortspetsig till trubbad mittflik; de flesta ell. några bl. med små purpursvarta fläckar på översidan o. större i flikvinklarna; holk mörk; korg stor med m. långa kantblr 62. (92) pateus ff. Mellanbhs ändflik liten, spjutlikt pillik; flikar olikformiga, m. e. m. deltoida, tandade — finflika- de; bl. utan fläckar; holk ljus; korg mindre vid 63. (88) Kjellmånii dd. Kantblr undertill utan färgad strimma ell. med åtm. blott upptill på nerverna synliga strimmor: kronor av ren, ljust äggul färg 64. (99) g-aleåtiim 1. T. rubiciindum Dahlst. Låg, 1 — 1,5 dm h.; bl. mörkgröna, dragande i blågrönt, utbredda men ej tryckta till marken, täml. glest o. vanl. ända till mittnerven flikade; flik. fintandade, bredare till smalare, ofta långa, vid övre kantens bas puckliga o. med avsatt, vanl. lång, smal, m. e. m. utåt— uppåt- rikt, spets; bbskaft m. smala, mörkt o. lysande rödvioletta; holk liten, mörk, m. e. m. daggblå; yhkfj. nående knappt eller till de inres mitt, tilltryckta, hinnkant., äggr. till äggrunt lans. med en liten knöl ell. ett litet horn nedom spetsen; korg omkr. 3 cm vid, blekgul; stift grönsvart; ståndarnijöl (vanl.) 0. o — 6. Torra backar, sandfält m. m.. Bl. — Uppl., Vg., Boh., Dis., Öl., Gtl., mest i de ö. landskapen. 2. T. marginätum Dahlst. Omkr. 1—2 dm h.; bl. utbredda till uppåt- riktade, djupt o. tätt ell. glest, ofta ända till mittnerven flik., mörkt gröna; flik, m. e. m. tand., bredare till smalare, ofta vid övre kantens bas med låg puckel o. med ofta långa, avsatta, smala, utstående till uppåtböjda spetsar; bl:skaft bredare än hos föreg., m. e. m. rödvioletta; holk m. e. m. lång, mörk; yhktj. nående över de inres mitt, äggrunt lans. till lans., med svagt utbild. knöl nedom spetsen, brett hinnkant.; korg 3—4 cm vid, blekgul; stift grön- svart; ståndarnijöl 0. 5—6. Som föreg., Sk. — Vsm. o. Uppl.; ÖL, Grtl. 3. T. decipiens Raunk. (T. retrovérsum Dahlst.). Låg 0,5—1 dm h.; bl. täml. mörkgröna, vanl. utbredda, tätt till glesare flikade; flik. vanl. ned- böjda, oftast klolika, korta (men höga) med vanl. jämnt rundad, helbr. till svagt tand. överkant, mera sällan glesare o. smalare med långt utdragen spets ; bhskaft smalt kantade, mörkt rödvioletta; holk kort, mörk; yhkfj. smala, lans.. TARAXACUM. 573 långsamt spetsade, nående till de inres mitt, brett hinnkant, med föga synlig knöl nedom spetsen; korg platt, liten 2 — 2,5 cm vid ell. mindre, blekgul: stift mörkt grÖDSvart, täml. långt utskjut., ståndarmjöl 0. 5 — 6. Torra backar, sandfält o. d.. Bl.— Sdml., Boh., ÖL, Gtl. 4. T. pröximum Dahlst. Låg (grövre än föreg.), 1 — o dm h.: bl. bredast omkr. mitten, m. e. m. gulgröna, tätt flik.; flik. deltoida, bredare till smalare o. då med utdragna spetsar på övre kanten, m. e. m. långt tand., m. säll. hela med grundare till djupare inskärningar, ej nående till mittnerven; bl;skaft nå- got kantade, ljust o. livl. röda; holk kort, täml. mörk; yhkfj. smala, lans. till jämnbr. lans. med utdragen spets, nående över innerfjällens mitt, svagt hinn- kantade, utan ell. med obetydlig knöl nedom spetsen, tidigt ut- o. nedböjda; korg omkring 3—3,5 cm vid, blekgul; stiftet o. märkenas utsida m. e. m. grönsvart; ståndarmjöl 0. 5 — 6. Varma gräsbackar o. d., Sk. — Dis., Uppl., ÖL, G-tl. 5. T. commutätum Dahlst. (T. decipiens Dahlst.). Omkr. 1 — 2.5 dm h.; bl. ljust o. ngt gulaktigt gröna, tätt till glest flik.; flik, hos unga ex. tätsitt. korta, m. e. m. klolika, föga ell. ej tand., hos äldre ex. så glesa, att mittnerven» mell. flik. näst. är fri, deltoida, med å övre kanten pucklig bas o. avsatt, m. e. m. utdragen, smal, ofta uppåtböjd spets, m. e. m. tandade; nedre flik. hos de flesta bladen linjesmala, glesa; bl-.skaft kantade, m. e. m. lysande röda; holk kort, mörk; yhkfj. breda, m. e. m. äggr., tilltryckta elL snart m. e. m. utstående, nående m. e. m. över mitten av de inre, de flesta med m. e. m. tydlig knöl nedom spetsen, hinnkant.; korg 3 — 3,5 cm vid, täml. tät, välvd, mörkare gul än hos föreg.; stift rent gult; ståndarmjöl 0. 5 — 6. Torra backar o. d., Ög., Uppl., Gtl. 6. T. glaucinum Dahlst. Omkr. 2 ända till 3 dm h.; bl. långa, ljust vit- ell. blågröna, tätt flik. till flnflikade; flik. höga, deltoida, korta till smala, å överkanten finflik. ell. smaltand. med smal, utdragen spets; bLskaft kantade, bleka ell. i kanterna röda; holk m. e. m. mörkgrön, tjock: yhkfj. breda, äggr. lans. till lans., brett hinnkant, med täml. tydl. knöl nedom spetsen, snart ut- stående till utböjda: korg 3 — 4 cm vid, ljusgul, täml. tät; stift ngt grågrönt; ståndarmjöl 0; frukt ljust brunröd, föga taggig. 5 — 6. Sk. — Uppl., Dis. 7. T. fulvum Raunk. Omkr. 1—2 ända till 4 dm h., ofta grov; bl. m. e. m. ljusgröna, mång- och m. e. m. tätflikade; flik. deltoida, nedåtriktade, korta till långspets., med puckel å övre kantens bas, oftast rikt o. långt tan- dade; bL.skaft bleka med röda kanter ell. h. o. h. ljusröda; holk i allm. ljus- grön, kort; yhkfj. m. e. m. lans., tidigt utstående till utböjda, svagare hinn- kant, o. med mindre utpräglad knöl nedom spetsen ; korg 3 — 4 cm vid, blek- gul; stift gult till grågrönt; ståndarmjöl 0; frukt rödgul, starkt taggig. 5 — 6. Sk.— JtL, Vb. 8. T. langeänum Dahlst. Låg, 1 — 1,5 dm h.; bl. långa, utbredda, mörk- gröna ngt brunanlupna, vanl. glest flik.; flik. korta, klolika, hela — korttand., ell. längre med uppåtböjd spets, tätare o. längre tand. o. med inskärningarna mellan dem ofta nående ända till mittnerven; bLskaft smala, m. e. m. lysande röda; holk lång o. ofta bred (lik den hos Paliistria), mörkare ell. ljusare grön ; yhkfj. breda, m. e. m. äggr., tillspets., mot spetsen oftast vackert röda, m. e. m. 574 COMPOSIT^. hinnkant., utan ell. med antydan till knöl nedom spetsen; de inre med otydl. knöl; korg 2—3 cm vid, täml. mörkt gul; stift gult; ståndarmjöl 0. 5 — (3. Fuktig gräsmark på alvaret, oftast kring bleken, Öl., Grtl. 9. T. pliimbeum Dahlst. Låg, grov, 1—1,5 dm h.; bl. mörkt gröna, drag. i blågrönt, med tätsittande flikar, vanl. utan ell. med korta mellanrum; flik. spetsiga, klolika, korta, bredare ell. smalare, otand. till tand., vanl. med m. e. m. nedåtriktade, ofta långa spetsar; bhskaft kantade, svagt röda, liksom holk- skaften vanl. vithåriga; holk kort o. bred, näst. svartgrön med daggblå an- strykning; yhkfj. äggrunt lans. till lans., trubbigt tillspetsade, hinnkant., löst tilltryckta till m. e. m. utstående, liksom de inre utan ell. med blott antydd knöl nedom spetsen; korg 3—3,5 cm vid, ljusgul; stift grönsvart; ståndarmjöl rikligt. 5—6. Visbytrakten. 10. T. polyschistum Dahlst. Grov, 1,5—2 dm h.; bl. rent gröna, breda, i synn. mot spetsen, vanl. djupt o. ofta smalt flik.; flik. på mindre djupt de- lade bl. täml. breda, klolika till deltoida, ofta med uppåtböjd spets, på djupare o. tätare delade bl. smalare o. längre, med på överkanten pucklig o. småflikad ell. tandad bas o. långt utdragen, smal, uppåtböjd spets; nedre flik. alltid glesa, smala, ofta sylfina; bhskaft smalt kantade, vanl. livl. rödvioletta; holk stor, bred, svartgrön; yhkfj. breda, äggrunda till brett äggr.-lans., brett hinnkant, med vanl. liten knöl nedom spetsen, löst tilltryckta; korg 3,5—5 cm vid, täml. ljust gnl; stift grönsvart; ståndarmjöl rikligt. 5— (5. Uppl., ÖL, Gtl. 11. T. lacistophyllum Dahlst. Vanl. spensl., ofta högväxt, 1—3 dm h.: bl. långa, vanl. glest o. långt flik.; flik. i regel smala, åtskilda av längre, tan- dade mellanrum, på överkantens bas med en ofta m. e. m. långt syltand. puc- kel o. avsatt, lång, utstående ell. uppåtböjd spets; bhskaft smala, m. e. m. röd- violetta; holk vanl. smal o. lång, m. e. m. grönsvart; yhkfj. vanl. lans., näst. utan hinnkant, vanl. utan ell. med antydd, på de inre med större knöl nedom spetsen, löst utstående med utböjda spetsar; korg 3,5 — 4 cm vid, gles, ljust gul; stift grönsvart; ståndarmjöl rikligt. 5—6. Sm., Boh., Ög., Nr., Mpd (hit trol. införd). 12. T. tenuilobum Dahlst. Låg o. vanl. späd, omkr. 1 dm h.; bl. ljus- gröna, glest o. vanl. smalt o. djupt flik. med i allm. m. e. m. långa, tandade mellanrum; flik. långa, ofta ytterst smala, med oftast långt utdragna, fina spetsar, hos yngre ex. bredare, kortare o. mera deltoida; inre bladens ändflik bred (säll. utväxt vid blomningen); bliskaft kantade, ljust röda; holk täml. smal o. lång, grön; yhkfj. smala, lansettlika, långspetsade, löst tilltryckta, snart nedåtrikt. utan ell. med en liten knöl nedom spetsen; korg 3 — 5 cm vid, blekt svavelgul; stift grönsvart; ståndarmjöl rikligt; frakt liten, minst o. bre- dast av gruppens arter. 5 — 6. Sk. — Sdml., Yg., Dis., Vsm., Dir., Mpd. 13. T. scånicum Dahlst. Vanl. grövre än föreg., 1—2 dm h ; bl. mörkt gröna med blågrön anstrykning, vanl. tätare o. grövre flik. än hos föreg.; flik. som hos föreg., men säll. med så smal spets; allas ändflik mer utdragen i för- håll, till närmaste sidoflikar; innerbhs ändflik med långt utdragen, nedtill tandad mittflik; bl:skaft mörkare röda; holk täml. lång, m. e. m. svartgrön; yhkfj. bredare, med tydligare hinnkant, tidigt nedböjda, med otydl. knöl TARAXACUM. 575 nedom spetsen; korg 3 — -4 cm vid, mörkare gul än hos föreg.t stift grönsvart. Ståndarmjöl rikligt: frukt dubbelt längre. 5— (3. Sk. 14. T. Isetum Dahlst. Låg, 1 — 2 dm h.; bl. i utbredd rosett, m. blekt gröna med gulgrön anstrykning, vanl. glest flik., avsmaln. mot spetseu; flik. vanl. smala, långa, utstående, med puckel vid överkant:s bas o. utdragen spets, hela till m. e. m. tandade, hos yngre ex. bredare o. mera klolika: bliskaft alltid bleka; holk kort, blekgrön; yhkfj. korta, äggrunda, tillspetsade, hinnkant., med täml. stort, vanl. vackert rött hornutskott nedom spetsen; korg 3 — 3,1 cm vid, täml. mörkt gul, täml. tät; kantblr med konvex kant o. rödviolett strimma; stift gult; ståndarmjöl rikligt. 5—6. Sk.— Vrml., Uppl. Subsp. obscurans Dahlst. Större o, grövre än föreg., senare blommande; bl. mörkare, ngt blågröna; flik. oftast bredare; bl:skaft m. e. m. rödanlupna; holk mörkare grön, vanl. större: yhkfj. längre nående över de inres mitt, mer lans., löst tilltryckta, med utstående spets, med ett grönt ell. brunaktigt horn- utskott nedom spetsen; korg större, glesare, 3—5 cm vid, ljusare gul; kantblr längre med rakare sidor o. gräviolett strimma; stift gult till grönaktigt; stån- darmjöl vanl. rikligt (sällan O, f. egens Dahlst.;. Sk.— Dir. (Hrj.)- Ång. 15. T. gotländicum Dahlst. Låg, 1—1,5 cm h.; bl. ljusa, ngt blågröna, upptill bredast: flik. i allm. smala, täml. långt utstående med ngt uppåtböjd spets, hela ell. glestandade, på yngre ex. o. på ytterbl, bredare, ngt klolika, vanl. glesa med ofta fri mittnerv: bl:skaft smala, rödvioletta; holk mörkgrön, kort; yhkfj. korta, nående mitten av de inre, äggrunt lans., kort tillspetsade med en liten mörk knöl nedom spetsen, tydligt hinnkant., m. e. m. tilltryckta; korg 3 — 3,5 cm vid, mörkare gul än hos nr 14; stift m. e. m. grönsvart; ståndar- mjöl rikligt. 5—6. Öl., Gtl. 16. T. limbätum Dahlst. Omkr. 1—3 dm h.; till bladform lik T. laitum, men flik. i allm. tätare med mindre hastigt avsmalnande spets o. med utpräglat blågrönare färg; bhskaft åtm. vid basen rödanlupna: holk ljusare till mörkare grön, kort o. bred; yhkfj. äggrunt lans., tillspetsade, löst tryckta till de inre, nående över deras mitt o. med ett litet rödbrunt hornutskott nedom spetsen, brett hinnkantat; korg gles, 3,5—5 cm vid, ljust gul; stift m. e. m. grönsvart: ståndarmjöl finnes. 5 — 6. Sk. — Sm., Boh., Öl. 17. T. brachyglössum Dahlst. Låg, 1 — 1,5 dm h.; bl. mörkgröna, oftast med m. e. m. brun anstrykning; flik. m. e. m. långa, tätsitt., deltoida till klo- Jika, mindre tandade, till glesare o. smalare med utdragen, nedåt- till utåtrik- tad spets; bl:skaft kantade, m. e. m. rödvioletta: holk täml. lång, svartgrön med brun violett anstrykning; yhkfj. äggrunt lans. till lans., svagt hinnkant., på innersidan karaktäristiskt brunvioletta, löst tilltryckta till frånstående, utan ell. med otydl. knöl nedom spetsen; korg svagt öppen med kronbräm inrullade till halvöppen med upptill platta bräm: blomfärg mörkt gul: stift grönsvart; ståndarmjöl finnes. 5 — 6. Sk. — Sdml., Vrml. 18. T. obliquum Fr. SpensL, 0,5—1 dm h.: blad smala, blekgröna, ut- bredda; flik. glesare ell. tätare, korta, åtm. de övre rundtrubb., hela till m. e. m. tandade; bladskaft bleka ell. svagt färgade; holk liten, kort, ljusgrön; yhkfj. korta, knappt nående till de inres mitt, äggrunda — näst. jämnbreda, rundtrubb. utan ell. med antydd knöl nedom spetsen: korg liten, svagt öppen 57 (i COMPOSITiE. med inrullade ell. rännformiga, till halvöppen med m. e. ra. platta kronbräm ; blomfärg täml. mörkt gul; stift svartgrönt; ståndarmjöl finnes. 5 — 6. Sk. — Sm., Boh. — var. platyglössum (Raunk.), skild genom grövre växt, mer ut- dragna o. spetsiga bl:flik., mörkare bladfärg o. vanl. livligare röda bl:skaft: holk större, mörkare; yhkfj. äggrunda — äggr. lans., tillspetsade med trubbad spets o. ty dl. knöl nedom spetsen, lösare tilltryckta, ofta med utböjd spets, bredare hinnkant.; korg större, mörkare gul: kronbräm, stift o. ståndarmjöl som hos föreg. 5—6. Sk. — Ög.. Boh. — Övergår gm intermediära former i huvudf. 19. T. simulum Brenn. (T. melanostylum Th. Fr. fil.). Låg, omkr. 1—2 dm h.; bl. ljust till mörkt gröna, breda, m. e. m. avlånga, hela, oregelb. o. tätt bakåtriktat tandade till grunt flik.: flik. breda, korta, triang. till klolika, tan- dade; bhskaft svagt röda; holk medelstor, mörkt grön, täml. lång: yhkfj. smala, m. e. m. äggrunt lans. med m. e. m. utpräglat men kort hornutskott nedom spetsen: korg omkr. 4 cm vid, ljust gul med kantblr vanl. brett strimmiga på undersidan: stift m. e. m. grönsvart; ståndarmjöl 0. 6—7. Högre fiälltrakter, fjällängar. Lpl. — En i samma områden förekommande närstående form är T. tornénse Th. Fr. fil., skild genom ljust stift, röd- (ej gråviolett-) strimm. kantblr. T. Ipmk. 20. T. Hjéltii Dahlst. Täml. högväxt, 2—3 dm; bl. ljusgröna, breda, m. e. m. avlånga, tätt o. oregelb. tand. med utstående till klolika tänder, ell. kortflikade: flik. m. e. m. breda med utåt- ell. uppåtrikt. spetsar, hela till tand.; bl:skaft m. e, m. röda: holk stor, bred, m. e. m. grön; yhkfj. m. e. m. breda, äggrunt lans., löst tilltryckta med frånstående spets, m. e. m. hinnkant, med stort, ofta m. långt (ända till ^3— V^ av fjällens längd) hornutskott nedom spetsen: korg vid, 4 — 5,5 cm, rent o. vackert gul: kantblr utan ell. med blott antydd strimma undertill; stift gult: ståndarmjöl 0. 7—9. Ängar i fjällen; T. Ipmk, Nb. 21. T. palustre (Ehrh.) Dahlst. Omkr. 1—2 dm h.; bl. mörkgröna, näst. linjesmala— smalt lans., näst. helbrädd, till tand. med m. korta triangulära till ngt klolika tänder; bl:skaft smala, m. e. m. röda; holk kort, m. e. m. grön; yhkfj. m. e. m. brett äggr., tilltryckta, brett hinnkant.: korg liten, omkr. 3 cm vid, täml. mörkt o. rent gul; stift gult; ståndarmjöl vanl. O, mera sällan ut- bildat. 5 — 6. Sjö- o. havsstränder, kallkällor m. m., Sm. — Uppl., Vg., Vrml., Dir. (Hedemora); Boh. (utanför Göteborg), Öl., Gtl. 22. T. crocödes Dahlst. Lik föreg. till växesätt o. bladform, men bl. tydligare tand. o. mer blågröna; kronbräm alltid inrullade, av mörkare, nästan saffransgul färg o. med mer rödbrun strimma undertill ; frukt kortare o. bredare med längre, nedtill mera taggigt näbb. 6—7. Sjö- o. älvstränder, myrmark, Hrj., Jtl., Mpd., Ång. (Åsele Ipmk). 23. T. bälticum Dahlst. Omkr. 1—2 dm h.: bl. mörkgröna med blågrön anstrykn,, finflik.; flik. m. e. m. långt åtskilda med ofta m. e. m. tandade mel- lanrum, hos de flesta bl. smala, näst. linjesmala ell. med ngt bredare bas o. avsatta, utdragna o. utstående, smala spetsar; bliskaft livligt röda; holk mycket kort o. bred, m. e. m. grön; yhkfj. brett äggr., tilltryckta, m. e. m. brett hinn- TARAXACUM. 577 kant.; korg 3—3,5 cm vid, tät, täml. mörkt gul; stift gult: ståndarmjöl 0. 5,6. Havsstrand., v. Sk.— Gävle, Göteb. skärgård; Öl., Gtl. 24. T. cröceum Dahlst. (coll.). Medelstor till täml. hög (2—5 dm); bl. tunglikt avlånga, näst. hela ell. med m. e. m., vanl. ej djnpt inskuren skiva o. glesa, klolika tänder ell. korta, vanl. klolika flikar mellan de större tänderna, ell. flikarna hela ell. syltandade, m. e. m. långt spetsade: holk vanl. smal, blek; yhkfj. äggrunt lans. till lans., tunna, ofta med utböjda spetsar; korg gles, vid, täml. mörkt gul, 3 — 5 cm vid; stift gult ell. m. e. m. svartgrönt; ståndarmjöl O ell. m. e. m. rikligt. 6—9. Fjälltrakter, björk- o. fjällreg. samt nedom fjällen på våta ställen i skogsreg., Dir., Mpd— Lpl. 25. T. spectåbile Dahlst. Låg till täml. hög, 1—3 dm; bl. fasta, hela, m. e. m. tandade till brett flikade; flik. i regel tätsitt., ej särdeles djupa, hela ell. m. e, m. tandade; bl:skaft o. nerver lysande röda; holk kort, m. e. m. mörk- grön: yhkfj. m. e. m. korta, fasta, äggr. till äggrunt lans., svagt hinnkant, upptill m. e. m. rödviolett anlupna; korg 3 — 5 cm vid, m. e. m. gles; stift grönsvart. 6—9. Våta ställen, huvudsakligast i fjällen, från fjällreg. (snölägen) till barrskogsreg. (myrar), Hrj., Jtl., Mpd, s. Vg., Dis., Boh. 26. T. pölium Dahlst. Omkr. 3—4 dm h.; bl. ljusgröna, som yngre fin- håriga o. isgrå, m. e. m. djupt o. långt flik.; flik. bredare till smalare med bred, på övre kanten pucklig bas o. m. e. m. avsatta, m. e. m. långt utdragna o. smala, utåt- till uppåtböjda spetsar: bl:skaft o. mittnerv svagt röda: holk kort, mörkgrön: yhkfj. äggrunt lans., smalt hinnkant.: korg täml. tät, rent gul : stift grönsvart. 5 — 6. Våtäng., Gtl. 27. T. Nordstédtii Dahlst. Omkr. 1—3 dm. h.; bladflik. triangulära till deltoida med m. e. m. hög pucklig bas o, avsatta, utåt— uppåtrikt., kortare till längre, ofta trubbade spetsar; holk mörkt gulgrön, ofta daggblå, kort; yhkfj. äggr. till äggrunt lans., smalt hinnkant.: korg tät, 3 — 4 cm vid: stift grönsvart. 5, 6. Våtäng, o. d., Sm. (Jönköp.), Vg., n.-v. Ög. 28. T. obtusåtum Dahlst. Omkr. 2—3 dm h.: bl. tunna, avlånga, m. e. m. trubbiga, m. e. m. flikade; flik. breda, m. e. m. tandade, med m. e. m. puck- lig bas o. korta utåt— uppåtrikt. spetsar, säll. hela, ojämnt tand.; holk kort, mörkgrön — svartgrön: yhkfj. mörka, smala, jämnbrett lans., några yttre m. smala, långa o. bleka; korg gles, 4—5 cm vid, mörkt gul; stift grönsvart: ståndarmjöl 0. 6—9, Fuktig ängsmark från fjällreg. till barrskogsreg., Hrj., Jtl. 29. T. purpuridens Dahlst. Omkr. 2—4 dm h.; bl. hela, m. e. m. tan- dade ell. grunt flikade; flikar triangulära till klolika, utan ell. med svag puc- kel vid basen, i allm. mindre utdragna o. mer spetsiga; korg vid, 3 — 5 cm, täml. gles, mörkt gul; yhkfj. korta, m. e. m. breda, äggrunt lans. till lans.^ mörka, de ytt. m. smala, ofta trådlika; stift grönsvart; ståndarmjöl O ell. till- städes. 7 — 9. Som föreg., Hrj. — Lpl. 30. T. adpréssum Dahlst. Omkr. 2—3 dm h.; bl. gulgröna, ljusa, långa, upptill bredare, utbredda, glest och vanl. långt flik.; flik. långt skilda med hög, uppstig., tandad bas o. lång, utåt- ell. klolikt nedåtrikt. spets; ändflik. långt utdragen, pillikt spjutlik: holk grön; yhkfj. m. e. m. lans., långa, löst tilltryckta till utböjda: korg 4—5 cm vid, blekgul: stift grönaktigt. 6—8. Som föreg.. Dir.— Jtl. S7— 164295. Lindman, Flora. 578 coMPOsiT^. 31. T. rubiginösum Dahlst. Omkr. 1 — 2 dm h., säll. högre; bl. smala, med kortare till längre deltoida, nedåtrikt., tätsittande, m. e. m. tand. flikar o. m. e. m. pillik ändflik; bLskaft breda, kantade, bleka ell. röda; holk bred o. kort, mörkgrön, med rundad till näst. tvär bas; yhkfj. brett äggr. till äggrunt lans., tillspetsade ell. m. e. m. trubb., tilltryckta, brett hinnkant.; korg stor, täml. tät till gles, 4 — 5 cm vid, täml. ljust gul; stift o. märken grönsvarta; ståndarmjöl finnes. 6, 7. Fukt. ängsmark i fjälltr., Hrj. 32. T. prsestans Lindb. fil. Omkr. 1—2 dm h., säll. högre; bl. långa, smala, utbredda, vanl. längre än korgskaften, ngt blågröna, täml. kala, tunna, vanl. kortflik.; flik. i regel breda (med långt uppstigande bas), korta, deltoida till klolika, m. e. m. tand.; ändflik kortspetsad till täml. trubbig; bhskaft täml. långa; holk ljusare— mörkare grön; yhkfj. tilltryckta till frånstående med ut- böjd spets, nående ngt över de inres mitt, m. e. m. äggrunt lans.; korg 3—4 cm vid, ljust gul, öppen långt fram på aftonen; stift grönsvart; frukt omkr. 3,5 mm, spröt omkr. 4 ggr längre än fr. 5, 6. Våt ängsmark, strandäng, o. d., Sm., Boh.— Dir., v. Hrj., Ång., Gtl. 33. T. rhodonéuron Dahlst. Vanl. stor o. grov, ända till 5 dm h. ; bl. breda o. långa, vanl. utbredda, vanl. av de utvuxna korgskaft:s längd, mörk- gröna, m. e. m. håriga, fasta; flikar i regel breda o. vanl. långa, oftast deltoida, m. e. m. långspets. o. tand.; ändflik bred, vanl. uddspetsig; blrskaft korta, m. e. m. brett kantade; holk svartgrön; yhkfj. brett lans., nående över inner- fj:ns mitt; korg 5 — 6,5 cm vid, mörkare gul, öppen till sent på aftonen; stift grönsvart; frukt omkr. 4 mm 1. 6, 7. Fukt. ängsmark, Jtl., Mpd., Ang. 34. T. maculigerum Lindb. fil. Omkr. 1—2 dm h.; bl. i allm. smala, långa, utbredda, oftast längre än holkskaften ; flik. vanl. korta, m. e. m. tand. med högt uppstigande bas, deltoida, med spetsiga, ofta klolikt nedböjda spetsar; innerbladens ändflik utdragen, hel, spetsig ell. trubbad; holk i allm. smal, stundom täml. bred med vanl. m. e. m. kägelform bas; yhkfj. smalt — täml. brett lans.; korg 3 — 5 cm vid; stift grönaktigt; ståndarmjöl O ell. tillstädes. 5, 6. Fuktig ängsmark, i synn. vid kusterna. Sk. — Vrml. o. Uppl., Gtl. 35. T. nsevosiforme Dahlst. Omkr. 2—3 dm h. ; bl. i allm. långa o. oftast breda, m. e. m. utbredda, tätt flik.; flik. höga med m. e. m. kullrig överkant, hela till m. e. m. tand.; bhskaft ljust till mera livl. röda; holk stor o. oftast bred, mörkgrön med daggblå anstryknino;; yhkfj. smalt lans.; stift grönsvart. 6, 7. Fuktig ängsmark, Jtl. 36. T. nsevösum Dahlst. Omkr. 2—3 dm h.; bl. långa, vanl. m. e. m smala, utbredda, tätt flik.; flikar med m. e. m. hög, hel till tandad, ofta pucklig bas ell. mera hela, avlånga, med gle.-;a, utstående tänder; ändflik m. e. m. tri- angulär till spjutlik; bl:skaft o. mittnerv livl. rödvioletta; holk stor, smalare än hos föreg., ljus med daggblå anstrykning; yhkfj. m. e. ni. lans.; stift grön- svart. 6, 7. Fuktig ängsmark från nedre fjällreg. till barrskogsreg., Dir., Hrj., Jtl., Mpd, Ång. 37. T. firmuin Dahlst. Omkr. 2—3 dm h.; bl. smalt avlånga, hela med olikstora m. e. m. klolika tänder, ell. grunt flik.; flikar breda, deltoida, vanl. med klolikt nedböjda spetsar; holk bred, svartgrön med blåaktig anstrykning; yhkfj. (brett) lans., smalt men tydligt hinnkant., m. e. m. tilltryckta, ofta med TARAXACUM. 579 utstående spets ell. snart bågformigt utböjda; korg 3 — 4,5 cm vid, täml. ljust gul; stift m. e. m. grönsvart; ståndarmjöl O ell. vanl. sparsamt. 6, 7. Våt till fuktig ängsmark, från fjäll- till barrskogsreg., Hrj. (Jtl.). 38. T. litoräle Raunk. 0,5—4 dm h. ; bl. i flikmellanrummen o. ofta även på skivan mörkfläekiga, vanl. djupt o. glest flikade o. mot basen glest sylflikade; flik. m. e. m. skilda, vanl. ej breda, långspetsade med ut- till ned- böjda spetsar; ändflik m. e. m. pillikt spjutlik, ofta stor; holk liten till stor, bred, grönsvart; yhkfj. smalt äggrunda till äggrunt lansettl., täml. långt till- spetsade, tilltryckta till löst frånstående; korg 2 — 5 cm vid, m. e. m. tät, täml. mörkt gul: stift grönsvart. 5, 6. Havs- o. sjöstränder, Sk. — Vrml., Uppl. 39. T. albicöllum Dahlst. (biformätum Lindb. fil.). Omkr. 2—4 dm h.J bl. i flikmellanrummen o. ofta även på skivan svartfläckiga, glest men mindre djupt flik. än bos föreg. ; bl:skaft bredare, mera kantade; flikar deltoida med nedböjda till utstående spetsar, de nedre vanl. täml. breda, säll. smalare syl- lika; ändflik pillikt spjutlik, oftast med rundade sidor; holk täml. stor, bred, grönsvart; yhkfj. m. e. m. äggr. lansettlika — lansettlika, jämnt tillspetsade, m. e. m. tilltryckta ell. snart utböjda; korg tät, 3 — 4 cm vid, täml. mörkt gul: stift grönsvart o. ståndarmjöl m. e. m. rikligt, ell. stift gult o. ståndarmjöl 0. 4 — 6. Öppen ängsmark, gräsvallar m. m., Sm., Dis., Gstr. — Jtl., Ang. 40. T, sulDintegrum Dahlst. Omkr. 2—5 dm h.; bl. mörkt gulgröna, hela, med olikstora bakåtriktade tänder ell. ofta m. e. m. djupt o. glest flik.; flik. deltoida med utstående ell. nedböjda spetsar, hela till m. e. m. tandade; ändflik ofta stor, m. e. m. utdragen, spetsad; bladskaft breda, kantade; holk bred, stor, mörkt grågrön; yhkfj. breda, långa, äggr. till avlånga, de inre lan- settl.; korg tät, mörkgul, 4 — 5 cm vid; stift m. e. m. grönaktigt. 5 — 7. Ängs- mark, fodervallar etc, Sm., Vg., Dis., Dir., Jtl., Mpd, Ang. 41. T. subpenicilliförme Lindb. fil. Omkr. 2—5 dm h.: bl. ljust grågröna, avlånga — jämnbreda, m. e. m. utbredda, m. e. m. flikade; flik. täml. breda, deltoida med utstående skarpa spetsar, otandade till m. e. m. tandade; de inres ändflikar spjutlika, m. e. m. utdragna, hela till nedtill fintandade; bladskaft m. e. m. röda; holk täml. bred, brungrön; yhkfj. långa, lansettl. till näst. jämnbr.; korg täml. tät, ljust gul, 3,5 — 4 cm vid; stift gult (till svagt grönaktigt). 6—8. Dir., Mpd — Jtl., Ång. — Hit ansluta sig följ. arter: T. remotijugiim Lindb. f.; bl. ljust gröna; flik. långa, nedböjda (m. e. m. klolika), vanl. avlägsnade från varandra, ofta gående nästan ända till mittnerven; ändflik m. e. m. lång, spjut- lik; yhkfj. m. långa, de yttre o. inre m. smala o. långspets., starkt nedböjda stift gult ell. något grönaktigt; ståndarmjöl 0; mittblr vackert rödtoppade. 6—8. Uppl., Vrml.— Lpl. — T. spilophylliim Dahlst.; bl. m. e. m. mörkt lökgröna, på översidan oftast m. e. m. fläckiga; flik. breda o. oftast långa med utdragna, ofta klolikt nedböjda spetsar, ofta glest ställda; ändflik pillikt spjut- lik, bred, spetsig; holk mörk med snurrform. bas, ofta smal; yhkfj. uppåt rik' tade med m. e. m. utåtböjda spetsar, smala, nästan utan hinnkant, tydl. spiral- ställda; kantblr:nas bräm undertill starkt brunviolett; stift mörkt svartgrönt; ståndarmjöl 0. 6 — 8. Fuktig ängsmark, gräsvallar m. m., Jtl., Mpd. — T. sepfentrio7idle Dahlst.; bl. ljust gröna, hela, m. e. m. tand. till m. e. m. djupt flik., långa, avlånga till näst. jämnbreda; flikar breda, korta, deltoida. 580 COMPOSIT^. m. e. m. rikt tandade; de inre bl:s ändflik utdragen, pillik, m, e. m. fint tan- dad: holk täml. ljust grön; yhkfj, ljusa, tänil. smala, nedböjda; stift ljust ell. ngt grönaktigt; ståndarmjöl 0. 6 — 8. Våta ell. fukt. ängar, gräsvallar m. m., Dis., Mpd.— Lpl. 42. T. trianguläre Lindb. fil. Omkr. 2—4 dm b.; bl. smala o. långa, vanl. utbredda, kortflikade; flik. ofta avlägsnade, med starkt tandade mellan- rum, vanl. korta, mera sällan med mera utdragna spetsar; ändflik kortare till längre, pillik, tillspetsad; bladskaft ljust röda; holk m. e. m. grön, ej särdeles bred; yhkfj. m. e. m. jämnbrett lans., långa, ut- till nedböjda; korg 3,5 — 4 cm vid, säll, fullt öppen; blomfärg blekgul. 5 — 8. Grräsvallar, vägkanter m. m., Uppl.— Vb.; Vrml., Jtl. 43. T. canaliculätum Lindb. fil. Omkr. 2—5 dm h. ; bl. grågröna, täml. tjocka, mot spetsen bredast, ofta glest flik. med breda, tandade mellanrum, i flikvinkl:a ofta mörkfläck., f. ö. gärna m. e. m. brunanlupna; flikar än mera tätt sittande, breda, än glesa, smala, ofta vid sin bas puckliga, med utstående ell. klolikt nedböjda, skarpa spetsar, m. e. m. tandade; holk kort, bred, svart- grön; yhkfj. breda, äggrunt lans. till lansettl., på insidan vanl. m. e. m. vio- lettfärgade; korg tät, 3,5—4 cm vid; stift gult o. ståndarmjöl O, ell. grönaktigt o. ståndarmjöl förhanden. .5 — 7. Fuktiga ängar, gräsvallar, vägkanter m. m.. Sk.; Dis.— Dir.; Sdml., Hls., Mpd. 44. T. parvuliceps Lindb. fil. Späd, 1—2 dm h. : bl. gröna, tunna, jämn- breda till avlånga, kortflik. till m. e. m. hela, tandade; flik. korta, deltoida — ngt klolika, skarpspetsade. m. e. m. tandade; ändflik kort, bred, pillik, ofta m. e. m. tandad; bladskaft ljust röda; holk liten, grönsvart; korg gles, ljus- gul; stift gult till m. e. m. grönaktigt. Habituellt erinrande om arter av Erythrosperma. 5 — 7. Gräsbackar, ängsmark m. m.. Sk.; Vg., Boh. — Vrml.; Ång., Vb. 45. T. mauropbyllum Dahlst. Högväxt, ofta ända till 6—7 dm; bl. glansiga, m. e. m. avlånga; flikar m. e. m. breda, deltoida till klolika, de nedre tandade, de övre ofta hela, tätt ell. stundom glessittande med tandade mellan- rum; ändflik kort pillik, ofta med avsatt, smalare, uddig spets; bladskaft o, mittnerv helt ell. nedtill täml. lysande violettröda; holk stor, bred, svartgrön, med tvär bas; yhkfj. utstående med nedböjd spets, lansettl. till jämnbreda med långt utdragen spets, mörka m. e. m. violettfärgade; korg 4 — 5 cm vid med på utsidan mörkt violettfärgade kantblr; ståndarmjöl O (ell. utbildat). 5 — 6. Gräsvallar, ruderatmark m. m., Uppl., Sdml. 46. T. speciösum Raunk. Omkr. 2 — 3 dm h., grov; bl. gröna med breda o. korta till täml. långa flikar av växlande form, brett deltoida— klolika till smalt deltoida med långa uppåt- till nedåtriktade spetsar o. m. e. m. grovt tandade; ändflik pillik, kort, oftast med smal, avsatt, m. e. m. utdragen spets; bladskaftet o. mittnervens nedre del vackert rosenröda; holk bred o. kort, grön- evart; yhkfj. utåt — nedåtrikt., äggrunt lansettl., m. e. m. violett anlupna; korg stor, 4,5 — 5,5 cm vid, med mörkt purpurröd strimma på kantblr:nas utsida. 5—6. Gräsvallar m. m., Sk., Sm., Vrml. 47. T. duplidens Lindb. fil. 1—3 dm h.; bl. vanl. smala; flikar m. e. m. glest sittande, på yngre plantor breda, på äldre smala o. rikt tand. liksom TARAXACUM. 581 flik:nas mellanrum; bladskaft livl. rödvioletta; holk kort, bred, svartgrön: yhkfj. starkt utåt- till nedböjda, pä översidan ljust gröna ell. rödviolett an- lupna, smala, nästan jämnbr., täml. långa; korg täml, tät, mörkt gul, 3 — 5 cm i diam.; kantblr undertill starkt brun violetta. 5 — 6. Gräsvallar, vägkanter m. m., Sk.— Jtl., Vb. 48. T. rhodolépis Dahlst. Omkr. 3—4 dm h.; bl. ljusgröna, tunna, av- långa; bladskaft bleka ell. svagt röda; holk ljusgrön, täml. bred; yhkfj. länga, starkt tillbakariktade; korg 4 — 5 cm vid, täml. gles, ljusgul; stift gult med något grönaktiga märken; ståndarmjöl O ell. sparsamt. 6 — 8. Våt gräsmark i tjälltrakter, mest i björk- o. fjällreg., Hrj., Jtl. 49. T. grammolépis Dahlst. Omkr. 3—4 dm h.; bl. ljusgröna, dragande i gulgrönt, fastare än hos föreg., eljest liknande; när bladflikar utvecklats, äro de bredare o. kortare; bladskaft alltid bleka; holk mörkare grön; yhkfj. lans., brett blekt ell. rosenrött hinnkantade; korg stor, 5 — 6,5 cm vid, med bredare o. undertill livligare färg. kantblr; stift o. märken grönaktiga; ståndarmjöl O ell. sparsamt. 6—8. Som föreg., Hrj. 50. T. tenébricans Dahlst. 2 — 5 dm h.; bl. m. e. m. avlånga; flikar deltoida, upptill med m. e. m. tydl. puckel vid basen o. oftast m. e. m. trubbad spets, m. 6. m. rikt o. ojämnt tand., de nedre ofta näst. jämnbreda; ändflik på yttre bl. kort pillik till triangulär, med ofta avsatt, smal spets, pä de inre mera utdragen, ofta stor med konvexa kanter, kortspetsad; holk kort, svartgrön ; korg ljust gul, 4—5 cm vid, med under gråvioletta kantblr; stift grönaktigt. 5, 6. Fodervallar, ruderatmark, tomter m. m.. Sk. — Jtl., Ang. 51. T. Iseticolor Dahlst. 1—5 dm h.; bl. smalt lans. till avi., glesare till tätare grovflikade ; flik. bredare o. kortare till smalare o. längre triangulära med utåt ell. uppätriktade spetsar, i allm. svagt tand.; ändflik på de inre bl. m. e. m. stor, bred, pillik med utdragen spets; bladskaft stundom sfagt färga- de; holk bred o. kort, ljust svartgrön; yhkfj. äggruut lans. till lans., längre än hos föreg.; korg ljust gul, tät. 3,5— 4,5 cm vid, med undertill mörkt rödvioletta kantblr; stift grönaktigt. 5—6. Som föreg.. Sk.— Dis., Uppl. 52. T. croceiflörum Dahlst. 2—5 dm h.; bl. djupt o. oregelb. flikade; flik. m. e. m. långa, deltoida, lång- o. ofta grovtand.; ändflik hos mell. bl. liten, pillikt spjutlik, på innerbl. stor, pillik, med konvexa sidor o. ofta nedtill m. e. m. tandad; bladskaft bleka ell. m. svagt färg.; holk bred, m. e. m. grönsvart; yhkfj. breda, äggrunt lans., på innersidan oftast m. e. m. violettfärg.; korg 4—5 cm vid, mörkgul, med på utsidan starkt brnnrött färg. kantblr; stift grönaktigt. 5 — 6. Som föreg., Sm., Vg., Ög., Sdml., Boh., Yrml. 53. T. cyanolépis Dahlst. 1 — 3 dm h.; bl. ljust gröna, smalt avlånga flikar breda, tätsittande, vanl. korta, de nedre triangulära m. e. m. spetsiga, de övre ell. alla m. e. m. klolika, trubbspets., ändflik pillik med konvexa sidor, rundat trubbig ell. kortspetsad, liten till medelstor; holk grönsvart till mörkt grön; yhkfj. långa, äggr:t lans.; korg 4 — 4,5 cm vid, täml. mörkt gul med på utsidan rödviol. kantblr; stift gröusvart. 5, 6. Ängsbackar, fodervallar m. m., Vg., Dis. 54. T. expallidiförme Dahlst. 2—5 dm h.; bl. avlånga, brett flikiga; flik. tätsittande, längre ell. kortare trubbspetsade, tand. ell. de övre otandade ; 582 COMPOSIT^. ändflik liten, pillik, tillspetsad, till större, bredare, trubbad, med konvexa sidor; holk kort o. bred, mörkgrön; yhkfj. m. e. m. äggrunt lans.— jämnbrett lans., på översidan svagt till livligt violcttfärgade ; korg 4—5 cm vid, gles, ljusgul; stift grönsvart. 5 — 6. Ängsmark, fodervallar m. m., BL— Ög.; Bob., Dis., Mpd, Öl. 55. T. expällidum Dablst. 3—6 dm h. ; bl. stora, avlånga — lans., gröna med blågrön skiftning, långt o. brett flikiga; flik. vanl. tätsittande, långa o. breda; holk kort, bred, mörk; yhkfj. breda, äggrunt lans. till jämnbrett lans., på insidan mörkgröna till vitgröna; korg mörkare gul än hos föreg., tätare; stift grönsvart. 4—6. Ängsmark, fodervallar, ruderatmark m. m., Sdml., Uppl. 56. T. privum Dahlst. Omkr. 2—4 dm h. med m. e. m. utbredda korg- skaft o. bl.; bl. m. e, m. lansettl., något grågröna; flik. i synn. på mell. bl. tätsittande, täml. långa; ändflik medelstor till liten, pillik med m. e. m. av- satt o. ngt utdragen spets; mittnerv nedtill ofta svagt röd; holk mörkare ell. ljusare grönsvart, kort o. bred; yhkfj. breda, äggrunt lans. till jämnbrett lans., tilltryckta till utstående; korg tät, täml. mörkt gul, 4—5 cm vid med undertill klart brunvioletta kantblr; stift gult, märkenas utsida ofta grön- aktig; ståndarmjöl stund. 0. 6—7. Ängsmark, fodervallar m. m.. Sk. — Vrml.» Uppl., Mpd, Äng., Gtl. 57. T. chloroléucum Dahlst. Omkr. 3 — 6 dm h.; bl. stora, ofta bredast mot spetsen, djupt flikiga; flik. smala till täml. breda; de inre bl:s ändflik stor med starkt konvexa sidor; mittnerven till större ell. mindre del ljust röd; korg stor, bred, mörkgrön; yhkfj. breda, äggrunt lans., utstående med m. e. m. nedböjda spetsar, på insidan m, e. m. livligt violetta; stift o. märkenas utsida grönaktiga. 5—6. Som föreg.. Sk. — Vrml. o. Uppl., Mpd, Gtl. 58. T. palléscens Dahlst. Omkr. 2—4 dm h., med utbredda bl. o. båg- böjda korgskaft: bl. lans., tätt flikiga; flik. längre ell. kortare, breda, spetsiga, de övre på några blad i spetsen avrundade; ändflik liten, pillik med konvexa sidor, spetsad, säll. med avsatt spets; holk kort o. bred, m. e. m. mörkgrön; yhkfj. täml. breda, äggrunt lans., löst uppåtriktade till m. e. m. utstående; korg ljust gul, något gles, 4—5 cm vid; stift grönaktigt. 5—6. Som föreg.. Sk.— Uppl., ing., Gtl. 59. T. alåtum Lindb. fil. Högväxt, 4 — 5 dm, upprat; bl. långa, nästan jämnbreda ell. bredast uppåt; ändflik pillik, vanl. bred o. ofta kort med m. e. m. konvexa sidor, föga spetsad till trubbad; bl:skaft breda; holk stor, täml. lång, mörkgrön; yhkfj. långa, breda, brett lans., på insidan ljusgröna till vitgröua, vanl. violettanlupna; korg stor, 4—5,5 cm vid, något gles; stift grönaktigt. 5—6. Fuktig gräsmark, fodervallar m. m.. Sk., Vg., Uppl., Mpd, Ang., Gtl. 60. T. laciniösum Dahlst. 2 — 5 dm h., vanl. upprat; bl. brett till smalt o. djupt flikiga; flik. tätsitt., breda, nedåtböjda, trubbspetsade till smala, glesa, med starkt tandade, ofta mörkfärgade mellanrum, vid basen på övre kanten puckliga o. ojämnt grovtandade med avsatta, långa, trubbade ell. upptill på bladet rundade spetsar; holk stor, bred, mörkgrön; yhkfj. breda, lans.; korg stor, gles, 5—6 cm vid; stift grönsvart. 5 — 6. Fuktig ängsmark, fodervallar m. m., Sm., Hall. — Ög., Vrml., Mpd. TARAXACUM. 583 61. T. piceåtum Dahlst. Omkr. 3—4 dm h., grov; bl. stora, avlångt lans., ofta bredast mot spetsen, mörkgröna med grå- till gulgrön anstrykning, oftast brunanlupna; flik, vanl. tätsittande, deltoida, breda, vanl. korta, stundom längre, otandade till täml. tandade, vanl. kortspetsade; ändflik bred o. ofta stor med raka ell. vanl. konvexa kanter, kortspetsad till trubbad, ofta med avrundade sidoflik.; holk mörkgrön till nästan tjärfärgad; yhkfj. långa, breda, m. e. m. äggrunt lans.; korg gles, 4—5 cm vid, täml. mörkt gul; stift grön- aktigt. 5—6. Som föreg., Sm.— Bob., Nr., Uppl. 62. T. hsemätopus Lindb. fil. Omkr. 3—6 dm h.; bl. mörkt gröna, ngt stötande i gulgrönt, mellan flikarna ofta mörkfärgade; flik. med bred, tandad till flikad bas o. m. e. m. avsatta, långt utdragna, utåt- ell. uppåtböjda spet- sar; ändflik med långa sidoflikar o. avsatt, m. e. m. långt utdragen spetsflik; holk täml. lång, brungrön; ybkfj. täml. långa, m. e. m. brett äggrunt lans, tillspetsade, löst tilltryckta till m. e. m. utstående, tydl. grönt hinnkantade, m. e. m. violettfärgade ; korg 3,5— 4,5(— 5) cm vid, gles, täml. mörkt gul; stift m. e. m. grönaktigt. 5—6. Som föreg., Sk.— Dis., Uppl., Gtl. 63. T. hamatiförme Dahlst. Omkr. 2—4 dm h.; bl. grågröna, ranl. djupt flikiga; flik. deltoida— klolika, vanl. m. e. m. avlägsnade med tandade mellan- rum, på övre kanten m. e. m. långt o. ojämnt tandade o. med utstående ell. nedåtrikt., ofta smala spetsar; ändflik pillik med m. e. m. avsatt spets på de inre bl., stor med konvexa sidor, m. e. m. trubbad; bladskaft livligt violett- röda; holk kort o. bred, mörk; korg 4—5 cm vid, täml. mörkt gul; stift m. e. m. grönsvart. 5—6. Sm., Vrml. 64. T. hamätum Raunk. Omkr. 2 — 3 dm h.; bl. mörkgröna, fasta, näst. jämnbreda; flik. korta, på yttre bl. tätsittande, på de inre avlägsnade, de övre helbrädd., de nedre svagt tand.; holk kort o. bred, mörk, m. e. m. daggblå; yhkfj. med uppåtböjda spetsar; korg 5—6 cm vid, täml. ljust gul; stift grön- svart. 5 — 6. Sm., Sdml., Uppl., Mpd. 65. T. lucidum Dahlst. Omkr. 4 — 5 dm h.; bl. ljusgröna, stötande i gulgrönt, långa, uppåt bredast; flik. korta— medellånga, tilltagande i storlek uppåt, kortspetsade, skilda av m. e. m. långa, täml. breda mellanrum; ändflik helbrädd., kortspetsig, vanl. stor; bl:skaft breda: holk kort o. bred, täml. mörk, daggblå; yhkfj. m. e. m. hinnkant.; korg 5—6 cm vid, täml. mörkt gul; stift grönaktigt. 5—6. Sm., Ög., Sdml., Uppl. 66. T. copidophyllum Dahlst. Omkr. 2 — 5 dm h.; bl. mörkgröna, upp- till bredare; flik. tätsitt, korta— täml. långa, nedåtriktade; ändflik i synn. på inuerbl. lång, upptagande ^'7 — Vs av bl:s längd; innersta bl. ojämnt nedåtriktat korttandade; bl:skaft breda; holk stor o. bred, täml. mörkt grön, nästan svart- grön; yhkfj. brett o. tydl. hinnkant.; korg stor, 5—6 cm vid, täml. mörkt gul; stift grönaktigt. 5—6. Sk., ö. Sm., Sthlm. 67. T. Geléni Raunk. Omkr. 1— 3(— 4) dm h.; bl. mörkt gröna, tung- lika—utdraget omvänt äggrunt avlånga; flikar tätsittande; ändflik på de yttre pillik med avrundade sidor, kort; bl:skaft breda; holk kort o. bred, ofta dagg- blå; yhkfj. hinnkant.; korg stor, lik föreg.; stift grönaktigt. 5 — 6. Sk., Hall., ö. Sm. 584 coMPOSiT^. 68. T. involucråtum Dahlst. Omkr. 2—5 dm h.; bl. jämnbrett lans. ell. upptill bredare; flik. höga, nedtill utåtriktade utan ell. med korta mellan- rum; bLskaft breda; holk mörkgrön; yhkfj. m. e. m. äggrunt lans., säll. löst frånstäende; korg stor med täml. mörkt gul blomfärg; stift grönaktigt. 5 — 6. Sk., Sdml., UppL, Mpd. 69. T. interruptum Dahlst. Omkr. 2—5 dm h. ; bl. upptill bredast; ändflik stor, hel ell. nedtill med en o, annan tand; inre bl. breda, kortflik. med stor, m. e. m. tandad ändflik; bhskaft o. mittnervens nedre del ljust röda; holk kort, täml. mörkt grön; yhkfj. smalt äggrunt lans.; korg stor, 3,5 — 4 cm vid; blomfärg täml. mörkt gul; stift grönaktigt. 5 — 6. Mälarområdet o. an- gräns, skärgård. 70. T. dilatätum Lindb. fil. Omkr. 2—6 dm h.; bl. mångflikiga; flikar små till täml. stora, ofta med m. e. m. välvd övre rand, spetsade med m. e. m. uppåtböjda spetsar; mellanrummen mell. flik. saknas nästan ell. äro korta o. breda; holk bred, mörkgrön; yhkfj. lans., långa, på insidan vanl. svartviol.; korg stor, 4 — 5 cm vid; blomfärg täml. mörkt gul; stift grönaktigt. 5—6. Sk. —Dis., UppL, Hls., Jtl,, ing., Gtl. 71. T. acroglössum Dahlst. Omkr. 2 — 6 dm h.; bl. långa, täml. mång- flik.; flik. avlägsnade med långa, ofta smala, tandade mellanrum, de nedre ofta med kullrig rygg, långspetsade med utåt-, nedåt- ell. ofta uppåtriktade spetsar ; ändflik med smala, vid basen avsatta, utåt- ell. ofta starkt uppåtriktade sido- flikar o. m. e. m. långt utdragen, m. e. m. avsatt, ofta smal mittflik; holk stor, bred, mörkt grön; yhkfj. brett äggrunt lans. till lans., m. e. m. utstå- ende; korg tät, välvd; stift grönsvart. 5 — 6. Sdml., Uppl. 72. T. xanthostigma Lindb. fil. Omkr. 2—5 dm h. ; bl. saftigt mörk- gröna, bredast upptill; flik. stora, m. e. m. breda, oftast tätsittande ell. med korta, breda mellanrum, med m. e. m. långt utdragen nedåt-, utåt- ell. uppåt- riktad spets; ändflik pillik, kort till täml. stor o. bred med nedtill ofta in- skuren mittflik, på inre bl. äggrunt pillik, stor o. bred; bl:skaft breda, jämte mittnerven nedtill m. e. m. röda; holk bred o. kort, stor, mörkgrön; yhkfj. m. e. m. äggrunt lans. till lans., långa, långspetsade; korg stor, täml. mörkt gul. 5-6. Sk., Sm., Dis., Mpd., Gtl. 73. T. longisquämeum Lindb. fil. Omkr. 2—6 dm h.; bl. täml. breda, fåflikiga; flik. m. e. m. långa, smalare än hos föreg., nedåtriktade, näst. hel- brädd, till tätt o. fint syltand., skilda av vanl. långa, oftast smala, rikligt fintand. mellanrum; ändflik pillik, liten ell. stor o. bred, med m. e. m. avsatt mittflik, på innerbladen stor med m. e. m. konvexa sidor; holk som föreg.; yhkfj. som föreg., men mindre tydl. hinnkantade; blomfärg ljusare gul. 5—6. Sk.— Dir., UppL, Jtl., Mpd, Ång., Gtl. 74. T. fasciätum Dahlst. Omkr. 2—6 dm h.; flik. breda, klolika ell. oftare deltoida; bL.skaft o. mittnerv ljust röda; holk kort o. bred, täml. mörkt grön; yhkfj. breda, äggrunda till äggrunt lans., stund. m. e. m. nedböjda; kantblr undertill vackert rödfärgade; stift o. märken gröngula. 5 — 6. Ö. Sve- rige, Sk.— UppL, Mpd, Ång. 75. T. gälbanum Dahlst. Omkr. 2—5 dm h.; bl. ljust gulgröna, täml. mångflikiga, jämnbrett lans. till utdraget lans.; flikar långa, vid basen täml. TAEAXACUM. 585 breda, långspets., nedåtrikt., nästan utan ell. med korta, tandade mellanrum; ändflik med spetsiga nedåtrikt. sidoflikar o. m. e. m. smal, avsatt, kortspets, mittflik, på de inre oftast grovtandad; bl:skaft o. mittnerv ljust röda; holk kort o, bred, stor, täml. mörkt grön; yhkfj. brett lans., långa, på insidan gröna till violettanlupna; korg m. stor, täml. tät, näst. plan, 4,5 — 5 cm vid; stift o. märken grönaktiga. 5 — 6. Ög. 76. T. prserådians Dahlst. 3—7 dm h.; bl. matta, ljust grågröna, långa, täml. mångflikiga; flikar m. e. m. långa, breda — täml. smala, med nedåt- ell. utåt-, ej säll. uppåtriktade, spetsiga, fint syltand. till helbrädd, flikar, skilda av tydliga, ofta smala o. långa, tandade mellanrum; ändflik pillik, täml. stor, med raka ell. ngt konvexa sidor, ell. mindre o. spjutlik med smala o. ofta uppåt- rikt, sidoflikar o. avsatt smal mittflik; bhskaft o. mittnervens nedre del blekt röda; holk stor, bred, mörkare — ljusare grön: yhkfj. breda, äggrunt till brett lans., på insidan ljusgröna, ofta violettfärgade; korg stor, gles, 5 — 6 cm vid; stift o. märken mörkt gröngula. 5 — 6. Sdml., UppL, Mpd, Gtl. 77. T. aequilobum Dahlst. 3—7 dm h.; bl. långa, ljust o. ngt blåaktigt gröna, ngt glänsande; bl:flikar i allm. långa, täml. helbräddade, längspets.; mellanrummen tydliga, ofta långa, smala, tandade, ofta brunfärgade; ändflik på innerbl. stor o. bred, ofta tandad; holk kort o. bred, ljusare till mörkare grön; yhkfj. smalare än hos föreg. ; korg stor, renare gul än hos föreg., tätare, 5—6 cm vid; stift o. märken mörkare än hos föreg. 5 — 6. Sk., Vg., Ög., Sdml., Uppl. 78. T. pectinatiförme Lindb. fil. Omkr. 2—4 dm h.; bl. täml. rikt o. djupt flikade; flik. med hög, ofta pucklig bas, klolika till skärformiga, hel- brädd, ell. de nedre långt syltandade till långt fliktandade, tätsittande ell. med m. e. m. långa, oftast långt syltandade mellanrum; bl:skaft o. mittnerver täml. lysande röda; ändflik med smala, långa sidoflikar o. smal, utdragen mittflik, på de inre stor med konvexa sidor; yngre plantor hava kortare, mer klolika flikar o. spjutlikt triangulär ändflik; holk stor o. täml. bred, grön; yhkfj. smalt lans. till lans. jämnbreda, invänd, vitgröna, ofta violettanlupna; korg stor, täml. tät, plan, 4,5—5 cm vid; stift o. märken grönaktiga. 5—6. Sm., Ög., Sdml., Uppl., Äng. 79. T. retrofléxum Lindb. fil. 2—7 dm h.; bl. täml. måugflik.; flik. täml. likformiga, spetsiga, med i allm. hög, konvex rygg, tätsittande ell. med korta, tandade mellanrum; ändflik med m e. m. klolika sidoflikar o. kort, avsatt^ m. e. m. smal mittflik, på innerbl. större o. bredare med ofta starkt konvexa sidor; bl:skaft o. mittnerver nedtill ljust röda; holk stor o. täml. bred, ljusgrön: yhkfj. m. e. m. lans., täml. långa, på insidan vitgröna ell. svagt violettanlup- na; korg stor, m. e. m. plan, något gles, 4—5 cm vid; stift långt utskjutande, grönaktigt. 5-6. Sk., Hall., Sdml., Uppl., Dir., Mpd, Ång., Gtl. 80. T. semiglobösum Lindb. fil. Omkr. 2—6 dm h.; bhflikar som hos föreg. men vanl. mera utpräglat klolika, oftare skilda av smala, tandade mellan- rum; ändflik vanl. med kortare spets, på innerbl. bred o. stor; bLskaft o. mitt- nervens nedre del ljust röda; holk mindre än hos föreg., bred, mörkt grön; yhkfj. smalt lans., ej så starkt tillbakaböjda som hos föreg., på insidan mör- 586 coMPOsiT^. käre gröna, bredare hinnkantade; korg starkt konvex, 4—4,6 cm vid; stift grönaktigt. 5—6. Sm., Mpd, Gtl. 81. T. caudätulum Dahlst. 2—5 dm h.; bl:flik. täml. stora, otandade till glest syltandade, skilda av korta, tandade, ofta brunviolett färgade mellan- rum; ytterbladens ändflik pillik, kort, kortuddig; bl:skaft ljust men Ii vi. röda; holk kort o. bred, mörkgrön; ybkfj. korta, äggrunt lans. till lans., m. e. m. hinnkant.; korg tät, starkt kuUrig, 4—4,5 cm vid; kantbl. platta ell. oftare rännformiga; stift o. märken grönaktiga, utskjutande. 5 — 6. Vg., Ög., Sdml., Uppl., Hls., Jtl., Mpd. 82. T. mucronätum Lindb. fil. Omkr. 2—5 dm h.; bl. grågröna, ovan täml- långt spindelvävshåriga, smala; ytter- o. mellanbladens flikar helbrädd. ell. på övre kanten glest syltandade, med m. e. m. utvecklade, tandade mellanrum, inre bl. med mera utstående flikar; ändflik på de inre bladen stor o. ofta ut- dragen, kortspetsad; bhskaft m. e. m. livligt röda; holk medelstor; yhkfj. m. e. m. utstående till utåt— nedåtböjda, på insidan vitgröna; korg 3,5—4,5 cm vid; blr täml. mörkt gula; stift o. märken orent gula. 5 — 6. Dis., Ög., Sdml., Uppl., Jtl., Mpd, Ång , Gtl. 83. T. biförme Dahlst. Omkr. 2—6 dm h.; bl. tunna; flikar täml. långa, nedåtriktade, otandade, med inga ell. korta mellanrum ell. mera utstående, ofta skärformiga med få, långa syltänder på sin övre kant o. med långa, smala, föga ell. glest syltandade mellanrum; bl:skaft o. mittnerver ljust o. klart röda; holk täml. ljust grön, täml. smal; yhkfj. smala, lans. till jämnbr., spetsiga, på insidan vitgröna till gråvioletta; korg täml. tät, 4—4,5 cm vid; blomfärg ljust gul; stift o. märken m. mörka, svartgröna. 5 — 6. Sm., Vg., Ög., Sdml., Uppl., Jtl., Ång., Gtl. 84. T. caloschistum Dahlst. Omkr. 2—5 dm h.; flikar breda, m. e. m. skärformiga, på övre kanten med långa småflikar o. syllika tänder, övergående i varandra utan ell. nästan utan mellanrum; ändflik med smala, trubbiga sido- flikar o. bredare ell. smalare, nedtill grovtandad ell. inskuren mittflik; bltskaft o. mittnervens nedre del lysande röda; holk kort, täml. ljust grön; korg täml. tät, 3,5 — 4,5 cm vid; yhkfj. m. e. m. brett lans., på insidan n. vitgröna till grågröna; blomfärg täml. ljust gul; stift o. märken gröngula. 5 — 6. Sm., Ög., Sdml., Uppl., Dir., Vg., Dis., Gtl. 85. T. polyodon Dahlst. 2 — 4 dm h.; flikar ngn gng täml. långa, breda, deltoida med nedåtrikt. spetsar till brett skärformiga med utåtrikt. spetsar, ofta på skivan mellan flikarna svartviolett färgade utan ell. med ytterst korta mellanrum; ändflik med korta, smalare sidoflikar o. bredare mittflik; bhskaft o. mittnerver nedtill ljust rödvioletta; holk bred, mörkt grön; yhkfj. långa, brett lans. till jämnbr., på översidan vanl. starkt violettanlupna; korg stor, täml. vid, ngt gles, 4,5—5 cm vid; stift täml. grönsvart. 5 — 6. Sk., Sm., Ög., Mpd, ÖL, Gtl.. 86. T. Dahlstédtii Lindb. fil. 2—7 dm h.; flikar tilltagande i storlek o. bredd uppåt, med nedåtriktade till utstående spetsar, kortspetsade ell. i synn. de övre trubbspetsade på övre kanten, vanl. kort o. brett tand., näst. utan ell. med m. e. m. långa, ofta mörkfärgade mellanrum; ändflik bred, pillikt spjutlik, nedtill ofta tandad ell. inskuren, på innerbl. stor med konvexa sidor; bl:skaft TARAXACUM. 587 oftast lysande röda: holk medelstor, mörk; yhkfj. brett jämnbrett lans, på in- sidan oftast rödvioletta; korg medeltät; blr täml. mörkt gula; stift mörkt grönaktigt. 5—6. Sk.— Dir., Hls., Jtl., Mpd, ÖL, Gtl. 87. T. obliquilobum Dahlst. 2—7 dm h.; ändflik triangulär till pillik, ofta bred, på innerbl. stor, långt utdragen, med konvexa, n. hela— starkt tan- dade sidor; de oregelbundet grovtand. innerbl:n ofta utbildade vid blomningen ; bhskaft blekt röda; holk medelstor, täml. ljust grön; yhkfj. smala, jämnbrett lans., skärformigt böjda, snett nedåtriktade, ofta vridna i olika riktningar: korg medelstor; blr ljusa; stift o. märken gulgröna. 5—6. Sk. — Vrml. o. Uppl.; Jtl., Mpd, ÖL 88. T. Kjellmånii Dahlst. 3—6 dm h.; bl. ljust gröna; flik. breda, spet- siga, täml. tätsittande till smala, nästan jämnbreda, skilda av länga, rikt tan- dade mellanrum, de översta flik:a näst. alltid korta, deltoida till klolika; änd- fliken på mellanbl. stor, m. e. m. grovtandad; inre bl. hela, ojämnt grovtandade; bLskaft svagt röda; holk lång, täml. smal: yhkfj. oftast tryckta intill holkskaf- tet; korg täml. stor, gles: blr ljusa; stift o. märken gulgröna. 5 — 6. Sk. — Dir., Hls, Jtl., Gtl. 89. T. intricätum Lindb. fil. 2—6 dm h.; bl. mörkt gröna, smala, mäng- flikiga; flikar m. e. m. nedåtriktade, spetsiga, utan ell. med korta mellanrum; holk kort o. täml. bred, mörkgrön: korg medelstor, ngt gles; blr tämligen ljus- gula; kantblr smala, ngt rännformiga, tunna: stift o. märken gulgröna. 5—6. Boh. o. Vg.— Jtl. o. Vb., Gtl. 90. T. mimulum Dahlst. 2—5 dm h.; bL.flikar breda o. korta, vanl. tät- sitt, ell. stund, skilda av m. e. m. långa mellanrum, föga nedåtrikt., icke ell. näst. blott de nedre syltandade; bL.skaft lysande röda; holk medelstor, täml. kort, mörkgrön; yhkfj. täml. smala, på insidan oftast m. e. m. violetta; korg liten till medelstor, täml. gles; blr ljusgula; stift o. märken mörka, grönsvarta. 5—6. Sk., Sm.: SdmL, Uppl. 91. T. angustisquämeum Dahlst. Omkr. 2—5 dm h.; bLflik. m. e. m. tätsittande ell. med korta mellanrum, m. e. ra. breda, spetsiga, till smalare, m. e. m. skärformiga, rikligare o. längre syltandade; en o. annan av de övre flik:a ofta i spetsen avrundad; bLskaft m. e. m. ljust rödvioletta, i mitten ble- kare; holk medelstor, m. e. m. mörkgrön, kort; yhkfj. smalare än hos föreg.; korg omkr. 4—4,5 cm vid, gles; blr täml. ljust gula; stift o. märken grön- svarta. 5—6. Sk., Sm., Ög., SdmL, Uppl.— Jtl. o. Ång., Gtl. 92. T. paténs Dahlst. 2—5 dm h.; bl. stora, upptill bredast, mörkgröna med grågrön anstrykning, i allm. fåflikade; flikar vanl. stora o. långa, smalt deltoida till ngt skärformiga, otandade— rikt tandade, utan ell. med m. e. m. långa, tandade mellanrum, över mellanrummen ofta mörkfärgade; ändflik på yttre bl. triangulär till pillikt äggrund; bLskaft ljust rödvioletta; holk täml. kort; yhkfj. korta, vanl. starkt tillbakaböjda; korg gles, 5 — 6 cm vid; blr täml. ljust o. rent gula; stift gröngula, märkenas utsiia grönsvart. Har även bland gräs utåtriktade, m. e. m. bågböjda stänglar. 5 — 6. Mälarområdet o. närmaste skärgård. 93. T. hirtéllum Dahlst. 2—4 dm h.; bl. m. e. m. håriga, näst. hela med olikstora, klolika tänder ell. m. e. m. flikade; flik. breda, korta, klolika, 588 coMPOsiT^. helbräddade till m. e. m. tandade ell. deltoida med mera utstående spetsar; ändflik stor, pillik— spjutlik, kortspetsad, på de inre bl. ofta m. lång; holk kort o. bred, ljusgrön; yhktj. äggrunda — äggrunt tillspets, med trubbad spets, m. e. m. hinnkantade; korg 4—4,5 cm vid, något välvd; kautblr undertill oftast utan färgat band; stift o. märken grönsvarta. 5 — 6. Fjälltrakter, Dir., Mpd— T. Ipmk. 94. T. cochleätum Dahlst. & Lindb. fil. Omkr. 2— 5 dm b.; bl:flikar få, breda o. korta, klolika— deltoida, med nedåtriktade ell. ngt utstående, skarpa spetsar; inre bl. mera hela, ojämnt tandade ell. grunt o. kort flikade; ändflik liten till stor, pillikt spjutlik, täml. spetsig ell. tillspetsad; holk kort, bred, täml. mörkt grön; yhkfj. längre än hos föreg., äggrunt lans. till lans.; korg stor, 4,5—5,5 cm vid, m. e. m. kullrig; kantblr undertill med rödviolett, ofta svagt färgband; stift gröngult ell. svagt grönsvart, märken grönsvarta. 6 — 7. Företrädesvis i fjälltrakter, Hls., Hrj.— T. Ipmk. 95. T. chrysostylum Dahlst. Omkr. 3 — 4 dm h.; bl. ljust grågröna; bl:flikar breda, deltoida till triangulära, de övre ofta med klolikt nedböjd spets, rikligt o. ofta långt tandade, tätsittande; ändflik på yttre bl. m. e. m. spjutlik, oftast grovtandad, säll. hel, på de inre kortflikade till nästan hela bla- den ofta långt utdragen, tandad ell. nästan hel, oftast pillik; bl:skaft ljusare till mörkare rödvioletta; holk täml. lång, m. e. m. mörkt grön; yhkfj, jämn- breda ell. bredast närmast spetsen; korg 4 — 5 cm vid; blr vackert höggula; kantblr med svagt, oftast till nerverna inskränkt färgband på undersidan. 6 — 7. Som föreg., Dir., Jtl.— Mpd, Vb. 96. T. macrocéntrum Dahlst. Omkr. 2—5 dm h., oftast grovväxt; bl. ofta svartbrunt fläckade mell. flikarna, hela, nedåtriktat tandade ell. i synn. de yttre med kortare till längre flikar; flik. tätsitt. ell. (om långa) skilda av m. e. m. breda, tandade mellanrum: bl:skaft o. mittnerv Ij^sande röda; holk stor, täml. lång, mörkgrön; yhkfj. breda o. täml. långa, lans.; korg 5 — 6 cm vid, ngt välvd, täml. tät; blr m. mörkt gula; kantblr med brunviolett band på undersidan. Stift o. märken gröngula. 6—7. Dir., Hrj., Jtl., Mpd, Ang. 97. T. subopäcum Dahlst. Omkr. 2—5 dm h., oftast grov o. kraftig; bl. stora, breda, i synn. de inre, på översidan starkt håriga; yttre ell. alla bl. med stora, breda flikar o. kort till lång, spetsig, triangulär till spjutlik änd- flik; de inre m. e. m. breda, stora, med få, breda, klolika, tandade flikar o. m. stor, bred, pillikt spjutlik, fintandad till ojämnt grovtandad ändflik; bhskaft breda; holk stor, bred, ljusgrön: yhkfj. brett lans., nedböjda, på insidan vit- gröna, ofta m. e. m. violettaulupna; korg m. stor, plan, 5,5—7 cm vid; blr rent och vackert höggula; undersidans färgbaud gråviolett, ofta svagt; stift gult, märken på utsidan grönaktiga. 6—7. Jtl., Mpd, Ång. 98. T. squarrösum Dahlst. Omkr. 2 — 4 dm h., täml. grovväxt; inre bl. (ell. alla) hela, bakåtriktat grovtand., kortspetsade, de yttre ell. alla mångfli- kade; flik. tätsittande, deltoida, långt o. skarpt spetsade, de övre ofta klolika; ändflik kort, pillikt spjutlik, skarpspetsad, hel ell. ofta med avrundade tänder ell. sidoflikar; bhskaft oftast svagt röda, mittnerv blek ell. nedtill svagt röd; holk täml. lång, täml. mörkt grön; yhkfj. smala, jämnbrett lans. (utåt- ell. nedböjda) med uppstående spetsar; korg 4,5—5 cm vid, täml. tät; blr täml. HIERACIUM. 589 ljust gula; kantblr med smal ell. otydlig gråviolett strimma på undersidan; stift gult, märken ngt gröngula. 6—7. Hrj., Jtl., Mpd, Ång. 99. T. galeätnm Dahlst. Omkr. 2—4 dm h., vanl. grov; bl. stora, upp- till bredast, gröna med något blågrön anstrykning; de inre ell. alla m. e. m, hela, grovtand. ell. kort flikade, kortspetsade; de yttre ell. alla med kortare till längre skärformiga, breda, syltandade till hela flikar med m. e. m. långt utdragna, utstående till uppåtböjda spetsar: ändflik bred, stor, spjutlik, hel- bräddad, spetsig, med m. e. m. uppåtriktade, smala sidoflikar ; bl:skaft o. större delen av mittnerven lysande röda; holk täml. lång o. stor, ljusgrön; yhkfj. täml. breda, jämnbrett lans., på insidan m. e. m. vitgröna o. ofta violettanlupna; korg stor, täml. tät, 5 — 6 cm vid; blr vackert o. rent gula: stift o. märken ngt gröngula. 6—7. Hrj., Jtl., Hls., Mpd, Ång. 56. Hieräcium L. Av H. Dahlstedt. a. Bl, helbrädd.: förökning gm ovan- ell. underjor- diska utlöpare ell. kort- ell. oskaft, bladrosetter: frukt liten, svart, med åsar, som utlöpa i en kort udd utan att i fr:s topp förenas genom en ring- form, list, nr 1—18 1. Pilosélla aa. Bl. m. e. m. tand. ell. flik., säll. helbrädd.: för- ökning gm bladrosetter ell. slutna knoppar, aldrig utlöpare; frukt större, med sammanhang, ring i toppen, vanl. svart, säll. mörkbrun, rödbrun ell. gulbrun; hårpensel mera orent färg. ell. svagt rödaktig, nr 19 2. Årcliieråcium (s. öOS) 1. Pilosélla, grupper och undergrupper. a. Korgar stora på stängellik, ogrenad (säll. vid mitten gaifelgrenad) stjälk från bladvinklar av en rikbladig, basal rosett; bl:s undersida tätt stjärnluden, mera säll. glest stjärnhårig .... 1. Acaillia (1 — o) aa. Korgar små, saml. i kvast ell. flock i toppen av en stjälk. b. Korgar fåtal, i enkel ell. ngt sammansatt kvast; stjälk låg, uppstigande. O— 1-bladig: bl. utan ell. undertill med glesa stjärnhår, blå- ell. grågröna 2. Caiiligera hiimilia bb. Korgar oftast talrika, i kvast ell. flock; stjälk (4 — 6) hög, upprat, vanl. 1 — 3-bladig Caulig-era elåta (7—18) c. Stift grönaktiga; förökning gm ovan-, säll. un- derjordiska, förlängda utlöpare; bl. breda, ej säll. glest o. tydl. tand.; stjälkbl. 1—3 på stjälkens nedre del; blr m. e. m. röda ell. åtm. kantblrna undertill rödfärgade ell. rödtoppade (säll. enfär- gade) 3. Colliiiina (7—10) 590 COMPOSIT^. cc. Stift gula. d. Förökning gm rosetter ell, ovanjord, utlöpare: bl. smala, oftast mjukhåriga; korgar oftast i kvast; holkbeklädnad växlande, här dock i allm. ej rikliga; kantblr ej röds trimmade 4. (xlomeratina (II— 15) dd. Förökn, gm rosetter (ell. därjämte gm underjord. utlöpare): bl. breda, ofta läng- o. borsthäriga: korgar oftast i rikblomstrig, ej säll. m. länggre- nig flock: holk vanligen m. e. m. rik-, ofta lång- hårig, säll. enbart körtelhårig; kantblr enfärgade, stund, rödtoppade 5. Cymosiiia (16—18) Pilosella, artöversikt. a. (1—3). Enkla ell. säll. gaffelgrenad stjälk; korg- skaft frän bladvinklar: bl. oftast undertill stjärn- håriga; korgar stora. b. Förökning gm kortskaftade, rosettlika utlöpare med jämnstora bl 1. macrolepideum bb. Förökning gm tunna, förlängda utlöpare med små, glest sittande, vanligen i storlek mot spet- sen avtagande bl. c. Stift gula; blomfärg ljus; holkskaft enkla, säll. gaffelgreniga ; bl. undertill vanligen rikt stjärn- ludna 2. pilosélla cc. stift grönaktiga ; blomfärg mörk; holkskaft alltid gaffelgreniga; bl. undertill nästan utan stjärnludd ell. svagt stjärnhåriga 3. cérniium aa. (4—16). Stjälk O— flerbladig; korgar små, sam- lade i få— flerblomstrig, enkel ell. sammansatt flock ell kvast. b. (4—8). Förökning gm ovanjord., förlängda ut- löpare. c. Bl. utan stjärnhår. d. Stift o. märken gula; bl. blägröna; kantblr ut- vänd. ostrimmade 4. auricula dd. Stift oftast svartgrönt (ell. gult) med grönsvarta märken; bl. ljust gröna ell. svagt blågröna; kantblr vanl. utvänd. m. e. m. rödstrimm. ell. rödtoppade 5. suécicum cc. Bl. undertill (åtm. mittnerven) ell. på båda sidor glest stjärnhåriga. d. Blr lysande röda 9. aiirantiaeum dd. Blr mörkgula: kantblr undertill ofta åtm. mot spetsen röda. e. Stift grönaktigt. HIERACIUM. 591 f. Stjälk spritt stjärnhärig; bl. o. stjälk glest mjuk- håriga 6. scandinAYiciim ff. Stjälk tätt stjärnhårig; bl. o. stjälk tätare borst- håriga .... 7. praténse ee. Stift gult; kantblr ljust gula utan rött undertill. f. Blad blågröna; holkar små, körtelMriga med få enkla hår 12. auriculiniim ff. Bl. gröna: holkar stora, rikt körtelhår! ga med tal- rikare mörka hår 13. diibiiim (Jfr nr 15 dichotomum.) bb. (9 — 18). Förökn. gm underjord, utlöpare ell. rosetter. c. Bl. utan stjärnhår (stjälkbl. stund, undertill glest stjärnhåriga) 11. florentiniim cc. Bl. undertill ell. på båda sidor glest stjärnhåriga. d. Förökn. endast gm underjord, utlöpare: blr mörkgula: kantblr oftast undertill rödstrimm. ell. rödtoppade . 8. jemtländicum dd. Förökn. gm bladrosetter, ofta därjämte med underjord, utlöpare. e. Stift grönaktiga 10. transbottnieum ee. Stift gula. f. Bl. glest korthåriga. g. Holk utan ell. med få enkla hår 14. ^lomeråtulum gg. Holk med talrikare o. raka (stundom längre) hår . . 18. J)ul)éscen8 ff. Bl. rikt lång- o. oftast styvhåriga; holk långhårig (säll. kal), g. Korgställning fåblomstrig, kvastlik ell. gafifelgrenad ; holkar medelstora; stjälk låg 15. dichotomiim gg. Korgställn. rikblomstrig, oftast flocklik; stjälk hög- växt, h. Korgställn. regelbundet flocklik, sammansatt, med korta till mycket långa grenar; holkar små; stjälk vanl. flerbladig 17. cymösiiin hh. Korgställn. oregelbundet flocklik, med m. långa, ofta oliklånga grenar; holkar färre o. större; stjälk få- bladig 16. macrantliélum 1. H. macrolepideum Norrl. (H. pilosélla L. var. peleteriänum Lbg, ej Mér.; H. peleteriänum N. et P.). Bl. rikt o. ofta styvt långhåriga; korgskaft alltid enkla; holkar vanligen stora med breda, tillspetsade, stjärnhåriga o. körtelhåriga, vanl. även långhåriga fjäll. 6—7. Berg, backar, v. Sk., Hall., Boh. samt några lok. i Dis., Yrml. o. Dir. — Har flera var. med avs. på holkens beklädnad. I Yg., n.-ö. Sk., Bl. o. Sm. uppträda allm. mellanformer till var. sabulosörum Dahlst.: bl. mer mjukhåriga; holkar oftast stjärn- o. körtelhåriga, säll. med spridda hår; varierar mycket till stjärnhårens riklighet o. körtlarnas storl. o. färg. 6 — 7. Rullstensåsar, öppna backar, berg, n.-ö. Sk., Bl.— Ysm. o. Uppl. (Hls.). 592 COMPOSITiE. 2. H. pilosélla L. (colL). Korgskaft mera säll. gaifelgrenade; holkar stora — medelstora; holkfj. smalare, spetsiga med växlande beklädnad av hår, körtlar o. stjärnludd. 6 — 7. Talrika former, rikligast i s. Sv., avtag, i art- o. individantal mot norr; torra, varma backar o. berg, Sk. — Dir. o. Ang., Jtl., Hrj. 3. H. Cérnuum Fr. Bl. m. e. m. stora, lansettl., glest långhåriga; hol- kar stora med täml. smala, spetsiga, täthåriga, körtel- o. stjärnhåriga fjäll; blr täml. mörkt gula, kantblr nndertill rödstrimm. 7. Ängsbackar o. sätervallar i fjällens björkreg.. Dir., Hrj. o. Jtl. — var. herjeddlicuni Dahlst., lägre o. spädare med ljusare blomfärg, mjukare hårighet, rikligare stjärnludd på bl:s undersida. 7. Hrj., Jtl. 4. H. auricula L, Stj. vid basen med spridda borsthår; bl. tunglika, trubbiga (säll. ngt spetsade), i kanten o. på mittnervens undersida gleshåriga; korgställning fåblomstrig; holk m. e. m. tätt körtelhårig, mera sällan med spridda, mörka hår, vid basen stjärnhårig; holkfjäll breda, trubbade, brett o. ljust hinnkant.: utlöpare med tilltagande bladstorlek mot spetsen. 6 — 8. S. Sv. — Jtl. o. Vb. Bildar överallt där den växer tills, med H. macrolepideum o. dess var. sahiilosörum hybrider, som mest likna H. auricula, men ha större holkar, upprepat gaffelgrenad korgställning o. svagt stjärnludd på bl:s under- sida (H. auriculceförme Fr.). 5. H. suécicum Fr. (colL). Stj. ända till spetsen glest styvhårig o. körtelhårig; bl. täml. breda, utdraget spadlika, trubb. ell. kort spetsade, i kan- terna o. pä mittnervens undersida glest borsthåriga; korgställning med håriga o. körtelhåriga grenar; holkfjäll mörka, trubb., ofta i spetsen rödanlupua, brett o. ljust hinnkant.: blr vanl. mörkare än hos föreg.: utlöpare med mot spetsen i storlek avta<5. bl. 7 — 8. Huvudf. har blekgröna bl., smaltrubbiga holkfj., ostrimm. kantblr o. gula ell. ngt mörknande stift. — Övriga anmärkningsvärda former äro: Subsp. COChleätuni Norrl., med blekgröna, rundtrubb., ngt kupiga blad; i spetsen rödfärgade, bredtrubbade holkfjäll, vanl. rödstrimm. kantblr, mörka stift; — Subsp. helvéolnm Dahlst., med smalt tunglika, trubb. ell. ngt spetsiga bl.; i synn. upptill jämte h:)lkarna styvhår, o. rikt glandelhår. stjälk, mörka holkar med smaltrubbade fjäll o. ostrimm. kantblr samt gula stift; — Subsp. rhodolépis Norrl., med smala, ngt blågröna, spetsiga bl., mörka holkar med spetsiga, rödtoppade fjäll o. gula stift; — Subsp. leiöphanum Dahlst., med ljust gröna, trubb. bl., storblad. utlöpare med mot spetsen tilltagande bladstorlek, breda, trubbade fjäll, upptill rikt stjärnhårig stjälk, gult stift o. rödstrimmiga kantblr. — Huvudf. på fuktig ängsmark, Sk.— Vrml. o. Gstr. Öv- riga former i företrädesvis fjällens björkregion på ängsbackar o. sätervallar: cochleåtum Jtl. o. Vb. — Vrml. o. Uppl. (Sdml.); helvéolum Jtl. o. Vb.— Hrj. o. Hls.; rhodolépis o. leiöphanum Jtl., Hrj., Hls. 6. H. scandinåvicum Dahlst. Stj.. O— 2-bladig; bl. m. e. m. smalt lans. spets. ell. ngt trubbade, i kanten o. på mittnervens undersida håriga; korg- ställning fåblomstrig, ofta ngt sammansatt; holk som hos föreg. men rikligare stjärnhårig; holkfjäll trubbade, ljust hinnkant. 6 — 8. — Huvudf. har glest korthåriga bl. o. korta, mörka hår på holkar o. skaft. En hithörande form är: pilipediförme Norrl, (amblycephaloides Dahlst.) med rikligare o. längre, mörka HIERACIUM. 593 hår på örtstånd o. holkar. — Var. ofta med rörformiga kronor. Företrädesvis i fjällens björkregion, ängsmark o. sätervallar, Jtl., Hrj., Ang. — Hls. 7. H. praténse Tausch (H. dlmorphnm Norrl., H. ostrogöthicum N. etP.). Stj. styvhårig o. stjärnhårig, upptill körtelhårig; bl. mörkt gulgröna, m. e. m. lans., överallt styvhåriga; korgställning kvastlik, smsatt, mångblorastrig; holk klädd av långa, styva hår, glandier, körtlar o. stjärnludd; holkfjäll spetsiga, m, e. m. hinnkant.; blr mörkgula, kronor rörformiga: kantblr utan färgad strimma ell. i spetsen rödfärgade; utlöpare kraftiga ovanjordiska. 6 — 7. Skogs- ängar, huvudf. s.-v. Sk., Sm., Ög., Gtl. — Hit sluter sig: H. colliniförme N. et P., med blekgröna bl., ljusare hårighet o. ljusare holkar med bredare hinnkantade fjäll; förvild. kring Uppsala o. Lund från Botan. trädg., Norr- köping, Växjö. 8. H. jemtlåndicum Norrl. Stj. m. e. m., i synn. nedtill tätt långhårig, körtelhårig o. upptill stjärnhårig; bl. rent gröna, fasta, m. e. m. brett lans., ofta glest fintand., i synn. undertill o. på mittnerven täthåriga: korgställn. kvast- lik, m. e. m. smsatt: holkar mörka, tätt mörkhåriga, körtelhår, o. glest stjärn- hår.; holkfj. smala, smaltrubb., med rödfärgad spets. 7 — 8. Fjälltrakter, björk- 0. barrskogsregion., huvudf., Jtl., Ume o. Asele Ipmk. — Hit sluter sig H. psoudoflämmeum. Dahlst. ; lik föreg., men rikligare hårig o. med kortare blr o. undertill enfärg. ell. rödtoppade kantblr; Hrj. 9. H. aurantiacum L. Stj. långhårig, glest stjärnhårig o. upptill även körtelhårig; bl. tunna, gröna, avlångt spadlika, trubb. ell. ngt spetsiga, i allm. helbrädd., överallt rikt håriga; korgställn. m. e. m. smsatt, ofta mångblomstrig : holkar m. e. m. rikhåriga, körtelhår, o. glest stjärnhår.; holkfj. täml. breda, trubbade. 6 — 7. — Huvudf, förvildad i nästan alla landskap till Vrml. o. Hls., parkanläggningar o. ängsmark. Subsp. excélsius Norrl. (H. bicolor Hartm. FL), svagare hårig; kantblr purpurfärgade, diskblr orangegula, i spetsen m. e. m. purpurfärgade ; holkfj. mera smaltrubbade. Skogsäng., mossar, Sm., s. Ög. 10. H. transböttnicum Norrl. Stj. hög, nedtill tätt korthårig, uppåt körtelhårig, f. ö. stjärnhårig: bl. lökgröna, de inre smala, långspets., ofta glest fintand., tätt korthåriga; korgställn. vanl. flocklik, föga smsatt; grenar körtel- 0. korthåriga av mörka hår, glest stjämhåriga; holk. mörka, små, körtelhåriga, glest korthår. av mörka hår o. svagt stjärnhåriga; holkfj. breda, spetsiga, upp- till ngt hinnkant.; blr gula, kantblr enfärgade. 7—8. Fjällens björk- o. barr- skogsregion på ängsbackar, sätervallar m. m., Jtl. o. Vb, — Hrj. o. Hls. 11. H. florentinum N. et P. Stj. späd, till största delen utan stjärnhår, glest borsthårig, upptill körtelhårig; bl. i kanten o. på mittnervens undersida glest borsthåriga; korgställn. gles, kvastlik; holkar vanl. m. små, körtelhår., ofta även glest borsthår., m. glest stjärnhår.; holkfj. smala, m. e. m. svartgröna, oftast ljust hinnkant. — Huvudf. saknas hos oss; närst. former sparsamt an- träffade i ö. Sv. — Hithör. former äro: Westooi Almqu., lågväxt, 1 — 2-bladig, yttre rosettbl. spadlika, inre smalt tunglikt lans., spets., ofta violettanlupna med röd mittnerv; holkar korta, breda, mörka i upplöst kvast, körtelhår.; kron- bräm inrullade; förökning gm skaftade rosetter. 6 — 7. Kalkhedar, Gtl. — gotländiciim Fr., spädare än föreg.; bl. rikare borsthår., inre rosettbl. mer 38—164295. Lindman, Flora. 594 coMPOsiTj^i. utdragna o. långspetsade; holkar smärre o. smalare, rikt borsthår. o. körtelhär., ngt stjärnhår., i mera rikgrenig o. smdragen ställning: kronbräm väl utveck- lade; förökning gm oskaft, rosetter. 6—7. Kalkhedar, Gtl., sälls. — sub- gotlcmdicum N. et P., lik föreg. men grövre: stjälkbl. undertill m. e. m. stjärn- håriga; holkar i hopträngd, mer smsatt korgställn. med rikligare körtlar, hår o. stjärnludd. 6 — 7. Kalkhedar, Gtl., täml. allm. 12. H. auriculinum Almqu. Stj. vanl. spensl., 1 — 2-blad., hårig o. glest körtelhårig: bl. tungform., de inre m. e. m. spetsiga, undertill täml. tätt stjärn- håriga; korgar få i kvastlik ställning: holkfj. trubb., mörka, de yttre med ljus hinnkant. 7—8. Huvudf. (Norge) saknas hos oss, men m. närstående äro: béllulum Dahlst., skild gm saknad av hår på holkarna. Jtl., Hrj. — fiacci- cåule Norrl., skild gm längre holkar med längre körtelhår o. inbland, längre hår (kantblr ofta med rödfärgade tänder). Jtl., Hrj. — Mer avvikande är den östsvenska: asciädium N. et P., stjälk o. bl. borsthäriga. 6 — 7. Uppl., n. Sdml.; på Gtl. v. Icerbroense Almqu., med rikare borsthåriga holkar: — delicåtulum Lönnr., gles o. enkel korgställning med avlägsnade nedre grenar, större, bredare korgar; överallt glest borsthårig; Gtl. 13. H. diibiuin (L.). Stj. i allm. hög, O— 2-bladig, glest hårig samt upp- till ell. ända från basen körtelhårig, upptill styvt o. mörkt hårig; yttre bl. trubbade, inre ell. de flesta spetsade, på båda sidor stjärnhår, o. glest håriga; holkfj. smalt o. ljust hinnkan tade, trubbiga. 6 — 7. Öppen ängsmark, backar, Dis., Vrml., Vsm., Dir. — Former, som ansluta sig hit, äro: teneréscens Norr]., stj. ända från basen o. i synn. upptill tätare körtel- o. stjärnhårig, nedtill kort- hårig: hopträngd, smsatt, kvastlik till flocklik korgställning med grenarna och de smärre ngt stjärnhåriga holkarna rikt körtelhåriga. Sk. — Jtl., Vb. — vacillans Norrl., skild gm nedtill rikt långhårig, upptill mörkhårig stjälk samt glesare körtelhåriga men rikligare håriga holkar. Vrml. o. Uppl. — Jtl. o. Vb. I Norr- land ett flertal besläkt. former med växlande holkbeklädnad m. m. 14. H. glomeråtulum Almqu. Stj. stjärnhår., glest korthår. o. i synn. upptill glandelhårig; bl. ngt bläaktiga, på båda sidor stjärnhåriga, de yttre spadlikt ellipt., de inre smalt lans.; stjälkbl. oftast i kanten o. på mittner- vens undersida glest körtelhåriga: korgställning rikblomstrig, smsatt, kvastlik: holk smal, körtelhår, o. med spridda, korta hår, stjärnhårig: holkfj. m. e. m, hinnkant.: inga utlöpare. 6 — 7. Lundängar, ängsbackar m. m., Sm. — Gstr., Nr., Vsm., Dir. — Hit ansluta sig: glossophyllum Norrl. med bredare o. kor- tare, hårlösa holkar, jämte skaften klädda av täta körtelhår, samt med bredare, mer trubbade bl. Ög., Vg.— Uppl., Vrml.: — umbelliflörum N. et P., skild från föreg. genom smalare bl., smalare o. smärre holkar med ljusare holkfj. o. rikligare stjärnhår samt flocklik korgställning. Ög. — Uppl., huvudsakl. i skär- gården. 15. H. dichötomum Fr. Stj. O— 1-bladig, långt borsthårig, upptill kör- telhår., glest stjärnhår.: bl. blågröna, de yttre spadlikt ellipt, de inre tunglikt lans., spetsade; korgställn. upprepat gaffelgrenad; holkar korta, breda, körtel- håriga o. stjärnhår.; h:fjäll täml. breda, spetsiga, brett o. ljust hinnkant.; blr gula; förökn. gm oskaft, rosetter. 6—7. Huvudf. kalkhedar, n. Gtl. — Hit ansluter sig: bigéminum Lönnr.: skild från föreg. gm större holkar, rikare HIERACIUM. 595 borsthårig stj., oftare borstliåriga korggrenar o. holkar samt spetsigare, smalare hinnkantade holkfj. 6 — 7. GtL, allmnre än föreg. 16. H. macranthélum N. et P. (H. cymosum L. var. paradoxum Lbg). Stj. oftast grov, rikt, mjukt ell. styvt borsthår. o. stjärnhår.; korgställn. m. e. m. långgrenig (flock- ell. kvastlik): flockgrenar ofta stödda av stora, bladlika skärmblad (liksom hos en del former av följande art): holk stjärnhår, med körtlar o. länga hår: bl. lans., spets. Huvudf. i Norge, men närstående former i ö. Sv., Sm.— Uppl., Gtl., torra ängsbackar. — Ngt avvikande är: crassiuscu- him Almqu., holk näst. endast körtelhårig ell. med få borsthår på ett o. annat holkfj.; ö. Sv., Ög.— Uppl., Gtl. 17. H. cymösum L. (coU.). Stj. högväxt, åtm. nedtill tätt långhår. av styvare ell. mjukare hår: yttre rosettbl. breda, trabb., inre m. e. m. lans., stora, spetsade, stjärnhår.; korgar i ofta långgren, flock (säll. i kvast), rikt långhår., mera säll. blott körtelhår. 6—8. Till denna kollektivart kunna hänföras följ former: setigeriforyne Dahlst., holkar små, rikt stjärnhår, med spridda körtel- hår, i rikblomstrig, srasatt kvast; korggrenar rikt stjärnhår, o. svartfotat borst- håriga, utan körtelhår: bl. smala. Sm.— Uppl. — mollisétum N. et P., holkar ljusa, med brett hinnkant, fjäll, klädda av täta, långa, ljusa borsthår samt få, näst. omärkl. körtelhår men glesare stjärnhår, än föreg.; korgar i rikblomstrig flock med rikt stjärnhår, o. långhår., föga, n. omärkbart hörtelhår. grenar; bl. breda. Ög.— Uppl. — stiptötrichum Almqu., stj. lägre än hos föreg., fåbladig: holkar små, täml. tätt långhår., körtelhår., glest stjärnludna: fjäll blekkantade: korg- ställning regelb. flocklik, ofta med m. långa, långhår., körtelhår, o. stjärnludna grenar, ej sällan stödd av bladlika skärmbl. : Sm. — Uppl., Vg., Dis., 01. — holmiénse N. et P., holkar små, mörka, i synn. vid basen täthår., f. ö. körtel- hår, o. glest stjärnhår.; korgställn. smsatt, ofta långgrenad, flocklik ell. ngt kvastlik med körtelhår., stjärnhår, o. glest borsthår. grenar; bl. oftast breda; BL— Uppl. — leptadéniuM Dahlst., nära föreg., med rikt stjärnludna holkar, på dessa o. korggren:a rikt borsthårig av svartfotade hår o. rikt klädd av små, täta körtelhår; korgställn. m. hopdragen; bl. smala. Sm.— Uppl. — Upldndice N. et P., holkar täml. stora, mörka, med ngt blekkant. fjäll, klädda av mörka borsthår, körtlar o. glesa stjärnhår; korgställn. vanl. hopdragen, flocklik ell. ngt kvastlik, dess grenar stjärnhår., grovt körtelhår, o. glest håriga av mörka borsthår. Ög., Vsm., Vrml.— Jtl., Ång., Gtl. — heterötrichum Dahlst., holkar små i rikblomstrig, ofta långgrenad flock; holkfj. o. korgskaft klädda av täta, mörka körtelhår utan inbland, hår; de förra glest, de senare tätt stjärnhår.; stjälk nedtill tätt o. långt borsthårig. Bl. ~ Uppl. 18. H. pubéscens (Lblm). Stjälk vanl. högväxt, åtm. nedtill m. e. m. tätt korthår. av styvare ell. mjukare hår; yttre rosettbl. trubb., inre spetsade, på båda sidor m. e. m. stjärnhåriga; korgar små, ljusa, i rikblomstrig flock, körtelhår., stjärnhår, o. glest till spritt korthår. 6—8. Ög.— Hls., Vrml., Dir. — Hit höra såsom mera anmärkningsvärda: polymnoon N. et P., med kortare och tätare mjukhåriga, rikligare stjärnludna bl., ännu mera kort- o. mjukhår. stjälk; holkar små, ljusa, stjärnhår, o. tätt glandelhår. med spridda, m. korta hår; korgställn. ofta med stora, bladlika skärmbl. vid basen, ej säll. m. lång- grenad, ofta upptagande Vs — V2 av stjälkens längd, dess grenar rikt stjärn- 596 COMPOSTT^. Indna o. glest körtelhår, med spridda, korta hår. Ög. — Mpd: Yrml., Dir. — contrdctum Norrl., skild gm tätare, mörkare o, grövre hår på holkar o. skaft, större o. mörkare holkar o. bredare, ngt styvhårigare bl. samt mer styvhårig stjälk; korgställn. hopträngd; hela växten grövre. Uppl. — Hrj., Jtl., Ång. — nigrans Almqu., på holkar o. skaft tätare hårig än föreg. av grövre, näst. till hela sin längd mörka, korta hår. Sdml., Uppl. — euryanthélum Dahlst, holk. i flocklik, rikblomstrig kvast, tätare grått stjärnhår, än ngn av de föreg., med små, täml. rikliga körtelhår o. glesa. m. korta, svartfotade här; korgskaft vita av stjärnhår, med glesa körtlar o. spridda, korta här. Sm.— Sdml., Nr. — eusciddiiim N. et P., lik föreg., men med mindre rikt stjärnhåriga holkar o. längre o. grövre, svartfotade hår på holkar o. skaft. Sm.— Ög.; Dis., Vrml. — isothyrsum N. et P,, korgar vanl. m. små, stjärnhår, (men mörka), ntan hår men med små, rikliga körtelhår: korgställn. flocklik, oftast smsatt, med ofta långa stjärnhår, o. glest körtelhår, grenar, stånd, upptagande Vs — "^/s av stjälkens längd; bl. rikt stjärnhår, jämte stjälken mycket kort mjukhår.: liknar till holkar o. korgställn. heterötrichum av nr 17 men är lätt skild gm hårigheten. Bl.— Sdml. 2. Ärchierdcium, översikt av grupper och ^indergrupper. a. Holk med oskaftade småkörtlar. b. Även bladen, åtm. stjälkbl., med småkörtl.; stj. o. bbskaft med mjuka hår: alpina o. subalpina arter 1. Alpina (1-19) c. Stjälk oftast låg, fåbladig, 1 — fåblomatrig: holkar oftast stora med m. e. m. löst frånstående ytter- hkfj., vanl. långhåriga: hår med m. kort, för- tjockad ell. omärklig bas, långt Ijusspetsade; ro- settbl. vanl. tunglika— spadlika: frukt stor, röd- brun—svart la. Eiialpiua (1—9), cc. Holkar små till medelstora i vanligen rik, nedåt s. 607, 608 i allmänhet begränsad ställning: holkens hår med utvecklad, tydligt förtjockad bas o. kortare, vit spets; frukt mindre, svart. d. Stjälk oftast högväxt, 1— 2-bladig; rosettbl. oftast många med bred, väl begränsad skiva o. långt skaft; holk med tilltryckta, oftast mera körtel- håriga fjäll Ib. Nigrescéntia dd. Stjälk flerbladig: stjälkbl. stora, väl utvecklade, (10—18), s. 608-610 oskaftade med omfattande bas : rosettbl. små med skivan nedlöpande på det breda skaftet .... le. Bepilata (19), s. 610 bb. Bl. utan småkörtlar, jämte bhskaft o. stjälk åtm. nedtill med m. e. m. styva, tydl. tand. hår, m. e. m. blågröna: stjälk 1 — flerbladig: förökning genom mång- till fåblad. rosetter ell. hos flerbladiga former gm underjord, knoppar; holk stor till me- HIERACIUM. 597 dclstor med växlande beklädnad; stift gult (säll. ngt svartgrönt) 2. Oreädea (20—23), aa. Bl. o. holkar utan sniåkörtlar. s. 611 b. Bl. icke stjälkomfattande med sin bas (ell. blad- skaftets bas). c. Stjälk O- till flerbladig; stjälkbl. glest sittande, kortare än ledstyckena; bl. mera olikformiga; frukt mindre än hos föreg. grupper, svart; stift gult ell. grönsvart o. Yul^ata (24—75), d Stjälk O— 2-bladig, åtm. det nedre bladet skaftat; s. 612 rosettbl. talrika, breda med bred, från skaftet i allm. väl begränsad skiva med oftast äggrunt till hjärtlikt pillik bas; bl:tänder ell. flikar oftast med buktiga sidor, de nedersta ofta bakåtrikta- de ; förökning gm bladrosetter (vid blomn. stund. vissnade) 3 a. Silvaticiforiiiia, e. Stjälk O— 1-bladig; blad oftast grå- ell. blågröna, s. 612—617 ovan glatta, undertill svagt håriga o. m. e. m. stjärnhåriga; korgställn. kvastlik, vanl. med m. e. m. utstående, m. e. m. långt åtskilda, långa grenar; glandier vanl. små o. fina a. Subcwsia (24—26), ee. Stjälk högre, 1 — 2-bladig; bl. oftast gulgröna till s. 612, 613 rent gröna, rikhårigare än hos föreg., undertill i allm. föga ell. ej stjärnhåriga; korgställn. i allm. mera hopdragen med mera uppåtriktade, bågböjda o. vanl. korta grenar, kvastlik ell. åtm. i sin övre del flocklik (i. Subvul^åta (27—38), dd. Stjälk 2—5- ell. flerbladig; stjälkbl. oskaft. ell. - s. 613—617 det nedersta skaftat; rosettbl. i allm. mindre talrika än hos föreg. (hos flerbladiga former ofta bortvissnande), vanl. ej breda med oftast m. e. m. nedlöpande bas o. i allm, med mera likformiga, framåt- ell. utåtrikt. tänder, som vanl. hava rakare sidor; körtlar större 3 b. Vul^atiförmia, e. Stjälk 2— 3-(8äll. fler-)bladig med vanl. rikbladig s. 617—625 (hos flerbladiga arter fåbladig o. ofta vissnande) rosett vid basen; bl. oftast m. e. m. blågröna, kala ell. under svagt håriga med m. e. m. ned- löp. (säll, rundad ell. tvär) bas o. vanl. mer rak- sidiga, framåtriktade tänder; korgställning vanl. långgrenig med utstående grenar (säll. mer hop- trängd); holkar täml. stora; körtlar i allm. svagt utbildade a. Cifesia (39—46), ee. Stjälk högre, 3— 5(— fler)-bladig med fåbladig, hos s. 617—620 flerbladiga former ofta vissnande rosett vid ba- sen; bl. i allm. m. e. m. gröna, smalare o. rik- 598 coMPOsiT^. hårigare än hos föreg., med ncdlöp. bas o. i allm. mer framåtrikt. tähder (ell. flikar); korgställning mer hopträngd, kortgrenig, kvastlik, uppåt ej säll. flocklik; holk vanl. mindre; körtlar större /5, "Viilg-åta genuina cc. Stjälk fler- till mångbladig, bl. av ledstyckenas (Enviilgåta) (47 — 75), längd ell. ngt längre, alla m. likformiga o. oskaf- s. 620 — 625 tade utom de nedersta; förökning gm underjord. knoppar 4. Rigida (76—78), bb. Bl. m. e. m. stjälkomfattande (sällan med smal s. 625, 626 bas: 89. umhellåtum). c. Stjälkbl. 1 — få ända till många av växl. form, de mellersta oftast nedom mitten hopdragna o. vid basen utvidgade, alla m. e. m. omfattande; de nedersta (eller enda, om blott ett stjälkbl, finnes) med vingat skaft o. vidgat, omfattande fäste; körtlar i allm. väl utvecklade 5. Prenantlioidea d. Stjälk 1— fåbladig med långt åtskilda bl. ell. (79—85), s. 626—628 dessa av ledstyckenas längd (säll. hälften längre); förökning gm fler— fåbladig, oftast åtm. till större delen vid blomningen kvarsittande bladrosett.; frukt svart 5 a. Alpéstria (79—83), dd. Stjälk mångbladig med tätsittande blad, alltid s. 626, 627 längre än ledstyck:a, utan bladrosett vid basen; nedersta bl. oftast vissnande vid blomn.; förök- ning gm underjordiska knoppar; frukt svart till halmgul 5 b. Prenanthoidea genuina (Euprenantlioidea) cc. Stjälkbl. talrika, tätsittande, i allm. mer tand. (84 — 85), s. 627, 628 än hos föreg., alla mer likformiga, de mellersta icke (ell. nedom mitten föga) hopsnörda o. där- efter vidgade; de nedersta alltid vid blomningen vissnade; förökning gm underjord, knoppar; hol- kens körtlar svagt utbildade ell. felande; frukt svart till rödbrun 6. Foliösa (86—89), s. 628, 629 Archieracium, art öv er sikt. a. (1 — 19). Bl. o. holk med oskaftade småkörtlar. b. (1—9). Holk stor, med löst tilltryckta fjäll (i synn. de yttre). c. Holk ensam, stor, med m. löst tilltryckta ytter- fjäll; svagt utbildade stjälkbl., låg stjälk ... 1. alpinum cc. Stjälk högre, med vanl. bättre utbild. stjälkbl. o. oftast flera holkar med mindre löst tilltryckta j^tterfjäll. d. Stift (rent) gula. e. Stjälkbl. ända till 3, föga tand. ell. näst. hel- brädd., roBsttbl. små, oftast hela, tunglika ... 2. adspérsum HIERACIUM. 599 ee. Bl. m. e. m. tand., ofta grovtand.; rosettbl. bre- da, tunglikt lans. till äggrunt lans.; stjälk enkel ell. grenig. f. Blomfärg starkt rödgul; bl. ovan glansiga, näst. hårlösa 4. vitellicolor ff. Blomfärg ljus; bl. ej glansiga, överallt håriga . 3. g-löbiceps dd. Stift m. e. m. mörka. e. Kronbräm förkortat, m. e. m. deformerat: stift därför ofta långt utskjutande 8. lepto^lössum ee. Kronbräm väl utvecklat. f. Holkar långhår. av täta, ljusa hår, g. Rosettbl. långskaft., oregelb. o. grovt tand.; holk lång med smal, snurrform. bas 7. praeiliaturum gg. Rosettbl. smala, kortskaft., ej ell. glest tand.; holk kortare o. bredare med tvär ell. rundad bas. h. Stjälk ofta rikgrenig med uppåtrikt., raka gre- nar; bl. med glesa, ofta grova tänder; holk med äggrund, ngt nedlöp. bas; korgskaft med få kör- telhår 6. potamophilon hh. Stjälk oftast enkel, enblomstrig; alla bl. helbrädd, ell. med små, glesa tänder; holk bred med näst. tvär bas; holkskaft med talr. körtelhår .... 5. froudiferiim ff. Holk rikt körtelhår, o. med m. e. m. rikliga, korta, mörka hår 9. petiolåtlim bb. Holk jfrlsevis liten med tätt tilltryckta holkfjäll; korgställn. oftast mångblomstrig, nedåt m. e. m. väl begränsad. c. (10—18). Stjälkbl. 0—2, kort skaftade; övriga bl. i rik rosett. d. Holkar mörka, klädda av rikliga körtelhår, stund, med inbland, få till enstaka, korta, mörka hår. e. Holkfj. mörka, näst. järanbreda, riTjligt körtel- håriga av mörka körtlar; grenar raka, långa . . 10. ortliopodum ee. Holkfj. från bredare bas tydl. avsmaln. till en trubbad ell. skarp spets, rikl. körtelhåriga av kortare, gulknappiga körtelhår, utan ell. med en- staka inbland, hår. f. BL breda jämte stjälkbl. täml. tätt skarptand.; holkar stora, breda på mer utstående, tätsitt. skaft; holkfj. upptill i kanten svagt stjärnhår., hårtofsade 11. bracliypodåriiiiii ff. Bl. smalare, glest o. brett tand. ell. näst. hel- brädd.; holkar smärre på uppåtriktade grenar . 12. mélainon dd. Holkar klädda av körtelhår o. rikliga, kortare var. peculiäre ell. längre hår. e. Holkfjäll (utom de yttersta) utan stjärnludd. 600 COMPOSIT^. ff. ff. aa. b. d. dd. E,osettbl:s skaft kortare än ell. av skivans längd; korgställning med m. e. m. långa, raka, uppåt- rikt, grenar. Holk lång; fjäll med m. e. m. utdragen, smal, nästan jämnbred, oftast ngt trubbad spets ... 18. tumésceng Holk kort; fjäll korta, från bredare bas utdragna i en skarp spets 12. lllélainon Eosettbl:s skaft (åtm. hos de flesta bladen) längre än skivan: korgställning med m. utstående, m. e.m. bågböjda grenar; holk stor, tjock; fjäll spetsade 13. Clirvåtum Holkfjäll stjärnhår., åtm. i kanten. Bl. (åtm. stjälkbladet) ovan m. e. m. brunfläckiga. Holkfj. breda, i synn. i kanten med t3*dligt hopat stjärnludd 15. poecilostictiim D:o smala, mer spetsiga med över alla fjällen m. e. m. jämnt utbrett stjärnludd 14. coiispiircans Bl. aldrig fläckiga. Alla bl. m. e. m. rikt o. långt, ofta sj-llikt tand. ell. flikade 16. ovåliceps Bl., i synn. rosettbl., med små glesa uddtänder ell. korta tänder 17. dolicliocéphallim Stjälkbl. 3—5, oskaftade, svagt stjälkomfatt. ; rosettbl. fåtaliga, tunglika till lansettlika ... 19. depilåtlim Bl. utan småkörtlar. (20 — 83). Förökning gm mång- till fäbladig ro- sett, hos mångbladiga arter ofta vissnad vid blom- ningen; aldrig gm slutna knoppar. (20—34). Stjälkbl. 0—3, skaftade; rosettbl. tal- rika, hela ell. oftast ojämnt tand. till flik. med tvär, hjärtl. ell. rundad, säll. ngt nedlöp. bas. Holk med småkörtlar; bl. blågröna, liksom stjäl- kens nedre del rikt styvhåriga; stift gula ... 20. Schmidtii Holk utan småkörtlar; bl. gröna ell. vit- till blä- ell. grågröna, liksom stjälkens nedre del m. e. m. mjukhåriga. (24 — 26). Stjälkbl. 0—1, vanl. fästat närmare basen; korgställn. med långa, vanl. långt skilda o. utbredda, föga bågböjda grenar. Holkfjäll smala, oftast nästan jämnbreda o. åtm. de inre spetsade till sylspetsade, vanl. till större delen spritt ell. överallt stjärnhåriga ..... 24. silvåticum Holkfj. bredare, trubbade, med m. e. m. bred, tydlig, ända till spetsen nående stjärnluddskant. Holk liten, rikt körtelhårig med inbland, korta hår; fjäll med bred gtjärnluddskant; stift mörkt 25. triang-ulåre HIERACIUM. 601 gg. Holk större, körtclhårig, med tydliga stjärnludds- kanter; stift gult 26. lacerifölium ee. (27—38). Stjälkbl. 1, väl utvecklat, ofta fäst nära mitten av stjälken ell. 2 m. e. m. skaftade; korgställningsgrenar m. e. m. närmade till var., kortare o. mer bågböjda, ofta flocklikt ordnade. f. Holkar m. e. m. körtelhär. med inbland, glesa till talrika hår. g. Holk rikare hårig av kortare ell. längre, vanl. ljusa hår. h. Holkfj. utan stjärnhår (utom på ytterfjällens bas); hår långa, ljusa, talrika; körtelhär små . 27. expålliduiii hh. D:o i kanten ell. å hela ytan stjäruhåriga. i. D:o i kanten med bredare ell. smalare stjärn- luddsrand. k. Bl. o. stjälkbas rikt håriga 28. Sfl^ittåtuiii kk. Bl. på översidan n. glatta, f. ö. jämte stjälkbasen glesare håriga 29. sarcophyllum ii. Holkfj. å hela ytan stjärnhåriga (tätast mot kan- terna) 30. chloréllum gg. Holkar med glesa, mörka o. korta hår. h. Tydligt ludd å holkfjällens kanter; fjäll trubb- spetsade 31. urbicaus hh. Utan ell. blott med spridda stjärnhår i holkfj is kanter; fjäll sylspetsade 32. preeténeriim ff. Holkar körtelhåriga, utan inbland, hår (vid av- blomstringen dock ofta med få hår på huvud- holken), g. Holkfj. näst. utan stjärnhår ell. de yttre med otydliga stjärnhår å kant o. rygg 33. seiTåtifrons gg. Holkfjällens kanter med tydligt begränsad, än sinal än bred stjärnluddsrand, stund. näst. täc- kande fjällets hela yta. h. Holkar stora o. vanl. breda med tvär ell. rundad bas; holkfj. näst. jämnbreda, m. e. m. brett till smalt trubbade. i. Alla bl. mycket långskaftade, breda med hjärtlik bas, oftast på översidan fläckiga . 35. pautéoluiil ii. Bl. ej långt skaftade, de flesta utom de yttersta med tvär ell. äggr., stund, ngt nedlöp. bas ... 36. iutegråtum hh. Holkar små, korta ell. smala med från bredare bas m. e. m. tillspetsade fjäll (åtm. de inre), i. Holk ljus med brett luddkantade o. även å ryg- gen m. e. m. rikt stjärnludna fjäll 37. obtéxtuili H. Hjéltii se under H. integråtum. 602 COMPOSIT^. ii. Holkar mörka; fjäll smalt luddkantade utan tyd- liga stjärnhår å ryggen, k. Holk kort o. bred; holkfj. korta, från bred bas kort tillspetsade 34. pelliiciduin kk. Holk täml. lång; holkfj. smala, långspetsade . . 38. lepistoides cc. Stjälkbl. 2—5 (ell. flera), de övre ell. alla oskaf- tade; rosettbl. (saknas stundom vid blomningen) få till talrika, bredare ell. smalare, med m. e. m, nedlöp. bas o. vanl, likform., kortare ell. längre tänder. d. Stjälkbl. ej stjälkom fattande. e. Holk med småkörtlar. f. Bl. o. stjälk svagt håriga; holkfj. vanl. smala . 21. saxifrag"!!!!! ff. Bl. o. stjälk långt borsthåriga 22. oréades ee. (—75, 23). Holk utan småkörtlar. f. (39 — 46). Rosettbl. vanl. talrika (saknas stund, vid blomningen hos former med flerblad. stjälk) i allm. täml. stora, oftast breda; tänd. ell. flik. ofta långa, framåtrikt; korgar på oftast långa o. långt åtskilda grenar; bladfärg oftast m. e. m. vitgrön — blågrön. g. ( — 43). Holk körtelhårig o. stjärnhårig utan in- bland, hår (hos orbolense dock stundom enstaka hår, hos porrigens stundom här på huvudholkens h. hh. 11. kk. Stjärnluddet utbrett över fjällens hela yta ... 39. opäcuiii Stjärnluddet huvudsakl. samlat i fjällens kanter, stund. näst. endast på de yttres. Stjälk låg, 1 — 2-bladig; rosettbl. breda, mörkt blägröna, med tvär ell. föga nedlöp. bas, lång- skaftade; holk lång med smal bas 40. porrigens Stjälk 2— flerbladig; rosettbl. ljust blågröna, i allm. smala med nedlöp. bas, kortskaftade ; holk liten till medelstor med rundad bas. Stjälkbl. vanl. fåtal. (2—6), hastigt avtag, i stor- lek uppåt. Holk mörk, endast svagt stjärnhårig på de yttre fjällens kanter; fjällspetsar brunsvarta utan hår- tofs; stift mörka 41. porrigentiforiue Holk ljusgrön med alla fjällen ell. blott de yttre i kanterna svagt stjärnludna; fjällspetsar gröna; stift gula (ell. gulgröna) 42. lifeticeps* Stjälk rikbladig (ända till 15-bl.); bl. jämnt av- tag, i storlek uppåt; rosettbl. få, vid blomn. vanl. vissnade (de nedre aldrig spadlikt tunglika); holk stor med få inbland, hår 43. orbolénse HIERACIUM. 603 gg. (44 — 46). Holk m. e. m. hårig o. stjärnhårig med få till spridda körtelhår. h. Holkfj. i kanten med tydlig, ofta bred stjärn- luddsrand, i. Holk täml. lång: fjäll smala, näst. jämnbreda, utdragna; hår mörka, längre, liksom ofta körtel- håren 44. dissimile ii. Holk kort; fjäll breda, avsmaln. till en trubbad spets; hår o. körtelhår korta 45. csesiomurörum hh. Holk överväg, hårig, med över fjällens hela yta ell. åtm. på ytterfjällen glest till rikligt stjärn- ludd 46. csesium ff. Rosettbl. vanU smalare med nedlöp. bas: bl:tän- der vanl. korta, framåtrikt.: korgställn. mer hop- dragen med kortare grenar, ofta m. e. m. flock- lik; bladfärg i allm. mörkare grön. g. (47—74). Bladrosett alltid tydligt utvecklad, fler- bladig; stjälk 2— 5-bladig. h. (47—56). Holk körtelhårig. i. Tydlig om än svagt markerad luddrand å alla fjällens kanter. k. Bl. å översidan m. e. m. brunrött fläckiga. 1. Bl. breda, m. e. m. brett lansettl., mörkgröna; holk bred med rundad bas; fjäll näst. jämnbreda, mer trubbade; stjälk långhårig 47. ornåtum 11. Bl. smala, smalt lans., ljusare gröna; holk liten, smal; fjäll från bred bas spetsade; stjälk nedtill gleshårig 48. eiistictuill kk. Blad icke fläckiga. 1. Stjälkbl. omkring 2, breda; stjärnluddet i fjäl- lens kanter mj^cket svagt utvecklat. m. Stj.bl. långt syltandade 49. acidodontiiiii mm. Stj.bl. ojämnt o. långt flik. ell. fliktandade . . 54. megålodon 11. Stjälkbl. vanl. 2—3, smala; bl. korttandade till uddtandade: stjärnluddsranden tydlig 50. subpelliicidum ii. Holkfj. utom de yttersta utan stjärnluddsrand (ell. med spridda stjärnhår över hela fjällets yta). k. Holkskaft utan ell. med glesa körtelhår. 1. Holkar med få ell. enstaka körtelhår; holkskaft utan körtelhår; bl. vanl. ovan brunrött fläckiga 51. hepåticum 11. Holkar med rikliga körtelhår. m. Stift o. märken mörka (grönsvarta); holk utan stjärnhår utom på basalfjällen 52. anfråctnm mm. Stift gula ell. gulgröna; märken gula; holk med spridda stjärnhår 53. lepidiilum kk. Holkskaft med rikliga, ofta kraftiga körtelhår. 604 COMPOSIT.E. 1. Holk bred med rundad bas; fjäll täml. smala, utan stjärnludd; körtelhår små, täta, gulkiiappiga 55. psendodiaplianuiu 11. Holk smalare o. längre med äggr. bas ; fjäll täml. breda; de yttre med svagt ludd i kanterna; körtelhår täta, långa, mörka 56. diaplianoides hh. (57 — 74). Holk m. e. m. körtelhårig o. överväg. hårig ell. med inbland, glesare till tätare, kortare till längre här. i. Holk överväg, hårig, ofta långhårig med (liksom holkskaften) få ell. enstaka körtelhår, k. Holk medelstor, korthårig av m. e. m. mörka, glesa hår. I. Stjälk flerbladig; alla även de övre bl. stora; ofta ända från mitten grenad i uppräta grenar; holkfj. breda o. korta, trubbade, hårtofsade, mörka 57. microcymoil II. Stjälk flerbladig med hastigt avtagande blad- storlek, vanl. endast i toppen grenad; korgställ- ning bättre begränsad; bladfärg m. e. m. blågrön. m. Holkfj. m. e. m. långspets., utdragna; korg med sparsamt ell. överallt spritt stjärnludd 58. ericetor um mm. Holkfj. breda o. korta, trubbade, med överallt rikt stjärnludd, i synn. mot fjällens kanter o. spets 59. fasciculåre kk. Holk stor, ofta bred, m. e. m. tätt långhårig av vitspetsade hår 60. subramosiim ii. Holk överväg, o. ofta rikt körtelhårig med korta, oftast mörka inbland, hår. k. Holkfj. utan stjärnludd, utom stundom på de yttres rygg o. kanter. 1. Fjäll alla ell. åtm. de inre spetsiga, m. Bl. smala, oftast (åtm. stjälkbl.) brunrött fläcki- ga; holkens körtelhår täta, långa med få ell. en- staka korta hår: stift grönsvart 61. criieiitif6lium mm. Bl. utan fläckar; holkens körtelhår korta med rikligare inblandade hår; stift gult. n. Fjäll långspetsade o. täml. smala, o. Bl. smalt lans., långspets., glest o. kort skarp- tand 62. smolåndiciim 00. Bl. bredare, äggrunda — äggrunt lans., tätare lång- tandade ell. smalflikade, kortspetsade 64. piunatifldum nn. Fjäll från bred bas smaltrubbade till kortspets, o. Stjälkbl. till större delen kortskaft., smala, ojämnt skarptand.; körtelhår o. hår m. korta 65. stipåtum 00. Stjälkbl. till större delen oskaft., breda, lans. — äggrunt lans., glest långtand. till långflik.; kört- lar o. hår längre, mörka 66. ampliflcåtum IIIERACIFM. 605 11. Fjäll alla tydligt trubbade: holk bred med run- dad bas: bl. fåtand., rosettblad trubb., oftast m. e. m. tunglikt lans 67. liiiguiförme kk. Holkfj. med över hela ytan ell. i kanterna spritt till rikligt stjärnludd. 1. Stjärnluddet huvudsakl. samlat i fjällens kanter. m. Holkfj. smala, näst. jämnbreda: stjärnluddsrand alltid tydl. i alla fjällens kanter, n. Holk liten, ljus, grönbrokig: korg liten: hår o. körtelhår m. korta, fina 68. striäticeps nn. Holk större, mörkare, mindre brokig: korg stor: hår o. körtelhår kraftigare, mörka 69. acroléiicum mm. Holkfj. från bredare bas hastigt avsmalu. i en kort spets: stjärnludd sparsamt i fjällens kanter, ofta otydligt 71. irrigiiiim 11. Stjärnludd glest till rikligt spritt över fjällens hela yta. m. Holk grå av tätt stjärnludd 72. oleosum mm. Holk med glest spritt stjärnludd, n. Holkfj. från bred bas tillspetsade: bl. mörkgröna, undertill oftast starkt violettfärgade: stift grön- aktigt 73. vulgåtiim nn. Holkfj. näst. jämnbreda, smaltrubbade ; bl. ljus- gröna, undertill ej rödviolett anlupna: stift gult 74. inyoliituin gg. Rosettbl. få, vid blomningen vanl. vissnade; stjälk fler-(vanl. 4 — 6-)bladig: habituellt lika arter av Eigida. h. Holk utan småkörtlar. i. Inre holkfjäll utan stjärnluddsrand. k. Fjäll täml. smala, smalspetsade: stift gult . . , 63. maerotomim kk. Fjäll breda, trubbspetsade : stift mörkt (grön- aktigt) 75. subrigidiim ii. Alla holkfj. om än svagt stjärnluddskantade . . 70. tridentåtiiiii hh. Holk med småkörtlar, stor o. bred: stjälk ned- till rikhårig 23. norvég^icwm dd. Mellersta o. nedre stjälkbl. tydligt stjälkomfat- tande. e. Rosettbl. talrika; stjälkbl. 1— 2(— 3), långt skil- da: holk smal 79. glaueélliim ee. Rosettbl. få, vid blomn. ofta vissnade; stjälkbl. 3 — 6, de flesta av ledstyckets längd ell. kortare; holk 1 allm. bred. f. Holk körtelhårig, utan hår. g. Holkar små på fina, långa skaft; korgställning m. e. m. utbredd: stjälk alldeles kal 80. leiopliyton 606 COMPOSITiE. gg. Holkar större pä m. korta ell. näst. inga skaft: korgställn. liten, hopträngd; stjälk hårig ... 81. geméllum ff. Holk ra. e. m. hårig o. körtelhårig. g. D:o med överallt spridda stjärnhår: fjällspetsar rundtrubbade 82. iiiutilåtnm gg. D:o näst. utan stjärnhår; fjäll m. e. m. spetsade 83. hiimidoriim bb. Förökning gm slutna knoppar; nedersta stjälkbl. små, spadlikt tunglika, jämnt övergående i de närmast övre, vid blomn. ofta vissnade bladen; stundom falsk bladrosett gm de nedre bl:s när- mande till varandra; stjälkbl, (få— )talrika. c. Stjälkbl. ej omfatt., de nedre ofta kvarsitt. vid blomn. d. Holk utan småkörtlar. e. Stjälk fåbladig, nedre bl. vanl. starkt närmade till varandra; holk klädd av glesa hår, körtlar o. stjärnludd 76. lapponicum ee. Stjälk flerbladig, vanl. högväxt. f. Holkar klädda av hår o. körtlar i växl. mängd, ofta med inbland, stjärnludd, stundom utan an- nan beklädnad än stjärnludd på fjällens rygg. g. Holk alldeles utan hår o. körtlar med en smal strimma stjärnludd på holkfjällens rygg .... 77. liiieåtliili gg. Holk med hår o. körtlar i växl. mängd o. fördel- ning, h. Fjäll utan stjärnludd i kanterna 78. rigidnm hh. Fjäll med en svag ell. tydlig stjärnluddsrand i kanterna 70. tridentåtiim ff. Holk utan all beklädnad (ell. blott spår därav); ytterholkfj. oftast med ngt utåtböjd spets; stjälk mång- o. tätbladig 89. umbellåtuin dd. Holk med småkörtlar 23. iiorvégriciim cc. Stjälkbl. m. e. m. stjälkomfatt. d. Stjälkbl. få, glest sittande. e. Holk bred, mörkhårig o. körtelhårig 82. mutilåtum (83. humidörum, se ovan) ee. Holk smalare, stjärnhår, o. körtelhårig 80. leioplijHon (81. geméllum, se ovan) dd. Stjälkbl. många till talrika, tätare sittande. e. Holk mindre o. smalare med avrundad bas, rik- ligt stjärnhårig i synn. mot fjällens kanter ell. blott nedtill stjärnhårig; på holkar o. skaft tal- rika körtlar. f. Bl. näst. helbrädd., smala, med kort spets . . . 85. tliiilénse ff. Bl. m. e. m. tätt o. skarpt tand. med utdragen spets, m. e. m. breda 84. subelåtnm HIERACrUM. 607 ee. Holk större o, bredare, slutl. kägelform, med tvär bas; på holkar o. skaft få ell. inga körtlar. f. Holk utan stjärnludd ell. med föga ludd (i fj. spets.). g. Holkskaft klädda av tätare körtelhår o. korta hår; de flesta fjällen i spetsen ngt vitluddiga; bl. täml. smala 86. polycomum gg. Holkskaft klädda av glesa glandelKår o. längre vit- spetsade hår: fjäll utan ludd; bl. i allm. breda, de flesta med rundad bas bl. crocåtiim ff. Holk med spritt stjärnludd, i synn. på fjällens mitt 88. angustliin 1. H. alpinum L. Stj. i allm. låg, tjock, rikt långhårig, stjärnhår, o. glest körtelhårig; rosettbl. täml. talr., spadlika — tunglika, långskaft., n. hel- brädd, till ojämnt o. glest tand., tätt långhår.; holk bred, rundad, tätt o. långt gråhårig, näst. utan längre körtelhår; fjäll breda, de ytt. ofta grönakt., blad- lika: stift gult. 7 — 9. Allm. i fjälltrakter, övre barrskogsreg. — snögränsen, Lpl.— Dir. — Till denna ansluter sig: H. includens Dahlst. (H. alpinum L. f. convoliitum Om.), skild gm ännu tätare långhår. holkar med grönare fjäll o. alltid inrullade kronbräm, som knappt höja sig över holkfj. Fjälltrakter lik- som föreg., Lpl.— Jtl., allmännast norrut. 2. H. adspérsum Norrl. Stj. gleshår. o. stjärnhår., näst. utan körtelhår, vanl. med 2—3, näst. jämnbreda ell. smalt tunglika, helbrädd. ell. otydl. tand., gleshår., ovan glest stjärnhår, bl.; enblomstrig ell. i toppen grenad; rosettbl. många, helbrädd. ell. fåtand., m. e. m. tunglika; holk täml. smal med mer tilltryckta ytterfjäll, de flesta spetsiga; stift stund, gulgrönt. 8, 9. Fjälltrakter: oftare ned i barrskogsreg., Jtl. — Dir. 3. H. glöbiceps Dahlst. Stj. täml. grov, 1— 2-bladig. enkel ell. grenad från bladvinklarna, rikhår. o. stjärnhår., upptill körtelhår.; stjälkbl. föga ut- veckl., näst. jämnbr., helbrädd, till otydl. tand., även på översidans mittnerv ngt stjärnhår.: rosettbl. breda, äggr. — lans., glest grovtand.; holk bred o. kort med rundad bas, rikligt långhårig, glest körtelhårig utan stjärnludd: fjäll breda, de flesta trubbade: yifjäll mer tilltryckta. 7,8. Fjälltr., fjällreg.— övre barrskogsreg., Hrj., Jtl. — Till denna ansluter sig: H. multicolor Dahlst. et Magnusson, bl. mörkare gröna, ovan ra. e. m. brunfläck.: rosettbl. mer trubb.: holk mörk, svarthår. o. rikligare körtelhår., smalare, med mer äggr. bas: fjäll spetsiga. Utbr. som nr 3, men allmnre. — En närstående, ofläckad form, som till holken mer närmar sig nr 1 alpinum, är H. crispum Elfstr. 4. H. vitellicolor Elfstr. Stj. medelhög, gleshår., glest stjärnhår., upp- till körtelhår, o. korthår., enblomstrig; stjälkbl. omkr. 2, föga utveckl., hel- brädd.—glest skarptand., gleshår.; rosettbl. talrika, stora, äggr. — ellipt. — lans., långskaftade; holk täml. stor o. bred med rundad — tvär bas, mörk, täml. rik- hårig o. körtelhårig utan stjärnludd; fjäll breda, kortspets. 7, 8. Fjälltrakt., huvuds, i fjäll- o. björkreg., Hrj., Jtl. 5. H. frondifenim Elfstr. Stj. 15—20 cm h., borsthår. o. upptill täml. rikligt körtelhår., glest stjärnhår. ; stjälkbl. 2 — 3, smala, jämnbreda, ovan utan stjärnhår ell. med blott sparsamma på mittnerven ; y. rosettbl. äggr.— ellipt. — 608 COMPOSIT^. spadlika, de inre utdragna, smala, m. e. m. spetsade; holk mörkhårig, näst. utan körtel- o. stjärnhår; fjäll täml. breda, de yttre gröna, kortspetsade — trubbade, med vit hårtofs i spetsen; blomfärg m. ljust gul. 7, 8. Fjälltrakt., fjäll- o, björkreg., Hrj., Jtl. 6. H. potamöphilon Elfstr. Stj. täml. hög, gles- o. stjärnhårig, upptill sparsamt körtelhår.: stjälkbl. 2 — 3, oskaftade, smala, jämnbr. till jämnbrett lans., även ovan glest stjärnhår.; rosettbl. få, de yttre bredare, de inre smalare, tunglika: holkar mindre, glesare håriga än hos föreg. ; fjäll från bred bas m. e. m. tillspetsade: blomfärg täml. mörkt gul. 7, 8. Fjälltrakt., mest i björk- o. barrskogsreg., Hrj., Jtl. — En närstående form, skild gm gula stift o. större, rikligare håriga holkar, är H. handoelense Dahlst.; fjälltrakt., Jtl, 7. H. prsematurum Elfstr. Stj. oftast täml. hög, enblomstrig, säll. gre- nig, vågböjd, ända från basen täml. rikt långhår. o. körtelhår., upptill rikare stjärnhår., 2 — 3-bladig: stjälkbl. smala, de nedre skaftade, tunglikt lans., de övre ofta jämnbr., m. e. m. tand., långhär.: rosettbl. många, de y. breda, ofta omv. äggr., de i. smala, m. e. m. avlånga, oftast rikl, o. ojämnt tand., långhår.; holk näst. utan körtlar o. stjärnhår: fjäll talr., smala, spetsade— sylspetsade; blomfärg täml. ljust gul. 7, 8. Fjälltr., fjäll- o. björkreg., Hrj., Jtl. 8. H. leptoglössum Dahlst. Stjälk låg, omkr. 2-bladig med korta, näst. jämnbr. blad, långhårig, upptill glest körtel- o. stjärnhår.: rosettbl. vanl. många, täml, stora, tunna, de y. m. e. m, omv, äggr. — spadlika, de i. smalare, mer av- långa, täml. långskaft., m. e. m. tand.; holkar täml. små, korta med rundad bas, rikligt långhår., utan körtel- o. stjärnhår: fjäll smala, spetsiga, 7, 8. Fjälltrakt., företrädesvis i fjäll- o, björkreg., T. Ipmk.— Hrj. 9. H. petiolätum Elfstr. Stj. täml. hög, vågböjd, 1— 2-bladig med små, jämnbr. ell. de nedre smalt rom^iska, tvåtand., bredskaft, blad, svagt hårig, körtelhår, o, i synn. upptill stjärnhår., enkel till ända från nedre bladvinkl, grenig; rosettbl. många, långskaft., omv. äggr.-^ellipt. — avlångt lans., gleshår., ovan nästan hårlösa: holkar medelstora — stora, svarta, täml. breda, med äggr, — tvär bas: fjäll täml, breda, spetsade: blr täml. mörkt gula. 7, 9. Fjälltr., i synn. björk- o, barrskogsreg,, Hrj,, Jtl. 10. H. orthöpodum Dahlst, Stj. högväxt, enbladig, upptill stund, från bladvinkeln grenig, med uppräta grenar, näst, hårlös, upptill körtel- o. stjärn- hår.; korgskaft körtel- o. stjärnhår.; stjälkbl. vanl. föga utvecklat: rosettbl. täml. långskaftade, äggrunda — äggrunt lans., glest grovtand., glest långhår,, ovan näst. kala: holk smal, med äggr., ngt nedlöp. bas: fjäll smala, de y. o. mell. trubb. — kortspets., ngt hårtofsade, de i. smalspets.; stift mörkt. 7, 8. Fjälltr., huvuds, i björk- o. barrskogsreg., Hrj., Jtl. 11. H. brachypodärium Dahlst. Stj. hög, vanl. enbladig, ogrenad ell. med grenar från bladvinkeln, glest hårig, upptill körtel- o. stjärnhår.; korg- ställn. fåblomstrig, hopträngd med kortskaft, toppkorg; grenar rikt körtelhår, o. stjärnludna; stjälkbl. vanl. bättre utveckl. än hos föreg., ofta långt o. skarpt tand.; rosettbl. långskaft., gulgröna, äggr.— brett äggrunt lans., tätt o. kort skarptand., de i, ofta långt skarpflik., långhår., i synn. på skaftet; holkar breda, korta, svartgröna med äggrund bas; fjäll bredare än hos föreg; de inre HIERACIUM. 609 mer spetsade, alla m. e. m. hårtofsade: stift mörkt. 7, 8. Fjälltr., huvnds. björk- o. barrskogsreg., Hrj. — Lpl. 12. H. mélainon Elfstr. Stj. hög, 1 — 2-bladig, vanl. ogrenad ell. med grenar från bladvinkl., glest hårig, upptill rikligare körtelhår,, m. e. m. hårig o, stjärnluden; korgställn. fåblomstrig med m. e. m. uppräta, körtelhår, o. mörkhår. grenar: stjälkbl. äggrunt lans. — lans., ngt romboidiska, helbräddade ell. med ett par tänder nedom mitten; rosettbl. få, äggr. — lans., kortskaftade med få, ofta breda tänder, under o. på skaften glest långhår.: holk kort, mörk med äggr. — ngt hopdragen bas; fjäll från bredare bas avsmalnande i en kort spets: stift mörkt. 7, 8. Fjälltr., björk- o. barrskogsreg., Hrj., Jtl. — var. peciiUdre Dahlst., till alla delar lik nr 12, men holkskaft o. holk alldeles utan mörka hår; utbr. som föreg., mellanformer ej ovanliga, på en del lokaler för- härskande. 13. H. curvätum Elfstr. Stj. täml. hög, grov, vågböjd, näst. kal — spar- samt hårig, upptill ngt körtel- o. stjärnhårig, enbladig; stjälkbl. vanl. litet, skaftat, smalt— brett lans., skarptand. ell. näst. helbrädd.: rosettbl. mörkgröna, brett — smalt äggr.— ellipt., de flesta trubb., undertill glest, i kanten o. på skaften rikare långhär., ovan näst. kala; holk svartgrön med äggr. — tvär bas; fjäll från bredare bas avsmalnande till en skarp ell. ngt trubbig spets; korgställn. fåblomstrig med kortskaft, toppkorg o. utstående, m. e. m, långa grenar, klädda av rikl. körtlar o. tätt stjärnludd, näst. utan hår: stift m. mörkt. 7, 8. Fjälltr., alla reg., Hrj., Jtl. — Närstående är H. semicurvätuin Norrl., skild gm mer grovtandade rosettbl., ofta 2 — 3-bladig stjälk, mera rikblomstrig korgställn. med ännu kortare toppholkskaft, rikt svarthår. grenar och ännu tätare mörk- hårig holk. 7, 8. Fjälltr., T. Ipmk. — Mer fristående äro: H. curvatiförme Dahlst., låg. O— 1-bladig med ojämnt skarpflik. bl. o. stora, mörka, rikhår. korgar i upplöst korgställn.: mittholk:s skaft av varier. längd; uppträder ofta i en stylös modifikation. 7, 8. Fjälltr., fjäll- o. björkrcg., ofta på myrmark, Hrj., Jtl. — H. bipes Dahlst., låg, O — 1-bladig med skarptand., inåt lång- sträckta rosettbl., smalare holkar med ngt nedlöp. bas, glesare o. ljusare hårig- het på holkar o. skaft; korgställn. gles med långa uppräta skaft; habituellt erinr. om n:r 10 orthopodum. 7, 8. Fjälltr., fjäll- o. björkreg., Hrj., Jtl. 14. H. conspiircans Norrl. Stj. hög, späd, vanl. enbladig, nedtill spårs., upptill rikligare hårig o. stjärnhår., överst ngt körtelhår.; stjälkbl. långskaftat, äggrunt lans., spetsat, helbrädd., vid basen långtaud. ell. långflik.; rosettbl. grågröna, äggr. — ellipt., de flesta trubb., grovtand., långskaft.; holk liten, grå- grön, med äggr. bas: fjäll näst. jämnbr., de flesta grönkant., spets., täml. rikt gråhår. o. körtelhåriga samt spritt stjärnhår.; småkörtlar sparsamma: korg- ställn. enkel, hopträngd med kortskaft, toppholk o. rikt stjärnludna, glest ljus- håriga o. körtelhår, grenar; stift mörkt. 7, 8. Fjälltr., mest björk- o barr- skogsreg., Hrj., Jtl. 15. H. poecilostictum Dahlst. Stj. medelhög, 1— 2-bladig, glest lång- hår., upptill rikare körtel- o. stjärnhår.; stjälkbl. kortskaft, till oskaft., smalt lans., ngt romboidiska, vid basen skarpt till syllikt tand.; rosettbl. flera, de y. brett äggr., grovtand., de i. äggrunt lans. till lans., skarpare tand., spets., alla grågröna, under o. på skaften rikligt, ovan glest långhår.; holk liten, bred, 39 — 164295. Lindman, Flora. nio COMPOSITiE. med äggr. bas: fjäll från bred bas avsmaln. i eu kort, trubbad spets, klädda av mörka hår o, körtlar samt stjärnludd i kanterna: stift mörkt. 7, 8. Fjälltr., mest björk- o. barrskogsreg., Dir., Hrj. — En besläktad form är: H. cande- låbrum Dablst. exsicc. Bl. aldrig fläckiga, de y. med hjärtlik bas, bredtand., de i. m. e. m. äggrunt lans. till lans., spetsigare tand.: stjälkbl. ett, smalt, långskaft., syltand. ; korgställn. rikblomstrig med kortskaft, mittbolk o. glest körtel- o. stjärnhår, grenar: holk liten, bred, mörk, med rundad bas, tätt kort- hår. o. körtelhår, med uppåt stjärnhår, fjällkanter; stift mörkt. 7, 8. Fjälltr., mest björk- o. barrskogsreg., Hrj. 16. H. oväliceps Norrl. Stj. täml. hög, 2— 3-bladig, vågböjd, gleshår., i synn. upptill stjärnluden o. glest körtelhår.: nedre stjälkbl. skaft., m. e. m. lans., nedom mitten glest syltand. — sylflik., övre oskaft., små; rosettbl. många, äggr. — avlånga, de i. smalt äggrunt lans., täml. rikhår.; holk m. e. m. gulaktigt svartgrön, smal med äggr., nedlöp. bas; fjäll från bredare bas avsmaln. i en täml. lång spets, klädda av mörka, medeltäta hår o. talr., vanl. gulknappiga körtlar; korgställn. täml. rikblomstrig gm grenar från de översta bladvinkl:a, med täml. långskaft, mittholk o. rikt stjärn- o. körtelhår, samt ngt håriga, ofta lutande grenar; stift mörkt. 7, 8. Fjälltr., i synn. björk- o. barrskogsreg. — Närstående äro: H. anomoglössum Dahlst. exsicc., huvuds, skild gm stylösa blr o. ngt svagare hårighet på holkarna: som föreg., Hrj., Jtl. — H. sub- cordigerum Elfstr., skild gm frånvaro av hår på holkarna. Hrj., Jtl. 17. H. dolichocéphaluin Dahlst. Stj. täml. hög. O— 1— 2-bladig, föga hårig — nästan kal, stjärnhår., upptill ngt körtelhår.; stjälkbl. långskaft., ägg- runt lans. till lans., nästan helbrädd., uddtand.; rosettbl. stora, långt skaft., ovala — avlånga, trubb., glcshår., på skaften långhår. ; holk mörk, lång o. smal, med äggrunt nedlöp. bas: fjäll från bredare bas m. e. m. långt utdragna i en hårtofsad spets, kort mörkhår. o. körtelhår.: korgställn. gles med långskaft, mittholk, ofta ökad gm grenar från bladvinkl:a, lutande; grenar rikt stjärn- o. körtelhår.: stift mörkt. 7, 8. Fjälltr., björk- o. barrskogsreg., Hrj., Jtl. 18. H. tuméscens Norrl. Stj. medelhög, rak, 1 — 3-bladig, nedtill gles- hår., upptill stjärn- o. ngt körtelhår.; stjälkbl. oskaft. ell. det nedre kortskaft., lans., m. e. m. ojämnt grov- o. skarptand.; rosettbl. äggrunt ellipt. — äggr. lans., de y. trubb., de i. spets., täml. tätt o. ojämnt grov- o. skarptand.: holk täml. stor, med äggrunt nedlöp. bas; fjäll nästan jämnbr., klädda av rikliga, korta, mörkfotade hår o. talrika små körtlar; korgställn. gles med oftast långskaft, mittholk o. raka, m. e. m. uppåtrikt, stjärnludna o. körtelhår, grenar; stift mörkt. 7, 8. Fjälltr., fjäll- till barrskogsreg., ofta på myrar, Hrj., Jtl. — Närstående äro: H. caesio-virens Dahlst., skild gm körtelhår, holkar, stund, med inbland, få, korta, svarta hår o. ngt blågrön bladfärg; utbr. som nr 17. — H. arréctipes Almqu., bl. smalare, spetsigare, mera likformigt tand.; hol- kar kortare o. bredare med föga utdragna fjäll; stift gult ell. nästan gult; utbr. som föreg. 19. H. depilätum Almqu. Stj. hög, styv o. fast, nedtill gleshår. o. i synn. upptill stjärnhår.; stjälkbl. lans. ell. jämnbr. lans., ofta ngt romboidiska, med smal bas, svagt stjälkomfati, spetsiga, de nedre avsmalnande till ett brett kantat skaft, glest korthår., under dessutom glest stjärnhår.; korgställn. få- ITIERACirM. T) 11 blomstrig, ogrenad, ofta ökad gm grenar från övre bladvinkha, grenar uppräta, rikt stjärnhår., med glesa körtlar: holk tjock, mörk, med äggrund, ngt nedlöp. bas: fjäll frän bred bas hastigt hopdragna i en kort trubb. ell. föga skarp spets, klädda av rikliga, gulknappiga körtlar o. enstaka till få, korta, mörka hår; stift gnlt. 7, 8. Fjälltr., i fjäll- o. björkreg., Hrj., Jtl. 20. H. Schmidtii Tausch (coll.). Stjälk låg till högväxt, ofta gaffel- grenad o. med grenar från bladvinklarna, O— 2(— 3)-bladig med rik blad- rosett vid basen; stjälkbladet ell. det nedre skaftat, vid basen tandat; rosetibl. äggr. ell. ovala till lans., ojämnt smaltand. ell. flikade; holk med grova, glesare — talrikare hår o. körtlar samt stjärnhår i fjäll:s kanter; fj. talrika från bre- dare bas täml. långspetsade. 6, 7. Berg nära ell. vid kusterna. Hall. — Boh., ö. Sm. Splittrad i många ännu föga utredda former med breda rosettbl. o. O— 1-blad. stj. ell. med smala rosettbl. o. 2 — 3-blad. stj. 21. H. saxifragum Fr. Stj. täml. högväxt, 2— 5-blad., m. e. m. grenig från de övre bladvinkha, stund. näst. gaffelgrenad; rosettbl. fåtal., m. e. m. smalt lans., de 3'ttre bredare, stundom smalt äggr. liksom de undertill stjärn- håriga stjälkbl. näst. helbrädd., säll. längre tand.: holk medelstor till liten, körtelhår, o. glest korthår., i allm. svagt stjärnhår.; korgskaft i synn. närmast holken körtelhår, o. stjärnhåriga. Berg vid ell. nära havs- o. insjöstränder.. 6 — 7. Huvudformen Uppl., Sdml. — Följande former mera allmänna: var; furfurélluni Dahlst., bl. bredare lans., holkar större, rikligare stjärnhår., Ög. — var. connöphoruni Dahlst., mest av alla hithörande former avvikande gen. mera grovt o. långt tand. bl.; stj. i synn. vid lederna rikt borsthår.; holk rik- ligare hårig, men svagare stjärnhår.; närmar sig av alla hithör. former mest H. oréades. Till denna art ansluta sig m. e. m. nära följande: H. Lindebérgii Nym. Blad smalare o. längre än hos nr 21, undertill mer stjärnludna; holkar gråare av rikligare stjärnludd o, med .smalare, spetsigare fjäll; ö. Sv., Sm. — Uppl.; närstående former i Boh. — H. exténsum Liib. Stj. o. bl. rikligare korthår.; holk stor, mörk, rikt körtelhår, o. näst. utan hår; Bl. — H. lythrödes Dahlst. Mer avvikande gm hög stj., skarpt sågtand., ofta fläckiga bl. o. hopträngd korgställning; holkar m. små, mörka, rikt körtelhår, o. m. e. m. rikt håriga av korta, mörka hår; stift o. märken ofta ngt mörknande. Hall., Boh., Vg., Dis. 22. H. oréades Fr. Stj. täml. hög, 3 — 5-blad., grenig; stjälkbl. m. e. m. brett lans., de nedre skaft., de övre oskaft., smalare; rosettbl. vanl. flera, breda, omvänt äggr. till ovala, näst. helbrädd. ell. glest fintand.; holk täml. stor, bred, rikt hårig o. sparsamt körtelhår.; fj. från bred bas hastigt utdragna i en skarp spets, i kanterna svagt stjärnhår. Berg nära ell. invid sjö- o. havsstrand. 6 — 7. Uppl., Sdml. — Närst. men närmande sig en del föreg. former är: H. lätifrons Om., skild gm färre stjälkbl., överallt svagare hårighet, mindre långspets, holkfj. med rikligare körtelhårighet o. tätare stjärnludd i kanterna. Boh., Dis. 23. H. norvégicum Fr. (coll.). Stj. hög, styv, mångbladig, upptill stund, ända från mitten grenad; bl. m. e. m. lans., jämnt avtag, i storlek uppåt, de flesta oskaft., de nedersta stund, kortskaft., glest skarptand., åtm. på mitt- nerven stjärnhår.; de nedersta bl. oftast bortvissnade vid blomn.: korgställn. nedåt obegränsad, kvastlik; fj. breda, kortspets. ell. trubbspets., klädda av korta 612 COMPOSIT^. grova hår o. små körtlar, i kanterna m. e. m. stjärnhår. 7 — 8. Kusttrakt.: även inne i landet. Huvudform, av H. norvégicum, som har jämförelsevis breda o korta bl., torde knappt förekomma typisk i Sv. — Omfattar en mängd ännu föga utredda former. De anmärkningsvärdaste äro : H. ruféscens Fr.: mycket smala bl. o. mindre rikt stjärnhår, holkar; mest typisk i ö. Sv., Ög. — Uppl,, mindre typiska former i Hall., Boh., Dis.: H. lecanödes Om., skild genom bredare, mer utstående, långt 2— 3-tand., ljusare vitgröna bl., glesare hår o. körtlar på holkarna: Boh. Mycket lik denna är H. onosmoides Fr., skild gm att de nedre bl. ofta äro kvarsitt., rosettställda, gm smalare lans., grovt tand. stjälkbl.. o. hela växten är rikt o. långt borsthårig. Trml. 24. H. silvåticum L. Stjälkbladet litet, flik- ell. syltand.; rosettbl. ovan gröna, tätt o. oregelbund. triangulärt tandade, vid basen ofta djupt flik., ofta med fria flikar på bladskaften, de yttre hjärtlikt äggr., de inre äggrunt lans.; holk smal, täml. rikt mjukhår. o. glest körtelhår, med spritt stjärnludd i fjällens kanter: inre fj. smalspets., de yttre kortspets. ell. smalt trub b spetsade; korgställn. ngt sammandragen, ofta näst. flocklik; stift mörkt. 6—7. S. Sv. (utom Skåne) till Gstr. o. s. Vrml. — Till denna art ansluta sig m. e. m. nära en stor mångfald former (de sydsvenska bäst kända); de märkligaste bland dessa, som kunna fördelas i två grupper, äro: a. Holkar klädda av fina, längre, ljusa hår, sparsamma ell. få körtlar o. m. e. m, rikligt, oftast över större delen av fjällen spritt stjärnludd. — H. ste- nolépis Lbg. Rosettbl. med glesa tänder ell. flikar, som vid basen ofta äro långa o. olikstora, framåt skärform. krökta o, utåt- ell. bakåtriktade, vitgröna, de yttre breda med tvär till hjärtlik bas, de inre smalare, spetsade; korgställn. gles, långgrenig; holk grågrön, smal, med i knoppen överskjutande, sylspetsade, i spetsen nakna fjäll, klädda av glest spritt stjärnludd, mjuka, glesa hår o. sparsamma, fina körtlar; stift gult till honungsfärgat. 6 — 7. Sk. — Lpl. — H. canitiösum Dahlst. Lik föreg., men med. mindre tandade ell. flik. bl. o. smärre, gråvita holkar, klädda av tätt stjärnludd o. fina, ljusa hår, men näst. alldeles utan körtelhår; stift mörkt. 6—7. Ö. Sv., Sk.— Ög. — H. cordigerum Norrl. Rosettbl. tät- o. lågtand. till ngt ojämnt spetstand., de y. äggr. med hopdr. hjärtl. bas, de i. äggr. lans. med tvär ell. hjärtl., ofta sned bas, fasta, grågröna, ovan vanl. fläckiga; holk liten till medelstor, klädd av fina hår, få körtlar o. spritt stjärnludd; fj. smala, smalspets.; stift mörkt. 6—8. Hrj., Jtl. — H. acidötum Dahlst. Rosettbl. tätt triangulärt skarptand., vid basen oftast långt skarpflik. med bakåtrikt. flikar, blågröna, de yttre äggrunda, de inre äggr. lans., alla vanl, med m. e. m. hjärtl. ell. tvär bas; holk medelstor, smal, ljust svartgrön med glesa hår o. glesa körtlar samt svagt stjärnludd i de långt smalspets, fjällens kanter; stift mörkt. 6—7. ö. Sv., Sm. — Uppl., Gtl. — H. csesiiflörum Almqu. Ro- settbl. grovt o. regelbundet triangulärt tand., de inre stund, vid basen fliktand,, äggrunda till äggrunt lans., de flesta med m. e. m. hjärtl. bas, grågröna med gulgrön skiftning; holk kort, grågrön, klädd av glesa, ljusa hår o. få körtelhår samt spritt, mot fjällens kanter oftast mer samlat stjärnludd; inre fjäll spets., de yttre i spetsen näst. avrundade; stift m. e. m. mörkt. 6—8. Sk.— Lpl. b. Holkar med grövre, kortare o. rikligare hår, rikligare körtlar, i allm. mindre rikliga stjärnhår (stundom utan hår). H. prolixum Norrl. Bl. äggr. IIIERACIUM. 613 — smalt äggruut lans., skarpt o. ngt oregelbundet tand., med tvär ell. ngt hjärtl., ofta tvär bas, de inre vid basen ofta smalflik., täml. mörkgröna; holk mörk, med smala nästan jämnbr., till större delen trubbade fjäll, klädd av små mörka hår o. täml. talrika körtlar, i synn. vid basen stjärnhårig; stift mörkt. 6 — 8. Sm.— Uppl., Hls., Jtl. — H. maculösum Dahlst. Rosettbl. ljust grågröna, blott de yttersta breda, äggrunda — ovala, de övriga långsträckta, avi. till smalt lans., tätt o. skarpt ojämnt tand., vid den vanl. nedlöp. basen (i synn. inre rosettbladet o. stjälkbladet) djupare o. smalare flikade, ovan svartfläckiga; holk liten, kort, rikt småhärig o. med m. e. m. rikliga, ofta ytterst små körtelhår samt m. e. ni. rikligt stjärnludd; stift mörkt. 6—8. S. Sv., Sk.— Dir. o. Hls. (T. Ipmk mot norska gränsen). — Nära denna står H, pséphorum Dahlst., med mörkare gröna, bredare, svartfläckiga blad o. täml. rikligt körtelhårig holk utan inbland, hår. 6—7. Sm.— Uppl., Dir., Öl. — H. caesionigréscens Fr. Ro- settbl. grovt o. ojämnt tandade— flikade, i synn. vid de inres bas, äggrunda — brett äggrunt lans., de flesta med hjärtl. bas, blågröna, mörkfläckiga; holk bred, mörk, tätt o. grovt körtelhårig o. mörkhårig. Boh., Vrml. 25. H. trianguläre Almqu. De inre rosettbl. o. stjälkbladet triangulärt äggr. med hjärtl. bas, tätt tand. av smala, spetsiga tänd.; holk kort o. bred; fj. frän bred bas smalt trub"bspets., rikt körtelhåriga av m. små gulknappiga körtlar o. få, korta, inbland, hår. 6—7. Lundäng., öppen skogsmark o. d., s. Sv. (utom sydligaste) till Dir. o. Uppl., Gtl. (L. Ipmk). 26. H. lacerifölium xA.lmqu. Rosettbl. talr., de yttre äggrunda, de inre äggrunt avlånga till äggrunt lans., täml. ljusgröna, med avrundad tvär ell. hjärtl. bas, grovt tandade — flikade; holk smal; fjäll från bred bas hopdragna till en smal, trubbad till skarpare spets, rikt körtelhåriga, utan hår; stift gult. 6—7. Lundäng. o. d., s. Sv., Dis.— Dir., Vsm., Ög. — Uppl. 27. H. expällidiim Norrl. Rosettbl. ellipt.— äggrunda, låugskaft., de yttre trubb., de inre spets., täml. ljust gröna, ngt ojämnt o. tätt grov- till skarptand., med hopdragen, ofta rundad ell. ngt tvär bas; holk liten, mörk; fj. från bred bas till spets., i den mycket mörka spetsen med gles ell. ingen be- klädnad; holkskaft rikhår. o. körtelhår, samt stjärnhår.; stift mörkt. 7—8. Fjälltrakter, björk- o. barrskogsreg., Hrj., Jtl. 28. H. sagittätum Lbg. Rosettbl. breda, äggr. till äggrunt lans., de yttre trubbiga, de inre spetsiga, vid basen rundade till pillika, näst. helbrädd. — glest tand.; holk bred o. kort, brokig; fj. breda, jämnbrett lans., de flesta trubbiga, i kanterna med bred o. tydlig rand av stjärnhår; stift mörkt. 6 — 7. Lundäng. o. frisk skogsmark, s. Sv. — Dir. o. Uppl., ÖL, Gtl. 29. H. sarcophyllum Stenstr. Rosettbl. m. e. m. blågröna, ofta mörk- fläckiga, stora o. breda, m. e. m. äggr. med tvär ell. ngt pillik bas, nedtill m. e. m. rikligt bukttand., till övre hälften ofta näst. helbrädd; holk bred: fj. breda, från bred bas hastigt spetsade, med m. e. m. tydlig, inåt svagt begrän- sad luddrand i kanterna; stift gult ell. ngt orent. 6 — 7. Lundäng. o. d., löv- ängar etc, Boh., Yg.— Vrml., Dir., Ög., Sdml. — Hit ansluter sig H. expallidi- förme Dahlst., skild gm hårigare bl., smärre holkar med smärre körtlar o. längre, tätare hår, tydligare o. bredare stjärnluddsrand o. alllid m. mörka stift. 6—7. Dis., Ög. — Jtl., Ang. — Hit ansluta sig m. e. m. nära följ. arter: H. 614 COMPOSIT.E. philånthrax Stenstr. Bl. lågt o. brett bukttand. till skarptand., de inre med kort nedlöp. bas, spetsiga, de övriga trubb., oftast (i synn. stjälkbladet) ovan mörk- iiäckiga: holk täml. smal, ljust svartgrön; fj. näst. jämubreda, smaltrubbade till spetsiga, klädda av rikliga mörka hkr o. större körtelhår, i kanterna med eu smal, mindre framträd. rand av stjärnludd; stift mörkt. 6 — 8. Lundäng., skogsmark m. m., n. Sv. ned till Vrml. o. Sdml. — H. lanuginösum Lönnr. Bl. mörkare gröna än föreg:s, undertill o. på bladskaften rikt långhår., m. e. m. lans., skarpt tandade, i synn. de inre smala o. spetsiga, med kort nedlöp. bas: holk bredare än hos föreg. ; fj. smalt jämnbrett lans., de flesta smaltrubb., klädda av täml. täta hår o. körtlar o. med täml. bred o. tydl. stjärnluddsrand; stift mörkt. 6 — 7. Lundäng. m. m.. Uppl., Sdml., Dis., Vg., Grtl. — H. mar- ginéllum Dahlst. Bl. ljust gröna, m. e. m. brett äggr., grovt o. ojämnt bukt- tand., vid basen ofta djupt flik., ofta med m. e. m. pillik bas; stjälkbl. lång- spetsat, oftast djupt o. ojämnt skarpflik.; holk täml. bred, grönsvart; fj. näst. jämnbreda, trubbspets., klädda av rikliga körtlar o. mindre talrika, mörka hår samt med smal men tydlig stjärnluddsrand; stift mörkt. 6 — 7. Lundäng. m. m., s. Sv. — Boh., Sm. — Uppl. o. Dir. — Hit ansluter sig även H. införme Stenstr. Bl. ljusgröna; rosettbl. ellipt. — brett avlånga, trubb., de inre lans., spets., vanl. kort o. glest tand. o. med rundad till nedlöp. bas; holk grågrön, täml. smal; fj. smala, avsmalnande i en längre ell. kortare, vass spets, klädda av medel- täta, fina körtlar o. glesa, mörka hår, samt med en tät stjärnluddsrand, som ofta utbreder sig över näst. hela fjällets yta; stift mörkt. 6 — 8. Lundäng. ända upp i fjällens björkreg., Dis. — Jtl.: Sm., Vg., Vsni. 30. H. chloréllum Norrl. (H. latilobum Almqu.). Rosettbl. svagt håriga, ngt blågröna, på översidan ej säll. fläckiga, triangulära ell. äggr. — brett äggrunt lans., trubb., de innersta spetsiga, brett vinkligt tand. — grovt o. buktigt flik- tand., de flesta med hjärtlik — pillik bas o. bakåtrikt. grova basflikar; holk me- delstor, täml. bred, ljust grågrön; fj. från bred t)as hastigt tillspets., med glesa, ofta nästan otydliga körtelhår o. spridda till talrikare, korta, Ijusspetsade hår; stift gult ell. orent färgat. 6, 7. Lundäng., ängsbackar m. m., Sm. — Mpd, Vrml.— Jtl., Gtl. 3L H. örbicans Almqu. Rosettbl. svagt håriga, långskaft., svagt tand. — uddtand., de yttre näst. runda till njurformiga, de inre m. e. m. äggr., kortspets.: stjälkbl. m. e m. äggr. kortspets., helbrädd., syltand.: holk längre ell. kortare, mörkt grågrön: fj. nästan jämnbreda, smala, trubbade: stift gult— täml. mörkt. 6—7. Lundäng., buskmark m. m., Vrml., Sm. — Jtl., Mpd. — Till denna art ansluter sig H. umbelliferum Lbg, skild gm mera långsträckta, längre tandade bl., smalare o. spetsigare stjälkbl., ofta flocklik korgställn., längre o. mörkare holkar med smalare fjäll, klädda av kraftigare körtlar o. färre, inbland, hår samt m. svag uddrand i kanterna. 7, 8. Fjälltr., björk- o. barrskogsreg.. Dir., Hrj., Jtl. 32. H. praeténerum Almqu. (H. pröximum Norrl.). Rosettbl. m. e. m. blågröna, glest— tätare bukttand. ell. kort triangulärt tand., de yttre ovala, trubbade, de inre m. e. m. lans. spets., nedlöp., svagt håriga, undertill stjärn- hår.; stjälkbl. litet, smalt; holk liten, smal, med i knoppen överskjutande fjäll; stift mörkt. G— 8. Lundäng., buskmark, skog m. m., Hls. o. Dir. — Lpl. — Hit ansluter sig täml. nära H. persimile Dahlst. Rosettbl. lika föreg:s men HIERACIUM. 615 tätare tand., rikhårigare, undertill knappt stjärnhår.; stjälkbladet undertill stjärnhårigt; holk kortare o. bredare, med kortare, mindre utdragna o. mera koitspets. fjäll, klädda av kortare körtelhår o. ngt tätare, korta, mörka hår samt i allm. tydligare stjärnludd i fjällens kanter. 6 — 7. Lundäng. o. d., Sm., Vg.— Grstr., Dir. — Mer avlägsnad står H. lingua Dahlst. Yttre rosett- bi. äggr., inre tunglikt lans., de flesta utom de innersta trubb. ell. tmbbspets., grovt o. buktigt tandade, de flesta med tvär ell. ngt pillik, ofta sned bas; korgställn. rik, hopträngd: holk liten, kort, mörk; fj. från bred bas hastigt till- spets., klädda av små, talrika körtelhär o. ngt glesare, m. korta, mörka hår samt svagt ludd i de yttres kanter, avtagande mot fjällets mitt; stift mörkt. 7, 8. Lundäng. m. m. i fjälltr., Hrj., Jtl. 33. H. serrätifrons Almqu. Bl. rent gröna, m. c. m. äggr. till äggrunt lans., de yttre trubb., de inre kortspets., jämte stjälkbladet lågt, jämnt o. skarpt sågtand., undcrtill o. i synn. på bladskaften rikhåriga; holk täml. lång, svartgrön; fj. täml. smala, jämnbr., alla utom de innersta trubb.; stift orent gult ell. mörkt. 6—7. Lundäng., buskmark m. m., Sm., Vg.— Gstr., Dir., Vrml. — Hit ansluta sig m. e. m. nära följ. arter: H. Stenstroemii Dahlst. Bl. breda, glest o. kort tand., de inre o. stjälkbladet vid basen syltandade — syl- flikade; holk kort, mörk; fj. frän bredare bas avsmalnande till en trubbad ell. föga skarp spets, klädda ända till spetsen av rikliga, grova körtelhår o. spridda, föga framträd. stjärnhår i kanterna; stift mörkt. 6, 7. Lundäng. m. m.. Sk. — Vrml., Dir.; Sm. — H. glandulosissimum Dahlst. BI. äggr. till äggrunt lans., de yttre med hopdragen, ofta pillik till tvär bas, likformigt o. kort tand., långt skaft.: holk smal, mörk; fj. smala, näst. jämnbr., de flesta med smal, trubbad spets, jämte skaften m. rikt klädda av långa körtelhär samt spridda, föga tydliga stjärnhår i kanterna; stift mörkt. 6 — 7. Lundäng. m. m., Sdml., Vsm.— Gstr., Dir. — H. léthiops Dahlst. Bl. ellipt. — äggrunt lans., de in- nersta kortspets, lågt o. brett bukttand., med äggr. bas; stjälkbl. huvuds, vid basen tandat, kortflikat, mörkgröna: holk kort, mörk; fjäll frän bredare bas utdragna till trubbad ell. föga skarp spets, glänsande, i spets, utan ell. med svag beklädnad, f. ö. klädda av täta, fina, mörka körtlar o. spridda stjärnhår i de yttres kanter; stift mörkt. 6—7. Lundäng., skogsmark: Mälaromrädet. — H. junciniförme K. Joh. (H. viridéscens Dahlst.). Yttre rosettbl. brett äggr. till ellipt., trubbiga med ofta tvär till ngt pillik bas, inre m. e. m. lans. — avlånga, ljust gröna, glest syltand.: stjälkbl. ofta 2, äggrunt lans., vid basen ngt längre syltand.; holk smal, grönsvart; fjäll smala, från ngt bredare bas m. c. m. utdragna till en smal, ofta sylvass spets, klädda av medeltäta, fina körtlar o. spritt ludd i de yttres kanter; stift mörkt. 7, 8. Fjälltr., björk- o. barrskogsreg., Dir — Jtl. — H. méticeps Almqu. Bl. mörkt gröna, ellipt. till äggrunt avlånga, de inre kortspets, med rundad till hopdragen, hos de inre tvär bas, ojämnt korttand. vid basen, i synn. de inre o. stjälkbladet med några få syllika tänder ell. flikar; holk smal med tydl. nedlöpande, snurrlik bas, mörk; fjäll frän ngt bredare bas utdragna till en smal, trubbad ell. skarpare spets, klädda av täml. rikliga, mörka körtlar o. enstaka till spridda stjärnhår i de yttres kanter; stift mörkt. 6, 7. Lundäng., skogsmark m. m., Sm. — Uppl.; Vsm., Dir. — H. cänipes Almqu. Avviker fr. föreg. gm ngt blågröna, grövre 616 COMPOSIT^. tand. bl., längre holkar med ngt bredare o. trubbigare, grönkantade fjäll med tätare, längre körtlar o. tydligare stjärnludd i kanterna samt rikligare stjärn- ludna holkskaft med glesare körtlar; stift mörkt. 6, 7. Lundäng. m. m., s. Sv.— Gstr., Dir.; Gtl. — H. goniophyllum Om. Yttre rosettbl. brett äggr., trubb., de inre med tvär — hjärtlik bas, äggrunda— äggr unt lans., m. e. m. spetsade, mycket glest vinkligt tand., vid basen med några få längre, bakåt- rikt. tänder; korgställn. gles, länggrenad; holk täml. smal, mörk; fjäll frän bredare bas utdragna i en föga skarp spets, liksom holkskaften klädda av täta, fina körtelhår o. spridda stjärnhår, i synn. på de yttres kanter; stift mörkt. 7, 8. Fjällen, björk- o. barrskogsreg., Hrj., Jtl. — H. scioides K. Joh. Bl. gulgröna, kortskaft., yttre brett äggr., rundtrubbiga med hjärtlik bas, föga tand., de inre äggrunt lans., spetsiga, glest o. brett tand., vid basen med sma- lare o. längre tänder: stjälkbl. vid basen med smala, syllika tänder ell. flikar: korgställn. hopdragen; holk kort o. täml. bred, mörk med bruna fjällspetsar; fjäll täml. breda, hopdragna till en kort, trubb. ell. skarpare spets, klädda av täml. rikliga fina körtelhår o. ngt stjärnludd i de yttres kanter; stift mörkt. 7, 8. Fjälltr., björk- o. barrskogsreg., Gstr., Dir.— Ång., Jtl.; Vsm. 34. H. pellucidum Laest. (H. melanolépis Almqu.). Bl. mörkgröna, stora, tunna, på översid, näst. kala, de yttre små, elliptiskt äggrunda, trubbiga, de inre bredare — smalare, äggr. trubb. ell. kortspets., näst. helbrädd. — glest tand. o. vid den hjärt- ell. pillika basen längre tandade: holk liten, tjock, mörk; fjäll täml. breda, avsmalnande i en kort trubbad ell. föga skarp spets; stift mörkt. 6—8. Lundäng., skogsmark, ända upp i fjällens björkreg., Sk. — Lpl. 35. H. panseolum Dahlst. Yttre rosettbl. brett äggr. till äggrunda, trub- bade, tätt o. ojämnt bukttand., inre spetsigare o. skarpare tand.: stjälkbladet i allm. föga utvecklat ell. felande; korgställn. hopdragen, mångblomstrig; holk brokig; stift gult. 6, 7. Lundäng., öppen skogsmark m. m., Sm. — Uppl.; Öl., Gtl, 36. H. integrätum Dahlst. Rosettbl. gulgröna, yttre brett äggr. ovala, trubbiga, inre brett avlånga till äggrunt lans., trubbade till kort- ell. långspets., helbrädd, till svagt bukttand., på båda sid. håriga; holk täml. bred o. kort, svartgrön; fjäll täml. smala, i den smalare spetsen till större delen ngt av- trubbade; stift mörkt. 6—8. Lundäng., skogsmark, stundom upp i fjällens björkregion, Sm., Vg. — Jtl., Ang. — Hit ansluta sig m. e. m. nära följ. arter: H. Hjéltli Norrl., skild gm renare grön bladfärg, grågröna till gråa, tjockare holkar med bredare fjäll av jämnbrett lans. form, klädda av rikl., grova kört- lar o. bredare, ej sällan över hela fjället utbredd stjärnluddsrand. 6—8. S. Sv.— Sm., Vg., Dir., Gstr. — H. variicolor Dahlst. Rosettbl. bukttand. till tätt korttand., grågröna, ovan vanl. fläckiga; stjälkbladet oftast skarptandat; holk täml. stor o. bred, mörk; fjäll smalt jämnbrett lans., i spetsen ngt av- trubb., klädda av rikliga fina körtelhår o. smal men tydlig stjärnluddsrand i kanterna; stift mörkt. 6, 7. Lundäng. m. m., BL— Ög., Dis.— Vrml.; Vsm., Gtl. — H. ciliätum Almqu. Bl. grågröna, rikhåriga, till form o. tandning likn. föreg.; holk tjock o. grov, mörk; fjäll breda, avsmalnande i en trubbad spets, m. rikt körtelhäriga samt med glest, ej särdeles tydligt ludd, förnämligast i fjällets nedre del; kronornas tänder tydligt håriga; stift mörkt. 6, 7. Lund- äng, m. m., Sm., Hall.— Uppl., Dir. — H. diminuens Norrl. Bl. täml. ljust HIBRACIUM. 617 gröna, j'ttre äggrunt ellipt., trubbiga, inre m. e. m. lans., spets., glest skarp- tand, vid basen ofta längre tand. med äggrund till ni. e. m. nedlöp. bas; stjälkblad litet, långspetsat; holk täml. mörk, kort: fjäll smala, näst. jämnbr., trubb., klädda av rikliga, mörka körtlar o. med en smal men tydl. stjärnludds- rand i kanterna. 7, 8. Lundäng. m. m. ända upp i fjällens björkreg., Hrj., Mpd, Lpl. — Mänga närstående former i n. Sv. 37. H. obtéxtum Dablst. Rosettbl. ljusgröna, yttre ellipt. till avi., trubb., inre avlångt lans., m. e. m. spets., täml. rikbår., täml. jämnt o. skarpt, vid basen ofta även längtand. ; stift mörkt. 7, 8. Fjälltr., björk- o. barrskogsreg., Dir., Ång.— Lpl. — I våra nordl. fjälltr. frkma en stor mängd m. närstående, ännu föga utredda arter. 38. H. lepistoides K. Joh. Bl. gulgröna; rosettblad kortskaft., yttre elliptiskt äggr. med tvär ell. rundad bas, inre avlångt lans., kortspets., täml. regelmässigt kortare ell. längre skarptandade ; fjäll från bredare bas smalspets.; stift mörkt. 6—8. Lundäng. i fjällen, upp i björkregionen, Sm., Boh. — Lpl. — Varierar med tätare stjärnluddsrand. — I nordl. trakter en mängd närstående arter. 39. H. opåcum Lönnr. Rosettbl. ellipt. — äggr., yttre trubb. med föga nedlöp. bas, inre spetsiga med nedlöp. bas, glest, brett till skarpt tandade, på översidan kala o. vanl. rikt fläckiga: holk kort, svartgrå; fjäll från bred bas smalt trubbspetsade— spetsade, med över hela ytan spritt stjärnludd. 7, 8. Ängs- o. skogsbackar, Gtl. 40. H. pörrigens Almqu. Rosettbl. ovala till äggrunt lans., glest tan- dade av längre ell. kortare, vid basen ofta stora o. böjda tänder ell. flikade, på översidan kala o. ofta mörkfläck.; fjäll från bredare bas utdragna i en längre, trubbad spets; stift mörkt. 7, 8. Öppna ängsbackar, hagmark m. m., BL, Vg.— Uppl., Dir., ÖL, Gtl. 41. H. pomgentiförme Dahlst. Rosettbl. ellipt. till smalt lans., glest o. jämnt skarptand., m. e. m. blägröna; stjälkblad små; holk kort, svartbrun, i ngt hopdragen, nedåt obegränsad korgställning; fjäll korta, från bred bas hopdragna i en trubbad till skarp spets: stift mörkt. 7, 8. Ängsbackar, busk- mark m. m., Hls. o. Dir.— Vb. o. JtL: Sdml. 42. H. Iseticeps Dahlst. Bl. ljust gröna, rosettbl. äggr. till lans., glest o. vanl. långt samt ngt ojämnt skarptand.; stjälkbl. 1 — 2, vanl. smala, föga utvecklade; korgställn. täml. öppen med långa grenar, fåblomstrig; holk medel- stor, kort o. bred; fjäll breda, avsmalnande i en m. e. m. trubbad ell. kort spets, klädda av m. glesa, gula körtlar; stift gulaktigt. 7, 8. Fjälltr., öppna backar m. m. i björk- o. barrskogsreg., Gstr., Yrml. — Vb., JtL — Hit ansluta sig följande arter: H. calathärium K. Joh. Skild gm grövre, ofta flerbladi- gare o. högre stjälk, mörkare bladfärg, mer sammandragen o. mer rikblomstrig korgställning samt mörkare, kortare holkar med mer avsmalnande fjällspetsar, liksom skaften klädda av tätare körtelhår o. med tydlig o. ofta täml. bred luddrand i fjällens kanter; stift gult ell. orent gult. 7, 8. Ängsback., busk- mark m. m., Gstr., Dir. — H. resupinätum Almqu, Stjälk hög, 2 — 5-bladig; rosettbl. tunna, ljusgröna, yttre ellipt. till äggr., inre m. e. m. äggrunt lans. till lans., spetsiga, glest o. smalt tand. till långt flikade; stjälkbl. smalt lång- 618 COMPOSITiE. tandade till smalt o. långt flikade, ofta med krökta flikar: korgställn. rik- blomstrig, kortgreuig, nedåt obegränsad: holk liten, täml. bred: fjäll smala, frän bredare bas utdragna i en kortare ell. längre, smal spets, klädda av me- deltäta, m. små körtelhär o. med en smal men tydlig stjärnludJsrand i kan- terna: stift gult ell. ngt orent. 7, 8. Ängsback., buskmark m. m., Sdml., UppL, Dir., Ysml. — H. reclinätiim Almqu. Skild från föreg. gm smalare, kort o. jämnt skarptand. bl., ofta flerbladig (ända till 6-bladig, vanl. 2 — 3- bladig) stjälk, kortare holkar med kortare trubbade ell. mindre spetsiga fjäll o. med spritt till glest stjärnludd över nästan hela fjällets yta, endast i de yttres kanter samlat till en tydligare luddrand; siift m. e. m. gult ell. mörk- nande. 7, 8. Ängsbackar, buskmark, öppen skogsmark o. d., Ög., Dis. — Gstr., Dir. — H. obtTisulum Stenstr. Skild gm trubb. bl., olikstora, trubbiga blad- tänder o. större holkar med bredare fjäll. Dis., Vrml. 43. H. orbolénse Stenstr. Stjälk hög, styv: yttre roscttbl. äggrunt ellipt. till trubbiga, inre m. e. m. smalt äggrunt lans. till lans., glest o. smalt skarptand., spetsiga, stjälkbl. smån. avtag, i storl. uppåt, vanl. med 2 — 4 smala tänder på vardera sidan, alla täml. ljust gröna; korgställuing hopträngd, kort- grenig, nedåt ofta obegränsad; holk blekt svartgrön, täml. stor o. bred; fjäll från bred bas avsmaln. i en ngt trubbad spets, med spridda, stund, ngt rikli- gare stjärnhår i kanterna; stift ngt grönaktigt ell. nästan gult. 8, 9. Busk- 0. öppen skogsmark, berg m. m., Sm., Boh. — Gstr., Dir. 44. H. dissimile Lbg. Stjälk 1— 3-bladig; bl. täml. ljust gröna: yttre rosettbl. ovala till äggrunda, inre brett äggrunt lans. — smalt lans., spetsiga, regelbund. skarptand. till ojämnt o. långt flik.: stjälkbl. m. e. m. glest lång- tand, till ojämnt långflik., det ell. de nedre m. e. m. skaftade; korgställn. hop- trängd, rikblomstrig; holk medelstor, brokig; stift gult ell. ngn gng mörkt. 7, 8. Björk- o. barrskogsreg. i fjällen, f. ö. lövängar, buskmark o. d., Hls., Dir. — Vb., Jtl. Körtelhåren variera från m. små, näst. icke synliga, till stora o. kraftiga: stjärnluddet var. till riklighet o. utbredning. Formen med smal, nästan otydlig stjärnluddsrand o. grova, rikliga körtelhår är: var. suhpörrigens Dahlst., formen med m. bred stjärnluddsrand, som ibland utbreder sig över hela fjällets yta, samt näst. otydliga körtelhår, är: var. ]}olioenum Dahlst. 45. H. csesiomurörum Lbg. Stjälk vanl. 1 — 3-bladig; bl. mörkgröna; yttre rosettbl. ellipt.— äggr., med rundad till tvär bas, m. e. m. trubbiga, inre brett— smalt äggr. till äggrunt lans., glest o. skarpt smaltandade, vid den ned- löp. basen längre o. ngt ojämnt tand.; korgställn. rikblomstrig, hopträngd; holk starkt gråbrokig; stift m. mörkt. 7, 8. Ängsbackar, öppen skogsmark o. d., BL, Boh.— Hrj. o. Ång. 46. H. céesium Fr. Stj. i allm. låg, grov: bl. starkt blå- ell. grågröna, vanl. ovan mörkfläck., fasta, undertill stjärnhår.; rosettbl. äggrunda till äggrunt lans., de inre spetsiga, glest, skarpt o. ofta långt tand., vid basen ej sällan ojämnt flik. med krökta flikar; holk stor, svartgrön, vid den vanl. tvära basen grå av hopat stjärnludd; holkfjällen långt utdragna i en m. e. m. sylvass, naken spets. 7—8. Öppna ängsbackar, berg o. d., mest i kalktrakter, s. Sv. — Jtl., Ang., Öl., Gtl. — Till denna art ansluta sig m. e. m. nära följ. arter: H. basifölium (Fr.) Almqu. Bl. mörkt blågröna, ovan oftast rikt mörkfläckiga; HIERACIUM. 619 rosettbl. ovala — avlånga, de inre m. e. m. smalt lans., tätt skarptandade, oftast vid basen längre o. ojämnt tandade till flikade, med krökta tänder, alla med m. e. ni. nedlöp. bas; stjälkbl. 2 — 3; korgställn. ngt hopdragen; holk kort med rundad bas: fjäll från ngt bredare bas avsmalnande i en föga skarp ell. smaltrubbad spets, klädda av små fina här o. mindre rika, m. små, föga synliga körtlar samt spritt stjärnludd: stift mörkt. 7, 8. Ängsbackar, öppen skogsmark o. d., s. Sv.— Hls., Dir. — H. exåltans Dahlst. (H. exaltätum Dahlst). Skild från föreg. gm renare gröna bl. utan fläckar, längre o. glesare bladtänder, större o. mörkare holkar med bredare, trubbigare fjäll o. grövre, längre hår. 7, 8. Vg.— Dir.: Sm., Ög., Gtl. — H. gälbanum Dahlst. Bl. ljust gröna (gulgröna), ofläckade, äggr. till äggrunt lans., med glesa, utstående till ngt framåtrikt., spetsiga, olikstora tänder; holk kort o. täml. bred: fjäll breda, smån. hopdragna i en trubbig ell. föga skarp spets: flera av de yttre oftast trubbiga, klädda av korta, ljusa hår, få ell. enstaka körtlar samt m. e. m. tätt stjärnludd åtm. i de yttres kanter: stift gult ell. ngt mörkt. 7, 8. Ängs- backar o. d., Sm., Yg. — Äng., Dir. — Hit ansluter sig H. variäbile Lönnr., skild gm smalare bl., flerbladig stj. o. smärre, överallt rikligare stjärnhår, holkar. Gtl. — H. helsmgicum Almqu. Bl. ellipt.— äggr. lans., näst. hel- brädd, till m. glest o. kort skarptand., sparsamt håriga; holk liten, kort, lju- sare— möikare grågrön: fjäll från ngt bredare bas avsmalnande i en m. e. m. trubbig ell. föga skarp spets, klädda av mörkfotade, finspetsade, mjuka hår o. över hela ytan spritt, i synn. på ytterfjällen o. mot spetsarna samlat stjärn- ludd, utan ell. näst. utan körtl.: stift mörkt. 7, 8. Ängsbackar o. d., Dir., Hrj., Hls.— Vb. — H. constringens Norrl. (H. gravostéllum Dahlst.). Bl. ngt blägröna, yttre rosettbl. ellipt. till elliptiskt äggr., m. e. m. bukttand., trubbiga, inre m. e. m. äggrunt lans., vanl. tätt skarptand., täml. rikt o. på skaften även långhår.: holkar korta, tjocka, grågröna: korgar ofta parvis när- made: fjäll breda, från bred bas avsmalnande i en smalare, ngt trubb. spets, klädda av m. e. m. rikliga o. långa, gråvita hår o. m. sparsamma, små till glesa större körtl. samt med svagt till tydligt utpräglad stjärnluddsrand, i synn. i de yttres kanter; stift mörkt. 7, 8. Ängs- o. skogsbackar o. d., Sdml., Dir. — Mpd., Jtl. — Närstående är: H. impréssum Norrl. Skild gm längre o. mörkare holkar med vanligen spetsigare, upptill härlösa fjäll, näst. utan körtel- hår, o. med spritt stjärnludd pä de yttre fjällen, men med rikligare o. grövre hår. Jtl., Mpd. — H. umbricola Ssel. (H. torpénse Dahlst). Bl. äggr.— ägg- runt lans. ell. smalt lans., glest o. skarpt tand.: stjälkbl. även långt tand., ofta syltand., i synn. stjälkbl. undertill starkt stjärnhår.; holk medelstor, kort grä- svart ell. grågrön; fjäll täml. breda, avsmaln. mot spetsen, de flesta m. e. m. trubb., klädda av fina hår, få, ofta otydl. körtl. o. över hela fjället spritt spårs, till täml. tätt stjärnludd; stift mörkt. 7, 8. Ängs- o. skogsbackar, i fjällen upp i björkreg., Hls., Dir. — L. Ipmk. — H. laeticolor Almqu. Bl. ljust blå- gröna, ovala till äggrunt lans., de inre o. stjälkbl. m. e. m. lans., långspets._ helbrädd, till glest tand.; holk liten, kort; fjäll näst. jämnbr., ngt spets, ell, smalt trubbspets., klädda av korta hår, små körtl. samt spritt, i synn. vid basen samlat stjärnludd; stift mörkt. 7, 8. Ängs- o. skogsbackar, n. Ög.^ Sdml., UppL, Dir. — Hls., Jtl. Var. i n. delen av området med smalare, mer 620 COMPOSIT.E. tand. bl.: flerbladigare stj. o, mörkare holkar med ofta mer utveckl. körtlar: var. ccesiéllum Dahlst. — H. longimånum Norrl. (H. Iseticolor Almqu. var. subprolixum Dahlst.). Skild från föreg. gm större holkar, mer utdragna o. spetsigare fjäll med bredare bas, långgrenigare korgställning, vidare korgar med längre kantblr, större o. bredare, mer läng- o. grovtand. bl., s. Ög., Sdml., Uppl., Dir.— Ång., Jtl. — H. prseteneriförme Almqu. (H. adunans Norrl.). Habituellt m. lik H. umbricola Stel., men skild gm mer glestand. bl. samt holkens beklädnad av täml. rikliga, väl utveckl. körtl. o. mörka, korta, grövre hår. Gstr., Dir. — Ång., Jtl. 47. H. ornåtum Dahlst. Stj. grov, 2— 4-bladig; bl. täml. rikhäriga, ellipt. till brett ell. smalt lans., tätt o. lint skarptand.; holk medelstor, mörk; fj. klädda av rikliga körtlar o. en smalare till bredare, i synn. mot fjällens spets utpräglad stjärnluddsraud; stift mörkt. 7, 8. Lundängar, skogsmark, Sm., Ög., Vg., Vsm., Dir., Gstr., Hls., Hrj. 48. H. eustictum Dahlst. Stj. högväxt, späd, 2— 4-bladig; rosettbl. få, yttre små, ovalt avlånga, kort till bukttand., inre o. stjälkbl. smalt lans. till näst. jämnbrett lans., glest korttand. till tätare, längre o. ojämnt tand.; fjäll klädda av korta m. e. m. täta körtl. o. svagt utbildad, mot spetsarna bredare o. tydligare stjärnluddsrand; stift mörkt. 7, 8. Ängsbackar, hedar o. d., Dis., Vrml., Vsm.; Jtl. 49. H. acidodöntum Dahlst. Stj. högväxt; bl. mörkgröna, oftast breda o. stora; rosettbl. ellipt.— avlångt lans., trubbiga — kortspetsade, kort o. brett skarptand., stjälbl. brett lans. — äggrunt lans., skarpspets , mera smalt o. långt skarptand.; holk stor, lång, svartgrön till mörkgrön, brokig; fjäll breda, av- smaln. i en ngt trubbad spets med en mot spetsarna tydligare markerad stjärn- luddsrand; stift mörkt. 7, 8. Lundängar, skogsmark, Uppl., Vrml. — Ång., Hrj. — Hit ansluter sig: H. ceramätum Stenstr., med ljusare, mer grovt o. ojämnt tand. (till flik.) bl. o. glesare körtelhår på holken, samt stjärnluddet även spritt över hela fjällets yta; holkar därför grågröna. Vsm., Vrml., Dir. 50. H. subpellucidum Norrl. Stj. högväxt; bl. ljust gröna; yttre ro- settbl. ovala— ovalt avlånga, inre avlånga— avlångt lans., trubbade — kortspetsade, 1 allm. glest o. kort tand. ; stjälkbl. m. e. m. lans., spets., glest o. ofta ngt längre tand.; holk liten, smal, grönsvart, m. e. m. brokig; fjäll smala, näst. jämnbreda, m. c. m. trubb.; stift mörkt. 7, 8. Lundäng., öppen skog o, d., i fjällen ända upp i björkregionen, Hls., Dir, — Jtl., Vb. — Hit ansluter sig: H. prsecipuiförme Dahlst. (H, subarctöum Norrl.), skild gm mörkare, bredare, tätare tand. o. håriga bl., mörka, täml. breda holkar med bredare, trubbigare fjäll, kortare o. grövre körtl. samt stjärnluddet tydligt samlat i fjällens kanter. Mpd., Jtl.— LpL 51. H. hepäticum Lbg. Stj. högväxt, 3— 6-bladig; rosettbl. få, ellipt. — avlånga ell. lans., yttre trubbiga, inre kortspets.; stjälkbl. smala, m. c. m. lans., spets., alla glest, i allm. kort tand., svagt håriga till näst. kala, på över- sidan ofta fläckiga; holk liten, m. e. m. mörk; stift mörkt. 7, 8. Ängsbackar, skog, Dir. 52. H. anfräctum Fr. Stj. hög, 2— 3-bladig; rosettbl. få, smala, ellipt. avi. till lans., trubb.; stjälkbl. smalt lans., alla m. c. m. tätt o. ojämnt tand. av HIERACIUM. 621 längre o. kortare tänder: holk liten, kort, svartgrön; fj. breda, hastigt hopdragna i trubb., smalare ell. bredare spets; stift mörkt. 7, 8. Lundäng., öppen skogsmark o. d., Sm., Ög., Vg. — Närstående äro: H. I)arbar8eiföliuin Lönnr., med mera brett o. långt tand. ell. flik. bl., längre holkar med mer ntdragna fj. o. rikl. körtl. på holkskaften. Sm., Ög., Vg., Grtl. — H. atronitens Dahlst. Bl. mörkt gröna ; yttre rosettbl. breda, ellipt. — avlånga, trubb. till lans. spetsigare, brett o. kort tand., stjälkbl. m. e. m. lans., glest ojämnare o. längre tand., i synn. det översta långspets.; holkskaft utan ell. med enstaka körtl.; holk liten, svartgrön; fj. smala, från ngt bredare bas avsmalnande i en kort, smaltrubb. eller skarpare spets utan stjärnludd; stift mörkt. 7, 8. Lundäng., öppnare skogsmark o. d., Vg.; Sm.— Uppl. — H. subainpliåtum Dahlst. Skild gm oftast flerbladigare stjälk, tätare tand. o. mer bukttand. ell. ofta längre o. ojämnt fliktand. bl., ovan sin mitt bredare, mera kortspetsade stjälkbl. med m. e. m. bred, veckad o. m. e. m. stjälkomfatt. bas samt vanl. mindre holkar i mer hopträngd ställning. 7, 8. Lundäng., öppen skogsmark o. d., n. Sm., Dis. — Uppl., Dir. — Utom dessa förekomma i s. Sv. flera närstående arter med m. e. m. inskränkta utbred- ningsområden: H. göthicum Fr. Stj. högväxt, styv, flerbladig; stjälkbl. ägg- runt lans., glest långtandade, rosettbl. ellipt. till äggr., glest långtand.; nedåt obegränsad korgställning; mörkt svartgröna, breda holkar; breda, m. e. m. trubb. fjäll med enstaka inblandade hår; stift mörkt 7, 8. Steniga backar, öppnare lundäng. o. d., Hall., Sm., s. Vg. 53. H. lepidulum Stenstr. Stj. hög, 2— 3-blad. ; bl. gröna, mot spetsen på båda ' sidor ofta blod- till leverfärg., näst. helbrädd., uddtand. till tätt o. kort tand.; rosettbl. få, m. e. m. avlånga, trubb., stjälkblad rombiskt lans., trubbspets. ; holk medelstor, grönsvart; fj. från bredare bas hopdragna i en smaltrubb. ell. föga skarp spets; stift gult, jämte märkena stund, ngt mörk- nande; habituellt m. lik H. subampliatum. 7, 8. Lundäng., öppnare skogs- mark o. d., Sm., Boh.— Clstr., Dir. 54. H. megälodon Dahlst. Bl. gröna; rosettbl. breda, yttre ellipt. till äggr., trubb., inre liksom stjälkbl. m. e. m. äggrunt lans. till brett lans., lång- spets.; holk liten, smal, mörk; fjäll från bredare bas avsmaln. i en m. e. m. skarp spets, med en smal, än nästan otydlig, än mera framträdande stjärnludds- rand; stift mörkt. 7, 8. Lundäng., öppnare skog o. d., Hls., Jtl. — s, Lpl., Vb. — En ngt avvik, form med smalare bl., smalare o. tätare tänder samt kortare holkar med tydligare stjärnluddsrand är var. falcdtidens Dahlst. — I norra Sverige förekomma flera närbesläktade arter. 55. H. pseudodiäphanum Dahlst. Stj. omkr. 2-bladig; bl. täml. mörkt gröna, yttre rosettbl. ellipt. till avlånga, trubb., näst. helbrädd, till bukttand., inre bredare — smalare lans., glest o. kort skarptand., spetsiga liksom stjälkbl.; fjäll avsmalnande i en bredare ell. smalare trubbad spets; stift gult (till gul- brunt). 7, 8. Lundängar, skogsbackar o. d., Bl, Boh.— Uppl., Dir. — När- stående arter äro: H. glaucovirens Dahlst., med smalare, tydligt blågröna bl., flerblad. stj. o. smärre, kortare holkar med smalare, näst. jämnbreda, trubb. fj. med glesare körtl. samt spridda stjärnhår på de yttre fjällens rygg o. kan- ter. Vg., Boh.— Dir.; Sm., Ög.; — H. diäphanum Fr. Bl. breda, m. e. m. 622 coMPOsiT^.. äggrunt lans., sågtand.; holk kort, bred, svartgrön, med täta, korta o. inblan- dade längre körtl.; stift gult. Ekbackar, lundäng. o. d., Sm. 56. H. diaphanoides Lbg. Stj. högväxt, 2— 3-bldg, bl. täml. mörkt gröna; yttre rosettbl. ellipt. till avi., kort- o. ofta ngt ojämnt o. grovt tand., inre lans., spetsigare tand.: stjälkbl. bredare till smalare lans. ell. de nedre avi., spetsigare o. i synn. vid sin bas längre tand. ; fjäJl jämnbr., i synn. de yttre med en vanligen bredtrubbad, sällan smalare,, mindre trubbig spets; stift mörkt. 7, 8. Lundäng., öppen skogsmark o. d., s. Sv. — Ång., Jtl. — Närst. är: H. leptogrämmum Dahlst. Skild gm ljusare bladfärg, bredare bl. med glesare tandning., kortare o. bredare holk med glesare körtl. o. bredare, från bred bas hastigare i en smaltrubbad ell. täml. skarp spets avsmaln. fjäll samt i regel blott en svag luddstrimma i de bredbasiga yttres kanter, mera sällan spridda, föga framträd. stjärnhår på de inre. 57. H. microcymon K. Joh. Bl. ljusgröna: rosettbl. vid blomn. få ell. vissnade, ellipt. till avlånga; stjälkbl. smalt till brett lans., tätt skarptand., i allm. föga avtag, i längd uppåt: holk liten, kort, mörk; fj. med många till sparsamma, föga tydliga körtlar o. ytterst sparsamt, föga framträdande, vid basen, kanterna o. spetsarna ej sällan mera samlat stjärnludd: s.ift mörkt; påminner ofta om bredbladiga arter av Rigida. 7, 8. Lundäng., ängsback. o. d.. Dir. 58. H. ericetörum Fr. (H. lepidötum Stenstr.). Stj. 2— o-bladig; 1)1. ljusgröna, ngt drag. i blågrönt; rosettbl. tunglika — smalt lans., näst. helbrädd, till glest tand., stjälkbl. smala, jämnbrett lans., nedtill på bägge sidor med 1 — 2 kortare — längre, spetsiga tänder; holk läng, grön — grönsvart; fjäll täml. breda, de flesta från mitten hastigt avsmalnande o. långt utdragna, näst. jämn- br. med kort, skarp ell. trubb. spets, i knoppen långt överskjutande, klädda av fina, mjuka hår o. få korta körtl.; korg stor, gles; stift mörkt. 7,8. Ängs- backar, hedmark o. d., ö. Sm., Boh. — Vrml. — Nära denna art står: H. cali- gätum Dahlst. Skild gm bredare, mörkare, i allm. mindre tandade bl., korta, mörka holkar med smalare, mindre utdragna men spetsigare fj., klädda av mörkare o. kortare här o. ngt talrikare, korta körtl. samt nästan blott på de yttre fjällen sparsamt spritt, föga tydligt stjärnludd; korg mindre, tätare. Ängsbackar, hedmark o. d., Sm., Vg., Boh., Dir. 59. H. fasciculäre Fr. Stj. omkr. 2-bladig; rosettbl. vanl. talrika, överväg, tunglika, näst. helbrädd, till tätt o. brett tand.; stjälkbl. utdragna, smalt jämnbrett lans., nedtill glest skarptand. med ofta långa tänder; holk liten, kort, grågrön; fjäll korthåriga o. i allm. med glesa, ofta knappt synbara körtl.; stift mörkt. 7, 8. Ängsbackar, hedmark, berg, Boh. — Vrml. 60. H. subramösum Lönnr. Stj. hög, 3— 5-bladig; bl. rent gröna; ro- settbl. få; yttre avlånga, trubbiga, snart vissnade, inre äggrunt lans. — brett lans., tätt o. ojämnt tand., spetsiga, stjälkbl. m. e. m. äggrunt lans. — lans., spetsiga, ojämnt långtand. till långt smalflik.; korgställn. rikblomstrig, utbredd; holk grågrön; fjäll smala, näst. jämnbreda, kortspets, till trubbspets., med glesa, m. små, föga synliga körtl. o. i synn. på de yttre fjällen o. i tanterna spridda stjärnhår; stift mörkt. 7, 8. Ängsbackar, berg, Bl., Sm. — Som varie- teter kunna tills vidare uppfattas: var. plicatiförme Dahlst., skild gm lägre, niERACIlM. G2o 1 — 3-bladig stjälk, trubbigare rosettbl., mindre spetsiga stjälkbl. o. överallt grövre o. kortare tandning samt mörkare, bredfjälligare holkar, ej sällan par- vis närmade på mycket korta skaft; Sm., Vg., Dis.— Uppl.; ngt avvikande o. måh. blott en nordl. form är kuusamoénse Wainio, skild gm ännu smalare bl., ännu fåbladigare stj. o. ännu oftare med en del holkar parvis närmade o. i regel smalare; Hls., Dir. — Lpl. — Mera avvikande är var. xanthostylwn Dahlst., skild gm gulgrön bladfärg, i allm. större o, glesare tand, rosettbl., mera långspetsade, oftast fåtand. stjälkbl., gråare holkar med färre körtl. samt mindre mörka ell. gula stift; holkskaft med få men tydliga körtlar; Sm., Boh. — Ög., Vrml. Närstående men med ljusare, mer likformigt o. skarpt tand. bl., mer stjärnhåriga holkar med mjukare hårighet o. alldeles ell. näst. utan körtl. på holkskaften är var. trichélhim Dahlst., Sm., Ög., »Sdml., Vsm., Vrml., Dir. — Närstående men mera avvikande äro: H. orärium Lbg. Habituellt lik nr 60 subramosum men skild gm smalare o. mer utdraget spetsiga bl. med glesare tänd. o. mörkare, knappt stjärnhåriga holkar med bredare fjäll. Jtl., Hrj. — H. Schlytéri Lbg. Bl. mörka, ngt grågröna; rosettbl. avlånga, lans.; stjälkbl. m. e. m. ofta smalt lans., spetsade; korgställning rikblomstrig, m. e. m. hopdragen, upptill ofta flocklik; holk stor, bred med rundad bas, tätt o. långt mjukhårig, otydl. körtelhårig o. i synn. i fjällens kanter med spridda stjärn- hår; fj. frän bred bas avsmaln.; stift mörkt. 7, 8. Lundäng., ängsback. o. d., Uppl. o. Vrml. — Dir. o. Mpd. 61. H. cruentifölium Dahlst. et Liib. Stj. hög, 2— 3-bladig; bl. mörkt gröna rosettbl. brett— smalt avlånga, trubbiga till smalt lans., spetsiga till långspetsade, jämnt o. kort tand.; stjälkbl. oftast smalt lans. med långt ut- dragen spets, skarptand., de översta ofta smalt äggrunt lans.; holk lång med rundad bas, grönsvart: fjäll smala, långt utdragna, i knoppen m. e. m. över- skjut.; stift mörkt. 7, 8. Lundäng., bokskogsbryn o. d., BL, Sk., Hall., Sm., Vg. 62. H. smoländicum Almqu. Stj. hög, 3— 5-bladig; bl. mörkgröna; ro- settbl. få, avlånga till lans., glest skarptand.; stjälkbl. m. e. m. lans., lång- spets., glest o. ngt ojämnt tand. med utstående smala tänder, de nedre skaftade : holk liten, smal, mörk: fjäll smala, klädda av spridda stjärnhår på de yttres bas o. kanter. 7, 8. Lnndäng., öppen skogsmark o. d., Sm., Vg. 63. H. macrotönum Dahlst. Stj. m. högväxt, mång- ända till 13-bladig ; bl. mörkgröna; rosettbl. smalt avi. till lans., vid blomn. oftast vissnade; stjälk- bl. smala, m. e. m. lans. med långt utdragen skarp spets, glestand. av smala, spetsiga, framåtrikt., ofta långa tänder : holk större o. grövre än hos föregående ; fjäll bredare, rikt korthår., men med sparsamma körtlar. 7, 9. Lundängar, öppen skogsmark, berg. Bl., Sm. — Sdml., Vg. 64. H. pinnatifidum Lönnr. Stj. högväxt, 2— 4-bladig; bl. mörkt gul- gröna; rosettbl. avlånga till brett lans., glestand.; stjälkbl. lans. till äggrunt lans., mot basen ofta långt fliktand.; holk kort med rundad bas, svartgrön ; fjäll från bredare bas täml. långspets. 7, 8. Lundäng., öppen skog. Sk, — Gg., Boh., Uppl., ÖL, Gtl. 65. H. stipätum Stenstr. Stj. 3 — 5-bladig; bl. mörkgröna; rosettbl. ovala ell. avlånga — lans., glestand. — bukttandade; stjälkbl. äggrunt lans. till smalt lans.; korgställn. .rikblomstrig, täml. hopdragen, med rikt körtelhåriga skaft; 624 COMPOSlTiE. holk m. liten, grönsvart; fj. smala. 7, 8. Lundäng., öppen skogsmark o. d., Vrml,, Ysm., Dir. 66. H. amplificätum Dahlst. Stj. 2— 4-bladig; bl. gulgröna; rosettbl. avlånga ell. omvänt äggrunt avlånga till brett lans. ell. omv. äggrunt lans.; stjälkbl. avlånga till lans., m. e. m. breda, de övre m, e. m. äggrunt lans. med oftast brett omfatt. bas: korgställn. rikblomstrig, ofta utbredd, med glest kör- telhår, skaft; holk medelstor till stor, oftast lång, m. e. m. svartgrön; fjäll bredare än hos föregående, klädda av talrika körtl. o. ngt sparsammare, längre, mörka, m. e. m. Ijusspetsade hår. 7, 8. Lundäng., skogsmark, Vsm., Dir. — Jtl., Gstr., Ang. 67. H. linguiförme Dahlst, Stj. 2 — 3-bladig; bl. gulgröna; rosettbl. helbrädd, till grunt bnkttand., säll. med tydligare breda tänder; stjälkbl. sma- lare— bredare avlångt tunglika, trubbade ell. de övre mer lans,, kortspetsade, n. helbrädd., bukttandade ell. med ett par bredare tänder vid basen; fjäll breda, näst. jämnbreda ell. föga avsmaln., klädda av glesa körtlar o. ngt längre, glesa, mörka, m. e. m. Ijusspetsade hår. 7; 8. Ängsbackar, öppen skog o. d., Hls., Hrj., Jtl., Ang. 68. H. striåticeps Dahlst. Stj. hög, 3— 5-bladig; bl. ljust gröna; rosett- bl. vanl. få, smala, avlånga— lans., grunt bnkttand., sällan långt o. brett tand.; stjälkbl. m. e. m. smalt lans., spetsiga, vid basen glest o. ofta m. e. m. långt tand.; fj. från bredare bas spetsade, klädda liksom holkskaften av m. små fina körtl. o. korta, m. e. m. mörka hår; stift mörkt. 7, 8. Ängsbackar, lundäng., öppen skog, Vg., Boh.— Ysm., Dir.; Ög. 69. H. acroléucum Stenstr. Stj. 2— 5-bladig; bl. ljust o. ngt blåaktigt gröna; rosettbl. breda, ovala, avlånga till äggrunt lans., glest korttand.; stjälk- bl. äggrunt lans. till lans.; fjäll avsmalnande i en smaltrubbad ell. skarp spets, klädda av tämligen täta, stora körtlar o. inblandade mörka, m. e. m. vitspetsade hår; stift mörkt. 7, 8. Ängsbackar, lundäng., öppen skog o. d., Sm. o. Dis. — Dir. o. Hls. 70. H. tridentätum Fr. Stj. hög, ända till 8— 10-bladig, ofta långt ned grenad; rosettbl. vid blonm. ofta vissnade, få, lans., glest skarptand.; stjälkbl. m. e. m. lans. med 3 — 4 par skarpa, ofta långa tänder på vardera sidan; holk täml. liten, m. e. m. grön till svartgrön; fj. smala, näst. jämnbr., de yttre med ngt bredare bas, de inre vanl. m. ljust gröna, klädda av korta, fina hår o. små, ngt glesare körtl., f. ö. med spridda, i kanterna oftast mera synliga stjärnhår; liknar mycket arter av Rigida. 7 — 9. Backar, buskmark, berg, Sm., Boh.— Vrml. — En mycket närstående art är H. döedalum Stenstr., skild gm tätare o. kortare tandade stjälkbl., större holkar med bredare fj., klädda av grövre o. längre hår o. körtlar samt i allm. med tydligare utpräglad stjärnluddsrand. 7-9. Boh.— Dir. 71. H. irriguum Fr. Stj. högväxt, 3— 5-bladig; bl. mörkgröna, undertill violettfärgade o. ofta ovantill mot spetsen leverfärgade; yttre rosettbl. ovala till avi., de inre liksom stjälkbl. m. e. m. lans., långspets., tätt o. oregelb. tand.; holk liten, mörk, med ngt nedlöpande bas; fj. klädda av täta, fina körtlar o. glesare, korta, mörka hår; stift mörkt. 7, 8. Sm. — Uppl., Dis., Vrml. — Hit ansluter sig H. violåscens Almqu., skild gm lägre växt, bredare, mera glest HIERACIUM. 625 tandade, mindre spetsiga bl. o. med glesare håriga o. körtelhår, holkar samt i kanterna rikare stjärnhåriga, på ytan glest stjärnhår, fjäll: stift mörkt; ej skarpt begränsad från föregrs östliga former; Bl., Hall., Boh. — Ög. 72. H. oleösum Dahlst. Stj. högväxt, 1— 5-bladig; bl. ljust gröna; ro- settbl. få, äggrunt lans.; stjälkbl. lans., alla oregelb. skarptand.; holk liten, grågrön; fjäll smala, de flesta trubbspetsade, klädda av få körtl. o. sparsamma till glesa, korta hår; stift gult ell. ngt mörknande. 7 — 9. Företrädesvis i fjäl- lens björkreg., Jtl., Hrj. 73. H. vulgåtuni (Fr. delvis) Almqu. Stj. 2— 3-bladig; bl. mörkt gröna; rosettbl. få, eliipt.— lans., de yttre glest, de inre tätare o. skarpare tand., under- till vanl. violetta; stjälkbl. m. e. m. lans. ell. äggrunt lans., långspets., nedtill m. e. m. oregelb., skarptand.; holk medelstor, m. e. m. grågrön; fj. klädda av täml. rikliga, små körtl. o. ngt rikligare korta hår; stift mörkt. 7, 8. Backar, lundäng., öppen skog o. d., Sk. — Hls., Dir. — Hit ansluter sig: H. vulgati- förme Dahlst., skild gm flerbladigare stjälk med smalare, glesare o. regelbund- nare tand. bl., större holkar med trubbigare fj. o. glesare körtelhår, men utan körtl. på holkskaften; habituellt lik bredbladiga former av Rigida. 7 — 9; lik- nande lokaler som föreg., Sk. — Hls., Dir. 74. H. involutum Dahlst. Stj. 2— o-bladig; bl. ljust gröna; rosettbl. elliptiskt lans. till lans., regelb. o. lågt skarptand.; stjälkbl. smalare långspets., glest o. ngt oregelb. skarptand.; holk svartgrön, kort, med rundad bas; fjäll klädda av korta körtl. o. korta, mörka hår samt i synn. på ytterfjällen samlat, eljest sparsamt stjärnludd; stift honungsgult; kronbräm vanligast inrullat. 7 — 9. Björk- o. barrskogsreg. i fjällen, Dis. — Jtl.: Mpd; Nb., s. Lpl. — Närstående o^ ofta svårskild är: H. Adlérzii Almqu., stjälk 1 — 2-bladig; bl. bredare, mera glest o. grovt tand.; stjälkbl. oftast med 2 — 3 par långa, spetsiga tänder ell flikar vid basen; holk längre o. mörkare med längre utdragna fj.; kronbräm alltid platt; stift mörkare, Hrj., Jtl. 75. H. subrigidum Almqu. Stj. hög, 4— 6-bladig: bl. gröna; rosettbl. eliipt. — avlångt lans.; stjälkbl. oskaft. (ell. det nedre kortskaft.), smalt lans., långspetsade ell. de övre med bredare bas, alla till ell. ngt över mitten med glesa, skarpa, ngt olikstora tänder; holk svartgrön, kort; fj. klädda av glesa små körtl. o. glesa, korta, mörka hår, de yttres kanter med glesa stjärnhår 7 — 9. Lundäng., buskmark, öppen skog o. d.. Dis., Uppl. — Hls., Hrj. 76. H. lappönicum Fr. Nedre stjälkbl. m. e. m. omvänt äggr., ofta näst. spadlika, tätsittande o. oftast kvarsitt. under blomn.; stjälkbl. jämnbrett lans., spetsiga med glesa tänder, hastigt avtag, i storlek uppåt; korgar få, i föga smsatt, nedåt obegränsad korgställn. med nppräta stjärnludna o. gleshår. gre- nar; holk svartgrön, täml. bred; fj. breda, uppåt avsmaln., de flesta m. e. m. trubbade; stift svart. 7 — 9. Vb., Lpl. 77. H. lineätum Almqu. Stj. m. högväxt, kal; bl. smala, jämnbrett lans., spetsade, med 2 — 3 par glesa, skarpa tänder, avtag, i storlek uppåt: korg- ställn. kvastlik, nedåt ofta obegränsad, med glest stjärnludna grenar; holk svartgrön, täml. bred; fj. smala, näst. jämnbr., de flesta trubbspets.; stift mörkt^ 7—9. Ängsbackar, buskmark o. d., Ög., Boh.— Dir., Mpd. 40 — 164295. Lindman, Flora. 026 COMPOSIT^. 78. H. rigidum Hartm. Stj. hög, fler— mångbladig; bl. mörkgröna, lik- som stjälken korthåriga, m. e. m. lans., regelbundet skarptand.; korgställn. vanl. rikblomstrig, nedåt obegränsad; holk liten, täml. bred, grön — svartgrön; fj. näst jämnbreda, spetsade, med små fina körtl., utan ell. n. utan hår; stift mörkt. 7 — 9. Ängsbackar, berg, buskmark o. d., Ög.— Uppl. — Hit ansluta sig flera m. e. m. besläktade arter. De mera anmärkningsvärda äro H. imigans K. Joh. Bl. ljusgröna med få, smala, ngt krökta tänder; holk stor, grön med rundtrubb., breda fjäll, klädda av små fina körtl., få hår o. spårs, stjärnhår; blr mörkgula; stift mörkt. 7 — 9. Uppl., Vrml., Jtl., Mpd. — H. trichocåulon Dahlst. Bl. grågröna, smalt— brett äggrunt lans., de mellersta vanl. med m. bred bas, liks. stjälken (i synn. vid bladfästena) rikhåriga; holk grön, täml. bred med spetsade fj., klädda av glesa hår o. enstaka körtl., utan stjärnludd; stift mörkt. 7 — 9. Sm.— Uppl., Vg. — H. semiglobösTim Stenstr. Bl. smala, långspets., glest o. kort skarptand., liks. stjälken rikhåriga; holk mörk, liten, m. bred; fjäll få, breda, trubbade, gleshår.; holkskaft rikt stjärnludna, oftast täthåriga; stift gult till täml. mörkt. 7—9. Dis.— Dir. — H. obatréscens Dahlst. Bl. mörkgröna, smala, glest skarptand.: korgställn. fåblomstrig; holk täml, stor o. bred, svart- grön; fjäll breda, smalt trubbspets., klädda av m. e. m. rikliga, grova hår samt få ell. enstaka, m. små körtl.; holkskaft vita av stjärnhår utan annan bekläd- nad; stift m. mörkt. 7—9. BL, Hall.— Uppl., Dir. — H. mixopölium Dahlst. Bl. långt utdragna, jämnbrett lans., nedtill med 2 — 3 par tänder, långspets.; holk liten, täml. bred, grågrön; fj. smala, näst. jämnbr., trubbspets., klädda av överallt spritt stjärnludd, glesa, fina körtl. o. få ell. enstaka hår; stift mörkt. 7 — 9. Ängsbackar, buskmark, berg, Ög.— Uppl. (Något avvikande former i v. Svealand o. övriga Götaland.) — H. acrifölium Dahlst. Bl. mörkt grågröna, smalt äggrunt lans. — jämnbrett lans. med 2 — 3 par utstående tänder, de nedre undertill oftast livligt violettröda, långspetsade ; korgställning utbredd, lång- grenig, nedåt obegränsad; holk täml. stor, bred, mörkgrön; fj. från bred bas spetsade, glansiga, klädda av glesa, gulknappiga körtl. o. sparsammare, korta hår utan stjärnludd; stift rent gult. 7—9. — H. melinostylum K. Joh. Bl. ljust gröna, m. e. in. smalt jämnbrett lans., långa, med 2 — 3 par syllika tän- der, långt utdraget spetsade; korgställn. m. e. m. rikblomstrig, kvastlik, vanl. begränsad nedåt; holk medelstor, täml. bred, ljust grönsvart; fj. från bredare bas trubbspets. till spetsade, klädda av m. e. m. rikliga, långa hår o. få, m. små körtl., utan stjärnludd; holkskaft ofta m. e. m. håriga; stift gult. 7 — 9. Dis., Uppl., (xstr.— Jtl. — Till denna artgrupp ansluter sig H. sparsiföHum Lbg (coll.), innefatt. en mängd hos oss ännu föga utredda småarter, med växlande bladform o. habitus, men skilda från föreg. arter gm holkens beklädnad av grova, långa, ljusa hår o. få ell. inga körtl. samt saknad av stjärnludd; i synn. utbredda i s. Nrl. 79. H. glaucéllum Lbg. Stj. oftast låg o. späd; bl, blågröna, näst. kala, fint o. tätt småtand.; rosettbl. långt skaft., äggrunt ellipt. till elliptiskt lans,, kortspets., med nedlöpande bas; nedersta stjälkbladet skaftat med utvidgat fäste, det ell. de övre oskaft., ej säll. med brett omfatt. bas.; korgställn. i allm. fåblomstrig; holk liten; fj. smala, näst. jämnbreda, med smal, ngt trubb. spets, klädda av rikligt stjärnludd, täml. talrika, mörka körtl. o. få, korta, IIIERACIUM. (]'27 mörka hår; stift mörkt. 7, 8. Fjälltrakt., helst björkreg. Huvudformen finnes i Norge till i närheten av svenska gränsen. — Närstående former, föga avvikande gm rikligare här på holkarna ell. gm ngt längre holkar, bredare blad m. m. i Jtl. o. Hrj. 80. H. leiophyton Dahlst. Stj. högväxt, späd med fåbladig rosett vid basen; bl. blägröna, nästan helbrädd., undertill o. i kanten svagt håriga; ro- settbl. smalt elliptiska till brett tunglika, långskaft., med långt nedlöpande bas; det ell. de två nedersta stjälkbl. skaftade, de mellersta med nedom mitten hopdragen, därpå småningom utvidgad o. omfattande bas, de övre med bred, omfattande bas; korgställn. gles, m. e. m, liten, stundom utbredd, med körtel- håriga o. stjärnludna skaft; holk gråsvart; fj. breda, hopdragna tillenm. e. m. trubb. spets, klädda av tämligen rikliga, spridda stjärnhår o. talrika korta, mörka körtlar; stift mörkt. 7, 8. Fjälltrakt., björk- o. barrskogsreg., Dir,, Hrj., Jtl. 81. H. geméllum Almqu. Stj. täml. hög, grov, näst. kal med fåblad. rosett vid basen: bl. gröna, glest o. skarpt korttand., gleshåriga; rosettbl. om- vänt äggrunda till tunglika, långskaftade med långt nedlöp. bas, nedre stjälk- bladets skaft kantat, de övre med smal, svagare omfattande bas, smalt till brett lans., spetsiga; holk svartgrön; fj. breda, utdragna till en m. e. m. smal, trubbad spets, några inre spetsiga, klädda av överallt spritt ludd o. täml. tal- rika, små, mörka körtl.; stift mörkt. 7, 8. Fjälltrakter, barrskogs- o. björk- reg., Jtl. — Närstående arter med hår bland körtlarna o. smalare, mer tandade bl. m. m. finnas i Hrj. o. Jtl. 82. H. mutilätum Almqu. Stj. högväxt, täml. späd, kal ell. näst. kal, 5 — 6-bladig med fåbladig rosett vid basen; bl. mörkt gröna, tätt o. fint små- tand.; rosettbl. brett tunglika till ellipt.; nedre stjälkbLs skaft smalt kantat, övre med bred, de mell. ofta med hopdragen o. därpå vidgad bas, oskaftade, m. e. m. omfatt., gleshåriga, bredare till smalare lans., spetsiga; korgställn. föga smsatt, m. e. m. utbredd; holk täml. stor, mörk; fj. breda, föga avsmal- nande uppåt till en rundtrubbig spets; stift mörkt. 7—8. Fjälltrakt., björk- 0. barrskogsreg., Jtl. — Närstående är: H. obtusissimum Almqu., med mer grågröna, bredare, hårigare bl., hårigare stj., kortare holkar med ännu mera brett rundtrubbade, rikligt håriga men svagare körtelhåriga fj.; stift ljusare. Som föreg., Jtl. 83. H. humidörum Almqu. Stj. täml. hög, späd till grov, näst. kal, 5 — 6-bladig med fåbladig, vid blomn. oftast vissnad rosett vid basen ; bl. gröna, täml. tätt o. fint skarptand.; rosettbl. tunglikt ellipt.; nedre stjälkbhs skaft ofta kantat, de mell. med smal, de övre med m. bred, rundad, m. e. m. omfatt. bas, smalt till brett lans., några av de övre m. e. m. äggrunt lans., långspets.; korgställn. enkel, ngt utspärr. ; holk stor, mörk; fj. breda, avsmaln. till en m. e. m, trubbad spets, rikt o. täml. långt håriga o. fint körtelhåriga; stift mörkt. 7, 8. Fjälltrakt., björk- o. barrskogsreg., Hrj., Jtl. — Utom dessa förekomma i våra fjälltrakter flera hithörande, mindre allmänt utbredda arter skilda gm beklädnad o. bladform. 84. H. subelätum Almqu. Stj. hög, grovhårig, 10— 15-bladig; bl. mörk- gröna, det nederstas skaft m. e. m. kantat, de övriga oskaft., med m. e. m. 628 COMPOSIT.E. Ijred, omfatt. bas, smalt till brett lans., ell. de övre äggrunt lans., spetsiga; korgställn. kvastlik, m. e. m. smsatt, med stjärnludna o. rikt körtelhår, skaft: holk m. e. m. mörk: fj. näst. jämnbr., trubb. med täml. rikliga, mörka körtl.: stift mörkt. 7 — 9. Fjälltr., björk- o. barrskogsreg., Jtl. — En egendomlig form är var. sulphuråtiim Almqu., skild från huvudformen endast gm svavel- gul blomfärg. — I våra fjälltrakter förekomma flera närstående arter, skilda sinsemellan o. från föreg. gm holkens beklädnad, fjällens form, bladform ra. m. 85. H. thulénse Dahlst. (H. prenanthoides Lbg, ej Vill.). Stj. m. hög- växt med talrika (15 — 20 ända till 25) tätt sittande blad, ngt blågröna, hel- brädd., jämnbrett lans., kortspets, (de nedre ofta trubbspets.), med brett omfatt. bas, de mell. nedanför mitten m. e. m. hopdragna o. ånyo mot basen vidgade, avtagande i storl. uppåt; korgställn. föga smsatt, kortgrenig, ofta ökad gm grenar från övre bladvinkha; grenar stjärnhåriga o. körtelhåriga; holk mörk; fj. från bredare bas hopdragna i en m. e. m. trubb. spets, klädda av rikliga, korta, mörka körtlar; stift mörkt. 8, 9. Fjälltr., björk- o. barrskogsreg., Hls., Hrj., Jtl., Mpd, Ang. — Hit ansluta sig en mängd i våra fjälltrakter förekom- mande, habituellt liknande, ännu föga utredda arter, huvudsakl. skilda gm holkens beklädnad o. form, fjällens form m. m. 86. H. polycömum Dahlst. Stj. hög, grov, hårig, med /talrika (20—25) bl., grågröna, undertill o. i kanten m. e. m. håriga, avtagande i storlek uppåt, m. e. m. smalt jämnbrett lans., spetsiga, kort o. skarpt tand., de nedre med smal, de övre med bredare, ngt omfati. bas; korgställn. m. e. m. smsatt, tät, kvastlik: holk stor, bred, mörk, med näst. tvär bas; fj. breda, föga avsmaln. nppåt, rundtrubbiga, klädda av täral. talrika, små körtl. o. glesare, m. korta hår: stift mörkt. 8, 9. Fjälltr., björk- o. barrskogsreg., Hrj., Mpd. — Lpl. — Varierar med stylösa blr. 87. H. crocätum Fr. Stj. hög, grov, 10— 15-bladig, nedtill sparsamt hårig, f. ö. näst. kal: bl. oskaftade, gröna, undertill ngt blågröna, de nedre långa, smalare — bredare jämnbrett lans., de övre allt bredare och kortare med bredare, rundad till tvär bas, alltmer äggr., alla m. e. m. långt spetsade, tätt o. lågt skarptand. till näst. helbrädd.; korgställn. föga smsatt, m. e. m. hop- trängd, nedåt m. e. m. obegränsad med snett uppåtrikt. grenar; holk mörkt svartgrön, stor o. bred; fjäll breda, jämnbrett lans., småningom ell. hastigt hopdragna till en smalare ell. bredare, ofta i en udd utlöp. spets, klädda av små, fina körtlar o. enstaka ända till rikliga, långa, mörka hår; stift mörkt. — Var. mycket till hårigheten, på en del lokaler med hårlösa holkskaft o. inga ell. enstaka hår på holkfj., på andra lok. med rikhåriga holkar o. skaft; dess- utom med m. e. m. stylösa blr. 8, 9. Fjälltr., björk- o. barrskogsreg., Dir. — Jtl. — Ngt avvik, former i (Jstr., Hls., Mpd. 88. H. angustum Lbg. Stj. högre än hos föreg., täml. grov, 15—20- bldg; bl. mörkgröna, nndertill m. e. m. blågråa, långa, de nedre tunglika — smalt avi., med kantat skaft: de övre m. e. m. smalt jämnbrett lans., stund, bredast ovan mitten, nedtill med få, korta, glesa tänder till näst. helbrädd., m. e. m. långspetsade, med bred, m. e. m. tvär ell. rundad bas: korgställn. ngt smsatt med m. e. m. utdragna grenar, rikt stjärnludna, stund, med en ell. annan kör- tel; holk mörk, kort o. bred, med rundad till näst. tvär bas; fjäll korta, täml. HIERACIUM. C29 breda, avsmaln. till en vanl. m. e. m. rundtrubb. spets, utan ell. med enstaka till spridda körtl.: stift gult, säll. ni. e. m. grönaktigt. 8, 9. Fjälltr., björk- 0. barrskogsreg., Hls., Hrj.— Lpl. — Eu ytterlighetsform med små körtl. på både holkar o. skaft är i synn. utbredd i områdets n. del. — En närstående artär: H. platylépium Dahlst. Holkar större, fjäll bredare, ännu mera rundtrubbiga, klädda av rikliga, små körtl.: holkskaft med körtl. o. glesa, korta hår; Jtl. — Till denna grupp höra vidare kollektivarterna H. reticulåtum Lbg o. H. co- rymbösuni Fr., som vardera omfatta liera, hos oss ännu föga utredda arter. Till den förra höra arter, utmärkta av undertill tätt nätådriga, på båda sidor stjäruhåriga bl., näst. hårlcsa korgskaft utan körtlar o. ljusare gröna holkar, tätt klädda av små gulknappiga körtl. o. enstaka hår. -— Till den senare kunna föras arter med tätt nätådriga o. stjärnhår, bl., mörkare, ngt mindre holkar än hos föreg. arter, med breda, m trubbiga, svagt stjärnhår, holkar med få hår o. körtlar. 89. H. umbellätum L. Stj. m. e. m. högväxt, vanligen grov, stund, ända från basen grenig: bl. av växlande bredd, jänmbrett lans. till lans., stund, linjesmala, glest småtand, till näst. helbrädd., ej omfatt.; korgställn. föga smsatt, vanl. m. e. m. flocklik, nedåt ofta obegränsad o. kvastlik: holk mörkgrön (svart- grön), bredare ell. smalare, stund, med spår av stjärnludd, i synn. vid holkens bas; inre fj. ngt spetsiga, yttre trubbiga: stift i allm. gult, mera säll. grön- svart. 8, 9. Uppträder i hela landet betydligt växlande till bladens tandning o. bredd. Ängsmark, backar, buskmark, berg, hela landet. — Från de vanliga formerna avviker: var. filifölium Fr. (lincäre Lbg) med linjesmala, helbrädd, ell. otydl. tand. bl.; havs- o. sjöstränder. — var. dunénse Rcyn., stj. nedligg. med breda, m. e. m. tand. bl. o. grov, jämte bladskaften nedtill m. c. m. lång- hårig stjälk; steniga havsstränder, Sk., Gtl. — Till denna art ansluter sig: H. chloromélanum Dahlst., skild gm fåblomstrig, enkel ell. föga smsatt korg- ställn. med länga grenar, mer tand., ngt omfatt. bl., större o. bredare holk med bredare, mer tilltryckta, sidengläns., m. e. m. brcdtrubbade fjäll o. i regel m. e. m. svartgröna stift. 8, 9. På samma lokaler som n:r 89, Hrj., Mpd — Lpl. RÄTTELSER OCH TILLAGG. Sid. 8, rad 4 o. 5 uedifr., läs: Chrysospleiiium alternifoliumt var. etrandrum > 9, j- 4 uedifr., läs: Primula veris > 24, » 8 » > Polygala vulgäre > 25, > 10 > » Orchis maculatus * 31, > 17 läs: 302 » > j 14 nedifr., läs: Melandrium dioecum » 33, )> 13 > > 302 > 41, > 4 » » angustifolia » » j 5 > > 01. » 58, > 7 » efter Öl. tillägges: (nu utgången). > 83, » 3 > utesintes: (Lindgr.). > 100, » 15, bör vara: 0. > 108, ^ 7 tillägges: Öl. » 116, » 4 j Öl. > 135, » 21 » Öl. > 142, ^ 21 ^ Öl. . 144, » 16 > Öl. > 156, > 2 nedifr. tillägges: Öl. » 161, » 15 tillägges: Öl. > 232, » 6 nedifr. tillägges: Öl. » 234, är orilvtigt paginerad som 334. > 249, rad 10, tillägges efter quinquevulnera : L. > 281, » 4, läs: Webb (ej Webb.) » 307, » 11, efter Hall. tillägges: Boh. » 331, » 2 nedifr., står 380, läs: 379 » 353, > 15, i l:a kolumnen, läs: nubilasceus > 356, » 3, läs: Michx. > 398, > 11, » fukt. > 405, » 14, » u:bl. > 539, > 7 nedifr., står blckgula, läs: gula EEGISTER. Abies 38 Acer 403 Achillea 537 Achroanthes 183 Aconitum 255 Acorus 146 Actgea 255 Adonis 265 Adoxa 509 Aegilops 107 Aegopodium 435 Aesculus 406 Aethusa 436 Aftonstjärna 168 Aftonviol 294 Ag 118 Agrimonia 335 Agropyrum 106 Agrostemma 247 Agrostis 74 Aira 80 Ajuga 467 Akleja 255 Al 205 Alant 533 Alchemilla 329 Alectorolophus 496 Alisma 57 Alliaria 279 Allium 165 Alm 207 Alnus 204 Alopecuras 73 Alsine 243 Alster 405 Althaea 407 Alyssum 293 A maran tus 230 Amaryllidace* 170 Ambrosia 534 Amelanchier 308 Ammophila 79 Ampelopsis 406 Amsinckia 460 Auacamptis 178 Anagallis 449 Anchusa 461 Andmat 147, 148 Andromeda 444 Androsace 448 Anemone 256 Anethum 436 Angelica 437 Annbok 198 Antennaria 531 Anthemis 536 Anthericum 163 Anthoxanthum 71 Anthriscus 432 Anthyllis 388 Antirrhinum 485 Apel 304 Apera 74 Apium 433 Apocynacese 455 Aquilegia 255 Arabidopsis 291 Arabis 292 Araceae 146 Aracium 557 Araliacese 425 Arctagrostis 74 Arctium 546 Arctostaphylos 444 Arenaria 245 Aristolochia 209 Armeria 450 Armoracia 284 Arnica 543 Arnoseris 552 Arrhenatherum 84 Artemisia 540 Aram 146 Arun 452 Arv 237—241 Asarum 209 Asclepiadaceee 455 Ask 451 Asp 185 Asparagus 168 Asperngo 460 Asperula 504 Aster 528 Astragalus 389 Astrantia 431 Atriplex 225 Atropa 479 Atropis 95 Avena 83 A venbok 198 Axslinga 424 Axsvingel 84 Azalea 443 Backanis 435 Backsilja 438 Backsmultron 321 Backsöta 390 Backtrav 291 Baldersbrå 538 Baldingera 70 B alj växter 380 Ballota 472 Balsaminaceae 406 Balsamita 539 Bandgräs 71 Barbarsea 284 Bartsia 496 Bassia 229 Beckmannia 105 Belladonna 479 Bellis 527 Benved 405 Berberis 267 Berggyllen 293 Bergnejlika 248 Bergskrabba 502 Berteroa 293 Bertram 539 632 REGISrER. Besksöta 480 Beta 220 Betula 198 Bidens 535 Bigarrå 380 Bingel 402 B inka 528—530 Bitterblad 218 Bittermjölke 555 Björk 201 Björnbrodd 163 Björnbär 315 Björnfloka 439 Blodrot 328 Blodtopp 335 Blomvass 58 Blåarv 449 Blåbär 445 Blådruva 167 Blåduvor 255 Blåeld 464 Blågull 457 Blåhallon 320 Blåhägg 308 Blåklint 550 Blåklocka 517 Blåmadra 504 Blåsmäre 384 Blåsuga 467 Blåsört 502 Blåtåtel 85 Blacken 455 Blära 250 Bocktörne 479 Bok 206 Bo(k)vete 219 Bolltistel 546 Bolmört 479 Bonässla 472 Boraginacece 457 Borago 460 Brachypodium 104 Brakved 406 Brandlilja 166 Brassica 282 Braya 293 Briza 86 Bromus 102 Brudbröd 329 Brudsporre 179 Brunkulla 179 Brunört 469 Bryanthus 443 Bryonia 514 Bräcka 300 Bräsma 286 Bunge 448 Bunias 294 Bunium 435 Buphthalmum 534 Bupleurum 433 Busktörne 384 Butomus 58 Bynke 541 Bäckkrasse 286 Cakile 281 Calamagrostis 76 Calendula 545 Calla 146 Callitrictie 404 Calluna 445 Caltha 254 Calypso 183 Calystegia 457 Camelina 287 Campanula 515 Campanulacese 514 Cannabis 208 Caprifoliaceffi 509 Capsella 287 Cardamine 285 Carduus 547 Carex 119 Carlina 546 Carpinus 198 Carum 434 Caryophyllacea; 232 Cassandra 444 Cassiope 443 Castalia 251 Castanea 206 Catabrosa 85 Caucalis 432 Celastraceae 405 Centaurea 550 Centaurium 452 Centunculus 449 Cephalanthera 180 Cerastium 238 Ceratopbyllum 252 Chsenorrhiuum 484 Chseropbyllum 431 Chamaedaphne 444 Chamsnerion 423 Chamseorchis 178 Cheiranthus 294 Chelidonium 267 Chenopodiaceae 220 Chenopodium 221 Chimapbila 440 Chrysauthemum 588 Chrysosplenium 301 Cichorium 552 Cicuta 434 Cinna 74 Circsea 424 Cirsiuni 548 Cistacese 411 Cladium 118 ('linopodium 474 Cnidiuni 436 Cobresia 119 Cochlearia 279 Coeloglossum 28 Colchicuni 163 Coleanthus 74 Colpodium 94 Comarum 322 Compositae 518 Conium 433 ('onopodium 434 Conringia 294 Convallaria 169 Convolvulacese 455 Convolvulus 456 Corallorrhiza 182 Coriandrum 433 Cornus 440 Coronilla 391 Coronopus 278 Corrigiola 246 Corydalis 269 Corylus 198 Corynephorus 82 Cotoneaster 304 Cotula 540 Crambe 284 Crassulacese 295 Cratsegus 305 Crepis 555 Crocus 171 Cruciferae 271 Cucumis 514 Cucurbita 514 CupressacesB 37 Cuscnta 456 Cuviera 108 Cymbalaria 483 Cynanchum 455 Cynoglossuni 459 Cynosurus 87 Cyperacese 109 Cyperus 110 Cypripedium 174 Dactylis 87 Daggskål 330 Damspelslilja 167 Daphne 417 Datura 480 Daucus 439 Delphinium 255 Dentaria 286 REGISTER. 633 Deschampsia 80 Descuraiuia 281 Desmekiiopp 509 Desnieros 408 Dianthus 250 Diapensia 445 Digitalis 491 Digitaria 69 Dill 436 Dillsenap 281 Diplotaxis 282 Dipsacacese 512 Dipsacus 513 Dosta 474 Draba 288 Dracocephalum 469 Drakblonima 469 Draktimjan 469 Drosera 295 Dryas 329 Duntrav 422 Duvkulla 449 Dvärgag 110 Dvärgbjörk 204 Dvärglin 400 ^ Dvärgsyra 215 Dyblad 59 Dyborre 59 Dyört 485 Dådra 287, 288 Dån 470 Echinochloa 69 Echiuodorus 58 Echinops 546 Echinospermum 459 Ecbiam 464 Ek 206 Ekorrbär 168 Elseagnacese 418 Elatine 410 Elodea 59 Elssholzia 478 Elvmus 108 Elyna 118 Empetrum 440 Epilobium 418 Epipactis 181, 182 Epipogium 181 Eragrostis 94 Eranthis 254 Erica 445 Ericaceie 442 Erigeron 529 Eriophorum 110 Erodium 399 Eruca 281 Erucastrum 282 Eryngium 431 Erysimum 293 Erythra?a 452 Esparsett 391 Eupatorium 527 Euphorbia 402 Euphrasia 493 Evonymus 405 Fackelros 418 Fagacese 206 Fagopyrum 219 Fagas 206 Falcaria 434 Farsetia 293 Festuca 97 Fetblad 297 Fetknopp 297 Fettistel 557 Fibla 552, 553, 556, 557 Filago 530 Filipendula 329 Fingerborgsblomma 491 Fingerört 325 Fiunmyrtcn 444 Fjädergräs 71 Fjällbrud 300 Fjällfibla 543 Fjällgröna 445 Fjällklöver 328 Fjällkrasse 293 Fjälluejlika 247 Fjällros 443 Fjällskära 547 Fiällvicker 390 Fjällvippa 329 Fjärva 463 Flenört 485 Flockarv 448 Flocksört 527 Flockväxter 425 Floka 431—434 Flugblomster 174 Fläder 510 Fragaria 321 Fraxinus 451 Fritillaria 167 Frossört 467 Fryle 160 Fumana 411 Fumaria 270 Fyrling 298 Fågelbär 380 Fårkummer 329 Färgkulla 536 Förgätmigej 462 Gagea 163 Galanthus 170 Galeopsis 469 Galinsoga 536 Galium 505 Genista 383 Gentiiina 453 Gentianacese 452 Geraniacese 396 Geranium 396 Getapel 406 Geum 328 Ginst 383 Glasört 230^ Glaucium 267 Glaux 449 Glechoma 468 Glesvia 95 Glim 248 Globularia 502 Glyceria 94 Gnaphalium 532 Goodyera 182 Gramine» 59 Groblad 503 Gråal 205 Gråbo 541 Grådådra 293 Gråärter 396 Gräs 59 Gräsnejlika 450 Gröe 91, 96^ Grönkulla 178 Guckusko 174 Gularv 449 Guldfrö 535 Gullbo 545 Gullborste 528 Gullkrage 538 Gullpudra 301 Gullris 527 Gulltrav 423 Gullviva 447 Gurka 514 Gurkört 460 Gyllenlack 294 Gymnadenia 179 Gypsophila 250 Gåsört 328 Gökblomster 249^^ Gökmat, Gökärt 395 Habeuaria 178 Hadd 112 Hagtorn 307 Halianthus 244 Hallon 313 Haloscias 437 Halorrhagidacea; 424 634 REGISTER. Halvgräs 109 Hampa 208 Harkål 552 Harris 383 Harsyra 400 Hartimjan 474 Harväppling 388 Hassel 198 Hasselal 205 Hasselört 209 Haverrot 554 Havre 82, 83 Havtorn 418 Hedblomster 533 Hedera 425 Helianthemum 411 Helichrysum 533 Helleborine 181 Helleborus 254 Helosciadium 433 Heracleum 439 Herminium 178 Herniaria 246 Herrans händer 178 Hesperis 294 Hieracium 589 Hierochloé 71 Hippocastanacece 406 Hippophaé 418 Hippuris 425 Hirs 69 Hirschfeldia 282 Hjortron 321 Hjärtstilla 471 Hokus 79 Holosteum 241 Honckenya 244 Honungsblomster 178 Honungsklöver 385 Hordeum 107 Hottonia 448 Humle 208 Humleblomster 329 Humlesmäre 385 Humulus 208 Hundkäx 432 Hundrova 514 Hundtunga 459 Hundäxing 87 Hutehinsia 287 Hyacint 168 Hyacinthus 168 Hydrocaryacese 424 Hydrocharis 59 Hydrocharitacese 58 Hydrocotyle 431 Hyll 510 Hyoscyamus 479 Hypericum 409 Hypochoeris 553 Hvssopus 474 Håll rot 209 Hålört 269 Hårdved 440 Hårslinga 424 Häckspiréa 304 Hägg 380 Hässlebrodd 72 Hästfibla 543 Hästhov 542 Hästkastanj 406 Häxört 424 Hönsbär 440 Hör 400 Höskallra 497 Höstklocka 454 Iberis 276 Impatiens 406 Imperatoria 438 Inula 533 Iris 170 Isatis 281 Isop 474 Jasione 517 Jolster 197 Jordgubbar 321 Jordnöt 434 Jordreva 468 Jordrök 271 Juglans 198 Julros 254 Jnncaccce 148 Juncaginacese 56 Juncus 148 Jungfrukam 331 Jungfrulin 401 Jungfru Marie hand 178 .Juniperus 37 Järnört 464 Kabbeleka 254 Kalkkrasse 293 Kallgräs 57 Kalmus 146 Kamomill 538 Kampa 72 Kamäxing 87 Kanariegräs 70 Kaprifol 510 Kardborre 547 Kardtistel 513 Kastanj 206 Kattfot 531 Kattmvnta 468 Kattost 408 Kasevia 95 Kavle 73 Kickxia 483 Kirskål 435 Klarbär 380 Klint 552 Klocka 516 Klosterlilja 170 Klo vi eker 391 Kloärt 390 Klubbsporre 178 Klådris 410 Klätt 247, 250 Klöver 387 Klöverärt 389 Knappvädd 513 Knautia 513 Knavel 246 Knipprot 181 Knopp 297 Knottblomster 183 Knutarv 242 Knytling 246 Knärot 182 Knölhavre 84 Kochia 229 Koeleria 85 Koenigia 215 Konig 474 Konvalje 169 Korallrot 182 Koriander 433 Korn 107, 108 Korsväxter 271 Korsört 544 Kovall 491 Kransborre 468 Krasse 276—279, 285 Krikon 380 Krisla 534 KroUilja 167 Kronärt 391 Kropp 423 Krusbär 302 Krusfrö 437 Kråkbär 440 Kråkklöver 322 Kröson 445 Kulla 536 Kummer 328 Kummin 434 Kungsljus 483 Kungsängslilja 167 Kvanne 437 Kvesved 480 Kvickrot 106 Kål 283 REGISTER. 635 Källkrasse 284 Källånke 232 Käringtand 389 Kärleksört 277 Kärrkrasse 286 Kärrlilja 163 Körsbär 380 Kosa 74 Labiata? 464 Lactuca 558 Lamium 470 Lappa 547 Lappula 459 Lapsana 552 Larix 38 Laserpitium 439 Lathrsea 500 Lathyrus 394 Lavandula 468 Lavatera 407 Lavendel 468 Ledarn 443 Leguminosse 380 Lemna 147 Lens 394 Lentibulariacew 500 Leontodon 553 Leonuras 471 Lepidium 277 Lepturas 105 Leucoium 170 Levisticum 438 Liguster 451 Ligusticum 437 Ligustrum 451 Liliacese 161 Lilium 166 Liljekonvalje 169 Liljeväxter 161 Limnanthemum 455 Limosella 485 Linacese 400 Linaria 484 Lind 407 Lingon 445 Linnsea 511 Linser 392, 394 Linum 400 Liparis 182 Listera 182 Lithospermum 463 Litorella 504 Ljung 443, 445 Ljungväxter 442 Lobelia 518 Loiseleuria 443 Lolium 105 Lomma 287 Lonicera 510 Lonke 405 Lonkesärv 410 Loppört 534 Tioranthacege 209 Lösta 101, 103, 104 Lotus 389 Luktborre 335 Luktsalvia 539 Luktsporre 179 Lukt ven 74 Lunaria 287 Lundanis 435 Lungört 461 Lusern 384 Luzula 157 Lychnis 249 Lycium 479 Lycopersicum 480 Lycopsis 461 Lycopus 474 Lysimachia 448 Lythracese 418 Lvthrum 418 Lök 166 Löksuga 467 Löktrav 279 Lönn 405 Lövbinda 219 Madra 504 Majanthemum 168 Malachium 238 Malaxis 185 Malva 408 Malvacese 407 Malört 540 Mannagräs 95 Mansblod 409 Marhalm 79 Marrisp 450 Marrubium 468 Martorn 431 Marviol 281 Matricaria 538 Medicago 384 Melampyrum 491 Melandrium 249 Melanosinapis 283 Melica 86 Melilotus 385 Melon 514 Mentha 475 Menyanthes 455 Mercurialis 402 Mertensia 463 Milium 72 Mimulus 485 Mirabell 380 Missne 146 Mistel 209 Mjölke 423 Mjölktistel 557 Mjölon 444 Moehringia 245 Molinia 85 Monke 517 Mouotropa 442 Montia 232 Morgonstjärna 167 Morot 439 Morus 207 Mossrot 438 Mulgedium 558 Mullbär 207 Munkhätta 146 Murgröna 425 Muscari 168 Mustippa 257 Mvggblomster 183 Mvggnvcklar 182 ' Mynta 477. 478 Myosotis 461 Myosurus 257 Myrica 198 Myricaria 410 Mvriophyllum 421 MVrlilja 163 Myrrhis 432 Myrtillus 445 Mvskgräs 71 Måbär 302 Malla 223—229 Månviol 287 Mara 507 Märke 435 Mästerrot 438 Nagelört 289 Najas 55 Narcissus 170 Närd US 105 Narthecium 163 Narv 243, 245, 246 Narvgräs 85 Nasturtiuni 284 Nate 49, 54, 264 Natt och dag 492 Nattskatta 480 Nattviol 180 Naumburgia 449 Näver 405 Nejkon 321 Nejlika 250 Nejlikrot 328 636 REGISTER. Neottia 182 Nepeta 468 Neslia 288 Nicotiana 480 Nigritella 179 Nocka 544 Nonnea 461 Noppa 532 Norna 183 Notblomster 518 Nunneört 270 Nuphar 252 Nycklar 176 Nymphsea 251 Nypon 336 Nysört 537 Nålkörvel 432 Näckros 251 Nässla 208 Nästrot 182 Näva 397—399 Nörel 244 Obione 229 Odon 445 Odontites 492 Odört 433 Oenantlie 436 Oeuothera 423 Oleacea? 450 Olvon 510 Omphalodes 459 Onagrace* 418 Onobrychis 391 Ononis 383 Onopordon 550 Ophrys 174 Orchidace» 171 Orchis 174 Origanum 474 Orkidéer 171 Ormax 105 Ormbär 169 Ormrot 217 Ornithogalum 167 Ornithopus 391 Orobanche 499 Orobus 394 Oryza 70 Oxalis 400 Oxbär 304 Oxel 305 Oxtunga 461 Oxycoccus 444 Oxyria 214 Oxytropis 390 Paddfot 460 Palsternacka 438 Panicum 69 Papaver 268 Papaverace» 267 Parietaria 208 Paris 169 Parnassia 301 Parthenocissus 406 Pastinaca 438 Pedicularis 497 Pelusker 396 Peuniugarv 448 Penninggräs 279 Peplis 418 Persilja 433 Pestrot 542 Petasites 542 Petroselinum 433 Peucedannm 438 Phalaris 70 Phaseolus 384 Phleum 72 Phragmites 84 Phyllodoce 443 Phyteuma 517 Picea 39 _ Picris 555 Piggfrö 459 Pil 197 Pilblad 58 Pilört 217 Pimpinell 335 Pimpinella 435 Pingstlilja 170 Pinguicula 501 Pinus 39 Pipranka 209 Pisum 395 Plantago 502 Platanthera 179 Pleurospermum 433 Plister 471 Plommon 380 Plumbaginacece 449 Poa 87 Polarbrodd 71 Polemonium 457 Polvcarpon 246 Polygala 401 Polygonaceffi 210 Polygonatum 168 Polygonum 215 Poppel 185 Poppelros 407 Populus 183 Pors 198 Portulaoacea? 232 Potamogetou 46 Potamogetonacccfi 45 Potatis 480 Potentilla 322 Primula 446 Prunella 469 Prunus 379 Prustrot 254 Prästkrage 539 Puccinellia 95 Puktörne 384 Pukvete 491 Pulicaria 534 Pulmonaria 461 Pulsatilla 256 Pumpa 514 Pyrola 440 Pvrus 304 Påsklilja 170 Pärldruva 168 Pärlhyaoint 168 Päron 304 Quercus 206 Rabarber 214 Radicula 284 Radiola 400 Rajgräs 105 Rams 168 Ranunculaccce 252 Ranunculus 257 Raphanus 283 Rapistrum 283 Raps 283 Rapunkel 517 Rast 461 Reine Claudc 380 Renblomma 261 Renfana 539 Repe 105 Reseda 294 Rhamnacea? 406 Rhamnus 406 Rheum 214 Rhinanthus 496 Rhodiola 295 Rhododendron 443 Rhynchospora 118 Ribes 301 Riddarsporre 255 Ringblomma 545 Ripbär 444 Ripört 178 Riva 460 Rockentrav 291 Roripa 284 Rosa 335 Rosacete 302 Rosenrot 295 REGISTER. 6B7 RosliDg 444 Rosväxter 302 Rubiacete 504 Rubus 308 Rudbeckia 535 Rumex 210 Ruppia 54 Ruta 266 Ryl 440 Rysskål 294 Råg 107 Rågblomma 289 Rättsvans 257 Rädisa 283 Rättika 283 Rävsvans 231 Rödarv 449 Rödbinka 528 Rödkulla 493 Rödlonke 418 Rölleka 537 Rönn 305 Rör 77 Rörflen 70 Saffran 171 Sagina 241 Sagittaria 58 Salep 178 Salicacefe 183 Salicornia 230 Salix 186 Sallat 558 Salsola 230 Saltarv 244 Saltört 229 Salvia 473 Sambucus 509 Samolus 448 Sandkrasse 276 Sandlilja 163 Sandrör 79 Sand vita 293 Sanguisorba 335 Sanicula 431 SantalacecB 209 Saponaria 251 Sarothamnus 383 Satureja 474 Saussurea 94 Saxifraga 298 Saxifragaces 298 Scabiosa 513 Scandix 432 Scheuchzeria 57 Schoenus 118 Scilla 167 Scirpus 113 Scleranthns 246 Scleropoa ICO Scolochloa 94 Seorzonera 554 Scropbularia 485 ScTophulariacea? 481 Scutellaria 467 Secale 107 Sedum 296 Selinum 437 Selleri 433 Sempervivum 298 Senap 280—282, 284 Senecio 543 Serradella 391 Serratula 550 Seseli 436 Sesleria 84 Setaria 69 Sherardia 504 Sibbaldia 328 Sieglingia 84 Silaus 436 Silene 247 Sileshår 295 Silke 456 Silverblad 287 Silverört 328 Silybum 550 Sinapis 281 Sinngröna 455 Sippa 256, 257 Sisymbrium 279 Sium 435 Sjögull 455 Sjönöt 424 Skalleblomma 485 Skedört 279 Skelört 267 Skidväxter 271 Skogsfru 181 Skogslilja 180 Skogsstjärna 449 Skrap 542 Skräppa 212. 213 Skvattram 443 Skära 536 Skärvfrö 279 Skörbjuggsört 279 Slidsilja 436 Slinnon 445 Slok 86 Slokvia 94 Slån 380 Slåtterblomma 301 Slåttergubbe 543 Sminkrot 463 Smultron 321 Småborre 335 Smällvcdel 390 Smörblomma 262 Smörboll 254 Snarreva 456 Snyltrot 500_^ Snärvinda 457 Snäckväppling 385 Snärj mara 507 Snödroppe 170 Snögräs 86 Snökloeka 170 Sodaört 230 Solanacejp 479 Solanum 480 Solidago 527 Solstjärna 534 Solvända 411 Sommargyllen 284 Sonchus 557 Sorbus 304 Sparganium 42 Sparris 168 Spenat 229 Spenört 439 Spergel 245 Spergula 245 Spergularia 246 Spikblad 431 Spikklubba 480 Spinacia 229 Spindelblomster 182 Spindelört 209 Spira 498 Spirsea 304 Spirodela 147 Sporreblomma 483, 484 Springkorn 406 Sprängört 434 Stachys 472 Stagg 105 Stallört 384 Starr 134 Statice 450 Stellaria 235 Stenfrö 463 Stenhallon 321 Stenhammaria 463 Stenkrasse 287 Sticka 436—438 Stillfrö 281 Stipa 71 Stjärnblomma 236 Stjärnlök 167 Stjärnskål 331 Stjärntistel 546 Stockros 407 Stormhatt 255 638 REGISTER. Strandgyllen 284 Strandklo 474 Strandkrypa 449 Strandkulla 493 Strandkål 284 Strandljung 410 Strandpryl 504 Strandråg 108 Strandsenap 284 Strandtistel 557 Strandvallmo 267 Stratiotes 59 Strätta 437 Sturmia 182 Stålört 454 Stånds 545 Stäkra 436 Suffida 229 Subularia 276 Succisa 513 Suga 467 Sumpsenap 284 Surtorn 267 Sutt 503 Svalting 57, 58 Svartsenap 283 Svensklusern 384 Svingel 98—100 Svärdslilja 170 Sylört 276 Symphytum 460 Syra 212—214 Syren 451 Syringa 451 Syska 473 Såpnejlika 251 Såpört 250 Sårläka 431 Säfferot 436 Sälg 196 Sälting 57 Särv 55. 252 Säv 116 Sävstarr 118, 119 Sötgräs 74 Sötväppling 385 Taggkörvel 432 Taklök 298 Tallört 442 Tamaricacece 410 Tanacetum 539 Tandrot 286 Tarald 248 Taraxacum 559 Taxus 37 Teesdalea 276 Telekia 534 Tetragonolobus 389 Teucrium 467 Thalictrum 265 Thesium 209 Thlaspi 279 Thuja 38 Thvrnelaeacese 417 Thymus 474 Tibast 417 Tidlösa 163 Tilia 407 Tiliace» 407 Tillsa 298 Tim}an 474 Timotej 72 Tistel 548—550 Tistelborre 550 Tistron 302 Tjärblomster 247 Tofieldia 163 Tofsäxing 85 Tok 325 Tolta 558 Tomat 480 Topplösa 449 Torilis 432 Tuste 406 Tragopogon 554 Trampgräs 219 Tranbär 444 Trapa 424 Trav 291, 292 Trichera 513 Trientalis 449 Trifolium 386 Trift 450 Triglochin 57 Trimorpha 528 Trisetum 82 Triticum 107 Trolldruva 255 Trollius 254 Try 510 Trän jon 444 Tröske 406 Talipa 167 Tulkört 455 Tulpan 167 Tanica 250 Turgenia 432 Turritis 291 Tusensköna 527 Tussilago 542 Tveblad 182 Typha 41 Tvphoidea 70 Tåg 153 Tåtel 80—82 Tätört 501 Törel 403 Ulex 383 Ulltistel 550 Ullört 531 Ulmacese 206 Ulmus 206 Umbelliferaj 425 Urtica 208 Utrieularia 501 Vaccaria 250 Vaccinium 445 Vahlodea 82 Valeriana 512 Valerianella 511 Vallmo 268 Vallört 460 Valnöt 198 Vass 84 Vassvingel 94 Vau 294 Vattenaloe 59 Vattenblink 448 Vattenklöver 455 Vattenpeppar 218 Vattenpest 59 Vattensenap 284 Vattenslinga 424 Vejde 281 Ven 75 Verbascum 482 Verbena 464 Veronica 486 Vete 106, 107 Vial 395 Viburnum 510 Vicia 391 Vicker 392 Vide 191 Videört 448 Vildlin 400 Vildmejram 474 Vildpersilja 436 Vildris 70 Vildvin 406 Vinbär 302 Vinca 455 Vintergröna 441, 445 Vinternarr 254 Viol 415 Viola 412 Vippärt 395 Viscaria 247 Viscum 209 Vitaeeae 406 Vitrot 106 REGISTER. 689 Viva 447 Vogelia 288 Vulpia 100 Våradonis 265 Vårbrodd 71 Vårlök 164 Vårsallat 511 Vårärt 395 Vadd 513, 514 Vägg-gröna 20!: Vägtorn 406 Vägvårda 552 Vänderot 512 Vätteros 500 Xanthium 535 Zannichellia 54 Zerna 100 Zostera 45 Åkerbinda 219 Åkerbär 321 Åkergvllen 293 Åkerklätt 247 Åkerkål 283 Åkermadd 504 Åkerrättika 283 Åkersallat 511 Åkerven 74 Åkervinda 456 Åkervädd 513 Åmöga 261 Älggräs 329 Ältgräs 261 Älväxing 84 Ängskrasse 285 Ängsskära 550 Ängsull 112 Ärepris 488 Ärter 395 Ärttörne 383 Öga 261 Ögonljus 441 Ögontröst 494 v ^.; '. '■ 'a -f c. A. M. LINDMAN Botanikens första grunder LÄHOBOK FÖE REALSKOLAN 'r-dk --rp]. Bilct ninstrerad - Pris inb. 2:50, L ä r o b ok i bo t a n i k FÖR REALSKOLA» OCH GYMNASIETS FÖRSTA STADIUM MAX GRENANDER Popwläri etenskapligra uppsatser Tyn samliit£;ir t kr, BIRGER KAJANU^ B i o 1 o g i f^ k a sk Is s e r Naturvetenskapliga smästycken Modernt ocli uitraniodernt ur biologiens värld •;rs fö HL A i New York Botanical Garden Library QK 289 .L56 gen Lindman. C. A. M. (/Svensk fanerogamflor II 3 5185 00104 6356