J i pA G a - ES [d . Få —2- ” BAR ” a 3 OR | & Ft Tr a NS PRAESE: ERR NILS IE a Bergs» Rå: : f ÅA: utröna, i hvad mån nior oR 4 de imellan Storfjön i fjön kunde blifva fe de dingen och Commendeurc:: fjerne Orden Herr Baron ” rk TA SNR vy VR Strå re a 2 3 Maa = oa SR SD CR 2 LÅ or Bö $ , ,' Ä LJÄSAN ARE Poli OR EP "betar, Att SRA Rn i | - a Sed PENNOR Era R ( wu , X ; ;ö j Å a LÖR Mr a ig lr. MMO. Su Sssnitus o8t dn ime'lan varande forfar i Inläs | ; nåltve Meta genomdå varande Magiftern, 1e: mar tv Soherd an, Herr STENIUS: afvägde. 7 N E Shut i deffeinen afftadnade, för be- väga side . form dervid mötte; men den- Krang he i jag få mycket Hellre trodt at, HE "opographers, Mineral-Hilto- = 7 fru ficre vetenfkapers: tjenft, blifva kun- SOCh fÖrV ärad fom den öfverfkår en "”vÖlfteroch «4 eter aft 24 Mil, och i det £e: ENG = BESS högning tåmli- od fåra ft Sarles Tjärlens ed er lir r icke | vårt, at från Kall- eller Åtre- i ÖREna nam a. betet, "och. fårhedelft intaga Ca hösderna, at flälle och den region, fom ut= =. | SHOES Vin OS E SÄG 5 - Atitud, et fnö-grånfen. £ | & ” 2 Su pe Sj Storpryr or för förl Från : DÅ C a LA iF NW. 4 5 mil lång » 4 på Je ör SEK SR Geni , tofs aa AN ALSO 250 aln. lång, hög]. ; | Nå Po boRfe de AT "AE KOIAStOLAG så mil läng. RQ från Son Fälg 18 mil OR : | flöda, nal längs hök: + bone Transp. ks Med I hors korföe 4 mil från Storfjön, I 3 mil Iz AM Siugu Forfen, - = ä il från Storfjön, dd Öfverfta. fallet N ederfta fallet ola Krångeds Fa | 2117 mil från Storfjön; + 10: Förfta fallet 212 aln. långt, he: Andra fallet 69 aln. längt, hö; "Tredje fallet 875 aln. långt, Rö: : ger fallet i Drakeholans 1. derfta trappa 60 aln. lånc: ; KRDEt Femte fallet eller Storfallet = Geduns eller Stor for fö ; 15" mil från Storfjön, + mill > 'Svalget eller draget från C funds lugnvatten högt - Lodritta fallet d Forsbrufet nedanföre a Svarthols Forfo en. 4 Hålle Forfen. ssd mil från Storfjön, 125 aln. lån hög. Haning For fen. Sönlan SÖN me RUE RR d ål fr fe Storljön, mon pe le lång, hö Ög | år VE rg, i” Nåf ver Edfla Forfön AA äs mil från Storfjön ; 83 ud Ofterfjön, 1280 aln. lång, hö | Strax nedanföre, 150 aln. oc så G | I = Rad PSN | | 4 od Fot. jtum ; Transp. I s5s1i8) 4 vär Stosljön, 3000 alnar Öfsrer Eorfen. idragcr fras secanför MMamnas EE CT 0 ml från HM rfjön, 640 alnar] lj) fax arnder nav regaende, a mul Kar RA | LS ed Hå Krark DLörii ole JOH läng. HOJ GE Berac i fen. FE RR 233 mi iränsotor ön 000 aln. län 7 Ke öd For fen. MG | ie ; | | tom det fönr cCcligen kan tillägs) fas for Tagnyvi filens sdOcfenn Då 24 ms lönrdasbgger fäledeate CK orfjön Öfver Hlalvet | I Och Från Oherfjör til och med Medfkogs For- . fom Jigger 201 fot 6 tum högre bena Hergon sal råd pra It med ttaäcnde klyfter; Och upftisa i ora branta högder, hvilke, fördeles snott Flalvetp äte bd RA Atiadan beikerenhet är Sjökuften genom Jelfingland, Medelpad och Angermanland, och jar tag funnit cr redhålle-art Continuera C") i ER ART velter verea vo årka fin gräns kring Ångermanna- flack: Oc cobde bryn- och frållttens-arter famt iteri keno isufnan och Ljungan med gyttrin- rar al ep brevia faxofa, fom kring Ljumman arv mer flfonsin, men kring Ljungan mer 'hålle-flintblandad, jået får onmårkos ct kring Hogdal och Rätan, hvar- ivevismrerie saöta, är fältet ofvan damjorden Sö NORR Ke Ang id ? ” v då p» and - en SV iv jv ”- > = Än | ä j + utflakas .med en linie från derne vefter kring Ljungnan ÖOfve: i fögd: - kring Ljufnan 3 mil ofvan Om VE kring Ängermanna-ån Öfver Kamfola fedan vidtaga fådane gefchicier. granikapet mot fjällen. = Närmaft Hafvet framftryize sd : järn-anledningar hafva ej vciat Vid Skårhålls Forfen virltepe: ' | J L et dt ge kalk -trakt, fom, -kring (lora vuttni den af Storfjön, åtfkiljer graniten fi vefter belågna fjäll-arter; och ni : Deffa gränfor kunna närmar: Lä ö RR in Al långd af vid pafs 10 mil och 4 mil om Hammardals Kyrka, Föllinge gråner Lith, nedanför gårdet i Offerdai om Alfens Kyrka eller vid 5ieckås By Marieby, Oviken, alt emot denne 12. Myfjö, Bergs Kyrka, Öfver Nicea är” 11 mil vefter om Råffunds Kyrka är Lich tilbaka mot Skårhålls Forfen. Kalkeén är af olika art, imält tät i LAG i Ny berg atikillige kiesgängar ("); fr olölvsd: v . meråndels altid :.med petrificater, i fynne: Orthoceratiter, inblandad, i Oferda] mångd af coraller och fnåtko: Då man til ofvannåmde sivägnis legger något. för lugnvattnens fupniog de kring Storfjö flranderne tämligen a Högder, kan utan fel anta sen böga: G3 öfverkaftadt med gefehibe al sta 2 a sv nars ftorlek, beftaende af od filat och Jordmånen fand och mjåla. ER . I Lä a än” by - | a” ROT ert gg É Lag i = 20") Sadane finnas vid Sundsvat! kring Lögde Hy Tuna, Ulånpger, Sidenfö och PF orlngock Apr. Maj. Ö TOr Öv ve | afsbrynet, fom i flokalken er fidane petriöteatiöner , Vikar man för isiern par ligen vill anfe. Högre up to tjällen hag ag ej blifvit dem varfe ("), anmärkes feta få mycket hellre, fom CC i1 umnnindike filllarterne icke giva anledning stärka Fulca fom annorftådes ofta t joördytans förändring; det får jag ock 3 ge, . at fjön Siljan i öfter Dalarne, cf dylike i bållår förekomma, tyckes ega ör eo Ne fb 3 a mn ja snindre, högd, hvilket likväl ptjenar vi Bb bas. | JEN kalk-hv "äro icke mycket fondera- djupet, ck finner man både i Nås, Mi rieby, MG och Näfkäått, at de a (Gel An Alun-fkiffer, famt ftun= fom med ki 5 Pe tior! (""), Hvarak en del ega a Sä it råffa icke ofta: ort fin- fi se ÄdanNe äg 3åtiund, åtven ock i Mörtlills Pia Seminilla och en del af Undersåker, Kon AT up mot fjällen: få: mera fin; jåde fammanfätvning Boch fkifring, famt där en art af tak-fkiffer. I grån- (43 Ar Sventka Beri Hacker hvilka ega med deffa | likhet; re i hol oligrige famt förmode- äktnot VR kalk- och ikiffer-hvarf ften- alsal ös sma jag ej någon högre, utom Jen inc 2, föm, efter Herr TUNELDS up- Eift, fliger vär öfver Venern, famt med til- Iker al Ir fvigning, 1028 fot öfver Hafvet. klon . eter famma råkning, endatt 448 fot; föra jasnokhar icke kunnat utröna, oms enligt Hr. FER- "SRS fvitont, de > fletfor har utgöra aflofsningen jer lan kolken och fliftern, Sadane fletfor har Jag ' TrsnitiNdKodö- TE orgpen i a och i 4 a mr rg on. Mö SS RER ne Sager. Hallen, Höggrindsvåhlen, | Rue (T DEN infprångd me. 284 Apr. Vi Jr grånforna emot fjålle: säd; E öfver angränfande hållar, = 0 nerhet finner vid Tofsåfen > ferdals- -fjållens fot. Sådant, jemte mycket , inrnat, 4 ka deffa lagrens tilkomft WenÖ På födra, veltra och a ves. denne kalk-trakt af fjäll2o. i at ha tiliålle at underföka den fill +: uc m Socken och : norra fluttni' sen siren grof grå hålleflinta rådande. hva dom någre tåltfpats körtlar ningen af detta fjäll beftå dre to gar och: en fådan Breccia CRONsSTEDT befkrifvit i B-- -demiens Handlingar Vol. fedan continuerar genom i.u faint: förfkuggningsvis blendar förvandlas uti den förenåmr = i: inge pra Veftra tjällen på Hårjed i: £- jag haft tilfålle at-befara 400 F Ra SÅ å - Kamrue, Röfjållet, Rueny! veberget med Hälftkläpper , fjället, Lillfjållet, Ng fr hilgderock Ti rifet, beltå alla at en flackt !2vande oc - med: grynig Qvarts inblandad Län Zz Ke Denne qvarts och talkari ge glitarsör kallar rön TiraAs hornbindig fandi:en. för dels 13 fom orfakar fönderfallande : «ct bvisl, fer > mjöl, fom utgör Hårjeadale = S damjot da OCH + vara för Ren-moffans våxt | re - tre flip. od artår det ock, fom; enligt Be > 7 MTI ÅSA NI FR akt IEA St BERG VA 2 FRAN AR je é vr de Pa My Lr ARR RR Tv kk '”z "” ; 2 på kg - w + de ae SE 4 än 1: ; bs AR TAN Ar &, KS & : J MS va så £ fu Hö de 5 AN OM mv 8 fe Få vå Pt 28 & oh a i j / så! F vad ;r. Maj. Sun. > ca flållen, en lös, fet och rmöter. Kies- och koppar-gångar vaäcreti, af hvilka en del utan hållen under damjorden derföre kallat dag-fetfor. djupet, och af fådan art vid Ljusnedal famt Hålft- garno varit | filen, af hvilka jag undét fökt ring. orefkutan , Velifte fjället, Oiijö - fjället , Ren - fjället, ve As - fjället, Snafa - högar, To lensi ang och mör Al- " << egentligen få kallad fåll- glimmer och fpåckftens- | : se och flackt liggande, med .ders, fallande under hort ch fram emot landet. -” 'ård och fkifringarne fam- råder, men minfkas och ser ur fammanfåttningen, ju wot högderna i vefter, hvar- slimmer med:-föga qvarts, och fkörl?-blifva rådande, PR, a :fkifringarne mer aflofsna, kf ndom mer vrelig [Ca i Fjäl- Unser RR UMESIS ATA NS RNE IA esi ig a » victrar och får et mera kårft Ch ieende. a AS och flere Bergstmän -Hörn- några fillen ut, fom hade: deffe 1ö- »å högderna öfverft i dagen, och je ning en ökades med haårdheten un- på djuret, men detta år ej ånnu utredt. jens vrotts jaämförelfe med kringgif- Fjällen. esnied Åntägnrn Hj jag ej a i edeles. befarit, men deras arter åro at Herr dshöfdingen Baron Tiras och Bergmålta- en Cronstedor förut befkrifne. Flokalk fi Å | nes ttundom, men ej mycket ofta, bäddad på | hållarne vid vattudragen (1). | » T deffa fjäll finnas malmgångar , heten ligaft af koppar (CN), nåttan altid anvuxne geia. med få g ”arterne åro näftan like med hållarne, och fkil- ”jas endaft med inblandningar af fkörl, Zeo- srader under horifonten ftupande; gång. lith och kalk-arter, hvilka filtnämnde, anfkutne « drushol, äro förådlende, men tåte och i fpat form, ku "mindre förtryckande ån hålleflintan. Den regel, fom framl. Landshöfdingen Ba- fon Titas från Rörås i fin Stenrikets Riftoria öres 'om gångarnes förtryckningar af of- i: vanliggande högder, håller i deffa bergen alde- les ftånd, fafån Bergsmån, fom determinera X orden förådling och förtryck efter teconomi- fka föremål, dermed förvillat fatfen.. En gång blir under ofvanliggande hördes | sid: fammantryckt och får mindre mågtighet, men malmen faller ock "altid då mer famlad ch rik: fådant utvifa Guftafs och Ärefkute grufr ör i Jemtland, ej mir:dre än F örhoppnings- -grufvan : + FAR jydalarnö t Mr under dälderne vahde (påckftersartade hallar. kan vid annat tilfälle färtjeda nårmare granfkning, NN Y Håland och Mo i Undersåker, Roj i Kall; Liusne- dä > dals marmor-brott. > s$) Vid Ålden i Offerdal år en Blygrufva, falt löd 2 förluft, arbetad, vid Ljusnedal finnes en godartac qvickftens järnmalm, liggande i i "Bingander mot Bli MR pdosrn nr koppargång. I re Cm Handöl gången y ckes ifven genom ök | y 8 — 1984 Apr Maj. « Fun deremot ökes mågtigheten, -mermal Nn RÅNE ON OK Jå I RR ofta befvårar brytningen. RY Mårkligt år, at i Hårjedals. ök denyändda fjäll- trakt har bergvåxten och gångarne, hvil- ka altid följas, et fvåfvande och flackt låge; jr förhåller fig ock både vid Röräs och de. flåfta TT Norfka Fjåll-grufvor. | > Jag har fåfängt fökt någon fylemati lll nod: ning uti delle EPA flrykning och ftup- ningar: de tyckas måft altid hafva fammanhang med omgifvande dälder och vattudrag, hvarat en del torde tilkommit igenom bergens fått- ningar och fjunkning, men andre deremot ge- nom utfkårningar och våldfamma floder. Således har jag funnit Tenans vattudrag hafva omgifvande hållar å födra och: norra fi- dorna ftäende på borft, men fedan Ljusnan tråffats, flår väl födra berget på borft, men de norra falla under dalen. Mittån har å ömle fidor på borft fående | berg... Ljungnans bånge lidör. falla emot boarmadix under dalen, likaledes förhåller fig ock med ; Ottfjö, Omfjö och Sellfjö vattudraget. > Häånds- och Are- famt Undersåkers Mivenk | frander vifa ej heller fkifringen på borit, utan faller den från bägge fidor under dalen, men omkring Kalls' vattnet får bergvåxten både vid norra och födra ftranden på ånda. Gerna hade jag velat anfe hela fjällhögden a för beftående af horifontella hvarf, och. tro at. 80 "PR Äg de ti het HiäRena tar och malmens pridandå. un. der dalen blifvit förfvagad efter famma regel. dock kan jag ej detta för fåkert utgifva, Ol NN a Re forå des och mittlarne intaga flörre, ray hvilket spår et ånnu' 1öga underfökt djup, af få- tiltälligheter, men jag fer, at ftående gån- Åt kllorige: Om detta få förhåller fig un- LG r dag-gefchickerne och på ftörre djup, blir man då hellre få jämföra en flackare bergvåxt mot Svenfka fidan med. ofvanliggande land= = måns mindre docering åt Öfterfjön, då der- emot en ftarkare ftörtning mot vefter torde ogifvit anledning til ftående gefchicker i Nor- rige, fårdeles närmare Vefterhafvets kufter. sat koppar malmgångarne på Norrfka fidan och vefter om kölen ega. ordentligare flåpp- fkölar och 'malmfall, fom fåtta mer åt djupet, famt äro både för fänkning och fålt af beftåndigare fyndighet? suvjag har ofvan nåmnt, at ginjartir altid ät- följa bergvåxten, hvaraf hånder, at de näftan aldrig: Öfverfkära, korfa: eller ramla tilhopa, tan gemenligen fvånga undan för hvakandra: fådant torde hårröra af det fega gry, hvaraf deffa fjäll åro fammanfatte, fom icke gerna -mottager några remnor eller fprickor tvårs Öf- ower fkifringen. Af fådan orfak åro ock tvår- klyfter hår i' grufvorna mer fålllynte än an- norftådes, fårdeles på något djup , når man. kommit under dag- gefchickerne, och om de åndå vifa fig, finnas de både i fortftråckning och djup mindre betydlige. "Med denna erfarenhet förefalla mig de. a kallade Skal eller REN ;BYMOgarag. genom = C C a bergen. sö nna min gifsning mindre trolig, och torde > Månne en fadan olikhet af bergarternas och andmånens ftupning har gemenfkap dermed; är ARR - IVER! 99 RN q 1 'oordentlige flupningarne -hår- ndom: omtalas vid Rörås och vid Mör- vd j 100 bergen nog befynmnerlige och värk st fåtklrak KR de träffas på flera flållen, men af dem vill jag 9 här något befkrifva Lunddörren, hvilken jag håndelfe- vis fått, mer ån jag T början åftun- dade, betrakta, dj Detta Skal ligger på grånfen bngllan. Jern | land och Hårjedalarne, och beftär af en i nord- veft och- fydoft-ftrykande gata, fom emot fö- . der framftiger mot Storfjön i Hårjedalarne, hvilken ej med den af famma namn i .Jemt- land må förblandas. Långden år 2 mil, och bredden: har jag af- mått til 1500 alnar. Bergarterne beftå af en hvit fin PE qvartsblandad fet glimmer, ftrykande vid pafs i öfter och vetter, med flackt fallande mot föder. Detta oaktadt åro våggarne å ömfe fidor lördräte; utom mot Hårjedals fidan, hvareft de undergädt någon rer förftöring, få at man, faft med möda, kan framleta fig våg dit up. Hög- den af deffle våggar torde BN ANOR antagas til 2 a 300 famnar.. Gatan går nåfian ända rått fram, men enär någre fmå krökningar, fållan Öfver 4 å 8 gra-. der från directions - linien, förekommit, "har; altid den ena våggen fvarat mot den andra, fä at Skalet behållit tin fulla bredd. Öftra våggen fortfåtter fin fjälltrykning öf ver Åna MÖRE åt Oviken, och denne trakt har rd jag ej egt ti [fälle at befara; men veftra våggen år allena 2 mil. bred, och flutar fig di är mot et annat Skal, parallelt och lika långt med det fö- — regående, Storå-fkalet kalladt, fom åfven ned- ryker til Storfjöns både arter, fkifring, bredd och öfriga befkaffenheten åro aldples Jika med BE lörren , dög har jag i JR veftra vågg init en grof fvart Trapp, åtven en järnbin- Hornblånde. Så > Utom deffa 2:ne finnes Kfven dc tredje > 8 kalet, fom, nåftan på lika afftånd mot vefter, går med de föregående parallelt; jag har ej fedt vidare deraf, ån defs Öpning mot Storfjö di- dan, och kan fäledes ej derom lemna vidare befkrifning. ov I Generations Hiftorien blir det: förmodligen et probl em, at utreda dylika lodräta Skals til- ”komft i berg, hvareft ftående klyfter få fållan och nåltan aldrig förekomma; hog kan man föreftålla fig och åfven' finna fpår "af fördåm- ”hingar, fom bruftit och orfakat utfkårningar, men i näftan flackt liggande hvarf af fega berg- arter plåga fådane förftöringar gemenligen ta- ga annan våg, och få annorlunda befkaffadt famt mindre regelbundet utfeende. De Sten- kaft af flera Nag, fom jag fårdeles i Lunddö I- ren och vid Ljusnedal, "betraktat, gifva anled- ning til en anmårkning, fom jag defsutom i kring belågne fafta klyfter fått årfara: huru näåturen oförmärkt och förfkuggningsvis blan- dat hålle-arterne, och fmåningom likafom går "fin den ena til "den andra. | Hårjeådalens fpåcklens - eller: talkartiga och med 168 grynig qvarts blandade hvita glim- mer blir, ju längre i norr och mot Jemtland, efter handen mörkare, qvartfen grynar fig ; mi dre och texturen får mer falthet: få up- er Jemtlands Stållfténs-art,. hvilken lika- förmårkt, "med förändrad proportion ', famt inblandning fin Re in- ofvannåmnde mörkftenen. . ; ko 8 am- ; 108 | 1784. Apr. Maj. Samtna Hårjeådals glimmer blir åter på ant dra ftillen, färdeles mot föder, mindre fet, lameller falla finare, fltundom för obeväpnadt Öga Omårklige, qvartfen far. ibland en Nor ögd och ftundom en finare famt 'mer hop- hångande textur, fammanfåttningen blir nu mer nu mindre hård ; deraf upkomma, genom för-: fkuggningar, wille. altid glimmeraktige fand- ftenar, brynftenar, trapp- och takfkiffer- arter, famt, med någon föråndring af kifel-åmnets textur, kanfke och fammanfättning, grof hålle- finta och en Porphyr-art, fom Baron TirLAs kallat Ifug fandften; hvilke hållearter , under fin fortfirykning, intaga förft finare, fedan gröf- re fältfpats-körtlar (7), omvåxlas flundom med den famma i råtklufna och ibland vågige hvarf, famt omflider utgöra dermed en jämnare bland- ning, för at formera röda graniten famt defs nåra flägtinge Pörphyreb vsb oc Då naturen i formationen gådt md FE "dringarne få oförmårkt tilvåga, kunde någon vilja. gilla, at de bergarter, fom utan gradatio> ner tvårt omvexla, tilkommit på olika: tider. > Slutligen får jag upgifva det fel, at, i lik- het EN flere; Ner era har = fkilt ta Vid Ljusnpedal FNS i gefchibe nd önsn. i Så ftående af omvåxlade mycket vågiga hvarf af grå hålleflinta mot röd faltfpat, och år aflofsningen dem | imellan en tunn hinna af hvit talkartig glimmer, få "> lös, at vågorna med et lindrigt hammarflag litt utari brytning kunna fkiljas. Vid och" emot Klöfgöén ä w Haftors ”Röten oo "jun dealer hålleflintan med faltfpaten c flåcktals. — Kring Dalevåhlen och famt mot Sårna och Idre infpela på famma fått hål leflintor, -brynftenar och porphyrarter. (Se TiLAs oo Stenr. Hit. och Utkaft til Sy, Min, Hif&. = - ER RARE AN IEI FERRAN A HÖR KARE i u fo je SÅ or A ; " | F 03 Fr SOK enom et falls nt. namn röd Granit vid | rg fom varit fammanfatte af fältfpat, kifel Sk glimmeraktigt. Jag har dock feder- ra, fårdeles vid Settna i Mecelpad , Öarne kring hafsfidan och vid Hogdal i Hårjedalar- ne, tu nnit, at fkörl famt äfven hörnblånde of- sta ingår i denna compofition, ftundom på glim- merns bekoftnad. Detta hade bordt nogare examineras och utredas, men fom jag det un- der viltandet i orten förfummat, få får jag öf- - verlemna. detta arbete åt någon. annan. | da - 4 ANNA da .GUST. EDELFELT.. a KR — Bergmåftare.. AE t H Er SN E 3 äh | Om + Bjälles höga åfuer Hofodt. = Ch NILS: MARELIUS. | Sd j Fällryggens kite. bögd fear hafvets fåt: | I tes ofta i fråga, men vi hafve hittils in- gen dåker grund til defs beråknande. Om den af Herr Bergmåftaren EDeLFELT infån- de afvågningen , fom Herr: Kyrkoherden STE>- NiuS förrittat, alt ifrån Storfjön i Jemtland til Lijts eller Indals-ålfvens utfall i Öhferfjön, blefve vidare fortfatt til fjällryggen, kunde ”afgöras , och följande dervid tjena til Den delen af Fjällryggen, öns år midt för "Jemtland, lär vara lågtt vid Storfjö- fundet, dår ”Jemtlinningarnes våg til Norrige går fram, medan imellan Su emedan L sng sil är (köplös räknas 72 mil, hvaraf allenaft e koglös, Den- sh RONNA ch . Då ( | AN ORSA ; KRM de j NA TO fi NOTER SÅ 1 SNS . CM HÅ KR N j ohna vågen nyttjade Svenfka Arméen, då den Å år rag gick in i Norrige. - Men få vål norr. fom föder ut år Fjällryggen högre. I Syl-fjäl- defs födra del. mil ifrån Syltoppen, Syltoppens högd, fom be- fans 1525 alnar. Härifrån årnade ock den Nort- > fålle gå med atvågning til: Trondhem och Vefterhafvet, fom år ir eller 12 mil derifrån, men han dog kort efter grånfemåtningens flut. En liten fommarvåg går norr om Sylfjål- Hen öfver Fjällryggen imellan ”Tydalen i Nor- rige och Handöl i Jemtlands; på hvilken Sven- fka Arméen år 1719 den 1. Januarii blef oiyck- lig. De ftäldes up på fjön Öjfand, men hade förlorat fin vågvifare, då de kommo til födra Enbogen. Dé vifste, at Ene-ålfven går åt Handöl, men togo dagen derpå orått, då de fölgde ålfven föder åt, tils de kommo up i Syltjållen, mäfte altfå gå tilbaka och viflas an- fjällen; men jag håller före, at Sylfj dra natten åfven vid födra Enbogen. De t(lo- go då igenom ifen, och funno vattnet rinnan- de åt norra Enbogen, fölgde fäledes älfven åt, och kommo åndteligen fram til Handöl. | > > Låttaft fkulle vål en afvågning låta fig me Vid grånfe-måtningens framgång hårftådes > togo vi år 1758, vid en lada på Norrfka lidan belågen utmed Nea-dlfven, tre fjerdedels = NT 1 Jen lår denfamma dock vara högft för denna 'fke Profefforen och Ingenieuren Horm vid til-= i val FORE sag - | til fjön Torrön, famt fedan til veftra Schecker- = fjällen åro i > Anmärk- LT / STR | 2 SEP Er nte Rd Ny | KODE Teg : lt. &) É I ' 2 /F St $ U H b pe år cryftallifer Lö AR a den/amma; CARL WILHELM SCHEELE. : fr At på vanligt fått genom afdunftning - 3. bringa Citron -faft til eryftallifation, år redan af flere förfökt, men fom det ej velat låta göra fig, at på denna våg få fyran tilan- jutning, har man ej vidare bekymrat fig der- | om, ehuru det tycks vara nog fannolikt, at t .allå vegetabilifka fyror ej åro obenågna dårtil, allenaft man finner på utvåg, at undanrödja ; och frånfkilja de hbererogenea , fom hindra deffa fyrors cryftallifation. | > 6. 2. Jag låt klar Citron-faft afdunfta til . honings confiftence, och uplöfte denfamma åter uti ftark fpiritus vini. Här frånfkilde fig et coagulum , och fedan blandningen var. filtre- rad, refterade detta coagulum uti filtrum, hvil- ket jag med mera fpiritus vini edulcorerade. Detta klibbiga åmne befanns beftå af et mucila- ginofum förenadt med litet alcali citratum. Nu trodde jag, at, fedan deffe åmnen voro fepare- rade från faften, den famme fnarare torde an- fkjuta, och afdeftillerade min fpiritus från fin NU rö NIE ( ki f j 4 uplöfta fyra, men affigten flog mig fel, ty jag - var ej i flånd; at på denna våg århålla ery- flaller; jag mifstånkte då med fig föra något annat åmne, fom ock uti "fpiritus vini kan löfas, och fom förmodeligen ligger til hinder för defs cryftallifation ; jag. Ra yran, at den torde märkte ock fedan, at var en anfenlig mängd td mate X I ” ; Y NEN MA pr. Maj. sun ER 7 FR NE AN 6 ' Lä FN d N 1784. Apr. M aj. 5 materia faponacea, fom man Ek få vå 7 ig fom fpiritus vini kunna. uplöfas. ON LF 6.3. Man kan medelft krita filja” ligan 4 från vinften, hvaraf et uti vatten fvårlöft medel- falt upkommer, under namn af calx tartarifata ; ; famma egenfkap har ock Citron-faft; dets. fy ra förbinder fig med kalken, och utgör der= — med et dylikt falt, fom likaledes uti ganfka li- ten quantitet löfes uti vatten, hvaraf då följer, at, fom hvarken något gummofum eller fapona- ceum äger affinitet til kalk, fjelfva rena fyran - med kalken fig enfamt förenar, fom fedan med vitriol- -fyran åter Tar rte kan fkiljas derifrån. ; Ki a Man tager til ex. en kanna klar (3 tron -faft, fom uti en rymlig glaskolf fåttes i: fand, och når fyran kommit i lindrig kokning, tillågges efter hand, et litet fkedblad i fönder, af torkad och pulveriferad famt förut vågd Vr ta, under ftåndigt omrörande med en trådfpade, tils ingen gälning mera mårkes. ' Til en kan- na. god Citron - faft åtgår gemenligen 10 lod: tölr krita... DErpa tager man kolfven utur fan- den, och fåtter den aftides, då den med Citron- "fyra måttade kalken (cålx citrata') fnart RE rs is /; NAT - | ; PY DRG RER RR ORD NR TSV Re RS Reno Re Re IAN (ND Jag uplöfte nemligen detta tjocka magma, hvari- från fpiritus vini var afdeftillerad, uti vatten och fatu- rerade detfamma med krita; fedan fyran på detta fattet var fkild- derifrån, låt jag det bruna vattnet afduntta til tjocklek af et extratt, det hade en bå uk —fmak, och löfte fig få våli vatn fom -fpiritus NILS inv der förvandlade fig helt och lället i fockerfyta, då 0 dfpiritus nitri nägra gångor dåröfver abftraherades; men vår cryftalliferade fyra undergår, af falpetter- fyra, ingen SOT RE TINE I TE Vi ; tr det klara bruna vattnet från pulvrer, dföljer, och flår fedan åter varmt vatten 'der- på, fom vål omröres, och när pulvret fatt fig, ovat : oo aVvia | | denna utlutning några gångor, tils det fifta af- mån på” denna fåledes utlutade calx citrata 11 KOR Eke peer erad vititöl-tyre, Vem med 10'gan” ; gor få mycket vatten år utfpådd, och kolfven : hålles vattnet åter varfamt. Man fortfar med fättes åter i fand, famt kokas en fjerdedels tima. Når denna blandning kallnat, flås altfamn ans på et filtrum, och gipfen fom refterar i filtrum, utlutas med litet kalt vatten från fin vidhängan- de fyra: denna filtrerade fyran afdunitas uti Öp- VR lo ; n kolf, tils-den blir fom en tunn fyrup til confiftence, hvilken flås på et filtrum, för at — feparera RR derifrån, fom under evapora- tion fkildt lig från vattnet; för at få fyran vil utur papperet, kan man flå litet kalt vatten på > den qvarblefne gipfen. Nu bör förfökas, om ock denna fyra" håller någon odecomponerad calx citrata "uplöft, emedan den eljelt hindrar defs cryftallifation : man tager fördenfkuld litet af denna fyran, och flår några droppar vitriols- fyra dårutiy faller då gips, antingen ftrax eHer liten ftund' derefter, bör man blanda litet dilu- erad vitriol-fyra til" hela .mångden, tils ingen gips mera faller ned; fyran filtreras. då åter, och afdunftas på porcellins-tallrikar på varm fand eller kakelugn, då den anfkjuter uti fmå etyftaller, eller ock fåttes fyran, fom bör vara = fom en tunn ”Yyrup” til confiltence, uti fvalt ” rum, då den etter hand crylttalliferar, 1om 1foc- H 2 / fom et'tungt pulver, på botten;' man af- T (0 0 pr. Mij. Jönn KR vid. man tager lig akt, ANG] något deraf ; 108 1784. Hur. Maj. ker Candi. — Af en kanna Citron-faft, fås ge- feRfeen 7 til 8 lod cryftalliferad fyra a, $. 5. a) Neutral-falter, fom med denna fy- ra upkomma, vilja ej gerna cryftallifera , 2 NE om deras uplöfningar torkas i varmen, fukta de lig åter. Alcali volatile citratum, ger i deftil- falions-hetta fitt Aygtiga alcali ifrån fig, och fy- ran deftrueras. -b) Med kalk, formerar fyran et uti vatten fvårlöft medel- falt (CA) Oh AN >< tung-jord, förhåller fyran fig på fämma fått, dock löfer vatten något mera deraf. .d) Magne- fia, utgör dermed et uti vatten låttfmält falt, fom ej cryftalliferar, och i varmen blir omfi-. | der fom et klart gummi. -e) Saåtureras fyran fullkomligen med alun-jord, nedfaller faltet på flutet fom et pulver, På famma fått fom med kalk. 1 Ingen — Sd 6 Pa detta fått, kan tron fd förvandlas til en gan- MAR i S SÅ j) fka ren och torr fyra, och om faften ån vore i gålning, famt med mögel öfverdragen, eller med åt- tika, ja ock med vitriol-fyra, blandad, fom ibland hånder, kan efter denna methoden rena Citron-fy- ran ånda fårfkildt erhållas. Denna torra fyra kan = ock aldrig fkåmmas. Om et quintin dåraf uplöfes uti > en jungfru. vatten, fom fnart går för fig, får man en: ganfka klar och ren Citron-faft. Rifves et quintin håraf med 6 lod focker i glasmortel, fås et delicat Limonad-pulver, fom ej fuktar fig; man uplöfer hår- af 2 fkedblad uti ett quarter kåll-vatten; och fom Citron-morfeHer på Apotheken åro mycket benågne at liquefcera, få kan ock detta pulver Rye i Mors <> fellernas ftålle, 2" Når man fatarerar Citron-faft eller defs fyra i köld, med krita eller ock ren kalk, få håller fig en anfenlig mångd kalk upléft, fom ej, faller förr ån uplöfningen antingen uphettas öfver elden, eller ock efter några dagars tid i fria luften; en befynnerlig omftåndighet; derföre bör ock faften äng kok- ning fatureras, $. ” -— od 1784. or. Maj. Ju. 109 dock uplöfes Jårn och Zinck, hvilka, under -påltående uplöfning, gifvaifrån fig brännbar luft, . men emot flutet tjocknar Zinck-folution af et hvit pulver (Zincum citratum) fom Yåtter och fåhter fig på metallen , hvilket ej händer med Järnet. g) Metallifka folutioner undergå ej någon färdeles föråndring af vår fyra, undantagandes Qvickfilfver- kalk, uplöft i åttika; fåller deraf vet hvit. pulver, likaledes Blyåttika. Detta precipitat, kan af diluerad Salpeter-fyra Håter uplöfas; om något olöft refterar, år det 'et tecken, at cryftallerne innehålla någon Vi- triol-fyra, hvilken då, genom en uprepad cry- 2 ftallifation, bör (kiljas derifrän. Se Era Rn ar 3 Mineralogift AURPHE RNE AT jo af oc BERGMAN. a — Förfa Stycket. rn 1. | våra fäder har man med befynnerlig if- ver ej allenaft efterfpanat och upfunnit sked förut okånda foffilier, utan äfven med mera framgång, ån förut, underfökt deras grund- ämnen och fammanfåttning, utom hvilkas kän- nedom all mineralogifk kunfkap år ganfka flip- rig. och ofullkomhig. Jag har haft tilfälle, A Chemice underföka åtfkillige nyligen uptåckte foffiiier, fom ånnu antingen icke blifvit uti — fyhtemer uptagne, eller åtminftone icke fådt de kan fom de enligt fin natur böra hafva... Den AS ARA fenare . Å gb) Ingen af metallerne angripes mårkeligen, | 0 Se 0 ts > - BR koka nb — 1084 MApr I fenare omftåndigheten träffar Sek in: på flere, fom långe varit. ”bekante.. Min förefats år der- före; at til Kongl. Academien, efter hand, öf- ; verlåmna korta "beråttelfer om ufflagen at mi- "ina förfök, fom torde 'kunna tjena til råttelle bi denna våg: » Methoderne, fom jag brukar, af analyticera hva rjehanda toffilier, äro förut, på flera ttällen uti mina af trycket utgifne arbeten, befkrifne: det fkulle fåledes' åäftadkomma en pEnådig vidlyttighet, at dem hår å nyo uprepa. 6 2. > Uti Sciagraphia. Regni Mineralis har jag anmårkt; at Zungjord icke vore ånnu funnen . "i annan törbindelfe,; än med vitriols- fyra, d den 'vanligen kallas Tungfpat. Jag trodde mig likvål med fåkerhket kunna förmoda, at man med tiden fkulle finna denna jordart, ej allenaft bunden med luft/yra, utan åfven . i blandning med kalk "eller andra jordarter. Denna gilsning har förr, än jag kunnat viånta, blifvit. befannad; ty Hr. Do:tor WITHERING har fiftlidne fom- mar (1783) vid Lead- hill i Skottland funnit. Tungjord i förening med bara luftfyra, och fammanvuxen i hård maffa. De handftenar han mig årnat, åro ej ännu ankomne, men imedler- tid har jag, genom Doc, SCHWEDIAUER, från Prof. BLACK i Edinburg , århållit et flycke af 61 lods vigt. Det år anfkutit i form af klot- artade fe&orer, eller utgör kilformiga knippor af cryftaller; fom divergera ifrån en puntt, men dock fitta få tått, at allenaft vid öfre ån= är finnes litet afftänd. Detta anfkjutnings-= fart förefaller Å rd ofta, och Sön ibland” ben br / 1 Nie | rt ; ig a 84 Apr. Maj. fun. RR CNS, d 3 yCkas dock vid öfre åndarne vifa fneda 4kan- dj prifmer. Fårgen år nåftan hvit och half vomfkinlig, nägra ftållen åro dock' grå och RR SALA RER EP 0 MER TR den nu befkrifna ftuffen råder kalk anfen- "Tigen,' ut g örande 92 för! 100, emot 8 tungjord ; båg- a åro med luftfyra måttade. - Om oblandad tu gjord fkall jag låmna närmare underråttelie, når de affände profitycken komma mig tilhanda. =. För några” och 20 år fedan, blottades förlt i" Lorenz-gegentrom vid Freyberg en fyn- mnerlig art cryftaller, fom fingo namn af Sran- geh/par. : Af deffe fånde Hr. Prof, TiT1US 1 Dresden mig en pråktig klafe fiftlidet år, I godt qvärtter lång, 5 tum bred och 235 tum hög. >» PER: befiår hel och hållen 'af cryftaller, efter längden råfflade och flålde uti åtfkilliga flutt- ningar emot hvarandra. Somlige hafva hela 3 tums längd och äfven få många liniers diame- ter, men ingen vifar någon reguler kantighet, utan tyckas alle vara hopfatte af flera parallela "Rrålar, juft fom Plumbum aeératum ofta. före- faller. — Fårgen år helt hvit och ogenomfkin- dig, undantagne näågre råltige qvarts-flåckar i fruffens omkrets, fom utmiårka de ftållen, hvar- oc eft han varit faftvuxen utt den hålighet dår an+ > fkjutningen fkedt. Hr Rome pE LIsce nåm- ner denna art, uti en not i Tom. I, pag. 610 «SP On OCriftallögr: tenare uplagan. TPI hvad 'fenus denna art bör föras ,- der- tom hafva varit ftridige tankar. En del hafva > Faknat den til fkörl) andre til tungfpat, men . ". NölWdetta icke efter yttre: kånnemärken kan / > med vifshet beftämmas, få har jag chemice un- > derfökt honom, och funnit den befå helt och BO 4 hållen: -— 13 d 41784. Mipr.d aj. Z. hållen af tungjord, måttad med vitriol-fyra. Bås — fta fåttet at probera dylika arter, har jag tyckt vara, at emot Ir del tungfpat, taga 23 vegetabi- lifkt alkali, fom år vål befriadt från vitriol-fyra, förft på det finafte pulverifera bågge färfkildt, och 1å blanda dem ganfka vål i glasmortel. Blandningen flås i rymlig fkårfyel, en dylik hvälfves i början deröfver, och hålles glödgad en tima under muffel, dock undvikes fmålt- ning, hvarigenom kärlet angripes: fedan utlu- tas med kokhett vatten alt alkali, fom nu til ftörre delen år förent med vitriol-fyra, få be- finnes refiduum vara bara tungjord, mittad med luftfyra, hvilken löfes utan låmning och fråfning uti ren faltfyra, famt anfkjuter i quar dratifka rutor, af hvilka minfta fmulor röja vitriol-fyra. Tages för litet alkali, eller med vitriol-fyra fmittadt, få qvarblifver en portion odecomponerad tungfpat.. I närvarande hån- delfe århålls, af en prober-centner' ftangenfpat, nåltan 90 marker tungjord mättad med luft- fyra, utan fråmmande blandning, Ingen luckt af alkali volatile kunde mårkas vid fammanrif- ningen af ftangenfpaten med alkali fixum, fom likväl håndt Hr. WiecGriEB: detta flycktiga vär fende kan fåledes icke annat, ån hafva varit tHrÄlligt, a RR NN 6. 4. För några år fedan fkickades mig af Hr. Profeffor LeskeE i Leipzig en befynnerlig bergart ifrån Altenberg. Den år fynnerligen hopfatt af två olika arter, den ena hvit oge- nomfkinlig och den andra mörk, ftorfjållig och glånfande. Den förra går i flera och parallela colonner genom ftenen, och tyckas vara cryr faller, man fer åtminftone några af dem i ena Ae 2 ändan i (0) NR RN Åt. art SN 1 HO ORAV SNES I SR Xl. ' THAT KU EN js Yv VEN ; La V RN M 5 x RÖV - 2 bör a SJR F = 984. Apr. Måj, Fun, sa åndan vifa rhombifka fkårningar, men neduti bibehålles icke öfver alt lika diameter, utan än vidgas colonnen och flår buk på fig, fom bergsmän fåga om gångar, ån kniper den ihop, Deras brott vifar åtfkilliga glatta plana, ehuru ingen reguler fpatighet kan fkönjas. Långs- efter tyckes mittuti ligga en prifmatifk kärna, Samma hvita. åmne tyckes annars vara fpridt — Öfver hela öfriga maffan, upfyllande alla rum, fom det fvarta låmnar. - Gifver eld mot ftål, dock fparfamt. re NR > Denna art angifves för hvit fkörl, men an= flåld analylfis lämnar. på centnern jårnfri lera 52, hvit kifel 46 och vatten 2, men icke ringafte > fpår på kalk. Som nu kalk nöådvåndigt ingår i fkörl,j få kan denna art icke föras dertil, utan Utgör fårfrildt fpecies af Argilla, ;$. 5. Det fjälliga, fom i näft förut befkrif- na bergart finnes, år af ganfka olika ftorlek. En del äger 3 a 4 liniers långd, det aftager fedan nåftan til omårkligt. Figuren tyckes vas fra rhomboidalifk, ofta litet viken efter en dia- meter, merendels aoredig. + Fjållen fitta flerftå- des i klafar, fom CronsteEpTs Cariophylloides, och ibland omgifva de hvita eryftallerne. De finafte fjällen äro inmångde bland de finafte hvita partiklarne. Fårgen fer mörk ut, men i riktig direétion åfkådad, vifar et glimrande fom . poleradt filfver. Genom analyfis befinnes den hålla på cent- nern 40 kifel, magnefia fri från luftfyra 5, lera 0 järnig kalk af manganefium 9. - Det år aledes en förändring af glimmer. Det förtje= nar anmårkas fåfom befynnerligt, at det hvita LR ämnet, fom omgifves af nu befkrifna glimmer, kan H35 - LÅ "Aor. Maj. Fun 3 ur vara få fritt från fmitta. af järn. och mans ganehum. sr RNE FANG Flalildäar Heröln than CronNstE ) gjorde et nytt genus ibland” jordarter under namn af Zeolith, hvars förhållande” han fant fkiljaktigt från bridra bekanta. Han trodde hår- Uti finnas en enxel och homogen jord, men anal lylis Har Tedermera Villa Car den kan, utan fvårighet, fönderdelas i 3 bek: inta ärter fasas lera och kalk. Hr. Cronsteor kånde ej nä- gon, föråndring, fom hade nog hårdhet, at el= da mot fal, en två fådanesåro nu bekante, hvilka förtjena, at hår nårmare uhderfökas, hålft en del nyare Mineralogi anfe härdheten för et vålenteligt generifkt 'kånnemårke. ” Den ena år upletad af Hr, "Bergmåfhtaren GY LENHAL i trapphvarfvet på Mölleberg uti Vé- flergöthland. Den finnes, Tom en fkarpften, utanpå trappen eller inuti defs foprie < . på ytan knölis: eller formerad TA seg ftrålar” hopfatte klot; annorflådes fynas allenaft klöt- artade fectörer ', och på mänga: ftållen , är en ringa flrimighet enda märket efter anfkjutning. Inuti fynes ibland flrålighet , ibland ' år brottet. tätare, nåäftan likt qvarts. Färgen år matt, ljus- grå, här och där räftig. "Denne 'zeo lich eldar mot frål och pöfer jämvål för bläsrör, fom vanligt är. Genom analylis befinnes den hyfa på centnern 69 kifel, 20 lera, 8 kalk kjpotg Uufifyra / ach 3 västen. ; Ng DEN andra äldre fom gifver oni- flor emot fål, har en vacker höggrön fårg, och finnes vid Ådelfors guldverk, men fpar- famt. Färgen drager ibland. nägot i gult. Jag har déraf YR fuffer. Den ena, for fom en knyt- « FATHER RAS ET ra RÅD ; be fe pr. Maj. onlytnåfva, liknar: til ytre 'anfeende få fållkor; en dedrkej at den (karpfyntafte kånnare låtte. ligen bedrages. Den andra röjer genom knö- lighet, eller likfom fmå updritna kulor, någon ”dikhet med zeolith, och analylis gifver Ofviker So ekråttelfe, ty: af en centner århålles, kifel 6 dera 18, kalk utan luftfyra 6 och vatten 4. af FHårotafskång inhåmtas, at rn) härdhets ora- den ej kan antagas fåfom något fpecifikt käns | nemiårke; och än mindre, fom generifkt ; 20 at hårdheten ej egenteligen beror af ingående ki- > felns mångd; ty den röda Adelfors zeolithen hyfer deraf mera, ån någon af de två eldflaen- & fom nu äro belkrifne, utan at rifva ftålet: 6. 8.” Danledning af Zeolither, får jag näms na jälen Wtenarts: fom förlidet är fanns i Hålleftads bergslag, och tros böra föras til dem. : Herr -då' ej annan utväg til underfökning, ån blås röret, och för desta var förhällandet zeolitilkt. Men jag vifste, at deffa förfök ej altid åro til< = råckeliga, och anftålte derföre, vid min återkommit til Upfala, analylis, fom ytterligare Öfvertygade mm om nöådvåndigheten, at ej för mycket, lita blåsröret. Det år i fig fjelf helt klart, at öva Marinan, ån den fom finnes i zeolith, kunna hafva den förmågan at fmålta med upz | vållning, man kånner ock zeolither, fom- ej ” upvålla, ja icke en gång vifa tydlig fmältning. Utflaget af mina förfök: blef; at en centner höll kifel 555 kalk 24.7, lera 2.5, magnefa 4 0.53 jårnkalk SS 003 famt vatten och luftfyra ihop 17. I fiftlidae Januari månad; (kickade Herr ö Cart RINMAN/ ks en ften: al famma art, tilli- RR GeEscHV. Tror Jlåmnade mig deraf en hand ften, innan min afrefa från Medevi, Jag hade | u6 1184. Apr. Maj. Fun. ka med fina förfök, fom dermed voro anftäldte: Jag fann med nöje en nåftan fullkomlig öfver- I I å S ; j HA ensflåmmelfe med mina egna, hvilket bevifar, at då vederbörlig noggranhet anvåndes, kunna "analytifka förfök af fiera perfoner på aflågfne orter anlftällas, utan någon betydelig fkillnad i utllagen. Som Herr RInmans afhandling redan är tryckt, få behöfver jag icke uppehålla mig vid denna artens närmare befkrifning; men at af- göra; huruvida den bör föras til zeolith eller icke, målte anföras några grunder, fom jag, i ' IV:de Volumen af Upfala Societets Nya Adter, fökt utförligen bevifa, nemligen 1) at fpecies uti Foflilie-Riket böra determineras efter grund- ämnenas antal; mängd och lynne, At göra detta tydeligt och lått i tillåmpningen på når- varande” fråga, få bör mårkas, at allenaft 5 pri- mitive jordarter nu åro bekante, Tungjord, Kalk, : Magnefia, Lera och Kifel. Låt dem beteknas med initial bokftåfverne af deras latinfka namn b, c, m, a och f, famt deras föreningar, genom hopfogande af två eller flere af deffe bokftåfver i den ordning, at det åmne fom ymnigaft in= går, flär förft, och de andre i ordning efter in mångd, Man kan fåledes bringa alla fpecies i fymbolifka formler. Zeolith hyfer allenaft tre grundåmnen, kifel ymnigaft, dårnåft lera och minft kalk, fåledes blifver formeln för det- ta fpecies fac. Metaller ingå icke våfenteligen, och derföre nåmnas de icke i formlerna, "Om vi nu likaledes föka formeln får den nya ar» ten från Hålleftad, få blifver den följander fcam, hvilken fkiljes från zeolithens, både til grundåmnenas antal och ordning. NN NAR A NG 2 A HM a 2) Då fpecies ei döda Eg åro utfta- SR gen man lått til hvilka genera de böra hånföras. Det ymnigafte grundåmnet, eller | ser bokflafven i formeln, utvifar genus. Hårvid år dock ett nödvåndigt undantag för f5 - hvilket ej determinerar genus, 1å framt det icke utgör 75 procent eller deröfver, och i den hån: delfen, fätter jag Si ftållet för /. - Orfakerna Minna, fes i fjelfva afhandlingen. Som nu of: vannåmde två formler begynnas med litet /f, 1å utmärka de näftföljande bokftäfver genera, för zeolith nemligen a eller argilla s och för” Hålleftads arten « eller kalk. «oc En föråndring eller varietet af famma fpe- ciek under kalk, fom Hålleftads årten, år redan förut bekant och finnes i Siebenburgen, Herr FicHTEL befkrifver den i Berlinfka Sållfkapets Handl. band IL under namn af Stangöl/kärt eller Sculen/pat. Enligt Fr. BINDHEIMS under- fökning, hyfer den på centnern, kifel 6i.1, kalk 21.7, lera 6.6, magnefia 5, järnkalk 1.3 och vatten 3.3. Denna hörer fåledes aldeles under formeln fcam.' At höra under famma fpecies, dertil fordras icke, at kifeln, til exempel, fkal vara i bågge . 61.1, eller 55, utan allenaft at kifeln är i båg- ge ymnigaft, dernåft kalken, och få vidare, an- nars blefve alla individua förvandlade til fpecies. Herr Prof. von Linne vifade mig, vid din: hemkomft från utrikes orter, en jord- art under namn af Loam, och begårte at jag ville utforfka defs beftånds- delar, emedan den brukades i Engelfka Orangerier med flörfta för- mån: från gingo deruti vål til, och våxter van- trifdes icke på vanligt fått, då vintertiden fol och fri luft faknades. Den lt finnas or S | - Hälle M Hg 1784. Apr. Maj. - fälle:vid "London, är fmå-klimpig, fer mäger ut och har gulgrå färg, då den år torr. Hall: ten år väl i en lös jord-art nåppeligen lika öfver alt, jag vill dock upgifva hvad jag funnit. En Centner torr och pulveriferad Loam gaf 87 röd= £va mjölfand och 13 lera, fom är något järnhaltig. Kalk har jag icke funnit minfta fpår til: " Då den flåppes på vål fmält och glödgad falpetery | vifar lig en tydelig, dock ringa detonation. Vatten, fom 'digereras lindrigt jla Loam, tin-, geras gult, men helt Tvagt, = - $. 10: En befynnerlig jord, Wadi Jönlfad: ar nyligen funnen vid Darbyfhire i England , fom har den egenfkapen, at tända fig fjelf, fe- dan den blifvit blandad vederbörligen med lin-' olja. Förföket lyckas dock näppeligen med min- dre qvantitet, ån et fkålpund. Herr KIRvAN har fkickat mig deraf, och fäledes fatt mig i ftånd at analvticera den famma, hvilket år an- gelåget, för at utreda orfakerna til denna fjelf- villiga antåndnifig, och at jämföra dem med - den fjelfvilliga antåndning, fom blifvit uti Pe- tersburg uptåckt uti viffa blandningar af kim- rök med hampfrös-olja. Fet torkande olja be: hötfves i bågge händelferna, men befynnerligt' år, at i den ena tilfåttes et ämne, fom Öfver-- flödar på phlogifton, och i den andra er för ns vål icke aldeles är beröfvadt phlogiftön, men lik- vål hyfer det i ganfka ringa mångd, fom vi ftrax fkola få fe. > Jorden från Darbyfhire är” fvart och fotande, få at man utan möda giffar nårvarelfe. af fvart brunften, hvilket ock tjen- liga förfök bekräfta. FEN Centnen digererad' ve tilråcklig mångd falpeterfyra med tilfats af foc=' ker, gaf en gulbran folution, fom genom Ås i fixum + Yt hå N ” i FL Pod N ' HG öh VAN ; , Å = 1784, Apr. Maj. Jun omg n aératum flåppte förft at råftfärgadt Precki och fedan et hvitgult :, bågge, tvåttade och mårkte en järnblandad manganeli kalk. Järnet + faller 4, början ymnigare, och deraf blir färgen EG Ilningen. alt: blekare: ju Rare det lider. Om af Wad flåppes på fmält och glödgad fal- peter, få höres. våfande, men knapt vifar fig ”Dågon enda. gnifta, fom då förmodeligen hår- rörer af något fråmmande fmolk, fom tilfål lligt- vis kommit at inblandas. Salpeter-maffan blir grön, hvilket åter tilkånna gitfver en jårnhall- tig brunften. — Dock beitår i icke Wad hel och hållen deraf, ty utom et kifelartadt reliduum, fom falpeter-fyran icke råder på, och gör vid pafs 12 procent, mer eller mindre, få träffas åf- ven. både fälykalk och tungjord, hvilka utur fyran lått fållas genom vitriol-fyra eller de neu- tral-falter, i hvilka den famma innehålles. Den. förra reduceras lått för blåsrör, men ej den fe- nare. Tilfammans utgöra de omtrent 6 PrOgenta Då falpeter-fyra digireras på Wad, utan tilfats af focker eller andra åmnen, fom hyfa phlo- gifton. i vederbörlig förbindelfe, löfes nåftan ingen ting, utom blyjorden och tungjorden. Öfverflående fyra tingeras icke, men då vatten. tilflås, får det en blek gulbrun fårg, fom dock: genom tilråcklig hvila famlas: på botten och år icke annat, ån et fint upflammadt järn-kalks- "daft, blandadt med litet kifel,y fom ika Te | Mom HÅtKUm: 4104 AF de anförde omftåndigt ter Haller nog | "tydeligen i Ögonen, at fkillnaden, imellan: Wad. - och vår vanliga brunften år. ga (ka ringa. Nå=. cn procent PyJorE dom. träl 1 den förra och kade, . fvartnade genom ,eaicination och ut= M 1784. Ip r. Maj. un. och hittils icke funnits i den fenare, gör det hufvudfakeligafte, och fom til äfventyrs förs fvinner genom nårmare underfökning af den fenare. Så kan det åfven vara befkaffadt med den lilla fmitta af kalk i brunften, fom jag icke funnit fpår til i den portion Wad, fom blifvit analyticerad. Jag förmodar derföre, at brunften torde fjelfvilligt tåndas, når den han- : teras fom Wad. Förföket anftålles på följan- de fått med Wad, enligt Hr, KirvaAns befkrif ning. - Jorden torkas I tima vid 140 graders - vårma efter FAHRENHEITS ”Thermometer, fom fvarar emot -+ 90 på den Svenfka, låmnas fedan at fvalna, hvarefter man gör et hål eller grop i en hög af et fkålpunds vigt, och öfer deruti 2 uns lin-olja, utan at bekymra fig om jämn blandning, utan man förer jord Öfver oljan i gropen. Hårunder upkomma klimpar, och deffe tända lig förft, efter en eller halfannan tima, då förföket göres i et rum, fom har medel- temperatur. Hittils har jag icke haft til hands tilråcklig mångd af brunften för at anftålla det-' ta förfök, fom vifferligen förtjenar at med för- fta fke, och på det nogafte til alla omftåndig- heter granfkas, til uplyfnings vinnande om den mårkvårdiga antåndningen, fom af fig fjelf ut-' brifter. | Na 6. ir. Åndteligen får jag nåmna något om Tungflen, fom Herr CronstepvTt förer under Järnmalmer. Defs grundåmnen åro redan up- gifne i Kongl. Academiens Handlingar för är 1781. Jag har då, och fedan utförligare i Vol. ITIL. af mina Öpufcula, budit til at göra troligt, det ende gula jorden år metallifk. den fyrliga ing? Se. Denne fats år nu fatt utom alt låda | | ; Nu 8 Ks ; | i S er r ; å 121 it til fåderneslandet, tungften tilråckeligen för at underkafta min mening reductions-prof. Han afföndrade den fyrliga jorden, anftålte: på vanligt fätt förföket, och erhöll omfider, men med ftrångalte eld, regulus. Denne metall har befynnerliga egenfkaper, fom fkilja honom från alla andra bekanta. Gravitas fpecifica går til 17,6: fordrar fträngare eld at fmålta, ån man- ganefium : löfes icke i någon af de tre vanliga . mineral-fyrorna, ej heller i Kungs- vatten, fal- - peter-fyra och Kungs-vatten kunna dock, men med möda, 'calcinera honom. . Ån en mårk- värdighet. Det år juft denne metall, fom til- lika med litet manganefium och jårn utgör . hvad i Tyfkiand kallas Wolfram, och fom. gif- vit anledning at med detta namn betekna den nya metallen. Herr D'ELHuYAR år fåfom Di- redteur Öfver alla fmeltverk i Nya Granada reft til America, men hans broder, fom uti nu nåmnda arbete varit honom behjelpelig, fort-. far at underföka den, nya metallen , och arbe- tar defsutom på en Mineralogie Ofver Spanien, inrättad efter grundåmnena. Om nya metallen blifver med förta, eller kanfke redan år, en : athandling tryckt uti Journal de Phyfique. > Tanledning af Tungfteni får jag nåmna, at » den liffårgade arten från Riddarhyttan, fom Hr. CrRonstebT. anförer, icke hörer til tungftenar. Atminftone hafva alle, fom jag både fjelf på fållet tagit eller af andra bekommit, vifat helt annat förhållande; ja Hr. Dire&teuten DELHUYAR . anftlålte i Upfala et prof på våta vågen 34 5 I vågen, hvar- : igenom 122 s igenom sr af en centner, utom "I järn och 22 kifel, icke annat, ån bara alk p SG BEGSGGGGGG Småltnings-F örfök med Eldskililigd några. ådlare Stenar famt andra IF och Stenarter; but då | AFI | BENGT REINHOLD GELJER, k Proberare i Set Bergs- :Collegio,. 6. 1. [en de förfök anföras, fom blifvit pjor- da i detta åmne, torde icke vara otjen- ligt, at korteligen befkrifva de fvårigheter, fom möta då ftörre myckenhet af Elds-luft årfördras. / Denne luft-art, fom åfven blifvit. kallad aer - depblogifticatus , vitalis, purus m. m. , ingår til något Öfver ädel i den Atmofpherifka > och kan färlkildt.ärhällas af. flera ämnen, fåfom af - ådlare 'metallifka kalker under reduction, af jord-arter och metallifka kalker fuktade med fal peter-fyra, af möånja med vitriol-fyra, ardal- peter' under defs glödgning, och af falpeter- fyra drifven genom glödgande eldfafte ler-rör CR De o:ne fiknämnde fårten har jag i fynnerhet anvåndt, at producera, HRRCEe lig luft til Blås= rörs PUR | ”Salpeter (kulle förmodeligen diken måfta fuetn med minfta koftnad, om endaflt 13- dane kårl kurde ärhållas, fom utan at angri- pas, fpricka eller fmålta, uthårdade den hårvid nödiga eld- -graden. 2 Re —- 0 Confr. Herrar PRISTLEYS, BEURIANG, Some HER knäar. dr må, fl. fkriftet, > Hösli- => jod MRS LEN SLL Öd v TA NERE a ; | LA VVR TNE fp 6 | dj | RN 1784. Apr. Maj. Jun. | 123 Ieslifke Diglar och Tutlar, hvarpå mån lu- paffande koppar-hylfor, hafva blifvit för- te af olika ftorlek, men operation har ni- n aldrig kunnat drifvas til flut, ty antingen I hafva diglarna fpröckit, eller har falpetern tärt > hål på dem. :' Detta har jag fökt hjelpa med > dubla Hesfifka Diglar, eller ock med en Hes- - fifk inpaffad i Blyerts eller få kallad Ypfer- "> digel, och mellanrymden fylld med kifel- mjöl eller' krit-pulver. — Et fådant kårl häller väl falpetern någon flund inne, men den eldgrad fom förmår at hålla koppar i fmåltning, har ej varit tilråckelig, at på långt når, utdrifva få mycken eldsluft, fom man af förfök i fmått "vet, at falpetern gifver. Det tyckes derföre, fom falpeter. fkulle fordra en haltig och tilta- Farde hetta, för at låmna ftörfta qvantitet af eldsluft. Sådane krus hvaruti Seltzer-vatten inkommer åro eldfafte; men” kunna omöje- ligen under falpeterns upglödgning acktas för ER GTA ek Ro > Blyerts-digltar fpricka icke, men åro alde- les ofkickelige, ty falpetern kommer i deto- el sa RN N MN a > Anmärkning. Vid alla förfök där en ftark eld fkall utdrifva någon luft, och dår glasrör ”fkola inkittas , at afleda luften, "fordras et Lu-. tum, fom fnart torkar utan at fpricka, har > confiftence och eldfafthet. Af flammad krita, 7 blandad. med 3 :del lera och vål arbetad med. > Vatten, har jag vunnit et Lutum, fom har alla ET AA deffa egenfkaper, «och kan åfven brukas at lo- ricera fädana kårl fom fkola exponeras för ftark eld. Jag har förfökt, at hårmed fmeta diglar innantil, fom hindrat falpet så ; ida K | v q | | il N . | AR AREAN LER EN 2 I FEN - ja 5 | t - FREE 2 124 1784. Apr. Maj, ning; men kritan fkåmmer luften och phlogi- 'flicerar den. .- NR jä Små koppar-kolfvar med tjenlig hylfa för glasrörets vidkittning, hafva ibland tåmmeli- gen uthårdat fmå portioner af fmålt falpeter, och låmnat elds-luft, fom föga mera luktat af falpeter-fyra, ån då fmältningen fker i glaskårl; men della kunna ej drifvas, nog. tjocka utan lödning i botten, och de tunnare uthärda icke : den eldgrad fom årfordras. Heldrifne Koppar- diglar af 13 decimal-lineas tjocklek, inpaffade i Blyerts-diglar, hålla falpetern i få frark glödgning at eldsluft erhålles; men hettan kan fvårligen få jämkas, at icke kopparn fmålter, innan all -Juften,, Bunnit Utdrilvasss so sf oo Uti Tackjärns Alembiker kan af falpeter "tåmmeligen ftora qvantiteter eldsluft tilverkas.. Sådane, då de åro någorlunda tiocke, hafva ut- härdat i Mera. operationer. NEr fen Gylik öv Alembik, om 5 qvarters rymd, inlågges 20 å 24 lod falpeter, århålles 13 til 1500 decimal Cu- bik-tum elds-luft. Då hettan vid flutet af opera- tion ånnu vidare Öke$; utdrifves 4 til 600 Cu- bik-tum af en luft-art, fom luktar ftarkt falpeter= fyra, och hvaruti en itånd fticka brinner lika- fom i Atmofpherifk luft. Denne fednare luft- art, fom upkommer genom en börjad falpe- terns detonation med järnet, har, vid flera itererade operationer, altid kommit til flut, och bör man då fom oftaft förföka luftens godhet, får at icke behöfva famla den otjenli- ga. Blds-luften fom erhålles i metallifka kårl, är vål icke i fin högfta renhet; men då man år upmårkfam , at ej inblanda den ' fämre fom kommer til flut, har den funnits med famma | lått- Y | j / p « "my FAR lätthet befordra född. arters oc Härd finpälare retallers fmåltning, fom då den göres af fal- j vg fmaält i fr Rae Refiduum efter Tfalpeters fualtiine i Hicks jämns -kårl, råder ftarkt på alkali, uplöfes i vat- en med vacker Cramoifin fårg, fom under kokning blir grön och deponerar järn - ockra. Läöten.. fåtter, efter behörig evaporation, något | falpeter. Då vitriols-fyra tilflås, Hpkigat flark rök af fkedvatten. Loricerade glaskårl, få i Öpen eld fom fand- capell, hafva i flera förändrade förfök vifat fig "nog bråckliga och låttfmålta, för at med fåker- het kunna låmna ftörre qvantiteter elds-luft. Anm. 1. Retorter af Platina efter Hr. FoN- TANAS proje& (”) fkulle utan tvifvel blifva de aldrabåfta: deffa torde ej blifva aldeles omöjeli- ga at århålla, fedan det fkall hafva lyckats för MN, ACHARD, at af denna härdfmåltafte metall göra diglar (""). Anm. 2. Något falpeter har vid alla före- gående förfök upfligit in fubftantia, til 10 å 12 tums högd öfver falpeter ytan och fåftat fig i glasrören. Den har altid reagerat 'på alkali, äfven då glas-kårl blifvit nyttjade. 0. 4. Herr Pristievs uptickt (1) at af fall - peter-fyra drifven genom glödgade ler-rör fram- bringa elds-luft, har lämnat en. ER utväg, at erhålla ftörre myckenhet deraf. Et fkålpund vanlig fvag falpeter-fyra gifver 4 a 800 Cu- . bik-tum elds-luft.. Ju längfammare operation NE at 3) il kock vermilchte Schriften, tiber(etat von ö OTMOPTÖRS 1782. AC ORELILS Chelsifeke Ansalsen ST fjick 1784. och Journal de Phyfique eg Rozier, ne 17385, tb d- ho Så Yr Maj. IT drifvas, och ju ftörre långd af Söka rör fom fkedvattnet får genomgå, defto förre qvan- - titet elds-luft: vinnes. Vid denna operation är angelåget, at halfen på Retorten få r horizontelt, Om den ftupar, famlar lig [karp liqvid-fyra vid : fammanfogningen af Ler-röret och Retorten, & hvarigenom lutum fönderfråtes. Genom fqvalp- » ning i kalk-vatten förlorar denna elds-luft all lukt af falpeter-fyra3 men at endaft låta luft- blåforna paffera genom flera tum högt liqvi- dum af kalk-vatten eller cauftikt Alkali fixum, för at borttaga lukten af Jy tan har jag. SED otilräckeligt, 6. 4... Til de följande förlöl. har jag nyt- tjat en appareil, fom förrmedelft vatten-tryckning blåfer elds-luft på en lamp-låga, och derigenom ganfka mycket ökar eldens ftyrka. ; Häårdafte björk - kol hafva tjent til Tape för profbitarne. — Kolet förtåres och århåller djupa hälor af blåsrörslågan, mycket haftigare än för vanligt blåsrör., Detta. hindrar ämnet at Öfver 2 högft 3 minuter 4 rad, på famma ftålle, kunna exponeras för hettan. Når åm- net i tång blifvit utfatt för blåsrörslågan, år det fårfkildt nåmnt. Större PEO hafva icke blifgt nyttjade, ån för vanligt blåsrör; få fnart biten tages för for, ligger en del. utom focus eller ftarkalte MN lågan, och blir dår afkykt | ;.8, > HANNA förfiktighet å år nödvåndig id sk förfök fom vid Brånnfpeglar, nemligen, at med rökta eller mörkgröna glas obfervera. de föråndringar åmnena undergå. - Lågans klarhet år få ftor, 'at man utan fådana glas föga fer af and och fkulle fynen a N AG bra fnar rt förfvagas eller aldeles förloras, om man envifades, at med bara Paga någon . tid gÖra 4 I Av 2 s (GC a experimenter. ä (+ Herr Affeffor Quist hafva gunftigt beha- ih för jag eljeft, i anfeeride til fälllynthet, målt fOl0As | | br Kalk, Tungjord, AS a, Lera och Kåful, åro de 5 enkla Fordarser , fom konften ånnu icke kunnat bringa til enklare, eller fins - imellan förbyta ("). Nåft deffa, anföras de åd- Ja fltenarne fom i eldfafthet, til måfta delen, Öf- "werträffa de öfriga fammanfatte jordarter. De ådlares hårdhet och förhållande. för . vanlige .blås-rör fins imellan, har jag på det nogafte -underfökt, innan de blifvit underkaftade hår- dare Släprof ve FS DD Klarafte Kalk NG Hulta än Bö fom icke år kånd för någon fråmman-' de inblandning, exponerad för blåsrårslågan, blir ftrax hvit opak, gifver icke tecken til fmålt- ning. Då en bit, fom vål fått kallna, lågges i | i en liten droppa vatten utanpå handen, kånnes ingen hetta; men då en dylik bit, brånd i ftar- kalte eld, lågges i deftilleradt vatten, fårgas rödt fernbocks papper blått, til tecken, at få kallad dödbrånd kalk ej aldeles förlorar egenfkapen at uplåfas i vatten, faftån det går få långfamt, cat den upkomne hettan ej .kan mårkas. . B) Kalk/par, hvit, klar från Brattfors-grufvan - 4 i Vermeland, har haft a Ideles lika förhållande. ; BV PR RER 0) Mar- & Profeflor BERGMANS Sciagraphia Regni Minera- =; it SR lis. $: 80. | ; | . 6. Herr: Bergs-Rådet VON RA EAIRON LR 1784. Apr. Maj. Fun, 127 NN åmna til deffa f förfök, flera af de arter, . då | 128 INC) Maxiised hvit, FN fm "Carrara i lågan, år. | ofmåltelig. At jag på kol, efter långlam på? | Fälien, uti tång exponerad för blåsrörslåg blåsning, ibland kunnat helt litet förglafa ho- nom i tunnafte kanter, anfer jag fnarare hår- röra al inblandad kol-alka, ån vetkelig fmält- Harhet: 4 NE TÖM D) Krita, hvit, från Etaland; Seel med =. Aera frållen, år merändels ofmältelig ; ; men omårkeligen inblandade fråmmande ämnen ark va ibland benågenhet til fmåltbarhet. > Anmärkning." Herr D'ArRceET har under ika » många fmåltnings-förfök (") ej funnit någon ”kalkiten, fom i Porcellins-ung icke fmålt til mer och mindre genomifkinligt glas, eller åt- minftone låmnat i digeln tydeliga fpår” äl bör- jad vitrification; men "denna upgift frider icke V emot mina förfök., dår renafie kalkfpat anigif- . ves för ofmåltelig; ty Herr D'ARCET har gjort alla fina fmåltningar i Ler-diglar. Huru mycket kärlen verka på kropparnas fmåltbarhet, har Hr. GERHARD (") med mångfaldiga förlök' äda- ga lagt... Han har funnit, "at kalk-arter lått för- glafa fig i i Ler-diglar ; anen blifva i diglar af kri-. "ta eller kol oföråndrade: Når jag i ”fället för kol nyttjat en Hesfifk digel-bit til fupport, har det gått lätt, at för blåsrör med elds-luft: för- glafa alla kalk-arter. $. 9. Tungjord, århäållen genom stödekine af klar öm nr från Hartz med cryftalliceralt OS RINGA 0 at (+) Memoires, fur Fattion d'un fen égal, violent, «=. 7766 & 1768. — Memoire fur la Calcination de la pierre Calcaire, införd uti RozIERS Journal de 2 dd lique, Jan. 1783 KS ') Verfuch einer : Gefchichte des Mineral Reichs, 282. ) a EA ör Maj. Jun. 129 ; minjeralilt alkali, uplösning i fyra, och fåll- Ping med mildt fycktigt alkali, famt vål ut- | fa med deftilleradt vatten (C)), fmålter och : änfopes med håftighet al kölet.o:>-g I0liQ. 10. Magnefia fåld ur:bitterfalt, in icke tecken til fmåltbarhet, kunde för defs låtthet fvärligen hållas qvar på kolet, och i anfeende a precipitatets ringa confiftence, kunde: dét e& förfökas perde i korn-täng. Anmärkning. At ärhålla magnefia sal fera Ed Äinstörta renhet, har jag nyttjat den method, fom Herr Profeftorn : och Riddaren: BeRGMAN befkrfifvit i fin Sciagraphia Regni mineralis. | 6. Hm Lera; fåld ur Romerfk Alun med Als "kali volatile aeratum och väl utlakad i deftille- "radt vatten, fmålteri tunna Faner både på kol- fupport ORT tång klo L FOT fitro, -Kifel; I detta förhållande fkiljer fig Diamanten , från alla öfriga ftenar. - Genom längre håftig eld, århöll glaskulan mjölkfärga- de måln. : Diamanten förlorade fmånigom fina hvaffa flipade kanter; men fom den altid fim- mar på ytan af glaskulan, torde denna förminfk- ning mera vara en verkan af förbränning ån sfokbbilitet. Isu FAST <> td) Diamant, med 4 til 6 -gångor Boraxt "glas; tyckes något angripas, men fummar altid > på ytan, Diamanten törminfkas, Borax-glafet förflyger och fåtter blå hinna på kolet. =. 1 Anmärkning. För at icke genom pulveri- fation inblanda några fråmmande ämnen, haf- va endaft. fmå fkårfvor af några ådla ftenar blit- vit förfökte med. fluflerna. Soda falt har jag (äcke brukat, emedan det fuper fig in i kolet, och vid den ftarka hettan utbreder fig i blås- KÖFSKRODRNA so nist EN ag (") MaAcQERrRS Dittionaire de Chymie Art. Diatnant, j NS NR Ia bä 7 PN Å SÅ 7 SN ANA ER i Ak rn AG ;) ” ” VN s 0 i > SRA Apr: Maj. Sön. &. av Riblas Ng Övrientalifke hafva blif- t förfökte, den ene högröd, den andre nå- got blekare. Wen fö De fmålta 2 ftor del af fårvells bibakat.. men KSR minfkas något. CN fordras den ftarkafte hetta, fom med tilbjelp af eldsluft kan århållas. — Rubin är, få hårdfmält, at den icke kunnat bringas til full- komligen "rund kula. Den fmålte delen af Ru- -binen, rifven med fkarp kant af annan Ru- | bin, tyckes hafva förlorat nägot af fin hårdhet. by En liten Rubin-bit med ungefår 4 a 6 gångor få mycket Sal microcosmicus påblåftes ; Rubin minfkades trögt utan at aldeles uplöfas, nytt falt tilfattes,. hvarigenom Rubin ånnu blef — Mindre. Då glafet kallnat, fkildes det med hammare ifrån den ånnu ouplöfta Rubin-biten. Det var ibland klart ofårgadt, ibland något ftö- tande i rödt; men ingen gång grönt. Anmärkning. "Herr Cronare (") i Frank- SR fkall hafva upfunnit konften, at genom til- fats af phosphorifk fyra fammanfmålta fmå Ru- oc biner och Smaragder til ftörre, med färg och klarhets bibehål färde. Rubin-fkårfvor hafva på detta fåttet icke låtit fammanfmålta fig i håf- tigafte eld, och Smaragder hafva förlorat bäde fårg och genomfkinlighet. 6. 15. Orientalifke Saphirer ; a) Större äditn af de förfökte Saphirer hafva genaft förlorat -” > blå färgen; men en liten fkårfva fom jag år- hållit af Herr Affeffor Quist, bibehöll fårgen med fådan halsflarrighet, at .oacktat ytterfta fpet- fen fmålte til klart glas, kunde dock färgen på fa Boa WEAR ENN PRENSA ba BrRäckMANns Beytrige Zu feiner Ser RET von Edeliteinen. jao nat 1783: RR 1784. Äpr. Maj. NR på det lilla öfriga ofmålta Avgkel. med ftarka- ite eldgrad i flere minuter, icke bortdrifvas. bb) Löftes trögt både i Sal neropseigus | ich Borax.. PRI ”Fårgens belländipliet hök $a- phirer vifar hg, åfven i deffa förfök, vara kd fka olika: Herr Quist (") har i 2 timars glöd- gnings hetta fördrifvit fårgen på en Örienta- lifk Saphir, då en annan Örientalifk uti Herr AcHaArps förfök ("”) uthårdat 40 timars glöd- gnigshetta, utan at hafva fötlorat. det minfla af färgen. | 6, 16. Topass 4) Ljusgul, dir, dels från Bralilien och dels från Ceylon, fordrade gan- fka flark eld för at fmålta i tunna kanter, För- hållandet med fluffer, var nåftan lika fom för vanligt blåsrör. B) Klar, ofårgad, falilknd Tavas Akdlve från Ceylon, var ännu eldfåftare, blef fnart opak, men gaf föga tecken til fmåltbarhet. = > C) Hvitgul, matt, 8:fdigi, prismatifk från Hcl wmeckenftein i i "Saxen, fkiljer fig mycket från de föregående, fmålter ftrax, fkummar och ger blåddror, kulan kan ej bringas til klarhet. DY Så kallad Hyacint, rödgul. Denne gif ver Berg-Cryftallen och har icke kunnat fmål- tas för vanligt blåsrör; men med tilbjelp af elds-luften fmålter den til halfklar mjölkfårgad kula. >Om den exponeras för mindre grad af hetta, ån fom fordras til fmåltning , förlorar den färgen med klarhetens bibel ; form NR Kode. Vinikapa Academiens Handlingar! för år 1768. KT Ånaly fe de Quelques Pierres Precieufes;"På- -— s &IlS 1783: 2 A 1784. Mor Höj. Ju. 3 og ' 17 | Smaragd, fom för Vanlive' blåsrör vifat den råtta Smaragdens kännemärken. a) Smälter lått i täng och på kol til opak, SR ölkfårgad kula, fom icke kunnat drifvas til klarhet. 0 6) 'Sal microcosmitus löfer dock långfamt, a mycket, at perlan blir mjölkfårgad. 06) Borax löfer något lättare. Glaskulan- ; tl; Ol pd ANT. Opal från Eibenflöckt 'Saxeny fmål- ter allenaft i tunna kanter. = 6. 19. Calcedon, af hvita och halfkl ara HyaRE från gg frnålter til mjölkfårgad lagga I. 90. Agater" Och FJaspis af flera fårgor, fält 1 mer. och. mindre låte, efter olika ren her 6. 21. Hålle-flintor från Dannemora och Sala m. HH. fmålta lätt, fomlige til halfklart glas. 2000, 28 Feli(pat, hvit, från Utö. Jårn- grufva i Södermanland, finälter "haftigt med fkumning til hvitt opakt glas. ; 6. 23. 4) Granater och skör Mer frnälta firax » med blåfor til mer och rmindre fvartaktig flagg. Klar cråmoifinfårgad böhmifk Graniät gifv Ör icke klart glas 2 BY Hyacint',; rödgul, af Granatflågte från "Ceylon, fmålter lått til tämmeligen ftora glas- kulor, fom äro mörka och gulgröna. = os | C) Grön halfklar prismatifl Skörl från Sala, — fmälter til klar kula, fom litet fkelar i grönt. WE D)IGrön Töltonåltn från Brafilien, fmålter lått och blir glas-perlan ibland grönaktig ERE pellucid. SE OA OTEES Alabafter fmålta lätt i SEPA men då kol nyttjas til fupport, fmälta de til kula, fom fkummar och gniftrar, NNE | Orf- 4 > Va Apr. Maj. | Jun. förflyger; då biten hållits i fark eldgrad fma- kar den icke fvafvel-lefver, lagd 3 Beftillera | vatten blånar fernbocks-papper. Kn 6. 25. Klar Tung/par tran. Hartz” 1 mnålter lått til mjölkfårgad. OPRR flagg, fom fuper fig in uti kolet. ; 20. Leror, kände. för eldfafthet, fåfom från St. Trier i Limoifin, Rouen, Montmartre, Sturbridge i England, Aur i Saxen, Maftrich, Cöln, Rio vid Infula d'Elba, Boferup i Skåne m. fl äfva alla fmålt med Bubblor och blåfor, fomiige t til opakt hvit, fomlige til klart. glas. Anmärkning. Lerornas NMamning och tvåt- ning i hett vatten, har ej kunnat Öka eldfaft- DGten. fom mer och mindre flöta i grönt. 09. - Hvit klar Flus/pat från Stripås i $ FOT fmålter ftrax til hvit opak kula. Zeolith, hvit, från Ferrö fkummar, och bålet med luftblåfor til half pellucid kula, TG GÖGBGGGGG Ö Anmårkningar. f anledning af hfla Koppe- epidemien År 17835 sa RA PETER AN BERGIUS. - (5 27. Speckften- och Serene af flera fårgor och förändringar, fmälta lått til hvit opakt glas, 0 6 28. . Glimmer och Asbelt, då de åro nä- gorlunda rena, fmålta til genomfkinliga glas Som kopporna på några är Här 1 Stockholm ” ej utgjort någon farfot, få fölgde de nu > fin Baka Fru då de blefvo BiRgRere. i NR | NESSER G FENDER | "TAN 0 ; | pd KL » k : vifat e fig elake. : Det var Vv id flutet af för- ne Augufti Månad 1783, fom jag på Norr- m förft blef dem varfe, fedan jag hela ti- den endaft fett vattu-koppor, hvi barn ftundom bulnade ftarkt. Så långe kop- ' Porna voro fporadifka, voro de drågeliga; men fram på höften, fedan fmittan mera utbredt fig, fick. man dageligen bedröfveliga vedermå- len af det elaka lynne de antagit. På flutet af året, åfvenfom i Januarii Månad innevarande år, råkade man, i hvart annat hus, antingen -confluerande koppor, eller tem fom voro cons tigux, och fållan vankade aldeles goda kop- por. Ja, man fåg på mänga ftållen koppor af få maligne art, at all läkare -åtgård fyntes va- ra fåfång. Hvad vill man vil utråtta, då kop- por til den mängd flå ut, at hela huden krop- pen Öfver fynes intagen likfom af en röd fmuts, fom i fig fjelf ej annat år än åmne för koppor,' hvilka, då de etter ett par dygn hunnit blifva "mera fynlige af det de tilvuxit, få fammanlö- pa, at de likfom tåcka hela kroppen; når man derjemte får fe flörre eller mindre blånader på ben, lår eller hånder, utom mörka flåckar, i början gleft på huden, men dag efter annan tåtare, och om den fjuke hinner uthärda til Ode, ir:te eller 14:de dygnet, blod - blåfor, ftörre eller mindre, fom hår och dår på krop- pen uplupit; och då rötan yttrar fig med en. olidelig ftank, fom upfyller hela rummet. Pul- fen kånnes under alt detta liten och haftig ; yrtfeln fortfar nåtter och dagar; blodpink, nå- Teblod, flytande regler, alt påfölgder af uplö- fta blod-maffan ,' inftålla fig nu ibland derjem- te, hvartil ofta kommer diarrhég, famt convuk. a | fivifka oo a ”Mpr Maj! Jun — By Ika hos en del . > i JE 0 fivifka rörelfer, fom alt öker elände st den gör förlofsning på denna jämmer och ufelhet. Jag har fedt fmå 2 års. barn firax . ; ter eruptionen p fo hart - med ftark feber och tåt puls föregått utflaget, utan at det åndå bl ifvit confluerande koppon En 6 ärs pilt i ett hederligt hus yrade g Markt, ja väldfamt i 2 dyen,. derpå. "kem en - lindrig eruption, fom bodade de bålta koppors SER men yrfeln fortfor likafullt; koppor flogo ån- | nu flera ut; oaktadt det, få fortior yrfeln med helt drågelig feber och näftan-god puls. Man "applicerade blodiglar på balfen, man repetera- 3 de lavement, Defsmans Julep gafs jemte ky- lande medel; omtider på 4:de eruptions-dagen = flogo få många koppor ut, at de blefvo con- tigne , och. derefter förgick yrfeln. - Koppor- na bi efvo federmera af god art , och lemnade knapt några årr'efter fig. Men då koppe-fe=- bern, fin ibland händt, ifrån förfta början vilat fig i högfta grad inflammatorifk, få har det gerna bl ifvit elaka koppor. Jag blef i den- na värtid kallad til en pilt om 4 år, fom ha- . de en den håftigafte inflammatorifka feber jag nyligen fedt;' dår voro aldeles inga pleuritifka tecken, och intet fpår til någon annan local inflammation. Pulfen, fom var nog haftig, jem- te det han var få fynnerligen härd, gaf mig anledning at mifstånka koppor. . Adren Ööpna- des, då bloden fatte en tjock och cöncave crufta öfver fig. Dagen 'dårpå fattes blodiglar, efter pulfen var 1å fynnerligen hård, hvilka, för famma orfaks fkull, nåfta dag åfven repe- tefrades... Men fom koppe-utflaget nu fkedde;, Höken jag ej at vidare repetera dem, ehuru pulfen RN var. nog. hän. en: de låte | "ha Mn kg BR a utflag .gemenligen R HAN AN at ÄR 0 OR Nee ve fvål de i pek pga Ah MRS hade Nyrka,. ehuru han ej var vidare hård; CR CR dä fvull Inaden,. på Ir:te och 12:te dygnet i — fkulle flytea Tig från. anligtet til extremiteterna, Ne manquerade. det, hvarföre lilla patienten död- devis början på ag:de dygnet. En tftark. rygg» värkaföre eruptionen har. Coral bodat confliuerande koppor, äfvenfå. våldfamma kråk- ningar, forn. långe hållit fort. ..Dock. har jag ; or fådana k råkningar. ibland. fett. något un- AG antag. Ett ungt Fruntimmer om io år fjuk- nade af koppor« Hon hade haftig och liten s, beftändig hufvudvårk , yrfel, ryggvärky, Vakt våldfamma och. beflåndiga kräkningar, NN OR so RE -— 138 1784. är Maj. at hon med näda fick behålla n son tir g. Jag fpådde elaka koppor, och förmanade dels ans Cd höriga at hålla henne fvalt, hållt uppe ifrån fången; men fom hon får matthet ej förmåd- de det, fick hon ligga på en tagel-madrafs, lin: — drigt betåckt med ett tunnt tåcke; jag gaf inga andra medel ån acidum vitrioli i all dryck. Jag tror, at denna regime. motade eruptionen tils det fjerde dygnet gått in, fårdeles fom hon " hvarannan dag fick ett kylande laxatif, hvilket, ehuru det måtta upkråktes, dock få ofta oo gafs, tils det laxerade. Kopporna flogo ut, och blefvo ganfka goda. Märkeligt var, at på famma Ögnablick , fom eruptionen SRERAeS j uphörde genaft all kråkning. | > Under det man i denna koppe-epidemie, uti . åtfkilliga hus, med gråmelfe och oro fett få maligna koppor, fom jag otvanför omrört , få har man dock i andra hus, famma tid', med fågnad ibland fått möta helt lindriga och g0- da koppor. 'Koppe-materia togs af den omtal- te pilten med yrfel, hvarmed flere barn ym= pades, hvilka fingo ganfka goda koppor. Men hvad kan vål vålla, at perfoner, fom hafva alt utfeende af god hålfa och funda våtfkor, fri- fka, rafka och på alt fått muntra, ofta kunna få de malignafte koppor? Flera frifka barn vo= to iett hederligt hus hår i Staden. Ettaf dem fick goda koppor. + Jag rådde föråldrarne at genaft bortflytta de öfriga, hvilket ock fkedde, undantagandes en liten frifk och frodig dotter om 2 år, fom länge ditt, och endaft i 4 må- nader varit afvånd. I råtta fmitto-tiden blef hon fmittad, och fick få elaka koppor, at hon med plats kunde räddas. Flere Läkare tro, at ; 1 0 Ch I ” 984. Apr. Maj. Fun. > å30 > en för långfam préparation , och en altför 'ma- ger diét före ympningen, ej åro goda, för det Yympnings-kopporna deraf: kunde blifva altför > dindriga, hvaraf anhörige lätteligen kunde le- > das til fruktan för återfall. At efter en lång > préparation och mager föda före ympningen verkeligen kommit, helt litet koppor, har jag — fjelf ofta årfarit, åfvenfom det, at de ympade, detta oaktadt, federmera varit frie för ytterli- bå gare koppor, ehuru fådana GÅ ar 20 år förut fkedt, ty i ympningens början voro vi "för mycket varfamme, och trodde ofs aldrig > kunna préparera nog. Om nu få år, at en > dång préparation och mager diét tilfkapar för ed lindriga koppor vid ympning, hvarföre gåller > ej det vid naturliga koppor? Tilråckelig ut- > redning af detta åmne fattas ofs ånnu, och "> det behöfs flere fammanlagde rån, innan vi hårutinnan vinne full vifshet.: Det fer jag, at Ske gä on Zz gammalt folk i allmånhet få värre koppor, ån unga; och at utlefvade perfoner gemenligen dö, då de få naturliga koppor, hvarpå vi uti denna farfot haft några exempel. At fiphiliti- ofka perfoner, då nemligen de, för at bota fi- philis, upfylt kroppen med 'mercurialier långe brukade, gemenligen: få maligna koppor, har jag ofta ärfarit, och i denna farfot vet jag > exempel på några, fom fått få elaka koppor, at > de, med all uptånkelig fkötfel och Låkare-åt- gärd, ej ftått at råddas. Deffe håndelfer torde något kunna vågleda ofs vid koppympning, få at man med all flrånghet borde preparera gam= - malt folk, då de vilja blifva ympade; åfven-- | fom fiphilitifka perfoner, når de länge envifats «med mercurialier, ej gerna 'böra blifva ämne 1 RV len | K2 för få a Så Ad för Köppympning, innan de genom fler terade varma bad, mjölk-cur, landtlefnad, m. om fulleligen bärtil blifvit preparerade or Svala regimen , jämte en okonftlad Läkare: fkörfels, har jag hos koppe-patienter funnit bäft Nå an, hvilken ock af Läkare allmånt nu antagen, neml. at hålla de fjuka fvalt, tillåta dem. gå uppe då de förmå, eller at ligga. o »vanpå fången. Jag blef mycket” yrke: iamitt förtroende til denna regimen vid koppor afen häåndelle, forn vid Frimurare-Barnhufet för na- :gra år fedan fig tildrog. Midt i vintren, en kall.dag, blef ett litet barn” intaget ifrån gatu- "porten och infördt i Barnhufet. En barnets -anhörige, forh velat inftjäla det, hade lagt det i en korg med några flarfvor: omfvept, Nålt det fedan i porten, 'oaktadt det hade "koppor- | na, och gått lin våg. Så fnart man: på barn- .hufet blet korgen varfe', intogs barnet i rum-; men. "Det var nu helt genomkallt. och uffru- fet, hvarföre det med varfamhet upvärmdes; ; men, fedan barnet fått isen fin värme, få höj- de fig genalt kopporna, fom, under det barnet, var utfrufet, hade få indragit fig, at de knapt kunde fkönjas. Vid min ankomfy färnma dag, fann jag kopporna flinna och af: god. art, un- gefårligen på 7:de dygnet af fjukdormen , och hl Tutades de ganfka väl. Håraf flöt jag, at ej. den fträngafte köld bringar koppor Harsed änn, Såfom en : fölgd af kalla regimen vid koppör ' ;anfer jag ett litet phenomene, fom ganfka ofta ee ( D ER kommit mig, i det kopporna helt” långfamt, 4. - g efter annan, utflagit. Jag har nyfs fett ett a por, 2 N LJ frsntimdel fom under eruptionen,' och - framdeles FRE gick uppe, med goda kop-. vu. Hör: Ål lidka. förtfora at. dageligen flå PR ehuru helt fparfamt, til och med på 8:de dyg- De koppor, fom i fin riktiga tid utflagit, Det är troligt, at en varm regime, un- der heta fångklåder, i tåpt rum, hos denna pa- tient hade utdrifvit kopporna inom kort tid, då dét deremot nu. fkedde fmåningom;. men "den fjuke hade härvid vifferligen icke vunnit. fällan. gilvit andra medel, ån kylande laxativer, en jag låtit repeteras. Då kopporna varit con- fuerande, åfvenfom ock contigue, har kinkina gjort god. tjenft. Jag har altid funnit det vara nyttigt, at med goda bouilloner, åggöl, mu- fiiga. vinfoppor och annan tjenlig föda, vid ppurations - fladium underhjelpa den f jukas RN Kp rt STAR SSE FERESIITSEN RE NR Sa SE SS on ” = > i Å Fr AT VERS d ÄRE br TA vw r - fr 2 NE £ - i + - turen måtte. göra vid fuppurationens forme- rande. En god vinfoppa, i maligna koppor, altid lindrat den fjuke. Deremot har jag mer- endels. funnit. frarka åderlåtningar och andra blodlåtningar, fom i fjukdomens början blif- st TV vårk, eller. VAN i lederna, altid i a mån Sd Sgt. Men = varit, har jag fler: a aft -tiltålle at inhämta, i RDR Maj. Jus SMR ilnade och fkorpade Hiäg men de fenaft ut> igne t orkade fmåningom bort, utan at fop- Vid goda koppor, under denna farfot, har jag ide ög fom mycket lida genom den effort na- har jag, tyckt i det mälta göra åfven få godt dt kinkinan. . Acidum vitrioli har hår varit af mycket gagn. FRE laxativer hafva vit vidtagne, för at lindra kråkningar, JAygg- a 4 års ålder ÅA tt HER, hus. SR et” ) / 142 184. Apr. hade koppor, fom voro blandade af contigue och confluerande. Pulfen var god och alt ar- tade fig vål. Men til olycka hade några pu- fule kommit at fåtta fig i fvalget och på tun- gan, hvilka ofelbart gjorde ondt, då barnet fkulle fvålja. Detta vålde, at man ej kånde - Ofvertala lilla patienten at nedivälia något an- nat ån The-vatten, blandadt med litet mjölk , jämte tunha grynfoppor, detta alt dock myc- - ket fparfamt. ” Alt annat var fåfångt at bjuda. Litet kina-emulfion trugade man dock in. På- fölgden var, at barnet på 12:te dygnet dödde, blott af epuifement, eljeft med all god liknel- fe hvad kopporna angick. Vid likets öÖpnande : voro mage och tarmar helt och hållet tomma. ' > Då mognaden af kopporna nalkas, tycker jag måft om at patienterna hålla fig ftilla, bålft ligga til fångs, hvarigenom de vinna ftörre beqvämlighet, och kopporna mera fart at mog-. na. Jag fick öfvertygelfe hårom af en håndel- fe, fom för 5 år fedan tildrog fig i ett hus, « dår en gift domeftique hade en dotter om 10 är, fom fick naturliga koppor, hvilka til nog myc- kenhet utflogo och. artade fig vål. Framme mot bulnings-tiden blef flickans fjukdom rap- porterad för Herrfkapet, fom, af fruktan för fmitta å egna barn, befalte at genaft flytta hen-' one ur hufet, hvilket dock ej på annat fått " fSkedde, än at hon, i början af November må. "nad, infördes i en kall bod nedre på gården , tår intet eldrum var, och i hvilket otjenliga rum hon uppehöll fig, tils kopporna gått Öf- — ver. Påfölgden håraf var, at kopporna rump- nade, och kommo aldrig til riktig fårnad, utan . > Själlades endaft bort, Far Che ER Re - SL | em if N Vy neml. i ena knået, i bågge arms-lederna, och i bågge axel-lederna. Genom tjenlig och trågen fkötfel blef hon dock få vida hulpen, at ledr 7 rs återvunno fin förra böjelighet; men ågge armlederna hafva ben - utfkjutningar federmera upkommit, fom vårka emot ondt > väder, och fom hindra flickan. at til fullkom- lig råtbet uthräcka fina armar. Om man ifrån > andra. eruptions-febrar analogice får fluta til > koppor, få finner man lått, huru nådig en tem- > pererad varm regime är vid koppornas mog- > nad och torkning; ty huru ofta komma icke inflammatorifke - tilftöter efter måfsling, och ' leucophlegmatifk fNållning efter Skarlakans-fe- 2 bern, då patienterne vid deffe utflags affjäll- Ring ej åro varfamme, utan alt för tidigt våga fig ut i en kall luft? PHAN a RV <> Med några ord vil jag områra den var- famhet, fom år nådig, då koppor gå, för de hus dår barn åro, fom ej haft koppor. Mer- "+ endels åro föråldrarne rådde för Låkare, fom "under en koppe-farfot nödgas beföka koppe- — fjuka: Jag brukar gerna den förligtighet, at "jag i ett koppehus ej fitter ner, ej lågger hatt eller kappa på ftolar, fom äro inne i rummet; "fedan jag handterat den fjuke, få tvåttar jag mig i vatten, Jag mifstånker alla meubler inne i rummet för at kunna hafva koppe-fmit- ta på fig; men nålft den fjukas fång, och de folar fom dår bredevid åro, år fjelfva dörren >» voch dörr-poften de farligafte, ty de fom fkö- «ta den fjuke, och fom altid hafva fmittan på ' > odfina klåder , klena gemenligen något deraf på dörr-poften, då de gå ut och in, och hvil- V0fd Md ; | É fd SAD RR I Va fem fårfkildta ftållen ogement fvåra bulningar, ken ken fom fedan' ovarfamt ingår genom: dörr, han affiryker altid något på fina klåd hvarmed han fedan kan fmitta andra. N — Sjelfva: luften i den fjukas rum år ingalun . fmittande, ej heller tranfpirationen , andedrå; ten och de ångor fom från honom afflyta, på flörre eller mindre afftånd , endaft vidröran= det undvikes, hvarpå jag har mångfaldiga be vis... Då barn, fom för koppor flyttat bort, fkola hemkallas, böra rummen förut vara: vål -$kurade, vådrade och fåjade;' alla meubler tvät- tade, pifkade och vådrade, och fångklåderna i RAN med noggranhet från all fmitta -be> > friade. Jag påminner mig nu ett hederligt hus; dår barnen bortflyttades , för det at ett af de= : fas fyfkon hade fått koppor. Innan de hem- Kallades; blef all vanlig förhegtighet i akttagen, för at bevara dem från fmitta. Icke defs'min- dre fjuknade ett af dem efter 14 dygn, och fick kopporna. Man kunde i början ej utgrunda; huru det tilgått; men man kaftade fedan fkul- den på en ferviette, fom under förra koppe- fjukdomen varit i bruk inne i fjuk -rummet , och då -blifvit undftucken at han ej fått pafllera tvåtten , och fom af en håndelfe nu framkom- mit. Jag vet med vifshet, at ett bref införde » - kopporna i ett hus, där ett enda barn var; fom ej haft koppor. - Fadren hade en angelågenhet at afgåra med en af fina vånner, hvars barn lågo i kopporna. Heån fkref honom derföre til, och bad honom fkrifteligen fvara, "Sedan fadren tHift detta fvar, lade han brefvet på bor-. det, hvilket .hans lilla dotter «tog och lekte med. På 6:te dygnet derefter fjuknade hon. "och fick kopporna. Man fade mig a é vä ORT detta ä TD Bf vär iftllber 4 sälbma.d rum, : där: jan . go: kopporna. +) I anledning af denna ybfervation, at detta baridid juknade på Gte dy net, har jag fedan beflitat mig om at utröna, om fmittån vid naturliga koppor följer.fam "Hagar; fom de ympade, innan den: utbryter til feber. "= Man får under en koppe-farfot ofta hö- ra beråttelfer, huru man 'oförmodadt inräkat i | EPRerNe och k kort derefter nedfjuknat. af koppor. Men: af flera” fammanlagde fön, fom jag haft kilkälles at göra, år jag Ötvertygad, at de onaturliga koppor i det nårmalte följa fam» ma lagar; hvad tiden til utbrottet vidkormmer, fom de ympade. » Jag har funnit den balance- raxemellan gitey '6:te och '7:de' dy gnet, åfven- fom det-ock' inträffar vid ympade koppor. Då . jag ympat med 'Spanfk fuga; har:jag. meren- dels funnit feblvt. komma på O:te dygnet der; i: efter, och ibland på det 5:tes men då ympnin- gen fkedt med incifion, och torkadt koppe- var på trådar blifvit: inlagdt, har febern icke gerna kommit förr än på 7:de dagen. På en naturlig koppe-fmitta vil jag anföra ett tydeli- git exempel. Ett ungt fruntimmer var .ganfka rådd för kopporna, hvarföre hon på alt uptån- keligt fått aktades hemma i föråldrarnas hus, få at ingen fråmmande fick inkomma,. fom kunde mifstånkas för at föra koppe- fmitfa med fig: Fredags aftonen for hon på en liten: bal, fom hos hennes bekanta anftäldes, fedan man å förfåkrat henne, at ingen var dit. buden ; fom penn le ma Haile någon Kappa: Men » Ra SOK fick be AN rfysningar; hela onsdagen , torsdagen och fre-' dagen hade hon ftark feber, tils kopporna fre= dags aftonen började flå ut. Hon hadeen bror af några års ålder, fom ej haft koppor, och hvilken :dageligen fick gå til hennes fång. Den- ne blef omflider fmittad af henne, och då jag räknade efter, fann jag, at han fjuknade på = de dygnet ifrån det hennes koppor började : mogna. Ne RN - Metaftafifka bulningar hafva undertiden yp- pat fig på flera ftållen af kroppen, efter kop- por. Under flere års tid, fom jag utåfvat lå- kare-konften, har jag fett metaftafis ibland up- komma, få vål efter naturliga, fom ympade = koppor. Jag har årfarit, at de båfta koppor un- dertiden kunnat lemna fvåra metaftafes, då der» emot de confluerande fållan haft dylika lem- ningar. Jag får dock icke aldeles frikalla dem hårifrån, efter jag ibland fett dem hafva denna påfölgd. Sådane metaftafes hafva merendels fatt fig omkring armleden, och ibland på båg- ge armarne tillika, Gemenligen har jag dock funnit ftållet vara litet under armleden, nedan för armbågen, hvareft det börjat värka, och fedan fvålla, med en fpånd, hvit eller rödlått, och Öm fvullnad, hvilken ej varit Öfveralt lika öm, utan har det gemenligen funnits nå- gon flåck, fom fynnerligen ömmat och värkt, då man med fingren den vidrört. Härjämte har armen blifvit ftyf och rak, utan at vid armleden kunna böjas. Jag har åfven fett dy- lika metaftafes fätta fig i knån, vid undra kå- kens ledgång, på clavicula, på tibia, och fler- ftädes på kroppen. « Denna fvullnad har altid varit mycket envis, och har ej velat gifva vd > görning, få har förnåmfta botemedlet beftått i goda incilioner; men då finuofiteter eller fiftu- ig r fördelande omflag och grötar, för re- rande torra krydde-påffar, eller andra el- oda applicationer, utan den har omfider ; : SUS EER rad | ” | se | i — -Y784. Apr. Maj. Fun. ab s AV EB red Un BA NS Ede iv | ; SA | | mjuknat, likfom til vargörning, men, efter an- — ftäld öpning, fållan gifvit annat än en tunn materia, fom länge fipprat fram, och omfider ar detta ofta ftadnat i anchylofis, hvarigenom Iedgången blifvit tilftångd, fom varit mer eller mindre boteligt: Då metaftalis intagit 'fafta delar, med eller utan ledgång, har jag funnit den ganfka benågen at gå Öfver til en fnar bulning, ofta angripa benen och bortfråta pe- rioltium. Denna ledfamma tilftöt har altid plå- gat de fjuke och brytt Låkaren. Når man blif- få fent kallad, at all liknelfe varit til var- leufa gångar varit complicerade hårvid, få har botandet gerna dragit långt ut på tiden, och den förligtigafte fkötfel har undertiden ej kun- nat förekomma anchylolis. Jag har derföre med all omtanka budit til at kunna afbryta denna kådja af vedermöda och olågenhet. Det har ock, Gudi lof, lyckats, då jag i tida blifvit kallad. Jag här tagit för afgjordt, at denna metaftalifka depos fåfter fig djupt ner in vid perioftium, och at i början allenaft en liten Nåck håraf blir intagen, fom infammeras och ” CHA fvåller , utan at utvårtes på huden, fedan den genom viåtfkornas tillopp federmera jåmnt blif- XX vit utfpånd, på annat fått märkas til, ån genom ett fkarpt Ömmande vid påtryckning med fing- ren, då man den handterar. - Om man nu få | tidigt blir kallad, at ingen bulning ånnu hun- nit formeras, få upföker man genaft det ftål- let bett .våb böra få blöda ut; hvarefter man pålågger anti gen blygröt, eller en flanels-lapp imbiberad me - oleum Lini camphoratum, blandad med Lin mentum e fale volatili. Finner man, efter ett. dygn, at armen ej blifvit böjelig, vårken ej lagt fig, utan at Ömheten ånnu fortfar', få böra blodiglarna repeteras, hvilket dageligen få ofta bör .fke, tils ömheten aftagit och armen bör- jar at kunna böjas. Under alt detta fortfares med någotdera af de. anförde omflagen, hvar- af jag hållt våljer blygröten, då fvullnaden kring leden är ftor, eller då flere dagar dragit ut innan jag blifvit Ha Ja Blygröåten göres på följande fått: man utipåder ett uns acetum faturninum med 2 quarter aqua flillatitia fimplex, hvaraf gröten kokas med rafpebröd, och nå- gorlunda fuktig pålågges. Om blyåttikan ut- ipådes med ett vanligt brunsvatten, få decom- poneras hon, nya fammaniåttningar tilfkapas, fom ej blifva löslige i vatten, hvarigenom blyet blifver författ i det fkaplynne, at det. li- tet eller intet federmera förmår at verka, — Vid Igel-applicationen bör man ej fkråmma lig af det at fvullnaden ftrax derefter fynes öka fig, ty det år allenaft en påfölgd af våtlkornas til- lopp, fom iglarnas ;fugning orfakat; åfvenfå böra de: fugillationer och blånader, fom efter iglarna flundom yppa fig öfver fvullnaden, ej aftfkräcka någon Låkare ifran at lata repetera blodiglar, om få behöfs, ty denna fugillation år allenafti cellulofa, och förfvinner lätteligen under bruket af blygröten: Sedan nu leden aldeles återvunnit fin -böjelighet, och all: Öm; NR ve SnG äre Lä roått, fa pl sar jag til fåt riden: örgidin inne- lapp; hvarpå otvåttad. fvenfk ull blifvit tråcklad, hv ilken den: fjöke bår, tils och i fulleligen bl lifvit reftitueråd.” Härvid: vil jag bifoga den årindran, nemligen at den värk "me | fvullnad, Tom vid koppornas bulning el- er torkning, eller vid ympelårets ihoplåkning ip faller, dan bör”anfes för metaftafifk, och JM galunda-c den; fom töre eller efter” utfläget, in- Han 'kopporna” Kunnit: mogna, jus än låtlery ty €ehura fMrång: en fådan virkinåntn kan vard, | fähar jag dock a ldrig fett den hafva någon farlig efterflång, utan plågar han: gerna förtvin- na genom daxgativer och utv ärtes' FR läggning at flanell med carhpherts olja. in; Jagiihar i det ji -Häwvårtd: Yympat 3! barn i ett' förnänkt Kust vat | ochvilka den ynettefick en1å flark' värk Pena armen, at han fyänerligen jämrade fig nägra dagar och nätter, men genom campherts- oljan fördrefs den aldeles från armeny "och flyttade fig til fmalbenet, då den åfven fåra Kern med famma olja, Kopporna bulnade välj: och I flutade ifig: lyckeligen. Men detvånne Ra. fingo | bågge metaftaliflk värt den frifka' armen, -hvarpå ympningen ej fked€. > "Jag fkötte dem med: 'blodiglar e ter ofvannåmnde methöde och hade den. glädjen at fe dem lyckeligen undflip- pa ålla efterflångar. Då liknelfe varit til an-' «chylolis,' den må: där varit verkelig', eller en- daft en ledfnörpning , få har det ofta lyckäts Ör mig at omfider uplöfa ledgången, med bad- "ningar af fylte-dfpad "morgon ' och afton repe- terade, hvarjämte jag imellan - åt låtit runka på leden, åfven fkåftals påbånga vigter; fom efter- - "hand pi pla) tils”lemmen- fött fin naturliga Sig | råthet fos råthet och leden fin böjelighet. På detta fått halp jag 1754 en yngling, fom efter kopporna fick få fnörpta och flytva knå, at han ogörli- gen kunde gå, men fom få aldeles hårigenom blef hulpen, at han nu år en rafk man. ' Det har flera gånger lyckats för mig, at på detta fått hjelpa andra behöfvande. > Jag har fett ef- ter koppor en art metaftatis fke til knåen, med = mycken fvulnad, fom dock utan bulning gått Ötver til en fort anchylofis, med ben-utfkjut- ningar, likfom fpetliga exoftofes; hvilken an- flöt helt och hållet botades vid Loka, medelft kalla bad och locala kalla pågjutningar, mor- gon och afton repeterade. = Invårtes har jag ibland tillika gifvit merculiarier, dem jag vid alla efterflångar af koppor funnit ganfka ana- -loga; ty hvad. kan vål mera likna ett fiphili- tilkt får, ån ett koppympnings-får töre koppor- nas bulning? hårpå har jag födt mig, och med framgång gifvit dem. Jag vil fåfom ' exempel nåmna en yngling om 14 år, född af frifka föråldrar, fom i fin barndom hade haft koppor, hvarefter han fått behålla ett utflag på kindbenet, hvilket alla år utflagit med blem- mör, fom bulnat och lemnat får efter fig, hvilka långe råckt, innan de med: låkemedel torkat bort, men altid lemnat årr efter fig. Honom gaf jag en fommar snercurialier, med tjenlig re- gime, fom få botade honom, at han nu i fle- re år varit fri. Jag bör dock ej til metaftafes . föra de ophthalmier, fkabb och bölder, fom ofta tilftöta vid och efter koppor.. De förre härröra ofta af fel vid: regimen , och åro lått botade med blodiglar och utvärtes appli-- da cationer af fvagt bly-vatten, : De fenare åter depen- ; NE FSA ” JB CAN FOT VRT 4 oo "4 NR ; | ) (| å Å 6 6 78 0 i 3 « 'q iv 4 1 r EA I UM ” ' Y r i ndera gemenligen af våtfkornas befkaffen= het före fjukdomen, ehuru jag ej nekar, at ju de ofvannåmnde metaftafes åfven ifrån den- na kålla kunna derivera fig, och jag har altid mifstånkt dem-för at deltaga af något fiphili- tifkt frö, få mycket mer, fom jag fedt en me- taftahis efter koppor fätta fig frampå benpipan, och i början aldeles likna en fphilitifk exo- fofis, men ovanligt fnart gå til bulning , i jämnförelfe mot en riktig venerifk. » 755000. > Til flut vil jag korteligen underföka, hu- fuvida det rykte kan: åga grund, fom man hår och dår hörer, at riktiga koppor &:ne el- ler flere gånger kunnat åkomma en och fam- ma perfon; och at man fkall hafva exempel på ympade barn, fom” federmera fått riktiga kop- por. Jag bekånner, at jag i min medicinfka pradtik aldrig fett någon 2:ne gånger få rik- tiga koppor. Nog har jag ofta råkat ut för vattu-koppor, fom i början varit de riktige > kopporna få lika, at jag flera dygnen bälance- pat, och ej vetat til hvilken art af koppor jag fkulle dömma dem at höra; ty puftul& hafva til utfeende få aldeles liknat de riktige, at man Jlått kunnat 'mifstaga fig derpå. . Men” deras korta periode, i jämförelfe emot de riktige, har omlider uplöft gåtan; ty då vattu-koppor in » alles aldrig råcka Öfver g:de eller 11:te dygnet, då alt år öfverftåndet, få draga riktiga kop- » pör gerna ut til det 21: dygnet, ja ock ftun- dom vål långre, innan man kan fåga at alt år > Ofverftåndet. Jag har under detta tydeligen dett, at -vattukoppor kunna årra, ofta ockfå lemna bulnande fårnader efter fig, hvilket man bör fkrifva på fubjedternas räkning, i der våt- Fig, MR : K Na | 4 - i 4 4 + . a | ct; r | G 5 i i ASA I på a EN 2 CR aj Så FF (4 ”- M RE ff 4 ål d 3 ETEN ; | RA EIN fl de FN 4 || 4 AR Tkornd) ej. varit rena: cEn: Låkare bör, efte er mitt tycke, vej utan ett noga Öfvervägande fål- . la utflag; då han blir tillpord, för at yttra hg 'om arten af köppe- -utflagets' tyg: föråldrat och CÅ anhörige, hafva råttighet at vånta ett fanfi lärdigt. yttrande, efter de derpå federmera. grundaditt beflut. om /koppympning. Ofta blirsman: rädr Ffrågadi äs ympnings-vågen, då föråldrarne, vill rådige om ympning bör andftållasoeller ej, frame rn vifa kop opärr på tma barn» för ar: säl Läkaren uplyfasy af hvad koppes-art de kunna: vara: lem- ningar... Sadand frågor hafva ofta gjorts mig, men jag shar altid kunnat vederbörliggn fvara på dem, fedan: jag. nega betraktat, utleendet go ärren; ty, jag hat. funnit årren. efter vattu- koppor flåta, då dåremot ärr efter: riktiga kop- por gerna åro fkråfliga; Af alla de efterråttel- der jag hittils haft om koppor, fomiandra gånr gen 'åkommit ,, kan jag med: trygghet förfäkra, at jag intet exempel haft, dår riktiga, koppor tvänne: gängor angripit jamma perfons:j jag vet -dåledes ej af. egen förfarenhet någon, fom i nyo fatt riktiga koppor, fedan han med rikti- ga koppor en” gång blifvit ordenteligen yme pad, och fått flytande 'ympefär, med ätföljan- de eruption; - Jag vil dock ej neka. möjelig- heten; af.en betydande; irring, fom vid kopp- ympning kantfke fkulle kunna hänpök. i det man, de, tider: inga »köppör åro. gångfe, och' man fäledes ej har tilfålle at fjelf uphämta. koppe- materien, från en.annan hand: til jåfventyrs- dkulle kunna få eri-materia,; fom genom mils- tag blifvit tagen. efter vattukoppor... sEbury, med fikerhet ej vet. något exempel: härpi fynes- dock möjeligheten håraf kunna; saall Jock i den håndellen fkulle en, fom på I a r yn KÄRT af de riktiga köp- NA blifva fmittalur + fo ag dock flutar deffa anmärkningar, a dela ett. utdrag af 'mortalitets-liftc ; 1030. Rdookbolen hvaraf inhåmtas, huru -Hufvudftaden dödt af koppor under enna farfot, ifrån defs början förledet år, fil en I. Maji 1784, då farfoten anfenligen pe : kat fig sl neml. il rs förfamlingar: pv > Manfolk, EGR A UR Pen FINE Te 30 ; Med ” | KAN 30 24 ES ä RE oc SR a Ulric Eleonore a re RR Hedvig. RR a avse ör. ge infka Förfamlingen sd dar. sÖR d 'Garnizon - Regements Förfam- ll kanin UME lingarne, neml.. KOL Gardets, ONE Kgl. Artilleriets, Och IOK Anker soc roma | Drottningens Regem. Förf. OSA Lö VA "Skepsholms Förfamlingen sd nea a Stora Barn-hus Förfamlingen, ARE Da nyiks on mld j Spinhus Förfamlingen -« oo ingen. +) Ibland deffe var Sergeanten KeMeE la ål år gam- 6 Yan) död i i Kopporna, begrafven i Adolph F redig d | Ky rka. ; äh jag fa delen af Riket, och ej mera dår, ån i'Stock holm, fkonat månnifko-lif, få fkulle en morta- "Ktets-lifta öfver hela Riket utan tvifvel ut- vöra en förfårlig fumma. En fjukdom likvål, dom genom goda anftalter och vederbörlig vak- > famhet får til at hämma, fedan kopp-ympnin-' gen, få i Sverige fom andra länder, få lyckeli- gen aflupit, at knapt en af 500 dödt. Det fy- nes derföre, fom kopp-ympningen uti en Stat vore ett göromål, fom borde ftållas under Po- ltiens vård, få mycket mer, fom folkets antal utgör Statens ftyrka. Således, då menige man, : antingen af okunnighet, eller af trefkhet, eller af någon annan orfak, vågrar at låta ympa fi- na barn, få tyckes Policen böra åga magt at tilhälla dem dertil, når fådant fker gratis, utan deras befvår eller koftnad. = Låt ofs föreftålla ofs, at deffe 1043 perfoner, fom af kopporna hår i Stockholm blifvit bortryckte, lefvande kunde upftållas på ett fålt, hvad ftor flock fkulle icke de utgöra? til huru ftort politifkt vårde i-Staten borde icke de uptagas? och följakteli- gen huru ftor förluft för Samhållet år icke deras död? Mån allmånna penningar nånfin » båttre kunde anvåndas, ån til fådanas råddning? Men koftnaden blefve för ftor, och faken min- dré görlig, om menige mans barn i publika Koppympnings-hus fkulle införas, för at ym- Sa Vi fe årligen, huru trögt det går hår + Stockholm, at få antalet af ympnings-äm- | 4 BN | i nen | € hå > nencom pletteradt idet inrättade Kopp-ympnings. t; deremot har det i Norrland hos Allmo- I båttre lyckats med utfånde Låkare, fom >" farit omkring och i Allmogens hus med fram: gång förråttat denna ympning, då åndamålet medelft en ringa penning lyckeligen blifvit vunnet. Om fådane Commiffarier Riket öfver, "på publik koftnad, årligen utfåndes, få kunde man med trygghet vänta mångfaldiga medbors ”gares råddning ifrån undergång, och folk - nus - merns anfenliga tilvåxt. RN Sp OR NPA AR DS RE PET SV I k ae ARE ; Befkrifning på den Botten-profvaren, fom blifvit nyttjad i Bohuslånfra Skår= AT IK OTGeN,. 01 Ida ij er ven PSN | Inlämnad af NN «oc Baron CLAS: ALSTRÖMER, Cantzli- Råd och Commendeur af K. Wafa Orden | "AT . KL INA i " VA I TAR k JR + j | Le ) : £ 3 Tranfjuderier igenom en Befligtnings-rått utdömde, på den grund; at man befarade ham nars och farleders upgrundning, och Sillens -bortfkråmande af Tran-grumfet, eller det af> fkräde, fom efter kokning kunde uti hafvet .utflåppas. Men fom Tranfjuderiernas ågare påfto- vd at denna upgift vore ogrundad, blef dem åde tillåtet och befalt, at beftyrka fin talan... « Detta kunde icke annorlunda låta fig göra, än at jord-hvarfven uti hafsbotten måfte under- fökas, för at utröna, om den Öfverklagade löd MO RN ups 156 1784. fär. HM upsrundningen beftod af. Tran » 1 vanliga jordarter. öst gen, De, fom fkulle. förråtta : talen n voro ftrax/betånkte .på något inftrument, hvar- med jord-hvarfven under hafsbottnen til et be= hagligt djup kunde beqvämligen tilg granfknin uvphåmtas, Sedan många tilftållningar bllieit. je bag da uttånkte, förfökte och förkaftade, upfann åndteligen Amiralitets-Lieutenanten Herr Ja= COB KJERRMANSKJÖLD, en ibland Tranfjuderi- ågares til underfökningen Committerade, et In- flrument, fom fulkomligen tjente til åndamålet. Förmenen af detta Inftrument beftår, lik- - fom alla Machiners, uti defs enkelhet, öch man har trodt det förtjena Kgl. Academiens up- märklamhet, at uti defs Handlingar kungöras. tab. HL Fig. 1. föreftåller hela machinen, | med fitt fammanfatta fkaft, fom efter vattnets djuplek kan fkarfvas. (a) En iholig con af järn, fot 3 edra fpet- fen år förfedd. med några fkrufgångor, hvarpå en trä-triffa kan faftfkrufvas, fom hindrar fpet- fens nedtryckning i bottnen, då man endaft vill måta vatten-djupet, och hvilket finnes utmårkt på fkaftet b, d, e, f, fom år fördelt i fot och | tum, nedifrån. 'råknäde. SIDA förfta leden af after lie Håns gen, hvars nedra ända (a) år infpetfad uti jårn= bellaget eller hylfan (b Fig. 3.3, och den. öfra ändan (b) fammanfogas med om andra leden: af flången, (Fig. 6). LUTAR beftår af den iholba conen Ör bul. fan för ftången (b), och ett utfkott (ce), hvar=- igenom conen faltfpikas. vid nederfta leden af fkaftet zz joma tdy svida infänk- värst Per var kall befkrifväs. ; Fig. 4. år en ftrut eller iholig con af fen | sleck, fom infättes uti järn-conen (a Fig:58.), eh” hvilken bleck- trut år förfedd Hed & ne Böjeliga vingar (bb), fom til ftrutens qvarhäl- vekandl e böjas kring infånkningen Ca Figr3 GR trut, fom nyttjades i i Bohuslånfka underföknin- gen » var af 47 tums Afa 2 tums diame-? fl ter i 'Öpningen. / ' Mi Mi köp ios. ef propp af tråd, ford wäl paffar at tiltåppa ftruten (Fig. '4.), och har en mårla, i hvilken ett tåg å år bundet, för at dermed Wr > EPG ga proppen. 2 ÖT ven a af flångena vgl aflneddade I ån- dar, och derigenom borade hök SEIN. fångens öÖfverfta led, 0 POP 8. mårlor inflagna hår och dår i fläns gen, til tågets qvarl hållande. 44 = Fig. 9. en iholig cylinder af jårn- bletks paffad efter. flångernas tjocklek, och med ett hol tvårt igenom. Denne cylinder fkall inné- luta fkarfven af tvänne flångers affneddade åndar, hvilka få vål fom cylindern fören er kas och fammanhållas af nageln (Fig. 103. I Stångernas långd och tjocklek afpaffas efc ter tilgång och behof. > År djupet fom fkall underfökas fort, få fordras. en tjockare fång nårmaft flruten, och de kunna finåningom at-' fmalna mot öfra åndan. De ånger, fom .bru- kades uti Bohuslånfka underfökningen , hade imellan, « 2 och 17 tums diameter. Når detta inftrument fkall brukas, far fvas flånger til nödigt djup tilfammans,' )| Bleck> fruten, (Fig, 4 |.) infättes uti järn-conen ( (a Fig. ka | Prop- 4 158 1784. Apr. Maj. Proppen (Fig, 5.) intryckes i ftruten, få at SR ej lått kan uttagas. - Machinen nedtryckes i bottnen til erforderligt djup. Stången vrides et halft hvarf. Proppen utdrages, då vid : från- gens updragning ftruten fylles med den jord-art, Tom på det ftället finnes. Den fulla ftrutenr kan uttagas, och en rengjord i defs ftålle infåttas. > Det flörfta djup under fjö-bottnen, fom med | detta inftrument blifvit underfökt, har varit Bea fot, men då var vatten-djupet ej ftörre ån 33 fot. På et vatten-djup af or fot, har man nedtryckt inftrumentet 10 fot under botten- ytan, eller til 31 fot under vatten-ytan; och detta år det ftörfa djup, hvartil man med det- ta inftrument hittils hunnit under botten-ytan. Det ftörfta vatten-djup, på hvilket inftrumen- tet varit nyttjadt, har varit 24 fot, och då trycktes inftrumentet 6 fot ned i bottnen, eller under botten-ytan, och fåledes tilfammans til 30 fot under vatten-ytan. Bottnen, fom blif- vit underfökt, har meråndels beftått af lera, men ibland af fand. Olikhet af vattnets djup, bottnens hårdhet, och det djup fil hvilket un- derfökningen fkall ftråckas, åro omftåndighe- ter, fom göra arbetet mer eller mindre fvårt, men Her har ERA arg varit ek Molo at "fred de få kallade Indiois 4 var, | Tiationis curvature; Af NILS LANDERBEC KR. Mathef. och Phil, Nat. Ad Seanerd År Upfala, a at LC, Ta HI. Är N vara en kroklinié hvars vg Evoluta år QD, kalla bogen LC z, Radius NYE FINNE Da ure CD,R, al dn Ölnidnor dz och ÅR; I Ks värlerar med dz. och Radius curvaturge R med Zz AZ Index variationis curvature. = & | dR k > Ehuruvål MACLAURIN endaft läger, at- Er kb. Ög S v 24dz t år Ändon variationis curvature, är det helt be- gripeligt, at han refonerat, för at komma til den, "> fåledes: Emedan curvaturen år yr fom dels Radius, få - ,survaturen i v 2 och Fr a (AS a år de, och curvaturens i famma pun& — —> R2 LAN. iP | och eden emedan. dr ; — Re Lili ——3 FR | blifver NN Jonis curvaturens variation i C, 4 R2dz ” jämförelfe sid bogens i famma punct, eller Trigge variationis curvature. . Den application, fom omedelbarligen förla fär deffa Indices, at för en gifven kroklinie exprimera Radiens och curvaturens Varia blöripg LA for- fö vå slart, efter z och R åro variabla, at bogen z - d 3 och emedan då dR i ; läg blifver 25 | febäänen af Dadins -curWaters i jämförelfe mel bogens, eller Index variationis Radii cur- ' vaturg. Detta är NEWTONS refonement, hvil- ket år fimpelt, naturligt och få tydeligt fom A det kan vara, faft han kallar expreffionen - dä Å | dR . » . . . | iv efs fuxion - vr Krokliniens värletiag AC. bildrår svål ingen 5 djub kunfkap uti Kal ebTNR NA men är fom oftaft rått befvårlig, hvarföre jag = här upgifver en method at finna variationen at ad curvaturens radius och af curvaturen, med en änfenlig minfkning af befvåret , hvilken ängas lunda grundar hig på Hög principer öga vanliga. k 8 Det år bekant, at om Tangenten för vin- kelen BCD kallas t, få exprimerar equationen dy = tdx generelt relationen. imellan 'coordi-. naternas fuxioner af en kroklinie" 0 CT 0 > a Och om Secanten för vinkelen. BCD kal- 4 far s och Cofecans », få exprimeras relationen imellan bogens och abfciffans fluxioner, genom >. dz = sdx, och imellan bogens och Ordinatans » genom dz = ödy. Om famma denomination behålles, 0, emedan re ot eu CD(R) : DF, blifver DE & É ER hvars fluzxion, när R anfes conflant, Vit? [+12 i Rdr | AR 5; = — dx, hvaraf R= = | fom är en ”fundtion Ad När i fäller så dx dy Nov AREA fättes defs vårde —, blifver R: 02d el skr É ch en fungtion; af y. ÖR Hy Fake RE Emedan en ve. < I Jå år TR = a | sås 7 ! dr = $ och genom fubticution R=E-— ye Rd dz. ve -T fom år en fundtion S vi Och HOI a | MN I++ de RR 1 emedan e i ken SNR mu Ar BAG vårlationen ut Radius Hbbvature vara a Vv, GQ, efter dz: dx it: Vdz (ARR Vdx, måtte Vdx "> vara floxionen af ED, ED = /Vd4x och CF = EE FRIN men Vie OD (R): CF = i — — 392 hvarigenom, når värdet af R fubfiee Sr Pt + dy MMedor: Rd de I 5 och hs fn C. yr genom fubhirution Ver — ers, y 4 SVdx = nån Och fdr så 14 | Te —p Låt denna bege för f Vdx dp TE vara fx Xdx, få bliver. KVAR ; fKår och 1 Ke ; På famma fått, eme an «de: dy:: Vdz AR ” Vä, målte AR = EVå och äl = NM Vd = Cå men efter Res :CD (R): DE — Vi Ike nä få blifver, når vårdet af R BARS DF= CO an a At = ss i ka och når detta DA 3 en och flax ax 1+1? dh hvars LÄ | i s484. |; värde utråknadt kallas S vd, fås f | ar hvilken Vv= MN. Re a Emedan R=- AVE och pioiba i RE 6 far det vArde för R man utråknat vara Sädz, få år /(Vdz = fZdz och deraf VI I oo 0 Om curvaturens variation kallas S, få fin” nes den lätteligen, fedan variationen af” Radius död curvature är funnen, emedan S=—-— FE At ånnu nårmare: uplyfa faken, fkall jag an- föra ett eller annat fpecielt exempel. För Parabeln, Pig equation år y = - ax. | dx blifver dy = om 00 hvilken jämförd med den ; generela bänatdnet dy cc tåg gifver ond bä IF — ct or och dr = dsva 2vx Ax Ler a i-F22|2dx 4x-+a|? hva rigenom R (Re 5 pH ri 2: Vidare blifver lj fubftitution fSVdx (= iprde äm gy) — 4 2 "> der hvaraf, r når fluxionen S dr i t , $ fdr r : tages, V dä Se I och variationen af cur-' a 6 SR ; vaturens Radius vä TR dh af curvatu-' NR Sf Vv SR 24Vax TÅ ren 5 (F- T ) öv ÅN AFA Til en Logarithmica hvars q vation « dx = 6 | | jämförd med den generela dy'= = TN blif, SK ra och. R | y b | Ar dy — dydy 1 3 jaa p3 oy? s— yr Mu LU ; ATEN : | cz de . | Uti cyeloiden hvars gquation dy = Dr | og i; | dz UE 4 yi And rd. med den Ri gsyen dy =>, finnesv== — SG era - 3 dos 2 hvari- a PRE AI e-21 RR ÅN SR a 6 i i Ber fl | ” genom R (== = RA Den fom förföker denda tål noden i nå- ER kroklinier, blifver varfe en få betydand -fkillnad, emot den vanliga, at han helt fåkert befluter at fom och nyttja den af mig hår ups 4 gifne. | a "Rp Cd 0 Vill man veta Radiös eller SEN va- NV riation uti någon vifs punå af en kroklinie, få determineras abfeiffa, ordinata elle be gen få, at den fvarar til mota pun& = Aftund man veta, i hvad pun& af en kroklinie Rö €ller curvaturens variation har en gifven ft Je lek, är o eller 20, fättes defs generela Index lika med famma quantitet, genom hvilken equa- tion abfciffa,' ordinata eller bogen kan deter- mineras. — Vill man veta uti hvilka punéter a tvänne eller flera Se kroklinier, variatio- nen af Radien eller af curvaturen år antingen den famma, eller hatva til hvarandra ett gifvet , förhållande, få determineras Index för en ar os kroklinierné, och fättes lika med de odetermi- ”nerade Indices för de andra, af hvilka equa- "tioner abfciffa, ordinata eller bogen af grn blif | ver determinerad. RN PESTEN FN LACER EPA. "Sputator och LACER TÅ bimaäculata, två nya Ödlor från Ame- j ica; beflesjönes ANDERS SPARRMAN. RR ji bavorta Sus ME Ten. för den. djör. | 4 tände egenfkap - mårkvårdiga Ödla han fu i - ibland Cl iv Hof-Marfchalker IBBING” blifvit til Kongl. Academien förs För kunfkapen om famma- Odla hår nar gj sg fåra at tacka Heir Do&orn och Probften ACRELIUS, hvilken, under fit viftan- — de i Philadelphia,” århållit detta kråk ifrån en defs vän på S; Euftache, dår detta: år hemma, "och såtvarlånde detfamma ; famt redan år 1755; uti bref til Herr DEGEER, dårom bifogat föl» | jande berättelfe:.«: . 0 Wood- Slave, Trådflaf; en Odla fär fins i ”Södra America. Lefver vid ftockvirke och i hufen, fom alla åro af tråd; åfven in i hu- i et til myckenhet ibland folket. Skadar ingen ”utan. at vara ofogad. År dock fnart retad; "”Man fer dem rånna up och ned på våggarne. — ”Stadnar någon och fer på henne, få fpottar "hon på fin åfkådare; fpottar dock icke, utan ”at fe lin ovån få når at råka honom. — Spot- - ”ten år fvart; en liten droppa få förgiftig, at ”fållet ftrax- fvåller, orig det år på kroppen; Ko - ?fvullnaden år dock ej mer farlig eller lång- k ”varig, ån at den»botas med pågnidande af ”Campherts-brånnvin eller Rum; brukeligt där, ”åfven emot bett af Skorpioner. Når djuret ”retas, famlar fig den fvarta fpotten i mungi= 3 terna, och fkada då ingen”. mi. fom finnas uti DeGeerifka Cabinettet, af Lacerta Sputator, var på den frörfta, blott 2 tum lång, och fvanfen di NN gar, fom af defs Frk Friherrinna Fru AL ”porna, hvilket når det mårkes, år båft at akta . "lig. Deffa Ödlor krypa i fina hål. Öfver nå Kroppen från nåfan til anus, på de göroi- > Är RE Ia MT d RT eV 3 SR 5 = AS SAR ae - : RE Seas j 3 7 2 : RSA ae Fo VOSS = KS TRA S v a AM e €« vd I = SS RE = - FSE I a SR RR 2 RE EA RE jr KES HERA, SR a & ER i nare florlek afrita. Fig. 3. fina fåc reftålles med Fig. 2. Dock vågar jag angifva ock fläckar, famt ibland tecken til ett par bålten. 1784. ör [aj. 3 ning undantagen, liknade fell da den Ödlan, fom Tab. IV. Fig. 1. EN må De afkegrå åggen, fom voro brun- famt vart- fpråcklige och lågo i famma flafka med La- certa Sputator, hörde tvifvelsutan til famma Ödla, och har jag fördenfkull låtit. ett af dem Er Ödla, til ar helt olika teknad ekt Fig. 1, fö- den fåfom en föråndring, eller fnarare larv, til Fig. 1. och ftyrkes i denna mening, dels dår- — af, at den låg i famma flafka med åtfkilliga af Fig, 1. dels at fvanfen på Fig. 2. fynes likfom ånnu ej fullbordad, utan til en ftor del mot åndan naken från all betåckning af fjäll; fom ock dåraf, at bågge voro inunder ljusgrå, famt sgrundfårgen, få på larven fom den: fullkomna- de, ofvanpå lika, nämligen ljuft afkegrå med bruna flåckar, undantaget, at de bålten, fom på den fullkomnade ofvanpå kroppen finnas +: teknade, ftötte hos fomliga Ödlor mycket på > hvitt, famt voro altid, både framom och bak- före, "kantade med en "brun rand; hvilka rån= -r der voro fig imellan tåmmeligen parallelt fåls de, ehuru ej fållan likafom afbrutné, få at dår= igenom blott bruna fläckar formerades. Emot åndan af fvanfen börja dylika bålten fmånin- gom uphöra, eller finnas föråndrade til bruna och hvita flåckar, merendels få, at en flörre brun fläck fitter mitt uti, fammanhängande "med en hvit flåck på hvardera fidan til höger och vånfter om fig. På lår och ben märkas För fn är ara öfveralt betåckt bad Ne far ytterta tvårare, famt knapt mårkeligen utringadt. Tungan år oval; kan fnarare fågas vara tuni ck; och befinnes i fpetfen litet infkureni ötterne hafva alla 5 tåer, fom på framföts terna åro alla lika långa och lika flålde, men på de bakre, åro de innerft åt kroppen vettan- de likfom tummar, fkilde ifrån de öfriga, men icke defsmindre långe. i icke vill föreftålla fig, at antingen naglar och klor blifvit uplöfte uti den fpiritus hvaruti — djuret förvarades; eller troligare, at: Ödlan lef= = : vande varit förfedd på fötterna med en klibs big materia, och tår hånda, uti fjelfva ftru&u- fen af defs fingrar och tåer, ägt förmåga at > FR) Följande Differentia fpecifica må anföras, å : ; FORSK AEA FRE fn MENN ANG : ; en Nomenclature öfver Ödlorna, << - LACERTA Sputator ; cauda tereti, mediocri, fubtus ferie feutorum longitudinaliter inftrudta; corpore cinereo, fupra fafciis albis, colore he= patico antice pofticeque marginatis, notato. ud " 0) LACERTA bimaculata följer i häfta Quake, ; BRA EA KAN | ÅL "Utdrag af. Kongl. V eten/Raps Academiens edne Grofshandlaren yi hifstiden förfat VDA, SYAM ö5 Mt ' AGE Se SER 167 C av LINA MA å 7 i RE famt under fvanfen; där, SS a liniers afftånd från anus, börjar, fatnt denfamma framlöper, en enda rad flörre af hvilka hvardera år bakåt litet bredare fsmind Inga naglar har jag kunnat förmärka; hvarföre det ock blifver fvårt at förklara, huru denna Ödla kunnat klån- ga up och ned för våggarne; få framt man « til tjenft för dem, fom kunde behöfva upfåtta r i Staden Herr CARL, Lä FE & LAT a lä BR ta VE i äg FSE 5 SS a OY för ös = IKEA | I >; G org ra 2 Are, re : OS ES fa ES ST RS DR SNI EE SS AE od SA rr Pr 0 SERNER SS SEE b FÖRTEKNING OGP 07 På de Rön, fom åro införde i detta Quartals | Handlingar. SE I. trödde Mineralogifke Obfevvationer, af JoH. pag. "> GUST. EDELFELDT fi ök Sjö £ ene SO 2. Om Fjällens högd öfver hafvet, af/ Ny MARELIUS 103 2. Anmärkning om Citron-faft, famt fått at cryflal- NN lifera denfamma, af CARL W. SCHEELE KLAR de 4. Mineralogifke Anmärkningar, af T. BERGMAN" = 109 8. Småltnings-Förfök med Eidsluft, aff BR: GEIJER 122 6. Anmärkningar i anledning af fifta Koppe -Epide- a mien, af PETER J. BERGIUS ep RR AR 134 7. Befkrifning på en Botten-profvare, af C. ALSTRÖMER 155 8. Method at finna Indices Variationis Curvature, af: NILs LANDERBECK + cs ev» ; 159 , Lacerta Sputator, en ny Odla från America, be- fkrifven af ÅNDERS SPARRMAN Rd le 164 10. Utdrag af Kongl. Vetenfk. Academiens Dagbok 107 SE | ÖRA 2 - NN. 4 y gt ” 4 + ; ä Wi N FN 4 é i I . de « . : = Å CI Y 4 ö N I NV NY i fe BR - 4 + - kv ARN - Va Su ES - | nd , 4 c 1 $ EM 4 bv i t b Å NN ” rn - My: fr ARR Roe Faso sn år ban RES ABER BR ARR 2 Rn MR ABN Arca RAF JASSE a ;& NY RAR pa ms pra I . ? önskar man TN me rt NA grn SN SE Av SE BAN mRNA BR RR rr NAN An RNA f edt k Brr » - 4 st ja 2 Rohl RN w - dör rf Nr FR NENSR BAPRN RRAG Reda nn MARRDRA RE elr RAN R be Såg Älrgeyar RR BARS a M Britt cr lb, rst AN BN lr BAN Ba Beg Are nl RR ER PER RANA FIRA REG RARRAR / & Batt