- RT AN ww ja RR y fe va Rol ” -. -——————
ER Cd | JR - ;

d 3
Ca 5 Å
| RE ”
5 ,
&
LIN
2 - BRAT EAE FRYSA (265 shed + na BR |
SEN,
å E Je an fr EN 0
| a Pas MN e gy « - > Sr
— i < » » ” Al ts - = e
3 Ö NY (RR "Apg RNE 2 ; v a "te på NE ä Bed ä
Sy 4 3 eg - 7 , ”- Me
7 & KR v RA EEE a ” z å
F Vä! TLA N
2 Se
v
- >
Öq NN :
å 4 ft FÅ ÅK Å |
- ke På RN Pa - - $ . ss +
jr fe x 4 MV . H JE
D 3 e- ww : då p - NA 5 a es ant. NE vp j : 4 oh r
3 i v é J ; [
”
NN .
war AA
Bar t r
ij
T - hå
É S ” 3
å K 4
Å x - =
= KE
- od -
NS ir för a
N ” N se J -
jr H
n RF
v i Å - - 5 z SR N Er
NN ; äl JE
ss) ÅK Vv : r
v
q« :
-
/ -
& = 4”
= ry
ge
” - ORK
tt ra + d & Å
N 4 k
j sx
5
d å
;
K Gr
S

"HANDLINGAR,
FÖR ÅR 1753.
| pir Ne VOL! 44 XIV.

i
wu

KANN

Med Kongl. ÅCADEMIENS Til ånd. . |
> Tryckte i Stockholm, hos LARS SALVIUS, ;
På defs egen koftnad. : |

FR OR Ha 20 se påkar a Na LT TR KET KR vr Nr 4$ AE Mr ok dd é

I
/

dr + JONAS ES NEn, Commerce-Råd NRiddareat
Nordftjerner Orden,
I Friherre ANDERS von HÖPKEN, Kousl nh jag |
> Rikfens Råd, Prefident i Kongl. Majits och Rikf, Cancellie= ==
Colegio, Ridldare och Commernideur af Kongl. Maj:ts Orde Jå
Pri, STEN CARL BIELKE, Vice Prefident i Åbo Hof- rått, Rid-
dare af Nordfljerne-Orden, |
H CARL LINNAZUS, M. D. Kongl, Archiater, Med. och Bot.
> Profeff, i Up ala. Riddare af Nordfljerne-Orden, Ledamot af
AE, Acad, Nat. Cörlok farut af K. Vet, Academierna i Berlin,
Touloufe och Montpellier, Correfpondent af K. Franfka Vet. a
, ”Ajädensien , famt Secreterarc af K. Vet. Societeteni Upfala, +
AM CARL WILHELM CEDERHIELM, 0 sa
je öh Coe ås pr RE Lamdsköfdingå Ner och Vere a é |

-( Orc rden, sh CS a Måflare af Kongl.
7; nd eg Kode , Vet. Academ, Skattmåt&are. 8
| H AUGUSTIN EHRENSWERD. Öfverfte för Kongl. Artillerie i
Regementet, Riddare af Svårds-Orden.
oH. ANDERS JOHAN NORDENSCHÖLD, ÖfverfteLieut. AL
> Kongl. Fortification, Riddare af Svårds,Ördeti. ME
H DANIEL TILAS, Cammarherre, Affefl. iK.M: ts Jan RNE
> Båtgs-Collegio,
)H. JOH. JUL. SALBERG, K. Amiralitets Apothekare, NR
h H. JACOB FAGGOT, Öfver-Dire&cur vid Kongl, Landtmi 1
U ri-Charte-och Jufterings-verket, = Ng

> H. GILBERT SHELDON, Skeps-byggmåftare vid K. Örlogs —

ottan i Carlscrona.

Y H, SAMUEL KLINGENSTIERNA, Phyf. Profeff, IÖRARLErdi- 5 RE
; mot af K,V :s kar rr RAL Re , J

SYEJNEGER
COLLECTION

a rtnllrinygnsre

JARL PR. NORDENSCE 4 LD Mod kr Fortif
are af Svårds-Orden. NN an 7

H. OLOF CELSIUS, Pheol: Dodt. gm |
Prim, i Upfala, Ledamot af Kongl. Vet, Societ, i ehe
H, NILS WAELERIUS, Theol, Doft, 'Log..och Metaph, Prof. i
UP. MR
H. GEORG BRANDT, M.D, AfL.iK. Maj ts och Rikf. BergsCol-
: legio, Ledamot af K. Vet. Societeten i ” "Upllas at

H,' GABRIEL POLHE M, Hofjunkare, s ee vt

H THOMAS PL OMGREN, Commerce-Råd och Haridell! org

” måftare i Stockholm. Riddaraat Nordftjernes€rden, 0

H. JONAS MELDERCREUTZ, Capit, wå K: Fortitieatio n oc
Geométriz Profeffor i Upfala, W 0 EN

H. NILS ROSÉN, M.D:K, Archiater, Medic. och Anator, ee
- iUpfala, Ledaviot af K, Vet. Societ, i Upfala, EA

MÅRTEN STRÖMER, Aftronomixz Prof, iUphh, not
afK. Vetenfk, Societeten i Upfala, +

H. CARL DE GEER, Cammarherre, Lbdarh. afK.Vet Soc. iUp- |

”- fala,Correfpondent at K, Franfka Vet, Academien, &
AR CLAS GRILL, Handelsman i Stockholm och Bruks-Patron,
JOHAN ROMAN, Hof-Intendent,

"fNjerneOrden och Skattmåftare af K. Måjits Ofdebs 00.
H. ERIC von STOCKENSTRÖM, Revifions Secreterare.
H. OLOF MALMERFELT , Lagman i i Wåfterbotten.
Frih, NILS PALMSTIERNA, Kongl, Måj:ts och Riklens Råd,
i Lunds Academie Canceller, Riddare och Comm, af K.M.Orden.
H. [JOHAN BROWALLIUS , Theool, Do, .Bilkop i Åbo, och
: Abo Academies Pro- cancer. 540
| H. GERHARD MEIJER, Dire&cur och Kongl, Styck-gji Itare,
Grefve CLAS EKEELAD , Kongl. Maj:ts och Rikfens Råd, Ö6
=» > verfte Marfkalk, C ancellie-Råd, Riddare och Commendeur af
Kongl, Maj ts Orden.
Y H.UGRIC RI IDENSCHÖLD, Aff.flor i i Kongl, Maj: ts ochRik

fens Commerce-Collegio,

TG

bä

.H, GUSTAF ER, LEYONANKA RR. Equipage-måflare vid Kl.
& Örlogs-Flottan, Riddarc af $värde Orden,
ih. HENRIC WREDE af Elimå, Kandshöfding i I K: (3 encgå

H j igedömes Ri dare af KE (säden te

Ne BE

Mn

CH. ZACHARIAS WES TBÅCK, broblisoeb Kyrkoh. iLöffa.. Ne
H. EMANUEL SWEDENBORG. Afteffor.

>

H. LARS BENZELSTIERNA, Eandshöfding ; Riddare af Nords

sD FOR Öfverfte Ma! calfk.t
Pp rinfens Gouverneur, Åbo Arn Cå ic
Comn nendeur af Kongl: Maj: ts Orden, Elhedlier är
its Orden, och Riddare af Svarta Örn; "EN
SWAB, Affeffor i K. M, och R. Bergs-Collegio, -
TRÖM , 4 Direbgur öfver Mathematifka Infira-

HH. PEHR ADL M, SPE flare i Wåfterbot. fär Lappm,
4 ke SALANDER, Mani fackur Commiflarius. =
4, OLOF v. DALIN, Kl, Bibliothecarius och Hans Ke öngl.

2 AORA | Prin(ens- Infor mator, Hö RS
an OH: DETLOF HE KE, Affeff.iK M. och Rikf. Pargs-Collegio. Hä
ÖN H.ABRAH AM PÅCK, K, Archiater och Profes i Kongl. Collegio
" Medico, Ledamot af Kongl, Vet. Societeten i Uplila.
Frih ALEXANDER FUNK, Bårgmållare i Öergöthland,.
Erih, ERIC WRANGEL, Kongl. M, och Rikfens Råd, R sd

H NILS PSILANDERHIELM, Bårps-råd. jul

oo H, CARL FR. MENNANDER, Theol, Dator och ProffÅRe.
kb H SAMUEL SCHULTZE, Cammererare iK, B årgs-Collegio,
MER H, IOHAN CLASON, Handelsman i Stockholm. — Re
| CARL FR. RIBE, Affeffor och Kongl. Maj; ts Lif-Chirurgus, Så
rih. FREDRIC PALMQVIST. ,

H.C RE. LEIJELL, Proberare i K. M, och Rikf. Bårgs-Collegi ht
& PEHR KALM, Oeconomizx Profeffor i Åboe: RR INR

H, GLAS ELIANDER, Kongl.Slotts- byggmåftare, HR v
H.G. J.von WALDEN, Cammar-herre och Stall- Måftare.

H. ZACHARIAS STRANDBERG,M. D, Affeff. i Kongl, Collegio
Medico , och Stads Phyficus i Stockholm,

Foh. CARL GUSTAF LÖWENHIELM, Kongl, Maj:ts och Rikf. Lä
> Råd, Riddare och Commendeur af Kongl, Maj:ts Orden, =
Orefve CARL EHRENPREUS, Kongl. Maj:ts och Rikfens Råd,

F refident i Kongl, Lag Commiffion, Upfala Academie Cai |
«.eeller, Riddare och Commendeur af Kongl. Maj:ts Orden,

JR ANDERS AN TON von STIERN MAN, sCaneglliesRåd; Rid så

dare äl Nordftjerne Orden,
oc, JOHAN LECHE , Medicine Do&, och Profeffor i Åbo.
a SR BLIKROSTIERNA, Affeflor iK, M. och R. Bårgs-

äg Te vernéur i Pommern, Grip SS Acadeinit Cankeller, Riddare
| Comme dere at K.. Najs Ord sd

- -

NE sär

« ; k | å
SM ö Fn vä ” 4 J ; År >

"H. HENRIC BEN JZELIUS, Thed) Dyr Sör Rikes SM ke

gif Academien Pa ig, 2 IN
H. EDUARD CARLESON , CancelleRå
frjerne-Orden, |

Bift.op och Upfala Academie Pro- Canceller. j

H. OLOF CELSIUS, Theol. Doc, Kyrkoh, på Kongs-holmen
iStockholm, OR

H, HARALD URLANDER, Aff, i KM OCH KR Commerec-Colk

H. ANDERS BERCH,, Oeconomiz Prof, vid K, Acad. i Upfala.

H, GABRIEL LAURZEUS$, Theol, Do&, DomProbft 'och oa

Prof, Primar, vid K. Acäd, 1. bo. Wb NAT
HENRIC THEOPH. SCHEFFER: RN 0 dn
H. SVEN ERS IIT, Capitaine Mecchanicus vid I K. Faber
fication, ? |
Frih. MA” UTH. ALEXANDER von UNGERN STARNBERG,
I Pe af Cavalleriet. Riddare och "Commendeur af Kongl,
Maj:ts Orden, |
H, LARS LAURELG. Philof, Theocet, Urofeltär i Lund. ;
Grefve CARL FREDRIC PIPER, Pexfident i Kongl, Majas och SS
Rikfens Camnyar- Coliegio, Ridd lare och Commendeur af K.
"Majeftets Orden. rd
H. MAGNUS LAGERSTRÖM, Commerce-Råd, 2 JA CA
H. NILS GISSLERIM. D. Phylicea och Medicine Ledtor vid K,
Gymnafhium i Hernéfand, $2. ;

Gref CARE. GUSTAF BONDE, KK M. och Rikfens Råd, Riddare

och Commendeur af Kongl. M. Orden, Przefes Illuftris vid K,
"Vet.Societ, i Uplala,

ad Fru Grefvinnan EVA Dela GAR DIE. Rilekidinna EKEBLAD. Så

H, PEHR WARGENTIN, Kongl, Vet, Academiens Secreterare,
Correfpondent af Könel, Franfka Vetenfk. Academien.& er

HH. HERMAN SCHäTZER, Affeflor och "Kongl. Maj:ts Lif-

Chirurgus. = ;
H PEHR HÖGSTRÖM, N riköherd Skellefteå i W efterbott
H. JACOB HENR. MÖRK, Kyrkoherde i Bro i Upland,

H, CARE REINHOLD BERCH, Secreterare vid hengr Antig,

Archivum,

H. JOHAN GOT TSCHALK WALLERIUS, M ie

Profefl, i Upfala ; Ledamot af Kejl. Acad, Nature Curioforum,
H, LEONARD KLINCKOWSTRÖM, Stats-Secreterare, Öfver

Påft-DireAeur, Commendeur af: Nordftjerne OPåR a
Grefve HANS HENRIC LIEWEN, Gtneka Major af Cavalle-

vigt, Biddare af Svårds-Orden, 4 | H,

K. Vet. vr AFdivartas. är
ÄN. . Phyfices Pxc sfeffor i i Åbo, och Afrond- ;
te vid. - Landtrnåteri Commiffionen i Finland,
Se ROLE Riddare af Svårds-Orden,
NING ADOLPH GYLL ENBORG, Hof-Can
BKAUNES Orden, | ÅR ;
BRAL «Hof- Junkare. &&
ör i ju oct. och Prof. vid K, nn.

Kr SD

( ” 2 ej BR

bål vg ö Uträn DSKE Loo AMÖTER.

. ,
: SÅ RR 7
ö Lå i ' br

Skorlakgén åbarhelsarie. Ä mtman afPater och AN » Ride
Ha dare af Kongl, Elephant-Örden. > a AR
; H ERER von HALLER. M.D, Hof: Råd. ÖSTE Weda +
i 2 Prof, i Göttingen, en afde 200 i Bernfka Rådet, Ledamot
” CK K. SE Societeterna i Eondon, Berlin och Upfala, frnt LO ;
Kongl Vet. Societ, i Göttingen, > => ”
H. JOHAN HEDLINGER, Riddare, Hof-Intendent, Riks - |
är dÄallönr i Tyfka Riket, FR af K.Berlinfka Vet, Academ,
HH, PET. van MUSSCHENBROEK , Prof, i Leiden. L
+ De PERARD, Kongl. Preuflifk Hof-Predikant, +
H; JOHAN ALBRECHT GESSNERUS, M. D. Hof-Råd och
SUrefkater hos” dertig en af Wiirteiiberg. TA ä
"HH. HANS CARL von KIRCHBACH Bårgshauptman Sarv 2
H. PEHR COLL MSON3' Ledamot af Nphg hs öga fier
arav At )z0, Hildire i Malta, |
H. De REAUMUI | IL ddamot af Kongl, Franfka Vet. onkbten
famt af K, Vet, ocieteterna i London, Pettersbourg, Berlin,
— Bologne och Upfala, Cofimendetr och incident af K. Franfka
bk S, Lovis-Orden, =

H De

H JUSTUS GOTTFR. GiNZ, Kongl. E

H. De SAUVAGES, Medis: Profefor i i Montpellier,
H. CARL FR, HUN JERTMARK, Prof, i Leipfig,
H DePISLE, Profeffor vid Kongl, Col: I ,edamo
K, Franfka. Ångelfka , Preuffifka och
Vet, ÄGA, famt sfkohgk Vet. to :
H. BERNARD De JUSSIEU , Bot. Prof. vid ol
i Paris, Ledamot af Kongl, Franfka Mar fam
Societ, i ngland. si SSR
H. SMELIN, Medic, Profefl.i Tubingen, KH
Ern a Atadem. famt af K ongl. Vet. Soc
KTL rd at K Franfla

eg

v

Hl De ja MAR: NERE se Ke
C Genie al-Chirurgus dfver hela Franfk
SES Michels Ordets Prafes för <

intet Parisjr slik

JÅ rchiater, Me dice, och Anat. Profellor' i LÄPIR SR
H. vari SWIE” EN, Riks-Friberre, Keiferlig Archiate r,
niet af Kongl. ptaniilg Vetenfk. Academien, = 0

| Don ANTONIO ULLOA ; Capitaine vid Kotigl. sad ör

;gs-Flottati, Ledaniot.af Kongl. Vetenfk. Sort Sketen graven |

och Academien i-Berlin,

"ABRAH, GOTTHELF KAESTNER, Math, Piofellora Leip-"
fig, Ledamot af Kongl, Vetenfk. Acad; Ae, PRAT he
.Boloene,

"kl ANDREAS MAIJER, Mah, och Phyh. Prof, vd Kongl. Aca-
— demien i Greifswald; -

. 4 Så bas sAYRE
i p å å SM a n gr
5; Sv d : : , y t bott ” King - vå

För MÅNADERNA "Ko
| Jänvarrvs. antet och MARTIUs.

Ni

UR T "VARANDE I PRASES

SANS SE KLINKOWSTRÖM.

FOR RT SÅ ba 2 NIN fe MÅ

FER Hare varit det alra-

åldfta få Atter , at. fkilja andra Metaller itrån .
Å er

MM

NN

så 0 3 r ad

kg 1753. Jan. Fö rr. Mart,

Sw då någon: "mindre del af de FRAN nd ;
de0l. Detta fkednings-få ätt hade då vål bordt
vara belknfuit förr, ån de bågge fenare upfunne
fåtten , Nederflaget utur Svaflet och med Ant
Men emedan nederflagsarberet icke allenaft tjänar
til Gullets rening , utan ock ät draga ut Gullet u-
tur andra Metaller , då uti dem år någon liten del
af det förra; få fölgde torra nederflaget naturli-
ggn på de Rdr fatten, med hvilka Silfver och

ull. tilförene hafva (kilder nad utur. andra Metaller.
2 Val nederflagets hiftoria hörer fil vartu vedn
Ulfbens 7 a ARN
Vs Cementera kalläs detea arbets utaf Cem

tum murflen,emedan Gullet lika fom inmuras a 1 idet |
få kallade Cementet, hvilket år tilblandat fåfom et
mur-bruk , och har altid haft föndermalen murften
TS grund uti blanningen.

< BERNHARD TRIVISANUS, fom lefvat år 1390

nåmner Cementerningen, fåfom prof på Gullets
riktighet ; fedan finnes den belkrifven af ÄGRICO-
LA och ErcKeRrR. Nåftan alla Chy mifka Aubto-
rer tala derom; men Alchymifterne gå den aldrig
förbi. ER ANN
+ Grundervi detta, åren: af de' tvånne, utgöra
alla fkednings-fätt, nåmligen at Silfvret blifvet up-
löft, hvilket hår fker af fyran, utur köks-faltet fom
iginertlsferär det til et hörn- file hvilket före-
nar fig med tegel- mjölet; men: denna fyra rörer ej
Gullet, då intet Salpeter- fyran år deribland.

Derföre äro ock de Cementer' rönte at. vara
oduglige, fom hafva både Salpeter och köks-falt,
eller Salamoniac, tilfammans ; emedan de gripa

fen få mycket eller mera an Gullet; ån. Silfvre q
äl d

i
ÅGRIS

al Män

Boken 9 Göken
t filt fc tl hätnber kök-faltet
sour d 2njöler I år det riktigafte. Med.
r han ej annat ån. Agyptiernas
t Arjpesbandarned hafs- feltbruns-

DEE

ör och RS rg utån SN br
faltfyran blifver af Vitriolen fna-
Ikali, ar kunna gripa an Silf-
en järnet uti Vitriolen redu-
Agdr deraf kan blifva c qvar hos
rältnir . Af Tegel-mjölet målte altid
rs 1 blanningen , at det kan draga
n och worn filfret til fig; men. mera af det
förs år ret onådigt GdeKa sr she
0 ERKER befkrifver och CREAM ningarn: vid-
; men at - falpeter håller Salamoniacken
;ruti flår ban mycket felt. Ila Jona, up
om Spanfk gröna, hvars fyra år al-
aft utur våxt-riket och förbrånnes ftraxt utt el-
är dels -phlogifton och alkali bevara koppa-
byar qvar hos, sr gg in Sug gr ar rena det der-

«nedan de: nya Quartals fikadHo.
gar befkrefne ke far va NE ER til fin full-
- komhghet; år -Cementerningen: få aldeles kom--
men utur balja den nu af mångom hålles för et
nytt och förrsaldeles obekant fkednings-f ått: och
dådet talas om ar (kilja andra Metaller ifrån hela
.Gull- penningar; | kedjög och annar fådant fmå- fmi-
de, hållés. det "för underverk, vilket dock år
| för ekant, och icke förr lämnat, 3 an det nya:
reå är funnit båttre. |

ÅA år | é d VAT,

fb:

ij
+
+ d eld NE
jZ H 4 i

4 1753. Jan, Feb
VATTENSKEDNINGEN år förtt

IDNINGEN är fört påfuns
nen, fedan falpeter blifvit vål bekant; emedan defs

fkedvatten; men dermed år i föritone myc cert flårt
pl EN ae e Ba ; j FAR a NG ala SA NÄ 6
tilgångit, förr ån den fkedningen nu ideffa tider år

uparbetad til fullkomlighet.

Det fynesaf AGRICoLA 14 blanningar tilfked-
vatten, hvilka han i fin tionde bok befkrifver, at
på den tiden har man ej haft n

"” :

ft något redigtbegrep,
om hvad eller hvadan råtta SR AN äruti fked-
vattnet, fom kan löfa up Silfret; emedan forilige
blanningar innehålla ock köks-falt) hvars fyra al-
drig löfer Silfver uti vatten, utan altid flår det ne-
der derutur. Ej eller nåmner han något om fked-
vattnets fållning, hvilken dock år en få hufvud-
fakelig omtftåndighet,at den aldrig kunde vara för=
bigången af AGRICoOLA, fom år ganfka noga uti
det fom mycket mindre år, om de den tiden ve-
tåt at mytrja en fådan förfiatigheli a a ful

CCERCKER betkrifver ikedvatnets beredning
mycket fullkomligåre ; undantagande genvågen
med kalk, hvilken icke duger; emedan.den dra-

i : Sig Om 2 ENG RASASN l o (6) AA.

ger fyran til fig och håller den qvar, få at ftor
del at fkedvattnet våntas förgåfves; men aldra-
tullkomligaft talar BoerrHA Ave derom, når han
fruktar det Vitriol-fyran på flutet går öfver med
ftark hetta, hvilket dock hafver ingen fara: utan
hufvudfelen vid elakt fkedvatten åro oren faltpe-
ter, fom har mycket köks-falt med fig, och illa
calcinerad Vitriol, iom har få mycket vatten hos
fig,at den år för fvag, at drifva falpetrets fyra : då
gar . Vitriol phlegmen med en del af Vitriol-
fyran förft öfver och blifver ibland fkedvatnet,
hvaraf det blifver odugligt , fa til fkedning, SS”
i NE EN

o; omedan il ARR i fkedvatten åf-
neder Tennet, fom fkulle ge den beftån-
läslanfert och WWiigheten; uti de får ger der
V apsocbrukes.
Detta: r de: flåftas af våra Mövenlka ed skivor-
brad I ares fel. De föka d det må fta vatten de kunna
få med min: omen hvad det blifver för
vatten,derom hafva de ingen kunfkap: hvilket fy-
est leraf at de $i ielfve icke förlora mindre dervid,
sån köparen, i det de éda up ftörtta delen af falpe-
lä förgåfves och låimna ofta mera ån hålften af
råtta fked vattnet gvar uti Capite mortuo.

De feces ; hvilka allmånt omtalas at fällas ne-
der utur fkedvattnet med Silfver, äro ej annat,
ån f jelfva Silfret, hvilket af köks-faltets fy-
Tåg, fom varit ibland falpetern, fålies neder och
tager falt- fyran med fig tilet horn- filfvers åmne 3
ifrån: hvilken fyra, då kedvartuer'a år friadt, det fer
dan. förft löfer rent och klart up Silfver. bög

tVitnel eller. fvafvel-fyran, då intet vatten är
Metiblakds löfer ock up Silfver; men rörer ej det
- ringalte Gullet, få at Silfver och Gull åfven der-
med kunna fullkomligen ätfkiljas 3 men en få ådan
Vitriol-fyra år långt koftbarare ; ån falpeters ,
hvarföre den icke årnyttig at bruka til det behof-
eb annan gifves, fom koftar mindre..

oh Likaledes tåfer en fådan vatten-fri Vitriol-fy-
ra up Tenn, och det år den genafte vågen na

PRERIN

då tvåttas ifrån ältar md famma Vitriol- vr emcr
dan I rent vatten flår neder Tennet derutar,

A 3 Koop

t ) h
1753. Jan. Febr, Mart,
j ; | : ss
MA 6 + a é
a $

> Koppar kan ock filjas ifrån! allas andra Metal»
jr , då den löfes up uti fkedvatten, I om låmn
Gullet och Tennkalken ouplöft : bly ren er
flås neder derutur med köks-falt och fedan de
fe nederflagne åro vål ifrånfkilde, flås Kopp -
ren fift neder med jårn: fedan fyran år vålutlakad
med rent vatten, fmålter TFopparitt helt ren tilfam-
mans med Alcali. 6 NR
På detta: famma fått blifser dk den al Wred-
vattnet ouplöfta Tenn-kalken ren ifrån alla andra
Metaller , hvilken reduceras til Tenn: om der då
år Gyldifkt, fkiljes « der med Vitriol-fyra, få äär Ten-
net helt rent.
Blykalk, fom flås neder utur fkedvatten med
Vitriol- fyra, fedan vål utlakad och reducerad, år
och fritt bly ifran alla andra NIGER Pe
Då iträn järn med Vitriol-fyra och vatten up-
1öft, Kopparen, om någon år deribland, flås ne=
der med friar få blitver den järn-folution > då jär-
net derutur reduceras , et ifran alla andra Metal
ler fritt järn. > men Årfenic vil dock gårna hån-
ga quar. På denna vågen allena kan Järnet
göras rent ifran Koppat, om någon. år ders
ibland, med hvilkendera af fyrorna ock järnet lör
fes ups men i elden kan Kopparen sh Silja der=
ifrån , få at järnet blifver i behåll. |
deffa fått, tillika med detyfom. följer. om ig
ret, fer man huru hvar och en Metali kan med
våra menftruis fkiljas ren ifrån alla andra. Men
emedan de, uti nått föregående Qvartal befkefne
”Tkednings=fätt kofta långt mindre, få brukas vars
ten-fkedningen , hvilken på de ringare Metaller-
Nt3 är för. allenaft til OM sen Silfvefs
SRjaner. Kid
u

-

3 NN Vv V Pr & AN
Z AS $
B i
. ? NN
EVA od va - NN & DD ar ; dj art i
ih, VE Al vr a I | Lå &
4 i ; fy ENG VE
KA su

år f(kedvätnet ej at löfa u up AE a

one rRseäer. Ja, mycket Silfver

ull år r uti blanningen : 3 men uti flora arbe-

; h vål öfver s gånger få mycket

ull -derföre behöfva dock de, fom

ölam et. nårings- medel, inga-

ot qv varternings Silfver ul vn framt icke
Dn. gång.en flor myckenhet af flera hundr ade
r Gull. tillika: fkola i haft fkedas, och då

ngen. brukas dertil; emedan hos dem
| förefaller mera Gyldifkt Silfver atfke-
.Guli, tå at de hatvaen fördelaf, at få Gull
til fkedning; emedan Gullets fkedning fr då nal-
deles på famma koftnad med det Gylditka Silfrets,
faftån både Gullets och Silfrets Medhing betalas
hvardera af fin ågare. Grunden tildenna omftåndig-
heten år klar derutaf, at uti alla vål inråttade fke-
d rier brukas torra nederflaget. för Gyldifkt. Silf-
= yn hvilket v vore mycket orimligt om få litet

0
Ita er fi rekom at fkedas , at Gullet be>
Fred belkickas med. annat, fom icke vore Gyl-
| krås. cc oa
+ Detta år den fördelaktigafte ldninsen och
brukas at valla, äfven dem , fom eljeft bruka:
Cementera, eller hvad fått det vara må; ty dåen
| mark Gull ifrån. 18 til 22 karat betales med 24 til
28 dal. kop:mt, fom gör 31 dal. 62 för hvar mark «
fkedadt Gull och för hvar mark flivet betales få
til6 dal. få gör det för 5 marker Silfver och en
nark Gull, tillammans 60 pu och förtjenas fåle-
desiä2. dal. på hvar mark. Gyldifkt-filfver; med
famma. omkoftnader, fom dertil upgått, om in-
tet Gull. varit med uti det NGSERA filfrets fked-
oi LA brdtd | ; k
före | : A 4 | | Nä

s

38 1753: Jan: Febr. Martb

Nu hade det Gyldifka Silfret kunnat fkedas
med torra nederflaget, om icke Gullet fkolat ti [jet
ka fkedas ; men förft år atfkildnaden uti koftna-
den emellan vattenfkedningen och det torrane-
derflaget, fom nu brukas i ftora fkederieryicke-
få fror på f marker Siltver, fom Cement rnings-
koftnaden och arbetet på en mark Gull/och för
det andra blifver Gället ej genom Cementernin-
gen, eller detta gamla fkednings-tått 13 fint ,
fom genomvatten-fkedningen, derföre brukas ån-
dock altid denna fiftnåmnde, 1å ofta/det tilfälle
gifves, fom nu fagt år. = RE

| Fr |
Til de båda åldfta fåtten åter, C

ementerninz=
gen och Antimoni fkedningen, brukas aldrig fär
got quarternings-filfver >; altfå år dét uråldrigt, at
ikedare kunna vara!det förutan Ä Et edet

> Vil man hafva något af det Silfret, fom vid
Gull och Silfver-fkedningen år naplöft, fextonlö-
digt fint; få flås det neder med köks-falt, hvilket
icke fåller Kopparen. Den utlakade Silfverkal-
ken imältes med Alcali fixo och litet falpeter til
hel fint Silfver: fkedvattnet utur hvilket Silfret
år nederflagit,blifver då et kongs-vatten, fom löfer
> Vil man ock hafva något af” Gullet, fom fkedas,
24 karat fint; få löfes det fkölgde frarta Gullftof-
tet, efter fkedningen, up uti förenåmnde kongs-
vatten och fedan denna Gull-folution år vål ren i-
från den ouplöfta lemnade Silfver-kalken, öf>
ver-deftilleras kongsvattnet derifrån, fom låm-
nar Gullet helt fint, hvilket kan fmåltas famman i
en digel : det. öfver-deftillerade kongs-vattnet år
oföråndradt, och åter brukeligt til famma arbetes
; men

TARAS Il PF pri / si Få ” A -” ->
V WU LADAN KORG i VE « e X
A y gr

17 ål Ar febr. | Mårt; HN

år i fynnerbet det aldratjänligafte i 1 Fårgerier,
förallmänt fkedyatten,
od rid fkedningar kand ock (kedvattner tillika med ;
Silfret löfa något af Gullet (Kongl. Acad. Handl.
| för år 1748 pag. 45-) hvilket fker uti ftarkt fked-
vatten och någon myckenhet uti vål tiltåpt käril;
ty få fnart et fådant Gyldifkt fkedvatten (qvalpas,
stör får blanda lig dårmed, faller Gilllet nes
der derutur. ka
"Det Hibefypmerligt ; hvad luften verkar uti
nader agen: om oleum tartari per deliquium
eller alkali fixum haftigt lågges uti en tftark Silf-
ver eller annan Metall-folution med fkedvatten,
fe en flafka förut å år målftadelen ful!, och ftraxt
det famma flafkan tåppes med dertil vål flipad
plsipiopp och fedan omfqvalpas, at alcali blifver
vål blandådt med fkedvatnet, få faller åndock icke
Silfret eller Metallen neder, ej eller fynes någon
brufning, få lå ige icke det ringafte luft kommer
igenom proppe n, om det ock ftar hela året eller
flera; men fa fnart proppen fedan öppnas, ehuru
långe och flafkan har flått tiltåpt, fedan Alcalioch
fkedvattnet blandades ; få börjar då fört vid prop-
pens Ö öpnrande en 'håftig effervefeence, at blannin-
in går öfver och Silfret eller Metallen faller ne-
rr: lika få håller ock det inneflutna fkedvattnet
Gullet uppes ; men flåpper det, få fnart luften kom-
mer dertil: på famma fått göra och mineral-vat-
ten,fom hålla falia media och järn, men flåppaj ja
net få fnart de komma i fria fuften.

Hua Gull kan genom uplåfning och våta ne-
derflag fkedas helt rent, fes uti Kongl. Acad.
ou för år 17$2, pag. 128.

Hvar

vu 1753. Jan: Febr. Mart

Hvar och en vet, at andra börd fa alot
par och järn, flå neder Gullet ; men då blifver
Gullet ingalunda rent,om för uplöfningen var Ko SOp-
par deruti, hvilken Aqua. Regis åfven låfer och
sl jär net flår neder tillika med. Gullet. här ör.

KunkKer uti Laboratorii Chymici 3dje sv kår |
Capitler fåger, at den blå Koppar-vitriolen: flår
neder Gullet ,: hvilket icke år TIKLigt: +. Således
har detta KunKers f kednings-få ätt frått fom, [or
dugfe, til defs det: nu: nåmnde rönet vilar. råtta
fåttet, uti hvilket det år Nytt, at. ock. järnet uti
fyror uplöft flår neder Gullet, hvilket intet förr
har varit allmånt bekant. Derigenom. vinnes
det åndamålet,; at Guller allena faller neder utfir
kongs-vattnet , få at det blitver rått rent: defsu=
tan gör KunKEL en våfendtlig del af Salmoniac-
ken til Gullers uplöfning, hvartil dock köksfaltet
år mycket båttre, fom Herr Affeffor BRANDT
brukar. . Huru det hvita och g

Jula a Guldet kunna |
fkiljasyfes i i'Kongl Acad. Handl. år 1752 pag. vt.
Til fkedning hlger ock, at göra Gull fmid igt,
bvilket ace Hättom hålles i öre kunnde bb.
mineralilk kropps” hydda år orfaken. dertil, och at
viffla åmnen måite brukas fåfom fuffer, ar gifva
det fmidigheten. Til deffa öde ar, hafver man
dock inga fåkra grunder. der w
Det. ärspelkien allmån fa: agen, Va pin klok
komma vid fmålt Gull göra det. olmidigt pe Ren
på Kongl. Myntet hår i Staden fmåltes- altid G
Jet med kol öfvertåkt i digelen och blifver EA
få fullkomligen fmidigt, fom det år för fmåltnin-
gen. : Utom, Silfver och koppar göra alla half-
och hel- Mera Gullet. fkört: få liten c Pat
ENN

Ä

JiFsbrl Mart. la

1 a 0 AN och Antimonii- -kung: göra Hör,
t och ofmidigt, at ingen fkillnad märkes i vig
den fifta måtte jagas bårt med hettan; Or ;
Metaller, fom göra der ofmidigt, gör falt+ -
| uuden orfak, fom pag. 245 uti
Handlingar år lagt; men: falpetern
icke fullkomligen på Kappäkokis emot
förfvar. Huru det ytterfta SÅ a (kills
från Gullet, år ock fagt fi iftledit Qvartal pag 2710
C h hvad falpetrer icke fårmår, det utrattar detta
åberopade medel, emot-alla de ämnens; fom
TG ullet ofmidigt, i i anfeende til faltfyrans ft are
kare attraction til de andra kropparna ån til quick-
filfret. Når man allenaft finner, hvilken kropj
det iv fom gör Gullet biinidiger få där det la :
förtaga f jukdor nen. Rv
lysen SE åvo de. anfårdiga SÖ förnåm a beds
(6 s fått. Inga åro möjelige , fom icke flöda fig
bne grunder, hvilka i början äro
Den fom vil roa fig med updiktade.
i ny kan a GLAuBERs seg

påSvenika. WID VP ekkrdi ke Här kun lsd
,; i hvilka finnas öfverflådigt många förfarans
de uti Gull och Silfvers (kedning utur andra N vIe-
taller;' hvaribland en enda. fanning knapt finnes.
adet gityes otaliga fadana Auctorer; men utom

GRICOLA , "ERKER, SCHLYTER, Boer HAVE,
| eh CRAMER, lira finnas få tilför line liga, |
i fynnerkh HR åldre. MAO
aa Anmärkning, äe
medan I Dals Koppar år icke, för fö för var til-

fegrad I vid Skeds-byttan , | utan vid Segerfor-
LJ

HON

fr

LK

2 ma Feb

fins få år det icke den Kopparen , utan Ko paren w id
Löfåfen, hvilken med firfkildta proportioner af bly
blifvit fegvad , fom uti nåft. JE SER lg Hand-
gg Pag: Ano ale ene
HENR.

”s

EE SN
Om deK ånflo- egande (fenfibiles Sö ötelige
(irritabiles? ) delar uti månnifkans
Af ALB. von HAL LER.

ör några måtadéör frist; Hlet hår i Gärtin,
en en Inaugural-Difputation om: Retelig-
2 — beten (irritabilitas ) utgifven af min vårde
Difeipel och Vån Herr D. JoHAN: NS ZIM-
MERMAN. En del af de förfök, fom höra til
detta å åmnet,aro gjorde uti min nårvaro, hvilka jag
på det fåttet vil anföra, fom de. ut min: Dagbok
blifvit upförde; men de Rön, fom åro H. Dogto-
rens eenc och jag icke fedr, vil jag låna af defs
Difputation. Redan ifrån är IFA har. jag anftålt
många andra förfök ; men ifrån 1751 år ös a Na:
nårvarande i amne tillika med berörde Herr Doctår
af mig nogare underfökt, på 190lefvande: kreatur:
En hårdkar fom år mig förhatelig, hvilken dock
m ånnifko-flågtets förmon och nödvändigheten åf
ven få väl urfakta ; fom den: blödigafte männitka
röres af medlidande, utan för födan fkul o-
andrat tillåter, at döda de ofkåliga djuren, : Nu
öre mine förfök äro nog mäånge, Tävilj jag, tilun-
rikande af någon vidlöftighet « och FR ledfamt up-

söRanAe Fk lämna min Dag-bol £ blott affkrifven,
utan

göra et utdrag af den famma och

ee AG
N YO i vå SOA M ' SR v "

örfök hafva g
ing på månnilkö-kroppens delar, och ut-

r jag detta lilla verk icke för något annat ,

gad derom; at orfaken til dem bågge ligger förs
borgad uti en inre. kropfens byggnad ; hvilken
man på långt når icke kan utröna, hvarken med
knif eller microfcop, utom hvilka jag intet vil
anföra någa g

deriuran, at läm sdet., Tom jag: fjelf icke wet
Det vore vifst en högmodig okunnighet, at vilja
handleda andra uti det; fom man fjelf icke fedt.

Tr EA GE SE SAG

bk 4
0

SJag har få mycket hållre utvalt detta ämnet
för detina gången at afhandla, fom de förändringar,
hvilka följa at deffa nya förfök , ftråcka fig vidt
uti hela Phyfiologien, Pathologien och Fåltfkårs
kontften ; och åfven derföre, at deting, fom jag
senom förfök har funnit, åro vida fkilde ifrån de
Mlmänt antagne meningar. Ae den förnåmfta
rfak at vara hård emot de offålige kreaturen, har

7 ifallyutan af den, fom derom blefve fulleli-
gen ES a ag har derföre funnit nådigt, at of-
Rn er se Cr Oo KÖ OM >Q

ta anflålla förföken, på det jag likfom genom fi

a
TILA

et, tom varit allmånnaft och altid

ifvit mig anledning til en

Han ga gilsningar , afh allandes mig gärna

|

4

månge öfverensftlämmande vittnesmål fkulle ryfta.
de tvifvelaktige, och icke något fel, fom af hån=
delfe fkedt, fkulle bedraga mig; ty jag år derom
öfvertygad, at det har varit den förnåmfta ortak
til felaktigheter, at ftörre delen af Låkare gjort
antingen ganlfka få förfök , eller ock inga, utan i
flåller för dem flutat åf en rimlighet (analogia). -
4 ; PE RR, DN RE RR NR AVE

"Vid underfökningen har åtven det upmuntrat.
mig, at jag finner, det Reteligheten iå tages af:
lyftra Mån, at de på fjelfva denna fibrernas för-
måga grunda nåftan hela rörelfe Sytftemet uti mån-
nifkans kropp, och at all den verkan , fom en
tråd (fibra) har uti et rör (vas), nerv, kött-fpira
(mufculus) och ånteligen uti hela månnilkans konft=
"byggnad; endaft tilfkrifves Reteligheten, Dylikt
finner jag at den berömvårde: Herr FREDRICH
WinrtERs Tal, hällit uti Franecker, år 1746. Jo-
HAN LurPs Difputation om Reteligheten : GuILIEL-
mi de Magny och J.G.J.La MorTes fats (theäis)
fom uti deffe ord år föreftåld : Al:/Z bårrörer all
fjukdom af rörens förökte eller förminfkade retelighet,
Näåftan af famma mening åro de namnkunnige
Män, hvilkaleda all röreHe af kånflan, fåfom J:G.
KruäGer , EE. ANTON” NICOLAI + ROBERT,
WuHYTT oeh andre berömde Phyfiologis =

Retelig (irritabilis) kallar jag den del uti mån=
nifkans Kropp, for af något utvårtes vidrörande
blir kärtare: Ganrfka Retelig , fom af et ringa vid-

rörande: och Föga Retelig ; fora af et ftarkare vid-
förande blitk ärtirelavt smb men EN
> Käånflo-ågande (1enfibilis) kallar jag den del uti
månnifkans kropp , hvilkens vidrörande gör en fö-

TA Kö

Fä Jan Febivi Mae. - ”

”reftållhing uti fjälen. ” Hos de ofkålige: krea-
MdKsON Hivilkas fjäl man icke få är öfvertygad,
nåm . er jag de délar' kånflobare , af hvilkas Yetan>
de | kreaturet vilar tydeliga. tecken: til fmårta ock
olågenhet. Käånfdolös år den del, fom dåden brån-
nes, fkåres, frickes fkadas, näåftan helt och hål-
it icke vifar” någor teken til fveda, icke up-
våcker någon ryckning (convulfio) och icke gör nå-
od gon åndring uti kroppens låge; ty det år bekant,
3 at kreaturet, fom kånner fvedan,drager den lidan-

de delen bårt , rycker det fkadade benet ifrån or-
Väkens fom gör fmårtan, fkakar huden, fom blir
stucken, famt vifar andra teken, af hvilka man
Kan fluta, at det lider. fd

Jag tycker, at det allenalt genom förfök jön
äss hvilken del uti kroppen år kånflobar eller
retelig,; ty at Låkare och Phyfiologi utan förfök
åtagit 8 at utmärka deffa egenfkapers' nårvärelfe, -
det har hår fom annorftådes varit orfak och anled-
VR til vilfarelfer.

Sedan BoErRHAAVE hade antagit, al at nerve rna
bislärde det förfta utkaftet (flamen), tilämånni-
fkans kropp, har han icke gått långt ;' och få
vida han detta bejakade; matte hän Palla, dr:
7 knapt någon del uti månnifkans kropp vore , fom
icke hade kånfla eller rörelfe (a). Denna mening
| blef gillad nåftan af hela Europa, hvaremot Jag |
da -på et annar ftålle har gjort årf(killiga pip
Har (Bb)

De enklare RO uti | månnifkans PRE åro en

Rerv, ; fier, erg Rena rör, hinna, kött-
RA Sv fpire-

PERSER

7 YE Med. Pp. 301, (b) Comment, in Inft, Boerh. hu

1 1753 Jano BebrNarta
fpire-tråd (fibra mufeularis), fen-tråd (fibraten dis

nea ), band-träd (fbr. ligamentofa ), och ånteligen
N id i 0 N N i GEENAG N öR EE SA NE SMR 20 TA RN
ferthinnans trad (fibra cellulof& tele). = cc

De mer fammanfatte delar åro. en kött-fpira
- (mufculus ), fena (tendo), band (ligamentum), in-
elf (vifeus ), körtel; et förre emöttagande kåril
(receptaculum majus ) filgångs-öpning (ductus
excretorius), ftörre pulsåder famt åder. Detta i
karthet ; ty jag behöfver ej vara nogråknad, då
jag allenaft gifver en förtekning på delarna uti
månnifkans kropp. SEE FORN 08

- Hvilka af de nu upråknade delar hafva kån-
flo, det har jag genom följande förfök budit til
at utröna, ot AKER HAN
> På hvarjehanda lefvande kreatur af åtfkillig ål=
der har jag blottat den delen, fom fkulle unders
fökas, och våntat, til defs kreaturet låg helt ftilla
och uphörde med fit quillande. På det tyfta och
— flillaliggande kreaturet retade jag den blåttade
delen med blåfning , vårma, bränvin, knif, helf-
vetis-fben ( lapis infernalis), vitriol-olja( oleum vi-
trioli) Eller fpitsglas-fmör (butyrum antimonii) och
noga mark te,om kreaturet,når dets blåttade del blef
vidrörd, fkuren, riftad, bränd eller rifven, ifrån fit
flillatigande och tyfthet upvåktes : om det kafta-
de fig hit och dit : om det drog lemmen it fig el»
ler ifrån det fom gjorde fvedan: om den lemmen'
rycktes eller om intet dylikt fkedde. Jag har fli-
tigt upfört uti min Dag-bok hvad fom håndt, det
må vara på det ena eller andra fåttet; ty hvad går
det mig an, om känflan 13 eller annorledes i na-
turen upvåckes? ellerhvad vore: för en IA at
Öre-

4 jan: Feb Mår

repifva en ofanning och lemna en tilförlitelig
ns tanka, eller en fådan fom rått fett inifaken,
det jag måtte beråtta en händelfe, hvilken en =:
nan Anatomicus kunde vederlågga genom det
ittafte förfök, TR EE dt da NN
> Det kommer ej mycket derpå an, fom jag me-
nar, i hvad ordning mine förfök anföras, Jag vil
erföre begynna med huden; ty hvad den tunna

+ a
far -
i

huden (epidermis) angår , få år det vist, atdenhar
ingen. kånfla: den kan brånnas med rykande falpe-
ter fpiritu (fpirit. nitri fum.) fom låmnar efter fig
en långvarig gul flåck , utan at man deraf mårker

Vv

någon olågenhet. NR ÄLL MERA TAN REA
— Malpighi flem (mucus Malpighianus) kan uti
förföken NLA fkiljas ifrån den tunna huden. Jag
har derföre dermed inga förfök gjort, men år
derom nog öfvertygad, at den icke har någon
SE AR OR en

Huden ( Cutis) åger kånflo, och det, i anfeen-
de til de öfrige kroppfens delar, uti en nog hög
grad. Når den blifver retad, få fkriar kreaturet,
Tkakar fig, och vifar teken til fveda, på hvad fått
det kan. Hudeni har altfå varit för mig et mått
til kånflan: den delen har jag antagit åga föga kån-
la, vid hvilkens retning kreaturet varit ftilla, då
det tvårtom vifat en fmårta, når den bredevid lig-

v HI

KA

13 SNS: KR j
ÖR OL 6 SN

ande huden blifvit retad. = ora 0
ox Detår ganfka vistt, at Fettet och Fett-hinnan (a-
deps & cellulofa tela) hafva ingen kånfla, fom af
andra redan år å daga lagt, och behöfves hårtil
- intet'mer fkål, ån det, fom beråttas om Tyrannen
Dionyfius, famt det, hvilket om Svinen allmånt
år bekant , at de känna ingen fveda, förrån nålen
RR trångt
( ]

No

trångt än igenom fettet vil ko degen 6
Köttet, (Cd. |
Köttet uti en köttfpira (caro RE bg Åduner
f reda, taftån det mer åger denna egenfkap af ner-
verna, ån af fig fjelf; -ty då nerven bindes, fom
gar äl enlem, eller, om den Hap flera nerver, och
de förnåmite grenar af dem bindas; ; (åa aker hela
Temmen fin. kanfla, Et kreatur röres ej eller af den
fkada, fom tilfogas defs lem, hvilken förmedeltt
bindning för laråt all gemenfkap med nerverna.
En ganikö bekant fak år, at alla kött-fpiror hafva
fveda, och kunna i (anning de. Kolige och brede
multklar , fåfom mage, tarmar och blåfan (- dänga
urinaria ) hårifran icke uteflutas. 1

sa

Men faftån en kört -fpira har fmårta, f 3 år det
dolk visit, at en Sena (tendo) hvarken åger kånfla
ellerfveda. Denna ovanliga fats anförer j jagemot
de hit intils antagne meningar, oaktadt jag knapt
har funnit någon, fom med mig unflåmr. aMla,
åfven ock de nyare, fom dela F AYE(d)HeisTi ER (ey
GARENGEOT KT hafva anfedt AE NA fara

via mening å år. kok ej lad orörd. Jånt
nad, fom Jag nu yt vifa. Den FER förfarne
| ; ve 0 KM v Sh Fålv-

( c) Comiunent Boerh. ST. LIL. n, 1 333, hot, ku jr in nova e-
ditione operis DioniGani p,680.681. (e) Inf. -Chirurg. | p.423.

Ba

Ed, 1737. (£) Operat, de Chirug, T. III p, 238. (8) Tom,
jo 163. P. 238. (h) Om frifka LS 261, än (i) De B
fuppur, P. 210.

Md Moster da död åmint; at en
ånflolös , och fom et bevis anförer
Br YAN ROBINSON (D) intygar,
en lefvande hund icke gjorde
och fåger, at körtet har ftarkare
>; THOMSON (m) har icke mårkt
:elfe af en fkadad fena, hvilket ock
NG 3 (). funnit på hundar. Men deffe
ibland ngn och åro nåftan alla exempel
anföre. FAR
. els har jag blottar Inge. på don ene
te utftråckar (tendo re&torum tibix extenfor um)

Ka.
Jå

eller ock Achillis fena, Jag har ftuckit den blot
tade fenan, aftkurit en del af defs trådar, ja ock

hälften af hela fenan, hvilken håndelfe uti en fe-
(hå BoerRHAAVE i dT fynnerhet fruktade. Redan i-
från år 1746 har jag vål hundrade gångor anftålt
deffe förfök p ätfkillige kreatur, 1åfom FR
get er, Fårgorg SKEDE. FANN i 2 Se

a mufkel lr rag når FR led de men Fal
les icke fenan, och når en fena blifver på hvar=
iehai AN SN flucken och fårad , få följer i ingen
1 lörelfei köttfpirans; fom ock gemenligen i intet fams
mandra ande mårkes uti fenan , då kört-fpi viran dras
ves tilfamman, , hvilket jag mer. ån manga gåns
gör. nar fedt, och redan före mig WILLIstus (0)
De år altfå yf tridigt, at en fena år hvar ken Ka
ic eller rörelfens AL ET RNA
of NN ER arr net N É Sal Det

mn PRESTERA rERERNEA

Obec PEST VIRrEENER 95. — (m) Anat,
iuman bon 6 Pp. Ng (n) Traumatograpb. Pp. AT3, £ )confa
Zimme DI pIG 90) Demotu mufe, p. 118. CE Cue
op. p. 319, ;

öre

it
AN

FRE

: > Det har ock altid tråffat in, atlreaturet,hvars
fena blifvit fårad, brånd, fucken, hvilat frilla,
och icke vift något teken til fmårta, famt utan
Tvårighet kunnat gå, når det fuppit löft;oaktadt
allenaft en liten del af fenan lemnades hel. Jag
har fedt en hund ' gå -på två fötter, hvilkens fena, .
fom har namn af Achilles, varit igenomftucken :
en killing gick utan måda, på hvilken bågge Achil-
lisfenor vore til hålften affkurne. "På en annan”
hund lemnade jag allenaft den kött-fpiran hel, fom
kallas folearis , och 'affkar gaftrocnemiorum fenor,
få at de drogo fig tilfamman uti knylar; men jag
blef icke varfe något åkommande fvårt tilfålle
(fymptoma) få långe den hölts innefluten. =
Senors fkador åro genom naturens tilhjelp al-
lena lått botade, utan något elakt tilfålle och
utan all konft, få at ingen må förundra fig. öf-
ver det, fom G. de la FaAYE (p) beråttar, at
lemmen icke blef orörlig, då bicipitis fena var
affkuren : ej eller bör någon tadla JoH. V ESLINGII
(q) och Aeras driftighet, fom råda at fammanfy
föndrade fenor,hvilket ock BIENAIsE (r) har vågat
at verkftålla, fedan han förut gjort förfök på en
- hund. KS ake rn MÖR AS
Når jag at mina förfök 'fant, at fenor årokån-
flolåfe ; få var det icke fvårt för mig at finna or-
faken dertil, fom beftår deruti,; at köttfpiror åga
nerver, men fenor inga... HIERONYMUS FABRI:
cIvs(s) har redan i fin rid fagt, at han icke kun-
är bn a MR nat

+

S RR

4: (P) L.c, p. 681.not.a. (q) Epift pofth. aBartholino ed.
nn. XV, > (r).Oper. de Chirurg, C.32. (s) De Fabrita Mu-
foul. p, 27 ; | EN h i

[|

"

Jan "Fe yr;

nn erv til jälon digg utan at nerver

;cK har ock med råtta bekånt, at han als

. Altfå å, fom nerverna allena utimån-
en göra kånflan, få bör det vara hvar»
rande eller ogiltigt, at en EE fom å PECK
al har i SSR kånfla. - j

trådar Å 20

, - - på
Safir h Wiker: jord en ÄRR vakt

gde derpå, efter gamla I rön. Fåltfkårer hafva
u långt för "detta i fenors' (kador brukat het ol-
ja PAR godt medel, hvaraf de, åfven få vål fom
huden, fkulle håftigt. ida, om: de hade Hägon
kän:
Fö OMR böre altfå bårtlågga all SO vid ror
dor, demå hårröra antingen af ftickning, ,brån-
ng, flag. eller ock fkårning. Det kan väl hån=
de en fjuke efteråt haltar och drages med en
;raftlös lem 3; > ty det år klart, at benen icke kun-
fyras, når kött-fpirornas fafte ( infertio) är af-
5 fkuren; men förutan denna lamheten, å är det intet,
RO Ae BG NER a "eB dn EE Kg ANG fom

0 Epift | Pyle ol Pg. 443:

Sm.

Åart, = 22

z rfvunnit ifkapnad: af en hinna. LEevu- .

på ytan. af fenorna funnit nog fparfamma ;

Fa ; gr er huden ; men intet elakt tilfål-

-”

a? 1752 Jan. "Febel Mere

&F z

fom man har at frukta : ja naturen har ock få före-
kommit denna olyckan, förmedelft de nårli ggan:
de köttfpiror, at de flundom på et undrans vårdt
fått fullgöra de affkurnas tjentt. ARA

> Men hvarutaf har då kommit en få många måns
underliga Sfverensftåmmelfe i et fely hvilka dock
för lårdom och förfarenhet böra vördas ? Mig
tyckes intet vara troligare, ån at Låkare irrat fig
på det Grekifka ordet viupov (u)'förö de tagit få

vålför en fanfkyldig nerv (nervus; vv 07), fomock
för en fena ( tendo, Jever) och band (ligamentum,

"2

& uvdeg pros ) 3 ty en fkadad nerv, fom jag flraxt in
gifva vid handen, har fvåra och häftiga tilfållen
med fig. Således tror jag, at median nerven, el-,
ler kanike frundom en gren at den,fom nåmnes

VE RB EE. P7 ORSA
vilka böja
RS BSI, FRA

lagomål i-
rf i - EO SKR

fom

"€u) Galen, de ufu part Ca ;
TIL p,286,301, 302. |

FÖR sj
IEA
VE

Nb POET
(x) Operat, de
ÅA NK Vv É -

NE
” ; NR
FN SR

liga menta) och Ledgångs-fkidorna ) ca-/
5 ? KRAGEN Feng nårg Of

denare å åro mårkvligen få a vål för de
hvilka åro farlige, fom ock derföre,
n fåga, det Gickt och fan AE
äte. (2) SN ;

- jelfva förföken rd jag t tunnit. någon från
; fer 3 "tyl om jag icke kan unga ,at ifran ledgån-
Fondue hi Tom icke fker utan defs fpånning
hos de fmå kreaturen, innan det, fom fkal fåra
in fö as in i i ledgångs holigheten ; få ä
> ofta fedt, at ”kreaturet quillat , när jag
ingen "fattat i huden. "Med gift har dock
EN lyckats: en katt quillade icke, när
| dc ng vid båckenet tyltes med vitriol-

do oc k år et få frarkt gift,at jag har fedt,
minut. förtårde queden (uterus) på en
naft vidkommit den famma. Uti knå-

Hg Sö ngen, fom: til deffa för Or år ÄGT UR

19

Hörs å ÅR den år. fö a

LR År vi sat ; An-
oerha: avd Arlör: Sökdghonr ER cturand, morb,n, 12543
öck "den berömde Mannen, at nerverna tillika

dd hår menar
4 ida uti deffa f jukdonnr,

24 1753. Jan, Febr, Mare.
"Annars kan en i detta förfök med ftörre
låtthet betjena fig af nål: huden fkiljes från led-
gangen, ledgångs-fkidan blottas och knå-fkålen ;
åfven det band, fom går ifrån knå-fkålen til fken-
benet, famt det yttra eller inra fido-bandet, Når
nu ledgångs-fkidan och bandet utanpå, fkafves
med en knif, eller en nål införes i ledgången,
at defs udd går ut til huden, få mårkes intet tec-
ken til fveda hos kreaturet, förr ån nålen igenom-
borat ledgångs-fkidan och kommit til huden. Det-=
ta förfök har jag gjort med knif och nål. =

Det tyckes altfå, at den EK är hvilken
plågar dem; fom hafva Gickt och Podager, har
fit fåte i huden eller i de underliggande nér-
ver, hålft fom den fåfångt fökes i en kånflolös

MV

fkida, eller på det ftållet, hvare&t antingen in-
ga eller knapt några nerver flå at finna. Na=
turen har ock med råtta velat, at den del, fom
år uti beftåndig rörelfe, fkulle vara utan kånflå.
Derföre om fkador i ledgångarna hafva någon
fvårighet med fig, få tilfkrifver jag det den til-
flytande hårfkna och rutnande våttka, fom förs
hindrar at fåret icke kan låkas ; men på hunden,

MA

fom jag nu fade, år fåret utan möda låkt. =
Ben-binnan ( periofteum) har en likhet med ban-
den och ledgangs-fkidorna, famt år hos et fofter
med dem enahanda , hvareft ögonfkenligen kan
fes , at den blöta och tjocka ben-hinnan går i-.
från det ena benet til det andra, och omgifver led-.
gången. Det har altfå icke förekommit mig un=
derligt, at ben-hinnan har iamma befkaffenhet ,
och år åfven få kånflolös, fom en ledgångs fkida.
Jag har gjort nog många förfök på Ik jr RR

1753: Jan, Febr, Mått, 8

"Vv lett. fotlaget och yttra, SUPER OR
per cranium) fom ock år et flags ben-hinna.

Cd kurer? Anatomici (a) AR F åltfkårer, fon ”
1 afva en Jannan mening, den de fått af de gamla,
måga ej ill uptaga eller ogilla, at jag föndrar mig
n alla de öfriga, utan taft hållre Ofvervåga ur-
prunget til den allmänt. vedertagna meningen,
och åmföra: mina förfök med det, fom gifvit an-
» lec ning til den famma, .Vål hundrade gangor har
jag fett, at kreaturet hvilat ftilla, då ben-hinnan
blifvit riftad fkuren och brånd: ja killingar, fom
fugit fingret n år ben-hinnan retades, hafva quillat
och fått ryckningar, då huden klåmdes med tån
4 ag f fer ock, at den berömde CHESELDEN har tö-
I mig fagt, at ben-hinnan å år kånflolés,. Det år ej
eller underligt , at den del år utan kånfla, uti hvil-
ken inga nerver åro vifade, fom RozerTt Nes-
BIT (b) f jelf tilftår, ehuruvål han antager, ät
ben-hinnan har kånfla, och fluter derat til de o=
£qf ynliga nerver, fom han dock icke kan vifa.. De
LÖR nerver, fom Ii ligga på den yttra hufvud-
åls hinnan, >!

vilka icke komma ifrån det 10:de
paret, utan ifran det andra halsparet, och den tre=
/ dje grenen af site paret a til be. huden, fom
TS hufvudet, och tildela den fin kånfla,

KM

"Om Benens s kånfla har man icke kommit veta |
Or Jag har ej eller dervid egna rån; ty det år
fvårt at mårka en ny fveda, under en få fvår Pina,

fom be lens öpnande hafver med fig.

im SÖ Ta
i ) Walle ör der os fras N:o 60. Copton Havere, Ness -.
bit Human PRIO 6, Böhmes ofteolog. p.gr, (b) XT

följer Sed dådet öh Läulsåder gå Ag in 2 kok rör: NAR
ne månge pulsådrors befkrifningar bade utan tvif-,
vel vift mig på benens nerver, om någon af dem
varit til finnandes; åtminftone hade jag bordt fe
dem i den inra fidan af hufvud-fkålen och vid
preparation af alla:de pulsådror. , fom gifva bes
nen deras föda ( arterie nutritie offium ). ANTO-=
NIUs DEDIER (d) fåger vål, at ben til kött förs

-vandlade hafva en ftark kånfla; men. vid en få
fvår fjukdom var lått at fela. Det har jag fett ,
at funda månnifkor, fom varit vid fina finnen, icke
hatt någon kånning an TEPAR År den pl ågesane |
2 hufvudfkålen, - RE HW oNaKoed

N RER FINER gE SR de

Större delen fåger, at. Mirgeni öd ven (men

dutta offium ) har en fvår fmårta, fom DEVENTER |
(e) AmMBRostUs PAR 2vs (f )JoserH DuvERny (8);
men det år ganfka otroligt, hållt fom mö årgen år
ét fett, och i I Jn Hara uti ve far Nn mm sh font ge
REVS TN KR

AG

>

a
k

(0) Inga nerver gå til benen fr äger Rica. Se lich 5 chiri
p. 425. Al, Monrool,c. p. 16. - (1) Anat, | rail, p.6 de)
yeenfickten, p. 80. Lä >) Adminiftr. Anat. P- 85 KO Vem, c
PAcad.des fcienc, TR Pp» 205. hvareft ock et rön hårpå anföres,

. Jan. Febr, )

ifvud frid hol, Mver (äter plå-
a mi tillkortens (epiphyfes') höligheter.
"Anato ici hafva gifvit denna” Rinnad et.
Felet ; faftån ANTON PAcHIONUsS eller
fe Å Liv hafva tilågnat henne en kraft, fom
1 | hjärtat; faftån låkare i allmånhet hafva
til fåte för de fvårafte f jukdomar, få
dock deffe meningar Ike ombyta en sd
Nas be kaffenher. rad a

OSAR SÖ AE
| Piet annat ftålle harj jag vilt, at den eka hjern-
hinr nyåfven fo mi gemen deandre tåcken i månni-
kans kroppyåro fammanfatte af enihoppackad fett-
hint a (fripata cellulofa) (h).- Denna min törmodan
Ärgenomen mång faldig g förfarenhetafden uti Ana-
tomien fkickelige H. D; GoTTFR: ZINN (i) och
Herr D: GEORG ZLIMMERMAN. (k) famt af: mig
ekrå tad, emedan det år funnit. at den tjocka
| hjern-hinnan ( (en moder fom ickeår olik fin afföda)
kan brånnas med vitriol olja, fpitsglas- -fmör, lp
peterfpiritus, fk iras med knif, 'ellerrifvas med tång
uta vise duksniteer derat lider något; eller vifar nä
gat tecken til våldfamhet. Ja,den nu berörde H:-
D. ZiNN och H: Prof. MecKELy, fom jag med
tilbörlig heder: hår må nåmna, hafva ock funnit,
at den tjocka hjernshinnan varit kånflolés på en
nm inn ifka, Ibyilkons hubad alv var bat hesfrining
| caries) förrård. LE
Huru Ardet då föjetibr. at en Afa å känflolås 3
rörlig hir ana kan antingen vara för Kra
Sn SO huf-

EE
rå

0) Prim, Jin. ohyk. "N:o XI. öÖ Fipen,. cite corpus bal:
6 z fraga vag öec, per 1749; Pag. 28 da (k) Pag.

hufvudvårk (cephalxa), eller genom defs krafter

fånda lUifs-andar tilbaka til hjärtat? de Franfke Fålt-

Tkårer bruka derföre med råtta den kloka dri flighe-

ten; at utan något hinder öpna den tjocka hjern=

hinnan, få efta utrunnen blod och. Var (pus) in=
om henne ligga förborgade. Ej eller kan någon med
billighet fåga, at yra (phrenitis), raferi (mania) och

hufvudvårk (dolor capitis), hafva fit fåte i den

foRenjershinakn, om icke denna hinnans fkador

för deras granfkap fkul, kunna fkada hjernan.
Hår utbeder jag mig, at få göra et litet, ehu-
, =. . 9 s FR OCR 6 NE RAT ; Ne
ruvål icke onyttigt afvikande ifrån mit ändamål:
SCHLICHTING (1) har fkrifvit emot SOPHISTER;
ati hjernan år en rörelfe, fom beftår deruti, at

den ymfom lyftes up och faller ned, och har han

icke litet förtörnat fig öfver dem, fom råknat hjer-
nan ibland de orörliga kroppfens delar, Denne
Mannens enfinniga påftående fatte mig i förun-
dran, hålft fom :det var mig vål bekant; at den
tjocka hjern-hinnan hånger gantka faft vid hufvud-
ikålen och at hufvudfkålen år få fyld,at den ej mer
kaninrymma, At vederlåg ga honom med andra Mäns
gällande meningar och fkäl, tagne af fakens befkaf-
tenhet,har jag tykt icke vara f a kraftigt, fom at öf>

vervinna honom med famma vapen, med hvilka han
bjuder til, atofs beftrida. Jag har derföre öpnat

hufvud-fkålen på hundar och andra kreatur, hvilket

för ftörre öpning fkull båttre och beqvåmligare

iker med et fkarpt hugg-jårn och hammar, ån med -
trepan. Förföket har jag ofta gjort på hundar, .
getter, kattor, råttor, och grodor, famt andra

(1) Memoir prefent, T.I, pag. 114. fegq, 00 ia

| FT 7s i Ög, Jan, F cbr, | M + t4 FSN 20
0 ch funnic en dögonfkenlig rörelfe i den

ng JG | jä
narafte hafve at vånta.

ka (8 VT
od ME a RAN

Ä

>> Denna faken har ej litet brytt mig, icke der-
före, at min mening blef vederlagd sty jag kat
icke annat, ån glådja mig, få ofta jag får bårtlåg-
ga en felaktighet, och fe fanningen, fom år det
fkönafte af alt. Men det rörde mig, at jag icke
kunde finna något fkål tilöfverensftåmmelfen emel-
lan andedrågten och hjernans rörelfe, och i fan-
ning må det vål göra ofs ondt, at vi icke båttre
infe grunden til förekommande ting, ån at vi hål-
de dem ridande emot alt ikål och förnuft.

RN
RR NA SNS NAN
' W Ar fö å FÅ

+ Men ofta gjorde förfök hafva håfvit all denna
genfåjelfe. Den tjocka hjern-hinnan röres icke
Om man ej aftager hufvudfkålen, och fåledes bärt-
tager det, fom hos en lefvande och frifk månni-

fjelftilftår, at den icke altid röres : ja ganfka ofta
l ar man icke blifvit varfe någon rörelfe i hjer-
nan, innanden tjocka hjern-hinnan blef med fin ger
eller hågot annat fkilgd ifrån hufvudfkålen, och lås-
fad ifrån de rör, fom göra henne orörlig, =

äm) Te pag. 116, '

|

-fka hindrar hjernans rörelfe.. SCHLICHTING ( m)

Man

>

N

M

Man får altfå å icke Hårnal Föra länmrinäster
mel fen, dom är emellan hjernans rörelfe och ander
drågten på en lefvande och fund månnil Kaj ty:

den tjocka hjern-hinnan icke röres, I få långe der
Förl höj faft vid hufvud- rn rs SE om äng 05 då

Får öfrigt har jag Genpa okta anfkåldre förfök 1

icke funnit något befynnerligt. uti hjernan. Det

har jag fett, at de ftörre ådror, fåfom bågge hol-
ådrorna (ven cav&) uti hela bröftet och under-
lifeeg axel-ådrorna ( fubelavize), ötre delen ät den
fom kallas bafilica, och hals-ådrorna (ven jugu-
lares) hatva ymfom rört fig, fom. altid inftåmt
med andedrågten > ty vid luftens utblåfning
blifvaalla deffa ådror ftinna och blå af den genom-
fkinande myckna bloden; men vid luftens indrag-
ning blifva de ögonfkenligen platta, bleka och
toma. : Altfa hvad SCHLICHTING har dedt, det
hörer aldeles icke til hiernan, utan tyckes. endaft
hårröra af den låtthet, hvarmed blodet Ayrter +
från det Högra hjärtat i den af luftens indrag-
ning utvidgade lungan, i följe hvara 'hol-ådrorna
töma. fig det då utvidgade högra hiårtat. och
hjärt-örat (n). Nu fom lungan faller ihop vid
luftens utblåfning, och frår emot dör. ;

blodet, fom
år i högra hjär rat, "hvilket å äter. hindrar det öfriga
-blodet, fom kommer ifrån kroppen, at alla de
frör re ådror och åfven hals- ådrorna blitva flin a, [

(n) Prim, lin, phyf. N:o 292, sr rd rr NER

bög Rand 3

| a at det. qvarhållna blodet (0).
ant, at en lång ngvarig luftens
ned, vilja göre, åfven,hindrar

Y sk (p): mer faftån v Så

KLOR

tl lodet vid en naturlig an
låttare uti lungan, når vi drage a ans
Wiskepek vifst, at det högra hjär-
ni at blodet för. ftilla i de förre
ngan år fyld:

åinitra hjär tat, hvilket fker pe en nlång-

3 RN nåmna, a gången,
år (finus Nr Örn GÖR har
o å den. är Ikud irfån hufvud-

ES en mn fring, tåfom utur. en
ltfå h Jag på « et- annat fålle tg)
ern: -gångarnas (finus san
ack: BRANN. sf ru förfök.

perna OG vara a ck
hinnor åro kånflans VELktyEs
larra : ftrångar, når de af når
vv ARN mening har j jag på åt- .
MaALcus FLEMING (r), utan a ock
is ANER, återtagit de förkaf flade
| j SHIT: a

vöR

—

0) Ibid. n, 294. a CA i Inf.

Aå | för |

, och finner at. mina fkål ej

af blod och defs lopp

d

lj Ad the nature of the nervous fluid,

-

32 — 1753.: Jan, Febr, Mart;

"oc Det år dock: et fkål, hvarmed: fullftåndigare
kan bevifas, at förmögenheten til kånflan, hurudan
den må nu vara, icke befinnes i nervernas hin-
nor. Hvad den tjocka hjern-hinnan vidgår, 1å
är det en afgjord fak , hålft fom jag för viflo vet,
at den icke år nervernas yttra tåcke, oaktadt de
flåfte Anatomici henne derföte utgifvit, Det å-
terftår altfå at bevifa, det den Tunna Hjern-binnan
(pia mater) år kånflolös, fom i fanning omgifver
och fammanbinder alla mårg-ftrångar (tuniculus
medullaris), hvilka med den mintta tråden åga en
likhet, och kunna endaft uti det s:te paret råknas
nåftan hundrade til antalet. Om det nu, fåger jag,
åfven bevifes, at den tunna hjern-hinnan år utan
kånfla, få tyckes knapt en fkugga vara öfrig til
fkål, hvarföre kånflan tillåg es nervernas hinnor,
fom förråttas af deras inärsakiikea våfende. För-
föken åro ofta gjorde på hundar och killingar. — ;

.»Sedan'emdel: af hufvud-fkålen och den tjocka
hjern-hinnan voroaftagne, få brånde jag den tun=
na hjern-hinnan med fpitsglas fmör, at hon deraf
blef öfverdragen med en fkinande ika lie
fkorpa; likvål fkriade Kreaturet aldelesticke, rör-
de ej eller: kroppen, eller fick ryckningar. Men

30 ” LJ ie PE FEN RR ; RER Bab NR FE gt Sn ån gå

REL Are

af en
nat

fråter

fran aldeles: med knif kan man knapt re

NS ph SR i

(dö 3 Sd | ch kär Om

1753. Jan; Febr. Mart, 33

Om nu den tjocka och tunna hjern-hinnan,
om ben-hinnan åga ingen kånfla, få tyckes det
vara en afgjord fak, at de öfrige hinnor åro ock
känflolöfe. I följe håraf har jag genom ofta gjor-
da förfök funnit, at den ifrån undeérlifvets råtes
mufklar (mufculi reéti abdom.) blottade Bukfäcken
(peritonzum) varit kånflolös. Det famma giller
om Bröftbinnan ( pleéura) fedan allaå nerver och de
köttfpiror åro barttagne, föm åga namn af ref-
benen, ( mufculi intercoftales ). Förföket hårvid

jar vål nagon fvarighet med fig; men år dock åt-
fkilliga gångor lyckeligen anftåldt på killingar,
fom åro fpake kreatur. Ej eller har Hjert-/äcken
(pericardium) fom blifvit kuren och retad, vift
tecken til kånfla, eller gjort någon åndring hos
BRRACUTGOEN ft olla SATA SN AR
CC Når jag nu påftår, at bröft-hinnan år Känflo-
lös, få tyckes mig, at alla de berömde Mån fåga
emot mig, fom göra denna hinnan til fåte för de
fmårtefulla håll och ftlygn (pleuritis),. hållt fom
srunden til deras mening derigenom öfveråndaka-
tas; men huru fkulle jag kunna beråtta annat, ån
ER dag AE EE ET RT BETE

"De inkaft böra dock icke komma underliga fö-
re, fom vi gjort dem, hvilka befktifvit ofs mån-
nilkans f jukliga tilftånd ( Pathologi). Långt för
detta här HERMAN BoERHAAVE (s) ment, a?
bröft-binnan faft mer lättas, då vi drage andan åt ofs,
I det refbenen komma bvarannan nårraare , och at den
faämma vid lufiens utblåfning utur Lungorna utflråckes
emellan de från bvar annan mer fkilgde refbenen. Uti
håll och Jfiygn gör det öndt, når den /juke drager andan
| | 4 Ed n år vä C sl REN UN ät
— (s) Hvilket'kan fes i ,IV. Tom; af des Föreläsningar, fom åro
utgifne under namnaf Praxis Medica, år 1745, å

A

tinningarna. (tompoöra alis lå

ofe nerver lida, ,
fått det må nu
ir Om nrg
gåller Van
nan, hålft

liknar nåtet ( hs 1t

Fa

famt åro a fetthinnans
Vi, vilje fortfara or
dårorna FS icke V
fåo ér jag 3. dt |
eller retar en
puls-åder klår |
de nerver, fom DM lå åga
förnåm tta | pulsådern, ”föm £

tis), af de puls-ådr or fom gå gå t 1

RA S

UV axne ver
> eller ännill | en |

nu

i 4

för sälla bl; at Frk och
a kånfla, efter fom de åro af
fans se ER SR gen

r ock kända, Vår ide jag, Mirad
; FT Sagomvs ock år troligt, håltt
eloch: bar nerver. sjelf ägt
'Pås ty can knapt för-
af en ringa Iveda,' under
Öp ning år förknip-

ri ök lärt, at de Epentes
. Non! Hå for: £ Lefver, Myjelte och
hen. ganfka liten eller alde-
ir jag retat alla deffa delar,

> eller ftuckit knif idem;
t varfe nå ön Bad oe Kås

| 4 ärkänert ät deffe inelf.
å fvarar, jag, ar de igke' tyckes
blåfe, utan at de hafva allenaft
om: dé delar hvilka i anfeende
ganfka tå nerver. Alla inelf-

fy nere Mjelten och NR

KR denicke ten nr. , hvilket dock.
E

EST hafva i gemen en ekar EA

ch de få af de nerver, fom ofta löpa igenom
Håraf kan lår begripas, "hor Ört 4 jå
nader ( fcirrhi) och de, fom innefluras uti EA ak sir
nor (tumor es. -cyftici )- äro utan” värk, SA)

(mamme) 3 äro af hudens tatur, och å äga nog. a

ön nerver.

Mannens lem ; penis ) åger käkat du år,

af hudens art, och har många nerver, arne ian-
feende til deras antal, dSfvergår nåftan d
kroppfens delar. Tangan fom ager mårkeli
ver, har en fkarp. känfla, hvarat bon ske allenaft
kännes det, fom rörer vid RA AR Fa
det ock. ' En. dylik kånfla åger Ogat, och i fyn

nerhet Ögon-åétet (retina) hvilket få förkla aff NT

va ljufet, fom den vårk och inflammation intygar,
hvilken hårrörer af Solens glans. 'Choroidea och
Iris tyckas åga kånfla; men fom jag i Horn- hinnan

(cornea membrana) icke har funnit nerver, få här

nål. At Ögon-nåtet faft mer ån Iris å
fika fkarp kånfla, bevifes deraf; at om någon öpnar

-horn-hinnan på et letvande kreatur n Vv d en fkarp

och tunn nål, och retar eller fkår MS
efvandé djur af det minfta infallande.
tyckes altfå, at Iris icke drager fig ti
derföre, at den å åger kånfla af fig fjelf.

före, at Ögon-nätet lider. Den Nada, i Åka ren ;
> (amanurofis) bevifer ock det fammas uti hvilken Iris

åar deraf orörlig, at fyn- -nerven ( nervusop icus)är

fkadad, i följe hvaraf ögon-nåtet icke känner de

ON

infallande ljus- len SÅ

lic liga ner- ;

Jag ock utan fveda kunnat igenom-bora d en med

åge r en gas

——

37

fom en nerv år cbrfak. til ball känfla,
uu fåtetil den: Låftigafte fveda; ty når
yn fa vifar kreaturet tecken

APR AN rk” och fmårta > j men om en afiku- ;

nerv re AS» få mårkes hos kreaturet ej något ;

en til c lågenhet, Det tyckes altfå, at kän>
icke föres från den ena nerven til den andra. ”
Ib för enings- -grenar (anaftomofis). | fa
hafve vi Tett , hvilka delar åga kända
F nerverna. och de. kroppfens delar. ; fom
liganerver; men: -deffe förlora fin kånfla,
Nerve » fom; går til en lem, blifver klåmd,
en och affkuren. Förföken 3 åro få bekante, at
36 d behöfver mer år gifva anvifning til Com-

så SEA ort Ka Fö Fedicsr Hrda pe

nan päre omgitves af den tunna Nee
0) Den 22, April 1752

E Om de de delar, fal b bandlas uti nåt Qvarut

i Å ARR je " NR nar 4
Ange Nr JR Maren a & Mr bör :
KE SEEN SVAN a Ås PN
KUNG , i - MINE ;
NN RN NG ; i TE VS Le
ANS RR IE AG SR pr
” Z Vv jä krv å
så hd X Ä | då
ÅR få SV f R TN ME
r ( avd NÅ 3 £€ LTL & 3
a X k NARE Jä j är
j i Å k | FF q k
SR "4 JET ST RA oh :
ä Ae . 2 FaR é 5 a v
ad En Ä
: -” Ar iå; NR AJ ÄN VER
8 SNRA öd Mg
i

fu äl det 4

fä den SSR ÖRA Ma jåmne

| föras med den gamlas enfaldighet, har

IA manfkålar fågna fig åt rått mycket; men
a är ock åcfkilligt > fom vi | hafve fatt låra, ul
d E | 0 UK I MET

ä s ;
peb yn gt sä PR Aa
4
I

2 (v) N:o tl not, g. ; ;

q vilken rie! ; Alfa är åga nerverna brun
009 FER 4 +

LÄN

mer (kåda än ga n. Det gamle ökänd de hvarken brån-
vin, Thé, Coffé eller Spetferier, ja icke en gång
Sockret , fom nu år förnåmfta kryddan på a | mat; |
och på hvilken våra hushåll anvånda få ftor a pen pe
ningar: at förtiga Tobaken, fom gått jänkre och
vidare ån något af de förra, få at nu redan knapt
något Folk-ilag i i verlden år få belefvadt, och intet å
få vildt, fom icke vet af Tobaks-rökning, Inge igen
kan neka, at ju America var det ftörfta fynd 1 r n
någonfin blifvit uptåckt;: men af alt. hvad fom
fans i denna nya verlden, har ingen ting blifvit
til få allmånt bruk, fom Tobaken; denna ny: wverl-
dens eget alfter. Då våra Europeer fört ön
til America och fågo folket der fupa T pak
rök, ftannade de i fror förundran, - Hvar å
en hemförde med fig någon Tobak, fåfom |
och dråpelig krydda, hvilken tillades en mer ån
ge kraft, hvarigenom den ock fick i Euro-
; pade: ftörfta heders titlar af FHerba Regine, Sana
Sanéta och andra, fom nogfamt åro bek ante af To-
bakens hiftoria.. Men at låra konften at råka var
icke få lått; vi hafve at-tacka den olyckelige: Än:
Sork ag Tag fördetta fil le-profvet,
om genom finid SE lårde de t fjelfi Vir ginien,
och efter fin hemkoft, utan at vara fvare-fjuk om
konften, gjorde många lårlingar i London, befyn-
nerligen af den lår-girige ungdomen, af hvilken
åtfkillige, tom refte öfver til Leyden at fludera,
utvidgade der få lyckeligen kontte ny at. Hollån-
"darne fnart icke blefvo fåmre at kunna röka, än
fjelfva Indianerne, hvarifrån denna konfien be id-
ga fig til alla verldenes delar. (Fun tE a k
Ännu kånde ingen örten, utan. alla Tobaks-
Här fkulle håmtas från singer in vil defs rdr
vå O-

=

1753. Jan; Febr. Mart, > 39

ftore Botaniften CONRAD GESNER i Schveitzfick
ålkäda den förfta örten. Han fågnade fig f a hjär-
Igen af hennes geftalt , fmak och lukt, at han
i'fina bref innerligen önfkade, deten få hårlig ört
måtte blifva allmänt bekant för månnifkliga flåg-
tet;.ty då han. drog röken af deffa blader ivien
tratt, kånde hah en rörelfe i hjerna och finnen,
få fällfam, at han ej fant beqvåmliga ord, at det
rått befkrifva: haris önfkan tyckes'nu tåmmeligen
vara fullkomnad: | k

oc Konften at icke allenaft röka Tobak, utan
ock at kunna den rått tillagashar åndteligen kom-
mit til vart Fådernesland , faft något fenare, ån til
de födra lånder i Europa ; men få har den fti-
git hos ofs til icke fälvdst högd, ån hos utlånnin-
gar, på ök ee a månge Tobaks Fabriquer nu
äro inrättade i' vara Ståder, at et anfenligt antal
af Iävyggare endaft deraf födes. + |

Men könften at få Tobak hos ofs til at våxa,eller
atvånja en krydda från et vatmt climat, vid vårt
kalla, har blifvit påfunnen i våra tider. Genom
idog culture år faken bragt få långt, at åt-
fkillige hos ofs, icke allcnaft kunna frambringa
"Tobak til husbehof, utan ock förfålja den til an-
fenlig vinft. Och ehuruvål den tager bårt mycken å-
'ker, gödfel och tid, fom kunde nyttigare anvån-
das på fåd, och åtminftone ej borde tillåtas Landt-
mannen; dock efter vanen gjort denna krydda
'oumgångelig, få år nådigt, at defs fkötfel jämvål
hos ofs upmuntras och drifves, allenaft det fked-
de.i tilbörlig ordning. :- . 5
Z Sö DM altid tänker på:föråndringar, har
ock vid Tobakens ulverkning funnit et anfen-
: ; Le RUTT IE fjor

LÄN. Fila at vila äl kontt. ha le

fedan, en fom lårde ofs at 18 Turk (ka To 1 sd
fåfom den der för viffa conftiuioner ve vore reling! |
fmakligare. och behageligare.

Åt icke Botaniquen hos of då vara a Mindre |
tackfam för hugfkått och fnille, har. Z 1C ver |
lat fördölja för mina Landsmån tvånne flags för ofs |
helt obekanta Tobaker, fom kommit jeg igen
från andra verlden och Perus ==

FRE

Herr BERNARD Jusstev, Fl na SE WnNig
Botinå och Profeffor i Paris, damt [.edamot af
denna vår Academie, f ånde mig, för et par é ä a
dan, åtfkilliga flags f ållfamma frön Na. "dem ha fåt
ifrån fin yngre broder, fom då viftades i I =
bland hvilka ock några Tobaks-från fun 108, fom
med de andra f åddes i i OPEN ÄN d FRCeR | & Järd,

Fu dj pd
bår BR Vu CY

Vin klbdeent Helanie ob rter. tj
Ienaf två flag, nåmligen 1.den Q Occide stalifke e
iång-bladige och allmånna Tobaken [öm | nu
fitigt och granlaga fkötes, och Z. den "Orient ntalifke,
Pe och villa Tobaken, fom få är fe fjelf,
då han en: rang kommer in i Trigårder n. Bågoi
åro ofs nu. a Ua ry ar ng LEA

| n ena a nya We
rr för detta endaft afritad och befkrifven af.Pater
FeEuinLé, år 1714, uti defs Refö-belkrifning 7
fom

MN HICOTIANA PR

'drågelig ol Ng Here fe elåe
Heh" kån: a örten deraf;
tar i meddela. Academicn c en ull

S

KÖR DEN

; ög

NG
å gl! vo je ; '- |
Y ' sh + RS SV 4 .
; GR [YEN FÅ DN SN a Å jr KS sj
A Sa

SÖN AS FS

' ryck | she ti jnéd denTur-
aden häro å åfven få 2 frida blommorne
mma: pa 'g och åro åfven få trubbige ; men
"Blad-fkaft 3 blom-fkaft och f jeltva bloms
dubbelt långre och frnalare, få at mån-
ä ma på den tankan, at denna kun-

srligen frukten haft en hel an?
varit | fpetfig fom en kägla, lik-
a Americanfka Tobaken. Den-
sicke granlaga , utan håller
OM en himmel, der han lått
h bär oåndeligen många frön.
k äng döda. af lukt och fmak, kan
ån: at denna Tobaken blifvermil-
hiv all annan Tobak, få at om
gen någonfin fkulle komma på
kra fmak. ; tror jag at denna fhul-
; a rummet; ty tager jag mig den
belillehaft sel War 1 - defs
itliga ad ar kalla denna Feng, frus
nyaj ÖR Rend fe Tab. I, år få ny,
ingen POR fom haft nod. fig förr
; jegta. har någorlunda lik fkapnad” med
nånna Ame ericanfka, men år dock vida å åt-
Id." BLADEN åro ej aflånga (Tanceolata) G-
m på c Eg utan a aldelgs bjärt-lika
LONE (cor=

8 HR

-

bo d

ring, förorfakad genom rummet, le

ER B BLOMMORNA vaxa icke
utan i racemum fecundm den
andra uti en drufi Vas då al
åten fida: CALYX eller blom-fod |
fem delar, fom på Är men
Aiken år dubbelt ftörre, ån de andre, hva enor
denna Tobak: låttaft fkiljes ifrårv de andra: (CO-
ROLLA eller: blom-kronan; har vål. någe

”fårgen, fom den Americanfka Tobaken, knäet
dunkel ochär ej regulier fom på den Americanfka,
utan. gapande åtlides f ålom en hjelm: frul ikren
år. (petlig. Vidare befkrifning. på defle «tv. ' ne
Framairer kan låfas i Speciebus plantarum pag. 180,
fom nu åro under trycket. Föröfrigt år hela denna
örten til ftjelkar och blad beftrådd med fina hår,fom
utfila en Hule våtfka, och hvareft: er i tager på
henne, få klibbarhon fig vid. | fingrarna. Sin ycket
jag kan utråkna efter Botanifka grun SN af den
likhet naturen. brukar 1 alla andra ör eld X löm-
mer jag at lukt, mak, flemmet och den I n bed -Öf-
veliga färgen på blomman , at denna måtte vara
dångt ftarkare ån all annan hit intils bekant” Tobak;
et hårligt påfund för: soaker gr |
nom de varda i ftånd at behaga åtfkilliga coniti-
stutioner; > tys likfom fomlige ej tå ajannar. än fv: g.

»Liqueurer, få röras ock andre icke utan af de ftar-

katte och högtt re&tificerade fpiriti s. Denna 2 To-
bak kan altfa a kallas Knekte-Tobak , få a för det, a
hans blomma liknar en hjelm fom:ock emedan
han år ftarkare til fin kraft och kan tjena liklor

opium hos Turkifka Soldaterne,. när « de gå: fålt.
| Henna, Tobak, for dr u r mera pp n MG athosc je 5 brin=

1753. Jah, Febr. Mart. = 43

få två eller tre fröhus mogna, men år 17f2, fom
var en het fommar, fick jag flörre myckenhet
deraf, med fullmogna frön, TAN ock'våxte myc-
ket frodigt under öppen luft, at jag icke tviflar,
med mindre denna "Tobak: fkal fom den allmånna
kunna hos ofs fortkomma , hålft om han likaledes
om Vår-tiden fås på en varm dref-bånk och feder-
mera utplanteras i god jord.

: > Nyttan för det allmånna af Tobaken år eljeft
nogfamt bekant: en giftig narcotifk och ftinkan-
de ört, tillagad genom half förrutnelfe, månnifko-
pifs, pulpa Caffix och andra hemligheter, pråffad
och brånd, gifver en rök, fom gör en ovan
vimmelkantig i hufvudet , med hufvud-vårk,up-
kaftning och purgation:Den år, fåfom mycketan-
nat, en koftelig medicine, då den i rått dofi bru-
kas, Hvad Tobaks-rökning eljett gör, för dem
fom åro i tara för fmittofamma fjukdomar, i fuk-
tiga Lands-orter, i elak luft, i hunger och nåd,
ar ock allmånt bekant. Huru en giftig, ftinckan- -
de och illa fmåkande ört eller råk blifvit få allmån
hos alla Nationer, at de fom rått lärt konften, otta
hållre umbåra mat och dricka ån Tobak, derom
vågar jag mig ej mycket utlåta; ty modet har
TURGR VÄDRA ANT in |

lä Den 24 Mattii,

Gö ?) j ! / Å Ag
; BE.
-

a Kr A
; På | | Å E I VÄSER
RE ÖS Gr RN IN
1 K ; sd 2 NJA : ; NA FL a nn RR

4 17535 Jan. Felyr. far

; + F r : OSTEN SIN: j

SN dana I PE N
G TT AN så >
N + q NN gång; N | 3 G ;

N s | "Ou "g t k IM då
7 ot , j j
-- Å y M sg Xx
' $ 4 vä | Y j vw på AV
” äv B 1 ” en vi 2 så 7 VE a
j Å sj NEN pet SÅ (ER TAS RNE rd nå NV ' VÄRT å
- | S FR | d NG | / fo SAN POR ks AD AR nr S UTE TR |
+ J ä é äg 3 RN - ERRIN. «RTR ;
ij Ä y . EN EN av 4 Lå + ÅR
; a | , ; 4 ER Sie KAR NR 0
& 4 åh . Å. nr fra j Lhngeg 0 EA ARE AS 8 Je
/ - w (R ig KA NA ja 2 "4
TA TV ! j tå KEN SN Ran PES TAR LS Tu
/ k Y 1 7 j X JEN SE OR S 4 & JN
3 äpal I RNE. ES : 7 e ER å RM rä
FE | RAN
208, a 5 i j F ) v kh RT PARAR oo -
7 6 > 6 I ” d VÖ - ä ST « bj
i ; q f
"$ b d 4 (O É
å INTA , år (NGE TE fi IRON I t
[rv N
4 & , tb Å A X wN K je
K f få
j ALT

| AN Var
KOSS RNE
; i

AXEL FR. CRONSTEDT. >

& bland de åmhen, fom höra til Sten-riket, faknas
RH Gips-arternai fynnerhet uti vart kåra Fåder-
SL nesland, fom eljeft år af: Naturens HERRE
få vål förfedt med de flåfta förändringar af Foffi-
lier.', Saknaden hårrörer icke af fullkomlig britt,
utan deraf, at för ringa myckenhet hittils är vor-
| ; MT sat 0 TORRE a BE MR 2 STI VERNON > NR VE ved FIRSONRVA Vd

den uptåkt; ty från ftörfta djupet i ftora Koppar-

Oe

; men på int

famma fynd,
För hågon ti

reftåldte jag mig defs urfprung från nagot Gips-
ämne i negden; men vid efterfökningen tants icke
Ca ; ; SFR NT RAR Or

| nä».

/ (ÖR Mt '
NAT 0 | NR
LU k > AN / |
N / Xx
; | Ä
VR RE | vh $ SAR ÅR EA I i
No d ra | A ( FUSK gr JAR N H A js 3 bk är p Å a
a Ar ÅR AE - 4 X f d
2 fl VN 4 $ ; | Md 4
” A i Lär å d Å q 7"
: 4 )
I ö t

nt, utan törn ON: 'kalkbårg

Ny fer y' hvilka fenare dock. ingen 2C-
red Gips tycktes åga. DÅ påminte 12g
jipfen i elden tracterad med något phlo-
ver lukt af Svafvel-fyra, och i anledning
ade den tankan,at vatten, fom uplöft
Vitriol'« fd dett ymniga här befindteliga och af til-
nakning lada Zink-malmen (Rödfla ) torde
14 ört c med fig genom remnorna fma delar af
en, ch at utaf den blanningen GIpSTE

lef jag vidare Ryrkög. jag Än at, jämte
i ; el a fink-Vitr iols blommor « och fmå dru-
| ivatten half-fmåltelige och hafva ge-

1 förlorat VA Styptifka finäken.
erhet up löstes rå Spat: -fjällig kalk-
| ft brukelge Lim-ften i diluerad
I genom filtrering
flytan da SR adiniel, hiv

vilken faturerad
förhålla fig aldeles Jika med Gips,
bi ndad med > Vatten, gick. i en malla,
rdnade: och lår Ag, deraf icke vidare e

) tta kånnemårket håller jag För Her få åkraf e
rips-arter, fedan particlarnas figur, löfa fam-
anfåttning 1g och lätta uplöfning i elden "har, | jämte

ita fpiritus, gifvit förfta anledningen: och har
FEV. ids akttagit det bekanta hand-gre-
p Eee 'död-brånna, fom Handtverkare” det
kalla; ty då förloras den ypperfta FRAS at Vs

ned vat: en gå ien hård confiltence. SR
H FR LLN [EN

favo affigt at. öra någon nytta af detta rån; har
je förföktat koka kalkttens- a i hvit Vitriols>
Nr lut;

40 oo OR äg.

lut 3 hen jag har därmed: jätte kunnat faturera kal=
ken , ehuru han. likvål derigenom vunnit NR ;
ket af Gips-egenfkaperne;. at: han b lir fnart mörs
- brånd, hårdnar efter hand:och tycl kop bea
-— afvatten åter uplåft,få vidadet icke fkermed tiden.
Medrlut af de andra tvånne Vitriols-arterne, har.
det icke: velat PORR utc mm. det at j å ita fårgen
faknas. LE & Sd
Icke eller. Fred AR Er uträtta. det famma
med tilfatt ST fom bi Pang åndt, utan har

å ej aller lärer. fig göra, td I] LA X IPS 4 1 O |

har. FRI FARSEN a ar den Må Så smde Chymiftei
IR EA digeftion och u U prepad ; Dett AAA
kunnat fördrifva fyran ifrån Fa förr

ra, men icke

från den fenare: hvärföre han icke velar för vi st ut-

; flm at. el natur lig. Gips Hd farnm nan-

ittning. Jag har åter förfökt at. uträtta de t med

Philog ilton hos ennaturlig C ips t TÅ i Mont-martre
vid Pirles och. derföåre i i ftark « ld bra nt honom dels
med. kol-ftybbe och dels med fot. Det förra för-
- 1öket gjorde Gipfens fårg mörk och märktes lukt

af fv Ä el i början, och fedan. ar Hepare. Sulphur
- ris, hvilken fenare ånnu ftarkare. rögdes, dåc j i

utlakning fked-vatten derpå flogs, hvaraf uph

en ftark gåsning. Med fotert åter gick Gipi
FU Tvär taknig Qagg-malla fo fom til en del icke v:

>

1753. Jan. Febr,' Mare, = 47

fiurificerad och der gålte med accidis. Näårjag
tog den Gipfeny fom blifvit brånd-med kol-ftyb-
be och roftade den med ofta tillfart Beck, blefden
fvart och drogs mårkeligen af Mågneten, likafonm
hvit järnmalm (eller få kallad :Stablitein.3 blå-
ftes den fedan af med reducerande. flufs; fick man
et järnkorn til 2 proCent. VN
Når nu ihoplågges deffa , omftåndigheter, at
a) Gips roftåd med Phlogifto, gifver mårkenaf
larntSvafvetafyraneh enAlkalifk jord: =. + 20
cb); Den år funnen innefluten uti derb kies i föra
+ Kopparbårgs - grufva, emellan (kiffer& och
>> Kies-hvarf vid Andrarum famt jämte; hvita
0 Vitriolssblommor uti Weetter-filf-berget;och
> C)-At, Vitriol-fyran år den enda af de tre fåkal-,
+ lade Mineralifka fyror, fom > gör: kalk-
"> jorden få befkaffad, at hon efter ringa brån-
; ning hårdnar med vatten, emedan falt-fyran
+. fullkomligen uplöfer kalken til et falt-lynne
+. eller få kalladt Amoniacum fixum, och -falt-
pPeter-fyran år ånnu, få vida kunnigt årjaldrig
unnen i Mineralriket; fåtyckes vara nog likt,
» at naturen, brukar famma åmnen fom kotitten
ot til Gipfens tilredning, faft den förra gör fam-
(cf manfättningen fullkomligare: Dock torde hår=
vc oaf anledning kunna tagas til fåkens nårmareé .
ss Underfökning eller, Gips-arters. upletande.: >

fv fr
0 =

Vv

i Den 3. Marti.

RR
fr
Jr
én i y
4 uy &
T »
vå : - 4 ;

BE-

POLHEMS Nya Ör i
fi un d af Kelje Bitar i 8, SOT
GÄBR. POLHEM; / ek

dig: bitkning del RN år ja at aka år hö
vid befinnas tvånne: "omitändigheter, nåmligen 1.
den myckna brytning och nötning , fom det ena
järnet går emot et annat, då "Bomen af ftorm
fö stark fidgång år i ftåndig rörelfe och arbete,
och 2. det fråtande falt-varenets Son kärt tid
medelft graf-roft förtår er JANIS nd

| Tr
TALA AV

NA förekommande af flik. olåg sht vet : jetybl > je fmin
sälibe Fader för några år fedan anlitadyat gifva nå
got mindre koftfamt och mera få a ert fått af Bo
Mar vid handen, fom då fkedde, genom e i
vit Modelle derpå til Kongl. M Åaj: hv
fedan de nu varande Kedje-bommar vid. Waxhol-
men blefvo, för ungefår 5 år fedan, på Hög Befall-
ning inråttade, af Herr Öfverfte-Lieutenanten och
Commendanten famt Riddaren CARL EHREN- .
svår D, öfver 4 fårfkildta RN vilfammans fko= .
la ptgåra ” alnars NR d Rd

ao Sr bemålcé

til 0 1 den
san 0
rå leder eller
Eb
fäkas
om då vifar Me 3 väl o | |
prick de Kabul 4;
idaå bedjé Bom sIkal: SS tågés
h fido-ftyckerna e, e, och f£,f, a
fom hålla åtminttone 12 tumify å |

an de åre huggne och hi i vinkel;

no ot-åndan til ftumpar å 14 alnäFs
gande sat man ej tager m era å vie

långder a f hvar lång-bjelke

: bli jer magräre c och

Arnie a D

HEDVIG

f

j

och Rebas POR rötgt
ftyckerne blifva ock 12 tum bi
89 tum tjocka , få at en 3 elle
fört kan fågas trån de Bjel (äl
innan de afl äras til lumpen."

Le De fuhda holen: för Jedibultsrs, £ > fom kom
ma en aln från åndarna af lederna C, 0 bre v
hålla i' fido- -flyckerna 4 famr i nellan- tyckerna I
48 tum i Diameter, böra alla båras igenom i rätt
vinkel och vål flåta inuti, i fynnerhet på

A paa |
-Atyckerne, fom båft kan ike med en dertil inräts
rad Cirkel-borr så fe fig. SN når de förft med en
vanlig Nafyare af 13 tumsdiameteråro rått genom ;
borrade; men fom det gifves ganika få Timmer-
mån, de der på fri hand kunna bora et holi rått
vinkel | senom en ftock af en fots tjocklek 4 ie
mera, få kan hårvid brukas en liten behåndig jårn-
Aftållning eller Tri-fot (fefig.; 4 så fom ftyrer nafva-
ren, art den ej: kan a fnedt. S Ng Spa å mel:
Jan. flyckerna på. förenåmde fö ått åro gjor
das de” igenom med et dertil inrättade fv vy
ra beqvåmlighet kan göras iholigt ar

fom för mera E
lagom tjokt järn (fe fig. 7) hvaruppå de ftrax,me-
dan trådet år varmt,in uti beftrykas förftn Dn ed Beck-
olja och fedan vål med Tjära, hvaraf trådet kring

ie rö

Spen blifver hår dr och faft ar nål é

Le -bultarne, af hvilka: en kan fes (fig. 4)
| ads af godt järn eller blå-ekyvå

al flåta och jen em- Ul

Da fynnerhet til den rörliga delen /, hvars dia=

meter år 4& tum , men fido-tapparrnie K,K, 4tum.

Deffe led-bultar komma förft innan de infått as, vat i

re spåras heta öfver eld och vål iobadda lcd å
| ta 61

1753, Jan. Febr, Mart, = st

tal på bemålte rörliga del 7, hvarmedeltt de fe=
dan (mörja fig fjelfva, och fåledes göra minfta nöt-

SÖMN

ning i holen. |
—— Drag-kilarne 41, fom fåfta bemålte led-bultar
i fido-ftyckerna f,/, göras ock af god Ek til 4 å 5
tum breda i ftor-åndarna, famt tjockleken 3 emot:
fido-ftyckets. Sedan nu en liten utftickning år
gjord på led-bultarnas tappar 2,2, (fe fig.4) til 3
ingefär af tappens Diameter, fom fvarar mot kil-
olen 1 fido-ftyckerna, och drag-kilarne vål åro in-
drifne, baras tvånne pinn-hol 22, af vid pafs I tums
diameter eller litet drygare, genom dem och fido-
flyckerna tillika, eller et på hvar fida om de ftora
tapp-holen g, 2, ( fig. 3.) hvaruti flås runda Ek-
pinnar, fom i bågge åndar förkilas , hvilket har
den nyttan med fig, at fido-ftyckerne då ej kun-
na fprika eller råmna i tu öfver tapp-holen, utan
vöra Bomen faft och varaktig. På famma fått
äh ock mellan-ftyckernes, åndar r, 7, förvaras för
fprickning, medelft tvånne 'ftadiga fåft-pinnar af
Ek sys, fom båras i vinkel mot Bult-holen, och på
bågge fidor i förflånkta hol ftarkt kilas.

"Til fpel-rum tages långden på led-bultarnas
rörliga del emellan anfatfernaz,t, (fe fig. 4) stum
drygare ån tjockleken af mellan-ftyckerne e,e, på
det ledningen af Bomen medelft bålning ej måtte
gå trögt eller faftna, fedan den ftåndigt kommer
at ligga i vattnet. CT ;

Den 31. Martii,

DR « FORT-

or

back öldu BE PREDR KALMS. vn
Bortsett om Skaller-ormen, och We tiken. |

emot. defs flyng. er

é [Nostietsorsidt år tåmmeligen. Måla at t fimma

ger på vattnet, år han likfom upblått , Sia

många tro, at han blåft fig up til ät vara de

öfver fjöar och aar, och kommer der nå:
flan fortare, ån på landet. Når han lg

| fö z

Jåttare. Han flyter aldeles på vattnet fom en blå-

få. Det år ej eller rådeligt, at gripa 'Skaller- |
in mart.

ormen an vid det han fimmer , emedan h:

kan kafta fig in i bäten, hvarpå Jag hörde RADER

prof förtåljas af trovärdigt folk. ;

SN
SR

Mn når. han ligg er och folar fig

Han har en elak och mycket vedersbng uk ä

19, el ler är
mycket arg, "få å at en ofta af bara lukten kan kån-

na och veta, , at en Skaller-orm icke år långt bårta,

faft man hvarken hörer eller fer honom. '.

- Mmånnifka nåftan må dö deraf, Håftai
kånna måft altid af lukten, hvar en af deffé

ormar år, och fråfa gemenligen, då de komma
något når der han ligger , famt löpa i haft en ftor:
krok; men då vådret blåfer från håften eller krea- I
turet dit ormen ligger , mårker kreaturet det ej,

NN jag fjelf förfökt, di håften jag ridit på, gät

2 |

ff Eu 6
fö tre rem rs

TG Se början håraf i K, Vet, Acad, Handl, för Månaderna Of.
Nov, Dec, 1752. pag. 308-

fade, at franken ftundom å år få förgiftig. vå | at en
r och bofkap

sr

|

gen kat huggami Å
en och pe 5

+

TNG

så ot så yn ne gr derna ES
i; Ear T Yt

gBornaågon mannil a framt
blif tvungen a ar fö o ig. Såle=.
mn år beråttat mig, ät På A KOgen fås
a med bara foten ps honom, då

Ce h fligit | helt fakta ifrån honom, :
vad det var de fråte ps innan ra

Jae

| ans hufvud, fd Tak: og
Vv ånfk gu ubbe tog torfa 18f at bård
en hel k aller: sorm i i ring, ta f 20

| ag f fom & |
fGub eld Fhen ER jeg
g: cf t v spann mening hadeor-
honom midt i anfigter. Andre
de gått ifkogen, tramr at på den=
et riv en? Boc 1 ikon lutat
ÅR va dd det. vant, och årnat fakta täga
e& dart, fe ormen tått fram för fit an-
In från deras gon, fe ndes fi 1t
en ring, , eller i det tilftånd han
ugger;,: och: åndock. ej: rört dem. . Man
t han kråkt öfver magen på dem fom fufvit,
kada d ik Men denna hans mildhet år
lita på en det åra Rajin v tilfällen, då
gen ting förrän? han biter; >'tilexempeoljnmär
t Ickornar eller något: annat djur, ochår
| a rerendels tryggt gå honom tått
| foten för hans nåfa, endaft en ej
onom, o och han fkal dock ej hugga; $

VD MR ETS
| X N i
)

men 2 han. ra SVA fr rig, och ej nyligen
fått mat, år han ganfka arg. NS ig. Öm någon
då kommer aldrig få litet når honom, år han ftrax
få färdig at göra fkada. Ej eller år Hat bran
ål

1 rå naktigt våder. Vill: fe e föja, at ha
an biter i Julii månad. di :

N år han fkal Vigsel Hågdi, a vär - örut
altid i 1 rmg. När han år utftråkt a Rd ej 1 gger
ring, kan Här ingen fkada £ (0) igar ev
kunde då, få långe han f: å lig: gger, [ ert fåtta fo-
ten bredevid hufvudet på 0 By en han fkulle
åndå ej FR fkada >; men få är dock icke rådligt
vara för riftig , falt han ligger utfiråkt til hel alin
Yingd; ty få ovi ig. han å år at krypa, få be ehåndig år
Le at kafla gg 1 Ming och fe fan håfva fig ur. A

HÖRA sh MÄN I

Af alla or mar i Norra ER frndan. vic |
huggningen katta fig långftut; dock ej lån, Er ån
något öfver kålften art. fin. kr a Ops långa : vid det
han kaftar fig ut at hugga, ftö Oc er han fig påbak- ;
delen af kroppen, EN eb
Vid hug gningenår han PERS $å a Mr | "2 al
hår. altid föker, at hugget. umå drabba på a männi-
fkan, fåat om man går med en ftake i handen och
kånner för fig, lemnar han ftaken , och måttar altid |
efter foten eller benet. - Han kattar fig ej gårnaut
at hugga, om han ej tror Hr) kunna sad . tildet

-

M bror Se

3 måttar EE IA GR RA I u ;

SAR ER 2 >
SN i. 5 Sv SG

Jag har förut nåmnt, at iNlanddsr dök aan på
; minuten, fom blifvit huggen af denna ormyibland
Tlefver den långre tid derefter; ibland kommer der
fig! före , då tjenlige låkedomar i i tid blifvit äs .
; e

od

oo RAA

af a ade redan,
L a blifvitha 1UO

fig yet dem, en icke Sv annat vetat,
mot någon tagg, til defs ång-
Vu famt Sroppens fvållning ups
m de flört dig. Se era man efter

[ ed.en Hör -

a RE Ko

+ TNA

; Tu ungan 7 böra
ck, at i tåp-
nar. » Når fålker,

tå ; likvål ges C-
CK Kroppen i blif- |

SSE

ket fig, ER er 1

i; en akter ökormeneka ung ER d
fedan fin lifliga fårg, blir gul-

et ra kIoRr och obehageligt anfiste
Såd arka åro "avarlempingar-

SO SN
ss Nar .S dj | å FR a: $
4 NER SAVA ; € N Sn bg å j ä
4 Y & byt AN SÅ vs ju Rn ig å A 2 Vv . G As
4 Andra
NT
1 we

se de klen i

ög fom han blef fkråmd, måtte til få Nga OC och
Ne, han mådde vål hela dagen både för och så An
f ic ck hugga honom.

4 UR og fom blifvit ormftungne, och fedan b

kt eg vara ka frilke, haft,
årligen vid och litet för den. tic bad et, fo der 5
blifvit bitne, en fynnerlig vårk i roppen, jäm=
te någor fvållande , det de mått frilla med Kn
FRA fom nedanföre kommer at Såna

En nenlk 1 Pennfylvanien, eg Mn ÖS RL
ir. (fon-fon til den LåcKEntus, fom omtalas |
uti Campanii BeJkrifning öfver Nya Sveriget, o och var
den fifta Pråft, fom blef dit fkickad från Sveri-|
ge, den tid landet hörde Sverige til) kb
Aera refor för mig, at han en gäng i
dom varit på jagt, och vid det han fk

et nedfallit trå, låg en Skaller-orm - d
dra fidan under trådet , fom kattade fig up mot
honom; mannen fprang då m ed förfkr åckel e uns
dan ormen tilbaka, men vardt få rådd af de HO,
han var uti, at han ftrax blef i fjuk, oc 1 ej mågtas
de gå hem utan hjelp. Hell 14 dagar derefter,

Köla s JI
var han fjuklig på det fåtter, ar han den timan P

e då en fafelig vårk i ryg och hufvud,

ö& Å,

Han förfåkrade helt ViSleGLAN 0 ej

amma egenfkap har detta förgiftet på åofkå äl jad

de, at de gemenligen hvart år. hafva kinningå |
deraf. En trovårdig man i Nya Jerfey beråttadd
mig, at hans hund blef biten af en Skaller-ormj
Mannen gjorde då en Decoti af förenåmde Ariftot
—lochie Fot, gaf åt SNRdena fom -begårli it drack

- i

Ca hund den spa bilde

; kjucas ihjäl.

RA

at om fere per foner EN i rad VS
orm d då li IL vid vågen,
. få långe I d rida framytil

| FÅ enat våg, kun-

a midt ötverho-
fitta hugger han

a öm man låter en Skallers
ickery käpp , få får man fe huru
(ÄRE. fome en igrön. aft: up

ww

| rade, rd eken åcdr
nifkor. Kreatur, fåfom kor, hås
blifva bitne af honom , dö ofta på
fått fn dem. "Hundar itå.

| emot 9 blifva ofta b ad SINN BR
ndar, fom 5 gånger i der« RN
t vbitne; och ”åndå gått alla gånger vål
alt de SAR, obefkrifveligen fjuke och
a fvållda ; men fa har man ock exempel
om i famma minut, em de
gne, tallit döde neder. vu
Dy Sf
|

& råcka ned til fkon> ty «

"derefter » när, hat äter ville bruka köflc
til at fmörja ftryker dem med handen Gb oc!

at vid det 'Skaller- -ormen hug: ggit i fråfve ln

- rånde han tanden in uti handen. Som han
haft kunde få bot, fvållde handen i få frar
giftet ej mer kunde hålla der c juar, utan g

> frykt uti handen, vid det mannen flå k in iftret på
ftöfveln, rörde f jeltva benet. Elje

gr

ter sår idtöfveln. - Jag har hbåri Sverige g ort

| Ner har ganfka

Sår åro o ej altid i fån

å SE ibland, är SR eu '

år en oekhe: re o fåkrare hålles
vara, at hafva fork ida kr ller >; fom

de undan , eller fkrynkla'

hugget kraftlöft ; men å u SÅ

Rön har ttöflor,

2 Jag har på m Lång. a

ton om Ängelika RAG fo |

af en Skaller-orm, hvars flyng likvål ingen
gjorde, efter mannen hade ftöfle | 4

känner! hän i det. famma, at det fkar, i handen £

med en. knit, hvar på fölgde. den hå fti gafte
Jimte "handens fvållning : ”då idetnu.

han c ej 1 haft fått tanden utur det tjocka. lad EO ch
då. mannen nu kom at flryka ned efter ftöfveln,.

genom armen til hjärtat, kor mannen n målte f c ;
lifvet BR. "Andre berätta, at tanden fom blef i

mycket'farligt ;. at bruka (maa ftöflor , if fom
en Ska4ler- -örm hug ggr uti, emedan h: ta ;
i semenligen | Fäervid ble atbruten, ch” fit

1753. Jan. Febr. Mart, 59 .
SIREN ar hugga en katta med de tånder, fom jag

Imerica fkurit ut af Skaller-ormens mun, och

fört med mig hit hem; men katten hade ingen o-
ågenhet deraf. Villarne i America bruka Skaller-
Ormnens tånder i ftålle tör Lancet, at låta åder med;
men få mårkes, at de gemenligen förut två dem
väl rena från alt förgift , fom kunnat håftaidem.
CC D:r CoLDEN, en lård man och ftor naturkuns
SR Nya York i America, berättade för mig,
at han fjelf fett exempel, at då åenne ormen hug-
git! ftåfveln på folk, och tanden ej vål gått ige-
nom, har håndt, at då man 4 dagar derefter dra-
it famma ftöfvel på fig, har litet af tanden rifpat
benet,hvarafupkommit fådan vårk,at man nödgats
bruka de ftarkafte motgift (anidora) innan man '

. Skaller-ormens mat år allehanda flags fmårre
Foglar, Grodor, Ickörnar, de imaå Harar, fom fin-
nas i Norra America, och: åro fom midt emellan
Hare och Canin3 ja man har ock funnit Minckar
af det ftörfta flaget uti dels mage, Minck, året
djur, fom uppehåller fig, fåfom Uttern, i vatten: år
til fkapnad , ftorlek och fårg tammeligen lik en

Mård. Når denne ormen får något itort djur,
fåfom enIckorn, en Hare &c. flukar han den half
uti fig, ligger få med den uti munnen, til defs det
Bblifver förtårdt , fom år i honom, då han fvålger in
det andra. Så långe hankan hafva något til mat,
ligger han merendels frilla på et ftålle.

AN Denne ormen tillågges den fynnerliga egens
fkap, at kunna förkjufa toglar och andra fmådjur,
dem han vil hafva til rof, och fåges han göra det

[5

på

-. I

| at Ayga eller hoppa bårt, utan det börjar då få et

på följande fått : TER vn lader
"Her något tråd, deri en foge Hel

: Släp en mun, hvarpå djuret medång'

60 1753

ogel eller Ickorn firterd,
Så fnart ormen fålter fina ö ögon Pp bd fatt det
ock fitter högft up i trådet , år det ej meraiftånd ;
Ck
fårdeles ömkeligt låte, fom gör, at eho fom. går.
förbi, kan af låtet mårka, at fogeln eller Ickorn |
håller på at förkjufas af ormen. Fogeln eller Ickorn
hoppar då et flycke up för trådet, f å åter ned;
a nyo up, derefter långre ned. Hvarvid | mårkes, at. I
den hvar gång kommer nårmare och nårmare ned
för trådet, och den fenare gången han löper u p före
trådet, hinner han ej få långt up > innan han vån=
der tilbaka, fom den förra. Ormen ligger under
alt detta vid roten af tr ådet, och hå åller ögonen o=
rörligen fafta på dj juret , utan at det minfta vånda
dem på något annat ; ja han har ögonen då fé a ftark' .
fålta på djuret, at en månnifka, fom fer honom;
kan tåmmeligen bullra, utånat han hörer der. Un
f adant håppandeup och ned, fom ofvanfö, omtalt
år, fkrider djuret alt långre och Jångre ne da til:
defs det kommer til or men, fom då få åjes ligga me 4
ån Mligtlåte fprin-
ver honom i halfen och upflukes, om år keär
för fort; men om det år få a ftort, at fan ej ftr:

kan fvålja det Meda Nick: (at han det några. gånger |
öfver med mun eller tungan, , at göra d der halt,och
få nedfvåljer det. ' KR 4 LE | nå 4

Härtillåggas följande omfläåndighe Néte nå
oh månnifka får fe, når ormen hällor: påat för- ;
SR eg djur och då blir. bragt til medlidan-
dé ötver djuret, famt antingen flår ihjäl ormen un=.

der det kg håller på: för kjufa, eller omakar honom,
at han målte taga vögonen SL djur Gl pen om--
kring

åg uru ormen - altid ig pget
roten på trådet , uta! ibland par Fiflnet
| OR dock: judt då fkal ipringa tilden.
; rm en ligger, äR S löpa tilnå-

ie
9

ad 4 å k HR es
TN PM v v MURE
( BORA 45 NR NN SE SR då (AR

a Dr och förnåma, bådé
ag alc Idrig fett det, och
lat Bland de
(Ryd mig" detta; åro €j
förfåkrat , "at de fet det
t land dem voro dock förnli

ig

st ås

C adl o om za fänf der
reda denn förkjufningen på det
1 jag uti America få fåg i fkogen, hur
ckenhet lupo. ned på märken alle ftäds
föda, och, voro få litet rådde, at én
omma dem » mycket: når; på. famma
ko ma för nåra til denna orm, fom

; låtteligen får hugga dem. 'Fo-
sre ån til nåfta tl IA RR

tråd, förr ån han
mfider faller ned, då ormen i-
efter r rofvet. TiFdenna ut-

iknir ar jag 5 1 fynnerhet fått anledning afen
utrui America, | fom berättade mig, der hon en

é av lad ; : - | 5; | | gång

- biltur dem; för be

[FE

äl gång fått dd NE de per iCal
mitlöpande helt fört, två Öfve
| tet itycke derifrån ftann
fom han varit yri hufn
hon blifvit varfe en Skall
ter Haren, men huru det
ejtida at efterfe. MAO

SN

0 E NN RÖ
Man rs at når Kätrenj går ut på jag id

f ogel, få flyga foglarne omkring honom
| med et visit låte. Har fogeln äitbe
få gör han defto frörreljud oc
närmare. Katten går fin
honom i intet rörde: fogeln blifv 0)
börjar på flyga honom alt nårmare oc
til defs fogeln på flutet kommer i!
«> Ock flyger til, at hugga honom i rygg
han fit ram, och griper honom. I
foglar uti America, fom åro ej rådde
hafva fit boi negden vid go. våg
famma åt folk, och flyga. nåftar
förbigående. Såfom Sparfvar .
dfkrika fmå foglat p å deras fier
-” är frilla, få blifva de deftodje
sl hånda, fker med Skaller-ormens i
mån de komma honom för når
hans ögon glånfa och brinna f?
arg, och då han tågs förkjufa. -
=> luktar ganfka illa, fom förr år om
> han förkjular djur, det fker genom IK OC
ig ftank fom går ifrån honom, at djuren
betagne ochyre? Eller mån h hvardera. af f ö
id igevis RR or SKEN EN idraga något

/ ; KE Fall
a i A ) i :

sa
sw JAt alla ormar går Skaller-ormen nåftan lång-

låcka tilfig rofvet.. Om man då vil kalla, den egen-
fkapen förkjufning , få torde man finna, at naturen
lårt flera djur famma eller dylik kontt,

«+ De åro öfveralt i America af den tankan, at om
en månnilka gifver fig til at långe fe på Skaller-
ormen, då ormen fer på henne tilbaka, få ikalden
likaledes blifva förkjufad, och gå til ormen, at
blifva biten, hvilket år orfaken,,:at få fnart de
blifva varfe en Skaller-orm, få fe dehonom éjlån-
ge an, utan hafta fig at dödan. .. Denna egenfkap
en jag likvålejfunnit hos honorn, faft Jag med flit
långe och vål fett på honom, och han på mig, fe-
dan han förut på alt fått blifvit retad. Många an-
dre, fom med fit förfökt det famma ; hafva ej el-
Jer funnit ftörre kraft hos honom. Dock beråtta-
de mig en hederlig man, at han hört än fader of.
ta förtålja, det han en gång i fkogen kom öfveren
'Skaller-orm, fom hölt på at förkjufa en fogel, och -
når han ville laga fig nårmare, at nogare tagadet-
tai ögnafigte, komrhan at trampa påen lång qvift,
fom med andra åndan rörde vid ormen, hvilken
deraf vånde fina ögon ifrån fogeln, och kattade
"dem med en lådan bitterhet och eld på denna man-.
nen,at han på frunden började darra fåfom et Afp-
döf; ochvar gladat han kunde fanfa fig och fkynda
figbårt. Han tyckte, at ormens ögon brunnit fåfom
eld; och trodde visft, at om han ej få haftigt kom-
mit bårt, hade ormen förkjuft: honom.

bi Jag

> Jag har ann Hr. Rena Moch Dr. Co
DEN, resiON och i Naturkunnigheten förfarne
MÄN. af hvilka den ee: Sea och lefvat. hela ( ”
kfstid i America, den andre viftats der beftåndiot
30 år. Jag har ÄN undetri ttat mig af många an=
dra, huru 'Skaller-ormen t år fig åt. när han
lit lefvande fången och att i någon bära
ligt ftålle äl der. kan

kifta , hus eller annat tjen
vara lös; och om han då förkjufer de djur tr
flåpper i in til. honom, men fårt enhålligt fv var, a
få fnart ormen mårker fig» vara fången. kan he
aldrig mera förmås at åta någor, utan f
mat, och fvålter fig til déds; dock kan
da lefva utan mat et halft års tid. ma
denna tiden flåpper aldrig få många
rn honom, tom han annars plågar ät ita.
han dock ingen af dem fig til födoy nen det kan
han vål göra, at han. dödar dem med fö D Dettynsbk,
han år i fiv fångelfe mycket argare ån elje ER a
" emot har j jag lått dem, fom beropat fig på egen förs
farenhet ,; at/de flåppt fådana fmå djur

fångad Skaller-ori im, då han: fögljulat! dem Cå å, at
itne. Jag a

de upit honom i gapet och blifvit upå!
har fjelf ej haft tilfålle at BÖresgen förfökert/

Somlige berå åtta, at denne orm ej fkal förgif-
ta det han fjelf vil åta, emedan han, fomde tro,
fkulle då deraf. Jag lemnar det der hån > mender
vet jag, at hundar uran fkada ätit c jur Flo
or men blifvit dödade. I ME R SR 08 RR
Ehuru Villarne tro fig. AN måftare, at bor
Skåaller-ormcns yng. når de i tid få bruka det: IS
låkemedel, få åro dock vifla tiltå] len, då de med
all fin konit ej kunna befria den ifran. då lön, I

1753. Jan, Febr. Mart, ' 65

na orm blitvit biten. Det åro i fynnerhet
delfer , når denna ormens ftyng hålles o-

> Förft om Skaller-ormen blifvit mycket rerad,
ar han år ganika arg, och då kommer at hugga
med fina långa tånder ftarkt och Sr få at han
genomsfkår någon af de ftörre 'blod-ådror, fom
å til hjärtat, eller hafva gemenfkap med flerade-
ova af kroppen; då kan mera ingen bot gifvas mot
det.famma, utan en månnifka måtte ofelbart påen
anfka kärt tid, och ibland inom en minut, fäåtta
Bfvet til. Villarne fjelfve, då de detta mårka,
bjuda ibland icke til, at betjena fig af några låke-
medel ; emedan de veta, det år fåfångt, och den
fjuka föker endaft at bruka fådana, fom fkola göra
öden låttare. At vid fådant tilfålle intet fåkert
medel ånnu år af. Villarna påfunnit, kan med flera
håndelfer intygas. Jag vil anföra et : Hr. EVANS,
fom gjort den vackra Landt-Chartan öfver Penn-
fylvahien, och Hr. BARTRAM beråttade mig, act
då de fölgde med en Ambasfade, fom af Regerin-
n i Pennfylvanien blef fånd til de Iroquoir ; fom
tallas Onondago Villar; och de kommo fram til
befagde ort Onondago , hånde fig, at vid det de
viftades der, kom en Ville fram, och berömde fig
deraf, at han fkadlöft kunde låta en Skaller-orm
hugga fig. At då vifa fin konft, låt han faftraga
en Skaller- orm : han låt honom i allas nårvaro hug-
galig i handen. Han brukade ftraxt fina hemliga lå-«
kedomar, få at förgiftet hade ingen verkan. På det=
ta fått låt han ormen hugga fig 233 gångor, utan
at han hade deraf ringafte tara. Andteligen tog han
ormen uti ftjerten , hvilket år det, hvaraf han mer
ån af annat blifver retad - denne ormen kafta-
vå de

x S

66 — 17535: Jan Febril Mart!

de-1ig om, och högg mannen i armen. Karlen föke
te då vål med fina förmenta fåkra örter och utros
- pade motgift , at åfven bota detta bett; men det
halpicke; utan ' ban måtte med vall in kontt och
vishet inom några få minuter fåttalifver till Sås
kerligen var förenämde Ville öfvertygad ; at han
var:ågare af fådana örter och låkemedel, fom ofelz
bart kunde förhindra verkan af'föroifret , hvilket
Skaller-ormen vid bitandet gutit rdefsådror. Man
ver ej fåkert,; hvad medel fom denne brukät ; men
det-år .anledninig åt tro, at-det varit Senega Rattz
le+Snake-Rot eler Pylygala, efter denne Viller var
juft hemma från Setegas land, 'der denne örten i

18

Ymnoghet våxer. TORD RK
+ Den andra håndelfen, då defs bett hålles för o=
boteligt, år, då en-hafvande qvinna blifver biten
Derföre når V illarnefjelfvefe någon af'deras haf=
vande: qvinnor blifva ftucken af en:Skallerzormy
bjuda de ej.en gång til, at bruka några låkemedel?
sv Ehuru modig och: farlig denna orm år ; fåat
hanaldrig viker utur vågen. förnågonmmånnifka ,
famt at både. månnifkor och ofkålige kreatur fafa
för honom, få har han dock uti Svinen- fina öfver-r
mån... Så fnart han blifver varfe något Svin, fäller.
han alt fit mod, och begifver fig ftrax på flygteny
likafom han vistte,. at Svinet vore :hans underkuf=:
vare. Svinen åro ock mycket fuåle efter.Skaller=
ormen, känna honom på lukten långt ifråns rån-
na efter honom, och få inart de fådigte på honomy'
fåtta de borften i vådret, maka fig alt. hårmare och:
närmare til, och åndteligen rufa til och huggaho-
nom... Når defå honom i munnen, fkaka de hos.

| nom

1753: Jans. Febr. Mart; 67 R

nom ftarkt, och åta honom up, utan at taga någon
Mada deraf; dock lemna de altid hufvudet orördt
PDeåtadennå ormen gårna; men om andra ormari A=
merica fåjas de ej bry fig ftort.: Når någon i Nörra

America går at uptaga et Nybygge, der mycket
Skaller-ormar åro i någden, förfer han fig ftrax
«med en hop: Svin, då han år fåker , at de inöm
cårt tid (kola befria honom ifrån denna ohyra. Det
fker vål underftundom, at ormen hugger Svinen,
ånnan han gifver tapt, men de taga gemenligen

ängen fkada deraf. ken RP Et
Slutet af denna beråttelfe fkal komma uti nåfta Quartal,

— bädd

> ig €

AX

k

Befkrifning om nägra jord-båfningar , fom
oc tåldragit fig.1 Våfter-Norrland ,
rs TN IV SR ES Ved rf d
SRV AO TINETDS"GISL ER

tfitiga och upmårkfamma befkrifningar öf

ver naturensmånga ochunderbara verknin-
& gar aldramått bidraga til nårmare kunfkap
och-begrep: om deras råtta och fanfkyldiga or-
faker och befkaffenhet , år en i vår tid få noga
kånd fanning, at. den föga behötver vidare bevis ;
emedan dageliga prof vitna om den tilvåxt, fom
de naturkunnigas tåflan och drift tilfkyndat ve=
tenfkaperna. Icke defto mindre måtte vi ännu,
få Mart i de törfta och förfårligafte fom ide min-
fta naturens rörelfer , vidkånnas mycken briftock

od ÖR
SR

okunnighet. :.—

Ba. - Hvad

fig den aridra, fört varade me ed i

under likafom med: ljung

re AD

från kl. 4 til sor

t ud

” NE Kra hafv file
ord -båfningar fig tildragit. De
Soken, d. 21 Nov. hvaromjagej
råttelle, än Kr den förhåll
den, fom fölgde 8 dagar dereft er, Oc
talas. Den 28 November kl 7 om.

jordens fkakriing en minut: Färktiielör i uplyftes
de" fken, Svåra

nars var litet mulen Höhe hel:
litet fnd nedflifade; då RR kö mat oc Cl
fkens rand fyntes fRe nen, ur
4jor. Detta jord- alf år

med dån; vä ä fölgt åkning: emil lår

3rundfunda Soken, blefmar or

kl. 6och'4 varfe et mörkt a Röla ran
dika fomljungande utfåndes ; kl;
dån och jordens darrning , form
hvaraf folket nog blef för
Äfven der med förr nåmde o mftåndighe a
ft Den tibäje. imade den: cernbe

buller, löketelb br re ch fkaknir
mmlatRv, Jorden darrade och fkal himmelen
Näe — Opna=

”

1753. Jan Febr, Mart = €9

vades med matt fken och ljus, utur hvilket eld-
lor fyntes utftöra, och hade detta ljus, fom var
rade lika långe med fkakningen, fin ftållning ef-
er famma bahn, nåmligen ifrån NO i SW, fom
fördbåfnin en hade, hvilken i Gudmundrå Soken,
4mili iden från Hernöfand,redan om attonen för-
ut emellan kl.g och 9,utfåndt, fåfom förebod,tvån+.
ne ftarka fmållar likafom canon-fkott. Midt i

natten hördes i Inften likafom et ftarkt åfke-brak,.
famt derefter Por ftark fimåll i fkyn, då och då,
under varande klar och lugn himmeél, jämte ljun-
Et HR tidaft, ält in til morgonen,hvil-

fet alt varit ftarkaft långft up åt fkögs-bygden
och högfta bårg-landet i SW. Derpå fölgde fjelfz
va jord-båfningen kl. 4 + om morgonen, [åfom ie=
BIKE SSP ASEEEN

I Nordingrå, S mili NO til O. från Hernöfand, |
hade famma jordbåfning börts om morgonen kl. 4
famt i Ulldngers Soken, en mil Tångre norr , med
ftarkt pch sargen DNE FS faftan dumt dän,fom
gick ifrån NO i SW, och påftod några minuter.

&
|

2 Nåra Soken, 4 millingre norr från Nordingrå,
kl. vid pafs 5 om morgonen hördes fåfom man kört
med vagnar, eller fakta tordön, fom i förftone var
något häftigare och började med en fmåll. Öfver
Himmelen fyntes et matt ljus utbredt; Eld-kulor
förre fundont fram I luften, see

Vid fammal tid om morgonen har famma jord-
mile rea i Själevad Soken, 13 mil långre i norr.
Likaledes en mil derifran;, i Aradés Soken, famt i
Grundfunda 23 mil mera i norr. Äfvenledes i Nord
malings Soken 33 mil vagt i norr från ge ;

SUL dl «

>

rar köld. Er - bör jande f
fom varade. några dag SA TEN
. I Grundfunda folken. De
i bullre t der hördes lika fom up
7 Yrtexlånds Soken, på SW
äfben; hör les emellan 4 oc z
de EL de 2 om et
från NO W
elds- PN flutter
fomaf et rr br ber kån des In

«

fkakning; men varade ann: sen
aftonen förut hade der ftarka DN
och. efter "midnatten. updrogs
våt dimba öfver al E, hyilken
re til ÖREN CEN
= suv Timrå Soken och NB )

er för ör nåftledne Thom: s-mal

Få

vari r d-fkalf, f åfom et fakt: t rd n, fo
fått vid pafs 3 timma. 2 hyarvid det tyckte

ja
4
fn K
H Me
md
SÅ åh
ra
n a I
, NV
( IV
;
| | AX
4 $
(I
y
CNN a

dånet fölgtskullen;af-den derftådes varande. långa,
höga: bårg-åfen, ifrån Wi Öfter. oe don

(Den 29 fiftledne December emellan kl. 12 och
jön natten, hördes i Håsfjö Soken 3 miliSW:
från Hernöfand , tamt nedre delen åt hafvet, 13 mil
Jerifrån i Öfter vid Avike-bruky buller med ikak-
SNR lange saldp SR
I sv Hår i Hernéfand hörde jag det famma, i fam-
manhvaro med Herr Secreteraren W ARGENTI Nykl:

12,29m. om natten, då det ankom från SW med
gröft dan och flarkt fråfande i luften; fom föga
hade någon fynnerlig fkaknig och darrning med"
fig, och varade nåftan en minut. Himmelen var
mulen och nedflifade fmå må med fakta Öftanvå-

der: Påandra ftållen i Staden hördes det med fön-

ftrens fkallrande, darrande i rummen, jämte frark
fråfning i vådtet , och flöts Med dån och mullran=>
de, fåfom et Aycke-fkort på långt håll.

”

+

it På Hemsön, fom år omgifven med 30 til 40
fimnars djupa fjärdar, 13 mili NO. från Hernö-
and, har famma jordbåfning hörts och kändts ftars
oo

— I Nora Soken 3 mili Norr ifrån Hernöfand,
likaledes något ftarkare och på famma tid:

I Nordingrå Soken, 2 mil långre Norr,gick den
ifrån W eller SW1 OÖfter eller NÖ och var 2 gängor
frårkare ån den förra, under d. 6 i famma Månad,och
hördes lika med det ftarkafte åfke-dunder,famt rön- .

es med fkakning, fa at fparrarna i taken knar-
rade. Starkalte dånet och fkakningen kom förit
och påftod et par minuter, men fedan hördes det
wÅ ob 5 NNE

LAR

lineg, a var a båfning 126 7

AE första nå, kad N fia es | dallran Ur
ORENRE ERR (feteR RE ANI N id
åro o delle. an ndtlan add | | |

Faa
Np i

- Ät de TSL N Alan FÅ en
et : lycke land af 40 qvadrat milars Sd

3. At de lika fritt ock med fan nr va ÅR. rört.
de flora med djupa och breda vatten omgifna hafs«
Öarna, fom fafta der; ep - a ö) a d 3 Filtrering Å
kraftigt lupit fram på bågge fidor ;
och djupa Ångerman-ålfven. öd

NA At den förandet och sbullddiid ten på
fomliga ftållen allenatt vibrerar uften me |
dån och ftark fufning , och ej å

fakat MBE NER, i NTE
"Br | no ER |
Paket nn
SES ER tider rönes Huan det andra, Me nr
Fudmundrå år fkedt EE

1753. Jan. Febr, Mätt. — 73

Wh6. At luften blifvit uplyft med ljuft fken, jult
| År jord-fkalfvets rörelfe-bahn, j För 20 är fedan
| har, vid flutet af Augufti Månad, en afton varit.
et dylikt jord-dån, fom haft med fig himmelens
öpning med ljuft fken, fom'i hufvud-punéten varit
mycket klart. Et flåcktande kändes om anfigtet

t . i

på dem , fom voro ute på marken.
i Nå a a ik Fö j : j) | 4

7, At det varit jårat 8 dagar emellan hvar gång
de förfta jord-fkalfven fölgt hvarandra, nåmligen
d.21 och 28 November famt d, 6 December.
"8. Atefterhvar gång fölgde 2 å 3 dagars ftorm
och ovåder. Lör RN
179. Samt at alt detta tyckes gifva någon anled.
ning at fluta, det deffa jordbåtningari många delar
likna och ötverenskomma med åfke-dunder; ty få
ofta det fråfer ftarktinedre luften, minfkas åfke-
builret up:i fkyn, och få ofta jord-fkaltven fråfa
frarkt i luften, faknas dånet och darrningen i jor-
den. Ju ftarkare fmållar i jorden föregå eller föl-
jrefter jord-fkalfven, ju frarkare buller och fkak-
ning blir i den famma ; men ju mera deffa fmållar
hålla fig up iluften, ju mindre råres jorden. Äf-
ven ju ftarkare och nårmare jorden äfkebraken äro,
-ju mindre vidtlöpande dunder och buller höres

omkring hela himmelen, och tvärtom.

19. Samt at i följe håraf, emedan verkningar
na vifa fig lika, måtte ock orfakerna vara enahan-
da, och at det torde med tiden befinnas, det E-
le&rifka kraften förorfakar både åfkedunder och
jordbåfningar. |
11. At vanliga tiden til jordbåfningar hår i nor-
dep, år emellan Nyåret och Våren; och at de,fom
| Es löpa

24. 1753:/ Jan Febr,' Mart;
löpa ifrån Öftersoch NOi W och SW hållas för |

, båttre, ån tvårt om: -hvarutinnan de åfven likna
åfke-dunder : ochrat det:blifvit och ån hålles förfås
kert mårke til varma och goda fomrar , når de rö=
nas på förenåmde tid och fa att, fom. ock altid fla=
it 10. .
Efter åfke-dunder blir gårna någon ombytning
i luften, likaledes efter jord- Ikalfven, få ar de til
öda afven äga för likning. |
Når de flora, och kalla Bede fel voro hår.
i Norden, från 1739 til 1744, hördes ganlfka få'
gångor ålke- dunder; men emot alla de nåft- förflut--
ne heta och goda fomrarna, hafva jora-tkalf och å=
fke=dunder "ej fpart fit frögdesljud, fom mycket
mera och fakrare. fågna Bonden börd i landet, ån
de förfkråcka Italien och andra lånder, med NG
bedröfveligafte undergång.
Den 31. MaxgiR

RR a RR NG

RöHg Om n Gjädl- Leken >

ABRAHAM ARILLANDER, åå
. Saltpetterf juderi Infpe&or,

Vä rfaken til de tid efter annan upkomne" Är,

y Ifkildre meningar, om F ifkarnas lek och
; parnings-fått, har utan tvifvel varit fvå-
righeten , at komma dem få nåra , at man kunna
SR hela tilgången ST ke,

Bland alla de Filkar, fom boi våra a hår
uppe i Savolax, år Gåddan den endafte fom få
leker, armandgonikenli ugen PR Tr på! hvad få ätt. hen

1753. Jan, FebfödMares =. 75

bår fig åt : de andra, åtminitone få många jag kån:
rer, leka ifvårmar, mått i ftrömar och forfar eller

Ran Pi. pe a 4 RR på Ova De vå
deg se sked, der man ej kan ta nagon fyn;
1g i 79 ; | Å

nerli redighetar = | &

ch Gäddan leker i flutet af Apriloch hela Maji
Månad, altid på låga ftrånder, fom åro antingen

rås-vuxne eller våxte med Vide-bufkar. Förft

om Våren börja de fmå, och ju mer det lider på

Sommaren, defto frörre lek-fifk får man fe; och på

ftår denna lekestid i Hera veckor, dock hånder ftun:s

dom,at måtta leken gått för fig under ilen,

Vid fjelfva leken, den jag ofta med ftörfta nöje
åfkådat, går fålunda til: Då honan eller Romfifken
kommer i ftrand, år Hannen redan i följe med: hen»
ne: år Romfifken ftor, få har hon flere Mjölkfi-
fkar om fig; men de mindre har jag fedt följa par-
talsyen hanne och en hona. : Mjölk-filken år ge>
menligen mindre, ån Rom-fifken, fållan lika ftor,
aldrig flörre, få mycket jag haft tilfålle at råna. Då
npudetta brud-följe kommer i ftrand, flryker Honan
upi det lågfta vattnet, få högt hon någonfin-kan
komma, at ej allenaft ryggen , utan ock hufvudet
jemte ögonen år ftundom öfver vattnet > tvifvels-
utan at låtta Rommens ejaculation, når en del af
”defs kropps tygnd hjelper hårtil: Hannen eller
Mjölk-fifken gör henne följe, nu vid fidan nu ef>
ttråt, och få fnart honan frannar, fogar han fig tått
wid fidan på henne, fåat den nedre ypningen Fi-
fkarne hafva under magen ( den jag/får kalla deras
Membra Geaitalia) åro jämt i bredd. Då fkubba de
Hvarannan med fidorne en ftund, famt gifvaymforrn
vika med nedra balfva delen afkroppen, dock få,at
de fråndigt hångatått ihop, och har jag tykt pioen
NOTA oo. | | ig»

iår hök KSR SMR igar få uil Rd I
. ff ! Hlitkie; at vattnet Va kögt u >» hvilket alt fker
ganfka haftigt, famt göra hårpå et kärt änn SÅ
fram, hvarunderden got fkiljas varannan. åa
fnart nu honan åter ftannar, tar håndän fir förra
igen och lekadefedan fom förr; och påftår dettade-
ras plafkande famt rånnande + och til, jen med.
ftrånderna, i 10 och 12 timar, alt fom Fifken år ftor.
til: dock ER förfarne Fifkare berätta, ar Romfi-
fken ej på en gång leker ut, utan kommer flere refor
i ftrand och f FAS fin CE dett: a har jag ej kunnat
mårka. Å
- För de Fifkar, fom NN föl blitvät tagne, rin+
ner få vål Mjölken för Hannan fom Rommen f
Honan af fig fjelf, och flryker man dem någ OT |
shågans få fork det långt fram. rn
Råttartigt år atfe,når flere hannar Son i fölemel
en Hona, huru deffe Hannar åntras, at komma hen+
nenårmatt. En fogar fig på hvardera fidan om honan,
de andre frålla fig i bredd med deffe Hannar, atman
ftundom fer dem ligga 4 jag ttycken in in vid hvar-
annan. Då gör Honan fina vånningar nu å sa
åt andra fidan, och når hon flår tilme fljärteni vat?
net, göra alla Hannar det f: amma. M an fer
Hannar, fom ej få ligge, vid fidan på Hc öga |
etter, fämt flundom gar under f itjärten på SH 2 i
hvilket tyckes hafva oe anledning tilderas sanka
fom tro, at Honan följer efter Hiuhnöny: amt u
uker defs SOES hvarigenom ny mme N |
blifva bhefrödad, Mrs

--

RÅ GÅ

| . ) 0 ; kne- forte Gott.

49 Juli, kl. vid pafs' ät för Hl,
å folket gick i i Kyrkan, vifte fig
vält. tjockt moln: = faror pers

on tätt på Får ran Nära
följande mårkvårdigketer;
-ftången, er vid väl per Ek med 'j årn: of

IG an al Kyrkan ne=
På Öftra

ätt R til Kornet, « | var en d delaf
om ligga långs ut med. taket,
-undertvåre å å taket, voro

F 1
LJ 4 )

ere oe R rå vit ja n a

ofvanföre voro 3 | Rn n "ad ingröpte,
en knyt-nåfvas florlek. På pelaren nå ;

fen, 4 alnär från golfvet var ' fier I
et hol af 12 tums långd och 3,tums bredd.
Vid pafs Cd aln? norr om kro an Öfvi r

> PåPr edik-ftolen har elden vg en deg lift,

Bla den famma et sim ånga och fedan i igenom fog a
lingen trångt fig amt are hal Så 7 ÄR ten fpiltr

TRON SR har elden följ

c-ftolen intet, tee an 1

Be, sö OR
berg SL a

SER OR teras,
gar. Enanr ar itredj
ÖN LASA NA
; nade bå BA

för ktes på efter 3 kim or befann håren få
vål på det, fom i Peruquen voroöfver hjäffan,
och Fm bakdelen af hufvudet afbrånde och
fammanknoti papa t der nedanföre til höger vid hals-
as fkinn net aldeles afbråndt ochköttet bart
o gingo 3 röda flrimor,af
> fingersbi edd: sn ena utöver hösta fkulderbladet:

'n andra på öfra fidan afärmen til armbogen: den
tre dje fram om öfverfta armleden in emot armgro-
pen: på gr i midt på högra låret börjades en
ftrim 12, fom g fram öfver låret och knået, ner

n tid, utan ar huden. loffgade. Hullhåren
e fk sold ftållen voro dels afbrånde,dels famman-

knotråde 14) veckor varade fömnlöfa med ftark vårk
å MR r och Rem men ' mått och SAG SA 06

=

ENG år Sko re
rök och (vafvel-
re få ftarksat de,
yrkan, ej kunde fe om Kyr-

er selleri cke.En Bonde,

ölen. Kyd öhe den, då han fölli.

kftolen,béråttade,ar han i Predikftols-trappan

[å ftark hetta och fvafvel-lukt,at han deraf :
Nn ar bade blifvit qvafd.” |
NN fv |

; ;p kommit GS Ne

ejbipant til EDA e ftrimor förfvunno -

VD

i Två nya flags Tobak, af CARL. LINN äns... | 3

sg. Befkvifninö öfver framlidne Genkibrers INN

6. Fort(åttning af Herr Pet R Kar EMS berålfe

"Handlingar: sr

| kd af Hi florien a 082 UNI tv ;
öm, om de kånfio-egande deiar i or, EVE Jå
kropps af ÅLB.VON HALLER! a 12

4, Rön och anmärkningar | om vp af AxELFR.
CRONSTEDT Ce ROR

rg . 0. Jå
ib t CA

PoLruemMs nya påfund af nn SN a af « il
oGABR. POLHEM a FR

6 om Skaller-ormen oo

2. Beråttelfe om nägra Jordböfrängär, ar Ni bs. ”

Gisster.. Mej
8. Rön, oms Gåddeslekon;af Asia, ARGILLANDER ”

9 Beråttelfom om. et mårkvårdigt åfkeslag NG Gott= > Ht id |
Åland, 7

ANG | N
INN

| ÅN
| NVS
NM

NYA

X
;

, KE , le > NERE SVR NL STENEN LENA ” JT
KLARADE ÅN MSE NN OR RR ÅKA An AN DARE ES EIS SEA

Sv

ör

| : AS Tab II

i
id

KS NR

än

4

4

5
FSVEESEOREES

t

E bd
$ ” i
EG
N I
A tf
å '
V i

ÖSK Sr
Pod ApS

STD

år,

ad BA Tal lll

TM -
UED RE

ER
SE
>

or SVR ER
ag K

FR KÄNGEA

IN
Ry Ma
: uf

Fa

KONGL. Sr SN kabin

förmer SRA PEMIENS nig

4

vå cat

Vv 4 fn
3

Et "REINHOLI

Fn pan

E LÖPRG CH.
TOFÖRTSÅ TTNING s
| Tv FA HISTORIEN 00

Närke: S NIER

Sr Kongl. Academiens Handlinga
vaden, Jul. Ang och Sepscmb. 8

6 1753. Apr Maj. Ja ög

ledit år , anfört de förnåmfta omftåndighe
i tilförene utkomne Skrifter och Handlingar fi
nas upgifne, om Nor r-(kenets underlig a oe
per och förändringar, anmodade Academien Def
Ledamöter Doctor GIssLER ock HE. HELUANT
fom 1 Aera år, med berömlig: Hit fb |
på detta mårkvårdiga if Er och ch fom
på de Nordligafte orter i Rike
mått vifar: fig, at derom medde [
Fas anmärkningar, "Den fenare har: lofv
ar hela defs vid och inom Pol-c
> teorologifka Dag-bok , hvaru lorr-fkens «
fervationerna intaga et. mårkeligt rum, « och
i medlertid allenatti.gemen år! VÄ xd
fkenert tyckas s vara mycket Here i vår Id,
någre vilja påtta, famt at hah), vid il
af Norrgefkep- föro; fakade fr ant

Herr Gass ER, Rh 'eda!

— vidlyftigt utdrag Fl cf bfervat
fkenet, fom innehåller at(killiga «
fråndigheter, ock tördé fromdeleswuti

. Academiens Flanulingar: nelt Oc hI

et mårk vårdi afte deruti å år, a

fkénet meter delstyc Ser NR gantka
lutten, åtminftone långt ö "Ge va
har han dock fett:n Vertyb prof
likvål hafver gemenl apcmed biftekrötlehnga
ofta fånker fig. mycket »lågt neder deruti, ja
lågt, at det ftundom ty Ekes' röra ”tjelfv:

at det på | Hara fjäll- pe sen ofta pla

omkring anfis stet på de refande: ac h

Fa fom andré crovärdige Mån, vid”

1753. Apr, Maj. Jun. = = 83”

( lefs fufande ; filfom af et flarkt våder 4 faftån
F Varit lugnt, eller fåfom det fråfande , fom
jörjes , då viffa Chymifka faker fammanblandas.
an har ock dåtyckt fig kånna lukt ; lika fom af
rök eller förbrånda faker. .
| av ; | fålla &4 NR ; SS | ; GR
— Jag måtte ock vidgå, det jag hört Noriges-
retas huru depå fjällen undertiden blif+
vit öfverfallne af en, Norr-fken mycket liknande
och "flåcktande dimba, den de källa Sill-bleket;
ikal hafva med fig en ganfka genomtrångan-
e köld, och förorfaka fvårighet at andas. Men
m detta juft varit Norr-fken, eller ock något
nat Meteoron, har jag tyckt böra lemnas oaf-
jordt, til defs någon, föm förftår hvad dervid

r aktas, haft tilfållej at nogare utröna denna
| bans förhållande. er
> ONu åligger mig , at kårteligen nåmna de Nas
tv rkunnigas hår tils gjorde förfök; at förklara det-
ta luft-tecken, vila defs urfprung och gifva fkål

il defs hvarjehanda tilfälligheter och förändrin=

SNR

= tet

N

Den åldfta och ånnu allmånnafte meningen,
sat Norr-fkenen ej annat åro,ån några befynner-
liga flags utdunitningar och dimbor, fom ifran jör-
den upftiga i vår luft, och der, genom någon art
at fermentation fins emellan eller med luften,eller
Arenan orfak , fåttas i en håftig rörelfe, taga eld
eller åtminftone få en kratt at lyfa , och fäledes
lå :adkomma de förettållningar , fom dervid plåga
1 alt tagas. Doctor GissteRr har vid ätfkilliga
ilfållen ej annat kunnat finna, ån at en hvit-gra,
något På grönt frötande kall dimba, fom ej förta
|A | Värd ger

Norr. ikon. LS

år otroligt för dem, f

Det år ock visit

faker, jämvål våtikor

-mentera och taga hetta
och låga, at viffa dunt
fr tt; he få a kunna OM

Sisiheneold ar mg och 1
det för dunfter, fom kunna uj

hågd i luft- kretlen, fom
éfvertygande kål måtte n
nen, åtminftone vid fomli
vi tage undan de få kalla
viffa eld-kulor, fon pli;
ka tyckas hafva mycker
fkenet ; vete vij atide: öfrig "Meteora;
molnen, Åfkesdunder ; Våder-folar och M
gär, hinnaej, på långt når; til få
hafve fet a pl Au EHN ov
lodrått högd ifran jord- Hets redan
utfpånd och lått, at Kan 'hvarkei
got trycka På quickfilfret i Bar
fta någor fken ifrån fig, af det
delar Hvad å år e.då, 1om” i ft

, 5 3. ; Apr. Maj. Jun, 85
Sångfaldigt ftörre högd? "Norr- -fkens

kes val ock vara: mycket fin och
ET må tftjernor ofta plåga fynas deri-
n få tyckes ock sderemot det ftarka

not Håll, a tilkånna et ORerige

ar u old dela dunfter icke Ang år
r lika, fålom ändra utdunftningar , och
rr-fkens: fpelen i det nårmafte altid lika
åtminitone på famma orter, och. famma
2 Monne jorden frundom Hera å ar a rad ej
Vi forna tjänliga duntter ifran fig? eller mon
eller ock luften af någon annan orf: ak undertir
h förlora fin NÄS ap, at SIA fkina eller
åndas? 2
| Fvärföre; fynas ört lösen ta Liten i de Syd-
Li Bit ndelnrare af flörre' hetta, flera Olje-
ch Svafvel-aktig a delar utur jorden fynas böra .
pdrifvas , ånuti at af is-haf och Mmö-bårg upfyls
orden? och hvarföre uppehåller fig derra
utifjelfva Norden, gemenligen allenaft på
ordliga tracter af himmelen? Derifrån fynas
tan altid upkomma. . Man fer:ju aldrig nå-
Baga tå med fina ändar til Norr och Södv: $
itan i Öfter och Wåfter, med ftörfta högdern at
| Nordliga. tracten; fällan tilden Sydliga.; Vore
det utan ordning. upttigande duntfter ,: hade man
Ne finna kal, hrarföre desicke;: utan vals
fig i hvad lnakdokn förtläller Qdh on
AR vore, fom: droge, förde. eller famlade dem
Ub ellers til Polerna , hvarett de, fåfom
ER Re Pe förft kunde börja av kom=
Na i rätt gålning eller itåndas; ; hvarföreärsdå de-
Ne Pg pe

P
h
H
R
T

fas Pol ädher ARN
, Menlijftgea iNNW2

Ändteligen få kår
ånnu andra utdunftninga
ån magnetifka och Järna
följer , at inga andra gifve
dajiat fåfom en gamn enfa
ofta fårdats i Norr-fjön, vist
det Compaffen, fom han få
I fara vilfe af och til, når ft
å färde; få torde det ej elle
grund, hvad den famma t i
ka Sjö-dimbor , en dylik Compaffer ns
eller dordenteliga mifsvifnig plåga

männerna. Det lönte vifferligen mödan, -
goda SITE nålar gifva acktning på 1
dimmbar; Åke R MEINE rid

IN pat hafva föreftåldr nr

Hoa hd! Hen 7; i tager Ge
SK Una? Måne angr jr É

ät öda Waran ökatnelll årver "hafvet, dok om
nu var med is 'beråkt. Det: liknade no Ve
dimba eller et. fvagt men lågt och aldeles'
frående 'Norr-fken. Jag lg an
"annat, ån et vederfken af vattnet
ta våder ftåndigt fqualpades. SLE.
råttade, at detta ej år Ne utan vil j
ofta. g ju mulnare våder, defto klavaret-< Kd a

ch

i!

digt vifar fs ände fp
"a re luften, hyareft de måtta par-
kunna SN Ås- 2 gRAR Stan

lik k endera äbras De
p) . erfken (kulle för

FE henlins og glor förfök,
nma et Norr-fken liknande
> uti et:mörkt rum, inflåpt
et litet hål; och: låtit den fam-
Prifma, famt deri rån på öfra bry-
brånvin fyldt glas, fom kaftat de

2 Kv dr ade hvareft då de

gar; fom. naturlige Norr-fken
ke. ; renas. el och AVI vila

31 GREEN SR a UN ; köl | | såg

AX naturliga Norr ikener er. dätks ef up-

i på detta eller dylikt fått. Andre dår emot
Avårigheter at förtiga, få tildraga fig
ofta djupt innei Jordens fkugga, famt

Ö

ög
r

an SENAT

-Åt-

- )

dö kar inningar; dit då 20 ffråle ag

)

Äskälinen de Nasntl
med alla förberörde gilsning
> tånkte på. andra utvågar, at
detta Phenomenon. | Jag vil anföra
nåmifta, och. lemna Lålare ena f iclfva
hur vida. hvars. och ens förföl 3
Den kar pfinni ge Piedra Pet 4 AR
LA. altid driftig och ofta lycklig i def:
flags-meningar, hade redan år. 1683 Kejöupg
en hypothele, til at förklara Magnet-nålens-
milsvifningar . på åtfkilliga orter, fom b
deruti, at. han antåg fjelfva jorden för e
Magnét,: fom hade fyra Poler eller drag-pun
tvånne Nordliga, ej långt ifrån hvarandra o |
från jordens Norra Pol eller vånd- -punét , fi
tvånne Sydligay til hvår fit vil: vafftänd: ifrån
dens Södra vånd- -punét.::. Sederm a, OC
få mycket båttre utreda alla fvårigheter, n
des han antaga den fatsyat jorden beftår öva tv
ne ftora Magneter, -dencena fittande lös in uti.
andra fåfom en kerna i defs.f al(d):ar. hvard
har fina : tvånne. Poler,' med mera, fom
rer til nårvara nde ämne at uprepa. Ehuru ot
denna mening i:förfta åfeendes förekommer ,;'
dock den Magnet-Theorie, fom HALLEY de
bygde, funnits enfe med de flåfta , fedan den
den, rundt omkring. Jordsklotet:hållna: magnet-
fervationer. Når han nu betånkte, huru må
faldige rön på de fmå Magneter tyckes gifva
känna. a NOR VB OBek fatt. lynbe mat

enter an 0 ty pt

-

nd Tä) Se. Philof. rad N: 0.148. NR om
— (d) Phil, Trans, N..195--ochi341eha0 i lod; 970 RM

serif upfliga få

han tilat förklara (€) det ftora

så r-fkens: bågarnas de-
> åfven fom. Magnet-nålens
opa, var hans förfta (kål, fom

pa 0 a ratas fr ja odd då

ör i fkulle s vinna balk; up-

im ång. et annat. Der inre

trodde han kunna vara en
om den yttre Akorpan, vår

åa

enne med ljus, sl föregifver

fande materia, fådan fom någre den des

fom fkapades förfta dagen, innan Sol,

er jer n-kunnige å ä

je (e) Phil, so N:o 347.

ol r fig fedan och i följe
; ug

al närmare Hquator, til defs
ch gå in iden Södra Polen. På:

a; yntes öfver hela Europa, d:

mella rummet emellan -den inre jorden

frsu tolkare föreftålla fig det ljufér haf=-

2 frjernor blefvo til. Vintergatan o breed
Ama ljufa flåckar hår ochder på himme-
0 ma > annu vara lemnin=:
detta törtta' ljufet. HALLEeY föregifver
; fsdeti jorden inneflutna ljufet; villa
NART utdunftar eller tränger np
ytera Morden fd var pidufen och hder för-:
a R | vorfa=

r Å jo ae
i : NE AF A
+ ve anta N + FR

ycken tyska mf cN otr-Ikenets' -

KK :

år upfyldt med en kring-fpridd, a

na, oden doi er jord- (korpa
Ir en påfölgd af defs fkapnad.
der til lika ömnoghet utbrifter. torde
af; at de iönnhål på jorden, hvarigen
fraktar ånger, kunde för obekanta
Mr Vv AG mera tilftoppade fyk RN
Denne fifta gifsning af en få fto

eten gifver åtminttone tilkånna

då han nt SN iir OLA orfa er fkil

Helt Min. d en be La es F
SE ranfka bör ia läka mn SEA Aj
ä Nn

fört jer dog örenda man: fört ft KEN kt
påcer TE Igar fken, fom plågar fynas på
melenyi Öfter kart för dagningen om Hö!
gnarna,ochi "Wåftler ftrax efter dags: -randens
gäng om Wiär-qvållarna, når Månen ej fört
:det med fit fken. Det följer Solen åt och I
himmelens dageliga omlopp, hvaraf flutc
det:ej hörer til lutt-kretfen. Til fårgen likna
et matt ftillaftående. Norr- kd ellerioch. vit
San SYNT INA
Den ljufa end ör ut, fom et. liekel afet
mycket aflång Spheroid, uti hvars. -medel-pun Ck
Solen fitter bak. hvars långre axel år utftråk
ftan efter djur-kretfen eller Solens årliga |
Defs fken är ftarkare nårmare. Solen famt: nå
re axelen, men aftager mer och mer emot dey
tra kanterna, Förutan den apparenta rörelfe dé
har gemenfam med Solen, omkring djur-kretfe en,

rr

L ört, hörs ee ve då ”
andra år ftråcker defs fpets fig
öfver 90 grader ifrån Solen, då
7t rligen i Marti! Månad om aftnär-
ar få fåfom en ljus vågg, fmetsilas
Wefttra horizont en upat, med defs
emot och ofta förbi fju-ttjer-
rilka det förft emot midnatt aldeles
m dB i defse nåftledne åren det
verat. Den åldfta CaAssInt, fom
om 1 detta fken och kallat det ;

rifvit, hefven ned Ca fökelelan
de lårer vara en Athmotpheré
om på detta fåttet vifar fig, och
den fomliga år hinner ända til
> med fin luft-krets, flyter i
olens Athmofphere. ' Ifrån. deffa bågge
pherers > bg pb 'och blanning vil
M MATIRAN leda Norr-fkénet och har nd

G dirr på "bi får fört pms
nga nog fannolikt. guess nyligen

pek

a ör perna sg buds

jorda inkatt (2), har H. skred RAN be med.
Y Hy blef

AR dt Ackd. ra de Berlin, EE 1346.
en oires de PAcad, R, des Sciencce de Frayce pour

Herr a JLERS nr
upkommer för famma or
ternas fvanfar upftiga och
len, Den d sig ite orf
kunnat giv
jar föra; a

Cometernas

[Sd
FN

td

Na, föra JR ed. fig SR ;
dan « om Cometens kr oppa ät la
metens egen ikugga å Ia til defs den |
gras, Solens ftrålar kunna « da anfes. Co:
fom altid jämt blåfer ifrån Solen,
Cometens luft-krets at gifva fig ur
TON fjelf hölt denna KEPLERS gif;
trovårdig (DD. Då; famma få r H
at Solens ftrålar flöta på vår luft ; OC
va jorden en dylik fvans, fom Comet
dets luft-krets vore få rik på fina
Cometernas. -Imedlertid uträtta Jikvå
något, och fåtta altid. den öfre luften i någ
relle, der de komma å åt. le. fen ON

ntan Fuppe håll år utfagl för fb frrålarnas v

kan ej mårkas; nårmare. AL uator, hva eft dt
na aldrig mer ån 12 timar i fånder hafva magt
famma luft-particlar , emedan. de, för jor
fvängning omkring axelen, altid vandra 12 tim
draga, fig undan; ftrålarnas' åtkomft. .. Om vi
Åter: vilje likna: denna flrålarnas- Pn 1 vide
der',' och anfe luften fåfom et ganfka lått -upr
Haf, fö å fe eg at RAN 0 60 V a Mee ocg

KÖRS RPS he

RU:

ädefanda ända Det åro dock åt-
idrå omttåndigheter vid Norr-fkenen,
v ae 12 låtteligen tyckas kunna ledas hvar-
4 denna El Evrens eller de andra före=

, ehurtwalla finrika hypothefer.

n RÅGE mångd af goda Öbfervationer bör
ER träff t rätta orfaken, Des-
; rnämligaft ifrån vår Nord: hvarföre
]. I. Ve :enfk. Academien upmuntrar alla up-
mma, at flitigt obfervera på vart fken. Be-
Re Higen ligger magt uppå at til vifshet utrö-
kenets högd i luften. Svea Lands ftråckniog

:
4 -
NM .

i Norr och Söder, til mer ån. 10, grader,
rtilallönikelig lågenhet; om någre, långs
er hela den traften, ville taga fig före åt der på
frålla correfpondenta obfervationer. De fko-
åga ofs, om det åndteligen fkal vara nådigt, at
(0; Norr-fkens å ämnet annorflådes ifrån , än
| tilr Vär egen ”TOft.
PEHR WARGENTIN. |

Rö Mi

Om CA Recos Aelan. 3 2 Miämifrans
är Og

> SS fogde

ud ARB. von HALLER.

[): alipbet ne (a) fkiljes på det få åttet ifrån käns
LÅS fan, at det gifvas delar fom hafva ganfka
- hn hårila, hvilka dock åga ingen retelighetz
vå och

Ka ifred: fried Retelighet förAås, förklaras uti ti Hundligen om
nflo- ågande a uti första Quatalet för innevarande år.

2”

och att delat åro RR
vil jag med törfök bekr
reteligheten. icke -hårrörer a
månt menes , utå n bet tär uti
Nk Rae konftbyg; rond Nokio

vid; nerven « angår, f
i sälen , fåården ötan all re
de fynas underligt ; men de
at en körtipira tyckes, når
hvilket iå år få bettåndigt , at
xempel, fom. ftrider hårer
ofta fett på cn Råtta, at m
gma) och buk-mufklarna , lamtiat fra
bakdelen af benet på en Groda : fått rycknin;
nårderas nerver retades: Dylika för! rfök kunna I
hos. SWAMMERDAM; hvarvid Jag gör fam .
märkning, fom Hörn. D. ÖEDER,
cöttfpiror darra eller ryckas, ände;
rotade nerven. £. 'Byrenare Är NE

Det kän jag ck beftåndigt fett, a at en
kol retad nerv har. förorfakat r' ckningar;
ieker få ät Om den med något. git | ft vit "ret

Mott faftån en körts åd drager Ga til ff nan:
nåt defs nerv blir retad, , få ker dock icke d'
likt uti fjelfva nerven. ' Med upmårkfamm
har jag ofta beftådat ' neven pk ndar.
fynnerhet på Grodor , då köttfpirän pen; é
hvilken den retade nerven hörde aldrig
har” je fett? der” Hinta” sket il rörelle ut
NN el nb vant un NR q Serve TEL

gle . Apr, Måj. Jun; 95

t mer. hörn öfvertygad :om denna fak,
"ia ort et annat förfök , öm ock uti Berlin
lifvit EN föller Do&ep ZINN: fedan nå-
on förre nerv af en letvande hund var lagd på
a afdelt Mathematifk Inftrument, retades
i fammas 'men jag kundé icke uti nerven mär-
den ringafte rörelfe , hvilkenlått kunnat fkön='
ja a idet han bordt vika ifrånsdet ena ftrecket til
det andra. : ;
Detta" år et nytt fkål, fom vifaryat en darran-
de kraft tilågnas DöroNsdat na utan all öfverens-
åmmelfe med detta förfök.

I yi löm 6 år kånflans fåte, eb Nerv- hinnan
ti mage, tarmar och vattugang, äro ickeocres”
telige. Hår målfte man icke låta villa fig af vi-'
fiol oljans och faltpeter Spiritus fråtande kraft,
vilka i fanning draga huden tilfammans och göra,
at en affkuren nerv och pulsåder krypa fom mat-
kar , famt åftadkomma en ögonfkenlig famman”
ngnn uti blåfans och gall-blåfans hinnor. Herr
me ÖRA ja har fett, at lungan drager
ig ötamals af vitriol-olja, åfven ock efter dög
len, och at huden, ftjerten och fettet rullar fig:
z ammans några. timar fedan kreaturet år dödt 3
nen han nåmner icke om , at denna kraften -
någon gemenfkap med litvet; ja alt detta kan hån

da vål 20 timmar efter döden, dY man icke kan
H nafva den ringefta förmodan til kånfla,
TN 0 Ej eller hafva reteligheten sek kånflan til
hyarannan et lika förhållande: fåledes har magen
m tycken, tarmarna mindre känfla , åtminftone haf-
va de mindre fveda ån magen, oaktadt de: åro:
lä | ; mer
||

H

KONER king, ft fom åg
har. en medelmåttig kånfl;
vända” månanlka! fnarare

| gen år en a RA bör icke di
kånflobar , , efter fom den år retelig ; ka
nerv år bunden eller affk cUiren, KR
den delen icke fin retelighet, fom. af anm
får grenar.Det bekanta BELL k har
ta gjort, dock med någon annan |

allmänt beråttas. Når Ja
eller fom nyligen dödt , hvilk
lika mycket, klåmde mellangår Yr
phrenicus) och rerade den RN det klåmda
let, få rycktes mellan-gårdet ; det f
om nerven ye te och retandet I fke edde en

de na rdr, fom var Kildtäftån all öe Är NG
med. hjärnan, och fåledes utan all: kånfdla, 1
tes mellan-g gårdet åfven fom i de förra fallen.
jag på famma fått aflkar lår-nerven (nerv
ralis ) på en lefvande hund, få mifter låre
kånfla, at det utan teken til fmårta Kan fk:
men om jag retar den affkurna nerven, få ryc
bsr hvilket altfå å år reteligt; men ASNERG
För frige filner jag, at man mer får
detta BELLINI förfök , ån tjelfva faken me
ver.Satt år vål det, at mellan- gärdet fvåller då
ven retas fedan den år fpånd, det må vara up elle
nedåt ; hvaruti ingen fkillnad befinnes 3 ty derf
re röres mellans gärdet i icke ' mer, öm: nerven fpån
nes s nedår ej eller hvilar det fbilia om den fpån
net

sd N Nosa ' - vn
jag doc
RO ar
- ok bl

RA

ock diaphragm:
MERA Pi ol
(Cr

delar : tarmar fom åro ifrån krop-
i följe deraf, utan all gemenfkap

2”

| ca flår Jämnt och med lika
> famt ymlom emottageroch

man nu fåger, at et kreatur känner på

utvärtes vidrörande gör tföreftällning

a Sal ER ES Må . de FAR LÄR Sa SJ AR
ny, få har i fanning den del ingen känfla,
NERE egt FANER So Na TER SR ort Bea AN ) ER jer NR
ingen år aldeles fkild ifrån kroppen, eiler

erv förlorat. all gemenfkap med hinnan.

HYTT (d) år nödgad , i kraft af fit an-
tem, at göra fjalen delbar, hvilken fön=
manga delar, fom en Anatomicus vilfön-
a tad ÅS | der-

In Praf, ad Anatom. rational. Danielis Tauvtvas
dward fupplement p. 76. = äl
. Zimmerman p, 19.

RPS sn

Fö a
TV
IKE '
Ä bl
JRR ju
id CN
|

)

NEN

5 säd

a ”Förlöket år SÄ NN arma
fligt uttagne,' har jag delt i 4 ja 8 delar |
hvardera af dem har krupit med ce en ENE
fer , och af re tningen. dr agit lig tillanamans: I
lika förlök med tarmar har WoOooDWARD (€) g
BäAGLiv med Grodors hjärta (f), och fordor

ån alla andra, ÅURELIUS SEVERINUS (2). H
och et ftycke af et fönderfkurit -hjätta. NN

krypa på Bordet.

VN k ö ; : Kr Ci
$ RS VERS Ar KN & fr z NG AN SÖN
r ; fåren Sa
Nåd

ENrvid BS vi dock öksåga I fs af
Cterna, (om. hatval den: Bitur,. at. de h
hållne å åro kånflobare och retelige. (fa h
Vi kalle det vår fjäl, fom kånner io oh. |
fdrinbart , fom föreftäller. fig fin kropp .c och för
medelft defs tilhjelp alla förekommande tin, '
nu en mulkels eller tarms lidande föres ti
nans fjål, och göra uti henne åndringar, Ne
min fjäl inga, få år den fjäl icke min och
mig icke til. Men fom et affkurit finger oc
ftrycke ROLE, fom å år fkildt ifrån | min kropF
mig icke til, och upvåcka hos mig intet lidan
ingen fmårta , få bebos ej eller det affkurne d
gret, den frånfkilda kött-fpiran af min fjäl,
af någon defs del. Det fingret, fåger jag, är t
la fin befkaffenhet föndrad TG a väl ifrån min, fo
annan månnifkas f jäl, hvilken år hel och 'ha
gen del förlorat ; ty min vilja år heloch fullkt
vsk fedan fingret blef affkurit: md SON Har. Sd

” SYFTEN -

mubey L. epree. (f) De Fibra Motrice p. 7 nn Viper tj '
pytbia P. 119, (h) Theol, des infe& T. I. pP. 84. 85.

år ingen ting uti detta fir

vil k mma til mit Mhdachå ln igen ock
ök, fom lårt mig, hvilka delar
fä åro bg och « uti hvad

FARA cb kförres å bc åf EVimdololjah håf-
sy, åro efter allas Sfverensftåmmelfe orör-
dras icke at en medelmåttigt.retelfe.
hvarken: Lungorna Mjelten eller Nju-
ngafte reteligt, hålft fom de åro fam-.
fett-hinna, hvilken aldeles icke år

kes mig, at man Vin f et kånkersoken
emellan en Fett-hinne-tråd ( filum cel-
um ) och kött-tråd ( filum carneum), fom 'el-

emgälr d nog lika, at man ofta blifver
jiPtok hårpa å åro Darti, hvilka beftå af
n im många äfven i i vår tid hafva
taktig hinna (membrana mufcu-

2 h Gliffonii fkida (capfula Gliffonii)
a månge. Amnatomici hafva funnit fibrer,

£ ödsla itf :3d förhåller fig få til retelig-

en tråd uti et dåédt kött. Den viker

ingen åter antager fit förra fkick: då man af-

år reteligt. ALfå a | hårrörer ;
Ne 12 ell PLN

h SR NOR OCK icke lyda NAGON re.

"moderbanden (dig amenta uteri

vidrörandet, låter böja fig, lamt efter

den, draga ändarna fig me och låm-
da G 2 na

na en öpning emellan fig. Men per k
fpire- trå, fom retas med knif eller gift,
kårtare ; förer bågge åndarna til hvarannan och lis
tet efteråt blifver flak , hvilket fker af klen a
icke en, utan flera Singpr. REAR or
En. Senmvår icke retelimat äfven ya deot
icke åger kånfla: ingen knif eller medelmått
gitt göra ryckningar uti defs trådar, eller förfåt-
ta den kött-fpiran uti rörelfe , til hvilken den re-
tade fenan hör er. Så år ock en ele&rifk gnifta, eft
JALLEBERS rön (i) nog ftark, fom kommer utui
fenorna, åfven fom de andre fafte kroppfens delar
och aldramålft de hårdafte Sr ifrån SEM håfti
Ev OMeg Enormt. /

Som Banden , Benhinnan, den socka, Rp tan Lä
bulrbbilsan 4 och hela hinnornas flågte beftå af en
fetthinna, få åro de ock icke retelige. De fom
hafva fagt, at kött-trådar finnas, fom åga rörel-
fe uti den tjocka hjernhinnan och hjårt- -fåcken.
kunna åfvertygas af de förfök , lom gifva vid hans
den, at ingen mårkelig. rörelfe fkönjes uti dem
når de brånnas, ftickas "och rifvas. Defle förfö G
åro vål hundrade gångor gjorde med lika utgång
af mig, Herr ZINN, FR ERSROR RA SORAN och
andre. 3

Et och annat tyckes bettyrka, at Pulsådroinid
åro retelige : hit hörer få väl membrana mufcula-
ris fom ock aldramiåft, nödvåndigheten at finna
orfaken dertil, hvarföre en utvidgad pulsåderfva-
rar emot hjertats fammandragning och efter AS

(i) De Ele&ric. p. 79.

Å per ae
ör ker tillghar pu us. -

2 mindre rörens rete-
har mg PE, uteflutit hjärtat ifrån
öra, at blodet omlöper uti enlef-
8 nekar icke, at denna fats har
et få vål i anfeende til öfverens-
med tarmarna, hvilka medelft den
kr rullar dritva fina våtfkor , tom ock
a puls-ådrens exempel uti filkesma-
a na månge hafva ment vara defs hjärta,
ker al VR es fom en tarm efter hand drages til-
och : 2 det fåttet befråmjar våtikornas
|) Vidare tyckas -befy nnerlige inflamma-
fom hårröra af et aggande, vara hårtil et
Ändteligen fynes denne fak bekråftas af

ur; fr bvilles våtfkor någon rörelfe va-
fedan san ANlog varit Htenvir, fom ieke

SG

Feng ty ind WErasböp. dt inan To på
och grodor, fedan hjertat varit utrifvit, at
ten hel tima hår och der uti puls- ådrorna
It fig af och til, och at det genom ådrorna
mit tilbaka til hjärtat : man har ock fett uti
filkar, at blodet uti rören flutit fram och til-
, ;fedan hjärtats och ganens ( branchizx ) rörelfe
oc ena 0 gR enda, varit FR

a

ker 20 pal likt: RR aa a
CI fig icke tillamman når den retas

5 RE NA du Y NN ne 3 0 ST IN

FÖL en

antingen. utvårtes eller i
eker rykande falpeter f
hit vil föra den famm
Vvitriol olja (y hvilken ock
firykes många timmar, fedan kre
På grodor, do med Mierofcop & åro
orna med högt

har jag fåfängt retat pulsådrorna
lerat brånnevin, faltpeter fpiritu, och åvfkilli
fkarpa våtfkor; ej eller har jag fett Hurri el
fe deraf, oaktadt blodet uti de retade rör S ar

lades li kfom til en faleg af jordsfårg, =

RS | NR
gl

Hör Hfrdan Re jag ingen ång eg |
ådrorne dragit fig tilf: umman os de 'k i
hvilka jag med Microfcop har befkådat blod
omlopp. - Mångfaldige gängor Har j jag fett uti fis
fkar och grodor, at blodet rört ör många timar;
då likvål puls-ådrornas hinnor varit få orörlige 3
fom glasrör: en åder fom låg uppå en pr ;
år icke uphögd af dennas: puls-flag, hvilket mad
eljeft-med Microfcop tydeligen kunnat fkönja .
Hvad HeYDEs (m) förfök vidkommer, fom han
anförer, at en Öpnad puls-åder.på en groda dra |
fig få ulfamman, at den blef! förftoppads' å

jag ofta fett et deremot ftridande rön,
gen at puls-ådrens: öpning har behållit din x
och förblifvit orörlig, utan at antingen 4 fam
draga eller utvidga fig Alla faltån JagE
aldeles vil förkafta reteligheten 1 | puls-ådr
få finner jag dock, at Pen icke ge fö
kan RS ST RA ONA

NA 1 ; PAA Nn SN SSA IGEN RS ve en osa mr 0
(1) J. G. Zimmerman p. 24. (m) Obb 35. 21

UN VA

åd kar,
sog faltpeter FS 0 at
hvilket jag har fett hos en katt
n fom ådrorna icke draga fig til-
f knif eller medelmåttigt gift,

Ta månnifkan lefver, Myter. i
i karp, fom et gift; Så tycker
1 JAg ådrorna år antingen matt

örtöa fig ock tilflamman beh

triol=olja. De åga ingen ringa
om deraf kan flutas, at de fylde af
efter döden tömas och dragas 1å til-
ingen Belghetr blifver Sfrig, |

illige Silgångs-Öpningar & åga icke förr re re-
og Gall-blifan den. allmånna
(duétus choledochus) vattu-gången
vattu-rörer C urethra$ draga fig i fanning
ns, når deröras af något fkarpt gift > men
cke känna et MER EI aggande eller

med 1 RR

a, och tyckes derföre vara utan all kött-
akt at åfven fom man ock aldrig med na-
ed son fäkerhet. kunnat vifa kött-trådar uti denna
SR FOR en. ÖA epson cn. FLÄES

man icke kan förmoda, at nå-

en känner icke en gång ana Ne

Rdr

I O N
+ INN
FY, SN

NN

Å NRA

L a ÅR E TJA ASSR SJ
C LS Åå 4 TRA 2
OM 4 VAIN 4 EON & 3
i KO H SEEN
4 |; jäv F NN I Vä
59 in Vita + oo 4 d - 4 Y. i
RN 20 Me RN RR BRT a Re
f : WRC q VA NE 127 AN Ra
,. LA VS ”N
v ESSEN
j : 3 bi

Håremot hafva mine förfö

öfvertygad om Bid/ans be

'
CH

ti en half-déd hund retas

) halt-död hund retas med
ges den vål icke altid, dock ofta få
at den bringas til minfta vidd, och utdri
net , faftån underlifvet år öpnat. Jag har c
at blåfan, fom med fit vatten var fyld, har af f
Jelf efter déden dragit fig tillamman och bi
VIE fOML nn

| INKA)
KÖR Ad 2 SR OM fv
SEN RR SNS Ng

| ; ar AG ARA EN
— Uterus hos de fyrfotade kreatur år ock re

och har en tydelig matklik rörelfe , fom i cke
fvagare ån tarmarnas, antin gen den lemnas
kroppen eller ock fkiljes derifrån, Det tycke
månniflkan, hvilken til en ftor del förråtttar föd
flen, och drager fig få ftarkt tillamman, at han-
den blifver matt och dofnar på den, fom hjelper
en barn-föderfka. Håraf kommer det, fom bes
kant år, at RuYscH, fom var alt för rådd vid mo-
derkakans utdragande, litade fåkert derpå, at den
fkulle af fig fjelt utdrifvas, oaktadt det drögde

nåoot.

Reteligheten uti partes genitales år vål befi
nerlig och fådan, at de förlåttas uti rörelfe fö
nåmhigaft af de tankar, fom förnöjaSjålen, fåfom
af et aggande. Men at denna rörelfen år af en ge
menfam befkaffenhet med de andra kroppfens
lar, år klart af den refning fom förorfakas af
nets ymnighet, fådens öfverflåd, Spanfka flug
bruk, och dröppels fkarpa våtfka; Det må v
ra med deffe retelfer huru det vil, få år det dock
vilt, at de draga-ådrorna tilfammman Och IE

vid AS HIN FORA > blör

& och ledet Rn fö fetym-
ÄR uti pulsådrorna, tyckes
ok, at penis på en månnifka el-
er. ftyf når den bindes, hvilket
yttra ända (glans penis ) då den
tilbaka dragna förhuden: utides-
År den ringefte anledning, at tro det
lader ymnigare fkulle tilflyta. Få

. Kött-/piror åro retelige; ingen undanta-
les, få vic g år bekant, ikålfva efter dåden,
> draga 4 ymfom tilfamman och blifva å-
rk tta har jag funnit uti tinning-mu-
seln, underlifvets råta mufkel

kallar fterno-coftales, cremafter » fphin-
Dylikt har RoBERT WuHYTT r (n) fett u-
s rynkband, och andre uti andra kött-fpi-
ft a har jag med nöje fötter, fternocotta-
åga den kraft, fedan bröftbenet å år franfkilgt,
de böja. refbenens bråfkor och föra dem inät :
ir och fett at deras retelighet varat långe, ja
ån ease tri Nu fom et kreaturs
te(pi jelfva darra efter döden, fora.
nånt år bekant (0), få kunna de ock lått
ickas ifrån fin hvila til rörelfe', antingen
retar nerven, fom går til mufkeln, eller
fjelfva mufkeln med knif eller gift. Dy
förfök har Herr D. ZIMMERMAN Gjordt,
WARD med oxars kött- -fpiror, W. CROONE
: ke Nn et månnifko-lår, hvilken han ör
G i KR ver-

KOre
å UR de motu mifeul, p, 51. Woedward p,74. I ce, Par-
fons de motu mufe, Pp. 68. W, Croone de motu mufec, Pp,

le 10, Mazini de mech, med, Hughes Barbadosp, 309,

(0) Hielinpr disquit. kar Up 137. B. Lan-

groda. Herr ( har
| håftiga ryckningar,når de red

de. "Uti det förra förföket kom ersö
an,om nerven år hel och har gemenfka
nan, eller om den år affkuren; ty It
len drager en köttfpiro- trå båda ånda
medlerfta delen och Hägpa 4 tvår-böljor g;
i rörelfe författ mufkel. På en groda har jag m
microfcopicke fetta at; blodet drifves utur en ve
kande köttfpira, utan at det likatult behållit
naturliga lopp: "ej eler blifver en fådan
blek hos någor kreatur. Långt för «
anmårkt, at Harvejti rön med et grod-hje
fom bli frer blekt.når det utdrifver blodet, har v
rit orfak til de felaktigheter, fom FO m
| hafva hårvid begått (PI RE i

Denna reteligheten å år ärti då flåtte kärt ro
fådäe. at de afet retande draga fig årfkilliga
gor tilfamman och åter flakna de 3: til defs d
darrandet uphörer, aldeles komma uti hvila.
ta ymfandet uti en verkande kött- fpira befir
"tydeligen uti de råta bukmufklarna, och fterr
coftali, utan at man blifver varfe några tvårti
hvilka HAMBERGER (q) och andre utan all n
våndighet antagit uti hjertat; ty uti de nun
da kött-fpiror åro alla trådarna råta och ligga
devid hvarannan, hvilka dock vsafokn blifva fl

FR & VN

ÅR
— Ögne- ringen, dris, fom tyckes vara underli
är icke retelig, om wden regande. orfaken. år I

RS > NR

ji fans Rowrhör n, 400. Pyk prim, dina ha Ad VV
(9 In EN de cauffa dilat, cordis. = = ARR

| JET (pupilla) dt
i fynees. | Hos én fn Sar

for rna åro Lå len TR uti. dec
tratten åga företråde, och be-
e efter kreaturets död. Uti deras

gm ellan-gårdet förfta rummet,
IHiCt.a ora 4 198, altid funnit, at det
ellen. Aa one. darrar a

TING at det varit reteligt och N
ja ock mer, fedan kreaturet va-
marna redan voro flilla; Dylikt

Tr LIMMERMAN fett (s), och längt
a ar J. ACORB : WEPFER (t) anmärkt, är

it a dragit fig tillamman fedan magen var
Vid denna beråttelfen bör jag dock ic-
it andre kött- fpiror åfven ock hos de
åga varm blod, hafva underftundom
hjertat uphört , at röra fig, hvarpå
suget exempel (u). Merendels år

at mellan-gårdet, hjertat och rar-

nh: retas , eller ock, at bågge de fenare

elva, nar dé frige kört- "fpirog, ar
senher til röreDen 4 vd

re 1 VIL a P. 19. (t)'D De cicut. aquat, Pp 195
kö (u) De RDR dd RE

, Når Mat-frupen retas ofvanföre mellangåre
få drages den nog ögonfkenligen tilfa rg
matklike rörelfe har jag ock tydeli
med och utan retning. Häåraf menar |
tvifvelsmaål åro uplötte, fom en beröm

långefedan anfört emot mat-ftrupens rörel

. Magen år nog retelig, når den röres med gif
få fer man, at likfom en fåhr och ned-trykt r:
löper öfver honom; fker retningen med knif
drager den fig tilfammans vid högra mag-m
nen och annorftådes, Jag har ock fett, at m
i fynnerhet af gift dragit fig tillamman våt
om pylorus, i fkapnad af en cirkel. Stryker
gift på en öpnad mage, få gifver den fkum i
fig och rullar ihop bråddarna likfom tarmarne. At
man icke med Herr ScHwARz må tillågga luften
någon verkan, få har jag fett, at magen, fom lyfte
genom mellan-gårdet, rördes af den matk-like:
relfen, då underlifvet ånnu icke var öpnadt. M
kan ock fe det famma genom den blottade bu
fåcken (peritonzum). Hos en katt och kanid
kar jag funnit at denna rörelfen varat en hel tim-
ma, och uti en ftor råtta har jag fett magens mat
lika rörelfe, når den uti tarmarna uphört.

Det år dock uti magen jag vet ej hvad för en
tröghet, om man jämförer def med tarmarna:
med gift retad grod-mage har icke det ringett
dragit fig tilflamman,. Ofta har jag gifvit in
men allenaft en gång fett den rörelfen, fom
.upkaftning, hvilket fkedde med håftiga och
ta fkakningar, fom tidt och ofta återkommo. En
gang har jag ock fett, at magen dragit [GER |
on FR NN sak al

RE Sö j bi Ne rg :
å de or ofve, fom fmå :
3 Cd PÅ bl TR PER d K fr ”>

ven ock blind-tarmen (c2-
r, uti hvilka den åger någon

ER och STAHL(V)
erne blifvit utdritna, fedan buk-
Spnade och förftörde. Låggerman
et af feber förltoppadt och trögt lif
n viljans tilhjelp och utan-kryftan-
ullenaft retas af et lavement; få
ru fvag de nyares mening år,
fklarna en alt för ftor verkan
Ingen del i en lefvande kropp
I fart 20 fätjnardes fom Oka
hjärtat, hvilket jag 14 gånger
kes få ofta hånda, fom under-
bröftet, at tarmarna derafblit-
n få vål rörelfens qvickhet, fom
åmte andra fkål låmna dock

oer nåttan all retelighet utikroppen, för-
ke hjärtats rörelfe och krafter, fom jag
gångor har fett. Utiicke få törfök har
förelfe varat långre , ån tarmarnas, hvar-
5 SERA RR ERE [Rb RN PE ÄRR BAL AR é

7 exempel anfört uti min dagbok. Of-
e tarmar, fom varit frilla, at å nyo rös
n af luftens köld, eller någon annan
vilken rörelfe efter hand tiltager.
, at den matk-lika rörelfen, fom nåftan
| oc eter

4

Kl

Ån > a FRIA CATE RETEANDORRA NDEDA -

Theor, vite & mort, (w) conf, Oeder p. 5. & J. G

BE br a
Nikg fr da

7 Zimmerman.

LÅ Å

)

A

man genom en. däern
; gift, 1å vilar lig gallan m
ymfom utflyter och åter i
tydeligare lett denna rörelf
hade fått fublimerad .merc
äffkuren tarm ändras på de
ger fig tilbaka, och rullar fi;
ket, få at defs irte fida

lått vid nårliggande faker:
HA Ka Äran dels bråddar Få

fö

För öfrigt å år AN röcell e
; frö at den fvårligen kan rin
hing: i allmånhet är det doc
drager fig tilfamman, når den
den utvidgas, hvilken emol
tilfammandragne delen he

man med gifta rörer en del af
fmalare. och förer den influtn

mare delen up eller ned, blif
och drager fig få noga tilfan
teh tilllutes; når dörtg.
| utvidgade delen af och an
och för er excrementerne ÅF
ER

; Hö en Kanin, fom tf fått gift, h ;

l det ena ftycket af en tarm varit uti: det.

krupit: den utvigdade tarmens del emo

nårmare , fom var, FiMGmonand rann.

de SR ; N

I fynlige, åfven He värt danne
nå Sr marne. draga fig tilfamman.
tur en. en tycker j jag, sat. tarmars
ige: en timme efter underlif=
t jag fett, at mage och tarmar

en Brodas oh men. Bjertats föreslå

Ka VER
dr
Få RF ES

mer Nr til at VN om. ör FSE SR
nåft reteligt, nåmligen om Hjår=
; let år källan til all rörelfe uti
få år det och dertil fkickeligaf t
£ den minfta orfak. Detta kan.
förfök, i fynnerhet på de kalla
vilka det har en ganfka bettåndig, re=
vida öfvertråffar tarmarna uti den
åter til rörelfe kunna upvåckas, De Et

os de kalla djuren, nåmligen: uti 24
mar eler, deras död; men. hos.
r defs rörel e få fart fe ttev
år en allmån grånts för rörelfen un
remenligen (er j jag». at pulfen uti. et
varar Öfver natten, dock fällan I til

norgonen. Det kan ock låct ifrån
våckas til rörelfe af et utvårtes retan-,
Foönal, knit påftrödt falt, och under-
m med varmt v vatten allenaft, fom Wsonz

NR inta dRr I ö Kr VR MIRI LER WA

NS Vv EN é wo ed ST K > ON I
R N & HN vy
+ & >

nb,

om
|

WARD anmärkt (x). Hjert
FTSE TIN, SNR nan AR ÖA a
gångor dragit fig tilfamman når
vit retadt, hvilket jag ock har fett
tat; dock hånder merendels,' at €
förorfakar en kärt rörelfe , fom gemenligetr
fig allenaft på et ftålle, eller ock dår, hvarett re
tandet fkedde; men det båfta fättet,at bringa hje
tat uti rörelfe år, når defs inre fidor retas,
kan erhållas allenaft med blåfande. Det kan
vinnas med alla våta faker, ja med luften, h
ken år låttaft af alt, fom drifves uti hjertats h
heter, och år det lika mycket; antingen man
fprutar vatten uti hjertat , eller blåfer luft in
endera af hol-ådrorna, eller uti RENEE (c
étus thoracicus (y), eller fom nåftan år det fa
ma, om man inblåfer luft uti luftröret, fom genom
luftblåforna kommer til blodet och uti det våns
tra hjertat : detta förfök har allmänt namn afR
BERT Hook, hvilket jag ock ofta har gjort på
ätfkilliga kreatur. Denna retelfe, fom fker inuti
hjertat, åftadkommer et beftåndigare fammandras
pande, ån den retelfen, tom fker utvårtes och gör,
åt det ofta drager fig tilflamman och åter utvida
pas, hvilken rörelfe efter hand blir fvagare.
defs den aldeles uphörer. Ej eller förlorar rete-
ligheten något af denna flågs retelfe, hvilken dock
ker af gift, fom gör den delen nåftan orörlig, fom
det vidkommit. Det år icke lått at fåga, hvilket
del af hela hjertat år mått retelig. Anatomici kafé
va i gemen gifvit det högra örat och hjertkamma:
ren företråde ; men jag har vift, fom jag me
at det högra hjertat har hårutinnan icke någon be:

v

å Mig" k

(2) Li c, p, 52. (y) Wepfer cicut. aquat, p. 297.

oukör” kn fra FAR He

baron

igre rår ud fig és når ga liter ex
er bina od ti riggen är den Sid
] dras 3. hjertat”röres ju quickt
blåfes , fom.år tufende gångor
ej eller å år rörelfen y fom aflufe
Ögare, ån af infprutadt vatted. Altfå
ce mycket den ringa fkilnad, fom år
tung och lått blod håltt fom jag lergrat
et fofter qvickare och fnållåre röres af
Loc ch. lätta blod, å än hos en fullvuxen, ;
og re blod: Ehuruvål fkarphet äcke
Mt. jertar; fom inblåft luft och iriz
ten bevila; få ökar det dock retelighes
kan fes af falts men retandet förhåller
fom fkarpheten; ty den inre fidan af
Ah icke dragit fig tillamman, når ER FRED
ed. rykande faltpeter fpititug” Syre

J

SR

(81

| 1 O: a till någon frås

ar, ; hvarföre hjértat 3 år LER
3; åh de andre. köttfpiror, få kan man fvårs i
i derpå fvara: Nerverna åto der icke Here, ån. '
ritådes, och fnarare mindre, ån uti ögats mu-=
WuHYTTS gifsning å arv at hjertats nerver äs
Mi r kånfla och i följe deraf är retnide ed i låttas
a). Men hvarutaf har då jer tat en få karp käns:
monne deraf; at defs nerver åro mer räkiie och
defs infra fidör? Anatorhien gifver Kårure
cken uplyfring , Om than ej vil anföra det
a rételiga hjert-örat, fom år iog tunt. För min

jag icke ogilla denna orfak för ock förs
slarar armarnas reteliga i natur; hvilka å äro ganika
SENT H

hs aj AR | | .rCtes.
ARS å mm vå V EN 8 NN Å

MAS .

KT 2) mn Cotarcnt, S Societ, Kg, Götling. Vv FM OM 315;

FN

ligt: oäkket de uf & nerver. Hua mycket
nervernas nakenhet bidrager til: at gör a ser
kåndla, finner man lått af vattu-röret och blåfar Ya
få ofta den Aemmen felas, hvarmed deras inre fi=
da år öfverdragen; och åfven af fjelfva tarmar
hvilkas fammets hinna (1 villofa tunica) gifver bl
ifrån fig, når flemmen år bårtfråten. - Men A
tomien vifar fvarligen denna nervernas nakenl
fom ej utan möda kan vifarde ftora nerv-grenat ,
fom gå ul hjertat.. För öfrigt. har Ålen iblar id:
alla djur vift minfta rerelighet, få vål til hjärt

| fom mutfklar.
Af alla dé förlök ; fom hål. plitvit anförde,
man lått finna, at intet uti kroppen mer år ret
ligt, ån en kött-tråd, fom få åger denna egen-
fkap, at den af ink vidrörände ftråfvar til at
blifva kårtare. Det år ock klart, at retelighe- |
ten år ftarkaft uti de delar, fom höra til lifvet; ty
når de andre kött-fpiror redan uphört at röra fig Ey
få behåller mellan-gårdet , når det ånnu år helt,
en benågenhet til rörelfe. Når detta hvilar, få
.åro mage och tarmar ånnu retelige, och aldraGf .
kan hjärtat uti rörelfe förfåttas. Alt detta tycke s
vä den båfta fkillnad emellan de verktyg, fom
höra til lifvet, (organa vitalia) och til viljan
(organa voluntaria); > nämligen et ringare natur=
ligt retande år tilråckeligt för de delar, fom måf
äro retelige , då tvårtom i de tröge dela

fåttas uti rörelfe, om ej viljan kommer der
eller en ganfka ftark förelle. fom år mycker ftår
re, ån den naturliga; ty når en fådan komn
dertil, 13 år det bekant, at åfven de kött-fpir
föm lyda under viljan, haftigt bringas uti rörelfe, |
hvilket man kallar ckning Caonvälgol

i i
3 ANTA

Vg &

f V 3 N

OR NR på Ren öm Hl
få retelig, ar I Kropp röres. af
Nemige d juren, hvars k Krop>
nfta' (badis a äro ganfkare-
lågger hårtil, at hjertats rörel-
fe Körer, och 5 den å nyo börjas ,
icke rrumhöos ENA trad. Bats
ger at ca fber år mindre retelig hos en
IC yngre td efter. fom. den år
Sn C. ÖN Kabe on ik Hä |
Ng : a fl
u 1m en kå jt tråd beftår ag dölén ller lim;
12 jar ir, få kan der frågas, antingen har
eten fir f fåte uti limmet, elleruti jord!
2? Det å år aber at den fittér uti limmet;
om det haren enågenher. ar "draga fig tils
IS, Når det utfpånnes, då tvårtom
alla kroppar aldramintt återtager fin
na och å är fpröd, at defs fmå: delar, fom
ro från hyarannan fkildeé,,; ické åter: för
til kan i man och lågga ; at de yng
flå af mer lim ån jord ; .men deffe åro
ge, fom at pulsfens. sg bevifess;
gar SR Ior. uti et fofteryd elljåneat börs
ÖN bl.a (OR RANK NAR

q väga

FORNE SKE PSONSSS
Vv

Bemer in bddertd: Oeder P. 7. SN
? De princip, anim, Pp. 34. ENE 2

dentor=

—-

Nod

når defs delar åro föndrade ifrån kroppen , hj ärtag

got ahnat fått dem betagne. - Intet år allmånn
re, ån at fe, det hjärtat och kött-fpirorna på e
groda förblifva retelige, fedan rygg-mårgen(:
dulla fpinalis). och tillika hufvudet åro affkurne.
Pået fint fått föker WHYTT (d) it göra MO

/ i 4

(1 p. 3675 389; ci

Rd

a och menar, ; aokrdlnrer har å ånnu lif,
yckes någon ftund varit dédt; hvarpå han
excmr flärd lagg es månnifkor svd

rip r jäkla vi fedan det år af
, och åfven fom det år otv fvelaktigt, at
känfla föres til fjälen, eller at hon kan be-
det någon rörelfe fkal fke, når nerverna åro'
irde eller bundne, få år det ock bj troligt, |
e eligheten hårrörer af fjälen, hålft” fom sad
ver 'quar, fedan antingen hufvudet år athug=.
eller någon. kropfens del förlorat gementfka -
I £jälen; förmedelft nervens bindande och af-
ande. Detta år få klart, at det icke vore nö=
sar anföra hjärtat, fom nogfamt vifar, detre-
gheten hva irken” u kommer at någon fjålens
kåntla,; eller tt ftyres'af hennes vilja. Jag fer altfå -
at våre vederdelomån antaga en ting, fom ftrider
emot deras gifna befkrifning, nåmligen at uti den.
fkal vara en kånfla, fom icke kånner, och at
val vara en viljans verkan, hvaraf den: icke j
oc hvilket den icke wo ändra se oo
Vär KODA ella RN DER
då fon hindrar, at vi iver kunne: fås |
et rét vent sabgeg är:den limmets egenfkap uti
sturs kört-tråd, VORE h wilken det dras

öd ke rar: nödigt at föka någon grund»
fom man ficke ”ånnu kan gifva någon

oilti AIN til den dragande kraften och t tyngden |
uti c opp (gravitas)? orfaken år phyf icalifk,
1 Meg fven uti den inra konitbyggnaden: förbors
.gad, och finnes:genom Ol a fom äro nog ty-
GE 3 NN

7N
- Y br

X " , 0

| N å ” +) y K |G i

AN RA Ma AN fö». ör a N SA I
SK KH ; Lå KN | AN ee 4

där gC. tilativifa ed Fal 12, men åro al
ve til at. utröna. orfaken uti I
den. . ; ög Fv ” öv torr LÅ 3

> Bueljå bien håmmas genom
tel. itteltad:;: men tv fynnerhet h Se
kreatur af ingifven. Wallmoge-faft ('opiu
har fett, äfven fom den berömde: Herr ÄBR/ |
Kaav BoERHAAVE(C), at magens och tar |
malklika rörelfe: deraf uphört, likfom dena
fjelft ge ftanna ock icke af: någonsbtnihg' ;
upvåckes. På en Kart har jag dock fett, at d
varit.öfrig, Samma gift dåmpar ock ng
relfe. Ja.jag har ock fett, av Wa >faft,.
var gifvit en Groda, har förtagit c den; mafk-
rörelfen. och tarmarnas: reteliga egentka > famt
nervernas kraft at upvåcka ryckning gar; dock har
jag icke funnit det; fom; Roger rn anv Je
äm ar det bånnäiar Jeger 000 Nr NV
ISA RAR UR N I

Nu u åa fåten någre Borölkåd Mån hafva fl fa
vit, y at Reteligheten år en hy kroppfens egenfk
och tillagt mig den hedefn, fom fkulle jag förft
Uupfunnit denna” en lefvande kropps hi i

wufvudfakeli=
ga förmögenhet ; och fom andre tvårtom hafva?
ment, at denna låran år hvarkenmny eller grundad,
fikar jag: för: vn aktat, at någ tt bifog:
hiftorien deraf. Någrev mörke famt hår o
ahigljelft förekomrmande.rén hafva
bigger R åvat darrningen uti etvaffkurit kö
varit obekant för V ir a1r1vs: Det finn erjag de
ar SR key icke! hafva ge a got I förlök xi

F Ne KJ lya vad ER ses skald TG ulna sl d
> 1) Pag. 371 372. od NM

ISCUS NON (8 upfinnare en

;raft, fom har. fit fåte uti eå-kroj rnas
(elementa) , har förft brukat, få vida:
inna, det akllln Retelig 1 ar
nför spå der h han fkulle vila, at denna
ommer utan känfla, och at köttet på
vur rager' Be tilfamman af fkarpa och 4
våtfkor, famt at det.naturliga begrep-”
ten ftråkte fig fåledes få pr Ned å

orné uti månnifkans Kropp vor

4 Wi -leh icke" förgåtit en a ör
ände Pilkbgber Gti sht en Borr: y'
har sept SKOR

ka Sä GL kr PR

WURENTIVS BELI Irbe baibök fkrifvit om
den Naturliga fammandragningen, och förmedelft:
en Nfechanilk förklaring vift, huru fom den ik: pe
ty eller en våtfka at Rivad flag den vara må,
befinnes uti kört-tråden, fördes til defs yta,
eligen utkäftades af nu nåmda faniman=:
vv i Med åggande : (vå ffimulus ) har JANE fr
darat mull klarnas fammandragni blo? 3
igare omlopp, Rss on Hg Mae
| evatuationer ; > men inga förfök har

med hv. vag uh vämde kraft ön:

he äg ER KE RR An

Tä er SINA nn a

e ventric a & inteftinis. Cap. Cap. VIL ( få (hj h) De f (ir
pufeula Kin. tyvär MINOR (i jDe 2 dnm

" Skosharsfinfarend 4 jelfva. -mufkeln, til hvilken

utan nagon nerv och räcker fig vidare, ån nerv=

dåd år utgifven af HoLLwaAY, anfört förföksfom

filter döden år öfrig. ALEXANDER STUART

och de | and än oer fig tilfammans
knar, utan all tilh jelp af nerverna, han ba
fett, at en kött-trå fom aflkåres es, dråger fr
Jdamman, och. der utan. d Jålennr emenfkap
kånfla. Fr - en sd

Ifrån den Pra har, STARK okerföljare
ket yrkat på delarnas ftyrka(tonus), eller d
turliga kött-trådar nas fammandra PRINS > ht
de dock hafva tillagt fjälen och icke me
förfök bekråftat , saa fom dei gen
fynnerligen ud t lig. om. Anatomien. -

SR

+ RN
ji Rs Pere ( k). har vål erkånt. song
ighet och förborgade benågenhet til rörelfes
2 om han ledde all kött-fpirornas. kraft. ifrån n er»
verne , har han ej nog inlett, atorfaken til rörel-

nerven förer [ jälens befallning (1) förökar ochup-
lifvar. defs fammandragning, hvilket dock kan fke

fyftemer, håltt fom de minfta Infecter åro reteliz
tv hvilka icke en gang hafva, hufvud, -JoHAN
V

OODWARD har uti tilökningen >; fom efter def

icke åro at förakta, om; den reteligheten, hvilken

har fert mycket nyttigt, och. -århindrat, / at
kött-trå, fom år fkild ifran nerven, behåller
retclighet. ie ry os ro
«- Håroch der har jag fett årfkilligt. 4om til
ligt vis kuonat andragas om stega fak ; yr tilsj ”

a PEN

ä - ee FS LPEOE

hn gär:

| (k) Infit, rei Mala n, 1. 187: On | so
mufcu sul. P. 3. G | Jå di

edueindd at ifr peut nin Låro
ref 1 Comment. BoreErRH; + sip Alt-
stag Fiaf SÖNn orfak; fom vicke hårrörer
en orna eller af hbjernan , fom är ox
d ati ti fjelfoa hjärtats byggnad.(1 )
nt La (ERS :
rd yifftrof F jag, ar en kött-tråd | utiet
fom sörvana , eger fig til amman , bvaruti

bet fkiljes tråd uti enört (0), och
en daft Får so vn at vh verkty 2983

jag örttevesi sen vilt er oe
, och uti det andra uplaget (q)

8 ånnu tyd "ligare, i anledning af mina för-
sätagie.oh kött-tråds reteliga kraft, i det jag
fagt, at den hafver rum uran nerver. Jag

ville, atide föm detta icke medgifva, vifte mig
afhvad för enckr ang I här

Ukröpps egenfkap denna kraften här=
n har jag faken angripit med
iga förlök på lefvande kreatur, och gjort
atfer, fom jag nd svygrien ng åran a at

far WT SEMA
; Jet har, ve Möre and PAN at ;Jösber bt
ORTER (r) och FREDRICH WINTER, hafva
ftan på famma tid fkrifvit mycket, fom hörer til
7 Der fenare af deffe berömde Mån
Om vifsbeten i Låkare-konften (s)
Me i månnifkans kropp til en aggan=
Ött-tr ådens. SOANBhet, Hår och

i der.
187. not, i. oj P. 856 "T. IV. a. 17430
My 113. Pp. 51 (4) HM 408. P. Kr

(0 Im exercit, dé. motu vitali, () EIRNNE 1246. fol,

der ERE on Big deffa a in. Mångå för

fök har: BoOERHAAVENS Syfter sedan Elerr AN

BRAHAM KAAV (t): anftålt , fommnåftan m d mig
haft famma åndamål: AD yli gen. erg

få lön id ph ik all ören & rs pe på
det-fåttet, &t f£ jålen, fkulle: känna derina' rerélfen.
och bjuda tilat befria fig ifrån den deraf följande
befvårliga.kånflan; genom en upvåkt: famman-=x
dragning. Han ar ingen billig domare;fom mig tyc=:
kes> ty han nåmner, mig och andre få ofta han vil.
tarllag och låmnat. mig onåmd, få å ofta han be-:
tjenar fig af min mening. På några kreatur har
i han, til at bekråfra fin mening, anftålt några:
fi, dock icke nog ofta uprepade förfök ak hvil='
ka. lj a åro seriigr: gen Fra NEPSE LENO
Tvånne vå bikei plan Mer Jo $-Svåkn FN
ARR: oc hk. biöbe GEORG CHRISTIAN ÖEDER
hafva gått den råtta vågen tilat utforfka denna:
den förnåmfta kröppfens egenfkap3 bågge hafva:
"den: famma förklarat utan. någon nyttig a orfaks
gifvande , lika fom mani Våra "tider .gjore-m H
Åttraction. |

"DE tA METRIÉ Ger här anfört en ny f å =.
enhet af en lefvande kropp, hvilken han lagt til
rund uti fit Syftem. , hvarmed han budit: i at.
öfverånda kafta fö (ble ”andeliga våfende. Han har
ock tilignat fig - upfinnandet af denna förmögen-
hyten, utan” at anföra några d fs egna "rön eller.
ue valg ' Han'fkal hafva he mina förfök af en man
(VS SRA ” ) ; ; ve k 1 me ra 4
(DI De impetum FS Hipp. : ÖN. fivial rotions,
E inb; 1751. 8. (Xx) Uhomme machine m 18: Bas RN

Hö satan or RM vig
fälad k &

gr ne oe

; ärr "Mon mine Förlök « pg i;
om lått ; ty om de delar; behålla fin -
m Alate (kilde ifrån kroppen, och i
ikna > ifrån fjälens vålde: äbres
it fåte alleftådes ver en 0ö0a 4 1

tj mkr I eåle reteli beten. vara någor,
u > årfkildt ifrån: tjälen sj; få,at reteligheten år
ken at fjälén, ej eller at pr let, hv:

a kalle retelighet. vänd opåb, bebel

E <
= RA Fa

Äg a TNT sd ågr kd ; 4 ARRANGERA ENE AG ARE NE ERE SR TR HR
SEO JAN er IX RA UN ; bl hel h 4 War d 4 SS :
få cd FU SE KEEL SR EE nt KR ” &
| p ARR AA FISK fsk Rn era > IN PR
AA Nåd z | 7 N j 4 ji j dd a b b
RALD URLANDER.
po 5 Por I - Jå å er j
FER ER ESR SR Ag fö HÖNSEN 4 ;
ENN LO VG / ad jr Lv K VN 4 $ ,
FÖR SE vklg : ig HN CRY Ed fi.

| fre och förfvarlig. Mäta fordrasöl
sat Y. le
kyp

dy - CM Hg

et nu Ibruköliga fått, e går dermed AG |
c eller gement fvart,. kokas godfet
Årg -trå, Smack och mera FR fö
. edan efter hand i-fanr n-
at ge ( för dels emellan flåndig!
Ko räd nat kokas godlet förtt Plans
n , fedan kokas. det ut. med

ER fört Nr Mjäfär gad; på NY

ing: ; SE ått > NR bru=
kas nh del kunna at Ky irvea och Tygerické
må blifva få hårt handterade > fom det fker i den
vanliga Svarta far ShA gr åögend icke får få lätt
yet fom Cattor-fv aut; FÖRR jen LL 06 VS i

s

; Efter der in va äg fåt ond brukas tät det
Häller tas. unkoknilgj altid Byb-bellag allenf t
np ligg Krapp tals UKN | 4

vAt br uka Mjölon-ris: 1 den gemen i a
år. of kunnigt: men at d

6. Med Mjölon- ris allena båfta Caftor-fvare
fån får gas, 3 år hittils obekant. / far ;

fvårtan, |

NÅ Bil hölan ocren övetktndig fvår tag ke
innan kärt bleknar. och för SE-VANE ut3 3 men
Mjölon-rifer” ger€ en "beftåndig frårta. MAN

SANMER RS ; fören
iw DG Hlåskolier kodimik utifrånsg Mjölon-rif £
finnes i Riket til öfverflöd, och år der farama, fom
til Angland kommer fra an Velt-Indien i under namn
af Jakas-Hapuk. Se Börs VioggnER | -Acad. and
för ä år 1743» Pågt 298. vide I A

Å

ÖRE 4
NR

9: Til NÄR RA med Bliholz 9
burger Vitriol brukas; men m d Mjölon-ris-be-
höfves ej annat ån Dif | Vitrio » Sådan fom Korea
mer från bruket. SR MR p

Uro. Svart el Bli-holz 4 rått tvärt: at fköålja
eller göra rent, at det ju merendels fmutfar och
fårgar ifrån fig; men med Mjölon-ris fårgadt fker j
fkölgningen både lått och vål, och SON lands
Ag på långt når icke få hårdt. RSA

100 yng Yle gods, Wan FANA år blåat
ftal, afkokas .med 16 8. Svenfk Dylta
OC ch 8 0. hvit Vintten i 2 timmar. >
dra dagen fköljes det > fåfom efter Alune-
ring eller vanlig afkokning: 150 . tårkadt och
något fönderkackadt Mjölon-ris kokas isrent vat-
te tvånne timmar, då det tages t up utur foppan,
fvaruti fedan litet Krapp, få mycket fom vanli-
jen brukas i Gaftor fvart, lågges FAR med gt go
p och kokas 14 eller 12 imma, hvarpå d det ta:
ges Ra. ivalas. och fkåljes. HÖ (RN AN
ra, Det bör -mårkas, at alt Mjdloo-rifet icke
; lika kraftigt 3 derföre torde ibland mera bes
höfvas. Skulle fåledes för litet vara tiltagit, årder
låtteligen hulpit, då man under kokningen fyller
pannan med: mera Mjölon-ris' or pay 1: Ttållet för
rent vatten; men år Mjölon-ri ot fullkomligen
godt och kraftigt, få bör man fe noga til, at ej
tages för mycket; ty då faller. färgen ät. den base

rag BiAR på Väder då jäfvetr. Jilvål let) åro
vål grn, år båft ar hämta Mjölon=rifet. + 00

? i Må per fpådafte, hyars quiftar å ännu äro ogrön-
aktige, er mindre tårg 3; det mera vuxne år båts=
tre och åro de tjockafte ftammarne iécke' tjån=

lig ; CP a framt de icke fkulle malas fåfom Sumack ,
vilket. hår 1 landet vore onödig koftnad, hvareft
ort Öfverflöd år på denna våxten. =

JE ” a &<
M Ae OR ISA AVI AN

i H i äv rkningen bör fke få varfämt, at löfven
likafullt behålla fin gröna firg> bonarsehlig ej

Mjölon-rifet. cd AN AR od
ooo : | ; s a k Öm

Sraptbärd Fö i

C KASTNER. RN
IG 1: år man fmedöle. liniers och dd fs t
IQ fing föker någon obekant längd, kan
NF man låtteligen begå någor felifj clfva af
måtningen hvarigenom: man. 13 årtes. vofåke
om den fökta långdens råtta ftörlek. Och fom li?
njer; kunna måtas bag : nogåre ån vinklar: få
har man förnåmligaft at betraktade fel, fom up:
rinna af de fifta, Öm åenaå/. Tidvis! Aberrationis
finnes något uti Herr BouGuers Figure de la Ters
re, och Herr MaARINoNIs Verk de Re Ichnographicas
men iom delfe lårdas arbeten å åro författade efter
Synthetifk reethod, få har jag den åran' öfverlåms
na Kongl. Academien ke chbyge cd veg utråknin-
gr 1 SER ängar. sken TRO

: &
»”r$, . j j a j rv
"Un IA 5 fd SK je
RLJ 4” Pr NAR SR
sel dd Probl. 130005 6 VA
Hp Lä OA KI RS
STR TSGEE TA OLEN ör

Når ti tvånne ef dör. 0.4 CB, Tab. IV. fö. i
en triangel, ; tillika med den derotlan Vägde
vinkeln ACB, åro gifna; at finna den tredje å
ABs och de Sfrig e vinklarne CAB och CBA

vd KON

AR

Om man kallar fidorne Ac =2, BC= by ök
| vinken ACB finus= 2: den obekanta dö 1-
an

Wu

. Apr. Maj. Jun, vg

dan AR finus Z—.x och finus igt fåår
rg ÖR xp bu KREON yr

fe Vidare å år yp Vr gg Pruage >
HINES 2007; derförevar "ev
4.

& pv 1 y? +b Vis > eller sx
kr 4 ad EN
n(eby2p) = =E ap Vicke Pa nane

FÄR
0.

J j i JR
är åk ya + bi—20by ip. 5 Likaledeg
1 ; Bay ab vip. ra RR
Se ; 3
Pp ih |
| PRE ESSEN RARE
h gå AE REA VI-—p?,

Eö ; j i i | — | Kd i JR
4Rm. Emedan y1i—p? år cofinus 4 för C, den

man kan fåtta = 4, hvadan z — Varb —20bg3,
få måtte mårkas ; at cofinus af en förre båge, ån
9” og ader-år negativ, fåfom uti följande SN

"Om C=108 lego NR rag SAR
LS blir 4=—0, 3150490,
i; ab= 4359 ha 6 AR
bg GAN 1463.
ög Ba 117353» 1463.

Åk:
u

dragning, 'har jag brukat” Buchneri

. : i
ARSA Prol ol. Yr RR oe NONE Sd

| psi för blir för åndrad. SR anse

åfven fom z år de

| Ha da = FÅ 1 der nogalle: b än i ar

fom, man lårer finna. geno m T : ig
råkning. At fpara mödan vid q

NY Nk cuborum Lå radices RR Mt : i

Om man I ftållet för den HYRåL äl c
ulle taga en annan, iom är mycket litet fkild i
från den förra > at vg hurd mycker fi 1 ati z ders

u

1 RR LÖ a 1 rä Kd är i rs i

;/Isår dd Or iktiga fidan vara nord vå dona] j
riktiga vinkelens: finus — prdp , dels cofinus= —-4-+dqy
en riktiga fidan AB, py "uinus och
7, cofinus tör dén riktiga vinkeln C. Sinus för den
lilla vinkeln, fom år” fkilnac en imellan den rikti CM
sök RR 6. Märes ÖRE fMlade. VARE

ph

i tag =4 ; 2abgy
22d2 fd Ag ÄR roa jet
gen bekanta methods ferterum, at SÅ

ab a ip?

sdz= Jä då Raa + ddö.s ot näs I
d EN ' 2 ;

bo a

rn når bg är dd liten TG för tta leden a na

äv + vr i vn q VV X ju

ae ; ib 4 ; . (KS Dettå

/

Fa 3
r bc BR
CN AR

ENG OR TIO VE BIE ROMA DI AM. 1 SNR MO
SE
Når valbnkaken göres. med, Lose
måtte m man taga i akt, at radien å år hår antagen =,
hvars Logarich m0; sOchföom Logarith-
aHorne fått ca radiensdogar. — > 10, få måtte
hvarje Lo; Föreg nu jen vi tage utur
aj draga L sgatithmen för "Semidiametro
lari "103 och föålj teligen;, efter vi hafve
Lika ithibos fnvtäm; tämligen Ip och le,
infka fumman med leg bilngas alt

| råd li IIS Jå
sted Or ihdd-bebåller fänpad vbn iför

ÅR

en le exemplet» och ana at BN Mader É

4 T
för DD

Färsk
få

p a

If 10824 9, 9772 dog ER
(ÖR ON MÅ. [626960 or Co ? ä Kid a
20 E20,7783048 FN

Ry
i fan t PÄNE
4 ö il FK
J å
L ir
i.
LÅ

FORE

+”

töligen 2820, of f42 ög nygnin lång ål

KA or o$ INR" FUM FEN Li NG 10 -

st. Om jag föker' hela”

VR å ja nada
i fäller för g + | HÅ gg
hvilket, gifv ver, dö

ver R mö

förra. 4 Nta ”.; anda
MR

m anm grn enn
Na

| fö vå GR kps

AR 108 24, få 2 an

dan z då PE RR SE

Coroll. ÖMT

R

mA

AR MIG oh nen. SoA

> delar a aFde antagna enheter,

eg

RÅR at råk Sn

vå äl fom
SCR :

Vv

6 Sifta Logarithmen förde gifver aberratione

NOA dö - a ERNST

KR Ag stök &

; genom dels vår va Er

IT

da Ce

SEN Var

FPA å fer Md I NV
sö Pl bn ARV Ge rg MA or AR ; od
ajg SR RR PR GA / +
EN frä LA RI FED. Ön
—— + ;

lo öser 1 of 8003 f fåse
” vt VN SER ” | röd He "10800 0

obe
i ftållet "öre; fame? 20
MA SRS ipren

ke il

a
Än Cå

- ' | och S
Å Fe Fm
«tlf ÖA 4 ” N

ind. köl NY

mr SENARE
Byl BANT
ärlrrott Så |

lid SKY STIA:

l
Nät
a Ed NM

Ng AK MN fr N

i& I 3
Le ä N 9
i IR / Bv 3 Sd
4 05
f NN

| Fig. 2. .åro

Id Na öring 4 per a finria

» ena; utr hvilken då en gifven |
| I TA vin-

TT Vv
4
” id N X 2
| Ny
7 Ä
29 . N
UFAR en
. Å

Nu :

ONA
ALS ) -

5

sanfesjämvålför mycket liten, få kanden ock
ut, då BCA=R 44. Hvadan CBA 2= BCA

dra å inl aldraininft: NN a hn är UR je Förr . ora

fom vinkeln. BCE, och fåledestMF råka 4 B-uti

få åro 'deffe vinklar uti et och famma cirkold

man låmnar vinkeln CB M, fom år oåndeligen liten,

ker långden AB,ytil hvilkens ena: nda AA man kat

AC =AB: hvilket å ärnås, om man fkrider få lånet
f Och ehuruvål plafens 2 Ber fom "infkrån

viskel BCE fälls, defs1 fub tenfa B

ER Mp rd a AR VON NNE iv HN br

Om man tager P in Vötv Mond nt eliget mårint
c, fammanbinder puntterne AM jön gör vin-
keln BMF=BCÉ, få måtte vinkeln BMÉ ex nas
tura minimi; Hale famma Subtenfa på Järte AB,

puncten £. Men emedan nu BCE — BME od

fegment; hvars ' bas år BE; och fåledes BCME
en fyrkant infkrifven: uti en cirkel; hvadan
CBE+ CME=2R Chvareft R bet syderen råt vin»
kel) eller CBA + CMB + BCE => R, eller
CBA+2R — BCM-—CBM + BCE = =2R, det
år, CBA+BCE-=BCA+ CBM, eller SE
28—A—BCA+ BCE BCA +CBM; det å

AR = + BCE bg CBI , fönsn BOÅ A Och når

fåblir BOCA-R—3A-— 2 BCE. Men fom BCÉ

OR CA= BA ; hö a Få

Coroll: -O'ra' man 4 forn EAA Kör fö-

komma, men icke til den andra B3 få måtte
den åndan' Stånd-linien AC och Hrklarne A, c
förft måtas. Hår år altfå' et begångit feli vinkelns
A afmåtande af minfta påfölgd uti det fökta

flåndets AB determinerahnde , Om man tagel

fram på:linien AC, at: vinkeln ACB=R—4A
ker

y ” nyt
År

FONT ÅR
AN "för "den föl | a vin dT ns .

ir YT ra

| Lä bre osa ök
.eher f

Are SM fin: na en Oo
4 ON AT

Sffr RR

ns ingendera ånda r

tas vinklarne ZCD, CD;

linien MN fel af hyil
Ning fökas fört p
tilbjelp linien

oo i ” Å
ön: ealabli

|
a

are

be; Logh

hv varelt famma. ; al ad
divilarsveker Nn ut I

ue

FER + Og sttltenol a a

aldeles onådigs med

FE
;
RR
ST
=

är.

RR

antingen radien åra ell
SNR + fö ba | ;
| ey a AR ;

+. Om denna "operationen
qvåml sare ån den vanliga |
ningen, lämnar Jag den

göra 6 ig der i RN fd mödan a i d då

et haga RER pr SR > gra
4 LR na

vv
t

|

än MET gg

1 -

”A fu é Åd ; 5; ;
| Eh ÄRR AE KR By : ; Ön st väll av
FEYTNET NL SN då JV Da dr rd de Rv Bund Åren An
W& ig NEN : BE mar FÖRS REN HER jer) vs ön id NS ; ägt ; ju (OA
CRS Jet ssk TR SR KE: 6 3 ol KA : 0
SR MA |

RNegen ae

ja

ET Ad : 3
| Så ON ST END RER

3 Å ; ak , TAG
dn klå SA 5 ; ; dög « Bo v p B
RE fog vg Yeonmare ade Moe IS NR FER i I jog nh öv RR Fa )
or dyna year Na
push ÖH NK

rY SÅ
, i ” | ; hs &
ee SR ÖN (SE Ja MN

by RAR ön AE NM

MES. SEN ” i
vh
; : É É Lå KN
ME a ukad., 9
AT 5 | MEN ;
a ia fr gl Sä Has NOR al SPN sie 0 NE a
Meta hå + N 4 Me pöl ot
GÅR År ov Vv fan a EA ” pt
NA I

Ma

Nä lg kun ar KORT KR

FR vw NY K La ES a
CM EN
qv SL
I NS |
” VE : Cå g p Å
>
,
, -

ER ENA
Å ID - Å z

”hosäbdek van?

Hov edan” Ele&ricitetens Härmoig fårk

Up Sen OH, Av Ng
Sr fa side WD

p 4 4 a AV a
iF
Sn DM

och på famma fårt: inbåmtar andra

LO KR re $

pan bön

VR

I LINDHUL TT.

nd CS
ora LåRr iv ET i iv gh

S we card Se 3 H FÅ HE LADEE Vv NESSER PA
NSF het TAS IAN få 20009 /
a | a . Fa SM RR N Ft, fr a ; T '

NV

=S

NL

KR

Y NEN od
LR i
ka ir

bit NG
Å PER NN

4
Lö

NN ; kol 1008

ock lärts Silkés r våfverier, (dan
dåteker och fård ighet::; Sing
ieddelat andra ganfka. Ar gen

V at A. BLEK igenom, arh n
dra rört munnen och tungan. /Den-

har han dock ej varit tilfreds- med;
amma förmoner,; fom han mårkt

; GR FSL rn É hon.

en 4 Ng hå H p jr a a g PR

+»

fåger ock mn immelig en re

emot dag rr ARE om.

CI hörd

Ätteiteren å enc
OE frar sng oe br Puk

AV TTT FEL OG fn KO HÖNRGE Ta
årg i Jan. GALET vå AR han och vånde efg
når en n liten: hund

ara SNART g åk 0 4 RSS Y DE a 2 n SS ÖS
i f å 7 br X
a mn 0 Är É JE ; ÅN
ög . IN Fr da JR fl ro BF
Va

EVA TN SE JK AR ÅN VE er fö +å
ab LMartis; "började kål at-höra; når man talt fd
vid våntftra $ratiyrochydet få nog ns van kårt

erpa I:begy hite-ar: Kreon Undet
mity ar hän Hört måbörländ da vå uppå ä et vet år
ti NÖratst faft ånnucicke: 1tö re FN ra Han s

RE BA
Orr RE re DE
EESNANS SG Så

HHC Uber Ae Är ;Bå ae
vigtrord; fom han ecjfhöre ört ll
frraxomed solon a da

rage vi

Din rpm OH vär Å Mouse irkorå Idt fig
bakom ryggen på a och. talt vid örat; pi
- i | FÖRE nad

/

1753 Apr. "Maj. Jap. = 139

Jäger Han”icke fkulle kunna” fer uppa råufRen ,
géh 3 utan ät höra ns få bio efter.” R "py DAR
sie BANER RO KE kål VR 2aba 2
4 Eh hederlig Nekris Bow; fom år på Refit artonde
åldersår, har alt ifrån födelfen icke gifvit något

Vidire tecken itrån fö til hörfel j ån at han ibland
hört "ljudet af döda ting”; fäfom mufgque och dy”
nkt; men når nåpön ropat /öch talt Hårt märks
tes aldrig på honom, at han hördes Kvilkent -

Ycka FRENARG honom ifrån” at låra tala.” pe SMIDE
bör bl oa mil

of Blef fan viklile blick: a je högra SSåts

bonskl FREE DDR rådrågndedsr 7 : 3 å
R 11752, fom, .å Ö pnade ådren, på: tinnin en: ock
spe fötterna, a 0 ng lade Spanfk. inftlb tyg
br Hårefter begynte den fjuka at höra litet

ANN [kofrals: och; vid vifla väslenkukn T

2753. Den 3 April baxmn an Ad Elc&ris
citeten. Kändes da vid fit namn; här man ropar
de det hårdt och hafligt , och; kunde fåga, Sirå

mamma, Söta Fars, Maja Lila, Gabrielach Samme,
tillika med 2 eller-3/ andra ord. deny han: de
ke förftod. eller kunde: av Hk SA ratt. Under fort»
farandet - med, ibleckisitöken har. man funnits.at
hörflen mårkeligen; -tiltagit få at han geriom;'en
jämn, och uppå artigt (a att inrättad öfning, hun-
nit 1a vida, at han gärna. frågar efter "namnet på
alla faker, och kan nu fåga efter alla ord, med
mer och mindre: tydelighet, alt .efter-fom, arden
åro fvåra til at nåmna. Man måtte likvål ännu ta-

la hårdt vid örat, om han kal vål kunpa höra det
och föga Gitek.so vise ber

Få ? dj JEN 6
: >
SÖN Nn i
RETA r si

år eg. år garner, fig sger åf född,
KÖR icke. SA låra -” ös 0 ång r förå,

ja n i po nn bärs ctr ing 3 i Yr 8 A icke eller en 4

vånd- cur. ftod at Vå0Ntd ria: börjar e med. |

&riciteten' den 15 Maji och hörer redan. ståsen |

båttre, efter. ändan beråttelfe', £ om fråndigt |
år hos honom; men här. "mycket fvåre at fåga
efter. vt pen boett ät yttl Syn ;

ftatd deffe:s åro ånnu 206; fonY FA in fådela

a Näe fon ken ståtlig ;

é bh | 13 år SAVA

för. et Ösd änka få fvår
hufvudet, at hon föll fåfomsädd til fa
Rraxt deruppå starka Frorsr es rd AN ak ch f öre
lorade dagen derefter hörflen: 'helt'och' hållit. Hon ÅR
har alt fedän icke kunnat höra mer; ån blotta”ljus -
det, når man ropat eller talt hårdt vi d (ömse visa v
efter Ble&ricitetens brukande;hörer hon nu, 2 fy
nerhét dem ' Kon: vant fig vid; joch f vara I yn aft c
iekertala 0 Sn dr med en frifk.
0 JR EA in We ( ås - 4 dn ag dj NE Vr Ska

Dr

-” i é
a ARN 0
AS Sn
> - jon 4 Re
33 i :
- r
EE RES TE a NR -
SA EA SA ERE RSA a

år år 193 Sy öl då blef yckeligen:botad; 1 4 3
bs lea rit gl Då Mr! den fammr
åter Red mycken håftighet,.. "och "har varat alt

af s

-

N
VA

ioön går ud ftarktaf-
La a ? SVÄLT a I

ig ifrån Södermanland; orrtd ås å så
få vidd hon, ar det hög:

mårk ra knået blef vd
Koike Vi NGA rg ohete: uroden

sjöd

(or RR er villé ödja på «Ut
refte hon hårifrån i igen; och hade då
defte lås OF. ål Ne Re TIOREL fin, PAR
NN STAR NET Vg
Mm 4 Tip Yälsi bevrirte vårk ifrår
ec til foten, - a dr HAN TN
vimn rd Fy Denna mmä vs
öron Titans

at hon ej kunde ftödja” up-
een or har fedan bruk

ne 175 34 i Anlagd t6
trici eten, måftedå altid bruks ;
a'armen. Når hön ville bju

f [Na N
dd | LA ma

s och gick öfver, 1. Åk
halla fing Rö akt, n en få in
det, ;kom värken Bal

1753. Apr.Maj.cfun: = HB

skat Ele&trigiteten några gångörj men utan ordr
Ning ; och finner ftyrkan: hkvål fmåningomaril-
ENE Gu BOO SMI fr Bk ODAC COMES ib
17 En Yngling ifrån Sabaths-bergs Fattighuss21
a ammal, harberättat om” in fjukdom , at han
NCR en Håftig vårk uti vånfta fidansomhufvude
år 1742 I Decemb. med fvullnad;: fom flog: Ha
öfver vånföra ögonbrynet , hvaraf mågre ärrånnä
fynas. Når deffe fåren läktes .1743 uti Januari
månad, förlorade han icke allenat malet, utan
ock fynen på vånftra ögåts-famt;blef lam utihela
högra fidan, få ar han hvarken kunde tala eller
bjuda til atroåy halft annat år. Sedan hat han
Årligen blifvit: något: bättre, få atchanskundertil
"ur både gåutan kåppy lyfra och röra högra ärr
men, och uppå målet hördes ickesat han; haft
Näg Når hanvruti Marti månad: 1753 började med
"Fle&ricitetehy7 od högrachanidleden altid ikro-
kig inåt, och fingrarna kunde:af honom tjelf hvår-
sken böjas eller/råtas. Når någonannan bögdehand-
leden tilråtta ; -kråktes fingrarna och: föllo flarkt
ihöp, få at man icke kunde råta dem förr ån handr
leden åter böjdes , och favtesci fri iförras flållniig.
Nu kan han utan tilhjelp råta handleden och til-
"hka ftråcka ut spek-fingret;y imén sdesandtd fin-
sgerarha hållér Han ånnu' krokiga scElan kanclikvål
”ätatt möda ftråcka ut-dens vånttra handen; fåftån
Skarnidleden hålles: rak3coch har/tillska fått tånime-
Fe

Hig ftyrka uti deh högrashandeng nov sola

rd rd ARE fv På
Cia 28 0 fn

d a 4

KN SNR va på ine må sh Lr dra MR PRINS
VE RANE Då sd ASTEL bf

Snr WPrdsfa: 1

4 ? 4
i: JA RR Rd Pag Så 9 pra
KE DAG d PRESES KS LER NEN Te

sc
; Fd ARR nå

k ER ln VN

2 . KÖPA IR a a JM ÖR

Y F ? 4 Sj 4
Ta rr ww ARR AR

2 rr 2

3 FAHIG ärdes:ökarl om; 33 årssålderBegårtesat tå
Sförföka -Elefötjciterenr error : fint kurbfantma och

gl mycker

å

- [IE SNN ost ERE IDDE Br ANA LR TAG NING
RY TAGA SR å RET REEN |
3 EKNER Es RER EAT NE NINE NE
; SNR VN AN
NNE rg RI
£d , «

ÅN mycket etik Qua Fas E
nomalt fedan Augulli månad förledit är,
drat honom både ifrån fin tjenft och an

I Han började d. 28 Jan. ck ad
på & Febarskrie. dgarna, fyettades n
gra nåtter ä rad, och hveds anball af.
blef lindrigare, fåsat hand fu Feb: Verve
Febern, .ochivar: dy; Ar i barna aoåpad. f$ fr frifk,
av hän rele ut pådandets.— se be vo er
ROR - i igen obe FE SbRR na

LO ontratburer.

EIckrickeons a q Ute sa n oh

As ÄT a voro ragne-bak M en:
krokige, ftela: och fyullne, ford någor jaga:
men ätka rråttasy .cok värken plå sade ånr u altid,
| gng sng MAg Ng dade» ooh rtobled a

kryckor 1 under unna NLA 6 > åre d
med glådje lågga? ng oc: Köra,
: md Blid gg snåen når års dille, och til
vedermåle finnas förvarade uti Kongl. fa
Academien, > =
Han har dkland gått emellan Riddarhufet ch |
DannviksHofpitalet uppå. ORO ned tilbjelp af
högre kryckor ån föres och börjar as kunna, 8

f )

—— >

alt falla omku

3. Apr. "Maj, Juni = 445

fiägra fteg utan kryckor, faftån det ånnu fker
men möda och hog fvårighets "fm oreee ie?
"> En fattig ARG om. 24 år, fick: Frålsan, år
1745 > hvilken han väl fökte bota med hus-curer,

ien maålte drågas dermed uti 2:ne år. Påtölgden af
denna långfamma fjukdomen var vårk i lederna, i

«WW

fynnerhet I kniacn och roen,

, s
4 RK

Efter 8 dagar faktade fig vål vårken och gick
vers men derpå fölgde åter ftyfhet uti filtnäm-
e delar, få at han it förltone målte' få godt fom
krypa, och kånde han tillika en fvaghet i armarna
och hela,kroppen, Med åretrhar han tedan budit til
at gå, Den 4 Januariiinhevarande år,når han började
ned Elettriciteten; kunde -han ej brukaikryckor,
för: fvaghet fkull iarmarna, > Wiånttra lår-leden
iod högre up och mer utåt, «ån på högra fidan.
Båg ök, or a voro krokige; och kundeicke rå=
sg ftelhet fkul +knå-vecken, hvareft fenorna:
kåndes hårda och ihopdragna.. Hålarné voro dra=
'gne upvär på bägge fötterna ; få ar han:icke kun=.
de tå dem til galtver. Den fjuke hade ingenttyr-
ka at ftå, om han icke fick. 1tådja fig vid något:
Han böd likvål til at gå, och gick verkeligen,
Hödjande lig vid en:kapp, men ganfka: oftadigt
och vacklande ; ” et ömkeligt fatt ; > och måtte
: a omkull; och var icke.1 frand, at vrida
kroppen til at vakta fig för något, utan föll oftå
i vattnet på garorna, och ftötte fig: ibland illa. =

«+ Efter Ele&ricitetens brukande, kåndehan-mått
hvar dåg, i fynnerhet de förfta dagarna, ibland
flickningar, och ibland likafom myror fkulle: kry=

ar hela kroppen.; Den o9.Januarii kunde» hait
- | Ra [Rd litet /

Hen och går Freden ån Eg on : G : uphörde
med Electriciteten, fom båft ue der fy arhan
icke faller få å väns (jar förr. = 420

böjare intr iflnas då ocj hade pe hätd- väll rad
inra fidan, Hålen var updragen, fotlec NN:
ock nåftan orörlig sf ahr ha
ben, och måtte KIA
ter för ömhet fkul utan mår
med hvilka han end aft råk |
knaet var krokigt, "och hålen; fom fön
updragen. Sådant var hans tilftånd, nårb:
jade med Eleé&riciteten. - i rönen mår
kan han nu böja och råta War KS
gifvit fig, tillika med ömheten:-
råcker rast til? nog ln och I

i MIELE
RAN VD
3 SÅ É a q fö så
4 DA
+ IT 29
- Ng ÄR I
1 NY
st
SN |
T Ri
N
Ke

oen knif, utanpå medlertta elen f pekt

djupt, at benet kunde fynas uti få året,

> dkadan låktes af en Fåltfkår, förblef dock
Köger Fake roat och ne Örli

"denna fvårigketen varat tri halft annat år,
yrukade hon Ele&riciteten allenaft en enda gang;
ich: har alt fedan kunnat både råta och böja det
ngret få vål fom fnägorvafide andr roms

Fn (ER

å..

KM

Et Fruentimmer har förkylt fin vånttra fot,

Eilt-fkårarne fökte öfvertala honom til vånftra
fotens affkårande. Harrville påintet fåte låta bes

eka fig dertil, och vardt fedan lyckligare botad:
Men alt fedan den tiden har han mått dragas. med
en fvaghet i vånttra fidan; ifrån höften nedstil fos
ten, fom törorfakade, at han icke utan möda kuns
de gå långt i fånder, och måtte fom ofraft hvilaj
för trötthet 1 famma fida; , ehuru han har: med all
flit aktat fig för köldi Ar 1743 kom ban at lig=

a uti.et ram , livareft mycket drag förorfikade

onom fvag hörfel och fulfande för öronen. Der.
på begynte vånttra: armén tillika med hela fidati
at vårka emot våderfkiften. Emot defla :plåg r
har han några år brukat brunnar, och derilferorn
atervunnit hörflen , öch funnit någon lindring
ana Ofriga kråmpors je ov REN
ar K 2 Den

- t

Ä

uti

Nr

Sämnerön ob GÄnckörNs les några ds
mårka någon åndring. Men den 8; |
begynte fötterneat hettao ch kliaya
han förkylt fig för 12 år fedan. Svårafte
var nu uti vånftra foten , fom fvålde updery vid. ö
at han icke NR bruka [ kor på några dagar. ov
ft Rosas aa - SAG
Nr 11 var fvollnadet bårta, 'och ingen 2
genhet kåndes 1 fötterna, a aa
Den "21 flår han och WE hårifrån > > fc
fufningarne för vånftra örat voro bårta, n
fått mera ftyrka uti den fj' uka fidan, famt £ ups
pit ftörre delen af vårk mA ög in.

pe gl ; sd vårigh eta at Lt '"” ren
Seb om 9 år, fom förut. vände RA dd h
ä, sjbjuktader fvåra koppor år 17 48, dem c
ler gick vål: igenom, men man mårkte ; at
blef ovanligt tyft, aldrig berghtvelnängd och 1
allenaft til, at fåga efter några fiord: O mid pu
örfvan trisler aldeles; utan at hörflen : C
fått Elba fom röse anåll at det gj.

er Bero en pome Y i buftridetg åa är
behöfde nåsduk, eller kunde andas ge iom
År 17f1 brukades - Norr-maln de unn, h
— ter tåppan gick öfver vs detlår rde eligatf
FT ord ae ve i PEO
| Na får Bär i EN

år 1752 i November. We oc
ör m Sommaren ä ater a di famma Brunn |

brer gå gör farser, rå
fåger de nyfs nåmde orden re-
och har åfven lårt - at fåga rent;
sej, bröd, dricka, vis, hålfa, Fomfru,
Agneta, Majä; Ida, Nora, Dorihea > Syher a
fell, vå mera, fom”det 4 'åger "åldeles rent.
É andra io få <a det ae bg > mén, rn

En Gardie res ; karl, ie SAT Byt djäknigde förfta
sen på landet år i 746, med convulsfioner och -
, hvilket gjorde folket i Soknen- nog;

dde honom vara ftadd utvfaferi.

u i 3:ne månader, under hvilken tid

kom öfver honom ofta, men emellan.

tal Il at den famma var han altid vid fina

t 1 dels en ny Paroxyfmus kom; Han
detta re var fri intil a år 1752
jo Då fega sg famma fjuks

en gang bårta 14

hvil ket. hitintils var det to långtla upfikof-
ju kare I led, Adefke fvårare blefvo

allen, hvil a'infunno-fig. hvar eller hvars
jao ck ibland några gängor om dagen.

andet befant han fig , når han den 16
'3 började at blifva Eleé&ricerad, Han

ade med I le&triciteten, och blef fri in-.

K 3 RA til |

KH, i
Fa 1
.
I VAR kf"
Vs
0
å Rs
så
|

Uphörde den 28 Aprils: faken' loge
förmodan och til hans förmon få ut, at han al
dan icke haft någon; Seg fin 1 jukd i
Hår tid.

2

; är vig jla beg gynte ögonen vor a at

Ky

| På, han uphörde: var SPIRN 4. 20 bårta. 7

feffor BoerHaaAvE at ibland bruka glas-ögon til

rit ten 14 ört då? SR 1erne:
komma få ofta igen fom förr var vanli
före han trodde fig icke kunna vinna

ES SM

En Herre blef Med Ele&riciteten cuterad. ; ör
tandvårk och hade da agen: efter en fvullnad under
hakan; begårte då at fjelf bålla a handen på kulan
och Eleé&ricera andra. Då fkedde en fund, och

Kr

ädre
”h ; ;

En hederlig Man 8 g4 år, sån altid varit år vid
god heifa, blef under fina Aer tilftyrkt af Pro-.

fynens 'conterverande, och gjorde dermed börj

för några och 20 årfedan; men detta oaktadt ha
fynen dock blifvit få förfvagad, at han de fifta
.10-eller 12 åren:varit; tvungen til at bruka dem:
ty når han ville fkrifvaieller låfa fin ftil med blot-
ta Ögonen, kom tåfom.: en rök för dem och or-

den tycktes förfvinna ifrån! papperet. CR Skoddedet
| A vi Hvådas a Ål SSR a
Höna 55 öh

Tu Tomtiagtd häri vat han tilft
10 fkull hölt ena handen på kulan und
-Ele&rifka förfök vifades. -z ban) efte
> beråttelfe, tög med andra handen på ö
kan förut mårkt rn ovanli

| 8 rörelfe.

; bon bruka fas
er fkrifning. — Ve

r we - SE ade a Mg a a
a är lär :ELc8 I lg g för a

ock lyc keligen. öfvervant , men
ma flapp han en hård fvulnad, med
ot fvår våderlek , uti högra Tcilikeln.,
it quarlemnad efter illa botad Sandklot,
| uti 16. år. Han förte; s denna fenare fjuk-
uber han AR tånkte föka

CAR .

NS . FaR at man
RAR eg
med Pålning, FN ren
. efta vatten- HOrisontA sn, Mm (
amma, Deffe gamla Pålat o
dels varit bårtruttnade dels

vå x
Vs w

utan ÄvAr g- :

by

SV

4 J lot S ib

dermed nederflå. palang kik hvad - mile pröfe

tom bygstigiled valla då RN NN Ni
de fidor, der löfafte grund eller Bern

Detta har FEN mina F år mån sid öre

yggnaden anledning, at befalla, det OR
dens för frirkande under Vettra F1 lygelen « o SR
Vä frrömen til Norrebro, bör fke med fådan Pål- |
ning och Hvgg nad, at den hvarken af laft och
tryckning ifrån den ofvanföre. påkommande bygs
naden, må rubbas, ej eller af frrömens ftarkafart,
fom jämväl med tiden mycket fkadar fådana byg- i
nader: hvilket fes af quarlefvorna. ar det gamla - 4
förfvars-verket, fom remnat i tu, "och denyttra

fammanhångande delen befinnes lutande undan
Ng oa > men den. inra i dels förra Ne å

Ska | ågie SOR ANAR (tlög AE BANA Ma KENT

Ti a änder 4 år r.EloWla en | inråttnin ninga döm: be R
kes kunna förekomma en ftor del af de olåg ne i
: "heter, i det man låtit flå Pålarna” förstide. emot.
den påkommande tryckningen, medelt en fåren 2
fkilt dertil inrättad Kran, hvilken jag hår vil haft d dr

vaden åran at för Son N v fa 0 Academien
NR ifva.. ; ; ; VR Få vg RN i

i ; j | + |
Fr | ( he. imon Di on
) RN

TR Hof. Tinka sd Pot EM |
KÖN Handlingar för år ke | på
upgifvit en vål inråttad och för det ligan Nyt?
tig ”Pål-kran, hvilken jag slida re gelen t
fölöt, undantagande Hjulens ftållning ; o
tilfats at dubbla lädaret "Hesa re sagller:des nu
emellan hyilka I håjaren löper , ; äro le sed åt kan -
nå refas och fållas få mycket fom åftundas,. til at

/

"med deta fre | k |

an den ej utfk jätsda Ä
gande. tyngd och byggnad fkal refa fig
ket, fom fkilnaden år i högden:emellan en
t linia och en i famma cirkel lutande. Der-
it, då den perpendiculaira pålningen I kommer
r defs råtta frållning til lutande , få hjelper
we inavel tyngden få myckert til a ;
0, fo om ER fneda på ningen frår deremot

I a NR 5
| | god om
HAN eg å 1 jr Kr
MN ; 2
EN TÖRXER
å sd.
är fär NV 7
SR ; ; Vt

IV fa SÄn förolil al han en, Söner
eg frålles rått up PN och ne 1 åfven
flå ned lutande pålar. 4

=-ftolen famt h julet. möd fd nts,

Iken vifes en. fällbom, hvarpå en
r och hindrar hjulet och kranlå-
v nederlöpande på hä

ens grundritning. de
ändan « af hjul-ftolen > ak m HR
ul med en råft-hake, föcn faller

ä: hjulet, "alt efter fre tramp-
s Er bllage 2 "hj julen, ro

r . tundas ,
t år at laga eller ndra; men då
n gjort Ry fall, våger karlen på en

5 | fräng,

”w

| ,

sr
s

Fig. 8. eder. facade eller fidan Nr vr pilarna

ad flås neder. ömt a Nere RER

aa. år underfta kran-tyllet. SER ANS ko

väjlAko de öfra fyllarne, fe fig. 6. KÖKAR

ec. de fatt- -frående flatldaria: ON

dd. delöta fråndarena, hvar emellan v häjaren
löper nd

ee. Id band : med. deras Sig,

ff. Hjul-ftocken.

88. Tramp-hjulet. ORON SE RE OR
ök Plans hvarpå karlarne nå tom trampebju j

lenskig. 6. AYO a
i. Bron til nåmde plan. . oc St
k. Lin-krantfen.

no fn Skifvan -hvaröfver Mg löper. Pemer

; ; fig. 4. ; , Å vå ed NR | ; ; FA ; 3 Ru kh
Nu Hm. ran-låfet. TA AT ÄN RE LON
; Vä af Se EDT Kärl RE MRI
a. Jern- håjaren, Ean dh ör GR
i

a Pålen, fom nedetflås. = 0 SEE

p. En grimma fom ftyrer ällend öfra ida

Sv = PÅ 4.7. åro linor och blåck, hvarmed de löfa ;

ER OT i
VALS

PÅ MAT

; +

Så 0 é — efter fom Kranen. fålles ; eller

fråndarne frällas. til hvad & rad. lutande fom ,
åftundas. ; RE AE Sa
os. åro 4 TEE järn med hål på; tvånne på bb
hvarje fidan fitta fåftade i ide fafta 4 tåndare i
pe. SG de låfa,: alt I

och med bultar: genom

vidt, fitta de löfa fråndarena med
dan faft på en ftark jårnbult, hyarpå de
hafva deras Fälg. jie Byrelle ” =

4 NE

y kl : fe NAR N
et a 0 SELF
f ög FER MV v VER fa SR NA SHR Käg a Th p , 4
TAN För ROT ARR RT Ndi Gör RRD KEN äg u KARA ef
rm ' Å NN
VAR

AR

medial jan FAR om fs ya fan=
Kits vid Öpningen efter då den, | på LÄR
år jen K j sh ÄR kt

«00 Brånvins-fup SN

VN. N. vid Herr Baron, Riddare och
ften CRONHIoRTs Regemente, 490 år
mmal, hvars enda föda en lång tid varit
men befynnerligen 'Brinvin, fants
itten emellan den 6 och gå

SSE

re

cr A anvuxen NHR er

, RS n och b half-
r rer a RM enom
RE

igher. " Jåm ee ana. and 3 ne rs Ra
i och en fjerdedels tums. bredd, hvaraf de
EF 2 ne

ane fördelte fig i öfra säte uti 2:ne gretarg få. Fr

Tom en ramificerad arterie. | rg underfta bada I &
var, fom en conus. Kunde icke mårkas annat > ån |
de voro låfa och-ledige, utan at hånga vid något i
partie. Alla deffe vore åfven influtne utiennå- i
got gröfre hinna, men deras inre VvÄLGRde, var.
KÖRER tigt c och fint fibreutt. i

SR aa

at Mage[äåckens underfta del inflammerad och ;
hal förfuten.. od
; ska d
ägt NY fyntes utvårtes ingen: komma: FT
men fedan huden var afdragen, fants derpå, ä å vån=
ftra fidan,en blånad med underlupen ftockad blod, ;
tor fom et Runftycke, litet öfver mufculus tem-
poralis, På Cranium fågs icke ringatte fkada',
hvarkenut-eller invärtes, och var cljckkaled in cavi- å
tate capitis frifkt, undantagande 2:ne genomfki-
nande och af tunt vatten ftinna Hydatides in fepto
"lucido, famt mera vatten i hjärn-kamrarne, fedan
medulla oblongata rördes , ån ordinairt, 2 ER

CN

Man få åger, ät: Bråovin rorkaf” ch RR men
denna, ehuruvål han var mager och litet köttfull,
hade på buk JCk bröft 2 tums fett, fom betåkte
; fästerstt Coftz både vere och fpurise voro
fpåckade. med fettma, och Pericardium med
alla hinnorna vål feta , dock icke da ;
AE fternum och cartilagines fom: voro
ån br ufkaktige, fkulle man bör Ce rg ok
jen varit. öfver; jo år LR Mika RA

ENA AN Fä =
EE ARREOR E SE N örr

7 net at f Y

MyseR er AUNRA TE
; An fö det förtjenars. + ARR SK ” i 4 msk LAGE

SÅ - Meg 3 6 i CR j i a BER

sö Ack på Pr I i Å 4 Få 3
AN SM JR Fl REG IRA f
vv RR Fear $ é LV het CN

Herr Colan | M

EN

eld så |
F åt

Ta dh 1

Y VR Ed :

) i If

j

J SKÅ ” $ ON såna pet bir : Fi

den öft uten 1 uti e n Serviette
lar kläde. bitides of och låigges i
på il på AIKA hvilken derjämte ftrösn a -
hela klådet. oc . packas vål ihc

RME US lg NER

vd NNE LR
FER RK STR FÖ ar
TR fv FIrydg " ;

S ; LAN NE ht ”
er, tages deraf en hand Eg mer
F fr var nt dricka eller vat |
il man fåledes efter hvarje brygd

a behof d deraf fta

eraf frar

; fom den. fåleds låter föra.ock
5 god» hyart. man beha

för lig och. fina: gran=

U St SN FEDERER OREEY NEN SRS Ne N 2 : | KN MER NG sa
Fn a ART i SO d k RE N

på oh Y 2 NR [2 Np AN IE TÅ NN SE SR
(BR å iv SET EST SA ES '
[a ATV ÅNGA ge BENEN Mr dö eten yr jön ry pare willys vt Av Silk ISRN / rn

S SÅ ;
- JR
C

- ÖRE Wemmaler sa jet ör, ät -
ÅN demiens åftundan, lemnat: ytterligare bes j
gul om de förfök , fom fiftledne Sommar med.
otatoes af hår i åandet mognade frön åra anftäld-
ta, af ' Hofpitals - Paftören i Einkiöpitig ' Herz
MATHias KYLANDER, hvilken ock gjort. de
förfök, fom uti Academiens Handl. för Månaderna
Jans FER gpeg Mart. 1751 åro införde. . EE
Utaf de Svenfka Potatoes, form voro växte
ut itaf frön år 17f.c,fatte Herr KYLANDER följande
året utilerblandad Svartmylla, fom icke vart | Er Å
KÄRE Våxten blef icke få frodig på ftjelken,
fom de förra 3 årens men rötterna blefvo anfen nligt
ffora,. dock icke få. många på hvarje or fom
eljeft ich varg: vant Dear Ottober, kom
"nan ul m g med en af deffa: hon ar CR ftör SN
fta j jag fer af det flaget, liknandes til fkaf nas -
den en rund; rofva.: Defs Akal år jult. NV ådant. pl |
fom det I jag befkref förledit å år, nåmligen til fåra I
sen rödt, fom andra Potatoes, men Rosfnal alugt, ||
nåftan. likt barken på unga Haffel- -kåppar. >. SEN
hågot ftråft at taga uti. Jag vog henne då Trax, +
+ HUS. nårvaro, och fant henne våga 19 lod: iönked '
fmaken åro' deffe Svenfka Pöratoes : "icke 'C ,
rep (kilde iffån andra, ej. eller tik färgen inuti! -
Vid Planteringen Spire Herr KYLANDER a
Poratoes böra fåttas et godt quarter djupt i jör
den, "emedan kan af flera års tö ök fanrlil deri hat
får dj Jupt fatt, gifva mera och ftörre' fötter, och ha jå
va vuxit mindre i ftjelk. De Potatoes han Orta.
Bingen fatte, voro alla röda; men når de blommar

Ö Når AR

: RTR Se Sa re

Til fodiip: Å blott so hvita, och: förfta än

et i får GT Orr ån han bragt np Potatoes 3
. Utaf dem han genom frön fått, har han
nera obferverat,” atrde fom hafva hvita blå Nå

a fom de röda, men av rg inuti och sag
äldeles "lika de andra, BAL a

1 IR EON

än SÄ om
RJ ;

| uru man kad ER rg (nå 4 ale hård
| fkaliga fådes-mafkar, hvilka finnas På där

fr igen, och göra fålunda en
er de få lig IOta,

sadå 1 n och fördårfveliga ohyra h hade

ra ; på Pråfte ården. 1å tagit öfverhan-
ej. ällenalt gålfven på Sådes-lo ten, då man
fkyflade Såden undan, funnos med dem betåkte,
SN ta e kommo ock hopetals i ini rummen och be-.
k våggarnas ja de trångde fig ini ikåp och
ninita fpringa, fåfom in igenom de fmåho-
'Sockerdofer, och gjorde fålunda en otro-
och förtret. Herr Kyrk »herden förfök-
a medel, at fördrifva dem med , men
Ce tog han gemen Vi&riol, 1 € 168:
ti f judande vatten; fedan den
vål rårdt om i en. kettel, låt han
a | erftryka hela loftet både. gålf och våg-
| a up til taken; efter några dagar vore de alde=
les bårta ur hela hufet. va

ee + +

rödlåtta, dock gaf. han ej aktning på denna « vas

ck hvita/röttery hvilka icke blifvit £3 j

h ihola amt aldeles upåtaf AR
ES toma g genombårade

ke "RR " khoria, Om o Noli faner. ;
af PEHR WARGENT IN.

; Ap - Rön om de Retelig delar i månnifk
a kropp, af ALB. ven AL ER.
4 ; 3 Rin. at irta Cafor-Svars. Kläde och

— dra. XYllne. varor. , med Sven/ka san
HARALD URLANDER. ”

-
LN

+ Om Giometrika. NÄ, ing

$- 5. Forening f Bet åttel
botade genora "Elettricite

utur. Dag-boken, se
; CINDHYNE Så ag

| é. Bofkrifning på en Paf kvar t flår
de Pålar, til hvad. lutnitig FR

an SKER OR AS ELIANDER: | spa
, Re LÖR RER ve KF AV ; cd NG JR a
bä = Utdrag a Kohéli.: V etenfaps. AVR ter an
-Dag-bok Jfamt- nägra. rer vr kol Juk
| bg 1 Bämbligäre 7 mv SRS AR
I | LIG

sz rs
1 / As G ; j

HLK

= NN Un

re

SN MN ll | |

[TE

neg |
Hun

NR fen T

WW

om

= Jabl7 |

7

-”

förl L
ke

SAG

K SR - VENSKA VETENSKAPS-

Madde Presd

”

ADEMIENS

ända För: MÅNADERNA 3 QI I Ts
Jons, 20 ADR SEPTEMBER, Sa

Xx

KR Nbihae BÄ ob SN
RR VÅRANDE PR ASES . |

BR

NR Ri ks-Rådet. &c. Tuiherge

sen Ä

nr

KR von nå

OrEEN

BEER

ER b Flod. Rd

” förändringar det iP verldenes haf da=
geligen und 2 då defs' våtten, På hvart

rs ; SR . 4 kk /

J

be

ska

pe

or ÖRA
RS le Jul, Aug. Septe

- 15 z

"kelige. De åldfte lårde i Grekeland och It
fom bodde vid detta haf, kunde altfå ej åga
" perlig kunfkap om detta Phxnomenon. Geno
SR okunnighet hade TuLius CzsAR får når fört: fi

CöRlorta , då han fkulle gå öfver ifrån Gallien
"Britannien. RE

och et gifvit ftålles inom något mer ån e |;
tvånne gangor falla ut och minfkas ,, famt tvänne
SR NA ater fiiga och upflöda; kallas Ebb i och

lod jär SS
Uti Medclshafvet 3 åro däffe rörelfer fås NE

> Vi finne likvål” hos fFördnd ft Prua I
TARCHUS (b) PTOLEMAUS (C) och andra, några
ofullkomliga. beråtteHer, derom,» hvilka dertvit-
vels utan fått af Sjöfarande, fom vågat figut genom

-Gaditanfka Sundet; eller af.dem, fom fedt Vå-

stra kultterna af Europa och Africa, hvareft det
fröra hafvet tilftöter. Den yngre Prinrus(d) lem='
nar en nog utlösa Ser på della hatyfki f
ten. as ; lg d Köa dl |

Vi vilje däck: ej upgckAl ofs ryd: de äldres ;
beråttelfer , utan allenaft af de nyafte naturkunni-
gas rön och anmärkningar utdraga och för denna
gången meddela de förnåmifta -omftåndigheter
iom vid. hafvets Ebb och Flod tildenna tidenåro
utrönte. Vid annat. tilfålle fkola både åldre och
nyare förfök,at förklara denna få långe för en gåta
va naturens hemlighet, med lika kärthet om=
talas. an

CAP DRYG OPV INR AB nn ; ; : —
a) Probl, Sect. 23. itera. Mattorol Lib, ä. 6) De plac .

tis e På il. Lib! 3. Cap. 17. KRT Lib. 2, ga "12: Qvac ripa +

a) Hill, Nat. Lib, 2, Cap. 99. = > Pn

I fa

. -”

T 4 råg ned de Lårda Måns ttäie
hvil & til detta åmne årnar nyttja, får hvar
ochend eraf anledninig,at fjelfj utur famma kållor,
-håmta nårmare och grundeligare. underråttelfer.
EWTON anförer(e) i i kårthet de hufvudfakes..
o omftåndigheter af Ebb och F lod, och vis
uru de kunna utredas och förklaras genom |
Gr avitatis. ”

os JacoB CAssInt Har:uti Kongl. Franfka Ve-
tenfk T Academiens. Handlingar för åren 1710 a

12 och 1713, infördt utdrag och anmårknin-,

ur öfver åofkil ayuti vifla hamnar i Frankrike, af
ålderns vån och uti flera år med mycken flit
anftålda Obfervationer på hafvets dageliga förån-
dringar; hvarigenom några defs lagar dels blifvit
upråckte > dels ftadfåftade era inom viffa reglor
wogare inkrånkte. : |
"Samma berömda Ci rd pv AR jämvålde
»Järdås tåflan, at af grunden underföka denna fak,
då den belöning Academien årligen utdelar åt den,
fom bått befvarar en vifs föreftåld nyttig fråga, .
för år 1740 ve fega emot frågan om Ebb och

åa lågt 6 vår äs ftörfta Mackiohätiej » CAS
ALLERI, DAN. BERNOULLI, skira
EvLerR infunno fig, ibland andra, med fy
| hvart för fig gaf ymnigt ljus åt det föroftalda
imnet , och tilfammans tagne fatte det nåftan uti
allk 4 ac |

pa | Printip I Phil. Nat, Mathem. Lib. .3 prop, 36 & FÄR
(f) Pieces, 'qui ont remporté Ie prix de FAcidemie R, des /
pu Nike, en 1740. fur le flux ' le Reflux de lämer, =;

164 1953: ddt.s

NT har/ Mac-LAUuRIN,A uti Defs Boltb era
NEWrons fört tjenfter uti N aturkunnigheten(8);
nått och-tydeligen afhandlat: ftycket:om Ebb och :
FF "lody famt flitigt åberopat fig Oblervationerna,

Med fådana. ledfagare- kunne: vi- trygge v rd
ofs ut på den vida och djupa Oceanen; at Mika
da defs rörelfer:.. bör
Der mårker man på Tuändenooh. py bre ar
hafvet dageligen tvänne gångorupflédar och tvån-
ne gångor åter faller ut. / Hvardera upflådandet
påftar litet öfver dex tinar, och åfven fålång:tvid
behöfver vatnet at falla ut; få at tvånne haf- tkäf>
ten,. beftående hvardera äf en Flod och'en:Ebb,
fordra vid pafs 24 timar och 49 minuter: hvarige=
nom fker; at Floden ej kommer tilbaka på fams
ma timar alla dygnyutan altid nåfta dygn tre fjer-
'dedels timar, ftundom i inemot en hel tima fenare
ån dagen: Förut; AREAN RR RNA

Hår uti röjer fi ig aldrafön ft gjdenfbepen emel-
lan hafvets och Månens rérelfer: ty denne/anvåns
der ock ungefårligen 24 timar och 49/minuter;
ifrån det han gär genomc en orts'Söder-ftrek, til/
defs han åter hinner til det famma i igen. "Ockfål
fom han', inom den tiden; tvånhe reforgår ge-
Ya Meridians Cirkelen j famt åfven' tvånne refor
pad Aferar horizonten'; få FÖREN ock 'alvid,' en vifs.
tid efter hvardera defs gå ng NN yen.
, Flod i; hafvet, I famt en Eb "efter hvardera Må-
nens gång igenom horizonten.. > Vi förfeyoat dej
Sfriga förändringar på floder och utfall jämvål
sätta fig mått efter gj sn men PRC tillika nå-

Ey

j mb ( ö |

; Jå FO i ; vt PER | PAS ; in h | 4 NG td Wet > gor
ja ÅR fe a | KR ET in N KT ä | ER fli

2 a) Accobmtef Sir [ae Newtons Philofophient T ovetrie
b, 4, Cap: Gonna 3

|

. dt I Ao ftpeek

ot sefter Solens Iopp. Men vi vilje förft: gifvå
akt på hafvet, et helt tungel- fkifteigenom.: 22
ANNE [ERA Våt hög fta floden en dag infölle på
ftälle vid n hiddas: tiden, få blifver der Ebb.
: låofta vatten vid påfs klockan; 6 om aftonen;
hvarpå f SL er ny flod ; midnats-tid:- Andra” dagen
hinner ej biljateskälonen: til defs. högttal, törr ån
kl. inemot I etter middagen, då ock ”midnats-flo-
j en infaller lika långt efter midnatten. ” På 'otton-
y snét hatva floderna dragit fig til kl.6, mor-
'och afton, då der bade om middagen och
datten åf vara Ebb; Efter 15 dygn, har
förra middägs-floden flyttar fig til nåfta mid:
en tvårtsom. ; På 30:de dygnet, når jäm-
Mar RIND ördåt et Helt tungel- fkifte (men
fist nodicus ) kommer vp rg floden å åter SE
baka til middagen. >>
ME PåNletta Tä Rw Mutvert bedköriälige;
ömfom figa och falla: -hvarvid dock: rnår Ar R
når Ebben eller Floden åro komne til deras hög-
tag tyckes vattnet ftå: mågra minuter ftilla ; inand
fov/å itersb örjar ökas eller: minfkas. — Hafti afteé
ndringer (ef, når Ka bjerå är half-flödat eller] an
2 "sr 2 vo j
Alotlbrjär åkdbek; många förånderligheter un-
Cd ftadty hvilkanu fkola omrörass- Ty för ft 2:
tiger ej vattnet ialla floder lika högt, éj eller |
aller det vid hvar; arjé: Ebb lika mycket undan. Når
Månen och Solen tillika gåsigenom Meridianen';
intingen. i Söder eller Norr,shvilket Akeri alla
Fullmånar och Ny-tånningar 5 finnas både Ebb
och F ödsvara mycket ftörré,. ån när Sölén och
Månensår or långt åttkildé) nåmligen uti quarte-
Lå om eller balf-månesedaparnå. De Atärkafte haf-
SR Fi du | (kiften

4 Sö
ie ga YR

Cirkelen. Ty når han viftas antingen uti.
nåra in til famma Cirkel (ZEquator), finnas både
Ebb och Flod mårkeligen högre, ån då han har
någon declination Söder eller Norr om ZEquatoren.
Ju ftörre defs declination, defto mindre Ebboch
Flod. Samma regel gåller ock för Solen, faftån
defs verkan , i alt hvad Ebb och Flod angår, år
mindre kånbar. : AR ög re
Om det fördenfkull: hånder, at både Sol och
Måne på en gång komma til Meridianen, och
jåmvålbågge åro uti eller nåraintil /Equator, hvil-
ket 'hånder alla år, uti de Ny-och Full-månar,
fom infalla nåft före och efter Dag-jäåmningarna;
få följa derpå de ftarkafte Flod-fkiften.: Men fom-
mar och vinter; då både Sol och Måne, vid Ny-
och Full-månar, åro långft afvikne ifrån Dag-
Jåmnings-Cirkelen, ftiger och faller hafvet min-
dre: Tvårt om; åro de haf-fkiften, fom följa på
Månens quarter, mindre Höft och Vår, emedan
half-månen då altid har ftörre declination, ån vin-
er och fommar, då han nödvåndigt måtte vara
nårmare ZEquator. Detta gör, at hafvet Som-
mar och Vinter mindre håfver fig, och har jåm-
2 LER ; ; AR nare

i ie ; 1 Jan den igen om 9 ån sgjest Rock
Itid Floderna

n löper om kring pen uti. en + Elligfer
i Pe rigeo J orden mycket nårmar e, anuti.
20..; Detta. förorfakar en ny åndring på Flo--
EE n åro förre , ju. nårmare. Månen nalkas
len, och ftörit når han gärt 18: grader förbi
geum. För Månens apogrei hatliga. rörelfe |
Kan, denne. åndring icke.bindas vid någon
vits: årstid. Men emedan Solen altid. års långre.
fran Jorden , når vi hafve Sommar, å ån om: Vinte=
få fkal det ock mårkas på hafvet, at det! litet
Idre både flödar och faller, om Sommaren ån.
ANS Så framt alla, sandra förr.omtalta om»
a åro lika, Rör ru
ers dom, följa | på sig ainom dy g-
"t, äro Alpi Ii det nårmatte like, KS de orter,fom
ej. ligga långt ifrån AZquator. Men de. fobb Mo
längre der ifrån, hafva om, Sommaren, uti N ye,
oc hå "ull-månar, afton- -floderna förre å ån mörgons
flodern Näe under. Mineersmåpaderna. 183 det ÄR i

tvårt om. Ca
od Ila ah å ke osa ÄR fe fvet, fom, lig goa
pe vr

05, 4 ch jämvål de, fom e ej äro belågne;
oci r hvareft.F loderna LE ;j hindras. ab
Od yr g högtta F oden;
Ed Månen re myra Marija i;
eller un eK hor: izonten:, dock med den
e st Månen går ifrån Ny eller EF ej

Äg någa t (nar

gt fått

fått hafva obehindradt ed PE ej RR få
fnart fram, utan mer,och mindre fent; efteröms
ftåndigheterna. För denna orfaken år Flod-timan
uti NY och Fullmåna vid Rochefort 4&', i Saint-
Malo 6, i Havre de Grace och vid utloppet af Seine
frrömen 9. vid Calais 113, vid Temfe ftrömensut-
Jopp 12 timar efter Månens Culmination: - «En ny.
Flod år ofta på fårde i fria Hafvet, förr ån den
nåft föregående hunnit trånga fig fram” Y til viffa
fållen, Den kommer dock Ad på et och fam=
ma ftålle , på få vifs och beftåmd tid efter Må-=
nens Caulminationer , at CASsINV funnit ; at om man
uti en hamn, hvareft Flod-timen i gemen år: be-
kant, vil utråkna den famma til en vifs dag, må-
fte man bruka de båfta Mån- taflor,: at förit der-
ry i Öre no gafte ucgaknd dne 4 Malt dt

Ros SM

(2) På vå ve huru av Hafvet Hate til äre hög-
fa hi a och falla för Ebb och Flod? kan ej i
vås NR allmånt fvar. Vid imå-éar uti flora och
Öppna Haf, figer F loden gemenligen ej högre å ån
til6, 812 eller höft 15 tot, efter omftåndighe-
terna, Men der ftora land möta, fom updåmma
vattnen, famt der de [kola trånga fig fram ige=
nom trånga Sund, "komma "de ofta med £ grufves
lig håftighet rufande fåfom en ftark ös och
dfverfvåmna i haft hela traéter, famt fåtta de plat-
fer under 30, 49» fo och flera fots dj SE bn
fom nys tilförene vöro; NOTE |

Xx vig RN
i 173v +

MN FAL MR

va

i NT tr kring i linien, "kome
ng a åter?” "Men

Fry ver ger at bb öh Wlode ej: mera
år” mirkelig vid 657 graders Pol-högd; men iag
har mig af egen förfarenhet bekdntdrs at vid Nör-
kv askulterna , omkring Dronthem, på6s graders
Pol-hégd, åro Floderna både ftarke och ordente-
dlioe. sen mårkvårdiga befkrifning, fom uti K.
Vet. Acad. om Aug. och Sept.
Maåinader, år. ARA > är förd, om den ryktbara
Mael-ftrömen ' vid Norfka kutten, på 63 graders
Nordlig bredd; eg Goal) ar. Ebb-öch Flod fkal
hafva nuprinnelfe, äv er 'ojäfaktigt vedermåle,
at deffa Hafvets: dagelig a up-och- utfall jämvål
) dit: föder TELLANTS obfervationer
| ord-caps traéten och under 70 graders Pol-
"högd, hvilka han til Academien inlemnat och R

finnas bifogade intyga, at Ebb och Flod åro ån-
nuder nog anfenligé. Det göres troligt af EW:
TONS theorie at Ebben fku le; ej 'en gång för-
vinna vid fjelfva Polerna, om Hafvet der vore
rent, och hade Öppen FOTAR, med den
öfriga Oceanen: = +:
"> Medel- hafvet,” det fa och Calpilka, fa
vål fon Ötfter-fjö jön åro för fmå, at uti dem f jelf-
e fkulle kunna upvåckas någon kånbar Ebb-och
Flod; famt hafva för trånga utlopp, at emottaga
någon ifrån ftora hafvet. De låra ock; af deras
ifrån alla fidor tilflytande vatten, ligga högre, ån
ÅR iceanen, 'De oordentelige omfkiften at högre

L ; och

och. lågre. sätta än em plå
och hvarpå prof finnes, hvad Öfter(j
Kongl. Vet, Acad. Handl. för år. 1747

af: andras Or faker, fom pb sc i jelfi & st ora = :
ofta hjelpa: vis at Böra; verkelig. Fb och Flodo 0
föspenn n få | NR ön bg ol

S gt fö 4 é frn
a ” É LO
SM Kyssa j ÅN s Bran ;
y VR 5; > vw SÅ Y 4 + ke NR
: , RS OR 3
-

ANDERS HANE oe il AA

Ae Phyficalifka är och KEN ar ie
I under mina Refor vid IKongl. orka
LJ grånfe-C ommiffionen, | på Kongl. bed Vv
gg och under Herr Öfverften och Riddaren
KLINCKOWSTRÖMS anförande, JOS tilhöra K. É.
Vet. Acad. få mycket mera, fom, efter Konun-
gens Nådiga Befallning, Academien, jåmte Vål-
bemålte fävers och F ongl. fe råns-Commiflarius
nfält inftruetat i

ER ;
a

en jag i de frantlinins cn andra
ingifvit de Aitronomifka' Obfer cvationer shvarige-
nom Europas N orrafte kant fått fit mot himmelen
fvarande ftålle på Globen; f å har jagey. mig,

ia vål för ordningen fkul! > fomi i fynnerh FER
| fam.

opp Mia, nåft Hö rnilka Obferva-

a, böra framgifva demjag g gjort om 'haf-

tund örånd Bri ga RO

En lan, landet född och pfödd; fört al
ig har fedt det ftora verldenes Haf, med defs
er, tor de ej blifva mindre, ån Jag, vid tför-
dandet, rörd, af hafvets tvånne Up-och
Str NM gningör, in alles fyra Rp 242 innom

hvarr ög eller nogare frön innom via tinar.
sö fra j El

| hlinga 7 Botnilka Viken, ej ej ' ällan o om
Ör vå net, under ftark Sunnan ftorm,
nom i ora 4imar uprinna til en famns högd och
mera, famt ftrax det lugnat falla tilbaka; måtte
ja > dock tiltå, at förfta åfkådandet af Oceanens
flödningar, oaktadt de ej voro mig obekante hvar-
er Sr orfak eller verkan, gjorde h hos mig ftör rä.
intr yck, å ån jag hade. förmodat, -
nde of 233 Julii Mile file len; var r den för fa

SA 8
(SUNE
2 MEN Re
f V RN MH Sr NER Sj Me

[(1G
ök

tet ära ät vår Made! "abördes och
6 Här fögäller Jag var då ftadd på Gull-
men, en Handelsplats på en helt liten holme,

J knapt nå bus kaona fåOEreR, jul vid Tel

IS ul id den ftora Teno-fjärden, Cier ana=
em, fom der kallas af de Norfka invånare.
enna vidlyftiga fjord år belågen nåftan midt
r Nord-Cap och Vårdhus; år vål 5 mil
lång in i läåndet och en mil Bred: -Gullhölmen
ve vid dels botten. é Äg
Dem

Si Denne dagen var f

si

| äl tiden rått noga; ; och kan man taga Högt

Såå dagen örbra

"i fs -

| een Oe a vs u ge
förmiddagen fraxt efter. klockan SE Arn kad år
"Månen hade famma dag gått igenom fin Nor:
rå meridtan ; eller. fitligita, under Gul hol: A
MR rRan förmiddagen klockan + ++ 1, Be
Vattnet hant altfa intet uprinna'. til fit högtta
i Idén: fjärden. efter Månens culmination, för rån efe
ter, dramledne, timar 16 vmäyumedins/ s4e4ar
nr Hafvets ftigande. ifrån .det-lågfta til. det hög?
ita varvid 4 fot Svenfka.. Månen h ade dager j ör- ]
Warded köl hännit fit förfta Auarters klockan
emot 10 för middagen; sAld 2 var, inden Lo san
andra efter quar teret. ice ll ärtor ör i 4 vrf

HR mn Nag ad | i
Den 25 Juliiom natten CI ve den 26,

ang åter högft efter midnatten I klockan: 7 h36

Samma Hatt, eller råttare. fagt. ,saftonen: för-
hade” KY paff Fkgengn 'Gullhollmens
Ro kall Söder RESAN MR

4

REN tvånne ae SON

eller. fed-timan i denna. fjordens botten. i

hamnen famt Gullholmen, för 4 ed | ERA

Men vid defs mynning, 5 mil lå ängi Ca fö ;
de. flod-timan infalla ör fr rut ER JA Af
! Den 1. Åug. ati Vårdhus, var bb eller

Störde utfall; fom de Nor e kalla £ JårAås

vattnet var 3 fm

i

il famma fi (1

+ + 2 I KV
Nå nig JA OC Olla

bu pt 1 kr hä ln a
HEN 16 ler, fjära,
al Rn sa Aa ÖT.
Öp midnat-.
Ua vä ng 19.
i efter
4
sy eller jåE
> och denna,
i KR v
ra rages, Ed det dyg-.
ie ej var mer ån 6. I 2
t för middagen: klockan. a 48,
FE culminat; EDMAN ärr
i e oblervationer
Me FN Q«
äg fåmte, fedan
| Juli TR kl. 2. om
Vhunar HET ianen, Men den-
Inaden af bar på högfta ochlåg-
gafte, och gick til/hela 11 fot Sven-
är 2 famnar och var verkeligen nå-
agen förut den 1: Aug., fom var
dygnet och redan på det tj et siter
> famt förfta flo d-och. fall fkillnad

&
PI

af

|

174 175 ul d ; Sep!
af alla efter det PAS jag må te. för sär

taft nåmna om våderleken.

TI lållfkap med Herr Commiffions”Sec j
fu EDENREICH, hvilken undre VOSKA 5 yrde'
mig följe , altid färdig at befordra den fvåra fram-="
komften ned inftrumenterna och bitråda mig un-
der obferverandet , anlånde jag til MiRihuy db 3 ;
Julii kl. 4 efter middagen. "Samma afton a
- emellan 8 och 9 häde vi tordöén-och- rågn med
SW våder: det var den andra gången jag hörde
åfkan inom Pol-Cirkelen hela den Sommaren...
Den afton hade vi varmt våder; men d dagen der:
på eller Söndagen : 'di24 betalte det värms in med
frark Kna från NW. 2 RR

DY AURuT: "blef våderle cen ån ruigare
med Rör fan NW, fom förde: ined 18 fnö-

blandadt rågn. Under den 1a I möje
noga utmårka tiden atHafvets Elibooh Flod. Jag 3
målte altfå, efter 3 dygns viftande i Vårdhus, lita
nåja mig med föregående tvånne « bfervationer af
hafvets lågfta ftånd eller tjäran, fom man. målfta-
dels båttre kommer åt ät obfer er 2, ån defs hö 4
fra eller: HÖdeik 70 HK

> Denna frörmen torde hatva bidragit Hr: ar at
fkillnaden i högden af flod och fall den Tr ide da
gen efter F ullmånen var den ftörtta.

Föregående flod-obfervationer. på .Gullholmen
och i Vårdhus åro gjorde efter et godt Fick-ur3z
hvilket likvål alla dagar, då det var klart tåRtadent
eller jämnades. til råtta tiden. medelft motfvarande
Sol- -högder, tagna med quadranten. = jön JR
:fecSedan jag] kommit til Vadsön tilbaka, d der jag.
did Vårdhus- Sj årefan hade lemnat Pendeln 1.
: Cen

ft

1953: Jul. Aug, Septemb. 175

egynte jag derftådes å nyo och nogare uUtföka
Roe och Flods förhållande. - É
<< Vadsön ligger i mynningen af den, 4 mil långa

Varanger-fjorden, på defs Norra ftrand. e
+ D.3 Aug. var flörfta utfall hårftådes det no-

tim.om,.

gafte man kunde mårka, efter middagen kl.3.48.

eller för jämnare, råkning = - PR ARD
«Man har ganfka fvårt at märka på några minu-

ter i tid, når vattnet ftår fom högft eller lågtt ;

ty på hela fjerdedels timan, ja ftundom på halfva
timan, kan man nåppeligen £e någon åndring, då
hafvet flår i våndningen. At ftärtiden punéuelt,
brukade jag taga likfom motfvarande högder, litet.

förr och litet efter hafvets högfta eller lågfta, och.
delte få tideni tu, fom ofta intråffade med den
efter Ögnemått utfatte tiden, hvilken fenare jag
höll för mindre fåker. Til alt detta fordrades ftil-
la fjös-redän4i en' liten fjö-gång var alt olåkert på
hela timan, UR a ige gg

=. Litet för klockan fyra begynte man mårka
at det började flåda. Jag låt då utfätta en mårk-

”

ftång juft i fjäran, ock hade vatnet på halfannan

| URI a fört, tum
tima upflödat på frången - - Lä därg
åter pa 13 tima derefter , eller klockan 7 hade
det ftigit andra - . UR, FA

AT: Gima detefter, åter Aådat. "+ 02 2009
r3 tima ånnu eller kl. 10 och 10 min.'i det noga-
fre, ty fålånge flådde det, = - - lg,

In alles på 6 timar och 15 eller 20 min. , fom
flådandet påftod, fteg hafvet = - SÖT.
eler girtrdels for.

A1-

-Aldénftu SÖ eM
ner gjordes Me vid. 3jÖ-

e ; pendel -UF et, gick. n ÄGT ;
5 rätta tiden; å dd var det ;

dia Rd a en klor
altfå var flod, er cul at
Cn UIDN "Aug. ville jag åter fö ;
> poftion vattner fkulle (tiga, KD
för jag ov den 3 Aug. gå
e 3 förfta timarna, ån' ide :
en dagen vy är ific låg
men ttålde' då uret på 4
eller klock. rt CE
Hy ENT ;
hafvet -flådat YEARS SER
atgr: bödila tid, ar kl. 8.oc
efter lika vä 0 det år. kl: 9
Y In alles flör på 3 ; timar 6 m
fom ä år halfva Aöd-tiden. TR
Men. ftormen',: | fon om
ningen, och hindrade mig, ar f
nerna. LD et enda jag fedan oh
mår äras var it emellan, Lö öd

4

man rg ” tum! m É n
utur Varaniger botten och f
mot den inrinnande floden Få

; eg Såck-uret,. fom t
fvarte mot klockan

ä 4 | kd ö 6

177
tim. m
R Jorr SR | 6. Sr JE i

Na ter cu ismution.: 46
a NE ER eller Ebb mid. kk art
n drar deri et flod- fkifte 7 Kn hä

RÅN c 20 a Fa 2. 34
nen 1 Sode ler för middagen: tog SE 8.21:
den « frer culmination Bekmird cför 4.

årt öfver Vårange -fj ården e-
AT > lig gger en liten holme uti hat-
vet, framfö -fjorden, K jö kallad. det
"0 Den 16 KR oblekverte: jag der Fafvet lågft
OR Se 5 pr Sage

ag är få mycket viffare om ola? om med
quad SA Solens middags högder "Jag med
a RR af har lod-fkifte” ar rna

EN Lä
Na -

i Kid och V kapna 9 Firar, sak den méd
M3 san följande vatten-rågan på Häafver,y fom or-
dinairt t med Månan' går fran'Väåftertil Ö fter; men
på denna traten blifver tvungen at bryta att
op, , och kråka fig omkring ochi'förbi Vårdhus
SW il V aranger och Kjö-fjordar. tilbaka, be-
äg minuters tid at löpa tilbaka til Kjö och
Y Varangöes: en våg af fs til 6 mik, > QR gör en

a brgatk mil på 3 minuter. "M "na reste Bel

När vet andra NE arr d I; De böcker Md :
nåd 2 ned til Vadsön” oc a SADE ra ;

Tu Rida ”Ebb och F ol 2 å når! til. il. Polen, Bulle
inträffa med Solens NI i fynnerhet Månans å åt-
nn frällningar, efter. NEwrTONSs theorie. Som
128 då kom at. dröja der i Toch veckor, -obfervera-
FR ock : AR OR dag eh gen Å i der my 108
me

åå

He ru famma afon Ebb

mellan Flod och Ebb peka 2 ARLA fr ÖRAT
"3parten af Månans rexardation det dygnet Pe 4.
"fkilnaden > BEE PR FREE PE ET ädNe

"fom Hafver hållic långre på at falla, SR

9. Decemb: kl. 3 ftod ftillay och knapt filed

skeligen högre ån klockan half tre ävklonki: half

fyra en blefv högd, fom kl. 343 hvaraf flod-
tunden ble tl min. men efter par
Boden fått. höst, kli Bö ami a ät 2 så a
Medium af. bägge obfervationerna

| tögbd: flod-timån.' 49 TO er Ag Aa RS 5 a

20 Månenii fe SYST dina slG Idagé

Flod ett tion"

mi ; bt ! amma dag, då ”vatnet
e' Mög vor | reg i öfra meric lian, sb
c. var fö: »middags Ebben vada mer ut-
] oa för middags gyn tim, my
SN Aanen: örslamne får middag ÅRA» oh Ne
for +Flode ter culmination RR I
>> Samma afton Ebb kl: = -= FR TO:
Me 4 På sftore ef iom Får. middag en.
Kr fäder, aa Ma R icke. Ebben för andra
| sel. | Le REP a Er HÄR RN ME
llmånen och Förmörkelle-dagen j
gen kliv äg? NGA d STL 30.
lor LÅ N 8 ft efter middagen kliv > ord tg, jo.
nen Norra meridian får middagen EA
3d efter N Månens merid. paffager = >. 36. 15.
llmåne i.Vadsön efter middagen: :2=9.:s7,
MlsdeNNeklerensogete bladet förft ,
ch Sv a be at den aftonen fe efter H.
dr och rf BENA mega HR Min Lea KR a ; OT 4 bög:
käck - Dee: kånde Vadsö-boerne et filkeli pl
våder ifrån N.N -O, med ftorm, fné ocktr öde
at man då nåppeligen driftade fig utom lärer?
nåra tilhafs-ftranden: det man alångt
unde mårka,; var, at Ebben eller ftörfta ut-
at ungefärligen klr2 om dagetv eller flraxt
r, och ftårre ån ttilförene; ; kl. 123 3 mårke
MN redahftiga, ög
+" Dec. Juldagen Novo filo,kl. 8. för mid»
dagen, vs r foden mycket fallen >. ch fyntes ps
n til-yrda Snön på ftranden, at den a. MO
Fullm na figit på ftranden til
id vil mins

Nm a - fre
ER ,

NTA > hå RUNDA, IN & KA INO 2 EES ERE a vx TRA
h i SST
/ | s a

388 dy53 Tal.

mindre högd, ån afton-Åodén, fom var in emot

fot högre; ja menar altid er HA coulair hö
och sed CE andens Tut LE ne up.

cz ned IRON Fact IKT 3084 får SV | |
Mia ocksa utur Kyrkan var Ebbenuftory
vol rått anfenlig ; at man der fom varlåtjg dark |
kunde gå er långt: Arn längre til hats sel |
na te sky be im. nm,

rene.: förta utfallet var etter midd. kl FAS

När det dygnets Hodkllköer efter Månen, lågges

CM

har til, 2ÄOMR Ar sas kran da d ver. a Lär
har man flod den afton fe | VAT: ET:
. Månen paflerade meridiar efter middagen Ä. Xp
AMA efter culminationj i gasa lbufodka JÖLA.

Dec. ftörsta. Ebb: eller iHafvers: Hen
ig fög den Månaden ; var denna tredje dagene
ter Fylle och fkedde efter middagen: kl. åLo
Vatnet begynte rinna:tilbaka kl... gå 12:30.
16.>Dec: om morgonen våntade manen hög
fo i.proportioncaf det ttarka utfallet dagen för-
ut; men floden var ej fårdeles hög, ock knapt
ordinair.: Det tordekomm ioaf 'Sunnan-vådret fom
Sr blåfte. mot KW DNE 10
13: Dec. obfer vosadas viska. Hafvets. from än
—18.Dec. knapt ordinair flod för mid d. klo.
SM äden I i.Söder för ' middagen klen anav4I7e
NA efter, Måne-culmination- de ög 5:43
: Kl 123 efter. diculsit högd t Ör a half fallen: och

& 2 alnars perpendiculair h | hå | RITA u hela fladen
högd, ifrån Ior Bären ti ög Siena vart
alnar eHer 8 fot. > NR RE RÖ

in middag el, och var he :
+; flod eft ter” Månen iN [or nd

( 1 på Avg torra ;' hade ock öm Haf-.

På

AL
pe än SI OM YC 1 britt E

by 181
Sken stål. fr a
[ : middagen inemot.kl..17.. >

Å Imination log ag 18
are 1 å Hög, fom sfloden afto-
ar» floden efter: Månans- Sådra

Fr odetinu led mot: fifta quarte-
n A andra floden; efter defs' pas-

öd RE abe)

- jag f jet Kom år: är nål
h Flod under mitt kårta viftande
n$' men fom sena var nog kärt;

- ' - : | / d 1. : r 3
tila fin slifstid: på Adets våta

(6 åkerochång 3 få mycken Rye
peligen hade förmodat.»

od PARA viflafte RR, CH |

gra ernan eller nattenes Hus
Fd ygn.” Hafs-k ockan Mår ej

fätte. förut häfva lärt kånna

, 5 AEA 5 Cr | i
LL å BR NO VO AK f KN a SÄGA i då Re

&

Än mig, at i Väränger
pars vind minfta flod och
utfal jon) Win 195 attt

V Bär, ef 7 ylle, JT |

sell 4 fom;-bade hög i e |

def bråda: begynner Breg af fin runidhet, då he-
ter der, efter Fifkar- fapberssa 0; at Månen
bugg, bvien dårå år EE igan ftörtt : me

ej! rr, än HÅR dågi ens feda a ; " n få
NE ; 5 ro gör ; SLALET EE VIRA
Michels- skfäridendd (deNorriket orukanya ti
Hen), vil floden vara ftörft , det år rast efter
Höft-dagjämningen, Jag frågade dem omorfaken?
| De: fvarte.det komma deraf ; at Hafvet den Kiden
4 i oro 4 pg höja Phyfica Ch .dilponora'
orm och for Sjögång«:! ica: Gelefti I
man låg ga än ös Solen då år i /Equati

Flöden" fade: de. öck råtta fig. mycket ef
vålltet fom: år. iF 'Hafvet 3 ja ock efter det. å oca]
"den våntat :> når ovåder: eller ftorm intftundar ;
tftiger floden både förr och: högre, an han fa
tiden efter Månans ftållning. borde göra (b)

> I Ny-och Fylle år. floden. nr nåt. lika I
den ena högre, nu den andre...

Men .-deras ej mindre driftiga å ån ESA Ex.
perimental Phyfique gaf i mg: en lårdom; och re-
gel. til at låra känna tilftundande våderlek, hvil-

en jag ej: bör behålla för. mig allena; den tor-
de.ock komma någon annan vål til pafs, | aften
Landtman nåppeligen ären betvåea Å Ho RN
dekmed; + egen TOR fån Hot kök str badis

: teen

är Rs hölls med deg jag Fn i Tvkna den a 2. AR

17

Så Va Jag fant i tvårt deremiot , den io Dedeiobe i Vadsén at
fo den/komen tima fenares ån iden borde, och Ebben åfve åfven få,
'emot elakt våder ; men bågge håndelferåro a KR
ke det andra infaller oftare, efter invånatne hade
vål bekant, A

CR jä vo

oe
:
et RE
Vv MR Mg Y É
| ärr e. | -
a

bag E nad” för flirtar E
"Mot öre ftör memiFullmä-

D bi be höfde 3 floden få ä hår? imar fulla I ay
hinna ft SKA ant KYS Bb or OR EV
Indansgag: hiter om Ebb och Flod, fe jag
och anföra. de rån, Norfka Fogden WEDEGE
miganeddelte. Han häri många Somrar feglat
FförbivVårdhus omkring: Nord-=cap
Altens-fjörd d, belågen nätftan få långt Sud-:
Valter om D Nord=cäp 3; fom Värdhusligger i Sud-”
OO bdonib farbinals namnkunniga: Cap: - Han ibe=
råttac gaf Alren' år flod når: Månen culmine-

a oerh . ft BAtimar förr, jån i Vadsåns ty hår:

år: fjära ur der culmination, och Vadsö-boerne
ga 6-timar- fulla - för råtta flod-timan- i deras
mins dom vi:ock fedt- vara riktigt + FJ Prenge Ti ReN.
ö Fbeden vara flod 3 timar
iihation och” få a FR NR
Må

e & UY pv h kv ali,

1

telfeni;: utan ock flår i Svenfka Sjö-' 7

fån namn . fåfom Kusla -jörf, Är Kuola-fradke : men

- iDEäHolN sine at RN | Mr öter nn
mot: Norfka vallen ; . men hinner ej : dliberarl
Nord-cap 3» kröka fig. omkrihg Väardhus, arch
omfidér vrida: fig och rinna tvårt. emot fin för= ;
ra direé&ion in i Varanger bukten, en våg afå året
rminftöhe 40 mil, förr å ån efter få Jäng, tid:
PIE AF MES V 4 |
väns sölpvanr på. 'Gullhol men beh. i
Vårdhusy: inftåmma ej allehaft- med: denna; beråts
alendernaf
åt 1743, få vål fom i framledne Herr Vice A-
miralenwvon RAJALINS Navigations Bok, p.m.
68, jag 'vet ej hvarifrån tagit, om icke kr Herr
De L'istes de la Croyeres obfervationer, at vid
Kilduin: vid Ryfka Kuola (c)å vår flod-timan 7:30.
Vatnet dröjer då två timar emellan Vårdhus och:

EN Hvar emellan å år vid pafs. 20 mil Sven» .
sa ög sk

Så aker Ebb ock Flods pe RE NEN ;
åro på dennar orten i den ljufa Sommaren, rä
halsbrytande åro de deremot i den: mörka Vin-
teren.: De Norfke ftrånder :tftupa på få ftållen”
mindre ån 20 grader; måftendels luta de: .emel=' k
lan 40 och fo grader eller tå halfftupa : mån»:
Ba frållen å åro är få 2 branta rår lodråtta » fomen j

NR. | An Md FÖRS "Stens, ;

SE BE EE ROP RP END DT ja h

NA Fill - Lapfka An Pre på Finfka Kala, "deraf vv
hafve vi i Lappmarken många. MA fom af Kaole eller flv

ningarne, fom åro ovane at utfäja, 40 eller aa göra a K
eller utesåd Kola.

SR ck is-gatar . | ,” a ftrår ; v
må ER lämnar ftranden sf
Yu på fådana bra It

oå fer atorn A med a icp om än
öl ld och mör Sr gick til yt-
J de i fynnerhet önfkat
proportion af Hafvetsåna
Lider den. jag förra Soms= ER
l na årstiden var SR
är AN SK utolig PR RT
pr 13 2 STR Om a bg SLR , Au
å VILA er-Orm en, ge
är CM yn ee a, bote-medel emot hans bett. ;
Kå | | HR K AL M. vi j KC ,
1 Jåttare döc
r han'år m ;
M 4
|

| HAN blifvir SO aldeles | Lifl ås och or

derföre, och at "déffe |
fn minfkades, bör jade de äfven , ÅR ej meravara
a mifskundfamme..mot dem.' | Vi 2 36 6

Ormen dråpas.ftraxt ospråögr EN n AN RA

nymar Kra LARV märka fenan ocködl 1 kropp;
Ae hufvudet. af EN Ideles orördt,
ochdet ej kan fynasypå hvilket ftålle ban än uggsy
få år hat dock en tima, och vål dt i
Elg:

sy : FaR dd
AN MG ;

AE É EE
y s AN |
men börjar fl a LT tår
ND JAR NERE SSE 4 j .
An rv 4 EA NL
Må — vv ; , i 16 > , sr
UC IL I CITE NS
: e ytan |
Y ir På ; p

då hvår och en sår ( vält Bora

€öTå farligt” ereatur ; öh PN det, at denna

år fu få mycket fällfyne Ck i 00 Sör mer
ca; fer sb ana ag Ört om Sommar

ve ig feta NA hjäl, oh ej Haden någon olycka
Ormars antal, deraf SAO a I

Somlige bruka at äta Skaller-

ligaft i mening til at bota : å on fjuk
åro åfyen dör Tom med nåje åt del ;
Det få åjes, at om en Sr t fådant SM bår cl

” fn Poet AFA a n förut, emedan

mycket svälj hugger set änder
fig fel ig Mah och are it huggande nåfta
lika haftigt fjel morron fon någon annan,
it hu nå 4 ; fjelb,, kan en Cddan 187 löpa. fara. om
5 SJAY KOM ÖR 0: 2 ä
ad Una af ftret och fettet + FDR Örtoll. )ere-
des hvilket Ikér på följande fått: ma

nde

tret utur honom ;
len; då der (mål:

; k BERT EE Ormens

föreg Le 44 pa 4 iOÖ Rö

och år doc ne fördes: ock. at Så Tana, for nea: Sv ra
fades ERT hafva dragit på fig darr. slukar
j ] LC r SR AIR ; KR vå
illarne” bruka mycke pilen af Skalbeft
rs fkinn, med fkallrorne på åndan. Många at
»eerna båra: fådäna fom Prefervativer not

ida fjukdomar, Tåfom för rygg-vårky hu-

barnfäng. parbefordra lårt födfel&e. Rygg-
; nen bur MUR mot fråfla och
febers

3 rg Y 2 År: DE! ;r förter och 9 ar mör I får bita fi ig

"Dei olla hl rie

t rr
aff

ån.

AS R STING
å i : / Mt
i; ; ; / ; S
2 i v
' &
$ PAR NE " |
2 6 i frn 'M ar PN POR ”
4 8 C KV år A 4 TA RN
3 7 a MA , mba & a a 3
j Bö ARN 2 dj | & 1 ER: FR ” ”
+ i TA ac Fer nr er ne an HN |
i i | "IE '
An 1
e a
' Jå 4
,

feber-Kettas famt hångdes på hal(enypå.barn, fom
sfartånder: Ej be 8 ög sid 2 Nn 1 ua oi
Ce Skintet brklden es debsutom my förta ;: öfver-:
klåfla Tkidorna på Vårjör' och Hirfch-= vå vångan ar
hölts frn RAR agrar Hå

meget jag. i ehe hört besbromis om ja dd Ae: ;
gode mot c denfiå Ormens bejt.” MYT a

uu Uti Moraw Pan ve > | v | er
rötters fom:;båra namn af Ratti ARP or ot.
jake root, bdet Ar. Skallersorms x0É; oc ae ha
och hållas de för kunna bota Skallerza Ed Mest ch é
andra för giftiga Ormarts bett; men hvilken af de +
örter fkal. uvara! den bålta, ”kan,ej, vi ft fåjas;, I
Villarne på: en; stålle bruka det, ena>tlage 3 js
andte Villar: -påcensannat fållo betrje a dhig af
” annan, då deoblitvasbitne: af Skalle; rmen elle!
någon annan Ormsz.e och år. gemenligen. [äg z hal
den ena af deffa röt er eller Örter växer på et
les finnés der ej ä ae andra la ben. 107 Ani art

COLLINSONIA Lim. Spec. Blängo Tra. Pp Br.
Mr. Jon, BARTRAM beråttade för mig, at:han
en gång (åg en Vilfka hvilken” 'blef;huggen:af. ;
en Skaller-orm'; "de: brukade: då der emot alla ;
de örter de väslte af menintet villechjelpa, utan -
Villfkans tunga i fvullnade få, at hon dtod
"hennes mun och kunde-icke; mera dragas in;
Villarna har då tagit Collin /öntöa ÄR Barn ;
och fom Villfkan icke; kunde röra. mun eller tunga,

hålde de faften af den: kokade - Collinfonia henne i
munnen och halfen. Litet derefter gaf. den fjuka
on åftundade mer, € mes

ccken med. handeno:! ja

oj Cd

hot fann Kia fa deraf; de hållde då merWutilhen-
un > hvilket uträttade få mycket, at!Höh en
lt drderefter fick draga'in tungan', ocHef-
2 er några timar: förlopp började blifva alv Båt-
se bnapö bättre då at hon innan kår kom fig al-
JÄRN later VPA ovän ont MEN
"SANICULA Bl: bla in ährnaNe her
NA p bi å rod fis Li (X/RENS peciplant. än I, Pi 23
ten te tåges, ;ftöres fönder: ftållet; der: Skaller-
yrmen bitit; fkåres eller: f rasasted en Sibbe ro»
n lågg påg fom då på kårt tid fåjes draga för
Uva Soran GA: Panna 200 ie TEE to sä SV
CT 4 Å På cemo s0vato linbed ige! Batch atS.
Linn. Spec. Plant.T.1.p.504. ET båccts mb.
Corn. sr 3 SMR SöanAtbeny

TS å MBL. at SER rare
handen, kann man ur. og taga i ien ASKR
"och han fkal. ej drifta fi ag bita; åfven, at om man
-fårrer dennå på åndan af en kåpp 3 at en Skaller-
”vtmt » fkal: han draga undan hufvudet; och vara
erika sådd för henne. Jag harhörc åt(killiga,fom
"Vid alt detta'beropat fig på egen förfarenhet;. och
i "hvad det angår; at Kunna medelft dennas tilhjelp

tag4i Ormen med bara handen; fade de fig blif-

dvir derföre hållne för-trullkarlaraf dem, fomfedt
> derpå ME bätikrnie vid Mohaks flod bruka dehbajt-
”fåndigtmot Skaller-ormens bett. = EE
RNE NGUINARIA. Linn. Spec plant. T. 105 ös.
| brukas ofvanför Albany af M Mokales

ks Villar, fom en
Bö bot mot denna Ormens bett. »-Man föggar
4 TO=

roten, och näbbar pådet blöt fäller. i årer
tvitvels utan ock vara denna,. fom Mr. Dur DLEY
omtalar uti The Böiefepbicag 7 Fansaliyabridged Val.
ad 41. | NE RE 0 Nk RR :
RANUNCU LUS löper, foliis sovsbsis multi. ;
häis, calyce reflexo, fruttu oblongo. Denna våxer:i
"America uti fkugga, i kåll-låg och på andra våta
-ftällen i ilkogar. Roten tuggas eller ären fönder;
,; fom O Öis bitit, fkåres: eller fåras litet
ned. én mm. rop tugg mn eller: Apr a rftötte ro-
es derpå , rgiftet på tid drages
Y Perra pra TÖRINE ih rabet mot ån
af en art af Skaller-ormar, fom åro fmå, och ng
das fen vara Rgeker Horns ud "RR Ri

Fr

Gron. fär ” irg.

ten derutur, en tager den ini + mjölk el eller T någor
annat: den fkal vara förtråflelig. finge

POINGALA pa bh mplici Hello. flik. vn
räder is alternis . integerrimis, ratemo termina-
trice eretto, Gron. flor. Virg. 8o. kallas Senega Rattle
Snakeroot, item Senega Snake roots »våxer i fynner-

shet i Senega. land; åfveni i'Söådre. delen af; Pen-
"fylvanien; men ej långre åt Norrs: derföre vetafå,
Norr om Penfylvanien; hvad årti detta år, och
" hvad kraft hon har. Om denna Srtens/fynnerliga
nytta mot Skallersormens bett,kan låfassen Difpu-
tation, utkommen i Upfala under Herr Archiat,
och Riddarens Linns FRA ib under Ti
Kar dix Senega. se UM le WS (FR 7 Nå Sp

I SERRATULA foliis, linearibus: (par

fl denna fades C4 fu 3 Felig mot Skalleior

fjensbett. bode FA oe a OS Ales D kt bira

SOLIDAGO paniculato- Pebofa porn
ki coMfertis ådfrendentibus', foliis Hrikerviis

to iris. Linn, "Hort:2Ugpf..259: Af dén-

5 n variation med; färsblang: fom kallis

de - onhng åt lea: Hr amen brfkrifving th
figur för den ortaken fkul blef införd uti den för-
aimfta af Philadelphixe Almanachor för år 737
"Villarne; bruka. denna mot Orm-bett på at-
fl iMige fått, antingen avde ttöra den töndercmå-
clan 24 tenar; eller tugga och dfporta. den uti.
Tentens mun, eller ågga "den: fönderttöé tta ler
tuggade på fåret, eller rundt omkring GE fam-
"ma. Iblan d. koka de den, och låta Patienten dricka
CO en, tvåtra får aret åfven. dermed 3 men
«vidaalla deffa fått, bör Hyde gorderaf SA 2
fölsden Guka, DAT

""ARISTOLOCHIA REG jföbenis angulofis ÖN.
gfissfoliis cordato-oblongis planis, floribas recurvis foli-
gariis. Gron. flor;Virg. 112. Med decoéen af den-
na, botade Fader-brodren'til förr p.:56.-omtalra
sdars Låck, det giftet ; fom blifvit quar efter Or-
+mens-höggande ; och en annan Svenfk botade med
famma decoét-fin hund, både då han blef bitenaf
"Sk er-ormen, och då qvarletvor af giftet åheta-
-oftetiden om året vite fig, hvarom. före år i
års Jan dlingar. P: Fö köer ;

FAGU S foliis lanceolatis såödvder MIAN.
p, Hort. Upf. 287. Caftånea fativa. C. Beer
; Caffaniesrd. : Man tager hc ifira barken af Cu-
a i franie

nEiv & Adi

; ND
2

|

iftanie telningar, Kok er med decoéen på
det betna ftållet, och åfven dricker deraf: det be-
römdes för vara ganfka godt emot Skaller-orn
bett, NARVA NN BOKA ög, vd
> Deffe åro kårteligen de våxter, fom jag kan
Himinna mi g ; at man brukat mot denna Ormen.
Nu vil. jag ock nåmna: några andra låkedomar,
hvilka berömdes ganfka mycket dertöre.s «6
Tbland de båfta låkemedel mot denna Ormens
bett, antingen han då bitit folk eller kreatur, år
'hvarjebanda flags fett befunnit, fåfom Bomolja,
Svinifter, ofaltadt Smör eller annat, det man ftrax
"bör lågga och trycka på det bitna dtållet, famrt
nog deraf gifva in åt Patienten. Et-af de båfta och
tillika nårmatt til hands,fade Dr: COtDEN det va-
ra, ät få fnart Ormen kommer at hugga någon,
i haft dråpa Ormen, öppna honom, taga ut fet-
tet eller Htret, och bruka det på föregående fått,
En olja gjord af denna Ormens ifter berömmes
ganlka mycket. Äfven beråttade famma Dr. Cor-=
DEN fig, ar åtlkilliga prof blifvit gjorda i Ames
$i Siena ofvannåmde Bom-olja 5; at. den frruken
på ftållet, der Ormen bitit , har merendels varit
en vifs bot både för folk och bofkaps.= vv ca
=" En ej "mindre förtråffelig låkedom håremot
”fades vara Salt, nåmligen vanligt kök-falty: det
man ftraxt, då man blifver biten, tager i munnen,
"tuggar eller våter, emellan tånderna liter, och få
"låoger öfver ftållet der Ormen huggit. Somlige
fåra ftållet med en knif. rundt omkring litet för-
ut. En del påttå, at det var i Nya Angland, fom
man förft upfant, at Salt var godt mot OÖrmbett.
och det af detta tilfållet, at én qvinnaj fom ble
I | | siten

än
An
Pr

0
Å
«

och - les gick bårty; utan at
C någon: 'O |

lågenhet. deraf vidare;
-fårdas mycket i vidftråkta ikox
nligen med fig en liten påffa falt i.
. re: hafva til h ands, i fall de
1ggne af en Skaller-orm. äl

e må nga fuppp Nara, en ar

| de för:

kÅ

d blifvit biten, gråt:
fate den bitna lemmen deri,
omkring; famt lårit få RR
» efter deras mening, förgiftet
bitna ftållet in uta Mullen, 770
berop ade fig på egen och andras
de ingen ting vara fåkrare och båt-
r-ormens bett, ån at.man I tager 7o-
et famma, har fr åfven något krut,
uggar, blandar deffa bägge til: -
el fi på ftållet der man blifvit

åljer ned fpotten af Tobak
n ofelbar och f åker bot.
många beråtta, huru fört:

t hulpen dopts

blef bibeds y ten rn fun ndå å
sde alt förgiftet ur fåret, men va
'mycket -forgfällig, at Hantiohe kom

fpått, utan fpottade flitigt och
alt det I n fugit. Man bör vid fådant
LR | N. fu-

pe

Ta

2

fugande kr fighoga före, atingen
tet får år. i munnen eller gomen ,
tand år mafk-åten 3; ty i den håndel
tet låtteligen dragas in uti der famma, '
da taga lifvet af månnilkan. Bin nyfsnd
fens Fader blef icke fkadad: er
En man beråttade för a ig, ät Han 4
fovn.s ännu lefde då jag vari. merica, blef Sr
af en Skaller-orm ; Han tog då, i brift a
en Höna, plåckade bårt dunen vid ftjäår ten, oc h
- fatte den ER delen af Hönan på det ftål 4 or
Ormen huggit, då få giftet fkal hafva dra a N Ti
> ur fåret ini Hönan, hvilken en liten ftund der-
efter ER SN jön på st fåtv använde fa fartc Fa i

fear år, ftvåd; jag ; IARSriat om de 1 åke RS edel
fom blifvit brukade mot denna ON cd ti den förr
ÖRA PAR Radix Senega finnas några Hera.

DR lut, för dem , fom vilja veta mer om den-
na Ormen; vil jag nåmna några Aucttorér, fo n
dkrifvit om den famma: Mr, C ATESBTY: Ntural
; Hiftory- of Carolina, Voll. Hl. po 41. Tab. 41 .hvareft
åfven firines én makalös figur. The Pbilofophical
FIransattions N. 396. pag. g. 292. feg. N..399. p. 309,
[e44. SALMONS Modern Hiftory V ], UL 2
"The Pbilof. Transa&, abridg ed i Vol.V. Parti. II. pag
169. CHARLEVOIX. Hift, de la nouvelle France.
Tom.V. pag. 233.234. LÄMSONS Natural
frory of Carolina p, 129, fig. Difpatation una er Herr
”Archiat. och Riddärens LINNE Prefid.' Mufeum
4 Adolpho-Fredericianum bag. 20. famt den förr nämda
Difpuration Radix SO utom andra.” si

SN
PRE [SYST Sr F Njö.de hå KA
N & | - EO
; 'd / A ji
L Sa RN
KS FORN oc
Og p
n Kå
ä

- "ANMÄRKNINGAR.
mv Om
Sit Kliar Pen Norrlåndfka älfuer och
| Ye CA

nun. PR
4. dp. COREGON US ved perna FK

pinna dorfi oöfficulorum quatuordecim. ART.
Spec. 37. Sik. hvareft defs belkrifning finnes.

Variet. (1) Lapp-fk, finnes endaft uti ftörre fjälls
vatten och tråk, genom hvilka de. förre
"Hfvarne föras, Mindre tjäll-fjöary åt fi-
dan af ådalar, med mindre vattenlednins
+ gar, hafva endaft Finn-fik och Rör, Faun,
Svec. 310 och en del tillika Stenbit, Kau.
”Svec. 309. Lapp-eller Fjäll- fik år SE å
Marker til 7 och 9 markers vigt» &
"bred och fet.

| 0 Hafs- Sik å ar mindre, fallan öfver 1 He ft
> 3 marker, år fmårtare, ma rare,långre och

Mipugare: til kroppen ; Iger:up:i ålfver
er och fjärdar midt i Sommaren. SR

» Finn-Sik,' har fit hemvifti infjöår, 3 g eller
19 mil up från hafs-fidan, år i ftorlek och
fkapnad kik en jämnftor Ståm, Fann, Svéc:

de or och fvart i ryggens famtå åger
na hvita fibrer i köttet; men hel mager.

”

Å Na IL

u. Spec. vr cdentulus, maxilla inferiore
> Jdongiore. ARTED; fpec. skal år Sik-
15ja, Stint, Rabb-oxe. = sad Av NO
NATe je H Sik ög ög Stint kn til

KOR Rabb- -08e > dl få 'ondalt.d i djupare
fjöar, up åt fjäll-kanten, i mindre ålfver,
eller åt fra delen-af de: Nordifka. sc SÄ
ochår f ållan-ftörreån fom NR ors.Lin
Svdes3i1. a RN KR RR 0 fäller

On Sikens förhåtlande Å YR förr vb under ups
RR ; a rå ;

Bångs-tiden.

a Ng vi eh Kände ,at mange fter
|: —mings-Kll (et, eller der fra vågen Si
4 I lagt fin rom, kan få med not en och annan
Here ing få kallad Solbad-fik, hel fmå och lojämn
til ftorleken , och det hålft vid is-låfsningen, af '
"den Sik, fom ftått i fjärdarna. Sedan blirman in-
Ssd fynnerligen varfe, förr ån vid Jacobi fidag
då förta fkocken eller dunet af den råtta upgångs
Siken, fom år jämn-ftor och full med? rom och
-mjölke, kommer til lands från Hafvet. Detan-
"dra dunet kommer Larsmåffo-tiden. "Det tredje
Bartholomeiydet fjerde Korsmåffo-tiden! De ftör-
3 duner ERAN vid Täfgdikrn ry Banbologper |
på Bil Ol Ka SR TAR RA

dc 4 I hk

ÖR . AN Re NER
cd j | Å
/

; ; 5
A é s NART
IN Le
6: + d
d a /
+ UR T AR
N ONE >
ER

örfta Sik- rk up geno
, början a af Augufti set up ge om
lken tid det måft blåfte S och $.O. då
ftröm var bårftådes efter. ftrånderna,
n ej eller hölt något vistt trek, e-
å vål fom all annan fifk, ållkar vid
k kånning af motftröm, fom å år ftar-
r vådret kommer efter famma frek, fom
trömen. Men få fnart ftråmen. fkjutes.
åder emot Älfvens tråckning, går filken
lar hit och dit i fjärdar, kaftar fig tilba-
landet och ini vikar och fkår, med fit
id å den fidan af öarna och "Skårgårds-
in år. ålfvernas inlopp, dit ftröms=
fig; och måtte åfven derföre flitigt,
ömmen, dels föka ledning af landet ,
taft med not och nåt innerft vid lan-
V når Vålta n-ell er landt- våder blifver vid
upftignin stid, fåat han har jämn och vifs
; af mot-ftrömen och frifka vattnet, Ce
> åa

am, famt följer då icke få ör ;
er fin viffa led. efter djupet... 8

Ty: ckert. Sunnan väder och jämn KRA m

Å r Siken il é » flundom til i - mil om dygnet, |
ni. att ten mindre; i Våftan. våder kan
Äg > derföre kunna Filkare,
etta, of lja med filk-dunet up efter
nela Tåb då de hvar natt, efter före- ;
ar, kunna råka på någon del af. dunet,
gas 8 och flera i rad, tvårs öfverår
nd man finner, at Siken i Å lagom

rape
JE

från edra: fidan, och mårkes den då hålla fina.
san N3 fegar
i

& egar i tvänne armar Hö äre hörn fammanftös -
» tande linier, likafom om Laxen år beråttat CN
Vet: CAcademiens- HandE för år 1751 pag.: 104.
värmt Solfken och duggig (SN Wädery få de hon
om dagen, då den UPN tas. vid landfrignir och,
med not. 2 CPEE TRIO +

" Den 9. NGar äsitak d år om natten svaj: förs
fkråckelig blixt med dunder: och flag-rågn ,då fiks
den ftörftå gång-Siken' fom altid befti t målt at
Rn od abåft pår se a vid. Å : german -ålfvens,
hår vårmen vår EL öd ing bård » iå har man
3 alla nåftledne åren rönt, at all annan 1 fik ihaf
gn åfven fom Stråminingen > "går hel förftrödd
och, vaklar Jika fom fuk' af GH til; och når nås |
gon råkar ar faftna på nåt, ficter han fö ögat a. un
tan faller fräx tåfom: Halfdöd af nåtet ; 1en ef »
ter flörm år ha 'qvick och fråfvar lika fom at
binda” fig faft på. nåt, och då lyckas Eiker bå (Es.
Detta (ker ock emot det: frark frorm årförhandens:

Når Sik fås i myckenhet inåt Skårpårdar, t te
ta Simpor Fåtin. Sv:2780ch Skål. rytor. FaundSvi
280 utantöre på nåten, hvilka gjort er K
til hundrade tals. : Annars följas han' och 3
fiken åt, när de inkomma i i flora duner. 3

' Upg gångs Siken går -ockfå enhålligt Ae
RR 1 duner;, at man föga kan få en enda vid län=
det erhellän hvart dun. '/Hålt drifvas de til landet k
med ftark' och håftig Sunnan och S:0. frörmsfom
föra honom ini fjårdar öchåmynnen. Så fnart då Vä”
ftan blir; friger den alfverfämt och fort up efter
ARVerna, ER SR ÄR b SAN

Sent på höften. går Sik in'i fä vikar i if id

hä emellan fmå (kår Sc nåder,” i

et mycket fvallar och åå PA ögligga
men läspe någorlunda til: mår-
ålöfvermulit 5 år flkeligare, & än når

Sia och ngt AL var mt

eb RR ac i Medelpad £ bikenie ens=

r ch fjärdar , men ingen I i ålfverna, .
i Strömmings-d : Er fålja n noga efter
lvarandra, få at de ibland träffas tillika vid lan=
t. -Måft EOnOe Siken 22 3 nätter efteråt
de ftållen, der Strömmings- dunerne förut haft

5, dels at fluka i fig rommen, dels
ed famma vind ochi lika omftåns
fig vid landet, fom tilförene om
ings-fifket vift år. Derföre fer man ock
ommar, huru ringa Sik, Harr, Åloch
fik kunnat fångas vid landet 3 emedan in-
kömming varit t til finnandes , efter hvilken
tändigt göra följe. Siken ålfkar ock
af botten och land, fom Ström-
Or; fig vid, nåmligenh efter hafskan-
en, uddar och fjärdar, der jämnt och långftråkt
jup äg från 2 til 7 och 10 famnars djup > inuti
kar » der jämn-ftråkt fand-botten år, med behål-
röm-drågt antingen från Hafvet eller någon
tyutom mårkelig flråm-kånning begifs
lig ej gärna, 13 å Frarag icke ATANE Toa
nom In. a Me
rt förta KT BR tagit. rn led AN
erna, följer den ftora gångs-harren Fun.
gån kann efter, fom Ägg fin NR Ha LÅ

fifti
"ET wår-

ve a fega rn Sårelle ei for | - bryne
defla filk-fkarar, få långe de troppa up: me
dre vid Hafs- ckanten och omkring ämyn 1
flora ålfver, år då iom alla. fränder vore Hå
fopade, til 4 a 5 mil på fidorna ar mynne et, i

all Sik 3 få at allenaft. HÖGT frödde en tid inge
efteråt. kunna käke SN

> Tecken til Sikens oårköslle har man af Själen. I
'Faun. Sv. 11. når den håller £ fig utan för nåten vid
få åttningarna; ; men når Själen fly tter in nea
håt-lagen och börjar nappa at Siken, få år ej myc:
ket ti fångs: annars kommer ej Sj ålen ( å gårne
intillandet, med mindre han lider brift ut tilhats, då
han måtte til lands at förfe fin mat-frilka mage.

"Både Själar och Målar följa med filke-fkåc-
karna i in åt funden och ålfverna.

Sållan fkal man råka at få Sik något fynnerlis
gen på et och famma ftålle efter 'hafskanten , öf-
"ver 2 eller 3 nåtter å rad, få framt man icke tråf-
far någon ny fkåck; utan den måtte efter tröm-led>
ningen efterfåttas nåfta natt up emot frrömmen.
och vådret, då man flere fefor kan få I något af

et 2 AN mer dun. TD SSA Kr
sht RAG 4. klo in ohh , on s 5; z | SE ;

om Sikens natur ebb förhållande upi ; Spak -och
| SR PE 6 a

| Så Grann. Siken på förenåmde mider inftigit
-Atora Spak-ålfven; vifar fig dunet med pla ande
Å vattenbrynet , då Siken” med fljert-fenan rörer
- häftigt vatnet , likafom man plafkade med flata
jen oc nd utan at fprittar up, fom man fer en de

i -freket efter. i 0 FR Ål Sugar
tbredt bottnen fltonfrrålkibed
4 er årifrår derötver, åro de bå-
ar like SEG ng omftån=

a fk m f 1

eg. OR åljor: : varar flåd-
lir han ftående och ger fig hållre
ska Annars går den i litet vatten
men; men når höft-flod å år, håller er

'o fpl Sik faen
a Tack på djupa farpen 0

e om höften, 175

ne ds rA får med dragande Frö Sh
et ogh defs forfsande år når intil fjår-
a omft ndigheter mycket bidraga til

SESSKBOr Den Sik fom der frår

>

rm
rr äga i Hador) utan of alles
2 och 2 fom åro par; men når han flyter til-
ä fas å på detta varp båttre, emedan de då
tan ngn hvarandra i ftora flockar
: r up, rdr filn ihölj or tl baka fb
nen vid utflytningen drifves han af
Nek Affäpkafte och witrafter ji: ör > NN

c
3 — rå ck=
/ 3 | J

é t | dt

SNR f ;

PENTESSE Gätivå in vid landen on; den 1 vilha
va fina standa vor IPA mö Ner
Siken upttiger aldrig Högs ån t 1'Sohefteå,
1 eller 3 mil ofvan Kyrkan. by och "mårkes di
franna, når han träffar någon frrömsnac hn

MR kan ock fog afg Ör. filek, f få at”

; åka br Å äl

DÅ för rom- Jåg nen Ful. ar on anger G id
| Sollefteå up i pgoingen fru. | Han sr och
. brufande RR vareft de. Bhonam SAR or af
garn, We H än + 3 + bra GARDA då Få |
Nå år. fibdén. ej dräver hanonkdd til
ålf,. går han alt up. til Liden och

Kå for a div Sjås |
Fen: ock , faft fållan, plågar göra honor n fall apa
Sedan. han upftigit efter. långa- fröm n-ftrek och
fugande ftröm , ftannar han bakom juddar Ed
vid upgången, hvareft han får och Peri fålom
uti en Kok-gryta. = 0 an a

År. 17493 om. Höften, ba ej si en kom
ma dö hteres ån til. Undroms och Golfva var
Angerman-ålfven , för den: SA flod Kd
de fingo honom til medlet af November... SÖNER j
ör Vid nedflytandet. derpå. mjiktår han ejs , efter
der fkedde' med någon is-förja ochi ås bi edt SöS
ken fr Li haft Ma "eng ar ingen. ” vi

Rhea

nålft vid de bör fars uipra frid Ri Kelkrö clan
fom å äro: i de frörtt L grenarna och va a dni Rn
garna från fjällen: den fmårre åller. Gå dö indrigas
08: feröga (AR filar RÄLSEN a RR
ARR för feg LYNNE see PRESENT Sd Rd er 'v

OM 4 vu |

Ses

BE RR ICD a
is Jude plågar Siken 4 ;

nannasån; då rommen år ös och
ANT 0 fb Ne

redan "bårtfluj g 4

Strömm er SE är, FA
< pål Nåten, i fynn het på de fråk.
par nåtter Förnig fka ör

FR

ov vid LonorI Fe er ME ;
io" fatt, hvåltva py flingra Msn

) sel hvarandra, at fidornefkim-=
öd Vatner, hvilka ock ; : huggne: had.

ljufter

her del.

-”

ljufter, finnes vara en romsöch!
fåledes parade gifva fig med hufi
€ »bryr et, hvareft. de pår nåt tt arbetaoch
- Hingra £ ig til defs de b blifvit Nea deras rom:

öch Mjölkes. fom fåfter fi ig ut efter botnen, Firad”
på fenar, Nåt och” Not; och blir c fråndigt up-
låffad från botnen af de tått på . hva ndra an=
kommande nya lekattouppersgyt NE SR fån Rag Så

fe Håraf fer man det Sikens ftörfta
går ut på at blifva ledig rom pa mjC jölke, I
ket (ker 1. öfver fteniga och fkarpa grundi
Ke" vatten, hvareft de knippa tilflamman och pas
ra lig; meni frrömmen arbeta de mer. hvar å är
Kåll at blifva qvitte rommen. 2. uppe i fjelfva
forffen , efter hvilken han hålft. fråfvar, hvareft
Ng och rommen fnaraft ytöjne 3. öfver I ftora och

med ftåndig t
rörande öch I käbbande. 5 at ög Fr undan-
trånga hvarand ra ifrån få ådana SA en för deltg
tjenliga ftållen, ” fö MN VE FL
Når en liten hanne pä a fåfta äg > di 7
förre hona, biter han. fig faft bakom elet. vid.
RIDER dåde flånga oÅ: ammansfom de andra;

Når de blifvit quitte roi och mjölke, v vrå
EH de ftrax undan ftrömmen i dtora ho par. Den
fom har hård rom tråhger fig långft- up ifor-
farna;. men de fom. hafva Jöfare » halla fig långre
ned i mindre ftrid ftrröm. Et flags helt fmå hanar
j och honor leka vid uddar. kal ig AR
iv Under felfva Srröntten upkomimer rig:
F fotkeng beftående af idel tad Än io der utlå-
br, Sön Ämjölke, få at Ronge och hela bottnen åra

NASSER.

hä ;

V

I Lö 2
ifva åa ned i nå:
Y red « en liten Not

id REN 7 om ]

: k bård a rom

sc r den gr Ups Rn h

1 ve IV VÄ få er mognar,
dkilja Sik-rommenifrån annan 3
; altid förr mogen i början:af V
O til ftorlek SR andra filka d
e Er frå Lå med Vår ni

sänt ir Vv Medelpad i Brera | flptesdem I ia Sif LÄRA
hvareft de år 1737 igenf gå - Ar
AGND pga a . Org

än ak

JENS
Få) a
å
6 -
ade i Hå
- ; g Kd
É k. MM Oi in ,
Så
kö
gj |

3 feg TR på men es 4 ng, Creek NA hå
och Nöt; hvareft grås-borten år, mårkes den un:
na lektiden ftryka och ghida fig vid gråfer. 7

od få ålfver famlas den i ftrömakti; SN 1Öl :
at tlcka, och fångas. der aldrab ål ön med fmå I [
tar. i
Sikert llbar håfva de at dåren RA i
förr Finäö-Siken leker, defto förr och tidigare
blir hela följande år-gangen och de Sfrige filks
lekar, > både af Lakar och andrå filk-förter, fom
leka fårmare Våren. säd 2008
+ Under ftora' milsvåxt åren, örmkring 12408
gick denna fifk förft emellan 20 dagen och Pålst
'måffo. För famma örfak fer man ock FE dp
"och jämnare filk- lekarne komma om Väåre -
förr Hafta ock de andre: om Sommaren med fa
A»ek-rid: ME RE RE AA UA
loken Smålinge harf
Käderstöätllos tidén uti infjdar ; RE den fångas mått
med Not: åfven fifkes: den ocksnågot vid Midi
-fommarstiden. med Not; da. den i in åy från dju-'
pet, hvareft Pr Mrs hållet fig. beh fig före
ee 1 a S AT (å a SET a id

rar he Sr a ij + ER Hbg stR VE Är
p foredfeapen > SPEETA

a v Siken finga gas mått med. Ni åt och Not hed

”- u

fv c j
er "Sm" Bode åt

ring Sa

Läck fär

sd en
in 24 N NIA
>; fom kröker s

; gå alkor på Ag

är bolts. svänga
Ifo rien: drag es alla nåt? kb.
ag vilar rige och 1 'vårre or &
| r filke, Yr vå he hå Gr g

Or Kåmn ; -

on €
LUM NN

n med Va jan landet. jr fe enare
N åt ur efter landet. «cc

-måckorné : 1 fyfinerhet vid: sl
ndbanckar up iinfjöarna, der Si-
im: :Höften. - Detta fker icke

» fram för det red bruke SANeR ;

ka arv por Förr förnån Så

på ror at vatnet afrin

öc kemellså hvarfven lagomj åmt,
.dygh Den fköljes fedan: Fia
Q. .

föteniäesiänl patp Qåll ;s åter iskorg på
at laken afrinner. Derpå inlågges d den .och faltes
vållar ilket ej fkadar; ty den kan altid ohjelpad
vatten-låggning, når den fkal nyt tjas. Se
dan lågges ften på. botten; at Reg få ; fåtta lig
och den klara nya lakan fom | lir, fär fliga öfver
s Bien dähan ie SIBRI setet Gee

El laka på, då fomlige 1 frå liver åt TR Jan san.
rfknar, blir torr

ofmakelig +. vada den ej på före!krefne fårt
'omdrages , blir han lös i blodblandade laken. Når
den rått faltas, efter förftnåmde få Åtka år den hvit
til VÄreDy sn, Sad
«Men ehuru enda fl Sik tyckes vil ånfär
Häålles den likvål ibland de flårafte fil -forter, e-
"medan den blir få torr. och faft-1e s vid den frarka
infaltningen fom fordras. NR åro Sikea a dj
medel fördelaktigalt fundne, Man aktar Siken för
at ligga eller fköljas uti Kg
| nom FaR med en linne fla

hp fjärdingar ve konen Pr jr Lr Abd: varen

' marker mera, på fjerdingen, fedan man t rut vå
genom ev grannare fåll. frånfkildt alv] salk-fiott,
da fom

1753: Jul, Aug, Septemb; 209-

fom följer med: Saltet3-fjerdingen dåttes Aes
idån i en kall torr bod undan Solen , igenflagen
och fri för luft. + | 2
7 På detta fått hålles fifken faftigare och hvit
i köttet, faft: den ibland tidigare på Sommaren
kan åndock litet rodna och hårfkna i hufvudet och
efter rygg-benet, hvaärföre man genom förfök fun-
nit bålt vara, at genom en tunn hvafs knif ftrax
"bårtfkåra alla hufvudeny och flåcka fifken i z half-
wor, famt dätillika fkilja rygg-benen från halfvor-
na och infalta på filtnåmde fått, få blir;denna
ftk aldrabålts oh 1

I. "Den bålta och ftörfta Sik fås från Nördma-
Jing, få fent på höften, at den endaft rim-faltad
kan nyttjas fom fårfk öfver hela Vintren,

Sik-fifket hår annars hår i Nörden hårtils min-
dre båtat Kronan genom någon vifs Taxa; emei
dan inga fifke-ftållen, utom några åltver, gifvas
få fåkra hvart år, at någon fårfkilt Taxa deröfs
ver kunnat faftftällas. ; PR i
sr Den I&, Sept,

; Mårk: At få ; ofta uti: denna befkrifning nånmnes
äl dag eller ärs-tid, bör det förfiås efter gamla

|
aft

Lä ;

äv sÄRka EL ar

5 Hal oB SE pp

3 På MERCURII gån g sälen bidr ri fom
1 > Solen, den 6. Maji, 1758

| & Ari en h Ob gr |
pe de | ; år Mal AR

nt SN lle, an är få ob ervera N
fom den nårtmatte til Solen; fördunklar,
ban merendels få af defs ftrålar, at han med blåt-.
ra säd jonen ej fynes : och når han någon gång vi
far fig, uti afton-eller morgon-fkymningarna , år
h: ans vbeligenber fådan, at et litet fel uti SRervgv
förorfakar ftora fel uti de påf ölgder mar
at Oblävarioken bpade draga... Derföre å år ej un: =
derligt > at Aftronomi, för något mer ån 100 år
fedan ; och förr ån Tuber kommo ibruk, voro
på hele. dagar oviffe om tiden, då Mercurius bor-
de komma til defs. Conjun&ioner me Solen.
Långt underligare kunde det förekomma; ar B
Ånnui vår tid ej varit bått e kunnige om denna
Planets rör relfer, ån at de båft a Aftrono Mile Ta-
beller åro vid viffa tilfållen fkiljaktige på 4 eller ;
timar, om råtta tiden til hans. nedre Ca onjunctio-
Man har likvål , fedar in å 16:
hjelp af ETuber; haft tilfälle, al ir få
ER in vål obfervera honom, då 166
onjunétioner med Solen NEN ) se f ålor
TR mörk flåck framfkridi gendpt Md Mr RR

Ae to. Icke

Ra OK

SC

j äg

bjhhål | c låg Ägs

morgonen börj all det ka
t oodt fr icke framikred

No

komliga.

Solen nigra a gångorgs nom mo

cur! i ftålle $ Solen.

Mercurias vår närmat c lens: m
mir melen tåm meligen ren; o
FaR 'at göra några obfer ati
eo "Etter 'half-annan timas.:
be > fck3 Jag til fur et v
dockan litet. öfver 10. förr middagen:
mulnade himmelen å;nyoaldeles,. til kl
dagen, hyilket betog. nt det nåjet
fom tildragit

curii utg, HN sG UV dragir
g pet fr 6 ÅA AS JK SR ide ty

kl. Kalf i No jr få
vu 8 br IE a obfecvationer.é n

me SR LANE
] DR JE a 18 SS 4 .
ögat TR ne 22 |

Nora br 5)

mel la Tr

ER NT ak

I

gurka våg rr Fn Spa ater göra Sanök rv deffå
; fervationer, hvilka jag 3 törs utgifva för 4 ull--

153: Jul. -Aug. Septemb. 223

trliGolumnen i följande Tabell utmårker råt=
= tiden förr Gen den:6 Maji, tilhvar och
enaf dei fämma rad motivarande obfervationer,
MM IF. Columnen gifver tilkånna den obfervera-

e& Tids-fkillhaden i A/cenfio Retta emellan Met-
iusjoch Solens Öftra eller Våftra brådd: :Ö bes
FR den Öftra, W den Våftra brådden. Tidss

Hnaden emellan det båda Solens "bråddatr gin-

O VR ;verticala håret, var altid. emellan 2 'm.
13 dec: ioch 2 m. t4-fec; Jag ee SM Bet
nom niedium, för 2 m.. 1 3i fed: Fn

ATI. Colurminen utvifar fkillfaden i Af. Rea
emellan Mercurius'och Solens medel- -punétk, 'ut-
råknad 'af' den 'obferveräde, uti näft förébående
column 1, och -reducérad til' minuter och fecuns
deraf eh grad : då emot hvarje tids-fecund fvara
15 fecunder af en grad. -Ö betyder at Mercurius
var Ofter om Solens medel- -punét ; men W 2 We-.
frer om 'den Färs

"Uti IV. Columnen ftår pr FRA RA

Ori. minurer och fecunder af en grad, emellan

50 ens Norra brådd och. Mercurii medel-pun&,.
få dan. fom obfervationen, för hvar och en tid, den,
omedelbarligen g ojfvit. Deffa obfervationer föga
na vara några: fecunder felaktige, få för andraor-
fåker, fom för fvårigheten at rått noga tråffa,
Sale. brådd, med det ena parallela håret;

NN Columnen innehåller famrna Däckina ök
fkillmad.; :eörrigerad nred Refractioss-och Baralax-
fkillnaderna; efter den högd Solen vid:hvarje Ob-,
fervation:innebade; Jag har antagit, Solens: ho-
rizontela > Parallaxis ÅRE ;DO4 AEG.” och Mercurii-
egt G TE ANN
O 3 Son.

Så
i
w

e-

X

VG.

ij
War
8

- jr
NR

Fa 3
All

AF Säförde: obfervationer har ja
fed fått utråknat Conjunétion:
alla defs. omftåndigheter. 3 HA
Då man jåmförer obfervati
andra, > i fynnerhet de förfta de fifta, par=
tals, och ar ER refultater tager « et me dium,

befinnes ARV

SRA

virke len NOSIT, (Tab. Vv) för fl:
3 > dels uti Declination N ordli=
koaf Solens. parallel-cirkel: EL,
tican: Alm, M ercurii våg ,f om

un er Solen. | inkelen ECO,fom
b ödet emellan Solens parallel-
ch Ec liptican, var, efter HALLEys Taf-
Lot van anförda Somungkiong, FÖREN ;

Ö
SKOG SNF VR -
buden JR ä
EL
É ANAR Re LIA FR
NS 4

Y

E-

Solens "balk C, 15 TR på

, 1 fom dragesut, , til defs hon
Mum nd 4; få år klart, ar
u Elion med Solen efter Aftenar.
då han kom til 4, nåmligen (3) kl. 7.
3 fee: Linien GA åpenligt (= 08

igt |

ES TER tid I varande (kill

Er SR e deraf emedan
vinkelen BCA å ss Breg CBA drag yng gr.
| 6 min. 7 (ec. och vinkelen BAC =62 gr. 436 .

add OO

; damt ÄRMAR Re vv Ao
se 60 Mercurii Big. by
jr 'o r n mf öbyrari ifrån C fåller e
lått liniay” i fådelaradeh. Mm:
vifar , at det var half-v
kom silv Dy famt at: ban der: 4
punétaldranårmatt. . För ät få v
fkedde, famt huru långt Mercuri
der ifrån C;' påminnervi off ar. un
) riangelen CDA, åro alla vinklarna
te, tillika med fidan CA. Derigen
'Bfriga fidorna CD och AD: aber
gifver tilkånna , at Mero arius ejk )
del-punct nårmare, ån på 2 min.
"Den fenare =75 53 jämförd me
vilar, at FER r
löpa DÅ JT Otimoid mi
ifrån tiden, då Mercuriu
Kånna, ati han var våD
28m. 4ifec. famma mor

Å LAR ofs ytterligare. föreftälla ofs |
föm -dodrått. t til: Ecliptican. EL; £
M ku curius y rd Conjunbtion Y C
gituden, då han ftod vid F, 1
er den Latitud han då fyntes ]
teligen tids-momentet rå
påminne ofs, at u
CDF 22 är, f läker Ra ST AR

mcd Ra

1758.Jul, Aug. 'Septemb; 217

måtte han hafva hunnit, 27, på 6. m. 44 fec. fom
lagde til 7 tim. 28 m.41fecsdå han var vid D, vifa
at han var vid £; eller uti. defs råtta conjunétion
med Solen uti Ecliptican, kl. 7. 35 m. 251ec. och
hade då 2 m: 29,16 fec. fydlig Latitude.

1 Solensråtta ftålle uti Ecliptican var då, efter
HaALLEYs Taflor ; uti Oxensir5 gro47 m. 32 feci
derföresrar ock Mercurit Longitud, fedd ifran Jors
den; åfven: den famma. rr IN

(Ville man, i anledning af föregående obferva=
tioner och utråkningar, veta tiden, når Mercus
rius hölt förft fit intråde i Solen vid 2, famt når
hän fift ftåppte defs Våftra brådd vid M; få åro
uti råttvinkliga Triangelen CDM, fidorna CM
och CD gifne..” Den törra, år Solens halfva dia<
meter— 953. Den fenare = 147. med deras tils
hjelp finnes DM = 941. Til fålångt ftycke for-
drade Mercurius, i anledning af defs motus horas
trias (6), 3 timar, fa min. 16 feci..hvilket år halfs
vatiden til defs medelpuncts viftandé inom Solens
bråddar, vid detta tilfållet. : Om denna tiden dra=
ges ifrån 7 tim. 28 m, 41 fec:,då Mercurius var
midt i Solen; få finnes , at början til denna af
Mercurius i. Solen förorfakade lilla förmörkelfe,
tildragit fig den 6 Maj, kl. 3. 34 m,2f5fec. något
mera än en fjerdedels tima förr ån Solen den da-
än gick up hår i Stockholm. Tåggas ofvannåm-
de tider tilhopa, få infaller tiden, då Planetens
medelpunét gick utur Solen, kl. 11.22,m.$57 fec.

fört Iuddanen.! då här var mblit. «ooo oc on

Efter Cassini Tabeller, fkulle början hafva
Adkedt hår i Stockholm, vid.pafs 22 minuter för
midnatt, och lutet klockan half åtta om morgo-
No | Os nen.

SN 4 timar r för Flen | -Deremot: konn 1
& barack Haätirers Tal elle pa lena Fn.

atchan gifvit: Mercurius: Jä or itor
m ilker bubtje: mera, i anled ing af n

tioner få å äg råttas Här.) /A nerna hådan ef-
ter. alud kunna hålla frånd Pre toan defs gång

; fnållatte och ojämn fe H alla Plan e ter, a

Cc klivet på gjorc e p a
tom Riket, af hvilka jag vd
sp ke äg kil vomfölndhöle |

; SE SE lan ölet V
är 2 ng tiden.
gr krlanger

De Di DNC, der N Meré | bed D RA KH ni
rn db Hekguiran, an: fom den fyntes.
äre 10gr. 25m.27 fi ec. och -

är byt ftycke af fin våg af

på 3 tim. tgm. IO Sec. Dd a
då han var vid D;: finnes

kl. 4.9 m.3tfec. famr

$i "bög « RAR ifrå . "Sy Fal Wi + i Org
FR j än 1 Ög ; ÖRE bode NT AR SO
pris vr 1å, enligt

= emedan N i bn fe: curms då, enigt dels Theöriey

/

> 1753: Jul. Aug. Septemb, 219
fom 4558 til ff423; och alla ftorlekar fe ftörre ut
på mindre håll; få måtte CN, fedd ifrån Solen;
vafva varit =988 = 16 m: 281ec. Så mycket var
Solens medelpun& långre framfkreden i Éeliptica
än Mercurius, då han vari Noden. Men Sö:
Jens ftålle var famma ftund 1 Sign. 15 gr. 39 min:
14 fec. Altfå år Mercuriinedftigande IVoZ, fedd
åfrån Solen, 1 Sign. 15 gr, 22 min. 46 fec. HAL-
LEY fåtter Mercurii Nord 9 minuter, och CAs?
SIN! 5 minuter långre fram,
« oNår Mercurius var i defs råtta Conjuné&ion
med Soleni F, hade han, fom hår frammanföre
år vift, 1fign: 15 gr. 47 m. 32 fec. Longitad.: Alt-
få var han då 24 m. 46 fec. förbi: Noden. Hans
Latitad vid famma ftund, fedd ifrån Jordeny haf-
've vi funnit 2 m 29, 6 fec. Den famma, 1tedd i-
från Solen , måtfte derföre hafva varit 3 m. 2fec..

+ Håraf flutes, at uti råttvinkliga Triangelen
CDN, fedd ifrån: Solen, hvars ena fidaCD =
3 m, 2 fec, — 182, och den andra CN —>24 min.
46 fec, =1486; målte vinkelen CND vara 6 gr.
$s8 m. 43 fecunder; hvilken fkulle vara Mer-
curii råtta inclinations vinkel til Ecliptican, ian?
Jedning af deffa obfervationer, om de vore i alla
mål riktige. Den år ock allenatt 37 fec: mindre,
än HaArrEy honom «antagit , och I m. 17 fec.

mindre ån hos CASsSsINI.

Eljeft fåg jag, under Mercurii framfart genom
Solen, ingen ting 'mårkvårdigt mer, ån at flåc-
ken, fom Mercurius gjorde i Solen, var mycket
mera mörk, ån de vanliga : Sol-fåckarna : få
ka mörk,

da 1753. gul. Aud. Septefia 5;

mörk , ät når Sole fjelf, för PRE TN ej det
minfta fyntes, fåg jag dock ofta HAåcken genom
molnen, och Klint dem döma, hvareft Solen
höll til." Flåckens. Piemerar, var AFRSrAN 10 Se

I2 2 Secunder. bov AL Ua NERE

Me br RN NT

Den 29 Sept,

Hvad PETUNTSE. år, |

" or tönt af od ka | 2
S CHENR. TER SCHEFFER :' of bk

AVARY uti defs Elna kok (ck
råttar , "at Porcellaine göres i Chinaraf. tvåns
ne flag, och åt det ena, fom kallas Petuntfes

och håmtas utur vifla Grufvor eller Sten-brort,år

Hvitt eller, om det åraf båfta flageti, litet flötan-.

de på grönt, farit mycket äg pc lent > men”

hårdt fom fen. Lia ve

Hela denna barieatken om NÅLA Porcellains!
tilredningen; år allenaft bittorilk , och går ek
fka litet in uti fjelfva de der til håriga ämnens na=
tur och de .omftändigheter, hvilka höra til. Por-"
cellainens: råtta egenfkaper: få.at förlta Auctor
dertil, fom i China fedt arbetet, fynes icke förs
ut hafva haft fårdeles infigt uti grunden, hvaref-
ter hår i Europa tilverkas fådant gods: fom med”
Chinefifka Porcellainen hafver någon likhet: Dock:
ftåmma alla rön och fjelfva verkftålligheten der?
uti öfverens med SAvAR Ys: berättelfe , at alla tå-;

| ta

ta ockbrånda Sten-kåril måtte göras af lera

1. fand fammanblandade, =" HN rer

«Leran, hvilken SavArvY nämner Kaolin, och
itmårker dermed, at dei år mjukare, ån det
irra ämnet ,, [amt til def; blanning oumgångelig , eme->
dan den gifver flyrkan och faftbeten åt kårilen ; år nöd-
våndig för fammanhångninger och kårilens arbe-
tande, förr ande brännas. - MM ru
i Sanden år den; fom uti elden börjar är glafä
fig och der igenom gifver kårilen täthet och hard-
het, fedan de åro brånde. |;

2 Om kårilen fkola blifva hvita alt igenom, fe-
dan de åro brånde ;" måtte öck. leran för fig fjelf
blifva hvit, "då den blifver hårdt brånd ; men fans
den eller fren-mjölet gifver fådana kåril åt[killiga
egenfkaper , alt fom Tanden, hvilken deruti bruz
kas, år ar atikillig” natts co RT
"Uti SAVAR'YS berattelfé nåmnes intet öm den-
fa Stenens ”Pertantfes éegenfkaper, få at man der
icke kan finna, antingen den år quartzig, kalkig
eller hurudan. 7; NUR, a SAN
0 För någen tid fedan, fick jag en Stuff, med
beråttelfe; at den var från China.
Teo Denna ftuff var glåntande, half-genomfkinans
de och bladig fåfom Marien-glas : til fårgen ljuss
SR och ganfka tung, fåat'den, fom lem-
Hide honomat mig, hölt före det han, i atrfeen-
de til tyngden, fkulle hålla någon Metall, i fyn-

netokena oss ,

t

Han hade dock ingen likhet med någon, af
de "Tenn-malmer, hvilka jag antingen fedt eller
funnit befkrefne, men få vålefter ögnekåntringen
fom af befkrifningen, föllo flere med' mig på den
tankan, at detta var den Bononiika ftenen. + + =

w

då Med

Ren 1753: i Jol. k Aug, Se teml b

;- Med tyrorfråfte denna art icke: ej eller blef
han af pågutne fyror något angrepen, I elden

fprakade han fönder til fmått grus och bråndes hvit,

men alt igenomfatt med en röd järn-kalk, tilfår-

gen fom en Colcutar eller röd GCrocus Martis: Med
Phlogifto brånd, gaf-han ftark fvafvel-lukt, lika

fom Gips. saline seal
Han hölt ingen Metall, .mer ån Jårn, fom ock
icke var mer ån et eller högft två at hundrade e-

mot -ftenens vigt, mera eller mindre på åtfkilliga -

frållen deruti. a IE |
cc I anledning af H: MARrRGRAFs rön, tviflade
jag , i anfeende til järnet, ftrax efter brånningern,
om denna ftenens tjänlighet til den Bononifka
Phbofphorus. Men at underföka, för hvilka egenfka-
per fkull denna ftuff var förd ifrån China, fom ock

at ännu en refa fe, om Herr MArGRAFs Rön altid

tråftade.in; få beredde jag ftenen efter H. MaARr-

GRAFs fått , men fant åter famma röns riktighet,

i det at denna art på intet fått drog til fig några
ljus-ftrålar eller blef lyfande i mörkret. RA

Då de, efter H. MARrRGRAFs förefkritt af den-

na ften beredde kakor blefvo mycket ftarkt brån-

de, gick dén råda fårgen bårt, at de blefvo helt

hvite, tåmmeligen. fafte, fammanhångande. och
half-genomfkinlige, iv

. Detta gaf mig anledning at tro, at denna art

blefve i. China brukad ibland Porcellains ämnen. .
Til at vidare utröna det famma, blandades
litet. af denna ften fönderftött ,' ibland eldfaft' ler ,
och bråndes: Denna blanning liknade efter brån-
ningen aldeles. Porcellaine, allenaft at den icke
var tå fullkomligen hvit, hvilket kom af pip-le>
san, fom för fig allena hårdt bråndicke blef f sp
gör. | nvit,

Vg
vå

"1753 Jul. Aug. Septemb, 223

hvit; fom suti,Tobaks-piporna, hvilka äro, min=
så en av Af ideffa Rön kan, flutas CN
+ 1:0 At denna art icke. år någon malm utanen
Mbårg-arts mo gr Fadde
«> 2:0 At den beftår af famma åmnen fom Gips3,
-nåmligen en kalk-jord, faturerad och fullkomhli-
gen vål förbunden med fvafvei-fyra, jämte hvilka
uti denna år något järn-jord. STARR :
+ 3:00 At denna underföktarart ej år den Bono=
nifka ften; emedan den fiftnåmde år fri ifrån jårn,
hvilket hos den: förra gör; at den icke kan
blifva Phofphoriterande , fom år den Bononifka
Aftenens hufvud-egenikap. «ev 0 0 |
+ 4:0 At denna Chinefifka Stuff, til utfeende,
a d och natur. år famma art, fom den Herr
Doctor. Pott omtalar under det namnet Mar-
mor ”Metallicum , fom icke fkal fråfa med fyror förr
ån den blifver brånd, uti defs. Vort/ått(ung von flein
und Erde eller Lithogeognofie: emedan denna ock ef-
ter brånningeny til någon del effervefcerade.
«Genom Herr REauMurs Rön år bekant, at
-Gips gör, i elden, mörkt Bouteille-glas hvitt och
få litet genomifkinligt fom Porcellaine.
> Dervid år befynnerligt, at klart glas, utan
fårg , icke blitver af Gipfen hvitt, utan allenaft.
Het, fom af järn uti fin blanning år nog mörkt:
och at altiå Raa fom eljeft gör glas fvart, blifs
ver uti glafet af Gipfen hvitt.
Når nu en Stuff, hvilken fåfom mårk vårdig,
år kommen ifrån China, beftår af famma åmnen
fom Gips, men hafver litet järn, och dock blif-
vet genom ftarkare brånning hvit, fatnt hafver
inga andra! mårkvårdiga egenikaper; ån at den
ro | ov BÖG

324 1753: Jul. Aug. Septöml

befordrar ften-kårils ämnen til Porcéllains brån-.
ning; få tyckes man med tog ej annat kunna flu=
tä ÄRA ANN HÖR a ER NGE RR
| :o At den år. det uti Porcellains 'blandnin-
gen i China brukeliga få kallade Petuntfe, hvilket
då af denna Stöffs underfökning kan igenkånnas.

Den 29. Septemb, ' | böt |

-

ÖV BESKRIENING

På en Spanmäåls-profvare, inråttad efter

Svån/fkt Mål och Vigte, 204
fr (ER

& RK ILAE TRRIEODE
j ;

BE

SNR
DAN: EKSTRÖM:

ti all handel plåga Köpare och Såljare kom-
ma med hvarannan öfverens , icke allenaft
QU/ om Vatornas. myckenhet och pris utan
ock om deras våfendteliga godhet. Billigheten
medgifver, at ingen bör för en fåmre Vara gifva få
mycket; fom en annan famma tid har gifvit fören
bättre , då bågge åro til fångs. en
oc Den fom köper Väfnadery,' fer noga efter fin?
heten, hållfaftheren, fårgen; med mera, och låter
ej endaft nöja fig med aln-mått. > Vil någon
tilhandla fig Metaller, gör han fig kunnig, om
materien år af den råtta befkaffenhet, och dåter
ej affpifa fig med blotta vigten. I fynnerhet hvad
de ådlare Metaller angår, år deras pröfning anfedd
för få nödig", at uplyfte Regeringar fjeltve lagt
handen dervid och fogat de förfigtigafte anftalter
til förekommande af oriktig handeks == od
TR Aa | a

na fakäar me Sänds färbrai förägtighe-
. nåftan altid, sat man förft pröfvar de»
ffenhet och måter deras myckenhet, in=
an fkrider/ til åfverenskommelfe om prifet.

las med utlånningar. .

u-myckt
äv Mått es lårer vara bekant, at hos vifta
utlåndfka Nationer, nyttjas ock en flik förfigti
her i Spannemåls-handelen : : emedan den Varan
fordras til ftor myckenhet, har ftör fkillnad i vå-

Ne telig go odhet > och år en af de nöådvåndi; gafté
delar, fom fördiaslörder månnifkéliga uppehållet.
nd "Högt ange angeliget år derföre, AR fådan handel.

;

| len "alvifa a Förfynen' derpå fjelf hafver fyftat då
n befalte IHraél genom Mose , at rått våg, rått

KA RT

(tig 3 ät vi älid BÖrG med nyårdnäd: nöja ofs
med den årsivåkt, fom den Högtte behagar förlåna;
och icke "räta defs 'gåfvor. "Men rön' utvifa-ock
10 fame, huru mycket det,” jämte trogen bön til
vår HERRE, öm g od års-VåXxt, åfven ankommer
så Juiltstkritdrs örfigtighet: Fek flit vid åker:
fkötflens'och at merendels örfarshelfe i det fenaré
åitorfakentilfkillnaden ifådens godhet, fomårvåxt
fan iöA KderieR och tid:
aren har ju ock til den fädan förlånt ok
tilråekeligt förnuft och förmögenhet at kun-
tta od efter defs inftiktelfe i Naturen, til at

+

M vev ER icke eller fås til Ea
läg klar Å nb KNELE FR j Ne
RR 2. ide he

100 1 Levit, XIX: 36. Hr a

f(

nt rher föeaer derpå mycket an, ihvad fom

ara på den fena? safte fot. Och fynes at.

ind; | d, rätt eng och rått kanna Kulle vara i

Ila de je "förnödenheter föm fordras inom vår

2

Rö frn |
ör bea.
är Tr ke

i SF pa ce As bat mk rått. Mer Isak
Men ehuru både billig:och nådig fi NORR
ningen. altfå fynes ;var LME -har. den åndock. ejs
förrän i defla fenare tider, i Europa vunnit fynners
lig. upmårkfamhet, . Faftån Prisivs redan. i fin
tid d har. :omrört, at de Romare funnit. för. angröglt
var fätta vårde på Spanmålen, efter vigten på ik
pan. Utan det har mått varit öfvelig phone ot å på
det fått fom :Mofes få kans om Jo ephyat han
befalte för: fina bröder, ar i iden fkulle. måtas äv böj id
ras: fåckar. > |
älg ) TAGEN yr fom Aa andra. Na ationer, Kr nåt
nådfakad at köpa fin Spanmål, och år defs, utan
ycket upmårkfam i fin hushållning soikalg

ft hafva upkommit. Gt den. I ider-prötning

”x

Htörfta EPA år boris irak
ra ag "bekanta : förminikade målet
en n till cav I ftållet för det Printus bes
de Ron va både måtte och vågde hvar-
je åppa i örn ; fom vål var det ifåkrafte;” med
faller både för koftfamt och betvårligt at: nyrtjas
Sr osrasIT
Srmårkt tfkadå öskssraR i” Spanmåls Pande-
lärer utan tvifvel hafva bragt Hållåndaren, at
fkrida til denna förligtighet , "emedan dé våt hafva
funnit, at det vanliga måtnings-fått på Spanmål
ochom få ckar. och tunnor, utmärker endaft) hu=
4 flört rum hela quantumet mtager, och gifver
ingen ting vidare tilkånna ont Sådens inra hält Och
befkaftenheter. - Åter om: "Spanmilen en-
Aku ller vågas > fågitver det allenaft: tilkånna
a yngd , utan fkillnad om det år god
oh feid:Bådreller! ej. Men når hårvid de behö=
rige omftåndigheter iakttagas tillika; fom våra
finnen medgifva. at med tåkerhet fkönja; då må:
mföres emot vigten 3 få blifver. nan i ftåndy
til föl e afiftatiquens lagar; at med någon fåker=
kötss jömma om ' Spanmålens mer eller mindre:
kårnrikhöt:- hvilket fenare hvarken genom målet
ber vigten fårfkilt ftår av århålla. : 00 i
Rön: hafva utv ifat, aren tunna. frid. Rb
Låg har : genom fuktighet eller : ftöpning, 5) 'utvid-
gat fig vid pafs til a:ne' tunnor i anfeende til må-:
let: ic miocky, at.den fvagafte Råg kan hafva den
dryg ÅT vå fal, -atchan dermed förnåmligaft fyller"
la «tunnan, -Spanmålen: - plågar ock ofta ;vara
blad ved: hvar: jehanda fråmmande våfende :-1å=:
fom Pran-åtter,, fvingel och dam med mera. Alt
d fådant ac både SRRlast och: NS för pra
unter 2

i

når dö PS träl får! cildt' de OR
daft fkulle liras. Det år vist, at en kånnare af
Spanmål kan blott genom i fyn och kånfel mycket
veta at dåma i fådana mål. Men innan han der uti

kan faftftålla någor vistt, få Arr enn ya rig
digt behöriga förfök 150 omm sj SBR .
: Fuktighet. och den f ; sd re Sken & örded

fkal å ån den ftridares ; SR ut! c den öl Ad Ore-
Ca at endalt efter ö Sgnan vått och kån; (el kunna dös,
12 nagot vist: och kan å pl ven ut ag et deruti MyG-;
ket. flå felt, faftån dermed på vanliga fättet an-
tålles föriök genom Profvare,, få framt i ÅNGE når,
i” vidare förfigtighet nyttjas tillika, 00 ik 4
: Befynnerligt år, at ingen" ånnu, Lå idee mig;
år bekant, har til detta målets vinnande utfor=
ka Spanmålens fpecifica tyngd emot vatten; i
eller kårnåns emot fkalet: och utan aflcende 4
deffa omftåndigheter tkattas likvål Spanmål
allmånhet endaft "efter vigten på tunnan. Tid
och tiltålle har: hindrat mig at få utforfka denna!
proportion med tilförlåtelig fåkerhet. Men af villa
rön har jag "likvål funnit fannolikt, at måvtelig!
frid: Rågs fpecifica tyngd lärer watactilsvarne ts.
vid pafs fom 4: 3. och at Råg- -kårnans: fpeci CW
gd emot fkalet lårer måft vara föm 2: 1r.. Om
fås år, få följer, at-om en tunna Rög. har”genomi
fuktighet förlorat + pund af fin tyngd, få år den!
icke allenaft & pund fåmre, ån förr; utan 2 pund.
Ty I: pund vatten har han då uti fig, fom gifve n
vigt tillika och lårer Åge ale FTambäa: ' PO
tion. | F FR sold
"Så mycket fuktighet pbtunnan här: jag ck
funnit av Ri-torr Råg har tag ivril hg i et fuktigr:
KA | Än Å ; rum.

fd

$ (4
oc fr a - >
1IIU:S "AE JG
d "tg ÄN y JE (ERE ink

ikaledes, Pg om en tunna Ri-torr NHö-få jä:
| mindre ån. en- tunna lika torr och:
> få åt. den flådare icke allenaft 1 pund.
e på tunnan utan ock har 1 pund mera fkal å än:
ftrida pe fom térorfakar både olmakeligare.
och mindre nåtande bröd, = -
| bågge deflå håndelfer måtte det åter förhålla.
fig tvårtom,' når famma: flags Såd har genom
torkning blifvit 2 pund tyngre på tunnan, få inne-
håller "den då icke allenaft + pund, mera Såd , utan
2 pund: emedan tilökningen i vigten igenomtork-.
ningen gifver tilkånna, at det har duntftat bårt 13
pur Md vatten, Tori intagit farhtna rum, fom z pund
i avi sn den tunnan torr och ftridare Såd, & Ht
"1 pund-tyngre,ån en tunna lika torr af den fva=:
ontgör icke; allenaft I pund mera mjöl, utan.
ock pitvertilkånnagat detiåtven gifver 1 pund mjöl
Håller pe ng Punderd fådori den flédare.
Utaf JMNRRdR tålve pc år ale HÅ > al. vinnan

pare g föra fäljare k "mogen er oe sid
da. faftåj a vänliga FENINEN få åttet pytr.

Hå år inr Afvonvutvift,. at den gina. fillnad jä, |
Rkägs flridhet föm 159: 10: Hväraf fynes' följas:
t dei Råg nte > 15 pund på tunnan Marte”

vis 3 gånger rede ön ita Sek når kande. ia

(en Rud fåledes medgoda (kål haf-
Nn figi POR inom en vils halt
Ch :

- hvilket efter vårt mål och vigt gena

af förr omrörda kass arm tr ar se ina fak
| förtjenår mycken UPtRPRKAVASKSEEN

ket fom prof-måttet innehöll, torkas ttl Ri-torrju=/

Ty efter déräs' inråttning på mål och vå tj kal

icke af utlånningen emottåga någomf raggare 3 |

ån den de tåkna til 24 pundig på fåcken. Den
ftridafté fkola de > gemenligen rakna til 30 pundig 4
C får itr än.

14 och til 142 pund på tunnan. Int
fkillnad i halten kunna de ock utan fynnerlig mårs)
kelig fkada i handel, tåtta vårderpå lika torrSpan=
mål i proportion efter vigten på på fåcken eller tun=i.
nan. - Men når halten fkrider der under, 1å följer!

N

Vi Spanmåls-pråfningen & år f Medley öva nå;
digt,at en vifs torrhet på Såd bör tagas iakt,hvil-'
ket i fmått kunde vigaft och fnaraft låta fig göra
ned någon inrättning af vårma inom vils tid och
efter någon vifs grad'på Thermometern. Når för=
denfkull-någon Såd förekommer at pröfvas, fom
1éke hafver Tin råtta torrhet; få förfökes der för=.
ut med profvaren, fådan fom” den år, når Sådess=/
bingen förut har blifvit vål omblandad. > Så myc-I

tan minfta förfpillning och venfas vål från fråmman=:
de våfende, hvarmed den” 'kan vara blandad. : Når
den famma Såden detpå å nyo förfökes med prof=
varen: få kan då finnasaf ötflager, huri mycket
fuktighet och hvad fom der if in blifvit renat
bör förminfka vårdet på tunnan. Om det törkas
hårjämte fårfkildv få mycket: af famma flags: Såd)
fom efter torkningen kan våbfylla britten 1. Sp ta]
efter den förras afgång och FORLIN IE få kan
man fedan af det derpå Följande utflag finna Sådens
råtta halt af mjöl celler is sa på tunnan, då kår-

RR ra

( TEN INR NR
an pr RR. höra. fika; Ho rat SDR
ilmit-åndamål at omröra, utan jag har:
len Sådes-profvare, fom år förhand:

s Framledne; Herr Baron och ÖfversIntenden-;

HÅRLEMAN, fom uti alt vårdade mer det all-:-
nånnas våltrefnad ån fin egen;anmods«de mig redan:
Örea år fedan, at vara omtånkt , til at inrätta em
fsnmijf-profyares hvarigenom den vigtiga hal=.
en på tur ne löe qvåmlighet i i allmånt brukz.
nåtte århållas , utan: me Karl efter Svenfka må-:
et-och vigteny :til famma dakerhet, fom. utlån=;
tingarne hafva af fina, efter deras råknings-fått.
Jana fant vid efterfinnande, at den utlåndika an-:
iagne: Sådes-profvaren ;endaft ftöder fig på den:
rund, at kroppars. tyngd, fom hafva lika ftor,
'ymd', törhålla fig fom: deras. tåtheter:. och at,
örhålla nitudines förhålla fig til hyarannan,; dar.
förhålla

fig ock hvar och en af deras lika mång.
lar; Som deffe. grunder å åro allmånne; få
år ock tillår ipningen: deraf lått, tilehvad veder=, :
(ag i mått och vigt, iom förekommer ar förmin-.
Makan ansatt oc
ocJag a Vv valde derför åre at verkftålla en f: ådan ml rg
je. med den inråttning , at. vår vanliga lod- -Vigt
i il fkulle kunna nyttjas, på det ej måtte falla:
coftfam nt, ate daft för detta behofvet göra enkom
ter, fåfom hos utlånningar år brukeligt: famt;
ullenaft. för famma vigter finna fkillna=
denil d och fkålpund på tunnan, utan ock hvad.
amma fkillnad med Lik kafåkerhet fkulle i propor-.
on utgöra efter vårt mål.- Jag lemnade. den för=
9 fom. på slortellkarer blef:gjord, å åt bemålte.
MIG 4 SR

erre.

PY

ASEDA
DN

rita hyilkenhi v 4 eleb bebagade nyt car a under fin |
fifta Skånfka Reta. "Men efter denna :
något componerad; få vil:jag förft > fåfom til |
inledning, gifva vid handen fimplare, hv ige
nomendaft vigten.påtunnan blifver dete: rad;
och torde vara både tilråekelig och vigaft för al-|
månt bruk. Den år afritadt Tab: VI. fig. 3.v M vår»)
tet ab göres af förtent Blåck eller Måfling, få
o€h iholig' Cylinder; hvar uti inpaffas: hå ens
åndan en annan mindre. cylinder hey fom: kan
til liten mån fkjutas in och dragas ut. Til
måttet är et läck, efg, med en flat botten SÅR yx och
en annan kulrig byfö emellan hvilka bottnar
fmåltes få mycket bly, at låcket juft våger 1
med fjelfva toma måttet... Ungefärliga ftögkalen
af måttet kan inhåmtas af Riningen, jämförd med
den: bitogade fcalan,. Banden z tjena måttet til
flyrka, emedan det. tunna Blåcket eljeft fkule
kunna gifva fig ut och åndra figuren ot ST |

fx
AR På SR OR

Til at fö innanrymden kdhåanal mått a pafa d
efter någon vifs flags Såd, måtte man förtt våga
en rågad tunna god, ren och torr: Såd ärtor rt
Låt vara den vågde I pund. Då tager mana H
famma Såd 13 lod nått atvågda, och lagar gehom
bottnens cb ikufning, at. tamma 13 lod: tek
fylla måttet då det år. Atrukit, få har det fin rätta
innanrymd. Når detta år bettälde, fattlödes den
ÖRE botten-cylindern, atden ej j mer ka nufkafs
Bottnen är. ock med On (örn FR länbrin
i käre, 'på det-han. ej må föras och taga bulor,
famt derigenom åndra kåri ets. en gång” jufterade
innanrymid; REA Kd SR 4
& EN dAR nu måttet innehåller et lod: för hva
pund

å ninibynnle eller VepieciWRg måtte.

/ yr del af. tunnans, fom: Ob: lod:år del af
och erjämförda med hvarandra, I haf=
de fins: emellan, -fom deras lika
3 år klart, at få viånga pund, eller
n tunna af den ena Såg den våger mer.
re,ån af den andra, få många lod ellerli-
£' Tod måtte ock måttet innehålla mer el-
dt Såd. "Fördenfkul måtte altid
af od d föra Så en i måttet utgör, fåja mig
let af p pund, fom en tunna at fimma Såd häl--
ana et halft lod utmårk a et halft pund : Tlodel-
st quintin'fvara emot 3 putid eller ju ikälp. i

y-och h få rillarer: rov! :

man då vilförfökasen Såds vigtig het ned
mått, få fylles måttet dermed: hvarvid; .
tagesi akt, at-tåden altid faller jämnt och ir.
n lika högds at den ej packas den ena gången:
«ån den andra. Detta kan med mintta o-
(ke, om man; tager få mycket fåd , fonr
enokan rymas i mårter y uti göppen ee

shånderna; fåtom figuren utvifar 3
n til en vifs högd öfver mårtenoch
a. ned genom en liten Öpning, föm
viker tja händerna. Når måttet år fällt;
s rågan varfamt med en rund fvarfvad pin-
m:tjock. : Derefter fåttes det ifylda måt=
na våg Fikålervaf Pringle god balance: :på
osar ke om 0 a sen med. 13 Mög |

detyat denna! fädå år rlika vigtig. och EN häller |
& s dre

dreån 13 lod3 få tek hvart lo sd rm
jag måtte /återftålla jåmnvigten, pund ladd
fkildnad i vigtighet på tunnan af. föheaBbets' och.
hvart åttondedels lod fvarar emot: etå åttor ndedels.
pund eller 22 mark i ftort. Om et mått Sådwågy |
MENN 14 lod och et quintin eller. 143 lod y1å:.
fkulle hela tunnan af det BRRSEN fina. 147 a pund.y

Emedan fkålpunds vigterne ej jga långre å än tb
ilod, få vore nyttig gt ar man låtgöra fig ; tre ånnu
ndee vi ter, Af så, 35 2 och =S ER På det man

kundegå å ända. til marker med utr åkningarna: ; Cå ER
lodi måttet:gör en mark i ftor vigt, UNG omadd

a ca ang

Hvar och en lårer låtteligen begripa, at: man;
Härigenor altid kan i det nårmafte, eller inom: rä
23 marker På tunnan utröna vigten på ne
Såd. "Måttet år defsutom få liter koftfamt ,: ay I
hvar Hushållare kan fkaffa fig det famma och ge-:
nom en ringa underråttelfe hos hvar Blåck-flaga-
re:få det gjort. "Når någon accorderat om; er:
partie Spanmål til vifs halt, och finner at Såden:;
är mer eller mindre vigtig, ån efter ;åfverens-;.
kommelfen, få kunna jämvål köpare och fåljare.
jämka-detta, då de hafva fig vigtigheten bekant, |
och tillika bruka all lp frammantöre 'omtald föret!

figrigher. SIT USA od än

"Tcke defto sönder i baliglia rea fordrar når
gön utråkning , joch allmånheten hår ej-år: van vid: b
at höra nåmnas pund och marker :Såd, men: vål:
fjerdingar och kappars få har jag uptånkt. etans,
nat flags Sådes-mått, fom ftrax fåger migyhurw |
många kappar den ena Såden år fåmte eller båttre

å tunnan , ån den: andra! det:åry huru, många

kappars ann en Köpare -bör:hafva kd tun=;
"na

/

de må frara emot vs
RN i i AÖNEKD

mäts hv bed: Kn öra dd föreltålles Tab.

ig pa fatt f tom då en vil fylla detmed.
"Det beftår af tvånne Cylindrifka kärl abid.
sjorde af Meflfing.; Kårilen måfte,hvart
ch et med fina fnören, hakar och alt faft tilbe=
r vara noga paffade til jämnvigtighet. Hvars - |
a ål rilet år. fammanfart af evånne iholiga Cy="
. af hvilka den ena, fom år utan. botten
a fkufvas up och ned inuti den andra. På kå=,
-rile ”abod: föreftållas deffa Cylindrar aefb och ecdf.
mera utdragnejrån på ghik , hvareft. vid gå. alles
naft fynes en fmal rand af den inra, aebf kan ej
RER TRE långre, ån jåmt med bandet ss. Kära
Jets gbik fkapnad , med des öpning vid den affpit=
ade rg , och tfkuf-lucka o; fom kan tilfluta.
Ör ningen / kan af figuren båt inhämtas. Storles
ken gifver fcalan tilkårna. 4 år en lös rund trås
Pp a hvars åndar åro paffade at kunna intrådas i
hölforna I och 22, då man vil fåtta Ihop kårilen och
fylla mått tet acdb med LR
«+ Til detta mått år gjord en fårfkild våg-balle
fkildra vigter. En vanlig våg-balk vore
od nog; men för vigheten fkull, och at.
vå kunna ftoppa honom. med alt annat tils
pts måttet, når det ej brukas,harg.
låfnpat en våg-balk;; af fråljte fig.3,hvars.
I på ena fidan fällas ned och låggas paral=
<armen cb, men då den uprefes, ej
föras längre kilbakay: ån tilen emot våg-ar«
n löc te. Vigterne åro a Melling,
ft de farmmay fom uti ide vanliga fkå

”A "
; i; | :
JT IL. - ev h | =
£ NS |
tv ÅR Y

&ch lod-vigter , eftér: hvilka de böra Yara ganif ka
noga afpaflade i tyngden, men: delte'uti mindre
delar , til ,3, 3, r& och s&af et lod: "Skapnaden

åf arbitraire, men jag har gjort dem paral
| pedifka. | På hvar och en vigt år på b N L fi q
märkt, förft defs verkeliga tyngd i'lod o 4

lär af lod. Men fåfom det ftedan befkrefnie lilla

måttet var på det fått inråttat , av et lodi måttet
flulle fvara emot et pund i ftort ; få år detta mått;,
til årkållande af frörre noghet, få tiltagit; at et
pund frarar emot 2 lod. : Dertöre år på famma fi-
dåaf vigterna, under verkeliga lod-talet, utmärkt
pund-tatet , fom vigten bör repräfentera sopåsdet
en ftrax och utan uträkning måfinna:Sådenstyngd
och vigtighet på tunnan. Altfå ftår på. 16 lods
vigten, 8 lifpund 3; under 4 lod. frår 2 pund. Un-=
der 2 lod år på defs vigt utmårkt + pund eller $&
marker, och få vidare til 35 lod; fom ti lika före=

fäller 'en half stärk borti ra Oe at ÄR
Ville man då med-detta mått allenaft utröna

Sådens vigtighet på tunnan > lika fom tilförene
fkedt med lilla blåck-måttet, få fker det på lika

fått, men med någor förre noghet =
förfvarlig god Såd i ftort. Så många pund tunnan:
våger, dubbelt få många lodafvågas af fanmaSi
öch fylläs i måttet acdby då man genomidefi löf
'Cylindrens aefb up-och- nedtikjutning lagar; at
famma guantiter Såd: jutt får: rum: uti set fru»
kiv mått. Iyllningen:fker: hår med: mera jämnt

RO 0) SE SKARAN ASS NR ROTE RE 16) I 19 te 07 ORANN BK Ore
het, i det man förtt låter Såden uti det andra mat:
tet ghik och fåtter devpa pinnan 4, paffandes defs.
öppning soc midt öfver öppringen:ab padet nedr

LE

j

Lö -
i
J CN Å oo ha ; I
: i ; Tala 1 4 a Gu ; NN

NS r fake ) Z s j a & d i Lå Få ; >

I /4. I UU ILKKA: Åh. MH ä
4 an > ” $i lg M d
4 I Å po a f
Wi d od A me

hh I

vn blå luckan v varfamt uptages, rinner
Såden jåmnt neder; :Öppningen » bör/ej vara alt
ör trång, utan vid pafs af en tums diameter, på
i at. ONA hafra och annan Mår SR = rå Backe
AHN ur at ar in ( id ;Järt, i fa Vy ” dt
I Når måttets innanrymd che capacitet [åluns
da år pafl4d efter en vifs flags Sid, hvars Vigtig?
t på KRAVET Er, bekant, utmärkes på den inra
a Cylipdern-4efb en'linia; fom vifar huru er
ar utdragen utur den yttre. Tilden 'ån
danår p. Då Cylindern ecåf en liten utfkårning fe Då
h er ena kant år en linia med index.s,; :emot hvil»
en linierna dn den inra Cylindern,' bringa br jpmen
Sing AR jet get RR jr

åf än Ten Ks SA Ko od om Et
nråttadt efter 13 punds tung Såd på tunnan »

en 2 Inda, om dtåndert Såden var 14 pund. KA år
ens jämnvigtgifverdå i tilkånna, at den fådenny
Är af famma vigtighet med ftåndert-Såden:.
vart lods ö öfver eller undervi sr vilar et halft
s fk il) ; ad på tunnan af denna åden emot 2
verkeligen i itort blifvit VÄG. h

Men törnåm: a åndamiålet: med detta PES
jåmvi 1 få "vera fkillnaden :på Sådens: godhet ;
fåknad efter kappar och fjårdingar. Ti denån»
ån skip så förft betånka, det Arter,
Rica. jack; Hafta åro am ckes ali

Me i

få i : | ;
238 1753: Jul. Aug. Séptembi
cifik tyngd, och måtte: derföre, når lika mycket
af hvardera flaget år afvågt, intaga olikarum. Ärs
ter, fåfom detyngfte, intaga minfta rymden,och
Hafran den frörtfta. -Håraf följer, at måttet acdb
måfte olika utdragas, om et fkålpund af hvarde-
ra flaget deruti fkal jämt inrymmas, och at hvar
flag bör få fit egit mårke på måttet, huru långt det
för hvardera måtte utdragas. Deffa mårken måtte
påfåttas efter förfök med et fkålpund förfvarlig god
Såd saf valla flagen. Ola PS AT I
iv Dernåft påminner man fig 4 AU et, fkålpund |
delas uti ;32 lod, åfven föm en tunna; utan råga
efter Svenika fåttet, uti 32 kappar. Jag kan der»

ee

före låta et fkålpund föreftälla en: ftruken tunnay

lod fvara emot en ftruken kappe, famt delar af
"lod emot lika delar at/käppår. | Delas kappen
uti 8 lika delar, få gör en tunna 256 fådana de-
lar. "Man låter derföre den förra Skålpunds-
vigtennu heta ef tunna eller 256: 16 lods vige
terne kallas 1 Span eller 1283; 8 lods vigten äSpan
elier 64 3; och få vidare tili lod, fom nu bety-
der I kappe eller & af en kappe: & lod = 3 kapp.
Hårtil komma tvånne andra mindre vigter, fom
föreftålla 3 och + kappe. Deffa vården åro får-
fkildt utmårkte på andra fidan af famma vigter.
oo Når man nu vil pröfva någon Sådes-art y
ftålles förft måttet på mårket för famma Såd: fes
dan infylles Såden och våges på famma fått, fom
tilförene år befkrifvits om då tunne-vigten ellet.
256 åftadkommer jåmnvigt emellan båda skårilen ,
få år denna Såd lika god med den förfvarliga,hvar
efter rymden i måttet år lämpad. : Men om dens :
nä Såd fkulle til exempel upvåga 270, få gifver
dtverfkottet, fom år 14, tilkånna,.at denha Såd
SNR ,” : AE | jä MV

239

ler 11 slät på tunnan, sålkgde
30y utviftes dermed,at han vore ?3 el-
sippar fåmre.. Der år. klart; at. utlas
» hafvå fin. riktighet :, ty famma- förs
n | Måtter hafver til: en hel tunna, der
ke ock. hvar och SY delaf matter hafa

las måttet rgedöm vigtetna uti. 256 Jia delar,
en 4 öm. en: uftruken. tunna fördelas. uti 250. äta
dedels käppar: derföre målte en 256:te del .
rhåttet. hafva famma. förhållande: bila kappe,
fom he a måttet. va tba tunnan, följ akter
ligen hvarie 2f0:ter els fkillnad i vigt .p mat»
34 ak & Kappes. fkillnad. på tunnan i fort.
HÄELORd Flakon
2 M åh) omkorel Förordningen ftagdar SK hvars
jectunna, en tjerdings råga; få har jag ock på
måttet utmårkt. linier, hurv det. bör fällas för
rågade: tunnor ;Ärter, Hvéte,. da och. ROTA
med tecken: Ä.r— V lg: fre
N : måttet år fålde på någon af dela I linier, famt
di fp leca pa derna fått, fom förr är fagt;
Ute nägvatnay 1 OM Jåpgas uti andra fkålen, tila
fammans-göra 1. tunnaoch 1. fjerding eller 288: e=
ned: kb Rågad- tunna innehåller. 36 hela ellcR.
2 88 åttondedels kappar. Så manga delar måtter
då befinnes: våga mer eller mindre a än. 2883 få
mångarattc adsl: kappar år denna Såden efter
vigter sbårtre, eller fåmre på en Rågad tunna i
tor ts ån 1 den förfvarliga FAREND hvar efter måt-
bl jvnfhkeradt.: | a
ost Ye ej: har tilfälle, at. fkaffa fig detta
"flora måttet n ed. alla defs. Nigter, och likvål SR
: Fda HLvgj WNIgteR Pe tunnan, utan os

RR RN RR RAR

240 VSK Jul Augi frpa mtb

begårer at få veta fkillnåden: i köppestal + kan
inrätta det lilla måttet , fig. 37 på det. flå ar
han ock dermed katt någorlunda vinna fin

fkan: Man inpaffar då deruti en anna runa.
Blåck-Cylinder hk, fom går at fkjutain och ut.
På denna fåttes mårken, huru långt han bör dras
gas ut, för hvart flags Såd, av et halft fkålpund
af Ärter , Hvete, Råg ock Korn må rymmas
freruti, Sedan nyttjas detta mårt på lika fått
fom -det' andra, allenaft med den fkil 4 at ef>
ter detta år Kålften mindre; få. fvarar. et halft
fkålpund emot tunnany halft: lod -emot: STP ESA |
7 fed emot 7 a KRPDE och få a vidares RN

Bedan Rikfens Högloflige UntläRack Com!
merce-Cöllegier uti et fimmanträde, fiftledne
Vår, låtit för fig anftålla förfök: med denna Sås
des-profvare, lemnades mig” tiltånd, at utiCro>
no Magazinet göra förfök-i ftort med : mångas
handa flags Spanmäl : då det utilag Prof-måt=
tet gaf om Sådens vigtighet på Tunnan altid
inom två eller högft tre” marker inftåmde : SN
tunnans- verkeliga vigt iftort. 'Denna lilla fkill-
fladen tyktes förnämligaft 'hårröra: af fjeltva fån
tet ar infkyfla Såden i tunnorna, fom allm ånt
brukas, hvilket ej, oaktadt all varfamhet; kan
gå få jämnt til, ar ju turinan packas” litet. mera
den ”enay ån den andra gången: ty famma Såd
fyldes i tunnan” och vågdes flera ga gor, dådet
NE var 13 2 til 3 marker fkiljaktighet.
en fom Såden infylles Å prof måttet, har jag,

» med eh: och famma Såd och på famma tidyaldrig
funnit öfver en half marks fkiljaktighet: Det år

| fant: > a emedan PR Näe a

.
Uj

dör lcidietR der faller, år

la bög sa, få torde den tyngre Så-
nd litet. Spördate och mera packas ; men
LE til faken, emedan det famma jämvål
nödvändigt. måtte fke vid den vanliga måtnin-
Igen 1 ftorr. Hår gör det tilfyieft, art famma
löna Såd altid infylles på lika fått. Kl

Den 29; SN 4

FN
KP ge VEN Rn

Af Kongl v enifespt Åcademiens Dagbok
säg oe CR Månader.

Yun + 'd +
NA
ju VALL KN Sh
RE RAR i Ru
Xx « 3. ME RNE Wold
RT rg &
S å bg F j K od

Nå I Hennes Kong! Majeftit - Allernådigte
HH & behagat låta upvifa för Academien prof
af rådt Silke, efter Silkes-mafkar, derh
NNE Kongl. Majeftåt , under 'Defs viftande
Drottningholm förleden Sommar, Sjelf fkött

pe I

där. med Svenfka Mulbårs- blader. Ef-

ÅG HS clåndika:

De job: dfrercygar ofs om måjellghetert, at
mcd fördel inråtta Silkes-afvel hår i Riket; hvil-
ken fynes nu mera allenaft komma an på tilråc-

ÅA fyne

få godt, mjukt och håll- .

E elig myckenhet af Mulbårs-trån , fom ock, be=

Å

242 1753. Jul. Aug, Septemb,.

fynnerligen ide Södra öka af Riket, ch af de |
frön Herr Prof. Karm hemfördt ifrån Norra de-'
len af America, gifva hopp, om god trefnad. Hen-
nes Kongl. Majeftåts Höga efterdöme , nådiga

upmuntran och nit om vär Hushållnings för-
båttring , bör upvåcka alla, fom dertil hafva,
lågenhet, at beflita fig om, denna högtt nyvriga
fakens framgång,

| Sått at i förtaga gyttje. -fmak på Filk.

Åen utur gyttjogt vatten uptagne Fifken
NM lågges i et AÄmbar med rent kåll - eller

bruns-yatten, hvaruti kaftas någon por-
tion Salt, hvaruppå den lefvande Fifken uti det-
ta faltade vattnet med en vifp vål omvifpas;
detta fker 3 högft fyra gångor, under ombyre
af frifkt vatten, til defs vattnet ej mera fynes
ilemaktigt, då Fifken fedan KANA och nå nye
gjande kokas.

Igenom ovederfåjeliga prof å är man ofv
.gad, at på detta fåttet all gyrtje-fmak | lags,
'til bevis, at den famma i början endaft håftar i
F ifkens fkion, men fedan under 'kokningen körd ;
u tydeligare' deraf intagas
kan, at Rudan, oaktad denna vifpningen, behål-
-ler gyttje-fmaken i ungar Nag bön ken fog ej
kan nå at röra.

Ned
ya

) '

1573: Jul. Aug, Septemb. 243.

dra - Köl
Vr VA noe ep nn ”? NS RO Er er a

Som

err MATHIAS SAMSTED T, fom några är vas
rit Provincial Schåfer iAbo Lån, har för
BE IM Academien upgifvit et fått at förekomma,
det Vargar ej fkola fkada Får eller andra hemtam-
da djur, hvilket han fåger fig hafva förfökt, Det
beftår deruti, at man upblöter Varg-tråck uti vat-
ten , gör deraf en tunn röra 9 famt fedan flryker
kreaturet dermed på ryggen, halfen och fidorna,
några fmå flåckar, hvilka fåfta fig vid håren,
och gå ej bårt , förr ån de bårtklippas, hvarföre
man ej eller behöfver beftryka djuren dermed,mer
ån en gång om året, når de förft utflåppas om Vå-
ren.: Vargen fkal fky för fådana beftrukna djur,
och ej kunna fkada dem. "Art famla Varg-tråck til
detta behof, håller Herr SAMsSTEDT t)- för Tvärt:
om någon tager fig före at gå på fporr efter Var-
gar , eller upföka deras kulor, fkal han finna til--
råckeligt af detta ämne « Fåren (kola eljett ej ja fr
va någon olågenhet eller vantrifvas af fådan be-
Arykning. hn RR

— Academien anmodar dem, fom hafva tilfålle
dertil, at förföka detta medel, och gifva Acade-
hd get en underråttelfe , huru vida det finnes
vara grundat. Förföket torde med flörfta fåker-
het kunna anftållas , om några Får på förenåmde
fått anftrukes, och några icke ; då man, i fall Få=
ra-hjorden fkulle råka ut för Vargar,finge fe,om de
gjorde någon årikillnad. —

Å
3v ku
kad

| | t ; | |
hr ; SR S Y
UR / ; ; S E | ;
vr (ng OR-
S '

an RAR

FÖRTEKNING

På de Rön, fom årö införde i detta Quaruals

Handlingar,

id V:förien om Hafvets Ebb och Flod

Vardbus och Nord-Gaps Tra ratten 's
af ANDERS HELLANT, oo =

3, Slutet af Herr KALMs beråttelfe om Skal
ler-ormen och de läkemedel, fom i Norra
America blifvit förfökte emot defs bett,”

A. Anmärkningar, om Sik-fifketi Vefter-Norr- 4

land, af Nirns GISSLER =
$. Obfervationer på Mercurii gång under So-

2. Obfervationer på Ebb och Flod, vid

161.

METOL

185.

LI9f-

len, den & Maji , innevarande är , af.

PEHR WARGENTIN RES RA

6. Rön om Petantfe, fom. brukas id Porcel=

lains tilverkningen i China, af HENR.
THEOPH. SCHEFFER. He

7. Befkrifning på en Spanmåls-profvare , in-
råttad efter. Svenfkt mål och vigt of
DANIEL EKSTRÖM -

8. Urdrag åf Dag-boken för Fulis Angufti och
Septembris Minader,

Sd

210;

224.

24T:

nn AAA SIE FAROR EE NA | säljes nn RNA beter TRO

as

-
RESTS SIA JAA RA EJ PR RER DARE JAA ANRELL SAA

SR

jS

"
”

FE ERS

/
WERN
cf |
Ubu ih
ö fl
OÅ lä
n YI

G 1 ff
7 ff 3

i Kgad2ö

a

UID
Myll

ull

-LabVI

KONGL. SvENSKA VETENSKAPS-

förr UA CADEMIENS 7

HANDLINGAR,

FÖR MåNADERNA

NOVEMBER, DECEMBER,
| ud fina HAE: LAS 2 ubknnn
fd äareon VARANDE PRÅSESS 1

Herr CARL De GEER,

Cammar - Herre. -

HISTORIEN

Om Ebb och Flod. Ce

| ölen kånde Ebb och Flod ånnu
pr föga mer ån til namnet, då de voro til-
reds

”

246 - 1753: O&. Nov Di6E:
3 SYRE AES
reds med gifsningar om orfaken. Det a ÖS
dem et gammalt fel; at de fållan gifvit fig gnog. tå dv b
mod at följa Naturen på fpåret, utröna och CM
terfpana defs förhållande och verkningar," förr ån
de vågat fig aftad med förflags - men! Ingar. «. AT
rådfråga Naturen fjelf, 'hölts en lång Sd sältan
för lika nedrigt, fom at bekänna fin okunnighet 3
men bjuda til at förefkrifva Naturen lagar efter ee
get tycke, 'och aldrig finnas fvar s-löss ehuru litet;
man vilfte; det var at vifa fnille.-" Förleddeaf. er
3. en fjelf-klokhet, hatva de förledt andra, at tro
19 redan veta, nog» når de visfte uprepa en hop
fkiljaktiga meningar, ofta den ena orimligare, ån

. den andra.

. De åldres N aturkunnighet beftod; tilftörfta
delen, blott af få adana meningar. Ren mödofam-
ma, men fåkra utrönings-vågen. var få godt fom
aldjiles obanad, och Mathematiken, faftån de der
uti gingo långt, hade de ej lårdt.at bruka til led-
fagare uti flika underf ökningar. Nåftanaf etblott
lyck-fkott, råkade de frundom, ibland mångfal-
diga gifsningår, på råtta fanningen; men den
kunde ej urfkiljas ifrån de öfriga gifsningar , eme-j
dan alla blefvo lika obevifte , lika mörke:.

PLUTARCHUs anförer (a): en mening om Må-
nens tyngd eller tryckning til Jorden, famt om
Centrifugal- -kraften , fom hindrar honom at fal-
la til Jorden, Man finner der förnåmtfta grundfat-
fen til NEwTons Pbhyfica Celefiis; men få litet
beftyrkt med fkål, at en annan mening , om Mås”
nens och Planeternas fjålar eller genier, hvaraf
de troddes blifva ftyrde och tilhållne at ftåndigt

a ARE. oa
ms

ör

(a) De facie in orbe Lung,

o-

. vc rn, MG ANN RN
Dec 29

Spa uti fina vifla kretfar , ej. fåg mer ötrös
REN OR LET Sr RR VR Oe Tee
—Ebb och Flod tilfkrefvo' öck åtfkillige (bj:
ågon Solens och Månens verkan på hafvet; meti
"vorö få oviffe. derom, at andre; fom ville fy=>

as rätt få fluge , höllo före, det Jorden, igenorå
ia hål unde mder-jordifka Canaler eller hafs-fvalg,;

SD h É & få
k PD Å RN j Kr 4 i Pn
TT 9 a 4 a vå Mi d

; 0 ; z , 6 LV

mening, fom jämvål i vår tid funnit förfåktare;'
'Oahfedt antalet af flådana hafs-fv alg anfenlig sen föras =
minikats,: fedan månge af:de föregifna blitvieimed"
uplyftare ögon underfökte, ”hvarpå våra egna”
Flinga oc) gifva et prof. .Någre gingo få
långt, at deshöllo forden för et tefvande Djur"
fom med et vår andedrågt liknande rörelfe, indra=
per och utblåfer vattnet::.Om det ej år fart,
hvad tiägre: beråttat öm: ARISTOTELES, ar hatt
frivilbgtdrånkt fig ihafvev af förtviflaty för det
han ej. kunde utgrunda orfakerna til hafvets förån-
dringar; få utmärker det åtminftone., at man den:
tiden anfedt denna frågan för en af de fvåratte.
> Prinivs (dymed rön båttre underbygd, kun="
de vål med mera vifshet leda orfaken til Ebb och
Flod ifrån Solens öch Måtiens verkan; men ke
i flånd at utreda fammanhanget eller vifa, hvad
del hvardera af deffa kroppar hafva uti effeéten
mindre på hvad fått de den utöfvars iso ren
Hår vid förblef det, til fiftförflutna årahundras
de, då Gatireus, fom eljeft kan kallas Fader för
den fundare Naturkunnigheten, föll på den tan.
ka, at Jordens tvånne rörelfer; den eiia dageliga
SE SEN ere or Rn on

— (5) Plitarchus de Placitis Philof. Lib. lir. cap. ES |
—€) För Jul; Aug, Sept, 17$0, (d) Hift:Nat, Lib, IT,c: 97;

(3

tilfkiftes influkade och utfprutade vattnen: en

omkring axelen, och den andra årliga omkring:
Solen, voro orfaken til Ebb och Flod. Om
man förer Vatten uti et kåril, och rörelfen år
aldrig få litet ojämn, fqvalpar vattnet eller fti-
ger up emot ymfe bråddarna af kårillet y utanat
mårkeligen åndra fin högd midt i kårilet. Af
förenåmde Jordens dubbla rörelfe, faft ån hvar-
dera för fig år jåmn',;. flöt GALILEus (e) at.
dock delarna: uti. Jordens fuperficies. målte gå.
litet. ojämnt och något haftigare om nåtterna, ån -
om dagarna 3; för hvilken orfak vattnet uti: Haf-
vet och ftora Sjöar borde, för deras tröghet
fkul, om nåtterna, blifva litet: efter, och om da-
garna gå fortare ån fjelfva Strånderna, famt i
följe derat, om nåtterna upftiga och höja fig på
de Våftra kufterna, men om dagarna” på de Ö-
tra. Ehuruvål Floderna ej förhälla fig på det-:
ta fått , utan omfkifta tvånne gångor inom dyg-:'
net, och på en och famma ftrand rått få ofta up-
friga om dagarna, fom om nåtternas; få böd dock
GALILEUs til at utreda fig. få godt han kunde,
vrida fomliga Obfervationer, låffa ej veta af, el-
ler förtiga andra. Så farligt år det, at inlåta fig
med hypothefer: den fom hette och verkeligen
var en Lyceus Philofophus, blef dock fkum-ögd,
få fnart han mårkte något, fom ftridde emot en
antagen och ålfkad mening. .GALILEI mening,
redan förlagd af fjelfva Naturen, år ock för-
lagd af flera Lårda (f). Jordens dageliga och
ärliga röreller, kunna, ej fåtta Hafvet i nå-.
gon.

- ä
OR V ARR
f a I

(€) Syftema Cofmicum, Dialogus IV:s, = see 0
(fy) Euleri Disquifitie ”Phyfica in caufflarn Fluxus.& reflu-

KÖR IMAN al VRETA ära ARE

249

n. annan rs nen dad st beftån-
0 OC i hemlig ftröm ifrån Öfter til Våtter, 1
dan fom ock iår uti fjelfva luften s under /Eqva=-
störeny" hvarett vådret, på fria Hafvet, altid 3 år
från Öftan: hvilket Phenomenon jämvåltil min ta
delenkommer af Jordens rafnr. f fom BA
BERT ( NR
fter GALILEus, kom On skr Fe ej
NV a ir nögd, med mindre han kunde, på aldeles Me:
chanifkt få ätt, förklara alla Naturens; åndringar: et
låfvårdigt -upfåt , hvilket han ock i många mål:
Vv ;fylde ; famt rentåde Naturkunnigheten ifrån
tom a Ord och låfa gifsningar. Men når Naturen
för angth dölgt fina drif-fjådrar , eller han ej gaf
fig tid at utfpana dem; infi ickade han andra ide-/
I fålle, fom efter hans tycke paffade fig nå
gorlunda. Det var en luft; åt vara Phyficus på
hans fått: man behöfde ej mer, ån Väder uti
fik Studer-Cammare 3 ftrax fant man huru all ting

oc

bg l

kunde tilgå i verlden ; och når det kunde få til-
Bi» No 4 ör tvifla, at det ju verkeligen få
kåt! a ga blå Rog det. tilkom allenaft'
SS |
- | RTESIUS (i) gt oket jalledaft eli
M änen år förnåmtfta orfaken til Ebb och Flod,

RM, s VER
y pp TOA Kf
Kr BE Öga ;

utan ville ock vila fåttet , huru Månen kan haf-
va ådan ver kan. Han hade redan uptånkt en ma-

chine, at föra Planetérna uti deras kretfar om-
kring Solen, famt Månen omkring Jorden: Ef-
Ae hans FINp Ae åro alla himmelfka Sj 6

ha ; R 3 | Mg a SA

så EL. LER ENINEN

Ik ST Reflexions fur la caufe getieral defs verts. nd
"KE Nåd Conf. Mac-Laurins Account of Sir Ifaac bets Di-
[real I, (i) Principia Philofophix, Lib, IV. $. 49. &c.

SM :
CR
I

SEN
Kg
v
UV

Ad
vå)

| 250

4 ag
; my S SS nd
ä -— Få 3 JR
d Te
I ->S
<A +

p ”J le rö 'en SER finysf enftig och
ytande materia, fom beftåndigt och i med ftor

-haftighet 'circulerar Omkring dem, Solens: virf-
"vel år den. vidftråcktafte : uti honom: flyra alla
"Planerernay och föras af honom. fåfomsutaf en
flröm, de dångre ifrån Solen, långfammare, och

de nårmare haltigare. Alla Planeter åro och för-
fedde med, hvar. fin mindre virfvel: Jorde sg virf-
"vel förer. Månen, omkring uti defs orbita;. dela
tom har ock M lånen fjelf en. virfvel, i
updiktade. virflars -rörelle e borde. vara åren led ; |
ifrån Vaäfter. til Öfter. Sammi. virflar fkulle- ock

tjena,at förklara orfaken. til Kropparnas tyngd. eller
abRGkning, til Jorden.

— Den konit-byggnad fåg på ligt håll. gan-
.Ika artig utsvoch. Natur-forfl kare, lom Pp å lån ng tid
. € varit vane, at höra andra orlaker, :

: vara obegripeligare, ä ån fje
hvilkas förklaring de [kulle
4 nd at re ork rr RA hade

fon Gel Fifar : göra fu Am Ikon! ;
Fu de voro i början all (
dock kunpar a fc rt ANC
gjort tilfylleft, at Ae alla ichon ry
Men N EWTON, och efter honom Snell br
hafva vifat , at CARTESIUS gjort räkning, bg en
båtfpord. Defs konftbyggnad tälte eja at på
nårmare håll och ftycke-vis fkårfkådas,. ån min
fre ville Naturen er a dervid, Rats
sä Ok «BON

:

id Planeternas löbfärv drake
sol agot ftålle, ftöter> emöt
j ofö fu: man: 'på alt uptånkeligt fått
Ci "och Cometerna, fom

ål aldeles förft de

ida krettfar, ha vål aldeles förftört CA Rr
TES Vvirflar ; ARE Te Cosa befin>
8 gå lik sjobe indrade. emot ,flrömen ; föfh an-
ära lika jacd Planeterga gå med honom. Kro
Vv: rnas tyngd OF €). el hk örklara$ a med. fådar
"ha virflar ; iftå a alla. de SR falla til Jör-

kroffa t de gamla -Criftall-himla

act ,. fkulle de då falla lodråte!til
JA, framt man icke ville: -medgifva
> fom HR än handa. dire&ionet inge
arandra, hvilka; äter. fkulle
Nn. förftöra, hvarandra oe

Nnyara

0

få ; irfv el t oddes os uycka allse kläbnrla José
dens virfvel,: der M fram ; eller; atrbrus
LGKnE lik egen Viknelle KC yet törer Å

; varat had dör am-

int på sd a frållen trycker
luften, ock Haren Hafvet, hvilket då måtte gif-
va fig något undan och göra lågt vatten på alla
it: len, der Månen år i i Zenit, famt fedan alt min-
dre lågt, rundt omkring famma ftålle, til defs
Månen V 90 grader itrån Meridianen , då Haf-
R 4 | ET et

end Nej d dä 4

i (0) ka ce. $. 49.

MKR.

vet åter kom

på Hafvets verkeliga förhållande, borde vara Ebb

eller lågfta utfall, hvar gång Månen går genom
Meridian-cirkelen, både under och åtver horizon-
ten, Men til olycka för hypothefen, fket det
icke få; utan Hafvet åri fullt ftigande , då Må-
nen år i Meridianen, och blifver högt vid pafs
tre timar derefter, fåfom ofvanföre år beråttat.
Defs utom kunna virflarna ej gifva något fkål
dertil, at :jämvål Solen gör anfenliga åndringar
på Ebb och Flod.: Med et ord: CARTEsir virf-
ar åro få många oötvervinneliga fvårigheter uns
derkaftade, at deras ifrigafte förfåktare omfider
börjat tyftna, och hålla fig vid NEwTons
"Theorie ,; hvars allmånnafte grundfatfer, jämte
den deraf flytande lyckliga förklaringen om
Ebb och Flod, jag hårnåft vil anföra. =
PEHR WARGENTIN,

LE

NER)

Mö ” ”
, FR 8 € IONU n
4 Cd
+ 4 d $
br fe
| ]

feor'6 ogifta SR hållue i i vp.
år 1750, dels af framledne:; Aftronos

Obfervatoreu Hjorter, dels
ÅR of Aflronomig Pr ofefforem..
ud Ya - STRÖMER; PIE +
: Vv PEREA G Ingifvit af (ta Hö
RR BENGT PERNER. ä

16 RR kl. 8 fim. 26,36. NNW og näe

20, Jole.m, 25322, RTV ee KRT,

ala ak > Fm; 29372: SW oz, måfte>

dels klart,

Br 9je-m, 24,61. WNW3å4, klart
leg f.m. 25.82. SW 3 mulet, 0
sif.m, 24,80. S 22 rågnaktigt
25583. NW 12, ftrömulies
24,89. Sw rå, klart,

Maj, 4 EN 25585. NW i, klart.

6. f.m. 25,14. NW sy rågn.

fk. fv 3. €.M, 25,74: SW 1, klart,

0 27: 7EJS.M. 25524 SQ 1,klart.
Juli. I 3. en. 27,07. NNO 12, klart,
28. 6. RA290: a KJ

Auguft. 2 ph Me 25569, 5 2, klart

länkad Ng e.m. 25514. 533 duggsrågn.
Br Rs rån

| NP ÅT Hy re
Octtob. 12. Wi,klart. =
6. qv reg m. lar NW rs få

Nov. 5) (9 Xx Hex f m,.. ARA PSQE c | å bogt

2 ä . AA No 18: ög FNL fl NOA yrsvåder Kr,

Degva va '3cenn 28 6 NW.i, 1, mulet.

åa | TV 33 siecshy 23 grid F $0-2,stgn. Eh SA
Störfta hegdeh detta året FO Ke nn
Minfta 3 SN Toni ä AH $ I .
örn Ändsibgen VD lg NN SOND

NA a
2
HR

: + hermometérhs faikld sån nörd fa hå dgdi
tad ;
Jan. d: 22. kl.8. md 289,0 VÄVeR .kla ;
228: $ Em; 0$ Bo 23: mulet. Ke
Fébr: 17. s4. fm. 58 SM O+ Äftedele:
G PTA RET le nen FINE FRE.
VILAR sc 2:.0.m: 91, 0: SS HER AE
(DM ge förd: 73.08 V 223. glesa null.
Re : 8. nå rs S £m Nn AR N 12. kl Kr
gode Vr dia. Böj 2 Wi. klart åftadels
Maj. HUR, fm. NWi:klart.. få
ER br Fil W r. klart. SR
Jun; Hr T tm. Fjg Nå tnulet: ;
8: an Fine ÖANarte turn
Jul ARI fm 2133: | Nä. RA Sd
NSL BE rån. HOT AN 'o klaft. SNR
Ang: 28. fo f.m.+Tö, 80 1. mulet. Ria
| ir m.+26. "SSO i. Rad d
ed s å Så ep.

Sept: 29. gin 2 NW i klart. 00
; å Sr här sk 2 sf KET CN WW 1. klärv,
ORT og 16 SN STAE SW orklut: 300
BOÅ seen g.s SV bollåft. ot
Nov: 18.7 10:etm.—19.NW'a klart. 0
ATT 1 DTM SW i mulet ochtö. ”
"Döc) askrtkyd.f mis148,.,' SWr mulet. 7 >
- x toes by, finorå. OO svthuleter 10
on Störfta I ölden d. 17 Febr:, då Thermötne>
rem ftöd på 115. g eller 153 gr. under fryspuntenh.
0 Störftarhettaivd. 22 Juli, då ”Thermometern
od 30 gt. öfve T fryspundten, ka
0 S$törfta ån ringen 45 gr.
"NB. Sal. Herr Prof: ÖRA lä modetrd år vå
Ode et fåtret inråttad'; sato flår vid kokhett vat-
punéten, och 100 vid fr yspun&en; > men på |
Hen Prof. USTRÖMERS får o vid fryspunsten
"och 100 vid:kokhett vattens punéten. Påden
” Förra år det 'öbferveradt til d. 12 Apr: öch på
> deh fehate' federmera, och fkulle den enas Säl
”"reduweeras til den andras, om ej « denna olikhei
ar en tjente, at fkilja Sal. Herr Obfervatörns' Ob:
— fervationer ifrån EF etr' Prof, /STRÖMERS. SR
Som 'Ombrometern någon. tid: ar detta året vac
LL irolag, och "man f åledes- ej kan determi-
”svnera hela årets nederbörd, håller Jag för, oh8dige
of at föra in någon del deraf;

> Lufeens. ägN Vådrens. bekaffenhet. gt
FRE Uti JANUARTI månad. RR

| PA r det varit få mulen och ömliyteli vå
berikas råg och (nåflafk; at allenaft 4 eller högt
fem dagar varit. någorlunda klare: Marken var
få bar at allenaft hår och der fågos någre Hen
vm Ål ivi — fnör

5 SN
AR ä rr 3

j "
i Å

fnå-A äckar , hvadan en gått Nä (3 äl i Bergs"
lagen, fom annorftådes var öfver det fvåra Åk-
föret , fom tilfogade vederbörande ej liten fkadas
Midt i Månaden var det; någorlunda jåmn köld:
och uphåls-våder, faft ån ftåndigt mulit; men i
början och flutet blidt våder och nederbörd. Norr-
fken vitte figd. sö 29 och 30: ej färdeles ftarkt.
Nordan våder har blåft I dag ; Våftan våder vå
dagar; Sunnan 453 Öftan ingen: dag. Emellan”
N och W 4 dagar; W och S, 13, S och O33
Ö och N 1 dag. Den 28 var det til 3 graders.
blitt, eljeft > var vinden MerenågA under 2 gra-

der. ÄG
: ; FEBRUARIL: pe HE
> Början af denna Mänaden in til das Pe var myc-
ket töcken-och rågnaktigt,ledermera blef det nå-
gra dagar, eburu mulna, dock uphålls våder och
nog kalt, Återigen fmå fnö, töcken och lenvåder
til den 14-.då kölden, ökte fig, och var d. 17 flar-
katt detta året: | Kölden tog tedermera at, fåatd.
22:0ch 23 gick ifen af Upflala åen; ochivar det
den åfriga delen af Månaden -mulit och ofte lig
våder. I.hela Månaden voro ej mer, ån fyra hes.
la dagar klara, och vifte fig d. 15,16, 21 och 28
ftarkt; mend. 24 och 26 fvagare Norrfken:s..
Åk-föret var hela denna Månaden ej mindre F
fvårt, ån den vig a emedan marken var nå-
ftan aldeles bar. Nordan våder har blåft 4 das
Våftan 43 Sunnan 23 Öftan + dag 3 Emel-
N och W3:3 W och S 123 $ och 0,3; 0.
och NO 33 Vikden var til den 15 rått foglig,
men blef federmera fråndig och i pga vid
fören af Niänaden; rått. rg FN get HE

vd
FS SL GR ”
SN ; | ; NR MR VER.

- RE "MAR.

a CS a fy ock: blidt rn
egynte :knoppas: at' Upfat” |
2 Svörkholtrd! frat Trä
färdarna bet ynt ti iffedasd. 9; och åtfkilliga våx=
ter; fafom Nafla, primula veris m: m: fynas famt
Sommar-foglarne med flera Infecter d: 12 fram-'
kommaj och i låfven d. 22 utfpricka. Strax från bör»:
jan. af Månaden var åkren brukbar, och många

örjade då at få vår-tådet, hvilket vål lyckades.
Denna blida våderlek ftråkte fi ock långft up til
Norrland,” hvareft de detta år ' fådde öfver en
Månad. tidigare, ån i manna-minne fkedt. Sol--
fkens dagar och rå äl omifkiftade, fom tidaft,dock
var Höljes delen a Månaden mulen. :Norrfken:
vifte fig d. 28 om aftonen rått: håftigt och flad-.
Ära > men d. 1: 3. och 29 faktare och. mått ftil- :

la ftående. Nordan våder har blåft 1 dag; Vå-
ön 8; Sunnan 43. /Öftanvåder ingen: bj E-:
mellan N och W, 33, W och S 133 S-och Or
6; 3 O och N. oxdag. - Vinden har i hela må- >
riden ify nnerhet d. 721013) 144 1f5> 16,7 och 20,
varit nog HER, tils emot fluter, då den begynte
fakta hg och blifva foglig.

ole ef "APRILIS.' 3
bglkörfö rågnfkurar hafva i ES hå Må-. ä
Bern tidaft omfkiftat ; men ifrån den 6 til d.
15 var det merendels klart våder och vackra Sol- -
ens dagar, fom ej litet bidragit til deiförra
Månaden upkomna våxternas förkofran ; faftåndå ;
| och hag någre froftnåtter: Tåfom di Sh 8 och 18

infal-

LJ

258 5

infallit. I Antet blef åter v
hördes blixt och åfkedunder:par gångs
var Eken vid latter ri fullknoppa c
ven påde andra trån aldelesutf Nvordanvå
hafver; ”blåft SÅ dagar; , Väåftan, bly cd Sunnan. 2 Ös>
ftan ingen. gång. ' Emellan N- och W+ kd wi
och SS, 7; och Oo, 9; RENATE tunt
Några dagar i denna Månad , nått för Obferz'
vator Hjor renrs död, blefvo obfervationerna för-.
- fummade.: Vinden var i denna Månaden få fog-'
hona den ej mer ån en gång var 23 FEN frark:' |

för fort = MAJI, -
De fyra förfta' där arna var Hulies Ge rå vrtagrie,
men ifrån d. 4 til d. 18 alttindigt klära Solfkens
dagar; d. 18319, 25 och 31 mulne; öfriga kla-
ra förutan/d. 20,21, 2203 Kr och 28 då det råg-
nat: Våderleken var få blid och låm FT $1ör de”

NY

fpåda våxterna, at ej ent enda frålf-närt i CR SR
na Månaden budit til at f tar Ba. Nord: ans.
våder blåfte likvål 's da ars 200 3 Sunnan |

> 8 och O, i TA Nöt ) RM vår alles
per Vang 2 as och 273 > eljeft ia ] : l é 3 od

JUNI. OA Tine ” i -
Hilften ät denna; Månad: na klar; oda 1, 13
och 25. rägnade ipa amt; me an(ka håf=
ti Sö både och rara middag 4öher ir DR blixt.
oc ålkedonder :. : de åftig a dagar : voro aller

Ta Vå At
Nag

glesmulne. .Nordan åder do te. SÅ dag
flan; La Sunnah, 23 Öftan 47 I
NME 3 AL h 3,6; SochOr3a Ö och Na 34

-

a Minaden var. uealon falrh och fog-
YA då BRkl ars ov sige a I
r uden (RA TN agn "ROTE
bigban söks JL Tr iom flame
lela. der Nn var. iumerendels: mul kör
en- och rågnaktig: Atta dagar allenaft; voro!
CP. jan IÅR -fkurar, ;kommo-fom oftaft; men:
09) 2 var ftark. ;tordön, fom förde ym-+/
li&n ök fo AN RYTA SAN var eno-
Öar eri vid hori=.
göm fåren lens iken, :Den30::
tiden RAD fig. Norrfken.. " Nordan»..
DS se /ältany2; Sunnan; 3y Oss
Emellan N och W.,..133> W. och 5, 73.
Sjoch 0,7 23.0 och Nys. Vinden hafver hela:
denna I Tanaden varit 4 foglig, at dénej mer ån.
ätt .Stver, 2 karden I 1808

den 11 g

ar kär rg ;
AL IR - 4 a En RE sååj ry
a) å 3

SR Ao fdr ft i : I
TON Dv FYR Fn

nns RR 2
ra få rå I ra under d leg,

JR 26rå, Var Dre aftån.nog f |
mt: - Norriken .vilte. fig, om aftnarna af: Went på
och ai Mend fyanerher.d. 133 då det varråte;.
NET fla ddrande och varade nåftan hela: natten.

Hela. Månaden var. BOR ar I Sygnarlier börjas.

deraf, .Nordanvåder, blåfte; aldrig; Våftans I dag; .
Sunnan 63 Öftan, OF Emellan Noch W;> 2 25 WE é
och. 94. 113; 5 och O, 85 Ococh Nyt Midrp i"
Månad Sötifggr iden Nå RE

Tijo dagar i denna Månaden voro klare, de
åfrige mulne och den 4,10, 11 och 23 mycket
tåökenaktige; men det rågnade icke mer än tre
gånger, nåmligen d. 21 hela dagen, d. 23 och 30
fkur-tals. I hela Månaden hafva” icke varit mer
ån tvånne froft-nåtter nåmligend. 11 och d, 28.
Natten emellan d: rt och 12 var et ganfka ftarkt”
Norrfken, fom varade hela natten, ftråckte fig
öfver hela himmelen famt var ljufaft: och målt
fAaddrande vid Zenith." Nordanvåder blåfte 35
dag; Wäåftan, 1; Sunnan, 133; Öftan, 3. Emel-'
lan N och W,82; W och S; 553 S och O, 2273;
Oc och N, 435. Vinden char hela Månaden varit
fakta och foglig förutan d. 24 efter-middagen , då
dec vår ttortvadema =" « ND PER Ny
OCT OBRESS SI AGE

FI denna Månaden voro lika få många klare
fom mulne dagar, om hvarandra blandade; men
de fifte dagarne voro ganfka tökenaktige. Den,
4>- föll förfta Snön i år, fom innan aftonen blet
våndi vatten: Sedermera fnögade d. 1 8 och 21; falt:
ickemycket; men d.29 och 30 kom deraf en anfen-
lig myckenhet. Tö och nog ftark köld hafva fom :
ottatt våxlat om. Natten emellan d. i och 2var
eviftarkt Norrfken, fom öfvertåkte nåftan hela
himmelen och varade hela natten: åfven fomd.25y
och 26. Den 9 vär ock Norrfken; men fvagt
och ftillaftående. - Nordan våder har blåft 1 dag 3;
Våftan 53; Sunnan 13; Öftan 1. : Emellan N och”
W i14z WochS,45 Soch Oingen; Ooch N,42
dag. Ingen ftormvåders dag i hela Månaden; u=
tan helt lungt eller ock fakta våders = = =

JR ou d a i
GE MO-

pk

-

» oe 9 | | Å
(4 å kf 4 OM [ Kn ”
JE jX 'H ran ; TR 4 SS: |) A. 2 dT
4 é Cs |
.

Rd or ARA
Ända t Id. 83 var ganfka dimbogt och ökar
igt våder, med rågn och fnö-flafk, Den 8 och 9
uobg-nåftan de enda klara dagar i denna Månaden.
Den 10, 11,16, 19 och 20 föll ganfka myckeninéö.
Intet Norrfken "år denna Månaden obferveradt.

Nordanvåder blåfte 35 dag ; Våftan ri; Sunnan

ju Sn Öftan 2> > agn N och W, 12; W och S,
1335 Sork Oj: 3; Noch O35 I början och vid
fMNutet var vinden några dagar få godt fom ftilla;
ja sk INT 19 och 20 ftark itorm.

DECEMBRIS.

23 JR Månaden begynte med rågn och töc-
kenaktigt våder, och var fedan ftåndigt mulen, til.

d. 21, hvarefter fyra dagar voro klare och de öt-

rige fådane forn i början, Snö föllej mer, ån d.7. :

och 13. Natten emellan d. 21 och 22 (ög Norr-
fken. Nordafivåder har blått I dag; Välftan in-

en; Sunnan 5; Öftan 123 > emellan N och V4;
Vv och S,6, Soch O $3> N och O 4 AES

Vinden har varit Ng och RE hela Månaden.

senda

-

BESKRIFNING

Sköt-fpiggs Fiftet, och + huru Olja kokas af

enxna Fifk.
Re

SACHARIAS” WESTBECK,

ag har i förledne . Sommar anmodat Bruks-

betjenten Eäer BENGT SOM ANA pm bor:
5 vid

AR NE NE RAR Ed När ol SR ROAD RARE
/ MER r VA FAR IGN FR

| ALIS a ;
[6 ; RER
- vå

268 1753. OM Nov, Dec:

vid Herr Cammar-Herren DE Geers La-

flage-plats Ängfkår, at förföka, huru vida man

af Strömmings-geel kunde til landets nytta ko-

ka någon Olja, hålft famma geel och råk til mån-
ga 1000de tunnori Svenfka filke-hamnar dels frukt-

löft kaftas i f as dels ock vråkes för Svin-krea-

tur; men juft i denna Strömmings-löfa Sommar

har håndt honom, fom många andra å denna or-
ten, den olyckan, at han ej af den Varan fått
få mycket tilgång, fom han kunde göra förfök

utaf. På min ytterligare begåran, anftålte han rön,

at utaf gli och fmå fifk, fom beftod af fmå mört

och lögor, dem kör-foglen famkat, utkoka någon

Olja, hvilket log få vål ut, at han af en tunna

fick två kannor fkön och god Olja, fom til lam-

Por och mycket annat behof vifar önfkelig nytta.

Jag föreftålte honom, at detta vore våls men :

icke aldeles , emedan en flik fifk dels något
dugde til uppehålle för fattigt folk, dels ock kun-

dé med tiden blifva ftörre och nyttigare; derföre

har Herr Moman fkaffat mig en befkrifning på

et flags filk , fom heter Skör-/pigg, born-fpigg och

hommanshoror. Lina. Faun. Sv, N. 276 och 277. och

finnes åfven infjöar ; men til gråfelig myckenhet i

Salt-fjön. Han år högft 2 + tum lång, åtes ochö-

ae

des icke hvarken af fogel eller annan fifk ; eme=
dan han med fina ftela horns utfpårrande gör
dem vånda. Faftån nu Herr MomMAN fent i höft

fått denna befkrifning, har han dock, innan ifenla-

des, fått några tunn-fyllor, och altfå funnitat fa-

ken har fin riktighet. Herr Paftor ENWALL på
Waxholmen har, fom han fkrifver, på 3:ne tim-

mars tid fylt 3:ne fkét-båtar, och deraf kokat 60
FE kan-

LÄ

mr

7 nad

N

nöt bod Ölja; förfålt denfämmia i Stockholm

för 2 dal. 16 öre Kopparmynt Kannan. Som nu

r aAdal.
en flik fak icke allmånt hår i Riket år bekant ,
meddelas följande til allmån nytta och underråt-
> $.1.Sköt-fpiggenslekningstid år vid Simon Ju-
ide tid, gamla tftilen: ibland 8 å 14 dagar förr,
och varar des fångande til des ifen lågges. :
8. 2, Håfven, hvarmed man fångar honom,
Tfkal vara få tåt, at'knapt en hvit Styfver går ige -
nom mafkan. Skaftet 4 eller 5 alnar långt och
garnet i håfven fint, eljeft blir den alt för tung
at draga i vattnet. Far Xx
$$. 3. Fifken: fångas 1 gryningen om morgo=-
nen : men hålft om aftnarna med ftödje eller lju-
tfter-eld. Torr-veden fkal vara god, at den vål
lyfer och icke fprakar. = lå
$$. 4. Fifken ligger den tiden, fåfom fand på
botten i vikar och ttrarider, få vål vid gall-ftran-
der, fom der fand och klapur år; men i fynner»
het der vafs och rör gifvas. Når man då blirvar-
fe, at han har gått til lands(ty på f eller 6 alnars.
djup kan man icke håfva honom up) fkal man
ro lakta rundt omkring, tils man blir varfe at han
börjar ftiga ifrån botten. Man håller fig med bås
tent på det grunda och ej på djupet, da börjar fifken
formera en ftrång omkring och komma alt nårmare
elden. Juft då fkal en med en ftake i botten hålla
båten ftilla, och den andra, fom fram-uti ftår, ta=
ger med håfven emot ftrången under elden, och
öfer utan uppehåll, få fort han vil och årkar; ty
fifken frrömmar ftraxt efter. Når han nu börjar
minfka, far man åter med båten litet,omkring i-
a d -2 från

| e! BES EA EN TENDENS LSS I RES I RA Sr TALE KM SE SUN VIE
wN SAT SÖ BEE NE AASE el FART SE VS SUI
Vv SS ' få
. BR Kr
LS , pj vg

264 1753. 'Oå. Nov, Dec
från det. ftållet, få följer fifken efter, få långe |

en år qvar. Emot vinter-och froft-nåtter, famt
uti Nedanet år detta äfket drågtigaft. Ibland fi-
fkas han ock närmare Helgon-måffe-tiden, både i
ljufa och mörka nåtter, både om morgonen och
aftonen. | ER

$. £5. Defs beredning til Olja fker fålunda:
Man fyller en inmurad kettel jämt med bråddarna
af denna fifk: ju ftörre kettilen år, defto mer o-
mak , ved och tid tpares. Tvaåeller 4 åmbar vat-.
ten flås fedan derpå, få at det allenaft fynes at
vattnet fliger cmellan fifken: då lågges ved och
eld under, och fåttes en ftör up uti kettelen. Så
Mart denne maffa blir varm, fkal man röra med
fören omkring, til des det börjar koka up,då fmål-
ter filken och en råd Olja vifar fig ofvanpa, hvil-
ken med flefvar fkummas af och öfes i et annat
kåril : fedan röres åter om i kettelen, och åter Skum-
mas. Med fådant arbete far man fort, få lån-
oe någon Olja fig vifar, då utur en kettel af en
tunnas rymd,bör bli 2 kannor, til det minfta 13 kan-:
na Olja. Kokar man fifken medan den år lefvan-
de och fårfk, bliy Oljan fkön och luktar icke illa;
men eljeft blir mindre Olja, blir ock ftinkande.
Vid pafs I eiler 13 timma kokas detta i kettelen,
och fedan tages åndock det ötverblefna frånfilade
fpadet , och flås på den fifk, fom ftraxt deretter
kokas fkal; ty deruti år ånnu Olja, och få conti-

nueras ftådle. . SÅ é
'$. 6. Det fom nu blifvit öfrigt etter koknin-
gen,både vått och tort, måfte ingalunda kaftasbårt;
ty utom det, at det år en god fpis för fvin-krea-
turen, kan man med ftörre nytta föra det på
aker eller kål-fång, der et par fåar gör få myc-
| Ä ket,

| kerfomr0t TA brunnen södfeljhvilket verkeligen
förfökt. ' Vil man bruka det til luder at fkju-

| ta Råfvar, Vargar, Kråkor och Korpar; få låg-
ges hela fmörjan på et ftålle af åkren, fom om Vå-'

ren kan utbredas: dit fkal. en myckenhet Rof-

— djur fig åndteligen famla från många orter; ty

den för ofs ftråfva och obehageliga lukten år, ge

4 ras. våderik och bifta locke-mat.

16, nå "Når få mycken Olja år sAkad.

| at man tiltror fig få kittelen in emot full, fl
man mycket varligen | flå den tilbaka i kettelen,
på det at gromet ej må följa med , fom fatt fig til

botten, utan det ma båras på åkren. Sedan ko-
kas ock denna Olja värliga, alt fkum och fradga
bår ttages och afikummas. Når den en Tftund helt

fakta år kokad, tages elden undan, at Oljan må
; fvalkas, och då blir Kon helt klar; men vid bot-

ten år ater något grom och tjock materia, der-

före öfes den klara Oljanaf, tildes man kommer til

romet. Oljan förvaras uti goda och tåta kåril,

; ankare eller tunnor, och ätvändes tilde behof, fört
den år nyttig til. Eljeft kan detta fifta gromet,

fålom mer oljehaltigt, äfven brukas, at fmörj ja lå-

der med. '

k

få 8. Man fkal ock icke under låta, at ändar

Ja rön, huru Strömmings-geel och råk vil hårtil

vara duglig, få fnart det en annan Sommar kan
läta fig göra.

« Imedlertid år man förfäkrad., at då denna

Oljatil myckenhet kanågas,T algen da icke uti Ri-
"ket fkal blifva få dyr, ielbe eller behöfvas, at man
få mycket Tran utomlands - ifrån fkal nödgas at

hämta. Och efter denna Olja; då hon år klar

ME och

266 1753. OA Nov, |

ESR
RR

och fårfk,icke gitverannan nlukt, å ån RIPAENER

Je man tro, at den uti lampor 1. törnåmare Np

kunde med "fågnad brukas, =

6. 9. I Äncland fkal det vara nog. Ståkeligt.

at stilvelkg Olja af denna fifk,
« Gilladt d. 17. Nov,

(

i 3 | i Vr

Abo Stads belågenbet.
beftåmd genom Obfervationer

| AF a

- JACOB GADOLIN.
| buruväl Åbo oftr idigt år en urgatntdal huf-

vudftad i Stor-Förftendömet Finland; har
icke defto mindre defs råtta belågenhet

väder Stjern-hvalfvet , tillika med hela Landets

Geographie, varit i lika få tjockt, fom Jångva-
rigt mörker. Då vederbörande icke varit i ftånd
at uppå defs framftållande i dagsljufet använda
koftnad och möda, har likvål den Sjö-fart, fom
långft tilbaka både i fred och-örlog blifvit bru-
kad på denna kutt, gifvit Geographerne anleds
ning at giffa til något gradtal,

ÖRTELIUS, fom uti Theatro Orbis Latitudo ; Differ,
Terrarum , Antverp. 1570 fol. fölgt - OR
OraAt MAGNI Regionum Septentrio- Upflali

pialie
nalium Tabula, fåtter uti fin Charta « lo
af fammaj titel, Åbo under 61: 12 gr 4)
Men uti fin General Charta öf-

yer Europa = + = «300 168 30] - 2

SE GER.

PAR MIND

Ma ANA Ub

1753, Oct, Nov. Dec, 267
oc GER. MERcATOR i fin Atlas, Ng
och Charta öfver Svecia & Nor- oo -,e
SR OS INS BOIS TAR
> PHIiLiP: Briertivs i Parallelis ;
Geographie Vet. €> Nove, Paris 1649 dar
4:to uti Les Royaumes Septentrionaux 60: 300 =
+ Gref DALBERS uti Nova & Aes
-Curata orbis arito; Tab. Geographia. 60: 1814: 53
> HoMANS Scandinavia - = -60: 48Is: a
> Herr De L'Isre uti Cartes des
Couronnes du Nord. — — - > 60: 4015: 0
Svenfka Kongl. Landtm. Con-

toirets Betjenter uti Chartan öfver

Svea och Götha Riken, afritad i

Stockholm 1747 , fom vida öfver-

går alla andra hårtils utkomna Char- Å
tor öfver Finland = :- > - - 60: 34] 4: 38
> Tanledning af mina hosföljande > 3 120
obfervationer blir - Bs! 60: 2714: 30

Så mycket jag vet, har Hotråtts-Rådet Herr
SIMON LINDHEIM Varit den förfte, «fom med A-
ftronomifka obfervationer velat lågga grunden til
Abo Longituds igenfinnande; och faftån utgån-
gen gifver vid handen, at det, utan tvifvel af
.brift på Infrrumenter, mifslyckats med urets ftåll-
ning efter en riktig meridian-linie , förtjenar dock
detta förfök få mycket mera med heder nåmnas,
fom Herr Hofråtts-Rådet ej låtit fina, ifrån detta
amnet vida fkilde ämbets förråttningar, hindra den
berömliga nit han hyfer för Fåderneslandets Geo-
graphies uphjelpande. Uti A&is Liter. & Scient,
Svec. för år 1736 har Profeflor ANDERS CELSIUS
jämfört Herr Hofråtts-Rådets i Abo gjorda ob-
Non 400 RNA fer-

268 — 1755

as kh
fervation öfver Månens förmörkelfe d. 15 Martii

famma år, med det han fjelf obferverat uti Lon-
don, flutandes deraf, at ikillnaden emellan Lon-
gituden af Åbo och Obfervatorium i Paris, i ti-.
den beråknad , fkulle vara I tima, 16 minuter, 11
fecunder. När nu hår afdrages fkillnaden ig AR |
Paris och Upfala, fom år I tima, 1 minut 30 fe--
cunder, få följer at fkillnaden emellan Abo ock.
Upfala borde vara 14 minuter, 41 fecunder, hvil-
ket fåkerligen år öfver 3 minuter för litet. Yt?
terligare jåmförer Herr Cerstius dermed famma
förmörkelfe, obferverad i Linköping, och frånnar.
1 den flut-fats, at Alands haf emellan Finland, och
Upland uppå Herr DEL”Istes Charta bör ihop-
dragas och göras en hel grad fmalare. - En alde=
les farlig fats för de många fjöfarande i detta far-
Vatten. Jag fruktar före, at ftråndernå af Aland
och Upland fkulle fåledes uppå Chartan föga fkil-
Jas, eller ock aldeles låggas öfver hvarandra. Fe-
Jet kommer utan tvifvel af Obfervationens orik-
tighet i Abo. Man har bår tilfalleyat mårka, hu-
ru nådigt det vil vara vid Aftronomifka obferva-
tioner, at hafva fåker underråttelte om tiden; och
Vallmånhet , huru farligt det år, at lita på "Ob-
fervationer, om hvilkas. fullkomliga riktighet.
man ej år förfåkrad, FOUR sd
. Af det jag til igenfinnande af Eongituden i
Abo utrönt, har jag nu den åran at aflemna föl-
jände obfervationer ötver Jupiters Månars för- 7
mörkelHer, hvartil Kongl. V etenfkaps Academiens
Secreterare Herr W ARGENTIN behagat med mig
meddela de i Stockholm, Upfala och Bologne
Ötver famma Phzenomener anftaldtaobfervationers
hvarjemte jag förbehåller mig; at framdeles ån når-

SR

mare få yttra mig ötver famma åmne. 3

4 (RR pp | Xd
74 FE 33: T. Im.11:i (ÅBO 108
RANG 10:12: 1 RR i Upfalaf Kv |

263

rv |
| — Aug 11: KK 26: fö Im. 11diiÅbol :
/ An gel 8 sö i Upfalas 18:14

5 1.Sep äg Im; I:i i Åbo?
Åh Kr of Tl43: 6. iUpfalaf 18
+ > Mediumaf deffa tre par,gifvertids-
0 dkillhaden emellan Abooch Upf. 18 m. Af.
'17f1. Aug. 31:11:50:28.Im.II:i i Åbo] |
N No 11:33:42 1 Stockh. | po 16:46
— Sept. WT 1:i i Åbol,
| 11:44:48: Stockh./
17$52.Jan. 8: 54225. Em. I: ÄRA
4 PR RA Stockh. in 16:35
175008. 8:12:11:22. Im.Il:i i Abol

ke

16: 19

NET IE IR 'Stockh./ e 6: ,
- 263 91.6: 12. Em. IEA Abe a
ÖR ås 49:56. i Stockh.| Flo ND
- Medium af deffa fem utvifar (kill-
naden emellan Åbo och Stock=
: holms meridian - 16:24.
felen fkillnaden emellan Upfala
"och Stockh. merid. år tillagd: wo ct 49.
> Blifver fkillnaden emellan Åbo och
rer Upfala meridian rd RN
1749. 4:10: 0:32. Im. Li i Åbol |
j wa 07: O: RER FIAT
rn 2E4:11:56:36, Im. I:i iÅbo ju
är stan Ek 320: Bononien' 435,10

v 12106:$57: Im. I:i i Abo? Kr
Ll:42:4L: ”Bononient yftar: 16
ÖS: Medium

AG

9 1753 OM I
Medium af deffa tre, RUN end c

den emellan Åbooch Bonon.merid. 43: 21
Sedan fkillnaden emellan Upfala och 3
Bonor. meridian år afdragen = 25:39

Blifver "fkillnaden emellan Åbo och
Upfala meridian = os se oo—- 17:f1

I

Medium utaf deffe tre mediis, utvifar fkillna-
den emellan Abo och Upfala meridian 18 m.
ungefärligen, fom förmodeligen ej kan vara
felaktig fr några få fecunder. Deffa 18
minuter, förvandlade i grader, göra 43 grads
fkillnad i Longitud emellan Upfala och Abo
meridianer, hvaraf (es, at Alands haf år I
g! rad fmalare, ån De LIstes Charta utfåtter.

At på det nogafte finna Pol-högdeni Åbo, har jag
uti Handelsman IMBERGS trågard, belågen vid
flora Klöfter-gatan, vid pafs 30 famnar 'Sö-
der om Rådhufet, med en Quadrant af 33
fots radius, hvilket Inftrument af de Fran-
fke Herrar Mathematici blifvit brukadt vid
den namnkunniga gradmåtningen i Torne,
obferverat Capellas högder 1 Södra och ads
ra meridian.

Så vida ftjernan culminerade. på åmfe fidor om
Zenith, gör en quadrantens milsvifning in-
tet fel uti Polbögdens igehfinnande, ehuru-
vål hvardera af de obferverade högderna år

; underkaftad der tel, fom famma mifsvifning

. haft med fig. Och på det jag fkulle tråffa
ftjernan uti T jelfva meridian, har jag hvar:
dag tagit altitudines correfpondentes af Tamma

fjor na på Omfe fidor om meridian, hvari 'gebat
defs

femen AR bekänid.;

700 d. 3 Febr. ERbellal Söder, hög75. 17. 22,2.
PEN CSE 75-17.1756

- RR oo "FOR FINA 16, 3.
RR 4. ng Km - 75:17. 1$40.

OR Rts ff17e 0,0
RER Re er VAR 2390,
2 40: ” "= 25 75:17.24,3:
| a a TA GR a ie a SN
' Medium af alla 8. obfer-

vationer. = - SAVA
Håraf drages refra&ions
| ftorleken NE MN

Alf? a blir medelhågden
tar Capella i Séder 2 4f:17.00,

17f0. d. 30. Jån. CS STI

d. 12 Febr. FOR JAGAR
14. dito. oo». - 16,14.42,5.
17. dito. KAR KG TE
21.dito. - . 16.14.41,8.
22 HG EE
27. dito. - SENT, OLA EAR.
Medium af deffa 7 hågder = 16.14,46.
z Hårat drages refrattion - - Ir20,

Blir altfå Capellas högd i Norr 16. 11, 26...

Om man nu undantager den lilla fbiljukkigker 4
oc fom afen annorlunda tagen refraCtions ftor-
> dek kunde hårröra, kan hårat, utan fruktan,
3 | för

Avg I På ,

för något mårkeligt fel, få vida hvarken vå
:obferverandet eller i utråkninge n något hys
potetilkt år brukadt, flutas, at Åbo Pol- högd
är 60 gr. 27 mm: ry Dec. ;
Hårtil följa ytterligare några obferverade Solens |
högder i méridian , uti hvilka qvadrantens
musvifning, den jag på det nogåtte i Re

git, år borrigerad.
ARN alger ER declinat,

| Polens högd.
HÖR ER KA

160.27.1055
0:27. 9,4

; /' SANS
1749. d.8 Jun.s 3.17. 79:|23.27-41,35
"d.9dit0:53.17.4557-|23.28.18
d.11 dito.$3iv97. 51,23: 20073.

00-287: Ze
dv 72 dit0-53:17.,953 12327 ONT

Medium at deffa fyra mn =-00,27.7505
Uti råkningen har jag hår Mag
refraction til 531 fec.
Solens halfva diameter til 15 min. äg fec.
och parallaxis folis til 6,4 mins
- Oblervations dagarna åro ”råknade efter air
flilen.

2

need

B E SKRIF N & NG
ROR
F Fifte- Kat for sa ENARE nyttjande,

JOHAN BRAUNER.

5 et. åro vål få många fått fann fånga
Filk til Mer förnödenhet, at-det

8 tyckes, i anfeende til Fifkens minfkning,
a i ftörre fom fmårre infjö FOR man ej borde göra

fig

' Å

-

PIE FR TIER vC ET R e ä TE ; SALA 4 Pt SÖDRA SEJRNYK
1
1 -” ; N
SN i NS ; . - -.
4 Å + 4 Up AST ” DN k Ä -
TN kr 3 ES ” 7 N - NV > A g a N
+ SM JA, Få + i B oe é fö 4

1 s klg EA RN
k DMAE Ja åa
nd NN ARTEN ÖR 1
+ d mr då 0 SSR F / '
NV & KE PEO, TI cl avg
"2 NN LAN ÄN
SÄ dT Se

oc

e dem, fom gifva anledning til någon ikogs-öda;

men fom de ftora vinter-notarne, at alt för ftor
girughet , redan utfopat alla Filke-vattnen, få1ö-
per man ej fynnerlig fara, når intet mera år at
håmta , om man ger påminnelle och belkrifning
på Katfor, fom ej annat fånga ån den ftörre och
mera mogna Fifken; hålft emedan Katfan tycks
med fkål böra vara den fifta, fom utdömes, i
jämförelfe emot not-drågt, fom i förftöring af
hampa, fpånad , binning och fpår-folk, hvilka
fållan få dagen til hålften betald, nöter öfver he-
la landet oräkneliga dags-verken utan båtnad, der
likvål krok rått brukad är af mårkelig indrågt, vins
ter och fommar, och koftar få godt fom intet.

Katfan år ibland alla redfkap,fom månnifkan up-
tånkt, at bedraga Fifken, et det lyckligafte, i an-
feende til den myckenhet dermed tångas med föga
bekymmer, fedan hon en gång år utfatt. Hon
år väl något knåpfam at inrätta; men hon råcker
ock.i många år. Land-gaården årdervid den farli=
gafte fkogs-ådan; ty Bonden, fom emot fkog har
förklarat krig, och år defs affagde fiende, tartil, = -
land-gård aldrig annat, ån unga granar; och når de
flickas tått ned på + aln utmed hvarannan, få år
lått at aftaga fkogens minfkning. Derföre tillåtes
ock detta redfkap aldrig tygelfritt af någon för-
figtig husbonde, fom vet hvad det har at bety»
da, utan handhafves det til egen nytta med tjen-
lig befparing , då til landgård ej annat ån 'quiftar
brukas. Nn by RR
> Katfor brukas hår i Riket mycket allmånt >
men åro gemenligen få illa fkapade, at det år:
S | | un-

MER a IEA I ARTERNA Re VR RAT ALE sä SNR |
| ; OR .

274 > 1753: OC Nov. Dec

undran vårdt, huru någon Fifk kan ftanna deruti 3
emedan han nåftan lika lätt kan hitta ut,fom in.Jag
har ej eller funnit något i böcker fkrifvit om Kat-
fors råtta fkapnad. Jag håller derföre för nyttigt,
at meddela, hvad jag hårvid funnit fördelaktigalft;
til at dermed upvåcka omtanka hos flera hushål-
Me ON
Tilen enkel Katfa, Fig.1. Tab. VIII fordras 20
alnar bunden Kats-vågg, Fig. 3. En famn deraf
behöfver fo fpiålor eller Spal. 40 fpal och der
öfver vankas ur en laglig och råt-klöfven Timmer-
ftock; åro fåledes 8 ftåckar nödige til en enkel Kat-
fa, utom Landgården, fom fordrar 2 goda ftåckar
til 2 famnar, ; ER
Til dubbel Katfa Fig. 2, upgå 17 ftåckar3

men fom Spalet ej behöfves mer ån 6 ainar långt,

och ofta der under; få kan man göra fig fåker om 2
ja ofta 3 långder ur ftåcken, då 5 förflå til enkel,
och 8 å 9 til dubbel Katfa. =
Til en Katfa tages ej mogen fkog', utan frod-
våxt, med ringa kårna och mycken yta , fåfom
låttaft at klyfva utan fpillning, och fegare i vat-
net at frå emot vågen utan at bryta fig. 0 oc
Detta virke klyfves ock tåljes hålft förr Jul
fårdigt, innan vintern kommer i flråcken , fom
då nödigt låter klyfva fig. ; |
Spalet får vara en knapp half tum tjockt och
13 tum bredt, mer eller mindre, hvilket fpar
virket. | er Va OG
1 början af Martio böra deffa Spielar vara får-
digbundne; i 3 delar fårfkildttil våggar åt den en-
kla Katfan, men den dubbla i 6 delar |eller mat-
tor. Til Spalets fammanbindande brukas
då mala

"1753. Oc. Noy, Dec, — 275

fmala björk-vidjor, fom håmtas nåft för ån de
komma at brukas, få tidigt: at tjålen får gå ur
dne AEG sö
. = Fyra karlar binda tillika, den ene vida: den
andre vid b: den tredje c, och den fjerde d, Fig.
3. och i den fkillnad från hvarannan, fom Figu-
ren utvifar. Når det år beftåldt, gör man fig af -
ftadigt bråde en vifare, Fig. 4. fom vid Katfans

nedfättande kommer at nyttjas.

Käse ; | '
ooo Nåt för vår-floden fårtes hon ut; men år
fjön utan inlopp eller flröm, at vatnet ej kan
grumlas eller taga blånka, få bör Katfan något
tidigare fånkas , at Spalet måtte få tid, at taga
fre eljeft fkyr Fifken någon tid. Då ritar man
förft ut Katfans fkapnad och ftorlek på ifen, hug-
ger eller fågår ut et quarters bred rand efter rit-
ningen, och fånker derigenom ned det bundna
Spalet eller Kats-våggen til yttra galfvet, fom
törft göres fårdigt, och nyttjas då vifaren Fig. 4,
fom medeltt ån, 10 quarters lång ftång eller kåpp,
vål faftad uti e, fånkes ned til bottnen, och fka- .
frön A, på fått fom prickningen utmår-
er, då det bund-fpalet, fom af vifarens tungor
ftyres, flås ned i bottnen 1 aln eller mera, efter
vattnets djup, och bindes ftraxt med vidjor faft
vid fvaga pålar, fom innanför flås ner, få åt öpnin-
gen blir et knapt quarter,eller få bred fom vifarens
tunga, hvilken föres up och ned til mårkes. I
denna öpning kommer fedan land-gården Z. at fåt-
tas få, at Gäddan flipper in på bågge fidor, och
nyttjas då Fig.s,at ftyra den midtuti, få vid bot-
nen, fom up vid brynet, då alt fåftes i fin ordning,
med vidjor. Tilflut fåttas de inre gålfven ned,
Nr (er och

(

och pålas fedan utan omkring , mer eller mindre,
alt fom fjögången eller fom dref-is kan vara at
befara.
. Änteligen kommer Ris-gården at göras alt i-
från land-gården, ånda til ftranden, af quiftar, få
tått, at Filken ej bjuder til at trånga fig igenom.
Kg man för dref-is, må den ej göras fårdtg,
förr ån Ifen år bårta', utan rifas allenaft vid land-
gården litet, at låcka Fifken. få dte
Der filket år ymnogt, må de inre gålfven göras
litet vidare eller mera rymlige; ty Braxen befyn-
nerligen, plågar få trånga fig in i Katfan, at ej
rum år åt håfven, Eljefl får man deruti all flags
grof Fifk, hela året om, måft om våren.
Den forgfållighet,; vid defs fkötfel brukas, år
vid Is-låfsningen, på de ftållen i fynnerhet, der
vattnet ftiger haftigt af intallande ftröm. På få-
dant ftålle bör ifen nåft förut huggas 16s rundt
omkring, at Katfan ej måtte lyftas och dragas
up ifrån bottnen, fom ej utan ftörre befvår fedan
botas: Ju frifkare granris til landgård, defs lyck-
"ligare fifke. Om våren vittjas hon morgon och
afton. En låck-fifk lemnas altid quar, fom flår
och ger tecken åt andra, at refa famma våg. = -

Om Vinteren hålles ftåndig vak eller öpningi
Katfan, dels at låcka Fifken, fom går ock föker
luft, dels at hålla den vidlif; fom redan år inne,
och til at kunna vittja, lika fom i en vanlig Sump:

> En fådan Katfa år af fråndig tilförfel, och kå-
ftar ej merån en bråd-fump, hvilken fångar ingen
Fifk, och innehåller ej annat uti fig, ån det fom
fordrar flåndig utgift genom Not-drågt och dags-
NR ; | ver-

. |
sd
-

Vv ND: Män Åsa ej ff BR oftai Sump;, .
ES rhet
bränd: inuti.

Deffa Kätfor plåga ock göras med 4 polks

fördetvader marftränder åro ock vafs- -holmar,då de

åro å ännu drågtigare,
"Fig. 6.år en Katta med $ bölfsas med en Nus

ten gård ct, och6 ingångar b, farht landgård d. Til
goltvena upgå 15 famnar bundit Kats-fpal, och til

de öfrige armarne med landgården, I I famnår, el«
der 26 1 allés; blir fåledes i virket Nr eR 14.415
ftöckar, två långder ur hvardera ,- hela koftnaden.
Man brukar ftrö målk uti ingångarna, at läcka dit
finå-flken, fom år den fora F kens föda, och
VAR honom vågen.

Eljeft kunna delfa Fil fodikap ganfka vigt |

låmpas vid alla ftrånder der aflåps-diken genom
åkér och ångs-mark leda fkogs-eller kåll-vatten
ner i Tjön. "JU Mera srumlogt. Och, fett vattnet.
år, bege frarkare föker fig Filken dit.

"Mått fåtterallanatt fådaht Katd- -fpal ät behages |

ig långd, vida Fig.7, fom vifar vågen i diket b.

På fidan om diket göres en liten damm åftven med
Kats-gång, "eHer öck utan; om man vill. -Deäna

damm tjenar til hvila ät Filken, fom tröttnar ar
t P ehålla fig i diket, och föker gårna ftilla Vat-
> hvareft ban fedan med Ryffia i i öpningen el-

Fig. 1. med rifad land-g ård, fom fluter fig i diksa

mynningen 2, då den ut år ftranden då 0 6 Fix

fken påj Aga "Rållet måtte ftanna:

akne DÅ

er sär dd SK

Fo OR

om han å år ny, för Berna sveller os.

ler på annat vanligt fått kan fångas. Utan för.
Vafs-botten fåttes en enkel Katia d, befkrefveti

su

XT

7 7. 0. Nov, "Det

Likaledes kunna half-öar och uddäricllen N ås i
fom ftiga ut i fjön, låtteligen ftundom fkåras från 5
falta landet, med en måttelig graf eller dike, e.Fig.
73 och: dylika Katior £- med landgård och fpiel- .
virke til ingång åt Fifken, i diks-mynningarna ag
åa båda fidor inrättas, då diket e, år dammen der.
de håmtas. Smala Sund emellan Holmar åro ock
dertil tjenlige. Til detta fifket ges tiltålle vid al-.
la ftrånder; .och utom det, at det fynes ganika ty”,
deligt eller möjeligt, 13. har jag fjelf i några år
förfökt det me mycket nöje. Den fom bor vid.
fjön,kan inråtta det på åtfkilligt fått,efter omftån-..
digheterna.. Den fom rått nyttjar detta Fifke-
fånget och krok der; jämte ; flipper mycken koft-
nad, fom Not-drågt förer med fig. Den (må Fifk .
man nyttjar til krok, vankar i i deudiken. få cat
ket fom behöfves.

; ;

3 eftrifning på Af fjärilen Si

No UT

FSE SEN ; Hebe CARL CLERCK.

ab. VII. Fig. I föreftåller lärvan., gr
Ho ovaraf ljus-; -grön färg, med fvarta fram-
HM — fötter och gröna, bakfötter, brunt-huf-:

ber och likfom klufvit til års på dets. fra brådd;
På

- H. Rn och Riddaren PR an |
vid påmint, at famma vackra F järil å år jåmvålför
; nå-

ri = Ia si a y G Å p fä. e- |] v A sj 279.
T SAY. UF, hh I i ) Ag cd "

rd ppe NS förfta och ftörfta led A, futo tvånne
ra; långruuda ,; fvarta tippar, fom voro utlira='
: med fm, fina. vita , körtaktiga trådar, hvil
a hade fmå fvarta knappar på yttra åndan. På
ledet B dernåft, -futto ock 2:ne (må tippar, nog
[mäårre , men ljusgröna. .C ånnu et par, fögafyn-:
bara. D öfver ftjerten, på ledet nått det filta;
futto och 2:ne tippar, men fpetlige. E på yttra
-l8det öfver anus futto Nureligen I par befynnetli«.
ga ljus-bruna, och på helt annat färt fkapadetip-
"par; hvilka alla hvar för fig Ikulle blifvit aftagne,
om ej dels förvandling få högeligen fkyndat,lom

gick för fig half tima efter kroppens afritning.

SM Larwan togs på Afp, vid hvars löf den altid få-

hufvudet ned ; defs Metamorpbofis gick för fig 6
timar efter, fedan jag fant honom 3; på hvilken tid
Jag hade 13 mils våg at 5 ; "och den öfriga tiden

några år fedan funnen i: Upfala af Do&, KårEr j
och. i årjaf årfkilliga: at fjelfva Fjärilen ock til-
förené år afritad uti RoeseLs App, I. Pag. 204.
.aby 33; Figsur och 2, famt i år uti en Difputa- :
tion, hållen i Abo, under H. Profefflor LecHes
Prelidio af H: UDDMAN, De Novis guibusdam
Änfe&torum Speciebus , 'hvarett Fjärilen kallas Papi-
lo hexapus fupra niger , alis omnibus ordine macula-
rum transver[o albo s inferioribus dentatis. pag. 27,
N:o54, Tab. 2, Fig. if. Men at ingen finnes til-
förene hafva få väl anmårkt och befkrifvit alla
Fjärilens förvandlingar itrån Larva til puppa och
RR til Fjäril, fom : Herr Commiflarien
ULERCK.” |

288. [vb OR.

at beföri ja om. defs afritning. "Sedan Sör bif.
vit puppa, få kröker löfvet fig något i kring, un=
ocgfår 3 delar om puppan, tåfom nog: tilråckeligt
befkyad för alt farligt åkoftträds is GMT

Puppan år af et få mjukt eller gelée-aktigt vår
fende, at om löfvet ej får hånga helt fritt och 1le-
digt, utan lågges mot något, få antager puppan
aftryck af det hon ligger emot, och om det lån-
ge blifver liggandes , "vanfkapas ag icke aldelés
förloras Rjärlllöns svan
Pappan hade enljus åker fra ricd fvatta pric- |
kar, fom efter 18:de dygnet öppnades med et li-
tet föregående vatten, til et Vebiculum eller fmör-
ja för Ejårillens låttare utkrypande, fom ock var
nog dåtven, och vihgarne befynnerligen hoplag-.
de, fom fig dock med mycken färdighet utred-
de, och af luften torkades och ftårktes. >

Fjärillen; fom, sid 0 naturens lag, förft kom
med hufvudet ut ur fin puppa, vånde fig ftrax
med hufvudet up, faft mycket matt, och fat-
tade med föttren om en tjocker qvift, hvareft
han fatt helt ftilla, til defs vingarne voro af luf-
ten nog torkade oeh ftarka, at båra honom, fom
"inom 2:ne timar var färdigt.

Pa Puppan Fig. 2. lit. 4 fatteéh puékels hvilken
når den fågs mot Solen, fyntes klarligen'et in-
eflutit vatten; fom gat et anfeende, fom en Ru-
bin, men dygnet för ån Fjårillen fkulle födas, för-
lorade den fin högröda fårg och det inneflutne
vattnet utbredde fig kring hela puppan, hvilken til- :
förene, fom lades; 5 var af en ljus acker- tår 83 > men
nu blef fvart-gra, eller fom grått papper, når det
Bblifvit vått, ARR det: "En dylik fvartning
hafver jag ockfå mårkt öfvergå SEKANgA Kr

Penna Fjärils NAR a Le Aer re Fed en rdlå |
tjäder, med den omftåndighet,at i de törfte timarne
var hon: klufven, ifrån dets ytterfta tildefsinnerfta
fåfte, dem jag på åalla6 Fjärillarne tydeligen fåg,och
kunde jag räcka ut den högra. delen med en

| ga sndar. seg hölt den vånttra delen ftil-
mng, 1om han ök da ht Omen

(
Tp 5 ps
,

LITEN UC cr HARE
u ip Hi rede inköh Z Frankrike.
va ig La Ingifven

oa + Hans PAN Riks-Råder,
Frih. CARL FREDRIC SCHEPFER.v

"ör ARN fodar börj ade man i Pranbodir nå-
got nogare, ån tilförene fkedt, underföka
1 Handelens befkaffenhet med Italien, och

a ifyn-

i fynnerhet med Piemont, då' det 'befans;” at als
lenaft til de åtfkilliga Silkes-arters intförfkrifning,
fom Frånfka Siden-Fabriquerne tarfva, en fum-
ma af 15 Millioner årligen utgått ifrån Frånkri-
ket til Piemont. En få anfenlig förlutt för Riket
aktades tordra Regeringens omforg för Silkes-
afvelens uphjelpande hema i landet, och i fynner-
het om de dertil nödiga Mulbårs-tråns plantering,
lom in til den tiden blifvit, uti de flåfta orter i
Frankriket, nog värdslöft handterad: 0000
Och. fom åtfkillige förfök intygat, det de
Norra Lands-orterne af famma Rike åro til Mul-
bårs-tråns trefnad, få tjenlige fom de Södre, hva-
reft deffe trån för detta endatt blifvit fkötte > få laå-
to de, fom hafva infeende på Handelen,. ifrån
Provence upkalla en förfaren many at inöfvalandt-
boerna uti Normandie och Ifle de France uti Mul-
bärs fkötfelen. Denne omforg har icke aflupit
utan nytta... Under filta året af mit viftande i
Frankriket, fåg jag med egna ögon, på et Fålt-
marfkalken Berre-Iste tilhörigt gods, ej långt
ifrån Paris, öfver 4000 Mulbårs-trån , fom, ån-
fkönt ånnu ganika unge, likvål,; år 1751, med
"deras blad. födt et få ftlort antal Silkes malkar, at
» Fåltmarfkalken deraf infamlat 10 Skålpund Silke,
Dettatlyntes få mycket mera förtjena min up-
mårkfamhet, fom dylik hushållning tycktes tilal-
la delar vara bjide nådig i vårt land, och möjelig
at hår verkftålla , åtminftoneuti de Södra Lands-
orterna, fåfom Skåne och Blekingen, famt jäm-
vål på Gottland och Öland. Jag anvånde förden-
fkul all måda ; at göra bekantfkap med den ifran
Provence upkormne Mannen, hvilken få vål uppa

i Fålt-

: kafbi e Man den befkrifning hår bi-
fogas,innehållande,hvadförnåmligaft böri akt tagas
få vål vid Planteringen, fom anfningen af et Mul-
— bårsetråd. Och ehuruvål framledne Capitaine
TrRiIEVALD redan til Academien ingifvit någen
underråttelfe uti detta åmnet, fom år införd ftyc-
ke-vis uti Academiens Handlingar för åren 174$
"och 17463; förmodar jag likvål, at denna befkrif-
ning, fåfom mycket kårtare och kommen ifrån
en Man, fom: all fin tid varit fyfel-fatt med dy-
olik Planteting, ej fkal vara det allmånna obehage-
Jag önfkar, at våre Landsmån ej ville låta nå-
gon förment omöjelighet affkråcka fig, at åtmin-
rg öra förlök har med. Utom de tydeliga
prof; vihafve, atåtfkilliga andra utlåndfka trån och
"Örter icke allenaft vål tåla vårt Climat, utan ock
"til en del trifvas båttre hår, ån i de Sydligare
Lånder; få vete viock, at Mulbårstrån ånnu fin-
nas på åtfkilliga ftållen i Riket, fom utan minfta
fkötfeluthårdat flera kalla vintrar... Hvad Silkes>
-mafkarna angår, få vifa månge dermed nyligen
anftålde förfök, det de göra ingen fvårighet vid,
at hes ofs lefva och göra fin fullkomliga tjenft ,

Å

når de allenatt tå tilråckelig föda,

jun Om Mulbårs-tråns Sköt fel.
örk Det år en afgjord fak, at ju mindre Mulbårs-
trån få fkjuta up til hög fram, defto mer blad
RE UA TE nde

284

gifva de, och med dettö mindre möda slbvlé kofta,
nad kunna bladen afplåckas, JRSE 3

När trådet hunnit til 5. forsl höje saböt det.
hindras, at växa högre, 1 det man fkår af. allas, ac
na til 4 tum ifrån flammen;. byiiben ka ve at
kröna och ftadga trådet, FSA KANE Sk |

Man lemnar ej mer, än tre de ftarkafte och
rakafte grenar na, på det unga trådet, hvilka fkå-
ras, fålom förr år fagt: de efrige kola aldeles för-
hindras at. vidare utfkjuta. Detta förråttas om
våren, förr ån löfven börja. utfpricka. Mankan
ock göra det om höften, fedan bladen åra afplåc-
kade, . 'Hiårigenom blifva ftammarne med. fina
quarlemnade grenar ftarkare och rakare, ån om
dé tj fkåras. Rötterna utmattas ej eller vå at
föda de "många öfver fAödiga grenarna, EN

sNåfta 3 ar, i April Månad (eller kän hånda Maji
Månad i Sverige) affkåres åa nyo en tredjedel. af
långden:på famma återblefna grenar. -. Alla de
fma fkåtty. fora uprunnit af frammen omkring
toppen och ej åro rake och vackre; åfven de,fom
Hinga eller luta ned. til marken, måtte: bärttagas. ;

Detta bör fke hvart,.s ar, på de trån, fomå äro
utplanterade på fina. ftållen, til defs de åro 8 är
gamla, Sedan putfas de allenaft hvart 3:dje år,
och gifver i mannoga akt, at aldrig något tråd el=
ler någon gren deraf får upfkjuta högre ån de
andra, hvilket fkadar trådet och fkåmmer kro-
nans utfeende,

Tre gångor om året,nåmligeni Maji, Au uttioch
Octtobris Månader, bör jorden omkring frammar-

na omröras på de utplanterade unga tråden. er
| 5 er

nn

1753. OR, Nov, Dee; 285
d (ker med hacka a ellör: fpada, alt fom jord-monen'år,
hag td, SM ske kv och”loffar jorden; til
eller 9 tums djup ned i Jorden, til at der med
jämväl aflkåra de fmå rötter, fom ”utfkjuta ifrån
”flammen, "4 eller 5 tum under jord. brynet.
Samma: kött kl kräfva ock de plantor; fom ån
| nu flå i tråd-fkola.
myilDet år”ej mer ån en årstid , då tråden: bö-
+ ra gådas, nämligen fift på höften. Tre flags
gödfel år hår til befunnen tjenlig. Den törfta
och ibåtta år det frö, fom plågar renfas undan
4 Silkesemafkarna beftående af öfverblefne blan,
ttjelkar och -orenlighet. Til defs famling och
beredning , grafves en grop af 9 fots Diameter
och tre fots djup, i ikuggan af något plank
eller någon mur. Bottnen deraf betåckes, fyra
tum tjockt, med gammal -och vål brunnen ftall-
gödfel, hvårpå man kaftar förenåmde ftrö eller
bofs, fom då eligen. om Sommaren famlas un-
der malkarna. Der ofvanpå utbredes ater tva
tum tjockt af famma ftallsgödfel, på det Solen
Ach luften ej må förtaga defs kraft, da

"T O&ober Månad upgrafves jorden SR
angle på de utplanterade tråden, 4 fot i-
ran. ftammen rundt omkring , och f eller 6 tum
djupt; der utbredes denna” gödfel, 2 til 3 tum
tjockt, fom fedan betåckes med den upgrafna
mullen.

Den andra flags gédfelen beredes af Buxboms

"blader. och ftjelkar, (förmodeligen" torde barr af
Gran och Tall, famt löf af viffa trån hos ofs
göra famma nytta ) fom famlas om vinteren, fön-
en aUkar och ftraxt kaftas i en gropi Ladugår-

T 5 AN

286 1 753, O&å,

den, at der fmåningom förrutna, til nåfta O&o-
ber Månad, då man dermed. göder Mulbårs-trå-
den, nåftan på famma fått, fom tilförene år be-
fkrifvit. Man kan ock kos med Buxboms blad
och fönderhackade quiltar, utan ar låta. dem
förft ruttna i Ladugården :, men då göra de ej
få fnar verkan, Då måtte man ock lågga dem
djupare ned emot rötterna på trådet, nämligen
allenaft 2 eller 3 tum öfver: deny öar utbreda
dem 4tam tjocksi: mon
> Den tredje flags oödfel, bvanirg plast Hed förs
del bétjenar fig i Södra Franfka Landsorterna,
år gromet eller de quarblefne grotva delar af
Vindrufvorna, fedan de åro pråfiade. De låg-
gas ftrax en half fot ofvanpå Mulbårs-tråds- -röt-
”Fernarool2 tulkutjöcktg:02- 4 un

Hvad trådens utflyttning angår, utur Fd
fkolan, til des” beft ämda ftålle; få kan det fke
antingen förft på våren eller ff på höften. Der-
vid märkes:
ake ere groparna, Bilan råden iköla nedfåt-
tas, böra upgratvas 6 Månader förut, 8 foti dia-
meter och 2 fot djupe,. famtåtminttone tre fam-
nar ifrån hvarandra. Z
"2. At jordmonen, I hvaruti de ä ämnas 'at frå,
bör vara ren och ingalunda fuktig. Man plågar
hålft utvålja tet fand-blandad mylla, fom finnes
vid å-bråddar och på ö ORT |

3. Man lemnar ingen quift: qvar på trådet,
fom fkal omplanteras, utan allenaft 3 Syn p
å eller högt 4 tums långa kövttar. putdne

'4. Trådet få åttes allenaft en fot djupt, 9
man beflitar fig i PR måtto, at fåtta c

yet

ifäm-

-

nma belågenhe nr -våder-ftrecken, fom
hade Föökar 1 Trå-fkolan. -

tt Man bör : ingalunda förgåta, at upfrifkaröt-

erna rådet, innan det nedfåttes: det år, at

bör de apa Adem vid dändarnäg och aldeles (kå-

org ullen, öh blifvit: pen utur pe.
pen, bör förvaras, och trådets. rötter med den
famma. ompackas och betåckas. Har man liter
"findre. myilay,. at. blanda der ibland 5 år det få a
saycker BALEN in a
«> 7 En ung Mulbårstråds platita, bör. ; äteids
föne. hafva 5 tums omkrets vid foten, förr ån
den tages utur: skolan at meplintetas. a

Den 24, Nov,

NN | mm or ARTER

HE Fo RS

tt ved LR föda Håfar med får:
va dertil ökade bröd, L ål” ;

ORRen Tlf Hafra ng

AG 2 ; fy af Affefforen AM ;

SPN . Herr (ös G. B. erg

nn Håft bed gemenligen o om käägen 3 op

1 Hafra, och åtgår fåledes, på 240 dagar, 6

- adbsinid och 24 kannor Hatray fom, råk-

nade

288 13760. oa,

nade til 16. daler. Tunnan, b görar 193. daler ig p
Öre Kopparmynt.

”Detemöt, om af en Tänk Råg-; pröpe; åk. |
nad til"22 daler, fammanblandad med en Tunna
Hafre-gröpe 3 råktiad til 16 daler Kopp: imynt,
bakas bröd- kakor, tå froray fom ' vanliga Spis-bröds-
kakor, århålles af Tunnan 240 kakor, fom gör
af två Tunnor,' 480 kakör: ” Af fådana kakor
gitves Håften tvånne om dagen; då 480 kakor
räcka i'240 dagar, eller lika pl ed fom fex ska |
nor och 24, kannor: Hafra. IN Nr onagadR
MN balknösk åtgår en Half: Yo8g reder til |
solaler Och ”tvånne Pigors arbets- Ign I tvänne
For 6 daler Kopparmynt. ”Altfå kommerbrö--
der at kåfta 47: daler Kopp:mt, fom år ss: dal.
mindre, ån hvad AG upgar til. ren PRE Fe 240 .

dagar.

)

Anmärkningar. NR
. Deg-fpadet göres mera falt, ån vanligt brus
kas äl bråd , hvaraf Håftarne dricka båttre och
må vål; men : degen bör ej för mycket fyrass ty
deraf blifva Håftarna likafom ömtånda. |

2. Blandasibland deg- -fpadet litet Tunn brån- |
vins-drank 3; det gifver til brödet mera ftyrka.

Omkoftningarne har man tagit til det.
dtigrle och kakorne deremot rildet minfta; eme- |
dan vid. anftåldt prof, fkal finnas, at Lpö; kako Q
och deröfver fkola; bör SR en Tang a rr

OM: Növ: Dec; 189

jördt, på det utråkningen fkal fiänas hafva fin gös
4. På det jämvål någon befparitig måtte fke
ned hö, få kan man fönderftöta kakorne,1iedan de
blifvit torrej då de åro helt möre, och blandadem
tilfamman med | hackelfe ,; til få ftor del; fon
eljett plågar blandas med Hafran3; då Håftarne få

fin "bak sbl , och fåledes ej behöfva få mycket.
häröR FARISLåIGs hos falla ne Orsa
+ fo Når man våger tvåone lådana kakor emot.
3 flop Hafra, få befinnes, at kårn-full Hafra vås,
ger mera, och fåledes fkulle man tycka, at 3

ftop Hafra gifva mera ftyrka åt håftarna , ån brös=,
det >, men få påminner man fig, at Råg-mjölet,;
fom år i brödet, år mera födande, ån Hafran als.
> Det år ej rådeligt, at gitva Håftarna för myc-
ken fådofam fpis, hvarföre tvånne kakor om daz:
gen göra tilfylleft. Råg-och Hafre-gröpe fåle-.
des til bröd bakadt , år ock båttre, at förvara för
Råttor eller annan ohyra; ån: Hafran; ty brödet:
kan förvaras. på Spett och hångas i Vifthus eller- '

NN '

7. Defsutan lårer mången hushållare med fka=
da hafva förmårkt , at igenom Kufkärnias otrohet
få ej Håftarhe "den del af. Hafra, fom beftås,
utan bårtgifves mycket deraf til Ktögerfkor, at
dermed fpifa fina Höns , hvarföre man merendels
finner, at på alla Krogar finnäs Hötis; men brö-

Hin det

re

SPY EYE a ANT SEEN SV
3 AR RR
'

296 1753, O Oc: Nov; Dö

det kan ej gårna til annat anvåndas, ån åt Håttars,
fårdeles då i deg-fpadet ÄT rd ”"Dranks, fom.
; gör det ofmakligt för folk... 1 at
8 Det harlånge varit utrönt; at. Håftar fom:
få åta undertiden bråd; blifva kärshärige. och!
glåntande , famt fåledes fe våbut.

d. Häåftar; ; fom få hårdt bröd at åta, behöf-”
ver mani icke låta råfla i munnen; at renfa bårt
taggarna, fom eljeft merendels en gång om året
våxa på tand-köttet 3 ty det: hårda brödet renfar
dem båftt, Ö

10, Då man förut vety at Häftärne komma någon ;
tid at vånta,innan lågligt årsat Er dem fit nödiga '

foder, kan en omhugfam Kulk; altid håfvå mel '
fig i Vagn, Chaife eller Slådas några kakor bröd,
fom altid med beqvåmlighet kunna föras at ifva
Håftarna, få at de altid behålla fin ftyrka ; Byils
ket befynerligen koråmer til nytta, då de dra=
ga i åkren: ;

ofri. Når nu befparingen efter föreg ående ut-
fördrings fått med bröd, på en Hått, SAR |
240 dagar, 55 daler 154 öre Kopparmynt, få vr ;
nes om året, fom beftår af 395. dagar, 184 daler”
124 öres

212, Då man hår i fladen hös Bagare lårir 4 före
fårdiga fådant bröd; har 25) fedan det. tagits u=
tur ugnen, blifvit lag t et dygn ofvanpå ugnen,
och deraf fått fin pa och kyndefamma tärka,

Wer Någre hafva fruktat , at R -ågen fkullé vas
rå för mågtig, och ej bekomma . Håftarna få vål.
fom Hafran: men det har ingen fara, når Råg och .
”Hafra på förenämde fått åro blandade, De för=
Näs redan åro gjorde,intyga, at Håftarne na.

ul Rd OR "cd x
1

1753. OM, Nov. Dec: — 291
brådet. Hvar och en kan fjelf låtteligen

vål af brödet.

| örföka det fört på någon tid, ifinan han deraf gör
en beftåndig vana, på det han må vara fåker.
J4. Den, fom har tilgång på Lin-frö-kakor y
hvaraf Lin-olja tilförene år pråffad; kan blanda
deraf i brödet, i flållet för dranken, De uträtta,

det lämma, at göra brödet ofmakeligt för folk +

menh bekomma Håftarna ånnu båttre:

” & .
Kon UV TER Sv
j kl i I å
KR KORA TNE
FENA 3 Åå å ,

BÅ FSE port

1 op NAR KNIN GAR in

STERNA, rettricibus maximis nigris, Faudi.
Häl dia iAGL FINDGS <GISSLER: orsn
FH Benne Fogel liknar til fkapnad en Dufva, -
KR BB men til ftorlek en Kråka, = Hannarne
& äro fvartare och litet förre, ån Honorna.
lågger fina 2 ågg, åfven fom Målen, långft
på utfkår och klippor. Defs måtta viftande år
midt efter hafvet. Ögonen åro fvarta, Tungan
framtil tunn, fpitfig och klufven, baktil med
tunna hakar. Foglens flygtår ganfka haftig och
turne; fåtöm "Hökensås In rt
Så mart Labben kommer til landet, hvilket .
rått fållan fker, nåmligen då allenaft , når måfta
- fifk lekarne föka landet, få blir et fafligt fkrikan-
de och fåktande med Måfar och Labbar: och kan
& CR

/

2 Mi 3 ARR Sa. hn
292 1753 OM Nov, Deg, :
$ NS a ! | OROAR

en Labb vål förjaga 3 Måfar; emedan: den år ös
begripeligt vig och fnåll, at han i den tftarkafte.
blåft kan fvånga fig ned; och taga upkaftade
Srömmingar,. innan de hinna ned til vatnet: 5 el-
ler6 Srömmingar tager han emor hvar gång, hvilka
til3 eller 4 famnar blifvit öfver hufvuder kaftade:
Når han nagot fått, flyger han titraxt til hafs i-
ogen. Når han låckas : labb labb, eller labb-
hier, få kommer han ftraxt och emottager på fö-
renåmde .fått, hvad fom honom fåndes , 1åfom
tuggor af oft, imör öch bröd, kött och kokad
frrömming. Ibland tager han fjelf et par flröm=
« mingar Uturfifkaresbåretf? "SENECA IN

I AREETTNSREE UR SS URLS (UP NA Fr
ov RANN 1

> Vid flrömmingens upkaftning kan han fkjutas;
men föga annorledes, och kan iman med möda öfz
vertala någon fifkare at fkjuta denna Fogel, efter
-denår deras fåkrafte bodbårare om frrömmingens
ymnogare nårvarelfe. Den fynes ibland fitta på fkår
och på vatnet, vifandes fig endaft på ftrömmings-
Jåttningarna, når han ankommer från Hafvet, men
följer aldrig in i hamnen, fåfom Måfen gör. Of:
ver 1,2 högft 3 Labbär i fånder får man aldrig fö;
1747 omSommaren fyntes dock ibland 5- eller 6
BREREI on ME FI SR få ov
> Nåt Labben år framihe, år teken, at han
» ej hat något til mats uti Hafvet, derföre matte
han til lands och flås med Måfen, hvilken han
ftraxt anfåtter med fin haftiga fart och fkifvande
flygt: Måfarne börja qvida och grufva fig, når
de fe honom, men Labben gifver ingen förfko-
ning , utån fpånner med fine fötter på Målen, at
den kattas utur fin Aykt och lemnär ftraxt, efter.
a eller 3 undfångna flag,de upåtna ftråömmingar vils

; Nov. D Dec 203

ov fbiceg: als igenom. fram eller bak-ån-
da vi fl då Labben ej förfmår, utan uti
fallet uptnippar och upflukar.

När Fifkaren upfkickar falt ftråmming 3 åt Labs
ben, få blöter han och vafkar honom väl förut; ;
érnår han fkånker honom et flycke Tobak,fly-

ger Run flraxt fin väg: Nir Labben faknas Alden ;
des, blit fvagt år för Filkarefi; derföre år ej un-
”derligt > at han å år för Filkaren kårkommen och
förlvaras 3 når oa -jo0h vil'tå vas böj |
RE den wp Nov;

Re
+

ee sån RE RAN Sr dnr

Solens 2 Eormärkeljen

Den 26. October innevarande å år,
Se Bs o Blerta 1 Hernöfand : ÄRE
Iles in. YT Af : UIAN ge
20 aj saba HLS-GISSLER.

. et jag förfport, det. ingen fa våra Seka

V fka Aftronomi aa för .moln fkul, ob-
fervera denna Förmörkellen; få hoppas jag,
det lårer ej våra Kongl. Vetenfkaps Academien
son ADA at jag meddelar det lilla jag deraf
hade tiltålle, at anmärka hår i Hernöfand , hva-
reft under hela Förmörkelfen var klar himmel,
famt lungt och vackert våder.

Förmörkelfen började något tidigare, ån jag
våntade, Deraf hånde, at jag ej ånnu hade 20
fots Tuben tilreds; utan allenaft en af 10 fots Fo-
cal-långd, upftåld i ls sa obfcura, hvarimed

jag

FE ; NAN
294 = 1753, OC Nov, Dec;
jag årnade låta några af mina vånner obfervera 3
men blef under tilftållningen varfe, at Månen rå-
kade Solens brådd, kl. 10. 12 min, 19 fec. förr
middagen. =. r

Slutet fåg jag helt noga, med 20 fots Tuben,.
hvilket tildrog fig kl. 12. 10 min. f4Sec.eller få
når 11 minuter efter middagen. Eaten

De, fom obferverade uti Camera obfcura, fun”
ro flutet juft.på famma fecund, fom jag; hvar-
af jag tyckes kunna fluta, at ej eller obfervation
på begynnelfen lårer vara mycket felaktig,

Urets gång och råtta tiden har jag afen tilförlå-
telig middags-linia, hvilken Herr Oblervatoren
SCHENMARK, under defs viftande hårftådes, åren
17f1 och 1752, med all möjelig noghet inråttade
uti Confiftorii Salen. co 5

Vid detta tilfålle kan jag ock nåmnå, at jag
den 6 Maji innevarande år, jåämvål obferverade
Mercurii gång genom Solen, hvaraf jag allenaft
vil anföra flutet, eller Mercurii utgång utur So-
ler, hvilken jag fåg med 20 fots Tuben, =>
Limborum Contaltus interior (kedde kl.1i 20.31 f.
Men exterior eller filta flutet var = 11.23 m.iIsf
-— Om det förra momentet år Jag tåmmeligen
fåker, men det fenare år ovisit på några fecunder.

Den 17, Nov, 1753. EYE RE ba de

OM NV, De is

Å + Å R LK
= & rv

Några Rön och Anmärkningar, angående
000 Koks-falt och defs Syrasg 000
KYRA mtjörde "ock ingifde.;

RES SN äre

EG RAT

H Bruns, håfs, och bårgs-falt, hvilka åga enas
ER handa nytta uti de allmånt bekanta behof-
i » Pp ven, hvar til de brukas, vifa uti elden un-
der deras decrepitation och glödgning,en blå lå-
ga, och fmålta af liten glödande hetta, lamt gö-
ras af fratkåre och ftarkare eld ålt mer och mer
flyktiga, med gul upftigande rök och fyrlig famt
Saffrans-lik lukt, och taga våtfka til fig af kall
öch fuktig luft: i fynnerhetfedan de undergätt en
ftrårk fmålt-hetta. ME og radnrtr
> Igenorh Rön finnes köks-faltet vård en famman-

+
å

fåttning af trånne delar, nämligen af et alcalifkt

falt, en alcalifk jord, och en fyra.

Hvad defs alcalifka talt vidkommer, få år det
et Söd-falt, hvars egenikaper något fkilja ifrån.
Pott-afka, och hvar om jag haft den åran, vid 1746
års lut, at ingifva några Rön, fora uti famma
års fifta quartal blifvit införde. Betråffande den
alcalifka jorden, få har tilförene af den. vidt be-
römde Profeflor Porr blifvit bevift, at hon icke
är nagon kalk, lådan föm oflåkt kalk, hvars åm-,
nen och effervefecra med fyror, fåfom allehanda
kalkftens-arter, nåmligen Marmor, fpater, Kritor.,;

i
$i

kalk åmnen, ftenar och fkalidjur-riket med ar
SAERDNA SEPT a IReTa

i

(OA Ng dä ; ; é '

Sprudel- ftenar eller Tophi, dropp-itenar, hafs=.

af den orfak, at -alla deffe åro många reformer
ftrångflytande i elden ån falt- jorden; icke elleren
Gips eller Gips-jord, hvartil Selenites eller Gips-
fpat och Marienglas brånnas kunna, hålft fådane,
förutan deras ftrång-flufsighet, icke effervefcera
med fyror. Så mycket mindre kan en qvarts
eller qvartsaktig jord hit höra, eller finna rum,
fom den hvarken >effervefceérar. med fyror, eller
med få liten hetta låter fig fmålta: icke ellef en
glas-fpatig jord, hvaraf icke eller fyrorröras: icke
eller en talk-aktig jord,.: fom derjåmte ganfka
ftrångflytande och eldfast år, med flera dylika,
hit icke hörande. Fen

I anfeende. til falt-jordens låtta fmåltning til
glas genom liten hetta, år hon likaft en terrabo-
- racis>;. men utgör en ganfka liten del, i anfeende til
de tvånne andra faltets delar; fom jag haft den
åran at beråtta, ibland Rönen angående kaiken
fom jag för April, Maji och Junii Månader år 1749
til denna Kongl. Vetenfkaps Academien ingif-
Angående acidum falis "eller falt-fyran , få
til våga bringas den famma på årtfkilligt fått, få-
fom genom deftillationer medelft tilblanning af
Vitriol-fyra, fom bekant år, då denna ftarkare
fyra utdrifver falt-fyran och fåtter fig i ftållet hos
faltets fixare eller alcalifka delar: eller ock med
tilblanning af bolus, eldfaft lera och mera dy-'
likt, fom en ftark hetta uthåller, utan at fmålta.:
Och eéhuruvål fomlige åfven då vilja tillkrifva a-'
cido Vitrioli famma utdrifnings-verken, likafom
beftack det fig oförmårkt hos fådana jord-arter,
och vore det endafte medel til' falt-fyrans få vål
fom falpeter-fyrans fkiljande från deras 'alcalif

ERNST pe Ra f
VR Md Uf » Sö

vd

1783, OO, Nov. Decj — 297

dock ifall ån någon okånnbar” liten del
Vitriol-fyra hos deffa jord-arter fig dölja fkulle,
kvål utan grund för: förmögen anfes til'en
få kånbar verkans åftradkommande, hålfl flrång-
flytånde glas famt glas-åmnen det famma göra, fkönt
ånder hos icke det ringatfte af Vitriol-fyra finnes.

Man fer, at ju flere delar af fådan ftrång-flytande
tilblanning brukas til faltet , defto mer hindras
det at fmålta, och fås mera fyra i proportion der-
efter; få at hår egenteligen en deftillatio fpiritus
falis af faltets hindrade fmåltning upkommer: men
til dådana deftillationer, medeltt ftrång- flytande
jördsarterstilblanning, fordras en mycket ftärkare
hetta, ån genom tilhjelp af Vitriol-fyran, och åro
altfå mer befvårlige och koftfamme; ån dejfom fke
ed: Mivriolfyfam ct osund KOR UN TIO RE
'» Förutan förenåmde fått; at åftadkomma aci-
dum dalis, kan den ock, utan någon tilblanning,

beredas af falt=modren eller den falt-lut; fom på '
Nutet efter: falt - cryftallifationerna öfverblifver
och icke vilsvfårta fig il falv. 2 Dårava af får
dan lut för fig allena en fyra blifvit deftillerad, och

det öfverblefne ftålles uti kall och fuktig luft at '
förtunnas, fmålta och utfpådas, gifver den å nyo
genom deftillarion ånnu en fyra; och få 'bårtåt
vidare pålika fått : varande dertil allenatt en li-
ten hetta nödig , jämte varfamhet, at ingen ötver-
kokning fker. - Håraf fkulle man fnart kunna fal-
la på de tankar, fom hade falt-fyran kommit ifrån
luften, hvarmed den efter fuktighet torftande

alcalifla materien hvarje gång blifvit impregne-

rad; Nu ehuruvål fådan fats torde med lika (kål
kunna ä banen bringas, fom den at en del redan
publicerade oci af en del redan vedertagne,; at

YO ER et

+. ix , | ; Y - NE

298 1753. OA Nov, Dee

+

et acidum univerfale; purum eller Vitrioli vos
re öfveralt uti iuften til ännandes s få mycket
mer, fom falt-fyran år anienligen flyktigare, om
icke den flyktigafte af all fyra, och altfå af måns
ga refor mindre verma i luften håfvas kunde; dock
fom fannolikare fynes, at någon falt-fyra uti refi-
duo altid blifvit efterlemnad, fom alt mer och mer
genom itererade uplösningar blifvit öpnad, oms
vånd och lös-gjord,at vid påföljande deftillation ås
ter der ifrån flyktig varda; ty vil man håldre der=
"vid få långe blifva, ån på gilsning antaga någon
fats, hålft och i fynnerhet, fom alt mindre och
mindre af fådan falt-fyra vid hvarje deftillation
ärhalleg: srvtt ; Ft oo
Betråffande den gula tårgen , fom et acidum
falis gemenligen hafver, få år åfven en fpiritus
nitri Glauberi gul, med den åtfkillnad likvål, at
en fpiritus falis kan genom rettification blifva klar,
men fådan fpiritus nitri behåller der emot defs gu-
la fårg. Hvaraf flutes, at den förra innehafver
något främmande och heterogeneum i fig uplött;
fom dertilegenteligen icke hörer 3; 'men den fenare
icke få, Det fkulle vål kunna hånda, at en
falt-fyras gula fårg förorfakas af uplöft jårn, hvil-
ket lig beftuckit hos de tilblandade materier,hvar-
med deftillationen blifvit verkftåld. Men fori et,

- medeltt klart oleum V itrioli utdrifvit acidum fa-
lis, åfven år gult, och genom defs concentration
ännu ftarkare gult varder; få får man icke fkjuta
fkulden på järnet allena at altid göra fådan guli
nad, få framt icke alt falt vil fågas innehafva järn,
hvilket likvål icke för fåkert hår antages, utan
få långe uteftålles, til defs det genom rön blifvig
bevift.. Til at något nårmare blifvaunderråttad,
Md i om

id

RR re r | ög
1953: OC Nov, Dee: 299
om den gula falt-fyrans tårg endaft af jårn månde
hårflyta, har jag med liten verma concentrerat :
många fkålpund gul, af Lyneburger-falt med til-
blandad hvit Franfk lera tilverkad och fedan vål
filtrerad fpiritus, på det fåttet, at allenaft litet
i fånder uti en liten retort af mindre ån + qvarters
rymd, afdeftillerades til en oljas confiftance, och
fedan mera deruppå göts, at på lika fått afdeftil-
leras , då jag omfider århölt et rådt oleum falis,
fom i kölden ftåld , fick en pellicula och fatte et
fkönt rubin-rödt cryftallifkt falt.

> Alldenftund af järn, genom de hårtils bekans=
ta Rön, icke funnits någon rubin-råd, men vål
en brand-gul fårg, i fynnerhet af förbrånt järn i
fpiritu falis uplöft > få kan jag icke eller medgif-
va, at järnet hår gjort denna falt-fyrans gula och
fedan concentrerade rubin-röda fårg ; få mycket
mindre, fom jag icke fedt något i faltfyra up-
löft caleimeradt järn til et cryftallifkt falt fig låta
CONTNHE er st > salar ii |
- Underfökningen om innehållet af förenåmde
röda falt, fkedde vål til någon del; men fom jag
för den gången måtte fakna en tilråckelig myc-
- kenhet deraf, til defs behöriga utréning , få nöd-
gades jag det tils vidare inftålla,
> AF hvitt Spanfkt falt deftillerades åfven, me-
delit famma flags Franika lera, flera fkålpund gul,
om icke gulare fyra, än af förenåmde Lyneburger
falt, fom efter defs renining och filtrering på lika
fått concentrerades ; men derat ficks hvarken et
: rödt oleum falis eller något rödt cryftallifkt falt ,
, utan i det frållet en mörk fmörja, fom tilingen

foliditet af falt bringas kunde.
vd U 4 Vid

å SN
>
< NE
MN
ck

392; 175840 Non Degr
Vid concentrationenaf fpiritus falisjår at mår-.
ka, at medeltt kolf- och hjelm fådant arbete icke:

a

vål låter fig göra, utan faft båttre med retort , ak
den orfak, at>det för defs confiftance få kallas:
de oleum falis, åfven fom oleum vitrioli förbrån-.
ner och. fönderfråter luteringen, och rinner e-:
mellan hjelmen och kolfven utanpå den famma,
och tilen god del förfmörjes, få framt man icke
noga hårutinnan fer fig före, och år detta lå mycket:
fvårare at förekomma',. fom oleum falis jaf liten.
vårma högt ftiger, och oförmårkt fådan förfpill-.
ning underkaftas, hvilket mig ock håndt, dåjag
en gang en anfenlig myckenhet hade uti en kolt
at depnhlegmera.. I FIER WERE rä AG
Då af falt , medeltt tilblandad lera, en fyra”
deftilleras, kommer på flutet et falmiac, fomdels .
fåfter fig i retorft-halfen', dels ock faller ned i re-'
cipienten , hvarföre ock denna fyra behöfver
då vål filtreras och renfas derifrån : men detta
Salmiac kommer icke af något urineuft falt,
hos köks-faltet fördolt liggande, fom fomlige”
vilja föregifva, utan af et alcali volatile, fom
merendels hos all lera fig befticker, och tillika:
med falt-lyran tilfammans utgör et falmiac. — .
Då talk brukas i ftållet förbolus eller lerajtil
falt -fyrans åftadkommande , blifver vål fådan fyra:
da mindre gul eller ock, klar; men i fynnerhet
åro talc-artige ämnen, nålt Vitriol-fyran., dertik,
tjenligaft, få i anfeende dertil, at dei elden åro,
mycket ftrång-flytande eller nåftan. ofmåltelige,
och fåledes vål kunnå hindra faltets fmåltning ,
fom ock, at de icke effervefcera med; fyror eller.
| något deraf uplåfes,. och fyran influkes, abfor-..
beras , minfkas och förtvagas, hvilket likvål hä
| er

mnerhet med Svenfk lera, fom dels inne-
fver nog alcali volatile, fom mycket minfkar
och förftör falt-fyran; dels ock jårn och andra;
med acidis. effervefcerande och af dem uplöfe-
lige åmnen, få at en tåmlig fvag och minfkad:
fyra dymedelft tilvåga bringas. : Dock underlå-
ter icke talk, åfven den hel hvita och rena, at.
innehafva en fetma , fom förutan det, at den rö-
jes af defs hala och glatta kånfel emellan fingren,
ibland; flera förfök: ockfå derigenom rönes , då:en. .
klar fpiritus falis derpå gjutes, at dermed öfver: :
eld koka , bemålte fpiritus deraf gulnar, jemvil

ock et klart oleum Vitrioli deraf ötver elden får”
en brun tårg. För hvilken orfak rent acidum, .
vitrioli eller klar Vitriol-olja med råtta för det'
"båfta medel hålles, at brukas til en ren falt-fyras.
åftadkommande, når tillika icke utur akt låtes, at.
fedan medelft kok-falt rectificera och renfa famma -
fyra ifrån defs innehafvande Vitriol-fyra: varan=
de arbetet. dymedelft få mycket beqvåmligare ,-
fördelaktigare, mindre koftfamt och mödofamt ,
fom mycket mindre hetta dertil behöfves, ån til.
all annan faltets blanning med bolis, leror, tale.
och mera dylikt, til defs fyras franfkiljande med.
mångarefor ftarkare och iångvarigare hetta, jJåm-
vål ock glas-kåril, fåfom de båfta och tåtafte,,
frie för all fyras infugning och genomtrångning,
dertil brukas kunna, Öv SN
--Angaående falt-fyrans förhållande i elden, få
år den för fig allena flyktigaft af alla fyror, fåat
allenaft litet Sol-fken på et pappers filtrum, be=- .
fuktadt dermed, åfven i et kalt. rum förmår. få 1
duntter uphåfva bemålte fyra, at et helt rum med.

hvit dimba derat upfyllas kan.

HR RN

30 I 753. &, Növ Dec,

oe Tluften förhåller fig en tonceftrerad falt-fyra
f3, at den nåftan fom oleum Vitrioli tager der-
utur til fig våtika, i fynnerhet kalker deraf uplö-'

fte och i ftark hetta hafde, famt derefter ikall och
fuktig luft ftålde. ND 0 VIN

Med vatten har denna fyra fådan förbindelfe,

at då det öfver kok-falt gjutes och ad ficcum från-

deftilleras, famt ofta med nytt vattens PURE ;

de och från-deftillerande continueras; omfider en
ftor del fåledes med vatten allena ifrån fkiljas
skal. | shall

Emot jord förhåller fig falt-fyran få, at den
fram för all annan fyra, deraf til fig tager och
attraherar defs fetma, hvaraf en ktar fpiritus fa-
lis gulnar , effervefcerande derjåmte , fom andra
fyror, med kalk och kalk-åmnen, tåfom krita, fpa-
ter, marmor och flera dylika, famt den uplö-
fande. ' Metaller och half-mertaller til jord bragte

genom calcinationer, Vvarda åfven alla af falt-fy-

ran i fynnerhet angripne och upléfte; der :likvål

hvarken fpiritus nitri eller iked-vatten, ehuru ut-'
gifvit för at åga frarkare uplösnings verkan i ge-

men ån denna fyra, eller oleum vitrioli, förmå up-
löfa et förbråndt järn.

At acidum falis innehafver et phlogifton, a |

nes af defs blå låga , fom et glöggadt falt från fig
gifver. Och ehuruvål hvarken Silfver eller bly

med acido falis förmångde , någon blå låga vifa,

-—

få underlåter dock icke Mercurius fublimatus,famt

koppar i detta menitruo uplöft; ati ymnoghet få-

dan låge tramte, vål förftåendes, at af deffakrop- -

pars egit phlogifton föritårkt, få mycket ftarka-

re lyfa , hålft ingen fkillnad i fårgen, utan alle-
Såpan nen 4 Wnakgr ipg

nalt en förftårkning fkönjes. - RR |

4

An-

i

NER fn
” v fkl ;
Ai CS

öd

och

fyra 'jJåmte falt-fyran, dertil fåfom en Benen

denna fyra fammanbundit, ån at det efter några
detta menttrui af-deftillationer och pågjutningar å
nyo, antingen famma eller ny famma flags fyra
dertil brukas , åter lefvande eller-reducerat var-
der, i fina fmå glånfande Gull-atomis eller grand:
hvilken .redu&tion, ju ftarkare hoknings-hetan
under varande uplöfning år , defto fnarare för fig
gar. RN KN

At Gull med andra kroppar fammanmångdt
och tillika med dem calcinerat , fedan uplöfes uti.
en ren fpiritus falis, utan tilhjelp af falpeter eller
defs fyra, bevifa följande Rön: nåmligen,44 as
fint Gull fmåltes med 11 gångor få mycket eller
484 as rent Tenn tilfamman, famt fedan denna
blanning på fkerfvel under muffel i en prober-
ugnyoch calcinerades medeltt flitigt omrörande,til
defs en fin afka deraf vardt, hvaruti inga metalli-

fka

|

klar fpiritus falis, at: dermed förföka up

lika fått hvar gång. LE
Efter femte af- efbdloränkrdnd fn åfven fon |

alla de förra med liten hetta (kedde, fansen Saff-

räns-gul våtfkaunder taket in utiretorten, jämvål

6 etag (3 å at en,
1 vigten Nere od tr fä 4oplotlell (å

Slökolåg Årg on
c Gull med

En annan gång fmåltes: 40 as fin
to delar eller 800as rent Fenn' v HH: |
calcinerades fedan til en alla; 1 Yt
R gjorde en tilvåxt i vigten öfver 173 proCent

Uppå föregående calc nerade hållit göts
<a "Sö
lomock få vida för fig gickyat talt-fyr: an. le

N NN

fårg eller itrån defs klarhet åndras af Tennets ups
låsning. Men efter fom en:god del ånnu af för-:
befagde gullblandade Tenn-afka intet var uplöft; ;
af-deftillerades menftruwunr ad ficeum uti en re-

tort, "och påflogs annat nytt klart acidunmv falis

at vidare uplöfa, och derefter blifva ar-d ftille-

rat; hvilket arbete continuerades flera co

ock en n dylik droppautiRetortrhynningen hängan-
de. Genom flera fådana deftillationer , dels med:
fvagare dels ock med glödande hetta på Nluter, å år-
förs, av falt-fyran, få vål uplöft, fom med fig öf-
verfört något af det uplöfta Gullet och Tenner,
hvilket af den öfver-deftillerade famlade folutio-

nens .coagulation och probering klarligen röntes. i

Til fådan coagula

1on SE ren: pott-afk- -lut til

fyrans: faturation, och: förföktes at genom. dubelt:
tryck-papper affila våttfkan, fom ttödde något på

purpur-farg,ifrån:det precipiterades men ville fig
icke dära Böraz emedan nåftan -altfammans gic
| på

le efter någon der å gitven heta; deremot fam=
ma fyra af en blott tenn afka icke får! någon gul

ngor på ;

er [ 0 JM i NÄ

d HN - z — T9 I . Han a
[| 4 TT | |] WP?

Is 4 q ÅL d j Jå RJ
; | Å | A ov 4 0 NH SV Ww

Fe] | vå q v JE CS EN d
V -—— Nad Hu o& Ir a nd ) y

rum, utan at fig der fåtta, men 'fedan
> hvarföre medeltt kolf och hjelm
et qvarblefne fals
a purpursfårgadt var,på ikjerfvel med
s och afdrefs på capell; då efter
ntner prober-vigt, århölts.2031od
jan ånnu uplåfningarna af ofvannåmde
illammans calcinerade Tenn och Gull voro un-
der hånder , funnos de ånnu ouplöfte lemningar i
Retorterne, emellan hvarje deftillation och glögg-
nin ; pulverakti ge 3 hvita 9) med blod-föda -blan-
ningar deribland,, utan at något fynligt Gullder--
hos. fkönjas kunde, ehuru ftark glöggning dertil
brukades. Eljeft fammanfmåltes ockfå en del fint
-Gull med 12 del Tenn, och vog fedan dubbelt
få mycket,fom det invågda Gullet. Blanningen
pulveriferades fint, och glöggades med grade-vis
ökad hetta, til et afk-grått ftoft på enfkjerfvel uti
PIOpföT en utan någon vidare fmåltning. Klar
piritus falis hårpå guten och dermed utiet dygns
digeftions hetta eller något ftarkare ftäld , at gö-
ra en uplöfning , befans deraf gulnadt och något
få vål af Gullet fom Tennet uplöft. Äfven för-
föktes, at för fig allena fådan 'calcinerad blanning
utiftarkare hetta i digel för blåft at famman-fmål-
ta, fom fig ock göra låt, då et gult glas århölts,
tillika med en regulus, "der likvål eljeft Tenn-
afka för fig allena icke fmålter, åtminftone icke
at flik hetta, icke eller Gull vitrificeras. = |
"CFilatförföka, huru vida et rent acidum falis,
månde uplöfa et tillika med Vifmut calottieradt
. Gull, fmåltes en del fint Gull med 11 delar Vif-
mut tilfämman, och calcinerades i prober-ugn på
fkjerfveltilet fint froft,utan några lemnade metal -
ne | Lifka

MN ; -- AA
i Ng
k |
Ny AN vi
CK ,
2
71
|
A
HONENE Vi
kd FRUN Ej
ET
LF
y

;
Än

lifka'korn, och fick derigenom en tilvåxt uti viga
ten: hvilken calcinerade blanning, fpiritus falis
ifmuten, utan ock til ftörredes=

genom flera

icke allenaft til '
len af Gullet uplöfte; famt gjorde
itererade af-deftillationer ad'ficcum och nya på«
rEnnge gullet ockfå til någon del följe med
faltfyran uti defs öfverftigning i Recipienten.

En ånnan gång fmåltes 100 as Vifmut med 8
as Gull,och calcinerades fedan på fkjerfvel. Der-
efter logs klar fpiritus falis derpå, at ftå öfver
hatten uti vårmand. Ehuru denna fyra på den ri
den icke mårktes hafva fått någon ftark gulnad ;
flogs den likvål af och göts dertil en alcalifk lut,

at förföka priecipitationen, hvilken ock fkedde,

och var efter utfeendet ftörre delen en fåld hvit
Vili mut-. kalk, fom flogs uti filtrer-päpper til vått-
fkans frånfilning; men; fedan tilfammans coagu-

lerades och tillika med filtrer-påpperet nedfmål-

tes med fvart Auf til en Vifmut-regulus , fomal-

lenaft vog 26 as och på capell af-drifvén lemnade

et ganfka fynligt Gullkorn, vågande i as.

Huru. vida tårg-eobolts regulus med Gull
blandad, kunde fedan i falt-fyran tilhopa uplöfas,
förföktes at fammanfmilta 22 as fint Gullmed 227

as Cobolt-regulus, gjord af vål roftad och med.

fvart Aufs fmålt fårg-Cobolt, och vog efter fmålt-

ningen 245 >as; få at 33 as feltes i vigten. Efter

fin pulverifering och glöggning famt calcinering.

1 fkjerfvel under muffel til et fvart ftroft, fans defs -
vigt vara 263 as; och altfå med 173 as underva=

rande calcination ökad; fkönt ån då en hvit arfe=

nicalifk rök der ifrån gick. . Med klar fpiritus fa-.

lis uplöftes pulfret, och fick rmenflruum en mörk»
hh grön

-

1753. OA Nov. Dec, — 307

grön fårg.: Då det af-deftillerades uti en retort

ad ficcum, förft med lindrig hetta och fedan med
ftarkare , til defs glafet hel glödande vardt ,; öf-

Så

vergick på flutet en Saffrans-gul våtfika, famt up--

. SM $

8 en blod-råd våtfka uti retort-halfen, fom der.

fa nade och afftelnade... Efter ugnens afkylning,

fans det öfriga: i retorten dels rödt,; i fynnerhet
på bottnen och den ena fidan, dels ock på en annan
fida gråna quarlefvor: fittande få det ena fom
det andra, kring defs cavitet. Den Saffrans-gula
öfver-deftiilerade, fåtom ock den i halfen faftna-
de blod-röda våtfkan ville i fynnerhet betyda en

Jårn-blanning: dock kunde innehållets behöriga

utrönande til alla defs delar, för denna gången icke
vidare. fke, i brift af tilråckelig myckenhet deraf.

— Silfver låfes vål icke up uti talt-fyra genom
kokning eller digeftion , förenar fig dock dermed
och difponeras til flygtighet, få Vål med tilhjelp

af fked-vatten etter föregången folution der uti

och precipitation med falt eller falt-fyra åftad-

kommen, och fes af Luna cornea eller defs åm-

ne; fom utan fked-vatten, ock rånes af granule-
radt eller fönder-filadt Silfver med Mercurio fubli-
mato blandat, famt genom eld til en Luna cornea
med bemålte Mercurii falt-fyra bragt, då en Mer-
turius vivus genom deftillation derifrån fRiljes.

— Tenn löfes icke gårna up i denna fyra,
men faft håldre Ten-afka ; dock tager denna
metall gårna emot af Mercurio fublimato den:
concentrerade falt-fyran- fom han innehafver, på
famma fått, fom Siltver, och kan dermed flygtig
göras genom deftillationer. AN
TS Kop-

Koppår förhåller fig nåftan på lika fått tilfalt=.
fyra, fom til Vitriol-fyra; i det at denna metall
fvårligen få af den ena fom den andra uplöfes ; tek
Koppar-afka eller caleimerad ”Koppar | deremot
fnart och utan möda? varande hårvid något fyn-
nerligt, at Koppar-afkan under påttaende folution
"eller vid början deraf, förft blifver hel hvit uti
falt-fyran, och fedan efterhand uplöfés ock för!
fvinner med en vacker grön färg detta menftrud
vifven. "Sådan folution åter fig icke FIRTCfyS
ftallifkt falt coagulera; icke eller med 'aleali vo”
latiliprecipitera; men förbyter likvål dets gröna
fårg i en fkön himmels-bla. Tager håldreaf Mer-
turio fublimato emot defs frarka fyra, ån både Silfé
ver och bly, fart varder til en låttfmålt matfa;
lika fom Svafvel antåndelig ; och med blå låga

FAX dd

F en uti falt-fyrar uplöft -Koppar-afka, mender-
emot af ingen annan hyarken uti fpiritu nitri eller
Vitrioli fkjedd Koppar-uplösning öfver elden nås
röt fådant inflammabile upfliger > ty kan man
ock med fkål påftå, at et pblogifton Annes Hos
talt-fytan, fåtom orfaken hårtil, hålft et upglöd-
gadt falt för fig allena altid gifver en bla laga.
Då Koppar med Gull famman-fmåltes , faft-

ån 12, 13 och flere delar til en del Gull tages,

famt granuleras' och med Mercurio fublimato

blandas; kan dock icke genom elden någon rik-

tig blanning uti falt-fyran af Gull med Koppar

tilhopa verkftållas, utån fkal man finna, at Gullét
vil lågga fig til bottnen i fin metallifka fkapnad,

och Kopparen för fig allena blifva en röd mafa,
fådan fom den utan Gull-blanning plågar vara,

, ) SSR ERE REINE SSR År RER

ef BR Hvad

/

nn
1753. OM: Nov; Dec: 309
: wsHvad sfalt-fyråns förhållande til bly angår ;
få mårkes litet deraf genom kokning blifva up-
löltg vare fig. uti .metallifk form: eller ock cal-
einerat. och .vitrificerat : dock ker på en bly-
kalk eller: bly-glas ftraxt en mårkelig åndring
genom defs tilgjutning, i tys at då likafom en
effervefcence biifver, och bly-glafet hvitnar,
liknande set falt , fom fedan få flygtigt år; ar
det af en. glödande hetta nåttan aldeles bårtsrös

ker... Hvadan den nyttan hamtas, at då Gull

med något litet bly årbefvåradt och deraf fprödt
fom; gemenligen :hånder, då Gull med: bly på
capellvafdrifves, och icke tilråckelig ftark hetta
tildefs rena blanning fått ; falt-fyran i fynnerhét
förmår :bårttaga . och med fig i högden föra
fådan orenlighet; hålft då en behörig glöggning
förut gatt , shvarigenora er calcination dte kun-
nat fke. : Men eljeft: kan ock ocalcinerat bly i-
från » Mercurio fublimato taga defs fyra, åtven
fom Silfver, och ännukraftigare, ochfig dermed
förena stil et plumbum corneum , då en Mercu-
rius: vivus .genomichettan frånfkiljes..

värn löfes upa fpiritu falis, och blifver, uns
der: påftående uplösning, en tilförene något gul
pirituss klarare; men får; fedan folutionen tftått
iwkölden; er gul fårg. Förbråndt järn gifver
acido .falis en råd tårg, då folutionen är vål
faturerad och ånnu varm, :men får en brands
gulifårg,.fedan den ivalnat. SE
” SR IV & ; fr ” : | K + :

+, Gall-åple gör ingen åndring i firgen på en
Sklislnllsttonsikad. uti falt-fyran, vare fig calcine-
sat €ller icke; tartån folutionen til fullo blitvit
6 Xx — fatus

Vad

+ Quicksöiltver: Seed fig ick e. i |

Fr ran genom kokning. öfver. elder
fig hållre dermed til et tort fal
5 0å bekanta Mercurius fublimat
re : vål SYRE. fom CN pir Ku 1 V
tu falis uplötelig ;år:: Doc!
Mercurius SANNA i SAT > fa
concentrerad falt-fyra år, hvilker op: elj
dra kroppar. coagulerad , - merendels gör, at-de!
til fig raga våtfka utur ER ngn nålta.!
Men: at: vick-filfver af f foml pa Oreg ifves icke
uplöfas i Aqua Regis, det ftrider emot klara
Rög 1 dymiål; ty aptingen Aqva Regis årg jord
af fpiritu falis, hvaruti faltpeter blifvit ;
. eller äär fpiritudalis oct

ch TIN IG ir i i , elle ipi=:
ritu nitri med deruti upl80, koblalr eller att
Ga få å flår likvål icke Sr - Meorstiupydyus

der uti uplåes för de TON dan Mer

evhelt glödande. få til kulan fom halfva halter,
fam at; man: tillika vål kan fe der in uti; kal
det fynass; föm dtege en blodsröd maffa up åt ré-
tort-Vvåggarna yi fynnerhet' framåt, och likaföom
'årnadeden vidare” i högden til" halfen fig uphåfva
och öfvergås men efter hand förfvinner den;och
finHes: i ftålletven hvit Mercurius in forma falis
eller fublimati, i retort-halfen för fig allena, utan
någon röd eller: Gull-blanning,upftiga och aldeles
frånfkiljassjämrte!en klar deftillerande våtfka eller
fyra, och eftef fig: lemna Gullet på botten lig-
'gande ss Hvaraf ärfors , at det af hettan från-
Fkilgde menftrutm icke förmått med ig öfver
förä: något! at Gullet, och derat gulna; fom lik-
våleljest lått nog ftår til at verk ftållas med li:
tenihetta, väre fig in forma liquida, eller fic-

ca, liktiet falt; all quick filfrets tjenft förutan, få

fom der utinnan mera hinderligt år behjelpeligt.

"En Vifmut löfes af ren falt-fyra fvårligen up,
förr ån famma /half-metall blifvit calcinerad; ty
jag har förfökt, at icke allenaft låta en Vifmut
der uti koka, utan ock af-deftillerat bemåilte fy-
ra och pågjutit annan ny; at åter öfver eld ftållas
och af-deffilleras ;. hvilket arbete jag SSR gaångor
efter” hvar annan förråttat , "men icke märkt hå-
gon minfkning af den inlagda Vifmuten, Dock
måtte jag derjåmte mag SAD at omfider något
deraf på fådant fått blef uplöft; aldenftund den
deruppå gutne falt-fyran, fom någon tid i kålden
kom at ftå, och slåfet lemnas orördt , fedan der
iffån afgöts och filtrerades, i mening at gömas,
men fans innehafva någon Vifmut, fom med alcali
precipitérades.” "Vattnet, hvarmed'den uturre-
Ara Ar tor-

hyite och föll dedan en

oc i-elden hafvess; (må
rom och blifver. bägge
rade is gifven-hett; y

öda FREE yn
ramla oc |

glbea Era
et tjockt och hårdt but) eu
Ci onrinyatian a 14 SR Ör

vå rt ÅS äng ll
pe

-

KONG KG SIG Så kol
Säl MR a SRA
å Vg | - RN et (8

ss RER JA

kölen It

FUM 2a la 2 RDR > Wirgbie i Ro Y RN |
Lea a CRM 10 JE iombgjals 7 N ad

gr on INO 0

” dejt. T eb Amen i

> 2 [4 ä 4 RR
äs An BR
NV i HT Ier

fvermåttan
treat ej är
ling FA ig a f td 4 rn

akt ta gar ft Is-låfsn nigs- tiden:
m Våren i ålfvarns Kvilken j jag funnit "all up-'
2å sker ÅR ån Vål Is-låggningen om Hör
RN fom dock tyckes vara mindre regel-bun-
den; utan ych löf-fprickningen, blomfter-tiden,
ef AN 15f- -fallet , ji med mera; hvilken:

a famling af "egna och mig meddelta
ärs oblervationer, jämte de vanliga Me--
logi ka, hvartil deffa fåfom et birang -hö--

peng idorkadé mycket uplyfa, fnart ror e före
vifta, ar My ng för det allmänna. i LV

RN

Men ja jag Har "ock tundom til famma N

måls vinnande" roat mig med och jåmvål fun-
mit mödan vårde vara, 5 utforfka och uptek-;
vn ng 2 na

/

förs jod pre pen 4t
utöfver. djupa , åndrar fig vårman,
tisnerpe rått nu fkola utvifa, föga

É 2 ist Kra, at
ligare ena DA nde nog; men
ftor eller hafti; 5 fom iluttenyq

et mediumy- at gr. SBR ER iJuft

jag I åftadels: haft. flera Thermometrar, bade:
grn Vinis-ockh: i Synne rhet .Qvickfiltver,
hands. . Jag brukar dem måft alla delta på ena
dan efter Re vB få ätt, och : på den sandra.
i. "Kongl. Ver. SAcademiens Hanc adlingar för
742. IN SR Mere a L Oda våR Apt i Så a an tdknr
Jngag förs öv upteknar ERAN det förra dåttet;'”
dets MER jag tilförene dervid: blifvit van, dels
ock derföre ; ar jag haft låttaresar ftraxt Jåmtö-.
ra mina obfervationer med andra orters, i fyn-
nerhet de i Kongl. Franfka- Vetenfkaps ”Acade-
miens Handlingar nåmda , 'hvarett den delning
år mycket brukelig:- jag vil likvål utfåtta obfe
vationerna efter bågge flags graderingarna, på der:
at de utan räkning måtte ftraxt kunna fattas, få vål
af dem, fom åro vane vid den Svenfka'delningen,
fom dem , hvilka bruka RrEAUMURs fått. De be-
gynna bågge råkna, fom bekant år, ifrån vat nets

1983. OM Növ. Deck 33

frys«pund&; upföre: och utföres men 4 delar hos.
RrEAUMUR (vara emot sg Cersir, då den förra:
har kokhet vid 891, den andra vid 106 delar:eller:
gradery om få behagas källa dem, =: 20 men
SN RN rå AT fo NO pöl
mumnirunga Brumarnas: värmas dv senast mi

- ”tUti. Wadsön, belågen i Waranger-tjord i
Norrige,och ofta tilförene nåmdi våra Handlingar;
befans, är 1748 , den 5 och 6 Auguftiefter gam-
Ja frilen,/uti tvånne gråfna brunnar; hvilka dock:
ej voro öfvertre famnar djupe, at Thermome=-
trarne, fedan de ftått få långe uti.vattriet, atde
cj mera åndrades, viste R: 2; men G. 23 öfver frys->
FS RSA a nada des Siren
; F749 uti December månad törföktes, famma

brunnar, ..då vifte:R: 13 C.-.2, åfvyensöfver frys-
RR RR SR Sn

+ Medel-vårman blir då der på R:12, på C. 23.

> Bbrift af brunnar uti Utsjoki; förfökte jag

den underjordifka vårman uppå et ftörre djup,och
detäri en fjö, Mandojerf kallad, fom ligger ftrax
framför Kyrkan: 1750, den .1 Januari nedtånktes
en fand.bytta,. > fot djup och nåftan lika bred,der-
uti Ehermometern var ftåld, at.o eller frys-punéten
ftod litet öfver om landen; .Thermometern med
fand;byttan "bade. under. nedfånkningen fått. den
vårma, at den då vifte på o: djupet var.22 famnar;
byttan med Thermometern flåptes under ifen,
fom var fånär 2 fot tjock, klockan fyra efter mid-.
dagen. Den'2 Januarii kl. 9: för middagen, då
fand-byttan uptogs, vifte R: 23, C.23öfverfrys-
punéen: Updragningen fkedde det haftigafté jag
kunde, at ej någor ändring fkulle fke under up-
bir Aes kom-

+ CN
vy AND
k

-
4”

komften: Mil ock får mycket im
ra, förr Thermomet. €j åndrade fig nr
Ftima uti luften, fedan den var
ge den ftod i fin fandbytt:
bring ronda vårma var då e e
dens Nn |

Uri bröad i Torne; hvilka ej åro öfver 4
famnar djupe, har jag uti vin ter-månaderna, fun
nit vd . Thermomerer fbe - SÅ "1; höeft
11 . om

for rt 3 eller ren EN Gu mellan gå
alt feg Ng RESER Ga rk -. e

Thermöstglerag då de varit
2 grader och i-deras förta vårt
öfver frys-puntten. NN ledelvg I
altfå å vid pafs R 23. C. 3.8
VN

Es ÖRE OR é
a Ng dd FK

=T Stockholm har ag | fu rike” 1 ÄbGR; Näjiy
Junii och Julii "Måinader, "år 1749 , få Ro ock
1750 och flera Somrar in Junio och Juli lio, at
R.Thermometer uti brunnarna målt nt eg
6, me vC. vid - eller 8 öfver or Äfve

nne” Sänd Aa NE len,

Brå | vm Åh 4;
öfver o.. FA Få

HE aka ; Fr. 2 3 grad AR / a : | 5 , DVver ka Vi
The Ermordetrar. ME NR Ne + RR sd Ke Lag RR Så sjö
4 NM Mon:

4 Fe ;

var vattnets vårmå' FR

| irdet Fjrmn SE Fl
eg,der R. til 10. Grade

ND

1” Augufti, 1 lång
i Varanger-rjå råds v

2”

7 grader, rna om rr sa bäkalicn si

gar, och federmera ej ändrat fig ellerskallnav på:
17 dagar til den 20:Augufti; mer ån en «

atdet begynte bliféa litet varnare igen

Mlavrys
tilen.3 Na wifar nogfamt wåderlekens verkan
på det fiora verldenes;haf; j mvål hvad defs:
vårma och köld angår; och lir det mera nu -
ligt, når Meteorlog. -robfervatic rne öfy
RAR GEL amma tid utkomma.
frarka N Oo rdvått -ftormen' med (n8-glop
och ÅA a höga fo fladen, "den 2 Avgulti, belkref-
a uti förra B andlingen,- tyckas Fe SN : ä
icke allenaft: h fren ,, utan ock hafvet... rd
siDen ldkoamen tyckes ock kunna h: ha fv för
itföra det: kallare vattnet, om 4 Ena från
frerbacg årminftone' ifrån Spik vårgen "och ds
hafvet... (RY dr BORDE INA NAR. SARA
Jag har Gc också vål tilföreneg. fom: fedan, pi
botiiilka viken, må rkt;ar det öfre vattnet i haf-
vet; fom år: jat det, fom" me IT herm ; trar
fom rk kalliré efter: ftark ftorm: för: ;
oet ps AL ojä In SAR den 'det Om AR kelsrt vd
prCk korsfan ROR andar ESR AR

Je Lä SM Så är
” [AR 4

lägg år, Settlers es JAR SlnänR oh
OR vapnen uti, at vattnet i Vädså ham blef
lågt; fom i fynnerhet Hkedde de” fitta "dagarna,
jag fkulle reta "derifrån, och luften ildileg var bälg
ON fig ftraxt. på der NE Pm RARE

Ger Runs Men bin yet

enas ut a

få al kåce är er fry
Enn ler 7 Sr og ynas

Jå j$ 3 Da ber I RR 1 |
ARR I in Vard SÄ fa clnkg
Apa fkåren, på f jelfva det. dne) et >.
hvi ket och fkal finnas i de andra fjord-båttnar, fom
EE t ini landet, men deras mynningar. åro
alti jä ufne. > äfven fom hafvet utanföre. =
EN be dörvshlenk, PR pen tentan pen Sin Soran sins Aven SAR korg Nr
3.$ Vattnens vårma i i Botnifka viken, har
Ag, år LA älg ånad , under en f jö-refa
Y Stockholm til Te Fe cilfälle vat: utröna 2
Th kedonietkro föl fig> > efter Rörums Al
delning emellan 7 och I 2 men efter CeLsir, e-
mellät 9 och 15 räder er AK ed ag Un-
der och ftra xt Ka ftorm, var vattnet al id 4 1 aj
haft; men råtta de fig ock rd refter”djupet NN
påg der Vatten, var det gemenligén varma
och tvårt'om. Utah förHetnland och Pite
gård ; hade vattnet ej mer ån 7' til 8 graders”
vår RR ReaAvMvrs Thermometer.: D
mot på Gefle botten och Quarken,' hvareft;
tér Sjö-Chartör och måtningar, år mycket gin
re, gick: UThermometern i lögn gra

Se N
a ra f

LJ ER

: r ög

I vn mer ej RT |

må JR | lö NN SA A - Nga Pe rn js ä Vi
Af Kong sd Vetenftaps Academiens
IR ij Pre ve 0 Si kH et Ag a EN 4 ; ha od gb a Peng pg '
t a i ä 4 ch Kd fa S SE Sr 3 pra 3 reg bo Å vt 1 rd nn MG te vi 4 | - 4 |
” s då gå G j i LAR Y Sö i "vii, ; Sa PR i. he d gr så År AG Hög, bo & Me fång?
d KR sa ÄR Så
Lå : RES
0
2 FA a sö Söp

st
å
7 -
få
F
+ NE
är
-” sö
4
zz?
+
+
3

frå a Alell nt Nå ven Otor JoH. DALMAN, fåré ;
: bä , det. han. redan Md fera å ar: med ön! .elig,

Att | i pokus få (on | deta

4,
3s | 4
IE S, JO 6 vå - åå A Zz Crn 9
[ sm|m vv Py frn k Ling No ENE vuree Fr få i NR SE CNE i
gZ e LÖ 9 - - å v vh x kd vå
Ar é N Keen NE , 3 : Ach an SN om By so färd ”
an Zl 2 a då NE pg | fn Sig k d & -
åk S NG PA NE SR ÅR idka oh AA ers pe
Valter a äg gg ch ' KOREA BIR PLN TNE
al | NR MR RADE inde AD nl - 3 VM ” KM ri ERE EN ÅN ; RN
: , 2 i
ve vg: RAR ERAN or ÅN bn Pg gl iöfsdr NRK 7 NRA vc NR ror 1 FOP ra SST såM

4

e frön af åt(killi Ta i Norra delen af Ame-=

"rica vildesbåxa! dé. Ssd och pen Ör:

RI en

vw Mullen och Prat ord Borani

äl a SV ih | 7 4 ”R £ Ru
eg fr VR Fv kina « 2 RE ec ivag nej
VÄ AMN mb TA fa 2 ir FR vigd ul lll

AA

M rd r

be AE RR, få Th ar HL,

planeringar "må "blifva allmö
AA SG fkl Ro rf ch

Yi RAR a HER je KN rfaras , i an-
jariening af de kunfkaper han fjelf dertit för?
vårfvat, under defs dd den åndan förledit år
Å gjorde refor, rik de oMEra yng flika Plan-
teringar måfl i idkas 2
a äg BENEROVE NBA ÄMNE 7
- eye a : sings nån I på KRA sol" ja göre ="

En omogna be

a med rör NA HA ).
uti'Saxen, fs FER SEA trömen ,' €
frä Fal OD VIRA 3 .
minmott oki Ae 9 dor
20 Hader idet Yensrålf file AES ( ve er Ac ad: de q L
de dig. på a te ga Sp feg fammanhår san
de hinna; fom3 når vattnen stföllpttuk: den 248
Sol- hettan torkades,; vär len och mjuk fåfom ull
ler nå ot ylle-tyg > famt, då den med ske
Mn tY -

sik, , SR

Me | CA or "| vr ids k | d nn td ; id ; j Nå ; 5 cd |
br vi IDOOAE ao Pr ÄR vag Nr PY ORD f

4 4 od
4 An ad AS ' ”
Kn ÅR 1 al ? . SR VN a Cia 5 N ke

djan. Ah nå Er w ip 3 PR RE

och SN SN Rå

Pag, Rad:l Biär2s LIE
$oö5 orkan

inög rd Pe é

el, Hu t

SN rg & va Äg?
R. iv | aAa Rör g Re
2 NR KÖR Lå CE ; tå gä så ou KN ck + "+ 5 tt ” A ; SE ut 8

Mö , Äy ed Ko i ; a

Må RR AE a Ld ks - rr. | want E du (SN N w | r
RET Rn 2 vanvett ae serfonå cat

? Vv ' . ör
'$ EN HA 4 Fr ; i ft E ME KM vä pA ME fn 9 fn Ag NP

ST SE SNGA 6 NRA IR. är id $ NA i j 4 é & 0 Ir ER
É i - ö N An | NE > Å å
Hö ” o vä F ö
RA
X
DE

FH af Prur V ul |
| 24 on fr skfervatiover föra år. a7fo. cha
af BENGT FERNER: > Ränta ” 3:
3 Befkrifoing på. Sköt-/pigs Fifket rr Ar
"Öja kokas.åf denna fifk, Calfomal A Sadarnr Lu
RIAS WESTBECK 261.
gare. pjökten. male fra gm GAN 266.
$. Befkrifning på I Fifte-katlar. och deras sj

AR

de, af JoHAN BRAUNER > = va.
6. Befkrifning på Afp få srlel in pang? Hans:
CART” CLERCK - HA 2

fen vert FR om. Mulblrs= träns Plantor ering i
Frankr då af Hans. Excel "EL Ca
REDR. ORKATAM 2 SAVA
g. Eör(ök; at m med befparing födabå åar
—— fkildt dertil bakad; bråd, i frållet för
C.G. B.
9. Anmärkningat-o om | SÅ
10: Obfervationer på Solens BR. ung d. år S.
O&, 175 3,gjorde i Hernofandaf N. GIssLER. 293
11. Rön och Anmärkningar, angående köks -falt AT
och defs fyra; af G. BRANDT = > 295:
12. Rön om vattnens värma i Norden, af ÅNDS Ao

HELLANT. « ONES ÅS 312.
49. pinne, af Dag- Boken. Ro lat sn in
Are ae

gl j Fm : ; / en NR:

KO Åk CN Lå 2

AT (EN AREVA LE fa gl Leg

Regi te
de Rö båset PIREN 5 "förå finnas uti
OA ngl. Nqu. RA LNE Handlingar:
PE ARN MH

RA IR Å N j ; o
2 ” nu
h RR : / ; sx Li f
; > ” KÅ
NN N fe 4 | s & -

f & : -
FR e . AN we 2 s z- - me 9
AR ” d é FRIN - Je

NR An k 6 « ;
Lå se RN | PE a i | RN.
AA <p i 4
i j tg i k

patonilis, Rön, om de delar, fom åga kånfla hos. "
Vä bv köa månnifkan. RT ba FA
Om de Retelige delar i männikans kropp 93 jar
+ På en Brånvins-fupare .. ? 1552
Åftryheni faker , om Solens dunlt-krets eller Ju=
men Zodiacale ERS EL 0

a Un arna
Om Cometernas Svanfar 1 Nm
- Mercurii gång under Srletn obferverad 210, 294,
» Cartefi hypothefe om Planeternas gång VR

'n Solens Förmörkelfe obferverad 3,
ENågra Oobfervation. på VAR Ner förmörk. 26 269.

Af björn, RR Vini -— sort,
EA huru det (kiljes från andra metaller . sn 6
s + Defs förhållande "med Salt-fyra = = 1 309.

Bozonienfifka ftezen eller Phosphorus, defs cgentkap 212.
; Born-olja , nyttig emot .Ormars bett 192.

razvin , huru det fkåmmer månnifkans Häl. mid 5 fe
Bråd för håftar, huru det bör bakas RNA

Branggr , deras. 'vattens "vårma hår i Norden hä 313.
Cartehii 2 virflar omtalas RER EE RNE RAG,
Defs förklaring på Ebb och ga om 240.

-Cementering , et fått at fkeda metaller, befkrifves..

erg faker; Hiftorien om alla a bekanta fkednings-
SEE RA AON

ir.
Rön och Nörmår kniper om Cips SIE.
Rön, om köks-falt och defs tyra = = 295-313.

Climatets fkiljaktigher i i Paris, Stockholm och Torne 317.
CC | NR Ra

N

Regifer. Fä
| Cometernas fvanfar, hvarföre de altid vånda fig från

Solen - 92.
Contracturer , botade med Ele&ricitetens. nyttjande 144.

Ri bg
Diöfbet, botad NG Ele&tricering år NV 137.

Ehb och Flod, defs förhållånde per lagar i gemen ee i.

Fårfök at förklara orfakerna dertil: = + 245-252.

. -Obfervationer derpå vid Nurd-cap = 170-184.
FINEPNORDE, Curer dermed sar "0837 IST,

Fånkåls-frön, huru Ge kunna bringas til mognad "321. |

— Färg , Caftor fvart , på klåde, huru den påfåttes 123.

Dertil kan brukas mjölon- ris för blå-holtz 124.
Fett , af allahanda flag, nyttigt emot ormbett 92.
Fifk , huru gyttje-fmak derpå kan bårttagas 124.

Filkerier ; om Sik-fitket i Vefter Norrland 196.
Sköts- -piggs-filket ue rn ÖR
Om Fitke- katfors inråttning och nyttjande Åva,
Fuktighet i Spanmäl, huru den ändrar Sådens. vig-
tighet nd FR 227.

a

€alilei mening om Ebb och Flod St > OR

Gäddan, huru defs Iek tilgår KEN OCT a
Gif, huru den kan conferveras, >
Geographi ka Obfervationer om Åbo Stads belågen-

het - - 2606, I

Geometrifka aberrationer 6 Sd 126 |
Gekrt , hvar defs vårk har fit föte. å - 24

Gips, anmårkningar om defs natur och fammanfått-

ning. På ig vs 44
Defs fåkrafte kånnemårken - - Ly:
; Huru det förhåller fi fig i glas. "vad
"-Giffningar , hinderlige för Natucinsmiibeten 246.

Gull, huru det renfas ifrån andra metallers blanning $-
Huru det göres fmidigt GQ,

Def: förhållande med köks-falt fyror 303. |

AR ER DE S

Regifter. | vo
. H. åk

Jalleys mening om Mizbaren. och Nott-kenet 188.
Håftar, födas fparfammare med bröd, ån med hafra 287.

re. defs retelighet bevifes 111
T ifloria "Naturalis; rön dit hörånde; om Tövak vd
Om Gipfens natur och kånnemårke 44
- Om Skaller-ormen -= oo» 2” 66, 194.
Om Gåddans lek | KÄR 74.
Om Sikens natur och åt(killiga flag SR 195.
Om Petuntfe ; en Bårg-art > = Perra LA
Om Sköts- -piggen, en fifk +” VR AR.
=» Om Afp-Fjårilen - - om 278.
Om Labben, en Fogel. - - 201.
Hilbenorna på djuren å åro kånflo-löfe. > > 10.
fHollin/ka Spanmäls-profvaren - 226, 229.
Huden på månnifkan, har ftark kånfla » 17.
Hushalls-röz ; om mjölon-rifets nytta SO we NA.
Huru Gåft kan conferveras - I
Huru mafkar fördrifvas utur ' Spanmäls Maga-
ie ziner - - - 159.
Om Sik-fifket ” - - - I
Sått at pröfva Spanmålens invårtes godhet och
kårn-rikhet - 224.
At förtaga gyttje-fmak: på fårfk fik Oe.
At tilreda olja af Spigg- fir o- - 261
Om Fifke-katfor Ke PL KR 2ÄL.
Om Mulbårs-tråns planteringen. IRA
At med befparing föda håftar - SLI MET
At bringa Fenkåls-frön til mognad = o- 321.

( L

”Tufodter på dem åro alla delar retelige -— 97.
| Fvra-bäfningar , obterverade i Ängermanland FLN.
rd
Kar, huru de göras och nyttjas. 2.

Kädje-bornar , deras varaktighet och famrnmanfå åttning 48.

Kurzfla, hos djuren, hvad det år - - fu.

Hvilka delar åga kånfla eller ej. - 15-36.
) IR

—

[a — Käre

0 NN oo & « 4 1 ; N
SA |

Rörhars förhållande i vigt til fkalet på Spannemål 2250 I
Koppar ;huru den renfas ifrån andra metallers blanning. 6.

Om den. uplöfes af" falt-fyra 0, Si OK 308.
HKött-trådar hos djuren , åro alle rekelige | Nu FOS.
Kankels-Skedpings-Lätt or «(= mt oc Reg,
Lös. en fore. befkrifves - - 20)
Labor. huru vida Fletricerin 18 der emot hulplt 142:
Leror, Svenika, anmärkning om Ön fre ol
Lufi tens verkan vid Chymitka operationer > OPEN
Luden des gg befkrifves > Sä OT.
Magnet Theorie, Ha alleys, omtalas SK 28.

Mafkar , fom förtära Spanmäl i i Magariner, huru de
fördrifvas - = 1$7.

Månen, efter dels gång rättat fig Ebb och Flod TOA

Mercurias , Plaveten, obferv ationer påhonom ILO, 204-

Meteorologifte obfervationer för ät öKIsOv a fi RS Ja

Myjöloaris, defs nytta til Caltor-fvart fårg = — 124,
Mulbärs-trån , deras plantering och fkötfel 282. &
Naturkannighetens til tänd i i forna tider... ev” 240. I
Nar verna hos djuren, åro kånflans råtta få 2 37. I
Men åro icke retelige 94
Nord-Cap: Ebb och flod i hafvet ”deromkring 1770.
Vattnens fråndiga vårima på den tratten 317. I
Narr-fken ; anmärkningar derom - Nuälker, ER Å
Gifflningar om defs Phyfifka orfaker 33-93: 4

Note-drägt et fkadeligt Ne Sår. 2733 279.
Olja, kan tilvårkas af Spigg-fifk SEN 262
Ormbett , låkemedel deremot RN 192
Pål-krazx , at flå ned lutande pålar, befkrifves 151. I
- Petunfe., en bårg-art, defs natur utrönt = 221.
Pbhyfifka rön , om Jord-båfningar. HN RTR
"Om et åfke-fla a 4 Me 4 7.
Om Norr- OR 12 EE NET -

Om

Regi fler.

es Om Electtricitetens verkan FÖRAON EN

; | 137.
Om Ebb och Flod " 161, 170, ka
Meteorologifke obfervationer ' SK NR

| Om vattnens vårma i Norden : 314
rdellains tilverkningen, hvad åmne dertil hörer = 220.
Haren, våxte af frön - RN - | 188.
Quick ver, defs förhållande? i Salt-fyra > 310.'
Råg, ch fbeciflkå tyngd ah vigt på Tunnan = 229.
Reteli "het, hvad Her ar ee .- 14, 117.
vilka delar i vår kropp åro retelige «0 Q3-110.

Är ej en verkan af f) jålen och dets vilja NR
Salnike deftillerad af Satfsfyra - ER.
Salt , defs nytta at utdraga Örmars gift ELAN
"Köks-falt defs egenfkaper och åmnen « ” "2089.
Salt-fyra, defs egenikaper och tilredning 290.
- Defs förhållande | på metaller - 203.
Senorna, hos djuren , åro kånflo- (OR - JEN.
så Äro jämvål orectelige > "RO.
| Sik, en fifk ; defs art tick åtfkilliga dr — 195.
> Huru den. fifkas och förvaras . 206.
Silfver, angående defs fkedning - - så
Defs förhållande med Sal 8 Da - 207.

— Silkes-afvel, defs möjelighet och nyttai Sverige 241,285.
Skaller- Ormen, beråttelfe derom. ” 52-67.
Bote- medel emot def gift - 188 - 194.
Symptomer, fom följa på defs bett ne BRUNT

Huru vida han förkjuflar . a $9.
Skednzingar , hiftorien derom. = — = I > 12.
Sked-vatten , defs tilverkning och bruk: 4-6.
Solens förmenta athmofphere omtalas. - 90.
Förmörkelfe den 26 Ottober NE

Har någon del i Ebb och flod ” 703.

Sp anmäls - handel, defs laggranhet 225

Våfendteliga 'godhet, omftåndigheter vid defs un-

—— derfökning $ snBlRa Sätt 230.
Profvare betfkrifves om . 231-240.

(3 Spigg-

Regifter. SG fal oi8

Vinter, ovanlig blididverige, är 1750. e 255.
Vifmut, 'Om det uplöfes af. Salt- fyra SET

Å. 4
Abo Stads Geogr. belågenhet = CX vo
Aärorsa hos djuren, örn de sd se sd
, Om de åro retelige
Afke-flag på Göttland, berättelde derom.

Ö.

Örsor, nyttige emot Skaller-ormens bett-.

I 0 GE
KK Le Vv

tog-Aft, huru den fån as . mör o. SÖKT
— Spieghn, Olja kokas at famma äl SN ÅR.
ÖRE OR fyra, anmärkning derom RA $. i
T. | I
Mans, deras retelighet; — = a 00. I
Tenn, huru vida det uplöfet: af falt-fyra" > = . Bov. I
, Thermorneter obfervationer e.:(0 AN,
Töebak, hiltorien om defs inkomne bruk 237-40. I
Tvånne nya flag befkrifvas m sun 40,41.
pe |
Vargar , fårfök at förekomma deras vålds-verkan — 243.
Vattnets vårma i djupa PrURdars beftåndig sr
1 is-hafvet - - - 318.
Uri Öfter fjön: kl cen SED.
Värkileder , botad genom Ele&ricering a dl.

4

PN
VÄN

<< FORTECKNING
de Academiens Ledamöter och andra Audtorer,
> fom ingitvit något Rön til detta års

fs Handlingar. öm
Å RGILLANDER , Rön om Gådde-leken = 74:
I Branpr, Chymifka Rön, om köks-falt j;
och defs fyra - - 295.

” BrRAuner, underråttelfe , om filke-karfors

ss VånTåttning De - RRD
> B - - -, Förfök at föda Håttar, med bröd,
i tör Hafra 006 - 287:
- CrercK, Befkrifning på Afp-fjärilen. 270

-CrRonsteDT, (AX. FREDR .) Rön och anmårk-

ningar om Gips fil NN 44.
DALMAN, Sätt at bringa Fångkåls-frén til
| mognad - LUNG > os > SED
ExstrRömM, belkrifning på Spanmåls-profvare 224.

ELIAnDER, Befkrifning påen kran, at nedflå

utande pallat senor - I$I.
FERNER, Meteorol. obfervation. förår 1750..253:-
GADOLIN, Om Åbo Stads Polhögd och Long. 266,
GissLER, Beråttelfe om några Jord-båfningar 67.
- = Om Sik-Filker i Wefter-Norrland — 19f-
= = Anmärkningar om en Fogel, kallad Labb 291.
» - Oblipa Solens Förmöéörkelfe. d. 26 Oc. 293.

"HALLER, Rön om de kånflo-ågande delar i

miånnifkans kropp = - «12.
= - Rön om de reteliga delar i månnifkans

RR RT dr 0 on Ng
HeELLANT, obfervationer på Ebb och Flod

vid Nord-Caps tratten = - 1/70,

= - Röån, om vartnens vårmai Nordifka fjöar 313.

HoLTHUSEN, Sått at confervera fårfk gålt = 157

KÄAsTNER, om Geometrifka Aberrationer 126.

Karm, Fortfåttning at beråttelfen om
> Skaller-Ormen Kär - så
. | KALM

| pj / sa ; FIRA
- v få 3 LI
No VS 7 N SN
L +Y å
i
;

Förteckning,
KALM, Om Botemedel emot Skaller -orir ens:
| bett RE = ör 4
LINDHULT , Rön om Fle&ritketens verkan
emot åtfkilliga kråmpor — - 37

id Linnzvs, Tvånne nya flags Tobak, befk <refne 3 ö7
-” PorLHem, Befkrifning på Kådje- Bör Nan
24 vid Waxholmen = NBT NR
, Retzius, Anatomilka Rön på en brånvins-
| fupare.. CIS LT is
RISBERG, Sätt at fördrifvål malkar, fom gr
NN tåra Spanmäålen i Magaziner 190:
ss oo SCHEFFER, (CARL FREDR|) Beråttelfe om |

re EN

Kl - mulbårs tråns planteringeni Franki

KE NR

is j
NM SCHEFFER, c HENR. IT HEOPH.) Berärrölje :-
SA om åtikilliga fkednings-fått > = I.
: «= RÖN om Petintie - pp RAN
4 URLANDER, Sått at fårga Caftor-fvart klåde
med Myjölon-ris = = - kMb3,
WARGENTIN, Butöveld om Norrfken och
defs föregifna orfaker JA 81.
- Beråttelfe om bb och Flög vs ITA
- = Obfervationer på Mercurii gång under =.
Solen d. 6. Maij - Fl jätte.
Beråttelfe om de Naturkunnigas förfök, OR
at förklara Ebb och Flod : EPS
WesTBECK, Om Sköts-piggs- -filket, och a
huru Olja kan kokasaffamma fulk; 261.
WIMMERMARK, anmärkning om Potatoes,

SVT SKER

'
Lä

fom vuxit af frön ivloe" AA 155,
N. N. Beråttelfe om et mårkvårdigt pi
i flag på Gorttland -
N, N. Sätt at förtaga By beje- ani på a a
jä Fifk. - | 2.
AN RN en

Nan

(EE ae

MA

> RN

Sy re mA 0 PER

RR sg

- 35 Sr = : i SÅ i;
AE i NES | så |
HA = S
+ I vj
2 I JE Sr / | j
Z | Å |
; | AR
Tr = a ;
rv 4
: 3
SE | SVS ES ba En / | åf | |
| i | | i - | / I
| | | | C- 4 Prod i fa
É +
NE | | |
| - 3 Nu -
Få KS | |
;
[ EE |
ad Ar
å - i i a fö |
c Na
i ; | | |
. 2 I = kd
- - TE | |
ch i 3
l Vv i |
i d
/ å | i
( 3 i
; | |
1 |
| LIN ö
2
X >
” i (4 - | p |
LÅ -
, . I
Vi |
i -
i; E ;
r i d | ec
I | É ee |
LÄ LJ | |
k
AA 5 5 |
i
| - 2 . 2 —- de Å
- Rs I |
-— i 4 | i
- Ez ee | |
| ; - h
- , |

BfNAe An 0

Lä

JF

be

"

SR ND

Ar

FR RAA AVR =
Pre BRANN EES PA RR RTV INT ETEN RV TAN ög

.

SNS

TRE RT STR
? BR.

is

|

PR
VORE

KR

PA RA ädker NR

SB

Hf

S-

i
Sa. — -
-—
FR

ST

NR
it
je
på
NN.
Hd
|

SR Rn

å S j
Se Bee RE Iker a NE än 25 PORER AFA ERP ec A .

- I ; VA É Et n oe
g ST DÄR ag aber BN ve

FER &

J

SENS Sek
FÖRR ES

<

"ifran FE

SUR rr I NR ANNE

Kv pr "MM
"fa AR ND EA